Utlåtande med förslag till förordning om åtgärder till skydd mot så kallad valutadumping
Ur KB:s samlingar
Digitaliserad år 2016
E ..
:7;xf.e"*"
Tull- Traktat/eommitténs och X
och utredningar betänkanden
f
5 UTLÅTANDE
n A MED
A
FÖRSLAG TILL FÖRORDNING
OM TILL
ÅTGÄRDER SKYDD
MOT
sÅ KALLAD VALUTADUMPING
STO CKHOLM /922 ISAAC MARCUS BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG
r
Tull- och X
och Traktatkommitténs utredningar betänkanden
UTLÅTANDE
MED
FÖRSLAGHLLFÖRORDNnM1
OM ÅTGÄRDER TILL SKYDD MOT
SÅ KALLAD VALUTADUMPING
STOCKHOLM 1922
ISAAC MARCUS BOKTRYCKERI-AKTlEBOLAG
TILL KONUNGEN.
I skrivelse den 25 juni 1921 anmodade dåvarande statsrådet och chefen för handelsdepartementet tull- och traktatkommittén, bland annat, att verkställa utredning angående möjligheten och lämpligheten att införa
ö
differentialtullar mot valutasvaga länder till skydd för den för hemmamarknaden arbetande svenska industrien. I anledning därav avgav kommittén den 22 november samma år utlåtande i ämnet. Kommittén yttrade därvid, att kommittén ansett sig kunna utgå från att det sålunda erhållna uppdraget Vore begränsat till att avse frågan om differentialtullar såsom skydd mot valutadumping och förklarade sig på anförda grunder icke kunna under förhandenvarande förhållanden tillstyrka införande av dylika tullar, men förordade däremot utarbetande av förslag till beredskapslagstiftning att vid förändrade faktiska förhållanden
en eventuellt tjäna angivna syfte.
Efter avlämnandet av detta utlåtande mottog kommittén ett utdrag av statsrådsprotokollet över handelsärenden den 2 december 1921, varav framgick, att Kungl. Majzt uppdragit åt kommittén att skyndsamt dels efter verkställd utredning avgiva utlåtande, huruvida i nuvarande situation, med hänsyn tagen till samtliga på frågan inverkande faktorer, hittills icke prövade statliga åtgärder något slag exempelvis sådana
av som falla inom importregleringens eller den allmänna valuta- och penningpolitikens områden lämpligen kunde vidtagas för att till skydd
för svensk industri tillfälligt begränsa varutillförseln från utlandet eller eljest stärka industriens ställning på hemmamarknaden, ävensom, därest så skulle befinnas vara fallet, avgiva förslag i ämnet, dels ock, för den händelse kommittén skulle finna åtgärder i nyss antytt syfte icke för närvarande böra vidtagas, inkomma med närmare yttrande och förslag i fråga om den kommittén i förberörda utlåtande den 22 nästlidna
av av november förordade beredskapslagstiftningen.
Senare hava till kommittén överlämnats ett stort antal handlingar för att tagas i övervägande vid fullgörande av det kommittén den 2 december 1921 lämnade uppdrag, nämligen chefen för handelsdeparte-
dels genom mentet åtskilliga framställningar från industrisammanslutningar och enskilda industriföretag ävensom vissa arbetaresammanslutningar angående åtgärders vidtagande för upphjälpande av ställningen inom särskilda in-
dustrigrenar, dels genom chefen för jordbruksdepartementet framställningar
från sammanslutningar och organisationer på jordbruksområdet, avseende i huvudsak åtgärder till befordrande avsättningen inhemsk bröd-
av av spannmål. Nedan anförda tablå upptager förteckning över ifrågavarande remisser samt däri gjorda yrkanden.
l Hand. l Remissens l lingens l Sökandensnanm och adress II e m st l l a n datum s i datum l i
1 2 3 4
Remisser från kungl. handelsdepartementet.
7 21 m 21 Sverigeslndustrifürbund.Stock Att åtgärder måtte vidtagastill skydd for den holm. i svenskamargariniiitlustrien. . i 29/7 Om l t 21 Svenskametallindustriarhetare-lAtt sådana åtgärder måtte vidtagas, att de ls/l 21 förbundet.Stockholm70000 helt eller delvis nedlagdaverkstäder inom . metallindustrien, ifråga organiseradejarn- ochmetall järn- och som om arlwtarm. byggnader,maskiner, läge m. m. lampasig för rationell drift. övertagasav staten,samt att driften vid dessaverkstäder helt eller delvis överlåtes arbetarna samtidigt som l regeringentill förfogandeställer nödigtdrift- , kapital och ombesörja avsättning för tillg verkade varor. v 27/ 31 2/1 91 A-B. Sveriges förenadetrikå- Att för riksdagen måtte ånyo framläggasförfabriker, Borås, slag till åtgärder för att upphjälpa trikå- , .-.-B. Norrköpings tricotfabrik; industrien. Norrköping. l Svenska trikåtabriksaktiebola-i get, Malmö. Sigge Williamsons vlleindustri-l = aktiebolag. Borås samt l i i lärda fabrikers aktiebolagi Göteborg. såsom represen-l tanter för 22 tirmor. 2
19/1 31 2,11331 .L-B. Fidan, Mariestad. lAtt förslag måtte framläggas för 1922 års i riksdag om höjning av tull satsernaför vull kanñber oeh föremål därav. l
14/1021 2/1 21 Eldaren Johan Edvin Klassoinl regeringenmåtte vidtaga åtgärder för attl Att i Alby. i påskynda upptagandetav driften vid Alby nya kloratfabrik ochStockholmssuperfosfat-i i aktiebolagskarbidfabrik i Alby. i måttet 29/1021 7/1221 iL-B. Colibrimotorer, Stock- Att skydd mot den tyska konkurrensen , i 1101111. införas för oykelmotorer.
2/1121 2/1921 Å-B- kanten Stfå-0011filthatt- Att tullen vissa slag av hattflätor måtte fabrik, Falköping-Ranteii. borttagas. i l 9/1121 2/1 21 Lalldssekretariatet, Stockholm,Att alla lämpliga åtgärder mätte vidtagas, l med överlämnandeav fram- som kunna vara ägnadeatt åt de svenska ställning från Svenska arbetarna inom tryckeri- och bokbinderibokbindareförbundet, lnt-er- branschentillförsäkra arbete med produknationella litografförbundeti tion av arbetenför inhemskt behov. Sverige samt Svenskatypografförbundetangåendeskydd mot; införseln av i utlandet produceradetryckeri- ochbokbinderialster. 21/1121 9/1221 Svenska bokbindaretörbundet,Att importförbud måtte införas för alla slags Internationella litografför- trycksaker med svensk text, såväl typo-, bundet i Sverige, grafiska som litografiska, ävensomför kli-l Svenska typografförbunrlet, scheer. l samtliga i Stockholm.
1 2
23/1121 w/n 21 Svenska pappersbruksförenin-Att bestämmelsemåtte utfärdas därom, att gen, Stockholm. allt det papper och all den inom papp,som statsverkets olika förvaltningsgrenar samt inom av staten understödda institutioner l användes,skall vara av svensktillverkning.
25/1121 ha 21 Hålsingborgsgummifabriksaktie-Att vederbörandesvenskamyndigheter måtte bolag,Hälsingborgskrivelsen förbjuda införseln avgummibollar från Tyskställd till utrikesdepartemen- land till Sverige eller också medgiva de tet och därifrån remitterad svenskagummilabrikerna rätt att exportera till handelsdepartementet. sina gummibollar till Tyskland. i | November 7/1221 A.-B. Förenadepiano-ochorgel- Att vid uppgörandet till 1922 års riksdag i 21 fabriker, Göteborg. av eventuellt förslag till tullskydd i eneller annan form mot konkurrensenfrån valutasvagaländerorgelindustriensbehovavskydd i måtte beaktas.
November 2/1221 Korgvarulabrikanternas yrkes- Att Kungl. Majzt måtte taga i övervägandei 21 förening, vad mån en reglering av importenav korg- Stockholmskorgmakeriarbetare- makeriarbeten och barnvagnarskulle kunna| i fackförening, genomföras. De blindas förening u. p. a., samtliga i Stockholm.
November °°/1221 Kramfors fackligt organiseradeAtt regeringenmåtte till hindrande arbetsg av 21 arbetare genomGust. Blixt, lösheten öppna handelsförbindelsernamed Kramfors. Ryssland.
6/1921001120/1221 Kemigraliska aktiebolaget, Att åtgärder måtte vidtagastill skydd för den 3/1 22 Malmö. grafiska industrien.
i 17/1721 W/n 21 A.-B. Solfarin, Sölvesborg, Att Kungl. Majzttäektes,intill dess allmän en Fabriken Komps aktiebolag, revision av tulltaxaxi hinner företagas,alter- Ystad, nativt besluta att antingen höja tullen å Nya A.-B. Fermia, Hälsingborg, druvsocker och glykos från 23.5 till 35 öre Räppe stärkelsefabriksaktiebo- eller snarast möjligt införa importförbud å lag, Växjö, glykos under priskontroll, samtatt detmåtte Malmö choklad- och konfekt- tillses, att även den svenskakaramellindufabriks aktiebolag, Malmö, strien beredesmöjlighet att existera. A.-B.Svenskastärkelseintressenter, Stockholm.
11/1 22 1% 22 Svenskayllefabrikantföreningen, Att åtgärdermåttevidtagastill förebyggandeav Norrköping. hotande driftstagnation inom ylleindustrien.
11/2 22 18/2 22 A.-B. Pappersiilt, Halmstad, Att åtgärder måttevidtagastill skydd för den Wallbergs fabriks aktiebolag, svenskamaskinfiltindustrien. Halmstad, Nordisk maskinült AnB., Norrköping, Schullström SjöströmsFabriks aktiebolag, Högsjö. l
18/2 22 27/2 22 Avesta jernverks aktiebolag, Att vid statliga eller kommunalabeställningar; Avesta. för vilka billigare utländskt anbudföreligger; de svenskafabrikanterna måttelämnastill-I fälle att undersökamöjlighetenav att redu-, sitt pris och inkomma med nytt an-Ä cera bud. i
.
1 2 3 4 ,
75/2 22 "8/2 22 Sveriges tegelindustriförening, Att Kungl. Majzt måtte utfärda förbud för i Stockholm. import och taktegelfrån länder med av murdeprecieradvaluta eller föranstaltaomskydd mot valutadumping; att vid behandlingav Nl tegelindustrienstullfråga hänsynmåtte tagas till vad föreningeni skrivelse under noveml ber 1921 till tull- och traktatkommittén l anfört. samt att bestämmelsermåtte utfärdas, vari staten och kommunala verk 1 och institutioner, vilka erhålla samtpersoner statshjälp för byggnadsföretag,förständigas att vid desammasutförande giva företräde åt svenskt material. ,, . Febr. 22 75,3222 Stockholmstapetseraremästare-Att importförbud å möbler måtte utfärdas förening 00h StOO/kllolmsU1- till skydd för den svenskamöbelindustrien. petserarefackförening,Stockholm.
i 21/3 22 27/3 22 A.-B. Borås mek. Alt Kungl. Majzt ånyo måtte övervägahuru- BOTåS. vida icke skydd exempelvis in- - genom förandetav envalutadumpingavgift kunde -lämnasden svenskabandindustrieu.
72/3 22 77/3 22 Avesta jernverks aktiebolag, Att det måtte tagas under övervägandehuru- ÅWSM, vida icke de faktiska förhållandena numera stora Kopparbergs bergslags åtminstoneför järnindustriens vidkommande aktiebolag: Falun, förändrat sig darhän, att den tull- och av HelleibrsbYuksaktlelmlagÅlälle- traktatkommittén ifrågasatta beredskapslag- TMS. stiftningen borde omedelbartföreslås riks- Honldals iäYnVeYksaktiebfllag. dagen och lämpliga åtgärder även i övrigt Honldal. vidtagastill skydd mot importenfrån valuta- = Smedjebackensralsverks aktie- under svaga bolag, Smedjebacken, Klosters aktiebolag, Långshyttan, Ljusne-VoxnaaktiebolagLjusne, Surahammarsbruks aktiebolag, Surahammar, Gimo-Osterbybruks aktiebolag Gimo, A.-B. Bofors, Bofors, Fagersta bruks aktiebolag, Fagersla, Uddeholms aktiebolag, Uddeholm.
3/4 22 9/4 22 Krag- och skjortfabrikanternas Att åtgärder måtte vidtagas till skydd mot föreningsstyrelse,Linköping konkurrensenfrån valutasvagaländer.
4/4 22 22 Klippanskromläderiabriksaktie- Att åtgärder måtte vidtagas till skydd för bolag, Klippan. den inhemska fabrikationen av ovanlader.
15/4 22 "4 22 Svenskametallindustriarbetare- Att åtgärder måtte vidtagas i syfte att, ifall förbundet, Stockholm. av industriell vanhävd, arbetarna kunna med regeringensstöd övertagadriften.
1 2 3 4
Remisser från kungl. jordhruksdepartementet.
°/1o 3/12 Södra.Kalmar läns lantmanna-Att utfärdande av importförbud in- 21 21 genom klubb, Kalmar. förseln av vete och vetemjöl tills vidare måtte förhindras.
29/1021 6/12 21 Dals ochLysings medVadstena Att importförbud måtte utfärdas för veteoch stad hushållningsgille, Vad- vetemjöl. ; i stena. 2 hushållningssäll- åtgärder möjligt måtte vidtagas lm 21 6/12 21 Gottlands läns Att snarast skap, Visby. för hämmämle importensärskilt avvete-l av mjöl. I 3/1121 16/1221 FöreningenSverigesspannmåls-Att svenska legationer, konsuler, handelsintressenter, Stockholm. kammare och handelsattacheér i utlandet måtte anmodas att ofördröjligen undersöka möjligheternaför avsättningavsvenskspannmål, trindsäd och utsädesvaroroch att även fortsättningsvis noga följa utvecklingsmöj- . ligheterna i detta avseende,samt att vid eventuellt handelsavtalmedRysslandspann målshandelnsexportmöjligheter tagas i be- ; aktande.
8/1121 13/1221 Sveriges allmänna lantbruks- Att erforderliga åtgärder måtte skyndsamt sällskap, Stockholm. vidtagas för att tryggaavsättning-en 1921av års brödsädesskörd.
1/11 21 16/1221 Blekinge läns hushållningssäll-Att all import av vetemjöl måtte förhindras. skap,Karlskrona. /11 21 15/1221 Norra Hallandslantbruksklubb, Att importförbud för vetemjöl snarast måtte Kungsbacka. utfärdas, eller, on1nämndaimportförbud på grund av konstitutionella eller andra orsaker skulle kunna genomföras,en effektiv importreglering med ifråga om vete och vetemjöl strängt begränsadeimporträttigheter vidtagas. l/u 21 8/12 21 Malmöhus läns hushållnings- Att genomskyndsammaoch effektiva åtgärder sällskap, Malmö. avsättning för 1921 årsinhemskaveteskörd måtte erhållas till priser, som åtminstone någorlunda motsvara produktionskostnaderna. 19/1121 ln 21 Öknebo härads hushållnings- Att förbud måtte utfärdas mot införsel avutgille, Södertälje. ländskt vetemjöl och att samtidigt på lämpligt sätt kvarnarnamåtteförmåsatt omedelbart återupptagainköpen av svensk spannmål till priser, somstå i rätt förhållande till utlandspriserna. 11 21 16/1221 Östergötlandslanshushållnings- Att förbud mot import av vete skyndsamt sällskap,Linköping. måtte utfärdas " "lu 21 16/1221 Hölebohäradshushållningsgille,Att förbud måtte utfärdas mot införsel av Trosa. utländskt vetemjöl och att samtidigt på lämpligt sätt kvarnarna måtte förmås att omedelbart återupptagainköpen av svensk spannmål till priser som stå i rätt förhållande till utlandspriserna,
se/,, 16/12 i Kristianstads hushållninge- Att svårig-l 21 21 l läns jordbruksbefolkningensoerhörda l sällskap, Kristianstad. heter måtte beaktassamtåtgärder vidtagas l för beredande avsättning åt det över-
av l skott av brödsäd och potatis, som finnes inom landet. 29/,I 21 16/1221 Kalmar läns södrahushållnings- Att importförbud för veteoch vetemjölmåtte . sällskap, Kalmar. utfärdas, att en undersökningav storleken utav inom landet förefintliga lager av importerad spannmålmätte verkställas samti att en utredning för åstadkommandeav: till brödsädesodlingenstryggande garante-l rade minimipris, varomförslag borde före-
, läggas1922årsriksdag,måtte föranstaltas. so/u re/,2 Danderyds-Sollentunahushåll- Att importförbud för utländskt vetemjöl 21 21 snaningsgille, Stockholm. rast måtte införas. ao/,, 21 ne/1 21 Jönköpingslånslantmailnaklubb, Att importförbud för vetemjöl snarastmåtte Jönköping. utfärdas m. m. 1/1221 16/1 Södermanlands läns hushåll- Att åtgärder snarast måtte vidtagas för ningssällskap,Nyköping. vinnande av en snabbavsättning för till avsalu avseddapartier vete och råg till i förhållande till odlingskostnaden skäliga priser. 1/1921 16/,2 Kullens lantbruksklubb, Höga- Att importförbud för utländskt vete ochvetenäs. mjöl snarast måtteutfärdas samt att licens å införsel av utländskt sockermåttevägras. 2/1221 S/12 Stockholms läns hushållnings- Att åtgärder snarast möjligt måtte vidtagas sällskap, Stockholm. för att 1921årshöstsädesskördmåttefinna avsättning till skäligt pris samt att jordbrukets krav på trygghet för att en fortsatt brödsädesproduktionmå bliva ekonomiskt lönandemåtte beaktas. 7/1221 7/122 Blekingeläns Att tullsatserna för smör, ägg,fläsk och kött Bräkne-Hoby. måtte höjas m. m. xe/1221 sa/1221 Kopparbergslänshushållninge- Att erforderligaåtgärdersnarastmöjligt måtte sällskap, Falun. vidtagas till betryggandeav avsättningen utav landets brödsädesskörd till priser, icke understigande kostnaderna för dess alstring. 7/122 11/, 22 Skaraborgs läns hushållninge- Att åtgärder snarast måtte vidtagas, som sällskap, Skövde. verksamt skydda jordbruksnäringen mot övermäktig utländsk konkurrens, samt att dessaåtgärder måtte bliva av så varaktig beskaffenhet, att jordbruket och därigenom vårt folks självförsörjning måkunna i görligaste mån erhålla för jordbruksnäringens fortbestånd erforderlig trygghet. 76/122 30/122 Kopparbergsläns hushållnings- Att effektiva åtgärder snarast möjligt måtte sällskap, Falun. vidtagas till betryggandeav goda avsättningsmöjligheter för 1921 årsbrödsädesskörd.
Till kommittén hava ock direkt ingivits ett antal framställningar rö-
rande åtgärder, avsedda att för svenska industrigrenar bereda ökade av-
sättningsmöjligheter, nämligen följande:
71511111" i lingens Sökandensnamn och adress Hemställan datum
7/12 21 Svenska;rarveriidkarcföreningcn,Stockholm. Att därest provisorisk förhöjning av tulll industriskyddet kommer att beredasde grenar, som äro hårdast utsatta för ojämn utländsk konkurrens, jämvälmåtte beaktas ovanläders- och remintlustriens trängande behov av ökat tullskydd. . ln 21 Fidaholms bruks ziktiebolag,lidnholzn. i Att tull- och traktatkommittén måtte lämna bolaget understöd ochråd beträffande viss leverans av brandautomobiler.
71/122 Skåneshandelskainmaie,Malmö. Att tull- och traktatkommittén omedelbart l måtte taga initiativ till sådanprovisorisk reglering av tullsystemet, att för landets näringsliv viktiga inrlustrigrenar beredas möjlighet att bevara sin avsättningpåden inhemska marknaden.
al 2. Handelskammaren,iävle. Att tull- och traktatkommittén måtte taga under allvarligt övervägandemöjligheterna att i den av Skåneshandelskammareanvisaderiktning finna för näringslivet mer gagneligautvägar till upphjälpandeav den svenskaindustriens och arbetsmarknadens svåra läge. N 1/322 iArB. t. Oberg Son,Eskilstuna. Att åtgärder måttevidtagasför hindrande av i r den alltmera tilltagande importen från l Tyskland av skrivböcker. iAsiB. 17/322 l Borås mek. gummiväveri jämte 13 Att tullarna bandå ochhängslenmåtteändrasi styckenvid bolaget anställda arbetare. förhållandetilldentyskavalutaförsämringen. | t 18/322 Stockholms vitvaruiabrik, Stockholmgenom Att åtgärder ofördröjligen måttevidtagastill I statsrådet och chefenför handclsdepartc- skydd för den svenska vitvaruindustrien l mentet. mot importen från valutasvagaländer.
lFoto-kemiskát
20/322 verken Stockholm. Att åtgärder måtte vidtagas till skydd för den svenska fotokemiska industrien mot
l
valutadumping. l l/.i 22 tUstcrgötlands och Södermanlandst handcls- Att åtgärder måtte vidtagas till åstadkom- " kammare. Norrköping i anslutning till mande av sådan provisorisk reglering av en av Skåneshandelskammaretill kom- tullsystemet, att för landets näringsliv mitten den 2 22 insänd skrivelse. viktiga industrigrenar däribland järn- - Nl i hanteringen, metall- och järnmanufakturi industrierna samt kardläderindustrien -i må beredas möjlighet att bevara sin avsättning den inhemska marknaden. 3/4 22 lSvenskastålsolffabriken, Borås. Att tullskyiddet för SlålSOlVmåtte ökas.
Genom de från jordbruksdepartementet mottagna remisserna har kommitténs ursprungliga uppdrag av den 2 december 1921, Vilket utom vad beträffar beredskapslagstiftningen angående anstalter mot valuta
dumping var begränsat till prövning åtgärder för industriens -- av
skyddande, utvidgats till att omfatta även skyddsåtgärder för jord-
bruket.
Slutligen har till kommittén kommerskollegium överlämnats en
av skrivelse från Skandinaviska Granitaktiebolaget, Göteborg, innehåll,
av att kommerskollegium måtte taga under noggrann prövning av bolaget föreslagen åtgärd införande exportpremier å gat-, kant- och så
om av kallad smågatsten granit.
av
Kommittén har ansett lämpligt att i samband med handläggningen
de mottagna remisserna även behandla nyssnämnda till kommittén av direkt ställda ansökningar, enär de avse frågor av liknande innebörd
de i remisserna berörda. I förevarande utlåtande ämnar kommittén som alltså i ett sammanhang yttra sig såväl över de frågor, vartill hänsyftas i statsrådsprotokollet den 2 december 1921, som de i samtliga uppräknade remisser och framställningar framförda yrkanden.
ovan
Kommittén vill till början framhålla, att kommittén med ett
en viktigt undantag funnit det lämnade uppdraget ävensom de särskilda
remisserna och framställningarna påkalla yttrande och förslag rörande åtgärder provisorisk natur, ägnade att bringa näringslivet lättnad och
av stöd i dess närvarande svåra betryck, och har kommittén alltså vid
prövningen de härför föreslagna botemedlen sökt att bedöma deras
av
och räckvidd med hänsyn härtill, icke till deras effekt under norgagn mala förhållanden, ehuru kommittén naturligtvis icke kunnat undgå att beakta de förutsebara verkningarna för framtiden av de nödfallsåtgärder,
det här gällt att taga ståndpunkt till.
Det nämnda undantaget utgöres det i de lämnade direktiven ut-
av tryckligen framhävda spörsmålet åtgärder på den allmänna valuta-
om och penningpolitikens område. Beträffande denna fråga ha.r det redan från början stått klart för kommittén, att den kunnat behandlas enbart eller huvudsakligen med hänsyn till önskan att bringa närings-
ens livet lättnad i den närvarande depressionen, utan att den måste bedömas på längre sikt. Detta ä.r också den egentliga orsaken till att kommittén utbrutit valutaspörsmålet den av frågor, som i detta
ur grupp sammanhang hänskjutits till kommitténs bedömande, och däröver avgivit ett särskilt utlåtande, vilket den 7 sistlidne februari avlåtits till Eders
Kungl. Majzt.
Vid sidan valutafrågan föranleddes kommittén att redan på ett
av tidigt stadium utredningsarbetet särskilt sysselsätta sig med problemet
av
för näringslivet förmånligare reglering de för många näringsom en av
synnerligen betungande järnvägsfrakterna, och har kommittén grenar jämväl i detta ämne avgivit underdånigt utlåtande, dagtecknat den 2
sistlidne mars.
Då kommittén går att i vissa andra hänseenden angiva sin stånd-
nu punkt till det i remissen den 2 december 1921 berörda frågekomplexet
de imängden remisser och framställningar gjorda ävensom till av senare yrkandena, vill kommittén inledningsvis i största korthet söka antyda sin
allmänna på det närvarande ekonomiska läget. syn I den bilaga till förevarande utlåtande fogade översikten angåsom ende konjunkturutvecklingen sedan 1920 bilaga 1 vilken översikt utarbetats på kommitténs föranstaltande icke i detalj granskats av men kommittén hava sammanförts åtskilliga data, vilka med ganska stor tydlighet utvisa, vilken tillbakagång på alla områden av proenorm som och varuomsättning inträtt under sistförliutet år såväl i vårt land duktion i de industriländerna. Man har velat uppskatta den totala som stora i på det industriella området under år
inskränkningen världsproduktionen
1921 till minst 30 eller 40 % kvantiteten före kriget. De data, som av föreligga rörande förhållandena under innevarande års första månader,
någon tydlig förbättring i detta tillstånd inträtt. Särskilt visa icke, att det klart, den i de flesta industriländer mycket omfattande arbetsär. att lösheten alltjämt icke företer bestämda tecken till minskning. mera Kommittén anförde i sitt utlåtande i valutafrågan, att kommittén an-
två hava samverkat att skapa det nuvarande elak-
såg grundföreteelser
artade ekonomiska läget, nämligen dels varaktig nedsättning av en världshushållningens produktionsförmåga efter världskriget, dels en kon-
junkturrörelse normal typ, karaktäriserad i första hand av en av mera utomordentligt svårartad och långvarig produktions- och avsättningskris,
vilkens utmärkande drag är ett enastående häftigt prisfall. mest I den mån prisfallet verkligen varit allmänt, föreligger tydligen ett
spörsmål. Denna sida depressionen och de åtgärder,
penningpolitiskt av
böra giva anledning, har kommittén behandlat vartill densamma synts i sitt nyssnämnda utlåtande i valutafrågan. Emellertid det endast det allmänna prisfallet, direkt vållat är som såväl .för industrien för jordbruket, utan i väsentlig
svårigheterna som
mån den bristande jämvikt, uppstått mellan de olika slagen av även som priser inbördes. På sätt och vis kan denna bristande jämvikt sägas vara
den starka förskjutningen i prisnivån, då, enligt vad er-
en följd av
farenheten vid handen, del priser äro trögare än andra och ger en sålunda lika hastigt följa med i prisförändringarna. Det är känt, icke intill den tid, då prisstegringen nått sin höjdpunkt, förhållandet att mellan de olika priser i partihandeln förändrats högst avsevärt varornas i jämförelse med läget före kriget ävensom att sedan dess betydande en Beräkningar, gjorts angående förutjämning härutinnan ägt rum. som hållandet mellan parti- och detaljhandelspriser visa, att de sistnämnda i
sitt fallande dröjt efter de förra, att, i mån partiavsevärt men samma prisnivån begynt stabiliseras, detaljpriserna visat starkare tendens att
partipriserna. Socialstyrelsens levnadskostnadsindex varå förnärma sig varjehanda detaljhandelspriser inverka även hyror och skatter utom
visade för månadsskiftet september-oktober 1921 siffran
231 emot en partiindexssiffra för oktober 175; motsvarande
samma av siffror för månadsskiftet mars-april, respektive april månad innevarande år
äro 195 och 164, vilket ganska betydande utjämning.
anger en
Sistnämnda siffror äro i förevarande intresse framför
sammanhang av
allt den synpunkten, att de häntyda på
ur en avsevärt förbättrad möjlighet att återföra ett rimligt förhållande mellan Varupriser
och produktionskostnader och sålunda att undanröja den vid sidan den all-
av männa prissänkningen säkerligen starkast verkande orsaken till den svenska industriens och det svenska jordbrukets
oförmåga av lönande produktion. Dock är anpassningen, såsom den
närmare framgår av i bilaga 1 meddelade översikten, i viktiga hänseenden
ännu mycket ofullständigt genomförd.
Av det sagda framgår, att kommittén
anser, att som huvudorsaker till till det svenska näringslivets nuvarande betryck kunna
betraktas dels det för all företagsamhet förlamande allmänna prisfallet,
dels oförmågan
att tillräckligt snabbt de viktigare slagen produktionsomkost-
anpassa av nader efter det förändrade prisläget å varumarknaden.
Kommittén har emellertid icke bortsett ifrån
att även andra omständigheter föreñnnas, vilka i hög grad förvärra
bidragit att ställningen. I första rummet ifrågakommer därvid naturligtvis
i avseende på industráen det redan förut påpekade fullkomligt abnorma
läge, vari de svenska industriföretagen blivit försätta i förhållande till sina konkurrenter i vissa länder med starkt deprecierad valuta, i all synnerhet Tyskland.
Nyligen publicerade uppgifter rörande den tyska
exporten under de nio sista månaderna år 1921 visa,
av att exporten till de skandinaviska länderna, varibla.nd Sverige intager främsta
rummet, även under nämnda år varit relativt mycket stark, ock något minskad i förhållande
om till år 1920. Av Tysklands totalexport uppgick
exporten till Sverige, Norge och Danmark efter värdet räknat:
år 1913 till 6-7 %
1920 14 %
1921 maj-december 11°8 %
Absolut och helhet betraktad kan
som den tyska exporten till Sverige under år 1921 och de första månaderna
av 1922 icke sägas hava varit anmärkningsvärt stor i jämförelse med exporten under det freds-
sista året. En betydande verklig
mera ökning kan dock iakttagas beträffande bland annat följande varuslag: finpapper, böcker
och andra trycksaker; strumpstolsarbeten ylle och bomull; juteväv och
av säckar; konfektionsvaror; diverse porslins- och glasvaror; järnplåt och andra
slag av varmeller kallvalsat samt draget järn
och stål; bleckvaror; fackverk och järnkonstruktioner; diverse mekaniska
verkstadsprodukter, elektriska maskiner,
järnvägsvagnar och automobiler; samt musikinstrument. Rörande ett flertal dylika varor har importen från Tyskland år 1921 varit större än år 1913, delvis avsevärt större, såsom närmare utvisas den tabellariska
av uppställningen i bilaga 2. Den verkliga innebörden härav för svensk industri ur konkurrenssynpunkt har emellertid påtagligen varit betydligt större än direkt framgår där meddelade siffror, i det att, till
som av följd den utomordentligt nedsatta köpkraften och den under inflytande
av
de fallande priserna återhållna köplusten, konsumtionen inom landet av på de flesta områden varit starkt inskränkt, varför en i konkurrens med svensk tillverkning skedd import motsvarande eller kanske till och
av med mindre omfattning än 1913 i flertalet fall torde haft en relativt mycket större betydelse. Härtill kommer, att den från tysk sida utgående direkta priskonkurrensen ofta framträtt på sådant sätt, att
nog det för svensk industri varit fullkomligt uteslutet att upptaga tävlan. Följden har varit, att de tyska industrialstren inträngt på områden, där förut den inhemska tillverkningen haft en obestridd marknad, och att på andra områden, där tävlan förekommit, det svenska fabrikatet för närvarande blivit eller mindre utkonkurrerat. Vissa upplysningar
mer härutinnan inhämtas av den utredning angående förekomsten av valutadumping gentemot Sverige, efter anmodan tull- och traktatkom-
som av mittén verkställts Sveriges Industriförbund och av förbundet publi-
av cerats. I vilken utsträckning här valutadumping i egentlig mening spelat in, torde i de flesta fall omöjligt att exakt utreda. Att sådan i
vara allmänhet medverkat och detta troligen i ganska hög grad, är enligt kommitténs mening ställt utom allt tvivel.
