De svenska järn- och metallmanufakturindustriernas utveckling med särskild hänsyn till förhållandena vid tiden närmast före världskrigets utbrott utredning

V>NC

'/of* National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades pa Kungl. biblioteket ar 2012

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR

1923:44

FINANSDEPARTEMENTET

TULL- 0 0 H TRAKTATKOMMITTÉNS UTREDNINGAR OCH BETÄNKANDEN XXIII

DE SVENSKA

JÄRN- OCH METALLMANUFAKTURINDUSTRIERNAS UTVECKLING MED SÄRSKILD HÄNSYN TILL FÖRHÅLLANDENA VID TIDEN NÄRMAST FÖRE VÄRLDS. KRIGETS UTBROTT UTREDNING, VERKSTÄLLD PÅ UPPDRAG AV TULL-- OCH TRAKTATKOMMITTÉN AV

GÖSTA DELLING

S T O C K H O L M 19 2 3

Statens

offentliga

utredningar

Kronologisk

förteckning

1. Betänkande med förslag angående magistraternas befriande i visst avseende från ansvar för kronouppbördon m. m. Norstedt. 57 s. Fi. 2. Förslag till lag om lösdrivares behandling m. fl. författningar. Del 5 av fattigvårdslagstiftningskommittén» betänkanden. Palmquist. xj, 423 s. S. 3. Spanumålsmarknadssakkunnigas betänkande. Norstedt. 41 s. J o . 4. Betänkande med förslag till lag om församlingsstyrelse samt till bestämmelser om folkskolcärendenas överflyttning från den kyrkliga till den borgerliga kommunen m. m. Palmquist. vi, 304 s: E. 5. Skolkommissionens betänkande, 5. Organisatoriska och ekonomiska utredningar. Norstedt. 236 s. H. G. Utredning angående vissa spörsmål rörande städernas domstolsväsen. Av N. Herlitz. Norstedt. 164 s. J u . 7. Statens ställning till järnvägarna i olika främmande länder. Av A. Lilienberg. Tullberg. 411 s. K. 8. Folkomröslningskommitténs utredningar angående referendum i främmande hinder. I. Folkomröstningsinstitutet i Nordamerikas förenta stater. Av H. Tingsten. Tullberg, iv, 399 s. J u . 9. Förslag till strafflag, allmänna delen, samt förslag till lag angående villkorlig frigivning jämte motiv. Marcus, xiij, 534 s. J u . 10. Folkomröstningskommitténs utredningar angående referendum i främmande hinder. 3. Folkomröstningsinstitutet i den schweiziska demokratien, dess förutsättningar, former och funktioner. Av A. Brusewitz. Tullberg. 381 s. J u . 11. Utredning rörande ombyggnad av Strömsholms kanal samt utsträckning av kanalen från Smedjebacken till Ludvika. Meddelande från Kungl. Kanalkommissionen. Nr 5. Hseggström. 133 s. 2 kart. K. 12. Betänkande och förslag angående det ecklesiastika arrendeväsendet. Beckman, xij, 239 s. H. 13. Vägkommissionens betänkanden. 4. Förslag till lag om enskilda vägar m. m. Marcus. 147 s. K. 11. Betänkande med förslag till avtal rörande Stockholms bangårdsfråga. Beckman. 46 s. 10 kart. K. 15—17. Försvarsrevisionens betänkande. 3. Betänkande och förslag rörande revision av Sveriges försvarsväsende. Del 1. Inledande avdelning, lantförsvaret. viij, 661 s. Del 2. Sjöförsvaret, sammanfattning av revisionens förslag, särskilda yttranden. (2), 741 s. Del 3. Bilagor. (2), 90, 33. 28, 19, 53. 85, 4, 30, 2, 48, 30, 36, 6 s. Beckman. F ö . 18. Kommunalförfattningssakkunnigas betänkande 4 med förslag till lag om landsting m. m. Beckman. 235 s. S. 19. Betänkande angående decisiv folkomröstning, avgivet av folkomröstningskommittén. Tullberg. 40 s. J u . 20. Folkomröstningskommitténs utredningar angående referendum i främmande länder. 5. Folkomröstningsinstitutet utanför Schweiz och Förenta staterna. Tullberg. 71 s. J u . 21. Betänkande angående ordnandet av Stockholms förortsbanefråga. Blom. 126 s. 11 kart. K. 22. Betänkande och förslag i fråga om kvinnors tillträde till statstjänster. 3. Kvinnas behörighet att innehava prästerlig och annan kyrklig tjänst. Marcus. 51 s. J u . 23. Betänkande med förslag till lag om ändring i vissa delar av lagen den 25 maj 1894 angående jordfästning m. m. Norstedt. 56 s. J u . 21. Kungl. Elektrifieringskommitténs meddelanden. 6. Utredning angående lämpliga distributionssystem för landsbygdselektrifiering. Beckman, viij, 192 s. J o .

25. Inventering av odlingsjord längs .Inlandsbanan från Ströms södra sockengräns till Sloruman. Tullberg. 30 s. 2 kart. J o . 26. 1921 ms pensionskommittés betänkande. 2. Betänkande angående avveckling av den stärbhus efler präst tillförsäkrade förmånen av tjänst- och nådar samt beredande i sammanhang därmed av förbättrad pensionering från prästerskapets änke- och pupillkassa. Tullberg. 100 s. E . 27. Underdånigt betänkande med förslag till lönereglering för befattningshavare i domsagorna m. ni. Beckman. 85 s, J u . 28. Underdånigt betänkande med förslag till förordning angående tillverkning av brännvin m. m. Blom. 67 s. Fi. 29—30. Den industriella demokratiens problem. 1. Betänkande jämte förslag till lag om driftsnämnder. 240 s. 2. Den industriella demokratien i utlandet. 267 s. Tullberg. 5 . 31. Tull- och traktatkommilténs utredningar och betänkanden. 18. Den svenska mekaniska verkstadsIndustriens utveckling intill krigsutbrottet. Av Erik Linder. Tullberg, iv, 435 s. Fi. 32. Tull- och traktatkommitténs utredningar och betänkanden. 19. Sveriges hrvggrriinduslri. Av A. Lilienberg. Tullberg, iv. 40 s. Fi. 33. Tull- och traktatkommitténs utredningar oeli betänkanden. 20. Garveriindustriens produktionsförhållanden. Av William Smith. Marcus, iv. 175 s. Fi. 34. Tull- och traktatkommilténs utredningar och betänkanden. 21. Kvalitetsfrågan hos del svenska setet. Av H. Nilsson-Ehle. Marcus. 16 s. Fi. 35. .Samorganisation av riksdagsbibliotek och den centrala statsförvaltningen i bok- och biblioteksavseende. Av V. Gödel. Marcus. 51 s. Fi. :;ii. Betänkande med förslag rörande förvaring av förminskat tillräkneliga förbrytare jämte furslag till internering av farliga återfallsförbrytare. Lund, Berling. 116 s. J u . 37. Tull- och traktatkommitténs utredningar och betänkanden, 22. översiktstabeller angående den svenska industrins utveckling 1891—1920 jämte anmärkningar. Marcus, iv. 147 s. Fi. 38. Efterskrift till P. M. om röstsammanräkning vid kommunala val enligt lagarna den 9 juni 1922. Av E. von lleidenstam. Beckman, (s. 53—61). S. 39. Om röstsammanräkning vid kommunala val enligt lagarna den 9 juni 1922. Av E. v. lleidenstam. Andra upplagan. -Med efterskrift. Beckman (l). lil s. S. II). Jordbrukskommissionens betänkande. 6. Om sociala arrendebestammelser, avlösning av arrendejordbruk, förekommande av vanhävd, upphävande av fideikommiss i fasl egendom, anskaffande av tomtmark till bostader m. m. Marcus. 504 s. J u . 11. Skolkommissionens betänkande. 6. Om rätt för elever, utexaminerade från slalens högre lärarinneseminarium; alt vinna inträde vid universitet och där avlägga examen samt om folkskollärares fortbildning i vetenskaplim avseende. Norstedt. 63 s. E. 12. Lagerhus- och kylhuskommitténs belänkande. 2. Lagerhusväsendet i Sverige och därmed sammanhängande förhållanden. Norstedt, viij. 300 s. J o . 43. Förslag till tullstadga jämte motivering. Norstedt. (2). 131 s. Fi. II. Tull- och traktatkommitténs utredningar och betänkanden. 23. De svenska järn- och melallmanufaklurindiistricrnas utveckling. Av (1. Delling. Tullberg. iv, 196 s. Fi.

Anm. Om särskild tryckort ej angives, är tryckorten Stockholm. Bokstäverna med fetstil utgöra begynnelsebokstäverna till det departement, under vilket utredningen avgivits, t. ex. E. = ecklesiastikdepartementet, J o . = jordbruksdepartementet. Enligt kungörelsen den 3 febr. 1922 ang. statens offentliga utredningars yttre anordning (nr 98) utgivas utredningarna i omslag med enhetlig färg för varje departement.

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR

1923:44

FINANSDEPARTEMENTET

TULL- OCH TRAKTATKOMMITTÉNS UTREDNINGAR OCH BETÄNKANDEN XXIII

DE SVENSKA

JÄRN- OCH METALLMANUFAKTURINDUSTRIERNAS UTVECKLING MED SÄRSKILD HÄNSYN TILL FÖRHÅLLANDENA VID TIDEN NÄRMAST FÖRE VÄRLDS* KRIGETS UTBROTT UTREDNING, VERKSTÄLLD PÅ UPPDRAG AV TULL= OCH TRAKTATKOMMITTÉN AV

GÖSTA DELLING

A,B. HASSE W. TULLBERGS BOKTRYCKERI STOCKHOLM 1923

Till KONUNGEN.

Tull- och traktatkommittén får härmed i underdånighet överlämna en på dess förutvarande tullavdelnings uppdrag av amanuensen Gösta Delling verkställd utredning rörande de svenska järn- och metallmanufak-

IV turindustriernas utveckling med särskild hänsyn till förhållandena närmast före världskrigets utbrott. För arbetets innehåll och däri uttalade uppfattningar är författaren ensam ansvarig. Stockholm den 2 juni 1923. Underdånigst

H. THEMPTANDER.

Karl

Ämark.

DE SVENSKA

JÄRN- OCH METALLMANUFAKTURINDUSTRIERNAS UTVECKLING MED SÄRSKILD HÄNSYN TILL FÖRHÅLLANDENA VID TIDEN NÄRMAST FÖRE VÄRLDS. KRIGETS UTBROTT UTREDNING, VERKSTÄLLD PÅ UPPDRAG AV TULL* OCH TRAKTATKOMMITTÉN AV

GÖSTA DELLING

INNEHALLSFÖRTECKNING. DEL. I. Järn- och stålmanufakturindustrien. Sid.

I.

II. IIL

IV. V VIVII. VIII. IX. X.

Allmän översikt Inledning Förädlingsverksamhetens ställning i järnhanteringens allmänna utvecklingsprocess Järn- och stålmanufakturindustriens uppkomst och utveckling i Sverige.. Teknikens utveckling Industriens lokalisering Industriens organisation och storleksförhållanden Tillverkningsekonomi Ekonomisk ställning Tillverkningen av dragen järn- och ståltråd samt vissa arbeten därav .. .. draget och kallvalsat järn och stål (annat än tråd) „ „ spik, stift och hästskosöm samt bult, mutter och skruv.. -. » rör » .. kättingar och kedjor, hästskor, fjädrar m. fl. slag av grövre manufaktursmide .. n järnvägsmateriel (annan än räls) „ „ bleck- och plåtvaror Verktygs- och "Eskilstunaindustrien" Tillverkningen av handels- och byggnadsgjutgods

9 9 IQ 11 13 15 16 18 24 28 38 41 53 63 71 76 82 95

TABELLBILAGOR TILL DEL I. Tab. 1 a—c. Antal företag och arbetare samt drivkraft och tillverkningsvärde inom järn- och stålmanufakturindustrien åren 1881—1920 107 2. Järn- och stålmanufakturindustriens lokalisering år 1913 108 3. Engelska, tyska och amerikanska kolpriser 108 4 » » » .. stångjärns- och plåtpriser 109 5. Arbetslöner inom den svenska järn- och metallmanufakturindustrien år 1914 109 6. Tillverkning av järn- och ståltråd samt arbeten därav 110 7 a—c. In- och utförsel av dito 111 8. Tillverkning av draget och kallvalsat järn och stål (annat än tråd) . . 114 9 a—b. In- och utförsel av dito 114

4 Sid.

Tillverkning av spik, stift och hästskosöm samt bult, mutter och skruv 116 ab . 10. 117 11 a -d. In- och utförsel av spik, stift och hästskosöm „ av bult, mutter och skruv 120 12 a- -b. „ „ II Tillverkning av rör . . , 121 13. „ 1"" 14 a -b. In- och utförsel av dito n 15. Tillverkning av kättingar och kedjor, hästskor samt vagns- och spiralfjädrar 1^4 16 a -c. In- och utförsel av dito 12» 17. Tillverkning av järnvägsmateriel (annan än räls) 127 H 18 a- -c. In- och utförsel av dito 127 II Tillverkning av knivar och saxar, sågklingor, sågblad och handsågar, » 19. filar och raspar, yxor och bilor m. fl. handverktyg samt diverse manufaktur- och byggnadsmide 130 20 a- -b. In- och utförsel av knivar och saxar 131 „ av sågar, sågblad och sågbladsämnen 132 „ 21a- _b. „ „ ., „ av filar och raspar 134 „ 22. „ av yxor och bilor, hammare, släggor m. fl. dyl. » 23 a _b. „ „ handverktyg 135 24. „ järnlås • 137 II 25 a- -b. „ „ II „ diverse byggnads- och möbelbeslag 138 26 a -b. ., „ >t „ av vissa artiklar av gjutjärn (handels- och byggnadsgjutgods) I39 t 41 27. Tullsatser å vissa slag av gjutgods 1882—1922 l»

i»

i»

DEL II. Hetallmanttfakturindustrien. Sid.

I.

II.

III.

Allmän översikt. Inledning Industriens allmänna utveckling åren 1881—1914 In- och utförsel åren 1881—1914 Tullpolitiska data Malmförekomst och metallframställning. Koppar och därmed likställda metaller Zink Bly Tenn

148 IM 150 I51

Halvfabrikattillverkningen. Tillverkningens organisation Produktionsutveckling samt in- och utförsel Tullpolitiska data samt tullskyddets höjd Tillverkningsekonomi

152 153 156 157

145 Uf

>

147¶IV. Viktigare grenar av helfabrikattillverkningen. Metallverkens produktion av färdigfabrikat (Skultuna och Gusums tillverkningar) , •. 160

5 Sid.

Tillverkningen av fotogenkök och fotogenförgasningslampor 166 Tillverkningen av andra lampor och belysningsarmatur 168 Tillverkningen av kapsyler, folier och stanniol, hagel och blykulor samt patronhylsor 170 TABELLBILAGOR TILL DEL II. Tab.

,, „

„ „

„ „

„ „ „ „ „

„

„

1. Metallmanufaktur: Antal företag och arbetare, tillverknings- samt in- och utförselvärden åren 1881—1920 175 2. Antal företag och tillverkningsvärden i 1000-tal kr. fördelade på skilda storleksklasser efter tillverkningsvärdet åren 1896 och 1912 177 3. Tullsatsernas förändringar 1882—1911 samt deras procentuella höjd år 1914 178 4. Koppar: Malmbrytning, metallframställning och metallförbrukning samt in- och utförsel åren 1871—1920 181 5. In- och utförsel av koppar och därmed likställda metaller och legeringar, fördelade efter metallens art, åren 1907—1920 182 6. Införsel av svavelkis och oarbetad koppar från Norge åren 1907—1920 . . . . 182 7. Zink: Malmbrytning, metallframställning och metallförbrukning samt inoch utförsel åren 1871—1920 183 8. Bly och tenn: D:o 184 9. In- och utförsel av halvfabrikat av koppar och därmed likställda metaller och legeringar, zink, bly och tenn åren 1881—1920 185 10. In- och utförsel av halvfabrikat av koppar och därmed likställda metaller och legeringar, fördelade efter metallens art, åren 1907—1920 186 11. Tillverkning samt in- och utförsel av halvfabrikat av koppar och mässing åren 1896—1920 187 12. Kopparpriser åren 1881—1913 188 13. Zinkpriser „ 1901—1913 189 14. Blypriser „ 1901—1913 189 15. Tennpriser „ 1901—1913 190 16. Tillverkning samt in- och utförsel av spik, nitar och bultar av annan metall än järn åren 1907—1920 190 17. In- och utförsel av vattenmätare samt metallduk åren 1893—1920 191 18. Tillverkningen av metallduk, hårnålar, knappnålar, hakar och hyskor samt spännen vid Gusums mässingbruk åren 1880—1918 192 19. In- och utförsel av hårnålar, knappnålar, hatt- och säkerhetsnålar, häktor, hyskor och hakar åren 1907—1920 193 20. Antal lamp- och fotogenköksfabriker, arbetarantal och tillverkningsvärde åren 1891—1920 194 21. In- och utförsel av vissa fotogenkök och fotogenförgasningslampor samt andra lampor och belysningsarmatur, åren 1907—1920 195 22. Kapsyler, folier, hagel och blykulor: Antal företag och arbetare, tillverkning och införsel åren 1886—1920 196

DEL I

JÄRN, OCH STÅLMANUFAKTUR. INDUSTRIEN

I. Allmän översikt. Av de mångskiftande produkter, vari järn och stål i mer eller mindre Inledning. förädlad form finna sin stora användning, har man sedan gammalt plägat sammanföra en betydande andel under den gemensamma tekniska och statistiska rubriken järn- och stålmanufaktur. Skarpt begränsat har detta begrepp dock aldrig varit, och fortfarande äro gränserna flytande mot föregående och efterkommande stadier i förädlingsprocessen, mot å ena sidan den egentliga järnhanteringen och å den andra mot den mekaniska verkstads- och maskinindustrien. Med valsverket brukar man dock i allmänhet anse den egentliga järnhanteringen avslutad, under det att den vidare förädlingen mot konsumtionsmogna produkter räknas till manufakturering (även en del valsverksprodukter hänföras stundom till järnmanufaktur, särskilt kallvalsade artiklar). Produktionen blir sålunda synnerligen heterogent sammansatt: den inbegriper produkter på alla förädlingsstadier, nämligen dels halvfabrikat i form av kallvalsade och dragna produkter avsedda för fortsatt manufakturering, dels enklare men från järnindustriens sida sett fullt konsumtionsmogna produkter, såsom verktyg, bleckvaror, spik, skruv, byggnads- och annat manufaktursmide, dels slutligen järn och stål i sina allra mest förädlade former, såsom verktyg av specialstål, urfjädrar m. m. Eedan produktionens heterogena sammansättning försvårar en sammanfattande översikt av industriens utveckling, vilket dessutom ytterligare kompliceras av verksamhetens organisation. Det är nämligen endast vissa grenar av denna förädlingsverksamhet, som utvecklats till helt eller delvis självständiga företag och som sålunda kunna behandlas som tekniska och ekonomiska enheter. Exempel härå erbjuda bleckvaruindustrien samt Eskilstunaindustrien (eggverktyg, andra verktyg, byggnadssmide m. m.). Den övriga delen av järnmanufaktureringen är däremot förlagd till våra järnbruk och kombinerad med den egentliga järnhanteringen, vilket särskilt är fallet med tillverkningen av valsade och dragna produkter, linor, spik, stift, bult, mutter, skruv, kättingar, fjädrar och manufaktursmide m. m. Då denna sistnämnda verksamhet i den officiella statistiken tidtals förts under olika rubriker, varjämte järn- och stålvarufabrikerna vissa tider redovisats gemensamt med gjuterier och mekaniska verkstäder, blir gruppen statistiskt ganska svårhanterlig. Därför' måste också huvuddelen av denna framställning ägnas åt att separat följa varje särskild tillverkningsgren. Detta förfarande möjliggör dessutom en intimare anknytning till utrikeshandelns utveckling och tullskyddets förändringar.

10 FörädlingsSom bakgrund till järnmanufaktureringens utveckling torde vissa för verksamhetens ställning i järnindustrien i sin helhet gemensamma moment förtjäna framhållas. Som bekant medförde kokstackjärnets och de moderna färskningsmetojärnhanteringens all dernas införande en förskjutning av hela vår järnhanterings internamanna utveck- tionella läge. På grund av frånvaron av fossilt bränsle har nämligen lingsprocess.

vårt land 1 sjunkit ned från platsen som världens största järn- och stålproducent ) till en kvantitativt ganska blygsam ställning, under det att den ofantliga ökningen i brytningen av fosforrik malm huvudsakligen gått på export i oförädlat tillstånd. Vår framskjutna ställning på kvalitetsjärnets område hava vi däremot lyckats bättre bevara. De mellansvenska fosforfattiga malmerna ge nämligen med den omsorgsfulla svenska träkolsblåsningen ett kvalitativt hittills oöverträffat material, av vilket den utländska (särskilt den tyska och engelska) kvalitetsindustrien stått i stort beroende. Efter den omsvängning i vår bergspolitik vid mitten av 1800-talet, som markeras av upphävandet av exportförbudet å tackjärn 1857 och avskaffandet av exporttullen därå 1864, har visserligen den del av detta kvalitets järn, som gått ur landet i oarbetat eller halvbearbetat tillstånd, absolut sett ökats, i det exporten av såväl tackjärn som stångjärn och valsjärn, valstråd och tubämnen visat kraftig stegring. Detta oaktat har emellertid den inhemska manufaktureringsverksamhetens betydelse i förhållande till den grövre järnhanteringen avsevärt ökats. En bild av denna utveckling ger följande tabell, som utvisar förhållandet mellan landets totala konsumtion av vissa halvfabrikat av järn och stål (avsedda för vidare manufakturering) samt den inhemska tillverkningen av samma halvfabrikat. DEN INHEMSKA FÖRBRUKNINGEN AV VISSA HALVFABRIKAT AV JÄRN OCH STAL UTTRYCKT i % AV DEN TOTALA TILLVERKNINGEN.

Årligen

1886—1890 1891 — 1895 1896—1900 1901—1905 1906—1910 1911—1915

Smältstycken och råskenor. 93.80

94.es 88.93 88.17 83.09 76.20

Göt.

Stångjärn och stål samt diverse andra halvfabrikat.

95.17 97.04 97.26 97.01 97.20 97.34

24.56 38.19 55.52 56.99 70.83 74.73

Av tabellen framgår hurusom praktiskt taget så gott som hela göttillverkningen numera konsumeras av den inhemska marknaden och sålunda underkastas någon form av inhemsk förädling (ingen import förekommer). Av stångjärn och stål, fordom en av våra förnämsta exportartiklar, förbrukades vid tiden närmast före kriget inom landet cirka 3/4 av hela tillverkningen mot ungefär % på 1880-talet, vartill kommer en sedan slutet av 1890-talet alltjämt ökad import, vilken 1913 uppgick till över 7s av hela förbrukningen. Beträffande härdfärskat järn och stål är förhållandet visserligen det motsatta, i det att en alltjämt J

) Sveriges tillverkning utgjorde omkring 1740 c:a 40 % av hela världsproduktionen.

11 växande del härav gått ur landet i oförädlat tillstånd, men som denna tillverkning är absolut räknat stadd i tillbakagång och i förhållande till göttillverkningen därjämte av underordnad betydelse, finner man, att den inhemska järnförädlingen förmått konsumera allt större andel av vår järn- och ståltillverkning. Denna förskjutning mot allt mera förädlad produktion bekräftas yttermera av följande översikt av in- och utförseln av järn och stål samt produkter därav: IN- OCH UTFÖRSEL

AV JÄRN OCH STAL, JÄRN- OCH STÅLVAROR

MEKANISKA VERKSTADSARBETEN.

Ärligen

1876—1880 1881—1885 1886—1890 1891—1895 1896—1900 1901—1905 1906—1910 1911

J ä r n och stål, oarbetat eller till en del arbetat

TUSENTAL

Järn- och stålvaror

SAMT

KRONOR.

Maski

n e r , apparater och redskap

Införsel

Utförsel

Införsel

Utförsel

Införsel

Utförsel

3 473 4 288 4 044 3 504 5 048 6 777 12 712 13 524

32 349 38 893 34 013 29 972 39 085 38 518 47 714 54 777

5 070 7 290 8 979 10 556 17 148 19 750 19111 18 601

1276 4 212 3 703 4 734 7 983 11881 14 569 14 913

7[651 8 841 10 584 11059 23 321 20 567 27 908 28 779

1378 2 481 2 735 4 078 9155 14 600 26 835 42 205

Som synes har exporten av färdigfabrikat av järn och stål, inklusive mekaniska verkstadsarbeten, vuxit från en ren obetydlighet så sent som i början av 1880-talet till ett värde år 1911, som med ett par miljoner kronor översteg exporten av oarbetat och halvförarbetat järn och stål. Sant är visserligen, att lejonparten av järnf örädlingsverksamhetens Järn- och stål förut påvisade framsteg är att tillskriva maskinindustrien, men järn- och manufakturindustriens stålmanufaktureringens andel häri är dock ingalunda oansenlig. Han- uppkomst och delsstatistiska siffror, jämförbara med produktionssiffrorna för bran- utveckling i schen i sin helhet, låta sig svårligen sammanställas, men vid undersök- Sverige. ning av de speciella tillverkningsgrenarna finner man, att hemmarknaden i de flesta fall bildar det ojämförligt viktigaste avsättningsområdet. Denna marknad, som i och med järn- och stålvarornas alltmera utbredda användning tagit allt större omfattning, har vår järnförädling visserligen delvis erövrat från den utländska industrien, så att större delen av de av vårt svenska kvalitetsjärn framställda färdigfabrikat, som tidigare hämtats utifrån, numera framställas inom landet. Men från början framträdde dock denna industri som efterträdare åt den hantverksmässiga tillverkning av huvudsakligen smidda förnödenheter för skogsbruk, lanthushållning och byggnadsverksamhet, som under självhushållningens tid i betydande omfattning bedrevs i småsmedjor på landet ända långt in i senare hälften av 1800-talet och som inom vissa tillverkningsgrenar under form av. hemslöjd höll sig vid liv ända till för ett par tiotal år sedan (nubb och spik, hästskor, liar, gångjärn och beslagsmiden m. m.). Ett första steg mot fabriksmässig drift och industrialisering av denna tillverkning markeras av de små manufaktursmedjor, som tidigt ganska allmänt uppväxte vid sidan av de i den mellansvenska "Bergslagen" tal-

12 rikt förekommande smältsmedjorna och stångjärnshamrarna. Av avgörande betydelse för denna utveckling blev emellertid den inom järn- och stålframställningen under senare hälften av 1800-talet och delvis ännu fortgående koncentrationsrörelsen. I kombination A Diagram I. b. o/oo o/o med dessa större produkjj^ TILLVERKNING AV JÅRN-OCH STÅLMANUFAKTUR tionsenheter uppväxte nämligen vid våra järnbruk en rad anläggningar för järnets fortsatta manufakturering och nu först under f abriksmässiga former. Väl bedrevs denna tillverkning till en början i likhet med den mekaniska verkstads- och maskinindustrien till en del för egen förbrukning och reparationer, men i och med egenhushållningens successiva försvinnande inträngde den så småningom på den allmänna marknaden och ingick snart som en viktig del av den egentliga järnhanteringens avsättning. Ungefär samtidigt började den mera självständiga på inköpt råmaterial baserade järnförädlingsverksamheten (till en början förnämligast representerad av Eskilstunaindustrien) slå fastare rötter. Båda dessa kategorier ingå, ehuru i väsentligt olika grad av fullständighet i de för industriens utveckling belysande data, som sammanställts i tabell 1 (sid. 107). Av • A. Tillverkningsvärde den självständiga manui 0/QO av hala fabriksindustriens tillverkn.värde. fakturrörelsen Do hade redan i början av 1880-ta-B. Kvantitet (exkl. vissa slutprodukter) b. Do > °/o av totalproduktionen av smidbart järn och stål let bleckslagerier, filhug(smältstycken och råskenor.göt och brånnstdl) gerier, sömfabriker och tråddragerier nått en viss betydelse och redovisas i statistiken separat jämte den största gruppen "järn- och stålvarufabriker", varjämte i mitten av årtiondet hästskooch träskruvfabriker upptogos under separat redovisning. M i 1

r

13 Från början av 1890-talet förekomma emellertid mera fullständiga pro : duktionsstatistiska uppgifter för järn- och stålmanufakturen i dess helhet, vilka uppgifter fr. o. m. år 1892 även inbegripa järnverkens manufakturtillverkning och som sålunda ge en bättre bild av utvecklingen än de till produktionsenheterna anknutna sifferserierna. De sistnämndas. kontinuitet har nämligen genom statistikens omläggning upprepade gånger brutits. A vidstående diagram 1 är denna utveckling grafiskt framställd. Observeras bör dock, att i värdesiffrorna ingå väsentliga dubbelräkningar, enär till järnmanufaktur hänförliga halvfabrikat, såsom tunnplåt, rör, kallvalsat och kalldraget järn och stål, dragen tråd och linor, till stor del återkomma som materialvärde i mera förädlad manufaktur. Däremot saknas i kvantitetsuppgifterna en betydande del av den mera självständiga manufaktureringens viktigare produkter, såsom bleck- och plåtvaror, knivar, saxar, sågblad och sågbladsämnen m. m., varigenom dubbelräkningar visserligen undvikas, men kurvorna dock ej bliva fullt jämförbara. Emellertid visa dessa en i ögonen fallande överensstämmelse och belysa klart denna industrigrens imponerande framsteg sedan början av 1890-talet. Bland förutsättningarna för järnmanufakturindustriens utveckling Teknikens utmärkes främst en fortgående förbättring av tillverkningsmetoderna. För- vtckling. utom gjutning utgjorde smidet länge den enda formen för järnets raanufakturering, och ursprungligen skedde detta uteslutande för hand. Möjligheten till en fabriksmässig bearbetning skapades först, när handarbetet härvid kunde utbytas mot mekanisk drivkraft, i vilket avseende den moderna ånghammaren verkat fullständigt revolutionerande för det grövre manufaktursmidet och de moderna mer eller mindre automatiska smidesmaskinerna för det finare. Samma teknik återfinnes dessutom i princip i det alltmer använda hejarsmidet. Detta fulländande av hantverkets gamla arbetsmetoder har fortgått samtidigt med att tekniken slagit in på helt nya banor. Främst är härvid att märka, hurusom valsningen kunnat lämna i allt högre grad förädlade produkter och den fortsatta manufaktureringen härigenom kunnat förenklas och förbilligas, varjämte pressning visat sig vara en enkel framställningsmetod för en del såväl grövre som finare produkter. Vidare må påpekas den allt större utbredning som kallbearbetningen vunnit såväl inom valsnings- som dragningsoch pressningsprocesserna. I vissa fall har härigenom en betydande bränslebesparing kunnat göras, men den huvudsakliga betydelsen av metoden torde dock ligga i kvalitetsförbättringar, enär den vanligtvis fordrar en komplicerad värmebehandling vid sidan av och alternerande med kallbearbetningen. Slutligen har, beträffande en del smärre massartiklar, såsom spik, skruv och söm m. m., de primitiva arbetsmetoderna helt fått vika för helautomatiskt arbetande maskiner, varvid den mänskliga arbetskraften reduceras till det minsta möjliga. Denna tekniska utveckling, som sålunda främst kännetecknas av en allt längre gående substitution av den mänskliga arbetskraften, kan tydligast avläsas ur siffrorna för användande av mekanisk drivkraft. Härom föreligga sedan 1897 tillförlitliga uppgifter, vilka återfinnas i tabell 1 (sid. 107). Beräknas nämligen den relativa kraftförbrukningen (genomsnittligt hkr-antal per företag och arbetare), så erhållas följande hastigt stigande siffror: 2

14 ANTAL HKR I GENOMSNITT PER FÖRETAG OCH ARBETARE SAMT DET NOMINELLA KRAFTBELOPPET FÖR ELEKTRISKA MOTORER I FÖRHALLANDE TILL DET TOTALA KRAFTBELOPPET.

År

1897 1900 1905 1910 1912 1913

företag

arbetare

Elektr. motorers nominella kraftbelopp i % av totala antalet använda hkr.

21 30 29 43 46 72

0.69 0.85 0.90 1.21 1.27 1.61

1.7 6.1 18.2 48.1 55.5 49.6

Antal hkr. i genomsnitt per

Anm. Siffrorna inbegripa t. o. m. 1912 även gjuterier och äro sålunda ej fullt jämförbara med 1913 års siffror, som ej omfatta gjuterierna.

Av ovanstående framgår därjämte, att den såväl absolut som relativt starkt ökade kraftkonsumtionen tillgodosetts förnämligast genom industriens elektrifiering. Då denna energi är så gott som uteslutande vattengenererad och det övriga kraftbehovet huvudsakligen täckes av vattenkraft, apterad för direkt drift, inses att bränslefrågan, vad drivkraften beträffar, spelar en relativt underordnad roll. I den mån kraftkonsumtionens relativa storlek kan anses som mätare på den maskinella utrustningen, erbjuder den tydligen en möjlighet till en, låt vara bristfällig, jämförelse mellan olika länder ifråga om industriens tekniska ståndpunkt. Ett försök till en dylik jämförelse utgör följande tabell: GENOMSNITTLIGT ANTAL HKR. PER ARBETARE OCH FÖRETAG I VISSA LÄNDER. 1899

0.96 1.09») 0.85--)

2.20¶Per arbetare: Tyskland England U. S. A

2.50¶Per företag: 72.oo 41.oo 35.00 29.00 27.00 Sverige 120.00 88.00 62.oo U. S. A . Anm. Vid denna liksom övriga jämförelser med utländska förhållanden baseras siffrorna på följande grupper: för U. S. A.: Horseshoes; Bolts, nuts & washers; Doors & shutters; Iron & steel forgings; Nails & spikes; Iron & steel pipe, wrought; Tinplate & terneplate; Wire; Cutlery & tools; Files & rasps; Pens, steel; Saws; Screws; Springs; Wire work, rope & cable. *) Avser endast företag med mer än 10 arbetare. 3 ) För låg, ty "purchased power" ingår ej.

15 för England: Tin plate; Wrought iron & steel tubes; Wire, anchors, chains, nails, bolts, screws & rivets; Galvanized sheet, hardware, hollow-ware, tinned & japanned goods & beadsteads; Cutlery; Tool & implement; Blacksmithing; Needle, pin, fish-hook & button; Lock & safe trades; för Tyskland: Hela gruppen "Metallverarbeitung, Eisen und Stabi", alltså grupperna Eisengiesserei. Schwarz- und Weissblechherstellung, Klempner, Blechwaren, Stiften, Nageln, Drahtseilen, Grobschmiede, Zeug-, Sensen- und Waffenschmiede, Feilenhauer, Eiserne Kurzwaren, Näh- und Stecknadelfabrikation, Nadlerwaren und Drahtwaren, Schreibfedern, Schlosserei, Blitzableitern.

Det följer redan av produktionens mångskiftande sammansättning och de olika formerna för dess statistiska redovisning, att fullt jämförbara siffror ej kunnat erhållas, men tabellen ger dock gott stöd åt den allmänna uppfattningen, att den produktionstekniska ståndpunkten i vårt land, där det viktigaste utvecklingsskedet synes ha infallit under de senaste tvenne decennierna, ännu ej nått upp i full nivå med de tidigare utvecklade tyska och amerikanska industrierna (siffran för England är av vissa anledningar för låg). Järnmanufaktureringens relativt stora kraftbehov torde här i landet Industriens hava ägt en dominerande betydelse för denna industrigrens lokalisering. l°ka^sering. Sant är visserligen, att denna faktor under äldre tider ej gjorde sig fullt så starkt gällande, då handarbetet alltjämt dominerade, men som den uppspirande förädlingsindustrien till stor del anknöt sig till den gamla järnindustrien, vilken sedan äldsta tider varit förlagd till de på vattenkraft rika delarna av vårt land, förefunnos ända från början goda möjligheter att tillgodose förädlingsindustriens hastigt växande kraftbehov. Som redan antytts, är anledningen till denna kombination med den egentliga järnhanteringen att söka i de förmåner, som integration i allmänhet medför. Härtill kommo dessutom åtskilliga andra fördelar med de gamla järn centra, såsom en arbetarstam med sedan många generationer nedärvd yrkesskicklighet vid järnets behandling, tillgång till bränsle (träkol) m. m. Ofta blev emellertid nu nämnda del av manufaktureringsindustrien mindre lyckligt belägen vad kommunikationerna beträffar, vilket intresse den mera självständigt arbetande manufaktureringen däremot vid anläggandet av nya företag kunde bättre tillgodose. Uppkomsten av sådana mera fristående företag underlättades vidare högst väsentligt av industriens fortgående elektrifiering och kraftindustriens utveckling, varigenom en del lokala band lossades. Härigenom kunde en allt större del av industrien förläggas till städerna eller deras omedelbara närhet med deras bättre kommunikationer, rikligare tillgång till arbetskraft och bostäder, bättre avsättningsförhållanden m. m., liksom till andra framför allt i kommunikationsavseende bättre belägna platser. A tabell 2 (sid. 108) visas siffermässigt hithörande fabrikers lokalisering år 1913. Härav framgår huru allmänt spridd över hela landet denna industri är. Räknat efter totala tillverkningsvärdet gör sig dock en tydlig koncentration till Södermanlands, Värmlands och Gävleborgs län gällande, vilka län tillsammans redovisa nära hälften av hela tillverkningen. Av Södermanlands stora produktion faller huvudparten på den s. k. Eskilstunaindustrien, under det i Värmlands och Gävleborgs län de höga siffrorna härleda sig från järnbruken. Av de ensamstående järn- och stålvarufabrikerna representera de i Eskilstuna be-

16 lägna givetvis en ännu större relativ andel, men den övriga delen är här ännu mera spridd, varvid förutom Värmlands län, Älvsborgs, Blekinge. Östergötlands, Gävleborgs och Västmanlands län efter arbetarantal räknat äro de viktigaste. Jämför man städerna och landsbygden, kan man med stöd av siffrorna för antal företag och använd drivkraft sluta sig till, att det huvudsakligen är de smärre, mindre kraftkonsumerande företagen, som förlagts till städerna. Det har i det föregående vid upprepade tillfällen påpekats, hurusom en avsevärd del av järnets manufakturering kombinerats med den egentliga järnhanteringen. Denna kombination har för industrien medfört såväl fördelar som olägenheter. Sålunda medför den ofta för den egentliga järnhanteringen tryggare avsättningsförhållanden, enär konjunkturväxlingarna sällan drabba alla olika järnprodukter lika hårt och lika hastigt. För manufakturrörelsen åter är det ofta av vital betydelse att hava fullständig kontroll över råvaruframställningen ända tillbaka till tackjärnsblåsningen för att på lämpligaste sätt kunna tillgodose sitt råvarubehov, kvantitativt såväl som kvalitativt. A andra sidan medför ofta denna kombination ett mångsyssleri, som för varje särskild artikel möjliggör endast smärre produktionsenheter, vartill kommer, att våra bruksmäns sedan generationer nedärvda självständighetskänsla lagt hinder i vägen för specialisering genom överenskommelser. Inom den mera självständiga delen av denna produktionsgren har dock, åtminstone beträffande de större företagen, en något längre gående specialisering kunnat genomföras, varjämte fusionsrörelsen här i någon mån vunnit insteg för ersättande av anläggningskombinationens fördelar. Om sålunda själva produktionens organisation endast obetydligt påverkats av den moderna sammanslutningsrörelsen, så har denna däremot inom järnvarubranschen utövat ett synnerligen starkt inflytande på avsättnings- och prispolitiken. Gentemot den tidigt organiserade detaljhandeln, representerad av Sveriges järnhandlareföreningars centralförbund (bildat år 1906), hava nämligen inom produktionen och^ grosshandeln bildats ett flertal starka sammanslutningar, vilka erhållit en central organisation i den år 1908 bildade Järn- och metallvaruleverantörföreningen, fördelad på fyra sektioner. Mellan dessa tvenne stora organisationer eller till dem anslutna sammanslutningar hava åtskilliga överenskommelser träffats, vilka vanligen syfta till reglerande av priser, försäljningskonditioner och rabatter och tillförsäkra respektive organisationers medlemmar en gentemot utomstående gynnad ställning. Bland de viktigaste av dessa avtal må nämnas gjuteriavtalet av år 1909. byggnadssmidesavtalet av år 1915, hästskoavtalet, avtal rörande presspik, brodd och söm m. fl.1) Storleksförhållandena inom den självständigt arbetande delen av industrien belysas av tabellen å följande sida. Talrikast förekommande äro, som synes, de mera hantverksmässigt drivna småföretagen, vilkas relativa betydelse såväl med hänsyn till arbetarantal som tillverkningsvärde dock är minimal; i detta avseende intages främsta rummet av företag med 201—500 arbetare resp. över 1 milj. x ) En närmare redogörelse för de.-.-a karteller och avtal återfinnes i Trustlagstiftningskommitténs betänkande av år 1921.

17 JÄRN- OCH STALMANUFAKTURINDUSTR1EN AR 1913 FÖRDELAD I STORLEKSGRUPPER EFTER ARBETARANTAL OCH TILLVERKNINGSVÄRDE. Antal . företag i

Antal arbetare i

%

/o

T. o. in. 10 11— 50 5 1 — 100 101— 200 201— 500 501 — 1 000

41.4 40.1 6.8 7.2 3.9 0.6

6.2 20.7 10.4 23.8 30.0 8.9

Summa

arbetare

Tillverkningsvärde 1 000 kr.

Antal företag i

%

o/ /o

T. o. ni. 25 25— 100 100— 500 5 0 0 - 1 000 över 1 000

33.2 38.4 19.2 5.9 3.3

3.3 12.o 26.1 24.0 34.6

lOO.o

100.0¶Tillverkningsvärde i

1¶Summa

kronors tillverkningsvärde, alltså ingalunda några småföretag efter svenska förhållanden räknat. Ej heller synas förhållandena särdeles ogynnsamma jämförda med utlandets, vilket framgår av nedanstående sammanställning: GENOMSNITTLIGT ANTAL ARBETARE PER FÖRETAG. Sverige 1913

Företag med över 5 arbetare » > » 10 »

Tyskland 1907

-1)

25.8 50.7

U. S. A. 1909 48.3 84.6

• 4)

Den genomsnittliga företagsstorleken synes sålunda, vad U. S. A. beträffar, ligga väsentligt över den svenska. För Tysklands vidkommande inräknas visserligen i statistiken även den rent hantverksmässiga verksamheten, men även efter frånskiljande av alla företag med under 10 arbetare, då denna felkälla huvudsakligen kan anses borteliminerad, befinnes genomsnittsstorleken ligga avsevärt under den svenska. Räknar man däremot med det genomsnittliga tillverkningsvärdet, så erhåller man för U. S. A. en siffra, som ligger ända till 3—4 gånger över den svenska (559 000 kr. per företag i U. S. A. mot 167 000 kr. i Sverige). Detta bekräftar givetvis förekomsten av en skarpare koncentration i U. S. A., men torde huvudsakligen finna sin förklaring i en avsevärt högre rent teknisk ståndpunkt därstädes. Sä utgjorde exempelvis det årliga tillverkningsvärdet per arbetare i U. S. A. nära 12 000 kr., i Sverige däremot knappast 4 000 kr. Då emellertid koncentrationsrörelsen och teknikens utveckling vanligen växelverka, sä tillvida att ökad koncentration medför bättre maskinell utrustning och stundom vice versa, äro dessa tvenne faktorer givetvis svåra att hålla isär. De hittills vunna resultaten av jämförelsen med utländska förhållanden bekräftas i stort sett av sammanställningen i storleksgrupper ä J

) Siffror kunna ej erhållas.

