Den svenska glasindustriens utveckling med särskild hänsyn till dess ställning åren närmast före världskriget utredning

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR

1922:53

TULL- OCH TRAKTATKOMMITTÉNS UTREDNINGAR OCH BETÄNKANDEN XVII

DEN SVENSKA

GLASINDUSTRIENS UTVECKLING MED SÄRSKILD HÄNSYN TILL DESS STÄLLNING ÅREN NÄRMAST FÖRE VÄRLDSKRIGET

UTREDNING, VERKSTÄLLD PÅ UPPDRAG AV TULL- OCH TRAKTATKOMMITTÉN AV

BERTIL OHLIN

S T O C K H O L M 1 9

S t a t e n s o f f e n t l i g a u t r e d n i n g a r 1922. Kronologisk

förteckning.

Januari—Mars. Återfinnes å omslagen till utredningarna 1—11

April—December.

Några iakttagelser från 1921 års riksdagsmannaval. j 26, Utkast till lag om visst tryggande av byggnads borgenärers fordringar m. m. Tullberg. 51 s. T J u Av E. v. Heidenstam. Norstedt. 20 s. J u . Byggnadsarbetarsakkunnigas betänkande. 2. Arbets- J 27 Redogörelse för de ecklesiastika boställena. 5. A ärm lands län. Av H. Skoglund. Beckman, xlvij statistisk u n d e r s ö k n i n g rörande husbyggnadsverk 692 s. E . saraheten i Sveriges städer och s t a d s h k n a n d e sam Betänkande och förslag rörande brandskyddsföre hällen. Av B. Nyström. Norstedt. 208 s. S. skrifter och o r d n a n d e t av brandväsendet inom ri Järnvägsstyrelsens skrivelser till Kungl. Maj:t den ket. 7. B e t ä n k a n d e med förslag till Kungl. Maj:t 28 april 1922 med förslag till taxeändring samt den nådiga stadga angående skydd för människor vi< 5 maj 1922 med y t t r a n d e över tull- och t r a k t a t k o m brandfara inom industriella arbetslokaler. Beckman mitténs u t l å t a n d e m. m. Sv. Tr.-aktieb. 22 s. K. 15 s. K. Klimatets i n v e r k a n på byggnader vid västkusten. Kungl. Byggnadsstyrelsens meddelande nr 1. Marcus. 29. Flottans skolsakkunnigas b e t ä n k a n d e 3 angåendi 13 s. K. skolreglemente för flottan. 1. Skolor och kurse för sjömanskårens manskap. Tullberg, vij, 117 f B e t ä n k a n d e med förslag till förändrad kyrklig in1, bil. F ö . delning och organisation inom de till Kristianstads och Malmöhus län hörande delarna av Lunds stift. 30. Åtgärder m o t godsanhopning i tull packhus m. m Generaltullstyrelsens underdåniga utlåtanden öve Hfeggström. 392 s. E . 1914 års tullliommissions betänkanden. 3. Marcus Tillägg till b e t ä n k a n d e och förslag betr. förråds101 s. F i . v e r k s a m h e t e n vid marinen. Tullberg, vj, 92 s. F ö . B e t ä n k a n d e r ö r a n d e fiskerinäringens främjande. 31. Supplement nr 1 till Sveriges familjenamn. Stal repr.-anst. 12 s. E . Haeggström. 95 s. J o . Utredning angående statsunderstöd för idrottens 32. Bilaga till Kolonisationskommitténs betänkande Redogörelser för inventering av odlingsjord. Av E främjande. Tullberg, v, 124 s. 1 kart. E . Haglund. Centraltr. (2), 278 s. 11 kart. J o . Patentlagstiftningskommitténs betänkande. 7. Förslag till lag om r ä t t till tidnings eller tidskrifts 33. Förslag till reviderad lag om arbetstidens begräns ning j ä m t e u t r e d n i n g a r rörande arbetstidslagstift titel m. m. Marcus. 51 s. H. ningens verkningar och arbetstidsförhållandena inon Om lappskattelandsinstitutet och dess historiska vissa yrken. .Norstedt, (2), 186, 109* s. S. utveckling. Av Ake Holmbäck. Almqvist & Wiksell. 95 s. S. 34. Betänkande och förslag avgivna av den av Kungl. Maj: den 31 augusti 1920 tillsatta kommitté för verkstäl -12. B e t ä n k a n d e med förslag till lag angående kulturlande av utredning, h u r u v i d a krigsdomstolarna minnesvård s a m t organisation av k u l t u r m i n n e s fredstid k u n n a avskaffas. Marcus, vij, 224 s. J u . vården. 1. Historik, memorial ang. minnesvårdens n u v a r a n d e s t å n d p u n k t , u t l ä n d s k lagstiftning samt 35. 1921 års fastighetskreditsakkunniga. Betänkande 1 Utredning och förslag angående höjning av maximi bilagor, viij, 483 s. 3 kart. 2. Förslag och motiv, ransen för den primära jordbruksfastighetskrediten xxiij, 197 s.' Centraltf. E . larcus. 26 s. J o . Högskolornas lönoregleringskommittés betänkandon. 2. Fackbögskolor och övriga vetenskapliga 36. Tull- och t r a k t a t k o m m i t t é n s utredningar och betan kanden. 11. Pappersindustriens produktioneförhål anstalter. Hseggström. vj, 193 s. E. landen. Av E. Bosseus. Tullberg, iv, 101 s. F i . S t a t s m a k t e r n a och bränsleanskaffningen under krigsåren. Av bränslekommissionen avgiven berät- 37. Underdånigt u t l å t a n d e med förslag till förordnin angående tillverkning och beskattning av malt telse över dess v e r k s a m h e t åren 1917—1921. Marcus drycker m. m. Marcus. 143 s. F i . 353 s. H. Statistiksakkunnigas betänkande. Utredning och 38. Tull- och t r a k t a t k o m m i t t é n s utredningar och beta kanden. 13. Den svenska kautschukindustriens u förslag till åtgärder för m i n s k n i n g av kostnaderna vecklin g 1890—1913 med särskild hänsyn till dess stal för den officiella statistiken samt å s t a d k o m m a n d e ning åren niirmast före världskriget. Av B. Ohli av en p e r m a n e n t kontroll över det statistiska arMarcus, iv, 38 s. F i . betet m. m. B e c k m a n , x, 367 s. F i . Betänkande med förslag till förordning om motoi Förslag till vissa ä n d r i n g a r j . bestämmelserna rö- 89. fordon »jämte därmed s a m m a n h ä n g a n d e förfatl rande j a k t och fågelskydd. 2. Andringar i jaktlagen, ningar samt till stadga om trafiken å vägar oc fridlysningsbestämmelser m. m. Marcus. 317 s. J o . gator. V. Petterson, viij, 254 s. 4 bil. K. B e t ä n k a n d e och förslag rörande det akademiska Tulloch t r a k t a t k o m m i t t é n s utredningar och hetär befordringsväsendet. Lund, Berling. 268 s. E . 40. kanden. 12. Margarinindustriens utveckling me Det svenska l a n t b r u k e t s produktionskostnader. 1. särskild hänsyn till förhållandena före världskrigs Bokföringsåret 1919—1920. Av L. Nanneson. MeddeAv ,1. Lublin.' Tullberg, iv, 184 s. F i . lande från Kungl. Lantbruksstvrelsen n r 240 (Nr C Tulloch t r a k t a t k o m m i t t é n s utredningar och betäi 1922). Norstedt, vij, 125 s. Jo.~ kanden. 14. Huvuddragen av det svenska jorc B e t ä n k a n d e m e d förslag angående arrendators rätt brukets utveckling 1871—1919. Av A. Sjöströn till e r s ä t t n i n g för elektrisk anläggning. Tullberg, Marcus, iv, 120 s. F i . iv, 29 s. J u . Mellanhandssakkunniges betänkande ang. olägenhe- 42. Tull- och t r a k t a t k o m m i t t é n s utredningar och betäj ka,nden. 15. Översikt av jordbrukets u t v e c k l i n g terna vid m e l l a n h a n d s s y s t e m e t inom livsmedelsvissa främmande länder 1871—1913. Av E. Höije h a n d e l n . E k l u n d . 295 s. J o . Marcus, iv, 97 s. F i . Om r ö s t s a m m a n r ä k n i n g vid k o m m u n a l a val enligt l a g a r n a den 9 j u n i 1922. Av E. v. Heidenstam. 43. B e t ä n k a n d e med förslag till allmän sjukhusstadf m. m. Norstedt. 302 s. S. Beckman. (4), 51 s. S. Kolonisationskommitténs betänkande 1922. För- 44. Kommunikationsverkens lönekommitté 4. Betäi kände angående pensionering av icke-ordinarie per slag till kolonisation å k r o n o p a r k e r i Norrland nal vid postverket, telegrafverket, statens järnväj och Dalarna j ä m t e förslag dels till u t s t r ä c k t tillämoch statens vattenfallsverk. Tullberg, x, 112 s. pande av intensivt skogsbruk å de norrländska kron o p a r k e r n a dels till kraftigare befrämjande av egna- 45. Odlingsorganisationens verksamhet åren 1918—192 Marcus. 46 s. J o . hemsbildning å enskild jord i Norrland. Centraltr. B e t ä n k a n d e med förslag till lag om tvångsuppfostrf (2), xvij, 433, 133, 112 s. 1 kart. J o . åt u n g a förbrytare m. m. Beckman, iv, 232 s. J: Betänkande och förslag angående utbildningskurser Jordkommissionens betänkanden. 4. Om bildam inom tullverket. Tullberg, viij, 143 s. F l . av nya j o r d b r u k m. m. Marcus. 358 s. J u . U t r e d n i n g r ö r a n d e den s. k. Nyköpings kanal Jordkommissionens b e t ä n k a n d e n . 5. Redogörel Meddelande från Kungl. Kanalkommissionen. Nr 6. 48. för resultatet av vissa av jordkommissionen för Hseggström. 69 s. 3 pl. K. tagna enquéter i jordfrågan. Av F. Sandberg. Marcu Förslag till författningar angående h a n d e l med och vij, 39 s. J u . import av utsädesfrö ävensom till omorganisation Utredning angående omorganisation av polisväse av frökoutrollverksamheten m. m. Beckman, iv, 49. det i riket. Av S. Linnér. Beckman. ix,,416 s. 131 s. J o .

f

Fortsättning å omslagets tredje sida.

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR

1922:53

TULL- OCH TRAKTATKOMMITTÉNS UTREDNINGAR OCH BETÄNKANDEN XVII

DEN SVENSKA

GLASINDUSTRIENS |

UTVECKLING MED SÄRSKILD HÄNSYN TILL DESS STÄLLNING ÅREN NÄRMAST FÖRE VÄRLDSKRIGET

UTREDNING, PÅ UPPDRAG TRAKTA

AV

VERKSTÄLLD TULLOCH TKOMMITTÉN

AV

BERTIL

STOCKHOLM

OHLIN

1922 ISAAC MARCUS' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG

TILL KONUNGEN.

Tull- och traktatkommitténs tullavdelning får härmed i underdånighet överlämna en på avdelningens uppdrag av fil. licentiaten Bertil Ohlin verkställd utredning rörande Den svenska glasindu-

IV

striens utveckling med särskild hänsyn till dess ställning åren närmast före världskriget. För arbetets innehåll samt däri uttalade uppfattningar är författaren ensam ansvarig. Stockholm den 17 november 1922. Underdånigst K. A. FRYXELL. H. THEMPTANDER.

Karl Amark.

DEN SVENSKA

GLASINDUSTRIENS UTVECKLING MED SÄRSKILD HÄNSYN TILL DESS STÄLLNING ÅREN NÄRMAST FÖRE VÄRLDSKRIGET

UTREDNING, PÅ UPPDRAG TRAKTA

VERKSTÄLLD AV TULL- OCH TKOMMITTÉN AV

BERTIL OHLIN

*

3¶Förord. Avsikten med föreliggande undersökning har varit att giva en allmän bild av den svenska glasindustriens utveckling de sista 30 — 40 åren före världskriget. Därvid liar författaren sökt på varje punkt så långt möjligt fastställa tullpolitikens inverkan, trots att materialets bristfällighet mycket försvårat denna uppgift och tvingat till omdömen, som i mindre grad än önskvärt är kunnat direkt bevisas, men som synts stämma överens med de knapphändiga upplysningar, som stått att vinna, och med den allmänna bilden av glasindustriens läge. Det har nämligen synts mera fruktbärande att lämna en någorlunda fyllig framställning, utmynnande i bestämda konklusioner, än ett torftigt uppradande av fakta, befriat från subjektiva omdömen, låt vara att risken för misstag blir större, när den förra metoden användes. Men i gengäld kunna de allmänna intryck, som författaren erhållit under talrika samtal med glasindustriens representanter, intryck, som det icke alltid är lätt att på papperet precisera, användas som komplettering på de punkter, där mera siffermässigt material saknas. Att osäkerhet måste i särskilt hög grad vidlåda slutsatserna rörande tullpolitikens inflytande, ligger i sakens natur. Till full säkerhet häröver kan man nämligen aldrig nå, hur fullständigt material som än står till förfogande. Framför allt måste det fasthållas, att verkningarna av de tullar, som gälla en viss industris råvaror samt hel- och halvfabrikat, endast utgöra en del av tullpolitikens inverkan å denna industri. Den stora mängden av tullar å andra varor utövar ett visserligen mera indirekt men kanhända icke mindre betydande inflytande å dess ställning genom att omgestalta de ekonomiska förhållandena i allmänhet. Då en specialundersökning över någon viss industri kan lämna upplysning — och i många fall osäker sådan —• endast över de förra, mera direkta verkningarna, ligger det vikt uppå, att slutsatsernas giltighetsområde icke utsträckes över de mycket trånga gränser, undersökningens art uppdrager. Utom från här nedan angiven litteratur, från tekniska handböcker och från officiell statistik har materialet erhållits genom förfrågningar hos olika företag. Det stora tillmötesgående dessa visat har väsentligt underlättat författarens arbete. Utredningen har i huvudsak verkställts under år 1920. Författaren.

4¶Litteraturförteckning: BRUSEJWITZ, C. H . : Småglasindustrien inom vårt land. Glasstatistik. Pestskrift tillägnad Peter Klason 1910. Die Arbeitszeit in Glashiitten, K. K. Arbeitsstatistisches Amt. Wien 1911. Fabrication et Travail de Verre. ^tonographies industrielles V. Office du Travail. Bruxelles 1907. GROSSMANX, ROBERT: Die technische Entwicklung der Glasindustrie in ihrer wirtschaftlichen Bedeutung. Leipzig 1908. HORN, GEORG: Die Geschichte der Glasindustrie und ihrer Arbeiter. Stuttgart 1903. KEY-ABERG, K.: Arbetsstatistisk studie över glasindustrien i Sverige. Stockholm 1899. Schriften des Yereins fur Sozialpolitik: Untersuchungen liber Preisbildung, 144 B I, Belgien: Les prix dans 1'industrie du verre ä vitres depuis vingt ans. Munchen & Leipzig 1914. SNELLJIAN, Gr. R.: Undersökning angående glasindustrien i Finland. (Arbetsstatistik XV). Helsingfors 1913^ The Glass Industry. Report on the cost of production of glass in the United States. Department of Commerce. Miscellaneous series No. 60. Washington 1917. (Innehåller en utförlig bibliografi.)

5¶INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid.

Kap.

Kap.

T.

II.

Förord

3¶Glasfabrikationens teknik

7 A.

Nuvarande ståndpunkt Råämnen Glasugnar Tillverkningsmetoder Förädling

7 ' 8 9 «

B.

Teknisk utveckling Glasugnar Kåvaruframställning Tillverkningsmetoder

11 H 113

Bränsleanvändning

14¶Jämförelse

mellan glasindustriens läge i Sverige och utlandet med

hänsyn till naturliga förutsättningar, teknisk utrustning och arbetsförhållanden

Kap.

III.

Den

Råvarutillgång Bränsletillgång Teknisk utrustning Kraftförsörjning Folkmaterial Arbetsförhållanden Företagsledning tekniska utvecklingens

15 15 *ö 16 1^ 21 21 -2 inverkan på driftsorganisationen

lokaliseringen Koncentration Lokalisering Sammanslutningstendenser

och 24 24 30 31

Kap.

IV.

Specialisering

33 Kap.

V.

Glasindustriens utveckling 1881 — 1914

35 A.

B.

Glasbruken a) Tillverkningens utveckling Utvecklingen i Sverige Jämförelse med utlandet Utvecklingen inom olika branscher b) Utrikeshandelns utveckling Allmänt Fönsterglasindustrien Småglasindustrien ButeTjglasindustrien Detaljundersökning av glasimporten Glasvarufabrikerna

35 35 35 37 38 40 40 41 42 45 45 48

6 Sid.

Kap.

VI.

Prisstatistiska jämförelser med utlandet Fönsterglas Buteljglas

K a p . VIT.

Tillverkningsekonomi

r>0 50 52 54

A.

Fönsterglas Jämförelse med Belgien Specialundersökning av vannabruket Jämförelse med Förenta Staterna

54 54 58 HO

11. C.

Småglas Buteljglas

Hl 68

Kap. VIII.

Grlasindustriens ekonomiska ställning och räntabilitet

66 Kap.

Fönstcrglasindustrien Buteljglasindustrien Smäglasindustrien Den belgiska glasindustrien T u l l p o l i t i k e n s inflytande Tullsatsernas förändringar Fönsterglasindustrien Smäglasindustrien Buteljglasindustrien

65¶HB HT 68 70 70 71 72 74

IX.

Tabellbilagor Tab. »

» » » » » »

» » » » » » » » » » » » » »

1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. <S. 9. 10. 11.

Glasugnar i Belgien ar 1907 Glasugnar i Förenta Staterna åren 1899, 1904 och 1909 Företagsstorlek i den belgiska glasindustrien år 1910 Företagsstorleken i olika länders glasindustri Glasindustriens utveckling i Sverige och Förenta Staterna Glasindustriens utveckling i Sverige och Belgien Fönsterglastillverkningens utveckling i Sverige och Förenta Staterna Priser a fönsterglas i olika länder Råvarupriser för smäglasindustrien i Sverige och Belgien Tillverkningskalkyl för 1 ton buteljglas i Sverige och Förenta Staterna Antal fabriker, arbetare och förvaltningspersonal tillhörande glasindustrien åren 1881—1920 12. Fabrikationen av glasvaror åren 1881—1920 18. Fabrikationen av glasvaror åren 1913—1920 14. In- och utförsel av fönsterglas åren 1861—1920 15. In-och utförsel av fönster- och spegelglas samt i skivor gjutet råglas åren 1881—1920 16. In- och utförsel av hushålls-, prydnads- och betysningsglas m. m. åren 1861—1920 17. In- och utförsel av buteljer, flaskor och burkar m. m., oslipade, åren 1861—1920 18. In- och utförsel av fönster- och spegelglas samt glasämnen åren 1907—1911 ... 19. In- och utförsel av fönster- och spegelglas samt i skivor gjutet råglas åren 1912—1920 20. In- och utförsel av hushålls-, prydnads- och belysningsglas m. m. åren 1907—1920 21. In- och utförsel av buteljer, flaskor och burkar m. m., oslipade, åren 1907—1920 22. In- och utförsel av diverse glasartiklar åren 1907—1920 23. Införsel av speglar åren 1881—1920 24. Uppskattning av det i Sveriges glasindustri år 1913 nedlagda kapitalet 25. Buteljglasbrukens utdelning åren 1891—1918 26. Glasindustrien i Förenta Staterna omkring år 1915 27. Översikt över tullsatsernas förändringar å en del viktigare glasartiklar sedan år 1851

79 79 79 80 80 80 81 SI 82 82 8:; 84 88 85 87 8S 89 90 91 92 94 95 96 96 97 97 98

Kap. I. Glasfabrikationens teknik. A. Nuvarande ståndpunkt. Huvudbeståndsdelen i glas är kiselsyra i förening med olika baser. Råämnen såsom kali eller natron, kalk eller blyoxid, samt lerjord m. m. Kiselsyran, vilken utgör glasets huvudbeståndsdel, erhålles i regel i form av sand, som emellertid måste vara mycket ren för att kunna användas till annan glastillverkning än det simplaste buteljglaset. I avsaknad av dylik sand använder man kvarts eller kvartsit, där tillgång linnes till denna bergart, vilken genom målning eller på annat lämpligt sätt pulveriseras. Kalkens renaste naturformer äro kalkspat, marmor och krita. Emellertid användes även mindre rena sådana vid framställning av simplare glassorter, ilvensom bränd kalk i osläckt eller släckt form. Allt efter det slag av alkalier man tillsätter erhåller glaset olika egenskaper. Till det finare glaset, som man vill ha fullkomligt färglöst, användes natron i form av soda, medan det enklare glaset, som i regel har en något grönaktig färg, tillverkas av natriumsulfat, s. k. glaubersalt eller i dagligt tal endast sulfat. För de finaste glassorterna, s. k. heloch halvkristall, användes mindre natron än kali, det senare vanligen i form av kaliumkarbonat, s. k. pottaska. Vid tillverkning av kristallglas användes mönja i stället för kalk, varigenom glaset blir mjukare och lättare slipbart samt erhåller vackrare .ljusbrytning; det kallas ofta blyglas. E n viktig tillsats till alla glassorter är " krossglaset", vilket tillsättes glasmassan för att inleda smältningen och vid degelugnar få deglarna fulla, För att få färglöst glas användes enligt principen om komplementärfärg en mängd olika avfärgningsmedel såsom ren brunsten, arsenik, salpeter, nickeloxid m. il. De viktigaste färgningsmedlen äro kobolt, brunsten, uranoxid och kopparoxid. Glassatsens eller "gemengets" ingredienser vägas och blandas för hand i ett mengtråg eller mekaniskt i en mengmaskin. Härefter tillsättes krossglas, vilket även sker vid inläggning i deglarna eller ugnarna, och satsen smältes antingen i degelugn eller vanna.

8¶Qlasugnar.

Glasdeglarna eller "pottorna" äro dels öppna, dels täckta, s. k. kupDe tillverkas av prima, eldfast lera 0 fta av betydande storlek. från kontinenten eller England. Storleken har så småningom vuxit; de största hava en kapacitet på bortåt 2 000 kg. smält glas, medan den normala storleken torde vara 200 — 300 kg. vid småglastillverkning, men åtskilligt mera vid fönsterglasframställning. För att möjliggöra att smältning och utarbetande sker samtidigt har man understundom, t. ex. vid flasktillverkning i Belgien, deglar i två avdelningar, varvid smältningen sker i den ena, varefter glasmassan på grund av förändringar i specifik vikt flyter in i den andra, där utarbetandet sker. I Sverige förekommer endast intermittent drift vid degelugnarna, varvid smältningen i regel är slutförd efter 1 0 — 1 2 timmar, varefter glasmassan i någon mån får svalna och arbetet kan börja. Glasugnarna tillverkas av eldfast material och uppvärmas antingen enligt det regenerativa eller rekuperativa gasugnssystemet. 1 Vid smältning av stora glasmassor äro deglar ej ekonomiska, utan använder man i stället vannor. Dessa äro dels s. k. enkelvannor, där det arbetas om dagen och smältes resten av dygnet, dels kontinuerliga vannor, där arbete och smältning försiggå samtidigt. Vannan är ett enda stort smältrum, där lågan slår över den inlagda satsen och genom strålvärme smälter den ovanifrån. I de kontinuerliga vannorna smältes glaset i den bakre delen, renas och rör sig framåt, under det att samtidigt glas uttages i främre delen och ny sats inlägges i den bakre; massan är sålunda i ständig rörelse. Kapaciteten varierar från 3 5 0 till 600 ton. Ursprungligen användes vannor blott vid smältning av butelj- och fönsterglas, men numera förekomma de någon gång även vid tillverkning av andra sorters glas, dock med undantag för de finare kvaliteterna; glasmassan kan nämligen ej hållas så fri från föroreningar som i deglarna. Glasets smältpunkt ligger mellan 800° och 1 500° C. Smältningen indelas vanligen i tre på varandra följande processer: först glassatsens nedsmältning, sedan massans rening genom hettans inverkan och slutligen massans avkylning till den för utarbetning passande temperaturen. 1 vannan åstadkommes denna avkylning därigenom, att lågan verkar på glasmassan huvudsakligen i bakre delen av ugnen, men mindre i den främre, därifrån massa tages i och för utarbetning. I degelugnen däremot avbrytes i regel smältningen under utarbetandet, varigenom temperaturen sjunker. Till glasmassans smältning åtgå betydande kvantiteter bränsle. Det utan gensägelse viktigaste är kol, men även eldning med ved och torv förekommer i trakter, där dessa varor betinga låga priser: ofta blandar man då med kol för att få tillräckligt hög värme. (iegiar)

1¶Se närmare härom t. ex. J. G. Wiborgli: Järnets metallurgi, Sthlm 1904. sid. 157 ff.

g Glasmassans förarbetning sker på flera olika sätt, allt efter den pro- Tillverkdukt man vill erhålla. I många fall äro metoderna desamma som för n™9smeett par tusen år sedan, i det tillverkningen bibehållit sin karaktär av handarbete. Sålunda är det viktigaste verktyget allt fortfarande glasblåsarpipan, ett fingertjockt järnrör av omkring 1 V2 m. längd. Vid tillverkning av hålglas (buteljer, flaskor, belysnings- och hushålls- 1) Hålglas. glas) upptages ("anf ångas") med pipan en för ändamålet lämplig mängd av den något avkylda, sega glasmassan, varefter blåsningen vidtager, under det pipan hålles i oavbruten rotation. Vid tillverkning av massartiklar sker formningen i regel genom att glasklumpen under fortsatt inblåsning nedsättes i en form. Konstföremål och artiklar, som tillverkas endast i mindre skala, formas däremot för hand med tillhjälp ondast av enkla verktyg, såsom saxar, tänger o. d., varvid förnyad uppvärmning företages en eller flera gånger under arbetet. De formade artiklarna inläggas i en kylugn, som ofta har formen av en kanal, där de få långsamt avsvalna under framförandet till mynningen på vagnar eller transportband. Efter avkylningen avspränges den övre delen av glaset medelst en gaslåga, så att föremålet får sin slutliga form, varefter eventuellt slipning och polering vidtager. I stället för dylik avsprängning förekommer det att glaset uppklippes med en sax och kanten därefter bearbetas för hand med s. k. drivpinnar, vilket gör den starkare än vid den förra metoden. Detta s. k. drivna glas intager en betydande plats inom den svenska glasexporten. Vid buteljtillverkningen har maskinblåsningen numera till stor del ersatt handarbetet. Mest har under de sista 10 — 15 åren Owens buteljmaskin blivit använd. Denna kräver, att ugnen bygges så att det smälta glaset flyter i en cirkulerande behållare; genom en springa dyker den ena efter den andra av maskinens 6 — 1 5 armar ned i denna och upptager genom sugning den erforderliga glasmassan, varpå en kniv skär av det som upptagits för mycket. Härefter blåsas buteljerna med tillhjälp av två formar, uppfångas i en liten gasugn, varest mynningen smältes ren, och avläggas i en kylkanalugn. De äldre typerna med 6 armar kräva för sin skötsel 1 man och 5 pojkar och hava en kapacitet på 15 — 30 000 buteljer om dygnet. Den modernaste typen är helautomatisk och försedd med 15 armar samt har en kapacitet av 75 000 buteljer per dygn. E t t par år före kriget ansågs Owens maskin som den mest ekonomiska maskin för buteljtillverkning, som kunde åstadkommas. Tidigare hade s. k. handmaskiner använts i ganska stor utsträckning, men dels fordrade de mycket folk, då glaset måste tagas ur ugnen och fyllas i formarna för hand, dels blev glaset ej bra fördelat i buteljerna. 1 1

Då Owens maskin är mycket bränslekrävande, vilket med de under och efter kriget rådande liöga bränslepriserna blivit av allt större betydelse, liar man i Amerika konstruerat handmaskiner, vilkas formar automatiskt fyllas; tillverkningskapaciteten är 40—55 000 buteljer per ugn och dygn. Dylika maskiner hava under 1920 inköpts av ett par svenska bruk.

LO

På liknande sätt som buteljer tillverkas även en del andra enklare hålglas, t. ex. flaskor. Massiva glasartiklar och en del simplare hålglas framställas numera i regel medelst pressning på följande sätt. E n lagom mängd glas nedlägges i en form av gjutjärn, varefter en järnstans medelst en hävstång nedtryckes i glasmassan ocli hålles där. tills glaset stelnat så mycket, att det ej förlorar sin form. Stansen föres uppåt, formen öppnas och föremålet uttages. För att giva detta sin slutliga form och större glans brukar man åter upphetta ("invärma") det i en värmugn till rödglödning. Därefter bearbetas det eventuellt utoch invändigt med en därför lämpad pinnsax och avkyles. Det ligger i metodens natur, att endast föremål i vida modeller kunna tillverkas på detta sätt. Emellertid framställas hålglas med obetydligt sammanträngd hals genom en kombination av pressning och maskinblåsning. Satsen för pressglas bör vara alkalirik för att få det mjukt och lätt att pressa. För tillverkning av fönsterglas användas billiga material, såsom vit sand, kalk och natriumsulfat. Smältningen försiggår nästan uteslutande i vannor, och blåsningen avviker i rätt hög grad från hålglasblåsningen. Pipan nedföres nere gånger i glasmassan, varefter den fastsittande glasklumpen bearbetas i " välsblock" av trä under svag inblåsning. Därefter uppvärmes glasposten och svänges pendelartat omväxlande med svag inblåsning, tills den antagit cylinderform, varefter den uppklippes i bottnen, återigen uppvärmes och svänges, så att den nedre delen utvidgar sig till samma vidd som cylindern i övrigt. Denna, som nu kallas "vals'", avslås från pipan och uppskäres eller uppspränges efter avsvalnandet på längden. Den sålunda uppsprängda valsen föres till sträckugnen, upphettas i särskilda kanaler och lägges på sträckstenen (av eldfast stem. Efter ytterligare uppvärmning upprullar valsen sig själv åt båda sidor. Med en träkloss sträckes och glättas skivan och införes därefter i kylrummet, där den så småningom framflyttas under fortgående avkylning. Modernare metoder, t. ex. maskinblåsning eller gjutning, hava ännu ej visat sig överlägsna. Dock användas dylika i flera länder, såsom Ryssland och Belgien, särskilt för framställning av simplare fönsterglas: om metoden fullkomnas, så att de störande längsgående strimmorna undvikas, är en allmän övergång till dylika system i framtiden ej osannolik, då glaset blir avsevärt billigare än vid handarbete. I Förenta Staterna tillverkades år 1915 mer än halva årsproduktionen medelst maskinblåsning. E n del amerikanska fabrikanter göra gällande, att det maskinblåsta glaset är fullt jämförligt med eller bättre än det handblåsta, men detta bestrides av andra. Att det maskinblåsta fönsterglaset säljes cirka 25 % billigare synes angiva, att en betydande kvalitetsskillnad föreligger. E n fönsterglaset närstående produkt är det s. k. spegelglaset, som t. ex. användes till butiksfönster. Detta framställes i regel genom gjut-

LI

ning och underkastas en omfattande maskinell bearbetning. verkning förekommer ej i Sverige.

Dylik till-

De viktigaste sätten att vidare förädla det färdigblåsta glaset, framför Förädling. allt hushållsglaset, är slipning och polering samt gravering och etsning. Slipningen sker med tillhjälp av roterande slipskivor mot vilka glaset tryckes under pågjutning av sand och vatten. I regel äro mönstren endast antydda, varför slipningen ställer stora krav på arbetarens skicklighet. Efter själva grovslipningen vidtager finslipningen för avjämnande av ojämnheter, samt poleringen: den sker på mekanisk väg med användande av trä- och korkskivor eller på kemisk väg genom neddoppning i svavel och fluorvätesyra i' ; syrepolering").

B. Teknisk utveckling". Glasindustrien liksom så många andra gamla industrier höll sig i tekniskt < ! avseende ganska oförändrad under flera århundraden. Någon betydande förbättring av 1500-talets metoder skedde ej förrän mot slutet av 1700Italet, då eldning på rost infördes, vilket medförde en avsevärd bränslebesparing. Dylika med rost försedda ugnar användes ända till mitten på 1800-talet, då det tekniska uppsvinget började; de kvarhöllo sig t. o. m. på en del håll ända till slutet av århundradet, främst tack vare sin låga anläggningskostnad. När förbättringarna väl en g å n g börjat på allvar, kommo de modernare ugnarna slag i slag. Varje ny modell var i regel dyrare att anlägga än de föregående, men till gengäld så mycket mera bränslebesparande. Glasindustrien blev därigenom alltmer kapitalkrävande. Av fullständigt avgörande betydelse var införandet av det regenerativa gassystemet genom Siemens år 1856. Denna uppfinning har ställt icke blott glasindustriens utan även järnindustriens m. fl. produktion på en helt ny grundval. Dels kunde man nu uppnå mycket högre temperaturer, dels hade man regleringen av dessa fullständigt i sin hand. Men framför allt vann man en bränslebesparing så betydande, att på många håll ej mer än hälften av den förut normala kvantiteten åtgick vid smältningen. Vidare kunde i stor utsträckning mindrevärdigt bränsle, såsom vedavfall, torv o. d. med fördel användas, medan man förr varit hänvisad till ved och kol av högsta kvalitet. Tack vare den höga temperaturen kunde smälttiden avsevärt förkortas, från 2 2 — 24 timmar till 1 2 — 1 3 . P å så sätt kunde 6 — 7 arbetsskift arbeta per vecka emot förut 3 — 4 . Den höga temperaturen möjliggjorde till sist större ugnar, så att antalet deglar ökades från 6 — 10 till 12 och däröver, samtidigt som deglarnas storlek tilltog.

