Ortnamnen i Värmlands län. D. 7,
Ur KB:s samlingar
Digitaliserad år 2016
QVfwuxJi-VVFK
.fä
ORTNAMN
SVERGES
,n-n--Ã
ORTNAMNEN 1
VÄRMLANDS LÄN
PÅ OFFENTLIGT UPPDRAG UTGIVNA AV KUNGL. ORTNAMNSKOMMITTEN
DEL Vll
KARLSTADS HÄRAD
UPPSALA 1922 APPELBERGSBOKTRYCKERIAKTIEBOLAG
i i i i wii 7 i ; l
i, e i 4 I k
. ; I I v k
Förkortningar: i 3
. . - . , z " . i
adj. adjektiv. i fav. f0rnsvenska.. i - - - r r i AhsrK. Ahlenitls. Olaus Maxgnus. Fernow, Beskrifning öfwer Vk/ärmei Å4 Fw -
Almq J. A. Almqvist, Uddeholmsverken. land 1773-49. I - . r Als Aurelius, karta 1613. G i- Grava sn.
-- dipl0met.i
a a tergo. på baksidan av g. gången. - Arc .kxelsmn Vandring i Wermlañds Elf- gen. -genitiv. dal 1852. geografisk karta i LantmäteristyreL fvri ggk --
beh beskrivning till ekonomiska kartan sens arkiv. - -- N över Karlstads hd. glex Historiskt-geografiskt och statistiskt ç best, bestämd r Lexikon 1859-070; i - V - x bet. betydelse. glk geologisk e beskrivning till geologisk karta. Gsv-Diarium Gyllenianxim 1622-.67 utg. bgllr ä
Bm Borgström, Berättelse öfver i i av Hansen 41882. -- en resa r . : s Vermland 1,845utg. av Nygren 1915. GS Generalstabens karta. - Bn Björkman, Bcskrifning öfver Verm-. H Hammarö sn. i - -w land 1842. hd härad. i i - C4 Förteckning på konung Karl Knut H7zr Hahr, karta 1853060., v- sons och drottning K/axzirinas jorde- hkb Hauksbök utg. av F. Jönsson. brev Riksarkivet. " i Hln Hermelin, karta 1808: -- C21; Fö-rtockninigpåGunnhild .Tolianstlotter Hmu Hománn, karta 1716. - Besesoch Erik Turcsson Bielkvs arvo hmn liemman. i 7gods Riksarkivet. i Hofsten E. Hofsten, Beskrifning öfwer, . -e r C36 Jöns Ulfsson Ros jiorllerbok 14.93, VVermeland utg. Nygren 1917. - av
Riksarkivet. Handlingar rörande Skandinaviens i . . hsich 7--
Cm Cederström. Kärmlnnds lâins fiske- historia. i -- v s 189ñ#97. / i ia.V isländska annaler utguav G. Stormy" vatten - -
dai. dativ. inl. inledningen till Våirlnlands läns ort- i i ä - i dial. dialektwr. " namn. - . dipl liplom, meclulticlsbrev. De svenska isl. 4 fornisländskta,i " T --e a v ; diplomen äro utgivna i Diplomatzmriun jb rjordebolroan. i , z frå älsra tid till 1355 och , jln jordeböL-,keiy , snecamlm n - . Svenskt diplomatarium 1401-14l20 jfr jämför. i . M j För pcrgalnentsbrev från tiden 1350 K Karlstads sn. - - 1400 i Riksarkivet finnas innehålls- kg kyrka i icitat.
redogörelser hos Kullberg, Svenska Kaarb L. Kaarberg, Dissi de Vermélandia, -- - A riksarkivets pergamentsbrev. I tvivel- Lund 1090: u " . i aktiga fall ha former hämtade från kyrkbbk. kb w
,Kullberg kontrollerats i originalen. br. lcungligt brev. -- I Former ur diplom som ingå i kr krono. ,y m . nämnda samlingar äro hämtade ur de krl Kringla se V Heimskringla, Llt-g; av /i - -- ,otryckta originalen företrädesvis i F. Jánsson/L, -i- Kristoffers landslag. M A Riksarkivet och Uppsala universitets- KrL v . N bibliotek. .lczjoøzolu krouoliemman. s , . r - . ck ekonomiska kartan över Karlstads -licl Karlstads stad. I Kst - 1887. cyø-Icoh. kyrkohemman. i i
En Ekman, Värmeland i Sitt Amne 1765. vLgi-ni-Liljegrem Förteckning öfver en sam- - . En. Rygli Norske Elvcnavne 1904;. " iling pvermebref. f 7- , Eirspennill utg. F. Jönsson. lhi lantmäterihandliaigføir Iiantmäteriasp-- av . förra: styrelsens arkiv. - r , , fda. f0rnlansku.i lida karta utg. av lantmäterikéntoret. Å r; -- . .fem. femininnni. i Ll de lIsle, karta 1706. h w Flateyjarbök, utg. 18604438. Lz-g-J Linné, Wäsrgöta-Resa 17-17. á fno. fornnorslqa. i i - mansnammeit. i ä 2 mansu. fnord. -f0rnn0rdislta.. i Magnus Erikssons landslag. MEL --
Jr i-i fräJse ml niantalslängd; o- frälsch. irälsehemman. Ms - Marclius, ltarta. i .- - 1867iii. . frs Codex Frisianus, Lltg. UngeijISTL msk Morkinskinna, utg. Ungei: i - nav - av I
L;
ORTNAMNEN 1
VÄRMLANDS LÄN
PÅ OFFENTLIGT UPPDRAG UTGIVNA AV KUNGL. ORTNAMNSKOMMITTEN DEL Vll KARLSTADS HÄRAD il
UPPSALA 1922 APPELBERGSBOKTRYCKERIAKTIEBOLAG
vn. KARLSTADS HÄRAD
INNEHÅLL
Ferritoriella namn: Sid. Grava Hammarö
. Karlstad socken. Karlstad stad Nnturnamxu.
A.
Territoriella namn.
Karlstads härad.
Räknas i ä. tid till Kils hd se detta. Kallas Kils hd el.
senare Karlstads tingslag. Heter sedan 25/10 1883 Karlstads hd. Motsvarar
troligen det under medeltiden nämnda Eluahärad, vilket enl. wrgh hade
tre kyrkor dock çilläggesz ytterligare två kyrkor vid Vljüäø öö,
namn d. v. N. och O. Ulleruds Kils hd. OF. leden i detta
s. sn, namn är fsv. älv, syftande på Klarälven. Ar 1426 hölls Kils härads-
gen. av ting i Angebäclc i Grava också 1457 höra till Kils hd.
sn, som säges Se vidare Stu, 189
s.
Namniormer före 1540: Eluahärad 1300t. vgh.
m.
Jordeboksiormer: före 1700 Kils hd Kyhlz H. el. Carlstadz Tings-
lag 1700, Carlstads Tingelag 1784, C. Tingslag 1825 1877, Karlstads
h. 1883 jb.
2 Karlstads hd: Grava sn
Grava
grajwa, gräva, grajvsøløan Gravsocken
Socknen, nämnes 1359 1390 utgör eget pastorat. Sedan år som bildar delen socknen Forshaga kapellförsamling be- 1908 norra av stående Berg, Forshaga, Forsnor, F0rsnäs,Gråssl1ol, Gråssbolstorp, av Hedås, Löved, Skived, Skivetorp, Sundstad och Ojenäs. Var vid
reformationstiden till Tingvalla se Karlstad. Namnet är givet annex
efter gårdarna Grava se dessa.
före 1540: i Grawu 1359 dipl, Grafw 1390 dipl, Namnionner s.
Grauo soghn dipl, Graw songh 1457 dipl, Grawa sogn 1459 dipl, 1436
Graffwe Soghn 1485 FW 887, Graffwa sokn 1486 dipl, Graffua sogn
C4, par. Graffwa 1502 Vjb.
Jordebokaiormer fr. 1540: Grafue S. 1540, Graffua S. 1542- 0. m.
1621, Grafva S. 1877.
1 Almar ålmar kr. Almary 1287 dipl, in Almarum 1354 1 --
Almer 1633, Almarenn 1542-1590, Allmerwdh 1568, dipl. 1540
Almar 1660 1877 jb. Almar 1540 Skjb 175, Alme- Almare 1600, - Almerud ggk 1740t. 1796 1h. A. jbr rudh 1640 Gs 53, 1700t. en
mtl präste. Kyrkoherdeboställe. Namnet, torde återkyrkoh. 1 som
i flera andra ortn., Almaröd i Skivarps sn, Skåne finnas sv. ex.
Almare, in Almarce 1361 och Almesåkra Småland Almarsakar sn, Almarsakra 1337, är antagligen sammansättning omkr. 1300, en urspr.
all och dial. stenbunden mark, här val i bet. skogsmark av sv. mar Sveämar i vglIv, Sveamo i Vartofta hd, Vgtl. Namnets bet. jfr nu
allmänningsskog jfr fsv. almark allmanningssk0g. torde vara
bwøy l/s sk. Bergh 1657, Berg 1877 jb. Första g. l Berg :n l/s mtl. Hör till Forshaga kapell. Garden ligger 1657, skatteh.
vid bergshöjder.
bjålarø 1/4 sk. Bellerudt 1600, Bielleruudh 1610,
1 Bjällerud
- Bjellerud 1877 jb. Bellerud 1600 sl. Första g. 1600, 1825 - en därefter överfört till hmn 1/4. mtl. F. leden synes klosternyb., Biáille jfr Bellerud, ä. Biellerud, NG innehålla ett fsv. mansn. no.
IV: 57. Om -rud röjning inl. s. se
Blekene bhzkâna 1/3 sk. Blekenngh 1584, Bleckenngh 1585, 1
Blekengh Blekenne 1621 1680, Blekin 1633, Bläckänngh 1590, 1610,
jb. Blekin 1590 tl, Bleken 1610 sl, Bleekan Blekene 1660 1877 - Första 1584 1581, kyrkonyb., torp, seder- 1663 Gs 261. u: g.
till hmn 1/3 mtl. Motsvarar möjligen Bergh, kyrkomera överfört
1581. Namnet motsvarar det fno. nyb., i 1583 med ant.: upptogs
mini, blwikø ljus och -váni betesmarkZ Blwikiøzi av sammansatt av
gården jämförelsevis sent tillkommen vara bildat torde då är men närbelägna Lökene i Kils hd, i vilket fall det alst uppträefter det
dande Blekäng kan vara det urspr. namnet.
Karlstads hd: Grava sn 3
l Bofasterud bgfastarø 1/3 sk. Bofuerudt 1600, Bofverud d.
-w 0. 1610-1877, Bofasterud 1914 Bofuerud 1600 sl, Bofasterud 1760t.
- 1848 lh 1802 kb kb ml bek GS. Första 1600 1595, kloster-
w g. nyb., sedermera överförts till hmn 1/3 mtl. F. leden det
är urspr. fsv. mansn. Bove som är dels biform till Bo, dels kortnamn till B0-
vast, Bofast. Hos äldre personer förekommer annu formen Bogerud
bégarø, där v blivit g ss. i m0wen d. Sedermera har
mogen av 0. detta i de flesta handlingar och nutida tal, väl för att undvika lik-
heten med ordet bov, ersatts B0faste-, därest Bovc här är kort-
av som form av Bofast kanske alltjämt fortlevat vid sidan den kortare
av formen. Om -rud röjning inl.
se
Bofverud se Bofasterud.
l Bon bgn 1 kr. Boon 1540 1725, Bon 1825 1877 jb.
- -- Bodhnn 1546 tl. A. jbr klosterh. Varnhem 1 Intl 1540 fr..
en Namnets härledning är okänd.
1 Botorp bátorp 1/2 sk. Boentörp 1568, Boetårp 1572 1581,
- B0t0rpli 1660-1877, Bodetorp 1585 1600 jb. Bodetorp 1568
-- Botorp 1576 tl. Första 1568 klostertorp Varnh., sedermera
en g. överfört till hmn V2 mtl. F. leden innehåller namnet på. föregå-
ende gard se denna.
l Brotorp brágerp 1/3 sk. Brotörp 1613, Brotorp 1877 jb.
- - Brosetter 1726 lh. Första 1613, skatteh. 1/3 mtl 1/3 0fönn..
u: g. Ligger vid bäck.
en
1 Bryngfjorden brggfgon 1/2 fr. Brynnefioll 1571, -fiordh 1576,
-- Briniefiolenn 1590, Bryniefiolinn 1600, Bryngefiolen 1633-1723,
0. Bryngfjoln 1877, Bryngfjorden 1914 jb Bryniefierden 1568 tl,
- Brynnefiolen 1576 Brynnefiölen 1581 tl, Bringefiallen 1600 sl,
Bryngfjorden 1790t. 1h kb ml, -fiorn 1790t. lh, Brynjefjolen 1773 Fw
1.25. :a Första g. 1571, frälsetorp, sedermera överfört till hmn
1/2 mtl. F. leden är Väl det från Norrland kända
urspr. mansn. Brynje, som väl ock ingår i det oförklarade fno. Brymasetr NG XV, 12
och torde vara en kortform av Brynjulf, i svenska dial.
numera Bryngel; .för i Bryng- ar att förklara på satt värml-
ng samma som dial:s vänge för vänja leden är best. form ordet fjord,
0. av syftande på ett utbuktat parti den förbiflytande Klarälven.
av
1 Bråne brgnø 1/3 sk. Bronetårp 1588, Brånetorp 1600 1680,
- Brånetorp el. Bråne 1715 1725, Bråne 1825 1877 jb. Brânstorp el.
- Bråne sl. 1600t. lh, Bråne och Brånetorp 1720t. lh, Bråne 1610
1770t. lh 1802 kb. Första 1583 1581, skattenyb., torp,
en g. sedermera överfört till hmn 1/5 mtl. Länge har gården ijb och andra
handlingar kallats Brånetorp. Namnet är det fsv. broni, brum svedje-
land.
Crontorp se Krontorp.
1 Dye dja 1/4 sk. Dye 1600 1725, Dye 1825 1877 jb. Första
- en
1600, skattetorp, därefter överfört till hmn 1/4 mtl. Namnet
det fsv. dye dy, kärrmarkÅ
Ängebäck.
Engebäck se
1 Forshaga fdghgga 1 fr Sat. Forsshaga 1686, Forshaga 1877
jb. Skifweforss 1779 FW 888. Första rjb 1686, fralseh. 1 mtl.
- ca g.
4 Karlstads hd: Grava sn
På ligga flera industriella verk med Forshaga och ägorna namnen Klarafors. Hör till Forshaga kapell. S. leden år gammal pl. av
ordet hage. Gården ligger vid forsar i Klarälven.
l Forsnor fdsngr 1/3 sk. Forsnoret 1683, Forsnor 1877 jb. - - Forsnoret 1802 kb 1840t. 1h. Första g. 1683 tillökt 1681, u: skatteh. 1/4 mtl, i/s mtl l/s oför1n.. Hör till Forshaga kapell. senare S. leden år ordet förträngning i vattendrag. Gården ligger nor mitt emot Forshaga se föregående.
l Forsnäs felgnqzs 1/4 sk. Fårnäs 1614, Forssnäss 1633, Fors- - 1877 jb. Första 1614, skatteh. Intl i anteckning: näs en g. nybygge 1612. Hör till Forshaga kapell. Ligger mitt emot upptaget ett stort nås i Klarälven å Forshaga ägor.
l Färjestad fårjsta 1 sk. Färiestadh 1540, Feriesta 1542 1551, - Fåriestade Färjestad 1877 jb. A. jbr skatteh. 1 mtl. Namnet 1568, a: bet. fårje-ställe. Gården ligger vid Klarälven.
