Utredning angående inrättandet av ett svenskt statslotteri

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2016

v54

c får

UTREDNING

ANGÅENDE

INRÄTTANDET AV

ETT SVENSKT STATSLOTTERI

AV

C. V. QHARLIER

MALMÖ RÖHRS BOKTRYCKERI 19 2 2

UTREDNING

ANGÅENDE INRÄTTANDET AV

ETT SVENSKT STATSLOTTERI

AV C. V. CHARLIER

MALMÖ RÖHRS BOKTRYCKERI 19 2 2

TILL HERR sm TSRÅDET OCH CHEFEN

FÖR KUNGL. HANDELSDEPARTEMENTET.

I skrivelse av den 25 september 1920 har Herr Statsrådet uppdragit åt mig att såsom sakkunnig till en början ver/cställa undersökning angående förekomsten i främmande länder statliga penninglotterier,

av dessas organisation och omfattning samt de erfarenheter, vunnits

sonz beträffande desamma, ävensom utarbeta plan för utredningsarbetets fortsatta bedrivande. Härjämte har Herr Statsrådet i skrivelse den

av den 3 december 1920 särskilt åt mig överlämnat handlingar och utlåtanden rörande införandet av totalisator vid kapplöpningar för att tagas i övervägande vid fullgörandet det den 25 september 1920

av meddelade uppdraget att verkställa viss utredning i frågan inrät-

om tandet av statslotteri

På grund härav har jag genom personligt besök i Danmark, Norge, Tyskland, Schweiz, Frankrike och Holland, i vilka länder jag ansett ett närmare studium av lotteriförhållandena vara särskilt intresse, tagit

av reda på penninglotteriernas inrättning i nämnda länder. Rörande övriga länder, där lotteriförhållandena kunna vara intresse, har jag skrift-

av ligen vändt mig till de svenska beskickningarna och från de flesta

erhållit mer eller mindre omfattande upplysningar, nämligen från Finland, Österrike, Ungern, Belgien, Spanien, Portugal, England, Nordamerikas Förenta Stater, Brasilien, Argentina, Uruguay, Chile, Mexiko och Japan.

På grund dessa undersökningar och upplysningar samt

av genom studium av lotteriernas historiska utveckling har jag kommit till de resultat rörande det eventuella inrättandet av ett svenskt statslotteri, som framgår av efterföljande redogörelse.

För ett statslotteris införande fordras ytterligare utarbetande av lämpliga lagparagrafer, vilket torde ske genom juridiskt sakkunnig person. Här meddelade lotterilagar från andra länder torde härvid kunna tjäna till ledning.

Lund den 10 Mars 1922.

C. V. CHARLIER.

OLIKA SLAG AV LOTTERIER.

De egentliga penninglotterierna kunna indelas i följande fyra huvudgrupper: nummerlottterier, klasslotterier, premieobligationslotterier och totalisatorlotterier. Ett dessa äro par av sammansatta av en annan och enklare lotteriform, erhållit något speciellt som namn, och som jag, i brist på bättre, vill kalla ett enkelt lotteri. Detta förekommer också, och mycket ofta, som självständigt lotteri. Innan jag går att i detalj diskutera dessa lotteriformer i olika länder, skall jag här giva en översiktlig framställning dessa lotteriers allmänna av inrättning. Nummerlotteriet. Denna lotteriform plågar kallas det även italienska lotteriet eller lottospelet eller det genuesiska lotteriet. Det härstammar från medeltiden och uppkom sålunda att i Genua man varje år skulle utlotta 5 av stadens 90 senatorer. Så småningom uppkom nu den plågseden att slog vad huruvida den eller man om den bland senatorerna skulle vara bland de utlottade. Från att folknöje vara ett utvecklade sig detta så småningom till ett verkligt spel, slutligen som fick så stor utbredning att det staten Genua själv av år 1620 lades till grund för ett statslotteri. Såsom spelets uppfinnare plär Benedetto man nämna Gentile, en genuesisk rådsherre. Man ersatte härvid senatorerna med 90 kulor betecknade med talen etc. till 90. Fem stycken dessa kulor av uttogos måfå. Och det gäller att gissa rätt på eller flera dessa. Vinstens en av storlek beror huruvida spelaren gissar ett på italienska nummer estratto, eller på två ambo, eller tre Tema, eller fyra

Quatemo eller på fem

Quinterno. Insatsernas storlek är eller kan

vara godtycklig med ett

visst minimum 12 centimes. Vinsterna bestå ex. i en viss multipel av insatsen, exempelvis på estratto 14 gånger insatsen, på ambo 240 gånger insatsen, på terna 4800 gånger insatsen. Att gissa på quatertzo eller quinterno, vilket det lyckas skulle om ge mycket höga vinster på quinterno skulle matematiskt taget ha man rätt till 43349268 gånger insatsen, är i allmänhet tillåtet.

2 OLIKA LOTTERIFORMER . j j kan också gissa att ett bestämt nummer utkommer vid en Man dragning determinato först av de fem dragna ku-

viss Estratto ex.

då 50 till 70 gånger insatsen. Även ordningen i lorna. Man erhåller ambo eller terna kan bestämmas och vinsten rättar sig därefter. en sätt, endast med vissa variationer med avseende vinst- På detta storlek, hava alla nummerlotterier varit inrättade, som föremultipelns i alla världens länder under de sista 300 åren. Det totala kommit snart sagt alltid varit 90, antalet dragna kulor har alltid varit antalet kulor hava vinst har uppkommit skillnaden mellan den utbetalda Lotteriernas ur vinsten och dess verkliga matematiska värde. enkelt lotteri. l ett sådant har i ett nummerhjul alla de Ett man osålda lottnummerna upptecknade vanligen hoprullade sålda eller hjul, vinsthjulet, äro alla vinsterna likaledes till sin sedlar. l ett annat andra hoprullade sedlar. Man tager då samtidigt en storlek angivna lottnummerhjulet och vinst vinsthjulet. Den sålunda dragna lott ur en ur då den vinst, står angiven vinstsedeln. Man fortlotten erhåller som till dess alla vinsterna äro dragna. De lottnumsätter med dragningarna därefter finnes kvar i lottnummerhjulet, erhålla inga vinster och mer, som kallas för niter. Lotteriets vinst uppkommer naturligtvis ur skillnaden mellan summan vinsternas värde. Åro alla lotterna lotternas pris och summan av av sålda kan lotteriet eventuellt gå med förlust. lotteriet ingår ett led i klasslotterier och premieobli- Det enkla som kan också uppträda självständigt lotteri med

gationslotterier, men som

i eller i värdeföremål industrilotterier, tombola etc. vinster antingen pengar Detta består serie enkla lotterier, som vart och Klasslotteriet. av en Vinsterna i de olika klasserna äro förhand beett utgör en klass. varandra oberoende, prisen på en klasslott äro stämda och äro av men beroende att den, deltar i klass även måste så till vida av varandra som en alla föregående klasser, antingen så att han verkligen betala priset för i de föregående klassdragningarna eller annars erlägger även avdeltar köplott. För att förmå spelaren att deltaga i alla gifterna för dessa lotteriet så ordnat att de största och de flesta vinsterna dragningarna är förekomma i den sista klassen. beräknas på sätt för det enkla lotteriet. Lotteriets vinst samma som först i början 1700- talet. De olika

Klasslotteriet uppträdde

sig med avseende vinsternas fördelning på de klasslotterierna skilja klasspriset lotterna och sätten att draga vinst olika klasserna,

lotteriet. ur

OLIKA LOTTERIFORMER 3

Premieobligationslotteriet är så anordnat att spelaren före lotteriets

slut alltid får sin insats tillbaka. Han får vidare under

tiden deltaga i en serie enkla lotterier och får dessutom eventuellt viss

en ränta sina pengar. Tydligt är att ett så inrättat lotteri kan anordnas direkt

utan förlust, om en relativt lång tid förflyter mellan insatsernas

inbetalande och lotteriets avslutning. Det kan därföre närmast betraktas lån

som ett upptaget av lotterianordnaren, där räntorna på lånet helt eller delvis

användas till lotterivinster. Ett sådant lotteri kallas också i allmänhet

pre-

mielån premieobligationslån.

De olika premieobligationslotterierna skilja sig huvudsakligen

den olika räntefot, som ligger till grund för deras finansierande. Desto

högre räntefoten är, desto större äro vinsterna i de tid efter vanligen

annan årligen anordnade lotterierna, och desto

större är ock den ränta som eventuellt kommer obligationsinnehavaren till del.

Premielånen förekomma sedan lång tid tillbaka. Det äldsta torde

hava blivit upptaget i England på 1600 talet. De hava sedan dess före-

kommit i de flesta europeiska länder och särskilt under tider svåra

med finansiella förhållanden. I Sverige exempelvis under Pommerska

kriget 1758.

Totalisatorlotteriet går så till att del vilkas

en personer, antal är på förhand obekant och kan huru stort hälst, gissa på vilken

vara som av ett givet antal händelser under vissa förhållanden skall inträffa.

Var och en av de deltagandeinsätter en viss summa, vilkens storlek är bestämd, men som måste ligga mellan vissa bestämda gränser. De

personer, som gissat rätt, dela tillsammans, proportionellt mot och insats,

var ens summan av alla de gjorda insatserna.

Lotteriets arrangör gör sig betald att räkna sig till godo

genom en viss procent insatssumman.

av

Totalisatorlotteriet torde först hava föreslagits Olleri

av Joseph Paris, som år 1867 införde det vid kapplöpningarna utanför Paris. Han kallade

det för "part mutue vilken benämning är mycket lämplig, då det

faktiskt är frågan ömsesidig vadslagning. Emellertid det

om en är senare föreslagna namnet totalisator bättre, då det kan internationellt

användas.

Totalisatorn användes i hel del länder vid kapplöpningar,

en men även vid cykellöpningar och andra idrottstävlingar.

KLASSLOTTERIER.

Holland.

Det holländska klasslotteriet är det äldsta i världen, varföre också

denna form lotteri ofta kallas det Holländska lotteriet. Det napp-

av täcktes i början 1700 talet holländaren Adolf Huyske och infördes

av av år 1726 i Holland statslotteri. Det bestod då av 3 klasser med

som 40,000 lotter, kostade i de tre klasserna respektive 30, 20 och 10

som floriner. Antalet vinster 10000 och vinstnummer förekommo

var samma i alla tre klasserna. Denna anordning, ävensom det fallande lottpriset,

visade sig snart opraktisk och redan året därpå infördes den form,

vara

med obetydande modifikationer, sedermera blivit använd i de flesta som klasslotterier. I 172.7 års holländska lotterier, som hade 4 klasser var lottpriset 10, 15, 20 och 30 floriner i de fyra klasserna. En lott,

resp.

utfallit med vinst kunde, mot särskild betalning, utbytas mot en som lott i närmast följande klass. Staten tog skatt av 10°/o på vinster

en mindre 1000 floriner och 12°/o på vinster större än detta belopp.

än av

Klasslotteriet har bibehållits statslotteri i Holland under de 200

som år, förflutit sedan dess grundande, sannolikt utan något avbrott,

som

formen då och då förändrats. Sålunda hade man under den även om Napoleonska tiden lotterivinster uppgående till 1 million floriner, de

högsta vinster, torde ha förekommit i lotteriets historia.

som

Det nuvarande statslotteriet i Holland bestämmes av kungliga resolutioner från den 23 Juli och den 14 December 1885, som

Besluit

bestämma:

Man må anordna högst 3 lotterier år faktiskt har det alltid

per varit 3,

varje lotteri består fem klasser med 21000 lotter och 10500

av

h vinster:

En lott kan delas i 20 lika stora delar. Lotterna försäljas kollektörer och deras agenter "debitanten".

av

Priset i Kl. I 5 fl., i Kl. 12 il., i Kl. lll 14 fl., i Kl. lV 16 fl.

är

KLASSLOTTERlER 7

De övriga °/u till kollektörerna och till staten, fördelade 29 m

följande sätt:

Kollektörer 8 fl. per lott 13,04°/0 av medelpriset = Staten får 4 = 6,:2°,o z 11153250av vinsten 10,08fo Statens hela förtjänst =16.eo°/o . . . . Uttryckt i utgör alltså kollektörernas inkomst 168,000 och pengar statens 213,800 fl. för varje lotteri. Statens hela inkomst de tre lotterierna per år är alltså om alla av lotter drages 641400 floriner. Vissa bestämmelser tillåta kollektörerna att eventuellt något förhöja priset per lott i 5:te klassen. Vinster äro lyftade inom tre år efter sista klassen äro hemsom fallna till staten. Alla lotter plåga försäljas. För min del kunde jag erhålla någon lott vid mitt besök i Holland detta år.

Danmark.

Nummerlotteri. Ett sådant, efter italienskt mönster, bestod i Danmark såsom statslotteri, vid sidan ett klasslotteri, mellan åren 1774 av och 1851. Sedan denna tid har i Danmark endast funnits klasslotteri. Danska statens klasslotteri, Ett klasslotteri anordnades, såsom privat företag, år 1753 i Danmark. Det övergick år 1774 till statslotteri. Det kan förtjäna att den berömda danska fysikern Örsted för omnämnas hundra år sedan var en av lotteriets direktörer. Det är reglerat Lov Classelotteriets Ordning og Fornumera av om bud mod andet Lottospil den 6:te Mars 1869, som sedermera m. m. av något ändrats lagar från år 1912 stämpelskatt och 1920, då priset av och antal lotter reglerats. Antalet lotter, vid lotteriets inrättande var 25000, har i tidernas som lopp ökats och kan enligt 1920 års lag, till vilken här skola taga uteslutande hänsyn, i hvert Halvaarslotteri foröges indtill 160000 L0dder. Varje år anordnas 2 klasslotterier, vardera bestående av 6 klasser. Det pågående 226:te kongelige Köbenhavnske Classelotteri består nu

KLASSLOTTERIER 1

Till distribution och försäljning lotter användas kollektörer,

av vilkas antal åtminstone i början detta år 568. Därav i Köpenhamn

av var 326, Själland 66, Lolland 23, Fyen 37, Jylland 116. Medelantalet

m. m. per kollektör var 208. Efter 7°/o nettopris således kollektörs

per var en medelinkomst 1165 kr. per lotteri eller 2330 kr. år.

per

Kollektörens inkomst genomgående lott är 5.60, och således

per per klasslott 93 öre.

Kollektörerna äro i regel gamla fröknar eller fruar änkor, härmed

som ha en viss pension.

Statens inkomster det Kongl. Klasselotteriet ingå direkt i budgeten.

av

Det Danska Koloniallotteriet. Ursprungligen förlagt till danska Vestindien är det nu i Köpenhamn samt reglerat Loven den 6 April

av av 1906 Om Et dansk Koloniallotteri . Endast viss bestämd

en del, närmare bestämd av den danske finansministern, lotterna får försäljas i

av Danmark. Resten placeras i utlandet. En stor del i Sverige, huru mycket

har jag kunnat erhålla upplysning Däremot erfor jag att stor

om. en del går till andra länder och huvudsakligen till sådana, där lotteri är förbjudet exempelvis England och U. A.

Lotteriets anordning, nedan närmare skall beskrivas, i huvud-

som är sak densamma som i det danska statslotteriet. Inga ersättningslotteri stället för de i varje klass dragna vinsterna förekomma emellertid såsom i det danska statslotteriet. Vidare är lottpriset detsamma i alla klasser.

I den sista klassen den 5:te har såsom fallet även är i del andra

man, en utländska lotterier, jämte vinster även premier, eventuellt kunna hop-

som summeras varigenom i bästa värsta fall vinst på million francs

en en kan uppkomma. Om nämligen i den 5:te klassen den högsta vinsten,

som uppgår till 50000 francs, råkar just att den sist utdragna vinsten,

vara så hopadderas de 4 premierna och tillfaller denna vinst,

som då uppgår till en million. Som det finnes i 5:te klassen 13675 vinster, så sannolikheten för

är att 50000 kronors vinsten skall den sista l: 13675, alltså liten.

vara mycket

Även 100 år-och till

och med 1000 år-är denna eventualitet rätt osannolik. Vilket hindrar att den kan tjäna godt

som ett lockbete för förhoppningsfulla spelare. Emellertid vid lotteriets

var man startande ängslig för denna möjlighet och sålde därför den tiden

nog hela lotter, utan sin höjd lotter och mindre.

° Lotteriet är beviljat till år 1944, dock kan finansministern efter år 1921 med 1 aars Varsel återkalla bevillningen staten finner anledning till at formene den fort-

om satte Bestaaen av et koloniallotterb.

14 KLASSLOTTERIER

Detta under förutsättning att alla lotter skulle säljas. I verkligheten är detta fallet. Jag har visserligen kunnat någon exakt uppgift om antalet försålda lotter, men enligt muntligt meddelande skulle ungefär 75 °/o av lotterna säljas. Statens vinst bleve i sådant fall ungefär 400000 kr. per lotteri eller 800000 kr. per år. Statens inkomst lotteriet går

av direkt in i statskassan.

Det danska Larzdbragslotleriet är reglerat enligt allerhöjeste Bevilling av den 26 Mars 1907 alltså ungefär samtidigt med koloniallotteriet.

Lotteriet har precis lika många lotter som det danska klasslotteriet och mot varje vinst på något nummer i klasslotteriet svarar en bestämd vinst i landbrugslotteriet.

Hela och halva lotter finnes, men 1/4 eller l/s lotter. Priset hel lott för en serie av sex dragningar är före 1921 Kr. lzfao-j-stämpel på 1.20 =8.27°/0. Priset i de olika klasserna äro respektive

1.00,1.50,2.00,3.00, 3.00.4.00,kronor.

Vinsternas storlek anges i kronor, men bestå av naturföremål: hästar, kor, får, lantbruksmaskiner, vagnar, mindre egendomar landet etc.

Högsta vinsten är i 6:te klassen värd 70000 kr. Totala vinstsumman är l,l32670 kronor. Statens vinst ungefär 150000 kronor.

Alnzändeligt dansk Vare- og lrzdustrilotteri, som ävenledes pågår varje år, beviljades den 16 Oktober 1907 alltså samma år som lantbrukslotteriet och är uppställdt på samma sätt som detta, så att mot varje lott i det danska klasslotteriet svarar en bestämd vinst i industrilotteriet, dock med någon förändring så att for hvert nummer, som udkommer iklasselotteriet, falder 3 gevinster, 1 hovedvinst och 2 premievinster efter vissa föreskrifter

Endast hela lotter finnes, Priset på genomgående lott är 18 kr.

en + 1.20 i stämpel = 6,a°/o bruttopriset. Priset i de olika klasserna

av äro respektive

1.20,2.00, 2.50,3.50,4.50,5.50, kronor.

Vinsternas storlek anges i kronor men består av i Danmark tillverkade föremål, som erhålles hos lotteriets leverantörer.

Hela antalet vinster är 102000 34000 huvudvinsten samt 68000 premievinstem med ett totalvärde av l,59l919 kronor, og faar saaledes ginemsnitligde tre fjerdedele av samtlige lodder gevinst i seriens löb.

Överskottet fördelas bland välgörande och allmännyttiga institutioner nämligen:

Föreningen för lärlingars utbildning, sjukhem, föreningen de danske

KLASSLOTTERIER 15

vaabenbrödre, hantverksföreningar, tekniska skolor, arbetarehem och konstindustrimuseum.

Behållningen av lotteriet torde uppgå till ungefär en milion kronor, varifrån emellertid kostnaderna för lotteriet skola dragas i händelse alla lottsedlarna försäljas. I vilken utsträckning försäljningen av Iottsedlarna sker är mig icke bekant.

Tyskland.

I Tyskland tyckes ett klasslotteri fastän såsom privat företag hava förekommit så länge tillbaka år 1703 alltså 0. m. innan denna

som lotteriform uppträdde i Holland. Dessutom hade man där under åren 1763-1810 även italienskt lottospel nummerlotteri. Sedan år 1767 har statslotteri funnits under växlande former, olika ställen i Tyskland. Efter år 1810 hava emellertid alla uppträdt som klasslotterier.

Det Preussiska lelasslotteriet har som statslotteri existerat sedan är 1767, dock är dess nuvarande form först definitivt bestämd genom lag av år 1832. Sedan dess har emellertid såväl antalet lotter som lottpriset förändrats, dels beroende på ändringar i penningvärdet särskilt de sista åren, dels grund därav att med det preussiska lotteriet sammanslagits en del lotterier, som under tidernas lopp uppstått i tyska förbundsstater Mecklenburg, Bayern, Hessen, Lübeck, Bremen m. fl.. Jag skall här redogöra för det nu från och med år 1921 bestående preussiska statslotteriet, eller som titeln numera heter Die Preussische Süddeutsche Klassenlotterien

Varje år anordnas 2 lotterier, vardera bestående av 5 klasser.