Till allt detta bör läggas, att, enligt vad från många håll vitsordats, blotta förekomsten tyska anbud till priser understigande de svenska
av produktionskostnaderna, oavsett leverans därpå följt till de utfästa
om villkoren, ofta verkat i hög grad oroande på den svenska marknaden och i följd därav haft mycket menlig påföljd för den svenska tillverkningen.
Det är vidare icke endast på den inhemska marknaden som den svenska industrien lidit kännbart avbräck genom, denna, av samverkande abnorma förhållanden premierade tyska varuimport. Detsamma har, enligt kommitténs åsikt, på tillfyllestgörande sätt visats vara fallet även på exportmarknaden beträffande ett flertal svenska industrialster.
Vad jordbruket angår hava ävenledes, vid sidan det allmänna pris-
av fallet, vissa särskilda omständigheter bidragit till det nuvarande betryckta läget. Sålunda hava priserna å ett flertal för jordbruksdriften behövliga förnödenheter stått och stå alltjämt i ett påtagligt missförhållande till priserna å såväl vegetabiliska animaliska jordbruksprodukter. Det
som är vidare uppenbart, att avsättningsmöjligheterna för spannmål inom riket synnerligen ogynnsamt påverkats det oförutsedda sammanträffan-
genom
det av rekordartzxd brödsädesskörd och undrar föregående konsum-
en en tionsårs sista månader försiggående överflödigt stor spannmå-lsinförsel. Även den avsättning för animaliska produkter, jordbruket tidigare
normalt haft på vissa främmande marknader, har flera skäl varit starkt
av hämmad. Härtill kommer den under depressionstid den
en som nuvarande särskilt kännbara avsaknaden av tillfredsställande anordningar för trillgodoseende av den sekundära fastighetskrediten och behovet till-
av räcklig drift-skredit. Slutligen vill kommittén underlåta att påpeka det särskilt oförmånliga läge. vari de jordbrukare blivit försatta, vilka till krigstidens relativt högt uppdrivna jordpriser förvärvat lantbruksfastigheter, ehuruväl det icke får bortses ifrån att ett icke ringa antal av dessa torde hava inköpt fastigheterna i spekulativ avsikt. Likaledes hava naturligtvis de arrendatorer blivit särskilt hårt drabbade depres-
av sionen, vilka vid förut rådande höga prisläge bundit sig vid arrenden på kortare eller tid framåt.
liå det för kommittén gällt att vinna hållpunkt för bedömande
en av behovet och önskvärdheten särskilda statsåtgärder till näringslivets
av hjälp, har det för kommittén varit angeläget söka vinna uppfattning
en om det internationella konjunkturläget för närvarande och utsikterna lärutinnan för den närmaste framtiden. Det har därvid förefallit kommittén som vore, flera tecken att döma, viss förbättring under de
av en senaste månaderna skönjbai särskilt i Förenta Staterna. Någon
mera bestämd mening härutinnan vågar kommittén dock icke uttala.
Vad vårt land beträffar visar erfarenheten från föregående depressionstider, att utvecklingen här i allmänhet rätt troget återspeglat konjunkturrörelsen på de ledande utländska marknaderna, dock med någon försening och speciellt så att själva ansatsen till uppgång plägat inträda relativt sent. Det förefaller kommittén därför övervägande skäl
som om talade för att någon märkbar lättnad icke under den närmaste
mera tiden vore att förvänta för det svenska näringslivet i allmänhet taget, om ock för enskilda branscher eller mindre varaktig förbättring
en mer naturligtvis icke bör utesluten.
anses
Kommittén hyser den övertygelsen, att det icke finnes något medel, som ägnat att i avgörande grad råda bot på de svårigheter, varmed vårt näringsliv har att kämpa, enär dessa väsentligen hava sin grund i förhållanden, vilka det icke står i vår makt ändra. Men det gäller dock att tillse, huruvida icke något kan göras för att förhindra, att förutsättningar för viktiga delar näringslivet ödeläggas.
av
Kommittén har därför då krisen antagit proportioner,
- numera som man ännu för ett halvt år sedan icke ansåg möjliga, och då tecknen till verklig ljusning ännu äro så obestämda känt sig uppfordrad att allvarligt överväga, om medel borde kunna tillstyrkas, vilka på
numera grund av sin tveeggade natur ansetts tidigare böra rekommenderas,
4:505. T. T. X. 2
kunde ägnade att åtminstone tillfälligt stimulerande men som vara som under tid ytterlig och, man får hoppas, övergående kraftlösen av som het bereda någon lättnad. Härvid har kommittén funnit angeläget att beakta, att alla medel, lämpligen kunna ifrågakomma för att i någon som mån från det allmänna avlyfta bördan den enorma arbetslöshetens av finansiering, också, så vitt därigenom än större bördor påföras, böra komma till användning. Kommittén har tidigare framhållit, att kommittén ansett det allmänna och brådstörtade prisfallet depressionens huvudorsak, och har komsom mittén vidare uttalat sin åsikt, att en verklig förbättring av näringssom livets villkor möjligt först i den mån den allmänna prisnivån återw Vore åtminstone relativ stadga. Då återigen en dylik prisstabilisevunne en ring icke synts praktiskt möjlig att åvägabringa på annat sätt än genom definitiv återgång till guldmyntfoten, har kommittén i sitt utlåtande .en den 7 sistlidne februari förordat lösning i denna riktning vår en av
valutafråga.
Lämnas därför här de valutapolitiska åtgärderna åsido, vilka företrädesvis syfta till att undanröja ofördelaktiga förskjut-ningar i själva den allmänna prisnivån, återstår att betrakta åtgärder, vilka i stället taga sikte på avhjälpandet de tillfälliga svårigheterna för enskilda näringsav eller näringsföretag. Det är därvid måhända lämpligt att först grenar något beröra vissa från ena eller andra hållet förordade anstalter av ønera direkt mderrstödjaøzde Icaraktäø". Det har från industriens sida tidigare framförts önskemål, att svenska industriföretag i högre grad än vad tidigare varit fallet borde beredas fördelar framför utländska företag vid varuleveranser till statens verk och myndigheter och vid beställningar ooh entreprenader från det allsida. Även bland de framställningar, över vilka kommittén männas nu till följd remiss har att yttra sig, förekomma vissa yrkandenav detta av slag. Beträffande denna fråga vill kommittén anföra följande. Ovannämnda framställningar från industrien framför allt från Sveriges Industriförbund och Sveriges Maskinindustriförening angående åtgärder isyfte att, till förhindrande ytterligare driftsinskränkningar inom av industrien samt därav föranledd ökad arbetslöshet, företräde vid upphandling för statens behov måtte under rådande ekonomiska kris så vitt möjligt givas åt svensk även motsvarande utländska tillverkvara, om ningar på grund valutaförhållanden och billigare tillverkningskostnader av utbjödes till, betydligt lägre priser, föranledde utfärdandet av m. m. ett kungl. cirkulär den 15 april 1921 till de myndigheter, vilka hava att verkställa upphandling för statens behov, vari föreskrevs, att tills vidare, dock högst till och med den 31 1922, myndighet, som har mars att verkställa upphandling för statens behov, ägde att, när upphandlingen
l
vore av beskaffenhet att kunna i avsevärdare mån medverka till uppehållande svensk industri eller beredande arbetstillgång inom landet,
av av giva företräde åt svensk vara, även iom myndigheten skulle anse sig vid sträng tillämpning av föreskrifterna i kungl. förordningen den 16 januari 1920 angående upphandling och arbeten för statens behov m. m. icke vara därtill berättigad; ägande myndigheten, där skillnaden i pris mellan svensk och utländsk vore så stor, att myndigheten trots
vara förberörda medgivande icke funne sig böra träffa avtal om inköp av svensk vara, underställa ärendet Kungl. Majzts prövning.
För att söka utröna verkningarna ifrågavarande cirkulär har tull-
av och traktatkommittén hänvänt sig till de viktigaste bland de upphandlande ämbetsverken med begäran om upplysning, till vilket ungefärligt belopp beställningar genom respektive verk eller dess särskilda byråer eller departement under år 1921 gjorts av svenska industrialster, huvudslagen av ifrågavarande varor samt ivilken omfattning ungefärligen det kunnat sägas, att dessa beställningar kommit att göras hos svenska företag i stället för hos utländska till följd av den utsträckta befogenhet, som i ovannämnda kungl. cirkulär givits de upphandlande myndigheterna att vid prövande av anbud lämna företräde åt svensk vara.
Svaren å dessa förfrågningar ha givit vid handen, att berörda cirkulär ingalunda kan anses ha varit verkningslöst med hänsyn till det syfte, som med detsamma avsetts. Cirkuläret, vilket, som framgår av ovanstående, förlänats giltighet allenast till den 1 april 1922, har numera ersatts av ett nytt den 3 innevarande år, gällande tills vidare
av mars intill den 1 april 1923. Detta innehåller förutom ett förnyande av det förra cirkulärets bestämmelser vissa kompletterande föreskrifter, avsedda att mera verksamt befordra det därmed avsedda syftet. Det förefaller kommittén
skulle, vid riktig tillämpning ifrågavarande cirkulärs bestämmelsom av ser, de från industriens sida framförda kraven kunna bliva i görligaste mån tillgodosedda, och border även det berättigade i Svenska pappersbruksföreningens till kommittén remitterade framställning, att papper och papp, som inom statsverkets olika förvaltningsgrenar användes, skall vara av svensk tillverkning, bliva vederbörligen beaktat. Vad beträffar det av ett industriföretag Avesta Jernverks Aktiebolag i likaledes till kom-
en mittén remitterad inlaga gjorda yrkandet, att vid statliga eller kommunala beställningar, för vilka billigare utländskt anbud föreligger, de svenska fabrikanterna måtte lämnas tillfälle att undersöka möjligheten att redu-
av cera sitt pris och inkomma med nytt anbud, finner kommittén även i där berörda avseende, så vitt angår statsinstitutioner, förenämnda cirkulärs . bestämmelser tillfyllestgörande. Spörsmålet i vad månjämväl vid kommunala myndigheters beställningar företräde bör lämnas för svensk till;verkning sig kommittén däremot böra beröra, då detta faller
anser
utanför de statliga åtgärderna, vilka kommittén ensamt har att i om detta sammanhang yttra sig. i V i v avseende på de från olika håll framförda förslagen, att, företrädesvis I affärsdrivande verk, beställningar för statsändamål skulle genom statens för tillfället nödvändiga, verkställas i direkt syfte att stödja utöver de inhemska industrien och förebygga arbetslöshet, vill kommittén den anmärka, att förslag härutinnan redan framlagts vid nu pågå.allenast riksdag, alltså satts i tillfälle att i vederbörlig ordning taga ende som
ståndpunkt härtill. - - i mån annat plan än de senast berörda, stå sådana åtgär- I viss på ett nu vilka syfta till att återställa ett fördelaktigare förhållande zellaøz priser der,
prodakláoøzskostzzader för den produktionens alster och att så-
och, svenska
denna lönande. Atgärder detta slag kunna tydligen lunda göra mera av antingen ett nedbringande produktionskostnaderna, i vilket
gå ut på av
såväl exportnäringarna de för den inhemska marknaden arbetande fall som fördelaktig inverkan, eller ock höjning av näringsgrenarna röna en en något naturligtvis endast för hemmamarknatlsiiêirin-
produktpriserna, som
möjligt och knappast torde kunna varaktigt åstadkommas på garna är försvårande konkurrensen från andra länder. annan väg än genom ett av
beträffar produktionskostnadernas bättre anpassning efter varu-
Vad givetvis reglering lönerna i överensstämmelse härmed
prisnivån är en av
vartill såväl industri jordbruk har att sträva. Några diett mål, som statsåtgärder härför äro helt naturligt uteslutna. Av vikt är emelrekta åtgöranden eller andra slaget ställer lertid, att staten genom av ena i sig hindrande i vägen. de utgivas till arbetslöshetens bekämpande, Givet är, att summor, som förhindra ett brådstörtat lönefall. Då emellertid inga
äro ägnade att
meningar råda beträffande nödvändigheten av direkta statsanslag delade ändamål, då vidare varje sådant anslag medför ovan omför detta och då diskussion i detta spörsmål sålunda endast förmälda påföljd en den eller mindre godtyckliga gränsen för statsingrikunde gälla mer har kommittén icke sig ha anledning att härvidlag göra
pandet, ansett
något uttalande. Rörande statsåtgärder i övrigt, kunna tjäna till att mer eller som
produktionskostnaderna i sänkande riktning, har kommindre påverka
redan förut haft tillfälle att yttra sig angående den av näringsmitten åstundade nedsättningeøz jäwzvägsfraktcrøza, och har komlivet ivrigt av därvid sin mening uttalat, att ytterligare kraftig nedsättmittén som en för godsbefordran å såväl statens järnvägar som de
ning i avgifterna
skall stärka industriens och jordbrukets ställning enskilda järnvägarna grad underlätta stiävandena från näringslivets sida till ökad "samt i hög och sålunda bliva ett verksamt medel i kampen mot ar-
produktion
betslösheten. Kommitten har därför på det livligaste tillst-yrkt, att
en dylik nedsättning måtte komma till stånd snarast möjligt.
Ifråga om de avimlvsa andra Icoønmuøzikationsverk tillämpade taxcsysfem på områden, öva inflytande å näringslivets produktionskostnader, har
som kommittén verkställt utredningar, kommittén emellertid icke torde
varom i detta sammanhang behöva yttra sig.,
Vidkommande slutligen i
den grupp av statsåtgärder, varigenom de för inlandsmarknaden arbetande nâiringarnas avsättningsmöjligheter skulle på det sättet förbättras, att konkurrensen från utlandet bleve begränsad eller eventuellt helt avstängd, så. har i den kungl. remissen den 2 december 1921 pekats härpå med de orden, att kommittén, bland annat, hade att beakta statsåtgärtler, fallande inom importregleringens område. Frågan om /øäjjøziizg i större omfaitiziøzgp tullskyddet för .vvensltcø produkter
av synes däremot icke i nyssnämnda remiss hava åsyftats, enär, enligt de i statsrådsprotokollet angivna motiven härtill, efter redogörelsen för 1921
års riksdagsbehandling Kungl. Majzts framställning i ämne
av samma kommitténs nya uppdrag angivits böra begränsas till frågan, huruvida under nuvarande förhållanden hittills icke statsmakterna eller kom-
av mitten prövade statliga åtgärder lämpligen kunde eller borde vidtagas till befordrande av den svenska industriens ställning hemmamarknaden.
Det återstår sålunda blott att behandla de i nyssnämnda remiss den 2 december 1921 Omnämnda slag statsåtgärder vilka åsyfta att till skydd.
av för svenskt näringsliv tillfälligt begränsa varutillförseln från utlandet samt i samband därmed det i remiss kommittén lämnade uppdraget att
samma inkomma med förslag ifråga den i kommitténs utlåtande den 22
om november 1921 Omnämnda beredskapslagstiftningen.
Det förslag till förordning angående åtgärder mot så kallad valutadumping, som kommittén med anledning härav framlägger bilaga 3, är avsett att, allt efter vad omständigheterna kräva, kunna omedelbart träda i kraft eller ock förbliva blott och bart så kallad beredskapslagstift-
en ning. I detta syfte har föreslagits, att lagens trädande i kraft skulle ankomma särskilt beslut Kungl. Majzt, ock skulle arga för-
av som ordna om lagens urkraftträdande.
Själva författningsförslaget åtföljes vissa anvisningar angående
av förordningens tillämpning. Därjämte innefattas i bilaga 3 jämväl förslag till instruktion för så kallad valutanämnd det enligt
en organ, som förordningen närmast skulle äga att handlägga frågor skyddsåtgärder
om mot valutadumping, förslag till ursprungsbevis samt speciell motivering till såväl förordning ursprungsbevis ävensom kommitténs leda-
som en av mot professor D. Davidson författad promemoria, angivande de principer, som legat till grund för utarbetandet författningsförslaget, och speci-
av ellt de avvikelser från de kommittén i utlåtandet den 22 november
av 1921 uppställda kraven på bevisning angående förekomsten valuta-
av
dumping, kommittén ur praktisk synpunkt funnit nödvändiga och
som ändamålsenliga..
De åtgärder till skydd mot valutadumping, som kommittén ansett lämpliga, äro såväl särskilda avgifter valutaavgifter å varor från dumpande länder, ock importreglering i form importförbud å dylika
som av
med möjlighet till licenser, eventuellt kombinerade med avgifter varor importavgifter. Skälen härtill utvecklas närmare i anvisningarna och i motiven till dessa, sådana de framlagts i professor Davidsons promemoria.
Det framhålles där, att verkan av eventuella valutaavgifter kan bliva beroende på det främmande landets exportprispolitik och att, för att det åsyftade skyddet skall bliva effektivt, det kan bliva nödvändigt att tillgripa ett så kraftigt vapen som importreglering- Har ett land statligt reglerat såväl sin export sin import och har därvid valutadumpingen
som från den främmande statens sida formligen organiserats, äro gent emot
dylik reglering det enskilda initiativet och den enskilda verksamheten en hos alldeles för varför ett förstärkande dessa faktorer kan
oss svaga, av
nödvändigt. Ka.n detta icke åstadkommas genom valutaavgifter, vara måste importreglering tillgripas. Därav följer enligt kommitténs åsikt, att ett skyddssystem emot valutadumping måste bygga på såväl importreglering valutaavgifter och så att den förra tillgripes i den mån
som det antingen från början eller under tidens lopp visar sig nödvändigt att använda densamma. Genom att på detta sätt under alla förhållanden ha importreglering åtminstone i beredskap ökas även utsikterna för att valutaavgifterna skola få åsyftad verkan.
Då importförbud utfärdas, torde böra tagas i övervägande, huruvida och i vilken omfattning prisreglerande åtgärder beträffande ifrågakommande varuslag kunna erforderliga till förhindrande av att förbudet ut-
vara nyttjas till allmänhetens uppskörtning. I de fall då de inhemska producenterna äro någorlunda fast sammanslutna och samtidigt behärska jämväl detaljhandeln inom landet, synes en dylik prisreglering i sänkande riktning kunna åvägabringas överenskommelse mellan regeringen
genom och vederbörande sammanslutningar. I andra fall torde en mer eller mindre vidsträckt tillämpning licensförfarandet erbjuda tillräckliga
av möjligheter för Kungl. Majzt att påverka prisförhållandena nedåt. I vidare omfattning än här antytts bör, enligt kommitténs förmenande, ett på
importförbud vilande importregleringssystem icke komma ifråga.
Såsom kommittén i sitt betänkande den 22 november 1921 framhållit, äro mycket stora tekniska svårigheter förenade med ett skydd mot valutadumping. Därvidlag spelar det jämförelsevis mindre roll, att det i
en många fall kan svårt att avgöra, överhuvud valutadumping
vara om från ett visst land föreligger, enär skydd endast skulle ifrågakomma mot valutadumping mycket betydande styrka. Av större betydelse är,
av
att verkningar, valutadumping medför, även kunna framsamma som en kallas andra orsaker, vilka naturligtvis icke berättiga till användav ningen skyddsmedel mot valutadumping. På grund dels av detta av fájrhållande, dels andra skäl kan det ofta bli mycket svårt att rätt av bestämma såväl i vilken grad valutadumping föreligger som ock avgifternas storlek. Slutligen kommer valutanämnden ofta att behöva ett uppgiftsmaterial, icke kan anskañfas, varjämte dess arbete kommer som att kräva betydande och kanske kostsam apparat. en Även stora olägenheter för näringslivet skulle komma att bli en följd skyddet mot valutadumping. Bland dessa må här nämnas de svårigav heter, nödvändigheten att fordra ursprungsbevis innebär, den spesom kulartion i varuprisändringar, kunna uppstå skyddsmedlens ansom av vändning, samt eventuellt förstärkandet monopolistiska sammanslutav ningars inverkan på prisbildningen. Härtill är att lägga, att exportnäringarna, på de utländska marknaderna utsättas för konkurrensen som från valutadumpande länder, skulle i vissa fall få kostnaderna ökade den inhemska marknadens skyddande mot valutadumping, utan genom att det möjligt att i vederbörlig grad dem kompensation för vore ge denna kostnadsökning. Så stora än olägenheterna äro, få de dock icke överdrivas. Så länge valutadumpingen endast utgår från ett ringa antal länder, är konkurfrån andra länder obehindrad, så att olägenheterna endast komma rensen att gälla den import, med avseende å vilken Sverige är i övervägande
grad hänvisat till de valutadumpande länderna. Om trots dessa och likartade olägenheter sig böra i den man anser begränsning. lagförslaget innebär, förorda skydd mot valutadumping, som måste detta motiveras att förhållandena kunna gestalta sig så., att av nämnda olägenheter äro mindre än den skada vårt näringsliv skulle kunna komma att lida fullt obehindrad valutadumping. Vad som av en under nuvarande förhållanden skapar valutadumpingens farlighet för Vårt näringsliv, är icke att denna valutadumping skulle vara den egentliga grunden till den pågående deilationen, vilken har en helt annan väsentlig orsak, och heller att importen från valutadumpande länder är absolut eller relativt taget ökad eller att utländska varor säljas till abnormt låga priser i Sverige. Farligheten beror fastmer på att den från valutadumpande länder gentemot Sverige tillämpade prispolitiken äger under svår deflationsperiod, varigenom den verkar förlarum en mande på det svenska näringslivet, vilket icke under i övrigt oförändrat läge skulle ha varit fallet, våra konjunkturförhållanden varit normala. om Enligt kommitténs mening befinna vi i det läge, där skadan oss nu av valutadumpingen överväger betydelsen en eventuell skyddslagstiftav nings olägenheter. Detta beror icke på att valutadumpingen ökats, utan
därpå, att krisen och den därav följande arbetslösheten tilltagiti icke.
en väntad grad, varigenom näringslivets motståndskraft betydligt nedgått, varav följer, att man mer och mer måste tvivla på dess förmåga att av
kraft rida ut stormen. Dessutom synes de valutadumpande länegen dernas förmåga att fortsätta med valutadumpingen, som förliden höst tänktes begränsad till en jämförelsevis kort tidrymd, ännu länge kunna fortsätta.
Det är på grund dessa sistnämnda omständigheter och särskilt med
av hänsyn till att förordningen förutsättes bli mycket kort varaktighet,
av
kommittén ehuru efter ganska stor tvekan, anser sig böra frånsom nu, falla sitt avstyrkande utlåtande av den 22 november 1921 och i stället tillstyrka Kungl. Maj:t att för innevarande års riksdag framlägga här vidfogade förslag till förordning skydd mot valutadumping.
om
Vad bet-radar de i utlåtandet den 22 november 1921 framhållna betänkligheterna av handelspolitisk art mot en dilferentialbehandling av importen från särskilda länder har kommittén icke ansett dem väga så tungt, att de under nuvarande tidsomständighetei böra stå i vägen för genomförandet av en dylik ordning.
Däremot har kommittén icke kunnat undgå att fästa avseende vid den återverkan, ett system av valutaavgifter eller importreglering kan komma att få på exportindustrierna. Kommittén är nämligen av den bestämda åsikten, att införandet av ett dylikt system i åtskilliga fall kan komma att medföra en viss fördyring av dessa industriers produktionskostnader. Då de svenska exportindustrierna redan nu av kända orsaker arbeta under ogynnsamma fáirhållanden och en stegring av produktionskostnaderna skulle ytterligare försvåra avsättningen av svenska produkter på världsmarknaden, det givetvis i hög grad önskvärt, om någon
vore kompensation kunde beredas dessa industrier för den stegring av deras kostnader. kan komma att förorsakas såväl genom fördyringen
som av importerade, för deras drift behövliga varor, vilka belagts med valutaeller importavgift, som ock den fördyring, vilken kan förväntas
genom inträda. för motsvarande svenskt ursprung.
varor av
.Då emellertid ett system, åsyftande att i bägge nämnda hänseenden
nu bereda exportindustriernai full ersättning för desamma åsamkade merkostnader, med nödvändighet måste bliva synnerligen komplicerat och svårtillämpligt och dessutom, i den mån det gäller ersättning för fördyring
inhemska i själva verket innebära införandet av verkliga exav varor, portpremier, vilket från Hera synpunkter, minst handelspolitiska, måste anses olämpligt, har kommittén stannat vid att förorda allenast den mera begränsade kompensation, består däri, att valuta- eller importavgift
som för införd må vid utförsel restitueras eller befrielse därifrån med-
vara givas i fall och i samma ordning, som beträffande restitution av
samma
eller befrielse från tullavgift finnes föreskrivet. Denna rätt bör givetvis :även omfatta det så kallade handelsrestitutionsförfarandet. Kostnaderna för den valutanäimnd, enligt förslaget skall handsom Jlägga ärenden rörande skyddsåtgärder mot valutadumping, har kommittén itänkt sig kunna täckas inflytande valuta- och importavgifter. genom Genom dessa böra även medel beredas för utbetalande i förekommande :fall av restitution vid utförsel. Kommittén förutsätter alltså, att någon ny kostnad icke härigenom skulle drabba statsverket, utan att i bud- ,geten utgifterna för ifrågavarande ändamål upptagas till belopp samma :som de till följd pålagda avgifter influtna inkomsterna. av I anledning vad sålunda anförts får lcommittén i underdånighet av tillst,§ul{a, att proposition med förslag till förordning åtgärder till om skydd mot så kallad valutadumping i enlighet med kommittén av utarbetat förslag framlägges för innex-arande riksdag; samt att Kungl. Majzt hos riksdagen begär anslag dels till bestridande kostnaden för valutanämnd, dels ock till restituav en tioner av valuta- och importavgifter.
Ovan Omnämnda till kommittén överlämnade remisser återgå härjämte.
I detta ärendes behandling hava deltagit, förutom Lindertecknad Themptanden herr vice ordföranden Vennersten samt herrar ledamöter Björns- :s0n, Davidson, Engberg, Ericsson, Heckscher, Hjorth, Huldt, Höjer, .Insulander, Lembke, Ljungman, Månsson, Nilsson, Rehn, Röing, Sachs, Sköld och Wohlin. Särskilda yttranden och reservationeiti anledning detta utlåtande av bifogas. Stockholm den 28 april 1922.
Underdånigst Tull- och traktat ommittén
H. THEMPTANDER
K ar Äwzarlc.
Särskilda yttranden och reservationer:
MÅNSSON, anfört:
av herr som
Då jag gått med på beredskapslagstiftning som denna, får det
en på intet sätt tolkas eftergift för kraven på tullskydd för vårt
som en näringslivs produktion mot konkurrens från länder med något så när normal valuta. Denna fråga är för mig endast frågan, om landets handlare skola kunna, på grund valutans tillfälliga låga ställning i
av valutasvaga länder, från dessa länder inköpa till ett för våra förhållan-
varor den onaturligt lågt pris, alltmedan de vid försäljningen av dessa varor inom vårt land för dem taga utförsäljningspris som för de varor,
samma vilka äro tillverkade inom landet. Detta. förhållande har synts mig innebära högst illojal konkurrens mot inlandets arbetare och fabrikanter,
en utan att konsumenterna kunna på något sätt draga fördel av de billiga pris, till vilka dessa varor äro inköpt-ar"
herr VOHL1N, som anfört:
av
Under arbetet å utformningen det kommittén här förordade
av av förslaget till förordning åtgärder till skydd mot så kallad valuta-
om dumping har jag stannat i allt större tvekan, huruvida detta förslags upphöjande till lag skulle komma att medföra verkliga fördelar för det svenska näringslivet. Då jag emellertid ansett mig böra tillstyrka, att förslaget jämte därtill hörande anvisningar av Kungl. Majzt framlägges i proposition till innevarande riksdag, har jag gjort detta i känslan av att intet medel, än bristfälligt, bör lämnas oförsökt för att tillfälligt-
om vis begränsa varuiiiförseln från länder med depreoierade valutor, i förhoppning att härigenom skall kunna, ock i ringa mån, för-
om man om hjälpa vissa näringsgrenar deras nuvarande nödläge och minska den
ur
rådande, följd driftsinställelserna uppkomna stora arbetslösnu som av heten. Att tillämpning förordningen skall komma att medföra
en av vissa rubbningar och osäkerhetsmoment för handeln och den produktiva verksamheten står även för mig klart. Jag kan emellertid icke taga mitt att till följd dessa otvivelaktigt förutsebara olägenheter
ansvar av förorda fortsatt fullständig passivitet från statsmakternas sida ifråga
en
skyddsåtgärder för vårt lands näringsliv. Även författningen om om icke skulle komma att föranleda några åtgärder i form av valutadumpingtullars införande, kan dock tänkas, att författningens blotta förefintlighet skall tvinga valutadumpande länder att föra för vårt näringsliv mindre
en skadlig exportprispolitik än hittills, vartill kommer, att författningen möjligen kan förväntas stimulera företagsamheten och eljest verka psykologiskt gynnsamt på företagarna inom åtminstone vissa områden 11V näringslivet.
Givetvis måste jag fästa mig vid, att en lagstiftning som den förevarande måste få mindre praktisk betydelse för vårt jordbruk än för vår industri, och detta desto mera, som jag till kommitténs utlåtande den 22 november 1921 angående frågan om diñerentialtullar till skydd mot valutaduinping tillsammans med annan av kommitténs ledamöter i ett
en särskilt yttrande uttryck åt denna uppfattning. Jag hemställde i
gav anledning härav, att jämsides med sagda beredskapslagstiftnings utarbetande åtgärder annat slag till vårt jordbruks skyddande böra tagas
av under övervägandett. Förslag till sådana åtgärder hava emellertid icke hittills Kungl. Majrt förelagts riksdagen, omständighet, på goda
av en som grunder kan antagas komma att föranleda många ledamöter av riksdagen att ställa sig föga välvilliga till en beredskapslagstiftning som den förevarande. Jämsides med överväganden av denna art bör emellertid uppmärksammas, att därest den industriella driftens återupptagande på vissa områden kan komma att bliva en följd av författningsförslagets upphöjande till lag och eventuell tillämpning detsamma, detta så-
av en av tillvida måste inverka gynnsamt även på jordbruket, att jordbrukets avsättningsmöjlighet-ei på den inhemska marknaden på vissa orter något förbättras och de för statsutgifternas täckande och särskilt för arbetslöshetens bekämpande nödvändiga skatterna i något mindre omfattning än eljest komma att läggas på de redan nu hårt tyngda jordbrukarnas skuldror.