1 Gerstad yésta 1/4 sk. Girstadh 1624, Gierstadh 1633, Gerstad - 1877, Gierstan 1660 1686 jb. Första 1624, krononyb., 1825 u: g. Vs, mtl 1/4 oförm. Har Varit komministersboställe. 1633 senare F. leden väl det fsv. Gere, leden möjligen stad i år urspr. mansn. s. bet. boplats, inl. jfr dock Sundstad samt Henstad och varom se Knappstad i Karlstads och Götetorp i Hammarö sn. sn
Grava gräva, gräva. Grawa 1457 1459 dipl. Grafue 1540, - m- Grafva 1542-1877 jb. Sedan 1540 upptagas två gårdar, somi 0. a: dagligt tal icke ha särskilda Se Vidare sockennamnet. Namnet namn. fsv. grav, urgrävning, syftande på någon skärning i terär grava eller på någon för djurfångst jfr Sahlgren, NoB 155 få. rängen grop s.
1 9/3 sk. N. 1633 1686, Norra 1825 1877
Norra Grava -
jb. A. jbr frålseh. 1 mtl 2/3 0förm.. en
1 Södra fr. s. 1633 1686, Södra 1825 1877 jb.
Grava 1
- A. jbr frälseh. 1 mtl. :a
1 Gråssbol grásbol 1 sk. Gråtzböll 1540, Grodzbörl 1542, - Grodtzbörl 1543, Grådzbörd 1546, Gråsbörd 1548, -böl155O 1576,
Gråssbol d.1660-1877 jb. Gransboll 1546 tl, Gråsböll 1568 0. sl. A. jbr skatteh. 1 mtl. Hör till Forshaga kapell. Flera 1610 rn industriella verk finnas på ågorna; i på 1600- och 1700-talen upp-
Gråssbol kvarn samt två hamrar i N. Ulleruds Kils hd. F. tagas sn, leden Väl ett mot nisl. gráö små böljor jfr dalm. år urspr. gen. av gråda liten fors svarande 0rd. Emellertid kunde möjligen även man tänka på ett i ortnamn se NG V, 221 ofta uppträdande no. ex. ord gråt svår att slåä Om leden bol tidigare även i äng som är s.
biformen böle hemman se inl.
l grdsbostorp 1/4 sk. Grasbolstörp 1585, Grass-
Gråssbolstorp -
bolstorp d. 1641-1877 jb. Gråsbolskogen 1750 kb, Gråsbolsskogen o. kb. Första 1585 1583, skattenyb., införes åter 1802 en g. och därefter skatteh. 1/4 mtl. Har även kallats Gråss- 1641 1651 ss. b0lssk0gen. Hör till Forshaga kapell. F. leden innehåller namnet på.
gården Gråssbol se ovan.
Karlstads hd: Grava sn 5
1 Grönäs grênçs sk. Grännäs 1569, Grennes 1572, Gröness - 1576, Grönäs 1600 1877, Grönness 1581 1585 jb. Första en g. 1569, skattetorp, sedermera överfört till hmn 1/2 mtl. Om leden
urspr. är värmLdial. grön ljung el. adj. grön, är Ovisst. Gården ligger
höjd vid sjön S. Hyen. på en
Gumpetan se Sofiedal.
1 Hedås hêas 1/3 sk. Assen 1624; Hedåss 1626, Hedås 1877 jb. - Rââdalen el. Heedåhss 1663 Gs 259. Första gnjb 1624, skatte- - en nyb., 1625 1/3 mtl, senare 1/4, 1/3 mtl 1/3 0förm.. Hör till Forshaga
kapell. Gården ligger vid höjder.
Herzöga se Härtsöga.
Hjerpetan se Järpetan.
l Hult hull fr. Hullt 1594 1725, Hult 1660 1877 jb. § - Holltt 1600 sl. Första. 1594, skattenyb., sedermera överfört v: till hmn 1/4 Intl.
l Hynbohulm hynbohzflm 1 fr. Våle 1540, Wårlla 1542, Vårda - 1546, Värde 1548, Worda 1550, wåra 1551, Väla l572 1600, N.
Wåle 1633, Wåle Norra 1825; Hynlgoholm 1877 jb. Ofre V. 1698 lh, Norra el. Ofre W. 1771 lh. A. jbr frälseh. 1 mtl, med en urspr. namnet Väla se gården Våle nedan. Namnet förändrat från Norra V.
enligt Kammarkollegii utslag d. 29/7 1852. Gården ligger i närheten av sjön S. Hyen.
1 Hâlleberg 1/1 fr. Hellebergha 1361 hskh 36, bih. 3. - s. Holleberga 1608, Hallebergh 1610, Hällebergh 1686, Hålleberg 1633
1877 jb. Hållebergh 1590 Hollebärga 1600 sl, Hälleberg 1840t. lh. Första 1608, frälsetorp, sedermera överfört till hmn m 1/4 mtl. Nämnes under medeltiden. Ar förenat med Hult och nu nämnes icke i dagligt tal. Det gamla namnet Hällebergáz har redan
tidigt missuppfattats Hålleberg. Gården ligger vid bergshöjder. ss.
Härtsöga hâesøga. j Härsöghom 1359 dipl, y Härssöghom -- 1365 dipl. Härtzöga 1540 1725, Hersiö d. 1542-1551, Härsiöö - 0. 1568, Härshöge 1568, -öga 1633 1686, Hex-ssögh 1572 1590, Herzöga
1825 1877, Härtsöga 1914 jb. Hersiö 1540 skjb 174, Härtzöga 1840t.
lh, Härsögha 1576 Härssögh 1590 Härshöga 1840t. lh, Hertzöga
175013. 185013. lh ml, Hertsöga 1765 En 289 1802 kb kb bek GS. a: 1540 upptagas tvâ. gårdar. F. leden är väl urspr. fsv. gen. ett av mansn. Härse Härts- är blott oriktig stavning, dock på jordsom ägarnas önskan användes tycks ingå i Härsbg/n och Härserud på. som Dal se SOA XIX, 63, 113, kanske även i andra ortnamn. S. leden
är urspr. fsv. pl. höghan subst. hög. Gårdarna ligga på höjder. av
1 Norra Härtsöga nära 1 fr. N. 1660 1686, Norra 1825 - 1877 jb. A. jbr frälseh. 1 mtl. en
1 Södra Härtsöga såna 1 sk. S. 1660 1686, Södra - 1825 1877 jb. Jb 1540-42 fralseh. 1 mtl, 1543 skattetorp, en från 1568 1 mtl.
l landa ;ilanda 1 fr Sat. Yllända 1540, Illennda 1542, Ilenne - 1543, Jlennde 1546, Illende 1548 1551, Illenne 1568, Elinne 1572,
Jlene 1576 1660, Jline 1585, Jlennda 1590, Ilanda 1610 1914,I1anne
6 Karlstads hd: Grava sn
1680, Illanda el. Illandaholm 1715 1723, Illanda 1825 1877 jb. Ylin - 1561 Illenne 1581 Ilinne 1590 tl, Jlenda 1600 sl, Ilanda 1779 Fw 784 kb, Ylene 169012.1h, Irlanda 1770t. lh, Ilanda el. Ilandaholm bek,
Irlandaholm 1760t. lh, Illandaholm 1765 En 288 176013. l780t. 1h 1802
kb, Ilandaholm 1726 1820t. lh 1773 FW 125 ek GS. A. jbr frälseh. en 1 mtl. Har ofta kallats Ilandaholnø. S. leden är väl urspr. samma 0rd som no. dial. lende marken i värmldial. lanne trädgårdsland
genom påverkan av land, fno. -lendi Åland sammansättss. senare ningsled, senare ombildat till -Iømda efter andra ortnamn på -landa
ex. Karlanda, Hovlanda; jfr Kilene i Hammarö Professor E. sn. Lidén meddelar följande utredning: Mot härledning förleden i en av I-ländc från i isl. gr idegran talar frånsett ovissheten huruvida -idegran funnits på platsen terrängförhâllandena tala snarast mot ett
dylikt antagande att sammansattningar av -lände med trädnamn w annars icke torde kunna påvisas, alltså intet e7ce-lände, birkeg biörklände, älme-, alm-länder, vidh-Zânde d. Jämte skrivningar med 0. enkelt l Jlennde 1546 osv. anföras även former med -ll- 5 gånger
från 1500-talet Illennde 1542 osv., ofta från 1700- och 1800-talet
och ännu 1877 officiellt I llømda. Om man med dessa ll-skrivningar,
som i och för sig icke böra förbises, sammanhåller, att illisiig i fryks-
dalsmålet uttalas ilisti, så kan man uppställa grundform Ill-lände. en Detta finner stöd å ena sidan i smål. dial. illmark eländig mark, å
andra sidan i en mängd sammansättningar -lände med adjektivisk av förled som isl. brattg lág-, M37-,slétt-, purw, vát-Zendi Ekwall, ex. Suffixet ja, 53; jfr även dial. u-leøzde vildmark Gården s. no. osv. ligger på liten upphöjning över låglänt och delvis mycket vattenen sjuk mark. Vid högt vattenstånd stiger Klarälvens vatten i upp Stodenenoret se naturnamnen öster Ilanda och det händer då att om markerna omkring gården översvämmas så att den kommer att ligga
på en Söder om gården ligger Ilandasjön, vars aven aro
sanka. . 1 Järpetan yâa-rpta sk. in Iärpataku 1346 dipl. Järp- petann 1568, Jerpetan 1576 1715, -tagenn 1590, Hjerpetan 1825 1877
jb. Ierpeta 1576 tl. Första 1568 d. å. i N. Ulleruds sn, w a: g. klostertorp Riseb, sedermera överfört till hmn l/s mtl. F. leden
är troligen fsv. Järpe. S. leden är best. form ordet mansn. urspr. av taga intaga jfr Soñedal.
Kjerne se Kärne.
Kjetterud se Kälterud.
l Klingerud klfzgøra 1/2 sk. Kringlerudh 1568-1610, Klingle- rudh 1621, Klingarudh 1633, Klingerud d. 1660-1877 jb. 0. - Klingerudh 1576 1645 Gs 99. Första 1568, eget en g. arv o. torp, sedermera överfört till hmn 1/2 mtl. F. leden innehåller
urspr. ordet kringla i bet. krets, rundel. Kringle- har sedermera ombildats till Klinge- jfr värmLdial. Iclinger för kringázr rund d.. o. Om -rud röjning inl. se
l Krontorp krdntwp sk. Trålebecken 1582, Trållebechenn - 1585, Trållbäcken 1825; Crontorp 1877 jb. Första 1582, en g. kyrkotorp, sedermera överfört till hmn 1/3 mtl. Hette T7°0lleurspr. bäcken, ett ännu ofta användes trdlbcelfan. Anledningen namn som till detta är okänd. Namnförändringen ägde år 1854. namn rum
Karlstads hd: Grava sn 7
l Krutbruket krzjtbruks 1/4 sk. Krutbruket d. 1614-1877 jb.
- 0.
Första 1614, skatteh. 1/4 mtl. Enligt uppgift har har Varit en g. salpeterbruk.
1 Kärne gräns 1 kr. Tiärna 1486 dipl 1502 å Vjb. Tiärne
-- - 1540, Tiernne 1542, Kärne 1540, Kjeme 1825 1877, Kierna 1548 1610
jb. Kårne 1840t. 1h kb Bn 195 bek GS. A. jbr klosterh.
- en Vadst. 1 mtl. Namnet är fsv. pl. av ordet järn.
urspr.
1 Kätterud 1 sk. Kätterudh 1540, Kjetterud 1825 1877 jb.
;Mm
A. jbr skatteh. 1 mtl. F. leden innehåller kanske ett fsv. mansn. v: Kätte, kortform till på Kätiln Om -rud röjning se inl.
namn
l Löved lâwa 1 fr rå rör. å Löuidh 1367 dipl, Löffuith 1485
0. - 1487 FW Löffunn 1540, Löffnenn 1542, Löffrudt 1543, Löffönn
887. - 1546 1548, -ön 1550 1551, Löffwit 1568, Löffuedh 1576 1590, Löffue
1600 1621, Löföö 1610, Löfed 1877 jb. Loffwen 1546 Löno 1561 121,
- Löffuene 1568 Loffue 1576 Löffue 1581 Löfföö 1600 sl. a:
A. jbr frålseh. 1 mtl. Hör till Forshaga kapell. F. leden år ordet
löv. S. leden är på grund växlande former svår att till sitt ur-
av
bestämma, snarast fsv. vidh skog, ved, senare sprung men synes vara omtytt dels till dels till ed. Gården ligger i lövskog vid Klar-
älven.
l Marieberg ønarzbcárj, ønamabtzârj 1/4 fr. Tyttera 1624, Tytetra
- 1625, Tytterta 1626, Titterta 1633, Tittertan 1680 1825; Marieberg
1877 jb. Blarjaeberg 1796 1h, Marieberg 1840t. 1h. Första g.
-- en
1624, kronoh. l/s, mt11/4 oförm.. Erhöll namnet Marie-
senare berg kammarkollegii utslag 5/3 1866. Hette fordom Tittertan
genom ä. têtâtan. F. leden häri kan möjligen urspr. vara det från fno.
kända Titolfr sammansatt med tita, dial. teta. Om s. leden
mansn.
Gumpetan Sofiedal. Utvecklingen har i så. fall varit Teiolfetakan, se Tetolftakaøz med övergång ist till som i värm1.dial. lyftyéj
samma av livstycke och Haftersbol för Hafstens- i N. Råda sn, Alvdals hd,
samt med vanlig sammansmältning tjockt l och t
- av -
;etoltan.etertmu
1 Mossen mrfsan 1/3 sk. L. Måssenn 1630 1633, Måhssen
- 1660 1686, Måsen 1715 1877, Mossen 1914 jb. en Första g. 1630,
skatteh. l/s mtl. Vid gården är sank mark.
l Rud vad, å. 1 sk. Rud 1540 1877 jb. jbr klosterh.
rg - en 1 mtl Varnh.. Namnet är fsv. rudh, mdh röjning se vidare inl..
1 Rudsberg rügbcery 1/4 fr. Rössbärgh 1641, Rudzbärga 1642
- 1660, Rudsberg d. 1686-1877 jb. Första g. 1641, frälseh.
o. o: 1/4 mtl. F. leden md se föregående gård. Gården ligger
är gen. av
vid höjder.
1 Rudskogen ráácggan, Tcfgkggan 1/4 sk. Rudzskougen 1653
- 1660, Rudskogen 1877 jb. Första 1653, kronoh. /4 mtl.
a: g. F. leden år gårdsnamnet Rud se ovan. Gården ligger
gen. av skogsmark, angränsande till Rud.
l Sanna Såna, såga 1 fr. Sanda 1540 1681, Sånde 1548 1568,
- Sanna 1715 1877 jb. Sande 1576 1581 Sanned 1760t. lh, Sanne
-
8 Karlstads hd: Grava sn
1786 lh. Ä. jbr skatteh. mtl. Namnet gammal pl. u: 1 är urspr. av sand. Gården ligger vid Gravaån.
Skived giva. in villa Skyfwium 1334 dipl, in Skyfium 1336 dipl, in Skyfuiä 1340 dipl, de Skifuiä 1340 dipl a. t., Skifiåfors
1347 dipl. Sködui 1540, Skiiffuie 1542, Schiffie 1546, Skiffie 1548 - 1568, Skiiwiidh 1569, Skifved d. 1590-1877, Skeuedh 1585, Skeuidh 0. 1585, Skiefwed 1725, Skifed 1877 jb. 1540 upptages gård, vartill en en kommit ännu en sådan och ett laxfiske. Gårdarna ha i dagligt tal
icke särskilda namn. Höra till Forshaga kapell. Namnet är urspr. en fsv. pl. Skifiah dat. Skifium, väl sammanhänger med som no. dial. skévja göra svängande rörelser och syftar på. vattnets rörelser
kanske i den fors 1347 kallas Skifiäfors jfr Forshaga. I som senare tid har det Skive, härav uppstått, ombildats till den i de bildades som tal använda formen Skived. Ski- för väntat Ske- år väl att jämföra
med uttalet ski för sked. Gårdarna ligga vid Klarälven.
