Betänkande med förslag till livsmedelslag m. m. Bihang 2,

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2016

TILL

g BETÄNKANDE

LI E D E L

V

s M s

BIOLOGISKA OCH KEMISKA UNDERSÖKNINGAR 0011 ANDRA UTREDNINGAR PÅ UPPDRAGAV LIVSMEDELSLAGSTIFTNINGSKOMMITTEN ELLER I SAMBANDMED mass ARBETEN VEBKSTÃLLDA AV HARALD USS OCH TH URE SUNDBERG

UPPSALA 1921 ALMQVIBT WIKSELLSBOKTRYQKERI-.L-B.å

BIHANG II

TI LL

BETÄNKANDE

MED FÖRSLAG TILL

LIVSMEDELSLAG

BIOLOGISKA OCH KEMISKA UNDERSÖKNINGAR OCH ANDRA UTREDNINGAR PÅ UPPDRAGAV LIVSMEDELSLAGSTIFTN IN GSKOMMITTEN ELLER I SAMBANDMED DESSARBETEN VERKSTÄLLDAAV HARALD HUSS OCH THURE SUNDBERG

UPPSALA 1921 ALMQVIST WIKSELLSBOKTILYCKERI-L-B.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Förteckning Sid. över kemiska och biologiska undersökningar och andra utredningar utförda på uppdrag LiVsmedelslagstiftningskomav mittén eller i samband med kommitténs arbeten 5 Vattenbestämningar i smör . . 9 Utdrag till Kommittén avgiven . ur en promemoria rörande 0st 11

P. M. rörande föreslagna bestämmelser för korvvaror 25 Undersökningar . . . med avseende på konservburkars lödning och för-

tenning. 33 Bestämningar koppar och zink av i grönsakskonserver 42 Förslag till arbete på . en skandinavisk saftstatistik 45 P. M. beträffande undersökning kaffe av 48 Kakaoundersökningar. . . Del I . . 51 Del II . 57 P. M. rörande . undersökningar bakpulver av 67 Försök rörande vissa . . . . . . modifikationer av Kjeldahls kvävebestäm-

ningsmetod . . . . . . . . . 70 Undersökningar . . . . . . . . . . . av livsmedel, i den K. förordningen som avses av den 29 juni 1917, efter denna förordnings ikraftträdande 72 Utdrag P. M. beträffande ur en undersökningar livsmedel från av vissa Armén och Flottan tillhöriga förråd 77 14. Resumé över vissa . . . . . . kemiska arbeten, vilkas resultat oüentlig-

gjorts i tidskrifter eller här annorstädes omnämnts 85 15a. Om månbönor 91. 15h.

16. Undersökningar på bleckburkar av konserverade kött- och ñskvarors

sterilitet

17. Undersökningar beträffande

resistensen hos mjältbrandsbacillens

sporer vid upphettning i fett . 97 18. Undersökningar . . . . . . . . . . . . över resistensen hos Bacterium coli uti vatten av låg temperatur . 100 .

Nxr 1.

Förteckning över kemiska och biologiska undersökningar och andra utred-

ningar utförda på uppdrag Livsmedelslagstiftningskommittén eller i av samband med Kommitténs arbeten.

A. Kemiska arbeten och andra utredningar.

Av docent Thure Sundberg med biträde Kommitténs assistent, vid skilda av tidpunkter respektive fil. lic. IIjalmar Mandal, ñl. Martin Lundborg mag. och assistent Harry Leønbardt.

På uppdrag av Kommittén.

JIjöY/c.

Försök rörande den surhetsgrad, vid vilken mjölk koagulerar vid uppvåtrmning, se detta Bihang, 14. nzr

Smör och annat nzalffett.

Vattenbestamningar i smör, detta Bihang, se 11:r Granskning olika metoder för bestämning jodtal hos fett, av av se Teknisk Tidskrift, avd. för kemi och bergsvetenskap 1919, häfte 4 och Zeitschrift für Untersuch. der Nahrungs- Genussmittel 1920, band 39, häfte 3-4. u. Prövning Bömers smältpunktsdiiferensmetod, Svensk Kemisk av se Tidskrift, 1920, häfte

Ost.

Analyser av 0st. Utdrag promemoria till Kommittén, detta ur en se Bihang, nzr

Köttvaror.

Undersökning och bedömande korvvaror med särskild hänsyn till av vattentillsats, se Teknisk Tidskrift, avd. för kemi och bergsvetenskap 1918, häfte 1 och 2 kort referat i Chemiker Zeitung, Chem.-Techn. Ubersicht, 1919, sid. 194. Provtillverkning och undersökning k. köttk0rv. Utdrag av s. ur en promemoria betraEande föreslagna bestämmelser för köttvaror, detta se Bihang, nzr 4.

i

Buljongtdrningar. Analyser buljongtärningai-.l

av

Konserver. Undersökningar med avseende på konservburkars lödning och förtenning, se detta Bihang, n:r Bestämningar av koppar och zink i grönsakskonserver, se detta Bihang, n:r Bestämningar av tennhalt i fruktkonserver, se detta Bihanø n:r 14.

E Zinkbestämningar i konserver i burkar av förzinkat järnbleck, se detta Bihang, n:r 14.

Socker, sirap. Prövning av sockerbestämningsmetoder, speciellt Kj eldahl-Jessen-Hansens publiceras senare. Analys glykos- och sackarinhaltig sirap jfr Bihang till riks-

av dagens protokoll 1921, 7 saml. N 49.

:r

Honung. Jämförande aciditetsbestämningar i honung, se detta Bihang, 14.

n:r

Saft, marmelad. Början till en svensk saftstatistik, se detta Bihang, n:r Försök rörande bestämning aska och askans alkalinitet, detta

av se Bihang, n:r 14. Försök att påvisa agar-agar, se detta Bihang, 14.

n:r Vissa försök rörande dulcin, sackarin och benzoesyra, se detta Bihang, n:r 14.

Läskedryckeø: Undersökningar av laskedrycker Försök beträffande och bardestillat

essenser

Vin. Undersökningar Viner och förfalskade viner, se Teknisk Tidskrift,

av avd. för kemi- och bergsvetenskap 1918, häfte 8 och 9 samt Vinsakkunnigas betänkande 1918.

Ättika.

Undersökningar rörande råspritens förändringar vid ättikbildning, se detta Bihang, n:r 14. Diverse försök rörande metylalkohol och myrsyra, se detta Bihang, n:r 14.

Kafe, te, kakao. Undersökningar kaife, se detta Bihang, n:r

av Extraktbestämningar i teprov, se detta Bihang, n:r 14. Kakaoundersökningar, se detta Bihang, n:r

1 Ha ännu varit föremål för Kommitténs behandling.

Bakpiulver.

Undersökningar av bakpulver, se detta Bihang, 10.

n:r

Diverse livsmedel m. m.

Undersökningar av livsmedel från vissa Armén och Flottan tillhöriga förråd, se detta Bihang, n:r 13.

Försök rörande vissa modifikationer av Kjeldahls kvävebestämningsmetod, se detta Bihang, n:r 11.

Vidare ha undersökts diverse prov av skilda livsmedel. Till Kommittén eller dess medlem professor K. Sondén har avlämnats ett stort antal yttranden och förslag i olika frågor. Från de kemiska stationerna och andra laboratorier ha insamlats analyser livsmedel, vilket material delvis bear-

av betats. En historik har utarbetats rörande livsmedelskontrollen i Stockholm 1870-1915.

II. I samband med Kommitténs arbeten.

Cyanvatebestämning i månbönor, se detta Bihang, n:r 15. Undersökning av cyanvatebehandlade livsmedel, se Nordisk Hygienisk

Tidskrift 1921, häfte

Känsligheten hos några reaktioner på cyanvate, se Svensk Kemisk Tidskrift 1921, häfte

Vattenbestämningar i saluhållet fuktigt potatismjöl under kristiden, se detta Bihang, n:r 14.

.

Sandhalt i mjöl, se detta Bihang, n:r 14.

Analyser smörsurrogat under kristiden.

av

Analyser sockersurrogat under kristiden.

av

Undersökningar av livsmedel, som avses i den K. förordningen av den 29 juni 1917 angående vilseledande varubeteckningar Sv. Förf. saml. 1917, 420, efter denna förordnings ikraftträdande, detta Bihang,

n:r se n:r 12.

Mandelmassa och polarimetri, Teknisk Tidskrift, avd. för kemi och bergsvetenskap 1921, häfte 12.

Om utbildningen av livsmedelskemister i Tyskland, Teknisk Tidskrift, avd. för kemi och bergsvetenskap 1920, häfte 4 jfr samma tidskrift 1920, sid. 163 och 204.

B. Biologiska arbeten och andra utredningar.

Av fil. dzr Harald Huss.

På uppdrag Kommittén.

av

Undersökningar av livsmedel från vissa Armén och Flottan tillhöriga förråd, se detta Bihang, n:r 13.

Undersökningar av på. bleckburkar konserverade kött- och ñskvarors sterilitet, se detta Bihang, n:r 16.

Undersökningar beträffande resistensen hos Bacillus anthracis mjältbrandsbacillens sporer vid upphettning i fett, se detta Bihang, n:r 17.

Undersökningar över resistensen hos Bacterium coli uti vatten av låg temperatur, se detta Bihang, n:r 18.

.

Några anmärkningar rörande ett vattenprovs behandling mellan provtagning och bakteriologisk undersökning, se Teknisk Tidskrift, avd. för kemi och bergsvetenskap 1920.

Mjölkprovets användbarhet vid bedömning av ett Vattens renhetsgrad. Föreligger i korrektur. Tekn. Tidskrift, avd. kemi och bergsvetenskap.

Till Kommittén har därjämte avlämnats ett stort antal yttranden och förslag i olika fragor.

II. I samband med Kommitténs arbeten.

Livsmedelskontroll i Ungern och Sverige, se Svensk Kemisk Tidskrift, 1916.

Jämförande undersökningar av och vatten i sjöar och vattendrag inom Stockholm och i dess omgivningar, se Hygienisk Tidskrift, 1917.

Bruna bön0r, se Sv. Farm. Tidskr. 1918 och detta Bihang, n:r 15.

Die Eijkmansche Garprobe, se Centralbl. Bakt. II. Abt. Band 48. 1918.

Den allmänna handelns kryddnejlikor, se Sv. Farm. Tidskr. 1918.

Undersökningar av den allmänna handelns svartpeppar, vitpeppar och kryddpeppar, se Svensk Kem. Tidskr. 1918.

Vilket inflytande kunna i ñskfäces förekommande bakterier utöva på, resultatet av Eijkmans jasningsprovfrl, se Hygiea, 1919.

Mikroskopiskt-botaniska undersökningar livsmedel, se Meddel. K.

av

i Medicinalstyrelsen Nzr 32, 1919.

Bakteriologiska undersökningsmetoders användbarhet vid bedömning

ett Vattens renhetsgrad, se K. Sv. Vet-Akad. Handl. Bd 59, Nzr 1919. av

Hygienisk kontroll vattenledningsverk Sv. Kommunaltekn. Fören.

av se Handl. Nzr 1919.

Bromatologer livsmedelskontrollanter, se Tekn. Tidskr. avd. kemi

och bergsvetenskap, 1920.

Undersökningar umbellatkryddor, se Nord. Hygienisk Tidskrift 1921.

av Den allmänna handelns saifran och dess färgvärde ännu publicerat. Kakaoundersökningar, se detta Bihang, n:r

N: 2.

Vattenbestälnrlingax i smör.

P. M.

Vattenbestänzøziøzgaø z smörprov utförda för Livsmedelslagstiftningskom-

mitténs räkning på. anmodan från Stockholms livsmedelsnämnd. Proven äro inköpta av förste tillsyningsman C. O. Regnér under januari och februari 1917.

Vattenhalt % Vattenhalt %

Märke Upphettl Märke Upphett

Torkning Torknin

l ning. över torkskåpl ning. över itorkskåg

laga laga p

, , : I 1 11x1.G. 1. 64 Gottland 1 19,2 19,3 70 Skånebutter 17,11 17,04

K

1B. u. - 14,07 139 14,19 14,04

, 4 G, å g 14,96 Sylfaste Gottland 17,91 17,35 7 - -

B. M. l 13,85 M. G. D.

- 19,55 19,92

, is. M. 18 1 13,74 sSkeb Källb Väster-

-- y y - 29

, ,

| i § 11 Skåuebuttew 15,55 15,45 götaland y It 7 i 13 15,65 1 15,54 5 9 - 27

1 l ø- 1 1 Ä i 18 5 16,97 g 16,92 30,75 " 30,59

44 13,29 13,30 27,02 l 26,86

i 64 19,12 19,12 i S. M. Gottland 12,12 12,08 i122 18,34 : ,

18,26 pG. A. 4 12,12 12,21

t i

;268 1 i 14,9 iH. M. 2 14,38 l 14,34

-

l i 1

1 l 13,99 i 13,75 i Skeby, Källby 29,12

e

62 = 14,95 14,88 27,71 27,68 i

1A. 108 l 21,93 1 21,98 26,95 26,65 i

I anledning ovanstående undersökningsresultat ber jag få.

av upprepa mitt i skrivelse till Kommittén den 30 november 1916 gjorda påpekande

av om det på. grund av maximipriset på smör särskilt framträdande behovet av en bestämmelse om högsta vattenhalten i det saluhållna smöret.

Sthlm den 27 februari 1917.

Thure Sundberg.

Smörprov inköpta hälsopolisen i de olika städerna. Bestämgenom ningarna i kol. II och III utförda Th. Sundberg och M. Lundborg. av

i g i Vattenhalt i Iirocent

1 g 1 á I år: , , . å

få? :N

I Pris pr 3 5 n Nzrj Beteckning Inköpt i Härstamning 100gr. g Q g g E Kr. g s g 3- u ,.. 5-4 r 3 g 5 ä 3 Z 1 s " .M E e 1 å å z L i i-l Q b; -1 -4 4 , 1 E l 1 Lands- smöri. Stockholm Fårö, Gottland 0,60 N0v.25 12,99l 12,92l v jMalmö 0,61 13,73 13,61 13,71 13,66 2 Herrgårds t

GW 3 Lands- årrigââäs, 0,60 11,62 11,64 11,72 11,66 ,

Kökar, Åland 0,62 13,59 13,46 13,46 13,47 4

5 RIejeri- Malmö 0,66 15,62 15,54 15,40 15,47 :

6 0,66 19,51 19,64 19,35 19,50

i 7 Lands- När. Gottland 0,64 20,38 20,20 19,92 20,062H

8 Smålandsstenar 0,64 8,28 7,34 7,88 7,36 1 , 9 Mejeri- åKarlskrona Karlskrona 0,63 27 14,62 14,43 14,22 14,33

amma T 1 10 Bond- 0,60 12,26 12,06 12,01 12,05 g hamn

SenoremRamdala 0,60 13,76 13,55 13,48 13,521 11 | 12 Mejeri- ixorrköping Norrköping 0,65 13,85 13,06 13,27 13,17

3 H 1k t ö. 0,65 12,15 11,98 11,66 11,67 13 Lands- E1121 10,97 11,00 u

14 l PassdahLBön-um 0,65 11,24 11,02 , 15 Mejeri- ;Västerås Västerås 0,65 Dec 3 28,09 27,41 27,49 27,45

Irsta 12,74 16 Lands- 0,65 12,66 12,60 12,66

K1::f°at°P

Näs Enggö 1 17 strå 0,70 10,91 10,91 10,82 10,87 1

z i , 18 Mejeri- Uddevalla 0,65 2 10,26 10,04 9,99 10,02

;Uddevalla

i Fmllän 14,80 14,35 19 Lands- Begå 0,70 i 14,55 14,40

I 1l . Nmmanneröd l 3 070 4 1185 1168 1167 1166 20 - 7 i -Lzme- Ryrs szn

jNorrtälje Norrtälje 0,67 15 15,63 15,44 15,30 15,87 | 21 Mejeri-

Lands- Frötunn 0,68 12,06 12,98 12,00 12,04 22 szn

0,65 14,55 14,47 14,48 14,46 23 g

êVesterås Vesterås 0,65 16 13,60 13,37 13,26 13,82 24 Mejeri-

1 Betecknar landsw eller bondsmörm 2 Huruvida provet utgöres verkligt s. k. bondsmörv har icke kunnat Litredas. av

N52 3.

Utdrag ur en år 1917 till Livsmedelslagstiftningskomlnittén avgiven

promemoria. rörande 0st.

Av Thure Sundberg.

Metoder för fett- och vattenbestämningi 0st.

Den lämpligaste metoden för fettbeståmning i 0st torde Schmid vara Bondzyøzski-Ratzlafs, som går ut på upplösning kaseinet kokning av genom med saltsyra och utskakning fettet med eterpetroleumeter. Metoden av antogs av internationella mejerikongressen i Bern 1914 och har underkastats

granskning av Chat Barthel vid Centralanstalten för försöksvåsendet på jord-

bruksområdet se Meddelande 99, 1914 från Centralanstalten. Vid n:r av mig tidigare utförda fett- och vattenbeståmningar i 0st liksom vid de för Kommitténs rakning utförda undersökningarna har Barthels beskrivning i nämnda meddelande blivit följd med gott resultat. Jag har icke ansett mig behöva ingå på någon närmare prövning dessa metoder. av

Resultaten av de för Kommitténs räkning utförda ostanalyserna tab.

se

Proven åro inköpta i Stockholm förste tillsyningsman C. O. Regnér. genom Vid undersökning 18-23 har til. lic. Mandal bitrått. av proven n:r Under rådande förhållanden har tillräcklig mängd den för analyseav ringen enligt den angivna metoden behövliga låttflyktiga petroleumetern

endast med svårighet kunnat anskañas Proven 1 och 4 representera ost, under hösten 1916 n:r som genom annonser och anslag utbjudits såsom halvfet ost anskaüad Livsgenom medelsnåmndens försorg Varan, i minut kostade kr. 1,70 kg., som pr utgjordes av en ganska dålig, ost. Förhållandet år icke hedrande för mager den firma, handhade försäljningen, belyser aven den bristande som men kontrollen från vederbörande myndighets sida. Sedan redogörelse för en undersökningen lämnats till Livsmedelsnåmnden, meddelades från nämnden,

att skyltningsratten fråntagits ifrågavarande firma, varefter firman annonserade, att den genom Livsmedelsnåmnden anskaifade billiga osten slutsålts.

1 Sedermera

har - på dzr K. Sondéns förslag petroleumetern vid en del dubbel- bestämningar försöksvis och med gott resultat utbytts mot benzol.

Under april 1917 har en handlande försålt en mager ost av ungefärligen kvalitet den nyssnämnda under uppgivande att den vore samma som 3/4-fet och någon dag under halvfet, i båda fallen n:r senare namn av 20 och 21 till ett pris kr. 2,40 kg. Även har han sålt något av pr en fetare ost n:r 23, som dock icke förtjänar ens benämningen halvfetm under uppgivande att den /4-fet; priset utgjorde kr. 2,20 kg. För vore pr sistnämnda undersökning har redogörelse inlämnats till Stockholms hälsoen vårdsnämnd. Prov höll 23,6 % fett i torrsubstansen, har sålts i en känd n:r som ostaifär under uppgivande, att den vore drygt halvfet. Prov n:r sålt halvfet, höll 19,4 % fett i torrsubstansen. Hos de tre övriga prov, som sålts såsom halvfet, voro motsvarande tal 22,8, 23,8 och 25,4. som Beträffande sålts under beteckningen helfet ost, kunna de 6 prov, som analysresultaten sägas överensstämma beteckningen, åtminstone om undantager 12, Helfet Östgöta hushållsost. Osten, höll man prov n:r som 41,8 % fett i torrsubstansen, är sannolikt icke tillverkad av oskummad mjölk. Vattenhalten var hög, nämligen 44,7 %. Prov n:r 13, som sålts under namn av stiltonost, motsvarade icke denna benämning, varken till utseende, smak eller fetthalt jfr 14, prov n:r Stockumla stiltonost; priset dock icke överdrivet högt. var Beträffande 9 begärde köparen svensk schweizerost; det kan prov n:r emellertid icke bestämt påstås, att varan sålts under denna benämning, som den till utseende och smak icke motsvarade. Prov n:r 15 motsvarade däremot nämnda beteckning, under vilken den också blivit såld. Prov 17, Svensk roquefortost, egenartad produkt. Enligt n:r var en vad tillsyningsman Regnér lyckats utröna, skulle osten vara tillverkad av

misslyckad svensk cheddarost vid ett svenskt mejeri. Tillfälligtvis är en fetthalten i torrsubstansen, 48,0 alldeles densamma som i ett prov av svensk cheddarost n:r 16. Även roquefortost osten misslyckad. som var Smaken erinrade visserligen sådan hade ett besynnerligt om ost, men varan utseende; den utgjorde ett konglomerat av små ostbitar, svagt brunaktigt gula med vita kanter, och mellan dessa fanns ett grått mögel. För ifrågavarande produkt begärdes det orimligt höga priset av 9 kr. pr .kgz

Om gränstal för fett- och varttenhalt.

Vid bedömandet huruvida ost är helfet, halvfet etc. kunna olika av en gränstal läggas till grund. Intill allra senaste tiden hava i detta hänseende icke funnits några andra officiella svenska bestämmelser än i Medicinalstyrelsens kungörelse angående proviantartiklar den 2 nov. 1911. Däri av heter det bl. Ost alla slag betecknas med hänsyn till dess fetthalt, a.: av hänförd till ostens torrsubstans, på följande sätt:

helfet: äger fetthalt mellan 40 och 50 å i om osten en 2. halvfct: 23 29 á

3 mager; 9

allt hänfört till ostens torrsubstans.

Ost får hålla större vattenhalt än 40 för helfet, 47% för

-halvfet samt 50 á för mager ost "

Nu är det tydligt, att fordringarna på proviantartiklar i många fall bliva andra än på handelsvaror i allmänhet. Jag har likväl från början vid sammanställningen av de genom Kommitténs försorg insamlade analyserna, vilka i fråga om ost till största delen leveransprov, tagit hän-

avse syn till nämnda bestämmelser.

-

Ett gränstal för fetthalten i torrsubstansen 40 för helfet ost är

av lågt; det bör kunna fordras, att helfet 0st, d. ost tillverkad

en v. s. en av oskummad mjölk, skall hålla lägst 45 % fett i torrsubstansen.

I de inom Kaiserl. Gesundheitsamt i Berlin utarbetade Entwürfe

zu Festsetzungen über Lebensmitte1 Heft 4. Kåse 1913 föreslås följande gränstal:

Rahmkäse Sahnekäse mit mindestens 50 %

berechnetm

Nyligen har Statens livsmedelskommission i samband med beviljandet av licenser för osttillverkning utfärdat vissa bestämmelser för erhållande av större likformighet i handeln med ost och för att underlätta prissättningen. Här nedan återgivas dessa bestämmelser efter cirkulärskrivelse

en från livsmedelskommissionen till landets ostproducerande mejerier.

Kommissionen uppdelar osten i följande tre klasser, därvid utgående från ostens fetthalt, hänförd till dess torrsubstans:

Klass I helfet 0st med en fetthalt i ostens torrsubstans understigande 45 %

halvfet %

III mager understigande 30 %

För dessa klasser äro följande priser fastställda:

Pris vid försäljningi

Pris vid

. .

på :få 2212225 minutförsâli-

Kl station högst img hoåst

ass I h lf te e os :t

kr kg r. pr g. 0st respektive hushållningssällskaps för- pr .

som genom

. sorg stämplas och vid försäljning garanteras en ålder av minst 8 månader ex.

Västerbottens kronstämplade 3,10 3,90

. . . . . . . . . . . Annan helfet 0st 2,30 i 3,00

. . . . . . . . . . . . . . . . Klass II halvfet ost 1,30 2,30

. . . . . . . . . . . . . . . Klass III mager 0st 1,30 1,70

. . . . . . . . . . . . . . ..

För att 0st ur de olika klasserna lätt skall kunna särskiljas i handeln åligger det mejerierna att märka varje ost på följande sätt:

,Ost hänförlig till klass I märkes i röd färg å ena sidan med den bokstav och det nummer, som i licensbeviset finnes angivet, å andra sidan med siffran 45, utvisande minimifetthalten i ostens torrsubstans.

Ost hänförlig till klass II märkes i blå färg å sidan med den

ena

, bokstav och det nummer, i licensbeviset finnes angivet, å andra sidan

som med siffran 30.

Ost hänför-lig till klass III märkes icke.

Därjämte lämnas mjuka ostsorter såsom brie och camembert omärkta.

Till ledning vid bedömandet fetthalten i ostens torrsubstans vill

av kommissionen meddela, att ost, framställd av mjölk med en naturlig fetthalt av omkring 3 á eller däröver och under iakttagande av vanlig omsorg, håller en fetthalt i torrsubstansen av över 45 %.

För att erhålla ost med en fetthalt i torrsubstansen av minst 30 % bör ystmjölken hålla en fetthalt av minst 1,5 det vill säga, om lika delar oskummad mjölk med en fetthalt av cirka 3 % och separerad mjölk blandas, erhålles en ystmjölk av ifrågavarande fettprocent

Riktigheten av de anvisningar kommissionen här lämnar för framställning av helfet och halvfet ost torde icke kunna bestridas. Gränsen 30 é för halvfet ost förefaller emellertid hög.

Beträffande det nämnda tyska förslaget till klassificering av ost efter fetthalten i torrsubstansen må anmärkas, att benämningen gräddost ex. iVästerbottens gräddost är oegentlig och helst bör undvikas. Det är vidare anmärkningsvärt, att man satt gränsen för helfet ost så lågt som till 40 96.

För helfet ost synes gränsen icke böra sänkas under 45 %. Benämningar sådana 3/4 fet, halvfet, 1/4 fet borde helst undvikas; det

som vore bättre, om ost, som icke är helfet, såldes endast under angivande av fetthalten i torrsubstansen, eventuellt kunde en gräns angivas, under vilken osten skulle kallas mager. Då emellertid nämnda beteckningar äro allmänt brukliga och kanske ändock muntligen komme att användas vid försäljningen, är det säkerligen bättre, att fastställa vad som menas med desamma. Såväl beteckningen 3/4 fet etc. siifra, angivande fetthalten itorr-

som en substansen, borde då finnas anbragt på osten.

Att uppställa gränstal för ostens vattenhalt är betydligt svårare än att uppställa gränstal för fetthalten i torrsubstansen. Undertecknad hade tänkt, att man frånsett mjuka ostsorter skulle kunna skilja mellan färsk

- och lagrad ost samt uppställa gränstal för vattenhalten i den senare. Vattenhalten utgör visserligen intet verkligt uttryck för lagringen, men den minskas naturligtvis under densamma. Sedan jag erfarit, att en sådan ostexpert som överassistenten E. Haglund, Experimentalfältet, anser dylika gränstal olämpliga ur mejeriteknisk synpunkt, har jag emellertid blivit tveksam. Jag tror dock, att när tillräcklig erfarenhet vunnits om vattenhaltens storlek i 0st med olika lagringstid och olika fetthalt i torrsubstansen, lämpliga gränstal skola kunna uppställas för vattenhalten i lagrad ost. Givetvis skulle befintligheten av sådana gränstal vara till fördel för konsumenterna.

.

I samband med frågan om vattenhalten må hänvisas till den garanti för en viss lagringstid, finnes beträEande den genom hushållningssäll-

som skapens försorg stämplade osten jfr Livsmedelskommissionens bestämmelser.

l Bör egentligen kallas fetost.

Tab.

lstanalyservuçfábzla för Livsmedelslags-tiftøzingslsonzmittéøzs räkning.

J 1Pris Fetti Vatten Fett tågen; N: giltig Säljarens beteckning 1111:1" Anmärkningar

Jkg. %

anskaffad genom 51 °r5°- 11 1 0100. 1916 Halvfet 1,70 Livsmedelsnämn- . 513 532 10 I dens försorg 2 1916 Helfet 2,40 37,4 31,7 50,6 . . . 3 0 1916 Västerbottens gräddost 3,50 28,05 38,15 53,0 nanskañad genom 4 : 1916 Halvfet 1,70 52,5 4,9 10,8 Livsmedelsnämn- . laws fömmg

. J k Köparen frågade 3°=°3 32 9 1916 Helfet 2,00 35,0 32,0 50,0 efter svensk 34,96 32,86 : schweizerost. 1 10 1916 3,20 29,3 35,7 50,5 ,I

Inköpt genom r 111 Dec. 1916 2,00 E354 47,0 hälsopolisens 1

;mos

I inköpslag 1 i 4477 2310 Östgöta hushålls- 12 191.. J, 242 414

11:7J4474231012342 0 3

m. E.

