Översikt av jordbrukets utveckling i vissa främmande länder 1871-1913

National Library of Sweden

H

b. C . /U STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1922 : 42 FINANSDEPARTEMENTET

TULL- OCH TRAKTATKOMMITTÉNS UTREDNINGAR OCH BETÄNKANDEN XV

ÖVERSIKT AV JORDBRUKETS UTVECKLING I VISSA FRÄMMANDE LÄNDER 187H913 PÄ TULL- OCH TRAKTATKOMMITTÉNS UPPDRAG UTARBETAD AV

ERNST HÖIJER

S T O C K H O L M 1 9

S t a t e n s o f f e n t l i g a u t r e d n i n g a r 1922. Kronologisk

förteckning.

Januari—Mars. Återfinnes å omslagen till u t r e d n i n g a r n a 1—17.

April—

November.

. Några iakttagelser från 1921 års riksdagsmannaval. Betänkande och förslag angående utbildningskurseAv E. v. Heidenstam. Norstedt. 20 s. J u . inom tullverket. Tullberg, viij, 143 s. F i . • Byggnadsarbetarsakkunnigas betänkande. 2. ArbetsUtredning rörande den s. k. Nyköpings kanal statistisk u n d e r s ö k n i n g rörande n y b y g g n a d s v e r k Meddelande frän Kungl. Kanalkommissionen. Nr 6 s a m h e t e n i Sveriges städer och stadshknandé samHasgoström. 69 s. 3 pl. K. hällen. Av B. Nyström. Norstedt. 208 s. S. Förslag till författningar angående handel med ocl . Järnvägsstyrelsens skrivelser till Kungl. Maj:t den import av utsädesfrö ävensom till omorganisatior 28 april 1922 med förslag till taxeändring samt den av frökontrollverksamheten m. m. Beckman 5 maj 1922 med y t t r a n d e över tull- och t r a k t a t k o m 131 s. J o . m i t t é n s u t l å t a n d e m. m. Sv. Tr.-aktieb. 22 s. K. Utkast till lag om visst tryggande av byggnads. Klimatets inverkan på byggnader vid västkusten. borgenärers fordringar, m. m. Tullberg. 51 s. J u . .Kungl. Byggnadsstyrelsens meddelande nr 1. Marcus. Redogörelse l'Hr de ecklesiastika boställena. 5. Värm13 s. K. As ££ il 1 ' 1 " A v H - Skoglund. Beckman, xlvii, . B e t ä n k a n d e med förslag till förändrad kyrklig in692 s. E . delning och organisation inom de till Kristianstads Betänkande och förslag rörande brandskyddsföreoch Malmöhus län hörande delarna av Lunds stift skrifter ocb Drdnandet av brandväsendet inom riHasggström. 392 s. E . ket. 7. Betänkande med förslag till Kungl. Maj:tsi . Tillägg till b e t ä n k a n d e och förslag betr. förrådsnådiga stadga angående skydd för människor vid v e r k s a m h e t e n vid marinen. Tullberg, vj, 92 s. F ö . brandfara inotn ipdusiriella arbetslokaler. Beckman . B e t ä n k a n d e rörande fiskerinäringens främjande. lo s. K. Hseggström. 95 s. J o . Flottans skolsakkunnigas betänkande 3 angående . U t r e d n i n g angående statsunderstöd för idrottens skolreglemente för flottan. 1. Skolor och kurser främjande. Tullberg, vj, 124 s. 1 kart. E . för sjömanskårens manskap. Tullberg, vi i 117 s Patentlagstiftningskommitténs betänkande. 7. För1 bil. F ö . slag till lag om r ä t t till tidnings eller tidskrifts 80 . Åtgärder mot; godsanhopning i tullpackhus m. m. titel m. m. Marcus. 54 s. H. G-eneraltullst\trelsens underdåniga u t l å t a n d e n över Om lappskattelandsinstitutet och dess historiska 1914 års tullkommissions betänkanden. 3. Marcus u t v e c k l i n g . Av Ake Holmbäck. Almqvist & W i k 101 s. F i . sell. 95 s. S. -12. B e t ä n k a n d e med förslag till lag angående kultur- 31, Supplement nr 1 till Sveriges familjenamn. Stat. repr.-anst. 12 s. E . m i n n e s v å r d samt organisation av k u l t u r m i n n e s vården. 1. Historik, memorial ang. minnesvårdens 32, Bilaga till Kolonisationskommitténs b e t ä n k a n d e . Redogörelser för inventering av odlingsjord. Av E n u v a r a n d e s t å n d p u n k t , u t l ä n d s k lagstiftning samt bilagor, viij, 483 s. 3 kart. 2. Förslag och motiv, Haglund. Centraltr. (2), 278 s. 11 kart. J o . xxnj, 197 s. Centraltr. E . 38. Förslag till reviderad lag om arbetstidens begränsning j ä m t e utredningar rörande arbetstidslagstift13. Högskolornas löneregleringskommittés betänkanningens verkningar och arbetstidsförhållandena i n o m den. 2. Fackhögskolor och övriga vetenskaplin-a vissa yrken. Norstedt. (2), 186, 109 * s. S. anstalter. Ha?ggström. vj, 193 s. E . 14. S t a t s m a k t e r n a och bränsleanskaffningen under ocb förslag avgivna av den av Kungl. Maj: t krigsåren. Av bränslekommissionen avgiven berät- 34. Betänkande den 31 augusti 1920 tillsatta kommitté för verkstältelse över dess verksamhet åren 1917—1921. Marcus lande av utredning, huruvida krigsdomstolarna i 353 s. H. fredstid k u n n a avskaffas. Marcus, vij, 224 s. J u . 15. Statistiksakkunnigas betänkande. Utredning och 1921 års fastigbetskreditsakkunniga. Betänkande ii förslag till åtgärder för m i n s k n i n g av kostnaderna 35. Utredning ocb förslag angående böjning av maximiför d e n officiella statistiken s a m t åstadkommande gränsen för den primära jordbruksfastighetskrediten. av en p e r m a n e n t kontroll över det statistiska arMarcus. 26 s. J o . betet m. m. Beckman, x, 367 s. F i . 16. Förslag till vissa ändringar i. bestämmelserna rö- 36. Tull. och traktatkommitténs utredningar och betänkanden. 11. Pappersindustriens produktionsförhålr a n d e j a k t och fågelskydd. 2. Ändringar i jaktlagen, landen. Av E. Bosasus. Tullberg, iv, 102 s. F i . fridlysningsbestämmelscr m. in. Marcus. 317 s. J o . 17. B e t ä n k a n d e och förslag rörande det akademiska 37. Underdånigt utlåtande med förslag till förordning angående tillverkning och beskattning av maltbefordringsväsendet. Lund, Beriing. 268 s. E . drycker m. m. Marcus. 143 s. F i . 18. Det svenska l a n t b r u k e t s produktionskostnader. 1 Tulloch traktatkommitténs utredningar och betänBokföringsåret 1919—1920. Av L. Nanneson. Medde- 38. k a n d e n . 13. Den svenska kautscbukindustriens utl a n d e från Kungl. Lantbruksstyrelsen nr 240 VCNr 6 veckling 1890—1913. Av B. Ohlin. Marcus, iv, 38 s. F i . 1922). Norstedt, vj, 125 s. J o . 19. B e t ä n k a n d e med förslag angående arrendators r ä t t 39. B e t ä n k a n d e med förslag till förordning om motorfordon j ä m t e därmed s a m m a n h ä n g a n d e författtill e r s ä t t n i n g för elektrisk anläggning. Tullberoningar samt till stadga om trafiken å vägar och iv, 29 s. J u . 20. Mellanbandssakkunniges b e t ä n k a n d e ang. olägenhegator. V. Petterson, viij, 254 s. 4 bil. K. t e r n a vid m e l l a n h a n d s s y s t e m e t inom livsmedels- 40. Tull- och traktatkommitténs utredningar och betänkanden. 12. Margarinindustriens utveckling med h a n d e l n . E k l u n d . 295 s. J o . 21. Om r ö s t s a m m a n r ä k n i n g vid k o m m u n a l a val enligt särskild hänsyn till förhållandena före världskriget Av J. Lublin. Tullberg, iv, 184 s. F i . l a g a r n a den 9 j u n i 1922. Av E. v. Heidenstam. B e c k m a n . (4), 51 s. S. 41. Tull- och traktatkommitténs u t r e d n i n g a r och betänkanden. 14. Huvuddragen av det svenska j o r d Kolonisationskommitténs b e t ä n k a n d e 1922. Förslag till kolonisatiou å k r o n o p a r k e r i Norrland brukets utveckling 1871—1919. Av A. Sjöström. och D a l a r n a j ä m t e förslag dels till u t s t r ä c k t tillämMarcus, iv, 120 s. F i . pande av intensivt skogshruk å de norrländska kro- 42. Tull- och traktatkommitténs utredningar och betänn o p a r k e r n a dels till kraftigare befrämjande av egnakanden. 15. Översikt av jordbrukets u t v e c k l i n g i h e m s b i l d n i n g å enskild jord i Norrland. Centraltr vissa främmande länder 1871—1913. Av E r n s t Höijer. (2), xvij, 433, 133, 112 s. 1 kart. J o . Marcus, iv, 89 s. F i . Anm.

Om särskild tryckort ej angiyes, är tryckorten Stockholm. Bokstäverna med fetstil utgöra b e g y n n e l s e Jo. ungars ,Tarje d e p a r t e m e n t .

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR

1922:12

FINANSDEPARTEM E NTET

TILL- OCH TRAKTATKOMMITTÉNS UTREDNINGAR OCH BETÄNKANDEN XV

ÖVERSIKT AV JORDBRUKETS UTVECKLING I VISSA FRÄMMANDE LÄNDER 1871-1913 PÅ TULL- OCH TRAKTATKOMMITTÉNS UPPDRAG UTARBETAD AV-

ERNST HÖIJER

STOCKHOLM

1922 ISAAC MARCUS' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG

TILL

KONUNGEN.

Tull- och t r a k t a t k o m m i t t é n s tullavdelning får härmed i underdånighet

överlämna

en på avdelningens uppdrag av byråchefen i

kungl. statistiska centralbyrån, fil. doktorn Ernst Höijer utarbetad

IV

översikt av jordbrukets utveckling i vissa främmande länder 1871 —1913. För arbetets innehåll samt däri uttalade uppfattningar är författaren ensam ansvarig. Stockholm den 23 oktober 1922. Underdånigst K. A. FRYXELL. H. THEMPTANDER.

Karl

Amark.

ÖVERSIKT AV JORDBRUKETS UTVECKLING I VISSA FRÄMMANDE LÄNDER 1871-1913 PÅ TULL- OCH TRAKTATKOMMITTÉNS UPPDRAG UTARBETAD AV

ERNST HÖIJER

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid.

1. Norge

•

2. Danmark

*• °

3. Finland

4. Tyskland

5. Nederländerna

^®

6. Belgien

•*'

7. Storbritannien

«*"

8. Frankrike

°6

9. Schweiz

10. Ungern Bilaga.

83¶Tullsatser

1870—1913

å jordbruksprodukter

i ovanstående

länder

åren 89

1. Norge. Till följd av det norska landets geologiska beskaffenhet har jordbruket i falurforNorge alltid intagit en mera undanskjuten ställning än i grannländerna llåi an enSverige och Danmark. De norska fjällen och ödemarkerna upptaga en stor del av landets yta, de stora skogarna likaså, och endast en mindre del av landet är av den'beskaffenhet, att den ägnar sig för jordbruk eller boskapsskötsel. Av Norges hela landareal utgöra icke mindre är 69 % impediment, 23 % skogsmark, 6 % ängar och betesmarker samt endast 2 % odlad jord. Landets topografiska beskaffenhet är därjämte sådan, att den odlade jorden ligger starkt söndersprängd i den oländiga terrängen. Sammanhängande fält, som medgiva jordbruk i större skala, förekomma endast i landets sydöstra delar invid Kristianiäfjorden och omkring sjön Mjösen. Till dessa trakter, där jordmånen i allmänhet tillika är ganska bördig, är landets huvudsakliga spannmålsproduktion lokaliserad. I övriga delar av landet åter spelar denna gren av jordbruksnäringen en mycket underordnad roll vid sidan av kreatursskötseln, och i norra Norge såväl som i de inre, högst belägna delarna i övrigt kan på grund av det hårda klimatet knappast någon spannmålsodling bedrivas. . Nederbörden är i landets västra kusttrakter mycket stor, t. ex. i Rergen i årligt medeltal 1 856 mm., men avtager därefter inåt landet och är i Östlandet ungefär lika stor som i angränsande delar av Sverige. Det norska jordbruket har under den här behandlade tidsperioden endast i\aiåtnjutit ett mycket obetydligt tullskydd. Ar 1869 reducerades spannmåls- skydd.1 tullarna avsevärt, så att de utgjorde för vete 0.4 7 kr., för råg 0.13 kr., för korn 0.14 kr. och för baljväxter 0.2 3 kr. per 100 kg., varjämte havren redan år 1866 blev fullständigt tullfri. För vete sänktes tullsatsen år 1872 ytterligare till endast O.12 kr. per 100 kg. Efter en del mindre förhöjningar 1 tullsatserna för vete, råg, korn och baljväxter i början av 1880-talet höjdes vetetullen år 1896 till 0.6o kr. per 100 kg., varemot rågtullen helt och hållet borttogs. Vid den allmänna omläggning av de norska tulltarifferna, som genomfördes år 1905 och som gav ett ökat tullskydd åt den norska industrien, vidtogs däremot ingen annan förändring i spannmålstullarna än att havren, som förut varit tullfri, belades med en tull av 0.4 o kr. per 100 kg. De här anförda tullsatserna äro så låga, att de knappast ha någon som helst betydelse som skydd för den norska spannmålsodlingen utan endast som finanstullar. Däremot har kvarnindustrien skyddats av en mjöltull, som sedan 1896 för vetemjöl uppgått till 2 kr. per 100 kg. Jordbrukets animaliska produkter voro ända fram till år 1897 till allra största delen fria från tull. Vid den under nämnda år vidtagna omarbetningen av tulltaxan infördes mindre tullsatser på flertalet animaliska produkter, och dessa satser höjdes ytterligare något år 1905, men dessa förändringar voro dock icke större, än att även denna gren av det norska jordbruket kan sägas åtnjuta endast ett svagt tullskydd. Så är exempelvis smörtullen sedan år 1897 endast 15 öre per kg. och var därförut ännu lägre. 1

Se närmare bilag-fin, sid. 89.

6¶NORGE

Den odDet norska jordbruket var i gamla tider, i likhet med det svenska, inrikdenVan \&t doe,ls P ä P™duktion av säd från den egentliga, till sin omfattning obetydvändniny. h § a ak erjorden, dels på kreatursskötsel, baserad på avkastningen från myrslogar, naturliga ängar och andra betesmarker, varpå i Norge fanns mycket god tillgång. Ett på dylikt sätt bedrivet jordbruk medgav emellertid endast ett ytterst extensivt utnyttjande av jorden, men medförde icke desto mindre, att åkerjorden blev utsugen och dess avkastningsförmåga alltmera nedsatt! hedan vid tiden för denna undersöknings början, eller omkring 1870, hade emellertid en begynnande förskjutning inträffat i jordbruksproduktionens riktning med övergång från ensidigt sädesbruk till koppelbruk med fleråriga vallar. Denna förändring, som otvivelaktigt innebar ett stort framsteg, medförde genom den ökade fodertillgången ett starkt uppsving i kreatursskötseln medan spannmålsodlingen relativt sett förlorade i betydelse. Sedan under 1870- och 1880-talen det starka prisfallet på spannmål ytterligare tillkommit som ett direkt hinder för en lönande spannmålsodling, kom jordbruksnäringens tyngdpunkt att ännu mera förskjuta sig i den redan angivna riktningen, även om den av prisfallet framkallade stora europeiska jordbrukskrisen till sma verkningar i Norge icke synes ha varit av mera genomgripande natur. h örst vid tiden omkring sekelskiftet synes inom det norska jordbruket en förändrad uppfattning ha börjat framträda, som påyrkade en återgång till ökad spannmålsodling samt överhuvud taget en ökad intensitet i jordbrukets skötsel. Den här i korthet antydda utvecklingen av det norska jordbruket belyses i någon mån av tab. 1—5, ehuru den äldre norska jordbruksstatistikens ofullständighet gör det svårt att i siffror mäta de inträffade förändringarna. Av tab. 1 framgår emellertid, att spannmålsodlingen sedan 1870-talet befunnit sig i tillbakagång eller stillastående, så att den totala spannmålsarealen ar 1907 var mindre än år 1875. Endast havreodlingen har under denna tid gått framåt, medan särskilt korn och blandsäd gått starkt tillbaka. I stället har den del av åkerarealen, som användes för foderväxter, under samma tid vuxit från 321 000 till 507 000 hektar. Slutresultatet av det norska jordbrukets utveckling på växtodlingens område framgår av de i tab. 1 meddelade procenttalen över varje växtslags relativa andel av hela åkerarealen år 1907. Brödsädsarealen upptog endast 2.7 % och hela spannmålsarealen endast 23.3 % av åkern, emot resp. 13.7 och 46.9 % i Sverige vid samma tidpunkt. I stället upptogo foderväxterna i ^orge icke mindre än 68.5 % men i Sverige endast 35.9 %. Av dessa relativa tal torde med tillräcklig tydlighet framgå den väsentliga olikheten mellan det norska och svenska jordbrukets karaktär. S f6rbru°kh SJördesiffrorna i tab. 2 giva samma intryck av den norska spannmålsning av W?^1™™8 stillastående eller tillbakagång. Då befolkningen under samma spannmål. tl( ? betydligt vuxit i antal och tillika förbrukningen starkt ökats, har följden blivit, att den inhemska spannmålsproduktionen blivit alltmera otillräcklig for landets behov. Såsom tab. 3 utvisar, utgjordes ännu under första hälften av 1870-talet omkring 7 3 av den obetydliga veteförbrukningen av inhemskt vete, men sedan denna tid har förbrukningen femdubblats, medan landets egen veteproduktion varit så gott som oförändrad, varigenom följden blivit, att för treårsperioden 1911/13 icke mindre än 94 % av veteförbrukningen måste importeras. I samma riktning ha förhållandena utvecklat sig i avseende på rågen, ehuru förbrukningen av detta sädesslag icke vuxit lika hastigt och den inhemska rågproduktionen därför kunnat bibehålla sin ställning bättre. Av havre fanns under 1870-talet ett mindre exportöver-

NORGE.

skott, men även detta har trots den ökade havreodlingen förbytts i importöverskott. De i tab. 4 meddelade uppgifterna angående antalet kreatur på den norska Kreaturs sk sel landsbygden synas knappast stå i överenstämmelse med det tidigare gjorda ^ påståendet beträffande kreatursskötselns starka utveckling på spannmålsodlingens bekostnad. De flesta kreatursslag visade nämligen under tiden från 1875 till 1900 en icke obetydlig tillbakagång till antalet och först från och med sistnämnda år framträder en tydlig ökning. Så minskades antalet kor från 735 785 år 1875 till 685 570 år 1900, men ökades därefter till 695 352 år 1907, en ökning, som var ännu starkare under åren fram till världskrigets utbrott. Här gäller dock, att uppgifterna om kreaturens antal vid olika tidpunkter ingalunda få tagas som ett mått på förändringarna i kreatursskötselns utveckling. Vid tiden för undersökningsperiodens början stod nämligen kreatursskötseln kvalitativt sett mycket lågt. Kreatursstammen var visserligen i förhållande till åkerarealen ganska stor, men då kreaturen i större delen av landet under sommaren fingo hämta sin föda på sätrarna och under den kalla årstiden huvudsakligen hålla tillgodo med det sparsamma foder, som samlats från långt avlägsna myrslogar och ängar, blev följden, att djuren i stor utsträckning blevo svältfödda och lämnade synnerligen klen avkastning. Under 1800-talets sista årtionden inträffade emellertid en grundlig omläggning av kreatursskötseln. Fodertillgången på sätrar och andra utmärker utnyttjades icke längre i samma utsträckning som förut, vilket föranledde en tillbakagång i kreaturens antal, men samtidigt förbättrades utfodringen högst avsevärt genom den ökade foderproduktionen på den odlade jorden. Resultatet av denna utveckling blev visserligen, som nämnt, en tillfällig minskning i kreatursantalet, men i stället en stor förbättring av kreaturens kvalitet och ökning av deras produktionsförmåga, som säkerligen mer än uppvägde tillbakagången i antal. 1 Ett tecken på starkare omsättning inom nötkreatursstammen och därmed en förbättring i dess kvalitet är den betydande ökningen i ungdjurens antal trots den samtida minskningen i koantalet. En gren av kreatursskötseln, som kvantitativt har gått framåt även under periodens första del, är svinskötseln. På de 32 åren från 1875 till 1907 ökades antalet svin från 97 977 till 157 695, eller med omkring 60 %. Ökningen fortsatte fram till världskrigets början, då en tillbakagång omedelbart inträffade, som redan under år 1914 reducerade svinstammen med en tredjedel. Även beträffande svinskötseln gäller för övrigt, att fläskproduktionen på grund av förbättrad utfodring och snabbare omsättning inom svinstammen ökats betydligt starkare, än som synes framgå enbart av uppgifterna om svinantalet. De i tab. 4 b meddelade uppgifterna angående det relativa antalet kreatur visa, i jämförelse med motsvarande tal för Sverige, att kreatursstammen i Norge är åtskilligt större i förhållande till jordbruksarealen än i Sverige; 1 Enligt Statistiske oversigter, utgit av det Statistiske Centralbyraa, 1914, ökades under perioden 1875—1907 den genomsnittliga slaktvikten per djur: för oxar från 123.0 till 150.9 kg. » kor » 102.0 » 117.8 » » får » 16.0 » 20.6 » » svin » 102.0 » 115.2 »

Mjölkproduktionen per ko angives i samma arbete sålunda: År 1865 1875 1890 1900 Liter 951 1091 1172 1279

1907 1394

8¶NOEGE

pa 1 000 hektar åker och äng kommo i Norge 1 271 nötkreatursenheter, men däremot i Sverige endast 694. I förhållande till landets hela invånarantal ar likväl den norska kreatursskötseln något underlägsen; antalet nötkreatursenheter på 1 000 personer var i Norge endast 601 emot 639 i Sverige. Jförs°etav , ? e . \t&h: *5 ™ e d d e l a d e uppgifterna angående in- och utförseln ådagalägga, animaliska att anda från början av 1880-talet förekommit en betydlig införsel, huvudprodukter sakligen från Sverige, av levande nötkreatur, som under periodens senare m. m. år uppgått till c:a 15 000 djur årligen, samt' av kött. Likaså importeras icke obetydliga kvantiteter fläsk (från Amerika), varemot den under 1870och 1880-talen förekommande importen av levande svin numera upphört Den under de två sista årtiondena före världskriget rätt omfattande importen av talg och oleomargarin har haft till huvudsaklig uppgift att skaffa råvaror åt den inhemska margarinindustrien, vilkens produktion något överstiger landets eget behov. Av smör infördes under 1870- och 1880-talen 20—30 000 deciton netto, men sedan nämnda tid har denna import så gott som helt upphört; i stället förekommer numera ett exportöverskott av smör på omkr 10 000 deciton årligen. Även om Norge i fråga om jordbrukets animaliska produkter icke i så hög grad som beträffande spannmålen för sitt eget behov är beroende av import, är dock den inhemska produktionen av förstnämda slag av livsmedel icke heller fullt tillräcklig. Norge har emellertid bättre förmått uppehålla sin relativa självförsörjningsförmåga beträffande animaliska än vegetabiliska livsmedel. Tab. 1. Ar

i Vete: Råg Korn Havre

1875 1890 1900 1907 x 1910 '1915

Foder- Andra ^' Arter All säd Bot växtsad frukter växter slag B1&

Areal, i 1 000 heklar 4. G 15.1 57.0 92.5; 21.1 4.4 13.» 51.8 97.8; 14.2 5.1 13.1 39.5 97.4 7.o 5.0 15.0 35.9 106.3! (i. 2 5.0 Ib.i 36.1 108. a 6.1 5.5 19.5 39.4 123.8 6.2

1 procent 1907 0.7 2.o 1

Åkerjordens användning.

av 4.S

åkerarealen 14.41 0.8

•

376 l

740 7

• i 361.2 355.4 348.5

48.s

Summa L w . ä F o d " spannmål P o t a t l s ™*; frukter

Hö

Halm

4.8 195.1 3.6 185.6 •J.'.i 165.6 4.2 172.6 4.1 175.3 l.i 198.5

36.8 40.0 38.8 49.2 51.7 56.5

507.2 530. i 539. i

6. G

0.1 O.G

Hel- l<3 Naturträda Summa åker lig mg

321.3¶Avser endast landsbygden.

Tab. 2. Är

1871/75 1886/90 1896/00 1901/05 1906/10 1911/13

Vete ' Håg 75 72 91 78 83 84

249 240 227 212 231 251

S k ö r d e n , i 1 000 d e c i t o n .

Korn

Havre Bland- Arter säd

1036 967 773 685 659 675

1548 1660 1 668 1380, 1 585 1 800

388 274 j 143 142 1 115 114

69 62 49

•

3 365 6 040 '. • 3 275 6 0 7 8 l 2 951 ! 5 735 ' • 5 480 | 5 605 2 985 6 734 ! 3 128

25 670 i 26 171 ! 30 318 ! 29 028 5 513

i)

NORGE Tab. 3.

Skörd och f ö r b r u k n i n g av v e t e , r å g , k o r n och h a v r e .

R ft g Fört» rakning Förbrukning InförselInförselöver- Utsäde per inSkörd över- CTtsäde per in- Skörd skott vånare skott vanare kg. 1 000 dt. 1 000 dt. 1 000 dt. I 000 dt. kg. lOOOdl. 1000 dt. 11000 dt. 11000 dt. V

Arligen

e

214 417 737 861

10 10 11 11 11 11

75 + 149 72 + 355 91 4- 657 78 + 794 83 + 950 84 + 1 168

1871/75 1886/90 1896/00 1901/05 1906/10 1911 13

t

1022 1 241

Il

K Ärligen

1 608 2 255 2 873 3 031 2 905 2 595

90.4 113.8 131.1 132.4 123.4 106 4

a

Förbrukning Förbrukning InförselInförselöver- Utsäde per in- skörd över- Utsäde per inskott vanare ekotl vanare I (»00 dt. 1 000 dt. 1000 dt, 1 000 dt. kg 1 000 dt. 1 000 dt, f ooo dt. 1 Ooo dt., kg

1871/75 1886/90 1896/00 1901/05 1906/10 1911/13

skörd

1162 + 408 i 1 059 + 574' 820 + 1 040; 742 + 1273 705 + 1172 720 + 888

1430 1510 1769 1924 1792 1 527

140 123 91 91 85 81

Tab. 4 a.

1810 1843 1763 1464 1653 1880

80.4 76.2 80.9 84.1 76.1 62.6

- 52 — 9 4- 98 + 137 + 182 + 155

267 264 230 230 235 239

1491 1 570 1631 1371 1 600 1 796

83.8 79.2 74.6 59.9 68.0 73.6

A n t a l e t k r e a t u r på l a n d s b y g d e n . Nötkreatur

Hästar År

21 19 19 19 22 24

12.0 249 |+ 1 380 21.0 240 + 2 034| 33.7 227 i + 2 665! 37.6 212 !4- 2 838; 43. i i 231 + 2 696J 50.9 251 + 2 368|

Oxar o :i ar och Under Summa tjurar (över däröver 3 är 2 är)

Kor < Ungnöt och Summa (över 2 år) kalvar

Får

Getter

97 977;1 302 092 1875 115 617 31857 147 474; 24 588 735 785249 521 1 009 894 1 682 934 322 224 117 109j1 252 204 271 696 [700 969J284 910 999 484 1 414 497 125 242!18 592 143 834: 13 605 " / i i 1890 ! 685 570 247 516 945 559 997 357 214 046' 161794 1199 321 s / n 1900 128 54935 567 164 llfti 12 473:695 3521315 787 1022 387 989 561222 217 157 695 1 243 823 134 830 26 915 161 745| 11 248 8 1 / l s 1907 136 692(27 088 163 780i| 14 778723 325 350 532 1088 635 1 391 168295 777 307 308 1379 315 80/,! 1907 • 1133 613 1398 383;287 686 333 709 • 167 714 30 ,. 1910 228 117 1434478 / •' 1914 146 382|36 050182 432' 18 580791 986! 335 708 1146 2744 326 850236 805 208 522 1 411945 31", | 148 700 37 517 186 217!! 13 800 776 975 329 742 1120 517 1 329 559'240 303 BO/9 1915 Tab. 4 b.

Relativa antalet kreatur.

Antal kreatur på 1 000 hektar åker och äng Ar

'fl 1907

Nötkreatur

Jarav

Hela landet. 157 993

661 Får

1 265

|

Getter

svin

289¶Antal nötkreatursenheter på 1 000 på 1 000 på 1 000 hektar hektar invånare åker o. äng åker

1 271

10¶NORGE T a b . 5.

In- o c h utförsel av j o r d b r u k s p r o d u k t e r m . m .

Ve! e, 1000 dt. Ärligen

InUtförsel försel

1871/75 1876/80 1881/85 1886/90 1891/95 1896/00 1901/05 1906/10 1911/13

52 47 78 61 74 91 157 205 198

Råg, 1 000 dt.

Koi n, 1 000 dt.

Havre, 1 000 dt.

ÖverIn- ; UtÖverInUtöver- S I n - Utskott K försel 1 försel skott förselförsel j skott : försel försel

2 0 0 0 0 0 0 1 2

4 50 1192 + 47 1544 + 78!! 1495 + 61 1649 + 74 1596 + 91 1932 + 157 ; 2 348 + 204 2 050 + 196 1 768

Majs. 1 000 dt. Ärligen UtInförsel försel

Överskott

4 + 1 188 369 3 + 1 541 441 1 + ] 491 458 2 : + 1647, 537 2 + 1 594: 808 4 + 1 928 923 4 + 2 344 1135 4 + 2 046 1 115 2 + 1 766 918

0 + 369 7 0 + 4 4 1 8 0 + 458 5 2 + 535 7 5 +803 10 1 + 92i 53 0 ! + 1135 91 2 + 1113 120 0 | + 918 101

72 57 58 33 46 9 23 12 6

Överskott - 65 — 49 — 53 — 26 — 36 + 44 + 68 + 108 + 95

Annan omalcn spann- Vetemjöl och -gryn, Rågmjöl, 1 000 dt. mål, 1 OOO dt. 1 000 dt. InUtInÖver- | In- j Ut- OverÖverUtförsel försel skott försel försel skott Iförsel: försel skott

1871/75 1876/80 1881/85 1886/90 1891/95 1896/00 1901/05 1906/10 1911/13

2 18 23 6 16 182 173 262 305

Årligen

Kornmjöl o.-gryn, Havremjöl och Annan målen 1'otatis, 1000 dt. Malt, 1000 dt. 1 000 dt. ' -gryn, 1 000 dt. spannmål, 1000 dt. ln _ i rjt " In- I Ut- Över- In- UtIn- UtOver- In- Ut- ÖverÖverför- för- Över- för- förskott för- : för- skott för- för- skott för- för- skott skott sel sel sel j sel sel sel sel | sel sel sel

1871/75 1876/80 1881/85 1886/90 1891/95 1896/00 1901/05 1906/10 1911/13

21 23 11 12 17 38 44 32 20

o 14 2 — + 18 0 1 -t- 23 —

0 0 0 1 1

i

+ 6 + 16 + 182 + 173 + 261 + 304

1 + 2 0 7 ! 1 +22 0 1 + 11 + 10' 8 4 4 8 + 34 27 + 39|| 45 + 27 45 + 18|| 38

38 43 35 36 46 54 39 42 39

4 7 4 5 + 5 + 8 + 8/ 0 i + 27j! 0 I + 45 0 + 45 0 + 38

+ 38 65 + 43 100 + 35 i 127 + 36 i 193 + 46 340 + 54 371 + 39 407 + 42 492 + 39 581

+ 1 + 1 + 1 + 2 + 1 + 3 + 4 + 4 + 6

+ 65 111 + 100 111 + 125 180 + 190 234 + 336 262 + 367 418 + 401 291 + 490 320 + 579 j 413

28 11 11 8 20 140 148 97 58

5 ' + 106 8 + 103 9 i + 171 21 + 213 24 + 238 13 + 405 22 : + 269 18 + 302 10 + 403

4 + 24 4 5 + 6 9 1 ! + 18! 10 4 |+ 4 17 10 ! + 10 34 5 + 135J! 48 11 | + 137! 33 56 + 41 17 17 I + 4l|| 19

+ 4 + 9 4- 10 + 17 + 34 + 48 + 33 + 17 + 19

Källhänvisning. Tab. 1. Åren 1875 och 1890: Norges Officielle Statistik (N O. S.) III. 217; år 1900: N. O. S. IV. 72; år 1907: N. O S. V. 109: år 1910: N. O. S. V. 196; år 1915: N. O. S. VI. 104. Tab. 2. Aren 1871—75 samt 1886—90: Norges Officielle Statistik I I I . 217: åren 1896 — 1900: N. O. S. IX. 72: åren 1901 — 1913: Aarsberetning angaaende de offentlige for anstalt ning er till landbrukets fromme, utgift av landbruksdirektören.

11¶NORGE T a b . 5 (forts.). Hästar, Ärligen 1871 75 1876/80 1881/85 1886/90 1891/95 1896/00 i 1901/05 1 1906/10 1911/13

Införsel

Utförsel

275 156 232 320 370 697 251 287 538

253 157 230 1725 1 425 842 657 553 329

„«.

Far, st.

Nötkreatur, st. Överskott

Införsel

Utlörsel

Överskott

22 j 2 415 1200 + 1215; 479 + 5 084 1 : 5 563 818 + 11 265 + 2 12 083 • 1 405 i 11366 807 + ' 1 0 559 - 1055 ! 10 780 496 + 10 284 145 ! 14 296 63 + 14 233 406 14 236 98 + 14 138 52 + 12 634 266 I 12 686 + 209 • 15 305 112 + 15 193

+

Kött, 1 OOO dt.

Svin, st.

Införsel

Utförsel

Överskott

1624 1884 3 302 4 264 3 037 2 430 1665 1428 1 722

1995 828 2 265 16 341 9 082 2 696 40 41 47

— 371 + 1056 + 1037 — 1 2 077 — 6 045 — 266 + 1625 + 1 387 + 1675:

Talg och oleomargarin, 1 000 dt

| Fläsk, 1 000 dt,

Årligen Infiir sel

1871/75 1876/80 1881,85 1886/90 1891/95 1896/00 1901/05 1906/10 1911/13

Årligen

' 1871/75 j 1876/80 ; 1881/85 j 1886/90 ! 1891/95 i 1896/00 : 1901/05 i 1906/10 1911/13

InUtInUt- i-Överförsel försel skott försel försel

Utförsel

Överskott

8 138 112 162 194 236

8 935 11355 16 884 12 235 3 435 446 147 181 231

8 935 11 355 16 884 12 243 3 573 558^ 15! 13

11 19 L9 31 (il

65 63 57 56

1! + 1 0 : + 18 + 17 + 29 + 61 + 63 + 61 + 52 + 50

29 56 45 71 68 91 50 34 26

Överskott

In Ut- Överförsel iförsel skott

0 + 2 9 + 56 + 42 16 + 55 18 4-50IJ 20 4 - 7 1 17 + 33l! 15 + 19 10 + 16

0 + 1 1 + 1 1 + 5 2 + 13 2 + 37 2 + 67 0 + 8 9 1 +88 0 + 83

2 ti

15 39 69 89 89 83

Flott och ister, Margarin, Ägg, 1 000 dt. Smör, 1 000 dt. j Ost, 1 000 dt. 1 000 dt. 1 000 dl. II In- Ut- I X In- UtIn- UtIn- ; UtIn- UtÖverÖver- för- för- Över- för- sel- Över- för- ... ! Överför- förför- förfor- , .. skott skott skott skott sel sel sel sel sel sel, i: skott sel sel sel sel

2 2 4 19 38 35 29 18

0 0 0 0 0 0 0 0

+ 2 + 2 + 4 + 19 + 38 + 35 + 29 4 18

3 2 1 0 0 0

12 18 18 9 7 6

18 34 34 — 9 27 — 16 12 — 17 i 6 — 9 2 3 — 7 3 — 6

0 6 15 3 7 14 14 14 14

+ 18 + 28 + 19 + 24 + 5 — 8 — 12 — 11 — 11

3 3 3 2 4 4 3 2 3

0 0 1 0 0 0 1 0

+ 3 + 3 + 2 + 2 + 4 + 4 + 3 + 1 + 3

2 4 5 6 9 8

i 2

o 0 0

o 0 0 0 0

+ 2 + 4 + 5 + 6 + 9 + 8 + 2 + 2 + 2

T a b . 3 . U p p g i f t e r n a för å r e n 1 9 0 1 — 1 9 1 3 äro d i r e k t h ä m t a d e från Statistisk Aarbok for Kongeriket Norge. 1 9 0 0 — 1 9 1 6 , v a r e s t r e d o g ö r e l s e l ä m n a s för d e t använda förfaringssättet. S a m m a förfaringssätt h a r även a n v ä n t s vid u t r ä k n a n d e av u p p g i f t e r n a för å r e n 1 8 7 1 — 1 9 0 0 . T a b . 4. Å r e n 1 8 7 5 — 1 9 0 7 : Norges Officielle Statistik V . 1 4 5 ; år 1 9 1 0 : N. O. S. V. 1 9 6 ; å r e n 1 9 1 4 och 1 9 1 5 : N. O. S. V I . 6 4 . T a b . 5. D e n officiella h a n d e l s s t a t i s t i k e n .

12¶NOEOE

Anmärkningar till tabellerna. Tab. 1. Uppgifterna för åren 1875, 1890 och 1900 äro beräknade på följande sätt, I samband med de vid nämnda tidpunkter förrättade folkräkningarna insamlades uppgifter om utsädets mängd ävensom, genom länsmännen, uppgifter om det genomsnittliga utsädet per hektar, varefter genom division uträknades den för varje särskilt sädesslag samt för rotfrukter använda arealen (se N. O. S. III. 217, sid. IX). Uppgifterna för år 1907 äro icke beräknade, utan hava erhållits genom en allmän jordbruksräkning, varemot uppgifterna för åren 1910 ocli 1915 beräknats på i huvudsak samma sätt som för åren 1875 —1900. Åren 1910 och 1915 avse uppgifterna endast landsbygden. Tab. 2. Uppgifterna för åren 1871 — 75, 1886—90 samt 1896—1900 äro beräknade på grundval av de för åren 1875, 1890 och 1900 uppgivna utsädesmängderna samt det genomsnittliga korntalet för vederbörande femårsperiod. Från och med år 1900 utföres årligen av landbruksdirektören en skördeberäkning med ledning av från länsmännen erhållna uppgifter om årets skörd i jämförelse med medelgod skörd. Uppgifterna om höskörden åren 1902—1907 äro efteråt korrigerade med ledning av senare erhållna arealuppgifter (se Statistisk Aarbok for Kongeriket Norge. 1911, tab. 34). Skördeuppgifterna äro i den norska statistiken angivna i rymdmått, men har landbruksdirektören för de senare åren därjämte uträknat skördens vikt, varvid vikten per hektoliter antagits vara: för vete 77 kg, råg 72 kg, korn 65 kg, havre 48 kg, blandsäd 54 kg, ärter 77 kg, potatis 72 kg, foderrotfrukter 60 kg. Samma reduktionstal ha här använts vid omräkning av skörden för tidigare år. Tab. 4. Uppgifterna för åren 1875, 1890 och 1900, som insamlades i samband med de samtidigt utförda folkräkningarna, avse kreatursbeståndet under december månad. För år 1907 finnas uppgifter dels för den 30 september, då den allmänna jordbruksräkningen ägde rum, dels för den 31 december. Uppgifterna för sistnämnda tidpunkt äro dock endast beräknade. Uppgifterna för år 1910 äro beräknade med ledning av uppgifter, som av länsmännen avgivits angående kreatursstockens procentiska ökning eller minskning i jämförelse med år 1907. Uppgifterna för åren 1914 och 1915 grunda sig på en år 1915 utförd representativ räkning av antalet kreatur vid vissa gårdar inom varje landskommun. Vid omräkning till nötkreatursenheter ha använts de i Sverige brukliga relationstalen, enligt vilka 1 nötkreatursenhet motsvarar resp. 1 fullvuxet nötkreatur, 2 ungnöt och kalvar, a / s vuxen häst, */a unghäst och föl, 4 svin, 10 får och lamm samt 12 getter.

2.

Danmark.