1 Norra Skived 1 sk. N. 1660 1686, Norra 1825 1877 jb.
u: Första 1569, klosterh. 1 mtl Riseb.. g.
Södra Skived 1 sk. S. 1660 1686, Södra 1825 1877 jb. m A. jbr skatteh. 1 mtl.
l ett laxfiske fr. Skifwed 1 Iaxfiske 1686 1877 jb. - - Skifweds Laxefors el. Forshaga 1779 FW 884, Skifweforss el.
Forsshaga 1779 FW 888. Första rjb 1686, krono. Beläget en g. i Klarälven. Jfr Forshaga.
1 Skivetorp sivterp Skivtorp 1/4 sk. Skifvetorp 1641 1877 jb. - Skifudden 1760t. 1830t. 1h 1802 kb. Första g.jb 1641, skatte- -- u: nyb., 1646 1/4 mtl. Hör till Forshaga kapell. Har även kallats Skiv-
udden. Ligger intill Skéved på ett näs i Iilarälven.
1 Skåne skåne 1/3 sk. Skånne 1584, Skåne 1585 1877 jb. -- ca Första g. 1584 1582, kyrkonyb., torp, sedermera överfört till hmn l/s mtl. Gården är väl snarast uppkallad efter landskapet Skåne.
Som öknamn har använts Träfoterud trcjzzfgtare.
1 Skåre Skåre 1/2 fr. i Skoro nore 1359 dipl, Skor 1361 hskh 36, bih. Skoor 1411 dipl. Skö 1540, Skåre 1542 1877 jb. s. - Skoro 1561 tl. A. jbr frälseh. 1 mtl. Namnet är väl böjnings- - u: form antingen av dial.0rdet skår med slutet å skärning eller, att
döma av medeltidsformerna, skara eller skär isl. skor i ungefär av samma bet. Jfr sjön Skårenoret.
l Sofiedal søfzadák 1/2 sk. Gumpetann 1568 1621, Gumpetan y. - 1576 1877, -tagen 1581 1590, Gompetan 1660; Sofiedal 1898 jb. - Gumpetagh 1600 -tagen 1610 sl, Gumpeta 1690t. lh 1830t. 1765
En 296; Sofiedal kb ml. Första 1568, skattetorp, sedan krono, a: g. överfört till hmn 1/2 mtl. F. leden i det namnet Gumpetan urspr. som annu ofta användes gcâmpta är väl fsv. gen. av ordet gump i bildlik användning jfr fjällrygg, landtunga d., vål ock ligger o. som till grund för sådana hittills oförklarade ortnamn Gumpeüeld, no. som Gumpen som fjällnamn, NG XVII, 65 d. S. leden se 0. är urspr. best. form taga intagaÅ Gården ligger vid höjd. av en l Solberg 397/6060 1 kr. Solberga d. 1540-1686, Solberg - o. 1550 1877 jb. A. jbr klosterh. 1 mtl. S. leden är ordet berg, 1 en
m
Karlstads hd: Grava sn 9
äldre tid vanligen i pL-form. Namnet betyder kanske solbelysta
höjder jfr dock E. Noreen, NoB s. 30.
1 Stodene stédna, sigma 1 sk. Stodön 1540 1551, -önn 1543
- 1590, Stodhenne 1621 1680, Stodene 1660 1877, Stodne el. Stone
1715 jb. Stodön 1576 Stoone 1642 1645 GS 70, 100 1760 184017.
- 1h, Stodne1700t. ggk 1760 1829 1h; å Stompnen Grawa 1540 Skjb
y 175. A. jbr kyrkoh. 1 mtl präste. F. leden är fsv. stodh, nu
en sto. S. leden är fsv. dat. sg best. form önne av ordet senare
urspr. försvagad till enne. Garden är på. ett par sidor omgiven av vatten.
1 Sundstad sämsta 1/4. sk. Sundstad 1614 1877, Sunstann 1621
- 1680 jb. Första 1614, skatteh. 1/4. mtl. Hör till Forshaga
ca g. kapell. F. leden är ordet sund. leden är antingen -stad plats se
inl. eller -tagan se Sofiedal. Gården ligger vid en
snarare urspr.
förträngning av Klarälven.
Tolerud tgflarø. Torgrvdh 1540, Torrudh 1542, Tooll Rwdh
- 1571, Tollerudh 1573, Tolerud d. 1650-1877 jb. Tolarydh 1540
o. - Skjb 175. Sedan 1540 upptagas två. gårdar. F. leden är urspr.
en fsv. Thordhar namnet Tord. På. i dial. vanligt sätt har rdh
gen. av utvecklats till tjockt ersatts Om -rud röjning
som numera av se inl.
1 Västra vaâstrø 1 kr. Wäster 1610, Westra
Tolerud -
1877 jb. A. jbr kyrkoh. 1 mtl praste. Boställe för kyrkoherden
en
i Hammarö.
1 Östra ástra sk. Öster 1610, Östra 1825
Iolerud 1
1877 jb. A. jbr kyrkoh. 1 mtl präste.
a:
1 Tolerudstorp töløsterp Vasso kr, 739/2350fr. Thorerudstörp
- 1572, Tolerudstorp 1621-1877 jb. Första g.jb 1572, kronotorp,
0. u: sedermera över-fört till hmn l/g mtl. I dagligt tal användes vanligen
benämningen Sönnertorp sånaterp. Ligger invid Tolerud se ovan
och strax söder om Sofiedal.
l Tollerud talare I/s sk. Tâllerud d. 1571-1723, Tollerud 0. d.
- o. 1572-1877 jb. Första 1571, skattetorp, sedermera överfört till
en g. hmn 1/3 mtl. F. leden är väl det fsv. mansn. Tolle. Om -rud röj-
ning se inl.
Torp torp. Torp d. 1540-1877 jb. Sedan 1540 upptagas
-- 0. en två. gårdar. Om namnet se inl.
l Västra Torp västra 3/3 fr. W. 1621 1686, Westra
-
1877 jb. A. jbr kyrkoh. 1 mtl präste 8/8 0förm..
-
1 Östra Torp fr. 1660 1686, Östra 1825 1877 jb.
1 m
.-
jbr frälseh. 1 mtl.
l Trangärd tránjcgzi/ 1 sk. Tranegärdh 1540, Tranegierde 1543
- -1581, Tranjerd 1825 1877 jb. A. jbr skatteh. 1 mtl. F. leden
en innehåller ordet trana. S. leden är förkortad form av gärde.
1 Trangärdstorp trajznjwsterp 1/9 sk. Tranegårdzt 1585, Trane-
gerstárp 1590, Tranjerdstorp 1825 1877 jb. Första g. 1585,
en skattetorp, sedermera överfört till hmn 1/2 mtl. F. leden är gen.
av gårdsnamnet Trangärd se ovan.
10 Karlstads hd: Grava sn
1 Våldalen vzâdøgn1/4 sk. Wåhledah11657 1660, -dahlen 1686, - Wâldalen 1825 1877 jb. en Första 1657, frälseh. mtl. Gården ligger nedanför höjder i närheten av hemmanet Vále.
l Våle väl/a 1 sk. Vala 1436 dipl, Vale C 4. Våle 1540 1914, - - Wårlla 1542, Vårda 1546, Värde 1548 1568, Väla 1572 1600, S. Wále 1633, Wâle Södra 1825 1877 jb. Vordha 1546 tnl; Söder W. 173013. - 1h; Nedre W. 1690t. lh, Södra el. Nedra W. 1771 lh. A. jbr frälseh. en 1 mtl, under namnet Våle, se Hynboholnz förr Norra Våle ovan. urspr. Benämningen Södra V. användes numera icke. Namnet, som är vanligt både i Sverge och Norge, är urspr. pl. Villan av fsv. väl se NG, Indl. s. 84, som i värmLdial. ännu är det vanliga uttrycket för det som vid svedjande uppbrännes Vål.
Vänsberg vaânsbøeøy. j Wänesberghe1390 dipl, Venbergh C 36. - -Vensberg d. 1540-1610, Wänsberg d. 1633-1877 jb. 1540 o. 0. rn upptages gård, vartill sedermera kommit F. leden ser en en annan. ut att sjönamnet Vänern. Detta är dock tvivelurspr. vara gen. av aktigt då. gårdarna ligga på betydligt avstånd från sjön, som ens syns härifrån.
1 Lilla Vänsberg lêlø v. sk. Lisle 1587, Lilla 1725 1877 jb. Första 1587, skattetorp, sedermera överfört till en g. hmn 1/3 Intl.
1 Stora står: v. 1 kr. St. 1660 1686, Stora 1725 - 1877 jb. A. jbr frälseh. 1 mtl.
1 Åtorp sz/torp l/s fr. Åtârph 1639, Ãtorp 1715 1877 jb. - v: Första 1639, kronoutj., snart l/s mtl. Ligger vid en å.
l Ängebäck âegbazk3/4 sk, 1/4 fr. Engiäbek 1426 dipl. Änge- - bek 1540, Engeback 0. 1568-1877 jb. A. jbr skatteh. 1 mt-l. en Ligger vid en bäck.
l Ojenäs gygnçøs 5899733490kr, 25°7/ss4oo sk. Ognes 1551, Ognes - 1568 1590, Oigenes 1572, Oijenäs 1725 1877 jb. Ygnes 1546 tl. - en Första g. 1551, skatteh. 1 mtl. Kronodelen är komministersboställe. Hör till Forshaga kapell. F. leden fsv. gen. öiar avuordet är urspr. ö. Garden ligger på ett näs i sjön N. Hyen. I diaLuttalet; har Ojenäs blivit Ojnäs, varav sedan Yngnäs med ngn/z för jn ss. i Vängbärj för Weinberg, Hängs för Heintz d. samt med för ö i yngbryn för o. y ss. ögnabryn ögonbryn, sjönamnet Yngen 0ingen d. av o. 1 Onnerud ångra sk. Onderud d. 1540-1633, Önnerud 1 0. - 1715 1877 jb. en A, jbr skatteh. 1 Intl. F. leden är urspr. fsv. gen. Ondam av mansn. 0ind isl. Eyvindr. Om -rud röjning se inl.
1 Önnerudstorp bnasterp 1/2 sk. Önderustarp Önneruds- 1582, torp 1825 1877 jb. a: Första g. 1582, skattetorp, sedermera överfört till hmn 1/2 mtl. Ligger invid garden Onnerud se ovan.
Karlstads hd: Hammarö sn 11
Hammarö
hänzrøa Hammarön
Socknen var vid reformationstiden annex till Tingvalla, nuvarande Karlstad, men är nu eget pastorat.
Sockennamnet är detsamma som Hammaröns se Vidare
namn naturnamnen, vilket sammanhänger med namnet å gården Hammar
se denna.
Namnformer före 1540: Hammarö 1296 dipl, Hamarö 1297 1347 1350 1366 dipl, Hamaröö 1318 dipl, innan, vppa Hamarönne 1414
dipl, Hamarhö 1351 dipl, Hamberona 1431-32 avskr. omkr. 1440 ndipl 16: 99, Hamaröön 1486 dipl, Hammer ön C36, Hamaröyn 1509 dipl.
Jordeboksformer fr. 0. m. 1540: Hammeröön S. 1540, Hammerö S. 15423590, Hammarö s. 1686 1877.
Övriga namniormer: Hammaröns k. 1540 Skjb 175, Hammarö s. 1561 Hambrö s. 1568 Hamreö s. 1581 Hameröön s. 1590
s. 1610 Hambröön 1648 Gs 129, Hammeröön 1640
ca
Ejammaröden
s 7.
l Askhult y. åskhzølt, ä. áskhelta Askholtet la sk. Askehult
4-- 1600 1680, Askhult 1715 1877 jb. Första g. 1600, klosternyb.,
en sedermera överfört till hmn 1/3 mtl.
l Björkholmen en holme i Vänern kr. Björkholmen 1920 jb.
-m
Tillhör Hammarö kyrka. Upptagen i enligt kammarkollegii en beslut 26/2 1920. Se vidare naturnamnen.
l Bryggholmen en holme i Vänern kr. Bryggholmen 1920 jb.
a: Tillhör Hammarö kyrka. Upptagen i enligt kammarkollegii beslut 26/2 1920. Se vidare natur-namnen.
1 Bråten med Kärrängen brejiân, gwêøgwga1/2 sk. Bråttenne 1542,
-- Bråten d. 1551-1686, Bråten med torpet Kierr 1715, Bråten med
0. torpet Kjerr 1825 1877, Bråten med Kärrangen 1917jb. i Bråtom
- 1540 Skjb 24, Bråten m. Kiar sl. 1600t. 1h, Kärrängen ek. Brå-
en ten ä. jbr klosterh. 1 mtl 1/2 0förm.. 1697 tillkommer ett torp med namnet Kâirr, Kärrängen. Namnet Bråten är best. form bråte
numera av fälld skog".
1 Bärstad brista 1/4 sk. Bergstadh 1577 1686, Bärstad 1715
-- 1877 jb. Bâtrsta 1576 1734 1758 kb 174011. 1773 ggk. Första
-- en g. 1577, fralsetorp, sedermera överfört till hmn 1/4, mtl. F. leden är urspr. ordet berg. S. leden är ordet stad i bet. ställa plats. Gården ligger höjd.
på en
.
1 Djupsundet ,ygpsuna 1 sk. Diwpasund 1468 dipl. Diupe-
- sund 0. d. 1540-1633, Diupsundet 1680 1725, Djupsundet 1825 1877 1b. Diwpswnd 1540 Skjb 24. A. jbr klosterh. 1 mtl. Jb 1630-
-4 a:
12 Karlstads hd: Hammarö sn
1736 upptaget som tvâ. hmn, det ena kr, det andra 1/2 sk, från 1737 sammanförda till ett hmn, skatteh. 1 mtl. Ligger vid ett sund av Vänern.
Fiskevik fêskvgk. Fiskeuick 1587, Fiskevik 1825 1877 jb.
- m Omfattar gård och ett fiske. F. leden är väl fsv.
en urspr. gen. pl. av fisk. Gården ligger vid lrliskevikeøz se naturnamnen.
l sk. Första g. 1587, klostertorp, sedermera överfört
u:
till hmn 1/3 mtl.
2 ett fiske kr. Första g. 1568, dels upptaget ett
u: ss.
halvt notkast kloster, dels ss. ett notvarp, ett fiske.
senare ss.
Ligger vid Fiskeviksholmen se naturnamnen.
1 Garpen en ö i Vänern kr. Garpen 1920 jb. Tillhör Ham-
- o: marö kyrka. Upptagen i enligt kammarkollegii beslut 26/2 1920. Se Vidare naturnamnen.
l Geterud jägare fr. Getterudh 1571 1590, Geterud d.
- o. 1585-1877 jb. u: Första g. 1571, frälsetorp, sedermera överfört till hmn 1/4 mtl. F. leden är val ett mot fda. Gete och fno. Gwéti svarande fsv. mansn. Gete. Om -rud röjning inl.
se
1 Grimmen holme i Vänern kr. Grimman 1920, Grimmen
en - 1921 jb. en Tillhör Hammarö kyrka. Upptagen i enligt kammarkollegii beslut 26/2 1920. Se Vidare naturnaxnnen.
l Grâberg grabwrj 1/2 sk. Gråberg d. 1540-1877 jb.
- 0. m jbr frälseh. 1 mtl 1/2 0förm.. Gården ligger på. ett berg.