12¶Dessa stora fördelar medförde, att gaseldningen snabbt utbredde sig: redan 1877 voro i Tyskland mer än hälften av glasugnarna försedda med gaseldning och därav större delen enligt Siemens' system. Vid smältning av större glasmassor äro deglarna av olika anledningar oekonomiska. Denna olägenhet avhjälptes av Siemens vid slutet av 60-talet genom konstruktionen av vannugnar. En större glasmassa kunde då smältas varje gång, varigenom bränslekostnaderna nedbringades med 30 — 40 %. Av ännu större betydelse var dock, att kontinuerlig drift möjliggjordes. Förr måste smältningen avbrytas, när en sats var färdig för blåsning, och kunde åter upptagas först när arbetet var slut. Siemens' vanna däremot kunde avdelas i tre avdelningar, i vilka samtidigt smältningen, reningen och utarbetandet försiggingo. Vad detta betydde för ett rationellt utnyttjande av anläggningen är lätt att inse. RåvaruDet var ej blott i fråga om ugnskonstruktionen som för glasindustrien framställ- r e v o i u t i 0 n e r a n d e uppfinningar gjordes. Av ej mindre betydelse blevo metoderna för ett billigt framställande av råvarorna. Utvecklingen är här på det intimaste sammanknuten med den kemiska storindustriens. Redan omkring 1800 framställdes soda av koksalt till ett relativt lågt pris, varför användandet av den dyrare pottaskan minskades, särskilt vid enklare glastillverkning. Även sodan befanns emellertid för dyr och tick efter ett par år en konkurrent i glaubersaltet. Genom ammoniakförfarandet minskades emellertid framställningskostnaderna för sodan högst avsevärt, varför den fortfarande fick vidsträckt användning. Belysande för prisutvecklingen äro följande siffror 1 . E t t ton soda kostade i England i pund 1 8 1 0 : 5 9 . 1 , 1 8 2 0 : 36.10, 1 8 3 0 : 18.5, 1 8 4 0 : 10.2.6, 1850: 5.10, 1 8 8 9 : 2.2.G. Parallellt härmed gick ett förbilligande av glaubersaltet, som numera lämnar den ojämförligt största delen av den konsumerade natronkvantiteten. Vid tillverkning av hel- och halvkristall kan ej uteslutande natron användas, utan behöver man också kali i form av pottaska. Denna framställdes ursprungligen av trä. Numera lämna kaligruvorna största delen av kalibehovet. De sista årtiondena har man börjat framställa pottaska som biprodukt i sockerindustrien. Huru avsevärt dessa uppfinningar verkat förbilligande på råvarorna framgår av följande siffror 1 , som gälla för fönsterglasindustrien i Saardalen (Mark per ton):

Sulfat Soda .. Sand .. Kalk..

1874—75

1883-84

1893—94

43.3 HO.o

32.3¶Tl.o 8.o

3.35 4.57

3.;»: 2.6

1¶Hämtade ur Grossman: Die technische Entwicklung der Glasindustrie in ihrer wirtschaftlichen Bedeutung. Leipzig 1908.

i.-i

Det är sålunda endast en råvara, sanden, vilken fortfarande är en ren naturprodukt, som under denna tidrymd stigit i pris. Råvarornas större renhet och tack vare vetenskapliga kemiska analyser förbättrade gemengrecept hava gång efter annan medfört förbättringar av de framställda produkterna. Först de vetenskapliga undersökningsmetoderna hava möjliggjort, att man med avseende på hårdhet, färglöshet m. m. kan giva glaset just de egenskaper, som det för något visst ändamål kan behöva. Förändringarna i arbetssättet äro, där detta bibehållit sin karaktär av Tillverkhandarbete, mycket obetydliga. Möjligen har blåsningen i formar något metoder. tilltagit och arbetsfördelningen något ökats. En mera betydelsefull förbättring är införandet av sprängmetoden vid småglasframställningen för avskiljande av huvan eller kappan på det blåsta glaset. Förr uppvärmdes det färdigblåsta glaset, och blåsaren avklippte huvan, varefter kanten bearbetades med drivpinnar för att giva det sin form. Numera bibehålles kappan under avkylningen och det kalla glaset placeras på en cirkulerande skiva, varvid avsprängning av den täckande delen sker genom en trådfin gaslåga. Den skarpa kanten avrundas ofta genom smältning i en värmmaskin. Dock praktiseras allt fortfarande den gamla metoden i ej obetydlig utsträckning, då den, som redan nämnts, i vissa fall erbjuder fördelar. Vid fönsterglastillverkningen infördes på 50- och 60-talen en bättre blåsningsmetod, i det man övergav den s. k. taffelmetoden. Vid denna erhöll glaset av pipans rotation form av en skiva, som i sitt centrum var fästad vid pipan. Vidare infördes bättre sträckugnar, varifrån den sträckta skivan genom maskinella anordningar flyttas över i kylkanalen. Även den alltmer genomförda arbetsfördelningen och besparingen av kvalificerad arbetskraft har medfört en sänkning av tillverkningskostnaderna. De hundratals smärre uppfinningarna för underlättande av bearbetningen hava sålunda medfört en kontinuerlig stegring av produktiviteten utan att dock förändra produktionens karaktär. Undantager man den modernaste maskinbiås ningen, måste den alltjämt rubriceras som handarbete. Man får dock härvid göra en reservation för pressglastillverkningen, där maskinerna spela en betydande roll. Likväl ställas även här de största krav på arbetarnas skicklighet, och arbetslönerna utgöra en mycket väsentlig del av totalkostnaderna. I själva verket äro de maskiner, som komma till användning vid ett genomsnittligt, europeiskt glasbruk, ej så mycket avsedda att ersätta den mänskliga arbetskraften vid själva glastillverkningen i inskränkt mening som desto mera vid hjälparbetena, t. ex. bearbetandet av de olika råmaterialen, transporterna m. m. Härtill användas kollergångar, stenkrossar, silsikt- och mengmaskiner, olika slags transportanordningar o. d. Användandet av dessa maskinella hjälpmedel tog på kontinenten fart särskilt

åren 1870 — 90, således samma period, då förbättrandet av ugnskonstruktionerna och förbilligandet av råvaruframställningen gick som hastigast. BränsleGlasbruken anlades ursprungligen i de skogrika trakterna för att hava använd- gOC] tillgång på billig ved. Sedan mitten av förra århundradet har man i de flesta länder kunnat iakttaga en fortgående överflyttning till koldistrikten. Detta visar, att kolen såsom bränsle blivit av allt mer dominerande betydelse, allt eftersom vedpriserna stigit. Då bränslekostnaderna utgöra bortåt hälften av tillverkningskostnaderna för en del glasartiklar, förstår man vikten av att bränslepriserna hållas så låga som möjligt. Detta gäller dock endast i mindre grad små glastillverkningen, där arbetskostnaderna spela en dominerande roll, varför också, fabrikationen av hushållsglas och finare glassorter, även i kolproducerande länder, delvis hållit sig kvar i de ursprungliga, skogrika distrikten. I Förenta Staterna lämnar den naturliga gasen ett bränsle, som på de flesta håll är långt billigare än kolen. Också synes tillgången till dylik gas vara den för lokaliseringen av glasindustrien avgörande faktorn.

15¶Kap. IL Jämförelse mellan glasindustriens läge i Sverige och utlandet med hänsyn till naturliga förutsättningar, teknisk utrustning och arbetsförhållanden. Ulasindustriens naturliga torutsättningar i Sverige äro i många avseenden Råvarusämre än i vissa andra länder. Särskilt gäUer detta småglastillverkningen, l g ng' i det nästan alla vid denna använda råmaterialier måste importeras från utlandet. Sanden kommer från Tyskland och Frankrike, sodan framför allt från England och Tyskland, varifrån även kali importeras. Övriga kemikalier levereras även från dessa länder. Endast en av de mera betydelsefulla råvarorna, kalken, finnes att tillgå inom landet: den erhålles dels från Alvestorp i Västmanland, där den är av synnerligen god kvalitet, dels från Skåne och Gottland. * Endast i fråga om emballaget äger den svenska småglasindustrien en naturlig överlägsenhet över industrien i de .flesta andra länder. Övriga branscher äro något gynnsammare ställda än småglasindustrien. Såväl fönster- som butelj glasindustrien använda svensk sand, varför deras enda betydande från utlandet införda råvara är glaubersalt. Råvarukostnaderna äro dock vid fönsterglastillverkning avsevärt högre än t. ex. i Belgien. Av ännu större betydelse än tillgång till billiga råvaror är tillgång Bränsletill billigt, bränsle, men även i detta avseende är Sverige mindre gynn- lll9ån9samt ställt. Visserligen finnas ved, torv och sågavfall i många delar av landet till priser, som väsentligt understiga de normala i utlandet, men denna prisskillnad är i de flesta fall ej nog stor att uppväga andra länders överlägsenhet genom lägre kolpriser. Till följd härav tillgodoses ungefär hälften av den svenska glasindustriens bränslebehov genom import av utländska kol, vilkas priser, tack vare framför allt de inländska järnvägsoch sjöfrakterna samt omlastningskostnaderna, ligga avsevärt över den nivå, med vilken den utländska glasindustrien har att räkna. Någon gång torde det inhemska bränslet kunna erhållas till så låga priser, att det är konkurrenskraftigt även med utlandets kolpriser. Detta kan t. ex. vara fallet, om ett närbeläget sågverk saknar möjlighet att 1 Västgötakalk, s. k. grå kalk, användes även vid buteljglasbrnken, där renhetsgraden ej spolar så stor roll.

It')

åt annat håll avsätta sågavfallet x , eller om man har tillgång till en prima mosse, belägen i bebyggda trakter, där god tillgång finnes till billigarbetskraft. Torvanvändningen är dock förenad med stora risker, då en strejk på sommaren kan omöjliggöra drift under hela året; en övergång till annat bränsle är nämligen med nuvarande ugnskonstruktioner ofta mycket besvärlig. Dessutom bereder det svårigheter att erhålla arbetskraft endast för de månader upptagningen pågår. Den billiga vedens och torvens förmåga att ersätta kolbränslet kommer emellertid närmast småbruken tillgodo. De större företagen, som på grund av transportförhållandena ej kunna ligga inne i skogsbygden, hava nämligen i allmänhet att räkna med mycket högre vedpriser. Vidare kräva de stora fönsterglasvannorna prima bränsle, vilket belyses av att vannabruket vid Glava även med dåvarande höga kolpriser till största delen eldades med kol år 1919. Teknisk ut- Den ekonomiska utvecklingen i in- och utlandet visar emellertid många rustnmg. p r o v p ^ att industrier, för vilka ett visst land tyckes hava de mest ogynnsamma förutsättningar, icke desto mindre därstädes fört ett blomstrande liv; nästan varje land har t. ex. att uppvisa någon exportindustri, för vilken de naturliga förutsättningarna synas sämre än i det importerande utlandet. Orsakerna till företeelser som dessa äro givetvis av olika slag och av olika betydelse i olika fall. Emellertid torde som en av de viktigaste kunna nämnas den förmåga, den ifrågavarande industrien besitter, att snabbt tillgodogöra sig tekniska förbättringar i in- och utlandet, d. v. s. ständigt bevara sina anläggningar fullt moderna med avseende på teknisk utrustning och organisation. Var orsakerna kunna ligga till en hög teknisk ståndpunkt inom en industri och en sämre inom en annan industri i ett och samma land, är visserligen ett problem i och för sig, synnerligen invecklat, då de tekniska och ekonomiska faktorerna utöva en växelverkan på varandra: men för denna undersökning är det tillräckligt att konstatera, att den tekniska utrustningens modernitet är av ofta avgörande betydelse för en industris konkurrensförmåga och framför allt, att en framskjuten teknisk ställning ofta kan konstateras i länder, där de naturliga förutsättningarna för en viss tillverkning förefalla mindre goda. E n undersökning av den svenska glasindustriens ställning härvidlag under jämförelse med utlandet blir därför nödvändig för att belysa dess konkurrenskraft, sådan den bl. a. tagit sig uttryck i in- och utförselsiffrornas variationer de sista årtiondena. Vid en dylik undersökning av glasindustriens tekniska förhållanden under jämförelse med utlandet torde det vara lämpligt att var för sig 1 År 1918 anlades vid Misterliults sågverk strax söder om Västervik ett fönsterglasbruk, baserat, förutom på billiga råmaterial i övrigt, på användning av avfallet från sågen. Företaget liann emellertid knappast komma igång, förrän den .svåra depressionen, som särskilt hårt träffade fönsterglasindustrien, inträdde.

behandla de tre från varandra ganska skarpt skilda grenarna, småglas-, fönsterglas- och butelj glastillverkningen. Vid småglastillverkningen användas, som redan nämnts, i Sverige i)Småglaa endast degelugnar; i utlandet förekomma däremot, framför allt vid till- tillverkverkning av enklare kvaliteter, även vannugnar, dock ej i tillnärmelsevis samma utsträckning som degelugnar. Den i Belgien och Rhentrakten mest använda degelugnstypen är Boetius' ugn, som uppvärmes enligt det rekuperativa systemet. I Sverige förekomma Boetiusugnar blott på två ställen, förnämligast därför att de måste eldas med prima kol; i stället användas s. k. Iföugnar, som eldas med ved, likaledes enligt det rekuperativa systemet. Iföugnarna äro ganska små, i det de i regel ej rymma mer än 4 å 7 deglar ä 150 — 200 kg. vardera, under det att Boetiusugnarna i Belgien innehålla 14—16 deglar med en rymd av 6—800 kg., och de amerikanska hava ungefär samma antal och storlek. De svenska av denna typ äro emellertid ej på långt när så stora, utan innehålla 8—12 deglar ä 2 5 0 — 3 0 0 kg. Denna skillnad ifråga om ugns- och degelstorlek kan dock ej i och för sig tolkas som tecken till underlägsenhet eller bristande modernitet. Har man många deglar i en ugn, erbjuder det stora svårigheter att få j ä m n värme och därigenom samtidig smältning. Vad deglarna beträffar, så hava stora och små vardera sina förtjänster, och lämpligheten beror därför framför allt på vad man vill tillverka. Vid framställning av kvalitetsartiklar torde stora deglar ej vara ekonomiska, bl. a. därför, att glasmassan ej kan fullt så väl tillvaratagas och det är svårt att få massan utarbetad på önskad tid. Detta torde vara en huvudanledning till att stora deglar ej förekomma i Sverige. Vid tillverkning av simplare glas äro däremot de stora deglarna och ugnarna av olika anledningar lämpligare. Utarbetandet går här fortare, varför en större kvantitet glasmassa bearbetas av varje arbetslag. Även andra faktorer tala till förmån för de stora deglarna; de tyska och belgiska glasbruken hava därför utan tvivel en betydande överlägsenhet •över de svenska i fråga om tillverkning av simplare glas. I Sverige framställas ej heller dessa artiklar såsom specialiteter, utan här hava bruken inriktat sig på tillverkning av dels finare glas, dels en del enkelt glas i förstklassigt utförande, medan det simplare erhålles som en sorts biprodukt av det s. k. slutglaset. När utarbetningen pågått 5—6 timmar och börjar närma sig sitt slut, har den återstående glasmassan hunnit stelna något mer än lämpligt och har dessutom tagit till sig en del ämnen från degelväggen; den lämpar sig därför ej längre till blåsning av finare glas, då lätt sliror i glaset uppträda. Man måste då övergå till framställande av simpelt glas, där utseendet ej spelar så stor roll, eller i mönster pressat glas, varvid mönstret döljer de eventuella bristerna. Tillverkningen av det simpla glaset är därför ofrånkomligt för de svenska glasbruken, trots att de tyska bruken, som tillverka dylika artiklar som 6562.

T. T.

XVU.

18 specialitet och i stor skala, därvid besitta en betydande överlägsenhet, vilken ytterligare accentueras av att bränslekostnaderna utgöra en större del av de totala kostnaderna än för övriga artiklar. 2) FönsterVid en undersökning av den svenska fönsterglastillverkningens moderdaaindnjtet i Jjämförelse med utländska förhållanden måste man ganska strängt n strien. o o skilja på bruk med vannor och bruk med degelugnar, då denna olikhet i ugnskonstruktion icke blott är mycket väsentlig i sig själv, utan dessutom betingar en hel del andra olikheter, t. ex. med avseende på företagsstorlek, lokalisering, bränsleanskaffning m. m. Vanna förekommer i Sverige endast på ett ställe, nämligen Glava i Värmland; denna är av något mindre storlek men ungefär samma konstruktion som de i Belgien förekommande och kompletteras av 3-—4 sträckugnar av den såväl i in- som utlandet vanligaste modellen; glasrutan föres under avkylningen framåt av skenor, som först lyfta sig och därefter glida framåt för att sedan sänka sig och avlägga rutan samt glida tillbaka. G lavabrukets utrustning torde sålunda få anses som fullt modern; i likhet med de stora fönsterglasbruken i Belgien är det försett med särskilda maskiner för blandning av kemikalierna, vilket vid småbruken sker för hand, samt använder maskinella transportanordningar av olika slag. Vannorna äro emellertid i Belgien bortåt dubbelt så stora som Grlavas, vilket givetvis innebär någon underlägsenhet för detta bruk. Dettas kapacitet är c:a 8 000 lådor i månaden, men de belgiska vannornas varierar från 12 000 till 20 000 lådor. De övriga svenska fönsterglasbruken måste redan därför att de arbeta med degelugnar anses som mindre moderna, då vannugnarna tack vare kontinuerlig drift, mindre bränslebehov m. m. besitta en viss överlägsenhet och t. ex. i Belgien praktiskt taget utträngt degelugnarna; så användest. ex. år 1906 36 av det förra slaget och 8 av det senare, varvid alla dessa 8 voro inriktade på tillverkning av specialglas l . Av olika anledningar giva nämligen degelugnarna en bättre kvalitet. I motsats till vad fallet är vid småglasframställningen använder man det regenerativa systemet 2 , då det vid fönsterglasframställningen anses driftsäkrare och ställer mindre krav på bränslets kvalitet. Varje ugn rymmer 8 deglar ä 5 — 600 kg., varför samtidigt c:a 4 ton smältes. Då smältningen varar 36 timmar och utarbetandet därför endast kan pågå varannan dag, blir emellertid den utarbetade kvantiteten per dygn endast 2 ton, medan t. ex. vid Grlava 15 — 20 ton utarbetas. Att blåsningen endast kan försiggå varannan dag är givetvis en olägenhet, då biåsarna den andra dagen måste ägna sig åt annat arbete; detta består framför allt i utskärningen av rutorna till lämpliga mått. vilket vid den kontinuerliga driften utföres av särskilda skärare. I vad mån de svenska degelbruken äro över- eller underlägsna mot1 2

Fabrication et Travail de Verre. Se not å sid. 8.

^tonographies Industrielles.

Briissel 1907.

svarande utländska har ej kunnat avgöras. Viktigast är, att de, som redan nämnts, vid tillverkning av normalkvaliteter måste anses som underlägsna i jämförelse med de kontinuerligt drivna vannabruken, då dessas fördelar i allmänhet betyda mer än degelugnarnas. Vid samtliga svenska butelj glasbruk sker smältningen i gaseldade vann- 3) Butelj ugnar, vilka emellertid äro av två ganska skilda slag. Småbruken använda små vannor (c:a 10 — 1 5 kvm. eldyta), som smälta om natten och utarbetas på dagen, medan de tre största bruken äro försedda med moderna kontinuerligt drivna vannor (40 — 45 kvm. eldyta). Vid en del av dessa småbruk sker avkylningen under c:a 3 dygn i kylugnar, medan de övriga använda kylrör av samma konstruktion som de i fönsterglasindustrien förekommande; avkylningen tager då blott 6 — 7 timmar. Man finner således samma skillnad som inom fönsterglastillverkningen, nämligen å ena sidan fullt moderna ugnstyper, å andra sidan hos de småländska bruken anläggningar av det för 3 0 — 4 0 år sedan brukliga slaget. Även i fråga om övriga maskinella hjälpmedel finner man en fullständig parallellism. Storföretagen använda maskinkraft för drivande av kollergångar, vedtuggs- och blandningsmaskiner samt olika slag av transportbanor. Vad själva tillverkningen beträffar, så sker den för hand, utom vid ett bruk, diir två buteljmaskiner enligt Owens system användas. Dessa hava en avgjord överlägsenhet framför handtillverkningen, vilkens bibehållande i den nuvarande utsträckningen till stor del beror på reglerande överenskommelser mellan företagarna och arbetarna samt mellan glasindustrii cl kärna i olika länder, vartill även medverkat, att maskinframställningen är så relativt ny 1 . Kraftkonsumtionen är vid den egentliga glastillverkningen, frånsett Kraftför spegelglasframställningen, i regel mycket liten, om ens någon. Kraften soronm9åtgår för drivande av kollergångar, transportanordningar o. d., variorutom man kan vara försedd med en blåsmaskin för avkylande av pressformarna eller en blästermaskin till invärmningsugnarna. Det är egentligen endast vid slipningen, man använder några väsentliga kvantiteter mekanisk kraft, vars pris därför blir av viss betydelse för konkurrensförmågan i slipade artiklar. I de flesta fall står valet mellan användandet av ånga eller elektricitet, 1 Emellertid går utvecklingen på detta område för närvarande mycket fort, så att de svenska maskinerna, ehuru endast c:a 10 år gamla, numera (1919) knappast äro fullt up to date. Det är särskilt i Förenta Staterna, som man dels utökat Owenmaskinernas kapacitet, dels konstruerat maskiner analoga till de äldre halvmekaniska maskinerna, men där upptagandet av glasmassHn, avskärandet av den överflödiga delen därav m. m. utföres av en annan maskin i stället för med handarbete. Inom den tyska buteljindustrien däremot, som varit den farligaste konkurrenten till den svenska, torde den tekniska utrustningen vara ungefär densamma som vid det ifrågavarande svenska brnket; dock användes en hel del handmaskmer av gamla typer.

•20

varvid än den ena. än den andra metoden kan visa sig mest ekonomisk. Har man bark eller annat avfall, blir bränslet till ångmaskiner ej dyrt, och dessutom får man varmt vatten, vilket är av betydelse särskilt för småglasindustrien. Där elektrisk kraft finnes att tillgå, ställer denna sig dock ofta billigare, bl. a. därför att transmissionsanordningarna bli enklare. Också torde i Sverige de flesta bruk, som kunna erhålla elektrisk energi utan att bekosta några mycket långa ledningar, använda dylik. Den hastighet, med vilken den elektriska kraftkonsumtionen ökats de sista åren före kriget, tyder på en ganska markerad överlägsenhet i ekonomiskt avseende. Transformerande av ångkraft till elektrisk energi torde icke förekomma i nämnvärd utsträckning. Tab. A. Drivkraft i hästkrafter. Å r 1906 1908 1910 1912 1913 1916

Vatten

Ånga

Olja, gas

Elektricitet

292 560 413 282 327 305

49.J 499 479 500 364 404

93 91 78 199 221 184

273 372 615 1276 1395 1804

Som synes hava de elektriska motorernas styrka mer än femdubblats under åren 1906 — 1 3 och deras procentuella andel vuxit från 22 % till c:a 60 %', medan ångmaskinerna 1913 blott lämnade c:a 16 %. I Belgien lämnade ångmaskinerna år 1910 praktiskt all konsumerad kraft, i Förenta Staterna c:a SO %, varest dock mer än en tredjedel användes till att driva elektriska motorer. I Tyskland utgjordes 1907 en tredjedel av den använda energien av elektricitet, medan hälften var ångkraft. I intet land spelar sålunda den elektriska energien en så stor roll som i Sverige; speciellt gäller detta buteljglasindustrien, där den utgör bortåt 90 % av den förbrukade energien. Den svenska glasindustrien äger därför i tillgången till billig kraft sannolikt en fördel framför industrien i nyssnämnda länder. Någon större betydelse kan man dock under normala förhållanden ej tillmäta denna faktor. Av kraftstatistiken, t. ex. antalet hästkrafter per arbetare, kan man ej sällan sluta sig till, i vilken grad en viss industri begagnar sig av maskinella hjälpmedel i jämförelse med samma industri i utlandet. Emellertid torde man ifråga om glasindustrien knappast kunna draga några slutsatser i denna riktning, då en hög kraftkonsumtion endast behöver betyda, att slipning drives i relativt stor omfattning eller att spegelglasframställningen är betydande.

21¶Tab. B. Antal hästkrafter per arbetare. Småglasbruk och glassliperier

Fönsterglasbruk

Buteljglasbruk

Sverige 1913 Belgien 1909 Sverige 1913 Belgien 1909 Sverige 1913 0.30

0.0 7

0.4 7

0.4 7

Genom uppdelningen i olika branscher å tab. B torde man emellertid kunna till en del eliminera denna svårighet och konstatera, att den svenska glasindustrien använder mera kraft än den belgiska; sannolikt gäller detsamma i jämförelse med den tyska glasindustrien. Orsaken härtill ligger emellertid främst i vedeldningens större omfattning i vårt land; de s. k. vedtuggarna kräva nämligen mycket kraft. Om än säkra slutsatser härigenom omöjliggöras, torde man likväl kunna utgå ifrån, att den svenska glasindustrien vad hjälpmaskiner beträffar befinner sig minst i nivå med den utländska, möjligen med undantag för den amerikanska. Att den svenska glasindustrien, trots ovan framhållna ofördelaktiga omständigheter, kunnat uppnå sin nuvarande ställning förefaller ganska förvånande och förklaras, utom genom det naturliga skydd, de färdiga varornas relativt höga transportkostnader innebära, framför allt av befolkningens tekniska begåvning och anlag för precisionsarbete. Glastillverkningen ställer i högre grad än de flesta andra industrier krav på den enskilde arbetarens yrkesskicklighet och fordrar dessutom av arbetsledaren en organisationsförmåga och uppfinningsrikedom av den art, svenskarna ej sällan besitta. I det svenska folkmaterialets egenskaper ligger sålunda en gynnsam förutsättning av ingalunda oväsentlig betydelse för glasindustrien. Givetvis måste denna faktor spela en mycket varierande roll vid tillverkningen av olika glasprodukter.

Folkmatenal

-

För en industri, vars tillverkning är så direkt och så fullständigt be- Arbetsförroende av arbetarnas skicklighet som glasindustriens, spelar det givetvis håUanderu den allra största roll, att arbetsförhållandena äro gynnsamma, så att den största precision och intensitet i arbetet möjliggöras. Dessvärre kunna dess förhållanden i regel ej statistiskt illustreras, och är därför jämförelse mellan olika länder knappast möjlig. E t t undantag bildar dock den viktiga frågan om arbetstidens längd, varöver uppgifter för åtskilliga länder föreligga. I Förenta Staterna sysselsattes år 1914 c:a två tredjedelar av arbetarna 54 timmar i veckan eller därunder, medan i Belgien anställningstiden för nära hälften nådde upp till 60 timmar per vecka, och dagarbetarna i Finland år 1910 i genomsnitt arbetade 5 7 — 5 8 timmar. I vårt land var tiden något längre än i Förenta Staterna men kortare än i Belgien; lU av arbetarna hade 48 timmar i veckan eller därunder, Ve 49 — 54 timmar och 1/2 arbetade 55 — 60 timmar.

B2

En betydelsefull skillnad ifråga om arbetsförhållandena inom den svenska och belgiska fönsterglasindustrien ligger däri, att det svenska vannabruket icke arbetar från lördagskvällen till måndagsmorgonen. Då den i vannan befintliga glasmassan likväl måste hållas vid oförändrad temperatur, drabbas det svenska bruket av en ganska avsevärd merkostnad. I Förenta Staterna avbrytes arbetet vid midnatt på lördagen och upptages åter nästa midnatt. Avbrottet är således där något kortare än i Sverige. De större svenska butelj glasbruken, som äro försedda med kontinuerliga vannor. arbeta likaledes i skift, medan övriga buteljglasbruk liksom degelbruken för fönster- och småglastill verkning utarbeta om dagen och smälta om natten. I samtliga branscher av den svenska glasindustrien utgår avlöningen till flertalet arbetare sedan gammalt efter ackord. Förhållandena i Belgien och Förenta Staterna synas i detta avseende vara analoga. Oftast beräknas avlöningen efter vad ett arbetslag, ej en enskild arbetare presterat, varefter uppdelning sker efter vissa fasta normer. Tab. C. Minderåriga oeh kvinnliga arbetare. Kvinnor

Minderåriga arbetare

Fönsterglasindustrien ' Buteljglasindustrien.. Småglasindustrien Hela glasindustrien..

11 2 0 /

11.6 % 18.7 %

1 7 V X. 1 / o a i o/ O. J- / o

1.6 % 2.4 % 8.3%

8.9 %

5.6 %

XX. M / 0

34.0 % 30.5 %

27.3 % 22.5 %

Tab. C. visar, att småglasindustrien använder minderåriga arbetare i stor utsträckning, under det att vid buteljglastillverkningen antalet gått tillbaka från c:a Vs år 1896 till något mer än Va år 1 9 1 3 . Den betydande användningen av minderårig arbetskraft i den förstnämnda industrien sammanhänger med att inom ingen annan industri en vid tidigålder förvärvad yrkesskicklighet är av så stor vikt som inom småglasindustrien. Även den kvinnliga arbetskraften sysselsattes huvudsakligen inom småglasindustrien, som dock även den utvisar en jämförelsevis låg siffra. Genomsnittet för hela industrien, 5.6 %, är avsevärt lägre än i utlandet. i det motsvarande siffra i Förenta Staterna är 8.5 %, i Finland 12.5 % och i Tyskland 13 %. Däremot användes minderårig arbetskraft ej i den amerikanska butelj- och fönsterglas industrien, och i småglasindustrien utgör den endast 5 % av den totala. Företags- Utom tillgång till billiga råvaror och bränsle, en skicklig arbetarstam 6 mng ' och modern teknisk utrustning, finns det ännu en faktor av stor betydelse för framställandet av ett billigt och gott fabrikat, nämligen en

rationell företagsledning. Den svenska glasindustriens gamla traditioner och den erfarenhet, som därav följer, jämte brukstypens ovanligt stora utbredning inom andra näringar i Sverige, synas utgöra motiv nog för antagandet, att företagsledningen i allmänhet är jämbördig med den utländska glasindustriens. Detta gäller åtminstone den tekniska ledningen, varom det svenska glasets synnerligen höga kvalitet vittnar. Det förtjänar härvid särskilt påpekas, att de svenska glasbruken sedan 90-talet högst avsevärt förbättrat sina fabrikat; detta gäller även småbruken, vilkas ledare ej kunnat undgå att draga nytta av det livligare tankeutbytet tillverkarna emellan, som uppkommit med de gryende sammanslutnings- och samarbetstendenserna. Däremot hava företagsledningens ekonomiska uppgifter ej blivit lika väl tillgodosedda, framför allt därför, att man vid de flesta företag saknat tillfredsställande bokföring och således varit ur stånd att göra självkostnadsberäkningar o. d. Sedan de sista åren före kriget har emellertid en avgjord förbättring i detta avseende successivt genomförts. Huruvida situationen varit och är bättre eller sämre än i utlandet har ej kunnat konstateras *. 1

I Förenta Staterna var bokföringen, särskilt självkostnadsberäkningen, ännu år 1917 mycket dålig vid flertalet företag: dock funnos bland storföretagenen del lysande undantag.