De naturliga förutsättningarna för jordbruket äro i Danmark ojämförligt Naturförgynnsammare än i Norge. Till sin topografiska beskaffenhet är Danmark hållanden. ett enda slättland, vars uppodling ingenstädes hindras av berg. Jordmånen utgöres på öarna till största delen av en bördig moränlera, ehuru även trakter förekomma, där mager sandjord är förhärskande. På Jylland förekommer lerjord i någon större utsträckning endast i den sydöstra delen; i övrigt utgöres jordmånen där av sand, som på stora områden är i det närmaste steril och därför icke medgiver något jordbruk. Det är de jylländska hedarna, som länge varit fullständigt öde, men under senare hälften av 1800-talet i stor utsträckning planterats med skog. Den odlade jorden upptog i Danmark år 1912 icke mindre än 67 % av hela landarealen, varav på öarna 76 % och på Jylland 62 %. Åkerarealens stora omfattning i Danmark framträder bäst genom en jämförelse med grannländerna, av vilka Sverige vid samma tidpunkt hade endast 9 % av sin totala landareal uppodlade och Norge endast 2 %, ehuru dock, vad Sverige beträffar, uppodlingen på den skånska slättbygden nått lika långt som i Danmark. Även klimatet är, tack vare det insulära läget, i stort sett mycket gynnsamt för jordbruket. På de danska öarna överensstämmer det i avseende på såväl nederbörd som temperatur mycket nära med det skånska, medan mellersta Jylland har ett något hårdare klimat. På grund av de gynnsamma yttre förutsättningarna är jordbruket Dan- Jordbruks. marks viktigaste näringsgren. Det sysselsatte år 1870 omkring 44 % av W * landets befolkning, men då större delen av den starka folkökningen absorberats av övriga näringar, har jordbruksbefolkningens relativa storlek alltmera avtagit och utgjorde år 1910 omkring 35 % av hela folkmängden. Danmark har av gammalt varit ett utpräglat frihandelsland. Alltsedan Tullskydd. år 1863 är importen av jordbrukets såväl vegetabiliska som animaliska produkter fullt fri. I Danmark som i Sverige var jordbruket under 1800-talets mitt i främsta Den odrummet inriktat på spannmålsodling, men redan på 1870-talet började i * £ £ ' £ Danmark en förskjutning att inträda i jordbruksproduktionen, i det att den vändning. ensidiga spannmålsodlingen inskränktes och ökad vikt lades på frambringande av fodermedel för tillgodoseende av den alltmera ökade kreatursskötselns krav. Såsom tab. 6 utvisar, upptog den för spannmål använda arealen år 1871 47.5 % av all åkerjord och tio år senare 46.5 %. Den nyss antydda omläggningen av jordbruket blev alltmera genomgripande, sedan den starka nedgången i spannmålspriserna från slutet av 1870-talet gjort spannmålsodlingen allt mindre lönande. Den allmänna jordbrukskrisens verkningar blevo så mycket starkare i Danmark, som spannmålsodlingen där icke åtnjöt något tullskydd gent emot den utländska konkurrensen. Det största prisfallet inträffade på vete, och verkningarna härav kunna med stor tydlighet utläsas av uppgifterna i tab. 6. Veteodlingen hade i

14¶DANMAKK

Danmark redan tidigt nått en ganska stor omfattning, och vetearealen utgjorde år 1876 62 000 hektar, eller 2.7 % av hela åkerarealen. Redan år 1881 hade emellertid veteodlingen på grund av sjunkande priser gått tillbaka, så att densamma upptog endast 56 000 hektar, och därefter fortsatte tillbakagången med ökad styrka under 1880- och 1890-talen. År 1896 var vetearealen till följd härav föga mer än hälften emot år 1876. Sedan vetepriset under senare delen av 1890-talet upphört att sjunka och återgått till en något högre nivå, visade vetearealen åter en mindre ökning, men den danska veteodlingen har dock aldrig förmått återtaga sin förra ställning. Den rakt motsatta utvecklingen av veteodlingen i Sverige och Danmark, som betingas av de båda ländernas olika tullpolitik, belyses av följande jämförelse mellan vetearealens storlek: År 1871 » 1896 » 1912(13)

Sverige 57000 hektar 71000 » 117000 »

Danmark 57 000 hektar 34000 » 54000

Medan vetearealen år 1871 var lika stor i de båda länderna, var den vid tiden för världskrigets utbrott mer än dubbelt så stor i Sverige som i Danmark, ehuru i stora delar av Sverige åkerjorden icke lämpar sig för odling av vete. Den här ovan påpekade, starka tillbakagången i veteodlingens yttre omfattning i Danmark till följd av den stora jordbrukskrisen motverkades till en del av den betydliga ökning i produktiviteten, som under de senaste årtiondena uppnåtts tack vare den allmänna förbättringen i jordbrukets tekniska ståndpunkt och införandet av förädlade, mera givande utsädessorter. Såsom tab. 7 utvisar, gingo visserligen de danska veteskördarna tillbaka från i genomsnitt 1 298 000 deciton under femårsperioden 1876/80 till 998 000 deciton 1901/05, men redan följande femårsperiod stego de åter till ungefär samma höjd som 30 år tidigare, och under de tre åren 1911/13 nådde skörden i medeltal ända till 1 625 000 deciton, eller betydligt mera än under den tid, då vetearealen var som störst. Rågpriserna voro icke i samma mån som vetepriserna känsliga för den transoceaniska konkurrensen på spannmålsmarknaden utan förmådde bättre hålla sig uppe. Härigenom förmåddes lantmännen att till en del övergå från vete- till rågodling, varigenom den med råg besådda arealen ökades från 247 000 hektar år 1871 till 291000 hektar år 1896, då rågodlingen nådde sitt maximum och veteodlingen samtidigt sitt minimum. Medan veteodlingen, såsom redan nämnts, efter sagda tidpunkt återtagit större delen av sin förlorade terräng, har däremot rågodlingen gått åtskilligt tillbaka, så att densamma år 1912 upptog endast 246 000 hektar, eller ungefär samma areal som vid jämförelseperiodens början. Relativt taget visar emellertid rågarealen en tillbakagång från 11.2 % av hela åkerarealen år 1871 till endast 9.5 % år 1912. Rågodlingen synes icke i lika hög grad som veteodlingen ha blivit delaktig av den allmänna stegringen i jordbrukets avkastningsförmåga, i det att rågskördarna de sista åren före världskriget endast föga överträffade skördarna under 1870-talets senare hälft. Till en del torde dock detta få tillskrivas den omständigheten, att rågodlingen allt mera undanträngts på öarna men i stället nått ökad omfattning på Jyllands magrare jord. Sammanfattas vete- och rågarealen under ett till belysning av hela brödsädesodlingens omfattning, visar det sig, att denna under jämförelseperioden undergått mycket små förändringar. Från att år 1871 ha uppgått till 304 000

DANMAKK

hektar, tillväxte den sakta under 1870- och 1880-talen fram till år 1888, då den nådde sitt maximum med 328 000 hektar, men avtog härefter åter, så att den år 1912 stannade vid 300 000 hektar, eller något mindre än 40 år tidigare, ivr 1871 upptog brödsädesarealen 13.8 % av all åkerjord men år 1912 endast 11.6 % därav. Kornarealen har gått tillbaka från 303 000 hektar år 1871 till 242 000 hektar år 1912. En närmare undersökning av förändringarna i olika delar av landet visar, att kornodlingen hållit sig bäst i de trakter, varest man övervägande odlar maltkorn, medan densamma gått starkt tillbaka i de delar av landet, där kornet huvudsakligen användes som foder. I sistnämnda trakter har kornet delvis ersatts av blandsäd, som fått sin areal ökad från 33 000 hektar år 1871 till icke mindre än 180 000 hektar år 1912. Havreodlingen har under perioden gått något framåt, medan baljväxtodlingen inskränkts till en obetydlighet. Vid början av 1870-talet spelade rotfrukterna en mycket underordnad roll i det danska jordbruket. Potatis odlades i Danmark i betydligt mindre omfattning än i Sverige, sockerbetsodlingen hade ännu icke tagit sin början och odlingen av foderrotfrukter var likaledes mycket obetydlig. Inalles upptogo samtliga rotfrukter år 1871 endast 2.2 % av landets hela åkerareal. Potatisarealen har sedan denna tid undergått en långsam ökning, varemot övriga • slag av rotfrukter ökats så mycket snabbare. Sockerbetsodlingen tog sin början i mitten av 1870-talet och vann från 1880-talet allt allmännare spridning, så att densamma år 1912 upptog en areal av icke mindre är 32 370 hektar, det allra mesta på de båda öarna Lolland och Falster. Den starka ökningen i rotfruktsarealen stod i samband med omläggningen av det danska jordbruket från övervägande brödsädsodling till produktion av animaliska livsmedel och det därav framkallade större behovet av kreatursfoder. Arealen för foderrotfrukter har ökats från 5 604 hektar år 1871 till icke mindre än 261 844 hektar år 1912. Av samma skäl som foderrotfrukterna ökades även vallarna fram till år 1901, men från denna tid medförde jordbrukets alltmera ökade intensifiering en inskränkning av vallarnas- andel i växtföljden. Denna övergång från fleråriga vallar till ettåriga foderväxter har dock icke medfört någon nedgång i höskördens storlek, utan har denna, såsom tab. 7 utvisar, trots nedgången i arealen befunnit sig i betydande stegring ända fram till år 1910. Den danska spannmålsproduktionens tillräcklighet för landets egen förbruk- *JJJ* r ning belyses av tab. 8. Under 1870-talet producerade Danmark mera spann- 2ms tillmål än det för egen räkning behövde och kunde därför exportera betydande räckiighet^ kvantiteter vete och korn samt även något råg och havre. Redan den första femårsperioden av 1880-talet medförde emellertid en tydlig omkastning, och från denna tid har Danmark utvecklats till ett spannmålsimporterande land, som är hänvisat att tillgodose en allt större del av sin förbrukning med importerad spannmål. Beträffande vete, där samtidigt med den redan påpekade tillbakagången i den inhemska produktionen inträffat en mycket stark ökning i förbrukningen, har ställningen så helt omkastats, att landet, från att under femårsperioden 1876/80 hava kunnat exportera 675 000 deciton årligen, under åren 1911/13 för sitt eget behov måste importera i årligt genomsnitt 1 885 000 deciton, eller något mera än hälften av förbrukningen. Av råg, som delvis användes till kreatursföda, är importbehovet ännu något större, varemot detsamma i fråga om kom och havre stannar vid betydligt mindre kvantiteter.

16 K

sköisUelS' se.

Keuan

DANMARK vid

. b ö r Jan av den här behandlade tidsperioden, eller omkring år 1870, hade i Danmark inträffat en begynnande förskjutning i jordbruksproduktionen från ensidig spannmålsodling fram mot en mera omfattande kreatursskötsel, vilken givetvis ytterligare påskyndades genom den från slutet av samma årtionde inträffade nedgången i spannmålspriserna. Kreatursstocken var redan på 1870-talet i förhållande till såväl invånarantal som areal betydligt talrikare än i Sverige, och en avsevärd export förekom av levande djur, särskilt nötkreatur och svin, varemot exporten av kött, fläsk och smör vid denna tid ännu var jämförelsevis obetydlig. Foderbehovet producerades till övervägande del inom landet. Den starkaste ökningen i kreatursstammen kan i tab. 9 iakttagas från och med år 1888 fram till världskrigets början. Kornas antal ökades under denna tidrymd på 26 år från 954 000 till 1 310 000, eller med omkring en tredjedel. Ännu mycket starkare ökades antalet ungnöt och kalvar; år 1888 värderas antal 436 000, redan efter 20 år hade detsamma mer än fördubblats, och år 1914 uppgick det till icke mindre än 1 107 000. Denna oerhörda ökning av ungdjurens antal beror dels på starkare omsättning inom kreatursbesättningarna, vilken i sin tur betingas av den rationellt bedrivna mjölkproduktionens krav, dels på ökad uppfödning för slakt, den senare framkallad av stigande köttpris och förbättrade avsättningsmöjligheter. En ännu starkare ökning har svinstammen undergått. År 1871 var dess storlek 442 000 djur, 1888 hade den vuxit till 771000 och år 1914 ända till 2 497 000. Medan svinstammen sålunda i Danmark mer än femdubblats, hade den i Sverige under samma tidrymd blivit endast 2 1/2 gånger så stor. Tack vare denna raska utveckling överträffar Danmark numera alla länder i Europa i avseende på svinstammens relativa storlek. Antalet får har däremot i Danmark liksom i de flesta övriga europeiska länder under den här behandlade tidrymden gått starkt tillbaka, eller från 1842 000 år 1871 till 515 000 år 1914. in- och ut- Det sammanlagda antalet nötkreatursenheter har vuxit från 1 805 000 till försel av 3 337 Q00. Under tiden 1871/1888 tillväxte nötkreatursenheternas antal långTroTukter s a m m a r e ä n befolkningen, så att antalet dylika enheter på 1 000 invånare m. m. gick tillbaka från 1 011 till 969, men under periodens senare del var kreatursstammens tillväxt snabbare, så att motsvarande relativa tal år 1914 vuxit till 1 169. Då djurens produktivitet under samma tid mycket starkt tilltagit, har, såsom av tab. 10 framgår, det redan från 1870-talet förefintliga överskottet av animaliska produkter ytterligare stegrats. Den betydliga exporten av levande svin upphörde visserligen under 1890-talet på grund av tyskt importförbud och förbyttes i ett mindre importöverskott, men exporten av levande nötkreatur var alltjämt betydande, på samma gång som exporten av kött, fläsk, smör och ägg nådde en mycket stor omfattning. Det årliga exportöverskottet av fläsk uppgick under tiden närmast före världskriget till närmare 1 300 000 deciton och av smör till omkring 900 000 deciton. Tack vare sin höga kvalitet förmådde de danska lantbruksprodukterna erövra en erkänd rangställning på den engelska marknaden, dit exporten till övervägande del gick. De danska lantmännen förstodo även i övrigt att genom sammanslutningar tillvarataga sina gemensamma intressen i fråga om inköp av jordbrukets förnödenheter samt förädling och försäljning av dess produkter. Trots det att, såsom redan framhållits, den vegetabiliska produktionen i Danmark alltmera inriktade sig på framställning av fodermedel, baserades kreatursskötseln allt mera på importen av utländska fodermedel, såsom kli,

17 DANMARK

oljekakor och annat kraftfoder (se tab. 10). Den växande oljekaksimportens stora betydelse i jämförelse med den inhemska tillverkningen framgår av följ ande sammanställning: Årligen

Importöverskott 1 0 0 0 dt.

Inhemsk tillverknin 1 0 0 0 dt.

1881/85 1886/90 1891/95 1896/00 1901/05 1906/10 1911/13

264 570 798 1447 3 191 4 313 5 308

— —

Tab. 6.

Ar i Vete

Håg

Åkerjordens användning.

I,,, .. ' Rot- JFoder- Å n d . r a L .., i Summa1 XaturBland- Bali. : ' i All sad . , , I .. x växt- jTrada Korn jllavre| säd växter åker lig äng i frukter] växter sia»

1¶Areal, i 1 000 hektar 1871 1876 1881 1888 1896 1901 1907 1912

57 62 56 48 34 41 40 54

303 308 316 297 280 265 234 242

370 ! 380 | 401 425 439 426 403 428

33 49 65 93 120 138 170

35 36 28 17 9 9 9 4

1045 1088 1133 1160 1173 1151 1132 1154

48 51 63 105 140 211 308 356

884! 945 1001 1019 1025 1051 963 916

34 31 38 44 25 26 18 24

188 188 201 199 221 144 159 134

2199 2 303 2 436 2 527 2 584 2 583 2 580 2 584

227 231 241 229 227 237 223 221

1.5 2.1 2.6 3.7 4.6 5.3 6.6 7.0

1.6 1.6 1.1 0.7 0.3 0.4 0.4 0.2

47.5 47.3 46ö 45.9 45 8 44.6 43.9 44 7

2.2 2.2 2.6 4.2 5.4 8.2 11.9 13.8

40.2 41.0 41.1 40.3 39.7 40.6 37.3 35.4

1.5 1.3 1.5 1.7 1.0 1.0 0.7 0.9

8.6 8.2 8.3 7.9 8.6 5.6 6.2 5.2

100 100 100 100 100 100 100 100

10.3 10.0 9.9 9.1 8.8 9.2 8.6 8.6

proc cnt av åkerarealen

I 1871 1876 1881 1888 1896 1901 1907 1912

247 253 267 280 291 272 276 246

125 140 173 243 453

2.6 2.7 2.3 1.9: 1.8 1.6 1.6 2.1

11.2 11.0 11.0 11.1 11.8 10.5 10.7 9.5

13.8 13.4 13.0 11.7 10.8 10.3 9.0 9.3

16.S 16.5 16.5 16.8 17.0 16.5 15.6 16.6

Tab. 7.

S k ö r d e n , i 1 000 d e c i t o n . i

;

Ärligen

Balj- L i , Foder- | a ^ , .. Socker, T , \ -T.. ., ., Biand- växter ; rot, , i spann-1 l.'otatis , , vete i Rag i Korn Havre ... betor ' ,, och DO-I r o, sad frukter mal vete

1876/80 1881/85 1886/90 1891/95 1896/00 1901/05 1906/10 1911/13

895 1 2 9 8 4 220 5 202 5 275 : 1 2 3 9 4 4 8 8 5 1 9 4 5 708 1 177 1 1 6 2 4 429 5 261 5 961 i 1 5 4 4 1 0 3 6 4 912 5 1 8 5 6 4 4 0 1 8 7 2 1 0 1 8 ] 4 678 5 010 6 777 2 2 7 2 998; 4 703 5 1 6 5 6 644) 2 7 1 4 1 246] 4 638 5 055 7 350| 3 3 7 0 ! 1 6 2 5 4 252 5 626 7 936 3 6 5 3

2 — 7046.

T.

T.

582 495 412 277 204 207 163 90

17 4 7 2 18 3 0 1 1 8 769 19 722 19 959j 20 431 2 1 822 23182

TT..

Ho

Halm

4 0 5 9 10 981 2 562 9 9 4 8 10 390 3 340 17 322 11 049. 4 039 26 279 12 861J 4 658 5 1 3 4 3 530 4 0 705 15 305 27 9 6 3 6 487 1 4 0 4 1 69 189 16 854 26 870 7 199 , 4 319 109 455; 19 597134 8 8 8 9 178 9 0 5 2 121 726 17 497 3 5 152

18¶DANMARK T a b . 8.

S k ö r d o c h f ö r b r u k n i n g av v e t e , r å g , k o r n o c h h a v r e . V e t e

Ärligen

1876/80 1881/85 1886/90 1891/95 1896/00 1901/05 1906/10 1911/13

R

1 2 9 8 — 675 I 239 1162 31 1036 487; 1018 622 998 + 1 2 1 4 1 246 + 1 3 1 9 1 6 2 5 + 1 885

111 108 99 83 78 86 113 11st

512 1053 1 032 1440 1 562 2 126 2 452 3 39]

26.6] 4 220 — 10 51.9 4 488 + 7 48.4 1 4 429 + 841 64.5 4 912 + 742 65.9 4 678 + 974 84.5 4 703 + 1 477 92.0 ! 4 638 + 1 511 121.5 ] 4 252 + 2 082

K o r n Ärligen

463 481 494 513

3 747 4014 4 776 5 141 510 ; 5 142 489 : 5 691 477 5 6 7 2 423 5 911

194.8 197.7 224.0 230.2 217.0 226.2 212.7 211.9

H a v r e

Förbrukning Förbrukning Införsel InförselSkörd överUtsäde överUtsäde per in- Skörd per inskott skott vånare vånare 1 000 dt. l O O O d t . l 000 dt. 1 0 0 0 dt, kg. 1 0 0 0 dt. 1 000 dt. 1 0 0 0 dt. 1 0 0 0 dt. kjr.

1876/80 i 5 202 1881/85 5 194 1886/90 5 261 1891/95 l 5 185 1896/00 5 010 1901/05 5 165 1906/10 5 055 1911/13 5 626

1 013 500! 411 5901 19 549 353 258!

512 515 494 481 463 433 406 422

3 677 190.7 4 179 205.» 4 356 ! 204.3 5 294 i237.1 4 566 ; 192.7 5 281 209.9 5 002 187.6 5 462 195.8

T a b . 9 a. H ä s t a r Ar

å

Införsel-, Förbrukning Införsel-I Förbrukning Skörd ! över- J Utsäde per in-|| Skörd över- i Utsäde j I per inskott i vanare skott ; vanare 1 0 0 0 d t . t l 0 0 0 d t . i l 000 dt.jl 000 dtJ kg. Hl 000 dt.; 1 000 d t . | l 000 dt.il OOo ilt.| kg.

Oxar o. 3 å r | Ungocli där-j hästar Summa i t i u r a r (2 år o. över i och föl •• över)

1871 275 121 41 449 316 570; 86 022 1876 276 291 75 971 [352 262JJ114 457 1881 278 008 69 553 347 5611112 545 1888 301 085 74 448J375 533! 69289 1893 310 333 100 306;410639! 81143 1898 332 356 116 973 449 3291 49 507 1903 351701 135 2341486 935]! 31039 1909 403 386 131 632 ! 535 01811 45 749 1914 430 733 136 507 567 240 46 020

Antalet

5 275 — 5 708 + 5 961 + 6 440 + 6 777 + 6 644 + 7 350 + 7 936 +

134 318 207 198 305 512 598

692 4 424 722 : 5 120 746 5 533 773 ! 5 874 778 6 197 754 6 195 746 7 116 770 7 764

Får

Getter

kreatur.

N ö t k r e a t u r

Kor

S07 513 898 012 898 790 954 250 011 098 067 265 089 073 281 974 310 268

Ungnöt och kalvar

229.4 252.2 259.6 263.0 261.5 246.2 266.9 278.8

Summa

Svin

Summa nötkreatursenheter

345 363 1238 898, il842 481 442 421 il804838, 335 852jl348 321ijl719 249 503 667 1 949652! 458 743J1 470 078.il548 613^ 9 331 527 417 1 997 376 435 98811 459 52714225 196 13 405 770 785|2065 329 603 949 jl 6961904246 552|25 266 8291312 268 989 628 025 !l 744 797 l074 4131 31822 l 168 493 2 419 264 720 3541840466]! 876 830 38 984 1 456 699 564 373 926 25912 253 982JI 726 8791 40 257 1 467 822 937 654 106 574 2 462 862 514 908 40 668 2 496 686 3 337 107

19¶DANMA i;K

Tab. 9 b. Relativa antalet kreatur. Antal k r e a t u r på 1 000 hektar åker och ing Ar

1871.... 1876.... 1881.... •1888.... 1893.... 1898.... 1903.... 1909.... 1914...

Hästar

Nötkreatur

Därav kor

Få r

130 139 130 136 149 160 173 191 202

511 532 549 530 616 621 653 804 878

333 354 336 346 367 380 386 457 467

759 678 578 445 452 382 311 259 184

Antal nötkreatursenheter

Svin

Getter

182 199 197 280 301 416 517 524 890

3 4 0

9 11 14 14 15

på 1 0 0 0 på 1 OOO på 1 000 liektar ; h e k t a r invånare åker o. äng åker 744 769 746 749 824 861 909 1 048 1 190

821 847 820 817 898 936 993 1139 1291

1011 1 033 1 004 969 1 015 1020 1018 1 087 1 169

Tab. 10. In- och utförsel av Jordbruksprodukter m. in. Råg, 1 000 dt.

Vete, 1 000 dt. Ärligen

InInUt- i ÖverUt- I Överförsel försel | skott j försel försel skott

1871/75 1876/80 .1881/85 1886/90 1891/95 1896/00 1901/05 1906/10 1911/13

117 304 615 507 648 583 908 920 1 056

438 281 156 213 155 117 58 108 100

|— i+ + !+ l+ + + + +

321 249 23 503 459 405 294 928 493 807 466 861 850 1 3 2 0 812 1 3 4 5 956 1 5 2 8

Hav re, 1 000 dt. Ärligen

j InUtförsel försel

Överskott

1871/75 1876/80 1S81/85 1886/90 1891/95 1896/00 1901/05 1906/10 1911/13

20 358 60 220 204 72 331 16 224 25 195 1 12 308 i 24 511 J 19 474 18

— 338 - 160 + 132 + 315 ,

+

+ + + +

4 5 3 — 204 37 55 335 + 168 255 + 150 112 45 ! + 883 126 114 ! + 693 898 22 + 839 342 25 + 1 295 8 7 3 10 + 1 335 701 1 + 1 527 587

Maj s, 1 000 dt.

Uti Injförsel försel

22 418 431 563 199 1 735 183 ; 3 860 284 1 2 675 4 9 2 ! 3 199 456 | 3 977

Korn, 1 000 dt. InUtförsel försel

Överskott

' 1 039 — 1 0 0 2 i 1 031 — 976 599 — 487 532 — 406 ! 339 4559 411 — 69 ! 406 + 467 ; 408 + 293 ! 601 14

Malt, 1 000 dt. Överskott

InUtförsel försel 2 9 15 14 30 43 51 21 23

4 3 5 7 12 19 10 14 21

+ + + + + + + +

2 6 10 ; T , 18 24 41 7 2

Annan omalen spann- Vetemjöl och -gryn, mål, 1 000 dt. 1 000 dt. InUt- 1 Överförsel försel | skott

18 22 22 418 35 431 - + 563 44 66 4 j+ 731 — i + 3 860 oo 65 — 4 - 2 675 58 — + 3 199 — + 3 977 137 +

— + —+

Överskott

28 — 10 13 + 9 10 + 25 4 + 40 4 + 62 3 + 52 8 + 57 2 + 56 — + 137

UtInförsel försel 3 8 15 27 100 150 295 395 505

Överskott

2 6 1 — 258 532 — 524 418 — 403 270 — 243 4 104 — 3 3 + 117 22 + 2 7 3 15 + 380 15 + 490

20¶DANMARK T a b . 10 (forts.). Rågr ljöl

Ärligen

In-

1 000 dt

Ut-

Överskott

försel försel

1871/75 ; 1 1876/80 4 1881/85 i 2 1886/90 16 1891/95 j 55 1896/00 114 1901/05 i 152 1906/10 ! 145 1911/13 j 123

Kornmjöl och -gryn,

Havremjöl och -gryn, 1 Annan målen spann-

1 ooo dt, InUtÖverförsel försel skott

InUtförsel försel

83 — 82 120 !— 116 95 93 i 44 i— 28 23 ; + 32 26 + 88 34 + 118 30 + 115 48 + 75

37 — 34 j — 19 i— 11 i 7 + 5 + 9 +

—

13 20 30 40 21

1 X

+

1 +

Rotfrukter, 1 000 dt. Ärligen

Införsel

Ut-

Över-

försel

skott

1871/75 1876/80 1881/85 1886/90 1891/95 1896/00 1901/05 1906/10 1911/13

57 79 54 29 7 9 15 18 11

10 3 4 5 36 57 92 (54 200

Ärligen

Införsel

Utförsel

Över-

239 259 261 195 262 250 335 306 145

18 20 37 81 76 45 17 22 351

+ + + + — — — —

47 76 50 24 29 48 77 46 189

37 33 19 11

1 1 1 2 '

6 15 21 39 20

5 Utförsel

163 539 i 969 i 954 662 1 589 617 ! 554

18 16 6 11 58 29 50 41

!

1871/75 1876/80 1881/85 1986/90 1891/95 1896/00 1901/05 1906/10 191113

Införsel

1 + 5: 1 + 14 1 + 14 1 + 1 6

1 1 1

1 1+

1 + 1 |+ 1 !+

51 39 43

•_>+

27¶Oljekakor, 1 ooo dt.

Överskott

+ + + + + + + +

145 523 963 943 604 560 567 513

Ut-

In, försel

försel

Överskott

94 162 278 580 806 1472 3 223 4 356 5 468

36 30 14 10 8 25 32 43 160

+ 58 + 132 + 264 + 570 + 798 + 1447 + 3 191 + 4 313 ! -r- 5 308 1

N jtkreatur st. Överskott

försel

+ + + + + -1+ + +

3 364 2 964 5 351 4 940 6 321 6 361 6 856 17 804 14 984

8 752 , - 5 388 14 027 74 020 — 59 993 10 808 - 7 844 20 223 98 760 - 78 537 10 734 - 5 383 12 459 108 855 — 96 396 16 083 i — I i 143 17 995 110 875 — 92 880 13 767 i — 7 446 8 064 105 989 - 97 925! 18 683 - 12 .322 3 581 57 455 - 53 874 24 323 | — 17 467 5 388 73 398 — 68 010 22 503 i — 4 699 7 734 118 221 — 110 487, 35 454 — 20 470 17 367 174 235 — 156 868

221 239 224 114 186 205 318 284 206

Utförsel

1¶TOO i

R l ä Ll.

513 807 |

767— 1038—

Införsel

Utförsel

skott

Svin, st.

Överskott

13 642 i 43 717 — 30 075 18 386, 63 636 — 45 250 21 979 86 833 — 64 854 27 221 ; 76 7 0 0 — 49 479 7 584 14 439 — 6 855 3 730 3 565 i + 165 . ...

9 14 14 13

+ + +

Överskott

försel försel

6 15 15 -t- o 17 — + 5 ; 22 + 9 52 1 + 1 3 40 2 + 1 2 ; 44 2 29 + 11

— —

Hästar, st. Ut-

Ut-

! In-

Införsel

Får och getter, st. Ärligen

mål, 1 000 dt.

Överskott

Kli, 1 OOO dt. Införsel

Socker, 1 000 dt.

1871/75 1876/80 1881/85 1886/90 1891/95 1896/00 1901/05 1906/10 1911/13

1 000 dt.

Införsel

Utförsel

Kött, 1 000 dt. Överskott

13 312 153 9711—140 659 11 249: 212 843:—201 594 24 978:287 1801—262 202 11306. 135 3901—124 084 2 036! 135 712 1 —133 676 1854 74i+ 1780 ^37

rift'J-

A7Q

254 799 231; 14 930

59j+ 53+

740 14 877

HS7

Överskott

InUtförseli försel

Överskott

n

—

7 !

13 15 15 29 23 36 37 34

14 15 13 54 161

— + +

1 0 2

— 25 — 138!

9AA

OOft

— 271

405 1 — 371|

21 DANMARK

T a b . 10 (torts.) Fläsk, l 000 dt. Ärligen

In- 1 Utförsel | försel

1871/75 1876/80 1881/85 1886/90 1891/95 1896/00 1901/05 1906/10 1911/13

6 19 18 4 4 11 13 7 12

Agg, 100 tjog Ärligen

1871/75 1876/80 1881/85 1886/90 1891/95 { 1896/00 1901/05 1906/10 1 1911/13

Införsel

Utförsel

205 649 1659 3 885 9 098 13 243 29 491 18 479 11 302

10 469 — 10 264 13 675 — 13 026 28 448 — 26 789 54 952 — 51 067 74 558 65 460 133 446 — 120 203 211 853 — 182 362 201 399 — 182 920 220 877 — 209 575

Överskott

Smör, 1 000 dt.

Ost, 1 000 dt.

InUtÖverInÖverUtskott 1 försel j försel \ skott ; försel försel

49! 18 oo — 23 26 42 69 37 87 — .'515 — 311 56 413|— 409 109 651 — 640 57 770 — 757 60 954 — - 947 35 1 303— 1291 20

Talg, 1 000 dt.

115 129 154 297 481 574 756 863 925

97 - 103 — 117 — 241 — 372 - 517 — 696 — 828 — 905

Överskott

- + 1 + - + 7 2 + 4 - + 7

-

6 7 6 7 10 9 8

• + 10

-

+ 8

3 11

+ 5 — 6

Ister, oleomargarin Marga rin, 1 000 dt. m. m., 1 000 dt.

In- ! Ut- ; Över- i In- Ut- Över- In- Ut- Överförsel försel skott [försel försel skott försel försel skott 2 2 1 1 1 1 1 1 3

1I + 1

0 ! + 2 1 i + 0 2 i - 1 3 — 2 4 — 3 5 — 4 9 - 8 10 — 7

13 35 40 56 64 130 170 184 73

2 5 6 4 6 15 21 36 48

+ 11 + 30 + 34 + 52 + 58 + 115 + 149 + 148 + 25

•

• 11 11 22 31 30 19

. •

0 0 1 1 1 1

+ Il + + + + +

11 21 30 29! 18!

Källhänvisning. Tab. G. Aren 1871 — 1907: Landbrugs for hold i Danmark siden Midten af det 19. Aarhimdrede. udgivet av Statens statistiske Bureau (Statistiske Tabelvaerk. V Litra C 4) Köpenhamn 1 9 1 1 ; år 1912: Statistiske Meddelelser VI: 44: 2. Tab. 7. Aren 1876 — 1907: nyssnämnda publikation, Landbrugsforhold etc; åren 1908—1913: Statistiske Meddelelser IV: 58: 1. Tab. 9. Åren 1871 — 1909: Landbrugsforhold e t c ; år 1914: Statistiske Meddelelser I V : 47: 2. Tab. 10. Den officiella handelsstatistiken. Anmärkningar till tabellerna. Tab. 6. Uppgifter om arealens användning insamlas icke årligen utan vid vissa, med åtskilliga års mellanrum företagna allmänna räkningar, vilka för perioden 1871 —1912 alla äro medtagna i tab. 6. I kol. "andra växtslag" ingå huvudsakligen bovete, spärgel, trädgårdsväxter odlade på åkern, tobak, humle, spånads- och oljeväxter. Redovisningen av trädesarealen har vid de olika räkningarna icke varit fullt likformig. Särskilt gäller detta för år 1901. Den för foderväxter använda arealen omfattar såväl, slätter- och betesvallar som den areal, som besatts med säd till grönfoder, däri inbegripen den s. k. halvträdan. Tab. 7. Den årliga skördestatistiken bygger på de arealuppgifter, som erhållits vid närmast föregående arealräkning, vilka oförändrat bibehållas, tills nya uppgifter erhållas genom en följande räkning. Då skördeberäkningen härigenom icke kunnat undgå att bliva betydligt osäker beträffande sådana växtslag, vilkas arealer

22 DANMARK

äro underkastade större växlingar, har det statistiska ämbetsverket utarbetat s. k. reviderade skördetabeller, varvid de till grundval för varje års skördeberäkning liggande arealuppgifterna korrigerats med ledning av den närmast följande arealräkningen. Man har därvid fördelat skilladen mellan varje växtslags areal enligt de närmast föregående och efterföljande räkningarna likformigt på de mellanliggande åren. Tab. 8. Vid omräkning av mjöl till omalen spannmål ha använts de av Internationella lantbruksinstitutet tillämpade reduktionstalen, enligt vilka förhöjning verkställts för vete- och kornmjöl med 33.333 %. för rågmjöl med 53.846 % och för havremjöl med 66.66 7 %. In- och utfört malt, som tillagts kornet, har förhöjts med 28 %. Utsädet har beräknats med ledning av uppgifter i den förut nämnda publikationen Landbrugsforhold e t c Tab. 9. Uppgifterna om kreaturens antal grunda sig för alla i tabellen upptagna år på direkta kreatursräkningar. För mellanliggande år saknas uppgifter om kreatursantalet. För åren 1871—1888 finnas beträffande hästarna uppgifter endast om antalet under och över två år. För erhållande av samma åldersfördelning som för senare år har därför antalet hästar under tre år måst beräknas, varvid detsamma erhållits genom att höja antalet hästar under två år med 35 %. Beträffande omräkningen till nötkreatursenheter se anm. till tal). 4, sid. 12.

3. Finland. Trots det nordliga läget kunna de naturliga förutsättningarna för jordbruket ^[aturf^" i Finland icke sägas vara ogynnsamma. Stora delar av kusttrakterna intagas at ani cn av sammanhängande leravlagringai, avsatta i det glaciala havet. Leran har visserligen endast på Åland någon mera avsevärd kalkhalt, men bildar dock i allmänhet en för jordbruket tjänlig jordmån, och kusttrakterna äro därför de viktigaste produktionsområdena för jordbrukets alster. I det inre av landet äro däremot steniga moränbildningar förhärskande och landet därför långt mindre uppodlat. 1 kusttrakterna är klimatet tämligen milt, varemot vegetationsperioden i de inre och nordliga delarna av landet är kort och vintrarna mycket kalla. En fara för jordbruket i största delen av landet är nattfrosterna på sommaren, vilka stundom anställa stor skada på växtligheten. I mycket äro de naturliga förutsättningarna för jordbruket i Finland nära överensstämmande med dem, som råda i det på andra sidan Bottniska viken belägna Norrland. Jordbruket med binäringar är i Finland den viktigaste näringsgrenen, som •>ordbrllks. år 1910 sysselsatte 1 937 198 personer, eller 66.3 % av landets hela folk- r°l m"9mängd. Finland är i fråga om jordbrukets produkter ett utpräglat frihandelsland. J^"-1 All spannmål, såväl omalen som målen, är fri från tull, och av animaliska s y produkter är endast saltat, rökt eller torkat kött och fläsk belagt med tull, som från år 1888 uppgått till 13 mark per 100 kg. Det finländska jordbruket bedrevs ännu vid 1870-talets början på ett i hög j£*.j£j£ J grad primitivt och extensivt sätt. Man fasthöll ännu vid den uråldriga a nvand: metoden att bränna skogen, eller i skogfattiga trakter bara marken, och ning. bearbetade sveden med de enklaste redskap. Detta förfaringssätt, som numera förekommer endast i landets mera avlägsna delar, undanträngdes av det förut även i Sverige vanliga två- och treskiftesbruket, som ännu är det förhärskande i vidsträckta delar av landet 2 men i kusttrakterna mot söder och väster utbytts mot ett mera tidsenligt koppel- eller växelbruk. I den finländska jordbruksstatistiken finnas inga direkta uppgifter om åkerurealens storlek och sättet för dess användning förrän år 1910 (se tab. 11). Endast de i tab. 12 meddelade uppgifterna angående skördens storlek kunna därför giva en föreställning om, på vilka vegetabiliska produkter jordbruket vid undersökningsperiodens början förnämligast inriktat sin produktion och it vilken riktning utvecklingen inom denna gren av jordbruket sedermera gått. Av nämnda tabell framgår, att på 1870-talet rågen var det utan jämförelse viktigaste sädesslaget; rågskörden var vid denna tid lika stor som skörden av alla andra sädesslag tillsammantagna. Vid sidan av råg odlades vid denna tid endast havre och korn i mera betydande utsträckning. Sedan 1870-talet ha emellertid avsevärda förskjutningar inträffat i spannmålsodlingen. Råg1

Se närmare bilagan, sid. 90. Atlas över Finland, utgiven av Sällskapet för Finlands geografi; text, del II, Hälsingfors 1911. 2

24 FINLAND

f f i Ä n ST - 7 l d n 7 T f d a t l d P™kt i årligt medeltal uppgick till omkring 2 600 000 deciton, visade under 1880-talet någon ökning men har därefte? äter gått tillbaka, så att densamma i medeltal för åren 1911/13 utgjorde endast 2 542 000 deciton. Då statistiken visar, att avkastningen i korntal av utsädet samtidigt märkbart stigit, tyder denna tillbakagång sålunda på en trän 1880-talet inträdande inskränkning i den för rågodlingen använda arealen Denna torde i sin tur till övervägande del få tillskrivas den redan påpekade övergången från svedjebruk och enbart sädesbruk till ett mera kTeatursskötsei rU " " ^ U t s t r ä c k t a v a l l a r e a l e r och i samband därmed ökad Den senast påpekade omläggningen av jordbruket är även orsak till det stora uppsvinget i havreodlingen, som gjort havren till det numera kvantigeL Arsskörden av i Q i T / t Q ft l TfaJ'iiT^ havre uppgick i medeltal för ., T ? J l l T / 6 4 ^ 0 0 0 deciton, eller nära hälften av Finlands hela spannmålsskörd Kornskörden har under hela perioden bibehållit sig i det närmaste oförändrad. Den förskjutning som under de sista årtiondena inträffat i de olika sädesslagens inbördes betydelse, har likväl icke varit likformig inom alla delar av landet Rågodlmgen har gått mest tillbaka i de tidigare mest rågodlande sydvästra trakterna eller Nylands, Abo och Björneborgs samt Tavastehuslan, medan den i Viborgs län t. o. m. företer någon ökning. Å andra sidan ar det i fråga om kornodlingen de östliga länen. Viborgs, S:t Michels och Kuopio län som träffats av den största tillbakagången, under det att samma sadesslagi Vasa och Uleåborgs län i norra och västra Finland numera torde odlas i något större omfattning än vid undersökningsperiodens början 1 fråga om övriga växtslag har potatisodlingen under periodens första del okats starkt i omfattning; skörden av potatis, som i medeltal för åren 1878/80 uppgick till 2 352 000 deciton, hade redan under senare hälften av följande årtionde vuxit till 4 617 000 deciton, eller i det närmaste fördubblats. Däremot visar potatisodlingen under de följande 20 åren stillestånd. I stället har kreatursskötselns allt större betydelse inom jordbruket föranlett en mycket stark ökning av rotfruktsodlingen till foder åt kreaturen. Rovor ha av gammalt odlats på de finländska svedjelanden, men de ha till icke obetydlig ?Q7Q!S? ^ i J S f 1 ^ 0 ? ^ ' ° d l h e l a s k ö r d e n u teJorde i medeltal för åreS 1878/80 endast 130 000 deciton. Men med det nya århundradets början vidtog en alltmera intensiv odling av foderrotfrukter, som bragte upp skörden under femårsperioden 1901/05 till 692 000 deciton och för åren 1911/13 till icke mindre än 1 694 000 deciton. Därest beträffande vallen uppgifter angående areal eller skörd av hö förelegat för en längre följd av år, skulle de otvivelaktigt ådagalagt en mycket stor ökning, i foderväxtodlingen såsom en följd av övergången från ensidigt sädesbruk till en mer eller mindre fullständigt genomförd cirkulation i växtodlingen Nu finnas uppgifter angående höskörden endast för åren 1911/13 Vail SOm n a t u r l i a o i n i i n , 1 " H^ g ängar uppgick till sammanlagt 22 101 000 deciton ärligen. Slutresultatet av de sista årtiondenas utveckling på växtodlingens områce belyses av tab. 11, som i absoluta och relativa tal anger storleken av den for de särskilda växtslagen använda arealen. Om man jämför den där angivna arealfördelningen med den i norra Sverige rådande, framträda, trots den näia överensstämmelsen i avseende på klimat och övriga naturförhållanden, åtskilliga anmärkningsvärda olikheter. Höstsädsodlingen upptager i Finland 13 % av hela åkerarealen, varemot i Norrland motsvarande procenttal icke

FINLAND

för något län överstiger 3 samt för Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län stannar under 1.5. Och i Finland är det icke de i klimatologiskt avseende bäst gynnade sydvästra delarna, som numera ha den mest omfattande rågodlingen, utan Viborgs och S:t Michels län, som ligga i östra delen av landet, där klimatet är hårt. Det sistnämnda länet hade år 1910 icke mindre än 21.8 % av sin åkerjord besådd med råg, en siffra som i Sverige överträffas endast av de allra mest rågodlande trakterna i sydöstra Götaland. Och ännu i Uleåborgs län, som upptager hela norra Finland, uppgår rågarealen till 10.6 %, eller något mera än i Nylands län längst i sydväst. I samband med den omfattande rågodlingen i Finland står den stora tradesarealen, som år 1910 upptog 12.4 % av åkerarealen. Även härutinnan äro förhållandena i Norrland helt olikartade. I stället har vallarealen en avsevärt större omfattning i Norrland än i Finland. I de norrländska länen upptager vallen 6 0 - 7 5 % av åkerarealen, men i Finland däremot endast omkring 40 %, och av de finländska länen har Vasa län den största vallarealen (51 %) och S:t Michels den minsta (endast 14 %). I sistnämnda län har svedjandet och den i samband därmed stående ensidiga sädesodlingen bibehållit sig längst. Ett påfallande drag i det finländska jordbruket är den synnerligen låga Skörd per avkastningen per hektar. I medeltal för åren 1903/10 utgjorde skörden per hektar. hektar för vete 10.8, råg 11.o, korn 9.9, havre 9.2 och potatis 67.5 deciton, medan de för Sverige under samma tid uppgingo för vete till 20.i, råg 15.3, korn 16.2, havre 14.0 och potatis lOO.o deciton. Bortsett från enstaka år, såsom 1892 och 1902, då frostens härjningar föranlett missväxt, torde det vara de i stora delar av landet ännu använda föråldrade brukningsmetoderna snarare än det nordliga läget, som i främsta rummet bidragit till det finländska jordbrukets ogynnsamma ställning i berörda avseende. Tab. 13 belyser frågan om den finländska spannmålsodlingens större eller Spannmindre grad av tillräcklighet för landets eget behov och de förändringar, måisskörsom häruti inträffat under de sista årtiondena. f-^l-'f^ Den inhemska veteproduktionen har, såsom redan framhållits, under hela iac igie' perioden varit mycket obetydlig, och allteftersom befolkningens veteförbrukning stigit, har därför en allt större veteimport blivit nödvändig. I medeltal för åren 1878/80 var veteimporten endast 138 000 deciton, men under åren 1911/13 var den drygt tio gånger så stor, medan samtidigt den inhemska skörden vuxit endast från 27 000 till 39 000 deciton. Av den stora veteimporten har så gott som allt inkommit till landet i form av mjöl. Av rågförbrukningen producerades under 1870-talet nära :i/4 inom landet, men denna proportion mellan inhemsk och importerad råg har därefter oavbrutet gått tillbaka, så att rågförbrukningen vid periodens slut till omkring 60 % tillgodosågs genom importerad vara. Däremot förmår den inhemska produktionen av korn och havre i huvudsak täcka landets behov. Av havre exporterades till och med under periodens förra del omkring 1/10 a v arsskörden. Vid den här behandlade undersökningsperiodens början var intresset för Kreaturskreatursskötseln ännu jämförelsevis ringa, utfodringen sköttes föga rationellt skötsel. och kreaturens avkastning var till följd härav låg. Så småningom började emellertid alltmera ökad vikt läggas vid denna gren av jordbruksnäringen, varvid den icke minst bidragande orsaken torde ha varit den genom flera svåra missväxtår väckta insikten, att ladugården lämnar en jämn avkastning även de år, då sädesfälten härjas av frosten. Särskilt i landets förnämsta jordbrukstrakter övergick man ; som förut nämnts, från den ensidiga

26 FINLAND

sädesodlingen och började använda åkern även för odling av fodersäd, foderrotfrukter och vallväxter, varigenom fodertillgången för kreaturen avsevärt ökades och utfodringen kunde bedrivas mera rationellt. Under de tio åren från 1875 till 1885 ökades, såsom tab. 14 utvisar, nötkreatursstammen endast från 1 120 000 till 1 163 000 djur, men redan tio år senare var antalet uppe i 1 409 000, och år 1910 hade detsamma ytterligare vuxit till 1 605 000 djur, vilket motsvarar 568 nötkreatur pä 1 000 hektar åker och äng emot 555 i Sverige. I motsats mot förhållandet i Sverige och de flesta andra länder i Europa har i Finland fårstammen förmått hålla sin numerär oförändrad från 1870 till 1905; den mellan sistnämnda år och 1910 i tab. 14 framträdande starka ökningen i antalet får är däremot endast skenbar, emedan uppgifterna för år 1905 och tidigare endast avsågo antalet vinterfödda djur, men däremot för år 1910 det alltid väsentligt större antalet djur den 1 september. Svinskötseln har i Finland länge varit tillbakasatt, ocb svinbeståndet var år 1895 föga större än år 1870. Efter det nya århundradets början har emellertid ett uppsving inträffat även inom denna gren av kreatursskötseln, även om den faktiska ökningen i svinstammen under 10-årsperioden 1900— 1910 långt ifrån är så stor, som uppgifterna i tab. 14 synas giva vid handen, då även i detta fall den olika tidpunkten för uppgifternas insamlande förryckt deras jämförbarhet. I jämförelse med folkmängden är hela kreatursstammen i Finland ungefär lika stor som i Sverige; på 1 000 invånare kommo år 1910 i det förra landet 688 och i det senare 655 nötkreatursenheter. In- och ut- Finland har sedan länge haft en icke obetydlig export av levande djur, försel av särskilt hästar, nötkreatur och svin. Storleken av denna export under perioden TrTdlifer 1871/1913 framgår av uppgifterna i tab. 15. Hästexporten har i medeltal för de särskilda femårsperioderna varierat mellan 1 322 och 7 504 djur, exporten m. m. av nötkreatur mellan 11053 och 25 392 djur och svinexporten mellan 8 448 och 20 494 djur, allt efter frånräknande av den obetydliga importen. Även smöret har länge varit en av Finlands viktigare exportartiklar. På 1870- och 1880-talen utgjorde den omkring 50 000 deciton om året, men har sedermera, tack vare den i det föregående påpekade ökningen i nötkreaturens antal, vuxit, så att densamma vid periodens slut uppgick till omkring 110 000 deciton. De viktigaste avsättningsländerna voro England och Tyskland. I fråga om kött och fläsk förmådde Finland under 1870- och 1880-talen fullt täcka sitt eget behov, men under senare tider har förbrukningen vuxit starkare än produktionen, och efter det nya århundradets början har i årligt genomsnitt importerats omkring 35 000 deciton netto. Slutligen har under hela tiden förekommit en oavbrutet växande import av ägg, som vid periodens slut uppgick till 35 milj. st. om året. Tab. 11. 1

År

Vete

Råg , Korn Havre

Åkerjordens användning.