Det består av 600000 lotter, av vilka 50000 användas att efter hand ersätta det antal lotter, vilka det i de 4 första klasserna faller en vinst Ersatzlose samt 275000 5 klasser fördelade vinster och 4 premier.

Lotterna äro indelade i två avdelningar l och vardera med 300000 lotter. Detta för att minska antalet lotter i lottrumman. En vinst utfaller samtidigt samma nummer i Ioch II. Lotterna äro antingen hela, halva, fjerdedels eller åttondedels lotter.

Med avseende på köplotter m. m. gäller samma bestämmelser, som

förut beskrivit för det danska klasslotteriet.

Priset för de olika klasserna är 80 Mark per hellott, alltså 400 Mark

för genomgående lott.

Vinsternas antal och storlek i de olika klasserna framgår av följande tabell:

VKLASSEQEERIER 17 W Härtill komma i 5:te klassen 2 premier 750000 och 2 premier 250000 Mark. Eventuellt kan härvid vinster över en million Mark uppkomma. Vinster, äro lyftade inom 4 månader efter 5:te klassens sista som dragning tillfalla staten. Vinsterna tillfalla spelaren ograverade, utan lotteriet gör ett avdrag å varje vinst på 17 °/o. För fördelningen av denna beskattning av spelaren skall nedan redogöras. Den för denna rabatt reducerade vinstsumman är 142857000 Mark. Divideras detta belopp med antalet lotter 600000 erhålles lottens matematiska värde, som blir 938.09Nlark. Det matematiska värdet av en lott i de olika klasserna erhålles genom att dividera talen i den sista kolumnen närmast föregående tabell med av 17 °/0 rabatt med 550000, som är det konstanta antalet lotter i varje klass. Man får då för de respektive klasserna följande belopp för det matematiska värdet av en klasslott i det preussiska lotteriet. 4.5, 6.6. 8.8, ll.i, 228.7, Mark. Man finner alltså, om dessa tal jämföras med klasspriset, som är 80 Mark, att det matematiska värdet lotterna i de 4 första klasserna av är mera än bortåt en tiondel av insatsen, under det att i den sista klassen det går till nära tre gånger insatsens belopp. De spelare, som avupp sluta sitt spel före den 5:te klassen, hava mycken behållning av sina pängar. För att erhålla den totala spelsumman, erinra vi om att 550000 lotter ingå i alla klasserna samt betalas med 400 Mark styck, alltså inalles per 550000 3200043000Mark. 400 v; Vidare införas i klasserna lll, IV, V 12500 Ersatzlose" för vilka betales även avgifterna för de föregående klasserna, alltså inalles 12500 80 l+2+3+4 10000000 Mark så att totala spelsumman blir 230000000 Mark, följer att medelpriset per lott blir varav 600,000 383.33Mark. 230000000 : = Jämför härmed medelpriset för en lott, som var 238.09 Mark, man så finner man, då 238.09 : 383.33 5=-05211, att 62.11"fo spelinsatsen kommer spelaren till godo såsom vinster. av

KLASSLOTTERIER .få H FV Det har lyckats mig att bringa denna plan i överensstämmelse med de direkta uppgifter, lämnats lotteridirektionen, enligt vilka statens som av inkomster skulle bestå i 1 17 °/o av nettoinkomsten eller 6,388000 Kronen år, 2 avgifter Gebühren 3,404000 per år. Eller tillsammans per 9,792000 Kronen. Varifrån skulle avgå 2,000000 Kronen i omkostnader, så att den årliga behållningen uppginge till 7,792000 Kronen. Isjälva verket skulle avdraget 20 °/o å vinsterna ensamt uppgå till ungefär detta belopp. av inkomsterna av klasslotteriet ingår direkt i statskassan. Vad vinsternas storlek beträffar, så är den minsta vinsten i de 5 klasserna respektive Kronen 200, 300, 400, 500, 500, och de högsta vinsterna Kronen 200000, 200000, 200000, 200000, 1,000000. l femte klassen ingår dessutom en premie 2 millioner Kronen, tillfaller den sista vinsten i 5:te klassen med ett belopp av 2000 som Kronen eller större. Eventuellt kan alltså i denna klass en vinst 3 millioner Kronen uppkomma. Lotternas matematiska värde är i de fyra första klasserna knappast mera än 20 °/o av insatserna.

Österrike.

Genom den svenska beskickningen i Wien har jag benäget erhållit de nuvarande lotteriförhållandena i Österrike. Jag upplysningar rörande meddelar härur följande utdrag och slutledningar. Från den österrikiska statens sida bedrivas följande lotteriföretag: 1 det italienska nummerlotteriet enligt bestämmelserna i lotteripatentet den 13 Mars 1813. Resultatet av detta skall jag meddela unav der mummerlotterien. 2 Klasslotteri enligt lagen av den 3 Januari 1913; 3 Statsvälgörenhetslotterier enligt det kejserliga beslutet av den 28 April 1853. Klasslotterier, bestående 5 klasser, hållas två gånger om året. De av bestå 150000 lotter, med ett pris 280 Kronen per lott. Antalet av av vinster och vinstbeloppet i de olika klasserna framgår följande tabell, av gällande för år 1921.

KFASSQQTTEQULIIE 25

j v lotteriet till det andra. Lotternas matematiska värde synes uppgå till något över 20 °/o, och är alltså betydligt mindre än i klasslotterierna.

Under året 1920-21 genomfördes 3 statsvälgörenhetslotterier. Bruttoinkomsten å dessa utgjorde respektive

5.034000, 5.464000, 9234000 Kronan och nettobehållningen var

2,000000, 2100000. 3500000 Kronen.

Denna behållning användes uteslutande till välgörande ändamål och fördelas inrikesministern, undervisningsministern och socialministern.

av

Av spelarnas vinster 25 °/o till statskassan.

Spanien.

Rörande lotteriförhållandena i Spanien har jag genom den svenska beskickningen i Madrid benäget erhållit följande meddelande:

Statslotteridragningar i Spanien anordnas tre gånger i månaden, 36 dragningar om året.

Hela det belopp, som spelarna insatta under ett år, utgöres av 260 millioner pesetas.

Statens årliga vinst är 70 millioner pesetas, vilken vinst går direkt till statskassan.

Den spanska staten har tagit lån med premievinster.

I Spanien finnes totalisator vid kapplöpningar. Vinsten härav går till hästavelns främjande.

Närmare upplysningar om det spanska statslotteriet har jag erhållit. Det framgår emellertid dessa uppgifter att spelarna erhålla ungefär

av 65 °/0 sina insatser tillbaka såsom spelvinster, samt att lotteriet ger en

av betydande inkomst den spanska staten. Lotteriet är ett klasslotteri. Förut har även nummerlotteri funnits i Spanien, emellertid upphävdes

som år 1862.

Reflexioner angående klasslotteriet.

Denna lotteriform har, såsom redan nämnts, blivit första gången föreslagen, i början av 1700-talet, av holländaren Adolf Huyske, som för denna upptäckb den holländska staten belönades med ett pris av 500 flo-

av riner. Klasslotteriet infördes omedelbart efteråt såväl il-lolland som i

26 KLA$§LOTTERIER

i Preussen, och har sedermera vid olika tider blivit användt i Danmark, Ungern, Österrike, Spanien, Serbien, Bulgarien, Polen, i flera tyska stater m. m.

Efterföljande tabell visar de väsentliga huvuddragen av klasslotterierna i Holland, Danmark, Preussen och Hamburg, som blivit tämligen fullständigt diskuterade annat ställe sidorna 4-21.

Det huvudsakliga kännetecknet hos ett klasslotteri är att flere av slumpen bestämda dragningar klasser" kombineras till ett lotteri. För att deltaga i en senare dragning klass måste priset för alla föregående dragningar också erläggas. För att förmå spelaren att deltaga i alla dragningarna anordnas lotteriet så att först den sista dragningen klassen innehåller de många och stora vinsterna, under det att de föregående dragningarna äro relativt dåligt försedda med vinster. Det matematiska värdet av en klasslott är i de första dragningarna i allmänhet endast 10 till 20 procent av priset för en klasslott under det att i den sista klassen det matematiska värdet är 2 a 3 gånger större än klasspriset. Som ingen får deltaga i den sista klassen utan att ha deltagit i de föregående klasserna eller åtminstone ha betalt lika mycket som om han gjort detta, så ökas lotteriets utsikter att lotterna till alla dragningar väl besatta.

I Holland, Danmark koloniallotteriet och i Preussen är antalet klasser

I det danska statslotteriet och i Hamburg är antalet klasser

Spelarnas vinster i ett klasslotteri variera, såsom framgår tabell

av

mellan 56 och 70 procent av insatserna. Den övriga delen av insatserna användes dels till lottförsäljarna kollektörerna, som erhålla 6 till 13 procent av insatsen, dels till lotteriet och till staten.

Vare sig det är ett statslotteri eller ett privat företag, tar staten alltid en viss del av insatsen såsom stämpelskatt. Denna varierar mellan 6% i Holland och 16.67 °/0 Tyskland. Dessutom får staten en ytterligare inkomst antingen genom annan beskâttning av insatserna Danmark eller genom att beskatta vinsterna 10-20°/o. Vad som sedan återstår går till lotteriet.

Med avseende på den i Holland och Tyskland använda metoden att beskatta vinsterna, kan man anmärka att en beskattning av vinsterna ingenting annat är än att vinsterna i verkligheten äro mindre än vad som synes framgå av vinstplanen. Det är då bättre att från början ange vinsterna till deras verkliga värde och låta folk spekulera vinstbelopp existera. Å andra sidan må påpeka att då vinsterna

som man även äro bildade av spelarnas insatser, så utgör en beskattning av vinsterna

28 KLASSLOTTERIER

g faktiskt en beskattning av insatserna. Det är därför rättare att, såsom man också gör i Danmark, låta all beskattning utgå på insatserna själva och låta vinsterna hava det belopp, för vilket de utges.

Klasslotterierna hava onekligen den fördelen, framför varandra

av oberoende lotteridragningar, att förvärvandet av deltagare i lotteriet underlättas. Detta förklarar ock den stora spridning denna lotteriform har vunnit i olika länder. Å andra

sidan måste man dock påpeka att denna anordning utgör en mindre lämplig form att locka spelare till lotteriet, genom att tvinga dem att först deltaga idragningar, som äro för spelarna synnerligen ogynnsamma, med endast en behållning av 10 till 20 procent av insatsen. Visserligen är det sant att i den sista klassen dessa

ogynnsamma utsikter repareras, så att i medeltal för en spelare, som deltar i alla dragningarna, behållningen dock kommer att uppgå till 60 â 70 procent av totalinsatsen. Men det inkorrekta består däri att många spelare, speciellt sådana, som hava ondt om pengar, endast komma att deltaga i några av de första klasserna, lämna mycket liten behållning, och

som sedan avbryta spelet antingen grund brist pengar eller, vilket

av är det ännu vanligare, grund av bristande insikt lotteriets verkliga

om natur, som innebär att var och en, som deltar i några dragningar,

men

i den sista klassen, begår en stor ekonomisk dumhet. Man finner

av talen i tabell I att den, som endast deltar i sista klassen, och dock får betala även för alla föregående dragningar, har behållning sina

mer av pengar, än den som med mindre insats spelar endast i någon de

av föregående klasserna.

lll. ENKLA LOTTERIER

Sverige.

Pâ 1700-talet inrättades flere gånger privat initiativ lotterier av olika slag, emellertid endast voro kort varaktighet. Anmärknings-

som av e vardt är Trollhätte slussverks lotteri, ett klasslotteri och, som ägde

som var bestånd emellan åren 1762 och 1773. Det första svenska statslotteriet torde från 1758 och hade närmast formen ett obligationslån. Det

vara av

tämligen dålig framgång. År 1772 inrättades tyckes emellertid ha haft av Gustaf lll ett annat statslotteri nummerlotteriet, som var av samma form

det italienska lottospelet. Detta lotteri pågick utan avbrott till år som 1841, då det av riksdagen avskaffades.

Angående de äldsta lotteriförhållanden i Sverige ha 1908 års kommitté lämnat ganska utförlig historik, vilken jag anser lämpligt att här

en ur lämna följande utdrag, se Betänkande och förslag angående åtgärder till förhindrande utländska lottsedlars spridande i riket och förändrad

av lagstiftning lotterier afgifna den 16 februari 1910 av särskildt tillkallade

om sakkunnigm.

Här i Sverige hava lotterier varit inrättade dels av enskilda personer, med eller utan Kungl. Majzts privilegier, dels för välgörande ändamål eller allmännyttiga syften, dels slutligen såsom statslotterier.

År 1699 utfärdades sålunda planer-å svenska och tyska språken -för ett lotteri till de fattigas och bästa, därvid åberopades den

gagn svåra missväxt, som under flera år drabbat landet.

Vid rikets finansnöd efter Karl XII:s död och då det gällde att finna utvägar för att inlösa nödmyntem framkommo bland andra möjliga och omöjliga projekt även åtskilliga lotteriförslag.

Greve N. Gyllenstierna föreslog sålunda ett lotteri av 1 million lotter å 10 mynttecken vardera, genom hvilket 4 1/2 million mynttecken skulle borteskamoteras. En insände till sekreta utskottet oförgripliga

anoym tankar mynttecknets indragning och föreslog bland annat lotterier,

om däri vinsterna skulle bestå dels frisedlar å kontributioner, tull- och

av

30 ENKLA LOTTERIER

kronoarrende, dels av lägre sysslor och befattningar såsom klockare- och vaktmästare-tjänster, slutligen väcktes i sekreta utskottets myntteckensdeputation ett förslag av herr Cederholm, vilken, så långt görligt vore, ville söka rädda rikets och salig konungens kredib, och för detta syfte föreslog, att bland andra åtgärder även lotteri skulle inrättas med 1000 niter mot 1 vinst, varje lott skulle kosta 100 mynttecken, och vinsterna skulle utgöra för en ofrälse person: adelsskap, för en adelsman: friherrevärdighet, för en friherre: grevlig värdighet och för en greve: en viss ordensdekoration.

Intetdera av dessa förslag ledde emellertid till någon åtgärd, men däremot uppstodo med kungliga privilegier under frihetstiden ett stort antal lotterier.

Anmårkningsvårdast var härvid det av kapten Rosenmüller år 1727 inrättade lotteriet, som var förbundet med skyldigheten att vart tredje år avbetala 30000 daler silvermynt å rikets gäld, ett lotteri, som upphörde 1730 på grund av Rosenmüllers underlåtenhet att fullgöra sina skyldigheter, vidare tullarrendesocietetens fullmäktiges lotteri från början av 1730talet samt Trollhätte slussverks lotteri, som var ett ordnadt klasslotteri och fortgick från 1762 till 1773, detta senare var förknippadt med försäkran, att, så länge detta lotteri hölles i gång, några privilegier till andra och nya lotteriers dragning skulle beviljas, något som dock icke strängt synes hava blivit iakttaget.

Emellertid hade år 1730 förbud utfärdats mot inrättande av lotterier till enskild förmån. Det oaktadt började 1730-talet en oordnad lotteriverksamhet-med eller utan privilegier-florera, ich detta föranledde Rikets Ständer, som erfarit, att enskilda personer dels med dels utan erhållna kungliga privilegier inrättat lotterier, att hemställa till Kungl. Majzt, att icke några andra lotterier än ad pios usus et publici nytta måtte tillåtas.

De följandena årtiondena visa emellertid en starkare blomstring av lotteriföretag i Sverige än någonsin vare sig förr eller senare.

Sålunda inrättades under tiden intill 1770 ett stort antal lotterier för olika syften, såsom uppföranda av kyrkor, fattighus, hospital och åtskilliga städers publika byggnader samt för understödjande av vissa fabriksföretag inom riket, ävensom för skolor och välgörenhetsverk.

Otillåtna lotterier förekommo ock fortfarande, vilket gav Kungl. Majzt anledning till att dels år 1739 och dels år 1750 förnya förbudet mot oprivilegierade lotterier.

Det äldsta svenska statslotteriet dagtecknar sig, såvidt kändt är från år 1758.

ENKLA LOTTERIER 31

Det pommerska kriget hade då nyss utbrutit, och rikets finanser befunno sig i dåligt tillstånd. Under sådana förhållanden beslöt regeringen inrätta ett kungligt lotteri, som närmast var att likna vid ett premieobligationslotteri. Enligt ett i februari 1758 utfårdadt prospekt skulle nämligen wKungl. Majzts trogne undersåtar kunna till ett stort antal taga del i detta lotteri efter vars och ens lägenhet med förhoppning ansenliga vinster

av och utan att någon därvid förlorade, men likväl Kungl. Majzts och kronans dryga utgifter tillika underhjälpasn

Samtliga 50000 lotter å 150 daler kpmt utföllo nämligen med vinst, det stora flertalet likväl blott med själva insatsen, men inga vinster utbetalades förr än efter sex års förlopp, och beloppen buro under tiden låg ränta. Företaget åsyftade alltså närmast att i form av lotteri anskaffa kronan ett billigt krigslån. Redan i november samma år inrättade Kungl. Majzt ett nytt, något större lotteri med anledning av, den hug rikets innevånare ådagalagt att deltaga i det förra lotteriet och då Kungl. Majzt ville än ytterligare giva sina trogna undersåtar tillfälle att med egen fördel och vinst bidraga till underlättande av rikets dryga utgifter Av ett hemligt rådsprotokoll från juni 1759 framgår emellertid, att lottsedlarna då ännu

slutrealiserats; det ifrågasattes nämligen, om brist existerade i lotteriet.

Ett årtionde senare togos mått och steg för inrättande ett stats-

av lotteri i mera egentlig mening, ett s. nummerlotteri eller genuesiskt lotteri, såsom termen löd. Initiativet togs Kungl. Maj:t vid 1769--

av l770 års riksdag, och Ständerna beslöto, att en dylik lotteriinrättning skulle taga sin början, då det för Trollhätte slussverks lotteriintressenter utfärdade privilegium upphörde, och anslogo Riksens Ständer förlagsfond

en av 16,666 rdr 32 sk. bko.

Med anledning härav utfärdade Kungl. Majzt den 16 april 1771 kungörelse om inrättande av ett genuesiskt lotteri, men 1772 års Riksdag vägrade anslag till fonden och verkställigheten uppsköts, intill dess Gustaf lll, efter statsvälvningen, påbjöd inrättande det genuesiska

av nummerlotteriet, sedan man träffat överenskommelse med och lämnat skadestånd

entreprenörerna av Trollhätte slussverks lotteri.

Detta nummerlotteri var inrättadt fullkomligt efter utländskt mönster.

l planen för det samma framhölls, att det genuesiska lotteriet är antaget av de flesta stater i Europa och tillskyndade dem ganska stora förmånen. Det yttrades vidare, att denna inkomst så mycket lät-

vunnes tare, som den gåves frivilligt och medförde hopp åt privata att därvid göra största lycka för minsta risk. Även betonades fördelen att icke

av längre det Hamburgska och andra sådana lotteriers sedlar här blevo de-

32 ENKLA LOTTERIER

biterade, varigenom penningar droges utur riket, vilket förekommes genom införande av en slik inrättning här i landet. Dessutom skulle lotteriet varje månad begåva 5 ogifta fattiga allmogedöttrar med 300 dalers hemgift, vilket gjorde 60 om året, och således så många nya hjonelag bland allmogen årligen förökte, varigenom folkmängden av den närande hopen befrämjades.

I samband med nummerlotteriets inrättande utfärdade Kungl. Majzt den 18 juni 1772 förbud mot alla lotterier till enskild förmån vid vite

400 daler silvermynt och föreskrev ytterligare, att de, som antingen av hos Kungl. Majzt eller Rikets Ständer vågade härom göra ansökning, skulle böta 2,000 daler silvermynt.

Genom kungligt brev den ll december 1783 samt kommerskollegiets i anledning därav utfärdade kungörelse den 28 januari 1784 var även all försäljning här i riket av lotter för utländska lotteriers räkning förbjuden.

Detta förbud upphävdes dock genom Kungl. Majzt brev den 6 juni 1826.

De olägenheter, nummerlotteriet framkallade, hade till följd en stark motrörelse, som slutligen här som i en del andra länder ledde till dess avskaffande i trots de inkomster, det beredde statskassan.

av

Redan vid 1809 års riksdag framlades iborgarståndet ett förslag, vari hemställdes nummerlotteriets avskaffande såsom ledande till

om sedernas fördärv och en verklig immoraliteb; motionären betecknade lotteriet såsom ett plågoris för den fattigare delen av nationen och exempel anfördes den vidskepelse och de uppoffringar av de fattigas enklaste husgeråd och sista fyrkar, vartill lotteriet givit anledning.