18 ANTAL FÖRETAG OCH ARBETARE FÖRDELADE PA STORLEKSGRUPPER I SVERIGE, U. S. A. OCH TYSKLAND. Av 100 arbetare respektive företag falla å företag med nedanstående arbetarantal 101—500 5 0 1 - 1 000 > 1 000

< 50

51—100

81.5 26.9

6.8 10.4

11.1 53.8

0.6 8.9

79.S 16.0

9.9 41.2

l.i 14.7

0.4 14.8

90.3 42.4

5.3 14.9

4.1 31.1

0.2 6.4

0.1 5.2

Sverige 1913 Företag .. . Arbetare . U. S. A. 1909 Företag .. .. Arbetare . Tyskland

1907 Företag .. Arbetare

Anm. F ö r Tyskland äro endast företag med över 5 arbetare m e d r ä k n a d e ; ingå ej.

gjuterier

Såväl i Sverige som U. S. A. är gruppen på 101—500 arbetare efter arbetarantalet räknat den förnämsta, under det de verkliga storföretagen (över 500 arbetare) hos oss spela mindre roll än i både U. S. A. och Tyskland. Att de förut anförda genomsnittssiffrorna för Tyskland ställde sig så låga, måste tydligen tillskrivas det stora antalet småföretag, vilket medför, att den hos oss såväl som i U. S. A. viktigaste storleksgruppen (101—500 arbetare) i Tyskland erhåller mindre relativ betydelse. Tillverknings ekonomi.

Beträffande en så mångskiftande och olikartad produktion som järnoch stålmanufaktur, är det utan vidare tydligt, att de ekonomiska förhållandena ställa sig vitt skilda för olika tillverkningsgrenar, och en generell beräkning av hela industrigruppens produktionskostnader har därför knappast något större värde. Detsamma gäller i viss mån de enskilda tillverkningsgrenarna, enär vid blandad tillverkning företagens bokföring vanligtvis ej möjliggör en tillförlitlig självkostnadsberäkning, frånsett det förhållandet, att man även i de fall, där bokföringen fyller högt ställda krav på modernitet, måste räkna med avsevärda approximationer vid kostnadsfördelningen. I en del fall, särskilt beträffande mera specialiserade tillverkningsgrenar, hava dock mera tillförlitliga svenska uppgifter kunnat erhållas och komma i det följande under resp. specialavdelningar att närmare diskuteras. Av utländska kostnadsberäkningar hava endast i vissa fall amerikanska uppgifter kunnat erhållas ur den officiella amerikanska industristatistiken. I de fall, då dessa visat sig kunna jämföras med svenska kostnadsberäkningar, framgå dock vissa generella drag, som i detta sammanhang torde böra framhållas. Sålunda visar det sig, att de amerikanska råvarukostnaderna liksom bränslekostnaderna i förhällande till varuvärdet sä gott som undantags-

19 löst ställa sig avsevärt lägre än de svenska, vilket förhällande måste finna sin förklaring i lägre material- och bränslepriser. A andra sidan visa sig arbetslöner och tjänstemannalöner i U. S. A. i allmänhet upptaga större andel av de totala kostnaderna än i värt land. Vad arbetslönerna beträffar, förklaras detta givetvis av den höga amerikanska lönestandarden, varemot de administrativa lönernas höjd i U. S. A. måhända kan ingiva förvåning, då man ju i allmänhet med den större produktionsskalan vill förbinda relativt lägre administrations- och andra "allmänna" kostnader. Detta är också otvivelaktigt fallet med industrier på samma produktionstekniska ståndpunkt, men förefinnas i detta avseende stora skiljaktigheter, vilket här åtminstone inom flera branscher helt säkert är fallet, så torde a priori ingenting med visshet kunna utsägas om dessa kostnaders relativa höjd. Som redan antytts, måste såväl råvarukostnaderna som ock i all huvudsak bränslekostnaderna anses bestämda av respektive varors prislägen i olika länder. Vad först bränslefrågan beträffar, så utgör denna helt säkert det område, där förutsättningarna för vår inhemska industri äro minst gynnsamma jämförda med utlandets. Visserligen är här bränslet icke av fullt så vital betydelse som inom den egentliga järnhanteringen, men inom flera av här ifrågavarande tillverkningsgrenar är dock bränslebehovet högst betydande. I möjligaste mån fullständiga siffror över bränsleförbrukningens sammansättning återfinnas i följande tabell, som utarbetats på grundval av den av kommerskollegium för bränslekommissionens räkning verkställda specialundersökningen av industriens bränslebehov. JÄRN- OCH STALMANUFAKTURERINGENS BRÄNSLEFÖRBRUKNING Härdnings-, Total bränsleförbrukning glödgnings-, Galvaniserings-, vid fristående torknings-m. fl. förtenningsni. fl. ugnar fabriker ugnar

Bränsleslag

Procentuell andel efter reduktion ekvivalens med stenkol Kolbränsle Torv Ved, träavfall och sågspån Träkol Olja, bensin och sprit Gas Summa

AR 1913.

Smideshärdar till

77.9 2.5 15.3 3.8 0.5

85.2 0.5 10.4 1.8 0.7 1.4

91;7 3.6 4.7

91.9 0.7 2.8 4.6

lOO.o

lOO.o

100.0¶Som framgår av tabellen är det huvudsakligen stenkol och koks som kommer till användning. Avsevärda kvantiteter träbränsle konsumeras visserligen, men vid omräkning efter värmevärde till ekvivalens med stenkol uppgå dessa för de fristående järn- och stålmanufakturfabrikerna ej till mera än cirka 15 %. Som synes får kolbränslet ännu större relativ betydelse, om man undersöker bränsleförbrukningen vid de viktigaste slag av ugnar, som förekomma vid järnets manufakturering, varvid en bättre bild av den totala järnmanufaktureringens bränsleför-

20 hållanden erhålles. Till jämförelse meddelas här nedan i ton de absoluta siffrorna för förbrukningen av kolbränsle år 1913. Total förbrukning vid fristående fabriker Härdnings-, glödgnings-, lackerings- m. fl. ugnar . . . . Galvaniserings- och förtenningsugnar Smideshärdar

Stenkol

Koks

35 423 54 423 3 682 27 069

11 182 17 583 361 6 426

Siffrorna tyda på att den i omedelbart sammanhang med den egentliga järnhanteringen bedrivna manufaktureringen är avsevärt mera bränslekrävande än den mera fristående järn- och stålvarufabrikationen. För det inköpta kolbränslet hava med stöd av primäruppgifterna till kommerskollegii specialutredning 1 ) följande priser år 1913 vid våra viktigaste manufakturverk kunnat sammanställas:

Uppsala län Östergötlands län Älvsborgs » Värmlands » Örebro > Västmanlands > Kopparbergs » Gävleborgs »

Stenkol Kr. per ton

Koks Kr. per ton

21.40—22.30 23.90—28.20 21.10 25.00—26.10 24.40-24.70 23.30—23.40 26.60 19.60—22.20

27.40-33.io 34.10 29.70 31.40-32.50 30.oo-37.60 31.30 29.90 28.30—34.60

De rätt stora variationerna förklaras dels av olika kolsorter och fraktförhällanden och dels olika möjligheter till fördelaktiga inköp. Att detta senare förhållande spelar en ej obetydlig roll framgår av nedanstående genomsnittssiffror hämtade ur kommerskollegii specialundersökning av Sveriges bergshantering år 1913:

Genomsnittligt inköpspris vid direkt import inköp genom mellanhänder

Kol

Koks

22.58 24.il

30.66 33.57

Vissa utländska prisuppgifter å kol och koks återfinnas i tabell 3 (sid. 108). En jämförelse med ovan anförda svenska priser visar genast, vilken utomordentligt gynnsam ställning de i de tyska och amerikanska koldistrikten belägna verken intaga. Räknar man exempelvis med de ge*) D e n n a benämning användes h ä r liksom i det följande för den utredning, avseende å r e n 1913 och 1918, som inom kommerskollegium verkställts för tull- och traktatkommitténs räkning.

LM

nomsnittliga tyska grosshandelspriserna är 1913 och motsvarande priser cif Stockholm, erhåller man följande resultat:

Angkol, kr. per ton Kokskol, » > > Koks, » > »

Tyskland ')

Cif Stockholm

10.68—11.36 11.23—12.12 14.69—15.58

20.oo 19.35 24.30

De svenska prisuppgifterna avse emellertid huvudsakligen engelska kol, som i kvalitet vanligen äro de tyska något överlägsna, varför prisskillnaden i verkligheten ej blir fullt så stor, som ovanstående siffror utvisa. Därtill kommer, att även den utländska industrien i många fall drabbas av betydande inlandsfrakter. I allmänhet torde man emellertid kunna utgå från att kostnaderna för översjöfrakten betungar vår inhemska industri som en direkt merkostnad å bränslet. Vid tiden närmast före kriget (år 1913) varierade exempelvis fraktsatserna för Englands ostkust—Stockholm omkring ett medeltal av 5 s. 5 d. per engelskt ton eller 4.92 kr. per metriskt ton. Vad råmaterialfrågan beträffar är den svenska industrien betydligt bättre ställd. Med vissa undantag är nämligen vårt land i detta avseende i stort sett fullt självförsörjande, varjämte stora kvantiteter av halvfabrikat av järn och stål levereras till utländska manufakturverk för att där vidare förädlas. Det må i detta sammanhang endast påminnas om de stora exportartiklarna smidda och varmvalsade stänger, tubämnen och valstråd. Av material är det egentligen endast plåt, som i större omfattning hämtas utifrån (särskilt bleckvaruindustrien är i stor utsträckning hänvisad till främmande material), varjämte under tiden före kriget användningen av utländskt stångjärn och valstråd något tilltagit i omfattning. Utländska prisförhållanden å dessa tvenne viktigaste artiklar, stångjärn och plåt, återfinnas i tabell 4 (sid. 109). Då ingen tillförlitlig svensk prisstatistik står till buds, meddelas härnedan den officiella statistikens genomsnittsvärden å den svenska produktionen år 1913, vilka siffror dock möjliggöra en summarisk jämförelse. Välljärn Kr. per ton

Götjärn Kr. per ton

Stångjärn: Grov järn . . Mediumjärn Finjärn

162 158 162

157 154 165

Plåt: Grov och medium Tunnplåt

163 180

Särskilt i ögonen fallande äro de tyska priserna på såväl stångjärn som plåt, vilka högst väsentligt understiga våra. Sammalunda är fallet M Enligt prisnoteringar i tidskriften Technik und Wirtschaft.

22 med de engelska importmedelprisen, vilka huvudsakligen torde bestämmas av införseln från Tyskland. Väsentligt mindre är däremot skillnaden mot de amerikanska. I stort sett arbetar sålunda vår järnmanufakturering med ett avsevärt dyrare material än den utländska, delvis beroende på vår järnhanterings bristande förutsättningar för storproduktion av järn och stål i ordinära kvaliteter. Men å andra sidan äro otvivelaktigt de av svenskt träkolstackjärn framställda mellanprodukterna i kvalitet av en högre klass, vilket ger vår kvalitetsindustri en naturlig och sund basis. Det torde emellertid kunna ifrågasättas, huruvida en långt driven självförsörjning av råmaterial för all manufakturering innebär det mest ekonomiska användandet av våra naturtillgångar. F. n. åtnjuta så gott som alla mellanprodukter med undantag av tunnplåt och s. k. "tin- och terne plate" 1 ) ett tullskydd, som åtminstone bidragit att göra vårt land i stort sett självförsörjande även för sådana tillverkningar, där utländskt billigare material av lägre kvalitet skulle kunna användas. Denna situation förklaras av järnhanteringens allmänna utvecklingslinjer: genom utlandets av teknikens framsteg ökade oberoende avsvenskt kvalitetsjärn har den svenska järnhanteringen till största delen nödgats söka sig nya utvecklingsmöjligheter i kombinationen med allt flera och allt längre drivna förädlingsgrenar, samtidigt som man sökt trygga ät sig den inhemska järnmarknaden genom mellanprodukternas allt starkare tullskyddande. Härigenom har emellertid framkallats en intressemotsats till den med järnframställningen icke kombinerade förädlingsindustrien, som sett en del av sina materialier fördyrade genom tullskyddssystemet. Om än icke fullt analog så erbjuder denna utveckling likväl en likhet med de slitningar som under kartellorganisationernas stora genombrott i Tyskland uppstodo mellan å ena sidan de rena eller med manufakturrörelse kombinerade järnverken och ä andra sidan de rena manufakturverken. Arbetslönens andel i produktionskostnaderna är i första hand en funktion av lönenivåns absoluta höjd. Vad denna beträffar belysas de svenska förhållandena under tiden närmast före kriget av tabell 5 (sid. 109), vilka uppgifter hämtats ur Svenska arbetsgivareföreningens lönestatistiska årsbok. Medeltalen för hela arbetarstammen torde vara något lägre, enär dessa siffror ej inbegripa kvinnlig och minderårig arbetskraft, men då båda dessa kategorier äro av utslagsgivande betydelse vid de undersökta företagen (sammanlagt 439 av 1685 arbetare inalles), torde avvikelsen vara obetydlig. En jämförelse mellan ifrågavarande och övriga industriers avlöningsförmåga kan i detta sammanhang äga ett visst intresse. Fördelas den manliga arbetarstammen i åldern 18—70 år på olika löneklasser, så erhålles dels för gruppen stål- och metallmanufaktur och dels för övrig industri den bild av löneskalans höjd, som återgives i tabellen å följande sida (uppgifterna baserade å Svenska arbetsgivareföreningens lönestatistik för år 1914). En jämförelse med andra industrigrenar utvisar som synes för ifrågavarande grupp en relativt hög lönestandard. De högst avlönade grupperna intaga sålunda tillhopa en något starkare ställning än inom övrig industri och den högsta löneklassen utvisar en siffra som överträffas enM Plåt överdragen med tenn eller en legering av tenn och bly.

23¶I genomsnitt för övrig industri utom järnhantering och mekanisk verkstadsindustri

Gruppen järnstål- och metallmanufaktur

Årsinkomst

/o

o/ /a

4.4 23.3 52.4 19.9

2.4 31.0 57.1 y.5

lOO.o

lOO.o

Under 800 kr 800—1 199 kr 1200—1799 kr Över 1800 kr Summa

dast av porslinsfabriker, fönsterglasbruk, musikinstrumentfabriker och bryggerier. Därjämte är att märka att siffrorna för dessa sistnämnda grupper avse årsförtjänst, för gruppen järn-, stål- och metallmanufaktur däremot endast säsongförtjänsten under en driftsäsong av cirka 9 månader, vilket gör den verkliga skillnaden ännu större. Ungefär motsvarande tyska arbetslöner återfinnas i följande tabell, vilka uppgifter basera sig på en undersökning av Deutsche Metallarbeiterverband för år 1910. TYSKA ARBETSLÖNER (1910).

Genomsnittlig dagsförtjänst i kr.

Tråddragerier Pressverk Maskinsmedjor > Kleineisenzeugwerke» Smedjor Betning, glödgning och förzinkning

Vid tidlön

Vid ackordalön

Medelförtjänst

3.33 3.85 3.64 3.51 3.55 3.50

4.78 4.49 5.15 3.62 4.71 4.13

4.oo 4.61 3.56 3.85 3.93

Frånsett den ökning, som de allra sista åren före kriget möjligen kunna ha medfört, låg tydligen den tyska löneskalan avsevärt lägre än vår. För andra länder hava motsvarande uppgifter ej varit tillgängliga, men en jämförelse mellan de allmänna löneförhållandena inom järnindustrien (se tabellen å följande sida) tyder på ännu sämre lönevillkor inom Österrike, under det att den amerikanska lönestandarden åter ligger ojämförligt högre. Därtill kommer, att arbetstiden såväl i Tyskland som Österrike varit något längre än hos oss. En jämförelse mellan arbetslönernas relativa andel i produktionskostnaderna i Sverige och U. S. A. visar dock ingalunda så stor skillnad, som arbetslönernas absoluta höjd låter förmoda. Detta förklaras av att den amerikanska industrien till stor del förstått borteliminera olägenheten av de höga lönerna genom att reducera behovet av mänsklig arbetskraft medels högtstående maskinell och teknisk utrustning.

24¶GENOMSNITTLIG DAGSFÖRTJÄNST INOM DEN ÖSTERRIKISKA, TYSKA OHI AMERIKANSKA JÄRNINDUSTRIEN I KRONOR.

Österrike: enl. Amtl. Unfallsstatietik enl. järnkartellens lönestatistik Tyskland: enl. »Rheinisch — Westfal. Berufsgenossenschaft» U. S. A.: enl. ståltrustens lönestatistik

3.03 2.97

3.09 3.09

3.12 3.U

3 17

lO.oi

10.25¶På grund av den inom järnmanufaktureringen vanligen förekommande kombinationen med andra rörelsegrenar inom samma ekonomiska enhet är en undersökning av dess ekonomiska ställning och räntabilitet givetvis förknippad med stora svårigheter. I det material, som ligger till grund för följande undersökning, nämligen de till patent- och registreringsverket årligen avgivna balans- jämte vinst- och förlusträkningarna, äro nämligen i de flesta fall de olika rörelsegrenarna, där sädana förekomma, ej bokföringstekniskt åtskilda. Av lätt insedda skäl har undersökningen därför begränsats till den mera fristående och specialiserade industrien. Sålunda hava alla företag frånskilts, som förutom manufakturrörelse i större eller mindre utsträckning bedriva järnhantering eller tillverkningar hänförliga till mekanisk verkstadsindustri. Däremot har det ej kunnat undvikas, att vissa företag medräknats, vilka kombinerat sin rörelse med lantbruk, enär denna kombination inom framför allt tvenne tillverkningsgrenar kännetecknar flertaletföretag. Dessa båda grenar äro tillverkningen av dragen tråd och handelsgjutgods. Efter ovan angivna sovring av materialet omfattar undersökningen följande antal företag: Tillverkning av dragen tråd och vissa trådarbeten 6 företag „ „ spik och stift samt bult, mutter och skruv 8 „ „ „ bleck- och plåtkärl 2 ,, „ „ knivar och saxar, filar och raspar, hammare, släggor m. fl. verktyg 15 ,, „ „ handelsgjutgods och aducerat gjutgods.... 6 „ „ diverse specialtillverkningar 6 „ Summa 43 företag Ifrågavarande företags balansräkningar aren 1911—1914 ge i sammandrag följande bild av kapitalställningen. M Denna undersökning har i samråd med förf. verkställts av amanuensen E. Lenberg.

25¶TILLGÅNGAR OCH SKULDER AREN 1911—1911. 1911

1 000 kr.

%

1 000 kr.

%

1000 kr.

/o

1000 kr.

%

Anläggningsmedel Aktier Lager Diverse fordringar

13 012 52 5 505 4 650

56.0 0.2 23.7 20.1

13 690 57 5 614 5 799

54.4 0.2 22.3 23.i

14 083 48 6 432 6 039

52.9 0.2 24.2 22.7

14 243 56 6 629 6 543

51.9 0.2 24.1 23.8

Summa

23 219

lOO.o

lOO.o

26 602

lOO.o

27 471

100.0¶Aktiekapital Egna fonder ') .. .. Fonder för speciella ändamål2) Obligationslån .. .. Diverse skulder

9 786 4 781

42.1 20.6

10 491 5 275

41.7 21.0

10 612 5 306

40.o 20.o

10 982 5 709

40.0 20.8

169 1130 7 353

0.7 4.9 31.7

186 1109 8 099

0.7 4.4 32.2

221 1090 9 373

0.8 4.i 35.1

251 1069 9 460

0.9 3.9 34.4

Summa

23 219

lOO.o

26 602

lOO.o

27 471

100.0¶Tillgångar:

Skulder:

Balansens aktivsida företer intet annat anmärkningsvärt än att anläggningsmedlens andel i den totala omslutningen under den undersökta perioden något gått tillbaka, vilket förhållande i allmänhet karaktäriserar tider av stigande konjunkturer, därest ej osedvanligt stora nyanläggningar verkställas. Passivsidan utvisar en jämförelsevis betryggande finansiell ställning, i det att det egna kapitalet något överstiger 60 % av balansens slutsumma. Däremot ger balansen en mindre tilltalande bild av industriens likviditet, enär de kortfristiga skulderna utvisa avsevärt högre siffror än motsvarande fordringar. Vinst- och förlusträkningarna utvisa under samma tid följande inkomster och utgifter (se tabellen å följande sida). Som synes, uppgingo nettovinsterna under perioden ifråga till 9 å 10 % av aktiekapitalet och utdelningarna till i genomsnitt ej fullt 6 %. Räknar man med hela det egna kapitalet (aktiekapital och egna fonder), finner man däremot, att denna knappast avkastade mera än normal kapitalränta. Inom de olika tillverkningsgrenarna företedde räntabiliteten högst betydande variationer, vilket framgår av översikten å följande sida. utvisande nettovinsten i % av hela det egna kapitalet. Den högsta räntabiliteten under tiden ifråga kunde, som synes, tråddragerierna uppvisa, och i det närmaste lika goda driftresultat återfinnas inom gruppen bult, mutter och skruv. Därnäst i ordning kommer diversegruppen, vilken omfattar tvenne yxfabriker, en sägbladsfabrik, en låsfabrik samt tvenne kättingfabriker. Av dessa visade sågbladsfabriken synnerligen glänsande årsresultat 3 ), och även låsfabriken redoviM Inklusive årets vinst. Skatte- och välgörenhetsfonder. ) Sågbladsindustriens mycket goda räntabilitet under denna tid torde i viss mån få tillskrivas den år 1911 av sågbladsfabrikanterna bildade försäljningsringen med syfte att genomföra gemensamma bruttopriser och rabatter. 2 ) 3

26¶INKOMSTER OCH U T G I F T E R AREN 1911—1914. 1911

1 000 kronor Inkomster: Tillverkningar Utdelningar Räntor Övriga inkomster Arets förlust Summa inkomster

3 583

3 840

39 53 92

27 55 58

4 212 11 26 70 121

4 350 1 24 105 31

3 697

3 980

4 440

4 511

2114 281 5 392 905

2 123

2 414 324 3 545 1154

2 494 373 5 539 1100

3 697

3 980

4 440

4 511

9.0 6.1

9.4 6.2

9.7 6.5

9.7 6.4

6.o

5.6¶Utgifter: Allmänna omkostnader Räntor Skatter Avskrivningar Arets vinst Summa utgifter Nettovinst

(— förlust)

272 4 541

i % av:

Aktiekapital Eget kapital Utdelning i % av: Aktiekapital

RÄNTABILITETEN

INOM

OLIKA TILLVERKNINGSGRENAR

Tillverkningsgren

Dragen tråd Spik och stift Bult. m u t t e r och skruv Bleck- och plåtkärl Knivar Filar och raspar H a m m a r e , släggor etc Aducerat gjutgods Handelsgjutgods Diverse specialtillverkningar

AREN 1911—1914.

5.3 6.7 8.8 8.5 4.1 6.3 5.5

8.9 7.3 11.4 6.3 2.9 7.4 5.8 —1.9 4.7 7.8

8.3 7.6 3.8

5.3 7.4 6.8 2.4 7.2

—0.1 0.4

3.o 7.5 5.4

—3.4

4.8 5.8

sade mycket goda vinster. Däremot nådde kättingfabrikerna mycket klena resultat. I viss män sammanhängde detta givetvis med den utländska konkurrensen, vilken på detta område antog synnerligen skarpa former, men en bidragande orsak måste helt säkert sökas i den mycket svaga finansiering, som kännetecknade hithörande företag och som betungade tillverkningen med höga räntekostnader. Vid ett företag uppgingo dessa tillsammans med smärre omkostnader exempelvis till omkring 40 % av totalomsättningen åren 1911—1913,

27¶Jämförelsevis god räntabilitet återfinner man inom filindustrien, spikindustrien samt bleck- och plåtvaruindustrien. Vad den sistnämnda gruppen beträffar, så ingå ej i de ovan anförda siffrorna stålptessningsverken i Eskilstuna och Olofström. Dessa redovisa båda relativt blygsamma årsresultat, men då i dessa fall moderbolaget (Separator) såsom den förnämsta avnämaren av stålpressningsprodukter av allt att döma dikterat försäljningspriserna, torde deras årsvinster knappast anses representativa för ifrågavarande industrigrens räntabilitet. Ej heller omfatta siffrorna ifråga vårt största emaljverk (Kockum), vilket ingår som en ekonomiskt integrerad del i Kockums Järnverks A.-i>., och vilket av allt att döma av denna koncerns olika anläggningar lämnat den största avkastningen. Grupperna knivar samt hammare, släggor etc. äro i undersökningen uteslutande representerade av Eskilstunaindustrien. I förstnämnda grupp ingår endast ett företag av större omfattning (Eskilstuna Järnmanufaktur A.-B.), vilket också är det enda, som kan sägas hava lönat sig väl. Sagda företag bedrev emellertid förlagsverksamhet i så stor omfattning, att vinsten med all sannolikhet förnämligast härstammade från försäljningen av främmande produkter (i omsättningen uppgingo dessa till omkring det dubbla beloppet av egna produkter). Det kan sålunda ej frankommas, att inom denna viktiga del av Eskilstunaindustrien vinsten ej kommit fabrikanterna till godo. Aduceringsverken hava, som synes, åren 1911—1913 utvisat förlust. Till det ogynnsamma resultatet bidrog naturligtvis att industrien befann sig på ett mycket "ungt" utvecklingsstadium och lidit av svag finansiering, varjämte den skarpa inhemska konkurrensen lär hava medfört synnerligen tryckta priser.

II.

Tillverkningen av dragen järn- och ståltråd samt vissa arbeten därav. Dragen tråd.

Järn- och ståltråd framställes numera huvudsakligen genom valsning och dragning. Genom valsningen, som alltid sker i varmt tillstånd, kan vid moderna verk trådens diameter nedbringas till cirka 5 mm. Denna produkt, valstråden, finner visserligen någon direkt användning i form av exempelvis telegraf- och stängselträd, men den övervägande delen ingår som råmaterial i fortsatt förädlingsverksamhet, närmast träddragning. Dragningen ned till klenare dimensioner sker i kallt tillstånd. Detta sker medels upprepade dragningar genom successivt förminskade trattformiga draghål tills önskad dimension erhållits. Den maskinella utrustningen är synnerligen enkel, nämligen en s. k. dragbänk, försedd med dragskivor, genom vilka tråden dragés under upprullning på mekaniskt drivna dragtrummor. Vad som väsentligast försvarar och fördyrar dragningen är emellertid, att endast 3 till 4 dylika dragningar kunna utföras kontinuerligt. Genom sammanpressningen, som gör trådens yta synnerligen hård, uppstå inre spänningar, varför tråden måste utglödgas. Denna utglödgning sker numera för de högre kvaliteterna vanligen i ugnsanläggningar kombinerade med blybad, genom vilka samtidigt ett större antal trådar få långsamt passera. Överhuvudtaget är denna värmebehandling eller "patentering" av synnerligen stor betydelse jämväl för trådens kvalitet och kräver minutiös uppmärksamhet. Den vid värmebehandlingen bildade oxiden (den s. k. glödspånen). som genom sin hårdhet vid förnyad dragning hastigt skulle förstöra dragskivorna, avlägsnas vanligen genom betning i svavelsyra, vilken löser oxiden, varefter syran neutraliseras i kalkbad. Efter dragning till önskad dimension förekommer vanligen någon efterbehandling, såsom riktning, förtenning och galvanisering. Utslagsgivande för trådens beskaffenhet är givetvis i första hand materialet, men dess egenskaper variera därjämte med behandlingen. Avslutas nämligen tillverkningsprocessen med utglödgning, sä erhålles en mjuk tråd med mörk, oxiderad yta (exempelvis emballagetråd); i motsatt fall erhålles en hård vara, och om slutligen utglödgning såvitt möj-

29 ligt undvikes, kännetecknas produkten av stor spänstighet och elasticitet (s. k. hårddragen tråd). Som mått på diametern är "Birmingham Wire Gauge" så gott som internationellt antagen, vari tråden sorteras på olika nummer från 0 till 36 motsvarande mellan 8.6 och 0.1 mm. diameter. Om sålunda tillverkningstekniken i stort sett vilar på sina gamla principer, så har dock arbetet på att förbilliga och förbättra produkten krönts med avsevärd framgång; under 1800-talets senare hälft fram till omkring 1885 sjönk priset på järntråd till i runt tal tredjedelen. Av avgörande betydelse blev här trådvalsningens införande, vilket förfarande numera möjliggör utvalsning av ämnet ned till telegraf träd med en enda upphettning. Men även själva dragningen har kunnat avsevärt förbilligas genom allt mera bränslebesparande glödgningsugnar och allt längre driven kontinuitet mellan de skilda arbetsprocesserna. Ett länge närt önskemål att ersätta den beDiagram 2. svärliga betningsprocessen med TILLVERKNING SAMT IN-0CH UTFÖRSEL att mekaniskt avlägsna glödspåAV DRAGEN TRÅD. nen lär ävenledes tekniskt hai möjliggjorts, men metoden har hittills funnit föga användning. Trådtillverkning i större skala Den svenska synes i vårt land vara av relativt trädtillverkungt datum. Visserligen redovi- ningens utsar exempelvis 1725 års general- veckling. persedelextrakt en export av järnoch ståltråd på 18 700 ton, vilken dock av allt att döma huvudsakligen utgjordes av finare smitt järn. Först i samband med det ofantligt ökade behov av tråd, som det uppväxande telegrafväsendet medförde, upptogs här egentlig trådtillverkning av nämnvärd betydelse, främst trädvalsning. I början av 1880-talet redovisar sålunda den officiella statistiken ett järnträdsdrageri, vilken tillverkning dock åter försvinner och först 1884 återfinnes kontinuerligt, förande en tynande tillvaro med ett hälft hundratal arbetare. Dock torde tråddragerier hava förefunnits vid järnverken redan före denna tid.

1B93~95

Från början av 1890-talet redovisas tråddragerierna ej längre separat, men från och med år 1896 föreligga dess bättre relativt tillförlitliga produktionssiffror, som återfinnas i tabell 6 (sid.

110). Grafiskt framställd är utvecklingen ä diagram 2 å föregående sida. Frånsett konjunkturväxlingarna, som skarpt framträda, visar denna tillverkning en synnerligen kraftig utveckling. Frän mitten av 1890talet till åren närmast före kriget har den såväl kvantitativt som till värde ungefär fördubblats. En jämförelse mellan totalproduktionen av dragen tråd och valstråd (den grova prickstreckade kurvan) visar däremot en annan utveckling: under det på 1890-talet tidvis nära 40 % av vår valstrådstillverkning inom landet vidareförädlades, har genomsnittet för åren närmast före kriget sjunkit till cirka 30 %. Detta innebalen förskjutning av tyngdpunkten inom vår trådtillverkning mot en mindre förädlad produkt, vilken företeelse icke är enbart glädjande. Valstråden är nämligen en tekniskt synnerligen enkel produkt (i genomsnitt äro de på varje ton färdig vara belöpande arbetslönerna ungefär fyra gånger större vid tråddragning än vid trådvalsning), och åtminstone en del av vår valstrådsexport återfinnes helt säkert i vår införsel av dragen tråd och trådarbeten i form av kvalitetsprodukter, såsom pianotråd, kardtråd, linor m. m. För framställning av s. k. handelsträd för emballageändamäl, stängsellinor, stängselnät och spik m. m. är däremot den tyska och belgiska valstrådens kvalitet tillfyllest och har tack vare sin prisbillighet vunnit allt större användning vid de svenska träddragerierna. Denna utveckling kan spåras i den växande införseln av valsträd, vilken redovisas i nedanstående tabell. INFÖRSEL AV VALSTRÅD AREN 1907 SAMT 1911—1914. TON. År

Tyskland

Belgien

övriga länder

Summa

1907 1911 1912 1913 1914

172 1682 3 317 3 378 5 650

1002 509

4 3 42 1 52

1178 2194 3 359 3 894 6 266

515 564

Den utländska valsträden användes före kriget i all huvudsak av de självständiga träddragerierna, särskilt sådana, som voro belägna i södra Sverige med goda kommunikationer pä utlandet. De vid järnverken belägna träddragerierna använde däremot uteslutande svensk valstråd. Utrikeshandel Export- och importsiffror för tråd och trådarbeten (tabell 7 c) äro och tullskydd, tillgängliga sedan rätt lång tid tillbaka och framställas grafiskt å diagram 3. Före 1890-talet torde emellertid siffrornas tillförlitlighet starkt kunna sättas ifråga. Så torde de mycket höga exportsiffrorna under 80-talets första år endast kunna förklaras därav att en del av vår valstrådsexport medräknats. Detsamma är kanske delvis fallet med de under 80talets senare hälft med dess fallande konjunkturer onormalt höga im-

31 portsiffrorna, men det ligger också nära till hands att sätta dem i samband med den 1882 införda tullfriheten å tråd, isynnerhet som kurvan efter det 1888 återinförda tullskyddet hastigt sjunker, trots det just vid samma tidpunkt inträffande omslaget till bättre allmänna konjunkturer. Diagram 3. Tusen ton

IN-OCH UTFÖRSEL AV TRÅD OCH TRÅpARBETEhL

Från början av 1890-talet äro emellertid siffrorna väsentligt tillförlitligare, i det att endast dragen tråd och arbeten därav medräknats. Kvantitativt har härvid den oförarbetade tråden intagit det främsta rummet; siffrorna för utrikeshandeln med denna vara återfinnas å diagram 2. Som synes har importen alltid varit relativt obetydlig i jämförelse med produktionen. Sedan 1890-talets början har den visserligen väsentligt ökats men ingalunda i samma takt som produktionen (uttryckt i % av den senare utgjorde importen åren 1897, 1902, 1907 och 1912 resp. 3.5, 4.7, 2.2 och 2.5 %, Huvudmassan härav, grövre rund tråd över 1.5 mm., har dock tidtals införts från Tyskland i en för våra egna fabrikanter besvärande omfattning, trots ett relativt högt tullskvdd (kr. 4: — per 100 kg. lj, 1888—30/n 1911, därefter 4.50; under tiden »/, 1882—30/„ 1888 var all järntråd tullfri). Från år 1912 är en närmare analys av utrikeshandelns sammansättning möjlig och återfinnes här nedan. IN- OCH UTFÖRSEL AV DRAGEN OCH KALLVALSAD TRAD. TON.

År

1912 1913 1914

Polerad och med växlande genom- Plattråd skärning

Annan än platt > 1.5 mm.

1.5—0.5 mm.

< 0 . 5 mm.

Utförsel

Utförsel

Införsel

Utförsel

Införsel

Utförsel

Utförsel

389 452 291

834 1421 684

1318 2 519 3 613

357 342 372

90 274 222

269 216 223

1182 1080 510

32¶Tråd av klenare dimensioner (under 1.5 mm.) drog före '/i« 1911 en tull av 8 kr. per 100 kg., vilket då förändrades till följande tullsatser: 1.5—0.5 mm. tjocklek kr. 7:— per 100 kg. <0.5 „ ., „ 9 : - „ 100 „ För mellandimensionerna innebar detta en sänkning av tullskyddet (av fintråd under 0.5 mm. förekom ingen nämnvärd import) ; emellertid belades samtidigt galvaniserad och förtent tråd med 15 % tillägg, vilket förutom att motväga ovannämnda tullnedsättning väsentligt ökade skyddet å övriga dimensioner. Jämför man siffrorna före och efter 1912 för resp. rubriker "med ytbeläggning" och nu gällande "förzinkad och förtent" finner man också en icke oväsentlig relativ nedgång i importen, men i vad mån detta förhållande är att tillskriva vanlig förkopprad tråd, som ingick i rubriken "med ytbeläggning" men numera är likställd med vanlig tråd utan ytbeläggning. är omöjligt att avgöra. Huvudsakligen har importen, särskilt vad grövre tråd beträffar, kommit från Tyskland. Exporten, som före kriget i stort sett uppgick till samma kvantitet som importen, skedde då huvudsakligen till Tyskland, England och Frankrike och utgjordes förnämligast av fintråd; av värdesiffrorna synes framgå, att denna såväl som den övriga exporttråden var av avsevärt högre kvalitet än den importerade. TillverkBeträffande den svenska trådindustriens organisation är redan nämnt, ningens or- a ^ , j e n övervägande delen härav är förlagd till våra järnverk, av vilka gamsation. f l e r a & r o f ^ g g ^ a me([ e tt större eller mindre tråddrageri. Denna kombination med järnframställningen har givetvis ur vissa synpunkter sina fördelar, men har också medfört en splittring av produktionen på ett stort antal produktionsenheter. Den relativt enkla tillverkningsprocessen och den likaledes jämförelsevis enkla maskinella utrustning, som kräves, gör måhända, att stordriftens fördelar ej så markant framträda. Dock finner man, att denna tillverkning utomlands utvecklats till en verklig storindustri. Så redovisa exempelvis i U. S. A. 1909 de trenne största tråd- och trådvarufabrikerna (över 1 000 arbetare) sammanlagt över 43 % av hela denna industrigrupps arbetarantal liksom över 30 % av hela antalet företag nå över 1 miljon dollars tillverkningsvärde. Att därstädes denna koncentration möjliggjort tekniska förbättringar och rationellare drift framgår också av de i följande översikt angivna genomsnittliga tillverkningsvärdena per arbetare inom de olika storleksgrupperna: 1000 $

företag med under 5 000 $ tillverkningsvärde „ 5 000—20 000 $ ., „ 20 000—1000 000 $ „ „ över 1000 000 $ „

3.oo 2.40 3.17 5.2i

Att vår svenska trådindustri i koncentrationsavseende skulle kunna nå lika långt kan väl näppeligen ifrågasättas. Dels arbetar nämligen var trådindustri till stor del med kvalitetsmaterial, för vilket marknaden gi-

33 vetvis är mera begränsad, och dels kan tillverkningen av ordinär handelstråd knappast påräkna större omfattning än i lyckligaste fall hela hemmamarknaden, enär större export av träd och trådarbeten, framställda av utländsk råvara, knappast kan tänkas komma till stånd. Det kan emellertid ej förnekas, att vår trådtillverkning särskilt under det sista årtiondet såväl tekniskt som organisatoriskt betydligt moderniserats, och detta gäller såväl de egentliga ståldragerierna som de, vilka framställa ordinär järntråd. Vad slutligen avsättningsorganisation och prispolitik beträffar, så har icke sammanslutnings- eller kartellrörelsen vunnit något som helst insteg inom denna tillverkningsgren. Detta är emellertid en företeelse som ingalunda är speciell för värt land. Så ha exempelvis icke ens i Tyskland, kartellernas hemland par preference, de självständiga träddragerierna lyckats ena sig om gemensamt uppträdande, trots att detta väsentligt skulle stärkt deras gentemot de starkt organiserade trådvalsverken synnerligen prekära ställning 1 ). Denna intressemotsättning mellan trådvalsverken och träddragerierna har saknat större motsvarighet i vårt land tack vare den vanligen förekommande kombinationen dem emellan. Ett försök till jämförelse mellan trådtillverkningens ekonomi i Sverige Tillverkningsoch U. S. A. återfinnes i nedanstående sammanställning: ekonomi. PRODUKTIONSKOSTNADER VID TILLVERKNING AV DRAGEN TRAD. Sv erige 1913 Företag

Materialkostnad Arbetslöner Bränsle och kraft Tjänstemannalöner Övriga regie- och driftskostnader Kapitalkostnader Vinst Nettoförsäljningspris

.. ..

|

U. S. A. 1909

Genomsnitt

I

II

III

%

%

%

%

69.0 14.0 4.8 1.4

66.3 9.6

65.3 11.6 4.1 2.2 6.1 2.0 8.7

67.2 168.30 12.2 30.44 11.29 4.5 25.47

4.3 100.0

5.8 100.0

100.0¶Kr.per ton

J 10.2

14.87 5.9 100.0 250.3-

Genomsnitt

%

Kr.per ton

53.6 120.50 20.6 46.4i 3.3 7.38 4.3 9.90 19.70 8.8

J 21.08 lOO.o 225.00

Genomsnittssiffrorna för Sverige omfatta trenne företag med en sammanlagd produktion av 7 617 ton och äro vägda efter resp. företags tillyerkningskvantiteter. Siffrorna för U. S. A. hänföra sig till gruppen "Wire mills", d. v. s. självständiga tråddragerier ej kombinerade med järn- eller stålverk. Deras betydande tillverkning av tråd och trådarbeten av andra metaller än järn och stål (främst koppar) har i kalkya ) Den under 1909 års tryckta konjunkturer i samförstånd med valstrådskartellen bildade sammanslutningen "Konvention fur gezogene Drähte und Drahtstifte" upplösieredan efter tvenne år.

len kunnat frånskiljas; däremot ingå i ovanstående genomsnittssiffror även manufaktureringsvärdet å smärre kvantiteter trädarbeten. Jämförbara siffror för den totala tillverkningskostnaden för de bada länderna kunna ej lämnas, beroende pä att kapitalkostnader ej ingå i den amerikanska beräkningen. De svenska tillverkningskalkylerna gälla alla förädling av inhemsk valstråd, vilket förklarar den stora skillnaden mellan råmaterialkostnaderna i de båda länderna. Till jämförelse må nämnas, att de svenska tråddragerier, som förädla inköpt valstråd, för denna år 1913 i genomsnitt erlade 143—147 kr. per ton för mjuk martin (hård martin för högre kvalitetstillverkning ställde sig väsentligt dyrare — upp till närmare 200 kr. per ton). De amerikanska tråddrageriernas genomsnittspris för "wire rods" uppgick däremot endast till kr. 111.50 (1909) och de engelska till kr. 128.20 (1907), under det de tyska valstrådspriserna lågo ännu lägre. Medelpriset å till Sverige från Tyskland importerad valstråd utgjorde exempelvis år 1914 endast kr. 97.90 (inklusive tull kr. 122.90). Av allt att döma fingo emellertid de självständiga tyska träddragerierna erlägga ett betydligt högre pris än valstrådskartellens exportpris. Arbetslönerna uppgå såväl absolut som relativt till väsentligt högre belopp i U. S. A. än hos oss, vilket förklaras av U. S. A:s ojämförligt högre lönestandard. På grund av den höga tekniska ståndpunkt, som industrien i sistnämnda land i allmänhet intager, hade man anledning antaga, att kapitalkostnaderna därstädes skulle ställa sig avsevärt högre än hos oss. Detta kan emellertid tyvärr ej med säkerhet avgöras, enär den amerikanska statistiken ej redovisar kapitalkostnader (skillnaden mellan det amerikanska tillverknings- och försäljningspriset inbegriper nämligen förutom dessa kostnader även vinst). Vad Sverige beträffar. synas våra kapitalkostnader dock ställa sig anmärkningsvärt låga och uppgingo exempelvis vid företag III i föregående tabell endast till 2 %. Det tillvägagångssätt, som vanligen användes vid företagande av avskrivningar, gör emellertid alla dylika uppgifter föga tillförlitliga. Den jämförelsevis stora kraft- och bränsleförbrukningen bringar den svenska tillverkningen i en ogynnsam ställning, vilket tydligt framgår av en jämförelse mellan de svenska och amerikanska siffrorna. En beräkning av den amerikanska och engelska industriens bränsleförbrukning ger emellertid till resultat ej mindre än 0.75 respektive 0.98 ton stenkol per ton dragen träd (råvaruframställningen oberäknad), och med dessa siffror som utgångspunkt skulle man erhålla ännu större skillnad mellan svenska och utländska bränslekostnader. Sannolikt använda emellertid både den amerikanska och engelska industrien avsevärt mera ånggenererad kraft än den svenska, varför den svenska bränsleförbrukningen avsevärt torde understiga de nyss anförda kvantitetssiffrorna. Vid en bränsleförbrukning motsvarande den amerikanska och ett kolpris av 20 kr. per ton, vilket här torde utgöra ett minimipris, skulle nämligen de svenska kostnaderna uppgå till ej mindre än 15 kr. per ton färdig vara. Då de verkliga kostnaderna så betydligt understiga detta belopp, måste man antaga, att den svenska industrien, vad enbart kraftbehovet beträffar, intager en betydligt mera gynnad ställning än den amerikanska. Över huvud taget bör observeras, huru synnerligen varierande produk-

35 tens manufakturvärde ställer sig allt efter kvalitet och graden av bearbetning. Som exempel meddelas här nedan de pä varje ton tråd belöpande totala arbetslönekostnaderna (fr. o. m. malm- och kolbrytning till den färdiga produkten), enligt en beräkning av Verein Deutscher Eisenund Stahlindustrieller, avseende tiden vid århundradets början:1) för tråd av l 1 /; mm. diameter och grövre „ under l 1 /, mm. till 0.5 mm » » n 0.5 mm

M. 68:38 , HO: 40 „ 317:40

Siffrorna belysa ytterligare, hurusom den tyngre järnindustriens produkter i jämförelse med den finare manufaktureringen endast i ringa grad inbegripa rena arbetslöner.