24¶Kap. III. Den tekniska utvecklingens inverkan på driftsorganisationen och lokaliseringen. Den i det ovanstående skisserade tekniska utvecklingen inom glasindustrien har, trots den ringa maskinanvändningen vid själva glastillverkningen, medfört ett fortgående fördyrande av anläggningarna. Industrien har härigenom blivit alltmera kapitalkrävande, och en relativt stor del av kapitalet har måst bindas i de kostsamma ugnsanläggningarna. Den för modern storindustri utmärkande tendensen: betydande användning av fast kapital, gör sig sålunda gällande även här. Ju mera kapitalkrävande en industri är, desto mindre lämpar den sig för smådrift. Dels är endast storindustrien tillräckligt kapitalkraftig, dels blir ett fullständigt utnyttjande av de dyra anläggningarna av allt större vikt. Det är först och främst dessa faktorer, som varit orsaken till att glasindustrien, parallellt med den tekniska utvecklingen, undergått en driftskoncentration, som givit den dess nuvarande karaktär av storindustri, så vitt skild från smådriften för 100 år sedan. Detta är så mycket mera värt att observeras, som glasindustrien eljest är en tillverkning, som bibehållit sin karaktär av handarbete i särskilt hög grad, 1 om man nämligen tar i betraktande endast själva glasberedningen i inskränkt mening och ej de nödvändiga hjälparbetena, i den mån målning, blandning och transport kunna rubriceras som dylika. I de branscher av glasindustrien, där handarbetet ej är sammanbundet med ett dylikt kapitalkrävande hjälparbete, t. ex. olika slag av glasförädling, har smådriften kunnat hålla sig kvar i ganska hög grad, ja, på on del håll har tendensen till hemarbete t. o. ni. vuxit i styrka. I dessa fall har sålunda ej stordriftens allmänna fördelar förmått framkalla en koncentration. Att dessa medverkat vid framdrivandet av koncentrationen och specialiseringen inom den egentliga glasindustrien är självklart. För en tillverkning som använder så dyra råvaror som glasfabrikationen, blir ett förbilligande av dessa genom inköp i stor skala av ej ringa betydelse. Vidare är specialisering och standardisering i full utsträckning möjlig endast vid stordrift. Det visar sig också, att ju enhetligare fabrikatet är, desto kraftigare gör sig koncentrationstendensen gällande. Minst märkbar är den i småglasindustrien med dess mångfald av produkter. 1 Den tekniska utvecklingen de sista 10—20 åren har emellertid lett till ökad maskinanvändning och minskat behovet av handarbete; en fortsatt utveckling i denna riktning synes mycket sannolik.

25¶I början av 1800-talet sysselsattes vid en tysk glashytta endast ett eller ett par dussintal personer. Antalet växte så småningom och. uppgick i början av innevarande århundrade till i genomsnitt c:a 70 personer, de allra minsta företagen frånräknade. Parallellt med denna förstoring av företagen minskades deras antal hastigt; detta gäller dock endast de små och medelstora bruken, under det att storföretagen tillväxte i antal. Denna tillbakagång för de små glasbruken i Tyskland sammanhänger intimt med övergången från ved- till koleldning, i det de små bruken ej förfogade över nog kapital för att kunna göra en förflyttning från skogs- till koldistrikten. Även om de kunde skaffa en liten vanna, så voro de därmed föga hjälpta, då de stora vannorna producerade avsevärt billigare. Det blev på så sätt särskilt uppfinnandet av vannorna på slutet av 60-talet, som gav dödsstöten åt de små tyska butelj- och fönsterglasbruken. Verkningarna dämpades till en början något genom att vannorna gåvo en betydligt sämre kvalitet; detta avhjälptes dock snart. Däremot inverkade förändringarna i tekniken ej så omvälvande på småglastillverkningen, vilken i stor utsträckning ända till våra dagar hållit sig kvar i skogstrakterna och därför till stor del bevarat sin karaktär av smådrift. Förklaringen härtill ligger i bränslefrågans mindre betydelse för denna tillverkningsgren och i koleldningens relativt mindre överlägsenhet över vedeldningen vid degelugnar. Hur glasindustriens koncentration framskridit i Sverige de sista 50 A-ntal ar" åren framgår av tabell D.; sedan 1860-talet har en fördubbling av arbe- företag, tarantalet per företag inträtt, medan tillverkningsvärdet nära fyrdubblats. Tab. D. Företagsstorlekens utveckling. Arbetare

per företag 1861—65 1866—70 1871—75 1876—80 1881—85 1886—90 1891—96 1896—00 1901—05 1906—10 1911 1912

1 !

] 1

49.5 43.0 53.5 56.1 65.s 73.0 81.0 93.4 95.9 85.9 85.7 86.1

;Tillverknings-jTill verkningsvärde värde : per företag ' per arbetare 1 000 kr. 1 000 kr. 69.o 56.4 87.8 76.1 87.7 91.8 102.7 133.8 160.9 170.0 181.7 198.7

1.4 1.8 1.6 1.4 1.3 1.3 1.8 1.4 1.7 2.0 2.1 2.3

Som synes utvisar arbetarantalet per företag en jämn stegring från slutet av 60-talet fram till år 1900, varefter det hållit sig ungefär oförändrat. Under samma tid var tillverkningsvärdet per arbetare konstant, vilket med hänsyn till det betydande prisfallet å produkterna innebar en

avsevärd stegring av produktiviteten. Ökningen av tillverkningen per företag berodde således icke blott på ökat arbetarantal, utan även på bättre teknik och vidgad kapitalanvändning, framförallt de modernare ugnsanläggningarna. Denna arbets- och kapitalkoncentrationsrörelse visar ungefär samma drag i utlandet, ehuru den där kom till stånd något tidigare, vilket förmodligen sammanhänger med gasugnarnas tidigare spridning därstädes. Under innevarande århundrade har koncentrationsrörelsen på nytt tagit fart i en del länder, särskilt Förenta Staterna. Någon motsvarighet härtill i Sverige kan ej konstateras, utan hava småföretagen bibehållit samma relativa betydelse som på slutet av 90-talet. Yad arbetskraften beträffar framträder detta icke blott däri, att arbetarantalet per företag hållit sig konstant eller t. o. m. något sjunkit (tab. D. och F.), utan ännu tydligare i arbetarnas fördelning på företag av olika storleksklasser. Tab. E. Arbetarantalets procentuella fördelning på företag av olika storleksklasser. A r

T. o. m. 10 arbetare

11 — 50 arb.

51 — 100 arb.

101—200 arb.

, Mer än 200 arb.

0.5 1.5

23.0 16.'-> 14.!»

17.5 20.5 22.5

14.9 14.!' 16.t>

44.6 47.9 44.5

1896 1906 1912

De enda förändringarna bestå däri, att en del företag, som 189G lågo i andra gruppen (11 — 50 arbetare), flyttats upp i den tredje, medan en del småföretag tillkommit. Däremot hava de rena storföretagens betydelse ej vuxit, utan t. o. m. något avtagit sedan 1906. Tab. F. Antal arbetare per företag. Jämförelse med utlandet.

A r 1895 1896 1899 1904 1909 1910

Sverige

I Förenta Staterna

Tyskland 1

Belgien

i Finland

i Frankrike 5

113 | ! j ! •

86 91 92 80 81

467 149 160 190

115 476

1 Endast egentlig glastillverkning (ej sliperier, målerier och leksakstillverkniug: ej heller spegelglastillverkning). 2 Företag med mer än 5 arbetare.

Ifråga om företagsstorlekens utveckling visar ovanstående tabell en rätt betydande skillnad olika länder emellan. Siffrorna äro dock ej jämförbara, då glasindustrien i utlandet, framför allt i Belgien, till stor del

sysselsätter sig med tillverkning av spegelglas, och dessa företag äro avsevärt större än övriga. Men även om man frånser dessa, håller sig genomsnittssiffran för Belgien vid omkring 4 0 0 , således mycket högre än i något annat land. Då detta land är den största fönsterglasexportören i världen, förefaller det som om den mest ekonomiska företagsstorleken vid fönsterglastillverkning ligger avsevärt högre än den svenska, om än många lokala förhållanden därvidlag spela in 1 . I samma riktningpekar den omständigheten, att arbetarantalet per företag i Förenta Staterna och Frankrike torde vara ungefär dubbelt och i Tyskland, frånsett spegelglastillverkningen, en halv gång till så stort som i Sverige. Härtill kommer, att de utländska företag, som sysselsätta sig med export, i regel äro av betydande storlek. Företagsstorleken i glasindustriens olika branscher belyses av tab. G. Anmärkningsvärd är den höga siffran för småglasbruk i Belgien och Förenta Staterna, medan fönsterglasbruken i det senare landet äro förvånande små. Detta senare sammanhänger utan tvivel med tillgången till en tullskyddad marknad och det konserverande inflytande, som samarbete, med eller utan formella överenskommelser, i riktning mot mildrande av konkurrensen inneburit. Det bör emellertid observeras, att de bruk, som tillverka fönsterglas med maskiner, äro avsevärt större; genomsnittliga arbetarantalet var år 1915 202, och tillverkningen var mer än dubbelt så stor som vid handbruken. Analogt är förhållandet i den amerikanska butelj glasindustrien, där arbetarantalet vid de rena maskinbruken är 3 8 4 mot 189 vid de rena handbruken. Tab. G. Arbetarantal per företag.

Småglas Buteljglas Fönsterglas

I ' |

Belgien 1910

Sverige 1913

Förenta Staterna1 1915

433 140 498

87 129 83

447 291 168

|

1¶Siffrorna för Förenta Staterna äro hämtade från specialundersökningen av år 1917, vilken omfattade cirka två tredjedelar av företagen.

Till vidare jämförelse av förhållandena i in- och utlandet kan anmärkas, att såväl i Sverige och Tyskland som i Förenta Staterna företag med ett arbetarantal från 100 till 500 spela största rollen, medan däremot i Belgien jätteföretagen (mer än 500 arbetare) sysselsätta huvudparten av arbetarstammen. Dylika hava i Sverige mycket mindre betydelse än i utlandet, i det de endast sysselsätta 9 % av arbetarna, emot 22.3 % i Tyskland, 30 % i Förenta Staterna och 66.7 % i Belgien. (Tab. 4.) 1 De flesta belgiska fönsterglasbruken hava 2 vannor med en kapacitet av vardera 12 000— 20 000 lådor i månaden, medan G-lavas vanna kan producera endast 8 000 lådor och de svenska degelbruken 1000—2 000 lådor i månaden.

28¶Mer belysande än att ensidigt betrakta blott den ena produktionsfaktorn, arbetet, och av dennas förändringar sluta sig till koncentrationsrörelsens styrka, är att jämföra, hur tillverkningens storlek per företag utvecklat sig. Dessvärre har man då inga andra jämförbara siffror att tillgå än värdesiffrorna, vilka ju beröras av prisfluktuationerna. I Sverige har tillverkningsvärdet per företag även efter 1896 stadigt fortsatt att växa och uppgick 1912 till 199 000 kr. emot 112 000 kr. år 1896. Denna ökning är så betydande, att man även med hänsyn tagen till prisstegringen kan påstå, att tillverkningen per företag kvantitativt vuxit, vilket, som nämnts, berott på de tekniska framstegen i samband med ökad kapitalanvändning. I den mån kapitalanvändningen och därmed tillverkningen ökats, speciellt i företag med stort arbetarantal, kan man, trots att företags- och arbetarantalet inom varje storleksgrupp hållit sig konstant, tala om driftskoncentration i inskränkt mening. Men då detta ej synes hava inträffat i Sverige, utan tillverkningsvärdet per företag vuxit ungefär lika hastigt i olika storleksklasser, blir resultatet, att sedan år 18.96 någon egentlig koncentrationsrörelse, d. v. s. koncentration av driften till de större företagen, ej varit verksam i den svenska glasindustrien. Däremot tycks den hava varit ganska livlig inom Förenta Staternas glasindustri. Orsakerna Vad kan nu orsaken vara till den svenska glasindustriens obetydliga obetvdlhra koncentration i förhållande till utlandet, eller rättare till att densamma koncentra- praktiskt taget saknar storföretag? Många skäl tala ju för att dessa äro ionen. m e s t ekonomiska, särskilt vid butelj- och fönsterglastillverkning. Vid ett bedömande av denna fråga måste man först och främst taga hänsyn till att de svenska glasbruken äro ganska gamla; många anlades vid mitten av förra århundradet. A t t de då ej togos till i större dimensioner än som blev fallet, var med hänsyn till dåvarande förhållanden, framför allt vedeldningen, helt naturligt. När sedan förändringarna i ugnstekniken medförde en förskjutning till fördel för koleldningen, gjorde detta sig gällande endast i mindre grad för den i skogrika trakter belägna svenska glasindustrien och medförde endast, att man på de flesta håll övergick till att blanda kol och vedbränsle samt efter hand förstorade ugnarna. Att nyanläggning av storföretag ej kom till stånd berodde framför allt på omöjligheten att skaffa övat arbetsfolk; dessutom skulle ju en oerhörd skärpning av konkurrensen för lång tid framåt blivit följden, särskilt då utsikterna att framtvinga ett nedläggande av småbruken voro ganska svårberäkneliga. Detta sammanhänger dels med industriidkarnas kända obenägenhet att nedlägga driften, även om rörelsen ett eller annat år gått med förlust, dels med en fråga av allmän betydelse för den svenska glasindustriens lokalisering och därigenom för dess företagsstorlek, nämligen skogarnas betydelse för glasbrukens ekonomi. Vad först denna senare fråga beträffar, gå bidrogo utan tvivel de vinster man gjorde på skogshanteringen att göra eventuella förluster på

glasbruksdriften mindre kännbara; om likväl en person tröttnat, så var det ej svårt att finna en annan, som för billigt pris övertog bruket, genom ett eller ett par års massavverkning av skog skaffade sig rörelsekapital ock sedan fortsatte driften, tills detta kapital var uppslukat. Vad den allmänna frågan om driftsnedläggning beträffar, så torde det vara regel, att en företagare i det längsta hoppas på bättre tider och •därför år efter år, så långt hans ekonomi det tillåter, fortsätter en rörelse, som icke lämnar någon avkastning på kapitalet. Dessutom är frigörande av det i ett glasbruk bundna fasta kapitalet möjligt endast i mycket ringa utsträckning, framför allt på grund av det för annan industriverksamhet olämpliga läget. I samma riktning verkar även den vid företag av brukstypen ganska starka hänsynen till arbetarna, vilka vid en driftsnedläggning skulle lämnas utan sysselsättning och tvingas att övergiva sina hem och ett yrke, som de ärvt från sina förfäder. Att dessa omständigheter icke varit utan väsentlig betydelse för den svenska glasindustriens koncentrations- och lokaliseringsförhållanden, best3 r rkes av en jämförelse med en del skogrika glasdistrikt på kontinenten, t. ex. Thuringen och Böhmen, 1 som uppvisa beröringspunkter i dessa avseenden med svenska förhållanden. Utom de ovan nämnda faktorerna torde man böra nämna ännu en, tullskyddet, som kan hava haft inflytande på fönster- och småglasindustriens koncentration. Hade den utländska konkurrensen fått fritt göra sig gällande på slutet av 90-talet och början av 1900-talet, är det ej osannolikt, att situationen för småbruken blivit så outhärdlig, att driften måst nedläggas, ehuru en utveckling i denna riktning skulle motverkats av den ekonomiska ryggrad skogarna utgöra. I vad mån de större och bättre belägna företagen därigenom fått anledning att utöka sin produktionskapacitet eller om endast en ökad import blivit följden, kan ej avgöras. Troligt förefaller emellertid, att företagsstorleken skulle något utvidgats. I varje fall är det ej osannolikt, att tullskyddet verkat konserverande på de småländska småföretagen och på så sätt haft ett visst inflytande på såväl koncentration som lokalisering. (Se härom kap. IX.) Frågan huruvida företagsstorleken inom den svenska glasindustrien kan anses vara den med hänsyn till våra förhållanden lämpligaste, är med •ovanstående redan i någon mån besvarad nekande. Detta gäller särskilt buteljglasindustrien, vars många småföretag måste anses olämpliga för maskindrift, vilken väl i längden blir allenahärskande. Även inom fönsterglasindustrien äro de många småföretagen, åtminstone under normala förhållanden, oekonomiska; frågan om de stora vannabrukens överlägsenhet över de små degelbruken i skogstrakterna är emellertid i högsta grad beroende på bränslemarknadens utveckling. 2 1

I Böhmen användes dock numera så gott som uteslutande brunkol. Under tider av särskilt höga kolpriser (t. ex. 1919) äga nämligen degelbruken i tillgången till billigt vedbränsle en fördel, som synes uppväga de tidigare berörda nackdelarna. 2

.'50

För småglasindustrien är det svårare att göra något bestämt uttalande. Det synes emellertid otvivelaktigt, att de stora bruken göra ett bättre fabrikat och snabbare följa med teknikens utveckling. Detta sammanhänger med deras i allmänhet bättre företagsledning. Vidare synas förutsättningarna för specialisering vara större än vid småbruken, något som längre fram skall beröras. Dessa fördelar för storföretagen uppvägas emellertid delvis av småföretagens lägre bränslekostnader beroende på lägre vedpriser. Avgörande blir således det vid varje särskild tidpunkt rådande läget på bränslemarknaden. Under normala förhållanden torde dock småföretagen få anses som underlägsna. LokaliseI fråga om lokaliseringen förtjänar ytterligare att anföras följande. rm 9^/[ e r ^ n ] i a i v a antalet företag äro belägna i Småland, som dock ej lämnar mer än 1 / 3 av den tillverkade kvantiteten; därnäst i betydelse komma Värmlands och Alvsborgs län, som vardera hava fyra företag med en produktion på c:a 15 %. Denna koncentration av glasindustrien till de skogrika småländska distrikten skedde ej förrän åren 1886 — 96, då företagsantalet därstädes ökades från 15 till 3 1 , således under en tid, då överflyttningen från skogs- till koldistrikten som bäst pågick i utlandet. Detta bekräftar vad som redan anförts i fråga om koleldningens relativt obetydliga överlägsenhet i vårt land under förra århundradet. Förklaringen till att de nyanlagda företagen placerades just i Småland ligger troligen till en del däri. att veden började stiga i pris i landets övriga delar, medan däremot de dåliga kommunikationerna, särskilt i Kronobergs län, tvingade till konsumtion på platsen. 1 Dessutom fanns i dessa trakter en övad arbetarstam, varifrån de nya bruken delvis kunde täcka sina behov. Ej ringa betydelse får man dessutom tillskriva den omständigheten, att glasbruken ofta startades av personer, som förvärvat sin erfarenhet vid de äldre småländska företagen och som därför togo dessa till förebilder, (llasproduktionens ökning i Värmlands och Alvsborgs län är däremot ej att tillskriva någon ökning av glasbrukens antal, utan i stället i två bruks utveckling till moderna storföretag, fönsterglasbruket vid G-lava och buteljglasbruket vid Surte. I landets övriga delar höll glasindustrien sig relativt oförändrad, om man frånser anläggandet av en del småbruk i landsdelar, som förr varit utan glastillverkning. F r å g a n i vad mån glasindustriens lokalisering är den med hänsyn till landets naturliga förutsättningar bästa kan icke med säkerhet besvaras. Vad buteljglasindustrien beträffar, är givetvis en viss spridning över landet betingad av de höga fraktkostnaderna för buteljer. Som undersökningen av tillverkningsekonomien skall visa tyckas emellertid buteljglasbruken med ett undantag hava ett ur råvaru- och bränsletillförsel1

Här berörda förhållande torde stå i ganska nära samband med tackjärnssmältningens tillbakagång och successiva upphörande i Småland under senare hälften av 1800-talet. varigenom efterfrågan på träkol avsevärt reducerades.

synpunkt onödigt ogynnsamt läge. Körande småglasindustrien kan intet bestämt uttalas. Vad slutligen fönsterglasindustrien beträffar, så förefaller placeringen av ett glasbruk i Norrland motiverad av de därigenom mindre fraktkostnaderna vid försäljning till denna landsdel. Huruvida degelbruken i södra Sverige äro ekonomiskt placerade torde vara av mindre betydelse, då de redan genom att vara degelbruk synas avgjort underlägsna moderna vannabruk. Av vikt är däremot att klargöra, vilka för- och nackdelar, som äro förenade med Glavas läge, då detta bruk vid fullt utnyttjande av kapaciteten kan fylla c:a 3/± av Svea- och Götalands behov. Närmare diskussion häröver linnes i kap. V I I . Ökningen av anläggningarnas storlek var blott en sida av den utveck- Sammanling, som framkallats av de tekniska framstegen. Den vertikala anlägg- tendenser ningskombinationen, d. v. s. förening av de olika produktionsstadierna i ett företag, fick allt större omfattning, medan i början av 1800-talet tillverkningen och förädlingen av glaset på kontinenten ofta varit skilda. I Sverige torde redan tidigt en fullständig kombination varit det vanligaste, varför denna process aldrig fick någon betydelse. Samtidigt befordrades sammanslutningstendensen, särskilt inom de branscher, där massartiklar av bestämda typer framställdes, d. v. s. inom fönster- och buteljglasindustrien. Även inom småglasindustrien gjorde sig tendenser till samarbete i fråga om konditioner och priser gällande. Större delen av den svenska glasindustrien har ända sedan slutet av i)Smågias90-talet arbetat under tryckta konjunkturer. Vad först småglastillverk- in us n w u ningen beträffar, så hade denna att bära ett oavlåtligt prisfall på produkterna under åren 1 8 9 7 — 1 9 0 8 samtidigt som bränslepriserna stego. Situationen började bliva olidlig, men likväl misslyckades de upprepade försöken att få till stånd överenskommelser bruken emellan om gemensamma priser och försäljningskonditioner. Då grundlades år 1 9 0 3 ett ägarebolag, A.-B. Svenska Kristallglasbruken, som inköpte tre större och tre mindre bruk med betydande kristallglastillverkning i avsikt att öka specialiseringen, centralisera inköpen och bättre tillgodogöra sig varandras experiment och erfarenheter. Aren därpå överenskoms med de flesta tillverkarna av hushållsglas om inköp och försäljning av deras tillverkning för tre år framåt, och samtidigt ingicks en i vissa fall ganska vag överenskommelse med de kvarvarande fria bruken om priser och konditioner. Dessutom började ett samarbete mellan tillverkarna av flaskor och tekniskt glas liksom mellan tillverkarna av belysningsglas, vilka för övrigt även samarbetade med kristallglasbruken. Den reglering av marknaden, som på så sätt åstadskoms, visade snart sina för industrien gynnsamma verkningar; när avtalet år 1907 utlöpte, fortsattes därför samarbetet genom bildandet av Svenska Glasindustriidkareföreningen. Senare hava större delen av tillverkarna av hushållsglas, flaskor och belysningsglas bildat

var sin förening, vilka fått till stånd överenskommelser bl. a. angående priser och konditioner. Dessa åtgärder betraktas av de svenska småglasfabrikanterna som en av de viktigaste anledningarna till den ekonomiska situationens förbättringåren före kriget. Samarbetet har även tagit formen av åtgärder för underlättande av exporten, varav särskilt småbruken draga fördel, då de av olika anledningar ej på egen hand kunna upparbeta export. P å så sätt hava sammanslutningarna utan tvivel varit av stor betydelse för småbrukens bevarande, då vid fri konkurrens dessa förmodligen först skulle dukat under. I denna riktning hava särskilt de bestämmelser verkat, som utom under vissa förutsättningar förbjuda företagen att öka sin tillverkning. 2) ButeljInom buteljglasbruken hava samarbetstendenser gjort sig gällande på i S strienU" stort sett samma sätt. Orsaken var även här den livliga konkurrensen under l!)00-talets första årtionde; driften gick i regel med förlust, och nedläggande av ett flertal bruk hade sannolikt blivit nödvändigt under de närmaste åren. Ar 1907 lyckades man emellertid få till stånd en överenskommelse i fråga om gemensamma priser och konditioner samt började samarbeta även på andra sätt. Då det visade sig svårt att i längden gå fram på de lösa överenskommelsernas väg, skred man 1914 till bildande av ett gemensamt försäljningskontor, Buteljglasbrukens försäljningsaktiebolag, vars styrelse bestämmer storleken av den totala tillverkningen, vilken sedan efter vissa fasta normer delas upp på de olika bruken. Dessa hava dock rätt att därutöver tillverka för export, om de finna detta lämpligare än att inskränka driften. Anslutna till försäljningsbolaget äro med ett par smärre undantag alla landets företag. Samtidigt med att samarbete för reglering av den inländska konkurrensen började år 1907, bildades Europäischer Verband der Flaschen fabriken, som från Förenta Staterna inköpte patentet till Owens fl askmaskin och därvid även beslöt en reglering av den internationella konkurrensen i Europa. Enligt denna överenskommelse skulle export till etteuropeiskt land ej tillåtas till lägre priser än dem, som detta lands förbundsmedlemmar tillämpade vid sin försäljning. För Sverige deltager denna sammanslutning vårt största företag, något som säges hava avse värt bidragit till att mildra den tyska konkurrensen. 3) FönsterFönsterglasindustrien, vilken, liksom de redan behandlade industrigre ^trieii " n a r n a > tidvis haft dålig räntabilitet och ej varit i stånd att utnyttja sin produktionskapacitet, fick redan 1 9 0 3 , således långt tidigare än dessa, till stånd en sammanslutning, som handhade försäljningen till fixa priser. Det har emellertid erbjudit stora svårigheter att få bestämmelserna efterlevda, t. ex. ifråga om produktionens reglering o. d. 1 1

Efter en mindre fusion år 1916 sammanslogos den 1/i 1918 samtliga bruk, med undantag för några smärre sådana, till ett enda bolag, A.-B. Svenska Fönsterglasbruken, vilket emellertid under trycket av lågkonjunkturens svårigheter gick i likvidation år 1921.

83¶Kap. IV. Specialisering. Specialiseringen inom glasindustrien kan så tillvida sägas vara väl genomförd som tillverkningen av de tre huvudartiklarna fönster-, butelj och småglas nästan undantagslöst är förlagd till olika företag. Inom fönsterglastillverkningen kan man, på grund av produktens enhetlighet, knappast tala om någon särskild specialisering. Analogt gäller för buteljglasindustrien; dock erbjuder en koncentration till ett fåtal buteljtyper specialiseringens vanliga fördelar, vilket särskilt utvecklingen i Förenta Staterna visat. Dylik specialisering för en så liten marknad som den svenska torde dock vara av mindre betydelse, varemot den torde vara av vikt för företag, som arbeta på export. Däremot är förhållandet ett annat inom småglasindustrien; de tusentals olika artiklarna av skilda mönster, modeller och slipningar erbjuda tillfälle till ett omfattande mångsyssleri. Här föreligger emellertid en uppdelning av produkterna i tre stora grupper, nämligen hushålls- och prydnadsglas, flaskor och kemiskt-tekniskt glas, samt belysningsglas; i allmänhet hava bruken specialiserat sig på någon av dessa branscher. Dock är det regel, att tillverkningen omfattar artiklar från åtminstone två av dessa och ej sällan från alla tre. Även om ett företag koncentrerat sin tillverkning på t. ex. hushållsglas, kan man dock ej tala om någon specialisering, då artiklarna räknas i hundratal. Sträng specialisering på en eller ett par artiklar kan för övrigt ej komma ifråga, dels därför att konsumtionen av var och en är relativt liten, dels därför att mellanhänderna, som köpa en vara från ett visst bruk, helst vilja köpa även analoga varor från samma leverantör. Härtill kommer, att mom bruken en viss specialisering tillämpas, i det vid varje särskilt bruk en rätt betydande arbetsfördelning de olika arbetslagen emellan är rådande. Vid ett större företag med t. ex. 16 arbetslag tillverka kanhända ett eller två av dessa dricksglas utan fot, andra glas med fot, andra åter karaffiner etc. När framställningen av en viss artikel vid ett arbetslag pågått tillräckligt länge, t. ex. en månad, övergår detta lag till en analog artikel. Att få någon bestämd uppfattning om graden av specialisering inom den svenska småglasindustrien i jämförelse med förhållandet inom den utländska har ej varit möjligt. I den mån tack vare exporten en större avsättningsmarknad kunnat påräknas för vissa specialartiklar, t. ex. det enkla men «562.

T. T.

XVII.

förstklassiga sodaglaset, har specialiseringen tilltagit. Huruvida ytterligare utveckling i denna riktning, t. ex. genom överenskommelser de svenska företagen emellan, är möjlig och önskvärd, har emellertid ej kunnat bestämt avgöras. Dock tala en del fakta för, att en större specialisering på denna väg skulle kunna uppnås. Det ovannämnda ägarebolaget har mellan sina sex bruk företagit en långt gående arbetsfördelning, så att vart och ett av dessa skaffat sig en eller flera specialiteter. Så tillverkas t. ex. allt det drivna glaset, vilket på grund av sin höga kvalitet är mycket eftersökt i utlandet, vid ett av de sex bruken. Då möjligheterna att låta ett visst arbetslag specialisera sig på tillverkning av analoga artiklar givetvis i första hand beror på antalet arbetslag, eftersom försäljningen, som nyss nämnts, säges böra omfatta en mångfald olika artiklar, så synes härav följa, att förutsättningarna för specialisering vid de självständiga småföretagen äro mindre än vid de större företagen och sammanslutningarna av småföretag, något som således talar till stordriftens förmån.

35¶Kap. V. Glasindustriens utveckling 1881-1914. A. Glasbruken, a) Tillverkningens utveckling. Den svenska glasindustriens utveckling har ingalunda förflutit jämnt utveckunder den period 1 8 8 1 — 1 9 1 4 , som här närmast undersökes. Snarare lingen i Sverige. skulle man kunna beteckna 80-talet som en stillaståendets period, efter lågkonjunkturen 8 6 — 8 8 karaktäriserad av ett begynnande uppsving, som emellertid tog fart först på 90-talet för att efter sekelskiftet förbytas i stagnation, ja, t. o. m. en svag tillbakagång. Tydligt framträder detta i siffrorna över arbetar- och företagsantal vid olika tidpunkter. Tab. H. Antal företag oeh arbetare. i

i

A r 1881 1888 1900 1914

... ... ... ...

Antal företag Antal arbetare

33 34 5« 53

1800 2 400 5 600 5 300

Antal arbe-' tare per företag 55 71 100 100

Samma tendens avspeglar sig också, ehuru ej lika markerat, i tillverkningsvärdets utveckling, som emellertid influeras högst väsentligt av de starka prisvariationerna på glas och som därför endast giver ett svagare uttryck för industriens utveckling. Dock framträder även här mycket skarpt, att den egentliga uppsvingsperioden började under 80talets sista och 90-talets första år; däremot fortsatte tillverkningsvärdet att växa även på 1900-talet, framför allt beroende på högre priser och förbättrad teknik. Bland orsakerna till detta tydliga uppsving på 1890-talet böra nämnas en del för hela världens glasindustri gemensamma omständigheter, framför allt det tack vare närmast föregående decenniers tekniska förbättringar pågående förbilligandet av produkterna, som jämte folkökningen bidrog till att öka avsättningen. Man finner t. ex., att såväl Förenta Staternas som Belgiens glasindustri på 1880-talet hade sin egentliga uppsvingsperiod; det förefaller ju naturligt, att utvecklingen i vårt land kom

36 några år senare. Emellertid är det ej uteslutet, att de ganska betydande tullförhöjningarna på glas år 1892 varit en medverkande orsak till den svenska glasindustriens markerade uppgång vid denna tid. Jämför man glasindustrien med hela svenska industrien, finner man, att den förra sysselsätter cirka 2 °4 av hela arbetarantalet, under det att tillverkningsvärdet håller sig nere vid 0 . 7 — 0 . 8 %. Frånsett det kraftiga uppsvinget i början av 90-talet. vilket ej motsvaras av en lika snabb tillväxt inom övriga industrigrenar, har glasindustriens relativa betydelse sedan 1881 varit ständigt sjunkande. F r a m till 1900-talets första år innebar detta emellertid huvudsakligen, att flera helt nya industrier efter hand tillkommo, vilket måste minska de äldre industriernas andel av totalproduktionen och således stod väl tillsamman med en ganska normal utveckling. I början av 1900talet, då nedgången i de relativa siffrorna var mest markerad, visa emellertid även de absoluta siffrorna en kraftig nedgång; från denna tidpunkt måste glasindustrien anses hava icke blott stagnerat, utan t. o. m. befinna sig i tillbakagång. Orsaken låg i glasmarknadens oerhört tryckta läge över hela Europa, vilket väl till en del berodde på den allmänna lågkonjunkturen, men som å andra sidan finner sin förklaring i en av de tekniska framstegen och stora nyanläggningarna och utvidgningarna på 90-talet framkallad överproduktion på glasvaror. Särskilt med hänsyn till företags- och arbetarantalets stillastående i de flesta europeiska länder sedan nämnda tidpunkt förefaller det sannolikt, att glasindustrien nått en alltför stor omfattning för att vid ett effektivt utnyttjande motsvaras av konsumtionens behov. I samma riktning pekar även den omständigheten, att, vare sig överenskommelser företagarna emellan existerat eller ej, produktionskapaciteten i de flesta länder ej kunnat fullt utnyttjas de sista 10 åren före kriget. Detta gäller dock endast i mindre grad småglasindustrien.