Då emellertid lotteriet lämnade en för rikets dåvarande stora och tryckande behov högst nödvändig årlig inkomst, kunde statsutskottet icke tillstyrka dess indragning, utan hemställde, det finge fortfara till nästa

om lagtima riksdag, hvilket Ständerna biföllo.

År 1817 väcktes i såväl borgare- bondeståndet motioner om

som lotteriets avskaffande; statsutskottets samtliga ledamöter ansågo visserligen önskvärdt, att lotteriet kunde upphöra, såsom varken ledande till allmänt eller till enskildt bästa, men borgare- och bondeståndens ledamöter i utskottet ansågo staten icke kunna i dåvarande tider avstå från inkomsten; då även i Ståndens plena två stånd stodo mot två, fick förstärkt statsutskott avgöra saken, vilket skedde till förmån för lotteriets bibehållande.

Ar 1823 väcktes frågan ånyo på tal, men vid denna riksdag vidhöll endast adeln sitt yrkande lotteriets upphörande; å motsidan sökte

om

beteckna lotteriinkomsten såsom ett slags frivillig, å spelsjukan och man misshushållningen lagd bevillning. Vid samma års riksdag hade Kungl.

LOTTERIER 33

MrsNKLA

Maj:t föreslagit Ständerna en särskild författning om fast egendoms försäljning genom lotteri. Adeln, prästeståndet och borgarståndet avstyrkte en sådan författning, varemot bondeståndet biföll propositionen.

Det oaktat utfärdade Kungl. Maj:t den 20 April 1824, två års försök kungörelse om fast egendoms försäljning på lotteri, och dylika lotterier fortgingo, ända tills de år 1844 upphävdes.

År 1828 föreslogs Kungl. Maj:t

av ävensom av enskild motionär, att nummerlotteriet efter viss tid skulle upphöra, men nu stodo åter, som år 1817, två stånd mot två, och inrättningen bibehölls.

År 1834 väcktes motioner, avskaffandet lotteriet lotte-

om av samt om riets förvandling till klasslotteri. Statsutskottet tillstyrkte denna gång lotteriets avskaffande och ansåg, att, då även klasslotterier skulle bliva av menligt inflytande, någon nummerlotteriets förändring till klasslotteri vore att förorda. Emellertid beslöts till sist efter åtskilliga strider, att lotteriet tills vidare skulle fortfara.

Vid riksdagen 1840-41 beslöts emellertid nummerlotteriets avskaffande av alla stånden.

Sedan Riksdagen och Regeringen år 1841 avskaffat nummerlotteriet har visserligen intet statslotteri funnits i Sverige. I Kungl. förordningen av den 6 Aug. 1881 finnes emellertid föreskrivet att bortl0ttning av lösören för välgörande ändamål eller konstsaker till svenska konstidkares

av understöd och uppmuntran må ske med tillstånd av Kungl. Befallningshavande. Dessutom har K. M:t själv sedan gammalt haft rätt att bevilja privata lotterier för dylika ändamål.

Sådana lotterier hava också förekommit i ganska stor utsträckning. Enligt 1910 års lotterisakkunniges betänkande har under lO-års perioden 1898-1907, icke mindre än 8962 lotterier beviljats av Kungl. Majas Befallningshavande, eller i genomsnitt 896 lotterier per år. Därav hava 3576 lotterier beviljats för välgörande ändamål, 739 för konstidkares uppmuntran 2216 för nykterhetens befrämjande, 737 för idrotten, 522 för missionsoch kyrkliga ändamål samt 1172 lotterier för närmare specificerade ändamål. Storleken av dessa lotterier finnes närmare angivet men torde hava uppgått till över 1.200000 kronor, eller 120000 kronor per år.

Samtidigt beviljades av K. M:t direkta varulotterier av olika slag till ett sammanlagt värde av 12 millioner kronor eller 1.200000 per år.

Samtliga dessa lotterier äro antingen tombolalotterier eller andra former av enkla lotterier. Därjämte beviljades under denna tid tvänne premieobligationslotterier, det ena år 1889 den 31 Maj å 10 millioner kronor, för operans uppförande, det andra år 1893 den 10 Mars å 3 mil-

34 :gem LOEERIER

lioner kronor, för operaverksamhetens upprätthållande under tiden lör operans nybyggnad. Frågan om inrättandet ett Svenskt statslotteri har, efter är 1841, av åtminstone 13 gånger väckts inom riksdagen, men i regel blivit avslagen av den ena kammaren eller av båda, intill dess 1916 års riksdag beslöt skrivelse angående utredning om saken, ett beslut som upprepades av en 1920 års riksdag. Ett kvasi-statslotteri kan emellertid säga hava bestått i Sverige man alltsedan år 1896, i det alltsedan denna tid ganska stora lotterier hava beviljats för ändamål, åtminstone delvis äro av den art, att de bort som bestridas statsmedel. Alla dessa lotterier äro enkla lotterier. l efterav följande tabell lämnar jag en översikt över alla sådana lotterier, som beviljats sedan år 1896. I första kolumnen är anfördt dagen för Kungl. Maj:ts brev om lotteriets beviljande, i den andra en kortfattad beskrivning av lotteriets ändamål, i tredje kolumnen antalet beviljade enkla lotterier, i fjärde kolumnen de år då dragningarna ägt rum, i femte kolumnen antalet lotter i varje dragning och i den sista kolumnen den för ändamålet återstående behållningen. Priset en lott är intill den 16 Juli 1917 10 kronor. Efter nämnda dag tillkom även en stämpelavgift på l krona per lott, så att lottpriset blev 11 kronor. Vilket pris ännu är bestämdt. Antalet lotter var i början med undantag av Stockholmsutställningens såsom tabell 90000 lotteri. År 1902 inlotteri 1897, synes av pr fördes 100000 lotter per lotteri och från och med den 15 Jan. 1918 bestämdes lottsedlarna till 150000 per dragning. I lotteriet för de Olympiska spelen år 1920 var emellertid antalet lottsedlar 200000. I det första av dessa lotterier för Stockholmsutställningen 1897 var vinsternas totalbelopp bestämdt till 45 °/o av insatssumman. Ilotterierna för det Nordiska muséet 1898-1902 erhöllo de spelande tillbaka 60 °/o sina insatser. Då lotterierna för den Dramatiska teaterns byggnad av började år 1902 bestämdes de spelandes vinst till 70 °/o av insatserna. Detta procenttal har sedermera bibehållits, dock må beaktas att sedan stämpelskatt, den 16 Juli 1917 införts, vinstbeloppet uppgår till mera än 63.6a°/0 spelarnashverkliga insatser ll kronor per lott, vilket procentav tal har sedermera bibehållits. Vad angår den behållning, som i varje lotteri skall tillkomma det med lotteriet avsedda ändamålet så, bestämdes den iUtställningslotteriet 1897 till minst 331/3 °/o insatserna. I senare lotterier har denna minimiav

40 ENKLA LOTTERIER

Beloppen i sista kolumnen gälla under förutsättning att alla lotterna äro sålda. Dock är i allmänhet föreskrivet att innan försäljningen av lotter börjas, skall till Oss K. Mzt avlämnas för att av Oss godkännas en av bankinrättning eller av ett konsortium vederhäftiga personer ingången förbindelse, däri ansvaras för att, oberoende av utfallet av försäljningen av lotter, mindre de utfästa vinsterna skola till vinnarna utbetalas, än även 375000 kronor bliva för angivna ändamål disponibla

Försäljningen av lotter försiggår enligt K. Mzts bestämmelser genom särskilda kommitterade för varje särskilt lotteri, som emellertid må överlämna lotteriets skötsel utsedda kommissionärer. Alla i Sverige sedan 1896 anordnade lotterier av detta slag hava blivit skötta av Direktör Otto Rooth i Stockholm. En avskrift av ett kontrakt mellan Direktör Rooth och kommitterade i Stockholms Konserthuskommitté meddelas nedan.

Vinsternas utbetalning sker en månad efter dragningens början. Särskilda revisorer utses varjämte kommitterade äga att förordna en kontrollant för utövande av tillsyn, att lotteriföretaget utföres enligt angivna grunder och de särskilda föreskrifter som blivit meddelade.

Enligt bestämmelserna för de svenska lotterierna skola vinnare, som icke inom ett år från den dag, dragningen började, uttagit sin vinst, hava förlorat sin rätt till vinstbeloppetn Erfarenheten i dessa lotterier har visat att en ganska betydlig del av de spelande verkligen underlâter att uttaga sin vinst. På dragningslistan för varje lotteri plägar angivas numret de lotter, som vid dragningen 11 månader förut utfallit med vinst, men ännu icke blivit inlösta och vilka således måste inom en månad till inlösen anmälas, för att vinstbeloppet skall erhållas. I det jag genomgått 8 dylika förteckningar under år 1920-21 har jag funnit att under dessa dragningar 9 vinster på 5000 kronor eller mera icke blivit lyfta, 15 vinster 1000 kronor, 54 500 kronor, 477 på 100 kronor, 1688 50 kronor och 1720 vinster 20 kronor. Inalles ha under denna tid 3963 vinster med ett sammanlagdt belopp av 268000 kronor icke blivit lyftade, åtminstone icke inom ll månader efter dragningen.

Beräknadt per dragning finna vi, att l vinst på 5000 kronor eller

icke lyftats, 2 vinster 1000 kr., 7 500 kr., 60 på 100 kr., 211 mera

50 kr. och 215 20 kronor. Inalles försumma alltså i genomsnitt 495 lottinnehavare att lyfta sina vinster med ett sammanlagdt värde av 33600 kronor. Detta utgör 3.2°/0 av hela vinstsumman l,O50000 kronor eller 20050 av insatssumman l,650000 kronor. Enligt K. Mzts bestämnrelser skola dessa icke inlösta vinstmedel i regel tillfalla lotteriets kulturella ändamål.

ENKLA LOTTERIER 41

Kontrakt. Emellan Stockholms Konserthuskommitté och undertecknad Rooth har denna dag träffats följande avtal:

§ Kommittén uppdrager Rooth att i huvudsaklig överensstämmelse med den praxis, som tillämpats vid de senast av Rooth skötta penninglotterierna, handhava skötseln av det åt Kommittén genom Kungl. brev av den 11 Okt. 1918 beviljade penninglotteriet med dragningar den 15 Januari, 20 April, 15 Juli och 20 Oktober 1921 och åligger det Rooth i sådant avseende: att vidtaga alla behövliga åtgärder för att lotteriet i tid må träda i verksamhet och dragningarna äga rum å bestämda tider, att antaga den för lotteriets expedition erforderliga personalen och behövligt antal kommissionärer, att ombesörja tryckning av lottsedlar, kuvert och andra trycksaker, samt nödig annonsering, att omedelbart insätta inkommande medel i A. B. Svenska Handelsbanken, att i enlighet med Kungl. brev den 11 Okt. 1918 en månad efter dragningsdagen utbetala det för Kommittén vid varje dragning avsedda beloppet kr. 375.000:att senast den l December 1922 till Kommittén avlämna redovisning över lotteriet och samtidigt utbetala blivande extra överskott, uppkommet genom besparing å för omkostnader beräknadt belopp, outtagna vinster, räntor m. m. att i allt övrigt bästa sätt handhava ledningen av lotteriet och för dess räkning träffa nödiga avtal, så att resultatet må bliva det bästa möjliga.

§2. På basis av senast förrättade dragningar i andra lotterier har Rooth uppgjort bifogade approximativa förslag till omkostnader för lotteriet.

§ Såsom omkostnader dessutom vid lotteriets redovisning inräknas 5°/o av beloppet outtagna vinster, vilken procentsumma skall avsättas

av till den redan befintliga understödstonden för lotteriets personal.

ENKLA LOTTERIER

§

Såsom ersättning för sitt arbete äger Rooth att uppbära kr. 4,000 pr dragning.

§

Tvister med anledning detta kontrakt må dragas inför domstol

av utan skola avgöras i Stockholm skiljemän, tillsatta sätt gällande

av skiljemannalag stadgar.

Stockholm den 19 Oktober 1920.

Otto Root/z. För Stockholms Konserthuskommitté

Walter Philipso/z.

Norge.

l Norge, där lotterier förut, enligt lagar den 14 Juni 1851 och

av den 27 Juli 1895, varit förbjudna, inrättades âr 1912 Det Norske Pengelotteri, visserligen handhaves enskild institution Den norske

som av Creditbank, men som faktiskt är ett statslotteri.

Bestämmelserna rörande lotteriet äro givna i Lov av 2 mai 1912

oprettelse et lotteri til indtaegt for Skogsaken og tuberkolosesakem, om av som finnes avtryckt sid 46.

Beslutet lotteriets inrättande ursprungligen baseradt ett år

om var 1908 framlagdt förslag från 18 maend i Kristiania, Bergen Trondhjem

og läkare, affärsmän, vetenskapsmän m., bland annat framhöllo

m. som följande synpunkter:

Under hensyn til det önskelige at landsgavnlige kulturelle formaal kan fremmes uten at helt avhaengige statsmidler eller av kommunale

were av

private bidrag, har trodd tiden at inde til at erholde mynog man vaere digheternes billigelse et tidsbestemt, garantert lotteri, hvis overskud

av vilde tiltalde Det norske skogselskap andre almennyttige institutioner

og eller formaal. Man vistnok nödt til i vort samfund at regne

er ogsaa med, at mennesker vil spille i lotterier, med nutidens altid

mange og bedre kommunikationer med lethet faar denne lyst tiliredsstillet, dels i nabolande, dels i Tyskland Ungarn. Der avgick efter en av

vore og poststyrelsen optat statistik i aaret 1899 fra Norge utenlandske lotterikollektörer 75065 forsendelser med kr. 863730 foruten 15729 rekommanderte breve, hvis inhold er ubekjendt.

ENKLA LOTTERIER 43

I aaret 1906 avgik ved postanvisningar til Danmark, Tyskland

og Ungarn Kr. 2,905000. At en overveiende del herav til lotterier,

var er utvilsomt, likesom betydelige belöp avsendtes anden maate. Det vil

paa da vare en Samfundsopgave at bevare for selv i alfald väsentlig

os en del av de penger, som saaledes tapes for landet, og paa samme tid at ta denne sak i kulturelle, landsgavneliga formaals tjeneste. Det utan

er tvil denne betragtning, som i vort naboland, Sverige, har ledet till

oprettelse av en räcke lotterier i lignende öiemed siden aaret 1899 här räknas en del av dessa lotterier upp. I vort land lededes ved lig-

man ogsaa nende betragtninger til det ved lov av lste mai 1897 oprettede premieobligationslaan paa 71/2 million til fordel for Nationalteatret f1.

m.

Detta förslag blev av Budgetkomiteem översänt till finansdepartementet til utta1else och en sådan blev avgiven den lzste April 1909

av dess dåvarande chef, statsminister Gunnar Knudsen, gick ut ett

som alternativt förslag till ett lotteris inrättande. En kunglig proposition i ärendet blev framlagd den 20:de Maj 1910, men avslagen adelstinget

av den l7:de Juni med 46 röster mot 38.

Under år 1911 förelåg förslaget ånyo till behandling blev även

men då avslaget av adelstinget, denna gång med 44 röster mot 43.

Från 1912 års behandling ärendet må följande sammandrag

av av skälen för och emot ett lotteris anordnande meddelas.

Mot lotteri anfördes at staten ikke er i den ynkelige stilling at den behöver at gaa til noget saadant som at faa istand et lotteri for at faa penge till utstillingen och andra föreslagna ändamål. Vidare de

erfarenheter, man hade av 1897 års premieobligationslån, då dåligt geschäft bedrevs med obligationer. Folk er i den grad skrämt ved, hvad der

er foregaat i premieobligationslotteriet, de vanskelig vil spille i et norskt lotteri. Att lotteri maa i sitt väsen närmest sättes i klasse med tiggerb, at det är en beskattning av fattigfolk. Man ansåg också att de

pengar, som förut gått till utländska lotterier, fortfarande skulle gå den vägen.

För lotteri anfördes att hvis der ikke gives anledning til at delta i et lotteri for et belop av 800000 kroner, der i det hele tat

er smaa udsigter til, utstillingen 1914 kommer i stand. Den dåliga erfarenheten från 1897 års premieobligationslån har i förslaget till lotteriet

man sökt motverka genom särskilda bestämmelser genom skerpere og strängere kontrol med salg av lodden. Det vill uppnå är att penning-

som man strömmen till utlandet hindras. Spillelysten vil man icke komme til at hemme, det nytter ikke ved lov. De som spiller i lotterier ikke

er smaafolk uten ofte folk, ,som spekulerer i aktier, väsentlig forretningsfolkn

44 ENKLA LOTTERIER

Ett huvudargument synes hava varit att man ansåg det svårt eller omöjligt att anslag till de lotteriet förutsedda ändamålen genom anslag av från stat och kommuner. Förslaget att saken ikke tages under behandling förkastades den 27 Mars 1912 med 51 röster mot 38. Angående diskussionen om de olika paragraferna är det nödvändigt att här ingå på någon redogörelse. Förslaget antogs några dagar W/s även Lagtinget med 20 röster senare av mot Såsom finner lagens ordalydelse skulle behållningen av lotman av teriet tillfalla dels skogsaken, dels til tuberkulosens bekjämpelsm vara och dels användas för utställningen i Kristiania 1914. Lotteriet skulle bestå 4 varandra oberoende lotterier per år, av av vartdera bestående högst 40000 lotter å 10 kronor per lott. Dock av även en del halva lotter â 5 kronor. Totalssumman insatserna på ett år blir således högst l,600000. av Härav skulle 70 °/o, alltså 1,l20000 kronor, tillfalla spelarna som vinster. Till de avsedda ändamålen skulle falla minst 20 °/o av insatsernas summa, alltså 320000 kronor per år. Det sällskap ombesörjer lotternas fördelning erhåller högst l0 °/o som av insatserna 160000 KL. År 1916 utvidgades det norske Pengelotteri enligt lov 21 Juli av 19l6, finnes avtryckt sid. 47. Anledningen härtill var att det vist sej, som at der til hver träkning har väret saa sterk tilströmning av kjöpere av lodsedler, lotteriets beholdning saavel ved huvedkontoret i Kristiania hos de utenbys kommisionärer i löpet meget kort tid er blit utsolgt som av Under tiden hade från olika håll en mängd ansökningar 20 inkommit om understöd från lotterimedel. Den diskussion, grund härav fördes i Odelstinget och Lagsom tinget, rörde sig mindre om det nya lotteriets beviljande eller icke än om innehållet i lagen. Dels ansåg man från några håll att högsta vinsten borde sättas lägre än förut maximibeloppet i 1912 års lag var 50000 Kn, exempelvis till 5000 Kronor eller lägre, varpå svarades att dessa höga vinster nödvändiga för konkurrens med andra lotterier samt för att voro lotterna sålda. Det huvudsakliga meningsutbytet, som var mycket långt, handlade emellertid de ändamål, för vilka lotteriets inkomster skulle om användas. Resultatet blev att överskottet skulle användas till

Det norske Teater 300000, Vetenskapliga inrättningar 600000,

EN 45

rçeaágqrremea

Tuberkulosens bckämpande l,000O00, Kornodling resten. Den utvidgning lotteriet beslutades genom 1916 års lag uppav som gick till 3200000 i den totala summan av insatser, varigenom alltså det ursprungliga lotteriet blev tredubbladt. Antalet dragningar sattes till 6 i st. för Det dröjde emellertid endast två år innan en ytterligare utvidgning lotteriet ansågs behövlig och blev beslutad i av Lov av 9 Augusti 1918, som finnes avtryckt nedan. Denna gång blev totalsumman insatser ytterligare fördubblad, så av att den efter 1918 års lag uppgår till 9,600000 kronor per år, eller 6 gånger 1912 års belopp. De ändamål, som nu skulle tillgodoses voro: Det norske Teater 500000, Det nye Teater 200000, Teatrarna i Bergen, Trondhjem och Stavanger 100000 vardera, Till landbruget 5/20, Till folkehelsen ti/ao, Nansenfonden 4/20, Obemedlad ungdom V20, Skogsaken mo. Där de i parentes stående bråken beteckna bråkdelar av vad som blir kvar, sedan de tre första ändamålen blivit tillgodosedda tillsammans 1,000000. Det norske Pengelotteri sådant det nu är organiseradt har alltså följande inrättning: Varje år anordnas 6 av varandra oberoende lotterier. Varje lotteri innehåller 160000 lotter å l0 kronor per lott. En del dessa lotter kan emellertid delad i halvlotter. För närvarande av vara brukar ha 100000 lotter á 10 kronor och 120000 halvlotter a 5 man kronor. Den totala insatserna i varje lotteri är summan av 1,600000 kronor. Av detta belopp går 70 fo eller v l,120000 kronor till spelarna såsom vinster fördelade på följande sätt:

ENKLA LOTTERIER 47

tidsrum höist l5 aar oprettes et pengelotteri, hvis plan blir at approbere av Kongen, og hvis overskud, efterat det fornödne til gevinster og omkostav ninger er kommet til fradrag, tilfalder med like stor andele fölgende formaal: Skogsaken under forvaltning av Det Norske Skogselskap. Til tuberkulosens bekjämpelse, et fond, bestyrt av Den Norske Nationaliorening mot Tuberkulose, og et fond, bestyrt av Norske Kvinders Sanitetsiorening, i det belöpet deles likt mellen disse to foreninger. Lotteriets overskud i de förste virkeaar tilfalder dog med en halvpart og med et samlet belöp av kr. 800000 en landsutstilling i Kristiania i 1914, forsaavidt en saadan maate bli avlioldt, mens den anden halvpart tilfalder forannävnte formaal. § Lotteriet, hvis störrelse ikke maa vare under kr. 200000 og ikke over kr. 400000 pr träkning, blir at avholde i 4 aarlige träkninger. Hver träkning utgjör et selvständigt lotteri. Prisen paa hvert lod blir at fastsätte til kr. 10. Dog kan deri planen forbeholdes vedkommende selskap adgang til at sälge et visst antal halve lodder a kr. § Summen av gevinsterna maa ikke utgjöre mindre end 70 pct. av indskudsummen, iordelt paa mindst 4000 gevinster i hver träkning. Ingen gevinst maa overstige kr. 50000. Fordring paa utbetaling gevinst foräldes i l aar fra träkningsdagen. av Efterat foräldelse er indtraadt, tillfalder den uttrukne gevinst de i § 1 nävnte formaal til forholdvis fordeling mellem disse. Det overskud, der av vedkommende selskap blir at tilsikre de i § 1 nävnte formaal, skal utgjöre mindst 20 pct. av indskudsummen. § Lotteriet oprettes av en komité bestaaende av 5 medlemmer, hvorav bestyrelsen for den i § punkt 1 nävnte institution välger 2 medlemmer, bestyrelsen for de i samme paragrafs punkt 2 nävnte institutioner välger hver l og Finansdepartementet opnävner det femte medlem. Salget av lodderne overdrages av komitéen med Kongens approbation til et selskap paa närmere kontraktmässig bestemte vilkaar. § Salg av lodsedler foregaar gjennem selskapet og ved av dette antagne forhandlere. Det skal väre alle andre forbudt forretningsmässig forhandle disse lodsedler. Overträdelse herav straffas med böter. Ti har Vi antat bekräftet, likesom Vi herved antar og bekräfter og samme som lov, under Vor haand og rikets segl. Git paa Kristiania Slot den 2 mai 1912. HAAKON. L. S. Jens Bratlie. Hesselberg.