Linor. Bland arbeten av tråd äro, frånsett trådspik, linor en av de viktigaste Produktionsutvec in artiklarna. Av dessa förekomma huvudsakligen tvenne typer, stängsel^ 3 linor och egentliga stållinor. De förra bilda en föga bearbetad produkt, ^utförsel i värde endast obetydligt överstigande vanlig tråd, och tillverkas genom enkel sammanslagning av dylik tråd. De senare utgöra däremot vanligen en kvalitetsprodukt avsedd för höga belastningar, såsom bärkablar, hisslinor, tågvirke för skeppsändamål m. m. De framställas av tråd av växlande dimensioner, som i skruvform tvinnas kring en kärna av hampa, eller mjuk utglödgad järntråd; de så uppkomna "parterna" sammanslås ånyo kring en kärna till den färdiga linan. Arbetet sker fullt automatiskt i specialmaskiner. Material, tråddimension och trådantal i parterna och dessas sammanslagning samt kärnans beskaffenhet varieras alltefter linans dimension och önskade beskaffenhet. Stållinetillverkningen är över huvud taget av relativt ungt datum och upptogs i vårt land för första gången vid Lesjöfors vid mitten av 1800talet. Under de goda konjunkturerna i början av 1880-talet upptogs denna tillverkning ytterligare av Blombacka (1882) och Fagersta (1882). I nämnvärd omfattning förekommer denna tillverkning numera dessutom vid Garphyttan och Asbrohammar—Spångsholm. De tvenne sistnämnda jämte Blombacka äro specialföretag för så gott som uteslutande tråd och trådarbeten och hänvisade till inköpt råmaterial; i övriga fall ingår tillverkningen som ett led i allsidig järnbruksrörelse. Mellan samtliga svenska linfabrikanter existerar sedan några år kartellavtal om gemensamma försäljningspriser och villkor. Den inhemska tillverkningen av stållinor återfinnes i tabell 6, in- och utförsel i tabell 7 b (sid. 112). Som synes företedde tillverkningen åren 1902—1908 en ökning, möjliggjord av en väsentligt ökad inhemsk avsättning (såväl import som export av trådarbeten höllo sig under denna tid förvånande konstanta). Efter denna tid och fram till kriget var tillverkningen stagnerande eller i tillbakagång, under det att importen redan före krigsutbrottet språngvis mer än fördubblades. ') Siffrorna hämtade ur "Kontradiktorische Verhandlungen iiber Deutsche Kartelie, Stenographischer Bericht". Berlin 1904.

36¶Ökningen hänförde sig huvudsakligen till stora leveranser grövre linor (av 1.5 mm. och grövre tråd) från Tyskland, vilket land jämväl intog ungefär samma ställning som England beträffande tillförseln av finare linor (under 0.5 mm. tråd). De mest ordinära dimensionerna (1.5—0.5 mm. tråd), som alltjämt varit den största importartikeln, äro däremot huvudsakligen av engelskt ursprung. Tullsatserna å linor liksom duk av tråd hava sedan 1892 utgjort det dubbla mot tullen å tråd och sålunda ställt sig på följande sätt (före denna tid tullbehandlades linor som ej spec, järnvaror): TULLSATSER OCH PRISUPPGIFTER A LINOR AV JÄRN- OCH STÅLTRÅD.

Tullsats Tråildiameter

1.5 m m . eller grövre: obetäckt \ förzinkad eller förtent 1.5—0.5 mm.: obetäckt förzinkad eller förtent | / Under 0.5 mm.: obetäckt förzinkad eller förtent

2l

/e 1892— »/ii 1911

16.00¶Importmedelpris år 19141)

Exportmedelpris år 19142)

fr. o. m. «/ö 1911 Kr. per 100 kg. 9.oo 10.35

|

52.oo

14.oo 16.10

J

18.00 20.70

i

Då linor av galvaniserad tråd torde vara de allmännast förekommande, betydde tydligen 1911 års tullrevision ett avsevärt stärkt tullskydd, särskilt för de grövsta och finaste dimensionerna. I betraktande härav verkar den samtidigt inträffade importökningen av grövre linor ganska förvånande, särskilt som just denna grupp åtnjuter det relativt kraftigaste skyddet. Vidare föll på samma grupp huvudparten av vår export, som före kriget huvudsakligen gällde de skandinaviska länderna. Till belysande av den svenska industriens tillverkningskostnader återges å följande sida vissa uppgifter från tvenne företag år 1913 med en sammanlagd tillverkning av 810 ton eller cirka 83.5 % av landets årstillverkning. Medeltalen äro vägda efter resp. företags tillverkningskvantiteter. Den anmärkningsvärt höga råvarusiffran tyder på att det använda råmaterialet är att räkna till tråddrageriernas kvalitativt högst stående produkter (genomsnittsvärdet å trådproduktionen utgjorde 235—240 kr. per ton). Den svenska industriens egentliga underlägsenhet gentemot den utländska torde också ligga i bristande förutsättningar för framställning av billig råvara för produkter, på vilka högre kvalitetsanspråk ej ställas; själva linslagningen är nämligen en så pass enkel process, att någon av tekniken förorsakad nämnvärd förskjutning av övriga kostnadselement näppeligen torde få förutsättas. Det höga genomsnlttsvär') Beräknade. ) Deklarerade.

37¶SVENSKA TILLVERKNINGSKOSTNADER FÖR STALLINOR. Företag

Bränsle och kraft Tjänstemannalöner Övriga kostnader Tillverkningskostnad

ueiiouismii,

I

II

%

%

/o

Kr. per 100 kg.

73.2 1.3 10.8 1.2 5.8

52.0 0.6 12.2 4.3 15.2

61.5 0.9 11.6 2.9 11.0

42.65 0.65 8.06 2.oi 7.62

92.3 lOO.o

84.3 lOO.o

87.9 lOO.o

60.99 69.35

det på vår tillverkning liksom de höga exportvärdena tyda ävenledes på att vår tillverkning huvudsakligen inriktats på en jämförelsevis hög kvalitet.

III.

Tillverkningen av draget eller kallvalsat järn och stål (annat än tråd).

Under produktionsstatistikens rubrik "Draget eller kallvalsat järn och stål, andra slag" återfinnes en viktig produktion av mera utpräglade halvfabrikat, huvudsakligen avsedda för fortsatt manufakturering. Den kvantitativt största förbrukningen faller på en jämförelsevis billig dylik vara av mjukt stål (vanligen utarbetad i rund, fyr- eller åttkantig sektion) för framställning av axlar, grövre skruv, bult och mutter m. m. samt (i platt form) för emballageändamål. Det hårda kvalitetsstålet å andra sidan finner sin användning inom den finare maskinindustrien. exempelvis separator- och velocipedindustrierna, samt järnmanufaktureringen (fjädrar, sågblad, knivar och smärre byggnadssmiden), varjämte det lämnar ett likformigt, lättarbetat material av exakta dimensioner (s. k. automatstål) till en hel Diagram 4. rad helautomatiskt bedrivna tillTILLVERKNING SAMT IN-OCH UTFÖRSEL verkningar (skruvar, nitar, stift, AV DRAGET OCH KALLVALSAT JÄRN OCH STÅL. Tusen ton (Annat än trådJ knappar, stålpennor m. m.). Siffrorna för tillverkning samt in- och utförsel återfinnas i tabellerna 8 samt 9 a—b (sid. 114—115) och äro därjämte sammanställda å vidstående diagram. Som synes har den inhemska produktionen sedan århundradets början till åren närmast före kriget i stort sett fördubblats. I likhet med övriga kallarbetade produkter är denna tillverkning ganska koncentrerad. Så finner man för den viktigaste artikeln, bandstål, endast tvenne stora tillverkare, Sandviken och Munkfors, vilka sammanlagt redovisa över 80 % av landets tillverkning av draget och kallvalsat stål. Smärre kvantiteter för speciella ändamål tillverkas dessutom vid ett flertal verk, såsom Fagersta, Vikmanshyttan, Smedjebacken, Bångbro rörverk m. fl. En omständighet som väsentligt torde

39 ha bidragit till bibehållande av denna koncentration av driften är en överenskommelse mellan en större producent och viktigare inhemska avnämare av dylikt material i syfte att bibehålla tillverkningen specialiserad. Tillverkningen av kallarbetat järn och stål framträdde vid tiden närmast före kriget som en rätt utpräglad exportindustri. Sålunda utgjorde utförseln åren 1907—1910 i genomsnitt c:a 45 % av tillverkningen och åren 1911—1913 ej mindre än omkring 59 %, allt efter vikt räknat. Som synes av nedanstående sammanställning av de viktigaste in- och utförselposterna föll exporten till allra största delen under rubriken "platt" och utgjorde sålunda huvudsakligen bandstål och bandjärn av växlande dimensioner. Avsättningen skedde till spridda delar av världen förnämligast Tyskland, Storbritannien, Frankrike, Ryssland och U. S. A., varjämte Italien, Belgien och Japan tidvis varit betydande avnämare. IN- OCH UTFÖRSEL AV KALLVALSAT OCH KALLDRAGET JÄRN OCH STAL (ANNAT ÄN TRAD). Utförsel i ton

Införsel i ton År

Platt

Annan form

Summa

Platt, av följande tjocklek i mm: över 0.9

1907 1909 1911 1912 1913

108 202

351 752

946 1 180 2 381 459 954

3-922 2103

Annan form

Summa

0.9—0.4 under 0.4

2 398 3164

832 889

53 54

3 675 2 636 4 687 7 205 6 210

Importen av det platta järnet var däremot relativt obetydlig trots en rätt stor inhemsk förbrukning. De grövre dimensionerna (över 0.9 mm. tjocklek) finna särskilt användning för tillverkning av vissa byggnadssmiden, såsom lås och gångjärn; velocipedindustrien använder i rätt stor utsträckning dimensionerna 0.70, 0.60 och 0.51 mm., vilken sistnämnda jämte något lägre dimensioner även finner användning inom separatorindustrien. Vad slutligen de minsta dimensionerna (under 0.4 mm.) beträffar, så användas dessa bl. a. vid knapp-, planschett- och stålpennetillverkningen. Av järn eller stål utarbetat i annan form var däremot importen avsevärt större, varjämte en avsevärd införsel av annat plattjärn (särskilt emballagejärn), som förtullats under andra rubriker, torde ha ägt rum. Som framgår av nedanstående tabell förhöjdes år 1911 tullskyddet å ifrågavarande artiklar högst avsevärt och uppgick efter förhöjningen till 20 a 25 % av det billigare importjärnets värde. Av handelsstatistikens siffror synes också framgå, att ifrågavarande skyddstull verkat i hög grad inskränkande på importen 1 ). Dess sammansättning före 1912 låter sig ej bestämmas, men man har alla skäl att antaga, att den även då huvudsakligen utgjorde billigare mjukt stål, för vilket antagande även de synnerligen låga importvärdena tala. Så länge "nor*) Den stora nedgången i importen fr. o. m. 1912 torde dock delvis vara missvisande, enär kall- och varmvalsat järn före denna tid ej var åtskilt i tullhänseende och felaktig redovisning därför delvis torde hava förekommit.

mala" förhållanden rådde, hade sålunda det höjda tullskyddet tydligen sin stora betydelse som skydd för den inhemska marknaden för det mjuka, billiga stålet, på vilket område vår industri näppeligen kan tänkas i stånd att kunna konkurrera med den tyska. TULLSATSER

OCH PRISUPPGIFTER A KALLVALSAT OCH STAL.

»/7 1 8 8 8 3 "/u 1911

Fr. o. m. Via 1911

OCH DRAGET

JÄRN

Medelpris 1914') Införsel

Utförsel

Kronor per 100 kilogram Platt: 0.9 mm. och större tjocklek 0.9 — 0.4 m m . tjocklek under 0.4 mm. tjocklek .. .. Runt, fyr- eller sexkantigt Annan form

ö.oo 6.oo 8.oo 4.oo 8.oo

21.oo 27.00 43.00 16.00 66.00

66.80 76.70 100.80 29.00 59.00

Vad åter det hårda kvalitetsstålet beträffar, torde tullskyddet få tillmätas relativt ringa betydelse, helst som tillverkningen härav i växande utsträckning avsattes på exportmarknaden, varvid just Tyskland jämte England uppträdde som den största avnämaren. Helt säkert hava emellertid förhållandena genom utvecklingen under kriget avsevärt förändrats. I samband med avspärrningen av tillförseln av tyskt järn. torde nämligen de svenska kallvalsverken till allt större del inriktat sin produktion på den inhemska marknaden, samtidigt som den utländska kvalitetsstålindustriens snabba utveckling givit anledning till allvarliga farhågor för vår exporterande kvalitetsindustris framtid. Ett energiskt arbete har också flerstädes i utlandet upptagits i avsikt att lösgöra sig från beroendet av vårt svenska kvalitetsstål, i vilken strävan den tyska "Vereinigung deutscher Edelstahlwerke" varit särskilt verksam. ') Deklarerade.

IV. Tillverkningen av spik, stift och hästskosöm samt hnlt, mutter och skruv. Spik, stift och hästskosöm. Den ursprungliga och länge allenarådande metoden för spiktillverk- ProåukHomning var smidet. Nödvändigheten av billig massproduktion framkallade utveckling emellertid ^ tidigt andra metoder, huvudsakligen på kallbearbetningens 8am{f0ysJch område, såsom tillverkning av klipp- och trådspik. Den förstnämnda klippes i kallt tillstånd av plåt, men är en tekniskt relativt underlägsen produkt. En väsentligt bättre vara är den pressade spiken, som dock vanligen fordrar varmbearbetning och som numera endast lär tillverkas vid tvenne fabriker. Det obetingat största framsteget betecknade emellertid införandet av trådspikstillverkningen, vilken, ursprungligen kommande från Frankrike (därav namnet "Pariserstift"), redan under 1800talets första hälft vann allt större insteg. Materialet är härvid hårddragen oglödgad järntråd, som fullt kontinuerligt inmatas i den helautomatiskt verkande maskinen. Spiksmide utgjorde en av de allra första manufakturgrenar, som upptogs vid våra järnbruk, vilket framgår därav att redan på 1700-talet, före vilken tid man näppeligen kan spåra någon fabriksmässig manufakturrörelse, en för dåtida förhållanden betydande export av såväl grövre som finare spik ägde rum. Enligt generalpersedelextrakten exporterades nämligen under denna tid spik till följande värden: Ärligen

Grov spik kr.

Smärre spik kr.

1740—1744 1750—1754 1762—1785

6 202 9 621 43136

34 869 37 563 81516

De nya tillverkningsmetodernas införande (främst trådspiktillverkningen), vilket krävde avsevärt dyrbarare maskinell utrustning, fördröjdes emellertid i vårt land, varest mera fabriksmässig trådspiktillverkning uppstod först mot slutet av 1800-talet. Från denna tid föreligga även årliga uppgifter över tillverkningens storlek, vilka återfinnas i tabell 10 (sid. 116) och grafiskt framställts i diagram 5.

42¶Som synes undergick spiktillverkningen under 1890-talets senare hälft en synnerligen kraftig utveckling. I samband härmed sjönk den förut rätt avsevärda införseln ned till en obetydlighet på grund av mellanrikslagens upphävande (jämför diagrammet), och då exporten under samma tid höll sig relativt konstant, har man anledning antaga, att ifrågavarande utvecklingsskede kännetecknades av hemmamarknadens erövring av den då uppväxande, sedan några år (från 1882) tullskyddade moderna spikindustrien. Diagram 5. 1

TILLVERKNING SAMT IN-OCH UTFÖRSEL AV TRÄSKRUV SAMT SPIK.STIFT OCH HÄSTSKOSÖM.

Av rätt gammalt datum är jämväl tillverkningen av hästskosöm, för vilken det svenska järnets lämplighet utgjorde en viktig naturlig förutsättning. Egenskapen att kunna "bockas" i kallt tillstånd fordras nämligen av hästskosöm, och hittills har det svenska träkolsjärnet visat sig oumbärligt vid fabrikation av de bättre kvaliteterna. Denna tillverkning bedrevs likaledes huvudsakligen vid järnverken, men blev av större betydelse först med uppkomsten av specialföretag. Åren 1881—1891 redovisas dessa i den officiella statistiken separat på följande sätt:

43¶HÄSTSKOSÖMFABRIKER AREN 1881—1891. År

Antal fabriker

Antal arbetare

Tillverkningsvärde i 1 000 kr.

1881 1883 1885 1887 18S9 1891

1 2 6 S 6 9

75 94 184 245 316 364

288 410 772 876 866 986

Under 1890-talet synes däremot denna tillverkning så gott som stagnerande (jämför diagram 5 och tabell 10 å sid. 116) och först under 1900-talets första år äro några anmärkningsvärda framsteg att anteckna. Dessa måste tydligen tillskrivas den sömfabrik, som år 1899 efter mellanrikslagens upphävande anlades vid Mustadsfors av ett norskt bolag. Detta företag, som dessutom bedriver sömtillverkning i flera andra länder, representerar numera praktiskt taget hela den svenska produktionen. Då dess utveckling just sammanfaller med den begynnande stegringen av den totala exporten av spik och hästskosöm, är det tydligen det svenska fabrikatets inträngande pä exportmarknaden, som möjliggjort sagda produktionsutveckling. Körande utrikeshandeln är redan nämnt, huru 1890-talets senare hälft kännetecknas av en markerad nedgång i importen och att 1900-talets första år jämväl bilda en vändpunkt, såtillvida nämligen, att utvecklingen mot exportindustri av större dimensioner daterar sig från denna tid. Först fr. o. m. år 1907 kan utrikeshandelns närmare sammansättning analyseras (jämför tabellerna 11 a—d). De viktigaste in- och utförselposterna voro vid denna tid följande: IN- OCH UTFÖRSEL AV SPIK, STIFT OCH HÄSTSKOSÖM. 1907

1913 T 3n Införsel: Spik, stift, hästskosöm och broddar Därav: Spik > 45 mm • < 45 • Hästskosöm och broddar Rälsspik Möbelspik Utförsel: Spik, stift, hästskosöm och broddar Därav: Hästskosöm och broddar Spik > 45 mm » < 45 »

8 95 33 18 12

154 10 117 4 22 9

272 58 170 0 43 11

214 18 145 5 46 13

7 180 6 133

7 768 6 824

6 310 5 542

991 40

870 70

7 348 6 186 1112

717 40

Som synes utgjorde smärre spik, stift och nubb den egentliga importvaran, varvid huvudparten föll på trådspik och stift samt nubb, huvudsakligen kommande från Tyskland (tidigare även från Belgien och Frankrike). Den tidigare rätt betydande importen från Norge av hästskosöm och broddar hade redan förut upphört, vilket närmast torde få

sättas i samband med mellanrikslagens upphävande. Jämförelsevis konstant visade sig däremot införseln av möbelspik (huvudsakligen kommande från Tyskland. Efter framställningsmetoden tedde sig utrikeshandelns sammansättning beträffande spik, stift och nubb på följande sätt: IN- OCH UTFÖRSEL AV SPIK, STIFT OCH NUBB.

Införsel, ton

Utförsel, ton År Smidd

Tråd

Andra 1 )

Smidd

Tråd

|Andra')

859 1 125 708

30 3 18

52 34 33

1 2 6

24 86 44

93 141 114

1909 1911 1913

Tidigare utgjorde smidd spik den viktigaste exportartikcln, under det att någon nämnvärd utförsel av klippt och pressad spik samt trådspik är att notera först under krigstiden. Ojämförligt större än hela spikoch stiftexporten är emellertid utförseln av hästskosöm och broddar (jämför ovan), vilken tillverkning till övervägande delen avsattes genom export. Exporten uttryckt i % av tillverkningen ställde sig åren 1907—1913 på följande sätt: Ar

% 95.8

113.5 96.2

1913 Då exporten håller jämna steg med och vissa år t. o. m. ej oväsentligt överskjuter den redovisade tillverkningen, synes detta tyda på att produktionssiffrorna äro för låga. Den mycket ringa hantverksmässiga produktionen samt det förhållandet, att fr. o. m. 1912 även hästskohakar medräknats i exportsiffrorna lämnar ej tillräcklig förklaring på att de erhållna relativtalen äro för höga. Tillverkningen av trådspik och trådstift synes däremot ännu vid denna tid ej hava nått större utveckling. Även om införseln varit relativt obetydlig och inlandskonsumtionen sålunda till största delen tillgodosetts av den inhemska tillverkningen (åtminstone beträffande grövre vara). så förmådde denna tydligen ej göra sig gällande på världsmarknaden. Denna behärskades länge så gott som ensamt av Tyskland, varest trådspikstillverkningen utgjorde en av de tidigast utvecklade exportindustrierna. På 1890-talet började emellertid den amerikanska konkurrensen göra sig kännbar, då efter bildandet av "The American Steel & Wire Co" ett systematiskt bearbetande av exportmarknaden vidtog. Ifrågavarande sammanslutning, som sedermera uppgick i ståltrusten, blev av betydelse för den amerikanska industriens konkurrensduglighet så till vida. att alla verk, som ej fyllde de högsta anspråk på modernitet, nedlades. Bland övriga konkurrenter märktes främst Belgien med en högt utvecklad och tekniskt välrustad trådspikindustri, varjämte Österrike-Ungern *) Inklusive nubb.

uppträdde som en ej obetydlig exportör, vilket möjliggjordes av att denna industri av den österrikiska ståltrusten gynnades genom särskilt laga materialpriser vid tillverkning för export. På Orientmarknaden hade jämväl Italien inträngt tack vare höga statliga utförselpremier. Tack vare låga arbetslöner och goda fraktförhållanden har slutligen den holländska trådspikindustrien trots frånvaron av tullskydd företett en rask utveckling med export på England, vilket land saknat egen trådspikindustri av större betydelse. Det nuvarande tullskyddets höjd och dess förändringar framgå av följande tablå: TULLSATSER OCH PRISUPPGIFTER A SPIK, STIFT OCH HÄSTSKOSÖM. Exportmedelpris1) 1914 Kr. per 100 kg. 2I /« 1892 |V«1911

Tullbåts, kr. per 100 kg. Vi 1881 Spik, stift och nubb > 45 mm.: smidd 1 tråd- \ andra J < 45 mm.: smidd ] tråd- 1 nubb andra > skostift Hästskosöm \ > 45 mm. .. och broddar) < 45 mm. ..

/7 1888

51.oo 33.00 19.oo 71.oo 42.oo

3.oo

4.oo

5.oo

15.oo

15.oo

> 15.00

lö.oo

7.oo

lö.oo

3.oo

4.oo lö.oo

> 15.00

35.90 41.00

3.oo

15.oo fria

Möbelspik och koffertnagel

]

35.oo-70.oo

ö.oo

35.00—70.00 50.oo-75.oo

Vad tullskyddets betydelse för den svenska industriens utveckling angår, torde i stort sett kunna sägas, att förekomsten av tullskydd otvivelaktigt väsentligt underlättat uppkomsten av en modern spikindustri, särskilt som den utländska industrien redan tidigt målmedvetet bearbetat exportmarknaden. Framför allt gäller detta trådspikindustrien, vilken dock ej förmått mera än hävda sin ställning på hemmamarknaden. I motsats härtill har sömindustrien utvecklats till utpräglad exportindustri, liksom, om än i mindre skala, tillverkningen av grövre klipp- och presspik. En summarisk jämförelse mellan produktionskostnaderna vid spiktill- Tillverkning* ekonomt verkningen i Sverige och U. S. A. återfinnes i omstående sammanställning. Den amerikanska kalkylen är, jämförd med de svenska, framför allt anmärkningsvärd för sina laga materialkostnader, vilket förhållande finner sin förklaring däri, att spiktillverkningen utomlands ej ställer synnerligen höga fordringar pä materialets beskaffenhet (de svenska kalkylerna avse förädling av inhemskt material). Däremot äro arbetsoch administrationskostnaderna i U. S. A. relativt höga. I förhällande till manufaktureringsvärdet äro emellertid de amerikanska arbetskost*) Deklarerade. 4

naderna lägre än de svenska, vilket i betraktande av den högre amerikanska lönestandarden måste förklaras av mera mekaniserad drift. SVENSKA OCH AMERIKANSKA TILLVERKNINGSKOSTNADER FÖR SPIK, STIFT OCH HÄSTSKOSÖM. U. S. A 1909

Sverige 1913 Hästskosöm Kr. per 100 kg. Materialkostnad Bränsle och kraft.. .. Tjänstemannalöner .. Övriga regie- och driftskostnader Kapitalkostnader .. .. Vinst Nettoförsäljningspris..

%

21.97 73.2 6.28 20.9 0.471) 1.6

5 56 0.72 30.00

1.9 2.4 lOO.o

Trådspik Kr. per 100 kg. 20.78 4.46 0.39 1.10 3.28 1.24 1.36 32.61

Klippspik

Spik och stift

Rälsspik

Kr. per per % % Kr. 100 kg. % 100 kg.

%

57.0 9.1

46.8 16.5 1.7 6.8

63.6 13.7 1.2 3.4 10.1 3.8 4.2 lOO.o

13.40 2.89 0.36

68.7 14.8 2.o

0.67 1.46

3.5 7.5

16.80 2.69 2.15

> 5.38

118.2 2.48 29.50

8.4 lOO.o

10.5 |

17.7 lOO.o

Administrationskostnadernas höjd är däremot svårare att förklara; möjligen härröra de sig från en av vidsträckt export erfordrad kostsam försäljningsorganisation. Vad prisernas absoluta b.öjd beträffar, ställde sig dessa i Sverige 1913 vid omkring 25.oo—30.oo kr. per 100 kg. (klippspik dock avsevärt billigare). Detta gällde huvudsakligen grövre dimensioner. I huru hög grad manufaktureringsvärdet är beroende av dimensionen, framgår av följande tyska beräkning från början av 1900-talet av de totala arbetslönekostnaderna per ton färdig vara (trådspik. 2 ) P/2 mm. och grövre Mk 91.89 1 7 , - 1 mm „ 172.54 1 mm. och finare „ 351.73 Av allt att döma torde man få söka anledningen till vår industris bristande konkurrenskraft på ifrågavarande område i frånvaron av förutsättningar för billig råvaruframställning. Att vår industri arbetar med mindre produktionsenheter torde ej få tillmätas allt för stor betydelse, dä ifrågavarande tillverkning bedrives fullt automatiskt vid varje liten spikmaskin. En större anläggning betyder sålunda i regel endast installering av flera maskiner, sällan större eller mera komplicerade, varför man har skäl att antaga att den tilltagande produktivitetens gräns är nådd vid en relativt liten företagsstorlek. Detta givetvis under förutsättning att de små företagen verkligen utnyttja sina möjligheter till modernisering av driften i samma grad som storföretagen, vilket kanske icke alltid är fallet. I betraktande av råvarukostnadernas stora betydelse för ifrågavarande tillverkningar liksom den omständigheten, att användandet av ut*) Endast bränsle. ) Siffrorna hämtade ur "Kontradiktorische Verhandlungen iiber Deutsche Kartelle, Stenographischer Bericht, Heft 8", Berlin 1904. 2

ländsk råvara (valstråd) åren närmast före kriget otvivelaktigt befann sig i stark tillväxt 1 ), äger det ett visst intresse att undersöka betydelsen av råvarutullen. Den största svårigheten, som möter en dylik undersökning, är att avgöra, i vilken utsträckning råvarutullen utnyttjats. Beträffande de halvfabrikat av järn och stål, vilka i huvudsak utgöra järnmanufakturens utgångsmaterial, är nämligen skillnaden mellan det svenska och det importerade materialets kvalitet i allmänhet högst betydande, och då denna kvalitetsskillnads betydelse för prisbildningen i varje särskilt fall givetvis ej låter sig uppskattas, så lämna materialpriserna endast föga ledning vid ett bedömande av tullens utnyttjande. Här nedan liksom i övriga fall, där denna fråga gjorts till föremål för undersökning, hava därför alla beräkningar baserats på det antagandet, att tullen å utgångsmaterialet helt utnyttjats eller m. a. o. med sitt fulla belopp fördyrat råvaran. Vad spiktillverkningen beträffar, är detta otvivelaktigt också fallet. Priserna å exempelvis tysk valstråd understego nämligen även med tullen tillagd rätt avsevärt priset ä svensk vara, vartill kommer, att den uppfattningen allt mera gjort sig gällande, att det utländska materialets kvalitet för trådspiktillverkningen visat sig fullt tillfredsställande, varför kvalitetsskillnaden näppeligen kunnat motivera ett överpris å svenskt material. Att vår trådspikindustri icke desto mindre till större delen baserats å inhemsk råvara, torde åtminstone delvis få tillskrivas möjligheten att för detta ändamål tillgodogöra sig utskottsmaterial. I ännu högre grad är detta fallet vid tillverkningen av klippspik. Svårare ställer det sig emellertid att avgöra frågan om tullens utnyttjande i de fall, där uteslutande svenskt material just pä grund av dess överlägsna kvalitet kommer till användning. Ett typiskt exempel härä erbjuder bland här behandlade tillverkningsgrenar sömindustrien. Då ingen konkurrens med utländskt material i dessa fall kommer ifråga, torde råvarutullens betydelse för materialkostnaderna ej med visshet kunna fastställas. Under ovan angivna förutsättning, d. v. s. råvarutullens fulla utnyttjande, har här nedan råvarutullen jämte den effektiva tullen för vissa fabrikat beräknats och uttryckts i % av manufaktureringskostnaden, vilken med stöd av föregående produktionskalkyler beräknats ur exportmedelprisen för är 1914. Hänsyn har härvid tagits till följande approximativt kalkylerade avfallsprocent, nämligen för hästskosöm 25 BERÄKNING AV RAVARUTULL OCH EFFEKTIV TULL FÖR SPIK OCH HÄSTSKOSÖM.

Nominell tull Kr. per 100 kg. D:o i % av exp. medelpris 1914 .. Råvarutull Kr. per 100 kg Effektiv tull K r . per 100 kg. D:o i % av manuf.-kostnad *) Jämför sid. 30.

Klippspik

Hästskosöm

Rälsspik

777 C

776 D

778 A

777 B

776 B

6.50 34.2 2.85 3.65 61.3

lö.oo 41.8 3.13 11.87 112.0

3.oo 12.0 2.68 0.32 3.0

6.50 19.7 2.63 3.87 32.3

15.oo 35.7 2.63 12.37 81.i

Trådspik

48 %, trådspik 5 %, rälsspik 7 % och klippspik 14 %, allt beräknat å den färdiga varans vikt. Dessa procenttal äro beräknade med stöd av de uppgifter över materialförbrukningen, som av vissa specialföretag lämnats till kommerskollegii förut omnämnda (sid. 20) specialutredning. De här valda exemplen visa, huru starkt det effektiva tullskyddet varierade. Under det att beträffande hästskosöm skyddet sålunda täckte mera än de totala manufaktureringskostnaderna, nådde det vid rälsspiktillverkningen ej högre än 3 % av samma kostnader. Vad trådspiktillverkningen beträffar, kan det vara av intresse att undersöka skyddet för själva spiktillverkningen, d. v. s. om dragen träd i stället för som ovan valsträd tages som utgångsmaterial. Prisskillnaden mellan valstråd och den vanligen använda dragna tråden utvisar, att manufaktureringskostnaden i sa fall ej når högre än till omkring 20 % av priset. Under antagande av att tråd av mera än 1.5 mm:s diameter kommer till användning och utan hänsyn till avfall, som härvid torde sakna betydelse, uppgick den effektiva tullen i förhållande till manufaktureringskostnaden till följande höjd: trådspik över 45 mm. längd „ under 45 „ ' „

30.3 % 125.0 %

Skruvar, bultar, nitar och muttrar. Under det att träskruvtillverkningen redan tidigt ganska allmänt antog karaktären av fabriksmässig massfabrikation, tillverkades länge huvudparten av järngängad skruv och mutter liksom bultar och nitar inom den egentliga verkstads- och maskinindustrien i omedelbart samband med de artiklar, för vilka de voro avsedda. Svårigheten låg nämligen däri, att en mängd olika gängmått användes, och först sedan dessa standardiserats (tidigast genom Whitworths system) kunde massframställning för avsalu uppstå. Vår officiella statistik redovisar åren 1886—1891 en träskruviabrik med 30—60 arbetare 1 ). F. n. finnas visserligen åtskilliga företag, som i mindre skala ägna sig ät dylik tillverkning, men så gott som hela den redovisade tillverkningen faller på en enda fabrik (Hagfors). Tillverkningen bedrives där efter fullt moderna principer med en tekniskt synnerligen högt stående maskinell utrustning. Uppgifter om tillverkningens kvantitet äro tillgängliga frän 1896 och återfinnas å diagram 5, och tabell 10 (sid. 116). Särskilt i ögonen fallande är produktionens obetydliga utveckling under 1900-talets första 6 år, under vilken tid ökningen i den inhemska konsumtionen till största delen täcktes genom en stegrad införsel. Frän denna tid företedde däremot införseln en väsentlig nedgång, under det att den inhemska tillverkningen ett par år senare utvisade en synnerligen kraftig stegring — frän 289 ton 1909 till 641 år 1914. Export av någon betydelse förekom ej före världskriget. Träskruvar belades 1888 med en tull av 20.oo och 30.oo kr. per 100 kg. för resp. över och under 75 mm. längd. Åren 1892 och 1911 infördes följande tullsatser: 0 Hagfors, anlagd 1884.

49¶Tullsats, kr. per 100 kg. A

i,

4-

21/61892

,-

Av 12 mm. eller större diameter 1 mm

|z2

"

••••'••

Q 00 20

'°°

under 4 mm. " ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; } 30.00 Importens sammansättning framgår av tabell 12 a (sid. 120) följande genomsnittssiffror äro beräknade:

1/l21911

Q 00 20

'°°

ja* varur

INFÖRSELN AV TRÄSKRUVAR AREN 1893-1911. Årligen

Minst 12 mm. Ton

12—8 mm. Ton

Under 8 mm. Ton

1893-1895 1896—1900 1901—1905 1906—1910 1911

6.8 28.9 17.0 11.3 3.7

4.4 6.5 6.5 5.8 3.8

78.5 116.6 142.5 184.3 134.9

Av skruvar över 8 mm. diameter har införseln alltid varit relativt obetydlig.s Etter den väsentliga tullreduktionen för dessa dimensioner 1892 ? „ f , r v^serligen importen av grova skruvar, så att 1890-talets senare halit och de första åren av 1900-talet kunde utvisa rätt betydande införselsiffror, men den sjönk snart åter ned till en obetydlighet (jämför ovanstående tabell). Den viktigaste importvaran, skruvar under 8 mm utvisade däremot kraftigt stegrade importsiffror ända fram till tiden närmast före kriget, vid vilken tid införseln emellertid hastigt avtog och 1 allt större utsträckning ersattes av den samtidigt i hastig utveckling stadda inhemska produktionen. Tydligen är detta förhållande åtminstone delvis att tillskriva den kort förut vidtagna kraftiga tullförhojmngen för de minsta dimensionerna. Dock visar även importen av dimensionerna 8—4 mm., för vilka tullen bibehölls oförändrad, en fullt ut hka kraftig minskning (se tabell 12 a ) . Tillverkningen av annan skruv (järngängad) ävensom bult, mutter och nit bednves väl ännu i stor utsträckning för egenförbrukning av maskin- och mekaniska verkstäder, men därjämte har en betydande fabrikation uppstått, som inriktat sig på dylik specialtillverkning för avsalu. Som redan nämnts är denna industri av något yngre datum; TILLVERKNING SAMT IN- OCH UTFÖRSEL AV BULT, MUTTER OCH SKRUV (EJ TRÄSKRUV). Årligen 1907—1910 1911 1912») 1913 J

Tillverkning Ton

Införsel Ton

Utförsel Ton

9 107.1

316.2 318.4 572.1 810.9

25.6 44.7 70.7 74.8

) In- oeh utförselsiffrorna 1912—1913 omfatta även ogängade hultar och muttrar.

50 en av fabrikerna (Bultfabriken, Hallstahammar) grundades visserligen redan 1873, men av de övriga datera sig de flesta från 1890-talets sista och 1900-talets första år. Siffror för tillverkning äro tillgängliga först fr. o. m. 1913 och återfinnas i tabell 10. Med dessa såvitt möjligt jämförbara siffror för in- och utförsel äro sammanställda å föregående sida. Införselns närmare sammansättning framgår av tabellerna 12 a—b (sid. 120), som för tiden närmast före kriget utvisa följande siffror: INFÖRSELN AV BULT, MUTTER OCH SKRUV.

Årligen

Skarv- och syllbultar Ton

1907—1910 1911

Andra skruvar, bultar, m u t t r a r och nitar 1

Minst 12 mm. 1 ) 12—8 mm. ) Ton Ton

5.1 7.8

38.1 57.o

49 2 58.9

41 9.8 6cS7.2

1912 1913

Under 4 m m . Ton

54.1 72.5

217.1 142.4

45.1 103.5

8—4 m m . Ton

Den största delen av importen faller sålunda på de grövsta dimensionerna (inklusive skarv- och syllbultar för järnvägsskenor) vilka artiklar sedan 1888 åtnjutit ett oförändrat tullskydd av 6 kryper 100 kg. De mindre dimensionerna åter tullbehandlades till 1911 som ej specificerade järnvaror" med 20 öre per kg., vilken tullsats fortfarande galler för dimensionerna 12—8 mm. ävensom för alla nitar under 12 mm. För dimensionerna 8—4 mm. och mindre höjdes däremot tullen avsevärt, nämligen till kr. 30 och 60 respektive, allt per 100 kg. I motsats till de grövre, som vanligen äro pressade, äro de sistnämnda dimensionerna, åtminstone vad egentlig skruv beträffar, oftast maskinarbetade och betinga därför ett väsentligt högre pris. AMERIKANSKA TILLVERKNINGSKOSTNADER FÖR BULT, MUTTER OCH SKRUV. RELATIVA TAL. U. Bultar, m u t t r a r , nitar och s k r u v a r ( j ä r n )

Kapitalkostnader och vinst Summa

S. A. Träskruvar

43.2 2.2 27.9 6.1 7.2 13.4

46.1 2.6 28.7 7.7 14.9

35.6 1.7 23.4 6.o 14.9 18.4

35.0 2.8 31.4 8.7 22.1

lOO.o

' ) Fr. o. m. 1912 ingå även träskruvar.

|

|

lOO.o

51 En bild av produktionskostnadernas sammansättning vid ifrågavarande tillverkningar i U. S. A. återfinnes i sammanställningen å föregående sida. Siffrorna beteckna medeltalet för samtliga specialföretag inom resp. grupper. Av tillgängliga svenska kalkyler 1 ) framgår, att de amerikanska materialkostnaderna liksom bränsle- och kraftkostnaderna ställde sig avsevärt lägre än motsvarande svenska. Däremot voro arbetskostnaderna i U. S. A. betydligt högre än i Sverige, vilket visar sig vara fallet även om dessa sättas i relation till manufaktureringskostnaden. Detta förhållande tyder på, att den högre amerikanska lönenivån, i motsats till vad på andra områden ofta är fallet, ej fullt kunnat kompenseras av högre stående fabrikationsteknik, och tyder sålunda därjämte på en jämförelsevis hög teknisk ståndpunkt inom den svenska tillverkningen. Vad de olika artiklarna beträffar, variera produktionskostnaderna högst avsevärt alltefter dimension och utförande. Som exempel härå må följande svenska beräkningar, avseende år 1913, anföras. Siffrorna avse % av den totala självkostnaden.