37¶En noggrann jämförelse med utvecklingen i utlandet är dessvärre ej Jämförelse möjlig, då nödvändiga uppgifter därför saknas. Endast för glasindustrien landet. i Förenta Staterna och Belgien föreligga siffror för olika tidpunkter. Jämförbarheten med de svenska uppgifterna för motsvarande år stores emellertid därav, att konjunkturutvecklingen i en del fall ej varit analog. Så hade man t. ex. goda konjunkturer i Förenta Staterna 1889, varför stegringen från detta år till 1899 måste bliva mindre än i Sverige, där 1889 snarare betecknade ett depressionsår, utan att man därför kan säga, att utvecklingen på 90-talet var snabbare hos oss. Dock visar tab. I. en så markerad skillnad, att man i trots av nämnda felkälla torde kunna påstå, att uppsvinget inom den amerikanska glasindustrien på 80-talet var avsevärt snabbare än inom den svenska, medan det motsatta var fallet på 90-talet. Det har redan förut nämnts, att detta med all sannolikhet innebär, att de tekniska förbättringarna, särskilt på ugnsteknikens område, i vårt land fullt slogo igenom några år senare än i utlandet, eller kanske rättare, att det praktiska anpassandet för våra förhållanden av de nya principerna krävde några år. Tab. I. Glasindustpiens utveckling i Sverige oeh Förenta Staterna. (Procentuell tillväxt). 1879 — 1889

IT. S. A.

Antal företag j » arbetare ...i ;> hästkrafter;

Tillverkningsvärde

74 398

1889—1899

Sverige

U. S. A.

21 67 •

21 18 88

1899 — 1904

Sverige > U. S. A.; Sverige

51 88 «

12 21 73

4 6 :

1904— 1 1904— 1909 1910

U. S. A. I Sverige

9 8 35

13 2

24¶Den amerikanska glasindustrien visar på 1900-talet ingen motsvarighet till den stagnation, som då blir allt mera märkbar inom den svenska. Klarast framträder detta i siffrorna för arbetarantalets utveckling; 1899 — 1 9 0 9 ökades arbetarantalet i Förenta Staterna med cirka 30 %, medan det i Sverige samma tid höll sig nästan konstant 1 . Däremot torde kraftkonsumtionen hava vuxit ungefär lika hastigt i båda länderna, i det en fördubbling i Sverige från 1906 till 1913 motsvaras av något mer än fördubbling i Förenta Staterna från 1899 till 1909. Orsakerna till denna den amerikanska, glasindustriens snabba utveckling ligger förmodligen dels i landets kraftiga expansion, dels i den protektionistiska tullpolitiken, som i allt högre grad utestängt det utländska glaset. Vid en jämförelse med Belgiens glasindustri finner man, att denna som helhet åren 1 8 9 6 — 1 9 1 0 vad arbetarantalet beträffar företer en obetydlig tillbakagång, medan antalet företag vuxit något litet, under 1

På grund av storstrejken år 1909 tages för Sverige i stället år 1910 i betraktande.

dot att den svenska märkbart framåt.

under samma tid gått, om än obetydligt, så dock

Tab. J. Glasindustriens utveckling i Sverige oeh Belgien. (Procentuell tillväxt.) Hela industrien 1

Antal företag i gån§ Antal arbetare Antal hästkrafter ... Tillverkningsvärde 1

Småglas

Belgien 1896— 1910

Sverige 1896— 1910

Belgien 1896— 1910

Sverige 1896— 1913

o/ /o

%

O-

0/ /o

2.5 — 0.5 133.4

17 9.6 80.4

20 0.2 164. T

16.1 33.4 128.3

•

Fönsterglas

Buteljer

Belgien \ Sverige 1896— i 1896— 1910 1913

Sverige | 1896— 1913

/o

— 17.4 -5.1 73.3 !

O/'

/o

%

Q

0 10.3

• 97.0

0¶Glasbruk och sliperier.

VtveckAv större intresse är att studera de olika branschernas utveckling i Mt*oZi&a Belgien o c a Sverige; man finner att den svenska småglasindustrien vuxit branscher, ganska avsevärt, medan den belgiska ifråga om arbetarantal, vilket tord vara mest belysande, hållit sig konstant. Fönsterglasindustrien visar rent. utav tillbakagång, medan den i Sverige stagnerat. Ar 1913 voro med fönsterglastillverkning i Sverige sysselsatta arbetare 8 3 4 : motsvarande siffra för butelj- och småglas var 1 547 och 3 1 2 1 . Av vissa uppgifter att döma förefaller det likväl, som om den belgiska såväl som den svenska fönsterglasindustrien företedde ett ganska livligt uppsving under 1900-talets första år, medan den därpå följande nedgången varit starkare i Belgien. Förklaringen härtill torde ligga däri att fönsterglasindustrien i de flesta länder i början av 1900-talet nått en för dåvarande behov allt för stor omfattning, varför den nödvändiga nedgången på grund av tullförhöjningarna i flera länder framför allt måste drabba den belgiska glasindustrien såsom den enda stora fönsterglasexportören i världen. Som resultat av ovanstående jämförelser framstår, att den svenska glasindustriens snabba utveckling på 90-talet och stagnation på 1900talet förefaller på sätt och vis naturlig och att ingen anledning finnes antaga, att denna stagnation skulle bero på minskad konkurrensförmåga i förhållande till utlandet. För att vinna närmare kännedom om tillverkningens utveckling har å diagram 2 den allmänna kurvan uppdelats i fyra olika, som vardera representera en varugrupp. P å grund av prisstegringen visa dessa värdekurvor stigande tendens även de sista 10 åren, ehuru detta, som av kvantitetskurvan för fönsterglas framgår, delvis ar missvisande; tillverkningen av denna vara företer nämligen sedan 1900 endast de normala konjunkturvariationerna, men ingen stigande eller sjunkande tendens. Däremot är kvantitetskurvan för buteljer, flaskor och burkar uppåtgående även de sista åren.

39¶Belysande för tillverkningens förskjutning är även en undersökning angående de olika gruppernas relativa andel av den totala produktionen. Man finner, att fönsterglastillverkningen, efter det hastiga uppsvinget i början och mitten av 1880-talet, vilket knappast kan bero på 1882 års tullförhöjning på slipat och folierat fönsterglas, befunnit sig i ett oavbrutet sjunkande, relativt sett. Emot en andel av totalproduktionen på 32 % år 1887 svarade 1911 16 %\ Minskning särskilt på 90-talet kan vidare konstateras i fråga om tillverkningen av Tmshålls- och prydnadsglas, vars relativa siffra under åren 1 8 9 3 — 1 9 0 2 sjönk från 4 5 till 35 %. Uppgång visa de båda andra grupperna, nämligen buteljer, flaskor och burkar samt andra glasvaror, vilket förklaras därav, att tillverkningen av buteljer för Milj. kr.

Diagram 2.

GLASBRUKENS TILLVERKNING 1881-1912.

export tilltog omkring år 1900 och att en mängd nya glasartiklar av skilda slag tillkommit. P å det hela taget äro förändringarna under innevarande århundrade obetydliga. Större delen av framställningen *av flaskor och burkar, till skillnad från buteljer, sker vid småglasbruken, varför dessa artiklar, om statistiken det tillåtit, bort sammanföras med hushålls- och prydnadsglas. Emellertid hade omdömet om de olika branschernas utveckling sannolikt ej därav nämnvärt influerats. I stort sett röra sig kurvorna mycket jämnt utan att förete några utpräglade variationer. Att konstatera något inflytande av tullpolitiken är därför mycket svårt, särskilt som statistikens bristfällighet och konjunkturväxlingarna förhindra säkra slutsatser. Denna fråga undersökes med större fördel i samband med utrikeshandelns utveckling.

b) Utrikeshandelns utveckling. Allmänt.

Glasindustrien erbjuder i de flesta länder den egendomligheten, att såväl in- som utförseln hava stora dimensioner. T. o. m. ett land som Belgien, glasproducenten par preference, importerar ej obetydliga kvantiteter buteljer och småglas; samma tendens gör sig än kraftigare gällande i England och Förenta Staterna. Tab. K. In- och utförsel av glasvaror i Sverige, Förenta Staterna och England.

Ä r l i g e n

1871_75 1876—80 1881—85 1886—90 1891—95 1896—00 1901—05 1906—10 1911 1912 1913

Sverige 1 000 kronor

Förenta Staterna 1 000 dollars

Införsel

Utförsel

Införsel

859 1499 1540 1700 1561 1829 1771 2 044 2 013 2 808 3 145

349 582 1056 1421 3 415 3 896 3 415 2 576 3 178 4 366 4 019

6 201 6 698 6 882 6 211 6 537

E n g l and 1 000 pund

Utförsel

Införsel

2 094 2 505 3 246 3 494 4 194

3 551 2 957 3 054 3 281 3 449

,

Utförsel

* 1079 1396 1684 1 821 1814

Naturligt kunde det ju hava varit att av den stora glasexporten draga den slutsatsen, att de naturliga förutsättningarna för glasproduktion i Belgien äro så överlägsna utlandets, att någon import ej skulle kunna komma till stånd. E n dylik uppdelning i glasexporterande och glasimporterande länder är emellertid ej möjlig, vilket i främsta rummet beror därpå, att glasartiklarna äro av mycket olika slag och kräva ganska olika råmaterialier och arbetsmetoder. Det är därför ej egendomligare, att t. ex. Sverige kan exportera buteljer, men måste importera spegelglas, än att en del järnprodukter införas, medan andra utföras. Emellertid visar det sig vid närmare undersökning, att såväl in- som utförseln 1 kan omfatta varor hörande till en och samma grupp, vilket t. ex. i England är fallet med flaskor och buteljer. Inom dessa grupper råder ingen större skillnad i tillverkningsteknik och materialanvändning, varför det förefaller som om ej heller någon större olikhet i naturliga produktionsförutsättningar skulle kunna föreligga. Visserligen är det i flera fall så, att t. ex. de hushålls- och prydnadsglas, som exporteras, äro kvalitetsartiklar, för vilka arbetet spelar stor roll, medan importen omfattar massartiklar, eller ock att förhållandet är omvänt. Men denna uppdelning är ingalunda konsekvent genomförd, varför glastillverkningens och glashandelns egendomligheter ej kunna förklaras med hänvisning därtill. Man synes i stället tvingad antaga, att glastillverkningens om1

Verklig export, ej endast reexport.

fattningskaraktär i ett land i avsevärd grad betingas av historiska förhållanden. Inom ett visst område har ett annat land kommit före och hunnit organisera sin tillverkning så, att det förra landets glasindustri ej kan bliva konkurrenskraftig. Största delen av glastillverkningen kräver nämligen ganska lång tids träning, särskilt för arbetskraften, innan produkterna bliva förstklassiga, och fordrar omfattande organisation och ingående kännedom om fabrikationen m. m. I den mån dylika historiska faktorer varit avgörande för glasproduktionens utveckling i ett land, föreligger tydligen möjlighet att genom tullskydd driva fram en tillverkning, för vilken landet ifråga synes hava lika goda förutsättningar som utlandet, och denna tillverkning bör efter någon tid kunna bliva konkurrenskraftig. Förutsättningen för dylika uppfostringstullar bör vara så mycket större, ju närmare den artikel, som skall skyddas, står andra artiklar, som landet med fördel tillverkar och exporterar. Men förr eller senare blir tullskyddet då överflödigt och kan fövsvinna. Tab. L. In- oeh utförsel av vissa glasvaror i Sverige oeh England.

Ä r l i g e n

1901—05 1906—10 1911 1912 1913

Sverige 1 000 kr.

England 1 000 pund

England 1 000 pund

Hushålls- och prydnadsglas m. m. 1

Spegelglas

Flaskor

Införsel

Utförsel

Införsel

j Utförsel

634 713

2156 1566

523 448 ris 436 543

125 281 ;«s 393 400

1 Ö7K

1637 1772

2 949 2 635

Införsel

i

723 615 <i7fi 756 815

|

Utförsel 440 512 :%R9 642 606

Tab. L. utgör en illustration till det ovan sagda, att såväl import som export förekommer av artiklar, som falla under samma huvudgrupp. I Sverige gäller detta emellertid endast hushålls- och prydnadsglas, i det exporten av fönsterglas och importen av buteljer och flaskor ej hava tagit nämnvärd omfattning. Den svenska fönsterglasindustriens första och stora uppsvingsperiod Fönsterinfaller på 1860-talet. Detta framträder icke blott i tillverkningssiffrans s^rl^enu tillväxt, utan även i importens så gott som fullständiga avstannande. Omslaget kom emellertid mycket snart och med enastående styrka; på mitten och slutet av 1870-talet tillfredställdes mer än hälften av den inhemska konsumtionen genom import, vilket visserligen till en del berodde på ökat behov tack vare forcerat husbyggande under den ovanligt kraftiga högkonjunkturen, men dock ledde till en väsentlig minskning av tillverkningen. Vad orsaken till denna häftiga nedgång kan vara, låter

sig naturligtvis ej med säkerhet fastställa. En möjlighet är ju, att de viktiga tekniska framstegen, särskilt konstruktionen av vannugnen, på 70-talet lett till ett skärpande av den utländska överlägsenheten. Dessutom kan den år 1865 företagna tullsänkningen från 9 till 7 öre per kg. möjligen hava utövat ett visst inflytande. De två sista årtiondena på 1800-talet och början av 1900-talet tog utvecklingen åter en annan riktning; importen av det of olierade och oslipade fön-

sterglaset avtog allt mer och mer och ersattes av inhemsk tillverkning. Förbättringen av eldningsmetoderna och ugnarnas utvidgning i Sverige tyckes sålunda hava avsevärt minskat den överlägsenhet, de utländska producenterna ägde i vannorna. I samma riktning verkade givetvis även den omständigheten, att tullens effektivitet tack vare prisfallet å fönsterglaset ej obetydligt tillväxte samt att tullen å glas av större dimensioner år 1892 höjdes till 10 öre per kg. I början av 1900-talet steg införseln åter, för att emellertid de sista åren ånyo vända nedåt, uppgående till 8 — 9 % av konsumtionen. Vad det folierade liksom det ofolierade, men slipade, etsade eller polerade glaset beträffar, så utgjordes det så gott som uteslutande av spegelglas, vilken artikel trots högt tullskydd ej tillverkades i Sverige, utan infördes från Tyskland och Belgien. P å 1860-talet uppgick tullen å dylikt glas sannolikt till bortåt 50 % av värdet och torde efter 1870 års nedsättning hava varierat mellan 25 och 35 %. F r å n första redovisningsåret visar införseln en ganska jämnt stigande kurva, som dock de sista åren före kriget synes hava stagnerat. Smågias- Övergår man till småglasindustrien, finner man, att denna ej varit i m ustnen. s £ a n ( j a t t tillfredsställa landets behov av hushålls- och prydnadsglas och att en mycket betydande import förekommit. Dessvärre äro såväl flaskor som kemiska glas o. d. i handels- och industristatistiken förda samman med buteljer, och övriga smågias artiklar redovisas i en stor slumprubrik

tillsammans med fotografiplåtar, emaljögon m. m. Utvecklingen av inoch utförsel under denna rubrik ger därför icke något korrekt uttryck för utrikeshandelns betydelse för småglasindustrien; den torde likväl kunna anses i någon mån belysande. Följer man de absoluta kvantitetssiffrorna på diagram 4, finner man, att införseln var hastigt stigande ända fram till slutet av 80-talet; huru dess relativa betydelse förändrats är däremot omöjligt att avgöra, men sannolikheten talar för, att även denna vuxit. P å 80-talet torde ungefär 1/i av den inhemska konsumtionen hava tillfredsställts genom införsel från utlandet. E n orsak till denna tillbakagång har förmodligen varit, att glasindustrien i utlandet, tack vare de ovan berörda tekniska förhållandena, fick en överlägsenhet, som vår industri först så småningom kunde utjämna. Dessutom är det troligt, att en del av importökningen faller på rent nya artiklar, vilkas framställning till större eller mindre del falla inom andra industrier, varför siffrorna kunna vara missvisande för glasindustriens vidkommande. (Jmfr sid. 46 rörande fotografiska plåtar m. m.) Möjligen kan den år 1870 företagna tullsänkningen från 47 till 35 öre per kg. hava utövat ett visst inflytande, något som av kurvans förlopp att döma förefaller ganska sannolikt; de närmast följande fyra åren medförde nämligen en tredubbling av importen, vilket kanske ej helt kan förklaras av den insättande högkonjunkturen, trots att denna efter fransk-tyska kriget var av ovanlig styrka. I början av 1890-talet svänger importkurvan av nedåt, samtidigt med att exporten undergår en våldsam stegring. Ej blott småglasindustrien utan hela den svenska glasindustrien hade de därpå följande 10-—15 åren en verklig uppsvingsperiod, vilken som ovan visats tydligt framträder även i kurvorna för företags- och arbetarantal samt tillverkningsvärde. Vad småglasindustrien beträffar, låg orsaken sannolikt dels i införandet av bättre ugnar (Ifö) och andra förbättringar av driften, dels i de år 1892 genomförda tullförhöjningarna. Det kraftiga uppsvinget i exportsiffrorna (jmfr diagram 4) tyder på, att den förra av dessa faktorer varit av väsentlig betydelse. Man skulle emellertid kunna tänka sig, att även tullen framkallat en ökning av exporten genom att skapa ett allmänt gynnsammare läge för småglasindustrien och därigenom en utvidgning av tillverkningen i dess helhet. Detta låter så mycket mera tänka sig, som de tack vare tullen bättre priserna på det sekunda glaset, de s. k. slutsorterna, möjliggöra, att en större del av kostnaderna lägges på detta och sålunda att det förstklassiga glaset, exportglaset, kan försäljas till lägre pris. Emellertid synes exportens uppsving hava börjat redan ett par år före tullförhöjningens genomförande, varför man av kurvan ej kan sluta sig till dennas betydelse. Under 1900-talet håller sig importen av hushålls- och prydnadsglas m. m. ungefär konstant, medan exporten till en början avtager för att

de sista åren före kriget åter tilltaga; 1913 utgjorde den 30 % av tillverkningen efter värde räknat. Samtidigt ökades även denna något, (se diagram 2, sid. 39), vilket dock mera torde hava berott på kvalitetsförbättring och prisstegring än på kvantitetsökning. . 'dgram •^OJk

'

I N - O C H UTFÖRSEL AV HUSHALLS-.PRYDNADS O C H BELYSNINGSSLAS M . M . 1881-1913. —^—Införsel (ton) — — Utförsel »

Emellertid giva importsiffrorna ingen tillförlitlig bild av den utländska konkurrensens betydelse. A ena sidan bestod införseln till stor del av artiklar, som icke utgöra småglas i egentlig mening; å andra sidan ledde nödvändigheten att utestänga den utländska importen av billigare massartiklar till ett nedpressande av priserna, som länge omöjliggjorde räntabel drift. (Jmfr sid. 68). Härigenom lyckades man emellertid i stort sett behålla den inhemska marknaden, och importen av hushålls- och prydnadsglas begränsades allt fortfarande till en del specialartiklar, som utlandet av olika anledningar kunde framställa ojämförligt mycket billigare. Härvidlag är först att märka de allra finaste lyxglasen, vilka kunna vinna avsättning endast i mycket begränsad omfattning och därför måste av tillverkaren spridas över hela världen. Tack vare historiska traditioner samt en väl organiserad glashandel äger särskilt Böhmen här en bestämd överlägsenhet. Detta gäller även en del böhmiska specialartiklar, såsom prismor, saltkar, skålar och andra pressade glasvaror, vilka underkastas slipning i hemmen. Dessutom importerades framför allt olika slags målade glasartiklar, som tack vare låga arbetslöner, naturliga anlag och långvariga traditioner på vissa håll i Tyskland och Böhmen kunna tillverkas till mycket låga priser. För övrigt infördes en hel del slipade flaskor och burkar, laboratorieglas m. m. Särskilt på 1900-talet har införseln av dessa vuxit. Se sid. 4 7 .

45¶Tab. M. Utförsel av buteljer, flaskor oeh burkar, oslipade, i förhållande till tillverkningen av samma varuslag. Medeltal per år i ton 1

Utförsel i % i

Utförsel

Tillverkning

av tillverk, ningen

5 823 8 638 12114 IOr.80 13 264

17 288 23 582 31047 31 901 33 731

33.: 36.6 39.0 33..' 39.3

Å r l i g e n

1893—95 1896—00 1901—05 1906—10 1911—13 1

Vid förvandling till vikt har varje stycke antagits väga 0.5 kg.

Det återstår nu att betrakta utrikeshandelns betydelse för butelj tillverk- ButeljglasA

T

i

i

i

o

•

, , i

-o

industrien.

ningen. Av dennas produkter nar någon import att tala om ej torekommit: däremot liar exporten av oslipade buteljer allt sedan slutet av Diagn

UTFÖRSELN AV BUNKAR. BURKAR, FLASKOR, BUTELJER M.M.OSLIPADE 1865-1913 (tonj

1870-talet haft en betydande omfattning och varierat mellan 30 och 40 % av tillverkningens kvantitet. Liksom i glasindustriens övriga branscher var utvecklingen i förhållande till produktionen snabbast på 90-talet: därefter framträder en mycket tydlig tendens till stagnation, såväl absolut som relativt. Noggrannare kännedom om den utländska konkurrensens betydelse för Detaljuner80 den svenska °glasindustrien kan man vinna från och med 1 9 0 7 ,' då ning ' av in- och utförselstatistiken sedan denna tidpunkt visar en långtgående glasimporten specialisering. Särskilt intresse erbjuder det härvidlag att studera glas' importens fördelning på de olika tullrubrikerna, med aktgivande på artiklarnas ställning inom glasindustrien. Det visar sig då, att en del av artiklarna ej alls äro av glas, men likväl i varuförteckningen och stati-

4 ti

stiken förts under rubriken glas, och att i flera av de största importvarorna glaset ingår som en vad värdet beträffar relativt obetydlig beståndsdel, så att varorna i fråga knappast äro att räkna till glasartiklar i egentlig mening. Detta gäller framför allt emaljögon, konstgjorda tänder och fotografiska torrplåtar, vilkas betydelse framgår av nedanstående tabell. Tab. N. In- oeh utförsel av diverse glasvaror (1 000-tal kronor). I n f ö r s e l A r

1912 1913 Fönsterglas.

Småglas.

U t f ö r s e l

Fönster- och spegelglas! Tråd-, ka- j Hushålls- ! Emaljögon, Bunkar, Hushållsoch pryd- 'konstgjorda burkar, butedral-, or och pryd| nadsglas. 'tänder och teljer och nadsglas ofolierat. ; nament- t „ , ' >i . ,- ^ ,. annat , flaskor fotografiska flaskor, oslipat glas m. m.l ,„, oslipade ni. m. plåtar 145 133

589 733

771 839

694 768

1411 1376

2 949 2 635

Man finner här, att införseln av fönsterglas 1 var obetydlig i förhållande till införseln av spegelglas samt av tråd-, katedral- och ornamentglas. Artiklar tillhörande dessa varugrupper tillverkades nästan ej alls vid de svenska glasbruken, utan större delen av konsumtionen tillgodosågs genom införsel från Belgien och Tyskland. Vid glasvarufabrikerna förekom emellertid foliering och kantslipning av importerat spegelglas och något inhemskt fönsterglas; år 1913 uppgick tillverkningen härav till c:a 3 0 0 000 kr. Vid en uppdelning av kolumn 4 å tab. N. efter tullrubriker finner man, att största delen utgöres av slipat, etsat, målat och förgyllt hushålls- och prydnadsglas. efter vad nedanstående tabell O. utvisar. Den stora importen under sagda rubrik kan förefalla förvånande, när man betänker den stora exporten inom samma grupp. Förklaringen torde till stor del ligga i allmänhetens smakolikhet och tycke för omväxling, vartill kommer, att glasdekoreringen tack vare gamla traditioner i Tyskland och Österrike står mycket högt och genom de relativt låga arbetslönerna därstädes blir billigare än i vårt land. Kristallsakerna av låg kvalitet, vilka utgöra en betydande del av gruppen, komma även de från Tyskland och Böhmen, där de tillverkas i formar, som innehålla mönstret, och sedan endast underkastas en kompletterande slipning för att få fullt jämna kanter o. d. Genom denna framställningsmetod, som emellertid kräver, att av varje mönster tillverkas ett mycket stort antal artiklar, bliva de avsevärt billigare än de svenska, som helt och hållet slipas för hand. Dessa äro visserligen av högre kvalitet, men hava likväl i någon mån att uthärda konkurrens från det importerade kristallglasets sida. 1 Det ofolierade, oslipade fönster- och spegelglaset hållet av fönsterglas, medan resten var spegelglas.

utgjordes praktiskt taget helt ocl

47 Tab. 0. In- oeh utförsel av småglas o. d. år 1913 (1000-tal kronor). Rubrik 679 A 681B 692, 694 695 696 697 698 699 700 A, B 703 A 703B, 7 0 4 B 704 A 704C 705

i gällande

stat.

varuför teckning ,

Införsel !

Trottoar- och däcksglas i Sidventilglas ; Flaskor och burkar, oslipade etc Flaskor o. burkar med slipade bottnar eller proppar Flaskor och burkar, slipade, dekorerade Glasrör Laboratorieartiklar Isolatorer Optiska glas Hushålls- och prydnadsglas, slipade etc ! Lampkupor i Båglasämnen till hushålls- eller prydnadsglas .. Lampglas ; Glas, a n d r a s l a g | Summa

Utförsel i

30 30 -JO 32 31 15 45 6 20 415 65 27 12 71 839

— ,

113 1 4

2 543 15 9 64 2 748

1 Exporten under denna rubrik utgöres till största delen av artiklar från buteljglasindustrien och har därför hänförts till denna i tab. L. å sid. 41, medan de importerade artiklarna huvudsakligen äro att hänföra till småglas.

Den övriga införseln är icke vidare betydande. En del enklare hushålls- och prydnadsglas (rubrik n:r 705) samt belysningsglas, särskilt lampkupor, och laboratorieartiklar nå de högsta siffrorna. Vad lampkuporna, liksom finare flaskor (rubrik n:r 696) beträffar, torde kunna sägas, att införseln därav är mycket naturlig med hänsyn till smakens variationer, vilka i fråga om dylika artiklar hava stor betydelse. Den är således ej i och för sig ett tecken till underlägsenhet i konkurrenshänseende för de svenska fabrikaten. I fråga om en del laboratorieartiklar av mer eller mindre speciell art synas däremot de svenska företagen hava svårt att konkurrera, måhända emedan avsättningen inomlands är så liten, att tillverkningen ej kan bedrivas i tillräckligt stor skala. Sylt- och inkokningsburkarna, som utgöra en väsentlig del av artiklarna under rubrikerna 692, 694. och 6 9 5 , intaga liksom en del artiklar under rubrik 7 0 5 , t. ex. bunkar, pressglas o. d., i viss mån en särställning. I utlandet tillverkas de i stora kvantiteter av billig glasmassa, under det att de i Sverige framställas i degelns botten av glasmassan, som, sedan utarbetning av andra dyrare produkter fortgått några timmar, stelnat och därför ger sliror i glaset. Exporten omfattar en mångfald olika hushålls- och prydnadsglas. Av största betydelse äro dels en del slipade artiklar av hög kvalitet, dels en del enkelt sodaglas, t. ex. dricksglas, som på grund av sitt förstklassiga utffirande är omtyckt i utlandet. Största delen går till England, därnäst till Tyskland, Danmark och Förenta Staterna. En sammanfattning av undersökningen över den svenska småglasimportens sammansättning år 1913, vilket år torde någorlunda karakterisera tiden 1907 — 1 3 , ger till resultat, att de importerade artiklarna, i den

4K

mån deras huvudsakliga bearbetning faller inom glasindustrien, till största delen voro sådana, för vilkas tillverkning vårt land av olika anledningar har små förutsättningar, och sådana, som ett land aldrig kan tänka på -att helt avstänga sig ifrån. Möjligheterna att förhindra denna glasimport måste således med en del undantag anses ganska små även med en mycket restriktiv tullpolitik. Exporten av glasvaror består, utom av hushålls- och prydnadsglas. av oslipade buteljer, flaskor, burkar, vilka gå till Storbritannien och dess självstyrande kolonier. Denna den svenska butelj glasindustriens stora konkurrensförmåga kan förefalla förvånande, då förutsättningarna för en buteljfabrikation i Sverige näppeligen kunna vara så gynnsamma i jämförelse med t. ex. Englands, att den förklarar den kolossala exporten, år 1913 uppgående till 44 % av tillverkningen. Man måste dock härvid komma ihåg, att det svenska företag, som tillverkat större delen av de exporterade buteljerna, är ett modernt storföretag. Vidare har exporten, utom för nämnda företag, som till stor del är inriktat på export, i regel knappast varit lönande i och för sig, utan måst tillgripas för att slippa "spoliera a den inhemska marknaden och därför ej sällan skett till något lägre priser än vid försäljning inom landet.

B. Glasvarufabpikerna. Vid

sidan

av glasbruken, som själva tillverka sitt glas, finnas s. k. som bearbeta inköpt glasmaterial, t. ex. glassliperier, glasmålerier, spegelfabriker o. d. Ar 1 9 1 3 funnos 15 dylika med 180 arbetare. Tillverkningsvärdet torde hava uppgått till ungefär 700 000 kr. åren 1912 — 1 3 , efter att i början av 1900-talet från mycket obetydliga siffror snabbt hava stigit till denna nivå. Då värdet av från in- och utländska bruk inköpta glasartiklar säkerligen uppgått till mer än hälften av beloppet, var tydligen fabrikationsgrenen i fråga ej av större betydelse. De i kommerskollegii för tull- och traktatkommittén utförda specialundersökning redovisade företagen uppgiva år 1913 råvaruoch halvfabrikatinköpen till 4 2 3 000 kr. och försäljningen av helfabrikat till 586 000 kr. Viktigast bland glasvarufabrikerna äro de, som bedriva slipning av heloch halvkristallglas samt slipning och foliering av spegelglas för spegel•och skylttillverkning. Tillverkningen fördelade sig på sätt tab. P visar. Införseln av hithörande artiklar var relativt betydande. Enbart införseln av speglar och glasmålningar uppgick 1912 och 1 9 1 3 , då den -emellertid var avsevärt större än tidigare år, till omkring 200 000 kr. I jämförelse med en tillverkning av folierade och slipade arbeten av fönster- och spegelglas på 300 000 kr., varav en avsevärd del utgjordes av skyltar, samt en obetydlig tillverkning av glasmålningar, är detta en ; glasvarufabriker.

49 Tab. P. Glasvarufabrikernas tillverkning (1000-tal kr.). Kommerskollegii specialundersökning Folierade och slipade arbeten av fönster- och spegelglas Glasmålningar samt bly- och mässingsinfattade glas Andra glasarbeten ,. Plåt- och träskyltar m. m

Industristatistiken

,

208 97 19(i 25

316 118 302

Summa

—

ganska hög siffra, som visar, att den inhemska tillverkningen trots ett tullskydd på 60 öre per kg. ej var särdeles konkurrenskraftig. Den utländska konkurrensen i fråga om slipade artiklar av glas och kristall har berörts i sammanhang med behandlingen av småglasindustrien, vars slipning är av långt större betydelse än de självständiga sliperiernas. Av infattade glas var införseln obetydlig.

T. T.

XVII.

50¶Kap. VI. Prisstatistiska jämförelser med utlandet. Att erhålla statistiskt material till belysning av priserna å olika sorters småglas i in- och utlandet har, som man kunde vänta, visat sig Kr

Diapram 6.

PRISER Å FÖNSTERGLAS.

1690 Bil— — — — — Belgiskt e«portpris(riandelsstatistiken)

B5

Cl

Svenskt importpris

C II

6enomsnittliot nettoiörsäljningspris vid svenska bruk

n

oT

fÖ

omöjligt. Något gynnsammare ställd är man ifråga om fönsterglaset, som ju är av mera ensartad kvalitet; jämförelserna försvåras dock här av att de olika formaten betinga högst olika priser, medan de tillgängliga siffrorna i regel hänföra sig till ett genomsnitt, varom man ingenting närmare vet. I den mån det i de ifrågavarande länderna användes fönster av samma storlek, blir emellertid denna brist mindre kännbar. Värre är det, att handelsstatistikens siffror synas erbjuda så stora skillnader i olika länder, att någon direkt jämförbarhet icke är möjlig; så ha t. ex. varken Tysklands eller Förenta Staternas import- och exportpriser kunnat användas.

