Förslag till om- och tillbyggnad av Kungl. biblioteket handlingar 1918-1921

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2016

STHLM, K.BIBLLDZEKET

WIN

.z - x C

FÖRSLAG

TILL

OM- OCH TILLBYGGN AD

AV KUN GL. BIBLIOTEKET

HANDLINGAR 1918-1921

A-

UPPSALA 1921 ALMQVIST WIKSELLSBOKTRYCKERI-IL-B.

bllolekel

|II|I||||I|iiii

FÖRSLAG

TILI.

OM- OCH TILLBYGGNAD

AV KUNGL. BIBLIOTEKET

HANDLINGAR

1918-1921 4-1

UPPSALA 1921 ALMQVIST WIKSELLS 1:11RvC1<ER1-A.-13,

INNEHÅLL.

Sid. Riksbibliotekariens skrivelse den 27 maj 1918 . 1 . . . . II. Kungl. byggnadsstyrelsens utlåtande den 9 juli 1918 10 III. Kungl. Majzts skrivelse till Kungl. byggnadsstyrelsen den 22 nov. 1918 . 11 IV. Riksbibliotekariens skrivelse den 31 maj 1920 14 V. Kungl. byggnadsstyrelsens skrivelse den 6 okt. 1921 57 VI. Riksbibliotekariens skrivelse den dec. 63 2 1921

Bilagor. A. Planscher till det större om- och tillbyggnadsförslaget. Pl. Situationsplan. Pl. VIII. Grundplan. II. Södra fasaden. lX. Källarvåningen. III. Östra fasaden. X. Nedre bottenvåningen. IV. Norra fasaden. XI. Övre bottenvåningen. V. Sektion A-B. XII. Våningen tr. upp. VI. C-D. XIII. Vindsvåningen. Vll. E-F,

B. Planscher till det mindre om- och tillbyggnadsförslaget. Pl. XIV. Fasad mot öster och Pl. XVI. Bottenvåningen. norr. Sektion A-B, XVII. Entresolvåiuingen. C-D. XVIlI. Våningen tr. upp. XV. Källarvåningen.

Riksbibliotekariens skrivelse den 27 maj 1918.

YE

lifozzzzøzgeiz.

Sedan Kungl. bibliotekets nuvarande byggnad i Humlegården åren 1877--78 togs i anspråk för sitt ändamål, har densamma icke varit föremål för några genomgripande förändringar mera I -- 2u34.

2 Ha/Iz//zbigvzrrår. Kungl. åi/Iliøfc/.rc/s0111-za/zfz///7,1g{gr2znr/

än de reparationer och förbättringar, som under år 1913 utfördes, sedan 1912 års riksdag beviljat ett av Eders Kungl. Maj:t äskat anslag å 61,000 kronor, varigenom det blev möjligt att avhjälpa en del särskilt framträdande olägenheter. Bland då företagna åtgärder kunna följande framhållas: den föråldrade värmeledningens ersättande med ny anläggning, bestående av två pannor för kokseldning i källaren och 91 värmeelement med tillhörande rörledningar, ny elektrisk, eldsäker belysningsinstallation med ledningar i stålpansarrör och armatur

en om 290 lampor, inredning av vissa källar- och vindsutrymmen, anordnande av lokaltelefon med 27 apparater, av nya bord och andra inventarier i läsesalen för beredande av ökat utrymme åt allmänheten samt mera plats för referensbiblioteket, expeditionens omändring, monternas i visningssalen förseende med hyllinrättningar för planschsamlingens provisoriska förvaring, inredande av ett särskilt forskarrum med åtta arbetsplatser

0. s. v.

Det har emellertid visat sig, att dessa anordningar, huru behövliga och välkomna de än voro, dock endast för en kortare tids- .period framåt kunnat avhjälpa de olägenheter, som hava sin grund särskilt i den växande utrymmesbristen, vilken gör sig för varje dag alltmera kännbar och ställer allt större hinder i vägen vid fyllandet alla institutionen åliggande uppgifter. jag hari

av min senast avgivna årsberättelse över Kungl. bibliotekets verksamhet under år 1917 för Eders Kungl. Majzt i underdånighet framhållit, att önskemål om förbättrade arbetsmöjligheter för biblioteket snart skulle komma att framläggas. jag har nämligen kommit till den fasta övertygelsen, att endast genomgripande förändringar kunna medföra verkliga fördelar för biblio teket och främja det inom detsamma bedrivna arbetet. Kungl. bibliotekets viktiga ställning som en av centralpunkterna i huvudstadens vetenskapliga liv och som svenskt nationalbibliotek förpliktar både gentemot allmänheten och emot landet. Det är med tanke dels härpå, dels på den långa tid, som säkerligen torde förgå, innan slutgiltig utredning kan förebringas, och den ännu längre, innan de planerade byggnadsarbetena hinna slutföras, som jag redan nu oaktat det ogynnsamma tidslägeti underdånighet anhåller att rikta Eders Kungl. Majzts uppmärk samhet på denna för hela vårt lands kulturväsen så viktiga fråga.

Handlingar rör. Å/zzngl. biálzbtclvetsam- øc/z tilláyggnazl 3

Först sedan denna utredning blivit verkställd, torde det bliva möjligt att i detalj för Eders Kungl. Maj:t framlägga planer till Kungl. bibliotekets kommande omgestaltning. Här skall jag därför inskränka mig till att i allmänna drag redogöra för det nuvarande läget och i samband härmed stående önskemål.

Med den planerade om- och tillbyggnaden Kungl. bib-

av lioteket är avsikten att uppnå huvudsakligen tre stora mål: ökat utrymme åt samlingarna, särskilt den svenska trycksamlingen och den stora tidningssamlingen; utvidgade lø/zaler för allmän- /zetms åezjáinande genom bland annat inrättande läse-

av en ny sal med betydligt ökat antal arbetsplatser; analamålsmlzga lokaler

för fanstearáetet och för olika avdelningar inom biblioteket,

som nu endast hava provisoriska, i många fall högst bristfälliga

ar betslokaler till förfogande.

Izo. Beträffande den första de här anförda punkterna

av är det särskilt den svenska tryckavdelningen och tidningssamlingen, där behovet av ökat utrymme gör sig mest kännbart. Den svenska tryckavdelningen är för Kungl. biblioteket

som landets nationalbibliotek .utan tvivel den viktigaste, då här den tryckta svenska litteraturen i största möjliga fullständighet skall samlas och bevaras för kommande tider. Denna samlings tillväxt har ensamt under sista femårsperioden 1913-17

uppgått till 231,648 tryckalster, eller i medeltal nära 50,000

nummer om året, och allt vid handen, att tillväxten vid åter-

ger ställandet normala förhållanden i landet skall än ytterligare

av ökas. Hur förvaras nu denna viktiga samling Den upptager i nedre våningen i biblioteksbyggnadens västra del,

som genom en vägg avdelats i två partier, tre bottnar med fullsatta

s. bokhyllor; endast obetydligt utrymme finnes över för några kommande års accession. Skönlitteraturen, enligt reglemen-

som tet är undantagen från utlåningen, förvaras dels i låsta skåp, uppställda mellan vissa hyllor, dels i skåp, placerats i

som en

källarna. Av vissa större serier, såsom exempelvis del av en tidskrifter, måste två exemplar på grund den livliga efter-

av frågan tillñnnandes, i flera fall har det ena exemplaret

vara men till följd av bristande utrymme på den svenska avdelningen måst flyttas till gallerierna i läsesalen eller uppställas i dubbla rader

facken.

4 Hzznzl///zgrrr rör. /Vz//wñ /øfb/Ib/UÅC/.r01/1-ort/z/i//bjçgágøzrrz/

Det är emellertid icke enbart det trånga utrymmet för själva boksamlingarna, som vållar stort avbräck på denna avdelning, det är även bristen på lämpliga lokaler i och för tjänstearbetet,

är ytterst besvärande. Provisoriska arbetsplatser ha måst som anordnas inne i själva boksamlingarna överallt, där ett något så när drägligt utrymme erbjuder sig. Så har varje plats mellan bokhyllorna vid de sexton fönstren i denna del av nedre botten måst upplåtas för olika arbetens utförande, såsom närmare framgår av anteckningarna på omstående plan.

Så expedieras på ett ställe låneexpeditionens vidlyftiga paketförsändelser, på ett annat ordnas massan av svenska tidningar till inbindning, på ett annat åter uppackas och kontrolleras de svenska arkivleveranserna från rikets alla boktryckerier; två fönsteravdelningar ha vidare måst upplåtas åt den avdelning fem personer, har till uppgift att katalogisera ofull-

som ständigt förtecknade delar bibliotekets samlingar 0. s. v.

av Att ett sådant system ur bibliotekteknisk synpunkt är högeligen förkastligt och endast av nödtvång måst anlitas, faller av sig självt. För den svenska tryckavdelningen erfordras därför enligt min mening, dels för själva samlingarna, då det gäller att för dem bereda utrymme för avsevärd tid framåt, åtminstone

en dubbelt så stort utrymme det nuvarande, dels ett antal

som ändamålsenliga arbetsrum, vartill jag återkommer nedan vid behandlingen av punkt

Stort bekymmer bereder särskilt förvarandet av den stora och så ytterst viktiga tidningssaøizlzäzgeøz, sorterar under den

som svenska avdelningen. Otvivelaktigt intager den svenska tid ningslitteraturens konservering ett mycket viktigt rum bland Kungl. bibliotekets uppgifter. Intill år 1891 voro tidningarna placerade i den svenska avdelningen, men dels för att

uppe vinna ökat utrymme, dels för att bättre kunna tillgodose de särskilda konserveringsåtgärder, som tidningslitteraturen erfordrar, förlades denna nämnda år i den för ändamålet iordningställda källaren i byggnadens del. År inreddes för

östra 1913 samma ändamål, i sammanhang med de detta år utförda omändringsoch reparationsarbetena, även den i byggnadens västra del beñntliga källaren och togs omedelbart i fullt anspråk. Man skulle kunna förmoda, att det sålunda nära nog fördubblade ut-

Handlingar rår. zmgl bibliotekets 06/1tillbyggnad om 5

-

j w

Uppackning av Avd. för kat.

arkivleveranserna. av ofunst I

förtecknade delar L 1 L 7 Ordnande av av biblioteket. l

I svenska tidningar I I l 7

I

till bindning. Bokförråd V 1

Frivilligt biträde L 7 L 1

H

I

med porträttsaml. Bokförråd. x

2 Frukostrum. Enskild forskare med L 1 FL

I

offentligt uppdrag..

Skrivbiträde för l i L 1

l

mask Debötbord.

Ordnande av L , W l I saml..af småtryck. l

Depötbord

I Vaktmästare för Ordnande svenska av paketexpeditionen. avdrs bokbindning.

0 III

wimnw

Plan av svenska avdelnin bottenvåning gens g med där anordnade arbets latser.P

6 Hrrzzzllingrrrzrör. Kung/f. /øi/ø//øtckø/.vwl- ni/z li///gicgâgfhrazl

rymmet för tidningarna skulle tillräckligt för en längre tid vara framåt. De beräkningar, emellertid föregått omändringssom arbetena, hade utvisat, att det vunna utrymmet i själva verket icke skulle tillräckligt för mera än 5 6 års accession. vara Denna beräkning har även visat sig riktig. Tidningskällarna äro nämligen i det närmaste fyllda, och endast genom nya hylnu lors uppsättning, där sådant ännu låter sig göra, kan nödig plats beredas för /zägsi två års accession. Den zzf/áøzalv/catryckaz/de/nizzgevz har för närvarande den rymligaste platsen i biblioteket. i det att tre bottnar i övre våningen i byggnadens hela längdriktning upplåtits åt densamma. Men även här är utrymmet för ett flertal snabbt växande litteraturfack taget starkt i anspråk. Accessionen på den utländska avdelningen belöpte sig under sista femårsperioden 1913-17 till 51,332 volymer. Genom anordnande av nya hyllor emellan de nuvarande på sådana ställen, där sådant förfaringssätt låter sig utan olägenhet göra, kan emellertid redan nu för den utländska avdelningen ett rätt betydande, också för en längre framom tid syftande utrymme vinnas. Ett annat stort önskemål för Kungl. biblioteket är anskaffandet ändamålsenliga lokaler för den stora /zandskrzftssn/zzav lingen. Huvudparten denna samling är placerad i låsta av skåp runt kring väggarna i visningssalen, även på det längs tre sidor denna löpande galleriet, och resten, likaledes i låsta av skåp, i några i mezzaninvången, där även ett trångt arbetsrum finnes inrett åt avdelningens föreståndare. Denna handrum skrifternas opraktiska och eldfarliga skåpen äro nämligen av trä uppställning med ty åtföljande svårighet att överblicka samlingen vållar onödigt stor tidsutdräkt vid den dagliga expeditionen och verkar hindrande vid utförandet av andra mera omfattande arbeten, sedan länge stå på denna avdelnings som En särskild handskriftsavdelning med öppna hyllor program. såsom på bokavdelningarna bör därför inrättas i samband med två eller flera lämpliga arbetsrum för de med handskrifterna sysselsatta tjänstemännen. I ett dessa rum kan dessutom av med stor fördel ett arbetsbibliotek, omfattande tryckta handskriftskataloger och paläografisk litteratur, uppställas. Även bör ett forskarrum avsett för handskriftsstuderande inrättas på denna

Hand/ingar rör. iKungl. bibliotekets 01/1-och til/byggnad 7

avdelning. Kungl. bibliotekets dyrbara inkunabelsamling bör även föras till denna avdelning och inom densamma erhålla lämplig, självständig plats.

Sedan gammalt äger Kungl. biblioteket mycket dyrbara p/ansc/z- oc/z kartsam/zhgar samt stor samling svenska øc/z

en utländska porträtt. Även dessa samlingar förvaras såväl inom den utländska den svenska avdelningen på skilda hålli

som biblioteket; för större delen porträttsamlingen har plats provi-

av soriskt anordnats i visningssalen genom att inreda undre delarna

här stående montrer med utdragbara hyllor. För samlingarav

begagnande finnes ett bord i visningssalen, där vissa timnas

på dagen allmänheten äger rätt att rekvirera önskade mar planscher. Också denna anordning har visat sig mindre tillfredsställande, och i planen för Kungl. bibliotekets tillbyggnad ingår givetvis även särskild avdelning för plansch- och kart-

en samlingarna med tillhörande arbetsrum.

2:0. Det andra huvudändamålet med den föreslagna ombyggnaden rör beredandet utvidgade lokaler för allmänhetens

av betjänande. Den nuvarande läsesalen rymmer endast platser för 68 personer. Av den i biblioteket förda statistiken framgår, att antalet besök i läsesalen och här till begagnande framtagna volymer i ständig tillväxt. År antecknades 44,783 besök

är 1913 i läsesalen, år 1917 motsvarande siffra 60,535, alltså en ök-

var ning av nära 16,000 besök på endast fem år. Antalet i läsesalen utlånade böcker utgjorde år 1913 87,947 volymer, år 1917 134, 548. Dessa siffror torde tala ett nog så tydligt språk, likaså den omständigheten, att den nuvarande läsesalen iKungl. biblioteket vissa tider på dagen är så till trängsel fylld, att platser icke kunna beredas åt alla besökande. Det mig därför ofrån-

synes komligt, läsesal måste byggas med platser för minst

att en ny 200 kanske ñera. Likaså bör särskild tidskriftssal

personer, en anordnas, där nyinkomna tidskriftshäften för varje vecka utläggas. Möjligen kan även här den viktigaste nyförvärvade litteraturen för någon kort tid framläggas, naturligtvis under betryggande kontroll. I samband härmed blir även en utvidgning av låneexpeditionen nödvändig, där för närvarande vissa tider på dagen olidliga förhållanden såväl för tjänstemännen som för allmänheten äro rådande. Av stor vikt vore även inrättandet av

8 Hnøzø//i/grzzr7771:/fzz/zgfl.bili/Ib/ø/vcls 0471li///JJ/ggøzzrzl 0111-

ett särskilt katalogrum för allmänheten, där Kungl. bibliotekets kataloger tillliandahölles i avskrift på cards. jämväl s. kunde här de allmännaste bibliografislca och biografiska hjälpmedeln vara tillgängliga. Vidare erfordras större garderober, där nya, ytterplagg kunna avlämnas under betryggande kontroll. Under de nu rådande förhållandena händer det alltför tyvärr ofta, att ytterkläder bortstjälas, utan att härför kan drabba den ansvaret i tamburen tjänstgörande vakten. Av de redan anförda svårigheterna med hänsyn till arbets platserna inom svenska avdelningen framgår tillfullo behovet av ändamålsenliga arbetsrum för personalen. Som exempel på de föråldrade förhållanden, under vilka tjänstemännen i Kungl. biblioteket utföra sina åligganden, kan anföras, tvåi att mezzaninvåningen befintliga till arbetsrum apterade celler, ty bättre namn förtjäna dessa icke, endast erhålla ljus underifrån, .nämligen från den övre delen de fasadfönstren, av stora som genom entresoleringen här kunnat Följden har blivit, reserveras. att arbetet i dessa i ett dem försiggår utlåningen rum - av av svenska kartor, och det händer ofta att arbeta här tre personer samtidigt nästan hela dagen, särskilt under vintertiden, får utföras vid elektrisk belysning. Flera med specialuppgifter anförtrodda avdelningar i Kungl. biblioteket sakna arbetsloegna kaler, så den ovannämnda avdelningen för katalogisering av ofullständigt förtecknade delar Kungl. biblioteket, inav som är hyst i två fönsterceller i svenska samlingen. Att denna avdelning bör erhålla arbetsrum är självklart, likaså bör egna även åt accessionskatalogen ett eget arbetsrum beredas. Det är mer än troligt, att inom icke alltför avlägsen framtid en nya uppgifter av bibliograñsk och organisatorisk komma förelägart att gas Kungl. biblioteket, varför även planer på arbetsmöjligheter för dem, som skola gripa sig med dessa uppgifter, an tagas med i beräkningen vid bibliotekets tillbyggnad. Likaså böra särskilda rum anordnas för paketexpeditionen och uppackningen av arkivleveranserna allt i enlighet med förslag, m. m., som senare skola utarbetas. Då ritningarna till den nuvarande biblioteksbyggnaden 1 Humlegården uppgjordes, skedde detta med tanke på kommande utvidgningsmöjligheter, närmast tillbyggnad två flyglar på av

Iln/nl//øzgnr rör. Kungl. /øi/ø/iø/eke/s0/11-ur/z lf//åiágfsf/zzlr/ t

västra och östra sidorna. Denna plan kommer givetvis att ligga till grund för det nya förslaget till Kungl. bibliotekets

ombyggnad, men därjämte planeras en tillbyggnad bestående av en från byggnadens norra mittparti utåt Humlegården åt Linnéa statyn till gående länga, i vilken vissa arbetsrum, läsesal,

expedition, katalogrum, tidskriftsrum m. m. skola förläggas. Den nya planen skall emellertid räkna med ytterligare utvecklingsmöjligheter i framtiden, ehuru kanske först efter ett eller annat århundrade. I anslutning till den nyssnämnda längan åt

norr skola nya sidopartier en gång kunna byggas, vilka förenas med de båda tlyglarna, så att tvänne stora ljusgårdar i mitten kunna bildas, vilka, när en gång ytterligare utrymme för allmänheten blir nödvändigt, skola kunna apteras till rymliga och ljusa läsesalar. Arkitekten Axel Anderberg härstädes, bl.

som a. utfört nybyggandet av Kungl. Vetenskapsakademiens bibliotek och ombyggandet av Uppsala Universitetsbibliotek och som utan tvivel är den på detta byggnadsområde mest kompetente och erfarne i vårt land, har på min begäran helt preliminärt framlagt vissa riktlinjer för en eventuell om- och tillbyggnad av Kungl. biblioteket, och det synes mig bliva till fördel, ett

om detaljerat förslag av honom kunde få uppgöras.

I förhoppning om att Eders Kungl. Majzt skall behjärta det nu skildrade svåra läge, under vilket Kungl. biblioteket söker att fylla de olika uppgifter det har sig ålagt, vågar jag härmed i underdånighet hemställa

rie/s att Eders Kungl. Majzt täcktes medgiva,

att en

fullständig utredning angående och tillbyggnad

omav Kungl. biblioteket i sammanhang med utarbetande

av utförliga ritningar och kostnadsberäkningar ñnge

verkställas;

dels att Eders Kungl. Majzt täcktes för detta

ändamål anvisa ett belopp högst 7,000 kronor.

av

Stockholm den 27 maj 1918.

Underdånigst

ISAK COLLIJN.