TUI^I,»;»»,

ekonomi

SVENSKA T I L L V E R K N I N G S K O S T N A D E R F Ö R B U L T , M U T T E R O C H NAGEL. RELATIVA TAL. Stat. nr Bult med 6 kant. mutter, 5 /8"x5"

Materialkostnad

Arbetskostnad

'10.3

»

14.7 19.7 24.8 9.6 23.3

V2"x50" 3 /8" X 45" V4'x30'

780 781

49.5 33.2 16.0

Mutter, svart, s/s" > blank, 3/4*

779 780

43.o 19.0

Nagel 5 / s ' x 2 *

»

Vs" x 10'

Bränsle och kraft

Övriga kostnader 50.3

6.3 7.5 9.7

29.5 39.6 49.5 47.4 57.7 47.5

24.2¶I allmänhet finner man, att arbetskostnaderna stiga högst avsevärt med sjunkande dimensioner. Detsamma synes även gälla bränsle- och driftkostnader, ehuru med vissa undantag, som torde förklaras av varierande framställningsmetod (exempelvis kall- eller varmbearbetning) och utförande. Vid bedömande av tullhöjden lämna importmedelprisen endast föga Tullskyddets ledning, då dessa basera sig på beräknade värden. I förhållande till ex- höjd och råportmedelprisen, som däremot fr. o. m. 1914 deklarerats, uppgick tullen varutullens betydelse. nämnda år till den höjd, som angives i tabellen å nästa sida. Vid ifrågavarande prisläge åtnjöto tydligen dessa tillverkningar ett jämförelsevis rikligt tillmätt skydd. Särskilt gällde detta träskruvar av smärre dimensioner (rubr. 781 A och 782). Vad de mindre dimensionerna beträffar, reduceras detta skydd endast obetydligt, även om råvarutullen till sin fulla höjd tankes vara utnyttjad. *) Ifrågavarande produktionskostnadsberäkningar k u n n a fentliggöras.

av sekretesskäl icke

of-

52 TULLARNA A BULT, MUTTER OCH SKRUV I FÖRHÅLLANDE TILL 1914 ARS EXPORT MEDELPRIS. Stat. nr 1 ) 779 780 781 A 781 B 782 783

Exportmedelpris 2 )

Tull

Kr. per 100 kg.

Kr. per 100 kg.

%

45.00 8O.00 134.00 207.00 196.oo 359.00

6.oo 20.00 30.oo 30.00 45.00 60.00

13.3 25.0 22.4 14.5 23.0 16.7

För de grövre dimensionerna åter visar sig råvarutullen under samma förutsättningar som en högst kännbar belastning. Väljer man exempelvis en stor handelsvara såsom vanlig svart bult med 6-kantmutter och räknar man med tullen å valsjärn (rubr. 727) med hänsyn tagen till avfall, kan råvarutullens betydelse för skilda dimensioner vid 1913 års prisläge beräknas på följande sätt (de absoluta talen äro kalkylerade per 100 kg. färdig vara): BERÄKNING AV RÅVARUTULL OCH EFFEKTIV TULL FÖR BULT OCH MUTTER AV OLIKA DIMENSIONER. s

«/s'

/8"

1/4"

3/8"

Kr.

%

Kr.

%

Kr.

%

Kr.

%

Råvarutull

44.90 6.oo 2.95

lOO.o 13.4 6.0

36.50 6.oo 2.88

lOO.o 16.4 7.9

53.50 20.00 2.83

lOO-o 37.4 5.3

116.40 30.00 2.98

100.0 25.7 2.6

Effektiv tull

32.i

23.1¶Tillverkningskostnad

För ett par andra artiklar, muttrar och nagel, återfinnas motsvarande siffror här nedan: BERÄKNING AV RÅVARUTULL OCH EFFEKTIV TULL FÖR MUTTER OCH NAGEL AV VISSA DIMENSIONER. Nagel

Muttrar svarta , » / 8 "

blanka, /4*

V«'

5/8"

%

Kr.

%

Kr.

%

Kr.

%

Kr.

Råvarutull

43.70 6.oo 3.14

100.0 13.7 7.2

108.30 20.oo 3.44

100.0 18.5 3.2

38.50 6.oo 2.75

100.0 15.6 7.1

31.10 20.00 4.50

lOO.o 64.4 14.5

Effektiv tull

49.9¶Tillverkningskostnad

Även dessa exempel utgå från tullen å valsjärn utom beträffande de minsta naglarna (V,")» där tråd (rubr. 764) antagits som utgångsmaterial och där ingen hänsyn till avfall tagits, då detta vid ifrågavarande tillverkning är praktiskt taget betydelselöst. *) Rörande varuslagen se tab. 12 a, b å sid. 120 och 121. 2 ) Deklarerade.

V. Tillverkningen av rör. Med hänsyn till framställningssättet brukar man särskilja trenne hu- Tillverkningsvudgrupper av rör, nämligen gjutna, vällda och skarvfria (dragna eller teknik. valsade) rör. Gjutna rör användas huvudsakligen till grövre gas- och vattenledningar samt avloppsledningar och andra dylika ändamål, för vilka relativt låg hållfasthet är tillfredsställande. De vällda eller svetsade rören utgöra den stora huvudmassan av klenare vattenlednings-, avlopps- och gasrör. Dessa framställas vanligen av plåtremsor, som genom dragning sammanvikas till en hylsa, vars kanter vid förnyad dragning eller valsning över dorn i rödvarmt tillstånd sammanpressas och hopvällas. Vär inhemska rörtillverkning gäller förutom obetydliga kvantiteter gjutna rör uteslutande skarvfria rör av smidbart järn och stål. Dessa, särskilt de kalldragna, äro produkter av synnerligen hög kvalitet och finna sin användning, där stor hållfasthet i förening med ringa godstjocklek erfordras, främst såsom ångrör, ångpannetuber, velociped- och flygmaskinsrör, gasrör för högt tryck o. s. v. Eörämnet framställes genom valsning. Detta ämne "hålas" antingen genom pressning eller valsning över dorn och utvalsas sedermera likaledes över dorn till tunnare dimensioner. Tillverkningen ställer synnerligen höga fordringar pä materialet, och välljärn, som alltid i någon mån innehåller slagg, kan ej användas. Vissa artiklar bringas slutligen genom varm- eller kalldragning ned till önskad dimension och form. De tvenne sistnämnda processerna påminna i mycket om tråddragning: röret tillspetsas i ändan och dragés med mekanisk kraft genom en dragskiva av mindre kaliber än ämnet, vilken procedur efter nödig uppvärmning upprepas, tills önskad dimension erhållits. Tillverkningen av rör från massiva ämnen upptogs i värt land första ^^u^q gången på 1880-talet vid Sandviken. Det goda resultatet av denna verk- samTin- och samhet lockade snart till efterföljd, och vid mitten av 1890-talet med dess utförsel.

54 omslag till bättre konjunkturer uppväxte ett flertal för tidens förhållanden betydande nyanläggningar för rörtillverkning (Forsbacka 1894, Storfors 1895, Fager sta 1896, Degerfors, Hofors, Iggesund och Bångbro). Den härav föranledda överproduktionen medförde emellertid snart avsättningssvårigheter, varför flertalet av dessa verk nedlade tillverkningen ifråga, så att vid tiden närmast före kriget endast tvenne rörvalsverk uppehöllo driften. Diagram 6. Däremot kvarstod tillMili.kr. TILLVERKNING SAMT IN-OCH UTFÖRSEL AV RÖR. verkningen av kalldragna rör vid flera verk (SandInförsel av rör,valsade,dragna och smidda. (inkl. ihåliga tubämnen.) viken, Storfors, Fagersta • Utförsel av d? m. fl.) och uppträdde - - Införsel av gjutna rör. därjämte som självständig rörelsegren, baserad på inköpt råmaterial (See Fabriker i Sandviken). Angående den inhemska tillverkningen av rör av smidbart järn och stål föreligga siffermässiga uppgifter först från slutet av 1890-talet, från vilken tid produktionsutvecklingen är grafiskt åskådliggjord å diagram 6. Häri ingå emellertid även ihåliga tubämnen, _ Tillverkning av rör. valsade,dragna och smidda. vilka äro en relativt ringa Tusan ton (inkl ihåliga tubftmnen.) 50 förädlad valsverksprodukt och vanligen ej hänföras till järnmanufaktur, varför de fränräknats i kurvan ä diagram 7 (de exakta siffrorna återfinnas i tab. 13, sid. 121). En jämförelse mellan de bada kurvorna visar huru ojämförligt mycket kraftigare tubämnestillverkningen utvecklats än den egentliga rörtillverkningen. Den senare var efter ett kraftigt uppsving pä 1890-talet, som avbröts av krisen 1901, så gott som fullständigt stagnerande ända till åren närmast före kriget, då den på ett par år ungefär fördubblades. Denna förädlingsrörelsens relativa tillbakagång under 1900-talets första årtionde framgår ännu tydligare av diagram 7, där rörtillverkningen framställts i % av totala tubämnestillverkningen. Under det vid århundradets början

55 nära 1j3 av denna senare tillverkning inom landet underkastades fortsatt bearbetning, var motsvarande andel år 1910 föga mer än V10. Tydligen betecknar emellertid sistnämnda år en avgjord vändpunkt, ehuru maximum för åren 1899—1901 ännu Diagram 7. vid tiden närmast före kriTILLVERKNING SAMT IN-0CH UTFÖRSEL AV RÖR, get icke uppnåtts. VALSADE.DRAGNA ELLER SMIDDA. (Exkl.ihåliga tubämnen) Importen av rör av smidbart järn och stål visar, alltsedan uppgifter härom föreligga. betydande siffror (tabell 14 a, sid. 122). Av diagram 7 framgår, att införseln under hela den undersökta perioden kvantitativt räknat överstigit hela vår inhemska tillverkning (frånsett tubämnestillverkningen), och dess tillväxt synes hava varit ungefär proportionell mot denna. Denna skenbara stabilitet i införselns utveckling är emellertid i viss mån missvisande, enär importen alltmera koncentrerats till vissa produkter, varav i vårt land ännu ingen tillverkning upptagits. Av handelsstatistikens siffror framgår ej, huru införseln fördelar sig på vällda och skarvfria rör, men de låga importprisen tyda på, att det huvudsakligen är vårt växande behov av vällda rör för gas-, vattenoch avloppsledningar, som härigenom fylles. Trots ett relativt högt tullskydd alltsedan år 1892 (jämför sammanställningen å följande sida) äro nämligen dessa artiklar ännu icke föremål för inhemsk tillverkning. På tillverkningen av kalldragna rör synes däremot tullskyddet, trots att detta varit relativt lägre, haft en välgörande inverkan; för den på 1890-talet uppspirande industrien hade det säkert sin betydelse som uppfostringstull, och 1912 års ökade skydd synes hava verkat nästan prohibitivt.

56¶IN- OCH U T F Ö R S E L A V RÖR AV S M I D B A R T J Ä R N OCH S T A L . Införsel i ton

År

1907 1909 1911 1912 1913 1914

Utförsel i ton

smidda, rördelar av smidda, kalldragna l ) valsade, s m i d b a r t kalldragna 1 ) valsade, 2 varmdragna gods ) varmdragna 297 270 179 65 46 54

11785 8 694 10 288 11 390 10 431 11319

981 327 722 1960 1820 1617

468 579 544

rördelar av smidbart gods 2)

5 209 2 654 3102 2 745 2 541 3 034

12 17 12

T U L L S A T S E R N A S F Ö R Ä N D R I N G A R UNDER T I D E N 1892—1912. Tullsats Kr. per 100 kg. 21

Bör av smidbart järn och stål, valsade eller varmdragna. Icke bearbetade: Tubämnen, ihåliga A n d r a : förzinkade överdragna med svart färg .. andra Bearbetade (böjda, spiralformade m. m.) Lednings- och lyktstolpar Muffar, flänsar, proppar, huvar, vinkel-, T- och korsrör m. m.: Av smidbart gjutgods Smidda

/6 1892

Importmedelpris 1914

Tullen i % av värdet

V12 1911 Kr. per 100 kg

4 4 4 4

22 23

16.7 18.2 17.4

20 20

34: 33

14.7 12.1

1:50 3) 4:—3)

60: — 6 ) 75: — 6 )

15 o 12.o

35: 46:

17.1 13.0

8: —

103: 82:

7.8 9.8

•M

Kalldragna rör. 2 mm. och mera i godstjocklek: Ångpannetuber och å n g r ö r . . . Andra Av mindre godstjocklek: Ånpannetuber och ångrör Andra Rör och rördelar av icke smidbart gjutgods. Icke bearbetade: Av 145 mm. eller grövre inre diameter 5 ) Av mindre diameter: oarbetade, rördelar inbegripna .. ..

fria

fria

10:-

1:50

1:50

16:—°)

9.4¶Bearbetade, rördelar inbegripna: Emaljerade Andra

1:50 1:50

4:2:50

22: - « ) 16:— B )

18.2 15.6

Alla rör och rördelar före 1892 fria. *) Siffrorna torde före 1912 v a r a för höga å införseln och för låga å utförseln, enär före nämnda å r någon s k a r p g r ä n s mellan v a r m - och kallvalsade j ä r n r ö r ej uppehölls vid den statistiska redovisningen. 2 ) F ö r e 1912 ingå icke rördelar av smidbart (aducerat) gjutgods. 3 ) Tullbehandlades som rör. 4 ) Tullbehandlades som "ej spec, j ä r n v a r o r " med 20 öres tull per kg. upptill 10 kg., för överskjutande vikt endast 4 öre per kg. 5 ) G r ä n sen utgjorde före 1912 150 mm. 6 ) Beräknade medelpris.

57 Införseln av varmvalsade och varmdragna rör fördelade sig med hänsyn till ursprungsländer åren 1907 samt 1912 och 1913 på följande sätt: INFÖRSELN AV VARMVALSADE OCH VARMDRAGNA RÖR FÖRDELAD PÅ INKÖPSLÄNDER, År

1907 J ) 1912 1913

England

U. S. A.

Tyskland

Belgien

Danmark

Ton

Ton

Ton

Ton

Ton

Övriga länder Ton

1074 3 992 2 487

2154 3 364 3 358

2 225 2 080 3 226

493 878 473

887 749 721

232 328 166

Summa Ton 7 066 11390 10 431

Som synes intogo Tyskland och U. S. A. tidigare platsen som våra förnämsta leverantörer. Att vår rörtillverkning utvecklats huvudsakligen på kvalitetstillverkningens område bekräftas ytterligare av siffrorna för exporten. Med vår relativt obetydliga inhemska marknad är givetvis en dylik kvalitetsindustri för sin utveckling starkt beroende av exportmarknaden, och redan tidigt ägde också en avsevärd utförsel rum, huvudsakligen bestående av valsade eller varmdragna skarvfria rör. Den totala utförseln har visserligen sedan denna tid kvantitativt föga utvecklats (se diagram 7). Som av följande sammanställning framgår, hava de kalldragna rören funnit sin avsättning, förutom i de skandinaviska länderna, i England, Ryssland och Finland, de valsade och varmdragna dessutom i Tyskland och i transoceana länder såsom U. S. A., Kanada, Brittiska Sydafrika och Japan. UTFÖRSELN AV VISSA SLAG AV RÖR, FÖRDELAD PA SKILDA FÖRSÄLJNINGSLÄNDER.

Försäljningsland

Total export England .. .. Tvskland .. U. S. A Frankrike .. Ryssland .. .. Finland .. .. Norge Danmark Kanada .. .. Japan

Kalldragna ångpannetnber Valsade eller varmdragna och ångrör över 2 mm. rör, ej förzinkade eller godstjocklek med färg överdragna Ton Ton 1912

1757 1244 36

1676 1155 140

— —

— —

2 706 943 512 756

2 530 286 773 858 11 294 82 74 8

306 9 107 2

290 8 40 26

—

—

—

225 44 94 3 3 12

48¶Den kvantitativt största importartikeln bildas av de gjutna rören (se diagram 6 och tabell 14 b, sid. 123). Av dessa äro de grövre dimensio*) Siffrorna för 1907 torde vara för låga på grund av osäker rubricering.

58 nerna fortfarande tulllfria, de mindre (understigande 145 mm.1) inre diameter) åtnjuta däremot sedan 1892 ett tullskydd, som 1911 något skärptes beträffande bearbetade och emaljerade rör och rördelar. Förhoppningen att härigenom uppamma en inhemsk tillverkning har dock ej gått i uppfyllelse, då någon nämnvärd tillverkning av gjutna rör ännu ej upptagits, utan vårt behov så gott som uteslutande fyllts utifrån, vad de grövre dimensionerna beträffar med ungefär lika stora delar från England och Tyskland jämte smärre kvantiteter från Belgien och Frankrike. Vad åter de klenare dimensionerna beträffar, togs den ojämförligt största delen ända fram till de sista fredsåren från England. (Jämför nedanstående tabell.) INFÖRSELN AV ICKE BEARBETADE GJUTNA RÖR, FÖRDELAD PA INKÖPSLÄNDER.

Inköpsland

Total införsel Tyskland Danmark

145 mm. eller grövre inre diameter Ton

Under 145 mm:s inre diameter Ton

8 049 3 584 2 293 579 1372 88

10 805 1942 5150 1733 1450 81

6 483 4 506 921 284 471 238

5 793 3 217 1722 143 455 170

En närstående artikel bilda rördelar av aducerat gjutgods, vilka under senare år på grund av sin hållfasthet funnit allt större användning som ersättning för smidda dylika delar av smärre dimensioner. Svenska produktionssiffror härför saknas visserligen, men aduceringsverkens hastiga utveckling tyder på att denna tillverkning alltmera vunnit terräng. Införseln härav, som återfinnes under rubriken "Muffar, flänsar, proppar etc. av smidbart gjutgods" (jämför sid. 56), har visserligen något ökats trots 1911 års avsevärt ökade tullskydd, men samtidigt kunde de senaste åren före kriget uppvisa någon export. En jämförelse mellan den svenska och utländska rörtillverkningens produktionsförhållanden blir alltid mer eller mindre missvisande, då produktionen är inriktad på så skilda kvaliteter: den svenska på en av vårt överlägsna råmaterial möjliggjord kvalitetsprodukt, den utländska huvudsakligen på en genom massproduktion framställd billigare, men sämre vara för andra ändamål. Av de amerikanska järn- och stålverkens enorma rörproduktion (1386 605 long tons) upptaga exempelvis de vällda rören år 1909 icke mindre än nära 95 %. Det är också detta förhållande som möjliggjort den oerhört starka koncentration, som den utländska industrien utvisar. Så framställdes exempelvis hela den amerikanska jätteproduktionen vid endast 28 fristående rörverk och 19 järn- och stålverk. Av de förstnämnda sysselsatte de fyra största (över 500 arbetare) nära 65 % av totala arbetarstammen och de tvenne största av dessa, vardera med över 1 000 arbetare, i sin tur ej mindre än 42 %. Större delen av denna väldiga produktion konsumerades dock av hemmamarkna») T. o. m. l /u 1911 v a r gränsen 150 mm.

59 den och striden på världsmarknaden stod huvudsakligen mellan Tyskland och England. Av Englands produktion år 1907 (322 000 ton) gingo sålunda 38 % på export och av 1911 års tyska produktion (249 900 ton) icke mindre än nära 69 %. Tyngdpunkten i vår svenska rörtillverkning ligger, som nämnts, i kvalitetsproduktionen, men för denna torde förutsättningarna för en storindustri med motsvarande företagsstorlek saknas. Dels är nämligen marknaden för dylika kvalitetsprodukter i och för sig mera begränsad och dels torde driftens koncentration och övergång till massfabrikation ej i samma grad vara möjlig med bibehållande av kvalitetens höga standard. I jämförelse med större delen av vår övriga järnmanufakturering är emellertid vår rörtillverkning rätt koncentrerad, i det att huvudposten av tillverkningen faller på endast ett fåtal verk (Storfors, Sandviken, Fagersta^Forsbacka). Vad åter smärre rördelar för armatur och ledningsändamål beträffar, så är denna tillverkning fortfarande mera spridd pä en massa mångsysslande mindre gjuterier och mekaniska verkstäder, om än på sista åren standardiseringssträvandena vunnit avsevärd framgång och möjliggjort mera rationell tillverkning. Till belysande av den svenska rörfabrikationens produktionskostnader Tillverkningshar med stöd av kommerskollegii specialundersökning nedanstående be- ekonomi. räkning, avseende år 1913 och en produktion av 6185 ton tuber och dragna rör, kunnat verkställas: SVENSKA TILLVERKNINGSKOSTNADER FÖR TUBER OCH DRAGNA RÖR AR 1913. Kr. per 100 kg.

%

Arbetslöner Tjänstemannalöner ö v r i g a kostnader, inklusive vinst

21.36 2.36 9.74 2.16 2.58

55.9 6.2 25.5 5.7 6.7

Nettoförsäljningspris

lOO.o

Materialkostnad

Beräkningen ifråga utgår från billets som råvara och en kostnad för dessa av kr. 12.90 per 100 kg. Motsvarande beräkningar för den amerikanska rörindustrien, baserade å den amerikanska produktionsstatistiken för år 1909 och 1914, utvisa följande siffror: AMERIKANSKA TILLVERKNINGSKOSTNADER FÖR RÖR AR 1909 OCH 1914. 1909

1914 Kr. per 100 kg.

%

%

Materialkostnad Bränsle och kraft Arbetslöner Tjänstemannalöner Övriga kostnader och vinst

14.55 0.45 2.61 0.41 2.20

72.0 2.2 12.9 2.o 10.9

67.2 2.6 15.3 3.3 11.6

Nettoförsäljningspris

60 De absoluta talen äro baserade på en beräknad tillverkningskvantitet av 570 490 ton. Vidare omfatta siffrorna endast självständiga rörverk, ej kombinerade med järn- eller stålverk, varför materialet troligen utgöres av mera förarbetade mellanprodukter (tubämnen och strips) än i den svenska beräkningen. Dessutom omfatta de amerikanska siffrorna även vällda rör, vilket förhållande huvudsakligen torde förklara produktionens låga genomsnittsvärde kr. 202.20 per ton; motsvarande siffra uppgick för Englands "Wrought Iron & Steel Tube Trade" till icke mindre än kr. 358.70 (år 1907), för Tysklands rörtillverkning 1909 till kr. 235 (för rör av götmetall) och för Sveriges till kr. 323 och 320 resp. 1907 och 1909. Till en del låta väl dessa stora skiljaktigheter förklara sig av att den redovisande rörindustrien i avsevärt olika grad vidare bearbetar sina rör (i de engelska siffrorna ingå exempelvis ansenliga kvantiteter rördelar och armatur m. m.) men torde väsentligast vara att hänföra till skiljaktigheter i kvalitet. Att så är förhållandet bekräftas av råvarupriserna: den svenska produktionen av tubämnen, massiva och ihåliga, hade 1913 ett genomsnittsvärde av 165 resp. 237 kr. per ton, och exportmedelpriset (1914) uppgick till ej mindre än 312 kr. per ton. Den engelska industriens materialkostnader utgjorde 1907 66.6 %, vilket motsvarar en råvarukostnad av omkring 239 kr. per ton färdig vara, alltså ungefär motsvarande våra svenska tubämnespris. I jämförelse härmed är den amerikanska siffran kr. 145.50, vilken ungefär torde sammanfalla med den tyska, synnerligen låg; dess procentuella andel av nettoförsäljningspriset är emellertid högre än för England (72.0 mot 66.6 % ) . Att dessa våra höga råmaterialkostnader dock ej i sig själva innebära någon underlägsenhet för vår inhemska industri framgår bäst av vår betydande tubämnesexport, som huvudsakligen gått till de stora rörproducerande länderna Tyskland och England. Ett avsevärt försprång har däremot den utländska industrien i sina låga bränslekostnader. Om än denna fråga för själva rörmanufaktureringen spelar en relativt underordnad roll (ett försök till beräkning av den amerikanska industriens bränsleåtgång lämnar till resultat 0.60 ton stenkol per ton färdig vara), så blir den däremot av synnerligen stor betydelse, om även råvaruframställningen inräknas. Med billets som utgångsmaterial, såsom fallet är i den förut anförda svenska produktionskostnadsberäkningen, uppgick sålunda bränsleförbrukningen till i genomsnitt 0.94 ton kol per ton färdig vara, vilket motsvarar 6.2 % av de totala produktionskostnaderna. Genomsnittssiffran för den engelska rörindustrien (år 1907) utvisar en förbrukning av ej mindre än 1.77 ton stenkol, men häri ingår även bränsle för erforderlig kraft, vilken inom denna industri huvudsakligen torde vara ånggenererad. Att förhoppningarna på en inhemsk tillverkning av gjutna rör så föga infriats, kan vid första påseende synas förvånande, då konsumtionen alltsedan århundradets början uppgått till i runt tal 15 000 ton årligen. Övriga förutsättningar för en dylik industri torde emellertid ha varit så små, att tullskyddet näppeligen varit tillräckligt, så länge såväl råmaterial som bränsle mast hämtas utifrån. Till belysande av betydelsen av dessa kostnadselement må följande siffror anföras, vilka utvisa produktionskostnaderna vid de amerikanska rörverken år 1914. Siffrorna basera sig på en beräknad tillverkningskvantitet av omkring en milj. ton.

61¶AMERIKANSKA TILLVERKNINGSKOSTNADER FÖR GJUTNA RÖR AR 1914.

Materialkostnad Bränsle och kraft Tjänstemannalöner Övriga kostnader och vinst

Kr. per ton

%

55.80 4.75 25.25 3.70 5.85

58.5 5.0 26.5 3.9 6.1

^Råmaterial och bränsle, vilka tvenne kostnadselement otvivelaktigt måste medföra merkostnad vid en inhemsk tillverkning, bilda sålunda tillsammans 63.5 % av de totala kostnaderna. Härtill kommer, att även om gjutna rör gjordes till föremål för inhemsk tillverkning, så är konsumtionen fortfarande så obetydlig (omkring 5 å 6 000 ton), att ett stort modernt rörverk näppeligen skulle fä full sysselsättning. Dä gjutna rör dessutom vanligen torde framställas direkt ur masugn, sammanhänga tydligen möjligheterna härför intimt med den inhemska tillverkningen av gjuteritackjärn. Uteslutet är ju icke, att frågan bringas på en helt annan basis, försåvitt denna skulle visa sig i fortsättningen livskraftig. Av vad redan framhållits rörande materialkostnaderna (sid. 60), torde Råvarutullens framgå, att råvarutullen i sin helhet knappast bör uppfattas som en betydelse. belastning av den svenska rörindustrien i jämförelse med den utländska. Svenskt ämnesjärn för rörtillverkning utgör nämligen en betydande exportartikel, och då ingen import av dylikt järn förekommer, torde det ej med visshet kunna avgöras, i vad mån tullskyddet på den inhemska marknaden kunnat utnyttjas. Härtill kommer, att huvudparten av den svenska rörproduktionen faller på sådana företag, som i egna järnverk framställa råvaran ifråga. Under det (visserligen överdrivna) antagandet, att råvarutullen till sin fulla höjd utnyttjats, har emellertid denna liksom den effektiva tullen beräknats i nedanstående tablå. Härigenom erhållas nämligen siffror, som kunna jämföras med de i den förut anförda kalkylen beBERÄKNING AV RAVARUTULL OCH EFFEKTIV TULL FÖR VARMVALSADE OCH KALLDRAGNA RÖR MED BILLETS SOM UTGÅNGSMATERIAL. Varmvalsade

Tillverkningskostnad kr. Manufaktureringskostnad » Nominell tull » Råvarutull > Effektiv tull > D:o i % av: tillverkningskostnad .. .. manufaktureringskostnad

Kalldragna

755 E

757 A

757 B

758 A

758 B

36.99 15.70

49.95 28.66 6.00 3.30 2.70 5.4 9.4

72.00 50.71

78.30 57.01

92.70 71.41

6.oo

8.oo

8oo

3.30 2.70 3.8 5.3

3.30 4.70 6.0 8.2

3.30 4.70

4.oo 3.30 0.70 1.9 4.5

5i 6.6

räknade produktionskostnaderna för själva rörmanufaktureringen. Beräkningen utgår från exportmedelprisen å rör för 1914, minskade med 10 % för erhållande av ett approximativt svenskt tillverkningspris. Manufakturkostnaden har härur beräknats med stöd av den genomsnittliga materialförbrukningen enligt kommerskollegii specialutredning, uppgående till 165 kg. billets per 100 kg. färdig vara och ett genomsnittspris för billets av kr. 12.90 per 100 kg. (hänsyn har ej kunnat tagas till annat material än ämnesjärn). Samtliga siffror gälla för 100 kg. färdig vara. En blick på tabellen visar, att de varmvalsade rören såväl absolut som relativt åtnjöto det lägsta skyddet. Då de kalldragna rören alltid varmvalsas före dragningen, torde man kunna utgå från ungefär samma bränslekostnader för bådadera, vilket möjliggör en jämförelse med den å sid. 59 angivna genomsnittliga bränslekostnaden. Det visar sig därvid, att de varmvalsade rören ätnjöto ett effektivt skydd, som ej fullt uppgick till V3 av bränslekostnaderna och sålunda knappast torde hava motsvarat mera än de svenska merkostnaderna å importerat kolbränsle, om exempelvis välbelägna tyska verk tagas till jämförelsepunkt. Vad åter de kalldragna rören beträffar, synes skyddet icke allenast hava täckt de totala bränslekostnaderna utan därjämte lämnat en marginal för övriga produktionsfördyrande faktorer. En liknande beräkning med tubämnen som utgångsmaterial synes äga ett visst intresse, dä vissa rörverk äro hänvisade till inköp av dylika mellanprodukter. Den genomsnittliga avfallsprocenten vid fabrikation av dragna rör från ihåliga tubämnen utgjorde enligt kommerskollegii specialutredning endast 2 %.,,Utgående från denna siffra och det ur samma källa beräknade medelpriset å rörämnen (kr. 29.70 per 100 kg.) jämte samma pris å dragna rör som ovan, erhåller man då för manufakturkostnad, råvarutull och effektiv tull följande siffror per 100 kg. färdig vara: BERÄKNING AV RÅVARUTULL OCH EFFEKTIV TULL FÖR KALLDRAGNA RÖR MED TUBÄMNEN SOM UTGÅNGSMATERIAL. Kalldragna rör < 2 mm. gods

> 2 mm.

Manufaktureringskostnad kr. Nominell tull » Råvarutull » Effektiv tull > D:o i % av manufaktureringskostnad

757 A

757 B

758 A

758 B

6.oo

6.oo

4.08 1.92 9.8

4.08 1.92 4.6

48.01 8.oo 4.08 3.92 8.2

62.41 8.oo 4.08 3.92 6.8

I relation till manufakturkostnaden låg tydligen det effektiva skyddet förvånande väl i nivå med skyddet för hela processen från billets (jämför tabellen å föregående sida). Frånsett det förut påpekade undantaget beträffande varmvalsade rör, synas de olika tullsatserna sålunda hava varit synnerligen väl avvägda med hänsyn till de skilda arbetsprocessernas manufaktureringskostnader.

VI. Tillverkningen av kättingar och kedjor, hästskor, fjädrar m. fl. slag av grövre mannfaktursmide. Kättingar och kedjor. Inom det grövre manufaktursmidet, som i vårt land står i mer eller mindre intimt samband med järnhanteringen, återfinner man ett par större artiklar, vilkas tillverkning intar en relativt specialiserad och fristående ställning, nämligen kedjor och kättingar samt hästskor. Vanlig länkkätting tillverkas oftast av utvalsat rundjärn, varav lämpliga längder sammanböjas och hopsvetsas till länkar. Tidigare utfördes allt detta arbete för hand endast med hjälp av härför speciellt avsedda handredskap. Numera användas däremot mekaniskt drivna kättinghammare, som särskilt för klenare dimensioner äro helautomatiskt verkande med elektrisk svetsning. En annan metod utgör valsning av kedjor, varvid ett solitt till korsformig sektion utvalsat ämne mellan 4 sammanslutande valsar direkt utvalsas till en kedja. På grund av frånvaron av väll lämnar denna metod en synnerligen hållfast produkt, varjämte efterar-* betet blir ytterst obetydligt. Av specialtillverkningar äro Ewarts och Galls kedjor de viktigaste. Den Gallska kedjan eller den s. k. ledbultkättingen framställes av borrade plåtar förenade med tvärgående bultar; i Ewarts kätting äro länkarna hakade i varandra eller hopsatta med bultar. I Sverige tillverkas dessa länkar av aducerat gjutgods. Kättingsmide var ett av de områden, på vilka den under 1700-talet uppspirande manufakturverksamheten tidigast antog, åtminstone efter dåtida förhållanden, mera fabriksmässiga former. Så daterar sig vår äldsta kättingfabrik ända från 1757 (Furudals Kättingsmedja, åren 1883—1884 överflyttad till Norrljusne, ägare Ljusne Woxna A.-B.). Först mot slutet av 1800-talet förmärkes emellertid livligare företagsamhet på detta område. Till de förut existerande tillverkarna, Gunnebo och Olofsfors, komma nu ytterligare Ramnäs (1876) och Tönshammar (1893), vilka fortfarande jämte Asbrohammar—Spångsholms Nya A.-B. och Laholms Kättingfabrik äro de mera betydande tillverkarna. Produktionssiffror föreligga från början av 1890-talet och återfinnas i tabell 15 (sid. 124) samt i grafisk framställning å diagram 8. Som synes, utvisade åren närmast före kriget en i runt tal tredubblad produktion jämfört med början av 1890-talet. En jämförelse med siffrorna för utrikeshandeln (tabell 16 a, sid. 125) visar, att denna utveckling fram till ungefär 1905 uteslutande möjliggjordes av alltmera ökad avsättning på den inhemska marknaden. Tydligast ådagalägges detta av efterföljande tabell, där införseln beräknats i % av förbrukningen och utförseln i % av tillverkningen.

64¶FÖRHALLANDET MELLAN INFÖRSEL OCH FÖRBRUKNING SAMT UTFÖRSEL OCH TILLVERKNING AV KÄTTINGAR OCH KEDJOR.

Förbrukning

Ärligen

Ton

Införsel i % av förbrukningen

Utförsel i % av tillverkningen

25.3 10.9 11.5 7.7 8.8

44.o 21.1 12.4 14.4 12.7

701 1646 1 766 2 567 3 069

1893—1895 1896—1900 1901—1905 1906—1910 1911—1913

Mycket hastig är, som synes, nedgången i exportens betydelse fram till omkring år 1905, under vilken tid utförseln även absolut taget minskades. Den därpå följande exportstegringen förmådde emellertid, åtminstone kvantitativt räknat, hävda exportmarknadens betydelse. Införselns andel av hemmarknadens förbrukning var däremot i stadig nedgång ända till åren omedelbart före kriget. De viktigaste in- och utförselposterna vissa år jämte tullsatsernas förändringar framgå av följande sammanställningar: IN- OCH UTFÖRSEL AV KÄTTINGAR OCH KEDJOR, FÖRDELAD PÅ SKILDA DIMENSIONER EFTER LÄNKJÄRNETS DIAMETER. Utförsel, ton

Införsel, ton Ar

1890 1895 1900 1905 1907 1910 1913

Total

> 25 mm.

25—6 m m .

< 6 mm.J)

Total

250.5 164.3 148.8 172.1 236.6 171.8 396.4

113.1 25.9 37.7 66.0 71.5 73.6 205.0

131.2 102.5 93.0 86.4 138.3 82.5 62.9

6.3 35.9 18.0 19.1 26.8 15.7 128.5

456.4 330.4 168.7 513.9 323.4 394.9

25—6 mm.

• ' ' '

244.6 223.6 295.0

TULLSATSER A KÄTTINGAR OCH KEDJOR ÅREN 1882-1911. KR. PR 100 KG. Medelpris år 1914

Tull kr. per 100 kg Länkjärnets diameter

Minst 25 mm 25—6 mm under 6 mm Galls kätting 1 Ewarts kätting .. .. /

"/8 1882

Vi 1888

Vis 1911

Införsel

Utförsel

fria fria lO.oo

3.50 7.oo lO.oo

?6.oo 35.00 2)

35.00 35.00

20.oo-2.oo

20.oo-4.oo

5.oo 8.00 lO.oo lO.oo 12.oo

') 1913 inkl. ledbultkätting (Galls). ) Beräknade medelpris.

!

\

45.oo2)

65 Vad beträffar tullskyddets inverkan, synes den 1888 införda tullen å grov och medelgrov kätting haft en viss betydelse för hemmarknadens skyddande och industriens Diaoram 3. utveckling, dä införseln av TILLVERKNING SAMT IN-OCH UTFÖRSEL AV Tusen ton dessa dimensioner från 1890KÄTTINGAR OCH KEDJOR SAMT HÄSTSKQR. 4.0 talets början i stort sett varit i sjunkande. Att totalimporten det oaktat höll sig relativt konstant, är tydligen att hänföra till den alltjämt växande införseln av finare kätting. Frän år 1910 förmärkes jämväl en markerad ökning i införseln av grövre kätting, vilken synbarligen ej påverkades av 1911 års tullförhöjning. För medeldimensionerna, vilka efter nämnda års tullrevision synas vara de relativt starkast skyddade, fortgick emellertid importminskningen fram till världskriget. Att dessa dessutom utgöra den ojämförligt största delen av utförseln bekräftar jämväl antagandet av den inhemska tillverkningens utveckling på sagda område. Den huvudsakliga delen av importen har lämnats av England med nämnvärd konkurrens från Tyskland endast ifråga om de minsta dimensionerna; exportmarknaden har bildats av de skandinaviska länderna jämte Ryssland.

Uppgifter om svenska produktionskostnader, specificerade å olika tullrubriker, hava ej kunnat erhållas. 1914 A nästa sida meddelade genomsnittssiffror, avseende år 1913, äro emellertid i viss mån belysande för tillverkningens ekonomi. Det relativt höga tillverkningsvärdet tyder på en produktion av huvudsakligen fin och medelgrov kätting. (Englands exportmedelpris åren 1913 och 1914 utgjorde exempelvis 373 resp. 363 kr. per ton). I övrigt antyder kalkylen en jämförelsevis högt förädlad produkt, då manufaktureringsvärdet överstiger 50 %. Anmärkningsvärda äro vidare de höga bränsle-

66 kostnaderna; en beräkning av den genomsnittliga bränsleförbrukningen med stöd av kommerskollegii specialundersökning för år 1913 ger till resultat 1.04 ton kol per ton färdig kätting. Särskilt bränslekrävande är tillverkningen av Ewarts kätting, vars länkar framställas av aducerat gjutgods. SVENSKA TILLVERKNINGSKOSTNADER FÖR KÄTTINGAR OCH KEDJOR. Kättingar och ked- Smidd, svart länkkätting 2) jor, alla slag *) Kr. per ton

%

Kr. per ton

%

Kr. per ton

%

204.90 111.30 15.804)

48.1 26.1 3.7

l 22.1 { !

214.09 55.17 22.57 35.51 60.77 43.28

49.7 12.8 5.2 8.2 14.1 lO.o

240.00¶I8O00 30.00 8O.00 30.oo 40.oo

40.0 30.o 5.0 13.3 5.o 6.7

lOO.o

lOO.o

lOO.o

Arbetslöner Övriga driftkostnader Kapitalkostnader

.. .. \

Summa Tullskyddets höjd och råvarutullens betydelse.

Ewarts kätting och stålbultkätting 3)

En beräkning av den effektiva tullen och dennas relation till manufaktureringskostnaden vid 1914 års prisläge är utförd i nedanstående sammanställning. Som tillverkningspris har härvid antagits 1914 ärs exportmedelpris minskat med 10 %, och manufaktureringskostnaden har antagits uppgå till 50 % därav för länkkätting och 60 % för Ewarts kätting, vilket, som av föregående kalkyler framgår, i det närmaste motsvarar genomsnittssiffrorna för resp. tillverkningar. Vid beräkning av råvarutullen har beträffande länkkätting varmvalsat järn (stat. rubr. 727) antagits som utgångsmaterial. Härvid har för all länkkätting räknats med samma avbrännings- och avfallsprocent å materialet, nämligen ett med stöd av kommerskollegii specialundersökning beräknat genomsnitt uppgående till 19.1 % (123.6 kg. material per 100 kg. kätting). För Ewarts kätting har slutligen ingen råvarutull beräknats, då härtill ej valsjärn användes. F Ö R H Å L L A N D E T M E L L A N M A N U F A K T U R E R I N G S K O S T N A D OCH T U L L S K Y D D F Ö R VISSA SLAG A V K Ä T T I N G AR 1914.

Varuslag

Stat. n r

784 Ewarts kätting

785 Länkkätting

>

»

kr. per 100 kg. % kr. per 100 kg. % kr. per 100 kg. % kr. per 100 kg. %

Manufaktureringskostnad

Tull

63.20 100.0 15.75 100.0 15.75 lOO.o 31.50 100.0

12.00 19.0 5.oo 31.7 8.oo 51.0 lO.oo 31.7

Råvarutull

Effektiv tull

3.09 19.6 3.09 19.7 3 09 9.8

12.oo 19.o 1.91 12.1 4.91 31.3 6.91 21.9

*) Siffrorna beräknade med stöd av kommerskollegii specialundersökning på basis av en tillverkningskvantitet av 1180 ton. 2) Genomsnitt för en tillverkningskvantitet av 821 ton. 3) Genomsnitt för en tillverkning av 124 ton. *) Endast löner till förvaltningspersonal.

67¶Tabellen bekräftar ytterligare det förut påpekade förhållandet, att de medelgrova dimensionerna (stat. nr 786) genom 1911 års tullrevision kommit i åtnjutande av det starkaste skyddet. Hästskor. Tillverkning av hästskor för egen förbrukning bedrevs fordom i varje Produktionssmedja pä landsbygden och denna hantverksmässiga produktion visade utveckling in- och länge en förvånande livskraft. Ända till för några år sedan kvarlevde samt utförsel. den nämligen som betydande hemslöjd i vissa delar av Dalarna. Numera bedrives emellertid tillverkningen så gott som uteslutande rent fabriksmässigt med specialmaskiner för flertalet arbetsprocesser. I stort sett torde denna industri vara fullt modernt utrustad och i jämförelse med exempelvis de självständiga amerikanska hästskofabrikerna i koncentrationsavseende ungefär i samma läge som dessa. Den första lyckade maskinella tillverkningen av hästskor påbörjades vid Uhrfors i början av 1880-talet. Av senare datum äro fabrikerna vid Finspång (numera överflyttad till Motala) och Hävla samt Broby. Dessa jämte ytterligare en fabrik vid Hofors voro vid tiden före kriget landets enda tillverkare, sedan andra fabriker, som under mellantiden uppstått, nedlagt sin tillverkning. Åren 1885—1891 äro de svenska hästskofabrikerna separat redovisade på följande sätt: HÄSTSKOFABRIKER AREN 1885—1891. '—•

År

Antal fabriker

Arbetareantal

Tillverkningsvärde i 1 000 kr.