.13 500101917 Stiltonost 2,00 44,7 Färsk smak

. . :i=2â41,10åg§§26,ss

, - 3585 32 89 Enligt uppgift: 14 , 1911 450 35:633549 50 32:11%3225från Stockumla l

15 1917,Svensk schweizerost 3,50 47,0 Emmenthalertyp

âåüämsa:iåämmo

a Full lantt .u d . 16 Mars 0110410101000 2,00 34,77 49,0 Liimâe bsåâfarl

. . åååg31gs1

i å E d 1 17 1917 1011001010000 9,00 41,9 27,9 48,0 5:51, - 1 i

49 26 12 15 stärkelse: icke när- 18 1911 Halvfet, 2,00 23,3

. . . . . 49:0149,1412:06;12,11

våå-aäldesutvändigf

e ager av pa- j 19 Apr. 1917 2,00ggâgkopo 25,4 rafñn

iå§31204

20 5,1917 3/1 51 4,0 fet 2,40 51:351,17 4,02 9,0 . . . . . .

21 . 4886 472 13,1911 Halvfet. 2,40 48:78;48,s24:77;4,70 9,3 .

22 13,1917 1101:00 3,20 §§f§35,0s 46,2

7 = 42 11 12.35. 14,1911. A fet. 2,20 11,22 19,0

42:§:42,0411::§

Tab.

Sammanställning fetthalt och pris vid de för Kommitténs räkning under-

av

A .sökta ostproven jfr tab. 1

Mens. l

Pris i

T1d. fetthalt 1 : Säljarens. . beteckning.

pr kg.

%

i

: g

å

.åpri11917 4,62 2,40 g 3/4 fet

1917 4,75 2,40 Halvfem

Okt. 1916 4,9 1,70 i , i 1916 5,4 1,70

,

1916 9,8 1,00 3 Apri11917 2,20 3 3/4100

11,2

l Nov. 1916 11,9 1,90 Drygt halvfet

Okt. 1916 12,1 1,70 1 rHalvfet e

Mars 1917 12,1 2,00 g

, i ä Apri11917 12,5 2,00

Jan. 1917 23,1 2,75 Ost-götaahushållsost

1 Febr.1917 26,4 2,30 Stiltonostw

i i Svensk roquefort

Mars 1917 27,9 9,00

April1917 30,0 3,20 Helfew

,

1 Dec. 1916 31,0 2,30

. i Mars 1917 31,8 2,80 Svensk cheddarost

Febr. 1917 31,6 3,50 Svensk schweizerost T Helfetw

Okt. 1916 31,7 2,40

,

1917 Stiltonosv

Febr. 32,3 4,50

,

Okt. 1916 32,7 4,50 Schweizerost f

i

1 Nov. 1916 32,9 2,80 Helfetw å

1 35,7 3,20

1916 i Okt. 1916 38,2 3,50 Västerbottens gräddost

Fetthalten ar Visserligen icke den enda faktor, som bestämmer ostens penningvärde, är dock den viktigaste ifråga ordinar 0st. Vid en

men om dylik jämförelse det lampligare att, ovan skett, angiva

synes vara som ostens fetthalt än fetthalten i torrsubstansen. Uppenbart är, att ostens pris i del ifrågavarande fall icke står

en av i någon proportion till dess penningvärde.

Tab.

Sammanställning del analyser 0st, på vilken säljaren angivit artbeteckning. av en av

ä Fettitorr- År Vatten Säljarens beteckning substan- Ostsort l Analyserat av ; % % sen

1913 Västerbottens gräddost 33,4 51,3 Th. Sundberg . y f 1913 i 29,5 L 50,2 1 , . 11913 31,4 49,9 . - L l 1914 | 32,6 48,6 Norrlands fetost Chr. Barthel . 1914 Norrlands fetost I 34,7 50,4 A . . D å 1916 Västerbottens gräddost l 28,1 53,0 Th. Sundberg

. 1914 Schweizerost. 34,9 45,5 Emmenthaler om. Barthel . 1914 27,4 45,3 . 1916 I 34,9 50,2 Th. Sundberg . 1917 Svensk schweizerost 32,8 47,0 Svensk emmenthaler . 1917 Stiltonost i 41,1 44,7 9 . . . . . . . 1917 35,5 50,0 Stockumla stiltonost . . . . . . . l 1917 Svensk cheddarost 34,8 48,0 Svensk cheddarost . . 1917 roquefortost I 41,9 48,0 . . i 1914 Roquefort 35,8 54,1 Roquefort Chr. Barthel . . . . . . . 1914 Camembert 51,1 53,6 Camembert . . 1914 50,6 53,0 . . . . . 1914 Brie 1 57,3 50,5 Brie , . . . . . . . . . N1914 Gervais 39,7 71,3 Gervais . . . . . . . .

Sammanställning av de för Kmmnitténs räkning undersökta ostproven med 125m-

tagen till fordringarna Medicinalstyrelsens kungörelse tab.

syn jfr

r Säljarens A l F ° ... . betecknmg. på: torâsuåsá11:21

i

Västerbottens gräddost i 1 53,0 5 . . . . . .

i

2 21459.Livsmerlelslagslrjflningskørmmitténs

betänkande.BihangII.

I I

Antal torrsubstanseni % i % av Vattenhalt i

prov iFett

i

w

ä under 40 0 50,o-50,a på i 7 Helfet 40450 s prov 41,1-44,7, de övriga under 40 r i 23-29 i 3 Halvfet 3 49,1-50,6

3 Mellan halvfet och mager under 50

4 | Mager 9-15 j 3 prov 51,0-52,6, ett prov 48,8

89 % hava högre 23 9 prov === av proven v vattenhalt än Medicinalstyrelsens kun-j Ågörelse angående proviantartiklar tillg låter för 0st med ovan angiven fetthalt.

Ostanalyseø Th. Sundberg, Stockholms hälsovårdsnämnds kemiska av laboratorium 1913-1916.

A t l F tt n Säljarens. beteckmng. P20: wrisuåsánizn

i

I l i = - I Gräddost 5°i9:1 g . . . . . . . . . . . .

23,6-27,0 i

i

. 4

6 16,5-22,2 r Halvfew i

. . . . . . . . . . . . .a 11,7_13,7 J

1 8,2 1 i 1 Magen kummin 1 5,5

Summa 20

r "A,

Fett i torrsub§tansen Vattenhalt i

Antal

3 ; 50,2-51,3 3 under 40 29,5-34,8 2 Helfet 40--50 under 40 31,4v-31,7 1 Mellan hel- och halvfet under 47 38,8

4 Halvfet 23--29 3 prov 47,3-51,0, 1 prov 41,1 6 :Mellan halvfet och mager 2 50,4-5ö,1, de övriga under 50

. 2 | Mager 9-15 1 54,9, 1 prov under 50 2 l 5,6-8,2 2 55,8-58,3

=

1 % hava. för hög 20 8 prov = 40 av proven

,vattenhalig om man utgår från Medici-l

;nalstyrelsens kungörelse angående pro-

f viantartiklar.

Proven av gräddost Västerbottens äro inköpta i handeln i Stockholm. 5 prov av ha1vfet ost härleda sig frän leveransanbud till ett regemente; av dessa uppfyllde intet fordringarna i Medicinalstyrelsens kungö-

relse med avseende pä fetthalten i torrsubstansen. Ett av sistnämnda prov innehöll endast 8,2 á fett av torrsubstansen, för övrigt 58,3 % vatten, och utgjorde alltså en synnerligen dålig De övriga 12 härleda sig vara. proven från anbud eller leveranser till kommunala inrättningar i Stockholm; endast hälften av dessa uppfyllde fordringarna i nämnda kungörelse med avseende på fetthalten i torrsubstansen. Särskilt anmärkningsvärda äro ett prov av helfet 0st med 33,3 % fett av torrsubstansen och ett prov halvfet av ost, där motsvarande siffra utgör 11,7 96.

Ostanalyseø av Uhr. Barthel, Centralanstalteøz jör försöksväsendet pá jord-

brulcsonzrådet jfr Meddelande från Centralanstalten, 99, 1914. nzr

Ä Säljarens beteckning girig mâiåilâstânâázn

i x i

i Grädda och i i fet0st 2 4s,e-50,4 . . . . .

Helfet

. . . . . . . . . . . . . g i2g,gläéfäåligg§åig

p 3/4 fet = 1 30,3 . . . . . . . . . . . . . Halvfet 2 i 21,1-23,2 i . . . . . . . . . . . .

i i i Summa 14

4 I | Antal Fett i % av torrsubstansen Vattenhalt i % y prov f i

i i 1 prov Brie 57,8 6 50,4-71,3 övriga under 40

i 50,6-51,1Camembertüde

i 4 Helfet 40-60 under 40

i 9 Mellan hel- och halvfet 47

f 1 Halvfet 23-29 47 å 1 Mellan halvfet och mager 60

Enligt ovanstående innehöllo 9 helfet betecknad ost av prov som 8 prov under 40 % fett torrsubstansen. av

Ostømalyser från handelskemisten C. Setterberg, Stockholm, 1.905-aprzl1917.

Antal l Fett i % av 0st vid inlämnandet betecknad såsom

prov itorrsubstansen

Fetostm 1 28,6 . . . . ä He1fet. 1 32,1 . l Ä Sötmjölksostnu 2 12,0-13,1 . Halvfetw

. i

N Summa 9 r

1 ,

i__________ .. , , å Fett i á av torrsubstansen Vattenhalt i

Antal

6 50,8-62,1 under 40 22 Helfet 40-50 2 prov 40,0-42,7, de övriga under 40 10 Mellan hel- och halvfet 2 4s,1-50,s, 47 7 23-29 47 i 12 Halvfet 1 49,1, 9 Mellan halvfet och mager under 50 i i 12 Mager SJ-lö 1 prov 52,3, de övriga under 50 i de övriga under 50 s 3,2-5,s 4 51,0-65,4,

förl

79 10 prov = 13 av proven hava hög vattenhalt, utgår från om man Medicinalstyrelsens kungörelse

Av ovanstående 9 vid inlämnandet voro försedda med beprov. som teckningar, är det endast 3 halvfet 0st, motsvara nämnda beprov av som teckningar med avseende på fetthalten. Särskilt anmärkningsvärda äro de: båda Wxsötmjölksost med 12,0-13,1 % fett av torrsubstansen, proven av vilka härleda sig från leveransanbud eller leverans till ett regemente.

Ostømalyseø från kemiska stationen z Örebro 1906-1915.

l - o Ost i analysavskriften betecknad såsom :E3371tåâgâläsá i

i å

He1fet 44°054154

. . . . . . . 30 29,2-38,8 4 Halvfetn 41 23--29 . . . . . i 11 18,8--22,5 25 15,1-20,6 L Magen 30 9-15 | . . . . . . . . . . . 15 1,9-5,4 l Summa 175

Antal N Fett i á av torrsulnstansen Vattenhalt i % prov

5 50,1-51,4 under 40

7 17 Helfet 010-50 2

prov 44,1-45,1, de övriga under 40 30 Mellan 11.21.0011halvfet 3 47,7--4s,2, 47 å

i 41 Halvfet 23-29 5 47,3-ö6,4, 47 36 .Mellan lmvlvfet och nlagerfr 7 eLditrtlnderå

r 50,6-54,7,de övriga 50 30 Anger 9-15 7 505-544, 50

z 15 1,9-5,4 s 535-559, Ä

; de övriga under 50 175 I förä

32 prov = 18 á nv proven hava

hög vattenhalt, om man utgår från Me-

dicinalstyrelsens kungörelse.

Avtanaly/srøz f7run kemiska stationen i Hdmöøvuzd, 1.905 maj 1917.

Ost vid inlämnandet betecknad såsom 1:133 toâsâågsäánâgn

l

4 Skummjölksostw 1 3,1

Kumminnsw och kryddostb 26 0,5-14,7medelta15,8

.

Summa 67

Antal

Fett i á av torrsubstansen Vattenhalt i N prov i

12 50,0-62,9 r 1

prov 48,0, de övriga under 40 I 26 Helfet 010-50 1 46,9, | 15 Mellan hel- och halvfet 2 51,s-62,s, de övriga under 47 å 16 Halvfet 23--29 under 47 E

Antal torrsubstanseni Vattenhalt i Fett i av prov |

I 1

lMellanhalvfet- och magerl under 50 11 i 50 q Mager 9-15

35 0,5--8,8 17 prov 50,3-58,4, de övriga under 50 ,

v .21

122 prov = 17 av proven hava för i hög vattenhalt, om man utgår från Mc-

§licinalstyrclsens kungörelse.

De flesta härleda sig från anbud eller leveranser till regemenproven Även endast ställer mycket liberala fordringar, måste med ten. om man till beteckningarna betydande del underkännas påhänsyn en av proven för låg fetthalt. Särskilt anmärkningsvärda äro: ett prov inköpt grund av hos handlande såsom helfet ost med 9,9 % fett av torrsubstansen, ett en helfet, kompensationsvara med 12,8 ett 3/4 annat prov betecknat prov fet med 3,0 två halvfet med 3,2 och 8,8 det förra inlämnat prov hospital, det från ett regemente samt vidare ett 1/4 från ett senare prov fet med 3,3 fett torrsubstansen. andra sidan förekommer 0st beav tecknad såsom halvfet med till 48,6 á fett torrsubstansen. upp av

Ostømalyser stadskemtsteøz J. E. Alén, Göteborg. av

Årsberättelserna 1905-1912.

Ost betecknad såsom :§31 Fett i %av torrsubstansen

59 över 40 Hanen I 21,3 | l 6 under 40 lägst

Antal % Vattenhalt i á NFett i av torrsubstansen 1

; prov å ,

E 1

under 40 högst 36,1 å 63 Helfetn

Ostanalyser från kemiska stationen z Halmstad 1906-1911 1912-1915

endast och mkr-siffror angivna. max:

Fett i % torrsubstansen Vattenhalt i

1213:1 av

15 50,1-55,ñ 2 prov 40,1--40,7, de övriga under 40

1 i 55 Helfet 40-50 .20 403-439, - 40

57 Mellan hel- och hallvfet S 47,1-53,8, I 47 r , 22 Ha1vfet23-29 4 483-533, 47 i

i

13 halvfet och under 50

Mellan mager

i

å 11 i Mager 9-15 T 50,3-56,3, de övriga under 50

I 3 2 3.3-8,1 i 2 50,5-54,7

43 förl 175 prov 25 á av proven hava = hög vattenhalt, om man utgår från Me-

l

dicinalstyrelsens kungörelse.

Ustanalysez från kemiska stationen i Visby 1906-1911 1914-1915, 11 prov,

endast maxs och min-siffror angivna.

i N Anta Fett i i torrsuhstansen Vattenhalt i i av prm I N i

2 Helfet xiO-ÖO under 40

2 Mellan hel- och lnalvfet 47

2 Ha1vfeb23-29 l prov 50,4, 1 under 47 prov 1 l Mellan halvfet och mager under 60

j 1 Mager 9-15 50 1

F

s s

Ostanalyser från Alnaqye kemiska laboratorium 1907-1916 i 36 här

medtagna pr0v är endast fetthalten bestämd.

I Antal Fett i av å l 0st i anzilysavskriftegnbetecknad såsom prov torrsubstvanseni

Halvfet 2 29 2-32 7 D u . . . . 32,8 . . . . . . . . . i 1

, -i w . | 741 . -, ., -._-,,,, . Antal Fett i á av mrrsubstansen Vattenhalt i prov l

v 13 Hclfet 40-50 1 prov 41,2, de övriga under 40 i

10 Mellan 1,101-och halwzfeti under 4.7 N 5 Halvfet 23-210 l 52,1, de övriga under 47 . 10 åMellanhalvfct och mageri 2 öO,4-54,7, övriga - de under 50

5 Mager9--15 2 50,1-61,5, v 50 N , 1 i för; 43 6 prov = 14 % av proven hava

hög vattenhalt, om man utgår från Me 5dicinalstvyrelsens kungörelse.

Ostanalyseø från kenziska stationer z Skara 1906-1915.

Antal Vattenhalt i Fett i % av torrsubstansen 7 prov | 1 1 62,0 59,2 19 .30,4-56,0 2 prov 40,7, de övriga under 40 68 Helfet 40-50 9 40,5#48,2, de ivriga under 40 41 Mellan hel- och halvfet 1 47,1, de övriga under 47 32 Halvfet 23-29 7 47,1-49,4, de övriga vid eller under 47 30 Mellan halvfet och mager s 50,1-53,s, . 6 Mager 9-15 2 52,2-57,4, de övriga under 50 li 5 2,5-7,2 3 51,6-57,0, 50 i i 202 30 prov = 15 % av proven hava för hög i utgår från Aledicinal- | ; vattenhalt, om man styrelsens kungörelse.

Från Gävle kemiska station hava endast maximi- och minimisiffror angivits.

N31 4.

P. M. rörande föreslagna bestämmelser för korvvaror.

Av Thure Sundberg.

I en uppsats: Om undersökning och bedömande korvvaroø med särav skild hänsyn till vattentillsats i Teknisk Tidskrift, avd. för kemi och bergs-

vetenskap 1918, häft. 1 och har undertecknad oEentliggjort det huvud-

sakliga innehållet i en av mig i maj 1917 till Kommittén avgiven längre

promemoria. Däri redogöres för de på Kommitténs uppdrag utförda under-

sökningarna av korvvaror, bl. framgick, att charkuteriidkare vid varav a. korvtillverkning ofta använda så stora vattentillsatser, att måste tala 1na11 om otillbörlig utdryg-ning eller utspädning köttmassan. Promemorian av utmynnade i ett utkast till vissa bestämmelser för korvvaror. Under be-

handlingen av Kommitténs preliminära förslag till bestämmelser för köttvaror

ha från tillverkarnas sida gjorts vissa invändningar. I anledning härav har

undertecknad utfört de försök, för vilka redogörelse lämnas i följande promemoria, daterad den 4 december 1919.

I anledning av de vid Kommitténs sammanträde den 23 september hrr av Falk och Olin gjorda invändningarna mot Kommitténs förslag till bestäm-

melser för korvvaror får undertecknad vördsamt anföra följande.

För ytterligare utredning ha utförts ett antal provtillverkningar, under-

sökningar och smakprovningarl, vilkas resultat framgå bilagorna I-IV. av Provtillverkningarna äro utförda hos firman Aug. Falk, chef, hr H. vars Falk, visat stort intresse för saken, beredvilligt lämnat alla önskade upplysningar och benäget ställt ett större antal till förfogande. prov Då hrr Falk och Olin föreslagit så höga vatten- och mjöltillsatser som 50% 5% den icke vattenblantlade köttmassan, ha de säkerligen resp. av närmast tänkt på den s. k. köttkorveivng Detta slags korv, tillverkas som

1 Tabellen över smakprovningarna är här utesluten. 1 Är 1917 ställde hr Olin till mitt förfogande ett antal vid slakteri rhnB. Norrmalm genom provtillverkning erhållna recept på. korvsorter med vattentillsats enligt gängse bruk. Dessa visa följande vatteu- och mjöltillsatser i % icke vattenblandad korvmassa. av Fläsk- och köttkorv Kokt medvurst Frankfurterav ñäsk- och kalvkött Falukorv och berlinersylta och wienerkorv

vatten 36 32 40,5 22%,

mjöl 8 6 7,7 0 %

Här växla vattentillsatsernaimellan

2.2 och 40,5% och understiga-sålunda betydligt den nu föreslagna gränsen 50%. . .. .. . .

eller mindre saltat nötkött och mindre del fett fläsk spåck, av mer en torde i viss mån kunna betraktas en ersättning för den kött- och som ñäskkorv vanligen kallad fiäskkorv, som tillverkas av kalvkött och fläsk. Att förstnämnda korvslag kräver större tillsats vatten och mjöl än en av korv för att icke efter kokning förefalla hård år sannolikt. Hr annan Falk har också till mig yttrat, att, man endast kunde enas om lämpo1n liga gränser för sådan korv, bleve det nog bra med de övriga korvslagen. På grund det sagda ha de utförda försöken endast gällt dylik av nu köttkørv . Beträffande mjöltillsats till korv må framhållas, att sådan i regel icke får betraktas nödvändig. I Schweiz är sålunda all mjöltillsats till korv som förbjuden. De utförda försöken visa emellertid, att ifråga om det nämnda nu slaget köttlc07v en viss mjöltillsats behöves för att varan skall bliva mager smaklig. Vid korvens kokning bortgår en betydande mängd vatten. Vid försöken den 19/11 bil. IV hade till mjölfria prov tillsätts 25 resp. 35 delar vatten på 100 delar kött och späck. Då proven uppvärmts under 20 min. i vatten 90--93° hade åter avlägsnats icke mindre än 20 resp. 21 av delar, och likväl hade köttet i detta fall av allt att döma större förmåga att binda vatten än vid föregående provtillverkningar. Nämnda försök visa även vilken betydande roll mjölet har vattenbindande medel vid korvens som kokning-x Vid likartade korvprov med vattentillsatser, men med samma 2 mjöltillsats i mängden kött och späck, avlägsnades vid samtidig av uppvärmning 14 16 delar vatten; med 4% mjöltillsats endast 7 resp. 9 resp. delar vatten. Det är emellertid oriktigt att tro, att det endast beror på bristande vattenhalt, den kokta korven blir hård. Detta torde till övervägande om del bero på köttets beskaffenhet och varans fetthalt. De korvprov, som vid avsmakning den 29/10 vattentillsats 25 på 100 föreföllo väl hårda,

långt ifrån torra, vatten framsipprade vid sammantryckning av voro Det är köttet, i dylika fall blir hårt, och då gagnar det föga, proven. som att det finns vatten inmängt mellan köttpartiklarna. En något ökad mjölhalt i sådant fall fördelaktig, emedan mjölet förklistras, binder synes vara vatten och kött och därigenom gör korven mera mjuk och hosamman Då det använda köttet är lämpligare mera färskt, mindre salt, mogen. fett såsom den 19/11, tillsats 2 % mjöl vara fördelaktigare mera synes en av för korvens smak än tillsats 4%, trots att i fallet mera vatten en av senare kvarstannar vid kokningen. Undertecknad har den bestämda uppfattningen, att kunniga charkuteriidkare kunna tillverka korvvaror, som tillfredsställa kundernas smak, med de gränser för vatten- och mjöltillsatserna, som jag preliminärt föreslog i min P. M. år 1917. Jag kan härvid hänvisa till en del av de nu utförda smakproven. Det måste ihågkommas, att det här gäller s. köttkorw med låg fetthalt, alltså ett extremt fall. Vidare må nämnas det bästa av de år 1916-17 undersökta kött- och iiäskkorw, vilket prov proven av endast innehöll 0,06 % stärkelse och hade sannolik vattentillsats av 0:a en 23% icke vattenblandad korvmassa, istället hade hög fetthalt av men en Slutligen kan jag stöd åberopa, att de tyska livsmedelskemisterna, som

l De sämsta ifrågavarande prov innehöllo 9-10 % stärkelse och visade en sannolik av vattentillsats till 54% av icke vattenblandad korvmassaü; fetthalten var idessa ungefär upp hälften så stor som i det ovannämnda provet. .

vilka vid sitt årsmöte i Berlin i sept. 1918 behandlat frågan om vattentillsats till korvvaror, uttalat sig för att på 100 delar icke vattenblandad korv-

icke bör få tillsättas mera än 20 delar vatten. Sådana vattentillmassa satser, som charkuteriidkarna i Stockholm i genomsnitt använda ex. vid tillverkning av kött- och fläskkorvm betraktas av tyska livsmedelskemister

liksom av undertecknad såsom överdrivet höga.

-

Emellertid framhöll jag i nämnda P. M., att det mindre gällde att erhålla korvvaror med minsta möjliga vattentillsats än att få en gräns för vattentillsatsen och få bort verkliga missförhållanden. Vidare betonades att det ifråga om korvvaror kanske mera än ifråga om andra födoämnen vore önskvärt, att näringsidkarna finge tillfälle att yttra sig över ett förslag till eventuella bestämmelser, särskilt rörande vattentillsatsernas storlek. Det är enligt min åsikt lämpligt, att nu, då det gäller helt bestämmelser,

nya så långt det kan försvaras gå tillverkarnes önskningar till mötes. I vad mån ifrågavarande bestämmelser i framtiden kunna skärpas, blir en senare fråga.

Hrr Falk och Olin ha utom mot de föreslagna gränstalen gjort vissa andra anmärkningar mot Kommitténs förslag beträffande korvvaror, vilka åtminstone delvis kunnat undvikas, mitt utkast mera fullständigt åter-

om givits. Detta hade följande lydelse:

Korvvaror få utom i vissa fall tillåten vattentillsats samt bruklig tillsats av kryddor och koksalt eller därjämte socker och en ringa mängd salpeter icke innehålla annan främmande inblandning än potatismjöl och detta till en mängd av högst 2% av den färdigberedda varan. Grynlcørv- .sorten potatiskorv och blodlcorv må dock innehålla för dessa korvsorter brukliga tillsatser. Vid tillredning av hållbara horvsorter och leverlcorv är varje mjöltillsats förbjuden.

Vid tillverkning av korv får vattentillsatsen i intet fall överstiga 25 procent av den icke vattenblandade korvmassans vikt. I orölcta korvsorter får vattentillsatsen icke överstiga 20 procent av den icke vattenblandade korvmassans vikt. Vid tillverkning av hållbara Icørvsørter, bräckkørv samt leverlcorv och blodlcorv får tillsats vatten icke äga Bräcklcorv och

av rum. leverhorv må dock erhålla tillsats mindre mängd buljong i den mån

av en sådan är bruklig.

Under hänvisning till det ovan sagda får jag nu föreslå följande.

I första stycket utbytes orden 2% av den färdigberedda varan mot 30 gram per kilogram kött och fett I andra stycket får första meningen följande lydelse: Vid tillverkning av korv får vattentillsatsen z intet fall överstiga 300 gram per kilogram kött och fett Andra meningen utgår.

Utkastet behöver i övrigt formuleras Det bör sålunda tydligt

om. framgå, att grynlcorvsørter oberoende bestämmelsen vattentillsats må

av om få innehålla stöpta gryn. Med hänsyn till rådande bruk har jag iutkastet gjort skillnad mellan vatten och buljong. Vid bräclclcørv förekommer sålunda icke vattentillsats i egentlig mening, utan endast tillsats av en mindre mängd buljong 50 kilogram kött och fett. Även vid tillverkning

ex. gram per av blod/varv och s. k. sverzvslc leverkorv tillsättes buljong, men för övrigt icke vatten Vid blodkorv förekommer även tillsats svagdricka. Be-

av

Vid tillverkning av tryffelleverkorw och rökt leverkorv tysk användes åtminstone hos Falks icke någon vâtsketillsats.

stämmelsen o1n maximitillsatsen av vatten bör naturligtvis även gälla detvatten, som ingär i buljong o. d.

Jag har nu föreslagit att ang-iva mjöltillsatsen på. samma sätt

som vattentillsatsen i kilogram kött och fett. Att angiva mjöltill-

gram per satsen i procent av färdig vara är visserligen brukligtl, men kan vid närmare eftertanke knappast anses riktigt. Ifräga om rökta och kokta korvvaror är det svårt att beräkna, vilket procenttal en viss mjöltillsats kommer att motsvara i den färdiga produkten. Det sistnämnda sättet är icke hellerrättvist mot tillverkaren av den anledningen, att en viss mjöltillsats motsvarar ett högre procenttal i procent av den färdiga varans vikt vid en mindre än vid en större vattentillsats.

En. mjöltillsats av 3 delar på 100 delar kött och fett motsvarar vid en vattentillsats av 30 delar ungefär 2,3% av korvmassans vikt. Detta betyder eni ringa män högre mjöltillsats än förut föreslagits 296

av varan; vid lägre vattentillsats. I detta sammanhang må erinras att

om man genom en något ökad mjöltillsats kan vinna detsamma, genom ökad vatten-

som en tillsats, emedan mjölet, som förut nämnts, vid förklistringen kan kvarhålla vatten. Det är icke vattenhalten i den råa, utan i den till förtäring färdiga varan, som man ur smaksynpunkt har att räkna med. Ur samma synpunkt bör allmänheten, isynnerhet när vattentillsatsen blir fastställd, lära sig att koka eller egentligen icke koka ex. köttkorv, så att tillräcklig mängd

det tillsatta vattnet kvarstannar. av

Bilaga

Analytisk bestämning av tillsatt vattenmängd.

Köttkorv tillverkad 14/10 hos firman Falk utan min närvaro enligt följande recept.

Den tillsatta vattenmängden motsvarar sålunda i procent av mängden

kött och ñäsk:

I II .lll

25 80 35 á

En högsta mjöltillsats 2% den färdiga varan är flerstädes föreskriven i

av -av .lyskland.

v -

2 Hr Falk har med rätta påpekat, att man i hushållen icke kan koka korv. Korven

bör nämligen icke kokas i egentlig mening, utan uppvärmas högst 20 min. i vatten av ungefär 90° C. Korven får icke spricka. och korvskinnet bör icke heller stickas sönder,

ty då bortgår mera vatten. Det är ju synnerligen olämpligt, att som nu ofta sker -

koka bort för mycket vatten och sedan kanske klaga över, att korven icke är tillräckligt saftig, då i verkligheten allt för mycket vatten från början blivit inblandat.

