SOU 1922:33bfs

Skolkommissionens betänkande. 1,

Typ: SOU
Källa: urn.kb.se

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2016

UNDERDÃNIGT BETÃNKANDE

AVGIVET DEN 23 APRIL

P. A. NORSTEDT SÖNER

STOCKHOLM 1922

SKOLKOMMISSIONENS BETÄNKANDE 2

GRUNDER FÖR EN NY

LÄROVERKSORGANISATION

UNDERDÅNIGT BETÄNKANDE

AVGIVET DEN 28 APRIL 1922

STOCKHOLM 1922 KUNGL.BOKTRYCKERYET.x NORSTEDT SÖNER . 210

KAP. XV.

Förslag till kursplaner.

1 Realskolan.

Kristendom.

Mål.

Kristendomsundervisningen i realskolan har till uppgift att, i

anslutning till folkskolans undervisning i ämnet och på ett sätt, främjar

som

lärjungarnas personlighetsutveckling och karaktärsdaning, meddela dem

insikt om den kristna religionens uppkomst, innehåll, utveckling och allmänna kulturella betydelse samt i samband därmed någon kännedom

om Viktigare främmande religioner.

Kursfördelning.

Klass 1 2 timmar. Återbliek på Israels profeter och Jesu liv; representativa personligheter ur den kristna religionens historia under gamla tiden och medeltiden. Bibelläsning samt läsning lämpliga lit-

av teraturalster i övrigt såsom grundläggande och belysande moment i undervisningen.

Klass 2 2 timmar. Återblick på Paulus och Augustinus;

de stora reformatorernas liv och Verksamhet jämte några få typiska personligheter från den närmast följande tiden. Bibel- och litteraturläsning såsom i före-

gående klass.

Klass 3 2 timmar halva läsåret. 1700-talets representativa from-

hetsriktningar, belysta skildring några bland deras märkesmän;

genom av

512 religiösa strömningar under 1800-talet. Bibel- och litteraturläsning såsom

i föregående klass.

Klass 4 2 timmar. Jesu liv och verksamhet i tidshistorisk belysning. Huvuddragen den bibliska litteraturens historia. En åter-

av blick på kristendomens betydelse för den religiöst-sedliga och allmänt kulturella utvecklingen intill våra dagar.

Anm. I lämpligt samband med den övriga kursen inom de olika klasserna meddelanden ur den allmänna religionshistorien.

Svenska.

Mål.

Undervisningen i svenska i realskolan har till uppgift att på den grundval, lagts i folkskolan, vidare utbilda lärjungarnas färdighet att

som använda språket i tal och i skrift, göra dem bekanta med svenska författare i deras litterära verk, odla lärjungarnas smak och väcka deras intresse för bildande läsning, vårda och främja deras språkkänsla samt utveckla deras sinne för modersmålets värde och egenart.

Kursfördelning.

Klass 1 6 timmar. Läsning stycken med klart och enkelt

av språk och litterärt värde; muntliga redogörelser för egna iakttagelser

av samt muntligt återgivande förut behandlade berättelser och skildringar;

av framsägning inlärda stycken i bunden form; välläsningens allmänna

av grunder. Form-, sats- och interpunktionslära i förening med tillämpningsövningar; rättstavningsövningar. Smärre uppsatser var fjärde vecka över enklare ämnen.

Klass 2 4 timmar. Läsning valda stycken ur nyare svensk

av litteratur; fortsatta övningar i språkets muntliga behandling. Övningar till befästande och fullständigande av det i form- och satsläran genomgångna; rättstavnings- och interpunktionsövningar i erforderlig utsträckning. Lättare uppsatser var tredje vecka.

Klass 3 3 timmar. Läsning utförliga svenska litteratur-

av mera

huvudsakligen från 1800- och 1900-talen, med litteraturhistoriska prov,

upplysningar muntligt meddelade; ledning och anvisningar för litteratur-

läsning på egen hand; fortsatta övningar ispråkets muntliga behandling.

Satsanalys och andra övningar till befästande lärjungarnas kunskaper

av beträffande språkets byggnad. En uppsats var tredje vecka.

Klass 4 3 timmar. Fortsatt litteraturläsning såsom i föregående

klass; några provstycken ur dansk och norsk litteratur; referat och andra

övningar i muntlig framställning. I lämpligt sammanhang med övriga

delar av kursen någon undervisning om språkbruk, språkriktighet och

olika stilarters användning. Övningar att uppsätta enklare skrivelser

av praktisk art; en uppsats var tredje vecka.

Engelska.

Mål.

Undervisningen i engelska i realskolan har till uppgift att giva lär-

jungarna ett gott uttal, förmåga att läsa och uppfatta innehållet av lättare text, ävensom en viss färdighet att förstå språket, då det talas, och någon övning att använda det i tal och skrift.

Kursfördelning.

Klass 1 6 timmar. Uttals- och läsövningar; huvuddragen

formläran; hörövningar; talövningar i anslutning till den lästa texten;

andra tillämpningsövningar.

Klass 2 4 timmar. Fortsatta läsövningar; formläran avslutad; vissa delar syntaxen i anslutning till den lästa texten; hör- och tal-

övningar samt andra tillämpningsövningar.

Klass 3 4 timmar. Läsning moderna författare; formläran

av repeterad; viktigare delar av syntaxen; hör- och talövningar samt andra

tillämpningsövningar. Skrivningar var tredje vecka, dels reproduktions-

övningar, dels översättningar till det främmande språket.

Klass 4 3 timmar. Läsning huvudsakligen moderna förfat-

av tare; grammatik i anslutning till de skriftliga övningarna; hör- och tal-

övningar samt andra tillämpningsövningar. Skrivningar såsom i föregå

ende klass.

Tyska.

Mål.

Undervisningen i tyska i realskolan har till uppgift att giva lär-

jungarna ett gott uttal, förmåga att läsa och uppfatta innehållet lät-

av tare text, ävensom viss färdighet att förstå språket, då det talas, och

en någon övning att använda det i tal och skrift.

Kursfördelning.

Klass 2 6 timmar. Uttals- och läsövningar; formlära; hör- och

talövningar samt andra tillämpningsövningar.

Klass 3 5 timmar. Läsning av lättare stycken; formläran avslutad; syntax i anslutning till den lästa texten; hör- och talövningar samt

andra tillämpningsövningar.

Klass 4 5 timmar. Läsning moderna författare; syntaxen

av mera utförligt behandlad; hör- och talövningar samt andra tillämpningsövningar.

Skrivningar fjärde vecka, dels reproduktionsövningar, dels översätt-

var ningar till det främmande språket.

Franska.

Mål.

Undervisningen i franska i realskolan har till uppgift att bibringa

lärjungarna förmåga att med gott uttal uppläsa genomgångna franska

läsestycken och att uppfatta deras innehåll.

Kursfördelning.

Klass 4 5 timmar. Uttals- och läsövningar; det oundgängligaste

av grammatiken i anslutning till den lästa texten; tillämpningsövningar.

Latin.

Mål.

Undervisningen i latin i realskolan har till uppgift att meddela lärjungarna sådana insikter i det latinska språkets grunder, som kunna tjäna till underlag för fortsatt undervisning i detta ämne på gymnasium.

Kursfördelning.

Klass 4 5 till 6 timmar. Läsövningar efter elementarbok; sammanhängande läsning lättare författare i urval eller lämplig bearbet-

av ning omkring 15 sidor. Det viktigaste av formläran och kasusläran; behövliga delar av den övriga syntaxen muntligt meddelade vid textläs-

ningen; tillämpningsövningar.

Historia med samhällslära.

Mål.

Undervisningen i historia med samhällslära i realskolan har till uppgift att, i anslutning till vad folkskolan meddelat, giva lärjungarna en

fördjupad och i någon mån sammanhängande framställning vårt mera av folks historia, företrädesvis under nyare tiden, göra dem förtrogna med viktigare personligheter och tidsföreteelser i den allmänna historien, allt med särskilt beaktande vad är större betydelse för förstående

av som av

vår tids kultur och samfundsliv, på grundvalen av denna underav egen visning meddela dem kunskap samhällets byggnad och verksamhet

om samt medborgarnas förpliktelser och rättigheter och såmedelst bidraga till att utveckla lärjungarnas samfundsanda och medborgarduglighet.

Kursfördelning.

Klass 1 3 timmar. Allmän historia: forntiden och medeltiden. Svensk historia: motsvarande perioder.

Klass 2 3 timmar. Allmän historia: nyare tiden till början av l700-talet. Svensk historia: reformationstiden och storhetstiden.

Klass 3 2 timmar. Allmän historia: från början 1700-talet

av till mitten av 1800-talet. Svensk historia: från frihetstidens början till mitten av 1800-talet.

Klass 4 4 timmar. Allmän historia: från mitten av 1800-talet till våra dagar jämte repetition av tiden efter 1815. Svensk historia:

516 motsvarande tidrymd jämte repetition tiden efter 1809. Vårt nutida

av samhällsliv: samhällets sociala och ekonomiska byggnad, viktigare sociala rörelser och organisationsformer; grunddragen Sveriges statsförfatt-

ning och förvaltning.

Anm. I varje klass skola lämpliga delar de skandinaviska

av grannländernas historia behandlas i sammanhang med Sveriges historia.

Geografi.

Mål.

Undervisningen i geografi i realskolan har till uppgift att, på grund-

valen av det i folkskolan inhämtade kunskapsmåttet, meddela full-

en ständigare kännedom om fäderneslandets och det övriga Europas samt de främmande världsdelarnas geografi, i syfte att giva lärjungarna

en samlad, i möjligaste mån åskådlig bild av jordytan, dess natur och därav

betingade befolknings- och näringsförhållanden och att i sammanhang

därmed bibringa dem aktning för natur och arbetsliv.

Kursfördelning.

Klass 1 3 timmar. Polarländerna, Afrika, Australien, Asien. Globen och dess avbildning kartan; gradnätet.

genom

Klass 2 2 timmar. Sydamerika, Nordamerika, Oceanerna, Sydeuropa.

Klass 3 2 timmar. Det övriga Europa utom Sverige, Norge, Danmark och Finland. Grunddragen den allmänna geografien; exkursioner.

Klass 4 timmar. Sverige, med särskilt beaktande natur-

tillgångar och kulturmöjligheter, befolkningsförhållanden, näringsliv och

samfärdsel; exkursioner. Norge, Danmark och Finland behandlade i större korthet under samma synpunkter. Därjämte några av de större kulturstaterna på motsvarande sätt behandlade.

Anm. Den i den allmänna geograñen ingående översikten av jordens geologiska utveckling må, där förhållandena det påkalla, kunna meddelas i samband med kemiundervisningen i klass

Matematik.

Mål.

Undervisningen i matematik i realskolan har till uppgift att, ianslutning till det i folkskolan inhämtade kunskapsmåttet, bibringa lärjungarna ökad insikt och färdighet i räkning, särskilt med tillämpning på uppgifter från det dagliga livet, samt att göra dem något förtrogna med geometriens elementära begrepp och metoder.

Kursfördelning.

Klass 1 5 timmar. Läran om bråk repeterad och utvidgad utöver folkskolans kurs; tillämpningsuppgifter; enkla sifferekvationer av första graden med obekant jämte tillämpningar på lättare aritmetiska

uppgifter. Praktiska mätnings- och konstruktionsuppgifter i anslutning

till folkskolans geometrikurs såsom förberedelse till studiet av den egentliga geometrien.

Klass 2 4 timmar. Sifferekvationer första graden med en obe-

av kant jämte tillämpningar på aritmetiska uppgifter; enkla algebraiska reduktioner. Konstruktioner och teorem rörande räta linjer, vinklar, trianglar

och parallellogrammer, dock satser om ytor; lätta geometriska öv-

i ningssatser.

Klass 3 3 timmar. Ekvationer av första graden med en obekant;

aritmetiska uppgifter, huvudsakligen hämtade det praktiska livet och

ur i regeln valda så, att de lämpa sig för ekvationsbehandling; algebraiska reduktioner till omfattning, är behövlig för realskolans mate-

en som matikkurs. Trianglars och parallellogrammers ytor; cirkeln; lätta geome-

triska övningssatser och planimetriska beräkningsuppgifter; uppritning av

enkla diagram.

Klass 4 5 timmar. Aritmetiska uppgifter, valda med mera direkt hänsyn till det praktiska livets, särskilt affärslivets, fordringar; ekvationssystem av första graden, huvudsakligen med två obekanta, jämte problem; begreppen irrationellt tal och kvadratrot. Sammanfattande repetition av den föregående geometriska kursen; det viktigaste angående likformig

66-210409. 1.

518 avbildning; geometriska övningssatser samt planimetriska och rymdgeo-

mctriska beräkningsuppgifter; uppritning av enkla diagram.

Biologi med hälsolära, fysik och kemi.

Mål.

Undervisningen i biologi med hälsolära, fysik och kemi i realskolan har till uppgift att, i anslutning till det i folkskolan inhämtade kun-

skapsmåttet, bibringa lärjungarna en på egen åskådning grundad, vä-

sentligen genom induktivt förfarande vunnen, efter deras utveckling avpassad kunskap om naturen och dess företeelser, om grundläggande

naturlagar och tillämpningar av dem på det praktiska livet.

Kursfördelning.

Biologi med hälsolära.

Klass 2 timmar. Däggdjurens och fåglarnas byggnad och viktigare former. Kortfattad översikt de högre växternas yttre i

av organ

samband med undersökning levande växter; övning i växtbestämning

av efter flora; växtinsamling. Exkursioner.

Klass 2 2 timmar halva läsåret. Kräldjurens, groddjurens, fiskarnas samt de ryggradslösa djurens byggnad och viktigare former. Växtbestämning; växtinsamling. Exkursioner.

Klass 3 timmar. Översiktlig repetition av djurriket. Några av växtrikets viktigare familjer; gagnväxter; viktigare svenska växtsamhällen samt grunddragen av den skandinaviska växtvärldens historia; Växtinsamling. Exkursioner.

Klass 4 2 timmar, 1 timme laborationer eller

varav var varannan

vecka. Människokroppens byggnad och förrättningar; hälsolära. Växter-

nas byggnad och liv. Utvecklings- och ärftlighetslärans

huvuddrag.

Fysik.

Klass 2 3 timmar, 1 timme laborationer. De viktigaste

varav

fysiska egenskaperna hos kroppar i olika aggregationsformer; enkla

maskiner för mekanisk kraftöverföring; det allmännaste värmet.

Klass 3 2 timmar, 1 timme laborationer. Någon utvidg-

varav ning kursen i värmelära, särskilt med avseende på begreppet Värme-

av mängd och dess samband med arbete; de enklaste magnetiska och elektriska fenomenen.

Klass 4 2 timmar, 1 timme laborationer varannan vecka.

varav Någon utvidgning kursen i mekanik, särskilt rörande krafters samman-

av sättning och upplösning med enkla användningar av satserna härom samt enkla försök tillhörande rörelseläran; de enklaste ljus- och ljudfenomenen; det allmännaste Solsystemet och himlakropparna i övrigt.

Kemi.

Klass 3 3 timmar, Varav 1 timme laborationer. Den oorganiska kemiens viktigaste företeelser i anslutning till lärjungarnas under laborationerna gjorda iakttagelser. De allmännaste mineralen; de viktigaste bergarterna och lösa jordlagren samt deras bildning genom utkristallisation eller vittring och sedimentering.

genom

Klass 4 2 timmar, varav 1 timme laborationer varannan vecka. Sammanfattande repetition den föregående klassens kurs. Några av

av den organiska kemiens viktigaste ämnesgrupper; torrdestillation och förbränning; några viktiga kapitel av tillämpad kemi.

Teckning.

Mål.

Undervisningen i teckning i realskolan har till uppgift att, på grundvalen av de i folkskolan genomgångna kurserna och på ett sätt, som kan främja en sund utveckling lärjungarnas form-, färg- och skönhets-

av sinne, bibringa dem insikt och färdighet att i profil eller perspektiv samt med färgbehandling och skuggning återgiva enkla föremål, ävensom att utföra krokiteckning enkla modeller och verktyg i projektion eller

parallellperspektiv.

Kursfördelning.

Klass 1 timmar. Frihandsteckning: färglära, grundfärger och

blandningsfärger; proñlteckning efter föremål ur dagliga livet från en,

två eller tre sidor samt ur växt- och djurvärlden; färgläggning; penselteckning; enkla orneringsövningar, särskilt i samband med slöjden; teckning ur minnet och fantasien; enkel skriftövning. Linearritning: de första

grunderna av projektionsläran; krokiteckning och projektionsritning

av enkla modeller, även i anslutning till slöjden.

Klass 2 2 timmar. Frihandsteckning: profilavbildning med färg-

läggning efter föremål av olika art; något perspektivbildens

om uppkomst; perspektivisk konturteckning efter ett fåtal typiska modeller eller enkla föremål med lättare skugg- och färgbehandling; teckning minnet

i profil och perspektiv; orneringsövningar såsom i föregående klass;

fortsatt skriftövning. Linearritning: skalor; exempel på likformig

av-

bildning; fortsatta övningar i projektionsritning och krokiteckning även

med skärningar; renritning.

Klass 3 gossar 2 timmar, flickor 1 timme. Frihandsteckning:

per-

spektivteckning av husgerådssaker, verktyg, föremål växt- och djur-

ur världen m. m., med skuggning i blyerts, tusch, kol eller färg; perspek-

tivisk minnesteckning; fortsatt skriftövning. Linearritning: fortsatta öv-

ningar i projektionsritning och krokiteckning med skärningar; parallell-

perspektiv.

Klass 4 2 timmar. Frihandsteckning: fortsatt perspektivisk teck-

ning efter föremål från olika områden med skuggning i olika material;

skissteckning; minnesteckning. Linearritning: projektionsritning och kroki-

teckning; några exempel på ytutbredning och solida kroppars plana skär-

ningar; praktiska tillämpningsövningar.

Musik.

Mål.

Undervisningen i musik i realskolan har till uppgift att, på grundvalen folkskolans undervisning i ämnet, bibringa samtliga lärjungar

en elementär musikteoretisk allmänbildning samt tillvarataga och utveckla

deras röster, ävensom att giva de lärjungar, vilka äga erforderliga förut-

sättningar, en utbildning av gehöret, som möjliggör självständig sång

efter noter, en grundläggande sångteknik jämte ett förråd goda och

52 1 värdefulla sånger samt dem, som så önska, någon färdighet i instrumentalmusik. "

Kursfördelning.

Klass 1 1 timme, dessutom körsång 1 timme varannan vecka. Inledande repetition, omfattande det huvudsakliga av folkskolans kurs. Taltekniska anvisningar; sambandet mellan språklig och musikalisk rytm. Intervallära, dur- och molltreklang; dur- och mollskalor med tre förtecken. Tonbildningsövningar även med hänsyn till utvidgande av röst-

omfånget; tonträñningsövningar och rytmiska övningar i förening med

taktslagning samt gehörsövningar. Tillämpningsövningar; förberedande

övningar i tvåstämmig sång. Stämövning för körsång. Unison sång.-

Körsång gemensamt med andra klasser."

Klass 2 1 timme, dessutom körsång 1 timme varannan vecka. Fortsatta anvisningar i fråga om talteknik och tonbildning. Elementär ackordlära. Tonarter, även med flera än tre förtecken. Fortsatta övningar med hänsyn till tonbildning, tonträffning, även med alteration och modulation, rytm och taktering samt gehörsutbildning. En- och två-

stämmiga sånger med hänsyn till frasering och musikaliska skiljetecken.

Stämövning för körsång. Unison sång. Körsång gemensamt med

andra klasser.

Klass 3 1 timme, dessutom körsång 1 timme varannan vecka. Fortsatta anvisningar för talteknik och tonbildning. Den enkla melodiens formella byggnad; fortsatt elementär ackordlära. Fortsatta tillämpningse övningar, även omfattande musikdiktat. Sånger såsom i föregående klass.

Stämövning för körsång. Unison sång. Körsång gemensamt med

-W andra klasser.

Klass 4 1 timme. Sammanfattande framställning av röstorganets funktioner och vård. Någon inblick i de musikaliska formerna. Musikhistoriska notiser. Fortsatta tillämpningsövningar såsom i föregå-

ende klasser. Sånger samt stämövning för körsång. -Körsång frivillig

gemensamt med andra klasser.

Instrumentalmusik: individuell undervisning företrädesvis i violin-

och orgelspelning; samspelning av olika instrument.

Gymnastik med lek och idrott.

Mål.

Undervisningen i gymnastik med lek och idrott i realskolan har till uppgift att övningar, lämpade efter lärjungarnas ålder och

genom kön, samt genom ett ordnat friluftsliv befordra en allsidig kroppsutveckling, ävensom att, med tillvaratagande övningarnas karaktärsdanande

syfte, vänja lärjungarna vid god hållning i förening med ett hurtigt

och belevat uppträdande samt stärka deras fysiska och psykiska motståndskraft.

Kursfördelning.

Gossar.

Klass 1 00h 2 4 timmar i vardera klassen. Gymnastik: för åldern

lämpliga gymnastikövningar; minst ett kortare lekvarv ivarje dagövning;

torrsimningsövningar. Lek: spring-, kast-, kamp- och boll-lekar; sång-

och danslekar; enkla folkdanser. Idrott: stafettlöpning, längdhopp, bollövningar; simning simkunnighetsprov; kälkbacksåkning, skridskoåkning, skidlöpning. Enklare anvisningar rörande den personliga hygienen.

Klass 3 3 timmar. Gymnastik: i den mån de korrektiva övning-

arna fyllt sin uppgift, utbytas de mer och mer mot tillämpningsövningar.

Lek: efter åldern lämpade lekar såsom i föregående klass. Idrott: såsom i föregående klass. Fortsatta anvisningar rörande den personliga

hygienen, särskilt om betydelsen av kroppsrörelse och bad.

Klass 4 4 timmar. Gymnastik: i huvudsak såsom i föregående

klass, med större utrymme för hävrörelser, hopp och andra tillämpningsövningar. Lek: företrädesvis idrottsliga lekar. Idrott: ihuvudsak såsom

i föregående klass, med ökade fordringar på uthållighet; livräddnings-

övningar i samband med simundervisning. Undervisning i första

hjälpen vid olycksfall; huvuddragen av den frivilliga gymnastikens,

lekens och idrottens organisation.

Flickor.

Klass Z och 2 4 timmar ivardera klassen. Gymnastik: för åldern lämpliga gymnastikövningar huvudsakligen lätta hävrörelser, löpningar

523 och hopp, rikligt med rytmiska övningar; minst ett kortare lekvarv i

varje dagövning; torrsimningsövningar. Lek: spring-, boll- och kastlekar,

lätta kamplekar; sång- och danslekar; enkla folkdanser. Idrott: stafettlöpning; bollövningar; simning simkunnighetsprov; kälkbacksåkning; skridskoåkning; skidlöpning. Enklare anvisningar rörande den person-

liga hygienen.

Klass 3 3 timmar. Gymnastik: i huvudsak såsom i föregående

klass, men med ökat utrymme för lek i dagövningen. Lek: något mer komplicerade lekar än i föregående klass; folkdanser. Idrott: såsom i föregående klass. Fortsatta anvisningar rörande den personliga hygie-

särskilt betydelsen kroppsrörelse och bad. nen, om av

Klass 4 4 timmar. Gymnastik: i huvudsak såsom i föregående klass, med småningom ökade fordringar på form, smidighet och pre-

men cision. Lek: såsom i föregående klass. Idrott: såsom iföregående klass;

livräddningsövningar i samband med simundervisning. Undervisning

i första hjälpen vid olycksfall; huvuddragen av den frivilliga gymnastikens, lekens och idrottens organisation.

Anm. Lek och idrott bedrives utom under angivna tid jäm-

ovan väl under den halva dag, varje vecka skall lämnas ledig från lek-

som tioner för idrottsövningar, utflykter och exkursioner.

Slöjd och praktiskt arbete för gossar.

Mål.

Undervisningen i slöjd och praktiskt arbete för gossar avser att, på gång den bibringar lårjungarna förmåga att självständigt för-

samma färdiga enklare föremål olika material, hos dem utbilda god smak,

av praktiskt omdöme och allmän händighet samt väcka aktning och håg

för kroppsligt arbete.

Kursfördelning.

Slöjd.

Klass 1 och 2 2 timmar i vardera klassen. Träslöjd: förfärdigande av enklare föremål utan sammansåttningar eller med lättare sådana, såsom plattning, borrtappning, lättare sinkning och gradning; betsning,

fernissning och ornering av sådana bland de förfärdigade arbetena,

som lämpa sig därtill. Metallslöjd: förfärdigande enklare föremål med

av an-

vändande huvudsakligen följande övningar: ñlning, borrning, mejsling,

lättare smide, böjning tråd, vikning och böjning plåt, nitning,

av av

härdning och anlöpning.

Kännedom om de materialier, användas, samt verktygens

som om

riktiga användning och vård.

Klass 3 00h 4 2 timmar vecka i vardera klassen. Trä-

Varannan slöjd: förfärdigande av föremål med förut inövade sammansättningar jämte slitsning, svårare gradning, sinkning och tappning; lättare

svarvning; förut inövade sätt för ytbehandling och ornering jämte boning och polering av sådana bland de förfärdigade arbetena, lämpa sig

som därtill. Metallslöjd: förfärdigande av föremål med användande huvud-

sakligen förut inlärda övningar jämte klippning, falsning och bock-

av ning av plåt, drivning, lödning, gängning, svarvning samt något svårare smide.

Kännedom om de materialier, som användas, samt verktygens

riktiga användning och vård; iordningställande och skärpning verktyg.

Praktiskt arbete.

Klass 3 31/2 timmar. Kroppsarbete olika art, såsom trädgårds-

av arbete, bokbinderi, förberett kurs i pappslöjd, lagning sko-

genom en av don och kläder, hushållsgöromål, allt avpassat efter årstidernas och

orternas växlande förhållanden.

Kvinnlig slöjd.

Mål.

Undervisningen i kvinnlig slöjd i realskolan har till uppgift att på

ett sätt, som är ägnat att uppöva öga och hand, utveckla smaken samt

väcka aktning och håg för praktiskt arbete, bibringa lärjungarna förmåga

att förfärdiga och underhålla de föremål, som höra till den enkla klädedräkten, och andra för hemmet nyttiga arbeten.

Kursfördelning.

Klass 1 2 timmar. Stickning: rät och avig med 5 stickor, enkel mönsterstickning. Sömnad: övningar i maskinsöm, enkel slätsöm på

vanligt bomullstyg. Någon enkel prydnadssöm.

Klass 2 timmar. Sömnad: enklare linnesöm. Lappning 00h

stoppning; ändring av kläder. Någon enkel prydnadssöm.

Klass 3 timmar vecka. Linnesöm: måttagning, till-

Varannan klippning och förfardigande av underkläder. Någon enkel prydnadssöm.

Klass 4 2 timmar vecka. Klädsömnad: måttagning, till-

varannan

klippning och förfärdigande av enkla blusar och klänningar. Någon

enkel prydnadssöm.

Anm. I varje klass upptages, i den mån det låter sig göra,

vare

sig som ett självständigt arbete eller till prydande av förfärdigat före-

mål, någon art hemslöjdsarbete, varvid hänsyn tages till det för

av orten karakteristiska.

Hushållsgöromål.

Mål.

Undervisningen i hushållsgöromål i realskolan har till uppgift att

bibringa lärjungarna grundläggande kunskaper och någon färdighet i de

inom ett hem vanligen förekommande hushållsgöromålen, att därvid

genom uppövande av deras ordningssinne, händighet, raskhet och rådighet i arbetet utveckla deras praktiska begåvning samt att väcka deras akt-

ning och håg för husligt arbete.

Kursfördelning.

Klass 3 41/2 timmar. Matlagning tillagning enklare

m. m.: av maträtter; konservering, bakning, rengöringsarbeten, dukning och uppassning Närings- och födoämneslåira: äinnesomsättningen, våra närings-

m. m. ämnen och de viktigaste födoâimnena, deras sammansättning och näringsvärde samt kännetecknen på god och dålig Hemvård: köksinven-

vara.

67-21o409. P5.

tarierna och deras vård; bränsle och bränslebesparing; de dagliga

sysslorna i köket. Hushållsekonomi: beräkning middagskostnaden och

av andra enkla beräkningar; enkel bokföring i samband med arbetet i skol-

köket; de viktigaste utgiftsposterna i ett hem.

2. Gymnasiet.

Latingymnasiet.

Religionskunskap.

Mål.

Undervisningen i religionskunskap å gymnasiet har till uppgift att,

till det i realskolan inhämtade och på ett sätt, som främ-

i anslutning

lärj karaktärsdaning och giver dem ökade förutsättningar jar ungarnas bilda sig livsåskådning, bibringa dem fördjupad insikt i reli att en en gionens väsen samt ingående historisk kännedom om gestaltningen en mera det religiösa och sedliga livet och tänkandet med särskild hänsyn till av kristendomen och i samband med den allmänna kulturutvecklingen.

Kursfördelning. Ring I 2 timmar. Allmän religionshistoria med huvudvikten lagd indernas, främre österlandets och den klassiska forntidens religiösa

på och åskådningar; i anslutning härtill historisk orientering i sedliga en

bibelns idé- och fromhetsvärld. Läsning källmaterial och lämpliga av litteraturalster i övrigt såsom grundläggande och belysande moment i undervisningen.

Ring II 2 timmar. Den kristna religionens inre utvecklingsgång

i dess samband med den allmänna kulturella och sociala utvecklingen. Litteraturläsning såsom i föregående ring.

Ring III 2 timmar. Den kristna livsåskådningen mot historisk

bakgrund och i dess förhållande till det nutida kultur: och samhällslivet.

Psykologñ

Mål.

Undervisningen i psykologi har till uppgift att giva lärjungarna en efter ungdomsålderns behov lämpad, på empirisk grund vilande orientering över själslivets viktigare företeelser med särskild hänsyn till personlighetslivet och därmed sammanhängande, för nutidens samhåills- och arbetsliv mera aktuella spörsmål.

Kursfördelning. Ring 111 timmar. Huvuddragen det högre själslivets psykoav logi. I lämpligt samband därmed någon kännedom betydelsefullare om filosofiska tankeriktningar under olika tider.

Svenska.

Mål.

Undervisningen i svenska å gymnasiet har till uppgift att, på grundvalen det i realskolan inhämtade, göra lärjungarna närmare förav trogna med det viktigaste den svenska litteraturen och dess utveckav ling, företrädesvis från senare delen av 1700-talet fram till våra dagar, i sammanhang därmed och genom för ändamålet särskilt avpassade övningar utveckla deras förmåga att klart och vårdat i tal och i skrift framställa sina tankar samt bibringa dem någon kännedom de nordiska om grannländernas språk och litteratur.

Kursfördelning. Ring I 3 timmar. Läsning valda stycken den isländska av ur litteraturen särskilt eddasånger samt medeltidens och tidens ur nya svenska litteratur fram till frihetstiden i anslutning till litteraturen historisk lärobok; något modernt litteraturverk större omfång; Ett av dramatiskt arbete, Shakspere. Läsning dansk och norsk litteex. av av ratur. Övning i muntlig framställning. En uppsats tredje vecka. var

Ring II 4 timmar. Läsning valda stycken den svenska av ur litteraturen från frihetstiden, gustavianska tiden och 1800-talets första årtionden såsom i föregående ring. Ett sånger av Homerus; evenpar tuellt läsning utländsk litteratur i översättning. Läsning av av annan dansk och norsk litteratur. Kort översikt det svenska språkets historia av och behandling valda språkliga frågor, i anslutning till textlitsning. av Övning i muntlig framställning. En uppsats fjärde vecka. var ting Ill 4 timmar. Fortsättning litteraturstudiet fram till av vara dagar såsom i föregående ring. Läsning utländsk litteratur i av iversåittning. Behandling viktigare språkriktighetsfråigor, bland annat av rörande stilarterna. Övning i muntlig framställning. En uppsats var fjärde

vecka.

Latin.

Mål.

Undervisningen i latin å gymnasiet har till uppgift att, på grundvalen det i realskolan inhämtade, bibringa lårjungarna förmåga att förav stå och på vårdad svenska återgiva lättare text., ävensom att giva dem någon kännedom den romerska litteraturen, genom läsning av om vunnen valda stycken på och lämpliga författare, samt isannnanprosa vers ur hang därmed vidgad kännedom den romerska kulturen i övrigt. om

Kursfördelning. Ring I 7 timmar. Läsning valda stycken Cornelius Nepos, av av Caesar eller andra i avseende på svårighet med dessa jämförliga författare 304-40 sidor; omkring 300 poesi, exempelvis Ovidius. Av vers syntaxen det väsentligaste tempus- och modusläran; tillämpningsav övningar. Var tredje vecka lättare skriftlig övning, omväxlande överen sättning från latin till svenska och från svenska till latin. Ring II 7 timmar. Fortsatt läsning latinsk med överav prosa gång efter hand till något svårare författare, exempelvis Livius och Cicero omkring 40 sidor; kursivläsning lättare författare; 500-600 av poesi, exempelvis Vergilius. Grammatikkunskapen vidgad och förvers

530 djupad. Varannan vecka en skriftlig översättning från latin till svenska. Den grekisk-romerska forntidens historia, med huvudvikten lagd på kul-

turutvecklingen.

Ring III 7 timmar. Fortsatt läsning av latinsk prosa, företrädesvis Livius och Cicero omkring 50 sid0r; kursivläsning även latinska texter av kulturellt intresse från senare tid; 600-700 vers företrädesvis lyrisk poesi, exempelvis Horatius. Varannan vecka en skriftlig översättning från latin till svenska.

Anon. Den grekisk-romerska forntidens historia, för vilket kursmoment avses en veckotimme, må, efter vederbörande ämneskonferensers bestämmande, genomgås vid historieundervisningen. I sådant fall minskas timtalet för latin i ring II med Veckotimme, vilken tilldelas ämnet hi-

en storia med samhälls- och ekonomilära.

Grekiska.

Mål.

Undervisningen i grekiska har till uppgift att införa lärjungarna

i språkets elementer och bibringa dem någon bekantskap med lättare författare inom den grekiska litteraturen samt någon kännedom den

om grekiska kulturen i övrigt.

Kursfördelning.

Ring II 7 timmar. Det huvudsakligaste av formläran; läsövningar och tillämpningsövningar; Xenofons Anabasis, omkringgen halv bok, eller annan lättare prosattext till motsvarande omfång. Var fjärde vecka

en skriftlig övning.

Ring III 7 timmar. Ytterligare omkring en och en halv bok av Xenofons Anabasis eller andra prosaförfattare, exempelvis Plato, till motsvarande omfång samt minst sång Homerus. Översikt

en av av syntaxens viktigaste delar. Var tredje vecka en skriftlig översättning från grekiska till svenska.

Tyska.

Mål.

Undervisningen i tyska å latingymnasiet har till uppgift att på

den kunskap, i realskolan inhämtats, framför allt ut-

grundval av som

veckla lärjungarnas förmåga att snabbt och säkert förstå språket men

dem ökad övning i att använda det i tal och skrift samt att

även giva

sålunda i allt högre grad göra språkkunskapen till ett medel för dem att. förvärva bildningsvärden från olika områden den tyska kulturen.

Kursfördelning.

Ring I timmar. Läsning valda författare, delvis ex tempore;

5 av formläran repeterad; syntax; hör- och talövningar samt andra tillämpningsövningar. Var tredje vecka ett skriftligt arbete, dels reproduktionsövningar, dels översättningar till tyska.

Ring II 3 timmar. Läsning valda författare, delvis ex tem-

syntax i anslutning till textläsning och skrivning; hör- och talpore; övningar andra tillämpningsövningar. Var fjärde vecka ett skrift-

samt

arbete, dels reproduktionsövningar, dels översättningar till svenska. ligt

Ring III timmar. Läsning valda författare, delvis tem-

3 av ex

såsom i föregående ring jämte repetition; hör- och talpore; syntax

andra tillämpningsövningar. Var tredje vecka skrift-

övningar samt en lig översättning till svenska.

Franska.

Mål

Undervisningen i franska å latingymnasiet har till uppgift att giva

ett gott uttal samt förmåga att läsa och förstå innehållet av

lärjungarna

medelsvår text, att i sammanhang därmed skänka dem någon inblick i fransk litteratur och kultur ävensom att bibringa dem färdighet att förstå språket, då det talas, och i någon mån själva använda det i tal och skrift.

Kursfördelning. i Ring I ö timmar. Uttals- och

läsövningar; formläran; hör- och talövningai samt andra tillämpningsövningar.

Ring II huvudlinjen differentierade linjen 4 timmar. Låsning valda författare, delvis tempore; av ex syntax ianslutning till text-

läsning och skrivövniiigar; hör- och talövningai samt andra tillämpnings-

övningar. Ring III huvudlinjen differentierade linjen 3 timmar.

Läsning

av valda författare, delvis tempore; grammatiken repeterad;

ex översiktligt hör- och talövningar samt andra tillämpningsövningar.

Historia med samhälls- och ekonomilärn.

Mål. Undervisningen i historia med samhälls- och ekonomilâira å latingymnasiet har till uppgift att vidga och fördjupa lärjungarnas insikteri svensk och allmän historia, huvudsakligen under tiden, nyare och härvid göra dem förtrogna med historiskt tänkande, att giva

lårjungarnzi en

fördjupad kännedom nutida samhällsliv samt att för dem

om klargöra

innebörden av vår tids viktigaste ekonomiska och sociala problem.

Kursfördelning. Ring I 3 timmar. Inledande återblick på medeltidens kulturutveckling. Nya tidens allmänna historia till 1715 och svenska historia till 1718, i fördjupad framställning och med särskilt beaktande sådana av företeelser, som varit större betydelse för kultur- och samhällsutveckav

lingen.

Ring II timmar. Allmän historia från 1715 till 1871 och svensk historia från 1718 till 1866 såsom i föregående

ring.

Ring III 4 timmar. Allmän historia från 1871 till våra dagar; sammanfattande repetition företrädesvis tiden efter 1789. Svensk av historia från 1866 till våra dagar; sammanfattande repetition företrädesvis viktigare partier Sveriges inre historia under tiden. av ur nya

533 samhällslära: det nutida samhällets sociala byggnad, viktigare sociala

rörelser och organisationsformer; Sveriges statsförfattning och förvaltning;

grunddragen av de viktigare kulturländernas statsskick. Ekonomilära:

prisbildningen och inkomstfördelningen; produktionens, handelns och pen-

ningväsendets huvudfrågor; socialpolitiken och samhällets ingripande i det

ekonomiska livet.

Amn. Den grekisk-romerska forntidens historia med huvudvikten lagd vid kulturutvecklingen, för vilket kursmoment avses en veckotimme, må, efter vederbörande ämneskonferensers bestämmande, genomgås vid historieundervisningen i ring II. I sådant fall ökas timtalet för historia med samhälls- och ekonomilära i denna ring med veckotimme,

en varvid latin erhåller 6 veckotimmar.

Matematik.

Mål.

Undervisningen i matematik å latingymnasiet har till uppgift atti behövliga delar fullständiga realskolans matematikkurs samt öka lärjungarnas förtrogenhet med användande matematiska formler.

Kursfördelning.

Ring I 2 timmar. Kort sammanfattning och någon utvidgning

det förut genomgångna i bokstavsräkning; ekvationer andra graden med

en obekant. .Det viktigaste angående likformig avbildning; kort samman-

fattande kurs i planimetri.

Biologi.

Mål.

Undervisningen i biologi ä latingymnasiet avser att bibringa lärjungarna ökad kunskap om de levande varelsernas organisation och vik-

tigaste livsyttringar, med särskilt beaktande av sådana kunskapselement,

68-210409. 1.

äro ägnade att skänka djupare förståelse utvecklingsläran och som av ärftlighetsforskningen samt deras betydelse för nutida tänkande och samhällsliv.

Kursfördelning.

Ring II timmar, varav 1 timme laborationer var eller Varan-

vecka. Cellen och dess livsyttringar; de encelliga organismerna; nan det viktigaste av vävnadsläran samt de flercelliga djurens embryonala utveckling. Kort historisk framställning utvecklingsläran med bely-

av sande exempel från anatomi, enibryologi, paleontologi, djur- och växtgeografi; viktigare delar av ärftlighetsläran.

Fysik.

Mål.

Undervisningen i fysik å latingymnasiet har till uppgift att, i an-

slutning till det i realskolan inhämtade, göra lärj ungarna närmare bekanta med särskilt Viktiga företeelser, erfarenhetslagar och teorier, som tillhöra fysikens betydelsefullaste områden, och på gång bibringa dem nå-

samma

förtrogenhet med experimentell undersökningsmetod.

gon

Kursfördelning.

Ring I timmar, 1 timme laborationer. Läran om Vätskors

varav och jämvikt; värmeläran jämte grunddragen av meteorologien.

gasers

Ring II 2 timmar, 1 timme laborationer varannan vecka.

varav Magnetism och elektricitet; eventuellt därjämte läran vågrörelse med

tillämpningar på akustiska och optiska frågor; översikt av strålningsfeno-

men olika slag.

Nysprâkliga gymnasiet.

Religionskunskap.

Mål = latingymnasiet. Kursfördelning. Ring I 2 timmar. Valda huvudmoment ur den allmänna religionshistorien med särskild hänsyn till indernas, främre österlandets och den klassiska forntidens religiösa och sedliga åskådningar; i anslutning härtill historisk orientering i bibelns idé- och fromhetsvärld samt en de andliga rörelserna inom den äldre kristenheten. Läsning av källm-aterial och lämpliga litteraturalster i övrigt såsom grundläggande oeh belysande moment i undervisningen. Ring H timmar halva läsåret. Den kristna livsåskådningen mot historisk bakgrund och i dess förhållande till det nutida kultur- och samhällslivet.

Psykologi.

latingymnasiet. Mål = Kursfördelning.

Ring III 2 timmar ring III, latingyninasiet.

Sven ska.

Mål latingymnasiet. = Kursfördelning.

Ring I timmar ring latingymnasiet.

Ring II 4 timmar ring II, latingymnasiet.

: Ring III 4 timmar = ring III, latingyrnnasiet.

Engelska.

.lltermttiv

Mål.

Undervisningen i engelska nysprâkligzi gymnasiet har till uppgift att under befästande av de kunskaper, som i realskolan inhämtats, alltmera utveckla lêirjungarnas förmåga att läsa och första engelsk litteratur.

Kursfördelning.

Ring I timmar. Läsning Valda författare, delvis ex tempore;

av grammatik i anslutning till den lästa. texten; hör- och talövningai samt andra tillänipningsövningar. Var fjärde vecka ett skriftligt arbete, dels reproduktionsövningar, dels översättningar till engelska.

Bing II 2 timmar. Läsning av Valda författare, delvis ex tempore; grammatik i anslutning till den lästa texten; hör- och talövningar samt andra tillänipningsövningar.

Alternatiz:

Mål.

Undervisningen i engelska å nyspråkliga gymnasiet har till uppgift att på grundval av den kunskap, som i realskolan inhämtats, framför allt utveckla lärjungarnas förmåga att snabbt och säkert förstå språket men även giva dem ökad övning i att använda det i tal och skrift samt att sålunda i allt högre grad göra språkkunskapen till ett medel för dem att förvärva bildningsvalrden från olika områden av den engelska kulturen.

Kursfördelning.

Ring I 2 timmar. Läsning valda författare, delvis tem-

av ex pore; syntax i anslutning till textläsning och skrivning; hör- och talövningar samt andra tillämpningsövningar. Var fjärde vecka ett skriftligt arbete, dels reproduktionsövningar, dels översättningar till engelska.

Ring II 3 timmar. Läsning valda författare, delvis tem-

av ex pore: grannnatiken översiktligt repeterad; hör- och talövningar samt andra tillåinipningsövningar. Var fjärde vecka ett skriftligt arbete, dels repro-

duktionsövningar, dels Översättningar till svenska.

Ring III 5 timmar. Läsning valda författare, delvis tem-

av ex pore, särskilt något större arbete; grammatik i anslutning till skrivningarna; hör- och talöviiingar samt andra tillämpningsövningar. Var tredje vecka ett skriftligt arbete, översättningar dels till svenska, dels till exigelskai.

Pyskzu

zlltornrttizr

Mål = latingwvmnasiet.

Kursfördelning.

Ring I 2 timmar. Läsning av valda författare, delvis ex tempore; fornilåiran repeterad; syntax i anslutning till textläsning och skrivning; hör- och talövningar samt andra tillänipningsövningar. Var fjärde vecka ett skriftligt arbete, dels reproduktionsövningar, dels översättningar till tyska.

Ring I 3 timmar. Läsning Valda författare, delvis tern-

av ex pore; syntax i anslutning till textläsnixig och skrivning; hör- och talövningai saint andra tillänipningsöxiningar. Var fjärde vecka ett skriftligt arbete, dels reproduktionsövriingar, dels översättningar till svenska.

Ifáng III 5 timmar. Läsning valda författare, delvis tem-

av ex pore: syntaxen översiktligt repeterad; grammatik i anslutning till text-

lâisning och skrivning; hör- och talövningzu samt andra tillämpnings-

övningar. Var tredje vecka ett skriftligt arbete, översättningar dels till

.svenskan dels till tyska.

Alternativ;

Mål.

Undervisningen i tyska å nyspråkliga gymnasiet har till uppgift att under befästande de kunskaper, i realskolan inhämtats, alltmera

av som utvec-kla lärjungarnas förmåga att läsa och förstå tysk litteratur.

Kursfördelning. Ring I 3 timmar. Läsning valda författare, delvis ex tem-

grammatik i anslutning till textläsningen; hör- och talövningar

pore;

samt andra tillämpningsövningar. Var fjärde vecka ett skriftligt arbete,

dels reproduktionsövningar, dels översättningar till tyska.

Ring II 2 timmar. Läsning valda författare, delvis ex tem-

grammatik i anslutning till textläsningen; hör- och talövningar

pore;

samt andra tillämpningsövningar.

Franska. I

Mål = latingymnasiet.

Kursfördelning.

Ring I 5 timmar = ring latingymnasiet. Ring II 5 timmar ring II, latingymnasiet; därjämte skriftliga

= arbeten vecka, dels reproduktionsövningar, dels översättningar

varannan till svenska. - Ring III 6 timmar ring III, latingymnasiet; därjämte varannan

vecka skriftlig översättning till svenska.

Historia med samhälls- och ekonomilära.

Mål latingymnasiet.

Kursfördelning.

Ring I 3 timmar ring latingymnasiet.

Ring II 3 timmar ring II, latingymnasiet.

Ring III 4 timmar ring III, latingymnasiet.

Geografi.

Mål.

Undervisningen i geografi på gymnasiet har till uppgift att, på

grundvalen det i realskolan inhämtade och under utvecklande av lär-

539 jungarnas förmåga att uppfatta sambandet mellan natur och kultur, meddela en på genetisk Väg fördjupad kännedom om de stora natur- och kulturområdena samt den politiska geograñen, med huvudvikten lagd på jordens, särskilt vårt lands, naturtillgångar och näringsliv.

Kursfördelning.

Ring I 2 timmar. Allmän fysisk geografi i vidgad omfattning

och i samband därmed en mera ingående behandling jordens stora

av naturgeograñska områden. En översikt jordens råvarutillgângar och

av i anslutning därtill lämpliga delar den allmänna kulturgeografien:

av åkerbruk, industri, samfärdsel m. Människans utbredning över jor-

m. den; jordens folkslag.

Ring III 3 timmar. Skandinavien som näringsgeografiskt område;

dess naturtillgångar och utvecklingsmöjligheter samt ställning i världen

ur ekonomisk-geografisk synpunkt; det övriga Europas geografi med ut-

gångspunkt i de stora natur- och kulturgeograñska områdena och med huvudvikten lagd på kulturgeograñen; valda områden i främmande världsdelar, särskilt synpunkten deras vikt för Sverige och deras all-

ur av

männa betydelse. Sveriges kartverk; något om kartprojektioner.

Matematik.

Mål.

Undervisningen i matematik å nyspråkliga gymnasiet har till uppgift att i den omfattning, som erfordras för inträde i de fortbildningsanstalter och de levnadsbanor, för vilka detta gymnasium att

avser utgöra en förberedelse, bibringa lärjungarna matematisk insikt och färdighet och på samma gång någon förtrogenhet. med den art av tänkande som är utmärkande för den matematiska vetenskapen.

Kursfördelning.

Ring I 4 timmar. Sammanfattning och utvidgning av det förut

genomgångna i bokstavsräkning; kvadratrötter; ekvationer av andra gra-

540 den huvudsakligen med en obekant med tillämpningar särskilt på planimetriska uppgifter. Användning av rätvinkliga koordinater för studium av enkla funktioner. Det. viktigaste angående figurers likformighet; kort sammanfattande kurs i planimetri. Var femte vecka ett skriftligt arbete.

Ring II 4 timmar. Logaritnier; aritnietiska och geometriska

serier med tillämpningar på frågor rörande sammansatt ränta. De första grunderna av trigonometrien. Var sjätte vecka ett skriftligt arbete.

Biologi.

latingymnasiet.

Mål Z

Kursfördelning.

Ring II 3 timmar, varav 1 timme laborationer eller

var varannan vecka ring II, latingymnasiet.

Fysik.

latingymnasiet.

Mål =

Kursfördelning.

Ring I 3 timmar, 1 timme laborationer: ring latin-

varav gymnasiet.

Ring II 2 timmar, l timme laborationer xrecka.

varav varannan hlagnetism och elektricitet.

Ring UI 3 timmar, varav 1 timme laborationer eller

var varannan vecka. Vågrörelselära; zikustik; optik; grunddragen läran

av om ljusets interferens och polarisation; olika slag strålning; sammanfat-

tande repetition.

Kemi.

Mål.

Undervisningen i kemi å nyspråkliga gymnasiet har till uppgift att

till en omfattning, som motsvarar detta gymnasiums allmänna bildningsmål, bibringa lärjungarna en sammanhängande och, i den mån det är

541 möjligt, på. experiment grundad kännedom de Viktigaste kemiska föreom teelser, lagar och teorier, som tillhöra den oorganiska kemiens område.

Kursfördelning.

Ring I 2 timmar. Metalloiderna och deras Viktigaste föreningar;

i sammanhang härmed vidgad kännedom kemiens allmänna lagar om och teorier, i den mån behovet därav gör sig gällande.

Ring II 2 timmar. De viktigaste metallerna och deras viktigaste

föreningar; lagar och teorier såsom i föregående ring.

Realgymnasiet.

Religionskunskap.

latingymnasiet. Mål = Kursfördelning.

Ring I 2 timmar ring nyspråkliga gymnasiet.

Ring II 2 timmar halva läsåret ring II, nyspråkliga gymnasiet.

Psykologi. Mål latingymnasiet. = Kursfördelning.

Ring III 2 timmar: ring III, latingymnasiet.

69-210409. I.

Svenska. Mål = latingymnasiet. Kursfördelning.

Ring I 3 timmar ring latingymnasiet.

= Ring II 3 timmar. Läsning valda stycken ur den svenska av V tiden och 1800-talets första litteraturen från frihetstiden, gustavianska årtionden såsom i föregående ring. Ett sånger Homerus. Läspar av

ning dansk och norsk litteratur. Övning imuntlig framställning. En

av uppsats var fjärde vecka. Ring III 3 timmar. Fortsättning av litteraturstudiet fram till våra dagar såsom i föregående ring. Läsning utländsk litteratur översättav

ning. Övning i muntlig framställning. En uppsats var fjärde vecka.

Engelska. nyspråkliga gymnasiet alternativ Mål = Kursfördelning.

Ring I 3 timmar ring nyspråkliga gymnasiet, alt.

Ring II 2 ring II, nyspråkliga gymnasiet, alt. med

timmar =

huvudvikten fäst vid textläsningen.

Tyska. nyspråkliga gymnasiet alternativ Mål = Kursfördelning.

Ring I 2 ring nyspråkliga gymnasiet, alt. med

timmar =,

undantag av skrivningar.

Franska. Mål.

Undervisningen i franska å realgymnasiet har till uppgift att giva

lärjungarna ett gott uttal samt förmåga att läsa och uppfattajnnehållet lättare text ävensom någon färdighet att förstå språket, då det talas. av

Kursfördelning.

Ring I 4 timmar. Uttals- och läsövningar; det viktigaste form-

läran; hör- och talövningar samt andra tillämpningsövningar.

Ring II 3 timmar. Läsning valda författare, delvis temav ex pore; formläran avslutad; behövliga delar syntaxen i anslutning till av den lästa texten; hör- och talövningar samt andra tillämpningsövningar. Ring III 4 timmar. Läsning valda författare, delvis temav ex pore; syntax som i föregående ring; hör- och talövningar samt andra

tillämpningsövningar.

Historia med samhälls- och ekonomilära. Mål. Undervisningen i historia med samhälls- och ekonomilära å real-

gymnasiet har till uppgift att vidga och fördjupa lärjungarnas insikteri

svensk och allmän historia, huvudsakligen under de två sista århundradena, och härvid göra dem förtrogna med historiskt tänkande, att giva lärjungarna en fördjupad kännedom nutida samhällsliv samt att för om dem klargöra innebörden vår tids viktigaste ekonomiska och sociala av problem.

Kursfördelning. Ring II 3 timmar. Inledande återblick på tidens allmänna nya och svenska historia till början 1700-talet. Allmän historia från 1715 av till 1871 och svensk historia från 1718 till 1866, i fördjupad framställning och med särskilt beaktande sådana företeelser, varit av som av

större betydelse för kultur- och samhällsutvecklingen.

Ring III 4 timmar ring III, latingymnasiet.

Matematik. Mål. Undervisningen i matematik å realgymnasiet har till uppgift att grundlägga de vetenskapliga insikter i ämnet, vilka erfordras undersom

lag för studier vid universitet och högskolor, samt på samma gång bibringa lärjungarna förtrogenhet med den art tänkande, som är ut-

av märkande för den matematiska vetenskapen.

Kursfördelning.

Ring I 7 timmar. Sammanfattning och utvidgning av det förut genomgångna i bokstavsräkning; kvadratrötter; ekvationer andra gra-

av den med och flera obekanta med tillämpningar särskilt på planime-

en trien; enkla numeriska rotekvationer. Användning av rätvinkliga koordinater för studium enkla funktioner. Likformighetsläran; samman-

av fattande kurs i planimetri. Var tredje vecka ett skriftligt arbete.

Ring II. Hnvudlinjen 6 timmar. Rötter, potenser och logaritmer; aritmetriska och geometriska serier med tillämpningar företrädesvis på frågor rörande sammansatt ränta. Plan trigonometri. Införandet av begreppet derivata med tillämpning på enklare funktioner och deras kurvor. Rymdgeometriens första element. Var tredje vecka ett skriftligt arbete.

Difcrentierade linjen 4 timmar. Rötter, potenser och logaritmer. Plan trigonometri. Införandet begreppet derivata med tillämpningar

av på enklare funktioner och deras kurvor. Var tredje vecka ett skriftligt arbete.

Ring III 7 timmar. Rymdgeometri fortsatt kurs. Fortsatt an-

vändning begreppet derivata på enkla geometriska uppgifter. Ana-

av lytiskt geometrisk behandling de viktigaste egenskaperna hos andra

av grads kurvor. Sammanfattande repetition de viktigaste delarna av

av föregående ringars kurser. Var tredje vecka ett skriftligt arbete.

Biologi.

Huvudlinjen.

latingymnasiet.

Mål =

Kursförd elning.

Ring II 3 timmar, 1 timme laborationer var eller varannan

varav

vecka ring II, latingymnasiet.

Dlfferentierade linjen.

Mål. Undervisningen i biologi å denna linje avser att meddela lärjungarna omfattande, i möjligaste mån på deras egen erfarenen mera het grundad kunskap de levande organismernas allmänna organisation om och viktigaste livsyttringar samt utvidga och fördjupa kunskapen om ut-

vecklings- och ärftlighetslärans grundläggande forskningsmetoder och

resultat jämte tillämpningar.

Kursfördelning. Ring II 5 timmar, 2 timmar laborationer. Cellen och dess varav livsyttringar; de encelliga organismerna, det viktigaste vävnadsläran av samt de ñercelliga djurens embryonala utveckling; i anslutning härtill valda kapitel människans fysiologi samt hälsolära. Växternas fysioav logi och i anslutning härtill huvuddragen deras anatomi. Växtinsamav ling. Exkursioner. Ring III 5 timmar, 1 å 2 timmar laborationer. De viktivarav gaste inom djurriket, med utgångspunkt från evertebraterna; grupperna jämförande framställning djurens organsystem. De viktigaste grupav inom Växtriket med utgångspunkt från kryptogamerna. Viktiga perna

paleontologiska typer. Utvecklings- och ärftlighetslära med betydelsefullare

tillämpningar.

Fysik.

Mål. Undervisningen i fysik på realgymnasiet har till uppgift att, till den omfattning, motsvarar detta gymnasiums allmänna bildningssom

mål, bibringa lärjungarna sammanhängande kännedom om de viktigaste

företeelser, erfarenhetslagar och teorier, tillhöra fysikens olika omsom

råden, och på gång förtrogenhet med experimentell undersök-

samma

ningsmetod.

Kursfördelning. Ring I 4 timmar, varav 1 timme laborationer. Statikens viktigaste fenomen; värmeläran jämte grunddragen av meteorologien. Ring II 4 timmar, varav 1 timme laborationer. Magnetism och elektricitet; geometrisk optik till och med de optiska instrumenten. Var

fjärde vecka ett skriftligt arbete.

Ring III. Hnvudlinjeøi 5 timmar, varav 1 timme laborationer var

eller vecka. Spektralanalys; vågrörelselära; akustik; grunddra-

varannan

gen av läran om ljusets interferens, böjning och polarisation; olika slag

strålning; geodynamik; sammanfattande repetition. Var fjärde vecka

av ett skriftligt arbete.

Di/fcrentierade linjen 6 timmar huvudlinjen, varvid den över-

skjutande timmen användes huvudsakligen för övning i fysikalisk problemlösning.

Kemi. Mål. Undervisningen i kemi å realgymnasiet har till uppgift att till en omfattning, som motsvarar detta gymnasiums allmänna bildningsmål, bi-

bringa lärjungarna en sammanhängande och, i den mån det är möjligt,

på experiment grundad kännedom de viktigaste kemiska företeelserna, om lagarna och teorierna.

Kursfördeluing. Ring I 3 timmar. Metalloiderna och alkalimetallerna samt deras

viktigaste föreningar; i sammanhang med den systematiska behandlingen

kemiens lagar och teorier, i den mån behovet av en närmare kännedom

om dem gör sig gällande.

Ring II 3 timmar, 1 timme laborationer. Återstående varav metaller och deras viktigaste föreningar; lagar och teorier såsom i föregå-

ende ring.

Ring III. Huvudlinjen 3 timmar, 1 timme laborationer. Avvarav

slutning och repetition av de föregående ringarnas kurser. Organisk

kemi. Sammanfattande översikt den allmänna kemiens viktigaste av satser.

Diüferentierade linjen 4 timmar, 1 å 2 timmar laborationer

varav huvudlinjen; därjämte särskild övning i kemiska räkneuppgifter. Var = tredje Vecka ett skriftligt arbete.

Teckning. Mål.

Undervisningen i teckning å gymnasiet har till uppgift att, på

grundvalen de i realskolan genomgångna kurserna, bibringa lärjungav större färdighet. att i bild återgiva föremål från olika områden samt arna giva dem ökad insikt och färdighet i geometrisk ritning, att vidare utveckla lärjungarnas smak och skönhetssinne, ävensom att väcka deras intresse och håg för studiet den bildande konsten. av

Kursfördelning.

Ring I Nyspråkliga gymnasiet 1 timme, realgymnasiet 2 timmar

Frihandsteckning: perspektivisk teckning med utförligare återgivande av färg- och belysningsföreteelser efter föremål växt- och djurvärlden ur samt efter andra enskilda föremål eller mindre grupper av sådana; skiss-

teckning; minnesteckning. Linearritning: projektioner av linjer, figurer

och kroppar i olika lägen, vinkeluppgifter, polyedrars skärningar med

plan och med varandra, ytutbredningar, skruvlinjer och skruvformiga ytor; runda kroppars skärning med varandra.

Ring II Nyspråkliga gymnasiet 1 timme, realgymnasiet 2 tim-

mar. Frihandsteckning: form- och färgstudier olika art; trädstudie r

av och landskapsskisser; interiörer i front- och sneddperspektiv. Linearritning: kortfattad översikt skugglårans grunder i samband med några av enkla rit- och laveringsövningar; tillämpningsövningar.

Ring III Nyspråkliga gymnasiet och realgymnasiet 2 timmar. Fri-

handsteckning: interiörer och exteriörer från byggnader, gårds- och

gatupartier m. studier och skisser från gamla byggnader eller

m.; museer, detaljer av dylika; naturstudier efter människa och landskapstyper. Linearritning: kortfattad översikt perspektivlärans grunder i samband med

ritning efter föremål verkligheten.

Amn. Å

nvspråkliga gymnasiet äga lärjungarna i samtliga ringar

rätt att efter fritt val deltaga i eller båda ämnets

en av grenar.

Musik.

Mål.

Undervisningen i musik å gymnasiet har till uppgift att, på den

i realskolan lagda grundvalen, vidga lärjungarnas musikteoretiska

allmänbildning samt att vidare utbilda deras förmåga fysiologiskt be-

av riktig handling talrösten och efter

av av självständig sång noter, att öka deras förråd goda och värdefulla sånger, ävensom

av att bibringa dem, som så önska, någon färdighet i instrumentalmusik.

Kursfördelning.

Ring I-III 1 timme i varje ring samt i ringarna I och II dessutom 1 timme körsång vecka. Anvisningar rörande röstens

varannan

behandling vid sång under slutet målbrottsperioden jämte av tillämpningsövningar gossar; mera omfattande tonbildningsövningar, möj-

ligt individuella; fortsatt framställning de musikaliska formerna; rytm

av och taktering samt gehörsövning med musikdiktat; inlärande basklav;

ackordlära, omfattande treklangen och dess omvändningar samt dominant- i

septimackordet. Musikhistoriska notiser. Stämövning för körsång. Flerstämmig sång inom respektive klasser i mån tillgång på röster. Unison

av sång. Körsång gemensamt med andra klasser.

- Instrumentalmusik: individuell undervisning företrädesvis i violin-

och orgelspelning; samspelning olika instrument.

Gymnastik med lek och idrott. Mål.

Undervisningen i gymnastik med lek och idrott å gymnasiet har

till uppgift att genom övningar, lämpade efter lärjungarnas ålder och kön, samt ett ordnat friluftsliv befordra en allsidig kroppsutveckgenom ling, ävensom att, med tillvaratagande av övningarnas karaktärsdanande syfte, stärka lärjungarnas fysiska och psykiska motståndskraft samt hos dem frammana ansvarskänsla inför kraven på folkhälsans fortgående förbättring.

Kursfördelning. Gossar. Ring I-III 4 timmar i varje ring. Gymnastik: dagövningar, med rikt inslag lekar med tävlingsmoment. Lek och idrott: idrottsliga av lekar, utbildning biträdande lek- och idrottsledare; allmän idrott, av

simning, livräddning, skidlöpning, skridskoåkning, rodd, fäktning; för

åldersstadiet avpassade idrottsprov. Hygieniska råd och anvisningar; översikt av den fysiska fostrans mål och medel.

Flickor. Ring I-III 4 timmar i Varje ring. Gymnastik: dagövningar, huvudsakligen lätta motionsgivande rörelser med rikt inslag av lekar och rytmiska övningar. Lek och idrott: idrottsliga lekar, utbildning av biträdande lek- och idrottsledare; allmän idrott, simning, livräddning, skid-

löpning och skridskoåkning. Hygieniska råd och anvisningar; översikt

-den fysiska fostrans mål och medel. av

Anm. Lek och idrott bedrives utom under angivna tid jämovan väl under den halva dag, varje vecka skall lämnas ledig från leksom tioner för idrottsövningar, utflykter och exkursioner.

70-2104051. 1.

3. Flickskolan typ A.

Kristendom.

Mål.

Kristendomsundervisningen i ñickskolan har till uppgift att, i

anslutning till folkskolans undervisning i ämnet och på ett sätt, främsom

jar lärjungarnas personlighetsutveckling och karaktärsdaning, meddela

dem insikt den kristna religionens uppkomst, innehåll,

om utveckling

och allmänna kulturella betydelse samt isamband därmed någon kännedom om Viktigare främmande religioner.

Kursfördelning. Klass 1 2 timmar. Återblick på Israels profeter och Jesu liv; representativa personligheter den kristna religionens historia under ur gamla tiden. Bibelläsning samt läsning lämpliga litteraturalsteri av

övrigt såsom grundläggande och belysande moment i undervisningen.

Klass 2 2 timmar. Representativa personligheter den kristna ur religionens historia under medeltiden; livsbilder från den kristna missionen och den kristna kärleksverksamheten under det senaste århund-

radet. Bibel- och litteraturläsning såsom i föregående klass.

Klass 3 timmar. Ãterblick på Paulus och de

Augustinus;

stora reformatorernas liv och verksamhet jämte några få typiska person-

ligheter från den närmast följande tiden. Bibel- och litteraturläsning

såsom i föregående klass. Klass 4 2 timmar halva läsåret. 1700-talets representativa from-

hetsriktningar, belysta genom skildring av några bland deras märkesmän;

religiösa strömningar under 1800- och 1900-talen. Bibel- och litteraturläsning såsom i föregående klass. Klass 5 2 timmar. Jesu liv och verksamhet itidshistorisk belysning. Huvuddragen den bibliska litteraturens historia. Den kristna av livsåskådningen mot historisk bakgrund och i dess förhållande till nutida kultur- och samhällsliv.

Anm. lämpligt samband med den övriga kursen inom de olika klasserna meddelanden den allmänna religionshistorien. ur

Psykologi. Mål. Undervisningen i psykologi i ñickskolan har till uppgift att på

empirisk grund bibringa lärjungarna efter denna skolas allmänna

en bildningsmål anpassad kunskap själslivets viktigare företeelser såväl om hos hos barnet och den växande individen. vuxna som

Kursfördelnin g. Klass 6 2 timmar. Det från psykologisk synpunkt viktigaste om nervsystemets och sinnesorganens byggnad och förrättningar. Huvud-

dragen det högre själslivets psykologi den och den växandes,

av vuxnes med särskilt beaktande sådana företeelser inom hemlivet, samhällsav livet och det allmänna kulturlivet, med hänsyn till den kvinnliga som

ungdomens ställning och uppgifter kunna påkalla psykologisk belysning.

Svenska. Mål. Undervisningen i svenska i ñickskolan har till uppgift att på den grundval, lagts i folkskolan, vidare utbilda lärjungarnas färdighet att som använda språket i tal och i skrift, göra dem bekanta med det viktigaste den svenska litteraturen och dess utveckling fram till våra dagar, av odla deras smak och väcka deras intresse för bildande läsning, vårda

och främja deras språkkänsla och utveckla deras sinne för modersmålets värde och egenart. I sammanhang med undervisningen

i svenska bör någon kännedom de nordiska grannländernas språk och litteratur

bibringas lärjungarna.

Kursfördelning.

Klass 1 5 timmar. Läsning stycken med klart och enkelt

språk och av litterärt värde; muntliga redogörelser för iakttagel-

egna ser samt muntligt återgivande förut behandlade berättelser och skild-

av ringar; framsägning av inlärda stycken i bunden form; välläsningens allmänna grunder. Formg sats- och interpunktionslära i förening med

tillämpningsövningar; rättstavningsövningar. Smärre uppsatser fjärde

var vecka över enklare ämnen.

Klass 2 4 timmar. Läsning valda stycken svensk

av ur nyare

litteratur; fortsatta övningar i språkets muntliga behandling. Övningar

till befästande och fullständigande det i form- och satsläran

av genom-

gångna; rättstavnings- och interpunktionsövningar i erforderlig ut-

sträckning. Lättare uppsatser fjärde vecka.

var

Klass 3 3 timmar. Läsning utförliga svenska littera-

av mera turprov, huvudsakligen från 1800- och 1900-talen, med litteraturhistoriska upplysningar muntligt meddelade; ledning och anvisningar för litteraturläsning på egen hand; fortsatta övningar i språkets muntliga behandling. Satsanalys och andra övningar till befästande lärjungarnas

av kunskaper beträffande språkets byggnad. En uppsats fjärde vecka.

var

Klass 4 3 timmar. Fortsatt litteraturläsning såsom i föregående klass; på fornnordisk litteratur i översättning samt valda styc-

prov ken av medeltidens, reformationstidens och storhetstidens svenska litteratur med litteraturhistoriska upplysningar ianslutning till läsningen; referat och andra övningar i muntlig framställning. I lämpligt

sammanhang med övriga delar kursen undervisning språkbruk och språk-

av om

riktighet. En uppsats fjärde vecka.

var

Klass 5 3 timmar. Fortsatt läsning moderna författare;

av läsning av valda stycken svenska litteraturen från frihetstidens början

ur till mitten av 1800-talet, i förening med litteraturhistoria. Läsning

dansk och norsk litteratur. Övning imuntlig framställning. I sammanhang med övriga delar kursen undervisning om språkbruk och av språkriktighet samt olika stilarter. En uppsats var fjärde vecka. Klass 6 3 timmar. Läsning valda stycken den svenska av ur litteraturen från mitten 1800-talet till vår tid, i förening med litteraturav historia. Läsning dansk och norsk litteratur jämte korta meddeav landen de nordiska språkens historia. Föredrag och diskussionsövur

ningar. Undervisning språkriktighet och stilarter såsom i föregående

om klass. Övningar att uppsätta enklare skrivelser praktisk art. En uppav sats fjärde vecka. var

Främmande levande språk.

Första språket. Mål. Undervisningen i det första främmande språketi ñickskolan har till uppgift att bibringa lärjungarna ett gott uttal, förmåga att läsa och uppfatta innehållet allt för svår text, en viss färdighet av en att förstå språket, då det talas, och att själva använda det i tal och skrift samt att skänka dem någon inblick i språkets litteratur.

Kursfördelning. Klass 1 6 timmar. Uttals- oeh läsövningar; huvuddragen av formläran; hörövningar; talövningar i anslutning till den lästa texten;

andra tillämpningsövningar.

Klass 2 5 timmar. Fortsatta läsövningar; formläran fortsatt; vissa delar syntaxen i anslutning till den lästa texten; hör- och talav

övningar samt andra tillämpningsövningar.

Klass 3 3 timmar. Läsning moderna författare; formläran av avslutad och repeterad; viktigare delar syntaxen; hör- och talövningar av samt andra tillämpningsövningar. Skrivningar tredje vecka, dels var

reproduktionsövningar, dels översättningar till det främmande språket.

Klass 4 2 timmar. Läsning moderna författare; syntaxen i av huvudsak genomgången; hör- och talövningar. Skrivningar såsom i före-

gående klass.

Klass 5 2 timmar. Litteraturläsning och därmed

isammanhang

upplysningar om de lästa författarna; grammatik i anslutning till skrivningarna; hör- och talövningar. Skrivningar tredje vecka, var omväxlande reproduktionsövningar och översättningar från det främmande språket.

Klass 6 3 timmar. Litteraturläsning och i sammanhang där-

med litteraturhistoriska upplysningar; hör- och

talövningar.

Andra språket.

Mål. Undervisningen i det andra främmande språket i ñickskolan har

till uppgift att bibringa lärjungarna ett gott uttal, förmåga läsa

att och uppfatta innehållet lättare text samt viss av en en färdighet att förstå språket, då det talas, och att själva använda det i tal och skrift.

Kurs fördelning. Klass 3 5 timmar. Uttals- och läsövningar; det

viktigaste av formläran; hörövningar; talövningar i anslutning till den lästa

texten;

andra tillämpningsövningar.

Klass 4 6 timmar. Fortsatta läsövningar; formläran avslutad; viktigare delar syntaxen i anslutning till den lästa texten; hörav och

talövningar samt andra tillämpningsövningar.

Klass 5 3 timmar. Läsning författare; formläran

av moderna

repeterad; syntaxen fortsatt; hör- och talövningar samt andra tillämp-

ningsövningar. skrivningar tredje vecka, dels reproduktionsövningar,

var dels översättningar till det främmande språket.

Klass 6 3 timmar. Läsning

huvudsakligen av moderna förfat-

tare; grammatik i anslutning till skrivningarna; hör- och talövningar. Skrivningar såsom i föregående klass.

Tredje språket. Mål. . Undervisningen i det tredje främmande språket i ñickskolan har till uppgift att giva lärjungarna ett gott uttal, förmåga läsa och att upp-

fatta innehållet lätt text samt någon övning i att förstå språket, av en då det talas.

Kursfördelning. Klass 5 4 timmar. Uttals- och läsövningar; huvuddragen av formläran; hörövningar; talövningar i anslutning till den lästa texten; andra h

tillämpningsövningar.

Klass 6 4 timmar. Textläsning; formläran avslutad; behövliga delar i anslutning till den lästa texten; hör- och talövninav syntaxen

gar samt andra tillämpningsövningar.

Historia med samhällslära. Mål. Undervisningen i historia med samhällslära har till uppgift att, i anslutning till vad folkskolan meddelat, giva lärjungarna bredare och en

fördjupad samt i någon mån sammanhängande framställning av

mera vårt folks historia och göra dem förtrogna med viktigare personligheter, tidsföreteelser och rörelser i den allmänna historien, allt med särskilt beaktande vad är större betydelse för förstående vår egen av som av av tids kultur och samfundsliv, på grundvalen denna undervisning medav dela dem kunskap byggnad och verksamhet samt med-

om samhällets

borgarnas förpliktelser och rättigheter, varvid särskilt kvinnans ställning och uppgifter i samhället böra beaktas, och såmedelst bidraga till att utveckla lärjungarnas samfundsanda och medborgarduglighet.

Kursfördelning. Klass 1 3 timmar. Allmän historia: forntiden med huvudvikten lagd på dess kultur. Nordens historia till omkring år 800. Klass 2 2 timmar. Allmän historia: medeltiden. Nordens historia: forntiden avslutad; medeltiden. Klass 3 2 timmar. Allmän historia: tiden till början av nyare 1600-talet. Svensk historia: reformationstiden.

Klass 4 3 timmar. Allmän historia från början 1600-talet av till den stora franska revolutionen. Svensk historia: frihets-

storhetstiden,

tiden och Gustav III:s tid. Klass 5 2 timmar. Allmän historia från den stora franska revolutionen till 1871. Svensk historia: motsvarande

tidrymd.

Klass 6 4 timmar. Allmän och svensk historia fortsatt till vår tid. Vårt nutida samhällsliv: samhällets sociala och ekonomiska

byggnad, viktigare sociala rörelser och organisationsformer; grunddragen

Sveriges statsförfattning och förvaltning.

En framställning konsthistoriens huvudepoker.

Anm. I klasserna 3-6 skola lämpliga delar de skandinaviska av grannländernas historia behandlas i sammanhang med Sveriges historia.

Geograñ.

Mål.

Undervisningen i geografi i flickskolan har till uppgift att, på grundvalen av det i folkskolan inhämtade kunskapsmåttet, meddela en fullständigare kännedom om fäderneslandets och det övriga Europas samt de främmande världsdelarnas geografi, i syfte att giva

lärjungarna en

samlad, i möjligaste mån åskådlig bild jordytan, dess och därav av natur

betingade befolknings- och näringsförhållanden och att i sammanhang

därmed bibringa dem aktning för natur och arbetsliv.

Kursfördelning.

Klass 1 2 timmar. Polarländerna, Afrika, Australien, och Syd-

Ostasien. Globen och dess avbildning

genom kartan; gradnätet. Klass 2 2 timmar. Det övriga Asien, Sydamerika, Nordamerika,

Oceanerna. Klass 3 2 timmar halva läsåret. Europas geografi

påbörjad.

Klass 4 2 timmar. Europas geografi avslutad.

Grunddragen av

den allmänna geograñen; exkursioner. Klass 5 2 timmar. Sverige, med särskilt beaktande av naturtill-

gångar och kulturmöjligheter, befolkningsförhållanden, och näringsliv

exkursioner. Norge, Danmark och Finland behandlade i större samfärdsel;

synpunkter. Därjämte några de större kultur-

korthet under samma av staterna på motsvarande sätt behandlade.

Den i den allmänna geograñen ingående översikten av Anm. utveckling må, där förhållandena det påkalla, kunna

jordens geologiska

meddelas i samband med kemiundervisningen i klass 4.