II. Kungl. byggnadsstyrelsens utlåtande den 9 juli 1918 angående utredning rörande

om:

och tillbyggnad Kungl. biblioteket.

av

Vid verkställd granskning av i denna remissalçt omförmälda ärende har byggnadsstyrelsen icke funnit något att för sin del erinra; och får styrelsen hemställa, att den ifrågasatta utredningen i händelse av bifall till framställningen, anförtros åt styrelsen, under vars vård ifrågavarande byggnad står.

I den slutliga handläggningen detta ärende har, utom

av undertecknade, deltagit jämväl byråchefen C. Lovén.

Stockholm den 9 juli 1918.

Underdånigst

CARL MÖLLER.

C. LINDHOIAI.

517g Ös/eøgrmz.

III. Kungl. Majzts skrivelse till Kungl. bygg:

nadsstyrelsen den 22 november 1918.

fi/Z åygg7zarzfssly7e/se7z.

I underdånig skrivelse den 27 maj 1918 har riksbibliotekarien anfört, bland annat, följande. Sedan Kungl. bibliotekets nuvarande byggnad i Humlegården åren 1877-1878 tagitsi anspråk för sitt ändamål, hade densamma icke varit föremål för andra mera genomgripande förändringar än de reparationer och förbättringar, som under år 1913 utförts medelst ett av riksdagen beviljat anslag å 61,000 kronor. Det hade emellertid visat sig, att de sistnämnda år vidtagna åtgärderna endast för

kortare tidsperiod kunnat avhjälpa de olägenheter inom biben lioteksbyggnaden, som haft sin grund särskilt i den växande utrymmesbristen. Denna gjorde sig nu för varje dag allt mer kännbar och ställde allt större hinder i vägen vid fyllandet av de institutionen åliggande uppgifterna. Enligt riksbibliotekariensövertygelse kunde endast genomgripande förändringar medföra verkliga fördelar för Kungl. biblioteket och främja det därstädes bedrivna arbetet. Att i detalj för Kungl. Majzt framlägga pla

till bibliotekets kommande omgestaltning torde dock bliva ner möjligt först sedan utredning i ämnet verkställts. Med den planerade och tillbyggnaden avsåges emellertid uppnåendet av

omhuvudsakligen tre stora mål, nämligen dels ökat utrymme åt samlingarna, särskilt åt den svenska trycksamlingen och den stora tidningssamlingen, dels utvidgade lokaler för allmänhetens

12 //zr/n//zi/zgrzzz;ii/z Isa/ref. lzüz/fu/uku/.r 05/1IIY//zI/gâtrzzzzz/ mm

betjänande genom bland annat inrättande läsesal med av en ny betydligt ökat antal arbetsplatser, dels ock ändamålsenliga lokaler för tjänstearbetet och för vissa avdelningar inom biblioteket. Då ritningarna till den nuvarande biblioteksbyggnadexi uppgjorts, hade detta skett med tanke på kommande Litvidgningsmöjligheter, närmast tillbyggande två flyglar, av en på västra och en på östra sidan. Denna plan komme givetvis ligga att till grund för det förslaget till bibliotekets ombyggnad. nya Därjämte planerades emellertid tillbyggnad, bestående en av en från biblioteksbyggnadens mittparti utåt Humlegården norra gående länga, i vilken vissa arbetsrum, läsesal, expedition, kata logrum, tidskriftsrum skulle förläggas. Den planen m. m. nya skulle emellertid räkna med ytterligare utvecklingsmöjligheter i framtiden, ehuru kanske först efter ett eller århundrade. annat I anslutning till den nyssnämnda längan åt skulle gång norr en kunna byggas sidopartier, vilka skulle förenas med de båda nya flyglarna. Härigenom skulle kunna i mitten bildas två stora ljusgårdar, vilka., när gång ytterligare för allmänen utrymme heten bleve nödvändigt, lämpligen kunde till läsesalar. apteras Arkitekten Axel Anderberg, vilken tvivel den på utan vore ifrågavarande byggnadsområde kompetente och erfarne mest i landet, hade på riksbibliotekariens begäran helt preliminärt framlagt vissa riktlinjer för eventuell och tillbyggnad en om- av Kungl. biblioteket. Det syntes riksbibliotekarien bliva till fördel,

om ett detaljerat förslag kunde uppgöras Anderberg. av Riksbibliotekarien hemställde, att Kungl. Majtt täcktes dels medgiva, att fullständig utredning angående och tillen ombyggnad Kungl. biblioteket i samband med utarbetande av av erforderliga ritningar och kostnadsberäkningar finge verkställas,

dels ock för ändamålet anvisa ett belopp högst kronor. av 7,000 På grund av nådig remiss har Ni den juli 1918 iunder- 9 dånighet Litlåtit Eder över berörda framställning därvid.

med förmälan att Ni icke funnit något att för Eder del erinra i ämnet, hemställt, att den ifrågasatta utredningen, i händelse av bifall till framställningen, måtte anförtros åt Eder, under vars vård Kungl. bibliotekets byggnad ställd. vore Därefter har Statskontoret uti infordrat, den 6 november 1918 dagtecknat yttrande anfört huvudsakligen följande. Med

HzI/zz//izzgvzr7727:Kungl /Izb/zbfckc/a01/1-IC/l fz///2yg{gr1zzut 13

hänsyn till vissa angivna föreskrifter i och 5 den för

2 av lider gällande instruktion syntes förevarande framställning böra bifallas på det sätt, att det föreslagna utredningsuppdraget lämnades åt Eder. Huruvida eller i vad mån i sådant fall några särskilda kostnader komme att bliva erforderliga, framginge icke av Edert i ärendet avgivna yttrande. Ivarje fall borde det ;inkomma på Eder att i sådant avseende ingiva underdånig anmälan.

Vid föredragning detta ärende har Kungl. Majzt funnit

av gott uppdraga åt Eder att verkställa fullständig utredning

en rörande om- och tillbyggnad Kungl. biblioteket samt att i

av samband därmed uppgöra erforderliga ritningar och kostnadsberäkningar. Detta får jag, på nådigste befallning, meddela Eder för kännedom och efterrättelse.

Stockholm den 22 november 1918.

. .

VÄRNER RYDEN.

Ezizuard Bäck/in.

IV. Riksbibliotekariens skrivelse den 31 maj 1920.

fi

fømuzge/z.

Härmed får jag i underdånighet avlämna följande redogörelse i samband med den av Eders Kungl. Majzt genom nådigt beslut den 22 november 1918 anbefallda utredningen angående Kungl. bibliotekets om- och tillbyggnad:

Inledande historik.

Kungl. bibliotekets nuvarande byggnad i Humlegården

uppfördes åren 1871-77 efter ritningar arkitekten, sedermera in-

av tendenten i Överintendentsämbetet F. G. A. Dahl, vilka i huvud-

salç voro baserade på av kungl. bibliotekarien G. E. Klemming redan år 1864 uppgjorda skisser. Den januari 1878 kunde

2 den nya byggnaden upplåtas för allmänheten, sedan bokmassorna på en tid av två månader egentligen arbetsdagar

4x överflyttats från de gamla lokalerna i kungl. slottet. Totalkostnaderna för den nya byggnaden jämte inredning uppgingo till en summa av 923,258 kronor.

Den segslitna frågan beredande ändamålsenliga loka-

om av ler för Kungl. biblioteket hade härigenom fått sin lösning efter att länge hava stått på dagordningen. Olika förslag hade tidigare varit väckta, men av skilda anledningar befunnits olämpliga och förkastats. Så förslaget 1844-45 att i den planerade byggnaden för ett nationalmuseum våning åt Kungl.

reservera en biblioteket, varjämte plats här skulle beredas utom åt Kungl. museets jämväl åt Vitterhetsakademiens och Livrustkammarens

samlingar. liillkallade kommitterade ansågo sig emellertid under detta förslags vidare behandling böra förorda ett uteslutande

av biblioteket ur byggnadsplanen, vilket också godtogs stats-

av utskottet, som i sitt utlåtande den 20 oktober 1863 förklarade, att ett biblioteks rätta plats icke var i ett utan att det

museum, lämpligast borde förläggas till ett ställe, för längre

som en framtid lemnar både utrymme åt dess tillhörigheter och til/fälla fi erforderlig z/Zvzkzfgøzzkzáw.Ett annat förslag, motionsvis

som frambars vid 1862 63 års riksdag, också föll, rörde

men som gemensam byggnad för Kungl. biblioteket och Riksarkivet..

6 Ha22z/z21.z{zIz'rör. lCzzøzgrl.bz//1z/L'Ã'ct.r0/11-05/1ZIY//giçegüzzn/

I rikets ständers revisorers berättelse för år 1863 framhölls med skärpa otjänligheten av den lokal, där de dyrbara boksamlingarna förvarades, och de svårigheter, varunder tjänstemännen tillfölje härav arbetade. Finge dessa förhållanden fortfara, vore det att befara, att biblioteket snart nog bleve en ofruktbar institution. Revisorerna ansågo det därför för en nationell angelägenhet att snarast möjligt råda bot på detta missförhållande och att frågan om nybyggnad för Kungl. biblioteket på allvar upptoges. På grund härav uppdrog Kungl. Majzt

skrivelse den september 1864 åt Överintendentsämgenom 23 betet att i samråd med kungl. bibliotekarien till näststundande riksdag inkomma med fullständiga ritningar och kostnadsförslag till biblioteksbyggnad. I enlighet härmed inlämnade då-

en ny varande kungl. bibliotekarien G. E. Klemming den 15 november 1864 till Överintendentsämbetet två honom uppgjorda

av förslag såsom utgångspunkt, beledsagade skriftliga

av program. Det ena förslaget erfordrade större tomt för framtida tillbygg nader, det andra beräknat för lång framtid och uppgjort utan

var avseende på kostnader. På .grundvalen av dessa förslag uppgjordes ritningar och kostnadsförslag slutande på en summa

av 742,554 riksdaler av, som ovan nämnts, arkitekten Dahl, och kungl. proposition aviäts till 1864-65 års riksdag beviljande

om av ett anslag av till en början 70,000 riksdaler i och för uppförande av en biblioteksbyggnad. Propositionen avslogs dock

riksdagen, då dels platsen för den byggnaden icke var av nya bestämd, dels kostnaden ansågs för hög.

Enligt ett första förslag skulle fasaden omfatta 25 fönster. Detta omarbetades nu för att nedbringa kostnaderna, så att antalet fönster reducerades till 23 och byggnadens bredd i propor tion härtill avknappades. Av på förslag varande platser för den nya byggnaden föll valet slutligen på Humlegården såsom den lämpligaste, ehuru tomten Grönlandet Södra i Adolf Fredrik, där Vetenskapsakademiens lokaler inrymdes, på grund av dess enligt dåtida begrepp centrala läge starkt ifrågasatt.

mera var Sedan ytterligare två fönsters bredd avprutats i de uppgjorda planritningarna, gjorde Kungl. Majzt, dock icke förr än vid 1870 års riksdag, framställning om ett anslag av 480,288 riksdaler för

i

Høzndlzngaz rår. lázngl. åiblzbteêetsom øe/ztilláyggnad 17

uppförandet i Humlegården byggnad för Kungl. biblio-

av en teket, vilket av riksdagen den 9 maj 1870 bifölls.

Under debatten i Första kammaren beklagade flera talare, att utrymmet i den föreslagna biblioteksbyggnaden måst minskas för att nedbringa anslagsbeloppet. Bl. a. framhölls av greve H. Hamilton, att det i fråga biblioteksbyggnad förr eller

om en senare alltid skulle inträffa, att densamma bleve otillräcklig och måste utvidgas och att därför plats måste väljas för den-

en samma, som til/äte tillbyggnad, Departementschefen, statsrådet F. F. Carlson, påpekade i sitt anförande, att tillfälle till utvidgning fanns för biblioteksbyggnaden i Humlegården och att man anordnat så, att den nu föreslagna åj/ggnaden kan färlängas oc/z utan någon olägenhet äfven förses med jiyglaø oc/z dessa åter :in: emellan förenas genom en ny lángdåyggnadw

- I Överintendentsämbetets skrivelse den maj 1870 rörande

31 lämpligaste platsen i Humlegården för bibliotekets förläggande förordas den nuvarande platsen med motivering, att byggnaden här komme att erhålla fritt läge åt alla sidor och tillfälle till utvidgning förefimzas i vilken riktning som lzelst.

Det är många synpunkter att beklaga, att det

ur ursprungliga förslaget sparsamhetshänsyn icke kunde genomförasi

av sin helhet, varigenom omkring en sjättedel av det beräknade utrymmet bortföll. Besparingen utgjorde inalles 44 längdfot till en beräknad kostnad 2,624 riksdaler för fot. Och dock hade

av biblioteket under den långa tid, frågan biblioteks-

som om ny byggnad under utredning, vuxit betydligt, särskilt

var genom förvärvet av en del större boksamlingar, såsom Karl XV:s, den v. Engeströmska m. Det hade emellertid, ovanstå-

som av ende korta historik framgår, icke saknats varnande röster,

som redan då förespådde snart behov framtida utökning för biblio-

av teket. Och i det godkända förslaget understrykes särskilt dettas lämplighet med tanke på kommande tillbyggnader, liksom också platsen för byggnaden valts just emedan tillfälle fanns

för utvidgning i vilken riktning helstf

som

Allt sedan den nya byggnaden 1878 togs i anspråk för sitt ändamål, har den icke varit föremål för andra,

mera genomgripande förändringar än de reparationer och förbättringar,

som under år 1913 utfördes, sedan 1912 års riksdag beviljat ett

av

2 : 21424.

18 HnIni/f/zgrzzr wii/z Åäzzzgrl.bib/zb/øÅcfsom- øc/t XIY/lzj/gágr/zzzzz

Eders Kungl. Majzt på extra stat för ändamålet begärt anslag å 61,000 kronor, varigenom det blev möjligt att avhjälpa vissa mera framträdande olägenheter inom biblioteksbyggnaden. De då utförda arbetena, för vilka redogöres i riksbibliotekariens årsberättelse 1913, s. 50-56, voro huvudsakligen följande: den föråldrade värmeledningens ersättande med ny anläggning, bestående två för kokseldning i källaren, expansionskärl

av pannor å vinden och 91 värmeelement med tillhörande rörledningar; ny elektrisk, eldsäker belysningsinstallation med ledningar i stål pansarrör och en armatur om 290 lampor; anordnande av lokal telefon med 27 apparater; inredning av vissa källarlokaler för att bereda ökat utrymme åt den svenska tidningssamlingen, installerande av nya bord och andra inventarier i läsesalen i och för beredande av ökat utrymme åt allmänheten och större plats åt referensbiblioteket; expeditionens omändring; montrernas i visningssalen förseende med hyllinrättningar för plansch- och gravyrsamlingarnas provisoriska förvaring; inredande av ett särskilt forskarrum med 8 arbetsplatser m. m. För vissa härvid erforderliga nyanskaffningar, särskilt i läse- och visningssalarna, för vilka kostnaderna icke kunde bestridas från det av riksdagen beviljade anslaget, anvisade Eders Kungl. Majzt genom nådigt beslut den 25 juli 1913 utöver detta anslag ytterligare ett belopp av 5,000 kronor. De härefter vidtagna förändringarna inskränka sig till uppsättande av ytterligare trähyllor i tidningskällarna samt även på vissa bokavdelningar och till en del inredningar i riksbibliotekariens ämbetsrum.

I underdånig skrivelse den 27 maj 1918 framhöll jag för Eders Kungl. Majzt, att, huru behövliga och för institutionen välkomna än de skildrade, år 1913 vidtagna anordningarna

nu och förbättringarna inom biblioteket voro, de dock endast för

kortare tid framåt hade utsikt att kunna avhjälpa de olägenen heter, den ständigt växande bristen på utrymme medför

som och som för varje dag lägger allt större hinder i vägen för fyllandet alla de uppgifter, som åligga Kungl. biblioteket icke

av blott svenskt nationalbibliotek utan även som en medelpunkt

som för den humanistiska forskningen i huvudstaden. Jag lämnade även i samma skrivelse en kortfattad skildring av de mest trängande behoven inom biblioteket och för de åtgärder i allmänhet,

Handlingar rör. /fz/øzgrl.bib/iølchvs øm- øc/z tillbyggnad 19

jag ansåg nödvändiga att vidtaga, för att institutionen på som ett värdigt och för det allmänna gagneligt sätt skall kunna fylla alla sina mångskiftande uppgifter. De för Kungl. biblioteket viktigaste önskemålen sammanfattades i beredande ökat ut-

av rymme för samlingarna, utvidgade lokaler för allmänhetens betjänande och ändamålsenliga lokaler för tjänstearbetet. Enligt min mening kunna dessa mål icke ernås annat än efter en genomgripande omgestaltning av biblioteksbyggnaden, bestående såväl tillbyggnader till det gamla biblio-

av teket som delvis ombyggnad av detsamma. I min underdåniga skrivelse anhöll jag därför, att det täcktes Eders Kungl. Majzt medgiva, det en fullständig utredning angående om- och tillbyggnad av Kungl. biblioteket i sammanhang med utarbetande av utförliga ritningar och kostnadsberäkningar finge verkställas,

vartill Eders Kungl. Majzt nådigt beslut den 22 november

genom 1918 lämnade bifall och åt Kungl. byggnadsstyrelsen uppdrog att verkställa nämnda utredning. Utarbetandet av ritningar och kostnadsförslag uppdrogs på mitt förord åt arkitekten A. Anderberg, vilken nyligen avslutat och tillbyggnaden Uppsala

om- av universitetsbibliotek, från fackmannahåll erhållit mycket

som erkännande, och som på min uppmaning redan utarbetat del

en preliminära skisser. Arkitekten Anderberg har under loppet av år 1919 i Kungl. biblioteket framlagt flera olika förslag och ritningar, vilka där diskuterats, tills enighet uppnåtts

om nu föreliggande förslag, vilket jag, oaktat de stora kostnader, som äro förenade med detsammas utförande, finner alla synpunkter

ur lämpligast, ja, det enda, som på ett fullt tillfredsställande sätt också med hänsyn till framtida behov löser alla de svårigheter, som det för Kungl. biblioteket är livssak att avlägsnade.

en Arkitekten Anderberg har även ioch för detta förslags utarbetande genom statsanslag satts i tillfälle att under senare hälften juni

av månad år 1919 tillsammans med tjänsteman i Kungl. biblioteket,

en förste bibliotekarien Adde, företaga tilLTyskland och

en resa Danmark för att studera moderna biblioteksbyggnader företrädesvis i Berlin, Leipzig och Köpenhamn.

20 //n/n///zzgrnr 1772:/C//z/gf. /71///r7/rÃ'z'/.vu/u- Ir/z /f///Qiggyg//zn/

II. Allmänna synpunkter.

id fullgörandet av Eders Kungl. Majzts uppdrag voro Hera utvägar tänkbara, vilka efter varandra gjordes till föremål för ingående överläggningar mellan arkitekten och biblioteksförvaltningen. litt förslag utgjordes bibehållandet huvudbygg-

av av naden med entresolering av nuvarande läse- och xrisningssalar samt byggnadens förlängning med en från baksidans mitt utgående Hygel, i vilken den nya låisesalen och expeditionen skulle inrymmas, ett projekt som hämtat sin förebild från det nyligen på detta sätt tillbyggda universitetsbiblioteket i Uppsala. Dessutom skulle den nuvarande byggnaden tillbyggas med framdragna flyglar vid ändarna för erhållande av bokmagasin och tidningskêillare. Vid detta förslags utförande två alternativ

voro möjliga, antingen kunde läsesal och expedition förläggas imittflygelns bottenvåning eller trappa Den största olägen-

en upp. heten med båda dessa förslag var, att arbetsrummen å

ena sidan, låneexpeditionen och läsesalen å den andra komme att ligga i skilda våningar. Förlades låsesalen i bottenvåningen, skulle vid framtida tillbyggnader belysningen här bliva otillräcklig. Förlades den däremot i övre våningen, medförde detta utom olägenheten för allmänheten att behöva stiga trappa

upp en även kostnaden för en större trapphusanläggning. lån ombyggnad av bottenvåningen i den nuvarande byggnaden i och för inredning av arbetsrum i samma våning som lasesalen var på grund av byggnadens stora bredd utesluten, varjämte belysningen i rummen skulle bliva otillfredsställande eller en ändring av byggnadens yttre bliva nödvändig för att erhålla passande fönster. Icke heller ur estetisk synpunkt erbjöd detta förslag en tilltalande lösning. litt annat förslag, som gick ut på att endast tillbygga flyglar vid andarna den gamla by gnaden och sammanslå den nuvarande

av visningssalen med läsesalen till en större läsesal samt inreda låneexpedition i byggnadens bakre mittparti, måste förkastas, då därmed för litet utrymme för bokmagasin och arbetsrum kunde vinnas.