Huruvida författningen, till följd hela sin natur öppnar möj-
som av lighet till att tillämpas i ganska olika omfattning och på olika sätt, verkligen kommer att tillämpas i rätt anda, blir väsentligen beroende på de personers insiktsfullhet och omdömesförmåga, vilka komma att utses till medlemmar i den k. valutanämnden. Jag har emellertid icke an-
s. ledning antaga annat ån att Kungl. Majzt kommer att på det noggrannaste överväga och tillse, att dessa bliva sådana, besitta
personer som den högsta grad opartiskhet vid bedömandet våra ekonomiska och
av av sociala frågor ooh de högsta kvalifikationer för utförandet det åt dem
av anförtrodda än vanligt maktpåliggande varvet. Skulle det visa sig,
mer att förordningen kommer att tillämpas i en riktning, som kommittén icke har förutsatt, utgår jag från att den allmänna opinionen i landet,
det icke sker densamma förutan, skall föranleda Kungl. Maj:t att om
upphäva lagstiftningen, vartill ,KungL Majzt enligt det av kommittén föreslagna slutstadgandet när som helst äger befogenhet.
Åtskilliga uttalanden i kommitténs motivering kan jag icke tillfullo
dela, liksom jag även däri saknar flere synpunkter, vilka enligt min uppfattning varit viss betydelse vid ärendets bedömandef
av
herrar VENNERSTIEN, ERICSSON, HJ ORTH, HULDT och LJUNGL
av MAN, anfört, att de dels i fråga om lagförslaget önskat en mindre
som stark begränsning de fall, i vilka ett ingripande mot konkurrensen från
av valutasvaga länder skulle kunna dels i avseende å motiveringen
äiga rum, velat utesluta de däri förekommande uttrycken för tveksamhet angående lämpligheten lagstiftning mot valutadumping.
av
herrar BJÖRNSSON och SKÖLD, anfört:
av som
4Om exportindustri i enlighet med kommittémajoritetens förslag erhåller rätt till restitution erlagda valuta- eller importavgifter enligt de
av grunder, gälla för vanliga tullavgifter, kan det befaras, att resultatet
som
den föreslagna beredskapslagstiftningen till stor del åiventvyras för av viktiga inhemska näringsgrenar En dylik restitution, vilken på. grund
de täta växlingarna i dessa avgifters storlek kan bliva förknippad av med åtskilliga olägenheter, heller nödvändig, sä framt
synes vara bestämmelserna i 2 § förslaget till förordning om åtgärder till skydd
av mot k. valutadumping sorgfälligt iakttagas vid lagens tillämpning. Vi därfâlr, att 1 7 § i nämnda förslag bör utgåf
anse mom. av nu
herrar BJÖRNSSON, INSULANDER och WOHLIN, anfört:
av som
I kommittémajoritetens förslag förutsättes, att reglering importen
av från valutadumpande länder får ske medelst importvförbnd endast för det fall, att nödigt skydd mot. valutadumping icke kan vinnas medelst s. k.
valutaavgifter.
Då, det icke möjligt att på förhand bedöma, huruvida de
synes oss menliga följderna vidtagna skyddsåtgärder ex. för exportnäringai
av och med avseende å prisbildningen inom landet kunna verksammast bekämpas vid användandet. valutaavgifter eller importförbud med
av av import-licenser, vi, att det bör utan förbehåll överlämnas åt Kungl.
anse Majzt att avgöra, vilkendera dessa metoder, i förekommande fall
av som må tillgripas, och att därför orden: lär skydd mot valutadzøøøzjøiøzg icke kan på angivet sätt vinnas i tredje stycket 4 § i förslag till
m0 av förordning åtgärder till skydd mot k. valutadumping bör utgå.
om s.
herrar SACHS och SKÖLD, anfijrt:
av .som
-"Det måste givetvis erkännas, att syftet medlen skyddslagstiftniiig
valutadumping i mindre mån står att vinna, endast valutamot om avgifter användas skyddsmedel än möjligheten att kunna till-
som om gripa importförbud jämväl hålles Öppen. Men enligt vårt förmenande äro de fördelar, som stå -att vinna med ett importförbud, vida mindre än de därmed förenade nackdelarna. Omöjligheten att inågon mån åtminstone beräkna de slutliga prisei-na, när licensavgifter sättas från fall till fall, inför ett fullkomligt olidligt tillstånd för handeln. I samband härmed det klart, att ett sådant system gynnar spekulation, då den förslagne, medlen föga nogräknade spekulanten alltid måste få
om ett. försteg framom den lojale köpmannen. Ehuru valutanämndens beslut bli offentliga handlingar, liksom även Kungl. lvlajzts, kan likväl den allmänna opinionen icke bilda sig ett klart omdöme om den tillämpade politikens riktighet, varigenom det hela lätt får karaktären av hemlighetsmakeri och beskyllningar för partiskhet vid licensers bevil-
samma jande komma att höjas, som rum under kristidskommissionernas dagar.
Rent tekniskt sett kräver även importförbud med ty åtföljande licenser en vida större och dyrbarare organisation än införandet av valutaavgifter. Vid införandet de skulle valutanamndens åtgörande inskränka
av senare sig, i vad dessa frågor beträáfar, till att vidtaga det visserligen högst invecklade och svåra bestämmandet av avgifternas storlek, under det att handhavandet bestämmelserna skulle ankomma på de vanliga tull-
av niyndigheternai. I det förra fallet däremot ñnge valutanämnden även till uppgift att i de särskilda fallen bestämma importens storlek i fijrhållande till det antagliga behovet samt avgiva yttrande rörande de inkomna ansökningarna om införseltillstånd. Då bestämmandet av de avgifter,
skulle erläggas för rätten att införa komme att i realiteten som varor, sammanfalla med beräknandet valutaavgifter, skulle nämndens arbets-
av börda således komma att i mycket hög grad ökas, varigenom ett än större kansli säkerligen måste anställas. Det är på grund av ovan anförda skäl vi inom kommittén yrkat, att kommittén icke måtte tillstyrka Kungl. Majzt att förelägga riksdagen de delar av ifrågavarande lagförslag, som röra importförbudf
herrar HECKSCHER, HÖJER., LEMBKE, REHN och RÖING,
av som anfört:
Det uppdrag, som tilldelats kommittén genom remiss den 2 december 1921, kräver hänsyn till hela det nuvarande ekonomiska läget. Det år därför omöjligt att med framgång taga ståndpunkt till olika åtgärder
utan allmän uppfattning huru staten bör bete sig i ett nödlåigee
en om sådant som nuvarande.
Som första regel därvid böra uppställas, att inga åtgärder vid-
synes tagas blott för att någonting skall göra. Samhällslixtet, har i sig
man självt vissa egenskaper, sätta det i stånd att, snabbare eller låtng-
som
med större eller mindre framgång, övervinna de svårigheter sammare, det möter. Ingripanden komma aldrig att lämna dessa krafter ostélrda. de bliva alltid eller mindre ett hinder för utövningen av samhällets
mer självläkande förmåga. Har ingenting att föreslå, som i självt
man kan såsom fördel eller åtminstone såsom ägnat att medföra
anses en större fördelar än olåigenheter, så innebär själva ingripandet en olägenhet.
Kommittén har redan i föregående utlåtande väckt förslag åt-
nu om gåirder, vilkas positivt gagneliga verkan icke kunna vara föremål
synes för allvarligt tvivel. Äuldnryntfoten måste, under alla i någon mån rimliga förhållanden, både skapa större prisstabilitet och mer normala
en växelkurser än uppstå vid pappersmyntfot, och så visst som det
som nuvarande lägets svårigheter i hög grad bero på penningvärdets växlingar och växelkursernas abnorma läge, skulle alltså denna åtgärd ett
genom
bli taget i riktning mot sundare ekonomiska förhållanden. Detta steg framhålles även med rätta i kommitténs föreliggande betänkande.
nu En de grundläggande svårigheterna, nämligen det abnorma
annan av inbördes förhållandet mellan olika priser, har kommittén sökt avhjälpa eller åtminstone mildra sitt förslag sänkta järnvägsfralçter,
genom om och därtill bör anslutas sänkning i de övriga komniunikationsverkens
en taxor. Även andra de steg, äro i fråga, kunna väntas utöva
av som nu
hälsosam inverkan, än icke deras räckvidd är lika stor som de en om nu nämnda åtgärdernas.
Samtliga de berörda förslagen uppfylla det krav åtgärder, som
nu kanske främst måste uppställas, nämligen att icke blott klart genom-
vara tänkta utan också till sina verkningar överskådlig-a. Ingenting synes viktigare i det nuvarande läget än att vidtagna åtgiárder, även om räckvidden deras gagneliga verkan är begränsad, åtminstone icke tillföra
av läget osäkerhetsmoment. En de fundamentala anledningarna,
nya av till näringslivets desorganisation sedan år 1914. nämligen vara,
synes att det under dessa åtta år icke varit möjligt att genom fört-änksainhet, planmässighet och över huvud framstående kommersiella egenskaper åstadkomma resultat, varit gagneliga för såväl affärsmannen själva som
som landet. Vinsterna ha i stället tillfallit dem, som antingen kunnat for tillfället spekulera i penningvâirdets fall och den ökade varuknappheten eller ock på eller andra sättet begagna statsverksamhetens stora och
ena små misstag till sin fördel. På detta sätt har förutsättningen för
egen ett fritt. näringsliv till stor del blivit Iindergrävd, och detta näringsliv
har knappast någon framtid, för den händelse dess antydda förut-
nu sättning icke kan återinföras.
.
Därav följer, att även åtgärder, som både rikta sig emot obestridliga olägenheter och även teoretiskt äro konsekvent genomtänkta, måste avvisas, för den händelse de icke tillåta en klar, alla förutsebar och
av enkel tillämpning. Tillgripas åtgärder av annat blir följden ofelbart på nytt spekulation, hinder för legitim produktion och legitim handel samt vinster åt sådana, som äro skickligast att gissa sig till eller skaffa sig kännedom om de åtgöranden, som staten kan komma att besluta.
.
Dessa faror synas desto överhängande, som den riktning
vara mer statens positiva ingripande i näringslivet tagit utgör ett tydligt tecken på att staten lagt sig ombord med uppgifter, den icke förmår lösa.
som Statens verksamhet måste, även ibästa fall, på det ekonomiska området komma att präglas av en viss uniformitet och formalism, och om själva formen för ingripandet då kräver något helt annat blir skadan stor. För närvarande synes det dock en annan fara som spelar större
vara roll, nämligen att den laglydnad, som utgör en ofrånkomlig förutsättning för statens förmåga att genomföra sina åtgärder, är på väg att undergrävas genom själva det faktum, att staten tagit sig före både för många och för svåra uppgifter. Den även offentligen från sakkunnigt håll vitsordade tillväxten i smuggling utgör därvid ett allvarligt moment, ty detta missbruk har alltid visat sig uppstå, när staten trott sig om att kunna ingripa i utrikeshandeln över sin förmåga. Vad
som därvid visat sig har särskilt gällt de mer eller mindre importförbjudna varorna tobak ooh sprit, men företeelsen kan säkerligen komma att sträcka sig även till andra främst för den händelse även de
varugrupper, importförbjudas, men även om de bli föremål för ett så högt tullskydd, att frestelsen till vinst genom smuggling blir övermäktig.
Det borde kanske icke nödvändigt att utförligt uppehålla sig
vara vid dessa olägenheter, då de ,äro väl kända sedan krigstiden. Men på visst sätt möta ingripanden detta slag ännu större svårigheter än
av nu då. Ty hela utrikeshandeln då förenad med så enorma risker, att
var sådana som inläto sig därpå måste bliva ett fåtal. De krigförande länderna med sina starka maktmedel sörjde alldeles särskilt för att kväva den handel, då dem ovälkommen. Samma handel är däremot
som var nu de ifrågavarande länderna regel högst välkommen och möter
som alltså i varje fall icke hinder från deras sida.
När krigstidskommissionerna under nästan enhälligt bifall från alla håll försvunno, i huvudsak redan inom ett år efter krigets slut, så skedde det i medvetandet om att vägen till normala förhållanden och ekonomisk hälsa måste gå över ,fri samfärdsel. Orsaken alltså ingalunda, att
var man ansåg alla svårigheter slut, och heller de, s0n1föri1tset_t
vara
fredskrisens int-rådande, föranleddes därav att söka bevara krigstidens ekonomiska tvångsorganisation. Vill gå tillbaka från den då
man nu intagna ståndpunkten och på nytt söka hjälpen i ett godtyckligt, oberäkneligt och störande ingrepp från statsmyndigheternas sida, så kommer
efter all sannolikhet att få göra de erfarenheter, gjordes man om som under kriget, och därjämte att, kanske för alltid, hindra återgången till det slag av ekonomiskt system, som rådde före kriget.
Vad det nu närmast gäller är den positiva åtgärd, som kommittén tillstyrker, nämligen åtgärderna som skydd mot s. k. valutadumping, valutaavgifter för varor, vilkas import anses föranledd därav, äfvensom importförbud med eller utan licensavgift för samma slags import. Invändningarna mot åtgärder av detta slag föranledas alltså icke att
av den ifrågavarande företeelsen skulle vara obefintlig. I likhet med kommittén mena nämligen också reservanterna, att valutadumping otvivelaktigt förekommer. Betänkligheterna mot åtgärden 11a en annan anledning, nämligen att botemedlet är skadligare än sjukdomen. Utan tvivel ter sig en särbehandling av detta slags import vid första påseende ganska lockande, ty själva importen är utan tvivel abnorm, och även om import av varor till billigt pris obestridligen i sig själv är en stor fördel, emedan den folket mer medel att täcka sina behov, så är
ger dess desorganiserande verkan på. produktionen i det nuvarande läget en tyngre vägande olägenhet. Det är först när man närmare börjar studera sättet för det praktiska utförandet av en dylik tanke, som de vittgående olägenheterna av åtgärden visa sig. Åtgärderna mot valutadumping
komma nämligen alla att få just den prägel, som här förut karaktäriserats, de leda oundgängligen tillbaka till det slags kommissionsväsende, vi känna från kriget.
Vilka invändningar man kan hava mot vanligt tullskydd, och de äro icke få, äger detta dock åtminstone förtjänst, nämligen att närings-
en livet kan inrätta sig därefter. Fabrikanten likaväl som köpmannen vet, hur hans pris kommer att påverkas tullen, han kan använda
varas av sin förtänksamhet, inrätta sig efter det uppståndna läget. Men detta är uteslutet ifråga valutadumpingtullar eller importförbud, sådana de
om här tänkts. Prisläget blir helt.och hållet beroende på de oförutsebara beslut, statens kunna komma att fatta, och på huru länge de komma
organ att vidhålla sina gång fattade beslut. Det kan visserligen med rätta
en sägas, att själva valutadumpingen sådan inför ett osäkerhetsmoment
som
största betydelse, och om de ifrågavarande åtgärderna verkligen vore av i stånd att i varje ögonblick kompensera dessa rubbningar, så skulle läget tydligen dem förbättra-s. Men att ställa frågan så är väl
genom detsamma att besvara den. Ingen torde ens räkna med möjligheten",
som att något helst och allra minst ett statsorgan vore i stånd
som organ att tillämpa sådan, från dag till dag växlande och likväl alltid ofelbar
en
taktik. ,Verkliga förhållandet torde i stället bli, att till det osäkerhetsmoment, som själva valutadumpingen medför, kommer det osäker-
nya hetsmoment, som ligger i statens åtgöranden. Det är möjligt, att sådana affärsmän och däribland säkerligen de minst nogräknade äro
- som i stånd att på förhand få reda på eller gissa sig till statens blivande åtgärder, komma att göra vinster; i stället komma andra att göra
men förluster; och prisstabilisering är vad minst kan vänta verkan
man som härav. När förslag väntas om valutaavgift eller importförbud på
en vara, har alltid att befara foroerad import därav, spekulation i de
man en en blivande hindren för import, såsom visat sig vid alla tullhöjningar och med särskild styrka vid de nu avskaffade, växlande tullarna på spannmål. Komma statsåtgärderna sedan, mot förväntan, icke till stånd, inträder givetvis ett ännu starkare prisfall än eljest skulle ha inträffat, och kravet på skydd växer sig ännu starkare. Om åter statsingripandet kommer till stånd, uppnås sannolikt icke till början den avsedda prisstegringen,
en och krav på skärpning skyddet komma att framträda. Kommer stats-
av ingripandet däremot överraskning, blir verkan den motsatta,
som en starkare prisstegring än motsvarar läget. Den serie varandra
som av korsande inflytelser, utsikterna till de olika åtgärderna och deras
som mer eller mindre försenade, eller mindre felriktade genomförande
mer kommer att leda till, blir därför efter all sannolikhet faktor
en ny i den ekonomiska desorganisation, världen och närmast vårt land
som nu sedan åtta år undergått. Hur stark denna desorganiserande verkan blir, torde visserligen omöjligt att förutsäga, ty det beror på i vad mån
vara åtgärden blir icke infriad förhoppning; i vilken riktning verk-
en men ningarna komma att gå, förefaller knappast tvivelaktigt.
I själva verket är det svårt att kommitténs motivering till förslaget
ur om valutaavgifter och importförbud utläsa någon verklig tilltro till gagnet av denna åtgärd. Men, såsom här framhållits, verkar ett statsin-
ovan gripande, som icke i sig självt är gagneligt, sin blotta tillvaro
genom till skada. Genom att väcka förhoppningar, sedermera icke infrias,
som kan man dessutom komma att sänka näringslivet i ännu hopplös
mer förtvivlan än den, vari det förut befinner sig.
Huruvida den ifrågavarande lagstiftningen, för den händelse densamma skulle bliva antagen, komme att förbli död bokstav eller icke, är
en dessutom svårt att säga. För det förra alternativet talar, att såvitt bekant ännu intet de länder, antagit lagstiftning detta slag,
av som en av sett några verkningar därav. Schweiz, tillämpat ett
gynnsamma som importregleringssystem, tävlar med Sverige de högsta arbetslöshets-
om siffrorna i världen, och vad beträffar England, antagit lag med
som en bl. bestämmelser valutaavgifter, ha dessa bestämmelser tills dato
a. om över huvud icke kommit i tillämpning, trots ekonomiska svårigheter, vilkas räckvidd svårligen kan överskattas. Bleve verkan densamma
nu 6561. T. T. X. 3
här hos kunde väl ingen att något hade vunnits med saken.
oss, mena, Man hade då blott ingivit falska förhoppningar och skulle därigenom,
sagts, sannolikt skapa större missmod än förut. som nyss
Likväl är det fullt möjligt, att även motsatsen, tillämpning av
en lagen, skulle bliva resultatet. Att lagens antagande skulle leda till ett otal ansökningar införande valutaavgifter eller importförbud, kan
om av nämligen knappast tvivelaktigt, så ivrigt industrien nu påkallar
anses som hjälp; och det bleve tämligen uteslutande beroende av de myndigheter, vilka finge saken hand, huruvida denna påtryckning skulle leda till
om positiva resultat eller icke. Men lagstiftning, som endast tillåter ett
en val mellan att väcka falska förhoppningar genom att tillämpas och att
sin tillämpning ytterligare desorganisera näringslivet, kan knappast genom
lockande. De utländska erfarenheterna peka i varje fall anses
att intet på denna väg är att vinna. av
Vad har sagts gäller lagstiftning mot valutadumping över-
som nu en huvud. Det torde också kunna sägas, att det nu framlagda förslaget till dylik lagstiftning är så väl genomtänkt dylik åtgärd
en som en rimligtvis tillåter. När dess detaljer skola närmare granskas och
nu nagelfaras, får detta alltså icke uppfattas så, som om förslaget enligt
reservanternas mening borde ha formats på annat sätt. Det blir i stället
konkret framställning olägenheterna hos detta slags lagstiften mera av ning sådan. Först efter längre tids sysslande med denna lösning,
som
vid första påseende haft lockelse för många, blir det fullt klart, till som vilka konsekvenser den ofrånkomligt leder.
Till början måste upprättas ett nytt ämbetsverk, i förslaget
en som fått det avväpnande namnet valutanämnd. Då man, såsom redan påpekats och torde obestridligt, har att räkna med mängd
som vara en ansökningar åtgärder mot valutadumping, är det uppenbart, att ett
om synnerligen stort arbete kommer att falla på denna k. nämnd, som
s. har att utreda och göra förslag rörande alla dessa uppkommande frågor.. Vill praktiskt tänka sig sakens utseende, torde statens handelskom-
man mission under kriget komma att utgöra den närmaste förebilden.
Den ifrågavarande nämnden får därvid uppgifter sig tilldelade, som mycket få torde kunna Enligt 2 §iförslaget- till
personer anses vuxna. förordning skall nämnden i verkligheten pröva alla återverkningar på landets näringsliv tillämpning de ifrågasätta åtgärderna, och
genom av enligt 2 § i förslaget till instruktion för nämnden skall den dessutom med uppmärksamhet följa förändringar i växelkurser och prisbildning samt därmed i samband stående förhållanden inom de främmande stater, från vilka införsel eller utbud till riket i större omfattning äger
av varor
och dessutom även i övrigt skaffa sig kännedom om tillrum, noggrann ståndet och förhållandena på näringslivets område inom sådana stater. Detta är endast i sin ordning, likväl innebär det ingen överdrift.
men
att säga, att all den sakkunskap, varöver vårt land i dessa hänseenden förfogar, kommer att mer eller mindre oavbrutet få ställas till nämndens förfogande, om den skall kunna fylla sin Lippgift, och att detta knappast ens då kommer att lyckas. De kostnader, bliva förenliga härmed,
som kunna knappast heller betydelselösa. Även nämndens leda-
anses om möter av patriotisk offervillighet ställde sina krafter till förfogande mot otillräcklig ersättning, kunde i fråga det stora kansliet och de till-
om kallade sakkunniga detta ifrågasättas. Visserligen äro de därav
ens föranledda kostnaderna ringa vikt i jämförelse med den nytta saken
av kunde göra, om den bragte vårt näringsliv på fötter; få
men personer torde hysa en så optimistisk uppfattning åtgärdens verkningar; och
om då kunna de ökade anspråken på den hårt beträngda statskassan icke lämnas obeaktade. Visserligen skola enligt kommitténs förslag själva de genom åtgärden skapade nya avgifterna komma att användas för täckning av nämnda kostnader; men dessa avgifter komma delvis också att tagas i anspråk för ett annat ändamål, och de inflytande beloppens storlek står dessutom i något på förhand bestämbart förhållande till nämndens kostnader.
I händerna på den sålunda skapade myndigheten kommer makten
nya över vår utrikeshandel i verkligheten att läggas, ty att Kungl. Majzt annat än i undantagsfall skulle få tillfälle att ingående pröva de
mer oerhört invecklade frågor det här gäller torde få uteslutet. När
anses man betänker, att den sakkunskap, här erfordras, i stor utsträckning
som är en ytterst intim kännedom det faktiska näringslivet, blir det
om sannolikt omöjligt att undgå den verkan anordningen, att makten
av måste läggas i stora affärsmäns händer; och även dessa helt och
om hållet behärskas osjälviska bevekelsegrunder, kan denna utveckling
av icke betraktas som lycklig.
Vad därnäst beträffar själva innebörden valutadumpingen, sådan
av den utformats i det föreliggande förslaget, finnes ingen principiell
anmärkning att göra däremot. Kunde lagstiftningen blott tillämpas
i enlighet med sitt syfte, den nämligen inriktad uteslutande på valuta-
vore dumping. Men det skapade begreppet valutadumping är så svår-
nu konstaterbart, att det är högst tvivelaktigt, därvid regel
om man som skall lyckas träffa tillnärmelsevis rätt. Det är sålunda endast
ens en .sådan abnormitet i växelkurserna, beror börjande depreciering
som av av den främmande statens valuta., som får tagas betraktande. Om växelkursernas abnorma läge i stället beror bl. appreciering
av a. en av vår egen valuta, exempelvis ökning utländska kapitalplaceringar
genom av i vårt land, så får denna enligt förslaget icke föranleda några åtgärder. När känner, vilka svårigheter det möter att blott fastställa till-
man nu
varon och omfattningen av utländska kapitalplaceringar i Sverige, vilka
ofta ske under svenskars och sedan betänker, att dessa till existens
namn,
och omfattning okända faktorers ännu mera okända inverkan på växelkurserna dessutom måste tagas i betraktande, så inses utan vidare utsiktslösheten av att bestämmelserna skola kunna fungera. Och detta är även i sak en särdeles betänklig situation, därför att hela systemet icke utan lagbrott kan tillämpas, växelkursernas abnorma ställning har
om den senast angivna orsaken. Praktiskt är i varje fall icke ett sådant
nu lagarbete.
Det torde kunna ifrågasättas, om det icke hade varit mer välbetänkt att under sådana förhållanden uppgiva tanken på lagstiftning särskilt mot valutadumping och i stället över huvud taget ingripa mot verkningarna
växelkurser, icke stå i rätt förhållande till prisnivåerna. Det av som tillkommer dock icke reservanterna. som finna skälen även emot en sådan lagstiftning starkare än de motsatta, att göra förslag härom; men att den skulle undgå några det nuvarande förslagets praktiska olägenheter, lär
av
kunna förnekas.
Den svaghet, som utmärker systemet i dess helhet, ter sig något olika, i den mån det eller det andra de två föreslagna alternativen
ena av skall komma till användning. Valutaavgifterna skulle ha det företräde,
ligger i att icke lämna utrymme för godtycke eller misstag vid besom handling de särskilda näringsidkarna, i det att handeln skulle
av vara fri för och mot erläggande de, visserligen växlande belopp,
var en av
bleve bestämda. Men däremot torde Valutaavgifterna knappast ensi som den skickligaste myndighets hand kunna ens tillnärmelsevis träffa det rätta. Så växelkurser och utlandspriser n. Huktuera, blir det
som sannolikt lyckträff, når sitt avsedda mål. Redan under
ren om man förberedelsearbetet har att räkna med dylika växlingar, som kunna
man göra det fattade beslutet föråldrat, innan det ännu trätt i kraft. Vill i
sedan upprätthålla avgiftsbeloppet någon rimlig tid, träffas systemet man
alla förändringar, inträda efter dess utfärdande. Detta om det av som första alternativet.
Vid det andra alternativet eller importförbud med licensavgifter skulle
åter ha i sin makt att växlingar i licensgivningens omfång man genom reglera inverkan på det inhemska näringslivet och utan nytt principbeslut kunna förstärka eller försvaga den vall, som rests emot importen. Men därför skulle också statens förmåga att ratt avväga tillgången av
dess omhänderhavande importen få en utslagsgivande varan genom av karaktär vid prissättningen. Att staten även med tillgång till biträde från enskilda fackmän skulle arga förmåga att rätt fylla detta värv så, att icke sig konsumenterna eller den industri, som vore avsedd att
Vare skyddas, komme till korta, synes i högsta grad osannolikt. Erfarenheten från kriget rörande olägenheterna icke minst i moraliskt hänseende av en dylik lagstiftning och svårigheterna att göra den effektiv synes vara av den art, att redan av detta skäl tanken införande av importförbud
hade bort ijvergivas. Rent tekniskt sett kräver även importförbud med ty åtföljande licenser en annu större och dyrbarare organisation än valutaavgifter. Vid införandet av de senare skulle nämligen valutanämndens Sitgörande inskränka sig till att vidtaga det visserligen högst invecklade och svåra bestämmandet av tnllsatsernas höjd, under det att handhavandet
bestämmelserna skulle ankomma på de vanliga tullmyndigheterna. 1 av det förra fallet däremot eller med importförbud och licensgivning finge valntanävninden även till uppgift att i de särskilda fallen bestämma importens storlek i fåjrhållande till det antagliga behovet samt avgiva yttrande rörande de inkomna ansökningarna införseltillstånd. Då be-
om stäminandet av de avgifter, som skulle erläggas för rätten att införa varor, komme att i realiteten sammanfalla med beräknandet diñerential-
av tullar, skulle nämndens arbetsbörda således komma att i mycket hög grad ökas, varigenom ett synnerligen talrikt kansli redan detta skäl skulle
av behöva anställas. Importregleringen bleve därför säkerligen ännu mindre än valutaavgifterna i stånd att lända näringslivet till verklig hjälp.
Man har visserligen velat motivera importförbudets behövlighet för Sverige därmed, att valutaavgifter skulle kunna komma att bliva overk-
för den händelse deras helt samma, påläggande enkelt föranledde det valutadumpande landet att ytterligare sänka sina priser för att därigenom eventuellt få import till Sverige. Utan tvivel är detta tänkbar möj-
en lighet, men konsekvensen den intagna ståndpunkten måste beaktas.
av Den förutsätter nämligen uppenbart, att valutaavgifterna icke få sättas tillräckligt högt; ty så snart avgifterna höjas efter behov kommer förr
man eller senare till den punkt, där det valutadumpande landet icke utan privatekonomisk förlust för exportörerna själva kan skicka till Sverige,
varor och då upphör handeln givetvis genast. Så betraktat innebär argumentet därför helt enkelt, att den sexdubbling tullen, förslaget innebär,
av som kan komma att visa sig otillräcklig; och i stället för att öppet angiva behovet av ett ännu starkare skydd anser sig då böra gå importför-
man lmdsvägen. Men tydligen detta endast att dölja vad sker, ty
som
importförbudet verkar då som valutaavgift på än 500 få.
en mer
Vad som nu framhållits i fråga importförbudens olämplighet vid
om sidan av valutaavgifter ändrar emellertid intet i reservanternas redan uttryckta fasta förvissning, att båda de föreslagna åtgärderna skulle komma att medföra mer skada än gagn.
Såväl vid valutaavgiftei än vid importförbud torde ound-
som mer en gänglig följd av åtgärden bliva en förstärkning de inhemska monopol-
av bildningarna. Vad som företrädesvis håller dessa i schack är nämligen under alla förhållanden den fria importen; intet annat kan varaktigt skydda konsumenterna mot monopolistiska övergrepp. Men därtill kommer vidare, att själva statsingripandet så- gott alltid är ägnat att
som ge monopolbildningarna ett särskilt stöd, och den utveckling dessa tagit
på senare år såväl här som annorstädes sammanhänger sålunda på det närmaste just med krigstidens statsingripande. Staten söker alltid vid sin behandling det för densamma mer eller mindre obekanta närings-
av livet hjälp och stöd hos dess egna lnldningar och ger därför dessa en ryggrad, hel- eller halvofñciell ställning, som ofantligt stärker deras
en makt. Av kommitténs utlåtande framgår, att den också tänkt sig
en dylik konsekvens. Ingen som vill tänka sig in i sammanhanget torde exempelvis betvivla, att kvarntrustens nuvarande maktställning på det närmaste sammanhänger med den uppgift staten tilldelat densamma under och efter kriget.