1885 1886 1887 1888 1889 1890 1891

1 2 1 1 2 2 2

11 61 51 11 65 24 76

11 139 133 15 150 100 208

Från början av 1890-talet föreligga mera tillförlitliga produktionssiffror (tabell 15, sid. 124), vilka grafiskt framställts å diagram 8. Som synes har tillverkningen undergått en rätt enastående kraftig utvecktill tiden närmast före kriget ungefär 5—6-dubblats. Denna tillverkning täckte helt det inhemska behovet och lämnade därjämte cirka 6 % till utförsel (tabell 16 b, sid. 126), före kriget förnämligast till asiatiska länder (Sibirien m. fl.). Att ingen som helst nämnvärd införsel förekommit, torde väl delvis få tillskrivas ett extremt högt tullskydd. Hästskor förtullades nämligen före 1911 som "ej specificerade järnvaror" med 20 öre per kg., vilket i förhållande till ett pris av 25—40 öre per kg. torde ha verkat fullständigt prohibitivt. Någon nämnvärd verkan av 1911 års sänkning av tullen till halva beloppet kan emellertid icke spåras. Importen försvåras därjämte av att konsumenterna gärna fasthålla vid sina gamla modeller. Dessa krav hava de svenska fabri-

68 kanterna i stor utsträckning nödgats tillmötesgå, under det de utländska fabrikanterna vanligen ansett omsättningen av varje särskild modell allt för obetydlig för att inrikta sin produktion på ifrågavarande specialmodeller. Tillverknings- p& grundval av kommerskollegii specialundersökning, vilken för år ekonomi. -^913 omfattar tvenne specialföretag med en sammanlagd tillverkning av 2197 ton eller cirka 46 % av den totala tillverkningen inom landet, kan följande approximativa kalkyl för tillverkningen av hästskor uppställas: Nettoförsäljningspris Därav: materialkostnader arbetslöner tjänstemannalöner

249 kr. per ton 70.4 % 22.7 „ 2.4 „

Siffrorna tyda på en jämförelsevis obetydlig förädling av utgångsmaterialet valsjärn. Tullskyddets Redan förut har framhållits, att tullskyddet för denna tillverkning varit stn m rå- a v s e v ä r t högre än vad i allmänhet varit fallet med övriga järnvaror. varutull. Denna uppfattning bekräftas ytterligare av följande beräkningar, som likaledes basera sig å kommerskollegii specialundersökning: Nettoförsäljningspris Manufaktureringskostnad Tull å färdig vara Råvarutull Effektiv tull

Kr. per 100 kg.

%

24.90 17.53 lO.oo 2.84 7.16

lOO.o 29.6 40.2 11.4 28.8

I denna beräkning har valsjärn (stal], rubr. 727) antagits vara utgångsmaterial och råvarutullen beräknats härå. Emellertid torde det ej vara uteslutet, att prisskillnaden mellan svenskt och utländskt material överstigit den svenska valsjärnstullen, varför den nyss beräknade "effektiva tullen" ej utan vidare fär jämföras med enbart manufakturkostnaden. Från sakkunnigt håll uppgives exempelvis, att den utländska varan i pris närmast motsvarade vårt halvfabrikat. En effektiv konkurrens med utländsk vara på exportmarknaden torde under sådana omständigheter vara för vår industri utesluten. Diverse grövre manufaktursmide. Tillverkning Bland övrigt grövre manufaktursmide, huvudsakligen bedrivet vid våra samt in- och järnbruk, intaga fjädrar för olika ändamål, såsom järnvägs-, vagns- och utförsel. spiralfjädrar samt fjädrar för olika lantbruksredskap, en framstående plats. De förnämsta tillverkarna härav äro Munkfors, Älvkarleö Järnverk, Lesjöfors (sedan 1867), Fagersta (sedan 1873) och Degerfors (1900). Produktionssiffror samt siffror för in- och utförsel av vissa slag av fjädrar återfinnas i sammanställningen å följande sida (de fullständiga sifferserierna äro upptagna i tabellerna 15 resp. 16 c, sid. 124 och 126).

69¶TILLVERKNING SAMT IN- OCH UTFÖRSEL AV FJÄDRAR.

År

1907 1909 1911 1912 1913

1¶Vagns- och spiralfjädrar

TON.

Vagns- och spiralfjädrar ] )

Järnvägsfjädrar

Tillverkning

Införsel

Utförsel

Införsel

Utförsel

2 361.9

4.0 2.0 7.3 68.4 61.3

365.2 76.9 145.7 118.2 112.7

2.9 3.1 4.2 9.8 50.1

29.8 4.o 4.4 95.3 44.6

Som synes spelade importen av ifrågavarande artiklar en rätt obetydlig roll, varemot en ej oväsentlig utförsel ägde rum. Något mera besvärande torde däremot importen av vissa andra grövre manufaktursmiden, såsom pinnar och fjädrar till hästräfsor, harvar, kultivatorer m. fl. dylika lantbruksmaskiner, hava varit. Svenska produktionssiffror härför saknas, men ifrågavarande artiklar lära vara föremal för en rätt betydande tillverkning vid vissa av våra järnverk. Vid tiden närmast före kriget nådde in- och utförseln av dessa artiklar (hästräfs-, fjäderharvsoch kultivatorspinnar samt kultivatorsfjädrar) följande höjd: År

Införsel ton

Utförsel ton

1912 1913 1914

41.1 156.8 23.8

173.7 285.9 253.3

Tullsatserna för ifrågavarande artiklar förändrades 1911 på följande sätt: TULLSATSER OCH PRISUPPGIFTER A FJÄDRAR M. M. Tullsats

Medelpris 1914

t . o . m . 8 0 / n l 9 1 1 nuvarande

Införsel

Utförsel

Kronor p e r 100 kg. Järnvägsfjärtrar Vagns- och spiralfjädrar Räfs-, harv och kultivatorspinnar och fjädrar

5.00 20.00

6.oo 20.00

150.00 2)

35.00 119.00

10 %

6.oo

29.oo

Av dessa artiklar förtullades vagns- och spiralfjädrar före 1911 som järnvaror ej spec, och drogo sålunda upp till 10 kg. vikt en tull av 20 öre per kg., under det att överskjutande vikt förtullades efter 4 öre per kg. Då spiralfjädrar endast undantagsvis överstiga 10 kg:s vikt och medelvikten för vanliga vagnsfjädrar endast obetydligt överskrider samma gräns, torde tullen ej avsevärt hava avvikit från angivna 20 öre per kg. *) T. o. m. 1911 endast vagnsfjädrar. ) Beräknat medelpris.

70¶Tillverknings- Beträffande svenska tillverkningskostnader föreligga endast ett par ekonomi, kalkyler, som återgivas här nedan jämte motsvarande siffror för den amerikanska fjädertillverkningen, hämtade ur U. S. A:s produktionsstatistik för år 1909. SVENSKA OCH AMERIKANSKA TILLVERKNINGSKOSTNADER FÖR FJÄDRAR. U. S. A. 1909

Sverige 1913 Järnvägsfjädrar

Materialkostnad Bränsle och kraft Arbetslöner Övriga kostnader Summa tillverkningskostnad ') Nettoförsäljningspris

Harvfjädrar

Vagnsfjädrar, stål, alla slag

Kr. per 100 kg.

%

Kr. per 100 kg.

%

%

18.41 2.62 8.33 4.77

47.2 6.7 21.3 12.2

16.28 1.44 5.75 3.47

58.6 5.2 20.7 12.3

49.4 3.1 20.6 129

87.*

86.o

lOO.o

lOO.o

För de i föregående kalkyler upptagna tvenne artiklarna, järnvägs- och harvfjädrar, har här nedan tullens höjd vid 1913 års prisläge beräknats, varvid försök jämväl gjorts att utröna råvarutullens betydelse. Härvid har varmvalsat järn antagits vara utgångsmaterial och ingen hänsyn tagits till avfall och avbränning. BERÄKNING AV RÅVARUTULL OCH EFFEKTIV TULL A FJÄDRAR. Järnväg sfjädrar

Nettoförsäljningspris .. .. Manufaktureringskostnad Tull Råvarutull Effektiv tull

Harvfjäd rar

Kr. per 100 kg.

%

Kr. per 100 kg.

%

39.07 20.66 6.00 2.50 3.50

lOO.o 52.8 15.3 6.3 9.0

27.84 11.56 6.oo 2.50 3.50

100.0 41.4 21.6 9.0 12.6

Även sedan kompensationen för råvarutullen fråndragits, kvarstod tydligen för ifrågavarande manufaktureringsprocess ett jämförelsevis högt tillmätt skydd, vilket exempelvis avsevärt översteg de totala bränslekostnaderna. *) I denna summa äro de svenska och amerikanska siffrorna ej fullt jämförbara, be roende på att de sistnämnda ej inbegripa kapitalkostnader.

VII. Tillverkningen av järnvägsmateriel (annan än räls). Till tulltaxans nummer 789—796 hörande järnvägsmateriel utgöres dels Produktionsav till banbyggnader hörande fasta och lösa delar (exklusive räls) och utveckling dels diverse delar hörande till rullande materiel, huvudsakligen axlar, samtu.tnors ' °ch hjul och hjulringar, fjädrar, buffertar, draginrättningar och koppelanJ ordningar. Tillverkningen av dylikt gods för banbyggnader (utom räls) samt säkerhetsanordningar upptogs av vissa verkstäder redan vid de första järnvägarnas byggande i vårt land. Denna tillverkning utgjordes emellertid länge i huvudsak endast av tackjärnsgjutgods och enklare smiden. När därför utomlands stora specialverkstäder framträdde med nya tillverkningsmetoder (stålgjutning och valsning m. m.), sågo sig de svenska verken snart ur stånd att konkurrera, vilket föranledde en rätt stor import av tyska och engelska varor. Först under de allra sista åren före världskriget upptogos dessa artiklar som specialtillverkning vid ett par verkstäder i vårt land. Av delar till rullande järnvägsmateriel förekommer sedan lång tid tillbaka en betydande tillverkning vid vissa järnbruk. De viktigaste av dessa artiklar äro förutom fjädrar, vilka redan i föregående kapitel behandlats, axlar samt hjul och hjulringar. Smidda axelämnen och valsade ämnen till hjulringar tillverkades tidigt vid flera stålverk, som emellertid länge begränsade sig till halvfabrikattillverkningen, i det att den fortsatta bearbetningen till färdiga axlar och hjul i huvudsak utfördes vid andra verkstäder. Fortfarande torde tillverkningen av axelämnen uppehållas på flera platser, men däremot är hjulringsvalsningen i all huvudsak koncentrerad till ett specialverk, som från råmaterial tillverkar färdiga hjul och hjulsatser för vagn- och lokomotivverkstädernas behov.1) Den omsorg de svenska järnverken nedlade på denna tillverkning resulterade i att våra verkstäder, i den mån svenskt halvfabrikat kom till användning, kunde framställa världens erkänt tillförlitligaste j ärnvägsmateriel. Siffermässiga uppgifter över ifrågavarande tillverkningar föreligga endast sparsamt. Från 1890-talets början redovisa emellertid bergsberättelserna tillverkningen av skarvjärn och bottenplåtar samt hjulband, vilka siffror återfinnas i tab. 17 (sid. 127). Fr. o. m. år 1913 upptager industristatistiken därjämte en betydande post "Järnvägsmateriel, ej annorstädes upptagen" (se tabell 17). Hjul och axlar, för vilka ingen *) I viss utsträckning torde vagnverkstäderna själva verkställa bearbetningen av hjulringar, då för utbyte av förslitna ringar nya dylika stundom inköpas i osvarvat skick.

tillverkningsstatistik föreligger, ingå dock ej i dessa siffror, vilka i huvudsak torde omfatta centralställverk, semaforer, andra signal- och säkerhetsanordningar, spårkorsningar, spårramar och spårväxlar, vändskivor m. m. Under treårsperioden 1911—1913 uppgingo dessa tillverkningar till följande belopp: Skarvjärn och bottenplåtar Hjulband Järnvägsmateriel, ej specificerad (1913)

Ton

Kr.

727 3 614

98151 760 585 5 503 110

Den till såväl kvantitet som värde viktigaste införselposten utgjordes av grövre materiel, avsett för fasta banbyggnader, såsom bottenplåtar, syllar, skarvjärn, spårramar och stödskenor, spårväxlar och spårkorsningar samt fjäder- och växeltungor, för vilka artiklar in- och utförselsiffror återfinnas i tabell 18 a (sid. 127). Som dylika siffror äro tillgängliga först fr. o. m. 1907 och sifferseriens kontinuitet dessutom år 1912 är bruten, kan ingenting med bestämdhet utsägas om utvecklingen av denna införsel. Beträffande delar till rullande materiel, såsom axlar, fjädrar, hjul och hjulringar samt "annan järnvägsmateriel" kan införseln följas under en längre tidsperiod (tabell 18 b), varför utvecklingen grafiskt framställts å följande diagram. Som allmän karaktäristik kan framhållas DiaQram ft

1N-OCH UTFÖRSEL AV jARNVÅGSMAT£RIEL(Annat än räls m, m.)

importens stora känslighet för konjunkturväxlingarna. Sålunda kännetecknades 1890-talets senare hälft av en synnerligen kraftig importstegring, som hastigt avbröts av depressionsåren omedelbart efter sekelskiftet. Kort därefter var emellertid importstegringen åter i gång men även då endast för kort tid, och från åren 1905—1907 fram till tiden närmast före kriget visade införseln i stort sett sjunkande siffror. En närmare specifikation av denna införsel fr. o. m. år 1907 återfinnes i tabell 18 c (sid. 129). Av denna framgår, att den kraftiga nedgången i införseln av delar till rullande materiel drabbade samtliga där specificerade artiklar (utom buffertar etc, vilka dock spelade en jämförelsevis underordnad roll) 1 ). Starkast var denna minskning för hjulringar, vilka tidigare bildade den viktigaste införselposten. Av axlar hade importen vid tiden närmast före kriget praktiskt taget upphört, varemot införseln av lösa hjul och monterade hjulsatser visade större stabilitet. Av de förstnämnda torde en större del utgöras av mindre hjul för s. k. trallvagnar, enär andra hjul knappast torde införas helt obearbetade; hjulsatserna åter voro, av tillgängliga prisuppgifter att döma, i huvudsak avsedda för större järnvägar. I den betydande slumprubriken "annan järnvägsmateriel" (tab. 18 c) ingå delar till såväl rullande materiel som fasta banbyggnader, vilken materiel först fr. o. m. 1912 närmare specificerats. Ar 1914, då värdesiffrorna först äro deklarerade, utvisade införseln följande sammansättning, 790 A 790 B 791 792 A

Vändskivor Rundjärnsstag och omkastare m. m Centralställverk Delar till signalsäkerhetsanordningar m. m 792 B Boggier och underreden 1034 QQ Bromsapparater Summa

Kg.

Kr.

62185 122 764 40 226

16113 34 519 77 800

37 672 80 579 35 484 378 910

35 230 42167 43 337 249166

Av samtlig här behandlad importerad järnvägsmateriel kom vid tiden närmast före kriget den ojämförligt största delen från Tyskland. På grund av de högst summariska uppgifterna över produktionen faller det sig svårt att bilda sig en föreställning om i vad mån landets behov av järnvägsmateriel täcktes av inhemskt fabrikat eller importerad vara. Utförseln av ifrågavarande järnvägsmateriel spelade endast en mycket blygsam roll. Den exportstegring, de sista åren före kriget kunde uppvisa (se diagram 9), utgjordes till allra största delen av järnvägsfjädrar, utförda till Norge och Finland. De för ifrågavarande järnvägsmateriel vidtagna tullförändringarna Tullpolitiska under tiden 1882—1911 framgår av följande sammanställning. Som av data. denna synes, förblevo samtliga dessa artiklar i 1882 års taxa tullfria, varemot flertalet år 1888 tullbelades, nämligen bottenplåtar, syllar och skarvjärn med kr. 2.50 per 100 kg., axlar, fjädrar, hjul och hjulband *) Detsamma gällde även för järnvägsfjädrar (se kapitel VI).

74 med 5 kr. per 100 kg. samt "järnvägsmateriel, andra slag" (utom räls) med 10 % värdetull. Övriga till nuvarande rubr. 789 hörande delar till banbyggnader hänfördes emellertid i praxis till järnvägsskenor och förblevo sålunda fria. Ar 1892 avskaffades därjämte tullen ä bottenplåtar, syllar och skarvjärn. TULLSATSERNAS FÖRÄNDRINGAR AREN 1882—1911 SAMT TULLENS RELATIVA HÖJD ÅR 1914. Tullsats, kr. per 100 kg. Stat. n r

790 A 790 B

791 792 A 792 B 793 794 795 A 795 B 796 A 796 B 796 D 1034 QQ

Varuslag

Bottenplåtar, eyllar och skarv]arn Räls- och mellanklotsar, spårramar och stödskenor, spårväxlar och spårkorsningar, fjäder- och växeltungor samt spårramar till flyttbara järnvägar Vändskivor och delar därtill Rundjärnsstag och omkastare till spårväxlar, mellanstag, klämplattor, skenskor samt andra ej s. n. delar till spåranordningar Centralställverk och delardärtill Delar till signalsäkerhets-, växelförreglings- och vägbomsanordningar Boggier och underreden .. .. Axlar, raka, ej bearbetade .. » » bearbetade .. .. Hjul, lösa, ej bearbetade .. .. Hjulsatser Hjul, lösa, bearbetade Buffertar, draginrättningar och koppelanordningar .. .. Bromsapparater, luft-, vacuum-

W/g

1/7

21/6

1892 Tull i % Tull i % av import- av exportmedelpris medelpris 1/12 1914 1914 1911

2.50¶J — fria fria

fria fria 10 % 10 %

fria 4.oo

fria

10 % 10 %

4.oo

fria

10 % 10 %

fria fria fria fria fria fria

10 % 10 % 10 % 10 % 5.oo 5.oo 5.oo 5.oo 5.oo 5.oo 5.oo 5.oo

8.5 15.4

5.oo

8.00 8.oo ö.oo 6.oo 5.oo 5.oo 6 oo 6.oo

26.3 29.4 26 o 30.o

fria

10 % 10 %

6.oo

fria

10 %

10 % 10 %

lO.o

lO.o

fria

5.oo

11.0 lO.o 9.2 8.2 12.8 16.7

1911 års tulltaxa medförde för sådana delar till banbyggnader, som förut åtnjutit tullfrihet, ingen förändring. För delar till rullande materiel medförde däremot den nya taxan vissa förhöjningar, vilket av importmedelprisen att döma, även synes hava varit fallet med vissa av de förut med värdetull belagda artiklarna. Råvarutullens Materialet vid tillverkningen av delar till fasta banbyggnader utgöres tullskyddels v i s s e r u § e n fortfarande i många fall huvudsakligen av tackjärnsgjutgods, utnyttjande. m e n s o m redan påpekats, har detta alltmera undanträngts och ersatts med stål, såväl gjutstål som valsade produkter. Sådana delar till rullande materiel, som i vårt land varit föremål för tillverkning, hava dock här

75 huvudsakligen utförts av smidbart gods, vilket förhållande ännu råder beträffande materiel för egentliga järnbanor (smärre hjul o. dyl., exempelvis s. k. trallhjul torde dock vanligen framställas i tackjärnsgjutgods). Anmärkningsvärt är, att vid denna tillverkning välljärn (lancashire) ännu i våra dagar kommer till användning i en viss utsträckning. Då materialet ifråga i huvudsak framställdes av verkstäderna själva, torde tullen härå för den svenska industrien ej kunna tillmätas större betydelse. Vad åter tullen å färdigfabrikatet beträffar, synes densamma av tillgängliga in- och utländska prisuppgifter att döma, hava kunnat fullt utnyttjas. Endast undantagsvis synes emellertid därutöver något av kvaliteten betingat överpris å svenskt fabrikat hava kunnat ernås.

VIII. Tillverkningen av bleck- och plåtvaror. Under det att grövre plåtslageri- och stålpressningsarbeten huvudsakligen utföras vid vissa järnverk och inom verkstadsindustrien, har tillverkningen av plätkärl och andra arbeten av tunnplåt koncentrerats till en relativt fristående grupp av företag, bleckslagerier, plåtvaru- och stålpressningsfabriker. Produktionen inom denna grupp omfattar en mångfald olika varor, såsom grövre kärl av järn- eller galvaniserad plåt, mejerikärl, mindre, förtenta eller emaljerade hushållskärl, bleckkärl, bleckemballage, allehanda tekniska och industriella bleckvaror, såsom smörjkannor och oljesprutor, lampor, lyktor och leksaker. Fabriksmässig tillverkning av bleck- och plåtvaror är i vårt land av jämförelsevis gammalt datum. Dock voro företagen pä 1870- och 1880talen fåtaliga och av obetydlig storlek och först på 1890-talet hade, som av följande tabell framgår, denna tillverkningsgren vunnit större beB L E C K - OCH P L A T V A R U F A B R I K E R AREN 1881—1919. Tillverkning av Årlige

Antal fabriker

Antal arbetare

plåtkärl

Tillverkningsvärde

Antal blecksla- arbetare per gerivaror företag

1 000 kronor 1881—1885 1886—1890 1891—1895

10 13

238 337

550 701

1896—1900 1901 - 1 9 0 5 1906—1910

2 002 2 705 3J743

1578 2 519 3 185

1911 1912

4 903 5 079

2 799 2 924

per företag

per arbetare

1000 kronor 24 26

55 54

1914 1915 1916

78 74 78

3 228 2 879 2 839

10 934 12 939 17 276

41 39 36

161 190 236

3.9 4.9 6.5

1917 1918 1919 1920

81 80 84 88

2 254 1687 2 038 2 377

17 889 19184 22 363 27 797

28 21 24 27

239 268 271 325

12.7 11.2 12.0

77 tydelse. Huru utvecklingen fram till tiden närmast före kriget möjliggjorts dels av den enormt stegrade inhemska förbrukningen, som i allt högre grad tillgodosetts av den inhemska fabrikationen, och dels av en betydande exportstegring framgår av följande siffror: Konsumtion i 1 000 kr Införsel i % av konsumtion Utförsel i % av tillverkning

771 23.3 6.9

7 073 16,8 26.5

Produktionsstatistiken möjliggör endast ett särskiljande av plåtkärl och bleckslagerivaror och detta endast tidvis. Av föregående tabell framgår emellertid den dominerande ställning, som plåtkärlstillverkningen intagit. Särskilt har tillverkningen av emaljkärl (av plåt), som daterar sig ända från mitten av 1800-talet, visat sig synnerligen livskraftig och bedrives numera i större skala förutom vid ett specialverk1) (Kockum) vid trenne verk med blandad tillverkning (Eskilstuna Stålpressnings A.-B., Carl Lunds Fabriks A.-B., Malmö och Olofström); tillhopa uppgavs denna tillverkning vid krigstidens slut sysselsätta omkring 1 500 arbetare. Av övriga tillverkningar intaga mejerikärl och bleckemballage mera framskjutna platser. Att märka är slutligen, att stälpressningsfabrikerna vid sidan av tunnplåtsarbeten utföra en del grövre pressningsarbeten för verkstadsindustrien, varjämte en betydande del av plåtkärlstillverkningen avsattes direkt till separatorindustrien. Som av föregående tabell framgår, hade den genomsnittliga företags- Organisastorleken vid tiden närmast före världskriget nått en helt annan höjd än tionsförhåltidigare. Genomsnittssiffrorna giva emellertid en föga verklighetstrogen landen. bild av storleksförhållandena, enär bland ifrågavarande företag tvenne markant skilda grupper kunna spåras. Den ena av dessa, till vilken det stora flertalet arbetsställen höra, utgöres nämligen av smärre bleckoch plåtslagerier, som endast sysselsätta några få arbetare, under det att inom den andra, som bland ett antal mindre företag även omfattar ett tiotal sådana med över 100 arbetare återfinnes emalj- och mejcrikärlstillverkningen jämte övriga produkter av de moderna stålpressningsmetoderna samt bleckemballagetillverkningen. Produktionen vid dessa verk är i allmänhet väl organiserad med genomförd storproduktion, ehuru föga specialiserad. Ett betydelsefullt undantag från denna regel utgör dock tillverkningen av emaljkärl, där, som redan nämnts, ett stort specialföretag förekommer. Mindre lyckligt organiserad synes tillverkningen av hinkar och baljor m. fl. dylika hushållsartiklar vara. Denna produktion har nämligen upptagits av ett stort antal obetydliga verkstäder, särskilt i Småland och Västergötland, vilka tidvis legat i skarp konkurrens om den inhemska marknaden. En jämförelse med den konkurrerande främmande industrien (förnämligast den danska och tyska) ger i viss mån bilden av en längre driven koncentration än inom den svenska. För Danmark uppgick nämligen *) Produktionen av emaljgods vid vårt största verk uppgick till följande belopp: år 1894 35 ton „ 1898 234 „ „ 1903 905 „ „ 1908 1410 „ „ 1913 2 068 „

<;

78 1913 det genomsnittliga arbetarantalet till cirka 66 per företag, för Tyskland år 1907 till nära 70 (om för ernående av jämförbarhet med svensk industristatistik företag med mindre än 10 arbetare frånskiljas), under det motsvarande svenska siffra år 1914 ej nådde högre än 41. Då våra större exportföretag i det stora hela väl tåla en jämförelse med utlandets, torde den svenska underlägsenheten tvivelsutan böra tillskrivas den stora massan småföretag. Undersöker man exempelvis den tyska bleckvaruindustrien, som har sin tyngdpunkt i Sachsen och där utvecklats ur de fordom talrikt förekommande plåt- och bleckhamrarna, så finner man de medelstora företagen synnerligen talrikt förekommande, under det dessa i vårt land spela en relativt obetydlig roll. Särskilt för smärre bleckvaror, som i särskilt hög grad äro underkastade smakens och modets växlingar, torde denna företagsstorlek med sin större anpassningsförmåga erbjuda god konkurrenskraft, särskilt då de i Tyskland av denna industri flitigt anlitade mässorna och specialutställningarna effektivt ersätta en dyrbar försäljningsorganisation. Redan förut har påpekats den utveckling mot ökad självförsörjning med avseende å ifrågavarande produkter, som ägt rum efter tullskyddets införande (se sid. 77). Sedan 1890-talets början har detta skydd, som av följande tablå framgår, undergått endast obetydliga förändringar: TULLSATSER A BLECK- OCH PLATVAROR AREN 1882—1911. w/8 1882»)

2i/6 1892»)

J

/12

1911 Kronor per kg. Förgyllda eller försilvrade Förnicklade, polerade, lackerade m. m Utan s. n. ytbetäckning: 20—1 kg u n d e r 1 kg

0.70 0.15 0.35 0.15 0.15

1.00 0.50 0.50 0.20 0.20

1.00 0.40 0.50 0.15 0.20

Som i det följande något närmare belyses, visade sig detta tullskydd relativt rikligt tillmätt, och det torde hava varit av stor betydelse för ovannämnda utveckling mot ökad självförsörjning. I möjligaste mån jämförbara siffror över in- och utförselns sammansättning äro sammanställda i följande tabell. Man finner att exporten till allra största delen utgöres av emaljvaror; vid vårt största emalj verk gick exempelvis normalt cirka 85 % av produktionen på export. Jämväl plåtoch bleckkärl visa ett mindre exportöverskott. Normalt torde exempelvis omkring halva totalproduktionen av mjölkflaskor funnit avsättning utomlands. Dessutom hava smärre kvantiteter lackerade bleckvaror exporterats till Norge. På den inhemska marknaden åter har den främmande konkurrensen varit kännbarast beträffande lackerade och blanka bleckvaror samt mejerikärl. De tvenne förstnämnda artiklarna härstamma sä gott som uteslutande från Tyskland, under det att ifråga om mejerikärl Danmark *) Vid mera än 10 kg. vikt per st. utgick tullen för överskjutande vikt med endast 4 öre per kg. (1882—1888 2 öre).

79¶IN- OCH UTFÖRSEL AV PLAT- OCH BLECKVAROR, VÄGANDE UNDER 20 KG PER STYCKE, AREN 1907—1920.

Ar

Total

Införsel Därav Brickor Smärre Bleckoch blecksla och bröd2 gerikorgar !) plåtkärl ) varor 3) 1 000

k r o n o r

240 111 132 147

1907 1908 1909 1910 1911 1912 1913 1914 1915

1134 1130 932 954

119 219 180 153 83

110 138 115 153

1916 1917 1918 1919 1920

1721 1715 1695 3111 7 198

139 127 19 388 1165

288 368 352 1011 2 391

1907 1908 1909 1910

133 62 73 82

1911 1912 1913 1914 1915

770 792 615 586

63 61 50 42 21

1916 1917 1918 1919 1920

813 641 556 957 2 352

28 20 3 49 155

•

333 355 318 428

•

325 289 297 293 332

1180 1429 1538 1709

259 411 260 243

297 111 310 310 401

221 251 178 204

250 246 204 182

1759 2185 2181 2 473

288 263 220 505

213 136 124 157 389

2 249

914 627 825 1398

286 192 18 90 113

.

495 108 274 726

därjämte varit den starkaste konkurrenten. Tidvis har importen frän Danmark antagit sådan omfattning, att man kan antaga "dumping" hava förelegat, särskilt som Danmark har en högt utvecklad mejerikärlsin») Omfattar nuvarande rubr. 749 A: Brickor och brödkorgar, förnicklade, förkopprade, formassmgade, bronserade eller lackerade, samt före 1912 även emaljerade. ) Om fattar rubr. 753 B: Plåt- och bleckvaror utan särskilt nämnd ytbetäckning av if rT g i ' V l l k e n r u b r i k huvudsakligen torde omfatta plåt- och bleckkärl. ) Omfattar rubr. 754 B: Samma varor som omnämnas i not 2 men av mindre än 1 kg vikt, och inbegriper sålunda bleekvarufabrikernas massproduktion av småartiklar *) Omfattar rubr. 748 A. Före 1912 ingå även förnicklade, polerade, bronserade och lackerade kokkärl av järnplåt. 6 ) Omfattar rubr. 748 B.

80¶Tillverkning»- d u s t r i t m s t o r d e l f o t a d å export (1913 utfördes exempelvis cirka 75 % av ekonomi. Danmarks totalproduktion av transportflaskor). Inom industrien bearbetas huvudsakligen tunnplåt, såsom järn-, bleckoch zinkplåt, varjämte avsevärda kvantiteter tenn förbrukas. Bleckplåten har importerats förnämligast från England, zinkplåten från Tyskland och Belgien, varjämte svartplät under 0.45 å 0.50 mm. uppgives huvudsakligen hava varit av tyskt ursprung, under det att grövre dimensioner tagits från svenska verk. För emaljverken krävas dessutom en hel del kemikalier, såsom borax, tennoxid m. m., väsentligen införda från England. Övriga hjälpmaterialier, såsom lampvekar, förskruvningar, lampbrännare, förpackningar, salmiak och soda, införas likaledes, till större delen från Tyskland. Ett antal tillgängliga produktionskostnadsuppgifter för hithörande varuslag, avseende är 1913, äro sammanställda i tabellen å följande sida. Ifrågavarande siffror torde emellertid vara helt summariska, då den synnerligen mångsidiga produktionen försvårar utväljandet av representativa typer och detta så mycket mera, som uppgifterna från olika verk avsevärt variera. Av de anförda exemplen framgår dock, att bränslekostnaderna för de flesta hithörande artiklarna, frånsett emaljvaror, äro av relativt underordnad betydelse. Detsamma är i stort sett fallet med arbetslönerna, vilka dock för enstaka artiklar uppgingo till cirka 7s av framställningskostnaden. Däremot äro råvarukostnaderna av avgörande betydelse, liksom även posten "övriga kostnader" i de flesta fall utvisar höga siffror. Visserligeu- torde häri i flera fall inga hjälpmaterial m. m. till betydande belopp, men den splittrade och föga specialiserade tillverkningen medför å andra sidan tvivelsutan höga administrations- och allmänna omkostnader. I allmänhet kunna kapitalkostnaderna ej utom i undantagsfall fixeras; för vissa specialverk visa de sig emellertid rätt höga. Tullskyddets I betraktande av råvarukostnadernas stora betydelse och industriens höjd med hän- beroende av utländskt material är givetvis råvarutullens höjd av stort in ^varutull1' tresse. I vidstående tabell är därför i anslutning till en beräkning av tullskyddets relativa höjd tullen å ingående råvaror uträknad och fråndragen den nominella tullen (skillnaden i tabellen benämnd effektiv tull). I allmänhet har hänsyn endast tagits till tullen å plåt. Det visar sig, att råvarutullen i relation till det jämförelsevis rikligt tillmätta skyddet å färdigfabrikatet spelade en rätt så obetydlig roll. Härvid är att märka, att all svartplåt under 0.3 mm. och annan under 0.25 mm. (utom kallvalsad) liksom all "tin-plate" (förtent plåt) är tullfri, varför i stort sett endast mejerikärlstillverkningen och galvaniseringsindustrien samt kokkärlsindustrien, vilka båda använda svartplåt, belastats av råvarutull. Beträffande galvaniserade kärl visar råvarutullen de högsta siffrorna och torde där i konkurrensavseende fä tillmätas en viss betydelse, särskilt gentemot Danmark, där svartplåten är tullfri. En naturlig följd av mångfalden av de olikartade artiklar, som sammanförts under hithörande rubriker i tulltaxan, är att tullskyddet högst avsevärt varierat för olika varuslag. Än skarpare framträder denna ojämnhet, om det effektiva skyddet beräknas i förhållande till manufaktur er ingsvär det. En dylik beräkning återfinnes även i ovan berörda ta-

81 bell. Då råvarukostnaderna — frånsett tullen — ej torde ha ställt sig avsevärt högre än utomlands, torde denna beräkning därjämte utgöra den tillförligaste måttstocken på tullskyddets höjd jämfört med övriga pr oduktionsfördyrande faktorer. S V E N S K A P R O D U K T I O N S K O S T N A D E R OCH T U L L S K Y D D E T S H Ö J D F Ö R V I S S A B L E C K - OCH P L A T V A R O R 1913. RELATIVA TAL.

Stat. nr

Varuslag

Materialkostnad

Arbetslön

Bräns- Omle och kostkraft nader

NomiEffeknell tiv tull tull

i % av svensk tillverkningskostnad

Effektiv tull i % av manufaktureringskostnad

748 A, B Emaljerade

748 A 748 A

748 B 748 B 748 B 748 B 753 B 753 B 753 B

753 B 753 B 753 B 753 B 753 B 754 B 754 B 754 B

754 B 754 B 749 B 754 B 754 B 754 B 754 B

hushållskärl av plåt 2) Emaljerad kastrull.. .. Emaljerat k o k k ä r l . . .. » kärl » handfat, 30 cm » » » nattkärl Mjölktransportflaska, 50 lit., helpressad .. Galvaniserade hinkar och baljor 2 ) Galvaniserade hinkar, 12 lit Förtent hink, 10 lit. .. F ö r t e n t balja 30 lit. .. I n k o k n i n g s a p p a r a t . . .. Stormlykta Förtent benzinkanna, 25 lit Smörjkanna Form, 2 lit Fotogenkanna, 5 lit. .. Vattenkanna, 3 lit. .. Sillburkar, 2 2 2 x 2 4 0 mm Kaffeburkar av dek. bleckplåt Säckplomber av stål.. Oljedunk, 2 V 2 kg Konfektlåda, 220 m m . Skopa, förtent, '/a ht.

*) R å v a r a n (plåt) tullfri. ' ) Genomsnittssiffror.

42.2 24.5 43.0 22.6 40.7 33.3 32.9 55.8 77.8 72.0 60.0 54.o 52.0 34.o

26.9 27.5 16.7 28.6 13.0 19.7

6.8 13.9

45.G

40.3 48.8 46.3 47.o 42.7

24.1 34.1

24.4 15.1 11.5

16.9 27.o 27.o 29.0 40.o

42.3 17.6 16.7 10.9

32.8 17.6 16.7 10.9 11.0

117.1 44.1 36.6 22.7 16.7

52.0 54.0 43.0 47.0 36.0

9.4 13.o 19.0 19.o 26.o 20.0 14.o 28.0 24.0 33.o

76.5 71.2 53.5 62.0 41.0

11.8 4.7

2.9 1.4 2.3 4.2

8.8 22.6 21.0 19.1

14.6 21.0

ll.o 28.o 32.o 29.0 29.0 31.o

21.1 5.7 17.7 19.2 15.7 44.9

21.1 5.7 17.7 19.2 15.7

44.1 12.4 31.3

58.8 28.5 34.7 38.9 29.5

58.8 17.1 34.7 38.9 29.5

250.0 59.4 74.2 102.1 50.0

36.4 24.7

IX. Verktygs- och "Eskilstunaindustrien". Allmän översikt av Eskilstunaindustriens utveckling. Tillverkningen av verktyg samt klenare manufaktur- och byggnadssmide har alltjämt sin tyngdpunkt förlagd till Eskilstuna. En fullt så dominerande ställning som tidigare torde Eskilstunaindustrien numera knappast intaga inom sin bransch, enär allt flera specialverkstäder med liknande tillverkning vuxit upp i andra delar av landet. Fortfarande är emellertid den i Eskilstuna bedrivna järn- och stålmanufaktureringen så pass representativ för denna gren av svensk företagsamhet, att ifrågavarande artiklars produktionsförhållanden med smärre avvikelser för vissa artiklar tillförlitligast kunna studeras inom densamma, Den egentliga Eskilstunaindustrien räknar sina anor från mitten av 1500-talet och kan betraktas som den första manufakturrörelse, som upptogs i vårt land efter frigörelsen från Hansans välde. Dess historia under de följande 300 åren visar emellertid, att industrien endast tack vare ett synnerligen kraftigt direkt stöd från statsmakternas sida kunnat äga bestånd och utvecklas. Detta stöd tog sig visserligen under olika tider högst olika former, men dess kärna var större delen av denna tid de s. k. fristadsprivilegierna: frihet från personella kronoutskylder, fria tomter, billig kraft och kreatursbeten, frihet från ämbets- och skråförordningar, tullfrihet för inkommande varor m. m. Först under förra hälften av 1800-talet började dessa privilegier successivt indragas, och sedan 1863 års riksdag avskaffat den sista kvarlevan härav (befrielse från mantalspenningar), var ifrågavarande system definitivt avskrivet. Den på egna fötter stående moderna industriens uppsving plägar dateras från slutet av 1870-talet. Den kraftigaste hävstången till denna utveckling var otvivelaktigt den omläggning av tillverkningens teknik och organisation, som från denna tid ägde rum. Redan i mitten av 1700-talet funnos visserligen ett par åtminstone efter dåtida förhållanden stort anlagda verk (Karl Gustafs stads stål- och manufakturverk och Tunafors manufakturverk), men även inom dessa bedrevs tillverkningen under rent hantverksmässiga former. I slutet av 1860-talet erhöll emellertid gevärsfaktoriet en modern uppsättning arbetsmaskiner för tillverkning av 1867 års armégevärsmodell, vilket exempel utövade en utomordentligt stimulerande inverkan på den övriga industrien, med den påföljd, att hantverket alltmera undanträngdes av fabriks- och storindustri. Dock kvarstå ännu i dag en mängd mer eller mindre hantverksmässigt bedrivna småföretag och den därmed sammanhängande förlagshandeln, ehuru under något annorlunda former än tidigare. Visserligen hade denna företagstyp tidigare en viktig uppgift att fylla, då en högt uppdriven manuell yr-

83 kesskicklighet och personligt övervakande av arbetsprocesserna krävdes för ernående av fabrikatets höga kvalitet. Man torde också utan överdrift kunna säga, att det var dessa hantverksmässigt och med små resurser arbetande företag, som skaffade de svenska Eskilstunavarorna sitt världsrykte. Nu åter har denna uppgift i stort sett bortfallit, sedan ett fullgott, noga kontrollerat material kan erhållas från svenska verk och arbetsmaskinernas ökade inträngande väsentligt minskat behovet av speciell yrkesskicklighet hos arbetskraften. Tvärtom torde den rikliga förekomsten av smärre, hantverksmässigt arbetande företag numera utgöra en av Eskilstunaindustriens svagaste punkter. 1 ) En bild av denna industrigrupps utveckling lämnar följande tabell, utvisande antal företag och arbetare samt tillverkningsvärde inom Eskilstunaindustrien aren 1896—1912. I siffrorna ifråga ingå jämväl gjuterier, vilket emellertid ej avsevärt inverkar på sifferseriens kontinuitet. Dock är att märka, att den avsevärda produktion av hithörande artiklar, som bedrives annorstädes än i Eskilstuna, ej inbegripes. Då de olika verkstäderna dessutom vanligen bedriva en ytterst mångsidig tillverkning, skola i det följande produktionssiffrorna för särskilda varuslag, där sä varit möjligt, jämförda med siffror för in- och utförsel, i korthet kommenteras. JÄRN- OCH STALVARUFABRIKER SAMT GJUTERIER I ESKILSTUNA, AREN 1896—1912. År

Antal fabriker

Antal | arbetare

Tillverkningsvärde 1 000 kr.

1896 1897 1898 1899 1900

80 80 75 67 61

1686 1824 1945 2 097 1868

2 811 3 478 3 817 4 365 4 218

1901 1902 1903 1904 1905

62 51 50 51 48

1762 1764 1780 1804 1900

3 949 4 090 4 494 4 862 5 068

1906 1907 1908 1909 1910

50 60 58 59 61

2 180 2 735 2 586 2 668 2 703

6 516 9 014 7 841 7 700 8 526

1911 1912

60 60

2 811 2 654

9 279 9 783

Knivar och saxar. Bland Eskilstunaindustriens viktigaste produkter märkas främst knivar och saxar. Bordsknivar med gafflar samt slakt- och hushållsknivar tillverkas så gott som uteslutande vid Tunafors fabriker. Rak- och fick*) Jämför G. Lindmark: Eskilstunaindustriens utveckling och nuvarande läge. Stockholm 1919.

knivtillverkningen åter är splittrad på ett stort antal delvis mycket små fabriker. I tabell 19 (sid. 130) angives landets totalproduktion av knivar sedan 1896, vilken så gott som uteslutande faller på Eskilstuna. Än mera är detta fallet med saxar, varav en enda fabrik (Tunafors) representerar cirka halva produktionen. Tusen kr. 200T

Diagram 10. TILLVERKNING SAMT I N Q C H UTFÖRSEL AV SAXAR.

Motsvarande siffror för in- och utförsel återfinnas i tabellerna 20 a—b (sid. 131). Enär produktions- och handelsstatistikens värdesiffror ej äro jämförbara, faller det sig visserligen svårt att ur deras relation till varandra draga några exakta slutsatser, men så mycket framgår dock, att införseln är av relativt underordnad betydelse. Importens utveckling kan i viktsiffrorna säkrare avläsas; det visar sig, att den sedan 1890talets början ej undergått väsentligare omvälvningar. Däremot har under samma tid en ej oväsentlig export utvecklats, vilken beträffande såväl grövre arbetsknivar som rak- och pennknivar samt grövre bordsknivar och gafflar vuxit till exportöverskott. På 1870- och 1880-talen åter, vilken tid, som förut antytts, kan betecknas som den moderna Eskilstunaindustriens genombrottsperiod, visade införseln en kraftig nedgång, som främst gällde följande artiklar: INFÖRSEL AV VISSA SLAG AV KNIVAR OCH SAXAR. KG. Ärligen

Grövre arbetsknivar')

Enklare bordsknivar m. m.