Matematik.

Mål. Undervisningen i matematik i flickskolan har till uppgift att, i anslutning till det i folkskolan inhämtade kunskapsmåttet, bibringa lärjunökad insikt och färdighet i räkning, särskilt med tilllämpning- på garna från det livet, samt att göra dem något förtrogna med

uppgifter dagliga

och metoder. i

geometriens elementära begrepp

Kursfördelning. Klass 1 3 timmar. Läran bråk repeterad och utvidgad utom folkskolans kurs; tillämpningsuppgifter. Praktiska mätnings- och över

i anslutning till folkskolans geometrikurs såsom konstruktionsuppgifter

förberedelse till studiet den egentliga geometrien. i av

Klass 2 4 timmar. Fortsatt övning med tillämpningsuppgifter

bråkläran; enkla sifferekvationer första graden med en obekant

på av

jämte tillämpningar på aritmetiska uppgifter. Konstruktioner och teorem rörande räta linjer, vinklar och trianglar; lätta geometriska övningssatser. Klass 3 3 timmar. Fortsatt övning i räkning med sifferekvationer med obekant jämte tillämpningar på aritmetiska uppav första graden en hämtade det praktiska livet; enkla algebraiska

gifter, huvudsakligen ur reduktioner. Parallellogrammer samt trianglars och parallellogrammers

ytor; lätta geometriska övningssatser.

Klass 4 3 timmar. Fortsatt övning med tillämpningar av sifferekvationer första graden med obekant såsom i föregående klass; av en begreppen irrationellt tal och kvadratrot. Cirkeln; det viktigaste angå-

71-210409. I.

ende likformig avbildning; lätta geometriska övningssatser samt plani-

metriska beräkningsuppgifter; uppritning enkla av diagram.

Klass 5 3 timmar, 2 timmar egentlig matematik och 1 timme varav bokföring. Matematik: ekvationssystem första graden,

av huvudsakligen

med två obekanta, jämte problem; enkla sifferekvationer andra av graden med obekant jämte problem; aritmetiska uppgifter, valda en med direkt

hänsyn till affärslivets fordringar. i

Bokföring: bokföringens första grunder med tillämpningsuppgifter

från hemmets, lantbrukets eller hantverkets område. Klass 6 3 timmar, 2 timmar egentlig matematik och varav 1 timme bokföring. Matematik: fortsatt övning med uppgifter, valda med direkt hänsyn till affärslivets fordringar; användning räknetabeller. av

Bokföring: valda tillämpningsuppgifter från affärslivets område.

Biologi med hälsolära, fysik och kemi.

Mål. Undervisningen i biologi med hälsolära, fysik och kemi i fliekskolan har till uppgift att, i anslutning till deti folkskolan inhämtade

kunskaps-

måttet, bibringa lärjungarna på åskådning grundad,

en egen väsentligen

genom induktivt förfarande efter deras läggning och

vunnen, utveckling

avpassad kunskap naturen och dess företeelser,

om om grundläggande

naturlagar och tillämpningar dem på det praktiska livet. av

Kursförd elning. Biologi med hälsoläru.

Klass 1 2 timmar. Däggdjurens och fåglarnas byggnad och vik-

tigare former. Kortfattad översikt de högre av växternas yttre organ i samband med undersökning levande av växter; övning i växtbestämning efter flora; växtinsamling. Exkursioner.

Klass 2 2 timmar. Kräldjurens, groddjurens, fiskarnas

samt de ryggradslösa djurens byggnad och Viktigare former. Några av växt-

rikets viktigare familjer, gagnväxter påbörjad kurs; växtbestämning; växtinsamling. Exkursioner.

Klass 3 2 timmar halva läsåret. Några av växtrikets viktigare familjer, gagnväxter fortsatt kurs; viktigare svenska växtsamhällen samt grunddragen av den skandinaviska växtvärldens historia; växtinsamling. Exkursioner.

Klass 4 2 timmar halva läsåret. Översiktlig repetition av-djur-

riket.

Klass 5 2 timmar, varav 1 timme laborationer. Cellens byggnad och liv; de encelliga organismerna; människokroppens byggnad och förrättningar samt hälsolära påbörjad kurs. Växternas byggnad och liv.

Klass 6 2 timmar, 1 timme laborationer vecka.

varav varannan

Människokroppens byggnad och förrättningar samt hälsolära fortsatt kurs; grunddragen av de ñercelliga djurens utvecklingshistoria. Ãrftlighets-

och utvecklingslära med särskild hänsyn till dess praktiska och samhäl-

leliga betydelse.

Fysik.

Klass 2 2 timmar, varav 1 timme laborationer. De Viktigaste

fysiska egenskaperna hos kroppar i olika aggregationsformer; enkla

maskiner för mekanisk kraftöverföring; det allmännaste om värmet på-

börjad kurs.

Klass 3 2 timmar, l timme laborationer eller

varav var varannan vecka. Det allmännaste om värmet kursen fortsatt och utvidgad, särskilt med avseende på. begreppet värmemängd och dess samband med arbete; de enklaste magnetiska fenomenen; några enkla elektriska fenomen rörande elektrostatiken samt elektriska strömmens allmännaste verkningar.

Klass 6 3 timmar, varav 1 timme laborationer var eller varannan Vecka. Föregående kurs i elektricitetslära repeterad och utvidgad; de enklaste ljus- och ljudfenomenen; det allmännaste om Solsystemet och

himlakropparna i övrigt.

Kemi.

Klass 4 3 timmar, 1 timme laborationer. Den oorganiska

varav kemiens viktigaste företeelser i anslutning till lärjungarnas under labora-

tionerna gjorda iakttagelser. De allmännaste mineralen; de viktigaste berg-

560 arterna och lösa jordlagren samt deras bildning genom utkristallisering

eller genom vittring och sedimentering.

Klass 5 3 timmar, varav 1 timme laborationer var eller varannan vecka. Sammanfattande repetition föregående klassens kurs. Några

av av den organiska kemiens viktigaste ämnesgrupper; torrdestillation och förbränning. Några de viktigaste grundämnenas mest typiska före-

av ningar, valda med hänsyn till viktiga användningar och betydelse i övrigt.

Teckning.

Mål.

Undervisningen i teckning i flickskolan har till uppgift att, på grundvalen av de i folkskolan genomgångna kurserna och på ett sätt,

som kan främja en sund utveckling av lärjungarnas form-, färg- och skön-

hetssinne, bibringa dem insikt och färdighet att i profil eller perspektiv samt med färgbehandling och skuggning återgiva såväl naturens former och färger som vardagslivets enkla ting och konstindustriens alster, även-

som någon färdighet i krokiteckning, samt att väcka lärjungarnas intresse

för konst och stil i allmänhet och särskilt för vår gamla allmogekonsts skönhetsvärden.

Kursfördelning.

Klass 1 2 timmar. Frihandsteckning: färglära, grundfärger och

blandningsfärger; proñlteckning efter föremål ur dagliga livet; förenklad

typteckning i förstorad skala växt- och djurvärlden såsom grundval

för kommande stiliseringsövningar; färgläggning i plan utan skuggor;

penselteckning; teckning ur minnet och fantasien; enkel skriftövning.

Linearritning: de första grunderna projektionsläran; krokiteckning

och projektionsritning några enkla modeller.

Klass 2 timmar. Frihandsteckning: naturstudier från växt- och djurvärlden; något om perspektivbildens uppkomst; perspektivisk konturteckning efter ett fåtal typiska modeller eller enkla föremål med lättare skugg- och färgbehandling; penselteckning; teckning ur minnet i profil eller perspektiv; enkla orneringsövningar i samband med slöjden; fortsatt skriftövning. Linearritning: ellipser; skalor och exempel på likfor-

krokiteckning enkla möbler med inläggning skärmig avbildning; av av ningar; renritning. Frihandsteckning: naturstudier från växt- och

Klass 3 1 timme.

husgerådssaker dyl. med skugg-

djurvärlden samt perspektivteckning av 0.

tusch, kol eller färg; perspektivisk minnesteckning; ornening i blyerts, samband med slöjden; fortsatt skriftövning. Linearrit-

ringsövningar i

rumsplan; renritning med an-

ning: krokiteckning och uppmätning av

vändning av skala. Frihandsteckning: fortsatta övningar såsomi

Klass 4 2 timmar.

stiliserings- och sammansättningsövningar i ornerings-

föregående klass;

minnesteckning. Linearritning: uppritning enkla

syfte, skissteckning; av diagram i anslutning till geometriundervisningen.

Frihandsteckning: form- och färgstudier i olika

Klass 5 l timme.

efter enstaka eller i anordnade föremål från framställningssätt grupp eller konstindustrien; stiliseringsövningar och stu-

växt- och djurvärlden

stiltrogen allmogeslöjd jämte sammansättningar i orneringssyfte dier av slöjden; skissteckning; minnesteckning. Ornamental med hänsyn till skriftsammanställning. Frihandsteckning: fortsatta övningar såsom i

Klass 6 2 timmar.

klass; studier träd och landskapstyper samt människo-

föregående av

jämte enkla interiörer och exteriörer ifront- och sneddperspektiv. ñguren Linearritning: några exempel på ytutbredning och solida kroppars plana

skärningar.

Musik.

Mål.

Undervisningen i musik i ñickskolan har till uppgift att, på grundfolkskolans undervisning i ämnet, bibringa samtliga lärjungar valen av allmänbildning tillvarataga och utveckla deras musikteoretisk samt en giva de lärjungar, vilka äga erforderliga förutsättningar, röster, ävensom att utbildning möjliggör självständig sång efter noter,

en av gehöret, som

sångteknik jämte ett förråd goda och värdefulla

en grundläggande av

dem, så önska, någon färdighet i instrumentalmusik. sånger samt som

Kursfördelning i , . Samtliga klasser 1 veckotimme, förutom 1 timme körsång vecka. varannan v Klass 1-4 klasser i realskolan.

" = motsvarande

Klass 5-6. Mera omfattande tonbildnings- och

tillämpningsövning-

ar, om möjligt individuella. Fortsatt framställning de musikaliska av formerna; rytm och taktering samt gehörsövning med musikdiktat. Musik-

historiska notiser Stämövning för körsång; unison -

sång. Körsång

gemensamt med övriga klasser.

Instrumentalmusik såsom i realskolan.

Gymnastik med lek och idrott.

un. . Undervisningen i gymnastik med lek och idrott i flickskolan har

till uppgift att övningar, efter genom lämpade lärjungarnas ålder, samt

genom ett ordnat friluftsliv befordra allsidig

en kroppsutveckling, även-

som att, med tillvaratagande övningarnas karaktårsdanande av syfte, vänja lärjungarna vid god hållning i förening med

en ett hurtigt och belevat uppträdande, stärka deras fysiska och psykiska motståndskraft

samt hos dem frammana ansvarskänsla inför kraven folkhälsans på fort-

gående förbättring.

Kursfördelning. 4 timmar i varje klass.

Klass 1-3 motsvarande klasser i realskolan, flickor. = Klass 4--61 Gymnastik: övningar art irealskolans av samma som klass 4 med successivt ökade fordringar på precision, kraft och

uthållighet. Lek och idrott såsom i föregående klasser, därjämte såsom utbildning

biträdande ledare vid lek, idrottsövningar och

utflykter. Undervisning

i första hjälpen vid olycksfall; huvuddragen den av frivilliga gymnastikens, lekens och idrottens organisation; den fysiska fostrans mål och medel.

Anm. Lek och idrott bedrives utom under tid

ovan angivna jäm-

väl under den halva dag, varje vecka skall lämnas från som ledig lek-

tioner för idrottsövningar, utflykter och exkursioner.

Kvinnlig slöjd.

Mål.

Undervisningen i kvinnlig slöjd i flickskolan har till uppgift att på ett sätt, är ägnat att uppöva öga och hand, utveckla smaken samt

som väcka aktning och håg för praktiskt arbete, bibringa lärjungarna förmåga att förfärdiga och underhålla de föremål, som höra till den enkla klädedräkten, och andra för hemmet nyttiga arbeten.

Kursfördelning.

Klass 1 3 timmar. Stickning: rät och avig med 5 stickor; enkel mönsterstickning. Sömnad: övningar i maskinsöm, enkel slätsöm på vanligt bomullstyg. Någon enkel prydnadssöm.

Klass 2 3 timmar och klass 3 2 timmar varannan vecka. Linnesöm: måttagning, tillklippning och förfärdigande underkläder. Lapp-

av ning och stoppning; ändring kläder. Någon enkel prydnadssöm.

Klass 4 3 timmar. Fortsatt linnesöm. Klädsömnad: måttagning, tillklippning och förfärdigande av enkla kläder. Hålsöm, knytning och

eventuellt knyppling.

Klass 5 timmar. Fortsatt klädsömnad; övning i utläggning av mönster med största möjliga besparing; förstoring och förminskning av mönster. Prydnadssöm.

Klass o timmar. Linnesöm: mönsterritning, tillklippning och förfärdigande av spädbarnsutstyrsel. Prydnadssöm.

Anm. 1. I varje klass upptages, i den mån det låter sig göra, Vare sig som ett självständigt arbete eller till prydande av förfärdigat föremål, någon art hemslöjdsarbete, varvid hänsyn tages till det för

av orten karakteristiska.

Anm. 2. Där så befinnes lämpligt, utbytes kursen i klass 6 mot

kurs i vävning. en

Hushållsgöromål.

Mål.

Undervisningen i hushållsgöromål i flickskolan har till uppgift att bibringa lärjungarna kunskap och färdighet i hushållsgöromål och

564 andra till hemmets vård hörande ämnen, att därvid utveckla deras praktiska begåvning och ekonomiska omdöme, att väcka och skärpa deras eftertanke och ansvarskänsla samt hos dem väcka aktning och håg för husligt arbete.

Kursfördelning.

Klass 3 5 timmar. Matlagning tillagning enklare mat-

m. m.: av rätter; konservering och bakning, dukning och uppassning m. m.; rengöringsarbeten. Närings- och födoämneslära: ämnesomsättningen, våra näringsämnen och de viktigaste födoämnena. Njutningsmedlen; betydelsen av en sund kost för motarbetande av kaffe- och alkoholmissbruk. Hemvård: köksinventarierna och deras vård; bränsle och bränslebesparing;

rengöringsmedel. Hushållsekonomi: beräkning middagskostnaden och

av andra enkla beräkningar i samband med arbetet i skolköket; de vikti-

gaste utgiftsposterna i ett hem.

Klass 5 5 timmar. Matlagning beredning av enklare och

m. m.:

finare maträtter; konservering; slaktgöromål; bakning; dukning och

upppassning. Tvätt, mangling och strykning; fläckuttagning. Rengöringsarbeten i köket, städning och storrengöring av ett boningsrum. Näringsoch födoämneslära: födoämnesläran avslutad; allmänna principer för födoämnenas behandling vid tillagning och förvaring. Hemvård: bostaden med hänsyn till ändamålsenlighet och trevnad; skötsel blommor i hem-

av met. Hushållsekonomi: viktigare synpunkter i fråga den ekonomiska

om skötseln av ett hushåll; praktisk enkel bokföring av ett mindre hushålls inkomster och utgifter.

Klass i kurs på omkring 35 timmar.

Sjukvård: åtgärder vid sjukdom i hemmet, den sjukes personliga

vård, skötsel sjukrum och bädd; praktiska övningar. Barnavård:

av anvisningar angående späda barns och småbarns dagliga skötsel, deras föda, beklädnad m. m.; några viktigare synpunkter i fråga om barnens utveck-

. ling och uppfostran under de första levnadsåren.

4. Flickskolan typ B.

överensstämma målbestämmelserna med de för För samtliga ämnen tiickskolan typ A föreslagna.

Kristendom.

timmar. Jesu liv och Verksamhet itidshistorisk belys- Klass 4 2 den bibliska litteraturens historia. Bibelning jämte huvuddragen av litteraturläsning såsom grundläggande och belysande moment i och undervisningen. timmar. En överblick kristendomens betydelse för Klass 5 2 av och allmänt kulturella utvecklingen intill våra dagar.

den religiöst-sedliga

historisk bakgrund och i dess förhål- Den kristna livsåskådningen mot lande till nutida kultur- och samhällsliv. sammanhang med den övriga kursen inom de Anm. I lämpligt olika klasserna meddelanden den allmänna religionshistorien. ur

Psykologi.

Klass I 2 timmar: typ A, klass

Svenska.

Klass 4 2 timmar

Klass 5 3 timmar :typ A, motsvarande klasser.

Klass 6 4 timmar

72-210409. I.

Främmande levandäsprák.

Första språket.

Klass 4 3 timmar

Klass 5 2 l timmar =typ A, motsvarande klasser.

Klass 6 2 timmar

Andra språket.

Klass 4 3 timmar. Läsning moderna

av författare; formläran

repeterad; viktigare delar syntaxen; hör- och

av talövningar samt andra

tillämpningsövningar. Skrivningar var tredje vecka, dels reproduktions-

övningar, dels översättningar till det främmande språket.

Klass 5 3 timmar. Läsning

huvudsakligen av moderna författare; grammatik i anslutning till skrivningarna; hör- och

talövningar

samt andra tillämpningsövningar. Skrivningar såsom i

föregående klass.

Tredje språket.

Klass 5 4 timmar

=typ A, motsvarande klasser. Klass 4

timmar

Historia med samhällslära.

Klass 4 2 timmar. Allmän och historia svensk från mitten av 1800-talet fram till våra dagar. Viktigare moment av forntidens och medeltidens historia med huvudvikten lagd på

kulturutvecklingen.

Klass 5 2 timmar. Allmän och svensk historia: nyare tidens historia till 1871, respektive 1866, på samma sätt behandlad i föresom gående klass. i

Klass 6 4 timmar. Allmän och svensk historia fortsatt till vår tid. Vårt nutida samhällsliv: det nutida samhällets sociala och ekonomiska

byggnad, viktigare sociala rörelser organisationsformer; grunddragen

.av Sveriges statsförfattning och förvaltning.

En framställning av konsthistoriens huvudepoker.

Anm. I klasser samtliga skola lämpliga delar de skandinaviska av grannländernas historia behandlas i med

sammanhang Sveriges historia.

Geografi.

Klass 4 3 timmar typ A, klass =

Matematik.

Klass 4 4 timmar. Ekvationer första graden med en obekant; av

aritmetiska uppgifter, huvudsakligen hämtade det praktiska livet;

ur begreppen irrationellt tal och kvadratrot. Trianglars och parallellogramytor; cirkeln; det viktigaste angående likformig avbildning; lätta mers

geometriska övningssatser och planimetriska beräkningsuppgifter; upprit-

ning av enkla diagram. Klass 5 4 timmar, varav 3 timmar egentlig matematik och 1 timme

bokföring. Matematik: ekvationssystem första graden, huvudsakligen

av med två obekanta, jämte problem; enkla sifferekvationer av andra graden med obekant jämte problem; aritmetiska uppgifter, valda med direkt en hänsyn till affärslivets fordringar; repetition av den föregående geometriska kursen företrädesvis övningssatser; planimetriska beräkgenom.

ningsuppgifter.

Bokföring: bokföringens första grunder med tillämpningsuppgifter

från hemmets, lantbrukets eller hantverkets område. Klass 6 3 timmar, 2 timmar egentlig matematik och 1 timme varav bokföring. Matematik: fortsatt övning med uppgifter, valda med direkt hänsyn till affärslivets fordringar; användning räknetabeller. av

Bokföring: valda tillämpningsuppgifter från affärslivets område.

Biologi med hälsolära, fysik och kemi.

Biologi med hälsolära. Klass 5 3 timmar, 1 timme laborationer typ A, klass varav = Klass 6 2 timmar, 1 timme laborationer varannan vecka varav typ A, klass = Fysik. i . Klass 6 3 timmar, varav 1 timme laborationer var eller varannan

vecka=typ A, klass i

Kemi.

Klass 4 2 timmar, Varav 1 timme laborationer vecka.

varannan Sammanfattande repetition av föregående klassens kurs. Några den

av organiska kemiens viktigaste ämnesgrupper; torrdestillation och förbränning.

Klass 5 timmar halva läsåret. Några av de viktigaste grundämnenas mest typiska föreningar, valda med hänsyn till viktiga användningar och betydelse i övrigt.

Teckning.

Klass 4 2 timmar. Frihandsteckning =typ A, klass 3 och 4. Linearritning: ellipser; krokiteckning och uppmätning av rumsplan samt av enkla möbler; renritning med användande skala.

Klass 5 1 timme typ A, klass ö.

Klass 6 3 timmar typ A, klass

Musik.

Samtliga klasser 1 veckotimme, förutom 1 timme körsång varannan vecka.

Klass 4-6 typ A, motsvarande klasser.

Instrumentalmusik typ A.

Gymnastik med lek och idrott.

4 timmar i varje klass.

Klass 4-6 typ A, motsvarande klasser.

Kvinnlig slöjd.

Klass 4 4 timmar. Stickning: vidstickning av strumpor; krokning

med tjockt -ullgarn Fortsatt linnesöm. Hålsöm, knytning och

eventuellt

knypphng.

Klädsömnad: måttagning, tillklippning och för-

Klass 5 2 timmar.

kläder; övning i utläggning mönster med största

färdigande enkla av

av förstoring och förminskning mönster. Prydnadssöm.

möjliga besparing; av

Fortsatt klädsömnad. Linnesöm: mönsterrit-

Klass 6 3 timmar.

och förfärdigande spädbarnsutstyrsel. Prydnadssöm. ning, tillklippning av

I varje klass upptages,i den mån det låter sig göra, vare Anm. 1. arbete eller till prydande förfärdigat före-

sig ett självständigt av

som varvid hänsyn tages till det för

mål, någon art av hemslöjdsarbete,

orten karakteristiska. lämpligt, utbytes kursen i klass 6 helt glam. 2. Där så befinnes

eller delvis mot kurs i vävning. en

Hushållsgöromål.

ö timmar vecka. Matlagning: tillagning av Klass 4 varannan något finare maträtter, konservering; bakning; dukning och enklare och Födoämneslära: födoämnesläran avslutad;

uppassning; rengöringsarbeten.

för födoämnenas behandling vid tillagning och förva-

allmänna principer

betydelsen sund kost för motarbetande av

ring; njutningsmedlen; av en

alkoholmissbruk. Hemvård: bostaden med hänsyn till ändakaffe- och

målsenlighet och trevnad.

timmar. I huvudsak överensstämmande med kursen i Klass 5 5

typ A, klass

Klass 6 typ A, klass = -

5. Lyceet.

Utkast till kursplaner. För samtliga ämnen överensstämma målen med de för realskolan och gymnasiet angivna.

Latinlyceum.

Religionskunskap.

2+2+1+1+2+2+2timmar.

Klass I-III motsvarande klasser i realskolan. = Klass I V. Allmän religionshistoria med huvudvikten lagd på främre österlandets och den klassiska fornvärldens förkristna

religiösa och sedliga åskådningar.

Klass T7. En allmän historisk orientering i bibelns idé- och fromhetsvärld. Jesu liv och verksamhet. Klass VI. Den kristna religionens inre

utvecklingsgång i dess

samband med den allmänna kulturella och sociala

utvecklingen.

Klass VII. Den kristna Världs- och

livsåskådningen mot historisk

bakgrund och i dess förhållande till det nutida kulturoch samhällslivet.

Anm. 1. I lämpligt samband med

undervisningen i klasserna V-

VII kompletterande framställning den allmänna ur religionshistorien

Anm. 2. Inom samtliga klasser läsning källmaterial av och lämpliga litteraturalster i övrigt såsom å motsvarande stadier av realskolan och gymnasiet.

Psykologi. 2 timmar. Klass VII ring III gymnasiet. = av

57k

Svenska.

6+3+3+3+3+4+4timmar.

Klass I-III motsvarande klasser i realskolan.

Klass I V. Fortsatt litteraturläsning såsom i föregående klass- Läsning av valda stycken ur den isländska litteraturen särskilt eddasånger samt medeltidens och nya tidens litteratur fram till frihets-

ur tiden i anslutning till en litteraturhistorisk lärobok. Läsning dansk

av och norsk litteratur. Övning i muntlig framställning. En uppsats var tredje Vecka.

Klass V. Läsning av valda stycken den svenska litteraturen

ur från frihetstiden och den gustavianska tiden såsom i föregående klass; något modernt litteraturverk av större omfång. Ett dramatiskt arbete,.

av Shakspere. Läsning av dansk och norsk litteratur. Övning

ex. i muntlig framställning. En uppsats var tredje vecka.

Klass VI. Läsning av valda stycken den svenska litteraturen

ur från tiden efter år 1809 såsom i föregående klass. Ett sånger

par av Homerus; eventuellt läsning av annan utländsk litteratur i översättning.. Läsning av dansk och norsk litteratur. Kort översikt av det svenska

språkets historia och behandling av valda språkliga frågor, i anslutning

till textläsning. Övning i muntlig framställning. En uppsats var fjärde vecka.

Klass VII. Fortsättning av litteraturstudiet fram till våra dagar såsom i föregående klass. Läsning av utländsk litteratur i översättning. Behandling av viktigare språkriktighetsfrågor, bland annat rörande stilarterna. Övning i muntlig framställning. En uppsats var fjärde vecka

Latin.

5 + 5 + 6 + 6+ 6 timmar.

Klass III. Läsövningar efter elementarbok; sammanhängande läsning av lättare författare i urval eller lämplig bearbetning omkring 10 sidor. Det viktigaste formläran och kasusläran; behövliga delar av

av den övriga syntaxen muntligt meddelade vid textläsningen; tillämpningsövningar.

Klass IV. Läsning av valda stycken av Caesar eller andra i

avseende på svårighet jämförliga författare omkring 25 sidor; omkring 300 vers poesi, exempelvis Ovidius. Av syntaxen det väsentligaste

tempus- och modusläran; tillämpningsövningar.

Klass V. Fortsatt läsning av latinsk prosa med övergång efter hand till något svårare författare, exempelvis Livius omkring 35 sidor;

omkring 400 vers poesi, företrädesvis Ovidius och Vergilius. Grammatikkunskapen vidgad och fördjupad. Var tredje vecka lättare skriftlig

en övning, omväxlande översättning från latin till svenska och från svenska till latin.

Klass VI. Fortsatt läsning av latinsk företrädesvis Livius

prosa, och Cioero omkring 40 sidor; kursivläsning lättare författare;

av omkring 500 vers poesi, exempelvis Vergilius och Horatius. Realia. Grammatiken repeterad. Varannan vecka skriftlig översättning från latin

en till svenska.

Klass VII. Fortsatt läsning latinsk exempelvis Plinius

av prosa, brev och Tacitus Germania omkring 50 sidor; kursivläsning även

av latinska texter av kulturellt intresse från senare tid; omkring 600

vers lyrisk poesi, företrädesvis Horatius. Realia. Skrivningar såsom i föregående klass.

Grekiska.

5 + 5 6 timmar.

Klass V. Det huvudsakligaste formläran; läsövningar och till-

av lämpningsövningar; Xenofons Anabasis eller lättare prosatext

annan

omkring 10 sidor.

Klass VI. Fortsatt läsning Xenofon eller andra prosaförfattare,

av exempelvis Plato omkring 45 sidor. Översikt syntaxens viktigaste

av delar. Var fjärde vecka skriftlig övning. i

Klass VII. Fortsatt läsning grekisk exempelvis Plato

av prosa, eller Nya Testamentet omkring 40 sidor samt minst sång H0-

en av

merus. Grammatikkunskapen vidgad och fördjupad. Realia. Var tredje

vecka skriftlig översättning från grekiska till svenska.

Tyska. 6 6 4 4 + 3timmar. + + + läsövningar; formlära; hörövningar; talöv- Klass Uttals- och anslutning till den lästa texten samt andra tillämpningsövninningar i i gar. formläran fortsatt; Vissa delar Klass II. Läsning lättare stycken; av den lästa texten; hör och talövningar samt syntaxen i anslutning till av

andra tillämpningsövningar.

författare; formläran avslutad och Klass III. Läsning av moderna hör- och talövningar samt andra tillämprepeterad; syntaxen fortsatt; Skrivningar tredje vecka, dels reproduktionsövningar,

ningsövningar. var

dels översättningar till det främmande språket. moderna författare; syntaxen avslutad; hör- Klass IV. Läsning av talövningar samt andra tillämpningsövningar. Skrivningar varannan och vecka såsom i föregående klass. . V. Läsning valda författare, delvis ex tempore; gram- Klass av till de skriftliga övningarna; hör- och talövningar matik i anslutning Skrivningar tredje vecka under

saint andra tillämpningsövningar. var

höstterminen såsom i föregående klass.

Franska.

3+3+3+3+3+3timmar.

och läsövningar; formlära; hör- och talövningar Klass II. Uttals-

samt andra tillämpningsövningar.

lättare stycken; formläran avslutad; syntax Klass III. Läsning av hör- och talövningar samt andra tillämp-

i anslutning till textläsningen;

ningsövningar.

Valda författare; syntaxen fortsatt; hör- Klass IV. Läsning av och talövningar samt andra tillämpningsövningar. Läsning valda författare, delvis tempore; över- Klass V. av ex hör- och talövningar samt andra

siktlig repetition av grammatiken;

Skrivningar tredje vecka under vårterminen,

tillämpningsövningar; var

dels översättningar till franska.

dels reproduktionsövningar,

73-210409. I.

Klass VI. Läsning valda författare, delvis ex tempore; gram-

av matik i anslutning till textläsning och skrivning; hör- och talövningar

samt andra tillämpningsövningar. skrivningar var fjärde vecka, över-

sättningar dels till franska, dels till svenska.

Klass VII. Läsning Valda författare, delvis ex tempore; gram-

av matik i anslutning till skrivövningarna; hör- och talövningar samt andra tillämpningsövningar. Var tredje vecka skriftlig översättning till svenska.

Engelska.

3 + 3 + 3 + 5 timmar.

Klass IV. Uttals- och läsövningar; formlära; syntaxens element i anslutning till den lästa texten; hör- och talövningar samt andra

tillämpningsövningar.

Klass V. Läsning moderna författare; formläran avslutad;

av huvuddragen syntaxen; hör- och talövningar samt andra tillämp-

av ningsövningar.

Klass VI. Läsning valda författare; grammatik i anslutning

av till textläsning och slszrivövningar; hör- och talövningar samt andra tilllämpningsövningar.

Klass VII. Läsning valda författare; grammatik i anslutning

av till textläsning och skrivövningar; hör- och talövningar samt andra tilllämpningsövningar. i

Historia med samhälls- och ekonomilära.

3+3+3+2+3+3+4timmar.

Klass I och II motsvarande klasser i realskolan.

Klass III. Allmän historia från början 1700-talet till våra

av dagar. Svensk historia från frihetstidens början till våra dagar.

Klass IV. Den grekisk-romerska forntidens historia med särskild vikt lagd vid kulturutvecklingen. Inledande återblick på medeltidens kulturutveckling.

Klass V. Nya tidens allmänna historia till 1715 och svenska historia till 1718 i fördjupad framställning och med särskilt beaktande

av sådana företeelser, som varit större betydelse för kultur- och

av sam-

håillsutxrecklingen.

Klass 171 och Ill ring ll och lII av latingymnasiet.

Geografi.

3 + 3 + 3 timmar.

Klass l klass 1 i realskolan.

Klass ll. Sydamerika., Nordamerika, Oceanerna, Europa utom Sverige, Norge, Danmark och lilinland.

Klass HI. Grunddragen den allmänna geografien. Sverige, med

särskilt beaktande av naturtillgångar och kulturmöjligheter, befolknings-

förhållanden, näringsliv och samfärdsel. Norge, Danmark och Finland, behandlade i större korthet under synpunkter. Därjämte några

samma

de större kulturstaterna på motsvarande sätt behandlade. Exkurav sioner.

Matematik.

;+4+2+3+3timmar.

Klass I och II motsvarande klasser i realskolan.

Klass III. Ekvationer första graden med obekant; aritme-

av en tiska uppgifter, huvudsakligen hämtade det praktiska livet och i regeln

valda så, att de lämpa sig för ekvationsbehandling. Trianglars och

parallellogrammers ytor; lätta geometriska övningssatser och planimetriska

beräkningsuppgifter; uppritning enkla diagram.

Klass IV. Fortsatt övning med aritmetiska uppgifter såsom i föregående klass; ekvationssystem första graden, huvudsakligen med två

obekanta, jämte problem; algebraiska redaktioner till omfattning,

en som är behövlig för latinlyceets matematikkurs. Cirkeln; sammanfattande repetition den föregående geometriska kursen; geometriska övnings-

satser; uppritning av enkla diagram.

Klass V. Begreppen irrationellt tal och kvadratrot; ekvationer

av andra graden med obekant jämte problem. Det viktigaste angående

en likformig avbildning; kort sammanfattande kurs i planimetri; rymd-

geometriska beräkningsuppgifter.

Biologi med hälsolära. 2 + 2 + 2 + 4 timmar. Klass I klass 1 i realskolan. = Klass II. Kräldjurens, groddjurens, fiskarnas samt de ryggradslösa djurens byggnad och viktigare former. Några av växtrikets vik.tigare familjer, gagnväxter påbörjad kurs; växtbestämning; växtinsamling. Exkursioner. Klass III. Översiktlig repetition av djurriket. Några av växtrikets viktigare familjer, gagnväxter fortsatt kurs; viktigare svenska växtsamhällen samt grunddragen av den skandinaviska växtvärldens historia; växtbestämning, växtinsamling. Exkursioner. Klass VI klass 4 i realskolan och ring II av gymnasiet. 2

Fysik. 3 3 + 3 + 2 timmar. + Klass II klass 2 i realskolan. = Klass 11. Sammanfattande repetition av andra klassens kursi mekanik jämte någon utvidgning kursen, särskilt rörande krafters av sammansättning och upplösning med enkla användningar av satserna härom samt enkla försök tillhörande rörelseläran; värmelära jämte grunddragen meteorologien. av Klass V. Magnetism och elektricitet; det allmännaste om solsystemet och himlakropparna i övrigt. Klass VI. Vågrörelselära; akustik; optik; ljusets interferens; olika

slag av strålning.

Kemi. 3 + 2 timmar. VIII klasser i realskolan. Klass och I V

= motsvarande

Nyspråkligt lyceum.

Religionskunskap. 2+2+1+1+2+2timmar.

Klass I-III motsvarande klasser i realskolan. = Klass IV och V motsvarande klasser latinlyceet. z av Klass VI. Huvudmomenten i kursen för klasserna Vl och VII av latinlyceet.

Psykologi. 2 timmar.

Klass VII ring III av gymnasiet. :2

Svenska. 6+4+3+4+3+3+4timmar.

Klass I-III motsvarande klasser i realskolan. = Klass I V-VII motsvarande klasser latinlyceet. = av

Tyska. 6+5+5+4+3+2timmar.

Klass I--V= motsvarande klasser latinlyceet, lock att skrivav ningarna i klass IV anordnas tredje vecka och i klass V fjärde var var vecka hela läsåret. Klass VI. Läsning valda författare, delvis tempore; av ex grammatik i anslutning till den lästa texten; hör- och talövningar samt andra

tillämpningsövningar.

Franska. 4+3+3+3+3+5timmar.

Klass II--TI motsvarande klasser av latinlyceet, dock att skriv- = ningar anordnas i klasserna IV och V var fjärde vecka och i klass Vl var tredje vecka. Klass Ill klass VII av latinlyceet, dock att skrivningar anorda: nas var tredje vecka och jämväl omfatta översättningar från svenska till franska.

Engelska. 4 + 4 + 3 + 5 timmar.

Klass IV--VII motsvarande klasser av latinlyceet, dock att i = klasserna VI och VII skrivningar anordnas var tredje vecka, omfattande i den förra klassen reproduktionsövningar, i den Översättningar senare till svenska.

Historia med samhälls- och ekonomilära. 3+3+2+2+3+3+4timmar.

Klass I-Hl motsvarande klasser i realskolan. == Klass IV. Allmän och svensk historia: från mitten 1800-talet av till våra dagar. Inledande återblick på medeltidens kulturutveckling. Klass T-VII motsvarande klasser latinlyceet. = av

Geografi. 3+ 2+ 2+2+2+ 3 timmar.

Klass 1-1 V motsvarande klasser i realskolan. = Klass V ring I nyspråkliga gymnasiet. = av Klass VII ring III nyspråkliga gymnasiet. = av

Matematik. 5+4+3+5+4+4timmar.

Klass I och II motsvarande klasser i realskolan. = Klass III. Ekvationer första graden med obekant; aritmeav en tiska uppgifter, huvudsakligen hämtade det praktiska livet och i reur geln valda så, att de lämpa sig för ekvationsbehandling; bokstavsräkning: de fyra räknesätten i hela tal och bråk. Trianglars och parallelloytor; cirkeln; lätta geometriska övningssatser och planimetriska grammers

beräkningsuppgifter; uppritning av enkla diagram.

Klass IV. Aritmetiska uppgifter, valda med direkt hänsyn mera

till det praktiska livets, särskilt affärslivets, fordringar; ekvationssystem

första graden, huvudsakligen med två. obekanta, jämte problem; irra-

av tionella tal och kvadratrötter. Sammanfattande repetition av den före-

gående geometriska kursen; geometriska övningssatser samt planimetriska

och rymdgeometriska beräkningsuppgifter; uppritning enkla diagram.

av Klass V. Ekvationer andra graden huvudsakligen med en obeav

kant med tillämpningar bland annat på planimetriska uppgifter. Använd-

ning rätvinkliga koordinater för studium enkla funktioner. Det av av viktigaste angående ñgurers likformighet; kort sammanfattande kursi planimetri. Var femte vecka ett skriftligt arbete.

Klass VI ring II nyspråkliga gymnasiet.

r: av

Biologi med hälsolära. 2+1+2+2+3timmar.

Klass I-I V motsvarande klasser i realskolan. =

Klass VI ring II av nyspråkliga gymnasiet.

Fysik. 3+2+4+3+3timmar.

Klass II och III motsvarande klasser i realskolan. = 4 Klass V. Mekanikens viktigaste fenomen; värmelära jämte grund-

dragen meteorologien; det allmännaste Solsystemet och himlakrop-

av om

parna i övrigt.

580 Klass VI. Värmeläran avslutad; läran om magnetism och 010ktricitet. Klass VII ring III av nyspråkliga gymnasiet. =

Kemi. 3 + 2 + 2 + 2 timmar. Klass III klass 3 i realskolan. = Klass IV. Några den organiska kemiens viktigaste ämnesgmpav per; några metalloider och deras viktigaste föreningar. Klass V. Återstående metalloider och deras viktigaste föreningar; lagar och teorier, i den mån behovet av närmare kännedom dem en om

gör sig gällande.

Klass VI ring II nyspråkliga gymnasiet. : av

Reallyceum.

Religionskunskap. 2+2+1+1+2+2timmar.

Klass I-VI motsvarande klasser av nyspråkliga lyceet. =

Psykologi. 2 timmar.

Klass VII ring III av gymnasiet. =

Svenska.

6+4+3+3+3+3+3timmar.

Klass I-III motsvarande klasser i realskolan. = Klass IV och V motsvarande klasser av latinlyceet. = Klass V1. Läsning valda stycken den svenska litteraturen av av efter 1809 såsom i föregående klass. Ett sånger av Homerus; par eventuellt läsning utländsk litteratur i översättning. Läsning av annan dansk och norsk litteratur. Övning i muntlig framställning. En uppav sats var fjärde vecka. Klass VII. Fortsättning litteraturstudiet fram till våra dagar av såsom i föregående klass. Läsning utländsk litteratur iöversättning. av Övning i muntlig framställning. En uppsats fjärde Vecka. var

Tyska. 6+4+4+3+3+2timmar.

Klass I- V motsvarande klasser latinlyceet, dock att skriv- = av ningarna i klass V anordnas tredje vecka under hela läsåret. var Klass VI klass VI nyspråkliga lyceet. = av

Franska. 5 + 4 + 4 + 3 timmar.

Klass II. Uttals- och läsövningar; formlära; hör- och talövningar

samt andra tillämpningsövningar.

Klass III. Läsning lättare stycken; formläran avslutad; syntax av i anslutning till den lästa texten; hör- och talövningar samt andra tilli

lämpningsövningar.

Klass IV. Läsning valda författare; huvuddragen av syntaxen; av hör- och talövningar samt andra tillämpningsövningar.

74-1110409. 1.

Klass IK Läsning valda författare; grammatik i anslutav ning till skrivövningar; hör- och tzilöxiningai samt andra tillämpningsövningar.

Engelska. 5 + 3 + 3 + 3 timmar. Class Illll motsvarande klasser latinlyceet. r av

Historia med samhälls- och ekonomilära. 3+3+2+2+2+3+4timmar. Klass I-lll motsvarande klasser i roalskolan. f" Klass 11: klass IV nysprfikliga lyeeet. i av Klass l. Nyare tidens allmänna och svenska historia fram till 1789 med särskilt beaktande sådana företeelser, varit större av som av

betydelse för knltur- och samhåillsutvecklingen.

Klass 17. Allmän oeli svensk historia från 1789 till 1871, resp. 1866. Klass VU ring 111 gymnasiet. f av

Geografi. 3 + 3 + 3 timmar. Klass I klass 1 i rezilskolan. - Klass II och III motsvarande klasser latinlyceet. :s av

Matematik. Hiniudlinjen 5 + 4 + 4 + 4 + 6 + 6 + 7 timmar. Differentierade linjen 5 + 4 + + 4 + 6 + 4 timmar. Iflass I och Il motsvarande klasser i realskolan. Iflass III klass 111 nyspråkliga lyceet. av

Klass IV. Ekvationssystem första graden, huvudsakligen med av två obekanta, jämte problem; irrationella tal och kvadratrötter. Sam-

manfattande repetition den föregående geometriska kursen; geometriska

övningssatser och planimetriska beräkningsuppgifter; uppritning av enkla

diagram.

Klass TC Ekvationer andra graden med och flera obekanta av en med tillämpningar särskilt på planimetrien; enkla numeriska rotekvatio- Användning rätvinkliga koordinater för studium av enkla funkner. av

tioner. Likformighetsläran; sammanfattande kurs i planimetri. Var

tredje Vecka ett skriftligt arbete. Klass VI och VII motsvarande ringar av realgymnasiet. :

Biologi med hälsolära.

Huvudlinjen 2 + 1 + 2 + 2 + 3 timmar. timmar. i Differentierade linjen 2 + 1 + 2 + 2 + 5 + 5

Klass I-I V motsvarande klasser i realskolan. = Klass VI och VII ring II och III av realgymnasiet. =

Fysik.

Huvudlinjen 3 + 2 + 3 + 4 + 3 + âjtimmar. Differentierade linjen 3 2 + 3 + 4 + 3 + 6 timmar. +

Klass II och III motsvarande klasser i realskolan. = Klass I V. Mekanikens viktigaste fenomen. . Klass V. Värmelära jämte grunddragen meteorologien; det allav männaste Solsystemet och himlakropparna i övrigt. Magnetism och om

elektricitet påbörjad kurs.

Klass VI och VII ring II och III av realgymnasiet. =

Kemi.

Huvudlinjen 3 + 2 + 3 + 3 + 3 timmar."

Differentierade linjen 3 + 2 + 3 + 3 + 4 timmar.

Klass III klass 3 i realskolan.

= Klass IV klass IV nysprâkliga Iyceet.

: av

Klass V-VII ring I-III realgymnasiet.

= av

KAP. XVI.

Grunder till kursplaner.

1. Realskolan.

Kristendom.

Vid utarbetandet plan för kristendomsundervisningen i realsko- A min nn av synpunkter. har kommissionen eftersträvat att finna anordning, som i sin mån lan en förhjälpzi de till medveten orientering i Vår kristna kan unga en mera kulturvärld och på gång främja deras personlighetsutveekling och samma karaktärsdaning. Vad enligt kommissionens uppfattning från förstnämnda synsom måste krävas, år saklig och vederhäftig historisk undervisning

punkt en

kristendomens uppkomst, innehåll, utveckling och kulturella värde, om lagd, den särskilt belyser de religiösa företeelserna i våra dagar så att och deras samband med nutidens allmänna sociala och kulturella ström- I sådant syfte behöver ungdomen framför allt erhålla en mera ningar. undervisning den kristna religionens grundläggare och cen-

ingående om

trala personlighet samt huvudtankarna i dess urkunder, reformationens om och dess bärande idéer samt den religiösa utvecklingen i hanbrytare om vårt eget land. Men ett grundvillkor för att kristendomsundervisningen skall fylla sådan uppgift är givetvis, att den på det närmaste avpassas en efter lärjungarnas mottaglighet under de för deras framtid imånga hånseenden avgörande övergångsåren. Därför torde undervisningen böra er-

hålla till såväl form innehåll möjligast konkreta prägel. som Med hänsyn härtill har kommissionen funnit skäl att förorda en sådan anordning kristendomsundervisningen i realskolan, att läroinneav

hållet regelmässigt samlas omkring personligheter, som på olika sätt under

skilda tider kämpat med lösningen livets problem. av stora Genom åskåd-

lig teckning deras liv och strävanden, med anlitande

av även av belysande

källskrifter, där så lämpligen kan ske, kan låta dessa

man personligheter

framträda levande, talande och

mera handlande, i sin tids miljö. Och

kommissionen är övertygad att ett dylikt urval

om av livsbilder, ställda i religionspsykologisk och tidshistorisk belysning, skall skänka lärjungarna

bestående intryck kristendomens väsen och av betydelse samt tillika bliva

dem verksam hjälp vid deras trevande försök en att vinna klarhet över

sig själva och sin bestämmelse.

Frågan om ungdomens personlighetsbildning och karaktärsdaning

utgör ett av samtidens allra Viktigaste pedagogiska

problem, som på

senare tiden allt trätt i förgrunden för det allmänna mera intresset. Efter

kommissionens uppfattning möter under sådana förhållanden för kristen-

domsundervisningen i realskolan den synnerligen maktpåliggande uppgiften att på allt sätt bidraga till lärjungarnas sedliga stärkande, så mycket

mera som dessa på detta skolstadium befinna sig i de

egentliga bryt-

ningsåren, då de av naturliga skäl ofta utmärka sig för brist

på hållning

eller åtminstone brist på jämvikt. I detta syfte är det emellertid nöd-

vändigt, att kristendomsundervisningen handhaves på ett sådant

sätt, att

lärjungarna få ett verkligt intryck högheten i de

av sedliga idealen och

allvaret i de sedliga strävandena.

Till den personlighetsbildning, realskolans

som kristendomsunder-

visning avser att meddela, räknar kommissionen bland annat också den

hänsynsfullhet gentemot olika tänkande, betingas därav,

som att människor på skilda vägar söka sig fram till

en personlig livsåskådning, som

för dem blir en samvetssak och för vilken de, i den mån densamma fram-

står såsom resultat samvetsgrann prövning och av som uttryck för ärlig

övertygelse, äga att kräva respekt även hos dem, hava som en annan uppfattning. För att främja uppkomsten denna i vår tid av särskilt

betydelsefulla egenskap hos lärjungarna bör läraren låta sig

angeläget

vara att i all sin Verksamhet ådagalägga vidhjärtad

en fördragsamhet,

och detta icke minst i sitt personliga förhållande till enskilda

lärjungar,

som möjligen söka hävda grunduppfattning i föreliggande

en annan spörs-

mål än hans Det särdeles viktigt, att detta iakttages egen. synes vara ett skolstadium, då lärjungarna äro ytterst känsliga för allt, som kan

på

verka sårande för deras vaknande medvetande och självkänsla. Här berörda synpunkter böra efter kommissionens förmenande till uttryck i närmare anvisningar till den föreslagna kursplanen. komma Målbestämmelserna för kristendomsämnet har kommissionen avfattat Mål. i närmaste överensstämmelse med angivna synpunkter. Denna unovan sålunda hava till huvudsyfte att med anpassning till skodervisning bör allmänna bildningsmål meddela lärjungarna insikt om den kristna lans uppkomst, innehåll, utveckling och kulturella betydelse samt

religionens

samband härmed någon kännedom viktigare främmande religioner. i om liksom i skolans övriga ämnen gäller det att bibringa dem vissa be- Här stämda kunskaper, vadan det förutsättes, att de egentliga undervisningsmå hava karaktären uppbyggelsestunder, för vilket ändatimmarna av mål viss tid anslagen till morgonandakt. Men å andra sidan betonas är de bestämmelserna, att läroinnehållet bör fram-

uttryckligen i föreslagna

sådant sätt, att lärjungarnas personlighetsutveckling och ställas på ett därigenom främjas, och vad i detta avse-

karaktärsdaning av som ovan

ende blivit anfört, torde hava framgått, att kommissionen varit synnerligen denna synpunkt skall vinna tillbörligt beaktande vid angelägen om att undervisningen. Enligt gällande läroplan kristendomsundervisningen i realnu avser historia även i huvudskolan att meddela insikt förutom i kristendomens dess lära. Som de föreslagna målbestämmelserpunkterna av synes av innehåll, har kommissionen eftersträvat att tillgodose båda dessa nas ehuru, vad särskilt det sistnämnda beträffar, på i viss mån kursmoment, hittills. I stället för den fristående översiktliga framställannat sätt än den kristna tros- och sedelärans grundtankar, nu ingår i ning av som för klasserna 4 och har kommissionen med konsekvent fastkurserna hållande det historiska betraktelsesätt, enligt dess uppfattning av som skäl bör anläggas vid realskolans undervisning, funnit lämpav flera ligast, att huvudtankarna i kristendomen genomgående meddelas i sitt historiska sammanhang i anslutning till behandlingen de naturliga av banbrytarna för den kristna livsâskådningen, och att dessa idéer stora

därvid i någon mån ställas i såväl religionspsykologisk tidshistorisk som

belysning. Vad dylik anordning möjligen kan gå förlorat

som genom en

i fråga om begreppsmässighet och systematisering, torde rikligen ersättas därigenom, att läroinnehållet blir för lärjungarna fattbart, kommer

mera att för dem framstå levande uttryck för erfarenheter

som personliga och

strävanden samt ingå som integrerande del den historiska

en av verklig-

het, vari de undervisningen i övrigt införts. Den genom mera översiktliga framställningen den kristna livs- och har kom-

av världsåskådningen

missionen velat till gymnasialstadiet, där den, på spara ovan antytt sätt förberedd, bättre torde komma till sin rätt.

Förutsätt- Enligt gällande undervisningsplan innefattar lärokursen för krisningar och tendom inom klasserna 1-3 den nuvarande realskolan bibliska berättiønplan. av telser jämte lärdomar med anslutning till huvudstyckena i Luthers lilla

katekes. Detta läroinnehåll torde i det hela motsvara, vad folksom skolan meddelat i detta ämne före den

nya undervisningsplanens tillämp-

ning, bortsett från den utförliga

mera katekesläsningen ifolkskolan, vars

bildningsvärde för barn på ifrågavarande åldersstadium dock bekant som varit mycket omtvistat.

Den omläggning folkskolans för

av kristendomsundervisning, som

närvarande håller på att genomföras, innebär visserligen å sidan ena nå-

got försvagande av ämnets ställning, vad timtalet beträffar, å andra

men sidan väsentliga reformer i fråga lärostoffets urval och

om behandling,

i det undervisningen skall i möjligaste mån anslutas omedelbart till bibelns egen framställning samt även i övrigt närmare efter anpassas lärjungarnas mottaglighet och behov. I den kursen skall sålunda nya ingå bland annat ett rikare urval för barn lämpliga berättelser och av stycken ur bibelns olika delar samt i anknytning till Jesu

bergspredikan

efter barnaålderns mottaglighet och behov

en lämpad sammanfattning av

den kristna tros- och livsåskådningen. Det torde därför kunna förutsät-

tas, att folkskolans kristendomsundervisning framdeles skall

bibringa lär-

jungarna ett i det hela kvalitativt bättre bildningsresultat hittills, än även om vissa kunskapsmoment, ingått i den förutvarande lärokursom sen, komma att försvagas eller bortfalla.

På grund härav har kommissionen kunna ansett sig gå ut ifrån

vid övergång från folkskolan till den nya realskolan att lärjungarna skola visa sig i besittning insikter i kristendom, ungefärligen vara av motsvarande dem, lärjungarna i den nuvarande realskolan innehava som flyttning från tredje till fjärde klassen. För att ämnet skall i huvid vid sin hittillsvarande ställning i skolan, erfordras såvudsak bibehållas den realskolan bereder utrymme för undervisning i detlunda, att nya till omfattning, väsentligen motsvarande lärokursen inom klassamma en 4-6 den nuvarande realskolan. serna av behandling sagda lärokurs äro för närvarande anslagna .För av sammanlagt 6 veckotimmar eller 2 inom och en av de ifrågavarande var Kommissionen har emellertid med hänsyn därtill, att dels anliklasserna. tande källskrifter förordats, dels återblick på vissa huvudmoment av en den i folkskolan eljest ingående kursen funnits av behovet påkallad, av planen för den realskolans kristendomsundervis-

vid uppgörande av nya

sig böra för densamma beräkna tillsammans 7 veckotimmar. ning ansett timsumma överensstämmer nära med den, vid de kommunala Denna som i medeltal tagits i anspråk för ändamål. mellanskolorna samma föreslagna timsumnian har kommissionen så fördelat mellan Den 2 veckotimmar kommit på varje klass med unskolans fyra klasser, att den tredje. I sistnämnda klass, där icke sällan konfirmationsdantag av undervisningen torde inträda vid sidan skolans verksamhet, skulle av förekomma endast under 2 veckotimmar halva undervisning i ämnet

läsåret. Såsom inledningsvis framhållits, har kommissionen sökt att Kursfördøg ovan för meddelandet undervisning i kristendom, "m9finna en anordning av mån lämpats efter lärjungarnas förutsättningar och som i möjligaste utveckling. I enlighet härmed har kommissionen funnit skäl allmänna valda bilder kristendomens historia från dess uppkomst och att låta ur ända till dess framträdande i nutiden ingå för första utveckling ikursen

Dessa livsbilder böra givetvis så väljas och behandlas, klasserna 1--3. å sidan den religiöst-sedliga utvecklingens mest karakteristiska att ena drag framstå så klart möjligt och att å andra sidan de personlighetssom bildande och karaktärsfostrande momenten i undervisningen komma till

sin fulla Fjärde klassens kurs skulle därefter få till huvuduppgift rätt.

75-210409. I.

att, i anslutning till vad vid den föregående undervisningen i såväl

som folkskolan som realskolan meddelats, giva de till något större nu mogenhet komna lärjungarna samlad, åskådlig bild Jesu liv och en av verksamhet samt ett huvudintryck kristendomens betydelse för utveckav lingen i det hela. Genom sådan läggning lärokurserna kommer realskolans en av kristendomsundervisning också att utgöra naturlig fortsättning och en fördjupning av folkskolans kurs i ämnet, liksom den tillika iallt väsent-

ligt nära ansluter sig till de grundprinciper, varit avgörande för som lärostoffets anordning i denna skola. Vidare vinnes därigenom den fördelen, att undervisningen i kristendom kan fortlöpa parallellt med under-

visningen i historia vid behandlingen de olika huvudskedena i ntav Vecklingen, vilket kommissionen, med hänsyn till önskvärdheten av att. största möjliga koncentration i skolarbetet städse iakttages, tillmäter synnerlig betydelse. I överensstämmelse med berörda grundsatser för fördelningen av lärostoffet i det hela första klassens kurs huvudsakligen avser att göra

lärjungarna närmare förtrogna med representativa personligheter den

ur kristna religionens historia gamla tiden och medeltiden. För

under er-

hållande lämplig inledning och fastare utgångspunkt för denna

av en undervisning torde emellertid någon del första terminen böra anslås till av en återblick på Israels profeter och vissa drag Jesu verksamhet, vilav ken återblick torde hava ytterligare fog för sig med hänsyn till den omst.ändigheten, att lärjungarna ofta komma från skilda folkskolor med mer eller mindre olikartade förkunskaper i ämnet. I övrigt förutsättes, att läsning av våra religiösa huvudurkunder jämte lämplig litteratur skall annan

ingå som grundläggande och belysande moment i undervisningen. Med

stöd källskrifter såsom i föregående klass bör därefter i andra av man klassen låta de stora reformatorerna och deras åskådning samt eller en annan livstyp från närmast följande tid framträda i möjligaste mån levande inför lärjungarna, sedan dessa snabb återblick på Paugenom en lus, Augustinus och Bernhard Clairvaux förberetts för förståelsen av av reformationens innebörd. På liknande sätt böra i tredje klassen 1700talets representativa fromhetsriktningar samt 1800-talets religiösa ström-

behandlas. Slutligen följer i fjärde klassen Jesu liv och verkningar samhet samt allmän överblick huvudmomenten i den religiöst-sedliga en av utvecklingen intill våra dagar med särskilt beaktande kristendomens betyav delse för den allmänna kulturen och huvuddrageni nutidens andliga liv. I anslutning härtill böra lärjungarna erhålla någon kännedom de om bibliska skrifternas tillkomst och historia samt i någon mån införas i de klassiska uttrycken för kristendomen i psalmsången och bekännelsen. I lämpligt samband med den övriga kursen inom de olika klasserna lämnas belysande meddelanden den allmänna religionshistorien, för att ur lärjungarna skola få någon uppfattning kristendomens förhållande om till viktigare främmande religioner.

Svenska. kommissionen föreslår för ifrågavarande Ämnets Den ändrade benämning nu benämning. icke giva detta ett annat innehåll än det , ämne avser givetvis att nuvarande. Namnet har valts uteslutande formella skäl: det motsvarar av ett modernt språkbruk, har ñerstädes i skollivet faktiskt redan utmera trängt den tyngre benämningen modersmålet och har sin språkliga analogi i ämnesnamnen tyska, engelska och franska. Nu gällande undervisningsplan för realskolan fastställer såsom mål JPIål. för undervisningen i modersmålet att bibringa lärjungarna förmåga att ñytande och uttrycksfullt uppläsa stycken i obunden och bunden form, färdighet att muntligen och skriftligen, i fallet med säker rättsenare stavning och interpunktion, giva redig och språkligt vårdad framen ställning ett lättare ämne samt förtrogenhet med några av Sveriges av förnämsta författare, huvudsakligen från senaste århundradet. Den anförda målbestämningen i huvudsak passa även för synes den realskolans undervisning i svenska. I realiteten torde emellertid nya målet kunna sättas högre än i den nuvarande skolan. Den för folkskolan senast fastställda timplanen modersmålet ett högst avsevärt antal ger veckotimmar, vilket i de klasser folkskolan, skulle ersätta den av som nuvarande realskolans båda lägsta klasser, vida överstiger de i dessa klasser åt ämne anslagna i förra fallet 29 veckotimmar, några samma -

välskrivningstininiar inräknade, i fallet 10 veckotimmar. På senare grund härav och med avseende jämväl fäst därvid, i den att nya folkskolan kurserna i modersmålet väsentligen omlagts och

utvidgats, torde

man böra räkna med att lärjungarna skola komma bättre förberedda i modersmålet in iden realskolan än iden nuvarande nya realskolans tredje klass. Med hänsyn till de ändrade förutsättningar, från vilka undervisningen i framtidens realskola alltså har att utgå, böra målbestämmelserna klart uttrycka, att kursen bygger på det i folkskolan inhämtade kunskapsmåttet. Även i övrigt hava vissa

omredigeriiigar av dessa

bestämmelser ansetts påkallade realskolans närm-are anslutning till av sagda skola. Slutligen har kommissionen ansett det önskvärt redan att vid målets utformande starkt framhålla ämnets centrala betydelse såväl för lärjungarnas bildning och bildningsintressen i det hela som ock för utvecklande av deras smak och språkkänsla. Ifzzraförzlcl- Iiäsøziøzg. I full överensstämmelse med vad stadgas i som nu gälning. lande undervisningsplan, bör även för framtiden Iásningeøz betraktas som ett huvudmoment vid undervisningen i svenska på skolans alla stadier. Med hänsyn till lärjungarnas större mognad vid inträdet i den nya skolan har kommissionen ansett sig kunna påyrlça, att allt, läses i som denna skola under de timmar, anslagits åt svenska språket, bör som äga litterärt värde, detta så mycket fordran i gällande mer som samma nndervisningsplan för rikets folkskolor uppställes beträffande den litteratur, som skall läsas ifolkskolans tre högsta klasser. Kommissionen vill givetvis förorda, att endast rent skönlitterära alster skola vid undervisningen i svenska behandlas. Men även vid denna underom visning läsning exempelvis historisk, geografisk eller naturvetenskaplig av litteratur med fördel kan och bör bedrivas, detta även allmänbildur ningssynpunkt, må tillses, att den litteratur, väljes, till noga som även form och framställningssätt äger ett högre värde.

Den starka ställning modersmålsundervisningen kommer

att intaga i

folkskolan bör utgöra garanti för att lärjungarna vid inträdet i realskolan en skola äga viss förmåga att läsa -Ãcorreløt och väl. Erfarenheten en giver emellertid vid handen, att denna förmåga endast förvärvas genom mycken övning och mycket målmedvetet arbete å lärares och lärjungars sida och att

093 den, även om den på ett tidigt stadium förvärvats, i brist på fortsatt övning lätt går förlorad. Det är därför kommissionens mening, att en metodiskt driven, på en riktig uppfattning av innehållet byggd välläsning har sin givna plats jämväl i realskolan och där bör övas i de olika klasserna i erforderlig utsträckning. Den undervisning angående välläsningens grunder, är förlagd till realskolans fjärde klass, anser

som nu kommissionen böra förläggas till den nya skolans första klass. Därmed är nämligen lämplig utgångspunkt given för undervisningen i detta

en ämne redan från det första skolåret i den högre skolan. Kommissionen

emellertid icke med nämnda kursmoment någon systematisk framavser ställning av välläsningsläran, utan endast att vissa praktiska riktlinjer beträffande välläsningen, exempelvis med avseende på pausering, betoning, olika röstläge och dylikt, angivas,till vilka sedan kan hänvisas under den fortsatta läsningen.

I realskolans båda lägsta klasser kan och bör läsningen koncentre-

på kortare läsestycken. Men i den tredje klassen liksom i den fjärde ras bör enligt kommissionens mening denna läsning lämna för ett mera

rum ingående studium av större litterära alster, och dessa böra sättas i sin rätta miljö genom av läraren gjorda muntliga litteraturhistoriska meddelanden, varvid dock måste ihågkommas, att litteraturen är huvudsaken och att det litteraturhistoriska stoffet endast har till uppgift att från Vissa synpunkter närmare belysa den lästa litteraturen. Då den kännedom om svensk litteratur, som sålunda meddelas lärjungarna, på grund av den åt ämnet anslagna tidens relativa knapphet, icke kan bliva synnerligen omfattande, det stor vikt, att lärjungarna

synes vara av erhålla nödig ledning och behövliga anvisningar för läsning på hand

egen i hemmet, varvid även frivillig litteraturlåisning bör på allt sätt uppmunt-

Härigenom skulle de litterära bildning och synvidd ökas och ras. ungas på samma gång ett medel givas att så småningom införa dem i den mera fria form av studier, som bör utmärka ett högre stadium.

Såväl i valet den litteratur, skall läsas på lärorummet,

av som som icke minst i ledningen lärjungarnas nämnda läsning på

av ovan egen hand har skolan ett mäktigt medel, vilket icke får lämnas obeaktat, att förädla smaken och motverka mindrevärdig litteratur. Denna led-

ning påkallas mera omedelbart i skolans båda högsta klasser, där kursens läggning speciellt motiverar mera omfattande litteraturläsning i hemmet, men givetvis är det stort värde, att läraren i svenska även på

av det lägre skolstadiet råd och anvisningar söker leda lärjungarnas

genom läslust i rätt riktning. På detta område har skolan fostrande

en uppgift av betydande räckvidd att fylla därför också ett stort

men ansvar.

Muntlig framställning. Redan enligt nu gällande bestämmelser intager den muntliga framställningen i realskolan ett viktigt i moders-

rum målsundervisningen. Efter kommissionens uppfattning kan denna del

ämnet icke skattas högt. Det torde allmänt erkänt, att av nog vara svenskar den muntliga framställningens konst äro avgjort underlägsna

blott Sydeuropas livligare folk utan även närstående, såsom

oss mera danskar och tyskar. Och sällan har påpekats, att anlednin-

en av garna till detta förhållande är att söka däri, att vi i berörda hänseende

ålder haft bristfällig modersmålsundervisning. Nu kan visserligen

av en med fog sägas, att all skolundervisning bör så inriktas, att lärjungarna utveckla sin förmåga att muntligen uttrycka sig på ett klart, språkligt korrekt och ledigt sätt, givetvis bör undervisningen i svenska all-

men deles särskilt sträva efter att förverkliga detta mål. Den muntliga framställningen bör alltså under denna undervisning få större utrymme än hittills och drivas metodiskt. Den bör, under olika former, förekomma i alla skolans klasser. .I första klassen inträda, vid sidan muntligt

av återgivande av lästa stycken, såsom det primära muntliga redogörelser för iakttagelser. Sådana detta åldersstadium bäst,

egna: passa utveckla lärjungarnas förmåga av naturligt talande mera än de egentliga reproduktionerna, där den lästa texten ofta lägger onödiga band på de

ungas uttryckssätt, och äro också ägnade att till större självstän-

mera

dighet utveckla den muntliga framställningsgåvan. Reproduktionerna,

som emellertid även måste bibehållas, utvidgas efter hand till krä-

mera vande referat. högsta realskoleklassen böra såsom hittills kortare föredrag och diskussioner förekomma.

Skriftlig framstállizxing. Det viktigaste av rättstavningsläran torde vara meddelat redan i folkskolan, där rättstavning övats alltifrån andra skolåret, alltså under tid fem år. Att den för nämndaskola före-

en av

skrivna kursen är väl inhämtad, måste också enligt kommissionens mening kontrolleras vid inträdesprövningen till realskolan. Emellertid har kommissionen icke ansett, att undervisning i rättstavning kan helt och hållet avskrivas från realskolans kursplan. Sålunda hava rättstavningsövningar ansetts böra bibehållas i den skolans första klass. Även för den andra nya klassen, där sådana övningar i regeln torde vara mindre nödiga, har föreskrift ansetts böra lämnas därom, att rättstavnings- och interpunktionsövningar må förekomma till den utsträckning, som kan anses erforderlig. Med sådan bestämmelse är tillfälle givet till indivien mera duell behandling särskilda klasser och avdelningar. Även komav om missionen sålunda vill förorda rättstavningsövningar å realskolans stadium, står det för densamma klart, att dessa övningar icke få taga alltför stort utrymme på bekostnad viktigare delar av nu förevarande av ämne. Genom metodiska anvisningar torde böra inskärpas, att rättstavningsövningarna göras mindre tidsödande, erhålla mera praktisk läggen ning än hittills och att de icke få allt för mycket isoleras såsom ett särskilt moment i undervisningen.

Vad angår uppsatsskrivningen, må erinras därom, att lärjungarna

i folkskolan från det tidigaste skolstadiet erhålla övning i användandet skriften såsom uttrycksmedel. Från nedskrivande ord, uttryck av av

och korta meningar få de övergå till enkla uppsatsövningar, återgivande

korta berättelser och avfattande enkla redogörelser för vad de av av lärt sig eller eljest iakttagit, vilka övningar efter hand skola antaga fornågot fastare ordnade uppsatser. På den sålunda lagda grundmen av valen uppsatsskrivningen i realskolan, under en gradvis skeende synes övergång från lättare till något svårare uppgifter, kunna i det hela anordi väsentlig överensstämmelse med vad tillämpats i den nuvarande nas som realskolans fyraqhögsta klasser. Att kommissionen vid formulerandet ifrågavarande kursmoment av uteslutit bestämmelserna att uppsatserna skola utarbetas under läraom ledning eller efter hans anvisning, innebär icke någon annan princirens piell uppfattning än den, i gällande kursplan kommit till utsom nu tryck. Kommissionen har endast ansett, att dylika bestämmelser lämpligen hava sin plats i de metodiska anvisningarna.

Språklära. I folkskolan inledes språkläran redan i andra klassen genom språkbyggnadsövningar, som fortgå i tredje, fjärde och femte klasserna och under vilka efter hand kunskap vinnes ordklasser och

om ordens vanligaste böjningsformer, satser och satsföreningar samt satsens huvuddelar med deras bestämningar. I sjätte klassen inträder undervisning i egentlig språklära, där det förut inhämtade sammanfattas och ytterligare inskärpes. På den grund, sålunda lagts i folkskolan, bör

som studiet av den svenska språkläran fortsättas realskolans tre lägsta

genom klasser till den omfattning, motsvaras kurserna i den nuvarande

som av realskolans tredje, fjärde och femte klasser. Den sammanfattande översikten av form- och satsläran, förekommer i femte klassen, har

som nu såsom föga givande och för mycket abstrakt ersatts satsanalys och

andra tillämpningsövningar, ägnade att befästa lärjungarnas

som synas mer insikter i grammatik än eller mindre schematisk översikt. Den

en mer grammatiska undervisningen hör i främsta rummet inriktas på vad

som för det svenska språket är betydelse. Givetvis bör emellertid vid

av denna undervisning även hänsyn tagas till de främmande språkens krav, liksom det är naturligt, att jämförelser på det grammatiska området mellan svenska och andra samtidigt lästa språk äro synnerligen värdefulla. Men svenskan får icke vid undervisningen nedsjunka till tjänare

en åt andra språk.

I realskolans högsta klass skall undervisning i egentlig språklära icke förekomma. Här har i stället någon undervisning språkbruk,

om språkriktighet och olika stilarters användning ansetts böra inträda. Denna undervisning torde emellertid bereda tillfällen att repetitionsvis behandla vissa partier av grammatiken och att därvid meddela sådant, är

som mindre smältbart på ett lägre stadium. Rätt lagd torde i övrigt be-

nu rörda undervisning i hög grad ägnad att å detta stadium

vara fånga

lärjungarnas intresse och till ovärderlig nytta för utvecklandet

vara av

deras färdighet i språkets skriftliga behandling. stärkes också

Härigenom

de språkkänsla. Lämpligt att detta under-

ungas synes vara, moment av visningen sättes i samband med övriga kursmoment. Vid förberedandet

och genomgången lärjungarnas skriftliga arbeten har det sin givna

av plats och torde även kunna kombineras med övningarna i muntlig fram-

ställning. Slutligen torde även vid litteraturläsningen många tillfällen

givas att behandla spörsmål, höra till ifrågavarande del av ämnet. som nu Danska och norsk-a. Det är, enligt kommissionens mening, synnerligen önskvärt, att på realskolans kursplan bereder något utrymme man åt läsning danska och norska. Kännedom våra nordiska grannav om kan med full rätt sägas ingå ett viktigt moment i den folks språk som allmänbildning, den högre skolan att bibringa. För det norsom avser diska samarbetet på kulturens olika områden torde det vara av värde, att redan realskolans lärjungar sättas i tillfälle att inhämta ock anen om kännedom nämnda språk. Med hänsyn till de många

språkslös om nu

och stora uppgifter, ingå i undervisningen i svenska, har kommissom sionen emellertid icke ansett sig kunna påyrka, att undervisning i danska

och norska språken i måtto upptages på detta ämnes kursplan, annan att det föreskrives, att läsning några provstycken av dansk och än av norsk litteratur skall förekomma i realskolans fjärde klass. Kommissiohyser emellertid den förhoppningen, att, även detta kursmoment nen om får blygsam plats på kursplanen, realskolans lärjungar skola, sedan en de under lärarens ledning övervunnit de första svårigheterna, på egen hand fortsätta läsningen litteratur på nämnda språk. Här, liksom i av fråga svensk litteratur, torde nämligen läsning i hemmet efter lärarens om anvisningar kunna giva ett viktigt tillskott till vad lärjungarna i skolan

inhämtat.

Moderna språk.

I 1899 års läroverkskommittés betänkande lämnas träffande och Allmänna en synpunkter. lärorik framställning skillnaden mellan den gamla metoden för språkav undervisning och den den k. direkta eller imitativa metoden. Denna nya, s. metod, åt principer redan den kungl. kungörelsen den 22 mars 1895 vars sitt anbefallande talövningar gör ett medgivande, blev genom genom av 1905 års läroverksstadga fastslagen såsom den på realskolestadiet normala.

Ur det nyssnämnda betänkandets klok moderation och sunt kritisk av uppfattning de båda metoderna präglade motivering må här anföras av i det hela sammanfaller med kommissionens åsikt.

följande, som

76-1210409. 1.

Det heter här om de båda metoderna: Rena motsatser äro dessa metoder icke i verkligheten. Ty liksom lärjunge den äldre skolan

en av vid läsningen av det främmande språket icke kan undgå att oreflekterat och omedelbart tillägna sig åtskilligt detsamma samt, när det gäller

av att använda språket, tillgodogöra sig denna kunskap rent imitativt, så kan en lärjunge, som undervisas efter den metoden, för ingen del

nyare undvara reflexion över den språkliga formen, heller underlåta att vid språkets användning, särskilt i skrift, betjäna sig den sålunda

av vunna, begreppsmässiga insikten. Det väsentliga i den metoden

- - - nya

är det förhållandet, att lärjungen i den till läsning förelagda texten

omedelbart tillägnar sig det levande språket, och att denna hans kunskap

tillämpas och befästes därför avpassade övningar. Talövningarna

genom och de skriftliga arbetena äro alltså icke och detta kan be-

- nog tonas några i förhållande till den övriga undervisningen fristående

övningar, utan ansluta sig på det närmaste till textläsningen, är

som undervisningens centrum. Om läraren, såsom understundom händer,i regeln hämtar uppgifterna till skrivningarna andra källor än den

ur genomgångna texten, och om han anordnar talövningar över alldagliga ämnen, som behandlats i den föregående undervisningen, så har han

fattat meningen med den metoden, han må använda fonetikens

nya och transkriptionens hjälpmedel och anställa talövningar i huru stor

omfattning som helst.

Ett viktigt och oumbärligt medel för vinnande språklig insikt

av och färdighet är grammatiken, den är endast ett medel, till-

men som gripes, när behovet därav inställer sig, d. när lärjungen i texten

v. s. gjort bekantskap med sådana uttryck, tarva grammatisk förklaring.

som

Då det är meningslöst att giva lärjungarna förklaring på företeelser,

om vilkas tillvaro de hava någon kännedom, läses grammatiken i sträck,

heller i sammanfattande koncentriska kurser, fordom

som man var angelägen att så tidigt möjligt bibringa lärjungarna för att giva

som dem en stomme, kring vilken det i de efterföljande klasserna inhämtade kunskapsmaterialet kunde sluta sig. Den sammanfattande översikten

sparas, tills lärjungen inhämtat något att sammanfatta.

Den nya metoden syftar till allsidigare övning de språkliga

en av

förmögenheterna, särdeles dem, hos lärjungen äro jämförelsevis mest

som utvecklade, och i allmänhet vid inlärandet ett språk i första som av hand anlitas. Särskilt är det omedelbara tillägnandet av språket lämpat bibringa lärjungarna något det främmande språkets anda, vilket att av

uppenbarar sig i språkkänslans uppövning.