Såsom redan antytts, blir denna verkan efter all beräkning starkast under förutsättning importförbud med licenser. Ty det torde
av vara praktiskt uteslutet att på något förnuftigt sätt fördela licensgivningen utan hjälp av añärslivets egna organ; och dessa sammanslutningar bliva därmed i verkligheten herrar över importens fördelning samt därmed över alla de näringsidkare, som verka eller önska verka på det ifrågavarande området. Man skulle nästan kunna säga, att friktions-
mer löst detta system fungerar, desto mer övertygad kan man vara, att det lagt en fast grund för monopolorganisationer, som inga trustkommissioner eller andra ingripanden från statens sida skola förmå rubba.
I den del, vari det föreliggande förslaget hittills berörts, har det likväl åtminstone förtjänsten att lämna inre näringslivet fritt, sedan spärrningen emot import kommit till stånd. Av kommitténs förslag till betänkande framgår emellertid, att icke tänkt sig kunna bliva stå-
man ende därvid, utan räknat med möjligheten av direkt ingrepp i det
ens inre näringslivet prisreglerande åtgärder. Även sedan
genom varorna tillverkats eller importerats på de villkor importregleringen möjliggjort, skola de alltså eventuellt bliva föremål för fortsatt statsingripande. Verkan härav blir givetvis en ytterligare skärpning av alla de redan framhållna olägenheterna. Så till vida torde den ifrågavarande påpekningen ibetänkandet fullt berättigad, som Valutaavgifterna och importförbuden
vara säkerligen komma att leda till olyckliga resultat; men slutsatsen härur synes icke vara, att man ovanpå dem skall lägga ytterligare en ny reglering, lyckligare resultat man intet vet, utan att hela den ifråga-
om vars varande vägen medför större skada än gagn.
Till berörda, i viss mån inre svårigheterna komma sedan de
de nu yttre. Dessa följa av att man åsyftar ingripande emot importen från vissa särskilda länder och till följd därav måste företaga prövning
en av
Även härvid läget ojämförligt svårare varornas ursprung. är nu än under kriget. De vmaktmedel, som havens behärskare då hade till sitt förfogande, tvungo alla neutrala länder, vid straff att lida brist på oum-
av bärliga varor, till en ytterst pinsam och ingående kontroll med varornas
Men därav följer ingalunda, att alla länder skulle ursprung. nu vara
villiga att underkasta sig motsvarande besvär på grund av en svensk förordning. Man torde till och med nödgas påstå., att Sverige skulle få svårare att uppnå efterlevnad sina bestämmelser i detta hänseende av än fallet i fråga andra, större och mäktigare länder. som nu om Uppgiften försvåras särskilt och i hög grad genom den ändring i handelns riktning, måste väntas bliva följd att varor från som en av ett visst land få särskilda strafftullar sig pålagda eller än mer - bliva importförbjudna. Varorna komma nämligen då att övergå till det eller de inringade ländernas grannländer för att därifrån överföras till vårt land. Man torde också nödgas räkna med att i icke fullt varorna färdigt skick komma att överföras till de ifrågavarande grannländerna och att i och för sig betydelselös sammansättningsindustri där uppen står, enbart med syfte att kringgå de nya lagbestämmelserna. Om man tänker exempelvis vissa slag korta liksom på fordon, maav varor skiner och andra metallvaror, detta säkerligen en mycket enkel sak. vore Såsom skydd häremot ingår i förslaget bestämmelsen om ursprungsbevis, och på dess effektivitet hänger, vilka medel man äger till att förekomma dylik utveclçling. Till en början beror saken därvid, såen redan antytts, på villigheten, ansvarskänslan och intresset hos de som till stor del utländska myndigheter och korporationer, till vilkas hjälp är hänvisad. För den händelse det gäller att bestämma, om en vara man helt och hållet härstammar från det ifrågavarande grannlandet, blir saken visserligen enkel svårigheterna uppstå, när det gäller nog; men till större eller mindre del härstamma från andra länder och varor, som då eventuellt från de inringade länderna. Enligt det utarbetade nu förslaget till ursprungsbevis, visserligen rimligt nog vid behov skall som kunna ändras av Kungl. Majzt, blir det avgörande säkerligen i flertalet fall, huruvida kommer att förklaras framställd till övervägande varan deli materialier från vad som här kallats grannlandet; och även reserav vanterna äro stånd att finna någon framkomlig bättre väg. Men ur tydligen är därvid helt och hållet överlämnad åt de ifrågavarande man
myndigheternas godtycke eller omdömesfiårmåga vid tolkningen av det
ifrågavarande uttrycket. För den händelse dessa myndigheter då icke sig i stånd att sådan deklaration, torde prövningen i verkanse avge en ligheten komma att ligga hos de svenska tullmyndigheterna; och de bevis, då skulle komma att erfordras, bleve sannolikt så svåra att som förebringa, att alla dylika komme att falla under valutaavgift varor respektive högsta valutaavgift eller importförbud. Till vad sagts komma sedan många olägenheter, vilka emellertid som nu äro så utförligt framhållna i kommitténs tidigare, enhälliga betänkande om differentialtullar, att de icke nu behöva upprepas. Svårigheterna för exportindustrien har kommittén endast i mycket ringa grad avhjälpa ett restitutionsförfarande, som i intet hänseende motgenom
väger fördyringen av denna industris inhemska material. Den tröst
man i detta sammanhang synes böjd att söka däri, att exportindustrierna.
vara samtidigt arbeta för inhemsk avsättning, kunna åtminstone reservanterna icke finna. Utvecklingen kommer nämligen att leda till allt starkare
en omläggning av vårt näringsliv från avsättning på utlandet vad vi
av med största fördel kunna producera, till en produktionsriktning, för
som oss är mindre nationalekonomiskt lönande. å Av det föregående följer, att de förhoppningar på det föreslagna
nu lagarbetet, på vissa håll göra sig i fråga åter-
man synes om gynnsam verkan på arbetslösheten, enligt reservanternas mening ha små utsikter att gå i uppfyllelse. Att sålunda exempelvis olägenheterna hos rikt-
en ning hos arbetslöshetspolitiken, i sig själv alltför betungande
som vore för statsfinanserna eller ett hinder för arbetskraftens återströmning till dess normala uppgifter, skulle kunna bliva mindre kännbara på detta. sätt, förefaller knappast ens tänkbart.
En annan sak är, att arbetslösheten andra skäl skulle kunna tänkas
av hava kulminerat och förbättring snart förestående. Reser-
en vara vanterna tilltro sig icke förmåga dylik konjunkturbedömning och
av en gilla därför kommitténs återhållsamhet i fråga förutsägelser på denna
om punkt. Men det är oförnekligt, att tron på ett redan inträtt eller
omedelbart förestående konjunkturskifte är tämligen allmänt gängse i både Förenta Staterna och England; och i den mån depressionen beror
av psykiska företeelser, blir själva denna nyuppståndna optimism i sig själv en faktor till förbättring. I den mån så är fallet, skulle även behovet av en lagstiftning av nu ifrågavarande slag mindre än har velat
vara man antaga, ty den skulle i så fall kanske hinna träda i kraft före
ens omslaget. Därav följer å andra sidan icke, att den icke skulle komma att tillämpas även i detta fall.
Såsom moment vid sidan av detta tillkommer, att produktions- och
avsättningsmöjligheterna från de valutadumpande ländernas sida enligt mångas uppfattning betydligt försvagats under de senaste månaderna. Det ligger också i själva valutadumpingens natur, såsom bl. fram-
a. går av professor Davidsons utredning, att den på detta sätt måste upphäva sig själv. Vad det gäller är särskilt den tilltagande svårigheten att importera råvaror till de av de abnormt höga utländska kurserna skapade priserna, en svårighet måste sprida sig till allt Here områden.
som
Reservanterna vilja dock lägga huvudvikten vid någondera de
av två senast berörda momenten, då enligt deras uppfattning det ifrågavarande medlet skulle göra skada än även den olägenhet
mera gagn, om det gäller att bekämpa i sig själv skulle förbli obestridlig.
Reservanterna hava slutligen i sin kritik kommitténs förslag lämnat
av åsido frågan, i vad mån konstitutionella betänkligheter till äventyrs
kunna göras gällande emot att bestämmanderätten över tullzxrnas höjd till stor del skulle komma att läggas i Kungl. Majzts hand.
På anförda grunder ha reservanterna velat hemställa, att kommittén hos Kungl. Maj:t skulle anmäla, att den det utarbetade förslaget
anser till beredskapslagstiftning åtgärder till skydd mot valutadumping icke
om
beskaffenhet att böra föreläggas årets riksdag. vara av
herr ENGBERG, biträtt det i herr Heckschers ñzs
av som m. reservation framställda yrkandet och i allt väsentligt de delar dettas moti-
av vering, som rikta en direkt kritik mot det föreliggande kommittéförslaget; samt
av herr NILSSON, i huvudsak anslutit sig till herr Heckschers
som m. ñzs reservation.
Bilaga 1
KORTFATTAD ÖVERSIKT AV DEN EKONOMISKA
KONJUNKTURUTVECKLINGEN SEDAN 1920
PÅ UPPDRAIG AV TULL- OCH lRAK'I'A'I'KOlIlilTTEN
UTARBPYFAD AV
OLOF EDSTRÖM
INNEHÃLLSFÖRTECKNING
Kap. Produktionen.. 45
. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ä F Arbetsmarknaden 52
.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. Kap. Utrikeshandeln 67
.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. Kap. Tran 74
.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. Kap. Prisrörelsen 78
.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..
Kap. Produktionen.
Högkonjunkturen under krigsåren bekant upphov till be- Sverige.
gav som en tydande industriell expansion i vårt land. Expansionen tog sig dock mera uttryck i en ökning av produktionsmedlen inom ett flertal industrigrenar än uti en ökning själva varuproduktionen. Visserligen är det
av mycket antagligt, att industriproduktionen under åren 1915 och 1916 till volymen varit större än under normalåret 1913. Däremot torde den under 1917 och 1918 hava varit avsevärt mindre än sistnämnda år, närmast på grund den under krigets skede rådande svåra rå-
av senare varubristen. Hur stor produktionsminskningen varit, låter sig utan närmare undersökning icke avgöra. Uppskattningsvis torde den kunna fixeras till 20 .25 á för år 1918 och något mindre för år 1917. Dessa siffror äro emellertid mycket osäkra.
Även efter fredsinbrottet uppvisar den svenska
industriproduktionen trots relativt god råvarutillgång och i stort sett avsättnings-
gynnsamma möjligheter en tillbakagång i jämförelse med år 1913. Att på ett något så när tillfredsställande sätt påvisa denna tillbakagång intill 1921 torde icke vara förenat med större vanskligheter.
I vidstående tabell 1 hava relationstal sammanställts rörande storleken av produktionen inom ett antal viktigare åren 1913 och
varugrupper 1919--21. Det bör anmärkas, att sådana icke medtagits,
varugrupper
produktion redovisas efter värde i industristatistiken.
vilkas
Aret 1913 har valts för att beteckna produktionens läge under
normala Förhållanden och åren 1919-20 för belysa ställningen under
att den uppåtgående efterkrigskonjunkturen.
Vid granskning tabellens siffror faller särskilt i ögonen den be-
en av tydande produktionsminskningen för järn och stål. Produktionskvantiteterna härav 1919-21, jämförda med motsvarande 1913, peka oförtydbart -hän på att efterkrigstidens högkonjunktur gjort sig föga bemärkt på detta område. I själva verket inträdde lågkonjunktur för denna
en industrigren redan i början 1918, och under den tid, sedan för-
av som. flutit, har läget varit mycket bekymmersamt.
Men även andra produktionsgrenar hava, särskilt för år 1919,
att uppvisa betydande produktionsminskningar. Däribland må blott fram-
varor och pappersmassa c:a 4:0 %, för textilvaror över huvud cra 40 ä 50 % och för skodon 15 %. Stenkolsproduktionen har i jämförelse
0:a med året 1913 icke undergått minskning; däremot uppvisar fönsterglasoch kopparproduktionen en minskning med omkring tre fjärdedelar av 1913 års motsvarande produktion.
Värdet av den totala industriproduktionen utgjorde år 1913 enligt den officiella industristatistiken 2 163 milj. kr. år 1919 enligt samma statistik ö 618 milj. kr. och år 1920 6 990 milj. kr. För år 1921 saknas siffror. En jämförelse mellan de olika årens värdesiifror giver likväl föga ledning för bedömande av produktionens utveckling under ifrågavarande är. Hän-
måste nämligen tagas till penningvärdets fall. syn
Med ledning av de i nämnda tabell upptagna varugrupperna, vilka represent-era omkring G0 % den totala industriproduktionen, hava för-
av sök gjorts att bestämma storleken av 1919 och 1920 års produktion i förhållande till produktionen år 1913. Det sistnämnda årets varuvärden hava därvid fått tjäna utgångspunkt. För att emellertid förenkla
som räkneoperationen hava för de särskilda genomsnittspriser
varugrupperna uträknats på basis av de i statistiken upptagna totalvärdena för respektive varugrupper år 1913. Härav följer, att hänsyn icke tagits till de många i varje ingående specialiteterna med deras sins-
varugrupp emellan olika priser. Den tillämpade beräkningsgrunden är inses
som långt ifrån tillfredsställande, torde i allt fall användbar, då-
men vara det såsom här blott gäller att åstadkomma överslagsberäkning.
en
Det i industristatistiken redovisade produktionsvärdet för de i tabellen uti 1913 års kolumn upptagna varuslagen utgjorde 1 249 milj. kr. Mot svarande värden för de uti 1919 --1920 års kolumner upptagna
varugrupperna, uträknade efter 1918 års priser enligt ovan angiven beräkningsgrund, belöpa sig till 1 056 1 176 milj. kr.
resp.
AV de anförda siffrorna framgår, att industriproduktionen under åren 1919-1920 varit mindre än under år 1913. Procentuellt utgör minsk ningen för år 1919 15.4 % och för år 1920 5.8 %1.
De anförda talen giva icke uttryck för den totala industriproduktionens förändringar utan såsom nämnts för blott 60 % densamma.
av
Produktionens omfattning 1921 kan ännu icke med någon större grad av tillförlitlighet beräknas. De uppgifter härom, återfinnas i förut-
som berörcla tabell, giva emellertid vid handen, att produktionen inom
mera betydande industrigrenar rört sig mellan tredjedel. och två tredje-
en delar av normalproduktionen.
1 Ehuru det kan antagas, att sistnämnda procenttal ligger inom medelfeletw marginal, har det icke desto mindre medtagits för att angiva det siffermässiga resultatet av de gjorda beräkningarna.
Tab. 4. Produktionen stenkol, tackjärn och ståL av
England U.S.A. Stenkol Tackjärn Stål l Stenkol Tackjårn Stål lliela-i 11m Rel Rela- Rela- i iféfá- ;10001 - - 1000 : ma ,in 1000; ma 1000 ma 1000 ma 1000 tiva ton l tal l ton l m ton m f ton t ton m ton tal
1 1
3421100 869.100 i43 lO0i100
Månadsmedeltal 1913 24 659 100 2623 100 2651 100 1920 19402 79.71, 678 78.0 767 1164114882 113.3 3 08-1117.0 3
i 568134.6
1921 13 760: 221 25.41307 45.1.;38090 88.4 1400 5331692 63.8
Oktober 1921317251170.9 239128.0 412 625147 3821099 260 48.0 1951 73.6 68.339 587; 91.3 1438 54.8 2003 75.6 November 192118 17-1 74.71 276 31.5; 450; December 1921322973 94.4; 279; 32.11 387 58.7133 529 77.5 1675 63. 1722 65 333l Januari 111229179901173.9: 2931 33.7; 50.5140 468 93.9 1665 63.5 1922 72.5 Februari 1922219763 81.22 305135.17 422 64 1 1666 6351768 66.7
- A 20671
Mars 1922919921; 81.3 395 45.5 558 84.7 E 78.5 v 4 W
1 Ur Monthly Bulletin of Statistics m. januari 1922, därefter ur Ekonomisk översikt 0. aprilkomplementet. 2 Avser 4 veckor. 3 v Ö
1921 ett månadsmedeltal, ligger 12 é under motsvarande för år som 1913. Liksom i England förmärkes emellertid en ökning av stenkols-
produktionen under årets sista månader. Beträffande därefter tackjärøzsproduktioneøz, uppgick i England
densamma
år 1920 till blott 78 % 1913 års produktion. Ar 1921 uppvisar av ytterligare nedgång. Under sistnämnda år utgjorde tackjärnsproduken tionen endast 25.4 % normalproduktionen 1913. En stigande tendens av är emellertid skönjbar från och med oktober 1921. Den industriella aktiviteten i Förenta Staterna efter kriget tog sig bl. uttryck i stegring tackjärnsproduktionen. För 1920 belöpte a. en av sig denna stegring i jämförelse med 1913 till 18 %. Däremot förspordes
kraftig tillbakagång under år 1921. Sistberörda år uppgick en tionen allenast till något mer än hälften av normalproduktionen. Stålproduktiorzeøa slutligen uppvisar såväl i England som Förenta Staterna väsentlig stegring under högkoxijunktvuråret 1920, i England en med 16.4 %, i Förenta Staterna med 34.6 %.
Till belysande produktionsinskränkningen inom järnindustrien i av England må ytterligare anföras, att det i England redovisade antalet av till antalet 487, i december 1920 274 i drift, i november masugnar, voro 1921 85 och i december år 77 eller föga än sjundedel samma mer en Labour Gazette, februari 1922. Till jämförelse med motsvarande svenska
förhållanden må nämnas, att enligt järnverksföreningens statistik voro vid utgången 1921 133 befintliga endast 22 i drift av av masugnar eller 0:a en sjättedel. Att göra något så när tillförlitlig uppskattning av produktionsen
Kap. II. Arbetsmarknaden.
Arbetslös- Hårdare än de flesta andra länder synes Sverige hava drabbats den i
av heten. den industriella krisens spår följande arbetslösheten. Anledningen härtill Sverige. låter sig icke utan vidare påvisa, torde i någon mån att söka
men vara dels i för snabb utveckling av vissa industrier under krigsåren och dels i den omständigheten, att vår industriproduktion i stort sett år inriktad på framställning föremål, tjäna produktionen fast kapital.
av som av Dessa senare äro som bekant känsligare för konjunkturväxlingarna ån de egentliga konsumtionsföremålen.
Några säkra uppgifter rörande arbetslöshetens omfång ivårt land i början av krisen föreñnnas icke. Under våren 1921 uppskattades antalet arbetslösa till omkring 60 000. Vid utgången juli beräknades
av detsamma hava stigit till 70 80 000. Från och med oktober månad äro uppgifterna mera exakta. Den 31 oktober redovisade sålunda arbetslöshetskommissionen 96 000 arbetslösa, vilket antal under höstens och vinterns lopp successive ökas. Den 30 november år antalet uppe i 117 000, den 31 december, då säsongsarbetslösheten jåmväl börjar göra sig gällande, uti 140 000 och i februari detta år i nära 160000. Sedan dess har tillbakagång försports, orsakad företrädesvis den
en av med vårens inträde ökade livaktigheten inom såsongyrkena.
Såsom framgår de anförda siffrorna, har arbetslösheten hos oss
av ända till februari detta år befunnit sig i oavbruten tillväxt. Detta år karaktäristiskt för vårt land och för Schweiz. För övriga länder, där arbetslösheten i början 1921 ävenledes varit betydande, har lik-
av väl tidvis under senare halvåret 1921 kunnat förmärkas en ingalunda obetydlig nedgång i densamma. Se tab. 6 sid. 55.
För samtliga fackförbund sammantagna utgjorde arbetslösheten i procent
antalet till fackförbunden anslutna medlemmar, såsom framgår av av tabell 4-4 á i december 1913, 158 % motsvarande månad 1920, 332 % i december 1921 och 356 % ijanuari 1922, den sistnämnda den högsta arbetslöshetsprocent, dittills såvitt bekant kunnat inregistreras
som
i vårt lands moderna ekonomiska historia. Beträffande arbetslösheten inom de olika fackförbunden hänvisas till den ekonomisakkunniga
av utgivna översikten för februari månad innevarande år.
Av tillgängliga uppgifter rörande utvecklingen av arbetslösheten inom mera betydelsefulla industrigrenar må följande särskilt anföras.
Beträffande ,järnindustrieøz är att framhålla, att vid de för hemmamarknaden producerande järnmalmgrztvorna hade av det normala arbetarantalet cza 1 600 den 1 april i år permitterats eller entledigats 67 %. Motsvarande procentsiffra för den 1 april 1921 var 42. För de gruvor, som producerade för exportmairknaden, var läget gynnsammare. De permitterades och entledigades antal uppgick den 1 april 1922 till 26 % av normalantalet cza 7 400 mot 18 den 1 april 1921. Vid jämvørlçcøz, där normalt sysselsättais omkring 23 000 arbetare, har antalet arbetslösa sedan mitten år 1921 till början av innevarande år
av varit i stort sett oförändrat samt hållit sig vid omkring 50 å 55 % av totalantalet arbetare. Under februari och mars har emellertid
en svag tendens till minskning av arbetslösheten gjort sig gällande; den 1 april hade sålunda arbetslösheten nedgått till 47 totalantalet arbetare.
av
Tferkstadsindustrien har alltsedan krisens inträdande haft att uppvisa stor arbetslöshet. Enligt inhämtade uppgifter hade den 31 december 1921
mindre än 5.3 % de uppgifterna berörda arbetarna, uppgående
av av den 1 september 1920 till omkring G0 000, permitterats och entledigats. De per vecka vid förstnämnda tidpunkt utgjorda timverkena hade i jäm fijrelse med september 1920 minskats med 59 70. Enligt senast erhålln rapporter hade den 1 april de arbetslösas antal ökats till 58 och tim verkena minskats, från september 1920 räknat, med 60 %.
Inom sågverksindustrien är arbetslösheten alltjämt betydande. Enligt tillgängliga uppgifter, avseende förhållandena den 1 januari innevarande år, uppgick bland sågverksförbundets medlemmar de arbetslösas antal till 55 av den normala arbetsstyrkan c:a 25 000. I jämförelse med förhållandena under höstmånaderna, då trävaruskeppningarna rätt
voro livliga och arbetslöshetssiffran 36 å 40 %, innebar januariläget märk-
en bar försämring. Sedan emellertid i början året ett antal norrländska
av sågverk återupptagit driften, torde arbetslösheten ha gått något tillbaka. För närvarande råder som bekant lockout.
Textilindustrien, under större delen föregående år arbetat med
som av starkt reducerad arbetarstam, har mot slutet av året kunnat öka driften och arbetar för närvarande med i det närmaste full arbetsstyrka.
Det förefaller mycket antagligt, att bottenläget i avseende å arbetslösheten nu nåtts och att, i motsats till vad fallet föregående
som var år, förändring till det bättre med den inträdande våren skall göra
en sig gällande. Här och förspörjes också ett återupptagande drif-
var av ten i större eller mindre utsträckning. Huruvida denna ljusning kommer
att bli stadigvarande, är svårt att förutsäga. Emellertid får icke förglömmas, att vår konjunkturutveckling åtminstone under ett ordnat penningsystem är nära förbunden med och i mångt och mycket betingas
konjunkturutvecklingen i de ledande industriländerna, främst därvid av Förenta Staterna och England. En återhämtning hos icke äger
oss, som motsvarighet inom de nämnda ländernas näringsliv, lärer därför knappast kunna bliva vare sig mera djupgående eller långvarig. Av särskild betydelse är det därför att lära känna lägesförändringarna på det ekonomiska området uti de ifrågavarande länderna. I detta sammanhang är det emellertid närmast fråga om produktionsinskränkningarna med därav härñytande arbetslöshet.
Vad då till en början Förenta Staterna beträffar, är det förenat med Förenta Staterna. avsevärda svårigheter att erhålla en någorlunda klar uppfattning där
om företagna driftsinskränkningar. Då krisen var som kännbarast, beräknades antalet arbetslösa, ehuru säkerligen med en viss överdrift, till
omkring 9 miljoner. Denna siffra giver vid handen, att produktionsinskränkningarna då måste hava varit högst betydande. Att märka är emellertid, att det normalt brukar finnas en a två miljoner arbetslösa inom den amerikanska unionen. Därest den förutnämnda arbetslöshetssiffran verkligen är riktig, något som dock kan sättas i fråga, förefaller det som om Förenta Staterna skulle drabbats vida hårdare
av fredskrisen än något annat land, vårt eget icke undantaget.
Vissa försök att erhålla mått på arbetslöshetens nuvarande utbredning i Förenta Staterna hava gjorts därvarande myndigheter. Även
av om de därvid framkomna resultaten lämna åtskilligt övrigt att önska, giva de dock en ungefärlig bild av läget. I september 1921 beräknades enligt rapporter från New York State Department of Labor antalet arbetslösa fabriksarbetare i staten New York till omkring 25 % det antal,
av som sysselsattes i mars 1920, vid vilken tid driften var som störst. Under september och oktober månad 1921 minskades arbetslösheten något för att under de sista månaderna av året och början av detta år hålla sig i stort sett oförändrad. Den omständigheten, att
arbetslösheten med vinterns inträde icke ökats, uttolkas såsom en avgjord förbättring av läget på arbetsmarknaden. Man är emellertid knappast berättigad att därav draga mera vittgående slutsatser. Utrikeshandeln uppvisar nämligen allt fortfarande ogynnsamma siffror, i det exporten de senaste månaderna gått betydligt tillbaka. Obestridligt torde emellertid att ökade behov för inlandsmarknaden gjort sig gällande,
vara, särskilt inom sådana branscher som textil- och järnbranscherna. England. Om de siffermässiga uppgifter rörande läget på arbetsmarknaden i Förenta Staterna, som stå till buds, äro synnerligen magra och icke erbjuda säkra bedömningsgrunder, så är förhållandet för Englands del i detta avseende betydligt bättre.
| November... | r | 28.7 14.33 15.24 11000 15.7 | I - | |||||
| December ...i | - l | 33.2 " | - | 16.5 11900 145.: | - | 11.1 | - | 1.:; |
| 1922 Januari | .. ,,,. v | 35.0 | - | 16.3 11900 16.2 | -- | 11.2 | w | 35.3 |
| Februari | - | 32.1 | w | 115.3 7 | 15.7 ø r | 2.7 |
1 Uppgifterna äro hämtade International Labour Review, febrnariliiiftet, samt på vissa
ur punkter kompletterade.
- Kolgruvearbetare medräknade.
Arbetslösheten inom de engelska fackföreningarna har, såsom framgår
ovanstående tabell, att uppvisa betydande stegring först i av en mera början år 1921, vilken stegring fortsätter ända till mitten av sagda
av år, då kulmen nås med 23.1 % av sammanlagda arbetaraxitalet. Därefter skönjes tillbakagång, dock fram på hösten brytes.
en som februari innevarande år är arbetslöshetssiifran 16.3 3a, vilken, om ock hög, dock uppgår till än hälften motsvarande svenska.
mer av
Arbetslöshetskurvan för de enligt den engelska -arbetslöshetslagen Unemployment Insurance Acts 1920 och 1921 försäkrade arbe-
av tarna visar i stort sett rörelse som den för fackföreningarna se
samma tab. 6. Överensstämmelsen ar slående särskilt för månaderna november --januari, då arbetslösheten håller sig omkring 16 %. sammanlagda antalet arbetslösa, vilka i början innevarande år på grund ovan-
av av nämnda lag erhöllo understöd, uppgick till omkring 1.9 milj., därav omkring 375 000 kvinnor. Vid tid åtnjöto omkring 2300 000
samma arbetare understöd på grund inskränkt arbetstid.
av
Arbetslösheten ar givetvis olika inom olika fack. Mest betydande är den vid jäarngrøzovoma samt vid jämverken och skeppsvarveøz. V id järn-
uppgick de arbetslösas antal i slutet februari till inemot gruvorna av hälften arbetarstammen 461 951, under det att vid järnverken och
av
Vid utgången år 1921 redovisades i Schweiz ett antal helt arbetsav lösa uppgående till omkring 89 000 personer, vartill kom omkring 54 000 partiellt arbetslösa. De helt arbetslösas antal hade i februari innevarande
år ökats till 99 541. Tab. 8 angiver tillväxten arbetslösheten månad av för månad år 1921. Frapperande är den jämna stegringen de fullav ständigt arbetslösas antal under hela föregående år.
Llrfabrikationen har hårdast drabbats depressionen. Antalet inom av densamma helt sysslolösa arbetare överstiger 20 000. Metall- och maskinindustrien hava likaledes kännetecknats stark arbetslöshet. Så är av också förhållandet med textilindustrien, på grund sin lyxkaraktär som av i detta land är särskilt känslig för konjunkturförsämring. en
Efter inträdandet av konjunkturomslaget hösten 1920 det Arbetsvar uppenbart, de jämförelsevis höga arbetslöner, lönerna. att som under nämnda år genom- Realförts, icke kunde bliva beståndande någon längre tid. Också höjdes från lönens och med ingången av 1921 från företagarhåll kraftiga röster för ned- växlingar. en sättning lönerna. Huruvida härmed avsågs lönesänkning korresponav en derande med de vid tidpunkten ifråga sjunkande levnadskostnaderna eller
en nedsättning av själva reallönen, framgick icke klart den förda av diskussionen. På fabrikanthåll ansågs emellertid, att reallönerna, särskilt timreallönerna, efter kriget stigit högst väsentligt, icke minst på grund
av den kompensation, åttatimmarsdagens genomförande givit upphov som till, och att det därför kunde ifrågasättas, huruvida industrien under förändrade konjunkturer verkligen i stånd att bära denna ökning. vore Det är nu konstaterat, att verklig stegring reallönerna inom så en av gott som alla yrkesgrenar ägt under år 1920. Av de undersökningar rum rörande bland annat dagsinkomsterna inom olika yrken under tiden 1913
w-l920, som av socialstyrelsen företagits och för vilkas resultat redogjorts i nzr 6 och 7 Sociala Meddelanden för år 1921, har beträfav fande reallönens växlingar under och efter kriget framgått följande. Dag-
reallönen eller rättare dagrealinkomsten har under åren 1915-18 legat under 1913 års motsvarande inkomst med omkring 6 a 10 %. Redan
1919 har emellertid stegring ägt till inemot 2 % över en rum upp sista förkrigsårets nivå, vilken stegring fortsatt 1920 och då nått upp till omkring 15 %. Den långvariga underkompensationen har därmed
hastigt förbytts i en betydande överkompensation.
I tab. 9 återgivas de härför belysande siffrorna.