48 ENKLA LOTTERIER

i i Lov av 21 juli 1916 indeholdende tilldg fil 1071 av 2 mai 1912 om oprettelse av et lotteri til indtdgt for skogsaken og tuberkulosesaken. VI HAAKON, Norges Konge, gjör vitterlig:

Os er blit forelagt Stortingets beslutning, av 17 juli 1916 saalydende: § Den ved lov av 2 mai 1912 givne tilladelse til at oprette et pengelotteri utvides til at omfatte ogsaa et nyt eller tilläggslotteri, hvis aarlige inskudssum ikke maa overstige kr. 3200000. Dette lotteri kan organisereres i forbindelese med det i nävnte lov tillatte lotteri eller som et selvständig lotteri efter Kongens närmere bestemmelse. Trakningenes aarlige antal kan sättes til Dets varighet begränses til det samme tidspunkt, som er fastsatt for det ved lov av 2 mai 1912 tillatte lotteri. § Lotteriets overskud anvendes saaledes: A. Til stötte av den sceniske kunst: Kr. 300000 tilstaaes Det Norske Teater til anskaffelse av hus. Summen utbetales i löpet av de to förste aar, fordelt med en halvdel paa hvert av disse. B. Til stötte av det videnskabelige arbeide: Kr. 300000 tilstaaes Bergens museum til videre fremme av dets videnskabelige arbeide. Summen utbetales i löpet av det tredje og fjerde aar, fordelt med en halvdel paa hvert. Kr. 150000 tilstaaes Det kongelige VidenskapsselskapiTrondhjem til et fond til fremme av dets virksomhet. Kr. 100000 tilstaaes Stavanger museum og kr. 50000 Tromsö museum til fond til fremme av deres virksomhet. Summene utbetalesi löpet av det femte og sjette aar, fördelt med en halvdel paa hvert. Kr. 1,000000 til de i lov 2 mai 1912 § post omhandlede fond,

av idet belöpet deles likt mellem Den norske Nationalforening mot tuberkulose og Norske Kvinders Sanitetsforening. Belöpet blir at utbetale med 1/11 i hvert av de 11 aar, hvori lotteriet skal bestaa. Resten användes til kornmagasinering, kornavlens fremme og landets opdyrkning efter Stortingets nermere bestemmelse. § Foräldede gevinster tilfalder det i § 2 nr. 5 nävnte formaal. § Forövrig blir de i lov av 2 mai 1912 givne forskrifter gjäldende ogsaa for et ved denne lov oprettet lotteri. Ti har Vi antat og bekräftet, likesom Vi herved antar og bekräfter samme som lov, under Vor haand og rikets segl. Git paa Kristiania slot den 21 Juli 1916:

HAAKON

Gunnar Knudsezz L. S. Carsten Schlyter,

konst.

ENKLA LOTTERIER

L012 9 augusti 1918 utvidelse av det med Izjemmel z love av av om

2 mat 1912 21 juli 1916 oprettede pengelotteri.

og

VI HAAKON, Norges Konge, gjör vitterlig: at Oss blitt forelagt Stortingets beslutning av 6 august 1918 så lydende:

er

§1. Med Kongens tilladelse kan inskudssummen i det med hjemmel i love av 2 mai 1912 og 21 juli 1916 oprettede pengelotteri forhöies med indtil kr. 4,80000O aarlig utover de i nävnte love fastsatte gränser. § Overskuddet ved den i § lomhandlede utvidelse anvendes saaledes:

1 Kr. 500000 tilstaaes Det norske Teatret til anskaiielse av hus. a. Belöpet utbetalesi löpet av det förste aar efter lotteriets utvidelse. b. Kr. 200000 tilstaaes aktieselskapet Det nye Teater ti1 anskaffelse

hus. Belöpet utbetales i löpet av det förste aar efter lotteriets av utvidelse. Det skal tilbakebetales til statskassen, forinden der kan betales utbytte ti1 aktionärer, samt itilfälde av, at teaterbygningen sälges eller selskapet oplöses. Kr. 100000 tilstaaes Den nationale scene i Bergen, kr. 100000 . tilstaaes Trondhjems teater og kr. 100000 tilstaaes Stavanger faste ti1 fond ti1 fremme av disse teatres kunstneriske

scene virksomhet. Summene utbetales i löpet av det förste aar efter lotteriets utvidelse. Resten tilfalder fölgende formaal: Til tremme landets opdyrkning fem tyvendedele, at anvende

av efter Stortingets närmere bestemmelse. Til foranstaltninger til bedring folkehelsen fem tyvendedele,

av . at anvende efter Stortingets närmere bestemmelse. Til ökning av Nanseniondets kapital fire tyvendedele. Til dannelse et stipendiefond for opläring av ubemidlet be-

av . gavet ungdom med sigte det praktiske liv fire tyven-:ledele,

paa at anvende efter Stortingets närmere bestemmelse. Til skogsaken to tyvendedele, at anvende efter Stortingets närmere bestemmelse. §3. Foräldede gevinster tilfalder det i § post 2 a nävnte formaal.

00 eniga

LOTflERIER

g q H

Lov av 2 mai 1912 § 5 skal for fremtiden lyde saaledes:

Salg av lodsedler foregaar gjennem selskapet og ved de forhandlere, som selskapet antar. Enhver, som ellers avhänder eller söker at avhände lodsedler med fortjeneste eller som medverker hertil, straffes med böter.

Ti har Vi antatt og bekreftet, likesom Vi herved antar bekrefter

og samme som lov, under Vår hånd og rikets segl.

Gitt Kristiania slott den 9 august 1918.

HAAKON

L. s.

Gunnar Knudsen. N. F. Leganger.

kst.

Kontrakt om overtagelse av den ved lov av august 1918 tillatte

utvidelse av Det norske pengelotteri.

Mellem underskrevne ved lov av mai 1912 anordnede Lotterikomité paa den ene side og Den norske Creditbank paa den anden side er med forbehold av Kongens approbation avsluttet fölgende overenskomst

om overtagelse av den ved lov av august 1918 tillatte utvidelse av Det norske Pengelotteri. Denne utvidelse benävnes i närvärende kontrakt lotteri nr. mens de i love av mai 1912 og 21. Juli 1916 omhandlede lotteri der er overtat av Den norske Creditbank ved kontrakter av 13. september 1912 og november 1916, benävnes henholdvis lotteri l og

nr. lotteri nr.

§

Den norske Creditbank overtar det utvidede lotteris drift for det i loven fastsatte tidsrum, dog med ret til at trade tilbake i tilfälde krig,

av hvori Norge deltar eller andre ökonomiske landsulykker, der vanskeliggjör salg av tilsträkkelig antal lodder.

Komiteen paa sin side har ret til, hvis den finder, at lotteriet drives paa utilfredsstillende maate at opsi närvärende kontrakt med 6 maaneders varsel. Varslet regnes fra först paafölgende träkningsdag.

De tre lotterier slaaes sammen til et lotteri med en aarlig indskudssum av ikke over kr 9,600000. Av indskudssummen vedkommer kr. 1,600000,

lotteri nr. kr. 3,200000, -lotteri 2 resten lotteri

nr. og nr.

Den norske Creditbank forplikter sig til at avholde 6 träkninger

om aaret nemlig:

ENKLA LOTTERIER 51

den IO-de februar 10-de april 10-de juni IO-de august IO-de oktober lO-de december eller i tiifâlde den paafölgende hverdag. Förste träkning avholdes lO-de februar 1919, dog med adgang for komiteen til at indrömme banken indtil 1 maaneds utsättelse. Hver tråkning utgjör et selvständig lotteri og lodsedierne gjälder kun for den tråkning, for vilken de e: utstedt.

§ Den norske Creditbank forplikter sig til at overta lodsedler til et belöp av kr. 1,60000O, -til hver träkning. Av indskudssummen i hver träkning vedkommer kr. 266666 2/3 lotteri nr. kr. 533333 lotteri nr. 2 og resten lotteri nr. Prisen för hvert l0d er 10 kroner. Der dog anledning til at sälge er halve lodder til 5 kroner i et antal, fastsättes komiteen i samraad som av med Den norske Creditbank.

§ Salg av lodder foregaar gjennem Den norske Creditbank de og av denne antagne forhandlere. Som forhandlere landet bör fortrinsvis paa benyttes distriktets postaapner. Lotteriets hovedkontor i Kristiania. Lodsedlernes utstyr bestemmes er av komiteen i samraad med Den norske Creditbank. De bestilles av komiteen for den norske Creditbanks regning. Lodsedlerne opbevares og forvaltes av komiteen, indtil de overleveres Den norske Creditbank til salg. Senest 3 maaneder för träkningsdagen skal det for hver träkning bestemte antal lodder väre färdig til utlevering fra komiteens side.

§ Av det belöp, for hvilket Den norske Creditbank overtar lodsedler, skal 70-sytti-procent tilfalde loddernas indehavere gevinster som efter den i den approberte plan fastsatte fordeling. Skulde anden en fordeling vise sig hensigtsmässig, kan komiteen med Finansdepartementets samtykke godta Den norske Creditbanks forslag til ändringer indenfor de av loven optrukne gränser for gevinsternes antal störrelse. og

52 ENKLA LOTTERIER

§

Av det belöp, for hvilket Den norske Creditbank overtar lodsedler skal 25--fem tilfalde de i lotterierne interesserte institutioner

og tyve-pcL

eller formaal. Belöpet iordeles av komiteen mellem de 3 lotterier i forhold til disses andel i indskudssummen efternärvärende kontrakts § Hvert lotteris andel fordeles derefter mellem de interesserte institutioner eller formaal overensstämmende med de fordelingsregler, som er opstillet:

for lotteri ls vedk. i lov av mai 1912

a. nr.

TS 21. juli 1916

3s august 1918.

c.

§

Av det belöp, for hvilket Den norske Creditbank overtar lodsedler stilles 5 fem pct. til bankens fri raadighet til lotteriets drift over-

- ensstemmende med loven og närvärende kontrakt.

§

Senest tre maaneder för träkningsdagen har Den norske Creditbank at indbetale den andel indskudsummen, der efter nävärende kontrakts

av § 5 skal tilfalde de i lotteriet interesserte institutioner og formaal og har först efter denne indbetaling ret til at faa utlevert lodder til salg. Lodderne utleveres i partier minst 1000 stkr. mot indbetaling til komiteen

paa

det till gevinster reserverte belöp 70 procent av indskudsumav - men for hvert utlevert seddelparti.

Den norske Creditbank forpligter sig til at anhente og betale helt det for hver träkning bestemte lodder för träkningens begyndelse.

§

De andele indskudsummen, som efter föregaaende paragraf maa

av indbetales til komiteen for hver träkning, blir av komiteen straks gjort rentebärende ved indskud i bank, som godtages av Finansdeparte-

en mentet. Renterne disse indskud tilfalder Den norske Creditbank:

av

til träkningens begyndelse den andel, som tilfalder de i lotteriet

a. av interesserte institutioner og formaal

til gevinsternes utbetaling eller foräldelsesdag l aar efter träkningens slutning av de 70 procent gevinstbelöp.

Ved hver träknings begyndelse stilles de i närvärende kontrakts § 5 omhandlede andele indskudsummen til disposition for de i lotteriet

av interesserte institutioner og formaal.

ENKLÅ LOTTERIER 53

§ Gevinsterne utbetales Den norske Creditbank senest l maaned av efter den i denne kontrakt fastsatte träkningsdag. Gevinsterne foräldes 1 et efter träkningens slutning og - - aar tilfalder da de i lotteriet interesserte institutioner og formaal. Mot indlevering til komitteen uttrukne gevinstlodder, indiriede för av ioräldelsesiristens utlöp, har Den norske Creditbank ret til at iaa tilbakebetalt det tilsvarende til komiteen indbetalte gevinstbelöp.

§ 10. Träkningen anordnes komiteen. Den foregaar offentlig under av kontrol Notarius publicus i Kristiania. Denne avgjör med bindende av endelig Virkning mulige tvivl tvistemaal under träkningen iorsaaog og vidt angaar fremgangsmaaten og träkningsresultatet.

§ ll. Utgifterne ved träkningen, trykning lodder og träkningslister og av disses bekjentgjörelse forsendelse til lotteriets intereserte paahviler og Den norke Creditbank.

§ 12. Det ikke Den norske Creditbank tillatt uten komiteens samtykke er att overrägge sine rättigheter efter denne overenskomst til andre. Overdragelsen blir heller ikke gyldig uten kongelig approbation.

§ 13. Enhver tvil maatte opstaa mellen komiteen og Den norske Cresom ditbank närvärende kontraktsforhold, blir at avgjöre med endelig binom dende virkning Kristiania börs-voldgiftsret, saaledes at komiteen og av Den norske Creditbank hver opnävner en voldgiftsmand blandt börsens faste utvalg. Hvis de to voldgiitsmänd ikke blir enige, välger de en opmand av det utvalg, denne opmand avgjör endelig saken. samme og

§ 14. For lotteri 2s vedkommmende blir den ved kgl. resolution nr. 1 og den 17. november 1916 approberte kontrakt mellem Lotterikomiteen av Den norske Creditbank fremdeles gjäldene med de ändringer, der og fremgaar av närvärende kontrakt.

45 ENKLA LOTTERIER

Skulde lotteri nr. 3 av de i § l nävnte grunde bortfalde träder kontrakten av 1916 igjen i sin helhet ikraft.

Närvärende kontrakt utfärdiget i 2 likelydende eksemplarer.

er

Kristiania august 1918.

For .Den norske Creditbank. For Lotterikomite.

Brasilien.

Enligt benäget meddelade upplysningar från den svenska legationen i Rio de Janerio finnas i Brasilien lotteriföretag, så godt

en massa som för varje stat inom Republiken. Dessa lotterier äro emellertid icke

egentligen statslotterier, utan enskilda företag, arbeta efter från respektive

som stats regering erhållen koncession. I koncessionshandlingarna äro i allmänhet villkoren för lotteriiöretagets verksamhet fastställda.

Det i huvudstaden arbetande lotteriiöretaget har Federalregeringens koncession och kan därför driva försäljning biljetter inom hela republi-

av ken. Detta företag har dragning tre eller fyra gånger i veckan l. Ett oerhördt fusk anses bedrivas vid dragningarna, och enligt interpellation

en i kongressen för ett par år sedan hade i cirka trehundra dragningar den högsta premien utbetalats endast 15 gångera. Resterande högsta premier hade stannat inom lotteriföretaget, emedan de serier, utföllo med

som högsta vinsten alls icke försålts.

Lotteribolaget har att erlägga avgift 3,5°/0 aktiekapitalet

en av av samt en viss del av vinsten. Inkomsten från den nuvarande koncessionsinnehavaren beräknas i budgeten till 1 million milreis l milreis 2,04 kronor.

=

De lotterier, som drivas i de enskilda Staterna erlägga 5°/o på sitt kapital tillika med en skatt, som är lika för alla aktiebolag, nämligen 5°/o nettovinsten.

Inkomsten under denna post beräknas i budgeten för innevarande år 1922 till 800000 milreis.

För är 1922 är ett stort statslotteri anordnadt för att erhålla medel till den utställning, som i år skall anordnas i sammanhang med det brasilianska 100-års jubiléet. Detta lotteri är inrättadt pâ följande sätt.

Antalet lotter är bestämdt till högst 2 millioner till ett pris 20 milreis

av per styck, så att hela spelsumman är högst 40 millioner milreis. Enligt vad som synes framgå av det prospekt, kommit mig tillhanda, har

som hittills endast halva detta maximibelopp utsläppts. Varje lottinnehavare

56 ENKLa LOTTERlER

i j, i hela landet, inklusive de autonoma provinserna. Av dessa hava flera inrättat provinslotterier i samma stil som nationallotteriet, men må deras lotter icke officiellt utbjudas till allmänheten utanför provinsens territorium. Lotteriet är ett enkelt lotteri, i vilket 70 °/o av totalbeloppet går till spelarna såsom vinster. Inkomsterna av nationallotteriet gå uteslutande till välgörande eller allmännyttiga ändamål, och tillfaller huvuddelen eller 60 °/o därav huvudstaden i och för uppförande av sjukhus och asyler därstädes, och återstoden fördelas för liknande ändamål mellan provinserna, varvid likväl sådana provinser, som ha egna lotterier, uteslutas. Försäljningen av lotterna sker genom agenter, som vanligen förena denna verksamhet med annan sådan, såsom cigarrhandel, växelkontor, skoputsningsaffär, pappershandel, rakstuga och andra dylika små affärer. Trots förbud försiggår dessutom ganska allmänt även lottförsäljning gatorna. Agenterna erhålla vid lottinköp 6°/o provision, men måste erlägga 5 °/o i skatt, vilket belopp de sedan pålägga vid försäljning till allmänheten. En del lotter utdelas för försäljning vissa i nödställd personer ställning enligt förslag från föreningen för välgörenhet Sociedad de Benificencia. Antalet dragningar i lotteriet varierar, torde uppgå till 3 â 4 i men veckan. Ãr 1920 det 85 dragningar med var ett sammanlagdt lottvärde av 46,415000 pesos 1 peso Kr. 1,50, varuppå erhållits en nettoinkomst = av 13541149 pesos varav man finner att spelarna erhålla 70.83°/o såsom vinster, och till välgörande ändamål användes 29.17 °/o av insatserna. På de under år 1920 försålda lotterna har till lottagenterna utbetalats en provision av 2784900 pesos eller 6°/o insatserna. av Vinsternas storlek är olika i olika dragningar. Sålunda hade man i december 1921 sex dragningar, en med högsta vinsten en million pesos, en med högsta vinsten 300000 pesos, två med 80000 och två med pesos 20000 pesos o. s. v. Lottemas pris i de olika dragningarna äro beroende vinsternas storlek. Så finnas dragningar med följande lottpriser: 15, 20, 30, 40, 50, 60 och 150 pesos per lott. Dessa lotter äro sedan delade i femtedels och tiondedels lotter. Till milionlotteriet till exempel är hellottens pris 150 till pesos,

58 ENKLA LOTTERIER

Den spelande tilldelas en lapp med ett nummer. Om detta nummer överensstämmer med de två eller tre sista siffrorna i det nummer, varuppå högsta vinsten i nationallotteriets dragning för veckan utfallit, erhåller den person, som innehavet detta nummer, ett penningebelopp, somi vissa fall kan uppgå till ett par hundra procent av insatsen, beroende

seriens storlek. Låt säga att man ex. satsar en peso

nummer 61. Serien utgör hundra nummer och högsta vinsten på nationallotteriet är 2361. Man får då exempelvis 50 pesos i utbetalning och de återstående 50 pesos i bankirens ficka, förutsatt att alla de hundra

numren äro försålda. Är serien 1000 med tre siffror vinst-

- ex. nummer som nummer minskas följaktligen chanserna, men så är också utdelningen så mycket större för den som lyckan varit bevågen.