1 Gunnarskär günasqzr l/s sk. Gunnarskär 1631, Gunnarskjei
- 1825 1877 jb. Första g. 1631, kronoh. 1/3, mtl l/s
en senare 0förm.. F. leden är urspr. gen. av namnet Gunnar, leden är
s. väl ordet kärr i den fsv. biformen kär jfr värmLdial. tor för torr o. d.. I Gunnarskär har s sammansmält med tje-ljudet i kär till sjeljud, varefter s. leden uppfattats varande ordet skär.
ss.
l Götetorp gatsten sk. Giötetorp 1631, Giöttetorp 1633
- 1725, Grjötetorp 1825 1877 jb. Giöttersta 1737 1758 kb, Göterstad
- 1758 1781 kb. Första g. 1631, kronoh. 1/3, 1/4. mtl 1/4.
u: senare 0förm.. F. leden är det fsv. Göte, leden ordet torp. Bi-
mansn. s. namnet Göterstad jbgasta har som led det fsv. Götar,
mansn. varav kanske det nyssnämnda Göte är kortform, och led stad, väl
som s. efter äldre ortnamns mönster jfr dock Gerstad i Grava och där
sn anförda namn.
1 Hallersrud hakar-ad 1/2 sk. Hällisrvdh 1540, Hallersrud 0. d.
-- 1572-1877, Helliszrudh 1543 jb. Hallersrydh 1540 Skjb 24.
- co A. jbr klosterh. 1 mtl 1/2 0förm.. F. leden är väl av
urspr. gen. det fsV. mansn. Hallar, ä. Haldor, ehuru växlande skrivningar i äldre tid göra ursprunget något tvivelaktigt. Om -rud röjning inl.
se
1 Hammar härmar, härmar 2 fr. Hamär 1350 dipl. Hammer
- - 1540 1633, Hammar 1572 1877 jb. N. 1660 1686, Nor. 1725 jb.
-- S. 1660 1686, Söd. 1725 jb. Hammar 1540 Skjb 23. 1540
- en upptagas två klosterh. vartdera om 1 mtl, 1787 förenats till en
som gård. De båda hemmanen benämndes på 1600- och 1700-talen Norra
Karlstads hd: Hammarö 13 sn
och Södra E På ägorna ligger Hammarö kyrka. Jfr sockennamnet.
Namnet är ordet kammar i dess gamla bet. lklippa. Gården ligger
vid berg.
Halltorp se Halltorp.
Hovlanda hgâvlanda. j Hoklande 1486 dipl. Höflanda 1540, -- - Hoflanda o. d. 1542-1877, Håfflanndhe 1543, Háfflanda 1581 1715 jb.
Hofflanda 1540 Skjb 24, Håflanda 1692 lh, Holanne 1581 tl. m Sedan 1540 upptagas två gårdar. F. leden torde antingen urspr. vara best. form av adj. hög i den fsv. biform hogh, hugh, även träffas som i andra ortnamn, ss. fsv. Hugha, Hoghaby, Uphugha, -hogha, -hova,
och vars gh blivit liksom i det nyssnamnda fsv. Uphova v m. m. jfr Hovlanda i Väse sn och hd eller möjligen hof hedniskt tempel,
i vilket fall det nuvarande diaLuttalet med slutet beror på oriktig 0 utläsning jfr E. Noreen, N0B 28. S. leden är fsv. pl. land s. av i bet. terrängÖ Gårdarna ligga på höjder.
1 Västra Hovlanda västra f/a sk. Wäst. 1715, Westra - 1877 jb. Wästere 1692 lh. A. jbr frälseh. 1 mtl 1/2 0förm.. -- o:
1 0straH0vlanda astra 1/2 sk. Öst. Östra - 1715, 1825 1877 jb. O. 1692 lh. A. jbr klosterh. 1 mtl 1540 fr. -- en
1 Hult hult, hálta Hultet l/s sk. Hok hulth C 36. Hâlltt 1568, - -- Hult O. d. 1576-1877, Hulltett 1633 jb. Hâltitt 1576 Holteth
1590 Hultet 1734 kb. Första 1568, klostertorp, sedermera u: g. överfört till hmn 1/3 mtl.
1 Hälltorp haâlterp, lublterp sk. -Hället0rp 1540 1725, Häll-
torp 1715 1914, Helltorp 1825 1877 jb. A. jbr kyrkoh. 1 mtl präste. v: F. leden är väl fsv. Hälle mindre sannolikt urspr. gen. av mansn. Helge, Hälghe. Om leden torp inl. s. se
1 Jonsbol jánsbolr 1/3 sk. Jönstorp 1540, Jonnstorp 1542 -- 1600, Joenstorph 1686; Ionsbohl 1715, Jonsbol 1825 1877 jb. -Jons-
torp 1540 Skjb 24 1765 En 270 1781 kb 1851111. A.jbr klosterh. a: 1 mtl. Hette Jonstorp, vilket ännu är det i tal vanligast urspr. namn förekommande yánsterp. Om lederna torp och bal hemman inl. s. se
1 Kilene Jilnayilanda Kilanda l/s sk. Kila 1568, Kilenn 1572 - 1600. Kyllenne 1610 1686, Kilene 1825 1877, Kyllende 1633 jb. - Kileen 1610 sl, Kihlande 1735 kb, Kyhlande 1736 kb, Kyhlne 1736 kb,
Kihlne 1743 lh 174013. 1773 ggk, Kilene 1758 kb, Kilanda 1786 181017.
1h 1838 kb kb. Första 1568, klostertorp, sedermera överfört :n g. till hmn 1/3 mtl. Namnet torde sammansättning, där vara en urspr. leden är ordet kil i bet. kilformig terräng och leden det 0rd s. lände Varom se Ilanda i Grava Killände har då. dels utvecklats sn. till Kálene, dels ofta ombildats till Kilanda på liknande sätt som I landa.
l Klöverud Icløgâyarø1/2 sk. Klöffuervdh 1540, Klöfverud d. - 0. 1543-1877 jb. A. jbr klostertorp, sedermera överförts till hmn V: en mtl, 1/2 0förm.. F. leden är fsv. ett mot isl. Klaufe svarande gen. av fsv. mansn. Klöve. Om -rud röjning inl. se
1 Larberg lárbwxy 1 fr. Laffuerbergh 1509 dipl. Lagbergh - - 1540, Lauerbergh 1542, Lagerbergh 1543, Larberg 1546 1877 jb. -
14 Karlstads lul: Hammarö sn
Lagerbergh 1561 Larberga 1600 Labergh 1568 -berg 181013. lh. A. jbr frälseh. 1 mtl. F. leden är möjligen laghar en urspr. gen. isl. lagar av lagh isl. lggr Vatten, vätska, lag. Utvecklingen av Laghar- till Lar- är den i Lardal Lagardalr NG samma som no. av VI, 367. Gården ligger på ett berg vid Vänern.
1 Lindenäs ligzçes l/s kr. Linnäs 1605, Lindenäs 1633 1877 jb.
Linnäss 1590 Linnes 1600 1734 kb, Linnas 1734 kb 1740t. -- 1773 ggk 1775 l810t. lh. en Första g. 1605, frälsetorp, 1616 mtl, sedermera 1/3 mtl 1/3 0förm.. Komministersboställe. Gården ligger på ett med lövskog beväxt näs i Vänern.
1 Lunden låga l/a sk. Lunden d. 1568-1686 1914, Lund - 0. 0. d. 1572-1600, Lundan 1633, Lunden el. Lunna 1715 1877 jb. - Lwnden 1558 hskh 21: Lunden 1765 En 285 1810t. lh kb ek GS,
Lunna 1734 1837 kb. v: Första g. 1568, klostertorp, sedermera överfört till hmn 1/2 mtl, V2 0förm.. Namnets härledning är okänd; på grund av dialuttalet, som synes förutsätta ett fem. lund, kan det icke vara best. form av det Vanliga lund.
l Långholmen, Västra en holme i Vänern kr. Västra Lång- holmen 1920 jb. Tillhör Hammarö kyrka. Upptagen i enligt v: kammarkollegii beslut 25/2 1920. Se vidare naturnamnen.
1 Långholmen, Östra holme i Vänern kr. Östra Långholmen en - 1920 jb. Tillhör Hammarö kyrka. Upptagen i enligt kammarv: kollegii beslut 25/2 1920. Se vidare naturnamnen.
1 Lövnäs lgøvnøçs sk. Löffnnes 1568 1590, Löfvenäs 1680 - 1877, Löfnäs 1914jb. Första g. 1568, klostertorp, sedermera överen fört till hmn 1/3 mtl, 1/4 0förm.. Gården ligger på ett med lövskog beväxt näs i Vänern.
l Mosserud mdgara sk. Mässerudh 1571-1686, Måserud - 1590-1877, Mosserud 1914 jb. Första g. 1571, klostertorphsederen överfört till hmn 1/3 mtl. Om -rud röjning inl. A gärmera se den finnes mossmark.
1 Mörmon ønármoøz 1/4 sk. Myremonn 1594, Möre- 1600, Mörmon - 0. d. 1621-1877 jb. en Första 1594, klosternyb., sedermera överfört till hmn 1/3 mtl. F. leden är urspr. antingen ordet myra Värmldial. mår eller det gamla ordet andra skog på. sumpig mark. Gården ligger i skogsmark nära Vänern.
l Nolgård ng7rga7z 1 sk. Nordergårdh 1540, Nord Gårdh 1568, - Nolgårdenn 1590 1600, Nolgård 1633-1877 jb. Norgardhen o. -- 1540 Skjb 24. A. jbr klosterh. 1 mtl. F. leden är diaLform iör a: nord. Gården ligger norrut från kyrkan.
l Otholmen en holme i Vänern kr. Otholmen 1920 jb. Till- - ca hör Hammarö kyrka. Upptagen i enligt kammarkollegii beslut 25/2 1920. Se vidare naturnamnen.
1 Rud m 1 fr. Rwdh 1509 dipl. Rud 0. d. 1ö40-1877jb. - a: A. jbr frälseh. 1 mtl. Namnet är fsv. rudlz, rodh Höjning, varom se lll.
1 Rudstorp reftarp sk. Rudstorp o. d. 1600-1877 jb. a: - Första 1600, klostertorp, sedermera överfört till hmn 1/3 mtl. g.
Karlstads hd: Hammarö sn 15
Agorna äro sammanblandade med gården Ruds ägor. Detta hemman
och hmnet Rud i jordregistret överförts till särskilt upplägg skola som jäml. kammarkollegii beslut 3/11 1916 där upptagas under benämning
Rud med Rudstorp.
Skagene skágana. Skaffwen 1509 dipl. Skauen 1540, Ska- - - 1542, Skaenne 1543 1551, Skagen 1590-1877, Skagene 1914 uenne jb. Skaghen 1540 Skjb 24, Skaffwenn 1546 Skagene 1758 kb kb 1793 1851 lh. 1540 upptagas två. gårdar, vartill kommit ännu en gård. Namnet är kanske sammansättning, där leden en en urspr. är ordet skage udde och leden best. form i dat. önne av ä s. urspr. fordom även i den allmännare bet. trakt vid vatten. Jfr vidare
Stodene i Grava och Jäveröøz, i dial. även Jäveme, i Karlstads sn. sn Gårdarna ligga vid udde i Vänern. en
1 Lilla Skagene lêlø sk. 1/1 fr. Liille 1572, Lilla 1825 1877 jb. Första 1572, frälsetorp, sedermera överfört till hmn en g. 1/4 mtl.
l Stora Skagene störa sk. 1/1 sk. Store 1660, Stora 1825 - 1877 jb. A. jbr klosterh. 1 mtl. en
1 Västra Skagene västra sk. 1/3 sk. W. 1660 1686, Westra - 1877 jb. A. jbr frälseh. 1 mtl 1/2 0förm.. Ligger väster om en de andra gårdarna.
1 Svenshult svaânshelt Svensholt 1/1 sk. Hult 1624, Hulltt 1631; - Engehult d. 1660-1686, Enghult el. Swänshult 1715, Svenshult 1825 0. 1877 jb. Engehult el. Swenshult sl. 1600t. ggk 1743 1h. en Första - 1624, kr0n0nyb., snart l/s, senare 1/4 mtl 1/4 0förm.. Hette g. tidigast Hult, därefter Angehult.
Sätter ságar. Sather C 36, Säter 1486 dipl. Sätter o. d. 1540- - - 1877 jb. Säther 1540 Skjb 24. Sedan 1540 upptagas två går- -- u: dar. Särskilda gårdsnamn användas sällan i dagligt tal. Namnet är
dialÅform ordet Säter. av
1 Norra sätter were ståtar 1 sk. Nar 1715, Norra 1825 - 1877 jb. A. jbr fralseh. 1 mtl. en
l Södra Sätter sång ståtar Sönnre S. 1 sk. Så. 1715, -w Södra 1825 1877 A. jbr klosterh. 1 mtl. en
Takene tákeng. Takenn 1568, Takene 1572-1877 jb. v: - 0. Omfattar två. gårdar icke upptas i de älsta jbr. Namnet är som hest. Form i dat. av subst. taka intagaå
xVästra Takene vrásirø 1/1 fr. W. 1660 16.86, Westra -- -S77 jb. Första 1571, frälsetorp, sedermera överförts till v: g. hmn 1/4 mtl.
Östra sk Öst. Östra 1825 1877 1 Takene ástrø 1715, jb Första 1568, klostertorp, sedermera överfört till hmn v: g. 1/2 mtl.
l Torp terp 1/2 sk. Tarpp C36. Torp 1540 1877 jb. ca -- -jbr klosterh. 1 mtl. Om namnet se inl.
1G Karlstads hd: Hammarö sn
1 Toverud tgvara 1/2 sk. Toffrydh 1486 dipl. Tofverud w -w 0. 1540-1877. en A. jbr frälseh. 1 mtl. F. leden är fsv. urspr. gen. Tova av mansn. Tove. Om -rud röjning inl. se
1 Trumman holme i Vänern kr. Trumman 1920 jb. en - en Tillhör Hammarö kyrka. Upptagen i enligt kammarkollegii beslut
26/2 1920. Se vidare naturnamnen.
1 Tvärhult y. tváerhelt Tvär-bolt, ä.. tvøjzzrheltø Tvärholtet, 1/4 fr.-
Twerhult 1641, Tvärhult 1825 1877 jb. Första 1641, frälseh. en g. Intl. F. leden är adj. tvär tvärs över liggande. Namnet är kanske
på ett eller annat satt givet i förhållande till de närbelägna äldre
gårdarna Askhult och Sueøzshult alst Hult.
Tye tgja. Tyia C36, Thiyiä C36. Tyghe 1540, Tydö 1542, - - Tyde 1543, Tj/ie 1546 1551, Tiie 1550, Tye Tya Tye 1568, 1590, 1600 1877 jb. Tyghe 1546 Tydho 1561 Tyie 1568 tl. en Sedan 1540 upptagas två. gårdar. Harledningen obeav namnet är kant jfr möjligen IY/dje Dalsl., SOA XVll, 38 f.. sn,
1 Västra Tye vtástra 1 sk. Wäst. 1715 1725, Westra
1877 jb. A. jbr frälseh. 1 Intl. Har även kallats Nedre jfr w följande gård.
l Östra Tye f/stra sk. Öfre Öfra Östra 1 1715, 1725; - 1825 1877 jb. A. jbr frälseh. 1 mtl. Har även kallats Owe T. ca jfr föregående gård. I dagligt tal användes benämningen Börsen
bágaøz.
1 Östanâs åstømqøs fr. Qstnäs 1486 dipl. Östenåss - 1540 -w 1600, Ostanås 1633 1877 jb. A. jbr frälseh. 1 mtl. Gården ligger u: öster om höjd. Medeltidsformen Ostnäs är kanske skrivfel för en 0stnas.