Under sådana omständigheter det uppenbart, att denna metod synes i avseende bör äga företräde framför det hävdvunna under-

pedagogiskt

visningssåittet, huvudsakligen går ut på ett främjande ensidig som av en förståndsodling. Och då den metoden huvudsakligt mål sätter sig före att nya som

bibringa lärjungarna ett väl inlärt och tillämpningsövningar be-

genom fäst är direkt användbarhet, måste den i

språkmaterial, som av mera

fråga studiets nytta för det praktiska livet avgjort att föredraga om vara framför den gamla, väsentligen resulterar i kännedom om språkets som allmänna lagar Det betraktelsesätt, här framträder, ligger till grund för kurssom fördelningen i den för realskolan gällande undervisningsplanen och finnes förträffligt sätt utvecklat i de därtill fogade metodiska anvisninpå ett Kommissionen är övertygad att de brister i språkundervisgarna. om ningens resultat i realskolan, onekligen på sina håll förefunnits även som efter den stadgans ikraftträdande, icke äro att tillskriva den nya nya metoden, sådan den anbefallts till användning. Fastmer torde de bero felaktig eller bristfällig tillämpning denna metod. Obestridligt på en av är nämligen, att dess framgångsrika användning ställer avsevärt större fordringar på läraren än den gamla i fråga både behärskning det om av moderna språket och pedagogisk talang och träning. Ett medel till dessa bristers avhjälpande, utöver ett allt ändamålsenligare anordnande den av teoretiska och praktiska utbildningen i allmänhet, kommissionen i vidser gade tillfällen för språklärare att såväl under studietiden efter inträdet som å lärarbanan genom vistelse i utlandet förkovra sina praktiska språkinsikter. På punkt emellertid modiñkation själva undervisen synes en av ningsplanen påkallad. Kommissionen finner nämligen den mening vara berättigad, upprepade gånger kommit till uttryck och enligt vilken som den skriftliga översättningen från svenska till det främmande språket vid

undervisningen intager alltför framskjuten plats. I de metodiska en an visningarna beträffande tyska språket framhålles, att de skriftliga översättningarna från svenska till det främmande språket helt visst äga

bety-

delse såsom medel att befästa den nödvändiga grammatiska

kunskapen

och såsom kontrollmedel över nämnda kunskap, att de å andra simen dan ofta betydligt överskattats och i betänklig mån fått inkräkta på den

övriga undervisningen, varför de måste vederbörligen inskränkas och modifieras. Och längre fran i anvisningar heter det, att de skriftsamma liga arbetena äro övervägande att betrakta övningar, icke som som prov, och vid deras bedömande tages i främsta rummet hänsyn till deras beskaffenhet i idiomatiskt avseende Emellertid har föreskriften i läroverksstadgan § 70, enligt vilken i realskolexamen såsom

skriftliga prov

ingår bl. översättning från svenska till tyska engelska eller, a. en om lärjunge så önskar, reproduktion lättare tysk engelsk text, iviss av en mån varit ägnad att motverka syftet med ovannämnda metodiska anvisningar. Då. det alternativet endast i mindre omfattning

senare tillämpats,

har i verkligheten det skriftliga provet i realskolexamen oftast kommit

att gälla en färdighet, enligt de metodiska anvisningarna rätteligen som

blott bör ett hjälpmedel vid undervisningen, ingalunda

vara men som bör vara denna undervisnings mål. Och då slutprovet givetvis i hög grad återverkar på den föregående undervisningen, har detta förhållande icke kunnat undgå att menligt inverka på denna efter

undervisnings läggning de åsyftade linjerna.

Det synes lämpligt att här sammanfatta de betänkligheter, som från ett stort antal språklärare göras gällande det

emot ifrågavarande

översättningsprovet och gjort, att kommissionen ansett sig böra föresom slå ett utbyte detta mot ett för ändamålet bättre av prov avpassat. 1 Ett översättningsprov från svenska till det främmande

språket

blir, enligt vad erfarenheten visat, alltid ett huvudsakligen grammatiskt prov. Det syftar till att visa kunskapen de grammatiska om reglerna och förmågan att tillämpa dem. Det bedömes framförallt efter antalet bockar. Detta står i bestämd strid med de principer, böra ligga som till grund för modern språkundervisning, i vilken grammatiken bör vara medel, icke mål.

2 Då språkundervisningens viktigaste mål i realskolan är att lära lärjungen förstå språket, bör också slutprovet ansluta sig till detta mål, vilket icke är fallet med översättningen.

3 Att översätta från svenska till ett främmande språk är en färdighet, för vilken lärjungen i framtiden mera sällan torde få användning. Det är då bättre att öva och pröva honom i det, som för honom är av prak-

tisk betydelse.

4 Det använda översättningsprovet återverkar ofördelaktigt på

nu undervisningen särskilt i de högsta klasserna genom att tvinga till ett grammatikstudiuni, inkräktar på den knappa tiden till men för vik-

som tigare studier, och resultat står i rimligt förhållande till därpå

vars nedlagt arbete.

Kommissionen har i övertygelse det. riktiga i dessa synpunkter

om sökt finna en annan form för det skriftliga provet. Trenne möjligheter hava därvid framställt sig och blivit föremål för prövning: översättning från det främmande språket till svenska, uppsats och reproduktion.

Den förstnämnda av dessa former för ett skriftligt examensprov, vilken form ju sedan länge med framgång praktiserats i latin i student-

har icke synts lämpa sig för det åldersstadium, det här gäller. examen, Ett denna art kan synnerligen värdefullt, det måste

prov av vara men hava till underlag en text, som till omfång och beskaffenhet är sådan, att den lämnar lärjungen wtillfälle att visa sig förstå icke blott orden, satserna och innehållet utan också den fraseologiska och stilistiska mot- .svarigheten mellan det främmande språket och modersmålet samt nyanserna i ordens betydelse i olika kombinationer. Den kunskap, som genom en översättning av denna art på detta stadium skulle kunna ådagaläggas, utrönes efter kommissionens mening lika väl och bättre i det muntliga provet.

Vad åter uppsatsprovet angår, tala erfarenheterna från studentexamen ingalunda till dess förmån, och det förutsätter enligt kommissionens åsikt större språklig färdighet och rnogenhet, än man på

en realskolestadiet äger rätt att kräva.

Däremot synes reproduktionen tillfredsställa alla de anspråk,

som

böra ställas på det ifrågavarande provet. Reproduktionsprovet att

avser utröna lärjungens förmåga att förstå den muntliga meddelelsen på det

främmande språket och på samma gång hans färdighet i att skriftligen

använda detsamma under förhållanden, överensstämmande med hans förutsättningar. Det gäller ett ordförråd, varav han kan antagas vara i besittning, och han har att fritt på detsamma tillämpa sin fraseologiska

och grammatiska kunskap och ådagalägga, i vad mån han förvärvat

något av den s. k. språkkänslan. Det är med andra 0rd en prövning

just i den kunskap, som undervisningen avsett att bibringa. Emot re-

produktionens användande såsom prov har anmärkts, att det skulle inne-

bära ett otillbörligt gynnande av de lärjungar, som ha gott minnen

medan de, som icke äro begåvade med denna egenskap, skulle komma att visa sig vida mindre till sin fördel, än vid ett översättningsprov måhända bleve fallet. Häremot kan framhållas å sidan, att minnet

ena utgör ett viktigt moment av språkbegåvningen, vilket under alla omständigheter måste lända den därmed utrustade till fördel, å den andra, att den grad av minne, som fordras för ihågkommandet under några timmar

innehållet i en relativt kort text, ytterst sällan torde saknas hos norav malt utrustade lärjungar.

Om således kommissionen både i provets och undervisningens intresse vill föreslå borttagande av den nu i realskolexamen förekommande

skriftliga översättningen och bibehållande enbart av reproduktion av en

lättare text, så innebär detta ingalunda någon avsikt att från undervisningen bannlysa all skriftlig översättning till det främmande språket. Sådan översättning bör fortfarande förekomma omväxlande med

repro-

duktionsövningar och tjäna det i nu gällande, ovan citerade metodiska

anvisningar angivna syftet att inskärpa och kontrollera kunskapen om de grammatiska regler, som under textläsningen inhämtats och vilka för övrigt även vid reproduktionsövningarna komma till användning. Det framgår kursplanerna, att kommissionen icke vill tillbakasätta grammatik-

av studiet utan fullt uppskattar både dess teoretiska och praktiska betydelse, men den har, genom att föreslå ett prov, som står i organiskt sammanhang med undervisningen, endast sökt giva detta studium den plats och den

uppgift i läroplanen, rationellt tillkommer detsamma och som även

som den senaste läroverkskommittén tydligen åsyftat.

Engelska.

Medan det första språket i realskolan har icke mindre än 29 Mål.

nu timmar, får det enligt kommissionens förslag blott 17. Det har emellertid från många håll klagats över att de första årens undervisningityska

Varit föga givande. Då lärjungens mogenhet och receptivitet Vid 13 års

ålder är betydligt större än vid 10, bör den kvantitet kunskapsstoff, som förut utbredd på längre period, kunna inhämtas på vida

var en nu en kortare tid, i synnerhet undervisningen har att tillgodogöra sig den

som

elementära språkbildning, vid modersmålsundervisningen i folkskolan

som förvärvats. Härtill kommer, att engelskan erbjuder Vida mindre svårigheter än tyskan. Och då, såsom redan påpekats, resultatet av tyskan i de mellanskolorna blivit tillfredsställande, föreligger så mycket

kommunala

större anledning att förvänta sig ett gott resultat av undervisningen i engelska i den realskolan, detta ehuru tyskan i nämnda skolor i

nya regeln läses ett timmar i veckan, än vad som här beräknats

par mera

för engelskan.

Målet för undervisningen i engelska har ansetts kunna sättas något

högre än det i gällande stadga för begynnelsespråket stipulerade.

nu Kommissionen har nämligen funnit, att någon övning i språkets muntliga användning bör ingå i målet. Fordringarna i detta avseende kunna Visserligen icke sättas högt, den avsedda metoden, just innebär

men som

muntlig användning språket i ganska stor utsträckning, synes göra

av det naturligt, att även denna sida kunskapen ñnnes omnämnd i mål-

av bestämmelsen.

Vad angår själva fördelningen kunskapsstoffet mellan de olika Kursfördel-

i första klassen, vilket "my" klasserna, har naturligtvis uttalsläran sin plats icke utesluter, att uttalet under hela skoltiden måste vara föremål för stor uppmärksamhet från lärarens sida. Detta är förtjänt av särskilt påpekande, då uttalet de främmande språken fortfarande ofta läm-

604 nar mycket övrigt att önska. Med de framsteg, den moderna fonetiken sedan länge gjort, och de förträffliga metodiska hjälpmedel, den

erbjuder, bör ett gott uttal genomgående kunna åstadkommas.

Läsövningar varvid moderna författare så gott som uteslutande

komma i fråga utgöra undervisningens centrum, kring vilket dess

övriga element på ett organiskt sätt gruppera sig. Textläsningen fortgår således genom alla klasserna och bildar överallt utgångspunkten för hörövningar, talövningar och andra tillämpningsövningai liksom för det grammatiska studiet. Detta inriktas under de två första åren framför allt på formläran, säkra inlärande kontrolleras repetition i

vars genom tredje klassen. Syntaxen, varur redan i första klassen detaljer uppmärksammats under läsningen, blir i följande klasser föremål för ett grundligare studium. Skrivning, som i de båda första klasserna endast förekommer i form av tillämpningsövningar under lektionen, ingår i tredje och fjärde klasserna såsom ett särskilt moment i undervisningsplancn, och bör därvid, i enlighet med vad förut blivit sagt, huvudsaken vara ,reproduktionsövningar, medan översättning till det främmande språket tages i anspråk såsom medel till grammatikens inlärande. Kommissionen tänker sig den lämpliga proportionen mellan dessa båda skrivningsformer vara 2 :

Rörande sättet för de olika undervisningsmomentens förverkligande i övrigt må hänvisas till nu gällande metodiska anvisningar.

Kommissionen vill ytterligare endast understryka den betydelse, som bör tillmätas hörövningar, åsyftande att utveckla lärjungens förmåga att förstå språket vid muntlig meddelelse. Denna förmåga är

en förutsättning för att kunna ernå talfärdighet, och klart är, att talövningar ofta, om också icke alltid, böra förbindas med hörövningar. Vidare torde böra erinras därom, att reproduktionen medger många olika former. På sätt och vis kunna diktamensskrivning och utanläsning räknas dit och äro för visso båda nyttiga övningar, icke böra försummas. Men

som reproduktionen i egentlig mening eller återgivandet av ett av läraren uppläst stycke är, vad kommissionen framför allt vill anbefalla. Andra lämpliga former äro referat av läst text, redogörelse på prosa av innehållet i en dikt, besvarandet av ett brev med givet innehåll o. s. v.

60:3

Tyska.

Det andra språket har för närvarande 14 veckotimmar får i .U/Il.

men den nya realskolan 16. Att fullt resultat skall kunna uppnås i

samma tyska som det hittills i detta språk ernådda, är knappast

möjligt.

Men erfarenheten vid de skolor, där engelskan varit begynnelsespråk, visar, att för realskolexamen erforderliga kunskaper gott hinna förvärvas. Skillnaden torde i alla händelser icke komma att bliva synnerligen

stor.

Målet har formulerats på sätt för engelskan. Det har

samma som nämligen trots tyskans ställning a timplanen icke synts lämpligt

svagare att utesluta något av de i mâlbestämmelsen för engelskan ingående momenten, vilka alla även här, också i förhållandena betingad

om av blygsammare utsträckning, böra kunna komma till sin rätt. Något skriftligt prov i det andra språket bör icke förekomma i realexamen,

men skrivningar böra dock i viss utsträckning ingå i fjärde klassens kurs. För övrigt gäller i tillämpliga delar, vad redan sagts rörande

som engelskan.

En viss minskning kurserna blir givetvis oundviklig för de lär-

av jungar, som i fjärde klassen välja latin och sålunda befrias från två timmars undervisning i tyska.

Franska

alternativt valfritt.

Målet har satts lika med det, gäller för den

som nu frivilliga

franskan i femte och sjätte klasserna.

Stor vikt lägges på uttalet och inom ordförrådet sådana

på 0rd, som inlånats i svenskan eller i sin franska form kunna tänkas

som möta lärjungen under hans blivande verksamhet. Inom grammatiken

lägges

huvudvikten på elementerna formläran och sådana

av på syntaktiska

företeelser, som för uppfattningen den lästa texten kräva förklaring.

För de realskolor, där möjligheterna till alternativ

beträffande Avrf/rande språkföljden utnyttjas, har kommissionen typer.

funnit någon jämkning böra

77-210409. I.

företagas med avseende på den åt de båda första språken i normaltypen anslagna timtalen. Därvid hava de ifrågavarande språkens olika svårig-

hetsgrad fått avgörande. I det fall, då tyskan är begynnelsespråk

vara och engelskan andra språk, hava timtalen ansetts böra utgöra respektive 19 och 14 timmar. Vid kombinationen tyska och franska bör förstnämnda språk erhålla 18, sistnämnda 15 veckotimmar. Vid val av en-

såsom och franska såsom andra språk föreslås

gelska begynnelsespråk

timtalen till respektive 17 och 16.

I fråga målbestämmelser och kursfördelning i berörda avvikande

böra de modifikationer vidtagas, de förändrade timtalen

språktyper som

eller önskvärda. I stort sett kan vad sagts om det

göra nödvändiga nu

i normaltypen gälla även det första i de avvikande första språket anses

och detsamma gäller det andra språket och det fakultativa tredje. typerna,

Latin

alternativt valfritt.

J16 möjliggöra fyraårig latinundervisning och på samma

För att en

språkträngseln å latingymnasiet har komgång minska olägenheterna av

nödvändigt, att tillfälle till latinundervisning irealmissionen ansett det

beredes de lärjungar, så önska. Tiden för skolans högsta klass som

har upptagits till 5 a 6 timmar i veckan. Kommisdenna undervisning

i de med latingymnasier förenade eller över husionen har tänkt sig, att

realskolorna, där kan vänta, att ett större antal vud taget större man

latin, timmar böra tagas i anspråk för denna lärjungar önska läsa sex

realskolor, där antalet sådana lärjungar kan vänundervisning. I övriga

mindre, har tid fem veckotimmar i regeln ansetts vara tas bliva en av

kan komma till bättre resultat med tillräcklig, enär man givetvis en

Man torde väl också kunna förutsätta,

mindre undervisningsavdelning.

lärjungar skola välja undervisning, som att endast teoretiskt begåvade en

undergå särskild. prövning deras studienormalt hänvisar dem att en av förutsättningar för inträde i gymnasiet.

undervisning är att meddela lärjungarna sådana

Målet för denna

särskilt dess formlära, kunna tjäna till ett insikter i språket, som

säkert underlag för fortsatta studier i detta ämne på gymnasiet. Efter kommissionens mening bör resultat med denna undervisningi samma realskolans högsta klass kunna vinnas i det nuvarande gymnasiets som första ring, och kursfördelningen överensstämmer i det hela med den nu för denna ring föreskrivna. De lärjungar, läsa latin, befrias från undervisningen i tyska som 2 timmar, i matematik 1 timme, i teckning 2 timmar och i slöjd 1 timme.

Där dessa lärjungar åtnjuta latinundervisning 5 timmar, komma de

alltså att få 1 timme kortare undervisningstid i veckan än andra lärjuni klass. Vad matematiken beträffar, har det ansetts lämpgar samma ligt, att befrielsen bör gälla den till geometri anslagna timmen. Då tillträde till gymnasiet blir beroende av särskild prövning av lärjunges studieförutsättningar, kan det tänkas, att många lärjungar, som läsa latin i fjärde klassen, önska avlägga realexamen för att vid ogynnsamt utfall denna prövning dock ernå den kompetens, som medföljer av sagda Kommissionen har tvekat att tillerkänna dessa lärexamen. jungars realexamen denna kompetens. Den undervisning i latin, som de ifrågavarande lärjungarna erhållit, kommissionen nämligen till fullo synes kunna uppväga, vad de må hava förlorat frånvaron från anses genom

någon del den övriga undervisningen. i

Historia med samhällslära.

Enligt gällande undervisningsplan har undervisningen i historia Mål.

i realskolan till uppgift att göra lärjungarna förtrogna med personlig-

heter och tidsföreteelser, vilka varit större betydelse för vårt folks av eller för hela mänsklighetens utveckling, företrädesvis under nyare tiden, samt att meddela någon kännedom Sveriges nuvarande författning om och förvaltning. Efter kommissionens uppfattning kan målet för den realskonya lans historieundervisning sättas något högre. Då i folkskolan bilder och berättelser vårt folks historia allt ifrån äldsta tider till våra dagar ur enligt fastställd undervisningsplan skola meddelas i klasserna 4 till och med torde lärjungarna framdeles vid inträdet i realskolan redan hava

förvärvat viss förtrogenhet med Sveriges historia. Därför en synes man i den nya skolan kunna fordra fördjupad och i någon mån en sammanhängande framställning vårt folks historia, företrädesvis under av nyare tiden. Vad den allmänna historien beträffar, kan fordran icke samma uppställas, enär lärjungarna i folkskolans sjätte klass inhämtat endast några få valda stycken allmänna historien. Kommissionen håller av före, att det redan i målbestämningen bör klart utsägas, att såsom man, redan nu mångenstädes torde ske, det rika stoff, står till historieav som undervisningens förfogande, särskilt bör utvälja sådant, kan äga som anses större betydelse för uppfattningen vår tids kulturella och samhälleav egen liga förhållanden. En sålunda lagd undervisning är också bäst skickad att leda fram till behandlingen den egentliga samhällsläran, med av som hänsyn till dess vikt för den blivande medborgaren enligt kommissionens uppfattning bör få ett avsevärt större utrymme och till del även ett en annat innehåll, än hittills varit fallet. Vid planläggningen kurserna i historia för realskolan utgick Kura- av fördelning. 1899 års läroverkskommitté från den grundsatsen, att fosterlandets historia såsom det närmast liggande borde i undervisningen inträda före den allmänna, och den ställde sig också helt och hållet avvisande till tanken på en synkronistisk behandling det svensk-historiska och av allmän-historiska stoffet i realskolan utom beträffande det senaste århundradet. Frågan om tiden för den svenska och den allmänna historiens upptagande vid undervisningen kommer i den kommissionen föreav slagna realskolan givetvis i ett väsentligen nytt läge så till vida, att

lärjungarna redan i folkskolan, såsom här framhållits, gjort be-

ovan

kantskap med den svenska historiens förnämsta epoker. Något hinder

för att i den realskolan börja med den allmänna historien, nya som sträcker sig betydligt längre tillbaka i tiden än den svenska och vars

studium utgör lämplig, för att säga nödvändig förutsättning för ett

en rätt förstående den då icke föreligga. Kommissionen av senare, synes anser också, i olikhet med 1899 års läroverkskommitté, att synkroen nistisk behandling den svenska och den allmänna historien även på av realskolans stadium är stort värde, ock lärjungarna ännu sakna av om

vissa förutsättningar att fullt tillgodogöra sig jämförande betraktelse

händelser från olika världsskädeplatsem. En sådan behandling

av av historien står i full överensstämmelse med kommissionens ofta framställda krav på större koncentration i undervisningen. Därjämte må betonas, att genom nu förordade metod mycken tid kan inbesparas, då man vid studiet den svenska historien utan tidsödande utvik-

av ningar från det egentliga ämnet kan hänvisa till företeelser eller rörelser i den förut genomgångna allmänna historien. Kommissionen förutsätter nämligen, att vid en dylik behandling ämnet den allmänna

av historien, såsom i viss mån grundläggande, för varje period genomgås före den motsvarande svenska, på sätt i regeln sker å gymnasiet,

nu och att historien sålunda läses synkronistiskt klass för klass. Det torde i detta sammanhang icke böra lämnas oanmärkt, att vid statens

prov-

skola, Nya elementarskolan i Stockholm, på läroverksöverstyrelsens för-

anstaltande denna synkronistiska metod sedan några år prövats för realskolans vidkommande och befunnits lämna goda resultat.

Kommissionen har ansett nödigt att utlägga enhetlig läro-

en kurs över skolans alla klasser, enär det har synts betydelse, att

vara av åt framställningen historiens olika epoker gives så stor fyllighet och

av bredd, förhållandena medgiva. För att tillfälle må beredas härtill,

som hava de sammanfattande repetitioner, förekomma irealskolans båda

som nu högsta klasser och som i övrigt visat sig ganska litet givande, ansetts böra utgå. Givetvis måste emellertid åt repetitionen varje termins- eller

av årskurs fortfarande tillbörligt utrymme beredas. I fjärde klassen har

en kortare repetition tiden från 1815, respektive 1809 ansetts böra bibe-

av hållas, detta för att högsta realskoleklassens historiekurs, för vilken skall redovisas i realexamen, måtte få lämplig avrundning.

Den perspektiviska metod, att bereda för allt

som avser rum en fylligare historisk framställning, närmare det behandlade tidsskedet ligger vår tid, och redan i gällande bestämmelser kommit till

som nu uttryck, har genom nu föreslagna kursfördelning ytterligare framhävts.

Föreskrift om läsning dansk och norsk historia i sammanhang

av med den svenska har ansetts böra givas i anmärkning till kurspla-

en nen. Häri har legat någon avsikt att bereda detta studium

en sva-

ställning än hittills; ändringen har förestavats det rent formella gare av skälet att i kursplanen undvika onödig upprepning.

För närvarande meddelas, såsom här ovan blivit sagt, en kurs i Sveriges statsförfattning och förvaltning i realskolans högsta klass. Den moderna samhällsutvecklingen har enligt kommissionens mening fört med sig, att kunskap i samhällslära än någonsin måste anses såsom ett

nu mer oundgängligt moment i allmänbildningen. För att motsvara sitt ändamål måste alltså den nuvarande kursen i Statskunskap utvidgas och fördjupas. Denna kurs bör omfatta icke blott de statliga och kommunala institutionerna och deras verksamhet utan även andra viktiga sidor av det nutida samhällslivet. Särskilt är det vikt att åt de sociala och ekono-

av miska företeelserna, exempelvis den sociala lagstiftningen, nykterhetsrörel-

arbetarrörelsen och de ekonomiska sammanslutningarna, ägna en insen,

gående uppmärksamhet. Enligt kommissionens uppfattning bör också vid

behandlingen samhällslärans skilda områden orienterande fram-

av en ställning givas såväl samhällsordningens utveckling i olika avseenden

ock betydelsefullare sociala frågors uppkomst och utveckling. som

Det ligger i öppen dag, att med den läggning, kommissionen sålunda funnit undervisningen i ämnet böra erhålla, det måste särskilt inskärpas, att framställningen skall alltigenom saklig, objektiv och

vara fri från allt partitagande. Den synnerliga vikten största varsamhet,

av särskilt vid bedömandet tiders sociala och politiska förhållan-

av senare den, bör efter kommissionens mening föreskrivas såsom ett viktigt krav i blivande metodiska anvisningar.

Med det innehåll, här ifrågavarande undervisning enligt kom-

som missionens förslag erhåller, har det synts riktigast, att ämnet benämnes Izistoria med samhällslära.

Geografi.

JIál. Gällande undervisningsplan för realskolan angiver såsom mål för undervisningen i geografi att, i sammanhang med utbildandet av lärjungarnas förmåga att använda karta och glob, meddela kännedom om fäderneslandets samt det viktigaste det övriga Europas och de

om av

främmande världsdelarnas geografi, i syfte att småningom giva lärjun-

samlad bild jordytan, dess natur och människoliv. Ehuru garna en av slutmålet för sagda undervisning i den realskolan i det väsentliga

nya sammanfaller med angivna mål, har det synts kommissionen erfor-

nyss derligt att något omformulera målbestämmelserna dels med hänsyn till de förändrade förutsättningar, från vilka ifrågavarande undervisningi denna skola har att utgå, dels ock i syfte att redan i målbestämningen erinra vissa ledande metodiska principer för undervisningen.

Medan realskolans geografiundervisning hittills haft att röra sig med ett för lärjungarna i det huvudsakliga förut obekant lärostoff, har

att utgå ifrån att lärjungarna i folkskolan i samband med man numera hembygdsundervisningen blivit förtrogna med vissa förberedande geografiska begrepp; nämligen hembygdens yt- och vattenförhållanden, dess väderleksförhållanden, jordmån och arbetsliv, och därefter under en 3- eller

4-årig geograñundervisning dels inhämtat jämförelsevis utförlig kurs

en i fäderneslandets geografi samt gjort bekantskap med grunddragen av det övriga Europas och de främmande världsdelarnas geografi, dels lärt känna jordens verkliga form samt globens och kartans förhållande till densamma. Det kommissionen därför betydelse, att redan

synes vara av målbeståmmelserna angiva, att undervisningen i realskolan skall anknyta till och bygga på det sålunda i folkskolan inhämtade kunskapsmåttet.

Realskolans uppgift blir så att fullständiga, vidga och fördjupa lärjungarnas kännedom fäderneslandets, det övriga Europas och de

om främmande världsdelarnas geografi i syfte att nå slutmålet. Detta angives att giva lärjungarna samlad, i möjligaste mån åskådlig,

vara en bild jordytan, dess natur och därav betingade befolknings- och nä-

ringsförhållandem. Genom att skjuta in uttrycket z möjligaste mån

åslcådlig har kommissionen redan i målbestämningen velat betona vikten

att undervisningen för att bliva verkligt levande och fruktbringande av bör i största möjliga utsträckning betjäna sig av blott kartor utan

även åskådningsmateriell, såsom naturföremål och etnografiska

annan föremål, planscher, fotografier, skioptikon- och andra bilder av olika slag, diagram och teckningar på svarta tavlan. Härtill böra i önskvärd utsträckning komma exkursioner i det fria. Särskilt har kommissionen

funnit sig l-ijra u-ipeka, kursen i allmän att geografi i klass 3 och behandlingen Sverige i klass 4 ställes i samband med exkursioner av och iakttagelser under lossa. En ledande princip för geografiunderannan visningen har kommissionen ansett sig böra framhäva genom uttrycket därav betingade lwfolkniiigs- och näringsförhållanden, varigenom

inskärpes

betydelsen att. sammanhanget och växelverkan mellan de

av fysisk-geo-

grafiska företeelsorna och det mänskliga kulturlivet beaktas och betonas. Genom att i målbestämningen tillfoga såsom uppgift för underen visningen i ämnet, att den bör bidraga att giva lärjungarna aktning för natur och arbetsliv, har kommissionen slutligen velat erinra den om särskilda uppfostrande betydelse, geografiundervisningen jämväl som bör äga. Km-sfördel- Med hänsyn till kursfördelning och lärogång har kommissionen ning och funnit det naturligt och fullt ändamålsenligt att så till vida ansluta lärøgfuig. sig till nu gällande bestämmelser, att lärokursen på realskolans

högsta sta-

dium sammanfattas och avslutas med översikt den allmänna en av geograñen samt en i vissa hänseenden vidgad och fördjupad genetisk framställning av Sveriges och några större kulturländers geografi. Vad särskilt. angår Sveriges geografi, enligt gällande kurssom nu plan ingår i kursen för realskolans första klass, får kommissionen erinra därom, att fäderneslandets geografi enligt folkskolans undervisningsplan nya genomgâs dels i folkskolans fjärde klass eventuellt delvis redan i tredje klassen, dels även i dess sjätte klass. Då under sådana förhålman landen har rätt att förutsätta, att lärjungarna, när de lämna

folkskolan,

förfoga över det kunskapsmått rörande vårt eget land, de behöva som för fortsatta studier, torde det nödvändigt i realskolan vara att yt-

terligare behilnfllit Sverige förrän ifjärde klassen, där framställningen

av dess geografi helt naturligt hör hemma och bör kunna giva god behållning. Däri bör då givetvis inga även repetition det förut en av

genomgångna.

Det synes lämpligt att i fjärde klassen, i samband med vara Sverige och enahanda synpunkter, ook i vida begränsad ur om mer omfattning, till behandling upptaga våra närmaste grannländers, Norges, Danmarks och Finlands, geografi. För att bereda nödigt utrymme här-

för och då, även endast några få de större kulturländerna be-

om av handlas, den nu föreskrivna kursen för realskolans högsta klass visat sig

väl tung och svår att med önskvärd grundlighet medhinna, har det synts vara kommissionen nödvändigt, liksom det andra synpunkter funnits lämpligt,

ur att förlägga översikten av den allmänna geograñen, utgör närmaste

som grundval för den kulturgeografiska kursen i fjärde klassen, till tredje klassen, där den bör ställas i samband med den i ämnet kemi ingående geologikursen. Då vissa kapitel den allmänna geografien kunna och

av böra behandlas under den föregående geografiundervisningen, torde den sammanfattande kursen i allmän geograñ med iakttagande nödig be-

av gränsning kunna medhinnas, utan att hela Vårterminen i klass 3 därför tages i anspråk.

Behandlingen den elementära, beskrivande speciella geografien,

av omfattande Europa utom Sverige och dess närmaste grannländer samt de främmande världsdelarna, bör i konsekvens till det anförda fördelas på första, andra och tredje klassen omkring halva läsåret. Härvid må erinras därom, att grunddragen Europas och de främmande världs-

av delarnas geografi kunna förutsättas bekanta från folkskolans under-

vara visning. Vid övervägande spörsmålet lämpligaste fördelningen

av om av nyss berörda lärostoff har kommissionen funnit sig böra taga under

omprövning, huruvida den hävdvunna lärogången borde bibehållas och sålunda Europa behandlas före de främmande världsdelarna eller

om en motsatt ordning vore att föredraga. Kommissionen, i denna fråga

som liksom beträffande geografiundervisningen idet hela rådfört sig med särskilt tillkallade sakkunniga, har funnit vägande psykologiskt-pedagogiska skäl tala för anordning enligt det alternativet. På grund

en senare

härav och i anslutning till de sakkunnigas enstämmigt uttalade mening

har kommissionen i kursplanen infört de främmande världsdelarna före Europa. Det synes vara en bestämd vinst för undervisningen, att de europeiska länderna med deras invecklade och relativt svårfattliga kulturförhållanden bliva behandlade på ett något högre stadium, då lärjung-

nått större mognad och den föregående undervisningen

arna en genom fått tillfälle att uppöva sin omdömesförmåga. Då härtill kommer, att samma kursmoment under folkskolans geograñundervisning blivit jäm-

78210409. 1.

614 förelsevis väl tillgodosett, torde ett uppskov med behandlingen av detta

olägenhet kunna ske. Å andra sidan torde de främmande

parti utan

världsdelarna vissa synpunkter ägnade att väcka de

ur vara mera yngre

lärjungarnas intresse och även vara geografiskt sett mera lättfattliga.

Detta särskilt gälla Afrika och Australien med deras zonala

synes geograñ, rika biologi och i det hela mera primitiva kultur. Det har vidare ansetts önskvärt att bestämt, än vad nu är fallet, angiva omfattningen

mera

de särskilda årskurserna, varjämte det av praktiska skäl funnits av olämpligt att i kursplanen sönderslå världsdelarna. På dessa grunder har första klassens kurs föreslagits att omfatta, förutom Polarländerna, Afrika, Australien och Asien. Denna kurs är visserligen ganska omfattande för ett enda läsår, men med tre veckotimmar torde det dock bliva möjligt att på ett tillfredsställande sätt behandla densamma, särskilt som lärjungarna måste förutsättas i folkskolan hava inhämtat förkunskaper på området i fråga. De övriga främmande världsdelarna jämte oceanerna föras till andra klassens kurs, därjämte, då hela Europa svårligen

som kan med erforderlig grundlighet medhinnas i tredje klassen, skulle omfatta del denna världsdel, nämligen Sydeuropa.

en av

Till det anförda vill kommissionen foga några anmärkningar beträffande tvenne moment i geograñkursen. I nu gällande kursplan angives i målbestämningen, att undervisningen jämväl har till uppgift att utbilda lärjungarnas förmåga att använda karta och glob. Då det, såsom ovan påpekats, redan tillhör folkskolans geografiundervisning att meddela lärjungarna förmåga att uppfatta och använda karta och glob, har det synts obehövligt att särskilt upptaga detta moment i

numera målbestämningen för realskolan. Detta utesluter visserligen icke, att momentet i fråga bör ingå även i realskolans undervisning, varför det ock upptagits på dess kursplan för första klassen, och givetvis bör även i de högre klasserna städse uppmärksamhet ägnas åt uppövning av lärjungarnas förmåga att riktigt uppfatta kartan och att tolka kartor av skilda slag med olika skalor och framställningssätt.

Enligt bestämmelserna i gällande undervisningsplan har det.

nu tillkommit lärarna i geografi och kemi att på konferens

gemensam överenskomma lämpligaste sättet att meddela den i dessa ämnen in-

gående elementära kursen i geologi. Syftet med denna bestämmelse har säkerligen varit, att nämnda undervisning i varje fall skulle överlämnas till den i ämnet mest kompetenta läraren. Emellertid har bestämmelsen otvivelaktigt medfört vissa olägenheter bland annat på grund av svårigheten att alltid uppdraga bestämd gränslinje mellan geografien och

en geologien, och då vissa partier denna under alla förhållanden

av senare med nödvändighet måste upptagas till behandling i samband med geogranen, har därigenom sällan föranletts dubbelläsning, som med

en hänsyn till den knappt tillmätta lärotiden bör undvikas. Ãndamålsenligt

att behandlingen den geografisk-geologiska utvecklingen synes vara, av överlämnas åt geograñläraren och sammanföres med den allmänna fysiska geograñen, medan petrografi och mineralogi genomgås läraren ikemi.

av Med den utbildning, lärarna i geografi erhålla, torde de i re-

som numera geln äga kompetens att undervisa i de delar geologien, som ha mera

av intimt samband med igeografien. Då det emellertid tills vidare understundom torde inträffa, att geograñläraren saknar nödig utbildning för

meddela ifrågavarande undervisning, torde möjlighet böra lämnas att

att undantagsvis tillämpa den hittills gällande anordningen i beöppen rörda hänseende.

Matematik.

Det Inål, till vilket undervisningen i matematik i den av kommis- ÃIÖZ. sionen föreslagna realskolan bör syfta, överenstämmer i det hela med det,

är uppställt för undervisning i den nuvarande realskolan. som samma Den jämkning i formuleringen, kommissionen föreslås, betingas

som av uteslutande den realskolans förändrade ställning inom skolsyste-

av nya met. Denna skola skall enligt kommissionens förslag bygga omedelbart på genomgången sexklassig folkskola. Med hänsyn härtill måste givetvis undervisningen ansluta sig till det i folkskolan inhämtade kunskapsmåttet, vilket funnits böra i målbestämmelserna fastslås.

Beträffande omfattningen de i folkskolan inhämtade kunskaperna Förutsätt-

ningar. giver undervisningsplanen vid handen, att den sexklassiga folkskolan bör hava fört lärjungarna längre i ämnet aritmetik, än de två lägsta

klasserna i nuvarande realskola kunnat göra. Så behandlasi

klass

2 av sistnämnda skola division i bråk, vilket däremot genomgås i folkskolans femte och sjätte klasser. Dessutom ingå i kursen för folkskolans sjätte klass även vissa tillämpningsövningar till bråkläran

samt procenträkning, som nu i realskolan behandlas först i tredje klassen. Vid inträdet i realskolan böra alltså lärjungarna besitta större

kunskaper arit-

metik, än som är fallet vid uppflyttning till realskolans klass.

nu tredje

Kursfördel- Med hänsyn härtill det kommissionen

synes möjligt att i den ning. nya realskolan med ett något reducerat timtal nå mål i den

samma som nuvarande. Enligt kommissionens förslag skulle timtalet i matematik

i den nya realskolans 4 klasser bliva 17 5, 5, under det timtalet för klasserna 3-6 i den nuvarande är 19 5, 5. För underlättande av kursernas behöriga genomgång med det sålunda minskade timtalet

har kommissionen jämväl velat ifrågasätta, att bokföringen

utgår ur realskolans matematikkurs. Härigenom bör givetvis

ytterligare någon tid

kunna vinnas för den egentliga matematiken. Dessutom lär väl ock kunna förutsättas, att den kurs i geometri, som i folkskolan

inhämtats,

skall underlätta geometristudiet i realskolan, åtminstone beträffande plani-

metriska beräkningar.

Aritmetik och Vid fördelningen ämnesstoffet mellan de olika klasserna

av har algebra. kommissionen ansett sig i stort sett böra följa den nuvarande kursplanen för motsvarande klasser. Emellertid föreslår kommissionen härutinnan en väsentlig förändring. Lösning enkla siiferekvationer första

av av graden med en obekant jämte tillämpningar på lättare aritmetiska

uppgifter skall nämligen införas redan i första klassen. Om lämpligheten

av att till detta tidiga stadium förlägga ekvationsläran torde möjligen olika meningar kunna råda. Den 1899 års kommitté föreslagna och sedermera

i 1906 års undervisningsplan fastslagna avvikelsen från tidigare tillämpad

ordning, varigenom lösningen av enkla sifferekvationer skulle påbörjas i

klass 4 och den algebran uppskjutas till ring har, därom torde

rena åsikterna knappast delade, visat sig mycket

vara vara en lämplig anordning. Erfarenheten giver dock vid handen, att det tager sin rundliga tid, innan lärjungarna hinna bliva fullt förtrogna med ekvationsmetoden, vadan dess inlärande kan foroeras. Med hänsyn härtill har

kommissionen ansett det ändamålsenligt, att ekvationslösningen påbörjas

redan i första klassen. Härigenom komma lärjungarna att under fyra år få sysselsätta sig med ekvationsbehandling, och böra de såmedelst kunna bliva fullt förtrogna med därvid tillämpade metoder. Men även

ur en annan synpunkt torde förhållandena påkalla, att lösningen enkla ekva-

av tioner påbörjas i första klassen. Studiet den egentliga geometrien

av torde nämligen icke med fördel kunna uppskjutas längre än till realskolans andra klass, och skulle då till klass förläggas även de första

samma grunderna av ekvationer, så torde det säkerligen för lärjungarna komma att erbjuda alltför stora svårigheter att med erforderlig grundlighet inhämta en så omfattande kurs, synnerligast ämnet i nämnda klass

som disponerar allenast 4 timmar mot 5 timmar i nuvarande klass 4. I första klassen torde den föreslagna tiden få tillräcklig även för

anses de kursmomenten, särskilt i betraktande att lärjungarna redan

nya av dessförinnan inhämtat hela bråkläran. Övningar i bråkräkning böra med hänsyn härtill i första klassen kunna bedrivas i mindre omfattning än i nuvarande klass

Beträffande övriga klasser sammanfalla kurserna i aritmetik och algebra med motsvarande klassers i nuvarande realskola. För att de förvärvade kunskaperna i aritmetik skola vidmakthållas och fördjupas, bör efter kommissionens förmenande viss tid i alla klasser regelmässigt ägnas åt övning i rent aritmetisk räkning. Att lärjungarna emellanåt få lösa uppgifter utan användande ekvationer, torde dessutom otvivel-

av aktigt vara betydelse för tankeskärpans utvecklande och för mot-

av verkande av faran för alltför schablonmässig användning ekvations-

en av metoden.

Den geometriska kursen är kommissionen föreslagen till

av samma Geometri. omfattning och med i stort sett fördelning, den har.

samma som nu Ehuru 1899 års kommitté föreslagit borttagande vad kommitterade

av betecknade såsom geometrisk åskådningslära, upptogos i 1906 års

undervisningsplan för realskolan i klass 3 praktiska mätnings- och konstruktionsövningar såsom förberedelse till studiet geometrien. Sagda

av moment synes kommissionen fortfarande böra bibehållas, oaktat geometri ingår även i folkskolans kursplan. Härigenom öppnas möjlighet att,

under anslutning till vad i folkskolan genomgåtts, grundlägga kännedomen den egentliga geometrien.

I nuvarande realskolas sjätte klass upptages i kursplanen vrjvmdgeometriens första element eventuellt. På grund av den ringa tid,

som kan för ändamålet disponeras, har kommissionen icke ansett sig böra

detsamma såsom särskilt kursmoment. Å andra sidan torde den upptaga praktiska nyttan rymdgeometriska beräkningar så stor, att kom-

av vara missionen i kursplanen velat giva ett uttryck åt önskemålet, att sådana beräkningar må göras i realskolan.

I anslutning till förslag, framställt av 1899 års kommitté, föreskri- Bokföring.

gällande undervisningsplan för realskolan, att i sjätte klassen ver nu någon övning i enklare bokföring skall förekomma. Enligt kommitténs åsikt avsåg förslaget icke att till realskolan förlägga utbildning i bokhålleri i egentlig mening utan allenast att genom berörda kursmoments tillgodoseende vid undervisningen bibringa lärjungarna intresse för ordning och noggrannhet i fråga om det ekonomiska. Den tillmättes sålunda i främsta rummet uppfostrande betydelse, ehuru den av kommittén därjämte ansågs komma att vara av ett visst värde för det praktiska livet. Undervisningen skulle meddelas matematikläraren. Erfaren-

av heten under de förflutna åren emellertid utvisa, att kursen ifråga

synes icke förmått infria förväntningarna. Härtill torde hava bidragit i främsta rummet den korta tid, stått till förfogande. Men därjämte torde

som mången matematiklärare för egen del fullt behärskat ämnet och på denna grund kunnat bibringa lärjungarna fasta kunskaper.

Säkerligen lär det även i framtiden komma att möta stora svårigheter att med hittills gällande ordning förvärva fullt kvalificerade lärare

för här ifrågavarande undervisning. Då därtill kommer, att lärjungarna

i folkskolans sjätte klass skola inhämta kännedom om sättet för förandet

enkel kassabok, torde huvudsyftet med kursmomentets upptagande av en i realskolans undervisningsplan därigenom få anses vara i det väsentliga uppnått. Under dessa omständigheter har det icke funnits böra möta alltför stora betänkligheter att på annat sätt, än som hittills skett, tillgodose det behov, hos åtskilliga lärjungar säkerligen föreñnnes,

som att i realskolan erhålla någon utbildning i bokföring. Kommissionen har

i sådant avseende föreställt sig, att utbildningen, för att fylla ett verkligt ändamål med hänsyn till det praktiska livets krav, borde erhålla en

omfattning, ä.n vad åtminstone regel, torde fallet. större nu, som vara Ett tillgodoseende detta önskemål har emellertid icke visat sig möj-

av ligt inom för realskolans för alla lärjungar obligatoriska timplan.

ramen Därför har kommissionen funnit sig nödsakad ifrågasätta inläggandet

valfri undervisning i bokföring med 1 å 2 timmar i veckan under av sista skolåret. Erforderlig tid kan beredas befrielse från under-

genom visningen i teckning under motsvarande antal veckotimmar.

Såsom erinrats, torde samtliga lärjungar vid undervisningen i

ovan folkskolan erhålla den allmänna inblick i bokföringens uppgift och betydelse, varit huvudsyftet med den nuvarande undervisningen i real-

som skolan. Ehuru det givetvis måste beklagas, att förhållandena icke medgivit, att alla lärjungar komma i åtnjutande den mera omfattande

av handledning å området, den frivilliga kursen avser att skänka, lärer

som det likväl få anses verklig betydelse, att särskilt det stora antal

vara av lärjungar, omedelbart efter avlagd realexamen utgår i förvärvs-

som arbetet, blir i tillfälle att vinna större förtrogenhet med ämnet, vadan kommissionen icke tvekat att skapa möjligheter för sådan anordning.

Från den framlagda kursplanen i matematik har kommissio- Avvikelser

ovan

skulle från kurs-

funnit sig böra medgiva några avvikelser. Enligt dess förslag nen planen. ett tredje modernt främmande språk eller latin kunna dem, så

av som önska, läsas i realskolans fjärde klass. I berörda syfte har befrielse ansetts böra lämnas i viss utsträckning från undervisning i matematik. Sålunda böra lärjungar, läsa latin, åtnjuta befrielse från en timme i

som matematik, vilken timme bör den åt geometri anslagna. De lärjungar,

vara

deltaga i undervisningen i det tredje språket, befrias helt från under-

som visningen i matematik i klass 4. Slutligen föreslås, att ñickor, som ämna övergå till flickskola B-typ, må kunna befrias från undervisningen i

av matematik i realskolans tredje klass.

Biologi med hälsolära, fysik och kemi.

Nu gällande undervisningsplan för realskolan angiver det gemen- Mål.

målet för undervisningen i ämnena biologi, fysik och kemi vara samma

att bibringa lärjungarna på åskådning grundad, väsentligen en egen genom induktivt förfarande efter deras utveckling avpassad kunvunnen, skap om naturen och dess företeelser, samt naturlagarna och deras om tillämpning på det praktiska livet. Kommissionen finner det lämpligt att jämväl för den realskolans undervisning i här förevarande ämnen nya uppställa ett gemensamt mål, därmed markerande, att de olika ämnena böra vid undervisningen i största möjliga utsträckning stödja varandra,

i syfte att bibringa lärjungarna allsidig uppfattning naturen och

en av dess företeelser. Efter kommissionens mening uttrycker berörda målbestämmelse på ett lyckligt och adekvat sätt den uppgift, bör som

tillkomma den naturvetenskapliga undervisningen på här ifrågavarande

skolstadiuni. Kommissionen anser sig därför böra i allt väsentligt fasthålla vid den hittillsvarande formuleringen, i vad den tar sikte på stoffurvalet samt sättet för undervisningens meddelande. Dock bör redan målbestämmelsen otvetydigt angiva, att undervisningen skall anknytatill det i folkskolan inhämtade kunskapsmåttet. ,IfursförIcl- Innan kommissionen går att med antydda utgångspunkt nyss upp- 7117251. draga grundlinjerna för kursfördelningen i realskolans olika klasser, torde i korthet böra belysas de olika naturvetenskapliga ämnenas inbördes ställning på timplanen samt de allmänna förutsättningar, varpå undervisningen bör bygga.

Ingen meningsskiljaktighet synes kunna råda därom, att biologien

är det naturvetenskapliga ämne, bäst lämpar sig såsom grundval för som studiet av naturen. Med hänsyn härtill bör biologistudiet påbörjas redan i realskolans första klass. Då särskilt språkundervisningen å detta skolstadium nödvändigtvis måste kräva stort utrymme å timplanen, låter det sig icke göra att samtidigt med ämnet biologi införa sig fysik eller vare kemi. Redan i andra klassen har emellertid studiet ett de nämnda av av ämnena ansetts böra upptagas. På sätt är fallet, har valet samma som nu därvid funnits böra falla på fysiken. Det torde nämligen få önskanses värt, att lärjungarna bliva i tillfälle att förvärva någon förtrogenhet med lättare experimentellt arbete, innan de gripa sig med kemiens ofta svårare an anordnade och mindre lätt överblickbara försök. Därtill kommer såsom i en

förevarande avseende betydelsefull omständighet, viss att en kännedom om grundläggande fysikaliska företeelser och lagar utgör

en nödvändig för-

utsättning för en fruktbringande undervisning i kemi. Sedan

lärjungarna i

andra klassen erhållit till laborationsövningar anknuten

en undervisning

i fysik, bör under följande skolår kemistudiet med

framgång kunna

upptagas och fullföljas jämsides med fortsatt undervisning i fysik.

Vad därefter beträffar de förutsättningar, varifrån realskolans under-i

visning i de olika naturvetenskapliga ämnena kan utgå, bör till en början uppmärksammas, att förhållandena i detta avseende gestalta sig icke oväsentligt olika å sidan i ämnet biologi och å den ena andra iämnena fysik och kemi. I det förstnämnda ämnet har nämligen folkskolans undervisning kunnat erhålla systematisk i de en mera läggning, båda

sistnämnda har den med hänsyn till den knappa tiden,

lärjungarnas ut-

veckling och skolans måst inskränkas till att resurser belysa allenast vissa

allmänt betydelsefulla företeelser och naturlagar.

Biologi med häls olära.

Gällande undervisningsplan för den folkskolans

sexklassiga A-form

föreskriver, att vid de tre första skolårens

hembygdsundervisning skall

meddelas första enkel undervisning

en om människokroppen samt

en grundläggande sådan hembygdens natur, framförallt dess om om djur och växter. Beträffande den fortsatta undervisningen i folkskolans

tre högre

klasser fastslås vidare, att denna skall inrymma följande Zoologiska moment. I fjärde klassen skola behandlas viktigare svenska djur med särskilt avseende fäst, där så lämpligen kan ske, vid vad därutinnan som är kännetecknande för olika delar landet. I femte av klassen skall med-

delas framställning

en av viktigare djur, som äro kännetecknande för det

övriga Europa samt Afrika och Asien. Sjätte klassens kurs omfattar på samma sätt Amerikas och Australiens viktigare djurformer. I denna årskurs skall därjämte ingå dels en framställning av djurrikets huvudgrup-

per i samband med återblick på djur, tidigare förekommit som i under-

visningen, dels också framställning

en av människokroppens byggnad och livsförrättningar samt hälsolärans grundläggande kapitel.

Slutligen före-

skriver undervisningsplanen jämväl beaktande i denna klass av de i eko-

79-210409. I.

hänseende betydelsefulla husdjurens viktigaste organ och livsnomiskt

Vad de botaniska kursmomenten angår, bestämmer kursplanen, att villkor.

olika områden karakteristiska, viktigare växterna skola behandlas de för

och i ordning, i det föregående framhållits på samma sätt samma som beträffande djuren. En systematiserad framställning av dessa kurs-

mera

femte klassen, i det att i samband med återmoment skall lämnas i en blick växter, tidigare förekommit i undervisningen, några av de

på som

naturliga växtfamiljerna skola behandlas. Tillika stadgas, att förnämsta

uppmärksamhet även skall ägnas växternas viktigaste livsi samma klass förrättningar, med särskild hänsyn till rotens och bladens uppgifter samt

och med tillämpning på de odlade växterna och skogs-

till groningen

träden.

här lämnats grundlinjerna för folkskolans

De antydningar, som om

torde otvetydigt giva vid handen, att., sedan den nya

biologiundervisning,

undervisningsplanen blivit fullständigt genomförd, de A-skolorna ut-

varit i tillfälle att inhämta kunskaper i detta ämne

gående lärjungarna

områden, för närvarande äro föremål för undervisning i å åtskilliga som

nedre klasser. En jämförelse med gällande undervisningsrealskolans nu

för realskolan ådagalägger också, att den nuvarande första klassens plan

mindre lämpliga läggning meningarna knappast längre kurs, om vars

delade, i folkskolan säkerligen kan inhämtas grundborde kunna vara

omfattning, än vad fallet är i de nuvarande läroverligare och i större

under den gamla undervisningsplanens tillämpning torde det ken. Redan

folkskolans lärjungar såväl i fråga denna kurs som hava gällt, att om

djur- och växtkännedomen förvärvat förtrogenhet med en del beträffande

vad meddelas i läroverkets andra och följande klasser. av som nu

sammanfattning det anförda ñnner sig kommis-

Såsom en av nu

därför kunna fastslå, att de från folkskolan utgående lärjungarna sionen

realskolan framdeles komma att besitta i flera avseenden vid inträdet i

kvantitativt bättre förutsättningar för biologiens stusåväl kvalitativt som

fallet Vid övergången från andra till tredje klassen dium, än som nu är

i läroverket.

därför för kommissionen gäller, att i anslutning till de i

Då det

kunskaperna uppdraga grundlinjerna för den nya

folkskolan inhämtade

realskolans kurser, ligger det i öppen dag, att väsentliga förändringar i åtskilliga avseenden måste förhållandena påkallade. Det

anses vara av kan under dessa omständigheter icke lida något tvivel, att undervisningen i biologi, rätt lagd, och därest densamma erhåller till sitt förfogande ungefär samma timantal, som nu gäller i realskolans tredje till och med sjätte klasser, i framtiden skall kunna skänka ett större utbyte än för närvarande.

Vid utformandet kursplanen hava för kommissionen följande

av allmänna synpunkter varit vägledande. Vad till början botaniken

en beträffar, måste den grundläggande undervisningen däri, vilken kommissionen tänker sig regelbundet förlagd till höst och vår, att komplet-

avse tera folkskolans undervisning. Ett viktigt område, där denna icke kunnat

giva lärj ungarna förkunskaper i erforderlig omfattning, är framförallt växt-

bestämning med hjälp av flora. Denna måste emellertid i sin ordning grundas på en säker kunskap växtens yttre En

om organ. sammanfattande översikt härav, givetvis meddelad på grundvalen undersök-

av ning av levande material samt under vidsträckt hänsynstagande till förut gjorda iakttagelser, måste därför ingå ett betydelsefullt led i real-

som skolans elementära biologiundervisning. Då viss omedelbar växtkänne-

en dom likaväl som förmåga att identifiera vårt lands karakteristiska

mera växter över huvud utgör oundgänglig förutsättning för botanikstudiet

en i övrigt, har det synts nödvändigt, att åt denna sida ägnas stor uppmärksamhet. Givetvis böra exkursioner, ävensom i viss omfattning obligatorisk växtinsamling under ferierna, för lärjungarna utgöra ett betydelsefullt stöd och hjälp vid ifrågavarande studium.

Sedan säker förtrogenhet med florans handhavande Vunnits och studierna i naturen lämnat nödigt material, böra lärjungarna bliva i tillfälle att förvärva bekantskap med botanisk systematik och biologi. Detta sker lämpligen systematisk framställning växtrikets vik-

genom mera av tigare familjer, och bör vid densamma anknytning städse sökas till lärjungarnas egna iakttagelser samt till deras hopbragta herbariematerial. I samband med denna framställning eller, så befinnes ändamålsenligt,

om mera fristående böra också betydelsefullare gagnväxter komma under behandling. Slutligen bör i detta sammanhang särskild uppmärksamhet

växtbiologiska företeelser, framförallt viktigare svenska växtägnas rent

den skandinaviska vegetationens historia, samhällen samt grunddragen av vilka områden måste betraktas såsom för allmänbildningen viktiga kun-

Kommissionen tänker därvid framförallt på den föreligskapsmoment.

möjligheten att med utgångspunkt i lärjungarnas egna iakttagel-

gande

rörande viss bygds eller trakts naturförhållanden giva dem någon ser en

i för ett vetenskapligt problems behandling och lösning. inblick sättet

metod förutsätter emellertid, att material för belysning denna

En dylik av

sida ämnet finnes för handen. Lämpligen bör sådant av lärjungarna

av kunna i viss utsträckning hopbringas därigenom, att växtinsamlingen till andra klassen särskilt inriktas på iakttagelser i naturen efter lärarens anvisningar å något bestämt växtsamhâille inom hembygden.

Ett kursmoment, kommissionen slutligen finner alltjämt böra

som i realskolan genomgås, utgöres huvuddragen växternas byggnad och

av av

Om ock vissa sidor detta område på empirisk grund belysts liv. av redan i folkskolan, ligger det i sakens natur, att med hänsyn till såväl bristande tid ock alltför kemisk förbildning en mera sam-

som svag lad framställning icke kunnat meddelas å nämnda skolstadium. Eni

till under lektioner och laborationer utförda försök meddelad anslutning framställning växternas byggnad och livsförrättningar till ungefär

omfattning, föreskrives för realskolans sjätte klass, har samma som nu därför sin givna plats i den realskolan. Med hänsyn till nödvän-

nya digheten vissa kemiska förkunskaper torde ämnesområdet böra för-

av läggas till realskolans högsta klass.

Beträffande därefter undervisningen i zoologi, torde det efter vad

sagts, till början få klart, att de typologisk-systematiska ovan en anses

tillhöra klasserna 2 böra ersättas av en i vissa kursmoment, som nu

översiktlig, på andra områden åter fördjupad framavseenden mera mera

Lämpligen bör denna erhålla sådan läggning, ställning av djurriket. en

djurgruppernas byggnad och biologiskt intressantare former att de stora

undervisningens huvudföremål. Denna framställning bör åsyfta göras till

och systematisera de redan i folkskolan inhämtade

att vidga, fördjupa

Alldeles särskilt önskar kommissionen härvid betona, att kunskaperna.

och undersökning friskt eller konserverat material dissektioner annan av

ävensom demonstrationer preparat böra intaga ett stort vid

av rum undervisningen. Det är naturligt, att undervisningens anknytande i stor utsträckning till dylika undersökningar, Vilka i folkskolan på grund av begränsade resurser och bristande tid torde hava fått träda i

mera bakgrunden, måste vara ägnat att fånga lärjungarnas intresse i högre grad, än om undervisningen åsyftade att endast meddela nakna fakta, vilka kanske dessutom i större eller mindre utsträckning redan äro lärjungarna bekanta. Därjämte önskar kommissionen ytterligare understryka betydelsen av att undervisningen erhåller sådan läggning, att de lär-

en jungarna meddelade kunskaperna kunna bidraga att skänka förståelse för

lagbundenhet och orsakssammanhang i naturen.

Vid den översiktliga repetition, varmed framställningen be-

av nu rörda område synes böra avslutas, måste särskild vikt läggas vid att redan inhämtade såväl som nytillkommande fakta inordnas under någon större vägledande synpunkt, vilken icke sammanfaller med den tidigare i realskolan anlagda. Härvid erbjuder sig såsom möjlighet att giva

en repetitionen karaktär kort djurgeograñsk orientering. Det kan också

av en tänkas, att en lärare skall finna mest ändamålsenligt att göra det ut-

vecklingshistoriska sammanhanget till framställningens kärnpunkt och

gruppera materialet i överensstämmelse med en sådan grundsats.

I skolans högsta klass bör framställningen människokroppens

av byggnad och förrättningar eller med andra ord hälsoläran, fattad i vidsträcktare betydelse, utgöra den Zoologiska kursens huvudbeståndsdel. Härvid böra fortfarande de rusgivande ämnenas, liksom kaffets och tobakens, skadliga inverkan på folkhälsan bliva föremål för vederbörlig uppmärksamhet. Åt undervisningen i hälsolära bör givas sådan

en lägg-

ning, att den fullt tillgodoser allmänbildningens krav, enär kommissionen håller före, att kursmomentet ifråga därmed bör för alla lärjungar

-bortsett från dem, som å gymnasiet välja den biologiska speciallinjen betraktas såsom slutgiltigt behandlat. Laborationsövningar

måste bliva grundläggande för behandlingen Väsentliga delar

av av

ifrågavarande område. Övertygelsen denna undervisningsmetods

om mycket stora förtjänster, vilka till fullo ådagalagts under den tid 1904 års läroverksreform varit i tillämpning, har för kommissionen utgjort ett

626 fullt talande skäl för att föreslå, att laborationerna må ingå som ett obligatoriskt led i undervisningen. Kursplanen är sålunda uppgjord under den bestämda förutsättningen, att samtliga lärjungar deltagai laborationerna. Endast därigenom beredes möjlighet att konsekvent

genomföra framstâillningens anknytande till lärjungarnas egna iaktta-

gelser.

Till sist önskar kommissionen giva uttryck åt sin uppfattning, att det i vår tid icke kan anses försvarligt, att lärjungarna från en allmänbildningsskola utgå i livet utan att hava satts i tillfälle att förvärva åtminstone någon bekantskap med utvecklings- och ärftlighetslärans

grundläggande moment. Ur synpunkten av mindre utvecklingslärans

genomgripande betydelse för den nutida kulturen än även ärftlighetsforskningens alltjämt växande samhälleliga och praktiskt ekonomiska uppgifter skulle en underlåtenhet härutinnan från skolans sida kunna göras till föremål för berättigat klander. Även kommissionen väl inser,

om att tiden medgiver allenast en mycket fragmentarisk framställning, har likväl funnits angeläget, att kursmomentet i fråga må erhålla bestämd

en plats i undervisningsplanen. Åt undervisningen å gymnasiet måste det förbehållas att lämna en mera utförlig framställning av den Vetenskapliga forskningens viktigaste resultat på dessa områden.

Med hänsyn till den betydelsefulla roll undervisningen i hälsolära funnits böra tillerkâinnas, har kommissionen ansett ämnet böra benämnas biologi med hdlsolära.

iFysik.

Såsom redan framhållits, kunna vid undervisningen inaturkunnighet i folkskolan de fysiska och kemiska företeelserna erhålla endast ett mycket begränsat utrymme. Kursmoment, tillhörande här ifrågavarande ämnesområden, förekomma allenast i folkskolans båda högsta klasser. Vid utarbetandet av undervisningsplanen för folkskolan har man utgått ifrån att sådana fysiska och kemiska företeelser i främsta rummet skola uppmärksammas; vilka kännedom fordras såsom förutsättning för

om undervisningen i vissa andra delar lärokursen, varjämte sagda före-

G27

borde från synpunkten deras betydelse för det prak-

teelser även ses av tiska livet. hänsyn till folkskolekursens planläggning det uppen- Med synes beträffande ämnet fysik icke kan förutsätta en så systebart, att man hos lärjungarna vid inträdet i realskolan, att bestämda matisk kunskap såsom redan bekanta lämnas alldeles å kursmoment kunna från början sido. Å andra sidan får det emellertid heller förbises, att lärjungarna hädanefter skola gå till fysikstudiet i realskolan med vissa kunskaper, motsvarighet icke föreñnnes under rådande förhållanden. till vilka nu Av vad kommissionen förut uttalat rörande sin principiella uppde naturvetenskapliga ämnenas betydelse för allmänbildfattning om i våra dagar, torde med tillräcklig tydlighet hava framgått, att ningen önskar, i den mån så befinnes praktiskt möjligt, bereda åt kommissionen starkare ställning än i våra nuvarande läroverk. I detta desamma en funnit sig böra i sitt förslag till timplan för syfte har kommissionen giva åt de frivilliga laborationsövningarna obligatorisk karealskolan nu blir det möjligt att för samtliga lärjungars vidkomraktär. Härigenom mande strängt fasthålla vid undervisningens anknytande till deras egna sålunda konsekvent tillämpa induktiv metod. Samiakttagelser och en kunnat anslås åt fysik, 41/2 för lekmanlagt hava 7 veckotimmar varav och 21/2 för laborationer, medan ämnet för närvarande disponerar tioner vartill komma regel 2 veckotimmar frivilliga laborationer. 5 timmar, som Vidkommande kursfördelningen realskolans nu gällande unsynes för några berättigade anmärkningar. I dervisningsplan icke lämna rum förslag till kursplaner hava därför endast mindre jämkkommissionens

ningar ifrågasätts.

Kemi. Få skolans läroämnen torde det praktiska livets synpunkt av ur tillerkännas större betydelse än kemien. Och det torde ävenböra en med fullt fog kunna göras gällande, att ämnets vikt befinner sig i ledes Först 1904 års läroverksreform bereddes ämnet ständig tillväxt. genom realskolans timplan. Den erfarenhet, som under

självständigt utrymme på

de åren förvärvats rörande kemistudiets mindre praktiska än

gångna

även pedagogiska betydelse, måste sägas hava varit i grad

hög uppmuntrande. Ämnet erbjuder stora

möjligheter till en fruktbärande

samverkan mellan teoretisk undervisning och praktiskt arbete, och

det mötes i regeln av lärjungarnas livliga intresse. Med den uppgift,

som kommissionen funnit böra tillkomma realskolan, har det med

hänsyn till nyss berörda omständigheter ansetts böra särskilt övervägas, icke

om ämnet kemi, vari jämväl ingå vissa geologiska kunskapselement, erhålla

borde

en starkare ställning.

Enligt kommissionens förslag skulle, i likhet med vad redan är fallet, kemi läsas i realskolans båda högsta klasser. Medan ämnet har

nu sig tilldelade två veckotimmar i femte och veckotimme i sjätte

en klassen, vartill i regeln kommer veckotimme frivilliga laborationeri förstnämnda

en klass, upptager det kommissionen utarbetade timplanförslaget

av tre veckotimmar i den realskolans tredje klass, timme

nya varav en laborationer, och två veckotimmar i fjärde klassen,

varav en varannan Vecka avses för laborationer. Den föreslagna förbättringen i ämnets

ställning

består alltså dels däri, att laborationerna skulle bliva obligatoriska,

dels även däri, att undervisningstiden i högsta klassen skulle utökas med

en timme, vecka skulle användas för laborationer.

som varannan

Vid kemistudiets början torde icke såsom regel kunna förut-

man sätta, att lärjungarna äga nämnvärda kunskaper iämnet. Undervisningsplanen för folkskola A-formen upptager kemiska kunskaps-

av av element allenast följande: lösning, kemisk förening och sönder-

om om delning, om luftens och vattnets beståndsdelar samt förbränning, allt

grundat på enkla försök femte klassen.

Kursfördelningen i realskolan kan efter kommissionens mening huvudsak bibehållas oförändrad. Sålunda bör iöverensstämmelse med nuvarande ordning första året ägnas åt behandling den oorganiska

av kemiens viktigaste företeelser. De geologiska kursmomenten böra jämväl genomgås i tredje klassen, varvid förutsättes, att den historiska

geologien

i regeln behandlas i samband med kursen i allmän geografi, ehuru nämnda moment, där förhållandena så påkalla, må kunna i

genomgås samband med kemiundervisningen. Undervisningen i fjärde klassen bör

omfatta i främsta rummet den organiska kemiens viktigaste

ämnesgrup-

per samt torrdestillation och förbränning. För ett tillfredsställande utbyte av denna kurs, som skulle utgöra slutkursen i kemi blott för de lärjungar, som avsluta sina skolstudier med realskolan, utan även för latingyunnasiets lärjungar, böra laborationerna bliva stor betydelse.

av Det bör särskilt beaktas, att åt kemiundervisningen gives sådan

en an-

ordning, att den lämnar erforderligt stöd åt undervisningen i biologi och

hälsolära.

Då en översiktlig repetition föregående klassens kurs visat sig

av vara av synnerlig vikt för de inhämtade kunskapernas konsolidering, har detta förhållande ansetts böra erhålla ett uttryck i kursplanen. För närvarande omfattar klassens kurs även några viktiga kapitel tillämpad

av kemi. Kommissionen icke att härutinnan göra någon ändring så

avser mycket mindre som sagda anordning står i den bästa överensstämmelse med de synpunkter, kommissionen i det föregående anlagt i fråga

om ämnets praktiska betydelse. Dock önskar kommissionen betona, att koncentration bör ske till enstaka kapitel detta slag, vilka det bör stå

av läraren fritt att välja med hänsyn även, när så är lämpligt, till lokala

förhållanden, såsom möjligheten att belysa undervisningen besök

genom vid industriella inrättningar, gasverk, stål- och

ex. masugnar.

Till sist må framhållas, att någon grad systematisk fullständig-

av het bör eftersträvas. På detta första stadium kemiundervisningen

av och med den korta tid, kan disponeras, måste varje strävan att i

som lärokursen inpressa ett alltför stort kunskapsstoff leda till ytligt minnes-

arbete. Den omsorgsfulla anpassning efter lärjungarnas uppnådda

mogenhetsgrad, som bör ständig ledstjärna vid fastställandet

vara en av undervisningsplanerna för olika ämnen, kräver givetvis i fråga stu-

om diet av kemien liksom fysiken, att alltför tidiga abstraktioner undvi-

av kas. Uppgiften bör till början förvärvandet ett mycket be-

en vara av

gränsat mått av fast erfarenhetskunskap, försök, helst, när

vunnen genom det är möjligt, utförda lärjungarna själva. De teoretiska

av förklaringar,

som äro behövliga för att sammanhålla kunskaperna, böra till början

en vara av enklaste slag.

80-2104022. I.

Teckning.

Genom 1906 års undervisningsplan blev teckningsundervisningen i

Mål. realskolan föremål för mycket genomgripande omläggning i ansluten ning till de reformsträvanden, såväl i utlandet vid vissa lärosom som vårt land med framgång hävdats. Enahanda är förhållandet anstalteni med folkskolans undervisning enligt 1919 års undervisningsplan. Huvud-

synpunkten vid detta nydaningsarbete har varit att möjliggöra en uppövning lärjungarnas förmåga att snabbt och säkert iakttaga och återav verkliga föremål, medan själva tecknandet snarastär att betrakta giva såsom ett uttrycksmedel, vilket lärjungen lär sig att använda till att därmed redogöra för vad han Den riktningen karakteriseras ser. nya sålunda därav, att den redan mycket tidigt låter lärjungen med penna

och pensel avbilda verkliga föremål, framförallt ur hans närmaste omgivning växt- och djurvärlden, varvid uppgiften är att söka samt ur giva träffande totalbild utan anspråk på ett i tekniskt avseende mien utförande. Detta förfaringssätt överensstämmer med det, som å nutiöst högre stadium, där större teknisk färdighet redan finnes, kommer till ett användning vid studier efter levande förebild såväl vid skisstecksom ning, minnes- och fantasiteckning samt vid utkast till mera noggranna avbildningar. Undervisningens allmänna läggning står därvid i full samklang med den realism, på olika områden ivåra dagar gör sig som

gällande.

Erfarenheterna rörande den berörda undervisningsplan ingenom förda ordningen hava, enligt vad kommissionen inhämtat, varit uteslutande Genom omsorgsfullt ledda övningar angivna art gynnsamma. av har lyckats vinna blott det praktiskt värdefulla resultat, som en man iakttagelseförmåga i förening med och färdighet atti

uppövad vana

bild återgiva det iakttagna utgör. Man ock hava lyckats bibringa synes god insikt och uppfattning den formens och färgens

lärjungarna en om

skönhet, de olika naturföremålen erbjuda, och vida bättre än genom som det tidigare efterbildandet geometriska former och ornament utveckla av deras känsla för skönhetsvärdena i tingen. På den inslagna vägen har alltså i hög grad främjats, på gång den

teckningsundervisningen samma

lämpligt val arbetsuppgifter blivit ett värdefullt stöd för genom ett av den övriga undervisningen. Vid sådant förhållande saknar kommissionen anledning att ifråganågon principiell ändring i hittills gällande ordning och de för sätta givna målbestäminelserna. I ett avseende innebär den av komämnet missionen föreslagna formuleringen avvikelse, betingad den ändrade en av ställning slöjden kommer att intaga i den realskolan. Det har annya särskild vikt att närmare förbinda dessa båda undervissetts vara av ningsgrenar med varandra och bestämt fastslå, att skisser och modellritningar för slöjdarbetet såväl eventuella orneringar av detsamma som må komma till utförande vid teckningsundervisningen. En motsvarande anordning är redan föreskriven för folkskolan och torde för övrigt även på förevarande skolstadium mångenstädes hava praktiskt tillämpats. nu Nämnda synpunkt har ansetts kunna tillgodoses ändamålsgenom en enlig inriktning undervisningen i realskolans olika klasser. I formellt av avseende har vidare den jämkning målbestämningen vidtagits, att av detaljerade anvisningar lämnats rörande undervisningens allmänna mera dess uppgifter och metoder ianslutning till nuvarande för-

läggning,

hållanden. Åt ämnet har anslagits 2 timmar i och realskolans Tølmför-i var en av delning. klasser, dock att för flickorna i klass 3 på grund av den tid, som en ändamålsenlig anordning undervisningen i hushållsgöromål kräver, av timtalet måst begränsas till Frivillig teckning är avsedd att före-

komma i skolans alla klasser. Såväl frihandsteokning linearritning har upptagits i samtliga Kursförsom delning. klasser. För närvarande inträder linearritningen först i klass I betraktande därav, att i folkskolans båda övre klasser linearritning övas, särskilt har det funnits naturligt, att denna gren av ämnet av gossarna, från första klassen bedrives parallellt med frihandsteckningen. Vad frihandsteckningen angår, ansluter sig lärogången och övningarnas fördelning på de olika klasserna i huvudsak till nu rådande förhållanden med de jämkningar, föranledas av kursens anknytande som till den i folkskolan utbildningen. Som ett nytt moment har uppvunna tagits skriftövning, vilken på ett framskridet stadium torde kunna mera

632 anordnas såsom enkel ornamental skriftsammanställning. Denna övning, som innefattar blott studiet bokstaven i.och för sig utan även den

av ornamentala verkan av bokstävernas väl avvägda sammanställning till 0rd, rubriker eller liknande anordningar, är ägnad att framkalla på

samma gång noggrannhet och en viss snabbhet i utförandet.

Beträffande linearritningen har denna i klass 1 funnits böra bestå i krokiteckning och projektionsritning enkla modeller under anslut-

av ning, på sätt ovan erinrats, till slöjden. I klass har dessutom skal-

begreppet införts i samband med några enkla uppgifter på likformig av-

bildning samt inläggande av skärningar å där förekommande krokiteck-

ning och dess renritning. Avbildning i parallellperspektiv har upptagits

för klass ett avbildningssätt, som har användning inom flera yrkes-

också är mycket vanligt förekommande vid illustration grenar, men som av läroböcker, särskilt i naturvetenskap. I klass 4 hava exempel på uppritning av ytutbredning och solida kroppars plana skärningar ytterligare ansetts böra förekomma dels för att öka lärj ungarnas förståelse av tidigare uppgifter, dels såsom förberedelse för de i gymnasiet förekommande övningarna i geometrisk ritning. I varje klass böra lärjungarna även övas

i renritning av geometriska konstruktionsuppgifter, som genomgåtts vid

matematikundervisningen.

För övrigt ligger det i ämnets natur, att övningar och uppgifter lämpas efter lärjungarnas individuella fallenhet och de lokala förhållandena.

. M teriel Framhållas må. slutligen, att den nutida undervisningen i teckning a med nödvändighet förutsätter tillgång till lämplig materiell. De brister, som i detta avseende mångenstädes förefinnas, böra givetvis snarast av-

hjälpas.

Musik.

För undervisningen i musik finnas i undervisningsplanen förireal- Allmänna synpunkter. skolan den 2 mars 1906 inga särskilda mål- eller kursbestämmelser

angivna, och ämnet är icke heller upptaget å den för skolan föreskrivna

timplanen. Undervisningen har alltjämt Varit reglerad genom de tidigare

meddelade föreskrifterna i undervisningsplanen den 19 augusti 1895. Efter kommissionens åsikt kan ingen tvekan råda därom, att ämnet med fog kan göra anspråk på att i berörda avseenden intaga med övriga

en ämnen jämbördig ställning. En dylik ståndpunkt vinner stöd både i de uppmuntrande resultat, vilka rätt ledd och väl planlagd musik-

genom en undervisning kunnat uppnås, och i den växande insikt dess allmän-

om bildande betydelse, allestädes kan förmärkas.

som

De allmänna uppgifter, som föreligga för dylik undervisning,

en äro flera. I första hand förtjänar härvid att erinras den höjning

om av musikkulturen i allmänhet, kan väntas bliva följd musikens

som en av

behöriga tillgodoseende såsom ett led iden medborgerliga bildningen.

Därjämte torde böra framhållas, att en på moderna grundsatser fotad sångundervisning utgör ett ingalunda betydelselöst stöd för den språkliga utbildningen bland annat genom att bidraga till att bortarbeta talfel och störande dialektala egenheter. Undervisningen är vidare rent peda-

ur gogisk synpunkt ägnad att skärpa förmågan iakttagelse och kon-

av centration samt giva ökad näring åt fantasien. Den skänker ock känslolivet rikare uttrycksmöjligheter och kan därigenom jämväl bliva ett medel till karaktärens förädling. Slutligen bör icke förgätas, att rationell

en sångundervisning även i hygieniskt avseende utövar ett

gynnsamt

tande så till vida, att den verkar utvecklande och stärkande på röstorganet och bidrager att förhindra dess överansträngning.