Tab. 9. Indextal utvisande levnadskostnader och arbetslöner i Sverige åren 1913-20.
i 4 | j 1913 1914 1915 1916 1917 1918 1919 1920 p i é i h ; i Levnadskostnader i 100 102 115 130 162 225 261 269 j Löneinkomster per dagsverke 100 102 108 120 i 146 207 i 266 309 Realinkomstens höjning + resp E I 1 aol sänkning i 0 0 -6.1 27.7: 9.9; +14; +144
De i början av år 1921 resta kraven på en reducering då gällande L5°-ä"7°' av arbetslöner fingo snart aktualitet på grund de snabbt sjunkande nmgar. av Sverige. partipriserna. Successivt genomfördes också småningom lönesänkningar inom ett flertal industrigrenar. Inom vissa industrier svarade sänkningarna i stort sett mot den sjunkande levnadskostnadsnivån; på sina håll, men såsom inom jårnindustrien och textilindustrien, gingo de längre. Inom många av de för hemmamarknaden arbetande industrierna, exempelvis livsmedelsindustrierna, genomfördes icke alls eller blott i obetydlig mån lönereduktioner, och till följd härav har den år 1920 inom dylika industrier rådande överkompensationen under år 1921 blivit ännu större. Det är icke utan svårighet som den genomsnittliga lönesänkningen inom industrien år 1921 låter sig beräkna. Uppskattningsvis torde den för de industrigruppen, där lönereduktion förekommit, kunna fixeras till omkring 20 á på und-er år 1920 utgående löner. Då levnadskostnaderna samtidigt sjunkit med omkring 18 %, förefaller lönenedsättningen fort- farande med undantag för lönenedsättningarna icke berörda industrier av att hava något inkräktat på reallönen. Arbetsinkomsten dag eller - per per vecka har givetvis varit mindre i de fall då inskränkt drift förelegat. Lönereduktionerna hava fortsatt under innevarande år, med den skillnaden likväl, att tempot ansenligt ökats. Då emellertid för närnu varande läget å lönemarknaden kan betecknas mycket svävande som nya kollektivavtal träffas, innebärande väsentliga lönereduktioner, och inom betydelsefulla industrigrenar, där arbetet bedrives utan avtal, företagas lönenedsättningar är det uppenbarligen icke möjligt att lämna någon
tillförlitlig bild av läget.
Vi bortse emellertid för ögonblicket härifrån för att i stället rikta uppmärksamheten på löneförhållandena inom de industrier, där nyregle-
ringar genomförts avtalsvågen.
Med utgångspunkt från träffade kollektivavtal hava indextal uträknats och sammanställts i tab. 12.1 Indextalen gälla dels topplönerna och dels lönerna sådana de bestämts efter avtalsmässig lönereduktion. Löneförhållandena 1914: hava betecknats med 100. I särskild kolumn har angivits giltighetstiden för löneavtal. Det torde böra anmärkas, att resp. de anförda indextalen grunda sig på kollektivavtalens tidlönesatser, vanligen timlönerna. Vid jämförelse med förkrigslönerna bör ihågkommas, att arbetsdagen då å två timmar längre ån 1920 och var en senare; vid indextalens uträknande har nämligen ingen hänsyn tagits till den genom arbetstidsförkortningen minskade Veokoinkomsten.
1 Indextalen äro hämtade ur en av amanuensen C. CHR. SCHMIDTför tull- och traktatlcommittén utarbetad promemoria rörande lönenivån enligt kollektivavtal inom den svenska industriell.
malmgruvorna, vid vilka uppgörelse träffats om nedsättning av lönerna med 40 % på topplönerna 1920. Vad de norrländska malmfälten angår, är att anteckna, att nytt avtal träffats i början av mars 1922, innebärande sänkning topplönerna med omkring 25 %.
av
:i:
Såsom förut är omnämnt, arbeta Hera våra storindustrier utan av-
av tal och tillämpa därvid löner, i stort sett överensstämma med uti
som från arbetsgivaresidan överlämnade avtalsförslag erbjudna löner.
För jämindzøstréen gäller, att denna industri, föregående år arbetat
som och alltjämt arbetar utan löneavtal, tid efter annan företagit lönereduktioner, senast den 1 innevarande år, vilka sammanlagt torde uppgå
mars till omkring 45 % 192Ö års topplöner.
av
Verkstadsindustráen arbetar sedan årsskiftet utan avtal. De inom denna industrigrupp under år 1921 tillämpade lönenedsättningarna torde i medeltal ha uppgått till 20 %. Under innevarande år ha ytterligare reduktioner genomförts, så att den sammanlagda reduktionen å 1920 års topplöner efter den 1 april i genomsnitt torde kunna beräknas till om-
kring 50 %.
Lönenivån inom sågverksiøzdustréeaz har såväl för olika företag som för olika distrikt företett ganska olikartad stegring, och år 1920, då
en topplönerna nåddes, kunde desamma betecknas med så vitt skilda indextal, 256 och 460. Enligt uppgift från sågverksförbundet hade den
som genomsnittliga arbetsinkomsten timme 1920 legat omkring 340 %
per över motsvarande år 1914. Under 1921 genomfördes som bekant en lönesänkning med omkring 15 %. Efter det senaste avtalets utlöpande den 31 januari 1922 har under den avtalslösa tiden tillämpats en lönesänkning omkring 40 % på 1921 års löner. Den totala lönenedsätt-
av ningen sedan 1920 skulle alltså, därest eventuella nya avtal medföra
omjustering, belöpa sig till omkring 50 %. en
Såsom framgår det anförda hava i ett flertal fall betydande löne-
av reduktioner åstadkommits avtalsvägen. För de industrier, såsom järng verkstads- och sågverksindustrierna, där man ännu icke kunnat enas om
avtal, äro lönesänkningarna ännu avsevärdare. I stort sett torde nya den genomsnittliga lönesänkningen sedan 1920 inom samtliga såväli tab. 12 i texten berörda industrier, med vederbörlig hänsyn tagen
som till industriers arbetarantal, kunna uppskattas till 40 å 4:5 %.
resp.
Söker bilda sig föreställning huru de nuvarande reallö-
man en om,
ställa sig till de före kriget gällande, erbjuda de framlagda siffnerna
rorna vissa, om än icke särdeles tillförlitliga hållpunkter. Enligt socialstyrelsens indexberäkningar betecknas levnadskostnaderna för år 1920 i sin helhet med siffran 269 och för oktober sistnämnda år, då maximum nåddes, med siffran 281. Vid ingången andra kvartalet innevarande av år motsvarande siffra 195. var Med utgångspunkt från de nämnda siffrorna skulle alltså levnadskostnaderna från maximum i oktober 1920 till april 1922 hava sjunkit med omkring 31 %. Nedgången stannar vid omkring 28 %, till om grund för beräkningarna läggas de genomsnittliga levnadskostnaderna för hela året 1920. Förut är nämnt, att tarifflönernas sänkning inom de i det
föregående
Omnämnda industrigrenarna, inom vilka torde sysselsättas omkring 200 000 arbetare, kan beräknas till i medeltal 40 a 45 %. Emellertid är att märka, att tarifflönerna icke alltid äro identiska med de verkligen utbetalta lönerna, och till följd härav kan det icke med visshet avgöras, huru stor den verkliga lönesänknihgen varit. Huru helst, så torde i allt fall de anförda siffrorna som man av kunna våga draga den slutsatsen, att 1920 års reallöner icke så litet minskats. Huruvida minskningen varit den omfattning, att den av uppvägt den av socialstyrelsen konstaterade realinkomststegringen efter kriget kan på grund det framlagda siffermaterialet icke exakt Troligt av avgöras. är emellertid, att de nuvarande dagreallönerna befinna sig i närheten av 1913 års motsvarande löner. Däremot torde, såsom tabell av 12 synes framgå, timreallönerna allt fortfarande större de för år vara än 1913 gällande, vilket torde sammanhänga med de till följd åttatimmarsav dagens införande vidtagna lönejämkningarna. Det nu sagda är likväl icke att tolka så, skulle arbetarna som i gemen hava fått sina realinkomster anpassade efter 1913 års inkomststandard. Tyvärr är lönesänkningen, liksom förut lönestegringen, så ojämn, att det med full visshet kan antagas och i åtskilliga fall påvisas, även att reallönen för vissa arbetarkategorier kommit ligga
att betydligt under,
för andra åter avsevärt över 1913 års nivå.
Vidkommande lönereduktionerna i utlandet är det självfallet, de att Utlandet. uppgifter, härvidlag stå till buds, äro knapphändigare och ofullstänsom digare än de, som röra våra förhållanden. egna Av uti den officiella engelska tidskriften Labour Gazette publicerade England. uppgifter rörande arbetslönernas förändringar kunna
iEngland vissa
upplysningar erhållas beträffande lönereduktionerna föregående år. Särskilt orienterande är i Labour Gazettes januarihäfte en för i år intagen detaljerad redogörelse för inom viktigare industrier intill januari 1922 företagna lönereduktioner. Däri förekommande procenttal rörande lönesänkningarnas storlek hava extraherats och sammanförts i efterföljande tabell.
med hänsyn tagen till de olika industriernas betydelse torde den allmänna lönenedsättningen kunna beräknas till omkring 20 %.
Denna lönereduktion uppväges i stort sett av de sjunkande levnadsomkostnaderna, för Englands del under 1921 kunde uppskattas till
som omkring 21 %
.
I Förenta Staterna hava under 1921 ansenliga lönenedsättningar inom Förenta Staterna. alla betydande industrier förekommit. Emellertid saknas detalje-
mera rade uppgifter härom, och det låter sig därför icke göra att uträkna vare sig den procentuella sänkningen för industrigrupper eller den ge-
resp. nomsnittliga sänkningen för industrien i sin helhet. Emellertid torde med hänsyn till de betydande lönenedsättningar, som förekommit inom viktiga industrigrenar, det kunna antagas, att lönenedsättninga-rna icke.
varit mindre i Amerika än i England.
G7
Kap. III. Varuomsättningen.
Till värdet utrikeshandeln år 1920 den största vårt land någonsin Sverige.
var kunnat inregistrera. Nämnda år uppgick nämligen importen i medeltal
månad till omkring 281 milj. kr. och exporten till 191 milj. kr. per Den totala handelsomsättningen fortfarande efter värde räknat, år
var, 1920 tre gånger större än år 1913.
Med inträdandet konjunktur-omslaget förmärkes snabb tillbaka-
av en gång. Den genomsnittliga importen per månad har under 1921 gått ned till 105 milj. kr. och exporten till 91 milj. kr. Fortfarande ligga dock dessa siffror över 1918 års månadsmedelvärden, vilka för importen utgjorde 70.5 milj. och för exporten 68.1 milj. kr. Se tab. 17 sid. 71.
Nu anförda siffror giva emellertid en föga exakt bild av utrikeshan-
= delns volym. Söker bestämma densamma genom att på varuom-
man sättningen 1920-21 tillämpa 1913 års varupriser, blir bilden en annan. Det visar sig då, att importen år 1920, jämförd med 1913, rätt betydligt ökats, nämligen med omkring 23 %, medan däremot exporten trots det höga värdet uppvisat minskning med ungefär samma procenttal.
en Vidkommande året 1921 har såväl import export kvantitativt gått
som tillbaka både i förhållande till 1920 och till 1913. Såsom framgår av tab. 18 sid. 71 utgjorde år 1921 importen 77.6 % och exporten 53 %
av importen exporten 1913.
resp.
Om den utrikes handelsomsättningen i sin helhet uppvisar en markerad tillbakagång, så är detta helt naturligt även fallet med våra viktigare handelsartiklar.
Uti efterföljande tabeller 15 och 16 hava siffror rörande importen,
exporten ett antal betydelsefulla sammanförts för åren resp. av varor 1913 samt 1920 och 1921.
Stenkolsiøøzporteøz, som år 1920, trots det forcerade tempot under sommaren, blott uppgick till föga än hälften av 1913 års import, hade under
mer 1921 ytterligare nedgått och utgjorde sistnämnda år blott 31.5 % av normalimporten. Det senare halvåret 1921 uppvisade emellertid gynn-
siffror se tab. 15. " 7 i sammare -
Tah. 15. Importen av vissa viktigare varor.
. , . i 1913 1920 i 1921 Å Okt. Nov. Dec. Jan. Febr. . Mars Månadsmedeltal 1921 1921 1921 1922 1922 1922
i ,
: i i l
lstenkol i 447.91
ochkoks 1 000 ton 264.3 141.1 271 245 291 141 96 254 41 A-D, F Relationstal 100 59 31.5 - - - - - - 1ackjärn707A Ton 7 890 2 919 903 1002 1 248 1 124 883 280 1 081 Relationstal 100 37 11.4 - - - - -- Kopparr, oarbe- Ton 765.2 1 514.1 516.1 469 809 1 259 785 0 631 tad 897 A Relationstal 100 197.9 67.4 - - - - - - Bømull, allaslag Ton 1 796.7 1 927.6 1 065.2 1419 857 3430 1 752 302 l 558 474, 475 Relationstal 100 107.3 59.3 - - - - Mineraloljoø Ton 14994.1 15797 12 132.4 18082 11 927 29 667 9 129 7 894 8 182 1099 Relationstal 100 105.4 80.9 - - -- - - - Ilfajs, omalen Ton 15068.1 3 185.1 8 860.5 10 314 2704 887 21 1902 6 283 77 Relationstal 100 62.8 174.8 - - Vote,antalet 74 Ton 16 681.8 16 801.8 12993.1 5629 8570 6 703 5314 6182 4 855 B Relationstalj 100 100.7 77.9 l - -- - - - - Hu rlamobereølda Ton 1 083.3 991.3 787.1 1039 1 687 1 459 764 575 1 029 198 A-I Relationstal 100 91.5 72.7 - - - - - -- Oljzkakør 104, Ton :13271.8 5490.4 6114.3 5 665 5 042 2 599 2 428 3 924 4 806 A-H ;Relationstal 100 41.4 46.1 -- ji -- -- - - - Tackjärøzsiønportezz illustrerar bjärt det tröstlösa läget inom vår verk-
stadsindustri. Den utgjorde, såsom framgår tabellen här föga av ovan mer än 10 % av importen 1913. Däremot uppvisar koppariønportenr gynnsammare siffror för 1921 67.4 % importen 1913, även dessa av om jämförda med 1920 års siffror angiva anmärkningsvärd tillbakagång. en Importen bomull år 1920 överträffade något normalimporten. Under av 1921 sjönk den emellertid betydligt under 1913 års import.. .Mineraloyeiiønporteøz har däremot rätt väl hävdat sin ställning. Ehuru
även den nedgått under 1921, är dock denna nedgång 19 % på 1913 års siffror i jämförelse med importminskningen för de flesta Viktigare
varuslag tämligen oansenlig.
Beträffande livsmedel och foderämøzeøzi är att anteckna, att veteiønportcn, som år 1920 höll sig på 1913 års nivå, under 1921 minskats med en femtedel. Majsimporteoz uppvisar däremot oerhörd ökning, medan imen porten av oyekakor såväl 1920 som 1921 nedgått till mindre än hälften av importen år 1913.
Gå vi att skärskåda exporten våra stanidardartiklar, göra vi i stort av sett enahanda iakttagelser. J ämmalmsexportenvisar minskning för både 1 9 20 och 192 1 i jämförelse med
1913. Minskningen är dock mindre utpräglad för 1921. Järnindu-
striens tryckta konjunkturer avspegla sig uti exportsiffrorna för taclajürøz
samt för annat järn. Efterkrigstidens högkonjunktur gjorde sig som bekant föga gällande inom järnindustrien. Det är därför icke ägnat att
förvåna, att exporten järn redan år 1920 låg ansenligt under av exporten 1913. För tackjärn nådde den dock till inemot två tredjeupp
delar, medan den för annat järn stannade något under hälften. Däremot
uppvisar år 1921 en till ett minimum inskränkt export nämnda av artiklar. Sålunda utgjorde tackjärnsexporten blott 42 % exporten år av 1913, under det att exporten av annat järn blott uppgått till en femtedel normalexporten. En återhämtning kan emellertid skönjas under av årets sista månader. Huruvida den då något stigande exporten är att tillskriva ökad köplust eller år föranledd realisationer kan icke med av visshet avgöras. Troligen hava båda dessa moment samverkat.
För trävcørzu, pappersønasse- och pappersindustrierna betecknade 1920 en höjdpunkt. Trävaruexportens kvantitetssiffror lågo icke desto mindre
nämnda år något under motsvarande siffror för 1913, pappersmasse-
exportens däremot något över. Experten av tidningspapper hade nära
fördubblats, den övriga pappersexporten inklusive pappexporten ökats med 12 %.
Med undantag av tidningspapper har exporten av nämnda artiklar uppvisat en högst betydande tillbakagång under 1921.
Trävaruexporten har sålunda under 1921 nedgått till hälften av exporten året förut. I jämförelse med år 1913 utgjorde den 1921 endast 45.6 %.
Pappersmasseexporten uppvisar enahanda nedgång: exporten 1921 har en
Tab. 16. Exporten av vissa viktigare varor.
i l i l i 1921 Okt. Nov. Dec. Jan. Febr. Mars l 1921 1921 1921 1922 1922 1922 i Nlânadsnledeltal l : Järomzalm.2 AN 1 000 ton 536.7 308.8 361.1 399 303 272 159 165 336 i - :Relationstal 100 57.5 67.3 -- - - - ; - -- Tackjärn 707 1000 ton 16.27 9.72 6.89 10.36 6.50 7.06 4.10 2.43 4.55 i A Relationstal 100 59.7 42.3 l . Annat järn 1000 ton 23.76 11.40 4.81 5.05 5.37 8.86 0.04 0.03 0.27 Relationstal 100 48 20.2 1 - - - - - - .Trävaror 230 1000 kbm 528.8 442.4 240.9 496 471 475 145 64 148 , A. B. D. H., Relationstal 100 89.8 45.6 - - - - - - 234 A-D, i
234 G-V, 1 257 A--F i ;Pappersmassa 1000 ton 70.6 73.4 40 54.1 98.8 104.3 28.1 10.5 35.5 torr vikt Relationstal 100 104 56.7 - - - - - - 303 B-I Jidningspappeø- 1 000 ton 5.14 9.70 9.29 11.44 12.25 13.75 10.36 3.56 6.6 308 Relationstal 100 188.7 180.7 - - - - - # Annat papper 1000 ton 12.59 14.15 5.96 9.22 8.37 9.20 7.98 5 12.25 i sanztpapp Relationstal 100 112.4 47.3 - - - - - l askar l 310-311 Motorer förbr. 1 000 kr. 760.8 2150.1 884.8 414 785 571 642 384 589 0. expl. Relationstal 100 282.6 116.3 - - - - - iE 5392-4396 Mjälkskunz- 1000 kr. 1 245.5 2 193.6 1345.3 1318 1035 841 686 648 651 ningsmaskiøzerRelationstal 100 176.1 108 - - - - - # m. m. 1029- 1032
nedgått till omkring hälften 1920 års volym och till 57 % 1913
av av års kvantitet.
Exporten annat papper än tidningspapper samt papp utgjorde 1921
av 47.3 % av 1913 års volym, medan däremot tidningspappersexporten,
1920 jämförd med 1913 nära nog fördubblats, i huvudsak bibehållit som sin ställning. Exporten sådana standardartiklar som motorer och
av separatorer har givetvis även rönt inverkan av de nedåtgående konjunkturerna. Motorexporten, redovisas efter värde, utgjorde 1921 vida
som mindre än hälften 1920 års export, under det att separatorexporten
av uppgick till något mer än hälften.
Emellertid vill det om en tämligen utpräglad förändring
synas, som till det bättre gjort sig gällande under 1921 års sista månader. Nästan undantagslöst uppvisar exporten för de i det föregående nämnda varuslagen för månaderna oktober-december en icke obetydlig stegring i jämförelse med medelmånadsimporten för nämnda år. I viss mån, särskilt beträffande trävaror och sammanhänger denna
pappersmassa, markanta ökning med den avvaktande hållning, som de utländska köparna
nämnda varor iakttagit och som föranlett inköp först i sista stund, av ävensom med skeppningarnas anhopning årets sista månader.
Utlandet. I stort sett är utvecklingen i de större industriländerna i avseende å England. utrikeshandeln analog med vår egen. Såsom framgår av tab. 17 uppvisar den utrikes varuomsåittningen i England, efter värde räknat, inemot en tredubbling från 1913 till år 1920 och därefter tillbakagång till nära
en hälften av 1920 års siffror.
Kvantitativt taget är emellertid engelska handelsomsättningen både
den
1920 och 1921 mindre än 1913. Ar 1920 låg nämligen importen mer än 10 % och exporten nära 30 % under 1913 års motsvarande siffror.
Att den betydande som följde med konjunkturomslaget, skulle
regress, sätta djupa spår i varuomsättningen för år 1921 endast att vänta.
var Totalimpoyrten sistnämnda år i jämförelse med 1913 och beräknad efter sistnämnda års priser uppgick allenast till tre fjärdedelar, under det att exporten uppgick till omkring hälften. Någon förändring till det bättre under delen året torde icke kunna utläsas tillgängliga siffror.
senare av ur
Såväl Englands export import visar sig de anförda siffrorna
som av ha gått betydligt tillbaka kvantitativt i jämförelse med 1913. I fråga
de viktigaste exportartiklarna, såsom stenkol, järn 0011 stål samt textilom varor, denna tillbakagång markant redan under högkonjunkturåret
var 1920. Ur decemberhäftet Federal Reserve Bulletin ha hämtats några
av uppgifter rörande nedgången i Englands export av några av dess standardartiklar, Vilka återfinnas i tab. 19.
De anförda siffrorna giva vid handen, att stenkolsexporteøz i genomsnitt
rörande utrikeshandeln i ett antal länder. 1 Tab. 17. Uppgifter
i I 1 1913 1920 1921 Juli Aug. Sept. Okt. Nov. i Dec. Jan. Febr.
i
j 1921 1921 1921 1921 1921 11921 1922 1922
al
11ad81116B , t j ji z i g i =
112 Inf. l 281.1 105.5 97.9 103.3T 125.9 101.2 94.7 112.1 Ä76.6 49.2 SverigeNmiIj. 70.5 Utf. 68.1 191.1f 91.4 94.2; 112.6 105.4 99.35 103 108.13 61.0 37.6
241.71 112.s 1503 129.1 135.41134.9; 152.91 Danmark Inf. 64.3 129.2 - - 145.9 118 100.7 j milj. kr. Utf. 53.15 128.9114.3 112 105.31 95.59k - -ä Schweiz inf 160 353.6 191.4 136.1 1 a - - milj. frcs |Utf. 114.7 2731 178.3 g210.2 - g - g 78.5 74.4 i 79.4l 76.1 68.0 England milj. Inf. 54.9 142.9 81.7 71.4 78.6 l j 51.3 55,2 62.3 l 62.9 i 59.4 63.1 Utf. 43 s 111.3 58.6 43.2 1 - I 1 1
- 172.35181.6: .
mi1j.$:Inf. 146.41427.6: 201.1 171.7; 188.51 211 1 23712163 U. s. A. |Utf 204 j 673.1: 365.94 318.7 360.43;319.3 337.1; 294.4; 291.3 2793 -
Indextal rörande kvantiteten vissa länders utrikeshandel. 4 Tab. 18. av
i i .Tigersing. mi. 1 0a. l 15.1
; 1913 1930a 1921 3 1921 1921 1921 1921 i 1921 i 1921 5 i j
= l g
1 91.21
Inf. 123.4 77.45 98 103.1 89.2 80.8 104.95 Sverige 100 811i iUtf 100 33 i 54 2 L .Jinffl 88:91 14.1 l " i l England 100 iUtf, 100 71 t 49.3 i . ..fInf. 100 168.4; 132.- 112.61 136 114;ei 126.95 15 .6| j U. s. A. 1 i jan-nov. f l 112.51 140.9 119.9j1 117.6 97.31 2 - :Um 100 17.7= 109.1 i i jan-nov. 3 i § i i =
1 Ur Monthly Bulletin of Statistics. - Uppgifterna baserade på.månadsstatistiken rörande in- och utförsel och stämma exakt
överens med årsstatistikens Lippgifter.
3 Preliminär siffra. 4 Ur Ekonomisk översikt och Federal Reserve Bulletin. Manadstalen för Sverige sista
halvåret 1921 äro i procent månadsmedeltalet för 1913. Indextalen för U. S. A. äro av baserade på. 25 import- och 29 exportvaror.
1921. års nio första månader utgjort fjärdedel av normalexpor-
under en
ten 1913. Iiör 1920, kolbristens år, uppgick exporten till en tredje-
del av 1913 års export.
Jáiiran- och ståliølzvdzøstrieøzi, under 1920 hade god avsättning på utsom landsmarknaden för sina produkter, nådde detta oaktat nämnda år icke
till än två tredjedelar normalexporten 1913. Under jamupp mer av
sept. 1921 har exporten i medeltal månad nedgâtt till mindre än per
tredjedel den normala eller till 30.7 %. en av Englands utan jämförelse viktigaste exportartiklar, textilvaror, uppvisa
år 192.1, såsom kunde vänta, ur exportsynpunktsynnerligen ogynnman siffror. Men även siffrorna för 1920 äro förhållandevis låga, samma i betraktande de lysande konjunkturer, varunder textilindustrien av
Även i kvantitativt avseende har Förenta Staternas utrikeshandel för 1920 och 1921 varit större än 1913. För närmare detaljer hänvisas till tab. 18, däri redovisas efter Federal Reserve Bulletin såväl imexport som port av ett antal viktigare handelsartiklar, uträknade efter 1913 års värden.
Även Schweiz, ekonomiska läge vars i vissa hänseenden påminner om Schweiz. vårt eget, uppvisar för 1920 kraftigt ökad utrikeshandel, vilken en under 1921 gått tillbaka med omkring 40 %. För Schweiz vidkommande kan emellertid den rätt intressanta iakttagelsen göras, att importöverskottet 1921, sannolikt de höjda tullarna och importrestriktionerna, gått genom hastigt tillbaka samt för tredje kvartalet förbytts iett betydande exportöverskott. In- och utförselsiffrorna för 1920 och 1921 äro följande.
Införsel- - Införsel Utförsel resp. utförselöverskott + Kvartal Mill. frcs. Mill. frcs. Mill. frcs. 1:a 1920 1043 866 177
| 2:a 3:e 4:e 1:a 2:a 3:e 4:e | 1 098 1073 l 029 783 553 408 552 | 899 820 692 496 513 631 501 | 199 - 253 - 337 - 287 - 40 - + 223 51 - | |
| Trots omsvängningen i förhållandet mellan import och | kon- export äro | |||
| junkturerna i Schweiz | bekant allt fortfarande mycket som | bekymmer- |
samma och arbetslöshetens utbredning har månad efter månad under 1921 ökats samt ännu icke ha nått maximum.
synes
F
Av vad som i det föregående inhämtas, den
att utrikes handelsomsättningen, vad de redovisade länderna beträffar, under år 1920 till värdet varit synnerligen betydande i jämförelse med 1913,
men att den under 1921 högst väsentligt gått tillbaka, i vissa fall med
ända till 50 % 1920 års siffror. Ifråga handelsbalansen
av om är att märka, att denna för de europeiska ländernas vidkommande
under såväl 1920 som 1921 varit passiv, för 1921 dock vida
mindre än för år 1920. Förenta Staternas handelsbalans å andra sidan har varit aktiv såväl 1920 1921. Siffrorna rörande
som handelsomsättningen månad
för månad under sista halvåret 1921 i de ledande länderna
uppvisa inga mera bestämda tecken till ökad livlighet.
järnvägar, malmtransporterna däri inbegripna, nedgått från 3 280 000 ton i medeltal månad 1920 till 2246 000 1921. Särskilt ringa per har trafiken varit under tiden maj-augusti 1921, då den hållit sig omkring 1.8 a 2 milj. ton per månad. Höstmånaderna hava å andra sidan karaktairiserats betydande förbättring. av en Underkasta vi de siffror, som hänföra sig till statsjarnvågarnas transporter, en granskning, göra vi den iakttagelsen, att minskningen i godstransporterna, inklusive transporten av lapplandsmalm, varit mindre än man varit benägen att föreställa sig. Avsevärt mycket större är däremot nedgången i de enskilda järnvågarnas trans från 2.1 milj. ton i medeltal per månad till 1.2 milj. ton för 1921, alltså nedgång
19°2O en
med omkring 40 34. A andra sidan uppvisa godstransporterna å statens järnvägar alltsedan november 1921 siffror. ogynnsamma
Telegramtrañken ökades som bekant i betydande grad under krigsåren Telegraf och ökningen fortsatte under de två och närmaste åren efter kriget. Därtelefon. emot inträdde en betydande tillbakagång 1921 ifråga inländska om taxerade telegram, vilket närmare framgår efterföljande uppställning. av
1913 1 1918 1919 1920 1921 Antal inländska taxerade telegram 2 053 647 4 240 311 4622 426 4 333 050 3 393 652 Antal avsända och ankomna utländska taxerade telegram 1 590 594 2 096 107 2957 215 3 204 413
Aven i fråga frekvensen telefonsamtal särskild avgift har om av mot .en minskning varit skönjbar, såsom finner siffersammanstvallman av ningen här nedan.
1913 1 1918 1919 1920 1921 Antal telefonsamtal mot särskild avgift 19 826 353 38 100 305 41 074 723 37 802 643 29810 529
Uppgifterna för år 1913 omfatta. även aktiebolaget Stockholmstelefons verksamhet.
Kap. V. Prisrörelsen.
Hittills gjord erfarenhet på det ekonomiska området giva vid synes handen, synnerligen god överensstämmelse råder mellan de ekoatt en nomiska konjunkturerna och prisrörelsen. Stigande varupriser angiva
uppåtgående och fallande priser nedåtgående konjunkturer. Krigstidens och efterkrigstidens konjunkturer låta sig därför genom studium prisrörelsen rått väl bestämma i avseende å såväl intenett av siteten tidpunkterna för inträdande förändringar. som Den våldsamma prisstegring, för vårt lands vidkommande kännesom åren 1917 och 1918 och i viss mån även 1920, så tecknade svarar lunda direkt mot högkonjunkturen under denna tid. På samma satt från hösten 1920 mot tilltagande lågkonjunktur. Med
svarar prisfallet en
det anförda är emellertid sagt, att prisfall och lågkonjunktur stå i omedelbart kausalsammanhang med varandra, utan blott att en lågkonjunktur i allmänhet kännetecknas prisfall och högkonjunktur av prisav en stegring låg- högkonjunkturens intensitet iregel år analog samt att resp.
med prisfallets prisstegringens styrka.
resp.
industriell typ, Tyskland och övriga central- Groashan- I de flesta länder av delspriser. mitten 1920 vändpunkt europeiska lander undantagna, betecknade av en inom grosshandeln. Uti England och Förenta Staterna
i prisstcgringen
vändpunkt några månader tidigare än i vårt land. Det från nåddes denna 1920 inträdda prisfallet, intensitet hittills saknat och med sommaren vars motstycke i den moderna ekonomiska historien, har för vårt lands vid kommande från juni 1920 till december 1921 uppgått till mindre än %. ehuru obetydlig, nedgång har inträffat under första
53 Ytterligare,
kvartalet innevarande år. Prisnedgången hos procentuellt uttryckt, oss, torde med undantag Danmark icke ha sin motsvarighet inågot land, av finnes. I England och Förenta Staterna, där
dar grosshandelsprisstatistik
i och mycket påminner vårt eget, har prisfallet från topplaget mångt om december 1921. utgjort 47.7 och 45.2 %, alltså varit 6 punkten till resp. % mindre hos Emellertid är att märka, att priserna i Sverige a 8 an oss. högst, nått betydligt högre punkt ån i Enghade, då de stodo som en Numera hava prisnivåerna i de tre berörda länderna land och Amerika. och kunna för månad innevarande år kommit varandra ratt nära mars betecknas med indextalen 164 Sverige, 160 England och 152 Förenta
Staterna. Se tab. 23.
u u
Tab. 27. lndextal utvisande detaljprisernas å livsmedel förändringar i vissa
länder.
