Betänkande med förslag till förändrad kyrklig indelning och organisation inom de till Kristianstads och Malmöhus län hörande delarne av Lunds stift

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1922:5 ECKLESIASTIKDEPARTEMENTET.

BETÄNKANDE MED FÖRSLAG TILL FÖRÄNDRAD KYRKLIG INDELNING OCH ORGANISATION INOM DE TILL KRISTIANSTADS OCH MALMÖHUS LÄN HÖRANDE DELARNA AV LUNDS STIFT AVGIVET AV DEN AV KUNGL. MAJ:T DEN 16 MAJ 1919

FÖRORDNADE KOMMITTÉN

S T O C K H O L M 19 2 2

Statens offentliga Kronologisk

utredningar

1922.

förteckning.

Januari—Mars.

10.

12.

13.

14.

16.

Skolkommissionens betänkande. 4. Det högre skolväsendet i utlandet (tr. 1921). Norstedt. 387 s. E . Betänkande och förslag till förändrade grunder för förvaltningen av kronans jordbruksdomäner samt till nya reglementariska bestämmelser för samma förvaltning. Haeggström. 106 s. J o . Städernas särskilda skyldigheter och rättigheter i förhållande till staten. Av T. Nothin. Marcus. 246 s. F i . Betänkande med förslag till livsmedelslag m. m. (tr. 1921). Almqvist & Wiksell. xij, 295 s. S. Bihang 1 till betänkande med förslag till livsmedelslag m. m. Förslag till föreskrifter rörande undersökning av smör och margarin, ost och margarinost, ättika och vatten (tr. 1921). Almqvist & Wiksell. 52 s. S. Bihang 2 till betänkande med förslag till livsmedelslag m. m. Biologiska och kemiska undersökningar och andra utredningar. Av H. Huss och T. Sandberg (tr. 1921). Almqvist & Wiksell. 101 s. S. Förslag till om- och tillbyggnad av Kungl. biblioteket. Handlingar 1918—1921 (tr. 1921). Almqvist & Wiksell. ( 4 ) , 12, s. 18 pl. E . Jordkommissionens betänkande. 1. Förslag till lag med bestämmelser angående rätt att förvärva och besitta fast egendom. Thule. ( 6 ) , 425 s. 4 kart. J u . Utredning och förslag rörande beredande av understöd åt änkor efter manskap vid armén och marinen. Beckman. 29 s. F ö . 1921 års pensionskommittés betänkande. 1. Betänkande med förslag till författningar ang. dyrtidstilllägg och pensionstillägg åt vissa pensionärer (tr. 1921). HEeggström. 83 s. F i . Betänkande med förslag till förordning angående tillverkning och beskattning av maltdrycker m. m. Hasggström. 96 s. F i . Betänkande 2, avg. av 1919 års sakkunniga för Chalmerska institutets omorganisation. Omorganisation av Chalmers tekniska instituts högre avdelning till teknisk högskola och dess lägre avdelning till tekniskt gymnasium med tekniska fackskolor samt förslag till nybyggnader för högskolan. Norstedt, ix, 122 s. 11 pl. E . Till herr statsrådet och chefen för k. finansdepartementet. [Utlåtande från sakkunniga för utredning ang. kontrollen över sockertillverkningen.] Marcus. 30 s. F i . Betänkande och förslag angående officerskårens vid flottan rekrytering och utbildning m. m. 4. Antagning och utbildning av befäl i flottans reserv. Beckman. 192 s. F ö . Kommunalf örfattningssakkunnigas betänkande. 3. Ersättning åt innehavare av kommunala förtroendeuppdrag. Norstedt. 162 s. S. Bilaga till kommunalförfattningssakkunnigas betän-

17. 18. 19. 20. 21. 22. 23. 24. 25. 26. 27.

28.

29. 30. 31. 32. 33. 34.

kände. 3. Statistisk redogörelse för utgående ersättningar åt innehavare av förtroendeuppdrag inom primärkommunerna. Norstedt, ij, 80 s. S. Förmögenhetsbrotten. Andra delen. Förberedande utkast till strafflag. Speciella delen. 4. Av J . C. W . Thyrén. Lund, Berling. vj, 217 s. J u . Betänkande i fråga om plan för utförande av ostkustbanan m. m. Beckman, ix, 315 s. 1 kart. K . Tull- och traktatkommitténs utredningar och betänkanden. 8. Utlåtande i valutafrågan. Marcus. 24 s. F i . Underdånigt betänkande rörande lönereglering för befattningshavare vid lots- och fyrstaten m. m. Marcus. 71, 14 s. H. Tull- och traktatkommitténs utredningar och betänkanden. 9. Utlåtande ang. järnvägsfrakternas reglering. Tullberg 46 s. F i . Ortnamnen i Värmlands län. 7. Karlstads härad. Uppsala, Appelberg. ( 4 ) , 35 s. E . Järnvägsstyrelsens skrivelse till Kungl. Maj :t den 9 mars 1922 med yttrande över ostkustbanekommitténs betänkande. Beckman. ( 2 ) , 36 s. K . Utredning angående inrättandet av ett svenskt statslotteri. Av C. V. L. Charlier. Malmö, Röhr. ( 4 ) , 109 s. H . Lekmannaelementets användande och ställning inom civilprocessen i skilda länder. Av G. Fahlcrantz. Norstedt, vij, 583 s. J u . Betänkande och förslag rörande internering av farliga återfallsförbrytare. Lund, Berling. 115 s. J u . Ostkustbanekommitténs promemoria med anledning av järnvägsstyrelsens yttrande den 9 mars 1922 över kommitténs betänkande den 3 februari 1922. Beckman. 23 s. K. Betänkande angående statens övertagande i viss omfattning av förädlingsverksamheten beträffande avkastningen från statens skogar. Centraltr. ( 1 0 ) , 243 s. J o . Skolkommissionens betänkande. 2. Historiska översikter och särskilda xitredningar. Norstedt. 309 s. Utredning och förslag angående vården av blinda. Hieggström. ix, 184 s. E . Järnvägsstyrelsens erinringar med anledning av ostkustbanekommitténs promemoria av den 23 mars 1922. Beckman. 21 s. K . Skolkommissionens betänkande. 3. Statistiska utredningar. Av E. Göransson. Norstedt, vj, 244 s. E . Skolkommissionens betänkande. 1: 1—2. Grunder för en ny läroverksorganisation. Norstedt, xxvij, 803 s. E . Tull- och traktatkommitténs utredningar och betänkanden. 10. Utlåtande med förslag till förordning om åtgärder till skydd mot så kallad valutadumping. Marcus. 135 s. F i .

April—Maj. Några iakttagelser från 1921 års riksdagsmannaval, Av E. v. Heidenstam. Norstedt. 20 s. J u . Byggnadsarbetarsakkunnigas betänkanden 2. Arbetsstatistisk undersökning rörande husbyggnadsverksamheten i Sveriges städer och stadsliknande samhällen. Av B. Nyström. Nordstedt. 208 s. S. Järnvägsstyrelsens skrivelser till Kungl. Maj:t den 28 april 1922 med förslag till taxeändring samt den 5

maj 1922 med yttrande över tull- och traktatkommitténs utlåtande m. m. Sv. Tr.-aktieb. 22 s. K. Klimatets inverkan på byggnader vid västkusten. (Kungl. Byggnadsstyrelsens meddelande n : r 1.) Marcus. 13 s. K. Betänkande med förslag till förändrad kyrklig indelning och organisation inom de till Kristianstads och Malmöhus län hörande delarna av Lunds stift. Hajggström. 392 s. E .

A n m . Om särskild tryckort ej angives, är tryckorten Stockholm. Bokstäverna med fetstil utgöra begynnelsebokstäverna till det departement, under vilket utredningen avgivits, t. ex. E . = ecklesiastikdepartementet, J o . = jordbruksdepartementet. F r å n den 1 april, då kungörelsen den 3 febr. 1922 ang. statens offentliga utredningars yttre anordning (nr 98) trädde i kraft, utgivas utredningarna i omslag med enhetlig färg för varje departement.

STATENS OFFICIELLA UTREDNINGAR 1 9 2 2 : 5 ECKLESIASTIKDEPARTEMENTET.

BETÄNKANDE MED

FÖRSLAG TILL FÖRÄNDRAD KYRKLIG INDELNING OCH ORGANISATION INOM DE TILL KRISTIANSTADS OCH MALMÖHUS LÄN HÖRANDE DELARNA AV LUNDS STIFT AVGIVET AV DEN AV KUNGL. MAJ:T DEN 16 MAJ 1919

FÖRORDNADE KOMMITTÉN

STOCKHOLM 1922 IVAR H.EGGSTRÖMS BOKTRYCKERI A. B 211701

INNEHÅLLSFÖRTECKNING^ Underdånig skrivelse Avdelning I. Historik

och redogörelse för de nuvarande

förhållandena.

Kortfattad översikt över utvecklingen av den kyrkliga indelningen och organisationen i Sverige. Reformsträvanden Tiden från reformationen till mitten av 1800-talet sid. 19. — 1862 års förordning sid. 19. — 1897 års riksdagsbeslut sid. 20. — Prästlöneregleringskommittén sid 20. — Särskilda utskotten vid 1908 och 1909 års riksdagar sid. 21. — 1909 års sakkunniga sid. 22. — Den av de s. k. särskilda sakkunniga författade promemorian sid. 22. — Propositionen till 1910 års riksdag sid. 23. — 1910 års riksdagsskrivelse sid. 23. — 1910 års löneregleringslag sid. 23. Nuvarande kyrklig indelning och organisation inom de till Kristianstads och Malmöhus län hörande delarna av Lunds stift Skånes folkmängd och areal sid. 25. — Pastorat och församlingar: antal, folkmängd, areal m. m. sid. 25. — Prästerliga befattningshavare sid. 30. — Sammanbyggnad av kyrkor sid. 32. — Pastorat, som ej utgöra en geografisk enhet sid. 32. — Prebenden, patronatsrätt m. m. sid. 33. — Pastoratens ekonomiska bärkraft sid. 33. Hittills vidtagna ändringar i den kyrkliga indelningen och organisationen i Skåne. Framlagda omregleringsförslag Hittills vidtagna indelningsändringar sid. 36. — Prästlöneregleringskommitténs förslag sid. 40. — Reservationer av herrar Ekström och Sörensson sid. 41. — Scholanders förslag sid. 42. — Prästlöneregleringssakkunnigas preliminära förslag sid. 45. — Prästlöneregleringssakkunnigas slutliga förslag sid. 46. — Vederbörandes yttranden över de sakkunnigas förslag sid. 48. — De hittills utfärdade nya löneregleringsresolutionerna sid. 48. Avdelning II. Kommitténs

förslag.

Allmän motivering för kommitténs förslag Omregleringens syftemål sid. 53. — Tillräckligt verksamhetsområde för varje befattningshavare sid. 53. — Tillräcklig lön åt varje befattningshavare sid. 58. — Minsk-

4 Sid. ning av antalet prästerliga befattningar nödvändig sid. 59. — Inskränkning av gudstjänsternas antal oundviklig sid. 5!). — Utvägar att reducera inskränkningens omfattning: a sammanbyggnad av kyrkor sid. 6 1 ; b predikan av samma befattningshavare i 3 kyrkor varje predikodag sid. 62. — Förvandling av kyrkoberdetjänster till komministraturer sid. 62. — Olika metoder för bildandet av nya större pastorat sid. 63. — Kommitténs ståndpunkt sid. 64. Komminister eller ständig adjunkt sid. ^6. — Verkan av definitiv lönereglering sid. 67. — Redan utnämnd befattningshavares ställning vid omre<derin»en sid. 68. — Återbesättandet av vakanssatta tjänster sid. 73. — Antalet gudstjänster i varje kyrka sid. 74. — Kyrkobokföring och konfirmationsundervisning sid. 74. — Kontraktsindelningen sid. 74. — Den ecklesiastika indelningens förhållande till den judiciella och administrativa indelningen sid. 75. — Enklaver sid. 75. — Användningen av överflödiga prästgårdar sid. 76. Stiftsadjunkter sid. 76. — Anslag ur kyrkofonden till predikobiträden sid. 77.

Specialförslag

79¶Inledande anmärkningar

1. Oxie kontrakt

81 I.

II.

Pastorat, som förbliva oförändrade Malmö S:t Petri pt, Malmö Karoli pt, Malmö S:t Pauli pt, Malmö S:t J o h a n n e s pt, Limhamns pt och Västra Skrävlinge pt Fosie pt och Tygelsjö pt

81 85

Pastorat, som bliva föremål för ändrad indelning eller organisation . . . . Bunkeflo pt och Glostorps fsg av Västra Kärrstorps pt Husie pt, Södra Sallerups pt och Bjärshögs fs^r av Bjärshögs pt . . . . Arrie pt och Gässie fsg av Gässie pt Mellan-Grevie fsg av Mellan-Grevie pt och Västra Ingelstads pt . . . .

86 86 88 90 92

2. Skytts kontrakt

95 I.

Pastorat, som förbliva oförändrade Skanörs pt

95 95

II.

Pastorat, som bliva föremål för ändrad indelning eller organisation . . . . Eskilstorps fsg av Gässie pt, Södra Akarps fsg av Mellan-Grevie pt och Vällinge fsg av Vällinge pt Fuglie fsg av Vällinge pt, Hammarlövs pt, Håslövs pt och Eängs pt . Västra Tommarps pt, Trälleborgs pt, Gylle pt och Dalköpinge pt . . . Bösarps pt och Södra Aby fsg av Hemmesdynge pt Stora Slågarps pt och Västra Alstads pt

3. Torna kontrakt I.

Pastorat, som förbliva oförändrade Hardeberga pt och Stävie pt S:t Peters klosters pt

96 98 101 104 106

108 108 108 109

5¶Sid. II.

Pastorat, som bliva föremål för ändrad indelning eller organisation . . . . Silvåkra pt, Hallestads pt och Gödelövs fsg av Lyngby pt Igelösa pt, Västra Hoby pt och Stångby pt Fjelie pt och Borgeby fsg av Borgeby pt Lunds pt och Stora Råby fsg av Bjällerups pt

4. Bara kontrakt

>

111 111 114 117 119

123 I.

Pastorat, som förbliva oförändrade Lomma pt

123 123

II.

Pastorat, som bliva föremål för ändrad indelning eller organisation . . . . Lyngby och Genarps fsgar av Lyngby pt Kyrkheddinge pt och Bjällerups fsg av Bjällerups pt H y b y pt, Bara pt och Brågarps pt Görslövs pt, Knästorps pt och Stora Uppåkra pt Burlövs pt Skabersjö pt och Oxie fsg av Bjärshögs pt Svedala pt och Västra Kärrstorps fsg av Västra Kärrstorps pt . . . .

124 124 125 127 130 132 134 135

5. Yemmenhögs kontrakt

138 I.

Pastorat, som förbliva oförändrade Anderslövs pt och Gustavs pt

138 138

II.

Pastorat, som bliva föremål för ändrad indelning eller organisation . . . . Källstorps pt, Aspö pt, Östra Torps pt och H e m m e s d y n g e fsg av Hemmesdynge pt Gärdslövs pt, Tullstorps pt och Östra Vemmenhögs pt Skurups pt och Slimminge fsg av Everlövs pt

6. Ljunits och Heirestads kontrakt

139 142 144

147 I.

Pastorat, som förbliva oförändrade Villie pt, Balkåkra pt, Ystads pt och Stora Herrestads pt

147 147

II.

Pastorat, som bliva föremål för ändrad indelning eller organisation . . . . Sjörups pt, Västra Nöbbelövs pt och Solberga pt Bjäresjö pt, Sövestads pt och Baldringe fsg av Högestads pt

149 149 152

7. Frosta kontrakt

155 I.

Pastorat, som förbliva oförändrade Östra Sallerups pt, Högseröds pt, Norra Rörums pt, Gud mun torps pt, Harlösa pt och Gårdstånga pt

155 II.

Pastorat, som bliva föremål för ändrad indelning eller organisation . . . . Hörby pt, Fulltofta pt och Södra Rörums fsg av Södra Rörums pt . . Höörs pt och Bosjöklosters pt Borrlunda pt och Östra Strö pt

158 158 161 163

8. Färs kontrakt

6¶Sid. I.

Pastorat, som förbliva oförändrade Sövde pt, Lövestads pt, Frenninge pt och Västerstads pt

166 1*56

II.

Pastorat, som bliva föremål för ändrad indelning el'er organisation . . . . Vanstads pt och Röddinge pt Ilstorps pt och Öveds pt Östra Kärrstorps pt och Brandstads pt Våmbs pt och Everlövs fsg av Everlövs pt

^108 168 170 172 17'5

9. Onsjö kontrakt

176 I.

Pastorat, som förbliva oförändrade Konga pt och Billinge pt

176 17(5

II.

Pastorat, som bliva föremål för ändrad indelning eller organisation . . . . Stehags pt, Bosarps pt och Trollenäs pt Torrlösa pt, Kells-Nöbbelövs pt och Norrvidinge fsg av Norrvidinge pt Reslövs pt och Virke fsg av Stora Harrie pt

178 178 180 188

10. Harjagers kontrakt

185 I.

Pastorat, som förbliva oförändrade Västra Karleby pt och Västra Sallernps pt

185 185

II.

Pastorat, som bliva föremål för ändrad indelning eller organisation . . . . Barsebäcks pt och Löddeköpinge fsg av Borgeby pt Högs pt Örtofta pt samt Stora Harrie fsg av Stora Harrie pt Södervidinge pt samt Dagstorps fsg av Norrvidinge pt

186 180 188 189 190

11. Rönnebergs kontrakt

193 I.

Pastorat, som förbliva oförändrade Asmundtorps pt, Herslövs pt, Billeberga pt, Svalövs pt och S:t Ibbs pt (ön Ven)

193 II.

Pastorat, som bliva föremål för ändrad indelning eller organisation . . . . Landskrona pt och Örja fsg av Vadensjö pt Kvistofta pt och Glumslövs pt

195 195 197

12. Luggude kontrakt I.

II.

199¶Pastorat, som förbliva oförändrade Väsby pt, Höganäs pt, Brunnby pt, Farhults pt, Kropps pt, Kågeröds pt och Halmstads pt Norra Vrams pt

199¶Pastorat, som bliva föremål för ändrad indelning eller organisation . . . . Allerums pt och Välinge pt Hälsingborgs pt Raus pt och Bårslövs pt Ekeby pt och Hesslunda pt Ottarps pt och Vadensjö fsg av Vadensjö pt

203 203 205 207 209 211

199 201

7 Sid.

13. Albo och Järrestads kontrakt I.

II.

Pastorat, som förbliva oförändrade Ravlunda pt, Andrarums pt, Södra Mellby pt, Östra Vemmerlövs pt, Simrishamns pt, Gladsax pt, Simris pt och Borrby pt Pastorat, som bliva föremål för ändrad indelning eller organisation . . . . Vallby pt Stiby pt och Smedstorps feg av Kvärrestads pt

14. Ingelstads kontrakt I. II.

Pastorat, som förbliva oförändrade Löderups pt, Ingelstorps pt, Stora Köpinge pt och Tranås pt Pastorat, som bliva föremål för ändrad indelning eller organisation . . . . Östra Hoby pt, Vallby pt och Hammenhögs pt Glemminge pt, Ullstorps pt och Tryde pt Övraby pt och Högestads fsg av Högestads pt Kvärrestads fsg av Kvärrestads pt och Östra Herrestads pt

15. Södra Åsbo kontrakt I. Pastorat, som förbliva oförändrade Björnekulla pt, Kvidinge pt och Höja pt II. Pastorat, som bliva föremål för ändrad indelning eller organisation . . . . Ausås pt och Strövelstorps pt

16. Norra Åsbo kontrakt I. Pastorat, som förbliva oförändrade Östra Ljungby pt och Oder]junga pt II. Pastorat, som bliva föremål för ändrad indelning eller organisation . . . . < rråmanstorps pt Riseberga pt Örkelljunga pt och Fagerhults fsg av Hishults pt Össjö pt, Munka-Ljungby pt och Barkåkra pt

17. Bjäre kontrakt I. Pastorat, som förbliva oförändrade Förslövs pt och Hjärnarps pt II. Pastorat, som bliva föremål för ändrad indelning eller organisation . . . . Västra Karnps pt och Hovs pt. . . . Barkåkra pt

18. Västra Göinge kontrakt I. II.

Pastorat, som förbliva oförändrade Önnestads pt, Brönnestads pt och Visseltofta pt Pastorat, som bliva föremål för ändrad indelning eller organisation . . . .

214 214 214 216 216 216

219 219 219 221 221 223 225 227

230 230 230 231 231

234 234 234 235 235 236 237 239

244 244 244 245 245 247

248 248 248 249

8 Vinslövs pt, Vankiva pt, Stoby pt och Sörby pt Norra Mellby pt och Häglinge fsg av Södra Rörums pt Finja pt och Röke pt Norra Akarps pt

19. Östra Göinge kontrakt I.

II.

261¶Pastorat, som förbliva oförändrade Hästveda pt, Östra Broby pt, Glimåkra pt, Örkene pt, Loshults pt, Hjärsås pt, Kviinge pt och Färlövs pt Pastorat, som bliva föremål för ändrad indelning eller organisation . . . . Osby pt

20. Villands kontrakt I.

II.

II.

261 261 263 263

264¶Pastorat, som förbliva oförändrade Ivetofta pt, Trolle-Ljungby pt, Oppmanna pt, Fjälkestads pt och Näsums pt Pastorat, som bliva föremål för ändrad indelning eller organisation . . . . Kristianstads fsg av Kristianstads pt och Nosaby pt Ahns pt, Gustav Adolfs pt och Fjälkinge pt Österslövs pt och Ivö pt

21. Gärds kontrakt I.

Sid. 249 254 256 259

264 264 266 266 269 271

274¶Pastorat, som förbliva oförändrade Träne pt, Västra Vrams pt, Everöds pt, Huaröds pt, Hörröds pt, Vittskövle pt, Köpinge pt, Norra Asums pt och Linderöds pt Pastorat, som bliva föremål för ändrad indelning eller organisation . . . . Skepparslövs pt och Vä fsg av Kristianstads pt

274 274 278 278

Sammanfattning av kommitténs specialförslag

280¶Ändringar i kontraktsindelningen

286¶Särskilda yttranden

289¶Av herrar Linder och Jönsson Av herr Caroli Av herr Nilsson

289 289 292

Avdelning III. Bilagor. Bil. A. Tabell, utvisande storleken av och den ekonomiska bärkraften hos pastorat och församlingar inom de till Kristianstads och Malmöhus län hörande delarna av Lunds stift 294

9 Sid..

Bil. B.

Bil. C.

Bil. D.

Bil. E.

Bil. F.

Tabell, utvisande nuvarande kyrklig indelning och organisation inom de till Kristianstads och Malmöhus län hörande delarna av Lunds stift samt de hittills framställda förslagen till ändringar härutinnan ävensom kommitténs eget omregleringsförslag 334 Tabell, utvisande antalet tjänsteresor med anledning av sockenbud i vissa pastorat inom de till Kristianstads och Malmöhus län hörande delarna av Lunds stift 375 Tabell, utvisande folkmängdens förändringar m. m. under år 1918 inom de till Kristianstads och Malmöhus län hörande delarna av Lunds stift 378 Tabell, utvisande antalet folk- och småskolor samt antalet barn i dessa skolor år 1918 inom de till Kristianstads och Malmöhus län hörande delarna av Lunds stift 386 Tabell, utvisande antalet pastorat och prästerliga befattningshavare inom de till Kristianstads och Malmöhus län hörande delarna av Lunds stift dels enligt den nuvarande indelningen och organisationen, dels enligt de hittills framlagda omregleringsförslagen, dels ock enligt kommitténs eget omregleringsförslag 392

Förkortningar. fsg = pt = kh. = = km. st. adj. = vak. = defin. = = prov.

församling. pastorat. kyrkoherde. komminister. ständig adjunkt. långvakans. definitiv (lönereglering). provisorisk ( » )

TILL

KONUNGEN.

Genom nådigt beslut den 16 maj 1919 uppdrog Eders Kungl. Maj:t åt en kommitté att efter å ort och ställe verkställd undersökning — i den mån sådan erfordrades — inkomma med utredning

12 om och förslag till förändrad kyrklig indelning och organisation i de delar av Lunds stift, som tillhöra Kristianstads och Malmöhus län. Till ordförande i denna kommitté utsågs extra föredraganden i ecklesiastikdepartementet, hovrättsrådet Fredrik William Linder samt till övriga ledamöter i kommittén ledamoten av riksdagens andra kammare, lantbrukaren Johan Jönsson i Revinge, domänintendenten Sven Linders, ledamoten av riksdagens andra kammare, lantbrukaren Per Nilsson i Bonarp, förste kanslisekreteraren i ecklesiastikdepartementet Jonas Hilding Magnus Nordström och kontraktsprosten, kyrkoherden i Grårdstånga pastorat Carl Vollmer. Åt Nordström uppdrogs tillika att tjänstgöra såsom sekreterare hos kommittén. Sedan fråga uppkommit om den ställning, som prebendepastoraten inom ovannämnda delar av Lunds stift borde intaga vid den ifrågasatta omregleringen, fann Eders Kungl. Maj:t genom nådigt beslut den 1 augusti 1919 gott uppdraga åt bemälda kommitté att verkställa utredning angående möjligheten och lämpligheten av prebendeinstitutionens i riket upphörande, till den del densamma ännu kvarstode, samt framlägga det förslag, vartill utredningen kunde giva anledning. I sammanhang härmed förordnades domprosten i Lund, professorn Gröran Magnus Pfannenstill och professorn i Uppsala Nils Johan Göransson att såsom ledamöter deltaga i kommitténs arbete, i vad det avsåge sistberörda fråga. Sedan kontraktsprosten Vollmer hos kommitténs ordförande anmält, att han på grund av sjukdom tills vidare vore förhindrad deltaga i kommitténs arbete, utsågs genom nådigt beslut den 30 januari 1920 till ytterligare ledamot i kommittén kontraktsprosten, kyrkoherden i Norra Vrams pastorat Claes Alfred Caroli. Genom nådigt beslut den 9 juli 1920 uppdrogs åt domänintendenten Linders att under den tid, kommitténs ordförande innehade statsrådsämbete, vid förhinder för denne såsom ordförande leda kommitténs arbete. Linders tjänstgjorde såsom ordförande från mitten av augusti till slutet av oktober 1920. Den 19 maj 1921 avled kontraktsprosten Vollmer. Domänintendenten, numera statsrådet Linders har sedan mitten av oktober månad 1921 varit förhindrad deltaga i kommitténs arbete.

13 Kommitténs första sammanträde hölls i Lund den 12 juni 1919. Härvid uppgjordes den allmänna planen för bedrivandet av kommitténs arbete. Sedan erforderligt statistiskt material insamlats och undergått preliminär bearbetning samt åtskilliga andra förberedelser hunnit vidtagas ävensom ordföranden företagit ett par mindre resor inom ifrågavarande delar av stiftet, sammanträdde kommittén ånyo i Lund i mitten av oktober 1919. Till en början behandlades härvid frågan om prebendeinstitutionens upphörande. Efter det kommittén den 13 november 1919 avgivit underdånigt betänkande med förslag till upphävande av sagda institution, påbörjades diskussionen av omregleringsproblemet och uppgjordes å sammanträden under senare delen av november månad ett första förslag till ändrad pastoratsindelning i Skåne. A sammanträden i Stockholm under februari, mars, april och förra delen av maj 1920 genomgingos sedermera handlingarna i samtliga de ärenden angående nya löneregleringar för prästerskapet i de skånska pastoraten, vilka vid nämnda tidpunkt funnos tillgängliga i ecklesiastikdepartementet och kammarkollegium. Det i Lund uppgjorda preliminära omregleringsförslaget blev därefter föremål för granskning och omarbetning. P å ett flertal punkter uppgjordes alternativa förslag till ny indelning. För att bliva i tillfälle att på ort och ställe inhämta kännedom om åtskilliga för bedömandet av de uppgjorda omregleringsförslagens lämplighet betydelsefulla omständigheter företog kommittén under senare hälften av augusti samt under september 1920 ett flertal resor på den skånska landsbygden. Under dessa resor sökte kommittén, i den utsträckning tiden det medgav, erhålla tillfälle att samråda med vederbörande kyrkoherdar samt med kyrkorådsledamöter eller andra med förhållandena och tänkesätten i orten väl förtrogna församlingsmedlemmar. Den erfarenhet, som kommittén under sina resor förvärvat, gjorde det nödigt att på åtskilliga punkter revidera det av kommittén tidigare uppgjorda omregleringsförslaget. Omarbetningen ägde rum å sammanträden i Stockholm under senare hälften av november 1920 samt i mitten av januari 1921. Granskningen av det uppgjorda förslaget till kommitténs betänkande samt justeringen av betänkandet har därefter verkställts å

14 sammanträden dels i Lund under augusti och september 1921, dels i Stockholm under december 1921 samt mars och april 1922. Allt eftersom förslag till de olika delarna av kommitténs betänkande blivit utarbetade, hava ordföranden och sekreteraren i egenskap av subkommitterade underkastat dessa förslag en förberedande granskning och kontroll. : I nedan omförmälda, till kommittén remitterade ärenden hava särskilda underdåniga utlåtanden avgivits: 1) den 3 november 1919 över en av kanslersämbetet för rikets universitet gjord underdånig framställning om avlåtande av proposition till 1920 års riksdag angående beviljande av medel till lönefyllnad åt de professorer inom teologiska fakulteten vid Lunds universitet, vilka vore innehavare av prebendepastorat; 2) den 30 oktober 1920 över en av kanslersämbetet för rikets universitet gjord underdånig framställning om avlåtande av proposition till 1921 års riksdag angående beviljande av anslag till ytterligare lönefvllnad åt nyssberörda prebendarier, samt 3) denna, dag över en av Silvåkra och Revinge församlingar gjord underdånig framställning om beviljande av uppskov med byggande av ny prästgård.åt kyrkoherden i Silvåkra pastorat. För att tagas i övervägande vid fullgörandet av det kommittén meddelade uppdraget har genom nådig remiss den 26 november 1919 till kommittén överlämnats en av Bonderups till Hällestads pastorat hörande församling gjord underdånig framställning, att denna församling måtte få tillsammans med Grödelövs församling åv Lyngby pastorat bilda särskilt pastorat. Sedan kommitténs arbete numera slutförts, får kommittén härmed till Eders Kungl. Maj/t överlämna betänkande med förslag till ändrad kyrklig indelning och organisation inom de till Kristianstads och Malmöhus län hörande delarna av Lunds stift. Vid betänkandet finnas fogade särskilda yttranden dels av undertecknade Linder och Jönsson, dels av undertecknad Caroli, dels ock av undertecknad Nilsson. Tillika överlämnas 4 kartor, å vilka samtliga med begränsningslinjer av olika färg utmärkts den kyrkliga indelningen inom här ifrågavarande delar av Lunds stift dels sådan densamma för närva-

rande är, dels sådan den skulle komma att gestalta sig enligt kommitténs omregleringsförslag. För de av kommittén till nybildning föreslagna pastorat, som icke sammanfalla med de pastorat, för vilka prästlöneregleringssakkunniga framlagt förslag till nya löneregleringar, hava förslag till dylika löneregleringar uppgjorts av undertecknad Nordström. Dessa förslag, vilka icke granskats inom kommittén, överlämnas härjämte. Stockholm den 24 april 1922. Underdånigst WILLIAM LINDER. CLAES CAROLI.

JOHAN JÖNSSON.

PER NILSSON.

H. NORDSTRÖM.

I

AVDELNING I.

HISTORIK OCH REDOGÖRELSE FÖR DE NUVARANDE FÖRHÅLLANDENA.

Kortfattad översikt över utvecklingen av den kyrkliga indelningen och organisationen i Sverige. Reformsträvanden. Den kyrkliga indelningen och organisationen i Sverige kan sägas hava Tiden från i stort sett bibehållit sig tämligen oförändrad från reformationen och intill reformationen till mitten av 1800-talet. 1 ) 2 ) En del mindre förändringar hava dock under tidernas mitten av lopp ägt rum. Sålunda har med avseende å den kyrkliga indelningen förekommit, 1800-talet. att enstaka byar, hemman eller lägenheter överflyttats från en församling till en annan, att några allt för stora församlingar delats i två eller flera gäll, att särskilda församlingar, som förenat sig om gemensam kyrka, i åtskilliga fall småningom hopsmält till en församling, att en annexförsamling någon gång överförts från ett pastorat till ett annat, och att två eller flera små pastorat stundom sammanlagts till ett. Beträffande den kyrkliga organisationen har det inträffat, att i en del pastorat kyrkoherden erhållit en eller flera ständiga medhjälpare (komministrar, kapellaner). De vidtagna åtgärderna hava emellertid vanligen föranletts av missförhållanden å någon särskild ort och syftat till att avhjälpa blott dessa. Någon hela landet omfattande plan att efter vissa allmänna grunder reglera den kyrkliga indelningen och organisationen synes under berörda tid icke hava uppgjorts. Vid mitten av 1800-talet började dock — vanligen i samband med förslag, avseende ordnandet av prästerskapets löneförhållanden •— krav framställas på en allmän omreglering av den kyrkliga indelningen och organisationen. Förslag i denna riktning framfördes vid flera riksdagar, utan att likväl förslagen att börja med ledde till vidtagandet av några direkta åtgärder. En viss framgång vuuno emellertid de framförda yrkandena på omreglering 1362 års fördärigenom, att i nådiga förordningen den 11 juli 1862 angående allmänt ord- ordning, nande av prästerskapets inkomster i § 3 mom. 6 intogs ett stadgande, att den för varje län tillsatta nämnd, som enligt förordningen hade att uppgöra förslagtill lönereglering för de olika pastoraten, ägde att göra framställning ej mindre om delning av pastorat eller inrättande av ny komministratur än även angående ') Detta omdöme gäller även de forna danska och norska provinserna. ) Se närmare härom i inledningen till prästlöneregleringskommitténs den 20 december 1900 dagtecknade betänkande och försias beträffande den kvrkliga indelningen och organisationen. 2

20 indragning av redan befintlig komministerstjänst och, i förening därmed, om sammanbyggnad av kyrkor. Detta stadgande har haft ett icke obetydligt inflytande på den kyrkliga indelningen och organisationen i riket, i det att Kungl. Maj:t vid fastställandet av lönereglering för särskilda pastorat förordnat såväl om indragning av 80 komministersbefattningar (utom av 54 dylika tjänster, vilkas upphörande stått i samband med pastoratsdelningar) som om inrättande av 73 nya komministersbeställningar samt delning av 73 pastorat. Jämväl förekom i samband med löneregleringarna i några fall beslut om sammanslagning av pastorat, ehuru 1862 års förordning ej synes därtill hava direkt givit anledning. 1 ) 1897 års riksdagses

Spörsmålet om en grundlig omreglering av den kyrkliga indelningen och organisationen upptogs åter vid 1897 års riksdag, vilken hos Kungl. Maj:t hemställde, att Kungl. Maj:t täcktes vid utredandet av de grunder, som ansåges böra bliva bestämmande vid reglerandet av prästerskapets avlöning, sedan tiden för då gällande lönekonventioner utlupit, taga särskild hänsyn därtill, huruvida icke vissa komministraturer borde och kunde indragas och andra förvandlas till pastorsbeställningar, samt huruvida en sammanslagning av smärre pastorat måtte kunna äga rum. I anledning av denna riksdagens skrivelse uppdrogs åt en kommitté, den så kallade prästlöneregleringskommittén, att framlägga förslag till reglering av prästerskapets löneförhållanden m. m.; och anbefalldes kommittén att särskilt undersöka de i riksdagsskrivelsen berörda frågorna.

PrästlöneI sitt den 20 december 1900 avgivna betänkande och förslag beträffande reglerings- den kyrkliga indelningen och organisationen framhöll prästlöneregleringskommittén ommitten. åtskilliga synpunkter, vilka kommit att bliva i hög grad bestämmande för en senare tids behandling av ifrågavarande spörsmål, och vilka synpunkter i huvudsak innebära följande. Den kyrkliga ämbetsverksamheten borde vara så ordnad, att varje ämbete kunde giva sin innehavare tillräcklig sysselsättning och tillräcklig lön. Församlingsvården borde ock vara så anordnad, att gudstjänstens förrättande i överensstämmelse med ortens sed samt religionsundervisning, skoluppsikt, enskild själavård, kyrklig bokföring och kommunala ämbetsplikter kunde av prästerskapet nöjaktigt fullgöras. Härvid utginge prästlöneregleringskommittén från, att överallt, där sedvänjan krävde upprätthållande av söndaglig gudstjänst i varje församlingskyrka, där borde också den kyrkliga organisationen tillgodose detta behov, åtminstone intill dess församlingarna kunde enas om sammanbyggande av kyrkorna. Den dåvarande kyrkliga indelningen och organisationen innchure emellertid en ojämn och olämplig fördelning av kyrkans andliga krafter. En indragning av de prästerliga tjänster, som under behörigt iakttagande av de ovan angivna kraven kunde anses överflödiga, vore därför påkallad i främsta rummet av kyrkans eget intresse,« vilket krävde, att åt så många som möjligt av de till hennes tjänst uppfostrade andliga krafterna måtte beredas ett tillräckligt verksamhetsfält. Härtill komme J ) I sammanhang med fastställandet av löneregleringar för de skånska pastoraten indrogs 1 komministerstjänst i samband med pastoratsdelning och 1 dylik tjänst utan s a m b a n d med sådan delning, varjämte 11 nya komministersbefattningar inrättades. Delning av pastorat ägde rum i 7 fall.

21 vidare, att den dåvarande anordningen medförde en misshushållning med de för kyrkan i dess helhet tillgängliga avlöning smedlen. Det måste nämligen anses oegentligt att till upprätthållande av tjänster, vilka för församlingsvård och gudstjänst vore mer eller mindre obehövliga, fortfarande använda sådana gemensamma avlöningstillgångar, som vore avsedda att fylla verkliga behov. — Prästlöneregleringskommittén fann sig med hänsyn härtill föranlåten att tillstyrka såväl indragning av ett ganska stort antal komministraturer som ock sammanslagning av icke så få smärre pastorat med åtföljande indragning av ett antal kyrkoherdetjänster. Rörande storleken av det verksamhetsområde, som kunde anses erforderligt för att bereda en prästman tillräcklig sysselsättning, yttrade prästlönereglermgskommittén, att det visserligen vore synnerligen svårt att angiva några bestämda mått a den folkmängd och den areal, som borde beräknas för varje prästerlig tjänst, enär härutinnan så mycket berodde på skiftande ortsförhållanden, men att man dock torde kunna säga, att, där arealen icke vore större än en kvadratmil, den prästerlige tjänstemannen i regel knappt hade tillräcklig sysselsättning med mindre folkmängd än 2,000 personer. Ehuru frågorna om den kyrkliga indelningen och organisationen, såsom an- Särskilda utkommande på Kungl. Maj:ts beslutanderätt, i de vid riksdagarna 1908 och 1909 skotten vid framlagda förslagen till ordnande av prästerskapets avlöningsförhållanden endast 1908 och 1909 medelbart berördes, fingo dock de särskilda utskott, dit dessa förslag för förbere- a r s nkf5,'agar. dande behandling hänvisades, tillfälle att i vissa hänseenden uttala sig i ämnet. Sålunda ansåg sig särskilda utskottet vid 1908 års riksdag böra framhålla vikten av att, i sammanhang med uppgörande av de blivande löneregleringarna, allvarlig uppmärksamhet ägnades åt de organisatoriska spörsmålen, i syfte att en rättvisare och jämnare fördelning av k}Trkans såväl andliga krafter som materiella tillgångar måtte åstadkommas, samt att tjänster, vilka icke kunde antagas vara till gagn för det kyrkliga livet, indroges. Särskilda utskottet vid 1909 års riksdag yttrade: »Med prästlöneregleringskommittén instämmer utskottet till fullo däri, att betydande förändringar krävas i det sätt, varpå det prästerliga arbetet i vårt land är fördelat, samt att den nuvarande anordningen härutinnan innebär en misshushållning med de för kyrkan i dess helhet tillgängliga avlöningsmedlen. Även finner utskottet de av kommittén uppställda grundsatserna för reglering av den kyrkliga indelningen och organisationen vara i det hela beaktansvärda. I vilken mån kommittén lyckats att i sina special förslag med konsekvens och utan alltför stort hänsynstagande till bestående ordning omsätta dessa grundsatser, har dock utskottet ej haft tillfälle att göra till föremål för någon ingående undersökning. Men det vill synas, som om icke ens ett genomförande av dessa kommitténs förslag skulle hava till följd indragning av alla sådana befattningar, som kunna anses 'för gudstjänst och församlingsvård mer eller mindre överflödiga'. Emellertid finner utskottet det vara av högsta vikt, att, i sammanhang med uppgörande av de blivande löneregleringarna, allvarlig uppmärksamhet ägnas åt de organisatoriska spörsmålen i syfte att en rättvisare och jämnare fördelning av kyrkans såväl andliga krafter som materiella tillgångar må åstadkommas, samt att tjänster,

22 vilka icke kunna antagas vara oundgängligen nödiga för församlingsvården, indragas.» 1909 års De sakkunniga, som genom statsrådets och chefens för ecklesiastikdepartesakkunniga. mentet skrivelse den 27 juli 1909 tillkallats för att inom departementet biträda vid fortsatt beredning av frågan om ordnande av prästerskapets avlöningsförhållanden, yttrade i sitt den 14 december 1909 avgivna betänkande och förslag angående reglering av prästerskapets avlöning och därmed sammanhängande frågor J — efter att hava redogjort för förutberörda uttalanden av prästlöneregleringskommittén och de särskilda utskotten vid 1908 och 1909 års riksdagar — att det kunde tagas för givet, att en effektiv och grundlig omreglering av den kyrkliga indelningen och organisationen skulle komma att äga rum i samband med fastställandet av de nya löneregleringarna för prästerskapet, samt att det vore under denna förutsättning, som de sakkunniga uppgjort sina förslag till ordnande av de prästerliga avlönings- och beskattningsförhållandena. Den av de Av de fyra så kallade särskilda sakkunniga, vilka inom eeklesiastikdepartes. k. särskilda mentet biträdde vid granskningen av förutnämnda betänkande av den 14 decemTöSattadf b e r 1 9 0 9 ' f ö r e n a d e s i 8' tre > h e r m r G - Kronlund, Carl Persson i Stallerhult och promemo Daniel Persson i Tallberg, om följande uttalande i här förevarande fråga: rian. »För genomförande av den i 3 § ifrågasatta avlöning åt prästerskapet synes det vara alldeles oundgängligt att en grundlig och omfattande reglering av den kyrkliga organisationen äger rum i samband med de förestående löneregleringarna. Säkert torde vara att betänkligheter på många håll komma att resas mot en dylik omreglering av den kyrkliga administrationen såväl ur lokalintressenas synpunkt, som även från de kyrkliga myndigheterna. Synnerligen angeläget torde därför vara, att Kungl. Maj:t vid denna omreglering tager behörig hänsyn såväl till de betydande förändringar i den kyrkliga indelningen, en rättvisare fördelning av arbetsbördan inom rikets olika pastorat med hänsyn till olikhet i areal och folkmängd kräver, som även till de stora ekonomiska krav, genomförandet av löneregleringen för prästerskapet ställer på Sveriges folk i skattehänseende. Den av prästlöneregleringskommittén ifrågasatta indragning och sammanslagning av prästerliga tjänster torde ej fullt motsvara vad man i detta avseende kan anse önskvärt med en fullt genomförd effektiv omreglering av de prästerliga tjänsterna. Sålunda har nämnda kommitté, såsom den själv framhåller, till sammanslagning föreslagit huvudsakligast sådana pastorat, som haft ett invånareantal av 1,000 personer eller därunder, detta synbarligen med hänsyn till det motstånd från församlingarnas sida, som kan väntas beträffande pastoraters sammanslagning. Samtidigt framhåller emellertid kommittén, att där pastoratets areal ej är större än en kvadratmil, den prästerlige tjänstemannen kan sligas knappt hava tillräcklig sysselsättning med mindre folkmängd än omkring 2,000 personer. Då det ej gärna kan antagas, att prästlöneregleringskommittén med sina uttalanden om normen för ett medelstort pastorat velat lägga en för tung arbetsbörda på tjänsteinnehavaren, synes man utan tvekan kunna taga en dylik norm såsom utgångspunkt för omregleringen av de prästerliga tjänsterna. Därför vore det enligt

28 vår åsikt önskvärt, om i lagförslaget kunde inrymmas några allmänna grunder för omregleringen av den kyrkliga administrationen, angivande den ungefärliga folkmängd och areal, som borde beräknas för varje prästerlig tjänst. Dessa allmänna grunder borde likväl icke utgöra hinder för bibehållande — med en lägre lön för tjänsteinnehavaren av exempelvis 3,000 kronor för kyrkoherde — av sådana pastorat, som på grund av sitt läge eller andra säregna förhållanden ej utan synnerlig olägenhet kunde sammanslås med annat eller andra pastorat, eller av pastorat, vars invånare under de i 9 § angivna förhållanden påfordrade dess bibehållande.» Enligt det utdrag av statsrådsprotokollet, som finnes fogat vid nådiga pro- Propositiopositionen n:r 85 till 1910 års riksdag* medförslag till lag om reglering av präster- nen till 1910 skåpets avlöning m. m., yttrade sig föredragande departementschefen angående a r s n s c a g nu berörda spörsmål på följande sätt: »Riktigheten av dessa uttalanden» (ovanberörda yttranden av prästlöneregleringskommitten och de särskilda utskotten vid 1908 och 1909 års riksdagar) »synes mig obestridlig. Väl lärer en viss och icke ringa hänsyn böra tagas till bestående, kanske månghundraåriga förhållanden och församlingarnas lättförstådda önskningar att bibehållas vid det, som av ålder varit, men detta hänsynstagande får givetvis icke drivas för långt. Den kyrkliga organisationens förmåga att med användning av befintliga tillgångar verka i avsedd riktning är naturligtvis ett kyrkligt intresse av så dominerande beskaffenhet, att detsamma icke genom obehörig eftergivenhet i enskilda stycken får äventyras. Jag anser därför, att med fasthållande av denna synpunkt en effektiv och grundlig omreglering av den kyrkliga indelningen och organisationen bör äga rum i samband med fastställandet av de nya löneregleringarna för prästerskapet, och det är under en sådan förutsättning de nu utarbetade förslagen till ordnande av de prästerliga avlöningsoch beskattningsförhållandena blivit uppgjorda.» Uti den skrivelse (n:r 147), vari 1910 års riksdag hos Kungl. Maj:t anmälde riksdagens beslut i anledning av förutnämnda proposition n:r 85, gjorde riksdagen följande uttalande: »Nödvändigheten av en genomgripande omreglering av den kyrkliga indelningen och organisationen i samband med ordnandet av prästerskapets avlöningsförhållanden enligt de nya grunderna har från alla håll så kraftigt betonats, ej minst från departementschefens sida, att riksdagen icke funnit något att tillägga till de i det föregående återgivna uttalandena i ämnet, vilkas innebörd riksdagen till fullo gillar och velat ytterligare understryka.»1)

1910 års ^r?v^'

I lagen om reglering av prästerskapets avlöning den 9 december 1910 upp- 1910 års löne togos bestämmelser om vidtagande av ändringar i den kyrkliga indelningen och r e g e r m g s a g organisationen uti 23 §, vilken erhöll följande lydelse: »Erfordras å ena sidan för åstadkommande av tillfredsställande församlingsvård delning av pastorat eller inrättande av ny prästerlig tjänst och å andra sidan ') Kursiverat av kommittén.

24 för beredande av full sysselsättning för tjänstinnehavare sammanslagning av pastorat eller indragning annorledcs av befintlig tjänst, meddelar Konungen, efter vederbörande myndigheters hörande och sedan yttranden från pastoratet samt dess prästerskap och, i händelse någon prästerlig befattning i pastoratet är ledig, från kontraktsprosten infordrats, beslut därom i sammanhang med fastställandet av lönereglering för pastoratet.»

2i

Nuvarande kyrklig indelning och organisation inom de till Kristianstads och Malmöhus län hörande delarna av Lunds stift. De till Kristianstads och Malmöhus län hörande delarna av Lunds stift — Skånes folkdet gamla landskapet Skåne — hade vid 1919 års utgång en folkmängd av inän S°- o c n 720,347 personer på en areal i land av 10,953 kv.km. 1 )') Under de sista 50 åren (sedan år 1870) har folknumerären ökats med ungefär 183,000 personer, därav sedan år 1910 med omkring 36,000.3) Såsom närmare framgår av här efteråt intagna tabell II, faller ifrågavarande ökning så gott som uteslutande på de 19 pastorat, vilka för närvarande utgöras av eller i sig innesluta städer eller delar av stadskommuner. Vad landspastoraten beträffar, har under sista 50-årspcrioden folknumerären i de pastorat, som hava en uteslutande jordbruksidkande befolkning, i regel stått stilla eller undergått minskning — stundom rätt betydande. 4 ) Folkmängdsökningen i landspastoraten hänför sig därför nästan enbart till de pastorat, där köpingar, municipal- eller stationssamhällen eller större industriella anläggningar äro belägna. Här ifrågavarande del av Lunds stift (Skåne) är indelad i 21 kontrakt. £,a8tor*? o c h Kontraktens namn samt deras folkmängd och areal ävensom antalet församlingar, a n t a j f o j k . ' pastorat och prästerliga befattningshavare inom varje kontrakt r ') framgår närmare mängd, areal m m av här efteråt intagna tabell I. - Hela antalet församlingar i Skåne utgör 397. En av dessa, Fagerhults församling, utgör annex i Hishults pastorat, där moderförsamlingen tillhör Göteborgs stift. Övriga 396 församlingar bilda 220 pastorat. Av dessa pastorat äro, J ) H ä r i äro icke inbegripna folkmängden i och arealen för den till Kristianstads län hörande delen av Hishnlts församling, ej häller folkmängden i Malmö garnisonsförsamling. 2 ) Folkmängdsuppoifterna i kommitténs betänkande äro, där ej annat angives, hämtade ur Sveriges officiella statistik: Folkmängden inom administrativa områden den 31 december 1919. Arealuppgifterna hava i regel hämtats från Sveriges officiella statistik: Folkräkningen den 31 december 1910. Beträffande vissa församlingar, där överflyttning av större områden ägt rum, h a r kommittén korrigerat arealsiffrorna med tillhjälp av uppgifter, inhämtade på annat håll. Att kommittén icke begagnat sig av de nyare arealuppgifter, som finnas intagna i Årsbok för Sveriges kommuner, beror på, att sagda publikation, i de fall, då församling och kommun ej sammanfalla, endast redovisar arealen för de olika kommunerna. I regel äro divergenserna mellan 1910 års siffror och Årsbokens uppgifter praktiskt taget utan betydelse. 3 ) Se sammandraget till översiktstabellen bil. A. 4 ) Denna minskning uppgår i vissa fall ända till 30 a 40 procent. Så utgör den t. ex. i Sjörups pastorat 42 procent samt i Solberga pastorat och i Andrarums pastorat 32 procent. ") De i kommitténs betänkande lämnade uppgifterna angående antalet församlingar, pastorat och prästerliga befattningshavare hänföra sig, där ej annat särskilt uppgivits, till tidpunkten den 1 maj 1922.

26 TABELL

I.

Kontrakten inom de delar av Lunds stift, som tillhöra Kristianstads och Malmöhus län.

Kontraktets

nam n

Folkmängd Areal i land Antal för81

Antal samlingar pastorat

/is 1919 kv.km.

1.

Oxie

125,993

208,20

2.

Skytts

24,354

242,0!»

3.

Torna

42,9(55

408,30

4.

Bara

28,200

394,70

5.

Vemmenhögs

19,193

309,49

6.

Ljunits och Herrestads

25,532

285,70

7.

Frosta

28,5(54

800,79

8.

Färs

25,359

655,20

9.

Onsjö

13,531

322,58

19.

Östra Göinge

30,130

20.

Villands

38,488

722,48

21.

Gärds

22,883

(542,00

23 24 27 23 20 19 24 20 12 16 15 28 19 22 8 15 10 22 14 18 18

720,347

10,952,90

-. .

10.

Harjagers

19,914

223,72

11.

Rönnebergs

32,412

195,50

12.

Luggude

94,805

727,09

13.

Albo och Järrestads .

23,3(55

461,80

14.

Ingelstads

25,030

430,89

15.

Södra Åsbo

15,000

227,97

IG.

Norra Åsbo

32,701

i 174,5 3

17.

Bjäre

15,428

301,81

18.

Västra Göinge

3G,500

1,280,117 1,136,91

IG 12 13 13 11 ;» 13 11

K) 16 10 12 72)

Antal be fattningshavare l ) */« 1922

14 19 14 11 11 14 11 7 «» 12 28 11 13 6 8 (5 12

11 9 12 K)

10 16

2202)

2(59

') H ä r angives antalet ordinarie befattningshavare ävensom innehavare av sådana extra ordinarie tjänster, som finnas upptagna i gällande löneregleringsresolution för vederbörande pastorat, eller vilka inrättats genom något särskilt Kungl. Maj:ts beslut (ständiga adjunkter, kyrkoadjunkter och 1 klockarpräst). *) Härtill kommer Fagerhults församling, som är annex i Hishults pastorat, där moderförsamlingen tillhör Göteborgs stift.

27 TABELL

IL

Folkmängden i de skånska stadspastoraten åren 1870, 1910 och 1919. Folkmäng dsökning

F o 1k m ä n g d Pastorat och församlingar 31

/i« 1870

Malmö S:t Petri »

Karoli

25,593

S:t Pauli »

S:t Johannes

.... 1,272

4 Si)

Västra Skrävlinge ) Trälleborg och Maglarp . .

4,37i;

»»/« 1910

/is 1919

1910—1919 3,014

14,020

17,040

16,369

18,884

24,136

28,241

27,f)41

30,572

9,126

11,000

9,737

1,883

4,783

5,639

5,150

10,544

11,541

7,1»;.")

997 179

09,144

2,515 4,105 3,031

1,094

1,023

1,202

10S

11,691

22,040

22,404

10,773.

424 SS 2

1,065

207 Ystad

6,191

11,285

11,319

5,128

34¶Västra Sällerup (med Kslöv) och Remmarlöv

3,126

7,193

7,782

4,656

589¶Landskrona

7,s-M

16,041

19,542

11,721

3,501

9,403

34,934

37,122

27,719

2,188 1,313

Skanör och Falsterbo

. . .

Lunds stads- och lnndsförS:t Peters kloster'') Norra Nöbbelöv

och

R a u s ) och Välluv

3,305

8,24!»

9,502

0,257

8¶Simrishamn och Järrestad

2,039

2,(371

2,948

277¶Munka Ljungby och Angelliolm

3,814

0,139

7,313

3,499

1,174

Stoby, Norra Sandby Hässleholm

och 3,71.")

G,230

7,505

3,790

1,275

Kristianstad och Vä

....

9,833

13,208

14,050

4,223

94,(144

236,603

265,073

170,429

28,470

x

) Denna församling- är i kommunalt med flera hänseenden införlivad med Malmö stad 2) » > » » » » » » » » Lunds * 3) » j» -:, » » » » » » Hälsingborgs »

23 TABELL

III.

Pastoraten i Skåne, fördelade i grupper med hänsyn till folkmängden. l ) A

n

t

a 1

Invånarantal 81 /is 191!)

Summa landspastorat stadspastorat

500 501-600 6 0 1 - - 800 8 0 1 - - 1,000 1,001- - 1,200 1,201- - 1,500 1,501- - 2,000 2,001- - 2,500 2,501 -- 3,000 3,001- - 3,500 3,501- - 4,000 4,001- - 5,000 5,001- - 0,000 6,001- - 8,000 8,001 -10,000 10,001- -12,000 12,001- -15,000 15,001- -20,000 20,001- -30,000 30,001- -40,000

28) l8) 5*) 135) 18 27 42 25 23 15 13*) 98) G10) l12) l14)

— — — — — 201 1 )

220)

2 1 5 13 18 29 42 25 24 15 13 9 7 4 2 3 1 3 2 2

2201)

— — — — •

—

2»)

— V)

— — u

l ) 313) 1") 3 1C ) l17) 3,b) 91'-))

x ) Fagerhults församling (annex till Hishults församling av Göteborgs stift) är ej medtagen i denna tabell. 2 ) Görslöv och llstorp. 3 ) Solberga. 4 ) Gässie, Västra Tommarp, Bjällerup, Borrlunda och Kells-Nöbbelöv. 5 ) Mellan-Grevie, Södra Sallerup, Håslöv, Bösarp, Hammarlöv, Gylle, Igelösa, Västra Hoby, Håra, Bjärshög, Högestad, Röddinge och Vadensjö. °) Skanör och S:t Peters kloster (S:t Peters klosters församling av detta pastorat är inkorporerad i Lunds stad). 7 ) Simrishamn. 8 ) Lomma, Skurup, Höör, Frenninge, Västerstad, Allerum, Väsby, Kvidinge, Förslöv, Finja, Glimåkra, Hjärsås och Norra Asum. '•') Svedala, Välinge, Ekeby, Tryde, Vinslöv, Norra Akarp, Örkene, Osby och Alms. 10 ) Burlöv, Hörby, Björnekulla, Gråmanstorp, Riseberga och Örkelljunga. n ) Västra Skrävlinge (Västra Skrävlinge församling är inkorporerad i Malmö stad). ir ) Höganäs. 13 ) Västra Sallerup (med Eslövs stad), Munka-Ljungby (med Ängelholms stad) och Stoby (med Hässleholms stad). 14 ) Norra Vram. 1:> ) Raus (Raus församling av detta pastorat är inkorporerad i Hälsingborgs stad). 16 ) Limhamn (Limhamns församling är inkorporerad i Malmö stad), Trälleborg och Ystad. 1T ) Kristianstad. ls ) Malmö S:t Petri, Malmö Karoli och Landskrona. lö ) Malmö S:t Pauli och Lund. 20 ) Malmö S.t Johannes och Hälsingborg.

29 TABELL

IV.

Pastoraten i Skåne, fördelade i grupper med hänsyn till arealen.') A

n

t

a

1 Areal i land kv.km.

Summa landspastorat stadspastorat

— 10

32)

63)

1 1 — 20

32 G4)

2 1 — 30

25)

3 1 — 40

1"

4 1 — 50

27)

5 1 — GO

l8)

IG

Gl— 70

71— 80

8 1 — 90

91—100

— — — —

101—120

9 V)

121—150

151—200

6 4 10 ^

— —

G

201 1 )

2201)

201—231

10 8 7

•>

*) Fagerhults församling (annex till Hishults församling av Göteborgs stift) är ej medtagen i denna tabell. -) Glumslöv, S:t I b b och Höganäs. 3 ) Malmö S:t Petri, Malmö Karoli, Malmö S*.t Pauli, Malmö S:t Johannes, Västra Skrävlinge (denna församling är inkorporerad i Malmö stad) och Ystad. — För de 4 förstnämnda pastoraten, de gamla Malmö-pastoraten, redovisas i den officiella statistiken gemensam areal, 17,82 kv.km. Kommittén har dock ansett sig kunna föra samtliga dessa pastorat till denna storleksgrupp. 4 ) Limhamn (denna församling är inkorporerad i Malmö stad), Trälleborg, Skanör, S:t Peters kloster (S:t Peters klosters församling av detta pastorat är inkorporerad i Lunds stad), Landskrona och Simrishamn. 5 ) Lund och Hälsingborg. c ) Råns (Raus församling av detta pastorat är inkorporerad i Hälsingborgs stad). 7 ) Västra Sallerup (med Eslövs stad) och Kristianstad. 8 ) Munka-Lj u n gby (med Ängelholms stad). °) Stoby (med Hässleholms stad). „ 10 ) Riseberga, Örkelljunga, Norra Akarp och Örkene.

30 såsom förut antytts, 19 stycken sådana, som utgöras av eller i sig innesluta städer eller delar av stadskommuner, och vilka därför i det följande benämnas stadspastorat. Förut intagna tabell II utvisar närmare, vilka dessa stadspastorat äro, namnet på de församlingar, som ingå i dem, samt pastoratens folkmängd och dennas tillväxt sedan år 1870. De 220 pastoraten fördela sig med hänsyn till folkmängd och areal i olika grupper på sätt framgår av här förut intagna tabeller III och IV. Med hänsyn till antalet församlingar inom varje pastorat fördela sig de skånska pastoraten i följande grupper: 40 lanrfs-pasior&t 1 församling 157 2 församlingar 4 ') 3 9 stads-pastorat 1 församling 9 ") 2 församlingar ;j 1 » ) 3 Vad landspastoraten beträffar, framgår av de nyss meddelade uppgifterna, att dessa pastorat i det stora flertalet fall (ungefar 78 procent) bestå av 2 församlingar, ehuru även enförsamlingspastoraten äro jämförelsevis talrika (cirka 20 procent). De av 3 församlingar bestående pastoraten äro endast några få (omkring 2 procent). Även bland stadspastoraten är sistberörda pastoratstyp ytterst sällsynt och förekommer endast i ett enda fall. Däremot äro här pastoraten med 1 församling och de med 2 församlingar lika talrika. De av 1 församling bestående landspastoraten skötas i 36 fall av 1 präst och endast i 4 fall 1 ) av 2 präster. I landspastoraten med 2 församlingar är kyrkoherden i 146 fall ensam prästman.") I 10 dylika pastorat 6 ) finnas 2 och i 1 pastorat 7 ) 3 präster anställda. Av landspastoraten med 3 församlingar skötes 1 8) av 2 präster. I de 3 övriga fallen 9 ) är kyrkoherden ensam prästman. *) Hällestad, Lyngby, Balkäkra alla 3 kyrkorna sammanbyggda} och Stora Herrestad ;2 av kyrkorna samman 1 >yggda). 2 ) Trälleborg, Skanör, S:t Peters kloster, Lund (gemensam kyrka", Västra Sallerup, Raus, Simrishamn, Munka-Ljungbv och Kristianstad. 3 ) Stohy. 4 ) I Örkene och Burlöv kyrkoherde och komminister: i Höganäs och Alius kyrkoherde och ständig adjunkt. Komministers- och adjunktsbefattningarna hava inrättats genom de nya löneregleringsresolutionerna för sagda pastorat. 5 ) I åtminstone 2 av dessa pastorat — Gråmanstorp och Kiseberga — hirer dock kyrkoherden på grund av den stora arbetsbördan konstant åtnjuta biträde av adjunkt. G ) Kyrkoherde och komminister i Everlöv, Hörby, Allerum, Stiby och Västra K a r u p ; kyrkoherde och s. k. klockarpräst i Ivö; kyrkoherde och ständig adjunkt i Välinge, Ekeby, Tryde och Björnekulla. 7 ) Norra Vram med kyrkoherde, komminister och ständig adjunkt. 8 ) Hällestad med kyrkoherde och komminister. '•') Lyngby, Balkåkra och Stora Herrestad.

31 I stadspastoraten med 1 församling varierar antalet präster mellan l 1 ) och 4 '), i 1 fall 63), samt i pastoraten med 2 församlingar mellan l 4 ) och 5:'). I pastoratet med 3 församlingar äro 2 prästmän anställda 0 ). Hela antalet prästerliga befattningshavare i Skåne utgör, såsom synes av tabell I, 269, därav 220 kyrkoherdar, 27 komministrar 7 ), 12 kyrkoadjunkter 8 ), 1 klockarpräst 9 ) och 9 ständiga adjunkter. 10 ) Såsom närmare framgår av tabell III, finnes i Skåne ett avsevärt antal pastorat, vilka hava så ringa folkmängd, att de — särskilt i de fall, då även arealen är obetydlig — näppeligen kunna anses bereda en prästman full sysselsättning. Av de 201 landspastoraten hava ej mindre än 108 en folkmängd understigande 2,000 personer, därav 21 pastorat under 1,000 personer, 45 pastorat mellan 1,000 och 1,500 personer samt 42 pastorat mellan 1,500 och 2,000 personer. Även bland stadspastoraten finnas 2, där invånarantalet icke uppgår till 2,000. A andra sidan finnas icke få landspastorat med endast 1 prästman, där folkmängden avsevärt överstiger 3,000 personer, och där arbetsbördan, åtminstone i flertalet fall, måste anses vara alltför tung för 1 befattningshavare. Såsom exempel på dylika synnerligen svårskötta pastorat med endast 1 fast anställd prästman kunna nämnas följande. 1

Folkmängd 31 /i2 1919

Areal i land kv.km.

Örkelijunga—Rva

ö,489

207,90

ltiseberga—Fävingtofta

5,3G0

203,18

Gråmanstorp—Vedby

5,321

110,60

Svedala

4,841

44,56

Norra Akarp—Yittsjö

4,645

203,91

Oshv

4,609

168,60

Pas tor a t

En sammanställning av de här förut meddelade uppgifterna angående antalet församlingar och befattningshavare i de skånska pastoraten har gjorts i efterföljande tabell V. *) Västra Skrävlinge. 2 ) Malmö S:t Pauli och Malmö S:t Johannes (kyrkoherde, komminister och 2 kyrkoadjunkpastoratet). ter i vartdera s ) Hälsingborg (kyrkoherde, 2 komministrar och 3 kyrkoadjunkter). 4 ) Skanör, S:t Peters kloster och Simrishamn. Lund kyrkoherde, 3 komministrar och 1 kyrkoadjunkt). '' Stoby (kyrkoherde och komminister). 7 ) Malmö S:t Petri, Malmö Karoli, Malmö S:t Pauli, Malmö S:t Johannes, Limhamn, Trälie1 .org 2 st.), Hällestad (i Bonderup), Everlöv (i Slimminge), Lund (3 st.), Burlöv, Ystad, Hörby, Västr a Sallerup, Landskrona, Allerum (i Flenninge\ Hälsingborg (2 st.), Kaus, Norra Vram (i Bjuv) , Stiby (i S:t Olof), Västra K a r u p (i Torekov), Stoby (i Hässleholm), Örkene, Kristianstad (i Vä). *) Malmö S:t Petri, Malmö Karoli, Malmö S:t Pauli (2 st.), Malmö S:t Johannes (2 st.), Lund , Landskrona, Hälsingborg (3 st.), Kristianstad. '•') Ivö (i Kiaby). 10 ) Ystad, Höganäs, Yälinge, Ekeby, Norra o Vram (i Billesholm), Tryde, Björnekulla (i Västra Broby), Munka Ljungby \ Ängelholm) och Alius.

TABELL

V.

Pastoraten i Skåne, fördelade i grupper med hänsyn till antalet församlingar och befattningshavare i varje pastorat. Antal pt

d ä r a v

m e d

befattn.hav. befaUn.hav. befattn.havJbefattn.hav.'befattn.hav.

Stadspastorat:

bestående av 1 församling....

>

» 2 församlingar

»

»3

»

1 Summa

befattn.hav. i

4 2

—

—

—

1 1

1¶Landspastorat: bestående av 1 församling.... »

» 2 församlingar

»

»3

» Summa

1¶SammanS. k. sammanbyggnad av kyrkor har under mitten av 1800-talet ägt rum i byggnad av 4 pastorat, nämligen Stora Uppåkra (gemensam kyrka för Stora Uppakra och kyrkor. Flackarps församlingar sedan 1864), Balkåkra (gemensam, kyrka — kallad Marsvinsholms kyrka — för Balkåkra, Snårestads och Skårby församlingar sedan 1867), Stora Herrestad (gemensam kyrka för Stora Herrestads och Borrie församlingar sedan 1874) samt Borrlunda (gemensam kyrka för Borrlunda och Skeglinge församlingar sedan 1868). Dessutom har av ålder Lunds landsförsamling begagnat Lunds stadsförsamlings kyrka. I fråga om Bolshögs församling föreligger det egendomliga förhållandet, att kyrkan är belägen utom församlingens gränser inom Östra Tommarps församling. Pastorat, som } fråga om pastoratens geografiska figurer kan förtjäna anmärkas, att i icke ej utgöra en så få fall — åtminstone 15 stycken — två till samma pastorat hörande församgeografisk lingar icke gränsa intill varandra, 1 ) Oftast är avståndet mellan de närmast intill varandra belägna församlingsdelarna endast en eller annan kilometer, men stundom uppgår det till inemot Va mil.8) I andra fall sammanhänga visserligen församlingarna geografiskt med varandra medelst en smal landremsa, men all förbindelse dem emellan äger rum genom annan församling. 3 ) *) Detta är förhållandet med följande pastorat: Gässie—Eskilstorp, Västra Kärrstorp—Glostorp, Vällinge—Fuglie, Knästorp—Tottarp, Bjärshög—Oxie, Tullstorp—Svenstorp, Bosarp—Västra Strö, Södervidinge—Annelöv, Ekeby—Frillestad, Stiby—S:t Olof, Östra Herrestad—Östra Ingelstad, MunkaLjungby—Ängelholm, Hov—Båstad, Vankiva—Ignaberga och Kristianstad—Vä. 2 ) Hov-Båstad. 8 ) Det mest typiska exemplet på dylika oformliga pastoratsfigurer torde vara Everlöv— Slimminge, där närmaste vägen mellan de båda kyrkorna går förbi Blentarps kyrka och är icke mindre än omkring 14 km. lång.

33 Beträffande sättet för tillsättningen av de skånska kyrkoherdarna är att Prebenden, erinra, hurusom hittills 6 pastorat varit anslagna såsom prebenden åt vissa teolo- patronatsrätt m m gie professorer vid Lunds universitet 1 ), samt att ett 40-tal pastorat varit patronella ' " 2 eller alternativt patronella. ) Dessutom äro de 4 Malmöförsamlingarna S:t Petri, Karoli, S:t Pauli och S:t Johannes särskilt privilegierade. 8 ) Sedan riksdagen och kyrkomötet under år 1920 medgivit, att de teologie professorsprebendena finge, i den ordning Kungl. Maj:t prövade skäligt bestämma, successivt indragas, har 1921 års riksdag — i enlighet med Kungl. Maj:ts i propositionen n:r 135 angående indragning av vissa professorsprebenden m. m. därom gjorda framställning — förordnat (se riksdagens skrivelse den 27 april 1921, n:r 147), att Västra Kärrstorps pastorat och Stångby pastorat skulle befrias från sin prebendenatur från och med den 1 maj 1921. Av de 4 återstående prebendepastoraten — Stora Uppåkra, Husie, Hällestad och Lund — lärer Lund komma att bibehållas såsom prebende åt professorn i praktisk teologi, under det att de 3 övriga torde komma att indragas. 4 ) Även patronatsrätten är numera avskaffad. Genom lagen den 3 juni 1921 (nr 282) om upphävande av patronatsrätt har nämligen förordnats, att rätten att såsom patronus kalla innehavare av ordinarie prästerlig tjänst i församling skall upphöra den 1 januari 1922.5) Av helt naturliga skäl äro de skånska pastoraten — även landspastoraten — Pastoratens i ekonomiskt hänseende i allmänhet ganska bärkraftiga. Sammanlagda beloppet ekonomiska bärkraft församlingsavgifter efter 6 öre för varje helt eller påbörjat tiotal kronor av hela 0 inkomstbeloppet inom varje pastorat ') skulle för hela provinsen enligt 1918 års taxering uppgå till 2,885,407 kronor, därav i landspastoraten 994,463 kronor och i stadspastoraten 1,890,944 kronor. 1

) Husie, Västra Kärrstorp, Hällestad, Stångby, Lund och Stora Uppåkra. ) Se närmare härom i den av dåvarande k a m m a r r å d e t Gabriel Thulin efter nådigt uppdrag utgivna »Utredning rörande patronatsrättigheterna i Skåne, Halland och Bohuslän)» med tillhörande urkundssamling, Stockholm 1901. 3 ) Se närmare härom i Thulin: »Utredning angående vissa prästerliga tjänster, vilka ej tillsättas i den ordning prästvalslagen i allmänhet föreskriver. A. Ordinarie prästerliga tjänster i privilegierade territoriella församlingar», Stockholm 1916. 4 ) Se närmare härom dels i kommitténs den 13 november 1919 avgivna betänkande med förslag till upphävande av prebendeinstitutionen (tryckt såsom bilaga till propositionen n:r 335 till 1920 års riksdag angående indragning av de teologie professorsprebendena), dels i ovanberörda proposition n:r 135 till 1921 års riksdag, dels i statsverkspropositionen till 1922 års riksdag, 8:de huvudtiteln, punkterna 69 och 76, dels ock i riksdagens skrivelse den 6 april 1922 (nr <v3, punkterna 4 och 5). 5 ) Rörande tillsättning av kyrkoherdebefattning i förutvarande patronellt pastorat hava särskilda bestämmelser meddelats i 2 § lagen den 3 juni 1921. °) Enligt 19 och 21 §§ lagen om reglering av prästerskapets avlöning den 9 december 1910 äger pastorat, där till bestridande av prästerskapets avlöning såsom församlingsavgifter utdebiterats sammanlagt större belopp än som motsvarar 6 öre för varje helt eller påbörjat tiotal kronor av pastoratets hela inkomstbelopp, beräknat på visst i 19 § 1 mom. närmare angivet sätt, bekomma ersättning från kyrkofonden för det överskjutande beloppet. En utdebitering av 6 öre per tiokrona av hela inkomstbeloppet i pastoratet skulle således egentligen utgöra maximigränsen för pastoratets bidragsskyldighet till prästerskapets avlöning. Enär vid rekvisition av ersättningsmedel från kyrkofonden hänsyn ej får tagas till möjligen uppkommande restantier, nödgas emellertid pastoratet ej sällan vidkännas en utdebitering, som något överstiger 6 öre per tiokrona 5 2

34 Förhållandet mellan sammanlagda inkomsten av jordbruksfastighet, av annan fastighet samt av kapital och arbete inom samtliga lands- och stadspastorat år 1918 framgår närmare av efterföljande tabell VI. T A B E L L VI. Inkomsterna av jordbruksfastighet, av annan fastighet samt av kapital och arbete inom de skånska pastoraten år 1918 m. m. Taxeringsvärde å bevillningspliktig jordbruksfastighet

annan fastighet

kr.

kr.

Beräknad inkomst Beskattav ningsbar inkomst av annan kapital och jordbruksfastighet fastighet arbete kr. kr. kr.

FörsamSammanlingsavlagda gifter ä 6 inkomstöre per beloppet 10-krona kr.

Landspastoraten 799,034,200 223,605,500 106,622,467 47,942,052 11,180,275 165,744,794 Stadspastoraten

53,178,200 597,993,100 282,067,216

kr. 994,463

3,190,692 29,899,655 315,157,563 1,890,944

Samtliga pastorat 852,212,400 821,598,600 388,689,683 51,132,744 41,079,930 480,902,357 2,885,407

Med hänsyn till storleken av de församlingsavgifter, som efter en utdebitering av 6 öre per tiokrona av hela inkomstbeloppet skulle hava utgått inom de olika lands- och stadspastoraten, fördela sig dessa i olika grupper på sätt här efteråt intagna tabell VII giver vid handen. I medeltal för varje landspastorat skulle församlingsavgifterna hava uppgått till 4,938 kronor. 1 ) Bortser man från de 8 bärkraftigaste landspastoraten: Höganäs, Norra Vram, Burlöv, Björnekulla, Väsby, Svedala, Gråmanstorp och Hög, vilka samtliga äro säte för gruvdrift eller industri i stor skala, utgör medeltalet av församlingsavgifterna i de återstående 193 landspastoraten 4,051 kronor. Uti översiktstabellen bil. A. hava för varje församling och pastorat sammanförts uppgifter beträffande dels de prästerliga befattningshavarna den 1 maj 1922, dels arealen i land, dels folkmängden i slutet av åren 1870, 1910 och 1919, dels slutligen taxeringsvärden och inkomstbelopp enligt 1918 års taxering 2 ) samt församlingsavgifter ä 6 öre per tiokrona av hela inkomstbeloppet enligt nyssberörda taxering. J ) 2

Härvid har Fagerhults församling frånräknats. ) Kommittén har icke ansett lämpligt att utgå från 1919 års taxering, enär de då fastställda inkomstbeloppen, vilka hänföra sig till 1918 års inkomster, efter allt att döma utgöra maximisurnmor, som knappast kunna beräknas komma att ånyo uppnås under de närmaste åren.

35 T A B E L L VII. Pastoraten i Skåne, fördelade i grupper med hänsyn till sammanlagda beloppet församlingsavgifter å 6 öre per 10-krona av hela inkomstbeloppet inom varje pastorat. 1 ) Församlingsavgifter a 6 öre per 10-krona kr. — 500 501— 1,000 1,001— 1,500 1,501— 2,000 2,001— 2,500 2 501— 3 000 3,001— 4,000 4,001— 5,000 5,001- 6,000 6,001— 7,000 7,001— 8,000 8,001— 9,000 9,001— 10,000 10,001— 15,000 15,001— 20,000 20,001- 30,000 30,001— 40,000 40,001— 50,000 50,001— 70,000 70,001-100,000 100,001-200,000 200,001-300,000 300,001-400,000

An

landspastorat stadspastorat st. st. I2) l8) 94) 25 28 25 40 12 15 8 13 3 4 97) 3S10) 2 ) gli) 1")

201 ) 1

tal Summa st.

l9) 311) l' 8 ) l 16 ) 31'1) l 17 ) 518)

1 1 9 25 28 25 41 12 16 8 13 3 4 9 4 5 3 2 3 1 5

2',J)

lr') l6)

220¶Fagerhults församling (annex till Hishults församling av Göteborgs stift) är ej medtagen i denna tabell. -) Ustorp. 3 ) Sörl.y. 4 ) Mellan-Grevie, Görslöv, Solberga, Högestad, Norra Rörum, Röddinge, Andrarum, Huaröd och Linderöd. B ) S:t Peters kloster (S;t Peters klosters församling av detta pastorat är inkorporerad i Punds stad). 6 ) Skanör. 7 ) Lomma, Skurup, Hörby, Torrlösa, Välinge, Tryde, Kvidinge, Oderljunga och Ahus. s ) Svedala, Hög och (iråmanstorp. 9 ) Västra Skrävlinge (denna församling är inkorporerad i Malmö stad). 10 ) Väsby och Björnekulla. n ) Paus (Paus församling av detta pastorat är inkorporerad i Hälsingborgs stad;, Simrishamn och Stohy (med Hässleholm). 12 ) Burlöv och Norra Vram. 13 ) Munka-Ljungby (med Ängelholm). 14 ) Höganäs. 1B ) Västra Sallerup (med Eslöv). 1G ) Limhamn (denna församling är inkorporerad i Malmö stad), Trälleborg och Ystad. 17 ) Kristianstad. 15 ) Malmö Karoli, Malmö S:t Pauli, Malmö S:t Johannes, Lund och Landskrona. 19 ) Malmö S:t Petri och Hälsingborg.

Hittills vidtagna ändringar i den kyrkliga indelningen och organisationen i Skåne. Framlagda omregleringsförslag. För att erhålla kännedom om de ändringar i den kyrkliga indelningen oeli organisationen i Skåne, vilka under tidernas lopp ägt rum, samt om de hittills framlagda omregleringsförslagen har kommittén tagit del såväl av den tryckta litteraturen på hithörande områden som av det viktigaste av det arkivmaterial, som synts vara av betydelse för frågans utredande. Såvitt vid dessa undersökningar kunnat utrönas, har något fullständigt och detaljerat förslag till förändrad pastoratsindelning i Skåne icke framlagts, förr än prästlöneregleringskommittén år 1900 publicerade sitt förut omförmälda förslag i ämnet. Att omregleringsfrågan icke tidigare varit aktuell, beror efter all sannolikhet därpå, att de skånska pastoraten med deras i allmänhet bördiga jordmån och välbärgade befolkning kunnat — även om de varit till folkmängd och areal obetydliga — utan större svårighet på ett tillfredsställande sätt avlöna sitt prästerskap. Så länge varje pastorat med avseende på prästerskapets avlöning utgjorde en fullt fristående och självständig enhet, utan rätt att erhålla bidrag från annat håll, men också utan skyldighet att dela med sig av sina tillgångar till andra pastorat, hade därför varken pastoratsborna, de kyrkliga myndigheterna eller statsmakterna någon egentlig anledning att taga initiativ till åstadkommande av ändrad pastoratsindelning i Skåne. Hittills ridtagna idrinear

Om än sålunda någon systematisk och planmässig omreglering icke varit under äldre tid ifrågasatt i Skåne, hava dock en hel rad enstaka, av rent lokala förhållanden föranledda indelningsändringar ägt rum. Det stundom hörda påståendet, att den nuvarande pastoratsindelningen praktiskt taget bestått orubbad ända sedan medeltiden, är därför ej fullt riktigt. Att lämna någon fullständig redogörelse för indelningsändringarna i fråga torde icke vara av behovet påkallat. Några exempel kunna dock förtjäna att anföras. Oxie kontrakt. Södra Sallerups församling, som nu utgör eget pastorat, var från 1564 till 1832 förenad med Malmö S:t Petri församling.

37 Skytts kontrakt. Maglarps församling förenades med Trälleborg 1632. Förut bildade Maglarp jämte Kämpinge församling, vilken nu utgör en del av Rangs församling, särskilt pastorat. Torna kontrakt. Bjällerups församling lades genom kungl. brev 1563 såsom annex till S:t Laurentii kyrka i Lund och blev prebende åt kapellanen därstädes. Råby församling var denna tid förenad med Kyrkheddinge. I början av 1600-talet synes Råby en tid hava varit förenat med Västra Hoby och Hastad. 1636 tillhör Råby Bjällerups pastorat. Bonderup och Esarp utgjorde före 1680 ett särskilt pastorat, under det att Dalby och Hällestad tillhopa bildade ett annat pastorat, där Dalby var huvudsocken ända till 1645. Ar 1680 lades Bonderup till Hällestads pastorat, under det att Esarp förenades med Kyrkheddinge. Slimminge förenades med Everlöv år 1555. Fjelie, som tidigare varit eget pastorat, lades i slutet av 1600-talet såsom annex till biskopsprebendet Lomma, till vilket pastorat Flädie förut hörde såsom annex. Fjelie och Flädie församlingar befriades från sin prebendenatur genom kungl. brev 1869. Bara kontrakt. Kyrkheddinge och Esarp: se ovan under Torna kontrakt. Bjärshög och Oxie, som tidigare utgjort särskilda pastorat, förenades i början av 1600-talet. Vemmenhögs kontrakt. Gustavs församling bildades i slutet av 1700-talet genom sammanslagning av 2 församlingar, Lemmeströ och Norra Börringe. Med Skurup förenades i mitten av 1500-talet Särslövs församling, som tidigare utgjort eget pastorat. Särslövs kyrka raserades snart och församlingarna sammansmälte till en församling. Ljunits och Herrestads kontrakt. Skårby, som före reformationen uppgives hava varit annex till Bjäresjö och därefter utgjort eget pastorat, förenades 1788 med Balkåkra och Snårestads församlingars pastorat. Ystads församling bildades enligt kungl. brev 1884 genom sammanläggning av Ystads S:t Marias och Ystads S:t Petri församlingar. Såsom annex till S:t Marise församling lades 1677 Öja och Hedeskoga församlingar, vilka förut bildat eget pastorat. Till S:t Petri församling var Bjäresjö annex. Genom kungl. brev

38 1868 föreskrevs, att de båda Ystadsförsamlingarna jämte Öja skulle utgöra ett pastorat, Bjäresjö och Hedeskoga ett annat. Färs kontrakt. Oveds nuvarande församling bildades enligt kungl. brev 1800 genom sammanläggning av 2 församlingar, Skartofta och Öved. Onsjö kontrakt. Trollenäs nuvarande församling har bildats genom sammanläggning av 2 församlingar, Gullarp och Näs, vilkas kyrkor blivit sammanbyggda jämlikt kungl. brev 1857. Rönnebergs kontrakt. Asmundtorp och Tofta, vilka tidigare utgjort särskilt pastorat, förenades med Landskrona år 1682. De skildes från Landskrona enligt kungl. brev 1873. Luggude kontrakt. Välluv och Kaus, vilka tidigare utgjort särskilt pastorat, förenades med Hälsingborg år 1G98. De skildes från Hälsingborg enligt kungl. brev 1856.

Albo och Järrestads kontrakt. Med Stiby har sammansmält en annan församling, benämnd Gärsnäs, vars kyrka synes hava upphört att begagnas i mitten av 1600-talet. S:t Olofs församling, vilken tidigare utgjort särskilt pastorat, lades enligt kungl. brev 1814 såsom annex till Stiby. Järrestad, som tidigare tillhört Gladsax pastorat, förenades 1578 med Simrishamn. Samtidigt lades till Gladsax pastorat Tommarps församling.

Ingelstads kontrakt. Tosterup, som tidigare varit annex till Stora Köpinge, förenades under förra delen av 1600-talet med Glemminge till ett pastorat. Övraby nuvarande församling har bildats genom sammansmältning av 2 församlingar, Övraby och Nedraby, vilka förenades med varandra under förra hälften av 1600-talet. Nedraby församling, som vid föreningen med Övraby synes hava varit eget pastorat, tillhörde på 1500-talet Stora Köpinge pastorat.

39 Norra Åsbo kontrakt. Össjö och Tosjö synas hava blivit förenade i_ mitten av 1500-talet, MunkaLjungby och Ängelholm i början av 1600-talet. Össjö och Tosjö församlingars pastorat förenades med Munka-Ljungby och Ängelholms församlingars pastorat genom kungl. brev 1673. Enligt kungl. brev 1734 skildes Össjö och Tosjö från Munka-Ljungby pastorat för att ånyo bilda eget pastorat. Bjäre kontrakt. Tidigare bildade Västra Karup och Hov ett pastorat, Båstad och Torekov ett annat. Genom kungl. brev 1859 förordnades, att Torekov skulle skiljas från Båstad och läggas till Västra Karup, samt att Hov skulle skiljas från Västra Karup och förenas med Båstad. Barkåkra och Rebbelberga synas hava blivit förenade till ett pastorat i mitten av 1500-talet. Östra Göinge kontrakt. Med Färlövs församling har sammansmält en annan församling, benämnd Araslöv, vilken förenades med Färlöv i mitten av 1600-talet. Därförut hade Araslöv, som utgjorde eget pastorat ända till slutet av 1500-talet, en tid varit förenat med Nosaby. Villands kontrakt. Vä, som tidigare utgjort eget pastorat, lades som annex till Kristianstad genom kungl. brev 1673. Med Vä församling har jämlikt kungl. brev 1617 sammanlagts Nöbbelövs församling, vilken förut varit annex till Vä. Ahus nuvarande församling har bildats genom sammanslagning i början av 1600-talet av 2 församlingar, Ahus och Elleköpinge. Rinkaby, som tidigare utgjort eget pastorat, lades 1618 såsom annex till Viby (vilken församling efter 1778 benämnts Gustav Adolf). 1681 förenades Viby och Rinkaby med Ahus pastorat, vilket de tillhörde till 1856. Fjälkestads församling har bildats genom sammanläggning år 1836 av 2 församlingar, Fjälkestad och Råbelöv, den sistnämnda tidigare annex till Fjälkestad. Ivö och Kiaby, som tidigare utgjort särskilda pastorat, förenades under förra hälften av 1600-talet.