51 E D blick på tab. 8 (sid. 81) samt diagram 6 visar först och främst, att de belgiska priserna ligga avsevärt under de övriga. Differensen i förhållande till priserna i Förenta Staterna torde ungefärligt angivas av diagrammet, ehuru den amerikanska kurvan gäller grosshandelspris å fönsterglas av det minsta formatet (mindre än 68 förenade cm. 1 ). Är 1915 var fabrikspriset i Förenta Staterna å handblåst fönsterglas av genomsnittsformat och genomsnittskvalitet kr. 14.5 5, således något lägre än grosshandelspriset å det minsta formatet. I Sverige höll sig grosshandelspriset under åren närmast före kriget vid ungefär samma nivå som i Förenta Staterna, d. v. s. c:a 16 kr. för .smärre format och 20 — 21 kr. för medelstora format. Då belgiska grosshandelspriser 1913 fob Antwerpen voro resp. 7.5 0 och 10.50 kr., medan frakt, assurans o. d. endast uppgingo till kr. 1.5 0 per låda, får man en prisdifferens i svensk hamn på resp. 7 och 8.5 0 kr., vilket även efter fråndragande av normal grosshandelsvinst är mer än tullen, som utgjorde resp. 4.2 0 och 5.4 0 kr. per låda. Möjligheten att på detta sätt hålla uppe det inhemska giaspriset utöver det belgiska konkurrenspriset beror till en del därpå, att köparna vid de svenska bruken kunde få skuret i vilka format som helst och därvid endast hade att betala för den uppmätta ytan, medan importpriset utgjordes av vissa standardformat. Vidare var importen förenad med olägenheter, i det man ej sällan kunde få vänta ganska länge på leveransens fullgörande. Av viss betydelse torde dessutom den omständigheten hava varit, att en överenskommelse existerade mellan fönsterglasbruken och landets största grosshandelslirmor i fönsteroch spegelglas. Att priserna höllos över det belgiska konkurrenspriset gällde emellertid huvudsakligen vid försäljning i hamnstäder och nära därintill belägna platser. För köpare å inne i landet belägna orter ökas nämligen priset å det belgiska glaset med järnvägsfrakter, vilka, om hänsyn tages till nyssnämnda valfrihet i fråga om format å svenskt glas, i regel torde åtminstone i stort sett hava uppvägt den nyssnämnda prisdifferensen. De svenska fönsterglasbruken försälja nämligen fritt banvagn över hela landet till fixa priser. Tack vare de järnvägsfrakter, som därigenom drabba glasbruken, sjunker nettoförsäljningspriset vid bruket med i genomsnitt bortåt 2 kr. under grosshandelspriset. Marginalen mellan de svenska brukens nettopris och de priser, varmed de belgiska bruken hade att räkna, skulle därför av grosshandelspriserna att döma hava uppgått till belopp, som ungefär motsvarade tullen. Detta bekräftas i stort sett av de svenska och belgiska uppgifterna å nettopris, ehuru de förra äro något låga. Mot 9.4 3 kr. i Belgien år 1912 svarade ett genomsnittspris vid svenska bruk av 13.48 kr. 1 Fönsterglasformat och bredd.

mätes vanligen i »förenade centimeter», d. v. s. summan av längd

52¶Differensen skulle således vara något mindre än tullens belopp. Inklusive fraktkostnaderna till köparens station, vilka ju bäras av producenterna, var priset 14.80 kr. per låda. Låt vara att jämförelsen mellan grosshandelspriserna i Belgien och Sverige således icke fullkomligt stämmer överens med jämförelsen mellan nettoförsäljningsprisen vid bruken, så torde man likväl vara berättigad att draga följande slutsats: Tullen å fönsterglas utnyttjades fullständigt under åren närmast före kriget, varför de svenska företagens försäljningspriser vid bruken överstego den belgiska glasindustriens med ungefär tidlens belopp eller 40—50 %. I fråga om prisbildningen å buteljglas bör först och främst observeras, att efterfrågan är mycket oelastisk inom tänkbara variationsgränser. Alldeles oberoende av om buteljglaset är litet billigare eller dyrare, kommer efterfrågans storlek att bestämmas av efterfrågan efter innehållet i buteljerna, då det är föga sannolikt, att mindre sprit, vin eller öl försäljes om buteljpriset höjes med t. ex. 1 öre. Dock är det troligt, att tillvaratagandet och användandet av tomflaskor får något ökad omfattning ju dyrare glaset är. I trots härav måste emellertid efterfrågan efter buteljer anses som i huvudsak bestämd av konsumtionen av de drycker, som försäljas i buteljer, eftersom de förra i regel ej förpackas på annat sätt. Det är utan vidare klart, att de kastningar i efterfrågan, som uppkomma, t. ex. tack vare spritrestriktioner, kall eller varm väderlek m. m., måste verka i högsta grad störande på buteljglasbruken, av vilka intet är böjt för att i första hand inskränka sin produktion, vilket, om ej konkurrenterna göra detsamma, blott skulle leda till fördel för dessa. När sedan lagren börja bliva för stora, försöker man genom prissänkning pressa ut dem på marknaden, vilket emellertid endast i ringa omfattning kan lyckas, men i stället leder till en förhärjande priskonkurrens. Att behovet av en reglering av marknaden under sådana förhållanden är mycket starkt, ligger ju i öppen dag. Också har, som redan nämnts, överenskommelser i detta syfte existerat sedan början av 1900-talet och försök gjorts att tillämpa enhetliga priser över hela landet. Under de första 6 månaderna år 1914 utgjorde priset för vanliga Valiters ölbuteljer 60 kr. per tusen. Den enda fullt jämförbara siffra, som föreligger, är det tyska syndikatets pris i hemlandet år 1912, 78 kr. Denna betydande prisskillnad berodde i främsta rummet på att priserna i Tyskland tack vare monopol höllos uppe, medan export förekom till mycket låga priser. Det tyska buteljglaset torde därför sannolikt hava varit konkurrenskraftigt i vissa delar av Sverige, då transporten på de stora noderna ställer sig relativt billig. Frånvaron av import till Sverige berodde, enligt vad som uppgives från de svenska producenterna, till

53 största delen på överenskommelsen inom Europäischer Verband der Flaschenfabriken, för vilken tidigare redogjorts. Jämför man ovanstående siffra för svenskt ölbutelj glas med den tyska och belgiska handelsstatistikens prisuppgifter för buteljer i allmänhet, linner man en mycket god överensstämmelse, i det för år 1 9 1 3 alla tre hålla sig omkring 160 kr. per ton. Att det belgiska importpriset, som framför allt torde avse tyskt glas, ej understiger priset i Sverige, tyder närmast på att de tyska exportpriserna ej äro så mycket lägre än priset i Sverige. Till belysning av prisutvecklingen i Sverige stå inga andra uppgifter till förfogande än industristatistikens primäruppgifter. Enligt dessa utgjorde genomsnittliga nettoförsäljningsvärdet vid fabriken 48.9 0 kr. per 1 0 0 0 st. buteljer av olika slag år 1896 och 66.7 0 år 1 9 1 3 . För det största företaget, som hade de lägsta priserna, voro motsvarande siffror 41.80 samt 57.60 kr.

54¶Kap. VII. Tillverkningsekonomi. A. Fönsterglas. Den gren av glasindustrien, som liar den enhetligaste produkten, är utan tvivel fönsterglasindustrien, och denna bör därför bäst ägna sig fölen jämförelse med utländska förhållanden. Dessvärre har ej mera än en fullständig svensk tillverkningskalkyl, nämligen för ett av de medelstora degelbruken, kunnat erhållas, varför det är omöjligt att göra någon jämförelse mellan vanna- och degeldriftens ekonomiska fördelar i vårt land; närmare belysning härav skulle varit av stort intresse, då vannornas avgjorda överlägsenhet i utlandet ej behöver vara lika utpräglad i Sverige. Emellertid finner man, att det svenska vannabruket producerade något billigare än det ifrågavarande bruket, och det upplyses, att skillnaden vid fullt utnyttjande av produktionskapaciteten skulle bliva betydande. Jämförelse Till jämförelse med den svenska kalkylen ha här nedan tagits uppme ? gifter över den belgiska glasindustriens produktionskostnader, beräknade av en av Belgiens mest framstående glastekniker. 1 Siffrorna gälla för båda länderna en kvartslåda glas av genomsnittsformat och enkel tjocklek. 2 Tab. Q. Tillverkningskalkyl för fönsterglas i Belgien oeh Sverige (kr.).

Råmaterial Emballage Bränsle och kraft Löner Övriga omkostnader Summa;

Belgien 1912

Svenskt degelb uk 1912.

0.7;; 1.1-2 1.99 3.94 1.20

1.64 0.4,->

8.9S

3. s<; 3.G"> 1.68

Som synes överstiger den svenska siffran den belgiska, som avser ett representativt vannabruk, endast med c:a 25 %1 vilket är mindre än man med hänsyn till den ovan påvisade prisdifferensen kunde vänta. Mot ett 1

Schriften des Vereins fiir Sozialpolitik, 144 Band 1. Belgien: Les prix dans 1'industrie du verre å vitres depuis vingt ans. 1914. '- Fönsterglas säljes även i dubbel och l1/» ggr enkel tjocklek. En kvartslåda innehåller i Belgien, liksom i Förenta Staterna, 100 kvadratfot, vilket motsvarar 10.56 kvadratmeter och således något överstiger innehållet i en svensk låda (10 kvm.).

5:>

belgiskt nettoförsäljningspris vid bruket på 9.4 3 kr. svarade ju ett svenskt på i medeltal 13.4 8 kr. 1 Emellertid bör siffran för det svenska bruket, 11.31 kr., höjas något, då en del allmänna omkostnader ej ingå. Man når då en något högre kostnad än vid Glava, där för år 1912 uppgives 11.48 kr. Störst överlägsenhet, relativt sett, har den belgiska industrien i till- l) Råvaror. gången till billiga råvaror på nära håll, medan de svenska företagen hava att räkna med frakternas fördyrande inverkan. Det torde kunna sägas om de flesta svenska fönsterglasbruken, att deras läge ej är lämpligt med hänsyn till rå varutillförseln, varför de, ej blott med hänsyn till sjöfrakterna från produktionsorten, utan även på grund av de höga inhemska frakterna, måste räkna med en betydande merkostnad framför belgiska företag. I vad mån detta gäller sodan, som år 1907 i Belgien betingade ett pris av c:a 110 frcs, d. v. s. 79 kr. per ton, medan de svenska fönsterglasbruken uppgiva ett genomsnittspris av 78 kr. år 1 9 1 3 , har ej kunnat konstateras. Men för glaubersaltet, som ju vid fönsterglastillverkningen spelar långt större roll än sodan, noterades 1912 i Belgien 31 kr. per ton, under det att genomsnittspriset för de svenska företagen år 1913 var 44.7 0 kr. Kalk finnes att tillgå i Sverige, ehuru den fördyras av de långa sjöoch järnvägsfrakterna. Likaså användes mest inhemsk sand; endast en femtedel av förbrukningen införes från Belgien. Priset å sanden är emellertid avsevärt högre än i Belgien. Är 1912 räknade man där med ett genomsnittspris vid bruket av c:a 3 kronor per ton, medan fyra svenska glasbruk år 1913 uppgåvo priser varierande mellan 5 och 12 kr., med ett genomsnittspris av 9.6 0 kr. Om man med ledning av dessa siffror uppgör en svensk kalkyl för de viktigaste råvarukostnaderna enligt belgiskt mönster, får man följande resultat: Tab. R. Råvarukostnaderna per kvartslåda fönsterglas i Sverige oeh Belgien. V a r u s l a g

Sand 45 k g Sulfat 16 > K a l k s t e n 16 j» Summa

Sverige 1913

Belgien 1912

Pris per ton

Kostnad | Pris per ton

9.6 0 k r . 44.70 » 11.70 »

0.4 3 k r . 0.72 » 0.19 » 134

»

Kostnad

2.70 k r . 0.1 •-> k r . 31.0 0 » 0.50 » 3.80 » 0.05 » 0.6 7 »

Nästa post i kalkylen, bränsle och kraft, visar en absolut taget ännu 2) Bränsle, större överlägsenhet för den belgiska industrien. Förklaringen härtill är ej enbart att söka i de lägre kolpriserna i Belgien, utan ligger troligen framför allt i vannornas bränslebesparande egenskaper. Enligt en uppgift 1

Jmfr sid. 51.

:»G

för Belgien åtgick nämligen år 1910 blott c:a 120 kg. kol per kvartslåda glas, emot 279 kg. år 1880, då degelugnar användes. För ett svenskt koleldat degelbruk (ej det här ovan undersökta) beräknas motsvarande siffra år 1913 till 195 kg., vartill kommer c:a 50 kwt elektrisk Tab. S. Råvarukostnaderna per kvartslåda vid 4 svenska bruk år 1913. V a r u s J i sr

Sand Soda1 Sulfat Kalksten

Kvantitet

Pris per ton

Kostnad per kvartslåda

(kg.)

(kr.)

(kr.)

41 4.7 12 13

9.60 78.2 0 44.7 0 11.70

0.3 9 0.8 7 0.54 0.15

Summa 1

j

1.45¶År 1919 användes ej soda, endast sulfat, cirka 18 kg.

energi, således en betydande differens. Då dessutom kolpriset låg c:a 50 % över det belgiska, fås tydligen en avsevärd merkostnad. Vannadriftens överlägsenhet framträder också i klar dager, om man förvandlar den vid det här undersökta bruket konsumerade vedkvantiteten till kol 1 . Man finner nämligen då, att per låda fönsterglas åtgick ved motsvarande 274 kg. kol, vilka, efter liknande förvandling av vedpriset, kostade 14.40 kr. per ton. Motsvarande siffra vid ett annat degelbruk med vedeldning var 300 kg. Tages hänsyn till att kolpriset i Belgien låg vid 14 kr. per ton, torde man kunna påstå, att bränslekostnaderna vid svenska vedeldade degelbruk 2 voro åtminstone dubbelt så höga som vid de belgiska vannabruken. Rörande bränsleåtgången vid det svenska vannabruket år 1913 finnas inga tillförlitliga uppgifter. Den torde hava hållit sig omkring 150 kg., en i jämförelse med belgiska förhållanden hög siffra, som till en del förklaras av det ofullständiga utnyttjandet av produktionskapaciteten. ; ! Enligt den genom överenskommelse mellan bruken fastställda limiten fick nämligen Grlava utnyttja icke fullt halva sin kapacitet. Vidare inverkar frånvaron av söndagsarbete höjande på bränsleåtgången per låda glas, då glasmassan likväl under söndagen måste hållas smältande. I omstående svenska siffror ingår emellertid bränsle ej blott för smältningen, utan även husbehovsbränsle åt arbetarna, vilket egentligen är att betrakta som arbetslön. Någon höjning av löneposten och sänkning av bränsleposten är därför befogad för att ernå full jämförbarhet med den belgiska kalkylen. 1 Med reduktionstalet 1 kbm. ved = 0 . 1 7 ton stenkol. Se komraerskollegii undersökning över bränsleförbrukningen 1913—17. 2 Ar 1919 var genomsnittliga bränsleåtgången vid degelbruken, reducerad till kol, 267 kg. :1 Ar 1922 var bränsleåtgången vid Glava, som då fullt utnyttjade sin produktionskapacitet, c:a 120 kg. kol per låda, varav 20 kg. i form av ved.

57¶Arbetskostnaderna kunna belysas relativt utförligt genom jämförelse 3) ^'betskostnader, mellan lönerna vid det svenska vannabruket och de belgiska lönerna enligt förut nämnda källa. Man finner därvid följande: Tab. T. Arbetskostnaderna per kvartslåda fönsterglas i Belgien och Sverige (kr.).

Blåsning .. Sträckning Skärning .. Summa

Belgien 1910

Sve rige 1913.

2..VJ 0.05 O.-':.

2.3S 0.5 7 0.2 7

3.16¶Arbetskostnaderna betinga således knappast någon underlägsenhet för den svenska glasindustrien. Undantag utgöra dock härvidlag en del bruk, som på grund av dåliga kommunikationer hava stora kostnader för transportarbeten. Produktionsresultatet per år och arbetare utgjorde i Belgien år 1906 3 310 kvm. och vid Glava år 1913 2 880 kvm. Denna differens torde till en del hava berott på frånvaron av söndagsarbete i Sverige, varförutom en medveten begränsning av prestationerna ägde rum. Årslönen vid Glava uppgives till 1 100 kr., vilket utmärkt överensstämmer med siffran i tabell T., till vilken ju skall läggas diverse smärre löneposter. Enligt uppgifter för senare år tyckas arbetskostnaderna per låda glas hava varit något högre vid övriga bruk, under det att arbetarnas årsinkomst är något lägre. Den längre arbetstiden vid degelbruken har nämligen ej helt kunnat uppväga den förlust, som uppstår av att blåsning endast förekommer varannan dag, utan produktionen per arbetare har blivit mindre. I genomsnitt var tillverkningen år 1906 c:a 2 100 kvm. per arbetare. Vid bedömandet av denna siffra bör emellertid ihågkommas, att degelbruken hade ett relativt stort antal utearbetare, t. ex. sysselsatta med vedavverkning. Den enda fördel, man a priori kan vara säker på att den svenska 4) Kmbaiage glasindustrien äger framför flertalet av sina utländska konkurrenter, är billigare emballage, vilket framförallt för den finare småglasindustrien är av stor vikt, men som ej heller saknar betydelse för övriga branscher. Mot en siffra på kr. 1.12 per kvartslåda fönsterglas i Belgien svarar för det svenska degelbruket kr. 0.4 8, således en differens till det senares favör på kr. 0.6 4, vilket nästan uppväger nackdelen av dyrare råvaror. Posten övriga omkostnader omfattar regiekostnader, utskylder, avskriv- 5) ö vr i ga ningar och räntor m. m. Av summornas ungefärliga överensstämmelse omkost.

kan emellertid knappast någon slutsats dragas, då allt beror på vilka avskrivningsmetoder man använder, hur tantiem och naturaförmåner bokföras m. m., och då den svenska siffran ej omfattar alla allmänna omkostnader.

nåder.

58¶Sammanfattning.

Som sammanfattning av undersökningen över tillverkningskostnaderna för fönsterglas i Belgien och vid det svenska degelbruket kan sägas, att den belgiska glasindustriens huvudsakliga överlägsenhet ligger i dess lägre bränslekostnader, beroende på lägre kolpriser och dess tack vare v annadrift i stor skala bättre utnyttjande av kolen. Dock spela även de lägre råvarupriserna och mindre kostnaderna för transporter en viss roll, under det att kostnaderna för emballage äro avsevärt högre än i Sverige. Det torde vidare med säkerhet kunna antagas, att de allmänna omkostnaderna äro lägre vid -de belgiska storbruken. Till belysning av frågan i vad mån ifrågavarande degelbruk kan betraktas som typiskt för den svenska fönsterglasindustrien hava några glasstatistiska siffror för åren 1 8 9 8 — 1 9 0 7 , som samlats av disponent C. Bruse^vitz, ett visst intresse 1 . Enligt dessa, som synas gälla hela den svenska fönsterglasindustrien, uppgingo tillverkningskostnaderna för 60 kg. fönsterglas nämnda år i medeltal till följande belopp: Tab U. Tillverkningskostnader per kvartslåda fönsterglas i Sverige åren 1898-1907 (kr.).

Råmaterial Löner Övriga omkostnader Summa

Belopp

Procentuell andel

1.65 4.17 2.öö 3.av

13 36 22 29

100¶Som synes är överensstämmelsen ganska god, ehuru siffran för bränsle avsevärt understiger och siffran för löner något överstiger motsvarande siffror i tab. Q. Vad det senare beträffar, så torde skillnaden mellan 4.17 och 3.6 5 bero på att en del bruk hava dåligt läge och alltså stora kostnader för transportarbeten, varförutom löner till vedhuggare o. d. torde ingå. medan de egentligen borde påföras bränslekostnaderna. Härav förklaras också till en del dessas låga belopp, vilket emellertid även beror på de denna tidsperiod lägre bränslepriserna. Specialundersökning av vaniiabruket.

Med hänsyn till de stora olikheter, som finnas mellan ett modernt vannabruk och ett mindre degelbruk av det i Sverige vanliga slaget, synes en komplettering av ovanstående med en specialundersökning av Glavabruket vara väl motiverad. Detta har en kapacitet av c:a 90 000 lådor fönsterglas om året 2 , medan av degelbruken ett par kunna tillverka vardera 20 000 lådor och de övriga c:a 10 000 lådor eller något mera per år. Dessvärre finnes, som redan nämnts, ingen tillverknings1

Festskrift tillägnad Peter Klason, 1910. Glasstatistik. - 0:a 8 000 lådor i månaden under 11 månader; den tolvte ägnas åt reparation a v v a a n a n .

kalkyl för Glavabruket tillgänglig, men det uppgives, att det år 191J3 producerade något billigare än degelbruken 1 . trots att produktionskapaciteten på grund av den fastställda limiten icke utnyttjades ens till hälften. Ur tullsynpunkt av större intresse är frågan i vad mån Glavabruket, som år 1912 ombyggdes ocli försågs med en modern vanna, ehuru något mindre än det i Belgien brukliga slaget, vid fullt utnyttjande av kapaciteten skulle vara underlägset de belgiska glasbruken. Till belysning härav må följande anföras. Glava är beläget i Värmland omkring en mil från Glafsf jorden, där bruket har egen hamn, till vilken leder en smalspårig järnväg. Närmaste järnvägsstation är Arvika, beläget på andra sidan Glafsfjorden. Ur råvarutillförselsynpunkt är detta läge mindre gott, ehuru icke så dåligt, som det vid första påseendet kan förefalla. Brukets båtar hämta stenkol i Göteborg direkt vid fartygssidan och gå ända upp till brukets hamn. där omlastning sker på vagnar, vilka gå ända fram till hyttan. Denna frakt blir likväl några kronor dyrare per ton än den, varmed ett bruk i Göteborgs närhet skulle hava att räkna, vilket spelar roll icke endast för stenkolens pris utan även för glaubersaltets. I fråga om tillförseln av de inhemska råvarorna, sand från Vättern och kalk från Älvestorp i Västmanland, är läget relativt förmånligt, då båtfrakterna tvärs över Vänern fram till brukets hamn äro låga. Likaså äro fraktkostnaderna för det färdiga glaset till avsättningscentra ganska låga j)å grund av möjligheten till sjötransport. Däremot medför frånvaron av järnvägsstation en extra kostnad på grund av nödvändigheten att på släde forsla glas vintertid tvärs över fjorden till Arvika. Den på detta sätt transporterade kvantiteten är dock ganska obetydlig, då lager av glas under hösten upplägges i Arvika. Dessutom bliva givetvis järnvägsfrakterna från Arvika till avsättningsorterna ganska höga. Förmodligen kunde ett ur transportsynpunkt på det hela taget förmånligare läge i mellersta Sverige utfinnas. Men då läget i skogsbygden medför låga kostnader för emballage, husbehovsbränsle och underhåll av bostäder åt arbetarne, torde det icke kunna sägas att Glavas läge medför någon avsevärd höjning av tillverkningskostnaderna . I förhållande till de belgiska bruken har man dock att räkna med vissa merkostnader. Vad råvarorna beträffar, torde tabell R. vara belysande. Emellertid uppväges detta av de lägre emballagepriserna. Den egentliga merkostnaden härflyter därför dels från högre bränslepriser än i Belgien, dels från driftens avbrytande från lördag kväll till måndag morgon. Detta avbrott betyder väsentligt ökad bränsleåtgång per låda glas och sämre utnyttjande av alla fasta anläggningar. Räknar man med en ofrånkomlig prisskillnad för stenkol av c:a 6 kr. per ton, skulle detta 1

År 1922, dit Glavabruket gick för full drift, var skillnaden betydande.

60 betyda en merkostnad av 0.7 5 kr. per låda 1 . Med hänsyn till verkningarna av nyssnämnda avbrott samt till de lägre allmänna omkostnaderna vid belgiska bruk med en kapacitet av 3 — 400 000 lådor per år, skulle således Glavabrukets ofrånkomliga merkostnad kunna uppskattas till c:a 1-5 0 kr. per låda-. Ar 1012 uppgick den till 2.5 0 kr. Jämförelse För Förenta Staterna föreligger en detaljerad undersökning över glasmed För- i n ( j u s t r i e n s tillverkningskostnader omkring år 1915, vilken, trots olikenta Sta-

°

T U

•

<>

O

terna, lieterna mellan detta land och Sverige vad allmänna ekonomiska förhållanden beträffar, kan vara förtjänt av ett visst intresse. Tab. V. Tillverkningskostnader per kvartslåda fönsterglas' i Förenta Staterna år 1915 (kr.).

Emballage Bränsle och kraft Löner Övriga omkostnader Summa 1

Handblåst

Maskintillverkat

1.88 1.01 L.18 8.39 2.0 6

1.11 0.8:: 0.98

13 76

Enkel tjocklek, genomsnittsformat och genomsnittskvalitet. 50 kv.-fot och äro genomsnittskostnader för 37 bruk.

5.0 2

2.88 10.32 Siffrorna gälla 2 lådor om

Vad först det handblåsta fönsterglaset beträffar, så visar en jämförelse med tab. Q. två anmärkningsvärda olikheter gentemot de belgiska och svenska kalkylerna. Bränslekostnaderna äro föga mera än hälften av de belgiska och ej fullt tredjedelen av de svenska. Förklaringen härtill ligger i tillgången till billig naturgas i vissa delar av landet. Så betydande är denna faktor, att glasbruken, trots den stora användningen av fast kapital, visat en tendens att flytta från distrikt, där gastillgången sinat, till distrikt, där den alltjämt är riklig. An mera betydande är olikheten vad arbetskostnaderna beträffar; de uppgå till kr. 8.2 9, vilket är mer än det dubbla av kostnaderna i Belgien och Sverige. Vid 18 bruk fördelade de sig på följande sätt: blåsning 2.3 9, uppsamling 1.91, sträckning 0.6 4. skärning 0.95, övriga arbeten 2.5 1; summa 8.4 0 kr. E n jämförelse med tab. T., där blåsning och uppsamling förts tillsamman, visar, att proportionerna äro något olika i Europa. Den relativt låga siffran för sträckning i Förenta Staterna tyder 1

I 1913 ars prisnivå räknat. Efter världskriget har glasarbetarnas internationella fackförening igångsatt aktion för att få söndagsarbete avskaffat. Lyckas detta, skulle en orsak till underlägsenhet bortfalla. Om de svenska arbetarna kunna förmås att utnyttja hela sin kapacitet, vilken uppgives skola i så fall något överstiga de belgiska arbetarnas, kommer den svenska glasindnstrien i en än gynnsammare ställning. 2

på större effektivitet 1 i utförandet av detta arbete än i Belgien och Sverige. Detsamma torde gälla även övriga arbetsprestationer. Det visar sig, att effektiviteten var något högre än i Belgien och Sverige. Årsproduktionen per arbetare höll sig visserligen på en lägre nivå, c:a 2 8 0 0 kvm. emot resp. 3 3 1 0 i Belgien och 2 880 vid Glava. Men arbetstiden var det år", den amerikanska undersökningen omfattar, endast 172 dagar eller c:a 7 månader gentemot 1 0 — 1 1 månader i Belgien och Sverige. Detta innebär, att produktionen per arbetare och vecka var c:a 30 % större i Förenta Staterna än i Belgien. Denna höga effektivitet och den höga ackordslönen möjliggjorde ansenliga veckoförtjänster; för blåsare, uppsamlare, sträckare och skärare var lönen per full vecka resp. 157, 1 3 1 , 170 och 151 kr. Det maskintillverkade glaset, som utgjorde c:a 60 % av produktionen, tillverkades avsevärt billigare än det handblåsta; detta berodde framför allt på den besparing av yrkesskicklig arbetskraft, t. ex. blåsare och uppsamlare, som maskintillverkningen medför. Försäljningspriset var emellertid i motsvarande mån lägre än för det handblåsta, lämnande endast en obetydlig nettovinst.

B.

Småglas.

En direkt jämförelse mellan tillverkningsekonomien inom småglasindustrierna i in- och utlandet är av brist på utländska siffror icke möjlig. I största allmänhet kan sägas, att frakterna och övriga importkostnader inverka fördyrande på råvaror och bränsle. Vad råvarorna beträffar gäller detta huvudsakligen sanden, som till största delen importeras från Frankrike och betingar ett pris av c:a 15 kr. per ton emot c:a 5 kr. vid produktionsorten. Soda, pottaska och salpeter undergå däremot genom transporten endast en obetydlig fördyring, procentuellt taget. Högt beräknat betinga råvarorna 2 0 — 25 % mer än i utlandet, vilket betyder en fördyring med c:a 3 % av totalkostnaderna. Något större betydelse har säkert kolpriset, vilket genom sjöfrakt, grosshandelns omkostnader och inrikes järnvägsfrakter bringas upp på en betydligt högre nivå än i England och på kontinenten. Emellertid använder småglasindustrien nästan uteslutande vedbränsle, varför ej heller denna prisskillnad kan få någon avgörande betydelse. Detta under förutsättning att tekniken är jämförlig med utlandets, vilket med undantag för en del massartiklar torde vara fallet åtminstone vid de större svenska 1

C:a 45—50 kvm. i timmen. Sammanfaller ej med kalenderåret, men motsvarar närmast 1915. Det bör observeras, att den belgiska siffran gäller 1906 och den svenska 1915. Någon betydande förändring av produktiviteten sedan 1906 torde emellertid ej ha ägt rum i Belgien. 2

företagen. Som maximum torde kunna sättas, att bränslekostnaderna med 50 % överstiga de tyska och belgiska; i så fall skulle den svenska småglasindustriens merkostnad ifråga om bränsle belöpa sig till o — 6 % av totalkostnaderna. För såväl råmaterial som bränsle får man då en siffra på 8 — 9 /». Avdrages härifrån det belopp, som motsvarar de lägre emballagepriserna i Sverige, torde ej mycket återstå av utlandets å lägre råvara- och bränslepriser bottnande överlägsenhet. I den mån en dylik verkligen existerar, t. ex. i fråga om tillverkning av en del massartiklar (simpel kristall samt inkokningsburkar o. d.), beror den på tillverkning i större skala och därefter avpassad teknisk utrustning. Tab. X. Tillverkningskostnad per ton färdig vara åren 1898-1907. Summa kr.

(i 1 a s b r u k

Buteljglas

| !

636 195 120

Arbetslöner

Råmaterial

Bränsle

Övriga kostnader

kr

0/

<

kr.

/o

kr Kl.

1| / 0°/

kr.

| %

73 96 22

12 | 13 19 1

364 70

57 36 I

!

147 j

72 43 23

127 56 18

I 20 29 1 | 16

11 i i 22 ' 19

Till belysning av tillverkningsekonomien i de olika grenarna anföras här ovan en del siffror, vilka äga ett visst intresse, även om de helt naturligt äro mycket approximativa 1 . För småglaset äro tydligen arbetslönerna den dominerande utgiftsposten, utgörande icke mindre än 57 % av de totala tillverkningskostnaderna. Den svenska småglasindustriens konkurrensförmåga synes därför i första hand vara beroende av arbetskraftens kvalitet och utnyttjande samt av arbetslönernas höjd. Vad arbetslönerna beträffar, så torde de hava uppgått till ungefär det för en svensk industriarbetare normala. I kommerskollegii undersökning uppgives för år 1913 8 0 3 kr. Vid bedömande av denna siffra måste emellertid ihågkommas, att mer än fjärdedelen av arbetarna voro minderåriga. I den mån den allmänna industriarbetaiiönenivån i vårt land ligger över kontinentens, särskilt Tysklands, Österrikes och Belgiens, är således den svenska småglasindustrien handikappad. Emellertid torde detta icke i nämnvärd grad vara fallet. För övrigt förefaller det som om arbetsskickligheten och arbetsintensiteten i Sverige vore hög. Tillverkningsvärdet per arbetare var t. ex. år 1906 c:a 1 500 kr. mot 1 100 i i Belgien; denna differens kan sannolikt ej helt förklaras av högre råvara- och bränslepriser i vårt land. Vid de företag inom småglasbranschen, som till tull- och traktatkommittén insänt produktionskalkyler, fördelade sig utgifterna på sätt tab. Y anger. Man lägger här särskilt märke till att posten :i övriga kostnader", trots att avskrivningar och räntor ej medtagits, överstiger den i tab. X 1

Festskrift tillägnad Peter Klason, 1910 : (rlasstatistik.

63¶Tab. Y. Tillverkningskostnadernas fördelning vid svenska småglasbruk. 1913

% i .Råmaterial Arbetslöner Bränsle Övriga kostnader

i i j j Summa

15. l 45.5 14.1 25'3 100-0 %

anförda. Detta beror främst på regiekostnadernas abnormt höga belopp (13.4 %), en för svensk industri allt för ofta utmärkande företeelse, som knappast kan fullt förklaras av att tillverkningen drives i liten skala.