På dessa antydda grunder håller kommissionen före, att musik-

nu undervisning bör meddelas samtliga lärjungar. Erfarenheten visar emellertid, att olika lärjungar i mycket olika utsträckning äro tillgängliga för dylik utbildning, och det har därför givetvis förutsätts, att undervisningen anordnas under behörigt hänsynstagande till nämnda faktum. Det får emellertid härvid icke förbises, att de lärjungar, vilka sakna alla förutsättningar för sång, helt visst utgöra ett mycket begränsat antal och att oförmågan att uppfatta och återgiva toner mången gång härrör allenast därav, att anlagen blivit odlade eller att tillfälle till övning saknats. Redan ur berörda synpunkt torde det därför lämpligt, att åt-

nu vara minstone under första och andra skolåret samtliga lärjungar deltaga i den elementära sångundervisningen. Då därtill kommer, att, på sätt

ovan

såsom ett grundläggande moment i rationell sångundervisning

antytts, utbildande förmågan att rätt behandla talrösten, torde det icke

ingår av

kunna riktigt att förbehålla förmånen dylik skolning endast anses av en de musikaliskt begåvade. Deltagandet i denna del av musikåt mera undervisningen därför böra obligatoriskt och någon befrielse synes vara sålunda icke ifrågakomma. Enär emellertid för de lärjungar, som efter beñnnas i fullkomlig saknad musikaliska an-

en grundlig prövningstid av

icke kunna erbjuda något intresse och då

lag, de egentliga sångövningarna

därjämte kan befaras, att närvaron sådana lärjungar vid lekdet av skall verka tyngande och störande, måste det anses vara ett tionerna önskemål, att den del undervisningen, för nämnda lärviktigt av som betydelse talteknik och musiklärans elementer kunde jungar är av -- koncentreras till början de två första läsåren. så mycket som möjligt av Enligt kommissionens mening bör därför vid kursplanens uppgörande en utbildningen genomföras, att de musikaliskt obildbara sådan anordning av

avskiljas från den egentliga sångundervisningen. En

lärjungarna kunna naturligen icke förhindra, att lärjungarna i fråga sådan anordning bör bevista eller läsårets övriga lektioner, då bortjämväl en annan av hos lärjunge upptäckt talfel eller något särskilt arbetande av något kursmoment gör ett förnyat deltagande i undervisningen

betydelsefullt

önskvärt. Även beträffande övriga lärjungar bör viss differentiering genomen undervisning i enlighet med de grundsatser och med den föras. En kommissionen närmare berört, förutsätter nödallmänna syftning, ovan

undervisningsavdelningarna göras avsevärt mindre, än vad vändigtvis, att

fallet. Med sångavdelning, bestående flera sami regeln är en av nu

manförda klasser, föreligger ingen möjlighet att närmare aktgiva på varje

lärjunge, mindre att medhinna önskvärd individuell röstbeenskild än förordade metoden kräver därför begränsning av de handling. Den en undervisade lärjungarnas antal. Kommissionen tvekar icke att samtidigt undervisningen i allmänhet meddelas klassvis. Endasti förorda, att med små klasser torde ett sammanförande av två klasser

skolor mycket

undervisning få tillrådligt. Givetvis skulle vid denna till samtidig anses såväl unison sång ock särskilda stämövningar föreklassundervisning som

komma, och häri böra, med undantag för de förut avhandlade musikaliskt obildbara, samtliga lärjungar kunna deltaga.

Men därjämte böra möjligheter för övande flerstämmig körsång

av föreligga, varvid lämpligen ett större antal lärjungar av olika klasser sainmanföras till undervisning. I denna del musikunder-

gemensam av visningen böra endast de härför utrustade lärjungarna deltaga. Kommissionen förutsätter, att urvalet till utbildning i körsång lämpliga

av lärjungar försiggår vid i början varje termin företagen prövning.

en av Dock torde det få önskvärt, att körsången emellanåt ersättes av

anses samsjungning unisona sånger, vid klassundervisningen inövats,

av som och böra vid dessa lektioner givetvis samtliga iden egentliga sångunder-

visningen deltagande lärjungar medverka.

Slutligen har kommissionen förutsatt, att, i enlighet med vad nu är fallet, tillfälle till elementär utbildning i instrumentalmusik bör föreligga för lärjungar, så önska och äga erforderliga anlag. Denna under-

som som visning bör givetvis frivillig, dock så att lärjunge, som anmält sig

vara vilja deltaga i densamma, skall äga skyldighet att under terminen följa undervisningen.

I anslutning till de grundsatser, kommissionen nyss utvecklat, har JIå målbestämningen för realskolans musikundervisning avfattats. Det har därvid ansetts riktigast att bestämt hålla i sär de skilda uppgifter, som skulle för undervisningen föreligga. Samtliga lärjungar skola sålunda bibringas elementär musikteoretisk allmänbildning, samtidigt med att

en deras tal- och sångröster behörigen skolas. De lärjungar, som äga erforderliga förutsättningar, böra erhålla en utbildning av gehöret, som möjliggör självständig sång efter noter, samt en grundläggande sångteknik. Som allmän behållning undervisningen torde slutligen

en av böra framhållas det förråd goda och värdefulla sånger och koraler,

vid undervisningen inläras. Och slutligen har vid målbestämmelsernas som formulering erinrats den färdighet i instrumentalmusik, som vid den

om frivilliga undervisningen i denna ämnet kan uppnås.

gren av

Vidkommande frågan den tid, bör ägnas åt musikunder- Tiwpfördel-

om som

ning. visning, har kommissionen ansett, att klassundervisning bör förekommas 1 timme varje vecka. För körsångövningarnas bedrivande erfordra

givetvis särskild tid. Kommissionen har föreställt sig, att 1 timme

varannan vecka bör vara tillräcklig för angivna syfte. I klass 4 torde dock av flera skäl deltagandet i körsången böra frivilligt. Den för

vara instrumentalmusik nödiga tiden låter sig icke med säkerhet på förhand beräknas. Lämpligast synes vara, att ett visst maximiantal timmar fastslås och att det må ankomma på skolöverstyrelsen att för varje läsår närmare bestämma antalet. Ifursfördcl- Med hänsyn till den Växlande ståndpunkt, lärjungar från

som MM

olika folkskolor i fråga sångutbildning kunna väntas intaga, har

o1n kommissionen ansett nödvändigt att såsom särskilt kursmoment för första klassen upptaga en inledande repetition det huvudsakliga folk-

av av skolans kurs. Den självständiga kursen skulle, såsom redan antytts, börja med taltekniska anvisningar, vilka sedermera fortsättas särskilt i klass 2 men även i klass 3 för att i klass 4 sammanfattas i fram-

en ställning av röstorganets funktioner och vård. Denna sida under-

av visningen avser dels att i allmänhet genom för de olika stadierna

en lämpad röstbehandling åstadkomma en välljudande och egaliserad röst, dels att vara grundval för det tonbildningsstudium, utgör ett huvud-

som villkor för en rationell sångundervisning. Likaledes bör uppmärksamhet från början ägnas rytmiken och därvid, för att göra framställningen mera åskådlig, jämväl sambandet mellan språklig och musikalisk rytm

beaktas. Undervisningen bör i denna del förenas med taktering och

andra praktiska tillämpningsövningar. De ifrågavarande förövningarna

få emellertid icke, hur nödvändiga de än äro, bedrivas i den omfattning, att de framstå såsom självändamål, utan måste det bestämt betonas, att de utgöra allenast medel för uppnåendet undervisningens huvudmål,

av utvecklande av sångförmåga och sinne för tonkonsten samt inlärande

av ett förråd goda sånger. I övrigt bör den teoretiska undervisningen

av omfatta erforderliga delar harmoniläran. Det även önskvärt,

av synes att korta upplysningar meddelas om de tonsättare, vilka vid sångövningen äro företrädda.

Vad angår övningarna i sång, har kommissionen redan antytt, att såväl individuell och unison sång två- eller ñerstämmig körsång bör

som odlas. De sånger, förekomma vid undervisningen, böra äga musi-

som

kaliskt och litterärt värde samt till omfång och svårighetsgrad

avpassas

efter lärjungarnas utveckling.

Beträffande slutligen instrumentalmusiken har kommissionen

ovan Instmmzeøzantytt, att undervisningen bör väsentligen violin- och talmusz/r.

avse orgelspelning.

Repertoaren bör lämpad efter lärjungarnas ståndpunkt, instruktiv

vara och värdefull samt bidraga till såväl höjande den musikaliska smaken

av som även förberedande av praktiskt deltagande i det allmänna musiklivet.

Gymnastik med lek och idrott.

I det föregående har kommissionen utförligt redogjort för

mera AIål.

de grundsatser, böra bestämmande för undervisningen i

som vara gymnastik med lek och idrott. I anslutning därtill har kommissionen vid målbestämningen varit angelägen att fastslå de olika huvuduppgifter,

som undervisningen i fråga har att fylla.

Såsom redan erinrats, skulle gymnastikavdelningarna för framtiden

Dzderrisomfatta högst 60-tal mingcns

ett lärjungar. Härigenom skulle vinnas, såsom

allmänn n jämväl betonats, att undervisningen kunde i högre grad individualiseras, löiggøzing. än hittills i allmänhet skett, samt närmare efter ålder och

anpassas kroppsutveckling ooh sålunda göras effektiv.

mera

I avseende på undervisningens allmänna läggning vill kommissionen särskilt framhålla vikten såväl måttet rörelserna, d.

av att av v. s. ansträngningsgraden, rörelsernas art och sättet för deras utförande

som noggrant avpassas efter individens kön, ålder och kroppsutveckling. Särskilt betydelsefullt är, att modifikationer vid

iakttagas samundervisning, som enligt kommissionens mening i vissa fall torde bliva nödvändig på det lägsta stadiet. I förslaget till kursfördelning har kommissionen närmare angivit den olika läggning

av undervisningen, somi

nämnda hänseende bör ifrågakomma, ävensom i huvuddrag antytt den

fortgående utveckling i svårighetsgrad, vid de skilda övningarna

som bör eftersträvas. Viktigt är ock, att läraren, på grund lärjungarnas

av instinktiva benägenhet att efterhärma den ungdomens

vuxna kropps-

övningar, redan på ett tidigt stadium kraftigt framhåller faran den

81-2104052. I.

överansträngning, som lätt blir följden, om de naturliga lagar, som gälla för uppväxtåren, åsidosättas. För detta ändamål bör skolläkaren vid sina besök understödja läraren dels genom kontroll efter

mer ansträngande kroppsövningar, dels genom meddelande lämpliga

av upplysningar.

Då den allmänna kroppsutvecklingen inom den klass eller de klasser, som ingå i en avdelning, ofta företer väsentliga ojämnlieter, har det synts olämpligt att vid kursfördelningen fixera Vissa bestämda rörelser för Varje klass, utan måste det överlämnas åt lärarens omdöme att under beaktande de lämnade anvisningarna träffa avgörande med

av hänsyn till såväl detaljurvalet av övningarna som den lämpligt avpassade ansträngningsgraden.

I fråga om de gymnastiska övningarna i trängre mening bör un- Gymnastik. dervisningen bedrivas efter det i vårt land på lång erfarenhet grundade systemet, något som givetvis får utesluta en fortgående utveckling, i den mån synpunkter framkomma. Undervisningen bör sålunda här lika

nya litet vid skolans övriga verksamhet oeftergivligt bindas vid någon

som

gång för alla fastslagen metod. Vad de särskilda övningarna beträffar, en bör skälig frihet för läraren föreligga att efter samråd med ämneskonferensen ordna dessa på det sätt, som finnes bäst ägnat att tillgodose det syfte, som med undervisningen avses. Vid de manliga lärjungarnas övningar gäller, att under utbildningens gång tillämpningsövningar mer och upptagas för att främja mod och kraft. De kvinnliga lärjung-

mer

övningar böra vara präglade mjukhet, smidighet och känsla arnas av för rytm utan eftergift i fordringarna på naturlig friskhet och livlighet.

Vad angår idrotten, torde det gälla, att tillförlitlig erfarenhet ännu Idrott. icke föreligger rörande könens och åldrarnas prestationsförmåga. Med hänsyn härtill är det av synnerlig vikt, att idrottsövningarna bedrivas med nödig försiktighet. I fråga om övningsförrådet bör tillses, att endast sådana idrottsformer upptagas, som vid vederbörlig prövning befunnits lämpliga. Särskilt gäller, att sådana former, som äro ägnade att utöva förråande inverkan på de unga, under inga omständigheter få

en förekomma. I förslaget till kursplan har kommissionen, väsentligen i form av exempel, upptagit vissa lämpliga övningar. Det torde böra bliva

den enskilde lärarens sak att närmare utforma

övningsprogrammet under

hänsynstagande till de på olika orter rådande förhållanden och föreñntliga resurser. Olika vinteridrotter böra idkas, i den mån de klimatiska förhållandena det medgiva Av särskild vikt är, att i sim-

undervisning ning och livräddning i största möjliga omfattning bedrives.

Vid tillämpningen undvikas överdrifter främst beträffande ansträngningsgraden men även med hänsyn till alltför exklusiv idrottslig en utrustning m. m., som på grund därmed förenade kostnader endast av står ett fåtal till buds och därför inom skolidrotten icke är önskvärd. Till förhindrande ensidig specialisering böra övningarna erbjuda

av lämplig omväxling. Likaså böra växelsidighetens fordringar tillbehörigen

godoses. Det ändamålsenligt, att åt karaktären

synes övningarna gives av konditionsträning. Tävlingsmomentet bör i första hand tillvaratagas

genom lag- och klasstävlingar.

Beträffande leken och vad därmed har kommis-

sammanhänger,

Lek. sionen funnit sig böra betona vikten att, framför allt av å realskolans

lägsta stadium, kortare lekvarv inläggas i varje dagövning. iDärjämte

vill kommissionen framhålla önskvärdheten rytmiska

av att övningar vid undervisningen må, i större utsträckning hittills

än skett, bedrivas. I första hand böra sånglekar och folkdanser

ifrågakomma. Erfarenheten

har ådagalagt, att övningar denna art, särskilt ivissa

av åldersklasser,

hava stor fysiologisk betydelse. I övrigt gäller

en om lekövningarnas när-

mare utformande, vad ovan i fråga idrotten erinrats, nämligen om att det måste bliva lärarens uppgift att åstadkomma ett lämpligt urval, under anpassning särskilt till lokala förhållanden. Såsom målbestämmelsen giver vid handen, bör vid

undervisningen

i gymnastik med lek och idrott i

erforderlig utsträckning beaktas, att

lärjungarna vänjas vid ett hurtigt och belevat uppträdande, vid artighet

och hjälpsamhet. Pa lek- och idrottsplatser torde osökta anledningar

erbjuda sig för dylika anvisningar. Under utfärder och exkursioner kan på samma sätt hos lärjungarna inskärpas aktsamhet och respekt för naturen liksom för allmän och enskild egendom. De lärjungar, vilkas hälsotillstånd erfordrar en modifierad eller Svagavdelmera individuell gymnastikundervisning, böra läkarens ning. enligt bestäm-

mande i den utsträckning detta är praktiskt möjligt hänvisas till svag-

erhålla särskild undervisning. Härigenom skulle ock avdelningar, som

mindre bemedlade lärjungar i större omfattning, än hittills vinnas, att

kunde erhålla lämplig rörelsebehandlig. Vid de läroverk, Varit fallet,

undervisas tillsammans med friskavdelning, böra än-

där svagavdelning

undervisningens allmänna läggning dock berörda modifikationer i

ovan

vinna tillämpning.

vill kommissionen framhålla lämpligheten att lektio-

Slutligen av

med lek och idrott under slutet vår- och början

nerna i gymnastik av

i regeln förläggas utomhus. Jämväl eljest må detta

avhöstterminen

då väderleken icke lägger hinder i vägen. kunna äga rum,

detalj i kommissionens förslag till kursplaner är det

En viktig Teoretisk undervisning. teoretiska moment, vid undervisningen ansetts böra förekomma. mera som

lägre klasser bör denna undervisningen väsent- I realskolans gren av

bestå enkla hygieniska anvisningar i avseende på renlighet, ligen av

klädedräkt, föda, frisk luft, sol Dessa anvisningars iakttagande

0. s. v.

utsträckning vederbörligen kontrolleras. Vidare bör lära-

bör i lämplig lärjungarna till regelbundna i fråga om vila söka uppfostra vanor

ren

befordra deras lust för sunt friluftsliv, därvid hani och arbete samt

mån bör individuellt vägleda dem. med råd angående arten

möjligaste

äro eller mindre lämpliga för och måttet de kroppsövningar, som mer

åldersstadium och naturliga förutsättningar. Huvudsynvars och ens

städse att väcka lärjungens intresse för en naturlig

punkten bör vara

utveckling utan forcering.

Även den grundligare undervisningen angående njutningsmed-

meddelas i annat sammanhang, det lämpligt, att lens missbruk synes

icke heller detta moment

vid här ifrågavarande upplysningsverksamhet

kunna i övervägande, huruvida ickei förbises. Det torde ock tagas

sexuella hygienen borde på lämpligt sätt beakdetta sammanhang den

kommissionen funnit önskvärt, att i tredje klassen en tas. Jämväl har

rörande bad och kroppsrörelse, deras betydelse kort framställning lämnas

klassen vidare böra meddelas samt vådan överdrifter. I fjärde synes

första hjälpen vid olycksfall. Det har slutpraktisk undervisning om

att i klass på kursplanen upptaga en ligen ansetts lämpligt samma

redogörelse för den frivilliga gymnastikens, lekens och idrottens organi-

sation.

Det ligger i sakens natur, att det ökade utrymme, lek och idrott Materiell

m. m. enligt förslaget skulle erhålla, förutsätter, att ändamålsenlig materiell i erforderlig omfattning anskaffas. Jämväl är det uppenbart, att verk-

en ligt fruktbärande undervisning med nödvändighet kräver tillgång till idrottsplatser och badhus, det måste bliva vederbörande kommuns

som uppgift att tillhandahålla på för skolan antagliga villkor.

Slöjd och praktiskt arbete för gossar.

En på rätt sätt bedriven slöjdundervisning innebär för lärjungarna Slöjd.

intensiv övning i att iakttaga och uppfatta, vänjer dem att självstän- Må en digt planlägga och utföra ett arbete samt utvecklar hos dem fyndighet, praktiskt omdöme och allmän händighet. Därigenom att arbetet i slöjden lätt kan kontrolleras, även lärjungarna själva, är det ägnat att

hos dessa inskärpa betydelsen uppmärksamhet, noggrannhet och ärlig-

av het i arbetet. Slöjden kan ock påverka lärjungarnas skönhetssinne och bidraga till att hos dem utveckla god smak.

Arbetet i slöjden tillfredsställer på ett sunt och naturligt sätt lärjungarnas verksamhetsbegär och är i hygieniskt hänseende av betydelse därigenom, att det utgör välbehövlig motvikt till stillasittandet vid

en det övriga skolarbetet. Slöjden är ock för lärjungarna av påtagligt praktiskt i det den bibringar dem färdighet att lösa uppgifter och

gagn, utföra arbeten, som ofta förekomma i det praktiska livet, och därigenom gör dem bättre rustade att i olika förhållanden reda sig själva.

Den kännedom arbete här ifrågavarande art, som lärjung-

om av

erhålla att själva lägga hand därvid, är ock ägnad att giva arna genom dem bättre förutsättningar att rätt bedöma och värdesätta arbete av liknande slag samt att hos dem väcka håg och lust för fortsatt sysslande

med kroppsligt arbete.

Då slöjden sålunda måste ett synnerligen värdefullt

anses vara

hjälpmedel för lärjungarnas såväl andliga kroppsliga utveckling, sy-

som

nas starka skäl tala för att densamma erhåller fastare ställning inom

en realskolan, än den hittills haft, och upptages såsom ett obligatoriskt ämne på denna skolas läroplan. Kursfördel- Med hänsyn därtill, att den tid, som i realskolan kan anslås ning. till undervisning i slöjd, är jämförelsevis kort, torde det nöd-

vara vändigt, om något avsevärt resultat skall kunna vinnas, att denna undervisning icke allt för mycket splittras utan begränsas att omfatta endast ett fåtal slöjdarter. I kursfördelningen upptagas därför endast två slöjdarter, nämligen trä- och metallslöjd, vilka härvid ifrämsta rummet böra kommadi fråga. Allt efter vad kan befinnas lämpligt

som med hänsyn till inom de särskilda skolornas område förefintliga förhållanden, tillgängliga lärarkrafter eller andra inverkande omständigheter, synes det böra stå varje skola fritt att låta undervisningen omfatta båda dessa slöjdarter eller endast dem och att i förra fallet anordna

en av undervisning i de båda slöjdarterna antingen jämsides med varandra i samtliga klasser eller i vissa dem eller ock i följd, så att undervis-

av ning först meddelas ett eller ett år i träslöjd och de följande åren

par i metallslöjd. Önskvärt är, att, där förhållandena det medgiva, det för sådana lärjungar, före inträdet i realskolan eller i dennas första

som klass deltagit i träslöjd och därvid lärt sig utföra de i denna slöjdart vanligast förekommande arbetsövningarna, kunde beredas tillfälle att få välja mellan de båda nämnda slöjdarterna, så att de vid det efterföljande slöjdarbetet finge ägna sig huvudsakligen åt dem.

en av

Skall slöjdundervisningen medföra det med densamma

gagn, som avses, måste den bedrivas efter väl genomtänkt plan, upptagande de

en för slöjdarten i fråga viktigaste arbetsövningarna, ordnade så vitt möjligt

efter deras svårighetsgrad. En kursfördelning för slöjdunder-

inbördes

visningen bör lämpligast grundas på en sådan följd av arbetsövningar. Så är ock förhållandet med de kursfördelningar för trä- och metallslöjd, kommissionen framlagts. De övningsserier, som ingåi

som av dessa, må dock icke bindande sig beträffande antalet eller

anses vare beskaffenheten de uti dem upptagna övningarna eller ordningsföljden

av mellan dem, men de torde dock kunna tjäna till huvudsaklig ledning, då det gäller att utarbeta kursfördelningar för de olika skolorna med

tagen hänsyn till de särskilda förhållanden och förutsättningar, under vilka slöjdundervisningen vid dessa bedrives.

I fråga om urvalet de slöjdföremål, på Vilka de i kursfördel-

av ningarna upptagna arbetsövningarna skola tillämpas, må iakttagas, att varje föremål bör kunna fullständigt utföras lärjungen själv utan

av hjälp, vara praktiskt användbart, helst för lärjungarna själva, i hemmet eller arbetslivet, vid skolarbetet eller vid lekar och idrottsövningar, samt

i estetiskt hänseende tilltalande. Önskvärt är, att lämpliga former vara från ortens hemslöjd komma till användning i skolslöjden.

Av synnerlig vikt är, att lärjungarna erhålla nödig undervisning om de vid slöjdarbetet använda materialierna samt handledning i verktygens rätta användning, vård och iordningställande.

I den mån så är möjligt, bör slöjdundervisningen sättas i

samband med undervisningen i övriga ämnen, särskilt teckning och natur-

kunnighet.

Det praktiska arbete för i klass vilket utgör mot-

gossar en Praktiskt svarighet till flickornas arbete.

hushållsgöromål, bör, med anpassning efter års-

tidernas och orternas växlande förhållanden, kroppsarbete olika

avse av slag, såsom trädgårdsarbete, bokbinderi, förberett särskild kurs

genom en i pappslöjd, ävensom praktiska tillämpningsövningar till den egentliga undervisningen i trä- och metallslöjd. Ifrågavarande uppgifter böra även ställas i samband med undervisningen i fysik och kemi på sådant sätt, att lärjungarna få förfärdiga en del för deras laborationer behövliga apparater ävensom föremål, utgörande praktiska tillämpningar vad

av de vid den teoretiska undervisningen inhämtat. Slutligen bör det vara uteslutet, att i enskilda fall, där så lämpligt, få till-

gossar anses

fälle att deltaga i skolköksgöromål.

Vid det praktiska arbetet bör åt lärjungarna stundom beredas tillfälle att förfärdiga även andra föremål efter fritt val, helst efter dem

av själva uppgjorda och läraren godkända ritningar samt även till-

av låtas utföra en eller annan mindre reparation å från hemmet medförda föremål. Önskvärt är ock,

att någon gång en grupp av lärjungar finge

såsom gemensam uppgift att självständigt planlägga och utföra ett

ar-

644 bete, ex. för skolans räkning, med användande av lämplig arbetsfördelning eller med ett något enklare och friare arbetssätt, vanligen än som tillämpas vid slöjdarbetet.

Kvinnlig slöjd. Allmänna Enligt nu gällande bestämmelser meddelas i statens samskolor synpunkter. utom timplanen undervisning i kvinnligt handarbete åt flickorna, men kunna dessa, såsom redan erinrats, efter av målsman gjord skriftlig anmälan frikallas från deltagande i denna undervisning. Inom de kommunala mellanskolorna har ämnet hittills intagit jämförelsevis undanen skymd ställning. Såsom i det föregående betonats, bör åt undervisningen i praktiska ämnen ägnas större uppmärksamhet i den realnya skolan, än hittills skett. Kommissionen har i detta syfte upptagit kvinnlig slöjd såsom obligatoriskt undervisningsäinne. Att kommissionen funnit sig böra något begränsa timtalet, beror på att det ansetts nöd-

vändigt att därjämte bereda utrymme åt undervisning i hushållsgöromål

för samtliga flickor. Det bör i fråga om de allmänna uppgifterna för slöjdundervisningen framhållas, att denna givetvis i realskolan endast avser att utveckla lärjungarnas färdighet å hithörande områden och samtidigt väcka aktning och håg för praktiskt arbete. Beträffande undervisningens anordning har kommissionen ovan framhållit vikten av att samarbete kommer till stånd mellan undervisningen i förevarande ämne och skolans övriga undervisning, främst i teckning. Genom samverkan med sistnämnda ämne vinnas nära till hands liggande

praktiska fördelar, varjämte utvecklingen av lärjungarnas smak främjas.

Mål. Nyssberörda synpunkter har kommissionen sökt antyda vid formuleringen målbestämmelsen. Det har vidare ansetts böra klart uttalas, av att undervisningen skall bibringa lärjungarna förmåga att förfärdiga och underhålla de föremål, som höra till den enkla klädedräkten, och andra för hemmet nyttiga arbeten. Därigenom har kommissionen velat angiva, att vid undervisningen de praktiska syftena skola träda iförgrunden och alla onödiga lyxarbeten undvikas.

Kommissionens förslag upptager i och en av de två lägsta Timq

var

førdcmilg klasserna 2 veckotimmar och i vardera de två högsta l veckotimme.

av Det torde bliva nödvändigt att i sistnämnda klasser på ett eller annat sätt koncentrera undervisningen, sig inläggande på arbets-

vare genom ordningen 2 veckotimmar varannan vecka eller annorledes.

Vid uppgörandet förslag till kursfördelning har kommissionen Kurs-

föirdpmmg beaktat den omständigheten, att slöjd icke i folkskolan ingår såsom obligatoriskt ämne. Även ämnet förekommer i flertalet folkskolor,

om kan det vid sådant förhållande icke undvikas, att vissa lärjungar vid inträdet i realskolan sakna nämnvärd färdighet i handarbete. Det är tydligt, att vid kursfördelningens uppgörande hänsyn måste tagas till detta förhållande. Uppenbart är ock, att olikheten i individuella anlag och förut åtnjuten undervisning måste beaktas vid övningarnas anord-

noga ning och bedrivande. Det föreliggande förslaget till kursfördelning avser sålunda allenast att angiva den allmänna gången undervisningen och

av den ordning, vari de olika övningarna speciellt med hänsyn till svårighetsgraden böra inträda.

Det bör noga uppmärksammas, att de arbeten, som av lärjungarna utföras, må kunna fylla ett praktiskt ändamål och till nytta och

vara trevnad i hemmet. Betonas må ock den synnerliga vikten av nödig omväxling vid valet av övningsuppgifter, så att arbetet icke urartar till schablonmässighet och därigenom jämväl den praktiska användbarheten av de utförda arbetena minskas.

Kommissionen har ansett önskvärt, att i varje klass övningar må förekomma i någon art hemslöjdsarbete med särskilt beaktande av

av sådana arbeten, äro karakteristiska för den trakt, där lärjungarna

som hava sin hemort. En sådan anordning är väl motiverad ur synpunkten

hemslöjdens stora betydelse praktiskt, kulturhistoriskt och estetisktav Ej minst inom detta område bör det förordade samarbetet med tecknings-

undervisningen kunna medföra goda resultat.

Hushållsgörom ål.

Undervisningen i hushållsgöromål i realskolan bör i likhet med Mål. undervisningen i skolans övriga ämnen avse att bibringa vissa kunskaper

82-210409, 1.

och färdigheter, att främja lärjungarnas formella bildning

samt att verka. uppfostrande och karaktärsdanande. Däremot ligger det utom ramen för

denna undervisning att åsyfta fullständig en husmodersutbildning. Undervisningen tänkes sålunda ersätta den yrkesmässiga utbildningen

mer på detta område utan fastmer att de nödvändiga

ge förutsättningarna för

att en sådan utbildning skall kunna förvärvas, nämligen senare intresse för det husliga arbetet och god grund

en av kunskaper och färdigheter. Vid undervisningen i hushållsgöromål i realskolan bör den

uppfostrande synpunkten komma i första rummet. Lärjungarna böra vänjas att med ordning, renlighet och noggrannhet utföra sitt arbete, att vara aktsamma och vid hantering material och sparsamma av redskap samt

att beredvilligt, raskt och händigt fullgöra alla dem ålagda uppgifter.

Självsvåld, njutningslystnad och själviskhet, vilka vid denna vid mer än annan undervisning kunna få tillfälle att göra sig gällande, böra beivras. Genom övning självbehärskning i sådant avseende och den genom träning i övervinnandet svårigheter, skolköksarbetet stärkas

av som erbjuder, lär-

jungarnas vilja och karaktär. Kursens

De kunskaper och färdigheter, bibringas lärjungarna på detta

mnfattmng. som stadium, böra grundläggande nat11r. De praktiska övningarna i vara av hushållsarbete böra därför omfatta endast enkel

matlagning och bakning

och därmed Sammanhörande arbeten. Vid matlagningen böra de olika

rätterna utgöra typer för de viktigare tillagningssätten, bakningen bör

avse beredning av några olika slag av jäst bröd samt jästpulverbröd av och enkelt småbröd och konserveringen kokning enkel sylt och saft av samt fruktmos. Urvalet maträtter, bakverk bör ske med av m. m. stor omsorg och undervisningen ordnas så, att varje lärjunge får övning i att själv utföra alla viktigare arbeten. En kort genomgång dagens arbete, av

med förklaringar och anvisningar, anknytes inledningsvis till den prak-

tiska undervisningen.

Den till ämnet hushållsgöromål hörande teoretiska

undervisningen

har sammanförts under benämningarna nárings- 00h fädodmneslára, hemvård och hushållsekonomi. Undervisningen i närings- och födoämneslära och i hemvård att meddela kunskaper det material, de redskap avser om och- metoder, som användas vid hushållsarbetet, och bör ställas i närmaste

samband med den praktiska undervisningen för att på lämpligt sätt stödja denna. Undervisningen i hushållsekonomi bör huvudsakligen avse att ge lärjungarna övning i utförande enkla hushållsberäkningar, såsom be-

av räkning middagskostnaden, uppgörande förslag till middagsmat-

av av sedlar för vecka med prisberäkningar, fördelning viss årsinkomst

en av en

de viktigaste utgiftsposterna. i ett hem Även böra lärjungarna

på m. m. erhålla någon handledning i enkel hushållsbokföring.

Hur tänkt sig undervisningstidens fördelning på praktiska

man övningar och teoretiska lektioner, framgår nedanstående timplan, där

av sammanlagda antal undervisningstimmar under läsåret beräknats utgöra 36 41,72 162.

Praktiska övningar i hushållsgöromål 135 timmar

. .

Teoretiska lektioner:

närings- och födoämneslära 15

. . . . .

hemvård 4

. . . . . . . . . . . . .

hushållsekonomi 8

. . . . . . . . . .

Med avseende på undervisningens infogande i skolans schema må framhållas, att på detta stadium det lämpligaste torde vara att förlägga skolköksundervisningen till dag i veckan under hela läsåret.

I fråga antalet samtidigt undervisade lärjungar vill kommis-

sionen påpeka, att vid den praktiska undervisningen i hushållsgöromål

lärjungeantalet helst bör överstiga 12 och under inga förhållanden 16.

Vid såväl den praktiska den teoretiska undervisningen bör lär-

som jungarna.s formella bildning främjas ständig övning av deras iakt-

genom tagelseförmåga, eftertanke och omdöme och att undervisningen

genom

anknytes till vad lärjungarna samtidigt genomgå eller tidigare inhämtat

i skolans övriga, denna undervisning stödjande ämnen fysik, kemi. biologi med hälsolära och matematik.

2. Gymnasiet.

Religionskunskap. Allmänna Den kommissionen föreslagna planen för realskolans religions-

av synpunkter. undervisning påkallar såsom konsekvens väsentlig omläggning jäm-

en av Väl den nuvarande gymnasieundervisningen i ämnet.

Såsom förhållandena för närvarande gestalta sig, hava lärjungarna i realskolan, huvudsakligen på grundvalen av den heliga skrift och ianslutning till huvudstyckena i Luthers lilla katekes, erhållit kännedom om Israels historia samt Jesu liv och verksamhet ävensom lärdomar

ur den kristna tros- och sedeläran. I överensstämmelse härmed innefattar det historislca huvudmomentet i gymnasiets undervisning en framställning av kyrkans historia från dess grundläggning intill våra dagar samt det dogmat/iskt-etiska huvudmomentet den kristna tros- och sedeläran i fördjupad och utvidgad framställning, vartill i lämpligt sammanhang anknytas underrättelser ur den allmänna religionshistorien.

Inom den skolorgatnisationen skulle lärjungarna komma till

nya gymnasiet med andra förkunskaper i ämnet. Särskilt må framhållas, att, de redan i realskolan skulle hava gjort bekantskap med ett urval livsoch tidsbilder från de olika huvudskedena den kristna religionens

av historia samt i sammanhang härmed erhållit spridda meddelanden ur den allmänna religionshistorien.

Under dessa omständigheter har kommissionen ansett, att det framtida gymnasiets religionsundervisning bör åsyfta dels att utvidga och fördjupa lärjungarnas kunskaper om de religiösa och sedliga förhållandenas utveckling och gestaltning hos icke kristna folk, dels att göra dem

mera förtrogna med den kristna religionens inre utvecklingsgång och dess ställning i förhållande till vår tids kultur- och samhällsliv.

Vad det förstnämnda undervisningsmomentet beträffar, har kommissionen funnit starka skäl tala för att den allmänna religionshistorien bör intaga framskjuten plats på gymnasiets undervisningsplan.

en mera Religion och sedlighet äro först och främst allmäntmänskliga företeelser,

i och för sig kunna göra anspråk på den högre skolans uppmärksom samhet och intresse, sig de framträda i den ena eller andra

vare formen, och detta i allt högre grad, i den mån den moderna samfärdseln och utvecklingen i övrigt bringar världens skilda folk i närmare andliga förbindelser med varandra. Härtill kommer, att den närmare bekantska-

med främmande religioner i deras kulturella omgivning måste bepen traktas såsom ett värdefullt inslag i den historiska bildning, som gymnasiet avser att meddela.

Viktigare är emellertid, att historiskt orienterad kristendoms-

en undervisning naturligt komplement kräver kurs i allmän religions-

som en historia. I den mån den kristna religionen på skolans högre stadium behandlas blott isolerad företeelse utan allt ifrån sin klas-

som en siska utformning intill sitt framträdande i nutiden under världsomfattande tävlan med övriga religioner och livsåskådningar betraktas i

sitt organiska sammanhang med kulturutvecklingen i det hela, synes det nödvändigt, att lärjungarnas andliga synfält vidgas genom en för dem lämpligt avpassad undervisning det religiöst-sedliga livet och tänkandet

om även bland icke kristna folk.

Kristendomsundervisningen sådan torde endast kunna vinna

som på att så sker. På detta sätt erhålles erforderligt konkret jämförelsematerial för belysningen både det allmäntmänskliga och det egenartade

av i den kristna religionen, och det blir möjligt att giva lärjungarna någon föreställning de främmande inslag, bidragit till att utforma dess

om som lärosystem och institutioner samt att giva Vissa livstyper deras prägel. Redan i den utveckling, lärjungarna möta i de bibliska urkunderna,

som framträda åtskilliga allmänna drag, bliva klarare, om de kunna stäl-

som

las i allmännare religionshistorisk och religionspsykologisk belysning. I

den historiska kristendomen under gamla tiden och medeltiden påträffa de vidare så många utifrån upptagna element skilda slag, att det

av torde möjligt för dem att rätt förstå denna religions inre utveck-

vara

lingsgâng utan föregående orientering i den allmänna religionshistorien. Därjämte skänker översikt det allmänna religionshistoriska läget i

en av vår tid värdefulla synpunkter för uppfattningen kristendomens

av nuvarande ställning och uppgifter.

Vad det skulle komma på vid den ifrågasätta undervisningen

an i allmän religionshistoria, är givetvis icke upptagandet av allehanda

namn och former ur de främmande religionernas gudavärld eller kultväsen, utan det gäller fastmera att införa lärjungarna något i de religiösa och sedliga åskådningar, utvecklat sig utanför kristenhetens område, och

som att göra dem bekanta med de märkligaste fromhetstyper, som där framträtt. Härvid torde den innehållsrika samling främmande religions-

av urkunder, till Vilken vi hava tillgång på vårt eget språk, kunna lämna värdefulla stödjepunkter för undervisningen.

Vad sedan beträffar det andra huvudmomentet, skulle ingå i

som religionsundervisningen på gymnasiet, så har det likaledes för kommissionen framstått som en naturlig följd undervisningens läggningi

av realskolan, att lärjungarna på gymnasiestadiet införas djupare i det kristna tänkandets och fromhetslivets historia i dess samband med den allmänna kulturella och sociala utvecklingen inom västerlandet. Det ligger i sakens natur, att detta moment bör träda i förgrunden å latingymnasiet

mera

än å övriga gymnasielinjer.

Såsom i det föregående antytts, skulle realskolans undervisning i kristendom med anpassning efter lärjungarnas utveckling erhålla etti

möjligaste mån konkret innehåll. De personlighetsskildringar, där

som skulle förekomma, böra visserligen, om de, såsom kommissionen förutsatt, på lämpligt sätt förbindas samt ställas in i sin tidshistoriska miljö, giva lärjungarna allmän föreställning de stora dragen i kristendomens

en om historiska utveckling, på detta stadium torde ungdomen i allmänhet

men sakna nödig mognad för att kunna bilda sig någon klarare uppfattning av det inre sambandet mellan de särskilda personligheterna och företeelserna, av det andliga livets historia i djupare bemärkelse.

Då lärjungarna hunnit till gymnasiestadiet, framträder däremot starkare deras sinne för de andliga företeelsernas egenartade utvecklingsformer hos den enskilde och inom samhället. Liksom historieundervis-

ningen över huvud på grund härav å gymnasiet får djupare inrikt-

en ning, bör enligt kommissionens mening också den historiska kristendoms-

undervisningen här taga som sin huvuduppgift att närmare klargöra den

kristna religionens inre utvecklingsgång i dess samband med andra

mera framträdande andliga rörelser under de olika tidevarven. Som åskådliga inslag i denna undervisning torde även fördjupad personlighetsskild-

en ring på grundvalen källskrifter då och då på sin plats, på det

av vara

att lärjungarna skola få blicken öppnad för den inre erfarenhetsvärld,

den själarnas kamp i det tysta, vilken de krafter och tankar

ur nya

framsprungit, som fört utvecklingen in på banor.

nya

För att fylla sin uppgift bör emellertid religionsundervisningen å

gymnasiet särskilt bidraga till att närmare orientera lärjungarna

i nutidens andliga liv. I sådant syfte har kommissionen ett moment i

som denna undervisning upptagit orienterande framställning den kristna

en av livsåskådningen mot historisk bakgrund och i dess förhållande till det nutida kultur- och samhällslivet. Denna framställning bör giva ett åskådligt ut-

tryck för kristna människors livserfarenhet under gångna tider och i våra dagar. I en tid, då mer än någonsin den inre världen darrar i sina grundvalar, blir en ungdom, framför allt söker klarhet över sitt

som personliga förhållande till livets och tillvarons problem, föga hulpen med

mer eller mindre abstrakta lärosystem, de än så fulländade. Vad den

vore däremot har intresse och för sin personlighetsntveckling och karak-

tärsdaning behöver, torde ingående belysning de bärande

vara en mera av idéer i den kristna livsåskådningen, vilka under skilda former avspeglat sig i den historiska utveckling, den redan lärt och vilka fortfarande

känna,

framträda såsom makt i kultur- och samhällslivet.

Med avseende på den metodiska behandlingen lärostoffet idess

av helhet har kommissionen, såsom redan antytts, utgått från den förutsättningen, att religionsundervisningen i gymnasiet skulle liksom i realskolan genomgående präglas av ett historiskt orienterande och psykologiskt be-

lysande betraktelsesätt, givetvis kan göras ännu fruktbringande

som mera på ett högre stadium än på ett lägre. Detta är nämligen form

en av religionsstudium, som bäst motsvarar ämnets natur.

egen

Ett sådant betraktelsesätt vid denna undervisning betingas jämväl

nutidens växande respekt för personlighetsprincipen. Sedan denna princip mer och genomträngt den allmänna åskådningen samt verkat

mer omgestaltande på samhällslivets skilda Områden, får skolan, särskilt vid meddelandet av undervisning i religion, ställa sig främmande för dess huvudkrav. Skall fostrargärningen i vår tid hava framgång, måste

man enligt kommissionens förmenande låta sig angeläget vara att bereda

en i möjligaste mån jordmån för personlighetens växande och full-

gynnsam komning i frihet under eget och detta gäller framför allt

ansvar, om skolans högre stadium. Ett allmännare erkännande av personlighetsprincipen i kristendomsundervisningen måste bland annat leda till att de religiösa personligheterna och särskilda åskådningarna än hittills

mera betraktas från synpunkten deras egna avsikter och syften än från viss

av på förhand intagen stáindpunkt. Därvid kan och bör skolan giva lärjungarna större förutsättningar för ett fruktbart tänkande över tillvarons innersta mening och sålunda hjälpa dem att bilda sig i livets skickel-

en ser och påfrestningar bärande livsåskådning.

Då den här till sina allmänna konturer antydda undervisningen

om de religiösa och sedliga företeelserna principiellt överensstämmer med den behandling, som med framgång tillämpas för belysandet andliga före-

av teelser på andra områden, exempelvis det litteraturhistoriska, och då den tillika såsom sin centrala uppgift skulle fatta främjandet lärjungarnas

av personlighetsutveckling och karaktärsdaning, vågar kommissionen hysa den förhoppningen, att ett sådant reformprogram skall visa sig ägnat att

samla skilda meningsriktningar.

I enlighet med de allmänna synpunkter, som ovan angivits, har A1,,-,,;,,,,,,-,-,,, ""l""r kommissionen avfaitat målbestämmelserna för religionsundervisningeni gymnasiet. Dessa hava erhållit så allmän formulering, att de kunna

tillämpas i fråga samtliga gymnasietyper.

Då det sedan gällt att med utgångspunkt från latingymnasiets or- K,,,.,;,-ö,.,,d 9 ganisation och timplan närmare bestämma och mellan de olika ringarna latingymna- fördela lärostoffet, har kommissionen sökt få till stånd lärogång, ägnad siet. en att i möjligaste mån tillgodose såväl det ämnets natur betingade kra-

av vet på en genetisk framställning som ock den allmänna pedagogiska principen om koncentration i undervisningen.

På grund härav har kommissionen funnit skäl att föreslå en sådan anordning, att undervisningen skulle börja i första ringen med en orienterande framställning den allmänna religionshistorien. Därvid skulle

av huvudvikten läggas på de former högre religiös och andlig odling,

av vilka det är särskild betydelse att. lära känna med hänsyn till det

bildningsmål, för religionsundervisningen på detta skolstadium

som uppställts. Kommissionen har i kursplanen nämnt indernas, främre österlandets och den klassiska fornvärldens religiösa och sedliga åskådningar såsom varande de, vilka i främsta rummet ansetts böra uppmärk-

Detta får dock giva anledning till att andra viktiga kurssammas. moment förbigås. I anslutning till den andliga utvecklingen inom främre österlandet och den klassiska fornvärlden, med vilken utveckling den bibliska religionslinjen från Moses till Paulus har så talrika beröringspunkter, skulle ett avslutande moment ingå historisk orientering

som en i bibelns ide- och fromhetsvärld.

I andra ringen skulle enligt kursplanen följa överskådlig fram-

ställning huvuddragen i den kristna religionens inre utvecklingsgång

av i dess samband med det allmänna kulturella och sociala framåtskridandet. De yttre formerna för denna utveckling böra därvid enligt kommissionens mening behandlas huvudsakligen synpunkten av deras be-

ur tydelse för förståendet de idéer och fromhetsyttringar, som genom dem

av kommit till uttryck.

I tredje ringen skulle slutligen den kristna livsåskådningen komma att framträda mot den historiska bakgrund, som i de föregående ringarna meddelats, och i dess levande sammanhang med de kulturella och sociala problemen och huvudströmningarna i vår egen tid.

Vad kommissionen tidigare yttrat i fråga betydelsen därav, att

religionsundervisningen i realskolan genomgående i möjligaste mån byg-

på det åskådliga material, urkunder och lämpliga litteraturalster ger som i övrigt erbjuda, torde i minst lika hög grad äga sin tillämpning på

förhållanden inom Å detta stadium torde dock motsvarande gymnasiet.

avsevärd del litteraturläsningen kunna efter lärarens anvisningar en av utföras lärjungarna på hand.

av egen

Som kursen i allmän religionshistoria till stor del ligger utan-

83210409. I.

för området för kursen i allmän historia, har det låtit sig göra att

såsom för realskolan åvägabringa genomgående samtidig behand-

en ling av de historiska tidevarven inom respektive ringar. Men kommissionen att vederbörande lärare böra samråda i fråga kursernas anser, om

vidare utgestaltning, så att undervisningen i det ämnet må komma

ena

att i möjligaste mån stödja undervisningen i det andra.

Vad till slut angår kursfördelningen för det nyspråkliga gymnasiet Nyspråkliga giâjâgânâfhoch realgymnasiet, har kommissionen vid uppgörandet denna i av et- huvudsak följt de allmänna principer, fått sitt uttryck i nyssberörda som kursfördelning. Då ämnet emellertid skulle förekomma endast i de tvenne första ringarna med mera begränsat timtal än å latingymnasiet, har i följd härav en starkare koncentration lärostoffet blivit förhållanav av

dena påkallad, såsom närmare framgår den föreslagna undervisnings-

av planen. Denna koncentration får emellertid icke genomföras med upp-

givande av kravet på åskådlighet i undervisningen, utan i stället bör

stoffurvalet så begränsas, att själva huvudmomenten i det religiösa och sedliga livets utveckling och gestaltning kunna ställas i klar belysning genom anlitande av källmaterial och andra lämpliga åskådningsmedel. I detta syfte och med hänsyn till första ringens kurs bör det historiska momentet i andra ringens undervisning i främsta rummet att föravse

djupa uppfattningen av de andliga rörelserna i tiden.

nyare Ämnets I betraktande av den omständigheten, att den allmänna religionsba äm°i9- historien skulle komma att utgöra ett framträdande i mera inslag gymnasiets religionsundervisning än hittills, har kommissionen ansett lämpligt att för ämnet i dess helhet föreslå benämningen religionskunskap.

Psykologi.

Mål. I det föregående har kommissionen lämnat principiell motivering en för upptagandet ämnet psykologi å gymnasiets arbetsplan såsom av ersättning för det nuvarande ämnet filosofisk propedeutik. Under hänvisning till vad sålunda anförts, finner sig kommissionen här kunna in-

skränka sig till att uppdraga grundlinjerna för ämnets behandling.

Målet bör att bibringa lärjungarna kunskap på empirisk grund

vara

om själslivets viktigare företeelser. I lämplig anslutning härtill det

synes önskvärt, att jämväl betydelsefullare filosofiska problem och tankeriktningar bliva föremål för uppmärksamhet. Kommissionen önskar betona, att denna undervisning bör hava ett praktiskt syfte, och att ämnet sålunda bör i främsta rummet studeras med hänsyn till dess betydelse för

och tillämpning i livet.

Det har synts kommissionen uppenbart, att undervisning med

en den syftning och de allmänbildande uppgifter, med den här ifråga-

som varande bör förläggas till gymnasiets högsta klass. Åt hava

avses, ämnet anslagits två veckotimmar.

Kursen inledes lämpligen med kort återblick på nervsystemets och "Kurs-

fmldnuig

sinnesorganens byggnad och förrättningar. Därefter torde föreställnings-

förloppet kunna behandlas, varvid såväl varseblivning och åskådning

som kunskapstillägnandet böra bliva föremål för uppmärksamhet. I detta

sammanhang kan undervisningen lämpligen dröja vid språkfunktionernas

fysiologiska och psykologiska förhållanden, minne och fantasi, utsagans psykologi, olika minnestyper samt andra därmed sammanhängande viktigare kapitel den moderna experimentella psykologien.

Vid behandlingen kunskapstillägnandet torde också ett lämpligt

av tillfälle föreligga att ingå på framställning dels uppmärksamhetens

en av och intressets samt åskådningens och inlärandets psykologi, dels vissa allmänna kunskapsteoretiska spörsmål, äga samband med begrepps-

som bildningens och tänkandets psykologi över huvud. Sålunda torde olika former av bevis ävensom olika vetenskapers grundbegrepp och metoder beaktas.

Framställningen av känslolivets psykologi att klargöra de

avser

skilda uppfattningar, å detta område göra sig gällande. I fråga

som om hithörande detaljer erfordras närmare utredning bland annat de

en av själviska känslornas utveckling till osjälviska, de olika etiska känslorna

av samt av samvetet såsom psykologiskt problem. Vid behandlingen

av viljelivets psykologi träder praktisk synpunkt tillräknelighets- och

viljefrihetsproblemet i förgrunden, allt under beaktande de faktorer,

som hava inflytande på viljans riktning och utveckling. Undervisningen

bör, vid behandling såväl förstånds- känslo- och viljelivet

av som upp-

märksamma en del listinktioner, som behövas för att undgå mycket vanliga felslut, icke minst i det dagliga livet men även inom det elementära Vetandets olika områden. I lämpligt sammanhang inbjuda be-

objektivitet, tankefrihet och tolerans till närmare analys. greppen

Såsom andra huvudbeståndsdel kursen tänker sig kommis-

en av sionen sammanfattande framställning individualitetsproblemet. Här-

en av vid böra i främsta rummet individuella differenser komma till behandling, och torde,i samband med behandlingen av de psykiskt normala och abnorma, olika sociala åtgärder, åsyftande korrigering av individuella karaktärsanomalier, lämpligen kunna uppmärksammas Varbetshem, uppfostringsanstalter, fängelser o. s. v.. Karaktärsdaningens psykologiska och etiska grundvalar föredöme, disciplinär fostran skärskådas på lämpligt sätt.

Åt sådana viktiga spörsmål arbetslivet, nöjes- och njutnings-

som

livet samt umgängeslivet ägnas nödig uppmärksamhet.

Såsom ett slutligt, i viss mån sammanfattande avsnitt torde problemet kropp och själ med fördel kunna göras till föremål för orien-

en terande framställning. I anslutning till detsamma torde det för mången lärare te sig naturligt att genom en historisk återblick på vissa ñlosofiens grundfrågor giva de unga en allmän uppfattning av de stora problem, röra sig i tiden, och som de säkerligen icke kunna undgå att

som möta i livet.

Det ligger i öppen dag, att kommissionen här endast kunnat lämna

fragmentarisk bild det rika och för allmänbildningen djupt betyen av delsefulla innehåll, ämnet psykologi Vad här anförts,

som rymmer. har uteslutande åsyftat att på ett konkret sätt klargöra den lägg-

mera ning, kommissionen ansett undervisningen i ämnet böra erhålla.

som Det kursinnehåll, i det föregående antytts, är därför icke avsett att

som i någon mån utgöra ett på förhand givet bindande Kommis-

program. sionen har endast velat lämna serie möjligheter till urval, som kunna

ägnade att fästa lärjungarnas uppmärksamhet på samt lära dem vara att tänka sig in i och intressera sig för vissa aktuella spörsmål inom psykologiens och det filosofiska tänkandets område.

I metodiskt avseende finner kommissionen det slutligen angeläget

G57 att betona, att undervisningen bör försiggå företrädesvis under samtalets och diskussionens form. Av synnerlig vikt är att åt lärare och läroboksförfattare lämna största möjliga frihet att gå olika vägar. Såväl de förra

de böra sättas i tillfälle att känna sig fram, att låta bero som senare vid hur det ställer sig vid utförandet.

Svenska.

För ämnet svenska å gymnasiet har kommissionen föreslagit föl- Tiønplaaz. jande timplan: å latinlinjen ring I 3 veckotimmar, ring II 4 veckotim-

ring III 4 veckotimmar, å den nyspråkliga linjen timtal och mar, samma timfördelning ä latinlinjen, å reallinjen i var och en av ringarna I

som -III 3 veckotimmar. Det sammanlagda timtalet är sålunda å alla linjerna större än i motsvarande klasser av det nuvarande gymnasiet; på de båda förstnämnda bildningslinjerna är höjningen avsevärd.

Trots det ökade timtalet kommissionen, att målbestämmel-

anser Jlål.

kunna bliva i stort sett de samma som de i nu gällande underserna visningsplan fastställda, givetvis bör särskilt på latingymnasiet och

men det nyspråkliga gymnasiet fördjupning undervisningen iämnet för

en av framtiden kunna ske. Endast i ett hänseenden hava ändringar i eller

par tillägg till målbestämmelserna ansetts påkallade. Enär erfarenheten visat, att på sina håll den svenska litteraturen från äldre tidsskeden behandlats med så stor utförlighet, att den litteratur, som framträtt efter 1800-talets mitt och som för vår tids ungdom är av synnerlig vikt att lära känna, antingen alls icke eller också i mycket ringa omfattning behandlats vid undervisningen, har redan i målbestämningen framhållits, att litteraturläsningen och den därmed förbundna litteraturhistoriska framställningen företrädesvis böra avse tiden från senare delen av 1700-talet fram till Våra dagar. En sådan bestämmelse står i god samklang med gäl-

nu lande metodiska anvisningar, där det bland annat heter, att i fråga

om tiden före 1809 behörig begränsning bör iakttagas vid valet. av författare, och där det framhålles vara av vikt, att lärjungarna få göra närmare bekantskap med vår nyare vitterhet. i

Vad angår läsning av dansk och norsk litteratur, har föreskrift

därom ansetts böra införas i själva Inålbestâimningen.

Enligt gäl-

lande kursplaner skall sådan läsning redan förekomma å gymnasiet;

nu då efter kommissionens förslag läsning dansk och norsk litteratur, låt

av vara i mycket begränsad omfattning, skall införas i realskolan, torde för framtiden denna del ifrågavarande ämne kunna å gymnasiet

av nu erhålla starkare ställning och leda till bättre resultat, än hittills

en varit fallet. Kurqföødcl- Kurserna torde i stort sett kunna bliva desamma för de tre

gymnaning. sielinjerna, ehuru timplanen är något olika. A realgymnasiet, där timtalet är minst, får givetvis det material, vid undervisningen behand-

som las, ytterligare sovras och begränsas. Gemensamma riktlinjer böra emellertid kunna uppdragas.

Litteraturlásn ing. Såsom redan här anförts, är det kommis-

ovan sionens mening, att Sveriges litteratur skall huvudföremål för

nyare vara undervisningen i litteraturläsning och litteraturhistoria å gymnasiet. I överensstämmelse härmed har för första ringen den litterära

kursen föreslagits till valda stycken den gamla isländska litteraturen i översätt-

ur ning samt den medeltida och den svenska litteraturen fram till fri-

ur nyare hetstidens början och skulle därmed föras fram till slutpunkt

samma s0n1 historiekursen i ring, i fiera avseenden är fördel. Den

samma vilket en systematiska läsningen av den svenska litteraturen itidsföljd kommer sålunda att här omfatta till utsträckningen betydande tidsperioder. Förutsättningen för att denna kurs skall med verklig behållning kunna genomgås är givetvis, att nödig begränsning iakttages med koncentration kring det mera karakteristiska och betydelsefulla det rika stoffet, så att endast

av de främsta litterära företeelserna och personligheterna, exempelvis edda-

sångerna, folkvisorna, Olaus Petri och Georg Stiernhielm, erhålla ut-

en förligare behandling. I andra ringen bör studiet den svenska littera-

av turen kunna föras fram till tiden omkring år 1830. Även här bör, särskilt beträffande de äldre kulturperioderna, nödig koncentration iakttagasi Dalin, Bellman, Kellgren och fru Lenngren bliva för förra delen

av berörda tidevarv de centrala diktargestalterna. Med sådan anordning

en av stoffet bör i tredje ringen tiden efter 1830 kunna behandlas med större grundlighet, än hittills merendels varit fallet.

Vid sidan omförmälda läsning svensk litteratur i tids-

av nu av följd föreslås även läsning större litteraturverk, vare sig svenska

av eller utländska, de i mönstergill översättning. Bland arbeten

senare inom världslitteraturen, sålunda böra bliva föremål för behandling vid

som undervisningen i svenska, må nämnas något drama av Shakspere samt Homerus Iliad eller Odyssé givetvis endast ett par sånger. Läsningen

Homerus torde lämpligast förläggas till andra ringen. I denna ring av genomgås å latinlinjen antikens historia, och studiet av de klassiska språken har där nått sådan omfattning, att. sagda läsning kan bliva

en verkligt fruktbringande. Men även å gymnasiets övriga bildningslinjer bör Homerus läsas för att i någon mån giva lärjungarna en inblick i den klassiska forntidens kultur. Även för dessa linjer torde ifråga-

nu varande kursmoment böra förläggas till andra ringen för att giva en lämplig utgångspunkt för behandlingen den fransk-klassiska smakrikt-

av ningens och nyklassicismens litteratur.

Skall litteraturläsningen å gymnasiet kunna erhålla nödig omfattning och över huvud taget kunna medhinnas, torde man emellertid böra inskränka den tidsödande högläsningen på lärorummet och i ringa grad hänvisa lärjungarna till läsning i hemmet, eller med andra 0rd litteraturläsning bör i långt större utsträckning än göras till hemupp-

nu gift, såsom bruket torde i de flesta kulturländer. Givetvis bör denna

vara hemläsning ske efter lärarens anvisningar och honom kontrolleras

göras fruktbärande den fördjupade litterära analys, för vilsamt genom ken sådan omläggning litteraturstudiet väsentligt mera tid

genom en av kommer att vinnas. För ett bättre tillgodoseende av kravet på mera omfattande litteraturläsning har kommissionen även tänkt sig obligatoriskt feriearbete i detta ämne. De skäl, tidigare i den pedagogiska dis-

som kussionen anförts mot feriearbete, torde icke äga giltighet beträffande litteraturläsning, i det hela lärer kunna betraktas värdefull

som som en andlig rekreation. Genom ett ordnat feriearbete Vinnas nya möjligheter för ett fördjupat litteraturstudium, på gång härigenom en ledning

samma gives för lärjungarnas nöjesläsning under ferierna, i det ungdomens

riktas på det bästa och värdefullaste inom litteraturen.

uppmärksamhet

Vid valet den litteratur, förelägges de unga såväl under ter-

av som

minerna som under forierna, bör hänsyn tagas därtill, att olika perioder och tidsriktningar bliva i tillbörlig mån representerade. Närmare förslag i detta avseende torde i sammanhang med metodiska anvisningar för ämnet framdeles böra utarbetas.

Litteratarhistorial. Vid sidan av litteraturläsningen ingår litteraturhistoria i gymi1asiets kurs. Härvid bör emellertid framhållas, att litteraturläsningen och därmed sammanhängande analys beträffande skönlitterärt intressanta perioder alltid måste bliva det centrala, ävensom att det litteraturhistoriska studiet i främsta rummet att sätta lär-

avser jungarna in i de stora idéströmningarna och smakriktningarna under gångna tider samt giva dem möjlighet att förstå märkligare författarepersonligheter, att ingen vikt får läggas vid inhämtande biografiska

men av detaljer.

Läsning av danska och norska. Såsom förut är framhållet, bör läsningen dansk och norsk litteratur å det framtida gymnasiet erhålla

av en starkare ställning än hittills. Särskilt är det lämpligt, att något arbete

av Ibsen och något av Holberg vid undervisningen behandlas. De viktigaste divergenserna mellan vårt språk och de båda frändefolkens samt mellan dessa senare inbördes böra genom undervisningen klarläggas. På inlärandet ett korrekt uttal torde däremot icke allt för mycken tid

av böra användas, då målet för förevarande kursmoment givetvis måste

nu vara att giva lärjungarna färdighet att läsa dansk och norsk litteratur och någon förmåga att förstå dessa språk, när de talas, icke att bibringa dem förmåga att själva tala danska eller norska.

Grammatik, stiliara 00h språkhistoria. I andra ringen latingym-

av nasiet och det nyspråkliga gymnasiet bör i anslutning till vad

- i de nu gällande metodiska anvisningarna framhålles kort översikt givas

- en av det svenska språkets iltveckling, avpassad efter lärjungarnas ståndpunkt. Såväl i nämnda följande ring inom linjer böra valda språkliga

som samma frågor upptagas till behandling, särskilt rörande språkriktighetsspörsmålet och stilarterna. Härvid upptagas lämpligen sådana språkliga principfrågor

som frågan om låneorden, förhållandet mellan talspråk och skriftspråk samt

mellan riksspråk och dialekter till närmare belysning. I anslutning därtill böra typiska litteraturprov studeras. Däremot torde någon mera systematisk

genomgång grammatiken här icke kunna medhinnas. Å realgymna-

av siet medgiver icke den knappa tiden Lipptagandet berörda språk-

av nu liga moment utom i sammanhang med de svenska uppsatsernas

genomgående, då givetvis å alla gymnasielinjer språkliga frågor olika slag

av böra komma under behandling.

Zlluøztlig fraønstállnrzbzg. Kommissionen har redan vid motiveringen av kursplanerna för svenska i realskolan uttalat sig betydelsen

om av en mer omfattande undervisning i muntlig framställning. På gymnasiet lärer sådan undervisning få. mycket stor vikt. Å detta

en anses vara av stadium bör den särskilt inriktas på föredrag och diskussionsövningar. För att härutinnan uppnå erforderlig färdighet böra samtliga lärjungar under varje läsår hålla minst ett föredrag I anslutning till föredragen

var. böra några lärjungar för varje gång få till uppgift att sätta sig in i det ämne, som därvid skall behandlas, och efter föredragets slut tjänstgöra

som opponenter. Genom en sådan anordning skulle icke blott formell utan

en även saklig kritik av föredragen möjliggöras och sida den

en annan av muntliga framställningens konst, nämligen förmågan att deltaga i diskussioner, tillgodoses. Där sådana föredrag behandla speciella fack-

mera ämnen, torde de, efter överenskommelse mellan läraren i svenska och vederbörande ämneslärare, kunna förläggas till lektionstimmarna i fackämnet. Den förre läraren må i sådana fall möjligt tillstädes

om vara och deltaga i kritiken.

Uppsatsskrivniizg. Beträffande den svenska uppsatsskrivningen inne-

håller den av kommissionen föreslagna kursplanen endast smärre avvikelser från nu gällande bestämmelser. Den i kursplanen för gymnasiets två

nu lägsta ringar givna föreskriften, att den svenska uppsatsen någon gång må omväxla med översättning från tyska eller engelska, har kommissionen

upptagit, detta väsentligen med hänsyn till den omläggning skriv-

av ningarna i de moderna språken, i undervisningsplanen förordats.

som Med avseende på skrivningarnas förläggning har kommissionen i annat sammanhang sin mening uttalat, att lärjungarnas skriftliga arbeten

som i allmänhet böra utföras å lärorummet. I fråga de svenska uppsat-

om serna synes det dock önskvärt, att de emellanåt, åtminstone gång i

en terminen, utarbetas i hemmet, för att lärjungarna må få särskilt tillfälle

84-210409 1.

till övning att vid uppsatsernas utarbetande på lämpligt sätt använda

källor. Sådan övning möjliggöres givetvis lättare vid hemskrivningar

än vid skrivningar å lärorummet, även dessa senare skrivningar

men torde någon gång böra anordnas så, att lärjungarna vid desamma må använda lämpligt källmaterial. Övningar av denna art äro otvivelaktigti och för sig värde och torde böra än hittills bedrivas jämväl i

av mera syfte att förbereda lärjungarna till avläggande av de skriftliga examens-

under motsvarande förhållanden. Att de försök, som i denna proven riktning några gånger gjorts vid utarbetandet av det svenska uppsatsprovet i studentexamen, i det hela ha slagit mindre väl ut, torde

synas

i väsentlig grad hava berott på otillräcklig föregående övning.

För att ifrågavarande art av uppsatsskrivning liksom den svenska

uppsatsskrivningen över huvud skall bliva verkligt fruktbringande, är det

uppenbarligen största betydelse, att lämpliga ämnen utväljas till be-

av handling. De riktlinjer för detta val, som angivas i gällande undervisningsplans metodiska anvisningar, äro förtjänta av allt beaktande och borde än skett, vinna tillämpning. Det måste fasthållas, att

mera, som

den svenska uppsatsskrivningens huvuduppgift är att utveckla lärjungar-

förmåga redig och språkriktig skriftlig framställning. Vid valet

nas av

uppsatsämnen från skilda fackområden och sådana torde kunna av eller böra helt och hållet undvikas böra ämnena väljas så, att nämnda

huvuduppgift tränges i bakgrunden därigenom, att föreñntligheten hos

lärjungarna allehanda detaljkunskaper blir det för uppsatsskrivningen

av och dess resultat avgörande. För valet av uppsatsämnen å gymnasiet torde i många fall de för det svenska uppsatsprovet i studentexamen givna ämnena normgivande. Kommissionen har isamband med

vara sina förslag rörande studentexamens lämpliga anordning närmare utvecklat sin uppfattning i här berörda spörsmål och hänvisar till sina därvid gjorda uttalanden, i tillämpliga delar torde böra gälla den svenska

som

uppsatsskrivningen på gymnasiet i det hela.

Latin.

Enligt kommissionens förslag erhåller latinet på gymnasiet 20 vecko- Zllál. timmar mot 18 i det nuvarande gymnasiets tre högsta ringar. Dessutom tillkommer i andra ringen veckotimme, skall för antik en som avses historia. Ehuru denna ökning i timantal kan förefalla mindre betydande, torde man dock på grund tvenne omständigheter äga rätt att hoppas av på ett något bättre resultat latinundervisningen än det nuvarande. av Dels torde det strängare urval bland intiädessökande till gymnasiet, som är avsett att äga icke bliva utan betydelse i berörda rum, avseende, dels kommer det gymnasiets organisation att medföra nya en begränsning de samtidigt lästa ämnenas antal i alla ringar och av en därav betingad koncentration i undervisningen, även kommer latinsom

undervisningen till godo. En nödvändig förutsättning för att detta resultat

skall nås på ett treårigt gymnasium är emellertid, att lärjungarna vid sitt inträde å gymnasiet ordentligt inhämtat den förberedande kursi ämnet, som meddelas i realskolans fjärde klass och motsvarar kursen som i den nuvarande första ringen. Enär tillträde till gymnasiet blir beroende av en prövning de sökandes allmänna studieförutsättningar och av latinet enligt kommissionens förslag upptagits bland de obligatoriska ämnen, i vilka prövning för här ifrågavarande lärjungar kan påfordras, föreligger alltså möjlighet för vederbörande gymnasielärare att förvissa sig om att den sökande även äger nödiga kunskapsförutsättningari detta ämne. Målbestämmelserna äro visserligen i sin helhet desamma, som upptagas i den nuvarande undervisningsplanen för gymnasiet, på grund men

av ovan anförda omständigheter, särskilt koncentrationen, måste få

som stor betydelse för latinet med dess jämförelsevis höga antal timmar, bör man kunna förutsätta, att lärjungarnas säkerhet i grammatik skall bliva större, varigenom även huvudmålet, färdigheten att röra sig med lättare latinsk text, säkrare vinnes, ävensom att något tid kan ägnas mera realia. Det har ansetts i bättre överensstämmelse med latinundervisvara Kurs ningens mål att för första ringen upptaga något prosakurs ning. en större än

i den nuvarande andra ringen och att i motsvarande omfattning minska kursen i poesi. De skriftliga översättningar i första ringen, som enligt kommissionens förslag skola äga var tredje vecka, böra omfatta även

rum översättningar från svenska till latin. Det säger sig självt, att dessa måste

jämförelsevis lätta och i fråga. ordförrådet nära ansluta sig till vara om den latinska text, läses i ringen. De åsyfta icke att bibringa lär-

som jungarna någon färdighet i det latinska språkets användning utan äro avsedda att tillämpningsövningai för ett fastare inlärande av gram-

vara matiken. Särskilt under höstterminen, då lärjungarna knappast ännu äro tillräckligt för översättning från latinet, hava de större nytta

mogna en

lätta översättningar från svenska till latin. Läraren har i dessa övav ningar ett medel att förvissa sig att de säkert inhämtat formläran.

om Övningarna böra också inriktas på att göra lärjungarna förtrogna med vissa för latinet egendomliga och vanliga syntaktiska företeelser såsom ackusativ med infinitiv och satsförkortningar, vilkas inlärande är nödvändigt för begripande även av en lättare latinsk text.

För andra ringen hava kurser föreslagits, överensstämma med

som den nuvarande tredje ringens. Den översikt av Greklands och Roms kulturhistoria, hittills ingått i första ringens historiekurs, har an-

som setts mindre värde, emedan lärjungarna saknat viktiga förut-

vara av sättningar för att tillgodogöra sig denna undervisning. Den har nu enligt kommissionens förslag överflyttats till andra ringen. Man. torde kunna förvänta, att med denna anordning lärjungarna efter två års latinundervisning skola hava större möjligheter att tillgodogöra sig den och associera den med sitt övriga vetande. I regeln bör väl läraren i latin meddela denna undervisning, då dess huvudvikt är lagd på kulturutvecklingen och den således icke endast omfattar antik historia i egentlig bemärkelse utan även fornkunskap. Men då det väl kan tänkas, att kursen i ett eller annat fall med större fördel genomgås i sammanhang med historieundervisningen, har kommissionen velat hålla möjligheten jämväl för sådan

anordning öppen.

Då i kursfördelningen för högsta ringen upptagits kursivläsning även av latinska texter kulturellt innehåll från senare tider, har detta

av skett i den förvissningen, att det står i full överensstämmelse med latin-

665 undervisningens mål. Det kan vara praktiskt värdefullt för många lärjungars framtida studier att redan på skolstadiet få göra bekantskap med historiska urkunder eller andra texter på latin från senare tidsske-

den, särskilt om de röra Norden. Det har dock icke befunnits lämpligt att upptaga dessa texter annat än till kursivläsning. Den prosakurs, som läxvis genomgås, bör koncentreras på författare från de perioder, då latinet utgjorde ett Verkligt levande språk.

I fråga om de i kursfördelningen exempelvis nämnda författarna hyser kommissionen den åsikten, att inga bestämda föreskrifter böra givas i detta hänseende, utan att möjlighet fortfarande må stå vederbörande lärare öppen att med ämneskonferensens medgivande utbyta en författare mot en annan.

Grekiska.

Timantalet i grekiska är icke ökat i kommissionens förslag till lllål. timplan. Dock har kommissionen ansett sig kunna sätta målet något högre och låta målbestämmelserna omfatta även någon bekantskap med den grekiska ku1turen. Under nuvarande förhållanden har försports någon svårighet att medhinna den stadgade litteraturkursen, och med den ämneskoncentration, inträder i gymnasiets bägge högsta

som nu ringar, har man skäl att förvänta ett ännu bättre resultat. Litteraturkursen har dock icke kunnat utökas, men kommissionen anser önskvärt,

att en del av tiden användes till undervisningigrekisk fornkunskap, så att

lärjungarna få göra närmare bekantskap med grekisk mytologi, konsthistoria och arkeologi. Erinras må i detta sammanhang, att antikens kulturhistoria enligt kommissionens förslag skall läsas i andra ringen, vadan lärjungarna kunna förutsättas äga fastare historiska kunskaper på detta område. Mytologi torde kunna läsas sammanhängande med ledning av en lärobok. Vad konsthistoria och arkeologi angår, bör läraren, såsom redan nu flerstädes torde hava skett, i föredragsform och med

användning av lämplig åskådningsmateriell under några timmar i högsta

ringen meddela lärjungarna det viktigaste till fullständigande det i

av antikens historia redan inhämtade. Kursmomentet i fråga har med hän-

syn till sin stora allmänbildande betydelse böra ansetts antydas i mål-

bestämningen.

Kommissionen har föreslagit, att de

lärjungar, som läsa grekiska,i

studentexamen skola avlägga ett

skriftligt översättningsprov från grekiska

till svenska. Ett sådant i likhet med

prov synes översättningsprovet från

latin till svenska väl lämpat att vara ådagalägga lärjungarnas mogenhet i

ämnet. Givetvis måste fordringarna ställas lägre än beträffande motsvarande

latinska För att lärjungarna skola erhålla

prov. erforderlig övning för

provet i fråga, har kommissionen föreslagit, att de i högsta ringen tredje var vecka skola utföra ett dylikt skriftligt arbete. I andra ringen kan icke

gärna, åtminstone under höstterminen, någon

översättning från grekiska

till svenska ifrågakomma. Kommissionen har tänkt sig, att de skrift-

liga arbetena i denna ring kunna bestå i

tillämpningsövningar, över-

sättningar av enkla meningar från svenska till

grekiska, av samma slag,

som nu gällande undervisningsplan föreskriver för tredje ringen. De böra

alltså ett grundligt inlärande avse av grammatiken och nära ansluta

sig till de grekiska övningsstyckena i

elementarboken eller den text, som

läses i ringen. Till omväxling torde

även kunna givas andra skriftliga

uppgifter, som syfta till mål, såsom samma behandling av vissa partier

av formläran, kommentering bekant och

av en text besvärande frågor. av Liknande uppgifter böra också kunna

ifrågakomma i högsta ringen.

Främmande levande språk.

M ål och Undervisningen i främmande levande språk på gymnasiets olika timplan. linjer avser att på ett efter varje linjes karaktär och allmänna mål

avpassat sätt vidga och utveckla de kunskaper, som i realskolan in-

hämtats.

En väsentlig skillnad framträder därvid mellan å sidan latinena

gymnasiet och det nyspråkliga gymnasiet, å den andra realgymnasiet.

På det sistnämnda måste

språkundervisningen i överensstämmelse

med det krav på specialisering och koncentration, som utgör linjedel-

ningens grundprincip, intaga relativt underordnad

en plats. Språken äro

här att betrakta huvudsakligen såsom

hjälpämnen. Visserligen bör den

allmänna färdighet, förvärvats i realskolan, vidmakthållas och så

som vitt möjligt förkovras, huvudvikten ligger därpå, att lärjungen sättes

men i stånd att taga del den utländska facklitteratur, varav han under

av sina fortsatta matematisk-naturvetenskapliga studier har behov. En-

gelska torde denna synpunkt spela större roll än tyska. Av de

ur en 7 timmar, kunnat anslås åt dessa båda språk, har därför den större

som delen förbehållits engelskan, med timtal som å det nyspråk-

som samma liga gymnasiet 3 föres i andra ringen, medan tyskan har an-

upp

tillräckligt tillgodosedd med 2 timmar i första ringen. Franskan setts har måst vidkännas minskning med 1 timme i jämförelse med

en nu

timplan. Men den ställning franskan såsom enda gällande gynnsamma språk i högsta ringen erhåller, torde uppväga denna förlust.

På latingymnasiet och det nyspråkliga gymnasiet intaga språken

helt plats. Här blir målet dels utvecklingen av den praktiska en annan språkfärdigheten i dess olika former, dels och framför allt att bibringa lärjungen så god förmåga att läsa på det främmande språket skrivna

en arbeten olika slag, att han sådan läsning kan förvärva känne-

av genom dom det främmande landet, dess litteratur och dess kultur. Därtill

om kommer, att själva språkstudiet såsom sådant här bör fördjupas, så att

lärjungen vinner grundligare kännedom om språkets grammatiska

en byggnad och viss känsla för dess stilistiska egenart.