De till laboratoriet inlämnade visade vid analys:

proven

I II III

Vatten 62,51 63,88 64,63%

A

Den sannolikt tillsatta vattenmäøzgdeøz beräknas analysen på följande ur sätt: 3,51 X 13,92 48,72; 62,51 -48,72 =13,79% i procent = varans vikt

:nlltså 37,49%torrs. I 86,21% korvmassa 48,72 , vatten

13,79% tillsatt vatten. 1,64%potatismjöl med fuktighet -

100 84,57% mjölfri, icke vattenblandad korvmassa

84,57 : 13,79 100 : oc; 16,3% tillsatt vatten i procent icke vatten- = oc= av blandad, mjölfri korvmassa. Enligt uppgift tillsatt 25% mängden var av kött och fett.

III. 3,6 X 13,40 46,90; 64,63 46,90 17,73 procent = - = i av varans vikt

35,37% i alltså torrs.

u 62,27%

korvmassa 46,90% vatten

17,73% tillsatt vatten. 1,48%potatismjöl med fuktighet -

100 % 80,79% mjölfri, icke vattenblandad korvmassa

80,79 : 17,73 100 21,9% tillsatt vatten i procent icke = : at; :c = av vattenblandad, Injölfri korvmassa. Enligt uppgift tillsatt 35% var av mängden kött och fett.

Inför dessa resultat står frågande. Om korvproven äro tillverkade man efter recepten, måste det använda köttet ha varit betydligt torrare ex. köttet starkare saltat och den bildade laken avhälld än vid de mera av senare utförda försöken den 28/10; jfr tab. II.

Bilaga II.

Analytisk bestämning avptillsatt Cattenmängd.

Den 28/10 tillverkades hos Falk under min kontroll köttk0rv enligt

tre olika recept. Ett enl. recept III undersöktes på laboratoriet, prov därjämte undersöktes malet kött och malet fett ñask späek, det slag, av som använts vid provens tillverkning.

1 Härvid antages sålunda, att den använda köttmassan kött och fett haft ett förhållandetal enl. Fede-rav 3,5 som kan ett genomsnittstal. anses vara

§0 Recept III visade följande sammansättning hos varan Nötkött rimsaltaat 19 kg Fett fläsk o Potatismjöl 0,5 Vatten 8,04 v ; dessutom litet kryddor.

Den tillsatta vattenmangden motsvarar sålunda i procent av mängden kött och fläsk 35% vatten.

Analysen az kort-provet z-isade:

Vatten 6837-6837; medeltal 68,32á

Fett 15,42

Aska 2,36

Mjöltillsatsen beräknas motsvara 7

i % vattenfritt mjöl 83 á torrs. 1 26 °

alltså fett, ask- och mjölfri torrsubstans 12,64%

och förhållanden enl. Fader 5,41 Det malda köttet visade: Det malda späcket visade:

Vatten 66,06 20,64

ur

jande sätt. 3,51 12,64 =44,24; 68,32-44,24 24,08% i % av varans vikt X =

alltså 31,68%torrs. l 75 % korvmassa J 44,24% vatten vatten. -1,52% potatismjöl med fuktighet 24,08% tillsatt

100 % 74,40% mjölfri, icke vattenblandad korvmassa

74,40: 24,08 100 32,3% vatten tillsatt i procent av icke vatten = : x. x = blandad, mjölfri korvmassa. I verkligheten tillsatt 35% av mängden kött

och späck.

alltså nära med verkliga förhållandet; det malda Analysen stämmer visade också förhållandetal, nära överensstämde med köttet och späcket som det sannolikt antagna, 3,5. som

sålunda, att den använda köttmassan kött och fett haft ett för- Härvid antages hållandetal enl. Feder av 3,5.

Om en korv skulle ha tillverkats enligt recept III med användning av just det kött och spås/c, analyserats, skulle den ha innehållit nedanstående som mängder vatten, fett och aska.

i vatten fett aska vatten fett aska i

% n kg kg kg

i g

3 1

i

i i 19 kg kött innehåll. 66,06 10,69 3,76 5m°t5V 12,551 2,031 0,714

: 5 n späck 20,04 72,88 1,26 1,032 3,619 0,053

0,5 potatismjöl antag., 17 0,6 0,085 0,008 w -

i 8,4 vatten 100 g g 8,4N , - --- - . 132,9 kg korvmassa Summa | i I 22,068 6,650 8,780

Motsvarar i korvmassan I 67,08 17,17 av 2,87

WDen undersökta korven innehöll I 68,82 15,42 2,36 , Differenser +1,2 -1,75 5-0,o1

Bilaga III.

Viktminskning vid lcakningp och vid förvaring.

Provtillverkning köttkox-v hos Falks 23/10 1919. Köttet hdde, av saltat, förvarats 3 dygn i låda; därvid hade avskilts del köttlake en en 1 2 liter 500 kg, icke medtogs vid

pr som korvtillverkningen. Det

använda fläsket var mycket fett späck.

Tillsatt i procent av Av den tillsatta Den råa korvens Viktminskning i mängden kött och späck procent vattenmängden g vikt i gram av kött och späck återstår i % av vatten N: potatismjöl kött och späck i i Ä

efter kokningml

ännu varma

i I

vid förvaring okokt

g

över natten i

, 1 I 25 e 2,1 i

1,5 i 23,5 1

yi i 11 25 i

4,2 0,5 24,5 i s e 111 35 F l

2,1 0,5 i 34,4 s

l v

i Föregåendepr0v efter l

Koktw hos Falk i 20 min. vid relativt låg temp. i Kokta på laboratoriet i 20 min. vid 95° C.

cza

å w Za a n a a p o Am N

.

S 4 w . W W H H

... n a a a o m

a än å

n h.Å . omg3 . y Mm w W, WJ

. m

8 S

n ao . . aam

h , o. o wm. . , W W m å å

w 5 å w m . . . i i w .n W W s p o s a o e. a o a a o a a o ,n p o H m m w m o

N52 5.

Undersökningar med avseende på konservburkars lödning och förtenning.

Metoder använda vid analys av konservburkarnas lödning och förtenning.

Förteøzniøzg enligt norskt förslag.

Burkarna sönderklippas i strimlor med iakttagande att någon lödning av kommer med. Strimlorna vägas i kolv. Därpå. tillsättes så mycket vatten, att det står något över strimlorna, och 1 Na 02 20 strimlor ung. gr per gr tillsättes. Blan-dningen får koka några min. Efter avsvalnande tillsättes

ny mängd Na., 02 samt kokas ånyo. Därpå avhälles lösningen, surgöres med salpetersyra och indunstas till torrhet, varefter tillsättes konc. salpeter-

syra och efter några min. varmt vatten. Tennsyran frånfiltreras. Filtratet

neutraliseras samt surgöres därefter med ättiksyra. Blyet utfälles med kaliumbikromat, tvättas samt nedspolas i kolv, försatt med 10 omg en 10 964g jodkaliumlösning och 5 cms utspädd saltsyra. Filtret tvättas med ett par cm3 saltsyra, varefter blyet bestämmes titrering genom av den frigjorda jodmängden.

Strimlorna tvättas med vatten och därpå med alkohol samt torkas torkskåp och vägas. Skillnaden i vikt före och efter behandlingen med N ag Og är lika med förtenningens vikt.

Lädnángar.

Vid klumpigare lödningar avsmältes lödningen, vid finare lödningar avskrapas densamma med kniv. Ungefär 0,5 avväges och en gr upplöses i 10-15 omg konc. salpetersyra. Utspades med 50 cm3 cza varmt vatten, filtreras, tvättas och torkas samt glödgas och väges 81102. som Innehåller legeringen mycket bly, bestämmes detta blysulfat. som Innehåller den litet bly, bestämmes det bekvämast på elektrolytisk väg.

Bestämning av bly PbSOá. som

Filtratet försattes med ett överskott svavelsyra, indunstas till av torrhet, en del av svavelsyran avrykes, varefter blandningen utspädes med 10-20 cm3 vatten. Fällningen frånñltreras samt tvättas med alkohol och torkas. Fällningen avskrapas försiktigt och filtret brännes för sig. ningen och askan efter filtret nedföras i degel, utspadd salpetersyra tillsättes och blandningen indunstas, försattes med ett droppar konc. par svavelsyra samt glödgas och väges PbSO4. som

3-- 21459.Livvsmeclelslagstiftningskommitléns betänkande.BihangII.

§lektrolytisk blybestámøziøzg.

Filtratet försattes med så mycket salpetersyra, att för en halt av mindre

0,2 Pb finnes 15 cm3 konc. samt för halt O,2-0,5 gr Pb finnes Sin gr syra en av Lösningen överföres i Pt-skål, spädes till 100 cm 30 cm3 konc. syra. ung. elektrolyseras med skålen anod med ström 0:a 2 1/2 volt samt som en av och 0,02-0,05 under natt. Skälen tvättas under ström, torkas, amp. en glödgas försiktigt och Väges. Blyet övergår vid glödning till Pb O.

Vid elektrolysen har använts ett Jungnerelement Nife-ackumulator

på 2,5 volt, seriekopplades med proppreostat och elektrolysstativet. som en I början elektrolysen 27 ohm inkopplade, men minskades så småav voro ningom till 17 ohm under ungefär 2 tim. Med 17 ohm inkopplade uppgick

strömstyrkan till 0,05 amp.

Kønservburlcaø:

Anskaifade hälsopolisen 1919.

genom Med några undantag äro bestämningarna utförda H. Lembardt. av

.d 7H n å W7741" 1 ä Förtenning Lödningar

i |g° i " : . e., : Anmärkningar.. . Q å .x 5 a g iNzo Varuslag 5 Fabrikat = §42 å á Sn i Pb % Cu: g |

J i åssses 1

d m | ç | 5 1 5 2

1 Havricots verts L. F., Paris

2 Ärter m0yens M. K., Stockholm {â:gâ i

228 O i d 3 Gottlande ärter K. K. Im 03 i " extra fins

i Ä g K., Kristian- 192 01 I g 4 Arter-- nns. 1:87 g Stad , 5 d å x

5 Hackad spenat S. F. K. J i

6 Armékonserv M. K., Sthlm 1915 j , x

i 7 Kondens. mjölk 4 1 46 03

H L E 11:44 ä

Sanitarw r

5 s Finaste htxshålls- 1 38 0 4 ä E. L., Lysekrl. 11:34 anjovis i

9 Finaste svensk 184 02 superior anjo- A. B., Lysekil l | 1,69 0,1 I v1s 1. . ostronsas. -

l Haricots verts 2 18 ri 0 26 33 10 63 72 x 10 Pans. 1,295

F" 12:23. 0:24 39:4466:48

fins

, , , J Förtennin g Lödningan . I W l 1

.Ezåñäs i -n- nr"annI inom5.1 Xmj Vzunslug Fabrikat vä ä Sn I1% PDM r g C11 s fzrsnes 2 p 1 f | i I i 1 l i lPeiits s 1 v, {1 .

Il. pnis lins :Lalgépâlåágâåndhl

i i Förtenninggod,lödningartämligenbra..

l 12 ;Sardines s lhui-; r H. 1 39,71 59,89 0,38 Förtenninggod,lödningarmycketkluln- I.,, Domnnez 1,53 2,72 . h, exfru 4398 56,78 0,32 piga hadeinnan asken

147 067 I.. ,Saxdmes. a. l .hulle H.- P., Donarnez 47,28 52,49 Förtenniug bristfällig lödningarbra.,

i 11:86 0:67 ;ch

4 bottenfunna, sida lockpålöddan | i l

31°*°*"{*°.°h. l 10,92 0,76 j lmi$§§i"§ä§°a7§åå3°§;kiäöuâlfâåiågu u . n n nu

l G R Lysekil henfri anjovis 0,92 0,72 f och lock pñtalsade.

alo Anjovisv - -, - hum-1 l0,82 0,95 44,17 03,70,-. 0,92 { Förtenningdålig lödning dålig lödd A. B., Lysekil på insidan sihopm, myckethockd mersas 10,79 0,88 44,33 54,44 0,54 lock ochbotten tunnplåtav

1b- Clmlnpngnons 64 043 lödningarl B., Pans- 10:86 0:58 41,31 08,48r Förtenning någotaugripen - hm Rätten pâálsade ochlock

B., 801111130- lLll, 1,67 32,63 64,09 Förtenningdålig. Burken falsadutan 17 Pelnres de tmñes 41,f14 löda. ,ilödmngavr gord l1,-1 mycket klumpigt 1,01 32,91 66,98 0,21 Trllngt 1burken. m 1bx Jetuhau, sarm-, l 0. 2 lödningarå locket,3 o. 4 sidof 1,16 1,20 34,11 64,34 0,18

19 S d.ar N 131. ll. "u e.l L. B lel z . 7 Fortenmnrvtnlltredsställande.Lddningal.. . . . i 1,45 0,58 Läck 34,53 65,46 bra. pålött. Bottenfalsad. 1 20 Impcrial-cawialr s., Göteborg i /Å3l1§%111i3f3153§9Förteuninggoa. sido- 0 n ng gO. 21 Sardiner i f0,90 0,56 C. ,L. Aalesuntl hemmen Om 0,57 Askarnahelfalaade.

i 90 L 22 Kronenhumnner Amerikansk Fömnning m sidmödmnggod y I1,61 1,04

23 Turistkaviar S. F. K. 1,11 0,94 Födenmngangripen

24 Saidmer f 128 O72 . 1. olja., C. C. L. o Askama.pressadeochtalande. För-ten- - 1,..8 0,68 4 ningnågotangripen. ,

I samband med anförda analyser meddelas följande, till Stockovan l10lms stads hälsovårdsnämnd inlämnade tjänstememorial. i

Till Hälsováødsnäøøzøzøleøz.

Den 15 augusti föregående år inlämnade undertecknad till förste stadsläkaren ett tjä-nstememorial följande lydelse: av Undertecknad får härmed för vidtagande de åtgärder, av som kunna synas lämpliga, vördsamt meddela följande.

Enligt gällande giftstadga må. tillverkas, till salu hållas eller försäljas kärl eller redskap för beredning, förvaring- eller servering av vara, avsedd

till förtäring, såvida kärlet eller redskapet är så beskaffat, att vid dess användning kommer i omedelbar beröring med legering förtenning, varan innehållande än 1 bly, där legeringen använts till lödning, i vilket mer fall den må innehålla 10 % bly. Vid på Hälsovårdsnämndens kemiska laboratorium företagna under-

sökningar beträffande konserver och förtenta konservburkar, vilka hittills

huvudsakligen gällt utländskt ursprung, har det visat sig, att varor av burkarna i ett flertal fall varit så beskaEade, att innehållet kommit i

omedelbar beröring med del lödningen. Då lödmetallen innehållit en av nu icke 10 utan 50 å 70% bly, är uppenbart, att saluhållandet av dessa

varit stridande mot giftstadgan.

konserver

Aven ifråga svenska konserver förekommer det, att man åsidoom sätter ifrågavarande bestämmelse, tydligen avser att förhindra användsom ning till konservburkar lödmetall med högre blyhalt än 10 burken av om tillverkas så, att lödningen kan framtränga på insidan. Sålunda var på en

större anjovisburk från känd svensk firma sidoskarven så illa hoplödd, en att det invändigt fanns riklig mängd lödmetall, som innehöll cirka

54% bly. Att söka förhindra försäljningen alla de i handeln befintliga nu av konserver, icke strängt uppfylla giftstadgans fordringar, vore icke tillsom rådligt, saken den betydelse, att åtgärder snarast böra vidtagas men är av för att för framtiden vinna rättelse På förste stadsläkarens förslag blev avskrift denna skrien av velse tillställd Meddelanden dess innehåll torde också ha förepressen. om kommit i alla eller nästan alla dagliga tidningar i Stockhohn. Man får

därför att de svenska konservfabrikanterna och härvarande importörer anse, konserver Hälsovårdsnämndens försorg blivit uppmärksamgjorda av genom på vikten att icke försälja konserver, inlagda i burkar, vilka icke äro av tillverkade i enlighet med giftstadgans fordringar. Nu ha under sistlidne juli månad för granskning på Nämndens ke-

laboratorium hälsopolisen inköpts 5 svenska och 9 miska genom prov av utländska konserver, vilkas burkars eller dosors utseende gåvo anledning

därtill. Av dessa ha för analys lödningarna utvalts 5 prov, samtliga utav ländska, vilka tillverkade på särskilt olämpligt sätt, så att lödningen voro riklig mängd framträngt på insidan och sålunda kommit i direkt beröring i innehållet. I ett fall n:r franska sardiner fanns även lödmetall i med form två mindre kulor inuti konserven. De kand. H. Lembardt utav av bestämningarna visa, att dessa lödningar innehållit, icke högst 10 förda bly, giftstadgan föreskriver, utan blymängder växlande mellan procent som och 70 procent. Konserverna äro sålunda den art, att deras 56 nära av försäljning uppenbarligen strider mot giftstadgans bestämmelser.

För att motarbeta försäljningen dylika konserver får jag vördsamt av Hälsovårdsnämnden vidtager sådan åtgärd, omtalas i giftföreslå, att som stadgans § 43, andra punkten. Såsom framgår den vidfästade tabellen utgöras de ifrågavarande av dels två franska konserver. nämligen ett sardiner och ett proven av prov gåsleverpastej, dels ett spanska sardeller och två prov portuprov av prov gisiska sardiner. Av de här handhaft försäljningen, importören i personer, som synes

. H W w .

M

a a

y . W W . H .

a 1 I .

m; E. . .i

% . ,.

...raw . .

a . . a 2 o W W . , W , o m . .

. . . . . . . . . á . . m . . , . .. , .. . . u A ,. , .

2 a

n

wm

2 ..

o ,., w

a á n. a n 2 . .. 2 á W H m m m. m

första rummet bara ansvaret för beskaffenhet. Ifråg-avarande inivarans portörer och de affärer, i vilka inköpts, äro namngivna i tabellen. proven Stockholm, Hälsovårdsnämndens kemiska laboratorium den 31 augusti 1920. Thure Sømdberg.

I avsikt att utröna styrkan hos lödøzingar med olika blyhalt ha företagits följande försök.

Provbleck, använt till p1åtstriml0r vid de draghållfasthetsprov, som på uppdrag Kommittén utförts å Materialprovningsanstalten juli 1919. av % Förtenning Pb i förtenu. 4,14 0,11 3,98 0,11

Temz-bly-legeriøzgar, använda till lödmlngaø vid de drag- och tryckhållfasthetsprov, utförts Materialprovninganstalten juli och aug. 1919. som E betyder elektrolytisk bestämning.

1 i 1 i Beteckning Pb Ä Sn Summa

i

l i

i

19,50 i

, .. . . ;

I i sn: 58

1101100015. 40,75E 99,75 Loiiâlinåeâäiâxiláx

Cu= 0,62 l med MM

Analyserna äro utförda H. Lenzbardt. Burkarna till tryckproven

av äro under kontroll tillverkade på Molinderska konservfabriken med använd-

ning ovannämnda lödmetall.

av

Rörande de på Kommitténs anmodan vid Tekniska Högskolans ønaterialprovningsanstalt utförda drag- och tryckhållfastlzetsproreøz har från provningsanstalten meddelats följande:

De insända provföremålen utgjordes 70 st. förtenta plåtstrimlor av 0:a 150 X 20 mm samt 5 stänger lödmetall vardera 100 den om c:a gram, ena stången bestående enligt uppgift rent tenn och de övriga tennav av blylegeringar med resp. 10, 20, 30 och 40% bly. Plåtstrimlorna voro enligt uppgift material, användes av samma som vid tillverkning av konservburkar. Undersökningen avsåg att utröna hållfastheten hos lödskarvar, lödda med de olika legering-arna. För den skull hoplöddes två och två plåtstrimlorna med 3 av en mm:s lödska-rv med de olika legeringarna samt utsattes för successivt stegrad en dragbelastning tills brott inträdde. Lödningen utfördes med dels ofalsad och dels falsad plåt. Före lödning renskrapades plåtstrimlornzx från förtenningen.

Provningsresultat.

Ofalsade lädskarvar.

Bmttgrâns total kg l Prov n:o Lödmaterial Försök Medeltal

41810 100á tenn 189 1 184 183 p 175 41811 90 tenn 10 bly 186 186 189 195 41812 80 tenn 20 %bly 185 j 171 3 180 184

1 :

41813 70% tenn 30 bly 175 1 i i 197 193 208

l

4 41814 60 tenn 40 é bly 202 173 i 187

1 185 l 1

Brottet inträffade i samtliga fallen i skarven.

II. Falsade Zödskarvar.

Bmttgräns

2 1 ; 3 152 l 1 172 41819 60 tenn 40 myi i - 2 143 101 3 4 167 Brottet inträffade i samtliga fallen i skal-ven. Stockholmden 1 augusti 1919. Torsten Lamzer.

K. Tek11. Högskolans Materialprovningsanstalt J. 0. Roos af Ifjelmäteø 3Iuterialprovningsanstaltens föreståndare.

De insända konservburkarna voro märkta enligt nedanstående spe cifikation.

Enligt uppgift betydde M Molinderska konservfabriken, 0 rent tenn,, 10 och 30 respektive 10 och 30% blyhalt i förtenningen. De hade samtliga diam. 70 och en höjd cza 108 mm-

en 0:a mm = Undersökningen avsåg att utröna lödskarvarnas hållfasthet vid inre tryck vid 100 graders temperatur.

Provningsresultat.

Ena botten á samtliga burkarna förseddes med pålödning, i vilken en skruvades ett kopparrör, vilket förbundet med tryckpump. Burkarna var en fylldes med vatten och nedsänktes i ett kärl med kokande vatten. Sedan burkarna uppnått 100° temperatur, sprängdes burkarna, ned-

sänkta i kärlet, under långsamt stegrat tryck med följande resultat:

| x Tryck vid § vPmv N21i .Måirke bristning I Anmärkning

kg/cmz

i

2 = i i

i 42130 . 15,0 Brast godset intill fulsen á botten. ena - 31 M 8,0 Brast godset å botten. ena å 32 0 10,0 -- Brast falsen till ena botten. I 1 - 33 0 16,0 Bmst godset intill falsen å botten. ena i - 34 10 12,5 Brast godset intill falsen bott-en. ena g -35 i 10 16,5 Brast godset intill falsen á botten. ena. -- 3G 30 20,0 Brast falsen till botten. i i cna

-37 30 7,0 Brast godset intill falsen botten. ena ,

Stockholm den 2G augusti 1919.

A. Lundgren.

K. Tekn. Högskolans Materialprovningsanstalt

J. 0. Roos af Ijelnzsäter

Muteri:xlprovningsnnstaltens föreståndare.

Nzr 6.

Bestämningar koppar och zink i grönsakskonserver. av

Nzr Hackad spenatrâ, S. F. K. Färgad med Iwppaøw. På etiketten angavs Illetød: utfällning i platinaskål genom införande i vätskan av en amalgamerad zinkstäng. Beräknat på 100 varan 1 3,9 Cu gr av mg 2 478 3 4,0

.Illetod Elektrolyt. utfälln. i platinaskål med användning av 2 serie- . kopplade Leclanché-element strömkälla. Tid 6 a 8 tim. som På detta sätt äro samtliga efterföljande Cu-best. utf örd a. Beräknat på 100 Cu 5,0 Zn icke närv. gr av varan: mg,

Nzr Gottlands ärter extra jiø2s, K. K.

Innehållet vägde 423,5 därav ärter 287,7, vätska 135,8. gr,

Cu och Zn icke närv.

N:r Ärte7°fi72s, S. K.

Innehållet vägde 349,8 därav ärter 206,0, vätska 143,8. gr, Ãrter: Cu och Zn icke närv. Vätska: Cu icke närv.

Zn bestämningama utfördes på följande sätt jfr Treadwell Quantz. Anal. V uppl. 117-118. s. Om koppar närvarande, utfälldes denna först elektrolytiskt ur den var HgSO4-haltiga lösningen ñltratet från SiOQ.

1 Vid samtliga i denna P. M. införda bestämningar har inaskats cza 50 gr av varan i porslinsdegel.

0:a 50 gr prov inaskades, askan behandlades med H2 S04, indunstades, Si 02 frånñltrerades. Filtratet försattes i överskott med Ak, försattes med ammoniulnfosfat, fosfatfällningen frånñltrerades. Filtratet indunstades tills Ak förjagats. Om zink närvarande, utfälldes denna såsom zinkammovar niumfosfat, frånfiltrerades genom Goochdegel med asbest, glödgades och vägdes såsom zinkpyrofosfat. För prövning av metoderna bereddes zénksulfat- och kopparsulen en fatlölsrniazm å vilka utfördes följande bestämningar:

Z 2z-szøUátlÖsAningcn.

2 cmg 2,2 Zn. mg Bestämning ss. pyrofosfat 20 23,4 l 24,3

Genom indunstning 2 om 2,4 mg Zn. och Vägning ss. HSO-fritt Zn S04 l 9 2 4 d i . 9, ,

Cu-sulfbøtlösøzingeøz.

2 cm3 3,6 Cu. mg Genom elektrolyt. iltfällning 2 3,8

20 37,2

{ Genom indunstning och Vägning HâO-fritt Cu S04 ss. g

r n

:nl Q7

ÖO sistnämnda ärter blandades med 2 cm3 Gli-lösning: 3,4 Cu. gr. av mg

Återfunnit: 1 3,2 Cu mg 2 3,6

50 gr. blandades med 3,4 Cu och 2,4 Zn. mg mg

Återfunnit: 3,6 Cu mg och 2,2 Zn

Av ovanstående bestämningar framgår, att Cu och Zn i grönsakskon-

server kunna bestämmas inaskning, bestämning Cu elektrolytiskt genom av och därefter Zn såsom pyrofosfat i prov. samma

N:r 4. Gottlands ärter K. K. moyensm

Innehållet vägde 523 därav ärter 268 vätska 255 gr, gr, gr.

Cu och Zn: icke närv.

N:r Har-icots verts fins á langlazse, L. F., Paris.

Innehållet vägde 875 därav bönor 505 vätska 370 gr, gr, gr.

100 bönor innehöllo 1 6,2 Cu gr mg Zn icke. naiv... 2 6,0 J

100 vätska innehöllo 1 1,4 Cu gr 111g I Zn 1C. k e muv. 2 1,2 V

Kopparhalten skulle enligt giftstadgan ha deklarerats.

Nzr Petit pois fnsw, A. J. M., Citandia, Espagne.

100 ärter innehöllo 1 4,8 Cu gr mg Zn 10 e narv.. k , 2 418 J F K

100 gr vätska innehöllo O Zn icke nånn

Kopparhalten skulle enligt giftstadgan ha deklarerats.

Till 50 sistnämnda ärter sattes 2 cma Zn 604-161922. 2,4, mg. Zøz.. gr. av z

Återfunnit: Cu 2,4 mg. 2,5 I Zn,

alltså ytterligare ett bevis på metodens användbarhet.

Bestämningarna i 1-3 äro utförda Jil. Lundborg, de övrig-an ;w prov av H. Lembardt.

Stockholm den 5 sept. 1919.

N32

Förslag till arbete på skandinavisk saftstatistik.

en

l ett meddelande om analyser av bär- och andra fruktsafter han-

ur deln i Svensk Kemisk Tidskrift 1912 påpekade undertecknad önskvärdheten av att få till stånd någonting i stil med den tyska fruktsaftstatistiken

och ifrågasatte, att ndekemiska stationernas föreståndare skulle kunna intresseras för saken. Ar 1918 föreslog apotekaren F. Bergendorff i ett före-

drag i Farmaceutiska föreningen, att med farmaceuternas hjälp skulle

man söka åstadkomma en dylik saftstatistik. Apotekare Bergendorff har även utfört vissa bestämningar på ett större antal osockrade safter från olika tillverkare ävensom på ett antal enligt inlämnarens uppgift outspåddzi.

- safter, som han mottagit för undersökning. Detta analysmaterial har benäget ställts till mitt förfogande.

Nu ha åren 1919 och 1920 för Livsmedelslagstiftningskommitténs räkning såsom början till en statistik undersökts ett antal safter, på laboratoriet

som pressats av bär. sistnämnda analyser äro införda i den bifogade tabellen

Safterna ha beretts på följande sätt. 2-3 lit. bär krossades körs-

ur

bär borttogos först kärnorna och förvarades i stora glasbägare från

5 upp till 12, i de flesta fallen 6--8 dygn vid temperatur något över 20° C.

en av Somliga bär, ex. hallon, råkade härvid i tämligen kraftig jäsning, andra,

ex. blåbär, jäste till obetydligt, lingon undergingo ingen märkbar

.synes förändring: Efter utpressning värmdes saften till börjande kokning, filtrerades genom papper, uppsamlades i buteljer och undersöktes snarast möjligt.

Med avseende på blivande saftstatistik må följande anmårkas. Attik-

en jäsning bör i möjligaste mån undvikas, vilket bl. kan ske att

a. genom medelst lämplig anordning hindra de olösta ämnena skal etc. att stiga över vätskans yta. Vid undersökningen även böra utföras extraktbeståm-

synes ning genom indunstning samt bestämning kvarvarande socker för att

av verkligen lära känna halten sockerfritt extrakt. Med hänsyn till bedö-

av mandet av marmelad det önskvärt, att därjämte utfördes bestäm-

0. vore ning av de olösta ämnena; vidare bör statistiken även omfatta andra frukter än bär samt rabarber.