Kommittén övergår härefter till att lämna en redogörelse för de förslag till ändringar beträffande den kyrkliga indelningen i Skåne och organisationen av den prästerliga tjänstgöringen därstädes, som framlagts dels av prästlöneregleringskommittén, dels av förutvarande kyrkoherden i Fulltofta pastorat H. E. Scholander, dels och av de s. k. prästlöneregleringssakkunniga.

40¶Detaljerna i samtliga dessa förslag framgå bil. B.

närmare av översiktstabellen

PrästlöneI sitt förut omförmälda, den 20 december 1900 avgivna betänkande och kommTttfns i ö r s l a S ' beträffande den kyrkliga indelningen och organisationen i riket framlade °försla^nS P r ä s t l ö n e r e g l e r i n g 8 k o m m i t t é i i förslag till ändringar i sagda hänseenden jämväl i fråga om de till Skåne hörande delarna av Lunds stift. Sagda förslag1) innebär, att de skånska pastoraten skulle bliva till antalet 210, bestående av tillhopa 398 församlingar. Av dessa pastorat kunna, med utgångspunkt från de nuvarande förhållandena, 21 stycken med inalles 31 församlingar anses såsom stadspastorat. 2 ) De återstående 189 pastoraten med tillhopa 367 församlingar äro att anse såsom landspastorat. Ett närmare studium av förslaget giver vid handen, att av de 210 pastoraten 30 äro nybildade. Genom delning av 4 befintliga pastorat hava tillskapats 8 pastorat, vart och ett bestående av 1 församling. I 4 fall bestå de nya pastoraten ett vart av 2 församlingar. 8 nybildade pastorat äro av treförsamlingstyp, 3 ) 10 av fyraförsamlingstyp. I vart och ett av pastoraten med 3 och 4 kyrkor skulle vara anställda 2 eller flera prästmän. Beträffande åtskilliga av dessa tre- och fyraförsamlingspastorat förklarar kommittén, att 1 präst utan svårighet skulle kunna fullgöra det prästerliga arbetet inom ett vart av pastoraten ifråga, därest de till varje _ pastorat hörande församlingarna ville antingen överenskomma därom, att gudstjänst finge förrättas i allenast 2 kyrkor varje predikodag eller ock förena sig om begagnande av gemensam kyrka. Enligt förslaget skulle i de skånska pastoraten anställas tillhopa 271 prästerliga befattningshavare: 210 kyrkoherdar, 51 komministrar och 10 ständiga adjunkter. Av de 61 biträdande prästmännen skulle 28 hava sin verksamhet i stadspastorat och 33 i landspastorat. 10 kyrkoherdetjänster skulle förvandlas till komministraturer, och i 4 fall skulle en kyrkoherde ersättas av en ständig adjunkt. Med hänsyn till antalet församlingar och befattningshavare inom varje pastorat fördela sig pastoraten i olika grupper på sätt framgår av här efteråt intagna tabell VIII. Någon speciell motivering för de av prästlöneregleringskommittén föreslagna nya församlingskombinationerna kan knappast sägas förekomma. Regelbundet åberopas pastoratens ringa folkmängd och areal, församlingarnas belägenhet i förhållande till varandra samt avståndet mellan kyrkorna. Såsom av den här förut lämnade redogörelsen torde framgå, gå de av prästlöneregleringskommittén föreslagna indelningsändringarna i flertalet fall ut på bildandet av pastorat, vart och ett bestående av 3 "eller 4 församlingar och betjänat av kyrkoherde och 1 eller 2 biträdande prästmän. Genom en dylik omreglering vinnes ingen som hälst inbesparing av prästerliga arbetskrafter och även vinsten i ekonomiskt hänseende blir skäligen obetydlig. 1

) Se översiktstabellen bil. B. Jfr även översiktstabellen bil. F.

) Jfr sid. 30.

) I 1 av dessa pastorat finnas endast 2 kyrkor.

41 TABELL VIII. Pastoraten i Skåne, fördelade i grupper med hänsyn till antalet församlingar och befattningshavare inom varje pastorat, enligt prästlöneregleringskommitténs förslag. därav med

Antal pt

9 1 3 befattn.diav. befattn.-hav. befattn.-bav.

Stadspastorat: bestående av 1 församling

»

» 3

»

»

» 4

»

21 G

Summa

1 4

11¶Landspastorat: 39

>

» 2 forsamlino-nr - •

2>

» 3

»

»

» 4

»

9 Summa

9 157

1¶En av ledamöterna i prästlöneregleringskornmittén, numera kyrkoherden och Reservatioav herrar kontraktsprosten Gunnar Ekström har uttalat en från kommitténs majoritet av- ner Ekström och vikande mening såväl ifråga om åtskilliga av de allmänna principer, vilka ligga Sörensson. till grund för de av kommittén uppgjorda omregleringsförslagen, som i ett stort antal fall beträffande tillämpningen vid de särskilda detalj förslagen av sagda grundsatser. Reservanten har till en början framhållit, att han ansåge, det man i fråga om indragning av prästerliga tjänster borde förfara med större varsamhet, än som bleve fallet, därest kommitténs förslag genomfördes. Vidare har han kraftigt opponerat mot den av kommittén föreslagna anordningen, att kyrkoherden i åtskilliga fall, då arbetet i vederbörande pastorat ansågs påfordra anställlandet av 2 präster, skulle förpliktas hålla ständig adjunkt, samt påyrkat, att var helst en prästerlig tjänst krävdes av ett konstant behov, där borde tjänsten vara ordinarie. Beträffande kommitténs uttalanden till förmån för sammanbyggande av vissa kyrkor har reservanten förklarat sig anse, att, därest icke säregna missförhållanden förefunnes, ingen kyrka borde ödeläggas, samt att följaktligen sammanbyggnad av kyrkor i allmänhet icke bort ens ifrågasättas. Slutligen har reservanten hemställt, att det måtte tagas under omprövning, huruvida icke, i sammanhang med de ifrågasatta indragningarna av komministraturer och sammanslagningarna av pastorat, borde, i syfte att bereda 4 ä 5 söndagars årlig ledighet åt varje i sin tjänstgöring ensam stående ordinarie präst samt någon om6

42 växling åt församlingarna, vidtagas den anordningen, att för komplexer av 10 till 12 pastorat eller församlingar anställdes kontrakts- eller reseadjunkter. En annan av prästlöneregleringskommitténs ledamöter, kyrkoherden # och kontraktsprosten P. Sörensson har förklarat sig anse, att alla av kommittén föreslagna pastoratsbildningar med 4 församlingar och de allra flesta med 3 församlingar, synnerligast vad anginge Skåne, vore olämpliga och obilliga, ja rent av skadliga för församlingslivet och därför ej borde vinna något avseende. Scholanders Med ett den 2 april 1914 dagtecknat brev överlämnade dåvarande kyrkoförslag, herden i Fulltofta pastorat, numera lektorn vid folkskoleseminariet i Strängnäs H. E. Scholander till hovrättsrådet K. J. Ekman i hans egenskap av en av de s. k. prästlöneregleringssakkunniga ett av Scholander författat, i tabellform uppställt »Utkast till förändrad kyrklig indelning och organisation i Lunds stift». I brevet bemyndigades Ekman att göra det bruk av utkastet, som han kunde finna ändamålsenligt. Sedan kommittén erhållit kännedom om tillvaron av sagda utkast, har kommittén på därom hos Ekman framställd begäran fått taga del av brevet och utkastet i fråga. Beträffande de synpunkter, vilka vid omregleringsförslagets upprättande varit för Scholander avgörande, lämnas i brevet följande redogörelse. En ledande grundsats vid förslagets uppgörande hade varit: icke för små pastorat, Det vore orätt mot prästen att giva honom för litet verksamhetsområde. Detta missförhållande avhjälptes icke genom prästlöneregleringskommitténs förslag att indraga vissa kyrkoherdetjänster i smärre pastorat, men i stället inrätta komministraturer. Tvärt om tillkomme en del nya ölägenheter. Såsom exempel kunde anföras de två nuvarande pastoraten i Oxie kontrakt, Västra Ingelstad—Södra Grevie och Mellan-Grevie—Södra Akarp. Båda dessa pastorat vore mycket små, det sistnämnda utan tvivel alltför litet. Den åtgärd kommittén föreslagit undanröjde emellertid knappast de nuvarande missförhållandena, men väl kunde den skapa nya. Mellan-Grevie och Södra Akarp skulle alltfort hava sin egen präst, låt vara endast komminister. Den dittills bestående ordningen med det egendomligt verkande avlöningssättet hade åtminstone fört med sig, att i de minsta och lättsköttaste pastoraten ofta placerats äldre män, vilka där sökt ett efter deras åldrande krafter lämpat verksamhetsfält. Men skulle man organisera efter förslaget, bleve följden nog i allmänhet den, att sådana platser normalt tillfölle unga män i den kraftigaste åldern, vilket vore en misshushållning av vida betänkligare art. En annan olägenhet bleve den, att onödigt dubbelarbete komme till stånd. En samvetsgrann kyrkoherde i ett av 4 församlingar bestående pastorat komme helt visst att ägna sin uppmärksamhet även åt de 2 församlingar, för vilka komminister vore anställd. Såsom laglig ordförande i kyrkostämma och kyrkoråd vore det hans skyldighet att utöva sitt ordförandeskap även i dessa församlingar, handhava räkenskaper, statistik m. m. Men på samma gång skulle ju den andre prästens arbete bliva än mindre än nu. Skulle så predikobyte enligt kyrkolagens föreskrift äga rum, kunde i flera sådana pastorat resorna bliva onödigt utsträckta, och det efter skånska förhållanden allt för knappt tillmätta skjutsbidraget skulle visa sig än mera otillräckligt. — Vad betydde det

43 n u för den ordinarie prästen i Mellan-Grevie, i Gässie, i Slågarp, i Vadensjö m. fl. församlingar, om han vore komminister eller kyrkoherde. Det betydde, att lian som komminister finge möta delvis samma utgifter med en 1,500 kronor lägre inkomst än han skulle få som kyrkoherde. Församlingarna ställde i båda fallen samma anspråk på sin präst. Prästgården vore i båda fallen lika stor, kanske 10—14 rum, och krävde mera än den i boställsordningen föreskrivna normala komministersgården på 4—6 rum: flera möbler, mycket mera bränsle, mera rengöring, ökad arbetskraft, det vill med andra ord säga den krävde mera pengar. — Förslagsställaren hade kommit till den bestämda övertygelsen, att prästlöneregleringskommitténs förslag för Lunds stift, vilket fördubblade antalet komministraturer och förvandlade ett flertal kyrkoherdetjänster till komministraturer vore för prästerskapet i hög grad skadligt. — Från landskyrkans synpunkt vore kommittéförslaget i hög grad verkningslöst, enär det i Lunds stift icke minskade antalet överflödiga prästerliga tjänster. — Enligt förslagsställarens mening måste man beträda en helt annan väg och genomföra grundsatsen: »icke för små pastorat» på det sätt, att de smärre till indragning ifråagasatta pastoraten Möves ocli fördelades på angränsande pastorat, Därigenom skulle uppkomma en för Lunds stift alldeles ny typ: pastorat med 3 församlingar, 3 kyrkor men blott en präst. Följden härav skulle nu bliva, att i sådana pastorat söndaglig gudstjänst icke kunde hållas i alla kyrkorna. Och detta vore en konsekvens som visserligen kunde tåla att tänka på, — Åtskilliga av stiftets präster hade för förslagsställaren förklarat som sin åsikt, att ett genomförande av ett dylikt förslag skulle betyda intet mindre än det kyrkliga livets totala förstörelse i sådana församlingar. Men andra prästmän hade till honom uttalat en helt annan mening. Med hänsyn till den obestridligt låga siffran för gudstjänstbesök i procent av folkmängden å den skånska slättbygden ansåge dessa, att den föreslagna åtgärden komme att verka som en prövande maning, ja en välbehövlig väckelse till flitigare gudstjänstbesök. I varje fall kunde små församlingar, vilka i egen kyrka hade gudstjänst 2 söndagar av 3 eller varannan söndag, och som i övrigt hade l/s—V* mil till närmaste grannkyrka, icke med fog sägas vara utan gudstjänst, Enligt Scholanders förslag 1 ) skulle de skånska pastoraten bliva till antalet 197, innefattande tillhopa 398 församlingar 2 ). Av pastoraten utgöra 21 stycken med 24 församlingar stadspastorat och 176 stycken med 374 församlingar landspastorat, En granskning av förslagets detaljer visar, att 93 pastorat äro att betrakta såsom nybildade, därav 20 enförsamlingspastorat, 26 tvåförsamlingspastorat, 45 treförsamlingspastorat och 2 fyraförsamlingspastorat. De nya pastoraten med 3 församlingar skulle samtliga, med undantag av 2, skötas av kyrkoherden ensam 3 ). Även i de båda pastoraten av fyraförsamlingstyp, vartdera med endast 3 kyrkor, skulle kyrkoherden vara ensam prästman. Enligt detta förslag skulle i de skånska pastoraten anställas tillhopa 240 prästerliga befattningshavare: 197 kyrkoherdar, 26 komministrar oeh 17 adjunkter. *) Se översiktstabellen bil. B. Jfr även översiktstabellen bil. F. 2 ) I Scbolanders förslag beröres ej Fagerhults församling. ') I 1 treförsamlingspastorat med allenast kyrkoherde sknlle rinnas endast 2 kyrkor.

44 Av de 43 biträdande prästmännen skulle 31 få sin verksamhet förlagd till stadspastorat, endast 12 till landspastorat. Allenast i 1 fall skulle en kyrkoherde ersättas av en komminister eller adjunkt. Med hänsyn till antalet församlingar och befattningshavare inom varje pastorat fördela sig pastoraten i olika grupper på sätt framgår av här efteråt intagna tabell IX. TABELL IX. Pastoraten i Skåne, fördelade i grupper med hänsyn till antalet församlingar och befattningshavare inom varje pastorat, enligt Scholanders förslag. Antal pt

därav med 4 2 3 1 befattn.-hav. befattn.-liav. befattn.-hav. befattn.-hav.

Stadspastorat: bestående av 1 församling . » » 2 församlingar Summa

18 3 21

3 2

—

3¶Landspastorat: bestående av 1 församling . » » 2 församlingar » » 3 t) T) 4 Summa

29 98 47 2 176

26 92 44 2

3 6 3

—

10 1 11

—

— — — — —

— — — — —

2¶Scholander söker lösa omregleringsproblemet genom att sammanlägga do minsta församlingarna 3 och 3 till nya pastorat med allenast kyrkoherde. I 44 pastorat skulle kyrkoherden ensam få att svara för gudstjänsten i 3 kyrkor. Genom bildaude i stor utsträckning av pastorat av treförsamlingstypen har det lyckats Scholander att vinna en avsevärd besparing av prästerliga arbetskrafter. Under det att prästlöneregleringskommitténs omregleringsförslag förutsatte ett antal av 271 prästerliga befattningshavare, skulle enligt Scholanders förslag endast 240 tjänstinnehavare bliva erforderliga. Såsom framgår av det följande, har kommittén vid uppgörande av sitt förslag till ny pastoratsindelning i mångt och mycket kommit till enahanda resultat som Scholander. På ej så få punkter sammanfaller kommitténs förslagfullständigt med Scholanders 1 ). På andra trakter däremot har kommittén, efter x ) Detta är fallet beträffande 17 nybildade pastorat. I 3 av dessa pastorat har dock Scholander förlagt kyrkoberdens bostad till annan församling än kommittén ansett sig böra göra. Jfr översiktstabellen bil. B.

45 undersökning av de lokala förhållandena, ansett sig böra förorda andra kombinationer än de av Scholander föreslagna. Även i de fall, då kommittén kommit till annan lösning än Scholander, hava dock stundom de av honom föreslagna pastoratsbildningarna varit en god utgångspunkt för kommitténs undersökningar. Förslag till nya löneregleringar enligt 1910 års löneregleringslag hava Prästlöneutarbetats av 3 inom ecklesiastikdepartementet tillkallade sakkunniga, de s. k. ^ ^ " S B prästlöneregleringssakkunniga. Dessa utgjordes till en början av hovrättsrådet preiiminära K. J. Ekman, statskommissarien C. G. Sylvan samt dåvarande kontraktsprosten förslå-. och kyrkoherden i Stora Tuna pastorat, numera biskopen K. L. Lindberg. Sedan Sylvan avlidit och Lindberg efter utnämningen till biskop avsagt sig uppdraget såsom sakkunnig, utsagos till sakkunniga i deras ställe kontraktsprosten, kyrkoherden i Ösmo pastorat J. A. L. Quist och kyrkoherden i Göteborgs Karl Johans församlings pastorat P. Pehrsson. Innan de sakkunniga började utarbeta sina förslag till löneregleringar för prästerskapet i Lunds stift, uppgjorde de en preliminär plan till indelning och organisation av stiftet. Enligt denna plan 1 ) skulle de skånska pastoraten bliva till antalet 212, innefattande tillhopa 398 församlingar. Av pastoraten utgöra 21 stycken med 26 församlingar stadspastorat och 191 stycken med 372 församlingar landspastorat. Ett närmare studium av detta preliminära förslag ger vid handen, att 49 pastorat äro att betrakta såsom nybildade, därav 23 enförsamlingspastorat, 5 tvåförsamlingspastorat, 6 trelorsamlingspastorat och 15 fyraförsamlingspastorat. Av de nya pastoraten på 3 församlingar skulle 4 stycken skötas av kyrkoherden ensam. I de båda återstående treförsamlingspastoraten liksom i samtliga 15 pastorat av fyraförsamlingstyp skulle vara anställda såväl kyrkoherde som komminister. Enligt detta förslag skulle i de skånska pastoraten finnas tillhopa 291 prästerliga befattningshavare: 212 kyrkoherdar, 67 komministrar och 12 adjunkter. Av de 79 biträdande prästmännen skulle 36 få sin verksamhet förlagd till stadspastorat, under det att 43 skulle tjänstgöra i landspastorat. I 17 fall skulle kyrkoherdebefattningar förvandlas till komministraturer. Med hänsyn till antalet församlingar och befattningshavare inom varje pastorat fördela sig pastoraten i olika grupper på sätt framgår av här efteråt intagna tabell X. Vid uppgörandet av detta förslag hava de sakkunniga i huvudsak följt samma linjer som prästlöneregleringskommittén. Karaktäristiska för förslaget äro de inånga fyraförsamlingspastoraten med 2 prästmän, bildade på så sätt, att 2 små, intill varandra gränsande pastorat sammanlagts till 1 pastorat, varvid den ene kyrkoherden samtidigt förvandlats till komminister. Beträffande 4 av de minsta pastoraten hava de sakkunniga utgått från, att kyrkoherden skulle ensam svara för gudstjänsten i 3 kyrkor. Någon besparing av prästerliga arbetskrafter a

) Se översiktstabellen bil. B. Jfr även översiktstabellen bil. F.

46 TABELL X. Pastoraten i Skåne, fördelade i grupper med hänsyn till antalet församlingar och befattningshavare inom varje pastorat, enligt prästlönereglerings. sakkunnigas preliminära förslag. därav med Antal

pt

l befatta.liav.

2 befatta.hav.

3 befatta.hav.

4 befatta.hav.

5 befatta.hav.

Stadspastorat: bestående av 1 församling . . .

IG

—

7 2

» 2 församlingar . .

—

—

Summa

bestående av 1 församling . . .

9 15

— — — —

— — — —

-

»

Landspastorat: »

;>

»

•» 3

»

»

» 4

»

—

— — — —

-

2 församlingar . .

Summa

|

—

innebär ej detta förslag. Antalet befattningshavare skulle tvärt om ökas med ett 20-tal. Mi.stlöneI de förslag till nya löneregleringar för prästerskapet i de till Skåne hörande kkunnftas d c l a . m a a v L u n d . s s i ^ v i l k a uppgjorts av prästlönereglcringssakkunniga och utslutliga88 r e m i t t e r a t s för inhämtande av vederbörandes yttranden, hava de sakkunniga i förslag. stort sett utgått från samma omregleringsplan, som finnes angiven i det preliminära förslaget. På många punkter hava emellertid vidtagits ändringar. Så t. ex. hava de 4 pastorat, där kyrkoherden ensam skulle svara för gudstjänsten i 3 kyrkor,^ försvunnit. I stället har antalet fyraförsamlingspastorat med 2 präster undergått någon ökning. Även i övrigt äro församlingskombinationerna stundom andra än i det preliminära förslaget. De sakkunniga hava icke lämnat någon sammanfattande framställning av den omregleringsplan, som ligger till grund för de avgivna löncregleringsförslagen. Kommittén har därför icke kunnat vinna kännedom om berörda plan på annat sätt än genom att med varandra sammanställa de avgivna förslagen, vart och ett avseende allenast 1 eller 2 pastorat. Då förslagen ifråga avlämnats successivt under loppet av flera år, synes planen hava undergått vissa modifikationer i anledning av de beslut i indelningsfrågor, som av Kungl. Maj:t under tiden fattats i samband med löneregleringsresolutionernas utfärdande. Upplysning om ett par av dessa modifikationer har lämnats i noter till översiktstabellen bil. B.

47 Enligt de sakkunnigas slutliga förslag 1 ) skulle de skånska pastoraten bliva till antalet 203, innefattande tillhopa 398 församlingar. Av pastoraten utgöra 20 stycken med 26 församlingar stadspastorat och 183 stycken med 372 församlingar landspastorat. En undersökning av förslaget utvisar, att 40 pastorat äro att betrakta såsom nybildade, därav 12 enförsamlingspastorat, 8 tvåförsamlingspastorat, 2 treförsamlingspastorat och 18 fyraförsamlingspastorat. I vart och ett av de nya pastoraten med 3 och 4 församlingar skulle utom kyrkoherden finnas anställd jämväl komminister eller adjunkt. Enligt detta förslag skulle i de skånska pastoraten vara anställda tillhopa 288 prästerliga befattningshavare: 203 kyrkoherdar, 62 komministrar och 23 adjunkter. Av de 85 biträdande prästmannen skulle 37 få sin verksamhet förlagd till stadspastorat, under det att 48 skulle tjänstgöra i landspastorat. I 19 fall skulle en kyrkoherde ersättas av komminister, i 1 fall av adjunkt. Med hänsyn till antalet församlingar och befattningshavare inom varje pastorat fördela sig pastoraten i olika grupper på sätt framgår av här efteråt intagna tabell XI.

TABELL XL

Pastoraten i Skåne, fördelade i grupper med hänsyn till antalet församlingar och befattningshavare inom varje pastorat, enligt prästlöneregleringssakkunnigas slutliga förslag. därav med Antal pt

befattn.hav.

befattn.hav.

befattn. hav.

befattn.hav.

befattn.hav.

1¶Stadspastorat: bestående av 1 församling . . . »

» 2 församlingar . .

6 Summa

1 1

1 5

—

—

Lanäspastorat: bestående av 1 församling . . .

105 2

» 2 församlingar . .

»

»3

»

G

>

»4

»

18 Summa

J

36 123

»

4 18

) Se översiktstabellen bil. B. Jfr även översiktstabellen bil. F.

48 Såsom nyss meddelats, är detta de sakkunnigas slutliga förslag i stort sett av samma typ som det preliminära. Antalet befattningshavare är ungefär lika stort enligt båda förslagen: 288, resp. 291. VederböranKommittén har genomgått handlingarna i samtliga de ärenden angående des yttranden n y a löneregleringar för prästerskapet i de skånska pastoraten, som hittills blivit över de sak- a v g j 0 r d a , eller vilka för närvarande äro föremål för handläggning i kammarkolleförslag. gium eller beroende på Kungl. Maj:ts prövning. Härvid har befunnits, att i de yttranden, som avgivits över de sakkunnigas förslag till nya pastoratsbildningar av fyraförsamlingstyp med kyrkoherde och komminister, såväl församlingarna som de prästerliga befattningshavarna i regel ställt sig mycket avvisande till de ifrågasatta indelningsändringarna. Att närmare redogöra för innehållet i dessa yttranden torde icke vara av behovet påkallat. Det kan dock förtjäna meddelas, att man mycket ofta framhållit, att den av de sakkunniga föreslagna omregleringen icke medförde någon som hälst inbesparing av prästerliga arbetskrafter och endast obetydlig besparing i ekonomiskt hänseende, samt att det under sådana omständigheter vore skäligen meningslöst att genomföra ändringar i den bestående pastoratsindelningen. Enär något omregleringsförslag, byggande på pastorat av treförsamlingstyp, hittills ej varit föremål för prövning, hava vederbörande i orten ännu ej haft anledning fatta position i fråga om dylika pastorat. De hittills utI de resolutioner angående nya löneregleringar för pastorat i Skåne, vilka färdade nya hittills utfärdats, har Kungl. Maj:t mycket ofta förklarat sig vilja framdeles taga loneregle- u n ( j e r övervägande frågan om ändring av den kyrkliga indelningen och organitionerna sationen beträffande pastoratet ifråga samt med anledning härav förordnat, att, därest beslut rörande dylik ändring komme att meddelas under den 20-årsperiod, för vilken löneregleringen fastställts, sagda reglering skulle upphöra att gälla, då omregleringsbeslutet ginge i verkställighet. Dylik klausul intogs till en början i allmänhet endast i resolutionerna för de pastorat, beträffande vilka omreglering ifrågasatts av prästlöneregleringskommittén eller prästlöneregleringssakkunniga. Sedan kammarkollegium i underdånigt utlåtande den 29 augusti 1916 över de sakkunnigas förslag till nya löneregleringar för Källunge pastorat och Hejnums pastorat av Visby stift framhållit, att det borde tagas under övervägande, huruvida icke antalet pastorat och tjänstinnehavare i Visby stift skulle kunna ytterligare nedbringas utöver vad prästlöneregleringskommittén föreslagit, samt att en eventuell dylik undersökning borde utsträckas till de flesta av stiftets pastorat och äga rum i ett sammanhang, synes vid handläggningen hos Kungl. Maj:t av ärenden angående ny lönereglering för prästerskapet i de skånska pastoraten hava gjort sig gällande den uppfattningen, att en liknande undersökning som den för Gottland ifrågasatta borde äga rum jämväl i Skåne. Såsom en följd härav har i de löneregleringsresolutioner, som under de senare åren utfärdats för de skånska pastoraten, så gott som alltid intagits ovanberörda klausul om särskild begränsning av resolutionens giltighetstid. Med hänsyn till den sålunda påtänkta undersökningen angående en mera genomgripande omreglering av de skånska pastoraten än den, som föreslagits av

49 prästlöneregleringssakkunrdga, har dot endast i enstaka undantagsfall ansetts lämpligt att i samband med de hittills fastställda löneregleringarna vidtaga ändringar i den nuvarande indelningen och organisationen 1 ). Däremot har, för underlättande av en blivande omreglering, föreskrivits, dels att de prästerliga befattningar, vilka redan blivit satta på s. k. långvakans, skulle fortfarande och intill dess annorlunda kunde bliva av Kungl. Maj:t förordnat uppehållas genom vikarier, dels och i allmänhet, att de tjänster, vilka vid tiden för resolutionernas utfärdande innehades av ordinarie befattningshavare, skulle sättas på långvakans, därest desamma bleve lediga, innan slutligt beslut meddelats angående ändring av den kyrkliga indelningen och organisationen beträffande pastoratet ifråga.*) I den avdelning av kommitténs! betänkande, som innehåller sjieciallorslagen, lämnas under de olika pastoraten redogörelse för dessa lindringar.

AVDELNING II.

KOMMITTÉNS FÖRSLAG.

Allmän motivering för kommitténs förslag. Såsom förut framhållits, uttalade prästlöneregleringskommittén i fråga om Omregleförändring av den kyrkliga indelningen och organisationen i vårt land såsom en nn £ en ^; syfteallmän grundsats, att den kyrkliga ämbetsverksamheten borde vara så ordnad, att varje ämbete kunde giva sin innehavare tillräcklig sysselsättning och tillräcklig lön. Ett förverkligande av detta prästlönercgleringskommitténs program kan sägas hava utgjort en ovillkorlig förutsättning för antagandet av 1910 års prästerliga lönelagar. Att man var fullt medveten därom, att sagda förverkligande förutsatte en effektiv och grundlig omreglering av den kyrkliga indelningen och organisationen framgår o förtyd bart av de yttranden i propositionen till 1910 års riksdag samt i riksdagens skrivelse samma år, vilka förut anförts. Det kommittén lämnade uppdraget att till Kungl. Maj:t inkomma med utredning om och förslag till förändrad kyrklig indelning och organisation i de till Kristianstads och Malmöhus län hörande delarna av Lunds stift torde följaktligen böra ses mot bakgrunden av prästlöneregleringskommitténs ovanberörda uttalande. — Vid en omreglering, såvitt angår kyrklig indelning och organisation, . uppställer sig till behandling i första hand frågan om indragning av sådana prästerliga befattningar, som befinnas vara av behovet icke oundgängligen påkallade. Kommitténs uppgift kan emellertid icke anses fullgjord allenast därigenom, att kommittén upprättat förslag i nämnda hänseende. Vid omregleringen måste jämväl spörsmålet om behovet på vissa punkter av ny prästerlig arbetskraft upptagas till undersökning. Därest utredningen giver vid handen, att den arbetsbörda, som åligger någon viss tjänstinnehavare, är oskäligt stor — något som kan förväntas vara fallet särskilt i de vidsträckta pastoraten i vissa delar av norra Skåne samt i åtskilliga pastorat med hastigt växande folkmängd — lärer det följaktligen ankomma på kommittén att föreslå åtgärder för avhjälpande av detta missförhållande. Kommitténs förslag kan därför beräknas komma att i viss utsträckning innebära • •ii omplacering av prästerlig arbetskraft från de i folkmängdshänseende relativt stillastående jordbruksdistrikten på slättbygden i söder till pastorat av nyss angiven beskaffenhet. Det första spörsmål, som kommittén har att söka besvara, lärer vara frågan, Tillräckligt i vad mån det med bjudande nödvändighet framträdande kravet på ett tillräck- . v ^ s tjj£j e ligt vcrJcsamlietsområde för varje prästerlig befattningshavare kan anses för när- f()r v a r j e ' bevarande tillgodosett, vad de skånska pastoraten beträffar. fattningshavare.

54 De faktorer, som öva inflytande på tyngden av den en prästerlig befattningshavare åvilande arbetsbördan, äro många och av olikartad karaktär. I viss och ganska betydande grad beror omfattningen och tyngden av den enskilde prästmannens arbetsbörda på hans personliga egenskaper. Särskilt den del av det prästerliga arbetet, som faller utom ramen för den vederbörande befattningshavare författningsenligt åliggande församlingstjänstgöringen, röner mycket stort inflytande av prästmannens individuella läggning. Av helt naturliga skäl har kommittén, då den sökt bilda sig en uppfattning, huruvida ett nu bestående pastorat kan anses utgöra tillräckligt stort arbetsfält för den eller de därstädes anställda befattningshavarna, icke haft någon möjlighet att låta dylika rent personliga faktorer öva inverkan. Dessa äro ju nämligen närmast att betrakta såsom imponderabilia. De äro även, enär de hänföra sig till den särskilde befattningshavaren, av tillfällig natur. De faktorer, till vilka kommittén vid sitt bedömande kunnat taga hänsyn, äro sådana rent yttre förhållanden, som så att säga bilda ramen för den i församlingstjänst stående 'prästmannens obligatoriska arbete. Hit höra t. ex. pastoratets folkmängd och areal, antalet församlingar och kyrkor, antalet skolor, över vilka prästen är skyldig att öva tillsyn, samt antalet barn i skolåldern, antalet barndop, begravningar och vigslar, expeditionsarbetet i anledning av in- och utflyttningar ävensom kommunikationernas beskaffenhet. Beaktande förtjänar även den omfattning, vari prästen plägar tagas i anspråk för hållande av andaktsstunder eller verkställande av kyrkliga förrättningar ute i församlingen, samt sockenbudens talrikhet. Dessa båda sistberörda faktorer influeras dock i ej ringa mån av vederbörande prästmans personliga egenskaper och kunna därför endast tillmätas en jämförelsevis begränsad betydelse. I första hand avgörande faktorer äro utan all gensägelse folkmängd och areal. Till dessa båda står nämligen flertalet av de övriga i mer eller mindre direkt relation. Har man tagit kännedom om folkmängden och arealen i en församling eller ett pastorat, torde man i regel med jämförelsevis stor säkerhet kunna sluta sig till, i vad mån församlingen eller pastoratet utgör lämpligt stort verksamhetsområde för en prästerlig befattningshavare. Under alla förhållanden har man däri en god utgångspunkt för sakens bedömande. Därjämte måste man naturligen, så långt möjligt är, söka vinna kännedom även om övriga på frågan inverkande förhållanden. Särskilt vid en allmän planläggning av den kyrkliga indelningen och organisationen inom ett större område — då man nödgas att i viss utsträckningbortse från detaljerna — tvinga sig frågorna om folkmängd och areal med nödvändighet fram i förgrunden. Dä kommittén därför i det följande vid motiveringen för de särskilda omregleringsförslagen regelbundet hänvisar till de nuvarande ävensom de av kommittén föreslagna nya pastoratens folkmängds- och arealsiffror, beror detta därpå, att kommittén för att kunna på ett kort och åskådligt sätt karaktärisera ett pastorat med hänsyn till den prästerliga arbetsbördan anfört de faktorer, som i regel hava det ojämförligt största inflytandet på densamma. Undersöker man de nu befintliga pastoraten inom de till Kristianstads och

55 Malmöhus län hörande delarna av Lunds stift med hänsyn till deras folkmängd och areal, torde av den tidigare lämnade redogörelsen för de nuvarande förhållandena i Skåne framgå, att dessa pastorat i många fall icke kunna anses utgöra tillräckliga verksamhetsområden för de inom dem anställda prästerliga befattningshavarna. Av de landspastorat, där 2 prästerliga beställningar nu äro inrättade, synas åtminstone ett par kunna utan större svårighet skötas av 1 prästman och av övriga landspastorat torde ett betydande antal vara av den beskaffenhet, att det ej rimligen kan påstås, att de erbjuda en där anställd präst full sysselsättning. Skulle i fråga om de skånska pastoraten tillämpas den norm, som prästlöneregleringskommittén ansett sig böra uppställa — nämligen att, där arealen ej vore större än 100 kvadratkilometer, den prästerliga tjänstemannen i regel knappt hade tillräcklig sysselsättning med mindre folkmängd än omkring 2,000 invånare — måste, såsom framgår av förut intagna tabell III, över ett hundratal av de nu befintliga pastoraten anses såsom alltför obetydliga verksamhetsområden för en kyrkoherde. Såsom här ovan framhållits, äro emellertid, då det gäller att bedöma tyngden av de med en allvarlig prästerlig tjänstgöring förenade plikterna, folkmängd och areal icke de enda faktorer, som öva inverkan. Jämväl åtskilliga andra förut angivna förhållanden måste behörigcn beaktas. Rörande församlingarnas och kyrkornas antal hänvisas till den förut lämnade redogörelsen för den nuvarande kyrkliga indelningen och organisationen samt till översiktstabcllerna bil. A och B. För att kunna i någon mån bedöma den del av den prästerliga arbetsbördan, vilken hänför sig till de kyrkliga förrättningarna barndop, konfirmation, vigslar och begravningar ävensom till kyrkobokföringen, har kommittén med ledning av primärmaterial, som tillhandahållits av statistiska centralbyrån, låtit uppgöra den här efteråt intagna övcrsiktstabellen bil. D. Enär det varit nödigt att upprätta tabellen på ett jämförelsevis tidigt stadium av kommitténs arbete, har kommittén icke kunnat begagna sig av uppgifter för senare år än 1918. — Vidkommande ovanberörda kyrkliga förrättningar har kommittén efter verkställd undersökning kommit till den uppfattningen, att på den skånska landsbygden så gott som alla barn döpas. Flertalet barn torde även deltaga i konfirmationsundervisningen. Vad vigslarna beträffar, synas dessa i de allra flesta fall ingås inför kyrklig myndighetTill belysande av den roll, uppsikten över skolväsendet kan beräknas spela för vederbörande kyrkoherdars arbete, har kommittén, med användande av primärmaterial, som ställts till förfogande av skolöverstyrelsens statistiska avdelning, låtit upprätta översiktstabellen bil. E., vilken utvisar antalet skolor samt antalet barn i dessa skolor år 1918 inom de olika skoldistrikten. En sida av den prästerliga tjänstgöringen, som inom vissa trakter av Sverige tager en icke oväsentlig del av vederbörande befattningshavares tid och krafter i anspråk, utgöres av de s. k. sockenbuden. I detta hänseende synas förhållandena i Skåne vara mycket olika i skilda trakter av provinsen. De variera även från tid till annan, sannolikt till en del beroende därpå, att den enskilde prästmannens personliga förhållande till församlingsborna här spelar en stor roll. Såsom totalomdöme synes man dock kunna säga, att sockenbuden endast undantagsvis kunna tillmätas

5G någon större betydelse vid bedömandet av de skånska prästernas arbetsbörda. I handlingarna till ärendena rörande nya löneregleringar för prästerskapet i de skånska pastoraten hava i ett stort antal fall lämnats uppgifter angående antalet tjänsteresor i anledning av sockenbud. Dessa uppgifter, vilka mestadels avse något av ecklesiastikåren 1916—1917 och 1917—1918, hava av kommittén sammanställts i en såsom bilaga C. införd översiktstabell. Kommittén anser sig dock böra meddela, att många av de i tabellen upptagna siffrorna, förefalla oväntat höga med hänsyn till de upplysningar kommittén frän andra håll kunnat inhämta. Troligen beror förhållandet därpå, att begreppet sockenbud av vissa uppgiftsgivare fattats vidsträcktare än som överensstämmer med den vedertagna betydelsen av sagda term. ] ) 1 fråga om kommunikationer måste Skåne anses synnerligen lyckligt lottat — åtminstone gäller detta om den allra största delen av provinsen. Järnvägarna äro talrikare än inom någon annan del av landet, och tågförbindelserna äro i regel jämförelsevis täta. Enligt de upplysningar, som kommittén erhållit under sina resor å den skånska landsbygden, är det i många pastorat möjligt för vederbörande befattningshavare att i avsevärd utsträckning använda järnväg vid resor i och för duplikation, konfirmationsundervisning å annan plats än den. där prästen är bosatt, med flera tjänsteförrättningar. Jämväl församlingsborna kunna i stor omfattning begagna sig av järnväg vid sina besök hos den prästerlige befattningshavaren. En förutsättning för att de fördelar, som järnvägsförbindelserna erbjuda, skola kunna till fullo utnyttjas, är dock, att prästgården ligger i närheten av järnvägsstation. — Även landsvägsförbindelserna äro i regel utmärkta. Enligt vad kommittén inhämtat, tagas de prästerliga befattningshavarna endast undantagsvis i anspråk för hållande av andaktsstunder i hemmen. I skolhus, belägna "i avlägsnare delar av de större församlingarna, hållas däremot ej sällan andaktsstunder, stundom på regelbundna tider. Församlingsborna synas vara vana att i stor utsträckning få sådana Tcyrfc liga förrättningar som vigslar och barndop verkställda i hemmen. Praxis härutinnan lärcr dock vara något olika på olika orter. Ett behörigt beaktande av de historiskt givna förhållandena i Skåne — särskilt det oproportionerligt stora antalet församlingar på slättbygden — leder enligt kommitténs uppfattning därtill, att antalet prästerliga befattningshavare synes böra vara något större än som skulle betingas enbart med hänsyn till provinsens folkmängd och areal. Även med det största hänsyntagande till den historiska utvecklingen samt de säregna ortsförhållandena i Skåne och trots kommitténs önskan att förfara varsamt, där dessa ortsförhållanden uppbäras av fäderneärvda traditioner, är det inom åtskilliga av de skånska kontrakten enligt kommitténs mening icke möjligt att undvika indragning av ett antal prästerliga tjänster och i samband därmed, i jämförelsevis stor omfattning, sammanslagning eller uppdelning av pastorat med J

) Se kyrkolagen kap. 17 § 2.

57 ty åtföljande ändringar i övrigt i den kyrkliga indelningen och organisationen. Étt förblivande i huvudsak vid den nuvarande kyrkliga indelningen och organisationen på den skånska slättbygden skulle vara att fullständigt åsidosätta de av Kungl. Maj:t och riksdagen vid de nya prästerliga lönelagarnas tillkomst uttalade önskemålen samt att godtaga former, vilka knappast kunna anses medgiva, att den prästerliga arbetskraften kommer till sin fulla rätt. De uppgifter angående hittills framställda förslag till omorganisation av här ifrågavarande delar av Lunds stift, vilka förut meddelats, giva också ganska oförtydbart vid handen, att det nuvarande tillståndet måste anses ohållbart. Till förebyggande av eventuellt missförstånd anser sig kommittén i detta sammanhang böra uttryckligen förklara, att kommittén, då den såsom sin bestämda mening uttalat," att ett stort antal av de nuvarande pastoraten på den skånska slättbygden icke utgöra tillräckliga verksamhetsområden för de därstädes anställda kyrkoherdarna, alldeles icke velat göra gällande, att vederbörande befattningshavare skulla vara dömda till nödtvungen sysslolöshet. En prästman med de personliga förutsättningar, som krävas för att på ett framgångsrikt sätt kunna utöva enskild själavård, behöver icke sakna arbete även i ett ganska litet pastorat. För många präster är det även ett behov att få disponera en avsevärd tid till studier av olika slag. Men dessa omständigheter kunna enligt kommitténs mening icke tillerkännas avgörande betydelse vid utformandet av den kyrkliga organisationen för riket i dess helhet eller en större del därav. Härvid måste den dominerande synpunkten vara att, med utgångspunkt från det så att säga obligatoriska prästerliga arbetet, så uppdraga ramen för varje befattningshavares verksamhetsområde, att man ej behöver taga i anspråk större antal prästerliga arbetskrafter än som kan anses skäligt; dock att vid ett dylikt utmätande av arbetsfältet givetvis bör beaktas, att detta icke göres vidsträcktare än att _ en rimlig marginal lämnas för sådant församlingsarbete, som icke är av obligatorisk karaktär. På denna punkt torde vara lämpligt erinra om, att man jämväl måste taga hänsyn till de stora krav, som från olika håll ställas på de centrala prästerliga avlöningstillgångar, vilka äro samlade i kyrkofonden. — I n n a n 1910 års ecklesiastika lönelagstiftning trätt i kraft beträffande ett pastorat, kan med viss rätt sägas, att pastoratet med hänsyn till prästerskapets avlöning är en enhet för sig, varför pastoratet, så snart det kan utan bidrag utifrån självt tillhandahålla de nödiga medlen, har befogade anspråk på att få bestå såsom särskilt gäll. Allt eftersom den nya lönelagstiftningen träder i tillämpning, blir situationen en helt annan. De pastorat, där de egna avlöningstillgångarna äro otillräckliga för avlönande av de prästerliga befattningshavare, vilka befinnas erforderliga för åstadkommande av en tillfredsställande församlingsvård, äga rätt till bidrag från kyrkofonden. För att fonden skall kunna fullgöra denna sin bidragsskyldighet, har den fått sig tillförsäkrad rätten att från hela riket tillgodonjuta alla de såsom avlöningstillgångar i pastoraten anslagna ecklesiastika arrende- och skogsförsäljningsmedel, lägenhetsavgäldor och ränteinkomster, vilka icke behöva tagas i anspråk för avlöning av de i vederbörande pastorat anställda prästmännen. ' Efter den nya prästerliga lönelagstiftningens ikraftträdande är det följaktligen ett starkt allmän8

58 JcyrJdigt intresse, att de tillgångar, som avsetts skola inflyta till kyrkofonden, också verkligen komma densamma till godo. I annat fall löper man risk, dels att fonden icke kan fullgöra sin ovanberörda viktiga uppgift att lätta bördan i de från ekonomisk synpunkt svaga pastoraten, dels ock att densamma icke blir i stånd att på åsyftat sätt befrämja den kyrkliga organisationens utveckling över huvud taget inom landet. Ett pastorat har därför numera icke någon ovillkorlig rätt att påyrka, att det skall få vara orubbat, därför att det kan utan bidrag från kyrkofonden avlöna sin kyrkoherde. Man måste jämväl undersöka, huruvida don prästerliga arbetskraft, som skulle bindas inom pastoratet i fråga, därstädes får full sysselsättning. Ar så ej fallet, blir frågan om kyrkofondens rätt till överskott å avlöningsmedel aktuell. Kommittén inser tillfullo, att det måste kännas smärtsamt för ett litet men med rikliga prästerliga avlöningsmedel begåvat pastorat att icke få för framtiden förbliva eget pastorat, men kommittén måste givetvis såsom rättesnöre vid sitt arbete beakta de principer, som avsiktligt lagts till grund för hela det nya prästerliga avlöningssystemet. l) Det torde kanske i detta sammanhang icke vara ur vägen att framhålla, hurusom även de skånska pastoraten i ej obetydlig omfattning äro hänvisade till att begära bidrag från kyrkofonden. Enligt de till statskontoret från länsstyrelserna insända månadsrapporterna över kyrkofondens inkomster och utgifter i do olika länen under år 1921 liar såsom bidrag enligt 21 § prästlöneregleringslagen till vederbörande kyrkoråd utanordnats inom Malmöhus län sammanlagt drygt 245,000 kronor och inom Kristianstads län tillhopa nära 140,000 kronor. Dessutom har från fonden såsom skjutsbidrag till ordinarie präster utbetalats inom förstnämnda län omkring 20,000 kronor samt inom sistberörda län 7,000 kronor. — Till jämförelse härmed må upplysas, att under år 1921 såsom överskottsmedel enligt 3 § 5 mom. kyrkofondslagen till kyrkofonden inlevererats från pastorat i Malmöhus län cirka 16,500 kronor och från pastorat i Kristianstads län omkring 11,000 kronor. Under de gamla löneregleringarnas giltighetstid hava de skånska kyrkoherdarnas inkomster i allmänhet varit ganska goda, på sina ställen t. o. m. höga. Detta gäller även beträffande kyrkoherdarna i do mindre pastoraten. Ett bevis, bland andra, på de skånska kyrkoherdarnas relativt goda inkomster utgör den omständigheten, att dessa tidigare endast i några fä fall åtnjutit lönetillskott från kyrkofonden. Först för ccklesiastikäret 1919—1920 och senare ecklesiastikår, d. v. s. först sedan penningvärdet på grund av kristidens inverkan undergått en högst betydande sänkning, hava dylika tillskott i större omfattning kommit sagda a ) Att det måste anses vara ett stort allmän kyrkligt intresse att i möjligaste mån öka kyrkofondens inkomster och minska dess utgifter torde utan vidare följa redan av det förhållandet, att kyrkofondens kapitalbehållning, sådan denna framgår av det å statskontorets fondbyrå gjorda sammandraget av fondens kassa- och lånekonton, under år 1921 minskats med i runt tal 4,200,000 kronor. Denna stora nedgång synes visserligen i huvudsak vara förorsakad av tillfälliga förhållanden — minskade inkomster på grund av de dåliga konjunkturerna på trävarumarknaden i förening med abnormt ökade utgifter i anledning av de beviljade dyrtidstilläggen — men fondens ställning torde dock under de närmaste åren under alla förhållanden bliva betydligt svagare än förr.

59 befattningshavare till del. — De fåtaliga komministrarna på landsbygden hava däremot — liksom genomgående över hela landet — haft mycket låga löner. Efter de nya löneregleringarnas ikraftträdande ställa sig förhållandena helt annorlunda, Lönerna skola enligt 1910 års löneregleringslagar utmätas huvudsakligen med hänsyn till den varje befattningshavare åvilande arbetsbördan. I de mycket små pastoraten måste därför lönerna — oaktat duplikationsersättningen och den de skånska prästerna regelbundet tillerkända särskilda förhöjningen på grund av levnadsförhållandena i orten — med nödvändighet bliva låga. Ifrågasättas kan för övrigt också mycket allvarligt beträffande åtskilliga av nyssnämnda pastorat att med tillämpning av 4 § andra stycket löneregleringslagen göra sådan särskild nedsättning i lönens slutbelopp, som betingas därav, att detsamma befunnits i förhållande till det med tjänsten förenade arbetet vara alltför högt. En omreglering av den kyrkliga indelningen och organisationen, medförande en utökning av verksamhetsområdet för den prästerliga befattningshavaren, gör det möjligt att tillerkänna denne en avlöning, som, om den också understiger vad i allmänhet utgått under den gamla löneregleringens giltighetstid, likväl enligt lagstiftarens mening ansetts fylla kravet på skälig lön för en befattningshavare i prästens tjänsteställning. En omreglering av den kyrkliga indelningen och organisationen i Skåne Minskning av måste, om den skall kunna leda till åsyftat mål, innebära, att antalet prästerliga antalet präsbefattninqar inom vissa delar av landskapet avsevärt nedbrinnas. Organisations- . l g a ,ela t t " 1

.

nin,r,ir n o d '

.

och indelningsändringar beträffande de skånska pastoraten, vilka icke innebära vlndig. en besparing av prästerliga arbetskrafter, kunna, huru genomgripande i andra hänseenden de än äro, icke anses tillfyllestgörande. En indragning i större omfattning av prästerliga befattningar möter givetvis ur flera synpunkter alltid svårigheter. Alldeles särskilda hinder resa sig dock, när fråga blir om vidtagande av dylika åtgärder på den skånska slättbygden. ATad som vållar den största svårigheten, är det i förhållande till folkmängd och areal oproportionerligt stora antalet församlingar och kyrkor. En konsekvens av de många församlingarna och kyrkorna har nämligen blivit, att de flesta prästerliga befattningshavarna redan n u svara för mer än 1 församling och äro skyldiga att söndagligen förrätta högmässogudstjänst i mer än 1 kyrka. — Såsom förut meddelats l) och även framgår av övcrsiktstabellcrna bil. A och B bestå do skånska landspastoraten i regel (ungefär 78 procent av samtliga landspastoraten) av 2 församlingar. I de allra flesta av dessa pastorat är kyrkoherden ensam Inskränkning prästman. Vid sådant förhållande lärer det, därest indragning av prästerliga ,.aN ? ucs " !•••

•

••

, ,,

•

..

. 7

->V

..-,. ,

, oi, x

..

,

7-

tjänster i större omfattning äger rum, icke bliva möjligt att uppehålla sondagtig gttdstjänst i alla församlingskyrkor. Såsom förut framhållits'2), förklarade sig prästlöneregleringskommittén utgå från, att överallt, där sedvänjan krävde upprätthållande av söndaglig gudstjänst i varje församlingskyrka, där borde också den kyrkliga organisationen tillgodose 1

Se sid. 30. -; Se sid. 20.

tjänsternas a n t u i 0um.l-

viklig.

60 detta behov, åtminstone intill dess församlingarna kunde enas om sammanbyggande av kyrkorna. I tillämpningen av denna grundsats har prästlöneregleringskommittén dock icke varit fullt konsekvent på alla punkter. Så t. ex. har kommittén i fråga om Visby stift dels gjort framställning om bildande såväl av ett antal nya pastorat, vart och ett bestående av 3 församlingar men med endast 1 prästman, som av några pastorat a 5 församlingar med 2 präster i varje, dels ock föreslagit indragning av åtskilliga komministerstjänster i pastorat med flera än 2 församlingar, ehuru genom de sålunda föreslagna åtgärderna, vilka icke gjorts beroende av vederbörande församlingsbors medgivande, ett stort antal församlingar skulle komma att berövas den dittills åtnjutna förmånen av söndaglig gudstjänst. Denna minskning av gudstjänsternas antal har av prästlöneregleringskommittén ansetts icke behöva möta någon betänklighet i fråga om kyrkobesöken, enär avståndet mellan den kyrka, där gudstjänst icke ägde rum, och den närmast därintill belägna kyrkan inom pastoratet vore ringa, 1 ) I fråga om de skånska pastoraten däremot har prästlönerogleringskommittén föreslagit, att komminister eller ständig adjunkt skulle anställas i alla pastorat med mer än 2 kyrkor. Prästlöneregleringskommitténs omregleringsförslag innebär därför icke någon som helst inbesparing av prästerliga arbetskrafter utan endast förvandling av en del kyrkoherdetjänster till komministers- eller adjunktsbeställningar. Kommittén återkommer senare till denna fråga. Den av prästlöneregleringskommittén, åtminstone i kommitténs motivering, hävdade uppfattningen angående nödvändigheten av att städse i hittills sedvanlig utsträckning uppehålla gudstjänst i varje "församlingskyrka, kan enligt kommitténs mening knappast utan ' vidare godtagas. Sagda mening har helt visst fogför sig, då fråga är om sådana delar av riket, där avstånden mellan kyrkorna äro jämförelsevis ansenliga, och där det följaktligen är praktiskt taget omöjligt för det stora flertalet församlingsmedlemmar att bevista gudstjänsten i grannförsamlingens kyrka. Satsen är däremot icke på samma sätt tillämplig beträffande sådana tätt bebyggda trakter, där kyrkorna ligga så nära varandra, att befolkningen utan större svårighet eller allt för stort offer av sin bekvämlighet kan besöka även annan kyrka än den egna församlingens. Här tvingas man ej sällan — därest man vill ställa sig till efterrättelse lagstiftarens befallning att söka åstadkomma en jämnare och lämpligare fördelning av kyrkans andliga krafter samt undvika misshushållning med de för kyrkan i dess helhet tillgängliga avlöningsmedlen — att vidtaga" indelnings- och organisationsändringar, vilka medföra, att vederbörande befattningshavare icke kan såsom en tjänsteplikt åläggas svara för att gudstjänst uppehälles i varje kyrka alla predikodagar. ATad särskilt ' Skåne beträffar, förefinnes ostridigt på vissa trakter överflöd på prästerliga arbetskrafter, under det att på andra orter snarast råder brist på sådana. Vill man nu inom de delar av provinsen, där befattningshavarnas arbetsfält i regel äro alltför små, inbespara prästerliga arbetskrafter eller lösgöra dylika för att därmed kunna tillgodose behovet av arbetsförstärkning på andra punkter, måste man nödvändigtvis släppa efter på kravet om söndaglig gudstjänst i varje Detta avstånd uppgick dock stundom till 5 ä 6 kilometer.

(il församlingskyrka. Enligt vad kommittén inhämtat, synes för övrigt en utveckling i dylik riktning redan vara påbörjad, enär den rådande prästbristen nödgat domkapitlet i enstaka fall medgiva, att prästman, som skall svara för gudstjänsten i 3 kyrkor varje predikodag, får beträffande 2 av dessa kyrkor sammanlysa gudstjänsterna. Om än kommittén, såsom förut meddelats, icke helt kan dela prästlöncreg- Utvägar att reducera inleringskommitténs mening om nödvändigheten av att under alla förhållanden skränkninuppehålla gudstjänsten i hittills vanlig utsträckning i samtliga församlingskyrkor, gens omfattning. inser kommittén dock till fullo, att från kyrklig synpunkt allvarliga betänkligheter kunna resas mot ett inskränkande av gudstjänsternas antal i förhållande till vad hittills sedan måhända mycket lång tid tillbaka varit vanligt, Kommittén har därför ingående dryftat "de utvägar, som kunna erbjuda sig för att i största möjliga mån reducera ifrågavarande olägenhet. Den närmast till hands liggande utvägen skulle måhända vara att söka ernå a) Sammanbyggnad av cu inskränkning i antalet kyrkor genom s. k. sammanbyggnad 1 ). kyrkor. I äldre tid förekom dylik sammanbyggnad ej så sällan, väl i regel beroende därpå, att vederbörande församling på grund av fattigdom ej mäktade ensam reparera sin gamla kyrka eller uppföra ny sådan. Även under 1800-talet har på några håll i Skåne sammanbyggnad kommit till stånd 2 ). — Uttalanden till förmån för sammanbyggnad hava gjorts i samband med tidigare omregleringsförslag. Sålunda framhöll prästlöneregleringskommittén lämpligheten av gemensam kyrka för 2 församlingar i några av de av kommittén föreslagna nya pastoraten i Skåne 3 ). Kommittén anser för sin del, att starka skäl onekligen tala för sammanbyggnad i åtskilliga fall, då vederbörande församlingar äro till folkmängden obetydliga samt avståndet mellan kyrkorna är ringa, Det vill dock synas, som om vägande skäl kunna anföras jämväl mot sammanbyggnad av kyrkor med därav följande »ödeläggande» av en eller eventuellt flera av de gamla kyrkorna. Inom de små församlingarna på slättbygden är samhörighetskänslan vanligen stark och befolkningen av ålder van att betrakta kyrkan som en medelpunkt i församlingen. I regel befinner sig kyrkan i gott stånd eller åtminstone i fullt brukbart skick, och underhållet av densamma vållar därför, även i de minsta församlingarna, för närvarande ingen större svårighet. Vid sådant förhållande är det föga att undra på, att församlingsborna bestämt motsätta sig en åtgärd, som medför ödeläggande av den egna kyrkan. Det har även, efter vad för kommittén uppgivits, visat sig, att de församlingar, som på grund av tidigare verkställd sammanbyggnad, numera sakna egen kyrka, haft mycket svårt att finna sig till rätta i de nya förhållandena, I J ) En förutsättning för sammanbyggnad är enligt nådiga kungörelsen den 11 juli 1862, att vederbörande församlingar var för sig uttalat önskan om att förena sig om en kyrka. •) Se sid. 32. 3 ) Detta var fallet inom Bara—Mölleberga—Bjärsbögs pastorat, Västra Tommarps—Skegrie—Maglarps pastorat, Görslövs —Särslövs—Tottarps pastorat samt Öveds—llstorps—Björka pastorat.

G2 ett fall •— Skårby församling av Balkåkra pastorat — underliålles fortfarande den gamla kyrkan och användes för gudstjänstligt ändamål. I ett par andra fall lär frågan om den gamla kyrkans återuppförande hava på allvar dryftats inom vederbörande församling. Efter övervägande av de skäl, vilka tala för och emot ett stängande av någon eller några av de nu i bruk varande kyrkorna, har kommittén, som hyser den bestämda uppfattningen, att en åtgärd i nämnda riktning skulle i högre grad än vilken som helst annan indelnings- eller organisationsändring smärtsamt beröra vederbörande församling, icke ansett sig böra framlägga något förslag om sammanbyggande av kyrkor. b Predikan En annan utväg för minskande av antalet kyrkor, där gudstjänst icke hålles av samma be- v a r j e prcdikodag, vore att ålägga vederbörande befattningshavare att söndagligen havarei 3 predika i 3 kyrkor. En av dessa gudstjänster kunde måhända i ty fall erhålla kyrkor varje karaktären av förkortad högmässa eller av aftonsång. Att en dylik anordning predikoda-r. icke är omöjlig att genomföra framgår därav, att, enligt vad kommittén inhämtat, en av de skånska kyrkoherdarna •— kyrkoherden i Lyngby, Genarps och Gödelövs församlingars pastorat — vilken är ensam prästman i pastoratet, ända till på senaste tid varit skyldig förrätta 3 högmässogudstjänster varje prcdikodag. Även finnas fall, då prästmän, som jämlikt eget åtagande handhaft församlingsvården inom 2 angränsande pastorat, under längre tidsperioder söndagligen predikat i 3 kyrkor. En dylik triplicering är dock givetvis i längden synnerligen ansträngande, och det kan enligt kommitténs mening knappast anses försvarligt att upptaga en dylik vidsträckt predikoskyldighet bland befattningshavarens ordinarie tjänsteåligganden. Däremot torde man beträffande de trakter av Skåne, där avstånden mellan kyrkorna äro obetydliga, kunna utgå från, att det för en fullt arbetsför prästman är möjligt att å de stora högtidsdagarna och även eljest vid enstaka tillfällen förrätta gudstjänst i 3 kyrkor samma predikodag. I detta sammanhang anser sig kommittén böra framhålla, att de med upphörandet av den söndagliga gudstjänsten förenade ölägenheterna enligt kommitténs mening överdrivits. Så t. ex. torde det ibland hörda påståendet, att en ökning av de frireligiösas antal skulle bliva den omedelbara följden av en dylik minskning av gudstjänsttillfällena, knappast vara riktigt. Kommittén vill visserligen icke bestrida, att den söndagliga gudstjänsten tidigare varit och allt fortfarande kanske också är av betydelse, då fråga blir om statskyrkans möjlighet att åt sig bevara sina medlemmar, men kommittén håller med bestämdhet före, att det i huvudsak är andra faktorer, som i detta stycke äro utslagsgivande. Förvandling Såsom förut framhållits hyser kommittén den uppfattningen, att ett beav kyrko- hörigt hänsyntagande till bestämmelserna i gällande lag om reglering av prästern i ^ ä n 8 t . e r skåpets avlöning jämte därtill hörande motiver med nödvändighet tvingar till en nistraTure1 avsevärd inskränkning av det nuvarande antalet prästerliga befattningshavare inom vissa delar av Skåne. Att låta en eventuell omreglering gå ut på att för-

63 vandia en del kyrkoherdetjänster till komministraturer men låta antalet prästerliga befattningshavare förbliva i stort sett oförändrat 1 ), är en lösning av omorganisationsfrågan, som enligt kommitténs mening alldeles icke går till botten ined själva huvudproblemet. Resultatet av en dylik omreglering bleve nämligen med största sannolikhet endast, att den till komminister förvandlade kyrkoherden finge i huvudsak utföra det arbete, som förut ålegat kyrkoherden. Han komme att betraktas såsom anställd för den eller de annexförsamlingar, vilka tidigare utgjort eget pastorat, samt finge på eget ansvar sköta ej endast kyrkobokföringen utan hela församlingsvården inom sagda församlingar. I stort sett torde han endast i mycket obetydlig omfattning komma att anlitas eller vara verksam utanför dessa församlingar. Den enda skillnaden bleve, att han, som dock faktiskt i huvudsak utförde en kyrkoherdes ämbetsgärning, finge nöja sig med en avsevärt lägre avlöning. Huvudsyftet med omregleringen kan emellertid icke alls anses vara att minska kyrkofondens belastning med något eller några tiotusental kronor, utan målet är att på ett någorlunda rationellt sätt inom provinsens olika delar fördela de prästerliga arbetskrafterna. Ehuru kommittén sålunda ställer sig bestämt avvisande mot en omreglering, som huvudsakligen går ut på att av 2 små pastorat, vartdera med allenast kyrkoherde, bilda ett nytt pastorat med kyrkoherde och komminister, har kommittén dock i enstaka undantagsfall ansett sig böra föreslå, att en kyrkoherdetjänst förvandlades till komministratur 2 ). Det system med stora pastoratsbildningar, var och en betjänad av kyrkoherde och en eller flera komministrar, som för närvarande är så gott som okänt i Skåne, men vilket är vanligt i åtskilliga andra delar av landet, erbjuder nämligen under vissa förhållanden från organisatorisk synpunkt så stora fördelar, att kommittén ansett sig böra på några punkter avvika från den av kommittén i allmänhet följda regeln. Angående denna fråga tillåter sig kommittén hänvisa till motiveringen för de speciella förslagen. En inbesparing av prästerliga arbetskrafter lärer kunna vinnas endast genom Olika metoatt avsevärt minska antalet pastorat på den skånska slättbygden. Då det gäller ~rr ° r att i praktiken lösa problemet om skapandet av nya större pastorat, kan man nya, större emellertid gå olika vägar. pastorat. Såsom framgår av den tidigare lämnade redogörelsen för de nuvarande förhållandena, bestå de skånska landspastoraten i det stora flertalet fall (ungefär 78 procent) av 2 församlingar 3 ). De eftersträvade större pastoraten måste därför i regel bildas antingen genom att förena de nuvarande av 2 församlingar bestående pastoraten 2 och 2 till nya pastorat eller ock genom att sönderdela de nu befintliga pastoraten samt låta de till ett visst pastorat hörande församlingarna ingå i skilda pastoratsbildningar. I förra fallet erhåller man såsom resultat av omregloringen pastorat, vart och ett bestående av 4 församlingar. Med den senare *) Lösningar i denna riktning äro, såsom tidigare erinrats (se sid. 40, 45 och 48) samt av översiktstabellen bil. B. närmare framgår, prästlönereglerin<rskommitténs förslag samt prästlöneretrleringssakknnnigas båda forsla?. • Se t. ex. sid. 241 och 24-2. 3 , Se sid. 30.

64 metoden kommer vart och ett av de nya pastoraten att bestå av endast 3 församlingar. Till förmån för pastorat av treförsamlingstypen talar, att det i ett sådant pastorat torde vara möjligt för kyrkoherden att på de stora helgdagarna och även eljest vid enstaka tillfällen förrätta gudstjänst i pastoratets samtliga kyrkor. 1 ) Mot trcförsamlingspastoraten kan däremot anföras, att den klyvning av bestående pastoratsbildningar, som i regel är en nödvändig förutsättning för deras tillkomst, kan vara förenad med betydande olägenheter, om församlingarna i fråga äro nära sammanvuxna med varandra, och detta vare sig bandet dem emellan är av materiell beskaffenhet eller av övervägande ideell art. Såvitt kommittén kunnat utröna, är emellertid samhörighetskänslan mellan de till samma pastorat hörande församlingarna i Skåne icke av så utpräglad och för den enskilda församlingens liv betydelsefull beskaffenhet, att ett särskiljande av församlingarna bör anses medföra alltför stor olägenhet. — En allvarligare nackdel med många pastorat av treförsamlingstypen utgör däremot den omständigheten, att även de sålunda förstorade pastoraten ej sällan bliva till folkmängd och areal så_ obetydliga, att de knappast kunna anses taga en kyrkoherdes arbetskrafter fullt i anspråk. Vad därefter beträffar de av 4 församlingar bestående pastoraten, kan till förmån för denna pastoratstyp anföras, att man vid en omreglering efter sådana linjer undgår att från varandra skilja församlingar, som nu höra tillhopa. De på detta sätt bildade pastoraten torde även så gott som undantagslöst få anses fylla kravet på tillräckligt verksamhetsområde för den prästerliga befattningshavaren. I pastorat av denna typ läror det däremot, med användande av allenast den ordinarie prästerliga arbetskraften, vara omöjligt undvika, att någon av pastoratets kyrkor måste hållas stängd även på de stora högtidsdagarna, En med fyraförsamlhigspastoratcn förknippad olägenhet av praktisk art, som icke får förbises, är det stora antalet kyrkostämmor samt kyrko- och skolrådssammanträden, som blir erforderligt inom vart och ett av de nybildade pastoraten. _ Sistberörda olägenhet torde emellertid, i vad den berör skolväsendet, kunna i många fall förminskas därigenom, att 2 eller flera av de minsta församlingarna sammansluta sig till gemensamt skoldistrikt^'). Kommitténs Efter att hava i detalj undersökt ett flertal olika, med utgångspunkt från de ståndpunkt, båda här förut berörda pastoratstyperna uppgjorda omregleringsförslag ävensom övervägt samtliga på frågan inverkande omständigheter, har kommittén ansett sig böra i sitt förslag till ny pastoratsindelning på den skånska slättbygden huvudsakligen upptaga pastorat av treförsamlingstypen. I några undantagsfall har kommittén dock funnit lämpligt föreslå bildandet av fyraförsamlingspastorat med en prästman 3 )- Detta har varit förhållandet, då församlingarna varit till folkmängd och areal obetydliga samt kyrkorna i de ifrågasatta pastoraten legat parvis så nära varandra, att befolkningen i den ena av församlingarna måste förut*) Jfr sid. 62.

) P å den skånska landsbygden iinnas redan nu några skoldistrikt, som bestå av 2 församlingar, ncämligen Igelösa—vWtra Odarslöv, Högestad—Borrie och Borrluuda—Skeglinge. 3 ) Se sid. 99, 107 ocb 140.

65 sättas kunna utan nämnvärd svårighet besöka gudstjänsten i grannförsamlingens kyrka. Genom bildandet på dessa enstaka punkter av fyraförsamlingspastorat liar en rationell pastoratsindelning i den omgivande trakten blivit i hög grad underlättad. Även om kommitténs förslag till nya pastoratsbildningar vid ett första betraktande måhända kan anses innebära skäligen radikala förändringar, lärer dock en närmare undersökning av detsamma giva vid handen, att kommittén ingalunda framgått med onödig stränghet. Någon »normalisering» av de pastorat, vilka skola skötas av en prästerlig befattningshavare, har kommittén icke åstadkommit. Olikheten i storlek dessa pastorat emellan kommer fortfarande att bliva högst betydande. I detta hänseende får kommittén hänvisa dels till den senare lämnade sammanfattningen av specialförslagen, dels ock till översiktstabellen bil. B. En sådan utjämning, att alla pastorat, där kyrkoherden är ensam befattningshavare, bliva ungefär lika stora, kan enligt kommitténs mening av flera skäl icke anses önskvärd och har heller aldrig av kommittén eftersträvats. Vad kommittén åsyftat har varit att söka åstadkomma en pastoratsindelning, där olikheten kyrkoherdarna emellan med avseende å arbetsbördan håller sig inom skäliga gränser. Att vissa enstaka pastorat måst lämnas orubbade, ehuru de enligt kommitténs mening icke fylla de minimikrav, som skäligen böra ställas på en självständig pastoratsbildning 1 ), lärer, med hänsyn till givna geografiska och historiska förhållanden, vara oundvikligt. Det har icke varit möjligt för kommittén att i fråga om kommitténs specialförslag till indelnings- och organisationsändringar på alla punkter fidlständigt motivera, varför kommittén stannat vid en viss lösning och icke vid en annan. Härför skulle ofta erfordras en synnerligen vidlyftig diskussion av alla skäl, som tala för och emot de olika alternativen — något som med hänsyn till det stora antalet församlingar och pastorat i Skåne icke rimligen låter sig utföra och väl häller knappast är av behovet påkallat. Stundom måste det avgörande motivet för en viss kombination t. o. m. sökas alldeles utanför det församlingskomplex, varom närmast är fråga. Det sist anförda torde behöva något närmare belysas. Då man undersöker ett mindre komplex angränsande församlingar, finner man det ofta möjligt att på ett flertal olika sätt gruppera dessa till nya pastorat. Av dessa kombinationer synes kanske en eller två vara bättre än de övriga. Betraktar man åter det mindre församlingskomplexet såsom del av ett större komplex, märker man ej sällan, att just de kombinationer, som förefallit lämpligast, då man undersökte det mindre komplexet enbart för sig, knappast kunna på allvar ifrågakomma, enär de lägga hinder i vägen för att till lämpliga pastorat förena vissa i närheten belägna församlingar. De rent lokala synpunkterna kunna således stundom råka i konflikt med grunderna för den allmänna plan för omregleringen, som kommittén, efter att hava undersökt olika tänkbara alternativ, stannat vid såsom den lämpligaste lösningen. Hänsynen till dessa grunder kan då på enstaka punkter framtvinga en annan lösning än den, som legat närmast till hands, om man kunnat behandla ifrågavarande pastorat isolerade för sig. x

) Se t. ex. sid. 95, 110, 157 och 195.

66 Ehuru kommittén sålunda icke ansett oundgängligen nödvändigt att fullständig't motivera sina specialförslag, har kommittén dock sökt att på alla viktiga punkter i nödig omfattning angiva de skäl, som varit för kommittén avgörande. Beträffande vissa särskilda församlingskomplex har kommittén ansett sig böra något utförligare diskutera de olika alternativen. — Kommittén har för övrigt föreställt sig, att ett uppmärksamt studium av dels de i översiktstabellerna bil. A. och B. lämnade uppgifterna rörande de särskilda församlingarnas storlek och ekonomiska bärkraft samt angående de hittills framlagda omregleringsförslagen, dels och de av generalstaben och ekonomiska kartverket utgivna kartorna över Skåne skulle, där en utförligare motivering ej ansetts påkallad, lämna tydligt besked om de förhållanden, som föranlett kommittén att stanna för den lösning, som här efteråt i detalj förslagen närmare angives. Kommittén övergår härefter till att behandla några problem, som uppställa sig i samband med genomförandet av den av kommittén föreslagna omregleringen. Då det prästerliga arbetet inom ett pastorat nått så stor omfattning, att kyrkoherden ensam icke är i stånd att på ett tillfredsställande sätt fullgöra detsamma, ligger det i sakens natur, att arbetsbördan måste fördelas. Behovet av ytterligare prästerlig arbetskraft gör sig då gällande 1 ). Enligt 1910 års ecklesiastika lönelagstiftning kan det biträde i arbetet, som sålunda beredes, utgöras av antingen en ordinarie befattningshavare, komminister, eller en extra ordinarie prästman, en s. k. ständig adjunkt. Med avseende å löneförmånerna råder mellan dessa två slag av befattningshavare den väsentliga skillnaden, att komministern har rätt till fri tjänstebostad (undantagsvis åtnjuter han hyresersättning i penningar) samt i regel även till skjutsersättning, medan åter den ständige adjunkten äger bekomma särskild, av domkapitlet till beloppet fastställd ersättning i penningar för bostad och viver. — Enligt löneregleringslagen skall ständig adjunktur inrättas i sådana pastorat, där komministerstjänst icke anses erforderlig, men där arbetet dock kräver, att kyrkoherden erhåller stadigvarande tjänstebiträde. Av motiven till stadgandet 2 ) framgår, att man tänkt sig, att den biträdande prästmannen skulle kunna erhålla adjunkts tjänsteställning särskilt i »större pastorat med mera sammanträngd befolkning, helst om där redan finnas två eller flera på samma ort boende ordinarie präster». En förutsättning borde enligt sagda motiver såsom regel även vara, »att den biträdande prästmannen vore stationerad i kyrkoherdens och pastorsexpeditionens omedelbara närhet». Så som författningsrummet blivit formulerat, lärer dock Kungl. Maj:t hava skäligen fria händer vid valet mellan komminister och ständig adjunkt. Praxis synes icke vara fullt enhetlig, men i stort sett torde man kunna säga, att Kungl. Maj:t endast med varsamhet, och då särskilda skäl förelegat, förordnat om inrättande av ständiga adjunktsbefattningar. *) I åtskilliga pastorat torde kyrkoherdens arbetsbörda kunna avsevärt lättas redan genom anställande av skrivbiträde å pastorsexpeditionen. 2 ) Se 1910 års riksdagshandlingar: särskilda utskottets nr 1 utlåtande nr 1, sid. 54 o. f.

67 De skäl, som under behandlingen av de uppgjorda förslagen till nya löneregleringar framförts till förmån för anställande i ett visst pastorat av ständig adjunkt, äro huvudsakligen av två slag. Från de kyrkliga myndigheternas sida har framhållits det synnerligen önskvärda däri, att i stads- och större landspastorat med talrik arbetarbefolkning alltid funnes tillgänglig någon prästman, som befunne sig i sådan åldersklass och även i övrigt innehade sådana personliga förutsättningar, att han kunde antagas hava sinne för och vara intresserad av nutidens aktuella religiösa och sociala problem. Därest en av de fast anställda församlingsprästerna vore adjunkt, förordnad av domkapitlet, vore det för denna myndighet möjligt tillse, att ovanberörda önskemål bleve uppfyllt. Skulle domkapitlet i något fall hava misstagit sig angående vederbörande prästmans lämplighet på den plats, där han blivit satt att verka, vore saken jämförelsevis lätt att ordna, enär domkapitlet i de flesta fall hade möjlighet att förflytta adjunkten till ett annat verksamhetsfält. Hava de kyrkliga myndigheterna i åtskilliga fall av hänsyn till församlingsarbetet påyrkat anställande av ständiga adjunkter, s å h ä r från -pastor atsbornas sida den ekonomiska synpunkten ofta anförts såsom skäl, varför den biträdande prästmannen i pastoratet borde vara adjunkt och ej komminister. Särskilt under den nuvarande kristiden, då på grund av de uppdrivna byggnadskostnaderna uppförandet av en ny prästgård i de mindre och medelstora pastoraten varit ett för vederbörande pastoratsbor synnerligen betungande företag, har ofta framhållits den stora lättnad i ekonomiskt hänseende, som skulle beredas pastoratet, därest den biträdande prästman, som komrae att anställas därstädes, finge adjunkts tjänsteställning, och pastoratet sålunda icke behövde tillhandahålla prästgård. Kommittén håller före, att vad som från kyrkligt håll anförts rörande önskvärdheten av, att i vissa pastorat en av prästerna finge adjunkts tjänsteställning, är väl värt beaktande. Vad beträffar de från pastoratsbornas sida framförda ekonomiska synpunkterna, torde dessa enligt kommitténs mening icke kunna skjutas åt sidan, ehuru kommittén med hänsyn till de vid löneregleringslagens tillkomst från lagstiftarens sida uttalade önskemålen i regel kunnat tillmäta sagda synpunkter endast en jämförelsevis underordnad betydelse. I några fall, då de principiella skälen närmast tala för komministratur, har dock kommittén, huvudsakligen av ekonomiska hänsyn, ansett sig böra föreslå, att den biträdande prästmannen skulle tills vidare få adjunkts tjänsteställning. I specialförslagen rörande de av kommittén ifrågasatta pastoraten lämnas en redogörelse för de skäl, som i tveksamma fall föranlett kommittén att bestämma sig i den ena eller andra riktningen. Enligt 2 § löneregleringslagen skall fastställd lönereglering tillämpas under Verkan av tjugu ecklesiastikår. Denna en lönereglerings orubblighet synes i första hand definitivlöm gälla de fastställda lönebeloppen. Ändringar i fråga om föreskrifterna rörande r e g e n n 8 prästgårds belägenhet och den prästerliga tjänstgöringens beskaffenhet m. m. dylikt kunna däremot utan tvivel äga rum under loppet av löneregleringsperioden. Vidare kan, såsom framgår av bestämmelsen i 24 § löneregleringslagen, under en lönereglerings giltighetstid vidtagas vissa i 23 § samma lag angivna ändringar

68 i den kyrkliga »organisationen». Huruvida det i 24 § förekommande uttrycket »den kyrkliga organisationen» skall tolkas restriktivt, så att det endast avser inrättande av ny prästerlig tjänst och indragning av befintlig tjänst, eller om det skall fattas så vidsträckt, att det avser jämväl delning och sammanslagning av pastorat, d. v. s. vad man i allmänhet plägar benämna ändringar i fråga om »indelningen», har varit föremål för delade meningar. Av de förbehåll rörande begränsning i löneregleringens giltighetstid, som Kungl. Maj:t ansett nödigt intaga i löneregleringsresolutionerna för sådana pastorat, där ändring i indelningen varit ifrågasatt, vill det synas, som om Kungl. Maj:t ansett de skäl, vilka tala för det förra av de båda tolkningsalternativen, väga tyngre än de, som kunna anföras till förmån för det senare. Vid sådant förhållande har kommittén funnit riktigast utgå från, att principiellt sett ändringar i fråga om indelningen kunna under löpande löneregleringsperiod vidtagas endast beträffande sådana nyreglerade pastorat, där resolutionen innehåller ovanberörda klausul om begränsning av löneregleringens giltighetstid. Dylika löneregleringar benämnas av kommittén provisoriska. Ehuru kommittén sålunda, med hänsyn till hittillsvarande praxis, funnit sig böra betrakta de icke provisoriska löneregleringarna — dessa benämnas av kommittén i det följande definitiva löneregleringar — såsom principiellt sett orubbliga under tjuguårsperioden, så anser kommittén dock hinder icke böra möta att, därest de vederbörande, som av löneregleringen närmast beröras, d. v. s. pastoratet och dess prästerskap, äro om saken ense, låta ett beslut angående ändrad indelning gå i verkställighet redan före tjuguårsperiodens utgång. Kommittén har föreställt sig, att, sedan beslut angående ändrad indelning av de skånska pastoraten kommit till stånd, de fördelar, särskilt i ekonomiskt avseende, som genom omregleringens snara genomförande stå att vinna, i första hand för pastoraten men även i någon mån för prästerskapet, skola visa sig så betydande, att vederbörande ej sällan lämna sitt bifall till föreslagen ändrings ikraftträdande. — I förbigående torde här böra framhållas, att prästman i pastorat med definitiv lönereglering, vilken utnämnts till sin tjänst, efter det Kungl. Maj:t fattat beslut i indelningsfrågan, naturligen måste anses förpliktad att finna sig i den ändring i tjänstgöringen, som blir en följd av omregleringens genomförande. Kedan utE n n 0 g sfx svårlöst fråga av stor praktisk betydelse är spörsmålet om de nhio-shavares n u v a r a n c * e befattningshavarnas skyldighet att underkasta sig den ändring i löneBtällning vid villkor och tjänstgöring, som blir en följd av de föreslagna indelningsändringarna, omregleRedan i mitten av 1800-talet, då frågan om ändringar i den kyrkliga inringen, delningen och organisationen 1 ) först började på allvar diskuteras i samband med strävandena att åstadkomma ändrade grunder för regleringen av prästerskapets avlöning, insåg man det nödvändiga i att vidtaga särskilda åtgärder för underlättande och påskyndande av indelningsändringarnas genomförande. Detta syfte sökte man vinna på två vägar dels genom att medelst särskilda förbehåll i fall* J ) Uttrycket »den kyrkliga organisationen» användes ofta i så vidsträckt bemärkelse, att det omfattar såväl »indelningen» (i stift, kontrakt, pastorat och församlingar) som »organisationen i inskränkt mening» (de särskilda befattningshavarna, deras antal och tjänsteställning". Jfr ovan.

69 makterna förplikta de ordinarie befattningshavarna att underkasta sig ändringarna i fråga, dels och genom att icke med ordinarie innehavare besätta utan medelst vikarie tills vidare uppehålla sådana tjänster, vilkas tillvaro kunde röna inverkan av en kommande omreglering. I underdånig skrivelse den 26 september 1860, däri rikets ständer anmälde, att de, med vissa mindre ändringar, godkänt av Kungl. Maj.-t föreslagna »grunder för en reglering av prästerskapets avlöning», anmälde ständerna tillika, hurusom deras uppmärksamhet blivit fästad därpå, att den ifrågasatta löneregleringen måste i betydlig mån försvåras och dess verkställighet fördröjas genom den försäkran, som varje ordinarie prästman genom sin fullmakt erhölle att åtnjuta alla tjänsten åtföljande löneförmåner, så länge han tjänsten innehade, samt att dessa svårigheter och dröjsmål kunde verksammast undanröjas därigenom, att vid pastorsämbetens tillsättande i fullmakterna intoges visst förbehåll. Med anledning härav anhöllo ständerna, att i alla fullmakter, som därefter utfärdades å kyrkoherdebeställningar, måtte inflyta det villkor, att den utnämnde skulle åtnöja sig med den förändring i lönevillkor och tjänstgöring, som kunde bliva en följd av den blivande regleringen. Med föranledande av denna ständernas framställning förordnades genom nådigt cirkulär den 8 mars 1861, att i fullmakter, som komme att utfärdas å JcyrJco/ierrfebeställningar, borde intagas det förbehåll, att den utnämnde kyrkoherden skulle åtnöja sig med den förändring i lönevillkor och tjänstgöring, som kunde bliva en följd av den framdeles skeende regleringen av prästerskapets avlöning. När följande år löneregleringsfrågan vann sin lösning genom nådiga förordningen den 11 juli 1862 angående allmänt ordnande av prästerskapets inkomster, stadgades, såsom redan förut meddelats 1 ), i § 3 mom. 6 av sagda förordning, att den länsvis tillsatta nämnd, som enligt förordningen skulle verkställa regleringen av prästerskapets avlöning, ägde »att hos Kungl. Maj:t göra underdånig framställning ej mindre om delning av pastorat eller inrättande av ny komministratur, där sådant, i anseende till pastoratets vidd, folkmängd eller andra förhållanden kan för själavårdens behöriga handhavande vara av behovet påkallat, än ock angående indragning av redan befintlig komministerstjänst och, i förening därmed, om sammanbyggnad av kyrkor». Till underlättande av sålunda föreslagen ändrings genomförande föreskrevs i mom. 9 av samma paragraf, att nämnden hos vederbörande domkapitel skulle anmäla varje av nämnden framställt förslag till delning av ett pastorat eller till indragning av komministratur, varjämte förklarades, att sådana pastorat och komministraturer komme, vid händelse av ledighet, att, intill dess förslaget blivit prövat, uppehållas endast genom tillförordnade prästmän. Såsom framgår av det föregående, talas i 1862 års förordning endast om delning av pastorat, inrättande av ny komministerstjänst, indragning av redan befintlig sådan tjänst och sammanbyggnad av kyrkor. Däremot beröres i författningen icke frågan om sammanslagning av pastorat. Att man det oaktat ansåg sig oförhindrad upptaga till prövning dylika frågor framgår därav, att Kungl. *) Se sid. 19.