Det förslag, som såsom det alla synpunkter lämp-

nu ur ligaste här framlägges, går ut på att den nuvarande byggnaden AV tillbygges vid ändarna med tvänne mot norr gående 15 meter breda flyglar B och C, vilka äro dragna tillbaka från huvud-

l Se situationsplancn lll.

Hzüuflillgrtll rår. /f/znlgrl. /zi/z/zb/c/cc/s JC/l IIY/åJ/ggrnøuZ 02/1- :I

fasaden, så att intrycket denna blir oförändrat. I av norra ändarna av de båda flyglarnas bottenvåning förläggas bostäder om 3 rum och kök för förste vaktmästaren och maskinisten, vilka lägenheter äro isolerade från övriga delar av byggnaden och försedda med ingångar direkt utifrån. De förste nu av vaktmästaren och maskinisten i bibliotekets jordvåning disponerade bostäderna äro såsom befintliga under jordytan mindre lämpliga och måste ersättas med andra. På ungefär 22 meters avstånd från den nuvarande byggnadens fasad bindas Hygnorra larna med varandra medelst 15 meter bred, med den en nuvarande parallel länga Det nuvarande mittpartiet förenas genom tillbyggnad med denna länga så, att på vardera sidan en gård bildas med ett utrymme circa meter långt och 30 20 meter brett. Den östra dessa gårdar inredes till läsesal med av plats för 216 och överbygges med ett glastak. Det personer tillbyggda mittpartiet E, dit låneexpeditionen förlägges, bebygges likaledes endast i bottenvåningen och förses med glastak i kupolform. Låneexpeditionen kommer således att ligga i bibliotekets centrum intill vestibylen och i omedelbart grannskap av läsesalen. I den västra flygeln och i motsvarande del nya den längan D mellan de båda Hyglarna förläggas arbetsav nya rum och bokmagasin för den svenska tryckavdelningen, under det att den utländska avdelningen disponerar motsvarande delar östra Flygeln C och östra delen längan D i den mån, av av som dessa byggnadspartier icke komma att på annat sätt disponeras. Den till arbetsrum i D avsedda bottenvåningen entresoleras i en övre och nedre våning. Tillbyggnadens höjd en och våningarnas antal och höjder bliva desamma i den som nuvande byggnaden, således källarvåning och två huvuden våningar. De nuvarandeläse- och visningssalarna i byggnadens östra del entresoleras och inredas till magasin och arbetsrum för handskrifts- och planschavdelningarna. I huvudsak vilar detta förslag på den redan vid byggnadens tillkomst framkastade planen på densammas eventuella tillbyggnad i framtiden, sådan denna formulerades i statsrådet Carlsons ovan 17 återgivna yttrande från debatten i Första s. Kammaren den 19 1870. Genom detta förslags mars genomförande vinnas de största möjliga fördelar för biblioteket: låne-

22 Hand/üzgar rör. Kungl bibliotekets om- øc/ztil/byggnad

expeditionen, läsesalarna och arbetsrummen komma alla att ligga i bottenvåningen och i varandras närhet. Arbetsrummen erhålla den för dem lämpliga djupleken och komma att ligga intill den delen expeditionen, där katalogen är uppställd på

av så sätt, att den utan olägenhet för expeditionsarbetet även kan användas från andra sidan. Låneexpeditionen bildar centrum i det stora byggnadskomplexet och erhåller härigenom det tänkbarast fördelaktiga läge i förhållande till bokmagasinen, varifrån böckerna expedieras moderna hiss- och transportanordningar till

genom

under expeditionen i källarvåningen belägen uppsamlingsen central med direkt transmissionsförbindelse till expeditionen. Läsesalen erhåller storlek, torde kunna förslå för lång

en som tid framåt, och utrymmet för bokmagasinen, som huvudsakligen förläggas i hela övre våningen, mångdubblas och är beräknat att räcka för omkring ett århundrade framåt. Handskrifts och planschsamlingarna erhålla magasin, arbetsrum för tjänstemännen

egna och särskilda studiesalar för allmänheten. Gårdsanordningarna möjliggöra förläggandet och för bränsle på

av pannrum rum ett för biblioteket mot eldfara fullständigt betryggande sätt. Källarvåningen utvidgas betydligt, och frågan om tidningarnas förvaring löses härigenom på ett fullt tillfredsställande sätt.

Beträffande byggnadens yttre har redan nämnts, att de båda Hyglarna B och C dragas tillbaka, så att intrycket

nya

byggnaden från Humlegårdsgatan blir ihuvudsak oförändrat. av -Å den nuvarande huvudfasaden föreslås endast omputs-

en ning. De tillbyggda flyglarna ha hållits i samma arkitektoniska stil den gamla byggnaden med dennas huvudlister fortsatta,

som så även i huvudsak den fasaden till längan D med

nya norra tjänstemännens ingång mitt emot Linnéstatyn. Här ha dock vissa förändringar måst vidtagas beträffande fönsteranordningarna, då motsvarande anordningar i den gamla byggnaden giva tillräcklig belysning. De i den nuvarande mezzaninvåningen belägna arbetsrummen erhålla nämligen endast ljus underifrån från den övre delen de stora fasadfönstren, som genom

av

avdelats. Följden härav har blivit, arbeteti entresolering att dessa under den mörka årstiden nästan hela dagen får ut-

rum föras vid elektrisk belysning. Till denna avdelning äro för närvarande förlagda riksbibliotekariens tjänsterum, kassan, arbets-

Hzt/zz//iøzlgarrör. lfmzgl. /7/b/zølcÃc/xom- øc/z/z///1V,;{.gr/zaz/ 23

rum för föreståndarna av den utländska avdelningen och handskriftsavdelningen samt det s. k. kartrummet. Att dessa rum äro eller mindre otjänliga som arbetslokaler, är ett känt

mer faktum. För arbetsrummen i den nya norra längan ha därför föreslagits mindre fönster i övre bottenvåningen, skilda från fönstren i den underliggande våningen och på lämpligt avstånd från golvet.

I våningen I trappa i den nuvarande byggnaden ligga

upp fönstrens underkant 1,8 meter över golvet, vilket kunnat göras endast genom att anlägga ljusbrunnar genom de två plåtbott-

för att föra ned ljus till den understa etagen i våningen. narna Som följd härav ha bokhyllorna kunnat uppställas annat än mitt för fönsterpelarna, på avstånd från varandra

v. s.

i det närmaste meter mitt till mitt. Detta är ett av 3,6 slöseri med utrymme, som icke bör fortsättas bokmaga sinen i tillbyggnaderna, utan plåtbottnarna böra framdragas ända till fasaderna och hyllorna uppställas på det mest ekonomiska avståndet från varandra, oberoende av fönsterdelningen. Den nuvarande anordningen med fönsterunderkanten på ett höjdläge

1,8 meter över golvet kan därför icke bibehållas, utan måste av läggas i ordinarie brösthöjd, cza 70 centimeter över golvet, vilket föreslagits för fönstren åt Linnéstatyn. Med hänsyn till kostnaderna har fasadbehandlingen föreslagits att utföras endast i puts. Blott utsatta delar, såsom socklansolbänkar, port-

mera omfattningar m. m., ha beräknats av naturlig sten.

Mot norr kommer byggnadskomplexet visserligen att inkräkta på en del av Humlegårdens nuvarande parkområde,

den upptagna ytan kommer att sträcka sig så långt, men att störande närhet intill Humlegårdens centrum, Linnéstatyxi med omgivande planteringar, uppstår. De träd och buskar, som tyvärr måste fällas, äro dock icke så talrika, och de nya promenadvägarna å byggnadens bägge sidor, som måste upptagas, erhålla blott något ändrad riktning.

en

I det följande har jag för avsikt att framlägga en översikt av de olika avdelningarnas inom Kungl. biblioteket nuvarande läge och behov utrymme för en period, beräknad till mellan

av 50 och IOO år framåt. Här måste dock framhållas, att dessa be-

24 l/zzøzø//zäzâgaz- lfzzilgTl. bi/J//øtckø/srör. 0/11-00/1fi//bjçggzzzzrl

räkningar endast grunda sig på de senare årens accession inom biblioteket och således icke räkna med framtida eventuellt

en stegrad accession, något omdöme icke kan fällas.

varom nu Då en sådan stegring i accessionen icke är utesluten, utan tvärtom rätt antaglig, ökas i icke ringa grad de skäl, tala

som för ett redan nu rikligt tillgodoseende bibliotekets utrymmes-

av behov.

III. Expedition och läsesal.

De för allmänhetens betjänande avsedda lokalerna iKungl. biblioteket äro låneexpeditionen med bibliotekets kataloger samt läsesalen med referensbiblioteket. Till den nuvarande låneexpeditionen erhålles tillträde från en smal och trång tambur med synnerligen obekväma anordningar i och för ytterplaggens

avlämnande och bevarande. Trots de förbättringar, vid änd-

som ringsarbetena 1913 vidtogos med expeditionen, är densamma dock för närvarande otillräcklig, särskilt när den vissa tider på dagen är fylld av besökande, som här vänta på att expedieras. Den för allmänheten avsedda platsen framför disken, där böckernas expediering försiggår och där upplysningar meddelas

av de vakthavande tjänstemännen, är dessutom så trång, att bord och tillräckligt antal stolar för den besökande allmänhetens belcvämlighet här icke kunna placeras. Platsen bakom disken framför katalogerna är likaledes synnerligen trång, vilket medför stora olägenheter för biblioteksarbetet i allmänhet, enär katalogerna äro bibliotekets förnämsta arbetsredskap och ofta behöva anlitas av bibliotekets alla tjänstemän. Vidare hava själva katalogerna numera svällt ut, så att det åt dem tillmätta utrymmet är för knappt. Ett önskemål, att ställa vissa kataloger också till allmänhetens tjänst, kan under nuvarande förhållanden omöjligt realiseras. De nu skildrade olägenheterna äro lika besvärliga och hindersamma för tjänstemännen för allmän-

som heten. De då och då i de dagliga tidningarna synliga klagomålen över för långsam betjäning i Kungl. bibliotekets låneexpedition ha till icke ringa del sin grund i den här rådande utrymmesbristen samt i avsaknaden moderna boktransport-

av anordningar.

Hand/ingar rår. Åñmgl. biá/zbteke/som- oc/ztillbyggnad 25

Den nuvarande läsesalen efter omändringarna år

rymmer 1913 68 arbetsplatser. Erfarenheten har emellertid visat, att denna läsesal är otillräcklig; vissa tider på året, särskilt höstoch vintermånaderna, är den nästan dagligen fullsatt, och

personer, som här önska arbeta, måste avvisas eller att

uppmanas återkomma Den för läsesalen förda statistiken visar

senare. också, att densammas begagnande är i stadigt stigande, varvid dock måste påpekas, att besökens antal, under krigsåret

som 1917 nådde rekordsiffran 60,535, de senaste åren på grund

av den avtagande främlingsströmmen åter nedgått, så att för år 1919 antecknats 51,653 besök. Motsvarande siffra emel-

var lertid år 1910, eller tio år förut, 42,254. De i läsesalen tillbegagnande framtagna böckerna, referensbiblioteket oberäknat, utgjorde år 1910 91,811 och år 1919 137,785.

För att åstadkomma utvidgade och förbättrade lokaler för expeditionen och katalogerna samt även för framtida behov

en tillräckligt stor läsesal äro genomgripande förändringar i denna del av biblioteket nöden. Såväl den nuvarande låneexpedi-

av tionen som läsesalen måste slopas och lokalerna användas för andra ändamål. Även tamburförhållandena måste ordnas på

ett ändamålsenligt och för allmänheten bekvämt sätt. Det för-

nya slaget, som söker tillfredsställa alla dessa önskemål, går i huvudsak ut på följande anordningar.

Den nuvarande ingången till vestibylen från Humlegården bibehålles för allmänheten och förändras blott

så till vida, att en svängdörrsanordning insättes för att förhindra drag rum 48. Till vänster om ingången anordnas, delvis i de lokaler, för

som närvarande äro upplåtna till arbetsrum på svenska avdelningen, ett kapprum rum 49 med klädhängare för där

300 personer, ytterplaggen mot märken avlämnas vid disk. I ett angrän-

en sande 50 uppsättas telefoner för allmänheten och i

rum rum 51 anordnas den elektriska centralen. På motsatta sidan vesti-

om bylen finnas herr- och damtoaletter rum 46. I vestibylen

anordnas även en del sittplatser.

Den nuvarande vestibylen rum 47 utsträckes två delningar mot norr och tillbygges med en expeditionslokal rum 79, vilken i norr står i förbindelse med arbetsrummen i den nybyggda norra längan samt i öster med den läsesalen. Den

nya nya

26 Hzz/zz//züzgaø-rör. lCz/øzgrl./Iib/Ib/:Ãv/y 02/1-06/1fil/byggnad

låneexpeditionen kommer alltså att ligga i centrum byggnads-

av komplexet; i sin centrala del sträcker den sig genom båda bottenvåningarna och erhåller sitt dagsljus genom ett stort glastak i kupolform. Tillträde till expeditionen liksom också till läsesalarna erhålles ingångar direkt från vestibylen,

genom varvid dock först vakt måste har tillsyn

en passeras, som över alla kommande och gående och där på en pulpet anteck ningsbok finnes utlagd för införande av besökandes namn. Ingången är så anordnad, att läsesalen såväl som ett för allmänheten avsett katalogrum kunna nås utan att låneexpeditionen behöver Genom en disk är expeditionen avdeladi

passeras. tvänne delar: yttre, avsedd för allmänheten och stående i

en direkt förbindelse med vestibylen, samt en inre för tjänstemännen i förbindelse med arbetsrummen och bokmagasinen. Platsen framför disken göres så pass rymlig, att bord och stolar här kunna placeras för den väntande allmänheten. Vid disken äro anordnade expeditioner för återlämning böcker till vänster,

av hemlån i mitten och lån till läsesalen till höger. Vidare finnas här ändstationer för rörpost- och boktransportledningar, varom mera nedan. Bakom disken i fonden är huvudkatalogen uppställd på en 17 meter lång hylla med plats för inalles 136 hyllmeter katalogkapslar, öppen åt båda sidor, så att kapslarna även kunna uttagas från baksidan. Bakom kataloghyllan ha arbetsplatser inrättats, vilken anordning den fördelen

genom vinnes, att de tjänstemän utanför expeditionen, som i annat syfte behöva anlita katalogen, skola kunna göra detta utan att beträda själva låneexpeditionen.

Till vänster låneexpeditionen har anordnats ett särskilt

om katalogrum rum 78 för allmänheten, som utbygges ett stycke ut på den väster expeditionen belägna gården. Här är

om det meningen att på hyllor längs väggarna och på fristående hyllor i mitten uppställa bibliotekets redan färdiga realkataloger samt i framtid, när sådan plan hunnit realiseras, även

en en

avskrift nominalhuvudkatalogen. Vidare skola en del en av bibliografiska handböcker och uppslagsböcker här placeras till allmänhetens tjänst. I högra hörnet i direkt förbindelse med den stora låneexpeditionen anordnas upplysningsexpedition, där

en

tjänsteman placeras för att tillhandagå allmänheten. Påi en

q

a

Q

... ... ...x : ...

% . l.

LZEITHZTDÃI-

l

i .

xlê ";"'""

I

i

I ;I u z n u ./ .p . . I n . J u s . . . s. a . a .. .

Handlingar rår. /CzzngÅbi/ø/zb/ckc/i02/1-nr/z /i//zhgâgzzrzzl 27

detta placerade bord skall också del viktigare nyut-

rum en kommen litteratur utläggas, eventuellt kan här även anordnas en särskild tidskriftssal, om det icke befmnes lämpligt att såsom hittills utlägga tidskrifterna i den stora läsesalen.

Den läsesalen förlägges till gården öster expeditions-

nya om lokalen och erhåller sin dagsbelysning uteslutande från ett över salen lagt glastak. Anordningen av denna nya läsesal har givetvis varit förbunden med stort ansvar inför framtiden, särskilt har detta gällt frågan densammas storlek och antalet

om arbetsplatser. I det nu angivna förslaget räknas med 216 sittplatser, huvudsakligen anordnade vid dubbelbord, som äro fördelade i fyra fält, omgivna breda gångar, i vilka de mellan

av borden löpande smalare gångarna utmynna. Det har under de överläggningar, som i saken hållits i biblioteket, icke saknats röster, som velat göra gällande, att en läsesal ännu större

av dimensioner i en framtid skulle bliva nödvändig. Till grund för beräkningen av läsesalens storlek har lagts en jämförelse mellan läsesalarna i några av Europas större bibliotek, varöver arkitekten Anderberg uppgjort vidstående diagram. Av detta framgår att den för Kungl. biblioteket i Stockholm föreslagna läsesalen i storlek endast understiger läsesalarna i de stora biblioteken i London, Paris och Berlin, men blir större än de i Köpenhamn och Leipzig det Deutsche Bücherei. Förhål-

nya landena i Stockholm torde väl bäst kunna jämföras med de i Köpenhamn, ehuru här jämte det Kongel. Bibliotek även Universitetsbiblioteket finnes att tillgå. Läsesalen i det Kongel. Bibliotek rymmer 100 arbetsplatser, således till och med mindre än hälften av vad som nu föreslås för den nya läsesalen i Kungl. biblioteket.

.

Efter moget övervägande och med hänsyn tagen dels till de andra arbetslokaler inom biblioteket, som även stå allmänheten till förfogande: det s. k. forskarrummet med 24 arbetsplatser och planschavdelningens arbetsrum med 30 sittplatser, dels till det kommande stadsbibliotekets verksamhet, anser jag mig icke böra föreslå en allmän läsesal större än vad som upptages i det nu avgivna förslaget. För referensbiblioteket äro hyllor anordnade utefter salens väggar i bottenplanet, liksom också i det angränsande till handskriftsavdelningen hörande forskarrummet.

28 Handlingar rör. Kungl. áiå/zbleketsom- och tillbyggnad

Sammanlagda utrymmet för referensbiblioteket beräknas till 702 hyllmeter; plats kan även anordnas för 340 hyllfack tidskrifter. I nordvästra hörnet av läsesalen i direkt förbindelse med låneexpeditionen anordnas en läsesalsexpedition, där inspektören för läsesalen har sin plats och där utrymme beredes för deposition av lånade böcker, som önskas till fortsatt begagnande i läsesalen. För att underlätta bevakningen lägges denna expedition tre steg över salsgolvet. i

Den nuvarande visningssalen, som upptager alltför stor del av den gamla byggnaden i förhållande till det utrymme, som kräves av de utställda föremålen, slopas också i det nya programmet, och i stället förlägges utställningssalen till ett visningsgalleri i övre bottenvåningen runt omkring den centrala delen av expeditionsrummet. Bredvid galleriet iordningställes en mindre sal i och för anordnande av tillfälliga utställningar. Uppgången till utställningslokalerna sker tvänne endast

genom dit ledande trappor, liggande vid vardera sidan om vaktplatsen i vestibylen, varifrån dessa uppgångar kunna övervakas. Visningsgalleriet glasväggar fullständigt isolerat från låne-

är genom expeditionen.

IV. Svenska tryckavdelningen.

Den viktigaste avdelningen i Kungl. biblioteket är utan tvivel den svenska tryckavdelningen. I egenskap av landets nationalbibliotek åligger det Kungl. biblioteket ifrämsta rummet att i största möjliga fullständighet samla och för kommande tider bevara den tryckta svenska litteraturen jämte utländsk litteratur rörande Sverige. I min underdåniga skrivelse den 27 maj 1918 framhöll jag, hurusom bristen på utrymme var särskilt kännbar inom den svenska tryckavdelningen och här förorsakade verkliga olägenheter vid det löpande tjänstearbetets utförande.

Den svenska avdelningen är för närvarande förlagd till nedre våningen i byggnadens västra del se planen över den nuvarande biblioteksbyggnaden, pl. I i tre k. bottnar, vilka medelst

s. en skiljevägg avdelats i två partier. Det här befintliga utrymmet

HzI/ztf/ilzgrrz 1737:Cu/isf /Ii/z/iøickc/.r01/1-06/1/i//átqgfgiz/rz/ 29

utgöres av 5,150 längdmeter och är nu i sin helhet upptaget. För att kunna rymma hela den svenska boksamlingen,

som vid 1919 års slut uppgick till 5,564 meter, ha olika utvägar måst tillgripas, såsom uppställning i dubbla rader, på obekväma och svårt åtkomliga platser, delvis också magasinering. Vissa delar den svenska samlingen ha också måst flyttas till andra

av lokaler i biblioteket, såsom på gallerierna iläsesalen, till utländska avdelningen eller på vinden. Olägenheterna härav

upp bli med varje år allt kännbarare; bokförrådet växer,

mer försvåras, omöjliggöres utrymmesbristen den för

genom böckernas tillgänglighet och användbarhet nödvändiga systematiska uppställningen. Någon möjlighet att på den nuvarande svenska avdelningen bereda ökat utrymme finnes icke; före

en tagen undersökning har även visat, att de övre bottnarna icke utan omfattande förstärlçningsarbeten tåla vidare belastning i form av provisoriska hyllor.