Faran med detta spel är, att tillfället att deltaga däri helst

var som och i vilket ögonblick som helst ständigt finnes till hands. Därför har det så småningom tagit en oerhörd utveckling, och inom de lägre klasserna av befolkningen är det lika så vanligt att dagligen sätta 20

en centavos quinielas som att äta. T. o. m. skolbarnen spela quinielas och äro väl underrättade om alla dess detaljer och var kan göra

man utbetalningarne. Det finnes formliga truster av dessa s. bankirer, väl organiserade och med ett stort antal agenter och underagenter

av olika grader. Att en hel del skoj och bedrägeri därvidlag bedrives från dessas sida är ganska vanligt förekommande, men de äro svåra att komma in på livet härför, då de i viss grad äro skyddade för angivelse från den lidande partens sida. då enligt lagen här den spelande är underkastad straffpåföljd för sitt deltagande.-I tidningspressen har under senaste tiden energiskt protesterats mot det överhandtagande spelraseriet. Polisen förföljer visserligen företaget, men det har visat sig nästan omöjligt att komma till roten av det onda. Kapitalisterna hava djupa försänkningar och så gott som idel vänner i den spelande publiken.

Åtskilliga andra former av hazardspel förekomma, av vilka ett bland de mest gouterade petits chevaux, vilket klandestint bedrivesi klubbar, privata sammanslutningar eller spellokaler, som med eller utan polismyndigheternas goda minne bedriva sin verksamhet.

Roulette, treize et quarante och dylika hazardspel officiellt förekomma i huvudstaden eller nationalterritorierna, kunna provins-

men myndigheterna giva sitt tillstånd till utövandet av dylikt spel inom respektive provinser, och har flertalet av dessa även begagnat sig denna

av rättighet. Mot dryga patentavgifter bedrivas sådana spel i Mar del Plata, Tigre, Rosario de Frontera, Alta Gracia med flera andra liknande plat-

ENKLA

v H i

utgöra gouterade uppehållsorter för Buenos Aires-societeten under ser, som

eller vintersäsongen. Alldeles utanför portarne av huvudstaden, sommardär provinsen Buenos Aires vidtager, i Tigre, 40 minuter från stadens

centrum, funktionerar under sommarsäsongen roulette m. m., vilken är

ivrigt besökt personer från huvudstaden.

av

Tillstånd till privata lotterier för välgörande ändamål givas ganska

generöst. Än är det ett pärlshalsband eller annat smycke, som bortlottas societetsdamer för det eller det sjukhuset, barnkrubban

av en grupp

Än är det ett hus, automobil, fribiljett till Europa m. m. dylikt, e. en

bortlottas till förmån för understödsföreningen tillhörande en eller som

yrkessammanslutning, utländsk kolonis hjälpförening, Röda Korset annan m.

Uruguay.

Enligt benäget meddelande från svenska beskickningen i Argentina finnes i Uruguay ett statslotteri. Den närmare beskaffenheten av detta

även lotteri mig icke bekant. Enligt den svenska legationens åsikt skulle

är det ha mycket stor likhet med det italienska lotteriet. Enligt

en s. de uppgifter lämnats torde det dock närmast ett enkelt lotteri

som vara av samma art som det argentinska.

Alla inkomna vinstmedel dragningarna med undantag provi-

av av

sionen för lottförsäljningen och organisationskostnaderna till välgörande

ändamål, i detta fall till Asistencia Püblica, som är den myndighet, som

handhaver välgörenhet, sjukvård m. m. dylikt.

70 °/o de försålda lotternas värde återgå till lottinnehavarna i form

av

premier, och de återstående 30 °/o bliva sålunda förtjänsten för lotteriet. av

Varje månad försiggår i regel fem dragningar, tvänne med

varav högsta vinsten 50000 guld guld ungefär lika med l

pesos l peso U. S. A. dollar, samt tvänne med högsta vinsten 20000 pesos guld. Motsvarande det argentinska jullotteriet anställes dragning den 31 de-

en cember i Uruguay med högsta vinsten halv million pesos guld, och

en nationaldagen den 24 Augusti dragning med högsta vinsten 250000

en annan

guld. Dessutom kan det vid speciella tillfällen förekomma extra dragpesos ningar, då högsta vinstbeloppet kan uppgå till 100000 pesos guld-

Asistentia Publica beräknar, att under innevarande år 1921 av lotteriet erhålla en inkomst av ungefär 2800000 pesos guld.

Premieobligationsdragningar förekomma icke i Uruguay. Däremot totalisator såsom skall framdeles meddelas.

IV. NUMMERLOTTERIER.

På grund av skäl, som närmare anföras på annat ställe har jag på förhand ansett det olämpligt att tänka sig ett statslotteri i Sverige baseradt nummerlotteriets principer. Jag har därför häller ansett K. Mzts uppdrag till mig att studera utländska lotterier fordra ett personligt besök i sådana länder, där nummerlotteriet ännu florerar. Då de uppgifter, som jag erhållit från de svenska legationerna i dessa länder rörande nummerlotteriernas nuvarande verksamhet, äro mycket sparsamma, måste jag nöja mig att här huvudsakligen ge en kort historisk resumé rörande nummerlotterierna i Italien och Österrike.

Italien.

Ett statligt nummerlotteri har, såsom redan nämnts, bestått i Italien ända sedan år 1620. Man har 90 nummer av vilka 5 utdragas på måfå. Man kan spela antingen på ett nummer mellan l och 90 oberoende av i vilken ordning det förekommer bland de 5 dragna numren estratto semplice. eller två nummer ambo eller tre tema eller fyra nummer quaterno, Allt oberoende av den ordning i vilka de blivit dragna. Eller också kan man spela att ett nummer blivit draget i bestämd ordning såsom No. 4 eller 5 vilket kallas estratto determinato.

Spelaren vinner vid estratto semplice om det av honom valda numret befinner sig bland de fem dragna numren, vid estratto determinato om det dessutom har den nummerföljd, på vilken spelaren gissat. Om man spelat ambo vinner spelaren om båda de av honom valda numren förekomma bland de fem dragna; vid terna om de tre valda numren, vid quatemo om de fyra valda numren förekomma bland de fem dragna.

Spelarens insats kan han själv bestämma. Den kan vara lägst 12 centimes och högst 100 lire.

NUMMERLOTTERIER

Spelvinsten är viss multipel insatsen olika allt efter som man

en av håller på ett eller flera nummer. Man får vid

62 NUMMERLOTTERIER

Rörande det italienska nummerlotteriet under den senare tiden har jag lyckats erhålla några upplysningar.

Österrike.

Nummerlotteriet har bestått i Österrike ända sedan år 1752, då det infördes av en italienare Conte di Cataldi. Det har som statslotteri bedrivits sedan år 1787. Det är i huvudsak lika inrättadt, som i Italien. Huvudsakliga skillnaden är att i Österrike får spela på Quatemo man såsom i Italien, varjämte även spelvinsterna här äro något större än i Italien. Man får nämligen vid Estratto semplice 14 gånger insatsen determinato 67 Ambo 240 x Terno 4800 Jämför man dessa spelvinster med deras matematiska värde, som förut blivit angivna under Italien, så finner man att spelarna på lottospeli Österrike erhålla resp. 78 °/o, 74 °/0, 60 °/o, 41°/o av sina insatser. Och staten alltså som vinst erhåller 22 °/o, 26 °/o, 40 °/o, 59 °/o av insatserna. Den Österrikiska statens årliga nettobehållning av lottospelet utgjorde i början av detta århundrade ungefär 12 millioner Kronen, under det att insatsernas summa belöpte sig till ungefär 30 millioner Kronen. Staten hade alltså cirka 40 °/o av insatserna såsom vinst. Med avseende på det österrikiska nummerlotteriet efter kriget har jag från den svenska beskickningen i Wien benäget erhållit den upplysningen att bruttoinkomsten lotteriet således summan av insatser av under året 1920-21 utgjorde 126321000 Kronen samt spelvinsterna samma tid 81,084000 Kronan eller 64 av insatserna. å

J

NUMMERLOTTERIER 63

Statens behållning lotteriet alltså

av vore

45,837000 Kronen.

När härifrån drages kostnaderna till agenter skulle det återstå

m. m. en nettobehållning av

24,410000 Kronen.

Emellertid tar staten dessut0mav spelarna 25 °/o deras

numera av vinster eller

19572000 Kronen, så att statens verkliga nettobehållning av nummerlotteriet utgör

44082000 Kronen per år.

Dragningar i nummerlotteriet lottospelet försiggår två gånger i veckan.

PREMlEOBLlGATIONSLOTTERIER

i

Frankrike.

I Frankrike, där intet statslotteri finnes, upptar häller staten själv några premieobligationslån.

Men vissa bankinstitutioner, som stå i förbindelse med staten, emittera premieobligationslån. Dessa institutioner äro:

Le Crédit National,

Le Credit Foncier de France, varjämte dylika lån även upptagas av

Staden Paris.

Le Crédit National, som har ett aktiekapital av 100 millioner francs, grundades den 10 Okt. 1919 för att understödja de nödlidande i de av fienden skövlade provinserna. Den utbetalar därföre, å statens vägnar,

enskilda personer krigsskadeersättningar, som blivit dem erkända och giver åt handlande och industrier lån på tre till tio år.

För att anskaffa pengar härför utgiver banken obligationer, vilkas belopp ävensom ränta äro garanterade av staten.

Le Crédit National har hittills utgivit för detta ändamål tre premieobligationslän.

1919 års premieobligationslátz, omfattar 8 millioner obligationer á 500 francs, med ett nominellt kapital av

4 milliarder francs, betalbara inom högst 75 år. Betalningen sker antingen med 600 francs i stället för en obligation eller genom premier.

Obligationerna löpa med 5°/o ränta, som betalas halvärsvis den l januari och den l Juli.

Räntorna likasom kapitalbetalniirgarna eller premierna äro befriade från alla skatter. Återbetalningen lånet är täckt för varje år genom

av belopp upptaget i statens budget.

Obligationerna utsändas till ett pris 495 francs. Teckningen skedde

av mellan den 12 och 23 december 1919, under vilken tid lånet betydligt övertecknades.

Varje år utbetalas följande premier mot överlämnande av motsvarande obligation

4 premier á 1,000000 francs

4 500000

20 100000

40 50000 v inalles 68 premier med ett sammanlagdt belopp av 10 millioner francs.

PREMIEOBLIGATIONSLOTTERER 69

Alltså inalles en sammanlagd lånesumma av 9 milliarder 650 millioner francs, av vilka emellertid en del är amortiserad.

Obligationerna lyda i allmänhet å 500 francs. Dessa obligationslån äro fria från skatt såsom de egentliga statslånen.

Staden Paris har sedan 1865 upptagit 14 premieobligationslån med ett sammanlagdt belopp av över 6 milliarder francs. Lånen äro i allmänhet betalbara på 75 år med en ränta växlande mellan 2°/o och 6°/0. De högsta vinsterna äro vanligen 100000 francs, och den årliga vinstsumman är genomsnittligen 04 °/o av lånets storlek.

Även dessa lån äro fria från skatt, med undantag 1921 års lån

av å 1800 millioner francs, som är skattefritt vad räntorna beträffar men för vinsterna, för vilka skatten fråndrages vid utbetalandet.

Tyska premieobligationslánet av år 1919. Deutsche Sparprämien- Anleihe 1919. Detta premielån, som utbjöds under den tid Erzberger var tyska rikets finansminister och som var samtidigt med franska statens premielån 4 milliarder francs, skulle enligt den ursprungliga planen omfatta 5 millioner obligationer vardera på 1000 Mark, alltså inalles 5 milliarder Mark. Under det att det franska lånet inom 14 dagar betydligt övertecknades, lyckades man emellertid icke placera alla de 5 millionerna tyska obligationerna, varföre lånet sedermera nedsattes till 4 milliarder Mark. Anledningen till detta misslyckande sammanhängde, enligt vad man meddelat mig i die Reichschulden Verwaltung, med oviljan mot den dåvarande tyske finansministern. Vilket är möjligt. Men den huvud sakliga anledningen torde dock ligga i bestämmelserna för lånet, vilka visserligen voro i många avseenden förträffliga, men så väl avvägda, som föreskrifterna för det samtidiga franska lånet, såsom nedan skall närmare visas.

För det reducerade tyska sparpremielânet gälla följande bestämmelser:

Länet uppgår till

4 milliarder Mark, fördelade på 4 millioner obligationer Anleihe-Scheine vardera 1000 Mark, betalbara inom 8 år.

Två gånger om året utlottas vinster enligt följande plan: 4 vinster pá 1,000000 Mark 4 500000 4 300000

PREMIEOBLIGATIONSLOTTERIER 71

dem, som efter 20 år uppsäga sina obligationer till inlösning. För de senare göres ett avdrag av l0°/o å det hela, vilket efter 20 år motsvarar en faktisk ränta av endast 4°/o. De personer återigen, som uppsäga sina obligationer, utan förr eller senare får dem utlottade, erhålla däremot alltid 5°/o sina pengar. Dock endast enkel ränta. Vad betäffar räntan på räntan, så går emellertid häller denna förlorad, i det den nämligen användes dels till vinster, dels till bonus.

Vinsterna gå till 40 millioner mark om året, vilket gör l procent

av hela lånet. Bonus uppgår första 10 åren till 20 millioner Mark, vilket gör 1/2°/o av hela lånet. Alltså betalar staten under denna tid årligen 1/2°/o å lånet, samt dessutom till de utlottade vinsterna 5°/o enkel ränta.

Vad skatten å räntor, vinster och bonus beträffar, så äro enligt bestämmelserna obligationsinnehavarna fria från såväl inkomstskatt som kapitalskatt. De äro emellertid helt och hållet skattefria, det utgår 10°/0 vinstskatt.

Bestämmelserna för det tyska sparpremielånet, som äro uppgjorda av professorn i matematik F. Bernstein och regeringsrådet l-l. Schippel, äro avfattade på ett briljant sätt, men vid en jämförelse med det samtidiga franska lånet kan man lätt förstå orsaken till lånens olika framgång. Båda lånen använda en räntefot av 5°/o och båda hava årligen maximivinster uppgående till en million av landets myntenheter. Det tyska länets vinstsumma är större än vinstsumman i det franska lånet. Men under det att de franska obligationsinnehavarna årligen, till och med halvârsvis, lyfta sina °/o på det insatta kapitalet, de tyska insättarna sina räntor först då obligationen amorteras. Detta må vara motiveradt av sparsamhetsprinciper, men vilken har, i synnerhet i Tyskland i dessa bistra tider, råd att spara räntan av sina tillgångar i 20 år eller längre De franska räntorna och vinsterna äro befriade från all skatt nu eller i framtidem, de tyska äro också befriade från en del skatter men belagda med 10 °/o vinstskatb, en föga populär form av beskattning. Det synes genom denna jämförelse vara mycket lätt förklarligt att 1919 års franska lån med lätthet tecknades, och övertecknades, samt kunde ånyo upptagas liknande belopp såväl år 1920 som år 1921, under det att det tyska lånet ens första gången kunde finna avnämare.

PREMIEOBLIGATIONSIDOTTERIER

H N i i

Schweiz.

1 Schweiz är lotteriväsendet för närvarande ordnadt genom den kantonala rätten, så att bestämmelserna härom äro olika i olika kantoner. Några kantoner Uri, Glarus, Appenzell och Thurgau förbjuda helt och hållet alla lotterier, oaktadt detta förbud synes kunna strängt genomföras. De övriga kantonerna fasthålla i allmänhet vid ett liknande förbud, men med bestämda undantag, i regel så att lotterier med allmännyttiga eller välgörande ändamål med vederbördligt tillstånd kunna anordnas. För närvarande håller man att behandla ett förslag till lotterilag för hela riket, som emellertid vid mitt besök i Schweiz, April 1921, icke hade slutbehandlats. Ur mina samtal med vederbörande myndigheter i Schweiz kunde jag emellertid sluta att all utsikt förefanns att den föreslagna lagen i huvudsak skulle komma att antagas. Ur Botschaft des Bundesrates die Bundesversammlung zum Entwurfe eines Bundesgesetzes

an betreffend die Lotterien und lotterieähnlichen Unternehmungem vom 13 August 1918 gör jag följande utdrag rörande de föreslagna lagbestämmelserna.

Art. inrättandet eller bedrivandet av lotterier äro, med de i denna lag nämnda undantag, förbjudna.

Art. Utlottandet av föremål, som blott äger rum i slutna sällskap, är uteslutande bestämdt genom den kantonala rätten.

Art. För allmännyttiga ändamål lotterier beviljas av vederbörande myndigheter under vissa förbehåll.

Art. 18. Utgivandet av premielån inom Schweiz är blott tillåtet, så vidt de utgivas av staten Der Bund, med tillstånd av det schweiziska finansdepartementet.

Dessa premielån måste alla giva en bestämd ränta, som skall stå i lämpligt förhållande till den gällande räntefoten.

Art. 22. De schweiziska premielånen beläggas med stämpelavgift enligt särskilda bestämmelser.

Art. 36. Yrkesmässiga utbjudande, förmedlande eller ingående av vad vid kapplöpningar, båttävlingar, fotbollspel och liknande anordningar är förbjudet.

Den kantonala rätten kan medge yrkesmässigt förmedlande och ingående av vad vid totalisator vid hästkapplöpningar, båttävlingar, fotbollspel och liknande anordningar.

För närvarande har man i Schweiz anordnat ganska många större och mindre premieobligationslotterier, i huru pass stor skala är mig

TOTALISATORLOTTERIER.

Totalisatorn i Frankrike. Vid mitt besök i Frankrike innevarande höst, då jag bland annat skulle skaffa mig kännedom om totalisatorns användning vid de franska kapplöpningarna, vilkas stora omfattning och betydelse är världsbekant, hade jag, händelsevis kan jag säga, tillfälle att göra bekantskap med totalisatorspelets verkliga uppfinnare M. Joseph Oller, en åttioårig, men ännu ungdomlig man, som med det allra största tillmötesgående lämnade mig alla de upplysningar jag önskade om totalisatorspelets historia i Frankrike och nuvarande ståndpunkt.

M. Oller införde sin totalisator eller pari mutuel, som han kallade

den, en benämning som ännu bibehålles i Frankrike år 1867. Lika

framstående som affärsman som ingeniör, förde M. Oller sina klienter medelst egna omnibussar ut till kapplöpningsfälten, där passagerarna

och även andra fingo hålla bestämda summor på den ena eller den

andra av de löpande hästarna. Då han insåg att de deltagande skulle vara intresserade av att veta i varje ögonblick antalet insatser på de olika hästarna, varigenom även valet av lämplig häst för paréets ingående skulle underlättas, införde han särskilda mekaniska anordningar liknande visarna på ett ur, vilka man omedelbart kunde avläsa insatsernas fördelning på de olika hästarna.

Framgången av M. Ollers anordningar var också stor, så att vederbörande myndigheter till och med anklagade honom för otillåtet hasardspel. Men domstolarna frikände honom och förklarade le pari mutuel

vara ett hasardspel. Han utvecklade nu sina anordningar i stor skala och införde hela tåg av omnibussar till kapplöpningsfälten. Men konkurenter uteblevo icke, häller kritiken och en vacker dag, år 1874, blev i alla fall le pari mutuel förklaradt som hasardspel och förbjudet.

Spel vid kapplöpningar uteblevo dock icke. Där uppträdde bo0kmakers och andra mindre vackra spelformer, så att le diable ny perdit r1en.

Efter åtskilliga experiment skaffade man emellertid äter ordningi förhållandena. Genom beslut av parlamentet år 1891 erhöllo kapplöpnings-

TOTALISATOREQITERIER

sällskaperna rätt att använda pari mutuel, under det att andra Vadslagningsformer blevo förbjudna.

Sedan denna tid har totalisatorn kommit till användning vid de franska kapplöpningarna, och det är fortfarande M. Oller, som med sina metoder organiserar spelets anordnande ett praktiskt och förståndigt sätt. Det är numera hans mekaniska visaresystem, som användes utan ett biljettsystem, som ett synnerligen enkelt sätt minskar spelarens risker, då han ärnar ingå ett vad, samtidigt med att han får kontroll över vinsternas beräkning.