Saxar, opolerade

1871—1875 1886—1890 1901—1905 1911—1913

8 692 2 574 1535 2 012

61330 10 050 5 842 32 427

5198 2 965 787 1021

*) Yrkesknivar ej s. n. såsom hov-, kakel-, sadelmakar- och skomakarknivar ingå ej. In- och utförseln av dessa artiklar redovisas först fr. o. m. år 1912 och visade vid tiden närmast före kriget följande siffror: Införsel Utförsel Ar Kg. Kr. Kg. Kr. 1912 1 698 6 792 5 866 23 464 1913 2 032 8128 8 185 32 740

85 Nu gällande tullsatser å knivar och saxar jämte deras förändringar sedan 1882 framgå av följande sammanställning: T U L L S A T S E R A K N I V A R OCH SAXAR AREN 1882—1911.

1892 Tull i % av export värdet 1/12 1914 1911

3.oo

3.oo

840 841 842 843

1.50 J» 1 . 1 8

3.oo 1

3.oo 3.oo 5.50

18.2 25.6 35.4 15.9

844 A

845 846

1.18 0.24

1.50 0.50

1.50 0.50

13.8 10.7

848 849 A

0.24 0.24

0.50 1.00

0.50 1.00

10.6 7.2

850 851

0.59 0.59

2.oo 4.oo

2.oo 4.oo

21.5 9.7

Tull, kr. per kg.

Stat. nr

Varuslag

l«/5

</6

Knivar: Rakknivar Andra hopfällbara: med grövre ytterskållor med högst 2 blad med m e r än 2 blad ytterskållor av horn eller celluloid . a n d r a slag Ej hopfällbara: grövre arbetsknivar bordsknivar och gafflar: med bättre skaft » billigare skaft Saxar

(ej skräddar-, trädgårds- m. fl.): j

Opolerade: > 15 cm. längd <15 » > Polerade: > 15 cm. längd <15 > »

Som synes kännetecknades 1892 års tulltaxa av högst väsentliga tullförhöjningar ä knivar och saxar. Sedan sistnämnda tidpunkt har däremot tullskyddet varit i stort sett oförändrat. Dock medförde 1911 års taxa en väsentligt längre gående differentiering av tullen å knivar. Inom samma tullrubriker inrymmas emellertid alltjämt så skilda typer av ifrågavarande fabrikat, att tullskyddet för respektive typer visar sig i hög grad varierande. Detta förhållande åskådliggöres av följande sammanTULL I % AV GENOMSNITTSPRIS SAMT HÖGSTA OCH LÄGSTA PRIS A VISSA TYPER AV KNIVAR OCH SAXAR, AR 1913—1914. Tull i % av Varuslag

Stat. nr

840 841 842 842 843 843 845 846 848 849 850 851

Knivar

Bordsknivar och gafflar

högsta pris

lägsta pris

22.1 23.4 21.7 11.7 7.0 4.8 12.9 2.9 4.2 2.8 8.0 6.0

33.8 60.0 39.2 18.9 15.5 11.4 14.7 20.4 6.5 9.1 70.1 27.2

Antal genom- typer Anmärkningar snittspris 29.0 41.3 29.3 13.4 9.9 6.7 13.3 7.2 5.4 4.9 14.1 10.5

6 6 3 5 10 20 2 32 5 11 6 16

tyngre typ lättare » tyngre » lättare >

86 ställning, där tullen angivits i procent av genomsnittspriset jämte högsta och lägsta pris för sammanlagt 122 olika typer av knivar och saxar. Beräkningen avser svenskt fabrikat och hänför sig till 1913—1914 års prisläge. Till belysande av de svenska produktionskostnadernas sammansättning må slutligen följande självkostnadskalkyler anföras. Uppgifterna avse år 1913 och äro angivna i procent av den totala tillverkningskostnaden. SVENSKA TILLVERKNINGSKOSTNADER SAXAR Ar 1913.

FÖR VISSA SLAG AV KNIVAR OCH PROCENTTAL.

Stat. n r

Varuslag

Materialkostnad

Bränsle och kraft

Arbetslöner

839 844 B 844—46

Rakknivar Skomakarknivar.. Bordsknivar .. ..

10.1 18.7 21.8

0.6 1.8 4.1

72.8 62.4 37.3

846 846 848

Bordsknivar .. .. Smörknivblad .. .. Damsaxar

19.6 7.3 5.9

4.3 5.0 6.0

38.3 44.2 38.7

848—51

Övriga RegieKapitaldriftkostnader kostnader kostnader l.i 2.6 13.2

8.1 8.3 6.8

7.3 6.2 16.8

37.8 43.5 49.4 16.9

21.8¶Närmast i ögonen fallande är den mycket obetydliga roll, som materialkostnaderna spela vid ifrågavarande tillverkningar. Däremot utvisa arbetslönerna åtminstone i vissa fall osedvanligt höga siffror, ett förhållande, som givetvis sammanhänger med den för ifrågavarande artiklar kännetecknande långt drivna manufaktureringen. Sågar, sågklingor och sågblad. Tillverkningen av sågar bedrives visserligen även inom Eskilstunaindustrien, men huvudparten härav faller numera på ett antal specialföretag samt framför allt inom järnverkens manufakturrörelse. Under relativt fabriksmässiga former är denna tillverkning i vårt land av rätt gammalt datum. Bland de tidigaste tillverkarna märkes en 1867 etablerad blygsam anläggning i Torshälla, vilken sedermera överflyttad till Trollhättan (Stridsberg och Biörck) och kombinerad med stål- och valpverk utvecklats till nordens största manufakturverk i sin bransch. Från 1870 daterar sig sågbladsverkstaden vid Fagersta, varjämte Sandviken och Munkfors tidigt upptogo denna tillverkning för ytterligare förädling av sin valsverksproduktion. Å diagram 11 är den svenska produktionen av sågar, sågklingor och sågblad åren 1896—1914 liksom in- och utförseln åren 1894—1914 grafiskt framställd. (Motsvarande sifferserier återfinnas i tabellerna 19 resp. 21 a, sid. 130 och 132). Visserligen äro handels- och industristatistikens värdesiffror ej fullt jämförbara men utvisa dock införselns ringa betydelse för täckande av den inhemska konsumtionen, och även absolut sett har införseln sedan 1907 kvantitativt något förminskats. En granskning av införselns sammansättning (tab. 21 b) ger vid handen, att införseln av cirkelsågar och ramsågblad alltid varit obetydlig. Rätt avsevärd var däremot införseln av "andra sågar", vilka först fr. o. m. år 1912 i handelsstatistiken spe-

87 cificerats. Som av följande sammanställning framgår bestod denna införsel i huvudsak av smärre handverktyg, såsom stick-, rygg- och handOiagram I I .

T|LLVERKN|NS

Milj.Kr.

S A M T

iN.0CM

UTFÖRSEL AV SÅGAR.

SÅGKLINGOR OCH SÅGBLAD.

Hundra ton

sågar, rälssågar samt ved- och snickarsågar. Till allra största delen härstammade införseln frän U. S. A. men i viss utsträckning även frän Tyskland. IN- OCH UTFÖRSEL AV SÅGAR I MEDELTAL ÅREN 1912—1914.

Varuslag

Cirkelsågklingor Ramaågblad Stick-, rygg- och handsågar Blad till bijouterisågar, löv- och kedjesågar .. Bandsågblad I Rälssåg- och bågfilblad Ved- och snickarsågar m. m Summa

Införsel

Utförsel

Kr.

Kr.

8 883 84 383 2 767 6 711 72 739 34 039

131800 47 921 10 642 114 999 23 621 1852 260 327

210 356

88 Som av diagram 11 framgår finner den inhemska tillverkningen till avsevärd del avsättning genom export, vilken särskilt sedan 1905 kraftigt utvecklats; under 10-årsperioden 1903—1913 har sålunda exporten nära 4-dubblats. De viktigaste exportposterna utgjordes av ramsågblad och cirkelsågar, av vilka de svenska fabrikaten räknas bland världsmarknadens främsta kvaliteter. Dock gingo även vanliga ved- och snickarsågar i viss omfattning på export. Utförseln har i huvudsak gått till närbelägna trävaruproducerande länder (Norge, Finland, Ryssland); cirkelsågar hava dock haft större spridning på europeiska kontinenten (Danmark, Tyskland, Holland och Frankrike). Som synes av följande sammanställning åtnjöto samtliga slag av sågar tullfrihet till år 1892, då 10 % värdetull infördes, och först med 1911 års taxa kommo för dessa artiklar vikttullar i tillämpning. TULLSATSER A SÅGAR AREN 1882—1911.

Stat. nr

Varuslag

Cirkelsågklingor Stick-, rygg- och handsågar Bandsågblad Rälssåg- och bågfilblad Andra metallsågblad samt löv- och kedjesågar Ramsågblad Ved- och snickarsågar m. m

816 A 816 B 817 818 819 820 A 820 B

Tull i % av export värdet Vl2 1914 1911

Tull, kr. per kg.

»«/«

21/0

> fria 10 %l

0.20 0.20 0.50 O.oo 0.75 0.20 0.20

7.2 7.4 16.5 9.6 22.1 16.8 11.2

Filar och raspar. En viktig Eskilstunaspecialitet är tillverkningen av filar och raspar. Av dessa artiklar faller numera på Eskilstuna, huvudsakligen representerat av ett enda företag (A.-B. C. O. Öberg & C:o), omkring hälften av landets produktion; i övrigt bedrives denna tillverkning vid ett 20-tal fabriker. Landets totalproduktion åren 1913—1920 redovisas i tabell 19 (sid. 130), varur följande siffror, avseende åren närmast före kriget, här må anföras: 963 268 kr. 1913 974 006 „ 1914 Behovet av filar och raspar, som tidigare till avsevärd del fylldes av import, har i och med uppkomsten av våra moderna filfabriker alltmera kunnat tillgodoses av inhemsk tillverkning, så att införseln vid tiden närmast före kriget saknade större betydelse (se tabell 22, sid. 134). Efter värde räknat uppgick införseln åren 1913—1914 endast till 2.5 % av landets förbrukning. Redan före kriget förekom därjämte en betydande export, som åren 1913—1914 uppgick till 18.4 % av den totala tillverkningen. Under krigsåren åter utvecklades exporten till en för avsättningen långt mera betydelsefull faktor. I och med fredskrisen minskades emellertid exportmöjligheterna i hög grad, vartill den omständigheten torde hava bi-

89 dragit, att krigsårens export från en del mindre fabriker ej lär hava motsvarat de kvalitativt höga fordringar, man tidigare vants att ställa på svenska filar. Samtidigt började den främmande konkurrensen frän England, Tyskland och U. S. A. göra sig kännbar på den inhemska marknaden varvid särskilt från världens största filfabrik (Nicholsson File Company, U. S. A.) typiska "dumping"-tendenser i försäljningspolitiken kunnat spåras. Införseln antog dock inga mera betydande proportioner. Den svenska filindustrien är tullskyddad sedan 1892, då 10 % värdetull infördes, vilket skydd i 1911 års taxa ersattes av följande vikttullar : Tull i % av Tull exportvärdet Kr. per kg. 1914

Stat. nr

Filar och r a s p a r : av mer än 35 cm. längd > 35—16 cm. längd .. .. > högst 16 » » .. ..

10.0 11.7 10.8

0.15 0.25 0.40

821 822 823

Efter importpriserna att döma synes vikttullarnas införande hava medfört ett något ökat tullskydd. På grund av de stora differenserna mellan priset per viktsenhet för olika typer, är emellertid skyddet högst varierande; en beräkning av tullen uttryckt i % av i början av 1920 gällande marknadspris för 8 olika dimensioner av vardera av nedanstående typer ger nämligen följande resultat: Tull i % av värdet

»Ansats»:

medelgrova finaste .. .. »Trekant»: medelgrova finaste .. .. »Halvrunda*: medelgrova finaste .. .. •> Fågeltungor»: medelgrova finaste .. ..

Maximum

Minimum

Genomsnitt

12.5 6.8 6.6 8.8 10.1 4.9 4.5 2.2

1.8 0.9 0.9 0.5 1.2 0.6 0.7 0.4

7.2 3.9 4.5 2.4 5.3 2.8 2.4 1.2

Yxor och bilor, släggor, hammare, handhyvlar och dylika handverktyg. Under ovanstående rubrik sammanföras numera i produktionsstatistiken ett stort antal vitt skilda tillverkningar, som falla dels på den s. k. Eskilstunaindustrien och dels på andra verk. Värdet av ifrågavarande tillverkning åren 1913—1920 framgår av tabell 19 (sid. 130). För åren närmast före kriget redovisas där följande tillverkningsvärden: 1913 1914

1 073 580 kr. 1075 608 „

90 Tillförlitliga uppgifter över totala in- och utförseln av motsvarande artiklar kunna knappast erhållas före 1914. Nämnda år utgjorde införseln 447 000 kr. 1 ) och utförseln 806 000 kr. 1 ) De viktigaste in- och utförselposterna inom denna grupp återfinnas i tabellerna 23 a—b (sid. 135). Värdesiffrorna i medeltal för perioden 1907—1911 samt 1912—1914 voro följande: IN- OCH UTFÖRSEL AV VISSA SLAGS HANDVERKTYG.

Varuslag

Införsel kr.

Utförsel kr.

1907—1911

1912-1914

1907—1911

1912—1914

Yxor och bilor Hammare, släggor, korpar, mejslar

16 841

15 026

227 118

275 492

Tänger 2 )

26 206 34 627 79 575

6 283

173 012

113 017

122 922 76 753 11432

17 420

17 220

37 567

70 829

249 531

349 856 44117 56 716 3 586

18 099

220 319 88139 6 588 15 407

Hyvel-, svarv-, hugg-, hål- och stämjärn m. m Borrar, borrsvängar, brotschar, Skruvnycklar och skruvmejslar .. Bräckjärn och sågbågar

26116 Yxor tillverkades fordom allmänt av hemsmederna, varjämte tidigt yxbruk uppstodo. Tillverkningsmetoderna voro dock länge föråldrade, tills yxor av amerikanskt ursprung började intränga i landet, vilka genom praktiska typer och hög kvalitet vunno allmänt erkännande. De svenska yxbruken nödgades härigenom omlägga sin produktion efter rationella principer och hava, sedan full kvalitativ jämnställdhet med amerikanska fabrikat uppnåtts, i det närmaste utträngt den främmande importen. Alltsedan år 1907, från vilken tid införselsiffror föreligga, har införseln visserligen varit ringa, men enligt fackmännens utsago skulle importen ännu kort före sagda tid varit av vida större betydelse. Jämväl någon export förekom, vilken under krigsåren avsevärt utvecklades. Samtidigt ökades produktionskapaciteten att motsvara en efterfrågan, som betydligt överskred landets egen konsumtion. Smärre typer av denna tillverkning återfinnas även inom Eskilstunaindustrien. Hammare, släggor, stenverktyg och dylika grövre redskap hava sedan gammalt tillverkats inom järnverkens fabriksmässiga manufakturrörelse, där ännu tillverkningens tyngdpunkt är förlagd. Införseln av dessa artiklar har aldrig spelat någon nämnvärd roll. Småverktyg åter, såsom 1 ) I dessa siffror ingå ej spiralborrar, gängverktyg, brotschar och fräsar m. m. (stat. nr 828 A—D), vilka ej torde ingå i produktionssiffrorna. Däremot ingå följande artiklar, vilka ej upptagits i huvudtabellen (23 a-b), nämligen skruvnycklar, bräckjärn och sågbågar, skruvmejslar, skiftnycklar samt cirklar av järn (stat. nr 804 B, 805 B, 830 E, 831 B, 834 A). 2 ) Se noten till tab. 23 a sid. 135. *J Se noten till tab. 23 b sid. 136.

91 hammare, mejslar, tänger m. m., tillverkades tidigare vanligen av konsumenten för egen förbrukning tills fabriksmässigt framställda verktyg av tyskt, engelskt och amerikanskt ursprung under 1800-talets senare hälft översvämmade den svenska marknaden. Den pä 1880-talet uppspirande moderna Eskilstunaindustrien jämte andra företag upptogo emellertid snart flertalet av dessa tillverkningar och täcka numera icke blott större delen av det inhemska behovet utan bedriva jämväl någon export. Beträffande övriga hithörande verktyg finner man, att vid tiden närmast före kriget in- och utförseln av tänger i det närmaste motvägde varandra, dock med ett mindre exportöverskott. Större utförsel än införsel utvisade vidare grupperna hyveljärn, svarvjärn, huggjärn etc. jämte skiftnycklar och bräckjärn. Beträffande gängverktyg samt borrar, borrsvängar, brotschar och fräsar liksom skruvnycklar och skruvmejslar var däremot importöverskott rådande. Som av följande översikt framgår, hänfördes tidigare huvudparten av hithörande artiklar till "ej spec, redskap och verktyg" och kommo sålunda först från början av 1890-talet i åtnjutande av ett tullskydd av 10 % av värdet, vilken tull år 1911 med undantag för en enda rubrik (828) lämnade rum för specifika tullsatser av i förhållande till importvärdena synnerligen varierande höjd. T U L L S A T S E R A V I S S A H A N D V E R K T Y G OCH - R E D S K A P A R E N 1882—1911.

Varuslag

Skruvnycklar . Bräckjärn och sågbågar H a m m a r e , släggor och korpar m. m.: > 5 kg. per st 5—1.5 kg. per st < 1.5 kg. per st Yxor och bilor Spiralborrar för metall » > trä Brotschar och fräsar m. m Borrsvängar Borrar, ej s. n. m. m Skärcirklar och röravskärare Skruvmejslar Tänger: > 16 cm. längd < 16 » » förnicklade eller polerade.. . andra , Skiftnycklar Cirklar av järn Hyvel-, svarv- och huggjärn m. m. .

Stat. nr

/5 1882

2 V« 1892

/

804 B 805 B 825 A 826 A 827 A 826 C 828 A 828 B 828 D 829 A 830 A 830 D 830 E

Tull i % av exportvärdet 7i2 1911 1914

Tull, kr. per kg.

O.io 0.07

15% 15% 15%

15.8 27.8 19.2 10.8 15.0 15.0 15.o

0.20 0.25 0.25 0.25

4.4 5.8

0.06 O.io 0.20

O.io

fria

10% •

831 A

832 833 831 B 834 A 834 B

0.75 0.50 0.20 0.40 0.40

fria

10%

6.6 7.9

7.6 7.8 8.9 7.6 14.0

Beträffande produktionskostnaderna inom ifrågavarande del av verktygsindustrien föreligga endast ett fåtal uppgifter, vilka som exempel meddelas å nästa sida.

92¶SVENSKA

TILLVERKNINGSKOSTNADER AR 1913.

FÖR

VISSA

SLAG

AV

VERKTYG

PROCENTTAL.

Materialkostnader

Bränsle och kraft

Arbetslöner

Spiralborrar

6.8¶Tänger Huggjärn Hyveljärn

6.2 25.7 15.6

3.9 3.8 2.5

72.t 57.0 67.9

2.3 0.7 l.l

8.0 7.1 6.1

7.2 5.7 6.8

Stat. n r

Varuslag

828 831 A, 832—833 834 B 834 B

Övriga RegieKapitaldriftkostnader kostnader kostnader

Som synes förete flertalet av de anförda exemplen det för verktygsindustrien i allmänhet karaktäristiska draget av låga materialkostnader men betydande arbetskostnader.

Manufaktur och byggnadssmide m. m. Under rubriken "manufaktur- och byggnadssmide" sammanför vår produktionsstatistik ett stort antal olika artiklar, såsom lås, reglar, gångjärn och beslag m. m., varav den huvudsakliga tillverkningen faller på Eskilstunaindustrien. Totalvärdet av ifrågavarande produktion åren 1913—1920 redovisas i tabell 19 (sid. 130) och angives för de sista åren före kriget här nedan: 1913 1914

2 914 952 kr. 2 636 827 „

Flertalet hithörande artiklar återfinnas visserligen i priskuranter från 1800-talets början, men först mot slutet av århundradet torde denna tillverkning ha tagit större fart i Eskilstuna, vilken stad vid tiden närmast före kriget beräknades representera cirka % av totala tillverkningen. Av lås har, som framgår av tabell 24 (sid. 137), införseln alltsedan år 1907 varit av en betydande omfattning. Särskilt har den högt utvecklade tyska låsindustriens konkurrens gjort sig gällande, framför allt beträffande möbellås och enklare, olackerade hänglås. Därjämte har från England och U. S. A. någon införsel av dyrbarare dörrlås m. m. (patentlås) förekommit. Av övrigt byggnadssmide såsom gångjärn, hörnjärn, haspar m. m. saknade införseln betydelse. Tvärtom utgjorde dessa artiklar en betydande exportvara på England, Tyskland och Danmark (se tabellerna 25 a—b, sid. 138). Anmärkningsvärd är krigsårens stora införsel, särskilt beträffande lås. Den inhemska tillverkningen av denna artikel torde emellertid under sagda period hava avsevärt gått tillbaka. De förändringar, som tullsatserna å lås och vissa byggnadssmiden undergått sedan 1882, framgå av följande översikt:

93¶TULLSATSER A LAS SAMT VISSA BYGGNADSSMIDEN M. M. AREN 1882—1911.

Varuslag

Stat. nr

Tull, kr. per kg. ie

/s 1882

/6 1892

*/a i9ii

Tull i % av exportvärdet 1914

Dörr-, möbel- och hänglås m. m. utan andra Dörrstängare: ej förnicklade, lackerade etc Gångjärn, hörnjärn, haspar, märlor m. m.: förnicklade, förmässingade etc andra Reglar och skjutdörrullar

861 A 862 A

0.15 0.35

0.20 0.50

0.30 0.50

861 B 862 C

0.15 0.85

0.20 0.50

0.30 0.50

15.2 17.3

0.30 0.15 0.25

12.1 39.4 21.2

865 866 867

0.35 0.50 0.20 0.15 0.15—0.35 0.20 - 0.50

Vad den svenska låsindustriens tillverkningskostnader beträffar, så hava endast vissa uppgifter rörande materialkostnaderna kunnat erhållas. Dessa uppgifter äro sammanförda i nedanstående översikt, som för ett antal olika typer av lås utvisar förhållandet mellan materialkostnad, tillverkningskostnad, försäljningspris och tullskydd. Uppgifterna avse åren 1913—1914. TILLVERKNINGSKOSTNAD OCH TULLSKYDD A LÅS. SAMT VISSA BYGGNADSSMIDEN M. M. AREN 1882—1911. MaterialÖvriga FörsäljTull ») Tillverkkostnad kostnader ningspris ningskostnad i % av den totala tillverkningsKr. per kg. kostnaden

Möbellås, simpla > dyrkfria » » bättre Hänglås, vanliga, enkla > bättre Deuxbattantlås Kammarlås

1.12 1.30 1.49 0.98 1.18 0.69 0.79

34.8 26.9 29.5 33.7 37.3 37.7 43.1

65.2 73.1 70.5 66.3 62.7 62.8 56.9

117.8 117.7 148.3 120.4 147.4 130.4 124.0

26.8 23.1 20.1 30.6 25.4 43.5 38.0

I motsats till övriga fabrikat inom Eskilstunaindustrien, av vilka de flesta kräva ett kvalitativt högtstående material och ofta tack vare det svenska materialets egenskaper nått sitt goda anseende, kan för flertalet manufaktur- och byggnadssmiden handelsjärn av billig kvalitet användas. Detta medför givetvis en särskilt gynnad position för den tyska industrien, då prisdifferenserna mellan svenskt och tyskt material äro betydande. Exempel härå erbjuder följande sammanställning 2av priser på för låsfabrikationen erforderliga material åren 1913—1914: ) J ) Samtliga tullsatser beräknade för olackerad vara (tull 30 öre pr kg.). ') Prisuppgifterna ifråga äro meddelade av svenska låsfabrikanter.

94¶Kallvalsat blankt järn Fjäderstål

Svenskt fabrikat Kr. per 100 kg.

Tyskt fabrikat Kr. per 100 kg.

20.50 35.00 55.00

11.10 15.58

Detta har medfört, att tyskt järn i stor utsträckning kommit till användning, varvid olägenheterna av de jämförelsevis höga tullarna ä. ifrågavarande halvfabrikat för den exporterande byggnadssmidesindustrien borteliminerats genom användandet av tullrestitutionsförfarandet.

X. Tillverkningen av handels- och byggnadsgjutgods. Förutom den tillverkning av gjutgods, som finner sin användning som delar till maskiner, tillverkas vid gjuterierna en mängd olika artiklar, vilka omedelbart efter gjutningen eller efter en vanligen endast obetydlig vidare bearbetning äro konsumtionsfärdiga. Dessa artiklar, som sålunda ej ingå som halvfabrikat inom järn- eller verkstadsindustrien, sammanfattas vanligen under benämningen handels- och byggnadsgjutgods. Häri inbegripes även s. k. sanitetsgjutgods. De tekniska betingelserna för denna tillverkning sammanfalla i stort Tekniska sett helt med tillverkningen av maskingjutgods. Framställning av han<*»<«• delsgjutgods direkt ur masugn torde numera ej förekomma i vårt land utan uteslutande ske genom omsmältning av tackjärn, vanligen i s. k. kupolugn. Av tackjärn användes i all huvudsak engelskt och tyskt kokstackjärn, stundom dock med tillsats av svenskt träkolstackjärn. 1 ) Vid tillverkning av handelsgjutgods kräves nämligen ofta stor lättflutenhet, vilken egenskap det svenska träkolstackjärnet framför allt på grund av sin ringa fosforhalt ej besitter, varjämte det sistnämnda ej i prisbillighet kan tävla med det utländska. Sådant gjutgods, som är avsett att aduceras, torde dock tillverkas uteslutande av svenskt vitt tackjärn. Det härtill använda tackjärnet måste nämligen om möjligt vara fritt från föroreningar, enär vid den färskning, som aduceringen avser (se nedan), dessa legeringsämnen frånsett kolet endast i ytterst ringa grad bortskaffas ur järnet. För konst- och s. k. fingjutgods användas slutligen specialblandningar med för svenskt tackjärn främmande halter av fosfor och andra föroreningar. För framställning av smidbart gjutgods torde numera stålgjutning vad här ifrågavarande artiklar beträffar knappast förekomma. Däremot framställes en betydande mängd handelsgjutgods genom aducering, vilket förfarande, som bekant, innebär, att icke smidbart gjutgods omvandlas till smidbart järn genom upphettning i pulveriserad järnmalm. Denna metod kommer hos oss särskilt till användning vid framställandet av smärre rör och rördelar, båtsmiden, trädgårdsredskap, verktyg av olika slag m. m. *) Sedan tillverkning av svenskt kokstackjärn för gjuteriändamål under år 1917 påbörjades vid Oxelösunds järnverk, har dock en del av gjuteriernas behov fyllts därifrån. Ar 1915 upptogs även vid en del svenska masugnar tillverkning av träkolstackjärn med en fosforhalt av 1% %, lämpligt för gjuteriändamål.

96 Metoden att framställa tackjärnsgjutgods anses hava uppkommit samtidigt som man lärt sig framställa tackjärn. Tillverkningen bedrevs dock länge endast genom gjutning direkt från masugn, och vårt första egentliga gjuteri för omsmältning av tackjärn anlades först på 1760talet i Stockholm. Av våra nuvarande större gjuterier med specialtillverkning av handelsgjutgods torde Ankarsrum vara det äldsta, nämligen från början av 1800-talet, men flertalet härstamma först från århundradets senare hälft, såsom Nävekvarn från 1850, Skoglund och Olsons gjuteri i Gävle från 1874, Huskvarna från 1876 och Norrahammar från 1877. Likaså var aduceringsmetoden tidigt känd (redan på 1600-talet) och upplevde under 1800-talet en stark blomstring, innan stålgjutning från martinugn började undantränga densamma för tillverkning av grove smidbart gjutgods. I värt land kom emellertid aduceringsmetoden ej i användning förrän under 1800-talets senare hälft, samtidigt som tillverkningen av aduceringstackjärn upptogs som specialitet vid svenska masugnar. Sveriges första aduceringsverk anlades exempelvis i Torshälla 1868, men nedlades efter endast ett tiotal är. Av de nu existerande aduceringsverken daterar sig det äldsta (A.-B. P. A. Larssons gjuteri och aduceringsverk i Eskilstuna) först från år 1890 och Norrahammars aduceringsverk från 1897. Det sistnämnda, liksom Arvikaverkens vid tiden närmast före kriget anlagda aduceringsverk, framställer dock huvudsakligen maskingjutgods för egen förbrukning. Det från år 1905 härstammande aduceringsgjuteriet i Västerås, liksom Limhamns aduceringsverk, framställer däremot huvudsakligen handelsgjutgods för avsalu. Den totala tillverkningen av gjutgods, såväl handels- som maskingods, sedan 1896 framgår av nedanstående tabell. TILLVERKNING AV TACKJÄRNSGJUTGODS AREN 1896—1920.1) Aducerat

Icke aducerat Årligen

1896—1900 1901—1905 1906—1910 1911—1915 1916—1920

Ton

1000 kr.

Ton

1 000 kr.

69 686 69 981 100 733 131 015 151 704

13 318 13 891 20 884 29 882 96 226

176 284 1303 3 095 4139

94 119 570 1378 5 274

Den officiella statistiken skiljer numera ej på handels- och maskingods, och endast för år 1913 finnes en dylik uppdelning verkställd. Enligt denna skulle av den till 142 495 ton uppgående tillverkningen av icke aducerat gjutgods med ett värde av 32.8 milj. kr. omkring 30 000 ton med ett värde av 9.5 milj. kr. utgöras av handelsgjutgods, därav emaljerat gjutgods till ett värde av 322 810 kr. Av den totala tillverkningen av handelsgjutgods representerade de förut nämnda fem specialföretagen den ojämförligt största delen med tillsammans nära 20 000 ton. *) I siffrorna ingår ej gjutgods framställt direkt ur masugn.

97 Även det aducerade gjutgodset utgöres till största delen av maskingjutgods. Med stöd av primärmaterialet till kommerskollegii specialundersökning kan nämligen förbrukningen av aducerat gjutgods inom lantbruksmaskinindustrien 1 ), inom vilken tillverkning dylikt maskängods finner sin huvudsakliga användning, år 1913 beräknas till omkring 2 017 ton, varför av den till 3 287 ton uppgående totala tillverkningen på sin höjd 1270 ton kunde hava utgjort egentligt handelsgjutgods. In- och utförseln av handels- och byggnadsgjutgods åren 1907—1920 In-och utåterfinnes i tabell 26 a (sid. 139). I tabellen har upptagits dels sådant forsa. gjutgods, som i nu gällande taxa specificerats, och dels de rubriker av ospecificerat icke smidbart gjutgods, som med någorlunda säkerhet kunna antagas utgöras av handelsgjutgods. En i alla avseenden tillfredsställande uppdelning mellan handels- och maskingjutgods tillåter handelsstatistikens nuvarande uppställning icke, men i de i tabellen anförda slutsummorna ingå dock i allt väsentligt alla de varor, som bilda de "stora" artiklarna vid våra egna gjuterier. En jämförelse mellan dessa slutsummor och de förut för år 1913 angivna tillverkningssiffrorna bör sålunda, om än med vissa reservationer, kunna tillmätas ett visst värde vid bedömandet av graden av vår självförsörjning på detta område liksom av gjuteriernas avsättningsförhållanden. En dylik jämförelse (för år 1913) ger följande resultat: Räknat efter vikt

Införseln i % av konsumtion Utförsel i % av tillverkning

12.6 7.2

In- och utförselns närmare sammansättning år 1913 framgår av sammanställningen å följande sida, där samma indelning som i tabell 26 a bibehållits, men där tillika värdesiffror angivits. Som av siffrorna ifråga framgår, bildades de ojämförligt viktigaste införselposterna av radiatorer och värmeelement samt värme- och lågtryckspannor. Beträffande de förstnämnda artiklarna kunde under tiden 1907—1914 ingen ökning av införseln spåras, vilket däremot var fallet med de sistnämnda. Konsumtionen av samtliga dessa artiklar torde emellertid under nämnda tid avsevärt hava ökats, vilken ökning sålunda, vad radiatorerna beträffar, måste hava täckts av den inhemska tillverkningen. Denna tillverkning, som i vårt land daterar sig från omkring år 1906, bedrevs vid tiden närmast före kriget vid trenne gjuterier, av vilka två företag år 1913 representerade en sammanlagd produktion av cirka 3 630 ton med ett värde av omkring 0.653 milj. kr. Tydligen tillgodosågs sålunda större delen av landets behov vid denna tidpunkt av inhemsk tillverkning. Värme- och lågtryckspannor tillverkades likaledes redan före kriget vid ett par gjuterier, men denna tillverkning spelade dock en mindre roll i jämförelse med importen, som huvudsakligen fått täcka det växande behovet av dessa artiklar. Den därnäst viktigaste importposten bildades av tabellens rubrik kamflänsrör etc, som omfattar en mängd specificerade varor, bland *) Gruppen "lantbruksmaskiner" jämte Norrahammars bruk i nämnda undersökning.

98¶IN- OCH UTFÖRSEL AV VISSA ARTIKLAR AV GJUTJÄRN AR 1913.

Stat. nr

Införsel

Varuslag

Utförsel

Ton |l 000 kr.| Ton 1 000 kr.

Icke smidbart gjutgods. iiranaposter, tackjarnsDrunnar, sitoner och 134 grövre slussventiler Eldstadsroster, lod och vikter, lyktstolpar 85 m. m 715 A, IGrytor, kastruller och pannor 92 716 A 716 B Kaminer 12 716 D Spisar, ugnar och vattenvärmare 223 716 C Radiatorer och värmeelement 1416 716 K Värme- och lågtryckspannor 1494 715 B IKamflänsrör etc, grövre husgeråd, träd716 F / gårdsmöbler och sanitetsgods 371 717, 718 B Kopiepressar, eldredskaps- och paraplyställ, finare husgeråd m. m 28 718 A Stryk- och pressjärn 3 721 A, B Konstföremål och annat fingjutgods 5 882 A, C, E 883 A, C, E Gjutgods, ej spec, bearbetat, <25kg.per st. 97 884 A, C, E 868 A 2 Fotogenkök av järn 1022 A, >Köttkvarnar 51 1023 A <1Ö

(j

714 A—C

Summa

4 013

13 34

87 13

13 5

3 49 184 269

56 525 259 7

14 116 39 1

12 1 5

37 160 3

14 77 3

3 61

94 841

141 748

808 I 2170 1

vilka märkas de stora artiklarna sanitetsgjutgods och trädgårdsmöbler. Av övriga poster nådde införseln i intet fall upp till 100 000 kr. under tiden före kriget. Bland handelsgjutgods, som gjorts till föremål för export, märkas främst köttkvarnar och fotogenkök av järn. Denna tillverkning var i all huvudsak representerad av ett enda företag (Huskvarna), som år 1913 redovisade en tillverkning av 724 resp. 169 ton, varav ej mindre än 86.2 resp. 59.9 % avsattes på utländsk marknad. Betydande exportartiklar bildade slutligen spisar, ugnar och vattenvarmare, stryk- och pressjärn samt, ehuru till värde av mindre betydelse, radiatorer och värmeelement. Av emaljerat gjutgods av alla slag har tillverkningen tidigare för år 1913 (sid. 96) uppgivits till 322 810 kr. In- och utförseln härav, som ingår i de ovan meddelade siffrorna, redovisas i handelsstatistiken tillsammans med gjutgods med viss annan ytbetäckning, men som huvuddelen härav med all sannolikhet utgöres av emaljgods, äga siffrorna ett visst intresse. För år 1913 återfinnas dessa i följande tabell.

99¶IN- OCH UTFÖRSEL AV VISSA SLAG AV GJUTGODS MED YTBETÄCKNING AR 1913. Utförsel

Inför.-el Stat. nr

Varuslag

715 A 715 B

Grytor, kastruller och pannor 1 ) Trädgårdsmöbler, grövre husgeråd och sa-

717 Kopiepressar m. m., finare husgeråd 1 ) .. .. 882 C, 883 C, Gjutgods, ej specificerat, < 10 kg. pr st.2) 884 C

Ton 1 000 kr. Ton 1 000 kr. 36

289 9 12

93 6 4

19 8 6

6 6 2

17¶Som synes var ännu vid denna tid införseln av emaljgods högst betydande och utgjorde år 1913 efter värde räknat 27.9 % av konsumtionen. Utförseln var däremot helt obetydlig och nådde ett värde motsvarande endast 5.2 % av tillverkningen. In- och utförseln av smidbart gjutgods återgives i tabell 26 b. Siffrorna ifråga omfatta endast smärre artiklar (under 25 kg. vikt), varför de i huvudsak torde avse aducerat gods och ej stålgjutgods, med vilket de aducerade artiklarna äro gemensamt redovisade. Däremot kan ej avgöras, i vilken omfattning däri ingå andra maskindelar än till vissa lantbruksmaskiner, och ej heller torde de vara fullständiga, enär bearbetat gjutgods ej ingår (detta redovisas gemensamt med smidda artiklar). Trots dessa brister kunna siffrorna emellertid ådagalägga, att såväl in- som utförseln av aducerat gods spelade en i förhållande till vår produktion ingalunda oväsentlig roll. Införseln utgjordes till större delen av rördelar, vilka däremot ej voro föremål för nämnvärd export. En sammanställning av nu gällande tullsatser å viktigare slag av handelsgjutgods jämte tullsatsernas förändringar sedan 1882 återfinnes i tabellform bland bilagorna (tabell 27, sid. 141). En blick å denna ger genast vid handen, att 1892 års taxa för huvuddelen av handelsgjutgodset medförde mycket betydande tullförhöjningar. I vissa fall nådde tullen härigenom en sådan höjd, att denna i 1911 års taxa fullt avsiktligt justerades nedåt, såsom exempelvis fallet var beträffande vissa finare husgerådsartiklar, kopiepressar m. m. I andra fall, såsom för ugnar, värmeledningsmaterial och aducerat gjutgods m. m. medförde nuvarande taxa återigen en betydande tullförhöjning. Slutligen innebar denna en betydligt mera omfattande specificering av en mängd olika gjutgodsartiklar, vilka förut tullbehandlats under en gemensam slumprubrik. Sådana gjutgodsartiklar, som ej heller i den nya taxan specificerats, underkastades en vittgående uppdelning, nämligen dels efter materialets beskaffenhet, dels efter graden av bearbetning och ytbetäckningens beskaffenhet, dels ock slutligen i ett flertal viktsgrupper. På grund härav kan beträffande ifrågavarande artiklar ingen generell jämförelse med tullhöjden i föregående taxor göras. *) Emaljerade, förnicklade eller förtenta. 2 ) Polerade, förnicklade, emaljerade, lackerade, förmässingade eller galvaniskt bronserade.

100 Tillverknings- De ekonomiska betingelserna för tillverkningen av handelsgjutgods ekonomi, sammanfalla i allt väsentligt med den därmed närstående och vanligen kombinerade tillverkningen av maskingjutgods, varför här hänvisas till den utredning av produktionsfaktorernas prisförhållanden och vår industris ekonomiska förutsättningar jämförda med utländska förhållanden, som för tull- och traktatkommitténs räkning i annat sammanhang verkställts. 1 ) I flera avseenden arbeta emellertid de här ifrågavarande gjuterierna under andra betingelser än verkstadsindustrien, vilka skiljaktigheter här förtjäna att något närmare beröras. Som utgångspunkt för denna undersökning tjäna lämpligen nedanstående produktionskostnadsberäkningar dels för vanligt svart handelsgjutgods och dels för emaljerat gjutgods. Siffrorna utgöra medeltal för en tillverkning av 1 310 ton svart gjutgods och 152 ton emaljerat gjutgods vid ett svenskt gjuteri år 1913. Tillverkningen ifråga utgjordes till största delen av tunnt smågjutgods, varför kalkylen ej kan anses representativ för gjuterier, som företrädesvis tillverka grövre gods. S V E N S K A T I L L V E R K N I N G S K O S T N A D E R F Ö R H A N D E L S G J U T G O D S AR 1913. Svart gjutgods Kr. p e r ton färdig vara

%

A n v ä n t tackjärn Avgår för skrotat gjutgods

86.39 20.16

Materialkostnad Arbetslöner

Emaljgods Kr. p e r ton färdig vara

%

38.5 9.0

—

—

Kapitalkostnader Vinst

66.23 67.74 9.54 2.78 10.43 22.26 31.65 13.80

29.5 30.2 4.3 1.2 4.7 9.9 14.1 6.1

264.67 26.78 17.ii 3.oo 28.18 54.13 35.98 45.80

55.6 5.6 36 0.7 5.9 11.4 7.6 96

Nettoförsäljningspris

lOO.o

lOO.o

Kraft Förbrukningsartiklar m. m

Utgångsmaterialet är i den första kalkylen tackjärn till ett pris av 64.50 kr. per ton, i den andra däremot svart gjutgods med ett medelvärde av 275 kr. per ton, varför den sistnämnda avser endast emaljeringsprocessen. Vad tackjärnet beträffar, synes denna tillverkningsgren i avsevärt större omfattning hava använt utländskt material än maskinverkstädernas gjuterier. En med stöd av primärmaterialet till kommerskollegii specialundersökning verkställd granskning av tackjärnsförbrukningen vid fyra större gjuterier med en tillverkning av cirka 18 000 ton handelsgjutgods år 1913 visar nämligen, att av den till 21 303 ton uppgående tackjärnsförbrukningen endast 251 ton eller 1.2 % utgjordes av svenskt tackjärn. Tillverkningen belastas sålunda med fraktkostnader för införsel av utländskt tackjärn, men vid främmande konkurrens pä den inhemska marknaden motvägas ju dessa kostnader av frakten för den färdiga varan. *) E. Linder: Den svenska mekaniska verkstadsindustriens utveckling intill krigsutbrottet, del I, kap. VIII.