Biand- Balj.., sad växter

All säd

Rot- Foderfrukter växter

Andra ; \„ ,T , ... .., Summa; Naturvaxt- mrrada <., I,. .. . i åker hlig ang! slag i

Areal, i 1 000 hektar: 1910

j 240 i 110

0.2 ! 12.8

399 |

0-5

51.1¶I procent av åkerarealen: 5.9

21.4|

27¶FINLAND T a b . 12.

S k ö r d e n , i 1 000 d e c i t o n . Baljväxter

Blandsäd

Ar

Vete

Råg

Korn

Havre

1878/80 1881/85 1886/90 1891/95 1896/00 1901/05 1906/10 1911/13

27 31 40 36 42 33 36 39

2 611 2 661 3 244 2 940 3 128 2 740 2 869 2 542

1064 1 174 1285 1 107 1 103 1013 1078 1 052

1444 1 717 2 432 2 626 3 074 2 975 3 419 3 643

1 T a b . 13.

70 96 80 93 82 105 149

Summa ,. , ,. Foderroto, rotatis ! , . , spannmål frukter

87 81 99 86 112 74 67 76

5 284 5 734 7 196 6 875 7 552 6 917 7 574 7 501

2 352 3 235 4 617 3 677 4 064 4 292 4 539 4 572

Hö

130 174 240 196 316 692 1 332 1694 22 101

S k ö r d o c h f ö r b r u k n i n g av v e t e , r å g , k o r n o c h h a v r e . V e t

B. å g Förbrukning Förbrukning Införselj InförselÄrligen I per in- Skörd i över- Utsäde över- ! Utsäde Skörd per inskott ' vanare skott vånare : 1 000 dt.1000 dt.il 000 dt lOOOdt.l kg- 1000 dt.11000 dt. 1000 dt. 1000 dt kg1878/80 1881/85 1886/90 1891/95 1896/00 1901/05 1906/10 1911/13

27 31 40 36 42 33 36 39

+ 138 | + 197

160 223 291 4H5 703 900

257¶It 434 667 872 \i H- 1 190

1221 1 459

+ 1 425

K

7.9 10.4 12.6 18.9 26.6 31.9 40.5 45.7

2 611 1+ 787' 2 661 + 836! 866 3 244 + 2 940 !+ 1635 3 128 1 + 2 336! 2 740 + 3 408! 2 869 + 2 94l! 2 542 -f 3 586:

H

o

a

419 439 465 452 448 419 375 364

2 979 3 058 3 645 4 123 5 016 5 729 5 435 5 764

v

e

146.S 142.5 157.7 167.4 190.0 203.8 180.4 180.1

Förbrukning InförselInförselöver- I Utsäde Utsäde överper inper in- Skörd skott skott vånare vånare 1 1000 dt. 1000 dt. 1000 dt. 1000 dt.' kg 1 000 dt. 1000 dt.! 1000 dt, 1000 dt. kgFörbrukning

Är Ii »ren

1878/80 1881/85 1886/90 1891/95 1896/00 1901/05 1906/10 1911/13

Skörd

1064 1 174 1 285 1107 1103 1013 1078 1052

39 67 70 161 212 234 220 157

214 226 233 227 221 210 206 216

889 1015 1 122 1041 1094 1037 1092 993

43.S 47.3 48.5 42.3 41.4 36.S 36.2 31.1

1444 | 1717 ! 2 432 2 626 3 074 i 2 975 3 419 3 643

174 146 296 202! 153 1 101 [ 147! 246

290 351 447 503 571 595 647 723

980 1 220 1689 1921 2 350 2 481 2 919 3166

48.3 56.8 73.5 78.0 89.0 88.0 96.9 99.1

FINLAND

Tab. Hästar Är

14 a.

Antalet kreatur.

Nötkreatur

Over ! Under Summa 3 år 3 ål-

Oxar och tjurar

Ungnöt och kalvar

Kor

Får

Summa

1870 221 7731 33 047 254 820 73 996 687 060 236 904 997 960 1875 248 004 j37 058 285 062! 80 445 768 600 271 387 1120432 18801240 465;35 998 276 463 74 394 795 575 261 003 1130 972 1885!250 262 31 368 281 630 76 065 814 531 272 505 1163 101 1890J262 559!30 832 293 391 81 652 928 276!295 259 1 305 187 1895 271124! 29 526 300 650 78 830 1 024 5561305 797 1 409183 1900J276 227!34 566 310 793 73 973 1 072 0021 281 585 1 427 560 1905 284315 39 199 323 514 73 548 1 097 198,309 946 1480 692: 19101300 927 65 082 366 009 33 431 1 165 580 406 076 1 605 087j 1913 297 183 36 435 1 141 757

(i etter

Nötkreatursenheter

Svin

921 745 30 639 190 326 1 379 262 010 914 27 096 201 647 1 538 299 977 096 20 182 154 938 1 526 292 978 149 20 779 165 SIS 1 566 769 054 027 15 266 194 192 1 729 743 067 384 14 541 197 356 1 842 404 985 218 7 584 211 367 1 879 028 937 565 6 276 220 357 1 930 959 329 692 10 881 422 284 2141 698

Endast tjurar.

Tab.

14 b.

Relativa antalet kreatur.

Antal k r e a t u r på 1 000 liektar åker och äng Ai-

lIästar

Nötkreatur

Därav kor

Fåi

56S

471 Tab.

15.

n n. Oetter

1871/75 1876/80 1881/85 1886/90 1891/95 1896/00 1901/05 1906/10 1911/13

InUtförsel försel 2 6 9 6 7 — 1 0

o • Svin

på 1 000 , , r . .. på 1 000 \ hektar l , , , pa 1 000 i <,-. i liektar åker och invånare åker äng

1 148

In- o c h u t f ö r s e l av j o r d b r u k s p r o d u k t e r .

mg. 1 (»00 dt. Över- In- ! Ut- Överskott försel försel | skott

Vete , 1 000 dt. Ärligen

|

Antal nötkreatursenheter

| o ; + 2 0 + 6 0 + 9

-1 + 6 + 7 — , — - ! + l - i + 5 — + 4

30 : 56 i 149 ! 149 ; 318 470 1 660 i 621 644 :

55 41 34 19 14 14 13 13 6

— 25 + 15 + 115 + 130 + 304 + 456 + 647 + 608 + 638

Korn. 1 OOO dt. T

Införsel 26 47 56 60 99 105 98 82 68

Mall

1 ooo dt.

ItÖver- ' InUtförsel i skott försel | försel 11 5 0 8 0 0 0 0 0

+ 15 + 42 : + 56 1 + 52 + 99 + 105i + 98 + 82 + 68

6 26 15 45 51 41

Överskott

0 0 0 0 1 0 0 0 0

— ) ) — ) + i + 25 + 4r + 45 + 51 + 41,

Ärligen

Annan omalen spannmål, '• Vetem öl ocl -gryn, 1 000 dt. 1 000 dt. InUt- I Över- J In- 1 Ut- ÖverInUtÖverInUt- Överförsel! försel | skott försel ! försel skott : försel försel skott försel försel skott

1871/75 1876/80 1881/85 1886/90 1891/95 1896/00 1901/05 1906/10 1911/13

17 28 30 28 42 101 194 142 172

Havre. 1 000 dt. ! Mais. 1 OOO dt.

93 — 76 158 i— 130 177 — 147 326 — 298 246 — 204 265 — 164 118 + 76 50 + 92 38 + 134

— 35 13 44 66 57 80 59

— + — + — + — + — + + +

— 35 13 44 66 57 80 59

4 6 8 5 15 19 27 27 31

0 0 0 0 0 0 0 0 0

+ + + + + + + + +

62 4 6 101 8 141 5 188 15 321 19 500 27 653 27 888 31 1066

0 0 0 0 0 0 0 0 0

+ +

62 101

+ u: +

(+ 32:1 + 500 + 655 + 8881 + 106$

FINLAND

29¶T a b . 15 (forts.) Rågmjöl, 1 000 dt.

Kornmjöl och -gryn.n Annan målen spann- | Potat is. 1 000 dt. 1 OOO dt. mål , 1 000 dt.

UtInförsel försel

Ut- - ÖverInInförsel försel | skott || försel

Ärligen

, 1871/75 ! 494 1876/80 ' 578 1881/85 472 1886/90 479 1891/95 866 1 1896/00 1 222 ' 190105 1796 1906/10 i 1518 1917 1911/13

Överskott

4 10 3 1 1

+ 490 + 568 + 469 + 478 + 865 — + 1 222 1 + 1 795 1 + 1 517 1 + 1916

Hästar, st.

Ärligen

1871/75 1876/80 1881/85 1886/90 1891/95 i 1891/00 1901/05 i 1906/10 1911/13

InUtförsel försel

1 322 - 1 3 2 2 5 022 —4 982 2 954 - 2 685 4 1671-41441 1959—1 777 2 036—1774 2 243 —1 654 7 504—7 208

Kött och fläsk, 1 000 dt.

Ärligen

InUtförsel försel

0 + 5 0 + 7 0 + 7 0 + 8 0 + 2 2 0 + 3 8 0 + 5 9 0 ' + 55 0 -f- 27

Nötkreatur, st.

ÖverInUtÖverskott J| försel] försel | skott

— 2 760 —2 760

40 269 23 182 262 589 296

5 7 7 8 22 38 59 55 27

Överskott

25 392 —25 392 20 669 - 2 0 669 18 20 320 - 2 0 302 28 16 667 — 16 639 30 112 526 - 1 2 496! 104 11 157 —11 053 163 15 733 —15 570 109 19 473 -19 364 65 16 911 - 1 6 846

Smör. 1 000 dt. InUtförsel försel

Över- In- Ut- 1 Överskott försel förse] | skott

Utförsel

0 0 0 0 0 1 1 1 2

18 22 26 27 20 25 30 48 81

6 + 18 + 22 6 0 4- 26 9 + 27 + 20 70 + 24 73 + 29 79 + 47, 95 + 79 130

F å r och getter, st. ,

11 19 13 18 8 14 11 9 4

— 5 13 — 8 — 9 + 62| + 59 + 68 + 86 + 126

Svin. st.

InUtÖverInUt- Overförsel 1 förse] skott jförselj försel ; skott

1843 —1 843

20 084!—20 084

— 2 577 —2 577 — 2 883 - 2 883

— 18 8 8 l ! - 1 8 881!

Ost . 1 000 dt.

Ägg, 1 000 st.

37 18 423i—18 386 3 3 359 —3 356 ! 216 20 7101—20 494 11 1 591 —1 580 ' 563 12 576J—12 013 15 911 - 896 1 45842 1651 — 11707 18 1 431 —1 413 1 977 10111 - 9 134 13 586 — 573 1 165 10 9951— 9 830 43 190 — 147 11179 9 627|— 8 448

Över- : InUtförsel försel skott

It-

(Jver-

skott | försel : försel

In-

skott

Över-

| 1871/75 1876/80 | 1881/85 , 1886/9(1 i 1891/95 i 1996/00 1901/05 1906/10 1911/13

3 6 0 9 10 37 41 51 48

6 3 10 4 10 — 4 10 — 1 8 + 2 8 ' + 29 8 + 33 14 1 + 37 12 + 36

— —

1 1 2 3 10 12

47 55 49 72 103 120 114 125 123

47 — 55 — 49 — 71 - 102 - 118 — 111 - 115' - 111

0 0

o

1 1 1 1 2 2

0 0 0 1 2 3 o

8 10

0 |! 1 289 22 + 1267 0 \\ 3 526 57 + 3 469 0 1 4 907 271 + 4 880 — ! 7 059! 142 + 6 917 — 1 i 8 197! 319 + 7 878 2 21 375 1 762 + 19 613 — 4 30 100 1 410 + 2 8 690 — 6 34 442 158 + 34 284 — 8 35 333 38 + 3 5 295

Källhänvisning. Tab. 11. Finlands officiella statistik. III. 9. Landtbruksenqueten i Finland år 1910, del 1. Tab. 12. För åren 1878—1907: Statistisk årsbok för Finland; samt för åren 1 9 0 8 — 1 9 1 3 : Bidrag till Finlands officiella statistik. III. Jordbruk och boskapsskötsel. Tab. 14. För åren 1870—1907: Statistisk årsbok för Finland; för åren 1908— 1909 samt 1911—1913: Bidrag till Finlands officiella statistik. III. Jordbruk och boskapsskötsel; för år 1910: Finlands officiella statistik. III. 9. Landtbruksenqueten i Finland år 1910, del 2. Tab. 15. Den officiella handelsstatistiken.

30 FINLAND

Anmärkningar till tabellerna. Tab. 11. Uppgifter om åkerjordens användning ha i Finland insamlats endast vid den år 1910 utförda s. k. lantbruksenquéten, då uppgifter i berörda avseende införskaffades från samtliga hushåll, som ägde eller brukade odlad jord om minst x / 2 hektar. Under rubriken "foderväxter" ingå klöver- och gräsväxter samt vicker och blandsäd till grönfoder och under rubriken "andra växtslag" huvudsakligen lin och hampa. Tab. 12. De i tabellen meddelade skördekvantiteterna grunda sig på direkta uppgifter från varje brukningsdel, som årligen insamlats genom länsstyrelserna och deras underordnade organ. — För åren 1878 — 1905 finnas uppgifter endast om skördens rymd, och har vid reduktion till vikt 1 hektoliter räknats motsvara i deciton: vete 0.77, råg 0.72, korn 0.60, havre 0.50, blandsäd 0.60, baljväxter 0.75, potatis 0.70 och andra rotfrukter 0.5 5. — Den uppgivna höskörden omfattar skörden från såväl odlad jord som naturlig äng. Tab. 13. Beträffande omräkningen av mjöl till omalen spannmål so anm. till tab. 8, sid. 22. Tab. 14. Kreatursantalet grundar sig på uppgifter, som avgivits från varje brukningsdel. Uppgifterna avse antalet kreatur vid slutet av året, med undantagför 1910 års uppgifter, som insamlades vid den förutnämnda lantbruksenquéten och avse förhållandena den 1 september nämnda år. — För åren 1870 och 1875 saknas uppgifter om hästarnas åldersfördelning. De i tabellen meddelade uppgifterna hava beräknats med ledning av följande års siffror. Beträffande omräkningen till nötkreatursenheter se anm. till tab. I, sid. 12.

4.

Tyskland l .

Med hänsyn till sin geologiska byggnad består Tyskland av två helt olika ,.Na%rm områden, den nordtyska lågslätten och de mellan- och sydtyska bergstrakterna. / o r ^ " a n " På den nordtyska slätten, som fått sin karakteristiska utformning genom den nordiska inlandsisen, går berggrunden endast sällan i dagen; den täckes av lösa jordlager av mycket växlande beskaffenhet, dels moränbildningar, företrädesvis moränlera, dels sand- och grusavlagringar, som avlagrats av glaciärälvarna. Allt efter de lösa jordarternas beskaffenhet växlar jordens bördighet från den mycket magra och ofruktbara sandjorden till den feta och bördiga jordmånen vid mellersta Elbe samt marsklanden på Holsteins västra och Hannovers östra kust, i Oldenburg och Ostfriesland. Till den nordtyska lågslätten ansluta sig de vidsträckta slättbygderna i östra Tyskland med en till övervägande del bördig jordmån. I det inre av Tyskland bildar den sydtyska Rhendalen jämte biflodernas dalgångar ett jordbruksområde av stor bördighet, som i detta avseende betydligt avviker från den tämligen karga högslätten omkring övre Donau. I avseende på klimatet råder en stor skillnad mellan nordvästra Tysklands milda vintrar och ej synnerligen varma somrar samt det hårda inlandsklimatet i östra Tyskland, vilken skillnad givetvis icke kunnat undgå att sätta sin prägel på jordbruket. Olikheter i de naturliga förutsättningarna för jordbruket torde även vara den förnämsta anledningen till den stora motsats, som i avseende på jordstyckningen råder mellan nordöstra Tyskland med dess dominerande storgodsstruktur samt västra och södra Tyskland, där jorden i allmänhet är starkt söndersplittrad. Det tyska jordbrukets kvantitativa betydelse inom landets hela näringsliv Jordbril:ks' framgår i någon mån därav, att antalet till jordbruk och skogsbruk hörande e'° personer vid 1907 års yrkesräkning utgjorde 17 681 000 personer, eller 28.5 % av landets hela folkmängd. På de 25 åren från 1882—1907 har jordbruksbefolkningen avtagit med 1 544 000 personer och dess relativa andel av hela befolkningen gått tillbaka från 42.5 till nyssnämnda 28.5 %. Befolkningens yrkesfördelning är emellertid mycket olika i västra och östra Tyskland. Den förstnämnda delen av landet har alltmera utvecklat sig till ett tätt bebyggt och starkt industrialiserat område, medan i östra Tyskland jordbruket bibehållit sin övervikt över andra näringar. Vid 1870-talets början voro flertalet lantbruksprodukter tullfria; för smör 2W«gällde emellertid en tull av 8 mark per 100 kg. Är 1879 övergick emellertid s,cydaTyskland till en protektionistisk handelspolitik, varvid för de viktigare lantbruksprodukterna fastställdes följande tullsatser per 100 kg: för vete, råg och havre 1 mark, för korn och majs 0.5 o mark. för mjöl 2 mark, för kött 12 mark samt för smör 20 mark, varjämte även levande kreatur belades med tull. I dessa tullsatser genomfördes under loppet av 1880-talet ett flertal 1

Då föreliggande redogörelse icke följer det tyska jordbrukets utveckling längre än till tiden för världskrigets utbrott, betraktas Tyskland här i den omfattning det ägde före nämnda tidpunkt. - Se närmare bilagan, sid. 90. o. f.

32 TYSKLAND

förhöjningar, de viktigaste 1885 och 1888, varigenom tullsatserna bragtes upp för vete och råg till 5 mark, för havre till 4, korn 2.2 5, majs 2 och mjöl 10.5 0 mark. iiven tullen på kött höjdes år 1885 till 20 mark och samtidigt härmed tullen på levande djur. I början av 1890-talet fördes emellertid den tyska handelspolitiken in på ett nytt spår genom de 1892 och 1893 med ett flertal länder ingångna tarifffördrag, varigenom tullen å flertalet lantbruksprodukter icke obetydligt sänktes, däribland å vete och råg från 5 till 3.5 o mark. En viss kompensation för det minskade tullskyddet bereddes lantbruket genom införandet år 1894 av utförselbevis (Einfuhrscheine) för exporterad säd. Dessa utförselbevis kunde användas antingen för tullfri införsel av motsvarande kvantitet säd eller gå i avräkning vid erläggande av tull för införsel av vissa varuslag. Härigenom blev det möjligt för lantbrukarna särskilt i östra Tyskland att bättre än förut utnyttja de gällande tullsatserna å spannmål. Under de första åren av det nya århundradet skedde åter en omläggningav den tyska handelspolitiken, vilken för jordbruket beredde ett tullskydd, som i inånga fall översteg 1880-talets. Från och med år 1906 fram till världskrigets början utgjorde tullen å vete 5.5o, å råg och havre 5 samt å maltkorn 4 mark per 100 kg. På levande djur infördes vikttull i stället för stycketull, varvid tullen rätt avsevärt höjdes, och även för övriga lantbruksprodukter vidtogos en del tullförhöjningar. Den odDe i tab. 16 sammanställda uppgifterna angående åkerjordens användning lade jor- v j s a fg r <jet tyska jordbruket på 1870-talet åtskilliga anmärkningsvärda drag. andning ^ e ^ m e s ^ framträdande torde vara den mycket omfattande rågodlingen, som upptog icke mindre än 23 % av hela åkerarealen, medan dess omfattning i Sverige vid samma tid relativt sett var föga mer än hälften så stor. Arealen för vete och råg tillsammans, eller den egentliga brödsäden, upptog i Tyskland 30 % eller nära en tredjedel av all åker. Korn odlades i vissa delar av landet i stor omfattning och lämnade redan vid denna tid, gynnat av det torra klimatet, en till kvaliteten utmärkt råvara för bryggeriindustrien. Däremot intog havreodlingen en efter svenska förhållanden jämförelsevis underordnad ställning. Den i stora delar av landet förhärskande sandiga jordmånen har framkallat en mycket omfattande odling av potatis, som i de södra och västra delarna av landet bedrives huvudsakligen för befolkningens eget behov men i östra Tyskland därjämte för bränneriindustriens räkning. Potatisodlingen har i trakter med sandig jordmån varit det förnämsta stödet för ett intensivt jordbruk, på samma sätt som sockerbetsodlingen varit det i trakter med bördigare jord. Från 1870-talet och fram till världskrigets utbrott ha endast få, mera betydande förändringar inträffat i den vegetabiliska produktionens riktning. Mellan 1878 och 1893 ökades visserligen vetearealen med 226 000 hektar eller drygt 10 %', vilket är anmärkningsvärt, då under denna tid vetepriset å världsmarknaden var i starkt nedåtgående, men som förklaras av den i Tyskland redan år 1879 införda och under 1880-talet vid flera tillfällen förhöjda tullen å vete. Efter år 1893 har däremot vetearealen varit i det närmaste oförändrad och visar fr. o. m. 1900-talets början snarare tendens till minskning än till ökning. För den redan från början mycket omfattande rågodlingen har utvecklingen varit en annan. Under tiden från 1878 till 1893 var rågarealen oförändrad, och ännu år 1900 hade de i mitten av 1890-talet införda utförselsbevisen (se ovan) icke hunnit framkalla någon ökning av rågarealen

TYSKLAND

för landet i dess helhet. Men från 1900 till 1913 ökades denna areal med i det närmaste 10 %. Denna ökning kommer till den alldeles övervägande delen på de fem provinserna Ostpreussen, Västpreussen, Brandenburg, Pommern och Posen, vilka producerade råg utöver sitt eget behov och därför voro i tillfälle att draga nytta av den genom utförselbevisen underlättade exporten. Kornarealen har under den här behandlade tidrymden icke undergått några stora förändringar, varemot arealen för havre kan uppvisa en ökning med icke mindre än 700 000 hektar, eller nära 20 %, vartill i främsta rummet torde ha bidragit det ökade behovet av fodermedel samt den relativt höga tullen på detta sädesslag. Sammanfattas arealen för alla sädesslag, visar denna från 1878 till 1913 en mindre ökning med 462 000 hektar eller 3 %, vilken ökning till övervägande del faller på tiden efter år 1900. De största förändringarna inom växtodlingen falla på rotfrukterna, vilkas areal från 1878 till 1913 ökats med icke mindre än 1550 000 hektar, eller närmare 50 %. Ökningen faller till någon del på potatisen men i främsta rummet på sockerbetor och foderrotfrukter. Arealen för andra foderväxter har under samma tid gått något tillbaka och trädesarealen har minskats från 2 486 000 till endast 765 000 hektar, eller med drygt två tredjedelar, ett tydligt tecken på jordbrukets starkt ökade intensifiering. Även i andra avseenden har inom det tyska jordbruket en målmedveten strävan gjort sig gällande att höja jordens avkastning. Resultatet har blivit, att, såsom av tab. 17 framgår, skördarna i Tyskland under perioden 1878/1913 visa en mycket stark ökning; vid granskning av de i tabellen meddelade talen får dock icke förbises, att uppgifterna före och efter år 1898 icke äro jämförbara, emedan den tyska skördestatistiken med år 1899 omlades, varvid de nya beräkningarna gåvo till resultat väsentligt högre skördemängder, vilka i de officiella tyska publikationerna betecknas som riktigare än de äldre, men som dock, av erfarenheterna från världskriget att döma, sannolikt torde ha varit för höga. Även om man i tabellen jämför de båda perioderna 1878 1898 samt 1899/1913 var för sig, framträder dock en betydande ökning i skörden av vete, råg, korn, havre och potatis, varemot höskörden visar stillestånd eller tillbakagång. Beträffande flera viktiga växtslag, såsom sockerbetor och foderrotfrukter, innehåller den tyska skördestatistiken inga uppgifter. Den tyska spannmålsskördens tillräcklighet för landets eget behov belyses Spanngenom den i tab. 18 anställda jämförelsen mellan den inhemska skörden samt niålsskörf införsel- eller utförselöverskottets storlek, ehuru även i detta fall jämförel- tä^kiiahet sen i någon mån förryckes genom den nyss påpekade omläggningen av skördestatistiken fr. o. m. år 1899. Tabellen visar dock oförtydbart, att beträffande vete och korn den inhemska produktionen ingalunda förmått hålla jämna steg med den starkt ökade förbrukningen, men att däremot beträffande rågen det vid periodens början ingalunda obetydliga importöverskottet försvunnit och ersatts av ett ungefär lika stort exportöverskott. Orsakerna härtill ha redan berörts i det föregående. Av havre har under hela tiden förekommit ett införselöverskott, som dock aldrig uppgått till någon större del av den inhemska skörden. Till belysning av den andra av jordbrukets båda huvudgrenar, eller krea- Kreaturstursskötseln, innehåller tab. 19 uppgift om antalet kreatur av olika slag vid skötsel. de olika kreatursräkningarna från 1873/1913. Såsom därav framgår, har antalet kor under nämnda 40-årsperiod ökats med omkring 2 360 000, eller 3 — 7046.

T.

T.

34 TYSKLAND

drygt 25 % samt antalet ungdjur med 3 000 000, eller omkring 60 %. Ännu mycket starkare har svinstammen ökats; den uppgick år 1873 till 7 125 000 djur men år 1913 till icke mindre än 25 660 000, eller mer än 3gånger så många. Däremot har fåraveln, som huvudsakligen drives på de stora godsen i norra och östra Tyskland men däremot mycket obetydligt i övriga delar av landet, starkt avtagit i omfattning, varvid fårstammen reducerats från 25 000 000 djur till föga mera än en femtedel därav. Av de i tab. 19 anförda relativa talen framgår emellertid, att trots den starka ökningen i kreatursstammens storlek denna dock icke förmått hålla jämna steg med den ännu starkare folkökningen, i det att antalet nötkreatursenheter på 1 000 invånare, som år 1873 uppgick till 534, år 1912 gått tillbaka till 433. Tyskland har dock bättre än inånga andra industristater förmått hålla sin kreatursstam uppe i förhållande till folkmängden. in- och De i tab. 20 meddelade uppgifterna angående in- och utförsel ådagalägga utförsel tydligt den tyska kreatursskötselns oförmåga att tillgodose det egna landets vanima- s t a r f c t v a xande behov av animaliska livsmedel. Av levande djur visa hästar dukter0' och nötkreatur från 1890-talets början ett stort importöverskott, varemot m. m. den under 1870- och första hälften av 1880-talen omfattande införseln av svin och spädgrisar högst avsevärt inskränktes efter den starka höjningen av tullen å levande svin år 1885. Trots den härav framkallade uppblomstringen av den tyska svinaveln, som redan i det föregående belysts med siffror över svinstammens storlek, har dock efter år 1900 importöverskottet av svin åter börjat tilltaga och var under åren närmast före kriget uppe i omkring 110 000 djur årligen. Härtill får läggas ett importöverskott avfläsk vid samma tidpunkt å 150 000 deciton. Av övriga animaliska livsmedel producerades i Tyskland under 1870- och 1880-talen i det närmaste hela behovet, ja av smör och mjölk åtskilligt därutöver för export, men från 1890-talets början blev den inhemska produktionen allt otillräckligare och den starkt växande förbrukningen av dessa varuslag måste i allt större utsträckning tillgodoses genom import. Av ister och oleomargarin har under hela tiden förekommit en betydande import, som numera nått en mycket stor omfattning; 1911/13 importerades i årligt genomsnitt 1 296 000 deciton ister och oleomargarin, huvudsakligen för den stora margarinindustriens behov, vilken nått den omfattningen, att den under samma år kunde exportera närmare 380 000 deciton. Vid sidan av importen av levande djur och animaliska livsmedel förekom, såsom tab. 20 utvisar, även en mycket stor import av foderämnen, emedan den inhemska foderproduktionen icke var tillräcklig för kreatursstammens behov. Den årliga importen av oljekakor uppgick vid tiden närmast före år 1914 till 5 295 000 deciton, importen av kli till 14 616 000 deciton och av andra foderämnen till 4 061 000 deciton. Av alla jordbrukets produkter var det vid tiden närmast före kriget endast socker, som Tyskland förmådde i någon avsevärd utsträckning producera utöver sitt eget behov. Vid 1870-talets början översteg sockerproduktionen endast föga förbrukningen, men därefter ökades produktionen så hastigt, att redan femårsperioden 1896/1900 förmådde uppvisa ett exportöverskott av 10 204 000 deciton, efter vilken tid samma överskott visserligen gått något tillbaka, men dock aldrig understigit 8 000 000 deciton. Samman- Som en slutlig sammanfattning av det föregående kan sägas, att Tyskland fattning, företer bilden av ett land, där jordbrukets båda grenar gynnats av ett starkt tullskydd och därigenom förmått prestera en betydande produktionsökning. Trots'denna ökning i den inhemska produktionen har dock landet, på grund

35 TYSKLAND

av den i ännu hastigare tempo fortgående folkökningen, i allt större omfattning för sitt näringsbehov nödgats lita till import av såväl vegetabiliska som animaliska livsmedel. Tab. 16. Åkerjordens användning. År

Vete

Råg

Areal,

i 1 000

1878 1883 1893 1900 1913

1 8 1 9 5 950 1 6 2 3 1 9 2 7 5 817 1 7 5 4 2 045 6 017 1 6 2 7 2 051 5 982 1 7 0 6 2 0 1 0 6 521 1 7 1 1 L procent

1878 1883 1893 1900 1913

7.1 7.5 7.!' 8.0 7.i»

Andra j ... sades- • . växter slap Balj-

K o m Havre

av

23.o 22.6 23.4 23.2 25.5

. ., All .., sad

Andra Naturväxt- Träda Summa: frukter växter slag lig ang Hot-

Foder-

hektar. 3 753 3 774 3 906 4 105 4 445

1 132 1 135 15 4 1 2 974 1 2 4 5 15 45)1 783 1 0 5 5 15 4 3 3 639 1 0 4 1 1 5 524 373 814 15 8 7 4

åkerarealer i. 6.3 14.5 6.s 14.6 6.3 15.2 6.6 15.» 6.7 17.4

4.4 3.8 3.0

2.r> 1.5

4.4 4.8 4.1 4.0 3.2

59. t 60.1 59.9 (JO 2 62 2

3 4 4 4 3 958 3 832, 3 895 4 14114 104 4 505 4 030 4 995 3 648

527 464 358 276 241

2 486 2 5 827 2 080 2 5 762 1 735 2 5 771 1 4 3 9 2 5 774 765 2 5 5 2 3

5 914 5 903 5 916 5 956 5 992

13.3 14.9 16.1 17.5 I9.o

2.0 1.8 1.4 1.1 O.»

9.7 8.1 6.7 5.6 3.0

100 100 100 100 100

22. :• 22.!» 23.0 23.1 23.5

45 253 207 010 72 650 41 266 241 521 54 804 45 831 244 504 55 087 49 197 288 165 57 241 71211 426 762 83 506 84 603 449 985 107 215 86 452 462 349 87 343

216 307 170 300 174 037 187 324 241 998 262 224 256 141

15.3 15.1 15.9 15.6 14.3

Tab. 17. Skörden, i 1 000 deciton.

1878/80 1881/85 1886/90 1891/98 1899/05 1906/10 1911/13

i 24 182 ; 24164 26463 | 29408 ' 35 925 37 608 43610

Tab.

18.

1878/80 1881/85 1886/90 1891/95 1896/00 1901/05 1 1906/10 1911/13

21801 21 948 22 051 23 504 30 859 32 135 34 384

Skörd och förbrukning av vete, råg, k o r n och h a v r e . V

Årligen

4 655 58 303 4 602 57 639 4 055 58 445 3 989 68 049 4 638 92 131 4 489 103 960 4 161 115 623

e

t

e

R

å

g

Förbrukning InförselFörbrukning InförselSkörd överUtsäde per in- Skörd överUtsäde per inskott skott i vånare i vånare t 000 dt. 1 000 dt. 1 000 dt. ! 00O dl. kg- 1 i 00() dt. 1 000 dt., 1 000 dt. 1 000 dt. kg. 24 182 + 2 0 0 7 24 1 6 4 ' + 4 703 26 4 6 3 + 3 147 28 623 + 9157 3 3 807 + 10 816 34 918 + 19 342 37 608 + 19 050 4 3 610 -f 18 409

3 115 3 225 3 318 3 368 3 381 3138 3 209 3 401

23 074 25 642 26 292 34 4 1 2 41242 51 122 53 4 4 9 58 618

51.6 55.0 54.3 67.5 75.7 87.1 85.0 88.1

58 303 + 6 661 9 067 55 897 57 639 + 7 385 8 9 6 3 56 061 58 445 + 7 574 9 9 0 8 i 56 111 65 4 8 3 + 6 294 9 900 ; 61 8 7 7 77 841 + 5 944 1 0 1 0 5 ' 73 680 9 4 530: + 3 973 10 296 8 8 207 103 960 — 2 010 10 398 i 9 1 5 5 2 115 6 2 3 — 6 811 10 285 9 8 527

125.0 121.3 115.0 121.4 135.3 : 150.3 | 145.5 i 148.0 !

36¶TYSKLAND Tab. 18 (forts.). K

o

r

ii

H

Årligen

1878/80 1881/85 ! 1886/90 1 1891/95 1896/00 1901/05 1906/10 1911/13

21801 + 1532 21948 + 3 575 22 051 + 6 023 23 460 + 9 104 26119 + 11 183 31230 + 14 150 32135 + 24 339 34 384 + 33 162

2 428 20 905 2 540 22 983 2 572, 25 502 2 537 ; 30 027 2 510 34 792 2 579! 42 801 2 497 i 53 977 2 418 65 128

T a b . 19 a. Hästar Ai-

Över 3 år

a

v

r

e

Förbrukning i Förbrukning InförselInförselSkörd överUtsäde per in- Skörd överUtsäde i per inskott vånare skott vånare 1 000 dt. 1 000 dt 1000 dt. 1000 dt. kg. 1 000 dt. 1 000 dt. lOOOdt.'lOOOdt.j kg. ;

Unghästar och föl

46.7 49.7 52.7 58.9 63.9 72.9 85.8 97.9

45 253 + 1705 41266 + 2 449 45 831 + 1696 47 535 + 2 033 59 130 + 3 894 71747 + 3 829 84 603 + 859 86 452 + 1520

91.7 5 955 41003 6 019 37 696 { 81.6 6 168 41359 85.5 6 402 43 166 84.7 6 431 56 593 i 103.9 1 6 794 | 68 782 117.2 6 871 i 78 591 1 124.9 6 915 81 057 121.8

Antalet k r e a t u r .

Nötkreatur

Summa

Oxar och tjurar

Kor

Ungnöt och kalvar

Får

Svin

Getter

Summa

Nötkreaturs enheter

1873)2 903 829 448 4023 352 2314 679 935 8 961 22 5135 546 15 776 702 24 999 406 2 320 002 7 124 088|22 375 23 1883|2 963 109 559 4363 522 545;!I 630 239 9 087 293 5 069 232 15 786 764 19 18971o!2 640 994 9 206 195 22 556 98 1892|3 290 185 546 08^)3 836 273)1 563 719 9 946 255 6 045 860 17 555 834 13 589 662 3 091 508 12 174 442 24 537 95 1900J3 557 497 637 864)4 195 861 l 393 788 10 458 631 7 087 273 18 939 69-' 9 692 501)3 266 997 16 807 014^26 653 9S 1904'3 687 517 579 886 4 267 403 il 406 708 10 456 137 7 468 723 19 331 568 7 907 173* 329 881 18 920 666)27 361 73 1907J3 764 773 580 274J4 345 047 1 463 618 10 966 998 8199 928 20 630 544 7 703 710 3 533 970 22 146 532)29 214 44 1912!3 865 226 657 8334 523 059)4 280 241 10 944 283 7 957 497 20 182 021 5 803 445'3 410 396 21 923 707!28 839 95 19131 • • • 11564 042 11320 460 8109 842 20 994 344 5 520 837 3 548 384 25 659 140

T a b . 19 b.

Relativa antalet kreatur.

Antal kreat ur på 1 000 hektar åker och äng År

1873 1883 1892 1900 1904 1907 1912 1913

Hästar

106 111 121 132 135 137 144

Nötkreatur

Därav kor

Får

Getter

497 499 554 597 609 650 640 666

282 287 314 330 326 346 347 359

788 606 429 306 249 243 184 175

73 83 98 103 105 111 108 113

Svin

225 291 384 530 596 ! 698 ! 696 i 814

Antal nötkreatursenheter på 1 000 på 1 000 på 1 000 hektar hektar invånare åkerö.äng åker 705 712 774 840 862 921 915

866 876 952 1034 1062 1 134 1130

*

,

534 488 485 473 460 ! 471 433

TYSKLAND T a b . 20.

In- o c h u t f ö r s e l av j o r d b r u k s p r o d u k t e r m. m.

Vete, 1 000 dt.

Råg, 1 000 dt.

Ärligen

Införsel

Utförsel

Överskott

1871/75 1876/80 1881/85 1886/90 1891/95 1896/00 1901/05 1906/10 1911/13

4 080 7 713 6 036 4 699 10 794 13 979 20 893 22 661 24 439

4 588 5 490 494 26 300 1 748 1359 2 097 3 903

— 508: + 2 223 + 5 542 + 4 673 + 10 494 + 12 231! + 19 534! + 20 564 + 20 536

Ärligen

Införsel

Införsel

Malt, 1 000 dt.

1871/75 1876/80 1881/85 1886/90 1891/95 1896/00 1901/05 1906/10 1911/13

411 539 569 719 742 990 992 720 481

Utförsel

Ö erskott

135 + 177 + 83 + 23 + 31 + 119 j + 104 + 93 ! + 184 +

6 978i 8 S77 7 484) 7 593 ! 6 468 8 512; 7 396 4 536 i 4 2741

Utförsel 1 509 1313 99 19 174 948 2 164 5 064 8 334

Utförsel

631 927 655 934 1 541 1731 1940 2 572 4125

898 891 223 117 53 77 122 152 172

276 362 486 696 711 871 887 627 297

1871/75 1876/80 1881/85 1886/90 1891/95 1896/00 1901/05 1906/10 1911/13

Införsel

130 27 31 66 52 25 i

Utförsel

40 i 47 i 140 339 i 461 ; 846 i 956

Införsel

Utförsel

Överskott

+ 5 469 + 7 564 + 7 385: + 7 574 + 6 294 + 7 564 + 5 232 — 528: — 4 06(

2 343 3 520 3 640 5 394 8 374 10 261 13 329 23 539 32 812

1 154 2 036 688 261 180 193 315 21 30

+ 1 189 + 1484 + 2 952 + 5 133» + 8 194 + 10 068 + 13 014 + 23 518' + 32 782 i

Överskott

Införsel

Utförsel

Överskott

1900 2 945 ! 2 710 t 1 751 2 184 4 441 5 209 4 506 5 997

1 127 1091 261 55 151 547 1380 3 648 4 477

+ 773 + 1854 + 2 449 + 1696 + 2 033 + 3 894 i + 3 829 + 858 + 1520

542 2 086 2 185 2 599 5 497 13 358 9 497 8 684 9 348

69 159 7 1 1 0 1 1 0

+ 473 + 1927 i + 2 178 + 2 598 + 5 496 + 13 358, + 9 496 + 8 683 + 9 348

Införsel

— 267 1 107 + 36 1714 + 432 449 + 817 ! 211 + 1 488 i 419 + 1 654 390 + 1818 293 + 2 420 ! 171 + 3 953 163 !

Överskott

.

Majs, 1 000 dt.

Utförsel

Vete mjöl och -gryn, 1 000 dt.

Överskott

Annai målen anannmål. 1 000 dt. Ärligen

Överskott

Införsel

Ärligen Införsel

Korn, 1 000 dt.

lla\ re, 1 000 dt,

Annan omalen spannmål, 1 000 dt.

1871/75 1876/80 1881/85 1886/90 1891/95 1896/00 1901/05 1906/10 1911/13

37 Utförsel

.. Överskott

1203 1582 1078 1356 1422 1451 437 1306 1758

— 96 + 132 — 629 — 1 145 — 1003 — 1061 144 — 1 135 — 1595

Potatis, 1 000 dt. Införsel

Utförsel

409 369 + 90 345 — 20 585 — 109 ! 1613 — 273 1892 — 409 : 2 289 — 821 3 177 — 949 6 662

1459 2 217 2 127 1431 831 1385 2 175 1626 2 474

Överskott

Eåg mjöl, 1 000 dt. Införsel

Utförsel

Överskott

.