Men det är icke endast bristen på utrymme för den ständigt växande bokaccessionen, som vållar stort bekymmer på den svenska avdelningen; här råder också ett verkligt missförhållande, vållat saknaden tillräckliga lokaler för tjänstearbetet. Jag

av av har i min ovannämnda skrivelse framhållit, hurusom provisoriska arbetsplatser måst anordnas överallt i själva boksamlingarna på nedre bottnen i den svenska avdelningen, varhelst ett något så när drägligt utrymme erbjuder sig. Nästan vartenda de små

av rum, som bildas mellan hyllorna vid de sexton fönstren, har måst upplåtas till olika ändamål: plats för vaktmästarna,

där samtidigt låDECXPCÖltlODCUSvidlyftiga försändelser paketeras och förseglas; för uppackning och kontrollering de svenska

rum av arkivleveranserna från rikets samtliga tryckerier; för småtryckets ordnande; för tidningarnas kontrollering och anordnande till bindning m. m.; två fönsteravdelningar ha vidare måst iordningställas åt den avdelning inom biblioteket inalles fem personer,

som har till uppgift att katalogisera ofullständigt förtecknade delar

av bibliotekets samlingar; vid ett annat fönster har avbalk-

genom ning inretts ett för den tjänsteman, sköter bokbind-

rum som ningen m. m. på den svenska avdelningen Lägges här-

o. s. v. till, att även frukostrum måst anordnas i ett dylikt utrymme åt de kvinnliga biträdena, samt att arbetsplatser esomoftast här

30 Handlingar rör. Kungl. bzb/zblclwvârom- øc/z tillbyggnad

måste upplåtas åt forskare med särskilt uppdrag, inses nog lätt det bekymmersamma och prekära läge, vari den svenska tryckavdelningen, bibliotekets viktigaste och landets största, befinner sig. Ur rent biblioteksteknisk synpunkt är det icke heller lämpligt, att så många låt att de flesta tillhöra biblio-

personer, vara tekets stab, uppehålla sig i själva bokmagasinen.

För att kunna beräkna det för den svenska tryckavdelningen nödiga utrymmet för exempelvis de kommande 50 årens accession torde några siffror ur bibliotekets statistik först böra anföras.

Från samtliga svenska tryckerier inlevererades följande antal tryckalster:

år 1883 9,754

. . . . . . . . . .

1887. 11,232

. . . . . . . . .

1892. 13,310

. . . . . . . . .

1897. 16,176

. . . . . . . . .

1902 16,342

. . . . . . . . . .

1907. 23,653

. . . . . . . . .

1912 29,229

. . . . . . . . . .

1917. 36,373

. . . . . . . . .

Under tiden 1883 till 1917, således under en period av 34 år, har antalet levererade tryckalster stigit från 9,754 till 36,373 och torde för närvarande kunna beräknas till fyra gånger siffran från 1883, det första år, från vilket tillförlitliga statistiska uppgifter föreligga. Till jämförelse mellan leveranserna år 1883 och år 1917 kan meddelas, att år 1883 inkommo inalles 1,224 verk större omfattning, 224 tidskrifter och 206 allmänna tid-

av ningar broschyrer = skrifter under sidor, år

samt 5,522 100 1917

motsvarande siffror 3,851 verk, 882 tidskrifter och 418 tidvoro ningar samt 30,283 broschyrer.

sammanställda i femårsperioder te sig de svenska tryckleveranserna på följande sätt affisch, och accidentstryck

program häri inräknat:

T. o. m. år 1897 inräknades i ovanstående siffror samtliga till ett verk hörande häften, ävensom nummer av tidskrifter med undantag för sådana som utgivits veckovis eller oftare; i siffrorna fr. o. m. 19021121 endast häften och börja ny volym, inräknats. Den relativa

nummer, som ökningen i accessionenär följaktligen större för den senare tiden, än siffrorna utvisa.

I hyllmeter ter sig tillväxten på den svenska avdelningen genom, tryckerileveranserna enligt nedanstående tabell; dock ha tidningar, böcker i större format, kartor, planscher

samt programoch afñschtryck icke medräknats. Statistiska uppgifter föreligga endast från och med år 1904.

1,0o0,77 m. samma tid utgjorde tillväxten av genom köp eller gåvor förvärvade tryckalster på den svenska avdelningen med

275,09 m. en årlig tillväxt varierande mellan och Den

10,28 34,88 m. sammanlagda tillväxten i längdmeter utgjorde alltså åren

1904--1919 I,275,86 m.

,

På grundvalen av dessa siffror och med anpassning efter de olika fackens speciella tillväxtbehov, enligt därom erfaren-

vunnen het, ha noggranna beräkningar gjorts rörande det sannolika ut-

Här har ny princip för räkningen tillämpats, i det att endast häften eller nummer, som börja med ny volym medräknats.

32 //zz/z/X/;Vzgrnrnär. Kungl. /øzålzblckclsom- w/z IzY//gjçggr/nrz/

kommer att behövas för den svenska samlingen rymme, som under den kommande 50-årsperioden. Från beräkningarna ha uteslutits tidningar, kartor och planscher, som bilda egna avdelningar i biblioteket, samt stort liggande format. I runt tal erfordras för de närmast kommande 50 åren ett accessions- eller tillväxtutrymme av 7,500 meter. Då den svenska avdelningen för närvarande upptager 5,564 meter och då ytterligare 2,000 meter erfordras för en svensk reservsamling, till vilken jag nedan återkommer, uppgår det erforderliga utrymmet för denna tidsperiod således till 15,064 meter. Emellertid kommer genom omoch tillbyggnaden att för den svenska avdelningen beredas ett sammanlagt utrymme av 23,606 meter, och härigenom bliva 8,542 meter tillgängliga för denna avdelnings behov under en avsevärd tid efter den första go-årsperiodens utgång, eller även, om så skulle erfordras, för den utländska tryckavdelningen.

Ovan har upprepade gånger Kungl. Bibliotekets karaktär

svenskt nationalbibliotek blivit framhållen. Såsom sådant kan av biblioteket sägas hava även en rent museal uppgift, nämligen den tryckta svenska litteraturens åevarande till eftervärlden så-

forskningsobjekt. Men samtidigt måste biblioteket ställa sina som samlingar i den nuvarande litterära produktionens och den vetenskapliga forskningens tjänst utlåning, varifrån endast

genom en ringa del densamma den egentliga skön- och nöjes-

av litteraturen föreskrifter i reglementet undantagen. Det

är genom är klart, att böcker, ofta utlånas, slitas och utsättas för

som skadegörelse skilda slag, och att därför många böcker i Kungl.

av bibliotekets svenska samling ur museisynpunkt te sig i mindre värdigt skick. Tanken att göra hela den svenska samlingen till ett presensbibliotek, där böckerna endast utlånades på

s. stället, i och för sig berättigad, så mycket mer som genom

vore hemlånen böcker undanhållas forskare iläsesalen, skulle

men säkerligen stöta på starkt motstånd från en allmänhet, som redan hunnit vänja sig vid de synnerligen liberala Litlåningsvillkor, tillämpas i Kungl. biblioteket. Av Litrymmesslcäl

som förvaras i huvudsamlingen endast ett fåtal livligt efterfrå-

av gade verk än ett exemplar, ett reserverats för utlå-

mer varav ning. Det med denna anordning åsyftade sparandet av det ena exemplaret har dock visat sig svårt att genomföra, då i många

Handlingar rår. lfznzgl. /øiá/øble/cetsom- øc/z tillåyggøzad 33

fall utlåning även av detta exemplar ansetts böra medgivas, då det andra redan varit utlånat. Den enda och alla synpunkter

ur bästa lösningen, vilken bland annat tillämpats i Preussische Staatsbibliothek i Berlin, består i att bilda en särskild samling av sådana böcker, som statistiken visar vara de mest efterfrågade. Detta kan ske genom sammanställning bibliotekets

av redan nämnda dubbelexemplar samt genom urval bland bibliotekets rikhaltiga, men i oordnat skick befintliga duplettsamling. En sådan samling, vars storlek först erfarenheten så småningom kan avgöra, skulle säkerligen för länge sedan hava blivit bildad i Kungl. biblioteket, om blott utrymme funnits för densamma. På grund beräkningar, verkställts föreståndarna för

av som av den svenska tryckavdelningen och låneexpeditionen, torde det behövliga utrymmet dock redan nu kunna sättas till minst 1,000 hyllmeter. Samlingen bör placeras i närheten av expeditionen, eventuellt på nedre bottnen av nuvarande svenska avdelning.

I förslaget till Kungl. bibliotekets om- och tillbyggnad bibehålles den svenska tryckavdelningen i sina nuvarande lokaler rum 52 och 53 i västra delen byggnaden, varjämte

nr av för att öka utrymmet på denna avdelning följande åtgärder tillgripas. Den ovanför de nuvarande svenska bokmagasinen liggande delen den utländska avdelningen rum 146 utrym-

av nr mes och tages i anspråk för den svenska avdelningen, så att densamma kommer att omfatta hela denna del av byggnaden med sex bottnar om tillsammans ca. 9,285 hyllmeter. Vidare reserveras hela den nybyggda västra flygeln åt den svenska avdelningens behov av bokmagasin och arbetsrum, varjämte sådana även inredas i den västra delen av den nybyggda norra längan. Rummen i de nybyggda delarna komma att anordnas på följande sätt. På nedre bottnen i flygeln inredas i

tre rum södra hörnet rum 54, 55, 56 åt avdelningen för katalogi-

nr sering av ofullständigt förtecknade delar Kungl. biblioteket,

av vilken är inhyst i det svenska bokmagasinet jfr 29.

nu ovan s. I flygelns mitt anordnas ett bokmagasin rum nr 58, 149,

som isex bottnar går genom hela byggnaden, med ett utrymme för 5,352 längdmeter. Intill detta bokmagasin och i plan med norra längan förläggas arbetsrum för avdelningens föreståndare rum

nr

3 21424.

Handlingar rör. Kungl. åiåliøte/zctsam- oc/L tillbyggnad 34

60 och 61, vilka sedan stå i omedelbar förbindelse med övriga

för svenska avdelningens tjänstemän avsedda arbetsrum. Dessa utgöras på nedre bottnen ett större fördelningsrum för det

av inkommande svenska arkivtrycket rum 64, katalogiseringsrum

nr

65, bindningsrum rum 66 samt katalogiserings- I rum nr nr

67. I övre bottnen våning finnas rum 2 rum nr av samma följande arbetsrum: två nr 114-115 för sortering och

rum ordnande sådant smärre tryck, icke införes i huvud-

av som katalogerna, två mindre 116-17 för specialkatalogisering

rum och för utförande divese bibliografiska uppgifter, såsom

av genomgående nyinkomna boksamlingar m. m., samt ett rum

av nr 118 för maskinskrivning. I de entresolerade delarna av västra flygeln, i plan de senast beskrivna arbets-

samma som

förläggas några mindre bokmagasin med tillsammans rummen,

hyllmeter 106, 110, vilka skola användas 1,054 rum nr 109, för uppställning dels vissa svenska specialsamlingar, som på

av grund donationsbestämmelser skola sammanhållas, såsom den

av Rålambska och den Rosenadlerska, dels andra i senare tider tillkomna samlingar, såsom den dyrbara svenska samlingen före

den s..k. svenska praktsamlingen m. H., varjämte här 1700,

finnes plats för mindre forskarrum rum III. I våäven ett nr ningen såväl i västra flygeln i den del av

1 trappa upp som

längan, där de svenska arbetsrummen ha sin plats, anordnorra

likaledes bokmagasin för den svenska samlingen; rum nr nas

med plats för 2,676 hyllmeter är redan nämnt i samband 149 med 58, dessutom tillkomma i ñygeln nr 147 med

rum nr rum

hyllmeter och 151 med 2,845 hyllmeter samt i norra 1,740 nr längan 153 med 3,330 hyllmeter. För den svenska

rum nr avdelningen skulle i tillbyggnaderna beredas plats för sammanlagt hyllmeter, vartill komma förutvarande- 9,28 5 hyllmeter

14,321 i den för svenska avdelningen upplåtna västra Hygeln, alltså

tillsammans ett utrymme av 23,606 meter.

För den svenska avdelningens behov anordnas i norra längan under de svenska arbetsrummen ett större uppacknings-

14 för inkommande arkivleveranser, vilket står idirekt rum nr förbindelse med gården utanför portgång, som tillåter

genom en infart även större fordon. Bredvid detta rum ligger rum nr

av

är avsett för sortering och anordnande till bindning av 15, som

//tl/Z///ZII.§I1l/;ii/z KIM/gl. //////r/uÃu/.v 00/1/z//z'g1gfc7uzr,/35

01/1-

svenska tidningar och står i direkt förbindelse med tidningskällarna se nedan 36 f. Ett förrådsrum nr 16 för förvaring av papper, blanketter l. finnes vid sidan detta.

0. av

V. Tidningssamlingen.

Under den svenska tryckavdclningens vård står även den stora svenska tidningssamlingen, vilkens konservering och tillhandahållande åt allmänheten onekligen intager ett mycket viktigt rum bland de uppgifter, åligga Kungl. biblioteket.

som Till år 1891 tidningarna placerade tillsammans med den

voro svenska boksamlingen, alldenstund brist på utrymme redan

men så pass tidigt gjorde sig kännbar på denna avdelning, iordningställdes en särskild tidningskällare i biblioteksbyggnadens östra del. När utrymmet även här blev för trångt, inreddes år 1913 i samband med de då utförda ändrings- och reparationsarbetena, för vilka ovan redogjorts, även den ibyggnadens västra del befintliga källaren till förvaringsrum åt tidningarna. De då gjorda beräkningarna utvisade emellertid, att det härmed vunna utrymmet i själva verket endast skulle räcka för 5 å 6

en års tidningsaccession, något också snart visade sig överens-

som stämma med verkliga förhållandet. År måste

1918 också medel begäras till uppsättande i östra tidningskällaren några

av provisoriska trähyllor, varigenom utrymme för de närmaste a

2 3 åren kunde beredas. Nu är även detta utrymme i det närmaste upptaget, och inga möjligheter finnas att i de båda tidnings källarna bereda ytterligare plats för den ständigt växande tidningssamlingen. Detta förhållande, med det snaraste ønåstø

som avhjälpas, utgör för närvarande ett biblioteksförvaltningens

av största bekymmer. Kommer en tillbyggnad Kungl. biblioteket

av icke under den närmaste framtiden till stånd, blir tidningsfrågan mycket bekymmersam för bibliotekets verksamhet.

Förvarandet av de dagliga tidningarna, vilka redan utgöra ytterst viktiga dokument i den historiska och kulturhistoriska forskningens tjänst och i framtid väl bliva detta ännu

en mera, har just på grund utveckling under de sista

av pressens enorma decennierna blivit ett problem, med vilket varje stort bibliotek för närvarande brottas. Någon gång har tidningssamlingen till

36 Hmul/iizgrar wii/z IGM/td. /øi/ø/zkøltlø/s0/11-05/2/i//át/gâgrøzrrz/

stor del måst förläggas i lokaler utanför det egentliga biblioteket, såsom fallet är i universitetsbiblioteket i Uppsala här ha

-

iordningställts för tidningarna i det närbelägna slottet, vilka rum ännu måste användas trots den nyligen i detta bibliotek skedda

och tillbyggnaden på vissa ställen har tanken på att om- -, helt skilja tidningarna från biblioteket realiserats. I vårt grannland Danmark har i Aarhus en Statens Avissamling nyligen upprättats, dock har karaktär av reservdepå, då det

som mera Kongel. Bibliotek i Köpenhamn fortfarande behåller sin tidningssamling och provinstidningarna- äro att finna i de tre stora landsarkiven i Köpenhamn, Odense och Viborg. För Kungl. biblioteket skulle ett förläggande tidningssamlingen utanför biblio-

av teket medföra stora olägenheter; rekvisition av tidningar skulle endast kunna effektueras vissa bestämda dagar i veckan, då transporten från och till de nya tidningsmagasinen, som kanske måste förläggas på stort avstånd från biblioteket, skulle bliva alltför dyrbar; dessutom skulle utökning tjänstepersonalen

en av bliva nödvändig dels för den nämnda transporten, dels för samlingarnas vård och övervakande på stället. Det vore icke heller lämpligt att skilja tidningarna från boksamlingarna, då tidningsforskning i allmänhet bedrives jämsides med andra studier. Frågan tidningarnas behållande i Kungl. biblio-

löses bäst genom teket och utökning de åt desamma iordningställda

genom av källarlokalerna. I det framlagda förslaget har särskild upp-

nu märksamhet riktats på att för bibliotekets tidningssamling anskaffa rymliga och för avsevärd tid framåt tillräckliga lokaler,

en beräknade på grundval den nuvarande årliga accessionen,

av

fordrar ett utrymme 24 m golvyta eller 150 hyllfaclc. som av För detta ändamål komma de gamla tidningskällarna att bibehållas och inredas så gott under hela byggnaden rum

nya som

38-39, 41. De nybyggda tid- 1-5, 9-10, 23, 30-31, ningskällarna beräknas giva utrymme åt 15,600 tidningsfack och böra alltså gott räcka för accessionen cirka ett århundrade framåt.

I källarvåningen under den nybyggda norra längan anordnas vissa arbets- och förrådsrum, nämligen i västra delen

större uppackningsrum rum 14 bredvid inkörsporten till ett gården, förvaringsrum för lådor 2 och ett större

ett arbetsrum för tidningsarnas sortering och anordnande till bind-

//zzøzd/iøzgrøzrrår. lfmzgrl. /øi/lzkvø/Fu/.v0//1-05/1/f//áugâgznrrl 37

ning 15 samt ett förrådsrum I6; i östra delen förrådsrum 25, 33, bokbinderiverkstad 26-27 mindre tryckeri samt ett 28. Kungl. bibliotekets nuvarande bokbinderiverkstacl utgöres av ett mycket litet och trångt i källarna med rum en av maskiner delvis stående i gång. Här behöver icke framen hållas de stora fördelarna för ett bibliotek att äga eget bokbinderi, där särskilt lagnings- och konserveringsarbeten dyrav barare tryckta böcker och handskrifter kunna företagas samt kapslar och kartonger tillverkas, mindre bokbinderiarbeten, eventuellt även tidningsbindning utföras. Ett mindre m. m. tryckeri är synnerligen önskvärt i och för utförande vissa av bibliografiska uppgifter, vilka kunna komma hela landets biblioteksväsen till godo, såsom vid förfärdigandet kataloglappar av i och för en allmän svensk bibliografi på grundval Kungl. av bibliotekets samlingar, m. m. Under läsesalen ligger i källarvåningen varmkammare en rum 36 samt under det för allmänheten avsedda katalogrummet en central rum 19, vari bokhissanordningarna sammanlöpa.

VI. Den utländska tryckavdelningen.

Denna avdelning, som är inrymd i den i tre bottnar avdelade övre våningen i bibliotekets hela längdriktning, är den i anseende till utrymmet för närvarande bäst tillgodosedda avdelningen i hela biblioteket. Och dock är även här utrymmet särskilt på vissa i snabb tillväxt varande litteranu, turfack, starkt taget i anspråk; hit ha vidare måst föras delar av samlingar, som icke höra hemma på denna avdelning, men åt vilka plats på annat håll icke kunnat beredas. På borden i vissa bokceller ha även under bearbetning varande större och mindre nyinkomna samlingar måst uppstaplas, liksom även här och där arbetsplatser måst beredas, bland annat åt den med bokbindningen på den utländska avdelningen sysselsatte tjänstemännen och åt den i bibliotekets tjänst anställda maskinskriverskan. Det är att förutse, att ytterligare arbetsplatser här måste upptagas. Det har redan länge varit ifrågasatt att på nedre bottnen insätta provisoriska

38 f-/rr/zz//ütgrrrr;ii/z lCzz/zgrl./øzw//ø/økc/.rom- or/z /f//bj/,grgr/zzn/

hyllor mellan de nuvarande järnhyllorna. Hittills har emellertid endast en dylik hylla av trä på försök insatts, men av detta experiment framgår med all önskvärd tydlighet, att en sådan anordning är olämplig: bokcellerna bliva trånga och framför allt mörka.