Juli 1914 100. :
: j vñyscck1a;..r;" j .
Norge tiltåäcblilo .l 1913- Schweiz
. U c i ell Fi""d
Det. stat.j1"""kj = Irland :lltm då:
Bureau , Social- entr. i Det Stat. Sovial- Ministry 01Labor, i stat 100 styrelsen byrå l Dop. styrelsen:of Labour : , , Stat. Rgichquntl
. l 1 v jAnml vurnr 40 44 4:; i 21 22 w - w är. lysa j
i
3 bränsle ;Antal .H 49 i orter 30 182 21 H00 51 47 23 ; 1920 1112111alret... 29e 321 f 1036 258 200 1 101 -- | 1 mån. j 1 z . Maximum 1920..." E108 53-12 253 1 233 291 215 i
Vi aug. - nov. juli dec. nov. juni j i , eo. juli . i , 1921 hela året... 237 295 256 1 218 230 1.30 1 397 j g - 2 mån. 1 j l1921 .Juli 2252 292 l 236 1 278p 220 145 1 274 207 . ... . ... 1 3 Augusti 2534 297 1 324 226 1:32 1 399 204 #- September.. 228 290 1 2359 225 150 l 418 198 w Oktober 218 288 1357 210 1:30 1 532 196 - November.. 211 : 281 i 1 286 200 149 1 914 189 - 1 :- December... 202 3 263 1 198 19:3 5 147 2 088 187 - 1922 Januari 190 i 257 l 197 18.3 2219 i 176 i 2 Februari 189 i 1 115 179 139 i 2 727 - - l i Mars ..1 185 177 I 1 .Procentuell ned-j
gång från Inaxx-j 1 5 mum 1920 13.944 24.9 i 22.1 9.0 39.2 335.3 mars i jan. i jan. febr. mars febr 3 1
i Förenta Staterna. Siffror rörande utvecklingen i det sistnämnda landet
ñnnas icke av senare datum än februari. Vid sistnämnda tidpunkt
uppgick emellertid skillnaden mellan å sid Förenta Staternas prisnivå och ena an
å andra sidan Englands och Sveriges till icke mindre än 40 a 41 enheter,
eller med andra 0rd, Förenta Staternas prisnivå låg i jämförelse med 1913
omkring 24 % under de båda nyssnämnda ländernas; detta i avseende
detaljhandelspriser på, livsmedel.
I våra grannländer Norge och Danmark har prisfallet å livsmedel
varit mindre markerat än hos I Norge ha priserna från november oss
december 1920 toppunkten till och med januari i år nedgått med
24.9 % och i Danmark från juli 1920 toppunkten till och med januari
i år med 22.1 få.
Finland uppvisar ett ytterst obetydligt prisfall, och vad Tyskland slut-
ligen angår, så hava livsmedelspriserna särskilt under det halvåret senare 1921 varit stadda i snabbt uppåtgående.
Levnadskostnadernas förändringar i Vissa láindcr sedan deprcssionens Levnads-
inträdande framgå av tab. 22. kostna-
derna.
8-1
Tab. 28. Indextal utvisande levnadskostnadernas förändringar i vissa länder.
Juli 1914= 100.
1 l ÅJ'sklan1l. i . .
Norge ,:1tir::l0jl,7.S. l9l3á
g Sverige Det llanmurki Finland Ilqand :lllom Hclnveiz at- Indus. Social- Jentral- Det Stat Sncial- Ministry Conler. i ; Stat styrelsmi byrå Dop. styrelsen,of 1111110111",Board iRpkQLçann s j
Antal irter 49 i 30 182 21 i 47 93
1920 hela firat... 272 315 l 262 934 251 198 813-; 2535 Maximum 1920... 281 E3235 262 1 103 276 l 20.3 916 juli dem nov. l juli dee. okt. dec. i 1921 hela 511-01,... 247 300 - 251 1090 i 2211 166 1001 209 Juli 237 j 1 139 219 l 1631 963; 209 1921 2216 - : .Augusti 1175 222 1045 201; 2 4 - 1 Septmnber.. 29a 1 1 1205 2 220 | 111152 200 Oktober 231 ; i 120.4 210 1141; 1911 . H 1 1 -
| November.. | v- | -- | 1 1132 , 2023 1113 15-197 192 | |||
| Deeemherm: | - | 283 j | - | 1 103 i 199 | - | 1 1 550 189 |
| 1922 Januari | 211; | 212 5 1055 : 192 1 | - | : 1640 179 | ||
| Februari | - | - | - | l 1 049 188 158 l 989 177 | ||
| Mars | 186 |
April 195 3 1 : i Proeentnell ned-
gångfrånmaxi-i g 1
.i Mniüjj mum 1920 30.6 19.1 g 4.: 332.6 22.
febr. ,l
april dec. jun. 1 febr. mars 117.1
, N ; ,
l 1922 1921 1922 1922 1922 1922 feb r. i
| 1922 i
Av densamma inhämtas, att prisfallet räknat från den tidpunkt, då levnadskostnadsnivån låg som högst till början av innevarande år i Sverige utgjort 30.6 få, i England 32.6 0011 i Förenta. Staterna 22.9 3a. Levnadskostnaderna hava alltså procentuellt taget sjunkit snabbare i England än hos och i :Förenta Staterna. Vad Förenta Staterna beträffar
oss låter sig detta tillfredsställande förklara därigenom, att prisnivån idetta land vid prisfallets början låg betydligt närmare förkrigsnivån än vad fallet var beträffande England och Sverige. De båda sistnämnda ländernas levnadskostnarlsnivåer lågo emellertid varandra rätt nära vid lågkonjunkturens inträde, 00h ehuru skillnaden numera är något vidgad, består allt fortfarande jämförelsevis god överensstämmelse i nämnda avseende
en mellan de båda länderna.
I Norge hava levnadskostnadernai från maximum till december 1921 sjunkit med 15.5 0011 i Danmark till januari 1922 med 19.1 3a.
Av de uti de olika. tabellerna återgivna siffrorna finner att pris-
man, fallet från och med senaste halvåret 1921, vad Förenta Staterna beträffar, så gott som upphört. Grosshandelspriserna där hava alltsedan mitten av nämnda år rört sig omkring indextalet 150, detaljpriserna å livsmedel hava avenledes oscillerat omkring talet 150; hava emellertid fallit
de senare
med ett 10-tal enheter innevarande år. För levnadskostnadernas vidkommande kan heller påvisas någon mera betydande variation.
Vad Vårt eget land beträffar, är däremot i fråga pa1tiprisnoteringarna
0n1 allt fortfarande ett prisfall att anteckna, vilket visserligen i jämförelse med första halvårets betydande prisnedgång är ansenligt retarderat men i allt fall 1922 fullt påvisbart. Mera. utpräglat är å andra
o. m. mars sidan prisfallet å livsmedel. Vad levnadskostnaderna angår, så synes den under lågkonjunkturens första skede tröga utvecklingen nedåt ha givit Vika Váiren 1.921 och Litlöst sig uti ett snabbt prisfall.
Beträffande England fijrmärkes i fråga om grosshandelspriseriias nedgång under senare halvåret visserligen en högst betydlig rctarclatinin, fijr vissa månader under 1921 till och med en prisstegriug. Alltsedan hösten sistnämnda år har dock en icke ovåisentlig nedgång tagit vid
-
nedgång, ännu icke avslutad. Även i fråga livsen som synes vara om medelspriserna. och levnandskostnaderna har en markerad nedgång sedan sensommaren 1921. lå. en stagnation inträdde, gjort sig gällande.
Det vill :illtså synas, med undantag Förenta Staterna,
som om, av prisfallet på alla områden fortginge, om också, åtminstone beträffande grosshanlelspriserna, i betydligt långsammare takt an för ett år sedan. Av den påvisbara retardationen ifråga grosshandelspriserna skulle
om man emellertid kunna sluta till, att bottenpunkten för desamma. inom de närmaste månaderna komme att nås.
Det iir ett känt förhållande, att järnvåágsf.rakternz1 ofullständigt och
Järn vägsblott långsamt sig efter den allmänna prisnivåns växlingar. De firzlclcrua.
anpassa i Sverige under krigsåren successivt genomförda taxehöjningarnzt svarade i regel icke mot prisstegringen, med undantag möjligen för år 1918, utan liigo i allmänhet eller mindre under. De efter 1918 vidtagna
mer tavxeändringarna däremot bragte fraktsatsernav i vissa fall väsentligt över den atlhniinna prisnivån. Efter kriget har, oberoende prisväxliiigarna,
av nivån för järnvügsfrakterna i stort sett legat icke oväsentligt över varuprisnivån. Uti tull- och traktatkommitténs utlåtande den 2 mars 1922 rörande järnvåtgsfrakternas reglering har utförligt redogjorts för järnvägsfrakternas Huktuationei under och efter kriget, och håinvisas föl narmare detaljer till detta utlåtande.
Krigstidens och det första fredsårets oerhört uppdrivna sjöfrakter kunde, .Sjö/raksedan avmiztttning i det ekonomiska livet gjort sig gällande, icke terna.
en upprâitthållas. Med ingången 1920 förspordes också tillbakagång,
av en som vid årets slut torde kunna uppskattas till omkring 50 få. Under 1921 fortsatte fraktfallet med ytterst få och betydelselösa avbrott.
Fraktprisfzillet på ;Xtlantrouten framgår efterföljande tabell,
av som hämtats ur l"ele1al Reserve Bulletins ziprilhåifte.
Medeltal för saøntliga varor.
Före kriget Under kriget För närv. Stockliolni-Göteborg 100 228 175 Stockholm-Sundsvall 100 936 165 Medeltal för båda sträckorna 100 232 170
Såsom framgår av ovanstående tabell, vilken uppgjorts inom tull- och tvraktatkommittén med ledning uppgifter å sjöfrakter från Svea-bolaget,
av har fraktprisfallet de i tabellen angivna routerna Varit tämligen måttligt. Prisfallet får emellertid ses i sammanhang med fraktstegringen under kriget, vilken, de ovanstående uppgifterna attt döma, varit
av anmärkningsvärt stor.
Bilaga 2
TABLÅ
UIVISANDE SVERIGES I'I'AI.AINFÖRSEI. SAMT IN- FÖRSELN FRÅN TYSKLAND ÅREN
1913, 1920 OCH 1921
AV VISSA VIKTIGARE VARUSLAG
Bilaga 3
FÖRSLAG TILL FÖRORDNING
OM ÅTGÄRDER TILL SKYDD MOT sÅ KALLAD
VALUTADUMPING
J MTE
TILLHÖRANDE FÖRFATTNINGSFÖRSLAG OCH MOTIV
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Sid. Förslag till förordning åtgärder till skydd mot så kallad valutadumping.. 99 om .. .. .. .. .. Förslag till anvisningar för tillämpning av förordningen om åtgärder till skydd mot så kallad valutadumping.. 102 .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. Förslag till instruktion för valutanämnden 106 .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. Förslag till ursprungshevis 109 .. .. .. .. .. .. .. . . .. . .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. Speciell motivering till förslag till förordning åtgärder till skydd mot såkallad valutaom dumping.. 110 .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. Motivering till förslag till ursprungsbevis 119 .. .. .. .. .. ,. .. .. .. .. .. .. .. .. ,. .. .. .. .. .. .. .. P. M. angående principerna beredskapslagstiftning rörande åtgärder till skydd mot för en valutadumping professor I. Davidson 121 av .. .. .. .. .. .. .. . .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..
G566. T. T. X. 7
Förslag
till
förordning om åtgärder till skydd mot så kallad
valutadumping.
Härigenom förordnas som följer:
Har i främmande stat kursen å växlar i svenskt stigit än
mer som står i vederbörlig överensstämmelse med minskningen i köpkraft inom nämnda stat hos enhet den stats mynt, allt jämfört med
en av förhållandena därutinnan den 1 augusti 1914, och prövas svåra olägenheter till följd härav uppkomma för det svenska näringslivet i form
av minskade möjligheter till avsättning framställda produkter på den
av inhemska marknaden; då, skall så kallad valutadumping föreligga,
anses och må, där omständigheterna i övrigt annat föranleda, skyddsåtgärder däremot vidtagas efter ty i denna förordning närmare bestämmes.
Vid prövning av fråga vidtagande skyddsåtgärd mot valuta-
om av dumping skall tagas i betraktande den inverkan på rikets näringsliv i dess helhet, vilken såväl valutadumpingen den ifrågasätta åtgärden
som kan medföra, samt därvid särskilt tillses
om viss vara från den främmande staten i Sverige i allmänhet försäljes eller utbjudes till pris, understigande det pris, till vilket här iriket tillverkad dylik enahanda godhet kan i den svenska marknaden
vara av utan förlust försäljas,
om försäljningen till det lägre priset av den utländska varan är ägnad att i väsentlig grad inverka på möjligheten att upprätthålla driften inom näringsgren i Sverige, samt
om sannolikhet föreñnnes att, därest skyddsåtgärd, i ärendet är
varom fråga, vidtages, levnadskostnaderna i riket komma att därav väsentligen
påverkas.
För handläggning, på sätt nedan sägs, frågor skyddsåtgärder
av om mot valutadumping skall finnas valutanämnd. Denna nämnd utgöres
en
högst fem Konungen förordnade ledamöter, vilka skola vara i av av ekonomiska frågor kunniga och förfarna män. Konungen utser tillika suppleanter till antal ledamöterna. Uppdrag att vara ledamot
samma som
valutanämnden eller suppleant för sådan ledamot må när som helst av återkallas.
Valutanämnden åligger att hos Konungen göra de framställningar i fråga åtgärder till skydd mot valutadumping, vartill nämnden jämlikt
om denna förordning samt i övrigt gällande föreskrifter må finna förhållan-
dena föranleda.
Närmare bestämmelser valutanämnden och dess verksamhet med-
om delas Konungen.
av
Prövar Konungen efter hemställan valutanämnden eller efter dess
av hörande, åtgärd till skydd mot valutadumping böra vidtagas, må Konungen därom förordna. Sådant förordnande skall innefatta föreskrift
antingen att vid införsel till riket vara av i ärendet avsett slag
av och härstammande från viss främmande stat sådan skall, ändå att
vara densamma är tullpliktig, eller, i annat fall, utöver den tull, som enligt gällande tulltaxa utgår, beläggas med särskild av Konungen på förslag
valutanämnden fastställd avgift valutaavgift, av
eller ock, där skydd mot valutadumping icke kan på nu angivet sätt vinnas, att införsel till riket från utlandet eller från viss främmande stat sådant slag, i ärendet är fråga, må äga rum
av vara av varom allenast efter Konungen för varje särskilt fall meddelat tillstånd im-
av
portlicens.
Valutaavgift för viss eller visst varuslag skall, i den mån annat
vara
här nedan stadgas, bestämmas till viss, högst 500 procent av den för
eller varuslag enligt tulltaxan utgående tullavgift. Beslut samma vara
höjning eller sänkning fastställd valutaavgift må Konungen om av av meddelas på framställning valutanämnden eller efter dess hörande.
.av
Vid meddelande importlicens må stadgas, att för vilken jämlikt
av vara, meddelad importlicens införes till riket, skall erläggas importavgift, vilken, där nedan annorlunda sägs, skall bestämmas till högst 500 procent
den för enligt gällande tulltaxa utgående tullavgift. av varan
Är fråga för vilken tullavgift icke utgår, skall valutaavgift
om vara, eller importavgift utgå med högst 100 procent av varans värde.
Föreskrifter till ledning vid bestämmande stat, från vilken vara
av skall härstamma, må meddelas av Konungen.
anses
Prövas de omständigheter, föranlett meddelande av förordnande,
som
i 4 § sägs, vidare för handen, må Konungen på framvarom vara
ställning av valutanamnden eller efter dess hörande förklara förordnandet skola upphöra att gälla.
Valutaavgift och importavgift uppbäras i den för upptagande tull-
av avgift stadgade ordning samt, där fråga år om tullpliktig vara, i sammanhang med tullavgiften, skola särskilt för sig redovisas på sätt general-
men tullstyrelsen närmare bestämmer.
1 mom. Vad om restitution av eller befrielse från tullavgift finnes stadgat skall i tillämpliga delar gälla i fråga om Valutaavgift eller importavgift, varom i denna förordning sägs. Närmare föreskrifter härutinnan må meddelas av Konungen.
2 Jamväl i övrigt må, där synnerliga skal därtill prövas före-
mom. ligga, befrielse helt eller delvis från erläggande valutaavgift för Viss
av vara eller visst varuparti, så ock återfående av erlagd valutaavgift eller del därav medgivas Konungen efter valutanåmndens hörande.
av
Denna förordning skall träda i kraft dag, Konungen be-
som av stammes, och skall därefter gälla till den 1 april 1923, dock att Konungen, där skal därtill prövas föreligga, må förklara förordningen skola jamväl tidigare upphöra att gälla.
Förslag
till
anvisningar för tillämpning av förordningen om åtgärder till skydd mot så kallad Valutadumping.
Valutadumping.
Den brist på överensstämmelse i främmande stat mellan stegringen av kursen på växlar i svenskt mynt och minskningen iköpkraft inom nämnda stat hos den stats mynt, allt jämfört med förhållandena därutinnan den 1 augusti 1914, som enligt 1 § i förordningen är en av förutsättningarna för att Valutadumping från nämnda stats sida skall
föreligga, skall den art, att den främjar exporten från anses vara av den främmande staten till Sverige och hindrar importen från Sverige till den främmande staten. Denna brist på vederbörlig överensstämmelse mellan nämnda faktorer får icke ett alltid tillförlitligt uttryck i det förhållande, som därigenom uppstår mellan å ena sidan kursen på svenskt mynt i den främmande staten och å andra sidan relationen mellan den främmande statens och Sveriges prisnivåer. Detta beror icke blott på brister i metoderna för och utförandet prisnivåns beräknande, utan
av ock därpå, att för att Valutadumping skall föreligga måste for-
anses dras, att den angivna bristande överensstämmelsen skall vara ett uttryck för börjande depreciering den främmande statens valuta.
en av
Om sålunda grunden till den ensidiga stegringen kursen på svenskt
av mynt i främmande stat enbart är, att den svenska valutans godhet föranleder avsevärd ökning placering utländskt kapital i Sverige
en av av eller svenska värden, får Valutadumping icke föreligga. heller
anses föreligger enligt förordningen Valutadumping i det fall, att till följd av att Sveriges valuta deprecieras i form av en stegring av Sveriges prisnivå kursen på svenskt mynt i främmande stat blir för hög i förhållande till relationen mellan den främmande statens och Sveriges prisnivåer.
Även bristen på behörig överensstämmelse mellan kursen på svenskt
om mynt i främmande stat och relationen mellan denna stats och Sveriges prisnivåer uppstått på i förordningen avsett sätt, får Valutadumping dock icke föreligga, ifall sådana omständigheter äro för handen,
anses
överhuvud hindra berörda brist på överensstämmelse att framkalla som olägenheter för det svenska näringslivet i förordningen angiven art,
av
eller, om sådana hinder föreligga, de olägenheter framkallas
som äro av den i förordningen avsedda svåra art.
I de fall då på grund den förut omnämnda bristfälligheten vid
av prisnivåernas beräknande tillvaron av valutadumping kan på direkt sätt utrönas, måste andra metoder användas.
Om svåra olägenheter för svenska näringslivet i form minskade
av möjligheter att avsätta framställda produkter föreligga, måste, för att dessa olägenheter skola kunna följd valutadumping i
anses vara av främmande stat, i nämnda stat vissa företeelser uppkomma. Antingen måste i övriga stater stark ökning efterfrågan efter nämnda stats
en av varor, uppkomma, Vilken, om den får obehindrat göra sig gällande, har till följd en stark ökning exporten från nämnda stat och stark
av en stegring av varupriserna inom nämnda stat, och i så fall äro dessa företeelser bevis på tillvaron av valutadumping. Eller ock vidtager nämnda stat åtgärder för att försvaga nämnda verkningar, men då ligga i dessa åtgärder säkra kännetecken på tillvaron valutadumping från nämnda
av stat.
Även beträffande växelkurs och prisnivåer förutsättningarna för
om valutadumping från främmande stat föreligga och samtidigt svåra olägenheter av förut angiven art uppkomma för det svenska näringslivet, återstår att utreda och i vad mån dessa svåra olägenheter äro följd
om en av valutadumpingen.
Därvid bör undersökas, andra omständigheter föreligga,
om som kunna framkalla dylika olägenheter.
Dessa andra omständigheter kunna sådana, vilkas verkningar äro
vara av samma generella inverkan på varupriserna i Sverige obehindrad
som en valutadumping. Hit höra bl. a. dels den allmänna deflation, be-
som härskat större delen världen under de sista åren, dels relativt
av en hög uppskattning i utlandet den svenska valutans godhet.
av
Men med valutadumping kunna även samverka omständigheter,
som direkt beröra blott vissa priser, väsentliga förbättringar
varors ex. inom någon näringsgren i den främmande staten, vanlig dumping där-
städes eller premiering exporten vissa från den främmande
av av varor staten.
Om förutsättningarna för valutadumping med hänsyn till växelkurs
och prisnivåer föreligga, kunna dock verkningarna denna valutadump-
av ing utebli på grund åtgärder, vidtagna den främmande stat, hos
av av vilken dessa förutsättningar uppkommit, att denna stat på-
ex. genom lägger exporttullar och ger importpremier vederbörlig storlek och där-
av igenom hindrar stegringen växelkursen på Sverige att utöva sin verkan
av i valutadumpande riktning. Men åtgärder sistnämnda art kunna ha
av en helt annan uppgift, nämligen icke att förhindra utan blott att reglera valutadumpingen, så att denna i det hela främjar den främmande sta-
tens valutadumjaande syfte bättre än om den hade fått göra sig obehindrat gällande.
Genom denna anordning, som innebär, att det uppkommer två prisnivåer i den främmande staten, en lägre för köp och försäljning inom nämnda stat och högre för export till utlandet, kunna exportpriserna
en avpassas så, att den främmande statens exportvaror alltid kunna på den svenska marknaden säljas till billigare priser än vartill motsvarande Varor kunna i Sverige med vinst tillverkas, men utan att dessa exportpriser bliva lägre än som för detta ändamål är oundgängligen nödigt.
Härigenom ändras i viss mån valutadumpingens karaktär och detta i två hänseenden. Det blir längre storleken av den bristande behöriga överensstämmelsen mellan den främmande statens växelkurs på Sverige och relationen mellan den främmande statens och Sveriges prisnivåer, blir direkt bestämmande, utan denna kommer blott att ut-
som göra den marginal, inom vilken valutadumpingen kommer att hålla sig. Vidare kan denna anordning avsiktligt eller oavsiktligt föranleda, att vissa varors export till Sverige särskilt främjas, d. v. s. åstadkomma
resultat, vinnes särskilda premier för export vissa samma som genom av varor. Därigenom uppkommer en sådan kombination mellan åena sidan
valutadumping och å andra sidan förhållanden eller åtgärder, som ren direkt blott beröra vissa varors priser, som nyss omnämndes.
II. Skydd mot valutadumping.
Skydd får endast lämnas, alla de i förordningen 1 § angivna
om förutsättningarna för valutadumping föreligga, nämligen:
a att den där angivna bristande överensstämmelsen mellan stegringen i den främmande statens växelkurs på Sverige och förskjutningen mellan denna stats och Sveriges prisnivåer är för handen,
b att svåra olägenheter för det svenska näringslivet i form av minskade möjligheter till avsättning av framställda produkter på den inhemska marknaden uppkommit och
c att sistnämnda olägenheter äro följd av den under a angivna
en förändringen.
Skyddets storlek skall såvitt möjligt så avpassas, att det icke överstiger vad behövs för att förhindra de under b upptagna olägen-
som heterna.
Är det uppenbart eller kan påvisas, att jämte de under angivna
a
förhållandena även andra förhållanden föreligga, som kunna framkalla de under b Omnämnda olägenheterna, må skydd mot valutadumping lämnas endast i den mån berörda olägenheter sannolikt äro en följd av förhållandena under a.
Om från främmande stat jämte valutadumping även annat förhållande föreligger, är ägnat att öka de under b angivna olägenheterna, och
som detta andra förhållande står i samband med valutadumpingen från den främmande staten, må skydd lämnas även mot verkan detta för-
av hållande. Ett dylikt fall kan föreligga, om från den främmande stat, från vilken valutadumping utgår, kapital i avsevärt ökad mängd placeras i Sverige eller i svenska värden.
Ändock att de under a, b och här angivna förhållandena
c ovan föreligga, får, där särskilda förhållanden sådant föranleda, skydd mot Valutadumping icke äga rum. Till sådana särskilda förhållanden höra
blott förhållanden av handelspolitisk art utan även andra, ex. en del av dem som äro Omnämnda i förordningen 2 vilken föreskriver, att vid fråga skyddsåtgärder mot valutadumping skall tagas i be-
om traktande den inverkan på rikets näringsliv i dess helhet, som blott valutadumpingen utan även skyddsåtgärd mot densamma kan medföra.
III. Skyddsmedlen mot valutadumping.
Dessa äro valutaavgifter och importreglering.
Om båda dessa skyddsmedel gäller, dels att de skola avpassas efter valutadumpingen och sålunda ändras i den mån Valutadumpingens kraft ändras, dels att verkan deras användande på det inhemska närings-
av livet i dess helhet skall noga beaktas.
.
Valutaavgifter kunna endast påläggas införseln från de främ-
av varor mande stater, i vilka valutadumping Även importregleringen
äger rum. avser egentligen endast syfte, där detta syfte kan veder-
samma men börligen ernås genom att reglera blott importen från nämnda stater, må den utsträckas även till importen från övriga stater, därvid dock för omfattningen och arten av denna senare reglering blir bestämmande, att den endast avser att möjliggöra en fullt Verksam reglering importen
av från valutadumpande stater.
Vid användning av valutaavgifter bör uppmärksammas, dels att det är förenat med mycket stora svårigheter att dessa avgifter, så att
avpassa de bli just den storlek, behövs för att förhindra valutadumpingens
av som verkningar, dels att vid obehindrad valutadumping valutaavgifterna måste ofta ändras och att vid reglerad valutadumping valutaavgifternas verkan kan helt elimineras att den valutadumpande staten sänker export-
genom priserna.
Vid användning importreglering bör beaktas, att denna inne-
av noga bär större fara än valutaavgifter för att inverkan direkt eller indirekt
i prisstegrande riktning skall bli större än avsetts, och bör denna
som inverkan följas med uppmärksamhet samt vederbörliga rättelser
noggrann i tid vidtagas.
F ö r s al
g
en
instruktion för valutanämnden.
Valutanämnden åligger att med ärenden angående åtgärder till skydd mot så kallad valutadumping taga den befattning, varom i förordningen
1922 dylika åtgärder samt i denna instruktion förmäles.
om . . . . . .
Valutanämnden har att med uppmärksamhet följa förändringar i växelkurser och prisbildning samt därmed i samband stående förhållanden inom de främmande stater, från vilka införsel eller utbud av varor till riket i större omfattning äger och bör nämnden jämväl i övrigt
rum, förskalfa sig kännedom om tillståndet och förhållandena på
noggrann näringslivets område inom sådana stater. Nämnden äger att från svenska diplomatiska och konsulära myndigheter i utlandet infordra de upplysningar, nämnden må finna för sin verksamhet erforderliga.
Valutanämnden har att hålla sig noga underrättad om näringslivets tillstånd inom riket, särskilt beträffande tillverknings- och avsättningsmöjligheter för sådana industri eller hantverk, vilka företrädes-
grenar av vis ägna sig åt arbete för den inhemska marknadens behov, ägande nämnden att för omförmälda ändamål påkalla biträde av vederbörande
nu myndigheter och ämbetsverk.
Valutanämnden må från enskilda personer och korporationer mottaga ansökningar och framställningar beträffande frågor, med vilka nämnden jämlikt förordningen den 1922 samt denna instruktion har att
. . . . . . taga befattning. Finner nämnden ansökning eller framställning, Varom nu
sagt, böra föranleda åtgärd än inhämtande av upplysning eller
annan föranstaltande på valutanämnden själv ankommande utredning, har
av nämnden att hos Konungen göra den hemställan, nämnden må finna av omständigheterna päkallad.
Valutanämnden äger ock att till vederbörande myndigheter meddela upplysning rörande tillämpningen av de med stöd förordningen av om åtgärder till skydd mot valutadumping vidtagna beslut.
Av xralutanämndens ledamöter förordnar Konungen att såsom orden förande leda nämndens förhandlingar. Bland suppleanterna utser Konungen tillika en att vid förfall för ordföranden i dennes ställe tjänstgöra såsom nämndens ordförande.
0§.
Valutaniimnden sammanträder minst gång i månaden å tid, en som nämnden själv äger bestämma. I övrigt sammanträder nämnden på kallelse av ordföranden, så ofta denne finner nödigt. Där minst två av nämndens ledamöter därom hos ordföranden göra framställning, är denne pliktig att genast utsätta sammanträde med nämnden att hållas inom sex dagar från det framställningen kommit ordföranden tillhanda. Kallelse till sammanträde, hållande beslut fattats vid tidiom vars gare sammanträde, skall ske tjänsteskrivelse, försändes under genom som rekommendation.
Finner valutanämnden, att för bedömande på nämndens handläggav ning ankommande fråga erfordras särskild faekkunskap, icke som annorledes är tillgänglig för nämnden, göre nämnden hos chefen för handelsdepartementet framställning erhållande biträde i sådant ämne om av av
sakkunnig person.
Hos valutanämnden skall finnas anställd sekreterare, vilken förordnas en Konungen. av T övrigt äger nämnden att i mån behov antaga kansli- och skrivav biträden ävensom vaktbetjäning.
Vid valutanämndens sammanträden böra, så vitt ske kan, förutom ledamöterna jämväl suppleanterna närvara, dock utan rätt för suppleant, som tjänstgör i stallet för ledamot, att deltaga i besluten. Om utsatt sammanträde med nämnden skall underrättelse meddelas suppleanterna. Ledamot av valutanämnden, vilken förfall varder hindrad att beav vista sammanträde, bör hos sekreteraren göra anmälan därom så tidigt, att suppleant må kunna i hans ställe inkallas.
Finnes utgången fråga, föreligger till behandling inom valuta-
av som nämnden, beskaffenhet att lända till nytta eller skada för leda-
vara av
nämnden eller för någon, med ledamot nämnden är i mot av som av den skyldskap eller det svågerlag, i 13 kap. 1 § rättegångsbalken
varom
jäv emot domare sagt är, må den ledamot deltaga i handläggom ningen av frågan.
Vet ledamot, att emot honom föreligger jäv, varom nu är sagt, göre så fort ske kan anmälan jävet hos valutanämnden eller dess ord-
om förande.