Då en statistik nämnd art är nödvändig för att effektivt kunna

av övervaka bestämmelserna i den blivande kungörelsen angående saft,

marmelad och liknande produkter och det sålunda är vikt, att någonting på

av allvar åtgöres i saken, får jag vördsamt föreslå, att de skandinaviska

nu delegationerna för llvsmedelslagstiftning 2 sitt land vidtala lämpliga Ice-

var mister att utföra dylika undersökningar samt att det för dndamåletfaststdlles en detaljerad plan, färdig z god tid till 1.921. Hithörande analys-

sommaren metoder åro beskrivna i undertecknads preliminära förslag till instruktion beträffande saft, marmelad och liknande produkter.

Stockholm den 16 oktober 1920. Thure Sundberg.

1 Sedan lotta skrevs, ha tillkommit några saftanalyser för 1921, vilka äro intagna i

tabellen

4b

Börjrøiz till en

| . Egentlig Vikt

1 i Destmatmnsâte" S f t År Härstamning a a v: i Desbllla- 5 staden , 1 g saften. l tet , u r 3 i i Funnen Beräknad

, | 5 1

t i

Södermanland 1,0121 3 0,9965 1,01:7 1 1,0150 Hallon, brüdgârds- 1919 ; . . . . 1 å 1920 obekant 10163 09957 L 1,0207 1,0200 . . . 1I 1 I l 1 1f 1 0 1 f 1 0120 9956 0102 0104 9 1921 Stockholmstrakten ämm 03mm lina; 1:0165 . . . . i

, , , 0 Vinbär, röda 1919 Uppland l 10174 g 00070 10205 l 10204 . . . . . . å i

. 09963 1,0244 1,0243 1920 obekant 1,0206 . . . I

svarta 1919 Uppland i 1,0249 0,99a7 1,02s4 å 1,02% . . . . .

i i

. , {

3132:3 iååââ Sååå

n 1921 Södermanland sig . . . . . J- I J -

Å 1=°3722 03938 u . 1°43 Körsbär klarbär 1920 Obekant . . . . 19371 10433 1,04s5 0,99% Ä t

Blåbär 1919 Närke 1,0221 0,999: 10230 1,0237 . . . . . . . . . 5

V1,01862 00,990: 1,0210 1,0217 l 1920 Bergslagen 1,0156° 0,9965 i 1,0191 1,01911i . . . . . . . . . 1,0191J 1,015e 0,99s5 1,01s9 i

i I 10377 09998 10373 1 0380 1921 -Ilorken, Norrland 0:99 l 1:03" 13,880

1:03"

. . . . . . . . . 1 j

Lingon 1920 Norrland 1,0617 1,0000 1,0617 1,0617 . . . . . . . . . 1 1 y

I 10490 09998 10489 i 10491

1921 Noulanao 03,9991 1:04:38 13,489

i längs ä

. . . . . . . . . I

Alkalinitetstal = cm n-lut på 1 gr aska.

3 Utförda. än blåbä-rssaften har synbarligen under tiden nndergått fortsatt alkoholsenare

.evenslc .vzç/tstatist27lu.

Beräknat på. 100 cm saft . 0 gggifgi ggg .ukanv S ft Bestämnixv 1

. a. e11s . . lkal . mtets.- garna utforda;- i A .-- k t t ; . n m 1. Vn 1 n ccr a 1.

edätâ qnitegN m1

ålcäiâgeti ;UkorholgAsim av:

i 01113 g g cm n-lut 1 n-lut .i n-lut | s

i I i

25,0 g 0,33 i 1,88 31:3 10,0 LembardtiFärg: högröd

1 1 2

Å 32,3 0,34 2,32 0,480 0,19 10,3 i i

I , a g I, 23 , M14 24 . J 0,45 2,38 v 7,8 KI. Lundborg i Mangan: frånvarande

1 22,9 | l 0,417 3,24 3

i

{ 41,7 0,11 1,60 gi: §22 8,6 iH. Lembardtg Färg: klart högröd

j "

i I 0 751 600 40,4- l 0,31 1,99 J 5:99 8,1 . r , 1 0,725 i J r z z

00,2 0,92 2,92 1 10,6 djupröd

i . 1 I 0,3 2,72 I 11,0 Lundborg Mangan.- 6,6 mg/100 01113

j ägg; gM.

l 1 Ehuru kärnornaborttagna, denjål-g gav I 19 { 0 7 I nandemassanreaktionpå.blñsyramea- 3 641 00

11932 oss ; 24° 01m 6:97 10 Holmsen .§1âåâ§..§;%;§å;å䧧?§åá$ååe$°

0,16 g 3,52 03514 6,90 EH. Lembardt Färg: mörkröd - w

i i

{ 5 19,1 0,32 i 0,35 10,9 | i rödviolett

. 2 2 L

20 039 å Lea 0362 60 Holmsen djupröd 22,2 J 9 8 mg/IOO 0,79 i 1,88 0,261 2,54 Mangan: 9 om

Lembardti

Ä . i i { 19,9 1 I 0 250 0,20 0,11 - - Lundborg 19

19,9 0:246

I

0 3 F" : h" "d 361 032 Om 0:3 13 Lemhardt

{J;;ägan0:gr%ung/100 cm

322 ä 0265 {32:3 0,4 0,08 f 0:267 3,00 11,0;. M. Lundborg, 10 ,-

u i

jäsning och åittikjåisrlixrg.

JVM

P. M. beträfamle undersökning av kaffe.

I det i Danmark uppgjorda förslaget till instruktion rörande provtagning, undersökning och bedömning av kaffe har ifråga om halten av s0ckerbildande ämnen i kaffe anförts, att denna halt angives utgöra omkring 20 %. Enär det syntes vara önskvärt att här få en mera fast formulering, utfördes ett bidrag till frågan bestämningar av socker och

som sockerbildande ämnen i några kaffeprov av olika härkomst. Samtidigt utfördes övriga bestämningar på samma prov, som äro införda i tabellen.

Analyserna äro utförda av M. Lundborg.

Proven, äro anskaEade genom en välkänd aifärsfirma, torde mot-

som

de angivna ursprungsbeteckningarna. Nzr 2 och 3 äro rostade på svara laboratoriet, varvid del röstades relativt lätt, en annan del starkare.

en

Då det slutliga förslaget till instruktiom skall publiceras, synes det

onödigt att här intaga fullständig beskrivning de ifrågavarande vara en av analysmetoderna. Dock bör följande påpekas rörande bestämningen av sockerbildande ämnen. Bestämningen dessa ämnen tillsammans med

av socker skall ske att värma se nedan 3 rostat och malet kaffe

genom gr med 200 om 2 1/2 procentig saltsyra, neutralisera, fälla med blyättika, späda ut till 250 cm3 och bestämma socker i det medelst natriumsulfat från bly befriade, klara ñltratet. Först bör erinras att på grund

om, man

lösningens stora kloridhalt icke gärna kan tillsätta blyättika i översk0tt. av I den i de tyska Entwürfe från Reichsgesundheitsamt intagna beskriv ningen på denna bestämning angives, att lösningen skall avfärgas med möjligast ringa mängd blyättika På det sättet ha vi också gått tillväga

och funnit, att mängd 10 cm blyättika varit tillfyllest.

en av

Vidare bör påpekas, att vi arbetat efter det danska förslaget, enligt vilket den omtalade uppvärmningen skall ske under 1/2 timme i ett kokande vattenbad. Den nämnda tyska metoden går ut på kokning under 1/2 timme.

I ett fall prov 1 ha vi till jämförelse använt även detta tillvägagångs-

n:r sätt, varvid erhölls 20,1 20,2 sockerbildande ämnen, under det den

resp. första metoden 17,6, 17,8, 18,4 och 18,3 %. Att de två. sistnämnda

gav resp. värdena äro högre, torde bero på att kolven vid dessa bestämningar omskakades under uppvärmningen. Resultaten tyda på att uppvärmningen 1/2

timme i vattenbad är otillräcklig. Det dröjer också en god stund, innan blandningen antar vattenbadets temperatur. Den tyska metoden möjliggör tydligen ett likformigt arbete och medför fullständigare försockring.

mera en Kokning är i detta fall på grund de olösta ämnenas närvaro att

av föredraga framför uppvärmning i vattenbad. Härtill kommer, att om

W Wom W88W 8W8 W WW W W W W WW Å . BP q S 8 W. 8 0 n y a W 8W W W W

A W WW WWWW W WW 8 WW8.

S W W W W WW WW . WW. W

. WW W.WW WW. 88 8 WW WW.W 8. 8WW . W å 3 ua M .W8 WWW W.w 888 8WWWWWW . . P å J I n a . 1 S . W W8 WW W 8 WWW WW , 1 I

WW .W W8. 8W.8 WWW . e . A 8 . W W W WW .W 8W

n.. . W8 W W8 W8 88 WW 3 8. 3 3 5 m w : W,8W W.W WWW8WWWW W.WW.W s I

W W WWW 8 WW WW WW 8 W8 W

e m.

v

W 8. . WWWWWW WW WW 8W 8 8 WW å Go. m

W 8 W W W v WWW WWW 88 8 WWW W m

a 4 .m

1459 m m .V .M mW. m.m m M 8b Ma mm Bü v. . m

sistnämnda fall skall utsträckas, detta arbetssätt tager längre tid i tiden i anspråk. blyättiktillsatsen och utspädningen till 250 cm3 den Emedan efter delen kaHet jämte den rätt betydande blyättikfällningen uppenolösta av intaga viss volym, måste, då. ingen hänsyn tages härtill, resulbarligen en sockerbestämningen bliva i motsvarande grad för högt. Vi ha tatet av försökt att på. det sätt utförda dubbelprov, att det ena provet därför genom späddes till 250 omg, det andra till 500 cm3, utröna fällningens volym och

anbringa korrektion Försöken utföllo föga gynnsamt, vilket delvis sedan det antydda förhållandet, att värmning under 1/2 timme mäste bero på ovan vattenbad giver ojämna resultat. Under förutsättning att man använder i bestämd mängd blyättika, torde emellertid den volym, som de olösta en inberäknat de utfällda ämnena intaga, bliva så lika vid undersökning pass olika kaifeprov, att det därav betingade felet alltid procentuellt blir av praktiskt sett detsamma. Dä den ifrågavarande bestämningen icke avser

absolut värde, utan endast att giva hållpunkt vid bedömandet, lämna ett en den föreslagna metoden på denna punkt kunna bibehällas. synes Sockerbestämningarna äro utförda enligt Kjeldahl.

Al-dir choklad iBeythiens Handbok der Ways metod för sockerbestämning i ex. Nnhrungsmitteluntersuchung.

Stockholm i november 1921. Thure Smzdbcøy.

N :r ..

Kakaoundersökningar.

Del

Av Harald Huss.

Hösten 1919 inköptes i och för undersökning å Stockholms hälsovårds-

nämnds botaniska laboratorium vederbörande tillsyningsmän 60 genom prov av Icalcaøpulveø i en del av Stockholms livsmedelsaffärer. Undersökningen, vars resultat sammanställts uti tabell hade till ändamål att bestämma renhetsg-raden och beskaifenheten hos den kakao, saluhålles i huvudstaden. som Såsom av tabell 1 fastställdes härvid lukt och smak. synes, resp. provs reaktion, halt av medelst kloroform frånskiljbar sand och jord, samt halt

av kakaoskal och andra, främmande inblandningar. Lukt och smak be-

stämdes hos kakaopulvret både före och efter blandning med vatten; i det

senare fallet skakades 5 kakao med 100 varmt vatten, gram samman gram varefter, sedan socker i passande mängd tillsatts, blandningens lukt och

smak fastställdes. Reaktionen hos pulvret bestämdes å blandning 2 en av gram av detta med 10 kallt vatten förmedelst lackmuspapper. Klorogram formbottensatsen erhölls kakaons skakning med kloroform. 2 genom gram av varan blandades uti ett provrör med kloroform, vilken jämte å senare dennas yta föreñntlig kakao efter stunds sedimentering dekanterades. en Bottensatsen sköljdes ett gånger med kloroform och överfördes dårpå par uti ett i kubikmillimeter graderat centrifugrör, varpå dess mängd efter

sedimentering avlästes. Kakaopulvrets halt kakaoskal bestämdes på miav kroskopisk väg enligt referentens metod egen Av de undersökta ägde 7 stycken lutartad lukt och smak. I proven 2 av dessa fall denna egenskap mindre tydligt framträdande. Ett var av proven luktade och smakade både lutartat och unket, beroende på att kakaon uppblandats med unlcen, sockrad 9 hade brända vara. prov en tilltalande lukt och smak. Alla dessa såväl de med lutartad prov, som de med bränd lukt och smak, reagerade alkaliskt å lackmuspapper. Som

av tabell 1 framgår, reagerade tre de resterande alkaliskt, alla av proven övriga åter surt å lackmuspapper. Mot dessas smak och lukt inga voro anmärkningar att göra.

Av redogörelsen för de kemiska undersökningarna jfr del II framgår, att halten lösligt alkali hos askan kan lika hög uti gentemot lackmus av vara

1 Ztschr. Unters. d. Nahr. u. ivenussn. Band 91, 1911 och Band .32 1916.

surt reagerande i alkaliskt reagerande kakaoprov. Orsaken till prov som sådana olika förhållande till lackmus torde ligga dels i en växlande surprovs hetsgrad hos de till kakaosorters beredning använda kakaobönorna, dels resp. hos den tid, temperatur, begagnats vid uppslutningen. Omöjligt resp. som år heller, att syrebildning kan inträda hos en efter uppslutning neutralt eller alkaliskt reagerande varigenom denna reaktion slår om till vara, eller mindre starkt Hos vid låg temperatur eller genom blott mer sur. en kortvarig upphettning med uppslutningsmedlet behandlad vara skulle, om verkligheten överensstämmer med förda resonnemang, den efter uppnyss slutningen producerade tillräcklig för att neutralisera det syran vara osaponifierade alkalit. Kakaons reaktion blir då alkalisk i förhållande till lackmus. Detsamma torde fallet, när otillåtet stora mängder alkali vara begagnats vid uppslutningsprocessen. Den Zutartade smaken hos vissa av omnåmnda kakaoprov kan i intet fall enligt mitt subjektiva omdöme ovan sågas ha varit frånstötande. I motsats hårtill kan den brända, närmare deñnierbara smak, vidlådit ett relativt stort antal kakaoprov, icke som räknas annat än kvalitet nedsättande faktor, vilken bör som en, varans saknas hos kakaopulver. Att angiva, varpå denna tilltalande egenskap hos beror, är mig möjligt. Hos en allt för hög tillsats av varan n. alkali vid fabrikatets beredning ligger felet tydligen ej, då alkalihalten år högre hos sådan kakao än hos med lutartad smak och lukt. Anvara tagas kan kanske, att användningen av en alltför hög temperatur vid rostningen kakaobönorna före eller vid uppslutningen år en medverkande av orsak till nämnda fel. V Kakaoprovens halt medelst kloroform frånskiljbar sand och jord av växlade mellan 0,025 och 0,600 om 100 Då det vid ett per gram vara. prövningar visade sig, att bottensatsens vikt i gram var ungefär denpar dess omg-volym i kloroform, kan kanske lika gärna tala samma som man vikts-á att angiva halt nåmnda förorening icma 100 om som av per gram. Rörande denna detalj böra dock först ingående undersökningar föremera tagas. Som tabell 1 framgår, utgöres kloroformbottensatsen i ett flertal av fall röd jord. Förekomsten sådan röd jord uti kakaopulver beror av av på att kakaobönorna understundom på produktionsorten terreras, d. v. s. ingnidas med sådan jord för att givas ett vackrare och jämnare utseende. Partiklar denna terra lösgöras latt från skalen vid bönornas av roxa bråckning och följa vid skiljandet skal och kakaokårna från varandra - av förmedelst luftström med den fraktion, består av kärna och vilken en - som utgör utgångsmaterialet för kakaoprodukternas framställning. Ur kårna från dylik terrerad kakao har jag i ett fall utplockat jordpartiklar, vägande till Såsom undersökningen visat, behöva kakaobönorna emelupp 0,2 gram. lertid nödvändigt terrerade för att kakaopulvret skall komma att vara innehålla medelst kloroform frånskiljbar sand i mera avsevärda mängder. Bönorna åro understundom å ytan förorenade av sand och jord, vilket sårskilt lått torde kunna ske å sådana produktionsstållen, där råvaran i och för fermentering packas ned i jordgropar, etc. Varken i den ena eller den

andra formen bör dock förekomsten av avsevårdare kvantiteter av sand och jord i kakaopulver tillåten, då en dylik beståndsdel nedsåtter varans vara kvalitet såsom njutningsmedel. Radikalast med tanke hårpå att helt vore förbjuda användningen terrerade kakaobönor inom kakaofabrikationen; av det mig ett dylikt förbud skulle kunna annat ån till synes som om vara fördel även för fabrikanternas dyrbara maskiner. Lämpligast vore kanske

dock att överlämna denna tekniska detalj åt fabrikanterna själva och nöja

sig med att fastställa en gräns för sand- och jordhalten, vilken tillverkarna

måste taga hänsyn till vid kakaoprodukternas beredning. Något plausibelt

skäl för bibehållandet av denna terrering mig icke föreligga, så. långt

synes jag kan döma av de uppgifter, återfinnas i speciallitteraturen rörande

som denna fråga. Som skäl för terreringen anföres ibland från odlarnas sida,

att bönorna utan densamma lätt angripas insekter och Hart-

av svampar. wich att avsikten torde att giva bönorna brunröda

anser, vara samma färg, som dessa fingo på. den tid, då fermenteringen skedde nedgrävning

genom i jorden, en färg, som köparna vissa kakaobönsorter från begynnelsen

av voro vana vid. Såsom Hartwich påpekar, är Preuss den meningen, att

av färgningen har till uppgift att göra fläckiga och mögliga bönor vackrare

till utseendet. Whymper säger i sitt arbete kakao och choklad, att

om terreringen skall förhindra mögelbildning å bönorna under torkningen.

Det sist anförda skälet för terreringen håller jag visserligen för det minst

troliga, men kan naturligtvis heller utan ingående kännedom

mera om de faktiska förhållandena förneka möjligheten effekt i berörda

av seende. Allt för hög halt sand och jord bör emellertid sagt icke

- av som tillåtas hos kakaopulver. Vid föreliggande undersökning ha i originalför-

packning inköpta i allmänhet visat avsevärt lägre halt nämnda

prov förorening än i lös vikt försåld vilket framgår nedan följande

vara, av sammanställning.

Halt av kloroform- Antalet

prov

bottensats cm/100 g Origgförpackn. Lös viktV

Sammanställningen visar, att 65 % samtliga undersökta

av prov innehöllo mera högst 0,10% klorof0rmbottensats, Av dessa 65% ut-

göras 55% originalförpackning-ar och blott 10% sådan kakao,

av av som försålts i lös vikt. Av de 6,6% innehålla högst

av proven, som 0,15% sand och jord, äro hälften originalförpackningar. Se vi så på de tal, angiva

som huru många innehållit högst 0,2% kloroformbottensats, så finna

prov, som vi, att flertalet faller inom de lösas Over 0,20 och till 0,60%

grupp. upp medelst kloroform frånskiljbar sand innehålla 12 de 60 dessa

av proven; av 12 prov äro 4 originalförpackningar. Att märka är emellertid, att 3 de

av sistnämnda 4 proven utgöras slags kakao, levererade under lika-

av samma lydande namn från och fabrik. Det är ett fåtal i

en samma m. a. o. av originalförpackning försålda innehålla över 0,20 % sand, och lika-

prov, som ledes ett relativt fåtal förpackningar, visat sig ha högre

av samma som halt av ifrågavarande förorening än 0,10%. Man skulle härav kunna draga

den slutsatsen, att sistnämnda siffra borde lämplig maximum i

anses som

1 Die menschlichen Genussmittel. 1911.

2 Cocoa :md Chocolate, their chemistry and manufacture. 1912.

föreliggande fall. Då den skiljande gränsen emellertid synes mig gå mellan

0,15 och 0,20 torde det passande och allt för rigoröst, om vara mera maximum föreslås till 0,2 cm3 100 kakao. Genom mikroskopisk per gram undersökning bör dock i de fall, då bottensatsens mängd visar sig över-

skrida tillåtet maximum, fastslås, att denna verkligen utgöres av sand och

blandning sådan och skaldelar. Befmnes detta vara förhållandet, av en av torde det lämpligast att ytterligare finriva bottensatsen och än en gång vara behandla densamma med kloroform i och för noggrannare bestämning en dess mängd. En högre halt förmedelst kloroform frånskiljbar bottenav av 0,2 cm 100 bör enligt min mening icke tillåtas, då en sats än per gram sådan på ett allt för frånstötande sätt sig tillkänna vid kakaopulvers ger tillagning med vatten etc. till dryck, avsedd att begagnas som njutnings-

medel. Någon skillnad bör härvid självklart icke göras mellan originalnog förpackad och lös vara. Såsom maximum för kakaopulvers halt kakaoskal torde 3 vara av lämplig siffra. Den har mig förut detaljerat motiverats Denna en av fordran kan uppfyllas och uppfylles även i de flesta fall handelns kakaoav fabrikat. Vid föreliggande undersökningsserie varierade halten av på mikro-

skopisk bestämbara kakaoskal mellan under 1 och omkring 5 96. Något väg direkt märkbart samband mellan halt medelst kloroform resp. provs av frånskiljbar sand och halt skal existerar icke. Hög halt av skal hos av kakaopulver medför också ofta abnormt hög sandhalt. men behöver ett en icke alltid det; det sistnämnda är händelsen i de fall, då praktiskt göra taget sandfria kakaobönor kommit till användning vid ifrågavarande produkts tillverkning. Däremot terrerade bönor synbarligen alltid produkter, ge eller mindre rika på sand och jord, oavsett skalningen av bönorna mer om genomföres noggrant eller slarvigt. Orsaken härtill har redan i det före-

gående omnämnts. Beträffande den mikroskopiska metoden för kvantitativ

bestämning kakaoskal torde böra påpekas, att dess resultat naturligtvis av äro rätt approximativa, särskilt när halten skal i varan är hög eller när av skalen synnerligen fint malda. De små partiklarna slemcellernas äro av innehåll dölja sig då understundom i det för det mikroskopiska preparatets framställning begagnade mediet, briljantblått, nigrosin, andra härför resp. användbara färgämnen. Detta kan visserligen delvis undvikas genom att använda starkare lösningar färgämnen, i tunt skick, men är dock av resp. alltid att taga hänsyn till i nämnda fall. Såsom medbestämmande faktor

vid bedömningen kakaoprodukter med avseende på skalhalt bör då anav vändas den högre eller lägre halten stenceller och kärlsträngarnas spiroider. av av Vid bestämningen måste för övrigt alltid blandningar skal och kakaoav pulver, vilka kontrollanten själv berett, begagnas till framställning av

komparationspreparat.

1 Det torde kanske härvid böra påpekas, att mot maximihalt av 3 skal i c. en kakaopulver svarar en maximisiffra för skal i kakaomassa om 2

"tabell 1.

i I e

s 1

5 åê.

g §35

.. .

2 âøäg

Fillvm-kni-o §Förpackning. Lukt och smak Reaktion i Anmärkningar

5 i i i papper å

: ; 1 1 53% ååi

f 1

17 Sverige orig. påse u. 0.1 sur 0,050 : 1 En blandning av felfri

18 V

lös Elutartadoch unken alkalisk 0,050 :ââzâüoâgâløåâågâäâg

19 B. Sverige orig. påse n. a. sur =0,025 1 fär 10% kakao.

20 T : 5 lös hlturtad alkalisk 0,150 3 r v

i Ä

21 2 0,075 1 .

22 : 1 0,200 2 i å

23 C. Sverige orig. påse u. a. .sur 0,075 1 i

ibränd, P°ks“" u

24 e lös tilltalande alkalisk 0,225 1

. Fffåsf

J

B. Sverige : orig. påse n. a. sur 0,050 1

D. g 0,100 1

lös i

0,075 1

i

E Sverige i orig påse " L075 1

fabrikat, av , 29 P. obekant 0,175 0 F. H. K. godkänt, ; ga-

{Svensktranteratabsolutrenn

: 30 F Sverige 0,075 1

31 0. §

0,100 3

32 D. 1 0075 1 g

, F

33 lös 0,500 1 N i 34 E. Sverige orig. påse 0,100 1 i

; i 35 C. l 0,050 1

j f 36 e 105 jbrana, tilltalandeå .alkalisk 0,200 1

, 1

3 u. a. sur 0,100 1

|

i a 0110010005 5

bränd, alkalisk 0,250 1

i u. ny. sur 0,250 2 i 140 : bränd. alkalisk 0,200 1

I tilltalande;

41 i - 0,225 1

i i i

42 B. Sverige orig. påse u. a. sur 0,100 1 43 C. 5 0,400

i = " 1

44 B. i 0,075 1

5 j 45 F. 3 0,075 1

; I n. ;1v.=ut:|n anmärkning 2 Röd jord.

Tab. 1 forts.

åäâ

. Reaktion. .nu ä x.. nu

Tillverkare Förpackning Lukt och smak lackmus- :E Anmärkningar

z

H papper

å å ä

å å

l 50 B. Sverige orig. påse u. a. sur 0,050 1 51 F. 0,125 g i 52 lös bränd, tilltalande alkalisk 0,075 1 53 R. Sverige orig. påse 0,100 i 2

u. a. sur 54 C. 0,400 1 55 D. 0,050 1

V 56 F. 0,075 1 57 C. 0,400 2 58 B. 0,100 1

N 59 lös bränd, tilltalande alkalisk 0,225

1 e 60 B. Sverige orig. påse u. a. 4 sur 0,100 i 1 1 31 B. 0,050 1 62 lös bränd, tilltalande alkalisk 0,250 3 68 B. Sverige orig. påse u. a. sur 0,050 1

i

64 . lös 0,050 1 fngjhyfuggcken°mkmgl

i , 65 R. Sverige orig. påse 0,075 2 66 lös bränd, tilltalande alkalisk 0,250 1 79 H. Schweiz origkartong u. a. sm- 0,025 1 l 80 J. Holland bleckburk alkalisk 0,050 1 81 K. kartong lutartad 0,125 2 82 N. England bleckburk svagt lnt-artad n 0,875 1 83 O. U. S. A. u. a.. sur 0,200 1

enl. uppgift 84 L. Holland påse svagt lutartad alkalisk 0,075 2 85 C. Sverige kartong u. a.. svagt alkalisk 0,025 2 86 B. påse alkalisk 0,035 2 87 M. Holland bleckburk sur 0,075 1 88 G. Sverige påse 0,050 3

2 Röd jord.

Nm 9.

Kakaoundersökningar.

Del II.

Av Thure Sundberg referent och Harry Lenzbardt.

Nedan beskrivna undersökningar omfatta dels 39 de 60

av prov av kakao, som dzr H. Huss låtit inköpa i handeln och vilka omtalas i del dels 4 prov av rostade kakaobönor olika samt från dessa bönor

av ursprung på laboratoriet frånrensade skal. Undersökningarna ha utförts med hänsyn till ett blivande fastställande analysmetoder och gränstal för bedömandet

av av kakaoprodukter. Med få undantag äro analyserna utförda Lewzbardt.

av

Kakaøprøveøz Ktab. 2 och

I kakaopulver är alltid betydande del bönornas fetthalt avlägsnad.

en av Fetthalten växlar i de undersökta mellan 16,6 och 36,3 Då dess-

proven 96. utom fuktighetshalten växlar i de ifrågavarande mellan 4,0 och

- proven 8,3 % inses betydelsen att vid jämförelse mellan olika hänföra

- av prov halterna av aska, råcellulosa etc. till fettfri torrsubstans. Men då vill

man jämföra de av Huss utförda bestämningarna kakaons reaktion på lack-

av mus med bestämningarna askans vattenlösliga alkalinitet, det

av synes vara lämpligt att hänföra de sistnämnda bestämningarna till ursprungligt

prov i tabellerna 2 och 3 äro de beräknade på fettfri torrsubstans. Av de 39

proven reagerade 20 surt och 19 alkaliskt. Hos de surt reagerande

proven växlade askans vattenlösliga alkalinitet, beräknad :Kg C03 i procent

som av ursprungligt prov, mellan 0,26 och 1,87 hos de alkaliskt reagerande med ett anmärkningsvärt undantag, 85, nedan mellan 1,53 och 3,28 %.

nzr se Vid en löslig alkalinitet hos askan högre än 1,5 ha kakaoproven i de flesta

fall reagerat alkaliskt; 5 med sådan alkalinitet 1,52-1,87 á ha

prov en av dock reagerat surt. Beträffande denna fråga hänvisas för övrigt till del

Emellertid bör observeras, att de angivna värdena icke utgöra något mått

på halten tillsatt alkali, ehuru väl dylik tillsats ökar kakaoaskans

av en ursprungliga alkalinitet. Kakaobönor visa .nämligen icke obetydlig och

en hos olika bönor ganska varierande löslig alkalinitet hos askan; i de under

sökta 4 kakaobönor växlade den sålunda mellan 0,23 och 0,48

proven av % beräknat på ursprungligt prov.