C. Butelj glas. Av de till kommittén inlämnade kalkylerna att döma tyckas cifpriserna å buteljglasindustriens importerade råvaror, framför allt soda, sulfat och brunsten, icke avsevärt överstiga de utländska (möjligen med 5 kr. per ton), och detsamma torde gälla om de inhemska råvarorna, t. ex. sand och kalk. För bruk belägna vid kusten torde därför någon merkostnad att tala om ifråga om råvaror knappast föreligga, medan de övriga hava att räkna med de inrikes järnvägsfrakterna, som en fördyrande faktor. I stort sett gäller nog detsamma om bränslekostnaderna, vilka före kriget nästan helt och hållet voro beroende av kolpriserna; icke mindre än 8 5 % av de totala utgifterna för bränsle belöpte sig nämligen på kolinköp. Frakterna från engelska ostkusten till Göteborg voro säkerligen ej mycket dyrare än de järnvägsfrakter från gruvan till glasbruket, varmed de utländska företagen i genomsnitt haft att räkna. Storföretaget i Göteborgs närhet betalade t. ex. 1912 — 1 3 c:a 17 kr. per ton kol. Alltefter omlastningssvårigheterna och längden av den järnvägsfrakt inom Sverige, som sedan återstår, ökas emellertid utgifterna. Detta betyder dock ej minskad konkurrenskraft gentemot utlandet på den inhemska marknaden, då fraktkostnaderna i minst lika hög grad skulle drabba en eventuell import av färdiga buteljer. P å det hela taget förefaller det som om nämnda storföretag, beläget i närheten av Göteborg, icke skulle arbeta under sämre förutsättningar än de flesta utländska företag, vilket omdöme för övrigt bestyrkes av detta företags stora export. Kalkylerna för olika svenska företag, som besvarat tull- och traktatkommitténs formulär, utvisa, att detta företag har en kolossal överlägsenhet framför de övriga. Förklaringen är utan tvivel att söka dels i användandet av Owens buteljmaskin och i bättre läge, dels i stordriftens allmänna fördelar. Härigenom minskas såväl arbetslönerna,

vilka uppgå till ungefär 2/3 av de de övriga brukens, som. råvaru- och bränslekostnader. Den bättre bränsleekonomien illustreras av tab. Z, där storföretaget är nummer 4. Tab. Z. Bränsleåtgång per ton buteljglas vid fem svenska företag år 1913. Stenkol ton

Träbränsle och torv

Ll l.i 1.7

2.6 k b m 3.6 »

La

0.11 t o n t o r v 6.98 k b m t r ä b r ä n s l e

ved

—

Summa i ton kol

'Elektrisk kraft 1000 kvt

1.64 1.70 1.70 1.27 1.7Ö

1 64 •2 107 2

Till belysning av arbetsintensiteten i Sverige ocli utlandet kan anföras, att tillverkningen per arbetare i Belgien år 1906 var 32 900 buteljer med ett värde av 2 574 kr. och år 1913 i Sverige 39 300 st. med ett värde av 2 G04 kr. Såväl användningen av 2 buteljmaskiner som andra omständigheter förhindra väl en direkt jämförelse, men siffrorna tyda på lägre arbetskostnader i vårt land. Ar 1913 utgjorde enligt kommerskollegii undersökning genomsnittliga årsinkomsten per arbetare 983 kr. och enligt arbetsgivareföreningens lönestatistik 1 för samma år uppgick årsinkomsten för manliga arbetare över 18 år till 1 235 kr. och under 18 år till 7 0 1 kr., under det att de kvinnliga arbetarnas årsinkomst var resp. 524 och 388 kr. Dessa siffror torde, åtminstone vad manliga arbetare över 18 år beträffar, ligga något över de i svensk industri vanliga. 1

Meddelanden från Svenska Arbetsgivareföreningens statistiska byrå.

1914 N:r I.

65¶Kap. VIII. Glasindustriens ekonomiska ställning och räntabilitet. E n undersökning av glasindustriens ekonomiska ställning tiden närmast före kriget försvåras i hög grad genom bokföringens bristfällighet och därav följande omöjlighet för företagen att lämna tillräckliga uppgifter. Det visar sig i själva verket, att med två undantag endast aktiebolagen kunnat till kommerskollegii specialutredning på ett tillfredsställande sätt redogöra för tillgångar och skulder år 1 9 1 3 . Under sådana förhållanden har det synts lämpligare att begränsa undersökningen till aktiebolagen, då möjlighet därigenom vinnes att få en överblick även över läget åren 1911 och 1912 genom balansräkningarna i patent- och registreringsverket. Emellertid begränsas materialet ytterligare av den omständigheten, att flera företag driva skogshantering m. m. vid sidan av glastillverkningen i en sådan skala, att några slutsatser från deras balanser icke kunna dragas ifråga om glasframställningens räntabilitet o. d. Undersökningen har därför icke kunnat omfatta mera än tre fönsterglasbruk, sex småglasbruk och sex buteljglasbruk 1 och kan således ej med säkerhet anses som belysande för situationen inom de två förra grenarna. Början göres med fönsterglasbruken. Tab. Å. Procentuell sammanställning av balansräkningar 1 för tre fönsterglasbruk. 2 Fönster 1911

Anläggningar Likvida II Likvida I

' 62.s ' 63.G I9.i 20.6 ; 18.1 16.8 lOO.o 100.Ö

1911 : 1912 j 1913

65.?. ' Eget kapital i 49.2 : 46.2 47.5 21.9 I Främman de långt kapital 35.5 i 34.8 | 33.3 12.8 j Främmande kort kapital 15.8 19.0 19.2 loo.o LOO.o | lOO.o j loo.d

1¶I här meddelade balansräkningar hänföras till anläggningar: fastigheter, maskiner och inventarier; till likvida TI: lager av rävaror, hjälpmaterial och fabrikat; till likvida I : varufordringar, banktillgodohavanden, odiskonterade växlar och kassa; till eget kapital: aktiekapital, fonder och den del av vinsten som ej utdelas; till främmande långt kapital: skulder med förfallotid efter 6 mån. eller längre; till främmande kort kapital: skulder, som förfalla till betalning inom 6 mån. samt den del av vinsten, som utdelas. - De tre företagen äro Karlstads Glasbruks A.-B., Sandö Glasbruks A.-B. och Steningc Glasbruks A.-B.

Av ovanstående tabell framgår, att tillgångssidans sammansättning icke erbjuder något av speciellt intresse, ehuru en betydande del (62 — 65 %) av tillgångarna utgöras av fastigheter och andra fasta anläggningar. För företag av brukstypen kan detta dock ej anses vara högt, utan snarare rätt normalt, vilket omdöme även gäller fördelningen av de olika posterna i mer 1

6562.

Körande det i glasindustrien i sin helhet nedlagda kapitalet se tab. 24. T. T.

XVII.

eller mindre likvida. Balansens passivsida visar däremot en något mindre gynnsam ställning, i det att det egna kapitalet ej uppgår till lika högt belopp som det främmande, något som i regel måste anses vara ett svaghetstecken. Med hänsyn till de långfristiga skuldernas storlek i förhållande till de kortfristiga behöver dock finansieringen ej betraktas som dålig. Värre tycks det vara, att de senare visa en allt ogynnsammare proportion i förhållande till de lätt realiserbara tillgångarna, varför likviditeten blir allt annat än god. Emellertid äro siffrorna här ej fullständigt tillförlitliga, då i ett företags summariska balansräkning skulder till banker och diverse personer redovisas under samma rubrik, vilken måst delas mitt itu, ehuru det är mycket möjligt, att större delen utgöres av långfristiga skulder. Räntabiliteten i de tre undersökta företagen synes hava varit god. Den redovisade årsvinsten, korrigerad med hänsyn till utdelning å aktier i andra företag och alltför låga avskrivningar, utgör nämligen 8 —11 % av aktiekapital och fonder, vilket måste betecknas som tillfredsställande. Tab. Ä. Räntabiliteten vid tre fönsterglasbruk. Eget Eäntabi- j Utdelad Vinst kapital litet vinst 1 000 kr. 1 000 kr. % \ 1 000 kr.

Ai-

1911 1912 1913

642 656 682

68 63 52

10. rt 9.6 7.6

38 54 45

Utdelningen till aktieägarna varierade mellan 6 och 12 % å aktiekapitalet. En ganska god räntabilitet synes av andra uppgifter att döma hava varit rådande åtminstone sedan början av århundradet, vilket ytterligare tyder på att fönsterglasindustriens ekonomiska ställning var god tiden närmast före världskriget och att de ogynnsamma symptomen på balansernas passivsida endast bero på ledningens bristande finanstekniska insikter. Man finner också, att anläggningarnas bokförda värden för två av företagen avsevärt understiga taxeringsvärdena, vilka väl i regel även de äro för låga. Relativt betydande dolda reserver måste således hava funnits år 1913. Butdjyias- Tab. Ö. Procentuell sammanställning' av balansräkningar för sex buteljglasbruk. 1 industrien. 191 1

1912 O •

/o

Anläggningar L i k v i d a II Likvida I

62.n 20.9 16.s

63.2 19.6 17.2

1913 i

O

. O

'o

61.9 18.1 F r ä m m a n d e l å n g t k a p i t a l 20.4 F r ä m m a n d e k o r t k a p i t a l

52.9 26.H 20.5

53.9: Ö4..8 21.4

58.0 20.o 22.0

lOO.n

100.0 loo.d 100.0 S u m m a 1 0 0 0 - t a l k r . 4 131.?. 4 166.0 4 100.5

4 1 8 1 . 8 4 166.0 4 100.5

1 A.-B. Arboga Glasbruk, Hammars Glasbruks A.-B., Kongelfs Glasbruks A.-B., Sund^ Glasbruks A.-B., A.-B. Surte-Liljedahl, A.-B. Vesterviks Glasbruk. Dessa sex företag sysselsätta 4/s av buteljglasindustriens arbetarstam.

67¶Även buteljglasindustriens ekonomiska ställning var god åren 1911 — 1 9 1 3 . Tab. 0 visar i stort sett samma siffror som tab. A; observeras bör, att likviditeten intet år förefaller stark. Räntabiliteten är ej heller utom 1913 fullt så god som i fönsterglasindustrien. Tab. AA. Räntabiliteten vid sex buteljglasbruk. År

Eget kapital 1 000 kr.

Vinst 1 000 kr.

Räntabilitet

2 191 2 244 2 384

110 142 190

n.o 6.3 8.0

1911 1912 1913

o

Olikheten företagen emellan är här betydande; de två småföretagen visa sålunda, om tillräckliga avskrivningar göras, förlust och en på. det hela taget mycket svag ställning. De återstående fyra företagen göra däremot ett gynnsamt intryck. — Under tidigare år synes situationen icke hava varit fullt så god. Den dåliga räntabiliteten omkring år 1905 avspeglar sig ganska tydligt i utdelningspolitiken (se tab. 25), trots att man i företag av ifrågavarande typ vid dåliga tider torde hava låtit utdelningen komma i första hand och avskrivningarna i andra och företrädesvis avskrivit och reparerat under goda år. Härmed är dock ej sagt, att bokföringsvärdena skulle vara för höga. Att döma av taxerings- och brandförsäkringsvärdena torde de tvärtom vara försiktigt tilltagna, dock ej så, att större dolda reserver skapats. Emellertid äro utdelningssiffrorna i viss mån missvisande, då det största företaget efter 1 9 0 3 av konsolideringsskäl ej gjort några utdelningar å sitt stamaktiekapital. Med hänsyn härtill får man på det hela taget intrycket, att buteljglasindustriens ekonomiska ställning under början av 1900-talet varit svag, men sedan dess blivit betydligt förbättrad och åren närmast före kriget varit ganska normal. Materialet för en undersökning över småglasindustriens ekonomi är Småglasännu bristfälligare än för föregående branscher, då dels denna industri i ./-.>„" Tab. BB. Procentuell sammanställning av balansräkningar för sex småglasbruk. 1 1911'-'

i 19112

0-

O/

/o

Likvida. I I

S u m m a 1 0 0 0 - t a l kr. 1

62.3 21.5 16.2

62.5 20.4 17.2

59.4 20.8 19.8

Eget kapital Främmande långtkapitalj Främmande kort kapital

46.0 25.8 28.2

1913 O

%

48.4 27.2 24.4

49.2 27.7 23.7

; 100.0

1435 Färe Glasbruks A.-B., A.-B. Hofmantorps Nya Glasbruk, A.-B. Johansfors Glasbruk Liimmareds Glasbruks A.-B., A.-B. Rosdala Glasbruk, Skrufs Nya Glasbruks A.-B. 2 Endast fem företag.

mindre utsträckning drives under bolagsform, och dels flera av de största företagen äro sammanslutna i A.-B. Svenska Kristallglasbruken, varför deras bokföring ej är jämförbar med de fristående företagens. Dessutom möter man även här den svårigheten, att flera av företagen äro i besittning av jordbruk. Enligt ovanstående tabell är fördelningen å tillgångssidan ganska normal och tämligen väl överensstämmande med den för föregående branscher redovisade. Däremot är finansieringen svag, om än en tydlig förbättring från 1911 till 1913 kan iakttagas. Detsamma gäller i ännu högre grad likviditeten: 1911 uppgingo de lätt realiserbara tillgångarna till föga mer än hälften av de kortfristiga skulderna. Förbättringen under åren 1912 — 1 3 framträder även i räntabilitetssiffrorna, som dessa år uppgingo till 9 — 1 0 % emot cirka 3 % år 1 9 1 1 . Tab. CC. Räntabiliteten vid sex småglasbruk. Åi-

1911 191<> 1913 ..

Eget kapital 1 0 0 0 kr.

Vinst 1 000 kr.

B intabilitet

780.7 972.9 1 031.5

22.5 95.1 99.0

2.9 9.s 9.<i

E n undersökning av utdelningens storlek för tidigare år ger vid handen, att driften med all sannolikhet från 90-talets mitt ända fram till 1906 varit föga vinstgivande, särskilt åren 1900 — 02, då ingen utdelning förekom i de undersökta företagen. Enligt kommerskollegii undersökning varierade utdelningen i genomsnitt för ett större antal småglasbruk från 1890 — 1 9 1 3 mellan 0 och 3 % på aktiekapitalet. Särskilt de sista åren äro emellertid dessa siffror missvisande, då vinsterna i åtskilliga företag användes för konsolidering. Cirka 5 — 7 år före kriget inträdde nämligen en förbättring av den ekonomiska ställningen, vilket av producenterna, som redan nämnts, huvudsakligen tillskrives sammanslutningarnas inflytande. Likväl var ställningen år 1911 så svag som ovan visats. De två följande åren gjorde sig en avgjord förbättring gällande, vilket sannolikt endast delvis var beroende på den allmänna högkonj unkturen. Uppfattningen om läget under de sista 15 åren bekräftas av den njugga avskrivningspolitik, man i regel fört, vilken, om ej den allmänna prisnivåns höjning och särskilt prisstegringen på brukens skogsmarker gjort sig gällande, skulle medfört för höga bokföringsvärden å tillgångarna. Som saken låg år 1913 torde dock värderingen i de flesta fall hava varit betryggande. Ben belTill jämförelse med de svenska uppgifterna meddelas i tab. Dl), en ^fas bearbetning av balanserna för en del belgiska glasbruk, sannolikt såväl

gis

inau-

o

strien. fönster- som småglasbruk.

o

o

'

69¶Tab. DD. Balansräkning för 15 belgiska glasbruk 31/i2 1913 eller 31/« 1914. Anläggningar Likvidall Likvida I

•

41.7 % 22.1 °0 36.2 % 100.0 %

Eget kapital Främmande långtkapital Främmande kort kapital |

62.3% 2.3% 35.4 % 100.0 %

Som synes är fördelningen mellan de olika posterna mycket olik den svenska. Först ocli främst uppgå anläggningsmedlen blott till c:a 40 % emot 60 — 65 % i Sverige. Förklaringen härtill ligger troligen till en del däri, att de belgiska bruken ej äga några skogsområden eller jordbruk. Härtill kommer emellertid, att de oftast äro gamla och genom starka avskrivningar fått ned anläggningarna långt under deras verkliga värde. Så har t. ex. ett företag anläggningar, vilkas ursprungliga kostnader uppgått till 1 850 0 0 0 frcs, men som nu efter avskrivningar redovisas med 340 0 0 0 frcs, eller 14 % av balanssumman; i trots härav uppgick avskrivningen år 1914 till 160 000 frcs. Vad tillgångarna beträffar, lägger man vidare märke till storleken av beloppet under "Likvida I " ; orsaken är här de stora varufordringarna, vilka tyda på att de belgiska företagen, som ju i stor utsträckning arbeta för export, måste giva lång kredit. Finansieringen är starkare än i Sverige, i det att det egna kapitalet uppgår till 62.3 %. Härmed bör jämföras, att de främmande långfristiga medlen äro mycket obetydliga, vilket visar en djupgående skillnad i finansieringstekniken i jämförelse med svenska förhållanden. Det är dock tänkbart, att en del under "diverse kreditorer" bokförda belopp utgöras av långt kapital, något som ej kan avgöras utan ingående kännedom om belgisk bokföringspraxis. För ifrågavarande 15 företag uppgår vinsten till 16.6 % av företagens eget kapital, vilket ju angiver en lysande ställning. Emellertid visar det sig, att om man frånskiljer de fyra storföretagen (mer än 500 000 frcs, eget kapital), så blir räntabiliteten för de övriga blott 2.5 %, således mera överensstämmande med förhållandena vid de undersökta svenska småföretagen, medan storföretagen visa en vinst på 20.7 %. Stordriftens fördelar synas sålunda här vara mycket mera markerade än i vårt land, vilket kanske delvis beror på storföretagens överlägsenhet vid export. 1 stort sett skulle kanske Belgiens glasindustri före världskriget kunna karaktäriseras därmed, att de stora företagen med bibehållande av god räntabilitet höllo på att konkurrera ut de små. Att situationen i Sverige var en annan torde finna sin förklaring i stordriftens relativt mindre överlägsenhet över smådriften i vårt land, åtminstone vad småglasindustrien beträffar. Dessutom är det sannolikt, att såväl tullpolitiken som sammanslutningarna bidragit till att uppehålla de dyrare producerande företagen.

70¶Kap. IX. Tullpolitikens inflytande. I den föregående framställningen liar tullpolitikens inflytande å glasindustriens utveckling vid olika tillfällen berörts. Att vid sidan av dessa mera strödda anmärkningar lämna en enhetlig framställning av tullarnas betydelse är relativt svårt, då man i så fall tvingas till en hel serie av antaganden, som av det förebragta materialet ej kunna anses vara bevisade, utan om vilka man på sin höjd kan säga, att de förefalla sannolika. Emellertid synas relativt osäkra slutsatser även vara berättigade såsom ett nödvändigt led i strävandet efter en helhetsbild av tullarnas betydelse i olika avseenden, såvida nämligen osäkerheten hela tiden hålles för ögonen. Tullsatser- Några omvälvande förändringar har tullpolitiken vad glasindustriens pronas för- bukter beträffar ei undergått sedan mitten av 1800-talet. 1 Efter en ändringar.

J

O

sänkning av de mest betydande tullsatserna år 1865 med omkring /;j genomfördes åren 1882, 1888 och 1892 successiva förhöjningar å ett flertal artiklar. I mindre grad gäller detta fönsterglas, å vars smärre dimensioner tullen förblev oförändrad vid c:a 7 öre per kg., under det att den för större dimensioner 1892 höjdes från 7 till 10 öre per kg. För hushålls-, prydnads- och belysningsglas medförde däremot år 1892 nästan en fördubbling av tullsatsen (60 öre per kg. i st. för 35), och för finare flaskor (ej buteljer) bragtes den tidigare mycket obetydliga tullen upp till i det närmaste samma relativa nivå som tullen å sistnämnda artiklar. För buteljglasindustriens tillverkning förblevo däremot tullsatserna i det närmaste oförändrade vid mycket låga siffror. Denna tulltaxa av år 1892, som ju i stort sett bibehölls till år 1 9 1 1 , torde för fönsterglasindustrien hava inneburit ett tullskydd av bortåt 50 % av världsmarknadspriset, under det att motsvarande siffra för småglasindustriens olika artiklar torde hava varierat mellan 5 och 50 %. A buteljer uppgick tullen sannolikt ej ens till 10 %. Spegelglastullen, som år 1865 reducerats med bortåt hälften, höjdes sedan successivt och nådde 1892 ett belopp, som torde motsvarat ungefär 30 % av världsmarknadspriset. I trots härav har någon svensk tillverkning av denna artikel icke uppkommit. 1

Jmfr tab. 27.

71¶Den nya tulltaxan år 1911 medförde ingen nämnvärd förändring av glastullarna. Den var f. ö. i kraft endast två år under den här undersökta perioden och kan därför knappast hava haft något större inflytande å industriens utveckling under denna tid. Att den svenska glasindustrien, med undantag för buteljglasindustrien. Fönstertill väsentlig del utnyttjat tullskyddet, likväl utan att inhösta några ^^JIL större vinster, torde vara ställt utom allt tvivel. Detta innebär, att industrien under de faktiskt rådande organisationsförhållandena varit i viss mån : 'beroende L av tullskyddet. Emellertid är det långtifrån säkert, att frånvaron av tullskydcl skulle hava betytt industriens nedläggande under trycket av utländsk konkurrens. Det låter t. ex. tänka sig, att genom konkurrensen organisatoriska förändringar skulle framtvingats, som väsentligt ökat konkurrensförmågan. Framför allt är det tänkbart, att detta kunde hava blivit fallet, om en del småföretag nedlagts och driften koncentrerats till ett fåtal storföretag. Vad först fönsterglasindustrien beträffar, så har den föregående undersökningen visat, att tullarna mer än kompenserat de högre bränsle- och råvarupriserna i Sverige. Om industriens vinster det oaktat icke blivit så särdeles stora, så synes detta hava berott på en delvis bristfällig organisation, bl. a. liten företagsstorlek och ofullständigt utnyttjande av produktionskapaciteten. Som så ofta i de fall, då tullarna äro högre än de inhemska företagens absolut nödvändiga merkostnader, har sammanslutningsrörelsen inom industrien visat sig kraftig. Förutsättningarna för monopol äro ju särskilt gynnsamma, när tullarna — om blott den inländska konkurrensen inställes — tillåta priser avsevärt överstigande produktionskostnaderna. Inom. fönsterglasindustrien har också alltsedan 1900-talets första år regleringen av marknaden varit åtminstone i det närmaste fullständig, och samarbete företagen emellan har i olika avseenden bedrivits. Emellertid visar det sig, likaledes en vanlig företeelse i dylika fall, att trots marginalen mellan nödvändiga produktionskostnader och världsmarknadspris plus tull, räntabiliteten varit visserligen god, men icke lysande. De faktiska produktionskostnaderna hava nämligen legat högre, än vad de naturliga förutsättningarna nödvändiggjort. Dels medföra dylika monopolbildningar, så länge de ej innebära ren trustbildning, ett konserverande av även de sämst arbetande företagen, vilka under fri konkurrens snart skulle fått stryka på foten. Därigenom förhindras övriga företag att fullt utnyttja sin produktionskapacitet, vilket måste verka höjande på produktionskostnaderna. Dels har man icke längre samma stimulans till organisatoriska och tekniska förbättringar, då ju driften i alla fall ger ett ganska tillfredsställande resultat. Efter vad den föregående undersökningen ger vid handen uppnåddes ju åren närmast före kriget vinstsiffror på c:a 10 % å allt eget kapital.

72¶Givetvis kan det icke anses absolut säkert, att fönsterglasindustrien skulle varit bättre organiserad och mera konkurrenskraftig, om tullskyddet varit lägre och ett direkt tvång till förbättringar förelegat. Men ingenting synes tala mot uppfattningen, att det är tullskyddet och monopolbildningen i förening, som åstadkommit ett konserverande av de sämsta företagen; de presenterade tillverkningskalkylerna synas ju giva stöd för uppfattningen, att merkostnaden i jämförelse med Belgien per kvartslåda glas, inkl. ränta å eget kapital, icke behövt överstiga 1.5 0 kr. vid vannabruket och 2 — 3 kr. vid degelbruken, vilket — då prisdifferensen faktiskt varit ungefär det dubbla — innebär, att driften varit oekonomisk. Det bör observeras, att Sveriges behov av fönsterglas skulle kunnat tillfredsställas av Glava, det norrländska bruket och två bruk i södra Sverige, medan tillverkningen i stället var fördelad på 9 — 1 0 delvis mycket oekonomiskt arbetande bruk. Då monopolbildning med produktionsfördelning av här ifrågavarande slag näppeligen vore möjlig utan ovannämnda förutsättning i fråga om tullskydd, måste dettas direkta och indirekta inflytande å organisations- och konkurrensförhållandena i nyss behandlad riktning anses mycket betydande. Som sammanfattning kan därför sägas, att det höga tullskyddet varit en mycket väsentlig orsak till den svenska fönsterglasindustriens olyckliga organisation, vilken belyses av driftens uppehållande vid företag, vilkas sammanlagda produktionskapacitet närmar sig det dubbla av landets behov och således ingenstädes kunnat fullt utnyttjas, vid det enda moderna storföretaget icke ens till hälften. Däremot tillåter materialet ingen slutsats rörande frågan, om en svensk fönsterglasindustri utan tullskydd skulle varit möjlig eller ej. Det synes emellertid ej osannolikt — här rör man sig dock med de allra vagaste antagandena — att fönsterglastillverkningen i avsaknad av tullskydd måst nedläggas.' A andra sidan innebär hela -det föregående resonemanget, att en mycket väsentlig reduktion av tullsatserna kunnat företagas utan att en dylik utveckling behövt befaras. Det ovanstående resonemanget hänför sig till det under hela undersökningsperioden bestående tullskyddet utan hänsyn till de däri vidtagna förändringarna, vilka varit alltför små för att kunna markerat avspegla sig i de utvecklingen belysande siffrorna. Småqlas^ m fönsterglasindustriens ställning till tullfrågan — trots allt — måste industrien, anses som relativt klar, så gäller motsatsen om småglasindustrien. Man möter i denna en oändlig mångfald artiklar, varav en del i stor utsträckning exporteras, under det att andra importeras; vidare äro en del av såväl import- som exportartiklarna belagda med höga tullar, medan tull1

Under förutsättning, att tullarna å andra varor än fönsterglas kvarstå. H u r läget skulle bliva vid generell tullfrihet kan ej avgöras, men givetvis är konkurrensförmågan då större än om endast fönsterglastullen tankes borta.

frihet gäller andra av dem. Slutligen är tillverkningen av de olika artiklarna så intimt förenad, att man endast i undantagsfall kan någorlunda exakt beräkna produktionskostnaden för en enstaka artikel. Som i kapitlet om tillverkningsekonomien anförts, betyda bränsle- och råvarukostnaderna en relativt obetydlig merkostnad för den svenska tillverkningen av småglas. I vad mån arbetslönerna överstigit de konkurrerande tyska och österrikiska företagens har dessvärre ej k u n n a t med bestämdhet avgöras. Det förefaller emellertid, såvitt man av den allmänna lönenivån för industriarbetare kan döma, som om årsinkomsten för en glasarbetare i Sverige skulle hava varit något högre än på kontinenten, möjligen med undantag för Belgien. Det torde dock här ej röra sig om några väsentliga belopp. Undantag bilda härvid i viss mån en del arbeten, som — särskilt i Böhmen — utföras i hemmen, såsom slipning, målning o. d. av kristall- och prydnadsglas; arbetskostnaderna för dessa torde vara avsevärt lägre än i vårt land. I fråga om dylika artiklar liksom de huvudsakligen simpla glas, vilkas tillverkningskostnader avsevärt sjunka vid framställning i stor skala, torde därför den svenska glasindustrien vara väsentligt underlägsen i konkurrensen med utlandet. Detta framgår f. ö. därav, att trots tullskyddet införseln av dessa artiklar är betydande. A andra sidan har den svenska tillverkningen av en hel del hushållsoch prydnadsglas visat en anmärkningsvärd konkurrenskraft, belyst av den stora och växande exporten. Särskilt gäller detta artiklar, vare sig enkla eller fina, där kvaliteten spelar väsentlig roll. Här har tack vare den goda tekniska ledningen och arbetarnas skicklighet den svenska tillverkningen fått en plats på världsmarknaden. Med ett lägre tullskydd eller helt och hållet utan ett sådant skulle emellertid den svenska glasindustrien icke utan vidare kunna omlägga sin tillverkning till att endast omfatta sistnämnda artiklar, vilkas framställning förefaller lönande. Det tekniska sambandet mellan dessa och övriga artiklar är nämligen så intimt, att framställning av ena slaget artiklar ofta förutsätter framställning även av det andra slaget. Naturligtvis kan inom vissa gränser produktionens fördelning på de olika artiklarna varieras. Men det föreligger dock alltid en, om ock elastisk gräns härför. Frågan blir då, om den förlust* å en del artiklar, som skulle uppstå vid en större eller mindre tullsänkning, kunde bäras, under förutsättning att driften i mesta möjliga grad omlades till andra artiklar. I den mån denna fråga kan besvaras jakande, i samma mån föreligger tydligen möjlighet för en svensk småglasindustri, t. o. m. vid sänkt eller helt borttaget tullskydd. Dessvärre är sammanhanget här så invecklat och i så avgörande grad beroende av till sin styrka fullkomligt okända faktorer, 1 Att tala om förlust å ett visst slag av artiklar är strängt taget oegentligt vid produktion med gemensamma produktionskostnader, då allt beror på kostnadsfördelningsnormen, som är i viss mån godtycklig.

att ett försök till svar på denna fråga icke torde vara motiverat. Endast erfarenheten torde här kunna angiva någorlunda riktiga ledpunkter. Det bör emellertid observeras, att småglasindustrien åren närmast före kriget tillfredsställde praktiskt taget hela vårt behov av småglas, med undantag för en del artiklar, där utlandets överlägsenhet av speciella orsaker var särskilt betydande. Tullskyddet har således varit åtminstone tillräckligt högt för att skapa "självtillräcklighet", praktiskt taget. Huruvida det varit högre än som för detta ändamål varit nödvändigt, undandrager sig, som nämnts, varje säkert bedömande. I fråga om förändringarna av tullarna å småglas och deras verkningar bör det observeras, att såväl sänkningen år 1870 som höjningen år 1892 synes hava satt märkbara spår i siffrorna för utrikeshandeln, något som tyder på att industrien var i betydande utsträckning "beroende" av tullskyddet och således talar mot antagandet om möjlighet att, under denna period åtminstone, uppehålla tillverkning utan tullskydd. Särskilt i början av 1900-talet, då överproduktion på glas torde hava ägt rum i de flesta länder och då den svenska småglasindustriens ekonomi var mycket dålig, torde ett uppehållande av tillverkningen i tillnärmelsevis den faktiska omfattningen icke hava varit möjligt utan tullskydd. A andra sidan tyder den stora och växande exporten av bättre hushållsglas på en tUUagande konkurrenskraft vad dessa för svensk småglasindustri mest "naturliga" artiklar beträffar. Det nu anförda gäller speciellt en gren av småglasindustrien, nämligen framställningen av hushålls- och prydnadsglas. I någon mån torde detsamma gälla belysningsglasproduktionen, som dock av handelsstatistikens siffror att döma (se tab. '20 sid. 92) icke torde besitta samma konkurrenskraft som den nyssnämnda. Vad framställningen av flaskor och kemiska glas beträffar, ligger saken något annorlunda; före 80-talet voro dessa så gott som tullfria och även därefter åsatta relativt låga tullar. A t t den svenska marknaden det oaktat kunnat hållas i den utsträckning, importsiffrorna för åren 1912 — 1 3 visa, tyder icke på någon markerad underlägsenhet i konkurrensen. Emellertid äro alla säkra slutsatser härvidlag omöjliga, då icke ens in- och utförselsiffror föreligga tidigare än 1912. I förbigående kan anmärkas, att tullarna å en del simplare glas möjliggöra att en större del av totalkostnaderna lägges å dessa och en mindre del å övriga artiklar, vilket måhända har sin betydelse vid framskapande av konkurrensförmåga i utlandet beträffande dessa senare artiklar. Skulle detta vara fallet, betyder det, att, tack vare de höga priserna inom Sverige å vissa glas, andra tillhandahållas utlandet så mycket billigare. Buteljglas- För buteljglasindustrien ligger tullfrågan på ett helt annat sätt. Någon mcus nau ^ l ^ n d s k konkurrens är ju även utan tullar knappast att frukta, då fraktkostnaderna under normala tider äro alltför höga. Till en ökad känsla

75 av trygghet bidrogo dessutom — långt mera iin tullarna — de internationella överenskommelserna i riktning mot en reglering av marknaden. Härigenom kom buteljglasindusHen i en situation ganska analog med de industriers, som åtnjuta ett mycket högt tullskydd. Det blev väsentligen den inhemska konkurrensen, som hindrade prisernas uppehållande, och därmed var steget fram till en reglering av den inhemska marknaden de olika företagen emellan ganska givet. Efter flera misslyckade försök genomfördes också detta, som nämnts, år 1914. Som så ofta torde verkningarna av sammanslutningsrörelsen hava gått i riktning mot ett konserverande av de dyrt arbetande småföretagen, men i motsats till vad fallet synes hava varit med fönsterglasindustrien hade detta intet samband med tullpolitiken.

TABELLBILAGOR

79¶Tab. i.

Glasugnar i Belgien år 1907.

Tillverkningar

Spegelglas2... Pressglas Fönsterglas Belysningsglci Småglas4 B u t e l j e r '-'

nugnar

Degelugnar

Deglar

2 1 34 (8)

29 (11) 4 8:l (1) 3 51 (29)

—

Sträckugnar

—

42 15 779

— —

4¶Summa

1 A n t a l i drift. S i f f r o r n a i n o m p a r e n t e s a n g i v a d e s t i l l a s t å e n d e '-' Alla u g n a i n a ä r o g a s e l d a d e . :l För tillverkning av specialglas. 4 Huvudsakligen Boetiusujmar.