Latinet bildar på latingymnasiet språkstudiernas centrum, och de

vid latinstudiet inhämtade kunskaperna komma språkundervisningeni dess helhet till godo såväl ordförrådets den grammatiska träning-

ur som

och den språkliga analysens synpunkt. Alldeles särskilt kan franens skan draga fördel latinstudiet, och de 16 timmar 5 -|- 5 + 6, som

av reserverats för detta språk, därför, väl använda, böra leda till ett

synas

resultat. Av de båda realskolespråken har, till undvikande av gott -ämnesträngsel, endast det ansetts böra föras upp på latingymnasiet,

ena och det har icke rått någon tvekan att detta språk bör tyska..

om vara Ehuru för latinarna 2 timmar de i realskolans fjärde klass åt detta språk

bortfalla, gymnasiets 11 timmar 5 3 -I- 3 anslagna 5 timmarna synas fullt tillräckliga för att garantera ett tillfredsställande resultat. En-

gelskan, i vilket språk redan i realskolan goda och säkra kunskaper

kunna förutsättas förvärvade, har därmed ansetts i tillräcklig grad vara tillgodosedd. För de lärjungar, läsa grekiska, bortfaller tyskai som ring II och III, varjämte franskans timtal i dessa ringar minskas till resp. En följd härav blir, att skrivning i tyska för dessa lärjungar icke kan ifrågakomma i studentexamen. Vad franska angår, har det synts lämpligast att å latingymnasiet icke stadga något visst antal skrivningar utan låta undervisningen särskilt koncentreras på litteraturläsning. Detta utesluter naturligtvis icke, att skriftliga övningar böra förekomma för kontroll grammatikkunskapen. av På det nyspråkliga gymnasiet böra självklart alla tre språken ingå i läroplanen. Åt franskan har anslagits timtal å

samma som latingym-

nasiet med samma fördelning mellan de tre ringarna 5+5 -l- 6. I fråga om de båda i realskolan lästa språken hava tvenne möjligheter förelegat. Man skulle kunna låta de båda språken med ett tämligen begränsat men ungefär lika antal veckotimmar föras i högsta ringen upp eller ock förlägga tyngdpunkten till det dem och åt det

ena av andra

endast anslå nödig tid för bevarande och i någon mån förkovrande av redan inhämtade kunskaper. Kommissionen har ansett det altersenare nativet böra föredragas och har sålunda fördelat den disponibla timsumman med 10 timmar 2 + 3 + 5 å det och 5 3 + 2 å det andra ena språket, avslutas med andra ringen. Men då skilda, ehuru lika besom rättigade, önskningar kunna råda rörande vilket de båda språken, av tyskan eller engelskan, bör företrädesvis studeras, har det befunnits lämpligt, att båda alternativen finnas företrädda, så nämligen, att vid vissa läroverk tyskan, vid andra engelskan med åtnjutande den högre timav summan föres upp i högsta ringen. Kurs/fördel- Rörande realgymnasiet samt de mindre kurserna i tyska eller enning. gelska å det nyspråkliga gymnasiet torde någon motivering eller utveckling av kursplanernas anvisningar icke behövlig. Däremot måifråga vara om de större språkkurserna å latingymnasiet och nyspråkliga gymnasiet framhållas den centrala plats litteraturläsningen intar. Om densamma i realskolan framför allt bör ett medel till språkets formella inlävara rande, har den här även lika betydelsefull uppgift, nämligen en annan att förmedla bekantskapen med den främmande litteraturen och kulturen.

Givet är, att detta imindre grad kan bliva fallet med det nytillkommande språket, franskan, det väsentligt ökade timtalet och de till följd

men av minskningen i antalet ämnen förbättrade studievillkoren göra, att det ifrågavarande önskemålet även rörande detta språk bör kunna i

bliva

avsevärt ökad utsträckning tillgodosett. Viktigast är emellertid, att

lärjungen vinner den vid och lust för läsning främmande litte-

Vana av ratur, att han efter avslutad skolgång utan större svårighet kan röra sig med sådan och gärna griper sig med läsning arbeten på främ-

an av mande språk. Ur dessa synpunkter spelar valet litteratur stor

av en roll. Det gäller att låta värdefulla och roande arbeten rörande det främmande landet, dess historia och less kultur omväxla med framstående alster dess skönlitteratur. Anvisningar rörande lämplig hem- och

ur ferieläsning torde också vara ett gott medel att befordra ifrågavarande syftemål.

Såsom av kursplanerna framgår, tänkes grammatikstudiet huvudsakligen bedrivet i sammanhang med textläsning och skrivning,

men även översiktliga sammanfattningar och systematisk repetition böra förekomma. Säkerhet i den elementära grammatiken är naturligtvis oundgänglig och bör hava förvärvats redan i realskolan; den måste givetvis alltjämt underhållas, men de grammatiska begreppen böra därjämte fördjupas, så att de skänka viss uppfattning språkets strukturi

en av stort sett.

I nära sammanhang med grammatikstudiet står skrivningen. Det Skrivning. har förut framhållits, vilka olägenheter äro förbundna med det före-

nu kommande översättningsprovet i realskolexamen, och kommissionen har föreslagit detta provs ersättande med ett annat, står i bättre över-

som

ensstämmelse med hela den föregående undervisningen. På det högre

stadium, som gymnasiet representerar, te sig förhållandena i viss mån olika. Men även här har det rådande systemet varit föremål för

mycken och befogad kritik. Man har ansett, att stor del den tid,

en av som tagits i anspråk huvudsakligen i tanke på det förestående översättningsprovet i studentexamen, skulle kunnat få vida fruktbärande

en mer användning. Å andra sidan får det icke förbises,

att enligt en mycket utbredd opinion, bland representanter finnas många framstående

vars

85-2104059. 1.

målsmän för språkundervisningen, den skriftliga översättningen till det främmande språket har stor pedagogisk betydelse därigenom, att den en skänker kunskaperna stadga och säkerhet, de utan densamma en en som svårligen kunna få. Med fullt uppskattande det beaktansvärda i av sistnämnda ståndpunkt har kommissionen dock ansett sig böra söka en lösning föreliggande fråga, på samma gång den garanterar den av som grammatiska utbildningens krav, står i full överensstämmelse med den

läggning språkundervisningen, kommissionen förordats, och

av som av således icke nödvändiggör alltför tidsödande exklusivt grammasom en tisk träning. Med stöd många sakkunnigas mening vill kommissioav såsom skriftligt i studentexamen föreslå en översättning från nen prov det främmande språket till svenska. Detta sedan många år prov, som hos med framgång använts för latinet och i utlandet i stor utoss som sträckning praktiserats, ansluter sig på ett organiskt sätt till språkundervisningens mål och metod och lämnar examinanden tillfälle att på ett osökt och naturligt sätt visa sin förmåga att exakt uppfatta det främmande språket. Den valda texten bör vara sådan, att översättningen utgör ett på examinandens kännedom icke blott om det främmande prov ordförrådet utan också konstruktionernas och de grammatiska forom exakta betydelse. Ett sådant återverkan på den föregåmernas provs ende undervisningen kan icke bliva annat än välgörande, eftersom övnindetta slag direkt främja språkstudiets huvudändamål, förståendet gar av det främmande språket. Givet är, att på skrivningar av denna art av det må gälla den föregående undervisningen eller provet måste - ställas ganska stora fordringar med avseende såväl på en i detalj korrekt uppfattning på ett tillfredsställande återgivande på svenska. som innebär också direkt vinst förimodersmêilets Det senare momentet en tukt och samt utgör sålunda god förbindelseled mellan undervisans en ningen i det främmande språket och modersmålet. I ett fall emellertid kommissionen, att detta bör komanser prov pletteras med översättning från svenska till det främmande språket. en Det nyspråkliga gymnasiets speciella läggning gör nämligen önskvärt, att det skriftliga provet i levande språk här erhåller någotsträngare karaktär en än å latingymnasiet. Kommissionen har därför ansett sig böra föreslå, att

i det redan i realskolan studerade språk, som å det nyspråkliga gymnasiet föres i studentexamen, utom den skriftliga översättningen till svenska

upp må fordras även en översättning från svenska till det främmande språket. Då det emellertid är av vikt, att ovan antydda olägenheter av ett dylikt

undvikas, bör det redan från början fastslås, att de båda översättprov ningarna skola bedömas gemensamt, varvid samma betydelse tillmätes dem båda, samt att själva anordningen provet måste syfta till ett avlägs-

av nande av all fara för den föregående undervisningens förryckande. Detta sker bäst på så sätt, att texten väljes efter samma principer, som böra reglera temats användning vid undervisningen. Det bör där ansluta sig till förut läst text, ordförråd och fraseologi böra vara bekanta, letande ilexikon och grammatik bör obehövligt, det språkliga materialet

vara bör med ett 0rd redan lärjungens egendom. För att i studentpro-

vara vet samma förutsättningar må vara till ñnnandes, föreslår kommissionen, att tematexten skall bestå i fri svensk transkription av den text på

en det främmande språket, examinanden haft att översätta till svenska.

som Ordförråd och fraseologi naturligtvis med undantag vad under

- av som alla förhållanden kan anses redan förut bekant hämtas ur nämnda

text. Examinanden får sålunda tillfälle att koncentrera sin uppmärksamhet på uttryckets precision och grammatikaliska korrekthet. Några grammatiska fällor böra icke förekomma i temat, men det bör vara så avfattat, att det prövar lärjungens förmåga att tillämpa de grammatiska insikter, äro nödvändiga för solid grundläggande språkkunskap.

som en Anordnat efter dessa principer torde ifrågavarande väl kunna

nu prov motsvara sitt ändamål, och då det latinska skrivprovet torde få anses. svårare än ett motsvarande i ett modernt språk, innebär denna

prov

skärpning i det nyspråkliga gymnasiets examensfordringar icke heller

något avsteg från den likställighet, bör råda mellan examensfordrin-

som garna å gymnasiets olika linjer.

Såsom hjälpmedel böra endast enspråkiga lexika på det främmande språket tillåtas.

Mönstret för detta har kommissionen funnit i den franska

prov studentexamen, där den fria uppsatsen, som befunnits olämplig, nu utbytts mot version översättning från det främmande språket jämte

ett thêmc Jimitation översättning till det främmande efter

språket nu

angivna principer.

Samman- Den anordning språkundervisningen, grundlinjer fram-

av vars nu fattning. lagts, torde Visa, att kommissionen sökt så vitt möjligt tillgodose de krav, som i detta avseende från olika håll blivit framställda. Franskan, som genom 1904 års läroverksreform åsidosattes till förmån för de båda germanska språken på ett sätt, sedan visat sig många synpunksom ur ter olyckligt, har visserligen icke kunnat, såsom från flera håll påyrkats, inträda å timplanen tidigare, än är fallet, å såväl latingymnanu men siet det nyspråkliga gymnasiet har detta ämne erhållit så som ett väsentligt ökat timtal och befinner sigi pedagogiskt så ställen gynnsam ning, att goda resultat undervisningen böra kunna förväntas. Härav till kommer, att franskan vid vissa läroverk avvikande språktyp kan av erhålla samma ställning tyskan å normaltypen och sålunda inträda som redan i realskolans andra klass samt föras fram ända till student-

examen. Vidare har vissa ämnens tidigare avslutande pågenom en länge

yrkad koncentration i språkundervisningen åstadkommits, vilken avlägs-

faran för alltför stark splittring studiearbetet och medger arbetets nar inriktande på två, i vissa fall endast ett språk, där för närvarande icke mindre än tre levande språk samtidigt studeras. Slutligen har skrivprovens förändrade karaktär den dualism genom avlägsnats, hittills rått mellan dessa och den föregående undersom prov visningen, sådan den enligt de metodiska anvisningarna bort bedrivas. Full överensstämmelse har åvägabragts mellan och undervisninproven gen, och någon skadlig återverkan de förra på den behöver icke av senare längre befaras. Vinsten av dessa reformer obestridlig, och med hänsyn tagen synes till samtliga inverkande faktorer tror sig kommissionen hava

anledning hoppas, att det verkliga värdet den språkbildning, enligt kom-

av som missionens förslag kommer att bibringas de blivande studenterna, trots det i det hela minskade timtalet, dock skall, i varje fall på de

språk-

liga linjerna, överträffa, vad under nuvarande förhållanden åstadsom kommes.

Avvikande språktyper.

realskolan företer med avseende på språkfölj- De olika typer, som tydligen konsekvenser för gymnasiet. Mot varje typi den, medföra

efter densamma avpassad gymnasietyp. Mot

realskolan måste svara en normaltyp, för timplan och realskolans normaltyp svarar gymnasiets vars Denna gymnasiets normaltyp måste kursfördelning här ovan redogjorts.

finnas företrädd på alla de orter, där gymnasium finnes. således Med avseende å motsvarigheten mellan realskolans och gymnasiets

må först erinras därom, att de avvikande realskole-

avvikande språktyper

anordnas vid sidan normaltypen, å varje typerna endast kunna av som representerad, samt att dessa typer således framför allt ort skall vara förverkligas i de större städer, där undervisningsanstalternas komma att eller antal lämnar tillfälle till den variation inom språkämnesstorlek med dessa typer Det är således gymnasierna gruppen, som avses. städer, måste så organiseras, att de kunna upptaga dessa större som lärjungar från realskolor avvikande språktyp. av undvikande praktiska svårigheter samt i den organisato- Till av klarhetens intresse det lämpligast, att de olika riska redans och synes olika läroverk, så att vid ett och språktyperna företrädas antingen av läroverk i avseende på språken är en-

samma gymnasieundervisningen

så endast normaltypen jämte avvikande hetligt anordnad, eller att en

äro vid läroverk företrädda. typ samma nödvändigt att detta sammanhang i detalj un- Det torde vara anpassning till de tre avvikande realskoledersöka, huru gymnasiets

typerna kommer att gestalta sig.

1 Tyska 19 timmar Engelska 14 timmar.

skiljer sig från realskolans normaltyp endast ge- Denna typ, som båda omkastade ordning och någon ändring i tim-

nom de språkens

torde knappast betinga någon modifikation gymnasiets timplan. talen, av tyska klasser att omfatta Visserligen komma de olika gymnasielinjernas haft tyska såsom första språk, och sådana, som börjat både lärjungar, som realskoleklassen, och motsvarande förhållande komtyskan först i andra fråga Men dels torde i del fall de att råda i om engelskan. en mer

G74

olägenheter, som äro förenade med sammanförandeti klass lärjungar, en av

som befinna sig på något olika kunskapsnivå, kunna undvikas genom de olika lärjungegruppernas fördelning i olika parallellklasser, dels torde i

själva Verket skillnaden i kunskaper här i stort sett icke så betyvara

dande, att den behöver medföra några avsevärda pedagogiska

svårigheter.

2 Tyska 18 timmar Franska 15 timmar. - Vid de gymnasier, skola mottaga lärjungar från som realskola av denna språktyp, måste normalgymnasiets kurser i franska utbytas mot

kurser i engelska, varjämte å det nyspråkliga gymnasiet och å realgym-

nasiet franskan inträder i stället för det realskolespråk, haft som det

högre timtalet sig tillmätt. i Å

latingymnasiet, där å normaltypen det andra realskolespråket

eller tyska förts i studentexamen, blir detta här fallet med franupp

skan. Emellertid det knappt rådligt att låta den för humanister synes

så viktiga tyskan, här skulle intaga som samma ställning som engelskan

å normalgymnasiet, helt försvinna från gymnasiets timplan. Om å nor-

maltypen franskan ansetts tillfredsställande tillgodosedd med 16 timmar,

så bör engelskan, ju är ett betydligt lättare språk, kunna som nöja sig

med något mindre timsumma. Det kan icke medföra någon en fara för

engelskan, om av de 5 timmar, i ring I skulle bliva åt

som anslagna

detta språk, 2 överflyttas på tyskan. Franskan, å denna som typ har

en synnerligen god ställning, kan också i ring avstå 1 timme. samma

Tyskan skulle sålunda i ring I kunna erhålla 3 veckotimmar, och kom-

missionen har ansett, att den humanistiska språkbildningen blir bäst be-

tjänad genom denna anordning. Visserligen ökas antalet ämnen i ring

I på detta sätt från 8 till ,de- tre tyska timmarna, men som äro av-

sedda framför allt till litteraturläsning; komma

säkerligen icke att öka

arbetsbelastningen utöver vad å normaltypen förutsättes. Vad som slutligen greklinjen angår, skulle till densamma hörande

lärjungar icke

läsa någon franska i ring II och III, varjämte timsumman i engelska

i samma ringar för dessa lärjungar skulle minskas från 5 och 6 till

resp. 4 och Den totala timsumman i engelska å greklinjen blir så-

lunda 10, vilket torde medgiva inhämtandet ganska god

av färdighet i

språkets läsning, och detta är ju, vad här bör som avses.

Ä bör däremot engelskan behålla obe-

det nga/språkliga gymnasiet

å normaltypen tillkomma franskan. Någon skurna de 16 timmar, som

realskolespråken motsvarandeden å normal-

alternering mellan de båda

här obehövlig. Kommissionen finner lämptypen förekommande, synes

i realskolan haft mindre tid sig tillmätt, ligast, att för franskan, som

fastslå det högre timtalet, för tyskan det lägre.

för de levande språken å de olika gymnasierna av Timplanen

får sålunda följande utseende: denna typ

Älg/språkliga Rcalgymnasiet. Latim gymnasiet. gymnasiet

3-0-0 3-2-0 2-O-0

Tyska

. . . . . 3-2-0 Franska 4--3O-30 2-3-5 . . . 4-3--4

3-54-63 5-5-6

Engelska

. . .

timmar. Franska 16 timmar. Engelska 17 -

kommande från realskolor denna typ, vilken av

För lärjungar av

endast i ett fåtal fall, utbytas normalkommissionen tänkes representerad

kurser i tyska med alltigenom samma timtal typens kurser i franska mot

de kurserna utbytas mot franska.

de förstnämnda, varjämte tyska

som

Timplan:

Latingymøtasiet. A; Realgymnasiet.

O-0-O 3-42-0 3-2-0

Engelska -

. . . 2-0-0

5-30-30 2-3-5

Franska ... 4-3-4 Tyska 5-54-63 5--5-6

modifikationer i kursfördelningen, som vid gymnasier av För de

torde det onödigt att här redo-

avvikande språktyp bliva nödvändiga, vara

den för franskan å normaltypen uppgöra. I stort sett kan exempelvis

för tyskan och engelskan, då något av gjorda kursplanen gälla även

franskans plats, liksom den för tyskan i realskolan dessa språk intager

planen är tillämplig för franskan, då detta och gymnasiet föreslagna

jämkningar beroende på de

språk intager motsvarande ställning. Vissa

lämpligast ämneskonferenserna vid olika språkens karaktär vidtagas av

de ifrågakommande läroverken.

Vad som sagts rörande metod, ovan skrivningar och prov å gym-

nasier av den normala språktypen, gäller i

tillämpliga delar även

om de avvikande typerna. i

Historia med samhälls- och ekonomiläran.

Ämnets Liksom i realskolan om- ämnet historia ansetts böra förenas med fattning och samhällslära till ett läroämne, har kommissionen funnit namn. lämpligt, att förstnämnda ämne å gymnasiet förenas med samhällsoch ekonomilära och att denna kombination får uttryck i ämnets benämning. Vad samhälls-

läran angår, har redan i sin

kommissionen framställning av kursplanerna

för realskolan betonat vikten detta av ämne och dess nära samhörighet

med historien. Beträffande åter ekonomiläran har

riksdagen år 1920 ut-

talat sig för att insikter i ekonomiska och

näringsorganisatoriska ämnen

måtte i större omfattning, än sker, vid

nu skolundervisningen meddelas.

På grund härav och med hänsyn därtill, sistberörda att ämne i och för

sig måste anses innehålla viktiga bildningselement, Värde

av minst i vår tid, har kommissionen funnit det böra upptagas å gymnasiets under-

visningsplan. Då lärjungarna redan vid i viss

historieundervisningen ut-

sträckning förvärva kännedom såväl de ekonomiska doktrinerna om som gångna tiders lagstiftning på det ekonomiska området och framställen ning av samhällsläran å gymnasiet måste komma

nödvändigtvis att be-

röra allehanda ekonomiska frågor, har kommissionen ansett det i kon-

centrationens intresse lämpligt att förena ekonomiläran med historia och samhällslära.

Timplan. Enligt kommissionens förslag skulle åt historia med samhällsoch ekonomilära anslås å latingymnasiet i första i andra

ringen ringen i tredje ringen 4 veckotimmar, å det

nyspråkliga gymnasiet timsamma summa, på lika sätt fördelad, 0ch.å realgymnasiet i andra ringen 3 och

i tredje ringen 4 veckotimmar. Kommissionen har, såsom sami annat

manhang omförmälts, alternativt förutsatt, att undervisning i antikens

historia skulle meddelas läraren i historia; i sådant av fall skulle tim-

talet för historia i latingymnasiets andra ring ökas med 1 veckotimme.

Vid fördelningen det begränsade timtalet å av realgymnasiet har kom-

missionen funnit det från många synpunkter bättre att koncentrera vara undervisningen på de båda högsta ringarna än att utsträcka den över härigenom möjliggöres också samläsning med andra

hela gymnasiet; gym-

nasielinjer. Något för ämnet att det nedlägges under ett år torde men av icke kunna befaras. Olikheten i timplanen för de skilda gymnasielinjerna omöjliggör Jllål. målbestämmelser för hela gymnasiet. För latingymnasiet gemensamma och det nyspråkliga gymnasiet förete de föreslagna bestämmelserna nu . så till vida likhet med de hittills gällande, att studiet tidens en av nya historia sättes undervisningens huvuduppgift, men med hänsyn till den som begränsade tiden å realgymnasiet måste kursen här inskränkas till huvudsakligen de två sista århundradenas historia. Enligt kommissionens mening bör emellertid historieundervisningen å gymnasiestadiet icke i främsta rummet att upptaga nytt kunskapsstoff utan att låta lärjungaravse djupare intränga i ämnet, försöka sammanhanget i de historiska förena se teelserna och händelserna och följa de i historien framträdande idéerna. Härigenom skulle lärjungarna i någon mån kunna göras förtrogna med historiskt tänkande och därmed vinna ökade förutsättningar för ett objektivt bedömande samhällslivets olika företeelser. beträffar den

av Vad

med historien förbundna samhällsläran, bör åt undervisningen i detta ämne kunna givas Vidare syftning, än hittills varit fallet, dels därför en att gymnasiekursen i den framtida organisationen kommer att bygga på redan i realskolan inom detta område inhämtade kunskaper, dels därför något mera tid å själva gymnasiet kan däråt anslås. De nya uppatt gifter, tillkomma därigenom, att med historia förknippas jämväl unsom dervisning i ekonomilära, hava i målbestämningen endast kunnat till sina

allmänna drag antydas.

Gymnasiets begränsning till tre årsklasser, utan nämnvärd ökningi Kurs ning. timtal å någon linje med minskning å reallinjen, nödvändiggör en men Historia. stoffgallring, med konsekvent tillämpning av den perspektiviska som, metoden, måste träffa äldre kulturperioder. Kommissionen har därför sig nödsakad förorda, att historia icke må ingå i lärokursen å

sett forntidens

det nyspråkliga gymnasiet eller realgymnasiet; för realgymnasiets del kan

kommissionen förevarande avseende hänvisa till förhållandena före den i nu 86-2104052. L

senaste läroverksreformens genomförande. Vad angår latingymnasiet, har kommissionen i annat sammanhang föreslagit, att här kurs i grekisken romersk historia skulle genomgås i andra ringen, då lärjungarna genom studiet det latinska, eventuellt även det grekiska språket hunnit bliva av något förtrogna med antikens kultur. Av medeltidens historia torde å det nya gymnasiet endast sådana moment böra vid undervisningen behandlas, som äro nödvändiga för ett rätt förstående tidens historia, av nya exempelvis för den allmänna historiens vidkommande den - - germanska och den arabiska folkvandringen, feodalstaten och samhällsutvecklingen, kyrkans utveckling samt nationalstaternas uppkomst och, ur Sveriges historia, det svenska rikets uppkomst, statsskickets utveckling, ståndens uppkomst och betydelse samt Sveriges ställning till unionen med Danmark. Till denna kurs, för vilken plats kan beredas endast å latingymnasiet och det nyspråkliga gymnasiet, lärer emellertid icke kunna anslås något större antal timmar, då huvudvikten måste läggas på den tidens historia. Å realgymnasiet kan, nya på grund av den begränsade tiden, icke någon kurs i medeltidens historia

genomgås. i

I första ringen latingymnasiet och det nyspråkliga gymnasiet av bör efter nämnda återblick på medeltidens kulturutveckling tidens nya historia behandlas, i den allmänna historien till slutet Ludvig XlVzs av tidevarv, i Sveriges historia till storhetstidens slut. Denna kurs motsvarar till sin yttre omfattning den, är fastställd för gymnasiets som nu andra ring. Men då vissa moment medeltidens historia därjämte av skulle medtagas i första ringen, måste sovring kunskapsstoffet även en av beträffande nu omförmälda del den tidens historia företagas. I av nya överensstämmelse med nu gällande metodiska anvisningar vill kommissionen föreslå, att vid undervisningen huvudvikten lägges på samhällsoch kulturutvecklingen och att i fråga den yttre historien endast såom dana moment upptagas till behandling, i väsentlig grad inverkat på som ett lands inre förhållanden eller yttre ställning eller på de stora tidsrörelserna. Nödig begränsning bör speciellt iakttagas med hänsyn till krigshistoriska detaljer, särskilt beträffande sådana krig, i som nu angivna avseenden icke haft större betydelse.

Återstoden tidens historia

av nya skulle sedermera å latingymnasiet och det nyspråkliga gymnasiet fördelas på de båda högsta ringarna. Därvid har det ansetts lämpligt, att andra ringens kurs erhåller något större utsträckning än kursen i nuvarande tredje ringen, detta huvudsakligen med hänsyn därtill, att i den högsta ringen kursen i samhällsoch ekonomilära måtte få behörigt utrymme. Sättes, såsom kommissionen föreslagit, åren 1871, resp. 1866 såsom gräns mellan de båda årskurserna, erhållas från historisk synpunkt naturliga periodavslutningar även i den andra ringen. Beträffande nödig stoffgallring torde särskilt i fråga om 1700-talet principer böra gälla för nämnda ring

samma som

för den föregående.

Ä realgymnasiet skulle

historieundervisningen börja först iden

andra ringen. Då det ansetts naturligt, att å denna linje samhälls- och ekonomilära genomgås i omfattning å övriga gymnasielinjer,

samma som och det därjämte, med hänsyn till denna linjes allmänna bildningsmål, måste anses värdefullt, att de senaste århundradenas historia får fyl-

en lig framställning, måste å denna linje 1500- och IGOO-talens historia behandlas i en översikt, som klarlägger den historiska utvecklingens huvuddrag och närmast betraktas inledning till studiet den

som en av senare historien.

I tredje ringen skall, enligt kommissionens förslag; å alla linjerna den nyaste tidens historia behandlas. Därjämte har kommissionen föreslagit en sammanfattande repetition annat slag än den i gällande

av nu kursplan föreskrivna. Även här har begränsning funnits nödvändig.

en En sådan är i och för sig önskvärd; de omfattande repetitioner,

som nu företagas i syfte att förbereda vissa kursers redovisande i studentexamen, hava visat sig menligt inverka på undervisningen, vartill kommer, att å det gymnasiet tiden icke medgiver repetitioner i allt för stor ut-

nya sträckning i den högsta ringen. Vad angår föreslagna repetitioner,

nu har kommissionen beträffande den allmänna historien ansett tiden efter 1789 företrädesvis böra komma i betraktande, beträffande den svenska historien åter den inre utvecklingens huvudepoker från den tidens

nya början. Givetvis kunna emellertid även andra partier komma i fråga, särskilt ur vår egen historia. Vid detta förslag beträffande de

samman-

fattande repetitionerna i högsta ringen har kommissionen utgått från den förutsättningen, att i och de föregående ringarna sådana

var en av repetitioner företagas. Samhälls- Kursen i samhällslära beräknad tid 1 avsedd

veckotimme är att

lära. genomgås i gymnasiets högsta ring. Den bör i motsats till den i nuvarande kursplan fastställda, endast avser att bibringa lärjungarna

som kännedom Sveriges statsförfattning och förvaltning samt om grund-

om dragen av de Viktigaste kulturländernas statsskick, vidgas till att omfatta jämväl andra viktigare sidor av det moderna samhällets liv och ägna uppmärksamhet åt moderna institutioner, som avsett att lösa váir tids samhällsproblem. Särskilt måste sociala företeelser upptagas till behandling. Liksom i realskolan bör sålunda å gymnasiet åt den sociala lagstiftningen, de ekonomiska sammanslutningarna, kooperationen, arbetarrörelsen och nykterhetsrörelsen ägnas en ingående uppmärksamhet, och framställningen av dessa och andra företeelser inom samhällslivet-kan givetvis här föras på ett högre plan, än irealskolan är möjligt.

upp Kursen i samhällslära inledes lämpligen en orienterande framställning

av av samhällsutvecklingens historia. Ekonomi- Om ekonomiläran beräknad tid l veckotimme gäller i lika hög. lära. grad åtskilliga andra ämnen, att undervisningens värde mindre

som om ligger i att lärjungarna få kännedom om vissa yttre fakta än däri, att de erhålla förmåga av ett i någon mån självständigt, på vetenskapliga principer grundat tänkande. Att blott äga kännedom om det ekonomiska livets yttre företeelser är i och för sig en kunskap av underordnad betydelse. Det centrala i ekonomiläran är den genom erfarenhet och logisk deduktion kunskap det ekonomiska livets lagar, till vilken den

vunna om

ekonomiska vetenskapen hittillslkommit. Undervisningens huvuduppgift

måste bliva att klargöra, huru denna kunskapvunnits, samt att analysera och förklara de faktiska företeelserna. Med hänsyn till den mognad och allmänbildning, lärj på ifrågavarande stadium

som ungarna nu besitta, torde så anordnad undervisning heller stöta på större

en svårigheter utan tvärtom ägnad att tillfredsställa deras intellektuella

vara behov.

G81

En dylik läggning undervisningen torde vara desto lämpligare,

lärjungarna i andra ämnen gjort bekantskap med en stor del av det som material, utan vidare ingår i det allmänna medvetandet. I geo-

som grañen har Sveriges näringsliv och dess problem behandlats, och från historien känna de grunddragen den senaste ekonomiska och sociala

av utvecklingen. Härtill kommer, att på grund den korta tid, står

av som till buds, stark koncentration är nödvändig. Uppmärksamheten måste

en då riktas mot ämnets centrala delar.

I överensstämmelse härmed torde vid undervisningen stor vikt böra läggas vid läran prisbildningen och inkomstfördelningen. Lärjungarna

om böra närmast erhålla en inblick i det ekonomiska livets sätt att verka under inflytande av den fria prisbildningen. Den ekonomiska principens innebörd klargöres, likaså prisets ekonomiska uppgift och verkningssätt. Därefter behandlas produktionsfaktorerna och inkomstarterna samt lagarna för nationalinkomstens fördelning.

För övrigt kursen böra inriktas på sådana ekonomiska pro-

synes blem, kunna förstås eller bedömas utan särskild utredning. Det

som torde härvid lämpligt att binda undervisningen vid något de-

vara taljerat schema. Den bör i stället så mycket som möjligt anknytas till aktuella frågor och konkreta företeelser. En viss koncentration kring problem särskild betydelse är framför allt nödvändig. Bland sådana

av problem märkes på produktionens område särskilt frågan om konjunkturväxlingarna och deras natur, medan inom bytespiocessen läran om penningvärdet och utrikeshandeln träda i förgrunden. På dessa punkter torde undervisningen i den speciella delen ekonomiläran närmast böra

av inriktas. Dess andra huvuddel bör utgöras framställning den

av en av fria prisbildningens verkningar. Här behandlas sådana frågor som bristerna i inkomstfördelningen, de monopolistiska sammanslutningarnas betydelse samt socialpolitikens grunder. I detta sammanhang torde lämpligen en framställning av socialismens för den nuvarande ekonomiska

program samhällsordningens omdanande hava sin plats."

Geografi.

Allmänna Med den timplan, geograñen i kommissionens som förslag å den synpunkter.

nyspråkliga linjen erhållit, ring I 2 timmar och

ring III 3 timmar, har

utrymme beretts för en fylligare och fördjupad

mera behandling

av geografien på gymnasialstadiet, än hittills på som grund av det begränsade

timantalet och timmarnas förläggning uteslutande till de lägsta ringarna

varit möjlig. Att med hänsyn till andra ämnens krav och önsken värd begränsning de samtidigt lästa ämnenas av antal geograflunder-

visningen nedlägges i ring II, torde, särskilt i betraktande av kursens.

fördelning mellan de båda andra ringarna, medföra några egentliga

olägenheter.

Geograñundervisningen å gymnasiet ansluter sig till realskolans.

kurs som en fortsättning och utvidgning denna. I

av realskolan är undervisningen i detta ämne med hänsyn till lärjungarnas ålder i övervä-

gande grad deskriptiv, ehuru i dess båda klasser högsta dock moment

av annan art ingå. Särskilt den sista delen geograñkursen av i real-

skolan är avsedd att genetisk till sin vara läggning, och den bör vara

av otvivelaktigt värde för den medborgerliga bildning, realskolan

avser att bibringa, även den får karaktär Översikter om mera av eller frag-

ment än av systematisk kunskap. På gymnasiet bör undervisningen allt-

igenom följa genetisk metod. Den räknar en visserligen med fakta, dels

sådana, som redan inhämtats i realskolan, dels nytillkommande, dess men

väsen och egentliga uppgift är att bibringa lärjungarna

förmåga att till-

rättalägga och kombinera stoffet. Den dels att giva klar avser en bild av

de geografiska företeelserna i sin helhet på jordytan, dels att utreda dessa

företeelsers intima samverkan inom begränsade områden. Då ämnet är

inriktat både på naturen och människolivet och i fråga om det senare

såväl på gångna generationers Verk framför allt på nutida som arbetsliv

och arbetsuppgifter, bör undervisningen på gymnasiet

kunna orientera

både för det praktiska livet och för vetenskapliga studier.

Mål. I anslutning till här antydda synpunkter har kommissionen angivit

målet för gymnasiets

geograñundervisning.

Den naturliga utgångspunkten för undervisningen på här ifråga- Kursfördelvarande stadium är en kurs i allmän fysisk geografi, grundligare än den ffååá°iái

översikt, som givits i realskolans tredje klass. Tiden kan här medgiva

mera fullständig utredning av de uppgifter och problem, en som upptagas till behandling. I större utsträckning än hittills böra lärjungarna kunna erhålla tillfälle till iakttagelser och samtidigt komma till in-

egna sikt att undervisningen i många fall rör sig icke med fakta utan

om med teorier. De på jordytan verkande geologiska krafterna behandlas med hänsyn till den roll, de spela för danandet landskaps-

av former och landskapsbilder, framför allt på grund deras prak-

men av tiska betydelse i fråga om förekomsten av malmer, mineral etc. I

sammanhang härmed bör också givas grundligare framställning

en av oceanerna och deras betydelse, och det geografiska läget bör belysas olika

ur synpunkter med exempel från olika länder och skilda tider. Klimatologi, växt- och djurgeograñ behandlas uteslutande med tanke på deras betydelse för näringslivet och kulturlivet i övrigt.

På grund av våra läroböckers traditionella uppställning har lärjungarnas uppmärksamhet hittills alltför mycket inriktats på den politiska indelningen, och särskilt har inom de främmande världsdelarna koloniernas fördelning på de europeiska makterna undanträngt den naturliga samhörigheten mellan de olika områdena. Det bör vara uppgift för

en gymnasieundervisningen att framhålla och karakterisera de naturgeografiska områdena, det asiatiska-monsunområdet, det stora afrikansk-

ex. asiatiska öken- och stäppområdet med dess taffelländer och andra högslätter, medelhavsländerna och polarländerna. Detta sker lämpligen i samband med undervisningen i allmän fysisk geografi, under eller omedelbart efter denna.

Efter en behandling dessa synpunkter den allmänna fysiska

ur av geograñen bör undervisningen övergå till en framställning av jordens råvarutillgångar och naturliga hjälpkällor i form av jordmån, mineral, sko-

torvmossar, vattenfall, fisken gar, m. m.

Med den lärogång, som kommissionen med sitt förslag velat förorda, kommer den allmänna kulturgeograñen fullt till sin rätt

genom att ställas i samband med sina naturliga förutsättningar. Därvid bör

näringslivet i vidsträckt mening ekonomisk geografi bliva

lämpligen

det på gång primära och centrala i undervisningen. Kursplanen åsyfen

tar en sådan anordning undervisningen, att naturtillgångar och mänsk-

av. liga arbetsresultat behandlas i ett sammanhang och att sålunda de råvaruproducerande och de förädlande näringsgrenarna sammanföras, ex. jordmån åkerbruk livsmedelsindustri; bergsbruk metallindustri. - - - Den ekonomiska geografien kommer sålunda att klargöra, vilka arbetsmöjligheter och uppgifter skiljaktiga naturförhållanden anvisat mänsom niskan, och att påvisa, vad människan härvid i olika länder åstadkommit i produktion, samfärdsel och handelsutbyte. Den allmänna kulturgeograñen avslutas lämpligen därmed, den att helhetsbild jorden, vid den föregående undervisningen vunnits, av som fullständigas genom att de bebodda delarna jorden indelas i kulturav provinser från pol till ekvator. Jordens folkstammar med deras kultur-

styrka och rasbiologiska kraft eller svaghet samt staterna med deras naturliga och etnograñska gränser äro därvid uppgifter, böra bli föresom

mål för behandling.

I tredje ringen upptager kursplanen framställning den en av speciella geograñen. Till viss grad sammanfalla dess uppgifter en med den nuvarande gymnasieundervisningens, i det de omfatta jordens länder, den föreslagna kursplanen förutsätter men någon omläggning av densamma. Liksom är fallet, här genetisk benu avses en handling av det ekonomiska livet och närliggande kulturgeograñska spörsmål inom geografiskt begränsade områden, varvid de naturliga betingelserna och människans större eller mindre förmåga att utnyttja dessa skärskådas. Det bör skäl, icke behöva bliva möjligt av som upprepas, att behandla dessa spörsmål på ett grundligare sätt och vida kommera parativt än nu. Därför har Europa i sin helhet införts i kursplanen. Det har säkerligen för mången synts betänklig brist, länder, vara en att sådana Holland, Belgien och Schweiz, hittills icke alls som eller endast

helt flyktigt kunnat uppmärksammas vid geograñundervisningen

på gymnasiet, trots deras betydelse och samhörighet med angränsande delar av Tyskland, Österrike Denna får 0. s. v. brist härmed avhjälpt. anses Det lär icke kunna undvikas och får även riktigt, de olika anses att sta-

Därvid bör dock världsdelen i sin helhet terna behandlas var för sig.

och de särskilda staterna i områden. tagas till utgångspunkt grupperas

möjligheter kunna här tänkas, och förbises kan icke, att grän- Många eller flera sådana grupperingar torde skänka serna flyta samman, men en

klar belysning åt de olika ländernas geografi. en framställning Europa angivna syn- En lämpligt avvägd av ur nu

ganska svår uppgift, då sådan frampunkter är visserligen en men en orientera i nutida arbetsliv och därmed samställning är mest ägnad att

problem, har kommissionen ansett, att den speciella geo-

manhängande

gymnasiet bör börja med denna världsdel.

grañen på

de utomeuropeiska världsdelarna torde tiden icke med- Beträffande för Europa avsetts, utan bör man ingiva fullständighet, som samma endast vissa områden till närmare behandskränka sig tillatt upptaga Nordamerikas förenta stater, Kina, Japan, Argenling, såsom exempelvis kolonialområden. Kursens närmare omfattning torde

tina samt engelska

ankomma på vederbörande ämneskonferens. böra Skandinavien sättes avslutning, vilket emel- Lämpligt är, att som innebär, Sveriges geografi skall träda i bakgrunden. lertid icke att måste vid studiet Skandinavien bliva det Vårt eget land givetvis av

det är i överensstämmelse

centrala i svensk geografiundervisning, men

kursplanens läggning, att Sverige placeras i sin närmaste med hela Sverige och dess behandlas sist, torde geografiska miljö. Att grannar

övrigt icke behöva närmare motiveras. Lärjungarnas mognare omför förestående utträde i livet från linje, vald döme, deras snart en tänkts särmed hänsyn till levnadsbanor, för vilka geograñen vara av

naturligt, att det landets geografi studeras skilt värde, gör det egna

detta studium giver det bästa resultatet. i sådan ordning, att en läggning bör Sveriges inramande i den gene-

Med kursplanens

framställningen geograñen ett naturligt avslutningsled. tiska av vara omfattande, torde dock någon tid

Ehuru denna uppgift är ganska

åt giva lärjungarna kännedomom Sveriges kunna och böra ägnas att

kännedom kartprojektioner samt huru en karta kartverk och någon om

kommer till. i

87-210409. 1.

Matematik.

Jlål och Till följd den väsentligt olika av ställning, som matematiken enligt

timplan. kommissionens förslag erhållit å de skilda gymnasiernas timplaner, har

målet för undervisningen i detta ämne måst sättas olika för särskild var

gymnasielinje. Den tid två timmar i första

av ringen, som å latingym-

nasiet är anslagen åt matematik, möjliggör endast

en komplettering av real-

skolans kurs och samtidigt att stödja

avser fysikundervisningen. För det

nyspråkliga gymnasiet, där ämnet förfogar över 4 timmar i vardera av de

bägge lägsta ringarna, har målet kunnat sättas högre och utformats i

överensstämmelse med den allmänbildande och på det praktiska livet syf-

tande läggning, funnits böra känneteckna studierna som på detta gymna-

sium. För realgymnasiet är målet formulerat .överensstämmelse i närmare

med det nuvarande. Undervisningen här avser mera direkt att förbereda

lärjungarna för fortsatta matematiska och

naturvetenskapliga studier

vid universitet och högskolor. Timtalet å huvudlinjen tillsammans med

timtalet för fjärde klassen i den kommissionen av föreslagna realskolan

är detsamma i det nuvarande realgymnasiets som fyra ringar. På

grund koncentrationen i de högsta ringarna av och med hänsyn till

att den föreslagna starkare differentieringen kan förväntas medföra ett

lämpligt urval i fråga lärjungarna, torde undervisningen

om på gymna-

siet bliva effektiv, än den hittills varit.

mera Härigenom torde

man

kunna i det väsentliga kompensera den olägenheten ur gymnasiets syn-

punkt, att undervisningen i nämnda realskoleklass är anlagd första som

led i gymnasieundervisning. För den differentierade en reallinjen har

målet för matematikundervisningen

samma formulering som för huvud-

linjen, varvid emellertid är att märka, att det underlag för universitets-

studier, undervisningen å förstnämnda linje som avser att utgöra, givet-

vis blir Den övning i fysikalisk

svagare. problemlösning, är före-

som

slagen å denna linje och åt vilken extra timme

en utöver huvudlinjens timtal i tredje ringen är anslagen, torde giva

ett tillskott även till kun-

skaperna i matematik och bidraga till att uppehålla elevernas räkne-

färdighet, sedan den direkta

matematikundervisningen nedlagts.

Latingymnasiets lärjungar hava enligt kommissionens förslag ge-Ifurâförrlcldeltaga i realskolans latinundervisning i dess fjärde klass fått

nom att Latxâgüänü

veckotimmes mindre undervisning i matematik än klassens övriga lär- siet. en jungar. De kursmoment, de till följd därav kunnat inhämta, särskilt läran likformig avbildning och vissa delar planimetrien, hava därom av för upptagits å latingyunnasiets kursplan. 1 övrigt kursen att vidavser

makthålla och öka lärjungarnas räknefärdighet och förtrogenhet med

formler, vilket är önskvärt dels allmänbildningssynpunkt och för unur derlättande ett eventuellt återupptagande de matematiska studierna, av av

dels med hänsyn till fysikundervisningen å ifrågavarande gymnasium.

Endast ett enda, föga omfattande kursmoment är helt nytt, nämligen andra grads ekvationer. På grund det stöd matematikundervisningen av sålunda kan giva studiet fysik kunna räkneövningar i detta ämne lätav bedrivas, än varit möjligt. Då fysik läses även i andra tare annars ringen, erhålla lärjungarna tillfälle att uppöva sin räknefärdighet ännu

ett år. Med hänsyn till den förutbildning, som det nyspråkliga gymnasiet Nyspråkliga gymnasiet att giva för vissa tjänstemannabanor och anställningar i enskild avser tjänst, särskilt inom bank- och affärslivet, torde den algebraiska delen kursen böra föras fram till övningar, utgöra tillämpning på fråav som rörande sammansatt ränta. Den korta tid, är anslagen åt ämgor som net, gör det emellertid knappast möjligt att tillämpa den vanliga lärogången och i någon större utsträckning grunda logaritmräkningen på lärötter och potenser eller att behandla exponential- och logaritran om iniska ekvationer. Dessa moment hava föga praktiskt värde och senare knappast heller något allmänbildande, då behandlingen av den all-

männa logaritmfunktionen, exponentialfunktionen, näppeligen kan

resp. i och böra därför icke ingå i undervisningen. Även i öv-

komma fråga,

rigt torde den algebraiska kursen med fördel kunna begränsas, ex. i fråga system andra grads ekvationer, ekvationer av högre grad om av och invecklade rotekvationer. Väljas uppgifter mindre konstlad mera av natur och helst direkt praktisk användbarhet, torde lärjungarna även av på den åt ämnet anslagna tiden kunna vinna säkerhet i deras behandling och få sin räknefärdighet i önskvärd grad uppövad. Därigenom kan

även tid beredas för att göra lärjungarna förtrogna med funktionsbe-

greppet genom grafisk framställning och med de första grunderna av trigonometrien, Vilket sistnämnda kursmoment utom sin allmänbildande

betydelse har värde för gymnasiets fysikkurs. Den geometriska kursen

omfattar de viktigaste och praktiskt mest användbara delarna likav

formighetsläran. i

Real- Kursplanen för realgymnasiet är i huvudsak densamma, gäller

som gymnasiet. för den nuvarande reallinjen, med de ändringar,

som betingas av att

gymnasiet är treårigt och stöder sig på avslutad realskolekurs. De anmärkningar, riktats mot den nuvarande kursplanen, hava som främst gått ut på att kursen är onödigt stor och omfattar element, som icke borde tillhöra skolstadiet. Särskilt har härmed åsyftats differential-

kalkylen, som på sina håll ansetts för svårfattlig för många lärjungar,

vilka på grund bristande mognad icke kunde få annat än helt av en ytlig kunskap i denna del ämnet. Även åtskilliga de matematikav av lärare, tidigare varit tveksamma i detta avseende, torde emellertid som numera vitsorda, att kursen i differentialräkning, den begränsas i om enlighet med de givna anvisningarna, dels kunnat väl

tillgodogöras även av de lärjungarna, på gång den för de

svagare samma mera begåvade varit stort värde, dels väsentligt bidragit till

av att på realgym-

nasiet öka intresset för matematikens studium. Vid högskolor och universitet, där realstudenterna fortsätta sina studier imatematik och naturvetenskapliga ämnen, torde jämväl allmänt den

man anse omläggning av

matematikundervisningen, som genomfördes år 1909, hava varit till fördel för de högre studierna. Då lärjungematerialet å det kommissionen av föreslagna gymnasiet i allmänhet bör bliva sovrat än förut och mera

reallinjen särskilt åsyftar att förbereda för ifrågavarande vetenskapliga

eller tekniska studier, har kommissionen så mycket mindre tvekat att låta differentialkalkyl fortfarande ingå i gymnasiets matematikkurs. Användningen av begreppet -derivata har ikommissionens kursplan satts före stereometrien och före den första analytiskt geometriska behandlingen kurvor. Därigenom kan studiet den analytiska av av geometrien

redan från början draga nytta derivatbegreppet av en anordning,

-som torde hava avsetts i nuvarande kursplan, ehuru den åtminstone ti-

G89

i alla skolor och samtidigt lärjungarnas kunskap digare tillämpats i differentialkalkyl vinna i mognad och säkerhet. För den differentierade linjen, i andra ringen endast har som undervisning i matematik, hava i denna ring uteslutits de 4 timmars huvudlinjens kursplan, vilka hava mindre betydelse för de moment ur studier, lärjungarna denna linje väntas fullfölja: serier, sammansatt som och rymdgeometri. Däremot har någon kännedom om derivatränta begreppet ansetts värdefull även för dessa lärjungar. I med begränsat antal lärjungar torde samläsning med

gymnasier

huvudlinjen utan större svårighet kunna anordnas.

Biologi.

Enligt kommissionens i det föregående uttalade uppfattning hör Mål. biologiens karaktär allmänbildningsämne samtliga linjer starkare av framträda än för närvarande. Redan detta förhållande påkallar en förändrade ställning svarande jämkning i nuvarande målmot ämnets bestämmelser. En sådan föranledes emellertid jämväl därav, att lärjungarna vid inträdet ä gymnasiet kunna förutsättas hava inhämtat vissa, icke oväsentliga delar det nuvarande gymnasiets kurs. Detta av gäller särskilt de i den realskolans klass 4 upptagna momenten: nya människokroppens byggnad och förrättningar, hälsoläran samt VäXtanaoch växtfysiologiens viktigaste kapitel, vilka moment för närvatomiens rande ingå i kurserna för andra och tredje ringarna. Det torde ock kunna den nuvarande första ringens kurs, omfattande de fanerogama sägas, att särskilt blomma och frukt, med hänsyn bland annat växternas organ, till viktigare växtfamiljew, samt de viktigaste svenska Växtsamhällenm, bör kunna erhålla allmänbildningssgvnpunkt tillfredsställande heen ur handling redan i realskolan. Då det för kommissionen gällt att med ledning av gymnasiets sär-

skilda uppgift uppdraga grundlinjerna för dess biologiundervisning,

har det synts angeläget att, i all den utsträckning detta varit möjligt, söka samla undervisningens olika moment kring den ledande tanke, som behärskar all nutida biologisk forskning, utvecklingsprincipen. Ansatser

i sådan riktning framträdde redan i det 1899 års kommitté av avgivna betänkandet, då däri såsom särskilda kursmoment i upptogos högsta ringen Översikter av djurrikets och växtrikets utvecklingshistoria.

Enligt

kommissionens mening bör undervisningen anknytas till

utvecklingslärans grundläggande sanningar och åsyfta att fördjupa sådana kapitel,

som

äga ett större och oomtvistligt allmänbildningsvärde, blott

mera ur synpunkten de meddelade kunskapernas betydelse jämväl av utan med hänsyn till den uppfattning modern

av naturvetenskaplig forsknings-

metod, som lärjungarna därigenom kunna erhålla. Av det sagda framgår, att den nuvarande

målbestâininingeri, en-

ligt vilken undervisningen skall att, utöver vad å det avse som lägre

stadiet inhämtats, meddela lärjungarna på deras

en egen erfarenhet grundad kännedom de levande varelsernas viktigaste former om samt om det viktigaste deras organisation och livsyttringar, av vari kännedomen människokroppen och hälsoläran ingår såsom om on väsentlig del, i betydelsefulla avseenden måste modifieras. Med tillämpning antydda grundsatser har kommissionen av ovan ansett, att målet för biologiundervisningen å samtliga linjer, reallinjens utom differentierade linje, bör begränsas till att bibringa lärjungarna ökad kunskap om de levande varelsernas organisation och

viktigaste livsyttringar,

med särskilt beaktande sådana kunskapselement, av som äro ägnade att skänka djupare förståelse utvecklingsläran och

av ärftlighetsforskningen

samt deras betydelse för nutida tänkande och samhällsliv.

Undervisningen

å realgymnasiets differentierade linje bör erhålla en väsentligt vidare syftning och till omfattningen ansluta sig till rådande förhållanden. mera nu Såsom dess särskilda mål bör uppställas att meddela

lärjungarna en

mera omfattande, i möjligaste mån på deras erfarenhet grundad egen kunskap om de levande varelsernas allmänna organisation och viktigaste

livsyttringar samt utvidga och fördjupa kunskapen utvecklings- och

ärftlighetslärans grundläggande forskningsmetoder och resultat jämte

tillämpningar.

Kurs- I anslutning till det anförda har kommissionen funnit undervisfördelning. ningen å samtliga linjer, med undantag för realgymnasiets differentierade linje, vilken nedan skall närmare avhandlas, böra inledas med en imöj-

mån experimentellt lagd framställning cellens byggnad och ligaste av Lämpligen i omedelbart sammanhang därmed de encelliga liv. synas på grund det stora intresse deras studium erbjuder

organismerna, av

teoretiskt praktiskt hänseende, böra göras till föremål för i såväl som

särskild behandling.

en Såsom kursmoment böra vidare upptagas dels en kortfattad nya orientering i vävnadslâirans huvuddrag, dels allmän redogörelse för en djurens embryonala utveckling. Sagda moment torde det de högre hela redan i allmänhet beaktas vid gymnasiets undervisning. Den nu beskärning kunskapsstoffet, nödvändiggöres den minskade av som av står till förfogande, torde i främsta rummet böra drabba den tid, som hittillsvarande kursen i växternas systematik och djurens jämförande Kommissionen har vid undersökning de nuvarande organlära. en av kurserna i berörda ämnen icke kunnat undgå att uppmärksamma förefintligheten alltför detaljerad stoffanhopning, icke låter sig av en som allenast de meddelade kunskapernas allmänförsvaras ur synpunkten av bildningsvärde. I stället har kommissionen trott sig riktigt värdesätta de kunskapsmomentens betydelse att göra gäl-

ifrågavarande genom

lande, de i främsta rummet och väsentligen böra tjäna till belysatt de släktskapsförhållanden och utvecklingslagar, vilkas tillvaro ning av forskning lyckats påvisa. Kommissionen vill sålunda

en jämförande ingalunda ifrågasätta växt- och djursystematikens samt den jämförande

förvisande från gymnasiet. En sådan åtgärd skulle illa över-

organlärans

med de nämnda forskningsgrenarnas allmänna kulturella beensstämma tydelse. Däremot torde det oundgängligt, att ett lämpligt urval av vara

belysande exempel träder i stället för den sammanhängande systematise-

rande framställning, hittills hava varit regeln. En framställsom synes läggning torde lämpligen kunna ingå i allsidig ning av nu antydd en redogörelse för evolutionsläran, därvid kunskapselement från paleontologi,

embryologi, anatomi samt växt- och djurgeografi kunna sam-

systematik,

enhetliga synpunkter. En sådan framställning får manföras ur mera icke bliva kompendieartad anhopning större mängd

naturligen en av en

fakta bör fastmera antaga karaktär på några få, väl nakna utan av en

valda punkter behörigen fördjupad exposé betydelsefullare, belysande

moment, varvid de i realskolan inhämtade kunskaperna böra iall

möjlig utsträckning tillgodogöras. Såmedelst skulle möjlighet jämväl föreligga

att i ett eller annat fall giva konkret föreställning de metoder, en om med vilkas tillhjälp resultaten kommit till stånd. Som ett självständigt moment ikursen bör

mera slutligen ingå

även en framställning ärftlighetslärans betydelsefullaste resultat, beav lyst lämpligt valda exempel från växternas, djurens genom och människornas värld. Vid densamma bör givetvis vederbörlig uppmärksamhet

ägnas åt den ifrågavarande forskningens djupt ingripande praktiska

och

samhälleliga betydelse.

Vad angår särskilt realgymnasiets differentierade linje, böra de i det föregående berörda kursmomenten även där förekomma.

Det ligger

emellertid i sakens natur, att de ökade möjligheter för

undervisningcns

anknytande till laborationer och experiment, å förevarande linje som äro

för handen, medgiva fördjupning densamma på åtskilliga

av punkter. Men därjämte möjliggöres i väsentliga avseenden kurs.

en utvidgad I

första rummet bör sådan utvidgning komma de

en fysiologiska sidorna

av ämnet till del. Sålunda synes på denna linje omfattande en mera

framställning såväl av människokroppens livsförrättningar

som av växternas byggnad och liv lämpligen böra ifrågakomma. Ãvenledes bör en

fylligare behandling växt- och djursystematiken, med anläggande

av av fylogenetiska synpunkter och under beaktande

av mera betydelsefulla paleontologiska typer och formserier, samt jämförande

en framställning

av djurens organsystem utan överflödig kunna bliva

detaljanhopning av

stor betydelse för väckande intresse hos de för av unga naturen och dess studium, lika väl för konsolideringen deras som av kunskaper i det hela. Det torde ock få naturligt, att vid här

anses ifrågavarande undervisning

utgångspunkten tages bland de ursprungliga och fram mera grupperna ställningen successivt föres till de komplicerade. Jäinväl upp mera är det önskvärt, att den svenska växt- och djurvärldens historia särskilt uppmärksammas.

Framställningen av utvecklings- och ärftlighetsläran har å den

differentierade linjen kunnat erhålla bredare och

en fylligare läggning än

å de övriga. Att under dylika omständigheter åt dess

tillämpningar på

husdjursaveln, växtodlingen och rashygienen bör ägnas nödig uppmärk-

har kommissionen funnit angeläget att antyda vid knrsfördelsamhet,

ningens uppgörande. Det synnerlig Vikt, att gymnasiets lärjungar, i syfte att för-

är av material för det systematiska studiet, intresseras för att själva värva eget samlingar växter. Oundgängligt är, att varje lärjunge hopgöra av bringar något så när representativt herbarium, omfattande i ring II ett minst 200 arter. Beträffande undervisningens metod .har redan framhållits, att laborationer i så stor utsträckning möjligt böra förekomma. Kommissom har ansett, att de tio timmar, i ringarna II och III av sionen av som differentierade linje kommit ämnet till del, 3 å 4 böra

realgymnasiets

anslås åt laborationer. övriga linjer har för laborationer avsetts 1 timme eller vecka. Det är givetvis nödvändigt, att de olika var varannan läroverken med erforderlig materiell i mikroskop, preparat och utrustas samt enklare fysiologiska apparater, så att undervisningen i er-

planscher

forderlig utsträckning må kunna grundas på lärjungarnas egna iakttagelser.

Fysik.

Beträffande latingymnasiet har det med hänsyn till den anslagna Måltidens knapphet synts kommissionen nödvändigt att föreslå en koncenundervisningen till vissa områden fysiken, nämligen sådana, tration av av sin betydelse och den föregående undervisningen som på grund av egen realskolan kunna betraktas såsom särskilt viktiga; och motsvarande gäller, i mindre även beträffande det nyspråkliga gymnasiet. Komehuru i grad, har sig böra giva uttryck häråt i förslaget till målbemissionen ansett stämning. I fråga realgymnasiet har kommissionen saknat anledning om att föreslå någon ändring gällande bestämmelser. av nu För hava föreslagits 3 veckotimmar i ring I och Kurqfördvl-

latingymnasiet

2 veckotimmar i ring II. En splittring denna korta tid på fysi- Latxgâna av En behållning slet kens alla huvuddelar synes böra ifrågasättas. av värde bör kunna påräknas, ifall undervisningen koncentreras större vissa områden, vilka böra bestämmas till vätskors och gasers till synas 88-210409. 1.

jämvikt, värmet samt magnetismen elektriciteten. och Däremot skulle läran om fasta kroppars jämvikt, ävensom akustiken och optiken i sammanhängande framställning uteslutas, alltså delar av fysiken, som i viss utsträckning redan förekommit i den högsta realskoleklassen.

Önskligt är emellertid, att i ring II några veckor vid läsårets slut må kunna ägnas åt kortfattad

en genomgång, lämpligen väsentligt i föredragsform, av läran Vågrörelsen med tillämpningar akustiska

om på och

optiska frågor och, i anslutning härtill, åt

en översikt av läran strålom ningar av olika slag. Detta utgör nämligen delar av fysiken, som trätt

i förgrunden i nutidens forskning,

på samma gång de erhållit praktiska tillämpningar av betydelse. Kommissionen förmenar det

emellertid, att

bör betraktas såsom obligatoriskt att medtaga dessa

kapitel, eftersom

svårigheter kunna möta att vinna härför erforderlig tid, särskilt i sådana fall, då samläsning förekommer mellan

lärjungar på latingymnasiet och

det nyspråkliga gymnasiet.

På nu ifrågavarande linje böra räkneövningarna icke spela någon

större roll. Dock böra de ingalunda försummas, de ty äro, i händelse uppgifterna väljas med klok omtanke och med

ständig hänsyn till lär-

jungarnas mogenhetsgrad, ett mycket värdefullt medel belysa

att frågor,

som eljest skulle förbliva dunkla, samt att i minnet fästa förvärvade in-

sikter.

För ringarna I och II å det nyspråkliga

Nyspråkliga gymnasiet är timantalet gymnasiet. detsamma för latingymnasiet, för III tillkomma som ring 3 veckotimmar. I fråga de båda förstnämnda ringarna äro om samma kurser före-

slagna som för latingymnasiet. Dock bör den för latingymnasiets andra ring upptagna kursen i Vågrörelselära här m. m. utgå, varigenom vinnes,

dels att hela tiden i ring II får användas för

elektricitetsläran, dels att

den nämnda kursen kan överflyttas till III, där ring den kommer bättre till sin rätt, eftersom den kan erhålla den

rymligare tid, som

en mera konkret framställning fordrar, samt, såsom önskligt är, inarbetas i en

sammanhängande kurs i akustik och optik.

Sådana kurserna äro föreslagna för

ringarna I och II, möjliggöres samläsning i dessa ringar mellan lärjungar från latingymnasiet och det

nyspråkliga gymnasiet. Dock måste de båda lärjungegrupperna, i hän-

G95

delse kursen i elektricitetslära förkortas på latingymnasiet till förmån för den ovannämnda kursen i Vågrörelselära erhålla skild undervisning

m. m., i ring II, åtminstone under delen läsåret.

senare av

Vad ovan sagts om räkneövningar vid fysikundervisningen på latingjvmnasiet, gäller även i fråga om det nyspråkliga gymnasiet. För detta sistnämnda, där fysiken är det enda naturvetenskapliga ämne, som förts fram till studentexamen, är för högsta ringen upptagen såsom kursmoment sammanfattande repetition.

För fysikundervisningen på realgymnasiet har kommissionen före- Realgymna-

siet. slagit följande timschema: i vardera ringarna I och II 4 veckotim-

varav 1 timme för laborationer, samt i ring III 5 timmar, varav mar, för laborationer 1 timme var eller varannan vecka, alltså tillsammans 13 timmar, 3 eller 212 för laborationer, medan fysiken dispone-

varav nu rar i ring I 3 timmar, i ring II 2 timmar, i ring III 4 timmar, i ring IV 3 timmar, eller tillsammans 12 timmar, vartill komma vid flertalet läroverk frivilliga laborationer i växlande omfattning.

Härav framgår, att tiden för själva lektionerna skulle bliva något mindre än nämligen 10 eller 101/2 veckotimmar 12. Då emel-

nu, nu lertid kommissionen föreslagit, att laborationsövningarna skola bliva obligatoriska, vilket givetvis gör det möjligt att utnyttja dem för undervisningen på ett mera effektivt sätt än och då lärjungarna torde

nu,

komma till gymnasiestudiet något än på grund den högre

mognare nu av åldern och bättre förberedda, emedan kurserna i den högsta realskoleklassen, ehuru icke planlagda med hänsyn till gymnasieundervisningen, likväl innehålla moment, som böra komma sagda undervisning till godo, synes det kunna förväntas, att resultatet av undervisningen ifysik skall bliva likvärdigt med det, som nu uppnås, eller måhända till och med bättre.

Kommissionen tänker härvid på den kvalitativa förbättring, som ligger

i ett djupare och mera självständigt tillägnande, icke på kvantitativ ut-

en ökning kurserna. Visserligen gäller sådana ämnen fysik och

av om som kemi, där framstegen äro mycket snabba och icke sällan beröra de elementära principerna, att nya moment då och då måste upptagas i undervisningen. För att vinna den erforderliga tiden måsteläraren, förutom

att han icke försummar att utnyttja lärjungarnas tidigare förvärvade

kunskaper, ständigt vinnlägga sig att lätta de gängse kurserna-ge-

om nom att bortskära moment, utan skada kunna undvaras. Ett sådant som beskärande kurserna är visserligen icke lätt, eftersom lärostoffet av icke är en summa av inbördes oberoende letaljkunskaper utan organiskt ett helt, det må erinras därom, att men samma nödtvång att alltjämt avlägsna kunskapsstoff och alltjämt inarbeta nytt möter lärarna. äveni andra ämnen, såsom historia, litteratur och biologi. På ifrågavarande linje måste givetvis jämförelsevis

nu en riklig

tid ägnas åt räkneövningar, varigenom bör vinnas den fasthet större i kunskaperna, vars eftersträvande också är grunden till att

en skriftlig

prövning i fysik här kräves för studentexamen. Dock böra räkneövningarna aldrig bliva det egentliga kunskapsgivande momentet i undervisningen; deras roll är att medel, mål. vara Beträffande lärokurserna för de särskilda ringarna har kommissio- .nen icke föreslagit ändringar betydelse. Läran

av om vågrörelsen med

tillämpningar, som även nu i regeln givetvis har plats iundervisninen gen, har upptagits såsom ett moment i kursplanen; likaså en samman-

fattande framställning strålningsfenomen olika slag En del jämk-

av av ningar i kurserna hava blivit nödvändiga, emedan timmarnas

fördelning på

de olika ringarna icke skulle bliva densamma som nu. För realgymnasiets differentierade linje äro kurser

samma föreslagna

för huvudlinjen. Då emellertid lärjungarna på förstnämnda som linje skulle gå till studentskrivningen i fysik jämförelsevis rustade, eftersvagt

som de icke deltagit i matematikundervisningen i högsta ringen

och heller fullständigt i den näst högsta, har kommissionen för denna linje upptagit .en extra veckotimme i ring III, vilken skulle användas huvudsakligen till den övning i fysikalisk problemlösning, önskvärd såsom är som kompensation för den matematiska underby gnaden. svagare

Kemi.

Mål. Beträffande målbestämningen realgymnasiet har kommissionen

för

saknat anledning att ifrågasätta någon ändring i den gällande. Vad

åter beträffar det nyspråkliga gymnasiet, där en betydligt kortare undervisningstid skulle stå till förfogande, måste lärokursen givetvis väsentligt inskränkas. lå denna grund har det synts nödvändigt att här utesluta den för realgyrmnasiet upptagna kursen i organisk kemi. I överensstämmelse härmed är förslaget till målbestämning avfattat.

På det nyspråkliga gymnasiet hava åt kemien kunnat tilldelas alle- Ifurqförzlel-

izing. nast 2 veckotimmar i vardera ringarna I och H. Pâ grund tidens

av av Nysprâkliga knapphet har någon tid för laborationer upptagits på timsehemat. Av gymnasiet. samma anledning har det synts nödvändigt att begränsa undervisningen till den oorganiska kemiens område, och givetvis måste undervisningen ännu mera än på realgymnasiet koncentreras på grundämnen och föreningar av större vikt. Planläggningen bör väsentligt bestämmas med hänsyn till föreningarnas praktiska användningar, dock utan att de teoretiska Synpunkterna försummas.

Det av kommissionen för realgyrmnasiet föreslagna timschemat Realgymn

upp- a-

siet. tager 3 xreckotimmar i var ooh en av de tre gymnasieringarna, varav för laborationer 1 timme i vardera ringarna II och III, medan den

av nu disponibla tiden är 2 veckotimmar i och de fyra gymnasie-

var en av ringarna, vartill i regeln komma frivilliga laborationer i växlande

omfattning. Det kunna. förväntas, att det föreslagna timschemat, ehuru

synes ,det mångenstädes för lärjungar, deltaga i de frivilliga laborationerna,

som innebär någon minskning, skall Visa sig fördelaktigt än det

mera nuvarande, i främsta rummet därigenom, att laborationerna skulle bliva obligatoriska, men också emedan lärjungarna, vilka alla skulle hava genomgått realskolans högsta klass, böra komma till gymnasiestudiet bättre rustade än nu.

En utvidgning av gymnasiekursen emellertid icke böra ifrå-

synes gasättas. Givetvis måste hänsyn tagas till kemiens omgestaltning ivissa avseenden genom de senaste årtiondenas epokgörande upptäckter, särskilt i fråga de radioaktiva ämnenas kemi och atomläran, läraren

om men måste bemöda sig att vinna den erforderliga tiden inskränk-

om genom ningar på annat häll. Över huvud måste han undvika frestelsen att medtaga för mycket minnestyngande detaljkunskaper. Lagar och teorier böra givetvis spela mycket betydelsefullare roll än i realskolan. Dock böra

G98 de införas, först i den mån de äro behövliga för att giva sammanhang och stadga åt kunskapsstoffet. Alltför abstrakta satser måste till uni-

sparas versitetsunlervisningen.

fråga om kursfördclniiigen på de olika ringarna har den ändringen vidtagits, att kursen i organisk kemi framflyttats till högsta ringen. Det skäl, hittills Varit bestämmande för dess upptagande på ett lägre

som stadium, nämligen hänsynen till biologistudiets behov av insikter iorganisk kemi, skulle längre förcfinnzis, eller åtminstone i mindre grad än förut, eftersom en kurs i organisk kemi, som visserligen är mycket kortfattad, föreslagits för högsta realskoleklassen.

Laborationsövningarna i ringarna Il och .III torde lämpligen böra koncentreras till vzirtermiiien i ring II och höstterminen i ring III och anordnas såsom fristående kurser i syntes några de vanligaste

av av metallernas mest typiska föreningar samt kvalitativ analys på våta vägen

oblandade salter, möjligen mycket enkla saltblandningar. Man kan av av också tänka sig titreririgsförsök eller försök tillhörande den organiska kemien i ring III Några bindande bestämmelser rörande labora-

o. s. v. tionernas planläggning i fråga om kemien eller andra ämnen synas böra givas, utan må det stå läraren fritt att anordna övningarna, såsom han finner bäst. Ej heller böra de för denna och andra linjer på timschemat angivna tidsmåtten för laborationer betraktas såsom bindande. I läsavdelningar, där lärjungeantalet är litet och väl samarbetat, bör

en större del den för ett ämne anslagna totaltiden kunna ägnas åt labo-

av rationer än i avdelningar, där förutsättningarna äro mindre gynnsamma. För ring I är ingen särskild tid för kemiska laborationsövningar upptagen på timschemat, ehuru det är mycket önskligt, att sådana övningar anordnas på den tid, som kan göras disponibel. Särskilt är det stort

av värde, att lärjungarna själva få tillfälle att utföra några experiment, vilka äro lämpliga såsom fundamentalförsök för lagar, tillhörande ringens kurs.. Då experiment av detta slag ofta äro av fysikalisk natur, torde de till någon del kunna förläggas till den för de fysiska laborationerna anslagna tiden.

Med hänsyn till det framtida behovet av insikter i kemi för en stor del av de lärjungar, som tänkas komma att Välja den biologiska

linjen, har det ansetts önskligt att där giva kemien en något förstärkt ställning. I enlighet härmed har 1 Veckotimme tillagts iring III. Kommissionen har tänkt sig, att den bör användas till att giva stadga åt ochi någon mån fördjupa den kunskapen. En del av tiden torde böra

vunna utnyttjas för laborationer, varvid det synes lämpligt, att några analyser utföras enkla saltblandningar eller några titreringar eller försök, till-

av hörande den organiska kemiens område, utöver vad som på huvudlinjen kan medhinnas.

Den tillagda tiden delvis böra användas för ökad övning i

synes lösning kemiska räkneuppgifter. Det säger sig självt, att sådana

av måste på alla linjer och minst på realgymnasiets huvudlinje,

givas

eftersom de oundgängligt nödvändiga för vinnandet klar och

äro av en säker uppfattning de kemiska lagarnas innebörd, men den tid, som

av kan härtill anslås, torde i regeln bliva rätt knapp, varför det synes värdefullt, att åtminstone på ifrågavarande linje, där det låter sig göra,

nu tillräcklig tid anvisas. I sammanhang härmed står kommissionens förslag, att på den biologiska linjen, för vilken det skriftliga provet imatematik skulle bortfalla, skriftlig prövning för studentexamen, avseende

en kemiska räkneuppgifter enkelt slag, skulle förekomma.

Teckning.

Den kommissionen föreslagna målbestämningen överensstämmer Mål.

av i huvudsak med den gällande. En saklig ändring har vidtagits så

nu till vida, att undervisningen ansetts böra åsyfta att väcka lärjungarnas intresse och håg för den bildande konsten. Det har nämligen synts kommissionen värde och i god överensstämmelse med gymnasiets all-

av mänbildande uppgift, att lärjungarna erhålla någon insikt i konsthisto-

riens viktigaste element.

Aven den tid, kunnat åt ämnet anslås, å nyspråkliga gym-

om som nasiet och å realgymnasiet är olika, torde målbestämningen utan olägenhet kunna En följd den nedan närmare berörda anord--

vara gemensam. av ningen med viss Valfrihet för förstnämnda gymnasiums lärjungar blir vis-

serligen, att målet i dess helhet icke torde kunna uppnås samtliga lär-

jungar. Men med den individualisering, nödvändigtvis måste känne-

som teckna all här ifrågavarande undervisning, har denna omständighet icke funnits vara den avgörande betydelse. att därav påkallats uppstäl-

av lande av skilda mål. Ifursför- Enär å nyspråkliga gymnasiet åt ämnet kunnat anvisas allenast delning l veokotimme i och ringarna I och II mot reallinjens 2 tim-

var en av mar i samma ringar, har kommissionen övervägt, huruvida undervisningen här borde begränsas till den ämnets huvudgrenar efter

ena av

lärjungarnas val. Med hänsyn därtill, att linjen i fråga åsyftar att

förbereda för skilda levnadsbanor med olika krav på färdighet i teckning, har det emellertid icke ansetts lämpligt att bestämt fastslå

en dylik anordning. I stället har kommissionen förordat, att lärjungarna skola äga att. välja mellan att deltaga antingen i frihandsteckning eller

linearritning eller ock i båda dessa grenar. Den föreslagna kursplanen

utgår sålunda från den förutsättningen, att lärjungarna genomgå den del

av kursen, tiden kan medgiva. Anordningen förutsätter för

som nyspråkliga gymnasiets vidkommande, att å betyget särskilt angives, huruvida tilldelat vitsord avser allenast viss ämnet teckning.

gren av

På realgymnasiet har åt ämnet beretts ställning,

samma som nu tillkommer detsamma å motsvarande stadium. Den föreslagna kursplanen överensstämmer i allt väsentligt med den gällande, vilken, rätt

nu tillämpad, befunnits väl tillgodose ämnets krav.

Såsom ovan erinrats, håller kommissionen före, att vid teckningsundervisningen, då lämpliga utgångspunkter erbjuda sig, vissa viktiga element ur konsthistorien böra uppmärksammas. Med stöd bildmate-

av rial, helst givetvis, i den mån så kan ske, i anslutning till museibesök, torde en lämpligt begränsad behandling banbrytande konstnärsperson-

av ligheter och betydelsefulla konstriktningar kunna erbjuda ett värdefullt komplement till den vid undervisningen i litteraturhistoria och historia

lämnade framställningen olika kulturepoker.

Det är ock kommissionens åsikt, såsom i sammanhang med

avhandlandet av gymnasiets allmänna organisation närmare berörts, att konsthistoria skulle kunna bliva föremål för särskild specialkurs, varvid

skulle för systematisk behandling av viktigare möjligheter givas en mera konstkultur.

tidsskedens .

förutsätter jämväl, att möjlighet till undervisning i Kommissionen må föreligga för gymnasiets samtliga lärjungar, sålunda frivillig teckning

för latingymnasiets. Uppgifterna måste givetvis därvid med största

även frihet efter de deltagande lärjungarnas individuella möjliga avpassas

ståndpunkt.

Framhållas må slutligen såsom ett allmänt önskemål beträffande

undervisning i teckning, att den i största möjliga utsträckning sättes all samband med undervisningen i övriga ämnen. Genom lämpligt val av i torde med dylik anordning värdefullt stöd vinnas

övningsuppgifter en

för undervisningen i naturvetenskapliga ämnen även i histosärskilt men beträffande linearritningen i matematik. Mången ria och geografi samt torde ock läroanstaltens behov undervisningsmateriell genom ett

gång av

dylikt ordnat samarbete kunna i någon mån tillgodoses.

Musik.