Försvunna:
Bäcken Bäk C 36. Bäcken 1765 En 275. Enligt En F - en torp under Hammar.
stommen Stompnen y Hammarö 1540 Skjb 175. -
Karlstads hd: Karlstads sn 17
Karlstad socken
kálsta lánsfasamlzg K. landsförsamling
Socknen vid reformationstiden moderförsamling med annexerna
var Grava och Hammarö. Den är nu annex till staden.
Hette Tingvalla. Namnet förändrades i sammanhang med
urspr. staden Karlstads grundläggning 1584. Vid Tingvalla hölls under medeltiden Värmlands landsting. I medeltidsbrev omnämnes lagberget
lagberghe i Th. 1411 dipl, pa laghbergit i Th. 1473 dipl.
a
S. leden i namnet är gammal pl. ordet vall i bet. grässlättK
av
Namnformer före 1540": de Thingwaldum 1290 dipl, par. Thingwalli 1291 dipl, de Thynguallum 1305 1326 1353 dipl, Thingvalla 1307 1443 Stu 190, de Tyngwallom 1315 dipl, de Thingwallum 1340 1386 dipl, per Thingualdis 1347 dipl, Pinguallä kyrkio 1347 dipl, af Pinguallum 1354 dipl, de, scriptum Thinguallis 1357 1359 avskr. 1399 ndipl 3: 249, eccl. Thinguallensis adj. 1355 avskr. 1399 ndipl
3: 248, de, aff Thinguallum 1354 1359 dipl Lgn 9 1359 avskr. 1399 ndipl 3:249, Thingualla 1360 1399 dipl, i Tingwalla 1361 dipl 1520 Stb 5: 639 1523 i Pinguallum 1300t. MEL, in Thingwalla
reg, m. 1389 1473 dipl 1444 Lgn 33, Thingwallom 1397 1411 dipl 1431 hskh 12: 78, 80, 1440 dipl, in Thingwallis 1411 dipl, in Tingualla 1434 dipl, Thingwaldis 1435 dipl, i Thingwall 1438 dipl, i Thyngualda 1440 ndipl 16: 115, Thingwalda 1440 dipl, i Tinguallom 1441 dipl, i Tingualdom 1441 dipl, Tingwaldha 1450 dipl, j Tingwallom
s.
1400t. KrL, j Tinguallä 1467 dipl, i Tingwolde 1483 dipl, Ting- In. Walle Sogn C4, Tingwalla prestagell 1509 dipl, Tinghewal 1529 reg, Tinghauol 1529 i Tingwalle 1531 Tingualla civitas 1532 Ahs
reg, reg, 295, Tingvalla 1539 OMagnus.
Jordeboksiormer fr. 1540: Tingualla S. 1540 1576, Tingwalle
o. m. S. d. 1543-1581; Karlstaddi S. 1585 1590, Carlstadh S. 1600
0. 1680, Carlstads S. 0. d. 1633-1877.
Övriga namnformer: Tingevall s. 1555 reg, Tingewalssmarknat
1666 Gs 332.
1 Alster álstaø fr. sån. Alstirs quern 1397 dipl, Alsters
-
1415 dipl, Alsterqwärn 1441 dipl, Alstre qnärn 1486 dipl, Alsters quern qwärn C36, Alstrwm C20. Alster 1571 1680, Allster 1686 1877 jb.
-
Första 1572, frälsetorp, sedermera överfört till hmn l/s mtl. m g. Ett annat fralsetorp upptages 1571-1606. Kallas ofta Alsters bruk álstas bra/k på. grund flera industriella anläggningar gården
av tegelbruk, sag, kvarn. Under medeltiden omtalas Alsters kvarn -s i
de älsta formerna är påfallande, som upptages i 1571-1825, Namnet Alster tillkommer den förbiflytande älven se sjön
urspr. Alstem, naturnamnen.
Aspsäter äspscetør. Aspesäther 1594, Aspsätter 1725 1825, Asp-
- Säter 1877 jb. Omfattar tvâ. sent tillkomna gårdar, varav den
u: ena uppdelats i tvenne.
18 Karlstads hd: Karlstads sn
1 Norra Aspsäter ndza a. 359/1500sk. N. 1686, Norra 1877
-
Norra el. Ericsberg 1803 lh, Ericsberg el. A. 1829 lh, Eriks-
-
berg kb bek GS. Första g. 1614, frälsetorp, från 1616
u:
mtl 1/3 oförm.. Jfr 2. Kallas vanligen Eriksberg erzksbcáøy.
nr
2 Norra Aspsäter 7/500 kr. Norra 1877 jb. Införes
- a:
1877, utbrutet ur nr 1. Kronopark. Kallas i tal Sörmon sárnzgøzy
jfr skogen Sörmon.
1 Södra Aspsäter sênrâ a. 1/3 sk. S. 1686, Södra 1825
4-
1877 jb. Första 1594, kronotorp, sedermera överfört till
en
hmn l/s mtl. Kallas vanligen endast Aspsäter.
l Bommestad bömsta 1/5 sk. Bommestade 1568, Bomerstadh
- 1576 1581, -sta 1610, Bummerstadh 1590 1633, Bommerstan 1660 1680, -stad 1686 1725, Bommestad 1825 1877 jb. Bwmbestadha 1546 Bommesta 1576 1705 kb 1773 ggk, Bomberstadh 1590 tl, Bommerstad 1600 sl, Bomsta 1699 1721 kb, -stad 1749 kb 1811 1h.
en Första g. 1568, frälsetorp, sedermera överfört till hmn 1/3 mtl. F. leden är urspr. fsv. gen. av bombare trumslagare jfr fsv. bomba, isl. bumba trumma. S leden pl. stad med bet. boplats
är urspr. av se inl..
I Dingelsundet digalsuøga 1/3 sk. Dingnelssön 1582, Dygnelsiü
- 1585, Dingerssöönn 1600, Dingelsönn 1610 1633, Dingilzöön 1621, Dingelsundet 1660 1715 1914, Dingelsund 1825 1877 jb. Dingesöön 1600 Dingelssiö 1610 sl, Dyngölss sundet 1664 Gs 286. Första
en g. 1582 1581, kyrkonyb., sedermera överfört till hmn 1/3 Intl. Namnet sammanhänger tydligen med det från Norrland 1331 kända Dingilsö, är ö. oklart. S. leden ha varit Går-
men synes urspr. den ligger vid ett sund i Vänern.
l Edsgatan ésgqta 1/2 sk. Edttz Gattetörp 1568, Ildttzgattetårp
4- 1572, Edzgatta 1576 1581, Erichzgata 1610 1680, Erickzgatta 1621 1633, Erikz el. Edzgatan 1715, Edsgatan 1825 1877 jb. Erisgatan
- 1540 Skjb 175, Esgatha 1576 Ericksgata 1669 kb. Första
w g. 1568, kronotorp, sedermera överfört till hmn 1/2 mtl. 1. leden är Val gen. ed passage mellan eller utefter vatten, i äldre
av tid ofta omtytt till Erik-sh. S. leden är best. form gata i bet. väg.
av Garden ligger vid landsvägen intill sjön Alstern.
1 Ekorrviken zlcørzvgka 1/3 fr. Ikorneuikan 1587, Ikornawikezi
- 1590, Ekornviken 1825 1877, Ekorrviken 1914 jb. -Ekoruryken 1590 tl.
Första 1587 1584, krononyb., torp, sedermera överförts till u: g. hmn 1/5 mtl. F. leden fsv. ekarna, åkarna ekorre i
är urspr. gen. värmLdial. icker. Gården ligger vid vik på Javerön.
en
1 Fantviken fåntvgka 1/3 fr. Fanteuiken 1585, Fantviken 1825
- 1877 jb. Första 1585 1582, kyrkonyb., sedermera överfört
a: g. till hmn 1/3 mtl. F. leden är fsv. pl. fam eller
urspr. gen. av dess biform i dial. t. värml. fame t0k, tölp, trashank d.,
sv. e. 0. har snarast ss. i no. fømtefolk avseende tattare, zigenare påpekat
av Lidén, jfr varml. fantegut lösdrivareÅ Gården ligger vid vik på
en Jäverön.
Fintan fmta. Finnetan 1568 1576, Finnetagen 1585 1610,
- Fintan 1633 1877 jb. Finta 1669 kb kb 1600t. 1700t. ggk 1697
Karlstads hd: Karlstads 19
sn
182013. 1h. Urspr. gård, uppdelats i tvenne. F.
en en som numera leden är väl folkslagsnamnet finne. S. leden best.
urspr. är urspr. form subst. taga intagai
av
l 179/500 sk. Första 1568, kronotorp, sedermera
en g. över-
fört till hmn l/g mtl. Jfr 2.
nr
2 71/500 kr. Införes 1877, utbrutet Kronopark;
a: ur nr
kallas vanligen Kronoparken krênparkaøz.
1 Fintatorp fêntaterp 1/3 sk. Fintann 1616 1633, Finnetan
- 1621; Fintatorp 1660-1877 jb. Finitatorpp 1590 tl; Finethan
0. - 1600 sl, Finnetan 1610 sl. Första 1616 i på 1500-talet,
en g. skatteh. 1/3 mtl, älst; även kallat Finnetan jfr den närliggande gården
Fintan. Jb 1581-86 upptages ett kyrkonyb. Finnetagi0rp.
1 Glofsön gl/dfsa Glofsen, holme sk. Gläfsand 1698, Glaf-
en zand 1715, Glofsan d. 1723-1877, Glofsön 1914 jb. Glöfsen 1600t.
0. ggk, Glöfsanden sl. 1600t. ggk, Glöffsan 1698 kb, Glofsa 1721 1749 kb,
i
Glöfsa. 1740t. lh, Glofsön 170015. ggk kb. Första 1698, krono.
ra g. Belägen i Vänern. Se vidare naturnamnen.
1 Henstad hénsta V4 sk. Henstad d. 1616-1877, -stan 1660
- 0. jb. Heenstad 1600 sl. Första 1616, skatteh. 1/4 mtl. F.
- u: g. leden är det gamla Heden fsv. Hidhin.
urspr. gen. av mansn. ö. leden är stad boplats se inl. eller, då namnet jämförelsevis
synes vara ungt, kanske snarare best. form taga intaga jfr Fintan.
urspr. av
l Jäverön ycávaø-ga, yqâvanø Jäverne 1/2 fr. Gäffuerönn d.
- o. 1540-1610, Gäffuerne 1543, Geffuernne 1572, Jäfverön 1825 1877 jb.
Gäffuerne 1581 Gefverne 1764 kb, Diäfverne 1698 kb, Jäfverne - 1699 kb kb 1771 1783 lh, Diefwernö 1703 kb. Jb 1540-51
m upptages ett kronotorp skatteborp i Alsters Väse hd 1540 i Olme
sn, sn och hd. Från 1568 i Karlstads sedermera överfört till hmn 1/2
sn, Intl. Gården ligger på. Jäverön se naturnamnen. F. leden väl
är urspr. fsv. gen. giävaø giäf gåva, antydande att någon
sg. av ön gång blivit bortskänkt. Talformen Jäverne har led gammal dat.
ss. s. l i best. form inne
av
1 Kattviken ä. Icáçvçka 1/3 sk. aff Katthawikom C 36, Kata-
uiken C 36. Kattewych 1571, Kattewykan 1610 1725, Kattviken
- 1825 1877 jb. Bergvik kb, Bergviken GS. Första 1571,
-- m g. frälsetorp, sedermera överförts till hmn 1/5 Intl. Numera användes
vanligen namnet Bergvik bårjvgk. F. leden i Kattøiken
är urspr. fsv. gen. katta katt, troligen i beta. vildkattC Gården ligger vid
av Ifattviken se naturnamnen intill bergshöjder.
1 Knappstad knåpsta 1/2 fr. Knapstade 1568, Knapstadh 1572
- 1686, Knappstad 1725 1877 jb. Första 1568, frälsetorp, seder-
en g. mera överfört till hmn 1/2 Intl. F. leden är säkerligen
gen. av det fsv. och isL-fno. tillnamnet fda. mansn. Knapp. Om leden
s. stad med bet. boplats inl. jfr dock Henstad.
se
1 Kroppkärr krepywz 1 sk. Croppoker 1348 dipl. Kråp-
- kier 1568, Nhore Kröppekier, Sönndre Kråppekier Kroppekier
1572,
1576 1585, Kroppkjerr 1825 1877 jb. Kroppkárr 183013. 1h kb bek
- GS. Första 1568, kronotorp, sedermera överfört till hmn
m g.
20 Karlstads hd: Karlstads sn
1 mtl; saknas 1586-1613. Namnet är väl på Kroppurspr. namn kärrssjön se naturnamnen, vid vilken gården ligger. F. leden är väl
ettdera av dial.0rden kroppa klimp, klump jfr Kroppa Färnebo sn, hd eller kropp takkrön ags. t0pp, fhty. kropf utväxt, cropp som ingår i kroppås det översta taket, Kroppe/jäll på Dal SOA ex. av XVIII, 155, även i bet. knöl, klump, ikroppkakor och m. m. ex. syftar i så fall på höjden öster sjön. om
l Långsviken lágsmka l/s fr. Languiken 1585, Longswicken 1590, - Långsviken 0. d. 1600-1877 jb Första 1585 1582, kyrkonyb., rn sedermera överfört till hmn 1/3 mtl. F. leden är väl antingen gen. av det gamla Lång eller Lidén ett Langer mansn. av urspr. namn den långa på den vik på Jåverön vid vilken gården ligger.
l Lövnäs lêvncps 1/3 sk. Loffuenhääs 157.1, Löfnäs 1572- - o. 1825 1914, Löfvenäs d. 1680-1877 jb. Första 1571, kronoo. u: g. torp, sedermera överfört till hmn 1/3 mtl. Gården ligger på ett delvis
med lövskog beväxt näs i Vänern.
Mölnaretorp mênaterp. Mölnertorp 1623, Mölnaretorp 1680 1877 jb. Mjölnaretorp kb; Mölnaregården 1669 1721 kb 170013. 177012.lh, - -gård 1770t. 180013. lh, Mölnargårdarne 1724 lh. Omfattar två sent en tillkomna gårdar. Ofta har förekommit namnet Mölnaregården, dock
företrädesvis för den äldre gårdarna se Västra M. nedan. F. av leden är dial. biform till ordet mjölnare. Gårdarna ligga vid Alsters-
älven.
1 Västra Mölnaretorp västra m. 1/1 fr. W. 1653 1686, - Westra 1877 jb. Första 1623, kronoh. 1/4,mtl. Kallas u: g. vanligen Mölnaregårdeøz mênaggn.
1 Östra Mölnaretorp êstra 1/1 fr m. san. 1653 1686, Osti-a 1825 1877 jb. Första 1653, skatteh. 1/4 mtl. ca g.
l Bud ryd 1 fr. i Rudi 1434 dipl. Rud d. 1540-1877 -- 0. jb. A. jbr frälseh. 1 mtl. Kallas ofta Karlstadsrud kálstaryd. en Namnet är ordet rad röjning se inl..
1 Rudstorp rágterpa Rudstorpet, ett torp fr under fralsehemmanet
Rud nr 1. Rudstorp 1694-1877 jb. Första 1694, - 0. a: g. oskattl. frälsetorp. F. leden är gârdsnamnet Rud ovan.
se
l Smörhall smêrhal 1/2. fr. Smörhall 1587 1877 jb. Halla - - 1669 1721 kb, Hallan 1704 kb. Första 1587, krononyb., v: g. sedermera överfört till hmn 1/3 mtl. Kallas vanligen Hallen håla,
vilket är best. form ordet hall hållà Anledningen till namn av namnet Smörhall är obekant jfr O. Lundberg, N0B ff.. s. 49
l Sundet stina fr. Sundit 1600, Sundet d. - 0. 1610-1725 1914, Sunnet 1825 1877jb. Första 1600, kronotorp, sedermera en överfört till hmn l/s Intl. Ligger på Jäverön vid sund. ett
l Svinbäcken svênbwlgaøz 1/4 sk. Swinebåcken d. 1600-1686, - 0. Svinbäcken 1715 1877 jb. Första 1600 1594, krononyb., ca g. sedermera överfört till hmn /s mtl. Ligger vid till Kroppkärrsen sjön rinnande bäck.