Det ovannämnda undantaget, kakaoprovet 85, reagerade

v. s. nzr svagt alkaliskt, ehuru askans lösliga alkalinitet utgjorde endast 0,32 %.

Om alkali här blivit tillsatt, måste de använda kakaobönornas halt av orga-

niska varit ringa, ävenså den lösliga alkaliniteten hos deras aska. Det syror ligger därför nära till hands att ifrågasätta, om icke i detta fall den svagt

alkaliska reaktionen funnits hos bönorna.

Anmärkningsvärt är, att det 80, visade det högsta värdet prov nzr som

på löslig alkalinitet hos askan, nämligen 3,28 till skillnad från vissa andra

icke ägde någon lutartad smak jfr del Detta fall visar tydligt, prov att det sätt, på vilket den k. uppslutningen med alkali sker, är av stor s. betydelse med hänsyn till smak i nämnt avseende. varans De Huss bestämda halterna medels kloroform frånskiljbara av av partiklar stå icke i något bestämt förhållande till halterna av syrelöslig

aska. Det framgår visserligen, att med de tre högsta halterna av proven syrelöslig aska, 83, 51 och 81, visa relativt hög kloroformbottensats, nzr å andra sidan förekomma med lägre halt av syreolöslig aska. men prov vilka visa relativt hög kloroformbottensats, och tvärtom. Detta visar, att

kloroformbottensatsen i olika är växlande beskaffenhet, vilket också prov av är naturligt, då den sannolikt består sand, jord, skalpartiklar m. m. För av bedömandet jämförelse mellan de nämnda bestämningarna i förening synes en med mikroskopisk granskning bottensatsen behövlig. I de fall, då av vara bottensatsen innehåller röd jord från terrerade bönor, måste detta också

giva sig tillkänna vid järnbestänming i kakaon; skalen från de terrerade

Trinidadbönorna tab. 4 ägde betydande jämhalt. en

Kakaobönorna och deras skal tab.

Avskiljandet skalen från bönorna har skett med omsorg; samtidigt av groddarna borttagits. För att kunna utföra fett- och cellulosana även bestämningar i bönorna ha i porslinsmortel, vilket

prov av dessafinrivits en

varit rätt tröttande sysselsättning. Ovriga bestämningar ha utom på en utförts även på krossade bönor. Detta har huvudsakligen den rivna massan skett i avsikt att utröna, huruvida rivningen i porslinsmortel kunnat öka

halt olöslig aska. På likartat sätt ha skalen finrivits, provens av prov av då fett- och råcellulosabestämning utförts på dessa. Vid jämbestämning i

Aribaskal, vilka icke i vanlig mening terrerade, framgick att prov voro skal, frånrensats vid två skilda tillfällen, ägde något olika järnhalt. av som I anledning härav avborstades bönorna, varefter dammet vilket dock

torde .ha innehållit något skalpartiklar undersöktes och visade sig innehålla

järn de jordhaltiga skalen. Aterstående bestämningar avsevärt mera i detta fall till skillnad från övriga på putsade skal. utfördes - prov - Till resultaten i övrigt återkommer jag i fortsättningen.

Använda analysmetoder.

Vatten. 5 och 20 sand renad, glödgad ha torkats i luftgr prov gr flat nickelskål vid l00-10Ö° till praktiskt taget konstant vikt torkskåp i en

icke över 4 tim..

Aska och askans allcalinitet, Beythien, Handbuch der Nahrungsse mitteluntersuchung, bd sid. 836, 2 och 3. För bestämning av mom. aska har dock använts askan 5 Vid alkaliøzitets= vattenolöslig av gr prov. vattenoläs-liga delen har platinaskål tillsatts 35 cm3 bestämning i den i

1/10 n-svavelsyra och efter kolsyrans bortdrivande återtitrerats med V10 n-lut och fenolftalein indikator. Alkalinátetsbestdmnángeøz z den vattenlösliga

som delen av askan har i regel utförts på hela lösningen.

Syreolöslig aska. Provet från alkalinitetsbestämningen i den vattenolösliga delen av askan har försatts med 10 cma saltsyra, 1,12, in-

eg. v. dunstats till torrhet, upphettats till ungefärligen 160°, fuktats med saltsyra, värmts på vattenbad, utspätts och filtrerats, varefter det olösta glödgats och vägs.

Føgforsyra. a I den nattenläsliga delen askan. Provet från alkali-

av nitetsbestämningen i den vattenlösliga delen har försatts med salpetersyra, varefter fosforsyra fällts medels molybdatlösning enligt Way och bestämts genom titrering b I den vattenølölsliga delen askan. Filtratet från be-

av stämningen av syreolöslig aska har försatts med salpetersyra och indunstats, varefter fosforsyra bestämts på samma sätt vid

som a.

I några prov har fosforsyran efter den titrimetriska bestämningen bestämts även viktsanalytiskt med följande resultat:

Titrering Vikt-sbestämning

Jdrøz. Filtratet från fosforsyrebestämningen i den vattenolösliga delen av askan har fällts med ammoniak. Fällningen har lösts i saltsyra och titrerats enligt Zimmermann-Reánhardt.

Det må anmärkas, att bestämning järnhalten uti ifrågavarande

av ñltrat naturligtvis förutsätter användning fullt järnfria även

av reagenser vid förutgående bestämningar.

Fett. Samtliga i tab. 2 och 3 införda fettbestämningar i kakao äro utförda medels extraktion i Soxhletsapparat. Härvid har använts det till vattenbestämning brukade, alltså. med sand blandade provet. Därjämte har prövats en av W Lange utarbetad, relativt enkel extraktionsmetod, vilken är föreskriven i den tyska officiella Anweisung Untersuchung von

zur Kakaopulver auf einen unzulässigen Gehalt Kakaoschalewng Metoden

an skall giva något lägre vården än extraktion enligt Soxhlet vid uttömmande extraktion. Detta förklarar Lange bero på att vid sistnämnda metod även

teobromin extraheras, vilket också vi funnit fallet. Langes metod

vara skulle därför giva riktigare värden. I varje fall metoden fullt brukbara

ger värden och är särskilt lämplig i de fall, då även cellulosabestäniningar skola

utföras. Det bör iakttagas, att de använda asbestfiltren äro tillräckligt täta för att icke genomsläppa kakaopartiklar, men att de icke bestå för

av ñna fibrer. Följande jämförande bestämningar kunna anföras.

Se Treadwell, Sdeuppl. del II, sid. 506.

2 . l

Se Hoepner: Zeitschr. Untersuch. d. Nallar. Genussm. = Z. U. N. 1919, 37,

u. 28 och Treadwell 86° uppl. del II, sid. 525.

° Se Arbeiten aus dem Kaiserl. Gesundheitsamte, bd 50, 1915, 153 och Z. U. N. Gesetze u. Verordn. 1916, sid. 723.

-

I

Enligt Socchlct Enligt Lange

79 31,18% 31,10%fett Kakan nzr

Vid fettbestämning i kakaobönor och skal har för övrigt endast Laøzges metod använts.

Rácellulosa växttråd har bestämts enligt Weendermetoden sådan den beskrives i den ovannämnda tyska officiella föreskriften. För närvarande är metoden den enda, som här kan förordas, men onekligen är den ledsam. En säkrare och mindre besvärlig metod vore här synnerligen välkommen. I ett fall försökte vi underlätta filtreringen genom att använda centri-

par fugering, men detta blev knappast någon vinst. Cellulosabestämningar i kakaoprovet 51 gåvo följande resultat % ursprungligt prov.

nzr av

{ 3,9% rå cellulosa

Med användning av centvrifugering

3,5 2

Utan användning av centrifugering 3,6

Detta är icke en fullt nöjaktig överensstämmelse, när man betänker, att en ökning av cellulosahalten med 0,1% motsvarar en tillsats av tillnärmelsevis 1% skal jfr sid. 61.

Vi försökte även att bestämma cellulosa enligt König med användning

glycerin-svavelsyra, men med uppvärmning utan autoklav. Detta missav lyckades. Omöjligt är icke, att Königs metod med upphettning i autoklav kan äga fördelar framför Weendermetoden

Slutligen prövades E. Collin och L. Gobertg föreslagen mekanisk

en av metod för skalbestämning, vilken går ut på att slamma upp den från fett befriade kakaon med vatten och låta den passera genom en ñn siktduk samt därefter torka och väga de på duken kvarstannade partiklarna, vilka sedan granskas i mikroskopet. Att denna metod skulle vara tillfyllest för skalbestämning är icke tänkbart, den får icke heller avvisas jfr sid.

men 62. Prov nzr 51, som enligt Huss innehöll 0:a 3% skal, lämnade på. siktduken en återstod vid två försök 5,2 resp. 5,3%, vilken vid mikroskopisk

av granskning Huss visade sig i huvudsak bestå av kakaoskal.

av

Frågan påvisandet otillåten skalhalt.

om av en

Matthes och Müller hade funnit, att askan kakaobönor innehålla

av

rätt betydande mängd vattenlösliga fosfater, under det askan av kakaoen skal endast innehöll spår av sådana fosfater. Frågan har upptagits av Beythien och Pannwitzå vilka uttala, att höga skalhalter kunna förorsaka

Jfr Meddelanden från Medicinalstyrelsen nzr 19, 1913, sid. 74.

Annales des Falsifications 1916, sid. 196.

3 Z. U. N. 1906, 12, 88.

4 Samma tidskrift 1916, 31, 265.

en sänkning av fosforsyrehalten, isynnerhet halten vattenlöslig fos-

av av forsyra, under den för kakaobönor fastställda minimihalten. Sedermera

aug. 1916 ha i Tyskland utkommit de förut omtalade officiella föreskrif-

terna för påvisande av en. otillåten skalhalt, vari bestämning lösliga och

av olösliga fosfater föreskrives och förhållandet mellan halterna löslig och

av olöslig fosforsyra användes såsom hållpunkt vid bedömandet skalhalten;

av Jag måste bekänna, att jag icke förstår detta. Enligt de Lembardt

av utförda fosforsyrebestämningarna, vilka sammanställts i tab. visa visserligen de terrerade Trinidadskalen endast spår löslig fosforsyra och

av Aribaskalen blott ringa halt av sådan fosforsyra, i Caracas- och sär-

men skilt i Bahia-skalen är förhållandet mellan halterna löslig och olöslig

av fosforsyra ungefär detsamma som i kakaobönorna. Vidare förhåller det sig

ju så, att kakao vanligen men icke alltid uppslutes med växlande mängder

alkali, och då torde vid provets inaskning den olösliga fosforsyran i högre

eller lägre grad överföras till löslig fosforsyra, sig den härstammar

vare nu från bönorna eller från skalpartiklarna.

K. Hoepner har senare publicerat ett arbete skalbestämning, i

om vilket han bl. a. förordar förslag att använda halterna syreolöslig aska

av och av järn vid bedömandet skalhalten. Nu är det visserligen sant, att

av en hög skalhalt medför ökad halt syreolöslig aska och järn. Emel-

av av lertid äro halterna av dessa ämnen synnerligen växlande i olika slags kakao-

skal, beroende på huru mycket jord eller vad slags jord medföljer dem.

som Under det sålunda Aribaskalen se tab. 4 endast innehöllo 0,06-0,4% järn

och Caracasskalen endast 0,9% syreolöslig aska, innehöllo de terrerade Tri-

nidadskalen icke mindre än 4,4% järn och 33% syreolöslig aska. Därtill

kommer, att vid den maskinella frånrensningen skalen ikakaofabrikerna v av icke obetydliga mängder järnhaltig jord och sand kunna lösgöras från

terrerade bönor och inblandas i kakaomassan, utan att produktens skalhalt

behöver bliva anmärkningsvärd jfr del En dylik förorening kakao-

av produkter är visserligen ett fel, icke borde förekomma, bevisar icke

som men närvaro av en otillåtet hög skalhalt. Detta utesluter naturligtvis icke, att ifrågavarande bestämningar kunna värde vid bedömandet i samband

vara av med övriga undersökningsresultat.

Ifråga om de kemiska bestämningar, kunna tagas till hjälp vid

som påvisande av skal, återstår så bestämningen råcellulosa. De fyra

av proven av kakaobönor visade en halt beräknad på fettfri torrsubstans 4,5-4,9%

av råcellulosa, medan motsvarande siffra hos Caracas-skalen utgjorde 14 96.

Skillnaden är alltså rätt betydlig. En hög råcellulosahalt är också ett

kännetecken, tillkommer själva skalen och icke deras föroreningar, och

som har därför helt betydelse än halterna järn och syreolöslig

en annan av aska. Men här möta svårigheter på grund variationerna i kakaobönornas

av egen cellulosah-alt. Det framgår nyssnämnda bestämningar, att väx-

av en ling i cellulosahalten med endast 0,1% motsvarar nära 1% skal jfr också

Hoepner 0.. Dessutom saknas ännu, såsom förut påpekats, riktigt god

en analysmetod för ifrågavarande ändamål. Trots detta kan naturligtvis,

man när råcellulosahalten avsevärt överstiger den brukar förekomma i kakao-

som bönor, sluta sig till att viss minimihalt skal måste ingå, och högre

en av cellulosahalten i provet är, med desto större trygghet kunna slutsatser dragas.

På grund av det sagda bör bestämning skalhalten i främsta

av rum-

z. U. N. 1919, 37, 18.

met utföras på mikroskopisk väg. Man måste emellertid komma ihåg,

att även denna bestämning endast "år approximativ och att den stöter på

svårigheter, när kakaoskal ingå i mycket ñnfördelad form jfr Huss, del

Vid skalbestämning böra därför såväl mikroskopiska kemiska metoder

som

anlitas, möjligen också den omtalade mekaniska metoden. Beträffande

ovan

den sistnämnda metoden må påpekas, att om man på siktduken erhåller en

återstod, vikt överstiger den för skalhalten fastställda maximisiifran,

vars

och denna återstod vid mikroskopisk granskning visar sig bestå prak-

-

tiskt taget endast kakaoskal, då befinner sig analytikern verkligen

- av

på den säkra sidan.

Tab. Analyser av kakao, såld z oømy/ánaêfáøpackøziug.

w K i I ursprungligt A I ursprungligt prov

Berakn.V pa4 fettfri . ton-substans

çniL Hgââ

.RI-Ey h m." Ä n p i H i v

ä á Ask i i

Aska w l

34454. 3539°144. 5 2"-. :7-3 E33 °°-

= rn1 vçrkare. .. = -7 e"n - o g g ,, c, o o :so o O ,ä , , gagna 551 3.: . ss gâo

3.1, 3.3,. = u, u, .-4 §2 g Lä cnex, g g 51,: o ö: wn | E §24 u§g

._. ; 463.238 E za §3 30°; h i s ä g :sug i 5 §3

i swzw: 1.23 32a

9= ;HN 1 H I

1 1

.

l I I I , 3 1 17 A. Sverige 6,3 25,4 8,2 4,3 i 31,2 1,4 a i sur ,

-

i 1 E l 19 B. 6,3 26,0 9,5 g 47,5 g 2,1

- ,

-

A 32 5,5 23,2 i 8,0 2,6 33,2 1,7 i

--

0,6 20,3 0,6 i : 28 E. 6,6 18,9 6,8 -

l 30 F. 6,4 22,3 7,3 2,0 34 19,2 5 0,7 i

i 7- g 5,2 3 i i 0,13 51 5,3 24,3 2,7 0,30 24,5 0,4 w

l 21,7 3,7 4,1 47,3 2,3 4,0 E 3

80 Holland 1 4,0 26,4 13,2 7,3 0,11 83,4 i 4,7 0,04 6,1 1 ällk. 0,05 81 K. 6,7 27,7 10,9 7,8 0,55 60,3 3,4 0,05 i Å 0,13

i

84 L 5 6,9 26,9 10,3 6,2 0,29 46,4 i 2,4 0,12 i E 0,03 87 M, 4,9 36,3 8,6 4,9 0,10 47,4 2,4 0,03 ; Å sur 0,08

i ä

82 N. England 6,0 25,4 g 8,6 3,0 0,13 63,3 3,7 0,07 5 z 21k. 0,33

i 1 é 83 O. U. S. A.| 6.3 25,1 6,8 1,9 0,32 27,8 = 1,2 0,07 l 1 sur 0,20

i

i 46,4 2,4 i 5 20 P. obekant 6,2 30,2 g 9,3 4,7 i --

Tab. -inaly/seø kakao, såld i lös vikt av

I ursprunglig Beräkn. på fettfri ton-substans _1_§1 Lgrgv enl. Riggs

P i V .åskaqs alkali-,Mä____________4 , i k

;Prñttsi 47°;: mm Råcenufi

vatt5,6n 129% l ;Reaktion

å;§ i eTotal ;Löslig Ef 100515;apløi/romanckmtus

Egil

= 4 = ä 350 5. ° T e 7 7" ê 5

i e

. I i 1 ä 18 7,0 16,0 8,0 5,0 72,5 3,9 alk.

20 8,3 17,9 11,0 Z 5,3 92,5 f 4,2 i 5 574 3

21 5,7 1 30,4 10,0 5,0 63,3 3,1 v V 22 i 6,3 18,7 10,4 ; 7,4 72,1 3,7 r 24 T 6,2 28,4 8,0 4,0 60,1 2,0

27 6,3 25,3 i 8,9 5,5 54,3 2,5 i r sur , Å 30 7,0 23,4 7,9 3,7 47,5 2,4 nlk. 5 i 37 5,0 26,2 0,0 5,0 51,1 2,0 i sur

s 38 6,1 29,1 g 8,9 5,9 62,5 2,9 j 01k.

I 39 6,6 31,0 i 7,9 2,7 32,1 0,9 sur

i 40 5,9 29,4 8,0 6,0 64,1 3,0 31k.

41 1 6,3 28,9 8,9 5,9 62,4 2,9 i

40 6,0 25,5 7,0 2,2 24,9 1,0 g i sur

5 52 31,0 g 0,7 5,0 50,0 2,7 01k.

59 6,3 28,7 8,8 5,0 62,2 4,4 0,11

1 7,3 17,5 62 10,3 7,6 63,3 3,1 0,16 5,1 3

i

64 5,6 25,1 5 7,3 3,2 36,5 1,5 r 0,04 1 sur i J

66 6,0 28,0 8,0 5,0 69,0 3,4 0,12 I alk.

Tab. 4. Analyser av kakao-

I ursprungligt prov

Aska Asklsitåistezlka-Iüêsfârsä/x-a

2 5 å" Provets art å " " Järn 4, i n - a

2= E6 å 4.2 53442182.,ä

a

S äng 752g §04 å / E o e ä å J o Pv-e

| Rostade kakaobönor: i

Ariba, rivna 13,9 56,3 2,4 1,5 0,7 0,10 12,4 0,3 0,86 0,33 0,01 1,9 . | { 248 144 104 008 109 080 020 066

Rahm "VM 2 57" 2:48 0,07 0:22 0,17 2

1,54 0,94 0,64

. 7 I I { 309 207 1,02 0,44 ETnmdad,. . rivna. 2,3 53,9 3:04 2:08 0,45 1,55 2,1

. . 0,96 0,47

.

s 3 1 1

krossade {2:2; 13,5 0,43

medeltal 3,0 1,6 1,1 0,04 0,48 5

l

Rostade kakaoskal: 5

-

I

bönor och kakaoslcal.

I , , , j Beräknat på fettfri torrsubstans

N Aska % Askans alkalinitet Fosforsyra P,05%

i

i i 7777i - -jájtgj i # i Wri7i g n F å i 2 5 .a §8 .ae 1 = .ao å Fe ä .i g I w g a.: .aoâx 7,1; o g s 1 E pa 1 - 1 w , c -4 g F C h O ä Tt J- .-u - 1 g H ä. Ö a m i 1 1 I å

5,5 3,8 1,8 0,25 31,2 0,75 0,90 1,58 0,03 4,8

5,9 3,7 2,2 0,15 24,7 0,62 0,47 1,60 g - 4,9

g i

2 r I i 2

7,3 4,9 2,4 0,13 27,4 0,50 I 1,06 2,48 4,5 -

i ,

z 1

6,9 4,2 2,5 0,09 31,2 I 1,11 1,04 3,60 g - 4,3

i

1 F

g

i 0-1

. i

I 1

5 21459.Livsmcdelslagstzftningskommitténs

betänkande.BihangII.

, M W U AW

I I | |

. ,

h

m 44 A 7 Ä

.s

.W

i

mu, . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . .

2 ä a

a a .m n

a ..

m a

. 2

2 a

.

a

2 2

, M M ,

N:r 10.

P. M. rörande undersökning bakpulver. av

De i Sverige mest bekanta bakpulvren oriktigt benämnda

stundom

jästpulvew etc. innehålla natriumbikarbonat och kaliumbitartrat eller vin-

syra. För att göra pulvren hållbarare användes is0leringsmedel som litet

mjöl. Därjämte förekomma ammoniumhaltiga jästpulvew innehållande

s. k. hjorthornsalt m.. Då det icke är lämpligt, att för m. en stor del av kol-

syran utvecklas före gräddningen, är surt vinsyrat salt såsom kolsyreutdri-

vande medel vid bakpulver ändamålsenligare än vinsyra.

I Tyskland ha bakpulvren under kriget på grund av den ringa tillgången på jäst haft stor betydelse. Dänha - en även uppstått pulver

av alla möjliga sammansättningar. Livsmedelskemistema synas ha varit

mycket sysselsatta med kontrollen över dessa preparat. Frågan om under-

sökning och bedömande bakpulvren har visat sig av vara rätt svårlöst,

varom ett flertal uppsatser i Zeitschr. fiir Untersuch. der Nahrungs- Geu. nussmittel och andra tidskrifter samt diskussioner vittna. Emellertid har

man i främsta rummet tack undersökningar Grünhut - vare av och Till-

mans kunnat sig bestämda riktlinjer för analyseringen - ena om och be-

dömandet.

Bakpulver, innehållande sulfater, bisulfater, bisulñter eller aluminium-

salter, äro icke tillåtna. Emedan mjöl icke kunnat erhållas för tillverk-

ningen, har viss tillsats 20 kalciumkarbonat fälld en av krita tillåtits.

Andra mineraliska isoleringsmedel såsom gips, bolus m. m. äro icke till-

låtna. Däremot tillåtas bakpulver innehållande salmiak ex. vid sidan av natriumbikarbonat. Mest ha använts pulver, synas som jämte bikarbonat

m. m. innehållit sura fosfater kalcium. Dessa bakpulver, av som utgöra goda ersättningsmedel för det vanliga vinstensbakpulvret, utveckla ingen

avsevärd mängd kolsyra vid enbart vattentillsats, utan först vid uppvärm-

ning gräddningen.

v Beträffande bakpulvrens effektivitet har föreskrivits, att den kvantitet

pulver, är avsedd att användas till 1/2 kg som mjöl, skall avgiva minst 2,35

gr verksam kolsyra. Vidare skall pulvret så sammansatt, vara att nämnda

mängd därav icke lämnar än 0,8 NaHCO3 i överskott. mer gr

Prof. Tillmans och hans medarbetare ha utarbetat en metodik för

undersökning av bakpulver och konstruerat en särskild apparat för approxi-

mativa kolsyrebestämningar se den nämnda tidskriften nyss 1917, 34, 353

och 1919, 37, 377. För prövning ifrågavarande av apparat, ävensom för

att lära känna beskaifenheten i Stockholm saluhållna bakpulver, av ha ut-

l 1 j Kolsyra på 0,5 gr av provet i

F l Verksam kolsyra

beteckning Tala oVerksam Provets , .. 11mm,,. m", . , F---vl M3 primärt sekundärt Summa mm 7, i

cma j Omg mg cm l om mg i cm mg . mg

l 7 l l s 48 13 = 23 12 3 1 69 H. L.. E. Jastmjol 47 26,9 j 23 45,5 23,7 . 1 7

1 1 å 1 ; u i1 0,4 0,3 41,7 4,8 i 9,5 25,9 51,2 i

L. bakpulver 7 . . . . . . 7 i ,, 1 i,

i i i i 1 1 i . i C. Ãggersättningspulvcr 110,5 61,1 120,8 0 i 0 49,4 97,7 49,4 97,7 i i ;

; 1 i 1 t 3 ä 20 l 39 5 49 28 56- 4. A. B. S. jastpulver 26,6 bl: i 0,4 0,8 20,9 41,3 47 21

N I

l i T

x. F1 7 :§1: 22:: 1:1

. . 1 J r . J 9 , 1 7 7 I 7 6. Jästpulver, kristidskvalitet 16,0 0 0 13 25,7 l 3 5,9 s 16 31,6 1 i l 1 l l Å 3

34,4 0,8 1,6 5,6 11,1 28,0 55,4 33,6 66,5 j

D.O.K.BakingpowderU.S.A.I i

l l 7 1 l l 3 E i - I N 5 Is. R. Baking powder IrsA. 33,0 0,3 1,6 26,0 : 51,4 7 6,2 12,3 32,2 63,7 . i i l I 1 3 I : 7

En ordinär kaffekopp 140 01113rymde 80 gr vetemjöl. En tesked av de amerikanska

förts de undersökningar, äro införda i bifogade tabell. Tillmans apparat som har visat sig väl användbar för ändamålet. Bestämningarna äro med vara några undantag utförda H. Lembardt. Beträffande utförandet hänvisas av

till originalarbetena. tala V0rtrieb och Nachtrieb. Med det förstnämnda Tyskarna om ordet den kolsyra, blir verksam redan vid vattentillsats, med det menas som sistnämnda den kolsyra, kan beräknas bliva verksam under gräddningen. som För att icke använda de tyska uttrycken vilka för övrigt äro väl funna,

svåra att översatta har i tabellen skrivits: verksam k0lsyra, pri men V0rtrieb och sekundart Nachtrieb. märt v. s. v. s. De svenska bakpulver numrerats 3-5 äro ehuruvål deras för. som träffliga egenskaper omtalas på etiketterna dåliga, isynnerhet emedan de innehålla för stort överskott bikarbonat, varigenom bakverket latt får ett av

1 Denna Bredvid- För kvantitet stående tvecklin pulver mängd I av 285 provet ingående verásam l innehål- kolsyra i

beståndsdelar beräknadl Utdrag ur meddelanden på etiketterna j ler gr kols m såsom overk g behw sam kol- NaHCOa gr pulver i 1 syra gl | l

l

.fKolsyrm vinsyra, Na, K, l 17,4 l 0,94 1,23 stärkelse

genom sina på nåringsvärden fKolsyra, vinsyru, svavel- PÖverträEar

23,0 0,04 rika beståndsdelar, sin rena smak, sin lätt- 0,1 wlsyra, Na, K, stärkelse handterlighet och sin hållbarhet alla andra

jåsâmnenw

Man kan säga sig hava färska ägg stän-

ifKolsyra, ldigt

Na, stärkelse. x till hands, 12,0 2,0 l 5,5 om man har i hemmet C. lgult färgämne l äggersättningspulver. I smak och utse- liendeförvillande likt naturägg

i Tillverkning vinsyrzi, svavel- under ständig kontroll av leg. i{Kolsyra, 28,5 3,08 5,9 f apotekaren W.

syra, Na, Al Oövertråffat i kraft, dryg- .x jlhetoch hållbarhet

lfKolsyra, .

saliøylsyra, Nu, lfPrövat lstärkelse 12,6 2,08 4,0 av hemkonsulenten H. Patent sökt.

; -l4 kkp vetemjöl, 2 strukna tesk. jästpulverm

lfKolsyra, svave l

Na, i 37,2 0 0 Al

i lfKolsyra, Nan i fosforsyram, teskedar N 17,7 0,06 0,1 pour une quarte de farine uni 5lpCa,stärkelse l lllitre.

i i

fKolsvra, Na, Kn vmsyra, I 18,4 0,00 0,1 i 2 teskedar pulver till 1/2 stärkelse ; kg siktat mjöl.

pulvren vägde 0:a 3 gr, en tesked bikarbonat 4 eza gr.

alkalisk reaktion. Prov prövat hemkonsulenten nzr av H., innehöll

egendomligt nog salicylsyra. Nzr vilket fabrikanten deklarerat såsom kris-

tidskvalitet, tydligen berett bikarbonat var av och alun. En del de av svenska tillverkarna dylika produkter behöva uppenbarligen av skaffa sig

riktigt sammanställda recept på bakpulver, vilket borde vara en enkel sak.

Det år beklagligt, under nuvarande men förhållanden förklarliga att ut-

ländska bakpulver har finna avsättning.

Stockholm år 1920.

Thure Sundberg.

N51 11.

Försök rörande vissa modifikationer Kjeldahls kvävebestämningsmetod. av

Av Thure Sundberg och Martin Lu-ndbory.