Efter en på hösten 1919 verkställd uppmätning har den nuvarande utländska avdelningen befunnits upptaga ett utrymme

11,855 hyllmeter, varav 2,806 ännu äro oupptagna. Detta av oupptagna utrymme är fördelat på de olika facken i enlighet med den i biblioteket genomförda systematiska uppställningen och att tillgodose den närmaste framtida accessionen.

avsett För ett bedömande tillväxten inom Kungl. bibliotekets ut-

av ländska tryckavdelning kan nedanstående tabell tjäna. Härvid är att märka, att anteckningar om accessionen i längdmeter först från och med år 1905 började föras i Kungl. biblioteket.

Den obetydliga minskningen under den sista femårsperio den I9I519 faller huvudsakligen på åren 1915, 1918 och 1919, beroende på de till följd världskriget under dessa år

av rådande förhållandena, särskilt den minskade vetenskapliga bokproduktionen i allmänhet och svårigheten att i utlandet gjorda bokbeställningar helt effektuerade. Visserligen gynnade den svenska valutans förmånliga ställning särskilt under åren 1916 och 1917 bokinköpen, men på de sista åren har en allmän och våldsam stegring såväl i bokpriser som kostnader för bokbindning inträffat, medfört, att de till Kungl.

som bibliotekets förfogande stående inköpsmedlen, för vilka också till stor del bokbindningskostnaderna skola gäldas, visat sig

Handlingar riir. Ifzmgl. biå/zble/:etsom- øc/Llillåyggøzad 39

otillräckliga: stor del utgifterna för räkenskapsåret ha

en av måst bestridas det följande årets budget. Under sådana

av förhållanden ha, såsom också accessionen för. åren 1918 och

utvisar, bokinköpen måst inskränkas till det allra nöd- 1919 vändigaste, och biblioteksförvaltningen ser sig nödsakad att inom mycket framtid hos statsmakterna anhålla om be-

snar tydlig förhöjning i utgående anslag till bokinköp och bok-

nu bindning. Ett bifall till en sådan hemställan torde komma att medföra ytterligare" ökning i accessionen, för den sista

en som Io-årsperioden 1910-19 i medeltal utgjort 115,62 meter per år. Beräknas den kommande accessionen till i runt tal så lågt 125 meter år, behöves för de nästa 50 åren ett

som per ökat utrymme 6,250 meter jämte det för den systematiska

av uppställningen nödiga oupptagna utrymmet, som på denna avdelning kan beräknas till fjärdedel det enbart för

en av böckernas uppställning erforderliga, eller cirka I,50o meter,

alltså sammanlagt 7,750 meter. Att övergiva den systematiska uppställningen efter olika discipliner är ur Hera synpunkter olämpligt och skulle svårligen kunna genomföras i Kungl. biblioteket utan att i grund skaka de principer, på vilka hela ordningen i biblioteket vilar.

För den utländska tryckavdelningen komma enligt det framlagda förslaget följande anordningar att vidtagas beträffande bokmagasin och arbetsrum.

- .

För närvarande sträcka sig de utländska bokmagasinen .genom hela våningen en trappa upp i byggnadens längdrikt-

ning, fördelade på tre bottnar. Såsom redan vid beskrivningen den svenska tryckavdelningen omnämnts, kommer

av denna avdelning att i sig upptaga de magasin, som liggai västra delen den för den utländska avdelningen reser-

av nu verade våningen rum 146. Mittpartiet rum 145 och östra

nr delen våning rum 144 bibehållas fortfarande för

av samma den utländska samlingen, i dessa lokaler disponerar ett

som utrymme hyllmeter. I de tilltänkta nybyggnaderna

av 7,720 beredas bokmagasin för den utländska avdelningen dels i östra ñygeln, dels i östra delen den längan. I Hygeln fin-

av nya

följande lokaler: två smärre bokmagasin rum nr 133 och nas 137 för utländska specialsamlingar, som på grund av sär-

40 Hrrzzr//iøagøzrrör. lfzzzzgl. //IYMIøt/cÃw/x0/11-00/1fi//áyggr/iazz

skilda bestämmelser skola sammanhållas, såsom den Steijernska Goethesamlingen och den Svenska Sällskapet för An-

av tropologi och Geografi gjorda depositionen med särskilt forskarrum rum 134; vidare i våningen trappa

nr en upp följande större magasin: rum 159, 161 och 163 med utrymme för tillsammans 7,461 hyllmeter. I motsvarande våning i mittlängan inredas bokmagasin i 155 och 157 med

rummen nr tillsammans 4,338 längdmeter. Inalles erhålles dessa

genom nya bokmagasin ett utrymme av tillsammans 12,073 hyllmeter för den utländska tryckavdelningen; i de bibehållna gamla magasinen rum 144 och 145 finnas, såsom nämnts, plats för 7,720 meter, alltså kommer den utländska boksamlingen att disponera över sammanlagt 19,793 meter eller i runt tal 20,000 meter. Av dessa behövas genast 9,049 meter=den sammanlagda mängden av redan befintliga böcker på denna avdelning, jämte ett för den systematiska uppställningen på de olika facken reserverat utrymme 2,262 meter, inalles

av 11,311 meter. Det genom nybyggnaden utrymmet blir

vunna då, om den ovannämnda totalsiffran meter lägges

av 20,000 till grund för beräkningen, endast 8,689 meter, vilket jämfört med det ovan beräknade, för nästa 50-årsperiod erforderliga utrymmet 7,750 meter icke kan förefalla för högt tilltaget, snarare för lågt. Då emellertid utrymmet på den

svenska avdelningen är relativt rikligt disponerat, torde i nödfall ett av de för denna avdelning bestämda bokmagasinen, exempelvis rum 153, som ligger i omedelbart grannslçap

av de utländska bokmagasinen i den längans övre våning,

norra i en framtid kunna avstås för den utländska tryckavdelningens behov, liksom också utrymme för densamma torde kunna beredas i attikvåningen.

Den gamla attikvåningen rum 165 inredes nämligen likaledes till bokmagasin, som huvudsakligen skall användas till de stora duplettsamlingarnas förvarande. Här kommer plats att beredas för 1,487 hyllmeter. Den motsvarande attikvåningen i den nybyggda norra längan rum 174 erhåller även ett bokmagasin i två etager med 786 hyllmeter, avsett för förvaring

av bibliotekets egna publikationer och andra här vissa sällskap

av och samfund deponerade boklager. Här inredes även foto-

en

Hzzzzøl/züøguzrör. Kungl. /zf/ø/zb/u/uc/som- øø/z/i//åvgágrøzn/z 41

grafisk atelier med takljus rum 176 och mörkrum 175. Inrättandet av en fotografisk atelier i Kungl. biblioteket efter mönster av den i det Kongel. Bibliotek i Köpenhamn befintliga kommer säkerligen att ställa sig ekonomiskt fördelaktigt för biblioteket på grund av den mängd böcker, handskrifter, planscher etc., som numera nästan dagligen utlånas i och för fotografering, vilket arbete genom utfärdade föreskrifter sedermera bör överlåtas åt Kungl. bibliotekets atelier mot viss fastställd taxa.

Den utländska avdelningens arbetsrum jämte riksbibliotekariens tjänsterum komma att förläggas till den entresolerade bottenvåningen i östra delen den tillbyggda längan. I för-

av norra slaget ha dessa rum disponerats på följande sätt: på nedre botten 81 med särskild tambur 80 tjänsterum för riksbi-

rum bliotekarien jämte rum 82, avsett för bibliotekariesammanträden; bredvid dessa i följd rum 83 för bibliotekets kassa och 84 föreståndarens för den utländska avdelningen tjänsterum. Intill dessa ligga, i östra flygelns förlängning, två för huvudka talogiseringen på denna avdelning avsedda 88 och 89. I

rum messaninvåningen reserveras rum 128, 129, 150, 151 och 152 för olika arbetsuppgifter på denna avdelning, rum 128, 129 och 152 för mera speciella katalogiseringsarbeten, 150 för accessionskatalogen och 151 för bokbindningsarbeten på denna avdelning. Frukostrum för personalen anordnas även i mezzaninvåningen i rum 123-126.

I samtliga nya magasin uppsättas bokhyllor av samma typ, som kommit till användning vid Uppsala universitets ombyggnad, d. v. s. hyllbräden trä med plåtgavlar, flyttbara på tandade

av järnståndare.

VII. Handskriftsavdelningen.

Den nuvarande handskriftsavdelningen är i oavvisligt behov av en grundlig omgestaltning, såvida den på ett tillfredsställande sätt skall kunna fylla sina uppgifter i forskningens tjänst. Kungl. bibliotekets handskriftsamling kan beräknas till i runt tal 12,000 nummer och är av oskattbart värde, särskilt emedan den inne-

42 Handlingar 7127-./Cz/;zgl /Jiå/zbfcke/som- 05/1ti//byggrøzrzz/

håller landets förnämsta och rikhaltigaste samling fornsvenska handskrifter. Det är särskilt två stora olägenheter, vidlåda

som handskriftssamlingens nuvarande uppställning: dess splittring på olika lokaler i vitt skilda delar av den nuvarande biblioteksbyggnaden och handskrifternas förvaring i låsta skåp, till övervägande del endast träskåp. Största delen samlingen

av är nu uppställd i visningssalen i skåp runt kring väggarna och på det längs tre sidor av denna löpande galleriet. Vissa handskrifter äro placerade på balkonger och gallerier i läsesalen, andra åter i skåp i tvänne smala, synnerligen obekväma arbetsrum i

mezzaninvåningen. Det ena av desss har dessutom apterats till tjänsterum åt avdelningens föreståndare, och här förvaras jämväl de olika handskriftskatalogerna. I visningssalen finnas på nedre bottnen 36 handskriftsskåp med överskåp, på galleriet 37 stycken utan överskåp, samtliga endast av trä och med trädörrar samt därför synnerligen eldfarliga. Dessutom finnas fem järnskåp, placerade mellan fönstren ivisningssalen och avsedda för förvaring av bibliotekets dyrbaraste handskrifter och depositioner. I de nämnda rummen i mezzaninvåningen finnas respektive 12 och skåp. med överskåp, vilka äro försedda med plåtbeslagna trädörrar, som dock endast utgöra ett ringa skydd mot eldfara.

Såsom samlingen nu är uppställd, är den omöjlig att överblicka, och stor tidsutdräkt vållas vid den dagliga expeditionen. Det torde också vara enastående i ett större bibliotek, att handskrifterna äro uppställda som här, i låsta skåp, på trånga gallerier och på långt från varandra belägna ställen. Huvudmassan befinner sig också på en plats, dit allmänheten under en stor del av dagen har fritt tillträde, varav följer, att vid framtagning av rekvirerade handskrifter eller vid undersökning på stället av dessa skåpen alltid genast åter måste stängas. Huru hindersamt detta är för det löpande tjänstearbetet torde utan svårighet kunna inses. Handskrifternas förvaringssätt i Kungl. biblioteket måste därför betecknas icke blott såsom synnerligen olämpligt, utan även såsom stridande mot all bibliotekspraxis. Jag vill ytterligare understryka den stora eldfara, som handskrifternas förvaring i låsta träskåp måste medföra; utbröte eld, skulle dessa endast öka faran och hindra räddningsarbetet och den dyrbara samlingen säkerligen räddningslöst till-

vara

Hzmzl/zäzgraz7132".lfmzgrl. /ub/in/Mc/s 01/0 05/1./z///I1$gr1zz1n 43

spillogiven. Det har därför sedan länge varit ett önskemål, och ett de största, för Kungl. biblioteket att de skildrade

av nu olägenheterna beträffande handskriftsavdelningen avhjälpta, så att samlingen kan sammanföras på ett ställe under större trygghet för eldfara och i samband med arbetsrum för den på avdelningen sysselsatta personalen, plats för uppställande av ett paläograñskt handbibliotek, särskild handskriftsläsesal m. m. I det framlagda förslaget har enligt min mening en synnerligen

nu god lösning denna fråga förebragts, vilken kommer att göra

av Kungl. bibliotekets handskriftsavdelning till en verklig och lätt tillgänglig central för vetenskaplig forskning i huvudstaden.

Förslaget går ut på följande anordningar. Bottenvåningen i östra delen av den nuvarande biblioteksbyggnaden, där för närvarande läse- och visningssalar äro inrymda, entresoleras och göres fullständigt brandsäker samt inredes till lokaler för bibliotekets I handskriftssamling nedre bottnen och 2 planschoch kartsamlingarna övre bottnen. Den del bottenvåningen,

av

användes till läsesal, inredes till handskriftsmagasin som nu rum 44 med ett antal 7 fristående hyllor 7

nr av om m. längd och 2 höjd medvardera5 hyllbräden. Avståndet

m. mellan dessa senare bör rättas efter det på handskriftsavdelningen dominerande folioformatet och således beräknas till ca. 40 Vidare beklädas vissa partier av väggarna med fasta

cm. hyllor. Det nuvarande handskriftsbeståndet i Kungl. biblioteket kräver ett utrymme av i runt tal 500 hyllmeter. Idet nya magasinet uppgår utrymmet till 525 på de fristående hyl-

m. lorna samt 180 m. på vägghyllorna, vadan här tillräcklig plats för accessionen, på denna avdelning helt naturligt är vida

som mindre än på bibliotekets övriga i medeltal 4 ä 5 m. för

år finnes för god tid framåt. i

-

Den nuvarande visningssalen avdelas i två rum, varav det närmast ingången, till höger vestibulen, belägna rum 43

om nr inredes till föreläsningssal med plats för omkring 100 personer. En föreläsningssal har länge varit behövlig iKungl. biblioteket, enär förfrågningar här ofta göras om upplåtande av lokal i biblioteket för seminarieövningar, föredrag d. med förevisande

o.

handskrifter och tryck, enligt reglementet icke får utav som lånas lokaler, sammanträden föreningar,

utom bibliotekets av

44 Hazzz//i/zárarrår. Kung bibliotekets om- øc/t tzZ//Iyggnad

som ägna sig åt biblioteksverksamhet, bokhantverk En

m. m. anordning som den här föreslagna kommer säkerligen att icke så litet det så livligt pågående arbetet i folkbildnin-

gagna nu gens och folkupplysningens tjänst. Det torde emellertid förutsättas, att bestämmelser stipuleras, enligt vilka Kungl. bibliotekets föreläsningssal endast upplåtes för ändamål skildrad

av nyss beskaffenhet. Återstoden

av den nuvarande visningssalen rum

42 inredes till magasin, med tre fristående bokhyllor 8 nr om m. längd vardera, således med sammanlagd längd hyll-

en av 240 meter. Härtill komma 60 hyllmeter på en vägghylla, liknande den i rum nr 44. Här är det biblioteksförvaltningens avsikt att inrymma dels bibliotekets dyrbara inkunabelsamling,

som nu fordrar ett utrymme 51 hyllmeter, dels avdelningen paläo-

av grañ samt andra litterära hjälpmedel, vilka krävas för handskriftsavdelningens verksamhet, däribland främst olika tryckta handskriftskataloger. Vid bortersta väggen detta

av rum anordnas en särskild bredare hylla för förvaring av paläografiska reproduktionsverk och faksimilearbeten i större format.

Intill handskriftsmagasinen gränsa de till denna avdelning hörande arbetsrummen, vilka inredas i den nya östra Hygeln och utgöras av tre stycken, ett för avdelningsföreståndaren rum

97, ett för rum 95 samt ett mindre nr amanuensen nr rum rum 96, vilket är avsett att upplåtas endast åt for-

nr senare skare, för sitt arbete behöva använda bibliotekets största

som sällsyntheter. I föreståndarens placeras bibliotekets

rum egna handskriftskataloger. Amanuensens rum står i förbindelse med den mindre läsesal rum 92, ligger intill den större

nr som och reserveras för sysselsatta med rent veten-

som personer skapliga forskningar, i främsta rummet studier handskrifter,

av vilka endast här böra hållas tillgängliga för allmänheten. Detta s. k. forskarrum kommer att rymma arbetsplatser för 24 personer vid större enkelbord det nuvarande har plats för endast 8 personer jämte plats för vakthavande tjänsteman. Runt väggarna anordnas hyllor för referensbibliotek. Salen kommer att erhålla sitt ljus högt sittande fönster i östra fasaden.

genom

Hand/ingar rör. Å 202,91.biá/iø/ø/ccls07/1-och til/byggnad 45

VIII. Kart: och planschsamlingarna.

Ett annnt stort önskemål för Kungl. biblioteket till

är att en bestämd avdelning kunna sammanföra de på vitt skilda

nu ställen inom bibliotekslokalerna spridda dyrbara samlingarna

av kartor, planscher, porträtt samt att i samband med

m. m. en dylik avdelning få anordna dels arbetsrum för de här sysselsatta tjänstemännen, dels särskild lokal, där dessa samlingar, vilka

en oftast förvaras i stora och skrymmande portföljer, kunna all-

av

mänheten begagnas.

jag meddelar här först en översikt över dessa samlingars storlek och innehåll. Kartorna äro fördelade på två huvudgrupper, svenska, som förvaras dels i 622 fasciklar med omkring 6,200 lösa blad, dels i 18 portföljer, vartill kommer ett stort antal bundna kartverk, utländska, förvarade i 296 fasciklar med omkring 4,000 blad och 40 portföljer jämte talrika bundna större verk. Pørträttsanz/zngen omfattar dels svenska, dels utländska porträtt. De svenska porträtten äro fördelade på tre samlingar, den gamla huvudsamlingen i 125 portföljer med omkring 25,500 porträtt, den Sondénska samlingeni 119 portföljer med omkring 26,000 nummer samt en senare bildad samling i 75 portföljer med omkring 18,000 porträtt. De utländska porträtten innehållas i 146 portföljer med omkring 30,000 porträtt och i 17 bundna volymer. PZansc/zsaøn/zngen omfattar bland annat nzls/orzlvka planscher, fördelade dels på den gamla samlingeni portföljer

14 med omkring 2,300 dels den Sondénska samlingen i

nummer, 4 portföljer med 600 nummer, vidare svenska utsikteri 52 portföljer med 7,400 planscher, ut/ands/ea utsikter i 72 fasciklar och 3 portföljer med omkring 2,300 svans/aa Ãeøpparstzâki

nummer, 92 portföljer med omkring 18,000 planscher, svenska êønstøzärer d. reproduktioner svenska konstnärers

v. s. av verk 29 portföljer med omkring 3,500 planscher. Härtill komma vissa

synnerligen dyrbara specialsamlingar, såsom den De la Gardieska samlingen av äldre stadsvyer och historiska planscher, originalteckningarna till Dahlbergs Svecia antiqua et hodierna, de Nescherska och Tilasska samlingarna På skilda fack, såsom arke-

m. ologi, heraldik, kulturhistoria ñnnas 45 portföljer med

m. m.,

46 Hmn//zkzgzzrr/ir. Kungl bi/z/iø/ø/nts m/I- If/l /IIZ//I1§4'QIHZI'

planscher. Även kan nämnas den i 70 lådor förvarade svenska vykortssamlingen, omfattar ca. 50,000 stycken.

som nu

Som redan nämnts, äro dessa omfångsrika samlingar spittrade på olika delar i biblioteket. I det s. kartrummet, ett smalt, trångt och mörkt 10,80 m. i mezzaninvåningen,

rum X 3,30 där minsta vrå nu är upptagen, förvaras i 120 hyllfack de svenska lösa kartbladen, vilka genom tryckleveranser och kompletteringar ständigt ökas. Här ñnnas även de Dahlbergska teckning-

i väldiga kartonger, Tilas och Neschers planschsamlingar, arna handritade utsikter Men i detta trånga rum har även

m. m. instuvats en större, nyordnad samling svenska priskuranter upptagande ett utrymme av 35 meter, för vilken plats icke finnes på den svenska tryckavdelningen, likaså finnas här samlingar av tidningsurklipp samt katalogerna över svenska porträtt i böcker och tidskrifter, över kartor, utsikter samt över svenska verser till enskilda. Ensamt dessa katalogkapslar upptaga ett utrymme

27 hyllmeter. Övriga kartor förvaras på olika ställen, de av svenska bundna kartorna på nedre bottnen i svenska avdelningen,

del på väv uppfodrade och med rullar försedda större karen tor äro placerade på en av mellanbottnarna. De utländska lösa kartbladen och de utländska bundna kartorna förvaras på olika ställen inom den utländska tryckavdelningen.

Huvudparten planschsamlingen, nämligen svenska och

av utländska porträtt däri inbegripet den Sondénska samlingen, historiska planscher utom de Sondénska, svenska utsikter samt delar den svenska kopparsticksamlingen ungefär tredjedel

av en förvaras i visningssalen, dels i några väggfasta skåp, dels och huvudsakligen i hyllor, som år 1913 inreddes under de här befintliga montrerna, som tyvärr för vissa portföljer äro för

men grunda. Här bör även påpekas, att ett stort antal portföljer, särskilt innehålla historiska planscher och svenska utsik-

de som

äro föråldrad modell och synnerligen tunga och delvis ter, av överfyllda samt därför svårhanterliga.