70 Maj:t i samband med de nya löneregleringarna meddelade beslut om sammanslagning av 6 pastorat. Framställda förslag om sammanläggning av ytterligare 12 pastorat föranledde icke någon Kungl. Maj:ts åtgärd. 1 ) I anledning av föreskriften i 1861 års cirkulär intogs i de av Kungl. Maj:t och domkapitlen därefter utfärdade fullmakterna förbehåll av i cirkuläret angiven beskaffenhet. Detta förbehåll synes efter tillkomsten av 1862 års löneregleringsförordning i allmänhet hava formulerats så, att vederbörande kyrkoherde förklarats vara »underkastad den förändring i lönevillkor och tjänstgöring, som kan bliva en följd av föreskrifterna i förordningen den 11 juli 1862 angående allmänt ordnande av prästerskapets inkomster».") Dylikt förbehåll intogs i fullmakterna även sedan vederbörande pastorat blivit föremål för lönereglering enligt 1862 års förordning. De före år 1903 utfärdade fullmakter för kyrkoherdar inom Lunds stift, av vilka kommittén tagit del, innehålla samtliga förbehåll av ifrågavarande beskaffenhet. För att underlätta och påskynda genomförandet av de ändringar i den kyrkliga indelningen och organisationen, vilka föreslagits av prästlöneregleringskommittén i dess förut berörda underdåniga betänkande och förslag av den 20 december 1900, hemställde sagda kommitté i underdånig skrivelse den 4 december 1902, att vissa förbehåll skulle införas i de fullmakter å ordinarie prästerliga beställningar, som därefter utfärdades. Såsom motiv för denna sin framställning anförde kommittén följande. På grund av nådiga förordningarna angående allmänt ordnande av prästerskapets inkomster den 11 juli 1862 och angående ordnande av prästerskapets i de territoriella församlingarna i Stockholm avlöning den 1 november 1872 hade beträffande samtliga pastoraten i riket uppgjorts löneregleringar med gällande kraft för femtio år, räknade från den efter varje lönereglerings fastställande näst inträffande första maj. När dessa löneregleringar, vilkas giltighet sålunda vore till tiden noga bestämd, förfölle, vore det uppenbart, att prästerskapet i de särskilda pastoraten måste, utan något uttryckligt stadgande därom, underkasta sig den förändring i lönevillkor, som kunde bliva en följd av nya bestämmelser rörande den prästerliga avlöningen. I samband med framdeles skeende löneregleringar kunde det emellertid befinnas lämpligt att i den kyrkliga indelningen och organisationen vidtaga förändringar, som skulle för vissa präster komma att medföra vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller minskning i deras avlöningsförmåner. I den mån kommitténs i dess betänkande med förslag beträffande den kyrkliga indelningen och organisationen gjorda framställningar angående ändringar i nämnda hänseenden eller andra liknande förslag kunde förtjäna avseende, syntes deras genomförande ej böra fördröjas därav, att redan utnämnda tjänstinnehavare skulle äga motsätta sig verkställigheten. För undvikande av detta missförhållande föreslog kommittén därför, att i de fullmakter, som därefter komme att utfärdas å ordinarie prästerliga beställningar, x

) Jfr sid. 20. ) I åtskilliga av de fullmakter, som utfärdats av domkapitlet i Lund, innehåller förbehållet en hänvisning till 1861 års cirkulär. Stundom talas i fullmakten helt allmänt om »den förändring i lönevillkor och tjänstgöring, som kan bliva en följd av regleringen av prästerskapets avlöning.» 2

71 borde intagas det förbehåll, att den utnämnde skulle åtnöja sig med den förändring i tjänstgöring och lönevillkor, som en i sammanhang med den blivande löneregleringen vidtagen förändring i den kyrkliga indelningen eller omorganisation av den prästerliga tjänstgöringen kunde medföra. Med anledning av denna prästlöneregleringskommitténs framställning föreskrevs genom nådigt cirkulär den 19 december 1902, att i fullmakter å ordinarie prästerliga beställningar, till vilka antingen ansökningstiden ej utginge före slutet av år 1902 eller, därest de tillsattes på kallelse av patronatsrättsinnehavare, kallelsen efter nämnda tid inkomme till vederbörande domkapitel, skulle intagas det förbehåll, att den utnämnde skulle vara underkastad den förändring i lönevillkor och tjänstgöring, som kunde bliva en följd ej mindre av föreskrifterna i förordningen den 11 juli 1862 angående allmänt ordnande av prästerskapets inkomster än även av en i sammanhang med blivande lönereglering vidtagen förändring i den kyrkliga indelningen eller omorganisationen av den prästerliga tjänstgöringen. Sedan nya löneregleringar enligt 1910 års lagstiftning börjat utfärdas, hemställde en avprästlöneregleringssakkunniga, hovrättsrådet K. J. Ekman, i underdånig skrivelse den 21 juni 1915, att 1902 års cirkulär måtte ändras i sådan riktning, att förbehållet i fullmakterna skulle avse allenast skyldighet för den utnämnde att underkasta sig den förändring i lönevillkor och tjänstgöring, som kunde bliva en följd av en i sammanhang med blivande lönereglering vidtagen förändring i den kyrkliga indelningen eller omorganisationen av den prästerliga tjänstgöringen. Vid ärendets behandling beslöt emellertid Kungl. Maj:t att helt och hållet upphäva föreskriften i 1902 års cirkulär. 1 anledning härav förordnades genom nådigt cirkulär den 7 april 1916, att i fullmakter å ordinarie prästerliga beställningar icke skulle, utan att i särskilt fall sådant av Kungl. Maj:t föreskrivits, intagas förbehåll angående skyldighet för den utnämnde att vara underkastad förändring i lönevillkor och tjänstgöring. Såsom framgår av den förut lämnade redogörelsen för de vid olika tider gällande författningsföreskrifterna angående intagande av särskilda förbehåll i de prästerliga befattningshavarnas fullmakter, kunna de ordinarie prästmännen med hänsyn till sin ställning i här förevarande hänseende indelas i 3 grupper, allteftersom vederbörandes fullmakt blivit utfärdad med tillämpning av 1861 års cirkulär, 1902 års cirkulär eller 1916 års cirkulär. Vad då först beträffar förbehållen enligt 1861 års cirkulär, avsågo dessa från början troligen endast sådan förändring i lönevillkor och tjänstgöring, som för vederbörande befattningshavare kunde bliva en följd av den första för pastoratet med tillämpning av 1862 års förordning verkställda löneregleringen. Den omständigheten, att förbehåll intogos jämväl i de fullmakter, som utfärdades efter tillkomsten av sagda lönereglering, giver emellertid vid handen, att man haft för avsikt att hålla möjlighet öppen för vidtagande av indelnings- och organisationsändringar även i samband med blivande ny lönereglering efter den första 50årsperiodens utgång. 1 ) Däremot måste det anses tveksamt, huruvida ett dylikt l ) Frågan, huruvida 1862 års löneregleriugsförordning skulle anses hava gällande kraft även efter det att de med stöd av sagda förordning för den första 50-årsperioden utfärdade löne-

72 förbehåll äger gällande kraft även gent emot indelnings- och organisationsändringar, som ske i samband med lönereglering enligt 1910 års löneregleringslag. Ehuru tungt vägande skäl förvisso kunna anföras till stöd för att befattningshavare med dylik fullmakt av äldre datum bör vara pliktig underkasta sig de ändringar, som bliva en följd av sådana omregleringsåtgärder, vilka uttryckligen angivas i 1862 års förordning, har kommittén dock icke ansett sig böra utgå från, att en dylik skyldighet ovillkorligen skulle åligga dessa prästmän. Avgörande för kommittén har härvid varit den omständigheten, att 1902 års cirkulär synes förutsätta, att de befattningshavare, som då redan voro utnämnda, icke kunde anses skyldiga tåla ändringarna i fråga, samt att man — i överensstämmelse med denna cirkulärets ståndpunkt — i praxis sedan många år tillbaka i allmänhet synes hava behandlat dylika äldre fullmakter såsom »rena» fullmakter. 1 ) Vidkommande därefter innehavarna av sådana fullmakter, vilka innehålla förbehåll enligt 1902 års cirkulär, torde utan vidare vara klart, att dessa äro skyldiga underkasta sig den ändring i lönevillkor och tjänstgöring, som blir en konsekvens av en i samband med ny lönereglering verkställd indelnings- eller organisationsändring. Är befattningshavaren skyldig underkasta sig ny lönereglering, är han även pliktig finna sig i en samtidigt beslutad omreglering. Vad slutligen angår de befattningshavare, vilkas fullmakter utfärdats efter tillkomsten av 1916 års cirkulär, äro dessa prästmän utan tvivel att anse såsom likställda med dem, som i sina fullmakter hava förbehåll enligt 1902 års cirkulär. Då Kungl. Maj:t ansåg sig böra upphäva sistberörda författning, kan nämligen avsikten därmed ej rimligen hava varit att befria de därefter utnämnda befattningshavarna från skyldighet att underkasta sig följderna av de i 23 § löneregleringslagen omförmälda indelnings- och organisationsändringar, vilka skola bliva föremål för övervägande i samband med fastställandet av ny lönereglering för vederbörande pastorat. Uppenbarligen beror åtgärden ifråga därpå, att Kungl. Maj:t ansett den i 23 § intagna författningsbestämmelsen ersätta ett uttryckligt förbehåll i fullmakterna. Sedan kommittén sålunda sökt besvara spörsmålet om vilka befattningshavare, som kunna anses hava skyldighet att underkasta sig ändring i fråga om regleringarna upphört att äga tillämpning, har varit föremål för delade meningar. Prästlöneregleringskommittén gjorde i sitt år 1U03 avgivna betänkande och förslag angående reglering av prästerskapets avlöning och därmed sammanhängande frågor icke något bestämt uttalande i saken. I en vid betänkandet fogad reservation uttalade emellertid kommitténs ledamot dåvarande kammarrådet, sedermera landshövdingen Rydin den uppfattningen, att, därest nya grunder för reglering av prästerskapets avlöning icke bleve antagna, innan de då gällande löneregleringarnas giltighetstid gått till ända, nya löneregleringar borde, i samma ordning och efter samma grunder som de gamla, uppgöras att gälla för en ny 50 årsperiod (se betänkandet sid. 459 o. f.). — Av propositionen nr 88 till 1908 års riksdag framgår, att föredragande departementschefen anslutit sig till den av Rydin hyllade uppfattningen (se propositionen sid. 48). — Att de myndigheter, vilka utfärdat de prästerliga befattningshavarnas fullmakter, varit av samma mening, torde framgå av vad här ovan i texten meddelats. a ) Av åtskilliga Kungl. Maj:ts beslut framgår dock, att dylika rena fullmakter icke ansetts utgöra hinder vare sig för ett frånskiljande av viss församling från ett pastorat, därest vederbörande befattningshavares löneförmåner härigenom icke behövde lida någon minskning, eller för indragning av komministerstjänst.

73 lönevillkor och tjänstgöring, återstår att utreda frågan angående omfattningen av denna skyldighet. Vidkommande lönevillkoren kan ingen tvekan råda, enär lagstiftningen innehåller detaljerade bestämmelser i detta hänseende. Däremot vållar frågan om tjänstgöringen en viss svårighet. Att en kyrkoherde, utnämnd efter 1902 får finna sig i, att en församling avskiljes från eller lägges till hans pastorat, torde utan vidare vara klart. Men är han även skyldig, att, om så påfordras, taga sin bostad i en tidigare till annat pastorat hörande men efter om regleringen med hans gamla pastorat förenad församling? Är han skyldig att lämna från sig moderförsamlingen och övertaga pastoralvården i ett pastorat, varmed hans gamla annexförsamling blivit förenad? Kan han möjligen till och med förflyttas till ett pastorat, vari icke ingår någon församling, tillhörig hans gamla pastorat? Prästlöneregleringslagen med därtill hörande motiver lämnar icke något svar på de uppställda frågorna. Av hittillsvarande praxis vid löneregleringsärendenas avgörande synes emellertid framgå, att Kungl. Maj:t utgått från, att den första av de uppställda frågorna borde besvaras jakande. Något ärende av sådan beskaffenhet, som avses i den andra frågan, torde icke hava varit föremål för Kungl. Maj:ts prövning. Då likväl detta fall, principiellt sett, knappast synes skilja sig från det föregående, håller kommittén för sannolikt, att vid avgörande av ett dylikt fall, beslutet kommer att gå i samma riktning. Beträffande åter svaret på den tredje frågan, så torde detta obetingat kunna förutsättas bliva nekande. Kommittén anser visserligen tveksamt, huruvida en befattningshavare kan utan eget medgivande i så stor utsträckning, som ovan blivit antytt, underkastas ändring i sin tjänstgöringsskyldighet, men kommittén har dock ansett sig böra vid uppgörandet av specialförslagen utgå från den ståndpunkt, som enligt kommitténs mening kommit till uttryck i praxis. Kommittén vill likväl understryka det önskvärda däri, att vid avgörandet av tveksamma frågor av här omhandlad beskaffenhet måtte iakttagas synnerlig varsamhet, så att, endast då alldeles särskilda skäl förefinnas, någon befattningshavare mot sitt bestridande ålägges taga sin bostad utom det gamla pastoratet. I detta sammanhang anser sig kommittén böra uttryckligen framhålla, att det icke är kommitténs mening, att den skyldighet att finna sig i ändrad indelning, som ostridigt åligger en viss befattningshavare, skall under alla omständigheter utkrävas. I enstaka fall torde på grund av vederbörande prästmans personliga förhållanden — hög ålder, nedsatt arbetsförmåga o. d. — de billighetsskäl, som kunna anföras för beviljande av uppskov med indelningsändringens ikraftträdande, vara så starka, att med genomförandet lämpligen bör anstå, till dess tjänsten blir ledig. Det lärer därför bliva nödvändigt att, sedan de här omhandlade befattningshavarna avgivit sina yttranden, taga under noggrann omprövning, huruvida den av kommittén föreslagna tidpunkten för ikraftträdandet av omregleringen möjligen bör framflyttas. Därest kommitténs omregleringsförslag vinner godkännande, kunna av de på långvakans satta prästerliga beställningarna i Skåne 23 kyrkoherdetjänster och 10

74 3 komministersbefattningar omedelbart återbesättas med ordinarie innehavare 1 ). Kommittén håller för troligt, att ett tillsättande på en gång av samtliga dessa befattningar skall visa sig förenat med avsevärda praktiska olägenheter. Det torde ankomma på domkapitlet att föreslå de åtgärder, som tilläventyrs kunna befinnas påkallade för undanröjande av berörda olägenheter. Antalet gudsSåsom framgår av översiktstabellen bil. B. skall enligt kommitténs omvarje kyrka regleringsförslag i ett ej obetydligt antal pastorat 1 präst svara för gudstjänsten i 3 kyrkor. I 3 pastorat skulle kyrkoherden ensam sköta 4 kyrkor"). I sistbeberörda fall ligger det närmast till hands, att vederbörande kyrkoherde ålägges förrätta gudstjänst i varje kyrka varannan predikodag. Det kan dock tänkas, att församlingarnas inbördes storlek och kyrkornas belägenhet i förhållande till varandra eller andra särskilda omständigheter göra det önskvärt, att någon eller några församlingar inom ett dylikt fyraförsamlingspastorat erhålla tätare gudstjänster än de andra 3 ). I pastoraten på 3 församlingar torde varje församling i regel böra erhålla gudstjänst 2 predikodagar av 3. Även här kan det dock stundom befinnas lämpligt, att en av församlingarna i pastoratet får gudstjänst varje predikodag, under det att de andra få åtnöja sig med gudstjänst varannan predikodag. Avgörandet av dylika spörsmål, vilka vid olika tider kunna kräva olika svar, måste alltid grunda sig på en ingående och allsidig kännedom om förhållandena å ort och ställe samt lämpar sig därför enligt kommitténs mening bäst att, så vitt detaljerna angår, i första hand överlämna åt vederbörande ortsmyndigheter. KyrkobokKommittén har vid uppgörandet av sina specialförslag utgått ifrån, att komtönn.g 0 , h minister, som får sin bostad i en annexförsamling, i regel bör sköta kyrkobokföringen tionsunder- ^ r denna församling samt meddela konfirmationsundervisning därstädes. I övvisning. riga pastorat torde det med hänsyn till de obetydliga avstånden och de goda kommuilikationerna i Skåne endast rent undantagsvis föreligga behov av särskild pastorsexpedition eller konfirmationsundervisning å annan plats än den, där kyrkoherden är bosatt. Kommittén har vid sådant förhållande icke ansett sig böra i specialförslagen göra någon formlig hemställan om vidtagande av anordningar i berörda hänseenden, utan inskränkt sig till att i de fall, då enligt kommitténs mening särskilda skäl föreligga, fästa uppmärksamhet å saken. Därest verkligt behov föreligger, lärer vederbörande församling icke underlåta att i ett blivande yttrande över kommitténs förslag framställa yrkande om att komina i åtnjutande av här omhandlade särskilda förmåner. Kontraktsindelningen.

Såsom framgår av den i kapitlet om den nuvarande kyrkliga indelningen och organisationen intagna tabellen I 1 ), äro de skånska kontrakten av mycket 1

) Se sid. 285. ) Dessa pastorat äro: Västra Alstad—Fru Alstad—Stora Slågarp—Lilla Slågarp, Hammarlöv—Västra Vemmerlöv—Bodarp—Fuglie samt Hemmesdynge—Aspö—Östra Torp—Lilla Isie. 3 ) Såsom framgår av den vid behandlingen av de särskilda specialförslagen lämnade moti2

veringen för de ifrågasatta fyraförsamlingspastoraten, torde alla dessa pastorat vara så beskaffade, att gudstjänst lämpligen bör hållas i varje kyrka varannan predikodag. 4

) Se sid. 26.

75 varierande storlek med hänsyn till antalet pastorat, församlingar och prästerliga befattningshavare. Störst är Luggude kontrakt med 16 pastorat, 28 församlingar och 28 befattningshavare, minst Södra Åsbo kontrakt med 5 pastorat, 8 församlingar och 6 befattningshavare. I stort sett äro kontraktens gränser, vilka i allmänhet sammanfalla med häradsgränserna, jämförelsevis raka och lämpliga, I åtskilliga fall föreligga dock uppenbara anomalier. Så t. ex. ligga ett par annexförsamlingar såsom enklaver inom andra kontrakt än dem, dit på grund av moderförsamlingarnas belägenhet pastoraten i sin helhet räknas höra 1 ). Vidare finnas två pastorat, som icke sammanhänga med huvuddelarna av de kontrakt, vilka de tillhöra 2 ). Genom de av kommittén föreslagna indelningsändringarna skulle de nuvarande enklaverna försvinna. En ny enklav skulle emellertid uppkomma 3 ). Vidare bliva kontraktsgränserna på flera punkter synnerligen krokiga med starka in- och utbuktningar, och variationerna i fråga om kontraktens storlek skulle bliva fullt ut lika stora som för närvarande 1 ). Såsom en konsekvens av den föreslagna omregleringen i fråga om pastoraten har kommittén därför ansett sig böra hemställa om vissa jämkningar i kontraktsindelningen. Såsom förut meddelats, kan man säga, att de nuvarande kontrakts- och De.n ecklesiahäradsgränserna i stort sett sammanfalla. Där så ej är fallet, beror detta i regel ^ j j ^ g ^3r. därpå, att en annexförsamling, vilken ju skall räknas till samma kontrakt som bilande till moderförsamlingen, tillhör annat härad än denna. don judiciella Varje kontrakt består i allmänhet av ett härad. Undantag bilda Ljunits och administoch Herrestads kontrakt samt Albo och Järrestads kontrakt, av vilka vart och ett rat,1J^„1" el~ ningen.

innesluter t va härad. I 4 pastorat — Södra Rörums och Häglinge församlingars pastorat, Lövestads och Fågeltofta församlingars pastorat, Kågeröds och Stenestads församlingars pastorat, samt Huaröds och Svensköps församlingars pastorat — höra moderförsamling och annexförsamling till olika län. Givetvis vore det önskvärt, därest den ecklesiastika indelningen kunde så genomföras, att densamma följde gränserna för de judiciella och administrativa förvaltningsområdena. Då emellertid, så vitt kommittén har sig bekant, de för närvarande existerande oregelbundenheterna icke visat sig medföra några nämnvärda olägenheter, har kommittén vid uppgörandet av sitt omregleringsförslag icke ansett sig böra tillmäta någon utslagsgivande betydelse åt nu berörda omständigheter. Inom åtskilliga av de skånska församlingarna finnas mindre områden, vilka tillhöra andra, stundom ganska avlägsna församlingar 5 ). Dessa enklaver vålla gix

) Ängelholms församling av Munka-Ljungby pastorat och Vä församling av Kristianstads pastorat. ~) Everlövs och Slimminge församlingars pastorat samt Östra Hoby församlings pastorat. 3 ) Borrby församlings pastorat. *) Se kontraktssammandraget till översiktstabellen bil. B. °) Det mest typiska exemplet torde vara det, som beröres på sid. 201.

Enklaver,

70 vetvis åtskilliga olägenheter, särskilt i fråga om skolväsendet, och sagda oregelbundenheter i indelningen böra därför om möjligt avlägsnas. Kommittén har dock icke ansett det falla inom ramen för kommitténs uppdrag att framlägga några formliga förslag i denna riktning. AnvändGenom de av kommittén föreslagna indelnings- och organisationsändringarna iflöd"ÄV skulle ett icke obetydligt antal prästerliga tjänster komma att indragas. Härirastgårdar genom bliva de prästgårdar, som disponerats av ifrågavarande tjänsters innehavare, lediga. Vilken användning skola nu dessa överflödiga prästgårdar få? Svaret på denna fråga lärer utfalla olika i olika fall. Därest det löneboställe, varifrån prästgården utbrutit», saknar arrendatorsbostad eller har en bristfällig eller otillräcklig sådan, torde prästgården böra ånyo förenas med lönebostället och prästgårdens manbyggnad insynas såsom arrendatorsbostad. I övriga fall synes prästgårdsområdet böra särskilt för sig under nyttjanderätt upplåtas. I åtskilliga fall, då i samband med inträdandet av ny lönereglering förslagframställts om förflyttning av befattningshavarens bostad och anordnande av ny prästgård å annan plats i församlingen eller inom annan till pastoratet hörande församling, har ifrågasatts, att från lönebostället, vilket, därest en dylik flyttning av prästgården kommer till stånd, kan tillgodogöra sig den gamla sätesbyggningen såsom arrendatorsbostad, skulle till pastoratet utgå lösen för sagda byggnad. Såsom skäl har särskilt anförts, att genom ett dylikt inlösningsförfarande prästgårdens förflyttning, vilken ju oftast vore ett betydande allmänt intresse, skulle avsevärt underlättas. På samma gång kunde man göra stora besparingar vid löneboställets bebyggande, enär löseskillingen komme att utgöra endast en bråkdel av kostnaden för b}7ggande av ny arrendatorsbostad. Enligt kommitténs mening måste det anses tveksamt, huruvida en sådan transaktion som den här ovan antydda har stöd av bestämmelserna i den ecklesiastika boställsordningen. Kommittén håller emellertid före, att förfarandet ifråga mången gång medför stora praktiska fördelar för de intresserade parterna, och att starka billighetsskäl stundom tala för att tillerkänna pastoratet en dylik rätt till lösen. — Därest synerätterna anse sig befogade att låta löneboställena erlägga lösen för sådana prästgårdsbyggnader, vilka bliva disponibla såsom arrendatorsbostäder, emedan vederbörande befattningshavare blir bosatt å annan plats, skulle stor lättnad beredas pastoraten vid uppförandet av de nya prästgårdsbyggnader, som bliva en följd av de av kommittén föreslagna indelningsändringarna. Mn

Stiftsadjunkter.

Ett antagande av det av kommittén uppgjorda omregleringsförslaget lärer medföra en icke obetydlig utökning av den arbetsbörda, som för närvarande i genomsnitt kan anses åvila en kyrkoherde på den skånska slättbygden. I flertalet pastorat skulle kyrkoherden få att svara för 2 eller 3, någon gång till och med 4 församlingar. J ) Även om den arbetsbörda, som efter omregleringen kommer att åvila en var av dessa befattningshavare, icke i och för sig kan anses Se sid. 280.

7<

oskäligt betungande, torde dock den söndagliga dupliceringen med därmed förbundna resor i längden bliva ganska påfrestande. Härtill kommer, att den konstanta dupliceringsskyldigheteii gör det så gott som omöjligt för en befattningshavare att förrätta någon gudstjänst inom ett angränsande pastorat i ändamål att bereda den därstädes anställde prästmannen någon söndags ledighet från predikningar. Vid sådant förhållande har kommittén ansett sig böra upptaga till prövning det förslag om anställande för större pastoratskomplex av s. k. kontrakts- eller reseadjunkter, som framställts av kontraktsprosten Ekström i hans förut omhandlade reservation till prästlöneregleringskommitténs betänkande. _ Systemet med dylika adjunkter är ännu jämförelsevis oprövat. Endast inom Luleå stift finnas anställda några prästmän av här ifrågavarande art, benämnda kontraktsadjunkter. Var och en av dessa kontraktsadjunkter har sin tjänstgöring begränsad till 1 eller 2 kontrakt, stundom till en viss del av ett kontrakt. Anledningen till kontraktsadjunkternas anställande har varit en önskan att tillgodose de kyrkliga behoven i sådana delar av de vidsträckta lappmarks- och finnbygdspastoraten, som ligga på större avstånd från kyrka och prästgård. Härvid har befunnits ändamålsenligt att låta vederbörande adjunkts verksamhetsområde omfatta de avsides belägna byarna inom två eller flera angränsande pastorat. Några prästmän av den typ, som reservanten Ekström närmast åsyftat — adjunkter, vilkas verksamhet huvudsakligen skulle avse att möjliggöra någon kortare tids semester eller därmed jämförlig ledighet för de ordinarie prästmännen inom ett visst distrikt — hava hittills icke varit anställda i något stift. Anställande inom Visby stift av någon eller några dylika adjunkter bragtes på tal av den kommitté, som år 1919 avgav förslag till förändrad kyrklig indelning och organisation av sagda stift, men detta uppslag har ännu ej lett till vidtagande av någon åtgärd. Kommittén håller före, att goda skäl tala för att i samband med den av kommittén föreslagna, på många punkter mycket ingripande omregleringen av de till de skånska länen hörande delarna av Lunds stift göra ett försök med anställande av någon eller några för tjänstgöring inom de skånska landspastoraten avsedda, på viss tid förordnade prästerliga befattningshavare, vilka lämpligen torde böra benämnas stiftsadjunkter. Medel för bestridande av stiftsadjunkternas avlöning kunna, därest kyrkofondens tillgångar det medgiva, utgå ur sagda fond jämlikt stadgandet i 6 § 8 mom. lagen om kyrkofond den 9 december 1910. Då enligt kommitténs mening den föreslagna omregleringen bör äga rum, oavsett huruvida stiftsadjunktsinstitutionen införes eller icke, samt något detaljerat förslag i saken icke lärer kunna framläggas i ärendets nu befintliga skick, torde i samband med omregleringsfrågans avgörande domkapitlet i Lund lämpligen böra få sig anbefallt att inkomma med underdånigt yttrande och förslag i ämnet. Under kommitténs (iverläggningar med prästmän i olika delar av Skåne har från flera håll framhållits önskvärdheten av att i samband med en blivande omreglering särskilt anslag måtte beviljas ur kyrkofonden för att bereda möjlighet för de skånska prästerna att i större omfattning såsom predikobiträden anlita

78 studerande, vilka i Lund bereda sig för det prästerliga kallet. Härigenom skulle, har man ansett, beredas utväg att i stor utsträckning uppehålla söndaglig gudstjänst i de kyrkor, där detta efter omregleringen annars icke läte sig göra. För prästmän, vilkas arbetsförmåga vore nedsatt på grund av ålder eller sjukdom, bleve det möjligt att skaffa sig någon lindring i den krävande dupliceringen. Även för de teologie studerandena själva komme ett dylikt konditionerande att lända till fördel, enär de därigenom förvärvade erfarenhet, av betydelse för deras blivande verksamhet. Kommittén anser de sålunda framförda synpunkterna beaktansvärda. Därest frågans ekonomiska sida kan ordnas, torde, i betraktande av de goda kommunikationerna mellan universitetsstaden och flertalet pastorat på den skånska slättbygden, vara jämförelsevis lätt att tillhandahålla vederbörande kyrkoherdar predikohjälp från Lund. Ett eventuellt anslag från kyrkofonden torde lämpligen böra ställas till domkapitlets förfogande, samt användas för beredande av predikohjälp ät i första hand sådana kyrkoherdar, vilka hava att ensamma svara för gudstjänsten, en var i mer än 2 kyrkor. För att kyrkofondens medel skola kunna användas för här ifrågavarande ändamål lärer dock bliva nödigt företaga ändring i kyrkofondslagen. I sin nuvarande avfattning torde nämligen lagens bestämmelser icke lämna utrymme för beviljande av dylika anslag från fonden. Även den nu berörda frågan torde böra överlämnas till domkapitlet i Lund för närmare utredning.

Specialförslag*. Inledande anmärkningar. I denna avdelning av betänkandet ärnar kommittén kontrakt efter kontrakt undersöka de nuvarande pastoraten i Skåne för att söka utreda, huruvida vederbörande pastorat lämpligen bör lämnas orubbat, eller huruvida detsamma bör undergå ändring i fråga om indelning eller organisation eller bäggedera. En var av kommittén föreslagen ny pastoratsbildning räknas såsom ingående i det kontrakt, dit den blivande moderförsamlingen för närvarande hör. Inom varje kontrakt behandlas först i en särskild avdelning de pastorat, som enligt kommitténs förslag skola lämnas oförändrade, och därefter i en annan avdelning de pastorat, beträffande vilka kommittén ifrågasätter indelnings- eller organisationsändring. De pastorat, som beröras av en och samma indelningsändring, behandlas för sig såsom en särskild underavdelning. Tillhöra dessa pastorat för närvarande olika kontrakt, måste i regel en del av församlingskomplexet i fråga behandlas under en kontraktsrubrik, återstoden under en annan. Inom varje underavdelning (varje för sig behandlat församlingskomplex) av kontraktet lämnas till en början vissa uppgifter angående dels den nuvarande pastoratsindelningen, dels året, då ny lönereglering för vederbörande pastorat trätt (eventuellt skall träda) i kraft, samt fastställd lönereglerings karaktär av definitiv eller provisorisk lönereglering 1 ), dels befattningshavarnas antal, tjänsteställning och boningsort samt den omständigheten, huruvida någon tjänst är satt på långvakans (dessa uppgifter avse, där ej annat särskilt angivits, tidpunkten den 1 maj 1922), dels arealen'), folkmängden den 31 december 19192) och sammanlagda inkomstbeloppet enligt 1918 års taxering 3 ) inom varje i komplexet ingående församling. Vidare lämnas approximativa uppgifter rörande avlöningstillgångarna inom vart och ett av de nuvarande pastoraten, eventuellt — därest ett pastorat består av 2 eller flera församlingar, och dessa efter omregleringen skola ingå i skilda pastoratsbildningar — för varje till pastoratet hörande församling. För vart och ett av de av kommittén föreslagna nya pastoraten meddelas upplysningom avståndet mellan de olika kyrkorna samt, därest prästgården ej ligger invid någon kyrka, om avståndet mellan prästgården och en var av pastoratets kyrkor. — Slutligen lämnas ock vissa andra upplysningar, vilka kunna anses vara av intresse för omregieringsfrågans bedömande. Rörande sättet för beräkningen av de i kommitténs betänkande upptagna inkomstsiffrorna torde böra meddelas följande upplysningar. InJeomstbeloppct i ett pastorat beräknas enligt 19 § prästlöneregleringslagen på sådant sätt, att inkomsten för jordbruksfastighet upptages till 6 kronor och 1 ) Se sid. 68. 2 ) Jfr sid. 25 not. 3

2. ) J f r sid. 33 not. G och sid. 31 not. 2.

80 inkomsten för annan fastighet till 5 kronor för varje fulla 100 kronor av taxeringsvärdet jämlikt senast fastställda taxeringslängd samt inkomsten av kapital och arbete till det beskattningsbara belopp, för vilket bevillning till staten skall jämlikt senast fastställda taxeringslängd erläggas. De av kommittén meddelade uppgifterna rörande inkomstbeloppen hänföra sig, såsom förut meddelats, till 1918 års taxering och grunda sig på utdrag ur detta års taxeringslängder. Vid beräkning av inkomsten för fastighet borde hänsyn egentligen hava tagits även till sådan bevillningsfri fast egendom, för vilken sagda år kommunalutskylder utgjorts. På grund av beskaffenheten av det material, som stått till kommitténs förfogande, har det för kommittén icke varit möjligt att räkna med annat än de bevillningspliktiga fastigheterna. De meddelade siffrorna rörande inkomstbeloppen torde därför ej sällan vara något för låga. Skillnaden lärer dock i de allra flesta fall icke vara så stor, att den har någon praktisk betydelse, Bland de i 19 § prästlöneregleringslagen angivna tillgångarna för avlöningav prästerskapet i ett visst pastorat märkes i första rummet församlingsavgifter till belopp, ej överstigande 3 öre för varje helt eller påbörjat 10-tal kronor av hela inkomstbeloppet inom pastoratet, I gäldandet av dessa församlingsavgiftcr skola enligt 20 § löneregleringslagen deltaga alla de, vilka inom pastoratet erlägga kommunalutskylder, och sagda avgifter skola utgöras efter de för kommunalutskylders utgörande i allmänhet stadgade grunder 1 ), 2). Församlingsavgifterna hava beräknats å inkomstbeloppen enligt 1918 års taxering. — Bostadsarrendena i nyreglerade pastorat hava upptagits med de belopp, som redovisats å den av vederbörande kvrkoråd upprättade till länsstyrelsen översända s. k. maj-tablån enligt f o r m u l a / litt. A.3) I fråga om boställena i de pastorat, vilka ännu icke inträtt i ny lönereglering, har kommittén sökt beräkna arrendeavkomsten med ledning av uppgifter, som insamlats av kyrkofondskommittén, och av vilka kommittén fått taga del. I sista hand har kommittén såsom källa använt prästlöneregleringskommitténs tabeller ser. A., tab. 3 och 4. — Uppgifter angående lägcnhctsavg aider, räntor å fonderade medel etc. hava hämtats från samma håll som uppgifterna om arrendeavkomsten. — Skogsförsäljningsmedlen hava i de pastorat, där Kungl. Maj:t fastställt beloppen, upptagits i överensstämmelse med Kungl. Maj:ts beslut, I övriga pastorat upptagas de av kammarkollegium eller — om sagda ämbetsverk ej avgivit yttrande i ämnet — de av domänstyrelsen föreslagna beloppen. Föreligger icke något dylikt förslag, har kommittén sökt beräkna beloppen med ledning av tillgängliga uppgifter rörande skogarnas beskaffenhet och avkastningsförmåga. De i betänkandet meddelade avståndsuppg if terna grunda sig på mätningar, verkställda å de av generalstaben och av ekonomiska kartverket utgivna kartorna över Skåne. De hänföra sig, där ej annat särskilt angivits, till landsvägar eller andra allmänna vägar, som kunna anses fullt farbara alla årstider. J ) Vissa främmande trosbekännare åtnjuta lindring i skattskyldigheten till svenska kyrkans prästerskap. 2 ) Genom de år 1920 vidtagna ändringarna i skattelagstiftningen hava dessa grunder undergått avsevärd ändring. 3 ) Se kungl. kungörelsen d e n 24 juli 1914 (n:r 128) a n g å e n d e utbetalning frän kyrkofonden av vissa anslag till prästerskapets avlöning m. m.

1. Oxie kontrakt. I. Pastorat, som förbliva oförändrade.1) Malmö S:t Petri pastorat, Malmö Karoli pastorat, Malmö S:t Pauli pastorat'), Malmö S:t Johannes p a s t o r a t 1 , Limhamns pastorat och Västra Skrävlinge pastorat. «

Ny lönereglering

Pastorat och församling

Befattningshavare

år Malmö

S:t Petri församling

Malmö Karoli församling

Malmö

S:t Johannes församling

Limhamn

Västra

Skrävlinge

. . .

Areal i land

Folkmängd 31

kv.km.

,i2 1919

Inkomstbelopp år 1918 ») kr.

kli., km. o. kyrkoadj.

3^ J

17,040

60,339,968

kh., km. o. kyrkoadj.

)

18,884

20,962,888

kh., km. o. 2 kyrkoadj.

)

28,241

27,882,785

kh., km. o. 2 kyrkoadj.

3\

30,572

22,462,400

1916 (defin.)

kh. o. k m .

10,G3

11,009

10,908,471

1920 (prov.)

kh.

9,92

5,639

3,048,811

*) I fråga om Malmö S:t Pauli pastorat och Malmö S:t Johannes pastorat föreslår kommittén ökat antal ordinarie befattningshavare. 2 ) Angående sättet för inkomstbeloppets beräknande se sid. 79. s ) Malmö S:t Petri, Malmö Karoli, Malmö S:t Pauli och Malmö S:t Johannes församlingar hava tillhopa en areal av 17,82 kv.km. 11

82 Avlöningstillgångar (approximativ beräkning):

1)

Församlingsavgifter, l:sta treöringen

2)

Arrenden

3)

Lägenhetsavgälder och räntor m. m

4)

Skogsförsäljningsmedel

5)

Församlingsavgifter, 2:dra treöringen

S:t Petri pt, Karoli pt, S:t Pauli pt och S:t Johannes pt1)

Limhamns pt

Västra Skräv linge pt

kr.

kr.

kr.

394,944

32,725

9,146

-3)

Summa

394,944

32,725

9,146

789,888

66,025

18,292

Malmö stad utgjorde ursprungligen allenast en territoriell församling med gudstjänst i S:t Petri kyrka. Genom kungl. brev den 19 mars 1683 fingo tyskarna i Malmö tillstånd att uppbygga en egen kyrka, efter Karl XI sedermera benämnd Karoli kyrka, i vilken gudstjänst skulle få hållas på tyska. Den församling, som bildades kring sistnämnda kyrka, var från början personell och utgjordes endast av tyska familjer, men den förvandlades år 1812 till en svensk territoriell församling, som jämväl skulle innefatta samtliga i Malmö bosatta tyskar. Därefter upphörde småningom församlingens karaktär av tysk personell församling. Genom kungl. brev den 18 april 1873 förordnades, att Malmö skulle indelas i 3 territoriella församlingar: S:t Petri, Karoli och S.t Pauli, vilka dock skulle hava gemensam kyrklig ekonomi. Sedermera utbrötos genom Kungl Majrts beslut den 3 maj 1901 vissa områden från S:t Petri och S:t Pauli församlingar för att bilda en självständig församling under namn av S:t Johannes. Den kyrkliga ekonomien skulle fortfarande vara gemensam för alla 4 församlingarna. 4 ) Ovanberörda 4 Malmöförsamlingar åtnjuta särskilda privilegier i fråga om tillsättningen av kyrkoherde- och komministerstjänsterna inom församlingarna. 4) Med Malmö stad äro numera i judiciellt, kommunalt och administrativt avl ) Malmö S:t Petri, Malmö Karoli, Malmö S:t Pauli och Malmö S:t J o h a n n e s församlingar h a v a gemensam kyrklig ekonomi. -) Till avlöning av prästerskapet uti här ifrågavarande 4 pastorat är för närvarande anslagen avkastningen av 5 stycken predikstolshemman, belägna i Fjärrestads, Hårslövs, Billeherga och Asmundtorps församlingar. Det är möjligt, att dessa h e m m a n förbliva avlöning>tillgång i Malmöpastoraten jämväl efter ny lönereglering- ikraftträdande. s ) Räntan å den s. k. Läredafonden (köpeskilling för försålda predikstolshemmanet Läred a nr 2 i Stoby församling), vilken för närvarande utgör avlöningstillyång i dessa pastorat, kommer möjligen att så förbliva även efter ny lönereglerings ikraftträdande. 4 ) Se härom närmare i Thulin: Utredning angående vissa prästerliga tjänster, vilka ej tillsättas i den ordning prästvalslagen i allmänhet föreskriver. — A. Ordinarie prästerliga tjänster i privilegierade territoriella församlingar. — Stockholm 1916.

83 seende ävensom i fråga om folkskoleväsendet införlivade såväl Västra Skrävlinge socken (kungl. brev den 8 april 1910) som Limhamns köping (kungl. brev den 12 december 1913). Genom Kungl. Maj:ts beslut den 29 augusti 1913 föreskrevs, att Västra Skrävlinge församling av Husie och Västra Skrävlinge församlingars pastorat, vilket pastorat utgjorde prebende till en teologisk professur vid Lunds universitet, skulle med ingången av år 1914 befrias från sin prebendenatur. Genom kungl. brev den 13 oktober 1915 förordnades därefter, att Västra Skrävlinge församling skulle, sedan vissa villkor blivit uppfyllda, skiljas från Husie pastorat för att jämväl i ecklesiastikt avseende tillhöra Malmö stad, samt att från S:t Johannes församling skulle avskiljas vissa närmare angivna områden för att tillsammans med Västra Skrävlinge församling bilda en ny församling inom Malmö stad, vilken församling skulle under namn av Västra Skrävlinge församling utgöra ett eget pastorat och med Malmö stads övriga församlingar hava gemensam kyrklig ekonomi. De genom sistberörda kungl. brev föreskrivna indelningsändringarna skulle gå i verkställighet å tid, som Kungl. Maj:t framdeles komrnc att bestämma. Beslut härom har ännu icke meddelats. Jämlikt föreskrift i Kungl. Maj:ts den 1 oktober 1919 meddelade resolution angående lönereglering för prästerskapet i Husie församlings pastorat och i Västra Skrävlinge församlings pastorat har Västra Skrävlinge församling med dess dåvarande område den 1 maj 1920 avskilts från Husie pastorat för att utgöra eget pastorat, benämnt Västra Skrävlinge församlings pastorat. Den för Västra Skrävlinge pastorat fastställda löneregleringen är av provisorisk karaktär i så måtto, att den skall upphöra att äga tillämpning, därest beslutet av den 13 oktober 1915 angående Västra Skrävlinge församlings införlivande i ecklesiastikt avseende med Malmö stad går i verkställighet. Prästlöneregleringssakkunniga, som i sitt slutliga förslag synas utgå ifrån, att 1915 års boslut skulle träda i tillämpning den 1 maj 1923 i samband med nya löneregleringar för de 4 egentliga Malmöförsamlingarna, hava i sagda förslag hemställt, att det av Västra Skrävlinge församling och en del av S:t Johannes församling bestående nya pastoratet måtte benämnas Malmö S:t Andreas församlings pastorat. För prästerskapet i Limhamns församlings pastorat har ny lönereglering av definitiv karaktär fastställts genom resolution den 27 augusti 1915. Till Västra Skrävlinge hör jämväl det s. k. Bulltoftaområdet, vilket skiljes från det egentliga Västra Skrävlinge genom en kilometerbred flik av Husie församling. Enligt vad kommittén inhämtat, äro meningarna rörande lämpligaste sättet Kommittén, för genomförandet av 1915 års beslut angående bildandet av Västra Skrävlinge nya församling skäligen delade bland de vederbörande, som närmast beröras av sagda indelningsändring. Vid sådant förhållande, och då en provisorisk lösning av den mest aktuella frågan — den om Västra Skrävlinge nuvarande församlings ställning — vunnits genom resolutionen av den 1 oktober 1919, har kommittén icke ansett sig kunna föreslå någon bestämd tidpunkt för ikraftträdandet av 1915

84 års boslut. Kommittén anser sig emellertid böra framhålla önskvärdheten av att beslutet träder i tillämpning den 1 maj 1923, då ny lönereglering för prästerskapet i S:t Johannes församling träder i kraft. Beträffande S:t Petri församling, Karoli församling, S:t Pauli församling oeh Limhamns församling har kommittén icke funnit anledning ifrågasätta någon indelningsändring. Vad angår de prästerliga befattningshavarnas tjänsteställning, torde av skäl> som närmare utvecklats i den allmänna motiveringen, en av de i varje församling tjänstgörande prästmännen böra vara ständig adjunkt. Följande befattningshavare kunna enligt kommitténs mening anses erforderliga: inom S:t Petri församling med 17,040 invånare kyrkoherde, komminister och ständig adjunkt (för närvarande kyrkoherde, komminister och kyrkoadjunkt 1 ); inom Karoli församling med 18,884 invånare likaledes kyrkoherde, komminister och ständig adjunkt (för närvarande kyrkoherde, komminister och kyrkoadjunkt); inom S:t Pauli församling med 28,241 invånare kyrkoherde, 2 komministrar och ständig adjunkt (för närvarande kyrkoherde, komminister och 2 kyrkoadjunkter), samt inom S:t Johannes församling med 30,572 invånare kyrkoherde, 3 komministrar och ständig adjunkt (för närvarande kyrkoherde, komminister och 2 kyrkoadjunkter). Inom Limhamns och Västra Skrävlinge församlingar synas de för närvarande anställda prästerliga arbetskrafterna, åtminstone tillsvidare, vara tillräckliga. Då beslutet om förenande med Västra Skrävlinge församling av en del av S:t Johannes församling går i verkställighet, måste givetvis i samband härmed inom Västra Skrävlinge anställas ytterligare en, eventuellt två prästmän. 2 ) I den återstående delen av S:t Johannes torde härvid en reducering av antalet befattningshavare kunna äga rum. I anledning härav synes lämpligt, att en av komministerstjänsterna i S:t Johannes församling tills vidare uppehållas medelst vikarie. Kommittén föreslår: beträffande Malmö S:t Petri församlings pastorat, att från och. med den 1 maj 1923 därstädes skola vara anställda kyrkoherde, komminister och ständig adjunkt; beträffande Malmö Karoli församlings pastorat, att frän och med den 1 maj 1923 därstädes skola vara anställda kyrkoherde, komminister och ständig adjunkt; beträffande Malmö S:t Pauli JÖrsamlings pastorat, att från och med den 1 maj 1923 därstädes skola vara anställda kyrkoherde, 2 komministrar och ständig adjunkt, samt beträffande Malmö S:t Johannes JÖrsamlings pastorat, att från och med den 1 maj 1923 därstädes skola vara anställda kyrkoherde, 3 komministrar och ständig adjunkt. ') Kyrkoadjunktstjänsterna i» ro extra ordinarie prästerliga befattningar, som tillsättas av domkapitlet. ?) Enligt uppgift skulle det område, som kommer att överflyttas, hava en befolkning, uppgående till omkring 10,000 personer.

85 Kommittén hemställer tillika: att en av komminister stjänsterna i S:t Johannes församlings pastorat tills vidare och intill dess Kungl. Maj:t annorlunda förordnar uppehälles genom vikarie. Fosie pastorat och Tygelsjö pastorat.

Pastorat och försam ing

Fosie

Ny lönereglering Befattningshavare år 1916 (defin.)

kh.

Summa Ti/aelsiö

1920 (defin.)

kh.

Areal i land kv.km. 12,93

2,546

1,479,430

5,0 (i

131,499

17,99

2,801

1,(310,929

12,73

1,404

625,686

9,40

1,038

754,162

22,19

2,442

1,379,848

Västra K lagstorp Summa

InkomstbeFolklopp år 1918 mängd 31 /i2 1919 kr.

Avlöningstillgångar (approximativ beräkning): Fosie pt kr.

Tygelsjö pt kr.

1) Församlingsavgifter, l:sta treöringen . .

4,833

4,140

2) Arrenden

4,200

9,570

3) Lägenhetsavgälder och räntor m. m . .

4) Skogsförsäljningsmedel 5) Församlingsavgifter, 2:dra treöringen .

4,140

Summa

14,55(3

17,850

I Fosie församling ligger Fosie municipalsamhälle med ett invånarantal av 1,508. På gränsen mellan Tygelsjö och Västra Klagstorps församlingar ligger Klagshamns samhälle med enligt uppgift omkring 1,000 invånare. Avståndet mellan Fosie kyrka och Lockarps kyrka är 3 km. Avståndet mellan Tygelsjö kyrka och Västra Klagstorps kyrka utgör 1 km., avståndet mellan Tygelsjö kyrka och Klagshamns samhälle 6 km. För prästerskapet i Fosie och Lockarps församlingars pastorat samt i Tygelsjö och Västra Klagstorps församlingars pastorat hava nya löneregleringar av definitiv karaktär fastställts genom resolutioner respektive den 19 augusti 1915 och den 8 november 1918.

*6 Enär såväl Fosie pastorat som Tygelsjö pastorat kunna anses vart för sig utgöra tillräckligt stort verksamhetsområde för en kyrkoherde samt hänsynen till kringliggande församlingar icke nödvändiggör någon indelningsändring beträffande pastoraten ifråga, synas dessa pastorat böra lämnas orubbade. II.

Pastorat, som bliva föremål för ändrad indelning eller organisation.

Bunkeflo pastorat och Glostorps församling av Västra Kärrstorps pastorat. Ny lönereglering Befattningshavare

Pastorat och församling

Areal i land kv.km.

InkomstbeFolklopp år 1918 mängd 'V» 1919 kr.

16,98

1,663

647,682

10,98

179,127

27,9 G

2,265

826,809

Bunkerio pt kr.

Glostorjis fsg kr.

Summa

1) Församling.savgifter, l.sta treöringen

1,943

2,480

2) Arrenden

2,900

2,170

5,070

Bunkeflo Glostorp (tillhör torps pt) 1 )

1916 (defin.) Västra

Kärrs-

kh.

1921 (prov.)

Summa

Avlöningstillgångar (approximativ beräkning):

3) Lägenhetsavgälder och räntor m. m.

kr.

4) Skogsförsäljningsinedel 5) Församlingsavgifter, 2:dra treöringen Summa

1,943

2,480

6,984

3,244

10,228

Avståndet mellan Bunkeflo och Glostorps kyrkor uppgår till 8 km. De båda till Västra Kärrstorps pastorat hörande församlingarna — Västra Kärrstorp och Glostorp — sammanhänga, geografiskt sett, ej med varandra. Avståndet mellan de närmast intill varandra belägna församlingsdelarna utgör fågelvägen omkring 2,5 km. Västra Kärrstorps pastorat har till ingången av nu löpande ecklesiastikår varit prebende åt en teologie professor vid Lunds universitet. 1921 års riksdag förordnade emellertid (se riksdagens skrivelse den 27 april 1921, nr 147), att pastoratet skulle från och med den 1 maj 1921 befrias från sin prebcndenatur. Genom Kungl. Maj:ts beslut den 29 april 1921 föreskrevs därefter, att kyrkoherdetjänsten i pastoratet skulle från och med den 1 maj 1921 och intill dess Kungl. Maj:t annorlunda förordnade uppehållas genom vikarie. v

) I fråga om Västra Kärrstorps församling se sid. 135.

87 • För prästerskapet i Bunkeflo församlings pastorat liar ny lönereglering av definitiv karaktär fastställts genom resolution den 19 augusti 1915. Den för prästerskapet i Västra Kärrstorps och Glostorps församlingars pastorat genom resolution den 16 januari 1920 fastställda löneregleringen är däremot av provisorisk natur. Enligt kommitténs mening kan Bunkeflo nuvarande pastorat — bestående av endast 1 församling med 1 kyrka och med en folkmängd av 1,663 personer på en areal av 16,98 kv.km. — icke anses utgöra fullt tillräckligt verksamhetsområde för en kyrkoherde. Folkmängdsökningen i församlingen har sedan 1870-talet fortskridit helt långsamt, och invånarantalet har alltsedan år 1910 praktiskt taget varit oförändrat. Några utsikter till en kraftigare folkmängdsökning i församlingen under de närmaste åren torde knappast föreligga. — De församlingar, beträffande vilka en förening med Bunkeflo synes kunna ifrågasättas, äro Lockarp, Glostorp och Västra Klagstorp. Vad angår sistnämnda församling, uppgives denna vara nära sammanväxt med moderförsamlingen Tygelsjö. Härtill torde särskilt bidraga, att Klagshamns järnvägsstation och samhälle med enligt uppgift cirka 1,000 invånare ligger på gränsen mellan de båda församlingarna. Det synes då mindre lämpligt att skilja Västra Klagstorp från Tygelsjö. I fråga om Lockarps församling åter, vilken för närvarande tillhör Fosie pastorat, är att märka, att denna församling till areal och folkmängd är så obetydlig — 255 invånare på en areal av 5,06 kv.km. — att församlingen, även om man tager hänsyn till duplikationen, knappast kan anses representera något avsevärdare tillskott till kyrkoherdens i Bunkeflo arbetsområde. Då vidare Lockarps församling även för framtiden torde kunna skötas av kyrkoherden i Fosie, synes kombinationen Bunkeflo —Lockarp icke vara att förorda. Det återstår således att undersöka, huruvida till Bunkeflo bör läggas Glostorp. Att sistnämnda församling bör skiljas från Västra Kärrstorp kan knappast vara tvivel underkastat. Vid sådant förhållande kan det synas ligga nära till hands att förena Glostorp med Arrie nuvarande pastorat. Enligt vad kommittén under sina resor inhämtat, torde invånarna i Glostorp icke ställa sig avvisande mot en dylik kombination. Då emellertid enligt kommitténs uppfattning en synnerligen Lämplig pastoratsbildning kan vinnas genom att låta Arrie pastorat ingå i kombination med annan församling än Glostorp, har kommittén, som •—-även om avståndet mellan prästgården i Bunkeflo och den östra delen av Glostorp måhända efter sydskånska förhållanden kan betecknas såsom långt (cirka 12 km.) — dock ansett, att större svårigheter rimligen ej kunna sägas föreligga för en i Bunkeflo bosatt kyrkoherde att sörja för en tillfredsställande själavård beträffande jämväl Glostorps församling, stannat vid att föreslå en förening av Bunkeflo och Glostorps församlingar. 1 ) — Vad beträffar Västra Kärrstorp, bör denna församling enligt kommitténs mening av skäl, som senare komma att angivas, förenas med Svedala pastorat. 2)3) l

) Denna kombination har föreslagits av Scholander. '2) Det kan möjligen förtjäna meddelas, att, enligt vad kommittén inhämtat, kyrkoherden i Bunkeflo för närvarande innehar förordnande att bestrida pastoral vården i Glostorp, under det att kyrkoherden i Svedala förordnats att sköta Västra Kärrstorp. 3 ) Skulle i framtiden Fosie församling komma att införlivas med Malmö stad, synes böra tagas under övervägande, huruvida icke Lockarps församling bör skiljas från Fosie pastorat och i stället förenas med Bunkeflo—Glostorp.

88 K} r rkoherdebefattningen i Västra Kärrstorps pastorat är, såsom förut meddelats, för närvarande satt på långvakans. Kyrkoherden i Bunkeflo pastorat K, R. Lindquist, vilken är utnämnd år 1912, lärer vara skyldig underkasta sig den ändring i tjänstgöringen, som kan bliva en följd av den förändrade kyrkliga indelningen. För Västra Kärrstorps förening med Svedala möter, såsom längre fram i betänkandet meddelas 1 ), intet hinder. De ifrågasatta indelningsändringarnas genomförande kan däremot möjligen komma att fördröjas av den omständigheten, att Bunkeflo pastorat varit föremål för definitiv lönereglering. 2 ) Kommittén, som senare i betänkandet i annat sammanhang kommer att yttra sig angående Västra Kärrstorps församling, föreslår: att Bunkeflo församlings pastor at och Glostorps församling av Västra Kärrstorps och Glosto?ys församlingars pastorat å dag, som Kungl. Maj:t framdeles bestämmer, förenas till ett pastorat, benämnt Bunkeflo och Glostorps församlingars pastorat, samt att i det sålunda bildade pastoratet anställes kyrkoherde, bosatt i Bunkeflo. Husie pastorat, Södra Sallerups pastorat och Bjärshögs församling av Bjärshögs pastorat.3) Pastorat och församling

Ny löneBefattningsreglering havare

Susie Södra

Sallerup

Bjärshög*)

Areal i land kv.km.

FolkInkomstbemängd lopp år 1918 /is 1919 kr.

l

1920 (prov.)

kh. (prebendarie)

12,77

1,057

431,537

1920 (prov.)

kh.

12,35

356,329

kh. (långvakans)

3,18

68,015

28, no

2,147

855,874

. . . Summa

Avlöningstillgångar (approximativ beräkning): Husie pt kr.

Södra Sal- Bjärshögs lerups pt fsg kr.

kr.

Summa kr.

1) Församlingsavgifter, l:sta treöringen -

1,295

1,069

2,568

2) Arrenden '.

7,710

4,000

1,800

13,510

—

3) Lägenhetsavgälder och räntor m. m. 4) Skogsförsäljningsmedel

. .

5) Församlingsavgifter, 2:dra treöringen Summa :

1,295

1,069

2,568

10,300

6,635

2,528

19,463

) Se sid. 136. ) Jfr sid. 67. ) Bjärshögs och Oxie församlingars pastorat tillhör Bara kontrakt. 4 ) I fråga om Oxie församling se sid. 134. 2

s

89 Avstånden mellan kyrkorna i Husie, Södra Sallerups och Bjärshögs församlingar utgöra i km.: Husie kyrka—Södra Sallerups kyrka 3,5, Husie kyrka—Bjärshögs kyrka (via Bjärshögs station och Östra Kattarp) 6,5, Södra Sallerups kyrka— Bjärshögs kyrka 4. Prästgården i Södra Sallerup ligger intill kyrkan, Bjärshögs prästgård invid Bjärshögs järnvägsstation 1,5 km. från Bjärshögs kyrka och 3 km. från Södra Sallerups kyrka, Husie prästgård i Kvarnby 1 km. från Husie kyrka och 2,5 km. från Södra Sallerups kyrka. Husie pastorat är prebende åt en teologie professor vid Lunds universitet. x ) Bjärshögs och Oxie församlingar gränsa ej intill varandra. Avståndet mellan de närmast varandra belägna delarna av de båda församlingarna uppgår fågelvägen till 3,5 km. Församlingarna synas hava blivit förenade till ett pastorat i början av 1600-talet.2) Genom Kungl. Maj:ts beslut den 17 februari 1905 förordnades, att k}Tkoherdetjänsten i Bjärshögs pastorat skulle tillsvidare under innevarande löneregleringsperiod uppehållas genom vikarie. För prästerskapet i Husie församlings pastorat och i Södra Sallerups församlings pastorat hava nya löneregleringar av provisorisk karaktär fastställts genom resolutioner respektive den 1 oktober och den 28 februari 1919. Kommittén anser den i Scholanders förslag ifrågasatta sammanslagningen Kommittén, mellan Södra Sallerup och Husie såsom en lämplig kombination. Enligt vad kommittén inhämtat, torde en dylik anordning icke möta någon större opposition inom församlingarna i fråga. Kommittén håller emellertid före, att till det nya pastoratet lämpligen kan läggas även Bjärshögs lilla församling med 135 invånare och en areal av 3,48 kv.km. Kyrkoherden i det nybildade pastoratet synes böra bo i den mellersta församlingen, Södra Sallerup, vars prästgårdsb}^ggnad befinner sig i gott skick. I Husie saknas användbar sätesbyggnad å prästgården. — Vad Oxie beträffar, bör denna församling, såsom framgår av det följande, enligt kommitténs mening förenas med Skabersjö pastorat. Kyrkoherdarna i Södra Sallerups pastorat F. W. Lindell och i Skabersjö pastorat R, AT. T. Hedqvist lära såsom utnämnda respektive år 1905 och år 1907 vara skyldiga underkasta sig den ändring i tjänstgöringen, som kan bliva en följd av den förändrade kyrkliga indelningen. Kyrkoherdetjänsten i Bjärshögs pastorat är, såsom nyss meddelats, satt på långvakans. Vid sådant förhållande synes den av kommittén ifrågasatta sammanslagningens ikraftträdande vara beroende av, när Husie pastorat kan komma att bliva befriat från sin prebendenatur. Då kommittén förutsätter, att detta blir fallet före den 1 maj 1924, då nu gällande lönereglering för Bjärshögs pastorat upphör att äga tillämpning, anser sig kommittén kunna utgå ifrån, att den ifrågasatta sammanslagningen kan träda i kraft den 1 maj 1924.3) ') Kommittén hemställde i underdånigt betänkande den 13 november 1919 med förslag till upphävande av prebendeinstitutionen, att Husie pastorat skulle befrias från sin prebendenatur den 1 maj 1921. 1 statsverkspropositionen till 1922 års riksdag, 8:de huvudtiteln, punkt 76 föreslås, att prebendenaturen skall upphävas från och med den 1 maj 1923. Detta Kungl. Maj:ts förslag har bifallits av riksdagen (riksdagens skrivelse den 6 april 1922, nr 83\ 2 ) Cawallin I, sid. 409. 3 ) Jfr sid. 73. 12

\

90 Kommittén, som senare i betänkandet i annat sammanhang kommer att yttra sig angående Oxie församling, föreslår: att — med indragning av kyrkoherdetjänsterna i Husie pastorat och i Bjärshögs pastorat — Södra Sallerups församlings pastorat, Husie församlings pastorat samt Bjärshögs församling av Bjärshögs och Oxie församlingars pastorat den 1 maj 1924 förenas till ett pastorat, benämnt Södra Sallerups, Husie och Bjärshögs församlingars pastorat, samt att i det sålunda bildade pastoratet anställes kyrkoherde, bosatt i Södra Sallerup. Arrie pastorat och Gässie församling av Gässie pastorat. Pastorat och församling

Ny löne- Befattningsreglering havare

Areal i land kv.km.

Arrie

1920 (prov.)

kh. (långvakans)

Hököpinge

Gässie V • • •

1920 (prov.)

7,34

173,330

10,2 6

1,042

964,934

6,49

165,445

24,09

1,919

1,303,709

Gässie fsg kr.

Summa kr.

kh.

Summa

FolkInkomstbemängd lopp år 1918 Vu 1919 kr.

Avlöningstillgångar (approximativ beräkning): Arrie pt kr. 1) Församlingsavgifter, l:sta treöringen

3,415

3,911

2) Arrenden

10,320

4,600

14,920

3) Lägenhetsavgälder och räntor m. m.

4) Skogsförsäljningsmedel 5) Församlingsavgifter, 2:dra treöringen Summa

3,911

17,203

5,592

22,795

Avstånden inom Arrie, Hököpinge och Gässie församlingar utgöra i km.: Arrie kyrka—Hököpinge kyrka 4, Arrie kyrka—Gässie kyrka (via Hököpinge) 7,5, Gässie kyrka—Hököpinge kyrka 3,5, Hököpinge kyrka—Hököpinge järnvägsstation 1,5. Gässie och Eskilstorp gränsa ej intill varandra, utan åtskiljas av en smal flik av Hököpinge. För prästerskapet i Arrie och Hököpinge församlingars pastorat samt i Gässie och Eskilstorps församlingars pastorat hava nya löneregleringar av provisorisk karaktär V I fråga om Eskilstorps församling se sid. 96.

91 fastställts genom särskilda resolutioner den 23 maj 1919. I resolutionen rörande Arrie pastorat har tillika föreskrivits, att k3 r rkoherdetjänsten därstädes skulle fortfarande och intill dess slutligt beslut angående ändring av den kyrkliga indelningen beträffande pastoratet trädde i kraft eller Kungl. Maj:t annorlunda förordnade uppehållas genom vikarie. Arrie och Hököpinge församlingar hava tillhopa 1,495 invånare på en Kommittén. areal av 17,60 kv.km. Huvudparten av befolkningen är koncentrerad i Hököpingc inom ett mycket begränsat område. I sitt nuvarande skick kan pastoratet enligt kommitténs mening icke rimligen anses fylla måttet på tillräckligt arbetsfält för en kyrkoherde. En utökning av området för kyrkoherdens i detta pastorat verksamhet kan sökas åt olika håll. Tänkbart vore sålunda att förena Arrie pastorat med Glostorps församling av Västra Kärrstorps pastorat. Såsom framgår av det föregående 1 ), har kommittén emellertid funnit sig böra hemställa, att Glostorp måtte förenas med Bunkeflo pastorat. Den kombination, som synes bäst ägnad att underlätta en tillfredsställande lösning av omregleringsproblemet i dess helhet i denna trakt, lärer tvivelsutan vara att förena Gässie församling med Arrie pastorat. För att underlätta kyrkoherdens arbete bör i så fall hans bostad om möjligt förläggas till Hököpinge. En dylik förflyttning av prästgården synes också kunna äga rum utan någon avsevärd ökning av bygguadstungan i pastoratet. De nuvarande prästgårdsbyggningarna i Arrie och Gässie äro nämligen så små, gamla och otidsenliga — den i Arrie är därjämte såsom sammanbyggd med de för jordbrukets behov uppförda husen olämpligt belägen — att de i befintligt skick icke torde kunna godkännas och knappast heller genom reparationer kunna så förbättras, att de fylla de i boställsordningen uppställda fordringarna på en prästgård. Nybyggnad synes därför under alla förhållanden bliva nödig. Prästgården i det nybildade pastoratet kan då lämpligen förläggas till Hököpinge, där tomt torde kunna erhållas å ett i grannskapet av kyrkan beläget aunexhemman. Härigenom skulle kyrkoherdens bostad få ett centralt läge inom pastoratet samt bliva förlagd till den folkrikastc och mest utvecklingskraftiga församlingen. — Vad beträffar den till Gässie pastorat hörande Eskilstorps församling, bör denna, såsom framgår av odet följande2), enligt kommitténs mening sammanläggas med Vällinge och Södra Åkarps församlingar till ett nytt pastorat. Kyrkoherdebefattningen i Arrie pastorat är, såsom nyss meddelats, satt på långvakans. Kyrkoherden i Gässie pastorat A. M. Cederwall, vilken är utnämnd år 1893, lärer icke utan sitt eget medgivande kunna förpliktas underkasta sig den ändring i tjänstgöringen, som föranledes av den ifrågasatta omregleringen. Sammanslagningen av Arrie, Hököpinge och Gässie församlingar till ett pastorat torde därför kunna träda i kraft först efter det kyrkoherdetjänsten i Gässie nuvarande pastorat blivit ledig. En annan förutsättning för sagda sammanslagning lärer vara, att Eskilstorps församling samtidigt kan förenas med Vällinge och Södra Akarps församlingar. 3 ) J ) Se 2 ) Se 8

sid. 8G. sid. 96. ) Närmare härom se sid. 97.

92 Kommittén, som senare i betänkandet i annat sammanhang kommer att yttra sig angående Eskilstorps församling, föreslår: att — med indragning av kyrkoherdetjänsten i Gässie pastorat —• Arrie och Hököpinge församlingars pastorat samt Gässie församling av Gässie och Eskilstorps församlingars pastorat å dag, som Kungl. Maj:t framdeles bestämmer, förenas till ett pastorat, benämnt Hököpinge, Arrie och Gässie församlingars pastorat, samt att i det sålunda bildade pastoratet anställes kyrkoherde, bosatt i Hököpinge. Kommittén hemställer tillika: att kyrkoherdetjänsten i Arrie pastorat återbesattes med ordinarie innehavare, samt att kyrkoherdebefattningen i Gässie pastorat efter nuvarande innehavarens avgång uppehälles medelst vikarie, intill dess att Gässie församling kan läggas till Arrie pastorat och Eskilstorps församling kan förenas med Vällinge och Södra Akarps församlingar till ett nytt pastorat.

Mellan-Grevie församling av Mellan-Grevie pastorat och Västra Ingelstads pastorat.

Pastorat och församling

Areal i land

Ny lönereglering Befattningshavare

kv.km. Mellan-Grevie1) Västra

.

Ingelstad

InkomstbeFolkmängd lopp år 1918 \'i2 1919 kr.

1920 (prov.)

kh. (långvakans)

4,41

73,757

1920 (prov.)

kh. (långvakans)

10,45

303,543

6,02

197,737

20,88

1,620

575,037

Östra Grevie . Summa

Avlöningstillgångar (approximativ beräkning): Mellan-Gre- Västra Ingelvie fsg stads pt kr. 1) Församlingsavgifter, l:sta treöringen . 2) Arrenden 3) Lägenhetsavgälder och räntor m. m.

kr.

Summa kr.

1,504

1,725

3,132

5,260

8,392

4) Skogsförsäljningsmedel 5) Församlingsavgifter, 2:dra treöringen Summa J

) I fråga om Södra Åkarps församling se sid. 96.

1,504

1,725

3,708

8,368

12,076

93 Avstånden inom Mellan-Grevie, Västra Ingelstads och Östra Grevie församlingar utgöra i km.: Mellan-Grevie kyrka—Västra Ingelstads kyrka #; 2,5; Mellan-Grevie kyrka—Östra Grevie kyrka 2,5, Västra Ingelstads kyrka—Östra Grevie kyrka 2,5. För prästerskapet i Mellan-Grevie och Södra Akarps församlingars pastorat samt i Västra Ingelstads och Östra Grevie församlingars pastorat hava nya löneregleringar av provisorisk karaktär fastställts genom särskilda resolutioner den 28 februari 1919. I resolutionen rörande Mellan-Grevie pastorat har tillika föreskrivits, att kyrkoherdetjänsten därstädes skulle fortfarande och intill dess slutligt beslut angående ändring av den kyrkliga indelningen beträffande pastoratet trädde i kraft eller Kungl. Maj:t annorlunda förordnade uppehållas genom vikarie. Genom Kungl. Maj:ts beslut den 5 december 1919 har därefter förordnats, att jämväl kyrkoherdebefattningen i Västra Ingelstads pastorat skulle sättas på långvakans. Varken Mellan-Grevie pastorat, som har en folkmängd av 857 personer och Kommittén, en areal av 16,28 kv.km., eller Västra Ingelstads pastorat med 1,386 invånare på en areal av 16,47 kv.km. kan enligt kommitténs mening anses utgöra tillräckligt verksamhetsområde för en kyrkoherde. Kombinationsmöjligheterna inom det församlingskomplex, som bildas av nyssnämnda 2 pastorat jämte angränsande församlingar, äro osedvanligt många. Att närmare redogöra för de olika alternativen torde icke vara påkallat. Med utgångspunkt från de principer, för vilka kommittén i sin allmänna motivering redogjort, har kommittén funnit kombinationen Västra Ingelstad—Östra Grevie—Mellan-Grevie lämpligast, 1 ) 2 ) Mellan kyrkorna i nämnda 3 församlingar o äro avstånden obetydliga och vägförbindelserna utmärkta. Vad beträffar Södra Akarps församling, bör denna, såsom framgår av det följande, enligt kommitténs mening förenas med Vällinge och Eskilstorps församlingar till ett nytt pastorat, Såväl i Västra Ingelstad som i Mellan-Grevie finnas goda prästgårdsbyggnader. Då Västra Ingelstads församling är den största och folkrikaste i det blivande pastoratet, samt prästgården därstädes ligger i närheten av järnvägsstation, synes från församlingsvårdens synpunkt övervägande skäl tala för att kyrkoherdens bostad förlägges till denna församling. Enär, såsom förut meddelats, kyrkoherdebefattningarna i såväl Mellan-Grevie som Västra Ingelstad äro satta på långvakans, torde den föreslagna indelningsändringen kunna träda i kraft, så snart det blir möjligt att bilda det n}ra pastoratet A 7 ällinge—Eskilstorp—Södra Akarp. 3 ) ') Andra av kommittén undersökta kombinationer äro Mellan-Grevie—Västra Ingelstad— Östra Grevie—Fnglie med kyrkoherde i Mellan-Grevie samt Mellan-Grevie—Södra Akarp—Västra Ingelstad—Östra Grevie med kyrkoherde antingen i Mellan-Grevie eller i Västra Ingelstad. '-) Från ordförande och ledamöter i kyrkoråden i Mellan-Grevie och Södra Akarps församlingar har till kommittén överlämnats en skrivelse, vari förordas kombinationen Mellan-Grevie— Södra Akarp—Västra Ingelstad samt Stora Slågarp—Lilla Slågarp—Östra Grevie. Till förmån för denna kombination har särskilt åberopats, att församlingarnas inbördes belägenhet vore mycket lämplig, att prästgårdarna i Mellan-Grevie och Stora Slågarp vore goda och tidsenliga samt centralt belägna inom de föreslagna pastoraten, ävensom att vardera av sagda prästgårdar låge knappt 2 km. från 2 järnvägsstationer. 3 ) Se härom sid. 97.

94 Kommittén, som senare i betänkandet i annat sammanhang kommer att yttra sig angående Södra Akarps församling, föreslår: att — med indragning av kyrkoherdetjänsten i Mellan-Grevie pastorat — Västra Ingelstads och Östra Grevie församlingars pastorat samt Mellan-Grevie församling av Mellan-Grevie och Södra Akarps församlingars pastorat å dag, som Kungl. May.t framdeles bestämmer, förenas till ett pastorat, benämnt Västra Ingelstads, Östra Grevie och Mellan-Grevie församlingars pastorat, samt att i det sålunda bildade pastoratet anställes kyrkoherde, bosatt i Västra Ingelstad. Kommittén hemställer tillika: att kyrkoherdetjänsten i Västra Ingelstads pastorat återbesattes med ordinarie innehavare.

2. Skytts kontrakt. I.

Pastorat, som förbliva oförändrade. Skanörs pastorat.

Pastorat och församling

Ny lönereglering Befattningshavare år 1920 (prov.)

kh.

Summa

Areal i land kv.km.

JI64J 16,49

Folkmängd 31

Inkomstbelopp år 19181)

/i2 1919

kr.

480,835

430 1,202

367,123 847,958

Avlöningstillgångar (approximativ beräkning): 1) Församlingsavgifter, l:sta treöringen 2) Arrenden 3) Lägenhetsavgälder och räntor m. m 4) Skogsförsäljningsmedel 5) Församlingsavgifter, 2:dra treöringen

kr. 2,544 » 133 » — » — » 2,544 Summa kr. 5,221

Avståndet mellan Skanörs kyrka och Falsterbo kyrka utgör 3,5 km. För pastoratets prästerskap har ny lönereglering av provisorisk karaktär fastställts genom resolution den 14 februari 1919. Skanörs pastorat synes med hänsyn till den ringa folkmängden och obetydliga arealen utgöra ett alltför litet verksamhetsområde för en kyrkoherde. Kom- Kommittén, mitten har därför noggrant undersökt möjligheten av en ändring av den kyrkliga indelningen beträffande pastoratet. I första hand har kommittén härvid övervägt möjligheten att med Skanörs pastorat förena Stora Hammars församling. J

) Angående sättet för inkomstbeloppets beräknande se sid. 79.

96 Efter undersökning a platsen har kommittén emellertid vunnit den uppfattningen, att en i Skanör bosatt prästman vid vissa tillfällen under året på grund av rådande väderleks- och kommunikationsförhållanden knappast torde kunna bestrida församlingsvården i Stora Hammar eller över huvud taget utöva någon regelbunden prästerlig verksamhet i denna församling. Att enbart av ekonomiska hänsyn sammanlägga Skanörs pastorat med Rangs pastorat och förvandla kyrkoherdebeställningen i Skanör till komministerstjänst anser kommittén icke motiverat. 1 ) Kommittén har därför här, liksom på åtskilliga andra platser, nödgats stanna vid det resultatet, att man måste lämna ett pastorat orubbat, ehuru det icke uppfyller de minimifordringar, vilka i rent yttre avseende böra ställas på en kyrkoherdes verksamhetsområde. II. Pastorat, som bliva föremål för ändrad i n d e l n i n g eller organisation. Eskilstorps församling av Gässie pastorat2), Södra Åkarps församling av Mellan— Grevie pastorat2) och Vällinge församling av Vällinge pastorat. Ny lönereglering Befattningshavare år

Pastorat och församling

Eskilstorp (tillhör Gässie p t ) 3 ) . . . Södra Åkarp (tillhör Mellan-Grevie pt) 4 )

Areal i land kv.km.

FolkInkom sthemängd lopp år 1918 31 /i2 1919 kr.

1920 (prov.)

7,80 .

320.

. 149,135

1920 (prov.)

11,87

173,528

15,72

1,625

742,773

35,39

2,568

1,065,436

Eskilstorps fsg

Södra Åkarps fsg

Vällinge

fsg

Summa

kr.

kr.

kr.

kr.

1920 (prov.)

kh.

Summa

Avlöningstillgångar (approximativ beräkning):

1) Församlingsavgifter, lista treöringen .

2,228

3,196

6,600

2,200

8,850

3) Lägenhetsavgälder och räntor m. m. .

— —

— —

—

—

5) Församlingsavgifter, 2:dra treöringen .

• 521

2,228

3,196

Summa

7,494

1,092

6,875

15,461

x

) Jfr sid. 63.

) Gässie och Eskilstorps församlingars pastorat samt Mellan Grevie och Södra Åkarps församlingars pastorat tillhöra Oxie kontrakt. 3

4 5

) I fråga om Gässie församling se sid. 90. ) I fråga om Mellan-Grevie församling se sid. 92. ) I fråga om Fuglie församling se sid. 98.

97 I Vällinge församling ligger Yällinge municipalsamhälle med 886 invånare. Avstånden inom ATällinge, Eskilstorps och Södra Akarps församlingar utgöra i km.: Vällinge kyrka—Eskilstorps kyrka 2, Vällinge kyrka—Södra Akarps kyrka 4, Eskilstorps kyrka—Södra Akarps kyrka 2. För prästerskapet i Gässie och Eskilstorps församlingars pastorat samt i Mellan-Grevie och Södra Akarps församlingars pastorat hava, såsom förut erinrats, nya löneregleringar av provisorisk karaktär fastställts genom resolutioner, respektive den 23 maj och den 28 februari 1919. För prästerskapet i Vällinge och Fuglie församlingars pastorat har ny lönereglering, likaledes av provisorisk karaktär, fastställts genom resolution den 14 februari 1919. Därest, med hänsyn till vad kommittén tidigare föreslagit, Eskilstorp skiljes Kommittén, från Gässie samt Södra Akarp från Mellan-Grevie, synes på grund av församlingarnas inbördes belägenhet kombinationen Vällinge—Eskilstorp—Södra Åkarp vara den närmast till hands liggande. Avståndet mellan kyrkorna är obetydligt och vägförbindelserna dem emellan goda. Enligt vad kommittén under sina resor inhämtat, går samfärdseln såväl från Eskilstorp som från större delen av Södra Akarp i riktning mot Vällinge station. Allenast från den i nordöstra delen av Södra Akarp belägna byn Hötofta lärer trafiken gå i riktning mot Västra Ingelstad. Arällinge prästgård har ett centralt läge nära intill Vällinge municipalsamhälle, och manbyggnaden befinner sig i utmärkt skick. Vad beträffar den till Vällinge pastorat hörande Fuglie församling, sammanhänger denna rent geografiskt sett icke med moderförsamlingen utan skiljes därifrån genom en smal flik av Håslövs församling. Avståndet från Fuglie kyrka till Vällinge kyrka är 5,5 km., till Bodarps kyrka allenast 2 km. Vid sådant förhållande bör Fuglie enligt kommitténs mening iämpligen ingå i annan pastoratsbildning. Kyrkoherdetjänsten i Mellan-Grevie pastorat är, såsom förut meddelats, satt på långvakans. Kyrkoherden i Gässie pastorat A. M. Cederwall, vilken är utnämnd år 1893, lärer, såsom jämväl tidigare erinrats, icke utan sitt eget medgivande kunna förpliktas underkasta sig den ändring i tjänstgöringen, som föranledes av den ifrågasatta omregleringen. Icke häller kyrkoherden i Vällinge pastorat C. T. Warholm, vilken är utnämnd år 1902, lärer vara skyldig underkasta sig dylik ändring. Den av kommittén föreslagna indelningsändringen torde därför icke kunna träda i kraft förrän efter Cederwalls och Warholms avgång från sina respektive kyrkoherdetjänster. Kommittén, som tidigare i betänkandet yttrat sig i fråga om Gässie och Mellan-Grevie församlingar, och som senare i annat sammanhang kommer att behandla Fuglie församling, föreslår: att Vällinge församling av Vällinge och Fuglie församlingars pastorat, Eskilstorps församling av Gässie och Eslcilstorps församlingars pastorat samt Södra Akarps församling av Mellan-Grevie och Södra Akarps församlingars pastorat å dag, som Kungl. Maj:t framdeles bestämmer, förenas till ett pastorat, benämnt Vällinge, EsMstorps och Södra Alcarps församlingars pastorat, samt att i det sålunda bildade pastoratet anställes hjrlcoherde, bosatt i Vällinge. 13

98 Fuglie församling av Vällinge pastorat, Hammarlövs pastorat, Håslövs pastorat och Rangs pastorat. Ny lönereglering Befattningshavare år

Pastorat och församling

Fuglie (tillhör Vällinge pt) 1 ) . . . .

1920 (prov.)

kv.km.

Folk- 1 Inkomstbemängd l o PP å r 1 9 1 8 31 /i2l919 . ' kr.

9,2-2

171,757

10,51

182,394

7,08

150 159

. . . .

7,62

144,929

Summa

34,13

1,742

649,239

1921 (prov.)

Hamnuirlöv

kh.

Västra Vemmerlöv Bodarp (tillhör Håslövs pt)

Areal i land

lidslöv

1920 prov.)

kb. (långvakans"

11,85

287,425

1920 (prov.)

kh.

19,25

266,063

10,48

178,963

41,58

1,852

732,451

Stora H a m m a r Summa

Avlöningstillgångar (approximativ beräkning): HamBoFuglie mar- darp s fsg lövs pt fsg kr. 1) Församlingsavgifter, l:sta treöringen

kr.

kr.

Summa

Håslövs fsg

K ängs pt

Summa

kr.

kr.

kr.

kr.

1,947

1,335

2,197

4,550

4,550

5,835

7,130

12,965

1,558

1,600

-

—

-

—

1,335

2,197

7,601 11,358

18,959

515 |

4) Skogsförsäljningsmedel

— —

—

_ — —

5) Församlingsavgifter, 2:dra treöringen

1,947

Summa

1,030

6,544

8,444

2) Arrenden 3) Lägenhetsavgälder och räntor m. m.

,

Avstånden inom Hammarlövs, Västra Vemmerlövs, Bodarps och Fuglie församlingar utgöra i km.: Hammarlövs kyrka—Västra Vemmerlövs kyrka 2, Hammarlövs kyrka—Bodarps kyrka 5, Hammarlövs kyrka—Fuglie kyrka 6, Västra Vemmerlövs kyrka—Bodarps kyrka 7, Västra Vemmerlövs kyrka—Fuglie kyrka 8. Bodarps kyrka—Fuglie kyrka 2. l

) I fråga om Vällinge församling se sid. 96

99 Avstånden inom Rangs, Stora Hammars och Håslövs församlingar utgöra i km.: Rangs kyrka—Stora Hammars kyrka 4, Rangs kyrka—Håslövs kyrka 2,5, Håslövs kyrka—Stora Hammars kyrka (via Rang) 6,5. För prästerskapet i Vällinge och Fuglie församlingars pastorat har, såsom förut erinrats, ny lönereglering av provisorisk karaktär fastställts genom resolution den 14 februari 1919. För prästerskapet i Rangs och Stora Hammars församlingars pastorat, i Håslövs och Bodarps församlingars pastorat samt i Hammarlövs och Västra Vemmerlövs församlingars pastorat hava nya löneregleringar, likaledes av provisorisk karaktär, fastställts genom resolutioner respektive den 8 november 1918, den 14 februari 1919 och den 21 maj 1920. I resolutionen rörande Håslövs pastorat föreskrevs tillika, att kyrkoherdetjänsten därstädes skulle fortfarande och intill dess KungL Maj:t annorlunda förordnade uppehållas genom vikarie. Såväl Håslövs pastorat — med 861 invånare på en areal av 19,47 kv.km. Kommittén. — som Hammarlövs pastorat — med ett invånarantal av 933 och en areal av 17,59 kv.km. — äro givetvis vart för sig för små verksamhetsområden för att en kyrkoherdes arbetskraft skall komma till sin fulla rätt. Av undersökningar, som kommittén verkställt, synes framgå, att de prästerliga ämbetsförrättningarna inom vartdera pastoratet äro helt få, samt att jämväl antalet skolor och barnantalet i desamma är litet.*) Även Rangs pastorat, ehuru något större till areal och folkmängd — 1,322 personer på en areal av 29,73 kv.km. — kan knappast anses fylla måttet såsom tillräckligt arbetsfält för en pastor. Kommittén har, såsom förut meddelats 2 ), undersökt möjligheten att förena Stora Hammars församling av Rangs pastorat med Skanörs pastorat, men funnit en dylik anordning mindre lämplig. Vid sådant förhållande synes den bästa lösningen av frågan om en omreglering av här ifrågavarande 3 pastorat bestå i en delning av Håslövs pastorat, varvid Håslövs församling förenas med Rangs pastorat och Bodarps församling med Hammarlövs pastorat. Med Flammarlöv, Västra Vemmerlöv och Bodarp torde med fördel kunna förenas även Fuglie församling av Vällinge pastorat, sedan Vällinge församling av kommittén föreslagits skola ingå i annan pastoratsbildning. Det sålunda nybildade, av 4 församlingar bestående pastoratet skulle få en folkmängd av 1,742 personer på en areal av 34,43 kv.km. och blir således, om man bortser från antalet församlingar, ett litet och jämförelsevis lättskött pastorat. Kyrkorna ligga parvis ganska nära varandra. Avståndet Fuglie—Bodarp utgör, såsom förut anmärkts, 2 km., avståndet Flammarlöv—ATemmerlöv likaledes 2 km. För invånarna i Fuglie blir vägen till en i Hammarlöv bosatt kyrkoherde omkring 6 km., ett alltså i det hela, även efter skånska förhållanden, jämförelsevis lätt överkomligt avstånd. De betänkligheter, som från åtskilliga håll rests mot bildandet av fyraförsamlingspastorat, kunna således beträffande detta pastorat icke anses vara av bärande betydelse. Kombinationen Rang—Stora Hammar—Håslöv synes med hänsyn till församlingarnas inbördes belägenhet mycket lämplig. Både i Rang och Håslöv finnas *) Se tabellerna bil. C, D. ocb E. ) Se sid. 95.

100 fullt användbara prästgårdsbyggnader. Då emellertid Rangs prästgård utan gensägelse har centralare belägenhet, synes kyrkoherden böra ta sin bostad därstädes. Kyrkoherdetjänsten i Håslövs pastorat är, såsom nyss meddelats, satt på långvakans. Kyrkoherdarna i Hammarlövs pastorat F. K. G. Meijer och i Rangs pastorat P. Grewell lära såsom utnämnda respektive år 1873 och år 1897 icke utan sitt eget medgivande kunna förpliktas underkasta sig den ändring i tjänstgöringen, som föranledes av den ifrågasatta omregleringen. Ovanberörda indelningsändringar torde därför kunna träda i verkställighet först efter nämnda kyrkoherdars avgång från kyrkoherdebeställningarna. En förutsättning för ikraftträdandet lärer jämväl vara, att Fuglie församling kan skiljas från Yällinge, vilket, såsom förut framhållits 1 ), icke torde kunna äga rum, förrän nuvarande kyrkoherden i Vällinge pastorat avgått från tjänsten. 2 ) Kommittén, som tidigare i betänkandet yttrat sig i fråga om Yällinge församling, föreslår: att Hammarlövs och Västra Vemmerlövs församlingars pastorat, Bodarps församling av Håslövs och Bodarps församlingars pastorat samt Fuglie församling av Vällinge och Fuglie församlingars pastorat å dag, som Kungl. Maj:t framdeles bestämmer, förenas till ett pastorat, benämnt Hammarlövs, Västra Vemmerlövs, Bodarps och Fuglie församlingars pastorat, samt att i det sålunda bildade pastoratet anstålies kyrkoherde, bosatt i Hammarlöv. Kommittén hemställer tillika: att — med indragning av kyrkoherdetjänsten i Håslövs pastorat — Bangs ocJi Stora Hammars församlingars pastorat samt Håslövs församling av Håslövs och Bodarps församlingars pastorat å dag, som Kungl. Maj:t framdeles bestämmer, förenas till ett pastorat, benämnt Mängs, Stora Hammars och Håslövs församlingars pastorat, samt att i det sålunda bildade pastoratet anställes kyrkoherde, bosatt i Bang. l ) 2

Se sid. 97. J Ett tidigare ikraftträdande av den föreslagna nya pastoratsbildningen Hammarlöv—Västra Vemmerlöv—Bodarp—Fuglie torde kunna äga rum, därest Fuglie avskiljes från Vällinge pastorat och Bodarp från Håslövs pastorat, vid vilket förhållande Vällinge församling liksom ock Håslövs församling komina att tills vidare ensamma utgöra egna pastorat.

101 Västra Tommarps pastorat, Trälleborgs pastorat, Gylle pastorat och Dalköpinge pastorat. Ny lönereglering Befattningshavare år

Pastorat och församling

1920 (prov.)

kh.

Areal i land kv.kra.

InkomstbeFolkmängd lopp år 1918 31 /i2 1919 kr.

6,25

123,956

7,86

163,484

Maglarp (tillhör Trälleborgs pt) . .

11,52

187,823

Summa

25,63

1,405

475,263

8,71

10,924

11,461,295

1917 (defin.)

kh. o. 2 km.

Kyrkoköpinge (tillhör Gylle pt) . .

4,88

114,301

Summa

13,59

11,192

11,575,596

Gylle

1920 (prov.)

kh.

8,77

199,250

1920 (prov.)

kh. ^långvakans)

3,89

73,170

13,59

253,047

26,25

1,664

525,467

Summa

Avlöningstillgångar (approximativ beräkning): Västra Maglarps Tomfsg marps pt kr. kr.

1) Församlingsavgifter, l:sta treöringen . . . 2) Arrenden 3) Lägenhetsavgälder och räntor m. m. . .

kr.

Trälleborgs fsg kr.

Kyrkoköpinge fsg kr.

343 Summa

1,425

34,384

10,533

2,400

12,933

2,843

2,259

Summa

Gylle fsg

kr.

kr.

34,727

5,102

6,470

Dalköpinge l't kr.