15 19 18 11

1 068 837 981 1799

— 1 053 — 818 — 963 — 1788

Oljekakor, 1 000 dt.

Ut-

Införsel

försel

Överskott

— 1 050 164 — 1848 257 — 1782 984 — 846 1762 + 782 3 154 4- 507 4 381 + 114 5 335 + 1 551 6 849 + 4 188 i 7 932

285 297 333 380 768 1259 1668 1864 2 637

— 121 — 40 + 651 + 1 382 + 2 386 + 3 122 + 3 667 + 4 985 + 5 295

38¶TYSKLAND T a b . 20 (forts.). Kli, 1 000 dt.

Ärligen

1871/75 1876/80 1881/85 1886/90 | 1891/95 1896/00 ' 1901/05 ' 1906/10 1911/13

Införsel

Utförsel

783 1207 2 911 4 159 6 685 8 495 11 937 14 804

273 420 508 300 135 136 103 188

Överskott

1871/75 1876/80 1881/85 1886/90 1891/95 1896/00 1901/05 1906/10 1911/13

Införsel

Införsel

Itförsel ,

Överskott

1871/75 1876/80 1881/85 1886/90 1891/95 1896/00 1901/05 1906/10 1911/13

InUtförsel j försel

. ;

' • : ! ! !

1871/75 1876/80 1881/85 1886/90 1891/95 1896/00 1901/05 1906/10 1911/13

,

1 000 dt.

262, 133 171

Införsel

Överskott

Spädgrisar

Överskott

Utförsel

!

i

Överskott

Införsel

Kött, 1 000 dt.

st.

Utförsel

Överskott

3 4 821 + 159 876 25 808 + 175 640 26 782 + 153 829 13 626' + 130 289 10 9 7 7 + 6 3 441 4 224 — 2 729 2 246799 1292+ 152 401 597 +

Talg, 1 000 dt.

Införsel

Utförsel

186 253 103 126 281 556 271 268 408

54 55 86 129 59 40 21 8 8

Överskott + 132 | + 198 ; + 17 ! — 3 + 222 i + 516 i + 250 i + 260 + 400

Ister, ol ; o m a r g a r i n , m . m . Margarin, 1 000 dt.. ] 000 dt.

Införsel

UtÖverförs el . skott

Införsel

118 118 74 92 154 217 • 249 95 + 167 16 + 117 > 211 15 + 156 i 4 0 3

79 39 + 93 25 + 6 + 68 8 + 84 6 ! + 148 9 + 208 7 +242 6 +271 3 + 400

384 492 310 543 833 1221 1203 1248 1296

In- j Ut- ! Överförsel örsel i skott

i

Far, st.

776 051 245 2 0 4 + 530 847 194 697 1 130 0 4 3 329 508 + 800 535! 201 4 4 8 887 685 397 205! + 4 9 0 480;i 180 611 4 3 3 559 190 5 7 3 ' + 242 986, ; 143 915 691 2 8 5 10 333! + 6 8 0 96z 74 4 1 8 82 111 6 8 6 2 ) + 75 249 1495 73 241 13 0 6 1 ' + 6 0 1 8 0 1447 101227 7 0 3 7 + 94190 1444 998 127 8 1 8 18 3 2 4 1 + 1 0 9 4 9 4 Fläsk

Årligen

Itförsel

13 256 j 1 289 — 1 2 1 7 4 674 — 4 635 6 056 — 6011 7 641 — 7 613 — 10 204! 10210 9 410 — 9 374 9 031 — 8 996! 8 192 — 8171

243 72 39 45 28 12 36 35 21

+ 929 + 3 157 + 4 061

94 100

Överskott

Utförsel

811971 6 001 3 4 1 2 4 262 677 256 676 + 6 0 648810 11315531442511! -892 740 28 608 234 586 270 3 8 3 — ,35 797 1j 4339 49 909 154 552 230 6 4 4 — 76 092 i 59 7 3 7 4 3 4 1 9 4 2 ! - 1 2 8 2 2 0 5 5 539 9 6 8 355 962 816 69 129 1 5 8 1 0 3 : 1 0 1 5 0 6 ! + 56 597 5 247 3 4 3 870 338 623 76 93H 288 4 9 0 14 925 + 2 7 3 565 1 795 181 650 179 8 5 5 9 658 + 197 115 105 465 206 773 9 2 5 3 + 306 98Ö 1 6 5 3 154 436 152 783 105 433 316 238 4 371, + 222 039- 11 306 53 632 4 2 326 116 522 226 410 16 4 5 6 6 241 2 080 + 2 1 5 779 j 10 215 132 055 217 859

64 104 29 9 8 0 + 67 916 39 308 + 68 128 18 2 1 9 : + 80 289 1 1 1 6 0 + 8 646+ 85 582 115106, 9 6 4 1 + 116 3 7 3 10 940 + 1929 + 118 4 5 1 133 929: 1 8 7 4 +

Införsel

37¶Införsel

Nötkreatur, st.

Svin (äldre), st. Ärligen

Överskott

Utförsel

+ 510 + 787 + 2 403 + 3 859 + 6 550 966 + 8 359 + 11834! 3 251 + 14 616': 4 161

lastar, st. Ärligen

Socker. 1 000 dt.

\ n d r a foderämnen 1 000 dt.

Ut- 1 Overförsel ! skott

ÖverIn- Utförsel försel skott

I 352 32 + 467 25 + 310 0 + 0 + 543 1 |+ 832 1 + 1 220 l 1 + 1 202 1 i + 1 247 0 + 1296

. • • 3 2 1 1

1 „; 1 + 2 0 + 2 19 | 18 3 / 9 — 378

39 TYSKLAND

T a b . 20 (forts. Smör, i 000 dt. Ärligen

1S71/75 1876/80 1881/85 1886/90 1891/95 1896/00 1901/05 1906/10 1911/13

Ost, 1 000 dt.

In- ; Ut- Överförsel i försel skott

Införsel

160 J — 98 142 i — 58; 127 — 82: 109 I — 42! 76 ! — 1 37 + 15 + 2 478: 5,

58 53 25 76 87 136 174 189 228

62 84 45 67 75 115 260 397 552

3 +394; 2 + 550 ;

Utförsel

Mjölk och grädde, 1 000 dt.

InÖverskott dorse

34 + 37 + 41 -

24 16 16 26 + 50 19 + 68

13 + 123 13 + 161 5 + 184 + 220

34 45 62 131

Ägg, t 000 dt. Ut- i Överförsel I skott

6 + 10 + 14 + 20 +

62 158 168 394 692 1 044 1 249 1467 1 661

Källhänvisning. T a b . 16. A r e n 1 8 7 8 och 1 8 8 3 : Statistisches Handbuch fur dos deutsche Reich, del I, B e r l i n 1 9 0 7 : år 1 8 9 3 : Vierteljahrsheft zur Statistik des deutschen Reichs, 1 8 9 4 , I V : ar 1 9 0 0 : Vierteljahrsheft 1 9 0 2 , H T : år 1 9 1 3 : Vierteljahrsheft 1915, IV. ' T a b . 17. A r e n 1 8 7 8 - 1 9 0 6 : Statistisches Handbuch fiir das deutsche Reich; å r e n 1 9 0 7 - 1 9 1 3 : Vierteljahrsheft, 1 9 1 4 , I. T a b . 19. Vierteljahrshefte. T a b . 2 0 . D e n officiella h a n d e l s s t a t i s t i k e n . A n m ä r k n i n g a r till t a b e l l e r n a . T a b . 16. F u l l s t ä n d i g a u p p g i f t e r om d e n för varje s ä r s k i l t v ä x t s l a g a n v ä n d a å k e r a r e a l e n i n s a m l a s icke å r l i g e n u t a n e n d a s t vid do m e d l ä n g r e t i d s m e l l a n r u m å t e r k o m m a n d e allmänna r ä k n i n g a r n a , v i l k a för p e rioden 1878 1 9 1 3 alla äro m e d t a g n a i t a b . 1 0 . Å r l i g a a r e a l u p p g i f t e r föreligga e n d a s t b e t r ä f f a n d e vissa v i k t i g a r e v ä x t s l a g . I t a b . 16 i n g å u n d e r " a n d r a s ä d e s s l a g " s p e l t , b o v e t e , majs m . m. s a m t u n d e r • ' a n d r a v ä x t s l a g " t r ä d g å r d s v ä x t e r p å å k e r j o r d och h a n d e l s v ä x t e r . S å s o m "foderv ä x t e r " r ä k n a s k l ö v e r , l u z e r n och g r ä s till såväl hö som g r ö n f o d e r s a m t , för å r e n 1 8 9 3 , 1 9 0 0 och 1 9 1 3 säd till grönfoder, som d ä r e m o t vid d e t v å första räkningarna ingår under resp. sädesslag. " T r ä d a n " o m f a t t a r även d e n a r e a l , v a r a o d l a t s b a l j v ä x t e r till g r ö n g ö d s l i n g . "Naturlig äng" omfattar "Wiesen". T a b . 1 7 . U p p g i f t e r om s k ö r d e n finnas e n d a s t för d e i t a b e l l e n u p p t a g n a växtslagen. P å g r u n d av f ö r ä n d r a d m e t o d för u p p g i f t s i n s a m l i n g e n äro u p p g i f t e r n a för å r e n 1 8 7 8 — 1 8 9 8 icke d i r e k t jämförbara m e d d e följande å r e n s uppgifter. T a b . 1 8 . B e t r ä f f a n d e o m r ä k n i n g e n av mjöl till omalen s p a n n m å l se a n m . till t a b . 8, sid. 2 2 . T a b . 1 9 . U p p g i f t e r n a g r u n d a sig för alla i t a b e l l e n u p p t a g n a å r p a d i r e k t a r ä k n i n g a r och avse d e n 1 eller 2 d e c e m b e r r e s p . år. F ö r m e l l a n l i g g a n d e år s a k n a s u p p g i f t e r om k r e a t u r s a n t a l e t . B e t r ä f f a n d e o m r ä k n i n g e n till n ö t k r e a t u r s e n h e t e r , se anm. till t a b . 4 , sid. 1 1 .

5.

Nederländerna.

hållZdén u - ^ a n d e t S ? t a u t g Ö r ? S s a g o t t s o m uteslutande av glaciala eller alluviala • bildningar, lera, sand och torv. Låglandet (marsklandet), som upptager de västra och norra provinserna, täckes av fruktbart lerslam, som avsatts av havet och floderna; det är, med undantag för de sankaste trakterna till största delen uppodlat och utgör det viktigaste produktionsområdet för jordbrukets produkter. De sandiga områdena (geests) upptaga landets högre belägna, mre delar och bestå till större delen av magra hedar. Slutligen ha såväl i geestområdet som marsklandet mossarna en mycket stor utbredning i det att de beräknas upptaga icke mindre än 14 % av landets yta A°v mossarna har emellertid numera en betydande areal uppodlats, och i övrigt bilda de vidsträckta naturliga ängar. Jordmånens beskaffenhet är av mycket stor betydelse för jordbruket i synnerhet i fråga om valet av kulturväxter, och olikheterna mellan marsklandet och geestområdet äro i detta avseende mycket stora. På grund av sitt mot havet öppna läge har landet ett utpräglat kustklimat med ringa variation mellan sommar och vinter. Nederbörden är visserligen icke anmärkningsvärt stor, men luften är starkt fylld med fuktighet °De svala somrarna och det fuktiga klimatet äro av stor betydelse för jordbrukets produktionsriktning, i det att de i hög grad befordra gräsväxten men i stallet äro mindre gynnsamma faktorer för spannmålsodlingen. skyddEnkg, en från år 1862 gällande tulltaxa fanns en läg tull på spannmål och mjöl, men denna uppgick för de viktigare sädesslagen till endast 0.4o gulden per 100 kg., och år 1877 upphävdes spannmålstullen helt och hållet. 1 fråga om de animaliska produkterna har importen av levande djur, smör och hgg vant fri, medan införseln av kött och fläsk varit belagd med tull som för färskt och saltat kött uppgått till 6 gulden per 100 kg. och för flask fr o m. år 1908 till 0.75 gulden; före sistnämnda tidpunkt var även färskt flask tullfritt. Nederländerna kunna alltså i fråga om jordbruksprodukter 1 huvudsak betecknas som ett utpräglat frihandelsland. SpannDet är nyss framhållet, att Nederländernas fuktiga kustklimat är av stor för Una h^åe}se jordbrukets karaktär, ett förhållande som tager sig ett tydligt uttryck redan 1 de 1 tab. 21 meddelade uppgifterna angående åkerns och Under femårs eri 22fnnAA f ? P o d e n 1886/90 upptog åkern en areal av 860 000 hektar, medan ängens areal uppgick till 1 139 000 hektar, eller nära en tredjedel mera, och denna proportion emellan de båda ägoslagens omfattning har bibehållit sig i huvudsak oförändrad under hela den följande tiden Den stora ängsarealen återverkar i sin tur på åkerjordens användning för olika växtslag, emedan åkern, tack vare den rikliga tillgången på foder från de naturliga ängarna, mera odelat kan användas för odling av säd och rotfrukter. Det utan jämförelse viktigaste sädesslaget är i Nederländerna liksom i lyskiand rågen, som väl låter sig nöja med den magra och sandiga jord1

Se närmare bilagan, sid. 91.

NEDERLÄNDERNA

månen i det holländska (/ekområdet. Den upptog på 1870- och 1880-talen omkring 200 000 hektar eller 23 % av hela åkerarealen, och den har från mitten av 1890-talet tallvuxit såväl absolut som relativt, så att rågarealen i medeltal för åren 1911/13 uppgick till 227 000 hektar eller 25.9 % av åkerarealen. En motsatt utveckling har veteodlingen undergått. Denna, som huvudsakligen är lokaliserad till marsklandsområdena, upptog i mitten av 1870-talet en areal av 93 000 hektar men uppgick under åren 1911/13 till endast 58 000 hektar, en tillbakagång med nära 40 %. Även kornarealen har under samma tid gått tillbaka från 47 000 till 27 000 hektar, varemot arealen för havre ökats från 108 000 till 139 000 hektar. I Nederländerna drives en mycket omfattande och lönande odling av ärter och bönor, huvudsakligen för export. Denna odling, som på 1870-talet upptog en areal av närmare 60 000 hektar, visade under de närmaste 20 åren en tendens till ökning, men har sedan åter gått tillbaka, så att den vid periodens slut upptog en något mindre areal än vid dess början. Vid undersökningsperiodens början odlades slutligen i icke så ringa omfattning även spelt och bovete, men dessa sädesslag ha alltmera undanträngts och spela numera en mycket underordnad roll vid sidan av övriga sädesslag. Hela den för säd använda arealen har gått tillbaka från 557 000 till 512 000 hektar och dess relativa andel av hela åkerarealen från omkring 65 % till 58.4 %. Alltjämt är dock sistnämnda procenttal högre än motsvarande tal för de flesta andra länder. Tack vare en starkt ökad avkastning per hektar visa spannmålsskördarna Skörd och en gynnsammare utveckling än arealerna (se tab. 22). Veteskörden var, f****trots den starka nedgången i arealen, lika stor vid periodens slut som under mng avv senare hälften av 1870-talet, rågskörden har under hela perioden ökats med spannmaL omkring 60 %, medan arealen ökats endast med 13 %, och hela spannmålsskörden har samtidigt ökats med över 10 X , under det att spannmålsarealen undergått en i det närmaste lika stor relativ minskning. De ökade hektarskördarna äro ett resultat av ett målmedvetet arbete på jordbrukets förbättrande genom rationell skötsel av jorden, användning av förädlat utsäde och andra åtgärder. Vid undersökningsperiodens början kunde jordbruket tillgodose omkring 7s av landets veteförbrukning, men redan under perioden 1877/86 var, såsom tab. 23 utvisar, nettoimporten betydligt större än den inhemska skörden, och från denna tid har förbrukningen i allt högre grad varit hänvisad till importerad vara. I genomsnitt för åren 1911/13 uppgick den inhemska skörden icke fullt till 20 % av hela förbrukningen. I fråga om rågförbrukningen är proportionen mellan inhemsk och importerad vara åtskilligt gynnsammare, men trots den betydliga ökningen av rågproduktionen förmådde densamma icke täcka mera än omkring 60 % av behovet. Även av korn har landet under hela perioden importerat betydliga kvantiteter, under det att havreskörden under 1870- och 1880-talet var fullt tillräcklig för det egna behovet, men även ifråga om detta sädesslag är produktionen numera för liten i förhållande till förbrukningen, så att närmare 7, därav måste importeras. Den del av Nederländernas åkerjord, som icke är besådd med säd, använ- Odling av des till större delen för odling av rotfrukter. Rotfruktsarealen uppgick rotfrukter åren 1874/75 till 166 000 hektar och har därefter oavbrutet ökats, så att ^ J ' den vid världskrigets utbrott utgjorde 266 000 hektar. Dess relativa andel av åkerarealen har vuxit från 22 % vid mitten av 1880-talet till 30 % vid perioden* slut. Det är i synnerhet potatisodlingen som på de sandiga mar-

42 NEDERLÄNDERNA

. kerna nått en storartad omfattning och numera upptager en areal av 165 000 hektar. Även sockerbetsodlingen har under de två sista årtiondena utvecklats hastigt. Skörden av potatis har under periodens lopp fördubblats, och sockerbetsskörden under samma tidrymd i det närmaste femdubblats. Foderrotfrukterna upptogo år 1911 en areal av 35 000 hektar. Vallarealen är däremot mycket obetydlig, endast omkring 60 000 hektar eller 7 % av hela åkerarealen. Det är, som redan nämnts, den rikliga tillgängen på naturliga ängar, som gjort det överflödigt att i större utsträckning odla gräsväxter på åkern. Mest undanträngda äro de odlade vallarna i provinsen Overijssel, där av den till 62 000 hektar uppgående åkerarealen endast 1 000 liektar, eller mindre än 2 %, utgöras av vall; förklaringen härtill ligger däruti, att de naturliga ängarna i samma provins uppgå till icke mindre än 137 000 hektar, d. v. s. mera än dubbelt så stor areal som åkern. Förutom de i det föregående nämnda kulturväxterna odlas i Nederländerna i ovanligt stor utsträckning köksväxter, blommor och frukt, vilka som bekant utgöra viktiga exportartiklar. Kreaturs- Naturen har emellertid hänvisat den holländske jordbrukaren att i sin skötsel, näring lägga större vikt vid kreatursskötseln än vid växtodlingen för direkt försäljning. För nötkreaturen erbjuda de vidsträckta ängarna med deras av det fuktiga klimatet befordrade, rikliga gräsväxt en saftig näring. Tack vare dessa gynnsamma betingelser samt ett målmedvetet avelsarbete har där utvecklat sig kreatursraser, som utmärka sig för en mycket hög mjölkproduktion och som genom stor export av avelsdjur vunnit spridning långt över landets gränser. Bland nötkreaturen har, såsom tab. 24 utvisar, kornas antal under perioden 1875—1913 visserligen icke ökats mera än från 923 000 till 1 110 000 st., men då deras avkastning under samma tid vuxit starkt, är landets mjölkproduktion numera avsevärt större än på 1870-talet. Det kan för övrigt vara av intresse att konstatera, att under periodens första hälft, då i många andra länder kreatursskötseln fick starkt ökad betydelse på grund av det rådande prisförhållandet mellan spannmål och animaliska produkter, koantalet i Nederländerna befann sig i tillbakagång, och att den egentliga ökningen inträffade först med det nya århundradets början. Samma utveckling ha övriga slag av nötkreatur undergått. Gödboskapen, som i tab. 24 sammanräknats med tjurar, har från år 1900 till 1913 fördubblats till antalet, och även oxar och ungdjur visa under samma tid en betydlig ökning, vilket alltsammans tyder på en stark stegring i köttproduktionen. Den mest intensiva nötkreatursskötseln är lokaliserad till marsklandet. Så uppgår i provinsen Utrecht antalet nötkreatur på 1 000 hektar åker och ängtill 1 500, medan motsvarande medeltal för hela landet utgör 1 000 samt för provinsen Groningen stannar under 600. Fårstammen, som år 1875 uppgick till 941 000 djur, gick under de följande 20 åren, på grund av ullprisets fall och mossarnas fortgående uppodling, tillbaka till 679 000 djur men har därefter åter tillvuxit i antal och utgjorde år 1913 812 000 djur. Fåraveln, som numera drives huvudsakligen för köttproduktionens skull, förekommer mest i de ofruktbara dyn- och geestområdena. Där drives även den mest omfattande svinaveln, vilken under senare år nått en storartad utveckling i samband med mejerirörelsen. Antalet svin har vuxit från 338 600 år 1875 till 1 350 200 år 1913 eller i det närmaste 4-dubblats på mindre än 40 år. Under åren 1875 till 1895 tillväxte landets kreatursstam långsammare än

NEDERLÄNDERNA

folkmängden, så att antalet nötkreatursenheter pä 1 000 invånare gick tillbaka från 468 till 385, men därefter har kreatursstammen vuxit hastigare än folkmängden, och år 1913 hade motsvarande relationstal åter ökats till 412. , r , Trots den rikliga tillgången på inom landet producerat foder bygger den intensiva nötkreatursskötseln pä en omfattande import av utländska fodermedel. Så utgjorde, såsom tab. 25 utvisar, nettoimporten av majs i genomsnitt för åren 1911/13 icke mindre än 6 110 000 deciton. För förädling av den producerade mjölken har uppstått en storartad me- 'JJ-JJ**' jeriindustri, vars produkter i form av smör och ost äro bland landets vik- jJjjJJ^JJ, 'tigaste exportvaror. Så uppgick i genomsnitt för åren 1911/13 utförselöverprodukter skottet av smör till 330 000 deciton och av ost till ett värde av 20.5 milj. m. m. floriner. Även av margarin exporteras mycket stora kvantiteter. Från Nederländerna exporteras årligen ett stort antal levande nötkreatur. På 1870-talet uppgick denna export till över 80 000 djur, och ehuru densamma sedan denna tid gått något tillbaka, utgjorde den dock ännu under åren 1911/13 omkring 55 000 djur. Även av kött och fläsk har under det nya århundradet uppstått en icke obetydlig export, som de sista åren uppgick till över 500 000 deciton. Av den föregående redogörelsen för det nederländska jordbrukets utveck- b"™™n' ling torde framgå, att denna näringsgren i Nederländerna liksom i de flesta andra länder under den här behandlade undersökningsperioden vant föremål för en genomgripande omvandlingsprocess, som förskjutit jordbruksnäringens tyngdpunkt från spannmålsodlingen till kreatursskötseln. Härigenom ha visserligen även Nederländerna blivit i hög grad beroende av utlandet i fråga om tillförseln av brödsäd och fodermedel, men tack vare gynnsamma naturliga förutsättningar har dock detta land till skillnad från åtskilliga andra länder genom denna omläggning förmått driva upp sin produktion av animaliska livsmedel så högt, att densamma icke endast förmår täcka det stegrade behovet inom landet utan även medgiver en mycket betydande export. Tab.

Årligen

21.

Åkerjordens

„ .. Andra Ba J " sades| Vete \ Råg ; Korn Havre växter , slag

användning. .,

A1

sad

Rotfrukter

: Sum- NaFo- Andra der- ; växt- Träda ma j turligj åker ! äng växter slag

!! Areal, 93 1874/75 92 1876/80 89 1881/85 1886/90 84 66 1891/95 1896/00 I 67 1901/05 58 1906/10 j 55 1911/13 I 58

i 1 000

201 200 201 204 201 214 217 221 227

hektar:

47 47 48 44 41 37 34 29 27

108 115 116 116

53 59 60 61 134 ! 66 130 62 139 ! 62 140 58 139 50

00 1 557 53 ! 566 47 561 42 551

35 27 21 15 11

166 177 183 191 543 206 537 225 531 228 518 243 512 266

50 45 56 61 60 63 60 63 59

41 35 31 37 33 35

20 16 17 16 14 10

860 858 866 863 864 877

1139 1144 1185 1189 1204 1217

100 100 100 100 100 100

132.4 133.3 136.8, 137. s ! 139.4 138.8 ;

I pri went av åket arealei 1886/90 1891/95 ; 1896/00 1901/05 1906/10 1911/13

9.7 7.7 7.7 6.7 6.4 6.6

23.7 23.4 24.7 25.2 25. t; 25.9

5.1 4.8 4.3 3.9 3.4 3.1

13.5 15.6i 15.0 16.1 I6.2! 15.8

7.1 7.7 1.2 1 2

4.w 4.1 3.1 2.4 1.7

64.0 63 3 62.0 61.6

600 1.8 58i

/.i 22.2 7.0 24.0 7.3 26.0 26.4 j 7.0 7.3 28.1 6.7 30.3

4.8 4.1 ; 3.6 , 4.8 3.S* 4.0

1.9 1.6 1.1 O.s O.s 0.6

44 NEDERLÄNDERNA

T a b . 22.

S k ö r d e n , i 1 000 d e c i t o n .

Ärligen

Vete

Håg

Kom

Havre

1874/75 1876/80 1881/85 1886/90 1891/95 1896/00 1901/05 1906/10 1911/13

1763 1446 1500 1568 1 195 1314 1232 1287 1453

2 600 2 444 2 636 2 842 2 913 3 298 3 531 3 875 4 162

1 113

2 000 1996 1971 2 137 2 480 2 594 2 899 3 148 2 861

T a b . 23.

1877/86 1887/96 1896/00 1901/05 1906/10 1911/13

1877/86 1887/96 1896/00 1901/05 1906/10 1911/13

967 896 871 775 716

Sockerbetor

8 895 8 343 8 615 9 052 9 010 9 550 10 046 10 358 10 237

4 155 3 535 4 752 5 375 7 392 14 528 12 636 14 711 19 488

773 888

953 ! 1079 1 109 ; 1161 1 1 259 1068 ! 936 '

646 608 486 414 346 287 254 205 109

13 048 9 882 14 867 14 045 ! 16 629 : 19 062 : 20 364 21635 25 548

e

t

R å g

e

Förbrukning Förbrukning InförselInförselSkörd över- Utsäde per in- Skörd överUtsäde per inskott vånare skott vånare kg. 1 000 dt. 1000 dt. L 000 dt.1 000 dt. kg. 1000 dt.|1000dt. 1 000 dt. 1 000 dt 1468 1 376 1314 1232 1287 1453

+ 2 503 + 3 627 + 4114 + 4 847 + 5 320 + 6 222

K

Ärligen

1069 1012

Annan Summa säd : spannmål Potatis

Skörd o c h f ö r b r u k n i n g av v e t e , råg, k o r n o c h h a v r e . AT

Ärligen

961 Baljväxter

3 832 4 889 5 324 5 989 6 522 7 585

139 114 104 90 85 90

o

r

92 2 565 105 i 2 949 105 : 3 298 110 3 531 112 3 875 124 4162

+ 1913 + 2 420 + 2 186 + 2 794 + 2 170 + 3 052

H

n

4120 5 007 5 103 5 939 5 652 6 810

358 362 381 386 393 404

a -v

r

99 107

101 | 109

97 ' 111

e

Förbri ikning Förbrukning InförselInförselSkörd över- Utsäde över- Utsäde per in-; per in- Skörd skott vånare skott vanare: 1 000 dt, 1 000 dt. 1 000 dt. 1000 dt. kg1 000 dt. 1 000 dt. 1 000 dt. 1 000 dt. kg- ' 1012 + 816 986 + 1220 896 + 1014 871 + 1998 775 + 2 393 716 + 2 516

42 38 33 30 26 24

1786 2168 1877 2 839 3 142 3 208

43 46 37 52 54 52

2 014 2 320 2 594 2 899 3 148 2 861

160 + 90 + 468 + 428 + 670 + 1 173

120 129 134 143 144 143

1734 2 281 2 928 3 184 3 674 3 891

49 : 58

59 63 64

45 NEDERLÄNDERNA

Tab. IIästar Över

Ai-

3 åi-

24 a.

Antalet kreatur.

Nötkreatur

Tjurar Under och gödSumma 3 år boskap

1875 213 400 46 400 259 800 83 800 1880 222 000 56 300 278 300 86 000 1885 218 700 51400 270 100 87 100 1890 217 100 56 100 273 200 91000 1895 210 700 55 100 265 800 84 200 1900 225 300 69 700 295 000 84 200 1904 221 779 73 508 295 287 81054 1910 238 566 88 811 327 377 168 083 1913 242 472 91 973 334 445 167 080

Kor

Oxar. ungnöt i „ ° . ! bumma och ! kalvar

Får

Getter

923 300 458 400|1 465 500 941 000 153 000 908 000 475 6001 469 600 847 600 157 600 901 400 521 500ll 510000 774 100458 900 900 600 541 300 !l 532 900 819 400 j 164800 904 400 554 700J1 543 300 679 200169 700 965 800 605 600!1 655 600:770 700 179 500 973 098 636 3111 690 463 606 785 165 497 068 361 790 49912 026 943S89 036 224 231 109 679 819 840;2 096 599 842 018232 478

Svin

Nötkreatursenheter

338 600 1 782 700 334 800 1 788 618 442 000 1 817 002 578 800 1 870 348 662 200!l 870 937 746 600|2 021 703 861 84012 050037 259 844,2 478 701, 350 2 0 4 2 560 493

T a b . 24 b. Relativa antalet kreatur. Antal kreatur på 1 000 hektar åker och äng År

på 1 000 : „ H . . . Hastar 1

1875 1880 1885 1890 1895 1900 1904 1910 1913

Antal nötkreatursenheter

. kreatur

Damkor

Får

Svin

Getter

1 000 hektar \*\ J ™ 0 på in-

o, i i hektar åker och < Sl i åker ang

• 135 137 132 144 144 158 158

756 769 764 806 824 976 996

451 452 448 470 474 514 527

387 411 336 375 296 428 400

80 83 84 87 81 108 110

221 290 328 364 420 606 642

909 938 926 985 999 1 193 1217

2 112 2178 2172 2 329 2 385 2 858 2 902

vånare 468 440 419 410 385 390 372 417 412

T a b . 25. In- o c h utförsel av jordbruksprodukter m . m . Vete, 1 000 dt.

Korn, 1 000 dt. 1

Håg, 1 000 dt.

Malt, 1 000 dt.1

Ärligen

InUtÖverförsel försel . skott

InUtförsel försel

Överskott

1867/76 1877/86 1887/96 1896/00 1901/05 1906/10 1911/13

1 110 250 i + 860 755! 253 + 502 i 4 600 2 390 + 2 210 3 195: 1 380 + 1815 1 252 436 + 816! • 7 050 4 410 + 2 640 4 459 2 288 + 2 171 2 760:1 540 + 122011 • 10 248 7 854 + 2 394 4 820 2 903 + 1917 3 400 2 386 + 1014 14 022 1 1 3 1 6 1 + 2 70H 5538 2 987 + 2 551 4 832: 2 834!+ 1998 14 648 11624 + 3 024! 4 696! 2 774 + 1922 6 650 4 720! + 1930 472 110 18 480 14 627 + 3 853 6 180 3 443 + 2 7371 8 196 6 316 + 1880 603 106

+ 362 + 497

InUtförsel försel

Överskott

InUtförsel försel

För åren 1867—1905 är malt redovisat under korn.

Överskott

•

46 NEDERLÄNDERNA

Rågmjöl. 1 000 dt. Ärligen

InUt- , Överförsel försel' skott

Hästar, st. InUtförsel försel

Nötkreatur, st.

(Jverskott

InUt. försel försel

Överskott

Kötto lläsk,1000dt. In-' Ut- Överiförsel'försel: skott

! 1867/76 1877/86 1887/96 1896/00 1901/05 1906/10 1911/13

Årligen

1867/76 i 1877/86 1887/96 1896/00 1901/05 1906/10 1911/13 1

!

14 1 + 13 6 838 8 679— 18415 80893 710 - 87 902 1 163 : 99 !+ 64 7 304 9 501 — 2 197 1 944,78 776 —76 832 2 350 188 + 162j 9 350 10 253 — 903; 128 70 944 —70 816 3 420 245 + 175! 15 480 10248.+ 5 232, 73949 095 —48 356 5 ; 425 267 + 158 18 938 14 1 9 9 + 4 739 l 763 46 308 - 4 4 545 14 565 404 + 161j 33 54316 4 0 7 + 1 7 1 3 6 l 714 62 715 —61 001 ! 33 994 789 ! + 205i 40 109:20 1 0 0 + 2 0 009 L 005 56 708—55 703 54 Margarin. 1000 dt. 1

Smör. 1000 dt. 1

InUtförsel försel

In-

4 6 13

Överskott

förse

Utförsel

Överskott

Ost, 1000 floriner InUtförsel försel

19 187 - 168 19 441 — 422 39 649 — 610 458 — 453 L3 195 182, 481 i — 477 16 230 I - 214 484 - 478! i 18 ! 304 286: 589 — 576' 25 o o o 330

Överskott

1 7 7 47 135 156 561 577

— 6 — 5 — 44 — 130 — 142 — 528

— 5231

Ägg. 1 000 dt. 1

InUt- Över- ; försel försel skott

72 • 9 713— 9 641 73 9 887— 9 814 45 85 10 94H—10 856! > 45 79 13 775—13 696>: 61 87 16 4 9 8 - 1 6 411: 62 94 18 5261—18 432' 94 97 20 641'—20 544l 149

4 7 32 41 126 216

+~41 + 38 ! + 29! + 21! — 32i — 67

För åren 1807 —1896 är margarin redovisat under smör.

Källhänvisning. Tab. 2 1 , 22 och 24. Verslagen en Mededeelingen van de Directie van den Landbouw (årlig) samt Jaarcijfers voor het koninkrijk der Nederlanden. Tab. 25. Sistnämnda publikation. Anmärkningar till tabellerna. Uppgifter om åkerjordens användning, skörden och kreatursantalet insamlas årligen. Tab. 2 1 . "Andra sädesslag" omfatta rubrikerna spelt och zandboekweit, samt "foderväxter" rubriken klaver- en kunstiveiden. Arealen för "andra växtslag" liar erhållits genom att från hela åkerarealen draga summan av de i tabellen särskilt redovisade växtslagen samt trädan. Tab. 22. Skördekvantiteterna äro uppgivna i rymdmått; vid omräkning till vikt har en hektoliter räknats motsvara i deciton: vete 0.76, råg 0.7 1, vinterkorn 0.6 1, sommarkorn 0.64, havre 0.46, baljväxter O.75, andra sädesslag 0.65, potatis 0.65. Tab. 2 3 . Beträffande omräkningen av mjöl till omalen spannmål se anm. till tab. 8, sid. 22. Tab. 24. Uppgifter saknas för åren 1905 — 1909 samt 1911 — 1912. Uppgifterna avse kreatursantalet under sommaren. Beträffande omräkningen till nötkreatursenheter se anm. till tab. 4, sid. 12.

6.

Belgien.

Ehuru Belgien till sin utsträckning är ett helt litet land, äro de naturliga Naturförförutsättningarna för jordbruket i hög grad växlande. Av den största bety- hållanden. delsen är härvid jordmånens beskaffenhet. Närmast kusten upptages landet av dyner, bildade av mager sand, som icke medger drivandet av jordbruk i större skala. Öster därom samt utefter norra gränsen fram till Scheldes dalgång utbreder sig ett område av samma beskaffenhet som det angränsande nederländska marsklandet m«d mäktiga leravlagringar, som äro uppodlade till bördiga åkerfält eller upptagas av rika ängar. Inom ett vidsträckt bälte söder och öster härom är jordmånen sandig och ursprungligen mager, varemot i det något högre liggande, mellersta Belgien jordmånen utgöres av lera, delvis blandad med sand och av lättare beskaffenhet, men genomgående mycket bördig. I söder höjer sig, landet ytterligare upp emot Ardennernas bergstrakter, som till stor del äro upptagna av skogar och mossar, medan den för jordbruket använda arealen här har mindre omfattning än i någon annan del av landet. Klimatet är i större delen av landet ett milt och fuktigt kustklimat. Nederbörden är dock icke stor i de lågt liggande trakterna i västra Belgien, men blir allt större, ju mera landet höjer sig, och uppgår i Ardennerna till 1 500 mm. om året, Sistnämnda trakter ha därjämte ett hårdare klimat, som är mindre gynnsamt för jordbruket. I mellersta Belgien är jorden samlad i ganska stora gårdar, men i övrigt Jordforär landet uppdelat på ett mycket stort antal små och medelstora bruknings- delning. delar, av vilka många innehas av industriarbetare. Efterfrågan på jord i smålotter är mycket stor, vilket medfört icke endast en alltjämt fortgående styckning av jorden utan även en stark stegring av jordpriserna, som innebär en bestämd olägenhet för jordbruksnäringen och försvagar de belgiska jordbrukarnas ekonomiska ställning. En mycket stor del (omkring 70 %) av Belgiens jord brukas icke av ägarna själva utan är utarrenderad. Belgien är som bekant ett synnerligen tätt bebyggt och i hög grad indu- jordbruks. strialiserat land, vilket givetvis för jordbruket underlättar avsättningen av befolkning. dess produkter. Den jordbruksidkande befolkningen uppgick år 1880 till 1 199 000 personer och år 1895 till 1 205 000; den har sålunda under nämnda tid visserligen förmått hålla sitt absoluta antal uppe, men dess relativa andel av landets hela folkmängd, som redan år 1880 icke uppgick till mera än 21.72 %, hade år 1895 ytterligare sjunkit till 18.80 %. Importen av vete, råg, korn och baljväxter har, med undantag för en kort Tull_ tid i början av 1870-talet, under hela undersökningsperioden varit tullfri, skydd.* varemot havre alltsedan år 1895 varit belagd med en tull av 3 francs per 100 kg. samt vetemjöl med 2 francs. Medan sålunda de förnämsta av spannmålsodlingens produkter saknat varje tullskydd, har den belgiska handelspolitiken inriktat sig på att skydda den inhemska kreatursskötseln genom rätt betydande tullar. Före år 1887 rådde visserligen praktiskt taget tullfrihet även för de flesta animaliska produkter, men nämnda år infördes tull på färskt 1

Se närmare bilagan, sid. 92.

48 BELGIEN

kött i hela eller halva djur med 15 francs per 100 kg., annat färskt kött*' 30 francs samt levande nötkreatur och får med 1—5 francs per 100 kg., varjämte importen av smör år 1895 belades med en tull av 20 francs per 100 kg. Däremot är alltjämt införseln av hästar, svin och ägg tullfri. Den odla- Belgien kan sägas vara den moderna, intensivt och rationellt bedrivna de jordens småbrukskulturens hemland, och redan vid den här behandlade undersökaU ninå n m g s P e r i o d e n s början stod jordbruket på en högt utvecklad ståndpunkt. Den nng ' vegetabiliska produktionen var, såsom av tab. 26 framgår, vid ifrågavarande tidpunkt till övervägande del inriktad på spannmålsodling. Vetearealen upptog vid jordbruksräkningen år 1866 icke mindre än 17.8 % av hela åkerjorden och rågarealen 18.2 %', eller de båda egentliga brödsädsslagen tillsammans 36 %, vilket är mera än i något annat land. En betydlig del av rågskörden användes dock icke som människoföda utan till foder åt kreaturen. Härjämte odlades i något mindre utsträckning havre, spelt, korn och baljväxter. Inalles uppgick all den med säd besådda arealen till 1005 000 hektar, eller 63.3 % av hela åkerarealen. Sedan sistnämnda tidpunkt och i synnerhet efter år 1880 ha emellertid avsevärda förändringar inträffat i spannmålsodlingens omfattning. Den redan i det föregående åtskilliga gånger framhållna förskjutningen i de vegetabiliska och animaliska livsmedlens ömsesidiga prisläge till de senares förmån har givetvis icke kunnat undgå att inverka även på det belgiska jordbrukets produktionsriktning, och verkningarna härav ha ytterligare förstärkts genom de år 1887 införda skyddstullarna på flera av kreatursskötselns viktigaste produkter. Veteodlingen har här såsom i flertalet andra länder varit den mest känsliga för det förändrade prisläget, och den härför använda arealen har gått starkt tillbaka. På de 15 åren 1880—1895 minskades vetearealen med mer än en tredjedel, och även under de följande åren fortsatte nedgången, så att vetearealen år 1910 upptog endast 161 000 hektar mot 283 000 hektar år 1866. Rågodlingen har däremot under hela perioden bibehållit sig i ungefär oförändrad omfattning, tack vare den omständigheten att, såsom redan nämnts, en god del av rågskörden finner användning som kreatursfoder. Havreodlingen har under perioden ökat i omfattning, men ökningen har icke, trots det sedan år 1895 åtnjutna tullskyddet samt den stora lättheten att få avsättning för skörden som foder åt den talrika häststammen, varit så stor som i många andra länder. Kornarealen har under perioden gått tillbaka från 44 000 till 35 000 hektar, och arealerna för baljväxter och »annan säd» äro numera endast 7a resp. l / 4 så stora som år 1866. Hela spannmålsarealen har under samma tidrymd gått tillbaka från 1 005 000 till 770 000 hektar, eller med 23 %, men alltjämt upptager densamma dock 57 % av hela åkerarealen. Spannmålsodlingens tillbakagång motsvaras till en del av ökad rotfruktsodling, vars areal mellan 1866 och 1910 ökats från 218 000 till 313 000 hektar, eller med i det närmaste 50 %. Den starkaste ökningen visar arealen för sockerbetor, som under samma tid vuxit från 18 075 till 60 242 hektar, varemot potatisarealen visserligen mellan 1866 och 1880 ökades från 171398 till 199 357 hektar men därefter åter gått tillbaka, så att densamma år 1910 icke hade större omfattning än vid periodens början. Alltjämt upptager dock potatisarealen icke mindre än 12.7 % av hela åkerarealen, vilket är betydligt mera än i de flesta andra länder. En stor del av potatisskörden användes till kreatursföda. Innebörden av spannmålsodlingens tillbakagång framträder dock tydligast

49 BELGIEN

i belysning av den samtidigt inträffade minskningen i hela åkerarealen. Medan denna år 1866 uppgick till 1 589 000 hektar, var den år 1910 endast 1 351 000 hektar, eller 238 000 hektar mindre. Samtidigt har den naturliga ängens areal ökats från 366 000 till 518 000 hektar. Den belgiske jordbrukaren har således funnit det med sin fördel förenligt att i rätt betydlig utsträckning igenlägga sina åkrar till naturliga ängar. Däremot har, såsom tab. 26 utvisar, arealen för de på åkerjorden odlade foderväxterna under hela perioden bibehållit sig i det närmaste oförändrad. Det är redan i det föregående framhållet, att jordmånen i olika delar av landet är i hög grad växlande, och landets jordbrukare ha förstått att vid valet mellan olika kulturväxter i hög grad anpassa sig efter de för de särskilda växterna lämpliga naturförhållandena. Det kan i detta sammanhang vara av intresse att se, i vilken mån den utveckling jordbruket under den här behandlade undersökningsperioden undergått på växtodlingens område varit likformig för hela landet. Till belysning härav meddelas i efterföljande tablå en sammanställning av arealen för de fem viktigaste växtslagen vid olika tidpunkter inom tre olika provinser, av vilka Anvers representerar det sandiga området i norra Belgien, Hainaut det bördiga mellersta Belgien samt Luxembourg Ardennernas bergstrakter. Ar

Vete hektar

Råghektar

Havre hektar

Potatis hektar

Anvers

1866 1880 1895 1910

10 777 8 543 4 299 2 228

47 580 46 803 44 852 43 902

13 158 15 033 11 742 12 556

17 156 20 939 22 228 25 162

622 742 781 723

Hainaut

1866 1880 1895 1910

69 714 68 129 43 309 40 633

25 062 25 485 24 323 16 643

32 3-15 34 576 35 333 35 218

15 458 18 761 14 453 10 685

9 465 14 836 1 0 201 18 406

Luxembourg

1866 1880 1895 1910

4 398 5 894 3 019 4 114

11 740 9 297 11846 11093

36 511 39 347 42 759 42 868

14 140 15 860 15 418 16 445

79 28 17 27

Sockerbetor hektar

Såsom ovanstående sammanställning utvisar, är i provinsen Anvers rågen det utan jämförelse viktigaste sädesslaget, och denna ställning har densamma intagit under hela perioden. Näst rågen kommer havren, men även vete odlades på 1860-talet i ganska betydande omfattning; sedan denna tid har dock veteodlingen gått mycket starkt tillbaka, så att den år 1910 upptog endast 2 228 hektar emot 10 777 hektar år 1866. I stället har under samma tid inträffat en betydlig stegring i odlingen av potatis, som tydligen visat sig bättre, passande för den sandiga jordmånen än det mera fordrande vetet. I den bördiga provinsen Hainaut är vete huvudsädet, och även här har visserligen odlingen av detta sädesslag drabbats av den allmänna tillbakagången, men dock icke tillnärmelsevis i lika hög grad som i förutnämnda provins. Däremot visar rågarealen en anmärkningsvärt stor tillbakagång i Hainaut från 1895 till 1910. I provinsen Luxembourg slutligen träder odlingen av vete och råg helt och hållet tillbaka för havreodlingen, som under den här behandlade perioden ytterligare befäst sin ställning. Tack vare hög arbets- och kapitalintensitet, god anpassning efter naturförhållandena samt rationell skötsel lämnar det belgiska jordbruket en högavkastning per hektar, vilken, ehuru jordmånen av naturen ingalunda överallt är så rik, likväl är den högsta som något land i Europa kan uppvisa. 4 — 7046.