Återstoden den svenska kopparsticksamlingen, samlingen

av reproduktioner svenska konstnärers verk, utländska porträtt

av i stort format, den De la Gardieska samlingen samlingar

m. ha erhållit plats i den utländska tryckavdelningen på här dels

Handlingar rör. Åzz7zg/.bibliotekets ow- ør/z tillbyggnad 47

vid vissa skiljeväggar, dels mellan bokhyllorna insatta särskilda planschyllor. På den svenska tryckavdelningen förvaras olika planschsamlingar, såsom 19 portföljer svenska kungliga porträtt, ett 50-tal portföljer utsikter, arkeologi den svenska m. m., yngre porträttsamlingen, de Sondénska svenska historiska planscherna, vykortsamlingen m. m. Till handskriftsavdelningen hava förts de handritade porträtten. Plansch- och kartsamlingarnas nuvarande förvaringssätt i Kungl. biblioteket, delvis i otillräckliga och otidsenliga lokaler och på vitt skilda håll kartorna förvaras sålunda på icke mindre än fem olika ställen, svenska planscher delvis på utländska avdelningen medför mycket stora olägenheter icke blott för skötseln och konserveringen de dyrbara samlingarna av utan även för dessas tillgänglighet för allmänheten. I det nämnda trånga arbetsrummet kunna arbetsplatser icke beredas för forskare, utan måste dessa hänvisas till ett större bordi visningssalen under vissa timmar på dagen. Jag har redan på tal om handskriftssamlingen, varav större delen är uppställdi visningssalen, framhållit det ur biblioteksteknisk synpunkt olämpliga i en anordning, direkt allmänheten tillträde till de som ger lokaler, där samlingarna förvaras. Också måste planschsamlingarnas uppställning i Kungl. biblioteket och anordningarna för allmänhetens tillträde till desamma såsom blott provisoriska. anses

Det nu uppgjorda förslaget förträfflig lösning på de ger en med kart- och planschsamlingarnas förvaring sammanhängande frågorna. Enligt detta skall den entresolerade övre våningen av den nu till läsesal och visningssal använda östra delen byggav naden helt upplåtas åt planschavdelningen, där magasin, arbetsrum för tjänstemän och studiesal för allmänheten inredas. Uppgången till planschavdelningen är till höger i vestibylen genom en trappa, som direkt leder upp till den nämnda studiesalen rum 99, vilken inredes med tre stora bord, där sittnr 30 platser ñnnas. Bredvid studiesalen äro magasinen rum 98 nr och 100, där ändamålsenliga hyllor uppsättas för de olika samlingarna, kartställ m. ävensom bokhyllor längs väggarnai m. och för nödig hjälplitteratur. I motsvarande plan östra av

48 Hmz///ingrar rör. lfwzgi. åib/zblckc/x 02/1-05/1lilllzjqgfgvzzzzz

ñygeln inredas arbetsrum för avdelningens föreståndare rum nr 143 och rum 141 jämte ett mindre forskarrum

amanuens nr rum 142.

nr

IX. Kommunikations: och transportanordningar.

I den nuvarande byggnaden finnas endast två ingångar, en huvudingång från söder såväl för allmänheten som tjänstemännen samt ingång på sidan till källarvåningen och de här

en norra befintliga två vaktmästarebostäderna. I det om- och tillbyggda biblioteket behålles den södra huvudingången för allmänheten, under det att ingången för tjänstemännen med särskild vestibyl och kapprum anordnas på byggnadens norra sida mitt för Linnéstatyn. Denna ingång övervakas av en portvakt, som har en lägenhet och kök till höger om ingången. Från

om I rum tjänstemännens vestibyl utgå åt öster och väster tvänne korridorer i tre våningar, invid vilka största delen av arbetsrummen äro placerade. Toaletter läggas vid ändarna av korridorerna i alla våningar. Utom de nämnda två ingångarna anordnas ytterligare två, bägge belägna i vinklarna mellan den tillbyggda norra längan och de framspringande flyglarna. Den västra är anordnad inkörsport till gården, den östra är avsedd för bok-

som binderiverkstaden och angränsande lokaler. För kommunikation mellan våningarna finnas i mittpartiet två trappor, av

norra vilka den fortsätter ända till attikvåningen. Vid

ena upp ändarna arbetsrumskorridoren samt vid ändarna av den nu-

av varande byggnaden byggas dessutom fyra trappor, gå från

som källare till vind och äro avsedda säkerhetstrappor i fall av

som brandolycka och som därför äro försedda med utgångar direkt i det fria.

Genom tillbyggningen Kungl. biblioteket erhåller detta

av

betydlig tillökning, i det att den nuvarande byggnaden uten vidgas till ett fyrsidigt byggnadskomplex med låneexpeditionen ikomplexets centrum. För att underlätta förbindelsen mellan denna och de kringliggande magasinen erfordras bekväma kommunikationsleder samt moderna och effektiva transportanordningar, varigenom böckerna snabbt och med minsta förbrukning av

HamZ/zhgar rår. 11717154.ázå/zbtc/øels01/2-05/1.tillbyggnad 49

människokraft kunna försändas till låneexpeditionen och därifrån vidare befordras till allmänheten. För närvarande förmedlas boktransporten till låneexpeditionen från svenska tryckavdelningen och handskriftsavdelningen medelst bud, från den utländska

avdelningen dels genom en mindre bokhiss, skötes med hand-

som kraft, dels genom en elektrisk personhiss, går från källaren

som till vinden. Denna hiss är emellertid på grund sitt ringa

av omfång mycket otillfredsställande och föranleder ständiga klagomål. För transporten av tidningar från den östra tidningskällaren till läsesalen ñnnes en ytterst obekväm tidningshiss, driven med handkraft; de i västra tidningskällaren befintliga tidningarna måste bäras den långa vägen till läsesalen och tillbaka.

upp

I det nu utarbetade förslaget har boktransporten anordnats på följande sätt. Förbindelserna mellan de olika våningarna upprätthålles förmedelst hissar drivna med elektricitet. Det är dels större, för personbefordran och transport skrym-

av mera mande boksändningar avsedda hissar, dels mindre bokhissar för den direkta transporten till låneexpeditionen.

Fem större hissar finnas, alla inrättade för att kunna mottaga bokvagnar, vilka underlätta transporten i de olika våningarna till hissarna. Av de fem hissarna är en centralhiss placerad bakom låneexpeditionen, gående från vinden till källarvåningen och således stående i förbindelse med alla bottnarna, de övriga vid var och en av de nyss nämnda fyra säkerhetstrapporna, belägna i de yttersta gårds- respektive läsesalsvinklarna. Genom

gång, är framdragen alla bokmagasinen i våen som genom ningens tre bottnar runt omkring gården, upprättas den kortaste förbindelseled mellan bokcellerna och hissarna.

För transport av mindre boksändningar, i och för vilka vagnar äro behövliga, anordnas fyra bokhissar, två i

nuvarande byggnaden å mittpartiets sida invid de trappor,

norra som leda upp till visningsgalleriet, och två mitt emot dessa å den nybyggda längans södra sida. De mot öster belägna hissarna skola förmedla boktransporterna från den utländska tryckavdelningen, de som ligga mot väster transporten från den svenska tryckavdelningen. Från samtliga dessa hissar föras böckerna genom särskild transmissionsanordning till

en en uppsamlingscentral i källaren, belägen under det för allmänheten

av-

4 1 21424.

50 HzI7zrZ/z7zgrzzrrör. lüzøiárl. bib/zb/ü/ccts02m 051;tillbyggnad

sedda katalogrummet. Denna central erhåller sitt ljus från gården utanför. En här placerad vakt överför böckerna till en särskild transmissionsanordning, som i sned riktning leder upp till låneexpeditionen, där böckerna mottagas och fördelas på ett särskilt för ändamålet inrättat bord. Efter expeditionstidens slut hopsamlas de återlämnade böckerna till depåerna, varifrån de med de stora bokhissarna återföras till bokmagasinen.

I och för expediering av bokrekvisitionerna från låneexpeditionen till respektive avdelningar i biblioteket inrättas ett rörpøstsj/stezøz, som utgår dels till den svenska tryckavdelningen i byggnadens västra del, där två centraler äro anordnade, i

en bottenvåningen och I trappa upp, dels till den utländska

en tryckavdelningen i östra byggnadspartiet med en central i våningen trappa upp. Samtliga dessa rörpostcentraler äro an-

en ordnade invid gårdens västra respektive östra ända. Vid lånerekvisitionens expediering medelst rörposten göres vakten i den bokavdelning, där den rekvirerade boken finnes uppställd, genom signal från elektrisk ringledning uppmärksam på rekvisitio-

en

ankomst. Den framtagna boken föres härefter till den närnens mast belägna bokhissen, med vilken den transporteras till uppsamlingscentralen i källaren och härifrån vidare upp till låneexpeditionen, såsom nyss beskrivits.

Ett vidsträckt løkaltelefønnät underlättar likaledes förbindel sen mellan tjänstemännen i de olika avdelningarna och arbetslokalerna.

X. Byggnadens brandsäkerhet, värmeanordningar,

ventilation m.

m.

I och för byggnadens brandsäkerhet ha följande anordningar blivit vidtagna. I de tillbyggda bokmagasinen, där på grund av trafiken med bokvagnar golvhöjder måste bibehållas som

samma i den nuvarande byggnaden, kunna de tvänne bottnarna icke göras brandsäkra, utan måste såsom de nuvarande göras plåt.

av På grund härav kan tillbyggnaden vertikalt taget uppdelas i flera än fyra från varandra brandsäkert isolerade avdelningar, nämligen källarvåningen, bottenvåningen, våningen I trappa upp

//ør/zz//z7z4grzrr Kunglrår. llüz/foluÃzvtxm1/-w/z ti//bygfgjzzczrl 51

och vindsvåningen. Därjämte har i den entresolerade bottenvåningen ännu brandsäker mellanbotten kunnat anordnas. en Horisontellt sett ha däremot flera från varandra brandsäkert isolerade avdelningar åstadkommits dels Hera från källan genom bottnen till yttertak genomgående brandmurar, dels de genom sex brandsäkra trapphusen. Härigenom uppnås, anhopningen att av böcker icke blir så stor inom varje brandfri sektion. Sålunda

äro bokmagasinen i tillbyggnaden trappa uppdeladei I upp icke mindre än nio från varandra brandsäkert skilda sektioner. Alla murar, kolonner och bjälklag äro föreslagna utföras i att brandsäker konstruktion armerad betong och tegel, de av tunna mellanväggarna i brandhärdig konstruktion, alla dörrar i brandmurar eller till brandsäkra trapphus göras brandtrygga. I östra bottenvåningen den nuvarande byggnaden, entresoleras av som för inrymmande handskrifts- och planschsamlingarna, av göres det nuvarande bjälklaget över bottenvåningen brandsäkert genom anbringande av ett brandsäkert Lmdertak, varjämte järnkolonnerna kringklädas med brandsäkert skydd och fönstren förses med

brandtrygga luckor. I samtliga huvudtrappor och i varje våning uppsättas brandposter i skåp med slangar. För undvikande brandfara lägges den värmecentralen av nya med gjutna sektionspannor och övriga erforderliga apparater under gården och skorstenen uppföres fristående från byggnaden. Som uppvärmningssystem väljes med lokala pumpvarmvatten värmekroppar, bestående släta radiatorer placerade i alla av rum, som skola uppvärmas. Från värmecentralen utgå Hera grupper av rörledningar, förgrenande sig till olika delar byggnaden. av För uppvärmning vattnet till det i den gamla byggnaden beav ñntliga varmvattensystemet utgå tvänne ledningar från värmecentralen fram till pannrummet. Idetta förenas de lednya ningarna med beñntliga huvudledningar invid pannorna, som borttagas. Någon förändring å ledningar och i övrigt apparater inom denna del av byggnaden behöver företagas. För ventilation de lokaler, såsom läsesalarna, av som erfordra kraftig tillförsel frisk, förvärmd luft, inrättas av varmkammare, i vilka Häktar och värmare uppställas. Från varmkamrarna utgå i väggarna murade kanaler, vilka leda till de lokaler, som skola ventileras. För bortförande den förbruav

Hørøzdlingzzzrör. lfzmgl. bz/7/10/tÅ'cf.r0/11-05/1/if//áiçgâgrønzzl 52

kade luften utsugningskanaler, vilka sammandragas till muras ventilationsskorstenar och utmynna över byggnadens tak. I och för den Sanitära inredningen iordningställas tvättställ, vattenklosetter, urinoarer i toaletter, vaskar och gasspisar m. m. i lägenheternas kök samt för frukostrummen. Gasledningar framdragas byggnaden till källarutrymmena under respektive utom kök till vaktmästarbostäderna, Varifrån ledningarna uppgå till spisarna. Härigenom undvikes dragning gasledningar i tidav ningsmagasinen. Varmvattenledningar kopparrör dragas till av toaletterna från i pannrummet upphängd varmvattencistern en kopparplåt. Vattenledningen drages från staden till byggav av naden framdragen ledning och förlägges isolerad huvudledning en i källarvåningens korridorer och tidningsmagasin, från vilken utgå. Avloppsledningar framdragas såväl inom som stammarna byggnaden och förenas dels med stadens huvudavloppsutom ledning i Humlegården och dels med befintlig avloppsledning från byggnaden. För avledande regnvattnet uppdragas inav vändigt stuprör gjutjärn med koppartrattar i fatrännorna av försedda med silar av koppar. I samtliga för allmänheten och för bibliotekspersonalen avsedda arbets- och tjänstelokaler anordnas elektrisk belysning, och även i bokmagasinen, så väl i de nybyggda delarna som i den gamla byggnaden, bör för tjänstearbetets obehindrade gång sådan belysning införas i erforderlig utsträckning. De tidigare mot indragande elektriska belysningsledningar i bokmagasinen på av vissa håll uttalade farhågorna torde numera anses överdrivna, för så vitt dessa ledningar inläggas efter moderna, betryggande metoder och årliga besiktningar å dem utföras.

De på grundvalen infordrade kostnadsförslag verkställda av beräkningarna för Kungl. bibliotekets och tillbyggnad enligt omdet framlagda förslaget sluta på en totalsumma av 8,30o,000 nu kronor. Det är med största bekymmer, jag funnit, att som detta stora belopp måste begäras statsmakterna för att avav hjälpa de i detalj skildrade olägenheter, vållas den ovan som av nuvarande utrymmesbristen inom Kungl. bibliotekets nära nog alla avdelningar. Beloppets storlek har sin grund dels i de betydande tillbyggnader, jag funnit nödvändiga att verksom vara

flrzøzzllzäzgzrzrör. Kungl lrzYz/zbtzrkc/s za/z ti//l/uççr/zari om- 53

ställa, dels i de nuvarande byggnads- och enorma arbetskost-

naderna, som i stället för sjunka alltjämt att tendera att stiga

vidare.

Trots denna väldiga jag det dock summa anser som en bjudande plikt att framlägga förslaget i dess helhet. Samtidigt

som detta förslag i sig innesluter anordningar, som vila på de

modernaste bibliotekstekniska principer, bereder det Kungl. bi-

blioteket utvidgnings- och utvecklingsmöjligheter för en lång tid

framåt, enligt uppgjorda beräkningar för en tid mellan 50 och

Ioo år. Det lämnar vidare möjligheter till fortsatt utvidgning på

samma plats, om så skulle erfordras se situationsplanen pl. Förslaget är dessutom teknisk synpunkt ur så enhetligt, de olika

detaljerna gå så i varandra, att ändring på håll en ett skulle

medföra de största olägenheter på måste ett annat. Det än en gång starkt understrykas, att genom detta förslag alla åsyftade

fördelar för biblioteket vinnas. Och lika visst som de vid bygg-

nadens tillkomst gjorda avprutningarna och avknappningarna

visade brist på förutseende och föranleda mångdubblade nu kostnader för statsverket, lika visst skulle den framlade som nu ett förslag, som endast delvis tillgodosåge institutionens behov,

en gång i framtiden klandras för bristande förutseende. Den enda avprutning, skulle kunna som nu göras, vore uppskjutandet

av inredningen i vissa bokmagasin såväl på den svenska som

den utländska tryckavdelningen och i tidningsmagasinen, vari-

genom en tillfällig besparing i det stora anslaget skulle

kunna

goras.

Det icke minst viktiga vid detta förslags genomförande

äro de nya och utökade arbetslokaler, kunna som iordningställas för tjänstearbetet. Härigenom blir det för Kungl. biblio-

teket möjligt att åtaga sig uppgifter, nya varav flera redan länge stått på dagordningen, men på grund av utrymmesbristen

icke kunnat upptagas. Bland sådana nya uppgifter vill jag

här nämna några.

Från samtliga tryckerier i riket avlämnas årligen plikts. eller arkivexemplar allt i landet av utfört tryck till de tre stora

statsbiblioteken, Kungl. biblioteket universitetsbiblioteken samt i Uppsala och Lund, varjämte exemplar ett avlämnas till justitie-

departementet. I alla biblioteken måste tre enahanda kon-

5.; Hmn///V/grzz ;ii/z IfM/rid, //////u/c/."L/s0/1/-nø/z/1///71.,jg"/znr/

trollering sändningarna utföras jämte granskning av tryckav listorna, reklamering felande vidare måste av nummer, m. m., försumliga tryckerier krävas på leveranserna samt, där detta icke hjälper, enligt tryckfrihetsförordningen anmälas till laga åtal. Det är tydligt, att mycken onödig arbetskraft spilles detta arbetes utförande på tre olika håll och att det genom därför önskvärt att detsamma förlagt till en central, vore varifrån arkivleveranserna sedan, kontrollerade och kompletterade, expedierades till de olika biblioteken. Man skulle även kunna tänka sig möjligheten, att årstrycket katalogiserades på denna central för de tre biblioteken gemensamt och att i och för detta ändamål tryckta kataloglappar, lämpligast s. k. cards, utfördes. En sådan central för det svenska årstrycket bör av flera skäl förläggas till Kungl. biblioteket, som innehåller nationalsamlingen det svenska boktrycket. Av uppgifter av av rent bibliografisk art, med tiden vänta Kungl. biblioteket, som vilket redan arbetet med utgivningen av den för genom Sveriges offentliga bibliotek gemensamma accessionskatalogen blivit slags bibliograñsk central i landet, kunna nämnas uten givandet allmän svensk bibliografi, redigeringen årsav en av katalogen för den svenska bokhandeln, redan såsom som nu enskilt uppdrag utföres bibliotekets tjänstemän på av en av fritid, eventuellt en svensk tidskriftsindex, i främsta rummet retroaktiv Det kan vidare tänkas såsom möjligt, att m. m. Kungl. biblioteket i samband med den nu pågående utredningen angående stifts- och läroverksbibliotekens ställning i vårt lands biblioteksväsen kan sig uppgifter ålagda, som ger detnya liknande ställning i förhållande till dessa bibliotek, som samma Riksarkivet intager i egenskap central myndighet för nu av landets arkivväsen. Det är därför stora och för hela vårt lands vetenskapliga biblioteksväsen viktiga uppgifter, som skulle kunna utföras i Kungl. biblioteket och även komma de nu pågående folkbildningssträvandena till godo, för så vitt lokalfrågan blir löst för biblioteket på sätt framlagts. som nu Stockholm den 31 maj 1921.

Underdånigst ISAK COLLUN.

Handlingar rår. Kungl. bibliotekets am- oc/z tü/bygzgrnad 55

Sammandrag

kostnaderna för Kungl. bibliotekets och

av om:

tillbyggnad uppgjort i februari 1920.

Byggnadskostnad för tillbyggnad 5,076,36I: 80

Dzo för ombyggnad 390,626:

. . Värmeledning 335,000: -

. . . . . . . . . Vatten-, avlopps- 0. gasledningar 125,000: -

. Elektriska belysnings- och kraftled-

Åskledare

. . . 4,500: -

. . . Rörpostanläggning 12,000: -

. . . . Ur i läsesalar med slagverk 3,500:-

Konstnärlig skulptur och målning 150,000: - 7,626,900:

.

Administration, ritningar, kontroll m. m. 300,000:

. Oförutsedda utgifter 50/0 7,626,900: 80 3730993 20

cza av .

Summa kronor 300,000:

Hzzzzzflrfngrzzrrår. /Cz/ørgl.bzYz/zb/ukclsom- nr/z tillbyggnad

Sammandrag

kostnaderna för Kungl. bibliotekets och av om: tillbyggnad uppgjort i september 1921.