979 Summa kr.

1,577 13,274

4) Skogsförsäljningsmedel

5) Församlingsavgifter, 2:dra treöringen . . .

563 Summa

12,317

3,526

15,843 1,425

34,384

71,611

3,060

6,804 1,577

598 74,671 34,727

7,666

8,762

16,428

I Maglarps församling finnes en äldre kyrka, som fortfarande underhålles. Församlingens gudstjänster lära om vintrarna, åtminstone vissa tider, 979 hava förrättats därstädes. Avstånden inom Västra Tommarps, Skegrie och Maglarps församlingar utgöra i km.: Västra Tommarps kyrka—Skegrie kyrka 3, Västra Tommarps kyrka

102 —Maglarps gamla kyrka 2,5, Västra Tommarps kyrka—Maglarps nya kyrka 4, Skegrie kyrka—Maglarps gamla kyrka 3,5, Skegrie kyrka—Maglarps nya kyrka (via Maglarps gamla kyrka) 4,5, Maglarps gamla kyrka—Maglarps nya kyrka 1. Avståndet mellan Trälleborgs och Kyrkoköpinge kyrkor utgör 3 km. Avstånden inom Dalköpinge, Gislövs och Gylle församlingar utgöra i km.: Dalköpinge kyrka—Gislövs kyrka 2, Dalköpinge kyrka—Gylle kyrka 4,5, Gislövs kyrka—Gylle kyrka 4,5. Maglarps församling förenades med Trälleborg år 1632. Tidigare hade Maglarp tillsammans med Kämpinge, som nu utgör en del av Rangs församling, bildat eget pastorat. 1 ) För prästerskapet i Trälleborgs och Maglarps församlingars pastorat har ny lönereglering av definitiv karaktär fastställts genom resolution den 27 oktober 1916. De löneregleringar, som fastställts för prästerskapet i Västra Tommarps och Skegrie församlingars pastorat, i Gylle och Kyrkoköpinge församlingars pastorat samt i Dalköpinge och Gislövs församlingars pastorat genom resolutioner respektive den 14 februari, den 6 juni och den 19 juni 1919, äro däremot av provisorisk karaktär. I resolutionen rörande Dalköpinge pastorat föreskrevs tilllika, att kyrkoherdetjänsten därstädes skulle fortfarande och intill dess Kungl. Maj:t annorlunda förordnade uppehållas genom vikarie. Kommittén.

Såväl Västra Tommarps pastorat — med 788 invånare på en areal av 14,11 kv.km. — som Ciylle pastorat — med en folkmängd av 830 personer och en areal av 13,65 kv.km. — måste vart för sig anses vara alldeles för litet verksamhetsområde för en kyrkoherde. Enligt undersökningar, som kommittén verkställt, äro de prästerliga ämbetsförrättningarna inom vartdera pastoratet ganska få. Jämväl antalet skolor och barnantalet i desamma är litet.2) Enahanda förhållanden äro till finnandes jämväl ifråga om Dalköpinge pastorat med 1,102 invånare på en areal av 17,48 kv.km. Vad först beträffar Västra Tommarps och Skegrie församlingars pastorat, måste det med hänsyn till församlingarnas och kyrkornas inbördes belägenhet anses nästan självfallet, att till detta pastorat helst bör läggas Maglarps församling.3) Det sålunda nybildade pastoratet blir visserligen enligt kommitténs mening alltför litet •— 1,405 invånare på en areal av 25,63 kv.km. En undersökning beträffande de angränsande församlingarna har dock givit vid handen att en önskvärd utökning av pastoratet icke låter sig verkställa. Därest Maglarps församling avskiljes från Trälleborgs pastorat, synes med detta lämpligen böra förenas Kyrkoköpinge lilla församling, vilken på två sidor omslutes av Trälleborgs församling. I ett sålunda nybildat pastorat, som skulle få en folkmängd av 11,192 invånare och en areal av 13,59 kv.km., torde församlingsvården, åtminstone för närvarande, kunna bestridas av 2 prästmän, kyrkoherde och komminister. Gylle, Dalköpinge och Gislövs församlingar, vilka tillhopa äga 1,664 invå*) Cawallin II, sid. 128.

) Se tabellerna bil. C , D. och E.

) En dylik församlingskombination har även föreslagits av Scholander.

103 nare på en areal av 26,25 kv.km., utgöra en pastoratsbildning, där vägförbindelser och andra yttre förhållanden i hög grad underlätta kyrkoherdens ämbetsutövning. Prästgårdsbyggnaden i Dalköpinge är nyrestaurerad. Även prästgården i Gylle är fullt acceptabel. Då Dalköpinge prästgård har centralare läge i pastoratet än den i Gylle, särskilt för invånarna i Gislöv, torde kyrkoherden böra vara bosatt i Dalköpinge, oaktat denna församling är långt mindre än någon av de båda andra. Kyrkoherdetjänsten i Dalköpinge pastorat är, såsom nyss meddelats, satt på långvakans. Kyrkoherden i Trälleborgs pastorat C. A. Sjöstedt samt komministrarna därstädes C. O. Carlsson och A. L. Malmborg lära såsom utnämnda respektive år 1920, år 1913 och år 1920 vara pliktiga underkasta sig den förändring i tjänstgöringen, som föranledes av den ifrågasatta omregleringen. Detsamma gäller om kyrkoherden i Västra Tommarps pastorat N. Thorén, vilken är utnämnd år 1906. Däremot torde kyrkoherden i Gylle pastorat J. A. Smith, utnämnd år 1893, icke utan sitt eget medgivande kunna åläggas underkasta sig dylik ändring i tjänstgöringen. De av kommittén beträffande här ifrågavarande pastorat föreslagna indelningsändringarna lära därför icke kunna träda i kraft, förrän kyrkoherdebefattningen i Gylle pastorat blivit ledig. Hinder för ett omedelbart ikraftträdande torde måhända även den omständigheten utgöra, att Trälleborgs pastorat varit föremål för definitiv lönereglering. 1 ) Kommittén föreslår: att Västra Tommarps och Skegrie församlingars pastorat samt Maglarps församling av Trälleborgs och Maglarps församlingars pastorat å dag, som Kungl. Maj:t framdeles bestämmer, förenas till ett pastorat, benämnt Västra Tommarps, Skegrie och Maglarps församlingars pastorat, samt att i det sålunda bildade pastoratet anställes kyrkoherde, bosatt i Västra Tommarp. Kommittén hemställer tillika: att Trälleborgs församling av Trälleborgs och Maglarps församlingars pastorat samt Kyrkoköpinge församling av Gylle och Kyrkoköpinge församlingars pastorat, cl dag, som Kungl. May.t framdeles bestämmer, förenas till ett pastorat, benämnt Trälleborgs och Kyrkoköpinge församlingars pastorat, samt att — med indragning av en av komministerstjänsterna i Trälleborgs nuvarande pastorat — i det sålunda bildade pastoratet anställas kyrkoherde och komminister, båda bosatta i Trällcborg. Kommittén föreslår vidare: att — med indragning av kyrkoherdetjänsten i Gylle pastorat — Dalköpinge och Gislövs församlingars pastorat samt Gylle församling av Gylle och Kyrkoköpinge församlingars pastorat å dag, som Kungl. Maj:t framdeles bestämmer, förenas till ett pastorat, benämnt Dalköpinge, Gislövs och Gylle församlingars pastorat, samt att i det sålunda bildade pastoratet anställes kyrkoherde, bosatt i Dalköpinge. ') Jfr sid. 67.

104 Kommittén hemställer slutligen: att hjrkoherdebefattningen i Dalköpinge pastorat återbesattes med ordinarie innehavare, samt att kyrkoherdetjänsten i Gylle pastorat efter nuvarande innehavarens avgång uppehälles medelst vikarie, intill dess att Gylle församling Tean läggas till Dalköpinge pastorat och Kyrkoköpinge församling förenas med Trälleborgs församling till ett nytt pastorat. Bösarps pastorat och Södra Åby församling av Hemmesdynge pastorat.1) Ny lönereglering Befattningshavare

Pastorat och församling

Areal i land kv. km.

Bösarp

1920 (prov.)

kh.

Simlinge 2

Södra Åby (tillh. Hemmesdynge pt) )

1920 (prov/

Summa

InkomstbeFolkmängd lopp år 1918 31 /i2 1919 kr.

14,22

260,279

6,80

137,758

13,55

343,872

34,57

1,484

741,909

Södra Åby fsg kr.

Summa

Avlöningstillgångar (approximativ beräkning): Bösarps pt kr.

kr.

1) Församlingsavgifter, l:sta treöringen

1,189

1,032

2,221

2) Arrenden

5,000

4,365

9,365

3) Lägenhetsavgälder och räntor m. m.

4) Skogsförsäljningsmedel 5) Församlingsavgifter, 2:dra treöringen Summa

1,189

1,032

2,221

7,428

6,429

13,857

Avstånden inom Bösarps, Simlinge och Södra Åby församlingar utgöra i km.: Bösarps kyrka—Simlinge kyrka 5, Bösarps kyrka—Södra Åby kyrka (via Simlinge) 7, Simlinge kyrka—Södra Åby kyrka 2. För prästerskapet i Bösarps och Simlinge församlingars pastorat samt Hemmesdynge och Södra Aby församlingars pastorat hava nya löneregleringar av provisorisk karaktär fastställts genom resolutioner respektive den 19 juni 1919 och den 8 november 1918. J

) Hemmesdynge och Södra Åby församlingars pastorat tillhör Vemmenhögs kontrakt. ) I fråga om Hemmesdynge församling se sid. 139.

105 Att Bösarps nuvarande pastorat, med 875 invånare på en areal av 21,02 Kommittén, kv.km., är alltför litet, för att en kyrkoherdes arbetskraft skulle därstädes kunna fullt utnyttjas, torde ligga i öppen dag. Det är emellertid förenat med avsevärda svårigheter att här bilda ett lämpligt större pastorat. Efter att hava prövat olika kombinationsmöjligheter 1 ) har kommittén stannat vid en pastoratsbildning, bestående av Bösarps, Simlinge och Södra Aby församlingar.-) Simlingc och Södra Aby — båda långsträckta, smala församlingar, liggande längs efter varandra — synas av naturen höra tillhopa. Avståndet mellan kyrkorna är även, såsom förut meddelats, mycket obetydligt, I ett av sagda 3 församlingar bestående pastorat torde kyrkoherden visserligen utan alltför stor olägenhet kunna vara bosatt i Bösarp, men till fördel för arbetet skulle dock vara, om han finge sin bostad förlagd till en mera central plats. Den lämpligaste punkten torde vara Simlinge, där tomt till prästgård torde kunna erhållas å ett nära kyrkan beläget ecklesiastikt löneboställe. En omständighet, som ytterligare underlättar kyrkoherdens förflyttning till Simlinge, är att ny prästgård under alla omständigheter måste byggas i Bösarps pastorat, enär manbyggnaden därstädes blivit utsynad. Vad beträffar Hemmesdjmge församling, har kommittén tänkt sig, att denna skulle förenas med Aspö församling samt Östra Torps och Lilla Isie församlingar. Enär kyrkoherden i Bösarps pastorat H. Olai såsom utnämnd år 1892 icke lärer vara skyldig att utan sitt eget medgivande underkasta sig den utsträckning i tjänstgöringen, som föranledes av Södra Aby församlings läggande till Bösarps pastorat, torde denna sammanslagning kunna äga rum först, sedan kyrkoherdetjänsten i Bösarp blivit ledig. E n förutsättning för sagda indelningsändrings ikraftträdande torde jämväl vara, att den ifrågasatta nya pastoratsbildningen Hemmesdynge—Östra Torp—Lilla Isie—Äspö samtidigt kan komma till stånd. 3 ) Kommittén, som senare i betänkandet i annat sammanhang kommer att behandla Hemmesdynge församling, föreslår: att Bösarps och Simlinge församlingars pastorat samt Södra Aby församling av Hemmesdynge och Södra Aby församlingars pastorat å dag, som Kungl. Maj:t framdeles bestämmer, förenas till ett pastorat, benämnt Simlinge, Bösarps och Södra Aby församlingars pastorat, samt att i det sålunda bildade pastoratet anställes kyrkoherde, bosatt i Simlinge. *) Särskilt kombinationen Gislöv—Dalköpinge—Bösarp—Simlinge med kyrkoherde i Gislöv; se även översiktstabellen bil. B. *) Samma kombination har även föreslagits av Scholander. s ) Ang. tidpunkten härför se sid. 141. — Ett tidigare ikraftträdande av den föreslagna nya pastoratsbildningen Bösarp—Simlinge—Södra Aby torde kunna äga rum, därest Södra Åby skiljes från Hemmesdynge samt sistnämnda församling tills vidare får ensam utgöra eget pastorat,

106¶Stora Slågarps pastorat och Västra Alstads pastorat. Pastorat ocli församling

Areal i land

Ny lönereglering Befattningshavare år

Stora Slåqarp

1921 (prov.)

kv.km.

kh. (långvakans)

Lilla Slågarp Västra

Alstad

1921 (prov.)

kh. långvakans)

Fru Alstad Summa

InkomstbeFolkmängd lopp år 1918 31 /i2 1919 kr.

6,38

155,074

17,10

302,023

14,11

1,194

491,806

9,79

157,458

47,38

2,797

1,106,361

Västra Alstads pt kr.

Summa

Avlöningstillgångar (approximativ beräkning): Stora Slågarps pt kr.

1) Församlingsavgifter, l:sta treöringen 2) Arrenden 3 Lägenhetsavgälder och räntor m. m. 4; Skogsförsäljningsmedel 5) Församlingsavgifter, 2:dra treöringen

kr.

1,371

1,947

3,318

3,200

3,350

6,550

—

1,371

1,947

3,318

5,942

7,351

13,293

Avstånden inom här ifrågavarande pastorat utgöra i km.: Stora Slågarps kyrka—Lilla Slågarps kyrka 1,5 *), Stora Slågarps kyrka—Västra Alstads kyrka 4, Stora Slågarps kyrka—Fru Alstads kyrka (via Västra Alstad) 7, Lilla Slågarps kyrka—Västra Alstads kyrka 4, Lilla Slågarps kyrka—Fru Alstads kyrka 7, Västra Alstads kyrka—Fru Alstads kyrka 3. Lilla Slågarps församling består av två delar, belägna den ena öster och den andra väster om Stora Slågarp. För prästerskapet i Stora Slågarps pastorat och i Västra Alstads pastorat hava nya löneregleringar av provisorisk karaktär fastställts genom särskilda resolutioner den 13 februari 1920. Genom sagda resolutioner föreskrevs tillika, att kyrkoherdetjänsterna i de båda pastoraten skulle fortfarande och intill dess beslut, som Kungl. Maj:t kunde komma att meddela angående ändring av den kyrkliga indelningen beträffande pastoraten, ginge i verkställighet eller annorlunda kunde varda av Kungl. Maj:t förordnat, uppehållas genom vikarie. Kommittén.

Stora och Lilla Slågarps församlingar böra enligt kommitténs mening, med hänsyn såväl till den omständigheten, att Stora Slågarp ligger i det närmaste ') Fågel vägen 700 m.

107 inneslutet av Lilla Slågarp, som till det ytterst obetydliga avståndet mellan kyrkorna, snarast betraktas som en enda församling med 2 kyrkor. Att en dylik känsla faktiskt förefinnes i orten, torde för övrigt framgå därav, att, enligt vad kommittén inhämtat, gudstjänst vintertiden stundom hållits allenast i den ena kyrkan. Vid sådant förhållande synes man kunna ifrågasätta en sammanslagning av Slågarps pastorat med annan eller andra församlingar. Kommittén har efter prövning av olika tänkbara alternativ ansett sig böra förorda sammanläggning med Västra Alstads pastorat, Det sålunda nybildade pastoratet skulle få 2,797 invånare på en areal av 47,38 kv.km. En viss tvekan måste väl göra sig gällande i fråga om lämpligheten att tillskapa ett så pass stort pastorat, bestående, åtminstone formellt, av 4 församlingar. Då emellertid folkmängden i det ifrågasatta pastoratet sedan år 1870 minskats med inemot 700 personer — därav sedan 1910 med nära 250 — samt arbetsbördan för en kyrkoherde därstädes för närvarande icke torde vara större än den, som vilar å många kyrkoherdar i södra och mellersta delarna av landet, har• kommittén ansett, att denna kombination, som avsevärt underlättar omregleringen i de kringliggande församlingarna, vore att föredraga framför andra möjliga pastoratsbildningar. 1 ) Både i Stora Slågarp och Västra Alstad finnas användbara prästgårdar. Enär sistnämnda församling är den folkrikaste inom det föreslagna pastoratet samt Alstads prästgård har centralare belägenhet än Slågarps, synes kyrkoherden böra vara bosatt i Alstad. Såsom nyss erinrats, äro kyrkoherdetjänsterna i båda de här ifrågavarande pastoraten satta på långvakans. Den föreslagna omregleringen synes därför kunna träda i kraft redan den 1 maj 1923. Kommittén föreslår: att — med indragning av kyrkoherdetjänsten i Stora Slågarps pastorat — Västra Alstads och Fru Alstads församlingars pastorat samt Stora Slågarps och Lilla Slågarps församlingars pastorat den 1 maj 1923 förenas till ett pastorat, benämnt Västra Alstads, Fru Alstads. Stora Slågarps och Lilla Slågarps församlingars pastorat, samt att i det sålunda bildade pastoratet anställes kyrkoherde, bosatt i Västra Alstad. a ) Enligt ett till kommittén ingivet utdrag av protokollet vid gemensamt sammanträde den 17 februari 1921 med kyrkoråden i Stora Slågarps och Lilla Slågarps församlingar hava kyrkoråden uttalat sig mot sammanslagning av Slågarps pastorat och Alstads pastorat samt, för den händelse omreglering skulle äga rum, i stället föreslagit, att Östra Grevie församling måtte förenas med Slågarps pastorat. Kommittén, som ingående prövat den sålunda föreslagna kombinationen har funnit, att densamma icke låter sig förena med den av kommittén uppgjorda allmänna planen för pastoratsindelningen på Söderslätt,

3. Torna kontrakt. I.

Pastorat, som förbliva oförändrade. Hardeberga pastorat och Stävie pastorat.

Pastorat och församling

Ny lönereglering Befattningshavare år 1916 (defin.)

Hardeberga

kh.

Södra Sandby Summa 1920 (prov.)

Stävie

kh. (långvakans)

Lackalänga Summa

Areal i land kv.km.

InkomstbeFolk1 mängd lopp år 1918 ) 3, /i2 1919 kr.

20,25

216,436

34,10

1,931

653,271

54,35

2,519

869,707

11,79

263,350

10,54

1,750

903,474

22,33

2,566

1,166,824

Avlöningstillgångar (approximativ beräkning): Hardeberga pt kr. 1) 2) 3) 4) 5)

Församlingsavgifter, l:sta treöringen Arrenden Lägenhetsavgälder och räntor m. m. Skogsförsäljningsmedel Församlingsavgifter, 2:dra treöringen

2,609 1,115 51

Summa J

) Angående sättet för inkomstbeloppets beräknande se sid. 79.

Stävie pt kr. 3,501 10,210 388

2,609

3,501

6,384

17,600

109 I Lackalänga församling ligger Furulunds municipalsamhälle med 1,127 invånare. Avståndet mellan Hardeberga och Södra Sandby kyrkor utgör 5 km., avståndet mellan Stävie oeh Lackalänga kyrkor 3,5 km. Nya löneregleringar för prästerskapet i Hardeberga och Södra Sandby församlingars pastorat samt i Stävie och Lackalänga församlingars pastorat hava fastställts genom resolutioner respektive den 19 augusti 1915 och den 13 september 1918. Den förra av dessa löneregleringar är av definitiv, den senare av provisorisk karaktär. — Jämlikt föreskrift i resolutionen rörande Stävie pastorat, skall kyrkoherdebefattningen därstädes, vilken blev ledig den 1 maj 1921, tills vidare och intill dess Kungl. Maj:t annorlunda förordnar uppehållas genom vikarie. Enär såväl Hardeberga pastorat som Stävie pastorat måste anses vart för sig Kommittén, utgöra lämpligt stort verksamhetsområde för en kyrkoherde, har kommittén beträffande dem icke ansett sig böra föreslå någon indelnings- eller organisationsändring. Kommittén föreslår: att 7cyr7cohcrdetjänsten i Stävie pastorat återbesattes med ordinarie

innehavare.

S:t Peters klosters pastorat.

Pastorat och församling

Ny lönereglering

Befattningshavare

år 8:t liters

Moster

1916 (prov.)

Areal i land kv.km.

kh.

Norra Nöbbelöv Summa

7,57

InkomstbeFolklopp år 1918 mängd 3I /i2 1919 kr. 1,032

428,184

6,43

125,625

14,00

1,332

553,809

Avlöningstillgångar (approximativ beräkning): 1) 2) 3) 4) 5)

Församlingsavgifter, l:sta treöringen Arrenden Lägenhetsavgälder och räntor m. m Skogsförsäljningsmedel Församlingsavgifter, 2:dra treöringen

kr. 1,662 » 6,039 3,005 — » 1,662 Summa kr. 12,368

Avståndet mellan S:t Peters klosters kyrka och Norra Nöbbelövs kyrka uppgår till 4 km.

110 S:t Peters klosters kyrka är belägen å en i Lunds pastorats område djupt inskjutande flik av S:t Peters klosters församling. Sedan lång tid tillbaka har kyrkoherden i S:t Peters kloster varit bosatt i Lund. 1 ) Genom Kungl. Maj:ts beslut den 15 augusti 1913 förordnades, att S:t Peters klosters socken skulle från oeh med den 1 januari 1914 i administrativt, kommunalt och judiciellt hänseende samt med avseende å skolväsendet införlivas med Lunds stad. För prästerskapet i S:t Peters klosters och Norra Nöbbelövs församlingars pastorat har ny lönereglering av provisorisk karaktär fastställts genom resolution den 7 september 1915. I nämnda resolution förklarades tillika, att Kungl. Maj:t framdeles ville taga under övervägande frågan om ändring av S:t Peters klosters församlings territoriella område. Anledningen till berörda bestämmelse i löneregleringsresolutionen var en av Lunds stadsförsamling i ärendet ingiven underdånig framställning, däri — under åberopande av det stora invånarantalet i Lunds stadsförsamling samt olikheten i folkmängd mellan denna församling och S:t Peters klosters församling — understrukits behovet av en snar omreglering av de båda församlingarnas territoriella gränser. S:t Peters klosters pastorat med en folkmängd av allenast 1,332 personer på en areal av 14,00 kv.km. kan näppeligen anses fylla de minimifordringar, som böra ställas på ett självständigt pastorat. Kommittén har därför undersökt den i löneregleringsärendet berörda frågan om möjligheten att vinna en lämplig utökning av pastoratet genom en förening med vissa delar av Lunds pastorat. Av skäl, som här efteråt vid behandlingen av sistnämnda pastorat komma att anföras, har kommittén emellertid funnit sig böra släppa tanken på on dylik gränsreglering. Kommittén har ej heller ansett lämpligt att med S:t Peters klosters pastorat förena någon av de angränsande mindre församlingarna. Dessa synas nämligen hellre böra ingå i andra pastoratsbildningar. Kommittén har förty nödgats lämna här ifrågavarande pastorat orubbat. ] ) Genom Kungl. Maj:ts beslut den IB februari 1917 medgavs, att med frågan om anskaffande av prästgård åt kyrkoherden i S:t Peters klosters pastorat iinge anstå, till dess i sammanbang med ny lönereglering för Lunds domkyrkoförsamling förslag komme att framläggas rörande S:t Peters klosters församlings territoriella område.

Ill

II. Pastorat, som bliva föremål för ändrad indelning eller organisation. Silvåkra pastorat, Hällestads pastorat och Gödelövs församling av Lyngby pastorat.J) Ny lönereglering Befattningshavare år

Pastorat och församling

Silvåkra

kh.

1918 (defin.)

Revinge 1923

Hällestad

kh. iprebendarie)

Summa

Dalby (tillhör Hällestads pt) . . . . Bonderup (tillhör Hällestads p t ) . . Gödelöv (tillhör Lyngby pt) 2 ) . . .

km. (långvakans) 1925

Areal i land k v.km. 17,81

120,697

14,15

159,310

25,74

210,704

57,70

2,111

490,711

25,40

1,642

461,728

260,547

138,294

3,019

860,569

17,79 20,13 63,32

Summa

InkomstbeFolklopp år 1918 mängd /i2 1919 kr.

31 Avlöningstillgångar (approximativ beräkning):

1) Församlingsavgifter, l:sta treöringen . . . 2)

Arrenden

3) Lägenhetsavgälder och räntor m. m. . . . 4)

Silvåkra pt

Hällestads feg

Summa

kr.

kr.

kr.

Dalby och GödeBonde- lövs rups fsg fsgar kr. kr.

Summa kr.

1,472

2,167

2,582

5,000

4,530

9,530

4,000

2,375

6,375

—

—

—

Skogsförsäljningsmedel

5) Församlingsavgifter, 2:dra treöringen . . .

1,472

2,167

2,582

Summa

6,767

5,869

12,636

8,334

3,205

11,539

*) Lyngby, Genarps och Gödelövs församlingars pastorat tillhör Bara kontrakt. 9 ) I fråga om Lyngby och Genarps församlingar se sid. 124.

112 Avstånden inom Hällestads, Silvåkra och Revinge församlingar utgöra i km.: Hällestads kyrka—Silvåkra kyrka 5,5, Hällestads kyrka—Revinge kyrka 7, Silvåkra kyrka—Revinge kyrka 7. Avstånden inom Dalby, Bonderups och Gödelövs församlingar utgöra i km.: Dalby kyrka—Bonderups kyrka 3, Dalby kyrka—Gödelövs kyrka 7,5, Bonderups kyrka—Gödelövs kyrka 4,5. Hällestads pastorat utgör för närvarande prebende åt en teologie professor vid Lunds universitet. Prebendenaturen torde dock komma att upphöra den 1 maj 1923.1) För prästerskapet i Silvåkra och Revinge församlingars pastorat har ny lönereglering av definitiv karaktär fastställts genom resolution den 20 oktober 1916. Genom Kungl. Maj:ts beslut den 2 februari 1917 har förordnats, att komministerstjänsten i Bonderups församling av Hällestads pastorat skulle tills vidare under innevarande löneregleringsperiod uppehållas genom vikarie. Kommittén.

Silvåkra pastorat med 1,198 invånare på en areal av 31,96 kv.km. kan enligt kommitténs mening icke anses utgöra tillräckligt arbetsfält för en kyrkoherde. Hällestads nuvarande pastorat åter, bestående av 3 församlingar med en folkmängd av 3,426 personer på en areal av 68,93 kv.km., synes vara io största laget för att kunna på ett tillfredsställande sätt skötas av en prästman. A andra sidan måste detsamma anses vara allt för litet för att bereda de båda för närvarande därstädes anställda prästmännen full sysselsättning. Det ligger då nära till hands att, såsom redan Scholander föreslagit, från Dalby och Bonderups församlingar avskilja Hällestads församling samt förena densamma med Silvåkra pastorat, I det sålunda bildade pastoratet synes kyrkoherdens bostad böra förläggas till Hällestad såsom den folkrikaste församlingen. Till förmån för Hällestad talar även den omständigheten, att prästgårdsbyggnaden därstädes kan fölen jämförelsevis måttlig kostnad genom tillbyggnad och reparation sättas i fullgott" skick, under det att prästgården i Silvåkra är av synerätten utdömd. Det nybildade pastoratet Hällestad—Silvåkra—Revinge skulle få 2,111 invånare och en areal av 57,70 kv.km. Dalby och Bonderups församlingar hava tillhopa en folkmängd av 2,513 personer på en areal av 43,19 kv.km. Det skulle därför vara fullt försvarligt att låta dem bilda eget pastorat. På grund av särskilda omständigheter har kommittén dock ansett sig böra taga under omprövning möjligheten att med sagda församlingar förena Gödelövs angränsande församling. Lyngby, Genarps och Gödelövs församlingars pastorat, vilket tillhör Bara kontrakt, har 3,341 invånare och en areal av 101,65 kv.km. Pastoratet får, särskilt med hänsyn till de 3 kyrkorna och den stora arealen samt kyrkoherdebostadens belägenhet i en utkant av pastoratet, anses vara ett av de mest svårskötta inom Malmöhus län. Därest Gödelövs församling avskiljes från pastoratet och förenas med Dalby och Bonderups församlingar, synes arbetsbördan bliva jämnare fördelad mellan de 2 prästmän, vilka böra kunna sköta här ifrågaJ

) Se förutberörda proposition nr 135/1921 samt statsverKspropositionen till 1922 års riksdag, 8:de huvudtiteln, punkt 76. — Förslaget om prebendenaturens upphörande den 1 maj 1923 har vunnit riksdagens bifall (riksdagens skrivelse den 6 april 1922, nr 83).

113 varande 5 församlingar. 1 ) I pastoratet Dalby—Bonderup—Gödelöv skulle folkmängden komma att uppgå till 3,019 personer och arealen till 63,:\2 kv.km. Pastoratet Lyngby—Genarp skulle få 2,835 invånare på en areal av 81,52 kv.km. I ett pastorat Dalby—Bonderup—Gödelöv är Dalby den största och folkrikaste församlingen — den har större invånarantal än de båda andra församlingarna tillsammantagna. Samhället kring Dalby kyrka och järnvägsstation är utan gensägelse den mest betydande platsen i pastoratet. Såväl från Bonderup som från Gödelöv gå förbindelserna i stor utsträckning i riktning mot Dalby. Då härtill kommer, att Dalby kyrka, som en gång under medeltiden varit biskopskyrka, är en av de märkligaste kyrkobyggnaderna på den skånska landsbygden, synes någon tvekan knappast kunna råda därom, att icke Dalby bör bliva moderförsamling i det ifrågasatta pastoratet. 2 ) Då emellertid prästgårdsbyggnad saknas i Dalby, under det att den i Bonderup befintliga komministersbostaden, vilken har ett centralt läge i pastoratet, utan allt för avsevärda kostnader torde kunna försättas i sådant skick, att den kan användas såsom sätesbyggnad för en k}rrkoherde, synes hinder ej möta att låta kyrkoherden tills vidare vara bosatt i Bonderup. Kyrkoherdetjänsten i Hällestads pastorat blir ledig i samband med prebendenaturens avlyftande från pastoratet, vilket, såsom nyss meddelats, torde komma att äga rum den 1 maj 1923. Kyrkoherdarna i Silvåkra pastorat J. G. Lundberg och i Lyngby pastorat K. G. Hauffman lära såsom utnämnda respektive år 1903 och år 1908 vara skyldiga underkasta sig de förändringar i fråga om tjänstgöringen, som orsakas av de föreslagna indelningsändringarna. Därest icke den omständigheten, att Silvåkra pastorat varit föremål för definitiv lönereglering, kommer att lägga hinder i vägen för omregleringens snara genomförande 3 ), synes denna lämpligen kunna träda i kraft den 1 maj 1925, då Lyngby pastorat ingår i ny lönereglering. Kommittén föreslår: att — med indragning av andera ar kyrkoherdetjänsterna i Silvåkra pastorat och i Hällestads pastorat*) — Hällestads församling av Hällestads, Dalby och Bonderups församlingars pastorat samt Silvåkra och Revinge församlingars pastorat å dag, som Knngl. Maj:t framdeles bestämmer, förenas till ett pastorat, benämnt Hällestads, Silvåkra och Revinge församlingars pastorat, samt att i det sålunda bildade pastoratet anställas kyrkoherde, bosatt i Hällestad. *) Till kommittén har, för att tagas i övervägande vid fullgörandet av det kommittén lämnade uppdraget, genom nådig remiss den 26 november 1919 överlämnats en av Bonderups församling gjord underdånig framställning, att sagda församling måtte få tillsammans med Gödelövs församling bilda eget pastorat. Denna framställning h a r kommittén, med hänsyn till det föreslagna pastoratets ringa folkmängd, icke ansett sig kunna tillstyrka. *) 1 detta s a m m a n h a n g kan möjligen även förtjäna erinras om att Dalby tidigare (före 1645) varit huvudsocken i ett pastorat, bestående av Dalby och Hällestads församlingar; se Cawallin I, sid. 259. 3 ) Jfr sid. 67. 4 ) Kommittén håller för tänkbart, att kyrkoherden i Hällestads nuvarande pastorat kan komma att få övertaga det nybildade pastoratet Dalby—Bonderup—Gödelöv. 15

114 Kommittén — som senare i betänkandet i annat sammanhang kommer att yttra sig angående Lyngby och Genarps församlingar — hemställer vidare: att Dalby och Bonderups församlingar av Hällestads, Dalby och Bonderups församlingars pastorat samt Gödelövs församling au Lyngby, Genarps och Gödelövs församlingars pastorat å dag, som Kungl. Maj.i framdeles bestämmer, förenas till ett pastorat, benämnt Dalby, Bonderups och Gödelövs församlingars pastorat och med Dalby församling såsom moderförsamling, samt att — med indragning av komminister stjänsten i Bonderups församling — i det sålunda bildade pastoratet anställ es kyrkoherde, tills vidare bosatt i Bonderup. Igelösa pastorat, Västra Hoby pastorat och Stångby pastorat. Pastorat och församling

Ny lönereglering Befattningshavare år

Areal i land kv.km.

InkomstbeFolklopp år 1918 mängd »Vn 1919 kr.

0,62

78,139

Västra Odarslöv

15,09

200,302

Hastad (tillhör Västra Hoby p t ) . .

0,40

243,703

Summa

28,11

1,414

528,204

1917 (prov.)

Igelösa

Västra

Hoby

Stdngby

kh.

1920 (prov.)

kh. (långvakans)

7,5'2

130,943

1911 (prov.)

kh. (långvakans)

8,95

170,514

314,243

30,99

1,085

027,700

Vallkärra Summa

Avlöningstillgångar (approximativ beräkning):

1) 2) 3) 4) 5)

Församlingsavgifter, lista treöringen . Arrenden Lägenhetsavgälder och räntor in. m.. Skogsförsäljningsmedel Församlingsavgifter, 2:dra treöringen. Summa

Igelösa pt

Håstads fog

Summa

Västra StångHoby by fog pt

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

1,584

1,473

1,884

3,550

1,400

4,950

3,180 17,040

20,220

—

—

1,584

5,250

2,884

8,140

—

•

Summa

—

1,473

4,002 19,980

23,988

115 Avstånden inom Igelösa, Västra Odarslövs och Håstads församlingar utgöra i km.: Igelösa kyrka—Västra Odarslövs kyrka 2,5, Igelösa kyrka—Håstads kyrka 4, Västra Odarslövs kyrka—-Håstads kyrka 4. Avstånden inom Stångby, Vallkärra och Västra Hoby församlingar utgöra i km.: Stångby kyrka—Vallkärra kyrka 3, Stångby kyrka—Västra Hoby kyrka 3, Västra Hoby kyrka—Vallkärra kyrka 6. Västra Hoby prästgård är belägen 2,5 km. öster om kyrkan nära gränsen av Håstads församling. I Stångby ligger kyrkoherdebostället invid Stångby järnvägsstation omkring 2 km. från Stångby kyrka. För prästerskapet i Igelösa och Västra Odarslövs församlingars pastorat, i Västra Hoby och Håstads församlingars pastorat samt i Stångby och Vallkärra församlingars pastorat hava nya löneregleringar, samtliga av provisorisk karaktär, fastställts genom resolutioner respektive den 30 juni 1916, den 6 juni 1919 och den 21 maj 1920. Genom resolutionen rörande Västra Hoby pastorat förordnades tillika, att kyrkoherdetjänsten i pastoratet skulle fortfarande och intill dess slutligt beslut angående ändring av den kyrkliga indelningen beträffande pastoratet trätt i kraft eller Kungl. Maj:t annorlunda förordnade uppehållas genom vikarie. Stångby pastorat har intill den 1 maj 1921 utgjort prebende åt en teologie professor vid Lunds universitet. I samband med pastoratets befriande från prebendenaturen har genom Kungl. Maj:ts beslut den 29 april 1921 förordnats, att kyrkoherdetjänsten i pastoratet skulle från och med den 1 maj 1921 och intill dess Kungl. Maj:t annorlunda förordnade uppehållas genom vikarie. Varken Igelösa pastorat med 810 invånare på en areal av 21,71 kv.km. Kommittén, eller Västra Hoby pastorat, som har en folkmängd av 955 personer och en areal av 13,92 kv.km., kan rimligen anses utgöra tillräckligt stort verksamhetsområde, för att en kyrkoherdes arbetskraft därstädes skulle kunna till fullo utnyttjas. Ej häller Stångby pastorat med en befolkning av 1,334 personer och en- ytvidd av 23,47 kv.km. synes kunna äga berättigade anspråk på att bibehållas såsom självständigt pastorat. Jämväl i fråga om åtskilliga av de angränsande pastoraten — särskilt Örtofta pastorat, Stora Harrie pastorat, Södervidinge pastorat och Ncrrvidinge pastorat — gäller, att de näppeligen kunna försvara sin plats som särskilda pastoratsbildningar. Det är emellertid förenat med en viss svårighet att inom här ifrågavarande församlingskomplex utan en genomgripande omvälvning åstadkomma rationella pastoratsbildningar. Enär emellertid tillbörlig hänsyn måste tagas till åtskilliga faktiska förhållanden, vilka svårligen låta sig ändra, har kommittén icke på alla punkter kunnat uppnå de resultat, som kommittén helst önskat. Vad först beträffar Igelösa pastorat, har kommittén övervägt lämpligheten att lägga Igelösa församling till Gårdstånga pastorat. En närmare undersökningav förhållandena har emellertid givit vid handen, att Igelösa och Västra Odarslövs församlingar icke böra skiljas från varandra. Igelösa omslutes nämligen i söder och väster av Odarslöv, vars kyrka, liggande alldeles intill gränsen mot Igelösa, har ett centralt läge inom pastoratet såsom en helhet betraktat. Då här-

116 ' till kommer, att de två församlingarna tillhopa bilda en enda kommun, skulle det helt säkert vara synnerligen opraktiskt att icke låta båda församlingarna ingå i samma pastoratsbildning. Den församling, som med hänsyn till belägenheten är bäst lämpad att läggas samman med Igelösa pastorat torde vara Hastad, men även Ortofta församling kan utan svårighet förenas med sagda pastorat. Kommittén har därför övervägt möjligheten att med Igelösa och Odarslövs församlingar till ett pastorat sammanföra såväl Hastad som Ortofta. Det sålunda bildade pastoratet skulle få en folkmängd av 2,142 personer på en areal av 41,66 kv.km. Invånarantalet och ytinnehållet kunna alltså i och för sig icke uppväcka några betänkligheter. Vad som vållar en viss tvekan är uppdelningen på 4 särskilda församlingar. Då man emellertid betänker, att avståndet mellan Ortofta och Håstads kyrkor är knappt 3 km. samt mellan Igelösa och Västra Odarslövs kyrkor knappt 2,6 km., ävensom att befolkningen i förstberörda 2 församlingar i huvudsak är koncentrerad inom området kring Ortofta station samt mellan stationen och de båda kyrkorna, måste man enligt kommitténs mening komma till den övertygelsen, att ett pastorat, bildat av sagda 4 församlingar, kan behörigen skötas av 1 prästman. Ehuru kommittén sålunda håller före, att starka skäl kunna anföras till förmån för en pastoratsbildning Ortofta—Igelösa—Västra Odarslöv—Hastad, har kommittén likväl icke ansett sig böra föreslå en dylik lösning av omregleringsproblemet. Kommittén har nämligen, efter prövning av olika tänkbara alternativ, kommit till den övertygelsen, att den bästa pastoratsindelningen inom här ifrågavarande stora komplex av församlingar, då detta hetraktas såsom en helhet, står att vinna genom att dels bilda ett pastorat, bestående av allenast Igelösa, Västra Odarslövs och Håstads församlingar, dels sammanlägga Västra Hoby församling med Stångby pastorat, dels och förena övriga i komplexet ingående församlingar på sätt framgår av det följande.1) Det nybildade pastoratet Igelösa—Västra Odarslöv—Hastad skulle få en folkmängd av allenast 1,414 personer och en areal av 28,11 kv.km. samt blir således även efter sammanslagningen ett ganska litet pastorat. Pastoratet Stångby—Vallkärra—Västra Hoby blir endast obetydligt större: 1,685 personer på en areal av 30,99 kv.km. I sistberörda pastorat torde, ined hänsyn till församlingarnas inbördes belägenhet, kyrkoherdens bostad böra förläggas till Stångby kyrkoherdeboställe, vilket, såsom förut meddelats, ligger i närheten av Stångby järnvägsstation och måste anses hava ett jämförelsevis centralt läge inom pastoratet. Sätesbyggning saknas för närvarande i Stångby. I Västra Hoby befinner sig prästgårdens manbyggnad i dåligt skick. Kyrkoherdetjänsterna i Västra Hoby pastorat och i Stångby pastorat äro, såsom nyss meddelats, satta på långvakans. Kyrkoherden i Igelösa pastorat K. V. Lindskog lärer såsom utnämnd år 1896 knappast utan sitt eget medgivande kunna förpliktas underkasta sig den ändring i tjänstgöringen, som föranledes av den ifrågasatta omregleringen. Vid sådant förhållande lärer denna kunna genomföras, först då kyrkoherdebefattningen i Igelösa blir ledig. J

) Se sid. 180, 183, 189 och 190.

117 Kommittén föreslår: att Igelösa och Västra Odar.slövs församlingars pastorat samt Håstads församling av Västra Hoby och Håstads församlingars pastorat å dag, som Kungl. Maj;t framdeles bestämmer, förenas till ett pastorat, benämnt Igelösa, Västra Odarslövs och Håstads församlingars pastorat, samt att i det sålunda bildade pastoratet anställes kyrkoherde, bosatt i Igelösa. Kommittén hemställer vidare: att — med indragning av kyrkoherdetjänsten i Västra Hoby pastorat — Stångby och Vallkärra församlingars pastorat samt Västra Hoby församling av Västra Hoby och Håstads församlingars pastorat å dag, som Kungl. Maji framdeles bestämmer, förenas till ett pastorat, benämnt Stångby, Vallkärra och Västra Hoby församlingars pastorat, samt att i det sålunda bildade pastoratet anställes kyrkoherde, bosatt i Stångby. Kommittén föreslår slutligen: att kyrkoherdetjänsten i Stångby pastorat återbesattes med ordinarie innehavare. Fjelie pastorat och Borgeby församling av Borgeby pastorat. Pastorat och församling

Fjelie

. .

Ny lönereglering Befattningshavare

1919 (prov.)

kh.

Flädie Borgeby *)

1918 (defin.)

kh.

Summa

Areal i land

Folkmängd

kv.km.

»7M

Inkomstbelopp år 1918

kr.

20,54

435,285

5,8:)

201,280

10,98

183,510

37,3;

2 952

820,075

Borgeby fsg kr.

Summa

Avlöningstillgångar (approximativ beräkning): Fjelie pt kr.

2) Arrenden

kr.

1,910

2,461

4,800

4,400

9,200

1,910

2,461

8,620

5,502

14,122

3) Lägenhetsavgälder och räntor m. m. 5) Församlingsavgifter, 2:<lra treöringen Summa I fråga om Löddeköpinge församling se sid. 186.

118 Avstånden inom Fjelie, Flädie och Borgeby församlingar utgöra i km.: Fjelie kyrka—Flädie kyrka 2,5, Fjelie kyrka—Borgeby kyrka 6, Flädie kyrka— Borgeby kyrka 3,5. För prästerskapet i Fjelie och Flädie församlingars pastorat har ny lönereglering av provisorisk beskaffenhet fastställts genom resolution den 7 december 1917. Den genom resolution den 20 oktober 1916 för prästerskapet i Borgeby och Löddeköpinge församlingars pastorat fastställda löneregleringen är däremot av definitiv karaktär. Kommittén.

Fjelie och Flädie församlingars pastorat med en folkmängd av 1,534 personer och en areal av 26,37 kv.km. synes utgöra ett nog så litet arbetsfält för en kyrkoherde. En lämplig utökning av pastoratet kan vinnas genom att dit lägga Borgeby angränsande församling. Det sålunda bildade pastoratet skulle få 2,252 invånare på en areal av 37,35 kv.km. Löddeköpinge till Borgeby nuvarande pastorat hörande församling synes lämpligen kunna förenas med Barsebäcks pastorat. I Fjelie nuvarande pastorat saknas sätesbyggnad för kyrkoherden 1 ), och denne är för närvarande bosatt i Lund. Då i ett pastorat Fjelie—Flädie— Borgeby Flädie kyrka, belägen intill Flädie station, är den mest centrala punkten, synes den nya prästgården böra förläggas å ett invid sagda kyrka beläget ecklesiastikt löneboställe. Kyrkoherdarna i Fjelie pastorat F. N. Ekdahl och i Borgeby pastorat N. Zaff lära såsom utnämnda respektive år 1901 och år 1896 utan eget medgivande knappast kunna förpliktas underkasta sig de förändringar i fråga om tjänstgöringen, som föranledas av de föreslagna indelningsändringarna. Däremot torde kyrkoherden i Barsebäcks pastorat O. Olinder, vilken är utnämnd år 1906, vara skyldig tjänstgöra jämväl inom Löddeköpinge församling, om denna församling förenas med Barsebäcks pastorat. Därest icke den omständigheten, att Borgeby pastorat varit föremål för definitiv lönereglering, kommer att ytterligare fördröja omregleringens genomförande 2 ), skulle således den av kommittén föreslagna föreningen mellan Borgeby församling och Fjelie pastorat kunna äga rum, så snart de nuvarande kyrkoherdarna i Fjelie pastorat och Borgeby pastorat avgått från sina befattningar. Kommittén, som senare i betänkandet i annat sammanhang kommer att yttra sig angående Löddeköpinge församling, föreslår: att — med indragning av kyrkoherdetjänsten i Borgeby pastorat — Fjelie och Flädie församlingars pastorat samt Borgeby församling av Borgeby och Löddeköpinge församlingars pastorat å dag, som Kungl. Maj:t framdeles bestämmer, förenas till ett pastorat, benämnt Flädie, Fjelie och Borgeby församlingars pastorat, samt att i det sålunda bildade pastoratet anställes kyrkoherde, bosatt i Flädie. a

) Enligt löneregleringsresolutionen äger pastoratet rätt att tillsvidare och intill dess Kungl. Maj:t annorlunda förordnar till kyrkoherden erlägga kontant hvresersättning. *) Jfr sid. 67.

119 Kommittén hemställer tillika: att kyrkoherdetjänsten i Borgehy pastorat efter nuvarande innehavarens avgång uppehälles medelst vikarie, intill dess att Borgehy församling lean förenas med Fje~ lie pastorat och LöddeMpinge församling läggas till Barsebäcks pastorat. Lunds pastorat och Stora Råby församling av Bjällerups pastorat.

Pastorat och församling

Ny lönereglering

Areal i land

Befattningshavare

år 1925

Stora Råby (tillhör Bjällerups pt) 2 )

kv.km. kh. (prebendarie), 3 km. o. kyrkoadj.

InkomstbeFolkmängd lopp år 1918 31 /i2 1919 kr.

12,08

21,795

20,104,382

12,84

331,550

7,38

151,263

32,30

22,851

20,587,195

Summa

kr.

Stora Råby fsg kr.

61,308

61,762

1925 Summa

Avlöningstillgångar (approximativ beräkning): Lunds pt

1) Församlingsavgifter, l:sta treöringen 2) Arrenden 3) Lägenhetsavgälder och räntor m. m. 4) Skogsförsäljningsmedel 5) Församlingsavgifter, 2:dra treöringen

-3)

-3)

Summa

61,308 122,616

kr.

454 908

61,762 123,524

Avståndet mellan Lunds domkyrka och Stora Råby kyrka uppgår till 3,5 km. Lunds pastorat är prebende åt förste teologie professorn och domprosten vid ') Lunds stads- och landsförsamlingar hava 2 gemensamma i Lunds stad belägna kyrkor: domkyrkan och Allhelgonakyrkan. 2 ) I fråga om Bjällerups församling se sid. 125. 3 ) Till avlöning av prästerskapet i Lunds pastorat äro för närvarande anslagna ett flertal i andra pastorat belägna s. k. predikstolshemman. Det är möjligt, att avkastningen av dessa fastigheter förblir avlöningstillgång i Lunds pastorat även efter det ny lönereglering trätt i kraft därstädes.

120 Lunds universitet. Därest ett av de nuvarande teologie professorsprebendena vid Lunds universitet för framtiden skall bibehållas såsom prebende åt professorn i praktisk teologi, förefinnes enligt kommitténs mening stor sannolikhet för, att detta blir Lunds pastorat. 1 ) Bjällerups och Stora Råby församlingars pastorat var tidigare prebende åt förste komministern i Lund. Pastoratets prebendenatur upphävdes genom kungl. brev den 13 november 1874. Såväl prästlöneregleringskommitténs förslag som liven de senare omregleringsförslagen hava utgått från, att Lunds pastorat skulle delas. Genom Kungl. Maj:ts beslut den 14 juni 1912 förklarades emellertid, att prästlöneregleringskommitténs förslag om delning av Lunds pastorat för det dåvarande icke föranledde någon Kungl. Maj:ts vidare åtgärd, men anbefalldes tillika domkapitlet att, sedan frågan om inkorporering med Lunds stad av vissa delar av Lunds landsförsamling samt S:t Peters klosters församling blivit av Kungl. Maj:t avgjord, så snart ske kunde och i allt fall i god tid före den 1 maj 1925, då nu löpande lönercgleringsperiod för Lunds pastorat ginge till ända, till Kungl. Maj:t inkomma med yttrande och förslag rörande den ifrågasatta pastoratsdelningen. Såsom förut meddelats, förordnades genom Kungl. Maj:ts beslut den 15 augusti 1913, att S:t Peters klosters socken skulle från och med den 1 januari 1914 i administrativt med flera hänseenden införlivas med Lunds stad. Förut har likaledes erinrats därom, att från Lunds stadsförsamlings sida ifrågasatts en omreglering av gränsen mellan stadsförsamlingen och S:t Peters klosters församling, samt att till följd härav i löneregleringsresolutioncn för S:t Peters kloster intagits en bestämmelse därom, att Kungl. Maj:t framdeles komme att taga under övervägande frågan om ändring av S:t Peters klosters territoriella område. Kommittén.

Enligt vad kommittén inhämtat, har den i omregleringsförslagen ifrågasatta delningen av Lunds pastorat vid upprepade tillfällen varit under debatt inom kyrkligt intresserade kretsar i Lund. De uppgjorda förslagen hava gått ut på en delning av staden i 2 ungefär lika stora församlingar, av vilka den ena till församlingskyrka skulle hava domkyrkan, den andra AllhelgonakjTkan. Mot delningsförslagen har emellertid — huvudsakligen från representanterna för de delar av staden, som skulle komma att tillhöra den blivande AllhelgonaförsamHngen — rests ett så starkt motstånd, att frågan tills vidare fått förfalla. Enligt kommitténs mening kan folkmängden i Lunds pastorat icke anses hava uppnått sådan storlek, att pastoratets delning är oundgängligen påkallad. Vid överläggning, som kommittén haft med representanter för kyrkorådet i stadsförsamlingen, har kommittén även inhämtat, att delningsfrågan numera ej är i någon högre grad aktuell. Däremot synes enligt kommitténs mening skäl föreligga att ånyo upptaga till prövning det i löneregleringsresolutionen för S:t Peters klosters pastorat berörda spörsmålet om lämpligheten av att med S:t Peters klosters församling förena viss mindre del av Lunds pastorat. a ) I statsverkspropositionen till 1922 års riksdag, S:de huvudtiteln, punkt 69, förklarade föredragande departementschefen, att han anslöte sig till den uppfattningen, att Lunds pastorat i främsta rummet borde ifrågakomma, då det gällde att bestämma, vilket pastorat, som skulle vara prebende åt professorn i praktisk teologi.

121 Om man till S:t Peters kloster överfor den del av Lunds pastorat, som ligger väster om järnvägslinjen Eslöv—Malmö — ett område med en befolkningav omkring 3,100 personer — skulle invånarantalet i S:t Peters klosters pastorat komma att uppgå till något över 4,400 personer. Pastoratet, som för närvarande måste anses utgöra ett nog så litet verksamhetsområde för en kyrkoherde, skulle följaktligen efter utvidgningen erhålla fullt tillräcklig storlek. Vidare bleve gränsen mot Lund, vilken nu är synnerligen oregelbunden, rak och tydligt markerad. Kommittén, som på denna punkt känt sig tveksam, har haft överläggningar i saken med representanter för kyrkoråden i de båda till Lunds pastorat hörande församlingarna. Mot gränsreglcringen har därvid invänts, att Klosterkyrkan efter utökningen av S:t Peters klosters församling bleve alldeles för liten, enär församlingen komme att få en folkmängd på något över 4,000 personer, under det att i kyrkan endast finnas omkring 250 fasta sittplatser. Vidare har framhållits, att arbetsbördan i det utvidgade pastoratet skulle bliva i tyngsta laget för att bäras av kyrkoherden ensam. Anmärkas bör, att folkmängden i S:t Peters klosters församling sedan år 1910 ökats med inemot 300 personer, samt att man synes kunna förvänta, att församlingen även i framtiden kommer att undergå ökning i fråga om invånarantalet. Kommittén anser starka skäl tala för ett genomförande av den ifrågasatta gränsregleringen. Med hänsyn såväl till ovan anförda betänkligheter som till svårigheten att i ärendets nuvarande skick med någorlunda säkerhet överblicka de ekonomiska konsekvenser, som tvivelsutan i olika hänseenden torde infinna sig vid en dylik gränsreglering, har kommittén emellertid funnit sagda regleringsförslag för närvarande icke böra föranleda någon åtgärd. Däremot har kommittén funnit anledning hemställa om en annan Lunds pastorat berörande ändring i den ecklesiastika indelningen. Bjällerups och Stora Råby församlingars pastorat med 758 invånare på en areal av 17,22 kv.km. är ett av de mindre i Skåne och kan givetvis ej lämnas orubbat vid den omreglering av pastoraten, som kommittén funnit påkallad. Såsom längre fram i betänkandet närmare omförmäles, har kommittén ansett sig böra hemställa, att Bjällerups församling måtte förenas med Kyrkheddinge pastorat. Vad beträffar Stora Råby, synes vara mest naturligt att förena denna helt lilla församling med Lunds pastorat, dit avståndet är obetydligt och dit all samfärdsel från Stora Råby söker sig. Antalet präster i Lunds pastorat — som efter utvidgningen med Stora Råby skulle få en folkmängd av 22,851 personer på en areal av 32,30 kv.km. samt erhålla 3 kyrkor — torde, särskilt om kyrkoherden fortfarande skall vara prebendarie och förty dela sin tid mellan universitets- och församlingstjänstgöringen, icke kunna minskas under det nuvarande antalet, d. v. s. 5. Av de 4 biträdande prästmännen synas liksom nu 3 böra vara komministrar och 1 erhålla adjunkts tjänsteställning. Den nuvarande prebendekyrkoherden i Lunds pastorat uppnår pensionsåldern under loppet av ecklcsiastikåret 1922—1923. De 3 komministrarna i IG

122 pastoratet äro utnämnda 1911 och senare år. Med hänsyn till förhållandena i Lunds pastorat möter således intet hinder mot en överflyttning till pastoratet av Stora Råby församling. Det torde dock vara lämpligt invänta tidpunkten för ny lönereglerings inträde i pastoratet den 1 maj- 1925. Då vidare, såsom framgår av det följande, Bjällerups församling, först efter det nuvarande kyrkoherden i Bjällerups pastorat avgått från sin befattning, torde kunna förenas med Kyrkheddinge pastorat, lärer även Stora Råby församlings överförande till Lunds pastorat behöva anstå, tills kyrkoherdetjänsten i Bjällerup blir ledig. 1 ) Kommittén, som senare i betänkandet i annat sammanhang kommer att yttra sig angående Bjällerups församling, föreslår: att Lunds stads- och landsförsamlingars pastorat samt Stora Råby församling av Bjällerups och Stora Baby församlingars pastorat å dag, som Kungl Maj:t framdeles bestämmer, förenas till ett pastorat, benämnt Lunds stads- och landsförsamlingars samt Stora Baby församlings pastorat, samt att i det sålunda bildade pastoratet anställas kyrkoherde, 3 komministrar och ständig adjunkt, samtliga bosatta i Lund. a

) Ett tidigare ikraftträdande av den föreslagna nya pastoratsbildningen Lund—Stora Råby torde kunna äga rum, därest man skiljer Stora Råby från Bjällerup samt låter Bjällerups församling tills vidare ensam utgöra eget pastorat.

4. Bara kontrakt. I. Pastorat, s o m förbliva oförändrade. Lomma pastorat.

Pastorat och församling

Ny lönereglering

Befattningshavare

kv.km.

år Lomma

1919 (de fin.)

Areal i land

kli.

17,09

Inkomstbe Folk1 mängd lopp år 1918 ) 31 /i2 1919 kr. 3,505

1,976,467

Avlöningstillgångar (approximativ beräkning): 1) Församlingsavgifter, 1 :sta treöringen . . . . kr. 5,930 2) Arrenden » 5,070 3) Lägenhetsavgälder och räntor m. m » — 4) Skogsförsäljningsmedel > — 5) Församlingsavgifter, 2:dra t r e ö r i n g e n . . . . » 5,930 Summa kr. 16,930 I Lomma pastorat ligger Lomma municipalsamhälle med en folkmängd av 2,693 personer. För prästerskapet i Lomma församlings pastorat har ny lönereglering av definitiv karaktär fastställts genom resolution den 7 december 1917. Genom sagda resolution förordnades tillika, att pastoratet, som dittills varit prebende åt biskopen i Lunds stift, skulle från och med den 1 maj 1919 befrias från sin prebendeegenskap. Såsom framgår av de här ovan meddelade folkmängds- och arealuppgifterna, måste Lomma församling med avseende på dessa för den prästerliga verksamheten väsentliga yttre faktorer anses tillräckligt stor för att bilda eget pastorat. Något behov av ämbetsbiträde åt kyrkoherden, torde icke föreligga. Kommittén har därför icke funnit anledning föreslå någon indelnings- eller organisationsändring beträffande detta pastorat. *) Angående sättet för inkomstbeloppets beräknande se sid. 79.

124 II. Pastorat, som bliva föremål for ändrad indelning eller organisation. Lyngby och Genarps församlingar av Lyngby pastorat.

Pastorat ocl församling

Ny lönereglering

Befattningshavare

kh.

("iennrn l) Summa

InkomstbeFolklopp år 1918 mängd , i2 1919 kr.

kv.km.

år Lt/nabu

Areal i land

19,33

197,417 '

62,19

1,913

526,102

SI, 52

2,835

723,519

Avlöningstillgångar (approximativ beräkning): 1) Församlingsavgifter, l:sta treöringen kr. 2,170 2) Arrenden » 2,375 3) Lägenhetsavgälder och räntor m. m » 1)7 4) Skogsförsäljningsmedel » — 5) Församlingsavgifter, 2:dra treöringen . . . . » 2,170 Summa kr. 6,812 Avståndet mellan Lyngby och Genarps kyrkor uppgår till 4 km. Kommittén.

Såsom förut framhållits L '), måste Lyngby nuvarande, av Lyngby, Genarps och Gödelövs församlingar bestående pastorat anses nog så stort för att lämpligen kunna skötas av en prästman. Kommittén har därför hemställt, att Gödelövs församling skulle avskiljas från pastoratet samt förenas med Dalby och Bonderups församlingar till ett nytt pastorat med kyrkoherde, tillsvidare bosatt i Bonderup. De båda återstående församlingarna av Lyngby pastorat hava tillhopa en folkmängd av 2,835 personer på en areal av 81,52 kv.km. och utgöra således ett tillräckligt verksamhetsområde för en kyrkoherde. Kyrkoherden i Lyngby pastorat K. G. Hauffman lärer såsom utnämnd år 1908 vara skyldig underkasta sig den förändring i lönevillkor och tjänstgöring, som kan bliva en följd av den ifrågasatta indelningsändringen. Denna torde därför kunna genomföras, så snart det blir möjligt att bilda det nya pastoratet Dalby—Bonderup—Gödelöv 3 ), dock ej tidigare än den 1 maj 1925, då ny lönereglering för prästerskapet i Lyngby pastorat träder i kraft. J

) I fråga om Gödelövs församling se sid. 111. ) Sid. 112. 3 ) Ang. tidpunkten härför se sid. 113. 2

125 Kommittén, som tidigare i betänkandet i annat sammanhang yttrat sig angående Grödelövs församling, föreslär: att Lyngby och Genarps församlingar au Lyngby, Genarps och Gödelövs församlingars pastorat skola frän och med dag, som Kungl. Maj:t framdeles bestämmer, tillhopa bilda ett pastorat, benämnt Lyngby och Genarps församlingars pastorat, samt att i detta pastorat anställes kyrkoherde, bosatt i Lyngby. Kyrkheddinge pastorat och Bjällerups församling av Bjällerups pastorat.1)

Pastorat och församling

Ny lönereglering

Areal i land

Befattningshavare

kv.km.

år 1920 prov.)

14,09

277,853

13,98

218,764

9,84

162,890

37,91

1,848

659,507

Kyrkheddinge pt

Bjällerups fsg

Summa

kr.

kr.

kr.

kh. långvakans från »/» 1923)

Esarp 1925

InkomstbeFolklopp år 1918 mängd 81 /u 1919 kr.

kh.

Summa

Avlöningstillgångar (approximativ beräkning)

1) Församlingsavgifter, l:sta treöringen

1,490

1,979

2) Arrenden

4,400

4,570

8,970

1,490

1,979

7,523

5,653

13,176

3) Lägenhetsavgälder och räntor in. m. 4) Skogsförsäljningsmedel 5) Församlingsavgifter, 2:dra treöringen Summa

Avstånden inom Kyrkheddinge, Esarps och Bjällerups försarnlingar utgöra i km.: Kyrkheddinge kyrka—Esarps kyrka 5, Kyrkheddinge kyrka—Bjällerups kyrka 2, Bjällerups kyrka—Esarps kyrka 7. För prästerskapet i Kyrkheddinge och Esarps församlingars pastorat har ny lönereglering av provisorisk karaktär fastställts genom resolution den 19 juni 1919. Jämlikt föreskrift i sagda resolution skall kyrkoherdetjänsten i pastoratet, vilken l

) Bjällerups och Stora Råby församlingars pastorat tillhör Torna kontrakt. -) I fråga om Stora Råby se sid. 119.

126 blir ledig den 1 maj 1923, tills vidare ocli intill dess annorlunda kan varda av Kungl. Maj:t förordnat, uppehållas genom vikarie. Kommittén.

Bjällerups och Stora Råby församlingars pastorat med allenast 758 invånare på en areal av 17,22 kv.km. kan, såsom redan förut framhållits 1 ), icke lämnas orubbat vid en allmän omreglering av de skånska pastoraten. Även Kyrkheddinge och Esarps församlingars pastorat med en folkmängd av 1,477 personer och en areal av 28,07 kv.km. måste enligt kommitténs mening anses utgöra ett väl ringa arbetsfält för en kyrkoherde. Den lämpligaste utvägen till ökning av sistberörda pastorat synes vara att i överensstämmelse med Scholanders förslag med pastoratet förena Bjällerups församling. Det sålunda bildade pastoratet blir snarare litet än stort — 1,848 invånare på en areal av 37,91 kv.km. •— samt på grund av prästgårdens centrala belägenhet jämförelsevis lättskött. — Vad beträffar Stora Råby församling, har kommittén tidigare framhållit, att denna församling lämpligen synes kunna läggas till Lunds pastorat. Kyrkoherdebefattningen i Kyrkheddinge pastorat är, såsom nyss meddelats, satt på långvakans från och med den 1 maj 1923. Kyrkoherden i Bjällerups pastorat A. Hentzel, vilken är utnämnd år 1901, lärer icke utan sitt eget medgivande kunna förpliktas underkasta sig den ändring i tjänstgöringen, som föranledas av den ifrågasatta omregleringen. Vid sådant förhållande torde denna icke kunna genomföras, förrän kyrkoherdetjänsten i Bjällerup blivit ledig. En annan förutsättning för bildandet av det nya pastoratet Kyrkheddinge—Esarp—Bjällerup torde även vara, att Stora Råby församling samtidigt kan förenas med Lunds pastorat. 2 ) Det lärer jämväl vara nödigt att invänta ny lönereglerings ikraftträdande i Bjällerups pastorat den 1 maj 1925. Kommittén, som förut i annat sammanhang yttrat sig angående Stora Råby församling, föreslår: att — med indragning av kyrkoherdetjänsten i Bjällerups och Stora Råhy församlingars pastorat — Bjällerups församling av sagda pastorat ärensom KyrkJicddinge och Esarps församlingars pastorat å dag, som Kungl. Maj.i framdeles bestämmer, förenas till ett pastorat, benämnt Kyrkheddinge, Esarps och Bjällerups församlingars pastorat, samt att i det sålunda bildade pastoratet anställes kyrkoherde, bosatt i KyrJcJicddinge. Kommittén hemställer tillika: att kyrkoJierdetjänsten i Kyrkheddinge pastorat återbesattes med ordinarie innehavare, samt att kyrkoJierdebefattningcn i Bjällerups pastorat efter nuvarande innehavarens avgång uppehälles medelst vikarie, intill dess att Bjällerups församling Jean läggas till Kyrkheddinge pastorat och Stora Baby församling kan förenas med Lunds pastorat. :

) Sid. 121. ) Ang. tidpunkten härför se sid. 122.

127¶Hyby pastorat, Bara pastorat och Brågarps pastorat. Ny lönereglering

Pastorat och församling

Befattningshavare

kv.km.

år

InkomstbeFolkmängd lopp år 1918 31 /i2 1919 kr.

kh.

50,74

2,029

780,802

kh.

18,04

202,489

Summa

68,78

2,797

983,291

. . . .

5,00

85,040

4,73

435,080

13,49

1,532

468,848

23,22

2,136

988,968

Mölle- Brågberga arps fsg pt

Summa

1922 (prov.) 1921 (prov.)

Bara

Mölleberga .tillhör Bara pt)

Areal i land

Brågarp

kh.

1916 (defin.)

Nevishög Summa

Avlöningstillgångar (approximativ beräkning):

1) Församlingsavgifter, l:sta treöringen

. . . .

2) Arrenden 3) Lägenhetsavgälder och räntor m. m

Hyby pt

Bara fsg

Summa

kr.

kr.

kr.

kr. 255

2,342

2,949

1,600

3,000

4,600

kr.

kr.

2,712

2,967

4,074

4,074

—

22C

4) Skogsförsäljningsmedel . . . .

2,342

2,949

2,712

2,967

Summa

6,521

4,214

10,735

9,718

10,228

5) Församlingsavgifter, 2:dra treöringen

Avståndet mellan Hyby och Bara kyrkor uppgår till 7 km. (såväl via Torup som via Klågerup), respektive 4 km. (mindre, direkt väg). Avstånden inom Brågarps, Nevishögs och Mölleberga församlingar utgöra i km.: Brågarps kyrka—Nevishögs kyrka 2, Nevishögs kyrka—Mölleberga kyrka 5, Mölleberga kyrka—Brågarps kyrka 5. För prästerskapet i Hyby församlings pastorat, i Bara och Mölleberga församlingars pastorat samt i Brågarps och Nevishögs församlingars pastorat hava nya löneregleringar fastställts genom resolutioner respektive den 25 februari 1921, den 16 januari 1920 och den 3 september 1915. Löneregleringarna för Hyby pastorat

128 och Bara pastorat äro av provisorisk karaktär, pastorat av definitiv karaktär.

löneregleringen för

Brågarps

Bara och Mölleberga församlingars pastorat med 992 invånare på en areal av 23,04 kv.km. synes vara väl litet att för framtiden bibehållas som eget pastorat. Såsom framgår av översiktstabellen, bil. B, hava flera olika förslag till nya pastoratsbildningar, innefattande här ifrågavarande pastorat jämte angränsande församlingar, redan framställts. Kommittén har, efter prövning av såväl dessa som andra tänkbara alternativ, kommit till den uppfattningen, att arbetsbördan för de prästerliga befattningshavare, som äro erforderliga för handhavandet av församlingsvården i dessa trakter, blir jämnast fördelad, därest Bara församling lägges till Hyby pastorat och Mölleberga förenas antingen med Brågarps pastorat eller ock med' Görslöv—Särslöv—Tottarp, vilka församlingar kommittén, såsom framgår av det följande 1 ), tänkt sig skola bilda ett särskilt pastorat. I pastoratet Hyby—Bara skulle folkmängden komma att uppgå till 2,797 personer och arealen till 68,78 kv.km. Frågan, huruvida Mölleberga församling— som, med en folkmängd av 224 personer på en areal av 5 kv.km., är en av de mindre i Skåne — bör sammanläggas med Brågarp—Nevishög eller med Görslöv—Särslöv—Tottarp, kan vara föremål för delade meningar. Genom sistberörda alternativ uppnår man en jämnare fördelning av folkmängden. För det förra alternativet talar dels den omständigheten, att man i så fall icke behöver skapa en pastoratsbildning med 4 kyrkor, dels ock det förhållandet, att en del av den till Mölleberga hörande byn Onsvala ligger som enklav inom Nevishög, varför en viss samverkan församlingarna emellan i skolhänseende redan lärcr äga rum. Det har förefallit kommittén som om de skäl, vilka tala för Mölleberga församlings förening med Brågarps pastorat, skulle vara starkare än de, som kunna andragas för en sammanslagning med Görslöv— Särslöv—Tottarp. I ett blivande pastorat Hyby—Bara bör kyrkoherden givetvis bo i Hyby, vars prästgård har ett mycket centralt läge i pastoratet och befinner sig i gott skick. I Brågarps pastorat saknas för närvarande sätesbyggnad å kyrkoherdebostället, och kyrkoherden åtnjuter, till dess prästgården blir färdig att tagas i bruk, hyresersättning. Enär Staffanstorps järnvägsstation — belägen på gränsen mellan församlingarna omkring 1,5 km. från Nevishögs kyrka och 0,5 km. från Brågarps kyrka— är den givna centralpunkten i pastoratet, torde kyrkoherdens bostad lämpligen böra flyttas från kyrkoherdebostället i Brågarp och förläggas i närheten av sagda station. Denna plats torde även vara den lämpligaste för invånarna i Mölleberga. Vid sådant förhållande, och då Nevishögs församling är 4 gånger så folkrik som Brågarps, svnes förstnämnda församling böra bliva moderförsamling. Kyrkoherdarna i Bara pastorat H. F. V. Wadén och i Brågarps pastorat A. H. Nordstrandh lära såsom utnämnda respektive år 1908 och år 1907 vara skyldiga underkasta sig den förändring i fråga om tjänstgöringen, som kan bliva en följd av den föreslagna omregleringen. Däremot lärer kyrkoherden i Hyby pastorat J

) Sid. 130.

129 A. N. Araskog, vilken är utnämnd är 1883, utan sitt égét medgivande knappast kunna förpliktas att tjänstgöra jämväl i Bara fursamling. Därest icke den omständigbeten, att Brägarps pastorat varit föremål för definitiv lönereglering, kommer att ytterligare fördröja omregleringens genomförande 1 ), skulle således den av kommittén ifrågasatta uppdelningen av Bara pastorat kunna äga rum, så snart kyrkoherdetjänsten i Hyby pastorat blivit ledig.2) Kommittén föreslår:

• •

att — med indragning av endera av kyrkoherdetjänsterna i Hyby pastorat oeh i Bara pastorat — Bara församling av Bara och Mölleberga församlingars pastorat samt Hyby församlings pastorat å dag, som Kungl. Maj:t framdeles bestämmer, förenas till ett pastorat, benämnt Hyby och Bara församlingars pastorat, samt att i det sålunda bildade pastoratet anställes kyrkoherde, bosatt i Hyby. Kommittén hemställer tillika: att Brägarps och Nevishögs församlingars pastorat samt Mölleberga församling av Bara och Mölleberga församlingars pastorat ä dag, som Kungl. Maj:t framdeles bestämmer, förenas till ett pastorat, benämnt Nevishögs, Brägarps och Mölleberga församlingars pastorat, samt att i det sålunda bildade pastoratet anställes kyrkoherde, bosatt i Nevishögs församling i närheten av Staffanstorps järnvägsstation. Kommittén hemställer slutligen: att kyrkoherdetjänsten i Bara pastorat efter nuvarande innehavarens avgång uppehälles medelst vikarie, intill dess att Bara församling kan läggas till Hyby pastorat och Mölleherga församling förenas med Brägarps pastorat. l

) Jfr sid. f>7. -) Ett tidigare ikraftträdande av den föreslagna nya pastoratsbildningen Nevishög-BrågarpMölleberga torde kunna äga rum, därest Mölleberga avskiljes från Bara pastorat, som i ty fall kommer att därefter tills vidare utgöras endast av Bara församling.

130¶Görslövs pastorat, Knästorps pastorat och Stora Uppåkra pastorat.

Pastorat och församling

Görslöv

Ny lönereglering Befattningshavare år 1920 (prov.)

kh.

Areal i land kv.km.

InkomstbeFolklopp år 1918 mängd 31 /i21919 kr.

5,24

137,964

5,37

105,741

Tottarp (tillhör Knästorps pt) . . .

9,51

386,272

Summa

20,12

1,265

629,977

1920 (prov.)

kh.

5,87

245,141

1921 (prov.)

kh. (prebendarie)

14,13

357,753

7,85

135,360

27,85

1,743

738,254

Summa Avlöningstillgångar (approximativ beräkning):

1)

Församlingsavgifter, l:sta treöringen . . . .

2)

Arrenden

Summa

Knästorps fsg

Stora Uppåk ra pt

Summa

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

1,159

1,890

1,479

2,214

4,500 11,466

15,966

Görslövs pt

Tottarps fsg

kr. 731 3,015

1,400

5)

4,415 125

125¶Församlingsavgifter, 2:dra treöringen . . . .

1,159

1,890

Summa

4,602

3,718

8,320

141 735

141 1,479

6,111 14,424

20,535

Till Tottarps församling hör en del av Åkarps municipalsamhälle med 254 invånare. Avstånden inom Görslövs, Särslövs och Tottarps församlingar utgöra i km.: Görslövs kyrka—Särslövs kyrka (landsvägen förbi Nordanå station) 4,5, Görslövs kyrka—Tottarps kyrka 2, Tottarps kyrka—Särslövs kyrka 3. *) Stora Uppåkra församling och Flackarps församling hava gemensam kyrka i Stora Uppåkra, uppförd 1864 (kungl. brev den 22 november 1861).

131 Avståndet mellan Stora Uppåkra kyrka, gemensam för denna församling och Flackarps församling, samt Knästorps kyrka uppgår till 3,5 (eventuellt 2,5) km. Stora Uppåkra pastorat är för närvarande prebende åt en teologie professor vid Lunds universitet. Kommittén hemställde i underdånigt betänkande den 13 november 1919 med förslag till upphävande av prebendeinstitutionen, att Stora Uppåkra pastorat skulle befrias från sin prebendenatur den 1 maj 1921. I statsverkspropositionen till 1922 års riksdag, 8:de huvudtiteln, punkt 76, föreslås, att prebendenaturen skall upphöra den 1 maj 1922.*) Knästorps och Tottarps församlingar gränsa ej intill varandra. Avståndet fågelvägen mellan de närmast varandra belägna församlingsdelarna uppgår till omkring 1,5 km. Kortaste vägen mellan kyrkorna går genom Stora Uppåkra församling (förbi Stora Uppåkra kyrka). För prästerskapet i här ifrågavarande 3 pastorat hava nya löneregleringar, samtliga av provisorisk karaktär, fastställts genom resolutioner, den 28 februari 1919 beträffande Görslövs och Särslövs församlingars pastorat, samma dag i fråga om Knästorps och Tottarps församlingars pastorat samt den 13 september 1918 vidkommande Stora Uppåkra och Flackarps församlingars pastorat. Görslövs pastorat med 500 invånare på en areal av 10,61 kv.km. är i fråga Kommittén, om folkmängden det näst minsta i Skåne och kan givetvis ej lämnas orubbat vid en allmän omreglering av de skånska pastoraten. Även Stora Uppåkra pastorat, som har 1,221 invånare på en ytvidd av 21,98 kv.km., samt Knästorps pastorat med en folkmängd av 1,287 personer på en areal av 15,38 kv.km. äro av beskaffenhet att knappast kunna tänkas för framtiden bestå såsom självständiga pastoratsbildningar. Flertalet av de hittills framlagda omregleringsförslagen beträffande nu nämnda pastorat utgår från, att de båda till Knästorps pastorat hörande församlingarna skola skiljas från varandra och förenas med angränsande pastorat. 2 ) Sålunda har redan prästlöneregleringskommittén hemställt, att Knästorp skulle läggas till Stora Uppåkra pastorat och Tottarp till Görslövs pastorat. Även andra kombinationer hava föreslagits. Kommittén har funnit den av prästlöneregleringskommittén föreslagna lösningen vara den efter omständigheterna lämpligaste. Ett pastorat Görslöv—Särslöv—Tottarp får allenast 1,265 invånare på en areal av 20,12 kv.km. och måste därför anses vara nog så litet. Den enda möjligheten att utöka pastoratet synes vara att dit lägga även Mölleberga församling. Av skäl, som förut anförts,3) har kommittén emellertid ansett sig böra förorda, att sistnämnda församling förenas med Brågarps pastorat. I en pastoratsbildning Stora Uppåkra—Flackarp—Knästorp synes kyrkoherden böra få sin bostad förlagd till Stora Uppåkra, den folkrikaste och mest centralt belägna av församlingarna. Stora Uppåkra torde även böra vara moderförsamling. Ä kyrkoherdebostället därstädes saknas dock för närvarande sätesbyggniug. I Knästorp däremot tinnes en jämförelsevis god dylik byggnad. Under sådana *) Detta förslag har av riksdagen godkänts (riksdagens skrivelse den 6 april 1922, nr 83, punkterna 4 och 5). *) Se översiktstabellen bil. B. 3 ) Se sid. 128.

132 omständigheter, och då det prästerliga arbetet inom pastoratet utan större svårighet kan skötas även från Knästorp, synes kyrkoherden tills vidare kunna vara bosatt i sistnämnda församling. Kyrkoherdarna i Görslövs pastorat K. G. Kock och i Knästorps pastorat O. N. Lewan lära såsom utnämnda respektive år 1899 och år 1896 utan eget medgivande knappast kunna förpliktas att underkasta sig den förändrade tjänstgöring, som blir en följd av de ifrågasatta indelningsändringarna. P å emellertid även de föreslagna nya pastoraten måste anses lättskötta, har kommittén trott sig kunna förutsätta, att bemälda prästmän skola vara villiga att, sedan det hinder för indelningsändringen, som vållas av Stora Uppåkra pastorats prebendenatur, blivit undanröjt, tjänstgöra såsom kyrkoherdar i de nybildade pastoraten. Kommittén föreslår: att — med indragning av kyrkoherdetjänsten i Stora Uppåkra och Fhukarps församlingars pastorat — Knästorps församling ar Knästorps och Tottarps församlingars pastorat samt Stora Uppåkra och ITackarps församlingars pastorat den 1 maj 19.23 förenas till ett pastorat, benämnt Stora Uppåkra, Klackarps och Knästorps församlingars pastorat, samt att i det sålunda bildade pastoratet anställes kyrkoherde, bosatt i Stora Uppåkra; dock att kyrkoherden tills vidare och intill dess Kungl. Maj.t annorlunda förordnar )nå hava sin bostad i Knästorps prästgård. Kommittén hemställer tillika: att Görslövs och Särslövs församlingars pastorat samt Tottarps församling av Knästorps och Tottarps församlingars pastorat den 1 maj 1!)23 förenas till ett pastorat, benämnt Görslövs, Särslövs och Tottarps församlingars pastorat, samt att i det sålunda bildade pastoratet anställes kyrkoherde, bosatt i Görslöv. Burlövs pastorat. My lönePastorat och församling

Jiurlöo

1) 2) 3) 4) 5)

j re«lering år 1922 (prov.)

Befattningshavare

Areal i land kv.km.

kh. o. km. (långvakans å km.-tjänsten)

Avlöningstillgångar (approximativ beräkning) : Församlingsavgifter, l:sta treöringen Arrenden , Lägenhetsavgälder och räntor m. m Skogsförsäljningsmedel Församlingsavgifter, 2:dra treöringen

IG,.0 7

InkomstbeFolklopp år 1918 mängd 31 i21919 kr. 5,097

5,576,019

kr. 16,728 » 2,550 » 175 » — » 16,728 Summa kr. 36,181

133 Tnom Burluvs pastorat rinnas 2 större befolkningscentra, Akarps *) och Arlövs numicipalsamhällen. I det förra bo 1,145 personer, i det senare 3,460. I Burlövs pastorat ligger den nya församlingskyrkan i närheten av Arlövs municipalsamhälle. Den gamla kyrkan, invid vilken prästgården är belägen, underhålles dock fortfarande och användes till gudstjänstligt bruk. Avståndet mellan kyrkorna är 2,5 km. För prästerskapet i Burlövs församlings pastorat har ny lönereglering av provisorisk karaktär fastställts genom resolution den 3 december 1920.. Genom sagda resolution förordnades tillika, att i pastoratet skulle från och med den 1 maj 1922 vara anställd — utom kyrkoherden — jämväl komminister, samt att den nyinrättade komministerstjänsten skulle, tills vidare och intill dess Kungl. Maj:t annorlunda förordnade, uppehållas genom vikarie. Rörande kyrkoherdens boningsort stadgades, att prästgård för kyrkoherden skulle inrättas antingen å kyrkoherdebostället Burlöv nr 7 eller ock i eller i närheten av Arlövs municipalsamhälle å plats, som Kungl. Maj:t ville på anmälan framdeles bestämma. Att arbetsbördan i Burlövs pastorat är nog så stor för 1 befattningshavare Kommittén kan ej gärna vara föremål för tvivel. Redan folkmängden är i största laget.1') Härtill kommer vidare, att kyrkoherdens arbete försvåras såväl därigenom, att han måste tjänstgöra i 2 kyrkor som genom den omständigheten, att befolkningen är koncentrerad på 2 skilda platser, varav den ena — Akarp — är belägen i en utkant av pastoratet. Däremot är kommittén icke övertygad om, att den biträdande prästmannen bör tilldelas komministers tjänsteställning. Såsom kommittén närmare utvecklat i den del av betänkandet, som innefattar den allmänna motiveringen till kommitténs förslag 3 ), kunna enligt kommitténs mening starka skäl andragas till stöd för den uppfattningen, att i pastorat med större industrisamhällen — till denna typ hör obestridligen Burlöv — och mer än 1 prästman någon av prästerna bör innehava adjunkts tjänsteställning — naturligen under förutsättning att ej i det speciella fallet särskilda skäl tala till förmån för komministratur. Efter att hava övervägt samtliga på frågan inverkande omständigheter, anser sig kommittén böra tillstyrka, att den biträdande prästmannen i pastoratet erhåller ställningen av ständig adjunkt. Både kyrkoherden och adjunkten torde lämpligen böra vara bosatta i eller i närheten av Arlövs municipalsamhälle. Kommittén föreslår: att — med ändring av heslutet om inrättande från och med den 1 maj 1922 av en komminister stjänst i Burlövs pastorat — därstädes från och med den 1 maj 1923 förordnas ständig adjunkt. : ) En mindre del av Akarps municipalsamhälle med 254 invånare tillhör Tottarps församling. *) En icke obetydlig lättnad i kyrkoherdens arbetsbörda torde stå att vinna genom anställande av skrivbiträde å pastorsexpeditionen. 8 ) Se sid. 67.

134¶Skabersjö pastorat och Oxie församling av Bjärshögs pastorat. Pastorat och församling

Ny lönereglering Befattningshavare

Areal i land kv.km.

Skabersjö

1920 (prov.)

25,26

276,013

7,12

80,758

10,99

230,398

43,81

1,863

587,169

Skabersjö pt

Oxie fsg

Summa

kr.

kr.

kr.

1,761

kh.

Törringe Oxie (tillhör Bjärshög pt)')

InkomstheFolklopp år 1918 mängd !1 /i2l9I9 kr.

1924 Summa

Avlöningstillgångar (approximativ beräkning)

1)

Församlingsavgifter, l:sta treöringen .

1,070

2)

Arrenden

5,805

3)

Lägerihetsavgälder och räntor m. m. .

4)

Skogsförsäljningsmedel

5)

Församlingsavgifter, 2:dra treöringen Summa

5,805

1,070

1,761

7,945

1,382

9,327

Avstånden inom Skabersjö, Törringe och Oxie församlingar utgöra i km.: Skabersjö kyrka—Törringe kyrka 4,5, Skabersjö kyrka—Oxie kyrka 4, Törringe kyrka—Oxie kyrka 4. För Skabersjö och Törringe församlingars pastorat har ny lönereglering av provisorisk karaktär fastställts genom resolution den 8 november 1918. Kyrkoherdetjänsten i Bjärshögs och Oxie församlingars pastorat är jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 17 februari 1905 satt på långvakans. Att Oxie församling bör skiljas från Bjärshögs församling kan, med hänsyn till församlingarnas inbördes belägenhet — avståndet mellan de närmast varandra belägna delarna av de båda församlingarna uppgår fågelvägen till 3,5 km., avståndet mellan kyrkorna utgör 7,5 km. — icke gärna vara föremål för tvivel. Kommittén har redan tidigare i detta betänkande föreslagit, att Bjärshögs församling skulle förenas med Södra Sallerups och Husie församlingar till ett nytt pastorat. Vad Oxie församling angår, synes denna lämpligen kunna, såsom redan av Scholander föreslagits, läggas till Skabersjö och Törringe församlingars pastorat. Det sålunda bildade pastoratet skulle få en folkmängd av 1,863 personer på en areal av 43,37 kv.km. Vägförbindelserna mellan kyrkorna äro goda *) I fråga om Bjärshögs församling se sid. 88.

135 Kyrkoherden i Skabersjö pastorat R. V. T. Hedqvist lärer såsom utnämnd år 1907 vara skyldig underkasta sig den utsträckta tjänstgöring, som föranledes av Oxie församlings läggande till Skabersjö pastorat. Kyrkoherdebefattningen i Bjärshögs pastorat är, såsom nyss erinrats, satt på långvakans. Vid sådant förhållande och då den föreslagna pastoratsbildningen Södra Sallerup—Husie—Bjärshög synes kunna träda i kraft den 1 maj 1924, då Bjärshögs pastorat ingår i ny lönereglering, torde jämväl pastoratet Skabersjö—Törringe—Oxie kunna bildas sagda dag. 1 ) Kommittén, som tidigare i betänkandet i annat sammanhang yttrat sig angående Bjärshögs församling, föreslår: att Skabersjö och Törringe församlingars pastorat samt Oxie församling av Bjärshögs och Oxie församlingars pastorat den 1 maj 1924 förenas till ett pastorat, benämnt Skabersjö, Törringe och Oxie församlingars pastorat, samt att i det sålunda bildade pastoratet anställes kyrkoherde, bosatt i Skabersjö. Svedala pastorat och Västra Kärrstorps församling av Västra Kärrstorps pastorat.2) Pastorat och församling

Areal i land

Ny lönereglering Befattningshavare år

Västra Kärrstorp3)

kv.km.