Tab. 2. Glasug-nar i Förenta Staterna aren 1899, 1904 och 1909. 1) i g e 1 u g n a r

V a n

1 A r

1 drift

Stilla

Antal

Antal , . deglar

. . . Antal

Antal deglar

391 349 370

4 300 4 192 4 945

60 49 59

807 617 697

1899... 1904... 1909...

n

u

g

n

a

r

Kont inuer 1 iga

1 ii t e r m i 11 e n t a

I drift

1 drift

Stilla

Stilla

Antal

Antal ringar

. . . Antal

Antal ringar

Antal

Antal ringar

192 340 369

1671 3 076 3 759

14 26 48

79 191 436

130 94 73

818 406 433

. . , Antal

Antal ringar

17 ' 18 1 13

83 69 56

Tab. 3. Företagsstorlek i den belgiska glasindustrien år 1910. Företags- och a r b e t a r a n t a l e t s fördelning p å olika

20 — 49 arbetare

50—99 arbetare

100—199 arbetare

200 — 499 arbetare

storleksklasser.

500 — 999 arbetare

Mer än 999 arbetare

Före- Arbe- Före- Arbe- Före- Arbe- Före- Arbe-j Före- Arbe- Före- Arbe- Företare tare ' tag tag | tare | ta„r tare I t a g tare tag tare Spegelglas. Småglas... Buteljglas . Flaskor Fönsterglas..1 Summa

1 3 3

50 70 60 58

117 117

22 22151 151 11 33 447 447

Arbetare

ii

1 2 3 12

221! 245i 537 j

— — 5

746 4 746

2 2

2 2 258 2681

99 5 483 18 18 | 7 800 2 281 303 i19 ! 9 453

1 941

5 495

7 673

7 856

51 23 320

—

1 214 2 456

3 12 2 038 038 1 889 889

80¶Tab. 4. Företagsstorleken i olika länders glasindustri. P r o c e n t i s k fördelning av företag o c h arbetare.

L a n d

51 — 100 arbetare

11 — 50 arbetare

T. o. m. 10 arbetare

501 — 1 000 Mer än 1 000 arbetare arbetare

101—500 arbetare

Före- |Perso- Före- Perso- Före- Perso- Före- Perso- Före- Perso- Före-lPersonal tag nal tag j nal tag nal tag nal ta? tag nal Sverige 1913 Tyskland 1907 F ö r e n t a Stat. 1909 Belgien 1910..

16 72 •

1 8.5

39 15.7 21 6

20 17 4.4 10.5 22.5 i 9 8 l.o

16 11.8 3 0.5

23 57 6.7 ! 46.8 50 58 58 31.8

l.o ! 15.:; 4.5 17.5 20 32.9

O.j 2 K)

7.0 12.5 33.8

Tab. 5. Glasindustriens utveckling- i Sverige och Förenta Staterna. 1879

1909 Korenta 'Sverige Förenta Sverige Förenta S v e S v e , . ; p „ Förenta S v e r ; „ e Staterna ^ " " S 4 staterna ° ^ e r l S e staterna:"" " ' , & " Staterna Antal »

företag 169 arbetare 24 177 h ä s t k r a f t e r \ 5 672 I T i l l v e r k n i n g s v ä r d e 1 ! 78 908i

355 29 294 35 1 5 3 3 , 44 892; 2 562 5 2 818J • 2 8 241, • 52 9 4 3 2 0 6 5 4 5 3 120! 3 3 1 2 2 1 0 894

19 1(1

^£n;l S v e r i ^

53 399 62 363 4 805 6 3 969 5 0 7 6 6 8 911 4 8 1 3 • ! 91 4 7 6 : • 123 132 1 5 3 8 7 766|296 9 3 8 | 8 934 3 4 3 514 1 1 0 3 5

T i l l v e r k n i n g s v ä r d e t i t a b . 5 o c h 6 ä r i 1 000-tal kr.

Tab. 6. Glasindustriens utveckling- i Sverige och Belgien. Glasbruk och sliperier 1896

1910 SveBelgien Sverige Belgien rige

Småglasbruk 1896 Bel- I Svegien rige

! 1910 1913

Buteljgla

Fönsterglasbruk 1896

Bel- | SveBelgien gien rige

Sverige

I 1910 1913 Belgien

Srerige

1896 | 1

Sve- : j rige

Antal företag i drift 41' 53 42 62 15 31 18 10 19, 1011 12' 36 23 A n t a l a r b e t a r e . . 18 638 4 560 18 548 5 000 8 168 2 339 8 184 3 1 2 1 ! 10 297 8 1 8 | 9 7 7 0 8 3 4 , 1 4 0 3 1 » hästkrafter: 1 4 0 5 • ; 8 7 5 ! 396 3 278 1 4 3 5 900 • 2 382 96<i 505 Tillverknings- | värde • 5 748 2 574 1 894 4 10 3681 6 09711 • 1 253 2 671

SI

Tab. 7. Fönsterglastillverkningens utveckling- i Sverige och Förenta Staterna. Förenta Staterna Är

1899 1904 1909 1910 1914

Sverige

Antal 1 000 lådor

Värde 1 000 kr.

Antal 1 000 lådor

Värde 1 000 kr.

2 170 2 426 3 461

40 579 43 309 43 801

145 135

1 812 1 716

4 010

65 260

139 166

1 994 2 673

Tab. 8. Priser a fönsterglas i olika länder. 1. B. B.

Grosshandelspris i Förenta

S t a t e r n a : 2 l å d o r å 50 sq. feet 6 x 8 — 1 0 x 15 i n c h e s , siDgle

2. 3. 4.

F a b r i k e r n a s e x p o r t p r i s fob A n t w e r p e n . E n k e l t j o c k l e k . E x p o r t p r i s e n l i g t b e l g i s k a h a n d e l s s t a t i s t i k e n , p e r 60 k g . I m p o r t p r i s e n l i g t s v e n s k a h a n d e l s s t a t i s t i k e n , p e r 60 k g .

5. 6.

Tillverkningskostnad vid svenskt vannabruk. G e n o m s n i t t l i g t nettoförsäljningspris vid svenska bruk, inkl. och exkl. Förenta Staterna

A r

Belgien

Belgien

Sverige

100 kv.-fot, 63 k g .

j Sverij;

fraktkostnader.

Sverige

c 1890 91 92 93 94 1895 96 97 98 99 1900 01 02 03 04 1905 06 07 08 09 | 1910 11 12 13 6 562.

13. 13. ; 11. ' 12. 12. ! 10. 11. 14. : 17. : 17. ! 17. 24. 1 19. 16. 17. 15. 16. : 16. : 14. 13. 17. 13. 13. 16. T. T.

XVII.

1,8 4

6.84 7.91 7.18 7.66 8.1 2 9. SM 9.G 5 10.0 5 9.79 9.36 10.3 0 10.4 5 9.21 9.0 7 8.64 8.2 1 8.28 8.64 9.4 3

9.51 9.95

8.60 8.87

11.34 11.25 10.S5 10.65 10.41 9.3 7

14.41 15.8S 14.99 14.14 13.5 7 13.80 13.34

11.48 11.80

14.so 15.37

11.89 13.48 14.17

82¶Tab. 9. Råvarupriser för småglasindustrien i Sverige och Belgien. Belgien 1907 Kronor Fin sand Soda (98—99 %) Chilesalpeter (98—99 Pottaska (80%) Kalk Kol 1

Sv erige 1913 l Kronor

5.50 80 220

%).

15.6 0

98 255 307

320—245 4—7

10—12

—

G e n o m s n i t t av u p p g i f t e r från s t ö r r e s v e n s k a b r u k till t u l l - o c h

traktatkommittén.

Tab. 10. Procentuell fördelning av tillverkningskostnaderna för buteljglas i Sverige och Förenta Staterna. Sverige 1919 3 0

Råmaterial Bränsle och drivkraft Arbetslöner Övriga kostnader

|

Summa

4¶O m f a t t a r v i n s t 11.61 %. O m f a t t a r v i n s t 2.06 '',,.

! Kr. per ton

Ilandblast

Maskinblåst

Hand- o. maskint ill verkat

17.4 24.6 33.8 24.2

23.7 33.5 45.9 33.0

20.6 8.1 53.0 18.3

25.4 9.9 32.6 32.18

48.8 24.5

lOO.o

1¶O m f a t t a r v i n s t 2.14 %. " O m f a t t a r r o y a l t y för m a s k i n e r . :t

Förenta Staterna 1915.

83 Tab.

11. Antal fabriker, arbetare och förvaltningspersonal tillhörande g-lasindustrien åren 1881-1920. (ilasbruk och glassliperier

År

förvaltningsfabr. personal)

fabr.

arb.

1881 82 83 84 85

33 33 33 33 34

1 815 1 994 2 098

.

2 511 2 438

#

1886 87 88 89 90

2 349 2 172 2428 2 562 2 901

1891 92 93 94 95

34 39 34 35 36 39 46 49 48 52

3 199 3 341 3 723 3 823 4 133

1896 97 98 99 1900

53 52 51 53 56

4 560 5 020 4 672 4 805 5 702

1901 02 03 04 05

66 56 56 55 54

5 664 5 480 5 256 5 076 4 908

1906 07 08 09 10

55 58 61 60 62

4 846 5 396 5 275 4 813 5 000

1911 12

5 054 5 182

13 14 15

53 56

5 453 5 318 5 591

190 177

1916 17 18 19 20

57 61 53 56 59

5 7IS 5 676 4 808 5 564 5 979

188 196 191 231 234

br. och Glas- och pors- ,,. , , , i. K° ,• „, . Olaspulverfabr. iJ ei spec !. glasImsmalener ' t . vjruintlustri 2 arb.

; fabr.

. • •

.

•

• i

•

'• . • .

.

.

8 6 5 7

4 5 5 5 6

•

1 1 1 1

9 8 8 7

19 15 12 19 17 17 26 22 38 53

arb.

40 38 38 38 39

2110 2 530 2 455

38 38 40 41 43

2 366 2 206 2 456 2 605 2 964 3 263 3 409 3 802 3 901 4 230

förvalt ningspersonal

1 834 2 009

55 60 71 71 64 |

45 52 56 55 60

5 3 4 3 3

58 41 48 19 69

64 61 60 61 63

4 663 5 113 4 764 4 860 5 801

3 3 3 4 5

39 56 55 70 85

65 64 66 64 64

5 762 5 584 5 362 5 198 5 047

106 116 104 100 60

65 70 72 71 74

5 022 5 585 5 458 4 992 5 129

1 1

4 6 6 7 8 9 8

75 84

71 70

5 194 5 278

a

•

69 74 7 ti

5 639 5 549 5 875

212 241 215

78 82 77 80 87

6 021 5 956 5 316 5 883 6 350

224 236 257 289 26 9

5 5 4 4 3

38 45 44 36 .30

7 7

5 4

59 48 51 52 54

1 1 1 1 1 1 1

•>

70 73

79 ;

79 69

2 1

65 12

•

4 4 4 3

fabr.

arb.

5 5 6 6 4

4 4

!

< 5 5 5 5

•

fabr.

.

i

. . .

arb.

S u m in a

1 i

1 Q

. .

•

Före 1892 samt 1913—1920 endast glasbruk. - Före 1905 endast spegelfabriker. 3 Aren 1913 —1920 skiljer industristatistiken endast på glasbruk samt glasvarufabriker (d. v. s. fabriker, som bearbeta annorstädes framställt glas, såsom glassliperier, spegelfabriker m. m.). Antalet glasvarufabriker och. vid desamma anställd personal utgjorde: 1913: fabriker ( . ) 15, arbetare 186, förvaltningspersonal . 231, 1914: » (23) 21, 51 » (23) 20, 38 1915: 284, > 36 » (25) 21, 1916: 303. » i> 40 280, (28) 21, 1917: 66 1918: (28) 24, 508, » » 58 (28) 24, 1919: >» 319, 1920: (34) 28, 371, •» 55 »

84¶Tab. 12. Fabrikationen av glasvaror åren 1881-1920. Fönsterglas, buteljer, flaskor och burkar samt hushålls- och prydnadsglas. [lushälls- o. prydnadsglas

Bute jer, flaskor ock burkar

Fönsterglas 1

År ton

1 000 kr.

1 000 st.

Samma

1 000 kr. ! 1 000 kr.

1 000 kr.

1881 82 83 84 85

1719 1 793 2 844 2 915 2 643

368 418 656 843 814

1 740 2 409 2 430 2 304 2 485

2 108

1886 87

3 273 3 917 3 052 3 759 2 870

877 965 793 954 800

1 988 2 024 2 126 2 265 2 816

2 865 2 989 2 919 3 218 3 616

790 846 914 1134 1280

2 993 a 62M

3 037 3 445 3 744 5 277 6 032

33 873 33 380 36 476

1709 1 530 1 710

2 282 1 933 2 356

3 783 4 469 4 905 4 597 5 346

1896 97 98 99 1900

5 586 5 359 7 610 8 692 9 019

1 253 1325 1756 1812 1975

37 554 42 196 47 666 50 480 57 928

1823 2 050 2 016 2 714

3 388

2 667 3 091 2 741 3 042 3 361

5 743 6 466 6 512 7 568 8 725

1901 02 03 04 05

10 176 10 666 9 300 8 088 9 205

2 052 2 163 1941 1716 2 032

64 351 69 594 56 039 60 066 60417

3 861 3 877 3 060 3 182 3 200

3 383 3 376 3 507 3 493 3 384

9 296 9 416 8 509 8 391 8 616

1906 07 08

10 782 10 932 9 022 7 918 8 344

2 519 2 494 2 104 1962 1994

59 159 68 689 71715 57 976 61470

3 101

3 408

3 953 4 411 3 654 3 862

4 019 4 120

9 029 10 466 10 634 9 393 10 307

1834 2 291 2 491

65 771 70 647

2 673 3 604

4 176 4 493 4 962 5 153 6 517

4 613 5 049 4 976 4 613

6 855

10 624 11834 12 428 12 439 16 976

3 908 5 057 5 497 9 701 8317

8 734 9 051 12 233 13 881 17 785

8 487 10 146 13 660 16 181 21 195

21 128 24 254 31 390 39 763 47 297

88 89 90 1891 92 93 94

09 10 1911 12 13 14 15 1916 17 18 19 20 1

9 647 9 712 10 112 11003 9 792 7 731 5 552 7 990 8 041

Vid reduktion till vikt har en låda ansetts väga 61.6 kg.

2 827 3 086 3 147 3 300

3 777 4 451

85¶Tab. 13. Fabrikationen av glasvaror åren 1913—1920.

B u t e l j

e r

1 000 kr.

! 1 000 ton ' , kr.

r

1 000 st.

ton

Folie- Glasrade o. mål- 1 slipade ningar Andra Summa arbeten samt R å g 1 a s av fön- bly- ci. glas- glasmäsarbeten varor ster- 0. singsinfatspegelglas glas 1 000 ton 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 kr. kr. kr. kr. kr. kr.

HushållsFlaskor, o. prydburkar nadsglas Fönsterglas och (inkl. medicinglas lampglas o. kupor)

13 60 825 30 243 4 028 2 740

1 000 kr

1 1 60 713 30 713 4 096 2 962 1 056 15 65 330 30 618 4 898 4 561 1619 ; 16 63 572 31 280 6 480 3 429 2 254' 17 44 241 20 165 5 735 4 261 3316 18 27 963 12 303 4 821 4 666 7 412 19 35 873 16 740 7 566 4 222 6315 20 47 978 23 298 11909 3911 5 876

ton

9 712 2 491 260 4 976 4 613 10112 2 673 2 6 0 6 855 11003 3 604 2 1 3 8 8 487 9 792 3 908 10 146 ! 7 731 5 057 — 13 660 5 552 5 497 16 181 i 7 990 9 701 21 195 8 041 8 317

67 61 30 9

316 364 416 507 726

302 321 581 728

165 1 72 141 229 495 678 913

1092 869

1682 1939 2 129 1446

13 231 13 350 18 075 22 514 26 892 34 916 43 439 50 746

Tab. 14. In- och utförsel av fönsterglas åren 1861—1920. A r

Info ton

r s e1 1 000 kr.

U t fö r s e1 ton

1861 62 63 64 65

544 450 427 271 234

0 5 15 6

1866 67 68 69 70

123 72 68 41 52

119 68 6 8 4

1871 72 73 74 75

53 82 949

Införsel i % av konsumtionen

1 000 kr.

43.9 35.8 39.5 24.8 14.5 5.7 4.7 3.6 2.0

3.!)

2 148 1285

12 19 223 505 302

9 27 16 7 14

2 6 4 2

1876 77 78 79 80

2 041 2 102 1 838 1840 2 100

816 742 649 563 741

9 3 2 1 7

2 1 0 0 3

52.2 58.s 57.8 57.4 61.6

1881 82 83 84 85

2143 1367 1281 1383 1803

622 547 513 526 595

2 3 4 2 2

1 1 1 1 1

55.5 43.3 31.1 32.2 40.6

1886 87 88 89 90

1860 1782 1362 1 370 1032

744 713 545 548 413

2 3 64 31 3

1 1 26 12 1

36.3 31.3 31.3 26.9 26.5

2.5 7.2

34.1 57.0 37.7

3 i

86¶Tab. 14 (forts.). A r

Info

r s e 1

U t f ör s o 1

Införseli % av konsumtionen

ton

1 000 kr.

1891. 92. 93. 94 95.

1074 836 722 580 738

430 342 312 252 312

8 44 3 3 10

3 22 1 1 5

26.2 19.7 L6.2 9.!) 10.9

1896. 97. 98. 99. 1900.

743 825 1 512 1025 708

327 363 668 487 355

5 2 4 7 1

3 1

11.7 13.8 16.6 10. i; I .8

1901. 02. 03 04 05.

331 468 883 1008 1 079

164 234 430 493 539

162 34 52 * i

81. 17 26 38

1906 07 OS. 09. 10.

1612 1510 1 157 1 399 1 345

775 257 196 238 22!)

146 191 82 15 o

73 33 13 o 0

13.2 12.;; 11.5 15.0 13.'j

1911. 12 13. 14 15

1333 1010 899 756 521

228 145 133 160 168

1 11 7 151 1 647

0 o 1 40 590

14.1 9.0 8.6 7.1

1916. 17 18. 19. 20

1563 1 498 473 631 4 109

627 1 133 427 696 3 927

809 763 287 77 43

328 348 233 84 63

14. b 17.7

Anm.

ton

1 000 kr. j

v>

4 0

3.2 4.2 8.7

O. 3

8.8 7.1 33.9

Uppgifterna omfatta 1861 — 1881 fönsterglas alla slag; 1882—1891 fönster- ocli spegelglas, ofolierat och oslipat eller inattslipat, samt glasämnen (exportsiffrorna omfatta 1882—1887 allt oslipat och 1888—1891 allt ofolierat fönster- och spegelglas); 1892—1906 fönster- och spegelglas, ofolierat och oslipat. samt glasämnen (exportsiffrorna omfatta fönster- ocli spegelglas, alla slag); 1907 —1911 fönsterglas, ofolierat och oslijiat: 1912—1920 fönster- och spegelglas, ofolierat och oslipat. Jämförbarbeten brister särskilt ifråga om ylasämnen (tråd-, katedralglas etc), vilka ingå i siffrorna 1882—1906. Fotografiska torrplåtar ingå före 1896 (tullbehandlades då som fönsterglas). Fr. o. m. 1914 äro samtliga exportvärden samt importvärdena å glas av en sammanlagd längd och bredd av 135 cm. och däröver deklarerade av resp. exportörer och importörer. Tidigare år äro värdena osäkra (för höga före 1907). 0 betecknar kvantitet eller värde under 500 kg. resp. 500 kr.

87¶Tab. 15. In- och utförsel av fönster- och spegelglas samt i skivor gjutet råg-las åren 1881-1920. 0 f o 1i e r a t

A r

utan s ipning, inklusive raglas '

Info rsel Ton

Info rsel

1000 kr.

Ton

Ton

2 166 1 367 1 281 1 383 1 803

631 547 513 526 595

73 86 107 110 129

94 (56 85 87 103

70 75 80 90 103

1886 S7 88 89 ... .

1 860 1 782 1 362 ! 370 1032

744 713 545 548 413

114 102 123 116 105

90 81 95 92 83

78 75 91 101 104

1891 92 93 94 95

430 342 312 252 312

124 112 110 124 133

98 88 87 97 104

100 95 103

1896 97

743 825

1 512 1 025

327 363 668 487 355

179 253 302 394

110 130 162

140 198 236 326 302

1 008 1 079

164 234 430 493 539

270 349 395 427 505

1 612 1 973 1 705 1 935 I 995

775 332 2S8 325 333

14 15

1 569 1 479

1916 17 18 19 20

3 119 2 959 2 051 1 314 5 597

99 1900 1901 02 03 04 05 1906 07 08

836 722 580 738

708 331 468

09 LO 1911 1 840 12 .. ... 1 968 1 906 13

1 000 kr.

151 85 97

109 127 92 86

108 116 119

Ton 2 309 1528 1468 1 583 2 035 2 052 1 959 1 576 1 587 1 242

110 106 117 114 132

1298 1043

116 140 177 167

148'

1033 1208 1976 1 576 1213

223 287 324 350 414

' 150

158 148 156 157 169

610 647 559 442 535

504 490 416 326 397

183 208 145 162 203

309 355 354 278 300

554 545 649 595 675

398 411 489 498 612

704 597 438 486 944

1 059 1496 1 320 1220 2 831

1 139

966 1054 4 739

10-1

141 148 147 159

Utförsel

luförsel

Införsel

1 000 kr.

1881 82 83 84 85

!,,)

S u in ni a 4

Pol ie r a t:! slipat -

936 S08 993

752 958 1425 1583 1 744

1 000 kr.

876 698 694 722 824

926 Ton

1 000 kr. 9

3 4 2 2 2

64 31 3

637 535 515 462 549

8 44 3 3 10

3 22 1 1 5

583 701

5 2 4 7

3 1 o

979 805 515 670 909 1000 1 122

162 34 52 77 154

81 17 26 38 77

146 192 84 15 0

73 34 14 3 0 0 5 2 65 606 351 393 303 130 140

201 252

227 149 203 161 192

280 178 244 221 290

2 620 2 661 2 758 2 325 2 347

988 945 1088

1 14 8 167

1 203

1 661

262 270 229 93 139

4 085 3 826 2 718 1 893 6 679

2 505 3 990 3 398 2 768 8 390

827 782 303 86 51

1056 1 112

494 821

885 852 983

1 475 1084

1 1 26 12 1

880 748

2 106 2 828 2 410 2 539 2 733

197 261

0 1 1 1

Stat. rubr. 1907/11: 180 a, b, c, 181 a, b, c; 1912/20:679 B, 682, 683, 684. Mattslipat glas ingår här före 1893, fotografiska torrplåtar före 1896. Etsat, böjt ocli kupigt glas jämställes med slipat fr. o. m. 1912. Värdena äro för höga före 1907. •-' Stat. rubr. 1907/11: 182, 183; 1912/20: 685, 686. Mattslipat glas ingår ej före 1893. 3 Stat. rubr. 1907/11: 184, 185: 1912/20: 687, 688. 4 Före 1896 ingå fotografiska torrplåtar.

Tab. 16. In- och utförsel av hushålls-, prydnads- och belysningsglas ni. m. åren 1861—1920. A r

62 63 64 65

Införsel

Utförsel

Inf ö r s e 1

Ton

Ton

Ton

il 000kr.

' 1 000 kr

Utförsel

! 1000 kr. Ton

1 000 kr.

115 99 123 106 105

3 2 0 1 5

1891 92 93 94 95

470 435 389 474 505

940 870 779 949 1 010

1 128 1340 1 562

122 91 102 80 87

3 4 1 32 9

1896 97 98 9!) 1900

451 441 305 304 279

791 814 609 607 558

1 069 1013 1 045 1 190

1081 : 2 054 1 285 2 442 1148 2 181 1 159 2 202 999 ; 1 898

464 621

929 1242 2 256 2 680 3 124

1866 67 68 69 70 1871 72 73 74 75

108 136 188 275 253

203 258 350 502 462

7 23 11 24 73

13 40 20 42 128

1901 02 03 04 05

244 215 226 256 261

488 430 452 512 521

1876 77 78 79 80

279 278 212 213 284

5 LO 506 387 388 516

68 41 21 22 53

120 78 37 39 93

1906 07 08 09 10

286 304 246 248 280

571 598 405 393 455

959 991 871 766 935

1822 1 929 1 362 1 197 1 472

1881 82 83 84 85

291 326 333 334 339

596 651 666 667 677

67 59 63 60 122

134 118 125 121 244

1911 12 13 14 15

288 308 306 263 274

454 593

1273 ] 1 528 1 38)5 820 ' 2 165

1886 87 88 89 90

295 331 435 493 481

590 662 871 986 962

133 173 353 339 333

267 347 705 678 666

1916 17 18 19 20

468 418 426 419 627

1223 1 271 1 984 2 043 2 978

1974 2 947 2 631 122-1 3 253 3 618 3 281 3 023 7 128 10 067

(525

615 714

1952 1 271

737 1 846 2 351

2 799 2 139 2 026 1985 2 261

Siffrorna omfatta 1912—1920 krabbor och tråg, slipade flaskor och burkar (dock ej sådana med endast slipade kanter eller proppar), isolatorer, hushålls- och prydnadsglas, belysningsglas m. m. På grund av förändringar i den statistiska varurubriceringen äro siffrorna för tidigare år ej fullt jämförbara med siffrorna 1912—1920. Glasrör och elektriska glödlampor ingå före 1896.

89¶In- och utförsel av buteljer, burkar, bunkar, flaskor m. m., oslipade J och utan dekorering- åren 1861—1920. Införsel

U tf ö r s c 1

Ton

Ton

11000 kr.

U t f ör s e 1

1 000 kr.

Ton

1 000 kr.

1891 92 93 94 95

76 84 82 98 59

18 20 19 23 14

5 608 5 285 5 864 6 028 5 579

1 122 1321 1466 1507 1395

86 123 113 209 390

10 35 32 59 110

1896 97 98 99 1900

87 89 105 135 59

20 21 25 32 13

9 192 8 227 8 821 8 143 8 810

2 298 2 057 2 205

676 632 954

191 178 269 393 451

1901 02 03 04 05

67 86 61 71 116

16 20 13 17 27

11759 13 421 11248 12 506 11636

1 176 1342 1 125 1251 1 164

235 199 571 685 821

1906 07 08 09 10

117 123 106 125 136

27 28 24 27 30

10 833 13 934 11521 6 943 9 671

1083 ;

783 778 996 974

120 191 213 262 384

27 13 164 fiO 13 724 66 12 904 86 11995 127 11813

1201 1410 1 376 1462

790 335 445 235

256 175 428 177

3 309

2 281

2 771 I 2 002 2 386 3 047 i 2 035 j

2 022 2 427 2 907

1¶Info r s e 1

Ton

2 2 0 0 0

S33 705

19 18

A r

12 12 1 0 2

1392 1599

81 78

1000 kr.

2 609 3111 3 985 3 896 4 001

1911 12 13 14 15

2 550 3 830 3 625 4 536 4 951

637 958 906 907 990

1916 17 18 19 20

14 397 5 740 3 836 5 734 5 254

814 881

1290 i 1043

631 879 ;

1651 ;

Stat. rubr. 1907/11: 176 a, b, 177 a, b; 1912/20: 692, 693 A, B, 694.

Fr. o. ni. 1912 ingå ej bunkar, men däremot flaskor och burkar med dekorering, som åstadkommits enbart genom gravyr i formen. Före 1889 ingå även slipade artiklar, vilka emellertid då äro utan betydelse.

90¶Tab. 18. In- och utförsel av fönster- och spegelglas samt glasämnen åren 1907—1911. Info sel av fönsterglas, oslipat och ofolierat År

1! »07 08 09 10 11

Införsel av f( nster- och Bpeg< [glas, folie rat

av t. o. m. ' / j kvm. yta

av större <limensioner

8 u ni m a

av t. o. m. 1 /2 kvm. yta

av större dimensioner

ton

1000 kr.

ton

1000 kr.:

ton

ton

1000 k r .

ton

1000 kr.

ton

1000 kr.

759 812 933 863 779

121 134 154 142 129

751 345 466 482 554

135 62 84 87 100

1 510 1 157 1 399 • 1 345 1 333

153 1()9 125 159 187

183 130 150 191 224

55 36 36 44 40

78 51 51 62 5( i

208 145 162 203 227

261 181 201 252 280

|l000kr. 257 196 23S 229 228

Införsel av s. k. glas imnen

Utförsel av fönsterglas, oslipat och ofolierat l

av t. o. m. /t kvm. yta

År

1907 08 09 10 11

i av större dimensioner

S u m ni a

av t. o. m. r / j kvm. yta

av större dimensioner

Su mma

ton

1000 kr.

ton

1000 kr.

ton

1000 kr.

33 1 100 122 13 2 i 98 157 0 135 0

16 19 16 25 22

35S 414 435 493 372

57 66 70 79 59

458 536 533 650 507

73 86 85 104 81

ton ! 1000 kr.

ton

1000 kr.

ton

64 82 • 10 0 j 1 !

127 0 5 — 0

23 0 1

191 82 15 0 1

10 13 2 0 0

0¶Su mma

1000 kr

Införsel av spegelglas, oslipat och ofolierat l

Införsel av fönster- och spegi lglas, ofolierat: mattslipat eller slipat oci i polerat -

av t. o. in. l / i kvm. yta

av större dimensioner

S u mm a

av t. o. m 1 /s kvm. yta

av större dimensioner

ton 11000 kr.

ton

ton

:1000 kr.

ton

1 0 0 0 kr.

ton

1000 kr.

ton

1 000 kr.

5 13 4 0

3 6 2 0

109 131 117 128 186

60 73 65 72 104

538 428 326 407 368

431 343 261 326 294

647 559 442 535 554

490 416 H26 397 398

„

Ar

1907 08 09 10 11 1

2 11 2 0

1 5 1 0

1000 kr.;

3 i 2 ; 2

2 1 1

Utförseln uppgick intet år till 2 ton. »

1¶S n ni m a

'.Il

Tab. 19. In- och utförsel av fönster- och spegelglas samt i skivor gjutet råglas åren 1912—1920. Fönster- och spegelglas, utan slipning eller etsning i plana skivor

År

med en sammanlagd längd och bredd av 135 intill 245 em.

med on sammanlagd längd och bredd av mindre än 135 cm. Införsel ton

Utförsel

1 ooo . , ton kr. |

459 1912 60 10 4N ti 13 368 14 385 77 72 82 1 047 273 16 16 864 346 613 17 803! 724 945 : 215 18 208 253 19 303 33 303 20 2 601 2 3 4 0 26

1'tförsel

Införsel

1¶OOO1 , ton kr.

! med en sammanlagd | i längd och bredd av 24 5 cm. eller däröver

1 000 ton kr.

Införsel

2 452 63 1 397 56 1 19 1 289 HO 80 381 1 204 70 369 539 222 17S 250 329 39 482 286 30 164 154 195 37 221 258 41 41 1 282 1 3 1 7 7

— — 22! 134 70 18 33 45 13

98 134 82 44 160 71 64 107 227

Införsel

Utförsel

1 000 ton kr.

1 000 ton kr.

S u m ni a

1 000 kr.

Utförsel

1 000 kr.

ton

1 000 kr.

ton

1 010 145 11 7 899 133 151 756 : 160 76 521 168 1 647 809 627 8 1 563 763 1 1 498 1 133 287 4781 427 5 77 1! 631 696 9 4 109 3 927 43

22 29 — 23 — 16 231 19 60 44 1 65 4 1 135 9 270

— —

2 1 40 590 328 348 233 84 63

Fönster- och spegelglas, mattslipat. slipat och polerat, etsat, böjt eller kupigt utan facett- (dier kantslipning Införsel

Utförsel

ton i 1 000 kr. 1912 13 14 15 16 17 18 19 20

527 : 636 57 i 659 691 5S9 427 477 922

lon

1 000 kr.

•j

2 1 15 8 7 6 5 10 12

395 477 479 593 1037 : 1472 i 1 282 1 192 2 767

1 6 3 o I 1 1 2

11 I 1 000 kr. 17 13 18 16 13 8 10

16 12 19 19 22 24 38 28 63

utan facetl- elle • kantslip ling Införsel

1912 13 14 15 16 17 18 19 20

Utförsel

ton

1 000 1 1 000 ton ton kr. kr.

54 64 51 59 66 53 33 16 40

60 70 61 76 131 184 130 70 230

95^

— i — 139 174 — 159 1 111) 1 — — — 134i 214 — — 1 9 7 ! 492 1 2 1 218 j 871 — — — 196 981 4 77 3 424! 1 — 2 1 591 98 —

—

—

1 2 1 2 4

f0

1 1 5 24 21 14 42

ton

1 000 kr.:

545 649 595 675 704 597 438 486 944

411 489 498 612 1 059 1 496 1320 1 220 2 831

•

Införsel

1 000 . , ton kr.