Vid utförandet kvävebestämningar enligt Kjeldahl komma ett stort av antal modifikationer till användning. En vanlig modifikation, särskilt vid

svårt oxiderbara är Gunning-Aiterberysf varvid tillsättes kvicksilver prov, och kaliumsulfat samt före destillationen svavelkalium för att överföra kvick-

silvret till sulfid. Samma metod tillämpas även utan tillsats av kaliumsulfat.

Kvicksilver, tillsatt i lämplig mängd, är utmärkt katalysator vid fören bränningen. Vid destillationen är det brukligt att tillsätta zink i en eller för undvika stötar. Nu har det visat sig, att zink annan form att man, om i finfördelad form är närvarande i tillräcklig mängd, erhåller riktiga resul-

tat utan tillsats svavelalkali Det vill säga, att närvaron av finäven av fördelad zink medför sönderdelning de ammoniakaliska kvicksilveren av och sålunda gör tillsatsen svavelalkali överñödig. I enlighet föreningarna av härmed ha vi vid vissa kvävebestämningar, särskilt i köttvaror, underlätit sistnämnda tillsats. Nu framhöllo Salm och Prager4 med stöd utförda av zinken för att medföra äsyftad verkan måste tillsättas i allförsök, att en deles bestämd form, nämligen såsom zinkstoftisublimerad zink innehållande zinkoxid. Denna publikation föranledde är 1919 att utföra bl. a. litet oss de försök, äro införda i nedanstående tabell. som Dessutom utfördes försök med ett pä apotek inköpt antipyrin. prov av Vid ingen de härvid enligt Kjeldahl utförda bestämningarna erhölls ens av tillnärmelsevis den teoretiska kvävehalten, utgör 14,9 %. En enligt som Dumas utförd bestämning 14,6 %. Emellertid erhölls vid en timmes gav destillation praktiskt taget värde vid tillsats svavelkalium som samma av användning zinkstoft, nämligen 10,75 10,72 % N. Kjeldahlsvid av resp. kokningen har sannolikt icke medfört fullständig sönderdelning av provet

Zeitschr. analyt. Chemie 1883, 22, 366 och Meddelelser fra Carlsberg Laboratoriet

samma år. 2 Chemiker Zeitung 1898, 605. 3 A. Glassen: Ausgewählte Methoden der analyt. Ch. Bd. II 492 och Lunge-Bcrl: Se Chem. techn. Untersuchungsmethoden Bd. 3 1911, sid.

4 Chem. Z. 1918, 104. 5 sammanhang må hänvisas till arbeten O. Nølte, Z. analyt. Ch. 1915, 54, I detta av 261 och 1916, 55, 188.

Kjeldahlskokning med tillsats av kvicksilver czalgr

NaOH + Zn-fil- l NaOH i + Zn- vNaOH + pimstensiNaOH + Zn-stoft NaOH, + Zn-bltar. spån + K2s t ñlspån i bitar i i i i r i Dest. Dest- Dest.- Dest.- Best.tidi %N tidi %N ,tidi °/áN tidi JN itidi ÃN tim. tim. tim. tim. I . tim.

Ammonizømsulfal. i i 20,94 1 i 20,94 /2 j 20,94 i i - - 1 - i -

i

Köttmjöl.

1/2 7,58 3/4 7,59 3/4 7,62 3/4 6,24 /4 7,20 . +/2 +0,00 +/2 +0,00 i + 1 +0,00 i +1/: +1,24 +/a +0,26 , 1 =7,5s ==7,59 =1°/4 =7,62 i=21/4 =7,48 =7,46

i |i=1/4

i i i 2 i 1/4 6,39 1 6,68

i + 1/4 + 0,34 + 1 + 0,43

1/2 +0,09 +1 j +0.17

g i + + 0,09 7,28 =. = i + l + 0,00 + Zn-stoft

i :21/2 =6,91 +1 +0,40 i i + Zn-stoft 7,68 = N + 11/2 + 0,35 i i 7,26 = i i

i i 3/4 6,90 ii i + 1 + 0,19 i 13/4 7,09 = =

1 7,41 i 1 1

De av oss utförda försöken bekräfta, att när kvicksilver 1 man, cra gr använtsg katalysator, vid destillationen som kan undvara tillsatsen svavelav alkali, om tillräcklig mängd 1,5 a 2 gr zinkstoft är närvarande Vidare framgår, att destillationstiden icke är för kort, kan erhålla riktiga man, om resultat även zinkstoft utbytes mot zinkfilspån. Dock bör om man, när svavelalkali icke tillsättes, för säkerhets skull alltid använda zinlcstoft. Att underlåta tillsatsen svavelalkali vid användning i form av avlzink grövre än ñlspän är fullständigt felaktigt; grövre zinkstycken knappast göra större tjänst än pimstensbitar.

Stockholm i augusti 1921.

Det ma anmärkas, att zinkamalgam förekommit i destillationsåterstoderna.

Ns-r 12.

Undersökningar livsmedel, avses i den K. förordningen av den

av som

29 juni 1917 angående förbud i vissa fall användande av vilseledande

mot

varubeteckningar vid handel med födoämnen, efter denna förordnings

ikraftträdande efter den 1 augusti 1917.

Härom har docent Th.. Sundberg meddelat följande:

Undersökningarna äro för Stockholms stads hälsovårdsnämnds eller

Livsmedelslagstiftningskommitténs räkning utförda på hälsovårdsnämndens

kemiska laboratorium.

Snzörsurrrogat.

1.917. Tillverkning och försäljning smörsurrogat har utgjort ett

av tacksamt arbetsfält för mindre nogräknade affärsmän. Tyvärr har den k. förordningen den 29 juni 1917 angående förbud i vissa fall mot använ-

av dande vilselande varubeteckningar vid handel med födoämnen här nedan

av kallad den provisoriska livsmedelsförordningen, för övrigt var synner-

som ligen välkommen och välbehövlig, erhållit sådan formulering, att den icke

en utgör hinder för att i ordsammansättningar använda benämningen smör på vilka blandningar helst. En del de undersökta blandningarna

som av med 49, 57 och 44 % vatten kunna betecknas som genom vatten-

resp. inblandning förfalskat smör. Då i dessa varken mjöl eller tillräcklig

prov mängd äggviteämnen närvarande för att binda vattnet, voro varorna i

var den form, vari de såldes, obrukbara för bredning på bröd, enär även

ex. vid lindrig bearbetning med kniv stor mängd vatten rann bort. Pri-

en en

stodo icke i rimligt förhållande till gällande smörpris, varför köparna serna fingo dyrt betala det inblandade vattnet. Försäljningen av Magnet med

57 % vatten under beteckningen margarin, utgjorde för övrigt ett missbruk denna varubeteckning. Provet innehöll icke, såsom för margarin

av är stadgat, sesamolja eller potatisstärkelse. Beträffande sistnämnda tre prov har allmänheten tidningarna upplysts varornas underhaltighet.

genom om En P. M. rörande danskt ersättningssmöw, vilken produkt borde burit beteckningen ostmassa d., har överlämnats till kriminalpolisen. Någon

e. åtgärd lär dock icke i anledning härav blivit vidtagen. Däremot har ifrågavarande försäljare bötfällts, emedan ett annat parti samma fabrikat haft

av dålig lukt och på den grund varit otjänlig. Kriminalpolisen har ge-

varan

nom hälsovårdsnämnden även mottagit P. en M. rörande en annan produkt,

benämnd danskt konstsmör. Någon verkan härav är icke bekant, då

detta skrives.

Äggpulrerw

1.917. Ett under årets förra del från stadsveterinären iMalmö insänt

prov av P:s äggpulvew, försett med bild höns av och med uppgift, att

ven struken tesked motsvarar ett ägg, bestod av en med gult tjärfärgämne

färgad potatisstärkelse. Alla övriga hithörande prov äro inköpta härstädes

efter den provisoriska livsmedelsförordningens ikraftträdande. Bland dessa

befann sig ett Pzs äggpulver med prov av samma utstyrsel som det före-

gående och innehållande slags färgämne, samma men för övrigt med en mera komplicerad sammansättning. Hälsopolisen, velat som gå varsamt till-

väga, har endast så småningom och icke fullständigt lyckats förmå affärs-

männen att efterleva förordningen i fråga de k. om s. äggpulvrens be-

teckningar. En stor del de inköpta av proven, vilka utgjordes bakpulav ver, vanligen färgade med tjärfärger, hade fortfarande sina gamla etiketter

oförändrade, försedda med vilseledande uppgifter, bilder av höns etc. På

Czs äggpulver hade stavelsen ägg i beteckningen äggpulvew över-

klistrats med liten lapp, på vilken fanns förkortad en en inskription på latin.

Ordet äggpulver förekom upprepade gånger såväl på etiketten somi

bruksanvisningen, varjämte på den förra fanns avbildad en tupp och ett

antal ägg. Fabrikanten, icke velat vidtaga rättelse, som har anmälts till

åtal. Azs äggpulver har erhållit en ny utstyrsel och kallas ägg-ernu sättningspulvew, inuti burken låg den tidigare bruksanvisningen men med

beteckningen äggpulver. N äggpulver :s hade fått en ny etikett, som skiljer sig från den gamla endast därigenom, att ordet äggpulvew ersatts

med egolin. Bilden höns finnes kvar, och det av uppgives på etiketten

bl. a., att burk egolin ersätter 25 en ägg.

Bär- och andra fruktsafter.

1.917. Av de undersökta 19 vilka med ett undantag inköpts proven,

efter den provisoriska livsmedelsförordningens

ikraftträdande, har intet ut-

gjorts verkligt oförfalskad Mot av en vara. ett prov av lingonsaft kunde

anmärkning endast göras på grund vattentillsats. Emellertid av hade ordet

konstgjord anbragts på etiketten. Alla de övriga proven innehöllo för

varan främmande färgämnen i regel tjärfärgämnen. hallon- 4 prov och

körsbärssaft utgjordes helt och hållet av konstprodukter, utan att detta

på något sätt angivits på etiketten. Liksom i fråga om äggpulvren har

hälsopolisen endast så småningom kunnat förmå försäljare saften att av

genom påsättande av särskilda etiketter riktigt deklarera varans beskaffen-

het. Vid ett provinköp voro de i affären befintliga buteljerna med körs-

bärssaft icke försedda med någon dylik extra etikett, när men varan expedierades påsattes i hast lapp, på vilken expediten en skrivit ordet konst-

jordl I två särskilt anmärkningsvärda fall hava safttillverkare åtalats. I

det fallet hade beteckningen ena prima hallonsaft naturelle på så sätt

förändrats, att ordet hallonsaft överklistrats med lapp, på vilken i en stället stod ordet hallon. Varans beteckning blev därigenom prima

hallon naturelle. Etiketten för övrigt försedd var med avbildningar av

färgad med ett rött tjärfärgämne, och halten av bärsaft hallon. Varan var

obetydlig. Rådhusrätten ådömde fabrikanten för brott mot ovan avvar 75 kr. böter. Utslaget är ett tecken på en ny tingens sedda förordning

varubeteckningar vid handel med livsmedel. I det andra ordning i fråga om

starkt utspädd och med tjärfärgämne färgad saft sålts under fallet hade en

Körsbärssaft Garanterad natursaft. Aven i detta fall beteckningen ren

blev tillverkaren ådömd böter.

under året undersökta bärsafter kunna 4 betecknas som 1918. Av 17

icke heller för mycket vattenblandade. På detta omoförfalskade, d. v. s.

fortfarande mycket otillfredsställande, vilket torde närråde äro förhållandena

nedanstående. 4 körsbärssaft voro färgade med mare framgå av prov

konstprodukter, även de delvis innetjärfärgämnen samt att anse som om

Beteckningarna stridande mot den provisoriska höllo litet bärsaft. voro

En körsbärssaft och svart vinbärssaft voro livsmedelsförordningen. en

det förra provet undersöktes på begäran av en handliknande slag, men av före förordningens ikraftträdande, och det senare lande, som erhållit varan

deklaration: Denna saft är beredd före lagen av försett med följande var och innehåller socker, vatten samt obetydligt fruktfärg. den 1 augusti 1917

borde ha stått tjärfärg. Sockrad saft med hal- I stället för fruktfärg

i fall färgad, i ett annat fall icke, men betydligt vattenlonsmak var ett

härstammade från och fabrik. 3 prov hallonblandad; proven en samma

2 staten tillhöriga förråd vara, levererad genom saft, därav tagna ur av

visserligen natursaft, starkt utspädda med F. H. K., innehöllo men voro

icke fordringarna i förordningen Körsbärsvatten och uppfyllde därför

besynnerlig, grumlig blandning, vars vedersaft, imiterad utgjordes av en

halt flyktig gjorde den otjänlig till de värdiga smak och höga av syra

brukar användas. Ordet imiterad stod på en liten ändamål, vartill bärsaft

Etiketten för övrigt försedd med avbildninvid etiketten fästad lapp. var

tydligt strider mot förordningen. Huru tillverkare körsbär, vilket gar av kollision med förordningens bestämmelser framsöka undvika att komma i

under året förekommit på inköpta går vidare av följande beteckningar, som

artificiell hallonsaft, konstgjord hallonsaft konsteller inlämnade prov:

Två citronsaft levererad efter förgjord saftl med hallonsmak. prov av

till ett flottans förråd, utgjordes praktiskt ordningens ikraftträdande av

jfr 13 i detta Bihang. taget endast av citronsyrelösningar nzr

hallonsaft och två körsbärssaft, det ena ur ett 1.919. Ett prov prov

starkt koncentrerad körsbärssaft, betydligt parti, vilket sålts såsom voro

hallonsaft hade smutsbrun färg och innehöll 3,5 gr vattenspädda. En

därför obrukbar Sockrad hallonsaft, imiteflyktig syra pr lit.; den var

ordet imiterad på etiketten tryckt rad bestod av en konstprodukt; var

Artiñciell hallonsaft med tjärfärgämne hade med mycket små bokstäver.

brev och faktura benämnts prima sockrad hall0nsaft. i resp. del undersöktes safter från 17 olika 1.921. Under årets förra prov av

delar landet I två fall, då fullstäntillverkare i Stockholm och andra av

saft, anmäldes tillverkarna till diga konstprodukter sålts under namn av

provisoriska livsmedelsförordningen. Inberäknat åtal på grund den av från icke mindre än 11 ifrågavarande nämnda två fall visade sig safter av

med främmande färgämnen, i regel tjärfärgämnen. tillverkare vara färgade

anmälan till åtal ha skett, emedan enligt I de flesta dessa fall kunde av

l saft med stor stil, de övriga orden med liten stil. Ha110nsaft resp.

förordningen såsom saft icke får säljas icke en vara, som äger den för saft

normala sammansättningen. En bärsaft, färgad med ett konstgjort färg-

ämne, äger uppenbarligen icke normal sammansättning och bör därför bära

beteckningen safta-sättning eller dylikt. Undersökningsresultaten föran-

ledde avlåtandet skrivelse till förste stadsläkaren, av en varefter genom tid-

ningarna utfärdades varning till saftfabrikanterna en att icke överträda

föreskrifterna i den nämnda förordningen och isynnerhet att icke fördärva

safterna av den skörden tillsatser främmande nya genom av färgämnen.

Sockersurrogat.

1917. Prov Sll-Cfol sockeresseøzs och sockersaøwn av inköpta efter den

provisoriska livsmedelsförordningens ikraftträdande, utgjordes av sackarin-

lösningar. Beteckningarna strida mot förordningens bestämmelser.

1.918. Undersökningen ett betecknat sackarinlösning, av prov, 2drop-

par motsvara i sötma 1 sockerbit, till resultat, gav att provet, som kostade

kr. 2,40, innehöll högst 0,2 sackarin 15,5 gr gr vatten beräknat som kry-

stallos. Aven om avdrag göres för flaskans värde, motsvarar detta ett pris

på krystallosen, överstiger 10 kr. Hela flaskans som pr gr. innehåll mot-

svarade i sötma icke än 88 socker eller 24 sockerbitar, mera gr c:a besom tingade ett pris ungefär 8 öre. Ett av prov av c0nd07sött utgjordes av en liten glasñaska innehållande 5,6 ett ytterst gr av nästan vitt svagt rosafärgat pulver söt smak, delvis svårlösligt av i vatten. Priset utgjorde kr.

2,25 ett senare inköpt kostade kr. 2,50. Preparatet prov visade sig bestå

av en blandning dulcin parafenetolkarbamid och av mjölksocker. Beräknat

ur kvävehalten utgjorde halten dulcin 24 Om av %. mjölksockret och flaskan värderas till 25 4 öre, återstå 2 kr. för 1,34 dulcin, vilket motsvarar gr ett pris på dulcinet ungefär kr. 1,50 Till av pr gr. jämförelse kan med-

delas, att dulcin från a.-b. Astra sötningsmedlet Astra ungefär samtidigt

försåldes å apoteken till ett pris motsvarande 50 öre pr gr.

191.9. S0ckerpastiller innehöllo socker, stärkelse och krystallos. Beteckningen är sålunda stridande förordningen. mot

Av 13 soc/cerdriclca från lika många prov tillverkare i Stockholm

innehöllo 8 konstgjort sötämne sackarin. I de sackarinhaltiga växproven lade extrakthalten socker m. mellan m. 2,2 och 4,1, i de sackarinfria mel-

lan 4,2 och 8,7 på 100 omg. gr

H 07mm.

1.917. Ett Nss druvbrösth0nung, inköpt efter prov av förordningens

ikraftträdande, innehöll en stor mängd stärkelsesirap k. glykos. Va-

rans beteckning torde därför strida mot förordningen. Emellertid må an-

märkas, att apoteksvarustadgan bland förteckningen på sådana såsom läke-

medel allmänt använda enligt § varor, som 2 mom. 2 icke skola anses såsom apoteksvaror upptager druvbrösthonung beredd enbart druvsaft. av

honung eller socker. Apoteksvarustadgan

giver därigenom ett olämpligt

stöd åt försäljningen förfalskad honung under År av nämnda beteckning.

1915 undersöktes likartad produkt kallad en brösthonung etiketten för-

sedd med avbildning bikupa, vilken härstammade från av samma firma, som tillverkat nyssnämnda Det är sannolikt prov. i anledning de påpekanav den om vilseledande varubeteckningar, vilka framförts genom tidningarna,

som firman nu ändrat etiketten och kallat

varan druvbrösthonung.

1.918. Ett från speceriaEär inlämnat honungsprov innehöll cza 9 é en sackaros och 0,57 aska samt visade högervridning även efter invertering

+0°,4 i lösning 1:10. Tydligen innehöll k. bladlushonung, men varan s. misstanke inblandning sockerlag kvarstår. Ett från en köpman en om av efter inköpt innehöll 23,4 á vatten, vilket är för högt. Ett av annons prov köpman med begäran utlåtande inlämnat prov var tunniiysamma om tande och innehöll icke mindre än 33,7 % vatten. Varan var tydligen ut-

spädd; i varje fall dess försäljning under av honung stridande var namn förordningen. Följande fall är ganska säreget. En privatperson inmot lämnade till laboratoriet ett litet med sirapsliknande utprov av en vara seende och smak, inköpt hos handlande såsom honung och till ett pris en beräknat efter 10 kr. kg. När tillsyningsman vid hälsopolisen sedan pr en besökte ifrågavarande handlande, nekade denne att sälja prov av där be-

fintlig honung under förklaring, att varan vore såld. Två dagar senare överlämnade handlanden till tillsyningsmannen ett honungsprov, som hade

helt annat utseende än det först inlämnade provet och som ägde hoett nungsliknande smak. Emellertid framgick vid undersökningen, att såväl

den den andra utgjorde en förfalskning. Det första provet ena som varan syntes på grund diastashalten visserligen innehålla litet honung, men av bestod dock till största delen blandning rör- provet innehöll 33 av en av -34 sackaros och invertsockersirap Fiehes reaktion starkt positiv samt

kunde betraktas konstprodukt. Det andra provet utgjordes av en som en rörsocker starkt uppblandad honung provet innehöll 39 % sackaros. med cza Den omständigheten, att handlanden vid tillsyningsmannens första besök

nekade denne att inköpa den misstänkta må här understryprov av varan, kas. Enligt förordningen åligger det hälsovårdsnämnd att ägna synnerlig

4 uppmärksamhet där-åt, att ,förseelser mot förordningen varda angivna till

åtal. Det under sådana förhållanden allvarsam brist, att synes vara en hålsopolisen icke skall äga rätt att i affär tillsvidare anhålla en saluen hållen det slag förordningen och med skäl misstänkes vara av avser som förfalskad, utan måste gå med oförrättat ärende och lämna försäljaren vara tillfälle att undanskaffa Ett ungersk honungw, åtföljt av ett varan. prov analysintyg, visade sig ha helt sammansättning än den honung, en annan den ungerska kemisten analyserat. Honungen innehöll endast 0,08 % som visade aciditet motsvarande endast 0,95 om normallut 100 aska och en pr Ett annat slag ungersk honung hade salubjudits till en stor firma gr. av i Stockholm, tillbakavisats. På begäran erhölls ett litet prov därav; men det utgjorde konstprodukt, stark Fiehes reaktion på konstgjort en som gav invertsocker. Holländskt honungssockeøw saluhållits i speceriaifår som en till ett pris 10 kr. kg, utgjordes praktiskt taget av vattenhaltigt av pr - konstgjort invertsocker.

A757 13.

Utdrag ur en promemoria beträffande undersökningar livsmedel från av vissa Armén och Flottan tillhöriga förråd, utförda på uppdrag av

Livsmedelslagstiftningskommittén.

Av Harald Huss och Thure Sundberg.

Proven äro på. nedan angivna tider uttagna med av oss undantag för proven nzris 21, 40 och 110, vilka insänts till laboratoriet. N :ris 22 och 40 härstamma från kök vid förråd. För den kemiska delen resp. av undersökningarna svarar undertecknad Sundberg, för den mikroskopiskt-botaniska delen undertecknad Huss. Vid utförandet de kemiska undersökningarna av har fil. M. Lundborg och i några fall fröken mag. H. Jonsson assisterat. Med Medicinalstyrelsens kungörelse här menas nedan Medicinalstyrelsens kungörelse angående fordringarna på viktigare proviantartiklar m. m. vid leverans för statens behov, given den november 2 1911.

Arméns Intendentruøförrcid z Kronobageriet, Stockholm den 30 okt. 1917.

N :r Choklad, reservportion, 1.914. Vikt: netto 52,5 Fuktighet 1,4 socker 50 gr. sackaros fett 27,2 aska 1,74 96. Innehåller 5-10% kakaoskal, vilket strider mot Medicinalstyrelsens kungörelse, för sockrad choklad föreskriver som högst 1 á skaloch groddpartiklar. Nzr Bergsalt, grovt N:r 4. Prima toppmalet rågmjöll

Nm Vetemjöl Utan anmarknmg..

Nzr Grahamsmjöl Nzr Bageri- eller plåtoljam Utgöres fet olja utan inblandningav av mineralolja.

Intendenturlcompaniet, Eedrilcshov den 1917.

9 nov.

N :r Choklad, reservportáon 1.912 Nzr Choklad, reservportion N Reservbröd 1.914|Utan anmar.. kn.

:r J Ing Nzr 10. Armélconserv 1.915

IV Arnzefördeløzingeøzs färplägnadsnzagasin, Hornsberg den 9 nov. 1917.

N:r 11. Chocolat de santé n:r 11 schweizisk

N:r 12. Vaniljohoklad, sockrad kokchoklad Utan anmarknmg... N:r 13. Smör danskt, med lurmärket

N:r 14. Helfet 0st N:r 15. Halvfet 0st enligt uppgift inkommen i sept. 1917. Vatten

47,12-47,19 %, fett 5,10-ö,15%, fett beräkn. iprocent av torrsubstansen: 9,7. Provet utgjordes icke halvfet, utan 0st. Beteckningen är såav av mager lunda oriktig. Huruvida osten säljaren verkligen levererats som halvav fet, har icke konstaterats jfr nedan 42. n:r N:r 16. T orrm ölk Utan anmarknmg., N:r 18. Salt, grovt

N:r 17. Buljongtdrnirzgar, utan etiketter, förvarade i bleckburkar utan firmabeteckning. Aska 66,56-66,57 koksalt 62,82-62,88 kväve 2,54- 2,56% motsv. 16% äggviteämnen, stärkelse närvarande. Varan kan möjligen godkännas, då bestämmelser angående buljongtärningar n. saknas.

En högre halt äggviteämnen borde fordras. av N 19. Torkade äpplen. Evaporated apples. Treated with sulphur :r dioxid. Svavelsyrlighet kunde icke påvisas, vartill må anmärkas, att provet tagits förut öppnad låda samt att provet stått en tid, innan det ur en undersöktes. Provet förorenat obetydliga mängder kvalster. var av Enligt deklarationen är behandlad med svavelsyrlighet. Medicinalvaran styrelsens kungörelse föreskriver, att torkade äpplen icke skola vara

konstblekta. N 20. Torkade aprikoser Provet taget en förut öppnad låda. :r ur Gåvo tydlig reaktion på svavelsyrlighet. Varan är således behandlad med svavelsyrlighet eller sulñt 19. Frukterna synnerligen rika på se n:r voro kvalster, dessas ägg och exkrement samt delvis överdragna med en hinna

jästsvampar. Otjänliga till människoföda. av N:r 21. Torkade aprikoser slag föregående, insända av samma som magasinet 15/11 1917 och tagna förut icke öppnad låda. från ur en tydlig reaktion på svavelsyrlighet jfr 20, fria från kvalster. Gåvo n:r voro N:r 22. Gröna ärter provet utlämnat från köket. Provet innehöll maskätna och mögliga ärter, havrefrukter och småsten spår. Halten 9,6% trasiga ärter bestämd. Enligt Medicinalstyrelsens kungörelse: 2% av inblandningar svarta, gråa eller maskfrätta ärter, främmande frön d. av 0. maximum. Vattenhalten utgjorde 13,0%. N:r 23. Kaløfornrska bönor. Äro frön Phaseolus lunatus =Limaav bönor; kunna eventuellt på grund sin halt blåsyra verka giftigt. av av . Försäljning utan deklaration bör icke tillåtas. N:r 24. Gula ärter. 5,6% maskätna, trasiga, missfärgade och mögliga havrefrukter, 1,4% trasiga ärter jfr 22. ärter samt varav ovan n:r N:r 25. Solodrter. 5,6 % maskätna, utvuxna, trasiga och mögliga ärter,

0,5% trasiga ärter jfr 22. varav ovan n:r N:r 26. Vetemjöl N:r 27. Blandad, torkad frukt Utan anmärkning.

N:r 28. Amerikanska zzalsade havregryn N:r 29. Kryddpeppar. Innehåller 1,2% kvistdelar och blad av moder- Maximihalten nämnda föroreningar torde börasättas vid 1%. växten. av I övrigt utan anmärkning.

N :r 30. Vitpeppaøu Av medelgod kvalitet.

N:r 31. Ingqfära hel. Varan är kalkad. Medicinalstyrelsens kun- görelse säger intet rörande kalkning. Då kalkad emellertid icke vara är hållbarare än naturell drog, är manipulationen ifråga förkastlig.

N:r 32. Lagerbärsblad ur originalsäck. Innehåller 8% kvistdelar,

småsten, bitar av bindgarn och ståltråd. Högre halt föroreningar av än 5% torde icke böra tolereras.

N:r 33. Sviskon. Förorenade enstaka kvalster. Medicinalstyav relsens kungörelse: hela. saftiga och fylliga Det undersökta rena, provet har dessa egenskaper. Sviskonen äro rätt smaklösa, föga saftiga och på.

det hela taget rätt magra. N:r 34. Rågbräd, hårt

N:r 36. Kafe, orostat Utan anmarknlng.. -. N:r 37. Kafe, rostat, mulet

38. Te N :r N:r 35. Rásgryn. Innehålla 0,75% föroreningar risagnar, frön och frukter av ogräs, småsten m.. Grynen äro icke så. långt m. m.. a. 0. nutidens tekniska hjälpmedel det möjliggöra befriade från föroreningar; högre halt av dessa än 0,5% bör icke tillåtas.

N :r 39. Kakao av obekant härkomst. Innehåller 5-8% kakaoskal.

Medicinalstyrelsens kungörelse: högst 3% skal- och groddpartiklaw.

i Köket vid Svea Artilleriregemeøzte.

N:r 40. Kött- och Häskkorw. Provet inlämnat från köksföreståndaren den 26/11 1917. Vatten 76,70-76,64 fett 5,18-5,22%, aska 3,33- 3,39%, stärkelse 1,16-1,19 %. Förhållandet mellan vattenhalten och halten av stärkelse, fett- och askfri torrsubstans 5,6. .Varan ovanligt fett- = är fattig, vilket visar, att användning fett fläsk av sorgfälligt undvikits vid densammas tillverkning. Vattentillsatsen är betydande, dock icke högre än som i Stockholm är vanlig. n. i

Svea Iøzgenjörlcårs förråd den 7 jan. 1918.