Byggnadskostnad för tillbyggnad 4,608,686: 30

Elektriska belysnings- och kraftled-

Åskledare

3,350:

. Rörpostanläggning 12 ,0002

Ur i läsesalar med slagverk 3,500:

Konstnärlig skulptur och målning 150,000: 6733823:

. 7

Administration, ritningar, kontroll m. m. 280,000:

. . Oförutsedda utgifter 5% 6,733,823: 336,176:

c:a av 30

.

Summa kronor 7,350,o00:

V. Kungl. byggnadsstyrelsens skrivelse den

6 oktober 1921.

Till

Konungen.

Sedan Eders Kungl. Majzt den 22 november 1918 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att verkställa en fullständig utredning rörande om- och tillbyggnad av Kungl. biblioteket i Stockholm

Hand/iøzgøzrrör. Åüzøzgl.bibliotekets om- øc/z til/byggnad

samt att i samband därmed uppgöra erforderliga ritningar och kostnadsberäkningar, har byggnadsstyrelsen anmodat arkitekten Axel Anderberg att, på grundval vissa honom gjorda

av av preliminära utredningar, i samråd med riksbibliotekarien uppgöra fullständigt förslag till ifrågavarande och tillbyggnadsarbete.

om-

Med anledning härav har arkitekten Anderberg i mars 1920 till byggnadsstyrelsen överlämnat ett sålunda utarbetat förslag till om- och tillbyggnad av biblioteksbyggnaden, åskådliggjort å 12 ritningsblad och 2 situationsplaner jämte beskrivning och kostnadsförslag, varefter riksbibliotekarien Isak Collijn med skrivelse den 31 maj 1920 till byggnadsstyrelsen överlämnat dels en till Eders Kungl. Majzt ställd skrivelse dag, däri

av samma Collijn, på det livligaste förordande det utarbetade förslaget, hemställt om beviljande av medel för om- och tillbyggnad biblio-

av teket, dels oc/e en av Collijn i ämnet författad redogörelse för det nuvarande sakläget i Kungl. biblioteket och biblioteksförvaltningens önskemål i samband med den anbefallda utredningen.

Det sålunda föreliggande utredningsförslaget får byggnads-

. styrelsen härmed underdånigst överlämna till Eders Kungl. Maj :ts nådiga prövning; och får byggnadsstyrelsen i anledning det-

av samma underdånigst anföra följande.

Den av arkitekten Anderberg verkställda, helt förberedande undersökning rörande sättet för tillbyggnaden av biblioteket, som förelåg vid riksbibliotekariens framställning i ämnet den 27 maj 1918 och som åskådliggöres å en här bifogad planskiss, betecknad bilaga avsåg den nuvarande byggnadens förlängning å ömse sidor med 13 meter breda ändpartier, något framskjutande framför fasaden, samt 48 meter lång och 24 meter bred ut-

en byggnad från mitten byggnadens baksida. Till jämförelse

av har vid nämnda skiss fogats en liknande ritning, bilaga 2, utvisande nu framlagda förslaget. En framtida ytterligare utvidgning av biblioteket enligt det förstnämnda, skisserade förslaget skulle givetvis tagit formen förlängningar huvud-

av av byggnadens båda ändpartier bakåt samt dessas anslutning till berörda utbyggnad å nuvarande byggnadens mitt, och skulle härigenom komplexet i framtid kommit att upptaga yta

en en av ungefär samma form och storlek som enligt det nu framlagda förslaget.

Handlingar rör. Kungl. biblioteken 01/1-05/1til/byggnad 59

Beträffande sistnämnda utarbetade förslaget till biblioteksbyggnadens slutliga utformning sig byggnadsstyrelsen böra anser framhålla, att problemets lösning måste, såväl ur rent biblioteksteknisk den besökande allmänhetens synpunkt, betraksom ur tas såsom synnerligen vällyckad samt att enligt förslaget det till buds stående utrymmet kan sägas på ekonomisk synpunkt ur fördelaktigaste sätt blivit tillgodogjort. Då måhända röster komma att höjas mot ett ytterligare inkräktande på Humlegårdens parkområde för bibliotekets utvidgande, sig byggnadsstyrelsen böra framhålla, varom riksanser bibliotekarien jämväl erinrat, att statsmakterna, av allt att döma, vid beslutet bibliotekets förläggande till Humlegården varit om fullt medvetna att i framtid ytterligare mark måste tagas om en i anspråk för byggnadens utvidgning. Så framhöll föredragande departementschefen på sin tid, att möjlighet till utvidgning förefanns vid byggnadens förläggning till Humlegården samt att den föreslagna byggnaden kunde förlängas och utan någon olägenhet förses med flyglar och dessa åter sins emellan förenas gelängdbyggnad. I riksdagsdebatten underströks ävennom en ny ledes nödvändigheten att den plats, som-för ändamålet valav des, tilläte tillbyggnad. Dåvarande överintendentsämbetet förordade slutligen i underdånig skrivelse den 31 maj 1870 den nuvarande platsen för bygget i fråga framför exempelvis den norra delen parken, varvid ämbetet, bland annat, framhöll, att byggav naden komme att erhålla ett fritt läge åt alla sidor och tillfälle till utvidgning i vilken riktning som helst. Genom det föreliggande förslaget till byggnadens slutnu liga utformning hänsyn, så långt varit möjligt, tagits till synes följande önskemål, nämligen dels att den nuvarande fasaden lämorörd vilket särskilt beaktats genom att sidopartierna nas dragits bakom fasadlinjen dels att trädbestånden och trañk- lederna på ömse sidor byggnaden, vilka senare den östra om av är särdeles starkt anlitad fotgängare, i största möjliga utav sträckning bibehållas oförändrade, dels ack att den norra delen byggnaden förlägges så långt tillbaka möjligt från omav som rådet närmast Linnés staty. Av det i februari upprättade kostnadsförslaget inhäm- 1920 tas, att tillbyggnadsföretaget i sin helhet skulle komma att be-

60 Hzr/zz//zâzgrnrriv: lfzzngl. bfå/zlztcke/s ozf/zfi///Ijçgfgr/zzzz/ om-

tinga kostnad 8,300,o00 kronor. Visserligen hava en av nya, av arkitekten Anderberg i september innevarande år gjorda beräkningar givit vid handen, att förslaget skulle med nuvarande priser kunna utföras för 7,350,00o kronor, med hänsyn till men jämväl detta belopps avsevärda storlek ävensom nödvändigheten att för närvarande iakttaga all möjlig sparsamhet har byggnadsstyrelsen ansett sig böra låta uppgöra jämväl mindre förslag, ett avseende ntjfbmøzde för närvarande endasz de av en :w de slam jørøgnzmønel, varigenom det mest trängande behovet skulle fyllas. På här bilagd Situationsplan har med röd streckning sålunda en utmärkts vad i första hand skulle komma till utförande. som Det torde kunna påpekas, att nämnda tillbyggnader upptaga en areal, efter vad byggnadsstyrelsen kunnat finna, med som, endast omkring 500/0 överstiger sammanlagda arealen för de byggnadspartier, avprutades från det ursprungliga 1864 års försom slag till nybyggnad, innan detta 1870 års riksdag godkändes. av Enligt arkitekten Anderbergs här bilagda beräkning skulle denna nzzndre zztmkigning jämte vissa i samband med tillbyggnaden erforderliga ombyggnadsarbeten inom den gamla byggnaden komma att betinga kostnadssumma kronor. en av 1,040,000 I här bilagda skrivelse till byggnadsstyrelsen den inne- 5 varande oktober har riksbibliotekarien Collijn för bibliotekets vidkommande förklarat sin anslutning till det sålunda uppgjorda mindre förslaget. För den händelse Eders Kungl. Majzt skulle finna erforderligt, att byggnadsarbetena beträffande det omförmälda mindre tillbyggnadsförslaget laga sin bäøjøzn mzder första /zii/jifen år av 1923 och alltså medel behöva äskas redan års riksdag, av 1922 böra .riirski/da ånvudrilningar för delta fån/ag ønzede/åan uppgärøzs, vilka beräknas betinga kostnad /ørønør och en av 3,000 varom Eders Kungl. Majzt i så fall lärer lämna föreskrift. För arbetsritningarnas uppgörande ävensom för aráe/eøzøzszgåøzgsättande z åäzykzn w år 1923 skulle, enligt byggnadsstyrelsens beräkning, erfordras ett belopp 75,000 kronor. av I riksbibliotekariens ovanberörda skrivelse den maj 1918 27 angåvos de för utredningsarbetet i fråga erforderliga kostnaderna till högst 7,000 kronor. Efter företedda och styrelsen godav kända räkningar har byggnadsstyrelsen under händer varande av

Handlingar rör. Ifzzøzgl.biålzbtcketxom- ot/z tillbyggnad 61

medel förskottsvis utbetalat till arkitektet Anderberg sammanlagt 6,500 kronor för det av denne utförda arbetet samt till firman Bennet Czo 250 kronor för grundundersökning vid biblioteksbyggnaden ävensom till Stockholms stads drätselnämnd 55 kronor för inmätning och kartläggning å området närmast av biblioteket växande träd. i Byggnadsstyrelsen får i underdånighet hemställa, att nu Eders Kungl. Maj:t måtte ställa medel till styrelsens förfogande för ersättande av vad szj/relsenuålunda färsk/Mil, vilka medel, tillhopa 6,805 17707207,i händelsebyggnadsföretaget kommer till g stånd, lärer böra utgå av härför beviljade anslag. I ärendets slutliga handläggning hava jämväl byggnadsrådet Petterson och byråchefen Lovén deltagit. Byggnadsrådet Pettersons i visst avseende avvikande mening framgår bifogat protokollsutdrag. av Stockholm den 6 oktober 1921.

Underdånigst CARL MÖLLER.

GUST. CLASON. Sim Zelhelzm.

Utdrag av protokoll, hållet inför Kungl. byggnadsstyrelsen den 6 oktober 1921.

Föredragande anmälde ärendet rörande arkitekten Axel av Anderberg uppgjorda förslag till och tillbyggnad Kungl. om- av bibliotekets byggnad i Humlegården. På föredragandens hemställan beslöt byggnadsstyrelsen att till Kungl. Maj:t överlämna förslagen med skrivelse det inneav håll, registraturet för denna dag utvisar. Med anledning detta styrelsens beslut anförde byggnadsav rådet Petterson följande: Den av arkitekten Anderberg utförda utredningen om Kungl. bibliotekets i Humlegården om- och tillbyggnad synes

62 Høzzzz//iøzánzr;ii/z lxlzzzgrl.bib/zbfc/wfs 0/11-Ju/z tl///âiqgåg/nrz/

utgå från en viss bestämd förutsättning de särskilda loka-

om lernas inbördes förläggning.

Läsesalens placering på gårdsrummet medför emeller-

ena tid föga monumentalitet och framtvingar, på grund av den stora bredden, en annars onödig höjd. Genom stora sido- och takfönster sammanhänger salen med bokmagasin böri

m. m., men stället därifrån brandfritt avskild.

vara

Det i departementschefens förklaring vid ärendets föredragning anförda omdömet, att den föreslagna byggnaden kunde förlängas och utan någon olägenhet förses med flyglar och dessa åter sinsemellan förenas långbyggnad, åsyftar icke

genom en ny blott att bevara nuvarande byggnadens värde utan även att öka detsamma, om en förlängning byggnaden sker till det

av ursprungliga förslagets längd, vilket vore till fördel för utseendet. Det innebär en god begränsning av byggnadens omfång,

ger tillräckligt utrymme till gårdar och leder till förläggning

annan av läsesalen. Det kan underlättas att byggnadens höjd

genom på vissa partier i någon mån ökas och utnyttjas för bokmagasin. Genom en mera enhetlig behandling av fasaderna kan erhållas en enklare och bättre sammanhållen byggnad, icke än

som mer nödigt är gör intrång på Humlegårdens parkkaraktär.

Ett partiellt utförande av arkitekten Anderbergs förslag är i och för sig icke tillrådligt och skulle dessutom innebära ett bindande förhandsbestämmande om övriga tillbyggnaden.

En mera mångsidig utredning inhämtande flera

genom av uppslag synes önskvärd, vilket torde med fördel kunna ske

genom utlysande av tävlan. Tidpunkten är gynnsam, i det arbetsbristen kan antagas föranleda ett livligt deltagande.

Kostnaden för den föreliggande utredningen, kronor 6,8o5:-, är för så svår uppgift mycket låg. Intet den utlagda kost-

en av naden kan därför sägas förspillt.

På grund av vad ovan anförts, hemställes att byggnadsstyrelsen underdånigst anhåller bemyndigande att utlysa täv-

om lan, av under händer varande medel bestrida kostnaden och därefter ingå till Konungen med förslag till kostnadens gäldande

In fidem :

52271 Zer/ze/izzs.

VI. Riksbibliotekariens skrivelse den

2 december 1921.

Till

Konungen.

Sedan Eders Kungl. Majzt genom nådig skrivelse den 22 november 1918 åt Kungl. byggnadsstyrelsen uppdragit att verkställa fullständig utredning -angående om- och tillbyggnad av

64 Handlingar rör. Ifzmgl. løiá/iøte/eetsom- JC/l til/byggnad

Kungl. biblioteket, har Kungl. byggnadsstyrelsen med underdånig skrivelse den 6 oktober 1921 till Eders Kungl. Majzts nådiga prövning överlämnat ett på dess uppdrag av arkitekten Axel Anderberg uppgjort förslag, slutande på en totalkostnad

7,350,000 kronor, men samtidigt förordat, att ett jämväl på av uppdrag styrelsen Anderberg utarbetat mindre förslag,

av av avseende utförande för närvarande av endast en del av det stora programmet och dragande en kostnad av 1,04o,000 kronor, vilken summa, som jag nedan skall visa, kan nedbringas till 988,000 kronor, skulle komma till utförande. För den händelse, att Eders Kungl. Majzt skulle ñnna erforderligt, att arbetena i enlighet med detta mindre förslag skola taga sin början under första hälften år 1923 och alltså medel behöva

av äskas redan av 1922 års riksdag, har Kungl. byggnadsstyrelsen beräknat de härför erforderliga kostnaderna dels till 3,000 kro-

för särskilda huvudritningar till detta förslag, dels till 75,000 nor kronor för arbetsritningarnas uppgörande ävensom för arbetenas igångsättande i början av år 1923.

I till Kungl. byggnadsstyrelsen den 5 oktober 1921 ställd skrivelse har jag tillkännagivit Kungl. bibliotekets anslutning till det uppgjorda mindre förslaget, förbehållit mig att senare

men med ledning av i enlighet med detta förslag uppgjorda ritningar motivera bibliotekets ställning till detsamma. Sedan dylika ritningar pl. XIV-XVIII utförts, får jag därför angående det

nu mindre förslaget till första utvidgning Kungl. biblioteket

en av i underdånighet anföra följande.

På grund omfattning och vissa

av det stora programmets med detsammas utförande sammanhängande frågor ävensom de höga kostnader verkställandet av detsamma skulle medföra kom det redan på våren 1920 till Kungl. byggnadsstyrelsen inlämnade förslaget jämte ritningar och kostnadsberäkningar icke att där slutbehandlas förrän på hösten 1921. En då av arkitekten Anderberg verkställd omräkning av det första kostnadsförslaget se 56 visade, att detsamma på grund av fallande material-

s. priser kunde nedbringas med icke mindre än 950,000 kronor eller från till kronor. Då det emellertid

8,300,oo0 7,35o,000 stod klart, att det under nu rådande ekonomiskt tryckta tider, då statsmakterna anbefallt iakttagande av all möjlig sparsamhet,

Handlingar 1772:///1Ig/. åi/ø//ø/økv/s mS/zf///ál/sgr/zzrz/ 65 01/1-

icke skulle vara möjligt att framlägga ett med så stora kostnader förenat byggnadsförslag, även det kunde tänkas, om att detsammas igångsättande och verkställande skulle kunna utnyttjas i och för avhjälpande den rådande arbetslösheten, ansåg av jag mig böra instämma i det Kungl. byggnadsstyrelsen förav ordade partiella utförandet det stora programmet. jag är av dock fullt medveten att genomförandet det mindre förom av slaget otvivelaktigt kommer att på obestämd tid uppskjuta förverkligandet av det stora programmet till Kungl. bibliotekets om- och tillbyggnad, vilket byggnadsstyrelsen isin skrivelse om säger, att det erbjuder en lösning bibliotelçsbyggnadens slutav liga utformning, som såväl rent biblioteksteknisk den ur som ur besökande allmänhetens synpunkt måste betraktas såsom synnerligen vällyckad, och att det till buds stående utrymmet på ur ekonomisk synpunkt fördelaktigaste sätt blivit tillgodogjort. Att jag för Kungl. bibliotekets del accepterar det framlagda nu förslaget beror utom på vad jag anfört rörande de med ovan det stora programmets utförande förknippade kostnaderna, dels på att den tilltagande utrymmesbristen nödvändiggör en snar lösning av bibliotekets byggnadsfråga, dels på att icke oväsentliga fördelar kunna genom detta mindre förslags utförande vinnas för biblioteket och flera de mest trängande behoven av avhjälpas för tid femton till tjugo år framåt. en av Den föreslagna första utvidgningen Kungl. biblioteket av kommer att omfatta dels entresolering den onödigt av stora visningssalen i tvänne omkring 3,6 meter höga våningar, dels utbyggande främre delen de båda i det av av stora programmet föreslagna mot norr utgående flyglarna, vilka skulle uppföras till och med de brandsäkra trapphusen i det stora förslaget betecknade med 59 och i bottenvåningen inklusive nr 94 en i vardera Flygeln placerad hiss för bokvagnar. Planen är så utarbetad, att alla och tillbyggnadsarbeten ingå i det om- stora förslaget och skola utföras enligt till detta hörande beskriv-

ning. Provisoriska bliva endast del skiljeväggar mellan en arbetsrum och bokmagasin, vilka uppföras brandhärdigt lätt av material för att sedan utan större svårigheter och kostnader kunna avlägsnas. Beträffande byggnadens yttre hänvisas till vad i min underdåniga skrivelse den maj 22 blivit 31 1920

5 2:424.

66 Hand/ingar rör. Ifzmgl. áiá/ioteketx øm- ødt tillbyggnad

Fasaden mot söder kommer således efter flyglarnas tillsagt. byggande erhålla utseende somi det stora förslaatt samma pl. II. Ur brandskyddssynpunkt är det synnerligen viktigt, get de nyssnämnda brandsäkra trapphusen vid flyglarnas norra att ända bliva uppförda, då biblioteksbyggnaden för närvarande helt

och hållet saknar från källare till vind genomgående brandsäkra i fall eldsvåda kunna tjäna till räddning av trappor, som av människoliv och böcker och möjliggöra effektiv släckning. en Ensamt denna synpunkt torde det förslag, här framlägur som förtjäna ett allvarligt beaktande. ges, Det mindre förslaget till och tillbyggnad Kungl. om- av biblioteket kommer enligt uppgjorda beräkningar att i allt draga kostnad kronor, vilken dock kan neden av I,O40,000 summa bringas till 988,000 kronor, vissa föreslagna transportanordom ningar i den gamla byggnadens mitt bortfalla. Enligt arkitekförslag skulle kostnaderna kunna fördelas på tre år, varvid, tens det mindre beloppet 988,000 kronor lägges till grund för om beräkningarna, för första året skulle fordras en summa av 220,000 kronor för uppgörande ritningar och entresolering av visav ningssalen, för andra året kronor i och för uppförande 500,000 till flyglarna och för tredje året 268,000 kronor av stommen .till inredning. Härav har Kungl. byggnadsstyrelsen bedessas räknat belopp 78,000 kronor erforderligt för ritett av vara ningars uppgörande och arbetenas igångsättande ibörjan av

år 1923. anslutning till min skrivelse den maj 1920 får jag nedan I 31 framhålla de fördelar, denna partiella om- och i korthet som skulle på vissa avdelningar medföra för Kungl.

tillbyggnad

biblioteket och särskilt angå ökat utrymme för den svenska som tryckavdelningen, tidningssamlingen, ett provisoriskt ordnande

handskrifts och planschavdelningarna samt ökat antal arbetsav måste del lika så viktiga utvidgningar förrum. Däremot en expeditionslokalerna och läsesalen ännu så länge nämligast av anstå. .Beträffande läsesalen göres ingen annan ändring än att expedition flyttas från salens östra sida till det nordvästra dess densamma kommer i omedelbar förbindelse hörnet, varigenom huvudexpeditionen. För övrigt må framhållas, att en förmed läsesalen under innevarande år så till vida vunnits, bättring av

Handlingar rör. lüuzgrl. løilzlzblcÃvi/aom 0:11/i///y/qgøzar/ 67

att nya, effektiva ventilationsanordninger genom Kungl. byggnadsstyrelsens försorg blivit införda. Att en utökning av den centrala låneexpeditionen vid det mindre ombyggnadsförslagets genomförande icke erhålles, är givetvis en avsevärd olägenhet, då sådan utökning skulle kunna ernås endast.

men en genom den nuvarande personhissens borttagande och förflyttning till en annan plats i bibliotekets mittparti, har jag icke ansett mig böra tillstyrka ett så omfattande arbete jämte därmed förenade kostnader, eftersom åtgärden blott skulle bliva provi-

av sorisk natur. Vid det slutliga förslagets genomförande kommer nämligen ifrågavarande mittparti av byggnaden att upptagas av den stora vestibylen rum nr 47 i det stora förslaget.