Det torde få ligga i sakens natur, att målet för gymnasiets Mål. anses i väsentliga avseenden formuleras överensstämmande musikundervisning med realskolans, och att undervisningen huvudsakligen inriktas på att

utvidga de kunskaper och den färdighet, i realskolan förvärvats, som och endast i mindre mån upptager principiellt nya uppgifter. Då enligt kommissionens uppfattning syftet med musikundervis- Timplan. å i det hela sammanfaller med det för realskolan an-

ningen gymnasiet

den böra anordnas på sätt. Kommissionen har sågivna, synes samma lunda att i samtliga ringar tillfälle till klassundervisning skall ansett, beredas veckotimme i varje ring. Samtidigt bör nödig tid anslås åt 1 körsång, l timme vecka. I högsta ringen torde dock deltagandet varannan böra frivilligt, för att de lärjungar, sådant i körsång göras som anse Önskvärt, må odelat kunna ägna sig åt det teoretiska studiearbetet. mera I likhet med vad fallet är i realskolan, bör åt röstbehandlingen Kursfördelnmg. å gymnasiet. Särskilt bör härvid för ägnas nödig uppmärksamhet även manliga lärjungarnas del röstens behandling under slutet av målde 89-210409. L

brottsperioden beaktas. Jämväl bör vid de till denna

undervisning an-

knutna tonbildningsöxrningzirna hänsyn till

tagas utvidgande av röstomfånget. Under perioden efter målbrottet bör utbildningen av gehöret fortgå med användande musikdiktat. Såsom för gymnasiet av nya kursmoment har kommissionen i och för underlättande den av elementära förståelsen musik och i allmänhet av musikutövning upptagit inlärande av basklav samt ackordlära, omfattande dess

treklangen och omvändningar ävensom dominantseptimackordet.

Vid sångövningai-na har kommissionen förutsatt, att musikhistoriska notiser lämnas och detta i något större omfattning än i realskolan. Undervisningen i instrumentalmusik torde böra fortgå dels under

individuella övningar, företrädesvis i violin- och

orgelspelning, dels under

samspelning olika instrument. av

Gymnastik med lek och idrott.

Jtlål. I anslutning till de grundsatser, i det föregående som närmare utvecklats, har kommissionen angivit målet för

nu ifrågavarande under-

visning. Detta sammanfaller väsentligen med realskolans. På grund av lärjungarnas större mogenhet har emellertid någon jämkning

vidtagits,

bland annat för att angiva undervisningens uppgift frammana att ansvarskänsla inför kraven på folkhälsans fortgående

förbättring.

Undervis- Liksom i realskolan bör undervisningen omfatta gymnastiska övningens all- ningar, lek och idrott samt viss teoretisk handledning. Det männa lägg- mera har ning. funnits nödigt att för de icke olika ringarna lämna specificerade mera övningsprogram. I det väsentliga torde de allmänna synpunkter, som i

fråga realskolan angivits, böra vägledande för

om vara även gymnasiet. Därutöver må emellertid följande erinras.

Betydelsefullt är, att gymnasiets lärjungar sättas i tillfälle att vinna

utbildning såsom biträdande ledare lek och idrott. Härigenom kunna av de bliva till hjälp vid de

ledningen av yngre lärjungarnas övningar, sär-

skilt under friluftsledigheten, samtidigt på detta undervisninsom sätt gens rent karaktärsdanande uppgift bättre främjas.

En idrott, sedan länge haft som ett särskilt rum på de allmänna

fäktning, även för närvarande flera läroläroverkens timplan, är om alls eller endast i reducerad omfattning upptagit anstalter antingen Det har kommissionen riktigast, att, då idrotten denna övningsgren. synts såsom ett särskilt undervisningsmoment, någon

i allmänhet tillgodosetts

fastslås såsom obligatorisk med bestämd tid på. viss idrottsgren icke torde böra föreñnnas att anordna övningararbetsordningen. Full frihet

den plan, mest ändamålsenlig. na enligt som synes undervisningsplanen förrealskolan tillämpade grund- Enligt den i upptagit endast vissa exempel å satsen har kommissionen i kursplanen

idrottsövningar, avsedda att efter de enskilda lärarnas lämpliga lek- och

prövning kompletteras och modiñeras.

realskolan böra jämväl å gymnasiet allmänna. På sätt som i samma meddelas, avpassade efter lärjungarnas hygieniska råd och anvisningar så lämpligen kan ske, må vid denna underålder och utveckling. Där

frågor och åtgärder. Slut-

visning även beaktas vissa socialhygieniska

plats, att översiktlig framställligen har det funnits vara väl på sin en

den fysiska fostrans mål och medel. ning lämnas av

3. Flickskolan.

Kristendom.

Mål och all- De allmänna synpunkter, varit avgörande

som vid uppdragandet

männa

förutsätt- av grundlinjerna för kristendomsundervisningen i

realskolan, hava tjänat

ningar. kommissionen

som ledning även vid denna undervisnings planläggning

inom flickskolan, varvid dock Vissa avvikelser från den för realskolan föreslagna anordningen funnits påkallade skolornas olikartade av organisatoriska förhållanden.

Vad till början målbestämningen beträffar, i en har kommissionen ansett sig böra använda enahanda formulering i som fråga om realskolan, ehuru med hänsyn till den utsträckta tiden och mera fliokskolans allmänna bildningsmål här torde böra meddelas

en något fylligare och på vissa punkter fördjupad undervisning än i den mera fyraåriga real-

skolan.

Liksom i fråga realskolan har kommissionen om avpassat ämnets plats å undervisningsplanen efter å sidan dess ena ställning inom den nuvarande skolorganisationen och å andra sidan de ändrade förutsättningar, från vilka undervisningen efter den organisationens nya genomförande har att utgå. Den tid, efter sådant som övervägande be-

räknats för ifrågavarande ändamål, sammanlagt 9 veckotimmar, bör efter

kommissionens mening icke splittras alltför mycket och har fördenskull fördelats på fem skolans klasser i stället för av sex, vilken anordning i synts önskvärd även för minskande ämnesträngseln i av högsta klassen, där ett nytt ämne, psykologi, inträder.

Kursförde Kursfördelningen har likaledes Verkställts i huvudsaklig överensning. stämmelse med de principer, legat till grund för motsvarande Typ A. som an-

inom realskolan. Då kristendomsundervisningen i flickskolan

ordningar

emellertid utsträckes ett läsår utöver realskolans lärotid, har kommissionen med särskild hänsyn till den samtidigt meddelade undervis-

ningen i historia fördelat kursinnehållet för klass 1 den senare skolan av mellan klasserna 1 och 2 den förra, därvid dock ett nytt mindre av kursmoment tillagts för sistnämnda klass. Under sådana förhållanden böra flickskolans lärjungar i första klassen, där återblick på Israels en profeter och Jesu liv samt behandling representativa personligheter ur av den kristna religionens historia under gamla tiden skulle förekomma, vinna tid till läsning för undervisningen grundläggande eller mera av belysande stycken bibeln och andra lämpliga källskrifter samt i andra ur klassen, där medeltidens religiösa och sedliga förhållanden skulle bely-

skildring representativa personligheter, få tillfälle atti

sas genom av anslutning till behandlingen den medeltida missions- och kärleksverkav samheten kasta blick framåt tiden och göra någon bekantskap med en enskilda företeelser på motsvarande verksamhetsområden under det senaste århundradet. På gång berörda anordningar synas särskilt ägnade samma skänka liv och åskådlighet åt undervisningen och att främja dess att

personlighetsbildande uppgift, bidraga de även i någon mån till att

minska den väl starka arbetsbelastning, eljest skulle komma att påsom vila klasserna 4 och Undervisningen skulle därefter inom klasserna 3 och 4 fortgå efter i huvudsak plan inom klasserna 2 och 3 samma som realskolan och sålunda den religiösa och sedliga utvecklingen under av avse reformationstiden och tidsskeden. Det förstnämnda tidevarvet senare komme då behandlas samtidigt vid undervisningen i kristendom och att i historia, längre fram har den synkronistiska lärogången lämpmen kunnat Kursen för klass 5 upptager huvud-

ligen genomföras. samma

realskolans högsta klass, nämligen Jesu liv och verksammoment som het i tidshistorisk belysning. Men då lärjungarna i flickskolan nu hunnit till något större mogenhet och det dessutom förutsätts, att de en i regeln komma att övergå till gymnasiet, har kommissionen funnit här avslutande moment tillägga framställning den skäl att som ett en av kristna världs- och livsåskådningen mot historisk bakgrund och i dess

förhållande till nutida kultur- och samhällsliv.

Typ B. En ändamålsenlig anordning kristendomsundervisningen inom

av flickskolan typ B har kommissionen sökt åvägabringa att

genom upptaga samtliga moment, som ingå i kurserna för klass 4 av realskolan och klass 5 flickskolan typ A, samt på lämpligt sätt fördela dem

av mellan skolans fjärde och femte klasser. Då emellertid för behandlingen av senast berörda kursmoment kunnat tagas i anspråk tid, än

mera som stått till förfogande för motsvarande ändamål inom nämnda skolformer, bör man med undervisningen å detta stadium kunna uppnå ett något bättre resultat.

Psykologi.

Mål. De motiv, som legat till grund för kommissionens förslag att å fiickskolans undervisningsplan upptaga ämnet psykologi, hava i det föregående blivit närmare berörda. I fråga om målbestämning torde i huvudsak den för gymnasiet föreslagna kunna äga tillämpning. Kurs- Det har synts kommissionen uppenbart, att undervisning med

en fördelning. den syftning och de allmänbildande uppgifter, med den här före-

som varande avses, bör förläggas till ett så relativt sent åldersstadium

som möjligt. Med hänsyn härtill har densamma funnits böra försiggå under sista skolåret i såväl A- B-typen. Åt ämnet hava liksom i

som gymnasiet anslagits två veckotimmar. Beträffande kursens allmänna planläggning och sättet för undervisningens meddelande torde i det väsentliga kunna gälla, vad som i sammanhang med gymnasiet anförts. I ett avseende synes dock av ñickskolans allmänna uppgift betingad

en avvikelse böra inträda. Enligt kommissionens mening böra nämligen i fiiekskolan vid de olika kursmomentens behandling de företeelser,

som sammanhänga med barnets själsliga utveckling, vederbörligen uppmärksammas.

Svenska.

De allmänna riktlinjer för undervisningen i svenska, kommis- Mål. som sionen uppdragit i sin motivering till kursplanen för detta ämne i real-

torde i stort sett kunna gälla även för flickskolan. Dock äro här skolan, vissa tillägg och anmärkningar att göra. --= - Då enligt kommissionens förslag ett avsevärt större antal timmar skulle anslås åt undervisningen i svenska iflickskolan än åt motsvarande undervisning i realskolan och då flickskolans lärjungar i de högsta klasstörre mogenhet än lärjungarna i realskolan, kan serna komma att äga målet för undervisningen i svenska inom förstnämnda skolform ställas Särskilt bör litteraturläsningen här vidgas och fördjupas och högre. litteraturhistoria inträda, i full överensstämmelse med vad studiet av nu de högre flickskolorna. Likaså bör undervisningen iDanmarks är fallet i och Norges litteratur och språk kunna få väsentligt större omfattning en i realskolan. Med hänsyn till dessa kursmoments införande hava -än nya målbestämmelserna för undervisningen i svenska i flickskolan fått en något formulering än motsvarande bestämmelser för realskolan; i stort annan kunna dock de sistnämnda tillämpliga även på ñickskolan. sett anses Beträffande kursfördelningen har kommissionen ansett, att samma Kurs förde ning. föreslagits för första, andra och tredje klassen i realskolan, kurser, som Typ A. böra fastställas för motsvarande klasser iflickskolan. I flickskolans fjärde läsning moderna författare, även kurs, omfattande klass utom av en litteratur, ansetts böra ingå såsom inledning till den äldre tiders svenska fördjupade och med studium litteraturhistoria förbundna läs mera av svensk litteratur; Här skulle nämligen läsas på fornningen av prov nordisk litteratur i översättning samt valda stycken medeltidens, reav formationstidens och storhetstidens svenska litteratur. I femte klassen skulle så följa läsning svensk litteratur från frihetstidens början till av mitten 1800-talet, i sjätte slutligen läsning av svensk litteratur av sistnämnda tidpunkt fram till våra dagar, i bägge klasserna i förening

med litteraturhistoria. Vid denna kursfördelning har kommissionen förutsatt, att littera-

turläsningen från äldre tidsskeden icke får taga allt för stort utrymme; för å ifrågavarande åldersstadium torde nämligen denna lit-

ungdom nu

huvudsakligen äga kulturhistoriskt intresse och endast i undanteratur estetiskt njutbar. Vad åter angår den litteratur, till

tagsfall vara som

tiden ligger närmare våra dagar, bör studiet av densamma bliva egna

mera ingående och fördjupat. Beträffande litteraturhistorien har kommissionen ansett sig böra förorda, att för äldre perioder endast litteraturhistoriska upplysningar i anslutning till den lästa texten givas; för nyare epoker bör däremot ett verkligt studium litteraturhistoria inträda, av givetvis alltid dock i intimt samband med litteraturläsning. Detta studium bör avse att giva lärjungarna lämpliga hållpunkter för förståendet av litteraturen, att sätta dem in i de olika tidevarvens idériktningar och strävanden samt analys betydande

genom av mera författarepersonlig-

heter möjliggöra ett djupare inträngande i de lästa litteraturverken men får icke nedsjunka till ett inpluggande torra biografiska årtal

av fakta,

och boktitlar. Såsom redan antytts, tänkes läsning dansk och norsk litteratur av ingå som ett moment i Hickskolans undervisning. Denna kurs bör för att erhålla nödig omfattning utsträckas över två år och lämpligen förläggas till femte och sjätte klasserna, där Sveriges moderna litteratur

läses och där lärjungarna böra hava tillräcklig förståndsmognad för

att kunna tillgodogöra sig några den danska och norska litteraturens av yppersta verk. I den högsta klassen torde även någon kännedom om de nordiska språkens historia med fördel kunna bibringas lärjungarna. Liksom i realskolan bör även i ñickskolan undervisning meddelas

om språkbruk, språkriktighet och olika stilarter. Denna undervisning kan

i sistnämnda skola, på grund den längre tid, anslås åt ifrågaav som nu varande ämne, få något större omfattning än irealskolan och synes böra fördelas på de tre sista skolåren. Beträffande svenska språkets skriftliga behandling har kommissionen ansett sig böra föreslå ett färre antal uppsatser år än i realper skolan, .dels därför att lärotiden i flickskolan blir längre, dels därför att skrivningarna i de främmande språken här bliva betungande. Skrivmera ningar av praktisk art böra här liksom i realskolan till högsta klassen. sparas Kursfördelningen i flickskolan typ B bör kunna göras i huvud- Typ B. av sak lika med kursfördelningen i de tre högsta klasserna flickskolan av

typ A, oaktat timfördelningen är något olika. De små förskjutningar,

som måhända komma att visa sig erforderliga, torde kunna inom göras den allmänt hållna kursplanens ram.

Främmande levande språk.

i den nuvarande åttaklassiga fiickskolan tillfälle gives för Liksom lära tre främmande språk, så bör efter kommissionens åsikt lärjungarna att detta bliva fallet även i den skola, inom den nya organisationen som skall övertaga den nämnda skolformens uppgift. Ordningen närmast mellan de tre språken bör icke författningsmässigt fastslås utan bör olika efter vad vederbörande lokalstyrelser finna med

kunna gestaltas

till rådande förhållanden och önskningar lämpligast. Något behänsyn viss normaltyp såsom i det föregående erinrats, icke hov av en synes, här föreligga. Det har från många håll framhållits såsom beklagligt, samband med 1904 års läroverksreform ñickskolorna i regeln omlade att i sin språkundervisning till närmare överensstämmelse med gossläroverken för i den mångsidiga bildningens intresse begagna i stället att nationella frihet, de fortfarande ägde. Kommissionen hyser den försig av den hoppning, vid de blivande flickskolorna den frihet i fråga om språkatt följden, kommer att råda, också skall i skälig omfattning utnyttjas. som finnes så mycket större anledning att förvänta detta, som hänsynen Det till övergången från flickskola till gymnasium icke längre behöver i nämnsig gällande, sedan realskolan, gymnasiets naturliga värd grad göra förstadium, överallt öppnats även för flickor och dessutom gymnasier på Hera håll komma att finnas. Att uniformera

skilda språktyper

av endast med tanke på de tämligen fåtaliga fall, där flyttning

språkföljden

till till följd olika språkföljd vid skolorna skulle från en ort en annan av medföra viss olägenhet, enligt kommissionens mening att kunna en vore tillmäta relativt underordnad synpunkt för stor vikt. en Den rörande språkundervisningens metod, som kom-

uppfattning

framlagt i samband med kursplanen för realskolan, har sin missionen tillämpning även ifråga fiickskolan. om

Då det första språket i flickskolans A-typ har 21 Typ A. Första språket. veckotimmar mot realskolans 17 och då dessa timmar äro utbredda på tidsperiod, vilken sträcker sig fram till mognare ålder, har en längre en också kunnat sättas något högre här än i realskolan. Dels bör målet 902104o9. 1.

lärjungen ernå större förmåga att läsa och förstå

en litteratur, dels bör

hon kunna inhämta större praktisk färdighet i språkets användning, dels

slutligen bör hennes litteraturkännedom bliva vidsträcktare.

Grammatikens systematiska genomgång tänkes avslutad med fjärde

klassen. I den femte förekomma fortfarande

skrivningar, översätt-

men

ningen till det främmande språket har här fått lämna plats för över-

sättning från detta språk till svenska, en övning, som stå i god synes

överensstämmelse med den alltmera litterära

karaktär, undervisningen i

de båda högsta klasserna är avsedd erhålla.

att Tal- ooh hörövningar

skola visserligen alltjämt bedrivas i men närmaste sammanhang med

litteraturläsningen, som intager den avgjort förhärskande

platsen vid

undervisningen, ända därhän att skrivningarna i sjätte klassen helt utgå.

Andra språket. Beträffande målbestämmelser ooh

kursfördelning får

kommissionen hänvisa till vad anförts som rörande det första främmande

språket i realskolan.

Tredje språket. Målet har här måst sättas ganska

blygsamt, men

8 timmars undervisning, fördelad på två år, bör dock kunna skänka en för vissa ändamål användbar kunskap och i alla händelser lägga god en grund för fortsatta studier.

Särskild vikt bör efter kommissionens uppfattning fästas vid ut-

talet och inlärandet det av oundgängligaste ordförrådet. Utom form-

läran bör av grammatiken genomgås endast vad är behövligt för som

den lästa textens rätta förstående.

Typ B. Timtalen för de olika språken i fiickskolans B-typ äro, då man däri inräknar timtalen för motsvarande ämnen i realskolans tre lägsta

klasser, desamma för typ A. Och som då timmarnas fördelning på de

olika klasserna är ungefär densamma, har målet kunnat bibehållas oför-

ändrat och kurserna sättas lika med kurserna i motsvarande klasser av typ A. Endast i fråga det andra språket - om torde anmärkning en

böra göras, nämligen att detsamma, eftersom det i realskolan börjar

klass 2 mot klass 3 i flickskolans A-typ, här avslutas med klass

motsvara således A-typens i i fjärde och femte klasserna Kurserna

femte och sjätte.

Historia med samhällslära.

anslagna timantalet och den utsträckta Mål. På grund det åt ämnet av

och fördjupad kurs i historia lärotiden bör i flickskolan mera Vidgad en

i realskolan. Detta står också i samhällslära kunna genomgås än med

högre liickskolans traditioner. Enöverensstämmelse med den nuvarande

kursen i den svenska historien läggas ligt kommissionens mening bör

möjligt, och vid genomgången av den allbredare, än i realskolan är

utvecklingen och det historiska samhistorien bör den historiska männa

beaktas. Målbestämmelserna för historieundermanhanget kunna mer

därför fått något formulering än motvisningen i flickskolan hava en annan

för realskolan, formulering, som avser att svarande bestämmelser en

olikartade karaktär historieundervisningen inom angiva den i vissa fall

Att vid genomgåendet samhällsförstnämnda skolform bör erhålla. av

särskild må ägnas sådana moment läran inom ñickskolan uppmärksamhet

ställning och uppgifter i samhället, finner ämnet, beröra kvinnans av som

kommissionen utan vidare motivering självklart.

att kursen i forntidens och medel- Kursfördel- Den utsträckta tiden medgiver,

ning. realskolan enligt kommissionens förslag skall getidens historia, som i Typ A.

ñickskolan typ A utbredes över de två nomgås i första klassen, i av

i tidens historia, i realskolan är avlägsta klasserna. Kursen nya som

tredje och delvis även i fjärde klassen, utsedd att läsas i andra,

tredje, fjärde, femte och delvis sjätte klassen. sträckes i flickskolan över

beträffande den tidens historia

För den närmare kursfördelningen nya

anslagna tiden måst bliva normerande. har den åt ämnet för varje klass

2 veckotimmar kunnat anslås åt ämnet, Då i ett klasser mer än par

korta tidsperioder upptagas till behandkunna här endast jämförelsevis

beaktats, att den allmänna och den ling. Vid fördelningen har noga

:svenska historien läsas synkronistiskt.

behandlingen forntidens historia i första klassen,

Vad angår av

redan i kursplanen, att huvudvikten har föreskrift ansetts böra lämnas

bör läggas på kulturutvecklingen. Kommissionen är den

av uppfattning,

att även med avseende på övriga perioder kulturhistorien, tagen i vidsträckt mening, vid undervisningen i ifrågavarande ämne nu är huvudsak, i varje fall att. vid undervisningen bör man mer uppehålla sig vid

den fredliga utvecklingen på olika områden vid

än krigiska förvecklingar och dylikt, ett behandlingssätt, efter vad erfarenheten som, visar, även synes stå i god samklang med de kvinnliga lärjungarnas

läggning:

och intressen. Närmare bestämmelser beträffande berörda nu förhållande synas böra meddelas i de metodiska anvisningarna. I kursen för flickskolans högsta klass bör även ingå

en framställning

av konsthistoriens huvudepoker. En sådan framställning förekommer för närvarande vid flera högre flickskolor och väl försvara synes sin plats i framtidens flickskola. Huruvida åt denna speciella kurs skall anslås någon fast timme å arbetsordningen under hela läsåret eller om kursen i fråga bör koncentreras på kortare tid och härunder en taga i anspråk något samlat större antal timmar, torde få bero på de skiftande förhållandena vid de olika skolorna och innerst sammanhänga med frågan, om denna undervisning lämpligen kan meddelas läraren i historia eller av av särskild lärare. I större samhällen med tillgång på specialutbildade lärare torde den utvägen i regeln visa sig

senare mest ändamålsenlig.

Typ B. För den på realskolans tre lägsta klasser grundade

treklassiga

flickskolan typ B måste kursfördelningen och delvis stoffurvalet även ordnas efter andra grunder än för flickskolan typ A.

av Lärjungarna

hava redan i realskolan genomgått såväl den allmänna den som svenska historien till mitten 1800-talet. Det då kommissionen av synes lämpligt, att de i lägsta fjärde klassen fortsätta den historiska kursen fram till våra dagar och därefter i denna och följande klass

gå till förnyad

behandling av viktigare moment den tidigare lästa historiska kursen. av Denna återblick bör kunna giva lärjungarna fördjupad

en uppfattning

av de historiska frågor, vid undervisningen behandlas. Härvid som bör också historien från synpunkter och huvudvikten ses nya läggas på kulturutvecklingen. Den högsta klassens kurs inom denna flickskola synes lämpligen böra innehålla moment inom motsvarande samma som klass av A-skolan.

I övriga här berörda frågor torde den utförligare motiveringen kursplanen för historia i realskolan kunna äga tillämpning även för till .flickskolans vidkommande.

Geografi.

Målet för undervisningen i geografi i ñickskolan har avfattatsi Mål.

full överensstämmelse med niålbestämningen för realskolans undervisning Detta har, vad angår flickskolans A-typ, synts desto i samma ämne. naturligare, denna skolform direkt bygger på enahanda förutsättsom ningar realskolan och för geograñundervisningen förfogar över samma som timtal nyssnämnda skola. I flickskolans B-typ utgör geograñkursen som omedelbar fortsättning och avslutning på kursen i de tre lägsta realen .skoleklassei-na, och ämnet har i det väsentliga fått samma ställning som

i realskolans fjärde klass. " p redo- På grunder, för vilka kommissionen i annat sammanhang Kursfördelning. har ñiokskolan organiserats så, att vissa läroämnen avslutas före

gjort, Typ A.

inträdet i högsta klassen. Till dessa ämnen hör geografien, som i A-typen avslutas med femte klassen. Då lärokursen, i allt Väsentligt tänkts samsom manfalla med realskolans kurs, sålunda i flickskolan utbredes över fem klasmot fyra i realskolan, har kursfördelningen mellan klasserna, med bibe- .ser hållande enahanda lärogång, måst bliva något avvikande från den för av realskolan fastställda. Det har kunnat undvikas, att behandlingen av Asien fördelats på två klasser. Vid genomgången av Europas geografi. fördelning mellan klasserna 3 och 4 närmare bestämts, torde vars

möjligen lämplig förskjutning kursen utrymme iklass 4 kunna

genom av beredas för repetition Sveriges geografi, varigenom någon lättnad av .skulle vinnas i femte klassens kurs. Denna skulle i övrigt sammanfalla

med kursen i fjärde klass.

realskolans

Vad angår ñickskolans Bjtyp, bygger på tredje klassen av real- B. som Typ skolan, har det synts lämpligt att avsluta ämnet i fjärde klassen. Kuri denna klass sammanfaller med kursen i realskolans högsta klass, .sen ämnet har dock i B-skolan fått Veckotimme varigenom här ,men en mera,

möjlighet skapats för i någon mån utvidgad och grundligare behand-

ling av ifrågavarande betydelsefulla kurs.

Med avseende på lärogången och grundläggande synpunkter för geograñundervisningen i flickskolan hänvisas i övrigt till vad kommissionen i dessa avseenden anförti sitt uttalande rörande kursplanen för realskolan i ämne. samma

Matematik.

Illål. Målet för matematikundervisningen i den kommissionen föreav slagna flickskolan har formulerats i överensstämmelse med målet för undervisningen i matematik i realskolan. Kurs- Åt den egentliga matematiken har i flickskolan A-typ liksom i av fördelning. realskolan anslagits 17 veckotimmar, och kurserna äro i stort sett Typ A av samma . omfattning. Den olikhet i grupperingen lärostoffet, föreligger, beav som

tingas allenast därav, att undervisningen för flickskolans lärjungar

är utsträckt över 6 år. Emellertid har i kursplanen för flickskolans sjätte klass införts ett moment, ingår irealskolans kurs, nämligen enkla siffersom ekvationer andra graden jämte problem. Då avgångsbetyg från Hickav skolans högsta klass ansetts böra medföra kompetens betyg samma som över avlagd realexamen, oaktat lärjungarna varit underkastade någon särskild examen, finner kommissionen det önskvärt, att de bliva i tillfälle att inhämta något omfattande kunskap än i realskolan. Med hänmera syn till lärjungarnas större mogenhet torde enligt kommissionens förmenande det icke möta någon större svårighet att i flickskolan medhinna även ovan Omnämnda kursmoment. I vardera flickskolans båda högsta klasser har veekotimme av en särskilt anslagits till bokföring, åt vilket ämne kunnat beredas platsi realskolan annat än frivillig tillvalskurs. Bokföringskursen i flicksom skolan är avsedd i främsta rummet för hemmets behov torde därmen jämte kunna tjäna grundval även för fortsatt utbildning för framsom tida förvärvsarbete. En jämförelse mellan kurserna i matematik i den kommissionen av föreslagna sexklassiga flickskolan och i de nuvarande ñickskolorna erbju-

svårigheter, då matematikundervisningen i de senare har en der stora omfattning. I regeln torde dock den ñiokskolan mycket växlande nya

föra sina lärjungar något längre i matematik än den nukomma att

varande. giva vid handen, att ñickor ofta Visa ut- Då erfarenheten synes för icke sällan sakna läggning eller åt-

präglad fallenhet språk men

för matematik, har kommissionen ansett det minstone större intresse

lämpligt, att matematiken i klasserna 5 och på samma sätt som av

föreslagits beträffande realskolans högsta klass, skulle kunna kommissionen främmande språk. Denna anordning torde med utbytas mot ett tredje

fördel kunna tillämpas i den flickskolan, som mateså mycket större nya fjärde klass har ett omfång, ungefär motsvarande matikkursen i dennas

åttonde klassens kurs vid åtskilliga de nuvarande flickskolorna. av I flickskolan B-typ är timplanen och kursfördelningen en annan Typ B. av klasser. Då kommissionen, i syfte att lätta arbetsän i A-skolans högre

för de flickor i realskolans tredje klass, vilka sedermera ämna bördan flickskolelinje, möjlighet till bortval matematik i

övergå till föreslagit av

har matematikkursen i B-skolan måst utökas i motdenna klass, givetvis

svarande grad. För att förstärka den kompensation, som nedläggandet

realskolans tredje klass gjort nödvändig, har den åt mateämnet i av anslagna tiden i B-skolan tillsammans med tiden för samma ämne matiken klasser föreslagits till 20 timmar eller timme i realskolans två lägsta en A-typ. För de flickor, välja det tredje främän i fiickskolan av som mer har denna timme ansetts böra ägnas åt bokföring i klass

mande språket,

matematik komma att få ett tillskott prakvarigenom kunskaperna i av samtidigt lärjungarna under ännu ett år få tilltisk användbarhet, som . fälle att uppöva sin räknefärdighet.

flickor, begagnat sig möjligheten till bortval av mate- De som av realskoleklassen, kunna tydligen i B-skolans fjärde klass. matik i tredje befrielse från få motsvarande lättnad i sina matematiska studier. Den en undervisningen, kan lämplig i varje deltagande i viss del av som vara böra individuellt eller klassvis ordnas efter föreliggande särskilt fall, torde

omständigheter.

Biologi med hälsolära, fysik och kemi.

Mål. I huvudsak hava målbestämmelserna för

undervisningen i de

na-

turvetenskapliga ämnena ansetts kunna erhålla enahanda

avfattningi

ñickskolan i realskolan. Emellertid som har förut betonats, att Hick-

skolans undervisning, särskilt i de högre klasserna, bör hava från en

gosskolans något avvikande prägel och efter avpassas lärjungarnas intres-

sen och kunskapsbehov, ävensom att denna undervisning i betraktande av den större mogenhet, lärjungarna där på grund

av åldersutvecklingen be-

sitta, samt med hänsyn till det i vissa fall ökade timtalet böri vissa av-

seenden kunna föras något längre än i realskolan. I

anslutning till först-

berörda omständighet har kommissionen i målbestämmelserna angivit, att

undervisningen bör avpassas efter lärjungarnas läggning.

Biologi med hälsolära.

Kuausfäøwiel- De allmänna förutsättningar, som lärjungarna besitta vid inträdet ning.

i ñickskolan, äro desamma, i det föregående

som angivits för realskolan,

varför kommissionen inskränker sig att hänvisa till vad som härutinnan

betonats.

Ingen tvekan torde heller behöva råda därom, att realskolans kurs-

moment böra ingå jämväl i flickskolan. Emellertid kan, på grund av

flickskolekursens utsträckning över två år längre tid och det större tim-

antalet, undervisningen i denna skolform föras något längre än i real-

skolan.

Kommissionen har funnit den utvidgning och

fördjupning av stu-

dierna, som sålunda i flickskolan möjliggöres, böra framförallt deavse

för allmänbildningen betydelsefulla kursområden, som utgöras av hälso-

lära samt ärftlighetslära. Sålunda

synes framställningen av hälsoläran

lämpligen kunna utökas utförlig genom en mera behandling, i anslut-

ning till laborationerna, såväl cellens byggnad och liv av som de en-

celliga organismerna. Härigenom kan vidgad kunskap vinnas å ett för

hemmets och individens hygien så betydelsefullt område som bakteriolo-

gien. Likaledes har det funnits önskvärt, att de ñercelliga organismernas

utveckling göres till föremål för översiktlig framställning.

ärftlighets- och utvecklingslärans viktigaste Medan i realskolan

i allra största korthet beröras, torde tiden samt resultat endast kunna

i ñickskolans högsta klass skapa förutsättlärjungarnas större mogenhet

framställning. Vid densamma böra efter ningar för något utförligare en

särskilt sådana fakta framhävas, som kunna kommissionens uppfattning

de ifrågavarande ämnenas praktiska och sam-

ägnade att belysa vara

hälleliga betydelse.-

undervisningen i biologi, kommissionen tänkt Med den läggning av som

naturligt, att ämnet benämnes biologi med Izälsolära. sig, har det synts

Fysik.

framhållits, att flickornas håg ofta icke är in- Allmänna Från olika håll har synpunkter. och kemi. Att med åberopande bland annat av riktad på ämnena fysik

g dessa ämnen inom flickskola ett mera bedetta förhållande giva en

i realskolan, på sätt hittills i stor utsträckning gränsat utrymme än

emellertid ansett fullkomligt oberättigat. Tvärtskett, har kommissionen

förmenande i hög grad angeläget bör det efter kommissionens vara om sådan läggning, att den förmår väcka att åt sagda undervisning giva en

lärjungarnas intresse. Och efter kommissionens uppäven de kvinnliga

svårighet kunna uppnås, därigenom att de fattning bör detta mål utan

med framgång kommit till användning i våra gossläroverk, metoder, som

vid flickundervisningen. Härför är det allmänt göras gällande även mera

nödvändigt, att åt undervisningen i de ifrågavarande ämnena emellertid

Detta krav har kommissionen sökt realigives erforderligt timutrymme.

fysik och kemi bereda något större tid än i att åt ämnena sera genom

åsikt, att denna ökade tid bör i första rcalskolan, och är det kommissionens

rummet komma ämnet kemi till godo. . påbörjas under det andra skolåret Liksom i realskolan bör fysikstudiet

det tredje. För att i möjligaste mån inskränka och sedan fortsättas under

de särskilda klasserna föreslår kommissionen, att fysikantalet ämnen i

klasserna 4 och till vilka klasser i stället kemistudiet bedrives i

6 skulle sedan avslutande kurs i studiet bör koncentreras. I klass en

överensstämmelse med vad för realskolan förefysik inläggas. I full som

91-210409. l.

slagits, bör undervisningen i båda de här ifrågavarande ämnena bedrivas

under nära anslutning till obligatoriska laborationer.

Som anförts, skulle fysikstudiet ligga under två år. nyss nere Ehuru denna söndersplittring ämnet givetvis i visst avseende av är en olägenhet, medför den å andra sidan vinst, i betraktande flickskolunderen som, av att

visningens planläggning är så övervägande humanistisk, har icke ringa

värde, i det att del fysikkursen skulle komma att genomgås en av med lärjungar, som äro relativt mogna.

Jfmnsjfiirrlel- För fysikundervisningen i klasserna 2 och 3 hava sammanlagt 4 nio:g. veckotimmar kunnat 11. disponeras, varav 2 till 2 avses för laborationer. Den Typ A.

knappare tiden möjliggör icke genomgång kurs i

av samma som realskolans motsvarande klasser. Inskränkningen drabbar kursen i elektricitets-

lära, varav allenast torde kunna medhinnas några enkla fenomen rörande

elektrostatiken samt elektriska strömmens allmännaste verkningar, med vilka senare lärjungarna böra förtrogna för kunna vara att rätt förstå innebörden begreppen elektrolys och dissociation vid kemiundervisav

ningen. Vid fysikstudiets återupptagande i klass där

ett större timantal står till förfogande än i realskolans klass bör med hänsyn härtill elektricitetsläran repeteras och kompletteras. I övrigt torde kursen i denna

klass lämpligen kunna sammanfalla med den i realskolans dock

högsta;

synes den för realskolan föreslagna kursen i mekanik här böra utgå. Då

undervisningen i nämnda ñickskoleklass delvis är sådan den av natur, att

icke lämpligen kan genomgående grundas på laborationer, har det

icke

ansetts ändamålsenligt att fastslå, att veckotimme under hela läsåret en nödvändigtvis skall disponeras för sådana.

Typ B. I flickskolan B-typ ingår fysik endast i klass Ämnet förav fogar här över timtal i sjätte klassen A-typen, och kursamma som av sen har också ansetts böra erhålla omfattning och läggning samma som i denna klass.

Kemi.

Krwsfövlel- I ñickskolan Astyp har ämnet kemi koncentrerats till klasserna av ning. 4 och 5 med tre timmar i vardera klassen. Fjärde klassens kurs lika är iii/p A . med kursen för realskolans tredje klass. I femte klassen bör först genomgås huvudsakligen kurs i realskolans fjärde klass med samma som men

huvudvikten lagd vid sådana moment, särskilt för blivande husmödrar som kunna betydelse. Emellertid disponerar kemi i ñickskolan en vara av timme än i realskolan. Det bör värde att använda denna mer vara av tid till att med lärjungar, i viss utsträckning förvärvat insikter i som kemiens mest elementära delar och även nått en viss mogenhet, gesom nomoå kortare kurs, fritt vald med hänsyn till dess bildningsvärde en och praktiska betydelse. Ma.n kan här tänka sig ett studium av de mest typiska föreningarna ett fåtal viktiga grundämnen, kväve, fosav ex. for och kisel, vilka jämte väte, och kol, samtliga från föregående syre undervisning rätt väl kända lärjungarna, utgöra de viktigaste byggav nadselementen såväli den organiska i den oorganiska naturen. Härvid som erhållas osökta tillfällen att sammanfatta och belysa förut berörda teoretiska spörsmål. Man kan också välja kurs, direkt inriktas en som mera på det dagliga livets kemi. För fiickskolan B-typ, där grunden för kemistudiet är lagd i Typ B. av realskolan, bliva kursmomenten desamma, ingå i kursen för femte som klassen A-typen, fastän fördelade på två år. Kursen i klass vilken av enligt kursplanen skall omfatta några av de viktigaste grundämnenas mest typiska föreningar, valda med hänsyn till viktiga användningar och betydelse i övrigt, bör erhålla läggning, är antydd för samma som ovan denna del kursen i femte klassen av A-typen. av

Teckning.

Vid avfattandet målbestämmelserna för teckning har kommis- JIål. av sionen utgått ifrån att undervisningens allmänna uppgifter i det väsentliga sammanfalla med realskolans, ock den ökade tiden i ilickskolan om medgiver, att lärjungarna föras något längre än i förstnämnda skola. Jämväl torde med hänsyn till fiickskolans särskilda ändamål viss modifiering i målbestämningen önskvärd. Ur sistberörda synpunkt har vara kommissionen ansett frihandsteckningen böra erhålla större utrymme på linearritningens bekostnad. Särskilt så böra bliva fallet beträffande synes de flickor, välja alternativet med tredje språket. Likaledes har med som

hänsyn till undervisningen i kvinnlig slöjd den i denna riktning orienterade sidan ämnet funnits böra särskilt betonas.

av Kursför- Vad angår frihandsteckningen, överensstämmer kursplanens allmänna läggning med den för realskolan föreslagna. Den väsentligaste avvikelsen är, att i anslutning till den kvinnliga slöjden ornerings- och stiliseringsövningar samt mönstersammansättning erhållit ett vidgat utrymme. Ävenledes hava förhållandena medgivit, att i flickskolans högre klasser vissa moment gymnasiets kurs kunnat medtagas. En del öv-

ur av ningarna å detta stadium torde med fördel förläggas ute i det fria eller till plats, där tillgång till rikare samling natur- och stilföremål finnes.

av Övningen bör då erhålla karaktär skissteckning, sedan kan be-

av som arbetas på lärorummet. Beträffande linearritningen omfattar den fullständiga kursen i det hela samma moment som realskolans, varvid dock hänsyn får tagas till att uppgifterna här torde få ställas enklare, på grund att flickorna i folkskolan i grad övats

av samma som gossarna

i linearritning.

"III/p B. Om B-typen gäller ihuvudsak, vad sagts rörande motsvarande

ovan stadium av A-typen. Den något avvikande timfördelningen har nödvändiggjort en mindre jämkning i övningarnas fördelning.

De mångahanda övningar olika art, äro upptagna i kurs-

av som planen för de två högsta klasserna av både A- och B-typen, förutsättas

med nödvändighet bliva genomgångna samtliga lärjungar, åtmins-

av tone med utförande. De erbjuda fastmera tillfälle för de

samma olika lärjungarna att utveckla den hos dem vid denna ålder starkt framträdande individuella läggningen av de olika anlagen. Därigenom vinnes även det syftet bäst att utbilda den hos varje individ inneboende förmågan att uttrycka sig i bild, om också alla kunna komma att uttrycka sig på ett likartat sätt.

Beträffande flickskolans båda typer gäller för övrigt, att frivillig teckning förutsättes skola förekomma i samma utsträckning i real-

som skolan.

Musik. Målet för flickskolans musikundervisning har i det väsentliga före- JIål. slagits likalydande med det för realskolan angivna. Den ökade tid, som står till förfogande, har dock ansetts motivera något större krav, vilketi fråga den musikteoretiska allmänbildningen kunnat komma till utom

tryck i själva målbestämningen.

Beträffande klasserna 1-4 flickskolans A-typ hava kursbestämav melserna ansetts kunna med de för realskolan gäl- " vara gemensamma lande. I klasserna 5 och 6 torde vid undervisningen kunna upptagas vissa moment gymnasiets kurs. För ñickskolans B-typ har föreslagits samma av kursfördelning för motsvarande stadium A-typen. Undervisning som av i instrumentalmusik har förutsatts komma att meddelas under samma villkor som i realskolan.

Gymnastik med lek och idrott. Den för realskolan föreslagna målbestämmelsen har ansetts kunna Mål. gälla även -ñickskolan med det tillägg, att med hänsyn till lärjungarnas ålder och mogenhet undervisningen funnits böra åsyfta jämväl att framansvarskänsla inför kraven på folkhälsans fortgående förbättring. mana Vad angår undervisningens allmänna läggning samt de olika öv- Undervisningarnas fördelning inom olika klasser, kan kommissionen inskränka sigyggâzsláflygi härutinnan anförts vid realskolan. °i9 till att i huvudsak hänvisa till vad som I fliokskolans båda högsta klasser hava därjämte vissa moment upptagits, äro avsedda att förekomma på gymnasiet. En sådan anordning besom

tingas av lärjungarnas äldersutveokling.

Kvinnlig slöjd. Då enligt kommissionens i det föregående uttalade mening under- Mål. visningen i fliokskolan särskilt bör inriktas på utbildningen för hemmets uppgifter och krav, är det naturligt, att ämnet kvinnlig slöjd fått sig tillmätt ett betydligt större utrymme i denna skola än i realskolan. Den

ökade tiden möjliggör mångsidigare och grundligare utbildning och

uppnåendet av en större färdighet, än den skolan kan giva. senare Den

allmänt hållna målbestämningen för denna skola har emellertid funnits

kunna oförändrad gälla även för flickskolan.

Kzørsför- Det framställda förslaget till kursfördelning åsyftar endast att an- Irlniøzg. giva den allmänna gången undervisningen, vilken bör av noga avpassas

efter lärjungarnas förutsättningar och anlag förut

samt åtnjuten under-

visning. I fråga övningarnas art samt om arbetsuppgifternas natur

gäller, vad sagts realskolan. ovan om Uppenbarligen kunna dock de olika

formerna övningar rikligare exempliñeras av i flickskolan, liksom det blir

möjligt att inlägga i denna skola uppgifter större

av svårighetsgrad. Så har önskemålet, att hemslöjdsarbetet måtte

mera uppmärksammas än

hittills, kunnat i större utsträckning beaktas så till vida, att i en klass

några vanliga arter sådant arbete ingå särskilt kursmoment. av som Det

har icke ansetts lämpligt att upptaga vävning såsom

obligatoriskt moment

å kursplanen, bland annat med hänsyn till de

svårigheter av praktisk

art, som kunna möta för sådan anordning. Emellertid en torde det få

anses önskvärt, att lärjungarna, där förhållandena så medgiva, i högsta

klassen må kunna erhålla utbildning i denna slöjdart, och kommissionen

har därför i kursplanen inryckt denna en anvisning av innebörd. An-

ordningen torde få väl överensstämma med den

anses individualisering,

som i särskild grad bör karakterisera här

ifrågavarande undervisning.

Hushållsgöromål.

Typ Å. Då det i regeln torde kunna förutsättas, att A-skolans

lärjungar

före inträdet i skolan erhållit någon ordnad

undervisning ihushållsgöro-

mål, har kommissionen, med hänsyn till denna

undervisnings stora bety-

delse ur uppfostringssynpunkt, ansett, att den borde upptagas redan i

klass 3 eller på samma stadium, till vilket i

undervisningen ämnet för-

lagts i realskolan. Därjämte bör i ñickskolan tid anslås till ämnet även

på ett högre åldersstadium, nämligen i klasserna 5 och

Mål och Undervisningens mål bör istort sett detsamma, angivits vara som kurs/ör-

i fråga realskolan, med den utvidgning, betingas den

delning. om som av längre

undervisningstiden och lärjungarnas större mognad i de högre klasserna.

avseende undervisningens omfattning gäller i fråga om Med på

klass vad tidigare sagts angående undervisdet lägre stadiet, som

ningen i hushållsgöromål i realskolan.

, undervisningen på det högre stadiet kan och bör större Vikt Vid

vid inhämtandet kunskaper och vid uppövandet av lärjungarläggas av Den praktiska undervisningen bör sålunda här

tekniska färdighet.

nas hand omfatta krävande arbeten. Så bör vid konserveefter mer ex. kokning finare sylt, kompott och gelé samt inringen upptagas även av

Vidare kunna del slaktgöromål förekomkokning på Week-apparat. en

beredande ett sorters korv, sylta och paltbröd. Lyx ma, såsom av par

matlagning och bakning måste undvikas. i fråga om noga

bereda lärjungarna någon övning i tillagning av Lämpligt är att

vegetariska rätter, sjukkost och småbarnskost.

större insikter i städning och rengöring,

För att giva lärjungarna

inhämtas under den varje skolköksdag återkommande än kunna som och vad därtill hör. torde det värdefullt, om städningen av köket vara

beredas dem att företaga storrengöring ett boningsrum. tillfälle kan av

meddelas undervisning sättet att rengöra möbler polerade, Därvid om

målade, bonade och golvbetäckning av olika slag.

måste vid de ekonomiska Synpunkterna för hus- Stor vikt läggas

skötande samt vid inlärandet ett praktiskt och hygie-

hållsarbetets av

Även vid den teoretiska undervisningen på detta staniskt arbetssätt.

synpunkter göras gällande, i födoämnesläran

dium böra nyssnämnda jämförelse mellan olika födoämnen i fråga om näringsvärde

ex. genom

utförande enkla näringsvärdeberäkningar, i hemvården

och pris samt av framhålla planläggning husatt betydelsen av en noggrann av genom metoder och redskap, i hushållsarbetet och värdet av arbetsbesparande

bland jämförelse mellan olika inköpssätt hållsekonomien annat genom

och i samband därmed kort framställning av kooperationen. en Till undervisningen i hemvård hör framställning av betydelsen en bostadens läge, dess rengöring och vård, och däri böra ingå även av så bostadens inredning och möblering, estetiska moment, i fråga om

skötseln blommor i hemmet m. m. av delen kursen i klass 5 bör såväl den praktiska Under senare av

som den teoretiska undervisningen i väsentlig grad sammanföra avse att och systematisera de kunskaper lärjungarna vunnit i de olika grenarna av ämnet. Som uppfostrande moment iundervisningen detta stadium

på

måste i främsta rummet ingå väckandet och skärpandet

av lärjungarnas

eftertanke och ansvarskänsla. Vid undervisningen bör sålunda

framhållas,

vilken betydelse husmoderns arbete har för hem och

samhälle, vikten i

socialt avseende ett enkelt och sunt levnadssätt och den- enskildes av

ansvar därvidlag.

För fullständigande i viss mån den undervisningi hemmets arbete, av som lärjungarna erhållit i de klasserna, har kommissionen tänkt

föregående

sig, att i klass 6 skulle avslutning på kursen meddelas

som undervisning i

sjukvård och barnavård. Då tiden här blir mycket begränsad, kan den-

na undervisning endast avse att bibringa lärjungarna någon kunskap

om de viktigaste principerna för sjukas vård i hemmet och för vården av späda barn. I samband med undervisningen i sjukvård böra

ifråga om

vissa delar av ämnet även praktiska övningar kunna anordnas. Detta

torde däremot i allmänhet låta sig göra beträffande

undervisningen i

barnavård. Önskvärt är dock, att, där så kan till denna ske, undervisning anknytas besök i spädbarnshem eller barnkrubba. Det ock synes lämpligt, att skolorna erhålla frihet att själva avgöra, i vilken utsträck-

ning den anslagna undervisningstiden bör upptagas det av ena eller det andra dessa båda ämnen eller, eventuellt, att endast det av välja ena. Frihet bör även lämnas att i denna vissa

undervisning inlägga andra

teoretiska moment, omfattande allmänna synpunkter rörande kvinnans

uppgifter som husmoder.

Till ledning vid undervisningstidens fördelning på praktiska öv-

ningar och teoretiska lektioner kunna nedanstående planer där

tjäna,

sammanlagda antalet undervisningstimmar under läsåret beräknats ut-

göra i klass 3 och 5 vardera 36 X 5 180. =

Klass 3 5 veckotimmar.

Praktiska övningar i hushållsgöromål 144

tzr . . . . . . . . lektioner:

Teoretiska

. närings- och födoämneslära 22 . . . . . . . . . .

ötzr

8 hushållsekonomi

Klass 5 5 veckotimmar.

Praktiska övningar i hushållsgöromål:

bakning, konservering 120 tzr matlagning, m. m. . . . . och strykning 15 tvätt . . . . . . . . . . . . . . p 15 hemvård . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Teoretiska lektioner:

8 närings- och födoämneslära

konservering 4

. hemvård 5

3 tvättlära . hushållsekononii 10

undervisningens infogande i skolans schema gäl- Med avseende på

tidigare beträffande denna underler i fråga klass vad som sagts om böra olika alternativ finnas för undervisning i realskolan. I klass 5

antingen densamma för klass 3 eller ock, visningens förläggning, som

undervisningen önskas och anordningen kan större koncentration av om för undervisningen i övriga skolämnen, för

genomföras utan olägenhet

i följd i början höstterminen för konvarje lärjungegrupp en vecka av

veckor i följd under återstoden läsåret. servering och sedermera 5 av

i sjukvård och barnavård i klass 6 Även i fråga undervisningen om

hava frihet att välja mellan utbredd, eller en mer böra skolorna en mer

Dock bör vid de praktiska övningarna i sjukvård koncentrerad kurs.

gång omfatta minst två timmar i följd. undervisningen varje

antalet samtidigt undervisade lärjungar vid de prak- I fråga om

såväl i sjukvård gäller, vad som tiska övningarna i hushållsgöromål som

tidigare framhållits beträffande realskolan.

i hushållsgöromål skall bliva den bety- För att undervisningen av

allmänna utveckling, den kan och bör vara,

delse för lärjungarnas som

såväl den praktiska den teoretiska underär det vikt, att vid som av bildning främjas ständig övning visningen i ämnet deras formella genom

92-210409. 1.

av deras iakttagelseförmåga, eftertanke och omdöme och genom att un-

dervisningen anknytes till vad samtidigt

som genomgås eller tidigare

inhämtats i skolans övriga denna undervisning stödjande ämnen fysik,

kemi, biologi med hälsolära och matematik. i

Typ Undervisningen i hushållsgöromål i B-flickskolan bör

ansluta sig till och bygga på den undervisning i ämnet,

som lärjungarna erhållit

i realskolan. I fråga

om undervisningens mål, omfattning och anord-

ning gäller i övrigt, vad här beträffande ovan sagts A-Hickskolan, klasser-

na 5 och

I B-skolans klass 4 kan undervisningen förläggas alternativt till

en dag varannan vecka under hela läsåret eller endast

till höstterminen,

med två till tre dagar i följd första veckan ooh sedermera en dag varje vecka.

Följande planer till timfördelning kunna tjäna till

ledning.

Klass 4 21/2 veckotimmar.

Praktiska övningar i hushållsgöromål 74 tzr . Teoretiska lektioner:

födoämneslära . 12 . . . . . . . . . . . . . . . hemvård 4 . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Klass 5 5 veckotimmar.

Praktiska övningar i hushållsgöromål:

matlagning, bakning, konservering 120

m. m. tzr . . . .

tvätt och strykning

15 . . . . . . . . . . . . . . hemvård 20 . . . . . . . . . . . . . . . . . . Teoretiska lektioner:

närings- och födoämneslära 4

konservering 4

. hemvård 3 . tvättlära 4 . . . hushållsekonomi 10 . . . . . . . . . . . . . . .

SÄRSKILDA YTTRANDEN

Särskilda yttranden.

ställning till den föreslagna läroverks- Av I. Savartliøtg folkskolans ang. organisationen.

skolkommissionen lämnade begränsade dess upp-

Det åt uppdraget

till landets skolväsende gift till att uppgöra förslag omorganisation av

folkskolestadiet och med den nuvarande sexåriga folkskolan som över bottenskola. folkskolan i dess nuvarande Organisationsform

Frågan om

att utgöra bottenskola för den planerade nya skolorganisationen

lämpade sig

böra kommissionen upptagas till prövning. Häri har därför ansetts av stor brist, icke borde

ligger enligt min uppfattning en synnerligen som

då det definitivt för lång framtid fastha fått förekomma, gäller att en

landets undervisningsväsende. Då det galler att ställa organisationen av

och därtill nytt så stor betydelse för bygga något nytt, något av upp landet vad har fallet, år naturligtvis det första och viktigaste hela som ar har till, att grunden för det hela år sådan, att inga man att göra se anmärkningar kunna göras mot densamma. Att denna grund

berättigade

därom torde längre knappast råda någon bör utgöras av folkskolan, nu Atminstone år jag för min del övertygad därom,

meningsskiljziktighet.

skolreform har någon utsikt att kunna genomföras ån att ingen annan den, på folkskolan bottenskola.

som bygger som

Men verkligen vår folkskola sådan, att den lämpligen utan ar nu kan och bör läggas till grund för den stora skolreform,

omorganisation

vartill kommissionen uppgjort förslag Enligt min mening måste man

besvara denna fråga med nej. Och anledningen hårtill åri

obetingat

den, studietiden onödigtvis förlånges med

främsta rummet att därigenom

ett år.

Under det att för närvarande för inhämtande

av de kunskaper

som erfordras för avläggande studentexamen av krävas tolv års skolstudier,

tre år i förberedande skola och nio år i allmänt läroverk, skulle efter ett

eventuellt genomförande kommissionens sådant det

av förslag, föreligger,

nu behövas tretton år, därav år sex folkskola, fyra år i realskola och tre

år i gymnasium, sålunda

en förlängning av studietiden med ett år mot vad är fallet. nu

En reform, medför sådant som ett resultat, kan sägas vara en reform i rätt riktning.

Att vidtaga åtgärder, för

som vår ungdom skulle medföra nödvän-

digheten att utan någon motsvarande offra helt

nytta ytterligare ett

år av

sitt liv för sin måste såväl utbildning, ur den enskildes samhällets som ur synpunkt anses betänkligt, och detta blir ännu

mer förhållandet, om man

tager hänsyn till de lärjungar, ekonomiska skäl som av tvingas att söka

så snabbt möjligt komma till sådan som en ställning, att de kunna föra

sörja sig själva. Och hela den

läggningen av nya skolorganisationen

visar tydligt, att det för sådana är just mindre bemedlade väl bemen gåvade lärjungar man i främsta rummet velat bereda

möjlighet att med

minsta möjliga ekonomiska skaffa

uppoffringar sig en lämplig utbildning.

För dessa har givetvis den

ifrågasätta förlängningen studietiden

av en alldeles särskilt stor betydelse såsom medförande ökade kostnader för deras

uppehälle under ett helt år.

Skolkommissionen, som velat förneka, att studietiden dess

enligt

förslag skulle komma att bliva ett år har längre än nu, emellertid genom jämförande statistik rörande studenternas ålder under nuvarande förhållanden

och efter reformens genomförande sökt

visa att åldersförskjutningen

genom-v snittligt komme att uppgå till än 0L3 år till det

mer nu föreliggande för-

slagets nackdel. Den sålunda uppgjorda statistiken,

även om deni och för sig

är riktig, torde dock kunna visa med annat, än att nuvarande lärjunge-

trängsel, i skolan ernås ett sämre resultat med

hänsyn till ungdomens ålder

vid avgång från skolan, vad beräknas än som kunna nås med det bättre

elevmaterial, som med den kommissionen

man av föreslagna gallringen

hoppas kunna åstadkomma. För bevisa

att en så självklar sak mig

synes knappast någon statistik nödig. Att emellertid skol-

vara en trettonårig

kurs, med tolvårig, under i övrigt fullt likartade betingelser

jåmförd en

och med tagen till att ibåda fallen lärjungematerialet år det-

hänsyn val gallrat, ovillkorligen måste medföra en förlängning av

samma, v. s. studietiden med jamnt ett år mig lika självklart och alltså synes behöva bevis. Den går igenom skolan från början till slut något som ochdetta torde väl fallet Ined det stora flertalet, kom-

:man kvarsittning, vara

alltid vid i fallet tretton i andra fallet tolv år mer att avgången vara ena äldre, än når han började.

För den föreslagna omorganisationen skolväsendet skall

att nu av bli till fördel, fordras alltså ett oeftergivligt Villkor, att den

verklig som

kräver studietid för nâirvarande, och sådan anordning torde

längre ån en

helst kunna åstadkommas att folkskolan utan någon som svårighet genom kursen för inträde i realskolans första klass normalt

så organiseras, att

i stället för såsom 6 år. Det bör givetvis för inhåmtzis på ö år nu på normalt ställa sig svårare eller omöjligare att göra

begåvade barn

detta i folkskolan ån i privata låroanstalter. som nu Då för min del i stort sett anslutit mig till den kommissio-

jag av

för omorganisation skolväsendet på mellan- och

nen framlagda planen av

med bottenskola har det alltså skett endast

gymnasialstadiet folkskolan som

under den bestämda förutsättningen, att folkskolan på lämpligt satt omintill dess så skett, inga helst åtgärder från staandras och att, att som sida kunna verka menligt för den på detta skol-

tens vidtagas, som nu

stadium bedrivna privata eller kommunala undervisniiigsverksamheten.

Saønuielsson och S. Söderlindh kommunala bidrag Av N. Helger, J. ang. för lärjungar, icke hemortsberâttigade i läroverkskommunen.

I avseende på bestridande utgifter för låroverksbyggnader, belys-

av betjåning föreslår kommissionen,

ning, uppvärmning, renhållning, m. m.

kommun, inom vilken realskola eller flickskola år belägen, må åga att för i dessa skolor, tillhör kommun, ratt att lärjunge någon av som annan denna kommun synpunkten låroverkskommunens av uppbära en ur av

kostnader för vederbörande larjunges undervisning skälig ersättning.

Såsom skäl för detta förslag har kommissionen anfört, att ifrågavarande läroanstalter mottaga ett stort antal lärjungar med hemortsrätt i

kommun, och att det från läroverkskommunens synpunkt måste föreannan falla obilligt, att denna kommun skall för sitt skolväsen vidkännas utgifter, som i väsentlig mån betingas av att lärjungar från andra kommuner utan kostnad för dessa erhålla sin utbildning vid ortens läroverk. Kommissionen har emellertid icke förbisett, att tillvaron statsläroverk inom

av orten för befolkningen medför avsevärda fördelar i olika hänseenden, och i avseende på gymnasierna hava dessa fördelar ansetts så betydande,

vara att någon ersättning från hemortskommunen för lärjungar på detta stadium

icke ifrågasattes.

Da vi ansett sistnämnda synpunkt äga sin tillämpning även i fråga

lärjungar i realskola och fiiekskola, hava vi icke kunnat förena med om oss

kommissionen i dess förslag angående avgifter för lärjungar, icke hem-

ortsberåttigade i läroverkskommunen.

Vid bedömandet frågan bör enligt vår mening hänsyn först tagas

av därtill, att ingen kommun mot sin vilja erhåller ett läroverk eller tvingas att uppföra byggnader för detsamma. Då kommun åtager sig utgifter

en för ett läroverk, sker det visserligen därför, kommunen behöver sa-

att ett dant för sina barn, den måste också räkna med att skolan

egna men kommer att draga till sig lärjungar från ett större område. Detta är förutsättning för att staten skall påtaga sig sin andel i utgifterna, vilken

andel är betydligt större än kommunens. Utgifterna för byggnader,

uppvärmning ökas för övrigt sällan i nämnvärd grad därav, att ett

m. m. an-

tal lärjungar från kommun deltager i undervisningen. Endast för

annan det fall, att de utsocknes lärjungarna äro så talrika, att för deras skull

parallellklassei måste inrättas, kan det bliva tal några betungande ut-

om gifter, förorsakade dessa lärjungar. Men inrättande parallell-

av av nya klasser torde icke komma att ske utan kommunens medgivande.

Den merkostnad, kommun kan få vidkännas för utsocknes lär-

en jungar, är nog sällan så stor, att den icke uppväges fördelarna att

av av äga högre skola inom kommunen. Först och främst behöva föräldrar

en inom ett sådant samhälle icke underkasta sig de dryga utgifter och stora olägenheter, äro förbundna med att hålla barnen i skola på

som annan

Läroverkskommunen kan därför ofta .nog påräkna inflyttningar .av ort. värde på denna förmån. För flertalet utsocknes lär-

familjer, som sätta

på ett indirekt sätt skatt till läroverkskommunen, därige-

jungar erlägges

dessa där avgifter för inackordering Men även nom att erlägga m. m. skatter får läroverkskommunen uppbära på grund att det er-

direkta av läroverk, de ingalunda föraktliga belopp, skolans

hållit ett nämligen som

lärarpersonal erlägger i kommunalutskylder.

Att vederbörande kommuner sätta värde på dylika förmåner, framgår den tävlan, uppstår de olika kommunerna emellan, så tydligt nog av som läroanstalt skall förläggas, och att de snart det är fråga om var en samicke besvikna, kommer med all hällen, erhållit en skola, anse sig som önskvärd till staten på grund folkminskning inom tydlighet synes, om av skolas pläga då icke

orten skulle ifrågasätta en indragning. Kommunerna

försumma att räkna med utsocknes lärjungar inom lärjungeområdet. under sådana förhållanden kommuner, sakna dessa för- Att göra som till läroverkskommunen för varje lärjunge från dessa

måner, skattskyldiga

skolans golv och pulpeter, kunna icke finna råttkommuner, som nöter i kommun skall helt visst icke kunna

vist, Befolkningen en avlägsen

-varför den skall betala avgifter till kommun för förstå, en annan oftast föräldrarnas ekonomiska barn, vilka, på grund av gynnsamma kunna få bevista läroverket, och det är ingalunda uteslutet, att

ställning,

måste väcka, kommer att vända sig

den ovilja, som en dylik beskattning

föräldrar, helst dessa skulle i den situation,

mot ifrågavarande om vara att de kunde erlägga avgifterna själva.

De enda fall, då ersättning från andra kommuner skulle kunna an-

vår mening sådana, där lärjungar från

ses berättigad, äro enligt grann-

hava sina hem så läroverket, att de kunna bevista detkommun nära bosätta i under ter-ruinerna. För

samma utan att sig läroverkskommunen

dessa åtnjuter grannkommunen verkligen fördel utan motsva-

lärjungar en

rande ekonomiska förpliktelser, och, ehuru det torde vara sällsynt, att ifrågavarande skolgång icke ändå är förenad med någon resekostnad

lärjungars

åtminstone på grund lång skolväg, skulle det icke

eller besvärligheter av

sådan kommun för lärjunge, kan under kunna anses orimligt, att en som bo i sitt hem, erlade avgift, svarande mot läroverkskom-

skolgången en

93-2104019. I.

munens självkostnad för lärjungen. För den händelse att, såsom kommis-

sionen förmodar, de praktiska för

svårigheterna genomförande

av en

dylik begränsning i avgiftsplikten visa sig oöverkomliga, något varom

vi emellertid icke äro övertygade, hålla vi före, sådana

att inga avgifter

böra utgå för lärjungar fån några andra kommuner. Skulle emellertid låtroverkskommun ifrågavarande anledning bliva särskilt

av betungad av

utgifter för sitt laroverk, borde det vara lämpligast att staten på ett eller

annat satt lamnade ekonomiskt stöd.

Slutligen kunna vi icke underlåta att uttala våra tvivel

angående

uppfyllelsen kommissionens förhoppning, att den av föreslagna anord-

ningen icke kan eller bör fa hindra samverkan överenskommelsens på vâig

mellan närliggande kommuner vid

åvagabringandet av möjligheter till

undervisning å realskolestadiet inom ort. Om kommun, önskar en en som en realskola, erhåller rätt att för detta ändamål beskatta

kringliggande

kommuner att utan deras hörande dem

genom pålägga avgifter i

proportion till det antal lärjungar, varmed de bidraga till skolans

rekrytering,

föreligger mycket ringa anledning för kommunen att träda i under-

handling med någon grannkommun

om gemensamt upprättande av en

skola. Finnes däremot ickedenna ratt, måste de kommuner, inom vilka behov skola förefinnes, vilka icke för kunna av en men var sig påtaga

sig därmed förenade kostnader, förhandla med varandra. om gemensamma åtgärder för behovets tillgodoseende, ett samarbete i

som hög grad

underlättas den kommunalförbund.

genom nya lagstiftningen om

Av A. B. Bergstrand, W. Björck, J. Samuelsson, E. och

Staaf

S. Söderlindh lokalstyrelsens befogenhet. ang.

Kommissionen har föreslagit, att alla skolor i den blivande

organi-

sationen skola ställas under inseende lokal I

av en styrelse. syfte att till

laroverken fastare knyta ortens intresse för skolan och dess verksamhet har kommissionen velat tilldela lokalstyrelsen så. vidsträckt

befogenhet,

förhållandena kunna betinga. Den förebilden för som närmaste nämnda

styrelse bör enligt kommissionens mening sökas dels i den nuvarande sty-

relsen för statens samskolor, dels i motsvarande myndighet vid de tekniska läroverken samt vid de kommunala mellanskolorna.

Bland de uppgifter, föreslagits skola ingä i lokalstyrelsens be-

som fogenhet, är det särskilt är sådan beskaffenhet, att den måste

en, som av

väcka allvarliga betänkligheter. Kommissionen har nämligen bl. a.

att skall äga rätt att uttala sig vid utfärdande

föreslagit, lokalstyrelsen

tjänstgöringsbetyg för lärare. Några motsvarande bestämmelser finnas av varken beträffande styrelse för samskolor, tekniska läroverk eller kommunala mellanskolor. I alla dessa skolformer är det rektor ensam, som utfâirdar tjänstgöringsbetyg. Särskilt anmärkningsvärt är det förhållandet,

sådan rätt att yttra sig vid Litfärdande tjänstgöringsbetyrg för att en av lärare, kommissionen förordat, ansetts böra tillkomma ens sty-

som relsen vid den kommunala mellanskolan, dock äger befogenhet att

som tillsätta och avsätta lärarna vid dessa läroanstalter. Kommissionen har

alltså i betydelsefull punkt velat tillerkänna lokalstyrelsen större be-

en en

tillkommer de skolstyrelser, vilka angivas såsom dennas

fogenhet, än som

förebilder.

För så vitt denna rätt att yttra sig ifråga om lärares tjänstgöringsbetyg icke skall bliva tom formalitet, får det val antagas, att rektor skall

skyldig att taga hänsyn till styrelsens uttalade mening. Men hur

vara går det, styrelsen och rektor äro olika mening eller om meningarna

om av inom styrelsen skulle delade Skola dylika eventuella meningsmot-

vara

komma till uttryck i tjänstgöringsbetyget Förslaget är i denna sättningar del enligt vår åsikt opraktiskt och även synnerligen betänkligt. Det synes

ägnat att främja gott samarbete utan kan tvärtom lätt bli ett frö

vara till misstämning och konflikter mellan alla vederbörande parter.

Enligt vår bestämda mening bör rektor, kan antagas äga

som ensam

tillräckliga förutsättningar för att ett objektivt omdöme icke blott i

avge

fråga lärares undervisningsskicklighet, vilket förefaller själv-

om en vara klart, utan även hans övriga egenskaper, hädanefter liksom hittills

utfärda tjänstgöringsbetyg för lärare utan skyldighet att därvid ensam

inhämta lokalstyrelsens yttrande.

Av R. Fáhrwus, G. Martin, E. Staaf", I. och A. Åström

Swartling

ang. det enskilda skolväsendet.

I kommissionens förslag ingår såsom ett betydelsefullt moment, att den undervisningsverksamhet, hittills bedrivits vid enskilda läroansom stalter, i största möjliga utsträckning skall övertagas det allmänna, av

detta väsentligen i syfte att bereda den kvinnliga ungdomen möjlighet

att under villkor den manliga förvärva skol-

samma som erforderlig högre

bildning. Mot det berättigade i detta syfte torde föga att invända.

vara

En naturlig följd dess förverkligande blir, att något behov ett

av av mera omfattande enskilt skolväsen längre föreñnnes. Det emellertid är uppenbart, att privata skolor kunna tänkas helt försvinna. Kommissionen har också räknat med att sådana komma att fortbestå och förutsatt, även att enskilda skolor, ehuru i mycket begränsat antal, i framtiden skola komma i åtnjutande ekonomiskt stöd och andra förmåner från det allav mannas sida. Vid behandlingen frågan fortvaron enskilda skolor av om av inom eller vid sidan den blivande skolorganisationen har kommissionen av emellertid ådagalagt grundsyn pä det enskilda skolväsendet, vi en som till fullo kunna dela. Frågan de enskilda skolornas ställning i det framtida skolsystemet om

är onekligen synnerligen ömtålig och kan ses ur olika synpunkter. Det är

ä ena sidan största vikt, att den enskilda undervisningen får av en sådan karaktär eller utsträckning, att därigenom rationell och effektiv en

tillämpning av principer, som ligga till grund för organisationsförsla-

get, äventyras. A andra sidan är det efter vår mening be-

av väsentlig

tydelse, att icke något oberättigat intrång göres på det enskilda initiativet eller på den frihet föräldrar böra äga att efter bästa förstånd tillgodose sina barns uppfostran. Bottenskoletanken torde ha något att vinna att dess tillämpning påtvingas dem, ännu icke inse dess förgenom .som delar. lcke heller torde dess framgång befordras ett doktrinärt genom betraktelsesätt eller genom en överdriven .räddhåga för varje även den minsta avvikelse från principen. i Kommissionen har visserligen sökt beakta båda dessa huvudsyn-

ensidigt låtit sig bestämmas den

punkter men enligt vår mening-väl av

bekostnad den För kommissionen det först angivna på av senare. synes

skolväsendet närmast sig såsom ett ont, Väl till viss enskilda te som man

utbredning, så långt möjligt är, bör för-

grad måste tolerera, men vars

särdeles angelägen att gång efter behindras. Kommissionen är annan

endast i alldeles särskilda fall och att enskilda skolor undantagsvis, tona,

vissa speciella uppgifter, må komma i åtnjutande av för tillgodoseende av

det allmännas stöd, och röjer för övrigt stark benägenhet att genom en

och restriktioner i olika hänseenden söka omintetgöra möj-

tvangsåtgâirder

fortvaron eller tillkomsten enskilda skolor. Kommissio-

ligheterna för av

den betydande insats, de på väg att glömma högst som nen synes vara

i insats, varit

enskilda skolorna gjort undervisningsarbetet, en som

den framkallats eller nödvåndiggjorts det mindre värdefull därför, att av

underlåtenhet att tillgodose berättigade krav. Här röjes en allmännas

det enskilda skolväsendet, vilken bottnar i ett underskatmisstro emot

Även den kommissionen föreslagna skoltande dess betydelse. om av av

blir så förtrañflig, torde dock vara berättigad antaga,

organisationen ån man

komma att föreligga för enskild

att jämväl i framtiden viktiga uppgifter

område. För att dessa uppgifter

företagsamhet på undervisningsvasendets

torde något större utrymme och rörelse-

skola kunna behörigen tillgodoses,

frihet böra beredas de enskilda skolorna, än kommissionen synes benägen

tendenser kommissionen i här berörda avseende röjer äro

medgiva. De

med den liberala uppfattning, vi önska göra

förenliga mera som

gällande.

Kommissionen såsom redan antytts, alltför benägen att begränsa år,

enskilda skolornas antal och förhand fixera deras uppgifter, såsom de

kommissionen framhåller, att det bör uteslutet, att staten när anses

för framtiden i vissa fall kan finna lämpligt understödja en pedagogisk

visat därav i särskild grad förtjänt och som verksamhet, som sig vara

inom Vi för vår del, icke har naturlig plats statens organisation anse

med understöd. Om enskilda att staten bör alltför njugg ett dylikt vara

där sig böra upprätta läroverk eller kommunen på en ort, staten anser

med intresse förenligt att göra detta, och viss typ, funnit det ortens av val de krav, böra ställas på densådan skola visar sig fylla som om en

samma, det mycket lämpligt och måhända ekonomisk synes vara ur synpunkt för staten förmånligt att under eller form

en annan understödja

densamma, sig dess naturliga plats faller utom eller inom vare statens

skolorganisation. Att riksdagen skulle bestämma antalet understödsberättigade

enskilda läroanstalter, knappast eller Kravet

synes vara lämpligt behövligt.

på att en läroanstalt, ehuru den förutsättes bedriva pedagogisk försöksverksamhet, nödvändigt måste förverkliga bottenskoletanken och får

omfatta åldersstadier, parallella med folkskolan, den vill komma

om i åtnjutande understöd från det allmänna, innebär ett alldeles för

av ensidigt

fasthållande vid i och för Oss det en sig berättigad strävan. synes uppenbart, att en pedagogisk försöksverksamhet kan behöva utsträckas över skolåldern i dess helhet. Många försök den de äro givetvis av art, att måste börja redan i barnaskolan för att fullföljas till åldersstadier,

högre

och att sådana försök icke med kunna framgång göras annat än i en

skola, omfattar även de lägre och lägsta stadierna, Kom-

som är tydligt.

missionens medgivande, att i samråd med vederbörande lokala

myndig-

heter och, i den mån så kan erforderligt, efter tillstånd

vara vederbörligt

av statsmakterna, åvägabringa den kontinuitet i arbetet,

som omständig-

heterna kunna påkalla, otillräckligt och innebär synes oss ett principrytteri, från vilket vi önska taga bestämt avstånd. Den till

ledning

för kommissionens arbete uttalade grundsatsen, det inom den bliatt vande skolorganisationen bör finnas för allenast enda rum en av staten understödd barndomsskola, kan väl lida något det

sägas intrång, om

beträffande eller enskild skola skäl, kommissionen för en annan av som övrigt själv antyder, skulle befinnas önskvärt att utsträcka undervisningen nedåt till folkskolans åldersstadier. Vad angår de enskilda skolor, tänkas komma bestå som att utan att påkalla eller erhålla statsunderstöd, erkänna vi det berättigade och nödvändiga i en effektiv kontroll över desamma ungefär den art komav missionen förordar. Men i anslutning till den allmänna hithörande syn på

frågor, som vi framställt, vilja vi betona, att kontroll

ovan en dylik

får präglas något slags eller den

av utrotningsbegär någon ovilja mot

enskilda undervisningen såsom sådan. Denna

undervisning synes oss näm-

ligen fullt berättigad och i många fall både och

nyttig nödvändig.

Med detta vårt uttalande hava vi, såsom det anförda framgår, av

närmast velat rikta mot några speciella förslag av kommissionen, utan

oss diet föranledes därav, att funnit tonen i betänkandet, då

väsentligen

de enskilda skolorna, alltför avvisande och präglad av frågan ar om vara efter vår mening påkallad karvhet. en

Av G. Martin, J. Samuelsson, E. Staaf, I. Swartling och A. Sävströøn obligatorisk ferieläsning. ang.

I fråga kommissionens förslag, att sammanhängande studie-

om skola föreläggas lärjungarna till utförande under ferierna, vi

uppgifter se

nödsakade att uttala avvikande mening. Kommissionen har icke oss en

,fcriearbeten till någon principiell prövning och har upptagit frågan om

heller sitt förslag. Den förklarar visserligen, att den

närmare preciserat

icke att de år 1904 avskaffade obligatoriska k. feriearbetena avser, s. skulle återinföras i den form, vari de tidigare förekommit jfr sid. 207.

Men det likväl tydligt, att det ar fråga frivilligt feriearbete

framgår om utan om obligatoriskt.