101 Vidare synes skrotbeskickning vid denna gjutgodstillverkning anmärkningsvärt stor. Vid den i ovan anförda kalkyl avsedda tillverkningen, uppgick skrotbeskickningen till ej mindre än 675 kg. mot 861 kg. tackjärn, allt räknat per ton färdigt gjutgods. Att skrotanvändningen fått så stor omfattning torde förklaras av att kassationen särskilt vid tunnare handelsgjutgods är mycket stor, i ovan anförda exempel ej mindre än omkring 450 kg. per ton godkänt gjutgods. Räknat på materialets vikt utgör detta en kassation av 29.2 % och en ytterligare viktsförlust (huvudsakligen avbränning) av 5.6 %, vilken sistnämnda siffra också väl överensstämmer med i tekniska handböcker förekommande uppgifter. Det torde emellertid i detta sammanhang förtjäna påpekas, att den kontinuerliga skrotbeskickningen ej nämnvärt förminskar gjuteriernas intresse av tullfrihet å tackjärn. Tack vare den stora kassationen behöva nämligen ifrågavarande gjuterier i allmänhet ej inköpa tackjärnsskrot. Skrotet verkställer sålunda endast en kretsgång, så att den totala tackjärnsförbrukningen under en viss driftsperiod vanligen motsvarar vikten av utvunnet godkänt gjutgods ökat med den viktsförlust, som uppstår genom avbränning. En mindre tillsats av inköpt skrot förekommer dock särskilt vid tillverkning av grövre, massivt gjutgods. För manufaktureringskostnaderna (till dessa räknas här även bränsle och kraft) är däremot kassationen av vital betydelse, enär de förädlingskostnader, som nedläggas ä sedermera nedskrotat gjutgods, helt belasta det övriga godkända godset. Av speciellt intresse äro härvid bränslekostnaderna, enär all den vid tackjärnets omsmältning erforderliga koksen måste hämtas från utlandet och genom fraktkostnaderna ställer sig betydligt dyrare för de svenska gjuterierna än för vissa konkurrerande utländska industrier. En metod att beräkna de härav förorsakade merkostnaderna finnes återgiven i den förut citerade undersökningen av verkstadsindustrien, där minimibeloppet för dessa merkostnader antagits vara lika med översjöfrakten. Under antagande av samma koksåtgång och fraktkostnader som i nämnda beräkning och med den avbränning och avskrotning, som ovan angivits, skulle dessa merkostnader uppgå till 1 kr. per ton färdigt gjutgods eller endast O.e —0.8 % av gjutgodsets värde. Denna merkostnad visade sig sålunda så obetydlig, att den med all sannolikhet fullt täcktes av marginalen mellan fraktkostnaderna för färdigt gjutgods och tackjärn. Man synes sålunda kunna antaga, att de lägre material- och bränslepriser, som de utländska gjuterierna gynnats av, icke medfört något försprång gentemot de svenska vid konkurrens på den svenska marknaden. I den mån de främmande gjuterierna visat sig konkurrenskraftiga pä vår marknad måste man därför tydligen söka anledningen till deras överlägsenhet i de övriga manufaktureringskostnaderna, vilka röna inflytande av tillverkningens organisation och produktionsskalans storlek. Det torde emellertid redan i detta sammanhang förtjäna framhållas, att det på ifrågavarande område ofta anlitade mönster- och patentskyddet i många fall medför en liknande konkurrenskraft, utan att någon överlägsenhet betingad av lägre egentliga produktionskostnader nödvändigtvis behöver förutsättas. Särskilt gäller detta husgeråd o. dyl. artiklar, där förmågan att träffa konsumenternas personliga smak ofta är av större vikt än den egentliga priskonkurrensen.

102 Ovan anförda kalkyl över det emaljerade gjutgodset baseras, som redan nämnts, pä svart gjutgods som råvara, vilket ingår med en kvantitet av 962 kg. per ton färdig vara. Kostnaderna för de vid emaljeringen förbrukade kemikalierna hava ej kunnat särskiljas utan ingå i posten "förbrukningsartiklar m. m.", varav de torde upptaga huvudparten. Denna post bör sålunda vid bedömande av emaljeringsprocessens manufaktureringskostnader lämpligen tilläggas materialkostnaderna. Tullskyddets Vid bedömandet av tullskyddets höjd lämnar handelsstatistiken föga höjd och utledning, då endast ett fåtal artiklar av handelsgjutgods äro i statistiken nyttjande samt pris- och så specificerade, att tillförlitliga värdesiffror därur kunna hämtas. Priskonkurrens- uppgifter å ett antal för den svenska industrien typiska artiklar hava förhållanden därför anskaffats från gjuterier och järnhandlare, vilka uppgifter likpå den inhemska mark- som tullen i procent därå äro sammanförda i nedanstående tabell. T vissa fall hava dock de deklarerade exportvärdena fått tjäna som undernaden.

lag vid en approximativ beräkning av ett nettoförsäljningspris å svensk vara på så sätt, att exportmedelpriset minskats med 10 %. De sistnämnda prisuppgifterna äro i tabellen kursiverade. TULLSKYDDETS PROCENTUELLA HÖJD FÖR VISSA SLAG AV HANDELSGJUTGODS ÅR 1914. Stat. nr

Tull

Varuslag

Medelvärde

K r . per 100 kg.

713 C Brandposter, tackjärnsbrunnar, sifoner m. m. 714 A Eldstadsroster B Lod och vikter C Gjutna lyktstolpar ooh kolonner 715 A Grytor, emaljerade 716 A „ , andra Kastruller Stekpannor Plättpannor 715 B Sanitetsgjutgods, emaljerat: slasktrattar badkar spolcisterner .. 717 716 B Kaminer C Radiatorer D Kokspisar D Strykugnar D Vattenvärmare E Värme- och lågtryckspannor 718 A Pressjärn, under 5 kg. per st , över 5 „ „ „ Strykugnsjärn, svarta „ , slipade 721 A Ornerat gjutgods till kronor och lampor 868 A Fotogénkök av järn 1022 A Köttkvarnar, under 15 kg. per st.

2.50 2.50 2.50 2.50 10.5.5— 5.5.10.10.18— 5.5—

5—

5.5.5.12.12.12.12.50.18.1&-

Tull i % av värdet

43.30 28.50 34.20 76.BO 62.40 30.70 31.30 32.20 26.00 32.50 41.30 50.oo 34.20 19.70 26.20 33.10 31.30 42.30 33.40 26.40 45.10 51.50

5.9 8.8 7.3 3.3 16.0 16.3 16.0 15.5 19.2 30.8 24.2 36.0 14.6 25.4 19.1 15.1 16.0 11.8 35.9 45.5 26.6 23.3

66.00 105.00

27.3 17.1

Som synes åtnjuta tydligen flertalet av ifrågavarande tillverkningar ett jämförelsevis rikligt tillmätt tullskydd. I vilken omfattning detta kunnat utnyttjas, undandrager sig visserligen ett exakt bedömande, men

103 starka skäl tala dock för att tullskyddet i de flesta fall gjorts effektivt. A ena sidan är nämligen den inhemska konkurrensen starkt beskuren av den redan år 1904 bildade s. k. Gjuterikonventionen, som utgör en sammanslutning av landets nio största tillverkare av handelsgjutgods, samt den överenskommelse, det s. k. Gjuteriavtalet, vilken sedan år 1909 äger bestånd mellan nyssnämnda sammanslutning och detaljhandelns centralorganisation, Sveriges järnhandlareföreningars centralförbund.1) A andra sidan saknas för ett flertal artiklar nämnvärd prisreglering även från främmande konkurrens. Detta gäller i första hand sådana artiklar, som åtnjuta ett "naturligt skydd" i det förhållandet, att för vårt land speciella modeller och kvaliteter här huvudsakligen komma till användning, såsom beträffande kokspisar, ugnar, kaminer m. m. Men även beträffande sådana artiklar, där införsel av denna anledning ej omöjliggöres, försvåras den i hög grad genom vissa bestämmelser i Gjuteriavtalet. Detta förpliktar nämligen järnhandlarna, att vid sina inköp lämna företräde åt Gjuterikonventionens medlemmar, och denna bestämmelse anses äga den innebörden, att järnhandlarna ej få föra utländska fabrikat av de i avtalet berörda artiklarna. Som dessa bestämmelser praktiskt 2 taget gälla samtliga varor, som äro föremål för inhemsk tillverkning ), är tydligen den fria konkurrensen begränsad till sådana artiklar, som ej tillverkas av våra gjuterier eller på grund av sin beskaffenhet (växlande modeller och fabrikat) ej kunna göras till föremål för en effektiv prisreglering. Det bör vidare tilläggas, att ifrågavarande organisationer till tryggande av dessa bestämmelsers efterlevnad äga tillgång till effektiva maktmedel. Slutligen förtjänar i detta sammanhang observeras, att regleringen av detaljpriserna helt är överlämnad åt de lokala järnhandlarföreningarna, varför den möjligheten givetvis ligger öppen, att tullskyddet åtminstone delvis utnyttjats i handelns och ej i industriens intresse. Att närmare diskutera sannolikheten härav skulle emellertid kräva en ingående undersökning av förhållandet mellan respektive organisationer och måste i övrigt baseras å en synnerligen vansklig uppskattning av deras styrka, varför detta här knappast kan komma ifråga.3) *) Gjuterikonventionen ingår numera (sedan år 1908) som en av de fyra "sektionerna" i järn- och metallvaruleverantörföreningen. Närmare uppgifter rörande dess organisation samt gjuteriavtalets innehåll återfinnas i Trustlagstiftningskommitténs betänkande av år 1921, s. 83 ff. 2 ) För sådana artiklar, som ej direkt falla under Gjuteriavtalets standard-bestämmelser, äro speciella överenskommelser träffade, växlande för olika varor. 3 ) En utredning av möjligheterna av att vid en tullförhöjning skaffa betryggande garanti för att en sådan komme industrien och ej handelns sammanslutningar till godo återfinnes i mellanhandssakkunnigas utlåtande av den 12/5 1921, som bilaga bifogat bevillningsutskottets betänkande nr. 43 samma år.

TABELLBILAGOR TILL DEL I

107 TABELL 1. JÄRN- OCH STALMANUFAKTURINDUSTRIEN, ÅREN 1881—1920. a) Järn- och stålvariifabriker,

Ärligen

Tillverkningsvärde 1 000 kr.

Antal Antal Drivkraft förearbetare hkr tag

1881—1885 1886—1890 1891

85 130 170

2 231 2 837 4 304

951 1495 2 433

3 847 4 871 7 782

1892 1893 1894 1895

253 251 277 267

7 182 7 791 7 786 8 584

— — — —

16 603 17 673 17 802 21 254

b) Järn-

åren 1881—1895.

och stälvarufabriker

Anmärkning

Inbegriper: bleckslagerier,filhuggerier, hästsko- och sömfabriker, järn- och stålvarufabriker.järntrådsdragerieroch träskruvfabriker. Fr. o. m. 1892 äro de vid järnbruken befintliga manufakturverken medräknade.

samt gjuterier,

åren

1896—1912.

År

Antal företag

Antal arbetare

Drivkraft hkr.

Tillverkningsvärde 1 000 kr.

Tillverkningsvärde exkl. gjutgods 1 000 kr.

1896 1897 1898 1899 1900

499 522 540 555 545

12 954 15 869 17 035 18 740 19146

11469 11157 12 458 14 772 16 487

34 385 39 528 45 828 54 833 60 769

24 065 27 690 32 681 39172 44 675

1901 1902 1903 1904 1905

572 575 598 636 630

17 374 17 427 18 315 19 509 20 700

18 207 18 238 17 496 18 664 18 542

51320 53197 56 775 61728 63 032

37 869 39 876 42 765 46 432 49 059

1906 1907 1908 1909 1910

647 636 640 653 658

23 308 23 399 22 795 22 473 23 014

23186 22 394 25 974 26 627 27 925

78 160 89 890 87 882 77 621 94154

58135 66 837 65 889 58 139 71434

15)11 15)12

675 687

23 675 24 754

30 455 31 498

100 310 113 071

75 560 85 274

c) Järn-

och stålmanufaktur,

åren

1913—1920.

Ar

Å,.

Antal företag

Antal arbetare

Drivkraft hkr.

Salutillverkningsvärde 1000 kr.

1913 1914 1915

307 310 319

13 571 13 804 15 073

21954 24 219 31282

51233 51300 76 820

1916 1917 1918 1919 1920

347 369 394 400 414

16 480 16 294 15 059 15 500 3161 56

32 980 33 866 36 312 39 477 40 980

123 216 191 489 229 229 174 960 207 310

108¶TABELL 2. JÄRN- OCH STÅLMANUFAKTURINDUSTRIENS LOKALISERING, ÅR 1913. Procentuell fördelning av Län

Tillverkningsvärde

Företag

Arbetare

Hästkrafter

Gävleborgs Västmanlands Östergötlands

16.9 16.0 14.2 7.8 7.o

19.2 4.6 6.2 3.3 8.5

24.5 8.3 5.8 5.0 6.2

20.3 14.6 4.0 8.1 8.2

Blekinge Älvsborgs Örebro Malmöhus Stockholms stad

63 6.o 5.3 3.8 3.7

2.0 3.6 3.3 6.3 12.1

7.8 7.9 3.3 5.4 3.7

3.6 17.2 5.5 2.2 0.9

Göteborg och Bohus Kalmar Kopparbergs Jönköpings Stockholms Övriga

3.s 2.9 2.1 1.2 0.4 29

5.5 1.6 2.9 6.2 2.3 12.4

1.3 3.6 0.7 3.7 2.0 4.1

100.0 55.7 44.3

4.2 4.3 1.1 6.0 2.6 39 100.0 44.5 55.5

Södermanlands

Summa Därav i städerna på landsbygden

lOO.o 25.3 74.7

Anm. Tillverkningsvärdet avser den totala järnmanufakturindustrien, övriga uppgifter endast de fristående fabrikerna.

TABELL 3. ENGELSKA, TYSKA OCH AMERIKANSKA KOLPRISER, AREN 1900—1914. Kr. per 1 000 kg. Engelska exportmedelpris

År

1900 1905 1910 1911 1912 1913 1914

Stenkol

Koks

14.7G 9.36 10.39 10.11 11.23 12.35 12.06

22.06 12.82 13.10 13.36 14.97 16.64 14.89

Amerikanska grosshandelspris

Tyska grosshandelspris Westf. Schmle- Nieder- Puddelschl.Oas- liortdeBerlln Breslau mund ab Grubenfrei Werk prels Bahnhof

19.85 20.47 20.47 21.18 21.36 22.43

15.22 13.80 16.30 16.02 16.38 16.64 16.91

8.81 8.01 9.35 9.35 9.88 10.86 10.41

FettEssen ab Werk

8.46 9.61 9.61 10.15 10.86 10.50

Semi t itumFlaminc menCreek George Saat- Anthracite briickeu ab at mine New Grube York 10.59 10.68 11.39 10.68 10.69 11.80 11.30

12.01 15.33 15.30 15.30 15.84 16.21 16.21

4.41 5.87 5.13 5.28 5.32 5.50

10.60 11.47 11.11 11.00 11.40 11.11

Coke Connelsville furnace

9.65 8.34 7.18 5-97 8..74 8..S9 6..59

Anm. De engelska prisuppgifterna äro hämtade ur den officiella engelska handelsstatistiken, de tyska ur Statistisches Jahrbuch fiir das Deutsche Reich och de amerikanska ur Bureau of Labor's prisstatistik (Bulletin of the United States Bureau of Labor Statistics).

109¶T A B E L L 4.

T Y S K A , A M E R I K A N S K A OCH E N G E L S K A S T Å N G J Ä R N S - OCH P L Å T P R I S E R , AREN 1900-1913. Kr. per 1000

kg.

-

Stångjärn

År

Tyska grossh.pris

) ) 3 ) *) 2

Engelskt irap.inedelpris 3 )

Amerik. Engelskt Tyska grosshan- grosshan- exportdelspriser delspriser medelBest. Common Välljärn Tunnpris Välljärn Göt järn Grovplåt refined ') aver2 plåt 4 ) Svartplåt age ) i

Götjärn

1900 1905 15)1(1 1911 1912 1913

Plåt

Amerik. grossh.pris

165 96 97 101 97

187 111 111 117 119

•

165 156 156 132 148 156

146 112 128 122 117 122

140 132 107 115 140

113 122 115 120 122

176 107 105 109 114

239 181 190 165 165 181

—

192 170 182 190 188 188

P h i l a d e l p h i a , from store. P i t t s b u r g h , from mill. Omfattar Bars, Rods, A n g l e s & Shapes of Iron & Steel. Steel sheets, box annealed, n r 27.

, - / , n m i . D e „ o y S V : ? P r i s e r a a basera sig på n o t e r i n g a r för första k v a r t a l e n resp. år i tidskriften Stahl und Eisen". D e a m e r i k a n s k a äro hämtade u r B u r e a u of L a b o r s p r i s u n d e r s ö k n i n g a r (Bulletin of t h e United S t a t e s B u r e a u of Labor) samt de engelska u r den officiella e n g e l s k a handelsstatistiken.

T A B E L L 5. A R B E T S L Ö N E R INOM JÄRN-, S T Å L - OCH INDUSTRIEN, ÅR 1914.

METALLMANUFAKTUR-

Timpenning för ordinarie arbetstid Yrkesgrupp

Järngjutare Verktygsarbetare, yrkesskicklig Skötare av verktygsmaskiner .. Handsmeder Maskinsmeder Svarvare Pressare Härdare Maskinslipare Filare Hopsättare Filhuggare Bleck- och plåtarbetare

Tid lön öre

Ackordslön öre

Genomsnitt öre

39.3 56.6 50.1 47.0 39.5 41.9 36.5 39.0 36.1 38.0 40.5

65.7 84.9 74.9 70.8 63.7 60.4 53.3 59.8 58.1 61.9 64.8 59.4 77.5

60.0 56.9 53.5 55.3 61.0 55.2 47.6 57.8 55.6 57.5 60.4 59.4 65.7

37.6¶Dagsförtjänst, beräknad å normalsäsong kr. 6.78 5.89 5.40 5.02 6.25 4.87 4.68 5.79 5.44 5.56 5.92 5.76 4.80

Anm U p p g i f t e r n a avse m a n l i g a a r b e t a r e i åldern 18—70 å r vid 18 fabriker Tuasakligen fallande inom E s k i l s t u n a i n d u s t r i e n .

hu-

110¶TABELL 6. TILLVERKNINGEN AV JÄRN- OCH STÅLTRÅD SAMT VISSA ARBETEN DÄRAV, ÅREN 1892—1920. Dragen järntråd1)

Järnlinor

År Ton

Ton

1000 kr.

1000 kr.

,

.

1892 1893 1894 1895

7 794 8 642 8 558 10164

1896 1897 1898 1899 1900

8 524 8 299 9 344 9 666 10 264

2112 1972 2 055 2 312 2 672

493 527 792 745 655

270 289 423 424 407

1901 1902 1903 1904 1905

7 223 8 563 8 833 9 073 11323

1704 2 074 2 048 2 070 2 472

749 586 610 705 772

419 376 395 412 441

1906 1907 1908 1909 1910

12 552 13 534 14 250 10 913 13 878

2 900 3 296 3 467 2 549 3134

528 681 705 627 707

1911 1912 1913 1914 1915

12120 15134 17 263 24 894 31 463

2 895 3 861 4 604 6 779 10 344

1916 1917 1918 1919 1920

40 264 41526 61 395 36 602 38 566

22 685 41020 67 737 36 910 36 242

*

1230 1192

823 1045

871 971 927

674 523 679 694

1 133

1 148

1237 1473 2 441 1471 1335

1829 3 322 7 162 4 258 2 971

TRADDUK OCH TRADNÄT AV JÄRN. 1913

711 tusen kr.

1 451 tusen kr.

1914 1915

638 653

> »

> »

1918 1919

1 525 1681

> »

»

•

2 334

»

') I de för åren 1892—1895 lämnade siffrorna torde jämväl hava medräknats järnlinor, som först fr. o. m. 1896 redovisats särskilt för sig i industristatistiken. Uppgifterna för åren 1914—1920 äro på grund av förändrat redovisningssätt icke direkt jämförbara med de för tidigare år meddelade. Med ledning av uppgifter i Kommerskollegii publikation "Statistisk översikt av det svenska näringslivets utveckling 1870—1915", hava kvantitetssiffror (i avrundade tal), jämförbara med de för åren t. o. ra. 1913 uppgivna, beräknats till: 1914: 16 868 ton 1915: 19 540 ton.

Ill TABELL 7 a.

IN- OCH UTFÖRSEL AV JÄRNTRÅD, KALLVALSAD ELLER DRAGEN, ÅREN 1893—1920.

Tråd av minst 1.5 m m . men ej över 10 mm. tjocklek')

Tråd av mindre än 1.5 m m . tjocklek2)

År Införsel

Utförsel

Ton

1 000 kr.

1893 1894 1895

235 265 388

1896 1897 1898 1899 1900 1901 1902 1903 1904 1905

1105 1616 2 830 1392

1906 1907 1908 1909 1910

891 1205 2138 1221 1574

390 251 337

1911 1912 1913 1914 1915

1667 1342 2 532 3 621 2154

365 283 509 745 517

1916 1917 1918 1919 1920

2 605 1740

854 342

680 311

2 316

1727 Ton

Införsel

Utförsel

Ton

1000 kr.

94 106 155

15 14 19

9 9 11

648 815 902 866 906

259 244 271 260 272

19 88 280 84 150

12 44 140 42 75

188 331 485 849 418

83 142 196 189 71

42 71 98 95 36

89 250

45 53

130 136 169

267 247

1 000 kr.

694 320 295 368

159 82 78 86

510 746 795 663

120 415 450 509

243 163 385 306 350

5 607 5 204 8 220 5 963 2 712

5 022 6191 12 056 7 562 2 702

233 145 136 201 523

Stat. nr 1907- 1911: 407 a, b; 1912- 1920: 760 A, B,

764 A, B.

Ton

1 000 kr.

28 28 36

1677 1243 1015 2 177

509 386 293 638

55 92 196 152 208

2152 2 284 2 720 1417 1464

175 154 177 303 634

1694 2 023 1939 1649 1885

627 1282 1589

929 943 1840 3 280 3 945 3 971 4 891

Stat. nr 1907—191 1: 408 a, b; 1912-195 0: 761,76 2,763,765 A, B, 766 A, B.

*) Fr. o. m. 1912 ingår här polerad tråd (silverstål och pianotråd) oavsett tjockleken, ävensom tråd med växlande tvärsektion å olika delar av samma stycke. ') Fr. o. m. 1912 ingår här all platt tråd (bandjärn under 10 mm. bredd) oavsett tjockleken.

112 TABELL 7 b. IN- OCH UTFÖRSEL AV LINOR OCH DUK M. FL. ARBETEN AVJÄRN- OCH STÅLTRÅD, AREN 1893—1920. Linor, duk och möbelresårer Summa 4

Linor (ej stängsellinor) År

>1,5 mm. tråddiam. <1,5 mm. tråddiam. i . , In försel : Utförsel iniorsei u u o r s e i Ton Ton Ton Ton

4r

Införsel

Utft rsel

Ton

1000 kr.

1907 1908 1909 1910

43 35 33 31

72 68 77 57

144 94 101 118

49 43 34 51

1893 1894 1H95

255 294 295

191 221 221

1911 1912 1913 1914 1915

47 28 232 243 131

64 66 86 119 413

139 166 229 195 484

36 101 63 68 327

1896 1897 1898 1899 1900

180 237 130 267 231

135 166 91 187 162

1901 466 236 369 140 1916 88 1902 129 280 1917 30 134 84 1903 272 1918 126 479 86 1904 155 1919 168 578 50 1905 133 1920 396 st it. nr 1907 —U: 407»/; a; 1907-11: 408 '/» a; 1906 1912- 20: 764'/2 A. 1912-18:765'/» A, 766'/»; 1907 1914 -20:766'/» A, 766'/» A. 1908 1909 Duk, s tängsellinc r o. inöbelresårer 1910

137 158 183 227 161 249 242 338 223 233

96 111 128 159 113 174 122 129 99 107

Ton

1000 -:r.

141 130 124 116

104 5)0 87 84

3 92 124 127 253 >1.5 mm. tråddiam. <1,5 mm. tråddiam. 1911 131 196 176 1912 232 Införsel Utförsel Införsel Utförsel 110 171 353 1913 503 Ton Ton Ton Ton 155 262 266 1914 474 1097 775 647 440 1915 15 10 10 40 1907 1608 650 801 967 1916 12 4 197 15 1908 1173 520 299 435 1917 37 4 9 1909 51 1897 629 276 616 1918 39 4 1910 5 45 2 836 1492 755 1919 1335 51 15 15 8 279 622 1911 1987 1920 1215 1912 33 21 5 7 Stat . nr 1907- 11: 407 '/» i, b, c, 408 '/» a, b, c, 3 17 4 1913 38 23 428 g; 10 1914 26 55 1912- 20: 764'/» J ,B, C, 765'/» A, B, C, 4 13 20 31 1915 766'/» .K, B. 1916 353 36 9 9 (1912- 13: 766'/») 1917 136 92 5 60 4 125 12 147 1918 36 357 895 1919 71 164 90 78 7 1920 Stat ar 1907—11 407'/» b, c, 1907—11: 408 »/» b, c; 1912-13: 765 '/« B, C; 428 g; 1912—20 764'/. B, C. 1914-20: 766 '/» B, C; '66 '/» B.

År

') 1912—1913 ingå även duk, stängsellinor, möbelresårer och torkgaller av trad under 0.5 mm. i diameter. 2) Fr. o. m. 1912 även torkgaller till torkinrättningar. Stängsellinor ingå endast fr. o. m. 1912. 1907—1911 ingå alla möbelresårer av järntråd oavsett trådens tjocklek. 3) 1912—1913 ingå ej hithörande varor av tråd under 0.:> mm. diameter (hänförda under linor). «) Möbelresårer ingå endast fr. o. m. 1907 och stängsellinor fr. o. m. 1912. Fr. o. m. 1912 ingå även torkgaller till torkinrättningar.

113 TABELL 7 c. IN- OCH UTFÖRSEL AV JÄRNTRÅD, KALLVALSAD ELLER DRAGEN, SAMT LINOR OCH DUK M. FL. ARBETEN DÄRAV, AREN 1871—1920. Införsel

År 1871 1872 1873 1874 1875 1876 1877 1878 1879 1880 1881 1882 1S83 1884 1885 1886 1887 1888 1889 1890 1891 1892 1893 1894 1895 1890 1897 1898 1899 1900

,

Utförsel

Ton

1 000 kr.

Ton

1 000 kr.

61 99 427 220 248 350 306 117 69 175 194 680

29 47 201 104 117 165 144 55 32 82 97 340 594 291 267 383 219

96 331 528 883 858 340 223 462 573

45 156 248 416 404 160 105 217 270 599 790

1 186 1697 1 500 2 202 1672 2 106

654 622 935 337 505 573 702 848 1139 1312 1217 1288

1901 1902 1903 1904 1905

1405 1996 3 246 1 625

1906 1907 15)08 1909 1910

1 230 1697 2 606 1575) 1976

1911 15)12 1913 1914 1915

2 163 1737 3 419 4 400 3 151

1916 1917 1918 1919 1920

3 805 2184 1265 1298 4 054

1 272 1 580 2 950 5 306 2 573

614 1280

1369 1266

266 253 381 169 294 335 388 406 454 501 489 509 326 513 711

731 667 855 744 859 583 906 681 750 1 190

862 933 1632 1 667 1 825 1582

1 102

566 486 423 546 378 479 548 551

2 748 2 512 1 693 1434 2 661

1475 2 653 1 286

307 179 437 685 543 312 296 428 372 515 350 544 408 262 417 302 327 571 583 639 554 962 772 558 458 808 839

1059 1159 1164

2 785 3 227 3 686 2 345 4 376

1828 2149 1593 3 426

1 938 1631 1473 15)50 4 348

7 5)51 7 746 10 788 9104 4 877

8 470 K) 643 17 898 14 369 8 216

1¶Stat. nr 1907—1911: 407 a, b, 407'/» a, b, c, 408 a, b, 408'/» a, 1 , C, 428 g ; 1912—1920: 760, 761, 762, 768, 764 A, B, 764 1/2 A, B. C.765 A, B, 765'/» A, B, C, 766 A, B, 766 '/ A, B.

Anm. Stängselduk ingår först fr. o. m. 1893.

114¶TABELL 8.

TILLVERKNINGEN AV KALLVALSAT OCH KALLDRAGET JÄRN OCH STAL (ANNAT ÄN TRÄD), ÅREN 1898—1920.

År

Ton

1000 kr.

År

Ton

1000 kr.

1898 1899 1900 1901 1902 1903 1904 1905 1906 1907 1908 1909

8 980 4 516 5 568 4 060 5 084 5 135 5 397 7 486 7 908 5)832 7 465 6 081

1940 2 336 2 993 2 499 3 195 3 021 3 259 3 939 4 569 5 339 4 309 3 424

1910 1911 1912 1913 1914 1915 1916 1917 1918 1919 1920

10 459 8 861 9 972 12 025 i) 6 570 11983 14 972 17 559 13 085 11 096 14 521

6 274 5 778 6 164 7 230 4 254 7 838 13 374 26 418 31004 22 712 24 233

*) Siffrorna fr. o. m. 1914 äro, på grund av förändrat redovisningssätt, icke fullt jämförbara med dem för föregående år.

TABELL 9 a. IN- OCH UTFÖRSEL AV KALLVALSAT ELLER KALLDRAGET JÄRN, AREN 1907—1920. Su m m a År

1000 kr.

Ton

1000 kr.

245 213 317 639

3 675 3 240 2 636 5 612

666 123 233 233 294

4 687 7 204 6 211 4 461 7 233

1357 5 428 4 774 3 467 5 781

575 217 440

743 324 193 275

9 642 8 509 8 079 5 975 5 971

9 578 15 143 18 322 17 526 16 987

Ton 1907 1908 1909 1910

Utförsel

Införsel

946 823 1180 2 368

1911 1912 1913 1914 1915

2 381

1916 1917 1918 1919 1920

460 954 1201 1516

874 751 1619

Anm. Kallvalsat eller kalldraget järn med en dimension av 10 mm. eller därunder i största dimension av tvärsektion hänföres till tråd, kallvalsad eller dragen. Värdena äro fr. o. m. 1914 deklarerade men tidigare år beräknade och därför otillförlitliga, särskilt å utförseln 1907—1911.

115 TABELL 9 b. IN- OCH UTFÖRSEL AV KALLVALSAT ELLER KALLDRAGET JÄRN, ÅREN 1907—1920. Dragen tråd över 10 mm. diam. (i stänger och ringar)

Stänger samt bandjärn över 10 mm. bredd

År

Utförsel

Utförsel

Införsel

Införsel av vällmetall av götmetall

1907 1908 1909 1910 1911

Ton

1000 kr.

937 806 1163 2 367 2 369

244 210 314 639 663

Ton

1000 kr.

273 209 120 53 2

57 42 25 11 0

Stat. nr 397 e, f-

av vällmetall av göttnetall

Ton

1000 kr.

Ton 1 ™> Ton kr.

1000 kr.

Ton

1000 kr.

2 883 2 869 2 472 5 515 4 662

865 803 717 1599 1352

8 17 18 1 11

65 19 3 5 0

110 45 22 11 22

27 11 5 2 5

Stat. n r 39 7 e.

Stat. n r 39 1 f.

l

2 3 3 0 2

409 117 21 32 1

Stat. n r 397 i, k.

Stat. nr 397 i.

Stat. n r 397 k.

Platt (bandjärn över 10 mm. bredd nbegripet) Ar

1912 1913 1914 1915 1916 1917 1918 1919 1920

av O.t mm. .jocklel : eller däröver Införsel Utförsel Ton

1000 kr.

67 136 202 93 296 29 38 6 86

13 27 43 18 60 9 38 6 95

av mindre än 0.9 men icke under 0.4 mm. tjocklek Införsel

Ton

1000 kr.

3 922 2 103 1428 1690 2 377 2 022 1733 1472 1729

1961 1052 954 1158 2 102 3 573 4 030 3 968 4147

Utförsel Ton

1000 kr.

Ton

1000 kr.

Ton

1000 kr.

31 60 174 192 210 191 178 240 1115

24 45 46 40 49 164 152 168 1037

2 398 3 164 1760 3 034 3 682 2 658 1803 1765 1941

2 203 2 373 1350 2 354 3 967 4 856 5190 5 586 5 751

10 6 12 43 77 1 0 4 71

15 9 5 25 43 1 0 6 116

832 889 1098 1850 1997 1647 1772 1498 1220

1248 1 333 1107 2 026 2 634 4190 5 791 6 813 5 842

Stat. t ir 730.

1912 1913 1914 1915 1916 1917 1918 1919 1920

j

Utförsel

Ton

Stat. n r 731.

Runt, kvadratiskt eller sexkantiet, ävensom svarvade, släta cylindriska i ixelämnen Införsel

Införsel

1000 kr.

Stat. i ir 729.

År

av mindre än 0.4 mm. tjocklek

Av annan torm

Utft irsel

Införsel

Utförsel

Ton

J 1 (XX) kr. |

Ton

| 1 000 kr.

Ton

1000 kr.

Ton

349 691 801 1183 2 508 352 1 189 856

70 138 131 209 587 148 2 93 596

53 54 157 646 1563 2 128 2 736 1238 1061

16 16 45 230 852 2 455 3 263 1 156 1219

2 61 12 5 14 2 0 0 0

0 13 8 2 4 2 0 1 0

0¶Stat. r r 732.

| 1 000 kr. 0

— 19 13 24 53 34 2 20

Stat. ar 733.

11 13 23 68 49 3 28

116¶TABELL 10. TILLVERKNINGEN AV SPIK OCH STIFT, HÄSTSKOSÖM SAMT BULT, MUTTER OCH SKRUV AV JÄRN, AREN 1891—1920.

År

Spik och Btift, (inkl. rälsspik)

Hästskosöm och -broddar

Ton

Ton

1 000 kr.

1891 1892 1893 1894 1895

9 887 10 608 11485 10 879

1896 1897 1898 1899 1900

12 952 13 093 14 481 15 468 19 813

2 45(1 2 731 2 978 3 286 5 381

2 430 1972 2 074 2 567 3 153

1901 1902 1903 1904 1905

14 870 17 986 20 049 19 881 20 507

3 277 3 704 4149 4 059 4 164

1906 1907 1908 1909 1910

21 022 20138 18 904 17 243 21040

1911 1912 1913 1914 1915 1916 1917 1918 1919 1920

Ton

1 000 kr.

"

1002 1421

195 210 268 299 300

98 168 324 396 392

2 876 3 237 3 583 4 595 5 850

1248 1218 1457 1 790 2 172

239 275 307 323 320

322 367 397 367 320

4 238 4 279 4 240 3 922 4 762

5 999 6 402 6172 5 617 6 258

2 230 2 165 2 009 1924 1 991

305 387 386 289 467

305 381 384 275 444

21574 23 295 23 854 22 195 24 225

4 877 5 001 5 441 5 087 6198

6 353 5 665 5 75!) 5 361 6 426

2 055 1728 1777 1620 3 832

491 515 573 641 803

467 489 537 794 913

25 435 22 621 18 418 19 521 23 065)

10 952 19 420 22 378 16 445 23 974

9 009 6 632 5 352 3 3851 4 703

8 249 10 816 9104 6 073 8 462

870 1047 1 207 1 009 1 286

1 844 3 759 5 661 3 073 3 586

975 996 1182 918

783 302 652

972 665 789

Bult, mutter och sk •uv (ej träskruv) av ja rn

Rälsspik Ton

1916 1917 1918 1919 1920

1 000 kr.

1978 2 771 2 368 2119 2 246

År

1913 1914 1915

Träs kruv

1 000 kr.

Ton

1 000 kr.

216 258

9 107 8 592 5) 348

3 511 3 356 4 734

10 267 10 273 8 935 7 716

8 426 14 652 16139 11939 14 591

584 803 5)32

256 716

8()68

117 T A B E L L 11 a, IN- OCH U T F Ö R S E L AV SPIK OCH S T I F T AV J Ä R N A R E N 1907—1920. Av mindre längd än 45 mm. (ej hästskosöm) År

Klippt och pressad 1)

Smidd

Tråd- 2 )

Införsel 1 Utförsel Införsel; Utförsel Införsel Utförsel Kg.

Kg.

91 633 68 610 98 605 121 628

5 675 9 215 8 615 2 915

138 858 107 653 108 723 90 855 90 767

Kg.

Kg.

Kg.

1907 1908 1909 1910

606 1243 458 2 693

32 359 46 401 58 829 55 592

1911 1912 15)13 1914 1915

259 7 165 4 695 5 002 10193

41 990 51 790 29 112 31 634 21566

1916 1917 1918 1919 1920

Summa 3) Införsel

Utförsel

Kg.

Ton

11 000 kr.

Ton

1000 kr.

2 966 6 181 18 192 41687

2 244 7 744 2 765 644

95 76 117 166

25 19 29 43

40 63 70 59

15 23 27 22

5 458 7 587 6 105 59 558 58 008

30 863 24 768 31916 46 307 21946

1717 2194 5 048 19 515 117 745

170 140 145 142 123

46 67 73 70 74

49 62 40 111 197

19 40 26 53 119

10913 85 671 2301611 288 376 <i 945 | 27 145 92 472 269 892 737 1 30 206 47 119,' 159 461 4 659 | 14 143 88 530l 91 270 17 799 33 05)1 158 514J 111632

68 455 14 325 27 560 7 986 31 536

309 860 368 154 423 680 289 668 74149

310 114 75 101 208

224 105 77 163 266

684 665 613 395 219

936 1186 1247 867 501

Stat. nr Stat. nr 1907-1911: 414 b ; 1907-1911: 414 c, e; 1912-1920: 776 A. 1912-1920: 776 C, P.

Stat. nr 1907—1911: 414 d; 1912-1920: 776 B.

Stat. nr 1907—1911: 414 b, c. d, e; 1912-1920: 776 A, »,C, F.

Av 45 mm. län »d och däröver (e j hästskosöm) Smidd

År

Klippt och pressad

Införsel Utförsel Införsel Utförsel Införsel} Utförsel Kg.

Ton

11000 kr.

Ton

1000 kr.

352 702 34 979 43 588 24 840

1680 2 352 5 439 31042

19 319 32 079 26 797 4 077

8 4 10 34

1 1 6

991 711 870 501

273 208 255 148

1903 28 346 54 922 2 801 34112 6 569 5 072 26 362 12 024 3 906 435 699 2 250 5 426 1 150 241 2 256

939 136 12 643! 5 851! 382 332:

58 12 18 10 11

11 3 4 2 3

1112 1098 717 630 1648

331 273 178 180 598

99 256 17 525 1 692 598 189 639 1 526 898 5)2 703 6 671 916 547 76 709 1 442 745 57 031 383 298 487 30 526 966 947 92164 7 457 353 962 1 4 1 3 289 914 96 031 21 027 1 197 388 10 851 126 785

208 86 32 10 40

92 51 29 7 27

3 319 2 452 1322 736 1 420

1786 2107 1771 914 1676

Kg.

1907 1908 15)09 1910

3 491 339 247 1 176

618 855 644 094 799 806 472 396

2 832 1336 4 586 1988

1911 1912 1913 1914 1915

1610 1082 880 2 356 1 063 335 920 678 470 3 489 188 825 3 002 115 826

1916 1917 1918 1919 15)20

1 123 ' 2 875 i 1 158 5)84 8 243

Stat. nr 1907—1911: 413 b; 1912-19 80: 777 A.

Stat. nr 1907—1911: 413 C; 1912-1920: 777 C.

Stat. nr 1907—1911: 4V. il; 1912-1920: 777 B.

<>

Stat. nr 1907-19 11: 118 b, c, il; 1912-191 0: 777 A, B, C.

i ä r i i m ;å även nubb s a m t 1907--1911 trådstift, c avsett storleke 1. ingå ej 1907—1911. 1907—1911 i n g å även trådstift a\ över 45 mm. la ngd. 1907—19 11 ingå ej t r å d s tift.

t ) • Vrhåstift

J ) ')

Utförsel

Kg.

Kg.

)

Införsel

Kg.

Kg.

l

Summa4)

Tråd- 2 )

118¶TABELL l i b . IN- OCH UTFÖRSEL AV HÄSTSKOSÖM, ÅREN 1907-1920. Utförsel1)

Införsel

Ar Ton

1000 kr.

Ton

1000 kr.

1907 1908 1909 1910

33 26 4 5

5 4 1 1

6 133 6 105 6 824 6 536

1265 1257 1395 1328

1911 1912 1913 1914 1915

0 1 1 0 —

0 0 0 0 —

6 186 6 404 5 523 4 778 6 882

1271 2 305 2 320 1715 2 903

1916 1917 1918 1919 1920

0 76 23 19 41

0 130 39 26

6 637 5 208 4 300 3 378 5 220

5 601 7 143 6 826 4 232 6 107

58¶Stat. nr 1907--1911: 413 a, 414 a 1912--1920: 776 D.

') Exportvärdena äro före 1912 för lågt beräknade.

TABELL 11 d. IN- OCH UTFÖRSEL AV RÄLSSPIK, AREN 1907—1920. Utförsel

Införsel

Ar Ton

1000 kr.

Ton

1000 kr.

1907 1908 1909 1910

18 26 22 50

3 4 4 8

15 2 4 4

3 0 1 1

1911 1912 1913 1914 1915

43 86 46 59 144

7 16 9 10 25

0 1 1 10 129

0 0 0 3 42

1916 1917 1918 1919 1920

408 118 225 505 560

103 38 138 278

572 433 12 9

284 320 14 8 21

Stat. nr 1907-1911: 397 1; 1912—1920: 778 A.

119 TABELL 11 c. IN- OCH UTFÖRSEL AV SPIK OCH STIFT (INKL. HÄSTSKOSÖM) AV JÄRN JÄMTE INFÖRSEL AV MÖBELSPIK, AREN 1871—1920. Spik, stift och hästskosömJ)

År

Införsel

Ton 1871 1872 1873 1874 1875

141 183 400 653 876

1876 1877 1878 1879 1880

1 170 1038

1881 1882 1883 1884 1885

1206 1117 2 050 1450

1886 1887 1888 1889 1890

1129 1191 1544 1655 2 008

1891 1892 1893 1894 1895

1530 1651 1547 1698 1928

1896 1897 1898 1899 1900

2 537 2 561 1502

1901 1902 1903 1904 1905 1906 1907 1908 1909 1910 1911 1912 1913 1914 1915 1916 1917 1918 1919 1920

673 532 1682

818 771 254 245 207 218 166 140 136 106 131 205 229 157 168 153 134 519 276 131 134 296

Möbelspik2)

Utförsel

1000 kr.

52 67 144 233 312 416 370 242 190 598 486 270 445 821 583 455 479 622 667 811 618 664 623 685 780 534 545 331 198 218 83 75 59 69 53 50 31 24 31 50 56 72 79 73 77 316 286 146 200 359

Ton 802 1199 3 305 1374 1169 1156

987 992 781 1259 1095

953 843 1861 2 201

Införsel

1000 kr.

283 423 1167

485 413 408 349 350 276 444 418 384 338 747 882 977 781 559 663

Kg.

Kr.