T. T.

50 BELGIEN

SpannSåsom redan framhållits, var veteodlingen under undersökningsperiodens målsskör- första del mycket omfattande, men den förmådde dock icke tillgodose mera ähVhét ä n o m kring hälften av landets hela veteförbrukning (se tab. 28), och allteftersom å ena sidan veteodlingen gått tillbaka och å andra sidan befolkningen starkt ökats, har en allt större del av förbrukningen måst tillgodoses genom införsel; i genomsnitt för åren 1911/13 utgjorde den inhemska skörden endast omkring 20 % av hela veteförbrukningen. Den omfattande rågodlingen har bättre förmått tillgodose landets behov, men under de sista åren före världskriget inträdde en betydlig ökning av förbrukningen, som drev upp det årliga införselöverskottet till 1 329 000 deciton från 475 000 deciton under närmast föregående femårsperiod. Av korn har under hela perioden förekommit ett stort införselöverskott, som under åren 1911/13 utgjorde icke mindre än 80 % av hela förbrukningen. Även av havre importeras numera rätt betydande kvantiteter. Kreaturs- j)en j £ aD 28 gjorda sammanställningen av inhemsk skörd och införsels ö se. överskott av de viktigaste sädesslagen ger en åskådlig bild av Belgiens avtagande förmåga av självförsörjning icke endast i fråga om den egentliga brödsäden utan även i fråga om de sädesslag, som till övervägande del användas till kreatursfoder. Trots det att spannmålsodlingen alltmera inriktats på produktion av fodersäd och hela åkerbrukets huvuduppgift numera blivit att tjäna kreatursskötseln, har denna så vuxit i omfattning och intensitet, att den inhemska foderproduktionen blivit allt otillräckligare. Ett talande uttryck härför är det växande importöverskottet av oljekakor; i medeltal för åren 1871/75 uppgick detta till 330 000 deciton, men åren 1911/13 hade detsamma ökats till 1 775 000 deciton. Tab. 29 visar även genomgående en betydlig ökning av kreatursstammen. Hästaveln har av gammalt för den belgiska jordbruksnäringen varit en viktig inkomstkälla, i synnerhet i mellersta Belgien, som utgör hemorten för åtskilliga, till sina egenskaper utmärkta raser. Den har under förevarande tidrymd ytterligare utvecklats. Visserligen har antalet gamla hästar gått tillbaka från 224 000 till 204 000 st., men i stället ökades antalet unghästar och föl från 59 000 till 112 000, vilket uppenbart tyder på en ökad uppfödning av ungdjur. Samtidigt ägde dock en fullständig omkastning rum i proportionen mellan in- och utförsel, så att det i början av 1870-talet befintliga utförselöverskottet på 3 200 hästar vid periodens slut förbytts i ett årligt införselöverskott på mera än 20 000 djur. Trots en betydligt stegrad utförsel av levande hästar har nämligen införseln ökats i ännu högre grad, så att i genomsnitt för åren 1911/13 antalet införda hästar utgjorde icke mindre än 54 000 st. emot 31 000 st. utförda. Men medan utförseln består av värdefulla avelsdjur, utgöras de införda hästarna till övervägande del av slaktdjur, varigenom värdet av de förra, trots deras långt mindre antal, betydligt överstiger värdet av de senare. Så utgjorde exempelvis under år 1910 införseln 51 956 djur med ett värde av 22 892 000 kr. samt utförseln 34 576 djur med ett värde av 42 647 000 kr. Den belgiska nötkreatursskötseln har under de sista årtiondena före världskriget undergått en stark utveckling och står på en i kvalitativt avseende mycket hög ståndpunkt. Nötkreaturens antal har ökats från 1 242 000 år 1866 till 1 880 000 år 1910, vilket senare motsvarar 1 006 djur på 1000 hektar åker och äng, eller ungefär lika mycket som i Nederländerna. Kreatursskötseln är inriktad på framställande av såväl mjölk som gödboskap och avelsdjur. För tillvaratagande av mjölken har från slutet av 1880-talet

51¶BELG tEN

uppvuxit ett stort antal andelsmejerier. Under hela perioden har, såsom tab. 30 utvisar, förekommit en betydande införsel av levande nötkreatur, vilken i synnerhet var stor under åren 1873/1887, då tullfrihet rådde på nötkreatur, men medan införseln under 1870- och 1880-talen till någon del uppvägdes av en samtidig utförsel, har den senare numera praktiskt taget alldeles upphört, enär den inhemska förbrukningen för sin räkning tagit i anspråk allt inom landet producerat kött. Fårstammen har reducerats från 586 000 st. år 1866 till 185 000 st. år 1910, och samtidigt har den under periodens förra del betydliga utförseln av får helt och hållet upphört, medan alltjämt årligen omkring 160 000 får införas i landet. Däremot har svinstammen ökats frän 632 000 st. till 1494 000 st., eller mer än det dubbla. Under 1870- och 1880-talen ägde en avsevärd import och export rum av levande svin, men denna rörelse har numera upphört. Av animaliska livsmedel importeras ytterligare rätt betydande partier kött och fläsk samt smör, ost och ägg ävensom under senare år talg, ister och oleomargarin såsom råvaror för den inhemska margarinindustrien. Endast av mjölk och grädde har Belgien ett exportöverskott, som i medeltal för åren 1911/13 uppgick till 19 000 deciton. I Belgien har sålunda icke den radikala omläggningen av jordbruket från Sammanspannmålsodling till övervägande kreatursskötsel förmått driva upp produk- 1attmn9tionen av animaliska livsmedel, sä att den täcker den talrika befolkningens behov, utan landet är hänvisat att fylla en stor del av förbrukningen av såväl vegetabiliska som animaliska livsmedel genom import från utlandet. T a b . 26.

Vete ' Råg : Korn Havre

Anal. 1866 1880 1895 1910

Baljväxter

Annan säd

All säd

Andra Ren Summa NaturEotKoderväxtt r ä d a ! åker ,1ig äng : frukter växter

44 40 40 35

230 250 219 260

121 91 57 32

1005 9(58 836 770!

218 268 293 313

178 186 193 181

134 112 97 78

54 42 31 9

1589 366 1576 351 1 4 5 0 ! 397 1351 518

av

åkerarealen.

7.0 5.8 3.9 2.4

03.:$: 61.4 ; 57.7 ! 57.0

13.7 17.o 20.2 23.2 !

11.: ll.J 13.; 13.4

8.5 7.1 6.7

5.8 O.o

100 23.0 100 22.;! 100 27.4 100 : 38.3

38 33 26 13

17. b | 18.2 2.8 14.6 j 2.i 17.5 12.4 ll.it

användning.

i 1 OOO liektar.

2 8 3 1 289 276 278 180 284 161 269 / procent

1866 1880 isy 5 1910

Åkerjordens

17.o 19.6 19.9

2.5 2.8 2.0

15.9 2.1 17.-.' I 1.8 19.2 ! 1.0 T a b . 27.

Ärligen

Vete , Råg

1866 1880 1895

4 029 4 534 826 3 823 i 4 316 4110 777 3 971 13 483 5 059 865 4 374

a) Enligt

b) Enligt

Korn;Havrej

de allmänna

den årliga

1901/05 | 3 659 5 520: 1 0131 5 974 1 9 0 6 / 1 0 I 3 854 5 708; 98816 4 1 3 1 9 1 1 / 1 3 U l 6 1 5 769 9 3 7 ' 6 111:

2.7 2.1

S k ö r d e n , i 1 000 d e c i t o n .

Baljväxter

Annan säd

Summa spannmål

Potatis

Socker betor

Foder- Hö frän Hö från rotodlad j nat. äng frukter iord j

räkningarna.

• 523

| 17 203 5 561, • 15 0 1 2 ! 24 8 7 3 | 11 229 34 829 i 28 8081 17 149 48 652

15 158 15 380

statistiken. 348 324 273

684 613 562

17 198 i 22 842j 16 509! 67 054 7 869; 8 462: 17 900 j 24 878; 16 327| 70 993: 7 934 8 842( 17 813 30 847: 15 4301 50 551.i 6 307 8 402|

52 BELGIEN

T a b . 28.

Skörd o c h f ö r b r u k n i n g av v e t e , r å g , k o r n o c h h a v r e . V e t e

R å g

i Förbrukning Förbrukning InförselInförsel-j Skörd överUtsäde per in- : Skörd överUtsäde 1 per in-! skott vånare skott ! |vanare i 1 000 dt, t 000 dt. [1000 dt. 1000 dt. kg- |1 000 dt. 1000 dt.Jl 000 dt. 1000 dt.; kg.

Årligen

1880 1895 1901/05 1906/10 1911/13

4 316 3 483 3 659 3 854 4 161

+ 3 9951 + 10 9131 + 12 230! -f- 12 237, + 14 700!

391 285 244 231 238

7 920 143.5 4 110 14 111 220. i 1 5 059 15 645 224.0 5 520 15 8601 215.4 5 708 18 623 246.1 5 769

+ 193 — 151; + 442; + 475 • + 1 329

K o r n

H a v r e

Förbrukning Införsel- j Förbrukning Införselöver- ' Utsäde per in- Skörd överper inUtsäde skott skott vånare vånare 1000 dt. 1000 dt. J1000dt.il 000 dt. 1000 dt. 1 000 dt. 1 000 dt. looo dt. kg. kg.

Ärligen

Skörd

777 865 1013 988 937

1880 1895 1901/05 1906/10 1911/13

+ + + + +

1 196! 2 295! 2 945; 3 279 3 567

52 57 51 48 46

1921 3103 3 908 4 219 4 458

T a b . 29 a. II ä s t Ar

3 953 71.0 ! 4 506 : 70.3 | : 5 597 80.1 5 822 j 79.1 i 6 735 ! 89.0 i

350 402 365 361 363

3 år o. däröver

34. s 48.4 55.9 57.8 59.0

Oxar o ' i Kor tjurar

+ 645 4- 444 + 679 + 1 275

353 416 417 403 417

3 618 4 603 6 001 6 689 6 969

Getter

Svin

65.5 71.8 85.9 90.8 92.1 i

Antalet kreatur.

N ö t k r e

Under 3 år

3 971 4 374 5 974 6 413 6 111

tur

Ungnöt Summa o. kalvar

Far

Nötkreatursenheter

1866! 224 436 B8 727 28816» • I 452 211 1 242445! 586 097! 197 138 632 301 1 6301521 1880} 200 732 71242l271974! 82 169 796 178' 504 468 1 382 815: 365 400; 248 755 646 375 1 703974! 1895 193 416 78 111 271527; 66 370 802 271 552 3371 420978 235 722| 241 045J1 163 133 1 827 959 1910! 204 960 112 120 317 080 130 852 964 914 783 9881 879 754 185 373' 217 823! 1 494 297 2 289553

Tab. 29 b. Relativa antalet kreatur. Antal kreatui på 1 000 liektar åker och äng År

1866 1880 1895 1910 Anm.

Hästar i , kreatur 145 141 147 170

636 718 769 1006

Därav kor

Får

Getter

Svin

413 434 516

300 190 128 99

101 199 131 117

393 335 630 800

Uppgifterna avse den 31 december resp. år.

1 Antal nötkreatursenheter 1 på 1 000 på 1 000 o , , m n , , , ipa 1 000 1 hektar hektar . „ o. i invånare 'åker o. äng åker j i

SJU 8K4 990 1 225

1 096 1 081 : 1261 ! 1 695

337 309 285 308

53 BELGIEN

T a b . 30.

In- o c h u t f ö r s e l av j o r d b r u k s p r o d u k t e r ni. m.

Vete, 1 000 dt.

Råg, 1 000 dt.

Korn, 1 000 dt,

Ärligen Införsel 1871/75 1876/80 1881/85 1886/90 1891/95 1896/00 1901/05 1906/10 1911/13

Införsel i Utförsel Överskott Införsel i Utförsel Överskott

3 150 672 2 478 960 5 0191 1 765 3 254 1493 6 8311 2 312 4 519 1070 7 768; 1852 5 916 1019 12 108: 3 627 8 481 477 12 350! 3 048 9 302 610 16 3471 3 638 f 12 709 675 18 988! 5 652 + 13 336'i 690 20 246: 4 745 + 15 5011 1 559

Malt . 1000 dt. Ärligen

450 + 510 1032 1050 + 443 1634 955 + 115 1972 674 + 345 2 023 481 — 4 2 275 347 + 263, 2 888 233 412 3 241 215 + 475! 3 585 + 230 ! + 1 329 4 256

Havre, 1 000 dt.1

In- Ut- 1 Över- InUt- ! Överj försel försel| skott försel försel skott

; 1871/75 .. 1876/80 .. i " ! — 1881/85 .. '— 1886/90 .. — ; . 1891/95 .. i 173 ; 9 ' + 164 1896/00 .. 158 i 11 + 147 537 1901/05 .. ! 160 j 8 ! + 152! 449 1906/10 .. i 155 o + 14611 685 ! 1911/13 .. 117 38 + 79 1284

1871/75 1876/80 1881/85 1886/90 1891/95 1896/00 1901/05 1906/10 1911/13

InUtförsel försel

InUtförsel försel

lAnnan o m a l e n sPann" mal, 1 000 dt. ÖverInUt- | Överskott försel försel| skott

. •

593 192 + 401 98! 25 + 1631 574 + 1 057 1861 30 + 2 099 783 + 1 316 219! 68 + 2 860 1012 + 1848 237| 88 + . 3 068 1 118 + 1950 253! 97 ! + 11 ! + 526 4 458 1 4 2 4 : + 3 034 320| 113 1 + 5 + 444 4 749 1479 + 8 270 477 206 ! + 5 + 680 5 582 1723 + 3 859 618 ! 243 i + 9 + 1 275 16 930 2 055 + 4 875 1198 554 +

Över- InUtskott försel försel

' 535 118 | + 417 i 745 196 1+ 549 : 618 459 i + 159 770 832 — 62; ! 784 536 | + 248 156 i 154 197 i 43 14 ! 85 j 444 359 14 i 34 | 482 448 14 31 i 631 600 17

+ 860 + 1254 + 1512 + 1 641 + 1 791 + 2 315 + 2 752 + 3 092 + 3 466

Mais. 1000 d t 1

Vetemjöl och -gryn, II Annan målen spann1 000 dt.'2 mål, 1 000 dt.2 A rl isren

172 380 460 382 484 573 489 493 790

58 25 74 75 151

Potatis, 1 000 dt.

Över- In- i Utskott försel försel

73 156 151 149 156 207 271 375 644

Kli, 1 000 dt.

Över- InUtskott försel försel

382 512 130 762 323 439 696 165 531 819 205 614 + 98 706 570 136 114 871 179 — 11 443 1314 744 463 — 60 840 1584 87 676 — 61 1 179 1 092J + — 134 1339 2 366!— 1 027 670

537 417 415 450 331

För åren 1871 — 1895 är havre inräknad bland majs. » » 1871—1892 är annan målen spannmål inräknad bland vetemjöl och -gryn.

Overskott

— 423 — 238 + 48 + 226 + 339

BELGIEN

T a b . 30 (forts.). j Hö m. m., 1 000 dt Oljekakor, 1 000 dt. Ärligen

! InUt| försel försel

Överskott

! i 1871/75 ... 401! 93 + 1876/80 ... 412, 76 + 1881/85 ... 389' 115 + 1886/90 ... 624; 148 + 1891/95 .. 7101 412 + 1896/00 ... 1 1 236 703 + 1901/05 .. i 1 427 822 + 1906/10 .. ! 1 638 1 154 + 1911/13 .. 1 925 1199 +

Ut- 1 ÖverInförsel försel | skott

308 361 336 495 274 469 476 467 298 536 533 1044 605 1807 484 2 335 726 2 466

31 13 33 100 226 462 639 719 691

Sirap, 1 000 dt.

Socker, 1 000 dt.

UtUtÖver- j InInförsel försel j skott försel försel

Överskott ;

783 — 562 51 654 — 425 110 793 — 558 ! 178 1171 — 1036 173 1537 — 1419 31 2 251 — 2 135 12 1615 — 1 500 2 1565 — 1 487 0 1 455 — 1 395 1

-5S1 + 7 - 20 + 50 + 4 — 3 ± 0 — 6 + 1

+ 330 221 + 482 229 + 436 235 + 367 135 + 310 118 + 58i 116 + 1 168 115 + 1616 78 + 1 775 60

Får, st.

Nötkreatur, st.

Hästar, st. Årligen

:

! Införseli UtförseljÖverskott Införsel Utförsel Överskott Införsel Utförsel' 1871/75 ... 1876/80 ... 1881/85 ... 1886/90 ... 1891/95 ... 1896/00 ... 1901/05 ... 1906/10 ... 1911/13 ...

8 572 8 558 11427 18 358 22 040 39 983 38 024 49 221 53 839

11 778 — 3 206 83 860i 10184 — 1626 125 825 12 988 — 1561 116 664 21 177 — 2 819 127 432; 21 116 + 924 79 023 27 868 + 12 115 70 294 26 136 + 11888 61026 28 833 + 20 388 69 583 30 768 + 23 071 69 412

Utförsel

Överskott

1871/75 ... 79 021 104 500 — 25 479 1876/80 ... 87 731 96 <47 — 8 616 1881/85 ... 92 356 101717 — 9 361 1886/90 ... 24 344 86 034 — 61 690 1891/95 ... 106 28 345 — 28 239 254 337 — 1896/00 ... 83 14 1901/05 ... 89 + 103 1906/10 ... 310 406 — 96 1911/13 ... 290 391 — 101 1

27 717 + 56 143 196 772 1.69 424 44 182 + 81 643 215 160-s 185 755 49 673 + 66 991 269 688 126 092 29 761 + 97 671 227 599! 43 372 2 084 + 76 939 196 749! 3 328 84 128 + 70 166 177 071 10 103 + 60 923 165 792 51 289 + 69 294 161456 274 + 69 138 166 229! 12

Överskott + + + + + + + + +

27 348! 29 405! 143 596: 184 227! 193 421 176 987! 165 782; 161405, 166 217!

Talg, ister, oleo- Margarin o. konst-1 margarin, 1 000 dt.1 isterm.m.,1000dt. Ut- Över- In- | Ut- ÖverInUt- 1 Över- Införsel försel j skott försel försel skott försel ; försel skott Kött och fläsk, 1 000 dt.

Svin, st. Ärligen Införspl

104 103 198 123 27 15 2 6 0

125 273 140 172 224 199 127 124 111

89 164 97 126 182 179 81 57 48

+ 36 + 109 + 43 + 46 + 42 + 20 + 46 + 67 + 63

276 286 264 344 310 369 394 449 668

214 226 283 325 316 348 370 414 506

+ 62 + 60 19 + 19 6 102 + 21 1 + 24 0 -f- 35 0 + 162 1

• . '. 30 4 4 3 12

+ 72 — 3 — 4 — 3 — 11

För åren 1871 — 1890 äro margarin och konstister inräknade bland talg, ister o. oleomargarin.

BELGIEN T a b . 30 (forts.).

Smör. 1 000 dt.

Ost, 1 000 dt.

Ärligen

Mjölk och grädde, 1000 dt.

Agg, 1000 dt.

Ut- jOverIn- I Ut- Over- fnUt- Over- In- I Ut- Over- Ini försel I försel | skott. försel försel! skott försel i försel skott försel försel t skott 1871/75 1876/80 1881/85 1886/90 1891/95 1896/00 1901/05 1906/10 1911/13

37 62 80 i 107 ! 63 ; 46 41 54 68

46 — 9 30 48 + 14 38 42 + 38 43 37 + 70 47 29 + 34 56 28 + 18 94 22 + 19 120 17 + 37 141 12 + 56 146

+ 28 + 36 + 42 + 46; + 55 + 93 + 119 + 140 + 145!

0 1 4 5 12 4 9 13 21

25 32 34 27 28 46 40 48 40

18 54 53 50 68 92 119 127

14 33 47 32 46 79 83 81

+ + + + + + + + +

4 21 6 18 22 13 36 46 56

Källhänvisning. Tab. 26, 27 a och 29. Recensement general de l'Agriculture samt Annuaire statistique de la Belgique, årg. 1909. — Tab. 27 I). Recensement agricole. années 1900—1909: åren 1910—1912: Annuaire statistique de la Belgique: år 1913: Annuaire international de statistique agricole, Tab. 30. Den officiella handelsstatistiken. Anmärkningar till tabellerna. Uppgifter om åkerjordens användning, skörden samt kreaturens antal insamlas dels vid allmänna, med längre tids mellanrum återkommande räkningar, dels årligen fr. o. m. år 1900. Av den årliga statistikens uppgifter ha här endast medtagits uppgifterna om skörden. Den årliga statistiken omfattar icke brukningsdelar med mindre areal än 1 hektar, vilkas skörd följaktligen icke ingår i tab. 27 b. Tab. 26. "Annan säd" omfattar épeautre, méteil och sarrasin. Till "foderväxter" hava hänförts rubrikerna trefle rouge, trefte incarnat, autres trefi.es, lucerne, sainfoin, ray-grass och melanges fourragers samt till "andra växtslag" lin, colza, tabac, houblon och chicorie'e it, cafe'. Under rubriken "naturlig äng" ingå prairies fauchées och prairies päturées. Tab. 27 a. De för åren 1866, 1880 och 1895 angivna skördekvantiteterna .äro beräknade på grundval av hektarskörden i medeltal för närmast föregående tioårsperiod samt arealen för varje växtslag enligt den under det angivna året utförda jordbruksräkningen. Tab. 28. Beträffande omräkningen av mjöl till omalen spannmål se anm. till tab. 8, sid. 22. Tab. 29. Uppgifterna om kreaturens antal avse den 31 december. Beträffande omräkningen till nötkreatursenheter se anm. till tab. 4, sid. 12.

7.

Storbritannien.

Naturför. England är i öster och söder ett vågformigt lågland, mestadels bördigt hallanden. o e h V älodlat; flerstädes går dock kritberggrunden i dagen och där utbreda sig vidsträckta hedar. Norra och västra England samt Wales består till övervägande del av bergstrakter, liksom även Skottland, med undantag av de skotska lågländerna mellan Forth- och Clydefjordarna. Klimatet i Storbritannien är utpräglat maritimt med ringa växlingar mellan sommar- och vintertemperatur, stor nederbörd och stark molnbildning, Starkast framträda dessa egendomligheter i de västra bergstrakterna, där den ärliga nederbörden uppgår till 3 000—4 000 mm., medan densamma öster därom sjunker till 600—800 mm. Tullskydd. Importtullar på spannmål infördes i Storbritannien i slutet av 1700-talet och bragtes är 1815 upp till en höjd, som till stor del uteslöt utländsk konkurrens, om ock det år 1828 införda glidtullsystemet tidvis medförde en stor spekulativ import. Redan år 1846 avskaffades emellertid spannmålstullarna till större delen, och från och med år 1869 har det engelska jordbruket alldeles saknat tullskydd. J°rdförAv betydelse för jordbruket är jordegendomens mycket ojämna fördelenmg. n m g j k e j a Storbritannien finnas omkring 1.2 milj. jordägare, men av dessa äga endast 320 000 mer än 1 acre (0.40 5 hektar) och hälften av all odlad jord äges av 7 400 personer. En följd av jordens anhopning i stora domäner på ett fåtal händer är, att den allra största delen av landets jord är utarrenderad; endast omkring 12 % av samtliga jordbrukare äro självägare. Ur driftssynpunkt är jordbruksarealen övervägande fördelad på medelstora och större brukningsdelar, varemot de mindre brukningsdelarna upptaga endast en obetydlig del därav; växlingarna i sistnämnda avseende äro dock betydliga mellan olika delar av landet, i det att brukningsdelarna genomgående äro större i östra England än i västra och norra England samt Skottland. Den odla- För att rätt förstå jordbrukets ståndpunkt vid början av den här utvalda de jordens " undersökningsperioden torde det vara nödvändigt att kasta en blick tillbaka an ess påå ddess föregående utveckling. De under åren åren 1815/1846 rådande höga niTg" P föregående spannmålstullarna bidrogo i hög grad att påskynda en redan förut påbörjad utveckling från kreatursskötsel till en allt mera omfattande spannmålsodling, åtföljd av en stark koncentration av jorden på större brukningsdelar, som bäst lämpade sig för sistnämnda gren av jordbruksproduktionen. Efter skyddstullarnas borttagande inträdde en reaktion mot den alltför ensidiga spannmålsodlingen. Den sämre jorden igenlades till äng, och kreatursskötseln fick åter ökad betydelse. Denna omläggning av jordbruksproduktionen innebar otvivelaktigt en bättre anpassning efter naturförhållandena, vilka på grund av den ringa sommarvärmen och den rikliga nederbörden äro synnerligen gynnsamma för gräsväxten. Kreatursskötselns utveckling befordrades även av det ökade välståndet i landet och industribefolkningens därav framkallade större konsumtion av animaliska livsmedel. Då spannmålspriserna de närmaste

STORBRITANNIEN

30 åren efter tullarnas upphävande hollo sig väl uppe, var dock den nu antydda utvecklingen fram till mitten av 1870-talet icke så synnerligen hastig och får snarare betraktas som en fortgående naturlig anpassning än som verkan av en genom tullarnas borttagande framkallad utländsk konkurrens. Växtodlingens allmänna karaktär vid 1870-talets början framgår av de i tab. 31 anförda absoluta och relativa talen. Hela åkerarealen uppgick till 7 351 000 hektar eller 32 % av totalarealen, varjämte funnos naturliga ängar och betesmarker med en areal av 5 214 000 hektar. Mot 100 hektar åker svarade alltså vid denna tid 70.9 hektar naturlig äng. Det var framför allt i de norra och nordvästra grevskapen, som ängarna redan vid denna tid hade sin största omfattning. Av åkerarealen användes icke mindre än 19.4 % för veteodling, vilket visar, att detta sädesslag vid undersökningsperiodens början trots det i större delen av landet mindre gynnsamma klimatet nått en i jämförelse med andra länder anmärkningsvärt stor omfattning. Rkg odlades däremot endast obetydligt och upptog endast 0.3 % av åkern. Viktigare voro korn och havre, som upptogo resp. 13. o och 14.7 % av åkerarealen. Av de båda sistnämnda sädesslagen är kornet mest utbrett i sydöstra England, havren däremot, som bäst trives i fuktigt och jämförelsevis kyligt klimat, i västra England med Wales samt i Skottland. Hela spannmålsarealen uppgick vid samma tid till 52.4 % av åkerarealen, vilken siffra dock icke kan betecknas som så synnerligen hög, emedan de omfattande naturliga ängarna i hög grad inskränkte behovet att använda den odlade jorden för produktion av foderväxter. Potatisodlingen har alltid i Storbritannien på grund av den låga potatiskonsumtionen spelat en relativt obetydlig roll, och sockerbetsodlingen har av klimatiska skäl aldrig lyckats nå någon nämnvärd omfattning. Däremot utgjorde foderrotfrukterna ett viktigt led i det engelska växelbruket och odlades i stor omfattning. Samtliga rotfrukter upptogo 17.6 %" av åkerarealen. För foderväxterna utgjorde motsvarande procenttal 26.0 och för trädan endast 3.4. Ännu under 1870-talets första hälft kunde de engelska jordbrukarna glädja sig åt gynnsamma konjunkturer, men mot slutet av nämnda årtionde inträdde ett starkt omslag, föranlett av den övermäktiga konkurrensen på spannmålsmarknaden från Ryssland och de transoceana länderna. Få grund av Storbritanniens läge och dess högt utvecklade handel förmådde ingenstädes denna konkurrens göra sig så starkt gällande som i nämnda land, och verkningarna av densamma framträdde så mycket starkare som de icke neutraliserades av några skyddande tullar. Det var i synnerhet vetepriset, som visade sig känsligt, och redan under de sista åren av 1870-talet sjönk detsamma mycket starkt, medan prisfallet i fråga om övriga spannmålsslag var mindre framträdande, och priserna på de animaliska produkterna länge voro oberörda. Spannmålsodlingen blev mer och mer förlustbringande, och då arrendeavgifterna på jorden voro anpassade efter de förut rådande, högre priserna, blev arrendatorernas ställning mycket svår. .Jordbrukarna tvingades att inskränka sm veteodling till den bästa jorden, som ännu kunde giva skälig avkastning, och den magrare jorden igenlades i stor utsträckning till betesmark. Uppgifterna i tab. 31 visa, att vetearealen under de tio åren från 1871/75 till 1881/85 minskades med icke mindre än 328 000 hektar och under de närmast följande tio åren med ytterligare 308 000 hektar, eller tillsammans på 20 år med icke mindre än 45 %. Därmed hade tillbakagången nått sin naturliga gräns; under de följande åren voro förändringarna mindre och torde huvudsakligen få tillskrivas växlingar

58 STORBRITANNIEN

i de årliga konjunkturerna. Minimum för vetearealen nåddes under femårsperioden 1901/05 med 662 000 hektar, varefter veteodlingen åter något tilltagit i omfattning, så att densamma i genomsnitt för åren 1911/13 upptog 754 000 hektar. Den inträffade tillbakagången i veteodlingen var emellertid långt ifrån likformig i alla delar av landet. I de mellersta och östra grevskapen, där det jämförelsevis torra klimatet gjorde odlingen av detta ömtåliga sädesslag mera konkurrenskraftig, har tillbakagången varit minst och i allmänhet uppgått till 40—60 %'. I de västra och norra delarna av landet har densamma däremot varit större och uppgick i de tre nordligaste engelska grevskapen till 93—95 %, vilket innebär, att man där nästan alldeles upphört att odla vete. Då, såsom redan nämnts, priserna å övriga spannmålsslag bättre förmådde hålla sig uppe, blevo förändringarna i deras odling icke så stora. Kornarealen minskades från 958 000 hektar till 675 000 hektar, den obetydliga rågarealen bibehöll sig i det närmaste oförändrad, och havreodlingen, som bättre lämpar sig för landets klimat och som därjämte direkt tjänar kreatursskötseln, har t. o. m. vuxit i omfattning från 1 081 000 till 1 208 000 hektar. Den sammanlagda arealen för all säd minskades under hela tidsperioden från 3 852 000 till 2 848 000 hektar, eller med drygt 25 %. Denna minskning faller dock helt och hållet på 1800-talets tre sista årtionden, under det att spannmålsodlingen under det nya århundradet bibehållit sig oförändrad. Den starka inskränkning i spannmålsodlingen, som framtvingades av den inträffade förskjutningen i prisförhållandet mellan vegetabiliska och animaliska produkter, medförde emellertid icke, som man möjligen kunnat vänta, en motsvarande ökning av den odlade vallens areal. Omläggningen av jordbruket i extensiv riktning genomfördes ännu mera radikalt, och de arealer, som icke längre användes för spannmålsodling, brötos helt ut ur cirkulationen och igenlades till ängar och betesmarker. Härigenom minskades Storbritanniens hela åkerareal från 7 351 000 hektar under femårsperioden 1871/75 till endast 5 890 000 hektar i genomsnitt för åren 1911/13, medan ängsarealen samtidigt ökades från 5 214 000 hektar till 7 062 000 hektar. Mot 100 hektar åker svarade vid periodens början 71 hektar äng, men vid dess slut icke mindre än 120 hektar. Det har redan flera gånger påpekats, vilken stor inverkan de rådande olikheterna i klimatiskt avseende mellan landets olika delar utövat på jordbrukets utveckling. Detta tager sig även ett mycket starkt uttryck i proportionen mellan åker och äng. Vid en i England år 1895 utförd statistisk undersökning visade det sig. att i landets östra och nordöstra grevskap på 100 hektar åker kommo endast 45 hektar äng, i de sydöstra grevskapen var proportionen 100 : 117, i de sydvästra 100 : 150, och i de norra "och nordvästra grevskapen hade ängen dubbelt så stor omfattning som åkern. De helt förändrade villkoren för jordbrukets produktion ha hårdast drabbat det större jordbruket, som bäst lämpade sig för spannmålsodling och vid vilket denna till följd därav under den föregående tiden drivits mest ensidigt. Den tidigare tendensen till koncentration av jorden på allt större brukningsdelar avbröts därför och efterföljdes av en börjande tendens i motsatt riktning. De mindre brukningsdelarna, som ägde bättre förutsättningar för kreatursskötseln, hade lättare att anpassa sig efter de nya förhållandena och ledo därför mindre av prisfallet på spannmål. Den förut åberopade undersökningen år 1895 visade även, att vid de små brukningsdelarna åkern spelade en mycket oväsentlig roll vid sidan av den naturliga ängen, men att åkerns omfattning växte jämsides med brukningsdelarnas tilltagande storlek.

STORBRITANNIEN

59¶Det är redan framhållet, att det starka prisfall, som drabbade spannmålen Kreatursoch i främsta rummet vetet, icke ägde någon motsvarighet beträffande de s °se • animaliska produkterna och att denna förskjutning i prisläget medförde en genomgripande omläggning av jordbrukets produktion. Den härav föranledda ökningen i kreatursstammens storlek belyses av tab. 34. Antalet nötkreatur har under tiden 1870/1913 ökats från 5.4 milj. till 7.o milj. djur, eller med något mer än 30 %. Mot 1 000 hektar åker och äng svarade vid periodens början 440 nötkreatur och vid dess slut 539. Fåraveln gynnas i hög grad av klimatet och har tack vare denna omständighet bättre förmått hålla sig uppe än i övriga länder. Fårstammen har av gammalt varit mycket talrik i Storbritannien, i synnerhet i de skotska högländerna; år 1870 räknade den 28.4 milj. djur, eller icke mindre än 2 314 på 1 000 hektar åker och äng, och ännu år 1913 utgjorde hela fårantalet 23.9 milj. djur. I stället har svinaveln i landet som helhet aldrig nått någon större omfattning. Endast i de östra och sydöstra grevskapen drives en omfattande och kvalitativt högt stående svinavel i förening med stor kornodling, men i landets övriga delar spelar densamma en mycket underordnad roll. Svinantalet uppgick år 1870 till 2.2 milj. djur och växte till 2.8 milj. år 1895, men har därefter åter gått tillbaka, så att svinstammen år 1913 var föga större än vid periodens början. På 1 000 hektar åker och äng koramo vid sistnämnda tidpunkt endast 173 svin. Antalet nötkreatursenheter har ökats från 9-5 milj. år 1870 till 10.2 milj. år 1913, eller med omkring 7 %. Kreatursstammens tillväxt är dock långt svagare än folkökningen. På 1 000 invånare kommo år 1870 369 nötkreatursenheter men år 1913 endast 245. De nu anförda uppgifterna angående förändringarna i kreatursstammen visa, att kreatursskötseln i Storbritannien under den här behandlade perioden visserligen nått en ökad omfattning men att denna ökning i betraktande av den radikala omläggningen av växtodlingen icke kan betecknas som synnerligen stor. Vid bedömande av kreatursskötselns utveckling får man dock icke förbise den betydligt stegrade avkastningen per djur. Jämföres näringsvärdet av den vegetabiliska och animaliska produktionen, är det otvivelaktigt, att för tiden 1871—1900 ökningen i den animaliska produktionen ingalunda varit så stor, att den förmått uppväga den samtidigt inträffade nedgången i spannmålsproduktionen, under det att efter sistnämnda år en ökning åter inträffat i jordbrukets totala produktion, utan att denna likväl vid periodens slut hunnit återtaga, vad densamma under de föregående årtiondena förlorat. Den nyssnämnda tillbakagången i jordbrukets allmänna produktivitet blir in- och ut. ännu mera framträdande, om den jämställes med den mycket starka befolkffijjjj ningstillväxten. Redan i början av 1870-talet förmådde jordbruket produ- Jprodukte; cera endast en mindre del av den talrika industribefolkningens livsmedels- m . m . behov, och sedan denna tid har, som nämnt, befolkningen vuxit starkt i antal, på samma gång som förbrukningen per person tack vare stigande välstånd ökats. Den härav framkallade ytterligare tillbakagången i jordbrukets förmåga att bidraga till täckande av landets livsmedelsbehov belyses av uppgifterna i tab. 33 och 35. Redan åren 1886/90 uppgick veteimporten till 67T, % av förbrukningen, och åren 1911/13 hade densamma vuxit ända till 79'3 % därav, trots det att veteförbrukningen per invånare icke nämnvärt ökats. I fråga om korn och havre har förbrukningen från mitten av 1880-talet bibehållit sig i det närmaste oförändrad, varigenom ökningen i införseln icke varit så stark. På grund av den inhemska kornskördens minskning måste dock numera importeras ungefär hälften av hela kornförbrukningen emot endast en tredjedel under

60 STORBRITANNIEN

senare hälften av 1880-talet. Därjämte importerar landet hela sitt förråd av socker samt mycket stora kvantiteter majs, vilka likasom den betydliga importen av oljekakor gå till kreaturen såsom kraftfoder. Hästaveln _ står i Storbritannien mycket högt, och av hästar har, såsom tab. 35 utvisar, så småningom under periodens lopp upparbetats ett betydande exportöverskott, som i genomsnitt för åren 1911/13 uppgick till icke mindre än 56 000 djur. Importen av kött skedde under periodens förra del övervägande i form av levande djur, men härutinnan har under de sista årtiondena en betydlig förändring inträffat, sedan framstegen på kylteknikens område möjliggjort import i stor skala av fruset och kylt kött från Argentina, Australien och Nya Zeeland. Införselöverskottet av levande nötkreatur ökades under 1870-, 1880- och 1890-talen från 215 000 till 546 000 djur, men har därefter gått tillbaka till endast 82 000 djur i genomsnitt för åren 1911/13. På samma sätt har den ursprungligen mycket stora importen av levande får i det närmaste upphört. I stället har införselöverskottet av kött vuxit från 281 000 deciton till 7 552 000 deciton. Även av svin förekom under periodens förra hälft ett icke obetydligt importöverskott, men detta har sedermera förbytts i ett mindre exportöverskott, varemot fläskimporten under perioden tredubblats. Även av övriga animaliska produkter, såsom smör, margarin, ister, ost och ägg, förefinns en mycket stor och alltjämt växande import. Några direkta uppgifter angående storleken av landets egen animaliska produktion linnes visserligen icke och följaktligen icke heller några säkra uppgifter angående förbrukningens fördelning på produkter av inhemskt och främmande ursprung. Enligt verkställda beräkningar har emellertid Storbritanniens köttkonsumtion i årligt medeltal under jämförelseperiodens lopp uppgått till följande kvantiteter: ' Impor er at

Inhemskt

1871/75 1876/80 1881/85 1886/90 1891/95 1896/00 1901/05

1¶OOO ton

1193 1156 1161 1202 1248 1253 1204

83.5 74.»; 72.7 69.1 64.6 55.9 49.1

/o

1 000 ton 236 393 436 538 686 988 I 043

/o

16.6 25.4 27.3 30.9 35.5 441. 50/'

Hela förbrukningen 1 OOO ton 1429 1549 1 597 1 740 1 934 2 241 2 247

Ovanstående siffror visa, att den inhemska köttproduktionen under hela tiden bibehållit sig i det närmaste oförändrad och att den ofantliga ökningen i konsumtionen möjliggjorts endast genom en i allt hastigare tempo fortgående stegring av importen. The Tariff Commission, vol. 3, Report of the Agricultural

Committee, London 1906. § L96.

61¶STORBRITANNIEN T a b . 31. Å k e r j o r d e n s

Råg

;

Andra Rot- i Foder- i BaljKorn Eavre växter All säöV frukter växter växtslag

Ärligen

Vete

1871/75 1876/80 1881/85 1886/90 1891/95 1896/00 1901/05 1906/10 1911/13

1427 1229 1099 071 791 771 602 699 754

24 22 20 25 25 26 24 23 22

I

procent av

Areal,

1871/75 1876/80 1881/85 1886/90 1 SS) 1/95 1896/00 1901/05 1906/10 1911/13

19.1 17.0 15.7 14.2 12.0 12.0 10.0 11.6 12. s

i 1 000

hekta

958 1016 924 862 849 811 752 690 675

1081 1109 1 179 1201 1264 1217 1 255 1237 1208

3 852 362 3 677 301 3 495 273 3 294 235 312S 199 2 996 171 171 ; 2 8 6 4 2 836 187 189 : 2 8 4 8

5.0 4.2 3.9 3.4 3.0 2.7 2.7 3.1 3.2

14.7 15.8 16.8 17.5 19.3 19.o 20.2 20.6 20.5

T a b . 32.

i 52.4 1 50 9 49. s i 48.1 47.6 46.7 46.0 47/2 48.4

Vete

Korn

Havre

1886/90 1891/95 1896/00 1901/05 1906/10 1911/13

19 982 15 582 17 100 14 244 15 9 7 0 16 346

16 181 15 988 15 642 14 091 13 656 12 440

19 3 1 8 2 0 492 19 8 1 5 20 8 2 8 2141K 19 114

45 40 35 47 86 91 94 98 102

17..; 17.1 17.7 17.9 18.4 18.0 18.1 18.5 18.7

26.0 27.4 27. S 30.3 29.9 31.6 32.1 30.o 28.9

O.o 0.:. 0.5 0.7 1.3 1.4 1.5 1.0 1.7

252 278 297 204 182 147 1

i

124 135

7 5151 5 214 7 2 3 3 5 646 7 022 6 084 6 844 6 381 6 5 6 4 6 666 6 4 1 8 , 6 731 6 2 2 3 6 869 : 6 004 7 031 ; 5 890 7 062

3.4 3.8 4.2 3.0 2.8 2.3 2.3 2.1 2-3

! ; i \ ;

100 100 100 100 100 100 : 100 100 100

70.9 78.1 86.6 93.2 101.o 104.9 110.4 117.1 119.9

Baljväxter

Rotfrukter

4 588 3 566 3 413 3 372 4 020 3 292

360 780 357 795 322 007 3 3 8 373 3 7 0 170 310 3 3 8

Hö

97 989 77 2 3 3 87 026 89 499 94 730 S8 730

Skörd och f ö r b r u k n i n g av vete, k o r n och h a v r e . e

V

t

K

e

o

r

n

Förbrukning | Införsel- , TT, .., per in, .. Utsade Skörd per in Skörd överskott vånare vanare 1 0 0 0 dt. | 1 000 dt. 1 000 dt. 1 0 0 0 dt. kg. ||l 000 dt. 1 0 0 0 dt. 11000 dt. |1 000 dt. kg. 1 23 400 72.5 19 982 + 3 8 730j 1 3 1 1 57 4 0 1 177.9 1 6 1 8 1 + 8 434' 1 2 1 5 25 874 76.4 15 582 + 4 7 914! 1 0 6 8 62 4 2 8 184.2 15 9 8 8 1 + 1 1 0 8 3 : 1 1 9 7 24 607 68.0 17 100 + 4 7 341 i 1 0 4 1 6 3 400 176.8 15 642 i + 10 108; 1 1 4 3 25 417 67.o 8 9 4 6 8 8 0 6 | 181.2 14 091 i + 12 387: 1 0 6 1 14 244 + 55 456, 973 22 519 j o6.7 944 7 1 2 2 7 ! 179.2 13 6 5 6 1 + 9 836: 15 970 + 56 2011 952 22 808 55.2 16 346 + 58 750, 1 0 1 8 74 0 7 8 179.1 12 4 4 0 ! + 1 1 3 2 0 i

1886/90 1891/95 1896/00 1901/05 1906/10 1911/13

1 907 1981 1 953 2 076 1 963 2 025 1995 1837 1 701

S k ö r d e n , i 1 000 d e c i t o n .