N :r 41. Hallonsaft, enligt uppgift erhållen F. H. K. genom Förvarad i fat. Saftens 1,190 destillatets 1,0000, vilket eg. v. eg. v. motsvarar 42,2% extrakt. Askhalt 0,074-0,084. Askan innehöll Med mangan. blyättika: .gräblägrön fällning. Främmande färgämnen kunde påvisas. Bärsaften är starkt utspädd med vatten, varjämte extrakthalten är låg för en sockrad saft jfr nedan 64. nzr N 42. , .. :r Halvfet 0st levererad närmast frän IV Arméfördehiingens magasin, Hornsberg. Osten föreföll lagrad och hade god mager, men var smak. Vatten 41,47-41,51%, fett 6,87-6,93 fett beräkn. iprocent av torrsubstansen: 11,8. Provet utgjordes således icke av halvfet, utan av mager 0st jfr 15. prov nzr N:r 43. Buljongtärning A. B. K. En tärning vägde igenomsnitt 4,57 medeltal 6 st.. Mässan mycket smetig gr av var och svår att jämnt fördela på. grund inmängda saltkristaller. Vatten 5,0-5,1 av aska 69,33- 69,72 koksalt 65,55-66,11%, kväve 3,36-3,38% motsv. 21% äggviteämnen,. stärkelse närvarande. .Ask- resp. koksalt- halten 1.7. är hög jfr nzr

Nzr 44. Buljongtärning Reach En tärning vägde i genomsnitt 3,53

Vatten 4,93-4,95 %, aska 59,7-60,1%, koksalt 58,0--58,3 %, kväve 0,29gr. O,30% motsvarande 1,9% äggviteämnen, stärkelse närvarande i riklig mängd

i form rismjöl. Varan är att en förfalskning. Detta slags av anse som buljongtärningar hava tidigare undersökts på laboratoriet inköpta i all-

männa handeln i Stockholm och därvid visat sig vara mycket underhaltiga. 500 i I förrådet funnos st. . N:r 45. Torrmjölk. Utan anmärkning.

N:r 46. Te. Utgöres av sm.alte.

N:r 47. Sockrad choklad N:r 48. Sockrad choklad Utan anmärkning. J N:r 50. Ingefära N:r 49. Helgryoz. Innehåller spår av råttexkrement. 51 Kryddpeppar. Innehåller 0,15 % kryddpepparstjälk jfr 29. N:r nzr Varan förfalskad färgning med röd jordfärg. är genom N:r 52. Vitpeppar, malen. Utan anmärkning. N:r 53. Kanel, malen. Innehåller små mängder chips.

54. Potatismjöl N :r N:r 55. Saga r n, röda Utan anmärkning...

Mackal/oøzer

N:r 56. N:r 57. Amerikanska, valsade havregryn N:r 58. Paltbröd. Bakat såväl råg- som kornmjöl. av

Livgardets till Häst förråd den 25 april 1918.

N:r 59. Helfet ost. Utan anmärkning. Dansk utan angiven beteckning rörande fetthalten. Vat- N:r 60. 0st, 53,78-53,96 fett 6,66--6,67 fett beräkn, iprocent av torrsubstansen: ten 12,4. Osten är sålundamager. Vattenhalten är för hög.

N:r 61. Paltbröd. Utan anmärkning. N:r 62. Aggpalveøw lös vikt. Vatten 4,8%, glödgningsrest 40,6%, 63,5% natriumbikarbonat, kväve 0,48-0,49% motsvarande alkalinitet motsv. äggviteämnen, stärkelse närvarande i form vetemjöl. Svavelsyra, 3,1 % av ammoniak, fosforsyra frånvarande. Innehåller ett gult klor, salpetersyra, sålunda icke äggpulver, utan en med tjärfärgämne. Varan utgöres av av tjärfärgämne färgad konstprodukt till större delen bestående av natrium- Beteckningen strider mot förordningen den 29 juni bikarbonat. av angående förbud mot vilseledande varubeteckningar vid handel med 1917

födoämnen. - N:r 63. Fraktmarmelad F. H. K.. Provet innehåller approximativt

56% torrsubstans, 3% i vatten olösliga och 53% i vatten lösliga ämvarav 44%; socker 46%, 23% invertsocker och 23% sackaros. nen; vatten varav Benzoesyra närvarande. Polarisation lösning 10 i 200 mm rör är av en +2°,7, efter invertering -2°,3. Innehåller äpplen och före invertering mängder morötter. Då såsom fraktmarmelad försåld vara avsevärda en bör beredd frukter utan inblandning andra vegetabilier, är marmevara av av laden ifråga att såsom förfalskad. anse N 64. Sockrad hallorzsaft, enligt uppgift erhållen i dec. 1917 genom :r F. H. K. Saftens 1,20%, destillatets 053995, vilket motsvarar eg. v. eg. v. 0,07 Askan innehöll Med blyättika 45,8% extrakt. Askhalt %. mangan. fällning. Främmande färgämnen och sackarin kunde icke pågråblågrön

visas. Bärsaften är starkt utspädd med vatten, varjämte extrakthalten är låg för en sockrad saft. Beteckningen hallonsaft på en så. starkt utspädd bärsaft synes strida mot k. förordningen den av 29 juni 1917 angående förbud mot vilseledande varubeteckningar vid handel med födoämnen jfr ovan n:r 41.

N:r 65. Kanel, malen, är kanelbark, hämtad från Cinnamomum Burmanni. Har ytterst lukt och smak kanel. svag av Eterisk olja utskakn. med eter efter ångdest. 1,05 %. Kanelaldehyd enl. Duyk A. 0,75-0,91 %. ringa Har värde som kanelkrydda.

N :r 66. Gula alter. Innehålla 9,2% föroreningar

maskätna, mögliga,

utvuxna och trasiga ärter, spannmål, frön och frukter ogräs, av varav 2,1% trasiga ärter; jfr n:r 22.

N :r 67. Gröna arter. Innehålla 9,1% föroreningar se 66, n:r varav 3,9% trasiga ärter; jfr 22. n:r N :r 68. Korngryn.

N:r 70. Havre-krossgryn.

N:r 72. Rismjöl. Utan anmärkning.

N:r 73. Ingefava, malen.

N:r 74. Starkpeppar, malen.

N:r 69. Kryddpeppar. Innehåller 52% naturell drog, 47% med röd jordfärg färgad drog, 0,6% kryddpepparstjälk och 0,4% sönderfallen drog. Varan är sålunda uppblandad med färgning genom förfalskad drog. Jfr i övrigt n:r 29.

N :r 71. Vita bönor. Innehålla 0,25% jordklumpar. I övrigt inga anmärkningar.

Provianüörrådet vid Flottans station z Stockholm 23 maj 1918.

N:r 75. Haivlc, torrsaltat, rökt.

N:r 76. La/ce salt fläsk. av N:r 77. Lake salt kött. av N:r 78. F s/cbnllar i lconeervbur/c. Utan anmärkning. N:r 79. Köttbullar i buljong lconservburk.

N:r 80. Smör, konserverat.

N:r 81. Smör, S/cåne-butteøw.

N:r 82 Dansk gamla 0st, halvfet. Erhållen F. H. K. genom Inköpspris kr. 6,67 kg. Tillhör ett parti, pr som delvis kasserats på. grund av förskämning. Osten hade mycket stark, en oangenäm lukt och smak. Vatten 48,83-49,05%. Fett 10,07-10,27%. Fett, beräkn. i% torrsubav stansen: 19,9. Varan uppfyller icke fordringarna på halvfet 0st i Medicinalstyrelsens kungörelse; fetthalten är för låg och vattenhalten för hög. N:r 83. Baljongtárning S. Levererad 12/3 1917. En tärning vägde i

genomsnitt 4,51 med.-tal 6 st.. Vatten gr av 6,91-6,97 .aska 66,56- 66,18 %, koksalt 63,94-63,55 kväve 2,65-2,70 motsv. 16,8% äggviteämnen. stärkelse: reaktion. Jfr 17. n:r N:r 84. Buljongtálrning S. Levererad 1/2 1918. Varan hade efter A krossning en pulverformig, mindre mera seg beskaffenhet än föreg. En tärning vägde i genomsnitt 3.92 st... gr medeltal av 6 Vatten 4,06-4,09 aska 63,89-64,09 koksalt 5999-6039 kväve 2,98-3,02 motsv. 18,8% äggviteämnen. Stärkelse: reaktion. Tärningarna hade sålunda något en 6 21459.Livsmzdeslagslzfløzingskommiltézzx betänkande.BlhangII.

halt äggviteämnen och lägre halt vikt, istället något högre av lägre men

koksalt och vatten än föregående. av 1918. 10,07-10,14 aska Paltbröd levererat jan. Vatten Nzr 85. 16,1% äggviteämnen. Stärkelse enl. Mayr- 2,50 kväve 2,54--2,62 motsv.

användning ett agnrikt rägmjöl. hofer 44,7-44,9 %. Bakat med av

F. H. K. maj 1918. Vatten 9,62 %, Nzr 86. Paltbröd levererat genom

15,8% äggviteämnen. Stärkelse enl. Mayraska 2,61%, kväve 2,62 motsv.

undersidan. Bakat med användning av rent hofer 42,2 96. Starkt mögligt ä

rägmjöl. Levererad d. 27/5 1918 genom F. H. K. Pris Nzr 87. Hallonsaft.

1,23%, destillatets 0,99%, vilket motliter kr 2,31. Saftens eg. v. eg. v. pr innehöll Med blyextrakt. Askhalt 0,15%. Askan mangan. svarar 51,5% Främmande färgämnen kunde icke påvisas. ättika gräblägrön fällning. att sockerhalten icke är tillräckligt jäste vid förvaring, vilket visar, Saften Varan är bättre beskaffenhet än nzris hög för att verka konserverande. av

41 och 64. Förvarad iliterbuteljer. Pris pr liter kr 1,25. Nzr 88-90. Citrons-aft.

utseende, menderas etiketter allinnehåll hade olika voro De tre provens Citronsaft från saftfabriken, lika och hade följande lydelse: deles körsbär, hallon och vindruvor, ett fabriksförsedda med avbildningar av kapsyler vit metall, försedda med Prov 88 och 89 buro av märke m. m. bronsfärgad kapsyl, försedd med ett annat fabrikens märke, 90 hade prov framgå följande sammanställning: märke. Undersökningsresultaten av

88 Prov 89 Prov 90 Prov

Gulaktigt, svagt

opaliserande. Nästan färglöst. Svagt brunaktigt. Provets utseende opaliserande. gul avsättning Opaliserande. Svagt Ringa botten.

i ñaskans

Svag lukt av genom cltmn. .lukt fw

av ligen

förvaring förändrad {svag.t eterisk olja.

lukt olja. citronolja. -

citronsyrelös- citronsyrelössmak Icke som citronsaft {Som {Somning. ning.

{ Mycket svag vul- Reaktion vid tillsats av Ingen fargforandring... .. .. . 5 Gulfaignmg... . färgning. ammoniak. l

Prövning på pektinäm- Negativt.. Negativt.. Negativ. med alkohol nen 1,0266 1,0267 vikt. 1,0273 Provets eg.

1,0000 1,0001 Destillatets v. 1,0000 eg.

Provets eg. v. motsvarar 635. 6537 Gm citronsyra gr/100 cmal

0,030 0,034-0,033 Aska % 0,059

Innehåller ett från närvarande. påvisade. Icke Främmande färgämnen. Icke mandegult färgämne

och de låga askhalterna synes, att intet Av de kvalitativa reaktionerna

Prov 88 har sannolikt erhållit en utgöres saft av citron. av proven av Bebedöma konstprodukt. tillsats citronsaft, är likväl att som en av men visserligen icke bevisat, att icke en ringa träffande 89 och 90 är proven Proven kvantiteten är i så fall betydelselös. mängd citronsaft ingår, men

utgöras praktiskt taget endast av citronsyrelösningar. Prov 89 har erhållit

tillsats av ett främmande gult färgämne och sannolikt litet citronolja. av Av K. Medicinalstyrelsens kungörelse ang. proviantartiklarav den 2nov. 1911

framgår tydligt, att ifrågavarande varuslag bör utgöras saft citron av av

och icke endast citronsyrelösning

av av motsvarande egentlig vikt. Säker-

ligen har den ursprungliga anledningen till, att citronsaft ingår i provian-

teringen vid flottan varit, att densamma utgör ett verksamt medel mot

skörbjugg. Under sådana förhållanden är det påtagligen ett fel, citronsaft om utan vidare utbytes mot citronsyrelösning. Enligt meddelande proviantintcndenten av tillhöra 89 och 90 leverans, prov en som enligt kontrakt av den 15 1917 fullgjordes aug. i okt. år, samma v. s. varan är såld efter den 1 1917, alltså efter aug. ikraftträdandet den förordav ningen av 29 juni 1917 förbud ang. i vissa fall mot användande vilseledande av varubeteckningar vid handel med födoämnen. Prov 88 tillhör däremot en något tidigare leverans. Försäljningen under benämningen

citronsaft den av vara, som prov 89 och 90 representerar, står sålunda i strid mot nämnda förordning.

N:r 91. Spensk golden sirap Utan anmärkning.

N:r 92. Attikspritm l-liters glasflaska rymd 1,04 liter. Innehållet

klart och nästan färglöst mycket svagt gulaktigt. Lukt och smak utan anmärkning. Enligt etiketten framställd genom jäsning av alkohol och innehållet motsvarar 3 liter vanlig ättika. Aciditeten motsvarar ättiksyra i 100 cma. 11,1 gr

Prövningar på fri mineralsyra, formaldehyd hava givit och myr-

syra negativt resultat. Vid prövning på tunga metaller har påvisats spår tenn. av

N :r 93. Attiksprit tillverkad av sadesbrannviwx Glasfiaskans rymd

precis 1 liter. Enligt etiketten motsvarar innehållet 3 liter vanlig ättika

Aciditeten motsvarar dock endast 8,6 gr ättiksyra i 100 cm3. Prövningar

på fri mineralsyra, formaldehyd och myrsyra hava givit negativt resultat.

Vid prövning på tunga metaller har påvisats spår tenn. Varans aciditet av

är för låg. Enligt Medicinalstyrelsens

kungörelse skall ättiksprit hålla 10% ättiksyrehydrat. cza

N :r 94. Te.

N:r 95. Potatismjöl.

N :r 96. Vetemjöl.

Utan anmarknm-- -

N :r 98. Kafe, orostat. o,

N:r 99. Valsade havregryn.

N:r 100. Margaerite Pranes.

N:r 97 Senap, malen. Utgöres i huvudsak vit svart av senap; senap förekommer endast i små mängder. Utrört med vatten erhålles en pasta, som äger mycket svag senapsoljelukt. Provets halt av svart senap måste anses vara för låg, detsamma om - som väl torde kunna tagas för givet är avsett att användas -

till framställning senapspasta tillagad

av senap

utan ytterligare tillsats svart Enligt av senap. uppgifter i litteraturen och från fabrikanters sida bör senapspulver, avsett till direkt framställning 1/3--2/3 av senapspasta, till bestå svart av senap. N :r 101. Senap, malen Ingen = nzr 97. märkbar senapsoljelukt efter

blandning med vatten.

N 102. Ingçfära, malen.

N:r 104. Kanel, malen. Utan anmärkning.

N:r 105. Vitpeppar, malen.

Nzr 107. Torkade lingon.

Nzr 108. Rågmjöl. Utan anmärkning.

Kryddpeppar. Innehåller blott spår kryddpepparstjälk. Nzr 103. av

förfalskad färgning med röd jordfärg. Kryddan är genom svenska F. H. K.. Innehåller 1,8% Nrr 106. Torkade .blåbdøy genom

och bär blåbärsriset. vegetabiliska föroreningar kvistdelar, blad omogna av

Innehålla 6,8% föroreningar jfr 66, varav Nrr 109. Gula ärter. nzr

1,45% trasiga ärter. Jfr nzr 22.

till laboratoriet den 12 juli 1918. Taget ur en Nzr 110. Fett, insänt

proviantförrådet vid Flottans station i smörlåda, utbekommits från som beskaffenhet liksom ett talgigt smör; var till färgen Stockholm. Yttre smältning fullständigt klart; vid smältnästan vitt. Fettet var efter

Fettet visade vid analys: ningen avskildes ett lager av äggviteämnen m. m.

såpan blev gulbrun; Polenske-tal 2,35; refrakto- Reichert-Meissls tal 29,5

40° 41,9-42,0. Av undersökningen framgår, att provet utmetertal vid C

sannolikt solljusets inverkan blivit talgigt. göres smör, som genom av -

framgår, att de livsmedel, levereras Av lämnade meddelanden som ovan de fordringar, de böra upptill armé och flotta, icke alltid motsvara som

goda. Tvärtom ha vid här ifrågavarande fylla för att kunna betecknas såsom

i 13 fall = 11,8%, nzris 15, 19, 22, tillfällen undersökta varor befunnits

93, 109 icke uppfylla fordringarna i Medi- 24, 39, 42, 66, 67, 82, 88-90,

dessa fall n:ris 89-90 och dessutom cinalstyrelsens kungörelse. I ett av

62, 64 kunna anmärkningar framställas på mot 3 = 2,7%; nzris 41, prov varit i överensstämmelse med kungl. grund att deras beskaffenhet av angående förbud mot vilseledande varuförordningen den 29 juni 1917 av Vidare ha i 6 fall = 5,5%; beteckningar vid handel med födoämnen. prov

103 visat sig förfalskade utan att deras nzris 20-21, 44, 51, 63, 69, vara

med bestämmelserna i Medicinalstyrelsens beskaffenhet stått i direkt strid

ha dessutom framställts mot 12 prov kungörelse. Lindrigare anmärkningar 49, 71, 83, 87, 106, 110, = nämligen nsris 17, 32, 33, 35, 43, 46, 10,9%; = 8,2%; nämligen nzris 23, 25, betydande anmärkningar mot 9 prov mera 20 befanns 86, 97, 101. 1 de undersökta nzr vara 31, 40, 65, 85, prov av

otjänligt till människoföda.

= 39% ha sålunda anmärkningar ansetts böra I sammanlagt 43 fall

beskaffenhet. Undersökningsresultaten framställas beträffande livsmedlets

och nödvändigheten att beskaffenheten berättiga att påpeka vikten av oss till armé och flotta göras till föremål för hos de livsmedel, som levereras

hava varit fallet. Denna torde rationellare kontroll än hittills synes en förfullt nöjaktigt sätt utan att staten till sitt icke kunna utföras på ett

vilket erforderliga undersökningar verkfogande äger ett laboratorium, vid

icke blott underhaltiga och förfalskade varor, ställas. Härigenom skulle

ett riktigare värdesättande av godtagas, kunna avvisas, utan även som nu ekonoske, till statens såväl hygieniska som levererade livsmedel kunna

miska fromma.

Stockholm den 3 sept. 1918.

NJ 14.

Resumé över vissa kemiska arbetemnvilkasresultat

offentliggjorts i

tidskrifter eller här annorstädes omnämnts.

Försök ha sommaren 1917 blivit utförda i avsikt att utröna, vid vil-

ken surhetsgrad mjölk Icoagulerar vid upphettnáng. Bestämningarna

av surhetsgraden utfördes på följande sätt. 50 om mjölk försattes med 2 cm

2-procentig alkoholisk fenolftaleinlösning och titrerades med 1/10 normal

natronlut; 1 cms V10 n-lut på 100 cm3 mjölk = 1 surhetsgrad. Av för-

söken framgick, att såväl färsk pasteuriserad som mjölk, som fått vid surna, uppvärmning koagulerade vid 22-23 surhetsgrader.

Som följd kristidsförordningen

en av om maximipris på potatismjöl

såldes i minuthandeln vått potatismjöl till för potatismjöl gällande maximi-

Iwris. Uti 18 i Stockholm dec. 1916 inköpta prov av potatismjöl växlade

vattenhalten mellan 45 och 47 % och utgjorde i medeltal cza 46,2 %. Det

fuktiga potatismjölet kunde icke sägas utgöra för en hushållsbruk färdig

vara, enär detsamma, det icke genast skulle användas, först om måste under-

kastas torkning.

Med hänsyn till det obehag, även mycket som små mängder sand eller

Icrvaøvesteøzspartiklar z bröd kunna förorsaka vid tuggningen, undersöktes år

1920 25 rågmjöl på halt i saltsyra prov av av olöslig aska. 12 inneprov höllo 0,01-0,08 11 0,10-O,17 1 prov prov 0,22 % och ett 0,30 96 prov saltsyreolöslig aska. De två sistnämnda innehöllo proven sand, och i en

stor del av de övriga betecknades askan eller mindre som mer sandig.

Två armékonserver ñäsk och m., år prov av gryn m. som 1917 för-

söksvis inkokats i dosor förzinkat jämbleclc, undersöktes av på halt zink. av Härvid framgick, att viss zinkmängd förefanns i konserven en och att zink-

halten var större i de delar, lågo närmast plåten. som Tydligt är, att för-

zinkat järnbleck är olämpligt till konservburkar och överhuvud till förvaring

av födoämnen. För zinkbestämningen inaskades - provet och zinken bestäm-

des såsom pyrofosfat jfr Treadwell, Quant. Analyse.

Emedan vissa amerikanska fimIct/conserver, inlagda i burkar av förtent

jdrnbleck, hade förefallit äga metallsmak, en undersöktes år 1920 7 prov av dylika konserver på halt tenn. Resultatet av framgår av följande

tabell.

l l Provets vikt i Aciditet Sn mg i 100 gr

gr l Provets beteckning

me -m

-wüjwäegzânâgáluá,

Frukt Sås sas Frukt Sås

l

i

s

l M. B. peaches 215 4,3 - 2,3 . . . . . . . . . . - a

251 17,8 i 17,9 l A. pineapple 344 a . . . . . . . . . . . 664 401 1,7 Spår 1 Spår B. pears . . . . . . . . . . . . . l j 365 11,2 16,4 9,8 i D. M. apricots 509 . . . . . . . . . . i l 21,3 7,2 R. s. pineapple. 589 260 11,1 . . . . . . . . . j 6,3 j 17,6 20,3 F. o. peaches. 560 363 . . . . . . . . . . G. F. Stenkyrkeäpplen 330 l 95 3,9 l 11,8 3,2 . . . . . .

Extraktbestäøøzøziøzgaø z 4 äkta teprov med fuktighetshalt 8,6, 9,3, en av

8,4 gåvo resultat 32,5, 33,0, 34,4 och 39,8 % extrakt. 8,7 och % som resp.

Dessa bestämningar utfördes fullständig urkøkøzing av teproven och vag-genom de extraherade och torkade bladen enligt Beg/thien se Zeitschr. für ning av

Untersuch. der Nahrungs- und Genussmittel: 1900, 148. Därjämte ut-

försök att extrahera på följande satt. 1 te övergöts med fördes genom gr

100 cms kokhett vatten. Blandningen fick stå. 5 minuter, varefter filtrera-

Büchnertratt med användning och tvättades med 100 des genom en av sug

cms varmt vatten. I övrigt utfördes bestämningen som förut. De på. detta

erhållna värdena på. extrakthalten utgjorde 26,1, 20,5, 28,1 och satt resp.

29,7 0/0. Nar 2 te behandlades på sistnämnda sätt med samma vattengr mängder erhöllos 20,7, 20,4, 26,2 och 27,9 % extrakt resp.

begäran dzr H. Huss utfördes följande bestämningar fett och På av av

z fänkol enligt den i Schweizerisches Lebensmittelbuch, Kap. eterisk olja

Gewürze, angivna metoden.

Eterisk l

Entrak

Fett 0113 Provets art tions- Anm

tid % %

l l ,

l l

Fänkol, handelsvara 12 tim.l 3,9 1,9 g 1 . . . . . . . .

2. fullt utvecklade frukter 12 3,9 2,4 . . . $ 8,0 4,4 döda frukter. 12 . . . . . . 4 fullt utvecklade frukter 4 dygn 5,9 2,9 1 gr = 100

1 . . . korn

| 5 möda frukter 4 13,8 4,3 1 gr = 306 korn . . 1 , . . . . .

Jämförande aciditetsbestáimningaø- z honung.

i

Aciditet, cm n-lut på 100 gr prov, vid användning av

Honungsprovets g

I

J Lackmuspapper nummer och

i utseende Fenolftalein gig rött Metylrött I Metylrött

blir tills blått för

blått blir blått

i 0 Nästan.. vitt. 0,0 . . . .

l l 1 2 2 1 " - 2. Brungulaktigt. g 1,8 1,8 . .

l

. . . . . . i -

I

g p För mörk att

;

Mycket mörkt 5 i 2,9 titrera med

. . -- - -

i metylrött

. Honungslösningens koncentration: vid användning av lackmus som indikator 10 gr i 50 cm

fenolftalein och metylrött somindikator

10 gr i 100 cm.

Metylröttlösningarnas styrka 0,15 gr i 100 om QG-procentig sprit. Därav användes 3 droppar pr prov.

Den använda lutens styrka 1/:0 normal.

Senare ha vid liknande försök prövats även neutralrött och bromtymolblått; detta liksom ifråga om metylrött på danskt förslag. Neutralrött gav mycket osäkra omslag.

- Bromtymolblätt kan i detta fall ungefär jämställas med metylrött, vilken indikator lämnat de värden, som bäst överensstämma med lackmus droppindikation tills blått förblir blått.

Vid behandlingen inom Kommittén av kapitlet ättika har användningen av råsprit från jästfabrikationeøz råmaterial träd attüctillverknølngeøz

som förts pä tal. I anledning härav ha utförts undersökningar i avsikt att utröna i vad män föroreningarna i dylik räsprit, speciellt aldehyder och högre alkoholer, kvarstå eller förändras vid ättikbildningen. För ändamålet ställde Kommitténs avlidne ledamot ingenjören Th. Rosendahl till för-

numera prov fogande dels av den jästräsprit, som vid a.-b. Th. Winberg 0:0 använts som råmaterial, dels av den färdiga produkten, k. ättiksprit. De ut-

s. förda undersökningarna visa, att ättikspritens aldehydhalt, jämförd med råspritens, är mycket ringa, och tyda pä att en stor del räspritens högre

av alkoholer kemiskt förändrats sannolikt sä att de delvis oxiderats till motsvarande fettsyror. Vidare framgår att i ättikspriten kvarstående högre alkoholer åtminstone delvis finnas iform av sammansatta eterarter. Attikspriten innehöll nämligen amylacetat. Råspritens förvandling till ättika kan sålunda utom en oxidation etylalkoholen sägas innebära

- av - en förädling av i spriten ingående föroreningar.

Det är min avsikt att, när ytterligare försök utförts beträffande vissa

punkter, offentliggöra resultatet i dess helhet. Emedan det även förekommer, att använder s. k. sulfitsprit som man råmaterial inom ätttktndustrien för tillverkning jäsningsättika, prövades av såväl sulñtsprit ättiksprit, framställd till huvudsaklig del av sådan sulsom litsprit, på närvaro metylalkohol. Sulñtspriten skulle enligt tillverkarens av uppgift innehålla 2 % metylalkohol och visade sig givetvis också innehålla

sådan alkohol. Av större intresse är, att metylalkohol kunde påvisas i den

ifrågavarande ättikspriten. Metylalkoholen har sålunda åtminstone till en

del hållit sig oförändrad under ättikjäsningen. Den använda analysmetoden

beskriven i Entwürfe Festsetzungen über Lebensmittel Heft Essig, är zu 1912, utgivna från Reichsgesundheitsamt i Berlin. Den metod för kvantitativ bestämning i ättika, som kan av nzyønvyra benämnas Icalomelmetodeøz jfr de skandinaviska delegerades förslag till in-

struktion för undersökning ättika, har prövats. Därjämte utfördes beav stämning vid närvaro svavelsyrlighet, vilka försök visa, att av myrsyra av svavelsyrlighet i den mängd, kan förekomma i handelns ättiksyra, icke som verkar störande på resultatet. I samband med arbetet på instruktionen för undersökning av saft,

marmelad och liknande produkter ha utförts följande försök. Pávtsande jfr Beythiens Handbuch der N ahrungsmittelav agar-agaø untersuchung sid. 521, Härtel och Söllings metod. I askan det vid förav söken använda agarprovet kunde mikroskopiskt påvisas sådana marina dia-

tomacéer, äro karakteristiska för agar. som 540 cms vatten och ringa mängd se nedan uppvärmdes till en agar med 60 cms sockrad saft hallon blåbär och kokokning, försattes av resp. Efter 24 tim. hade avskilts flockig fällning. Största kades i 4 min. en delen lösningen dekanterades, resten centrifugerades och bottensatsen av tvättades i röret med alkohol och sedan med eter. Fällningen överfördes

medels eter i liten tarerad porslinsdegel, torkades i vattentorkskåp och en vägdes. Sedan tillsattes den vattenmängd, behövdes för att erhålla en som ungefär 2-procentig lösning, varefter fällningen löstes genom försiktig upp-

värmning. Om tillräcklig mängd närvarande i den ursprungliga agar var lösningen motsvarande omkring 0,4 % i hallon- resp. blåbärssaften - agar erhölls efter avsvalningen ett tämligen fast gelé. -utfälla med alkohol den utspädda saften enligt Försök att agarn ur Schweizerisches Lebensmittelbuch och därefter utföra geléprovet gåvo otill-

fredsställande resultat. Om löstes i utspädning förut i rent vatten, erhölls agar samma som efter kokning och avsvalning ingen fällning, däremot utfälldes agar, om citronsyra tillsattes före kokningen. Detta visar, att den ifrågavarande

agarutfällningen är beroende av närvaro av växtsyror. Emedan vid de utförda försöken endast del av den tillsatta agaren kvantiteten utvunnits, försöktes att tillsats olika mängder citrongenom av till de klara lösningarna från de omtalade agarutfällningarna och syra ovan förnyad kokning i 4 min. erhålla ytterligare utfällning. Resultatet blev

negativt; efter 24 tim. syntes icke ett spår fällning. av Försök för påvtsande dulcin parafenetolkarbamid i saft enligt den av Chemiker Zeitung 1916 sid. 853 angivna metoden jfr också av Stedler i Beythiens Handbuch sid. 633, Jortssens reaktion gåvo gynnsamt resultat.