Den totala summan av insatser uppgick år 1891 till 20 millioner francs, år 1913 till 300 millioner och år 1920 till 1200 millioner francs. Detta gäller för kapplöpningar inom hela Frankrike inalles. Av insatserna går 4°/0 till kapplöpningssällskapen och 7°/o till staten, vilka senare inkomster användes till vissa bestämda ändamål. Statens inkomster år 1920 utgjorde 84 millioner, kapplöpningssållskapens 48 millioner francs.

Det förtjänar omnämnas att åskådareplatserna vid de franska kapplöpningsfälten äro delade i två skilda områden le pesage och la pelouse med olika inträdesavgifter, 30 francs och 3 francs respektive, och med skilda totalisatorer. Minimisatsen la pelouse är 5 francs på le pesage 10 francs. Även maximisatserna äro olika.

Reglementet för kapplöpningar återger jag härmed in extenso.

Frankrike. Reglemente för totalisator bpari-mutueb

Art. Varje person, som gör en insats vid totalisatorn åtager sig att följa föreskrifterna i detta reglemente.

Art. Insatserna kunna göras vid bestämda byråar 1:0 vinnande häst, 2:0 placerade hästar, 1 och 2 då minst 4 hästar deltaga, 2 och 3 då minst 8 deltaga.

De insatser, som göras vid de olika byråarna slås tillsammans efter paréets beskaffenhet och efter området pesage och pelouse och räknas tillsammans för att erhålla en likformig skala för varje paré-slag och område.

Art. Taxan för insatserna skall vara en multipel av 5 francs och kan vara lägre än 5 francs.

Art. 4 Man växlar pengar vid byråarna.

Art. Då en hästägare deltager med flera hästar i ett lopp anger totalisatorn för vinnare dessa hästar var för sig, aséparémenb och fördelningen sker för dem tillsammans c0uplée.

roraLisArogorreRieR I

j, Om en eller flera hästar stallet icke infinna sig vid startpälen, av återbetalas de motsvarande insatserna. Art. Försäljningen av biljetter till varje lopp till dess officiell varar signal gives, efter vilken försäljaren strängt måste rätta sig. Art. Före beräkningen vinsternas fördelning fråndrages, enligt av artikel 5 av lagen av den 2 Juni 1891, ll °/0 insatsernas totala belopp, av varav 7°/o går till staten och 4°/o till omkosinaderna. Om kostnaderna icke uppgå till så stort belopp, användes skillnaden kapplöpningsav sällskapet för hästavelns befrämjande. Belopp överskjutande ett helt antal francs med mindre än 50 centimes betalas Överskott större 50 centimes betalas med jämt 50 än centimes. Art. Betalningen till de vinnande biljetterna börjar så snart som, efter avslutad beräkning, domaren i pesage signal till betalning. ger Efter denna signal är betalningen definitiv, äveno ett avgörande m senare skulle komma att ändra ordningen mellan hästarna. Signal för betalning gives icke före slutet den Vägning, om, av som följer loppet, en invändning har blivit gjord mot den vinnande eller mot någon av de placerade hästarna. I detta fall uppskjutes betalningen till dess dom blivit fälld, Men om detta kan ske dag kappsamma löpningsplatsen, försiggår fördelningen enligt ankomstordningen. Art. Man kan erhålla lägre än insatsen. en summa Art, 10. insatserna återbetalas till fullo om a Den häst vilken man hållit har blivit anslagen. b En häst anslagen deltagande har inställt sig vid startsom pålen under domarens ledning. c Ingen hast har uppfyllt villkoren för loppet. d Inga insatser blivit gjorda, sig den vinnande hästen eller vare någon av de placerade hästarna. e l ett lopp där det endast finnes hästar tillhörande stall. samma f efter fråndrag av beloppet till staten och sällskapet, fördelningen giver den vinnande ett belopp lägre än insatsen. Art. 11. Fördelningen sker på följande sätt: För insatserna vinnande häst fördelas delningssumman proportionellt mot insatserna på den häst, vunnit loppet. som För insatser på placerade hästar, fråndragas först insatserna på de placerade hästarna, varefter resten fördelas i lika många delar, som det finnes platser, varvid man överskrider två eller tre delar, även om den andra eller tredje platsen blivit delad på två respektive.

80 TOTALISATORLOTTERIER

Var och dessa delar fördelas sedan proportionellt mot antalet en av insatser varje placerad häst. Om någon orsak häst anslagen såsom deltagande infinner av en sig vid startpålen, så håller vid fördelningen endast räkning med man det antal hästar, äro närvarande under startdomarens ledning. som Om antalet deltagande hästar blir otillräckligt för en fördelning påtvå platser, så bliva alla parén på placerade hästar annulerade och återbetalda. Då det finnes någon häst placerad som den andre eller den tredje eller då eller flera de placerade hästarna äro distanserade eller en av diskvalifiserade, så tillämpas fördelningen vilket än antalet platser må vilka insatser blivit gjorda endast på de hästar, som blivit vara, domaren placerade. Det kan då inträffa att fördelningen, efter omav ständigheterna, reduceras till två hästar eller till och med till en enda häst. Art. 12. Vid dödt lopp dead-heat mellan två eller flera hästar, sig priset delas eller ej, försiggår fördelningen såsom sagts i förevare gående artikel om placerade hästar. Varje nytt lopp épreuve kan vara föremål för nya parén. Art. 13. Vinsterna betalas endast mot presentation av de vinnande

biljetterna. Om biljett är förlorad, så kunna varken vittnesmål eller andra en bekräftelseformer vara tillfyllest. Varje biljett, är klippt, sönderriven eller fläckad på sådant sätt att som de tecken med vilka den är märkt blir oigenkännligt, betalas icke. ett av Om biljetten har blivit ändrad eller förfalskad i svekligt syfte, kan den leda till rättsliga åtgärder mot den presenterar den till person, som betalning. Art. 14. Betalningen för vinnande biljetter äger rum samma dag vid byråarna, för detta ändamål förbli öppna en halv timme efter som sista löpningen. Beloppet för de vinnande biljetter, presenteras till inlösning som inom bestämd tid, tillfaller personalen vid löpningens stallar.

Totalisatom i Danmark. Totalisatorspelen i Danmark äro reglerade lagar den 30 Mars 1895 och den 8 juni 1912, återgivas nedan. av av som Den andel insatserna, för varje kapplöpning går till staten av som och till kapplöpningssällskapen har varierat under årens lopp och är beroende på insatsernas samlade belopp dag. För närvarande går i per regel 15°/o till staten och 7°/o till sällskapen, och inalles går 22 °/0 till dessa båda ändamål oberoende insatsernas storlek. av

rorÅrisAroRLoTTERiER

Å förenad med hästavelns lyckliga befrämjande, att det vore en oöverskådlig olycka för denna, om tävlingarna genom förbud mot totalisalor försvårades. Innehållet i lagen av den 4 Juli 1905 återgives nedan.

Genom välvillig förmedling den svenska legationen i Berlin har jag

av från en av de ledande inom de tyska kapplöpningsföreningarna, greve G. Westphalen, erhållit följande upplysningar rörande totalisatorns användning inom Tyskland.

Totalisatorns användning vid kapplöpningar har tiden

på den senare betydligt utvidgats. På den allra sista tiden har totalisaiorn även kommit i bruk vid cykeltävlingar och liknande sporttävlingar Turnier sp0rt.

På de två stora kapplöpningsbanorna Grunewald och Karlshorst uppgår totalsumman av insatserna detta år under 70 kapplöpningsdagar till 385 millioner mark och har sedan fjolåret stigit med 45 millioner mark.

Omsättningen i provins-föreningarna är naturligen betydligt mindre, ehuru några av dessa föreningar uppnå tämligen höga omsättningssummor.

Från insatsernas totalsumma drages 162/3 °/o, alltså detsamma som i form av stämpelskatt drages från insatserna iklasslotterierna. Men under det att vid de sistnämnda denna skatt helt och hållet tillfaller staten det tyska riket, så är det med avseende totalisatorinsatserna bestämdt att endast hälften 8/a°/o tillfaller staten. Den andra hälften delas mellan kapplöpningsföreningarna och ministeriet för jordbruk, domäner och skogar följande sätt:

I Berlin kapplöpningsföreningarna 55/s°/o.

. Jordbruksministern för hästavelns befrämjande 21/2 °/o.

I provinsen erhålla kapplöpningsföreningarna en halv procent mera.

lyskla/zd. Lag om vad vid offentliga Izästkapplöpningar

av den 4 Juli 1905. Utdrag.

§ Bedrivandet av vadslagningsföretag vid offentliga hästkapplöpningar är endast tillåtet med tillstånd av landets överstyrelse Landeszentralbehörde eller av den utsedd myndighet.

§ Tillstånd får endast tilldelas sådana föreningar för hästkapplöpningar, som enligt förbundsrådets bestämmelser erbjuda säkerhet för att de använda dem genom vadslagningsiöretagen tillflytande inkomsterna uteslutande till landets hästavels bästa.

8 4 TOTALlSATORLOTTERlER

§ Yrkesmässigt förmedlande av Vadslagning vid offentliga kapplöpningar i in- eller utlandet är förbjudet.

§ Den enligt § 23 i riksstämpellagen föreskrivna stämpelavgilten, skall också upptagas vid hästkapplöpningar, vid vilka endast medlemmar av bestämda föreningar tillåtas ingå vad.

§ Hälften av stämpeln för vadslagningbeloppet vid hästkapplöpningar upptages i rikshushållsboken för hästaveln och utbetalasetör detta ändamål till regeringarna i förbundsstaterna i proportion till de belopp, som erhållits inom deras område.

§ Med fängelse i en till sex månader eller med böter mellan 500 och 1500 mark bestraffas den, som

l anordnar vadslagningsiöretag för offentliga lrästkapplöpningar utan föreskrivet tillstånd;

2 bryter mot föreskrifterna i §

Totalisatorn i Sverige. I vårt land kom totalisatorn till användning vid en del kapplöpningar för cirka 30 år sedan närmare uppgifter härom äro mig icke tillgängliga. Emellertid uppstod, såsom det synes närmast genom opposition från djurskyddsiöreningarnas sida, häremot kraftig

en agitation, som först ledde till anmälan för brott mot lotterilagen av den 6 aug. 1881. Enligt Högsta Domstolens utslag av den l aug. 1895 förklarades emellertid att totalisatorspel hemfölle under gällande bestämmelser mot lotterispel. Sedan emellertid K. M:t genom förordningen

av den 4 februari 1898 direkt förbjudit användning av totalisator, har dylikt spel icke förekommit i Sverige se emellertid nedan.

Uti motion inom Andra Kammaren år l9ll framställdes förslag om, att Riksdagen måtte besluta skrivelse till K. M:t om medgivande att vid vissa slag av kapplöpningar finge anordnas vadhållning medelst s. totalisator. Denna motion blev av Kammaren avslagen. Motiveringen härför var dels att motionären presterat tillräckligt bevis för hästtävlingarnas betydelse för höjandet av lrästaveln, dels att hästtävlingar i förening med totalisator medförde men och våda för allmänheten och moralen och slutligen att totalisatorn såsom påbyggnad till hästtävlingarna indirekt

- skulle medföra djurplågeri.

För att närmare utreda dessa spörsmål har K. M:t tillkallat sakkunniga personer, vilka den ll december l9ll inkommit med sitt betänkande, vilket sedermera av K. M:t remitterats till åtskilliga myndigheter. De från dem inkomna handlingarna hava K. M:t överlämnats till mig för

av att tagas i övervägande vid fullgörandet av det den 25 September 1920

mêüzd

HZOATåLISATORLOTTERIER 85

j meddelade uppdraget att verkställa viss utredning i frågan om inrättande av statslotteri.

De till mig överlämnade handlingarna äro Stuteriöverstyrelsens utlåtande av den 30 april 1912, Styrelsens för Svenska Travsällskapets protokoll av den 16 Febr. 1917. Nordsvenska I-Iästklubbens skrivelse av den 10 Mars 1917, Norbottens läns travklubbs skrivelse den 8 Mars 1917,

av liknande skrivelser från Vesterbottens läns travklubb, Jämtlands Travkörningsklubb, Medelpads Travklubb, Svenska Travsällskapets hemställan om totalisators införande av den 28 September 1917, Svenska veterinärläkaresällskapets skrivelse av den 27 Oktober 1917 och stuteriöverstyrelsens utlåtande av den 7 November 1917.

Dessutom har jag begäran erhållit utlåtande från Jockeyklubben genom dess sekreterare av den 31 Oktober 1921.

Emot de i motiveringen för 1911 års riksdagsbeslut anförda skälen mot totalisators införande anmärkes i dessa utlåtanden att man numera, i fråga om hästaveln likasom all husdjursavel, längre åtnöjer sig med att bedöma ett djur uteslutande efter dess extriör och härstarnning; man vill ock äga kännedom om endast det ifrågavarande djurets, utan även dess förfäders inneboende egenskaper och ådagalagda bedriften. Att dess egenskaper bäst prövas galopp- och travarebanan. Att det uteslutande är genom kapplöpningarna, som hästaveln i främmande länder gjort så stora framsteg. Att de stora kostnader, som äro förenade med dylika kapplöpningar kunna bestridas utan införande av totalisator. Att totalisator också är införd i de flesta länder samt att man, där man, såsom i Preussen år 1882, infört förbud för totalisators användande, snart funnit ett så kännbart bakslag i hästaveln, att totalisatorspelet åter blivit legaliseradt.

Gentemot beskyllningen för djurplågeri vid hästtävlingarna och den föregående träningen anför man att få hästar erhålla en så god och omsorgsfull skötsel som de i träning varande, att de grunder för djurens vårdande, som göra sig gällande ikapplöpningsstallarna, sträcka sina välgörande verkningar långt utom dessa, de återverka så småningom hästens vård i sin helhet och tjäna därigenom djurskyddssaken i högst beaktansvärd grad. Slutligen anföres Svenska Veterinärläkareföreningens uttalande av den 27 Oktober 1917 att travtävlingar, systematiskt organiserade och rätt ledda, kunna medföra risk för djurplågeri

Med avseende på de invändningar, som gjorts mot totalisatorn betraktad som en form av lotteri, skall jag yttra mig annat ställe.

De framställningar, som, efter 1911, gjorts för totalisators införande, hava hittills föranlett något åtgörande från regering eller riksdag.

86 TOTALISATORLOTTERI ER

i

Däremot är det bekant att totalisatorn privatim kommit till användning vid en del svenska kapplöpningar senare tiden, dock i ringa utsträckning och utan märkbart inflytande den svenska hästaveln.

Toiaiisatorn i Österrike. Genom den svenska legationen iWien har jag häröver benäget erhållit följande upplysningar.

Kapplöpningarna i Österrike anordnas i samband med totalisator. Total-

insatserna har på grund den Österrikiska kronans stänsumman av av diga nedgång uppnått ett belopp av några millioner kronor per kapplöpningsdag emot några hundratusen före kriget.

Från insatsernas summa får dragas

6°/o i statsskatt;

3.s°/0 till kommuner;

l.5°/o till den österrikiska kommissionen för hästaveln;

5.9°/0 till Wiener kapplöpningsföreningen.

Alltså inalles 17°/o.

Förutom dessa avdrag betalas även en viss procent av vinsterna, i det nämligen 5 °/o av vinsten tillfaller staten, om vinstkvoten uppgår till dubbla insatsen. För högre kvoter stiger denna skatt och uppgår till 40 °/o, om vinstkvoten är 10 gånger insatsen eller större.

20 °/o av dessa avgifter tillkommer ytterligare kommunen.

inkomsterna totalisatorn i Österrike äro för närvarande för små

av för hästavelns behov, varföre jockeyklubben mäste vända sig till staten med anhållan om understöd.

Totalisatorreglementena för jockeyklubben i Wien och för den ungerska jockeyklubben meddelas här nedan i översättning.

Toialisator-regier för jockeyklubben i Wien.

1 Var och en, som spelar vid totalisatorn underkastar sig ovillkor-

ligt såväl dessa regler som bestämmelserna av jockeyklubbens

direktion, vilka gälla för alla betalningar vid totalisatorn.

2 Blott de löpande hästar komma vid totalisatorn i betraktande,

vilka insatser göras.

3 Lägsta insats är 10 kronor såväl häst- som platsvadhållning.

4 Man kan hålla på plats, när minst 4 hästar löpa; är det mindre

än 7 hästar, får man blott hålla första och andra plats; är det

7 eller flera hästar även tredje plats.

TOTÅLF§EÅTQRE9TTEBlER

5 Insatser hästar, som löpa, återbetalas utan indragas i summan av insatser för denna löpning. 6 Mottagandet av insatser varar tills signal gives för totalisatorn efter riktig start. Kassörerna äro på det strängaste förbjudna att, sedan signal börjat ljnda, mottaga flera insatser. 7 Vaden äro ogiltiga, om löpningen insiälles, eller om ingen häst blir placerad som segrare. l dessa fall återbetalas insatserna. Vid varje löpning avdragas, före beräkningen av vinstkvoten, från totalsumman av insatserna, delade efter häst- och platsvadhållning: 6°/o som insatsavgift, jämte 60 procents tillägg och 7.4°/0 för avels- kapplöpnings- och förvaltningsändamål, i det hela l7°/0 efter den lagliga avrundningen. Dessutom skall utbetalas: av vinsten en tariffmässig avgift och 20 °/0 tillägg denna avgift. 9 Vinstkvoten för en häst framgår med undantag av fallet i punkt

ll -om man dividerar den vinstandel, som faller hästen, med summan av insatser på samma häst, efter avdrag av vinstavgift och tillägg enligt föregående punkt. 10 Segrarens vinstandel är det belopp av vadsumman, som enligt punkt 8 återstår. Vid ett dödt lopp avdrages från detta belopp

insatserna på de hästar, som springa det döda loppet, summan av och resten fördelas lika på dessa hästar som nettovinst. ll Löpa i ett lopp flera hästar, tillhörande samma ägare, och segrar

dessa, så betraktas, vid beräkningen av vinstkvoten, obeen av roende en förklaring från ägarens sida följer eller ej, alla

av om dessa hästar såsom en segrare stall-vadhållning och för var och en utbetalas lika vinstkvot. Denna bestämmelse gäller även för de hästar, som enligt kapplöpningsreglementet § 62 d deltaga i löpningen som pacemachern 12 Vid Vadslagning om plats avdrages från det enligt punkt 8 återstående beloppet summan av insatserna de placerade hästarna och resten fördelas såsom nettovinst lika på de första 2 hästarna,

det är 4--6 hästar, de 3 första, om det är 7 eller flera om hästar. Vid ett dödt lopp fördelas den vinst, som i enlighet med föregående bestämmelser utfaller den ifrågavarande platsen, i lika delar på de hästar, som deltagit i döda loppet. 13 De bråkdelar eller rester, som uppstå vid beräkningen av vinstandelarna, tillfaller totalisatorns kassa. 14 Beräkningen av vinsten sker efter de placerade hästarnas nummer, vilka tillkännagives av totalisatorns direktion. Senare inkomna

88 TOTAUSATORLOTTERI ER

protester eller utslag föra icke med sig någon ändring i vinsten. Utbetalningen av vinsterna genom totalisatorns förvaltning är definitiv. 15 Vinsten utbetalas blott mot uppvisande av vederbörande lottsedel; därför tages under inga omständigheter hänsyn till uppgifter om förlorade eller förstörda lottsedlar. innehavaren av lottsedeln anses berättigad att inkassera vinsten. Reklamationer kunna icke mottagas av totalisator-ledningen. 16 På kapplöpningsplatsen inlösas lottsedlar för samma dag. På generalsekreteriatet inlösas återstående lottsedlar varje dag, även sön- och helgdagar, då inga löpningar äga rum. På kapplöpningsdagen inlösas lottsedlar från föregående dagar vid särskilda kassor ända till sista löpningens början. Lottsedlar, som framlämnats för inlösande inom 8 dagar efter det löpningen avgjordes, kl. l e. m., förfalla till förmån för klubbämbetsmännens pensionsfond. Räkningen av dagarna börjar med

dagen efter den löpningsdag, på vilken löpningen avgjordes. 17 Det står totalisatorförvaltningen fritt, att tillbakavisa insatser av personliga skäl utan att angiva någon grund. 18 Alla klagomål torde riktas till generalsekreteriatet för Wiens jockeyklubb. 19 Klubben svarar icke för följderna av våldsamma oordningar eller plundringar av in- och utbetalningskassorna eller andra totalisatorkassor. Wien den 10 April 1921.

Direktionen för

j ockeyklubben i Wien.

Totalisator-reglernente för Ungerska jockeyklubben.