1 149 178 244 — 203 3 ! 161 221 1 192 290 2 262 623 9 !270 1056 36 i 2 2 9 1 112 16 ' 9 3 494 21 139 821

Inf jrsel

Utförsel

1 000! , , ton kr.

1 000 kr.

—

—

2 1 2 4 2 2

ton

1 000 k r

3 1 7 3 3 3 2 i 3 6

2 1 16 9 13 29 25 24 53

Trad-, katedral-, opalescentoch or i skiv or gjut( t råglas, med elle r utan '. kantslipning

ierat S um ma

Utförsel

1 000 . . ton kr.

1 000 kr.

andra slag I ii försel

ton

—

V t förs el

Införsel

Utförsel

F ö n s t e r - 0 c 1 s p cgel g l a s .

År

Summa

andra slag Införsel

4 1 2 10 36 19 22

ton

1 000 kr.

958 1 007 813 958 1 556 1461 1 1 579 683 1488

211 222 118 132 196 305 539 357 812

Utförsel 1 1000 i ton ! . kr.

—; — 7 10 14 13 : 10 ; 4 !

5 5 9 6 8 2

1 1

92¶Tab. 20. In- och utförsel av hushälls-, prydnadsHushålls- och prydnadsglas, slipat, etsat, målat etc. l År

Införsel

Lampkupo r av glas 2 Införsel

Utförsel

Lampglas3

Utförsel

1907 08 09 10

126 95 89 106

482 310 291 346

949 i 1 899 826 1 3 2 3 723 1158 895 i 1 433

55 38 53 52

42 29 40 39

5 18 5 6

4 13 4 4

45 37 27 29

23 19 14 15

1 1 2 0

1 1 1 0

1911 12 13 14 15

103 84 92 70 83

339 376 415 315 374

1208 1 934 1 437 2 874 1 2 7 2 2 543 583 903 8 5 8 i 1 338

51 48 53 47 66

38 60 65 118 157

4 13 14 34 265

3 14 15 96 368

24 23 16 14 18

12 17 12 25 23

47 7 13 40 338

23 5: 9 40 382

1916 17 18 19 20

135 125 97 165 254

609 627 680 1 156 1777

739 i 1 586 457 1 612 233 1435 589 3 055 530 3 2 1 3

103 129 230 86 97

244 347 1027 401 433

296 103 79 338 741

505 336 332 1061 2 889

61 41 6 6 9

76 87 27 25 43

336 146 53 420 264

470 246 126 1273 957

ton

ton

Utförsel

ton

1 000 kr.

1 000 kr.

Införsel

1 000 kr.

Införsel

Utförsel

ton

1 000 kr.

1907 08 09 10

19 17 19 16

1911 12 13 14 15 1916 17 18 19 20

ton

1 000 kr.

ton

1 000 kr.

Flaskor och burkar bottnar eller

Laboratorieartikl ar av glas 8

G 1 a t r 8 r' År

ton

1 000 kr.

Införsel

ton

1 000 kr.

24 21 23 21

0 0 0 0

20 20 20 21 24

25 15 15 16 24

38 23 14 30 45

47 34 28 91 135

Utfc rsel

ton

1 000 kr.

0 0 0 0

11 11 11 12

0 0 0 4 59

0 0 0 7 92

75 79 73 32 97

131 165 225 134 405

Införsel

ton

1 000 kr.

ton

1 1 000 ! , kr.

11 11 U 12

0 1 0 0

0 1 0 0

73 68 67 73

55 51 51 55

12 13 15 12 15

12 38 45 53 73

0 0 0 2 73

0 0 0 6 219

63 64 54 73 34

47 39 32 55 34

23 17 13 24 31

115 86 133 238 249

92 80 3 9 15

305 239 36 73 98

48 34 237 124 198

60 51 475 249 495

1 Stat. rubr. 1907/11: 187 a, b ; 1912/20: 703 A. — Före 1912 även hushålls- o. prydnadsglas utan slipn., etsn. etc. 2 Stat. rubr. 1907/11: 187 d; 1912/20: 703 B, 704 B. 3 » * 1907/11: 187 c; 1912/20: 704 C. 4 » » 1907/11: 178 d; 1912/20: 679 A. — Siffr. 1907/11 avse s. k. patentglas (däcksglas och glastegel). 6 Stat. rubr. 1907/11: 178 f; 1912/20: 681 B. » 1907/11: 178 e; 1912/20: 681 A. — Fr. o. m. 1912 även glastegel.

och belysningsg-las m. m. åren 1907—1920. Trottoar- ocli däcksglas 4

Sidventilglas till fartyg 6

Införsel

Införsel

Utförsel

ton

1 000 kr.

27 8 31 34

11 3 12 14

0 0

0 0

—

—

28 43 68 126 71

11 19 30 38 19

— — — —

— — — —

79 74 46 67 113

28 35 30 55 69

1 9 2 4 0

0 7 2 6 0

med slipade kanter, proppar fl

ton 8 5 13 10

5 3 8 6

8 13 14 17

B 20 30 18 25

22 12 8 : 23 77

27 10 21 79 229

ton

ton

3 5 1 1 2 7 10 12 25 31 18 14

1 1 4 8 16 36 54 56 69 64

—

—

8 2 3 2

— — — —

— — — —

2 3 2 1 3

— —

— —

—

—

1 000 kr.

ton

20 21 8 20

| 1 000 ! . kr.

— —

— —

— — — —

— — — —

—

— — — —

—

Vissa andra smärre glasvaror 11 Införsel

1 000 kr.

ton

2 4 3 14 1

0¶Utförsel

1 000 kr.

ton

_

40 32 68 49

o 10 8 11

1 000 | , kr.

Utförsel

Införsel

1 000 kr.

1 000 1 ton kr.

Optiska glas, lösa och oinfattade 10

Utförsel

Införsel

Utförsel

| 1 000 ton . kr.

; 2o

Takpannor av glas 8

Utförsel

ton

1 000 kr.

ton

1 000 kr.

78 76 78 92

52 48 49 55

35 25 36 34

26 25 34 34

71 13 20 22 56

0 0 0 40

110 154 144 132 111

65 139 132 157 160

15 71 85 162 703

14 53 64 185 1165

112 101 125 273 238

61 81 3 15 4

169 122 92 162 267

293 210 251 461 725

590 565 372 499 815

1058 1086 1 131 1739 3 007

Stat. rubr. 1907/11: 178 c: 1912/20: 697. — Fr. o. m. 1912 även glasstavar. » » 1907/11: 178 b ; 1912/20: 698. » » 1907/11: 178 a: 1912/20: 695.— Siffrorna omfatta — med oväsentligt undantag — icke sådana flaskor och burkar, som dekorerats genom slipning eller på annat sätt. 10 Stat. rubr. 1907/11: 179 a: 1912/20: 700 A, B. — Före 1912 icke helpressade dioptriska glaslinser. u Stat. rubr. 1907/11: 187 e, f: 1912/20: 681 C, 696, 699, 704 A, 705. 8

94¶Tab. 21. In- och utförsel av buteljer, flaskor och burkar m. m., oslipade åren 1907—1920. B u t e l j e r och d a m e j e a n n e r av mörkgrön eller brun massa 1 Utförsel

Införsel Ål

i 1 1 000 kr.

ton

F l a s k o r och b u r k a r , oslipade utan dekorering: med undantag av damejeanner och buteljer av mörkgrön eller brun massa -

ton

1 000 kr.

Införsel Ar ton

1907 08 09 10

34 27 52 68

6 5 9 12

13 466 11434 6 837 9 408 .

1238 1031 616 847

1907 08 09 10

89 79 74 68

1911 13 13 14 15

53 114 114 140 242

10 28 26 36 57

12517 13 167 12 632 9 011 9 254

1 127 1 185 1263 1 045 1 222

1911 12 13 14 15

1916 17 18 19 20

587 228 197 107 2 471

151 107 179 73 1486

10 060 5 030 3170 4 167 4 471

1 788 1407 1312 1573 2011

1916 17 18 19 20

1 2

Stat. rubr. 19 07/11:176 a, b ; 1912 20:693 A, B. >

»

1907/11:177 a, b : 1912/20: 692, 694.

Utförsel

| 1 000 kr.

ton

1 000 kr.

468 87 106 263

53 12 15 32

67 77 99 123 141

22 19 IN 17 17 32 40 50 71

648 557 272 2 984 2 560

75 225 113 418 429

203 107 249 128 838 i

104 68 249 105 795

4 337 710 666 1567 784

983 595 1071 1474 1 025

95¶Tab. 22. In- och utförsel av diverse glasartiklar åren 1907—1920. GlassJ ärv :

Glas- och glasyrmassa, Emaljögon samt konstävensom emaljmassa 3 gjorda tänder 4

Glaspulver i

i

Ar

Införsel

Införsel

Utförsel

Utförsel

Införsel

Införsel

Utförsel

Utförsel

i

1 000 1 000 . ton , ton kr. kr.

ton

1 000 ton kr.

1000 ton kr.

634 310 0 160

10 h 0 o

351 232 263 173

5 3 4 3

10 6 1 1

1 0 0 0

13 12 30 9

1911 1 669 12 760 13 716 14 684 15 1 166

25 11 11 8 16

233 238 261 290 176

4 4 4 3 2

'> 2 9 321 11

0 0 1 2 1

26 28 22 13 62

1 1 2 1 2 2 2 1 5

1916 1499 17 987 18 382 19 443 20 580

17 10 29 30 33

— — —

— 155 — 31l| — 93

1 34 66 26 3

56 71 25 58 44

1907 OK 09 i()

i

7!

1 000 ton kr.

1 000 kr.

0 0 0 0

127 61 84 144

0.

—I

—

127 316 327 195 593

1 000 ton ! 1000 . ton kr. kr.

119 121 102 128

83 85 71 89

122 122 131 113 159

85 195 210 73 108

— — — — — — 0 1

0 2

0 1 0 0 1

5 166 6 116 3 64 9 92 7 96

129 116 93 163 180

2! 1 0 0 1

6 8 1 2 2

1 361 1 165 1 466 3 1052 2 664

0 0

0 0

_: _ — — — —| Q. 11 l| 220; 0 0 0 0 0

102; 15 30 46 34

Stat. m b r . 1907/11:189; 1912/20:706.

-

»

»

1907/11:188; 1912/20:678.

;i

»

»

1907/11:102; 1912/20:677 A. — Före 1912 endast emaljmassa,

•

»

1907/11:179 b, 740 y; 1912/20:701. — Även konstgj. tänder av porslinsmassa.

ge Tab. 23. Införsel av speglar. Ar

Ton

Ar

1 000 kr.

Ton

1 000 kr.

1881. 82. 83. 84. 85.

26 25 25 28 23

52 49 50 57 45

1901. 02. 03. 04. 05.

38 30 32 42 35

61 65 85 70

1886. 87. 88. 89. 90.

21 22 24 29 30

41 44 47 58 61

1906. 07. 08. 09. 10.

38 45 27 29 37

76 67 29 30 38

1891.. 92." 93. 94. 95.

31 30 24 26 33

62 60 48 53 67

1911. 12. 13 14. 15.

42 54 62 48 48

45 196 222 193 238

1896. 97. 98. 99. 1900.

32 35 44 51 37

63 70 88 102 74

1916. 17. 18. 19. 20.

57 46 36 47 65

344 342 324 234 392

/1

Stat. rubr. 1907/11:602. » 1912/20:690. Fr. o. m. 1912 ingå även glasmålningar.

Tab. 24. Uppskattning- av det i Sveriges glasindustri är 1913 nedlagda kapitalet. l Anläggningar

Buteljglasbruk Fönsterglasbruk Srnåjdasbruk

3 700 000 i 4 300 000

3 200 000 2 300 000

Lager av råvaror och fabrikat

1 100 000

900 000 900 000

1 900 000

1 Skogs- och jordbruksfastigheter hava frånskilts. Uppskattningen I är gjord på grundval av brandförsäkringsvärdena och II på grundval av balansräkningarnas värden.

97¶Tab. 25. Buteljglasbrukens utdelning- åren 1891—1918. Antal aktiebolag

Å r

11 t d e n i n g Aktiekapital

2 2 2 3 3 3 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 5 6 6 6 6 6

1891 92 93

94 1895 96 97 98 99 1900 01 09 03 04 1905 06 ... 07 08 09 1910 11 12 13 14 1915 16 17 is

o

Kronor

4*00 8 000 S ooo 13 460 19 640

152 000 152 000 ! 152 000 607 000 607 000 630 500 731 500 760 500 1007 500 1 007 501) 1007 500 1 054 500 1 113 650 1 113 650 1 205 000 1 205 000 1454000

36 390 35 310 37 050 68 800 63 800

33 770 81080 56 579 28 569 19 950

7M!9

5'0 8 2-.") 7 1-66 2-8 3 1-92 3-0 7 4-0 7 4-17 4-17 4-4 1 4-&0 5-84 6M; 7 7-'.»2 8M» 4 9-3 2

34 050 27 950 54 950 103 750 106 200 106 200 112 200 122 150 145 000 186 500 228 500 258 000 273 400

1 787 000 2 547 000 2 547 000 2 547 000 2 547 000 2 547 000 2 715 000 2 795 000 2 885 000 2 8*5 000 2 935 000

(i 6 7 7 8

3-16 5-26 5*86 2- 22 3- 2 4 5" 7 7 4-88 4-87 6-3 3 6-8 3 3'85

Tab. 26. Glasindustrien i Förenta Staterna omkring" ar 1915.l (Värdesiffrcrna

Antal företag undersökta

Fönsterglas (hand) » (maskin) Spegelglas T råd- och o p a l e s c e n t g l a s o. d Buteljer (hand) » (maskin) i s > (hand och maskin) Burkar H u s h å l l s g l a s (blåst.) » (blåst och pressat) Belysningsglas ! Lampglas Diverse artiklar

i dessa företas 5 919 | 3 368 j 4 930

9 26 18 27; 13 8

2 587 4 969 15 359 9 857 6 465 1820

8 125 12 137 1231, 3 152!

i alla företag

Antal företa": Till v erk- Arbe- i NettotarKapital som utvisa ningsvinst antal I per vänlc per företag . °. . . . . ... . . per ° kapital vinst torlust företag företag

14 800

118: 261 1 620

4 008

17 496

1 245 318

505 205,

30 279 4 543

31 7 3

165 285 801

157 202 43b

6 16 16 14 1(1 8

251 175 805 248 481 235

L40 189 384 841 259 277

408 649 204 229

425: 612; 271 196

t

136 51 959

/•2 2

2-14 008 1•85 3-2 6 /•3!i

2-2 7 4-07 10-80

385 0-16 710 9-64 122 4-91 139 15*48 422

12; 14 f»

8 4 1 0

290 303 58, 4 C6, U n d erS i f f r o r n a ä r o h ä m t a d e f r å n : T h e G l a s s I n d u s t r y . D e p a r t m e n t of C o m m e r c e 1917.

S u m m a eller g e n o m s n i t t 1

Försäljningsvärde

37 12 6

18 6 13

i 1 000 t a l d o l l a r s . )

79 9 1 9

123 085

s ö k n i n g e n o m f a t t a r u n g e f ä r t v å t r e d j e d e l a r av h e l a g l a s i n d u s t r i e n , i;ö.;2.

T. T

XVII.

98¶Tab. 27. Översikt över tullsatsernas förändring-ar (Tullsatserna äro an-

El n 1 i g t

1¶I' 0 <> å r s

tax a

S. k. glasämnen (tråd-, katedral-, opalescentglas in. ni.) Fönster- och spegelglas: of o lierat: utan slipning: B av t. o. m. l /j kvm. yta av större dimensioner mattslipat eller slipat och polerat: av t. o. m. l /i kvm. yta

stat. n:r; 180 c 15 °0 av (181 c) värdet

180 181

14. 14.

9.4 9.4

M 7.1

20 \ av värdet 20 °/0 av värdet

18.»

25 % av värdet 8 25 % av värdet B

42.:;«

25 G

23..".

av större dimensioner

f olierat: av t. o. in. V- kvm. yta

av större dimensioner

42.3¶Bunkar, burkar, buteljer och flaskor: oslipade: 8 av mörkgrön eller brun massa: buteljer bunkar, burkar, flaskor av annan massa med slipade kanter eller bottnar eller med inborrade proppar men i övrigt oslipade 8

176 a 176 b 177

1.8 1.8 1.8

1.8 1.8

2 2 2

178 a

58.8 1.5

fria

fria

fria

fria fria

dekorerade genom slipning 1 0 . Kemiska glas Glasrör I

178 b 178 c

Tullförändringar å glasvaror ägde rum jämväl 1855. '- Siffrorna beräknade med ledning av handelsstatistikens importvärden 1914. ;! De importvärden, som legat till grund för uträkningen, äro deklarerade av varuimpor4 Tullen uppgick till 10 öre per kg., om ytan översteg V« kvm. (stat. n:r 181 c). 5 Före 1882 voro fönster- och spegelglas upptagna i skilda rubriker i tulltaxan. Här spegelglas antagits motsvara mattslipat eller slipat och polerat dylikt glas. Mattslipat fönsterII Tullsatsen avser folierat spegelglas. Folierat fönsterglas drog före 1882 tull som ofolierat 7 Bunkar tullbehandlas fr. o. m. 1912 som hushållsglas. 8 Bunkar, burkar och flaskor, som dekorerats enbart genom målning o. d-, hänfördes eller bottnar etc. till bunkar, burkar och flaskor. Fr. o. m. sagda år intill år 1912 voro före 1912 tull som hushålls- och prydnadsglas. 9 Tullen utgick efter stycketal och utgjorde: rymd t. o. m. 1ji kanna 100 öre per 100 st., » 1/i t. o. m. l /i :» 350 » >> 100 » l » över /i » 700 » » 100 » 10 Genom slipning dekorerade flaskor voro före 1912 i tullhänseende jämställda med hussätt, t. ex. genom pressning eller målning, under åren 1896—1911 samt i viss utsträckning 11 Tullen sänktes 1895 till 10 öre per kg.

a en del viktigare g-lasartiklar sedan år 1851. givna i öre per kg.)

10 15

E n 1 i

20 30

2 2 6

2 2 6

10 fria

10 601

t

19 11

års

taxa

Tråd-, katedral-, opalescent- ocli ornamentglas samt annat i skivor gjutet råglas Fönster- och spegelglas: of olierat: utan slipning eller etsning: mindre än 135 f. cm 1 3 5 - 1 4 5 f. cm 245 f. cm. o. därutöver mattslipat, slipat och polerat: utan. facett- eller kantslipning andra slag f olierat: utan facett- eller kantslipning andra slag Flaskor och burkar: ' oslipade och utan målning eller annan dekorering än genom gravyr i formen: buteljer av mörkgrön eller brun massa ... damejeanner av sådan massa andra slag, över 100 gr. rymd av högst 100 gr. rymd med slipade kanter eller bottnar eller ined inborrade proppar men i övrigt oslipade och utan annan dekorering än genom gravyr i formen andra slag (dekorerade genom slipning, målning etc.) Laboratorieartiklar ej s. n. av glas Rör ej s. n. samt stavar

stat. n:r

1911 Tull i % av värdet 19U2

679 B

682 683 684

7 9 12

35 43 43

f593 A 693 B 694 692

2 2 6 10

9 7 15 20

696 698 697

60 40 10

60 9 13

törerna (då ej annat anmärkts äro importvärdena beräknade av kommerskollegium). har fönsterglas antagits motsvara ofolierat fönster- och spegelglas utan slipning, medan och spegelglas jämställdes med oslipat sådant glas åren 1882—1891. fönsterglas. före 1896, om de voro oslipade, samt före 1893, om de voro försedda med slipade kanter de i tullhänseende likställda med hushålls- och prydnadsglas. •— Pressade flaskor drogo

hålls- och prydnadsglas. även tidigare år.

Detsamma gäller även flaskor och burkar, dekorerade på annat

100¶Tab. 27 E n

it (i 6

å r

Patentgla s Glastakpannor Sidventilglas Optiska glas

178 d ITS o 178 f 179 a

58.8 58.s 58.8 147

fria fria 47.1 59

fria fria 3o.a fria

fria fria fria fria

Hushållsglas och prydnadsglas

I ST a, b

58. s

35¶Belysningsglas: lampglas lampkupor

187 c\ 187dj

58. s

47. i

35.3¶Speglar och spegellampetter

602¶Glasmålningar"

740 å

58. s 23.5 33 : 'a % 40 av värdet 1 G 33 :i % 20 n av 15 % av 10 % av av värdet värdet värdet vflrdel

1 Tullförändringar a glasvaror ägde rum jämväl 1855. '-' Siffrorna beräknade med ledning av handelsstatistikens importvärden H»14. 3 Tullfriheten inträdde 1872. 4 Helpressade dioptriska glaslinser voro före H)12 i regel fullbelagda. 6 De importvärden, som legat till grund för uträkningen, äro deklarerade av varaimpor|; Varuslaget finnes ej omnämnt i tulltaxan före Hill men har i regel tidigare tullbeår 1882 angivna sänkningen av tullen till 10 % av värdet inträdde redan år 1868). 7 Hithörande arbeten hava före 1912 i regel tullbehandlats antingen som fönster- och

101 (forts.).

1011 it. n:r 10 10 10 fria 60

40 HO

lo % av värdtT

,'ärdet

Trottoar- och däcksglas Takpannor (och tegel) Sidventilglas Helpressade dioptriska linser 4 Andra optiska glas Hushålls- och prydnadsglas, slipat, etsar, målat eller eljest med annan dekorering ;in genom gravyr i formen andra slag Belysningsglas: lampglas lampkupor, slipade etc andra slag Glasmålningar och speglar av fönster eller spegelglas, a ven i förening med annat ämne Arbeten ej s. n. av fönster- eller spegelglas, såsom fotografiställ m. m., även i förening med annat ämne"

Tull i % av värdet 1 9 14 -

679¶A 681 A 681 B 700 A 700 B

6 10 10 fria fria

20 1*5 8

703 A 705

90 45

20 45

704 C 708 B 704 B

60 90 60

355 27 s 26"

— —

•

törerna (då ej annat anmärkts iiro importvärdena beräknade av kommerskollegium). handlats som varor ej spec, arbetade: här uppgivna tullsatser avse sistnämnda rubrik (den spegelglas (se ovan) eller som det ämne. arbetat, varmed de voro sammansatt;).

S t a t e n s o f f e n t l i g a u t r e d n i n g a r 1922. Kronologisk Fortsättning

förteckning.

från omslagets andra

0. Bilaga till statistiksakkunnigas betänkande. R e d a - I 52. görelse för h u v u d d r a g e n av den officiella statistikens utveckling och n u v a r a n d e organisation i Sverige I j ä m t e kort översikt av (loss organisation i vissa | främmande länder samt i internationellt hänseende. 53. A v S . Wicksell. Beckman. 118 s. F i . 1. Flottans skolsakkunnigas betänkande 4 angående uiidervisningsplan för skolor och kurser vid sjömanskåren. Tullberg, xj, HG s. 2 bil. F ö .

sida.

Tull- och t r a k t a t k o m m i t t é n s u t r e d n i n g a r och bctänk a n d e n . 16. Den svenska j ä r n h a n t e r i n g e n s utveckling med särskild hänsyn till Aren 1890—1913. Av S. K. Stockman. Marcus, iv, 102 s. F l . Tull- och t r a k t a t k o m m i t t é n s u t r e d n i n g a r och bet ä n k a n d e n . 17. Den svenska glasindustriens utveckling med särskild h ä n s y n till dess ställning åren närmast före världskriget. Av B. Ohlin. Marcus, iv, 101 S. F i .

A n m . Om särskild tryckort ej angives, är tryckorten Stockholm. Bokstäverna med fetstil u t g ö r a begynnelselokstäverna till det departement, under vilket u t r e d n i n g e n avgivits, t. ex. E . Ecklesiastikdepartementet, J o . = Jordbruksdepartementet. Från den 1 april, då kungörelsen den 3 febr. 1922 ang. statens offentliga u t r e d n i n g a r s fetre anordning (nr 98) trädde i kraft, utgivas u t r e d n i n g a r n a i omslag med enhetlig färg för varje departement.

ntill den fi december 1922 offentliggjorda delar av rull- o c h t r a k t a t k o m m i t t é n s u t r e d n i n g a r o c h b e t ä n k a n d e n ; I.

Svensk tullpolitik 1816 — 1911 av A. Montgomery.

II.

Bomullsindustriens produktionsförhållanden av K.-G. Hagström.

III.

Utredning angående det svenska jordbrukets produktion samt saluöverskolt av spannmål av E. Höijer.

IV.

Jämförelse mellan jordbrukets utveckling i vissa delar av Sverige samt Danmark och Norge av E. Höijer.

Y.

Tabeller till belysning av det svenska jordbrukets utveckling 1871 —1919 jämte

VI.

Svensk traktatpolitik 1810 — 1914 av A. Montgomery.

VII.

Utlåtande angående frågan om differentialtullar till skydd mot valutadumping.

anmärkningar av E. Höijer.

VIII.

Utlåtande i valutafrågan.

IX.

Utlåtande angående järnvägsfrakternas reglering.

X.

Utlåtande

XI.

Pappersindustriens produktionsförhållanden av E. Bosauis.

XII.

Margarinindustriens utveckling med särskild hänsyn till förhållandena före världs-

XIII.

Den svenska kautschukindustriens utveckling 1890 — 1913 med särskild hänsyn

med

förslag

till

förordning

om

åtgärder till skydd mot så kallad

valutadumping.

kriget av J. Lublin. till dess ställning åren närmast före världskriget av B. Ohlin. XIV.

Huvuddragen av det svenska jordbrukets utveckling 1871 — 1919 av A. Sjöström.

XV.

Översikt

av jordbrukets utveckling i vissa främmande länder 1871—1913 av

E. Höijer. XVI.

Den svenska järnhanteringens utveckling med särskild hänsyn till åren 1890 — 1913 av S. K. Stockman.

XVII.

Den svenska glasindustriens utveckling med särskild hänsyn till dess ställning åren närmast före världskriget av B. Ohlin.

Statens offentliga utredningar 1922. Systematisk

förteckning.

(Siffrorna inom parentes hänvisa till den kronologiska förteckningen för januari—mars 1922. Siffrorna inom klämmer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen från och med april 1922.) Om lappskattelandsinstitutet. [10] Allmän lagstiftning. Rättskipning. Fångvård. Förslag till vissa ändringar.i bestämmelserna rörande Förbered, utkast till strafflag. Förmögenhetsbrotten. 2. jakt och fågelskydd. 2. Andringar i jaktlagen, frid(17) lysningsbestämmelser m. m. [16] Lekmannaelementets använd, inom civilprocessen. (25) Det svenska lantbrukets produktionskostnader. 1. BokBet. rör. internering av farliga återfallsförbrytare. (26) föringsåret 1919-1920. [18] Utkast till lag om visst tryggande av byggnadsborge- Betänkande med förslag angående arrendators rätt till närers fordringar m. in. [26] ersättning för elektrisk anläggning. [19] Förslag till lag om tvångsuppfostran. [40] Kolonisationskommitténs betänkande 1922. [22] Bilaga till d:o. [321 Förslag till författningar angående handel med och imStatsförfattning. Allmän statsförvaltning. port av utsädesfrö ävensom till omorganisation av 1921 års pensionskommittés betänkande. 1. (10) frökontroll verksamheten m. m. [26] Några iakttagelser från 1921 års riksdagsmannaval. [1] Redogörelse för de ecklesiastika boställena. 5. VärmStatistiksakkunnigas betänkande. [15] Bilaga till d:<>. [50] lands län. [27] Kommunikationsverkens lönekommitté 4. [44] Odlingsorganisationens verksamhet. [45] Kommunalförvaltning. Vattenväsen. Skogsbruk. Bergsbruk. Städernas skyldigheter och rättigheter i förhållande till Bet. ang. statens övertagande av förädlingsverksamstaten. (3) heten betr. avkastningen från statens skogar. (28) Kommunalförfattningssakkunnigas betänkande. 3. (15) Bilaga till d:o. (16) Industri. Om röstsammanräkning vid kommunala val. [21] Klimatets inverkan på byggnader vid västkusten. [4] Statens och kommunernas finansväsen. Handel och sjöfart. Bet. ang. tillverkning och beskattning av maltdrycker. (11) Bet, rör. lönereglering vid lots- och fyrstater.. (2(1) Uti. ang. kontrollen över sockertillverkningen. (13) Tull- och traktatkommitténs utredningar och betänKommunikationsväsen. kanden. 8. Valutafrågan. (19) 9. Järnvägsfrakternas reglering. (21) 10. Åtgärder till skydd mot s. k. valuta- Betänkande om ostkustbanan. (18) dumping. (34) 11. Pappersindustriens produktions- Järnvägsstyrelsens yttrande över d:o. (23) förhållanden. [36] 12. Margarinindustriens utveck- Ostkustbaiiekommitténs promemoria med anledning av järnvägsstyrelsens yttrande. (27) ling. [40] 13. Den svenska kautschukindustriens utveckling. [38] 14. Huvuddragen av det svenska jord- Järnvägsstyrelsens erinringar med anledning av ostkustbanekommitténs promemoria. (31) brukets utveckling [41] 15. Översikt av jordbrukets Den Järnvägsstyrelsens skrivelser till Kungl. Maj:t den 28 utveckling i vissa främmande länder [42 april och 5 maj 1922. [3] svenska järnhanteringens utveckling Den Utredning rörande den s. k. Nyköpings kanal. [24] svenska glasindustriens utveckling. [53] Förslag till förordning om motorfordon. [39] Utredning angående ett svenskt statslotteri. (24) Betänkande och förslag ang. utbildningskurser « tullverket. [23] Bank-, kredit- och penningväsen. Åtgärder mot godsanhopning i tullpacklms m. m. [30] T ^ J i i . t i l n r » ftill i l l f:\vr\vA r\ i—1 tr ani o n rr + i 1 1 \' Qi*l- Ti i n tr r\ f* 11 l i o c l - o f Förslag förordning tillverkninj och beskattning 1921 års fastighetskreditsakkunniga. Betänkande 1. [35] av maltdrycker m. ni. [37] Försäkringsväsen. Toliti. Kyrkoväsen. Undervisningsväsen, Andlig Betänkande och förslag rörande brandskyddsföreskrifter odling i övrigt. och ordnandet av brandväsendet inom riket. 7. [28] Omorganisation av polisväsendet. [49] Skolkommissionens betänkande. 1: i—2. Grunder för en ny läroverksorganisation. (33) 2. Historiska överSocialpolitik. sikter m. m. (29) 3. Statistiska utredningar. (32) 4. Det högre skolväsendet i utlandet. (1) Utredning och förslag angående vården av blinda. (30) Förslag om- och tillbyggnad av Kungl. biblioteket. (7) Byggnadsarbetarsakkunnigas bet. 2. Arbetsstatistisk Bet. ang.till Chalmerska omorganisation. (12) undersökning rörande Inisbyggnadsverksamheten. [2] Ortnamnen i Värmlandsinstitutets län. 7. (22) Förslag till reviderad lag om arbetstidens begränsning- Betänkande med förslag till förändrad kyrklig indelning ni. m. [33] och organisation i Skåne. [5] Utredn. ang. statsunderstöd för idrottens främjande. [8] Hälso- och sjukvård. Betänkande med förslag till lag angående kulturminnesvård. 1. Historik etc. samt bilagor. [11] 2. Förslag Förslag till allmän sjukhusstadga. [43] och motiv. [12] Högskolornas löneregleringskommittés bet. 2. FackhögAllmänt näringsväsen. skolor och övriga vetenskapliga anstalter. [131 och förslag rörande det akademiska beBetänkande med förslag till livsmedelslag. (4) Bihang Betänkande fordringsväsendet. [17] 1 till d:o. (5) Bihang 2 till d:o. (6) Patentlagstiftningskommitténs bet. 7. Förslag till lag Supplement nr 1 till Sveriges familjenamn. [31] om rätt till tidnings eller tidskrifts titel m. m. [9] Försvarsväsen. Statsmakterna och bränsleanskaffningcn under krigsåren. [14] Utredning rörande understöd åt änkor efter manskap Mellanhandssakkunniges betänkande. [20] vid armén och marinen. (9) Betänkande angående officerskårens vid flottan rekryFast egendom. Jordbruk med binäringar. tering OGII utbildning. (14) till bet. betr. förrådsverksamheten vid marinen. [6] Betänkande angående förvaltningen av kronans jord- Tillägg Flottans skolsakkunnigas betänkande 3 angående skolbruksdomäner. (2) reglemente för flottan. [29] 4 angående undervisJordkommissionens betänkande. 1. Förslag till lag anför skolor och kurser vid sjömanskåren. [51] gående rätt att förvärva och besitta fast egendom. (8) 1920ningsplan års krigslagstiftningskommittés betänkande. [34J 4. Om bildande av nya jordbruk. [47J 5. Bedog. för resultatet av vissa enquéter i jordfragan. [48] Utrikes ärenden. Internationell rätt. Betänkande rörande fiskerinäringens främjande. [7] Sthlni 1922, Isaac Marcus' Boktr.-A.-B.