InkomstbeFolklopp år 1918 mängd 31 /i21919 kr.

1921 (prov.)

kh.

44,56

4,841

2,932,801

1921 (prov.)

kh. (långvakans)

11,93

242,698

56,49

5,417

3,175,499

Summa

Avlöningstillgångar (approximativ beräkning) : Svedala pt

Västra Kärrs torps fsg

Summa

kr.

kr.

kr.

1)

Församlingsavgifter, l:sta treöringen

8,798

9,526

2)

Arrenden

5,016

1,600

6,616

9,526

22,661

3,118

25,779

3)

Lägenhetsavgälder och räntor m. m.

4)

Skogsförsäljningsmedel

5)

Församlingsavgifter, 2:dra treöringen Summa J 2

) Jfr sid. 73. ) Västra Kärrstorps och Glostorps församlingars pastorat tillhör Oxie kontrakt. ) I fråga om Glostorps församling se sid. 86.

136 I Svedala församling ligger Svedala köping med 1,670 invånare. Avståndet mellan Svedala kyrka och Västra Kärrstorps kyrka utgör 5 km... Västra Kärrstorps pastorat har varit prebende åt en teologie professor vid Lunds universitet. 1921 års riksdag förordnade emellertid (se riksdagens skrivelse den 27 april 1921, nr 47), att pastoratet skulle från och med den 1 maj 1921 befrias från sin prebendenatur. Genom Kungl. Maj:ts beslut den 29 april 1921 föreskrevs därefter, att kyrkoherdetjänsten i pastoratet skulle från och med den 1 maj 1921 och intill dess Kungl. Maj:t annorlunda förordnade uppehållas genom vikarie. De båda församlingar, vilka tillhopa bilda Västra Kärrstorps pastorat — Västra Kärrstorp och Glostorp •— gränsa ej intill varandra. Avståndet mellan de närmast intill varandra belägna delarna uppgår till omkring 2,5, avståndet mellan kyrkorna till 9,5 km. För prästerskapet i Svedala församlings pastorat samt i Västra Kärrstorps och Glostorps försarnligars pastorat hava nya löneregleringar av provisorisk karaktär fastställts genom särskilda resolutioner den 16 januari 1920. Med hänsyn till församlingarnas inbördes belägenhet tala starka skäl för att Västra Kärrstorps och Glostorps församlingar böra skiljas från varandra och ingå i olika pastoratsbildningar. Kommittén har tidigare i detta betänkande föreslagit, att Glostorp skulle förenas med Bunkeflo pastorat. Vad Västra Kärrstorp beträffar, synes den lämpligaste kombinationen vinnas genom att lägga denna församling till Svedala pastorat. Detta sistnämnda pastorat har 4,841 invånare på en areal av 44,5 6 kv.km., och kyrkoherden därstädes torde behöva erhålla lättnad i sin arbetsbörda genom anställande av en biträdande prästman. Sker så, kunna de båda befattningshavarna utan svårighet sköta även Västra Kärrstorps församling. Den biträdande prästmannen, vilken synes böra erhålla komministers tjänsteställning, torde få huvudparten av sitt arbete förlagd till Svedala församling, och bör därför vara bosatt därstädes, lämpligen i Svedala köping. Det torde i detta sammanhang förtjäna anmärkas, att å kyrkoherdebostället i Västra Kärrstorp icke finnes någon till komministersbostad användbar sätesbyggnad. Kyrkoherden i Svedala pastorat E. K. Palmquist lärer såsom utnämnd år 1895 icke utan sitt eget medgivande kunna förpliktas underkasta sig den ändring i tjänstgöringen, som uppkommer därigenom, att Västra Kärrstorps församling förenas med Svedala pastorat. Då emellertid efter sammanslagningen kyrkoherden, såsom nyss framhållits, synes böra erhålla biträde i arbetet av en i Svedala bosatt komminister, kommer kyrkoherdens arbetsbörda faktiskt att bliva lättad. Vid sådant förhållande anser sig kommittén kunna utgå från, att Palmquist icke kommer att motsätta sig sammanslagningen i fråga. Kyrkoherdebefattningen i Västra Kärrstorps pastorat är, såsom nyss meddelats, satt på långvakans. Den här föreslagna indelningsändringen torde följaktligen kunna genomföras, så snart det blir möjligt att bilda pastoratet Bunkeflo—Glostorp.1) l

) Aneaende tidpunkten härför se sid. 88.

137 Kommittén, som tidigare i detta betänkande i annat sammanhang yttrat sig angående Glostorps församling, föreslår: att — med indragning av kyrkoherdetjänsten i Västra Kärrstorps och Glostorps församlingars pastorat — Västra Kärrstorps församling av sagda pastorat och Svedala församlings pastorat d dag, som Kungl. Maj:t framdeles bestämmer, förenas till ett pastorat, benämnt Svedala och Västra Kärrstorps församlingars pastorat, samt att i det sålunda bildade pastoratet anställas kyrkoherde och komminister, båda bosatta i Svedala.

5. Vemmenhögs kontrakt. I.

Pastorat, s o m förbliva oförändrade.

Anderslövs pastorat och Gustavs pastorat. Pastorat och församling

Anderslöv

Ny löne- Befattningsreglering havare år 1921 (prov.)

Areal i land kv. km.

kh.

28,68

Summa Gustav

1921 (prov.)

kh.

FolkInkomstbemängd lopp år 19181) • / u 1919 kr. l

2,072

947,573

15,09

1,056

295,700

43,77

3,128

1,243,273

54,93

' 1,981

551,287

Avlöningstillgångar (approximativ beräkning): Anderslövs pt kr.

Gustavs pt kr.

1) Församlingsavgifter, l:sta treöringen . .

3,730

1,654

2) Arrenden

6,750

2,440

—

—

5) Församlingsavgifter, 2:dra treöringen .

3,730

1,654

Summa

14,210

6,198

3) Lägenhetsavgälder och räntor m. m. . . 4) Skogsförsäljningsmedel

450¶Avståndet mellan Anderslövs och Grönby kyrkor utgör 3,5 km. För prästerskapet i Anderslövs och Grönby församlingars pastorat (förut benämnt Grönby och Anderslövs församlingars pastorat) samt i Gustavs pastorat hava nya löneregleringar av provisorisk karaktär fastställts genom resolutioner respektive den 13 februari och den 11 juni 1920. I förstnämnda resolution stadgades tillika, att kyrkoherden i pastoratet, vilken för närvarande är bosatt å kyrkoherde!

) Angående sättet för inkomstbeloppets beräknande se sid. 79.

bostället i Grönby, skulle fa sia bostad förlagd i närheten av Anderslövs kyrka å plats, som Kungl. Maj:t framdeles komme att bestämma. Anderslövs pastorat med 3,128 invånare på en areal av 43,77 kv.km. måste med avseende på dessa för den prästerliga verksamheten väsentliga yttre faktorer anses uppfylla fordringarua på tillräckligt arbetsfält för en kyrkoherde. Något skäl att med hänsyn till angränsande församlingar föreslå ändrad indelning för pastoratet förefinnes ej heller. Gustavs pastorat med 1,981 invånare på en areal av 54,93 kv.km. ligger efter sydskånska förhållanden mycket isolerat. Närmaste kyrka är Gärdslöv, dit avståndet uppgår till omkring 7 'km. Detta avstånd behöver visserligen i och för sig icke lägga hinder i vägen för en förening av Gustavs och Gärdslövs församlingar, men kommittén har, såsom framgår av det följande, funnit Gärdslöv hellre böra ingå i annan pastoratsbildning. Ingen av de i övrigt till Gustavs pastorat gränsande församlingarna torde lämpligen kunna läggas till pastoratet.

II.

Pastorat, s o m bliva föremål för ändrad indelning eller organisation.

Källstorps pastorat, Äspö pastorat, Östra Torps pastorat och Hemmesdynge församling av Hemmesdynge pastorat. InkomstbeFolkmängd lopp år 1918 /i2 1919 kr.

Ny löne- Befattningsreglering havare

Areal i land kv.km.

kh. (lång vakans)

15,34

811,198

Lilla Bedinge

10,92

171,659

Östra Klagstorp (tillhör Äspö pt) . Summa

15,38

1,211

562,069

41,64

2,704

1,574,926

kh.

4,81

90,923

kh.

5,04

225,116

8,93

173,533

8,32

181,250

27,10

2,222

670,822

Pastorat och församling

1921 (prov.)

Källstorp

1920 (prov.) 1920 (prov.)

Äspö Östra Torp . . Lilla Isie . . Hemmesdynge1

1920 (prov.)

kh.

Summa x

) I fråga om Södra Åby församling se sid. 104.

140¶Avlöningstillgångar (approximativ beräkning): Östra KällsKlagstorps torps pt fsg kr.

kr.

1) Församlingsavgifter, l:sta treöringen 3,039 1,686 2) Arrenden 5,100 4,500 3) Lägenhetsavgälder och räntor m. m. 175 462 4) Skogsförsäljningsmedel 5) Församlingsavgifter, 2:dra treöringen 3,039 1,686 Summa, 11 - 6 4 0 H 047

Summa

Aspö fsg

kr.

kr.

HemÖstra mesTorps dynge pt fsg kr.

kr.

Summa kr.

4,725

1,196

2,013

9,600

3,400

5,334

5,000

13,734

637 4,725

1,196

2,013

19 6.H7

3 946

7 737

6<X)8

17 981

Avstånden inom Källstorps, Lilla Bedinge och Östra Klagstorps församlingar utgöra i km.: Källstorps kyrka—Lilla Bedinge kyrka 3, Källstorps kyrka—Östra Klagstorps kyrka 3, Lilla Bedinge kyrka—Östra Klagstorps kyrka (via Källstorp) 6. Avstånden inom Hemmesdynge, Aspö, Östra Torps och Lilla Isie församlingar utgöra i km.: Hemmesdynge kyrka—Aspö kyrka 3, Hemmesdynge kyrka— Östra Torps kyrka 2,5, Hemmesdynge kyrka—Lilla Isie kyrka 3,5, Lilla Isie kyrka—Aspö kyrka (via Hemmesdynge) 6,5, Lilla Isie kyrka—Östra Torps kyrka 3,5, Aspö kyrka—Östra Torps kyrka 5,5. För prästerskapet i Hemmesdynge och Södra Äby församlingars pastorat har, såsom förut meddelats, ny lönereglering av provisorisk karaktär fastställts genom resolution den 8 novembei\ 1918. För prästerskapet i Källstorps och Lilla Bedinge ^församlingars pastorat, i Äspö och Östra Klagstorps församlingars pastorat samt i Östra Torps och Lilla Isie församlingars pastorat hava nya löneregleringar, likaledes av provisorisk karaktär, fastställts genom resolutioner respektive den 16 januari 1920, den 8 november 1918 och den 8 november 1918. Jämlikt bestämmelse i resolutionen för Källstorps pastorat skall kyrkoherdetjänsten därstädes, vilken blev ledig den 1 december 1921, tills vidare och intill dess Kungl. Maj:t annorlunda förordnar uppehållas genom vikarie. Hemmesdynge nuvarande pastorat med 1,022 invånare på en areal av 21,87 kv.km. synes med avseende härå erbjuda väl ringa utrymme till ett fullt utnyttjande av en prästerlig kraft. Jämväl Källstorps pastorat, Aspö pastorat och Östra Torps pastorat, vart och ett med en folkmängd av omkring 1,500 personer och med arealer, som växla mellan knappt 14 och drygt 26 kv.km., få betraktas såsom alltför små pastoratsbildningar. De församlingskombinationer, som här kunna ifrågakomma vid bildandet av större pastorat, äro många och valet dem emellan svårt. Sedan kommittén tidigare föreslagit, att Södra Äby församling skiljes från Hemmesdynge pastorat och förenas med Sirnlinge och Bösarps församlingar till ett nytt pastorat, synas de lämpligaste pastoratsbildningarna stå att vinna genom en förening av Källstorps,

141 Lilla Bedinge och Östra Klagstorps församlingar å ena sidan samt Aspö, Hemmesdynge, Östra Torps och Lilla Isic församlingar å den andra. Förstnämnda, av 3 församlingar bestående pastorat skulle få en folkmängd av 2,704 personer på en areal av 41,64 kv.km. Arbetsbördan i pastoratet kan således — särskilt i betraktande av de obetydliga avstånden — i ingen mån anses oskäligt stor för 1 prästman. ..Den folkrikaste och sannolikt även mest utvecklingskraftiga församlingen är Östra Klagstorp. Den från kommunikationssynpunkt mest centrala platsen torde vara Klagstorps stationssamhälle. Då emellertid i Källstorp tinnes en alldeles nybyggd prästgård av utmärkt beskaffenhet samt även denna plats har goda förbindelser åt alla hall i pastoratet, synas övervägande skäl tala för, att kyrkoherden fortfarande får sin hostad i denna församling. Det pastorat, som skulle bildas genom att förena de 4 församlingarna Aspö, Hemmesdynge, Östra Torp och Lilla Tsie, komme att få 2,222 invånare på en areal av 27,10 kv.km. Yägförbindelserna äro utmärkta. Avstånden mellan kyrkorna äro skäligen obetydliga och i allt fall ej större än att befolkningen i de flesta byarna kan utan svårighet besöka gudstjänsten jämväl i grannförsamlingens kyrka. Kyrkoherdens bostad synes kunna förläggas såväl till Hemmesdynge som till Östra Torp. Möjligen kan Hemmesdynge anses något centralare. Prästgårdsbyggnaden därstädes torde även vara bättre och för sitt ändamål avgjort lämpligare än den i Östra Torp. Med hänsyn till de små avstånden synes det icke vara nödvändigt att anordna särskild pastorsexpedition eller konfirmationsundervisning å annan plats än den, där kyrkoherden är bosatt. Kyrkoherdetjänsten i Källstorps pastorat är, såsom nyss meddelats, satt på långvakans. Kyrkoherdarna i Aspö pastorat G. G. Lundblad, i Östra Torps pastorat E. L. Cederborg och i Hemmesdynge pastorat G. O. P. Hesselgren, vilka äro utnämnda, Lundblad och Cederborg år 1914 samt Hesselgren år 1912, lära vara pliktiga underkasta sig de förändringar i fråga om tjänstgöringsskyldigheten, som orsakas av de föreslagna indelningsändringarna. Dessa torde därför kunna genomföras, sedan 1 (eventuellt 2) av nämnda kyrkoherdar avgått från sin befattning. En förutsättning för omregleringen är jämväl, att den ifrågasatta nya pastoratsbildningen Simlinge—Bösarp—Södra Aby samtidigt kan komma till stånd. 1 ) 2 ) Kommittén föreslår: att Kattstorps och Lilla Bedinge församlingars pastorat samt (1stra Klagstorps församling av Aspö och Östra Klagstorps församlingars pastorat å dag, som Kungl. Maj:t framdeles bestämmer, förenas till ett pastorat, benämnt Källstorps, Lilla Bedinge och Östra Klagstorps församlingars pastorat, .samt att i det sålunda bildade pastoratet anställes kyrkoherde, bosatt i Källstorp. Kommittén, som tidigare i betänkandet i annat sammanhang yttrat sig angående Södra Aby församling, hemställer vidare: . . . att — med indragning av 2 av kyrkoherdetjänsterna i Aspö pastorat, i Östra Torps pastorat och i Hemmesdynge pastorat — Hemmesdynge församling au Hemmes!

) Ang. tidpunkten härför se sid. 105. -) Ett tidigare ikraftträdande av den föreslagna nya pastoratsbildningen Källstorp—Lilla Eedinge—Östra Klagstorp torde kunna äga rum, därest Östra Klagstorp skiljes från Aspö samt sistnämnda församling tills vidare får ensam utgöra eget pastorat.

142 dynge och Södra Aby församlingars pastorat, Aspö församling av Aspö och Östra Klagstorps församlingars pastorat samt Östra Torps och Lilla Isic församlingars pastorat ä dag, som Kungl. May.t framdeles bestämmer, förenas till ett pastorat, benämnt Hemmesdynge, Aspö, Östra Torps och Lilla Isie församlingars pastorat, samt att i det sålunda bildade pastoratet anställts kyrkoherde, bosatt i Hemmesdynge. Kommittén föreslår slutligen: att Tcyrholierdebefattningarna i Aspö pastorat. Östra Torps pastorat och Hemmesdynge pastorat, i den mån så erfordras, efter de nuvarande innehavarnas avgång uppehållas medelst vikarier, intill dess de här ovan föreslagna indelningsändringarna hunna genomföras.1) Gärdslövs pastorat, Tullstorps pastorat och Östra Vemmenhögs pastorat. Pastorat och församling

Ny lönereglering Befattningshavare

Areal i land kv.km.

Gärdslöv

1921 (prov.)

kh.

Önnarp

InkomstbeFolklopp år 1918 mängd 'Vis 1919 kr.

24,28

388,905

5,6 L

85,522

Svenstorp (tillhör Tullstorps pt) . .

7,81

157,856

Summa

37,70

1,774

632,283

Tullstorp östra

Vemmenhög

1920 (prov.)

kh. (långvakans)

13,52

259,469

1916 (prov.)

kh. (långvakans)

24,15

1,172

411,162

5,79

112,021

43,40

2,404

782,652

Västra Vemmenhög Summa

Avlömngstillgåugar (approximativ beräkning Gärdslövs pt kr.

Svenstorps fsg kr.

Summa kr.

Tullstorps fsg kr.

Östra Vemmen- Summa högs pt kr. kr.

1) Församlingsavgifter, l:sta treöringen

1,424

1,898

1,570

2,348

2) Arrenden

6,325

4,135

10,460

3,325

3,390

6,715

3) Lägenhetsavgälder och räntor m. m. 4) Skogsförsäljningsmedel 5) Församlingsavgifter, 2:dratreöringen

1,424

1,898

1,570

2,348

Summa

9,173

5,083

14,256

4,881

6,530

11,411

a ) För att icke omregleringens ikraftträdande skall fördröjas, torde kyrkoherdetjänsten i Källstorp böra fortfarande tills vidare uppehållas genom vikarie.

143 Tullstorps och Svenstorps församlingar gränsa ej intill varandra. De åtskiljas av Västra Vemmenhögs församling. Avståndet mellan de närmast intill varandra belägna delarna av de båda församlingarna uppgår till 2 km. Avstånden inom Gärdslövs, Önnarps och Svenstorps församlingar utgöra i km.: Gärdslövs kyrka—Önnarps kyrka 3,5, Gärdslövs kyrka—Svenstorps kyrka 3,5, Önnarps kyrka—Svenstorps kyrka 3,5. Avstånden inom Östra Vemmenhögs, Västra Vemmenhögs och Tullstorps församlingar utgöra i km.: Östra Vemmenhögs kyrka—Västra Vemmenhögs kyrka 3, Östra Vemmenhögs kyrka—Tullstorps kyrka 3,5, Västra Vemmenhögs kyrka— Tullstorps kyrka 2,5. För prästerskapet i Gärdslövs och Önnarps församlingars pastorat, i Östra och Västra Vemmenhögs församlingars pastorat samt i Tullstorps och Svenstorps församlingars pastorat hava nya löneregleringar av provisorisk karaktär fastställts genom resolutioner respektive den 27 februari 1920, den 12 augusti 1915 och den 8 november 1918. Kyrkoherdetjänsterna i Tullstorps pastorat och i Östra Vemmenhögs pastorat, av vilka den förra blir ledig den 1 maj 1922, och den senare blev ledig den 1 oktober 1921, skola jämlikt föreskrifter i nyss berörda resolutioner från och med nämnda dagar, tills vidare och intill dess Kungl. Maj:t annorlunda förordnar, uppehållas genom vikarier. Här ifrågavarande 3 pastorat, av vilka vart och ett har mellan 1,200 och Kommittén. 1,600 invånare på en areal, varierande mellan 20 och 30 kv.km., måste enligt kommitténs mening anses vara alltför små pastoratsbildningar för att lämna en kyrkoherde tillfälle till full verksamhet i sitt prästerliga kall. I alla 3 pastoraten har folkmängden ända sedan 1870-talet befunnit sig i stadigt sjunkande. Någon ökning inom den närmaste framtiden torde icke vara att motse. Delas Tullstorps pastorat, så att Svenstorps församling förenas med Gärdslövs pastorat och Tullstorps församling lägges till Vemmenhögs pastorat, uppkomma 2 treförsamlingspastorat, av vilka vartdera synes kunna på ett tillfredsställande sätt skötas av 1 prästman. Det ena av de nybildade pastoraten — Gärdslövs — skulle få 1,774 invånare på en areal av 37,70 kv.km. I det andra pastoratet — Vemmenhögs — skulle folkmängden komma att uppgå till 2,404 personer och arealen till 43,46 kv.km. Förbindelserna mellan kyrkorna äro goda och avstånden obetydliga. Såsom nyss meddelats, är kyrkoherdebeställningen i Östra Vemmenhögs pastorat vakanssatt sedan den 1 oktober 1921, under det att kyrkoherdetjänsten i Tullstorps pastorat skall sättas på långvakans från och med den 1 maj 1922. Kyrkoherden i Gärdslövs pastorat C. V. Åkerman, vilken är utnämnd år 1889, lärer icke utan sitt eget medgivande kunna förpliktas underkasta sig den förändring i tjänstgöringen, som blir en följd av den ifrågasatta omregleringen. Denna torde följaktligen kunna träda i kraft först vid Åkermans avgång från kyrkoherdebefattningen. Kommittén föreslår: att Gärdslövs och Önnarps församlingars pastorat samt Svenstorps församling av Tullstorps och Svenstorps församlingars pastorat å dag, som Kungl. 3Iaj:t fram-

144 deles bestämmer, förenas till ett pastorat, benämnt Gärdslövs, Önnarps och Svenstorps församlingars pastorat, samt att i det sålunda bildade pastoratet anställcs hjrl-oherde, bosatt i Gärdslöv. Kommittén hemställer vidare: att — med indragning av kyrkoherdetjänsten i Tullstorps pastorat — Östra och Västra Vemmenhögs församlingars pastorat samt Tullstorps Jörsamling ar Tullstorps och Svenstorps församlingars pastorat å dag, som Kungl. Maj.t framdeles bestämmer, förenas till ett pastorat, benämnt Östra Vemmenhögs, Västra Vemmenhögs och Tullstorps församlingars pastorat, samt att i det sålunda bildade pastoratet anställcs hjrMierde, bosatt i Östra Vemmenhög. Kommittén föreslår slutligen: att hjrJcoherdetjänsten i Östra Vemmenhögs pastorat återbesattes med ordinarie innehavare. Skurups pastorat och Slimminge församling av Everlövs pastorat.1) Pastorat och församling

Slimminge (tillhör Everlövs pt) 2 ) .

Areal i land

Ny lönereglering Befattningshavare år

kv.km.

InkomstbeFolkmängd lopp år 1918 M / u 1919 kr.

1919 (prov.)

kh.

. 34,02

3,85G

1,807,175

1922 (prov.)

km. (långvakans)

32,18

1,552

311,774

GG, 20

5,408

2,118,949

Slimminge feg kr.

Summa

Summa

Avlöningstillgångar (approximativ beräkning): Skurups Pt kr.

kr.

1)

Församlingsavgifter, l:sta treöringen

5,421

935 G,35G

2)

Arrenden

2,000

4,700

G,700

3)

Lägenhetsavgälder och räntor m. m.

4)

Skogsförsäljningsmedel

5)

Församlingsavgifter, 2:dra treöringen Summa

5,421

6,356

12,842

6,570

19,412

Avståndet mellan Skurups och Slimminge kyrkor utgör G km. I Skurups församling ligger Skurups köping med 1,354 invånare. *) Everlövs och Slimminge församlingars pastorat tillhör Torna kontrakt. a ) I fråga om Everlövs församling se sid. 173.

145 Slimminge och Everlövs församlingar kunna knappast sägas gränsa intill varandra. Endast en smal landremsa förbinder dem. Vägen mellan kyrkorna, vilka ligga på ett avstånd av omkring 14 km. från varandra, går över Blentarp. De båda församlingarna synas hava blivit förenade år 1555.*) För prästerskapet i Skurups församlings pastorat samt i Everlövs och Slimminge församlingars pastorat hava nya löneregleringar, båda av provisorisk karaktär, fastställts genom resolutioner respektive den 16 maj 1918 och den 29 april 1921. Genom sistberörda resolution stadgades tillika, att komministerstjänsten i Slimminge församling skulle fortfarande, intill dess Kungl. Maj :t annorlunda förordnade, uppehållas genom vikarie. Folkmängden i Skurups församling har sedan år 1870 ökats med inemot Kommittén. 1,300 personer och invånarantalet därstädes uppgår för närvarande till 3,856. Det torde därför ej dröja länge, innan kyrkoherden blir i behov av någon hjälp i församlingsarbetet. Vid sådant förhållande har kommittén ansett lämpligt, att med Skurup förenades Slimminge angränsande församling, som på grund av sitt läge bör skiljas från Everlöv. I det nybildade pastoratet skulle därefter vara anställda 2 prästmän. Frågan om lämpligaste placeringsorten för den biträdande prästmannen kan vara föremål för delade meningar. För Skurups församling talar, att denna hyser mer än 8 / 8 a v det tilltänkta pastoratets hela folkmängd. Till förmån för Slimminge kan anföras, att denna församling dock har över 1,500 invånare, tämligen jämnt utspridda över församlingens icke så obetydliga areal, samt att komminister av gammalt varit stationerad i församlingen. Avståndet mellan Skurup och Slimminge är ej större än att en i Slimminge bosatt komminister bör kunna i ganska stor omfattning biträda kyrkoherden i arbetet även inom Skurups församling. Kommittén anser, att övervägande skäl tala för att komministern får sin bostad förlagd till Slimminge. 2 ) Blir komministern placerad i Slimminge, synes han böra sköta kyrkobokföringen därstädes. — I fråga om Everlövs församling har kommittén ansett, att denna lämpligen kunde förenas med Våmbs och Veberöds församlingar till ett pastorat. Kyrkoherdarna i Skurups pastorat P. G. Boström och i Everlövs pastorat K. E. Kignell lära såsom utnämnda respektive år 1917 och år 1913 vara skyldiga underkasta sig de ändringar i tjänstgöringen, som betingas av den föreslagna omregleringen. Vid sådant förhållande torde de ifrågasatta indelningsändringarna kunna genomföras, så snart endera kyrkoherdebefattningen blir ledig, dock under förutsättning, att den av kommittén föreslagna pastoratsbildningen Veberöd— Våmb—Everlöv samtidigt kan komma till stånd. 3 ) 4 ) Kommittén, som senare i betänkandet i annat sammanhang kommer att yttra sig angående Everlövs församling, föreslår: x

) Cawallin I, sid. 267.

) Användbar sätesbyggnad saknas å komministersbostället i Slimminge.

) Ang. tidpunkten härför se sid. 175.

) För att tidigare kunna bilda det nya pastoratet Skurup—Slimminge, kan möjligen den anordningen vidtagas, att Slimminge redan den 1 maj 1923 skiljes från Everlövs församling, som därefter ensam tillsvidare får utgöra eget pastorat. 19

146 ait Skurups församlings pastorat och Slimminge församling av Everlövs och Slimminge församlingars pastorat å dag, som Kungl. Maj:t framdeles bestämmer, förenas till ett pastorat, benämnt Skurups och Slimminge församlingars pastorat; att i det sålunda bildade pastoratet anställas kyrkoherde, bosatt i Skurup, och komminister, bosatt i Slimminge, samt att komministern förklaras vara anställd såväl för Slimminge som för Skurups församlingar och får sig ålagt att sköta kyrkobokföringen för förstnämnda församling. Kommittén hemställer tillika: att komministerstjänsten i Slimminge församling återbesattes med ordinarie innehavare.

'-.

6. Ljunits och Herrestads kontrakt. I. Pastorat, som förbliva oförändrade. Villie pastorat, Balkåkra pastorat, Ystads pastorat och Stora Herrestads pastorat.

Pastorat och församling

Ny lönereglering Befattningshavare år 1922 (prov.)

Villie

kh.

Örsjö Summa

Balkåkra9)

1919 (prov.)

kh.

Skårby 2 ^ Summa

Areal i ]an(j

Folkmängd 31

Inkomstbelopp å r 19181)

/i2 1919

kr.

29.fi 1

1,460

277,042

8,33

304,059

37,94

2,415

581,101

10,36

224,152

12,18

449,849

20,05

1,033

202,720

42,59

2,457

876,721

kv.km.

Ystad

1919 (defin.)

kh., km. o. st. a d j .

10,43

11,319

10,338,783

Stora TIerrestad5)

1922 (prov.)

kh.

21,09

1,065

274,803

4,08

33,906

Borrie' 1 ) Öja Summa

7,12

133,661

32,29

1,615

442,370

*) Angående sättet för inkomstbeloppets beräknande se sid. 79. ) Gemensam . kyrka för hela pastoratet i Balkåkra, kallad Marsvinsholms kyrka (kungl. brev den 2 maj 1787). 8 ) Gemensam kyrka för Stora Herrestads och Borrie församlingar i Stora Herrestad (kungl. brev den 10 april 1874). 2

148¶Avlöningstillgångar (approximativ beräkning): Villie Pt

Balkåkra pt

Ystads pt

Stora Herrestads pt

kr.

kr.

kr.

kr.

1) Församlingsavgifter, l:sta treöringen .

1,743

2,630

31,016

2) Arrenden

7,640

7,312

5) Församlingsavgifter, 2:dra t r e ö r i n g e n .

1,743

2,630

31,016

1,327

Summa

11,226

12,668

62,302

22,129

3) Lägenhetsavgälder och räntor m. m. .

1,327 19,475

4) Skogsförsäljningsmedel

Avståndet mellan Villie och Örsjö kyrkor utgör 3 km. I Balkåkra pastorat användes, jämte den gemensamma kyrkan i Balkåkra, även Skårby gamla kyrka. Avståndet mellan de båda kyrkorna utgör 3,5 km. Avståndet mellan Stora Herrestads för denna församling och Borrie församling gemensamma kyrka och Öja kyrka utgör 3 km. Öja församling har förut hört till Ystads pastorat. I samband med fastställandet av ny lönereglering för prästerskapet i sistnämnda pastorat genom resolution den 20 juni 1918 förordnades emellertid, att Öja församling skulle från och med den 1 maj 1919 avskiljas från Ystads pastorat och förenas med Stora Herrestads och Borrie församlingars pastorat. Löneregleringen för Ystads pastorat är av definitiv karaktär. För prästerskapet i Villie och Örsjö församlingars pastorat, i Balkåkra, Snårestads och Skårby församlingars pastorat samt i Stora Herrestads, Borrie och Öja församlingars pastorat hava nya löneregleringar, samtliga av provisorisk beskaffenhet, fastställts genom resolutioner respektive den 29 april 1921, den 14 december 1917 och den 17 juni 1921. Både Villie pastorat och Balkåkra pastorat synas vart för sig utgöra fullt tillräckligt verksamhetsområde för en kyrkoherde. Även Stora Herrestads pastorat torde, ehuru åtskilligt mindre, få anses fylla minimifordringarna i nämnda hänseende. Beträffande dessa 3 pastorat har kommittén därför icke funnit nödigt föreslå någon indelnings- eller organisationsändring. — Icke heller ifråga om Ystads pastorat, där en ny prästerlig beställning inrättats genom ovanberörda löncregleringsresolution, lärer någon ändring vara påkallad.

149 II.

Pastorat, som bliva föremål för ändrad indelning eller organisation. Sjörups pastorat, Västra Nöbbelövs pastorat och Solberga pastorat.1)

Pastorat och församling

Ny lönereglering Befattningshavare år

Sjörup

1922 (prov.)

kh.

Västra

1922 (prov.)

kh. (långvakans)

Areal i land kv.km.

FolkInkomstbemängd lopp år 1918 31 /i2 1919 kr.

14,92

219,462

9,50

109,776

11,37

172,770

Summa

35,79

2,167

502,008

Skivarp (tillhör Västra Nöbbelövs pt)

16,00

1,955

725,827

9,31

131,009

4,01

53,997

29,32

2,470

910,833

Skiv- Solarps berga fsg pt

Summa

Nöbbelöv

1919 (prov.)

kh.

Hassle-Bösarp Summa

Avlöningstillgångar (approximativ beräkning):

1) Församlingsavgifter, l:sta treöringen 2) Arrenden 3) Lägenhetsavgälder och räntor m. m.

Sjörups pt

Västra Nöbbelövs fsg

Summa

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

1,505

2,177

2,732

8,640

2,500

11,140

4,050

4,050

4) Skogsförsäljningsmedel 987

1,505

2,177

2,732

Summa 10,874

3,626

14,500

4,384

5,207-

9,591

5) Församlingsavgifter, 2:dra treöringen

Avstånden inom Sjörups, Katslösa och Västra Nöbbelövs församlingar utgöra i km.: Sjörups kyrka—Katslösa kyrka 2, Sjörups kyrka—Västra Nöbbelövs kyrka 3,5, Katslösa kyrka—Västra Nöbbelövs kyrka 2,5, Sjörups prästgård—Sjö*) Solberga och Hassle-Bösarps församlingars pastorat tillhör Vemmenhögs kontrakt.

150 raps kyrka 2, Sjörups prästgård—Katslösa kyrka 2, Sjörups prästgård—Västra Nöbbelövs kyrka 1,5. Avstånden inom Skivarps, Solberga och Hassle-Bösarps församlingar utgöra i km.: Skivarps kyrka—Solborga kyrka 5,5, Skivarps kyrka—Hassle-Bösarps kyrka G,5, Solberga kyrka—Hassle-Bösarps kyrka 3,5. För prästerskapet i Sjörups och Katslösa församlingars pastorat, i Västra Nöbbelövs och Skivarps församlingars pastorat samt i Solberga och Hassle-Bösarps församlingars pastorat hava nya löneregleringar, samtliga av provisorisk karaktär, fastställts genom resolutioner respektive den 31 december 1920, den 17 juni 1921 och den 14 december 1917. Jämlikt bestämmelse i resolutionen för Västra Nöbbelövs pastorat skall kyrkoherdetjänsten därstädes, vilken blev ledig den 1 november 1921, tills vidare och intill dess Kungl. Maj:t annorlunda förordnar, uppehållas genom vikarie. Kommittén.

Solberga pastorat med allenast 515 invånare på en areal av 13,32 kv.km. är ett av de minsta i Skåne och kan icke rimligen anses erbjuda tillräckligt arbets-, fält för en prästman, icke ens med komministers tjänsteställning. Sjörups pastorat — med en folkmängd av 1,522 personer på en areal av 24,4 2 kv.km. — är visserligen avsevärt större, men arbetsbördan därstädes torde dock icke vara tyngre än att kyrkoherden kan sköta ytterligare en, icke alltför folkrik församling. Efter undersökning av de olika kombinationsmöjligheter, som här kunna ifrågakomma, har kommittén vunnit den övertygelsen, att den i stort sett bästa lösningen av omregleringsproblemet består i att till Sjörups pastorat lägga Västra Nöbbelövs församling samt förena Solberga och Hassle-Bösarp med Skivarps församling av Västra Nöbbelövs pastorat. Av de båda ifrågasatta nya pastoraten skulle det förra få 2,167 invånare på en areal av 35,79 kv.km. samt det senare en folkmängd av 2,470 personer och en ytvidd av 29,32 kv.km. I ett blivande pastorat Sjörup—Katslösa—Västra Nöbbelöv synes kyrkoherden böra få sin bostad i Sjörups prästgård, vilken har ett centralt läge inom pastoratet. Själva manbyggnaden behöver repareras men torde för en jämförelsevis obetydlig kostnad kunna försättas i fullgott skick. I Västra Nöbbelöv är prästgårdsbyggningen utsynad. Vad beträffar det andra av de föreslagna nya pastoraten, bestående av Skivarps, Solberga och Hassle-Bösarps församlingar, kan någon tvekan knappast råda rörande det lämpliga att förlägga kyrkoherdens bostad till Skivarp, vilken församling har nära 4 gånger så många invånare som de båda andra försam-' lingarna tillsammantagna. Plats för prästgård torde kunna erhållas å en i närheten av Skivarps kyrka och station belägen ecklesiastik jord. 1 ) Den nuvarande prästgårdsbyggnaden i Solberga är utsynad och föreskrift meddelad om uppförande av ny prästgård. Bygget lär dock ännu icke vara påbörjat. Kyrkoherdetjänsten i Västra Nöbbelövs pastorat är, såsom ovan meddelats, J

) Från Skivarpsbornas sida har förslag väckts, att prästgården i Västra Nöbbelövs nuvarande pastorat skall förflyttas från kyrkoherdebostället i Västra Nöbbelöv till sagda ecklesiastika fastighet i Skivarp.

151 satt på långvakans. Kyrkoherdarna i Sjörups pastorat O. Åhlander och i Solberga pastorat F. O. Sahlin lära såsom utnämnda respektive år 1893 och år 1889 icke vara skyldiga att utan eget" medgivande underkasta sig de ändringar i tjänstgöringen, som bliva en följd av den ifrågasatta omregleringen. Vid sådant förhållande torde de av kommittén beträffande här omhandlade 3 pastorat föreslagna indelningsändringarna icke kunna genomföras, förrän Åhlander och Sahlin avgått från sina respektive kyrkoherdebefattnmgar. 1 ) Kommittén föreslår: att Sjörups och Katslösa församlingars pastorat samt Västra Nöbbelövs församling av Västra Nöbbelövs och Skivarps församlingars pastorat å dag, som Kungl. Maj:t framdeles bestämmer, förenas till ett pastorat, benämnt Sjörups, Katslösa och Västra Nöbbelövs församlingars pastorat, samt att i det sålunda bildade pastoratet anställes kyrkoherde, bosatt i Sjörup. Kommittén hemställer vidare: att — med indragning av kyrkoherdetjänsten i Solberga pastorat — Skivarps församling av Västra Nöbbelövs och Skivarps församlingars pastorat samt Solberga och Hassle-Bösarps församlingars pastorat å dag, som Kungl. Majit framdeles bestämmer, förenas till ett pastorat, benämnt Skivarps, Solberga och Hassle-Bösarps församlingars pastorat, samt att i det sålunda bildade pastoratet anställes kyrkoherde, bosatt i Skivarp. Kommittén föreslår slutligen: att kyrkoherdebefattningen i Solberga pastorat efter nuvarande innehavarens avgång uppehälles medelst vikarie, intill dess de här ovan föreslagna indelningsändringarna kunna gå i verkställighet, samt att kyrkoherdetjänsten i Västra Nöbbelövs pastorat återbesattes med ordinarie innehavare. l ) Kyrkoherden Åhlander har under tiden för hetänkandets tryckning avlidit. tjänsten torde höra återhesättas med ordinarie innehavare.

Den lediga

152¶Bjäresjö pastorat, Sövestads pastorat och Baldringe församling av Högestads pastorat.

Pastorat och församling

Ny lönereglering Befattningshavare år

Areal i land kv.km.

InkomstbeFolklopp år 1918 mängd 81 /i2 1919 kr.

18,55

227,721

Hedeskoga

7,74

143,595

Bromma (tillhör Sövestads pt) . . .

9,69

142,584

Summa

35,98

1,706

513,900

39,07

289,992

22,40

142,276

61,47

1,501

432,268

kh.

1919 (prov.)

Bjäresjö

1920 (prov.)

Sövcstad

kh. (långvakans fr. V» 1923)

1922 (prov.)

Baldringe (tillhör Högestads pt)*). Summa

Avlöningstillgångar (approximativ beräkning): Bjäre- Bromma sjö fsg pt

1)

Församlingsavgifter, l:sta treöringen

....

2)

Arrenden

4)

Skogsförsäljningsmedel

5)

Församlingsavgifter, 2:dra treöringen . . . . Summa

Summa

Sövestads fsg

Baldringe feg

Summa

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

1,114

1,542

1,297

4,316

2,075

6,391

3,000

3,487

6,487

1,114

1,542

1,297

9,475

4,740

4,341

9,081

6,544

2,931

Avstånden inom Bjäresjö, Hedeskoga och Bromma församlingar utgöra i km.: Bjäresjö kyrka—Hedeskoga kyrka (via Källsjö) 5, respektive (via Bergsjöholm) 4, Bjäresjö kyrka—Bromma kyrka (via Hedeskoga) 7,5, respektive 6,5, Hedeskoga kyrka—Bromma kyrka 2,5. *) I fråga om Högestads församling se sid. 225.

153 Avståndet mellan Sövestads och Baldringe kyrkor uppgår till 5 km. För prästerskapet i Bjäresjö och Hedeskoga församlingars pastorat, i Sövestads och Bromma församlingars pastorat samt i Högestads och Baldringe församlingars ptistorat hava nya löneregleringar, samtliga av provisorisk karaktär, fastställts genom resolutioner respektive den 14 december 1917, den 28 februari 1919 och den 31 december 1920. Jämlikt bestämmelse i resolutionen för Sövestads pastorat skall kyrkoherdetjänsten i detta pastorat, vilken blir ledig den 1 maj 1923, tills vidare och intill dess Kungl. Maj:t annorlunda förordnar, uppehållas genom vikarie. Bjäresjö pastorat med en folkmängd av 1,158 personer och en areal av 26,2 9 Kommittén, kv.km. kan näppeligen anses erbjuda tillräckliga möjligheter till fullt utnyttjande av en prästerlig kraft. Att i enlighet med Scholanders förslag till pastoratet lägga Oja församling torde numera, sedan sistnämnda församling, såsom förut erinrats, nyligen förenats med Stora Herrestads pastorat, icke vara möjligt. Den bästa utvägen att utöka Bjäresjö pastorat synes då vara att med pastoratet sammanlägga Bromma församling av Sövestads pastorat. Det sålunda nybildade pastoratet skulle få 1,706 invånare på en areal av 35,98 kv.km. och således fortfarande förbliva ett jämförelsevis litet pastorat. Den enda egentliga svårigheten vid en dylik sammanslagning orsakas av de mindre goda vägförbindelserna mellan Bjäresjö och Bromma. Det bekvämaste såväl för kyrkoherden som för pastoratsborna skulle därför vara, om kyrkoherdens bostad förlades till Hedeskoga, dit vägförbindelserna äro jämförelsevis goda såväl från Bjäresjö som från Bromma. En dylik förflyttning av prästgården synes även kunna äga rum, utan att pastoratet behöver vidkännas någon härav föranledd särskild ekonomisk uppoffring. Sätesbyggnaden å Bjäresjö prästgård är nämligen utsynad och måste nybyggas. Härtill kommer, att i Hedeskoga församling finnes ett mensalhemman, beläget invid landsvägen något söder om kyrkan, å vilket hemman lämplig plats för prästgård torde kunna erhållas. De församlingar, som kunna komma i fråga till sammanslagning med Sövestad, äro närmast Högestad och Baldringe. Vad Högestad beträffar, har kommittén ansett denna församling lämpligen böra ingå i annan pastoratsbildning och förenas med Övraby pastorat av Ingelstads kontrakt. 1 ) Återstår således att med Sövestad sammanlägga Baldringe. Det nybildade pastoratet Sövestad—Baldringe skulle få 1,501 invånare på en areal av 61,47 kv.km. samt således med hänsyn till folkmängd och utsträckning bliva ungefär av samma storlek som Sövestads nuvarande pastorat. Kyrkoherdetjänsten i Sövestads pastorat skall, såsom ovan erinrats, sättas på långvakans från och med den 1 maj 1923. Kyrkoherdarna i Bjäresjö pastorat C. Thynell, i Högestads pastorat O. P. O. Hintze och i Övraby pastorat A. M. Nordenberg, vilka äro utnämnda respektive år 1915, år 1904 och år 1911, lära samtliga vara pliktiga underkasta sig de ändringar i fråga om tjänstgöringen, som föranledas av den föreslagna omregleringen. Därest Hintze förordnas J

) Se sid. 225.

154 att — med bibehållande av sin ställning som kyrkoherde i Baldringe — övertaga pastoral vården jämväl i Sövestads församling, skulle de nya pastoratsbildningarna Bjäresjö—Hedeskoga—Bromma, Sövestad—Baldringe och Benestad—Ovraby—Högestad kunna komma till stånd redan den 1 maj 1923. *) • Kommittén, som senare i betänkandet i annat sammanhang kommer att yttra sig rörande Högestads församling, föreslår: att Bjäresjö och Hedeskoga församlingars pastorat samt Bromma församling av Sövestads och Bromma församlingars pastorat den 1 maj 1923 förenas till ett pastorat, benämnt HedesJcoga, Bjäresjö och Bromma församlingars pastorat, samt att i det sålunda bildade pastoratet anställes kyrkoherde, bosatt i Hedeskoga. Kommittén hemställer vidare: att — med indragning av kyrkoherdetjänsten i Sövestads pastorat — Sövestads församling av Sövestads och Bromma församlingars pastorat samt Baldringe församling av Högestads och Baldringe församlingars pastorat den 1 maj 1923 förenas till ett pastorat, benämnt Sövestads och Baldringe församlingars pastorat, samt att i det sålunda bildade pastoratet anställes kyrkoherde, bosatt i Sövestad. l

) Jfr sid. 73.

7. Frosta kontrakt. I. Pastorat, som förbliva oförändrade. Östra Sallerups pastorat, Högseröds pastorat, Norra Rörums pastorat, Gudmuntorps pastorat, Harlösa pastorat och Gårdstånga pastorat. Ny lönereglering Befattningshavare år

Pastorat och församling

1920 (defin.)

kh.

Summa

51,98

1,406

174,946

50,30

1,550

105,658

102,28

2,956

280,604

kh. (långvakans)

29,84

1,596

729,895

1922 (prov.)

kh.

67,39

1,011

156,378

1921 (prov.)

kh.

Summa 1916 (defin.)

kh.

Summa 1922 (prov.)

!

kv.km.

InkomstbeFolk1 mängd lopp år 1918 ) »V» 1919 kr.

1922 (prov.)

Summa

Summa

Areal i land

kh. (långvakans fr. Vs 1923)

29,34

92,295

96,73

1,580

248,673

30,32

1,426

409,591

11,36

150,984

41,68

2,068

560,575

36,20

1,433

600,681

24,34

382,934

60,54

2,415

983,615

16,40

315,617

17,82

1,028

235,608

34,22

1,826

551,225

) Angående sättet för inkomstbeloppets beräknande se sid. 79.

156 Avlöningstillgångar (approximativ beräkning):

1) Församlingsavgifter, l:sta treöringen 2) Arrenden 8) Lägenhetsavgälder och räntor m. va 4) Skogsförsäljningsmedel 5) Församlingsavgifter, 2:dra treöringen Summa

Östra Sallerups pt

Högseröds pt

Norra Rörums pt

Gudmuntorps Pt

Harlösa Pt

Gårdstånga pt

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

2,190

1,682

2,951

1,654

2,940

1,340

4,300

2,095

11,480

—

—

2,190

1,682

2,951

1,654

2,123

7,320

2,877

7,664

8,612

14,873

Avstånden inom här ifrågavarande pastorat utgöra i km..- Östra Sallerups kyrka—Långaröds kyrka 8, Norra Rörums kyrka—Hallaröds kyrka 7, Gudmuntorps kyrka—Hurva kyrka 4, Harlösa kyrka—Hammarlunda kyrka 6, Gårdstånga kyrka—Holmby kyrka 5. Av Löberöds municipalsamhälle ligger största delen med 489 invånare i Högseröds församling. Återstoden av samhället med ett invånarantal av 43 personer tillhör Hammarlunda församling. För prästerskapet i här förevarande 6 pastorat hava nya löneregleringar fastställts genom särskilda resolutioner: den 23 maj 1919 i fråga om Östra Sallerups pastorat, den 3 december 1920 rörande Högseröds pastorat, likaledes den 3 december 1920 vidkommande Norra Rörums pastorat, den 11 juni 1920 beträffande Gudmuntorps pastorat, den 30 juli 1915 angående Harlösa pastorat och den 17 juni 1921 så vitt angår Gårdstånga pastorat. Löneregleringarna vidkommande Östra Sallerups pastorat och Harlösa pastorat äro av definitiv karaktär, de övriga däremot av provisorisk. I resolutionen för prästerskapet i Högseröds pastorat förordnades tillika, att den lediga kyrkoherdetjänsten i pastoratet skulle, fortfarande och intill dess beslut, som Kungl. Maj:t kunde komma att meddela angående ändring i den kyrkliga indelningen beträffande pastoratet, ginge i verkställlighet eller annorlunda kunde bliva av Kungl. Maj:t förordnat, uppehållas genom vikarie. I enlighet med bestämmelse, som meddelats i resolutionen för Gårdstånga pastorat, skall kyrkoherdetjänsten därstädes, vilken blir ledig den 1 maj 1923, från och med nämnda dag, tills vidare och intill dess Kungl. Maj:t annorlunda förordnar, uppehållas genom vikarie. Östra Sallerups pastorat liksom Harlösa pastorat torde vart för sig kunna anses utgöra tillräckligt arbetsfält för en kyrkoherde. Norra Korums pastorat har visserligen endast 1,580 invånare, men däremot är arealen jämförelsevis betvdlig — nära 100 kv. km. Med hänsyn till de an-

157 gränsande församlingarnas storlek, de jämförelsevis långa avstånden till desamma samt den omständigheten, att dessa församlingar enligt kommitténs mening lämpligen kunna ingå i andra pastoratsbildningar, torde någon ändring i den kyrkliga indelningen beträffande Norra Rörums pastorat icke böra ifrågasättas. Icke heller i fråga om Gudmuntorps pastorat har kommittén ansett sig böra föreslå någon indclningsändring. Skulle Bosjöklosters församling i framtiden komma att uppdelas mellan de angränsande församlingarna, 1 ) torde den söder om Ringsjön belägna församlingsdelen böra läggas till Gudmuntorp. Vad Gårdstånga pastorat angår, har kommittén ingående diskuterat möjligheten att därmed förena antingen Borrlunda och Skeglinge församlingar eller ock Igelösa församling. Kommittén har emellertid stannat vid såsom lämpligast att låta nämnda 3 församlingar ingå i andra pastoratsbildningar. 2 ) Högseröds pastorat, bestående av endast en församling och med en folkmängd av 1,596 personer på en areal av 29,84 kv. km. kan näppeligen anses fylla måttet såsom tillräckligt verksamhetsfält för en kyrkoherde. En undersökning av de kringliggande pastoraten och de möjligheter till ändrad indelning, som här förefinnas, har emellertid bibragt kommittén den uppfattningen, att en prästerlig arbetskraft även för framtiden behöver vara stationerad i Högseröd. A7id sådant förhållande har den närmast till hands liggande kombinationen befunnits bestå i en förening av Lyby församling med Högseröds pastorat. Då emellertid, enligt vad kommittén inhämtat, Lyby är nära sammanväxt med moderförsamlingen Hörby, dit huvudparten av samfärdseln söker sig, har kommittén icke ansett sig kunna förorda Lyby församlings läggande till Högseröds pastorat. Ett bättre utnyttjande av den i Högseröd placerade prästerliga arbetskraften synes icke stå att vinna genom att förvandla kyrkoherdebeställningen till kornministratur. Kommittén har därför kommit till den övertygelsen, att Högseröds pastorat bör lämnas orubbat. Kommittén föreslår: att Jcyrhoherdébefattningarna i Högseröds pastorat och Gårdstånga återbesättas med ordinarie innehavare. ') Jfr sid. 162. ) Se sid. 114 och 168.

pastorat

158 II.

Pastorat, som bliva föremål för ändrad indelning eller organisation.

Hörby pastorat, Fulltofta pastorat och Södra Rörums av Södra Rörums pastorat. Areal i land

Ny lönereglering Befattningshavare

Pastorat och församling

kv.km. Hörby .

1920 (defin.)

kh. o. km.

Lyby

församling

InkomstbeFolkmängd lopp år 1918 31 /i2 1919 kr.

61,64

4,382

2,036,818

25,25

1,083

191,032

Östra Äspinge (tillhör Fulltofta pt)

34,65

133,851

Summa

121,54

6,408

2,361,701

kh.

38,94

150,884

kh.

46,86

197,374

85,80

1,666

Fulltofta

. . .

1916 (defin.) 1922 (prov.)

Södra jRörum* Summa

348,258 4,

Avlöningstillgångar (approximativ beräkning' Summa

Södra Rörums fsg

Summa

kr.

kr.

kr.

kr.

7,085

1,045

4,186

1,550

—

—

—

Östra Äspinge fsg

kr.

kr.

1) Församlingsavgifter, l:sta treöringen

6,683

2¶Arrenden

3,340 15

3) Lägenhetsavgälder och räntor m. m

I

Fulltofta fsg

Hörby pt'

4) Skogs försäljningsmedel 5) Församlingsavgifter, 2:dra treöringen

6,683

7,085

1,045

Summa

16,721

1,696

18,417

1,756

1,884

3,640

I Hörby församling ligger Hörby köping med en folkmängd av 1.526 personer. Avstånden inom Hörby, Lyby och Östra Äspinge församlingar utgöra i km.: Hörby kyrka—Lyby kyrka 3,5, Hörby kyrka—Östra Äspinge kyrka 5,5, Östra Äspinge kyrka—Lyb}r k}Trka 9. *) I fråga om Häglinge församling se sid. 254.

159 Avståndet mellan Fulltofta kyrka och Södra Rörums kyrka utgör 9,5 km. Sedan den under anläggning varande vägen Fulltofta station—Mjälaströ—Södra Korum fullbordats, blir sagda avstånd ett par km. kortare. För prästerskapet i Hörby och Lyby församlingars pastorat, i Fulltofta och Östra Aspinge församlingars pastorat samt i Södra Rörums och Häglinge församlingars pastorat hava nya löneregleringar fastställts genom resolutioner respektive den 8 november 1918, den 19 augusti 1915 och den 3 december 1920. Löneregleringarna för Hörby pastorat och Fulltofta pastorat äro av definitiv, den för Södra Rörums pastorat av provisorisk karaktär. Södra Rörums och Häglinge församlingar, vilka tillhopa bilda Södra Rörums Kommittén, pastorat, tillhöra olika län och härad, i det att Södra Rörum tillhör Malmöhus län och Frosta härad, Häglinge däremot Kristianstads län och Västra Göinge härad. Några livligare förbindelser mellan de båda församlingarna existera ej, enär samfärdseln från Häglinge huvudsakligen går i riktning mot Sösdala järnvägsstation i Norra Mellby församling, under det att invånarna i Södra Rörum söka sig med sina angelägenheter åt Ludvigsborgs järnvägsstation i Fulltofta församling eller ock åt Höör och Hörby. Fulltofta och Östra Äspinge församlingar äro förenade med varandra endast genom en jämförelsevis smal landremsa. Vägförbindelsen mellan församlingarna är visserligen ganska god, men någon livligare beröring dem emellan synes icke äga rum. Samfärdseln går från båda hållen i riktning mot Hörby köping. Östra Aspinge, inom vars område 2 järnvägsstationer äro belägna, har direkt järnvägsförbindelse med sagda samhälle. Vad slutligen beträffar Hörby och Lyby församlingars pastorat, torde de därstädes anställda 2 prästerna, vilka båda äro bosatta i Hörby, kunna utan större svårighet sköta ytterligare en, icke alltför stor församling. Med hänsyn tagen till samtliga ovanberörda omständigheter har kommittén funnit avsevärda fördelar vara förbundna med en sådan ändring i pastoratsindelningen, att dels Östra Aspinge församling lägges till Hörby pastorat, dels Fulltofta och Södra Rörums församlingar förenas till ett pastorat, dels slutligen Häglinge församling sammanlägges med Norra Mellby pastorat av Västra Göinge kontrakt. Det nya pastoratet Hörby—Lyby—Östra Aspinge, som skulle få en folkmängd av 6,408 personer på en areal av 121,54 kv.km., torde, såsom förut antytts, kunna skötas av de 2 prästmän, som för närvarande finnas anställda i Hörby pastorat. I pastoratet Fulltofta—Södra Rörum, som skulle få 1,666 invånare på en areal av 85,80 kv.km., synes kyrkoherden, ehuru Södra Rörums församling är något större än Fulltofta, likväl med hänsyn till den närbelägna järnvägsstationen böra vara bosatt i sistnämnda församling. Till förmån för Fulltofta talar även, att sätesbyggnaden vid prästgården därstädes befinner sig i utmärkt skick, under det att manbyggnaden i Södra Rörum enligt synerättens beslut skall antingen nybyggas eller ock fullständigt om- och tillbyggas. Förlägges kyrkoherdens bostad till Fulltofta, synes billigheten fordra, att särskild konfirmationsundervisning åtminstone vart annat år meddelas i Södra Rörum,

160 därest denna församling så yrkar samt tillhandahåller för ändamålet lämplig lokal. Något direkt förslag om dylik särskild konfirmationsundervisning anser sig dock kommittén i ärendets nuvarande skick icke böra framlägga. Särskild pastorsexpedition i Södra Rörum torde knappast vara påkallad. Kyrkoherdarna i Hörby pastorat E. R. Corneliuson, i Fulltofta pastorat L. E. Lundblad och i Södra Rörums pastorat P. N. Sandborg samt komministern i förstnämnda pastorat F. Bcrgdahl, vilka äro utnämnda respektive år 1916, år 1919, år 1903 och år 1915, lära vara pliktiga underkasta sig den ändring i tjänstgöringen, som blir en följd av den ifrågasatta omregleringen. Kyrkoherdetjänsten i Norra Mellby pastorat, vilken blir ledig den 1 maj 1922, skall jämlikt föreskrift i löneregleringsresolutionen för sagda pastorat från och med nämnda dag sättas på långvakans. I den mån den omständigheten, att Hörby pastorat och Fulltofta pastorat varit föremål för definitiv lönereglering, icke kommer att lägga hinder i vägen för indelningsändringarnas genomförande 1 ), torde omregleringen följaktligen kunna äga rum, så snart endera av kyrkoherdebefattningarna i Fulltofta och Södra Rörum blir ledig. Kommittén föreslår: att Hörby och Lyby församlingars pastorat samt Östra Aspinge församling av Fulltofta och Östra Aspinge församlingars pastorat å dag, som Kungl. Maj:t framdeles bestämmer, förenas till ett pastorat, benämnt Hörby, Lyby och Östra Aspinge församlingars pastorat, samt att i det sålunda bildade pastoratet anställas Icyrhoherde och komminister, båda bosatta i Hörby. Kommittén, som senare i betänkandet i annat sammanhang kommer att yttra sig angående Häglinge församling, hemställer tillika: att — med indragning av endera av kyrkoherdetjänsterna i Fulltofta pastorat och Södra Rörums pastorat — Fulltofta församling av Fulltofta och Östra Aspinge församlingars pastorat samt Södra Rörums församling av Södra Rörums och Häglinge församlingars pastorat å dag, som Kungl. Maj:t framdeles bestämmer, förenas till ett pastorat, benämnt Fulltofta och Södra Rörums församlingars pastorat, samt att i det sålunda bildade pastoratet anställes kyrkoherde, bosatt i Fulltofta. Kommittén föreslår slutligen: att den av kyrkoherdebefattningarna i Fulltofta pastorat och i Södra Rörums pastorat, som först blir ledig, skall — därest icke de ifrågasatta indelnings ändringarna låta sig omedelbart genomföra — uppehållas genom vikarie, intill dess att församlingarnas förening senare kan verkställas. *) Jfr sid. 67.

161¶Höörs pastorat och Bosjöklosters pastorat. Pastorat och församling

Ny lönereglering Befattningshavare

Areal i land kv.km.

Höör

1918 (defin.)

kh.

61,43

3,016

1,109,510

26,69

150,255

30,78

1,153

389,183

118,90

4,933

1,648,948

Höörs pt

Bosjöklosters pt

Summa

kr.

kr.

kr.

3,779

1,168

4,947

Munkarp , Bosjökloster

1918 (defin.)

InkomstbeFolkmängd lopp år 1918 7i2 1919 kr.

kh.

Summa

Avlöningstillgångar (approximativ beräkning):

1) Församlingsavgifter, l:sta treöringen 2) Arrenden 3) Lägenhetsavgälder och räntor m. m

2,000

2,000

4) Skogsförsäljningsmedel 5) Församlingsavgifter, 2:dra treöringen Summa

3,779

1,168

4,947

10,241

2,336

12,577

I Höörs församling ligger Höörs municipalsamhälle med en folkmängd av 1,267 personer. Inom Bosjöklosters församling ligger, 4 km. norr om kyrkan, Orups tuberkulossanatorium, där församlingens kyrkoherde är anställd som sanatoriepredikant. Gudstjänst hålles å sanatoriet enligt uppgift varannan predikodag. Prästgården i Bosjökloster (Klinta nr 1) ligger söder om Ringsjön 3 km. från församlingskyrkan, vilken sistnämnda är sammanbyggd med Bosjöklosters slott. Avstånden inom Höörs, Munkarps och Bosjöklosters församlingar utgöra i km.: Höörs kyrka—Munkarps kyrka 7, Höörs kyrka—Bosjöklosters kyrka (via Orups sanatorium) 7, Bosjöklosters kyrka—Munkarps kyrka (via Höör) 14. För prästerskapet i Höörs och Munkarps församlingars pastorat samt i Bosjöklosters pastorat hava nya löneregleringar av definitiv karaktär fastställts genom resolutioner respektive den 20 oktober och den 15 december 1916. _ Bosjöklosters församling består av 3 (tidigare 4) från varandra skilda delar, Kommittén av vilka en utgöres av den udde, som norrifrån skjuter ned i Ringsjön, och som 21

162 genom en bro står i förbindelse med södra stranden av sjön, under det att 2 (förut 3) delar ligga söder och sydväst om nämnda sjö. Av befolkningen uppgives ungefär hälften bo i den norra delen av församlingen, där även församlingskyrkan är belägen. Prästgården ligger, såsom förut meddelats, söder om sjön. — En dylik söndersplittring av det till en församling hörande landterritoriet torde vara tämligen enastående i landet. Den medför även givna praktiska olägenheter. Det kan då ifrågasättas, om icke Bosjöklosters församling — vilken för övrigt med sina 1,153 invånare på en areal av 30,78 kv.km icke gärna kan anses utgöra tillräckligt arbetsfält för en kyrkoherde — lämpligen bör uppdelas mellan de angränsande församlingarna Höör, Gudmundtorp och Stehag, så att varje särskild del av Bosjökloster lägges till den församling, varmed denna del av naturen sammanhänger. Enligt kommitténs mening skulle avsevärda fördelar vinnas genom en sådan uppdelning. Då emellertid en sönderdelning av församlingen, vilken åtgärd givetvis erfordrar en ingående utredning av tidsödande beskaffenhet, icke utgör någon nödvändig förutsättning för genomförandet av de av kommittén ifrågasatta indelningsändringarna, har kommittén icke funnit nödigt framlägga formligt förslag rörande församlingens uppdelning utan ansett sig kunna inskränka sig till att fästa uppmärksamheten på denna fråga.1) Såsom ovan antytts, kan Bosjökloster — även om man tar hänsyn till den för församlingsarbetet tyngande omständighet, som består i församlingens belägenhet runt Ringsjön — icke anses fylla de minimifordringar, vilka i rent yttre avseende måste ställas på ett självständigt pastorat. Grannpastoratet i norr däremot, Höörs och Munkarps församlingars pastorat, med en folkmängd av 3,780 personer och en areal av 88,12 kv.km. har nått sådan storlek, att kyrkoherden därstädes snart lärer bliva i behov av lättnad i sin arbetsbörda. Under dylika omständigheter har kommittén funnit starka skäl tala för att sammanslå Höörs, Munkarps och Bosjöklosters församlingar till ett pastorat med kyrkoherde och komminister. Att kyrkoherden i det sålunda bildade pastoratet bör vara bosatt i Höör, kan ej vara tvivel underkastat. Däremot är frågan om lämpligaste boningsorten för komministern synnerligen svår att avgöra. Till förmån för Bosjökloster talar, att denna församling sedan gammalt betjänats av egen prästman, samt att församlingen, med hänsyn till de geografiska förhållandena därstädes, endast med svårighet synes kunna skötas av en i Höör bosatt prästman. För Bosjökloster kan jämväl andragas, att prästgården i Klinta, ehuru ej särskilt god, dock befinner sig i någorlunda brukbart skick.2) Till förmån för Höör åter kan anföras, att Höörs municipalsamhälle med nära 1,300 invånare är den naturliga centralpunkten i pastoratet, samt att en rationell fördelning av arbetet mellan kyrkoherden och komministern blir lättare att genomföra, om komministern får sin bostad i Höörs församling, *) Frågan om uppdelning av Bosjökloster på de kringliggande församlingarna var aktuell redan i mitten av 1800-talet. En framställning i dylik riktning från åtskilliga hemmansägare inom socknen avslogs av Kungl. Maj:t den 7 november 1851. 2 ) En viss betydelse kan till äventyrs också tillmätas den omständigheten, att avkomsten av kyrkoherdebostället Klinta tillerkänts kyrkoherden i Bosjökloster utöver lönen (Frosta häradsrätts utslag den 19 november 1917 och Kungl. Maj:ts dom den 17 november 1921).

163 som i sig innesluter mer än hälften av det nya pastoratets hela folkmängd. Efter att hava övervägt såväl förut anförda som övriga omständigheter, vilka kunna tänkas utöva inflytande på prövningen av här ifrågavarande spörsmål, har kommittén trott sig finna de skäl, som tala för att komministerns bostad bör förläggas till Bosjökloster vara starkare än de, som tala till förmån för Höör. 1 ) Kyrkoherdarna i Höörs pastorat J. N. Werner och i Bosjöklostcrs pastorat C. N. Östberg lära såsom utnämnda respektive år 1919 och år 1911 vara pliktiga underkasta sig den förändring i tjänstgöring, som kan bliva en följd av den ifrågasatta sammanslagningen. I den mån den omständigheten, att såväl Höörs pastorat som Bosjöklosters pastorat varit föremål för definitiv lönereglering 2 ), icke kommer att lägga hinder i vägen för sammanslagningens genomförande, torde denna följaktligen kunna äga rum, så snart endera kyrkoherdebefattningen blir ledig. Kommittén föreslår: att — med indragning av endera av kyrkoherdetjänsterna i Höörs och Munkarps församlingars pastorat samt i Bosjöklosters församlings pastorat — nämnda 2 pastorat å dag, som Kungl. May.t framdeles bestämmer, förenas till ett pastorat, benämnt Höörs, MunJcarps och Bosjöklosters församlingars pastorat; att i det sålunda bildade pastoratet anställas kyrkoherde, bosatt i Höör, och komminister, boende i Bosjökloster, samt att komministern förklaras vara anställd såväl för Bosjöklosters som för Höörs församlingar och får sig ålagt att sköta kyrkobokföringen för förstnämnda församling. Borrlunda pastorat och Östra Strö pastorat.

Pastorat och församling

Borrlunda,3)

Ny lönereglering Befattningshavare år 1921 (prov.)

. . . .•

1921 (prov.)

Östra Strö Skarhult Summa

kh.

kh. (lång vakans)

Areal i land kv.km.

JnkomstbeFolkmängd lopp år 1918 31 /i2 1919 kr.

15,15

257,301

6,23

75,222

16,09

154,141

21,43

263,803

58,90

2,107

750,527

*) Skulle Bosjökloster i framtiden komma att uppdelas mellan de angränsande församlingarna, torde komministern böra förflyttas till Höör. 2 ) Jfr sid. 67. 3 ) Borrlunda och Skeglinge församlingar hava gemensam k y r k a i Borrlunda (kungl. brev den 11 oktober 1861).

164¶Avlöningstillgångar (approximativ beräkning) :

1) Församlingsavgifter, l:sta treöringen 2) Arrenden 3) Lägenhetsavgälder och räntor m. m 4) Skogsförsäljningsmedel 5) Församlingsavgifter, 2:dra treöringen Summa

Borrlunda pt

Östra Strö pt

Summa

kr.

kr.

kr.

998 6,250 110

1,254 4,500

2,252 10,750 110

1,254

8,356

7,008

2,252 15,364

Avstånden inom Borrlunda, Skeglinge, Östra Strö och Skarhults församlingar utgöra i km.: Borrlunda kyrka—Skarhults kyrka 4, Skarhults kyrka—Östra Strö kyrka 4, Östra Strö kyrka—Borrlunda kyrka 7. För prästerskapet i Borrlunda och Skeglinge församlingars pastorat samt i Östra Strö och Skarhults församlingars pastorat hava nya löneregleringar av provisorisk karaktär fastställts genom resolutioner respektive den 21 maj och den 30 januari 1920. Kyrkoherdetjänsten i Östra Strö pastorat, vilken blir ledig den 1 maj 1922. skall jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 13 maj 1921, tills vidare och intill dess Kungl. Maj:t annorlunda förordnar, uppehållas genom vikarie. Borrlunda och Skeglinge församlingars pastorat, som har en folkmängd av 709 personer och en areal av 21,38 kv.km., måste givetvis anses vara för litet för att bereda sin kyrkoherde full sysselsättning, allra helst församlingarna hava gemensam kyrka i Borrlunda. Såsom framgår av översiktstabellen bil. B har beträffande Borrlunda pastorat i de tidigare omregleringsförslagen ifrågasatts sammanslagning med olika angränsande pastorat, nämligen dels Östra Strö pastorat. dels Ortofta pastorat, dels ock Gårdstånga pastorat. Enligt vad för kommittén uppgivits, skulle i orten finnas förespråkare även för en sammanslagning med Västra Sallerups pastorat, vars 2 prästerliga befattningshavare ansetts kunna bestrida församlingsvården jämväl i Borrlunda pastorat. Kommittén har ingående undersökt lämpligheten av sistberörda sammanslagning, men kommit till den uppfattningen, att man på denna väg knappast kan uppnå någon besparing av prästerliga arbetskrafter. I ett pastorat Västra Sallerup—Remmarlöv—Borrlunda— Skeglinge torde nämligen med hänsyn till den utvecklingskraft, som Eslövs stad visar — Västra Sallerups församling har sedan år 1910 ökats med omkring 600 personer — jämförelsevis snart uppstå behov att anställa en tredje prästerlig befattningshavare. Då man vid en eventuell sammanslagning således synes hava att välja mellan Östra Strö pastorat, Örtofta pastorat och Gårdstånga pastorat, torde, med hänsyn till församlingarnas inbördes belägenhet och vägförbindelserna

165 dem emellan, företräde böra givas åt förstnämnda pastorat. Det nybildade pastoratet Borrlunda—Skeglinge—Östra Strö—Skarhult skulle icke få större folkmängd än 2,107 personer på en areal av 58,90 kv.km. och bör därför mycket väl kunna skötas av 1 prästman. Då det gäller att avgöra frågan om lämpligaste boningsorten för kyrkoherden, torde böra beaktas, att bostad för kyrkoherden saknas i Borrlunda, enär den gamla manbyggnaden M utdömts såsom sätesbyggnad och i stället insynats till arrendatorsbostad. I Östra Strö däremot befinner sig prästgårdens manbyggnad i jämförelsevis gott skick. Ingen av de båda prästgårdarna har emellertid lämplig belägenhet, då man tager hänsyn till det nybildade pastoratet i dess helhet. Den enda verkligt centrala platsen i pastoratet är trakten invid Skarhults kyrka eller mellan _ sagda kyrka och Skarhults järnvägsstation. Någon ecklesiastik fastighet finnes icke i Skarhult, men lämpligt område torde kunna förvärvas från Skarhults gods. Skulle det visa sig förenat med alltför stora svårigheter att anordna ny prästgård i Skarhult, kan, enligt kommitténs mening kyrkoherden, åtminstone tills vidare, vara bosatt i Östra Strö. Får kyrkoherden sin bostad förlagd till Skarhult, torde särskild konfirmationsundervisning eller pastorsexpedition icke vara påkallad å annan plats i pastoratet. Därest åter kyrkoherden blir bosatt i Östra Strö, synes befolkningen i Borrlunda och Skeglinge — under förutsättning att församlingarna tillhandahålla för ändamålet lämpliga lokaler — skäligen kunna påfordra särskild dylik undervisning och expedition i Borrlunda. Kyrkoherdetjänsten i Östra Strö pastorat är, såsom förut meddelats, satt på långvakans från och med den 1 maj 1922. Kyrkoherden i Borrlunda pastorat G. Fröberg lärer såsom utnämnd år 1907 vara skyldig underkasta sig den ändring i tjänstgöringen, som blir en följd av den ifrågasatta sammanslagningen. Denna torde vid sådant förhållande kunna träda i kraft den 1 maj 1923.1) Kommittén föreslår: att — med indragning av kyrkoherdetjänsten i Östra Strö och Skarhults församlingars pastorat — sagda pastorat samt Borrlunda och Skeglinge församlingars pastorat den 1 maj 1923 förenas till ett pastorat, benämnt Skarhults, Östra Strö, Borrlunda och Skeglinge församlingars pastorat, samt att i det sålunda bildade pastoratet anställes kyrkoherde, bosatt i Skarhult; dock att kyrkoherden, tills vidare och intill dess Kungl. Maj:t annorlunda förordnar, må hava sin bostad i Östra Strö prästgård. x

) Jfr sid. 73.

8. Färs kontrakt. I.

Pastorat, som förbliva oförändrade.

Sövde pastorat, Lövestads pastorat, Frenninge pastorat och Västerstads pastorat. Pastorat och församling

Ny lönereglering Befattningshavare år 1920 (defin.)

Sövde

kh.

Summa Lövestad

kh.

Fågeltofta Summa Frenninge

1921 (prov.)

kh.

Yollsjö Summa Västerstad

1922 (prov.)

Östrabv Summa

kh.

Areal i land kv.km.

InkomstbeFolk1 mängd lopp år 1918 ) 31 / 12 1919 kr.

70,07

1,450

466,965

48,7 G

1,380

168,551

118,83

2,830

635,516

54,20

2,356

466,629

32,61

199,968

86,81

3,266

666,597

57,85

2,226

351,931

19,71

1,622

397,618

77,56

3,848

749,549

31,54

1,684

345,840

42,91

1,903

295,410

74,45

3,587

641,250

*) Angående sättet för inkomstbeloppets beräknande se sid. 79.

167¶Avlöningstillgångar (approximativ beräkning): Sövde pt

Lövestads pt

Frenninge pt

Västerstads pt

kr.

kr.

kr.

kr.

1) Församlingsavgifter, l:sta treöringen .

1,907

2,000

2,249

1,924

2) Arrenden

3,417

1,800

1,230

3,360

3) Lägenhetsavgälder och räntor m. m. .

4) Skogsförsäljningsmedel 5) Försaralingsavgifter, 2:dra treöringen .

1,907

2,000

2,249

1,924

Summa

7,265

5,800

5,728

7,321

Avstånden inom här ifrågavarande 4 pastorat utgöra i km.: Sövde kyrka —Blentarps kyrka 4,5, Lövestads kyrka—Fågeltofta kyrka 10, Frenninge kyrka —Vollsjö kyrka 4, Västerstads kyrka—Ostraby kyrka 3,5. För prästerskapet i Sövde och Blentarps församlingars. pastorat, i Frenninge och Vollsjö församlingars pastorat samt i Västerstads och Ostraby församlingars pastorat hava nya löneregleringar fastställts genom resolutioner respektive den 8 november 1918 samt den 27 februari och den 31 december 1920. Löneregleringen för Sövde pastorat är av definitiv, regleringarna för Frenninge pastorat och Västerstads pastorat av provisorisk karaktär. Såsom framgår av de nyss meddelade uppgifterna ifråga om folkmängd Kommittén, och areal, måste med avseende på dessa för den prästerliga verksamheten väsentliga yttre faktorer ett vart av här omhandlade 4 pastorat anses väl uppfylla de minimifordringar, som böra ställas på en kyrkoherdes verksamhetsområde. Någon anledning att undersöka möjligheterna för en utvidgning av något av pastoraten förefinnes därför ej. I intet av pastoraten har folkmängden uppnått sådan storlek att en delning enbart med hänsyn därtill synes påkallad. Däremot har det jämförelsevis långa avståndet — omkring 10 km. — mellan Lövestads och Fågeltofta kyrkor föranlett kommittén söka utreda lämpligheten av att skilja Fågeltofta från Lövestad och i stället förena församlingen med S:t Olofs angränsande församling till ett pastorat med kyrkoherde i S:t Olof.1) Efter att å platsen hava inhämtat upplysningar har kommittén emellertid vunnit den övertygelsen, att en i Lövestad bosatt kyrkoherde utan större svårighet bör kunna sköta jämväl Fågeltofta, samt att S:t Olof med större fördel kan ingå i en pastoratsbildning Stiby—S:t Olof—Smedstorp med kyrkoherde i Stiby och komminister i S:t Olof.2) Enligt kommitténs uppfattning böra därför såväl Lövestads pastorat som Sövde pastorat, Frenninge pastorat och Västerstads pastorat lämnas orubbade. *) Genom en dylik anordning skulle man även vinna den fördelen, att länsgräns och pastoratsgräns sammanfölle, vilket för närvarande icke är förhållandet, enär Fågeltofta tillhör Kristianstads län, under det att Lövestad tillhör Malmöhus län. 2 ) Se närmare härom sid. 216.

168¶II. Pastorat, som bliva föremål för ändrad indelning eller organisation. Vanstads pastorat och Röddinge pastorat.

Pastorat och församling

Areal i land

Ny lönereglering Befattningshavare

kv.km. Vanstad.

1921 (prov.)

.

kh.

25,86

1,607

285,197

40,62

1,392

213,926

22,36

114,972

12,45

63,954

101,29

3,965

678,049

Vanstads pt

Röddinge pt

Summa

kr.

kr.

kr.

Tolånga Röddinge

.

1919 (prov.)

InkomstbeFolklopp år 1918 mängd 31 /i2 1919 kr.

kh.

Ramsåsa Summa

Avlöningstillgångar (approximativ beräkning)

1) Församlingsavgifter, l:sta treöringen

1,498

2,035

2) Arrenden

2,755

2,394

5,149

3) Lägenhetsavgälder och räntor m. m.

4) Skogsförsäljningsmedel

—

5) Församlingsavgifter, 2:dra treöringen Summa

1,498

2,035

6,681

3,538

10,219

Avstånden inom Vanstads, Tolånga, Röddinge och Ramsåsa församlingar utgöra i km.: Vanstads kyrka—Tolånga kyrka 6, Vanstads kyrka—Röddinge kyrka 5, Vanstads kyrka—Ramsåsa kyrka (via Röddinge) 9,5, Röddinge kyrka— Ramsåsa kyrka 4,5, Röddinge kyrka—Tolånga kyrka 9,5, Tolånga kyrka—Ramsåsa kyrka 14. För prästerskapet i Vanstads och Tolånga församlingars pastorat samt i Röddinge och Ramsåsa församlingars pastorat hava nya löneregleringar av provisorisk karaktär fastställts genom resolutioner respektive den 11 juni 1920 och den 23 november 1917. Röddinge pastorat med 966 invånare på en areal av 34,81 kv.km. kan i fråga om storleken näppeligen anses fylla de minimifordringar, som måste ställas på ett självständigt pastorat. En undersökning av de olika möjligheterna till sammanslagning med angränsande pastorat eller församlingar synes emellertid

169 giva vid handen, att en prästerlig befattningshavare även för framtiden bör vara stationerad inom pastoratet i fråga. Det blir då nödigt att undersöka, huruvida man genom att lägga Röddinge och Ramsåsa församlingar såsom annex till något av de angränsande pastoraten kan för detta grannpastorats räkning draga fördel av den arbetskraft, som en i Röddinge bosatt komminister representerar. Den av grannprästerna, som för närvarande mest behöver hjälp i arbetet, torde tvivelsutan vara kyrkoherden i Try de pastorat. Dennes behov av ämbetsbiträde har emellertid, såsom framgår av kommitténs efterföljande redogörelse för Ingelstads kontrakt, blivit tillgodosett i annan ordning. Även Vanstads pastorat med 2,999 invånare på en areal av 66,48 kv.km. kan efter sydskånska förhållanden anses såsom jämförelsevis svårskött. Kyrkoherden därstädes torde därför kunna hava icke obetydlig hjälp av en i Röddinge bosatt komminister. Kommittén har under sådana förhållanden stannat vid den av prästlöneregleringssakkunniga föreslagna kombinationen Vanstad—Tolånga—Röddinge—Ramsåsa med kyrkoherde i Vanstad och komminister i Röddinge såsom den mest praktiska anordningen. Kyrkoherdarna i Vanstads pastorat J. O. Engfeldt och i Röddinge pastorat N. Stenow lära såsom utnämnda respektive år 1892 och år 1887 utan eget medgivande knappast kunna förpliktas underkasta sig den ändring i tjänstgöringen, som kan bliva en följd av Röddinge pastorats förening med Vanstads pastorat. Då emellertid kyrkoherden i Vanstad genom pastoratssammanslagningen kan påräkna lättnad i sin arbetsbörda, torde det kunna förutsättas, att Engfeldt icke har något att erinra mot den föreslagna indelningsändringen. Denna torde därför kunna genomföras, så snart kyrkoherdebefattningen i Röddinge pastorat blir ledig. Kommittén föreslår: att — med indragning ar kyrkoherdetjänsten i Röddinge och Ramsåsa församlingars pastorat — sagda pastorat samt Vanstads och Tolånga församlingars pastorat å dag, som Kungl. Maj:t framdeles bestämmer, förenas till ett pastorat, benämnt Vanstads, Tolånga, Röddinge och Ramsåsa försandingars pastorat: att i det sålunda bildade pastoratet anställas kyrkoherde, bosatt i Vanstad, och komminister, bosatt i Röddinge, samt att komministern betraktas såsom anställd närmast för Röddinge, Ramsåsa och Vanstads församlingar och far sig ålagt att sköta kyrkobokföringen för förstnämnda 2 församlingar.

•i-l

170¶Ilstorps pastorat och Öveds pastorat.

Pastorat och församling

Areal i land

Ny lönereglering Befattningshavare

år Ilstorp

1920 (prov.)

kv.km. 10,58

48,575

9,61

21,478

36,04

1,088

261,900

56,23

1,530

331,953

Ilstorps pt

Öveds pt

Summa

kr.

kr.

kr.

1,200

1,362

2,562

kh.

Björka

öved

1920 (prov.)

InkomstbeFolklopp år 1918 mängd 81 /i2 1919 kr.

kh.

Summa

Avlöningstillgångar (approximativ beräkning):

1) Församlingsavgifter, l:sta treöringen 2) Arrenden 3) Lägenhetsavgälder och räntor m. m 4) Skogsförsäljningsmedel 5) Församlingsavgifter, 2:dra treöringen Summa

1,655

3,199

4,854

Avstånden, inom Öveds, Ilstorps och Björka församlingar utgöra i km.: Öveds kyrka—Öveds prästgård (i Skartofta) 3,5, Öveds kyrka—Björka kyrka 5,5,, Öveds kyrka—Ilstorps kyrka 10,5, Ilstorps kyrka—Björka kyrka 5, Ilstorps kyrka —Öveds prästgård 13,5, Björka kyrka—Öveds prästgård 8,5. För prästerskapet i Oveds församlings pastorat samt i Ilstorps och Björka församlingars pastorat hava nya löneregleringar av provisorisk karaktär fastställts genom särskilda resolutioner den 8 november 1918. Kommittén.

Ilstorps och Björka församlingars pastorat med 442 invånare på en areal av 20,19 kv.km. — till folkmängden det minsta i Skåne — kan givetvis ej lämnas orubbat vid en allmän omreglering av de skånska pastoraten. De båda församlingarna tillhöra ett öster och söder om Våmbsjön beläget, ganska stort församlingskomplex, vars kyrkliga indelning synes böra prövas i ett sammanhang. Såsom närmare framgår av översiktstabellen bil. B, hava beträffande dessa pastorat många olika omregleringsförslag framställts. Även andra kombinationer än de

171 hittills ifrågasatta äro tänkbara och hava av kommittén gjorts till föremål för prövning. Mot alla de alternativ till ändrad indelning av här ifrågavarande pastorat, vilka av kommittén undersökts, kunna visserligen anmärkningar framställas, men det vill dock synas, som om en relativt tillfredsställande lösning skulle kunna vinnas genom att sammanlägga dels Öveds pastorat och Ilstorps pastorat, dels Våmbs pastorat och Everlövs församling av Everlövs och Slimminge församlingars pastorat, dels slutligen o Östra Kärrstorps pastorat och Brandstads församling av Brandstads och Södra Åsums församlingars pastorat. Den av nyssberörda församlingskombinationer, som synes kunna giva anledning till de största betänkligheterna, torde vara pastoratsbildningen Öved— Ilstorp—Björka. Icke så, att pastoratet i och för sig skulle bliva särskilt stort eller svårskött. En befolkning av 1,530 personer på en areal av 56,23 kv.km. måste tvärtom — även om man tar hänsyn till, att den är uppdelad på 3 församlingar — anses utgöra ett nog så obetydligt verksamhetsområde för en kyrkoherde. Vad som här vållar svårighet är det ifrågasatta pastoratets långsträckta form och de nuvarande prästgårdarnas belägenhet. Ilstorps prästgård kan på grund av sitt läge i sydligaste delen av pastoratet och sin dåliga beskaffenhet — samtliga hus äro utsynade — lämnas helt ur räkningen. Prästgården i Öved — den s. k. Skartofta prästgård 1 ) — vilken är nyrestaurerad och befinner sig i utmärkt skick, ligger i pastoratets nordligaste del. Något utpräglat befolknings- eller kommunikationscentrum, bildande en naturlig medelpunkt för pastoratet och en lämplig placeringsort för kyrkoherden, linnes ej. Vid sådant förhållande har kommittén ansett sig kunna släppa efter på kravet om centralt läge för prästgården och fästa avgörande betydelse vid den omständigheten, att kyrkoherden i Öved sedan ett par år tillbaka skött jämväl Ilstorps pastorat, samt att erfarenheten härunder givit vid handen, att den föreslagna pastoratsbildningen är fullt acceptabel. Med hänsyn till det obetydliga invånarantalet i Ilstorp och Björka, synes särskild pastorsexpedition eller konfirmationsundervisning knappast kunna ifrågasättas för sagda församlingar. 2 ) Kyrkoherdarna i Öveds pastorat A. N. Ahlert och i Ilstorps pastorat C. Carlsson, vilka äro utnämnda respektive år 1916 och år 1906, lära vara skyldiga underkasta sig den förändring i tjänstgöringen, som föranledes av den ifrågasatta pastoratssammanslagningen. Denna torde därför kunna gå i verkställighet, så snart endera kyrkoherdebefattningen blir ledig. Kommittén föreslår: att — med indragning av endera av kyrkoherdetjänsterna i Öveds församlings pastorat samt i ilstorps och Björka församlingars pastorat — sagda häda pastorat å dag, som Kungl. Maj:t framdeles bestämmer, förenas till ett pastorat, benämnt Oveds, Ilstorps och Björka församlingars pastorat, samt att^i det sålunda bildade pastoratet anställes kyrkoherde, bosatt i Öved. *) Skartofta församling förenades enligt kungl. brev den 16 augusti 1806 med Öved »till förrättande av gemensam gudstjänst uti Öveds kyrka». 2 ) Den lämpligaste platsen för konfirmationsundervisningen synes vara vid Övedskloster.