Då. denna fråga i 1899 års läroverkskommittés betänkande ar föremål för ett beprövande, torde det tillräckligt att i kort-

grundligare vara

het erinra de skäl, där framförts mot obligatoriska feriearbeten, om som helst dessa skäl enligt vår mening icke blivit vederlagda dc som av reserinom denna kommitté, ville behålla obligatoriska feriearbeten, Vanter som låt i mildare form och i blygsam omfattning. vara mera De till föreskrifter feriearbete, finnas ialdre tiders ansatser om som i Vårt land i andra länder torde feriearbete obliga-

skollagstiftning - av

torisk art okänt -+ repetitionskurser och naturliga på en vara avse voro tid, då ferierna längre an Obligatoriskt feriearbete supplevoro nu. som till larolzurserna ha endast, med undantag vaxtinsztmling, förement kommit mellan åren 1895-1904. De anmärkningar, 1899 års kommitté riktar mot de då föresom kommande feriea-rbetena, aro i huvudsak följande. Deras.

obligatoriska

försummande, helt eller delvis, medförde icke någon vilket bi-

drog att minska skolans auktoritet; deras kontrollerande upptog en dyrbar tid; de hindrade överansträngda lärjungar att erhålla en välbehövlig vila under ferierna och frestade lätt till forcerat arbete strax före terminens början. Detta arbete vidare särskilt betungande för de lärvore jungar, dessutom skulle undergå prövning i ett eller annat ämne för som flyttning vid höstterminens början. Kommittén framhåller jämväl, att ifrågavarande arbete kunde uppfattas såsom ett ingrepp i föräldrars och målsmäns rätt att åtminstone under fritt förfoga över barnen sommaren och efter sin uppfattning bereda dem arbete eller nöje. egen Även kommissionens förslag, så vitt kan döma efter dess om man allmänna ordalag, skulle innebära mindre anledning till anmärkmera ningar än 1895 års bestämmelser, kvarstå dock enligt vårt förmenande avsevärda betänkligheter. Då kommissionen särskilt nämner studiet av någon författares verk, så detta syfta närmast på ämnet svenska, synes möjligen även andra språk. I grunder till kursplan för svenska å att det är fråga obligatoriskt feriearbete.

gymnasiet angives tydligt, om

Det heter nämligen sid. 605: För ett bättre tillgodoseende av kravet på omfattande litteraturläsning har kommissionen även tänkt sig obligamera toriskt feriearbete i detta ämne Vad beträffar särskilt ämnet svenska, nu må erinras därom, att detta ämne, före 1905 års läroverksstadga hade som 8 veckotimmar i gymnasiet och efter denna stadgas ikraftträdande 11, nu

enligt kommissionens förslag skulle å latingymnasiet och det nysprålzliga i

gymnasiet i tre ringar erhålla antal 11 veckotimmar, å realgymnasamma siet till vilka böra läggas 3 veckotimmar i realskolans högsta klass, som motsvarar nuvarande första ringen i gymnasiet, alltså 14, respektive 12 timi veckan. I betraktande denna avsevärda ökning i timantal synes mar av det motiverat att införa obligatoriskt feriearbete för detta ämnes speciella

räkning.

Beträffande särskilt lärjungarna i gymnasiet förtjänar en annan synpunkt att beaktas. Dessa lärjungar äro ofta under sommarferierna uppmed förberedande praktiskt arbete, är betydelse för deras tagna som av fortsatta och framtida verksamhet, icke sällan även med förvärvs-

utbildning

-arbete, vilket förmodligen blir ännu vanligare hädanefter, då obesenare medlade lärjungar efter all sannolikhet komma att bli talrikare på detta

skolstadium. Ferierna böra fria från obligatoriskt skolarbete för att vara

kunna så vitt möjligt ägnas åt vila och nyttigt kroppsarbete.

Mot fria studier i betydelsen frivilliga studier under sommaren ha vi att invända, då vi i likhet med majoriteten äro

givetvis ingenting övertygade vikten självständiga studier för de mognare lärjungarna.

om av För sådana studier läraren böra giva lämpliga anvisningar, avpassade

torde

efter lärjungarnas individuella behov och intressen.

Att växtinsamling alltjämt i viss utsträckning göres obligatorisk

under finna vi blott naturligt och berättigat utan alldeles sommaren,

ofrånkomligt. Detta feriearbete påbjudet även före 1895 års kungörelse

var obligatoriska feriearbeten och är också av en väsentligen annan om karaktär än andra feriearbeten.

i Av N. Helger och s. Söderman fysisk fostran. ang.

I det kapitel kommissionens betänkande, som ägnas åt fysisk av fostran, fastslås såsom bjudande plikt att vid skolarbetets planläggning en och städse hava för vikten ungdomens fostran

organiserande ögonen av

till sunda och friska människor. Lämpligt anordnade och avvägda kroppsövningar äro enligt kommissionens mening i hög grad ägnade att motverka ett ansträngande intellektuellt arbete. Idetta avseende

följderna av underkastas den nuvarande skolorganisationen ganska ingående kritik.

en Sålunda erinras bl. därom, att skolan för närvarande icke i tillräcklig a. inriktat sitt intresse på att tillgodose lärjungarnas behov

utsträckning av

friluftsliv i med stärkande och roande kroppsövningar under

förening

och lekens form. Det betecknas påtaglig brist i de idrottens som en nuvarande bestämmelserna för gymnastiken, att uraktlåtit framhålla man lekens och idrottens för lärjungarna karaktärsdanande be-

gymnastikens,

och kommissionen utvecklar närmare, huru kroppsövningarna i

tydelse, nämnda hänseende påverka de I fråga om gymnastiken

gynnsamt unga.

framhålles, att den utvecklar sådana egenskaper lydnad, vakenhet, som

energi och viljestyrka. Leken och idrotten giva lärjungarna hurtighet,

tillfälle visa och inbördes hjälpsamhet, ansvarskänsla

att prov på rådighet

941-210409. I.

gentemot kamrater samt på

ledarebegåvning. Vidare bringar kommissio-

nen också i erinran det kravet gamla på sådan omläggning undervisav ningen i gymnastik, lek och idrott vid

läroverken, att dagliga kroppsövningar för samtliga lärjungar möjliggöras.

Efter kommissionens i det

föregående angivna utan tvivel riktiga

värdesättning av den fysiska fostran hade man väntat, att kommissionen

skulle föreslå förstärkt en avsevärt ställning för ämnet gymnastik med lek

och idrott. Beträffande realskolan och motsvarande klasser

av lyceet och

flickskolan kan man nog också med visst fog

säga, att kommissionen, i den utsträckning det med

hänsyn till övriga ämnens

berättigade krav

låtit sig göra,

tillgodosett den fysiska fostran.

Visserligen har

av olika skal till gymnastik icke anslagits mer än fyra timmar i veckan i

klasserna 2 och 4 samt tre timmar iklass då kommissionen men

därjämte föreslagit, att halv

en dag i veckan lämnas fri från lektioner och

anslås till idrottsövningar,

utflykter och exkursioner, ivilka

lärjungarna obligatoriskt skola deltaga, och då vidare

avsevärd tid anslagits till

prak-

tiskt arbete, måste det likväl erkännas, att den fysiska fostran erhållit en relativt god ställning realskolestadiet.

på

För gymnasiet föreslår

kommissionen också fyra timmar gymnastik

i veckan samt halv en dags ledighet för friluftsliv. Men kommissionen

har ansett, att denna halva

dags användande till idrottsövningai och

ut-

flykter icke bör obligatoriskt för vara lärjungarna i gymnasiets båda högsta

ringar, utan har tvärtom framhållit, frihet att bör lämnas dessa ringars

lärjungar att under den från lektioner

lediga tiden tillgodose de berättigade intressen, ligga dem

som närmast om hjärtat. Då därtill kommer,

att för gymnasiet icke

ifrågasatts något praktiskt arbete såsom obliga-

toriskt, hava icke kunnat

finna, att de principer, kommissionen

som

fastslagit i fråga ungdomens om fysiska fostran, blivit i erforderlig utsträckning tillämpade i den föreslagna

undervisningsplanen för gymnasiet.

Det torde med stor visshet kunna antagas, den för de båda att

högsta ringarna medgivna frivilligheten i avseende i de på deltagande

idrottsövningar och utflykter, för vilka

halvdagsledigheten i främsta

rummet är avsedd, kommer

att rikligen utnyttjas dessa ringars

av lärjungar,

vilka just befinna i den

sig ålder, då de sig för i

anse stora att deltaga

De, intresserade idrott,

sina kamraters lekar och nöjen. som äro av yngre

tävlingar och

helt visst att ñnna de allmänna idrottsföreningarnas komma

de ordnade, måttfulla övlångt lockande, än pedagogiskt

rekordjakt mera

åter, somiäro mest ivriga

under skolans ledning. De lärjungar

ningarna

skulle behöva den värdefulla studier, och därför allra bäst i sina som

arbete, friluftsliv även efter motvikt ansträngande intellektuellt som mot

i de allra flesta fall kommissionens mening erbjuder, komma säkerligen

friheten till det, ligger dem närmast om hjärtat,

att begagna sig av som

bör det att det blir mycket

bokligt arbete. Slutligen påpekas, nämligen

verkligen användes för tillgodosvårt att kontrollera, huruvida ledigheten

Det till hands att tänka sig seende berättigade intressen. ligger nära av i vissa fall kan komma att användas

den möjligheten, att denna ledighet

motsats till fysisk fostan. till sådant, kanske står i den skarpaste som det sida, be-

Beträffande halvdagsledigheten är ytterligare en som

betänkande framhållit, att det höver Kommissionen har i sitt

belysas.

läroanstalterna torde bliva oundåtminstone vid de medelstora och större

utvälja särskilda att bland de äldre, därtill lämpade lärjungarna

gängligt

Detta kommissionens åsikt även ur uppfostbiträdande ledare. är enligt

önskvärt, då osökta tillfällen erbjuda

ringssynpunkt synnerligen därigenom förmåga självdisciplin, självstyrelse

sig för utveckling av lärjungarnas av

Dessutom har och huvud ordnad samverkan under gemensamt ansvar. över

kommissionen ett verkligt statsintresse, att lärjungarna, det synts som

erhålla rationell idrottslig

särskilt i de högre undervisningsanstalterna, en

efter slutad skolgång på kommande och ledning, så att de

undervisning

verksamhetsområden kunna värdefull insats i ledningen av skilda göra en

Skola dessa intentioner kunna förverkligas, den nationella idrottsrörelsen.

de äldre i läroverket, eleverna

det väl nödvändigt, att just lärjungarna

är

i idrottsövningarna. Endast på så

i de högsta. ringarna. verkligen deltaga

biträdande ledare de övninkunna de bliva till nytta som av yngres sätt

utbildning till blivande ledare av

samtidigt de erhålla en god

gar, som

vårt lands idrottsväsen.

kommissionen tillräckligt beak- Att den fysiska fostrans krav av

också framgå vid jämförelse

tats beträffande gymnasialstadiet synes oss en

detta å gymnasiet, och

mellan den tid, förut varit anslagen åt ämne som

Å den tid, kommissionen utmätt åt detsamma. detta stadium äro

som för närvarande fyra timmar å 45. avsedda för obligatorisk

minuter gym-

nastik samt tvågtimmar för fäktning. Dessutom före 1917 60 tim-

voro

mar anslagna till skjututbildning och därmed sammanhängande övningar.

Dessa voro förlagda till början höstterminen, och under den tid de

av pågingo inskränktes undervisningen i läroämnena. Vilken åsikt än

man må hava dessa övningars berättigande i övrigt, kan det väl dock

förnekas, att de erbjödo tillfällen till kroppsrörelse i förening med stär-

kande friluftsliv. Enligt kommissionens förslag skall till gymnastik med lek och idrott anslås fyra timmar i veckan, varjämte halv dag i

en veckan skall lämnas fri från lektioner för att användas till idrottsövningar, utflykter och exkursioner, dock att deltagandet i dessa idrotts-

övningar och utflykter skall frivilligt för lärjungarna i gymnasiets

vara

båda högsta ringar. För att bereda tid på. timplanerna för denna ledig-

het har kommissionen föreslagit att ungefär halva antalet lektionstimmar förkortas till 40 minuter. Detta innebär givetvis, att även ungefär halva antalet gymnastiklektioner bliva 5 minuter kortare än för närvarande

iregel är fallet. Tages tillbörlig hänsyn till åberopade omständig-

heter utfaller jämförelsen ingalunda till den föreslagna undervisningsplanens fördel.

Av ovan anförda skål, och då vi ansett det i hög grad önskvärt, att ungdomens fysiska fostran blir bättre än hittills tillgodosedd även på gymnasiet, hava vi inom kommissionen påyrkat dels att 5 lektionstimmar i veckan anslås till gymnastik i varje gymnasiering, och dels att

lärjungarna i gymnasiets båda högsta ringar i avseende på deltagandet

i de idrottsövningar och utflykter, anordnas å den för friluftsliv

som anslagna halva dagen, likställas med sina kamrater i realskolan ochgymnasiets första ring. Dessa våra yrkanden överensstämma såväl med kommissionens principiella ställning till frågan med de hörda sak-

som

kunnigas förslag.

I ovanstående yttrande, i vad det timtalet för gymnastik med

avser lek och idrott å gymnasiet, har G. Martin instämt.

Av A. B. Bergstrand och G. Martin lektionstidens längd.

ang.

l för den kommissionen föreslagit för

motiveringen timplan, som

realskolan, framhålles, att arbetsbelastningen i form arbete på låro-

av rummet i den realskolan icke blir större an den, som å mot.-

nya svarande skolstadium förefinnes och i stort sett befunnits kunna utan

bäras larjungarnw. Härvid må först påpekas, att de erfarenheter,

men av

i Betänkande framläggas i fråga samundervisningen i olika

som om skolor, vid handen, att både kollegier och skollåkare vid statssam-

giva

skolorna hava ganska skiftande meningar i fråga om arbetsbelastningen,

vad flickorna i dessa skolor beträffar. Men bortsett härifrån

synes oss ovanstående uttalande i viss mån missvisande så till vida, att den

nya

avhandlas, icke upptager de obligatoriska idrottsövningar timplan, som

skola förekomma i den realskolan halv dag i veckan m. m., som nya en och för de fyra klasserna sammanlagt i tid motsvara 16 lektioner.

som Kommissionen att den omständigheten, att lårjungarna få tillfälle

menar, till stärkande friluftsliv halv dag varje vecka och därigenom erhålla

ledighet från teoretiskt arbete skall

en långre sammanhängande vara att kraftigt bidraga att skydda lärjungarna från överansträngningens ägnad

fzirzw. l detta sammanhang tages ingen hänsyn till att denna ledighet erhålles skolarbetets hoptrångande på 51/2 lagar och sålunda på

genom

bekostnad den tid, larjungarna eljest skulle fritt disponera.

av som

Kommissionen har emellertid för att möjliggöra denna halvdags-

och dess konsekvens, timplan, upptagande i regeln 7 lektioner

ledighet en

viss kompensation, nämligen att 4 de 7 lektio-

dagligen, föreslagit en av skulle få längd 40 minuter. Den föreslagna tidsbesparingen

nerna en av

vecka för klass till 90 a 105 minuter, under det att ledig-

per uppgår var

heten skall motsvara 4 lektioner a 40 minuter med mellanliggande raster, alltsa 185 å 190 minuter. Skillnaden är sålunda minst 80, högst 100 minuter.

Än därför påkallad. Den

yrtterligare kompensation synes oss vara

kunde enklast åstadkommas på så satt, att alla lektioner, även de 3 morgonlektionerna, längd 40 minuter. Därigenom skulle skoltiden i

finge en av

klass minskas med 90 minuter vecka, motsvarande tiden för 21/4 var per

lektioner a 40 minuter, minskning, skulle stå i en som nära överensstämmelse med den påpekade skillnaden mellan tiden för

ovan friluftsledig-

heten och inskränkningen arbetstiden i skolan. För av realskolans fyra klasser skulle sålunda den föreslagna tidsvinsten av oss motsvara tiden för 9 lektioner vecka. per

Den lättnad, härigenom skulle vinnas, kan

som synas obetydlig, men torde i längden kunna Viss Att få vara av en betydelse. en motsvarande avlastning av timplanen genom att minska timtalen för de särskilda ämnena torde säkerligen möta mycket stora Då vi

svårigheter. anse, att den

nya realskolans timplan, även bortsett från ställer

idrottsövningarna, mycket

stora krav på lärjungarnas hålla vi dessa

prestationsförmåga, före, att öv-

ningar, ,om de skola få den avsedda betydelsen för fos-

ungdomens fysiska

tran, icke få inkräkta på den tid, förut för som ansetts behövlig lärjungarnas arbete i hemmet och för deras vila. . Det torde vidare betydelse för

vara av undervisningens planmässiga

bedrivande, att det icke förekommer återkommande

en dagligen växling

mellan lektioner olika längd. Rytmen i med

av undervisningen hänsyn

till läxförhör, preparation nästa läxa måste ändras.

av 0. s. v. oupphörligt

Därtill kommer, att den vinst, de lektionerna som längre skulle innebära för undervisningen i de särskilda och bliva ämnena klasserna, skulle

mycket oberäknelig. Att rektor vid läsordningens skulle kunna uppgörande taga

hänsyn till att alla de olika klasserna i alla under årens ämnen lopp finge en rättvist avvägd proportion 40- och 45-minuters lektioner, torde av vara ogörligt, även den kommissionen förordade

om av koncentrationsläsningen gjorde schemaanordningen komplicerad än förut. Det därför

mera synes innebära reda och ordning, att alla lektioner .få mera samma längd.

Slutligen må påpekas, att i utlandet, i Schweiz och

man ex. Tyskland, ibland just i syfte att bereda plats för

idrottsövningar, ivissa

skolor helt övergått till 40-minuters lektioner. Enstaka

exempel på

en liknande anordning finnas även i vårt land inom de enskilda eget skolorna. v

Vad gymnasiet beträffar, kommissionens frilufts-

är enligt förslag

ledighetens ställning en annan, genom att den i de båda övre

ringarna

icke skulle få obligatorisk karaktär dock måste samtliga lärjungar en -i de exkursioner, någon gång skulle omväxla med idrotts-

deltaga som

emellertid förut på alla linjer så

övningarna. Gymnasiets timplan är pass

belastad, att de självständiga studier, delvis i samband med deltagande i skolan anordnade tillvalskurser, kommissionen förutsätter skola av som icke kunna få än ett ganska knappt tillmätt utrymme i äga rum, mer lärjungarnas arbete. Den minskning arbetstiden i skolan, som ovan av framställda tillämpat på gymnasiet, skulle innebära, torde

förslag, även

kunna värde för ovannämnda gymnasiestudier. Därtill kommer, vara av alltid skall förenat med realskola och därför att ett gymnasium vara en bör hava lektionstider denna.

lämpligen samma som

Ehuru i timplan i allmänhet beretts något större tid för

lyceernas

självständiga studier å det högsta stadiet, synes det icke föreligga något skäl särskilt för denna skolform stadga längre lektionstid än för realatt

skolan och gymnasiet.

Av flickskolorna är B-skolan organiskt förbunden med realskolan och torde redan detta skäl böra hava lika långa lektioner som av denna. A-skolan däremot självständig ståtllning. Jämför man

intager en

dess med timplanen för Statens normalskola för flickor,

timplan ex.

visar det sig, att kommissionens förslag innebär icke oväsentlig ökning en den skoltiden. Då friluftsledigheten i denna skola skulle

av dagliga

få karaktär för alla klasser utom den högsta, synes oss en

obligatorisk avkortning Inorgoiilektionernas längd till 40 minuter vara väl moti-

av verad även i denna skoltyp. På vad anförts hålla vi före, att lektionstidens längd grund av ovan inom alla kommissionen föreslagna skolformer borde genomgående fastav ställas till 40 minuter.

Av G. Martin, J. Samuelsson, E. Staaf och S. Söderlindh ang. gymnasiets ställning inom den föreslagna organisationen m. m.

Fullt med kommissionen både bottenskoletankens principiense om ella riktighet och därom, att det icke lämpligt eller nyttigt att längre vore

uppskjuta denna tankes realiserande, hysa dock i flera viktiga punkter

uppfattning, avviker från majoritetens inom skolkommissionen. en som Ehuru vi icke reserverat mot kommissionens beslut i denna utgångs-

oss punkt för reformen och icke heller i någon de för dess förslag

annan av konstitutiva punkterna, hava vi ansett böra i korthet angiva vår ställ-

oss

ning till vissa frågor, som sammanhånga med organisationen.

Vissa de betänkligheter, framställts mot att låta vår

av som nuvarande folkskola i hela dess utsträckning tjäna underlag för den

som högre undervisningen, äro utan tvivel befogade, och vi kunna för vår del icke i allo instämma i den motivering, kommit till uttryck i Be-

som tankandets första kapitel.

Våra farhågor hava framför allt rört frågan, huruvida den bildning,

de högre allmänna laroverken att bibringa, med den föreslagna som avse organisationen skall kunna hållas uppe vid sin nuvarande nivå, och då trots dessa farhågor med våra röster stödja kommissionens förslag, hava vi även sökt att efter bästa förmåga medverka till åstadkommandet

garantier i denna riktning.

Då det gällt att fatta position i själva huvudfrågan, ha emellertid för framför allt tvenne omständigheter varit avgörande. För det första

oss ha de sociala fördelarna sådan i bästa mening demokratisk reform

av en synts så betydande, att en snar lösning frågan redan denna

oss av ur synpunkt måste önskvärd. För det andra ha statsmakterna

anses genom upprättande den kommunala mellanskolan för sin del redan partiellt

genomfört bottenskoleprincipen, och de hittillsvarande följderna denna

av princips tillämpning måste, utan att bevisande, dock tala till

vara anses förmån för ett fortgående den inslagna vägen.

En olägenhet av ganska allvarlig art, som medföljer den sexåriga

bottenskolan, är den oundvikliga förlängningen av skoltiden fram till studentexamen. Vi fasta uppmärksamheten vid det förhållande, att även i andra länder lvsl:land och Österrike, där sökt genomföra

ex. man enhetsskolan, vanligen ett års förlängning av studietiden i den högre skolan visat sig nödvändig. Den torde heller icke kunna undgås, med mindre

vara än att en differentiering rum redan på folkskolestadiet, vilket icke

ager

överensstämmer Ined bottenskoleprincipen och dessutom i flera

synes vara

avseenden svårt realisera. l avsikt att undgå sådan förlängning ha att en

vi undersökt andra organisationsmöjligheter såsom ett sexårigt gymnasium,

högre skola, byggd på den nuvarande folkskolans femte, och en

en sjuårig

dess fjärde klass. Enligt vår åsikt skulle emellertid

åttaårig, byggd på

dessa alternativ bli tillräckligt stark skoltyp, och det sista intet av en skulle dessutom beteckna ett alltför stort avsteg från bottenskoletanken,

sådan den hos allmänt uppfattas. oss Det darest de kommissionen föreslagna inträdesår nog sant, att, av till realskolan och gymnasiet samt bestämmelserna om flytt-

prövningarna den stränga tillämpning, siffran för genomsnitts-

ning finge som avses, åldern, vilken icke såsom komme att ökas talrika kvarsittares nu genom lasterminer, ingalunda skulle med ett helt år överstiga den nu-

övertaliga

varande. Men detta hindrar icke, att larjunge, på normal tid en som skolan, obestridligen kommer att nå fram till studentexamen

genomgår

först ett år än ar fallet. senare, nu Emellertid torde kunna räkna på att begåvade låirjungar, man ha för avsikt att söka intrade i realskola, utan svårighet skola som en kunna klass i den sexåriga bottenskolan och således hoppa över en vinna år. Men det efter vår mening också önskpå detta satt ett vore där så ske kan, särskilt i de större städerna, dar olägenheterna värt, att

tidsförlångning bliva mest kånnbara, anordningar vidtoges i syfte

av en de organisationen mot inhämtandet

att undanröja svårigheter, som reser

folkskolekursen på fem år. av Det har vidare tvivelaktigt, huruvida realskola den synts oss en av kommissionen föreslagit, skall kunna utgöra betryggande grund för art en detta särskilt i betraktande de fordringar på kunskaper i tre

gymnasiet, av

frannnande levande språk, måste ställas på den från ett svenskt larosom verk utgående studenten. tillfredsställande realexamen kan avlåggas efter års folk- Att en sex skolelçurs och realskolår, vi styrkt de resultat, som de fyra anse genom kommunala mellanskolorna hittills presterat. Wen det framgår icke lika

klart dessa resultat och den över dem uppgjorda statistiken, att en av realskola denna skulle utgöra ett solitt underlag för ett treav typ aven Att de relativt få lärjungar sannolikt de för studier

årigt gymnasium. -

95---210409.I.

mest lämpade genomgått den kommunala - som mellanskolan och sedan

övergått till gymnasiet, där i allmänhet

förmått tillgodogöra under-

sig

visningen lika väl sina kamrater, bör som icke förleda till

någon generella

slutsats. En direkt jämförelse

mellan den kommunala mellanskolans och

de allmänna läroverkens studieresultat har icke blivit anställd. Det är

nämligen icke till fyllest att

härvidlag stanna vid jämförelse mellan de en

båda skolformernas

betygsresultat i realskolexamen. Vad först och främst

de högre allmänna läroverken

beträffar, vore det uppenbarligen

orättvist

att bedöma nederstadiets studienivå efter resultaten idenna examen. Men

liksom vid dessa skolor

lärjungar i mycket stort antal från

övergå femte

klassen till gymnasiet, så att realskolexamen endast avlägges av relativt

få, så visar statistiken, liknande

att ett förhållande äger rum även vid

realskolorna för där gossar, år 1920 lärjungarna i femte klassen av 45 %

fortsatte i sjätte och mindre

än 37 övergingo till

högre allmänt läro-

verk för att där fortsätta

å gymnasiet, och likaså, ock i

om mindre grad,

vid samskolorna, där

respektive siffror för år beträffande samma gossarna

voro 57 % och 31 %. Sannolikt i alla är, att dessa fall de till

gymnasiet

övergående i stort sett äro de för studier

bäst begåvade. Någon

motsvarighet till dessa förhållanden finnes icke i fråga om de kommunala mellan-

skolorna. Varje jämförelse mellan de allmänna läroverkens och de kom-

munala mellanskolornas

gossar, som grundar sig på resultaten i realskol-

examen, skulle därför givetvis bliva i viss mån missvisande till de senafördel. res

Den farhågan till

ligger nära hands, att ett 3-årigt gymnasium, byggt

på en 41-årig realskola, skall kunna nå samma resultat det nuvarande som

4-åriga gymnasiet. Enligt vår mening vore ett 4-årigt gymnasium, byggt på 3 realskoleklasser, från

en gymnasiets synpunkt i alla avseenden lämp-

ligare Organisationsform. Det

synes oss självklart, att 1 år i realskolan-

plus 3 gymnasieår icke

äro likvärdiga med 4 gymnasieår. I realskolans

högsta klass måste kurserna i många ämnen på grund den förestående av

examen avrundas och kunna läggas på samma sätt i första som en

gymnasiering. Vidare är lärjungematerialet allt för osovrat. Det ligger

i sakens natur, bättre att ett resultat kan uppnås i

en gymnasiering med

efter den en gallring av art, kommissionen tänker

sig, sovrat lärjunge-

material, med ett enhetligt studiemål och under ledning bättre kvali-

av ficerade lärarkrafter, än vad fallet kan bli i fjårrle realskoleklass.

En ytterligare omständighet, efter vår mening talar för 4-

som en årig gymnasiekurs är, att flertalet gymnasier komma att inom sig samla lärjungar från olika realskolor. Ty det år känd erfarenhet, att ganska

en rundlig tid åtgår, innan lärjungar, haft olika lärare och måhända.

som ofta undervisats efter olika metoder och läroböcker, hinna sammanarbetas till sådan homogenitet, att klassens arbetstakt kan bli normal.

Slutligen vi brist hos det 3-åriga gymnasiet däri, att lati-

se en net, för tillfredsställande studium tre år även enligt

vars majoritetens

mening äro otillräckliga, måste inträda i den fjärde realskoleklassen, där

dess ställning givetvis måste bliva betänkligt Det torde

svag. nämligeni

många realskolor bliva svårt att anskaffa verkligt kompetenta lävrarkrafter i latin. Det kan icke undgås, att i många fall måste nöja sig med

man svagt kvalificerade sådana eller rent alldeles avstå från att lämna lär-

av jungarna det tillfälle till latinstudier, på vilket de ha

rättmätiga anspråk.

Det bör också i detta sammanhang påpekas, att det krav

på en fyraårig

kurs i franska, som från så många håll med fog har framställts,

genom kommissionens förslag endast i undantagsfall blir

tillgodosett.

Om den realskoleklassen bibehölles såsom med den

s. parallell

första gymnasieringen och inträdesprövningen till gymnasiet förlades

efter genomgången realskolans tredje klass, skulle gymnasiet

av alltjämt kunna bestå såsom fyraårigt. En skärpning fordringarna för

av realexamen av den art kommissionen föreslagit jämte till flera områden

en utsträckt kompetens för denna skulle sannolikt höja dess anseende

examen hos allmänheten, så att den bättre motsvarade sitt mål

att vara en allmän

avslutningsexamen på mellanstadiet.

Om vi trots de svagheter, sålunda efter vår åsikt vidlåda

som en

organisation med ett treårigt gymnasium, byggt på en fyraårig real-

skola, dock våga tro, att den allmänna bildningsnivån efter

även genomförandet sådan organisation skall kunna hållas vid den

av en uppe höjd, att vårt lands kulturella ställning icke lider något avbräck, och

om vi därför avstått från att framlägga något eget förslag i

ovan antydd riktning, så beror detta därpå, att i kommissionens förslag ingå

anordningar

olika slag, äro ägnade att avlägsna eller motväga de antydda av som bristerna.

Kommissionen har sålunda bestämt hävdat nödvändigheten av fyraåriga och därigenom även berett plats för grekiskan å det nya

latinstudier

gymnasiet. Om latinets ståtllning i realskolan icke är så solid, som önskligt

kan detta språk å andra sidan å gymnasiet glädja sig åt viss förvore, en

stärkning och har i lyceet fatt synnerligen position. Franskan

en gynnsam

måste visserligen i regel nöja sig med treårig kurs, dess timplan

en men

är å humanistiska och nyspråkliga gymnasierna väsentligen förstärkt, var-

till kommer, att dess ställning å avvikande realskole-, gymnasie-

en resp. typ samt å lyceet måste betecknas som mycket god.

De allmänna olägenheter i pedagogiskt avseende, i det föregående

som berörts, ha visserligen icke kunnat helt undanröjas, den prövning

men om

studieförutsättningarna vid inträdet å gymnasiet, på vilken kommis-

sionen med rätta fäster stor vikt, noggrant genomföres i enlighet med kommissionens avsikter, så år därmed mycket vunnet. Lärjungematerialets kvalitet å gymnasiet blir då i viss mån garanti mot befarad sänkning

en en

bildningsnivån. l riktning äro flera andra bestämmelser rörande av samma

ägnade att verka: flyttningsbestämmelserna, den i vissa fall föregymnasiet

skrivna delningen av klasser, förekomsten av specialkurser, fordringarna

på lärarnas kvalifikationer m. m.

Den viktigaste förutsättningen för vår anslutning till föreliggande

organisationsförslag har emellertid varit införlivandet därmed av den läro- Verkstyp, för vilken kommissionen valt benämningen lyceum. Därigenom

lärogången i denna skolform kan anordnas utan någon hänsyn till att en studierna realexamen och blott med tanke på bästa sättet att

avbrytande

de skolåren, bör lyceet enligt vår mening, dessa möjligutnyttja sju om

heter väl tillvaratagas och detta fallet med den kom-

- synes oss vara av

missionen föreslagna timplanen kunna lämna ur bildningssyrnpunkt syn-

resultat och i sin mån utgöra garanti för upprätthållan-

nerligen goda en

det studentexamens nivå. Denna skoltyp bidrager dessutom att skänka

organisationen den rörlighet och anpassningsförmåga, som är nödvändig,

för att den skall kunna tillgodose skilda orters och olika individers intres-

och alldeles särskilt väl lämpad för just sådana större sen, synes oss sam-

hållens behov deras, till vilka dessa skolor kommissionen tänkts

som av,

förlagda.

Då vi mot varandra vägt å sidan de brister, blivit

ena som ovan

antydda, å den andra de sociala och pedagogiska fördelar, som förslaget

innebar, ha vi, såsom redan framhållits, funnit de skäl, tala för det-

som

bestämt övervägande. Denna vår ståndpunkt har ytterligare vunnit

samma,

i styrka, då vi betånkt, att ett dröjsmål med skolfrågans lösning kan inne-

bara fara för att de synpunkter, här velat havda och i

som som nu föreliggande förslag vunnit beaktande, på ett vida mindre tillfredsställande sätt bliva tillgodosedda. Övertygade därom, att det kommissionen fram-

av lagda organisationsförslaget, för den händelse det utan avsevärda beskärningar eller förändringar vinner statsmakternas godkännande, skall i stort sett fylla de fordringar, böra ställas på reform av vårt högre skol-

som en väsen, hava vi således ansett kunna och böra skänka det vår anslut-

oss ning.

Av I. Swartling och A. Åström begynnelsespråket i realskolan.

ang.

Under kapitel Vll i betänkandet har kommissionen i samband med behandlingen realskolans allmänna organisation funnit sig böra till sär-

av skilt skårskådande upptaga spörsmålet rcalskolans språkproblem och

om därvid framhållit nödvändigheten att inom realskolan bereda ut-

för två främmande språk. På gång betonas emellertid rymme samma

angelägenheten att viss rörlighet åvâtgabringas, så att blott, såsom

hittills, tyska och engelska viss fastställd ordning obligatoriskt ingå

i en å realskolans undervisningsplan, utan att denna ordning vid del skolor

må kunna omkastas, och att aven det tredje stora kulturspråket, franska,

i vissa fall må kunna i realskolan inträda i stallet för ett av de båda

germanska språken. Av praktiska skål, sårskilt för övergången till

gymnasiet, har det emellertid funnits nödvändigt att fastslå vissa bestämda typer med avseende den ordningsföljd, vari de båda språken böra inträda, och att därvid bestämma normaltyp, skall förekomma å alla

en som ter, där realskola finnes. De språk, enligt kommissionens me ning

som böra ingå i denna normaltyp, äro och engelska, detta i överens-

tyska

stämmelse med vad för närvarande är fallet. Däremot har kommis-

som sionen ifrågasatt lämpligheten att den nuvarande ordningen mellan dessa

av språk bibehålles och på skäl, i betänkandet närmare utvecklas, kom-

som mit till det resultatet, att ordningen mellan de båda språken bör omkastas och att sålunda engelska, i stället för såsom hittills tyska, bör normalt inträda såsom första främmande i realskolan. i

språk

Medan vi för övrigt instämma i den tankegång, kommissionen

som utvecklat i fråga realskolans språkproblem, kunna vi dela kommissionens

uppfattning det behövliga eller ändamålsenliga att vid övergången till

den skolorganisationen principiellt kasta den hävdvunna ordnings-

nya om

följden mellan tyska och engelska. De invändningar, sällan riktats mot

som lämpligheten tyska såsom först inträdande främmande språk i realsko-

av lan, ha i det hela gått ut på att detta språk sin formrikedom och

genom

invecklade grammatik vid undervisningen lärjungarna krävde abstrak-

av tioner och ett tänkande, de på ett tidigt stadium i regeln vore

som mäktiga, varför resultatet undervisningen stode i rimligt förhållande

av till det arbete och den tid, däråt ägnades. Även dessa och lik- - som om nande betänkligheter i någon mån haft fog för sig, då det gällt den

nuvarande skolorganisationen med lärjungar i 9- och IO-års åldern, synas de i det väsentliga förlora sittiberättigande med avseende på den föreslagna organisationen, där lärjungarna först vid 12-13 års ålder skola börja studiet främmande språk efter att hava erhållit flerårig och

av en ganska omfattande undervisning i modersmålet. Kommissionen erinrar visserligen dessa ändrade förhållanden synes icke vilja tillerkänna

om men dem någon egentlig betydelse i berörda avseende utan betonar icke desto mindre såsom sin åsikt, att engelska även under de förhållandena är

nya

att föredraga framför tyska såsom begynnelsespråk.

Detta sammanhänger med den ståndpunkt, kommissionen inta-

som

i fråga begynnelsespråkets betydelse för lärjungarnas allmänna

ger om

språkbildning. Enligt den hävdvunna uppfattningen har det ansetts vara särskilt värde att till begynnelsespråk eller grundläggande språk välja

ett språk, sin formrikedom och sin grammatiska byggnad i

som genom

övrigt varit ägnat att från början taga i anspråk och uppöva lärjungarnas

förmåga språklig utveckla deras sinne för klarhet och reda i

av analys,

språkligt avseende och sålunda skapa lämplig grundval även för studiet en andra språk. Kommissionen underkänner riktigheten denna av av uppfattning och hävdar, att varje språk studeras för sin skullv, den egen om ock medgiver, att de olika språken i flera avseenden vid undervisningen

lika vill som i livet stödja varandra. För kommissionen det sålunda synes ur här berörda synpunkt i det hela likgiltigt, vilket språk våljes vara som

till begynnelsespråk. Det torde dock kunna ifrågasilttas, den kom-

om av missionen utdömda uppfattningen verkligen varit villfarelsc. Erfarenheen ten har givit vid handen, att latinstudiet i hög grad ägnat att skapa var fasthet och säkerhet i lärjungarnas språkkunskaper i det hela, och att latinets successiva undanskjutantle i skolan, även detta andra skäl varit om av motiverat, angivna synpunkt varit till skada. Nåtr tyska i dess ställe valdes ur till grundläggande språk, skedde emellertid detta icke enbart därför, att

tyska

ansågs litmpligare såsom begynnelsespråk än något annat språk, utan tillika dåirför, att det på gång för vårt folk större praktiskt värde samma var av än ex. franska, som eljest rent pedagogiskt sett kunnat ifrågasättas såsom en ersättning för latinet. De pedagogiska skäl, talat för

som lämpligheten av tyska såsom begynnelsespråk i våra skolor, äga giltighet även

synas oss

med avseende på den skolorganisationen, de

nya på samma gång som

pedagogiska invändningarna däremot försvagats förskjutningeni

genom lårjungarnas ålder. Den omständigheten, att det andra främmande språket enligt den organisationen inträder redan ett år efter

nya begynnelsespråket, visserligen frågan ordningsföljden mellan språken mindre

ger om räckvidd, än den har för den nuvarande

skolorganisationen, men utgör

intet skal för att kasta den tillämpade mellan

om nu ordningsföljden tyska

och engelska.

Till stöd för sin teori den större lämpligheten, om även rent peda-

gogiskt, av språkföljden engelska-tyska åberopar kommissionen erfarenhe-

terna från de försök med sådan språkföljd, under flera eller färre en som .år kommit till utförande dels vid tvenne statsläroverk, dels ock vid del en enskilda laroanstalter. Kommissionen finner det de inhämtade omdöav mena ådagalagt, att engelskans studium på det tidigare åldersstadiet snabbare leder till ett användbart resultat studiet än av tyskan, samt att

engelskan visat sig låmpligare och bättre avpassad för de lärjungarnas

unga

förståndsmognad och förmåga språkligt tillägnande. Vad beträffar detta

erfarenhetsrön, må erinras, såsom ock kommissionen synes benägen senare medgiva, att det med avseende på kommissionens förslag har tämligen ringa beviskraft, enär det, med undantag för enda skola, hämtats från

en åldersstadier, skola ingå i den föreslagna skolorganisationen. Vad

som åter angår det förhållandet, att studiet engelska på grund av detta

av språks relativa lättlårdhet snabbare leder till ett användbart resultat ån studiet tyska, torde detta i det hela gälla blott det tidigare ålders-

av stadiet utan vilket åldersstadium helst. Att engelskans svåra uttal,

som såsom kommissionen i annat sammanhang framhåller, lättare tillägnas vid tidigare ålder, lårer i alla händelser kunna tillmätas någon nämnvärd betydelse vid åldersdifferens ett år 13-åringarna i första

en av mellan

klassen och 14-åringarna i andra klassen den realskolan. Det

av nya föreliggande problemet rör sig heller att för realskolans del ut-

om välja ett enda språk, vari undervisningen skall leda till ett användbart resultat, utan det gäller att planlägga undervisningen i tvenne såsom nödvåndiga befunna språk så, att kommer till ett användbart resultat

man både i det och i det andra språket. Det må att anordningen med

ena vara,

engelska såsom begynnelsespråk och tyska språk står i sam-

som andra

klang med den pedagogiska regeln från det lättare till det svårare, men härvid må anmärkas, att satsen ingen regel utan undantag torde galla icke minst inom pedagogikens Värld. Det klokt och ändamåls-

synes oss vara

enligt, zitt på undervisningsplanen till förmån för det lättare språket

man skjuter undan det svårare, i detta fall tyska, utan att bereder detta

man språk sådan ställning och, så långt möjligt är, ett sådant utrymme, att

en aven här ett användbart resultat må kunna uppnås. En omfattande erfa-

renhet ha ådagalagt, att undervisningen i engelska, med den ställ-

synes ning detta språk intager inom realskolan, lett till ett i det hela gott

nu resultat. Kommissionen hänvisar till att motsvarande erfarenhetsrön gjorts beträffande tyskan vid de berörda försök, vid åtskilliga läroan-

ovan som stalter anställts med engelska såsom begynnelsespråk och tyska i en Inera

undanskjuten ställning andra språk. De erfarenheter, kommis-

som som sionen åberopar till stöd för sin ståndpunkt, åro dock ganska begränsade och omdömena försöksresultaten något växlande. I skrivelse den 31

1921 till svenska freds- och skiljedomsföreningens centralstyrelse

mars

med anledning dess till skolöverstyrelsen ingivna framställning angå-

ende åtgärder för att engelska språket må bliva grundlägvidtagande av

för i främmande vid alla statens skolor har

gande undervisningen språk

framhållit, att försöken med engelska första och tyska

Överstyrelsen som

främmande klart utslag, i det att erfaren-

andra språk givit något

som låroanstalter den art, att försöken borde heterna vid vissa synts vara av

medan vid andra låroanstalter fortsatta försök ansetts fullt

fortsåttas,

befogade.

skrivelse uttalar såsom sin mening, att till

I samma Överstyrelsen grundläggande språk bör väljas det kulturspråk, som äger största pedagovårde för språkundervisningen. Beträffande tyskans giska som grundval

användbarhet i denna ställning finnes, framhåller Överstyrelsen, flerårig

beträffande från synpunkt aro till-

erfarenhet, engelskans betydelse samma

omfattande Överstyrelsens slutomdöme blir, räckligt rön annu vunna.

i fall i nuvarande saklåge förslaget införande engelska att varje om av

för undervisningen i främmande levande språk i alla

såsom grundläggning

skolor alltför framstallt, och att det för avgörande denna statens år tidigt av

kraves och omfattande prövning.

viktiga fråga ytterligare mera

Med avseende de båda berörda nuvarande och tillåm-

på språkens

nade ställning i realskolan må erinras, att, i gällande undervisningsnu för realskolan, åt det först intrådande främmande språket, tyska, an-

plan

29 veckotimmar, utbredda realskolans samtliga klasser,

slagits över sex

andra anvisats 14 veckotimmar, fördelade

medan åt det språket, engelska,

realskolans klasser. kommissionens förslag till tim-

på tre högsta Enligt

plan för den realskolan skulle engelska såsom begynnelsesprål; disponya veckotimmar i de klasserna och tyska, intrådandei över 17 fyra nera andra veckotimmar. Det kan förväntas, att med sådan klassen, över 16 en

i engelska skall giva ett resultat,

anordning undervisningen gynnsammare

den nuvarande realskolan kan i åmne, å andra sidan än uppvisa samma men

det undervisningen i tyska, begränsad till tre år år knappast rimligt, att

de nuvarande och med timtal, minskats från nuvarande 29 mot. sex ett som eller med 45 skall kunna lämna ett resultat till 16 veckotimmar nära proc.,

vårde den nuvarande realskolan, även om man mcdgiver, av samma som

96-210409. I.

att utbytet av undervisningen i tyska denna skolas

på lägsta stadium

står i önskvärt förhållande till den däråt

anslagna tiden. Kommissionen

har också i sin för den

motivering föreslagna undervisningsplanen med-

givit, att det i den realskolan

nya knappast skall bli möjligt att i

tyska

uppnå fullt resultat, det samma som hittills i detta språk ernådda, men hoppas, att skillnaden i alla händelser skall komma

att bli synnerligen stor. Enligt vår mening har kommissionen

åt undervisningen i engelska

berett en förstärkning, som är nödvändig eller och

behövlig, försvagat

tyskans ställning på ett sätt, kommer i

som att betänklig grad draga ned

kunskapsnivån i detta ämne och verka

menligt på lärjungarnas språkbild-

ning i det hela.

De teoretiskt

pedagogiska grunder, kommissionen anfört för

som

sitt förslag, att i realskolans normaltyp engelska bör inträda såsom det

första främmande och språket tyska studeras såsom det andra, hava

tydligen varit de för kommissionen

avgörande. Kommissionen har

funnit vägande skäl av rent praktisk art. tala för dess förslag. Under

hänvisning till det engelska språkets

stora utbredning i alla Världsdelar

och dess betydelse för den internationella

samfårdseln, en betydelse,

som låter det framstå såsom världsspråket framför andra språk, kommissiogör

nen gällande, att realskoleabiturienterna i de flesta

fall för sin framtida

verksamhet ha större nytta av engelska något Den av annat språk.

praktiska nyttighetssynpunkten bör sålunda

enligt kommissionens mening

fälla utslaget till förmån för

engelskan framför tyskan.

Riktigheten den slutsats, kommissionen av som drager de anförda ur premisserna, synes oss emellertid på goda grunder kunna Även

ifrågasättas. om man medgiver och måste medgiva, att

engelskan, rent allmänt sett,

intager en dominerande ställning i den internationella

samfärdseln, följer

därav icke med

nödvändighet, att det för varje folk

är av större nytta att

inhämta kunskaper i

engelska än ex. i tyska. Om på grund

av geografiska och historiska förhållanden folk ett har livligare förbindelser med

den tyska folkvärlden med än något annat folk, det för folket i synes fråga vara av den största nyttan förvärva

att kunskaper i tyska språket. Och obestridligt torde

vara, att vårt folk, i söder och har

som sydost

till närmaste huvudmassan den

granne av tyska folkvärlden, haft livligare

både och materiellt kulturella förbindelser med denna

andligt granne

med något annat de stora kulturfolken. På denna grund torde ån av Hera vårt folk ha större praktisk användning kunskaper i tyska

av av ån kunskaper i engelska. Kommissionen uttalar den förmodan, att vårt

folks praktiska beröring med engelsktalande folk, vilken redan förut varit

sannolikt till följd de ändrade internationella förhållandena

betydande, av

kommer att bli allt större. Möjligt år, att så sker, faktiskt år, att

men vi fortfarande ha Tyskland och tyskarna till närmaste isöder, och

granne det torde ovisst, det kommer att inträda någon sådan

vara mer ån om

i våra internationella förbindelser, att tyska språket för vårt

förskjutning

folk förlorar det praktiska värde framför de andra stora kulturspråken, som det hittills haft och annu har.

Med den uppfattning, vi i hår berörda spörsmål hysa ochi

som korthet sökt motivera, ha vi kunnat ansluta till kommissionens för-

oss slag, att i realskolans skall inträda såsom det första

normaltyp engelska

främmande och tyska såsom det andra. Vi att den av

språket anse,

kommissionen i andra hand förordade språktypen, tyska-engelska, med 19 veckotimmar för och 14 veckotimmar för engelska, bort föreslås

tyska

såsom den normala. Att vid sidan därav, vid större låroanstalter med parallellavdelningar eller på orter med flera låroanstalter, försök iviss ut-

sträckning med språkföljden engelska-tyska, torde emellertid

göras vara lämpligt bl. i syfte att vinna ökad erfarenhet om verkningarna av en

sådan Däremot vi betänkligheter mot de övriga språkordning. hysa av

kommissionen tilltänkta sprfiktyperna för realskolan. Dårest det härvid

stannar vid enstaka, undantagsvis gjorda försök, synes oss rörligheten

bliva vål stor och hota att övergå i oreda. Vi ha också svårt att inse

efter avlagd realexamen skulle gå ut i det

lämpligheten av att lärjungar

livet i vissa fall utan några insikter i engelska, i andra fall i

praktiska fullständig avsaknad kunskaper i tyska.

Mot i omfatta även realskolestadiet,

språkföljden lyceerna, som

ha vi intet att erinra.

Av S. Söderlindh det tredje språket i realskolan.

ang.

I den framlagda undervisningsplanen för realskolan har beretts plats

även för ett tredje främmande språk. Kommissionen föreslår nämligen, att åt de lärjungar i klass så önska och icke läsa latin, skall

som som

meddelas undervisning i franska i normaltypen det tredje språket 5 tim-

Dessa lärjungar befrias från undervisningen i matematik. Denna mar.

anordning har vidtagits särskilt med hänsyn till den kvinnliga ungdomen

och motiveras med att matematik är ett ämne, som i många fall icke för-

mår vinna de kvinnliga lärjungarnas intresse i grad de

samma som manligas. Då kommissionen därjämte att de i de tre första klasserna

anser, inhämtade kunskaperna i matematik i vissa fall tillräckliga för det

synas praktiska livets behov, medan ock elementär kännedom om ett

en, om tredje språk kan bliva till avsevärd nytta, så finner kommissionen den nämnda anordningen förhållandena väl motiverad. Härigenom

vara av skulle också en lindring i arbetsbördan åstadkommas.

I likhet med kommissionens majoritet önskar även jag bereda plats för ett tredje främmande språk i realskolan andra skål och på

men av annat sätt än majoriteten. Genom anförda förslag omintetgöres den

ovan

förefintliga möjligheten att i realskolexamen erhålla betyg i såväl matenu matik som ett tredje främmande levande språk. Enligt gällande bestäm-

melser angående den kompetens, med avseende å fordringarna på för-

som värvad allmänbildning åtföljer avlagd realskolcxamen, fordras för inträdei vissa fackslzoloi och specialkurser ävensom för anställning i vissa tjänste-

befattningar i stor utsträckning godkända vitsord i såtväl matematik som

tre främmande levande språk. Genom den kommissionen föreslagna

av anordningen skulle den kompetens, för närvarande i realskolan kan

som förvärvas, i hög grad inskränkas. Utom i nyssnåtmnda förbindelse med tre främmande språk fordras emellertid godkänt vitsord i matematiki ytterligare ett stort antal fall. Ilärav framgår, att realslzolexzimen

en utan matematik åtminstone för närvarande skulle medföra mycket be-

gränsad kompetens. Den sannolika följden av den föreslagna anordningen bleve då säkerligen, att högst få komma att Välja det tredje språket, vilket

enligt min mening att beklaga.

vore

i denna torde böra skårskådas även ur Kommissionens förslag fråga

Enär de välja det tredje språket, synpunkt. lärjungar, som

en annan

i matematik i realexamen,

kunna deltaga i den skriftliga prövningen

Kommissionen har beträffande måste denna för dem omläggas. examen

att dessa lärjungar skola undergå skriftlig prövning denna sak föreslagit,

stället för i matematik. En sådan

i det andra språket i regeln tyska i

verkar nåtrmast nödfallsutväg i syfte att göra examen

anordning som en

verkliga skål till den till lika svår för de olika lärjungar-na. Några synes kamrater, vilka haft

förmodan, dessa lärjungar i högre grad än övriga

att

i skulle skickade att avlägga skriftligt

samma undervisning tyska, vara

kunna anföras. l så fall torde de väl i detta ämne, torde knappast prov särskild undervisning, vilket skulle medföra ytterligare svårigheter behöva

i klass 4. Dessutom torde

beträffande anordningen av undervisningen

tvivel kunna hysas angående värdet av ett skriftligt examensvissa nog studier i detta på detta stadium. i tyska efter tre års ämne prov kommissionen föreslagna normala i Över huvud mig den av synes

med avseende på ämnen och kurser väl avför realskolan vara

kursplanen

allmänbildningen, och borde enligt min uppfattning

vägd för den avsedda

differentiering införas.

på detta stadium ingen egentlig

önskar i likhet med-kommissio- Enligt vad förut framhållits jag

tillfälle för realskolans lärjungar att erhålla någon

majoritet bereda

nens främmande levande språk. Men denna möjkännedom även om ett tredje

eller anledvill jag förbehålla för de elever, som av en annan

lighet

matematik, jag har föreslagit sådan anordning, ning icke vilja läsa utan en

studeras matematik. Mitt förslag står i

det tredje språket kan .jämte

att

att jag åsyftat icke en lindring så avseende principiellt emot majoritetens,

till förvåtrvande ökad kompetens, i arbetsbördan en möjlighet av men

torde komma kräva något ökad arbetsbelastvilket i sin ordning att nog

kommissionen att åt de lärjungar i klass

ning. Jag har inom yrkat,

latin, skall meddelas undervisning i det så önska och icke läsa som som

franska 5 timmari

främmande levande språket normaltypen tredje

dessa befrias från undervisning i samma ämnen veckan, och att lärjungar

de, vilka i klass 4 erhålla undervisning i -och antal timmar som samma

beredes möjlighet att i realskolan förlatin. Genom sådan anordning en

värva samma kompetens för närvarande. Därjämte vinnes den försom

delen, att alla kunna avlägga i realexamen. samma skriftliga prov Till

slut vill jag framhålla, att den

av mig föreslagna anordningen även från

schemateknisk synpunkt torde erbjuda vissa fördelar framför den av

kommissionen föreslagna.

I ovanstående yttrande har N. O. Ekström instämt under framhål-

lande för del följande. egen av

Beträffande det tredje moderna språkets realskolans

plats å timplan

har kommissionen anfört vägande skäl för dess

pedagogiska införande i

fjärde klassen såsom ersättning för den i klass kursen

samma ingående i

matematik. På detta sätt skulle det bliva möjligt

att i viss utsträckning

differentiera undervisningen i denna klass med

hänsyn till lärjungarnas

större eller mindre håg och fallenhet för det eller andra ena dessa av

ämnen. Gent emot de synpunkter, varit för

som grundläggande kommis-

sionens förslag i denna punkt, har emellertid i ovanstående yttrande

anförts mycket starka praktiska skäl för en anordning, som skulle med-

giva lärjungarna tillfälle att i den fjärde klassen studera

samtidigt såväl

det tredje språket matematik. Detta skulle

som möjliggöras, om sagda

språk komme att ingå å timplanen under tider och samma enahanda för-

utsättningar i övrigt latin. Huruvida de skäl, anförts för som som det

ena eller det andra förslaget, skola tillmätas den största

betydelsen, torde

vara svårt att avgöra, om det galler ett allmänt för

stadgande samtliga

skolor. Förhållandena kunna

nämligen te sig väsentligen olika på skilda

orter. På vissa ställen finnas måhända

åtskilliga lärjungar, hava

som nog

så svårt att reda sig med krävande matematiska

mera uppgifter men ådaga-

lägga intresse och anlag för språkstudier. lsådant fall

erbjuder kom-

missionens förslag beaktansvärd fördel. På andra en ställen däremot tåla

kanske lärjungarna vida bättre den

arbetsbelastning, matematikstudieti

högsta klassen medför, så att ingen önskar anlita

möjligheten att ut-

byta det mot läsningen det tredje språket. Men har

av kan i stället

finnas ett allmännare praktiskt behov såväl av en avslutad kurs i mate-

matik någon kunskap i sagda språk. l sådana fall

som givetvis

vore

ovanstående förslag att föredraga. Bäst det, vore om möjlighet till val

emellan de båda alternativen bereddes. Inom större samhällen, där flera

skolor och parallella klassavdelningar förekomma, kunde det lämpligen låta

sig göra att inom vissa skolor eller klassavdelningar anordna undervisningen i fråga enligt det alternativet, vid de övriga enligt det andra.

ena Sålunda skulle de i Viss mån motsatta intressena hos olika lärjungegrup-

kunna väl tillgodoses. För de mindre skolornas vidkommande måste per dock ett val mellan de båda alternativen träffas, men det vore en given fördel, vid detta val hänsyn i varje fall kunde tagas till lärjungarnas

om allmännast framträdande behov och önskningar. Under sådana omständig-

heter det naturligt, att det tredje språket får ingå antingen

synes som ersättning för matematikkursen i fjärde klassen, såsom kommissionen föreslagit, eller ock på sätt latinet i denna klass, såsom i ovan-

samma som stående yttrande ifrågasattes, samt att det må ankomma på vederbörande

skolstyrelser att med hänsyn till lärjungarnas intressen ivarje särskilt fall

besluta, huruvida det eller andra alternativet skall tillämpas vid de

ena olika skolorna. Ett dylikt medgivande olika möjligheter för undervis-

av ningens ordnande står i full överensstämmelse med den allmänna principen

viss rörlighet inom skolsystemet, kommissionen i sin helhet förom som ordar. Enhetlighet bör råda, där sådan är nödvändig, frihet, där

men sådan är möjlig och så lämplig i detta fall.

som

Av R. Fåhrwus och A. Åström gymnasiets timplan.

ang.

När kommissionen uppgjort grundritningen till det gymnasiets

nya

organisation, har den utgått från det principiellt berättigade i kravet på starkare specialisering studierna å gymnasialstadiet därmed icke

en av men alldeles uppgivit fordran på högre kvalificerad allmänbildning, än den

en realskolan förmår skänka. Kommissionen betonar emellertid med rätta, att sistnämnda fordran endast i begränsad omfattning kan förverkligas

mer och att det vid de olika linjernas uppbyggande gäller att så inpassa

ämnena, att de organiskt stödja varandra och i sin sammanfogning främja

målmedvetet inriktad studiekoncentration. en

Då kommissionen sedan haft att draga konsekvenserna dessa

av enligt vår mening fullt riktiga åsikter, har den emellertid icke alltid träffat

det rätta. Så har latingymnasiet fått i visst avseende felaktig organien sation, i det denna studielinje fått mindre klart utpräglad humanistisk en och inre den borde äga. Att något

inriktning svagare sammanhang, än

här studeras förefaller fullt berättigat,

naturvetenskapligt ämne oss

denna i någon mån förtrogna med

härigenom göras även linjes lärjungar

arbetsmetoder och naturvetenskapligt tänkande, vilket

naturvetenskapliga från dessa lärjungars allmänbildning synnerligt värde. synpunkten av är av

Att detta den kommissionen till ring för-

förverkliga syfte synes av

kursen i i hög grad ägnad också för detta ända-

lagda biologi vara men

mål i det hela tillräcklig. Ämnet fysik däremot å ifrågasynes oss nu varande främmande och även isolerat. Inom detta

bildningslinje mera

lärer det mått bildning, realskolan givit, kunna från allämne av som synpunkt göra tillfyllest, vartill kommer, att latin-

mänbildningens anses på grund sina jämförelsevis kunskaper i malinjens lärjungar, av svaga

tematik, sakna vissa förutsättningar att bedriva djupgående studier mera

i fysik. I stället för fysik borde å latingymnasiets undervisningsplan ämnet

införas. Detta stora allmänbildande betydelse torde av

geografi ämnes

i våra bestridas. Det intager också central ställning mel-

ingen dagar en

lan de humanistiska och de rent naturvetenskapliga ämnena.. Dess nära sammanhang med geologi, kemi, biologi, astronomi och fysik är ägnat att

i flertal naturvetenskapliga problem och därmed

orientera lärjungarna ett bekanta med naturvetenskapliga metoder och forskgöra dem i någon Inån från denna synpunkt kan det spela roll, kom-

ningsresultat; samma som

missionen i sitt tillämnat ämnet fysik å latingymnasiet. Men på

förslag står geografi i vida högre grad än fysiken i nära beröring

samma gång med flera de humanistiska ämnen, bilda latingymnasiets grundav som och därför väl ägnad att organiskt stödja dessa ämnen. Detta stomme, är särskilt historia med samhälls- och ekonomilära, med vilket ämne

gäller

geografi har många anknytningspunkter.

För de tänkas komma att besöka latingymnasiet i

lärjungar, som

sedermera eventuellt bedriva teologiska, humanistiska eller juri-

syfte att

studier, torde geografistudium större värde än diska ett fördjupat vara av motsvarande studium ämnet fysik. Och för den unga geografiska vetenav

skapens framtid mäste det stor vikt, att geografi får ett

anses vara av skäligt utrymme även på det gymnasiets latinlinje och därmed erhåller

nya

starkare ställning inom detta gymnasium, än kommissionen i sitt fören slag förordat.

På grund vad anförts hålla vi före, att geografi bör

av som ovan ingå å latingymnasiets timplan med 3 veckotimmar i ring I och 2 veckotimmar ring i stället för ämnet fysik och att kursen för geografi bör fastställas i nära överensstämmelse med den kommissionen föreslagna

kursplanen för ämnet å det nyspråklig-a gymnasiet, med den förändring, som den olikartade timfördelningen nödvändiggör.

Av R. Fåhrwius, N. O. Ekström. och I. Swartling gymnasiets timplan.

ang.

Den omläggning undervisningen i kristendom och religions-

kunskap, kommissionen samfällt förordat, âsyftar att i anslutning

som till nutidens allmänna bildningskrav främja historiskt orienterande

och psykologiskt förklarande undervisning de religiösa och sedliga

företeelserna, i möjligaste mån avpassad efter lärjungarnas mottaglig-

het och behov under de olika utvecklingsstadierna och sålunda ägnad

att fördjupa deras personlighetsdaning samt att giva dem nödiga förutsättningar att bilda sig bärande livsåskådning. För att syftet med

en denna reform skall förfelas, är det ofrånkomligt att samtidigt söka bereda yttre betingelser för undervisningens bedrivande i

gynnsamma den önskade riktningen. I detta avseende synas emellertid de av kom-

missionen föreslagna timplanerna kunna giva anledning till vissa befogade

anmärkningar. Detta gäller särskilt om timplanerna för det nysprâkliga gymnasiet och realgymnasiet, enligt vilka undervisning i religionskunskap

skulle meddelas endast inom första och ringarna med respektive 2

andra

veckotimmar och 1 veckotimme, varefter denna undervisning skulle helt

upphöra. Förslaget i denna del, tillkallade sakkunniga förklarats

som av otillfredsställande, kunna vi för vår del icke biträda. Istället hava vi såväl ur synpunkten av ämnets stora allmänbildande betydelse som, även med hänsyn till dess särskilda uppgift att bidraga till lärjungarnas karaktärsutveckling påyrkat någon ökning de för ändamålet anvisade timtalen.

97-2104021. 1.

Vad till början allmänbildningssynpunkten angår, skulle ifråva-

en varande undervisning på gymnasiet hava till ändamål att bibringa lär-

jungarna en fördjupad insikt i religionens väsen samt en ingående

mera historisk kännedom gestaltningen det religiösa livet och tänkandet om av med särskild hänsyn till kristendomen och i samband med den allmänna kulturutvecklingen. I överensstämmelse härmed upptaga de ovanberörda gymnasielinjernas kursplaner för ring I valda huvudmoment den allmänna ur religionshistorien samt i anslutning härtill historisk orientering i bibelns en ide- och fromhetsvärld ävensom i de religiösa rörelserna inom den äldre kristenheten samt för ring Il." framställning den kristna livsåskfidningen en av mot historisk bakgrund och i dess förhållande till det nutida kultur- och samhällslivet, därvid de religiösa strömningarna i nyare tiden och deras samband med kultur-utvecklingen i det hela skulle särskilt uppmärksammas. Med hänsyn till de krav, med fog böra ställas på de från som gymna-

siet utgående lärjungarna, sig de komma från den bildningslinjen

vare ena eller den andra, nämligen att de skola besitta nödiga förutsättningar för att medvetet orientera sig i vår kristna kulturvärld, torde inga eftermera

gifter sig beträffande det uppställda bildningsmålet eller i fråga

vare om kursens omfattning kunna göras. Och även stark koncentration om en det antydda rikhaltiga lärostoHet bör eftersträvas och verkligen av genom-

föres, så får detta ske på grundlighetens och åskådlighetens bekostnad.

De i undervisningen upptagna kursmomenten kräva nödig fördjupning och ingående belysning från olika sidor, därest de skola giva till resultat

sådan bildning, med gymnasieundervisningen avses, och före-

en som trädesvis död minneskunskap. Skall därtill, såsom kommissionen tillika en

förutsatt, ett historisk-psykologiskt betraktelsesätt genomgående prägla

undervisningen, så ligger det i sakens natur, att denna kan göras fruktbringande, med mindre nödig tid kan tagas i anspråk för urkunds-

studier och åskådliga skildringar de banbrytande personligheterna på det

av religiösa och sedliga området. l betraktande dessa omständigheter av synes det nödvändigt, att kravet på något ökat timtal för den ifrågavarande vara undervisningen tillgodoses, målbestämmelserna för densamma skola om te sig såsom i viss mån illusoriska. Som icke mindre otillfredsställande framstår det föreslagna tim-

talet, därest tillbörligt avseende fästes vid religionsundervisningens bety-

delse för karaktärens danande. Såsom kommissionen med skäl betonar, bör skolan särskilt i tid, då den inre världen skakats i sina grundvalar, i

en möjligaste mån utnyttja de medel, hon har till sitt förfogande, isyftc att befrämja lärjungarnas inre utveckling och att stödja dem i deras strävanden att vinna klarhet över sig själva och sin bestämmelse. Krigstidens fruktansvärda verkningar på människornas sinnen hava på mångahanda sätt gjort sig gällande. Å sidan hotar jordhunden materialism eller

ena en

en låtttsinnig nöjes- och njutningsljrstnztd att förflacka personlighetslivct

och föröda de andliga värdena, andra sidan hava spiritism, tcosoñ och allehanda osunda eller för vår kultur främmande strömningar funnit okritiska anhängare inom skilda folklager. Tillika hava de ekonomiska och sociala

omvälvningarna utsatt stora skaror för starka påfrestningar, mången

som

mäktat motstå. Det maste under sådana förhållanden te sig såsom

synnerligen maktpåliggande uppgift att särskilt å det högre skolstadiet,

där lärjungarna hunnit viss mognad och där deras ideella strävanden

äro mest framträdande, meddela vederhäftig och objektiv undervisning

de religiösa företeelserna och de allmänmänskliga sedliga kraven. För-

om visso kunna och böra skolans olika ämnen vart och ett på sitt sätt bidraga till lärjungarnas fostran till idealitet och karaktärsfasthet. Men

näppeligen

torde någon tvekan kunna råda därom, att religionsundervisningen, bedriven i enlighet med de kommissionen angivna principerna,

av äger särskilda möjligheter att främja sådan uppgift. Så denna undervis-

en som ning blivit planlagd, skulle lärjungarna ställas inför mänsklighetens stora banbrytare på det andliga området i deras kamp med tillvarons djupaste problem och göras närmare förtrogna med de erfarenheter dessa gjort

om vad som kan hålla människan i livets strid. En viktig förutsättning

uppe för att sådan undervisning skall kunna giva bestående intryck emeller-

en är tid, att tiden för densamma blir så knappt tillmätt, att tillfälle saknas att stanna något inför de berörda personligheterna och företeelserna.

Då det sålunda enligt vår uppfattning motsvarar ett tidens krav, så gott som något, att väl orientera ungdomen i de religiösa och sedliga frågorna, hava vi med stöd särskilt tillkallade sakkunnigas utlåtande i

ärendet påyrkat utökning av tiden för religionskunskap med åtminstone

l veckotimme inom den andra ringen såväl det nyspråkliga gymnasiet

som realgymnasiet.

Av enahanda skäl hava för vår del kunnat förorda, att tiden för sagda ämne skulle enligt kommissionens förslag inskränkas å latinlyceet med l veckotimme under det timtal, funnits för ända-

som samma

mål erforderligt inom realskola och latingymnasium tillsammantagna.

Av R. Iüihrøeus, G. avart/m, E. Staaf, I. Sevartling och A. Åström

ang.

ñickskolans ställning inom den föreslagna organisationen.

Vid sina beräkningar angående kostnaderna för den organisa-

nya tionen har kommissionens majoritet utgått ifrån att flickskolor A-typ

av skulle upprättas till ett antal 28, vilka 2 tänkas ingå i högre flick-

av av läroverk. Detta antal alldeles för ringa,

synes oss

På fiera ställen i sitt betänkande har kommissionen framhållit be-

tydelsen därav, att inom den skolorganisationen speciell hänsyn tages till

nya den kvinnliga ungdomens egenart och intressen,till dess från

gossarnas avvikande utvecklingstempo samt till det naturliga kravet på flickors särskilda utbildning för hemmets uppgifter. Flerstädes har i detta

sammanhang åberopats statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 31 december l9l8, som uppdrager riktlinjerna för kommissionens arbete och där det i förevarande avseende uttryckligen betonas, att flickskolaøz får

ensidigt ombildas efter mönstret goisas/colanm

Hur har kommissionen följt dessa principer Imindre samhällen

nu skall fyraårig samrealskola upprättas, där beträffande de teoretiska stu-

en dierna ingen differentiering mellan könen är föreslagen, ingen hänsyn tages till den olika arbetstakten, där, vad övningsämnena angår, flickorna

men

obligatoriskt få deltaga i kvinnlig slöjd och hushâllsgöromål, under det gossarna samtidigt erhålla undervisning i manlig slöjd och praktiskt arbete.

I ett antal samhällen kan ettårig .kurs för flickor uppbyggas på denna

en skola, en kurs, som, den blir väl ordnad, onekligen bör kunna bliva

av viss betydelse. i

I medelstora samhällen skulle, enligt kommissionens förslag, på

realskolans tredje klass uppbyggas treårig flicklinje, flickskolan B-typ.,

en av

för de flickor i realskolans tredje klass, önska genomgå denna

varjåmte som

linje, möjlighet skulle beredas att i sagda klass erhålla någon lindring i det teoretiska arbetet så till vida, att de kunde befrias från undervisning i matematik. Den nämnda treklassiga flickskolan avser att giva en

nu fortbildning, utöver måttet realskolans kurser, vilken såväl i teoretiska

i praktiska ämnen leder fram till ett bildningsmål, som i stort sett som motsvarar den nuvarande åttaklassiga flickskolans.

Flickornas utbildning i denna kombination realskola och flickskola

av kan enligt vår mening i vissa avseenden bliva mycket god. Den bör kunna giva fördjupad teoretisk bildning, anden realskolan förmår

en mera ensam att skänka, och samtidigt utveckla de för de flesta flickor så viktiga praktiska färdigheterna på ett helt annat satt ån förenåmnda skola. De för B-flickskolan föreslagna tim- och kursplanerna äro så avpassade, att flickorna har i långt mindre i realskolan löpa fara att överanstrangas. Gc-

grad än

frånvaro slutligen avlägsnas den forcering i arbetet och nom av examen den examensångslan, för vilken flickorna aro så mycket mer känsliga än

gossarna.

Nu nämnda skola har emellertid aven sina brister. Sammankopplandet med realskolan gör, att arbetsbördan under de två första skolåren kan bliva många för tung, särskilt sådana, dessa år befinna sig i över-

som

gångsåldern. Under det tredje skolåret kan arbetsbelastningen visserligen,

såsom påvisats, i någon mån lättas bortval matematik, men

ovan genom av dåi många fall valet mellan att å sidan fortsatta realskolan, å andra

ena sidan övergå till flicklinjen efter all sannolikhet icke blir så latt, torde denna frihet för rått många bliva illusorisk. Härmed sammanhänger den, enligt vår mening, största bristen B-flickskolans organisation. Förenämnda val år ett val mellan ettårig lärokurs fram till real-

en fortsatt

och treårig lärokurs, visserligen utan -leder

examen en som - examen till ett avgångsbetyg, vilket medför, åtminstone officiellt, alldeles samma

avlagd realexamen. Det fordras i sanning mycket bild-

kompetens som ningsintresse hos barnen eller föräldrarna eller mycken obenagenhet

- för för att vederbörande skola välja den längre vågen, i all syn-

examen nerhet övergång till flicklinjen de för de unga så betydelse-

som genom fulla kamratbanden i stor utsträckning lossas. Fara föreligger alltså för

att B-flickskolan får för ringa anslutning, och detta skulle, denna om

flickskola, såsom kommissionens majoritet bliver den

föreslagit, normala

typen, medföra, att flickorna antingen få hittills

sämre utbildning ån eller

kanske utan avgjord håg tvingas in

- - på gymnasievågen.

Det även kunna huruvida synes oss ifrågasättas, kommissionen genom sitt förslag angående den kombinerade realskolan och B-fiickskolan

kan hava följt nämnda i

anses ovan riktlinjer statsrådsprotokollet den 31

december 1918. Ty denna skola, som till sin hälft år i stort sett ena

identisk med gosskolan, kan förvisso sågas till ganska väsentlig del hava

ombildats efter mönstret g0sskolan. av

Helt annorlunda förhåller det med den sig tredje av kommissionen

föreslagna fiickskoletypen, den på folkskolan direkt vilande

sexklassiga A-

flickskolan. Den kommer att giva teoretiska samma och praktiska utbild-

ning som B-flickskolan. Då den oberoende

år fullständigt av realslzolan,

kunna tim- och kursplaner från början så avpassas, att lårjungarna icke

på något stadium utsatt-as för fara.

överansträngningens ldenna

sex-

klassiga skola kunna kurserna också bästa fördelas på satt efter pedago-

giska grunder, i det ingen hänsyn har behöver tagas till

lärjungar, som

sluta sin skolgång på ett stadium. Frånvaro

tidigare befriar

av examen

även denna skola för allt

skadligt examenstryclç.

Vid organiserandet den flickskolan av sexklassiga har också, i man

motsats till vad fallet år beträffande fördelen

B-flickskolan, att kunna bygga

på en mycket rik erfarenhet. A-skolan har med de förändrin-

Iiämligen,

gar, som betingas folkskolans

av nya stâillning som bottenskola, sin mot-

svarighet i den nuvarande flickskolan,

åttalçlassiga Vilken skolform under

snart hundraåriga tillvaro vunnit erkännande både

mycket av myndigheter,

som haft tillfälle att kontrollera dess arbete och

arbetsresultat, och för-

av âtldrar och målsmån.

I ett avseende kan A-flickskolan

möjligen synas erbjuda mindre för-

delar ån den kombinerade realskolan och B-flickskolan. Då lårotideni

den förstnämnda kan det år sexårig, tankas, att föräldrar med svagare ekonomisk ställning icke hålla kunna barnen i skolan hela denna tid; skol-

gången måste avbrytas utan att hava resulterat ien avslutad

bildningskurs eller ett avgångsbetyg, viss som giver kompetens. Olägenheterna få dock

kommissionens förslag skall samrealskola upprättas överskattas. Enligt

skola skall förekomma, vadan där över huvud taget en högre

å varje ort,

för sina barn, kunna nå detta föräldrar, önska kortare skoltid som en

följd den rörlighet i

mål. må heller, att en självklar av

Förglömmas

förordat, bliva den, att vid kommissionen måste

skolorganisationen, som

därmed sidoordnad hänsyn i

från skolform till en

lärjunges övergång en

och allmänna studieförutsättninfrämsta rummet måste tagas till mognad

inhåmtade kurser; såmedelst kommer en brygga att

till i detalj

gar, till förmån för dem, en eller mellan de olika skolformerna som av slås

fortsätta den gång beträdda vägen. orsak icke kunnat på en annan förhållanden torde även den frågan

l sammanhang med nu påpekade

huruvida den sexklassiga flicktill skårskådande, böra upptagas närmare

kunde befaras bliva klasskola för sin utsträckta lärotid en skolan genom

sådan farhåga finnes enligt vår mening

de bättre situerades barn. För en

för de mindre bemedför så vitt icke vill göra gällande, att intet fog, man

alltid framstår den bästa, vilket lade klasserna den kortare lärokursen som

Även

visst underkännande dessa klassers bildningsintresse. innebär ett av

De nuvarande realskolorna, som här talar erfarenheten sitt tydliga språk.

icke klasskolor, och o. m. också sexåriga, kunna för visso anses som äro

där dock i regeln höga terminsde nuvarande åttaklassiga flickskolorna,

bland sina lärjungar ett stort antal barn

avgifter måste erläggas, hava

dessa avgifter i den från hem. Det är vår förvissning, att, när

fattiga

helt och hållet borttagits, detta i framtida skolan väsentligen sänkts eller

skall bliva förhållandet.