Gällande för sådana vad, vilka ingås vid den under kontroll

av Ungerska jockeyklubben fungerande totalisatorn. §1. Envar, som spelar totalisatorn underkastar sig frivilligt och utan reservation detta reglemente, såväl som de av kapplöpningskommittén tillkännagivna bestämmelserna, vilka ligga till grund för de slutliga vinstutbetalningarna eller eventuellt återbetalningarna. § Alla verkställda insatser hästar, vars förekomma i pro-

namn grammet, men vilka löpa äro giltiga och återbetalas Enheten är en krona.

TOTALISATCEEQTTERIiIÃR

H i i

§ Utgången av en vadhållning sammanhänger oskiljaktligt med utgången av löpningen, med undantag av de fall då en segrare diskvalificerats på grund av försummad inbetalning av premie eller grund

av en förefintlig, men deklarerad övervikt eller då efter löpningens slut protest höjes mot hästens kvalifikation grund av falskt pedigrée eller falsk benämning; under vilka omständigheter vinsterna utbetalas i den följd det verkliga inloppet ägt rum, förutsatt att åldern är riktigt angiven. l det fall däremot en ägare eller hans ställföreträdare lyckats mala fide och genom falska uppgifter sin häst att deltaga i starten till vilken denne enligt reglementet var kvalificerad utbetalas vinsterna enligt löpningens resultat d. v. s. enligt det juridiska domslutet för ifrågavarande fall, utan hänsyn till om protesten delgivits före eller efter löpningen. Härvidlag är emellertid att framhålla att för varje totalisatorvadhållning uteslutande kapplöpningsledningens domslut är avgörande. Vinsten ut betalas därför endast enligt dennas beslut.

§ Blir en löpning av någon orsak annulerad äro defördennalöpning ingångna vaden ogiltiga. l detta fall verkställes fullåterbetalningavinsatserna.

§ Vinsternas utbetalning verkställes så snart segrarens nummer officiellt blivit tillkännagivet kapplöpningsbanans anslagstavla. Senare delgivna protester eller domslut föranleda icke någon ändring vinsterna.

av De särskilda vinsternas utbetalning genom totalisatorns förvaltning är definitiv.

§ Mottagandet av insatser upphör vid domarens signal, efter vilket ögonblick tjänsteförättaren på det strängaste förpliktigas avbryta försäljningen av lotter.

§ Insatser på hästar, vilka löpa, inräknas i totalsumman

av vinstbeloppet vid beräkning av de särskilda vinsterna.

§ Av hela det belopp, som i form insatser erlagts vid varje sär-

av skild löpning för såväl seger som plats göras följande avdrag, tillsammans 201/2 0/0:

a 6°/o tillfaller kapplöpningsföreningens kassa,

b 41/2 °/o tillfaller statskassan, vilket bidrag förvaltas till förmån för hästavelns höjande,

c 2°/o tillfaller välgörande ändamål, d 8% tillfaller fonden för höjande atletiken simning, fäktning,

av

löpning etc..

Återstoden utbetales till vinnarna i förhållande till deras insatser.

§ De vid beräkning de särskilda vinsterna överblivna bråk-

av

delarna tillfalla föreningskassan.

99,-. TQTÖLFASÅTPRPPITEBEÅ

2 i § 10. Löpa i samma kapplöpning flera hästar tillhörande samma ägare och segrar en av dessa, så beräknas vinstkvoten obetingat efter summan av de samtliga dessa hästar gjorda insatserna och för var särskild utbetalas den vederbörliga vinsten. Denna bestämmelse gäller även för varje häst, vilken enligt kapplöpningsreglementet § 62 deltager i löpningen såsom apacemachen. § ll. Förekomma dödlopp vid segervad erhålla vinnarna, allt eftersom två, tre eller flera hästar lupit dödlopp vardera hälvten, tredjedelen etc. vinsten allt eftersom två, tre eller flera hästar deltagit i dödloppet. av § 12. Vinsterna utbetalas endast mot förevisande av vederbörande spelkvitton; därför tages icke hänsyn till uppgifter om förlorade eller förstörda spelkvitton. § 13. Vinster, vilka blivit inlösta vare sig kapplöpningsplatsen eller å annat för detta ändamål angivet ställe inom 8 dagar efter löpningarna, tillfalla kapplöpningens föreningskassa. § 14. Det står totalisatorns förvaltning fritt att avvisa insatser från personer, vilka hindra arbetet vid totalisatorn eller på annat sätt uppträda störande. § 15. Platsvadhållning: a Platsvad mottages vid varje tillfälle då minst fyra hästar starta; starta tre hästar förekomma icke platsvad. b Som placerad häst betraktas endast den, vilken när målet som eller tvåa, eventuellt som tredje häst, det senare endast då segrare som den som tredje vinner ett pris eller räddar sin insats och minst sju hästar starta. De placerade hästarna dela efter avdrag av 12°/o återstoden och

c

erhålla dessförutom sina insatser. d Om dödlopp förekommit på första platsen så är vaden om dessa båda hästar mellan vilka dödloppet ägt rum så gällande som om de inkommit som nummer ett och två. Om dödlopp förekomma andra platsen och samtidigt fältet bestått fyra eller flera hästar så erhåller av den första hästen blott hälvten av det i punkt c i denna paragraf omvinstbeloppet, under det den andra hälvten likformigt fördelas

nämnda

mellan de två eller flera hästar mellan vilka dödloppet ägt rum.

§ 16. Eventuella klagomål böra riktas till kapplöpningskommittén.

Direktionen för

den Ungerska Jockeyklubben;

TQIQÅFJEÅTEEQTTFBFFR W310

. V

Totalisatom i Belgien. Enligt benäget meddelande från den svenska legationen i Brüssel har man genom lag av den 28 Augusti föregående år infört bestämmelser rörande spel och vadhållning vid kapplöpningar och andra tävlingar. Den skatt, skall tillfalla staten uppgår till 10°/o

som av bruttobeloppen. Någon erfarenhet om lagens tillämpning har man ännu vunnit, men enligt belgiska finansministeriets meddelande har man beräknat att denna skatt skulle inflyta cirka 10 millioner francs per år,

av varav 5 å 6 millioner skulle tillfalla statskassan och resten fördelas å provinser och kommuner. Ingen del av dessa skatteinkomster är sålunda avsedt att komma hästaveln till godo.

Totalisatorn i Argentina. Rörande kapplöpningar med lotalisaior i Argentina har jag från svenska legationen i Buenos Aires erhållit följande

upplysningar.

Kapplöpningsverksamheten i Buenos Aires bedrives av jockeyklubben, en social sammanslutning, vars förnämsta mål är uppdrivandet och befrämjandet äv hästaveln i landet. Nämnda klubb, som har monopol på kapplöppningarna i huvudstaden, bedriver denna sin verksamhet på hippodromen, en de mest förstklassiga, välordnade och välskötta anlägg-

av ningar i världen.

För några år sedan avhöllos löpningar alla dagar, såväl helg- som söckendagar, men genom kongresslag inskränktes löpningsdagarna till söndagar och torsdagar samt eventuellt förekommande helgdagar i veckan. Löpningarnas antal uppgå till 6 -8 per gång med olika pris, varav ex. Gran Premio Nacional, varom löpes gång året, uppgår till 100000

en om pesos å Kr. 1.60 normalkurs. Vid hippodromen är fästad vadhållningsbyrå, öppen för de personer, som löst inträdesbiljett till kapplöpningsplatsens olika avdelningar, vartill tillträdet kostar mellan tre och tio pesos.

Vadhållningar tillgår följande sätt:

För varje löpning tillkännagives för den närvarande publiken, vilka

hästar, som komma att löpa, namnen jockeys alla löpningar ridas av professionals dessas vikt samt andra tillhörande upplysningar. Publiken köper så i biljettluckorna det antal biljetter, önskas den eller den

som hästen, antingen på ganadon vinnare eller place och förstås med placé de båda första hästarna, när minst fem löpa och de fre första hästarna, när flera än åtta sådana löpa. Varje biljett kostar två pesos. Strax före starten stoppas biljeltförsäljningen, antalet försålda biljetter och dessas fördelning de olika hästarne anslås stora tavlor, synliga för de närvarande, och löpningen tager sin början. Medan denna pågår

92 TOTALISATORLOTTERIER

sammanräknas det influtna beloppet och från dess slutsumma avdrages lO°/o, tillfaller jockeyklubben. Återstoden åtgår till utdelning bland

som de spelande på ganador och placé i förhållande till insatserna, dock så att innehavare av någon av dessa biljetter, i händelse den hästen, varuppå han hållit, vinner, eller blivit placé, icke må erhålla ett belopp, understigande det han riskerat.

Sedan de här ovan nämnda tio procenten avdragits, fördelas återstoden på de vinnande biljetterna, så att innehavare av ganador- eller placébiljett erhåller sin insats plus den på varje biljett fallande vinsten. Denna kan i vissa fall uppgå till blott några centavos, men fall hava förekommit, då en biljett á två pesos kunnat erhållas en utdelning av mellan etthundra och tvåhundra pesos.

Av de l0°/0 av bruttoförsäljningen av kapplöpningsbiljetter, som avdragas för jockeyklubbens räkning, tillfalla 50 °/o densamma och ingå i dennas kassa för bestridande av utgifterna för löpningarne, underhåll av banan, premier till hästaveln, välgörande ändmål m. m. Tjugofem procent går till Municipalitetet och de återstående tjugofem procenten till statskassan i och för bekostandet av inrättandet av nya skolor, premiering av hästaveln och annat gynnande av denna, inköp av remonter för armén etc.

I provinserna avhållas likaledes kapplöpningar, och bestämmelserna därför reglementeras av de olika provinsregeringarne.

Totalisatom i Uruguay. Enligt benäget meddelande från den svenska legationen i Buenos Aires försiggår kapplöpningsspelet i Urugay i huvudsak enligt samma regler som i Argentina. Varje lott kostar 2 pesos guld. Såväl löpningarna som därvid förekommande vadhållningar skötas av jockeyklubben i Montevideo, vilken härför betalar den stadgade patentavgiften. Storleken av denna avgift är mig icke bekant.

inkomsterna av vadhållningen tillfaller jockeklubben, vilken använder densamma dels för sina egna behov, dels till premiering av hästaveln och dels för välgörande ändamål.

Vil. LÄNDER UTAN STATSLOTTERI.

England.

Enligt benäget meddelande från den svenska legationen i London finnes i England intet statslotteri och heller någon totalisator

officiellt

vid kapplöpningar.

Enligt författningar utgivna åren 1836, 1845 och 1846 icke äro även statliga lotterier förbjudna, ävensom försäljning lotter till något lotteri, av inom eller utom landet. Undantagna härifrån äro endast lotterier anordnade något sällskap av bana fide för uppmuntrande de sköna konsterna. av Aven Vadslagning är förbjuden för så vidt den försiggår gator eller offentliga platser enligt lag 21/12 1906, vartill emellertid icke av

räknas kapplöpningsbanor.

Oaktat såväl lotterier som vad äro förbjudna, så försiggå båda i stor utsträckning. Förbudet mot lotterier kringgås bildandet klubgenom av bar, inom vilka sedan lotterier anordnas. Tillvaron dylika klubbar av framgår då och då den engelska vilken kan finna av pressen, av man att stundom parlamentsledamöter och andra män i framskjuten ställning ställa sig som de ledande. Vadhållning förekommer i stor utsträckning. Den helt privat är av karaktär, icke legaliserad eller ordnad under någon centralbyrä. Dock

må man lägga märke till Lloyds försäkringsbörs, där iform för-

man av säkring kan ingå avtal i realiteten äro vad. som Officiell totalisator finnes icke, häller är totalisatorspelet belagdt med stämpelskatt. Genom b00kmakers är emellertid fullständig vadhållning organiserad. Av inkomsten härav går dock intet till staten och häller direkt till håstaveln.

Finland.

Enligt benäget meddelande från den svenska legationen i Helsingfors finnes i Finland intet statslotteri, väl privata lotterier. Förbud men mot

94 LÄNDER srarsrofrrem bran

p, lotterier existerar häller. Någon totalisator vid kapplöpningar finnes icke för närvarande, fast privata institutioner av dylikt slag planerats, befinner sig frågan ännu förberedande stadium. men Ett premieobligationslån å 75 millioner Mark upptogs 1919 av den finska staten. Obligationerna lyda å 50 Mark och inlösas 1/12 1926 med 60 Mark. Högsta vinsten är 300000 Mark.

Portugal.

Enligt benäget meddelande från den svenska legationen i Madrid finnes i Portugal intet statslotteri, endast ett staten erkändt lotteri, av vinst går till de portugisiska sjukhusen. Dragning varje vecka. vars

Belgien.

benäget meddelande från den svenska legationen i Brüssel finnes Enligt i Belgien intet statslotteri. Anordnandet enskilda lotterier är i lag av förbjudet. Regeringen kan dock i särskilda fall bevilja tillstånd därtill, vilket emellertid sällan förekommer. Däremot finnes totalisator såsom jag å annat ställe omtalat.

Förenta Staterna i Amerika. U. A.

Enligt benäget meddelande från den svenska legationen i Washington finnes i U. A. intet statslotteri. Däremot tycks där förekomma totalivid kapplöpningar. De vinna Vadslagning, betala sator personer, som en viss skatt till staten.

Mexiko.

I Mexiko finnes, enligt benäget meddelande från den svenska legationen, icke något statslotteri, heller något premieobligationslotteri. Bestämmelser rörande totalisator saknas. Förmodligen förekommer dock

totalisator vid kapplöpningar.

;Ämnen UTAN STATSLOTTERl 95

i

Chile.

Enligt benäget meddelande från den svenska legationen i Buenos Aires förekommer i Chile intet statslotteri. Överhuvudtaget enligt lagen

är varje lotteri där förbjudet. Däremot finnes totalisator vid kapplöpningar med ungefär samma bestämmelser i Argentina och Uruguay. 10 °/o

som av insatserna tillbakahâllas. Därav går hälften eller 5°/o till välgörande ändamål och de återstående 5°/o till vederbörande klubb, föranstaltar

som löpningarna.

Japan.

l Japan finnes, enligt benäget meddelande från den svenska legationen i Tokyo, intet statslotteri häller totalisator vid kapplöpningar.

Vlll. BÖR ETT SVENSKT STATSLOTTERI INRÄTTAS

OCH 1 SÅDANT FALL 1 VILKEN FORM

Då det gäller att yttra sig huruvida och i vilken form ett

om statslotteri i Sverige eventuellt bör inrättas, så torde det vara lämpligt att först taga i betraktande de skäl, anförts för och emot lotterier över-

som huvudtaget och att undersöka i vad mån de befintliga lotteriformerna

nu kunna betraktas som tillfredsställande.

Det skäl, framför allt plågar anföras för införandet av lotteri,

som

den i snart sagt alla folkklasser mycket utbredda lusten att deltaga i är lotterispel. Ett begär förutsätter ett behov, och behoven hava oftast berättigade anspråk att bli tillfredsställda. Under mina resor i olika länder för att studera lotteriförhållandena har jag också funnit huru allmänt utbredt detta begär verkligen är. I sådana länder, där ett statslotteri finnes inrättadt såsom Holland, Danmark, Tyskland, Norge har tillgången

- till statslotterisedlar ingenstädes motsvarat efterfrågan. I regel var det endast med svårighet och icke alltid, jag, som dock kunde vända

som mig till lotteridirektionerna själva, lyckades erhålla en lott till närmast förestående dragning. I Sverige där sedan år 1897 flera penninglotteridragningar årligen varit anordnade har det, mig veterligen, ingen enda gång förekommit att alla lotterna blivit utsålda. I länder, där klasslotteri förekommer, har antingen, såsom i Frankrike och

man Schweiz, tagit sin tillflykt till premieobligationslotterier, eller också, såsom i Sverige och Norge före 1912 uppsökt utländska klasslotterier. På andra ställen, såsom i England, har lotteriförbudet ledt till lotterier inom

slutna sällskap, professionella vadhållningsbyråar och dylikt. s.

Härmed sammanhänger också önskvärdheten av att förhindra den export inhemska förekommer genom spel främmande

av pengar, som lotterier.

Ett annat skäl, talar för lotteriers införande, är den nytta de

som kunna göra antingen att tillföra staten inkomster eller genom att

genom möjliggöra utförandet allmännyttiga företag. I Sverige har man för

av

BÖR ETT SVENSKT STATSLOTTERI INRÄTTAS 97

lotterimedel uppfört Kgl. Operan i Stockholm, Dramatiska Teatern, Stadion, Nordiska museet och man håller att uppföra för dylika medel konserthus och teatrar i Stockholm, Göteborg och Malmö. Kgl. Teaterns verksamhet är i stor grad baserad på understöd lämnade av lotterimedel. Detta är otvivelaktigt resultat, som visa lotteriernas praktiska nytta för det allmänna, så mycket mera som det härvid är fråga om företag, som knappast, och säkerligen icke på ett så storartadt sätt, kunnat komma till stånd genom understöd av statsmedel eller av enskilda mecenater.

De invändningar, som från olika håll gjorts emot lotterier kunna sammanfattas i följande fem kategorier:

Lotterier äro, likasom hasardspel överhuvud, omoraliska;

Lotterier äro särskilt farliga för de fattigare folkklasserna, som genom inköp av lotter minska förmågan att fylla sina nödvändigaste behov;

Genom att locka med höga vinster narrar man människorna att ge sig in i vågsamma och skenbart lockande företag;

De ändamål för vilka lotterierna äro inrättade kunna tillgodoses genom andra beskattningsformer;

Lotterierna utgöra en oskälig beskattning av de i lotterierna deltagande personerna.

Låt oss betrakta dessa invändningar var och en för sig. Jag tar dem i motsatt ordning.

Att det finnes lotterier, som verkligen utgöra en oskälig beskattning av deltagarna är otvivelaktigt. Det matematiska värdet av en lott kan stundom gå ned till endast 10 till 20 av insatsen, så att deltagarna beskattas med 80 till 90 °/o av kapitalet. Detta är rent ocker. Man bör alltså fasthålla regel att lotterierna böra vara så inrättade

som att spelarnas insatser oskäligt beskattas.

j

Att de ändamål, för vilka lotteriinkomsterna användas i en hel del fall bättre kunna tillgodoses genom att skaffa medlen annat sätt är nog riktigt. Särskilt gäller detta då man, såsom i Holland, Danmark, Tyskland och Italien, låter lotterimedlen ingå direkt i statsbudgeten. som säkerligen hellre bör skaffa sig medel från andra skattekällor. En viss spelskatt stämpelskatt torde nog vara berättigad, men de huvudsakliga inkomsterna av lotteriet böra hälst användas för sådana ändamål, som svårligen kunna tillgodoses genom vanliga beskattningsformer.

Mycket höga vinster innebära utan tvivel en viss fara. Detta framhölls också kraftigt vid 1912 års diskussion i norska stortinget, särskilt av förre statsministern G. Knudsen, som ville sätta maximibeloppet till 10000 kronor istället för det föreslagna, och antagna, 50000 kronor.

98 BÖR ETT SVENSKT srArsLorrçgi iNRÄTrAs

Svårigheten är att finna detta maximibelopp. Vill man att lotteriet skall hava den framgång, som erfordras för erhållande av den beräknade behållningen, så kan höga vinster helt och hållet undvikas. Detta var också det skäl varför det högre beloppet 50000 av stortinget antogs. Bäst torde vara att experimentelt leta sig fram till ett lämpligt maximum.

Även denna anmärkning är värd att taga noggrannt ibeaktande. Det är av stor vikt att lotterierna äro så inrättade att de fattigare folkklasserna icke lockas att över hövan använda sina små besparingar. Särskilt det genuesiska lotteriet har i detta hänseende betänkliga konsekvenser.

Likaså är den delning av lotterna iklasslotterierna i halva, fjärdedels och åttondedels lotter, i Holland o. m. tjugondedels lotter, ägnad att locka även de fattigare folkklasserna att deltaga i lotteriet.

Den mycket vanliga invändningen att lotteri och hasardspel äro moraliskt förkastliga vilar, åtminstone delvis, alldeles oriktiga föreställningar. Hasardspel äro i själva verket så ovanliga, som man i allmänhet inbillar sig. Hela människans liv är i mångt och mycket ett hasardspel, om ock sannolikheterna lyckligtvis i de flesta fall äro bättre kända än då det är fråga om ett lotteri. Köpmannen, som till visst pris skaffar sig ett lager varor spelar ett hasardspel, där den som dåligt bedömer sannolikheterna för framtida pris lätt går under. lndustrimannen, som anlägger en fabrik för en ny uppfinning, spelar ofta ett mycket vågat spel, studenten, som tänker ägna sig en viss ämbetsmannabana, spelar ett hasardspel, där hans framtid år insatsen. Ingen kan frigöra sig från slumpens inflytande. Men det gäller att lära känna slumpens lagar, vilket man tyvärr mycket dåligt gör, därföre att man oftast tror att den inga lagar har, under det att i själva verket hela vårt vetande vilar på den grunden.