Årligen

Ärligen

1 205 1 257 1 242 1 223 1205 1 159 1 127 1 109 1104

Ren bumma N a t u r lig ang träda åker

åkerarea len:

13.0 14.1 13.1 12.0 12.9 12.6 12.1 11.5 11.5

0.8 0.3 0.3 0.1 0.4 0.4 0.1 0.4 0.4

T a b . 33.

användning.

InförselUtsäde överskott;

Förbrukning

62 STORBRITANNIEN Tab.

33 (forts.). H

a

v

r

e

| Ärligen

Skörd

^.Inf°"e1' överskott

1 000 dt. ! 1 000 dt. 1886/90 1891/95 1896/00 1901/05 1906/10 1911 13

Förbrukning Utsäde 1000 dt. 1 000 dt.

19 318 + 7 591 20492 + 7 700 ! 19815 + 8 552 20 828 + 8 663 21418 , + 7 501 ! 19 114 ! + 9 049

1814 1909 1838 1 8C)4 1867 1 824

Tab.

kreatur.

31 a.

II ä s t a r

Antalet

per invånare kg.

25 005 26 283 ! 26 529 27 597 27 052 26 339

77.8 77.6 74.0 72.7 68.1 63. 8

Nöt k reatur Andra över 2

Nötkreatursenheter

Ar

Äldre hästar

1870 1875 1880 1885 1890 1895 1900 1905 1910 1913

965 515 301 1941 266 709 2 161 804 1355 9931 885 520 403 317 397 589;2 171 138 9 517 268 951 255 388 874 1 340129 2 253 241 1585 213 2 174 370 012 824 167 438 222! i918 10118 400 980 464 440 716 1421180 2 241 7081 1 460 7262 209 612 912 046 619 050 2 000 842 9 770 589 976 154432 635 1 408 789 2 530 197 1 465 505 2 602 262 597 964 534 035 2403 38O10 339S49 038 705 393 915 1 432 620 2 537 990 1 439 119 2 531 523 508 632 :/ 2/: 459 2 773 60940 517 012 084 538;460 690 1 545 228 •i 485 820 1 431 525 2 436 991 354 336 792 195 2 88 i431 10 408 492 078 371 421 7721 500 143 2 620 901; I 372 532 2 811 737 805 170 592 226 2 381 932 10 587 893 122419 450 014 1 572 433 2 707 392 1 415 317 2 864 311 !6 987 020 257 196 2 424 919 10 707 953 136 915!408 461 1 545 376 2 767 618!1 353 195 2 91li514 7 037 327 102 945 2 349 946 10 888 569 945 334 379 070 1 324 404 2 695 391 1 423786 2 844 677;6 963 854 931 412 2 233 855 10195 424

Unghästar

Summa

Tab.

Kor

34 b.

Under

Relativa antalet husdjur.

Antal k r e a t u r på 1 000 hektar åker och äng

1870 1875 1880 1885 1890 1895 1900 1905 1910 1913

Får

Summa

Hästar

Nötkreatur

Härav kor

Far

Svin

103 106 109 107 108 117 114 120 119 103

440 474 455 501 491 4S2 518 535 541 539

176 178 173 192 191 189 200 207 213 209

2 314 2 300 2 049 2 015 2 057 1956 2 026 1 933 2 083 1852

177 176 154 182 209 219 181 186 181 173

Antal nötkreatursenheter på 1 OOO på 1 000 på 1 000 hektar hektar invånare åker åker o. äng 776 798 752 785 793 789 807 819 837 789

1 289 1 387 1 366 1485 1 551 1611 1666 1 754 1 834 1 755

>69 167 532 329 121 300 289 276 269 245

63 STORBRITANNIEN Tab.

35.

In- och u t f ö r s e l av j o r d b r u k s p r o d u k t e r m. m .

Vete, I 000 dt. Ärligen

Införsel

1871/75 1876/80 1881/85 1886/90 1891/95 1896/00 1901/05 1906/10 1 1911/13

22 229 26 770 29 904 28 400 35 4 1 3 3 3 863 4 4 119 49 209 5 3 089

Korn, 1 000 dt.

Överskott

Ut försel

820 + 21409 5 613 691 + 26 079 6 110 533 + 29 3711 7 125 333 + 28 067! 8 467 296 + 35 117 11 120 238 + 33 625! 10174 150 + 43 969 12417 372 + 48 837 1 9 910 444 + 52 645! 11364

M lis

Ut-

Införsel

försel

9 989 18 846 14 204 16 985 16 705 2 8 409 2 3 466 21 569 22 290

33 241 166 123 73 374 133 281 329

Annan målen

Överskott

Införsel

Utförsel

9 956 18 605 14 038 16 862 16 632 28 035 23 333 21288 21961

2 365 2 675 2 676 3 083 3 838 3158 2 553 1731 2 258

23 58 59 56 70 65 59 139 250

+ + + + + + + + +

spannmål,

Införsel

Utförsel

32 276 339 327 107 1299 1 007 996 1 400

64 9 20 27 43 157 1 521 2 767 2 990

2 339 4 252 I 719 1185 1574 2 742 3 615 2 722 3 134

1 5 11 16 488 181 45.3 667 1737

32 267 319 300 364 1 142 514 1771 1590

+ + +

+ + — — —

! i i !

1871/75 1876/80 ! 1881/85 1886/90 1891/95 1896/00 1901/05 1906/10 191143

Införsel

Utförsel

244 169 207 357 635 935 1459 1978

86 149 243 276 302 248 146 212 271

•

+ + + -L+

+

Inj försel

5 555 6 083 7 078 8 434 11 083 i 10 108 ; 12 387 9 837 ! 11210 1

+ +

+ + _L+ + +

Över>kott

+

+ + _L_

+ + + + +

2 338' 4 247' 1708 1169 1086 2 561 3 162 2 055 1 397

95 74! 69 55 387 789; 1247 1 707

Ut-

Införsel

försel

1 572 2 060 2 481 2 759 2 955 3 821 3 789 3 390 3 836

13 11 26 36 26 37 2 772 750 868

1Jverskott

+ + + +

+ + + + +

Iverskott

Utförsel - 172 101 163 73 96 86 00

157 220

+

_L

+

+ + _L + +

+

5 739 6 421 6 449 7 591 7 009 8 552 8 663 7 501 9 049

Vetemjöl och -gryn. 1 000 dt. Införsel

2 342 2 738 2 617 4 313 2 (i 17 7 282 3 0 2 7 ! 8 139 3 768 9 829 3 0 9 3 1 10 720 2 494 9 067 1 592 6 245 2 008 5 458

Överskott

+ + + + + + + + +

5 911 6 522 6 612 7 664 7 795 8 638 8718 7 658 9 269

Överskott

Utförsel 143 54 113 178 231 433 453 772 879

+ + + + + + + + +

2 595 4 259 7 169 7 061 9 598 10 287 8 614' 5 473 4 579

Socker. 1 000 dt. Införsel

Utförsel

S 529 9 899 11819 12 646 14 370 15 700 16 186 17 3 9 4 18 915

614 841 857 892 719 655 430 463 365

Oljekakor, 1 000 dt.

Överskott

+ — —

Havre, 1 000 dt.

Överskott

Pol atis, 1 OOO dt.

Införsel

Sirap, 1 000 dt. Ärligen

58 27 47 33 37 66 30 73 154

i ooo at. ÖverUtförsel skott

Ärligen

1871/75 1876/80 1981/85 1886/90 1891/95 1896/00 1901/05 1906/10 1911/43

Utförsel

Annan omalen s pannmål, 1 000 dt.

1 000 dt.

Ärligen

1871/75 1876/80 1881/85 1886/90 1891/95 1896/00 1901/05 1906/10 1911/13

Införsel

Överskott + + + + + + + + +

7 915 9 058 10 962 11 754 13 651 15 045 15 736 16 931 18 550

Hästar, st. Införsel

1559;; 14 336 2 049 2 4 541 2 455 11 0 2 8 2 723 13 4 5 8 2 929 22 666 3 784 4 5 760 1017 26 602 2 640 15 687 2 968 12 024

Utförsel

3 926 + 3 727 + 6 792 + 11768 + 14 987 + 34 501 + 35 608 — 59 658 — 68 084 —

Överskott 10 410 20 814 4 236 1690 7 679 11259 9 006 43 971 56 060

64¶STORBRITANNIEN T a b . 35 (forts.). Xötkreatui , st. Ärligen

Införsel

Utförsel

1871/75 215 990 1876/80 272 745 1881/85 387 282 1886/90 438 098 1891/95 448 139 1896/00 549 818 1901/05 510 4681 1906/10 391 452 1911/13 88 018'

745 752 3 365 2 029 4 656 3 388 2 955 4 953 5 791

Får, st.

Överskott

Utförsel

+ 215 245 Stil 516 + 271 993 938 704 + 383 917 956 316 + 436 069 800 599 + 443 483 107 201 + 546 430 607 086 + 507 513 319 272 + 386 499 59 2.S4 -f 82 227 21 201

Kött. 1 ooo dt,

'

InUtförsel försel

Överskott

InUtförsel försel

306 25 685 22 974 28 1 546 61 2 639 67 4 004 53 4 927 68 6 106 92 7 742 190

+ 28111286 162 + 663|!2 283 229 + 946 2 080 151 + 1 485 2 356 196 + 2 572 2 663 187 + 3 951 4 015 282 + 4 859 3 904 165 + 6 014 3 490 130 + 7 552 3 221 142

Överskott

UtInförsel försel

ÖverIn- 1 Utskott j|försel ] örsel

;

572 598 471 494 487 646

12 8 9 11 22 19

+ + + + + +

560 590 462 483 465 627

695 962 1161 882 1224 1649 2 045 2 148 2 108

37 37 48 48 40 36 38 42 67

Införsel

InUtförsel fci sel 32 26 24 .39 103 223 76 87 129

Överskott + + + + + + + + +

+ 658 ! 841 + 925! 886 + 1 113|i 924 + 834!; 969 + 1 1841| 1 092 + 1 613j| 1 247 + 2 007 ! 1 303 + 2 106;' 1 236 + 2 041 1178

Utförsel

Överskott

730 472 449 2 702 1303 477 666 1 181 752

+ 73 310 + 44 141 + 23 906 i + 16 735 — 336 I 250 516 — 1 181 j 752!

Oleomargarin och renad taig, 1000 dt. j InUtÖverförsel försel skott

232 363 ! — 377 ! — 485 ! — 563 ! 45 763 t 80 858 95 849 215 822 186

Ost, 1 000 dt.

Over- |l InUtskott 1 försel försel

; , 1871/75 1876/80 1881/85 1886/90 1891/95 1896/00 1901/05 1906/10 1911/13

I

Isk r. 1 000 dt.

+ 1 124 264 + 2 054 389 + 1929 401 + 2 160 524 + 2 476 666 + 3 733 986 + 3 739 934 + 3 360 936 + 3 079 951

Margarin, 1 000 dt. Ji Smör 1 000 dt. 1 Ärligen

Svin, st. Överskott

4 844 + 859 672 ! 74 040 2 876 + 935 828 : 44 613 5 362 + 950 954 24 355 7 535 + 793 064 19 437 7 372 + 399 889 967 8 870 + 598 216 227 5 695 1 + 3 1 3 577 150 8 794 + 50 490 — 4 536 + 16 665 —

Fläsk, 1 000 dt.

Ärligen

1871/75 1876/80 1881/85 1886/90 1891/95 1896/00 1901/05 1906/10 1911/13

In|| försel

— —

25 26 34 91 201

— — —

+ 20 + 54 + 61 | + 124 ! 15 ;

Ägg, 1 milj. st.

ÖverIn- | Utskott ||försel]försel

Överskott

23 + 818 603 : 4 + 599 30 + 856 760 2 + 758 32 + 892 i 901 8 + 893 35 + 934 1124 19 + 1105 36 i + 1 056i 1 378 20 + 1358 33 i + 1 214j 1794 15 + 1779 32 | + 1271 2 271 127 + 2 144 34 + 1 2 0 2 2 201 141 + 2 060j 36 + 1 142 2 389 170 + 2 219;

För åren 1871 —1887 är margarin inräknat bland smör.

Källhänvisning. Tab. 3 1 , 32 och 34, åren 1 8 7 0 — 1 9 1 3 : Agricultural statistics för resp. år samt Statistical Abstract for the United Kingdom. Tab. 35. Den officiella handelsstatistiken. Anmärkningar till tabellerna. De i tab. 31 och 34 meddelade siffrorna om åkerjordens användning och kreatursantalet grunda sig på uppgifter, som år-

STORBRITANNIEN

ligen i början av juni månad insamlas för varje jordbruk med en areal av över 1 acre. Skörden (tab. 32) beräknas på grundval av nyssnämnda arealuppgifter samt av lokala ombud lämnade medeltalsuppgifter om hektarskördens storlek. Tab. 3 1 . Såsom "foderväxter" hava räknats vetches or tares, lucerne samt clover, sainfoin and grass under rotation och såsom "andra växtslag" hops, flax, small fruits, carrots samt other crops. — Åren 187 7—1889 ingår bland foderväxterna vissa ej specificerade växtslag, som för de övriga åren ingå i arealen för "övriga växtslag". Tab. 32. Vid reduktion från rymdmått till vikt hava använts följande reduktionstal : 1 bushel vete = 0 . 2 8 2 deciton; 1 „ korn =0.2 33 1 havre =0.171 B 1 „ baljväxter = 0.2 91 „ Tab. 33. Beträffande omräkningen av mjöl till omalen spannmål se anm. till tab. 8, sid. 22. Tab. 34. Uppgifterna avse kreatursbeståndet vid början av juni månad resp. år. I den engelska statistiken finnes icke genomförd någon bestämd åldersgräns mellan äldre och yngre hästar: till den förstnämnda gruppen hava räknats horses used for agricultural purposes och såsom "yngre hästar" unbroken horses, ehuru däri ingå även äldre hingstar samt, t. o. m. år 1888, avelsston. Hästar utanför jordbruket inbegripas icke i tabellen. — Under "kor" hava sammanförts de tre rubrikerna coivs and heifers in milk, cows in calf but not in milk samt heifers in calf. I3eträffande omräkningen till nötkreatursenheter se anm. till tab. 4, sid. 12.

7 04 0.

T.

T.

8.

Frankrike l .

Naturför- Med hänsyn till ytbildningen kan Frankrike indelas i fyra naturliga omhåilandcn. r åden, nämligen de på gränsen mot Spanien, Italien och Schweiz belägna randbergen, det mellanfranska höglandet, Rhone—Saönedalen samt det franska låglandet, av vilka det sistnämnda utgör en fortsättning av det belgisk— nederländska låglandet och sträcker sig, frånsett Bretagne, utmed havet ända till Pyrenéerna. Såväl randbergen som det mellanfranska höglandet erbjuda till större delen en för jordbruket föga gynnsam jordmån, varemot RhöneSaönedalen och det franska låglandet täckas av sedimentära jordarter, som särskilt i dalgångarna utefter noderna Somme, Seine, Loire, Garonne och Rhone utmärka sig för stor bördighet. Däremot är hela kuststräckan söder om Loires mynning låg och sandig samt ofta sumpig; den upptages till stor del av vidsträckta hedar, som icke lämna annan avkastning än ett magert bete. De klimatologiska förutsättningarna för jordbruket äro gynnsamma. Vintrarna äro i hela landet milda och somrarna även i södra Frankrike ej överdrivet heta. Tack vare det mot havet öppna läget är nederbörden i allmänhet betydlig. Den är minst i de inre, lägre trakterna (Paris 600 mm. årligen) och störst i västra Pyrenéerna och Alperna, där densamma uppgår till 1 000—2 000 mm. Mellan norra och södra Frankrike förefinnas emellertid i klimatologiskt avseende betydande olikheter, vilka äro den förnämsta orsaken till den starka kontrasten mellan det nord- och sydfranska jordbruket i avseende på såväl växtodling som kreatursskötsel. Jordpir- I Frankrike förekomma ett mycket stort antal små brukningsdelar, men delning. a v n e i a <jen odlade jorden tillhör likväl närmare hälften de medelstora och större gårdarna (med över 40 hektar). Av landets samtliga jordbrukare äro omkring 70 % självägare, de övriga arrendatorer eller s. k. hälftenbrukare. TullInförseltullen å vete var ända till år 1885 endast 0.6 o franc per 100 kg. skydd.9 för att skydda den inhemska veteodlingen mot den starka utländska konkurrensen höjde emellertid statsmakterna under de följande åren vid upprepade tillfällen tullsatsen å vete, så att densamma från år 1894 utgjort icke mindre än 7 francs. För övriga spannmålsslag var importen, med undantag för en kortare tid, fri till år 1885, då en tull infördes av 1.5 o franc, vilken efter några år ytterligare höjdes till 3 francs. Även kreatursskötseln har från 1890-talet varit skyddad genom betydande tullar å såväl levande djur som kött, fläsk och smör. 1 H ä r behandlas Frankrike i den omfattning detsamma ägde under perioden från 1871 till världskrigets utbrott. '-' Se närmare bilagan, sid. 93.

FRANKRIKE

67¶Veteodlingen nådde i Frankrike redan tidigt en mycket stor omfattning, SP< som ställde landet i främsta ledet av världens veteproducerande länder. o™ År 1882 uppgick den med vete besådda arealen, såsom tab. 36 utvisar, till 7 191 000 hektar, eller icke mindre än 28. i % av hela åkerarealen. De delar av landet, som driva den mest omfattande veteodlingen, äro de bördiga trakterna i norra och västra Frankrike samt slätterna omkring Garonne och Rhöne. liedan vid början av 1880-talet synes emellertid veteodlingen ha varit på tillbakagång, i det att nämligen vetearealen under tiden 1862—1882 minskats med 99 000 hektar, och med ett mindre avbrott för tiden närmast efter 1894 års tullförhöjning och trots att vetet i vissa trakter vunnit ökad omfattning på rågodlingens bekostnad, har tillbakagången fortsatt under hela den här behandlade undersökningsperioden. I jämförelse med angränsande frihandelsländer har dock Frankrike förmått hålla sin veteodling uppe jämförelsevis väl. De på den årliga statistiken grundade uppgifterna i tab. 36 b utvisa, att vetearealen minskats från 6 936 000 hektar i genomsnitt för femårsperioden 1881/85 till 6 516 000 hektar under åren 1911/13, eller med 6 %, medan veteodligen i Storbritannien och Belgien under samma tid förlorat en tredjedel av hela sin areal. Däremot är Frankrike i detta avseende underlägset Tyskland, där den likaledes starkt tullskyddade veteodlingen, såsom förut framhållits (sid. 32), något vuxit i omfattning. Minskningen i vetearealens storlek har dock icke varit likformig i alla delar av landet. Den synes ha varit störst i nordvästra Frankrike, där veteodlingen fått vika för en utvidgad foderväxtodling. I andra trakter har en förbättrad skötsel av jorden medfört övergång från råg- till veteodling och därmed en ökning av vetearealen. Slutligen har veteodlingen i de vinproducerande delarna varit underkastad stora växlingar, i det att de av phylloxeran anställda härjningarna på vinfälten nödgade odlarna att beså dessa med säd, i främsta rummet vete, som därigenom under några år fick sin areal avsevärt ökad men som därefter åter fick vika, då vinodlingen återtog större delen av sin förlorade terräng. Bortsett från trakter med ett mera hårt klimat, som bättre kan fördragas av den härdiga rågen än av vetet, är förekomsten av en omfattande rågodling i allmänhet ett tecken på antingen att jordmånen är mager, så att den icke lämpar sig för det mera fordrande vetet, eller ock att jordbruket befinner sig på en jämförelsevis låg ståndpunkt. Ett uttryck härför är rågodlingens omfattning i olika delar av Frankrike och dess förändringar under den föreliggande undersökningsperioden. År 1882 upptog rågarealen i hela landet endast 1744 000 hektar emot 7 191000 hektar för vetet; den hade sedan år 1862 gått tillbaka med 148 000 hektar, vilket relativt taget innebär en mera än fyra gånger så stor minskning som i fråga om vetet. Tillbakagången fortsatte med förökad styrka under de följande årtiondena, varigenom rågodlingen från femårsperioden 1881/85 till åren 1911/13 förlorade omkring 30 % av sin areal, medan tillbakagången i vetearealen under samma tid var endast 6 °ö. Orsaken till rågodlingens underlägsenhet torde till en del vara det svagare tullskyddet, men utvecklingen får säkerligen även i viss mån betraktas som ett resultat av en fortgående förbättring i det franska jordbrukets ståndpunkt, varigenom betydande arealer med mager jord, som förut endast lämpat sig för odling av råg, genom förbättrad skötsel med fördel kunnat besås med vete. Numera är rågodlingen i främsta rummet lokaliserad till Bretagnes och det mellanfranska höglandets magra bygder.

68 FRANKRIKE

Inalles upptager den egentliga brödsäden omkring 34 % av Frankrikes hela åkerareal, vilket är mera än i de flesta andra europeiska länder. Korn, som odlas huvudsakligen för bryggeriernas räkning, upptog år 1882 976 000 hektar, eller 3.8 % av åkerarealen. Redan vid denna tidpunkt befann sig kornodlingen på tillbakagång, och under de följande 30 åren förlorade densamma omkring 40 % av sin areal. Däremot har havreodlingen under hela perioden befunnit sig i oavbruten tillväxt. Den upptog år 1882 3 610 000 hektar, eller 14. i % av hela åkerarealen, men vid världskrigets utbrott hade dess areal vuxit till närmare 4 milj. hektar. Havreodlingen, som kräver riklig fuktighet men ingen starkare värme, bedrives i sin största omfattning i norra och västra Frankrike men är däremot helt obetydlig i södra delarna av landet. I sistnämnda trakter är däremot klimatet tillräckligt varmt för majsen, och en omfattande majsodling bedrives därför i större delen av södra Frankrike, där nederbörden samtidigt är riklig. Undantag utgöra dock Rhönes dalgång och angränsande delar av Alperna och Rivieran, vilka trakter ligga i regnskugga för det mellanfranska höglandet och därför ha ett torrare klimat, som icke är gynnsamt för majsen. Den med ifrågavarande sädesslagbesådda arealen uppgick år 1882 till 548 000 hektar men har under den följande tiden gått tillbaka, så att den årliga statistiken för år 1913 redovisar en areal av endast 458 000 hektar. Förutom de nu nämnda sädesslagen samt baljväxterna, som hela perioden upptagit en areal av omkring 300 000 hektar, ha av gammalt odlats blandsäd och bo vete i rätt betydande omfattning; redan år 1882, då de upptogo en areal av resp. 315 000 och 645 000 hektar, befunno de sig i stark tillbakagång, undanträngda av andra, mera givande sädesslag, och år 1913 var deras areal endast 123 000 och 451000 hektar. Skörd och Uppgifterna i tab. 37 visa, att veteskörden vuxit, trots tillbakagången i förbruk- arealen. Förbättringen av hektarskörden har dock icke varit synnerligen ™an mål s ^ o r ' o c ^ Frankrike överträffas i avseende på avkastningens storlek betydligt av Belgien. Nederländerna och Danmark ävensom av åtskilliga andra, av naturen mindre gynnade land. Beträffande råg och korn har totalskörden minskats jämsides med arealen, varemot havreproduktionen efter 1900-talets början företer en rätt betydande ökning, till en del på grund av ökad areal men i främsta rummet tack vare stegrad avkastning per hektar. Den inhemska spannmålsproduktionens tillräcklighet för landets behov belyses vad beträffar vete, råg, korn och havre av tab. 38. I början av 1880talet importerade Frankrike omkring 12 % av sin veteförbrukning. Ända t. o. m. det nya århundradets första årtionde var förbrukningen, på grund av den ytterst ringa folkökningen, i det närmaste konstant, och då samtidigt den inhemska produktionen företedde någon ökning, gick importöverskottet ned från 10.8 milj. dt. under femårsperioden 1881 85 till endast 2.7 milj. åren 1906/10, vilket senare motsvarar endast 3 % av förbrukningen. Under åren 1911/13 inträdde emellertid en stark ökning av förbrukningen, som därigenom till 15 % måste tillgodoses genom import. Av råg kunde Frankrike under 1880-talets första hälft exportera en mindre del av sin skörd, men trots nedgång i förbrukningen har exportöverskottet numera försvunnit och ersatts av ett mindre importöverskott. I fråga om korn var landet under 1880-talets första hälft fullt självförsörjande men har sedan under hela perioden importerat omkring 10 % av förbrukningen. Den redan påpekade ökningen i landets egen havreproduktion har jämnt uppvägt stegringen i förbrukningen, så att importen, som under hela perioden utgjort 5 — 10 % av hela förbrukningen, icke behövt nämnvärt ökas.

FRANKRIKE

69¶Av rotfrukterna upptog potatisen år 1882 en areal av 1 338 000 hektar, Odhng e som år 1892 vuxit till 1474 000 hektar. Denna ökning har fortsatt även ™ ' ~ under periodens senare del, så att potatisarealen enligt den årliga statistiken vaxter. för 1913 uppgick till 1 531 000 hektar. Samtidigt har totalskörden (se tab. 37) vuxit från 100 milj. deciton till 138 milj. deciton. Bortsett från åren 1911/13 har skörden varit större än förbrukningen, så att ett mindre exportöverskott uppstått (se tab. 40). Det äldsta sockerbetsdistriktet i Europa är beläget vid fransk-belgiska gränsen med departementet Nord som medelpunkt. Sockerbetsarealen utgjorde år 1882 240000 liektar och hade år 1892 vuxit till 271 000 hektar samt år 1913. enligt den årliga statistiken, till 301000 hektar. Av sistnämnda areal odlades 249000 liektar för framställning av socker och 52 000 hektar för brännvinsbränning. Sockerbetsodlingen, vilkens starkaste utveckling i Frankrike sålunda infaller under tiden närmast före den här behandlade perioden, är alltjämt lokaliserad till norra och nordöstra Frankrike och har där varit en kraftigt verkande hävstång för jordbrukets höjande, så att detsamma i dessa trakter torde kunna betecknas som det bäst skötta i hela landet. Den har varit av den största betydelse för jordbrukets ekonomi icke minst under den period i slutet av förra århundradet, då spannmålsodlingen på grund av de låga priserna var mindre lönande. Sockerbetsskördens totala kvantitet har emellertid gått tillbaka sedan 1880-talets första hälft, men uppgifterna för periodens tidigare och senare år äro knappast med varandra jämförbara, emedan ersättningen för sockerbetorna numera beräknas efter betornas sockerhalt i stället för såsom förut uteslutande efter deras vikt, varigenom sockerhalten hos betorna avsevärt ökats och nedgången i skördekvantiteten alltså blir endast skenbar. Landets sockerproduktion har i regel varit större än konsumtionen och givit upphov till en export, vilken, såsom tab. 40 utvisar, särskilt under åren 1896_1905 varit betydande. Efter sistnämnda år har den emellertid gått tillbaka, och under åren 1911/13 var importen större än exporten. Ett tydligt tecken på foderproduktionens ökade betydelse även mom det franska jordbruket är den starka stegringen i odlingen av foderrotfrukter; den härför använda arealen har ökats från 250 000 hektar i början av 1880talet till 1 225 000 hektar under åren 1911/13, och skörden av foderrotfrukter har under samma tid gått upp från 73 till 337 milj. deciton. Även odlingen av de egentliga foderväxterna synes visserligen, enligt uppgifterna i tab. 36 b, hava undergått en stark ökning, men denna är dock till allra största delen rent skenbar; uppgifterna före och efter år 1900 äro nämligen icke med varandra jämförbara, emedan, såsom i anm. till tab. 36 närmare angives, fr. o. m. nämnda år bland foderväxterna inräknats vissa förut icke särskilt redovisade växtslag, varigenom arealen i ett slag ökades med närmare 650 000 hektar. Det är först fr. o. m. det nya århundradets början som en verklig ökning inträder i arealen för foderväxter, till största delen beroende på en ökad odlmg av luzern och grönfoder. Däremot ha de naturliga ängarna betydligt vuxit i omfattning, i det att deras areal ökats från 4 547 000 hektar under början av 1880-talet till 6 434 000 hektar i medeltal för åren 1911/13. De naturliga ängarna ha sin största omfattning i Normandie samt de nedre bergstrakterna i Auvergne och Lothrmgen. Förutom de arealer, som i tab. 36 redovisats såsom naturlig äng, finnas betydliga arealer magrare betesmarker, s. k. päturages och pacages, vilka år 1913 upptogo en areal av 3 703 000 hektar, och som framför allt i Alpernas och Pyrenéernas bergstrakter samt på Corsica äro av stor betydelse för kreatursskötseln.

70 FRANKRIKE

Trädesarealen uppgick år 1882 till 3 644 000 hektar och år 1892 till 3 368 000 hektar; den redan tidigare påbörjade tillbakagången i trädesbrukets omfattning fortsatte således även under ifrågavarande tidrymd, men ännu sistnämnda år upptog trädan icke mindre än 13.3 % av hela åkerarealen. Huru stark tillbakagången efter denna tid varit, är icke känt, då statistiska uppgifter härom icke föreligga. Trädesbruket är vanligast i trakter med mager och hård jord. där jordbruket drives mera extensivt. I stora delar av sydöstra Frankrike, där foderväxtodlingen är inskränkt och kreatursstammen till följd härav liten, tvingas^ jordbrukarna av brist på gödsel till ett omfattande trädesbruk, varemot på Garonneslätten majsodlingen gör trädan till stor del överflödig. Trädesarealen är även inskränkt i nordöstra Frankrike med dess omfattande sockerbetsodling. Frankrikes klimat är gynnsamt för kreatursskötsel på grund av de små växlingarna i temperaturen samt den i allmänhet tämligen rikliga nederbörden. Vad beträffar hästarna, drives i norra delen av landet en betydande uppfödning av ungdjur, som även lämnar ett överskott för export (se tab. 40). I södra Frankrike äro hästarna såsom dragare till stor del undanträngda av mulåsnor och åsnor, vilkas antal år 1913 utgjorde resp. 188 000 och 356 000 djur. I mellersta Frankrike fylla oxarna samma uppgift. Nötkreaturen hållas mest i norra Frankrike, på sluttningarna av Jurabergen och Vogeserna samt på det centrala höglandet, varest goda gräsbeten och rikedom på foderväxter samt, vad beträffar norra Frankrike, avfall från sockerbruken finnas att tillgå. I södra Frankrike, där fodertillgången är sämre och avsättningen för smöret försvårad genom konkurrensen med olivolja, är nötkreatursskötseln däremot föga utvecklad. Såsom tab. 39 utvisar, ökades nötkreaturens antal i hela landet under åren 1885/1900 från 13 105 000 till 14 521000: ökningen fortsatte t. o. m. år 1902, då nötkreatursstammen räknade 14 929 000 djur, men följdes under de närmaste åren av en anmärkningsvärt stark tillbakagång, som reducerade nötkreaturens antal till 13 950 000 år 1907. Reduktionen drabbade i främsta rummet korna, vilka sedermera icke återtagit sin förra numerär. Däremot har hela antalet nötkreatur under periodens sista år åter tilltagit, tack vare en betydlig ökning i ungdjurens antal. För förädling av mjölken har uppvuxit en blomstrande mejerihantering, som huvudsakligen är lokaliserad till norra Frankrike. Antalet får, som år 1885 uppgick till 22 617 000, har visserligen i Frankrike likasom i de allra flesta andra länder gått tillbaka, men fårstammen räknade dock 1913 ännu 16 131 000 djur. Svinaveln har utvecklats i motsatt riktning, i det att svinens antal ökats från 5 881000 år 1885 till 7 559 000 ar 1905. Efter denna tid har en viss tillbakagång ägt rum även inom denna gren av kreatursskötseln. I norra Frankrike är det mejeriindustrien som skapar goda förutsättningar för en omfattande svinavel, på det centrala höglandet och i sydvästra Frankrike bereda i förra fallet ekskogarnas ollontillgångar och i senare fallet den omfattande majsodlingen riklig näring åt en talrik svinstam. Hela den franska kreatursstammen, med undantag av mulåsnor och åsnor, uppgick år 1882 till 19 063 000 nötkreatursenheter, vilket motsvarar 505 enheter på 1 000 invånare. Under de följande tio åren var kreatursstammens tillväxt ännu svagare än folkökningen, så att motsvarande relationstal år 1892 stannade vid 500. Efter denna tid har antalet nötkreatursenheter vuxit något hastigare och utgjorde år 1913 20 176 000, eller 509 enheter på 1 000 invånare. Till skillnad från de allra flesta andra, i föreliggande översikt behandlade länder har sålunda Frankrike förmått hålla sin kreatursstam uppe

71 FRANKRIKE

på samma nivå som folkmängden, men detta har dock varit möjligt endast på grund av den ytterst svaga folkökningen. De i tab. 40 meddelade uppgifterna angående import och export av levande in- och ut av diur och produkter därav visa till en början beträffande nötkreaturen, att amma ^aunder 1800-talets tre sista årtionden ett stort antal dylika kreatur impor- ska proterades till Frankrike men att importen sedermera betydligt avtagit, på samma dukter gång som exporten blivit allt större, så att landet i medeltal för åren 1911/13 m. m. hade ett exportöverskott av nära 100 000 djur. Av levande svin förekom under 1870-talet och förra hälften av 1880-talet ett betydande importöverskott; under de följande 20 åren, vilka, såsom förut nämnts, innefatta tiden för svinavelns största uppsving, avtog importen hastigt och ersattes av en icke obetydlig export, men efter år 1905 har åter den inhemska produktionen blivit otillräcklig, och under åren närmast före världskriget uppgick importöverskottet till i medeltal 186 000 djur. Av får och getter har under hela perioden förekommit ett stort importöverskott. , I fråga om animaliska produkter förekom under 1800-talets tre sista årtionden ett importöverskott av kött och fläsk samt talg och ister, varemot under de senare åren ett mindre överskott kunnat exporteras. Av smör och margarin har landet under hela tiden haft ett betydligt exportöverskott, som dock vad beträffar smör under de senare åren visat tendens att alltmera minskas Även ägg var under periodens första del en viktig exportartikel; efter det nya århundradets ingång har däremot produktionen varit otillräcklig för landets eget behov, och under åren 1911/13 importerades i medeltal 237 000 deciton ägg årligen. Som en sammanfattning av den föregående redogörelsen torde kunna sagas, Sammanfattning. att det franska jordbruket i skydd av höga tullar förmått utveckla sina båda huvudgrenar, spannmålsodlingen och kreatursskötseln, tämligen likformigt, utan någon starkare inverkan av de förskjutningar i prisen på vegetabiliska och animaliska produkter, som i de icke tullskyddade grannländerna åstadkommit en radikal omläggning av jordbrukets produktion. Att Frankrike därvid bättre än flertalet andra länder förmått hålla sin självförsörjnmgsstandard uppe, får dock huvudsakligen tillskrivas den svaga folkökningen.

T a b . 36. År

Åkerjordens användning.

Balj- Andra Vete \ Råg i Korn Havre växter sädesslag • a) Enligt

Rot- Foder- Andra Träda Summa åker frukter] växter växtslag

NaturHg äng

de allmänna räkningarna, i hektar:

188217 191117441 1892! 7167 1565 I882i 28.1 1892 28.2

All säd

97613610 851^3806;

332 315

1575|15428 ; 2265! 3 964 1438!l5142i 2 736 3 990'

I procent av åkerarealen: 6.8! 3.8| 14.ll 1.8 6.2 6.2 3.4 15.0 1.2 5.71

60.3 59.7,

8.9 10.s!

15.5 15.4

287 3 644! 25 588 219 3 368125 455

5 827 i 6 213;

14.2 13.3

22. si

1.1 0.8

100.0 100 o

72¶FRANKRIKE. Tab.

36 (forts.). Baljväxter

b) Enligt

den årliga

1881/85 1886/90 1891/95 1896/00 1901/05 1906/10 1911/13

Andra sädesslag

All säd

| Rotfrukter

Foderväxter

A n d r a Naturväxtlig slag , äng

statistiken: 3 022 3 740 3 950J 3 935! 3 842j 3 900 3 984

• • • • 293 302' 306

] 658 • I 526 • 1483| • 1407 1 257 1 3 9 9 2 1 1 6 1 1 3 887! 1 0 5 9 1 3 813 1

2 525 2 399 2 510 2 712 3 651 2 908 4 009 3 080 4 105 1870 2 001 2 165 2 272 2 688

439 206 172 139i 112 .99 94

4 547 4871! 5 302 5 5881 6 158' 6 333^ 6 434

S k ö r d e n , i 1 000 d e c i t o n . Vete i ~Rå,g J Korn

Havre! Balj- Annan växter: säd

Summa spannmål

Potatis

Sockerbetor

! Foder- Hö från Hö frånj rotodlad n a t u r l i g frukter jord äng

1881/85 8-1368 18 400! 13 272 40 877! 19 568 1 0 0 1 0 1 73 575 73 072 102 4 5 5 4 6 6 0 9 2 1 8 8 6 / 9 0 ! 8 3 4 7 8 | 16 57(5 10 646 40 649: i 16 680 110 156! 6 2 1 8 9 : 77 776 100 858 190 9 0 1 ! 1 8 9 1 / 9 5 ; 81 0091 17 2 1 2 11 2 3 8 40 851 16 324 124 578! 65 445) 9 3 786 87 669 162 778, : 1 8 9 6 / 0 0 j 89 180! 15 802 9 889:42 508 15 037 4 2 1 3941 77 3 0 5 4 1 0 960 00 632 188 400i 11901/05 189 0 6 4 13 891 i 9 154143 997; 3 040! 13 804 172 950(122 684! 67 2 8 2 2 1 2 220 117 106 190 381 ! • 1 9 0 6 / 1 0 ; 89 127! 13 1381 9 4 7 6 4 9 0 6 1 i 4 209J 12 528 177 5 3 9 4 3 2 571 57 0801294 767 129 5 1 7 2 0 4 831 1 9 1 1 / 1 3 I 88 546! 12 324' 10 770'51 354' 4 7111 11 215 178 9 2 0 4 3 7 953! 57 991|336 821 134 701 227 2 0 2

Tab.

38.

Skörd och förbrukning av vete, råg, k o r n och

Vet

havre.

R å g Förbrukning

Ärligen

1881/85 1886/90 1891/95 1896/00 1901/05 1906/10 1911/13

Förbrukning InförselInförselSkörd Utsäde Utsäde per inöverskott u , , o a u o I P f m - i Skö rd I överskott vanare i vånare 1 0 0 0 dt. 1 000 dt. ;1 000 dt.j 1 000 dt., kg. i 1 000 dt.,1 000 dt.il oOO dt., 1000 dt. kg. 84 3 6 8 , + 10 831 11 0 2 8 84 171 8 3 4 7 8 ! + 10 112 11 131 j 82 459 Hl 0 0 9 , + 13 374 10 683; 83 700 8 9 1 8 0 ! + 5 7 6 0 ! 10 677^ 84 263' 89 0 6 4 : + 2 568 10 125 81 507 89 1 2 7 1 + 2 6871 0 974 81840 8 8 5 4 6 1 + 14 577 9 839 93 284

222.l! 18 400 — 215.5 16 576 + 218.0 17 212' 217.7 15 802 208.41 13 891! 208.4 i 13 138! 235.4' 12 324'

K o r n Årligen

1881/85 1886/90 1891/95 1896/00 1901/05 1906/10 1911/13

970 62 257 138 45 76 667

2 840! 14 590 2 568: 14 070 2 375 14 580 2 186! 13 754! 1 883! 12 053 1 692! 11522 1 551 .11 440

38.5 36.8 38.0: 35.6 30.8 29.3 28.D

H a v r Förbrukning

Förbrukning InförselSkörd 'I overövcrUtsäde per in-, OKUIU uisaue per in• skott skott vånare || vanare 1 000 dt.jl 000 dt. 1 000 dt.; 1 000 dt. kg. !l 000 dt. 11 000 dt. 1 0 0 0 dt.11 000 dt. kg. . . . , i InförselSkörd !.. i överskott C)

13 272 10 646 11238 9 889 9 154 9 476 10 770

— 17 + 756 + 1225 + 1 147 + 1099 + 941 + 1 392

„ . ... Hsade

1417: 11 838: 1222! 10 180 1247 1 1 2 1 6 1039 9 997

872 872 886

9 381 9 545 11276

31.21 40 877 + 2 606 26. G 40 6 4 9 ! + 2 154 29.2 40 8 5 1 ! + 2 302 25.8 42 5 0 8 ! + 2 052 24.0 43 9971+2 142 24.3 49 061 + 2 890 28.4 51 354 + 4 445

4 346, 39 137 4 308; 38 495 4 345! 38 808 4 132 40 428 3 841 42 298 3 705! 48 246 3 586 52 213

103.3 100.6 101.1 104.4 108.1 122.9 131.7

7:)

FRANKRIKE.

T a b . 39 a.

Antalet kreatur. Nötkreatur

Hästar A i-

;i år och däröver

Under 3 år

Kor

Oxar

Tjurar

Summa

Enligt de allmänna ral ni)igarna: 2 297 359 2 295 790

1882 1892

313 592 284 828 !