172¶Östra Kärrstorps pastorat och Brandstads pastorat. Ny lönereglering

Pastorat och församling

Befattningshavare

Areal i land kv.km.

ar kh.

3922 (prov.) 1922 (prov.) Summa

kh.

Södra Asum (tillhör Brandstads pt

InkomstbeFolklopp år 1918 mängd 31 /i2 1919 kr.

23,05

1,174

335,129

20/,:

245,542

42,22

2,089

580,671

29,03

2,391

932,481

Avlöningstillgångar (approximativ beräkning) Östra Kärrstorps Pt kr. 3) Församlingsavgifter, 3:sta treöringen .

Brandstads fsg

g ^

Södra Asums fsg

kr.

kr.

kr.

1,005

1,742

2,797

2,200

1,700

3,900

2,752

3) Lägenhetsavgälder och räntor m. m. . 4) Skogsförsäljningsmedel 5) Församlingsavgifter, 2:dra treöringen .

1,005

1,742

2,797

Summa

4,210

3,174

7,384

8,346

Avståndet mellan Östra Kärrstorps kyrka och Brandstads kyrka utgör km. I Södra Asum ligger Sjöbo municipalsamhälle med 1,060 invånare. Avståndet mellan Södra Åsums nya kyrka 1 ) och Sjöbo utgör 1,5 km. För prästerskapet i Östra Kärrstorps församlings pastorat samt i Brandstads och Södra Åsums församlingars pastorat hava nya löneregleringar av provisorisk karaktär fastställts genom resolutioner respektive den 31 december 1920 och den 25 februari 1921. I sistberörda resolution stadgades tillika, att kyrkoherden i Brandstads pastorat, vilken för närvarande förhyr bostad i Sjöbo municipalsamhälle, skulle bekomma prästgård å plats, antingen inom sagda samhälle eller i närheten av Södra Åsums kyrka, vilken plats Kungl. Maj:t kunde komma att framdeles bestämma; dock att, så länge frågan om ändring i den kyrkliga indelningen beträffande pastoratet vore oavgjord, med uppförandet och anordnandet av prästgårdsbyggnad finge anstå. 3,

a

) Den nya kyrkan ligger mellan den gamla kyrkan och Sjöbo municipalsamhälle, drygt 0,5 km. söder om gamla kyrkan.

173 Östra Kärrstorps pastorat med 1,174 invånare på en areal av 21,55 kv.km. tillhör de pastorat, som knappast kunna anses taga en kyrkoherdes arbetskraft fullt i anspråk. Brandstads och Södra Asums församlingars pastorat med en folkmängd av 3,306 personer och en areal av 49,70 kv.km. måste däremot betraktas såsom jämförelsevis svårskött. En lämplig utjämning av arbetsbördan synes kunna uppnås genom att skilja Brandstads och Södra Asums församlingar från varandra, låta Södra Asum bilda eget pastorat samt förena Brandstad med Östra Kärrstorp. Kyrkoherdarna i Östra Kärrstorps pastorat H. O. J. Letth och i Brandstads pastorat A. E. Kellgren lära såsom utnämnda respektive år 1904 och år 1917 vara skyldiga underkasta sig den förändring i lönevillkor och tjänstgöring, som blir en följd av Brandstads församlings skiljande från Södra Asums församling och förenande med Östra Kärrstorps pastorat. Omregleringen torde därför kunna träda i kraft redan den 1 maj 1923.*) Kommittén föreslår: att Östra Kärrstorps församlings pastorat och Brandstads församling av Brandstads och Södra Asums församlingars pastorat den 1 maj 192S förenas till ett pastorat, benämnt Östra Kärrstorps och Brandstads församlingars pastorat, samt att i det sålunda bildade pastoratet anställes kyrkoherde, bosatt i Östra Kärrstorp. Kommittén hemställer tillika: att Södra Asums församling efter skilsmässan från Brandstad må få eget pastorat med kyrkoherde, bosatt i eller invid Sjöbo municipalsamhälle.

utgöra

Våmbs pastorat och Everlövs församling av Everlövs pastorat.2)

Pastorat och församling

Ny lönereglering

Befattningshavare

kv.km.

år Vdmb

1921 (prov.)

kh.

Veberöd 1922 (prov.) Summa l

Areal i land

kh.

InkomstbeFolklopp år 1918 mängd 31 /i2 1919 kr.

28,94

96,995

39,90

1,412

451,710

26,74

83,305

95,58

2,585

632,010

) Jfr sid. 73. -) Everlövs och Slimminge församlingars pastorat tillhör Torna kontrakt. ) I fråga om Slimminge församling se sid. 144.

174¶Avlöningstillgångar (approximativ beräkning): Våmbs pt

Everlövs fsg

Summa

kr.

kr.

kr.

1) Församlingsavgifter, l:sta treöringen

1,646

1,896

2) Arrenden .

2,530

2,780

3) Lägenhetsavgälder och räntor m. m

4) Skogsförsäljningsmedel 5) Församlingsavgifter, 2:dra treöringen Summa

1,646

1,896

5,957

6,707

I Veberöds församling ligger Veberöds municipalsamhälle med 500 invånare. Avstånden inom Våmbs, Veberöds och Everlövs församlingar utgöra i km.: Våmbs kyrka—Våmbs prästgård 3,5*), Våmbs kyrka—Veberöds kyrka 8, Våmbs kyrka—Everlövs kyrka 11, Veberöds kyrka—Everlövs kyrka 7,5. För prästerskapet i Våmbs och Veberöds församlingars pastorat samt i Everlövs och Slimminge församlingars pastorat hava nya löneregleringar, båda av provisorisk karaktär, fastställts genom resolutioner respektive den 30 januari 1920 och den 29 april 1921. Everlövs och Slimminge församlingar, vilka för närvarande bilda ett pastorat 2 ), tillhörigt Torna kontrakt, utgöra en synnerligen oformlig pastoratsbildning. De sammanhänga visserligen geografiskt, men endast med en smal landremsa. Avståndet mellan kyrkorna är 14 km., och vägen går förbi Blentarps kyrka. Kommittén, som ansett, att dessa församlingar med hänsyn till deras inbördes belägenhet lämpligen borde läggas till olika pastorat, har förut3) hemställt, att Slimminge skulle förenas med Skurups pastorat. Everlövs församling med allenast 732 invånare på en areal av 26,74 kv.km. kan icke rimligen tänkas bilda eget pastorat. Efter att hava prövat olika alternativ har kommittén stannat vid en pastoratsbildning Veberöd—Våmb— Everlöv såsom den bästa kombinationen. I ett dylikt pastorat är Veberöds kyrka och därinvid liggande municipalsamhälle den naturliga medelpunkten, och där bör kyrkoherden om möjligt få sin bostad. Everlövs prästgård kan på grund av sin belägenhet i en utkant av det ifrågasatta pastoratet knappast ifrågakomma. Manbyggnaden därstädes befinner, sig för övrigt i sådant skick, att den med största sannolikhet kan förväntas bliva av synerätten utdömd såsom sätesbyggning för en kyrkoherde. Prästgården i Våmb har från kommunikationssynpunkt ett betydligt bättre läge än den i Everlöv. Den ligger dock mycket isolerad, ungefär mitt emellan Våmbs och Veberöds kyrkor J

) V å m b s prästgård ligger på vägen mellan Våmb och Veberöd, respektive Everlöv. ) De synas hava blivit förenade år 1555; Cawallin I, sid. 267. 3 ) Sid. 144. 2

175 och befinner sig även den i mindre gott skick. Vid sådant förhållande synas övervägande skäl tala för att förlägga kyrkoherdens bostad till Veberöd. Kyrkoherden i Våmbs pastorat C. U. O. Pettersson, vilken är utnämnd år 1900, lärer utan sitt eget medgivande knappast kunna förpliktas underkasta sig den förändring i tjänstgöringen, som blir en följd av Everlövs församlings förenande med Våmbs och Veberöds församlingar. Kyrkoherden i Everlövs pastorat K. E. Bignell däremot, vilken är utnämnd år 1913, torde vara skyldig finna sig i den föreslagna omregieringen. Denna synes därför kunna träda i kraft, så snart kyrkoherdetjänsten i Våmbs pastorat blivit ledig.*) Kommittén, som tidigare i betänkandet i annat sammanhang yttrat sig angående Slimminge församling, föreslår: att — med indragning av kyrkoherdetjänsten i Våmbs och Veberöds församlingars pastorat — detta pastorat samt Everlövs församling av Everlövs och Slimminge församlingars pastorat å dag, som Kangl. Maj:t framdeles bestämmer, förenas till ett pastorat, benämnt Veberöds, Våmbs och Everlövs församlingars pastorat, samt att i det sålunda bildade pastoratet anställes kyrkoherde, bosatt i Veberöd. *) Att Slimminge församling vid nämnda tidpunkt kan skiljas från Everlöv och förenas med Skurup torde framgå av vad som sagts å sid. 145.

:

9. Onsjö kontrakt. I. Pastorat, som förbliva oförändrade. Konga pastorat och Billinge pastorat.

Pastorat och församling

Ny lönereglering Befattningshavare år

Areal i land

kh. (långvakans)

41,04

1921 (prov.) Summa

1919 (prov.)

kh.

Summa

kv.km.

InkomstbeFolk1 mängd lopp år 1918 ) 31 /i2 1919 kr. 767

233,444

23,58

230,290

64,62

1,608

463,734

40,59

1,430

539,957

26,51

1,088

433,200

67,10

2,;*) 18

973,157

Konga pt

Billinge pt

kr.

kr.

Avlöningstillgångar (approximativ beräkning)

1)

Församlingsavgifter, l:sta treöringen

1,391

2,920

2)

Arrenden

2,850

1,076

3)

Lägenhetsavgälder och räntor m. m.

4)

Skogsförsäljningsmedel

5)

Församlingsavgifter, 2:dra treöringen

150 Summa

*) Angående sättet för inkomstbeloppets beräknande se sid. 79.

1,391

5,782

6,916

177 Avståndet mellan Konga kyrka och Asks kyrka utgör 4 km., avståndet mellan Billinge kyrka och Röstånga kyrka 5,5 km. För prästerskapet i Konga och Asks församlingars pastorat samt i Billinge och Röstånga församlingars pastorat hava nya löneregleringar av provisorisk karaktär fastställts genom resolutioner respektive den 30 juni 1920 och den 14 december 1917. Kyrkoherdetjänsten i Konga pastorat, vilken blir ledig den 1 maj 1922, skall jämlikt föreskrift i nyssberörda löneregleringsresolution för pastoratet från och med sistnämnda dag, tills vidare och intill dess Kungl. Maj:t annorlunda förordnar, uppehållas genom vikarie. Billinge pastorat —• med 2,518 invånare på en areal av 67,10 kv.km. — Kommittén, torde utgöra tillräckligt verksamhetsområde för en kyrkoherde. Däremot kan det synas tveksamt, huruvida Konga pastorat — med en folkmängd av 1,608 personer och en areal av 64,62 kv.km. — fyller måttet i nämnda hänseende. Med hänsyn till de angränsande församlingarnas storlek samt avstånden till och vägförbindelserna med dessa församlingar lärer doek knappast kunna ifrågasättas att bereda kyrkoherden i Konga pastorat vidgat arbetsfält genom att med pastoratet förena någon av grannförsamlingarna. Icke heller torde det vara möjligt att på ett rationellare sätt tillgodogöra sig den arbetskraft, som en i Konga bosatt prästman representerar, genom att förvandla denne prästman från kyrkoherde till komminister. Det enda pastorat, med vilket Konga lämpligen skulle kunna sammanslås, synes nämligen vara Billinge pastorat*), vars kyrkoherde knappast lärer vara i behov av lättnad i sin arbetsbörda. Att enbart av ekonomiska hänsyn förvandla kyrkoherdetjänsten i Konga till komministratur anser kommittén icke vara påkallat. Under sådana förhållanden har kommittén icke funnit skäl föreligga att i fråga om Konga pastorat och Billinge pastorat göra framställning om ändrad indelning. Kommittén föreslår: att kyrkoherdetjänsten havare.

i Konga

pastorat

återbesattes

med ordinarie

inne-

*) Prästlöneregleringssakkunniga hava i sitt slutliga förslag hemställt, att Konga pastorat skulle sammanläggas med Billinge pastorat till ett pastorat med kyrkoherde i Billinge och komminister i Konga.

•r,

178 II.

Pastorat, som bliva föremål för ändrad indelning eller organisation. Stehags pastorat, Bosarps pastorat och Trollenäs pastorat.

Pastorat och församling

Ny lönereglering Befattningshavare år

Areal i land kv.km.

InkomstbeFolklopp år 1918 mängd 31 /i21919 kr.

1918 (prov.)

kh.

35,3 i

1,437

420,483

1918 (prov.)

kh.

28,23

1,186

248,353

Summa

03,57

2,623

668,836

Västra Strö (tillhör Bosarps pt"! . .

11,95

134,366

25,74'

1,471

410,416

37,09

1,876

544,782

Stehag

kh.

1922 (prov.) Summa

Avlöningstillgångar (approximativ beräkning):

1) 2) 3) 4) 5)

Församlingsavgifter, l:sta treöringen . . . . Arrenden Lägenhetsavgälder och räntor m. m Skogsförsäljningsmedel Församlingsavgifter, 2:dra treöringen . . . . Summa

Västra Trollenäs Summa 1 Strö pt fsg

Stehags pt

Bosarps fsg

kr.

kr.

kr.

1,261

2,006

1,231

1,634

1,200

2,155

2,714

2,200

4,914

—

—

1,261

2,006

1,231

1,634 ...

3,722

2,495

6,217

3,520

4,712

8,232'

kr.

kr.

Summa kr.

Avståndet mellan Stehags kyrka och Bosarps kyrka utgör 10 km. (stora landsvägen) eventuellt 7,5 km. (mindre körväg via Stehags station). Avståndet mellan Trollenäs kyrka och Västra Strö kyrka utgör 2,5 km. Trollenäs prästgård ligger omkring 1 km. från kyrkan. I Trollenäs finnes ett mindre samhälle vid Stabbarps gruva 5 km. från församlingskyrkan och 4 km. från prästgården. Bosarps och Västra Strö församlingar gränsa ej intill varandra. De åtskiljas av en omkring 2 km. bred flik av Trollenäs församling.

179 För prästerskapet i Stehags församlings pastorat, i Bosarps och Västra Strö församlingars pastorat samt i Trollenäs församlings pastorat hava nya löneregleringar, samtliga av provisorisk karaktär, fastställts genom resolutioner respektive den 15 december och den 24 november 1916 samt den 29 april 1921. Av här ifrågavarande 3 pastorat — vilkas folkmängd växlar mellan 1,437 och 1,591 personer, och där arealen utgör lägst 25,74 och högst 40,18 k v . k m . — kan enligt kommitténs mening intet anses helt fylla måttet på vad som är önskvärt för utnyttjande av en kyrkoherdes fulla arbetskraft, Genom att dela Bosarps pastorat samt förena Bosarps församling med Stehag och Västra Strö församling med Trollenäs erhåller man 2 pastorat av mera lämplig storlek. En dylik delning av Bosarps pastorat ligger så mycket närmare till hands, som, enligt vad nyss erinrats, de båda till pastoratet hörande församlingarna ej sammanhänga med varandra. Det ifrågasatta nya pastoratet Stehag—Bosarp skulle få 2,623 invånare på en areal av 63,57 kv.km. Med hänsyn till folkmängd och areal möta följaktligen inga större betänkligheter mot sammanslagning. Däremot är vägförbindelsen mellan kyrkorna icke så bekväm som önskvärt vore. Avståndet utgör — även då man begagnar sig av den kortare vägen •— 7,5 km., och denna väg är delvis av enskild natur. Den uppgives emellertid vara fullt farbar alla årstider. Frågan, huruvida kyrkoherden bör få sin bostad i Stehag eller i Bosarp, synes i någon mån tveksam. Ingendera prästgården har ett i egentlig mening centralt läge inom det blivande pastoratet. Vid sådant förhållande har kommittén ansett sig böra tillmäta utslagsgivande betydelse.åt den omständigheten, att Stehags församling är större än Bosarps, samt att Stehags prästgård, som ligger närmare järnvägsstation än Bosarps, synes hava en något mera central belägenhet än denna sistnämnda. Det föreslagna nya pastoratet Trollenäs—Västra Strö skulle få en folkmängd av 1,876 personer och en areal av 37,69 kv.km. samt torde bliva jämförelsevis lättskött. Det synes därför kunna ifrågasättas att med pastoratet förena jämväl Remmarlövs angränsande, för närvarande till Västra Sallerups pastorat hörande församling, som har allenast 271 invånare på en areal av 6,33 kv.km. 1 ) Då emellertid denna lilla församling även i framtiden utan svårighet torde kunna fekötas av prästerskapet i Västra Sallerup, har kommittén icke funnit skäl föreligga väcka förslag angående församlingens överflyttande till Trollenäs pastorat. Kyrkoherden i Stehags pastorat A. Helgesson lärer såsom utnämnd år 1907 vara skyldig underkasta sig den ökning i tjänstgöringstungan, som föranledes därav, att Bosarps församling förenas med Stehags pastorat. Däremot torde kyrkoherdarna i Bosarps pastorat J. N. Serner och i Trollenäs pastorat C. G. Wilsson, vilka äro utnämnda respektive år 1892 och år 1901, icke utan eget medgivande Vara pliktiga att finna sig i den ändring i tjänstgöringen, som blir en följd av den ifrågasatta omregleringen. De av kommittén härovan föreslagna indeiniugsändringarna synas således kunna träda i kraft först sedan kyrkoherdetjänsterna i Bosarp och i Trollenäs blivit lediga. *) Denna kombination Trollenäs—Västra Strö—Renlmarlöv har föreslagits av Scholander.

180 Kommittén föreslår: att — med indragning av kyrkoherdetjänsten i Bosarps och Västra Strö församlingars pastorat — Bosarps församling av sagda pastorat samt Stehags församlings pastorat å dag, som Kungl. Majrt framdeles bestämmer, förenas till ett pastorat, benämnt Stehags och Bosarps församlingars pastorat, samt att i det sålunda bildade pastoratet anställes kyrkoherde, bosatt i Stehag. Kommittén hemställer tillika: att Trollenäs församlings pastorat samt Västra Strö församling av Bosarps och Västra Strö församlingars pastorat a dag, som Kungl. Maj:t framdeles bestämmer, förenas till ett pastorat, benämnt Trollenäs och Västra Strö församlingarspastorat, samt att i det sålunda bildade pastoratet anställes kyrkoherde, bosatt i Trollenäs. Kommittén föreslår slutligen: att kyrkoherdetjänsten i Bosarps pastorat efter nuvarande innehavarens avgång uppehälles medelst vikarie, intill dess att Bosarps församling kan förenas med Stehag» församling till ett pastorat och Västra Strö församling sammanläggas med Trollenäs pastorat. Torrlösa pastorat, Kells-Nöbbelövs pastorat l) och Norrvidinge församling av Norrvidinge pastorat.'

Pastorat och församling

Torrlösa

Ny lönereglering Befattningshavare år 1920 defin.

kh.

Areal i land

Inkomstbelopp år 1918

kv.km.

Folkmängd 8I /i3l9l9

62,69

1,669

(534,905

kr.

Felestad tillhör Kells-Nöbbelövs pt)

4,98

25G

108,335

Summa

57,02

1,925

743,240

Norra Skrävlinge [tillhör Torrlösa pt

6,66

1,118

1,033,401

Kclls Xöbbelöi'

1921 (prow

kh.

7 62

174,126

Norrvidinge2)

1921 (prov.)

kh. långvakans

18,93

1,043

399,381

33,21

2,534

1,606,908

Summa

) Kells-Nöbbelövs och Felestads församlingars pastorat tillhör Rönnebergs kontrakt. ) Norrvidinge och Dagstorps församlingars pastorat tillhör Harjagers kontrakt. ) I fråga om Dagstorps församling se sid. 190.

181¶Avlöningstillgångar (approximativ beräkning): Norra Kells- Norrvilinge belövs dinge fsg fsg fsg

Summa

kr.

kr.

kr.

1,198

4,820

2,385

4,500

0,885

Torrlösa fsg

Felestads fsg

Summa

kr.

kr.

kr.

kr. 3,100

1) Församlingsavgifter, l:sta treöringen

1,905

2,230

2) Arrenden

4,290

2,150

0,440

Skräv- Nöb-

3) Lägenbetsavgälder och räntor m. m.

4) Skogsförsäljningsmeilel 5) Församlingsavgifter, 2:dra treöringen

1,905

2,230

3,100

1,198

4,820

Summa

8,100

2,800

10,900

0,200

3,574

0,89(5

10,(570

I Norra Skrävlinge församling ligger Teckomatorps municipalsamhälle med en folkmängd av 777 personer. Avståndet mellan Torrlösa kyrka och Felestads kyrka utgör 3 km. Avstånden inom Norra Skrävlinge, Kells-Nöbbelövs och Norrvidinge församlingar utgöra i km.: Norra Skrävlinge kyrka—Kells-Nöbbelövs kyrka 4, Norra Skrävlinge kyrka—Norrvidinge kyrka 4, Kells-Nöbbelövs kyrka—Norrvidinge kyrka 6,5. Teckomatorp ligger i västra delen av Norra Skrävlinge församling 2 km. från kyrkan. Avståndet från nämnda samhälle till Kells-Nöbbelövs kyrka uppgår till 2, avståndet till Norrvidinge kyrka till 4,5 km. För prästerskapet i Torrlösa och Norra Skrävlinge församlingars pastorat, i Kells-Nöbbelövs och Felestads församlingars pastorat samt i Norrvidinge och Dagstorps församlingars pastorat hava nya löneregleringar fastställts genom resolutioner respektive den 13 september 1918 samt den 21 maj och den 13 februari 1920. Löneregleringen beträffande Torrlösa pastorat är av definitiv, de båda andra löneregleringarna av provisorisk karaktär. I resolutionen rörande Norrvidinge pastorat stadgades tillika, att kyrkoherdetjänsten i pastoratet skulle fortfarande och intill dess slutligt beslut angående ändring av den kyrkliga indelningen av pastoratet ginge i verkställighet eller annorlunda kunde varda av Kungl. Maj:t förordnat, uppehälles genom vikarie. Torrlösa, Norra Skrävlinge, Kells-Nöbbelöv, Felestad, Norrvidinge och Dagstorp bilda jämte åtskilliga angränsande församlingar — Södervidinge, Annelöv, Billebcrga, Tirup och Svalöv — ett församlingskomplex, beträffande vilket många förslag till ändrad pastoratsindelning framlagts. Den närmare innebörden av de olika förslagen torde framgå av översiktstabellen bil. B. Efter att hava undersökt såväl de hittills föreslagna nya pastoratsbildningarna som åtskilliga andra tänkbara kombinationer har kommittén vunnit den övertygelsen, att den med hänsyn till förhandenvarande förhållanden lämpligaste pastoratsindelningen står att vinna genom att till särskilda pastorat sammanföra dels Torrlösa och

182 Felestad, dels Norra Skrävlinge, Kells-Nöbbelöv och Norrvidinge, dels ock Södervidinge, Annelöv och Dagstorp. Vid detta förhållande skulle Billcberga pastorat och Svalövs pastorat lämnas orubbade. Torrlösa pastorat synes vara jämförelsevis svårskött. Avgörande härvidlag äro icke folkmängden och ytvidden i och för sig — 2,787 invånare på en areal av 59,35 kv.km. — utan fast mer den mycket oformliga figuren med åt öster och söder långt utskjutande flikar samt särskilt den omständigheten, att en av-r sevärd del av pastoratets befolkning — mellan */* o c n Va — är koncentrerad i det i pastoratets sydvästligaste del nära gränsen mot Kells-Nöbbelöv liggande, 7,5 km. från kyrkoherdens bostad avlägsna Teckomatorp/ Att det prästerliga arbetet i sagda samhälle endast med en viss svårighet kan skötas av en i Torrlösa bosatt kj'rkoherde, torde ligga i öppen dag. Det synes därför förefinnas starka skäl att från varandra skilja Torrlösa och Norra Skrävlinge. Då Torrlösa icke har större folkmängd än 1,669 personer, synes lämpligt att med sagda församling förena någon angränsande mindre församling. Bäst passande härför torde vara Felestad. Det ifrågasatta pastoratet Torrlösa—Felestad skulle få en folkmängd av 1,925 personer på en areal av 57,62 kv.km. Att Norra Skrävlinge, därest denna församling skiljes från Torrlösa, bör förenas med Kells-Nöbbelöv torde, med hänsyn till det ungefär mitt emellan de båda kyrkorna liggande Teckomatorps samhälle, knappast kunna vara föremål för delade meningar. Ett av endast Norra Skrävlinge och Kells-Nöbbelövs församlingar bestående pastorat skulle emellertid få ett invånarantal av allenast 1,491 personer på en areal av något över 14 kv.km. och kan följaktligen knappast anses erbjuda tillräckligt verksamhetsområde för en kyrkoherde. En lämplig utökning av pastoratet synes kunna vinnas genom förening med detsamma jämväl av Norrvidinge angränsande församling. I ett av Norra Skrävlinge, Kells-Nöbbelövs och Norrvidinge församlingar bestående pastorat är Teckomatorp den givna medelpunkten, dit så gott som all samfärdsel söker sig. I nämnda samhälle synes därför kyrkoherden böra få sin bostad. Sätesbyggnaden å Kells-Nöbbelövs prästgård är av synerätten utdömd. I Norrvidinge däremot befinner sig prästgårdens manbyggnad i fullt användbart skick. Tills vidare torde därför kyrkoherden kunna vara bosatt i Norrvidinge. - Kyrkoherdetjänsten i Norrvidinge pastorat är, såsom nyss meddelats, satt på långvakans. Kyrkoherdarna i Torrlösa pastorat L. Wennberg och i KellsNöbbelövs pastorat O. I. Heurgren, vilka äro utnämnda respektive år 1900 och är 1897, lära icke utan eget medgivande kunna förpliktas underkasta sig den ändring beträffande tjänstgöringen, som föranledes av den ifrågasatta omregleringen. Vid sådant förhållande torde denna icke kunna genomföras förrän Wennberg och Heurgren avgått från sina kyrkoherdebefattningar. Ett annat hinder för indelningsändringarnas snara ikraftträdande kommer måhända även den omständigheten att Utgöra, att Torrlösa pastorat varit föremål för definitiv lönereglering 1 ). Bildandet av pastoratet Södervidinge—Annelöv—-Dagstorp kan, såsom framgår av det följande ), äga rum när helst så befinnes lämpligt. J ) Jfr 2

sid. 67. ) Se sid. 192.

183 Kommittén föreslår: att Torrlösa församling av Torrlösa och Norra Skrävlinge församlingars pastorat samt Felestads församling av. Kells-Nöbbélövs och Felestads församlingars pastorat å dag, som Kungl. Maf.t framdeles bestämmer, förenas till ett pastorat, benämnt Torrlösa och Felestads församlingars pastorat, samt att i det sålunda bildade pastoratet anställes kyrkoherde, bosatt i Torrlösa. Kommittén, som senare i betänkandet i annat sammanhang kommer alt yttra sig angående Dagstorps församling, hemställer tillika: att — med indragning av kyrkoherdetjänsten i Norrvidinge pastorat — Norra SJcrävlinge församling av Torrlösa och Norra Skrävlinge församlingars pastorat. Kells-Nöbbelövs församling av Kells-Nöbbélövs och Felestäds församlingars pastorat samt Norrvidinge församling av Norrvidinge och Bagstorps församlingars pastorat å dag, som Kungl. Maj:t framdeles bestämmer, förenas till ett pastorat, benämnt Norra Skrävlinge, Kells-Nöbbelövs och Norrvidinge J'örsamlingars pastorat, samt att i det sålunda bildade pastoratet anställes kyrkoherde, bosatt i eller i närheten av Teckomatorps samhälle: dock att kyrkoherden, tills vidare och intill dess Kungl. Maf.t annorlunda förordnar, må hava sin bostad i Norrvidinge prästgård. Reslövs pastorat och Virke församling av Stora Harrie pastorat.1)

kv.km.

Folkmängd Via 1919

Inkomstbelopp år 1918 kr.

23,31

1,827

935,898

6,94

107,480

7,01

125,473

37,2(5

2,373

1,168,851

Eeslövs pt

Virke fsg

Summa

kr.

kr.

kr.

Ny lönereglering Befattningshavare

Pastorat och församling

Reslöv

1918 (delin.)

Areal i land

kh.

Östra Karleby 2

Virke (tillhör Stora Harrie pt) )

1920 (prov.)

Summa

Avlöningstillgångar (approximativ beräkning):

1) Församlingsavgifter, l-.sta treöringen

3,130

3,506

2) Arrenden

3,000

2,875

5,875

3) Lägenhetsavgälder och räntor m. m

4) Skogsförsäljningsmedel 5) Församlingsavgifter, 2:dra treöringen Summa

3,130

3,506

9,544

3,627

13,171

*) Stora Harrie och Virke församlingars pastorat tillhör Harjagers kontrakt. ) I fråga om Stora Harrie församling se sid. 189.

t

184 I Reslövs församling ligger Marieholms municipalsamhälle med 667 invånare. Avstånden inom Reslövs, Östra Karleby och Virke församlingar utgöra i km.: Reslövs kyrka—Östra Karleby kyrka 2, Reslövs kyrka—Virke kyrka 4,5, Reslövs kyrka—Marieholms municipalsamhälle 1,5, Östra Karleby kyrka—Virke kyrka 6,5. För prästerskapet i Reslövs och Östra Karleby församlingars pastorat samt i Stora Harrie och Virke församlingars pastorat hava nya löneregleringar fastställts genom resolutioner respektive den 3 november 1916 och den 13 september 1918. Den förstnämnda löneregleringen är av definitiv, den senare av provisorisk l r n T*q \rj Ii T»

Kyrkoherdebefattningen i Stora Harrie pastorat är satt på långvakans från och med den 1 maj 19201). Den på kyrkoherden i Reslövs pastorat vilande arbetsbördan torde icke vara större än att med pastoratet kan förenas någon angränsande mindre församling, därest detta befinnes erforderligt för vinnande av lämplig pastoratsindelning i den omgivande trakten. Såsom framgår av det följande, har kommittén ansett önskvärt, att ATirke lilla församling — med 254 invånare på en areal av 7,01 kv.km. — kunde skiljas från Stora Harrie, vilken församling enligt kommitténs mening bör ingå i en ny pastoratsbildning Örtofta—Lilla Harrie— Stora Harrie. Under sådana omständigheter torde icke möta någon betänklighet att lägga Virke till Reslövs pastorat. Det nybildade pastoratet skulle icke få större folkmängd än 2,373 personer på en areal av 37,2 6 kv.km. Vägförbmdelserna äro utmärkta. Enär kyrkoherden i Reslövs pastorat E. W. Lindskog, vilken är utnämnd ar 1894, icke utan eget medgivande lärer vara skyldig underkasta sig den förändring i tjänstgöringen, som blir en följd av Virke församlings förenande med pastoratet, kan den ifrågasatta omregleringen träda i kraft först efter Lindskogs avgång från kyrkoherdetjänsten. Hinder för indelningsändringens snara genomförande utgör möjligen även den omständigheten, att Reslövs pastorat varit föremål för definitiv lönereglering. 2 ) Kyrkoherdetjänsten i Stora Harrie pastorat är, såsom nyss meddelats, satt på långvakans. Mot Stora Harrie församlings förenande med Ortofta pastorat möter, såsom framgår av det följande, intet hinder. Kommittén, som senare i betänkandet i annat sammanhang kommer att yttra sig angående Stora Harrie församling, föreslår: att Beslöts och Östra Karleby församlingars pastorat samt Virke for samling av Stora Harrie och Virke församlingars pastorat a dag, som Kungl. Maj:t framdeles bestämmer, förenas till ett pastorat, benämnt Reslövs, Östra Karlelnj och Virke församlingars pastorat, samt att i det sålunda bildade pastoratet anställcs hjrlwherdc, bosatt i Reslöu. 1 2

) Se sid. 189. ) Jfr sid. 67.

10. Harjagers kontrakt. I. Pastorat, som förbliva oförändrade. Västra Karleby pastorat och Västra Sallerups pastorat. Pastorat och församling

Ny lönereglering

Areal i land

Befattningshavare

år 1920 (prov.)

kv.km. kh.

Summa Västra

Sallerup

(med Eslövs stad) .

1921 (prov.)

kh. o. km.

InkomstbeFolk1 mängd lopp år 1918 ) M / u 1919 kr.

26,07

1,363

432,104

19,54

1,018

329,366

45,61

2,381

761,470

37,01

7,511

7,142,800

6,33

105,964

43,34

7,782

7,248,764

(båda i Eslöv) 2 )

Remmarlöv Summa

Avlöningstillgångar (approximativ beräkning): Västra Karleby pt

Västra Sallerups pt

kr.

kr.

1) Församlingsavgifter, l:sta treöringen . .

2,284

21,746

2) Arrenden

5,712

5,200

— —

5) Församlingsavgifter, 2:dra treöringen . .

2,284

21,746

Summa

10,280

48,867

3) Lägenhetsavgälder och räntor m. m. . . 4) Skogsförsäljningsmedel

—

*) Angående sättet för inkomstbeloppets beräknande se sid. 79. 2 ) Enligt löneregleringsresolutionen skall bostad beredas kyrkoherden och komministern å den inom Eslövs stad belägna delen av förra kyrkoherdebostället Sallerup nr 11. 24

186 Kommittén.

Västra Karleby prästgård ligger 2 km. öster om Västra Karleby kyrka. Till Västra Sallerups församling hör Eslövs stad med en folkmängd av 5,905 personer. Avstånden inom Västra Karleby och Saxtorps församlingar utgöra i km.: Västra Karleby kyrka—Saxtorps kyrka 7, Västra Karleby kyrka—Västra Karleby prästgård 2, Saxtorps kyrka—Västra Karleby prästgård 8. Avstånden inom Västra Sallerups och Remmarlövs församlingar utgöra i km.: Eslövs kyrka—Västra Sallerups kyrka 2, Eslövs kyrka—Remmarluvs kyrka 5, Västra Sallerups kyrka—Remmarlövs kyrka 3. För prästerskapet i Västra Karleby och Saxtorps församlingars pastorat samt i Västra Sallerups och Remmarlövs församlingars pastorat hava nya löneregleringar av provisorisk karaktär fastställts genom resolutioner respektive den 13 september 1918 och den 21 maj 1920. Enligt vad kommittén inhämtat, torde man i orten icke vara främmande för tanken på Västra Karleby församlings liksom ock Saxtorps församlings uppgående i skilda pastoratsbildningar vid en blivande omreglering av pastoraten i detta kontrakt, I anledning härav har kommittén undersökt de olika tänkbara församlingskombinationerna. Kommittén har dock funnit de skäl, som tala mot ändrad indelning i fråga om Västra Karleby pastorat vara övervägande. Beträffande Västra Sallerups pastorat har kommittén, såsom förut meddelats 1 ), övervägt, huruvida det vore lämpligt att överflytta Remmarlövs församling från Västra Sallerups pastorat till Trollenäs pastorat. Kommittén har dock kommit till det resultatet, att en dylik överflyttning icke är av behovet påkallad. II. Pastorat, som bliva föremål för ändrad i n d e l n i n g eller organisation. Barsebäcks pastorat och Löddeköpinge församling av Borgeby pastorat.2)

Pastorat och församling

Ny lönereglering Befattningshavare

Areal i land kv.km.

1920 (prov.;

Barsebäck Hofterup Löddeköpinge (tillhör Borgeby pt) 3 ) Summa

1918 (defin.)

kh.

InkomstbeFolklopp år 1918 mängd 31 / 1 2 1919 kr.

15,18

1,023

357,776

12,23

91,069

19,28

1,067

353,795

46,69

2,584

802,640

) Se sid. 179. ) Borgeby och Löddeköpinge församlingars pastorat tillhör Torna kontrakt. s ) I fråga om Borgeby församling se sid. 117.

187¶Avlöningstillgångar (approximativ beräkning): Barsebäcks pt

Föddeköpinge fsg

Summa

kr.

kr.

kr.

1) Församlingsavgifter, l:sta treöringen

1,346

1,061

2,407

2) Arrenden

3,560

3,560

3) Läeenhetsavgälder och räntor m. m 4) Skogsförsäljningsmedel 5) Församlingsavgifter, 2:dra treöringen Summa

1,346

1,061

2,407

6,277

2,122

8,399

Avstånden inom Barsebäcks, Hofterups och Löddeköpinge församlingar utgöra i km.: Barsebäcks kyrka—Hofterups kyrka 2,5, Barsebäcks kyrka—Löddeköpinge kyrka 4,5, Hofterups kyrka—Löddeköpinge kyrka 6. För prästerskapet i Barsebäcks och Hofterups församlingars pastorat samt i Borgeby och Löddeköpinge församlingars pastorat hava nya löneregleringar fastställts genom resolutioner respektive den 18 december 1918 och den 20 oktober 1916. Den förstnämnda löneregleringen är av provisorisk, den senare av definitiv karaktär. Kommittén har tidigare i betänkandet hemställt, att Borgeby församling Kommittén, skulle förenas med Fjelie och Flädie församlingar till ett pastorat. Genomföres denna indelningsändring, synes i fråga om Löddeköpinge församling den enda lämpliga kombinationen vara att lägga sagda församling till Barsebäcks pastorat. Det sålunda bildade pastoratet skulle få en folkmängd av 2,584 personer på en areal av 46,69 kv.km. Kyrkoherden i Barsebäcks pastorat O. Olinder lärer såsom utnämnd år 1906 vara skyldig underkasta sig den ökning i tjänstgöringstungan, som föranledes av Löddeköpinge församlings förening med Barsebäcks pastorat. Ifrågavarande sammanslagning torde därför kunna genomföras, så snart hindren för uppdelning av Borgeby pastorat bortfallit.1) Kommittén, som tidigare i betänkandet i annat sammanhang yttrat sig angående Borgeby församling, föreslår: att Barsebäcks och Hofterups församlingars pastorat samt Löddeköpinge församling av Borgeby och Löddeköpinge församlingars pastorat å dag, som Kungl. Maj:t framdeles bestämmer, förenas till ett pastorat, benämnt Barsebäcks, Hofterups och Löddeköpinge församlingars pastorat, samt att i det sålunda bildade pastoratet anställes kyrkoherde, bosatt i Barsebäck. *) Se härom sid. 118. — För att påskynda bildandet av det nya pastoratet Barsebäck-HofterupLöddeköpinge kan man möjligen avskilja Löddeköpinge från Borgeby pastorat redan innan det är möjligt att sammanlägga Borgeby med Fjelie pastorat. I så fall skulle Borgeby församling ensam tills vidare bilda särskilt pastorat.

188¶Högs pastorat.

Pastorat och församling

Sög

Ny lönereglering Befattningshavare år 1920 (prov.) kh.

Summa

Avlöningstillgångar (approximativ beräkning): 1) Församlingsavgifter, l:sta treöringen 2) Arrenden 3) Lägenhetsavgälder och räntor m. m 4) Skogsförsäljningsmedel 5) Församlingsavgifter, 2:dra treöringeu

Areal i land kv.km.

InkomstbeFolklopp år 1918 mängd 31 /i21919 kr.

6,75

144,291

8,25

2,436

2,536,549

15,00

2,881

2,680,840

kr. 8,042 » 7,833 » 554 » — » 8,042 Summa kr. 24,471

I Kävlingc församling ligger Kävlinge municipalsamhälle med 2,072 invånare. Avståndet mellan Högs kyrka och Kävlinge kyrka utgör 4,5 km. För prästerskapet i Högs och Kävlinge församlingars pastorat har ny lönereglering av provisorisk karaktär fastställts genom resolution den 18 december 1918. I samband därmed föreskrevs, att prästgård för kyrkoherden, vilken tidigare haft sin bostad i Högs församling, skulle anordnas i eller i närheten av Kävlinge municipalsamhälle. Kommittén.

Då annexförsamlingen Kävlinge, där kyrkoherden för framtiden skall vara bosatt, är mer än 5 gånger så folkrik som moderförsamlingen Hög, torde Kävlinge böra bliva moderförsamling i pastoratet samt detta benämnas Kävlinge och Högs församlingars pastorat. Kommittén föreslår: att i Högs och Kävlinge församlingars pastorat Kävlinge församling för framtiden shall anses såsom moderförsamling samt pastoratet på grund härav benämnas Kävlinge och Högs församlingars pastorat.

189¶Örtofta pastorat samt Stora Harrie församling av Stora Harrie pastorat. Pastorat och församling

Ny lönereglering Befattningshavare

Areal i land kv.km.

Örtofta

1921 (prov.)

kh.

13,55

783,387

7,74

263,860

13,18

1,073

291,055

34,47

2,178

1,338,302

Lilla Harrie Stora

1¶Harrie )

kh. (långvak.)

1920 (prov.) Summa

InkomstbeFolkmängd lopp år 1918 Via 1919 kr.

Avlöningstillgångar (approxima ;iv beräkning):

1) Församlingsavgifter, lista treöringen 2") Arrenden

Örtofta pt

Stora Harrie feg

Summa

kr.

kr.

kr.

3,142 4,100

873 3,260 40

4,015 7,360 40

3,142 10,384

873 5,046

4,015 15,430

3) Lägenhetsavgälder och räntor m. m 4) SkopsförsäHninwsinedel

5) Församlingsavgifter, 2:dra treöringen Summa

Avstånden inom Örtofta, Lilla Harrie och. Stora Harrie församlingar utgöra i km.: Örtofta kyrka—Lilla Harrie kyrka 3, Örtofta kyrka—Stora Harrie kyrka 6,5, Lilla Harrie kyrka—Stora Harrie kyrka 3,5. Örtofta prästgård ligger omkring 1 km. väster om kyrkan på vägen åt Lilla Harrie. För prästerskapet i Örtofta och Lilla Harrie församlingars pastorat samt i Stora Harrie och Virke församlingars pastorat hava nya löneregleringar av provisorisk karaktär fastställts genom resolutioner respektive den 21 maj 1920 och den 13 september 1918. Jämlikt föreskrift i löneregleringsresolutionen beträffande Stora Harrie pastorat har kyrkoherdetjänsten i pastoratet, vilken blev ledig den 1 maj 1920, satts på långvakans från och med nämnda dag. Såsom kommittén förut framhållit 2 ), är det knappast möjligt att med bibe- Kommittén, hållande av alla de nuvarande församlingarna genomföra en fullt rationell pastoratsindelning inom det komplex av mindre församlingar, vari Örtofta pastorat ingår. Sedan kommittén funnit sig böra släppa tanken att med Örtofta för*) I fråga om Virke församling se sid. 183. 2 ) Se sid. 115.

190 samling, förena de närmast söder därom belägna församlingarna, torde kombinationen Ortofta—Lilla Harrie—Stora Harrie vara den, som närmast erbjuder sig. Ett sålunda sammansatt pastorat torde efter all sannolikhet komma att taga en kyrkoherdes tid och krafter fullt i anspråk. Arbetsbördan lättas dock i väsentlig grad av goda kommunikationer, enär pastoratet på längden genomlöpes av såväl landsväg som järnväg. Virke till Stora Harrie pastorat hörande församling synes, såsom tidigare framhållits, kunna förenas med Reslövs pastorat. Då det gäller att bestämma kyrkoherdens boningsort, är att framhålla, hurusom varken Ortofta prästgård eller Stora Harrie prästgård har ett centralt läge inom det blivande pastoratet. Härtill kommer, att. sätesbyggnad för kyrkoherden saknas i Stora Harrie, och att samma byggnad i Ortofta blivit av synerätten utdömd. Vid sådant förhållande skulle kunna ifrågasättas att förlägga prästgården till trakten vid Lilla Harrie kyrka, vilken obestridligen är den mest centrala platsen i det föreslagna pastoratet. Då emellertid Ortofta torde vara den mest utvecklingskraftiga av här ifrågavarande 3 församlingar samt pastoratet utan större svårighet synes kunna skötas av en i Ortofta bosatt prästman, har kommittén ansett sig böra tillstyrka, att kyrkoherden får sin bostad förlagd till Ortofta. Kyrkoherdetjänsten i Stora. Harrie pastorat är, såsom nyss meddelats, satt på långvakans. Kyrkoherden i Ortofta pastorat J. F. Thulin, vilken är utnämnd år 1910, lärer vara pliktig underkasta sig den ändring, i tjänstgöringen, som föranledes av Stora Harrie församlings förening med Ortofta pastorat. Omreglcringen torde därför kunna genomföras, så snart det blir möjligt att lägga Virke församling till Reslövs pastorat. 1 ) Kommittén, som tidigare i betänkandet i annat sammanhang jTttrat sig angående Virke församling, föreslår: att — med indragning av kyrkoherdetjänsten i Stora Harrie och Virke församlingars pastorat — Stora Harrie församling av nämnda pastorat samt Ortofta och Lilla Harrie församlingars pastorat å dag, som Kungl. 31aj:t framdeles bestämmer, förenas till ett pastorat, benämnt Ortofta, Lilla Harrie och Stora Harrie församlingars pastorat, samt att i det sålunda bildade pastoratet anställes kyrkoherde, bosatt i Ortofta. Södervidinge pastorat samt Dagstorps församling av Norrvidinge pastorat. ]STy lönereglering Befattningshavare år

Pastorat och församling

1920 (prov.)

2¶Dagstorp (tillhör Norrvidinge pt) )

kh.

1921 (prov.)

Summa

*) Ang. tidpunkten härför se sid. 184. ) 1 fråga om Norrvidinge församling se sid. 180.

2 Areal i land kv.km.

InkomstbeFolkmängd lopp år 1918 31 /i2 1919 kr.

9,05

162,838

14,91

741,575

7,99

153,153

31,95

1,878

1,057,566

191 Avlöningstillgångar (approximativ beräkning):

1) Församlingsavgifter, l:sta treöringen 2) Arrenden 3) Lägenhetsavgälder och räntor m. m 4) Skogsförsäljningsmedel 5) Församlingsavgifter, 2:dra treöringen Summa

Södervidinge pt

Dagstorps fsg

Summa

kr.

kr.

kr.

2,714 7,930 11

459 2,200

—

3,173 10,130 11

2,714 13,369

459 3,118

3,173 16,487

Avstånden inom Södervidinge, Annelövs och Dagstorps församlingar utgöra i km.: Södervidinge kyrka—Annelövs kyrka 6,5, Södervidinge kyrka—Dagstorps kyrka 2,5, Annelövs kyrka—Dagstorps kyrka 4,5. Södervidinge och Annelövs församlingar gränsa ej intill varandra. Mellan dem ligger Dagstorps församling, som är 2 ä 3 km. bred, och vägen dem emellan går förbi Dagstorps kyrka. För prästerskapet i Södervidinge och Annelövs församlingars pastorat samt i Norrvidinge och Dagstorps församlingars pastorat hava nya löneregleringar av provisorisk karaktär fastställts genom resolutioner respektive den 13 september 1918 och den 13 februari 1920. I sistberörda resolution stadgades tillika, att kyrkoherdetjänsten i Norrvidinge pastorat skulle, fortfarande och intill dess slutligt beslut angående ändring av den kyrkliga indelningen beträffande pastoratet ginge i verkställighet eller annorlunda kunde varda av Kungl. Maj:t förordnat, uppehållas genom vikarie. Södervidinge pastorat med en folkmängd av 1,486 personer på en areal av Kommittén. 23,96 kv.km. kan näppeligen anses taga en kyrkoherdes fulla arbetskraft i anspråk. Därest man vill utöka pastoratet, erbjuder sig osökt den utvägen att dit lägga jämväl Dagstorps lilla församling (392 invånare på en areal av 7,99 kv.km.), vilken såsom nyss meddelats, ligger mellan Södervidinge och Annelöv. Beträffande Norrvidinge församling har kommittén vid behandlingen av Onsjö kontrakt hemställt, att denna församling måtte förenas med Norra Skrävlinge och Kells-Nöbbelövs församlingar till ett nytt pastorat. I ett pastorat Södervidinge—Annelöv—Dagstorp kommer prästgården att ligga i östligaste delen av pastoratet och således mindre centralt. Då emellertid förbindelserna församlingarna emellan äro goda samt det hittills, så vitt kommittén har sig bekant, icke visat sig förenat med några större olägenheter för Annelövs församling att hava sin kyrkoherde bosatt i Södervidinge, lärer ingen anledning finnas att i anledning av Dagstorps läggande till pastoratet ifrågasätta förflyttning av kyrkoherdebostaden. Kyrkoherdetjänsten i Norrvidinge pastorat är, såsom nyss meddelats, satt

192 på långvakans. Kyrkoherden i Södervidinge pastorat N. Engström lärer såsom utnämnd år 1908 vara pliktig underkasta sig den ändring i tjänstgöringen, som föran]edes därav, att Dagstorps församling sammanlägges med Södervidinge pastorat. Omregleringen torde därför kunna genomföras, så s.nart det blir möjligt att till ett pastorat sammanföra Norra Skrävlinge, Kells-Nöbbelövs och Norrvidinge församlingar. 1 ) a ) Kommittén, som tidigare i betänkandet i annat sammanhang yttrat sig angående Norrvidinge församling, föreslår: att Södervidinge och Annelövs församlingars pastorat samt Dagstorps församling av Norrvidinge och Bagstorps församlingars pastorat å dag. som Kungl. Mqj:t framdeles bestämmer, förenas till ett pastorat, benämnt Södervidinge, Annelövs och Dagstorps församlingars pastorat, samt att i det sålunda bildade pastoratet anställcs kyrkoherde, bosatt i Södervidinge. J ) Ang. 2

tidpunkten härför se sid. 182. ) För att tidigare kunna bilda det nya pastoratet Södervidinge—Annelöv—Dagstorp kan möjligen den anordningen vidtagas, att Dagstorp redan den 1 maj 1923 skiljes från Norrvidinge församling, som därefter ensam tills vidare får utgöra eget pastorat.

11. Rönnebergs kontrakt. I.

Pastorat, som förbliva oförändrade.

Asmundtorps pastorat, Herslövs pastorat, Billeberga pastorat, Svalövs pastorat och S:t Ibbs pastorat (ön Ven). Xy lönereglering Befattningshavare år

Pastorat och församling

Asmundtorp

1924 Areal i land kv. km.

kh. (lån g vak ans fr. V» 1923)

Tofta Summa Hcrslöv

1922 (prov.)

Säby

kh. (långvakans)

Summa Billeberga

1920 (prov.)

kh. (långvakans)

Summa

S:t Ibb

InkomstbeFolk1 mängd lopp år 1918 ) 31 /'i2 1919 kr.

22,10

1,256

482,141

9,;;:

144,519

31,47

1,718

626,660

24,46

1,275

519,930

6,15

558,487

30,r,i

1,739

1,078,417

19,1(5

1,325

464,864

11,36

156,326

30,52

1,780

621,190

1922 (prov.)

kh.

24,97

2,330

1,492,018

1921 (defin.)

kh.

7,47

1,079

557,311

Avlöningstillgångar (approximativ beräkning):

1) Försarnlingsavgifter, l:sta treöringen . . .

Asmundtorps pt

Herslövs pt

Billeberga pt

Svalövs pt

S:t I b b s pt

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

1,880

3,235

1,863

4,476

1,672

3,100

7,450

6,750

1,400

3) Lägenhetsavgälder och räntor m. m. . .

1,000

4) Skogsförsäljningsmedel 5) Församlingsavgifter, 2:dra treöringen . .

1,880

3,235

1,863

4,476

1,672

Summa

6,860

13,932

11,103

9,852

5,744

') Angående sättet för" inkomstbeloppets beräknande se sid. 79.

194 Avståndet mellan Asmundtorps kyrka och Tofta kyrka utgör 2,5 km., mellan Herslövs kyrka och Säby kyrka 3,5 km. samt mellan Billeberga kyrka och Tirups kyrka 4,5 km. Nya löneregleringar för prästerskapet i 4 av här ifrågavarande 5 pastorat hava fastställts genom resolutioner: den 29 april 1921 beträffande Herslövs och Säby församlingars pastorat, den 13 september 1918 angående Billeberga och Tirups församlingars pastorat, den 29 april 1921 rörande Svalövs församlings - pastorat samt den 30 januari 1920 i fråga om S:t Ibbs församlings pastorat. Löneregleringen rörande' S:t Ibbs pastorat är av definitiv, de övriga löneregleringarna av provisorisk karaktär. I resolutionen angående Herslövs pastorat stadgades tillika, att kyrkoherdetjänsten i pastoratet skulle fortfarande och intill dess beslut, som Kungl. Maj:t kunde komma att meddela angående ändring av den kyrkliga indelningen beträffande pastoratet, ginge i verkställighet eller Kungl. Maj:t annorlunda förordnade uppehållas genom vikarie. Kyrkoherdetjänsten i Billeberga pastorat, som blev ledig den 1 maj 1921, har jämlikt föreskrift i löneregleringsresolutionen beträffande pastoratet satts på långvakans. Rörande kyrkoherdebefattningen i Asmundtorps pastorat, som blir ledig den 1 maj 1923, har genom nådigt beslut den 26 augusti 1921 förordnats, att tjänsten skall tillsvidare under innevarande löneregleringsperiod uppehållas genom vikarie. Kommittén.

Kyrkoherdarna i Asmundtorps pastorat och Herslövs pastorat, av vilka pastorat vartdera har en folkmängd på omkring 1,700 personer och en areal av cirka 30 kv. km., torde var för sig ej hava större arbetsbörda, än att de skulle kunna sköta även en tredje församling med icke alltför stor folkmängd. Kommittén har därför, såsom längre fram meddelas 1 ), övervägt möjligheten att med Asmundtorps pastorat förena Örja församling och till Herslövs pastorat lägga Vadensjö församling. Då det emellertid på grund av särskilda skäl ansetts lämpligt att förena Örja församling med Landskrona pastorat samt möjlighet finnes att låta Vadensjö församling ingå i annan pastoratsbildning med allenast 2 församlingar), torde Asmundtorps pastorat och Herslövs pastorat kunna lämnas orubbade. Även Billeberga pastorat, som har 1,780 invånare på en areal av 30,52 kv. km., och Svalövs pastorat med en folkmängd av 2,330 personer och en ytvidd av 24,97 kv. km. tillhöra den ganska talrika grupp av pastorat, vilka visserligen kunna anses fylla minimifordringarna på en självständig pastoratsbildning, men där en mindre utökning av pastoratet dock kan ifrågasättas. Den församling, som bäst lämpar sig för sammanläggning med Billeberga—Tirup, torde vara KellsNöbbelöv. I ty fall skulle Felestads församling lämpligen kunna förenas med Svalöv. Ett av de av kommittén utarbetade och undersökta alternativen till ny pastoratsindelning i dessa trakter utgår även från en dylik gruppering av församlingarna. Kommittén har dock kommit till den uppfattningen, att resultatet av omregleringen såsom en helhet betraktad blir bättre, därest Kells-Nöbbelöv och Felestad få ingå i andra pastoratsbildningar, för vilka redogörelse lämnats här J

) Se sid. 196. ) Se sid. 211.

195 förut vid behandlingen av Onsjö kontrakt 1 ). I fråga om Billeberga pastorat och Svalövs pastorat föreslår kommittén därför ingen indelnings- eller organisations ändring. Vad S:t Ibbs pastorat beträffar, är detta, som har allenast 1,079 invånare på en areal av 7,47 kv. km., givetvis ett alltför litet arbetsfält för en kyrkoherde. På grund av det avskilda läget lärer sammanslagning med annat pastorat dock knappast kunna ifrågasättas. Kommittén föreslår: att TcyrJcoherdebefattningarna i Asmundtorps pastorat, i Hcrslövs pastorat och i Billeberga pastorat återbesättas med ordinarie innehavare.

II.

Pastorat, s o m bliva föremål för ändrad indelning eller o r g a n i s a t i o n . Landskrona pastorat och Örja församling av Vadensjö pastorat.

Pastorat och församling

Ny lönereglering Befattningshavare år

Areal i land kv.km.

InkomstbeFolkmängd lopp år 1918 31 /i2 1919 kr.

kh., km. o. kyrkoadj.

10,81

19,542

22,725,833

9,70

331,025

20,51

20,255

23,056,858

1924 Örja (tillhör Vadensjö pt)2)

1921 (prov.) Summa

Avlöningstillgångar (approximativ beräkning)

1) Församlingsavgifter, l:sta treöringen

. . .

3) Lägenhetsavgälder och räntor m. m. . . .

Landskrona pt

Örja fsg

Summa

kr.

kr.

kr.

69,171

2,395

2,395

68,178

2,700

2,700

. . .

68,178

69,171

Summa

139,056

4,381

143,437

5) Församlingsavgifter, 2:dra treöringen

Avståndet mellan Landskrona kyrka och Örja kyrka utgör 4 km. J

) Se sid. 180. ) I fråga om Vadensjö församling se sid. 211.

196 Vadensjö pastorat var tidigare prebende åt förste stadskomministern i Landskrona. Prebendenaturen upphävdes genom kungl. brev den 3 december 1859. För prästerskapet i Vadensjö och Örja församlingars pastorat har ny lönereglering av provisorisk karaktär fastställts genom resolution den 11 juni 1920. Vadensjö pastorat, som har en folkmängd av allenast 982 personer på en areal av 16,48 kv. km., kan icke gärna anses erbjuda tillräckligt arbetsfält för en prästman. Kommittén har därför undersökt möjligheten att dela pastoratet och låta de båda församlingarna ingå i olika pastoratsbildningar. Närmast till hands ligger då att i överensstämmelse med Scholanders förslag förena Vadensjö församling med Herslövs pastorat och lägga Örja församling till Asmuadtorps pastorat. Denna kombination är enligt kommitténs mening fullt acceptabel. På grund av särskilda skäl har kommittén emellertid ansett sig böra förorda en annan lösning av omregleringsproblemet. Såsom bekant torde vara, är Landskrona ett samhälle, som undergått en hastig utveckling. Med tanke härpå har man inom stadens ledande kretsar, enligt vad kommittén inhämtat, planlagt dels en avsevärd utvidgning av de nu befintliga hamnanläggningarna, dels ock anordnande av en ny rangeringsbangård. Enär båda dessa anläggningar skulle sträcka sig in på Örja församlings område, har det ansetts önskvärt, att med staden inkorporerades en del av, eventuellt hela Örja församling. Något formligt förslag i denna riktning lär dock ännu icke hava offentligen framställts. Kommittén, som anser angeläget, att den kyrkliga indelning, vilken kan komma att fastställas i anledning av kommitténs förslag, får bestå orubbad under en längre tid framåt, och som jämväl håller för sannolikt, att Örja förr eller senare kommer att införlivas med Landskrona, har vid sådant förhållande ansett det vara mest framsynt att redan nu i ecklesiastikt hänseende förena Örja med Landskrona. — I fråga om Vadensjö har kommittén av skäl, som senare skola angivas, ansett, att denna församling lämpligen kunde läggas till Ottarps pastorat. Det nybildade pastoratet Landskrona—Örja skulle få en folkmängd av 20,255 personer på en areal av 20,51 kv. km. För att behörigen sköta detta pastorat erfordras minst 3 prästmän. Av skäl, som närmare utvecklats i den allmänna motiveringen till kommitténs förslag, torde den tredje i pastoratet anställde prästmannen böra erhålla adjunkts tjänsteställning. Skulle Landskronas utveckling komma att under de närmaste åren fortgå i samma takt som hittills, torde det jämförelsevis snart bliva nödvändigt att i pastoratet anställa ytterligare en prästerlig befattningshavare. Kyrkoherden i Landskrona pastorat G. F. Roslund är visserligen utnämnd år 1903, men då föreskriften i nådiga cirkuläret den 19 december 1902 icke ägt tillämpning å den för honom utfärdade fullmakten, torde han icke utan sitt eget medgivande kunna förpliktas underkasta sig den ändring i tjänstgöringen, som blir en följd av Örja församlings förenande o med Landskrona. Däremot lärer komministern i Landskrona pastorat A. S. Åkerman såsom utnämnd år 1916 vara skyldig finna sig i sagda omreglering. Vid sådant förhållande torde den föreslagna indelningsändringen kunna gå i verkställighet, så snart kyrkoherde-

197 befattningen i Landskrona blir ledig. En annan förutsättning för omregleringens genomförande lärer vara, att det är möjligt att samtidigt förena Vadensjö församling med Ottarps pastorat. 1 ) Kommittén, som senare i betänkandet i annat sammanhang kommer att yttra sig angående Vadensjö församling, föreslår: att Landskrona församlings pastorat samt Orja församling av Vadensjö och Örja församlingars pastorat å dag, som Kimgl. Maj:t framdeles bestämmer, förenas till ett pastorat, benämnt Landskrona och Orja församlingars pastorat, samt att i det sålunda bildade pastoratet anställas kyrkoherde, komminister och ständig adjunkt. Kvistofta pastorat och Glumslövs pastorat. Pastorat och församling

Glumslöv

Ny lönereglering Befattningshavare år

Areal i land kv.km.

InkomstbeFolkmängd lopp år 1918 3l /i2 1919 kr.

1922 (prov.)

kh. (långvakans)

20,20

1,559

564,491

1922 (prov.)

kh.

10,42

1,054

444,998

30,62

2,613

1,009,489

Summa

Avlöningstillgångar (approximativ beräkning): Kvistofta pt

Glumslövs pt

Summa

kr.

kr.

kr.

1,693

1,335

3,028

4,371

4,000

8,371

5) Församlingsavgifter, 2:dra treöringen . . .

1,693

1,335

3,028

Summa

7,757

6,670

14,427

1) Församlingsavgifter, l:sta treöringen

. . .

2) Arrenden 4) Skogsförsäljningsmedel

Avståndet mellan Kvistofta kyrka och Glumslövs kyrka utgör 3,5 km. Kvistofta och Glumslöv hava tidigare tillhopa utgjort ett pastorat med Kvistofta församling såsom moderförsamling. Beslut angående Glumslövs frånskil*) Angående tidpunkten härför se sid. 213. — Ett tidigare ikraftträdande av pastoratsbildningen Landskrona—Örja skulle kunna äga rum, därest man skiljer Örja från Vadensjö samt låter denna sistnämnda församling tills vidare ensam utgöra eget pastorat. Med hänsyn till Vadensjö församlings obetydliga folkmängd torde en dylik anordning dock icke vara att förorda.

198 jande till eget pastorat meddelades genom kungl. brev den 31 maj 1878, men beslutet trädde i kraft först den 1 maj 1899. För prästerskapet i Kvistofta församlings pastorat och i Glumslövs församlings pastorat hava nya löneregleringar av provisorisk karaktär fastställts genom särskilda resolutioner den 22 juni 1921. Genom resolutionen för Kvistofta stadgades tillika, att den lediga kyrkoherdetjänsten i pastoratet skulle fortfarande och intill dess beslut, som Kungl. Maj:t kunde komma att meddela angående ändring av den kyrkliga indelningen beträffande pastoratet, ginge i verkställighet eller Kungl. Maj:t annorlunda förordnade, uppehållas genom vikarie. Kommittén.

Kvistofta och Glumslöv, vilka endast under något mer än 20 år utgjort skilda pastorat, kunna enligt kommitténs mening utan större svårighet skötas av 1 prästman och synas därför böra åter förenas med varandra. Enär folkmängden i Kvistofta är avsevärt större än den i Glumslöv, torde kyrkoherden böra vara bosatt i förstnämnda församling. För kyrkoherdens placering i Kvistofta talar vidare den omständigheten, att å kyrkoherdebostället därstädes finnes sätesbyggnad, som genom reparation kan försättas i fullgott skick, under det att * prästgård för kyrkoherden saknas i Glumslöv. Kyrkoherdebefattningen i Kvistofta pastorat är, såsom nyss meddelats, satt på långvakans. Kyrkoherden i Glumslövs pastorat Chr. W. Göransson, vilken är utnämnd år 1897, lärer icke utan sitt eget medgivande kunna förpliktas underkasta sig den ändring i tjänstgöringen, som föranledes av pastoratssammanslagningen. Denna sammanslagning torde därför kunna träda i kraft först, efter det kyrkoherdebeställningen i Glumslöv blivit ledig. Kommittén föreslår: att — med indragning av kyrkoherdetjänsten i Glumslövs församlings pastorat — nämnda pastorat samt Kvistofta församlings pastorat å dag, som Kungl. Maj:t framdeles bestämmer, förenas till ett pastorat, benämnt Kvistofta och Glumslövs församlingars pastorat, samt att i det sålunda bildade pastoratet anställes kyrkoherde, bosatt i Kvistofta. Kommittén hemställer vidare: att hyrlcoherdebefaUningen i Kvistofta pastorat återbesattes med ordinarie innehavare.

12. Luggude kontrakt. I. Pastorat, som förbliva oförändrade. Väsby pastorat, Höganäs pastorat, Brunnby pastorat, Farhults pastorat, Kropps pastorat, Kågeröds pastorat och Halmstads pastorat.

Pastorat och församling

Väsby

Ny lönereglering Befattningshavare år

Areal i land

1920 (defin.)

43,36

kh.

Summa

Farhult

2,745

3,238,547

4,01

460,135

47,37

3,626

3,698,682

1922 (prov.)

kh. o. st. adj.

2,41

6,957

7,145,051

1920 (defin.)

kh.

41,70

3,416

1,534,780

1918 (defin.)

kh.

22,32

1,154

355,370

28,30

1,660

518,898

50,02

2,814

874,268

34,84

1,169

430,778

Summa 1919 (defin.)

kh.

Mörarp Summa 1921 (prov.)

kh.

Stenestad Summa 1924

Summa

kv.km.

InkomstbeFolk1 mängd lopp år 1918 ) 31 /i2 1919 kr.

kh.

16,30

454,873

51,14

2,157

885,651

65,27

1,861

644,559

31,3-1

99,645

96,61

2,482

744,204

27,35

242,239

22,32

1,236

491,401

49,67

1,978

733,640

') Angående sättet för inkomstbeloppets beräknande se sid. 79.

200 Avlöningstillgångar (approximativ beräkning):

Väsbv pt " kr. 1) Församlingsavgifter, l:sta treöringen 3) Lägenhetsavgälder och räntor m. m.

Höga- Brunn- Farnäs hults by pt pt Pt kr.

kr.

kr.

kr.

. . . 11,096 21,435

4,604

2,623

2,657

2,233

2,201

3,000

2,108

3,432

4,950

4,150

2,657

2,233

2,201

8,678 10,486

5,564

8,617

...

kr.

Kåge- HalmKropps röds stads pt pt pt

kr.

4) Skogsförsäljningsmedel 5) Församlingsavgifter, 2:dra treöringen . . . 11,096 21,435 Summa

4,604

25,217 42,870 11,316

2,623

Avståndet mellan Väsby kyrka och Vikens kyrka utgör 7,5 km., mellan Farhults kyrka och Jonstorps kyrka 3,5 km., mellan Kropps kyrka och Mörarps kyrka 6 km., mellan Kågeröds kyrka och Stenestads kyrka 6 km. samt mellan Halmstads kyrka och Sireköpinge kyrka 4 km. Inom Brunnby församling utgöra avstånden: Brunnby kyrka—Mölle municipalsamhälle 5,5 km. och Brunnby kyrka—Arilds munieipalsamhälle 2 km. Av nyssberörda municipalsamhällen har Mölle 732 och Arild 352 invånare. I båda dessa samhällen finnas kapell. För prästerskapet i 6 av här ifrågavarande 7 pastorat hava genom särskilda resolutioner fastställts nya löneregleringar nämligen i: Väsby och Vikens församlingars pastorat den 23 maj 1919, Höganäs församlings pastorat den 17 juni 1921, Brunnby församlings pastorat den 14 februari 1919, Farhults och Jonstorps församlingars pastorat den 20 oktober 1916, Kropps och Mörarps församlingars pastorat den 7 december 1917 samt Kågeröds och Stenestads församlingars pastorat den 11 juni 1920. Löneregleringarna beträffande Höganäs pastorat och Kågeröds pastorat äro av provisorisk, de övriga löneregleringarna däremot av definitiv karaktär. I resolutionen för Höganäs stadgades tillika, att ständig adjunkt skulle anställas i pastoratet från och med den 1 maj 1922. Sedan, i samband med den nya löneregleringens ikraftträdande i Höganäs pastorat, en ständig adjunktur inrättats därstädes, synas de prästerliga arbetskrafterna i pastoratet vara fullt tillräckliga. Någon anledning att ifrågasätta ändrad indelning eller organisation beträffande pastoratet torde icke föreligga. Såväl Väsby pastorat, vilket består av 2 församlingar och har en folkmängd av 3,626 personer på en areal av 47,37 kv.km., som Brunnby pastorat, vilket har 3,416 invånare på en areal av 41,70 kv.km., och som innesluter 2 med särskilda kapell försedda municipalsamhällen, måste anses såsom jämförelsevis svårskötta. Från prästlöneregleringssakkunnigas sida har därför ifrågasatts, att i

201 vartdera pastoratet skulle inrättas en komministratur. Kommittén för sin del har, efter prövning av denna fråga, kommit till den uppfattningen, att det för närvarande ieke kan anses oundgängligen nödvändigt att i något av sagda 2 pastorat anställa någon ny prästerlig arbetskraft. Farhults pastorat, Kropps pastorat, Kågeröds pastorat och Halmstads pastorat torde samtliga, med hänsyn till pastoratens storlek och vederbörande kyrkoherdars därav betingade arbetsbörda, kunna anses såsom jämförelsevis tillfredsställande pastoratsbildningar. Kommittén har därför icke ansett sig hava skäl att i fråga om något av dem föreslå ändrad indelning eller organisation. 1 ) Norra Vrams pastorat.

Pastorat och församling

Ny lönereglering

Befattningshavare

kv.km.

år Norra

1922 Yram

(prov.) Bjnv

Areal i land

kh. o. st. adj.-) km.

Summa

InkomstbeFolklopp år 1918 mängd » ' / " 1919 kr.

50,11

4,853

3,018,798

16,95

3,174,577

67,0G

8,208

6,193,375

Avlöningstillgångar (approximativ beräkning): 1) Församlingsavgifter, l:sta treöringen 2) Arrenden 3) Lägenhetsavgälder och räntor m. m 4) Skogsförsäljningsmedel 5) Församlingsavgifter, 2:dra treöringen

kr. 18,581 > 3,375 » 155 » 18,581 Summa kr. 40,692

I Norra Vrams församling ligga 2 större gruvsamhällen, i sydligaste delen Billesholm och i norra delen Gunnarstorp med respektive cirka 1,500 och omkring 700 invånare. Vid Billesholm finnes ett gruvbolaget tillhörigt kapell. I Bjuvs församling ligger Bjuvs municipalsamhälle, som har en folkmängd av 2,500 personer. Avstånden inom Norra Vrams och Bjuvs församlingar utgöra i km.: Norra Vrams kyrka—Bjuvs kyrka 3,5, Norra Vrams kyrka—Billesholm 4, Norra Vrams ') Mellan Väsby, Viken, Allerum och Kattarp äro belägna några enklaver av Brunnby, Farhults och Jonstorps församlingar. Dessa oregelbundenheter i indelningen förorsaka avsevärda olägenheter och böra därför om möjligt avlägsnas. Kommittén har dock icke ansett det falla inom ramen för kommitténs uppdrag att framlägga några formliga förslag i denna riktning. 2 ) Ständige adjunkten skall enligt löneregleringsresolutionen vara bosatt i Billesholms gruvsamhälle. 26

202 kyrka—Gunnarstorp 4, Bjuvs kyrka—Billesholm 5, Bjuvs kyrka—Gunnarstorp (via Brogårda) 7, Billesholm—Gunnarstorp (via Norra Vram) 8. För prästerskapet i Norra Vrams och Bjuvs församlingars pastorat har ny lönereglering av provisorisk karaktär fastställts genom resolution den 22 juni 1921. I sagda resolution föreskrevs tillika, att i pastoratet skulle från och med den 1 maj 1922 vara anställd — förutom kyrkoherde med bostad vid Norra Vrams kyrka och komminister, boende i Bjuv — jämväl ständig adjunkt, bosatt i Billesholms gruvsamhälle. Den ständige adjunkten har tillkommit för att ersätta en i pastoratet för närvarande anställd, av IIöganäs-Billesholms aktiebolag avlönad och i Billesholm stationerad gruvpredikant. De hittills framlagda omregleringsförsla£en hava i allmänhet utgått från, att Bjuv skulle skiljas från Norra Vram och bilda eget pastorat. Då Bjuvs församling obestridligen är tillräckligt stor och bärkraftig för att utgöra självständigt pastorat, ligger även tanken på en dylik delning av Norra Vrams pastorat nära till hands. En närmare undersökning av frågan har emellertid visat, att pastoratets delning skulle för församlingsvården medföra vissa ölägenheter av den betydelse, att de icke kunna förbises. Såsom ovan meddelats, finnas inom pastoratet 3 gruvsamhällen, nämligen dels de gamla betydande samhällena Billesholm (i södra delen av Norra Vrams församling) samt Bjuv, dels ock det jämförelsevis nya Gunnarstorp (i nordvästra delen av Norra Vram). I Billesholm finnes, som förut nämnts, ett nybyggt kapell, tillhörigt Höganäs-Billesholms aktiebolag, som även tillhandahåller bostad åt den för närvarande därstädes anställde gruvpredikant en. För de 3 prästmän, som äro anställda i pastoratet, finnes uppgjord en särskild arbetsordning. Ehuru av helt naturliga skäl såväl kyrkoherden som gruvpredikanten haft den övervägande delen av sin verksamhet förlagd till Norra Vram, komministern däremot till Bjuv, har en rationell fördelning av arbetet dock kunnat uppnås endast därigenom, att vederbörande prästman i avsevärd omfattning tjänstgjort jämväl inom den församling, där han icke varit bosatt. Därest pastoratet delas, omöjliggöres en dylik fördelaktig samverkan mellan prästerna. Med hänsyn till nu berörda förhållande och då folkmängden i pastoratet icke kan anses hava uppnått sådan storlek, att en pastoratsdelning kan anses oundgängligen påkallad, har kommittén icke funnit nödigt föreslå någon indelningsändring i fråga om Norra Vrams pastorat.

203 II.

Pastorat, som bliva föremål för ändrad indelning eller organisation. Allerums pastorat och Valinge pastorat. Areal i land

Ny lönereglering Befattningshavare år

Pastorat och församling

1921 (prov.)

Allerum

kh.

54,34

2,290

847,353

km.

21,89

1,535

728,453

kli. o. st. adj. 1 ;

30,90

1,855

606,515

Flenninge (tillhör Allerums pt) . . Välinge

1918 (delin.)

kv.km.

InkomstbeFolklopp år 1918 mängd 31 /i2 1919 kr.

Kattarp Summa

22,7-2

2,184

1,198,100

75,51

5,574

2,593,068

Avlöningstillgångar (approximativ beräkning): Allerums fsg kr.

Flenninge fsg

Väl inge pt

Summa

kr.

kr.

kr.

1) Församlingsavgifter, l:sta treöringen .

2,542

2,185

5,594

7,779

2) Arrenden

3,500

4 050

4,680

8,730

3) Lägenhetsavgälder och räntor m. m. .

4) Skogsförsäljningsmedel

-

—

—

—

5) Församlingsavgifter, 2:dra treöringen .

2,542

2,185

5,594

7,779

Summa

8,834

8,420

15,938

24,358

Avstånden inom Valinge, Kattarps och Flenninge församlingar utgöra i km.: Välinge kyrka—Kattarps kyrka 5,5, Välinge kyrka— Flenninge kyrka 10, Kattarps kyrka—Flenninge kyrka 4,5. För prästerskapet i Allerums och Flenninge församlingars pastorat samt i Välinge och Kattarps församlingars pastorat hava nya löneregleringar fastställts genom resolutioner respektive den 24 juli 1920 och den 16 februari 1917. Löneregleringen för Allerums pastorat är av provisorisk, den för Välinge pastorat av definitiv karaktär. *) På grund av prästbristen har ständig adjunkt hittills endast undantagsvis kunnat förordnas inom pastoratet.

204 Kommittén.

I Allerums pastorat, som liar en folkmängd av 3,825 personer och en areal av 76,23 kv.km., äro anställda 2 prästerliga befattningshavare. Det synes kunna ifrågasättas, huruvida dessa båda arbetskrafter kunna komma till sin fulla rätt i ett pastorat av ovan angiven storlek. En liknande tvekan synes vara befogad jämväl i fråga öm Valinge pastorat med 4,039 invånare på en areal av 53,62 kv.km., och där enligt resolutionen en ständig adjunkt skall vara anställd såsom biträde åt kyrkoherden. För en ensam kyrkoherde däremot måste arbetsbördan såväl i det ena pastoratet som i det andra anses vara nog så tung. Vid sådant förhållande ligger det nära till hands att undersöka, huruvida icke genom ändrad indelning kunna bildas 2 pastorat, av vilka det ena utgör lämpligt verksamhetsområde för 2 präster, det andra för 1 prästman. Kommittén har trott sig kunna nå detta mål genom att överflytta Flenninge församling från Allerums pastorat till Yälinge pastorat. I Allerums nya pastorat skulle folkmängden komma att uppgå till 2,290 personer och arealen till 54,34 kv.km. Pastoratet bör följaktligen utan svårighet kunna skötas av kyrkoherden ensam. Det nya pastoratet Yälinge—Kattarp—Flenninge skulle få 5,574 invånare på en areal av 75,51 kv.km. Församlingsvården därstädes bör följaktligen kunna bestridas av kyrkoherden med biträde av en komminister. Vad beträffar frågan om komministerns boningsort, tala utan tvivel starka skäl för Kattarp, som är den folkrikaste församlingen. Då emellertid i Flenninge för komministern redan finnes prästgård, som befinner sig i utmärkt skick, samt kyrkoherden och en i Flenninge bosatt komminister böra tillsammans kunna på ett tillfredsställande sätt sköta församlingsarbetet i Kattarp, har kommittén ansett sig böra förorda, att komministern får sin boningsort i Flenninge. Kyrkoherden i Allerum N. A. G. Bergstrand, komministern i Flenninge N. P. Yirén och kyrkoherden i Yälinge J. P. Melén, vilka äro utnämnda respektive år 1915, år 1911 och år 1910, torde vara pliktiga underkasta sig den ändring i fråga om lönevillkor och tjänstgöring, som föranledes av Flenninge församlings avskiljande från Allerums pastorat och förenande med Yälinge pastorat. Den definitiva karaktären av den för sistberörda pastorat fastställda löneregleringen kan däremot möjligen lägga hinder i vägen för ett omedelbart genomförande av sagda indelningsändring. 1 ) Kommittén föreslår: att Välinge och Kattarps församlingars pastorat samt Flenninge församling av Allerums och Flenninge församlingars pastorat å dag, som' Kungl. Maj:t framdeles bestämmer, förenas till ett pastorat, benämnt Välinge. Kattarps och Flenninge församlingars pastorat: att i det sålunda bildade pastoratet anställas kyrkoherde, bosatt i Yälinge, och komminister, bosatt i Flenninge, samt att komministern betraktas såsom anställd närmast för Flenninge och Kattarps församlingar samt får sig ålagt att sköta kyrkobokföringen för förstnämnda församling. ) Jfr sid. 67.

205 Kommittén hemställer tillika: att sedan Flenninge församling avskilts från församling shall bilda eget pastorat, samt att i detta pastorat anställes kyrkoherde.

Allerums pastorat,

Allerums

Hälsingborgs pastorat.

Pastorat och församling

HälsinqJiorq

Ny lönereglering Befattningshavare år 1924

kh., 2 k m . 0. 3 kyrkoadj.

Areal i land kv.km. 29,32

InkomstbeFolklopp år 1918 mängd 31 /i2 1919 kr. 37,122

62,945,273

Avlöningstillgångar (approximativ beräkning): 1) Församlingsavgifter, l:sta treöringen 2) Arrenden 3) Lägenhetsavgälder och räntor m. m 4) Skogsförsäljningsmedel 5) Församlingsavgifter, 2:dra treöringen

kr. 188,836 » 5,315 » 3,200 » — » 188,836 Summa kr. 386,187

Genom kungl. brev den 4 oktober 1918 förordnades, att Hälsingborgs landskommun skulle från och med den 1 januari 1919 i judiciellt, administrativt, kommunalt och ecklesiastikt hänseende införlivas med Hälsingborgs stad. Detta Kungl. Maj:ts beslut lärer få anses innefatta föreskrift om sammanslagning från och med nämnda dag av Hälsingborgs stads- och landsförsamlingar till en församling. I Hälsingborgs församling finnes utom den egentliga församlingskyrkan, den s. k. Mariakyrkan, ytterligare en kyrka, benämnd Gustav-Adolfskyrkan. Hälsingborgs pastorat med över 37,000 invånare är det folkrikaste i Skåne Kommittén, och har givetvis överskridit den gräns, då behovet av delning börjar göra sig på allvar gällande. Samtliga hittills framlagda omregleringsförslag hava även utgått från, att pastoratet skulle delas. Vid behandling av prästlöneregleringssakkunnigas förslag till lönereglering för prästerskapet i Hälsingborgs pastorat uttalade sig församlingsborna å kyrkostämma den 23 juni 1919 rörande pastoratets delning samt framlade ett detaljerat förslag i fråga om de nya pastoratens gränser m. m. Sagda förslag innebar i huvudsak följande. Den gamla stadsförsamlingen skulle delas i 2 församlingar, av vilka den norra skulle benämnas Hälsingborgs Maria församling och den södra Hälsing-

206 borgs Gustav Adolfs församling. Gränsen mellan de båda församlingarna skulle gå längs Gasverksgatan, Eneborgsvägen, Wieselgrensgatan, Köpinge vägen och Filbornavägen. Gustav Adolfs församling med en folkmängd av omkring 14,500 personer skulle bilda 1 pastorat samt Maria församling och hela den gamla landsförsamlingen tillhopa utgöra 1 pastorat med omkring 22,300 invånare. I Maria pastorat skulle vara anställda kyrkoherde, 2 komministrar och 2 ständiga adjunkter, i Gustav Adolfs pastorat kyrkoherde och 2 komministrar. Anledningen till den stora olikheten i folkmängd mellan de båda föreslagna pastoraten motiverades därmed, att man med hänsyn till stadens hastiga utveckling måste förutsätta, att det jämförelsevis snart skulle bliva nödigt att till sär : skilt pastorat avskilja norra delen av Maria församling. Bildandet av ett dylikt o:dje pastorat skulle avsevärt underlättas, därest gränsen mellan Gustav Adolfs och Maria församlingar droges ungefär på det sätt, som av stämman förordats. Kommittén håller för sin del före, att behovet av pastoratsdelning blir tillgodosett för en avsevärd tid framåt, därest pastoratet nu delas i 2 ungefär lika folkrika pastorat. Därest detta mål skall uppnås, måste gränsen församlingarna emellan dragas åtskilligt norr om den föreslagna linjen.1) Något definitivt uttalande angående lämpligaste sträckningen av denna gräns ser sig kommittén icke i stånd att göra, enär detta skulle förutsätta åtskilliga utredningar, som kommittén icke varit i tillfälle att verkställa. Det torde böra ankomma på vederbörande i pastoratet att åvägabringa erforderlig utredning i detta hänseende. Om de båda nya pastoraten bliva ungefär lika folkrika, torde vartdera kunna, åtminstone tillsvidare, skötas av 3 prästmän: kyrkoherde, komminister och ständig adjunkt. Kyrkoherden i Hälsingborgs pastorat C. E. Johansson är visserligen utnämnd redan år 1891, men i hans fullmakt finnes intaget ett uttryckligt förbehåll om skyldighet att vara underkastad den förändring i lönevillkor och tjänstgöring, som kan föranledas av pastoratets delning. I fråga om den ene komministern i pastoratet P. Nyman, vilken är utnämnd år 1902, torde däremot ej vara fullt säkert, att han utan sitt eget medgivande kan förpliktas underkasta sig d}rlik förändring. Då emellertid genom sagda delning Nymans arbetsbörda icke gärna kan komma att ökas samt vidare hans löneförmåner näppeligen röna någon inverkan av delningen i fråga, har kommittén ansett sig kunna utgå från, att han kommer att lämna sitt medgivande till pastoratsdelningen. Den andre komministern E. F. Eriksson torde såsom utnämnd år 1914 vara skyldig finna sig i omregleriugen. Vid sådant förhållande torde delningen — därest erforderlig utredning dessförinnan medhinnes — kunna genomföras den 1 maj 1924, då den nya löneregleringen för pastoratets prästerskap skall träda i kraft. Kommittén föreslår: att Hälsingborgs församling den 1 maj 1924. delas i 2 församlingar, benämnda den ena Hälsingborgs Maria församling och den andra Hälsingborgs Gustav Adolfs församling; *) Det är möjligt, att gränsen härvid måste dragas strax söder om Mariakyrkan.

207 att gränsen mellan de häda församlingarna dragés så, att dessa erhålla ungefär lika stor folkmängd; att var och en av de nya församlingarna utgör ett särskilt pastorat, samt att i vartdera av de sålunda bildade pastoraten anställas kyrkoherde, komminister och .ständig adjunkt. » Raus pastorat och Bårslövs pastorat. Folkmängd 31 /,2 1919

Inkomstbelopp å r 1918 kr.

19,38

8,805

4,374,728

12,51

283,883

13,32

165,399

13,99

230,921

39,82

1,993

680,203

Areal i land

Ny löneBefattningsreglering havare

Pastorat och församling

kv.km. 1921 (prov.)

Raus

kh. o. km. (långvakans å km.-tjänsten)

Välluv (tillhör Raus pt) 1922 (prov.)

Bdrslöv

kh.

Fjärestad Summa

Avlöningstillgångar (approximativ beräkning): Raus fsg

Välluvs fsg

Bårslövs pt

Summa

kr.

kr.

kr.

kr.

1) Församlingsavgifter, l:sta treöringen .

13,124

1,189

2,041

2) Arrenden

2,500

2,520

9,072

11,592

3) Lägenhetsavgälder och räntor m. m. .

2,320

4) Skogsförsäljningsmedel 5) Församlingsavgifter, 2:dra treöringen .

13,124

1,189

2,041

Summa

31,068

4,224

11,450

15,674

Avstånden inom Bårslövs, Fjärestads och Välluvs församlingar utgöra i km.: Bårslövs kyrka—Fjärestads kyrka 3, Bårslövs kyrka—Välluvs kyrka 2,5, Fjärestads kyrka—Välluvs kyrka 5,5. Raus är från och med den 1 januari 1918 i judiciellt, administrativt och kommunalt hänseende införlivad med Hälsingborgs stad (kung!, brev den 13 juli 1917).