Den svenska tryckavdelningen.

Den avdelning inom Kungl. biblioteket, där för närvarande största behovet av ökat utrymme gör sig gällande, är den svenska tryckavdelningen. jag har i mina skrivelser den 27 maj 1918 och 30 maj 1920 utförligt skildrat de svårigheter, varmed denna avdelning kämpar på grund såväl bristande utrymme för

av samlingarnas enhetliga uppställande frånvaron tjänliga arbets-

som av lokaler. Bland annat framhöll jag det ur bibliotekssynpunkt synnerligen olämpliga förhållandet, att bottenvåningen i de svenska bokmagasinen upptoges för olika ändamål inrättade arbets-

av platser.

I det nu framlagda förslaget till en första utvidgning av Kungl. biblioteket skall hela västra flygeln upplåtas till bokmagasin åt den svenska tryclçavdelningen, vilken vid den år 1920 verkställda räkningen upptog ett utrymme av 5,564 meter. De nya magasinen komma att sträcka sig genom fem bottnar med utrymme för sammanlagt 2,320 hyllmeter. De två nedre bottnarna, som gränsa till den nuvarande svenska tryckavdelningen, äro brandsäkert skilda från varandra och från de

tre övre, vilka senare i likhet med nu befintliga bokmagasin i biblioteket endast äro skilda från varandra genom järnbottnar. En transporthiss samt en i den nuvarande byggnadens västra fasadmur inbyggd spiraltrappa förmedlar förbindelsen mellan de fem

68 Haøzd/zhgar rår. Kungl bibliotekets 01/1-och tilláyggøzart

bottnarna, av vilka den nedersta endast provisoriskt inredes till två bokmagasin. Dessa skola sedermera vid det stora förslagets utförande inredas till arbetsrum åt avdelningen för katalogisering av ofullständigt förtecknade delar av Kungl. biblioteket rum nr 54-56 i det stora förslaget.

För den svenska tryckavdelningens tillväxt under de närmast följande 50 åren hade i min skrivelse den 30 maj 1920 beräknats ett sammanlagt utrymme 7,500 meter. Från an-

av ordnandet av en svensk reservsamling, för vilken i det stora projektet ett utrymme 2,000 meter ansågs erforderligt, måste

av emellertid Kungl. biblioteket under nuvarande förhållanden avstå, åtminstone i den utsträckning, från början planlagts.

som Genom biblioteket nyligen tillfällen donation har dock värde-

en fullt material erhållits till sådan samling, vilken otvivelaktigt

en skulle bliva till stort vid utlåningen i Kungl. biblioteket.

gagn Det utrymme, som genom den nu föreslagna anordningen skulle erhållas, har uppgivits till 2,320 meter, tillräckligt alltså

ovan för tillväxt å denna avdelning för något mer än femton år

en framåt.

Den utländska tryckavdelningen.

I det stora förslaget hade även planerats utrymmande av den del av den utländska tryckavdelningen, som för närvarande befinner sig ovanför den nuvarande svenska avdelningen, så att byggnadens västra del helt skulle reserveras åt denna avdelning. Denna plan kan naturligtvis icke nu realiseras, utan den utländska avdelningen lämnas tills vidare orörd och utrymmet här får vid behov och, där så ske kan, utökas genom insättande provisoriska hyllor. Med innevarande års början har

av det på den svenska avdelningen bedrivna arbetet- med katalogisering av ofullständigt förtecknade delar av bibliotekets samlingar blivit utsträckt även till den utländska avdelningen, och därav nödvändiggjordes för arbetets bedrivande ett särskilt

arbetsrum därstädes. Ett sådant inrättades även genom Kungl. byggnadsstyrelsens försorg i en av mittpartiets bokceller, men medförde givetvis motsvarande minskat utrymme för samling-

Det befintliga utrymmet på den utländska avdelningen arna.

Hand/ingar rår. lfznzkgrl.bzb/zblcket:01/1-øc/z til/áyggnad 69

torde därför inom framtid till det yttersta bliva taget

en snar anspråk.

Tidningssamlingen.

För de svenska tidningarnas årliga accession erfordras ett utrymme av 24 m2 golvyta eller 150 hyllfack. I det stora projektet hade planlagts nybyggnad av källarvåningar, i vilka 15,600 nya tidningsfack skulle kunna inredas för denna viktiga samling. Härigenom skulle utrymmet för denna avdelnings tillväxt vara tryggat för åtminste etthundra år framåt. I det nu utarbetade provisoriska förslaget komma endast källarvåningarna under de båda nya ñyglarna att inredas för ändamålet och beräknas att giva plats åt 1,800 tidningsfack. Ehuru det vore önskvärt, att ett ännu större utrymme skulle kunna på grund av den stora årliga accessionen beredas den svenska tidningssamlingen, betydelse i den historiska och kultur-

vars historiska forskningens tjänst jag i föregående skrivelser framhållit, är det dock för Kungl. biblioteket alldeles särskild

av vikt att på sätt som föreslagits detta utrymme snarast kan

erhållas. Företagna provisoriska åtgärder räcka nämligen icke längre för att de inkommande tidningarna och svårig-

rymma heter uppstå härigenom också för desammas tillhandahållande åt allmänheten.

Handskriftsavdelningen.

Genom visningssalens entresolering blir det nödvändigt att anskaffa nytt utrymme åt de i skåp runt kring väggarna och på galleriet i denna sal uppställda handskrifterna, utgörande huvudmassan Kungl. bibliotekets handskriftssamling. Jag

av har i föregående skrivelser framhållit denna samlings otidsenliga uppställning, splittrad som den är på vitt skilda ställen ibiblioteket, samt det obekväma och dessutom eldfarliga förvaringssättet av handskrifterna i låsta träskåp. I det stora förslaget hade nedre bottnen den nuvarande läsesalen avsetts till

av handskriftsmagasin med plats för hela samlingen, för närvarande omkring 500 hyllmeter, jämte accession för lång följd

en av

70 flzzizzf/zäzgrrzr;ii/z Åänzgl. bZ.b/Z.ølJ/|t,/çzm- øt/z /i//bygjgr/zzrz/

år framåt. I det nuvarande förslaget måste läsesalen bibehållas och det är endast visningssalen, som genom inläggande av ett brandsäkert bjälklagi entresoleras i två våningar om vardera 3,6 meters höjd. Den undre våningen avdelas i två rum, varav det närmast ingången befintliga iordningställes till visningssal, och de där befintliga handskriftslcåpen borttagas; vid det stora projektets utförande skall detta nr 43 inredas till före

rum läsningssal. Det andra i det förslaget 42

rummet stora nr inredes till handskriftsmagasin med utrymme för ungefär 350 hyllmeter handskrifter, placerade dels på tre fristående hyllor, dels vid väggarna. Det övriga handskriftsbeståndet kan placeras dels i de arbetsrum, komma att inredas för handskrifts-

som avdelningens behov i nedre botten av den tillbyggda östra flygeln, dels i handsklriftsavdelningens nuvarande arbetsrum i mezzaninvåningen. De i östra flygelns bottenvåning inredda två arbetsrummen och ettlmindre forskarrum det stora

motsvara förslagets rum nr 95-97.

Kart: och planschsamlingarna.

Även kart- och planschsamlingarnas sammanförande till

en avdelning från de skilda ställen inom biblioteket, där de nu förvaras, hör till ett bibliotekets största önskemål, vartill

av hänsyn tagits i det stora och tillbyggnadsförslaget. Här

o1nskulle övre bottnen såväl den entresolerade visningssalen

av som läsesalen användas uteslutande för dessa samlingars magasinerande, varjämte här också läsesal inredes för dem, som

en endast önska använda dessa samlingar. I motsvarande våning

den tillbyggda östra Flygeln anordnas arbetsrum för avdelav ningens tjänstemän. Detta projekt modifieras så, att de

nu nämnda arbetsrummen nr och idet stora förslaget

I4I 143 jämte mindre läsesal eller forskarrum nr 142 utföras i

en enlighet med den ursprungliga planen, men att de tre däröver belägna etagerna, ursprungligen avsedda till bokmagasin för den utländska tryckavdelningen, tills vidare inredas till magasin för kart och planschsamlingarna. Såsom i västra flygeln äro de två nedre våningarna försedda med brandsäkra bjälklag och de

Hmzzllzkzgzrzrör. 101/2431./1//z0/cÅ'c/.røt/z Ii///zvgâgøzrzz/mu- 71

tre övre skilda från varandra endast plåtbottnar. Arbets-

genom rummen och magasinen förbindas med varandra medelst en spiraltrappa, varjämte även en transporthiss förmedlar förbindelsen mellan de olika etagerna. De tre övre etagerna förses, såsom redan nämnts, endast provisoriskt med kart- och planschskåp, som vid den definitiva utbyggnaden av biblioteket Hyttas till de nyss nämnda lokalerna i entresolvåningen, varvid de tre etagerna i östra flygeln iordningställas till bokmagasin för den utländska tryckavdelningens behov.

Nya arbetslokaler

m. m.

Då arbetsrum endast kunna inredas på nedre bottnen

nya av östra Flygeln och icke inom den åt svenska avdelningen

upplåtna västra Hygeln, har i det mindre projektet föreslagits, att provisoriska arbetsrum iordningställas i den övre våning, som bildas vid visningssalens entresolering. Här kunna sålunda inredas ett väntrum och fyra från ett förrum tillgängliga arbetsrum. Förrummet till arbetsrummen sattes genom en passage i förbindelse med de nuvarande arbetsrummen i mittpartiets entresolerade del. Till arbetsrummen leder en trappa från kapprummet, vilken trappa redan är utmärkt i det stora förslaget nr 45. Som redan nämnts, ingick i detta inrättande läsesal

av och magasin för kart och planschsamlingen rum nr QS-ggl i denna övre våning av den entresolerade visningssalen. Skiljeväggarna i de provisoriska arbetsrummen utföras därför endast i brandhärdigt lätt material, som sedermera utan svårigheter kan avlägsnas. Slutligen att omnämna, att det nyss nämnda kapprummet, som i sitt nuvarande skick är synnerligen oändamålsenligt och trångt, kommer att erhålla betydligt utökat utrymme, som tages från visningssalen förflyttning

genom av väggen mellan dessa bägge lokaliteter cirka 3 meter mot öster.

På grund av vad jag anfört, får jag därför i under-

ovandånighet hemställa, att Eders Kungl. Majzt täcktes i nådig

proposition föreslå nästkommande riksdag att bevilja nödiga medel

Handlingar 7-627:.lá/ngl. bibliotekets 01114och tillbyggnad 72

för utförande det Kungl. byggnadsstyrelsen i underdånig

av av iskrivelse den 6 oktober framställda mindre förslaget till

och tillbyggnad Kungl. biblioteket, avseende utförande om- av för närvarande endast en del av det stora programmet.

av

Stockholm den 2 december 1921.

Underdånigst

ISAK COLLIJN.

P1. I TILL- oczzOMB YG GNAD AIK. BIBLIOTEKET.

5 /TUA TIONSPLA N

;z

vw/vad 4h/ Lyx .,

O :SQBIEGTZIÖ

G®®®©3®G®é>3133

TRÃD ris50/1 r: 50armGAs FORT/LLEYEGIVÅDEN Ham EGÃRDSGAT4/v I: Tumme/vu: I N I: FRAMTIDAUYVEE/L//VG AFTlLLBYââ/VADEN /1/0 /0 20 50 1/0 50 60 70 80 90/1 EIHHH t

ALHQVIJTJ.wmszusL/T0,UP5ALA

P1. II.

W 4

r

Pl. III.

§

.q a I I

P1. IV. k

E

t

{

.q

L L @

P1.

k

o DI::1

C.Mila

DEJEJ ü DEJ

P1. VI. l

u

P1. VII.

T/LL- K.

w; OAByGG/VAD A; B/BL/OTEKET

P1. VIII.

GRL//vDPLA/v.

m" Z ._ L m. N L L . __ _ I L f 1: . d . : .. _ L l S __ I Z T _ k : 3 . : :. T _ : : 1 .Z t. z _

| u Z . .

.

u

u I

Q u.. x u L u . x

n M .. I r . H u . ü 3 | N x | l I i | | | I . . . . I | u j , . n x M . I n | 1 I 1 | i 1 . | | : | I | n . . 1 | . . m I I : . . n . .. I I I T I x | l I I 1 I I 1 I 1 I | l I 1 I I | I . | I x | I | I I | I - . , I . | | I L I I T E I u u B ü M u V n ® . H . h H H L , b .w u i

. .m

. u n ü . u u u . u "T u " .. . .

i | . I

I r q .. | m . L M u u p t E. | x. . I | - T"I f wüin. | L U . I_I i I - n .t.

4 | | l I I | . F I T Q m" . ä h I u L | J I I I | I E | E . . u Q E L L LEJ I |

L I r I I I | I I I"| I E L E a . L.J . n r r f

. .

. u n M . .

D

L

M n

I

L

u

.L .

m u u . . u .w u , u

ä 5765452/ 0 JO 20 10 l=dh1ih=i=l%

ALMQVISTBWIKSELLSLITO..UPSALA.

L- G/VAD K. B/BL P1 IX-

om OAByG AF /oT/:K: T

m

KÄLmRvÅ/v//VGE/v.

våg s 7 6541 5 2 / o /0 ,gg JO 4/0 .fo/w . g - n Nr: ALMOVIST8W|KSELL5LlTOUUPSALA,

T/LL- O/WBD/G G/VADAF K. B/BL/OTEKET

OCH

/WEINQE

Ã3C7T7ZV0Ã/VÃK3E7V.

ü E

%

i

%

l

i

F: äi: 1

"F11 "V7 :ET-LH

i

w §15 :p:

B ;å a in i i . EL/vf/v E 3.. E7VDKA 121" my" ÅF AI gm" mm ü- O

11123.. :az:

- H i E kr i

- "dømmz:bä" E: m. :i h Hmmm

L m F- - 3222:552: :E1311 f -. | i 331x755

,,/ \V/, J Å T //I 80

i E

I \ ///\ /ø n I l ñ . . . . . . vi . , l I l H 58:a. ,I \ ,I . jag: E 2 å ,x l ,IX i i g : :Kr

/zll

;z-sr IIiJI

l Fix x 3 x r ;=4 x==4 ;=4u 9 , z 5

Y 1 . . Oiçfz O

v . m

Jâüâtâiâtâüå

| I i

Iüüüüü

/ 1810LEUSDS

1 / . " :

l Jâlâiâüêüâüâ

rmmmmm I :E

. l ia.. l I O

Jâfêüåüåüê "iéétzsüséé

E âüåUåUå

Jâüâüâüsüâgâ

O

JSKSEEUSUS :8D8U8D°

O

r"= ü I V

. - /" PÖKÅ/ÃÅIYJ N,

i:

i

I

l

. :

l 1

i l

/".C98755H3Å/O JO ALMQVIST WK E L5 L1T UP5ALAl S L O.,

L- O/WBJG G/VAD K. P1. XI. 771, OCH AF 5/54

ÖFRE

BOTTE/VVÅ/V//VGE/V.

I/TL:§

Å Å

T T

F b 7 -

n f

E t KN vi AIWL L .JA ll z-N. -J i

L L

m -L h

:å ,Läs

Pi

J | L 155

12: ..-;;-

: m5 / m - V5 , ,mmm j I I

§29 frå lfálrzmw

F" K 7 Fzldâ F 5 E - Lt ÅRE Bum Fön ;vc/vs 4 MF, j L U7LÄNUO Ari/FL h V J 3; r--- EÃQ .: t: m . m: - M-- -r 4L, E .år

m. :å åå m. ,áåâøäüaânäüi-WMJ

müümä imo. .Um-Q

- - §23- ä ÖPt-c/A 0 AF ru u ÅELIEL v " 5 ; CJ mgziu: J E TAI J öL-W _E iJag: D mi JE-D m1 KUK-E :- zzzzLL 5:22:22 - i -mzzt- 251m; 5- . Q

D D - Jam-ji- | ;33

iz-:Zd i :Egümzüzgmrxz- C

L i 1 x

F - - 1.5. LL | l 1 1 Biggan. A - F då i §27 LJ |1 . r-T r-u

r v IDE ifnzaiizzmct 1259 äçááz %1. 119-

J I ,H l i / 7 J / §3I v "é l 4 | s J .1 in U Å . Hüü-L

1 éááw dä

L-r ü I-:J då AK2 i l

- :EJ 1 " x

f" 1 L

4 ä -- - emil/Exti: 401-3212325; - igüa - I m si: ;än

2§%2m7. Ta

mmümim / . 1mzia2nm .. -

j N m I :in I

h -

F

W

.::TT-"4 L

äm% -

a -

çagâäzrjüq l ü

H F g ;EE . 54$ Hl r , I 4 1 , , l F H :J x l

I ° u u u .

L

l

i - Å - T V W

7 L

ü 551

I I

i i i 5 ma:

i-j

5 L C C ÅESLÅEIENE

. i / âfli x ;rr iÅ- u /

E

l Lr--w 12+ i

Lau H Lj J12: :än :H1: IN--I

. i

T 1312x1174:

k n

J L Q - Å 99 l

EJr/ § i

4 I- .Ara/x / FCI

25:

FW 1L vi 0 0 c c c H Fl /v i . ua . .

L L

I i..-

i

%1=4r1 x=4 2:4 F2LY;=J ;+4 L LJ 4 1

M/os 8 Z SH; 2h /u ,eo .50 90 my u ALMQVESTBUAUKSCLLSLITO.,UPSALA.

T/L Oman; CSA/A 0 K. XII.

OCH Af 5/5 L /OTEKE T

.

VÅ/V//VGE/V

/ TR. UPP.

l4

%K . f m V i

: 4 rgx 117 Em .F ,. .

E é 4;

Vrå;

. I 1 . n

n

ma K E L D, 5 4 J

J

w 1 .m4 ñ i å 7 T h h, F 1x T F- I H r r 1111 M , T W w r w

m . LA

I

I i M M . LáJ:L 3:75 M EEE.I :NJÅTK: uftctzxâizüm H Zy E Mm H.. M. . E .r

Ju

A N é e r m ,öm I F b H J

i

I Fj

I

L 4

u J

WI

I l

Lf

A/o9a7654/32/o 99 30 1/0 JO :ELI--Li-q P--i -1 h - .=--_-_-_-=_:j ALMQVISTw|r5E.LL5LITC.UPSALA

w--vmw-wwumvvn-q-wm,..

T/L z; o/xsye G/V/X D K. B ocz/ AF /5 L/OTEKET Pl. XIII.

//

/LD://Å/øA/v C: E/V.

l ---:a-.____ ---------.4- __-______ ____ _

i

----§-\-.-._..__.L_____._.___._ l --.e__- -%__ \\ ü _-_ _.____._L__.._.JL-_________/ I ,., x / J,I t f r / 7 Å | z I | /1 | . . 7" Å | g / , I 1 , 4--- I ÃGA ----_ .., I | I EE / a W nz-lçT Bil-D. ---de 0. / I APPHII .4.Z_/ x r / I . ___..__1_ .xzv. F I s I \ I Jw I uE . u . u w n.won j Ennav. 11.153:

-________l --"BR.D. --" - °--*'

I ______+___ __________+_________ -_____- q

__...__._l_.._.________

I .4____ .___.__ I ------r.-______

--u-E

m

___________|_________ -------a__-__ . -_ l --,.uu.4-__-_-__-;

_--Q:ÄÄ::_ÄÅÅÄç::I -_ 1

_-____ ...__.___

-________L E___-_

_-_____L___________4

F d

-_4 ---l W

.._._____ +___ .ø.

Y | LB.Åc2_r_.._.._____.__/_/

1 l --A-x-__.._ .4.__ / I /r

I _ _|.. zi o _._ | | ------x I

å 215::

-W

L.A J

:a

M10 9 8 765452/0 /O o JO fo 50 /". §24 ={1=-1i-1:=a

ALMQVISTEKW/IKSLLLSLlTOIJUFJKLALA

P1. XIV

u

Å

Pl. XV 4

Pl. XVI

§

O O ax

P1. XVII a c u:

3 1 U .

P1. XVIII

x - min

I

i i n . å n E@ a .c