1 Vidön vzdgn, vidga 1 sk. de Widhö 1312 dipl, Withöö
n de
1314 dipl, de Vidö dipl, de Vide dipl, Vidönne 1314 1314 i 1434
Karlstads hd: Karlstads sn 21
C20 C21. Vidön 1877 jb. Å. jbr frälseh. dipl, Vidö 1540 en l mtl. F. leden är väl arlj. vid vidsträckt eller snarare växtnamnet
Avide. Gården ligger på. terräng, förr säkerligen varit en ö i en som Vänern.
1 Våxnäs váksnqs 171/23040kr, 22869/23040fr Säll. Ofir, Nidhir - Waxsenes 1443 dipl, Waaxnas 1444 dipl, Offwre Waaxnes 1450 dipl,
Nidhre Waxnes 1450 dipl, Offrawaxnes, Nidhrewaxnes C Woxsnes
1508 ndipl 15: 117. Voxnäss 1540, Wåxnäs 1680 1877 jb. - Norra - V. 1705 1768 lh, Södra V. 1700t. lh, Stora V. 1764 kb 1765 En 255
1768 lh 183013. lh bek, St. V.ek GS, Lilla V. 1765 En 255 1760t.
1793 lh bek, L. V. ek GS. A. jbr frälseh. 1 mtl. Saknas 1608m 23. Jb 1540-1600 upptages ännu ett hmn med namnet Vaxnäs. En
stor del gården hör till Karlstads stad 3/4 mtl, kallat Stora V. förav bytta till staden 1763, enl. kamkollegii skrivelse 24/1 1817, och vissa
områden 1/4. mtl, kallat Lilla V.,ävenledes införlivade med staden. av Under medeltiden skildes mellan Ovre och Nedre V., sedermera mellan
Norra och Södra V. och slutligen mellan Stora och Lilla V. Huru- vida leden är ordet våg i den från sv. dial. kända urspr. gen. av bet. vatten är Ovisst. Gården ligger vid Klarälven.
1 Välsviken vcélsvgka l/s sk. Wälingzuich 1574, Wellingzwi- M kiann 1600, YVälsWyke-n 1610, Wälsviken 1825 1877 jb. Wellingz- wigh 1576 Wälinxuiken 1581 tl. Första g. 1574, frälsetorp, en sedermera överfört till hmn l/s mtl. Gårdens namn tillhör urspr.
den bredvidliggande viken Vänern, kallad Välsviksrfiärnet se av nu naturnamnen. Detta Visar att viken betraktats som en namn vik. Dess kan då ha varit antingen Vällingen, som en urspr. namn finns sjönamn på flera ställen i Sverge, en bildning till vall som som Vallsjön eller det Väláng ingår i fsv. Welingxnees 1354, nu som Välsnäs, och väl hör till fsv. val st0ck, stäng ingående i grundval. Jfr
Hellquist, Sjön. 735. Sedermera har då. vik tillagts. Namnets utvecks. ling har i så fall varit i det nyssnamnda Välsnäs av Välingsnäs. som 1 Åtorp citerp 1/3 fr sät.. Attorp 1607, Ãtorp 1610 1877 jb.
Första 1607, frälsetorp, sedermera överfört till hmn l/s Intl. en g. Motsvarar troligen ett i 1571-1606 upptaget frälsetorp Alster. Går-
den ligger vid Alstersälven.
Försvunna:
Fia|stapn,-stafn Fialstapn 1291 dipl, Fialstafn 1281-92 dipl -- Fialstampn t.. Nämnes domkyrkogods i Tingvalla socken a en som i slutet 1200-talet. F. leden kan vara fsv. fiäl för äldre /ial av fjöL bräda, i fno. samt i ortnamn även med bet. °br0, Spång se sv. Hellquist, NoB 138 och leden fsv. stwmn fördämning jfr s. s. stämma i bet. och SOA XIX, 26. samma Tingvalla stam Tingwalla st0mps 1540 Skjb 175. -
22 Karlstads hd: Karlstad
Karlstad
stad
kálsta
Karlstad erhöll stadsprivilegier hertig Karl Karl IX
av senare
5/3 1584, varigenom staden till evärdelig egendom erhöll hela Ting-
vallaön jämte fiskevatten och andra därtill hörande ägor ävensom området norr om älven intill Färjestads och Ruds ägor med undantag
av Kroppkärr. Genom k. br. 3/5 1609 tillförsäkrades staden hem-
manet Tormestad och k. br. 12/3 1633 i stället för Romstad genom garden Södra Wåxnäs se Karlstads sn. Romstad skulle tillsvidare
brukas som arrende blev 1649 äter stadens egendom. Genom men br. 29/12 1647 bekräftades donationen Tingvallaön. Enligt av magistratens och stadsfullmäktiges uppgift till kammarkollegium består
stadens donationsjord 1 Zlángoallaijøz, vilken inbegripit de gamla av hemmanen Tormestad eller Hcrrhagen, Ting-valla eller Viken och Långön
och Bje/fsenl; 2 öster Klarälven: hemmanen Sundsta, K0riåsen om och Heden jämte Orsholønen jfr naturn§; 3 Klarälven: väster om hemmanen Vännäs och Romstad. I jbr återfinnas dessa ä. av 4hemman följande, varjämte här även upptagas hemmanen Sanna och
Sandbäc7cen, Norra och Södra, vilka i tid införlivats med staden. sen Se även Vzixnäs i Karlstads sn.
Kartåsen. Iiarttåss 1572 1581, Karttâssen 1585 jb. Första - en g. 1572, kronotorp. Låg öster Sundstad enligt karta 1713, om R 134. F. leden är väl karl, möjligen i den från Närke kända urspr. bet. mindre sten jfr även vgtdial. karimosse tuvig mosse m. m..
Lângön. Långön 1540, Lanngnö 1542, Längnö 1543, Lagnöden - 1546 1548, Lagöön 1550 1551, Langnön 1576, Langöö 1585 jb. liagnön 1540 Skjb 175, Långöhn 1713 1839 lh. A. jbr 2 kyrkoh. en präste om vardera 1 mtl. Hmnet bestod åtminstone delen av norra av den längsträckta ö bildar stadens fortsättning ät sydväst. som
Romstad. Rusta 1540, Romstadh 1542-1600, Rumstad 1543, w Ramsta 1548 jb. Romsta 1713 lh, Romstad 1790t. 1839 lh. A. - en jbr frälseh. 1 mtl. Härledningen leden okänd. S. leden av är är väl urspr. pl. stad med bet. boplats vidare inl..
av se
Sandbäcken SállUÖwIjWTL. Sandebäkien 1600, Sandbäcken - 1610 1877 jb. Sannebecken 1581 tl. Omfattar två i införda - en sent gårdar, fr. 1914 införlivade med Karlstads stad jaml. k. br. 25/9 o. m 1913. Ligger vid till Klarälven rinnande bäck. en
Norra Sandbäcken nära 1/4 kr. N. 1660, Norra 1825 - 1877; St. 1680 1686 jb. Offre 1663 1664 Gs 274, 296. -- w
1 Bjáfscøz Bieffseaiz 1713 R 134 låg söder Långön och är fortfarande om namn på en lägenhet här dialnttal bjaêflsa.
2 Ligger mellan Örsholmen och Välsvikezi.
Karlstads hd: Karlstad 23
Första 1646, frälseh. 1/4. mtl. Har förr aven kallats Övre g. och Stora S. jfr följande.
Södra Sandbäcken sån l/s kr, 1/1: fr. SE 1715 1725, s. - Södra 1825 1877 jb. Nedre 1663 1664 Gs 274, 303, Neder - 1664 Gs 296. Första 1600 kronotorp, överfört en g. senare till hmn 1/4 mtl. Har förr även kallats Nedre S. jfr föreg..
Sanna såna 1 kr. Sanda 1540 1680, Sanna 1686 1877 jb. m
A.. jbr frälseh. 1 mtl. Fr. 1914 införlivat med Karlstads stad o. m. jâiml. k. br. 25/9 1913. Namnet är urspr. fsv. pl. sandah av ordet sand.
Sundstad. Sunstadh 1585 jb. Sundsta 1713 1839 1h, Sunsta - - GS. Jb 1585 kyrkotorp. F. leden är kanske sund. Ligger där v: Klarälven sig. S. leden är stad i bet. platsü grenar
Tormestad. Tormestadh 1540 1585, -sta 1546 1551, Tormodsta - 1542, Tormosta 1543, Tårmestadh 1572 .1581 jb. Tormistada 154.0 -- Skjb 175, Tormestad 1696-1839 1h. A. jbr kyrkoh. präste 1 mtl. en Låg strax öster den nuvarande staden. F. leden är fsv. mansn. om Thormod. Om leden Romstad. s. se
B. Naturnamn.
Sjöar, tjärnar, vikar, sund.
Abborrtjämen Norra och Södra G åbarjçena nära, sånrø. - Norrkärn, Sörkärn 1776 R 23, Aborrtjärn el. Nordtjärn Cm, Sörtjärn
Cm, Sörtj. ek.
Acksjön G åksgn. Agsiön 1663 Gs 270, Acksiön 1765 En 302 - 1776 R 23, Acksjön ek GS Cm. Härledningen leden är obeen av kant. då intet de hos Lidén, Festskrift till Johansson, 111 av s.
med där anförd litt., anförda tolkningsförsöken antagligt.
synes
Alstern G samt till större delen Väse hd álsian álstqn. Alstern - 1664 Gs 284 En 256 1768 1h 1773 Fw 17 gleX 1:42 Bn 107 ek bek
GS Cm Sve 5:409, Alstren 1665 Gs 317, Alster 1670t. R 133, Alste-
ren Hofsten 46, Allstern 1783 1h. Namnet Alstern, även föreen som kommer sjönamn i Färnebo hd och i Småland samt bekant ss. som vid Hamburg, är förmodligen förkortat Alstersjön liksom det förr av stundom förekommande namnet på Alstersälven Alstran Alsterán. av Båda dessa innehålla ordet alster i äldre bet. något namn en som tillväxer, väl syftande på. växlande vattenstånd, troligen närmasti
älven, som tidigare än sjön torde ha fått att döma andra. namn av liknande fall. Jfr gården Alster.
Färdsjön G fglsgn. Far-Kärn 1728 R 10; Far Siön 1736 R11, - Fälsiön En 303, FarsSiön 1779 R 23, Farsjön ek GS, Fallsjön el.
Farsjön Cm. F. leden är säkerligen färd i dial. fal, kanske i den en dial. bet. spår efter djur.
Hyen, Norra och Södra G samt Kils hd nära, sånm hgjan, sêdra
byn, ht/nära Hynarna. Hygnen 1663 Gs 270, Hynnen 1670t. - R 133. Norre Hyn 1697 R 134, Lacus Norr, Söder Hynnen 1708 R 134,
Norr-Hynnen, Söder-Hynen 1742 R 133, Siön Nedra Hyn 1771 R 18
1774 R 20, Norra, Södra Hyen 1776 R 23 En 302 Cm, Sjön Södra
Hyn 1780 R 23, N., S. Hyen Hln, Norra, Södra Hyn ek GS Sve
402, Hyn Bm 13. Namnet visar sig på grund äldre skrivningar v: av och diaLuttalet vara ett urspr. Hynnen jfr värrnl. pien för pinnen
0. d., en nära släkting till älvnamnet Hynnan i Alvdals hd, det öst-
götska sjön. Hunn och det gärdsnamnet urspr. sjön. Hunn. Vad no. detta betyder är mycket ovisst. Ett förslag är framställt Bugge urspr. av hos Rygh, En 111; andra gissningar hos Hellquist, Sjön. 237 ff. s. s.
llandasjön G âlandasgn. Illanda siön 1765 En 302, Ilandasjön - Cm; Ilandatjärn ek. Vid llanda. en
Kattjäm G kâgjqøn, káyøçn. Öster Öjenäs. en om
Kroppkärrssjön G krøipywsgn. Kroppekärnen 1662 Gs 255,
- Kroppekiärn 1665 Gs 324, Kropkiern 1708 R Kropptjern Hln,
Karlstads hd 25
Kroppkärrs Siön 1744 R 11, Kroppkiärs siön En 256, Kroppkjers
Sjön 1770 R 18, Kroppkärrs sjön ek GS, Kroppkärrsjön Cm. en Vid
gården Kroppkáirr jfr denna.
Lindtjärn 2 G lfnjøçn. Lind-Kjärn 1766 R 16, Linnkjärn 1779-
- Fw 884, Linnkärn Bn 143, Lind ek, Lintj. ek GS, Lintjärn Cm.
Lomtjärn G lámjzpn. Mellan Färdsjön och Narsjön.
ra
Långarna G lágara. Lângen 1765 En 302. Lång och smal
- en tjärn väster om Ilanda.
Narsjön G ncjsgn. Narsjön ek, Nordsjön el. Narsjön Cm.
- a: Härledningen leden är okänd.
av
Sandbäckstjärnet K sázøbwksjcçna. Sanbeckzkärnen 1664 Gs 303,
- Sandbäckskärn En 263. Norr Sandbäcken.
u: om
Skârenoret G skzârângrø. i Skoro 1359 dipl. Skåre
-- nore - Noret 1765 En 304. Strax väster Skåre station. Har varit
en om ett rinnande vatten 1359 dipl: i Sk. i mizströmen och se En s.
n. 304. S. leden är lörträngning, särskilt av vatten.
nor
Stodenenoret G sténgrø. Binamn: Torpnoret tewpngra. Torps
- Noret 1765 En 304. Mellan Stodene och Torp. Har varit ett rin-
en nande vatten se En 304. Om leden se föreg.
s. s.
Stodenesjön G stgänsgn. Stodenetjärn Cm. Vid Stodene.
- a:
Sundstadstjärn, Lilla och Stora Kst. Sundstadh kärnen 1664
- Grs 285, LE, Store Sundsta-Kiern 1713 lh, Sundstadskämet En 263,
Lilla Sundstatjärn Cm, St. Sunsta tjärn ek. Namnet efter det forna
u: hmnet Sundstad se Kst.
Svinbäckstjärnet K svênbwksyqznød Swinebäckskärnet 1765 En
263, Swinbecks Kärn 1770 R 18, Svinbäckstjärn Cm. Norr om Svin-
a: bäcken.
i Torpnoret Stodenenoret.
se
Trollsjön G trcflsgn. Troll siön 1765 En 303, Trollsjön ek Cm.
Vänern H-K-Kst vâenan. Wienicae paludis omkr. 1200 Saxo,
- Vaeni 1200t. krl b. l300t. Sn, Vaenes gen. 1300t. OsI, Vaenis
m. gen. krl, fyrer d. Vaani krl 1300t. hkb frs rb sl. 1300t.
ur, o.
sl. 1300t. ia, fra Veni U-, Vç- 1200t. Osn msk Vønis
gen. frs, Viö d. Vøni frs, Vaenir Wäni 1300t. vghv, Vänir
0.
1300s. sl. 1400t. vglIV 1502 Vjb 213, i Uäni b. 1300:. vglIV, m. de Väni 1346 dipl, Wänir 1469 dipl, Wäner sl. 1400t. Väner
srs, 1526 Vener lacus 1532 Ahs 219 1539 OMagnus; Lacus Scarsee
reg, 1339 Ahs 218, Vone Lacus 1400t. Ahs 219, Yona vel Sthrese lacus
m. omkr. 1474 Ahs 219, Schrese lacus 1480t. Ahs 219. Väner 1543
-
1697 lh, Wäner Lacus 1656 ggk 1661 1699 lh, Lac Wäner 1706 reg Ll, Wener Lacus 1613 Als 1689 ggk Hmn 1753 lh, Wener 1692 1750 lh, Wänären Lacus 1648 lh, Wänneren Lacus 1648 lh, Wänner
Lacus 1600t. ggk, Wänner 1709lh, Wänern Lacus 1728lh. Siön Wä-
m.