208 För prästerskapet i Raus och Yälluvs församlingars pastorat har ny lönereglering av provisorisk karaktär fastställts genom resolution den 10 augusti 1920. Genom sagda resolution förordnades, att i pastoratet skulle från och med den 1 maj 1921 vara anställd — förutom kyrkoherden — jämväl komminister, men föreskrevs tillika, att den nyinrättade komministerstjänsten skulle, tills vidare och intill dess Kungl. Maj:t annorlunda förordnade, uppehållas genom vikarie. I resolutionen stadgades tillika, dels att prästgård för kyrkoherden skulle inrättas å plats, som Kungl. Maj:t komme att framdeles bestämma, sedan frågan om pastoratets kyrkliga indelning blivit slutligen avgjord, dels och att komministern skulle erhålla prästgård å den åt kyrkoherden tidigare upplåtna, i närheten av Raus kyrka belägna bostadslägenheten. — För prästerskapet i Bårslövs och Fjärestads församlingars pastorat har ny lönereglering av provisorisk karaktär fastställts genom resolution den 4 februari 1921. Bårslövs pastorat har allenast 1,236 invånare på en areal av 27,31 kv.km., och kyrkoherdens arbetsbörda synes därför icke vara tyngre än att det är möjligt för honom att sköta ytterligare en, icke alltför stor församling. De församlingar, beträffande vilka man kan ifrågasätta en förening med Bårslövs pastorat, äro dels Välluvs församling av Raus och Yälluvs församlingars pastorat och dels Frillestads församling av Ekeby och Frillcstads församlingars pastorat. Enär Frillestad enligt kommitténs uppfattning lämpligen kan ingå i annan pastoratsbildning 1 ), synes till Bårslövs pastorat böra läggas Välluv. Det ifrågasatta pastoratet Bårslöv—Fjärestad—Välluv skulle få en folkmängd av 1,993 personer och en areal av 39,82 kv.km. Raus församling har 8,805 invånare på en areal av 19,38 kv.km. Raus pastorat kommer därför, även efter frånskiljandet av Yälluvs församling, att erbjuda fullt tillräckligt med arbete för de 2 prästmän, som enligt löneregleringsresolutionen skola vara anställda i pastoratet. Såsom förut erinrats, är frågan om den plats, där kyrkoherdens prästgård skall förläggas, ännu icke avgjord. Det synes kommittén, som om sagda prästgård borde förläggas till Rå samhälle, där en avsevärd del av församlingens befolkning är koncentrerad. Kyrkoherdebefattningen i Raus pastorat är nyligen återbesatt, och koinministerstjänsten därstädes är, såsom nyss meddelats, satt på långvakans. Kyrkoherden i Bårslövs pastorat O. E. Sjöberg lärer såsom utnämnd år 1917 vara pliktig underkasta sig den ändring i tjänstgöringen, som orsakas av Yälluvs församlings förening med pastoratet. Sagda indelningsändring lärer således kunna genomföras den 1 maj 1923.2) Kommittén föreslår: att Bärslövs och Fjärestads församlingars pastorat samt Välluvs församling av Raus och Välluvs församlingars pastorat den 1 maj 1923 förenas till ett pastorat, benämnt Bårslövs, Fjärestads och Välluvs församlingars pastorat, samt att i det sålunda bildade pastoratet anställes kyrkoherde, bosatt i Bårslöv. J ) 2

Se härom sid. 210. ) Jfr sid. 73.

209 Kommittén hemställer tillika: att, sedan Yälluvs församling avskilts frän Berns pastorat, Raus församling skall bilda eget pastorat, samt att i detta pastorat anställas kyrkoherde och komminister, den förstnämnde bosatt i Rå samhälle, den senare med bostad i närheten av Raus kyrka. Kommittén föreslår slutligen: att komministerstjänsten i Raus pastorat besattes med ordinarie

innehavare.

Ekeby pastorat och Hesslunda pastorat.

/i2 1919

32,94

4,261

632,898

10,86

141,507

14,37

141,129

14,89

577,145

40,12

1,730

859,781

Frillestad (tillhör Ekeby pt) . . . . kh. (långvak.)

1919 (prov.)

Folkmängd 31

kh. o. st. adj. 1 )

1918 (prov.)

Ekeby

kv.km.

Inkomstbelopp år 1918 kr.

Areal i land

Ny löneBefattningsreglering havare år

Pastorat och församling

Summa

Avlöningstillgångar (approximativ beräkning):

1) Församlingsavgifter, l:sta treöringen . 2) Arrenden

Ekeby fsg

Frillestads fsg

Hesslunda pt

Summa

kr.

kr.

kr.

kr.

1,899

2,154

2,579

2,375

3,000

5,375

3) Lägenhetsavgälder och räntor m. m. . 4) Skogsförsäljningsmedel 5) Församlingsavgifter, 2:dra treöringen .

1,899

2,154

2,579

Summa

4,303

3,235

7,608

10,843

*) Den ständige adjunkten bor enligt domkapitlets beslut i Frillestad. 27

210 Avstånden inom Hesslunda, Risekatslösa och Frillestads församlingar utgöra i km.: Hesslunda kyrka—Risekatslösa kyrka 4,5, Hesslunda kyrka—Frillestads kyrka 4, Risekatslösa kyrka—Frillestads kyrka 8^5. Ekeby och Frillestads församlingar gränsa ej intill varandra. Mellan dem ligger Hesslunda församling, som på smalaste stället har en bredd av omkring 1 km. För prästerskapet i Ekeby och Frillestads församlingars pastorat samt i Hesslunda och Risekatslösa församlingars pastorat hava nya löneregleringar av provisorisk karaktär fastställts genom resolutioner respektive den 23 november och den 21 december 1917. Genom förstnämnda resolution föreskrevs, att pastoratet, som tidigare benämnts Frillestads och Ekeby församlingars pastorat, skulle efter den nya löneregleringens ikraftträdande den 1 maj 1918 benämnas Ekeby och Frillestads församlingars pastorat, samt förordnades, att ständig adjunkt skulle anställas i pastoratet från och med sistberörda dag. I resolutionen rörande Hesslunda pastorat stadgades, att kyrkoherdetjänsten i pastoratet skulle, fortfarande och intill dess Kungl. Maj:t annorlunda förordnade, uppehållas genom vikarie. Kommittén.

I Hesslunda pastorat, där folkmängden uppgår till 1,182 personer och arealen till 29,26 kv.km., torde kyrkoherdens arbetsbörda icke vara tyngre än att det är möjligt för honom att utan svårighet sköta ytterligare en icke alltför stotförsamling. Den församling, som synes bäst lämpad att läggas till Hesslunda pastorat, lärer vara Frillestad, som med hänsyn till sitt från moderförsamlingen Ekeby avskilda läge bör skiljas från Ekeby pastorat. Det ifrågasatta nya pastoratet Hesslunda—Risekatslösa—Frillestad skulle få 1,730 invånare på en areal av 40,12 kv.km., ett pastorat, som, åtminstone med hänsyn till folkmängd och areal, icke gärna kan anses för stort för att kunna tillfredsställande skötas av en prästman. Med hänsyn till församlingarnas inbördes belägenhet torde kyrkoherden böra vara bosatt i Hesslunda, vars prästgård har en god sätesbyggnad. Ekeby församling har en folkmängd av 4,261 personer och en areal av 32,94 kv.km. Församlingen synes därför vara i största laget för att kunna skötas av allenast en prästman. Med hänsyn till församlingens karaktär av industriförsamling torde särskilt expeditionsarbetet vara betungande. Enligt vad kommittén inhämtat, har emellertid pastoratets kyrkoherde hittills praktiskt taget ensam skött Ekeby församling, under det att adjunkten bestritt församlingsvården i Frillestad. Vid sådant förhållande och då prästgården har ett centralt läge i församlingen, vars befolkning till avsevärd del är bosatt i närheten av kyrkan, har kommittén icke ansett nödvändigt att för närvarande i Ekeby anställes mer än en prästerlig arbetskraft. 1 ) Kyrkoherdebefattningen i Hesslunda pastorat är, såsom förut meddelats, satt på långvakans. Kyrkoherden i Ekeby pastorat F. Schlyter, vilken är utnämnd år 1918, lärer vara skyldig underkasta sig den ändring i lönevillkor och ^Därest arbetsbördan i en framtid blir för kyrkoberden allt för krävande, synes en lindring stå att vinna genom anställande av skrivbiträde å pastorsexpeditionen.

211 tjänstgöring, som föranledes av Frillestads församlings avskiljande från Ekeby pastorat och förening med Hesslunda pastorat. Sagda indelningsändring torde således kunna genomföras den 1 maj 1923. Kommittén föreslår: att Hesslunda och Risekatslösa församlingars pastorat samt Frillestads församling av Fkebg och Frillestads församlingars pastorat den 1 maj 1923 förenas till ett pastorat, benämnt Hesslunda, Risekatslösa och Frillestads församlingars pastorat, samt att i det sålunda bildade pastoratet anställes kyrkoherde, bosatt i Hesslunda. Kommittén hemställer tillika: att, sedan Frillestads församling avsJcilts från Ekeby pastorat, Ekeby församling skall bilda eget pastorat, samt att i detta pastorat anställes kyrkoherde. Kommittén föreslår slutligen: att kyrkoherdebefattningen i Hesslunda innehavare.

pastorat

återbesattes med

ordinarie

Ottarps pastorat och Vadensjö församling av Vadensjö pastorat.1

Pastorat och församling

Vadens jö2) Summa 1 2

kv.km.

-c, ,, Folk, mängd 31 /i2l919i '

Inkomst, , belopp . ™ ar lö , kr.

kh.

29,08

1,392

451,284

kh.

6,78

143,044

35,80

1,661

594,328

Ny löneBefattningsreglering havare år

Areal i land

1922 (prov.) 1921 (prov.)

) Vadensjö och Örja församlingars pastorat tillhör Rönnebergs kontrakt. ) I fråga om Örja församling se sid. 195.

212¶Avlöningstillgångar (approximativ beräkning): Ottarps pt

Vadensjö fsg

Summa

kr.

kr.

kr.

1) Församlingsavgifter, l:sta treöringen

1,354

1,783

2) Arrenden

1,400

1,600

3,000

1,354

1,783

4,828

2,521

7,349

3) Lägenhetsavgälder och räntor 4) Skogsförsäljningsmedel 5) Församlingsavgifter, 2:dra treöringen Summa

Avståndet mellan Ottarps kyrka och Vadensjö kyrka utgör 8 km. (via Herslöv). För prästerskapet i Ottarps församlings pastorat samt i Yadensjö och Orja församlingars pastorat hava nya löneregleringar av provisorisk karaktär fastställts genom resolutioner respektive den 25 februari 1921 och den 11 juni 1920. Kommittén.

Såsom .förut meddelats, har kommittén av särskilda skäl ansett sig böra föreslå, att Örja församling måtte skiljas från Vadensjö församling och förenas med Landskrona pastorat. Då det därefter blir fråga om att ansluta Vadensjö till annat pastorat, erbjuder sig i första hand kombinationen Herslöv—Säby— Vadensjö. Ett dylikt pastorat skulle få en folkmängd av 2,008 personer på en areal av 37,39 kv.km. Med hänsyn till såväl församlingarnas inbördes belägenhet som vägförbindelserna dem emellan måste kombinationen anses mycket god. Enligt vad kommittén inhämtat, har emellertid inom Vadensjö församling framkommit tanken på en annan lösning av här ifrågavarande omregleringsproblem, en lösning, som uppgives hava tillvunnit sig vissa sympatier inom församlingen. Detta förslag går ut på att förena Vadensjö och Ottarps församlingar. Härigenom ;skulle man undvika en pastoratsbildning med 3 församlingar, och på samma gång bereda vidgat arbetsfält för kyrkoherden i Ottarps pastorat, bestående av endast 1 församling Och med allenast 1,392 invånare på en areal av 29,08 kv.km. Vadensjö och Ottarps församlingar sammanhänga visserligen icke med varandra, men man har ansett, att denna omständighet icke finge tillerkännas avgörande betydelse, då ju församlingarna endast åtskiljas av en smal flik av Herslövs församling samt vägförbindelserna dem emellan äro jämförelsevis goda och kunna bliva ännu bättre, om en fullt färbar väg anordnas längs järnvägen via Vadensjö station. Kommittén hyser visserligen för sin del stora betänkligheter mot att föreslå bildandet av ett nytt pastorat av sådan typ som Ottarp—Vadensjö, men då genom en dylik kombination arbetsbördan onekligen blir jämnare fördelad mellan de båda * kyrkoherdar, som skola sköta ovanberörda 4 församlingar, har kommittén

213 ansett sig kunna acceptera den föreslagna pastoratsbildningen. Det nya pastoratet Ottarp—Vaden sjö skulle få en folkmängd av 1,661 personer och en areal av 35,86 kv.km. Enär Ottarps församling är mer än 4 gånger så vidsträckt och drygt 5 gånger så folkrik som A^adensjö, bör kyrkoherden givetvis vara bosatt i den förra församlingen. Kyrkoherdarna i Ottarps pastorat C. 0. Borg och i Vadensjö pastorat M. B. Hasselqvist, vilka äro utnämnda respektive år 1915 och år 1903, lära vara skyldiga underkasta sig den ändring i fråga om tjänstgöringen, som kan föranledas av den föreslagna omregleringen. Föreningen av Vadensjö och Ottarp torde därför kunna-genomföras, så snart endera av kyrkoherdetjänsterna i Vadensjö pastorat och Ottarps pastorat blivit ledig, dock under förutsättning att det är möjligt att samtidigt lägga Örja församling till Landskrona pastorat, 1 ) Kommittén, som tidigare i betänkandet i annat sammanhang yttrat sig angående Orja församling, föreslår: att — med indragning av endera av kyrkoherdetjänsterna i Vadensjö pastorat ock Ottarps pastorat — Vadensjö församling av Vadensjö och Orja församlingars pastorat samt Ottarps församlings pastorat å dag. som Kungl. Majit framdeles bé\ stämmer, förenas till ett pastorat, benämnt Ottarps och Vadensjö församlingars pas\ tor at, samt att i det sålunda bildade pastoratet anställes kyrkoherde, bosatt i Ottarp. ]

) Ang. tidpunkten för bildandet av pastoratet Landskrona—Örja se sid. 196.

13. Albo och Järrestads kontrakt. I. Pastorat, som förbliva oförändrade. Ravlunda pastorat, Andrarums pastorat, Södra Mellby pastorat, Östra Vemmerlövs pastorat, Simrishamns pastorat, Gladsax pastorat, Simris pastorat och Borrby pastorat. Pastorat och församling

Ny lönereglering Befattningshavare år

Areal i land

1920 (prov.)

36,63

200,222

44,0 4

1,243

213,977

80,67

1,988

414,199

48,74

1,133

164,004

kh.

Summa Åndrarum

1920 (prov.)

kh.

Summa 1922 (prov.)

kh.

Summa Östra

Vcmmcrlöv

1922 (prov.)

kh.

Summa Simrishamn

1920 (defin.) Summa

kh.

kv.km.

InkomstbeFolk1 mängd lopp år 1918 ) 8l / u 1919 kr.

24,32

68,453

73,00

1,661

232,457

29,61

1,662

395,035

30,4 l

1,670

401,500

60,02

3,332

796,535

28,64

186,876

20,06

96,697

48,70

1,674

283,573

4,30

2,357

3,315,391

7,02

173,419

11,32

2,948

3,488,810

*) Angående sättet för inkomstbeloppets beräknande se sid. 79.

215¶Ny lönereglering

Pastorat och församling

Areal i land

Befattningshavare

år Gladsax

/i2 1919

24,23

1,381

343,006

25,11

1,331

333,307

49,34

2,712

676,313

11,78

1,347

607,739

kh.

Summa 1925

kh.

Östra Nöbbelöv . . Summa Borrby

1922 (prov.)

Inkomstbelopp år 1918

kv.km.

Östra Tommarp

Simris

Folkmängd

kh.

kr.

13,34

1,118

691,131

25,12

2,465

1,298,870

35,84

2,402

549,857

Avlöningstillgångar (approximativ beräkning): Ravlunda pt

Andrarums Pt

Södra Mellby pt

kr.

kr.

kr.

öringen

1,243

2) Arrenden

1,243 3,324

697 1,611

Östra SimrisVemm er- hamns pt lövs pt

Gladsax pt

Simris pt

Borrby pt kr

kr.

kr.

kr.

kr.

2,390

10,466

2,029

3,896

1,650

1,930

2,000

1,040

1,220

3,550

4,225

1) Församlingsavgifter, lista tre-

3) Lägenhetsavgälder och räntor 4) Skogsförsäljningsmedel

....

5) Församlingsavgifter, 2:dra treSumma

2,390

6,850

3,719

2,029 10,466 21,982

3,896

5,278 11,342

1,650 8,105

I Södra Mellby församling ligger en del av Kiviks municipalsamhälle med 427 invånare. Återstoden av sagda samhälle med 175 invånare ligger i Vitaby församling, där även Vitemölla municipalsamhälle med en folkmängd av 379 personer är beläget. I Gladsax församling ligger Baskemölla municipalsamhälle med 326 invånare. Av Branteviks municipalsamhälle är en del med 356 invånare belägen i Simris församling, återstoden •— med 521 personer — ligger i Östra Nöbbelövs församling. Avstånden inom här ifrågavarande pastorat utgöra i km.: Ravlunda kyrka— Brösarps kyrka 3, Andrarums kyrka—Eljaröds kyrka 5,5, Södra Mellby kyrka—

216 jVitaby kyrka 5, Östra Vemmerlövs kyrka—Rörums kyrka 6, Simrishamns kyrka—j Järrestads kyrka 5, Gladsax 1 kyrka—Östra Tommarps kyrka 4,5, Simris kyrka— (Östra Nöbbelövs kyrka 2,5. ' För prästerskapet i 6 av här ifrågavarande 8 pastorat hava genom särskilda resolutioner fastställts nya löneregleringar nämligen i: Ravlunda och Brösarps församlingars pastorat den 13 september 1918, Andrarums "och Eljaröds församlingars pastorat likaledes den 13 september 1918, Södra Mellby och Vitaby församlingars pastorat den; 29 april 1921, Östra Vemmerlövs och Rörums församlingars, pastorat den 29 april 1921, Simrishamns och Järrestads församlingars pastorat den 14 februari 1919 samt Borrby församlings pastorat den 3 december 1920.: Löneregleringen för Simrishamns pastorat är av definitiv, de övriga löneregleringarna däremot av provisorisk karaktär. Kommittén.

Såsom framgår av de i här förut intagna tabell meddelade uppgifterna angående areal och folkmängd kunna såväl Södra Mellby pastorat som Simrishamns pastorat, Gladsax pastorat, Simris pastorat och Borrby pastorat med avseende på sagda för den prästerliga verksamheten väsentliga yttre faktorer anses vart för sig fylla måttet för att utgöra särskilda pastorat, Ravlunda pastorat, Andrarums pastorat och Östrq, Vemmerlövs pastorat äro visserligen åtskilligt mindre folkrika lin de nyssnämnda pastoraten, men arealerna äro icke obetydliga, och det karj därför anses försvarligt att lämna även dessa 3 pastorat orubbade.

EL Pastorat, s o m bliva föremål för ändrad indelning eller organisation! I

!

Vallby pastorat. Se Ingelstads kontrakt, sid. 221. Stiby pastorat och Smedstorps församling av Kvärrestads pastorat ')•

Pastorat och församling

Ny lönereglering

Befattningshavare

k v.km.

år Stiby

.•

S:t Olof Smedstorp (tillhör Kvärrestads pt) 2 ) Summa

1922 (prov.)

Areal i land

InkomstbeFolkmängd lopp år 1918 Vn 1919 kr.

kh.

13,06

1,053

279,045

km. (långvakans)

36,03

1,739

294,924

42,05

1,810

349,234

92,94

4,602

923,203

*) Kvärrestads och Smedstorps församlingars pastorat tillhör Ingelstads kontrakt. ) I fråga om Kvärrestads församling se sid. 227.

217 Avlöningstillgångar (approximativ beräkning):

1) Församlingsavgifter, l:sta treöringen 2) Arrenden 3) Lägenhetsavgälder och räntor ni. m 4) Skogsförsäljningsmedel 5) Församlingsavgifter, 2:dra treöringen Summa

Stiby pt

Smedstorps fsg

Summa

kr.

kr.

kr.

1,722

1,048

2,770

2,450

2,450

— —

1,722

1,048

2,770

5,909

2,09(5

8,005

15¶I Smedstorps församling ligger Smedstorps muuicipalsamhälle med 305 invånare. Avstånden inom Stiby, S:t Olofs och Smedstorps församlingar utgöra i km.: Stiby kyrka—S:t Olofs kyrka 11,5, Stiby kyrka—Sniodstorps kyrka 4,5, S:t Olofs kyrka—Smedstorps kyrka 10. Stiby och S:t Olofs församlingar gränsa ej intill varandra utan åtskiljas genom en ungefär 3 km. bred flik av Smedstorps församling. Genom kungl. brev den 27 juli 1814 föreskrevs, att S:t Olofs församling, som tidigare utgjort eget pastorat, skulle förenas med Stiby pastorat. Genom Kungl. Maj:ts beslut den 23 januari 1920 förordnades, att komministerstjänsten i S:t Olofs församling skulle tills vidare under innevarande löneregleringsperiod uppehållas medelst vikarie. För prästerskapet i Kvärrcstads och Smedstorps församlingars pastorat har ny lönereglering av provisorisk karaktär fastställts genom resolution den 29 april 1921. Stiby och S:t Olofs församlingars pastorat, som har 2,792 invånare på en Kommittén. areal av 50,21) kv.km., kan näppeligen anses lämna tillräckligt stort utrymme för att 2 prästerliga krafter därstädes skola kunna komma till full användning. Med hänsyn till församlingarnas inbördes belägenhet och det stora avståndet mellan kyrkorna skulle det emellertid erbjuda avsevärda svårigheter för kyrkoherden att utom Stiby ensam sköta jämväl S:t Olof. Vid sådant förhållande har kommittén ansett sig böra undersöka, huruvida icke till Stiby pastorat kunde läggas en tredje församling, i vilken församlingsarbetet kunde fördelas mellan kyrkoherden i Stiby och komministern i S:t Olof. Den församling, som härvid i första hand erbjuder sig, är Smedstorp, vilken, som förut antytts, åtskiljer Stiby och S:t Olof. Kvärrestads och Smedstorps församlingars pastorat bildar, såsom framgår av kartan, en mycket oformlig geografisk figur, och kyrkoherden, som har sin bostad i pastoratets sydvästligaste del, torde endast med svårighet kunna sköta församlingsarbetet i vissa delar av Smedstorp. En avsevärd del av befolkningen i sistnämnda församling uppgives vara bosatt i närheten av Smedstorps järnvägsstation, varifrån avståndet till Stiby kyrka endast utgör cirka 3,5 km. 28

218 Det synes därför föreligga starka skäl att vid en rationell pastoratsindelning söka skilja Smedstorp och Kvärrestad från varandra J ). Ett pastorat Stiby—S:t Olof—Smedstorp får en folkmängd av 4,602 personer och en areal av 92,94 kv.km. Kyrkoherden i Stiby skulle svara för församlingsvården dels i moderförsamlingen, dels ock i södra delen av Smedstorp. Komministern i S:t Olof skulle ensam sköta denna församling (jämväl kyrkobokföringen) samt biträda kyrkoherden vid församlingsvården i norra delen av Smedstorp. För gudstjänsten i sistnämnda församling skulle de båda prästmännen svara gemensamt. Enär kyrkoherden i Stiby pastorat N. Hilding-Krutzén såsom utnämnd år 1901 icke lärer vara pliktig att utan sitt eget medgivande underkasta sig den ändring i tjänstgöringen, som kan föranledas av den ifrågasatta indelningsändringen, torde denna kunna gå i verkställighet först efter det kyrkoherdebefattningen i Stiby blivit ledig. En förutsättning för omregleringens genomförande är även, att Kvärrestads församling samtidigt kan ingå i en av kommittén föreslagen ny pastoratsbildning Östra Herrestad—Östra Ingelstad—Kvärrestad 8 ) 3 ). Kommittén, som senare i betänkandet i annat sammanhang kommer att yttra sig angående Kvärrestads församling, föreslår: att Stiby och S:t Olofs församlingars pastorat samt Smedstorps församling av Kvärrestads och Smedstorps församlingars pastorat å dag, som Kungl. Maj:t framdeles bestämmer, förenas till ett pastorat, benämnt Stiby, S:t Olofs och Smedstorps församlingars pastorat; att i det sålunda bildade pastoratet anställas kyrkoherde, bosatt i Stiby, och komminister, boende i S:t Olof samt att komministern förklaras vara anställd närmast för S:t Olofs och Smedstorps församlingar och får sig ålagt att sköta kyrkobokföringen för förstnämnda församling. Kommittén hemställer tillika: att komministerstjänsten i S:t Olof återbesattes med ordinarie

innehavare.

*) Såsom framgår av det följande, kan Kvärrestads församling enligt kommitténs mening lämpligen förenas med Östra Herrestads och Östra Ingelstads församlingar till ett pastorat; se sid. 228. 2 ) Se härom sid. 229. 3 ) Ett tidigare ikraftträdande av den ifrågasatta nya pastoratsbildningen Stiby—S:t Olof— Smedstorp kan möjligen äga rum, därest man skiljer Smedstorp från Kvärrestad samt låter sistnämnda församling ensam tills vidare bilda eget pastorat.

14. Ingelstads kontrakt. I. Pastorat, som förbliva oförändrade. Löderups pastorat, Ingelstorps pastorat, Stora Köpinge pastorat och Tranås pastorat. Ny lonereglering

Pastorat och församling

Befattningshavare

ar Löderup

.

1922 (prov.)

kv.km. kh.

Hörup Summa Ingelsforp

1922 InkomstbeFolkl mängd lopp år 1918 ) 81 /u 1919 kr.

Areal i land

kh.

44,90

2,085

385,836

12,74

228,079

57,(5 4

2,852

G 13,915

15,91

1,046

188,707

20,:<7

1,278

233,239

36,28

2,324

421,946

(prov.) Summa

39,74

2,023

1,263,230

kh

21,00

1,001

164,924

19,07

1,37(5

167,676

40,07

2,377

332,600

(prov.) 1992 (prov.)

Tranås

Summa J

r

kh.

) Angående sättet för inkomstbeloppets beräknande se sid. 79.

220¶Avlöningstillgångar (approximativ beräkning) Löderups pt

_ Ingelstorps pt

kr.

kr.

Stora Köpinge Pt kr.

Tranås pt kr.

1) Församlingsavgifter, l:sta treöringen . .

1,842

1,266

3,790

2) Arrenden

16,025

18,880

1,300

3,567

5) Församlingsavgifter, 2:dra treöringen .

1,842

1,266

3,790

998 Summa

20;309

16,616

0,095

5,563

3) Lägenhetsavgälder och räntor in. m. . . 4) Skogsförsäljningsmedel

Avstånden inom här ifrågavarande pastorat utgöra i km.: Löderups kyrka— Hörups kyrka 2,5, Ingelstorps kyrka—Valleberga kyrka 2, Tranås kyrka—Onslunda kyrka 4. För prästerskapet i Löderups och Hörups församlingars pastorat, Ingelstorps och Valleberga församlingars pastorat, Stora Köpinge församlings pastorat samt Tranås och Onslunda församlingars pastorat hava nya löneregleringar, samtliga av provisorisk karaktär, fastställts genom resolutioner respektive den 22 juni, den 29 april, den 29 april och den 4 februari 1921. Kommittén.

Såsom framgår av de i den här förut intagna tabellen meddelade uppgifterna rörande areal och folkmängd, kunna Löderups pastorat, Ingelstorps pastorat, Stora Köpinge pastorat och Tranås pastorat med avseende å sagda för den präster-1 liga verksamheten betydelsefulla yttre faktorer anses fylla de minimikrav, som böra j ställas på ett självständigt pastorat. Någon anledning att med hänsyn till an-1 gränsande församlingar ifrågasätta indelningsändringar synes ej förefinnas. Ifråga- j varande pastorat böra därför enligt kommitténs mening lämnas orubbade.

221 II.

P a s t o r a t , som bliva föremål för ändrad indelning eller organisation. Östra Hoby pastorat, Vallby pastorat ] ) och Hammenhögs pastorat. Pastorat oc i församling

Östra

Ny lönereglering Befattningshavare år 1922 (prov.)

Hoby....

Areal i land kv.km.

kli.

16,88

1,935

566,149

8,75

78,292

25,13

2,448

644,441

Bolehög (tiilhör Vallby pt) Summa

InkomstbeFolklopp år 1918 mängd 31 /i2 1919 kr.

Vallby . . .

1922 (prov.)

kh. (långvak.)

18,69

186,965

SammenhÖg

1922 (prov.)

kh.

11,17

1,061

317,530

8(5,794

36,9(5

2,315

591,289

Hannas Summa

Avlöningstillgångar (approximativ beräkning): östra Hobv pt kr.

Bolshögs Summa fsg kr.

kr.

Vallby fsg kr.

Ham men Summa bogs Pt kr. kr.

1,933

1,213

1,774

2,140

2,140

4,295

6,412

10,707

3) Lägenhetsavgälder och räntor m. m.

5) Församlingsavgifter, 2:dra treöringen

1,698

1,933

1,213

1,774

Summa

5,586

6,056

5,482

8,898

14,380

1) Församlingsavgifter, l:sta treöringen

1,698

235¶I Östra Hoby församling ligger fiskläget Skillinge municipalsamhälle med 4G0 invånare. Bolshögs kyrka ligger inom Östra Tommarps församling icke fullt 1 k m . från Bolshögs gräns. Avstånden inom Östra Hoby och Bolshögs församlingar utgöra i km.: Östra Hoby kyrka—Bolshögs kyrka (via Glivarp) 5, Östra Hoby kyrka—Skillinge 4. Avstånden inom Hammenhögs, Hannas och Vallby församlingar utgöra i km.: Hammenhögs kyrka—Hannas kyrka 3, Hammenhögs kyrka—Vallby kyrka 4, Hannas kyrka—Vallby kyrka 7. För prästerskapet i Östra Hoby församlings pastorat, i Vallby och Bolshögs församlingars pastorat samt i Hammenhögs och Hannas församlingars pastorat hava nya löneregleringar, samtliga av provisorisk karaktär, fastställts genom re]

) Vallby pastorat tillhör Albo och Järrestads kontrakt.

222 solutioner, för do 2 förstnämnda pastoraten den 3 december 1920 samt för sistberörda pastorat den 17 juni 1921. Genom resolutionen beträffande Vallby pastorat förordnades tillika, att den lediga kyrkoherdetjänsten i pastoratet skulle fortfarande och intill dess beslut, som Kungl. Maj:t kunde komma att meddela angående ändring av den kyrkliga indelningen beträffande pastoratet, gingc i verkställighet eller Kungl. Maj:t annorlunda förordnadc, uppehållas genom vikarie. Varken Vallby pastorat med en folkmängd av 1,391 personer och ett ytinnehåll av 27,44 kv.km. eller Hammenhögs pastorat med 1,437 invånare på en areal av 18,27 kv.km., kan enligt kommitténs mening anses erbjuda sin kyrkoherde ett verksamhetsfält, som till fullo tager hans arbetskraft i anspråk. Även Östra Hoby pastorat — bestående av 1 församling med 1,935 invånare på en areal av allenast 16,38 kv.km. — synes vara i minsta laget. Genom att dela Vallby pastorat så, att Vallby församling förenas med Hammenhögs pastorat, under det att Bolshögs församling lägges till Östra Hoby pastorat, skulle en prästerlig arbetskraft inbesparas, utan att kyrkoherdarna i de nybildade pastoraten erhålla någon oskäligt tung arbetsbörda. Pastoratet Hammenhög—Hannas—Vallby skulle få ett invånarantal av 2,315 personer och en areal av 36,96 kv.km. I pastoratet Östra Hoby—Bolshög skulle folkmängden komma att uppgå till 2,448 personer och ytinnehållet till 25,13 kv.km. Vid uppgörandet av sitt omregleringsförslag har kommittén utgått från, att Bolshög skulle förbliva särskild församling. Kommittén anser sig emellertid icke kunna underlåta att fästa uppmärksamheten därå, att, enligt vad kommittén inhämtat, tanken på en uppdelning av sagda församling mellan de olika grannförsamlingarna icke synes vara främmande för en del av befolkningen i Bolshög. Anledningen härtill torde vara dels de olägenheter, som uppstå därigenom att församlingens kyrka är belägen utanför församlingens eget område, dels ock den omständigheten, att en avsevärd del av församlingens invånare har närmare till Östra Nöbbelövs kyrka än till Bolshögs. Kommittén, som håller före, att de skäl, vilka anförts till förmån för en uppdelning av Bolshög mellan de angränsande församlingarna, måste tillmätas ej ringa betydelse, har dock icke ansett sig böra framställa något formligt förslag i nämnda hänseende. I det föreslagna pastoratet Hammenhög—Hannas—Vallby bör kyrkoherden givetvis bo i den mellersta församlingen, Hammenhög. Sätesbyggnaden å prästgården därstädes befinner sig i gott skick. Kyrkoherdebefattningen i Vallby pastorat är, såsom nyss meddelats, satt på långvakans. Kyrkoherden i Östra Hoby pastorat N. L. Åkerberg lärer såsom utnämnd år 1906 vara pliktig övertaga pastoralvården jämväl i Bolshögs församling. Däremot torde kyrkoherden i Hammenhögs pastorat H. J. Brolander, vilken är utnämnd år 1899, icke utan sitt eget medgivande kunna förpliktas att underkasta sig den ändring i tjänstgöringen, som föranledes av Vallby församlings läggande till Hammenhögs pastorat. Omregleringen synes därför kunna genomföras först, efter det kyrkoherdebefattningen i Hammenhög blivit ledig.1) ') För att tidigare kunna bilda det ifrågasatta nya pastoratet Östra Hoby—Bolshög kan möjligen den anordningen vidtagas, att Bolshög redan den 1 maj 1923 skiljes från Vallby, vilken församling därefter får ensam tills vidare utgöra särskilt pastorat.

223 Kommittén föreslår: att — med indragning av kyrkoherdetjänsten i Vallby och Bolshögs församlingars pastorat — Vallby församling av sagda pastorat ävensom Hammenhögs och Hannas församlingars pastorat å dag, som Kungl. May.i framdeles bestämmer, förenas till ett pastorat, benämnt Hammenhögs, Hannas och Vallby församlingars pastorat, samt att i det sålunda bildade pastoratet anställcs kyrkoherde, bosatt i Hammenliög. Kommittén hemställer vidare: att Östra Hoby församlings pastorat samt Bolshögs församling av Vallby och Bolshögs församlingars pastorat å dag, som Kungl. Maj:t framdeles bestämmer, förenas till ett pastorat, benämnt Östra Hoby och Bolshögs församlingars pastorat, samt att i det sålunda bildade pastoratet anställes kyrkoherde, bosatt i Östra Hoby. Glemminge pastorat, Ullstorps pastorat och Tryde pastorat. Ny lönereglering Befattningshavare

Pastorat och församling

Areal i land kv.km.

Glemminge

1922, (prov.)

kh.

Tosterup

InkomstbeFolklopp år 1918 mängd 11 ,12 1919 kr.

20,80

1,118

306,362

13,50

118,279

Bollerup (tillhör Ulletorps pt) . . .

13,85

160,320

Summa

47,66

2,104

584,961

Ullstorp . . .

1920 (prov.)

kh. (långvak.)

12,52

201,676

Tryde

1922 (prov.)

kh. o. st. adj.

35,99

3,282

2,183,745

....

Spjutstorp Summa

15,65

131,350

64,1 (i

4,957

2,516,771

Avlöningstillgångar (approximativ beräkning) Glemminge pt kr.

Bollerups Ullstorps Summa fsg fsg

kr.

kr.

Tryde pt

Summa

kr.

kr.

kr.

1) Församlingsavgifter, l.sta treöringen

1,274

1,755

6,945

7,550

2) Arrenden

4,740

4,740

1,400

1,600

3,000

3) Lägenhetsavgälder och räntor m. m.

5) Församlingsavgifter, 2:dra treöringen

1,274

1,755

6,945

7,550

Summa

7,438

8,400

2,610

15,550

18,160

224 Till största delen inom Tryde församling, till en mindre del inom Ullstorps församling ligger Tomelilla köping, vars till Tryde hörande del bar 1,259 invånare. I köpingen finnes ett kapell ävensom begravningsplats. Avstånden inom Glemminge, Tostemps ocb Bollerups församlingar utgöra i km.: Glemminge kyrka—Tostemps kyrka 4, Glemminge kyrka—Bollerups kyrka 7, Tostemps kyrka—Bollerups kyrka 5. Avstånden inom Tryde, Spjutstorps och Ullstorps församlingar utgöra i km.: Tryde kyrka—Spjutstorps kyrka 7, Tryde kyrka—Ullstorps kyrka 6,5, Tryde kyrka—Tomelilla 3,5, Spjutstorps kyrka—Ullstorps kyrka 10, Spjutstorps kyrka— Tomelilla 7, Ullstorps kyrka—Tomelilla 3. För prästerskapet i Glemminge och Tostemps församlingars pastorat, i Ullstorps och Bollerups församlingars pastorat samt i Tryde och Spjutstorps församlingars pastorat hava nya löneregloringar, samtliga av provisorisk karaktär, fastställts genom resolutioner respektive den 25 februari 1921, den 28 mars 1919 och den 4 februari 1921. I resolutionen rörande Ullstorps pastorat stadgades tillika, att kyrkoherdetjänsten i pastoratet skulle, fortfarande och intill dess beslut, som Kungl. Maj:t kunde komma att meddela angående ändring av den kyrkliga indelningen beträffande pastoratet, ginge i verkställighet eller Kungl. Maj:t annorlunda förordnade, uppehållas genom vikarie. Genom resolutionen angående Tryde pastorat föreskrevs, att ständig adjunkt skulle anställas i pastoratet från och med den 1 maj 1922. Kommittén.

Tomelilla köping, som är belägen i sydligaste delen av Tryde församling och sträcker sig in i Ullstorp, är ett viktigt kommunikations- och affärscentrum med förutsättningar för en jämförelsevis hastig utveckling. Den biträdande prästman; som enligt löneregleringsresolutionen för Tryde pastorat skall anställas i pastoratet från och med den 1 maj 1922, synes därför böra få sin bostad förlagd till Tomelilla. Blir så förhållandet, kan denne prästman lämpligen sköta även Ullstorps församling, dar en avsevärd del av befolkningen bor i församlingens nordvästra hörn inom eller i omedelbar närhet av Tomelilla köping. Bollerups församling synes kunna förenas med Glemminge och Tostemps församlingars pastorat; dit vägförbindelserrja äro jämförelsevis goda och avstånden ej större, än att de gott tillåta duplikation. Av de ifrågasatta nya pastoraten skulle Tryde—Spjutstorp— Ullstorp få en folkmängd av 4,957 personer och en areal av 64,16 kv.km. samt Glemminge—Tosterup—Bollerup ett invånarantal av 2,104 på en areal av 47,65 kv.km. — e n yttre ram, vilken möjliggör för de i nämnda 2 pastorat anställda prästerliga krafterna att väl fylla åt dem anförtrott värv. Enligt förutnämnda för Tryde pastorat utfärdade löneregleringsresolution skall den" i pastoratet anställde biträdande prästmannen hava adjunkts tjänsteställning. Därest Ullstorps församling förenas med Tryde pastorat, synes emellertid kunna ifrågasättas, huruvida icke sagde prästman lämpligen borde vara komminister. På grund av kyrkoherdebostadens belägenhet torde kyrkoherden få huvudparten av sin verksamhet förlagd till norra och mellersta delarna av Tryde ävensom till Spjutstorp. Den i Tomelilla bosatte prästmannen åter lärer, huvudsakligen komma ätt tjänstgöra i sydligaste delen av Tryde samt i Ullstorp.

225 Han får troligen i regel duplicera i Tomelilla kapell och Ullstorps kyrka, och kyrkobokföringen i Ullstorp kommer sannolikt att anförtros åt honom. Under sådana omständigheter synes skäligt, att han bekommer särskild skjutsersättning och tjänstebostad, något som förutsätter, att han erhåller komministers tjänsteställning. • Kyrkoherdarna i Glemminge pastorat• E. Althin och i Tryde pastorat A. (r. Dahl, vilka äro utnämnda respektive år 1907 och år 1911, lära vara pliktiga underkasta sig den ändring i tjänstgöringen, som föranledcs av de ifrågasatta indelningsändringarna. Kyrkoherdebefattningen i Ullstorps pastorat är, såsom förut meddelats, satt på långvakans. Vid sådant förhållande synes hinder ej möta att genomföra omregleringen den 1 maj 1923.*) Kommittén föreslår: att — med indragning av kyrkoherdetjänsten i Ullstorps och Bollerups församlingars pastorat — Ullstorps församling av sagda pastorat samt Tryde och Spjutstorps församlingars pastorat den 1 maj 1023 förenas till ett pastorat, benämnt Tryde, Spjutstorps och Ullstorps församlingars pastorat: att i det sålunda bildade pastoratet an-ställas kyrkoherde, bosatt vid Tryde kyrka, och komminister, boende i Tomelilla, samt att komministern förklaras vara anställd närmast för Tryde och Ullstorps församlingar och får sig ålagt att sköta kyrkobokföringen för sistnämnda församling. Kommittén hemställer vidare: att Glemminge och Tosterups församlingars pastorat samt Bollerups församling av Ullstorps och Bollerups församlingars pastorat den 1 maj 1023 förenas till ett pastorat, benämnt Glemminge, Tosterups och Bollerups församlingars pastorat, samt att i det sålunda bildade pastoratet anställes kyrkoherde, bosatt i Glemminge. Övraby pastorat och Högestads församling av Högestads pastorat.-) Pastorat ocl församling

HögcstcKp)

InkomstbeFolkmängd lopp år 1918 rn i2 1919 kr.

Ny lönereglering Befattningshavare år

Areal i land

1922 (prov.)

12,72

131,482

16,59

148,050

13,21

105,760

42,52

1,423

385,292

kli.

kh.

kv.km.

(prov.) Summa ! ) Jfr sid. 73. 2 ) Högestads och y

Baldringe församlingars pastorat tillhör Ljunits och Herrestads kontrakt. ) I fråga om Baldringe församling se sid. 152.

226¶Avlöningstillgångar (approximativ beräkning)

1) Församlingsavgifter, l:sta treöringen 2) Arrenden

: . . . .

3) Liigenhetsavgiilder och räntor m. va

Övraby pt

Högestads feg

Summa

kr.

kr.

kr.

1,155

3,900

1,500

5,400 20

4) Skogsförsäljningsmedel 5) Församlingsavgifter, 2:dra treöringen Summa

5,596

2,134

7,730

Avstånden inom Övraby, Benestads och Högestads församlingar utgöra i km.: Övraby kyrka—Benestads kyrka 4, Övraby kyrka—Högestads kyrka 6, Benestads kyrka—-Högestads kyrka 3. För prästerskapet i Övraby och Benestads församlingars pastorat samt i Högestads och Baldringe församlingars pastorat hava nya löneregleringar av provisorisk karaktär fastställts genom resolutioner respektive den 30 juni 1921 och den 31 december 1920. Övraby pastorat med 1,026 invånare på en areal av 29,31 k v.km. kan ej rimligen anses taga en kyrkoherdes arbetskraft i tillräcklig grad i anspråk. Enär enligt kommitténs mening Ullstorps och Tosterups till sagda pastorat angränsande församlingar lämpligen böra ingå i andra pastoratsbildningar 1 ), synes Högestads församling vara den enda, som kan ifrågakomma till förening med Övraby pastorat.-) Mot kombinationen Övraby—Benestad—Högestad kunna emellertid åtskilliga invändningar göras. Först och främst är att beakta,., att församlingarna i fråga tillhöra olika län, Högestad Malmöhus län men Övraby och Benestad Kristianstads län. Vidare kan anföras, att Högestads församling skiljes från de båda andra genom en icke obetydlig dalgång, varför vägarna församlingarna emellan äro backiga. Slutligen kan erinras, att ingen av de nu befintliga prästgårdarna (i Övraby och i Högestad) har ett centralt läge i det ifrågasatta pastoratet. Kommittén har noga prövat invändningarna i fråga men kan icke tillmäta dem avgörande betydelse. Det är givetvis önskvärt, att de särskilda församlingarna i ett visst pastorat tillhöra samma län, men några olägenheter av allvarligare slag torde ej vara förbundna med den omständigheten, att länsgräns och pastoratsgräns ej sammanfalla. Med hänsyn till att pastoratet skulle få en folkmängd av endast 1,423 personer på en areal av icke mer än 42,52 kv.km. torde icke heller prästgårdarnas belägenhet och vägarnas beskaffenhet lägga några svårare hinder i ') Se sid. 223. ) I fråga om Baldringe till Höjrestads pastorat hörande församling har kommittén tidigare i betänkandet föreslagit, att församlingen ifråga skulle förenas med Sövestads församling till ett pastorat; se sid. 152. 2

227 vägen för en sammanslagning. Det kan emellertid ej bestridas, att kyrkoherdens arbete skulle bliva avsevärt underlättat, om han finge sin bostad i närheten av Benestads kyrka, som har ett jämförelsevis centralt läge inom pastoratet. Ungefär 1 km. söder om sagda kyrka, där vägarna från de 3 församlingarna stöta samman, ligger ett annexhemman, och kommittén håller före, att man där har den lämpligaste platsen för prästgård. Blir kyrkoherden bosatt inom Benestads församling, torde denna församling böra betraktas såsom moderförsamling. — Då emellertid, såsom redan antytts, enligt kommitténs mening det föreslagna nya pastoratet utan större svårighet kan skötas av en i Ovraby prästgård bosatt kyrkoherde, torde ej möta något hinder mot att kyrkoherden tills vidare får sin bostad i sagda prästgård. Kyrkoherdarna i Ovraby pastorat A. M. Nordenberg och i Högestads pastorat O. P. O. Hintze, vilka äro utnämnda respektive år 1911 och år 1904, lära båda vara pliktiga underkasta sig den ändring i tjänstgöringen, som kan föranledas av den ifrågasatta omregleringen. Vid sådant förhållande torde denna, såsom förut i betänkandet vid behandlingen av Ljunits och Herrestads kontrakt närmare utvecklats 1 ), kunna genomföras redan den 1 maj 1923.2) Kommittén, som tidigare i betänkandet i annat sammanhang yttrat sig angående Baldringe församling, föreslår: att Högestads församling av Högestads och Baldringe församlingars pastorat ävensom Ovraby och Benestads församlingars pastorat den 1 maj 1923 förenas till ett pastorat, benämnt Benestads. Ovraby och Högestads församlingars pastorat, samt att i det sålunda bildade -pastoratet anställes JcyrkoJierde, bosatt i Benestad: dock att kyrkoherden, tills vidare och intill dess Kungl. Maj:t annorlunda förordnar, må hava sin bostad i Ovraby prästgård. Kvärrestads församling av Kvärrestads pastorat och Östra Herrestads pastorat. InkomstbeFolkmängd lopp år 1918 3l li-2 1919 kr.

Nv lönereglering Befattningshavare år

Areal i land

Kvärrestads

1922 (prov.)

kh.

20,92

1,038

178,341

Östra Herrestad . .

1922 (prov.)

kh. (långvak.)

13,58

148,652

13,24

121,164

47,74

2,185

448,157

Pastorat och församling

Östra Ingelstad Summa a

) Se sid. 153. -) Jfr sid. 73. ) I fråga om Smedstorps församling se sid. 216.

kv.km.

228 Avlöningstillgångar (approximativ beräkning): Kvärrestads Östra Herrestads pt fsg kr. 1) Församlingsavgifter, l:sta treöringen 2) Arrenden 3) Lägenhetsavgälder och räntor m. m

kr.

Summa kr.

535 SK)

1,345

2,800

(»,600

!>,400

—

1,345

4,270

X/220

12,490

4) Skogsförsiiljningsmedel 5) Församlingsavgifter, 2:dra treöringen Samma

Avstånden inom Kvärrestads, Östra Herrestads och Östra Ingelstads församlingar utgöra i km.: Kvärrestads kyrka—Östra Herrestads kyrka 8, Kvärrestads kyrka—Östra Ingelstads kyrka 3,5, Östra Herrestads kyrka—Östra Ingelstads kyrka 4,5. Kyrkoherdebostället i Östra Herrestads pastorat ligger ungefär mitt emellan Östra Herrestads och Östra Ingelstads kyrkor. Östra Hevrestads och Östra Ingelstads församlingar åtskiljas från varandra genom en smal, knappt kilometerbred rlik av Smedstorps församling. För prästerskapet i Kvärrestads och Smedstorps församlingars pastorat samt i Östra Herrestads och Östra Ingelstads församlingars pastorat hava nya löneregleringar av provisorisk karaktär fastställts genom resolutioner respektive den 29 april och den 17 juni 1921. Genom resolutionen för Östra Herrestads pastorat förordnades tillika, att den lediga kyrkoherdetjänsten i pastoratet skulle fortfarande och intill dess beslut, som Kungl. Maj:t kunde komma att meddela angående ändring av den kyrkliga indelningen beträffande pastoratet, ginge i verkställighet eller Kungl. Maj:t annorlunda förordnade uppehållas genom vikarie. Kommittén.

Östra Herrestads pastorat med en folkmängd av 1,147 personer och en areal av 26,82 kv.km. kan näppeligen anses erbjuda den därstädes anställde kyrkoherden ett verksamhetsområde, som i mera avsevärd grad tager hans arbetskraft i anspråk. På grund av läge och vägförbindelser bäst lämpad att förenas med sagda pastorat torde vara antingen Stiby församling eller Hammenhögs församling. I fråga om båda dessa församlingar gäller emellertid, att de till underlättande av omregleringen i denna trakt enligt kommitténs mening hellre böra ingå i andra pastoratsbildningar. 1 ) Under sådana omständigheter torde Kvärrestads församling — vilken, såsom förut meddelats'2), synes böra skiljas från Smedstorp — vara den församling, som bäst passar för en sammanslagning med Östra Herrestads pastorat. Det ifrågasatta pastoratetO s t ra Herrestad—Östra Ingelstad— Kvärrestad skulle få 2,185 invånare på en areal av 47,74 kv.km. ') Se sid. 2IG och 221. 2 ) Se sid. 217.

229 Då det gäller att avgöra spörsmålet om kyrkoherdens boningsort, är att beakta, hurusom varken Kvärrestads eller Östra Herrestads prästgård har ett centralt läge inom det blivande pastoratet. Mot sistnämnda prästgård kan dessutom anmärkas, att den ligger på omkring 2 km. avstånd från närmaste kyrka (Östra Herrestads). Den mest centrala platsen inom pastoratet är obestridligen trakten kring Östra Iugelstads kyrka, och det prästerliga arbetet skulle givetvis underlättas, därest kyrkoherden tinge sin bostad invid sagda kyrka, där tomt till prästgård sannolikt kan erhållas å en i närheten av kyrkan belägen kyrkojord. Förläggandet av kyrkoherdebostaden till Östra Ingelstad underlättas därigenom, att sätesbyggnaderna såväl i Kvärrestad som i Östra Herrestad befinna sig i så dåligt skick, att nybyggnad eller fullständig ombyggnad under alla omständigheter torde bliva nödig. Blir kyrkoherden bosatt i Östra Ingelstad, torde denna församling böra betraktas såsom moderförsamling. — Ivan lämplig plats för prästgård ej anskaffas i Ingelstad, synes kyrkoherden utan svårare olägenheter kunna tills vidare få sin bostad i Kvärrestad. Kyrkoherdebefattningen i Östra Herrestads pastorat är, såsom redan meddelats, satt på långvakans. Kyrkoherden i Kvärrestads pastorat A. F. Hallgren, vilken är utnämnd år 1902, lärer icke utan sitt eget medgivande kunna förpliktas underkasta sig den ändring i lönevillkor och tjänstgöring, som föranledes av den ifrågasatta omregleringen. Denna torde därför kunna genomföras först sedan kyrkoherdetjänsten i Kvärrestad blivit ledig. En förutsättning för ikraftträdandet torde jämväl vara, att Smedstorps församling samtidigt kan förenas med Stiby pastorat. 1 ) Kommittén, som tidigare i betänkandet i annat sammanhang yttrat sig angående Smedstorps församling, föreslår: att — med indragning av kyrkoherdetjänsten i Kvärrestads och Smedstorps församlingars pastorat — Kvärrestads församling av sagda pastorat samt Östra Herrestads och Östra Ingelstads församlingars pastorat å dag, som Kungl. Maj:t framdeles bestämmer, förenas till ett pastorat, benämnt Östra Ingelstads, Östra Herrestads och Kvärrestads församlingars pastorat, samt att i det sålunda bildade pastoratet anställes kyrkoherde, bosatt i Östra Ingelstad: dock att kyrkoherden, tills vidare och intill dess Kungl. Maj:t annorlunda förordnar, må hava sin bostad i Kvärrestads prästgård. Kommittén hemställer tillika: att kyrkoherdetjänsten i Östra Herrestads pastorat återbesattes med ordinarie innehavare, samt att kyrkoherdebefattningen i Kvärrestads pastorat efter den nuvarande innehavarens avgång uppeJiålles medelst vikarie, intill dess att Smedstorps församling kan förenas med Stiby pastorat. Angående tidpunkten härför se sid. 218.

15. Södra Äsbo kontrakt. I. Pastorat, som förbliva oförändrade. Björnekulla pastorat, Kvidinge pastorat och Höja pastorat. Pastorat och försam ing

Ny löneBefattningsreglering havare år

Inkomstbelopp år 1918') kr.

16,92

3,387

2,098,053

15,48

2,521

2,098,685

32,40

5,908

4,196,738

55, G 2

2,321

904,756

'25,10

1,352

1,030,630

80,72

3,676

1,935,386

25,07

1,461

473,868

11,09

155,102

36, IG

1,965

628,970

kh.

1922 (prov.)

Björnekulla

kv.km.

Folkmängd M / M 1919

Areal i land

st. adj. )

Västra Broby Summa

Kvidinqe

kh.

Västra Sönnarslöv Summa 1920 (prov.)

Höja

kh.

Summa

Avlöningstillgångar (approximativ beräkning' Björnekulla pt

Kvidinge pt

kr.

kr.

1) Församlingsavgifter, l:sta treöringen

12,591

5,806

2) Arrenden

1,800

2,000

3) Lägenhetsavgälder och räntor m. m. 4) Skogsförsäljningsmedel 5) Församlingsavgifter, 2:dra treöringen Summa J

12,591

5,806

2<,082

14,087

) Angående sättet för inkomstbeloppets beräknande se sid. 79. 8 ) Den ständige adjunkten skall enligt löneregleringsresolutionen vara bosatt i Hyllinge gruvsamhälle (i Västra Broby).

231 I Björnekulla församling ligger Åstorps municipalsamhälle med en folkmängd av 1,121 personer. I Västra Broby församling äro belägna Nyvångs och Hyllinge gruvsamhällen med respektive omkring 1,000 och omkring 1,500 invånare. Avstånden inom Björnekulla och Västra Broby församlingar utgöra i km.: Björnekulla kyrka-—Västra Broby kyrka 4,5, Björnekulla kyrka—Åstorp 1,5, Björnekulla kyrka—Hyllinge 8, Västra Broby kyrka—Åstorp 4, Västra Broby kyrka—Hyllinge 3,5. Avståndet mellan Kvidinge kyrka och Västra Sönnarslövs kyrka utgör 6 km., avståndet mellan Höja kyrka och Starby kyrka likaledes (5 km. För prästerskapet i Björnekulla och Västra Broby församlingars pastorat samt i Höja och Starby församlingars pastorat hava nya löneregleringar av provisorisk karaktär fastställts genom resolutioner respektive den 25 februari 1921 och den 13 september 1918. Genom resolutionen rörande Björnekulla förordnades tillika, att i pastoratet skulle från och med den 1 maj 1922 anställas ständig adjunkt, bosatt inom Hyllinge gruvsamhälle. Genom den ständige adjunkt, som kominer att anställas i BjörnelcuJJa pas- Kommittén. torat från och med den 1 maj 1922, synes behovet av förstärkning i de prästerliga arbetskrafterna därstädes vara behörigen tillgodosett. Kvidinge pastorat, vilket har en folkmängd av 3,676 personer och en areal av 80,72 kv.km., måste med avseende på dessa för den prästerliga verksamheten väsentliga yttre faktorer anses fylla måttet för en egen pastoratsbildning. Höja pastorat är visserligen betydligt mindre — 1,965 invånare på en areal av 36,16 kv.km. — men även detta pastorat synes uppfylla de minimifordringar, som måste ställas på ett självständigt pastorat. I fråga om här förevarande 3 pastorat har kommittén följaktligen icke funnit anledning föreslå någon indelnings- eller organisationsändring. II.

Pastorat, som bliva föremål för ändrad i n d e l n i n g eller organisation. Ausås pastorat och Strövelstorps pastorat.

Pastorat och församling

Strövelstorp Summa

Ny löneBefattningsreglering havare år

Areal i land kv.km.

Folkmängd 31 /i2 1919

Inkomstbelopp år 1918 kr.

kh.

33,37

1,438

503,654

1922 (prov.)

kh.

45,32

2,013

656,288

78,69

3,451

1,159,942

232¶Avlöningstillgångar (approximativ beräkning): Summa

kr.

Strövelstorps Pt kr.

1,511 2,500

1,969 2,500

3,480 5,000

1,511 5,522

1,969 6,438

3,480 11,960

Ansas pt

1) Församlingsavgifter, l.sta treöringen 2) Arrenden 3) Lägenhetsavgälder och räntor ni. ni 4) Skogsförsäljningsmedel 5) Församlingsavgifter, 2:dra treöringen Sununa

kr.

Avståndet mellan Ausås kyrka och Strövelstorps kyrka utgör 3,5 km. Genom kungl. brev den 10 september 1858 förordnades, att Strövelstorps församling, som tidigare tillhört Ausås pastorat, skulle skiljas därifrån och bilda eget pastorat. För prästerskapet i Strövelstorps församlings pastorat har ny löneregleringav provisorisk karaktär fastställts genom resolution den 3 december 1920. Ausås av endast 1 församling bestående pastorat med 1,438 invånare pa en areal av 33,3 7 kv.km. kan enligt kommitténs mening näppeligen anses taga den därstädes anställde kyrkoherdens arbetskraft fullt i anspråk. Vad beträffar Strövelstorps församlings pastorat, som har en folkmängd av 2,013 personer och en areal av 45,32 kv.km., synes även här kunna ifrågasättas, om pastoratet fyller de krav, som böra uppställas på ett självständigt pastorat. Kommittén har vid sådant förhållande ansett sig böra taga under övervägande, huruvida icke du båda församlingarna, som ju tidigare utgjort ett pastorat, kunna ånyo förenas med varandra. Folkmängden i församlingarna, som år 1870 uppgick till sammanlagt 4,28b' personer, hade år 1910 sjunkit till 3,512 personer. Är 1919 hade invånarantalet ytterligare nedgått till 3,451 personer. Under sådana omständigheter, och då avståndet mellan kyrkorna är skäligen obetydligt, har kommittén kommit till den övertygelsen, att det för framtiden bör vara möjligt för 1 prästman att sköta båda församlingarna. En viss tvekan kan visserligen råda rörande det lämpliga i att bilda ett dylikt, kanske något svårskött pastorat. Kommittén bar därför med ledning av till buds stående uppgifter angående ämbetsgöromålen i förevarande 2 församlingar sökt bilda sig en närmare uppfattning om den arbetsbörda, som i berörda avseende skulle komma att åvila en kyrkoherde i det nybildade pastoratet, samt funnit, att densamma ej synes kunna räknas såsom över hövan betungande. Kommittén har förty ansett de skäl, som tala för en sammanslagning av församlingarna, vara starkare än de, som kunna anföras emot densamma. Då det gäller att bestämma kvrkoherdens boningsort inom det ifrågasatta

233 pastoratet, kunna de nuvarande prästgårdarna med hänsyn till belägenhet och vägförbindelser anses ungefär likställda. För Ausås talar den omständigheten, att Ausås är den gamla moderförsamlingen. Till förmån för Strövelstorp kan anföras, dels att denna församling är betydligt folkrikare än Ausås, dels ock att sätesbyggnaden å prästgården därstädes befinner sig i jämförelsevis gott skick, under det att manbyggnaden i Ausås, vilken uppgives vara byggd år 1767, kan förväntas komma att bliva av synerätten utdömd. Kommittén anser sig böra föreslå, att kyrkoherden får sin bostad i Strövelstorp. Kyrkoherden i Ausås pastorat A. H. Ljunghoff, vilken är utnämnd år 1893, lärer icke utan sitt eget medgivande kunna förpliktas underkasta sig den ändring i tjänstgöringen, som föranledes av de båda pastoratens sammanslagning. Däremot torde kyrkoherden i Strövelstorps pastorat C. Hj. Th. Ek såsom utnämnd år 1909 vara pliktig övertaga pastoralvården jämväl i Ausås församling. Sammanslagningen synes följaktligen kunna genomföras, så snart kyrkoherdebefattningen i Ausås blivit ledig.1) Kommittén föreslår: att — med indragning av kyrkoherdetjänsten i Ausås församlings pastorat — sagda pastorat samt Strövelstorps församlings pastorat å dag, som Kungl. May.t framdeles bestämmer, förenas till ett pastorat, benämnt Strövelstorps och Ansas församlingars pastorat, samt att i det sålunda bildade pastoratet anställes h/rholicrde, bosatt i Strövelstorp. *) Under tiden för betänkandets tryckning har Kungl. Maj:t tilldelat kyrkoherden Ljunghoff emeritilön att utgå från och med den 1 maj 1923. Sammanslagningen torde därför kunna genomföras sagda dag. Jfr dock vad som sagts å sid. 73.

16. Norra Åsbo kontrakt. I. Pastorat, som förbliva oförändrade Östra Ljungby pastorat och Oderl.junga pastorat.

Pastorat och församling

Ny lönereglering Befattningshavare år 1922 (prov.)

Ösira Ljungby

kh.

Summa

1923 Oderljunga

kh.

Perstorp Summa

Areal i land kv.km. 29,10

InkomstbeFolk1 mängd lopp å r ^ l S ) 31 /i21919 kr. 1,308

512,705

11,54

110,169

40,6i

1,907

622,874

107,64

1,789

407,381

51,38

1,623

1,6 42,487

159,02

3,412

2,049,868

Avlöningstillgångar (approximativ beräkning): Östra Ljung- Oderljunga by pt pt kr.

kr.

1)

Församlingsavgifter, l:sta treöringen

1,869

6,149

2)

Arrenden

3,203

1,935

3)

Lägenhetsavgälder och räntor m. m

4)

Skogsförsäljningsmedel

5)

Församlingsavgifter, 2.dra treöringen Summa !

) Angående sättet för inkomstbeloppets beräknande se sid. 79.

1,869

6,149

6,991

14,363

235 Avståndet Östra Ljungby kyrka—Kallna kyrka utgör 4 km., avståndet Oderljunga kyrka—Perstorps kyrka 9 km. For prästerskapet i Östra Ljungby och Kallna församlingars pastorat har ny lönereglering av provisorisk karaktär fastställts genom resolution den 31 december 1920. Oderljunga pastorat, som har en folkmängd av 3,412 personer på en areal Kommitté av 159,02 kv.km., får anses tillfullo upptaga en kyrkoherdes tid och krafter. Däremot synes ieke alldeles uteslutet, att kyrkoherden i Östra Ljungby pastorat med 1,907 invånare på en areal av 40,(34 kv.km. skulle kunna sköta församlingsvården i ytterligare en, icke alltför stor församling. Kommittén har övervägt lämpligheten att med pastoratet förena Össjö församling, den enda som lärer kunna ifrågakomma till sammanslagning. Det har emellertid befunnits lämpligare att låta Össjö ingå i annan pastoratsbildning. Beträffande här ifrågavarande 2 pastorat anser sig kommittén följaktligen ieke böra föreslå någon indelnings- eller organisationsändring. II.

Pastorat, som bliva föremål för ändrad indelning eller organisation. Gråmanstorps pastorat.

Pastorat och församling

Crrämanstorp Vedby

Ny löne-1 reglering Befattnings-

kli.

. . Summa

Areal i land kv.km.

Folkmlined i2 1919

InkomstbeP P år 1918

43,53

3,757

2,421,445

67,07

1,564

274,758

110,60

5,321

2,696,203

lo

kr.

Avlöningstillgångar (approximativ beräkning): 1) 2) 3) 4) 5)

Församlingsavgifter, l:sta treöringen Arrenden . . Lägenhetsavgälder och räntor m. m Skogsförsäljningsmedel Församlingsavgifter, 2:dra treöringen

kr. 8,088 » 2,000 » 35 > — » 8,088 Summa kr. 18,211

I Gråmanstorps församling ligger Åby-Klippans municipalsamhälle med 2,502 invånare. Avstånden inom pastoratet utgöra i km.: Gråmanstorps kyrka—Vedby kyrka 7, Gråmanstorps kyrka—Åby-Klippan 3, Vedby kyrka—Åby-Klippan 4.

236 Kommittén.

I Gråmanstorps pastorat med en folkmängd av 5,3*21 personer på en areal av 110,60 kv.km. torde utom kyrkoherden erfordras ytterligare en prästerlig arbetskraft '). Det synes tveksamt, huruvida denne biträdande prästman bör vara komminister eller ständig adjunkt. Till förmån för en adjunktsbefattning talar den omständigheten, att prästmannen i fråga torde komma att få sin bostad och huvudsakliga verksamhet förlagd till Aby-Klippans samhälle. Såsom skäl för att befattningshavaren erhåller komministers tjänstoställning kan anföras, att han dock måste förväntas komma att i icke obetydlig omfattning deltaga i församlingsarbetet ute i det vidsträckta pastoratet, särskilt inom Vedby församling, samt att han på grund härav lärer bliva nödsakad företaga ett icke obetydligt antal tjänsteresor. Kommittén, som beträffande detta pastorat funnit de principiella skälen för adjunktur väga ungefär lika tungt som skälen för komministratur, anser, att den biträdande prästmannen tills vidare bör erhålla adjunkts tjänsteställning. Kommittén föreslår: att i Gråmanstorps och Vedby församlingars pastorat från och med den 1 maj 1924 anställes ständig adjunkt, bosatt i Aby-Klippans municipalsamhälle. Riseberga pastorat. Pastorat och försam ing

liiscberqa

. . .

Ny lönereglering Befattningshavare år 1921

kh.

Färingtofta Summa

1) 2) 3) 4) 5)

Areal i land kv.km.

InkomstbeFolkmän gd lopp år 1918 31 , i2 1919 kr.

135,55

4,121

995,735

67,63

1,239

221,078

203,18

5,360

1,219,813

Avlöningstillgångar (approximativ beräkning): Församlingsavgifter, l:sta treöringen Arrenden Lägenhetsavgälder och räntor m. m Skogsförsäljningsmedel Församlingsavgifter, 2:dra treöringen

kr. 3,659 » 1,200 » (50 » — » 3,659 Summa kr. 8,578

Avståndet Riseberga kyrka—Färingtofta kyrka utgör 6,5 km. Kommittén.

Riseberga pastorat med 5,360 invånare på en areal av 203,18 kv.km. är ett av de vidsträcktaste i Skåne och •— då man frånser städerna — även ett av de folkrikaste. Med hänsyn till den stora arbetsbördan torde utom kyrkoherden •— som för närvarande konstant åtnjuter ämbetsbiträde •— i pastoratet böra anställas ytterligare en prästman. ') På grund av den stora arbetsbördan uppgives kyrkoherden för närvarande konstant åtnjuta biträde av adjunkt.

237 För att det prästerliga arbetet skull kunna på ett rationellt sätt fördelas mellan de båda befattningshavarna, synes även den biträdande prästmannen böra vara bosatt i Riseberga. Sagda församling innesluter nämligen mer än 3A av pastoratets hela befolkning, och av församlingens invånare bor flertalet väster om Riseberga kyrka. Denna kyrka har för övrigt ett ganska centralt läge inom pastoratet som en helhet betraktat. De allmänna normer, som kommittén ansett sig böra följa, då det gällt att avgöra, huruvida en nyinrättad prästerlig beställning bör vara komministerstjänst eller ständig adjunktur, tala, vad Riseberga beträffar, snarast för att den biträdande prästmannen bör erhålla komministers tjänsteställning. Med hänsyn därtill att prästmannen i fråga får sin bostad i kyrkoherdens närhet samt kommer att utföra sitt arbete under dennes omedelbara ledning, synes dock försvarligt att låta den ny inrättade befattningen tills vidare vara adjunktur. Kommittén föreslår: att i Riseberga och Färingtofta församlingars pastorat från maj 1924 anställes ständig adjunkt, bosatt i Riseberga.

och med den 1

Örkelljunga pastorat och Fagerhurts församling av Hishults pastorat.1)

Pastorat och församling

Ny lönereglering Befattningshavare

Areal i land

InkomstbeFolklopp år 1918 mängd 'Vis 1919 kr.

kv.km. Örkelljunga

19-24

147,41

4,224

901,014

Rya. . .

60,54

1,265

182,871

19-24 Fagerhult (tillhör Hishults pt). . . Summa Avlöningstillgångar (approximativ beräkning)

75,18

1,340

313,674

283,13 |

6,829

1,397,559

örkelljunga pt

Fagerhults feg

Summa

kr.

kr.

kr.

kh.

T

Församlingsavgifter, l:sta treöringen

3,252

4,193

2)

Arrenden

1,600

1,940

3)

Lägenhetsavgälder oi-h räntor m. m

4)

Skogsförsäljningsmedel Summa J

315 1,550

1,087

2,637

3,252

4,193

9,969

3,309

13,278

) Fagerhult är annexförsamling i Hishults pastorat, där moderförsamlingen tillhör Laholms kontrakt av Göteborgs stift.

238 Avstånden inom Orkelljunga, Rya och Fagerhults församlingar utgöra i kin.: Orkelljunga kyrka—Rya kyrka 8, Orkelljunga kyrka—Fagerhults kyrka 17,5, Rya kyrka—Fagerhults kyrka 25. Kommittén.

I Hishults och Fagerhults församlingars pastorat tillhör moderförsamlingen Göteborgs stift och (med undantag för en mindre del1)) Hallands län, under det att annexförsamlingen tillhör Lunds stift och Kristianstads län. Denna oregelbundenhet i indelningen synes om möjligt böra avlägsnas i samband med den allmänna omregleringen av pastoraten i Skåne. Detta kan ske genom avskiljande av Fagerhults församling från Hishults pastorat och densammas läggande till något av de skånska pastoraten eller ock eventuellt genom att låta församlingen bilda eget pastorat. Till förmån för en dylik skilsmässa talar för övrigt även det stora avståndet — 14 km. — mellan Hishults och Fagerhults kyrkor, vilket för kyrkoherden avsevärt försvårar duplikation och annat prästerligt arbete i Fagerhult. Skilsmässan underlättas därtill av den omständigheten, att Hishults församling, som har en folkmängd av 2,098 personer och en areal av 104,19 kv.km. 2 ), ensam för sig torde kunna bilda särskilt pastorat. Vad beträffar Fagerhults församlings framtida ställning, torde denna församling — som har 1,340 invånare på en areal av 75,18 kv.km. •— även om man tillbörligen beaktar don stora ytvidden, näppeligen kunna i tillräcklig måtto utfylla en kyrkoherdes tid eller utnyttja hans arbetsförmåga. Församlingen synes därför böra förenas med annat pastorat. Med hänsyn till vägförbindelserna kan härvid knappast något annat än Orkelljunga ifrågakomma. På grund av det avskilda läget lärer det dock under alla förhållanden vara nödvändigt att i Fagerhult stationera en komminister, vilken bör sköta jämväl den nordligaste delen av Orkelljunga. 1 Orkelljunga och Rya församlingar, vilka tillhopa hava en folkmängd av 5,489 ^personer pa en areal av 207,95 kv.km., äro givetvis 2 präster erforderliga. Enär Orkelljunga församling innesluter mer än 8 /t av Orkelljunga pastorats hela invånarantal, och Orkelljunga kyrka ligger i pastoratets centrum, där alla vägförbindelser sammanlöpa, torde en rationell fördelning av arbetet mellan de två prästmännen vara möjlig endast under förutsättning, att båda få sin bostad vid sagda kyrka, Den biträdande prästmannen i Orkelljunga synes tills vidare endast behöva erhålla adjunkts tjänsteställning. Genom en dylik anordning undviker man att redan i samband med omregleringens ikraftträdande betunga pastoratet med byggandet av 2 nya prästgårdar. I fråga om Hishults församling har kommittén icke funnit nödigt verkställa någon undersökning angående möjligheten att sammanlägga församlingen med annan församling i Göteborgs stift utan har ansett sig kunna preliminärt utgå från, att församlingen komme att ensam utgöra särskilt pastorat. ') Av Hishults församling tillhöra 1(1,01 kv.km. med en befolkning av 228 personer Kristianstads län. *) Därav belöper på Hallands län 1,870 personer och 88,15 kv.km.

239 Kyrkoherden i Örkelljunga pastorat C. G. D. Krook, vilken är utnämnd ar 1918, torde vara pliktig att övertaga pastoralvården jämväl i Fagerhults församling. Kyrkoherden i Hishults pastorat J. B. Sellén lärer såsom utnämnd år 1911 vara skrldig underkasta sig den ändring i lönevillkor och tjänstgöring, som föranledes av Fagerhults församlings avskiljande från Hishults pastorat. Den av kommittén ifrågasatta omregleringen torde vid sådant förhållande kunna genomföras den 1 maj 1924, då såväl Örkelljunga pastorat som Hishults pastorat ingå i ny lönereglering. Kommittén föreslår: att Örkelljunga och Rya församlingars pastorat samt Fagerhults församling ar Hishults och Fagerhults församlingars pastorat den 1 maj 1U24- jörenas till ett pastorat, benämnt Örkelljunga. Rya och Fagerhults församlingars pastorat: att i det sålunda bildade pastoratet anställas kyrkoherde och ständig adjunkt, häda bosatta i Örkelljunga, ävensom komminister, boende i Fagerludt. samt att komministern förklaras vara anställd närmast för Fagerhults och Orkelljurtga församlingar och får sig ålagt att sköta kyrkobokföringen för förstnämnda församling. Kommittén hemställer tillika: att, sedan Fagerhults församling avskilts från Hishults pastorat, Hishults församling skall, därest densamma befinnes ej lämpligen kunna förenas med annan församling, bilda eget pastorat. Össjö pastorat, Munka-Ljungby pastorat och Barkåkra pastorat.1) Pastorat och försara ing

fissiö

Ny lönereglering Befattningshavare år

Areal i land

1921 (prov.)

kh.

Tosjö 1920 (prov.) *

Summa kli. o. st. adj.

Ängelholm tillh.Munka-L jungby pt) 1922 (prov.) Rebbelberga Summa

') Barkåkra pastorat tillhör Bjäre kontrakt.

kh. (långvakans;

Folkmängd 31 ,i2 1919

Inkomstbelopp är 1918

39,83

1,060

219,299

81,92

1,199

224,629

45,74

2,333

495,293

1<;7,49

4,892

939,221

10,17

4,980

5,227,069

32,00

1,948

580,797

11,86

293,078

- l o n

7,861

6,100,944

kv.km.

kr.

240 Avlöningstillgångar (approximativ beräkning):

1) Församlingsavgifter, öringen

Össjö pt

MunkaLjungby fsg

Summa

Ängelholms fsg

Barkåkra pt

Summa

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

1 332

1,480

2,818

15,081

2,021

18,302

1,475

9,025

9,375

—

—

—

1 sta tre-

2) Arrenden

1,475

3) Lägenhetsavgälder och räntor 104

....

—

—

—

5) Församlingsavgifter, 2:dra treöringen

1,332

1,486

2,818

15,081

2,021

18,302

Summa

4,303

2,972

7,275

31,712

14,207

45,979

4) Skogs försäljningsmed el

Kyrkoherden i Munka-Ljungby pastorat har sin bostad i Ängelholm. Kyrkoherdebostället i Barkåkra pastorat, vilket boställe benämnes Åkersholm, är beläget inom Rebbelberga församling. Avstånden inom Munka-Ljungby, Össjö och Tosjö församlingar utgöra i km.: Munka-Ljungby kyrka—Össjö kyrka 6, Munka-Ljungby kyrka—Tosjö kyrka 10, Ossjö kyrka—Tosjö kyrka 12. Prästgården i Össjö ligger omkring 1,5 km. söder om kyrkan. Avstånden inom Ängelholms, Barkåkra och Rebbelberga församlingar utgöra i km.: Angelholms kyrka—Barkåkra kyrka 8, Ängelholms kyrka—Rebbelberga kyrka 1,5, Angelholms kyrka—kyrkoherdebostället Åkersholm 4,5, Barkåkra kyrka —Rebbelberga kyrka G,5, Barkåla-a kyrka—Åkersholm 4,5, Rebbelberga kyrka— Äkersholm 3. Munka-Ljungby församling och Ängelholms församling gränsa ej intill varandra, De åtskiljas av Rebbelberga "församling, som har en bredd av omkring 2,5 km. Under slutet av 1500-talet hade Munka-Ljungby och Ängelholm var sin pastor, men år 1610 nämnas de båda församlingarna såsom förenade till ett pastorat, Genom kungl. brev den 14 maj 1673 förordnades, att Munka-Ljungby och Angelholms församlingars pastorat skulle förenas med1 Össjö och Tosjö församlingars pastorat. Pastoraten skildes åter från varandra enligt kungl. brev den 22 januari 1734.]) För prästerskapet i Össjö och Tosjö församlingars pastorat, i Munka-Ljungby och Angelholms församlingars pastorat samt i Barkåkra och Rebbelberga församlingars pastorat hava nya löneregleringar, samtliga av provisorisk karaktär, fastställts genom resolutioner respektive den 11 juni 1920, den 23 maj 1919 och den ') Cawallin IV, sid. 237 o. 281.

241 30 juli 1921. I resolutionen rörande Munka-Ljungby pastorat förordnades, att ständig adjunkt skulle anställas i pastoratet från och med den 1 maj 1920. Genom resolutionen för Barkåkra pastorat föreskrevs, att den i pastoratet befintliga komministerstjänsten skulle indragas från och med den 1 maj 1922. Kyrkoherdetjänsten i Barkåkra pastorat, vilken blir ledig den 1 maj 1922, skall jämlikt föreskrift i berörda löneregleringsresolution, tills vidare och intill dess Kungi. Maj:t annorlunda förordnar, uppehållas genom vikarie. Munka-Ljungby och Angelholms församlingars pastorat utgör med hänsyn Kommittén, till församlingarnas inbördes belägenhet en synnerligen olämplig pastoratsbildning. Dessa församlingar böra därför om möjligt skiljas från varandra. De hittills framlagda omregleringsförslagen förutsätta även, att pastoratet skall delas. Såväl Munka-Ljungby församling som Angelholms församling har tillräcklig storlek för att kunna ensam för sig utgöra särskilt pastorat. Ossjö pastorat har en egendomlig, långsträckt och oregelbunden figur, som halvcirkelformigt omsluter Munka-Ljungby församling. Vägen mellan Ossjö och Tosjö kyrkor, vilken går genom östra delen av Munka-Ljungby, har, såsom ovan meddelats, en längd av icke mindre än 12 km. Genom det stora avståndet försvaras i hög grad kyrkoherdens arbete i Tosjö. Att inrätta ytterligare en prästerligbefattning i pastoratet kan ej gärna ifrågasättas, då detta icke har mer än 2,559 invånare på en areal av 121,75 kv.km. Den enda utvägen att utan ökning av antalet prästerliga befattningshavare bättre tillgodose Tosjö församling synes vara att förena Munka-Ljungby, Ossjö och Tosjö församlingar till ett pastorat med kyrkoherde och komminister, bosatta, den ene i Munka-Ljungby och den andre i Ossjö. Dessa prästmän skulle då gemensamt svara för församlingsarbetet i Tosjö församling. Mellan Munka-Ljungby och Tosjö finnes utmärkt, delvis nyanlagd väg. Avståndet mellan kyrkorna uppgår, såsom förut meddelats, till 9 km. Det ifrågasatta nya, av Munka-Ljungby, Ossjö och Tosjö församlingar bestående pastoratet skulle få en folkmängd av 4,892 personer på en areal av 167,4 9 kv.km. Frågan, huruvida kyrkoherden ..bör vara bosatt i Munka-Ljungby eller i Ossjö, synes i viss mån tveksam. Ossjö har en god, nybyggd prästgård. Till förmån för Munka-Ljungby talar dels denna församlings större folkmängd, dels ock hänsynen till Tosjö, varifrån samfärdseln huvudsakligen går i riktning mot Munka-Ljungby station. Då man tar hänsyn till pastoratet i dess helhet, måste enligt kommitténs mening företräde givas åt Munka-Ljungby. Angelholms församling, som har ett invånarantal av 4,980 personer och en areal av 10,4 7 kv.km., bör i betraktande av församlingens egenskap av stadsförsamling kunna skötas av 1 prästman. Barkåkra och Rebbelberga församlingars pastorat med 2,881 invånare på en areal av 43,86 kv.km. fyller givetvis de minimikrav, som skäligen kunna ställas på en särskild pastoratsbildning. Under sådana omständigheter synes det ligga närmast till hands att låta här ifrågavarande 3 församlingar bilda 2 särskilda pastorat, vartdera skött av en kyrkoherde. Det finnes emellertid en beaktansvärd omständighet, som enligt kommitténs mening avgjort talar för en annan anordning, nämligen det inbördes förhållandet mellan Angelholms och Rebbelberga församlingar. Rebbelberga kyrka ligger 31

242 endast 1,5 km. från Ängelholms kyrka och alldeles intill gränsen mot Ängelholms församling. Av befolkningen i Rebbelberga bor en icke obetydlig del i trakten omkring kyrkan. I själva verket kan man tala om en så gott som oavbruten bebyggelse från sagda kyrka och ända fram till Ängelholms stad. För befolkningen i Rebbelberga skulle det därför givetvis vara en fördel att vid behov av prästerligt biträde kunna vända sig till en i Ängelholm bosatt kyrkoherde. Lägges Rebbelberga församling till Ängelholm, under det att Barkåkra får bilda eget pastorat, blir emellertid arbetsbördan synnerligen ojämnt fördelad mellan de 2 prästmän, som böra kunna sköta ifrågavarande 3 församlingar. Kyrkoherden i pastoratet Ängelholm—Rebbelberga skulle bliva synnerligen hårt belastad, kyrkoherden i Barkåkra däremot finge en ojämförligt mycket mindre arbetsbörda. En rationell fördelning av arbetet synes kunna vinnas endast genom att förena alla 3 församlingarna till ett pastorat med 2 prästmän. I Barkåkra pastorat ligger kyrkoherdebostället Äkersholm inom Rebbelberga församlings område men alldeles invid gränsen mot Barkåkra församling. Läget är isolerat och enligt kommitténs mening för en prästgård mindre lämpligt. Komministcrsboställct i pastoratet ligger invid Barkåkra kyrka. Det saknar användbar manbyggnad. Under sådana omständigheter skulle det kunna ifrågasättas att placera båda prästerna i Ängelholm. Med hänsyn därtill att sagda stad ligger i allra sydligaste delen av det ifrågasatta pastoratet, samt till att Barkåkra församling har en folkmängd av nära 2,000 personer och en areal av 32 k v.km., anser kommittén emellertid, att den biträdande prästmannen, vilken synes böra erhålla komministers tjänsteställning, bör få sin bostad förlagd till komministersbostället, i Barkåkra. Kyrkoherdetjänsten i Barkåkra pastorat skall,såsom förut erinrats, sättas på långvakans den 1 maj 1922. Kyrkoherdarna i Ossjö pastorat S. Widing och i Munka-Ljungby pastorat H. B. Hammar lära såsom utnämnda respektive år 1900 och år 1892 icke utan eget medgivande kunna förpliktas att åtaga sig den med en förändrad pastoratsindelning utsträckta tjänstgöringen. De ifrågasatta indelningsändringarna torde vid sådant förhållande kunna genomföras först sedan kyrkoherdebefattningarna i Ossjö pastorat och i Munka-Ljungby pastorat blivit lediga. Kommittén föreslår: att Munlca-Ljungby församling av Munka-Ljungby och Angelholms församlingars pastorat samt Ossjö och Tosjö församlingars pastorat å dag, som Kungl. Maj :t framdeles bestämmer, förenas till ett pastorat, benämnt Munka-Ljungby, Ossjö och Tosjö församlingars pastorat; att i det sålunda bildade pastoratet anställas kyrkoherde, bosatt i Munka-Ljungby, och komminister, boende i Ossjö, samt att komministern förklaras vara anställd närmast för Ossjö och Tosjö församlingar ävensom får sig ålagt att sköta kyrkobokföringen för förstnämnda församling. Kommittén hemställer tillika: att — med indragning av kyrkoherdetjänsten i Barkåkra pastorat — Angelholms församling av Munka-Ljungby och Angelholms församlingars pastorat samt

243 Barkåkra och Rébbélberga församlingars pastorat å dag. som Kungl. Maj:t framdeles bestämmer, förenas till ett pastorat, benämnt Angelholms, Barkåkra och Bebbelberga församlingars pastorat: att i det sålunda bildade pastoratet anställas kyrkoherde, bosatt i Ängelholm, och komminister, boende i Barkåkra, samt att komministern förklaras rara anställd närmast för Barkakra och Bebbelberga församlingar ävensom får sig ålagt att sköta kyrkobokföringen för förstnämnda församling.

17. Bjäre kontrakt. I. Pastorat, som förbliva oförändrade. Förslövs pastorat och Hjärnarps pastorat.

Pastorat och församling

Förslöv

Ny lönereglering Befattningshavare år 1923

Areal i land kv.km.

kh.

Grevie Summa Hjärnarp

1920 (defin.)

kh.

Tostarp Summa

InkomstbeFolk1 mängd lopp år 1918 ) 31 /ial919 kr.

32,43

2,019

375,569

45,58

283,942

78,01

3,875

659,511

62,58

1,877

385,787

21,97

156,733

84,55

2,646

542,520

Avlöningstillgångar (approximativ beräkning): Hjärnarps pt

kr.

kr.

1) Församlingsavgifter, l:sta treöringen . .

1,979

1,627

2) Arrenden

1,000

2,637

3) Lägenhetsavgälder och räntor m. m. .

l

Förslövs pt

5) Församlingsavgifter, 2:dra treöringen .

1,979

1,627

Summa

5,108

6,070

) Angående sättet för inkomstbeloppets beräknande se sid. 79.

245 Avståndet Förslövs kyrka—Grevie kyrka utgör 3,5 km., avståndet Hjärnarps kyrka—Tostarps kyrka 6,5 km. För prästerskapet i Hjärnarps och Tostarps församlingars pastorat har ny lönereglering av definitiv karaktär fastställts genom resolution den 23 maj 1919. Förslövs pastorat med 3,875 invånare på en areal av 78,01 kv.km. synes vara i största laget för att kunna skötas av en prästman. Från prästlöneregleringssakkunnigas sida har även ifrågasatts, att ytterligare en präst skulle anställas i pastoratet. Kommittén har efter prövning av denna fråga kommit till det resultatet, att kyrkoherdens arbetsbörda visserligen är betungande, men att han dock bör tills vidare kunna ensam sköta pastoratet. Skulle dettas folkmängd, som från år 1870 till år 1910 minskats med inemot 900 personer, men vilken efter sistnämnda år varit i det närmaste konstant, komma att under instundande löneregleringsperiod undergå någon avsevärdare ökning, bör frågan om anställande i pastoratet av ytterligare en prästman upptagas till förnyat övervägande. Beträffande Hjärnarps pastorat, som har en folkmängd av 2,646 personer och en areal av 84,55 kv.km., synes icke föreligga någon anledning att ifrågasätta "ändrad indelning eller organisation. II.