1 881 572 1814 455 i

6 587 639 6 673 460

322 499 320 907 29S 042 319 607 281 998 269 270 284 190

1 873 675 1912 412 1 836 281 1 855 234 1 778 584 1 889 660 1 843 160

6 414 487 6 509 325 (i 359 795 7 819 582 7 515 564 7 596 250 7 794 270

Getter

Svin

Summa nötkreatursenheter

1 851 134 1 845 088

7 146 966 7 421 073

19 063 358 19179 206

1 483 342 1 505 090 I 509 502 1 557 925 1 476 957 1417 710 1 439 969

5 881 088 6 017 238 6 306 019 6 740 405 7 558 779 6 900 230 7 035 850

19 956 756 19 990229 20175 981

2 837 952 2 794 529

540 593 498 739

Enligt den årliga sta i8tiken : 1885 1890 1895 1900 1905 1910 1913

2 911392 2 862 273 ! 2 812 447 2 903 063 ! 3 169 224 i 3197 720 3 222 080

712 032 672 310 671 870

2 457 192 2 525 410 2 550 210

Nötki• e a t u r Å r

Får

Ungnöt och kalvar

Summa

Enligt de allmänna räl •n ingarna: 1882 1892

4 214 251 4 936 254

1885 1890 1895 1900 1905 1910 1913

4 494 309 4 820 041 4 739 710 4 526 409 4 739 406 4 776 850 4 866 090

12 997 054 13 708 997

;

23 809 433 21115 713

Enligt a en ärliga sta tistiken: 13104 970 ! 22 616 547 13 562 685 i 21658 416 21 163 767 13 233 828 14520 832 ! 20 179 561 14 315 552 ! 17 783 209 14 532 030 ! 17 110 760 16 131 390 14 787 710

T a b . 39 b.

Relativa antalet kreatur.

Antal kreatur på 1 000 hektar åker och äng A r Hästar

Nötkreatur

Därav kor

Får

Getter

Svin

59 58

227 235

Antal nötkreatursenheter påiooo påioooi liektar ; hektar åker o.ang åker

äl0()()

foytotn

Enligt de allmänna räkningarna: 1882 1892

90 88

414 434

210 211

758 ! 668 |

607 607

745 756

505 500

74¶FRANKRIKE Tab. 40.

In- o c h utförsel av j o r d b r u k s p r o d u k t e r m. m.

Vete, 1 000 dt. Ärligen

Införsel

1871/75 1876/80 1881/85 1886/90 1891/95 1896/00 1901/05 1906/10 1911/13

Utförsel

Överskott

5 978 1 199 12 945 476 10 585 78 9 878 14 13096 17 5 791 14 2531 7 3034 59 14 722 13

InUtförsel ; försel

1871/75 ... 1443 1876/80 ... 3 241 1881/85 ... 2 748 1886/90 ... 2 205 1891/95 ... 2 515 1896/00 ... 2 078 1901/05 ... 2 176 1906/10 ... 2 917 1911/13 ... 4 463

+ + + + + + + + +

4 779 12 469 10 507 9 864 13 079 5 777 2 424 2 975 14 709

Korn, 1 000 dt.

UtÖverskott försel

48 1276 289 955 23 993 179 117 16 273 186 48 49 3 172 96 668 1

+

1 228; 666 970' 62i 257! 138; 461 76, 667

Införsel

Ut- Överskott försel

820 2 193 1 178 1136 1241 1257 1374 619, 1846 621 1445 298 1 360 261 1 183 242 1 523 131

+ +

1 373 42j 16! 755 1 225 1147 1 099 941 1 392

Annan omalen Ärter, hönor m. m. spannmål, 1 000 dt. o. mjöl därav 1 000 dt. Över- ! InUtÖverInUt- ÖverI iiUtÖverskott försel ; försel! skott försel försel skott ; försel försel skott

Havre, 1 000 dt. Ärligen

Råg, 1 000 dt. Införsel

Majs , 1 000 dt.

394 + 1 049 402 163 + 3 078 2 190 139 + 2 609 2 599 5 1 ; + 2 154 4 672 2 1 3 i + 2 302;1855 26 + 2 052!! 4 286 34 + 2 1421 2 686 2 7 i + 2 890!|3 429 1 8 ! + 4 445; 5 662

108 + 294 207 + 1983 113 + 2486 89 + 4 583 11 + 1844 19 + 4 267 9 + 2677 22 + 3 407 22 + 5 640

0 6 1 3 29 28 18 17 84

104 — 104 342 30!— 24 789 119— 118 842 118 - 115 j 873, 208 — 179 ! 1 0 4 4 7 1 — 43 1 109 9 1 — 73 ! 1039 66 — 49 !1384 22 + 62 11 340

192 + 150 264 + 525 600 242 + 219 + 654 136 + 908 107 + 1002 127 + 912 151 + 1 233 157 + 1 183

Vetemjöl, 1 000 dt.

Annat njöl, 1 000 dt. Gryn, 1 000 dt. || Potatis, 1 000 dt. Ut- ! Över- InUt- 1 Över- ! InUt- ÖverInUt- 1 Överförsel skott försel : iörsel skott t försel | 'örsel; skott försel | försel skott

Ärligen

Införsel

1871/75 1876/80 1881/85 1886/90 1891/95 1896/00 1901/05 1906/10 1911/13

242 116 359 269 375 237 220 101 117

854 — 612 14 740 — 624 19 116 + 243 19 83 + 186 96j 1 5 4 + 221 4 250 13 48' 1871+ 33 15 318:— 217 16 216 — 99 i 233

Kli , 1 000 dt. Ärligen

Införsel

Utförsel

1871/75 1876/80 1881/85 1886/90 1891/95 1896/00 1901/05 1906/10 1911/13

497 534 610 707 1110 1763 1780 1875 1870

8 6 + 411 89 + 445 9 8 + 512 253,+ 454 1 9 9 + 911 52!+ 1 7 1 1 212!+ 1568 366 + 1509 352 + 1 5 1 8

Överskott

107 i— 03 135!— 116 6 2 — 43 15 + 81 8— 4 7 + 41 3 + 12 3 + 13 4 + 229

3 4 10 8 13 24 41 26 32

36 — 33 151 3 4 — 30! 146 2 6 — 16 190 49!— 411! 234 69 — 56 268 56;— 32! 511 3 1 ! + 10i 564 63|— 37|! 1056 25 + 7' 2 325

Hö m. m., 1 000 dt. Oljekakor, 1 000 dt. InUtförsel försel

Överskott

InUtförsel försel

1 638 — 1 487 1773 — 1627 1423 — 1233 1099 — 865 1 641 — 1373 1577 — 1 066 2 351 - 1 787; 2 473 — 1 417 1 982 + 343

Socker, 1 000 dt.

ÖverInUtskott försel försel

Överskott

186 • 1 2 4 : + 62 171 761 590! 1 723 2 526 — 803 167 2 0 4 — 37 244 850 — 606!; 1 802 2 000 198 196 2 7 0 — 74 33411125— 791: 2 335 1378 + 957; 189! 727— 53S 362; 1415!—1053! 1664 2175 — 511 593i 533,+ 60 537J1363;— 826 1538 2 594 — 1 056{ 152l 1 183 — 1 031; 1122! 8 1 8 + 304 1170 4 015 — 2 845: 11911961!—1842111 260i 1429i— 169 989 3 656 — 2 667 205! 2 256i— 2 051 ! 1 219, 1 7191— 500 1 149 2 584 — 1 435 93 1760 — 1 667! 1884 : 2 50L — 617 1982 1679 + 303

FRANKRIKE

Yt>

T a b . 40 (forts.). Hästar och åsnor, st. Ärligen

1871/75 1876/80 1881/85 1886/90 1891/96 L896/00 1901/05 1906/10 1911/13

Införsel

Utförsel

Överskott

In; försel

Får och getter st.

Ut-

Utlorsei

i ••

forsel. ! Överskott '\ Införsel

<"verskott

... 17 595 33 848 — 16 253 163 211 55 2 5 4 L 107 957 1 430 238 64 989; + 1 365 240 ... 23 949 28 700 — 4 751 ! 238 002 65 845 + 172 15714 923 984! 50 978,+ 1 873 006 ... 21 198 33 321 — 12 123 177 897 70 340 + 107 557! 2 053 912! 33 808 + 2 020 104 ... 14 563 53 009 — 38 446 i 101 789 79 289 + 22 500 1 381 925- 35 265; + 1 346 660 ... 24 992 34 739 — 9 747 98 039 39 325 + 58 714! 1 507 690, 13 112 + 1 494 578 ... 35 473 28 886 + 6 587 50 363 28 3 2 6 + 22 037, 1 281 905i 14 247; + 1 267 658 ... 24 118 30 904 — 6 786 ! 34 791 39 947 — 5 156 1 324 785'1 21 236! + 1 303 549 ... 19 022 42 944 — 23 922 ! 42 231 77 387 — 35 156 1 219 826 39 105 + 1 180 721 1 975 793 ... 16 029 50 739 — 34 710 : 20 637 118 382 — 97 745 I 026 663 50 870 +

Kött oc i fläsk, 1 000 dt.

Svin, st. Ärligen

1871/75 1876/80 1881/85 1886/90 1891/95 1896/00 1901/05 1906/10 1911/13

Införsel Utförsel

Överskott

... 218 296 148 230 + 70 066 ... 223 023 86 179 + 136 844 ... 158 808: 88 715 + 70 093 8 416 ... 108 264 99 848 + ... 42 028 91 128 — 49 100 ... 26 709 46 294; — 19 585 8 814 52 264 — 43 450, ... ... 148140 37 931 + 110 209 ... 225124 39 110 + 186 014

Ärligen

Införsel ... ... ... ... ... ... ... ... ...

12 3 1 0 1

Utförsel

Införsel

Talg och ister, 1 000 dt.

InUtförsel Överskott försel

207 359 214 283 245 185 92 97 174

80 (il 67 79 83 101 118 112 125

+ 127 + 298' + 147: + 204 + 162; + 84' — 26 — 15 + 49

ut- i (verskott

försel ;

335 502 393 452 372 417 221 201 312

73 152 185 216 177 195 299 330 285

+ 262 + 350 + 208 + 236 + 195 + 222: — 78 — 129 + 27

Ägg, 1 000 dt. ut- Över- ! Ut- i ÖverIn- ! Ut- Över- ' InÖver- Inskott försel försel i skott försel försel skott försel : försel skott

Margarin, 1 000 dt.

1871/75 1876/80 1881/85 1886/90 1891/95 1896/00 1901/05 1906/10 1911/13

Nötkreatur, st.

6— 45 — 69 — 59 51 — 57 — 64 — 50 -

6 45 69 47 48 56 64 49

Smör, 1 000 dt.

35 52 67 63 54 63 51 54 71

296!— 261' 339 — 287 j 341 — 274; 336— 273! 276 - 222' 245:— 182 233 — 182 197:— 143 157 — 86

Ost, 1 000 dt.

115 139 165 150 133 169! 191 215 225

33 + 82 51 4 0 + 99 65 11 + 124 83 50 + 100 85 5 1 + 82 67 70! + 99 104 9 5 | + 96 154 112!+ 103 i 204 126 + 99 290

264!— 213 263!— 198 209;— 126 218— 133 162 95 123— 19 88 + 66' 7 3 + 131 53 + 237

Källhänvisning. De allmänna räkningarna åren 1882 och 1892: Statistique agricole de la France, Resultats généraux de Venquéte décennale de 1882, 1892. Den årliga statistiken, för åren 1881—1892: Bulletin du ministere de Vagriculture: för åren 1 8 9 3 — 1 9 1 3 : Statistique agricole annuelle. Tab. 40. Den officiella handelsstatistiken. Anmärkningar till tabellerna. Under den i tabellerna behandlade tidsperioden ha allmänna jordbruksräkningar utförts endast åren 1882 och 1892, grundade på direkta uppgifter från jordbrukarna själva. Därjämte insamlas genom kommunala myndigheter årliga uppgifter.

76 FRANKRIKE

Tab. 36 a. Under rubriken "annan säd" hava sammanförts méteil, sarrasin. mals och millet; såsom rotfrukter ha räknats pommes de terre, racines fourragrres, choux fourragers, betteraves it sucre samt betteraves de distillerie; foderväxter innefatta fourrages annuels med undantag av choux fourragers samt prairies artificielles och prés temporaires: naturlig äng omfattar prés naturels samt herbages päturés. Tab. 36 b. Fördelningen på de olika växtslagen är för de senare åren i huvudsak densamma som i tab. 36 a. För tidigare år har fördelningen i åtskilliga fall icke kunnat genomföras fullt likformigt, emedan växtslagen redovisats mera summariskt; till följd därav har särskilt rubriken "andra växtslag" under periodens förra del kommit att omfatta åtskilliga växtslag, som följande år hänförts till rotfrukter och foderväxter. De sistnämnda omfatta under åren 1881—1899 trefte, luzeme och sainfoin samt fr. o. m. ar 1900 därjämte graminees och fourrages verts. Aren 1881 — 84 omfattar den naturliga ängen prairies naturelies, 1885—1913 prés naturelies och herbages samt år 1902 dessutom päturages. Tab. 37. Skördens fördelning på de olika rubrikerna har utförts på i huvudsak samma sätt som fördelningen av arealen i tab. 36. Vid de allmänna räkningarna lämnades uppgifterna om spannmålsskörden i rymdmått. Enligt samtidigt lämnade uppgifter utgjorde vikten per hektoliter: Vete Råg Korn Havre Annan säd

År 1882 76.yt kg. 71.50 » 62.-13 » 46.86 » 67.00 »

Ar 1893 76.93 kg. 71.no » 62.42 » 46.74 » 65.00 » ,

vilka reduktionstal här använts vid omräkning till vikt, varjämte vikten av en hektoliter baljväxter antagits vara 75 kg. Tab. 38. Beträffande omräkningen av mjöl till omalen spannmål se anm. till tab. 8, sid. '22. Tab. 39. De allmänna räkningarna angiva kreatursantalet den 30 november. Den årliga statistiken, som innefattar endast till jordbruket hörande kreatur, avser den 31 december. Beträffande omräkningen till nötkreatursenheter se anm. till tab. 4, sid. 12.

9.

Schweiz.

Schweiz är till 7 , av sin yta uppfyllt av Alperna; i dessa trakter före- &*"*£*• kommer intet nämnvärt åkerbruk i egentlig mening, varemot de rika gräs- al a' betena givit upphov åt en omfattande kreatursskötsel. I väster, nordväst och norr upptages landet av de ofruktbara Jurabergen. Endast på den mellan de båda bergstrakterna liggande högslätten, som är belägen på en höjd över havet av i genomsnitt 500 m. och som upptager omkring % a v landets yta, finnas förutsättningar för ett verkligt jordbruk. Klimatet är mycket växlande. Vid Genevesjön och i dalarna på sydsluttningen av Alperna är det nästan sydeuropeiskt, på högslätten tempererat och i de högre belägna trakterna rått och kyligt. Nederbördsmängden är på högslätten 800—1 100 mm.: i Alperna uppgår den ända till 2 000 mm. om året och är därför särdeles gynnsam för gräsväxten på de vidsträckta betesDet schweiziska näringslivet är i hög grad industrialiserat. Enligt 1910 ö°JfolkTn^ng] års folkräkning räknade den jordbruksidkande befolkningen 1 004 000 personer eller endast 27 % av landets hela folkmängd. Den i Alptrakterna levande befolkningen har emellertid, förutom turistväsendet, boskapsskötseln som sm så gott som enda näringskälla. I Schweiz råder praktiskt taget tullfrihet pä spannmål, i det att tullskyddet J"»^ alltsedan år 1851 varit endast 0.3o franc per 100 kg. för omalen spannmål. För vetemjöl gällde från samma tid en tull av 1 franc per 100 kg., men denna har vid olika tidpunkter undergått successiv förhöjning och utgör fr. o. m. år 1904 2.5 0 francs. Däremot har landet skyddat sin boskapsskötsel genom tullar på såväl levande djur som produkter därav. Så infördes år 1885 en tull på kor och kvigor uppgående till 5 francs per djur; år 1888 höjdes densamma till 12 francs, och efter .ytterligare höjningar utgår den fr. o. m. år 1904 med 30 francs per djur. Även å kött har tullsatsen genom successiva höjningar bragts upp till avsevärd höjd; å färskt kalvkött är den fr. o. m. år 1904 15 francs per 100 kg. Tullen å smör utgjorde ursprungligen endast 1 franc per 100 kg. men utgår fr. o. m. år 1888 med 7 francs. Den schweiziska statistikens uppgifter om växtodlingens omfattning och J e w ° ^ den vegetabiliska produktionens storlek äro synnerligen knapphändiga. Upp- eJ^nedns gifter om den odlade jordens areal saknas alldeles; man känner endast, att ning% åker, äng och betesmarker tillsammans upptaga en areal av 2 261 600 hektar eller 54.7 % av landets yta. De fåtaliga och ofullständiga uppgifter, som föreligga om åkerjordens användning, äro sammanförda i tab. 41, som utvisar, att de viktigaste sädesslagen de sista åren närmast före världskriget voro vete, havre, råg och spelt samt att potatis upptog en i jämförelse med sädesslagen mycket betycande areal. Därjämte odlas i stor utsträckning grönsaker och handelsväxter. Tillgängliga uppgifter om skörden meddelas i tab. 42, varjämte i tab. 43 ™ ^ _ en sammanställning är gjord av skörd och förbrukning av vete, råg, korn ning av och havre Sistnämnda tabell ådagalägger, att det schweiziska jordbruket spannmål producerar endast omkring 15 % av landets hela veteförbrukning, varemot m. m. 1

Se närmare bilagan, sid. 9F>.

78 SCHWEIZ

av den obetydliga rågförbrukningen endast omkring 1/3 importeras utifrån. Den inhemska kornodlingen förmår täcka endast 7io a v behovet och den havre, som förbrukas, utgöres till omkring l/s av inhemsk vara. De nu anförda siffrorna visa, att landets egen spannmålsproduktion är i hög grad otillräcklig och att Schweiz till följd härav för sitt behov av såväl brödsäd som fodersäd till övervägande del är hänvisat till import. Även av övriga vegetabiliska näringsmedel är den inhemska produktionen otillräcklig. Av potatis importeras årligen betydande kvantiteter, och sockerförbrukningen tillgodoses så gott som helt och hållet av importerad vara. Kreaturs- Naturen har i stället hänvisat den schweiziske jordbrukaren att lägga skötsel, huvudvikten på kreatursskötseln. Härtill bidraga i främsta rummet det fuktiga klimatet samt de stora arealerna av ängar och betesmarker, som icke kunna utnyttjas på annat sätt än för foderproduktion. Till följd härav är kreatursskötseln den utan jämförelse viktigaste av jordbrukets båda grenar. Kreatursstammens storlek vid olika tidpunkter framgår av uppgifterna i tab. 44. Antalet hästar visar en anmärkningsvärt stor ökning, särskilt under det första årtiondet av 1900-talet. En omfattande uppfödning bedrives avgoda avelsdjur, som till en del avsättas utom landets gränser, men i stället införas ett stort antal mindre värdefulla hästar, huvudsakligen slaktdjur, så att i fråga om antalet djur ett betydande importöverskott ständigt uppstår (se tab. 45). Antalet kor har ökats från 592 000 år 1876 till 797 000 år 1911, vilket onekligen är en snabb tillväxt. Hela nötkreatursstammen har under samma tid vuxit från 1 036 000 till 1 443 000 djur, eller med omkring 40 %. Ökningen har varit en obetydlighet starkare än folkökningen, så att antalet nötkreatur per 1 000 invånare, som år 1876 utgjorde 378, år 1911 vuxit till 381. Antalet får har gått tillbaka från 368 000 till 161 000 djur, varemot getterna, som bäst kunna tillgodogöra sig de mera svårtillgängliga alpbetena, ökats från 396 000 till 431 000. Svinstammen, som år 1876 räknade 335 000 djur, tillväxte mycket hastigt under de närmast följande 20 åren, men därefter följde en tid av tillbakagång, som dock under åren närmast före världskrigets utbrott efterföljdes av ett nytt uppsving. Är 1911 uppgick svinstammen till 570 000 djur. Det samlade antalet nötkreatursenheter uppgick år 1876 till 1 142 000 och hade år 1911 vuxit till 1533 000, eller med omkring 35 %. På 1000 h vånare kommo år 1876 416 enheter och år 1911 405. in- och ut- Den schweiziska nötkreatursskötseln har i främsta rummet varit inriktad försel av p£ produktion av ost, varav mycket stora kvantiteter årligen utföras (se produkter ^aD- 45). • Under senare hälften av 1870-talet utgjorde det årliga exportöverskottet 189 000 deciton, och under åren 1911/13 hade detsamma vuxit til m. m. 287 000 deciton. En mycket viktig exportprodukt är vidare kondensend mjölk och grädde, varav finnes ett hastigt växande exportöverskott, som i medeltal för åren 1911/13 uppgick till 403 000 deciton. Däremot är smörproduktionen trots den stora kreatursstammen numera icke tillräcklig fir landets eget behov, utan importeras årligen omkring 50 000 deciton smcr. Även kött- och fläskproduktionen är otillräcklig. Såsom tab. 45 utvissr, har under hela jämförelseperioden förekommit en stor import av le vante nötkreatur, får, getter och svin, vilken endast under periodens förra del i någon mån uppvägdes av en samtidig export, och från 1890-talets börjm förekommer även ett importöverskott av kött och fläsk, vilket under dm sista treårsperioden uppgick till 162 000 deciton om året.

79 SCHWEIZ

Den inhemska foderproduktionen är, trots växtodlingens ensidiga inriktande på denna gren, ingalunda tillräcklig för den intensivt bedrivna kreatursskötselns behov. Äv majs förekommer en starkt växande införsel, som i genomsnitt för åren 1911/13 uppgick till icke mindre än 1117 000 deciton; av oljekakor m. m. importerades under samma tid i årligt medeltal 322 000 deciton och av »annat kraftfoder» 604 000 deciton.

Tab. 41.

Å k e r j o r d e n s a n v ä n d n i n g , i 1 000 h e k t a r .

Ar

Vete

Råg

Korn

Havre

1908 1909 1910 1911 1912 1913

43 42 42 42 42 42

23 24 24 24 25 24

5 5 5 5 5 5

32 33 33 33 33 33

Tab. 42.

Spelt

Majs

Sockerbetor

47 47 47

1 1 1

Potatis

betor

2 1 . 1 1 1 1 1 '

22 24

5 o

Potatis

S k ö r d e n , i 1000 d e c i t o n .

Ar

Vete

Råg

Korn

Havre

Blandsäd

Spelt

Majs

1908 1909 1910 1911 1912 1913

950 971 750 959 865 965

300 507 410 464 433 450

90 103 86 99 93 99

735 802 630 704 583 7515

100 107

415 506

45 32 24 31 27 30

Tab. 43.

Skörd o c h f ö r b r u k n i n g av v e t e , råg, k o r n o c h h a v r e .

v e t

1908/10 : 1911/13

1908/10 1911'13

424 490

316 R å g

e

85 85

890 + 4 412 930 + 5 359

K j ,.

98 105

6 500 6 500 6 600 7 250

272 249 145 231

Förbrukning Förbrukning InförselInförsel•• per inai ... , över- ; Utsäde per in- Skörd Utsäde Skörd j over- ! vånare skott vånare skott 1 000 dt. 1000 dt, 1000 dt. 1000 dt,, kg. 1 000 dt. kg. 1 000 dt. 1000 dt. 1 0 0 0 dt.|

v ,. Arligen b

1¶Blandsäd

o

r

5 217 6 204

141.3 162.4

106 449

H

n

544 592

41 42

+ 179 + 185

a

v

r

14.7 15.5

e

Förbri lkning Förbrukning Införsel- . ' InförselUtsäde per inper in- Skörd j överUtsäde bkord ' överi skott vånare skott vånare 1 000dt.il OOOdtJlOOOdt. 1 ooo dt. kg,1000(lt.'l000dt. 1000 dt. 1000 dt. kg93 97

+ 769 + 965

9 9

853 1 053

23.1 27.6

722 1 + 1 5 7 3 680 | + 1 807

55 56

2 240 2 434

60.7 63.7

80 SCHWEIZ

T a b . 44. Ilästar Ai-

4 år ocb Under j däröver 4 år i Summa

Oxar ocb tjurar

Antalet k r e a t u r .

Nötkreatur Ungnöt och Kor Summa kalvar

Får

Getter

Svin

Nötkreatursenheter

1876 89 101 11 832400 933 2 63 060 592 413 380 383 1 03585^1367 549 396 001 334 F.07J1141 572 1886 79 662; 18 960! 98 622'-'62 893 663 102,486 543 1 212 538'1341 804 416 323 394 91711 270 5S3 1896 93 657J 15 312 108 969*68 462 688 052|550 18211 306 Ö96H271 901 415 817 566 974 1 387 160

1901 1108 034' 16 862124 896 36 414 739 9221564 039 1 340 375 219 438354 634 555 261 1 423 365 1906 418 028 17 344 135 372; 41 064|785 9501671 130il 498 144| 209 997 362 117 548 970 1 541 048 1911 1126 630 17 498 144128 30 799796 909J615 775!l 443 4831161 414+31 296570 226 1 533 303 1

Åldersgräns 3 år. — - Häri ingå även oxar och tjurar i åldern 1-

Tab. 45.

In- o c h u t f ö r s e l av j o r d b r u k s p r o d u k t e r m. m.

Tete. 1 000 dt. Ärligen ' In- I Ut- Över; försel i försel skott 1871/75 1876/80 1881/85 1886/90 1891/95 1896/00 1901/05 1906/10 1911/13

3 0131 3 441 3 720 4 310; 4 077j 4 8471

+ 3 010 52 + 3 439 48 + 3 718 63 + 4 308 89 + 4 074 147 + 4 843 185

Havre, 1 OOO dt. Ärligen InUtÖverförsel försel i skott 1871/75 1876/80 1881/85 1886/90 1891/95 1896/00 1901/05 1906/10 1911/13

450 627 893 1062 1488 1809

Båg. 1 000 dt. InUtförsel försel

0 0 0 0 0 0

Överskott

+ 52 139 + 48 140 + 63 100 + 89 133 + 147 195 + 185 249

Majs. 1 000 dt. InUtförsel försel

+ 450 301 j + 62H 3661 + 892 603: + 1061 627! + 1486 761 i + 1807 1 117

Koi n, 1 000 dt. Malt, 1 000 dt. InUtÖver- h In- : UtÖverförsel försel skott i försel' försel' skott

Överskott

1 0 0 0 0 0

+ + + + + +

138 104 150 138 194 140, 275 100 i 393 133 398 195 448 249 559

' '

Arter och bönor, 1 000 dt. InUtförsel försel

+ 300 19 i+ 366 30 !+ 603 34 I + 627! 51 ! + 76l| 63 :+1117 79

0 0 0 0

— 0

+ + + + + +

194 275 393 398 448 559

Mjöl. 1 OOO dt.

Överskott

InUt- j Överförsel' försel! sko:!

+ + + + + +

375 245 288 260 275 383 367 463 426

19 30 34 51 63 79

48 36 32 34 36 40

+ 212 + £39 + e51 333 + -27 + 386 +

|

SCHWEIZ

T a b . 45 (forts.). Gryn. 1 000 dt.

Potatis. 1 000 dt.

Oljekakor, m. m., 1 OOO dt. 1

Hö, 1 000 dt.

Ärligen InUtförsel försel 1871/75 1876/80 1881/85 1886/90 1891/95 1896/00 1901/05 1900 10 1911/13 1

Överskott

InUtförsel försel

Over- ; InUtskott | försel försel

Överskott

+ + + + + +

+ + + + +

InUtförsel försel

Överskott

. : •

• 77

75 332 + 130 289 + 108 411 + 416 + 208 16 570

130 170 209 10 36

_j_

• +

17 9 15 12 11

323 140 272i 147 402' 205 401 281 558 511 852 569

33 26 38 38 42

113 114 179 24H 473 256 4- TiOT 330

+ 254 + 322

För åren 1886 —1005 äro kli och oljekakor inräknade bland annat kraftfoder,

Kli

Ärligen

1 ooc dt. ' Ut-

In-

försel försel 1871/75 1876/80 1881/85 1886/90 1891/95 i 1896/00 | 1901/05 1906/10 1911/13

Överskott

.

138 122

105 104

Socker, 1 000 dt.*

1 000 dt.

+ 33 — 42

InUt- | Överförsel försel j skott

79 175 283 375 351 614

' '

70 + 96 ' + 109 + 148 + 7 + 10 +

In-

Ut-

försel försel 370 235 302 378

9 79 1 4 7 7 174 656 227 810 344 924 604 1 146

Sirap. 1 000 dt. -

UtÖver- . Inskott försel försel

Överskott 1 i

. .

— + — + — +

378 477 656 + 816 + 924 — + 1 146

13 15 19 20 30 34

0 2

— 0 0 0

+ + + + + +

13 13 19 20 30 34

1¶För åren 188G- -1905 äro kli och oljekakor inräknade bland annat kraftfoder. '-' För åren 1871- -1884 är sirap inräknat bland socker.

Hästar och åsnor. st.

Nötkreatur, st.

Får och getter, st.

Ärligen Införsel Utförsel Överskott Införsel Utförsel Överskott: Införsel ... , Överskott 1 1 försel 1871/75 7 799 '• 1876/80 6 267 1881/85 7 138 1886/90 8 732 1891/95 10116 1896/00 12 757 1901/05 16 633 1906/10 10 232 i 1911/13 16 371 6 — 7046 T. T.

3 425 + 4 374!j 101 427 72 872 + 28 555 73 599 ! 18 4 8 4 + 55 115 3 737 + 2 530 121 718. 74 686 + 47 032 83 213|25 508!+ 57 705 2 638 + 4 500;! 111952 81769 + 3 0 1 8 3 61483! 12 501!+ 48 982 2 059 + 6 673 ; 9 1 2 8 2 : 5 7 766 1 + 3 3 516 68 586: 5 7 9 5 + 62 791 2143 + 7 973' 77 774 45 770 + 3 2 004 73 692 5 2 6 2 + 68 430 2 491 + 10 266: 70 740 32 2 1 8 ! + 3 8 522 i 85 544 2 8 7 5 + 82 669 2 451 + 14 182 73 730! 35 295 ! + 38 435! 101 295 ! 2 601 + 98 694 1 500 + 14 732: 68 518' 29 124 1 + 3 9 3941115 765 1744 + 114 021 1 508 + 14 803 83 979! 20 247 ! + 63 732 110 756 1 229 + 109 527

82¶SCHWEIZ T a b . 45 (forts.).

Kondenserad Färsk mjölk och mjölk och grädde, Agg , 1 000 dt. grädde, 1 000 dt. 1 000 dt. Ut- Över- In- Ut! UtIn- Ut- jöver- ! In- ut- ÖverÖverför- skott för- förj för- för- Överför- ! förförsel skott skott skott förse sel i sel sel sel sel skott j i sel sel

Smö -, 1 000 dt. ! Ost 1 000 dt. Årligen

1 1871/75 1 1876/80 i 1881/85 1886/90 1891/95 1896/00 1901/05 1906/10 1911/13

Införsel

•

14 20 34 47 40 53

o 4 1 0 0 0

11 12 + 9 13 + 16! 13 + 33 20 + 47: 25 + 40:! 29 + 53! 35 j

399 200 —189 52 254 - 2 4 2 40 257 —244 39 198 —185 64 245 —225 69 260 —235 81 300 —271 92 322 - 2 8 7 117

II •

i|

•

10 + 42 8 + 32;! 11 + 2811 28 + 36 28 + 41 58 + 23 115 — 23 166 — 49

0 0 0 0 0 0 0 1

. 69 — 69 • 124 —124 i • 121 —121|| 40 171 —171 57 219 —219 85 323 —323! 102 297 - 2 9 7 ! 101 404 —403! 141

. •

1 •• 1

0 0 0 0 0

+ 57! + 85; + 102 + 101 + 141

• 1 0 1+ 40!

Källhänvisning. Tab. 41 och 42. Annuaire international de statistique agricole 1915 et 1916, Rom 1917, samt Statistique des superficies cultivées, de la production végétale et du bétail, Rom 1910. Tab. 44. Statistisches Jahrbuch der Schweiz 1,916. Tab. 45. Den .officiella handelsstatistiken. Anmärkningar till tabellerna. Schweiz officiella statistik innehåller inga uppgifter för landet i dess helhet om åkerjordens användning och skörden. De i tab. 41 och 42 meddelade uppgifterna hava meddelats till det internationella lantbruksinstitutet av den schweiziska regeringen och torde grunda sig på uppskattningar. Beträffande omräkningen av mjöl till omalen spannmål se anm. till tab. 8, sid. 22. Tab. 44. Uppgifterna angående kreatursantalet grunda sig på särskilt utförda räkningar, som verkställts under april månad. Beträffande omräkningen till nötkreatursenheter se anm. till tab. 4, sid. 12.

10. Ungern.1 Ungern uppfylles till väsentlig del av en vidsträckt slättbygd, runt om- Naturförkring omgiven av angränsande berg. Slättbygden,. som är täckt av tertiära »banden. och kvartära avlagringar, genomdrages av en rad bergshöjder; den norr om dessa liggande slätten är mycket fruktbar och väl uppodlad, den södra, större delen liknar till sin natur Asiens stepper med omväxlande vidsträckta gräsområden, flygsandsfält, salttrakter och mera bördiga, uppodlade distrikt. Sluttningarna upp emot de angränsande bergen äro i stor utsträckning bevuxna med vidsträckta skogar. Klimatet är utpräglat kontinentalt med kalla vintrar och särskilt i slättbygdens södra del mycket varma somrar. Nederbörden är på slätten ringa, på grund av att de omgivande randbergen beröva vindarna deras fuktighet; särskilt är sommaren ytterst fattig på nederbörd, varigenom gräsväxten på de stora grässtepperna under den torraste tiden alldeles torkar bort. I bergstrakterna är nederbörden rikligare och uppgår i Karpaterna till omkring 700 mm. om året. Ungerns viktigaste näringsgren är jordbruket, som år 1910 sysselsatte 13.5 Jordbruksmilj. personer, eller 64.5 % av landets hela folkmängd. Av totalarealen, befolknmg 32 541000 hektar, äro 14 126 000 hektar, eller 43.4 % uppodlade, 3 100 000 hektar utgöras av ängar, 3 900 000 hektar av betesmark, 8 800 000 av skogsmark och 300 000 hektar av vingårdar. Ungern har sedan år 1867 befunnit sig i tullunion med Österrike, och handels- Tuiiutbytet mellan de båda länderna har varit fullständigt fritt. Även gent emot s % 3d -' övriga länder rådde i början i fråga om både spannmål och flertalet övriga jordbruksprodukter tullfrihet. Övergången till protektionistisk handelspolitik ägde rum år 1882, då likväl de införda jordbrukstullarna voro låga, t. ex. å omalet vete 1 Krone per 100 kg. och å vetemjöl 3 Kronen. Ar 1887 höjdes spannmålstullarna till ungefär det dubbla, och år 1906 följde en ny förhöjning, som bragte upp tullen å vete till 6: 3 o Kr. per 100 kg. och å vetemjöl till 15 Kr. samt å övriga spannmålsslag till något lägre belopp. Även å levande djur och produkter därav infördes samtidigt avsevärt förhöjda tullsatser, såsom för äldre hästar och oxar 60 Kr. per djur, kor och tjurar 30 Kr., svin 12—22 Kr. samt för smör 24 — 35 Kr. per kg. De senast angivna tullsatserna gällde till världskrigets utbrott. Under förra hälften av 1800-talet, innan ännu järnvägarna underlättat sam- Spannfärdseln mellan länderna, kunde spannmålsodlingen icke bära de höga trans- »»#«. portkostnaderna vid export, varför densamma i huvudsak var begränsad att odhn9tillgodose landets eget behov. Kreatursskötseln var i stället under denna tid lantbrukets viktigaste gren, och betydande kvantiteter kreatur och ull utfördes. Den bedrevs emellertid mycket extensivt, baserad på de ofantliga betesmarkerna. Med förbättrade kommunikationer och högre spannmålspris inträdde emellertid ett starkt uppsving för spannmålsodlingen; kreaturssköt1 Ungern tages här i den omfattning, landet ägde under perioden närmast före världskriget. - Se närmare bilagan, sid. 90.

84 UNGERN

seln undanträngdes, och betesmarker och ängar odlades i stor utsträckning. Denna utveckling pågick vid tidpunkten för den här behandlade undersökningsperiodens början och har sedan med förökad styrka fortsatt, så att Ungern numera är ett av de förnämsta spannmålsproducerande landen i Europa. På den i allmänhet bördiga jorden på slätterna mellan floderna Donau. Theiss och Maros drives en mycket omfattande veteodling, som i vissa trakter upptager ända till hälften av all odlad jord. Redan under senare delen av 1870-talet uppgick vetearealen till 2 538 000 hektar, eller 21.5 % av hela åkerarealen, och sedan denna tid har veteodlingen befunnit sig i oavbruten utveckling fram till 5-årsperioden 1906/10, då vetearealen uppgick till 3 823 000 hektar. Detta innebär en ökning under 30 år på icke mindre än 50 %. Under den sista 3-årsperioden 1911/13 inträdde någon tillbakagång. Rågarealen, som under åren 1876/80 upptog 1 271 000 hektar, eller 10.8 % av åkerarealen, har under hela perioden bibehållit sig i det närmaste oförändrad. Det näst vetet viktigaste sädesslaget är majsen, som i stor utsträckning odlas i Kroatien-Slavonien samt i det egentliga Ungern öster om Theiss. Arealen för nämnda sädesslag har vuxit från 1 904 000 hektar i medeltal för åren 1876/80 till 2 904 000 hektar under åren 1911/13, eller i lika rask takt som vetearealen. Korn, som huvudsakligen odlas för bryggeriändamål och mest förekommer i norra Ungern på den vänstra Donaustranden, kan under jämförelseperioden uppvisa någon ökning, nämligen från 1 002 000 till 1 175 000 hektar. Däremot har havreodlingen, som i de flesta förut behandlade länder varit det sädesslag, som visat den gynnsammaste utvecklingen, i Ungern befunnit sig i stillastående och först under det sista årtiondet gått något framåt. Den upptog vid periodens slut 1 184 000 hektar, eller omkring 8 % av åkerarealen, vilket är anmärkningsvärt litet i jämförelse med övriga länder. Spannmålsproduktionens stora betydelse för det ungerska jordbruket framgår bäst därav, att den därför använda arealen upptager icke mindre än 73 % av landets hela åkerareal. Skörd och Se vi på de i tab. 47 meddelade uppgifterna om spannmålsskördarnas tÖ in'Uav s t o r l e k ' v i s a r det SI'g» a t t dessa under den här behandlade perioden stigit spannmål, betydligt hastigare än motsvarande arealer. Så har veteskörden under denna tid mer än fördubblats, majsskördens ökning är i det närmaste lika stor, och även i fråga om råg, korn och havre ha skördekvantiteterna undergått en avsevärd ökning, ehuru odlingens omfattning varit så gott som oförändrad. Detta tyder på en betydande höjning av jordbrukets ståndpunkt, men alltjämt äro dock hektarskördarna lägre än i flertalet västeuropeiska länder, där jordbrukets skötsel är mera intensiv. Tack vare den omfattande spannmålsodlingen är Ungern, till skillnad från alla förut behandlade länder, ett spannmålsexporterande land. Importens och exportens storlek var i medeltal för åren 1911/13 följande 1 :

Vete Råg Korn Havre Majs

Import 1 000 dt. 411 29 71 266 1799

Export 1 000 dt. 14483 3 608 2 666 1792 2 959

Överskott I 000 dt. —14072 — 3 579 — 2 595 —1520 —1160

1 Uppgifterna för veto och rag innefatta även vete- och rågmjöl, som omräknats till omalen spannmål genom förhöjning med 1 /s.

85 UNGERN

Veteexporten var, såsom av ovanstående framgår, den mest omfattande och utgjorde, efter värdet räknat, Ungerns största exportartikel. Den uppgick till närmare 3 0 % av landets hela veteskörd. Av den stora majsskörden förbrukades däremot i det närmaste alltsammans inom landet, därav största delen fann användning såsom fodermedel vid uppfödning av svin. Den ungerska kvarnindustrien är mycket högt utvecklad; den å föregående tablå redovisade veteexporten utgjordes till omkring 2/3 av vetemjöl. Trots det ungerska jordbrukets mycket omfattande spannmålsproduktion Kr™iurs' är dock kreatursskötseln långt ifrån betydelselös. Visserligen upptager den * se • på den odlade jorden bedrivna foderväxtodlingen endast 1 259 000 hektar, eller 8.9 % av hela åkerarealen, men därjämte finnas naturliga ängar och betesmarker, som upptaga en areal av icke mindre än 7 123 000 hektar, eller lika mycket som halva åkerarealen. För hela landet finnas inga fullständiga uppgifter om kreatursstammens storlek förrän år 1895, men för det egentliga Ungern (sålunda med frånräknande av Kroatien-Slavonien) kan en jämförelse göras mellan kreatursantalet de båda åren 1884 och 1895, och enligt denna har under den mellanliggande tiden antalet hästar ökats med 12.8 %', antalet nötkreatur med 19.5 %, antalet getter med 6.o % och antalet svin med 34.2 %, varemot antalet får minskats med 29.o %. Från år 1895 till den närmast följande räkningen år 1911 ha förändringarna i kreatursantalet, såsom av tab. 48 framgår, i huvudsak gått i samma riktning, ehuru de, relativt sett, icke varit så stora. Även antalet får har under denna tid ökats. Antalet nötkreatursenheter utgjorde år 1911 på 1000 invånare 571, vilket visserligen är mindre än i de jämförelsevis föga industrialiserade skandinaviska länderna men mera än i Tyskland, Nederländerna, Belgien, Storbritannien och Frankrike. Tack vare kreatursstockens relativa storlek överstiger även den amma- In. och liska produktionen avsevärt landets egen förbrukning, och kreatur samt pro- utförsel av dukter därav utgöra därför några av landets viktigaste exportartiklar. Till ™ ^ r a belysning härav meddelas i efterföljande tablå uppgift angående import och v export av hästar, nötkreatur, svin och ägg i medeltal för åren 1911/13: Hästar Nötkreatur Svin ligg

Import st. 1167 » 13 333 » 14070 1000 dt. 19

Export 60 700 315014 580904 341

Överskott — 59 533 —301681 — 566 834 322

Den föregående redogörelsen har givit en antydan om den helt olika ställ- Sammanning jordbruket i Ungern intager i jämförelse med samtliga förut behand- fattning. lade länder. I Ungern har jordbruket i skydd av höga tullsatser och gynnat av rika naturliga förutsättningar förmått driva upp sin produktion av såväl vegetabiliska som animaliska livsmedel, så att densamma långt överstiger det egna behovet. Betydelsen för landets hela ekonomi av jordbrukets exportöverskott belyses bäst av följande tablå, som anger det sammanlagda värdet i 1 000 ungerska kronor av in- och utförda jordbruksprodukter i genomsnitt för åren 1911/13: Import Vegetabiliska produkter . . . 2 2 6 518 Djur och produkter därav... 59 864 Summa 286 382

Export 767 932 443 723 1211655

Överskott —541414 — 383 859 — 9 2 5 273

86 UNGERN

Medan importen av ovannämnda produkter utgjorde endast 13.5 % av landets hela import, uppgick värdet av de exporterade jordbruksprodukterna till icke mindre än 63.8 % av hela exporten.

Tab. 46.

Åkerjordens användning.

Andraj ' I Rot- j "Fo Andra Ärligen , Vete | Råg j Korn Havre ilajs sädes-iAll säd! fruk- | der växt- j Träda Summa; Naturåker lig äng slag j i ter växter Areal, i 1 000 hektar. :1876/80 2 538 1 271 1 002 1125 1 904: 351 8191 525 1881/85 2 793 j 1 145 1020 1045 1 942' 310 8 255| 525 1886/89 2 922 1 136J 1 037 1071 1 963i 274 8 403; 587 1892/95 3 403 1 218 1 106 1072 2 436' 192 • ! 521 1896/1900 3 348 1 1251 1 066 1042 2 467' 174 . i 615 1903 3 761 1 1431 1 118 1129 o 691; 237 10 079 886 1906/10 3 823 1 129 1 174 1178 2 818 196 10 318 985 1911/13 3 705 1 180! 1 175 1 184 2 904' •

358 248 i2 473, 435 280 ! 2 137! 564 212 1983! 1847!