1692 ggk, Wenner Lacus 1694 1712 lh, Stoora Siön Wenner naren 1706 1726 lh, Wennern 1722 lh, Wennern Lacus 1731lh, Sjöön Wen-
1743 lh, Venern We- TdI Ms Hln Hhr GS glk bglk ek. v: nern Namnet, kanske återfinnas i det finska ortnamnet Vaania Saxén,
som
26 Karlstads hd
SNF 1: a, s. 36, är möjligen ett urgammalt fnord. ord med bet. det våta, vattnet. Släktingar äro kanske de från fnord. mytologien- bekanta på gudaätten Vømer samt älven Ván. Fsv. Vänir
namnen är då bildat till på sätt som isl. äger vatten, hav,
van- samma havsguden till i ey av agwiö, ah- i á å av ah1øövatten.
ag- En något avlägsnare släkting är kanske sv. vinter, urspr. vätans tid. Jfr Hellquist, Etym. Bemerk. Gefle 1893 s. IX och där anf. litt. annorlunda Hellquist, Sjön. 739 fi. Emellertid kan det ock tänkas,
s. att namnet är bildat till fsv. vän "vån, förhoppning, no. dial. von ställe där Väntar sig jakt- eller fiskelycka, dial. vån fisk-
man sv. redskap, liksom isl. saérer en som ger sår till sár sår, saâtter förlikningsman till sátt förlikning 0. d. Grundbetydelsen vore då den
inger förhoppning om fiskelyckaf. Jfr T. E. Karsten, SNF 2: som . s. 39 Sv. bygd i Österbotten s. 96 I senare tid har best.
artikeln tillfogats. Den formen finns annu kvar i uppkallelse-
urspr. namnet Skitne Väner, liten tjärn i Valbo hd, Dalsl. se SOA XVIII,
en 179 och jfr E. Noreen, N0B 175. Om de älsta utländska
s. kartornas namnformer Lacus Scarsw Skarasjön samt senare miss-
uppfattade former se Ahlenius, Ol. Magnus, s. 218
Örsholmstjärn Kst. Örsh0lmskärnet 1765 En 263 Örs-
-= holmstjärn ek. v: På Orsholmen.
Andholmsviken K ánhelxmsvçka. Anholmsviken ek. en Vid
lndholønen se nedan.
Fiskeviken H fêskvzka. Vid hmnet Fiskevik.
ca
Grundviken Kst grümøgka. Grund Wika 1740 R 133, Grund-
viken ek.
Hallviken K hálvgka. Håhl Wika 1740 R 133, Hallviken ek.
- :a Namnet efter lägenheten Hallen ek Hallan under Kattviken.
Hammarösjön H-Kst hämarøsøn. Hammaröö Siöhn 1697 R6,
- Hammarö Sjön 1786 R 26, Hammarösjön ek Cm, Hammarö sjön GS;
Hammarö wiken 1765 En 234, Hammaröviken Bn 110 Cm; Hammaröfjärden Sve 5:402.
Hästviken H hcästvgka. Hästviken ek.
-
Kattfjorden K samt Grums hd kätfygn. Kattefiorden 1642 Gs
-w 72, Katte Fiord 1670t. R 133, Kattefioln 1783 lkk, Katt Fjärden Hln. Kattfjärden Bn 110 ek bek GS Sve 5:402, Kattfjerden Cm, Kattfjorden Cm. Namnet är väl förkortat av ett Kattviksfjordeøz. Ligger
ua utanför Kattviken se följ.
Kattviken K kätvgka. Kattewykan 1642 Gs 73, Katte Wyken
- 1697 R Katt vika 1740 R 133, Kattwiken 1773 FW 21, Kattviken
ek. Se vidare gården K.
a:
Kiviken H yávzka. Kiviken ek. Härledningen leden är
- v: av obekant möjligen urspr. E2312-,jfr namn som Trätängen, d. v. s. omtvistad äng.
Knappstadsviken K Imåpsiavgka. Knappstads Siön 1740 R 133,
- Knappsta-Sjön 1781 R 23; Knappstadviken ek. Vid Knappstad.
u:
Karlstads hd 27
Kråkviken K krákvgka. Kråkviken ek. - Porsviken K pelsvgka. Porsviken ek. - Rödskärsviken K rêsqesvgka. Rösgärdsviken ek. - Sättersviken H søéyasøgka. Säterswykan 1692 R 10, Sätters - Wiken 1740 R 133, Sätersviken ek GS Om. Vid Sätter. en
Torsgingen H tøiawçga. Torsängen ek. Härledningen
- v: av leden är obekant jfr Torsholmeøz s. 31.
Tyeviken H tyäøgka. TyeWiken 1740 R 133, Tye Wiken Hln. - Vid Tye. en
Välsvikstjärnet K vtélsvzksyçna. Wäls Wyken 1708 R Väls- viken ek; Välsvik Kärn 1740 R 133, Wälswike Kärn 1770 R 18. en Vik av Vänern vid Välsviken se terr..
Ångersviken H ágasvgka. Mitt för V. Takene. F. leden synes en fnord. °vik, som väll då. från början enbart varit vara gen. av angr namnet och vartill senare vik lagts.
Glofssundet, Västra och Östra K västra, åstrø gwfguna. Mellan u: land och Glofsön samt Glofsön och Javerön.
Rävösundet, Lilla H lêla Mellan Rävän och Hammarön. rcjevszma. v: Jfr följ.
Rävösundet, é Räffve Sun- Stora H-K stgra rcjevsuzw, révgsunø. net omkr. 1640 Gs 32, Räffvesundet 1644 Gs 89, St. Rafsundet ek GS. Mellan Rävän och JäVOTÖD. m
Vattendrag.
Alstersälven K samt Väse hd álszfaswlrva. Binamn: Byälven bg/wl-va; Gunnerudsälven gánaraswlva. Alster elff omkr. 1640 Gs 23, Alsters ;elff 1666 Gs 348, Alsters-Aen 1772 ggk, Alsters-Alf 1773 Fw 15,
Alsters-älfwen el. Alstra 1773 FW 16, Alstra-ån glex 1:42, Alsterselfven el. Alstran Bn 107, Alsterselfven Cm, Alsterän Sve 408. en Alstems se denna avlopp. Namnet är väl närmast givet efter gården bruket Alster. Alven älst ha hetat Alster se gården. Bisynes namnen efter gårdarna Byn och Gunnerud i Väse hd.
Byälven se Alstersälven.
Dingelsundsâdran K dägalszønszgra. Dingelsundsadran Cm. en - Klarälvens västligaste utloppsarm. Namnet efter gården Dángel- .svmdet
Djupsundsâdran H-K jzjøpsunsqra. Skoghallselfven Cm. Klar- - en älvens utloppsarm öster om Vidön, vid gården Djupsundet.
Gravaân Gr grávaga, grávga Gravân. Grafwa an 1765 En 304, - -Grafvaân Cm. Utlopp för S. Hyen. m
Gunnerudsälven se Alstersälvan.
28 Karlstads hd
Klarälven G-K-Kst klárwløva kläm, kläm Klaran i Ålvdals hd j Gautaelfuina sl. 1200t. Ng 2:491. Vlleröss Elf sl. 1600t. - -- R Elfwedalz Elfwen 1696 lh, Elfwe Dahls Elfwen 1697 lh; Stoor Elfwen 1707 lh, Store Elfwen 1700t. Hofsten 51, Stor Elfwen 1722 lh, Stor älfwen 1762 Almq 444, Stor-Alfwen 1762 Almq 430, Storelfven Almq 200, Clarus alias Stoorelf 1690 Kaarb C Store- el. Clara Elf b. 1700t. Hofsten 58, Clara stora elf 1748 lh, Stor-Elwen Klara 1775 lh, Stor el. Clara älf 1783 lkk, Klarelfven el. Storelfven glex 4: 182 Bn 103, Clara b. 1700t. Hofsten 51 1762 Almq 429 Bm 95, Klara-Elwen 1775 lh, Clara elf 1762 1820 lh, Clar Elfven 1820 lh, Clara Elfven 1829 lh, Klarelfven glex 5: 537 ek, Clarelfven Bm 95, Klaran glex 247 Ax 27, Klar elfven GS, Klarälfven Sve 5: 344, Klar-elfven ek, Klarälven GS. u: Alven kommer närmast från Kils hd och rinnerpt i Vänern genom ett flertal armar. Alst synes namnet Gautälf och Alf ha givits även åt Klarälven se vidare Götaälv, SOA XII, 149 f.. Det 1282 dipl uppträdande in ampne Wllärörh är väl knappast att uppfatta som Ulläröiar älf Ulleruds älv, givet efter N. Ullerud i Kils hd, såsom Hellquist, Sjön. 674 antar, utan torde s. avse någon annan älv se Karlssons register till Dipl. suec. 1-2. Enligt Stu s. 185 skall under unionstiden även ha förekommit namnet Tingvallaälven jfr Karlstad. Det i äldre tid vanligaste namnet är Storälven. Namnet Klarälven eller Klaran och är av senare ursprung har avseende på. vattnets klarhet jfr Hofsten s. 51. Morbrorsådran H mgfrbrosgra. Morbrorself Cm, Morbrors elf Cm. - Klarälvens utlopp mellan Suttern se 31 och Djupsundsholmarna. rn s. Sorgforsen H-K sdmfegan. Sorgforselfven Cm. Klarälvens -- :a utlopp mellan Suttern se s. 31 och Tuvan. Anledningen till namnet
är okänd någon olyckshändelse
Suttersälven K sázfasoekva. Sutterselfven Cm. Klarälvens - en huvudutlopp norr om Suttem och Tuvan.
Öar, holmar, grund, näs.
Alstersgrundet K álstøsgrun. Alstersgrund ek. Utanför gar- - en den Alster. Andholmen K jznhebman. Anholmen 1740 R 133 ek, Aneholmen - En 278. en F. leden är and, i Värmldial. an. Bergholmen H båarjhoüman. Bärholmen 1740 R 133 ek bek,
Bergholmen 1881 R 137.
Björkholmen H bjårkhetman. Biörk holmen 1740 R 133. -- u: Väster om Bryggholmen. Jfr terr. namn. Bockskären H bölcsgzra. Bockskären ek bek, Bockskär 1881 - R 137. Boholmen K béhebman. Boholmen ek bek. F. leden är väl - v: sjö-, fiske-bød. Borgmästarholmen Kst beVmwstarheI/møn. Staf-Hellman 1713 - R 134; Borgmästareholmen ek. Nyttjanderätten till holmen torde en ha utgjort en del borgmästarens lön meddelande lektor K. Kärre. av av
Karlstads hd 29
Bryggholmen H bryglzevmaaz. Bryngels holmen 1740 R 133, - Bryggholmen ek bek. Jfr terr. namn. u:
Brösgârdsholmen H brêçggshebaøzan. Brögårdsholmarna ek, Bröd- gårdsholmen bek. Härledningen av leden är okänd. v:
Djupsundsholmarna H ygpsunshobmarcn Binamn: Nolgårdsholmarna.
ngfügashokmara. Diupsundzhohnen Hofsten 55, Djupsundsholmar ek bek GS. Namnet efter gården Djupsundet, binamnet efter hmnet v: Nolgård.
Ekorrskäret K llcasçzzra. Ekorrskär ek. --
Fiskeviksholmen H fêskvgkshelwnan. Fiskviks holmen 1740 - R 133, Fiskeviksholmen ek bek. Utanför Fiskeviken. en
Garpen H gárpan. Garpen ek bek GS. u: Namnet samman- hänger val med dial. trätgirig människa; storpratare m. m. sv. garp Jfr terr. namn.
Gerholmen K jêrlwlvnmz. Gielholrnen 1740 R 133, Gerholmen ek GS. Harledningen leden är okänd. en av
Glofsön K ghffsa Glofsen. Glyffsefierden omkr. 1640 Gs 64 - Glyffzsen omkr. 1640 Gs 28, Glyffsen 1666 Gs 332 Glofsen 1670t. = R 133, Glöfsa 1741 R 11, Glofsan Hln ek, Glofsön GS. Jfr G., terr. en F. leden är väl det från Sörmland och Närke kända glofs snöslagg
på sjöar och kärr, eller ock det från vastnorska dial. kända glyfs,
glufs öppning. Anledningen till namnet är oviss, särskilt som det
säkert kan avgöras ön eller den intill liggande delen Vänern om av jfr Gyllenius först erhållit namn. Jfr dock Glofsen som namn på.
udde i Stavnäs Gillbergs hd, och d:0 i By Näs hd. Dial.en sn, sn, formen Glofsen är väl förkortad av Glofsön.
Grimmen H griman. Grimh. 1740 R 133, Grimmen ek bek. en - Namnet är förkortat äldre Griønholmen, där leden torde innehålla av diahordet grimma smutsig Strimma. Jfr terr. namn.
Grisarna H grisara. Skage gryserne omkr. 1640 Gs 55, V., - Skaggrisen ek; Takgrisarne 1772 R 133 1783 lkk. Söder sydu: om spetsen av Hammarön, den s. k. Hammaröslcagc.
Gudholmen, Lilla och Stora H lêla, störa gghelrønan. Guholmen 4-- 1740 R 133 1881 R 137, St. Guholmen ek GS, L. Guholmen ek,
Guholmarne bek. Anledningen till namnet är okänd jfr E. Noreen, a: NOB s. 28.
Gösskär K jâssqzr. Gösskär ek. -
Hammarön H. Hameröön 1670t. R 133, Hammarön 1783 lkk - Sve 5: 404, Hammarö Sve 5: 402. ca Se vidare terr. namn.
Jäverön K Geferön 1670t. R 133, Diefwer Ön 1741 jéevarga. - R 11, Jäfwerön Tdi 21, Diefverön 1783 Jkk, Gäfverön Bn 110, Jäfver-
ön ek Sve 5:402, Jafverö Sve 402. Se vidare terr. en
Kalvholmen, Lilla och Stora Kst. Kalfweholmen Hofsten 55, - Kalfholmen 1713 1h, Lä, St. Kalfhollmen 1790t. 1h, L., St. Kalfholmen
ek, L., St. Kalfh. GS.
Kaplansholmen Kst káplansheløøzan. Prästhollmen 1713 R 134;
-
30 Karlstads hd
Kaplansholmen ek GS. Nyttjanderätten till holmen torde en ha utgjort en del kaplanens lön jfr Borgmästarholmen. av
Kattholmama H kåghelømara. Kattholmarne 1740 R 133 ek bek GS.
Kattungen H kågogøn. Kattungen ek GS. Liten ö nära föreg. - en
Klubbarna H klnânbara. Kluppernå 1773 Fw 21; V., Skog- hålls klubben ek, V., O. Skoghallsklubben bek. Utanför Skoghalls u: fyr. Namnet är pl. diaLordet klubb klump. av
Kråkholmen K kwjøkhølmøn. Kråkholmen ek bek. -
Lindön H långa. Lindöön 1666 Gs 332, Lindö ek bek GS. -
Långholmen, Västra och Östra H västra lághelmara Västra Lång-
holmarna. Långholmarne ek bek GS. På västra sidan - en av ön. Jfr terr. namn.
Långholmen, Östra H östra låghebman. Östra Långholmen ek, -- O. Långholmen bek, Långholmen GS. På östra sidan. En Såttersv: av holmarna.
Milholmarna H milhePmara. N., S. Milholmen ek GS. Hör - a: till Sättersholmarna. F. leden innehåller väl mila.