Beslut må valutanämnden fattas med mindre fem däri deltaga.
av
Uppkomma, då beslut skall nämnden fattas, skiljaktiga meningar,
av
efter vad de flesta säga. Har sin särskilda mening, gälle
gånge var
såsom nämndens beslut. Äro eljest röstetalen för särskilda ordförandens meningar lika, gälle den mening, vilken ordföranden eller, där han är
sin mening, den äldste nämndens övriga ledamöter biträder. ensam om av
Vid nämndens sammanträden skall föras protokoll, upptagande förteck-
å närvarande ledamöter samt handlagda ärenden. Förekomma skiljning aktiga meningar, skola dessa i protokollet införas.
Speciell motivering
nu
förslag till förordning åtgärder till skydd mot så kallad
om
valutadumping.
Den nationalekonomiska innebörden begreppet valutadumping har av kommittén sökt utreda i sitt utlåtande den 22 november 1921 sid. 2 ff. Av skäl. där anföras kan härpå fotad, vetenskapligt noggrann som en definition icke läggas till grund för en lagstiftning i ämnet. Det är därför nödvändigt, för att begreppet valutadumping skall bliva juridiskt gripbart, att det gives förenklad och påtaglig innebörd. En en mera sådan för praktisk-juridiskt syfte skedd avgränsning är gjord i föreva-
rande paragraf.
Den närmare innebörden det här skapade valutadumpingbegreppet av klargöres i de vid förslaget till förordning fogade anvisningarna. I dessa framhålles, att för att valutadumping skall få föreligga anses stegringen i den främmande staten Växelkursen på Sverige skall vara av ett uttryck för börjande depreciering av den främmande statens mynt. en Innebörden denna fordran belyses genom följande exempel, som av äro avfattade under förutsättning att det möjligt att enligt fullt vore riktiga metoder beräkna de olika staternas prisnivåer och på rätt sätt utföra dessa beräkningar. Betecknas läget den 1 augusti 1914 genom följande bild: 100 P2 100 = I
V: 100
där betyder prisnivån i främmande stat, prisnivån i Sverige och V kursen i den främmande staten på växlar i svenskt mynt, så blir bilden för börjande valutadumping: en
100 100 = =
V: 200.
Men denna bild kan ock vara uttryck för något heltannat, nämligen för en inträdd ökning i uppskattningen den svenska valutan, ty även av denna yttrar sig i att kursen i främmande stater å svenskt mynt stiger. Föreligger emellertid början till valutadumping, kommer denna att omsider inverka på den främmande statens prisnivå, ehuru detta kan försiggå med större eller mindre fart, och utvecklingen får ett bilduttryck
i följande riktning:
200 100 = = V: 300
4.00 100 = = V: 600
:2000 100 1 = V: 4000.
Om växelkursstegringen därefter avstannar, försvinner så småningom Valutadumpingen, och den har helt försvunnit, då bilden fått följande utseende: 4000 100 = = V: 4000.
Om därefter Sveriges valuta skulle undergå
nu en depreciering, som
först framträdde i prisnivån, skulle bilden bli: ex.
:4000 P -200 2- V: 4000.
Detta skulle icke valutadumping. vara Men precis bild kan uttryck för valutadumping, nämligen samma vara om utvecklingen varit denna:
100 100 = r;- V... 100
200 200 = = V: 100.
båda .staternas prisnivåer depreciering i båda staterna Här ha genom grad. Om därefter valutadumping i den främmande stigit i samma staten inträder, blir bilden:
200 200 = z
V: 200
4000 200 = r:
V 4 000. =
Här är denna bild uttryck för valutadumping.
Samma bild kan ock uttryck för tredje företeelse, nämligen vara en rubbningen i förhållandet mellan växelkurs och relationen mellan om förhindras att inverka förskjutande på förhållandet mellan
prisnivåerna
och import. I så fall blir övergången från bilden export
1=4000 P2=1O0
V=4000
till
P1=40OO P2=200
V=4000
00h icke heller övergången från den första delen av valutadumping;
bilden till
4 000 100 = :z
V 6 000 = blir valutadumping.
Sveriges ställning under åren 1917-1918 Detta som bekant Var avstängningen med hänsyn till importen till Sverige, medan exunder porten från Sverige väsentligen friare. var valutadumpingen från den främmande staten får obehindrat verka Om följd svåra olägenheter väsentlig minskning och sålunda har till genom för svenska i Sverige, framkallar den
av avsättningsmöjligheterna varor
svenska prisnivån. Den förut använda fortgående sänkning av den en bilden bör därför kompletteras på följande sätt:
Om bilden 100 :100 : V: 100
förhållandena den 1 augusti 1914, blir utvecklingen: anger
100 100 : : V 200 ;: P1: 110 P 90 = V: 200
P1- 120 7a = v: 200
O. Y .. Skulle i Sverige av iannan orsak uppstå lnrisnivåsänkning, har denna en till följd, att kursen på svenskt mynt i den främmande staten stiger, 00h bilden för denna förändring blir:
100 100 : : V: 100
100 90 1 : :- V: 10.3
100 75 : = V 120
0. s. v.
Dessa två bilder ha vissa likheter sjunker och V stiger - w men skilja sig från varandra att kausalsammanhanget mellan ändringen genom av V 00h ändringen P, icke är detsamma i båda fallen. Denna av skillnad beträffande lcausalsanimanhanget får sitt uttryck dels i tidsföljden mellan de båda företeelserna, dels i olikheten i deras relativa styrka i de båda fallen, vilken beror på deras olika ställning i kausalsammanhanget i de olika fallen. Då emellertid tidsföljden är lätt att fasteauc. T. T. X. S
ställa, blir det egentligen den skillnaden, som lämnar ledning för
senare avgörandet vilketdera fallet förligger.
av
Det möter sålunda större svårighet att avgöra detta, när prisnivåsänkningen i Sverige uppstått blott den ena eller blott av den andra
av orsaken. Men ha båda orsakerna samtidigt verkat, blir uppgiften svå-
rare. T. ex. bilden
är bilden för valutadumping, kan ha uppkommit så, att som en ren först valutadumping alldeles oberoende prisnivåsâtnlçning i Sverige
en av ägt och givit bilden
rum
100 85
: z
V=11G
därefter, på grund valutadumping, V stigit till 200 och till men av 120 samt sjunkit till 75, då bilden blir:
1:20 P2 75
i.: :z
V 900.
:z
I regel föreligger det därvid visserligen praktiskt sett någon fara för att denna bild skall förblandas med valutadumping, då den eller
ren de andra orsakerna till deñation, verkat, gärna kunna förbises,
som
de varit någon större styrka, utan svårigheten ligger i att avom av, göra, så stor del deñationen är att tillskriva faktorer av valuta-
om av dumpande art, att dessa kunna ha framkallat svåra olägenheter
anses för Sveriges näringsliv.
Även komplicerade fall kunna uppkomma. Av dessa må
ännu mer dock blott ett dylikt beröras, på grund att det ansågs föreligga i
av början år 1922 beträffande Sverige, nämligen att jämte den allmänna
av deñation, behärskat större delen världen under de sista åren,
som av och valutadumping även utländskt kapital i ökad mängd placerats iSverige
på grund den höga uppskattningen i utlandet den svenska valu-
av av tans godhet.
Om förutsättningarna för valutadumping med hänsyn till växelkurs och prisnivåer föreligga, kan dock valutadumping utebli på grund av åtgärder vidtagna den främmande stat, hos vilken dessa förutsätt-
av
ningar uppkommit. I sådant fall blir bilden art den å av samma som sid. 112 angivna eller:
P 100 P2: 100 1 =
V: 100
P :100 P2: 100
V 200 r.: i det att stegringen växelkursen på Sverige i den främmande staten av hindras att utöva sin verkan i valutaldumpande riktning ex. genom att den främmande staten pålägger exporttullar och importpremier ger av vederbörlig storlek. Men, såsom anvisningarna vid handen, kunna sistnämnda åtgärder ge även ha en helt annan uppgift, nämligen icke att förhindra utan tvärtom att reglera valutadumpingen, så att den för den främmande blir staten i det hela förmånligare än den finge obehindrat göra sig gällande. om
De olägenheter, skola hava uppstått för svenskt näringsliv, som för att valutadumping skall föreligga, har kommittén funnit böra beanses gränsas till att ett försvårande avsättningsmöjligheterna på den avse av inhemska ønarknadeøz. Det har ansetts skola möta alltför stora vanskligheter att härjämte taga hänsyn till förhållandena på främmande marknader. Orden där omständigheterna annat föranleda generellt inavse att skärpa vikten av att vid prövningen hithörande frågor klart hålles i av sikte, att i förekommande fall det allmänna skyddsåtgärderna gagnet av väges emot därmed eventuellt förknippade nackdelar, sig det här vare galler konsumtionens krav, hänsyn till handelstraktater eller handelspolitiska förhållanden i allmänhet eller andra omständigheter.
99 b.
I denna paragraf betonas ytterligare, att vid prövning
av fråga om
vidtagande av skyddsåtgärd emot valutadumping endast den härav i varje särskilt fall träffade näringens behov skall tagas i betraktande utan saken bedömas allmännare synpunkter. För övrigt innehåller ur paragrafen ett påpekande vilka omständigheter, företrädesvis böra av som vara avgörande vid bedömandet skyddsåtgärders behövlighet. Det har av ansetts, att härvid hänsyn må kunna tagas allenast till verklig försäljning utan även till vederhäftiga anbud till dumpingpriser. Dock bör det i intet fall gälla endast enstaka försäljningar och anbud, vilket utmärkes
uttrycket i allmänhet försäljas etc. Bestämmelsen i tredje stycket, genom att hänsyn skall tagas till försäljningen till dumpingpris är ägnad att
om i väsentlig grad inverka på möjligheten att upprätthålla driften inom näringsgren i Sverige, bör omfatta även det fall, att det lägre
anses priset kan väsentlig betydelse för svensk näringsgren, vilken för
vara av sin drift iir beroende inköp i fråga.
av av varan
ag.
De närmare bestämmelserna angående valutanämndens organisation och arbetssätt har kommittén ansett böra meddelas i en för nämnden utfärdad instruktion, och liar kommittén ock utarbetat förslag härtill sid. 106
.
Initiativ till vidtagande skyddsåtgärder kan tagas såväl av Kungl.
av Majzt direkt valutanämnden, yttrande från nämnden måste
som av men i förra fallet inhämtas. De skyddsåtgärder, kunna ifrågakomma, äro
som dels importens beläggande med särskild avgift Valutaavgift, dels
en förbud mot införsel varuslag antingen från visst land, varifrån
av resp. valutadumping äga eller från alla länder. I fall av import-
anses rum, förbud må alltså införsel ifråga från land, som importförbudet
av varan gäller, äga allenast efter Konungen för varje särskilt fall eller
rum av enligt generella grunder meddelad licens, varvid, i den mån finnes nödigt, avgift importavgift erlägges .enligt för Varje särskilt fall
en fastställd taxa. Importreglering får med hänsyn till de särskilda olägenheter, därmed äro förknippade, endast tillgripas i händelse skydd
som mot valutadumping valutaavgifter kan vinnas.
genom
Beträffande bestämmandet valuta- och importavgifternas storlek har
av kommittén funnit ändamålsenligt, att de sättas i viss relation till de i gällande tulltaxa stadgade tullsatser. Det har ifrågasätts, att dessa avgifter i stället borde bestämmas i förhållande till värde. Emot ett
varornas sådant system sig dock bland annat stora praktiska betänkligw
uppresa heter, i det att det är förknippat med synnerliga svårigheter att finna
tillförlitlig metod för bestämmande de olika värde, som en av varornas kan läggas till grund för avgifternas beräkning. Vare sig man utginge från fakturabeloppen eller från intyg angående försäljningsprisen, skulle följden säkerligen bliva, att andra försäljningspris än de verkliga i stor utsträckning komme att uppgivas. Icke heller torde det låta sig göra att tillräckligt snabbt och säkert införskaffa uppgifter angående försäljningspriset i ursprungslandet å varje särskilt varuslag. Väl är det sant, att i gällande tulltaxa tullsatserna för del varuslag äro bestämda till vissa
en procent värde närmare bestämmelser angående tillväga-
av varans gåendet vid förtullningen i dessa fall återfinnas itulltaxeunderrättelserna
kungl. kungörelsen den 10 november 1911 4 § och att i 3 § samt -
allmänhet, åtminstone efter 1911 års tulltaxas tillkomst, allvarligare olägenheter försports härutinnan. Då emellertid valuta- och importavgifterna böra förutsättas komma att uppgå till avsevärt högre belopp än ifrågavarande värdetullar, blir frestelsen till bedrägligt förfarande från importörernas sida givetvis i mån ökad. Kommittén har därför samma stannat vid att föreslå, att avgifterna bestämmas i förhållande till tullsatserna. Endast för de fall då det gäller tullfria har det ansetts varor böra ifrågakomma, att avgifternas storlek sättes irelation till varuvärdet. Dessa fall komma dock antagligen att bliva rätt fåtaliga. Givet är, att den maximigräns 500 % gällande tullavgift, av av som föreslagits beträffande såväl valuta- importavgifter, kommer att som få en något innebörd ifråga med specifik tull än ifråga annan om varor om det jämförelsevis mindre antalet med värdetull. Det har dock varor icke ansetts nödigt att för dessa båda fall meddela särskilda föreskrifter, utan bör det bliva lagtillämpningen förbehållet att här göra lämplig en åtskillnad.
eg.
Bestämmelsen att imflutna valuta- och importavgifter skola redovisas särskilt för sig åsyftar att förebygga, att dessa medel komma till användning för statens löpande utgifter för andra ändamål än äro förknippade som med denna lagstiftnings genomförande och statsmakterna därigenom bliva faktiskt bundna i sin handlingsfrihet i avseende på borttagande och sänkning av införda avgifter. Om betalningsanstånd, ställande säkeren het, påföljd för fördröjd eller utebliven betalning samt återbetalning av erlagt belopp bör beträffande valuta- och importavgifter gälla vad itullförfattningarna föreskrives ifråga tullavgift. om
7§.
I 1 mom. stadgas, att rätt till restitution erlagd valuta- eller imav portavgift eller befrielse från dess gäldande bör åtnjutas i sådana fall, då enligt gällande bestämmelser motsvarande lättnader medgivna nu äro ifråga tullavgifter, varunder inbegripas olika former industrirestiom av tution ävensom k. handelsrestitution. Det har synts kommittén påtagligt, s. att även i andra fall sådana omständigheter kunna föreligga, då en befrielse från erläggande valuta- eller importavgift eller, där sådan av redan erlagts, dess återbärande kan skälig, varför bestämmelse anses vara härom intagits i 2 Särskilt torde vad här nämnts gälla beträffande mom. varupartier, som inköpts eller beställts före den dag, då beslut angående åtgärd enligt förordningen trätt i kraft.
Beträffande ikraftträdandet de fattade besluten angående åtgärder
av i enlighet med förordningen har kommittén tänkt sig, att dessa åtgärder
till förekommande uppenbara orättvisor för den lojala handeln - av --
skola träda i tillämpning ifråga varupartier, som avsänts från ut-
om rikes ort, innan valutanämndens utlåtande med förslag till införande av Valutaavgift eller importförbud i avseende på varuslaget i fråga blivit offentliggjort. Föreskrifter härom torde böra meddelas i samband med
Å kungörandet Kungl. lIaj:ts beslut i Varje särskilt fall. andra sidan
av torde till förhindrande av en spekulativ införsel den anordningen
- böra genomföras, att beträffande sådant slag, som avses i dylikt
varor av utlåtande och ankomma till riket efter sedan utlåtandet avgivits.
som därest icke säkerhet ställes för eventuellt inträdande valutaavgift, tullbehandlingen må anstå., till dess Kungl. Majzts beslut i ärendet utfärdats.
Motivering
till
förslag till ursprungsbevis.
Tillämpningen av fttgáirder av sådant slag, som avses i förslaget till förordning om åtgärder till skydd mot så kallad valutadumping, kråtver, att från utlandet inkommande varor, beträffande vilka anspråk göres på fritagande från dylik åtgärd eller åtnjutande av lägre avgift än som för införseln från visst land är stadgad, åtföljas ursprungsbevis, vari-
av genom på betryggande sätt kan konstateras, i vilket land och på hurudant sätt desamma frambragts. Sådant ursprungsbevis bör fordras dels vid införsel av vara belagd med valutaavgift, därest importören gör anspråk på befrielse därifrån eller -.i händelse olika valutaavgift bestämts för olika länder därest han gör anspråk på antingen befrielse från avgift
-eller åtnjutande lägre avgift än den högsta fastställda, dels beträffande
av sådan för vilken utfärdats importförbud, gällande endast visst land
vara, eller vissa länder, vid införsel från annat land samt i händelse im-
portförbudet gäller flera länder och för åtnjutande importlicens stad-
av gats olika höga importavgifter för olika länder därest importören gör
anspråk på att få införa antingen utan avgift eller med erläg-
Varan gande av lägre avgift än den högsta fastställda. Ursprungsbevis torde möjligen ock i vissa fall böra krävas för varuparti, som införes på grund av särskild importlicens.
I avseende på ursprungsbevisens allmänna beskaffenhet och sättet för deras utfärdande bör den fordran uppställas, att de besitta den högsta möjliga grad av tillförlitlighet, som kan ernås utan att allt för mycket betunga den lojala handeln. Kommittén har, efter prövning olika
av alternativ, funnit sig böra föreslå, att ursprungsbevisen utfärdas antingen av tullmyndighet eller handelskammare i avsändningslandet eller ock av svensk konsul därstädes. Genom att, vad utländska myndigheter och institutioner beträffar, behörigheten att utfärda dylika bevis inskränkes till allenast de två nämnda vilka i allmänhet torde besitta till-
grupperna, börlig kännedom om. resp. lands näringsliv samt vederhäftigheten hos exportörerna, har kommittén ansett, att fordran på visering av svensk konsul kan bortfalla.
frågat om de varuslag, för vilka ursprungsbevis kan komma att erfordras, har det synts kommittén nödigt, att tre olika kategorier åtskiljas, och hava dessa å formulärförslaget upptagits under beteckningarna at, b och c, nämligen a naturprodukter, alstrade ivisst land, som i beviset angives, b bearbetade som tillverkats i det uppgivna landet av
varor, materialier, till övervägande del härstammande från samma land, och c tillverkningar, i det uppgivna landet undergått viss bearbetning
som men som bestå materialier, helt eller delvis härstammande från annat
av land. Innehåller beviset intyg rörande förhållande, som avses i a eller b, bör det tydligen utan vidare godtagas som tillfyllestgörande vittnesbörd om varans rätta ursprung. I fallet e åter kräves en särskild prövning vederbörande lokala tullmynrlighet, inför vilken importören
av har att prestera nödig bevisning. I och för nämnda prövning angående varans rätta ursprung har det ansetts behövligt, att en jämförelsevis ingående deklaration avgives till förhindrande av att. de mot valutadumpingen riktade åtgärderna kringgås. Några mera detaljerade normer att tillämpas vid ifrågavarande prövning har kommittén icke trott sig böra föreslå för närvarande, utan torde erfarenheten få giva vid handen, huruvida särskilda bestämmelser i ämnet må av Kungl. Majzt utfärdas.
I avseende härå vill kommittén särskilt framhålla, att, skulle tvekan rörande tillämpningen lagen i denna punkt alltför ofta uppstå hos de
av lokala tullmyndigheterna och dessa behöva underställa frågorna prövning
generaltullstyrelsen, vilken i sin tur skulle finna sig böra inhämta av upplysningar hos valutanämnden, samt skulle sålunda i större omfattning uppkomma dröjsmål för trafiken, torde det måhända visa sig lämpligt, att Kungl. Majzt utfärdade föreskrift om mera specificerade uppgifter i ursprungsbevisen exempelvis rörande prisförhållandena. Förr än det verkligen visat sig nödigt, torde dock, såsom redan antytts, en sådan åtgärd icke böra tillgripas.
P. M.
angående principerna för en beredskapslagstiftning rörande åtgärder till skydd mot valutadumping.
Sedan tull- och traktatkommittén erhållit i uppdrag bl. att eventu-
a. ellt inkomma med närmare yttrande och förslag i fråga om den av kommittén i dess utlåtande den 22 november 1921 förordade beredskapslagstiftningen och kommittén utsett herrar Sachs, Vennersten och undertecknad att till kommittén avgiva yttrande i detta ärende, har till mig överlämnats uppdraget att verkställa utredning denna fråga. Med
en av anledning härav får jaig anföra följande.
I kommitténs utlåtande den 22 november 1921 förklarade kommittén, att den under dåvarande förhållanden icke ansåg sig kunna tillstyrka införande differentialtullar till skydd mot valutadumping, att
av men förändrade faktiska förhållanden kunde göra dylikt skydd nödvändigt och att på grund härav åtgärder borde vidtagas för utarbetande för-
av slag till en beredskapslagstiftning avsedd att tjäna berörda syfte.
Kommitténs avstyrkande av ett omedelbart införande skydd mot
av valutadumping i form av differentialtullar grundade sig på förhållanden av olika beskaffenhet.
A En del dessa förhållanden sammanhänga med valutadumpingens
av karaktär, och dessa 11a sålunda sin betydelse oberoende vilka slags
av medel som användas till skydd mot valutadumping.
Dessa förhållanden äro:
1:0 Det är förenat med stora svårigheter att utröna, överhuvud-
om taget valutadumping föreligger. Detta beror på dels att de verkningar, som valutadumpingen framkallar, också kunna förorsakas helt andra
av omständigheter, dels att, även tillvaron av,sådana faktorer,
om som, om de ensamma finge verka, skulle framkalla valutadumping, är konstaterad, detta dock icke är tillräckligt bevis för tillvaron valutadumping, enär
av alldeles oberoende av åtgärder från Sveriges sida andra faktorer kunna föreligga, som hindra förstnämnda faktorer att framkalla valutadumping, vare sig dessa andra faktorer skapats i syfte att hindra valutadumping eller uppstått oberoende härav.
2:0 Även tillvaron valutadumping är nöjaktigt konstaterad,
om av kunna .s-aøntidigt föreligga andra förhållanden, äro ägnade att fram-
som kalla med valutadumpingens verkningar likartade sådana, och därvid är det förenat med svårigheter att avgöra huru stor del av dessa verkningar är att tillskriva valutadumpingen.
3:0 Verkan av en konkret valutadumping är merendels icke av konstant storlek, utan undergår mer eller mindre täta, respektive mer eller mindre stora förändringar. Dessa förändringar bero dels på valutadumpingens natur, enär den av valutadumpingen framkallade Ökningen av exporten från och minskningen av importen till det land, varifrån valutadumpingen utgång är ägnad att försvaga och slutligen häva densamma, men dels också på åtgärder från berörda lands eller andra länders sida.
4:0 Dessa sistnämnda åtgärder kunna i olika grad försvaga valutadumpingens inverkan på olika varors försäljningspris.
5:0 På grund allt detta måste ställa sig tveksam mot möj-
av man ligheten att på tillfredsställande sätt avgöra om och i huru stor grad valutadumping i särskilda fall förekommer.
B Andra förhållanden som legat till grund för kommitténs
avstyrkande utlåtande sammanhänga med naturen och verkningarna av differeøzitialtzøllaø ualzøtatztrllar såsom medel mot valutadumping. Dessa förhållanden äro:
1:0 Om valutatullarna V skola fylla sin uppgift lämna skydd
att mot valutadumping, blott mot denna, måste de bliva mycket olika för
men olika fall, respektive olika varor, varjämte deras storlek måste underkastas förändringar, som eventuellt måste ofta vidtagas.
2:0 Därigenom uppstå högst betydande lagstiftnings- och förvaltningstekniska svårigheter i avseende å handhavandet av dessa tullar.
3:0 En ofrånkomlig följd härav är att dessa tullar ofta bliva antingen för höga eller för låga.
4:0 Dessa förhållanden äro ägnade att i näringslivet införa ett moment av osäkerhet, som kunde framkalla dels en osund spekulation i prisförhöjningar med påföljd större mängd kunde införas än som
att varor lämpligen funne avsättning inom landet, dels tendenser att kringgå valutatullarna, vilka skulle nödvändiggöra besvärliga, men dock icke effektiva kontrollåtgärder.
5:0 Därtill kommer, att valutatullar i bästa fall blott kunna avhjälpa
del olägenheterna valutadumping, nämligen dem träffa en av av som sådana näringar, helt och hållet eller företrädesvis arbeta för in-
som hemsk avsättning och äro utsatta för den valutadumpingen för-
genom stärkta utländska konkurrensen. Andra näringsgrenar särskilt de
huvudsakligen för export arbetande skulle icke skyddas och kanske till
och med ytterligare betungas valutatullarnas verkningar. J ordbruks-
genom näringens ställning kräver därvid särskilt beaktande, enär denna näring,
också lider prisdepression, skulle erhålla skydd genom valutasom av tullar och sålunda ensidigt betungas genom verkningarna dessa tullar.
av
Kommittén har emellertid erkänt, att förhållandena möjligen framdeles kunna bliva sådana, att behovet av skydd mot valutadumping komme att göra sig starkare gällande och att då de här anförda betänkligheterna borde få vika för högre hänsyn, och i kommitténs hemställan ingick därför, sagt, att åtgärder eventuellt borde vidtagas för utarbetande
som
förslag till beredskapslagstiftning mot valutadumping. av en
Då det gäller att framlägga förslag till en dylik lagstiftning, torde
nu första uppgiften att vilka avprutningar, som kunna och böra
vara ange i l ske beträffande de krav, kommittén i sitt förra betänkande enligt
som l den här lämnade sammanfattningen ansett sig böra uppställa.
ovan
Förutsâittning är därvid, att inom svenska näringslivet uppstått missförhållanden, som framkallats av inflytelser från annat land och kunna
verkan valutadumping samt äro den svåra beskaffenhet, att vara av av deras avhjälpande är av vital betydelse.
Det är då först oeftergivligt, att det i det land, från vilka nämnda inñytelser utgå, kan påvisas tillvaron sådana förhållanden, som äro
av ägnade att framkalla valutadumping gent emot Sverige. Då för närvarande Tyskland är det enda högindustriella land, beträffande vilket det allmänt antages, att från detsamma valutadumping i någon större omfattning äger skall, för att vinna ett ledigare framställningssätt,
rum, detta land här tagas såsom exempel. Uppgiften blir sålunda närmast att bevisa, att valutadumping äger från Tyskland.
rum
Första punkten i denna bevisföring blir att uppvisa, att Tysklands växelkurs på Sverige väsentligt stigit, utan att denna stegring förorsakats ändring relationen mellan de båda ländernas prisnivåer,
av en av d. utan att denna stegring Tysklands växelkurs föregåtts
v. s. av av antingenø motsvarande stegring Tysklands prisnivå eller en mot-
en av svarande sänkning Sveriges prisnivå eller en motsvarande kombination
av
prisnivåstegring i Tyskland och prisnivåsänkning i Sverige. Då det
av här är fråga valutadumping med mycket starka verkningar på
om en Sveriges näringsliv och sålunda mycket stark stegring av växel-
om en kursen, möter dylik bevisföring inga oöverstigliga hinder.
en
Emellertid, även dylik i förhållande till prisnivåerna priønäø" stegring
en
den tyska växelkursen på Sverige står i ett visst slags sammanhang av med prisnivåerna, enär dylik växelkursstegring har sin orsak i en
en valutaspekulation, nämligen valutaspekulation som är baserad antingen
en på ett antagande att den tyska valutan skall komma att sjunka i värde
av eller på ett antagande att den svenska valutan skall komma att stigai
av värde. Denna valutaspekulation är sålunda grundad på aniecápering
en av
framtida prisnivåstegring i Tyskland eller en framtida prisnivåsänkning en
i Sverige.
Enligt den karaktäristik valutadumping, kommittén i sitt utlåtande
av som den 22 november 1921 givit, skulle valutadumping från Tysklands sida endast föreligga i det förra fallet, men i det senare. Sveriges näringsliv påverkas emellertid på sätt i båda fallen, enär det
samma är den tyska växelkursens starka stegring, som framkallar denna inverkan, oberoende av om denna stegring förorsakats av en valutaspekulation av den ena eller andra arten.
En spekulation på att en valuta skall stiga har emellertid relativt svag inverkan på växelkursen. Framkallar valutaspekulationen en relativt stark stegring Tysklands växelkurs kan det därför med största
av sannolikhet antagas, att spekulationen huvudsakligast en baissespekulation med avseende å den tyska valutan. Samtidigt kan emellertid då även en haussespekulation å den svenska valutan ha ;nedverkat till den tyska växelkursens stegring. Då det därvid oftast är omöjligt att
avgöra, huru stor del av den tyska växelkursens stegring är att tillskriva sistnämnda spekulation, föreligger alltså ett fall av den art, som omnämnes i punkt A 2:0, eller att det jämte valutadumping före-
ovan ligger annat förhållande, som är ägnat att framkalla likartade verkningar, utan att det är möjligt att avgöra, huru stor del av dessa verkningar är att tillskriva den eller andra dessa olika orsaker.
ena av
Valet står alltså mellan att antingen lämna något skydd mot valutadumpingen eller ock att lämna ett skydd, verkan kan komma
vars att sträcka sig längre. Är skyddet mot valutadumping vital
nu av vikt, bör sistnämnda möjlighet tillmätas någon betydelse och detta särskilt på den grund, att det icke föreligger någon skillnad alls mellan den inverkan på Sveriges näringsliv, som valutadumpingen utövar, och den inverkan den här ifrågavarande andra faktorn framkallar.
som
De nu behandlade förutsättningarna kunna vara tillräckliga för att framkalla valutadumping. Får denna fritt göra sig gällande, blir den, varje gång växelkursen stiger, relativt kraftig men också av relativt kort varaktighet, enär .den leder till en relativt hastig stegring av varuprisen på den tyska inre marknaden.
Ett skydd åt Sveriges näringar mot dylik valutadumping borde,
en om skyddets storlek skall stricte avpassas efter valutadumpingens styrka, bli avtagande storlek och upphöra, när de tyska inre priserna komma
av i paritet med växelkursen. I den mån detta visar sig vara praktiskt taget omöjligt att utföra, skydd är oundgängligt, måste avprutning
men ske på kravet, att skyddets storlek skall stricte avpassas efter valutadumpingens styrka, varom mera längre fram.
Men tillvaron de förut behandlade förutsättningarna är alltid
av tillräckligt bevis för tillvaron av en valutadumping överhuvud eller av den styrka, dessa förutsättningar äro i och för sig ägnade att fram-
som kalla, och detta beror på att det land, varifrån valutadumpingen skulle
utgå, genom särskilda åtgärder kan hindra denna att uppstå, respektive att verka med sin fulla kraft.