Till mycket intim kännedom om slumpens lagar kommer man väl knappast genom deltagande i lotterier. Men utan sitt lilla inflytande i detta hänseende är det dock icke, och likställandet av lotterier med hasardspel är i och för sig intet hinder för lotteriets införande.

Detta hindrar att det även finnes omoraliska hasardspel, där man på kortare tid än man märker det spelar bort allt vad man äger och har. På sådant sätt bör lotteriet inrättas, vilket bäst förhindras genom att

sätta insatserna för högt och genom att även begränsa antalet lotter.

sammanfattar jag de synpunkter, som framhållits i dessa resonnemang, så bör ett lotteri uppfylla följande fordringar:

a Vtnsternas högsta belopp bör lämpligt sätt begränsas;

BÖR STATSLOTTERl INRÃTTAS ETT SVENSKT

i lotteriet böra lagom avpassade. De böra b insatserna vara så låga hälst kan i lotteriet deltaga och så vara att vem som att de kunna verka förstörande på de deltagandes ekonomi; höga bör så inrättas att spelarnas insatser oskäligt beskattas; c Lotteriet Behållningen lotteriet bör avsedd för sådana ändamål, d av vara endast med svårighet kunna tillgodoses annat sätt gesom vanliga beskattningsformer. nom huru de förhanden varande lotterierna uppfylla dessa Vi skola nu se fordringar.

Nummerlotterier. Dessa uppfylla, såsom de äro inrättade i Italien Österrike och sin tid ordnade i Sverige, knappast någon och voro dessa fordringar. Värst torde inverka minimiinsatsernas låghet, enda av centimes, tillåter varje skolpojke att deltaga i spelet, i Italien 12 som samt det fullkomligt obegränsade antalet lotter.

Klasslotterier. l de nuvarande klasslotterierna är villkoret a alldetta mål kan lätt uppnås. Likaså förhåller det sig så med

tid uppfyllt, men

bestämmelse, finnes i de holländska, tyska och villkoret b. Den som att blott hela, utan även halva, fjärdedels, åttondedanska lotterierna, dels tiondedels lotter kunna köpas, innebär en stark spekulation o. m. besparingar. Denna uppdelning lotterna ligger emel på småfolkets av nödvändigt i klasslotteriets natur, och kan naturligtvis undvikas. lertid det med villkoret c. I alla klasslotterier består en oskälig Värre är spelarna i alla klasser utom den sista. Detta missförbeskattning av hållande utjämnas visserligen något så när genom den sista dragningen. går det för de spelare, avbryta spelet förut f de flesta Men huru som grund bristande tillgångar. De kunna tvingas att fortsätta fall av hindras spela så länge de gjort. Detta fel hos klassoch häller att som lotterierna är, så vidt jag kan se, oundvikligt. önskemålet d är icke uppnått de nuvarande klasslotterierna, men av naturligtvis vinnas ändrade bestämmelser om lotterivinstens kan genom användning.

De högsta vinsterna äro här visserligen

Premieobligationslotterier.

tilltagna i Tyskland och Frankrike, tre a fyra-

bra högt millionvinster

insatserna ock höga. Överhuhundratusen kronor i Sverige, men äro , finns det intet hinder, att inrätta ett premieobligationslån så att vudtaget villkoren a, b, c, äro i princip uppfyllda.

100 BÖR ETT SVENSKT STATSLOTTERI INRÄTTAS

Däremot kan vid premieobligationslotterier icke villkoret direkt

d

uppfyllas. Då spelarens insats alltid i dessa lotterier någon gång åter-

betalas, så giva dessa lotterier icke direkt någon vinst, utan spelvinsterna betalas av lotteriägaren själv. Fördelen ett premieobligationslotteri av är den att lotteriinnehavaren under viss tid förfogar över ett visst kapital, en varå räntan utgår lotterivinster. Något direkt överskott kunna sådana som lotterier aldrig förskaffa.

Totalisatorlotteriertza. De för handen varande lotterierna detta av slag uppfylla något så när de uppställda villkoren. Vad torde behösom va kompletteras är bestämmelserna maximiinsatserna, för om som närvarande lätt kunna kringgås helt enkelt att köpa många insatser genom till maximipris. Totalisatorn är det enda lotteri, där något så förhand, man när, kan bedöma sannolikheten för de olika vinstmöjligheter. numrens

Enkla lotterier. De förhanden varande lotterierna detta slag av uppfylla visst icke i allmänhet de gjorda villkoren. Man kan emellertid uppställa sådana enkla lotterier, att dessa önskemål bli principielt tillgodosedda. Resultatet denna granskning är således att nummerlotterierna av äro långt ifrån att uppfylla de principiella fordringar, böra uppställas som för ett lotteri. Även klasslotterierna hava åtminstone ett stort fel, som näppeligen kan avhjälpas, utan att frångå dessa lotteriers naturliga beskaffenhet. Där-

emot kunna totalisatorlotterier och enkla lotterier och i någon mån premieobligationslotterier så anordnas att de föreslagna önskemålen bliva ovan tillgodosedda. De sistnämnda dock med viss reservation. en Främst bland dessa, i teoretiskt avseende, står totalisatorn, där man kan särskilt med användning M. Oilers sinnrika

- av biljettsystem

med ganska god framgång bedöma utsikterna för de olika händel- sernas inträffande. Man får här god övning i konsten att gissa, en som människan såväl behöver lära sig. Tyvärr lämpar totalisatorn sig för ett statslotteri. Bland annat därför att det är svårt att vad säga man i sådant fall egentligen skulle gissa på. Man skulle eventuellt kunna inrätta ett totalisatorlotteri så att frågan att gissa på vädervore leken en viss dag eller månad. För närvarande jag mig emelleranser tid kunna föreslå ett statslotteri denna form, även det i - av om en framtid skulle kunna realiseras. i

BÖR STATSLOTTERI lNRÃTTAS 101

ETT SVENSKT

Annorlunda ställer sig saken frågan är om lotteri för vissa be-

om stämda ändamål. Med hänyn till de synpunkter som ovan refererats rörande hästavelns betydelse för vårt land, mig totalisatorn väl

synes hava sin plats i sammanhang med kapplöpningar och travtävlingar, om lämpliga bestämmelser införas.

Det återstår således vill ställa helt och hållet nya

om man upp lotteriformer för ett statslotteri att välja antingen premieobligationslotterier eller enkla lotterier mer eller mindre utvidgade.

Premieobligationslotterierna i den form de förekomma i de båda sista svenska obligationslånen äro knappast att rekommendera för ett eventuellt svenskt statslotteri. Dels skulle härigenom icke några medel att

man tillgodose de många och viktiga kulturella ändamål, som kunna tillfredsstäl-

andra lotteriformer. Dels äro de häller såsom statslån i länglas genom den att rekommendera. Visserligen giva de i form av spelvinster en god ränta åt de lottinnehavare, verkligen erhålla vinst, men för det stora

som en flertalet deltagare äro de dålig penningplacering. Detta för-

av en klarar också att lånen endast med svårighet hava kunnat placeras. häller det tyska Sparprämienanleihe är i detta avseende att rekommendera. Här lämnas visserligen god ränta de insatta medlen, men räntan

en betalas först efter lång tid, och antalet personer, som under en

en längre tid kunna lägga undan sina besparingar, är aldrig mycket stort. Länet kunde häller emitteras iden avsedda omfattningen. Däremot äro den franska statens premieobligationslån just av den form, som lämpar sig för dylika låneformer. Vid sidan lotterivinsterna erhålla deltagarna

av

god, årligen utfallande ränta å sina medel. Skattefrihet å räntor och en vinster göra obligationerna dessutom populära. Dylika obligationslån komma säkerligen även för framtiden, och blott under nuvarande exceptionella förhållanden, att bli mycket eftersökta som penningplacering.

Emellertid kan lika litet dem om de svenska premie-

man, om som lånen, säga att de kunna tjänstgöra som eller direkt utvidgas till ett verkligt statslotteri. För ett sådant är det nödvändigt icke blott att årli-

eller rättare flera gånger årligen, lotteridragningar anordnas, utan även gen,

årligen flera gånger må släppa ut lotter. Men det skulle att man nya

löna sig att årligen, ännu mindre flera gånger om året släppa ut premielån på 100 millioner i obligationer ä 50 kr. stycket. Bortsedt från att endast begränsad del den publik, har anspråk på lotterispel,

en av som därvid skulle kunna tillgodoses, skulle finna att lånen kunna placeras.

man

För att medelst premielån inrätta ett statslotteri, vore man tvungen att betydligt minska obligationernas storlek. Antag till 10 kronor, analogt

102 ETT SVENSKT STATSLOTTERI INRÄTTAS

gg___gig_gg___BöR

med de schweiziska premielânen. Låt oss se huru ett dylikt statslotteri skulle kunna vara inrättadt.

Vi kunna antaga att varje lån består en million obligationer å

av l0 kronor pr styck betalbara inom 12 år. Efter viss övergångstid,

en som vi behöva för tillfället närmare beskriva, kan småningom uppnå

man ett normalt tillstånd med lotteridragningar under och årets 12

var en av månader. När ett visst lån, januariobligationerna, löpt ut, så ut-

ex. släppes ett nytt lån samma belopp. Man skulle detta sätt ett stående statslån 120 millioner kronor, å vilket räntorna utgå

som vinster, som genom lotteridragningar komma obligationsinnehavarna till del för varje månad. Efter 12 år återbetalas insatsen. På detta sätt skulle ett förträffligt stående statslån erhållas och ett mycket väl ordnadt lotteri kunna uppstå. Detta lotteri skulle mycket lätt fås att uppfylla de tre första av de ovan uppställda vilkoren ett statslotteri. Men det fjärde villkoret vore omöjligt att uppfylla. Lotteriet skulle i själva

verket icke ha någon behållning alls. Lotteriets hela uppgift skulle bli att ge staten hyggliga villkor för ett stående lån. Detta bra. Men

är nog kan det målet hällre nås annat sätt Och huru går det med de kulturella uppgifter, som nu tillgodoses medelst lotteri, och det

som vore svårt att förverkliga genom direkta anslag från staten

Av enkla lotterier kan emellertid ett statslotteri sammansättas, så att de fyra ovan uppställda lotterifordringarna bliva uppfyllda. Man kan därvid använda de erfarenheter har haft dylika lotterier i Norge

man av och i Sverige. En del modifikationer i de för de svenska och norska lotterierna gällande bestämmelserna torde behovet påkallade.

vara av

Lottpriset, som nu i de svenska lotterierna är ll kronor med stämpel bör hällre, såsom i Norge, avrundas till 10 kronor fortfarande inklusive stämpel. Fjärdedels, åttondedels eller tiondedels lotter böra förekomma av förut angivna skäl. Däremot kan det ifrågasättas huruvida man såsom i Norge även bör införa halvlotter å 5 kronor. Bäst torde vara att låta antalet av dylika halvlotter bestämmas för varje år K. M:t

av vid lotteriplanens uppgörande.

Vinsternas storlek och fördelning bör icke densamma vid de

vara olika lotterierna under ett år. Dels för att undvika enformighet, dels och framför allt för att skaffa sig erfarenhet om lämpligaste formen för en lotteriplan. Denna vinstfördelning torde böra bestämmas K. Mzt

av för ett år i sänder.

JÃÖR IT SVENSKT $TT5F°IT5R lNRÄTTêi -..155

Vinstsumman bör sättas lägre än till 65 °/o av insatsernas summa. Detta är något större än vinstsumman i de nuvarande svenska teaterlotterierna, och del utländska klasslotterier tabell 1, men är lägre än

en se

i det norska statslotteriet, där 70 °/o av insatserna utgå som vinster. Emellertid äro de norska vinsterna icke skattefria, såsom nedan föreslås

för det svenska statslotteriet. Angående fördelningen de återstående 35 °/o torde en viss del av böra anslås till staten såsom stämpelskatt. Visserligen har staten direkt nytta den lotteribehållning, gär till kulturella ändamål och i av som - Norge belägger därför icke lotterna med särskild stämpelskatt till man staten under förutsättning att lotterivinsterna bliva skattefria, torde - men särskild stämpelskatt i alla fall på sin plats. Den nuvarande en vara stämpelskatten de svenska lotterierna uppgår till 9.os°/o l krona av 11 inbetalda kronor. Med bibehållande härav torde stämpelskatten å lotterisedlar kunna sättas till 9°/0 av insatsen.

Vad beträffar omkostnader för direktion och kollektörer uppgå de för de nuvarande svenska lotterierna till 41/2°/o av insatsen. Norge har detta belopp hitills varit 5 °/o insatsen. Såsom jag emellertid, under av tryckning detta betänkande, har erfarit, är man nu i Norge i begrepp av att betydligt utvidga det norska lotteriet enligt de grunder, som finnas framställda i det lagförslag, finnes avtryckt i slutet av denna skrift. som Den Norske Creditbank, som handhaver det norska statslotteriet, anför rörande sina kostnader för detta utvidgade lotteri att de förutsättningar, på sin tid gjorde sig gällande vid fastställandet av omkostnaderna som till 5°/o insatserna hålla icke längre stånd efter den sista tidens våldav stegringar i administrationsutgifterna och ökningari kommissionärersamma provision. Under hänsyn härtill och till en utvidgning idet omfång, nas är i fråga, finna böra begära en godtgörelse av 6°/0. som nu oss Efter tämligen långa underhandlingar fick man slutligen procentsatsen nedsatt till 51/2°/o. När fråga är inrättandet av ett svenskt statslotteri, om till sitt omfång torde komma att icke så litet överstiga det norska som statslotteriet, även i dess utvidgade form, så torde ett belopp av 6°/o av insatserna för omkostnaderna väl motiveradt. Lämpligast torde vara vara att sätta dem till högst 6°/o, och låta ett blivande överskott användas till bildandet reservfond, eventuellt skulle kunna användas av en som till pensionering av lotteriets personal. De återstående 20 procenten insatserna utgör lotteriets vinst av och böra anslås till sådana kulturella ändamål, endast med svårigsom

104 "BÖR ETT SVENSKT INRÃTTAS

STATSLOTTERl

het kunna tillgodoses genom direkta anslag av stat och kommun eller på annat sätt.

l Norge går 25 °/o av insatserna till vissa kulturella ändamål, men man bör beakta att där någon ståmpelskatt icke förekommer.

vinsterna böra vara skattefrla. Då nämligen spelarna äro beskattade med 35 °/0 av sina insatser, så är en ytterligare beskattning oskälig. Den skulle för resten lätt inbjuda till lagbrott. Det antal personer, som i vårt land eller annorstädes verkligen uppgiva sina lotterivinster till beskattning torde, sâvidt jag erfarit, vara ganska litet. Skulle man anse att dylik beskattning bör införas, så måtte man minska såväl stämpelskatten, som anslaget till bestämda ändamål, om en oskälig beskattning skall kunna undvikas.

Förutom de 20 °/o av insatserna, som skulle tillkomma lotteriet såsom behållning, må man också räkna med den behållning, som uppkommer därigenom att samtliga vinster icke inom bestämd tid lämpligen, såsom nu, inom ett år efter dragningen av vinnarna utlösas. Vi hava sidan 41 funnit att dessa preskriberade vinster inom Sverige torde uppgå till bortåt 3°/o insatssumman. Även i Norge uppgå dessa bortglömda

av vinster ungefär till samma procentuella belopp. Huru stort detta belopp är i utländska lotterier har jag icke kunnat, annat än antydningsvis, utröna. Med ett ordnadt kollektörsystem torde det bliva något lägre än i Sverige och Norge, kommer dock sannolikt att uppgå till bortåt l1/2°/o av

men insatserna, ett icke ringa belopp, över vilket lämpligen K. Mzt torde böra förfoga i sammanhang med fördelningen av den övriga behållningen. I Norge går dessa preskriberade vinster till samma ändamål som det övriga överskottet.

Vad slutligen lotteriets storlek beträffar, så har man god ledning av erfarenheten från de svenska och norska lotterierna. Den totala insatssum-

i det nyutvidgade norska lotteriet uppgår till 2-1 millioner norska man kronor. Totalsumman för de beviljade lotterierna åren 1922 och 1923 i Sverige är l6,500000 kr. per år. Ett statslotteri med en insatssumma

24 millioner kronor skulle utan minsta svårighet kunna omsättas och av sannolikt skulle allmänheten med nöje emottaga ett dubbelt så stort lotteri, alltså å 48 millioner. Det torde emellertid knappast vara lämpligt att starta med ett så stort statslotteri, utan bättre är att nöja sig, till att börja med, med

totalsumma 24 millioner kronor, alltså något större än de nu brukliga en av teaterlotterierna, att i lotterilag överlämna åt K. Mzt att, om så

men en. behöves, öka omsättningssumman till högst 48 millioner kronor.

FÖRSLAG TILL STATSLOTTERI l 05

Fördelar lotterierna 12 dragningar om året skulle till en

man början varje dragning innehålla 200000 lotter. Maximiantalet lotter skulle uppgå till 400000 per lotteri.

Lotteriets årliga behållning skulle uppgå till följande belopp, allteftersom sätter antalet lotter per dragning till 200000, 300000 eller

man 400000:

Antal lotter Stämpelskatt Årlig behållning

200000 2160000 kr. 4,800000 kr.

300000 3240000 7200000

400000 4320000 | 9,6000O0

Mera preciseradt ser mitt förslag till statslotteri ut följande sätt:

FÖRSLAG TILL STATSLOTTERI.

l Lotteriet består av 12 enkla lotteridragningar om âret, som äga

under och en av årets 12 mån. ex. den 15:de i varje månad. rum var

2 Till varje enkelt lotteri säljas högst 400000 lotter till ett pris av 10 kronor per lott. K. Mzt kan varje år bestämma om någon del av dessa lotter må försäljas såsom halvlotter till ett pris av 5 kronor per halvlott.

3 Vinstsumman i lotteriet uppgår till 65 °/o av insatsernas summa. 4 Vinsternas storlek och fördelning anges varje år av K. Mat efter

förslag av lotteridirektionen.

5 Av summan av insatserna i varje lotteri går 9°/o till statsbudgeten såsom ståmpelskatt, 6°/o till lotteriets omkostnader och 20 °/0 till sådana kulturella ändamål, som endast med svårighet kunna tillgodoses

annat sätt. Fördelningen denna behållning av lotteriet, åvensom

av preskriberade lotterivinster, sker varje är genom K. M:t efter förut-

av gjorda ansökningar.

6 Lotterivinsterna äro skattetria.

Vid sidan av detta lotteri men icke som statslotteri utan som

efter ansökan beviljadt enskildt företag föreslår jag totalisatorlotteri i

huvudsaklig överensstämmelse med M. Joseph Ollers totalisator vid de

106 TlLLÄOG v franska kapplöpningarna. Totalisatorn skulle användas endast vid hästkapplöppningar, men vid andra idrottstävlingar. Inkomsten av detta lotteri skulle gå huvudsakligen till befrämjandeav den svenska hästaveln, men även till understöd idrotten i allmänhet. Härigenom skulle man vinna att den del inkomsten det svenska av av statslotteriet, som annars skulle komma idrotten till godo, skulle frigivas och kunna användas till andra kulturella ändamål, utan att idrotten därigenom skulle behöva bli lidande.

Då K. Mzt redan för vissa bestämda ändamål beviljat enkla lotterier med dragningar under åren 1922 och 1923, 10 dragningar vardera året se sid. 38-39, så är det tydligt att ett eventuellt svenskt statslotteri icke kan starta tidigare än år 1924 i Januari. Skulle före denna tidpunkt ytterligare dylika dragningar, förlagda till tiden efter den l Januari 1924, för bestämda ändamål beviljas, så mig härvid synes den reservationen böra göras att, för den händelse ett svenskt statslotteri före dessa dragningar blir anordnadt, den koncessionen projekterade genom behållningen må utanordnas statslotteriets inkomster för av motsvarande år, i den proportion lotteriets behållning sådant medgiver.

Tillägg.

Under tryckningen inkommet lagförslag rörande utvidgning av det nuvarande norska stalslotteriet.

Utkast til 1012 utvidelse det med hjemmel i lover om av av den mai 1912, 2lde juli 1916 9de august 1918 oprettede og perzgelotteri.

§ Med Kongens tilladelse kan innskuddssummen i det med hjemmel i lover 2nen mai 1912, 2lde juli 1916 av og 9de august 1918 oprettede pengelotteri forhøjes med inntil kr. I4,4000OO årlig utover de i nevnte lgver fastsatte grenser. Det årlige antal trekninger kan settes til

12,