Månsbengtskär H mcinsbcegsgzr. Månsberget ek GS.
-
Märrholmen H møêzhoäman. Marholmen 1666 Gs 332, Maarön - 1670t. R 133, Mär Holmen 1740 R 133 1741 R 11, Märholmen Hln
1881 R 137, Måx-rholmen ek bek GS.
Nolgårdsholmarna Djupsundsholmarna. se
Näbben H nøéban. Nabben ek GS. En Sättersholmarna. - v: av
Näthall H ncätal. Näthall ek GS. En Sättersholmama. - m av
Orrholmen Kst dzhelrmøn. Stoore Ohrholmen 1664 Gs 302, - Ohrholmår 1666 Gs 340, LE, St. Orreholmen 1713 1h, LE, St. Orr-
hollmen 179013. 1h, Stora Orrholmen 1740 R 133, St. Orrh. ek, Orrh.
GS. Jfr Tullholmen. m
Otholmen H Qthebman. Ottholmen 1740 R 133, ek
Olholmen
bek GS. Härledningen leden är okänd. en av
Revskär H rêvsçr. Köjå 1740 R 133 Hln; Refskåren ek bek. en F. leden år väl långyev.
Rovan H rêva. En Sättersholmarnå. o: av
Rävön H røvga. Råffön 1666 Gs 332, Räfön 1670t. 1740 R - 133 1783 lkk Hln el: bek GS. . Rödskär H rêsqer. Röörskår 1740 R 133, Röskär ek bek GS. -
Skaggriearna se Grisarna.
Skallholmarna H skazhebmara. Skallholmen 1740 R 133 ek. - m F. leden är väl skalle bart huvud.
Skoghallsklubbarna Klubbarna. se Skårholmarna H skárhel-nzøra. Skåholmar. 1740 R 133, L., St. - Skärholmen ek, L., St. Skärholmen GS. F. leden diaLordet skär u: är
°skärning.
Karlstads hd 31
Storeholmen H siorahefl/ønaøz. Takholmen 1740 R 133; Stor- holmen ek bek. Utanför Takene. ca
Suttern H-Kst 3222971. Suttern 1790t-. lh ek bek GS. a: Namä net är förkortat ett Sutterholmen, där leden urspr. är fisknog av namnet Sutare urspr. skomakarel
Svartskär H svâçsqár. Svartskär ek GS. -
Svensholmen H svaánshelvøzan. Svensholmen ek hek. w
Sättersholmarna saâtashoönzara H. Sätters Holmarne 1740 R 133, -v-- Sätersholmarne ek bek GS. Hör till Sätter. rn
Söö-Kidöarna H8ê_.7"ø_797a. Sööklofvorna ek bek GS; SÖÖkOjaIIS fyr bek. Intill O. Söön. F. leden i Kidön är kid °killing, säkert m givet i motsättning till Söön se denna. Jfr följande i närheten av V. Söön och Táøniønerkidö-n samt även Revskären. Namnets utveckling
i dial. kan jämföras med Igeøeøz, uttalat Iijøia se NG XVII, 26. no.
Söö-Kidön H sâjøga. Sööskären el; hek. Se föreg. - en
Söön, Västra och Östra H västra, ;Ãtstra sêa. Söö öhn 1666
Gs 332, Vest., Ost. Söön 1740 R 133, Södöarna 1765 En 286,W., O.
Söön 1783 lkkuHln V., Söö ek bek GS. F. leden är dialordet en söd honfårK Oarna äro enligt Ekman 1765 tjänliga, at föda getter på.
Tattarn K táçan. Tartar Siar 1670t. R 133, T0sterh. ek, - Tosterholmen bek. u: Namnet är val förkortat av Tattarholmen.
Tenngårdsholmen H tênggshelman. Tengårdsholmen ek bek. u: -- Här-ledningen leden är okänd. av
Timmer-Kidön H. Köya 1666 Gs 332, Kiöya 1670t. R 133; ..- Timmerkoja ek hek GS. Jfr Söä-Kiclöama. u:
Tingvallaön Kst. Thingwala Öö Hofsten 52, Tingwalla-ö 1773 - FW 12, Tingvalla ön Hln, Tingvalla ö Bm Tingvallaön Bn 103.
Den ö dar Karlstad se vidare detta ligger. Nämnes a:
Torrholmen 2 H telzhebøypan. Torr holmen, Torrhol. 1740 R 133. - Torrholmen Hln ek GS, V., O. TOIThOlIIlOII bek.
Torsholmen H tefshelrman. Törs holmen 1740 R 133, Tors- holmen ek bek GS. Härledningen av leden är okänd jfr Torsen ängen s. 27.
Trumman H trawa. Trumma 1740 R 133 Hln, Trummen ek --bek GS.
Tullholmen Kst tiølhelrmaøz. Lille Ohrholmen 1666 Gs 341, Lilla
Orrhol. 1740 R 133; Tullholxnen ek. Alltsedan 1600-talet och till u: början 1860-talet fanns har tullstuga Hammarvikstullen; av en meddelande lektor K. Kärre; även Nygren, Carlstads historia av se 272. Jfr Orrholmen,
Tuvan H-Kst tgwa.. Tufvan ek bek GS. -
Vickholmsskären vilchelwnsçera K. Vukerudsskar 1740 R 133, - Wickloms-skären 1773 FW 21, Vecklofvaskären ek bek GS. Hären ledningen av leden är okänd.
v32 Karlstads hd
Vjdön K vidga. Widön 1670t. R 133 1783 lkk Hln Bn 111, - Wyd-Oön 1740 R 133 u: Jfr terr.
Västerskagsholmen H våzstaskqgshaöwøzaøz. Skagensholme ek. - en Till V. Skagene.
Örsholmen Kst åghelwnan. -Öörssh01men 1643 Gs 77,.Öhrssh01-
1664 1665 Gs 294, 319, Ors Holmen 1740 R 133, Orsholmen men En 264 Hln ek GS, Härledningen av leden är okänd. u:
Bonäsudden H bgnçesudagg. Bonäsudd ek, Bonäs udde GS. - en Namnet efter Bonds under Ostanås.
Fähålan H fêhgba. Fäholmsudden ek. - Hammarshammar H håmashanzar. Hammars-Hammar ek. På - m Hammars ägor se detta.
Hammaröskage H. Hammeröö Skage omkr. 1640 Gs 55, Hamrö- skage 1670t. li 133. Hammaröns sydspets. Om s. leden se Skagene en terr..
Kanikenäset Kst kánzkanøçsa. Canickenääss omkr. 1640 Gs 28, - Canickenääset 1665 Gs 325, Kanckenäs-udden 1713 lh, Canic näset
En 252, Kanikenäset ek. F. leden innehåller kanik medlem av domen kapitlet.
Lângudden 2 K lågudøn. Lângudden ek. - Långviksudden K lágvgksudaøz. Långviksudden ek. -
Nolgârdsudden H nQl-gzgsudan. Nolgårdsudde ek GS. Till
- w Nolgård.
Rävudden H rcjzevudan. Räfudden ek. Nordspetsen av Ráivön. - en
Sundskär K sünsøçr. Sundskär ek. Nordspetsen av Jävel-ön, - N till gården Sundet. Har varit
Tynäsudden H tgjngesudøn. Tye Vdden 1743 R 11, Tydje näset - 1765 En 285 Bm Tynäsudde ek, Tynäsudden Sve 405. Till m hmnet Tye.
Höj der.
Blodbergsbacken K blröbwsbaløøn. ÄBloberget 1770 R 18. en - Där råec mellan Kroppkärr och Alster skär vägen. Anledningen till
namnet är okänd.
Lammberget Kst/Nlâmbwrja. Landberget omkr. 1640 Gs 28, - Lamberget 1845 Bm F. leden är kanske urspr. land. en Tollerudsberget G tdlarasbwøyø, teflasbceøya. Tolleruds berget - 1765 En 307, Toleruds-berget. 1773 FW 126, Tolerudsberget Bn 140,
Tollerudsberget Sve 5: 407. Norr Tollerud. en om
Trollsjöberget G trcâlsgbøeøya. Trollsjöberget ek GS Sve 5: 406. - Vid Trollájön se 25. rn s.
Karlstads hd 33
Sten.
Dyvelstenen G dgyalstçn. Dyfwelsten 1773 Fw 75, Dyfvelsten
- Bn 48, Dyfvelstenen Bm 11 Sve 5: 407. Enligt sägnen upprest
en till minne av strider mot norrmännen. F. leden är väl ordet dyvel djävul jfr dyvelströick. DiaLordet dyvel liten tjärn på mossmark torde kunna ingå, framför allt emedan ingen tjärn finnes här.
Terränger.
Lekvall G lgikval. Lekwalls-Kjäm 1766 R 16. Sumpmark
-- a: och mindre Vatten söder Vägen från Hynboholm till kyrkan. S.
om leden i namnet är vall °grässlätt.
Sörmon G-K samt Grums hd sárnzgøz, sárønmz. Södermoo 1637
- Wism B Söörmoon omkr. 1640 Gs 41, Södermoen 1642 Gs 73, Söör Moon 1655 Gs 223, Sörmoon 1663 Gs 280, Söder 1670t.
moen R 133, Södermö 1690 Kaarb C 4 v, Södermo Hofsten 38, Sörmoen Lvg 241 1779 FW 504 Bn 103, Sör-moen 1773 Fw 37, Sörmon En 301 glex 47 GS Sve 408. Skogstrakt kronoallmänning, se
rn S. i Nors och Segerstads socknar, Grums hd. F. leden är sör, diaLform för söder.
Trollheden G tlrällzça.. Omkring Trollqjävz.
u:
/ ø J x V l u.. I J /V f f I r - , , x l x ,
5 / ,/
,
mtz e mamal: i i sl särskild längd i 1{.nn..=ieti e nd l -4 Diplomntanuui, norvcgicuxn 5.; snorresqEdd-a., NG- Norske gaardnavne utg. av Izygn socken. sn -- . m. n. 1897 n. l - mur Studier 1 nordisk filologi mg. M
i Vgl Norges gamle love. Pipping -- v norskla. SOÃ Sverges ortmunn, Alvsborgs län. no. - -- NgB--- Namn och bygd. såsom. -11Afsyenska. ss. - N nsv. Stb Styffe, Bidrag till Skandinaviens. zayb.4 nybygge- historia. Mörmedlat- i , Styffe, x 0/7777"- i Stu Skandinavien under ilnions- . - Oillagizus 1.539 -- Catta marinen utg. tiden, 3. uppl. av O. Brenner. svenskar. 3 ÖstI k sr. 7- Olafs sagahins helga.,utg. av Keyser Sue Sverige, utg. af O. Sjögren m. fl. 5 ovlrUnger 18-19. f915 - Os Saga Olafs konungs ens helga, utg, sät. säteri. - - i av Mirnch och Unger 1853. Tdz Tuneld, Geografi, uppl. 1741. rply- pluralis. tiondelängd. - R, följt av siffra, e.R 133 kartboken ursprungligfen. -a urspr - R 133 i Lantmäteristyrelsens arkiv. utj, 4 utjord i Kâlund-Beekman, , rb Rimbeygla utg. adst Vadstena kloster. r Alfraäñi islenzk Varnhems kloster. Varnh. reg Gustaf Izs registratur. i 1jgl- västgötalagen . Riseb. Riseberga kloster. ugtdial. vastgöbadialekqen. m. r w rjb rerluktionsjordeliolc. Vgtz Västergötand a Senare. WEÅsnL-Wisnienins,EncomiumVermelandiav. sl - w . singttluris. lfil Vadstena klosters jordebok Hlstosg. - . -- Sjö-n. Hellquist Studier öfverI svenska riska handlingar 1G:11. -.- Sliülmnnen Sv. 1ands:n.20. våirmlandsçlinlekqen. vir7zl.clial. -
usk skatte. yngre: - y, skatteh. skattehemman. äldre kyrkliga n. Skjb Skara stifts jordebok 1540 i. jbr förekmnmer i äldre jordeböckerr - ung. som bilaga till Västergötlands l . . fornnrinnesförenings tidskrift.
OCH BVYQGD
nlAMN
TIÖSKRIFTFFÖRNORDISKORTNAMNSFORSKNING l
L . Nämn qch bygd utkommer med minst fyra häften årligen tillsammans omkring om 12 ark. A1: 1914 utgavs .ark, 3.32 sid. , i i Pris för årgång 10 kr., i utlandet 12 kr., allt porlofritt vid direkt rekvisition hosi
huvudredaktören, doc. Jöran Sahlgren, Lund. Prenumeration kanäven ske på
posten oolri boklådorna. Boklådsprisét är 12 kr. Dessapris gälla även för äldreÃrg.
1-79 D913"-1921l erhållas nytilllrädandc prenumeranter rid direkt rekviav l sition os doc; Sahlgren för "ett zzedsatt 70 kf.,7 utlandet 75 kr. Denna pris av nedsättning gäller icke bpklådorna. " . x
I Sydsvenska Dagbl. 4 juli 1921 skriver prof. Eilert Ekwall Namn och bygd om Det åttonde bandet är sina föregångarefullt dch utmärker sig för, ett synnerligeni värdigt w gediget:omväxlande intresseväckandeinnehåll". Denmodernaortnamnsforskningenarbetar med,Stfängtvetenskapligamemdelümenallmänhet torde dessalster vara fullt njutbara aven för en större.allmänhefñöverhuvudhardennaforskningsgrendestörstaförutsättningaratt vacka intresselångt utanför fackmannenskrets. e - -Namn 0011bygd ä: ett i bästa xd,
meningfosterländsktföretag. Tidskriften förtjänar en sträckt spridning och understöd allmänhetenssida s
,f
Allmänna anmärkningar.
Namnen äro uppdelade på tfisrardelniuga.r.
territoriella namn nanm på hemman 0. d. och
naturnamn namn på sjöar; åilvar, öar, berg i
V L. De förra äro Qrdnade eftersoclcnar, de k 0..
senare lläFüLlSYlS. Uppslagsformen för de terri-
toriella gällandejordebolvs förVärm- I
namnen är i land 1877 med däri senare införda ändringar . i
och tillägg. Den föregående siffran är hemma-
nets nummer i iordebokeir Därefter anges
N dialektuttalet imecl s. landsmålsalfabet samt
.j0ridnntnren. e. 1 mantal kron0. láläreftei
, Ineddelas, om sådana finnas, namnforinei före s. älsta jordebok i Värmland 1540. Så följer-
efter ett tankstreck ett urval avjordeboks-
= former. Följande jordeböeker ha fullständigt-
exeerperats: 1540. 42. 43, 4G, 48, 50, 51. 68,72. å
. 7G. 81, 85, 90, 1600, 10, 21, 33, 00. so, se rjb. , i 1715, 1825, 1877. Rud 1540-1s77 i e - -- 0 -
, , betecknar att namnet förekommer i formen Rud
. i eller därmed fullt likvärdiga former .ett flertal i i i
-
gånger fr. 1540 1877. Fet siffra i
o. lll. 0. m,
utmärker nu gêilvlamle iordebokisförnL Inom i
stå uppenbara felformer. Efter nytt tankstreck
följa. intresse. Sidliän- I
övriga namnfoirmer av
visningar till tryckta arbeten register.. .
som äga
i i ges i regeln icken Efter tecknet ca följa kame-r"
x rahliistoriska notiser 0. d. samt nainnförklaring. . V i K Naturnamnen äro uppställda på ungefär 17 samma sätt. Efter uppslagsformen följer nålra j i
i .
i I I mast förkortning för den socken där sjön, öni i . ii i oÃ/ ligger. fH-Kst att ön i /
s.: v. anger e. , , , fråga. hör delvis tillsHammarö s04cke11,delvis V = . -
Karlstads . V i fcill stad. i
i ,,
4 e.
i i
l é Pris kr. 2:e-
f i
. .
in. 4
H g .