Pastorat, som bliva föremål för ändrad indelning eller organisation. Västra Karups pastorat och Hovs pastorat.

Pastorat ocl församling

Ny lönereglering Befattningshavare år 1923

Torekov

km. (långvak.)

Summa Hov

kh.

1923 Båstad

kh. Summa

Areal i land kv.km. 57,02

InkomstbeFolkmängd lopp år 1918 31 /i21919 kr. 2,714

427,525

5,03

203,019

02, t; 5

3,104

031,144

25,58

1,111

105,307

7,16

1,751

1,121,870

32,74

2,802

1,287,183

246 Avlöningstillgångar (approximativ beräkning):

1) Församlingsavgifter, l:sta treöringen . 2) Arrenden 3) Lägenhetsavgälder och räntor ro. ni. . . 4) Skogsförsäljningsmedel 5) Församlingsavgifter, 2:dra treöringen . Summa

Västra Kamps Pt

Hovs pt

kr.

kr.

1,894 4,170 70

3,862 1,550 10

—

—

1,894 8,028

3,862 9,284

I Torekovs församling ligger Torekovs municipalsamhälle med 3(30 invånare och i Båstads församling Båstads köping med en folkmängd av 633 personer. Avståndet mellan Västra Kamps kyrka och Torekovs kyrka är 9,5 km., mellan Hovs kyrka och Båstads kyrka 7,5 km. Hovs och Båstads församlingar gränsa ej intill varandra. Mellan dem ligger Västra Kamps församling, som är omkring 4 km. bred. Ursprungligen voro Västra K a m p och Hov förenade till ett pastorat samt Båstad och Toreko v till ett pastorat. Genom kungl. brev den 8 april 1859 föreskrevs emellertid, att Toreko v skulle skiljas från Båstad och förenas med Västra K a m p till ett pastorat, samt att Hov skulle skiljas från Västra K a m p och förenas med Båstad till ett pastorat med Hov såsom moderförsamling. Genom Kungl. Maj:ts beslut den 14 maj 1915 har förorduats, att komministerstjänsten i Västra Kamps pastorat skulle tills vidare under innevarande löneregleringsperiod uppehållas genom vikarie. Kommittén.

Hovs pastorat består, såsom förut meddelats, av 2, på avsevärt avstånd från varandra belägna församlingar. Den i Båstad bosatte kyrkoherden måste för att komma till Hov färdas tvärs igenom norra delen av Västra Kamp. De flesta invånarna i Hov hava betydligt närmare till kyrkoherden i Västra K a m p än till sin egen kyrkoherde. En rationell fördelning av arbetet inom här ifrågavarande 4 församlingar — Västra Karup, Torekov, Hov och Båstad — skulle i avsevärd grad underlättas, därest församlingarna förenades till ett pastorat. Enär detta skulle få en folkmängd av 6,026 personer på en areal av 95,39 kv.km., torde församlingsarbetet kunna behörigen fullgöras av 2 befattningshavare, kyrkoherde och komminister. Med hänsyn till den stora folkmängden i Västra Kamps församling samt till därvarande prästgårds centrala läge inom det ifrågasatta pastoratet, synes kyrkoherden böra bo i Västra Karup. I fråga om komministerns boningsort synas övervägande skäl tala för Båstad. Dels är denna församling den folkrikaste näst Västra Karup, dels är redan nu en ordinarie prästman pla-

247 cerad därstädes. Komministern i Båstad skulle svara för församlingsvården i denna församling ävensom angränsande delar av Västra Karap samt i viss omfattning biträda kyrkoherden inom återstoden av Västra Karup och i Hov. Ehuru en sådan pastoratsbildning som den ovan skisserade enligt kommitténs mening måste med hänsyn till möjligheten att rationellt utnyttja de prästerliga arbetskrafterna tillerkännas företräde framför den nuvarande anordningen med 2 skilda pastorat, har kommittén dock icke ansett sig böra framlägga formligt förslag i nu antydd riktning. Kommitténs tvekan beror därpå, att olägenheterna med den nuvarande pastoratsindelningen icke synas vara större, än att församlingsarbetet inom vart och ett av de båda pastoraten kan på ett tillfredsställande sätt skötas av kyrkoherden ensam. En sammanslagning är således icke oundgängligen nödvändig, för att man skall kunna inbespara en av de 3 prästerliga arbetskrafter, som för närvarande äro anställda inom pastoraten i fråga. Vid sådant förhållande har kommittén, vilken, såsom framgår av den allmänna motiveringen för kommitténs förslag, endast då synnerligen starka organisatoriska skäl därtill äro för handen, funnit sig kunna hemställa, att en kyrkoherdetjänst skulle förvandlas till komministratur, icke ansett sig böra föreslå ändrad indelning i fråga om här berörda pastorat. Såsom redan antytts, torde däremot beträffande prästernas antal kunna göras inskränkning i så måtto, att komministersbefattningen i Torekov indrages. Västra Karups pastorat, som har en folkmängd av 3,164 personer på en areal av 62,65 kv.km., och där avståndet mellan kyrkorna uppgår till drygt 9 km., blir visserligen jämförelsevis svårskött, men arbetsbördan är dock icke så stor, att den kan betecknas som oskälig för 1 prästman. I Hovs pastorat synes Båstad, där kyrkoherden för närvarande har sin bostad, böra bliva moderförsamling samt pastoratets benämning undergå härav betingad förändring. Kyrkoherden i Västra Karups pastorat A. Nilsson lärer såsom utnämnd år 1903 vara pliktig underkasta sig den ändring i tjänstgöringen, som föranledes därav, att komministersbefattningen i Torekov indrages. Denna indragning torde därför kunna äga rum den 1 maj 1923, då pastoratet ingår i ny lönereglering. Kommittén föreslår: att komministerstjänsten 1 maj 1923 indrages.

i Torehovs församling

av Västra Karups pastorat (ten

Kommittén hemställer vidare: att i Hovs och Båstads församlingars pastorat Båstads församling från och med den 1 maj 1923 anses såsom moderförsamling, samt att pastoratet på grund härav benämnes Båstads och Hovs församlingars pastorat. Barkåkra pastorat. Se Norra Åsbo kontrakt, sid. 239.

18. Västra Göinge kontrakt. I. Pastorat, som förbliva oförändrade. Önnestads pastorat, Brönnestads pastorat och Visseltofta pastorat. Pastorat 01 Ii församling

Önnestad

Areal i land

Xy lönereglering Befattningshavare år

k v.km.

si

Folkmängd

Inkomstheloppåi-1918 1 )

/is 1919

kr.

1922 (prov.)

kh.

38/28

1,863

375,657

1921 (prov.)

kh.

45,59

206,274

53,90

78,246

99,49

1,765

284,520

80,28

1,017

185,049

76,40

1,359

167,628

156,68

2,376

352,677

Mattered Summa 1919 (derin.)

kh.

Verum Summa

Avlöningstillgångai' (approximativ beräkning): Önnestads pt

Brönnestads pt

Visseltofta pt

kr.

kr.

kr.

1)

Församlingsavgifter, l:sta treöringen .

1,127

1,058

2)

Arrenden

1,400

3,175

3)

Lägenhetsavgftlder och räntor m. m.

4)

Skogsförsäljningsmedel

—

—

1,460

5)

Församlingsavgifter, 2:dra treöringen Summa

1,127

1,058

3,769

4,894

4,197

Angående sättet för inkomstheloppets heräknande se sid. 79.

249 Avståndet mellan Brönnestads och Matteröds kyrkor utgör 7 km., mellan Visseltofta kyrka och Verums kyrka 10 km. För prästerskapet i Onnestads församlings pastorat, i Brönnestads och Matteröds församlingars pastorat samt i Visseltofta och Verums församlingars pastorat hava nya löneregleringar fastställts genom resolutioner respektive den 31 december 1920, den 30 januari 1920 och den 31 maj 1918. Löneregleringarna för Onnestads pastorat och Brönnestads pastorat äro av provisorisk, löneregleringen för Visseltofta pastorat är av definitiv karaktär. I Onnestads av endast 1 församling bestående pastorat med 1,863 invånare på en areal av 38,28 kv.km. torde kyrkoherdens arbetsbörda icke vara tyngre än att det kan anses möjligt för honom att sköta pastoralvården jämväl i någon angränsande, icke alltför folkrik församling. Den enda församling, som lämpligen synes kunna ifrågakomma till sammanläggning med Önnestad, är Skepparslöv. Kommittén har undersökt lämpligheten av en dylik pastoratsbildning och funnit densamma fullt acceptabel. Det har dock förefallit kommittén, som om ännu starkare skäl skulle tala för en kombination av Skepparslövs församling och Vä församling. Vid sådant förhållande har kommittén ansett, att Onnestads pastorat borde förbliva orubbat. Visseltofta pastorat, som har en folkmängd av 2,376 personer och en areal av 156,68 kv.km., måste redan med hänsyn till dessa yttre betingelser anses utgöra tillräckligt arbetsfält för en kyrkoherde. Även Brönnestads pastorat med 1,765 invånare på en areal av 99,49 kv.km. torde — ehuru betydligt mindre än Visseltofta — likväl kunna betraktas såsom fyllande de minimifordringar, som måste ställas på ett självständigt pastorat. I fråga om sagda 2 pastorat har kommittén därför icke funnit sig böra föreslå någon indelnings- eller organisationsändring.

II. Pastorat, som bliva föremål för ändrad indelning eller organisation. Vinslövs pastorat, Vankiva pastorat, Stoby pastorat och Sörby pastorat. Pastorat och församling

Vinslöv

Ny lönereglering Befattningshavare år 1923

kh.

Areal i land kv.km.

Folkmängd 31

Inkomstbelopp år 1918

/i2 1919

kr.

72,60

3,388

852,298

37,13

63,477

Ignaberga (tillhör Vankiva p t ) . . .

29,58

• 275,388

Summa

139,31

5,115

1,191,163

kh. (lång vakans)

63,61

2,127

425,404

km. (långvakans)

1,49

3,349

2,961,501

65,10

5,476

3,386,905

Vankiva

1922 (prov.)

Hässleholm (tillhör Stoby p t ) . . . . Summa

250¶Ny lönereglering Befattningshavare

Pastorat och församling

Areal i land kv.km.

Stoby

1922 (prov.)

kh.

Norra Sandby (tillhör Stoby pt) . Sörby

1922 (prov.)

kh.

Gumlösa Summa

Folkmängd 3I

Inkomstbelopp år 1918

/i2 1919

kr.

85,G7

3,346

842,165

33,05

89,158

18,58

70,315

25,57

91,786

77,20

2,012

251,259

Avlöningstillgångar (approximativ beräkning): Vinslövs pt kr. 1) Församlingsavgifter, l:sta treöringen . . . 2) Arrenden

2,747

VanIgnaberga Summa kiva fsg fsg kr. kr. kr. 826

3,715 1,465

3,573 5,180

3) Lägenhetsavgälder och räntor m. m. . .

4) Skogsförsäljningsmedel

1,015

1,015

5) Församlingsavgifter, 2:dra treöringen . .

2.747¶Norra HässleSörby holms Summa Stoby Sandby Summa fsg pt fsg fsg kr.

kr.

kr.

kr. 267

kr.

kr.

1,276

8,885 10,161

2,527

1,200

1,200

1,550

2,180

2,180

3,573

8,885

2,527

753¶Summa 10,949 3,117

14,066

21,652 3,882 17,770 10,161 1,276

6,724

3,352

3,886

I Vinslövs församling ligger Vinslövs municipalsamhälle med 770 invånare. Sörby var ursprungligen annex till Gumlösa. Så var fallet ännu år 1660.1) De båda till Vankiva pastorat hörande församlingarna, Vankiva och Ignaberga, gränsa ej intill varandra. Mellan dem ligger den här omkring 3,5 km breda Stoby församling med den därinom belägna Hässleholms församling. Avstånden inom Vinslövs, Nävlinge och Ignaberga församlingar utgöra km.: Vinslövs kyrka—Nävlinge kyrka 8,5, Vinslövs kyrka—Ignaberga kyrka 7,5 Nävlinge • kyrka—Ignaberga kyrka 8,5. Avståndet mellan Hässleholms kyrka och Vankiva kyrka utgör 4 km. Avstånden inom Gumlösa, Sörby och Norra Sandby församlingar utgöra : km.: Gumlösa kyrka—Sörby kyrka 5, Gumlösa kyrka—Norra Sandby kyrka 4 Sörby kyrka—Norra Sandby kyrka 9. För prästerskapet i Vankiva och Ignaberga församlingars pastorat, i Stoby Norra Sandby och Hässleholms församlingars pastorat samt i Sörby och Gumlösa församlingars pastorat hava nya löneregleringar, samtliga av provisorisk kaJ

) Se CaAvallin IV, sid. 386.

251 raktär, fastställts genom resolutioner respektive den 29 april, den 30 juli och den 25 februari 1921. Genom resolutionen för Vankiva pastorat förordnades, att den lediga kyrkonerdetjänsten i detta pastorat skulle fortfarande och intill dess beslut, som Kungl. Maj:t kunde komma att meddela angående ändring av den kyrkliga indelningen beträffande pastoratet, ginge i verkställighet eller Kungl. Maj:t annorlunda förordnade, uppehållas genom vikarie. I resolutionen rörande Stoby pastorat föreskrevs, att den lediga komministersbefattningen i Hässleholm fortfarande skulle, tills vidare och intill dess Kungl. Maj:t annorlunda förordnade, uppehållas genom vikarie. I Vinslövs och Nävlinge församlingars pastorat, som har en folkmängd av Kommittén. 4,175 personer på en areal av 109,73 kv.km., och där avståndet mellan de båda kyrkorna uppgår till 8,5 km., synes den å kyrkoherden vilande stora arbetsbördan motivera frågan, huruvida ej en biträdande prästman bör anställas. Såsom ett 3^tterligare stöd för en dylik åtgärd kan anföras, att pastoratets invånarantal ökats ej obetydligt under de senaste åren (från 1910 till 1919 med 460 personer). Är Vinslövs pastorat nog så arbetsamt, synes däremot Sörby och Gumlösa församlingars pastorat med en folkmängd av 1,202 personer och en areal av 44,15 kv.km. knappast vara tillräckligt stort för att en kyrkoherdes arbetskraft skulle kunna helt utnyttjas. Beträffande detta pastorat lärer därför sammanslagning med annan eller andra församlingar eller pastoratets uppdelning mellan grannpastoraten böra tagas under övervägande. Även i fråga om Stoby, Norra Sandby och Hässleholms församlingars pastorat torde ändrad indelning kunna ifrågasättas. Hässleholms församling är visserligen till arealen obetydlig, men den är med sina 3,349 invånare redan nu tillräckligt folkrik och även tillräckligt ekonomiskt bärkraftig för att kunna göra anspråk på att få bilda eget pastorat eller åtminstone att bliva moderförsamling i det pastorat, vari den skall ingå. Härtill kommer vidare, att Hässleholm kan förväntas komma att avsevärt tillväxa genom inkorporering av angränsande delar av Stoby och Vankiva församlingar. Genom Kungl. Maj:ts beslut den 7 maj 1909 medgavs, att vissa delar av Stoby och Vankiva finge, sedan åtskilliga närmare angivna villkor uppfyllts, å dag, som Kungl. Maj:t framdeles skulle bestämma, införlivas med Hässleholm i kommunalt hänseende. Sagda inkorporeringsbeslut har dock ännu icke gått i verkställighet. Enligt vad kommittén inhämtat, hava förslag framkommit, att gränsen för de områden, som skola införlivas, måtte bestämmas på annat sätt än som skett i beslutet av den 7 maj 1909. Då Hässleholms stad obestridligen lärer vara i behov av avsevärt ökat utrymme, håller kommittén för sannolikt, att med staden förr eller senare komma att förenas såväl den söder och öster om Almaån belägna delen av Vankiva som hela sydvästra hörnet av Stoby med de därinom befintliga, till Ignaberga hörande enklaverna. Enligt uppgift skulle i sistberörda delar av Stoby och Ignaberga finnas nära 1,400 och inom Vankiva-området mellan 700 och 800 invånare. Efter en dylik inkorporering — som väl komme att avse införlivande jämväl i ecklesiastikt avseende — skulle Hässleholms församling få omkring 5,500, Stoby församling cirka 1,950 och Vankiva församling ungefär 1,400 invånare.

252 Jämväl Vankiva och Ignaberga församlingars pastorat synes med hänsyn till församlingarnas inbördes belägenhet vara i behov av omreglering. Såsom redan meddelats, ligga församlingarna på ett avstånd av 3 a 4 km. från varandra, och sagda avstånd kommer att ytterligare ökas i samma mån, som med Hässleholm införlivas angränsande delar av Vankiva. Härtill kommer, att vägen mellan de båda kyrkorna, vilken passerar igenom Hässleholms stad, uppgår till 12 km. Av vad ovan anförts torde framgå, att pastoratsindelningen inom det komplex, som består av förutberörda 9 församlingar, behöver undergå ändring. Att i denna trakt åstadkomma en från alla synpunkter tillfredsställande pastoratsindelning är emellertid vanskligt. Efter att hava undersökt såväl de tidigare framställda förslagen x ) som åtskilliga andra tänkbara alternativ har kommittén stannat vid att till särskilda pastorat sammanföra dels ATinslövs, Nävlinge och Ignaberga. församlingar 2 ), dels Hässleholms och Vankiva församlingar, dels slutligen Gumlösa, Sörby och Norra Sandby församlingar. Stoby församling skulle ensam utgöra särskilt pastorat. Det ifrågasatta nya pastoratet Vinslöv—Nävlinge—Ignaberga skulle få en folkmängd av 5,115 personer och en areal av 139,31 kv.km. Att en biträdande prästman inom pastoratet är av behovet påkallad kan ej gärna vara föremål för tvivel. Däremot synes tveksamt, huruvida denne befattningshavare bör få sin bostad förlagd till Vinslöv eller Ignaberga. Till förmån för Vinslöv kan anföras, att nära 2 / 3 a v det nya pastoratets hela befolkning bor inom Vinslövs församling, samt att Vinslövs municipalsamhälle är kommunikations- och affärscentrum för flertalet av pastoratsborna. För Ignaberga talar, att denna församling dock har inemot 1,000 invånare, vilka i allmänhet hava sina förbindelser med Hässleholm och icke med Vinslöv, samt att, då avstånden Ignaberga—Vinslöv och Ignaberga—Nävlinge icke uppgå till mer än respektive 7,5 och 8,5 km., en i Ignaberga boende prästman bör kunna i ej obetydlig omfattning biträda kyrkoherden i arbetet jämväl inom Vinslövs och Nävlinge församlingar. Det har förefallit kommittén, som om de skäl, vilka tala för den biträdande prästmannens placering i Ignaberga, skulle vara de starkare. Enär den biträdande prästmannen torde komma att få sköta kyrkobokföringen för Ignaberga församling samt även i övrigt självständigt handhava församlingsvården därstädes, synes han böra erhålla komministers tjänsteställning med ty åtföljande rätt till tjänstebostad och skjutsersättning. I ett pastorat Hässleholm—Vankiva skulle invånarantalet komma att uppgå till 5,476 personer 3 ) och ytinnehållet till 65,10 kv.km. I pastoratet torde därför behöva anställas 2 prästerliga befattningshavare. Närmast till hands ligger att placera den biträdande prästmannen i Vankiva. Då emellertid avståndet mellan Hässleholm och Vankiva kyrka endast uppgår till 4 km. och även de avlägsnare delarna av Vankiva församling hava goda förbindelser med Hässleholm samt vidare den biträdande prästmannen sannolikt kommer att få huvudparten av sitt arbete *) Se översiktstabellen bil. B. 2 ) Denna pastoratsbildning har, såsom framgår av översiktstabellen, föreslagits av en reservant bland prästlöneregleringssakkunniga. 3 ) Kommer den förut omhandlade överflyttningen från Stoby till Hässleholm till stånd, ökas detta antal med omkring 1,400 personer.

258 förlagd till staden med dess omgivningar, har kommittén ansett sig böra hemställa, att även sagda prästman får sin bostad i Hässleholm. *) Han synes tills vidare kunna erhålla adjunkts tjänsteställning. Stoby församlings pastorat skulle få 3,346 invånare på en areal av 85,67 kv.km. Anledning saknas antaga annat än att pastoratet kan skötas av allenast en prästerlig arbetskraft. Kommer den förut omförmälda inkorporeringen .med Hässleholm till stånd, minskas folkmängden med omkring 1,400 personer. Även efter denna reducering s}rnes emellertid församlingen fylla de minimifordringar, som måste ställas på ett självständigt pastorat. Det ifrågasatta nya pastoratet Gumlösa—Sörby—Norra Sandby får en folkmängd av 2,012 personer och en areal av 77,20 kv.km. Då, såsom framgår av det föregående* avstånden inom pastoratet äro jämförelsevis obetydliga, torde något absolut hinder ej föreligga för att kyrkoherden får sin bostad i Sörby prästgård, ehuru denna ligger i den sydligaste delen av pastoratet. Det är emellertid tydligt, att kyrkoherdens arbete i Norra Sandby, som ju innesluter betydligt mer än V3 av pastoratets hela folkmängd, skulle avsevärt underlättas, därest bostaden förlades till Gumlösa, där nödigt område till prästgård torde kunna erhållas å ett i församlingen befintligt kantorsboställe. En förflyttning av kyrkoherdebostaden underlättas för övrigt av den omständigheten, att sätesbyggnaden å Sörby prästgård, vilken byggnad ligger alldeles intill landsvägen och redan av denna anledningar olämpligt belägen, befinner sig i så dåligt skick, att den näppeligen kan för framtiden användas till bostad åt en kyrkoherde. Kyrkoherden i Vinslövs pastorat P. Agrup lärer såsom utnämnd år 1897 icke utan sitt eget medgivande vara pliktig övertaga pastoralvården i Ignaberga församling. Då emellertid i samband med omregleringen en särskild prästerligbefattningshavare kommer att stationeras i sagda församling, vilken prästman lärer bliva skyldig att regelbundet tjänstgöra jämväl inom Nävlinge samt på grund härav den kyrkoherden i Vinslöv åvilande arbetsbördan kommer att avsevärt lättas, har kommittén ansett sig kunna utgå från, att Agrup icke har något att erinra mot den föreslagna indelningsändringen. Kyrkoherdarna i Stoby pastorat N. Gillen och i Sörby pastorat A. T. Callmer, vilka äro utnämnda respektive år 1906 och år 1910, torde vara pliktiga underkasta sig den ändring i tjänstgöringen, som föranledes av omregleringen. Kyrkoherdebefattningen i Yankiva pastorat och komministerstjänsten i Hässleholms församling äro, såsom ovan meddelats, satta på långvakans. Under sådana omständigheter torde indelningsändringarna kunna genomföras redan den 1 maj 1923, då ny lönereglering för prästerskapet i Vinslövs pastorat träder i kraft. 2 ) Kommittén föreslår: att Vinslövs och Nävlinge församlingars pastorat samt Ignaberga församling av VanJciva och Ignaberga församlingars pastorat den 1 maj 1923 förenas till ett pastorat, benämnt Vinslövs, Nävlinge och Ignaberga församlingars pastorat; *) Det torde förtjäna meddelas, att sätesbyggnaden å prästgården i Vankiva befinner sig i så dåligt skick, att den icke lärer kunna användas såsom manbyggnad för en prästerlig befattningshavare. 2 ) Jfr sid. 73.

254 att i det sålunda bildade pastoratet anställas kyrkoherde, bosatt i Vinslöv, och komminister, boende i Ignaberga, samt att komministern förklaras vara anställd närmast för Ignaberga och Nävlinge församlingar ävensom får sig ålagt att sköta kyrkobokföringey% för förstnämnda församling. Kommittén hemställer vidare: att — med indragning av komministerstjänsten i Hässleholm — Hässleholms församling av Stoby, Norra Sandby och Hässleholms församlingars pastorat samt Vankiva församling av Vankiva och Ignaberga församlingars pastorat den 1 maj 1923 förenas till ett pastorat, benämnt Hässleholms och Vankiva församlingars pastorat, samt att i det sålunda bildade pastoratet anställas kyrkoherde och ständig adjunkt, båda bosatta i Hässleholm. Kommittén föreslår ytterligare: att Sörby och Gumlösa församlingars pastorat samt Norra Sandby församling av Stoby, Norra Sandby och Hässleholms församlingars pastorat den 1 maj 1923 förenas till ett pastorat, benämnt Gumlösa, Sörby och Norra Sandby församlingars pastorat, samt att i det sålunda bildade pastoratet anställes kyrkoherde, bosatt i Gumlösa. Kommittén hemställer slutligen: att Stoby församling får, efter avskiljandet av Hässleholms och Norra Sandby församlingar, från och med den 1 maj 1923 bilda särskilt pastorat med allenast kyrkoherde. Norra Mellby pastorat och Häglinge församling av Södra Rörums pastorat.J) Ny lönereglering

Pastorat och församling

Befattningshavare

år Norra

Mellby

1921 (prov.)

Tjörnarp 2

Häglinge (tillhör Södra Rörums pt) ) Summa

1922 (prov.)

Areal i land kv.km.

kh. (långvakans)

InkomstbeFolkmängd lopp år 1918 • l / u 1919 kr.

74,49

2,299

901,383

40,29

1,154

307,593

50,36

1,009

203,012

165, U

4,462

1,411,988

: ) Södra Rörums och Häglinge församlingars pastorat tillhör Frosta kontrakt. '-) I fråga om Södra Rörums församling se sid. 158.

255 Avlöningstillgångar (approximativ beräkning):

1) Församlingsavgifter, l:sta treöringen

Norra Mellby pt

Hägiinge fsg

Summa

kr.

kr.

kr.

3,627

4,236

1,790

2,515

1,460

4) Skogsförsäljningsmedel

1,460

— —

5) Församlingsavgifter, 2:dra treöringen

3,627

4,236

9,528

3,008

12,536

3) Lägenhetsavgälder och räntor m. m

Summa

89¶I Norra Mellby församling ligger Sösdala municipalsamhälle med 654 invånare. Avstånden inom Norra Mellby, Tjörnarps och Hägiinge församlingar utgöra i km.: Norra Mellby kyrka—Tjörnarps kyrka 9,5, Norra Mellby kyrka—Hägiinge kyrka 9,5, Norra Mellby kyrka—Sösdala 3, Tjörnarps kyrka—Hägiinge kyrka (stora landsvägen) 11, respektive (bygdeväg) 10, Tjörnarps kyrka—Sösdala 7,5, Hägiinge kyrka—Sösdala 7. För prästerskapet i Norra Mellby och Tjörnarps församlingars pastorat samt i Södra Rörums och Hägiinge församlingars pastorat hava nya löneregleringar av provisorisk karaktär fastställts genom resolutioner respektive den 9 april och den 3 december 1920. Kyrkoherdetjänsten i Norra Mellby pastorat, vilken blir ledig den 1 maj 1922, skall jämlikt föreskrift i berörda löneregleringsresolution, tills vidare och intill dess Kungl. Maj:t annorlunda förordnar, uppehållas genom vikarie. Såsom tidigare i betänkandet vid behandlingen av de Frosta kontrakt till- Kommittéi hörande pastoraten framhållits 1 ), har kommittén på anförda skäl ansett sig böra föreslå, att till Norra Mellby pastorat skulle läggas Hägiinge församling av Södra Rörums pastorat. Det sålunda bildade pastoratet Norra Mellby—Tjörnarp—Hägiinge skulle få en folkmängd av 4,462 personer och en areal av 165,14 kv.km. För församlingsvårdens behöriga handhavande lära 2 prästerliga befattningshavare vara erforderliga. Enär Sösdala samhälle är det förnämsta befolknings- och affärscentrum inom pastoratet, synes kyrkoherden böra få sin bostad därstädes. 2 ) Prästgården kan möjligen förläggas å ett vid Sösdala beläget annexhemman. Kyrkoherdens förflyttning till Sösdala underlättas av den omständigheten, att sätesbyggnaden å J ) 2

Se sid. 159. ) Enligt uppgift har fråga redan väckts om kyrkoherdebostadens förflyttning från Norra Mellby kyrka till Sösdala.

256 kyrkoherdebostället i Norra Mellby befinner sig i ett så bristfälligt skick, att den näppeligen kan iståndsättas. För att möjliggöra en rationell arbetsfördelning mellan de båda befattningshavarna synes jämväl den biträdande prästmannen böra bo i Sösdala. Vid sådant förhållande torde vara försvarligt att tilldela honom allenast adjunkts tjänsteställning. Kyrkoherdetjänsten i Norra Mellby pastorat är, såsom förut erinrats, satt på långvakans. Omregleringen torde därför kunna genomföras, så snart det blir möjligt att dels från varandra skilja Södra Rörums och Häglinge församlingar, dels ock bilda det av kommittén ifrågasatta nya pastoratet Fulltofta—Södra Rörum. J ) Kommittén, som tidigare i betänkandet i annat sammanhang yttrat sig angående Södra Rörums församling, föreslår: att Norra Mellby och Tjömarps församlingars pastorat samt Häglinge församling av Södra Rörums och Häglinge församlingars pastorat å dag, som Kungl. Maj:t framdeles bestämmer, förenas till ett pastorat, benämnt Norra Mellby, Tjömarps och Häglinge församlingars pastorat, samt att i det sålunda bildade pastoratet anställas hjrJcoherde och ständig adjunkt, båda bosatta i eller i närheten av Sösdala samhälle. Kommittén hemställer vidare: att kyrkoherdetjänsten i Norra Mellby pastorat återbesattes med ordinarie innehavare. Finja pastorat och Röke pastorat. Ny lönereglering

Pastorat och församling

Befattningshavare

kv.km.

år 1924

kh.

Torup (tillhör Röke pt) Summa

1924 Hörja (tillhör Finja pt) Summa

Areal i land

kh. (långvakans)

53,37

InkomstbeFolkmängd lopp år 1918 31 /i2 1919 kr. 2,917

1,086,173

72,15

141,090

125,52

3,911

1,227,263

113,80

1,718

268,473

61,23

83,223

175,03

2,538

351,696

l ) Se härom sid. 160. — För att tidigare kunna bilda det nya pastoratet Norra Mellby— Tjörnarp—Häglinge kan möjligen den anordningen vidtagas, att Häglinge redan den 1 maj 1923 skiljes från Södra Rörums församling, som därefter ensam tills vidare får utgöra eget pastorat.

257 Avlöningstillgångar (approximativ beräkning):

1) Församlingsavgifter, l:sta treöringen 2) Arrenden

....

Fin ja fsg

Torups fsg

Summa

kr.

kr.

kr.

3,259

3,682

1,055

1,190

1,690

1,100

140¶Röke Hörja fsg fsg kr.

kr.

Summa kr.

3) Lägenhetsavgälder och räntor m. m 4) Skogsförsäljningsmedel 5) Församlingsavgifter, 2:dra treöringen . . . .

—

— —

3,259

3,682

1,055

Summa

7,098

2,626

9,724

2,210

1,140

3,350

—

—

• T l ™ ] a f ö r s a m l i n g 1Jgger Tyringe stationssamhälle med en folkmängd av & cirka 1,800 personer. Avstånden inom Finja och Torups församlingar utgöra i km.: Finja kyrka— lorups kyrka 13, Finja kyrka—Tyringe 6, Torups kyrka—Tyringe 7. Avståndet mellan Röke kyrka och Hörja kyrka utgör 7 km. Genom Kungl. Maj:ts beslut den 5 december 1919 har förordnats att kyrkoherdetjänsten i Röke och Torups församlingars pastorat skulle tills vidare under innevarande lönereglermgsperiod uppehållas genom vikarie. Röke och Torups församlingars pastorat, som har en folkmängd av 2 712 Kommittén, personer och en areal av 185,95 kv.km., torde på grund av pastoratets långsträckta lorm — utsträckningen i norr och söder är fågelvägen omkring 30 km. — samt ? e t sto^a avståndet mellan kyrkorna — 13 km. — vara betydligt mera svårskött an åtskilliga andra pastorat med ungefär samma invånarantal och ytvidd Härtill kommer att vägen kyrkorna emellan är bitvis ganska backig samt mycket smal och krokig Duphkationsresorna i detta pastorat synas vara bland de mest besvärliga dylika resor, som över huvud taget förekomma i södra och mellersta delarna av Sverige. Att anställa en biträdande prästman i pastoratet kan med hansyn till den laga folknumerären icke gärna ifrågakomma. Under sådana omständigheter har kommittén ansett sig pliktig undersöka, huruvida möjlighet före ligger att genom skiljande av Röke och Torup från varandra samt vardera församlingens förening med annan eller andra församlingar, skapa pastoratsbildningar med bättre och kortare vägförbindelser. Det har härvid visat sig, att avsevärda fördelar kunna vinnas, därest man med Röke till ett pastorat förenar Hörja angränsande församling av Finja pastorat samt sammanför Finja och Torups församlingar till ett nytt pastorat. 1 ) 17- n 1 i e t t i p a s t 0 , r a i i Röke—Hörja, som skulle få 2,538 invånare på en areal av i? t\ ™' , i r avståndet mellan kyrkorna 7 km. Vägen är därtill av utmarkt beskaffenhet. Pastoratet blir således betydligt mera lättskött än Röke Tvmrf 2JÖZi»*L0-A ! i d t a Sd a en d e av dylik ändring i indelningen var föremål för prövning i samDMtoiS t^rMS?T T i « ^ g ä l l a n d e iöneregleringsresolutionerna för Finja pastorat och Röke pastorat (den 12 december 1873), men förslaget vann då ej bifall 33

258 nuvarande pastorat, För det stora flertalet av befolkningen i Hörja torde vägen till Röke prästgård bliva något kortare än vägen till Fin ja. Mot kombinationen Röke—Hörja synes under sådana omständigheter någon befogad invändning knappast kunna göras. Ett pastorat Fin ja—Torup torde däremot vara i viss mån ägnat att framkalla tvekan, beroende dels på att detta pastorat synes vara i största laget för att kunna skötas av 1 prästman — 3,911 invånare på en areal av 125,52 kv.km. — dels på det långa avståndet, 13 km., mellan kyrkorna, dels ock på Fin ja kyrkas belägenhet längst ut i pastoratets östligaste del. Våglängden kyrkorna emellan spelar dock här ej alls samma roll som i Röke nuvarande pastorat, enär en i Finja bosatt kyrkoherde vid tjänsteresorna till Torup i flertalet fall torde kunna begagna sig av järnvägen mellan Finja och Väst Torups stationer. *) Det finnes emellertid en omständighet, som så starkt talar för en förening av Finja och Torups församlingar, att den tveksamhet, man annars kunde vara böjd att hysa, måste försvinna. Detta är förekomsten av Tyringe stationssamhälle i västra delen av Finja ungefär mitt emellan de båda kyrkorna. Sagda samhälle inrymmer betydligt mer än hälften av Finja församlings hela folkmängd, och en avsevärd del av det prästerliga arbetet i församlingen hänför sig till nämnda samhälle. Redan nu hållas regelbundna andaktsstunder i Tyringe, och det torde endast vara en tidsfråga, när särskild konfirmationsundervisning kommer att anordnas därstädes. Då kyrkoherden i Finja således under alla omständigheter måste företaga talrika och regelbundna resor till Tyringe, bör det för honom bliva en icke obetydlig lättnad i arbetet att lämna ifrån sig Hörja församling och i stället övertaga Torup, som han utan svårighet kan besöka i samband med sina resor till Tyringe, och vars befolkning jämförelsevis lätt kan sätta sig i förbindelse med honom, då han vistas i nämnda samhälle. Såsom bevis för att den av kommittén föreslagna indelningsändringen är ändamålsenlig, kan anföras, att, enligt vad kommittén inhämtat, predikobyten i avsevärd utsträckning ägt rum mellan kyrkoherdarna i Finja och Röke, så att den förstnämnde förrättat gudstjänst i Torup, under det att den sistnämnde predikat i Hörja. Vidare lära barnen från Torup, på grund av den jämförelsevis lätta förbindelsen med Finja, i stor omfattning besöka konfirmationsundervisningen i sistnämnda församling. I Röke pastorat är, såsom förut meddelats, kyrkoherdebefattningen satt på långvakans. Kyrkoherden i Finja pastorat O. N. Fredfeldt lärer såsom utnämnd år 1913 vara pliktig underkasta sig den ändring i tjänstgöringen, som föranledes av den ifrågasatta omregleringen. Denna torde därför kunna genomföras den 1 maj 1924, då ny lönereglering träder i kraft i båda de här behandlade pastoraten. Kommittén föreslår: att Finja församling av Finja och Hörja församlingars pastorat samt Torups församling av Röke och Torups församlingars pastorat den 1 maj 1924 förenas till ett pastorat, benämnt Finja och Torups församlingars pastorat, samt att i det sålunda bildade pastoratet anställes kyrkoherde, bosatt i Finja. *) För närvarande finnes tågförbindelse 4 gånger dagligen i den ena riktningen och 3 gånger i den andra.

259 Kommittén hemställer vidare: att Böke församling av Böke och Torups församlingars pastorat samt Härja församling av Finja och Härja församlingars pastorat den 1 maj 1924 förenas till ett pastorat, benämnt Böke och Hörja församlingars pastorat, samt att i det sålunda bildade pastoratet anställes kyrkoherde, bosatt i Böke. Kommittén föreslår slutligen: att kyrkoherdetjänsten

i Böke pastorat återbesattes med ordinarie

innehavare.

Norra Åkarps pastorat.

Pastorat och församling

Ny lönereglering Befattningshavare år 1924

Norra Åkarp

kh.

Summa

Areal i land kv.km. 54,04

InkomstbeFolkmängd lopp år 1918 31 /i2 1919 kr. 2,247

638,595

149,87

2,398

915,199

203,91

4,645

1,553,794

Avlöningstillgångar (approximativ beräkning): 1) Församlingsavgifter, l:sta treöringen 2) Arrenden 3) Lägenhetsavgälder och räntor m. m 4) Skogsförsäljningsmedel 5) Församlingsavgifter, 2:dra treöringen

kr. 4,662 » 950 » 1,000 » 830 » 4,662 Summa kr. 12,104

I närheten av Norra Åkarps kyrka ligger Bjärnums municipalsamhälle med 1,078 invånare. Avståndet Norra Åkarps kyrka—Vittsjö kyrka utgör 8 km. Norra Åkarps och Vittsjö församlingars pastorat har 4,645 invånare på en Kommittén, areal av icke mindre än 203,91 kv.km. Folkmängden har sedan år 1910 ökats med inemot 700 personer. För bestridandet av det prästerliga arbetet inom pastoratet torde 2 befattningshavare erfordras. Enär annexförsamlingen Vittsjö har ungefär samma invånarantal som moderförsamlingen samt avståndet mellan kyrkorna uppgår till 8 km., synes befolkningen i Vittsjö skäligen kunna påfordra, att den biträdande prästmannen, vilken torde böra erhålla komministers tjänsteställning, blir bosatt i sagda församling och får i uppdrag att sköta kyrkobokföringen därstädes.

260 Kyrkoherden i pastoratet A. B. Andreasson, vilken är utnämnd år 1914, lärer vara skyldig underkasta sig den ändring i lönevillkor och tjänstgöring, som föranledes av komministersbefattningens inrättande. Sagda tjänst torde därför böra inrättas från och med den 1 maj 1924, då ny lönereglering träder i kraft i pastoratet. Kommittén föreslår: att i Norra Akarps och Vittsjö församlingars pastorat frän och med den 1 maj 1924 anställes komminister, bosatt i Vittsjö, samt att komministern förklaras vara anställd närmast för Vittsjö församling och får sig ålagt att sköta kyrkobokföringen för denna församling.

19. Östra Göinge kontrakt. I. Pastorat, som förbliva oförändrade. Hästveda pastorat, Östra Broby pastorat, Glimåkra pastorat, Örkene pastorat, Loshults pastorat, Hjärsås pastorat, Kviinge pastorat och Färlövs pastorat. Pastorat och församling

Ny lönereglering Befattningshavare år

Areal i land

1921 (prov.)

58,46

2,013

445,635

75,17

1,472

160,188

133,63

3,485

605,823

67,06

2,313

879,343

29,11

141,941

96,17

3,289

1,021,284

kh.

Summa 1923

kh.

Emislöv Summa

kv.km.

InkomstbeFolk1 mängd lopp år 1918 ) S1 /i2 1919 kr.

Glimåkra

1918 (defin.)

kh.

156,88

3,530

631,119

Örkene

1918 (defin.)

kh. o. k m .

230,77

4,786

588,150

Loslmlt

1919 (defin.)

kh.

104,21

2,218

351,820

Hjärsås

1922 (prov.)

kh.

78,68

2,283

539,213

41,12

1,554

807,360

119,80

3,837

1,346,573

31,67

1,040

344,457

Summa Kviinge

1917 (defin.)

kh.

Gryt Summa Furlöv

1922 (prov.)

Summa

kh.

30,72

120,589

62,39

1,517

465,046

38,98

2,052

859,963

25,48

184,833

64,46

2,859

1,044,796

') Angående sättet för inkomstbeloppets beräknande se sid. 79.

262 Avlöningstillgångar (approximativ beräkning):

1) Församlingsavgifter,

Hästveda pt

Östra Broby Pt

Glimåkra pt

Örkene pt

Loshults pt

Hjärsås pt

Kviinge pt

Färlövs pt

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

1,818

3,065

1,893

1,764

1,055

4,040

1,395

3,135

1,520

2,560

4,280

1,950

3,000

l:sta

treöringen 2) Arrenden 3) Lägenhetsavgälder och räntor rn. m

1,235

2:dra

1,818

3,065

1,893

1,764

1,055

4,040

1,395

Summa

6,664

8,900

4,831

3,678

3,259

12,825

5,405

4) Skogsförsäljningsmedel . . . 5) Församlingsavgifter, treöringen

3,135 9,330

I Hästveda församling ligger Hästveda municipalsamhälle med 413 invånare och i Östra Broby församling Broby kyrkobys municipalsamhälle med en folkmängd av 585 personer. Avstånden inom här ifrågavarande pastorat utgöra i km.: Hästveda kyrka— Farstorps kyrka 10, Östra Broby kyrka—Emislövs kyrka 5, Hjärsås kyrka— Knisslinge kyrka 5, Kviinge kyrka—Gryts kyrka 8, Färlövs kyrka—Norra Strö kyrka 5,5. För prästerskapet i samtliga här ifrågavarande pastorat med undantag av Östra Broby hava nya löneregleringar fastställts genom särskilda resolutioner, nämligen den 11 juni 1920 i fråga om Hästveda och Farstorps församlingars pastorat, den 3 november 191G rörande Glimåkra församlings pastorat, likaledes den 3 november 1916 angående Örkene församlings pastorat, den 18 januari 1918 beträffande Loshults församlings pastorat, den 17 juni 1921 så vitt angår Hjärsås och Knisslinge församlingars pastorat, den 19 maj 1916 vidkommande Kviinge och Gryts församlingars pastorat samt den 4 februari 1921 i fråga om Färlövs och Norra Strö församlingars pastorat. Löneregleringarna för Hästveda pastorat, Hjärsås pastorat och Färlövs pastorat äro av provisorisk, de övriga av definitiv karaktär. I löneregleringsresolutionen för Örkene pastorat förordnades, att i detta pastorat skulle från och med den 1 maj 1918 vara anställd, förutom kyrkoherden, jämväl en komminister. Kommittén.

Sedan numera en komministersbefattning inrättats i Örkene -pastorat, lära de prästerliga arbetskrafterna därstädes vara fullt tillräckliga. Såsom framgår av de i tabellen här ovan lämnade folkmängds- och arealuppgifterna för Hästveda pastorat, Östra Broby pastorat, Glimåkra pastorat och Färlövs pastorat, torde ett vart av dessa pastorat med avseende på nämnda för den prästerliga verksamheten väsentliga yttre faktorer böra anses utgöra tillräckligt

263 arbetsfält för en kyrkoherde. Även Loshidts pastorat synes, ehuru folkmängden där är betydligt mindre än i de nyssnämnda pastoraten, fylla måttet i berörda hänseende. Beträffande Hjärsås pastorat med 3,837 invånare på en areal av 119,80 kv.km., och vars folkmängd sedan år 1910 ökats med nära 450 personer, synes kunna ifrågasättas, huruvida icke kyrkoherden, som redan nu måste anses hava en mycket betungande arbetsbörda, inom en jämförelsevis nära liggande framtid blir i behov av biträde i arbetet. I grannpastoratet Kviinge däremot, som har endast 1,517 invånare på en areal av 62,39 kv.km., och där invånarantalet under de sista 10 åren icke undergått någon som helst ökning, lärer arbetsbördan icke vara större än att den därstädes anställde prästmannen torde kunna i ej obetydlig omfattning utföra prästerligt arbete även inom någon angränsande församling. Vid sådant förhållande ligger det nära till hands att tänka på en sammanslagning mellan Hjärsås pastorat och Kviinge pastorat. Kommittén har undersökt denna möjlighet men icke ansett skälen för sammanslagning för närvarande vara så starka, att kommittén velat hemställa om dylik sammanslagning med därav föranledd förvandling av kyrkoherdebefattningen i Kviinge till komministratur. II.

Pastorat, s o m bliva föremål för ändrad i n d e l n i n g eller organisation. Osby pastorat. Pastorat och församling

Ny lönereglering Befattningshavare år 1921 (prov.)

kh.

Avlöningstillgångar (approximativ beräkning): 1) Församlingsavgifter, l:sta treöringen 2) Arrenden 3) Lägenhetsavgälder och räntor m. m 4) Skogsförsäljningsmedel 5) Församlingsavgifter, 2:dra treöringen

Areal i land kv.km. 168,G0

InkomstbeFolklopp år 1918 mängd 31 /i2 1919 kr. 4,609

1,283,990

kr. 3,852 » 600 » 2,800 » 1,915 » 3,852 Summa kr. 13,019

I Osby församling ligger Osby municipalsamhälle med 1,209 invånare. För prästerskapet i Osby församlings pastorat har ny lönereglering av provisorisk karaktär fastställts genom resolution den 30 januari 1920. Osby pastorat har enligt kommitténs mening nått sådan storlek, att den kyrkoherden åvilande arbetsbördan måste anses vara alltför tung för 1 befattningshavare. Såsom redan tidigare skett i Örkene, torde därför i Osby böra anställas ytterligare en prästman, vilken tills vidare synes kunna erhålla adjunkts tjänsteställning. Kommittén föreslår: att i Osby pastorat från

och med den 1 maj 1923 anställes ständig

adjunkt.

20. Villands kontrakt. I. Pastorat, som förbliva oförändrade. Ivetofta pastorat, Trolle-Ljungby pastorat, Oppmanna pastorat, Fjälkestads pastorat och Näsums pastorat. Ny lönereglering Befattnings-. havare år

Areal i land

Ivetofta

1922 (prov.)

kh.

57,10

2,865

935,371

Trolle-Ljungby

1920 (defin.)

kh.

51,33

1,591

375,112

Pastorat och församling

Gualöv Summa 1917 (defin.)

Oppmanna

kh.

Vånga Summa

kv.km.

InkomstbeFolk1 mängd lopp år 1918 ) 31 /i2 1919 kr.

16,99

147,557

68,3 2

2,182

522,669

47,44

1,729

297,632

103,70

1,737

226,831

151,14

3,466

524,463

Fjälkestaä

1922 (prov.)

kh.

52,76

1,611

413,197

Nättum

1920 (defin.)

kh.

97,98

2,200

379,819

*) Angående sättet för inkomstbeloppets beräknande se sid. 79.

265¶Avlöningstillgångar (approximativ beräkning): Ivetofta pt

TrolleLjungby pt

Oppmanna Pt

Fjälkestads pt

Näsums pt

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

1¶Församlingsavgifter, l.sta treöringen . . .

2,806

1,568

1,573

1,240

1,139

2) Arrenden

2,700

3,600

1,550

5) Församlingsavgifter, 2:dra treöringen . . .

2,806

1,568

1,573

1,240

1,139

Summa

8,662

6,768

3,45!»

4,030

2,94S

3¶Lågenhetsavgälder och räntor m. m. . . 4^ Skogsförsäljningsmedel

270¶Avståndet Trolle-Ljungby kyrka—Gualövs kyrka utgör 4 km., avståndet Oppmanna kyrka—Vånga kyrka 8 km. För prästerskapet i Ivetofta församlings pastorat, i Trolle-Ljungby och Gualövs församlingars pastorat, i Oppmanna och Vånga församlingars pastorat, i Fjälkestads församlings pastorat samt i Näsums församlings pastorat hava nya löneregleringar fastställts genom resolutioner respektive den 4 februari 1921, den 23 maj 1919, den 19 majV 1916, den 31 december 1920 och den 23 maj 1919. Löneregleringarna för Ivetofta pastorat och Fjälkestads pastorat äro av provisorisk, löneregleringarna för Trolle-Ljungby pastorat, Oppmanna pastorat och Näsums pastorat däremot av definitiv karaktär. Såväl Oppmanna pastorat, vilket har en folkmängd av 3,466 personer och Kommittén, ett ytinnehåll av 151,14 kv.km., som Ivetofta pastorat med 2,865 invånare på en areal av 57,10 kv.km. måste vart för sig anses utgöra tillräckligt verksamhetsområde för en kyrkoherde. Även TroUe-Ljungby pastorat och Näsums pastorat, där folkmängden uppgår till respektive 2,182 och 2,200 personer samt arealen till respektive 68,32 och 97,98 kv.km., torde fylla de minimikrav, som böra ställas på ett självständigt pastorat. I fråga om dessa 4 pastorat synes därför icke finnas någon anledning att ifrågasätta ändrad indelning. Fjälkestads pastorat däremot, bestående av endast 1 församling och med ett invånarantal av 1,611 personer på en areal av 52,76 kv.km., synes utgöra ett nog så litet verksamhetsområde för den därstädes anställde kyrkoherden. Av de kringliggande församlingarna lämpar sig emellertid ingen att förenas med Fjälkestad. Den enda, som synes kunna på allvar ifrågakomma är Nosaby, vilken församling emellertid, såsom framgår av det följande, enligt kommitténs mening hellre bör sammanläggas med Kristianstad. Kommittén har därför kommit till det resultatet, att även Fjälkestads pastorat bör lämnas orubbat.

266 II.

Pastorat, som bliva föremål för ändrad indelning eller o r g a n i s a t i o n .

Kristianstads församling av Kristianstads pastorat och Nosaby pastorat. Ny lönereglering

Pastorat och försan i ing

Befattningshavare

år Kristianstad1

.

kv.km.

InkomstbeFolkmängd lopp år 1918 31 i> 1919 kr. 12,47)5

Areal i land

kh. o. kyrkoadj.

14, c, 7

kh.

31,56

1,8(50

465,496

46,28

14,315

15,233,538

Summa

14,768,042

Avlöningstillgångar (approximativ beräkning):

1) Församlingsavgifter, l:sta treöringen . . . 2 Arrenden 3) Lägenhetsavgälder och räntor m. ni. . . . 4) Skogsförsäljningsmedel 5) Församlingsavgifter, 2:dra treöringen . . . Summa

Kristianstads fsg

Nosabv Pt

Summa

kr.

kr.

kr.

44,304

1,396

45,700

—-

2,700

2,700

44,304

1,396

45,700

89,008

6,017

[ 95,025

400-,

Avståndet mellan Kristianstads och Nosaby kyrkor utgör (via Rödaleds station) 5,5 km., respektive (mindre väg) 4 km. Kristianstads och Vä församlingar, vilka tillhopa bilda Kristianstads pastorat, gränsa ej intill varandra, Mellan dem ligger Norra Åsums församling, som på smalaste stället är omkring 1 km. bred. Genom kungl. brev den 14 februari 1625 förordnades, att Nosaby, som tidigare varit annex till Kristianstad, skulle vara prebende åt kapellanen i nämnda stad. Nosaby synes dock fortfarande hava betraktats såsom annex, ehuru stadskomministern ansågs såsom pastor i församlingen. 3 ) Enligt föreskrift i kungl. brev den 25 oktober 1872 skildes Nosaby från komministraturen i Kristianstad. !

) I fråga om Vä församling se sid. 278. ) Avkomsten av lägenheterna Näsby nr 21 och Nosaby nr 17 samt av expropriationsmedlen för lägenheten Näsby nr 19 hava här ej upptagits, enär det är möjligt, att sagda avkomst efter ny lönereglerings ikraftträdande kommer att ingå till kyrkofonden. 2

) Cawallin V, sid. 2.

År 1673 förordnades, att Vä församling, som dittills utgjort eget pastorat, skulle efter dåvarande kyrkoherdens avgång från tjänsten läggas som annex till Kristianstad. 1 ) ..Norr och öster om Kristianstad ligga åtskilliga pastorat — Fjälkestad, Nosa- Kommittén, by, Österslöv, Ivö, Fjälkinge och Gustav Adolf — av vilka knappast något kan anses taga en kyrkoherdes arbetskraft fullt i anspråk. Såsom framgår av översiktstabellen bil. B, liar förslag till ändrad indelning inom här ifrågavarande församlingskomplex framlagts av Scholander. Utom det Scholanderska omregleringsförslaget har kommittén prövat åtskilliga inom kommittén uppgjorda alternativ. Härvid har kommittén jämväl haft att taga hänsyn till den omständigheten, att i Ahus pastorat skall från och med den 1 maj 1922 anställas en ständig adjunkt, samt att arbetsbördan för de båda i pastoratet efter sagda dag anställda prästmannen icke lärer vara tyngre än att de kunna sköta ytterligare en, icke alltför folkrik församling. Intet av de undersökta olika alternativen synes vara på alla punkter fullt tillfredsställande. Det bästa resultatet torde dock nås, därest man med varandra till särskilda pastorat förenar dels Kristianstads och Nosaby församlingar, dels Österslövs, Ivö och Kiaby församlingar, dels Fjälkinge, Nymö och Gustav Adolfs församlingar, dels slutligen Ahus och Rinkaby församlingar. Vid sådant förhållande skulle Fjälkestads pastorat, såsom redan tidigare i betänkandet föreslagits 2 ), komma att lämnas orubbat. Då det gällt att bedöma lämpligheten av det ifrågasatta nya pastoratet Kristianstad—Nosaby, har kommittén ansett sig böra taga hänsyn till följande omständigheter. Kristianstads och Yä församlingar, vilka nu tillhopa bilda ett pastorat, lära med hänsyn till de båda församlingarnas inbördes belägenhet böra skiljas från varandra. Yä synes kunna förenas antingen med Norra Åsums pastorat eller med Skepparslövs pastorat, 3 ) Ett betydande område av Nosaby församling — hela Näsby by — har år 1915 inkorporerats med Kristianstad. Det har varit ifrågasatt att med staden införliva jämväl Hammars by och en del av Araslövs by, ehuru planerna att inkorporera dessa områden numera lära vara övergivna, Då det emellertid enligt kommitténs mening är långt ifrån osannolikt, att ytterligare någon del av Nosaby kommer att i framtiden bliva införlivad med Kristianstad, har kommittén ansett sig böra taga under omprövning, huruvida det icke vore lämpligt att ånyo i ecklesiastikt hänseende med varandra förena Kristianstads och Nosaby församlingar. Härigenom vinner man den beaktansvärda fördelen, att den för Nosaby avsedde prästmannen, vars arbetskraft knappast i hela dess omfattniug tages i anspråk inom sagda församling med dess 1,860 invånare på en areal av 31,56 kv.km., kan bliva i tillfälle att biträda vid det prästerliga arbetet inom Kristianstad. Det ifrågasatta pastoratet Kristianstad—Nosaby skulle få en folkmängd av *) Cawallin V, sid. 2. ) Se sid. 265.

2 8

) Närmare härom se sid. 277.

268 14,315 personer på en areal av 46,23 kv.km. Det prästerliga arbetet därstädes bör sålunda kunna utföras av 3 befattningshavare. En rationell fördelning av sagda arbete är lättast att genomföra, om alla 3 prästmännen placeras i Kristianstad. Med hänsyn till det jämförelsevis korta avståndet mellan Nosaby och Kristianstad, vilket gör det möjligt för en på förstnämnda plats bosatt prästman att i avsevärd omfattning tjänstgöra jämväl i staden, synes det dock vara fullt försvarligt att låta en av befattningshavarna få sin bostad i Nosab}7 prästgård. Sätesbyggnaden därstädes är visserligen gammal och i vissa avseenden bristfällig, men den torde dock genom reparation kunna sättas i fullt användbart skick. Stationeras en av prästerna i Nosaby, synes han böra erhålla komministers tjänsteställning samt få sig ålagt att sköta kyrkobokföringen för sagda församling. Huruvida den biträdande prästman, som får sin bostad i Kristianstad, skall erhålla ställningen av komminister eller ständig adjunkt synes tveksamt. För adjunktur talar, såsom i den allmänna motiveringen närmare utvecklats, pastoratets egenskap av stadspastorat. Till förmån för komministratur kan anföras, att kyrkoherden i ett så betydande pastorat som detta dock synes böra vid sin sida såsom medhjälpare i staden hava en ordinarie befattningshavare. Kommittén anser sig böra tillmäta sistberörda synpunkt avgörande betydelse samt föreslår förty, att befattningshavaren i fråga får komministers tjänsteställning. Kyrkoherden i Kristianstads pastorat M. Lundborg lärer såsom utnämnd är 1907 vara pliktig underkasta sig den ändring i tjänstgöringen, som föranledes av den ifrågasatta sammanslagningen. Denna torde därför kunna genomföras, så snart kyrkoherdebefattningen i Nosaby blivit ledig. Kommittén, som senare i betänkandet i annat sammanhang kommer att yttra sig angående Vä församling, föreslår: att — med indragning av kyrkoherdetjänsten i Nosaby pastorat — Kristianstads församling av Kristianstads och Vä församlingars pastorat samt Nosaby församlings pastorat å dag, som Kungl. May.t framdeles bestämmer, förenas till ett pastorat, benämnt Kristianstads och Nosaby församlingars pastorat; att i det sålunda bildade pastoratet anställas kyrkoherde, bosatt i Kristianstad, ävensom 2 komministrar, den ene boende i Kristianstad och den andre med bostad i Nosaby, samt att den i Nosaby bosatte komministern förklaras vara anställd såväl för Kristianstads som Nosaby församlingar och får sig ålagt att sköta kyrkobokföringen för sistn ämn da för sam Ung.

269¶Åhus pastorat, Gustav Adolfs pastorat och Fjälkinge pastorat. Ny lönereglering Befattningshavare år

Areal i land

1922 (prov.)

72,00

4,091

1,867,781

Rinkaby (tillhör Gustav Adolfs pt)

20,60

177,915

Summa

92,60

5,061

2,045,696

kh.

9,58

189,166

kh.

24,32

1,322

307,673

Pastorat och församling

kh. o. st. adj.

1918 (delin.) 1922 (prov.)

Nymö Summa

InkomstbeFolklopp år 1918 mängd 3l /i21919 kr.

kv.km.

10,64

78,862

44,54

2,669

575,701

Fjälkinge pt

Summa

kr.

kr.

Avlöningstillgångar (approximativ beräkning): Ähus pt

Rinkaby fsg

Summa

Gustav Adolfs fsg

kr.

kr.

kr.

kr.

1) Församlingsavgifter, l:sta treöringen

5,604

2) Arrenden

6,138

1,160

1,727

2,650

2,650

1,800

2,250

4,050

2,800

2,800

6,138 17,726

567 2,949

1,160 4,770

1,727 7,719

3) Lägenhetsavgälder och räntor m. m 4) Skogsförsäljningsmedel 5) Församlingsavgifter, 2:dra tre534 Summa

5,604 16,658

1,068

I Ähus församling ligger Åhus municipalsamhälle med 1,774 invånare. Huvuddelen av municipalsamhället bildar Åhus köping med en folkmängd av 1,281 personer. Avståndet mellan Ahus kyrka och Rinkaby kyrka utgör 7,5 km. Avstånden inom Fjälkinge, Nymö och Gustav Adolfs församlingar utgöra i km.: Fjälkinge kyrka—Nymö kyrka 5, Fjälkinge kyrka—Gustav Adolfs kyrka 4,5, Nymö kyrka—Gustav Adolfs kyrka 5,5.

270 Gustav Adolf (vilken församling före 1778 benämndes Yiby) och Rinkaby förenades år 1618 till ett pastorat, År 1681 förenades sagda pastorat med Ahus pastorat 1 ). Genom kungl. brev den 29 september 1854 o förordnades, att Gustav Adolfs och Rinkaby församlingar skulle skiljas från Ahus för att bilda eget pastorat. Denna skilsmässa ägde rum år 1856. För prästerskapet i Åhus församlings pastorat, i Gustav Adolfs och Rinkaby församlingars pastorat samt i Fjälkinge och Nymö församlingars pastorat hava nya löneregleringar fastställts genom resolutioner respektive den 22 juni 1921, den 3 november 1916 och den 25 februari 1921. Löneregleringen för Gustav Adolfs pastorat är av definitiv, de båda andra löneregleringarna däremot av provisorisk karaktär. Genom resolutionen rörande Ahus pastorat förordnades tillika, att ständig adjunkt skulle anställas i pastoratet från och med den 1 maj 1922. ttén.

Såsom redan förut framhållits 2 ), synes varken Gustav Adolfs pastorat med 1,869 invånare på en areal av 30,18 kv.km. eller Fjälkinge pastorat, som h a r e n folkmängd av 1,770 personer och en ytvidd av 34,96 kv.km., erbjuda tillräcklig möjlighet för fullt utnyttjande av en prästerlig arbetskraft. Tidigare har även erinrats därom, att arbetsbördan för de båda prästerliga befattningshavare, som efter den 1 maj 1922 skola vara anställda i Åhus pastorat, icke torde vara tyngre — pastoratet har 4,091 invånare på en ytvidd av 72,00 kv.km. — än att de kunna sköta ytterligare en, icke alltför stor församling. Vid sådant förhållande synes en prästerlig arbetskraft kunna inbesparas därigenom, att man delar Gustav Adolfs pastorat och med Fjälkinge pastorat förenar Gustav Adolfs församling samt till Åhus pastorat lägger' Rinkaby församling. Av de ifrågasatta nya pastoraten skulle Åhus—Rinkabv få 5,061 invånare på en areal av 92,60 kv.km. och Fjälkinge— Nymö—Gustav Adolf en folkmängd av 2,669 personer och ett ytinnehåll av 44,54 kv.km. Det förra pastoratet bör mycket väl kunna skötas av 2, det senare av 1 prästerlig befattningshavare. I ett av Fjälkinge, Nymö och Gustav Adolfs församlingar bestående pastorat synes kyrkoherden, med hänsyn till församlingarnas inbördes belägenhet samt vägförbindelserna dem emellan, böra få sin bostad i Fjälkinge. Kvrkoherdarna i Åhus pastorat F. G. Nordell och i Gustav Adolfs pastorat P. P. Ågårdh lära såsom utnämnda respektive år 1902 och år 1900 icke utan eget medgivande kunna förpliktas underkasta sig den ändring i tjänstgöringen, som föranledes av den ifrågasatta omregleringen. Vad Nordell beträffar, har kommittén, med hänsyn till att denne från och med den 1 maj 1922 skall erhålla biträde av en ständig adjunkt, dock ansett sig kunna utgå från, att han icke har något att erinra mot omregleringen ifråga. Kyrkoherden i Fjälkinge pastorat C. O. H. Lundh, vilken är utnämnd år 1904, torde vara pliktig tjänstgöra jämväl inom Gustav Adolfs församling, om denna församling förenas med Fjälkinge pastorat. Därest icke den omständigheten, att Gustav Adolfs pastorat varit föremål för definitiv lönereglering, kommer att ytterligare fördröja omregleringens genomförande 3 ), skulle J

) Cawallin V, sid. 32 o. 47. ) Se sid. 267. 3 ) Jfr sid. 67.

271 denna således kunna gå i verkställighet, så snart kyrkoherdetjänsten i Gustav Adolf blivit ledig. Kommittén föreslår: att Alius församlings pastorat samt Rinkaby församling ar Gustav Adolfs och Rinkaby församlingars pastorat å dag, som Kungl. Alaj.i framdeles bestämmer, förenas till ett pastorat, benämnt Alius och Rinkaby församlingars pastorat, samt att i det sålunda bildade pastoratet anställas kyrkoherde och ständig adjunkt, häda bosatta i Alius. Kommittén hemställer tillika: att — med indragning av kyrkoherdetjänsten i Gustav Adolfs och Rinkaby församlingars pastorat — Gustav Adolfs församling av sagda pastorat samt Fjälkinge och Nymö församlingars pastorat ä dag, som Kungl. Majrt framdeles bestämmer, förenas till ett pastorat, benämnt Fjälkinge, Nymö och Gustav Adolfs församlingars pastorat, samt att i det sålunda bildade pastoratet anställes kyrkoherde, bosatt i Fjälkinge. Kommittén föreslår vidare: att, därest vid nuvarande innehavarens av kyrkoherdetjänsten i Gustav Adolfspastorat avgång den föreslagna uppdelningen av pastoratet icke kan äga rum. sagda befattning uppehälles medelst vikarie, intill dess att omregleringen kan gå i verkställighet. Österslövs pastorat och Ivö pastorat.

Pastorat och församling

Ny lönereglering Befattningshavare

år Österslöv

1918 (delin. 1923

Ivö Kiabv Summa

Areal i land kv.km.

InkomstbeFolklopp år 1918 mängd 31 /i2 1919 kr.

kh.

39,78

1,213

322,313

kh.

13,01

148,543

klockarpräst

25,36

221,412

78,10

2,518

692,268

272¶Aylöningstillgångar (approximativ beräkning):

1) Församlingsavgifter, l:sta treöringen 2 Arrenden 3 Lägenhetsavgälder och räntor m. va 4) Skogsförsäljningsmedel Summa

Österslövs pt

Ivö pt

Summa

kr.

kr.

kr.

967 2,292 78

1,110 1,300

2,077 3,592 78

1,110

2,077

4,304

3,520

7,824

Avstånden inom Osterslövs, Ivö och Kiaby församlingar utgöra i km.: Österslövs kyrka—Kiaby kyrka 7,5, Osterslövs kyrka—Ivö kyrka 15,5, Ivö kyrka—Kiaby kyrka 8. Mellan Ivön och stora landsvägen å näset vid Bäckaskog uppehälles förbindelsen över det här 700 ä 800 meter breda sundet medelst en större, med motor försedd färja. Genom nådigt brev den 19 mars 1888 medgavs, att klockartjänsten i Ivö pastorat finge besättas med en präst, vilken skulle vara bosatt i Kiaby samt tjänstgöra som adjunkt i pastoratet. För prästerskapet i Osterslövs pastorat har ny lönereglering av definitiv karaktär fastställts genom resolution den 3 november 1916. Det torde ligga i öppen dag, att 2 prästerliga arbetskrafter icke kunna för framtiden bindas inom Ivö pastorat med allenast 1,305 invånare på en areal av 38,37 kv.km. Ser man enbart på folkmängd och areal, måste pastoratet anses vara för litet arbetsfält även för en enda befattningshavare. Här föreligga emellertid med hänsyn till församlingarnas belägenhet — den ena å en ö, den andra å ett långsträckt näs — särskilda omständigheter, vilka avsevärt försvåra den prästerliga tjänstgöringen och betinga ett undantag från de vanliga reglerna rörande minimigränsen för det verksamhetsområde, som kan anses erbjuda en prästman tillräcklig sysselsättning. 1 ) Huruvida den prästman, som skall sköta här ifrågavarande 2 församlingar, bör få sin bostad å Ivön eller i Kiaby synes tveksamt. Enär den av klockarprästen i Kiaby disponerade bostadsbyggnaden icke torde kunna genom reparation eller ombyggnad försättas i sådant skick att den uppfyller de i ecklesiastika boställsordningen uppställda fordringarna på en sätesbyggnad för kyrkoherde eller komminister, medan däremot manbyggnaden å kyrkoherdebostället å Ivön endast : ) Att skilja Ivö och Kiaby församlingar från varandra och förena Ivö med annan församling, t. ex. Ivetofta, lärer icke vara möjligt, enär så gott som all samfärdsel från Ivön går åt Kiabv.

273 är några få år gammal, förefaller det dock, som om skälen för sagda befattningshavares placering å Ivön skulle vara de övervägande. Blir prästmannen ifråga bosatt på Ivön, kan det emellertid under vissa kortare tider av året vara mycket svårt för honom — enstaka dagar till och med alldeles omöjligt — att färdas över Ivösjön. För att undvika de olägenheter, som härigenom kunna uppkomma för Kiaby församling, synes lämpligt att till ett pastorat förena både Osterslövs, Ivö och Kiaby församlingar samt i det sålunda bildade pastoratet anställa dels kyrkoherde, bosatt i Österslöv, dels ock komminister, boende å Ivön, vilka båda befattningshavare i förening få svara för den prästerliga tjänstgöringen i Kiaby. Härigenom vinner man även den fördelen, att kyrkoherden i Österslöv får sitt arbetsfält, som för närvarande måste anses alltför litet, i någon mån utvidgat. Kyrkoherdarna i Osterslövs pastorat E. Åkesson och i Ivö pastorat II. P. W. Normann lära såsom utnämnda respektive år 1920 och år 1913 vara pliktiga underkasta sig den ändring i tjänstgöringen, som blir en följd av den föreslagna omregleringen. Därest icke den omständigheten, att Osterslövs pastorat varit föremål för definitiv lönereglering, kommer att ytterligare fördröja omregleringens genomförande 1 ), skulle denna således kunna gå i verkställighet, så snart endera av nämnda 2 kyrkoherdar avgått från sin befattning. Kommittén föreslår: att — med indragning av endera av kyrkoherdetjänsterna i Osterslövs församlings pastorat samt i Ivö och Kiaby församlingars pastorat — sagda häda pastorat a dag, som Kungl. Maj:t framdeles bestämmer, förenas ti/I ett pastorat, benämnt Osterslövs, Ivö och Kiaby församlingars pastorat; att i det sålunda bildade pastoratet anställas kyrkoherde, bosatt i Österslöv, och komminister, boende å Ivön, samt att komministern betraktas såsom anställd närmast för Ivö och Kiaby församlingar och får sig <dagt att sköta kyrkobokföringen för dessa församlingar. ]

) Jfr sid. 67.

21. Gärds kontrakt. I. Pastorat, som förbliva oförändrade. Träne pastorat, Västra Vrams pastorat, Everöds pastorat, Huaröds pastorat, Hörröds pastorat, Vittskövle pastorat, Köpinge pastorat, Norra Åsums pastorat och Linderöds pastorat.

Pastorat och församling

Ny löneBefattningsreglering havare år 1918 (defin.)

Träne

kh.

Summa Västra

Yrcwi

1918 (defin.)

kh.

Östra Vram Summa 1922 (prov.)

kh.

Summa 1919 (defin.)

Huaröd

kh.

Summa Hörröd

1922 (prov.)

Magiehem Summa

kh. (långvakans)

Areal i längd k v.km.

FolkInkomstbemängd lopp år 19181) 8, /is 1919 kr.

44,48

1,259

239,016

29,92

74,40

1,981

372,028

55,85

2,769

686,249

7,89

83,786

63,74

3,195

770,035

29,75

1,487

421,056

53,97

1,191

772,708

83,7 2

2,678

1,193,764

38,90

111,362

36,23

88,655

75,13

1,764

200,017

26,0'8

83,528

31,60

1,070

194,202

57,68

1,668

277,730

*) Angående sättet för inkomstbeloppets beräknande se sid. 79.

275¶Ny löneBefattningsreglering havare år

Pastorat och församling

1922 (prov.)

kh. (långvakans)

Degeberga Summa 1920 (defln.)

kh.

Lyngsiö Summa Norra

Åsiun

Linder öd

kv.km.

FolkInkomstbemängd lopp år 1918 / 12 1919 kr.

46,54

1,047

Areal i längd

3I

263,941

39,25

1,365

290,021

85,7!)

2,412

553,962

42,16

1,882

341,553

17,45

71,308

59,61

2,237

412,861

1919 (prov.)

kh.

35,58

3,935

1,173,623

1918 (de fin.)

kh.

40,58

125,013

Äsphult Summa

39,12

123,351

79,70

1,818

248,364

Avlöningstillgångar (approximativ beräkning) Västra Eve Tram V ra ms röfls Pt Pt I't

Huaröds pt

HörKö- Norra LindeVitt röd s sk öv le pintre Asum- röda Pt Pt Pt Pt Pt

kr.

kr.

kr.

1) Församlingsavgifter, lista tre öringen

1,116

2,310

3,581

2) Arrenden

1,493

3,905

3,000

600;

kr.

kr.

kr.

1,662

1,239

3,521

1,075

1,750

2,000

1,770

3,325

1,615

3) Lägenbetsavgälder och räntor 60

m. m 4) Skogsförsäljningsmedel

....

5) Församlingsavgifter,2:dra treöringen i 1,116 Summa

3,785

—

2,310

3,581

8,906 10,312

72 50

600!

1,662

1,239

,521

2,310j 3,478: 5,324| 4,328 10,537

3,221

I Västra Vrams o församling ligger Tollarps municipalsamhälle med 591 invånare och i Norra Asums församling Vilans municipalsamhälle med en folkmängd av 1,844 personer. Avstånden inom här ifrågavarande pastorat utgöra i km.: Träue kyrka—

276 Djurröds kyrka 7,;"), Västra Vrams kyrka—Östra Vrams kyrka 4, Everöds kyrka— Östra Sörmarslövs kyrka 4,5, Huaröds kyrka—Svensköps kyrka 8,5, Hörröds kyrka—Magiehems kyrka 8, Vittskövle kyrka—Degeberga kyrka 4, Köpinge kyrka—I Lyngsjö kyrka 6, Norra Asums kyrka—Vilan 4, Linderöds kyrka—Asphults kyrka 5,ö. För prästerskapet i samtliga här behandlade 9 pastorat hava genom särskilda resolutioner fastställts nya löneregleringar nämligen i: Träne och Djurröds församlingars pastorat den 3 november 1916, Västra Vrams och Östra Vrams församlingars pastorat likaledes den 3 november 1916, Everöds och Östra Sönnarslövs församlingars pastorat den 25 februari 1921, Huaröds och Svensköps församlingars pastorat den 7 december 1917, Hörröds och Magiehems församlingars pastorat den 3 december 1920, Vittskövle och Degeberga församlingars pastorat den 25 februari 1921, Köpinge och Lyngsjö församlingars pastorat den 13 september 1918, Norra Asums församlings pastorat den 7 december 1917 samt dåvarande Asphults och Linderöds församlingars pastorat den 3 november 1916. Löneregleringarna för Everöd, Hörröd, Vittskövle och Norra Asum äro av provisorisk, de övriga löneregleringarna av definitiv karaktär. I resolutionerna rörande Hörröds pastorat och Vittskövle pastorat förordnades tillika, att de lediga kyrkoherdetjänsterna i sagda pastorat skulle, fortfarande och intill dess beslut, som Kungl. Maj:t kunde komma att meddela angående ändring av den kyrkliga indelningen beträffande pastoraten, ginge i verkställighet, eller Kungl. Maj:t annorlunda förordnade, uppehållas genom vikarier. Genom Kungl. Maj:ts beslut den 4 februari 1921 har förordnats, att kyrkoherden i Asphults pastorat, som enligt oyanberörda löneregleriugsresolution skulle hava sin bostad å kyrkoherdebostället i Asphults församling, för framtiden skulle vara bosatt å annexhemmanet Linderöd nr 1 i Linderöds församling. Slutligen har genom nådigt beslut den 16 december 1921 stadgats, att Asphults och Linderöds församlingars pastorat skulle från och med den 1 oktober 1922 benämnas Linderöds och Asphults församlingars pastorat. Kommittén.

Såsom framgår av de i här förut intagna tabell meddelade uppgifterna rörande areal och folkmängd, kunna såväl Västra Vrams pastorat som Everöds pastorat, VittsJcörle pastorat och Köpinge pastorat med avseende å nämnda för den prästerliga verksamheten betydelsefulla yttre faktorer anses vart för sig fylla måttet för en självständig pastoratsbildning. Träne pastorat, Huaröds pastorat, Hörröds pastorat och Linderöds pastorat äro visserligen åtskilligt mindre folkrika än de nyssnämnda pastoraten, men arealerna äro icke obetydliga, och det kan därför anses försvarligt att lämna även dessa 4 pastorat orubbade. Beträffande Hörröds pastorat har kommittén övervägt, huruvida det icke vore lämpligt, att kyrkoherdens bostad förflyttades från Hörröd till Magiehem x). För en dylik förflyttning talar, att Magiehems församling är nära dubbelt så folkrik som Hörröd samt att Magiehems kyrka ligger i omedelbar närhet av järnvägsr Yrkande i denna riktning framställdes från Maglehemsbornas sida under handläggningen av ärendet angående ny lönereglering för pastoratet.

277 station, under det att kyrka och prästgård i Hörröd hava ett isolerat läge. Kommittén har visserligen funnit skälen för kyrkoherdebostadens förläggande till Magiehem vara synnerligen bcaktansvärda, men då den prästerliga verksamheten i pastoratet synes kunna bchörigen fullgöras, även om kyrkoherden har sin bo stad i Hörröd, samt prästgården därstädes enligt uppgift befinner sig i gott skick, har kommittén icke ansett det för närvarande vara påkallat att framlägga förslag om prästgårdens förflyttning. Norra Åsums pastorat har nära 4,000 invånare på en areal av omkring 35 kv.km. Av befolkningen bor inemot hälften i Vilans municipalsamhälle, vilket är beläget strax utanför Kristianstad på ett avstånd av 4 km. från sockenkyrkan. Folknumerären i pastoratet har sedan år 1870 ökats med cirka 2,100 personer. Efter år 1910 utgör ökningen nära 600 personer. Redan nu synes pastoratet vara i största laget för att kunna behörigen skötas av 1 prästman, och det föreligger all anledning antaga, att folkmängden i pastoratet •—• särskilt gäller detta om Vilans samhälle — kommer att undergå ökning även under de närmaste decennierna. Då emellertid arbetet i pastoratet under den närmaste framtiden knappast kan förväntas bliva så omfattande, att 2 prästerliga befattningshavare erhålla full sysselsättning, synes förtjäna att tagas under övervägande, huruvida icke kyrkoherden skulle kunna beredas lättnad i sin arbetsbörda genom ett sammanläggande av Norra Åsums och Vä församlingar till ett pastorat med kyrkoherde i Norra Asum och komminister i Vä. Sistnämnde befattningshavare skulle i ty fall med kyrkoherden dela arbetet i Vilans samhälle. För en dylik anordning, vilken föreslagits av prästlöneregleringssakkunniga i deras slutliga förslag, tala obestridligen rätt så goda skäl, särskilt om man tänker allenast på den närmaste framtiden. Ser man åter omregleringsproblemet på lång sikt, synes mot den ifrågasatta pastoratsbildningen kunna anföras, att Vilans samhälle inom en jämförelsevis nära liggande framtid kan komma att kräva sin egen, på platsen bosatte prästman, samt att, efter inrättandet i pastoratet av en 3:dje prästerlig befattning, komministern i Vä får ett alldeles för litet arbetsfält. Samma missförhållande uppkommer även, därest Vilan, såsom redan varit ifrågasatt, inkorporeras med Kristianstad 1 ). Under sådana omständigheter, synes det i stort sett bästa resultatet stå att vinna ogenom att förena Vä med Skepparslövs angränsande pastorat samt låta Norra Åsums församling ensam bilda eget pastorat. Pastoratet Skepparslöv—Vä skulle få en folkmängd av 2,796 personer på en areal av 60,42 kv.km. samt bör således kunna behörigen skötas av 1 prästman. I Norra Asum torde kyrkoherden, åtminstone under den närmaste framtiden, kunna ensam bestrida församlingsvården. Kommittén föreslår: att kyrlcoherdebefattningarna i Hörröds pastorat och t VittsJcövle pastorat återbesättas med ordinarie innehavare. l ) I ett den 17 december 1921 avgivet betänkande rörande frågan om inkorporering avvissa områden, tillhörande Norra Åsums socken, med Kristianstads stad hava av stadsfullmäktige i Kristianstad för utredning av sagda fråga tillsatta kommitterade förklarat sig icke kunna tillstyrka, att staden toge något initiativ i saken.

278 II. Pastorat, som bliva föremål för ändrad i n d e l n i n g eller organisation. Skepparslövs pastorat och Vä församling av Kristianstads pastorat.1) Ny lönereglering

Pastorat och församling

Areal i land

Befattningshavare

år

kv.km.

FolkInkomstbemängd lopp år 1918 81 /is 1919 kr.

Skcpparslöv

1919 (prov.)

kh.

26,71

1,195

255,825

Vä (tillhör Kristianstads p t ) 2 ) . . . .

km. (långvakans)

33,71

1,601

276,121

60,42

2,796

531,946

Skepparslövs pt

Vä feg

Summa

kr.

kr.

kr.

1,595

4,175

3,600

7,775

Summa

Avlöningstillgångar (approximativ beräkning):

1) Församlingsavgifter, l:sta treöringen 2) Arrenden 3) Lägenhetsavgälder och räntor m. m.

4) Skogsförsäljningsmedel

—

5) Församlingsavgifter, 2:dra treöringen Summa

1,595

6,220

,306

11,526

Avståndet mellan Skepparslövs kyrka och Vä kyrka utgör 3,5 km. För prästerskapet i Skepparslövs församlings pastorat har ny lönereglering av provisorisk karaktär fastställts genom resolution den l februari 1918. Genom Kungl. Maj:ts beslut den 26 oktober 1917 har förordnats, att komministerstjänsten i Kristianstads pastorat skulle tills vidare under innevarande löneregleringsperiod uppehållas genom vikarie. Kommittén.

Skepparslövs pastorat med en folkmängd av 1,195 personer på en areal av 26,71 kv.km. kan näppeligen anses taga en kyrkoherdes arbetskraft fullt i anspråk. Såsom förut framhållits 3 ), kan enligt kommitténs mening med pastoratet lämpligen förenas Vä församling av Kristianstads pastorat, vilken församling på grund av sitt läge synes böra skiljas från Kristianstad."1) Det ifrågasatta pastoraJ

) Kristianstads och Vä församlingars pastorat tillhör Villande kontrakt. ) I fråga om Kristianstads församling se sid. 266. s ) Se sid. 277. 4 ) Jfr sid. 267. 2

279 tet Skepparslöv—Vä skulle få ett invånarantal av 2,796 personer och en areal av 60,42 kv.km. samt bör således kunna behörigen skötas av kyrkoherden ensam. I Vä finnes en fullt användbar komministersbostad. Sätesbyggnaden å prästgården i Skepparslöv befinner sig i utmärkt skick. Ehuru Skepparslövs församling är något mindre folkrik än Vä, synes dock kyrkoherden, med hänsyn till Skepparslövs prästgårds läge och beskaffenhet, böra få sin bostad i sistnämnda församling. Komministerstjänsten i Vä är, såsom nyss meddelats, satt på långvakans. Kyrkoherden i Skepparslövs pastorat O. A. Bruhn lärer såsom utnämnd år 1911 vara skyldig underkasta sig den ändring i tjänstgöringen, som föranledes av den ifrågasatta sammanslagningen. Kyrkoherden i Kristianstads pastorat M. Lundborg, vilken är utnämnd år 1907, torde vara pliktig finna sig i att Vä avskiljes från Kristianstads pastorat. Det föreslagna nya pastoratet Skepparslöv—Vä synes därför kunna bildas den 1 maj 1923, då Kristianstads pastorat ingår i ny lönereglering. 1 ) Kommittén, som tidigare i betänkandet i annat sammanhang yttrat sig angående Kristianstads församling, föreslår: att — med indragning av komministerstjänsten i Vä församling — Skepparslövs församlings pastorat samt Vä församling av Kristianstads och Vä församlingars pastorat den 1 maj 192.'} förenas till ett pastorat, benämnt Skepparslövs och Vä församlingars pastorat, samt att i det sålunda bildade pastoratet anställes kyrkoherde, bosatt i Skepparslöv. ) Jfr sid. 73.

280¶Sammanfattning av kommitténs specialförslag. Därest kommitténs om regleringsförslag genomföres, skulle de skånska pastoratens antal reduceras till 184, innefattande tillhopa 398 församlingar. Av pastoraten äro 20 stycken med 32 församlingar stadspastorat och 1(54 stycken med 366 församlingar landspastorat. 86 pastorat äro att betrakta såsom nybildade, därav 7 enförsamlingspastorat, 23 tvåförsamlingspastorat, 51 treförsamlingspastorat och 5 fyraförsamlingspastorat. I 39 av pastoraten med 3 kyrkor (38 treförsamlingspastorat och 1 fyraförsamlingspastorat) skulle kyrkoherden bliva ensam prästman. Detsamma skulle förhållandet bliva i 3 fyraförsamlingspastorat, vart och ett med 4 kyrkor. 1 ) I de skånska pastoraten skulle komma att vara anställda tillhopa 240 prästerliga befattningshavare: 184 kyrkoherdar, 36 komministrar och 20 adjunkter. Av de 56 biträdande prästmännen skulle 31 få sin verksamhet förlagd till stadspastorat, 25 till landspastorat. I 6 fall skulle en kyrkoherde ersättas av en komminister. 2 ) Med hänsyn till antalet församlingar och befattningshavare inom varje pastorat fördela sig pastoraten i olika grupper på sätt framgår av här efteråt intagna tabell XII. T A B E L L XII. Pastoraten i Skåne, fördelade i grupper med hänsyn till antalet församlingar och befattningshavare inom varje pastorat, enligt skånska pastoratskommitténs förslag. 1

därav med Antal pt

i

befattn.hav.

befattn.hav.

befattn.hav.

befattn.hav.

befattn.hav.

1 3

2 3 1

5 2

2¶Stadspastorat: bestående av 1 församling .... » » 2 församlingar . . . » » 3 » ...

10 8 2

1 Summa

4 G

av 1 församling . . . . » 2 församlingar . . . » 3 » ... » 4 »

23 85 51 5

19 77 41 4

4 7 9 1

1 1

Summa

1G4

2¶Landspastorat: bestående » » »

—

*) Västra Alstad—Fru Alstad —Stora Slågarp—Lilla Slågarp; Hammarlöv—Västra Vemmerlöv—Bodarp —Fuglie; Hemmesdynge—Aspö—Östra Torp—Lilla Isie. 2 ) Röddinge, Bosjökloster, Össjö, Barkåkra, Ivö och Nosaby.

281 TABELL

XIII.

Pastoraten i Skåne, fördelade i grupper med hänsyn till folkmängden, enligt skånska pastoratskommitténs förslag. Antal

Invånarantal S1

pastorat Summa

/i2 1 9 1 9

landspastorat stadspastorat

— 1,000 1,000— 1,200

l1)

1,201— 1,500

42)

1,501— 2,000

2,001— 2,500

2,501— 3,000

1 28)

6 4-1 40

l4)

3 001— 3,500

3,501— 4,000

4,001— 5,000

9 J

5,001— 6,000

2)

6,001— 8,000

3°;

27)

8,001—10,000

i8)

l9) 310)

10 001—12,000