Dessa åtgärder exporttullar, exportförbud med licenser, obligatoriska exportpriser, importpremier, skyldighet för exportör att införa viss
en mängd råämnen eller andra varor m. m. kunna den art och
- vara av dimension, att valutadumping alldeles förhindras. Detta sker ex. genom ett rationellt ordnat system exporttullar och importpreinier,
av till sin storlek avpassade så att exportens och importens storlek icke påverkas av inkongrnensen mellan den tyska växelkursen och den tyska inre prisnivån, vilken senare i följd därav icke heller förändrats i följd av nämnda inkongruens. I själva verket uppstå härigenom två prisnivåer i Tyskland: den ena, den lägre, gällande för köp och försäljningar inom Tyskland, den andra, den högre, gällande för försäljning till utlandet och inköp därifrån.
Genom att Tyskland tillämpar ett sådant system på vederbörligt sätt och med vederbörlig stränghet försvinner behovet av skydd för det svenska näringslivet.
Men å andra sidan kan en dylik reglering från Tysklands sida tjäna ett helt annat intresse, nämligen att reglera valutadumpingen i Tysklands verkliga eller förmenta intresse.
Om inkongruensen mellan Tysklands växelkurs och dess prisnivå får göra sig obehindrat gällande, blir, redan nämnts, den given
som av en växelkursstegring framkallade valutadumpingen kraftigare, kortvari-
men gare, vilket innebär, att valutadumpingpriserna kunna bli synnerligen låga, men att andra sidan det blir kortare tids tysk produktion,
en som kommer att påverkas av valutadumpingen.
Detta kan ändras med användning nyssberörda regleringssyrstem,
av nämligen om exporttullar och importpremier, andra motsvarande
resp. anordningar, göras på vissa sätt variabla.
Sålunda kunna exporttullarna så, att de tyska
avpassas varornas exportpriser icke förbli så låga växelkursstegringen finge ohe-
som om hindrat göra sig gällande, men dock vid varje tidpunkt bli så låga
som behövs för att de skola kunna undantränga motsvarande utländska på
varor de utländska marknaderna. Det är vidare möjligt att koncentrera
valutadumpingen på vissa varuslag att efter olika grunder reglera
genom de olika tyska varornas exportpriser och sålunda hindra ökningen
av exporten av vissa Varor för att främja ökningen av exporten av andra
varor.
Det har här antagits, att dessa anordningar ske fullt medvetet och avsiktligt. Men det kan också hända, att de oavsiktligt bli följden
mer av detta systems sätt att reglera exportpriserna, reglering vilken som
en bekant är lätt att på rätt sätt ordna. Det finnes ock anledning att antaga, att regleringen i Tyskland, sker dels staten, dels
som genom
de halvpublika Aussenhandelsstellen är behäftad med viss genom en
planlöshet och godtycklighet.
Tillvaron detta regleringssystem i ett land, där de allmänna förut-
av sättningarna för valutadumping föreligga, är sålunda icke tillräckligt skäl för andra länder att betrakta valutadumpingskydd mot detta land
som obehövligt.
Detta regleringssystem är ägnat att försvåra åstadkommandet av ett dylikt skydd, är tillräckligt effektivt emot valutadumpingen utan
som att dock sträcka sina verkningar härutöver. Som bekant och såsom
antyddes, tillämpar Tyskland ett ganska kombinerat dylikt reglenyss ringssystem, såväl allmänna karaktär och väsentliga detaljer icke
vars torde på långt när tillräckligt kända i Sverige. Denna brist kan
vara
till viss grad hävas ett i Tyskland stationerat sär-
en ex. genom skilt med uppgift att kontinuerligt följa med utvecklingen detta
organ av system. Men även ett dylikt upprättades och kompletterades
om organ med här i Sverige förefintliga organ, torde det dock bli omöjligt att ordna skyddet mot valutadumping så, att det blir fritt från de brister,
här i punkterna A 3:0 och 4:0 samt B 1:0, 2:0 och 3:0 som ovan omnämnts. Om såsom den allmänna förutsättningen för denna ut-
nu, redning är, skydd mot valutadumping är för det svenska näringslivet oundgängligt, måste alltså i förevarande fall avprutning ske på det principiella kravet på exakthet vid detta skydds bestämmande, så att man måste finna sig i att detta skydd ibland kan bli för högt och ibland möjligen för lågt. Det är därvid betydelse, att god anledning
av saknas för antagandet, att ett för högt skydd från svensk sida skulle komma att från tysk sida kompenseras vederbörlig omreglering
genom
exportpriserna. Mer denna punkt längre fram. av om
I det föregående har jag haft till behandling ett fall, där jämte valutadumping förelegat företeelse, kan framkalla med
en annan som valutadumping likartade verkningar. Även andra dylika fall kunna före-
ñnnas, och å sid. 3 i kommitténs utlåtande den 22 sistlidne november
av omnämnas Hera sådana, kommittén sammanfattande karaktäri-
som av
såsom valutadumping oberoende ändringar produktions och seras av av handelsförhållandena i världen. Och i sammanhang härmed har kommittén del uttalanden, lida viss otydlighet.
en som av en
Om det är påvisat, att förutsättningarna för valutadumping från ett visst land, Tyskland, föreligga och att i Sverige uppträda miss-
ex. förhållanden, äro den art att de kunna vara följden av denna
som av valutadumping, samt det gäller att avgöra, dessa missförhållanden
om äro att betrakta såsom Verkan berörda valutadumping, kunna olika
av stränga krav på bevisningen uppställas. Då denna fråga är av betydelse för frågan möjligheten att åstadkomma tillräckligt väg-
om en ledande instruktion angående valutadumping, vilket under diskussionen
inom kommittén under sistlidne oktober månad ansågs vara en ound-
gänglig förutsättning för vidtagande åtgärder
av mot valutadumping,
och det i mitt uppdrag alltså ingår att utarbeta en dylik instruktion,
nödgas jag här behandla denna punkt tämligen
utförligt.
Om en verkan föreligger och denna verkan kan x vara en följd såväl
av företeelsen företeelsen så den a som av är omständigheten, att
företeelsen föreligger, något fullt bindande
a bevis för att är verkan x av a. När det då gäller att bestämma, vilken grad av bindande bevisning
skall krävas, äro två möjligheter tänkbara. Den ena är, att antas X härröra från så länge det bevisats, a, att även b föreligger. Den
andra är, att det härför fordras bevisning en aven om att b förelegat.
Samma gäller, kan verkan om x vara utom av a och b även andra av företeelser I detta fall skulle, det c, e. om senare, strängare kravet
uppställes, bevisningen för att härrör ytterligare x av a försvåras, men denna bevisning ligger dock icke utom möjlighetens gräns, ity att dels det
blott är fråga ett bestämt antal andra företeelser om jämte a, dels det
är notoriskt, att dessa andra företeelser ha till verkan. x Det är dock
tydligt, att om det praktiska skäl av är oundgängligt att komma till
ett avgörande, om x är följden eller icke, det blir
av a nödvändigt att
avpruta på kravet på exakthet i bevisningen, d. v. s. att man måste
handla efter presumtioner. Så sker enligt det förra, kravet på svagare bevisningen för att är orsak till i det detta a x, att antas vara fallet,
så snart tillvaron icke tillvaron av a men av d är bevisad.
Men kan gå ännu längre i anspråk på man stränghet i bevisningen
än det senare de berörda kraven innebär. av ovan Antag att det icke
är utrett, vilka andra företelser än kunna ha till a x verkan, icke heller
om dessa alltid ha till verkan och slutligen x icke heller när dessa andra
företeelser föreligga. Skulle icke kunna nu x anses vara verkan av a, förr än det uttömmande utretts vilka 1 andra företeelser kunna ha till x verkan, 2 under vilka förutsättningar de kunna ha till verkan och x 3 att antingen ingen dessa andra företeelser av existerar eller, några om
sådana existera, för
förutsättningarna att de skola ha till verkan icke x föreligga, då har uppställt så krav man stränga på bevisningen, att den
under alla förhållanden är omöjlig att prestera.
sid. 2 3 i sitt ovannämnda utlåtande har kommittén några uttalanden,
som åtminstone kunna gällande .synas göra för normala fall de sistnämnda
strängaste kraven på bevisningen för att föreliggande missförhållanden
äro verkan valutadumping. Att så krav av stränga uppställas för normala
fall, har jag intet att anmärka då emot, enligt min mening skydd mot
valutadumping icke bör ifrågakomma under normala förhållanden. Att
jag här mig böra beröra dessa anser kommitténs uttalanden, sker ute-
slutande i syfte att på förhand bemöta invändningar, som skulle kunna
göras även för icke normala fall. Kommittén uppställer det kravet, att
måste angiva skillnaden mellan valutadumping och sådan export, man betingas därav oberoende ändrade produktions- och handelsförsom av hållanden i världen, och anför såsom exempel på dessa senare, att en
omläggning ägt i andra länders och närmast Tysklands produktionsrum handelsförutsättningar, det tyska jordbrukets försämring under kriget, och folkets uthungring, hela det tillstånd skapats genom Versaillesfreden, som läget Ändrade produktions- och handelsdet allmänna politiska m. m. förhållanden i världen omfattar ett mycket stort antal företeelser, vilkas verkningar kunna olika under olika förutsättningar och vilkas förevara komst i verkligheten är eller mindre svår att utröna. Men ien inmer angående valutadumping kan lämnas i detalj gående struktion en utredning den i många väsentliga punkter osäkra teorin den inav om ternationella handeln och de senaste viktigare ändringarna av världens
produktions- och handelsförhållanden. Beträffande den här ifrågavarande beredskapslagstiftningen, med hänsyn enligt kommitténs mening de kommittén för normala förtill vilken av hållanden framförda betänkligheterna mot skydd mot valutadumping böra
vika för högre hänsyn, kunna sålunda dessa stränga krav icke upprätthållas. När valutadumping är konstaterad, bör sålunda hänsyn till möj-
de föreliggande missförhållandena inom näringslivet även
ligheten, att
kunna bero på andra företeelser, i regeln endast behöva tagas, ifall tilldessa företeelser åtminstone gjorts sannolik. Mot tillämpande varon av sådan regel bör så mycket mindre betänkligheter möta som det av en sannolikt, målsmännen för de intressen, menligt påverkas av är att som valutadumping, skola anskaffa all för dem förmånlig skyddsmedlen mot utredning. Det land, från vilket valutadumping notoriskt utgår, har nu ju redan här i landet ett organ bl. a.. härför. Emellertid kan det alltså hända, att det kunde komma att påvisas, att
jämte valutadumping från Tyskland verkligen förelåge även andra det ägnade att framkalla verkningar, likartade med förhållanden, som äro dem valutadumpingen åstadkommer. som och främst bör härvid beaktas, att det måste, såsom Men först noga kommittén också sid. 3 framhåller, fråga om företeelser, som äro vara oberoende valutadumpingen. Därvid får förbises, att de konkreta av ändrade produktions- och handelsförhållanden, kommittén exempel på som anför, ingalunda behöva oberoende och sannolikt varit sid. 3 vara av beroende på valutadumping. Om Tyskland har väldiga importbehov dess jordbruk försämrats, folket uthungrats, freden ålagt grund av att Tyskland betalningar och allt detta framtvingat en ökning stora m. m. så kan dock, och så har sannolikt också skett, denna okav exporten, möjliggöras just valutadumping. T. ex. Tyskning av exporten genom sin export Marksedlar eller avistaland betalar importökning genom av
tillgodohavanden i tyska banker i Mark, detta driver Tysklands upp våixelkurser och detta möjliggör ökningen Fysklands av export..
Men det är naturligtvis tänkbart, att det jämte valutadumpixigen från
Tyskland komme att. föreligga förhållanden, sannolikt som äro av den
art, att de under normala omständigheter skulle framkalla. en omläggning av Tysklands näringsverksamhet, är äignad att undanträngzi som svensk näringsgren på dess inhemska marknad eller på utlandets mark-
nader. l sådant fall skulle det kunna i längden för
vara Sverige
skadligt att hindra denna verkan tullar eller andra medel. genom sådant fall skulle det strängt taget bli nödvändigt huru att avgöra, stor
del av Tysklands stâirkta konkurrens beror på dessa förhållanden och huru
stor del på valutadumping.
Under sådana omständigheter föreligger fara för
att valutadumpings-
skyddet blir för högt tilltaget 00h sålunda hindrar berörda omläggning.
Men det är livsfråga för Sverige åstadkomma om en att skydd mot
valutadumping, bör denna fara väcka betänkligheter, och detta så
mycket mindre som även under normala förhållanden det lämpligt. är att den ifrågavarande omläggningen inom den svenska industrien sker
brådstörtat och ännu mindre detta sker under att abnornia omständig-
heter.
Samma regler böra tillämpas i princip beträffande det fall, då jämte
valutadumping vanlig dumping föreligger beträffande viss Ofta,
en vara. väl oftast blir det dock mycket svårt att avgöra, så fallet, om resp. vilken andel i det för låga priset faller på dessa faktorer. envar av Av vad hittills anförts torde bl. framgå, att skydd valutaa. om mot dumping är vital betydelse för Sverige, möjligheten av att skyddet icke
kan bli exakt riktig storlek icke spelar någon av avgörande roll. Blir
det för lågt, gör det alltid dock nytta, blir det för högt., skadan är relativt sett stor; med hänsyn till det fallet senare är att beakta, att
det är importen endast från valutadumpande land skulle som ibehörigt
hindras, vilket mildrar verkan.
Detta jämte andra här berörda ovan omständigheter innebär, att
skyddet behöver bli så växlande storlek, av som enligt kommitténs
stränga krav skulle bli nödvändigt, utan tullar användas såom ex.
som skyddsmedel, kunde de göras relativt litet variabla. Därigenom
undanröjes del de lagstiftnings- och förvaltningstekniskzi en av svårig-
heter, äro förenade med skydd valutadumjiing. som mot
Valutadumpingens menliga. verkningar lrabba dels för hemmamarknaø
den arbetande svenska nåirincrsrrrenai dels ortiøzidustrierrøza. ex Det är b b 7 emellertid icke lika lätt att skydd åt iortmdustrierna. 0e ex mot valutadum in v e å andra .i 3a. länders marknader att sk dda de for hemmamarknarlen som Y . G566. T. T. X. 9
arbetande svenska näringsgrenarna. Det sker lämpligast
senare genom att hindra valutadumpingens prissänkande, verkan att göra sig gällande
på den svenska hemmamarknaden.
Skydd för exportinilustrierna mot valutadumping på de utländska importmarknaderna kan endast ske exportpremier, direkta eller indi-
genom rekta. Men exportpremier kimma ibland framkalla repressalier och åiroi allmänhet väl sedda. De äro heller fullt lämpliga skyddsmedel mot valutadumjiing. Detta framgår tydligt jämförelse med sättet
av en för skyddet den svenska hemmamarknaden. Ett tänkbarlä sätt att
av skydda. denna mot valutadumping vore att ge de för denna marknad ;irbetande svenska nåtringsgrenarna produktionspremier, men detta vore ett olämpligt medel, enär det bl. skulle påskynda den valuta-
a. av dumpingen framkallade :illmänna prissänkningen. .Exportpreinier verka zmellertid beträffande de utländska 1n:irk11ader11a i samma. riktning som nyssnämnda produktionspremier.
Om intet skydd 11101:valutadumpingen ägor kommer de svenska
rum, exportindustriernas ställning att bli följande. Valutadiimpingen försvårar avsiittningen deras produkten i utlandet och leder till en prissåinkning
av på. dessa minskar deras produktionskostnader.
men
Infijres i Sverige skydd för hemmamarknzulen utan att export-
1111 industriernas valutadumpingen förorsakade avsättningssvårigheter i
av utlandet avhjälpas. komma expertinclustrierna i ett sämre läge än de för liemmamarknaden arbetande industriernri. Det är lärför påkallat, att exportindustrierna åtminstone erhålla kompensation för den fikade belastning, skyddet för hemmamarknaden beredes dem, så
som genom att. deras ställning blir densamma innan nämnda skydd infördes.
som
Detta kan ske på olika sätt, oeh medel till kompensationens betridande skulle ytterst tagas intäkten v21.l11tatul1z1ri1a. Såsom kompensations-
ur av former kunna ifrågakomma lå-igre exportfrakter till l-ands och sjöss med ersättning till fraktvförarna, oxportkrediter på lämpliga och billiga villkor m. m.
.Todbi°zrlrei.s'ställning bildar ett särskilt problem. Prissåinknin gen där beror endast i mindre grad 11-51vzmlutadumping från :Finland har dock Litgått sådan, huvudsakligen beror denna, utom på den allmänna
en men deiiationen. på, produktionsökningen samt indirekt på valutadumpingen, i den mån denna medverkat till depressionen. vilken bidragit till att minska avsâittniiigen jordbrukets alster. Sistnamnda inverkan skulle
av försvagas införande skydd mot valutadumping vilket då ock
genom av skulle galla Finland. Men valutadumpingsskyddet för industrien skulle inverka försämrande på jordbruket liksom på exportindustrierna. En kompensation för jordbruket vore därför motiverad.
Den beredskapslzigstiftning, här ar i fråga, skulle träda i kraft som först i den mån det befunnes, att skydd mot valutadumping för ar Sveriges näringsliv vital betydelse. av Om detta redan är fallet, iir Omtvistad fråigzi. Med hái till nu en nsyn denna punkt må följande anföras.
Betydelsen av valutadunipingens inverkan på ätt. lands näringsliv är mycket olika under olika förhållantltwii. Den kan vara i det hela nyttig, den kan betydelselös och den kan skadlig, ja., verka vara vara rent förödande. Utan att kunna eller amna försökai uttömmande behandla detta annie, vill håtr beröra några. relevanta förhållanden.
En viktig faktor är i vad mån andra länder skyddat: mot valuta-
dinnpingen, enåii i samma mån valutadumpingens verkningar allt mer inriktas mot de länder. vidtagit skyddsâtgâirder. I detta fall som kan Valutadumpingen .även under normala konjunkturer verka högst
skadligt. Om ett lands näringsliv befinner sig i stark l1gko11jui1kt-u1, kan en valntadiiniping verka våilgörande att hejda högkonjunkturens genom utveckling och få denna att tidigare avstanna.
Om åter lOIHIESSlOHråder i ett lands näringsliv. kan Sixten icke sa en stark valutaduniping inverka mycket skadligt att skärpa och förgenom länga depressionen med less följder: inskiütnkning eller inståillantltz av naringsdrifteii, letlation m. m. .År leprcssion förenad med en en stark dellation. skâirpes den Inenliga verkan valutadumpingen, och detta iir synnerligen betänkligt, då av i och för sig deflationen är ett nlycket större ont än inflationen, den enär ar áignad att förlama före,t-.tgsa111l1ete11. När deñation intrader, det en är dåirför överhuvud av största betydelse att få densamma avstannad. Men då också jiåkallzlt, att alla medel kunna bidraga till detta som máls vinnande användas. aven verkan vart och ett dessa om av av medel för sig icke är stark. Sett den synpunkten, d. såsom ur v. s. ett led i mångfald Inedel mot deñationen, skyddet en ar 11101 valutadumjiingtsn icke någon quantité negligeable. Dáirvitl är att erinra att valutadumpingen främjar deflationen icke om blott storleken den import den framkallar, såsom genom av som utan, kommittén i sitt utlittznutlt: den 22 november 1921 sid. 16-17 omnamner, redan sin psykiska inverkan på köjpztrna. den genom genom förwråintaii lägre franltida priser. valutadumpingen framkallar. om som Även denna förväntan när uppfylles, har den dock hunnit utöva sin inverkan i prissänkantle riktning.
Det ziterståir att behandla frågan .s-/itg/ddsmeøileøzmot valutadzøøøzpiøzg om och dessas handhavande.
Såsom. sadana huvudmedel kunna komma ifråga valutatullai och import.reglering.
I det föregående har redan, ehuru mer i förbigaende och aintydningsvis, berörts, att valutadumlüingen kan ha trenne verkningar.
Den leder till en sänkning av varupriseiüia.
Den kan leda till att importen av de utländska v-arorna fjkas Otfll pa detta sätt undâzntrétnger svenska och fr-amk-allar inskiankning
varor en av nåtringsdriften.
Även importen utländska ökas, kan valutadunipingen
om av varor leda till att svenska näringsgrenar måste pa grund de utländska
av varorna-Ls låga priser inskränka sin verksamhet, emedan avnämarna
uppskjuta sina inköp i avvaktan på att de låga priserna på de utländska varorna skola komma att nedtryeka misernzt :även de svenska
Vau-erna. Men när de svenska varornas priser lärefter sjunkit, inträder en
ny sänkning av de utländska. varornas priser o. s. v.
Såsom ovan nämnts, avspeglas valutadumpingens vrerkning-ar pä olika sätt., alltefter som den är oreglerad eller reglerad.
Är den oreglerad, så att den starka. växelkursstegringeri far framkalla en hastig stegring av vetrupriserna i landet med valutadumpingen, bliva till en början inköp av landets varor i synnerligen hög grad förnmnligat för utlandet, vilken förmånlighet dock relativt hastigt försvinner
genom aftt berörda varupriser hastigt stiga. Men i allmänhet har detta till följd, att exporten till de mycket låga prisernaa blir så stor, i det att dels inom landet uppstår en spekulation på. prisstegring och plavering av kapital i varor, vilket leder till lagring varor och hastigt minskar
av utförseln, dels staten inskränker Iitförseln för att landet mai..a alltför mycket blottas pa varor.
Att eliminera verkan av en dylik kattztstiofzil händelse genom valutatullar är en kinkig uppgift, emedan dessa tullar då borde bli mycket
av växlande storlek och regleringen av lossa för övrigt skulle bli svär att verkställa. skulle troligen ett temporärt importförbud mot vissa varor visa sig vara lämpligare än tullar, överhuvud skydd mot lenna
om valutadtlmping anses behövlig.
Är valutadumpingen reglerztd såsom i ,lyskland och detta fall är
w det som huvudsakligen är att lägga till grund för lll1211l(l0ii:LV skyddet: mot valutadumping kunna bådar lossa medel i1njcitrigle1i11g 00h
-w valutatullar komma ifråga.
-
För bestämmande av valet mellan lessa bada medel är det låinipligr att undersöka, huru zinvåmdningen av vart och ett av dem i detalj skulle
te sig.
I. Vøzleøtalzø/Zar.
initiativet till palaggzivnde, eller ändring avskaffande deSSit tullar av
tages av valutaniimndon, ehuru naturligtvis detta initiativ kan föranleda-S
av framståillningzn från intresserade, utan rätt för dessa att fordra men
något beslut nämnden, hetta skulle av anar kunna bli allt för betungande
oeh .även i zindra ;avseenden
vore olämpligt.
llullzirnas storlek utmäües med hänsyn till de här ovan Omnämnda.
grunderna och med beaktande lärvid dels gällande av priser i Sverige
dessa dessa prisers betydelse i frågat xraror, om upprätthållande av
naringsgreaieiis drift och räntabilitet med hänsyn samt tagen till de in-
tressen, som menligt heriplrais dessa prisers höjning. av
Nämnden behöver naturligtvis ett omfattande underlag uppgifter av lmträffaxide priser mh leras tillråieklighet, varuinförselns ändringar under
töregziende tid ml i förhållande till tiden före kriget. Närmare an-
givande detaljer migáiende denna av punkt oeh sättet för dessa uppgifn-rs ;inskaffzinçle tionde icke här
vara behövligt.
na iag håirefter övergår till frfigzui
om förutsattninga1na för valuta-
tullarnzis förmågan att fylla sin uppgift att hindra dels att från varor valutzulumpantle länder säljas till för låga priser, dels eventuellt att im-
porten av lessa blir för stor, fortfarande varur tar Tyskland, såsom
varande let enda landet med valutadumping i skala, större som exempel.
Jag erinrar liirviçl att Tyskland har två om, prisnivåer, en inre, lägre
prisnivåi för försäljning inom och högre lluvskland en exportprisnivå, för
försäljning till utlandet, oeh att de resp. exportvaiwJriias priser lärvid
kunna. hållas så. laga, erfordras pass som för att få vederbörlig avsättning
i utlandet, d. desto lägre v. s. större axisättning önskas. av resp. vara Därvid kan önskningsniålet lietrâiiffande aivsättningen i utlandet vara olika
för olika och sålunda exportprisernas höjd varor regleras lärefter. Ett
jvtterligare moment i denna reglering att är, aXpOrtmåingden begiünsas;
:uinars skulle de högre expoi-tpriserna öka. experten oeh leda till höjning
av den inre prisnivairi, vilket vill undvika. man
Valutaizullzuaia. borde. för att fylla sin uppgift, tillt-aigas stora., au
de tillvagahragte dels erferdierlig prishöjd på
resp. tyska i Sverige, varor dels önskvåtrd begrävnsning importen av av resp. tyska varor till Sverige.
Lyckas det att v-alutzttullarn-a, så de fylla dessa avpassa att uppgifter,
let emellertid möjligt, att Tyskland ändrar sin prispolitik, d. sänv. s. ker sina cexjiortpriser för att eliminera verkan av de svenska valutatul-
larna på. de tyska priser och avsättning i varornas Sverige. Det kan
även handa, att, oberoende härav, de tyska varornas exportpriser
åindras. I hada fallen borde de svenska valutatullarnas storlek andras i
vederbörlig riktning.
Kriterier på behovet därav aro dels de tyska exp01t1prise111zts ändringar, ifall kännedom om dessa kan ernås sig genom organet i Tyskland
vare eller eventuellt genom âläggande, för importör att uppge inlcöpspriset i Mark på, de honom infördai dels den tyska importens storlek
av varorna, och de tyska varornas försäljningspriser i Sverige.
láhnellertid skulle det kunna handa, att lotta sätt valutatullarnal hleve allt/för varia.lla.
Valutatullztrnas vanskligheter kunna emellertid aldrig till fullo overvinnas, men, om det iir oundgáingligt. att skydd mot xtalutzitlumping heredes den svenska nåiringsverksztmheten och detta Inal kan nas utan valutatiill-ar, iir tillvaron dessa brister giltigt skäl för att förkasta
av dessa tullar.
II. Iiiaporiroglvriny.
Dennas huvudsakliga innehiiixl iir, att den direkt begränsar importen från l1il1la1ll1il för v-alutaduniping och lärigenom avser att hindra demoraliseriiigeii, prisbildningen på den svenska marknaden. lf"i lotta
av iitndamål måste importens begränsning tilltagas så. att detta syfte nfis, varken mer eller mindre..
Skillnaden mot Valutatullar sålunda den, att importreglering reglerar importens storlek oeh dåirigtanom prishildniugen, under det att valutatullarna reglera prisbildningen och därigenom importens storlek. Kriteriet
att importregleriiig uppnått sitt syfte ligger i verkan prisbild-
en ningen, medan betråiñande valutatullztrna hänsyn måste tagas blott till denna, utan ock till importens storlek.
I det nämnda avseendet finnes det sålunda icke någon våisentlig
nu olikhet mellan de bilda medlen.
Men i avseende förmågan att lÖsâl sin uppgift föreligger en våisentlig skillnad till importregleringens favör, i det att dennas verkan icke :uberoende Tysklands OXp1t1'lSl)Olltlk. Skulle lluvskland såinlçzi sina
av Lsxportpriser, innebure detta under ordentligt skött in1portregleii11g blott
en fördel för Sverige. enär importregleringeii hindrar, att denna prissêinkning linge inliytáinde på den svenska prisnivån. Visserligen kan det ej, såsom redan nämnts, bestridas, att redan tyska anbud av varor till laga priser kunna påverkzt prisbildningen på. den svenska i11a1ki1:1de11, men detta iir möjligt endast under förutsättning, att :illmänheten bihringas den tron, att dessa anbud skola komma att leda till verkliga leveranser; men importregleringen hindrar denna tro :it-t uppstå.
Importregleringen iir sålunda ett Sankt mot för Sverige
vapen en fördärvlig prispolitik från de tyska Aussenhandelsstellenls sida, vilket saknas då valutatullari enbart komma till användning.
Men importregleringen i jämförelse
med valutatullarna behäftad med
en betydande svaghet därigenom att den positivt ingriper i näringslivets
frihet. Valutatullarnas ingripande består blott i påverka att motiverna
för de enskildes handlingztr lämnar dessas formella men frihet fullt intakt.
Importregleringen åter ingripei alltid i denna och kan senare gå ännu låingre, så. att den anordnar stzitsverksamhet, en som blott begränsar
utan även delvis und-antråinger de enskildes verksamhet.
Ämnet :illdeles Sir for vidlyftigt för att det skulle kunna nåiirmelseens vis nt1{mmands här behandlas. Blott några synpunkter må hiir berijrzrs.
Det får aldrig vid detta åiinnes behandling lämnas ur sikte, att |y'skla1il
statligt reglerat såväl sin export import, i vilken som reglering valuta-
dumpingen ingår såsom ett viktigt led. Gentemot denna reglering äro
let enskilda initiativet ooh den enskilda verksamheten i Sverige alldeles
för Ett förstâirkande dessa svaga.. av faktorer iir därför niidväntligt.
Kan detta icke åstadkommas valutatullair, måste
genom importreglering
tillgripas. Men naturligtvis bör detta, endast ske i den utsträckning.
som iir erforderligt. Härom torde visshet full endast kunna. nås genom den praktiska erfarenheten, lcnna återstår men ännu att förxvarva.
Harav torde följa, att den blivande
beredskapslagstiftningen bör byggas
på. båda medlen, importreglering och valutatullar. och så att den förra
tillgripes i den mån det antingen från början eller under tidens lopp visar sig nödvändigt att använda densamma. Genom att på detta sätt
under alla förhållanden ha importreghâring åtminstone i bakhåll, ökas
utsikterna för att valutatullarna skola få åsyftad verkan.
Icke utan betydelse iir därvid, att med hänsyn i till att Tyskland även
reglerar importen till sig och sålunda exporten från Sverige, den svenska;
importregleringexi kan användas för att aivvêirja för
Sverige skadliga
verkningar av Tysklands importpolitik.
Då här ställt importreglering och valuta-tullar i motsats mot varandra, har jag förbisett, att med
importtregleringen alltid måste för-
enas avgifter för importörerna, dessa avgifter men spela en annan roll
än valutatullarna, såsom den har förut lämnade
av framställningen fram-
Dessa avgifter motiveras fijrnämligast importen av att i fråga
skulle stå fri för lcunna bereda importörernir envar men fördelar pågrund
av deras importprivilegium.
David Ihnri/Ãvoiz.
; sänisbm . A
13°m.1153d9§'4f3é@$7iPrqii§lkh§ñsfähånmåâän Utredninggjangâêngel.défÖ-syigñsiåjfáoxjâhriááf aixiöár
:Aáfrspápnmälav Höijer;
v . L
Jámfêxáelslámeuaáçäjogubrükçtg,Lgiváçággxthg"
;DanmazjkgbçhgNprge:av %E.lÖHöiier.1
jänitganngäitkntüngar92x3 HfSiiGV-:jå
A
syçqsk{tx4ia,ktat§oå1itik18 6 91§{Äiav;
j ä
uuatandégahgaçnder näggiixdifgerengialççiiâiâitiil
Utlåtande valütairågan. V
angående ,jámvåvgsiräkteijnáé-fégléring,A
Utlåtande.
.
Utlåtande med förslag; nu förordning omjatgaraérVtigiisxyäaináLtisAáaüidL
valutadümping. 5 i z -" 7
, L g = v