795 632 749 401

1379 1241

769 126 7 123

21.0 18.4 16.9 13.8

100 100 100 100

2.3 I 10.0 2.3 8.8J

100 100

1 110 315 1259 323

I procent ar åkerarealen. 1876/80 i1881/85 18P6/89 1892/95 1896/1900 1903 1906/10

21.5 24.0 24.9 25.4

10.S

9.8 9.7 9.1

8.5 8.8 8.s 8.3

9.5 16.1 9.0 16.7 9.1 16.7i 8.0 18.2

27.3 27.o

8.3 8.o

8.1 8.::

8.2 19.6 8.3 20-o

Ärligen 1876/80 1881/85 1886/90 1891/95 1896/1900 • 1901/05 1906/10 1911/13

Under 3 år

4.5 4.5 5.0 3.9

73.2 73.0

6.4! 7.0

1.1 1.7

l.il

3.0 3.7 4.8

2.1 2.4 1.8

50.4¶S k ö r d e n , i 1 000 d e c i t o n .

Vete

Råg

Korn

Havre

Majs

Potatis

9 677 12 422 14 284 14 902 12 969 13 947 13 360 14 152

8 997 11237 10 729 13 085 12 632 13 267 14 216 16 775

7 765 9 106 8 968 10 937 11292 11 886 12 307 13 619

26 128 27 641 26 239 35 590 35 220 31 009 46 761 48 535

17 841 29 469 26 855 31138 39 943 44 528 52 371 54 904

* 21050 ! 30401 1 36255 42 975 37 590 44 180 44 090 49 264

Hästar Över 3 år

69.4 71.0 71.5

Tab. 47.

T a b . 48 a.

Ar

3.0 2.7 2.3

Antalet kreatur.

Nötkreatur Summa

Oxar o. tjurar

Kor

Ungnöt ). kalvar

Summa

Får

Getter

Svin

Nötkreatursenheter

4895,1715 775 566 253 2 282 028 1 838 986i2 967 290 1 931 981 6 738 257i!s 122 681 308 810i7 330 091 11441144 11911 1 854 073 497 408 2 351484 1 367 392 3 407 308 2 389 034 7 163 784% 548 204 426 981' 7 580 446 11908 89«

87 UNGERN

Tab. 48 b. Relativa antalet kreatur. Antal kreatur på 1 000 hektar åker och äng År

__„ . ! NötHastar . , , kreatur

Därav . „ kor

Får

337¶Getter i Svin

357¶Antal nötkreatursenheter

Pf elk toa 00 på 1000 på 1000 r ]' hektar invånare åker o. i ang

|ker

571 Källhänvisning. Tab. 46 och 47. Uppgifterna för åren 1876—1911 äro hämtade från Annuaire statistique hongrois för resp. år samt för åren 1912 och 1913 från Die Getreideernte . . . der Welt im Jahre 1913, herausgegeben von kon. ung. Ackerbauminister, Budapest 1914. Tab 48 År 1895: Annuaire statistique hongrois: år 1 9 1 1 : Lffechf des an%maux... d'apres la situation au 28 février 1911. (Publications statistiques hongroises, Nouvelle serie, vol. 41). Anmärkningar till tabellerna. Tab. 46. Uppgifter saknas för åren 1890, 1891 1898, 1899, 1901, 1902, 1904, 1905 och 1907. För åren 1 8 9 2 - 1 8 9 / inaår' i arealen av rotfrukter endast potatis. För samma år saknas fullständiga uppgifter om arealen av "andra sädesslag", foderväxter och "andra växtslag". - Under rubriken "andra sädesslag" ingå méteil, millet, sarrasin, pois, feves och Untitles Som foderväxter ha räknats mals a fourrages, vesce, trefte, luzerne, esparcette och moha. Till "andra växtslag" ha hänförts tabac, houblon, colza, chanvre, lin samt autres produits. Naturlig äng omfattar prés och paturagcs. Tab. 47. För åren 1876 — 1884 uppgives skörden i hektoliter. Vid omraknino- till vikt har en hektoliter räknats motsvara i deciton: vete 0.81, råg 0.7 9, korn 0 67 havre 0.46, majs 0.83 och potatis 0.79, vilka reduktionstal beräknats på grundval av de för åren 1885—1889 meddelade uppgifterna om skördens rymd och vikt. o Tab. 48. Uppgifter om kreatursantalet finnas endast för aren 1895 o c n i y i i , då allmänna räkningar utfördes. , Beträffande omräkningen till nötkreatursenheter se anm. till tab. 4, sid. \1.

Använd litteratur. Förutom de i det föregående vid varje land angivna statistiska källpublikationerna hava för framställningen följande arbeten använts: ENGELBRECHT, T U . H., Lie Landbauzonen der aussertropischen Länder, Berlin 1899. SHANAHAX, E. AV., Animal Foodstuffs, their Production and Consumption with a special reference to the British Empire, London 1920. GRANDEAU, L „ L-agriculture et les institutions agricoles du monde au commencement du 20:e siecle, Paris 1905—1900. Norges land og folk, topografisk-historisk-statislisk beskrivelse, Kristiania 1885— Kommonopolkommissionens indstillivg, Kristiania 1917, Mmdretallets indstil/inaVi Kristiania 1918. KRAEUP I . B. och TUXEN S. C. A., Beskrivelse af Landbrugets Udviklhu, i Banmark fra 183o mdtil Nutiden, Köpenhamn. ^Athis över Finland, utgiven av Sällskapet för Finlands geografi, Hälsingfors Die deutsche Landwirtschaft, Hauptergebnisse der Reichsstatistik, bearbeitet im kaiserhchen statistischen Amte, Berlin 1913. GEHRIG H. och W.EXTIG H., Belgiens Volksivirtschaft, Leipzig 1918. •LEVY K., Entstehung und Rilckgang des landwirtschaftlichen Grossbctriebes in England, Berlin 1904. PROTHERO, K. E., English farming past and present, London 1917. AUGK-LARIBÉ, M., L'evolution de la France agricole, Paris 1912. Landwirtschaftliche Statistik der Länder der ungarischen Krone, Budapest 1897

89¶Bilaga.

Tullsatser å jordbruksprodukter i v i s s a f r ä m m a n d e l ä n d e r å r e n 1870—1913. * Kvantitetsg-rund

Norge. Spannmål: Vete. omalet

Båg, omalen ...

Korn, omalet . Havre, omalen. Baljväxter Vetemjöl

Tulltaxa 1809 100 k g . 1872 1882 L896 1869 1882 1883 1897 1869 1882 1869 1905 1869 1882 1869 1872 1882 1896

Kött och fläsk, alla slag : A. Renkött, skogsfågel

B. Annat, rökt.

orökt: a) .skinkor.

b) annat: kött (även med farmar ocli blod)

» ; • >

» » » » » » » » » » » » »

Kvantitetsgrund

Tullsats Kr. 0.17 0.12 0.22 O.oo 0.13 0.2 o 0.2 2 fri O.i-i 0.2 2 fri 0.4 0 0.2.-! 0.86 1.50 0.78 1.26 9._

fläsk

Tulltt

» Slaktat fjäderfä

...

» » Levande

djur:

Hästar över

/s Ar

Hästar */j därunder

f1 f r i t t Får oeli lamm \24.18 Z1 f r i t t \920—

»

»

»

1898 1869 1882 1897 1905

» » » »

l2 3 0 — fritt 4. i s Smör 20.— ! 30.— 40.—

» » »

fria 10.— 20.30.—

»

Kr. : 1869 fritt. 1897 100 k g . 10.— 1905 » 15.— 1869 :> fritt 1896 » 25-— 1905 » 30.1869 1871 1897

och,

Nötkreatur

r io —

Ä

1869 1893 1897 1905

»

99 •

Tullsats !

St.

» »

10.fria 50.-

1869 10.— 1871 fria ' 1869 » » 3 1897 100 k g . 5.— : (minsta tull p r st.) 1 2 . — i 4 1897 st. 7.50 1903 100 k g . 5 5.— 1903 st. «12.— 7 1903 7.50 » 1869 fria 1897 2.— i » 1869 fria 8 1897 100 k g . 1 0 . — 1 1905 » 13.-^ (minsta tull p r st ) 4 . 1869 100 kg, 2. os 1873 fritt 1888 » 10.— 1897 » 15. 1869 6.25 » 1872 fria 1X97 » 20.—

Danmark. 1869 1897

Spannmål:

»

fritt 10.— : Omalen och målen

fri

Översikten utarbetad av fil. kand. A l l i J o h a n s s o n . Som källor ha använts, utom resp. tulltaxor m.m. och internationella sammanställningar härav, Deutsches Handels-Archiv samt beträffande Tyskland och Frankrike en översikt publikationen Statistical Tables and Charts relating to British and Foreign Trade and Industry 1854—1908 (Cd. 4954). 1 Orökt. 2 Rökt. 3 Nötkreatur över 1/-2 år gamla. 4 Nötkreatur 1/ä år eller därunder. 5 Nötkreatur vägande mer än 240 kg. ,! Nötkreatur vägande 150—240 kg. ' Nötkreatur vägande mindre än 150 kg 8 Tillägg 1900: minsta tullsats pr st. 3.- kr.

90¶Kvantitetsgrund Kött, alla slag Tulltaxa 1863 1863 1908 1 ko. 1863 1863 » 1863

Utom vilt Vilt Levande djur Smör Å 99

Kvantitetsgrund

Tullsats Kr. fritt fritt

Havre, omalen

fria fritt fria Korn, omalet

Finland. Spannmål: Vete, råg, havre Arter Linser

korn, i !

Turkiska bönor .. Andra bönor

Vetemjöl

1869 1869 1869 1 hl. 1886 1888 1869 1886 1888 1869

1'mk fri fria Majs, omalen 1.08 O.oo 1.— 2.10 1.80

2.— Mjöl fria

fritt

Tulltaxa 1879400 Lag 1885 » 1888 Fördrag 1892 Tulltaxa 1902. i kraft 1906 Tulltaxa 1879 ! Lag 1885 » 1888 Fördrag 1892 Tulltaxa 1902, i kraft 1906: Maltkorn Annat Tulltaxa 1879 Lag 1885 » 1888 Fördrag 1892 Tulltaxa 1902, i kraft 1906: Tulltaxa 1879 Lag 1881 » 1885 » 1888 Fördrag 1892 Tulltaxa 1902, i kraft 1906!

Kött. Fläsk (utom saltadej a) saltat, rökt eller och rökta skinkor)! Tulltaxa 1879 torkat 1869 i 100 kg, 13.7 5 ' L a g 1885 1886i » 12.00 Fördrag 1892 1888j » 13.— Tulltaxa 1902, b) färskt fritt 1869 i kraft 1906: Färskt, även Levande djur: kylt men icke fruset. Alla slag 1869i fria Färskt, fruset Smör 1869 fritt Enkelt tillrett 1869 fria Ägg Anm. Färskt ocli enkelt tillrett kött, benfritt, underkastat en tillTyskland. läggstull av 10 %. Spannmål: hmk Skinkor, saltade o. Vete, omalet . Tulltaxa 1879 100 kg. 1.— rökta ! Tulltaxa 1879 Lag 1885 3.— I Lag 1885 » » 1888 5.Tulltaxa 1902, » 3.50 Fördrag 1892 i kraft 1906 » Tulltaxa 1902, Konserverat kött i! Förbunds3 5.50 i kraft 1906 burkar : rådets beslut » Råg, omalen. Tulltaxa 1879 1.— dec. 1895 » Lag 1885 3.— (Konserverat kött i burkar för» » 1888 5.— tullades tidigare såsom »annat » Fördrag 1892 3.50 kött», se följande sida) » Tulltaxa 1902, I Tulltaxa 1902. i kraft 1906 5.— i kraft 1906 Kött och fläsk:

1¶Tullsats Kmk 1.— 1.50

4.— 2.S0

5.— 0.50 1.60 2.25

2.4.-1 • 1.30 ; 0.50

1.— 2.— i 1.G0 '

3.— 2.— 3.— 7.50 10.5 0 7.30 •'10.20

» »

12.20.— 17.-

»

27.— 35.— 35.—

»

» » »

36.—

»

20.—

»

60.—i

12.— 20.—

Öst.-Ung. genom fördrag 2.— Mark. Bulgarien genom fördrag 11.55 Mark pr 100 kg. för vetemjöl. Sedan 1 okt. 1900 importförbud å kött i burkar, korv och annat målet kött, med andantag för pressylta och dylikt. 1

91 Kvantitetsgrund

sats Kmk

Annat kött

T u l l t a x a 1879 100 k g . L a g 1885 » F ö r d r a g 1892: Färskt » B e r e t t (saltat eller rökt) » T u l l t a x a 1902, i k r a f t 1906 Färskt, även kylt men i c k e fruset » F ä r s k t , fruset » Enkelt tillrett » T i l l r e t t till finare bordsrätter Anm. F ä r s k t o c lL e n k e l t t i l l r e t t k ö t t , b e n f r i t t , u n d er k a s t a s e n t i l l läggstull av 1 0 % . Levande

Nötkreatur

Får

djur:

Kvantitetsgrund

Tull-

20.— 15.— 17.—

27.— 35.— 35.— 7 5 . - : Smör

Tullsats

Kmk T u l l t a x a 1879: Svin 2.50 st. S p ä d g r i s a r väg a n d e mind r e ä n 10 k g . 0.30 » Lag 1885: Svin 6.— » S p ä d g r i s a r vägande mind r e ä n 10 k g . 1.— » F ö r d r a g 1892: Svin 5.— » T u l l t a x a 1902, i k r a f t 1906 100 k g .'-' (lev. vikt) 9.— i T u l l t a x a 1869 100 k g . 8.— » 1879 » 20.— F ö r d r a g 1892 /316._ a) f ä r s k t » ( 17.— b) saltat eller smält 20.— » 20.— F ö r d r a g 1906 » fria T u l l t a x a 1869 » 3.— 1879 » 2.— 1892 4 / 3.— » 1902, » 5 \ 2.— i k r a f t 1906

T u l l t a x a 1879: Oxar st. 20.- i , Ana Kor » 6.— U n g n ö t 2 1/i år och därunder » 4.— Kalvar under 6 veckor o. Nederländerna. L a g 1885: Oxar 30.— » Spannmål: Gulden Kor 9.— » U n g n ö t 2 V» å r T u l l t a x a 1862 100 k g . Vete, omalet 0.40 och därunL a g 1877 fritt der » 6.— B å g . T u l l t a x a 1862 0.10 » » Kalvar under L a g 1877 fri 6 veckor » T u l l t a x a 1862 3.— Korn, 0.40 i » » F ö r d r a g 1892: L a g 1877 fritt Oxar 25.50 H a v r e , » T u l l t a x a 1862 0.40 » » U n g n ö t 2 */» å r L a g 1877 fri och därunBaljväxter T u l l t a x a 1862 1 hl. 0.0 5 der 5.— L a g 1877 fria » T u l l t a x a 1902, Vetemjöl T u l l t a x a 1862 100 k g . 0.4 0 1 i k r a f t 1906 100 k g (lev. L a g 1877 fritt v i k t ) 8.— Kött: Tulltaxa 1879: Får st. 1.— K ö t t ( u t o m f å r k ö t t . Lamm 0.50 fläsk, k ö t t a v v i l » T u l l t a x a 1902, l e b r å d o c h fågel) 1 i k r a f t 1906 100 k g (lev. a) f ä r s k t o c h s a l t a t T u l l t a x a 1862 6.— » v i k t ) 8 . - | b) r ö k t o c h t o r k a t » 1862 8.— » i •

^ Bulgarien och Rumänien genom fördrag resp. 10.— och 14.40 Mark. 2 Rumänien genom fördrag 14.40 Mark pr 100 kg. 3 Italien. 4 Belgien, Italien. B Osterrike-Ungern, Bulgarien, Rumänien, Serbien, Ryssland.

92¶Kvantitetsgrund Fårkött, fläsk a) färskt

' Tulltaxa 1862 Lag 1908 100 kob) saltat Tulltaxa 1862 Lag 1908 c) rökt och torkat Tulltaxa 1862 Lag 1908 Levande djur Tulltaxa 1862 -Smör 1862 Ägg » 1862

Tullsats Gulden

Francs

Tulltaxa 1865 100 kg. dec. 1871- -maj 0.7 5 1872 » 1.— maj 1872- 1873 0.75 Lag 1873 1.25 » 1887 1.— fria Annat kött (utom Tulltaxa 1865 konserver) dec. 1871 -maj fritt 1872 fria maj 1872- 1873; Lao- 1873

fritt

b) annat

Levande Belgien.

Hästar

djur:

Tulltaxa 1865 st. Fördrag 1881 I Francs py} Tulltaxa 1865 Vete. omalet Tulltaxa 1865 100 kg O.oo Fördrag 1881 dec. 1871 -maj Tulltaxa 1865|l00kg. Tjurar 1872 dec. 1871—maj fritt maj 1872- 1873 1872 O.oo Lag 1873 maj 1872-1873 fritt Råg, omalen Tulltaxa 1865 Lag 1873 o.oo dec. 1871 -maj! Lag 1887 1872 fri -Oxar, ungnöt och Tulltaxa 1865 maj 1872" 1873 O.oo kalvar dec. 1871— maj ! Lag 1873 fri 1872 Korn, omalet Tulltaxa 1865 o.oo maj 1872-1873 I dec. 1871--majj Lag 1873 1872 fritt » 1887 maj 1 8 7 2 - 1873 O.oo Kor och kvigor .. Tulltaxa 1865 Lag 1873 dec. 1871—maj fritt Havre, omalen Tulltaxa 1865 O.oo!1 1872 dec. 1871- -maj maj 1872-1873 1872 fri Lag 1873 maj 1872 18731 O.oo Lag 1887 Lag 1873 fri Får. Tulltaxa 1865 st. » 1895 3.— dec. 1871—maj Baljväxter Tulltaxa 1865 O.oo 1872 dec. 1871 -maj maj 1872-1873 1872 fria Lag 1873 maj 1872 -1873J 0.60 > 1887 Lag 1873 fria Fördrag 1892 i Vetemjöl Tulltaxa 1865| 1.20 Lamm. Tulltaxa 1865J dec. 1871 -maj dec. 1871—maj 1872 fritt 1872 maj 1872- 187B 1.20 maj 1872-1873 Lag 1873 fritt ! Lag 1873 » 1895 2.— : » 1887 Fördrag 1892 Kött: Svin Tulltaxa 1865 Kött, färskt dec. 1871—maj a) i hela eller halva 1872 djur Tulltaxa 1865 1.20 maj 1872-1873 dec. 1871—maj Lag 1873 1872 fritt Smör Tulltaxa 1865:100 k maj 1872-1873 1.20 j| Lag 1873 Lag 1873 fritt I » 1895 Lag 1887 16.-\\Ägg. Tulltaxa 1865 Spannmål:

1.2 0

93¶Kvantitetsgrund Frankrike.

Francs

Mjöl

Spannmål: Vete, omalet

Bag, omalen.

Korn,

omalet

Havre, omalen.

Majs,

Mjöl

omalen

L a g 15 j u n i 1861, m e d 1862 v i d t a g n a förändringar 100k< L a g 30 d r e . 1873

L a g 7 maj 1881 » 28marsl88o » 29 • 1887 : 2 j u l i 1891 » 11 j a n . 1892 ( T u l l e n å vete t r ä d d e i kraft 1 j u n i 1892) L a g 27 febr. 1894 L a g 15 juni 1861 F ö r o r d n i n g 18 a u g . 1872 L a g 25 j u l i 1873 » 2 8 m a r s 1885 16 a p r i l 1889 » 15 j u n i 1861 F ö r o r d n i n g 18 a u g . 1872 L a g 25 j u l i 1873 * 2Hmars 1885 > l l j a n . 1892 15 j u l i 1861 F ö r o r d n i n g 18 a u g . 1872 L a g 2 5 j u l i 1873 » 28 m a r s 1885 » 29 » 1887 » 15 j u n i 1861 F ö r o r d n i n g 18 a u g . 1872 L a g 25 j u l i 1873 :> 11 j a n . 1892 » 15 j u n i 1861 m e d 1862 v i d tagna föränd' rino.fvr L a s : 3 0 d e c . 1873

7 m a j 1881 28 m a r s 1885 29 » 1887 1

Vete tullfritt under tiden 4 '-' U n d e r t i d e n 5 m a j — 3 0 j u n i » . > 5 maj—30 juni » » 5 maj—30 juni

8 O.oo

Tull som ovanst. ökad med4°/u 0.6 0

3 — 5.— 3.—

o.— 1

7.fri

Kött:

0.2 5 fri 1.50 3.— fritt

Färskt

0.2 5 fritt 1.60 3.— fri 0.2 5 fri 1.5ii 3.fri

Saltat.

0.2 5 fritt 3 —

1.20¶Tull som ovanst. ökad med 4 »/o 1.20 6 — 8.—

m a j — 3 0 j u n i 1898. 1898: 1 franc. 1 8 9 8 : 1 f r a n c 85 c t s . 1898: 2 francs.

r„

,, lull. sats

Francs Lag 2 juli 1891: Utvinn: 70% o. däröver 100 kg. 6.— 7.2 0 70 till 60 % 60 °0 och därunder » 8.40 Lag 11 jan.1892 (Tullen å mjöl trädde i kraft 1 juni 1892): Utvinn: 70 % o. däröver » 8.— 70 till (iO c„ 10.— 60 % och där: under 12.Lag 27 febr. 1894: Utvinn: 70 °0 o.däröver » »11.70 till 60 % »13.50 60 °G och där4 under » 16.— Lagl7jan.l863 » 3nov.l881 » lljan.1892: Fårkött Fläsk Oxkött o.andra slag Lag 5 apr. 1898: Fläsk Lag 31 juli 1903: Fårkött Fläsk Oxkötto.andra slagLag 11 juli 1866 och 21 mars 1874 Lag3nov.l881 o. 19 dec.1881 Lag 11 jan. 1892: Fläsk och skinkor, rökta eller saltade och rökta Oxkötto. andra i slagLag 31 juli 1903 Fläsk och skinkor, rökta eller saltade och rökta

i fritt 3.— 32.— 12.— •

25.— : 18.— » »

i 36.— 25.—

»

:

35.—

»

4.6 0

»

4.5o

»

| 25.—

»

27.—

»

i 30.—

94¶Kvantitetsgrund Saltat

:

j sats 1 grund i

Francs Oxkött o.andra Får100 kg. 30.— slag L a g 29 m a r s 1910: Fläsk och skink o r , r ö k t a eller saltade och rökta 35.» Oxkötto.andra slag 35.— »

Konserverat kött i burkar Las; 7 m a j 1881 » l l j a n . 1892 » 2 9 m a r s 1910 Levande djur: Nötkreatur

K V Ltitetst H TuTl-

Tullsats

»16 maj 1863: Oxar S t u t a r . k o r o. kvigor Kalvar Lag30dec.l873

» » »

8.— 15.— 20.—

st.

3.oo

»

1.2 0 0.80 Tull som ovanst. ökad med4°/o

»

» 7 maj 1881: Oxar 15.— » Kor 8.— » Stutar och kvigor 5.— » Kalvar 1.50 » L a g 28 m a r s 1885: Oxar25.— » Kor 12.» S t u t a r o c h kvigor8.» Kalvar 4.— L a g 5 a p r . 1887: ()xar 38.— » Kor 20.—| » Stutar. kvigor o. k a l v a r 8.— » L a g 11 j a n . 1 8 9 2 : Oxar 100 kg. 10.— (lev. v i k t ) Stutar, kor och kvigor 100 kg. 1 0 . Kalvar12.» L a g 31 j u l i 1 9 0 3 : Oxar 100 kg. 20.— (lev. v i k t ) Stutar, kor o. kvigor 100 k g . 20.— Kalvar 25.— »

Svin

L a g 16 m a j 1863: Får Lamm L a g 30 dec, 1873

Francs st.

» »

0.3 0 0.12 Tull som ovanst. ökat med 4 °/o

» 7 maj 1 8 8 1 : 2.— Får » Lamm 0.50 » L a g 28 m a r s 1885: Får 3.— » Lamm 1.— » L a g 5 a p r . 1887: Får 5.— » Lamm » 1.— L a g 11 j a n . 1892: 100 k g . 15.50 Får (,iev. viKtj Lamm. vägande 8 kg. eller därunder st. 1.50 Lao-31julil903: Får100 kg. 25.— (lev. v i k t ) Lamm, vägande 10 k g . e l l e r därunder st. 2.2 5 L a g 16 m a j 1863: Svin 0.30 » Spädgrisar 0.12 » - Tull L a g 3 0 d e c . 1873 som ovanst. ökad med 4%. L a g 7 maj och fördrag 31 okt. 1881: Svin 3.— » Spädgrisar vägande från 8 0.50 t i l l 15 k g . » Spädgrisar vägande mindre fria än 8 kg. » L a g 28 m a r s 1885: Svin 0.60 » Spädgräsar väg a n d e från 8 t i l l 15 k g . »

1.-1

1¶T u l l e n å o x a r i l e v i c k e f ö r e m å l för d e n n a ö k n i n g , e m e d a n t u l l s a t s e n i 1863 års l a g l u n d i t s g e n o m fördrag 1866. 2 T u l l e n å s v i n ( a n d r a ä n s p ä d g r i s a r ) b l e v i c k e f ö r e m å l för d e n n a ö k n i n g , e m e d a n t u l l s a t s e n i 1863 å r s l a g b u n d i t s g e n o m f ö r d r a g 1866.

——

95 Kvantitetsgrund

Tullsats

Kvantitets- | Tullsats grund

Francs Francs Kött Spädgrisar vägande mindre fria Kött, färskt: än 8 kg. Tulltaxa 1851 100 kg. 1.— a) kalvkött Lag 11 jan. 1885 » 2. 1892: 3— Fördrag 1888^ » 100 kg. 8.— a) kalvkött Svin 1892 » 4.50 (lev. vikt) 15.— 1906 Spädgrisar vä1.— b) annat j Tulltaxa 1851 gande 15 kg. 1885 2.— eller därunFördrag 1888 3.— 1.50 der st. 4.50 » 1892 Lag 5 apr. 1898: 10.» 1906 100 kg.; 12.— Svin (lev. vikt) Kött, saltat, rökt och torkat Grisar vägan4.— a) skinkor Tulltaxa 1851 de 25 kg eller 6.— j Fördrag 1892: 3.— därunder st. 14— » * 1906 Lag 31 juli 4.— b) annat i Tulltaxa 1851 1903: 6.— I Fördrag 1892 Svin 100 kg. 15.— ! 20.— j Tulltaxa 1906: (lev. vikt) Annat kött (konSpädgrisar vä4.— serv, ra. m.) Tulltaxa 1851 gande 15 kg.! 6.— I Fördrag 1892 eller därunä Tulltaxa 1906 25.— 2.2 5 der st. fria Ägg1 Tulltaxa 1865 Levande djur: 1892 100 kg. 6.— : 3.— Hästar Tulltaxa 1851 st. 1865:' Smör1... :45.fritt i Fördrag 1906 a) färskt 0.50 2.— Föl b) saltat | Tulltaxa 1851 1.— 6.Tulltaxa 4892, 1885 4 ] 5 . Lag 18981 20.— Fördrag 1906 3.— Mulåsnor Tulltaxa 1851 Schweiz. 0.50 Åsnor » 1851 1 Inf ö r s e l t u l lar. » 1885 0.50 Oxar ' » 1851 5 Spannmål: 5.» 1885 ; 15 — Vete, råg, korn, Fördrag 1888 6 i 27.— havre, baljväxter, » 1906 0.50 0.30 Tjurar Tulltaxa 1851 100 ki omalen Tulltaxa 1851 5 5. 1.— 1851 Vetemjöl » 1885 15.— 1 .2 5 » 1885 Fördrag 1888 i 25.— 2.— Fördrag 1888 Tulltaxa 1892 7 30-2.5 0 Tulltaxa 1906J Fördrag 1906 1 För införsel från Italien gällde åren 1888—1899 följande tullar: ägg 20 francs pr 100 kg. smör, färskt 20 » » 100 » » saltat 25 » » 100 » samt för införsel från Schweiz åren 1893—1895: &gg 10 francs pr 100 kg. smör 13 » » 100 » - Tullen å kött, saltat, rökt och torkat, annat än skinkor, 10 francs pr 100 kg. under tiden Vi 1912—Ve 19133 Tullen å fruset kött 10 francs pr 100 kg. under tiden x/i 1912—15/-» 1914. 4 Genom fördrag med Frankrike; Tyskland och Österrike-Ungern genom fördrag 10 francs pr st.

Svin

6¶Vikt > 150 kg. .. Fördrag med Frankrike och Serbien; Tyskland, Italien och Österrike-Ungern genom fördrag 32 francs pr st. 7 Tjurar m. mjölktänder för slakt; andra tjurar 50 francs pr st. 6

96 Kvantitetsgrund

Tullsats : Francs

Kor och kvigor

Ungnöt

Tulltaxa 1851 1885 » Fördrag 1888 1892 1906 Tullta xa 1851 1885 »

Fördrag

1892 1906 1851 Tulltaxa 1885 1888. » Fördrag 1892 1906

» »

Kalvar

Gödkalvar > 60 kj vikt ,

st.

;t

Smör saltat Ägg

18 — 30.'-'0.5 0 3

2.5.— 12.20.- Utförseltullar. 4 0. i o Färskt kolt »1.5 8 . 3.— 6 5.B 10.Levande djur:

Francs Tulltaxa 1902 i kraft 1906 100 kg. 20.— .Tulltaxa 1851 O.os j Fördrag 1884 0.50 ; Gen. uppsägning av fördrag 1888 och n y t t fordras; 1889 Tulltaxa FördragTulltaxa i kraft

1851 1892 1902 1906

1.— fritt

1.50 1 0 . - Hästar o. mulåsnor Tulltaxa 1851 st. » fria 1902 12.— i kraft 1906 Svin, > 40 kg. vikt] [ 0.5 0 Föl, åsnor, nötkrea < 4 0 > » j Tulltaxa 1851 9 [ O.io 0.50 tur Tulltaxa 1851 > 25 » » | 1902 fria I iJo < 25 » » j i kraft 1906: 1.— 10 > 25 » » | Tulltaxa 1851 O.o 5 5.— Kalvar Fördrag 1888 1902 < 25 » - | fria 3.i kraft 1906; > 60 » : ) <60 » » ] 1892: I 4.- Svin, vägande Tulltaxa 18511 > 40 kg. ... 0.50 > 60 » » ) » 1902! fria 10.< 60 » » » 1906: i kraft 1906| för slakt J Svin, vägande < 60 kg. icke| T u n t a x a 1902; < 40 kg Tulltaxa 1851! 0.0 5 för slakt i kraft 1906 » 20.1902 fria Får i Tulltaxa 1851: » O.io i kraft 1906! 1885 » 0.50 Får och getter. Tulltaxa 18511 0.05 Getter. » 1851 » O.io » 1902J fria » 1885'. » 0.50 i kraft 1906| » 1892: » 2.— Andra djur .... Tulltaxa 1851 1.5 0 Andra dj 1851 » 18851 fria fria ! Smör » 1851 100 kg. 1.— Övriga, icke nämnda Gen. upp sägn. varor » 1851 lOOko0 20 av fördrag » 1885 fria 1882 1.50 ÖsterrikeTulltaxa 1885, » 3.— Ungern. Fördrag 1888; » 7.— Spannmål: färskt Kronen ( 7 . Fördrag 1892' * saltat 1,10.— Vete, omalet Fördrag 1862 fritt färskt, även Tulltaxa 1888 100 kg. 1. saltat bords1906 Lag 1887 3.— 7.— » Fördrag 1906 6.30 » 1 Vikt > 150 kg. - Vikt > 40 kg. 3 Vikt < 150 kg: > 60 kg. 4 Vikt < 40 kg. 5 Vikt < 60 kg. Ålder < 6 veckor. Fördrag med Frankrike; Italien och Österrike-Ungern genom fördrag 15 francs pr st. Fördrag med Italien; Tyskland och Österrike-Ungern genom fördrag 6 francs pr st. 1851—1885 nötkreatur vägande > 40 kg. 1885—1906 vägande > 60 kg. 1851—1885 kalvar vägande < 40 kg. 1885—1906 vägande < 60 kg.

Tulltaxa 1892 Fördrag 1906

i

97¶Kvantitetsgrund '

Fördrag- 1868 Tulltaxa 1882 100 kg. Lag 1887 » Fördrag 1906 » 1868 Tulltaxa 1882 » Lag 1887 » Fördrag 1906 » » 1868 » Tulltaxa 1882 » Lag 1887 » Fördrag 1906 » » 1868 Tulltaxa 1882 » Lag 1887 Fördrag 1906 » » 1868 Tulltaxa 1882 » Lag 1887 Tulltaxa 1906 »

omalen.

Korn, omalet

Havre, omalen

Baljväxter.

Vetemjöl

Kött: Kött, färskt

1865 1878 » 1887 Tulltaxa 1906 Fördrag

Kött, berett (saltat, rökt eller torkat) Fördrag

1866 1887 Tulltaxa 1906

»

Levande djur: Hästar och f ö l 1 ...! Fördrag 1868 | Tulltaxa 1882

» » » » » » » st.

; Fördrag 1891

» »

»

Mulåsnor och åsnor Tulltaxa 1865 Fördrag- 1878 Oxar I » 1868 1878

» »

i

*

»

| Lag 1887 1891 „ I Fördrag 1906 » i Tulltaxa 100 kg. : eller 1868 st. I Fördrag 1878 » Tulltaxa 1906 »

Tjurar

Tullsats Kronen Kor.. fri 0.50

fritt 0.50 1.50

2.so fri 0.5 0 1.50 4.80

fria 1.2.— 2.40

fritt 3.— 7.50

15.— 3.2 0

6.— 12.— 30.6.— 12.45.fria 20.— , 20.8 10.— 60.— »30.1 2.io fria 4.— 8.— 30.25.50

60.— 9.4 0

4.— 8.— 30.-

Fördrag 1868 st. Tulltaxa 1887 » 1906 Fördrag 1868 Ungnöt Lag 1887 Fördrag 1891 Tulltaxa 1906 Fördrag 1868 Kalvar » 1878 Lag 1887 Tulltaxa 1906 Fördrag 1868 Får cch getter ; 1878 Tulltaxa 1887 1906 Lamm och killingar Fördrag 18H8 » 1878 Tulltaxa 1887 » 1906 Svin, vägande mer än 120 kg Fördrag 1868 » Tulltaxa 1878 » 1882 » Fördrag 1887 » j Tulltaxa 1906 » 1906, svin över 110 kg., kontroll av veterinär, även per 100 kg. levande vikt... Svin, vägande 10120 kg Fördrag 1868 st. Tulltaxa 1878 » 1882 Fördrag 1887 Tulltaxa [ 1906 1906, svin vägande 1 0 - 1 1 0 kg., kontroll av veterinär Svin, vägande 10 kg. | eller därunder .. j Fördrag 1868 | Tulltaxa 1878 » 1906 Smör, färskt ellerj saltat | Fördrag 1866 100kj [Tulltaxa 1887 » 1906 Fördrag 1906 Agg... 1868

Föl, som följa modern, tullfria. Hästar under 2 år. Gumsar och bockar enHgt fördrag pr st. 0.5o Kronen. Smör, färskt.

T. T.

Intill den 18 november 1922 offentliggjorda delar av Tull- o c h t r a k t a t k o m m i t t é n s u t r e d n i n g a r o c h b e t ä n k a n d e n ;

I.

Svensk tullpolitik 1816 — 1911 av A. Montgomery.

II.

Bomullsindustriens produktionsförhållanden av K.-G. Hagström.

III.

Utredning angående det svenska jordbrukets produktion samt saluöverskott av spannmål av E. Ilöijer.

IV.

Jämförelse

m e l l a n ' jordbrukets

utveckling i vissa

delar av Sverige samt

V.

Tabeller till belysning av det svenska jordbrukets utveckling 1871 —1919

Danmark och Norge av E. Ilöijer. jämte anmärkningar av E. Ilöijer. VI.

Svensk traktatpolitik 1816—1914 av A. Montgomery.

VII.

Utlåtande angående frågan om differentialtullar till skydd mot valutadumping.

VIII.

Utlåtande i valutafrågan.

IX.

Utlåtande angående järnvägsfrakternas reglering.

X.

Utlåtande med förslag till förordning om åtgärder till skydd mot så kallad valutadumping.

XI.

Pappersindustriens produktionsförhållanden av E. Bosrcus.

XII.

Margarinindustriens utveckling med särskild hänsyn till förhållandena före världskriget av J. Lublin.

XIII.

Den svenska hänsyn

till

kautschukindustriens

utveckling

1890—1913

med

särskild

dess ställning åren närmast före världskriget av B. Ohlin.

XIV.

Huvuddragen

av det

svenska jordbrukets

utveckling

1871 —1919 av A.

XV.

Översikt av jordbrukets utveckling i vissa främmande länder 1871—1913

Sjöström. av E. Höijer.

Statens offentliga utredningar 1922. Systematisk

förteckning.

(Siffrorna inom parentes hänvisa till den kronologiska förteckningen för januari—niars 1922. Siffrorna inom klämmer heteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen från och med april 1922.) Allmän lagstiftning. Rättskipning. Fångvård. Förbered, utkast till strafflag. Förmögenhetsbr.otten. 2. (17) Lekmannaelementets använd, inom civilprocessen. (25) Bet. rör. internering av farliga återfallsförbrytare. (26) Utkast till lag om visst tryggande av b3-ggnadsborgenärers fordringar m. m. [26] Statsförfattning. Allmän statsförvaltning. 1921 års pensionskommittés betänkande. 1. (10) Några iakttagelser från 1921 års riksdagsmannaval. [1] Statistiksakkunnigas betänkande. [15]

Det svenska lantbrukets produktionskostnader. 1. Bokföringsåret 1919-1920. [18] Betänkande med förslag angående arrendators rätt till ersättning för elektrisk anläggning. [19] Kolonisationskommitténs betänkande 1922. [22] Bilaga till d:o. [321 Förslag till författningar angående handel med och import av utsädesfrö ävensom till omorganisation av frökontrollverksamheten m. m. [25] Redogörelse för de ecklesiastika boställena. 5. Värmlands län. [27]

Vattenväsen. Skogsbruk. Bergsbruk. Bet. ang. statens övertagande av förädlingsverksamKommunalförvaltning. heten betr. avkastningen från statens skogar. (28) Städernas skyldigheter och rättigheter i förhållande till staten. (3) Industri. Kommunalförfattningssakkunnigas betänkande. 3. (15) Bilaga till d:o. (16) Klimatets inverkan på byggnader vid västkusten. [4] Om röstsammanräkning vid kommunala val. [21] Handel och sjöfart. Statens och kommunernas finansväsen. Bet. ang. tillverkning och beskattning av maltdrycker. Bet. rör. lönereglering vid lots- och fyrstaten. (20)

O1) Uti. ang. kontrollen över sockertillverkningen. (13) Tull- och traktatkommitténs utredningar och betänkanden. 8. Valutafrågan. (19) 9. Järnvägsfrakteruas reglering. (21) 10. Åtgärder till skydd mot s. k. valutadumping. (34) 11. Pappersindustriens produktionsförhallanden. [36] 12. Margarinindustriens utveckling. |-10j 13. Den svenska kautschukindustriens utveckling. [38] 14. Huvuddragen av det svenska jordbrukets utveckling [41] 15. Översikt av jordbrukets utveckling i vissa främmande länder. [42] Utredning angående ett svenskt statslotteri. (24) Betänkande och förslag ang. utbildningskurser inom tullverket. [231 Åtgärder mot godsanhopning i tullpackhus m. m. [30] Förslag till förordning ang. tillverkning och beskattning av maltdrycker m. m. [37]

Kommunikationsväsen. Betänkande om ostkustbanan. (18) Järnvägsstyrelsens yttrande över d:o. (23) Ostkustbaiiekommitténs promemoria med anledning av järnvägsstyrelsens yttrande. (27) Järnvägsstyrelsens erinringar med anledning av ostkustbanekommitténs promemoria. (31) Järnvägsstyrelsens skrivelser till Kungl. Maj:t den 28 april och 5 maj 1922. [3] Utredning rörande den s. k. Nyköpings kanal. [24] Förslag till förordning om motorfordon. [39] Bank-, kredit- och penningväsen. 1921 års fastighetskreditsakkunniga. Betänkande 1. [35]

Politi. Försäkringsväsen. Betänkande och förslag rörande brandskyddsföreskrifter och ordnandet av brandväsendet inom riket. 7. BeKyrkoväsen. Undervisningsväsen, Andlig tänkande med förslag till Kungl Maj:ts nådiga stadga odling i övrigt. angående skydd för människor vid brandfara inom industriella arbetslokaler. [28] Skolkommissionons betänkande. 1:1—2. Grunder för en ny läroverksorganisation. (33) 2. Historiska översikter m. m. (29) 3. Statistiska utredningar. (32) Socialpolitik. 4. Det högre skolväsendet i utlandet. (1) Utredning och förslag angående vården av blinda. (30) Förslag till om- och tillbyggnad av Kungl. biblioteket. (7) Byggnadsurhetarsakkunnigas bet. 2. Arbetsstatisti.sk Bet. ang. Chalmers k a institutets omorganisation. (12) undersökning rörande husbyggnadsverksamheten. [2] Ortnamnen i Värmlands län. 7. (22) Förslag till reviderad lag om arbetstidens begränsning Betänkande med lörslag till förändrad kyrklig indelning m. in. [33] och organisation i Skåne. [5] Utredn. ang. statsunderstöd för idrottens främjande. [8] Hälso- och sjukvård. Betänkande med förslag till lag angående kulturminnesvård. 1. Historik etc. samt bilagor. [11] 2. Förslag och' motiv. [12] Allmänt näringsväsen. Högskolornas löneregleringskommittés bet. 2. FaokhögBetänkande med förslag till livsmedelslag. (4) Bihang skolor och övriga vetenskapliga anstalter. [13] I till d:o. (5) Bihang 2 till d:o. (6) Betänkande och förslag rörande det akademiska bePatentlagstiftningskommitténs bet. 7. Förslag till lag fordringsväsendet. [17] om rätt till tidnings eller tidskrifts titel m. m. [9] Supplement nr 1 till Sveriges familjenamn. [31] Statsmakterna och bränsleanskaffningen under krigsåren. [14] Försvarsväsen. Mellanhandssakkunniges betänkande. [20] Utredning rörande understöd åt änkor efter manskap Fast egendom. Jordbruk med binäringar. vid armén och marinen. (9) angående officerskårens vid flottan rekryBetänkande angående förvaltningen av kronans jord- Betänkande tering och utbildning. (14) bruksdomäner. (2) Tillägg till bet. betr. förrådsverksamheten vid marinen. [6] Jordkommissionens betänkande. 1. Förslag till lag an- Flottans skolsakkunnigas betänkande 3 angående skolgående rätt att förvärva och besitta fast egendom. (8) reglemente för flottan. 1. Skolor och kurser för sjöBetänkande rörande fiskerinäringens främjande. [7] manskårens manskap. [29] Om lappskattelandsinstitutet. [10] Förslag till vissa ändringar .i bestämmelserna rörande 1920 års krigslagstiftuingskommittés betänkande. [34] jakt- och fågelskydd. 2. Ändringar i jaktlagen, fridlysningsbesUimmelser m. m. [16] Utrikes ärenden. Internationell rätt. Sthlm 1922, Isaac Marcus' Boktr.-A.-B.