Olika försök ha vidare anställts beträñande kvantitativ bestämning av ben-

i saft och påvisande sackarán vid närvaro av benzoesyra. zoesyra av

Som lämpligt konserveringsämne för saft har inom Kommittén före-

slagits ammoniunzbenzoat istället för natriumbenzoat. Mot detta förslag har

från danskt håll invänts, att ammoniumbenzoat i motsats till natriumben-

zoat skulle meddela saften oangenäm smak, vilket en antagits bero på när-

varo av empyreumatiska ämnen. I anledning härav bereddes av benzoesyra,

ammoniak och vatten lösning ammoniumbenzoat. en av Av denna lösning

tillsattes till sockrad saft av hallon så mycket, att halten ammoniumben-

zoat motsvarade 2,5 på 1 liter saft. Vid på olika gr sätt utförda prov

framgick tillfullo, att icke med smaken kunde man påvisa tillsatsen av ammoniumbenzoat. Huruvida ifrågavarande ämne vid längre tids lagring kan

meddela saften oangenäm smak, är fråga. en en annan I varje fall torde

man icke behöva räkna med närvaro av empyreumatiska ämnen. Ammo

niumbenzoat kan i handeln helt visst erhållas av tillfredsställande renhet.

Vid bestämningar aska och askans alkalinitet av i bärsafter ha m. m. vi alltid före inaskningen brukat enligt tysk metod laka ur det förkolade

provet med varmt vatten i avsikt dels att säkert förhindra kaliförlust, dels

att underlätta den fullständiga förbränningen. Vidare har för att skydda provet för inverkan svavelhaltiga förbränningsgaser av från gaslågan platinaskålen placerats på en snett ställd asbestplatta med ringformig ut-

skärning för skålen. För alkalinitetsbestämning

har askan försiktigt ko-

kats med överskott 1/10 n-svavelsyra för kolsyrans av bortdrivande, varefter

titrerats med lut och med fenolftalein indikator. som Nu har häremot in-

vänts, att det är onödigt att använda urlakning, emedan man mycket väl kan direkt inaska provet. Därjämte har föreslagits att för alkalinitetsbe-

stämning värma askan på vattenbad med överskott av svavelsyra, avkyla,

tillsätta överskott lut och därefter titrera av med svavelsyra och med metyl-

orange som indikator. I anledning härav ha följande försök utförts.

I en sockrad körsbärssaft handeln har ur askhalten och askans alka-

linitet bestämts. Portioner omkring 20 saft gr av denna försatts med

vissa mängder kaliumkarbonatlösning

av en av känd halt, varefter askhalten

bestämts dels med dels utan urlakning. Resultaten äro följande.

z . I l Saftens Tillsatt romlaska

i askhalt K C0 " M lwê" 2 3 Beräknad.. Funnen Tillvä gagångssätt vid inaskningen

A, ,,, A Differens /n , /,,

0 0,134 y Urlakning

0 l f 0,133

0 0,135 å Utan urlakning N 0,134 0,126 i 0,260 0,262 + 0,002 Urlakning

l

0,134 0,125 0,259 0,258 -0,001 i Utan urlakning

0,134 3 0,254 I 0,388 l

0,368 -0,020

0,134 0,263 0,397 0,401 0,004 + Urlakning

V

0,134 i 0,232 0,366 0,358 -0,00s Utan urlakning l l 0,134 0,246 , 0,380 0,347 y -0,033 , i i 0,134 l 0,489

0,623 0,616 -0,007 Urlakning måste slutligen tillgripas g

Samtliga värden äro beräknade i procent gr på 100 gr av den ilrsprungliga saften.

samtidigt utförda alkalinitetsbestämningarna med användning av De dels metylorange dels fenolftalein ha i samtliga med K2CO3 försatta prov givit lägre värden än den beräknade alkaliniteten, v. s. lägre än summan och det tillsatta kaliumkarbonatets alkalinitet. Ur dessa förav saftaskans skola fortsättas, har ingen bestämd slutsats kunnat dragas med sök, vilka avseende på frågan urlakningen, vissa resultat tyda på att det är om men vid inaskningen skydda provet för svavelhaltiga förbränningsav vikt att För övrigt har ånyo visat sig att icke varje analytikers öga skarpt gaser. kan iakttaga metylorangens omslag. Hvad de anförda askbestämningarna beträffar, ha resultaten vid ingen kalitillsats blivit lika goda, sig urlakning använts eller icke. eller ringa vare Vid avsevärd dock tämligen ringa kalitillsats Visa bestämningarna en mera urlakning tendens mot för lågt resultat. Vid den sista bestämutan en tabellen visade sig svårighet att utan urlakning fullständigt förningen i bränna provet, varför urlakningen slutligen tillgreps. Det må påpekas, att vid askbestämningar i prov av sådana varor, som innehålla koksalt, urlakning är nödvändig. Då denna metod vid närvaro fall säkrare än direkt inaskning, då den vidare icke av alkalier i varje är besvärligare, stundom kan underlätta askbestämningen, är nämnvärt men den att föredraga även vid analys safter 0. d. synes vara av

Stockholm i december 1921. Thure Sundberg.

Nzr 15 a.

Om månbönor.

Tjänstememorial rörande bruna bön0r.

Den 19 dennes inköpte undertecknad hos firman A. N., Stockholm,

ett parti bönor, som såldes under bruna bönor och vid rekvisinamn av tionen uppgåvos vara anzerikanska bönor

Vid undersökning av dessa bönor befunnos de.utgöras Phaseolus av lunatus frön, vilka gå i handeln under indiska, mån-, Rangoon-, namn av Kratok-, Java-m Kap-, Lima-, Sieva-, brasilianska bönor.

För användningen av dessa bönor såsom människoföda på det varnas bestämdaste de flesta livsmedelsanalytiker, anställt undersökningar av som av desamma. Bönorna kunna nämligen innehålla glykosid, vilken en ur vid inverkan vatten blåsyra avspaltas. Jag tillåter mig att i det följande av referera några uttalanden i utländska arbeten beträffande ifråga. varan Huruvida dessa amerikanska bönor tidigare importerats till Sverige i och

för försäljning såsom människoföda eller kreatursfoder är mig obekant.

Själv hade jag tillfälle att undersöka desamma år 1905, när ett prov av bönorna inlämnats till livsmedelskontrollanstalten i Hildesheim, på grund av att en ko, som erhållit 750 strax efter utfodringen dog. gram, C. Hartwich Handbuch der Nahrungsmitteluntersuchung, Bd II, 1915

skriver om- Rangoon-bönan: Ursprungligen antagligen hemmahörande i

södra Amerika, odlas densamma överallt i tropikerna och begagnas numera där som näringsmedel. Bönorna började ungefär i början detta århundrade av att importeras i Europa. De möttes emellertid det största av och mest berättigade motstånd, på grund att de innehålla glykosid phaseoav en lunatin, vilken blåsyra frigöres, och därigenom utan tvivel kunna verka ur giftigt. En hel rad dödsfall bland människor och kreatur, orsakade dessa av bönor, har konstaterats. År 1905 dogo i Rotterdam 4 medlemmar av en familj på 6 efter förtärandet sådana bönor. Halten blåsyra personer av av uppgår enligt föreliggande uppgifter till 0,004-O,130 96. Alla de olika färgvarieteterna Bönornas färg är olika; del äro vita eller ljusbruna, andra en rödbruna, violettbruna, svarta. Anm. undertecknad innehålla giftet av ifråga, vilket särskilt bör understrykas. Man har i Frankrike föreslagit att

tillåta försäljning indiska bönor, vilka icke innehålla än 0,02% blåav mer syra. Uti detta förslag kan jag icke instämma, då den frestelsen ligger

nära till hands att blanda giftiga bönor med så stora mängder ogiftiga upp bönor att halten icke överstiger den tillåtna och då det dessutom icke är sagt att blandningen i detta fall äger med den noggrannhet, rum som

erfordras. Snarare borde de indiska bönorna under alla förhållanden för-

bjudas, det överensstämmer tvivelsutan icke med hävdvunnen sed inom en samvetsgrann livsmedelskontroll, att tillåta försäljningen av ett näringsmedel, innehåller ett så utomordentligt giftigt ämne. Häri ändras som ingenting det förhållandet, att bönorna ifråga ofta förtäras i troav pikerna Enligt Ch. Arragon Ubern den Blausäuregehalt der indischen Rund-

bohnen. Ztschr. Unters. der Nahr. Gen.m. Bd. 12, 1906, som dock u. utfört endast ett försök, extraherades bönor, som under 12 timmars tid ur legat i kallt vatten, hälften deras blåsyrehalt. Bönorna kokades därefter av timme med vatten. Moset visade sig vara blåsyrefritt. en W. Busse Uber die giftige Mondbohne. Ztschr. Unters. d. Nahr. Gen.m. Bd 13, 1907 behandlar frågan, huruvida nuiøzböøzan vid saku. kunnig tillredning i köket helt och hållet kan befrias från sin halt av blå-

och på detta sätt bli ett oskadligt födoämnen Denna fråga är, syra skriver Busse, Arragon besvarad med ja; ock det Arragon underav om av sökta materialet endast innehöll ringa mängder blåsyra, så kan man dock i allmänhet antaga, att de på rätt sätt tillagade månbönorna äro oskadliga för människan. Härför talar även deras utbredda användning som folk-

näring i Indien och Ostafrika. Naturfolken ha gjort den iakttagelsen, att vissa giftiga växtdelar kunna berövas giftverkan att tillräckligt länge genom kokas och därför utgör icke den friska växtens giftighet i och för sig något hinder för dem att begagna dessa vegetabilier födoämnen Busse har som själv ofta på sina i Afrika förtärt rätten lagade av månbönan, utan resor att någonsin spåra några sjukdomssymtom. Han antar, att de upprepade förgiftningsfall, förekommit i Europa, bero antingen på felaktig tillsom lagning bönorna eller ock på att desamma efter tillredningen förvarats av så länge, att de blivit skämda. Enligt Guignard Ref. i Ztschr. Unters.

d. Nahr. Gen.m. Bd 15, 1908 växlar blåsyrehalten i frön av Phaseolrus u. lunatus mellan 0,008 och 0,360 %. Busse påpekar därför, att man alltså alltid har att räkna med, att den importerade varan kan vara i hög grad giftigt På grund härav föreslår Hartwiclw, säger Busse, att importen månbönan till Schweiz förbjudes, helst knappast kan av som man förutsätta att det rätta tillagningssättet detta födoämne är känt inom av hushållen i Europa. Busse är därför också den åsikten, att allmänt av importförbud borde utfärdas för till Tyskland. Enligt G. lllørpurgo varan Uber Rangoonbohnen. Arch. f. Chemie Mikr. 1912 användas dessa u. bönor såsom födoämne i Indiens fängelser, sedan de först befriats från sin blåsyrehalt. Giftet avlägsnas enligt Morpurgo på så sätt, att bönorna få

ligga i blöt i ljumt vatten under 24 timmars tid. Sedan vattnet bortslagits, kokas bönorna medelst ånga till gröt, måste förtäras genast, emedan en som den mycket lätt hemfaller åt förskämning. Om det också, skriver österrikaren Hcmausek Die indischen nu Bohnen, Arch. Chem. Mikr. 1912, såsom hithörande litteratur anger, u. finnes vissa sorter dessa bönor, icke äro giftiga eller åtminstone av som innehålla giftet i så små mängder, att deras förtärande icke utövar något

skadligt inflytande på människans hälsa, det vidare säges, att man om nästan fullständigt kan avlägsna giftet bönorna och på så sätt göra dem ur användbara födoämne Busse, så är dock avsikten med rationell som en livsmedelskontroll att utestänga sådana i varje fall betänkliga näringsmedel

från handeln och förhindra deras begagnande föda som

I ovan refererade uttalanden anser sig undertecknad utan tvekan böra instämma, helst så vitt mig bekant är inga makroskopiskt eller

som - mikroskopiskt iakttagbara skillnader existera mellan giftfria och giftiga bönor

här ifrågavarande växtart. Endast i det fall att fullt betryggande konav troll av varje till landet infört parti anordnas, varvid på kemisk väg fråneller närvaro blåsyrehaltiga frön fastställes, torde import av denna

av vara böra tillåtas.

Detta torde vara en nödvändig försiktighetsåtgärd, då Guigmzrd Bull. Scienc. Pharmacol. Bd 13, 1906. Ref. Ztschr. Unters. d. Nahr. u. Genm. Bd 12, 1906, som påpekar, att den vilda växten vanligen har giftiga egenskaper, vilka emellertid vid odling kunna försvinna, ofta gjort den observationen, att gzftfria varieteter plötsligt återtaga den vilda växtens giftiga karaktär. Guignard varnar därför också för användningen av denna blåsyreböna såsom födoämne. Han omnämner även ett par synnerligen svåra förgiftningsfall, varvid den ena gången mer än 100 kañfrer avledo, den andra gången ungefär 20 flickor i ett pensionat insjuknade efter förtärandet av sådana bönor.

Till dess sådana skyddsanordningar träffats, som ovan av mig berörts, anser jag, att Nämnden, vad Stockholm angår, bör vidtaga de åtgärder, som kunna beñnnas erforderliga för förhindrande av förgiftningsfall genom förtärande av här ifrågavarande bönor. Antingen torde försäljningen av dylika bönor böra förbjudas eller och bör allmänheten underrättas om den hälsofara, som kan vara förknippad med förtärandet av desamma utan föregående extraktion av det giftiga ämnet. Upplysningar till allmänheten om bönornas yttre kännetecken och om sättet för deras tillredning äro enligt min åsikt nödvändiga, om de skola kunna frigivas till försäljning.

Stockholm den 23 februari 1917.

Harald Huss.

Hälsovårdsnämndens botanist.

N37 15

Utdrag ur en promemoria angående månbönor.

Proven, utgjordes dels av bruna, dels av vita amerikanska bönor

som månbönor, undersöktes på begäran av dr. H. Huss. Vid undersökningen framgick, att desamma efter krossning, blandning med vatten och uppvärmning till 30-40° C utvecklade ringa mängd cyanväte blåsyra. Vid

en kvantitativa bestämningar erhölls i de bruna månbönorna som medeltal av ett flertal bestämningar 0,009% cyanväte H Oy d. v. s. 9 mg i 100 gr av

En motsvarande bestämning i de vita bönorna gav som resultat varma 0,004% v. s. 4 mg cyanväte i 100 gr av varan. Utvinningen av cyanvätet, inberäknat destillationen, utfördes i huvudsak enligt en av G. Mor-

i Archiv für Chemie und Mikroskopie 1912 meddelad anvisning. purgo Titrering på cyanväte i det sålunda erhållna destillatet utfördes däremot enligt Liebig, utan tillsats indikator. Nu framgick vid försöken,

v. s. av att destillaten på grund närvarande svavel brunfärgades av silvernitrat-

av lösningen. Det blev därför nödvändigt att före titreringen bortskaifa svavlet, vilket skedde tillsats av blykarbonat. För att erhålla en fullständigt

genom klar lösning befanns det lämpligt att därjämte tillsätta litet fällt och

vara tvättat aluminumhydrat. Sedan största delen fällningen sedimenterat,

av filtrerades, varvid kolvarna och tratten höllos täckta. Det erhållna ñltratet

kunde därefter lätt titreras enligt nämnda metod.

Stockholm den 12 mars 1917.

Thure Sundberg.

N57 16.

Fndersökningar av på bleckburkar konserverade kött- och fiskvarors

sterilitet.

A

Till

Kungl. Livsmedelslagstzfhzingslconznzittén.

Anmodad av Kommitténs ledamot, med. dzr Klas Sondén, att inkomma med ett preliminärt meddelande rörande de undersökningar åbleckburkar

av konserverade kött- och ñskvarors sterilitet, vilka på Kommitténs uppdrag

n. verkställas av mig, får jag härmed redogöra för de analyser, som hittills utförts.

Undersökningarna utföras på följande sätt:

Av varje konservslag undersökas två burk vilka den före

av ena öppnandet förvaras minst 14 dagar vid 18-20°, den andra lika länge vid 37°. Denna förvaring att framkalla anrikning i konserven

avser av eventuellt förekommande mikroorganismer, vilken process möjligen kan åtföljas av b0mbage.

Först härefter börjas den direkt bakteriologiska undersökningen av burkens innehåll.

Konservburken rengöres noggrant genom borstning med såpa och vatten, varefter den avsköljes med vatten. Den lägges uti 1 % sublimat-

nu lösning, ur vilken den efter 10 minuter upptages. Efter avsköljningen med vattenledningsvatten avtorkas burken med ren handduk. Händer och armar rengöras genom borstning med tvål och vatten. Konservburkens lock be gjutes med sprit, som antändes. Sedan locket på detta sätt slutgiltigt steriliserats, flamberas burkens övre kant. Burken öppnas medelstilåga steriliserad konservbrytare och ställes härefter under en steril glasklocka.

Medelst steril pipett överföres 1 cm3 konservens ñytande del i ett

av rör med steril buljong, likaså 1 om i steril köttpeptongelatin och 1 cm i steril köttpeptonagar. AV konservens fasta del överför-es största möjliga mängd i rör med buljon köttpeptongelatin och köttpeptonagar. Gelatinrören ställas vid 18-20 buljong- och agarrören vid 37°. Om samtliga 6

, rör efter 14 dagars tid visa sig sterila, avbrytas försöken. Om vid eller före denna tid misstanke uppstår att mikrobutveckling ägt i något

rum av kulturrören, överympas från detta rör i rör med sterilt nåringssubstrat,

nya vilka därefter hållas vid temperatur det ursprungliga röret.

samma som Inträder härvid icke någon utveckling inom vecka, avbrytes försöket och

en konserven anses vara steril.

Hittills hava följande konserver undersökts:

Kalops, S. A. B. N.

Får kål,

Köttbullar, z

Kalvkotlett,

Kalvbräss,

Inkokt makrill Fresh mackerel, H. H.

Ovannämnda konserver befunnos vid undersökningen vara sterila.

Stockholm den 12 juni 1919.

Harald Huss.

Till

.

Kungl. Livsmiedelslagstätøzingskommittén.

På. uppdrag av Kommittén har undertecknad under året verkställt undersökningar av å bleckburkar konserverade kött- och ñskvarors sterilitet. Rörande sättet för dessa undersökningars utförande får jag hänvisa till min skrivelse den 12/6 1919, i vilken jag även meddelat resultatet de

av av analyser, som till nämnda datum verkstallts. Härefter hava följande konserver 2 burkar varje art undersökts:

av Lammtek, A.-B. B. K., sterila. F läskkotlett, A.-B. B. K., sterila. Fiskbullar, A.-B. M. K., sterila. Fø/rtomets fiskbullar, A.-B. S. F. K., sterila. Fiskbullar, A.-B. H. H. K., sterila. Red crown Salmon Alaska packed by R. S. C. at Bristol Bay, Alaska,

sterila.

Weisskohlsuppe mit Saucischen, A.-B. B. K., sterila.

Finest fresh lubster fabriksmärke: krona, packed in Canada, 1 burk

en steril, 1 burk steril.

Prime Beqf Pelotas brazil brasilianskt fabriksmärke: ett luftskepp, 1 burk steril, 1 burk steril.

Knackwurst, A.-B. B. K., sterila Delikatess- Wurstchen, A.-B. B. K., sterila.

I alla de fall, då konserven vid undersökningen visade sig Varia steril, konstaterades närvaron av sporbildande bakterier i densamma. En av de två burkar Delikatess-Würstchen, som analyserades, befanns efter 14

av dagars förvaring vid 37° något uppblåst. Vid burkens öppnande kunde dock icke någon dålig lukt observeras. Konserven ägde även i likhet med övriga undersökta varor god smak.

Stockholm den 8 december 1919.

Harald Huss.

Nxr 17.

Undersökning beträffande resistensen hos mjältbrandsbacillens sporer

vid upphettning i fett.

Till

Kungl. Izivsmedelslagstzftningskommittén.

På anmodan Kungl. Kommitténs ledamot, med. dr Klas Sandén,

av har undertecknad verkställt undersökningar beträffande res-istensen hos sporer

mjáltbrandsbakterien, när dessa upphettas z fett. Undersökningens ändamål av var att utreda ovan antydda förhållande vid den upphettning, som äger rum i samband med s. k. hardning av fett.

Det för undersökningarna erforderliga fettet erhölls genom dr Sondén och utgjordes av spásefetøb från Vera Fedtrafñneri, Sandefjord, Norge.

Då resistensen hos olika stammar av mjältbrandsbakterien kan vara ganska olika, ansåg jag det vara av vikt att först erhålla ett jämförbart mått å denna biologiska egenskap hos försöksstammen. Detta skedde genom att upphetta bakterien i vatten vid 100°, temperatur, vid vilken ett

en flertal bakteriearters resistens fastställts. Enligt Heim Lehrbuch der Bakteriologie dödas mjåltbrandsbacillens uti mättad vattenånga vid 100°

sporer vanligen inom 5 minuter; stammar, som dödas först efter 12 minuter, äro mycket sällsynta. Croner Lehrbuch der Desinfektion påpekar, att sporer av mjaltbrandsbakterien vanligen icke överleva upphettning i kokande vatten längre än 5 minuter, undantagsvis dock ibland 15 minuter. Meyer Practicum der botanischen Bakterienkunde citerar Geppert och Esmarch, enligt vilka resistensen i vatten 100° mellan 2 och 12 minuter. 30

av ger minuters inverkan vattenånga å 100 dödar enligt Gram Den medicinska

av mikrobiologi immunitetslaere mjåltbrandsbakteriens sporer; enligt samme

og författare inverkar vattenånga vid 120° dödande efter 15 minuter och torr varmluft vid 160° dödande efter 30 minuter. Till jämförelse kan nämnas, att stelkrampsbakterien dödas i vatten vid 100° efter 5 minuter,

sporer av sporer av potatisbakterien, B. mesentericus vulgatus, i samma medium efter 180 minuter, sporer av andra, i jord förekommande bakterier alltid inom 1200 minuter = 20 timmar. i

Såsom försöksobjekt vid föreliggande undersökningar begagnades en stam mjåltbrandsbakterien, som undertecknad år 1909 erhöll från Karo-

av linska Institutets bakteriologiska laboratorium och som sedan förvarats intorkad å silkestrådar i 10 års tid. Denna stams resistens z vatten vid 100° prövades på följande satt:

. . .

7 - 21459.Livsmedelalagstfftningskommittéizebetänkande.BihangII.

Beläggningen uti en snedagarkultur, som hållits 48 timmar vid 37° och som vid mikroskopisk undersökning Visade sig vara rik på. sporer,

uppslammades i 10 om sterilt vatten. Uppslamningen siladesj genom steril bomull. 4 om av densamma avpipetterades i 100 om kokande vatten.

Allt under det att kokningen fortsatte, upptogs med 1 minuts mellanrum under 20 minuters tid 1 om av vätskan och överfördes i rör innehållande 10 cm buljong; rören ställdes vid 37°. Parallellprov utfördes. Vid båda

försöken överlevde sgporerna 11 minuters upphettning, men befunnøs döda efter 12 minuter.

Sporernas resistens vid upphettning i wisefeth undersöktes på följande sätt:

Försök Beläggningen uti snedagarkultur, hållits 48 timmar

en som vid 37° och som vid mikroskopisk undersökning visade sig rik på.

vara sporer, uppslammades i 10 sterilt vatten. :Uppslamningen silades

om genom steril bomull. I uppslamningen dränktes sterila, 2-3 långa silkestrådar,

cm vilka därefter torkades 24 timmar vid 37° uti med lock oglaserat

en av porslin täckt petriskäl. Uti provrör, innehållande 10 cm upphett-

genom ning vid 180° under 1 timmes tid steriliserat, till ungefär 30° avkylt fett,

nedfördes tvâ. sporträdar, varefter rören, slutna med bomullspropp,

som voro upphettades i spänd vattenånga i autoklav vid olika temperaturer och . under olika tidrymder. Trådarna upptogos strax efter upphettningen och

avsköljdes ungefär 1 minut i bensin 15 minuters inverkan bensin

av sportradarna dödade icke bakterierna, varefter de överfördes i buljong och

köttpeptonagar, en tråd i vardera näringssubstratet.

10, lär-och 20 minuters apphettning i spänd vattenånga vid 120° dödade icke .mjdltbrandsbakteriens .sparat Resultatet blev detsamma vid" 10, 15 och 20 minuters apphettning vid 130°..

Försök II. I 10 provrör, vardera innehållande 10 om sterilt fett, nedlades 2 sportrådar, beredda enligt försök varefter alla rören inställdes i en torrsterilisator varmluftskâp, upphettades. Upphettningen bör-

som jade kl. 12. i i "

- i -

Kl. 12,15. visade sterilisatorns termometer 100°

,13 1100

-

r i 1200

,20

i 130°

,23

i 140°

,29 i

.

,82 150°

,

.

,37 A160

- i

. 170°

,44

45,2 180° I

Vid 140°, 150°:,160,°, 170° och vid 180° uttogos tvâ. rör, varefter

en. sporträd ur vardera röret efter avsköljning i bensin överfördes kött peptonagar :och-en sportråad buljong, vilka ställdes vid 37°.

Försöken gåva till resaltatgatt dödats i ett de två rör;

spararna av sonia upphettats till 170°, och i båda rören; upphettats till 180°.

som - i

Försök III. I vart och ett avett antal provrör, innehållande 100m sterilt fett, nedsänktes två. sportrådar, varefter rören upphettades v10, 15

och 20 minuter uti koncentrerad svavelsyra vid 110°, 120°, l30°, 140°, 150°, 160°, 170°, 180° och 190°. Efter upphettningcn avsköljdes

de upptagna trådarna i bensin och överfördes i köttpeptonagar och buljong, vilka där-

efter höllos i termostat vid 37°. Försöken till resultat, att

gåva sporerna icke dödats i de rör, upphettats vid 140 heller i de rör,

som som upp-

, hettats 10 och 15 minuter vid 150°, dödats efter 20 minuters upphett-

men ning vid 150° och likaså efter 5 minuters upphettning vid 160°.

Stockholm den 10 juni 1919.

Harald Huss.

N17 18.

Undersökningar över resistensen hos Bacterium coli uti vatten av

låg temperatur.

Yttrande beträffande det svenska förslaget till Instruktion rörande provtagning, undersökning och bedömning vatten i anslutning till förordav ning rörande vattenledningar och prof. L. Fridericiaüe Beønerkøzingeø av januari 1921 till samma förslag.

Provtagning för biologisk analys.

A. För bdkterioløgisk undersökning.

Prof. Fridericia uppgiver, att vattnets halt av B. coli avtager, när detta förvaras vid 0°-Ö°. Med anledning denna uppgift har jag utav fört följande undersökningar ett i Mälaren inom Stockholm den 28/1 av taget vattenprov. Vattnets temperatur vid provtagningen kl. 1,30=3,9° . . . . . ankomsten till laboratoriet 2,30=3,4° under försökstiden =2,9°-3,4°. .

Resultat.

I Antal å kongorött-laktos-a-gar

i

. vid 37° efter 24 timmar utväxta=

l

l l wplåsYaitielfgföief

Tid 5 J Datum .Iasnmgstiter.. . . 45 e , .. , , k | Å Platta s Platta Medeltal . . 1 0,1 om 1 cm per cm i vatten vatten vatten

l

Samtidigt undersöktes för jämförelse och för kontrolls skull den 3/1 vatten Årstaviken, Stockholms vattenledningsverk till en del hämtar

ur varur sitt råvatten.

Jäsningstiter: 0,01 j § 0,1.

Antal kongorött-laktos-agar vid 37° efter 24 tim. utväxta- blâsvarta kolonier 2 plattor 1 cm vatten: 8-9.

Filtrerat vatten från Årstaviksverket visade sig dag hava

samma en jäsningstiter= 100 Å 2 plattor kongorött-laktos-agar a 1 cm vatten utvecklades inom 24 tim. vid 37° inga blåsvarta kolonier.

Det mig icke, ovan meddelade undersökningsresultat

synes som om man av skulle kunna draga den slutsatsen, att halten B. coli i det vid 2,9°-3,4°

av under 72 timmar förvarade vattenprovet avtagit. A

Stockholm den 2 januari 1921.

Harald Huss.