ännu högre grad

B-fliekskolans och A-flickskolans nackdelar

Vid jämförelse mellan

den förra vilar på samskola, och fördelar bör heller förbises, att en

sin utsträckning är särskola. Utan att under det den i hela en senare

eller dess förtjänster måste

vilja förneka samskolans berättigande förringa

skolreform, därvid så ringa vi dock ställa betänksamma gent emot en oss

förhållandet, samundervisningen, enligt erfaren-

hänsyn tages till det att

för alla eller alla ñickor, hetens vittnesbörd, ingalunda lämpar sig gossar

håll bland föräldrar och målsmån föreñntliga samt till den på många

skäl oklokt att forcera mot samskolan. Det är av många

obenägenheten

fram denna skoltyp med så

gott som fullständigt undanskjutande

av särskolan. Även från nu angivna synpunkt har A-skolan sitt

berättigande.

Givetvis kan icke flickskola förekomma av A-typ å alla de orter, där

kommissionen tänkt sig B-skolas

upprättande; ekonomiska hänsyn kunnai

många fall stå hindrande i därför. Men vägen A-skolan hade

enligt vår

mening bort föreslås i större för utsträckning att bliva den normala flick-

skoletypen, icke stå kvar iorganisationen blott som en kuriositet. Kommis-

sionens majoritet hade bort taga mera hänsyn till den historiska

utvecklingen,

till bestående förhållanden. Dess nu förslag hade bort mindre nedvara

brytande; det kommer eljes, det om genomföres, att gå förödande fram

över det i många fall rika pedagogiska liv, som pulserar vid flera de

högre flickskolorna, och det kommer att

på ett sätt, som icke är önskvärt,

ge näring åt privatskoleväsendet.

Av WC Björck, N. O. Ekström, N. Helger, J. Pålsson och A. Sävströøøz

ang. flickskolans ställning i den föreslagna organisationen m. m.

Ehuru vi, med särskilt

hänsyn till historiskt givna förutsättningar

inom den nuvarande organisationen, ansett, att särskild fristående flicken

skola, byggande på sexklassig folkskola, må i förslaget ingå, hava vi dock

icke kunnat underlåta att giva uttryck åt avvikande dels beträf-

en mening

fande vissa punkter i den till stöd för dylik skolform anförda motiveen

ringen och vissa de föreslagna

av organisatoriska anordningarna, dels

rö-

rande nödvändigheten skolformens förekomst

av i den utsträckning,

som

kommissionen förutsatt.

Den i realskolans

differentiering utbildningskurs, som betingas av

könens olika och läggning egenart, deras skilda och

av utvecklingsrytm av

deras i viss mån

skiljaktiga levnadsbanor, har synts väl

oss tillgodosedd

såväl inom realskolan ock som genom de speciella flickskolorna B- och av C-typ. Alldeles särskilt det synes förtjäna beaktande, att flickskolan av

lä-typ, då hänsyn jämväl till tages de föreslagna

diñferentieringsmöjlig-

heterna i realskolans klass

i betraktande dels den

av medgivna avspänningen i arbetstakten, dels utbildningsresultatet, dels ock möjlig-

heterna till praktiskt

arbete, fyller alla berättigade anspråk och efter

vår väl ägnad att tillgodose den kvinnliga ung-

mening är synnerligen

domens utbildning och uppfostran. Därtill kommer, att den låter

allsidiga

under ekonomiskt betingelser lättare efter såväl sig gynnsammare anpassas större mindre samhällens bildningsbehov. som Av vikt i organisatoriskt hänseende är, att flickskolan av

synnerlig undervisningsplanens läggning nödvändiggör ett tidi- A-typ grund av

beslut den framtida levnadsbanan än de övriga. Från dy-

gare angående en

lik skola till realskola icke möjlig utan extra arbete och kost-

är övergång

nader. Det sålunda icke tänkbart, att från de olika klasserna denår av till realskola utan särskild prövning. Det år vidare uteslu-

samma övergå

tet, att lårjungc i sådan skola skall kunna beräknas gymnasievågen uppen studentexamen väsentlig förlängning studietiden. Dessa omnå utan en av de mycket talrika hem i vårt land,

ständigheter göra, att lärjungar ur

dår icke i stånd planlägga de utbildning på lång sikt, äro man är ungas hänvisade välja läroanstalt än den G-klassiga flickskolan. att en annan För det flertalet föräldrar och barn måste B-fliokskolan till helt stora vara

frånsett dess berörda pedagogiska överlägsenhet.

annat gagn, nu ovan å A-skola omöjliggör emellertid i allmänhet ett

Upprättandet en ort av

anordnande B-skola inom orten. Det lår vid sådant förhål-

samtidigt av

icke kunna bestridas, att det långt drivna nitet för A-skolans ut-

lande

med måste resultera iett bristfälligt beaktande

bredning nödvändighet

det stora flertalets bildningsbehov och intressen. av Med det hava vi sålunda velat framhålla, att flickskolan av

nu sagda

icke bör komma till upprättande i sådan omfattning, att den våsent-

A-typ

minskar för flickorna de mindre välsituerade

ligen möjligheterna ur

hemmen erhålla ändamålsenlig utbildning art. Då dessa att en av samma

icke kommissionens majoritet vunnit tillbörligt beaktande,

synpunkter av hava vi att giva uttryck åt vår skiljaktiga mening i

ansett oss pliktiga förevarande Ehuru, såsom antytts, våra från kommissions-

punkt. ovan

avvikande den föreliggande frågan medfört, att

majoriteten synpunkter på

vi tveksamma eller oförstående inför åtskilligt vad från måste stå av som kommissionens sida anförts i motiveringen för sagda skolform, har emel-

lertid meningsdifferens icke varit beskaffenhet att omöjliggöra vår

sagda av

anslutning till förslaget och vi hava således med nyss an-

principiella

98-210409. 1.

förda förbehåll, funnit kunna biträda organisationsförslaget även i

oss denna del.

Dä vi emellertid icke kunnat tillägna oss den av kommissionen häv-

dade uppfattningen A-skolans pedagogiska och organisatoriska över-

om lägsenhet över B-skolan, och vi icke heller tillerkänna de historiska och

pietetssynpunkterna sä avgörande betydelse, att de statsekonomiska hän-

därav skulle få skjutas alldeles ibakgrunden, hava vi dock besynen träffande antalet beräknade fristående flickskolor kommit till ett annat resultat än majoriteten inom kommissionen. Vid förevarande över-

vägande med mycket fog böra gälla, vad föredragande departe-

synes oss av mentschefen år 1904 i ett liknande läge anfördes: Högre än hävdens rätt

står de skattdragandes krav, att statens medel skola användas på -- ett sätt motsvarar ändamålet, detta sig det gäller allmänna under-

som vare

visningsanstzxlter eller offentliga inrättningar över huvud taget. Men denna

oavvisliga fordran lämnas obeaktad, därest staten uppehåller läroverk,

som äro sä föga anlitade, att omkostnaderna för varje särskild lärjunges under-

visning ställa sig oskäligt höga

Vi hava icke kunnat förorda det stora antal flickskolor av A-typ,

kommissionen vid sina kostnadsberåikningai förutsatt. Det maste som nämligen tillses, att läroverk icke i onödan upprättas. Då lärjunge-

noga antalet ä ort icke beräknas uppnå sådan storlek, att bestämda

en en sakliga skäl påkalla lärjungarnas uppdelning pä skilda läroanstalter, synes

hänsynen till mindre rikets än även vederbörande kommuners ekooss nomi bjuda, att i varje fall tills vidare, âtnöjer sig med läro-

man, en anstalt. Vid beräkning de 28 flickskoloi A-typ, kommissionens

av av som förslag Lipptager, har i icke få fall förutsatt upprättandet skilda

man av skolor, utan att behörigen uppmärksamma dessa synpunkter. Vi hava där-

för päyrkat, att ilickskolor B-typ i åtskilliga fall skulle beräknas i stäl-

av let för skolor A-typ.

Det har synts erforderligt att i detta sammanhang ytterligare

oss erinra därom, att samtliga beräkningar det framtida lärjungeantalet

av med nödvändighet mäste bliva ganska osäkra. I all synnerhet gäller detta i fråga antalet kvinnliga lärjungar i de skilda läroanstalterna. En för-

77:

skjutning i det beräknade antalet flickor från llickskolan till realskolan och gymnasiet och fiickfrekvensen på det skolstadiet har räknats mycket

-- senare låg, lägre än vad hittillsvarande erfarenhet giver stöd för skall stundom låta

lärjungeantalet i förutsätta A-skolor nedgå under 100. Principiellt måste

den ståndpunkten sägas mycket stark, enligt vilken självständiga

vara nya låiroanstalter upprättas först efter hand Verkligt behov sådana

som av yppar

sig. Den riktiga utvecklingen är givetvis då, att i tvivelaktiga fall till

en början tillgodose kvinnoutbildningens berättigade krav flick-

genom en skola .B-typ. Skulle lärjungeantalet sedermera Visa sig tillfredsställande

av motivera fristående flickskola, erbjuder det inga svårigheter att ersätta

en den till realskolan knutna skolan med sådan. Det motsatta tillväga-

en gángssâittet möter däremot mycket stora vanskligheter. Vederbörande kommun har tvungits att anskaffa lokaler för ännu skola. Rektor och

en lâirare vid densamma hava redan förordnats eller utnämnts.

Om det här förordade även under normala tider

till

är det enda tillrådliga, måste det, det alldeles särskilt då

synes oss, nu, det ekonomiska läget inskärper den största varsamhet beträffande ökade utgifter för det allmänna, bjudande plikt att anvisa områden, där

vara en

besparingar utan olägenheter låta sig vidtaga..

Ur här berörda synpunkter hava vi ansett, att kostnadsberâikningarna bort ske på grundvalen högst 20 fiickskolor A-typ och 40 flickskolor

av av av B-typ. Den härav föranledda besparingen i statsverkets utgifter för

undervisningsväsendet torde kunna uppskattas till omkring 100 000 kronor.

Därtill komma givetvis väsentliga besparingar för vederbörande läroverks-

samhällen, som icke låta sig approximativt till beloppet angiva.

nu ens

l samband med förslag om språkundervisningens ordnande i realskolan har kommissionen framlagt efter vår mening synnerligen bär-

kraftig motivering dels för att normaltyp nödvändigtvis måste fast-

en ställas, dels ock för att begynnelsespråket i denna typ bör engelska.

vara Den anförda argumenteringen har synts olika punkter så talande,

oss ur att den med i det hela oförminskad styrka låter sig anföra även för flickskolans del. Vi hava därför ansett böra yrka, att beträffande språkfölj-

oss den i fiickskola typ A motsvarande bestämmelser böra gälla, av

som

kommissionen föreslagits för realskolans del. En dylik ståndpunkt vinner

ytterligare stöd i det betydelsefulla praktiska skälet, att de lärjungar,

som önska övergå från fiickskola till realskola eller tvärtom, den

genom av

kommissionen ifrågasätta anordningen beredas onödiga svårigheter utan att

någon motsvarande fördel därigenom vinnes.

Det har synts oundgängligt, att även lyceerna inordnas i

oss samma

system. Det förslag till språkföljd, majoriteten framlagts, utgör

som av icke blott ett bestämt avsteg från den organisatoriska huvudprincip,

vilken kommissionens förslag bygger, nämligen att undervisningen i lyceets

två lägsta klasser skall erhålla med undervisningen å realskolans mot-

en svarande stadium överensstämmande läggning. Det lär därjämte få

anses obestridligt, att förslaget i fråga alldeles icke låter sig förena med

ovan-

berörda motivering för engelskans allmänna ställning såsom begynnelsesprâk.

På grund det senast anförda och med hänvisning övrigt till vad

av kommissionen å sid. 250 if. betänkandet framhållit, vilja vi förorda, dels

av att språkföljden i flickskolan typ A måtte regleras av enahanda. bestämmelser, kunna komma att gälla för realskolan, dels ock att engelska

som normalt må fastställas såsom begynnelsespråk i lyceum, med i tillämpliga delar enahanda möjlighet till växling, som för realskolan stadgats.

J. Pålsson examen i flickskola av A- och B-typ.

Av ang.

I kommissionens betänkande har den minskade arbetstakten i den fristående sexklassiga flickskolan angivits skola bliva ett grundläggande drag i skolans verksamhet, och jag har med hänsyn härtill kunnat undgå att

få vissa betänkligheter ifråga dess slutliga bildningsresultat, särskilt

dess lärjungar skulle utan särskild prövning sig tillerkänd den som kompetens, för realskolans vidkommande endast genom realexamen

som kan vinnas.

I saknad den allmänna måttstock för kunskapsfordringarna,

av som realexamen vitsordar, och utan tillfälle att jämföra sina lärjungar med realskolans, torde lärarna i den fristående sexklassiga iiickskolan bliva nödsakade att ställa kraven för godkännande i de olika ämnena uteslutande efter

sin subjektiva uppfattning. Detta kan ingalunda sig från lärjungarnas

vare

eller samhällets synpunkt Det hårvid särskilt

anses som betryggande. må

erinras, att den sexåriga lårokursen icke i och för sig utgör tillräcklig garanti i sådant avseende, även lårjunge går år i realskolan, måste

om en sex han för att erhålla avgångsbetyg med ändock alltid under-

kompetensvärde

lcasta sig Utan sådan kan lätteligen

examen. examen en svag lärjunge i fliekskola denna typ erhålla förmån, hon i verkligheten

av en som

förtjänar.

Mot vid denna speciella flickskola har kommissionen först

examen av och främst anförts den obenägenhet mot examensväsendet huvud,

över som stadse yppats inom flickskolekretsar. Man har ansett, att flickorna därigenom skulle överanstrångas och lida skada till sin hälsa. Hårtill må

sågas, att de flickor, visat sig så ömtåliga, att de fördraga så

som en lindrig examen på några timmar, därmed också ådagalagt, att de äro mindre lämpliga för de krävande uppgifter, vänta dem i det allmännas tjänst. De

som böra således erhålla den kompetens, här l detiallmån-

varom är fråga. nas intresse bör det enligt min mening bestämt mot utveck-

reageras en ling, vilken hotar att inlinda de flickorna i bomull, att

unga som kollyn aktas för våta och stötar Som ett andra skäl införande

mot examens även vid denna skolform framhåller kommissionen den tidigare

avslutningen

av vissa ämnen. Detta skål mig föga hållbart, då det med

synes större fog torde kunna anföras med avseende på studentexamen vid

gymnasiet,

där flera ämnen avslutas tidigare än i avgångsklassen.

Då sålunda enligt min mening skål anförts för den

tillräckliga

anordning, kommissionen i berörda hänseende föreslagit, har

jag påyrkat,

att lärjunge vid flickskola typ A skulle undergå särskild efter skolans förhållanden avpassad avgångsexamen såsom villkor för erhållande

av samma kompetens, som genom realexamen förvärvas.

I fråga flickskola B-typ har jag haft

om av samma anledning att påyrka en dylik examen, då dels dess lärjungar i realskolans klasser från början vänjas vid en snabbare arbetstakt, dels dess lärare komma i tillfälle att erfarenhet Vinna säkrare vad

genom egen en uppfattning om som i de olika ämnena kräves de lärjungar, realexamen

av som genom uppnå den eftersträvade kompetensen. Dock har intet att erinra

jag emot att examen införes även hår.

Av E. Staaf ang. studentexamens anordning.

Enligt nuvarande bestämmelser omfattar den muntliga prövningen i studentexamen minst 7 av de å vederbörande fjärde rings timplan upptagna läroämnen, som för varje läroverk fastställas. av censorerna Kommissionen vill i detta avseende införa ordning. För det första en ny

skall enligt förslaget skyldigheten att undergå prövning inskrünkas till 4 a 5

de å timplanen för tredje ringen upptagna 7 ämnena, medan för narav varande denna skyldighet omfattar samtliga ämnen med undantag det. av eller de, som falla under bortvalsrätten, alltså inalles 9 eller 10. För det andra vill kommissionen med avseende på sammansättning införa examens vissa bestämmelser gående ut dårpå, att tvenne huvudämnen å varje linje alltid skola förekomma till muntlig prövning. Slutligen skulle på examen ställas den fordran, att den skall vittna om examinands allmänbildning och sålunda innefatta ämnen från gymnasiets olika åmnesgrupper.

Dessa åndringsförslag mig både onödiga och olämpliga. edan

synas

minskningen å högsta ringens timplan förekommande ämnen till 7

innebär så väsentlig lindring, att något ytterligare avdrag i antalet

en av de åmnen, i vilka examinand bör vara skyldig att prövas, opåkallat. synes Jag delar kommissionens åsikt, att minimum i ingående ämnen av examen lämpligen kan bestämmas till något annat maximum än timplanens men siffra anser jag icke böra ifrågakomma. Att stadga an så elastiska bestämmelser, vilka ämnen - om - om böra ingå i mig likaledes onödigt. Studentexamens mål är examen, synes att utröna, huruvida examinanderna äro i besittning de kunskaper av

och den mogenhet, berättiga till godkännande i studentexamen. Ge-

som nom tillgängliga handlingar hava censorerna en viss kännedom om varje lärjunges ståndpunkt i de olika ämnena, och denna kännedom satter dem i stånd att med ganska stor säkerhet avgöra, i vilka amnen prövning är erforderlig och i vilka den år obehövlig. Då under alla förhållanden minst 4 7 ämnen skola förekomma, ligger redan däri garanti för av en att faran för ensidighet i sammansättning i regeln är utesluten. examens

Så vitt jag vet, hava några klagomål över icke

en dylik ensidighet

gjorts gällande gentemot censorerna, och i kommissionens redogörelse för de anmärkningar, framställts mot den nuvarande studentexamen, finnes som ingen antydan härom. Tvärtom tror jag, att censorsinstitutionen i detta avseende fungerat på ett tillfredsställande sätt, och finner därför

ingen anledning att påyrka någon ändring.

Jag anser således, att såsom hittills böra bestämma, i vilka censorerna :iv högsta ringens litroâtmnen prövning skall verkställas, samt att denna prövning bör omfatta minst 4 de låroämncn, äro upptagna å tredje av som

ringens timplan för den bildningslinje

examen avser.

l förestående yttrande hava A. B. Bergstrand och J. Pålsson instämt.

Av A. B. Bergstrand, IV. Björck, J. Pálssoøz, J. Sømnurelssoøt och E. Staaf lärarkompetensen. ang.

Undertecknade äro i likhet med kommissionens majoritet den av meningen, att vissa lättnader i fråga den formella kompetensen för lekom torat böra vidtagas. Vi hålla också före, att den Väg, kommissionen som anvisat i detta hänseende, i stort sett kan följas. Så skulle det givetvis innebära stor lättnad i ekonomiskt avseende, fordringarna på

en om tryckt

doktorsavhandling kunde eftcrgivas. Vi föreställa att det från unioss,

versitetsmyndigheternas sida skulle svårigheter häremot, därest

resas ett tillräckligt antal maskinskrivna exemplar avhandlingen ställdes till av vederbörande fakultets eller sektions förfogande, så såväl avhandlingens att bedömande dess offentliga försvar kunde försiggå på

som sedvanligt sätt. För att vetenskapens intresse även med föreslagna anordningar skulle till-

godoses, Vore önskvärt, att statsbidrag allt fortfarande och i effektiv mera

utsträckning måtte beviljas till tryckning ivetenskapligt hänseende

av särskilt värdefulla avhandlingar. Likaledes synes det i likhet med kommissionens majoritet från oss

läroverkens synpunkt möjligt och tillrådligt, att vara författningsmässigt

en väg till lektorstjänst öppnas för kategori lärare filosofie licentiater, en som hittills endast dispens kunnat ernå denna behörighet. Komgenom

missionen erinrar om att vid sådan dispens vederbörandes vetenskapliga studier i fråga lektorstjanst vid laroverk undantagslöst och vid semi-

om narium med få undantagsfall varit vitsordade filosofie licentiat-

genom eller däremot svarande teologisk Kommissionen vill legalisera

examen. berörda praxis utvidgar den till att omfatta aven de fall, där de

men xretenskapliga studierna kunna tillräckligt vitsordade förfat-

anses genom tarskap, under förutsättning att detta år svnnerligt omfattande och

av mångsidig art. Genom sistnämnda fordran på författarskapet har kom-

missionen tydligen velat skapa garanti för förefintligheten kunska-

en av

ungefåirligen motsvarande dem, fordras i licentiatexamen. Enligt per, som vår mening torde det bliva synnerligen svårt att på grund av en sökandes författarskap avgöra, han på alla centrala områden sitt amne åger

om av sådana insikter. Detta framstår så mycket tydligare, då man betånker, att kommissionen till sådant författarskap aven räknar pedagogiskt författar-

skap verkligt vetenskaplig läggning Skola dessa fordringar på för-

fattarskap i den avfattning, kommissionen givit dem, allvarligt

som upp-

ratthâllas, måste vi sådan behörighetsväg för lektorskompetens

anse en svårare ån den normala vägen över licentiatexamen. Det bör kunna bliva både mindre tidsödande och kostsamt att avlägga licentiatexamen, den

hehörighetssökande äger nödiga kunskaper, ån att styrka dessa genom för-

fattarskap. Men det kan å andra sidan val tänkas, att praxis utvecklar

sig i den riktningen, att ett författarskap godtages, antingen saknar

som

vetenskaplig grundlighet eller rör sig på. så periferiska eller speciella om-

råden, att ingen garanti föreligger, att den sökande innehar den allmänna. överblick över och de fördjupade kunskaper i skolåmnets centralare delar,

vederbörligen vitsordarle licentiatstudier innebära. som

På grund det anförda vi hemstålla, att till de villkor för be-

av hörighet till lektorat, kommissionen sid. 422 föreslår i fråga

som om

författarskap och lårarskicklighet, lagges fordran på avlagd filosofie licen-

tiatexamen eller då det galler lektorat i religionskunskap däremot

- -

svarande teologisk

examen.

För de säkerligen mycket fåtaliga fall, då adjunkt utan att

en hava avlagt licentiatexamen fortsatta studier och vetenskapligt

genom

författarskap styrker sig besitta reell lektorskompetens, bör lektorsbehörigw

het lämpligen kunna förvärvas med anlitande den utväg, som. kommis-

av sionen anvisat för framstående lärare utan till fullo dokumenterad veten-

skaplig kompetens, nämligen dispensvägen.

Av N. O. Ekström, N. Helger och A. Sävströøn lärarkompetensen.

ang.

Med utgångspunkt frän förhållandena vid den nuvarande realskolan, inklusive statssamskolan, har kommissionen avfattat sitt förslag till kompetensbestämmelser för de framtida realskolorna och ñickskolorna. Enligt detta förslag skulle blivande bestämmelser fastställas, att behörighet

genom för ordinarie lärartjänst vid dessa skolor skulle, vad den teoretiska utbildningen angår och bortsett frän vissa jämkningar beträffande lärartjänst i kristendom, kunna förvärvas i första hand att med avseende pä

genom akademiska examina hava uppfyllt stadgade villkor för erhållande

nu av adjunktur vid allmänt läroverk samt i andra hand inhämtande

genom av fullständig lärokurs vid det högre lärarseminarium, som skulle uppkomma efter det nuvarande högre lärarinneseminariets ombildning, innebärande

bl. införande höjda inträdesfordringar och utökning lärokursen

a. av av med ett år.

Vid jämförelse med stadgade villkor för behörighet att anställas

lärare inom motsvarande skolformer finner att oväsentlig som man, en

skärpning examensfordringarna kommit till uttryck i de föreslagna be-

av stämmelserna.

Enligt gällande ordning kunna frän högre lärarinneseminariet

nu utexamin-erade lärarinnor vinna anställning som ordinarie ämneslärarinnor vid allmänna läroverk. Som det högre lärarserxiinariets lärokurs

nya skulle bliva omfattande, än motsvarande kurs för närvarande är,

mera skulle sådana lärarinnor för framtiden komma att till fullo uppfylla de

uppställda normala utbildningskraven. l fraga lärarinnetjänsterna vid högre ñickskolor gälla inga

om nu bestämt formulerade behörighetsvillkor. Men beträffande de lärarinnor, vilka vid dem innehava stadigvarande anställning och på grund

en mera härav fått sig tillerkänd rätt till lönetursberäkning för uppflyttning i högre

539-210409. F.

lönegrad,- finnes stadgat, att denna förmån tillkommer icke allenast dem,

avlagt de vilka erfordras för behörighet till ordinarie amnessom prov,

lararinnetjänst vid allmänt laroverk, utan även dem, avlagt avgångs-

som

vid folkskoleseminarium eller annat för ändamålet godkänt semiexamen narium, vartill kommer, att enahanda förmån må Kungl. Majzt kunna

av tillaggas jamval lärarinna, annat satt förvärvat motsvarande ut-

som

bildning.

För de kommunala mellanskolorna hava allt ifrån början gällt kompetensbestammelser, vilka berett skolorna möjlighet att för undervis-

ningens regelmässiga uppehâllande anlita larare, på. väsentligen olika

som sätt förvärvat sig den härtill nödiga realkompetensen. Den största

lärare utgöres för närvarande dem, med avseende på gruppen av av som avlagda examina och prov uppfylla villkoren för behörighet till ämneslarar- eller ämneslärarinnetjanst vid allmänt laroverk, medan därjämte finnes ett ratt stort antal lärare, som på annat satt vunnit ifrågavarande behörighet. Av dessa hava nâgra med goda vitsord genomgått folk-

senare skoleseminariuni samt därefter med hänsyn till fortsatta val vitsordade studier i ämnen, tillhörande mellanskolans åimneskrets, och val vitsordad tjåinst-göring under minst tva år vid kommunal mellanskola eller därmed jamförlig laroanstalt blivit av Kungl. Maj:t förklarade behöriga att antagas till ordinarie lärare vid kommunala mellanskolor, och de övriga hava i allmänhet Vid universitet förvärvat goda vitsord genomgången prövningi

om ämnen, tillhörande mellanskolans ümneskrets, samt beträffande pedagogisk

utbildning och undervisningsskieklighet antingen med goda vitsord avlagt

folkskollâtrarexamen och fullgjort sådan tjänstgöring, nämnts, eller

som nyss på annat satt förskaffat sig motsvarande utbildning och erfarenhet samt diar-

efter i varje fall likaledes Kungl. Maj:t, efter skolöverstyrelsens hörande,

av förklarats behöriga till larartjänst vid sagda skolor.

Nu har kommissionen samfällt vitsordat, att lararpersomilen vid saval högre fliekskolor kommunala mellanskolor, trots de friare former,

som

under vilka behörighet för anställningen vunnits, fullgjort sina åligganden

på ett sätt, lett till ett i det hela mycket gott resultat. Den strängare

som formuleringen de framtida Villkoren för behörighet till larartjanst

av synes sålunda icke hava föranletts av under rådande förhållanden gjorda

erfarenheter. Att detta skulle fallet, har kommissionen icke heller vara

gjort gällande.

Men kommissionen har i stället anfört tvenne andra omständigheter, dess förmenande skulle bidraga till att i vissa fall större ford-

som enligt

kunskaper och lärarskicklighet än för närvarande borde för fram-

ringar på

tiden I sådant avseende erinras i första hand därom, att den

uppställas.

realskolan, liksom flickskolan, icke skulle inrymma klasser, motsvarande nya

de två för närvarande, varigenom undervisningen i det hela skulle lägsta

komma att ligga på ett högre stadium. Och vad realskolan särskilt angår, skulle denna ställa stora på undervisningen, sedan den i hela sin

anspråk

utsträckning bildade underlag för gymnasiet. Häremot må invändas, att de berörda förändringarna väl kunna i viss mån motivera

organisatoriska

ökade anspråk goda lärarkrafter, att det ingalunda är säkert, att på men dessa bäst alltför formalistiskt avfattade kom-

anspråk tillgodoses genom I övrigt torde den anförda motiveringen knappast petensbestämmelser.

kunna tillämpas med avseende på den kommunala mellanskolan, redan som väsentligen har den framtida realskolans organisatoriska anordning. Vår överensstämmer med kommissionens därutinnan, att

uppfattning den ifrågasätta omorganisationen skolväsendet liksom ock utvecklingen

av det området i allmänhet ställeri vissa avseenden ökade

på pedagogiska

krav lärarslçiclçligheten. Med stöd erfarenheten hålla emeller-

på av

tid före, att dessa kvav kunna väl tillgodoses, även flera utvägai om för den nödiga realkompetensens förvâtrvande fortfarande hållas öppna. Därför kunna vi för vår del förorda ett fullständigt uteslutande ur bestämmelserna angående behörighet till lärartjänst vid de skolor, som

här äro i fråga, den form behörighetsförklaring, vilken nu tillämpas

av vid såväl kommunala mellanskoloi högre flickskoloi- och gjort som som det att från olika håll förvärva lämpliga låtrarlçrafter. För enhets-

möjligt

skoletankens lyrckliga realiserande mäste det nämligen te sig såsom en bestämd fördel och viktig förutsättning, att framstående lärare kunna tillföra de särskilda skolformerna mångsidig pedagogisk erfarenhet, förvärvad föregående tjänstgöring å skilda stadier den skolgenom av nya

organisationen. Kommissionen framhåller också, att enhetsskolorganisa-

tionen det i önskvärt, att lärare med utbildning för och

gör hög grad

kännedom verksamheten i folkskolan sättas i tillfälle att efter

om vunnen fortsatt utbildning arbeta i realskolam. Den naturliga konsekvensen

av en sådan uppfattning bör emellertid näppeligen kunna leda till ett

upphävande de redan tillråttalagda former, under vilka behörighet till

av tjänstgöring motsvarande art hittills kunnat vinnas sådana lärare,

av av

låt i jämförelsevis få fall.

vara

Av antydda skäl hava vi till de kommissionen föreslagna kom-

petensbestämnnelserna för realskolans lärarpersonal påyrkat ett tillägg,

enligt vilket möjlighet till ordinarie anställning vid sådan skola skulle beredas jämväl åt lärare, på grund mycket goda vitsord i folkskollärar-

som av

och fortsatta grundliga studier i ämnen, tillhörande realskolans examen

ämneskrets, i förening med framstående lärarduglighet, ådagalagd under

flerårig tjänstgöring, därav minst tre år inom realskola eller därmed jämförlig läroanstalt, eller ock med hänsyn till på annat sätt förvärvad minst

motsvarande utbildning, lårarskicklighet och erfarenhet blivit Kungl.

Majzt, efter skolöverstyrelsens hörande, förklarad behörig att anställas

som adjunkt vid allmänt läroverk.

Vad sedan beträffar lärarkompetensen för anställning vid gymnasiet,

hava Vl liknande skäl, som antytts, ävenledes till de kommis-

av ovan av sionen föreslagna villkor ifrågasatt ett tillägg med motsvarande innebörd.

Vi dela kommissionens uppfattning därutinnan, att kravet på för-

måga av självständigt vetenskapligt arbete hos gymnasiets lärare böri görligaste mån upprätthållas, liksom ock att undervisningen å detta sta-

dium i all den utsträckning, detta är sakligt motiverat och praktiskt möjligt, bör meddelas av lärare med lektorskompetens. Men i betraktande

den omständigheten, att gymnasieundervisningen för närvarande till

omkring hälften sin omfattning bestrides adjunkter med, såvitt

av av oss är bekant, ett i det hela mycket gott resultat, hava vi kunnat finna, att de förhållandena skulle kräva så betydande förändringar i fråga

nya om kraven på lärarnas kompetens, som kommissionen föreslagit. Visserligen torde dessa krav med hänsyn till det fördjupande studiearbetet,

av som

omläggningen undervisningen att främja, böra skärpas. För detta

av avser ändamål torde emellertid i något större utsträckning än kommissionen velat förord-a, lämpligen kunna anlitas den utvägen, att adjunkter, som under

å gymnasialstadiet å dagalagt framstående lärardugflerårig tjänstgöring

och därtill omfattande författarskap eller på annat sätt

lighet genom visat sig besitta erforderlig vetenskaplig grundlighet, må, efter prövning

i varje särskilt fall, Kungl. Majzt förklaras behöriga att anställas

av som lektorer.

Med den anordning, kommissionen förordat, för-

som synas vara bundna åtskilliga svårigheter, vilka ingalunda äro lätta att övervinna. Att i överensstämmelse med de föreslagna bestämmelserna för lektorsbehörighet inom rimlig tid besätta med väl kvalificerade innehavare det stora antal lektorstjâtnster, de framtida gymnasierna skulle kråva, till-

nya som

icke mindre 146 utöver antalet de nuvarande, blir helt samman än av visst allt än lätt uppgift. Med kännedom hur förhållandena

en annat om i detta avseende för närvarande gestalta sig, kan nåppeligen undgå

man att vissa tvivel, huruvida detta verkligen kommer att lyckas. Imot-

hysa

satt fall måste följden bliva, antingen att på grund av bristande konkur-

mellan behöriga sökande lektorer anställas, äro i vetenskaprens som ligt eller pedagogiskt hänseende svagt meriterade, eller också att adjunkter liksom hittills eller extra ordinarie lärare i ökad omfattning bestrida lektors åligganden, och detta utan särskild prövning av förutsättningarna härför. lntetdera dessa alternativ torde från synpunkten de nya

av av gymnasiernas krav icke mindre på lärarnas insikter än även på deras pedagogiska skicklighet tillfredsställande. Därtill kommer, att det,

vara från enhetsskolans synpunkt betraktat, måste anses synnerligen olyckligt, därest alltför formalistikt avfattade kompetensbeståmmelsei- skulle resa, praktiskt taget, oöverkomliga skrankor mellan lärarpersonalen inom skolstadier, bygga omedelbart på varandra. Detta gäller i lika hög grad

som

samtliga skolstadier inom den blivande enhetsskolan. om

Med hänsyn till antydda omständigheter hava vi till de av kommissionen föreslagna grunderna för lektorsbehörighet velat foga ytterligare

ett moment, enligt vilket jåmväl adjunkt, omfattande för-

som genom

fattarskap eller på annat satt visat sig besitta erforderlig vetenskaplig grundlighet samt under flerårig verksamhet på gymnasiet ådagalagt sår-

deles framstående lårarskicklighet och lämplighet för meddelande under-

visning å sagda skolstadium, borde kunna Iiungl. hlaj:t, på framställ-

ning av skolöverstyrelsen, förklaras behörig för lektor anställning som Vid

allmänt läroverl .

Av R. Fåhrøeus, G. Mart/m och A. Äströnz.

ang. lärarutbildningen.

Kommissionen hair på anförda grunder

föreslagit, att utbildning vid

högre lärarinnesetninariet må medföra för erhållande

kompetens adjunkts-

tjänst vid skolor inom den organisationen. l

nya sammanhang med detta förslag har kommissionen emellertid

ifrågasatt vissa förändringar i för seminariet gällande bestämmelser, Vilka

förändringar vi i fiera avseenden

gillat, i andra åter måste taga bestämt avstånd ifrån.

En dessa förändringar av avser inträdesfordringaqrna., beträffande

vilka kommissionen, ehuru i allmänna

mycket ordalag, påyrkat, att de

böra höjas, exempelvis så, i vissa att ämnen skulle fordras kunskaper,

som motsvarade de för studentexamen Kommissionen

stadgade. ger ingen anvisning om huru de sålunda ifrågasatta det tillåggskurserna till for-

drade kunskapsmåttet skulle inhämtas,

om genom de inträdessökandes

självstudier eller enskilda preparandakurser eller genom genom någon eller några statliga förberedande läroanstalter. Frånsett den

omständigheten,

att alla de nämnda vägarna komma

nu att förlänga och fördyra utbild-

ningen för de lärarinnor,

som genom att genomgå högre lärarinnesemina-

riet vilja förvärva kompetens till lider

lärarbefattning, hela det ifrågava-

rande förslaget för övrigt det grundfelct, det

av att- ställer seminariet, som hittills organiskt nära med den

sammanhängt åttaklassiga fliekslzolan och

genom de fastställda intrâtdesfordringarna inom även stått räckhåll för

begåvade lärjungar från realskolain, mellanskolan, isolerat

resp. fullständigt inom skolorganisationen, desto en utveckling, mer anmärkningsvärd,

som kommissionen i övrigt strävat införa. enhet och

att sammanhang i vårt

undervisningsväsen.

Kommissionens förslag beror på ett mekaniskt betraktelsesätt och

bygger på en delvis missvisande jämförelse beträffande studietidens

längd

å de olika studiebanorna, universitetets och seminariets. Om seminarie-

tiden kan uppvisas något år kortare den vara än tid, som åtgår för filo-

sofisk ämbetsexamens avläggande och

genomgående av provårskurs, måste

dock å andra sidan fasthållas, att läseterminerna äro längre vid seminariet än vid universitetet och att såväl härigenom på grund den

som av mera ingående personliga ledning, seminariets lärare kunna ägna sina

som elever, arbetet vid seminariet i regeln blir intensivare än vid universitetet. Då härtill kommer, att, såsom även kommissionen erkänner, studiearbetet vid seminariet direkt inriktas på lärarckallet, än vad fallet kan bliva

mera vid universitetet, full garanti förefinnas, att utbildning vid semina-

synes

riet kommer att giva med universitetsutbildningen jämförlig och ioch

för sig fullt tillräcklig kompetens för ifrågavarande läraretjänster utan

annan höjning i inträdesfordringarna än den, påkallas kommis-

som av sionens förslag beträffande ökade kurser i framtidens flickskola, särskilt i

de naturvetenskapliga ämnena.

Hela denna fråga måste för övrigt mot bakgrunden be-

ses av nu stående förhållanden. Även med nuvarande hava ele-

inträdesfordringar

verna i seminariet i regeln väl kunnat tillgodogöra sig den i stort sett akademiskt lagda undervisning, där Ineddelas. Och och

som var en, som haft tillfälle att något närmare taga kännedom seminarieutbildade lära-

om rinnors undervisningsverksamhet i olika skolor, måste erkänna, att dessa lärarinnor, som dock i de flesta fall utgått från 3-årig seminariekurs,

en i regeln visat sig väl lösa sin uppgift och med framgång hävdat sin plats även vid sidan akademiskt utbildade lärare. Om såsom kommis-

av nu, sionen föreslagit, seminariekursen utökas med ett år och inträdesfordringarna i samband med flickskolekursernas omläggning något höjas,

synas övriga mera konstlade anordningar för att jämställa vid

utbildningstiden

seminariet med den vid universitet överflödiga.

vara

Om den tid, kan beräknas åtgå för förberedelser till inträde å

som högre lärarinneseminariet, och samtidigt även studietiden ä detta seminarium väsentligen utsträckas, den farhågan berättigad, att seminarie-

synes vägen icke vidare kommer att anlitas. Ty de viktigaste orsakerna

en av till att så många studerande hittills valt denna att den

väg, är givetvis,

varit kortare och billigare än den akademiska studiebanan. Och sådan

en utveckling som den nämnda för alla, fördel för

ovan synes som se en skolan däri, att olika utbildningsvägar fortfarande finnas för lärarekallet och att utbildningen för detta kall icke i onödan icke

fördyras, lycklig.

Kommissionen har tydligen heller avsett, att utvecklingen skulle gå

därhån.

Ett annat kommissionens förslag rörande högre lärarinneseminaav riet innebär, att tillträdet till denna låroanstalt för framtiden bör stå. för manliga elever. För den nuvarande ordningen låta sig, öppet även kommissionen, inga andra skål anföras än de historiska. Sådana

enligt

skål emellertid ofta synnerligen vägande, de sammanhänga

äro nog med utveckling. l förevarande fall hänvisas närmast till

en naturlig man

förhållanden; det stå över varje tvivel, att man,

psykologiska synes som

utbilda till lärare vid högre läroanstalter, föredraga universitetets

vilja sig

fria studier framför seminariets bundna, vilket däremot visst icke mera alltid är fallet med kvinnorna. lärarinneseminariets öppnande för manliga elever synes oss

Högre

i motsats till kommissionen icke åtgärd, som kan bidraga - -- vara en till lösandet den aktuella frågan folkskollärarnas fortbildning. Enav om bestämmelser beträffande intrådesfordringar i främmande

ligt nu gällande

vid seminariet och kommissionen har icke påyrkat någon sänk-

språk -

dessa sakna utexaminerade folkskollâtrare i de flesta fall för-

ning av -

för att här vinna inträde. Folkskollärarnas fortbildning torde

utsättningar

från alla förläggas till universitetet. Jämväl med

synpunkter

till sist berörda förhållanden finna vi kommissionens föreva-

hänsyn nu

rande och olämpligt; det är ett offer på den abstrakta lik-

förslag onödigt

altare och icke grundat på ett verkligen förefintligt behov

ställighetens

någon våg för utbildning manliga lärare för de högre att skapa ny av skolorna. Kommissionen har ifrågasatt, att de seminarieutbildade lärarna även skulle erhålla lägre begynnelselön än de akademiskt utbildade, detta i viss överensstämmelse med gällande föreskrifter beträffande uppfiyttning i nu lärare vid kommunala mellanskolor och på sitt sätt även

högre lönegrad av

i med förhållandena vid statssamskolorna, där de seminarieutbildade

analogi

endast kunna bliva ämneslärarinnor lägre lön än adjunkter, under det

med

de akademiskt bildade kunna vinna adjunktur. Mot själva principen som sådan under vissa intet att invanda, härigenom få de

är förutsättningar

akademiskt bildade kompensation för sin dyrare utbildning. Betonas bör

en emellertid, att, kommissionens förenåmnda förslag beträffande höjan-

det av inträdesfordringarna vid högre lärarinneseminariet genomföres och

den grupp lårare, som darav beröres, får sin utbildning i vâtsentligare

mån förlängd och fördyrad, skillnaden i utbildningskostnaderna mellan de

vid seminariet och de vid universitetet utbildade torde bliva så ringa, att den icke motiverar den rätt betydande skillnad i lön. kommissionens

som förslag innebåtr. liattvisan kraver, att, kommissionens förra förslag

om antaiges, modifikationer i det senare vidtagas, så att lönesatserna riktigt avvâigzas i förhållande till varandra.

Av J. Sanmclssoøz och E. Staaf läkarutbildningen.

ang.

Beträffande adjunktskompetens har kommissionen tänkt sig, att denna skulle kunna förvâtrvas aven utbildning vid högre lårarinne-

genom seminariet, och har i detta syfte föreslagit vissa förêtndringar i denna ut-

bildning. För att likställigheten mellan kvinnor och mån jâii-mval i detta

fall skall kunna genomföras, har kommissionen emellertid uttalat sig för att tillträde till detta högre seminarium för framtiden skall stå öppet för såväl manliga kvinnliga elever.

som

En sådan anordning efter vår mening synnerligen olämplig.

vore Ingenting gör sannolikt, att mannen i nämnvärd utsträckning skulle komma att föredraga gseminarieutbildningen framför de fria universitetsstudiernai. Elen erfarenheten visar, att kvinnor i avsevärt antal föredraga den förra vågen. Detta torde också ha sin naturliga psykologiska förklaring dåri, att arbetssâtttet vid seminariet särskilt val lämpar sig för den intellektuella lâirggning, utmärker kvinnan. Kvinnorna ha ofta

som kanske i regel större behov av ledning i studiearbetet im mannen, som

jga större naturliga förutsättningar för framgångsrik sjålvverlçsamhet, vilket ingalunda innebar, att den kvinnliga intelligensen skulle den

vara manliga i övriga avseenden underlägsen. Kommissionen kan helt visst själv icke tro, att manliga elever i något avsevärt antal skall komma att rekrytera låroanstalten i fråga. Att bland en övervâigande majoritet av kvinnor

7- 100-210409. 1.

inpassa eller manlig elev efter vår mening att på ett löje-

en annan vore våckande sätt tillämpa doktrinen könens likstållighet. Samundervis-

ningens viktigaste förutsâtttningar, att eleverna erhållit sin tidigare under-

visning i anstalter samskolenatur och att viss jämn fördelning råder

av en mellan könen i avseende på antalet, skulle hår nappeligen komma att förefinnas.

På grund anförda skål för vår del, att seminariet allt

av anse fortfarande bör undervisningsanstalt uteslutande för de kvinnliga

vara en

elever, vilka föredraga denna utbildningsvåg, så länge varit den enda

som i sin art för kvinnor, framför universitetsvägen.

Slutligen vilja Vi i detta sammanhang framhålla en sak, som icke blivit kommissionen med erforderlig klarhet berörd i fråga om lärar-

utbildningen dock år så betydelsefull och så principiell räck-

men som av vidd, att den bort upptagas till sarslzild behandling i detta kapitel, namligen de privata lårarinneseminariernas utbildning åmneslårariniioii

av statens tjänst. Enligt vår mening bör det icke iframtiden medgivas dessa anstalter rättighet att utexaminera åmrzeslårarinnor med generell kompetens för adjunktur vid statens laroverk, något för övrigt synes oss vara

som

naturlig konsekvens den stâillning i skolsystemet, den enskilda unen av dervisningen överhuvud enligt kommissionens förslag tankes intaga. För den händelse privata seminarier framdeles från statssynpunkt kunna anses behövliga, vilket ingalunda ar säkert, och på grund därav komma att orhålla statsunderstöd, böra lärarinnor med avgångbetyg från dylika läroanstalter endast på dispensväig efter individuell prövning kunna förvärva

ifrågavarande kompetens.

I förestående uttalande, i vad det angår de enskilda lararinncseminarierna, hava A. B. Bergstrand och W. Björck instâtmt under framhållande

för del följande.

egen av

De vid statens högre lårarinneseminarium utbildade lararinnorna hava hittills endast i mycket begränsad omfattning kunnat få anstâlllning i statens låroverk såsom ämneslårarinnor vid samskolorna. Kommissionens förslag att öppna möjlighet för dem att söka adjunktur vid alla

avser statens läroverk. Samtidigt har kommissionen föreslagit förlängd studietid

vid statens högre seminarium och skärpta inträdesfordringar till detsamma. Kommissionens uttalanden i fråga lararkompetensen avhandla endast

om utbildningen vid statens seminarium, de privata högre lararinneseminarierna omnamnas icke i detta sammanhang. Då vi att kommissionen borde

anse, direkt hava uttalat sig i denna fråga, hava vi nödgats reservationsvis framlaggzt vår mening i detta hänseende. Vi hålla nämligen före, att

avveckling av de privata seminariernas ställning såsom utbildningsanstaltcr

för lürarinrior i statstjåinst bör ske i omedelbar anslutning till blivande

en omorganisation det högre skolväsendet. Därigenom skulle i första

av rummet vinnas den fördelen, att antalet de lararinnor, det måste möta

av som

svårigheter att under lång övergângstid placera, bleve i möjligaste man

begränsat.

Redan under nuvarande förhållanden de privata seminarierna,

synas

den ringa anslutningen att döma, icke fylla något större behov. Anav talet sådana seminarier är tre. I ett dessa har elevantalet under de

av fyra sista lüsårenl i de olika avdelningarna växlat mellan 5 och 15 och i genomsnitt uppgått till 9.8. l ett annat har brist pa elever under tre

av års tid, 1918-1920, ingen första avdelning kunnat bildas och seminariets

verksamhet huvudsakligen bestått i fortbildning i tredje avdelningen

av äldre elever, tidigare utexaminerats från andra avdelningen och sedan

som praktiserat som lararinnor. Under de fyra sista åren har sålunda funnits

första avdelning med 18 elever, andra avdelning med 5 elever ochi en en tredje avdelningen sammanlagt 54 elever eller i genomsnitt 6.4. Idet tredje privata högre låtrarinneseminariet har elevantalet varit större och under de fyra sista åren i de tre avdelningarna växlat mellan 5 och 22 samt i genomsnitt uppgått till 13.4.

Den ringa anslutningen till de privata seminarierna torde delvis fa tillskrivas kristidens säregna förhållanden. Dürom vittnar bl. den

a. omstandigheten, att en förbâtttring inträtt fran och med innevarande läsår. Det märkliga ar emellertid, att trots det ringa tillskott lêtrarinnor,

av som dessa seminarier kunnat lamna under de föregående aren, det för närvarande, enligt vad som upplysts från sakkunnigt hall, icke förefinnes nagon brist

1 Beräkningarna gälla höstterminernas siffror och omfatta icke extra elever.

lararinnor för anställning i skolor. Da kommunala mellanskolor i av-

på

antal under de åren och de privata skolornas larsevärt nybildats senare

ökats, torde den jämförelsevis rika tillgången p°a lâtrarinnor ât-

jungeantal

minstone delvis kunna tillskrivas ökning i de akademiskt bildade lararirx-

nornas antal.

Efter omorganisation kommer behovet lärarinnoi i de högre

en av skolorna de klassernas indragning bliva mindre än

att på grund av lägre

för nån-varande. för flickor att i statsskolor över hela landet

Möjligheten

studentexamen torde komma de akademiskt bildade lärarinnornas

avlägga

antal snabbt Då det dessutom, förut påpekats, under över-

att växa. som

med sannolikhet kommer att finnas gott lâirarinnor till

gångstiden stor om

de det icke lämpligt att, till konkurrens med de

nya platserna, synes vara äldre lâirarinnorna, alltjämt lâirarinnor utexamineras med

nya grupper av

kompetens, redan i princip ansetts otillräcklig.

en som

Skulle i framtid i statsskolorna uppstå ett behov seminarie-

en av utbildade larariniior, vilket högre seminariet skulle kunna tillfredsställa.,

den utvecklingen den, att detta seminarium utvidgade

synes naturliga vara

sin verksamhet i behövlig omfattning. T dliwen kan det urval av elev-

Ö Ö Ö .

materialet, betingelserna för seminarieutbildningens t.ill-

som ar en av

karaktär, bast regleras att staten har hela lärarutbild-

fydlestgöraiide genom

ningen i sin hand.

Da de seminarierna alltjämt torde hava betydelse förut-

privata

lärarinnor för hemmet, omlåiggning deras verk bildning av synes en av samhet till att uteslutande omfatta sadan låtrarinneutbildning, vara naturlig,

de detta område kunna fylla ett verkligt behov. En

i synnerhet som på

torde så mycket lättare kunna aga den huvudsakliga

omläggning rum, som

i dessa seminarier skötes timlâtrare med ordinarie plats

undervisningen av

håll. l ett seminarium bestrides sålunda sammanlagt endast 8 på annat

undervisning i de tre avdelningarna föreständarinnorna

Veckotimmars av

vid den med seminariet förenade tlickskolan med full tjänstgöring och en

timlarare. Även anställd ämneslararitina och all annan undervisning av

vid blivande de privata seminarierna skulle helt in-

en omorganisation

sålunda svårigheter komma att uppstå med

dragas, synas knappast några

till den vid seminarierna anställda låtrarpersonalens placering. hänsyn

kvinnors tillträde till rektorsbefattningar vid Av A. B. Bergstrcønd ang.

allmänt låiroverk.

villkor för erhållande rektorsbefattning vid allmänt

I fråga om av

kommissionen följande uttalande: Kommissionen har läroverl: har gjort

funnit att föreslå någon avvikelse från hittills

icke anledning

- - beträffande allmänna laroverk, statens seminarier gällande ordning, resp.

vid läroanstalt med endast manliga lärjungar skall vara iman, att rektor

vid larozmstalt med både manliga och kvinnliga eller endast kvinnliga man

eller kvinnan . kungl. proposition, avseende bl. a.

Vid 1922 års riksdag föreligger en

villkoret, rektor vid laroanstalt med endast Inanliga lar-

att Lipphêiva att

skall Denna proposition har vid avgivandet av komjungar vara man.

blivit slutbehandlad inom riksdagen. Med hånmissionens betänkande icke

dartill, sålunda för närvarande ar under riksdagens ompröv-

syn att frågan

kommissionen att kommissionen icke skulle göra

ning, har inom yrkat, stode i strid mot ifrågavarande proposition. Då

något uttalande, som

icke vunnit beaktande, nödgas jag reservationsvis framlågga

detta yrkande

min mening i denna fråga.

l den att kvinnor böra hava samma

princip hyser jag uppfattningen,

fri och tavlan statsttmbetena och att de icke rått man till öppen om som från andra befattningar ån sådana, där deras egenskap av böra utestangzis

hinder för dem att innehava eller på ett tillkvinnor utgör ett naturligt

desamma. Att till dessa undantagsfall skulle höra fredsstallande satt sköta

vid mig ingalunda sjalvklart. Det

rektorsbcfattningar gosslüroverk, synes

kvinna kan innchava å sihar redan statsmakterna fastslagits, att ena av

dan vid allmänt läroverk, å andra sidan rektors-

lektorsbcfattning högre

vid samskolor. De krav i rent disciplinårt hänseende,

befattning statens

innehavare befattningar. äro icke mindre ån de, som stallas på av dylika

ställas rektor vid ett gosslåroverk. Det torde icke kunna som böra på en

framhållas båtrande skäl för den åsikten, att flickornas nitrvaro i ett

några

samlåroverl: skulle disciplinen bland gossarna

göra uppråtthållandet av

Även i andra avseenden torde samundervisningen ställa större lättare.

fordringar såväl på skolans ledning dess lärare

som än särundervisningen,

Vilket även vitsordas i de uttalanden

angående samundervisningen, som

återfinnas i Betänkande ll. De

förvaltnings- och andra uppgifter prak-

av tisk art, äro förenade med som befattning såsom rektor i gosskola, torde

icke kunna annorlunda anses vara beskaffade ån vid samskolorna. Det

synes mig sålunda icke föreligga någon giltig anledning att utesluta kvinna,

som därför visade besitta

sig erforderliga förutsättningar, från att erhålla

rektorat vid statslåroverk för gossar.

Skulle det Visa sig, att sådana

förutsättningar vore mycket sällsynta,

ja, rent av saknades hos de

säkerligen mycket fåtaliga kvinnor, som sökte

erhålla dylika bestämmelse

befattningar; vore en av föreslagna inne-

ovan börd intet hinder för dessa bleve att tillsatta med de alla synpunkter bäst ur

kvalificerade sökandena.

Då kommissionens

omorganisationsförslag avser att betydligt in-

skränka antalet gosskolor och

frågan därigenom får annu mindre praktisk

räckvidd an under nuvarande förhållanden,

synes mig uppråttthållandet av

ifrågavarande undantagsbestammelse föga sakligt motiverat. hål- Slutligen

ler jag före, att kommissionens ovanberörda uttalande icke ståi synes god överensstämmelse med den uppfattning i fråga och kvinnors om mans

likstallighet, som i Övrigt präglar betänkandet, heller med andan det i

statsrådsprotolçoll, som angivit riktlinjerna för kommissionens arbete.

Av A. Åström Iâiroverkslâirarnas ang. titelfråga.

Med anledning den ståndpunkt, kommissionen

av som intagit be-

träffande låroverkslärarnas titelfråga, har jag ansett mig böra i ärendet

avgiva särskilt yttrande.

Sedan åtskilliga år tillbaka har efter

gång annan fråga för-

om ändring av läroverkslärarnas, närmast adjunkternas, tjänstetitel

bragts

på tal, och förslag i sådant syfte hava framställts och vunnit understöd

även från offentliga myndigheters sida. I sitt den 31 oktober 1914 av-

givna betänkande uttalade sig den k. lärarlönenämnden s. för att iläro-

verkens stat benämningen adjunkt skulle utbytas mot andre lektor. Nämn-

erinrade att, då adjunktsinstitutionen infördes vid våra läroverk, den om

i förhållande till de dåvarande gymnasielektorerna hade en

adjunkterna

ställning, ungefär motsvarande den, benämningen angavs.

som genom Under det svenska läroverkets utveckling hade emellertid adjunkterna i förhållande till lektorerna erhållit alltmera självständig ställning.

.Ådjunktstjänsterna längre, såsom namnet närmast antydde, några

vore biträdande lärartjänster, utan adjunkter och lektorer hade med avseende

sin tjänsteutövning blivit allt jämnstâillda. Härtill komme, att på mera adjunktstiteln såsom benämning på ifrågavarande lärare icke vunnit in-

i det allmänna språkbruket. Nämnden ansåg, att det bäst skulle steg

de faktiska förhållandena och överensstämma med tendenserna motsvara

samtliga ordinarie ämneslärarc kallades lektorer och de

i spráiket, o1n

nuvarande adjunkterna till skillnad från de nuvarande lektorerna benämn-

des andre lektorer.

I det underd. Litlåtande, läroverksöverstyrelsen den 10 juni

som

lärarlönenämndens betänkande, anslöt sig Överstyrelsen 1915 avgav över i sak till nämndens förslag ansåg, att innehavarna av de ifrågava-

men rande båda slagen lärartjänster borde benämnas förste lektor och lek-

Till stöd härför anfördes såsom analogier vissa såväl på lärarbanan tor.

andra håll övliga benämningar, såsom första lärarinna och lärasom på rinna, förste intendent och intendent, förste aktuarie och aktuarie. Löneregleringskommittén, den 21 februari 1918 yttrade sig över löne-

som nämndens fann de gamla benämningarna lektor och adjunkt

betänkande,

böra bibehållas för vederbörande lärargrupper och förklarade sig sakna anledning förorda, vad nämnden i berörda avseende. ifrågasatt. Förslaget ändrad benämning lektorer och adjunkter upptogs icke i

om av

Kungl. Majats till 1918 års lagtima riksdag avlåtna proposition om

löne- och pensionsreglering för lärarpersonalen vid bl. de allmänna

a. läroverken och heller riksdagens beaktande vid löneregleringens

vann antagande.

Frågan dog emellertid bort. I början år 1920 ingav den vid

av denna tid bildade allmänna adjunktsföreningen till skolöverstyrelsen en till Kungl. Majzt ställd framställning, däri föreningen med anförande av de skäl, syntes föreningen tala därför, anhöll vidtagande för-

som o1n av

ändring i de ordinarie ämneslärarnas benämning och förordade det för-

slag; läroverksöverstyrelsen

som i sitt förenämnda yttrande den 10 juni

1915 framställt. Med överlämnande

av adjunktsföreningens framställ-

ning avgav Överstyrelsen den 13 februari 1920 underd. yttrande i ären-

det. Överstyrelsen erinrade

därvid vad Överstyrelsen om tidigare anfört,

tillstyrkte, att den nuvarande

adjunktstiteln måtte utbytas

mot annan

lämplig titel, och hemställde, den

att hittillsvarande titeln lektor

skulle

utbytas mot titeln förste lektor

och den hittillsvarande titeln

adjunkt mot

titeln lektor.

På föredragning av ecklesiastikministern, statsrådet Olsson,

som fann frågan värd beaktande och intet hade att erinra mot bifall till

skolöverstyrelsens förslag på anförda

men skäl ansåg ärendet böra före-

läggas riksdagen för

prövning, avgavs den 19 1920 mars kunglig pro-

position till riksdagen i syfte att utverka dess medgivande till den ifrå-

gasatta titelförêindringen. Statsutskottet ställde

sig emellertid avvisande,

bl. under a. hänvisning till den pågående utredningen skolväsendets

omorganisation, och ansåg skäl föreñnnas att tillstyrka Kungl. Majzts förslag. Efter livliga debatter

avslogs förslaget båda

av kamrarna, ehuru

med jämförelsevis ringa majoritet.

Av det anförda torde framgå åtminstone så mycket, att berörda

fråga ej, såsom ofta skett, bör helt bagatelliseras och betraktas såsom

ett utslag enbart titelsjuka eller av såsom något, knappast förtjänar som

allvarligt övervägande. Frågan tages uppenbarligen ganska allvarligt på många håll, blott de

av närmast intresserade, och det synes mig före-

ligga fullgod anledning söka

att bringa den till lösning i samband med

den tillämnade omorganisationen vårt högre skolväsen. av Det skulle

enligt min mening varit önskvärt, om skolkommissiorieri sökt positivt bidraga till sådan lösning;

en och det framgår bl. 1920 års a. av riks-

dagsdebatt i frågan, att

man väntat sig detta. Övergången till en ny

skolorgaxiisation erbjuder

ett lämpligt tillfälle härtill.

Kommissionen,

som visserligen under fortgången

av sitt arbete upptagit ärendet till

prövning, har emellertid funnit sig böra förorda någon åtgärd i frå-

gan utan avvisat de förslag, i sådant som syfte framställts, och låtit det

i berörda avseende förbliva vid det gamla. Jag detta anser icke lyck-

ligt. Det må så att denna titelfråga är mycket underordnad vara, av

betydelse i jämförelse med de Vittgående spörsmål, kommissionen i

som övrigt haft att syssla med, den är dock, såsom redan framhållits, men långt ifrån betydelselös. Vägande skäl hava anförts för att den nuvarande adjunktstiteln bör utbytas mot annan lämplig tjänstetitel.

Adjunktstiteln har onekligen bismak av att vederbörande utövar ett en osjälvständigt- biträdes verksamhet ooh innebär sålunda en brist på mot-

svarighet till de verkliga förhållandena. Detta förklarar den tämligen allmänt rådande obenägenheten att i umgänget använda titeln i fråga.

Läroverksadjunkternzi komma på sådant sätt att sakna verklig tjänstetitel, eller, såsom det under riksdagsdebatten 1920 träffande anmärktes, den titel, de ha rätt till, användes aldrig, och de titlar, användas, ha som de rätt till; de kallas alltid något annat och än vad de äro. mera, Av dylikt alstras för stora läroverkslärare ett obehag och en grupper av vantrevnad, föreñntl-ighet alltför allmänt betygas för att böra dragas vars i tvivelsmål. Härtill kommer den söndring inom läroverkslärarkåren,

denna titelfråga i sin mån bidragit att väcka eller underhålla. Rätt som allmänt erkännes det berättigade i kravet på förändrad titel för de en hittillsvarande adjunkterna; det har varit sättet för frågans lösning, mera väckt motstånd. Önskvärt skulle onekligen varit, kunnat som om man kringgå motståndet på denna punkt, något bättre förslag har men kunnat åstadkommas än att i eller form utsträcka benämninen annan lektor till samtliga ordinarie ämneslärare vid läroverken. En förgen ändring i denna riktning allt betraktas såsom den rätta lössynes mer ningen; den torde på intet sätt till skada för sig de hittillsvara vare varande lektorerna eller det allmänna ägnad att befrämja men vara

sammanhållning ooh gott ka1n:ratska1; inom lärarkåren. De nivellerings-

strävanden med avseende på de olika lärargruppernas avlöning ooh kompetensvillkor, förmenas förbundna med denna titelfråga, synas som vara mig helt uppkonstruerade och sakna stöd i verkligheten. För fastvara ställande avlöningar utväljas i allmänhet solidare beräkningsgrunder av än tjänstetitlar, och heller torde de kompetensfordringar, det finsom nödigt att uppställa för lärarna på olika undervisningsstadier, komma nes

att påverkas den omständigheten, att de hava tjänste-

av en gemensam 101-210409. I.

titel. De nivelleringsstråvanden i berörda hänseenden, oberoende som av

titelfrågan på sina håll förefinnas, komma enligt min mening snarare

att

motverkas än befrämjas den ifrågasatta titelförändringen.

av Då fortfarande två kategorier ämneslärare med olika

kompetens

och olika avlöning komma att finnas vid läroverken, är det praktiska av skäl behövligt, att ett visst särskiljande i titulaturen bibehålles. Med

användande lektorstiteln hava härvid olika förslag såsom

av framkommit,

lektor och andre lektor, förste lektor och lektor, gymnasielektor och lektor för respektive nuvarande lektor och adjunkt. Möjligen torde det ligga närmast och vara ändamålsenligast att efter talrika analogier från andra grenar

av statsförvaltningen välja de av skolöverstyrelsen förordade och

av Kungl. Majzt i propositionen vid 1920 års riksdag föreslagna benämnin-

garna förste lektor och lektor.

I detta yttrande hava R. Fálziraazøs, A. Sávström och S. Söderlindh

instämt.

Av J. Pålsson och A. Sävströøn kostnadsberälcningar. ang.

I fråga principerna för kostnaderna för

oin beräkning av den

nya läroverksorganisationen dela vi i det hela den kommissionen föreav trädda uppfattningen. Särskilt vi det anse valbetånlzt, att man vid har

ifrågavarande beräkningar varit angelägen att räkna i Överkanten för

att

såmedelst undgå att vid framläggande de av slutliga kostnadsberäkningarna,

i anslutning till förslag rörande låroverkens fördelning å de olika orterna, nödgas överskrida det preliminärt Emellertid

angivna beloppet. synes

det å andra sidan önskvärt och nödvändigt, att kostnadssummorna icke tilltagas med sådan marginal, att förhand en var på måste säga sig, att de alltför avvika från

mycket verkligheten. Jamval har det synts i

klarhetens och intresse

överskådlighetens vara stor betydelse, att, dar

av så befinnes möjligt, merkostnader, föranledas

som av organisationen i och

för sig, noga hållas i sar från sådana, vilka andra reformåt-

betingas av

gärder, lika väl kunde vinna i det nuvarande

som tillämpning skolsyste-

met. Att strangt denna sistnämnda

genomföra grundsats år emellertid

icke möjligt. Så lar det ogörligt att vid lararlönernas beräk-

ex. vara nande särskilt uppskatta merkostnader, föranledas de minskade

som av

klassavclelningarna och de ökade tillfällen till uppdelning klass,

av som av kommissionen förutsatts.

Då vi med dessa utgångspunkter gått att för söka klargöra,

oss huru kostnadsfrågan skulle komma att gestalta sig, hava vi på vissa punkter kommit till ett från kommissionens majoritet avvikande resultat. Till början må erinras, att vi i likhet med flera andra kommissio-

en av nens ledamöter genom begränsning de fristående flickslçolornas antal

av funnit totalkostnaderna kunna och böra nedbringas med 100 000 kronor, vadan kostnadsökningen för löner för de högre skolorna redan

m. m. av denna anledning skall minskas med nämnda belopp. Men därjämte

synes beträffande den av kommissionen angivna kostnadssumman böra särskilt framhållas, att i densamma inräknats utgifterna för tillfällig löneförbåttring åt saøntlign vid de framtida laroverken anställda befattningshavarna till enahanda belopp, varmed densamma utgår till de allmänna läro-

nu verkens lärare. Berörda till den

post stiger därigenom betydande summan

1 707 000 kronor. Det bör tilläggas, att vid angivandet kostnaderna av av för nuvarande organisation, motsvarande post upptagits för de olika lâirar-

Beloppet harför utgör för läroverken 906 300 kronor, för komgrupperna. munala mellanskolorna 193900 och för privat-låiroverken 2352 300 kro-

Härvid lara emellertid två omständigheter omöjligen kunna förnor. bises. Först må erinras, att den tillfälliga löneförbättringen för narvarande har principiellt artskild karaktär vid å sidan allmänna läro-

en ena verk och mellanskolor och å den andra privatlaroxierken, karaktärs-

en skillnad, som också anda tills i år budgetmässigt kommit till uttryck däri, att. de förra beloppen anvisats på löpande års tillåggsstat, det. åter

senare å riksstat för följande år. Vid lålroverken utgör löneförbåttringen vederlag, i avvaktan på ny lönereglering, för den normala levnadskostnadsökning, som inträtt efter den tidpunkt, till vilken de nuvarande lönebeloppen hänföra sig, och ar alltså att betrakta såsom förskott på den lönereglering, år under förberedelse. Motsvarande avlöningsförmån vid

som mellanskolorna har tillkommit väsentligen i syfte att bibehålla förutvarande relation mellan läroverkens och dessa skolors lärare och bör följakt-

ligen bedömas under enahanda synpunkter. Vid har

privatläroverken den

tillfälliga löneförbättringen lär-emot karaktär vederlag för utebliven

av lönereglering enligt de varit bestämmande för de och normer, som statskommunalanstallda lärarnas beslut lönereglering genom av 1918 års lagtima riksdag Förbises får icke heller, för

att löneförbättringen privat-

läroverkens lärare Kungl. och

av Blajzt föreslagits av riksdagen beviljats

alldeles oberoende frågan, och ivad mån sådan

av om löneförbättring

skulle tillkomma dc stats- och kommunalanstitllda

lärargrupperna.. Av

dessa den

faktiska LfiJr/zdllancleøz jiiaøzzgjdø", att tillfälliga löna/förbättringen för Jförstberördøz bägge läizarqrzlppeø är väsentligen nat-zu än

av annan den likbeizálzzzøzdct avlönlngsförøndneøz för sistberiirda Vidare bör grupp.

;Ytterligare beaktas, att det ingalunda kan utan vidare klart,

anses att de i statstjänst övergående lärarna från kommunala och enskilda läro-

anstalter, med hänsyn till den ändock skulle komma

löneökning, som att

för dem vid Övergången inträda, tillerkâtnnas med enahanda

löneförbättring

belopp, som gäller för de allmänna läroverkens lâirare. I vart fall kan

härom ingenting med någon bestämdhet förrän större sägas, riksdagen i sinom tid varit i tillfälle att ingå i prövning i och

av spörsmâlet fråga,

handlar vid sådant förhållande välbetâtnkt, icke man mest om man gör upp râikningen utan värden.

Vid tillämpning dessa de kostnads-

av synpunkter pä föreliggande

beräkningarna, torde det fä uppenbart, att beträffande

anses beloppet för den tillfälliga löneförbátttringen två möjligheter föreligga. ,Llntlngelz

kan kostnaden för densamma upptagas med enahanda för

belopp både

den nuvarande och den föreslagna organisationen eller 00k kan posten lämnas helt ä sido vid beräkning kostnaderna för den

av nya organisatio-

nen, varvid dock givetvis ett motsvarande förfaringssåttt beträf-

är pakallat

fande beloppet för den nuvarande

tillfälliga löneförbättringen at lärarna

vid de allmänna läroverken och de kommunala mellanskolorria. Den senaste vägen har för tett sig den budgetmässigt avgjort

oss som riktigare

synnerligast som lönefrägan i dess helhet är föremål för särskild

utredning

och mänskligt att döma nuvarande lönesatser icke komma att i den nya

organisationen vinna tillåtmpning. Följaktligen upptaga vi de nuvarande

kostnaderna till ett belopp, med J 100 200 kronor 906 300 + som 193 900

det konznzissionen angivna, och i konsekvens därmed de

understiger av

kostnaderna 1 707 000 kronor lägre än Iconiznissionens majoritet.

franztida

På här berörda omständigheter torde den beräknade kostnadsök-

grund av

för löner för de skolorna böra angivas till 983 000

ningen m. m. högre

kronor, i stallet för, enligt kommissionens beräkningar, 1589 000 kronor. V ad därefter angår sättet att härleda den reformen betingade av i för folkskoleväsendet, hava vi icke kunnat biträda

Ökningen utgifterna.

kommissionernas ståndpunkt, och detta så mycket mindre som kommissionen i detta fall funnit sig nödsakad för del understryka det anegen förda karaktär osannolik maximisumma, utan att dock låta

beloppets av

denna självkritik föranleda reduktion det beräknade belop-

befogade en av

Det torde nämligen för alla ligga i öppen dag, att icke i verklighepet. man kan behöva befara att i rikets sanztligzi .städer vcirje in sd ringa tillskott av ten

barn ifol/cs/colan skall medföra behov läirarkra/ft. Redan den omständig-

av ny heten, medeltalet låtijungai för läraravdelningi städernas folkskolor år 1920 att

utgjorde 29.0 utvisar, att ytterligare genomsnittligt 1 låirjunge kan, utan att

det kommissionen anförda medeltalet överskrides, insättas i varje lärarav avdelning. Då hela antalet lärare i städerna vid tid uppgick till irunt samma tal 500 inses vidare, i än jfenztedel de be- 5 utan att verkligheten mer en av räknade barnen kunna utan anlitande enda ny npptagas ifolkskolan av en lärare och utan att Inedeltzilet 30 klass överskrides. I belysning dessa per av siffror framstår den kommissionen angivna kostnadssumman såsom ett allt av annat verklighetstroget uttryck för enhetsskolans sannolika inverkan på än Den kommissionen gjorda erinran, att i själva

folkskolebudgeten. av

verket tillskottet i lärarantalet sannolikt är för högt beräknat, då imånga fall de särskilda skolorna komma att ökas med så litet barnantal, att ny lâirarkraft icke erfordras, hade efter vår mening rimligen bort föranleda reduktion den beräknade På grundvalen förejämväl en av summan. av torde sådan reduktion med 20 få

liggande uppgifter en snarare anses

för ringa än för hög. I stölllet för det kommissionen angivna beloppet av för ifrågavarande läostnadsökning, 1502 000 kronor, bör sålunda sättas nu I 200 000 kronor. Vid framställandet denna erinran har förövrigt även av för varit bestämmande. Med nuvarande svårigen annan synpunkt oss heter att erhålla kompetenta folkskollarare på landsbygden får man icke

-genom att minska lärjungeavdelningarna i städernas folkskolor under en

gräns, som betingas skäliga av pedagogiska hänsyn, ytterligare begränsa landsbygdens redan tillräckligt kringskurna möjligheter för tidsenlig

en utveckling av folkskoleväsendet. Denna omständighet har kommissioav

nens majoritet icke som sig bort beaktats.

Om till förut angivna

kostnadsökning till löner för de högre

m. m. skolorna 883 000 kronor dels

läggas, nyssberörda ökning i statsbidraget

till lärare vid folkskolor 1 200 000 kronor, dels ock 400000 kronor för

understöd åt enskilda försöks-

och komplementsläroverk, skulle således

skolreformen, den varit fullt

om genomförd år 1922, hava medfört ökad en kostnad för statsverket 2 483000 kronor. av Därtill kommer, att

förslaget

om avskrivning av terminsavgifterna till statsverket beräknas medföra

inkomstminslçning av omkring 750 000 kronor. Sagda

åtgärd är emeller-

tid icke förbunden

ofrånkomligt med den föreslagna reformen

som sådan,

och i nuvarande statstinansiella läge lärer det få anses vara en fåfäng pe-

dagogisk uppgift att söka förmå statsmakterna med de att i och för sig

och under normala tider

synnerligen talande sociala och pedagogiska

argument, som av kommissionen anförts, avstå från

sagda inkomstkälla,

synnerligast så många inkomstkälloi som av övriga hava avgjord benäen genhet att visa underskott. Då i frågan, jämförelse med de utomordent-

liga och påtagliga fördelar skolreformen bereder stora och breda lager av vårt folk, avgjort måste träda i bakgrunden, tveka vi icke att i valet

mellan nuvarande organisation øned

statsavgifter och den föreslagna

organisationen med den statsavgifter, giva sistnämnda ett ännu

mera bet-

dande företräde, vi åt den

än föreslagna organisationen sådana

utan av-

gifter skulle velat inrymma, i jämförelse

med densamma med sådana, där-

est detta val realiter senare varit möjligt.

Vi måste förty hålla före,

att kommissionen, under åberopande

av det statsfinansiella

tvängsläget, bort förutsätta, att till larjungeavgifter stats-

verket fortfarande under

en övcrgångstid utgå, och att vid dessa avgifters

utsträckande till läroverk

samtliga nya beräkna inkomstökning,

en som

kunde kompensera del de

en av av reformen föranledda merkostnaderna.

Med oförändrad beträffande proportion antalet helt eller delvis befriade

lärjungar skulle denna ökning utgöra 520000 kronor, då det med men

säkerhet kan förväntas, att ändamålsenligare organisation av läroverken

en kommer att möjliggöra för ett proportionsvis väsentligt större antal lär-

jungar fattiga hem att där erhålla undervisning, torde försiktigheten

ur bjuda att räkna med ett avsevärt ökat antal totalt eller partiellt befriade. Vid sådant förhållande torde inkomstökningen i fråga böra beräknas till allenast 433 000 kronor.

i På grund vad sålunda anförts hava vi yrkat, att merkostnaderna

för den föreslagna organisationen, om den i full utsträckning tillämpats

år 1922, bort, i anslutning till här utvecklade grundsatser, angivas uppgå till 2 050 000 kronor. i

I förestående yttrande har W. Björck instamt.

N. 0. Ekström och N. Helger hava anslutit sig till den uppfattning,

i yttrandet gjorts gällande beträffande sättet för berâtkningen ut-

som av

gifterna för folkskolevêisendet, varvid N. Helger för del ytterligare

egen anfört:

Med avseende på terminsavgifternas avskrivning har jag i kommissionen yrkat, att dessa avgifter såväl till staten till skolans kassor

-s- som

måtte upphöra successivt, i den Inån organisationen genomföres, så att -lärjungar, vilka inskrivits eller inskrivas i skolan, medan den gamla organisationen annu år gällande, erlägga avgifter eller befrias därifrån enligt nuvarande bestämmelser, varemot de, inskrivas i klass, anordnad en-

som ligt kommissionens förslag, helt befrias från terminsavgifter.

. .m .

m L.