2 965 5 802 6 048 4 228 5 300

1897 1977 1382 1733 1087 1239 2 501 2 243

3 325 3 790 2 950 7 649 6 861

2 533 3 325 2 844 2 985 2 642

7 599 9 975 8 532 8 955 7 926 6 699 11502 14 496 20 082 16 014

2 407 2 593 2 582 2 510 2 642

2 233 3 834 4 832 6 694 5 338

3 368 2 820 2 679 2 368 2 701

1 365 1145 1072 1184 1351

5 989 6 850 8 428 8 344 7 969

17 967 20 550 25 284 25 032 23 907

2 349 2 272 2 662 2 559 2 766

1171 1134

9 964 11806 12 511 13 408 12 607

29 892 35 418 37 533 40 224 37 821

24 363 8 509 8 779 9127 9 799

73 089 25 527 26 337 27 381 29 397

2 990 3 831 4 328 4171 5 374

626 601 761 613 709 790 751 967

5 933 7 165 6 879 7 764 7 097

1098 1553 1488 1678 1498

11675 11884 10 072 8 597 9 146

35 025 59 420 45 324 38 687 41157

7 348 7 589 6 300 5 678 9 252

1620 2 629 2 531 2 012 3 930

11055 12 773 12 943 10 523 8 741

49 748 103 461 116 487 73 661 69 928

13 523 10 234 6 481 4 638 7 028

13 609 13 833 10 254 6 147 8 448

12 695 10 412 10 907 8 984 12 494

114 255 114 532 136 338 107 808 137 434

Stat. nr 1907—1911: 413 a, b, c, d, 414 a. b, c, d, e; 1912-1920: 776 A. B, C, D, E, F,777 A, B, C.

Stat. nr 1907—1911: 671; 1912-1920: 775.

*) I siffrorna ingå ej möbelspik och rälsspik, ej heller hästskohakar före 1912. Värdena äro med undantag för exporten 1914—1920 beräknade och vissa år synnerligen osäkra. 2 ) Fr. o. m. 1912 ingå alla slag av koffertnaglar. Utförseln av möbelspik har varit mycket obetydlig. Värdena äro beräknade och osäkra.

120 TABELL 12 a. IN- OCH UTFÖRSEL AV TRÄSKRUVAR SAMT ANDRA GÄNGADE OCH OGÄNGADE SKRUVAR, BULTAR OCH MUTTRAR, VÄGANDE PER STYCKE NETTO HÖGST 5 KG., SAMT MUTTERBRICKOR OCH NITAR, ALLT AV JÄRN, ÅREN 1889—1920. Muttrat , andra skruvar än träskruvar , samt naglar n e r 12 mrn. diameter. ävensorc skarvbnltar med muttrar till järnvägsskenor

Träskruvar

År

Diameter i m m . : minst 12 8—12 under 8 Införsel

Summa Införsel Ton

1000 kr.

1889 1890

132 88

39 26

1891 1892 1893 1894 1895

4 576 8 031 7 692

4 710 4 366 4185

82 995 75 701 76 746

86 97 92 88 89

1896 1897 1898 1899 1900

11141 33 286 64150 15 293 20 842

5 603 4 947 5 643 10 404 5 968

95 855 101 252 116 280 181 621 88 066

1901 1902 1903 1904 1905

7 336 14 224 33 011 15 337 14 958

3 953 4 263 4 955 7 017 12 429

1906 1907 1908 1909 1910

23 974 5 820 17 675 6120 3 094

1911 Utförsel

Ton

Ton

11)00 kr.

102 117

66 76

65 66

49 50

81 68 52 55 23

35 34 20 44 37

26 17 10 22 19

—

—

25 98 156 147 148

—

—

0 1 4

0 1 (i

125 135 105 111 51

113 139 186 207 115

187 156 199 249 132

2 3 3 0 3

3 4 3 0 4

93 47 55 77 94

42 16 19 27 33

34 109 99 59 25

17 54 49 29 13

105 632 124 240 132 449 163 267 187 082

117 143 170 186 214

141 170 195 223 258

l 2 2 2 2

1 3 2 2 2

101 57 96 101 217

35 20 33 35 76

12 10 7 42 2

6 '•) 3 21 l

8 003 5 333 6 003 4 027 5 452

282 657 162 879 138 447 155 234 182 215

315 174 162 165 191

379 111 114 121 132

0 2 0 0 —

1 1 0 0 —

256 443 166 129 311

90 115 40 34 81

7 21 10 9 11

4 7 3

3 716

3 808

134 888

(i

415¶Stat. n r 416

Kg.

417¶Diameter i m m . : 4—8

i

u n d e r

11¶Summa 4 ! nnrt.T 8

4¶Stat nr 398 i, b .

Träskruvar

4-8

Införsel

under 4

Införsel

Utförsel

1 t) 2 36

Utförsel

Kg

1000 kr.

Ton

1000 kr.

Ton

1000 kr.

Kg.

37 293 23 353 17 600 52 314

151 767 90 764 57 697 202 184

1023 189 2 462 23 782

47 2 243 13 444

0 0 0 29

480 687 552 1040

48 76 72 177

48 60 52 413

5 7 24 378

524 733 244 534 20 382 9 830 4149 1397 19 278 43 595 169 723 37 075

769 267 30 212 5 546 62 873 206 798

318 097 761 82 630 274 180 824 91108 433 830 1 7 4 8 135 320 258 008 700 92 233 157 691 395 47 398

206 331 683 320 143

1959 642 717 2 002 2 211

392 257 430 1501 1437

858 915 859 420 297

775 1166 1532 614 487

1912 114 474 1913 67 411 1914 40 097 1915 149 870

Stat 781 A.

nr 782.

| Kg.

1 000 kr.

Skruvar (även träskruvar) bultar, muttrar, mutterbrickor ocb nitar av 12 mm. diam. och däröver, ävensom, oavsett dimensionen, syllbultar med muttrar till järnvägs- och spårvägsskenor

Kg.

Kg.

1916 1917 1918 1919 1920

Utförsel

1000 kr.

Ton

Kg.

Kg.

År

Införsel

1 000 kr.

Stat n r 781 A.

Stat n r 78 2.

Stat. n r 77 9.

121 TABELL 12 b. IN- OCH UTFÖRSEL AV SKRUVAR (ANDRA ÄN TRÄSKRUVAR) SAMT BULTAR, MUTTRAR OCH NITAR, AREN 1907—1920. Muttrar, andra s k r u v a r än träskruvar samt naglar under 12 mm. i diameter

År

Utförsel

Införsel

1907 1908 1909 1910 1911

Skruvbultar Införsel

Utförsel

Ton

' 1 000 kr.

Ton

1 l 000 kr.

Ton

I 1 000 kr.

Ton

1 000 kr.

37 31 28 42 59

9 7 7 10 14

13 3 2 2 a

4 1 0 1 1

12 15 19 33 13

2 3 4 7 3

1 2 4 25 26

0 1 1 7 7

Stat. n • 428 1.

Stat. m 428 x.

Skruvar, (andra än träskruvar), bult ar, muttrar, mutterbrickor och nitar

Ar

av 8 — 12 mm. i diameter, 1 ävensom nitar under 8 m m . i diameter 1 ) Införsel

Utförsel

Ton 11000 kr. Ton 1912 1913 1914 1915 1916 1917 1918 1919 1920

49 59 45 70 303 72 15 67 109

30 34 29 55) 303 13C 33 140 218

4— B mm. i diameter

15 11 10 184 280 181 396 251 121

Stat. i ir 780.

9 6 8 155 453 387 988 521 262

Utförsel

Införsel

1000 kr.

Ton

|l000 kr.

Ton

; 1000 kr.

lon

llOOOkr.

8 14 14 21 62 40 16 31 38

6 3 4 45 91 46 117 43 19

1 1 8 108 304 171 482 152 78

5 8 7 7 12 11 7 3 3

8 12 11 14 28 37 27 15 14

1 1 0 5 23 3 8 1 0

2 2 1 27 56 16 39 12 4

Införsel

1000 kr. j Ton

under 4 mm. i diameter

38 57 47 53 129 50 16 25 38

Stat. ii • 781 i

Utförsel

Stat. i r 783.

*) Häri ingå även träskruvar av 8—12 mm. diameter.

TABELL 13. TILLVERKNINGEN AV RÖR AV SMIDBART JÄRN OCH STAL, ÅREN 1898—1920. År

,

Ton

1 000 kr.

År

Ton

1000 kr.

1573 5 872 7 126 4 718 4 467 5 307 6 150 5 196 5 737 6 950 6 391 4 753

654 1928 2 633 1798 1512 1647 1941 1610 1780 2 264 2 002 1536

1910 1911 1912 1913 1914 1915 1916 1917 1918 1919 1920

5 713 7 533 10 326 11391 8 122 ^ 10 626 12 385 9 696 6 964 5 535 7 230

2139 2 455 3 922 4 399 3 861 5 986 10 323 13 429 13154 7 784 10 779

i

1898 1899 1900 1901 1902 1903 1904 1905 1906 1907 1908 1909

*) Siffrorna fr. o. m. 1914 äro, på grund av förändrat redovisningssätt, icke fullt jämförbara med dem för föregående år.

122¶TABELL 14 a.

IN- OCH UTFÖRSEL AV RÖR OCH RÖRDELAR AV SMIDBART JÄRN OCH STAL, ÅREN 1893—1920. 1

Valsade och varmdragna rör, ävensom smidda rördelar År

1907 1908 1909 1910 1911 1912 1913 1914 1915 1916 1917 1918 1919 1920

Tubämnen, runda ihåliga') Utförsel Ton 1000 kr.

Införsel Ton 1000 kr.

Utförsel Ton 1000 kr.

12 490 12 081 6 003 11202 6 772 12 250 11677 11471 13 992 10 471 6 191 4 236 5 810 5 297

11785 3 484 7 575 2 240 8 694 2 408 10 369 2 886 10 288 2 883 11624 3 016 10 716 2 878 11569 2 840 11698 3 351 18 239 6 849 6 893 5149 6 243 7 071 8 566 6 457 13 938 12 308

5 209 2 827 2 654 2 686 3102 2 745 2 544 3 044 2 938 4 465 4156 3 251 3 938 6 724

3 247 3141 1561 2 913 1761 3 553 3 386 3 583 5 358 5 940 5 771 4 866 5168 5173

Andra

Summa 2) År Införsel Ton

1000 kr.

Utförsel Ton

1000 kr.

1116 595 537 593 683 902 839 1255 1419 2 819 3 994 4 674 4 244 7 853

1893 3 219 805 1894 3 736 934 1895 3 885 1088 1896 5 276 1477 1897 5 756 1612 1898 6 277 1758 1899 6183 1731 1900 5 345 1497 1901 5 717 1601 1902 5 744 1608 1903 6 616 1852 1904 7 039 1971 1905 7 674 2149 1906 9 907 2 774 Stat. nr 1907-1911: 406 a, c, d, Stat. nr 1907 12 083 3 610 18 680 4 809 (även import av 406 b); 1908 1! 07-1911: 406 b; 7 862 2 343 15 877 4164 Ii 12—1920: 755 A. 1909 8 965 2 522 8 983 2 290 759 B. 1910 10 598 2 973 14 234 3 688 Kalldr agna3) 1911 10 467 2 945 10 595 2 790 1912 11689 3 039 16 956 5 564 Ångpannetuber o. ångrör Andra År 1913 10 762 2 899 16 042 5 254 Införsel Utförsel 1914 11623 2 865 16132 5 844 Införsel Utförsel i 1915 11724 3 364 19 476 8 876 1000 1 000 Ton Ton 1000 kr. Ton kr. Ton 1000 kr. kr. 1916 18 249 6 860 17 373 11745 1917 5166 11795 12 494 1907 187 60 848 339 110 66 134 107 1918 66 907 7 090 9 047 13 778 1908 246 79 865 346 41 25 103 82 1919 8 253 6 469 10 515 11095 1909 183 62 183 77 88 53 143 115 1920 13 571 983 12 425 12 606 14153 1910 178 57 248 104 51 30 97 78 Stat. nr 1911 162 52 608 255 17 10 114 91 1912 58 20 1758 967 7 3 202 142 1907—1911: 406 a, b, c, d, e, 1; 1913 18 6 1676 922 27 15 144 107 1912—1920: 765 A, B, C, D, E, 757 A, B, 1914 26 9 1285 331 290 717 28 16 768 A, B, 759 B. 1915 16 8 1401 943 9 5 1144 1156 1916 1 0 1503 1579 10 11 934 1408 1917 1 1 1014 1606 13 16 433 1124 1918 5 8 813 1718 6 11 747 2 521 1919 3 2 366 688 2 10 402 995 1920 7 10 212 309 38 106 372 819 Sta t. nr 1907—1911: 406 e; ] 912-- i 920: 757 A, 758 A.

Stat. nr 1907—1911: 406 f; i 112-19Z( : 757 B, 7 68 B.

*) Införsel av varuslaget förekommer ej. I den officiella statistiken redovisas visserligen import av varuslaget 1907—1911, men detta torde bero på felaktig attestering. Här hava därför dessa rör upptagits bland "andra". 2 ) Rördelar av smidbart gjutgods ingå ej; ej heller bearbetade rör (böjda, spiralformade etc), lednings- och lyktstolpar av rör samt isoleringsrör. Först fr. o. m. 1912 ingå nitade och falsade rör, rör med ändarna hopvällda samt rör, som framställts genom hopböjning av plåt och icke hava kanterna fast förenade. a ) Felrubricering torde hava påverkat siffrorna 1907—1911.

123¶TABELL 14 b.

IN- OCH UTFÖRSEL AV GJUTNA RÖR OCH RÖRDELAR, AREN 1893—1920.

Av över 150 m m . inv. diameter1)

År

Utförsel

Införsel

Införsel

Utförsel

Ton

1000 kr.

254 219 183

1799 3 438 2 414

180 344 193

245 435 617 720 619

3 088 3 384 5 033 3 682 2 991

247 305 453 331 269

2 921 3 747 3 736 4 503 5 350

263 337 336 405 482 490 693

Ton

1 000 kr.

1893 1894 1895

2 313 1992 2 290

1896 1897 1898 1899 1900

3 061 5114 7 257 8 470 7 281

1901 1902 1903 1904 1905

7 742 13 951 8102 7 019 7 506

1906 1907 1908 1909 1910

6 055 7 163 9 253 9 625 7 011

1911 1912 1913 1914 1915

7 827 8 049 10 805 8 088 7 399

1916 1917 1918 1919 1920

7 058 5 343 4 601 2 499 7 868

Ton

Av mindre diameter2)

1000 kr.

689 597 638 515 681

879 866 701 783 1046 1405

843 992 857 978 1615 1086 2 991

68 22 1 9

9 3 0 1

5 444 6 598 5 228 5 254 6 646

51 4 4 4 15

7 1 1 2 6

5 276 6 851 6 427 4 832 6 081

13 14 9 14 79

9 20 13 27 41

6 812 4 747 3 013 3 440 7 452

Stat. nr 19()7—1911: 404; 191.2-1920: 711.

Ton

1000 kr.

47 35 16 21

7 5 2 3

27 43 81 64 191

4 10 18 28 147

1650 2 225 1949 1928 5 064

530 380 274 394 174

658 601 615 850 449

549 552 698 554 1103 1082

903 Stat. nr 1907—191 l:405; 1912—1921): 712,713.i., B, 759 A.

*) Siffrorna 1912—1920 omfatta oarbetade rör och rördelar, icke smidbara (dock ej proppar, flänsar och huvar) av 145 mm. invändig diameter och däröver. *) Siffrorna 1912—1920 omfatta dels oarbetade icke smidbara rör och rördelar (utom flänsar, proppar och huvar) av mindre än 145 mm. invändig diameter, dels utan avseende på diametern alla bearbetade gjutna rör och rördelar, ävensom alla gjutna flänsar, proppar och huvar (även oarbetade) samt rördelar av smidbart gjutgods.

124 TABELL 15. TILLVERKNINGEN AV JÄRNKÄTTINGAR OCH -KEDJOR, HÄSTSKOR SAMT VAGNS- OCH SPIRALFJÄDRAR, AREN 1891—1920. Kättingar och kedjor

År

Ton

1 000 kr.

Hästskor

Ton

-i

i

1000 kr.

i

1891 1892 1893 1894 1895

1 102

1896 1897 1898 1899 1900

1458 1677 1923 2 041 2 199

455 519 637 714 820

1840 1783 2 270 2 575 2 432

376 397 496 639 604

1901 1902 1903 1904 1905

1613 1521 1805 2 016 1960

580 510 621 654 635

1 903 3145 2 968 2 911 3 096

427 703 666 646 704

1906 1907 1908 1909 1910

2188 3 240 3 562 2 455 2 371

3 472 3 799 4151 3 324 4 644

797 868 917 759 1061

1911 1912 1913 1914 1915

2 968 3 463 3 188 3 264 3 689

1 139 1164 1199 1601

4 479 4 638 4 767 4 725 8 165

1041 1075 1 100 1182 2 591

1916 1917 1918 1919 1920

4150 4 270 3 520 3 450 4 007

3120 5 281 5 934 5 827 6 956

3 646 3 818 2 482 2 909 3 378

1750 3 098 2 722 2 515 3 419

925 902 800

1 328 1224 1 218 1502

i

1200 1119

867 960 972

I

—År

Vagns- och spiralfjädrar av järn Ton

1913 1914 1915

2 362 2 408 3 818

1916 1917 1918 1919 1920

3 988 3126 1956 1890 1930

1 000 kr.

989 1084 1693 2 585 3 382 3 495 2 950 3 294

125¶TABELL 16 a.

IN- OCH UTFÖRSEL AV KÄTTINGAR OCH KEDJOR AV JÄRN, AREN 1889—1920. Länkjärnets d i a m e t e r :

År

25 mm. och däröver

från 25 till 6 mm.

InUtInförsel ; försel försel

Summa •)

mindre än 6 mm.1)

UtInUtförsel försel försel

Ton

1¶Ton Ton

Ton | Ton

1889 1890

121 113

122 131

1891 1892 1893 1894 1895

99 55 114 73 26

1896 1897 1898 1899 1900

Ton

Införsel Ton

1000 kr.

5 6

249 251

151 152

117 96 91 81 103

4 4 4 5 36

221 155 209 159 i 164

31 87 39 81 38

99 89 133 131 93

10 15 14 19 18

1901 1902 1903 1904 1905

53 85 138 117 67

82 98 110 105 86

12 16 16 14 19

1906 1907 15)08 1909 1910

115 71

1911 1912 1913 1914 1915

109 125 205 263 125

156 181

1916 1917 1918 1919 1920

294 155 159 910 1028

40 21

Sf77 74

191 81 87 93

18 !

Ton

1 000 kr.

136 100 124 97 117

356 421 456

214 295 319

141 191 186 231 149

94 66 67 81 54

563 334 387 348 330

394 234 271 244 231

148 198 263 236 172

52 68 89 80 61

148 277 244 266 169

104 194 171 186 118

133 138 88 56 83

245 " 246 454 224

24 27 17 15 16

~ 78 30 5 7

272 237 164 148 172

95 70 47 40 47

244 514 356 546 323

171 246 163 237 137

80 44 68 69 68

194 256 295 440 454

20 107 129 140 127

15 23 36 20 68 \

209 276 396 473 320

57 95 135 157 171

365 461 395 505 576

152 159 138 185 356

70 30 15 80 285

586 666 498 273 411

255 124 94 133 369

88 : 618 169 ! 309 62 268 60 1 123 80 1683

402 257 276 1 375 1 885

714 856 732 356 460

ti21 1 286 1321 630 855

74 44 55 [

m 23

Utförsel

Stac. nr Stat. nr Stat nr 1907 — 1911: 410; 1907-1911: 411; 1907-19 11. 4M; 1912-19 .10: 785. 1912-1920: 786. 1912-19 20: 787.i

;

) Fr. o. m. 1912 ingår även ledbultkätting (Galls), de ek ej avpa jsade veloci pedked or.

EWARTS KÄTTING. Införsel

År

Ton i 1 000 kr. 1912 1913 1914 1915 1916 9

34 33 19 24 35

55 37 17 21 34

Utförsel Ton i 1 000 kr. 1 1 3 8 7

1 1 3 12 10

Införsel

År

1917 1918 1919 1920

Utförsel

Ton | 1 000 kr.

Ton

1000 kr.

37 60 35 70

25 20 28 36

56 48 70 84

45 99 39 130

126¶T A B E L L 16 b.

IN- OCH U T F Ö R S E L AV HÄSTSKOR, AREN 1 9 0 7 - 1 9 2 0 . Utförsel

Införsel

Ar

Ton

1000 kr.

1907 1908 1909 1910

0.5 O.i

0.3 0.4 0.3

O.i 0.1 O.i

1911 1912 1913 1914 1915

0.1 O.i 0.1 0.8

O.o O.o O.o

O.o

1916 1917 1918 1919 1920

Ton

1 000 kr.

291 144 199 230

93 43 60 69

287 245 278 926

86 78 108 347

O.o

4 710

2 345

O.i 3.1

O.i 2.6

O.o

O.o

621 596 103 42 1

352 456 105

O.i l.i

().i

50 2

Stat. nr 1907-1911: 428 k; 1912—1920: 804 C.

T A B E L L 16 c. IN- OCH U T F Ö R S E L AV VAGNS- OCH S P I R A L F J Ä D R A R AV JÄRN, A R E N 1907—1920. Till järnvägs- och spårvägsmateriel avsedda fjädrar J ) Ar

Ton

1 000 kr.

Utförsel

Införsel

Utförsel

Införsel

Vagns- och spiralfjädrar ej särskilt n ä m n d a 2)

Ton

1 0 0 0 kr.

365 420 77 151

117 134 25 48

Ton

1 000 kr. !

Ton

1 000 kr.

30 9 4 6

28 7 3 5

1907 1908 1909 1910

4 4 2 4

1911 1912 1913 1914 1915

7 68 61 1 1

2 86 77 1 1

146 118 113 91 565

47 148 141 32 216

10 50 13 6

14 75 20 10

95 45 49 111

143 67 58 156

1916 1917 1918 1919 1920

4 3 4 37 71

4 1 7 48 59

862 811 317 179 121

601 713 449 251 164

1 7 2 7 9

23 18 7 20 73

168 103 121 112 102

334 335 305 243 262

Stat. nr 1907—1911: 254 b ; 1912—1920: 796 C.

Stat. nr 1907- -1911: 428 i; 1912- -1920: 788

«) Värdena äro fr. o. m. 1914 deklarerade men tidigare ar beräknade. 2) F ö r e 1912 ingå h ä r endast vagnsfjädrar ej särskilt nämnda. Siffrorna omlatta ej fjädrar till velocipedsadlar, ej heller möbelresårer, driv- och urfjädrar. Utforselvardena äro deklarerade fr. o. m. 1914 under det att övriga värden beräknats.

127 TABELL 17. TILLVERKNINGEN AV SKARVJÄRN OCH BOTTENPLATAR H-JULBAND SAMT DIVERSE E J SPECIFICERAD JÄR^NVÄGSMATERIEL A R E N 1891—1920. Skarvjärn och bottenplåtar

Hjulband (tires)

Skarvjärn och bottenplåtar

Ar

I Ton 1891 1892 1893 1894 1895 1896 1897 1898 1899 1900

Hjulband (tires)

1 000 kr.

Ton

1 000 kr.

Ton

1 000 kr.

30 2 698

4 276

Ton

1 000 kr.

1705 2 874 3 087 2 271 3 324

351 688 687 480 678

I 1579 1004 384 387

|1906 1907 J1908 1909 1910

975 1343 1391 900

335 360 6 10

49 54 1 1

1901 1902 1903 1904 1905

1366 1602 2111 2 055 2 602

287 377 443 432 624

1911 1912 ;1913 (1914 1915

510 1097 574 1364 947

69 148 77 184 147

2 889 3 219 4 735 4 459 5 553

550 664 1068 1006 1428

2 290 1957 2 311 1 831 765

550 445 489 374 146

1916 1917 1918 1919 1920

965 995 554 688 785

280 453 388 423 565

6 235 5 200 5 743 2 563 3 040

2 034 3 269 7 326 1960 2 971

TILLVERKNINGEN AV VISS E J SPECIFICERAD JÄRNVÄGSMATERIEL. ("Järnvägsmateriel, ej annorstädes upptagen".) t u s e n kr 191ti _ 5 0 2 4 t u s e n kr ] JnJ? " ?£?£ 919 ~ 10 943 tusen kr. 1917 o!r "" ! Ht ' ' - fi 592 , , 1920 8 390 , , 1915 - 4 688 > , 1918 - 8 007 » T ^ Ä T T 1 ? " ™ 5 L £ 9 5 U T F Ö R S E L AV BOTTENPLATAR, SYLLAR OCH SKARVJARN TILL JÄRNVÄGSSKENOR SAMT SPÄRRA MAR TILL FLYTTBARA JÄRNVÄGAR, AREN 1907—1920.

Ar

1907 1908 1909 1910 1911 1912 1913 1914 1915

j Bottenplåtar, syllar och skarvjärn till järnvägsskenor Införsel

Utförsel Ton

KKK) kr.

275 315 341 256

7 14 16 4

0 Ton

1000 kr.

2 036 2 629 2 966 2131 2 893

— Flyttbara järnvägar Införsel Ton

1000 kr.

1 2 2 (1

261 579 181 137

207 j

Utförsel Ton

1000 kr.

35 70 22 16

1 9 10 8

—

1916 1917 1918 1919 1920 Stat. nr 394 c.

Summa1)

Stat. n • S94 d.

Införsel

Utförsel

Ton

1 000 kr.

Ton

1000 kr.

0 1 1 1

2 297 3 208 3 147 2 268

310 385 363 272

8 23 26 12

1 3 3 2

—

3 100 4 742 4 852 5 287 2 619

386 664 679 909 486

0 18 1400 29 38

0 2 196 3 6

2 738 528 1698 5 384 7 319

581 160 662 2 061 3 381

501 89 46 29 24 25 369 322 85 85 Stat. i r 1907- 1911: 394 c, d; 1912— 1920: 78< ).

*) Fr. o ; m. 1912 ingå även räls- och mellanklotsar, spårramar och stödskenor, spårvaxlar, sparkorsnmgar samt fjäder- och växeltungor. Jämför not 1 sid. 126.

128 TABELL 18 b. IN- OCH UTFÖRSEL AV DELAR TILL RULLANDE JÄRNVÄGSMATERIEL OCH VISSA DELAR TILL FASTA BANBYGGNADER, AREN 1881—1920.

År

Axlar, fjädrar, hjul- och hjulringar1) Utförsel Införsel 1000 I 1000 Ton Ton kr. kr.

Sum ma

Annan iäruvägsmateriel

Införsel Utförsel Utförsel 1000 1 000 1000 k c. kr. 1Ton k r . j! kr.

Införsel 1000 Ton

p 1881 1882 1883 1884 1885 1886 1887 1888 1889 1890 1891 1892 1893 1894 1895 1896 1897 1898 1899 1900 1901 1902 1903 1904 1905 1906 1907 1908 1909 1910 1911 1912 1913 1914 1915 1916 1917 1918 1919 1920

i

96 25 42 96 J 90 90 172 28 26 172 74 74 — — 27 79 79 109 109 87 45 87 140 140 1 38 38 63 1 156 156 4 1 77 1 70 233 44 13 62 1 112 374 3 86 27 88 140 466 39 12 97 1 308 1 026 2 348 4 7 496 1652 589 3 1 259 0 1964 38 11 285 11 680 2 267 1 226 26 86 272 908 ; 7 143 2 25 694 208 18 5 155 — — 695 209 14 4 261 1 662 2 208 8 27 199 — 758 2 528 6 307 16 463 53 1544 135 509 327 15 10 417 480 185)2 137 335 261 15 12 428 375 1402 27 378 227 15 11 85 133 489 52 304 200 4 4 163 187 679 23 36 195 403 51 159 160 628 152 284 164 22 10 132 663 231 148 597 346 29 17 139 770 246 44 384 252 7 18 111 84 404 382 596 236 76 58 1053 29 139 167 200 210 530 917 1539 63 188 332 274 284 436 1462 1879 56 130 950 621 35 105 2 967 2 064 129 172 1248 662 65 246 1085 1 1428 223 441 891 915 102 i 211 507 373 1423 900 Stat. nr 1907--1911: 254 a, b, c, Stat. nr 1907- 1911: 255 a, b; 1912- 1920: 790 A,B, d, e; 791, 792 1912--1920: 793, 794, A, B, 795 A, B, 796 D, 796 A. B. C. 1034 Q Q

') Jämför not 1 sid. 126.

69 248 176 112 ^ _— 155 116 301 129 115

103 136 185 219 147 175 226 405 843 848 965 499 351 363 924 957 770 807 637 361 5-187

354 395 592 335 265 263 330 749 885 1815

35)8 • ~ 1 37

145 1

82 j

20 1 183 78 138 197 79 89 39 2 14 30 13

?

1! 22 27 10 5 5 8 22 145 148 38 57 73 161 165 62 441 1084 1898 3 072 1 674 718

1 1

129 T A B E L L 18 c. IN- OCH U T F Ö R S E L AV D E L A R T I L L R U L L A N D E V Ä G S M A T E R I E L OCH VISSA D E L A R T I L L F A S T A B A N B Y G G N A D E R , 1907—1920. Axlar Ar

Införsel |

Ton

1000kr.

1907 I 67 1908! 18 1909 i 7 1910 22 1911 1912 1913 1914 1915 1916 1917 1918 1919 1920

o 1 1

Hju), lösa

Utförsel |l 000 kr.

Ton

ilOOOkr

3 9

O.y

0.4 2

1 2 0.2

259 106 107 134 139 106 166 137 39 95 4 20 124 221

78 29 29 36 35 22 35 27 10 31 3 19 46 129

0.5 O.i

0.4 j 0.3

0.8 ! 0.1 O.o ! 26 16

4 O.i

30 84 117 62 31 6

0.5 0.8 O.i 0.1 18 50 140 143 47 13

Hjulsatser Införsel

Utförsel

Ton

1000 kr.

Ton

1907 1908 1909 1910

509 662 215 318

142 185 60 89

1911 1912 1913 1914 1915

360 401 462 161 49

90 88 102 38 14

1 2 10 10 84

1916 1917 1918 1919 1920

86 123 124 280 673

28 52 97 128 443

236 139 126 273 173

Stat. nr

Hjulringar

Utförsel

Ton

Stat. nr 1907- •1911: 254 a; 1912- 1920: 793, 794.

Ar

Införsel

Tun

IlOOOkr.

1000 kr.

Utförsel Ton

1000 kr

Stat. nr

Buffertar och delar därtill 1 )

Annan järnvägsmateriel 2 )

Införsel

Utförsel

1000 kr.

Ton

jlOOOkr.

4 O.i

0.2 0.3 0 9

12 2 7 37 24 40 63 5 1

6 2 4 9

4 2

7 13 18 2 0.3

3 3 5 2 29

26 12 13 15 44

1907—1911: 254 d; 1912—1920: 796 A.

Ton

Stat. nr 1907—1911: 254 c; 1912-1920: 795 A, 796 B.

Ton

0.3 0.5 2 9 31 110 114 194 418 249

Införsel

0.3 O.i 1053 232 4 0.9 7 2 612 ().o 153 O.o 6 2 159 0.2 41 O.o 2 0.5 3 200 52 0.9 3 117 Os 2 31 9 8 2 86 0.7 34 2 12 3 79 2 31 4 2 7 105 18 2 0.6 33 88 50 84 4 286 193 82 0.8 0.4 164 75 102 73 422 710 302 394 24 6 1257 1787 160 163 549 — 442 22 27 431 252 52 56

1 000 kr.

1 3

JÄRNAREN

3 1 0.3 3 27

0.5 0.3

2 26

Stat. nr

2 2 3 1 19 18 16 21 32 70

1907- 1911: 265 a; 1912- •1920: 796 D.

1907—1911: 254 e; 1912-1920: 795 B.

Införsel Ton

498 333 371 267 379 244 534 5179 595 527 331 950 1244 864

1000 kr.

Utförsel Ton

15 11 13 4 188 33 150 19 328 24 249 5 235 47 198 184 274 272 621 | 22 661 | 50 889 i 58 321 260 223 190

,1000 kr

10 10 10 4 21 8 14 17 40 149 420 84 214 141

Stat. nr 1907-19U: 255 b; 1912-1920: 790 A, B, 791, 792 A, B, 1034 QQ.

' ) F r . o. m. 1912 även d r a g i n r ä t t n i n g a r och k o p p e l a n o r d n i n g a r . 2 ) H ä r i i n g å : vändskivor, r u n d järnsstag och omkastare, mellanstag, (förbindningsj ä r n ) , klämplattor, skenskor, centralställverk, delar och tillbehör till signalsäkerhets-, växelförreglings- och v ä g b o m s a n o r d n i n g a r , b o g g i e r och u n d e r r e d e n s a m t bromsapparater, luft-, vakuum- eller ång-.

130 TABELL 19. TILLVERKNINGEN AV KNIVAR OCH SAXAR (EXKL. MASKINKNIVAR OCH MASKINSAXAR), SÅGKLINGOR, SÅGBLAD OCH HANDSÅGAR, FILAR OCH RASPAR, YXOR OCH BILOR M. FL. HANDVERKTYG SAMT MANUFAKTUR OCH BYGGNADSSMIDE, ÅREN 1896—1920. Tusental

kronor.

År

Knivar

Saxar

Sågklingor, sågblad och handsågar

1896 1897 1898 1899 1900

1197 1338 1366 1505 1515

116 142 145 163 130

602 667 733 746 793

1901 1902 1903 1904 1905

1517 1497 1536 1684 1508

120 136 145 160 143

664 587 777 846 678

1906 1907 1908 1909 1910

1551 1657 1762 1676 1747

160 166 165 159 16K

942 1164 1052 83a 1095

1911 1912 1913 1914 1915

1788 1889 1743 1585 2 241

163 166 160 183 231

1149 1286 1323 1278 2 086

1916 1917 1918 1919 1920

2 561 3 370 4 066 4 056 6 024

280 460 520 404 559

3 818 6194 8 544 5 787 7 775

Manufaktur- och Yxor, bilor, släggor, h a m m a r e , handhyvlar, byggnadssmide, såsom lås, reglar, gångjärn, och dylika handverktyg beslag o. dyl.

År

Filar och raspar

1913 1914 1915

963 974 1149

1074 1076 1766

2 915 2 637 3114

1916 1917 1918 1919 1920

2 008 2 773 3 394 2 882 3178

2 307 4 565 6 273 5 535 6 023

4 839 5 264 7 485 8 001 11012

131 03 t-< CD J * N

M

m

( N C i O CM - * •

OS X OS

CO TjH CD r H i - t i-H

r~ H

-rH CO CO OS CO t - 1 - - CD

Q H ^ OD i . " , I > - •*# i n t— T I N t > - CO " ^ T J <

> ^~. o o 03

O X ^ Tit t^ r-4 I C T-t O (>• • ^ CO ^ T j i CM

•a 3

i » t - n O CO CO t*i ^ IO co t CO l O L-- CM " ^

1—1 r H r H r H CM CM

$2

"

a ca

*co ••

3 02

C S I - H O rHCDCO T-t

'—' — ,

*O so

•73

d

M > tit

lis

2=3

CD

5 3> a a a>

CM »n ( N o ; i > CO CO " * -rf< *«*<

cr. I O T H H i> i C L 0 CD t - - CO

i-t - ^ o CM co H C O C C O N T-t CM CM CM CM

co r - »c: o co t » as x

co o

CO <M CM CM CO

M

CS CM r H O rH O O rH ^ CM l O t ^ ^ H X

O

rH

rH

--.

a

rH

0)

> r

:- c

i-

•4

•>!

"3

5£ o c3 - a

CO

t-

i-H *-tf r H T * CM O " ^ CD r H

cu

CDrH

ed

J3

( M OS CO CO Ö N CO CO H [>• TH l O Tjt 0 0 X

O O r - X C i H H H H O l t - t - CO ^ 1 k f t

X X - ^ i - H O " t f l -«tfl r - Tr" f O C f N l O O

T-t Tft vO CO X N C O N t M C O I T - r H T F C i CM

CM CM OS CO CD CD r-t CD CM O r-t CO CS iT5 CM

rH

r H CM OS OS - t f l T-t

C O X l O r H r H C N H C O C M

fM o

» O H CO CO - * CO CO CM CM T-t

H H C O

p

i-H co as

CM CM CM CM r H

CO CO

c^ —i

CO 0 0

i-t

"^ ,.

fM

o

<3i &

1 f v,

a

Cl

.fe £

"3

-M SP E si OJ — •a

t - O C O O i C ( N t > - O C D 5 3 O C 0 rH rH

CO O i n CM COifl

CM CO CM CO CO

O CO ) C N CO CO O CO CO i O H l > C T i W O •«*< O

i d

<M i n O rX (N O iCJ O O ( O C l ( O CT. H <

CO t *

O CM CO O J CO r H T-t i-H r - l

^ CM O H ^ CS CO l CO r H r H CM L O T ( 1 X OS

O O co »c ; M CM ^ CO CM CM

"3

t>*

O

co

rH

OT

«

P

•*

§S

r - rH X CM i C »O CD iro t - CM (M r H r-t -^t

EJPH oi

Ä

™

a> ».«* ^

I

j

I

*& 1 1 1 I

|

|

rH

1¶CO X CM C I

M i l l

Ix

r-

CO i f t O O

X

O X CO T-t T-t T-t OS CD r - isD rH

rH

i n as co r - H as O O as r c o i o o en i f l

O "=1" CC X i~i

H C M H C O H

J

S X!

SJC

CM CM » n t~ O CO C - CM CO

•SW

o—

CO CM O iCS CO O N l O CO H CMCOCMCO1*

» O O i CO ^ !D O ^ ^ CO CT. t— O C O H i *

O C C Ö ^ C O OS CO t ~ CO OS rH X CO CS X

t - CM l O r H CD X T-t -»sji o o CM CM OS US CD

r H r H C M r H r H

rH rH

( M CM H

CM

i-H r H

H

CM

i o i n »c co

KO

C

PH 09

>

«• 03:31 P * i d CO S3 h

13 H M

r-t

t-

X

=g I a

O

r H l£5 CO

X

t - -m ^

i n

i n

r-t - *

CO X

OS CM

T-t as o

^ T-t

ta

A fl fl13 B

O i O»

.

cp

A

H

o

1 1

:

OJ T3 i-,

O CO <v

r-t rH

5¶A fe ® 3 j 3 "3 03 T-;

CM r H » Ä

|

t - <N

-^ -^ £

:ro

- :eö

O O ^ C C H Q H H T j l C

•l-i . - ,

—S

*£2 03 60-g 03

—|

S ft

o

(-

J5

o3

ickk ngå n, v

S- 0 I-Hq m—

CO ! M i d rH X X C O T T O I

s

o

CO

IS

f-

P •§0s o^ sa>o J>!

n

> i

«S

OTl

A ? :o3 :o3

ID

'3 to

C

^ S T S.SP

X T-( Q OS t - O »a co

*S" P

rH

X C O i f S r H C O h - O i i f l O l > H X N C O T J I

H H ^ LO O CM CO r H O i n as CO • * O O

O O C M t - C i C H O O i O r t » i d CM C D a

CM CD t-" l O CO a c c o s t » ' * CD co as t - » A

X r H OS CO CO CM t-- i n CM i n CO - ^ CM OS CM

T-t

T-t T$t T-t CM r-t

CM CO CM O i O i CO CM CM CO

O CC » O ^ CO CO CM r H r H CO

CO X T-t CO ^JH CO CM CO CO CO

CMrHrH

,J<

ss ftU a o "q —I

^ 3 03 q-j

i 3

O -H O l OJ H W

os

<o

.

•o

^

3¶CM T * CO O N C O OS l O i-H

C M O X X t — I - H X C O C M X i f ! CO O • * rt<

CO CD CM l > - CO OS » n CM CO CO CO CM r H OS CO

1 - CM 0 0 0 5 O l C D - ^ T t i t - - ^ CO i O CO X CD

COCM H

l-HrHi—IrHrH

i—1 r H T-t

H

i-H r H

H

rH

r H CO CO t " -

^

c o as r-t os o CM iCO CM CO CO rH CM CM CM r H

a s i n i-t o CO O

in 1-t

CD O

o

rH r-t c o t - CM T-t T-t ^ t

a

T-t

,_<_ , x> ,33,

CO

o C

S3 M

^p o ?! 0 2> %

O N C O C M ^ i c O r H - * * OS CM

" # CS C S CO CO C O N t - C R C M C M C O C M - ^ H

CO T-t CO CO r H TJM r H O X i n CO O ^ CO *tt<

t—

CO CO CO *&

Ol O CO

CO CO CO X X co a s « * ico co CM co co as TJH

CO CO CO

C O l O C D O t rH - ^

t * CO ^ H O I O I O H lO H Ol t » ^

c:

•—s

as as c o CM co r-t co x i n o o »o c o a s x CO CO CO CO CO

o

o

t-

o

i>- i n " # as

- t f OS OS

C O r H O X r H

in x

r*- co t - co c o

x

CO T-t

as * - •

T-t T-t

o

m x

CM a s

-*iO00C0>O

OS i > - TjW r H CM

CO • *

N

H o a i o c i

^

CM CM CM CO CO

*<# i O CO CO CO

cs o

CM

H

CM t>-

T t i CS CM t CM iCJ O O r- X i-H T-t

h^ T$t

x t- o x as T-t

0 CO

~u

*<

iT 2

»o o ia X C i C5 X X X T-t T-t T-l 1 1 1 1 ! 1 rHCOi-H

X X Ci X X X r - t i—1

T-I

- * o W r i e o o co as m * *

« CO , l j CO

CO CO X

t>-

rH

• ^ O i-t X 1-t CM T-l T-t

X T-t

o

"5

r H CM CO * * * i f i O O O O O C i O i C S O C S i—1 i-H r H i-H r H

C D I > C O Q O O O O O rH O C i C 5 CD C i rHrHrHi-Hi-H

r-t

CM co Tjt T-t T-t T-t T-t

m 1-t

as c s a s a s as T-t r-t

T-t T-t

rH

co r*- x i-t

i-t

r-t

as

-r-t CM

r H i-H i-H r H

sr cl

fH"^ tp »

.

C N ' » '

.

1 0

3 « :o3 S OJ P - Ä ; o3 _ u

O

•-

03 :o3 C3 Ä

C (Ni;

^

SÖ**

rH T3 O S fr* T-t

-OS

a..b«-s ^ 150 5 a B os

!

CO

i5 t<- =0>

. - ^ 1 3

o

as a s as as as

»"B

"S fl <u

t - to >

dg CO t— X Ci Q C 5 C 3 C 5 OS O X X X X C S H H H H H

s

K OE

- fl -_s •or\ad fl CS

:

CD °3

"M Cl a

ti

l

e»S3

•

OJ

^,

^H

-=?§&

3S

>

~M

"öfiS •<n

«

^

vlar samt an m hov-, kake lid eller försi

no

13 H

m

03 S -" m

ö

o

1 1 -, r- d

a s a>

CN ^ ,

.:p3 B "r5

•H i H

erf

fl "> o

a 5 «

T-t *V

fetHg

ca

rH '

*

«

«

v

o3 CO

TABELL 20 b. IN- OCH UTFÖRSEL AV SAXAR,1) AREN 1881-1920. Opolerade Årligen

f)

Införsel 1 Utförsel Kg.

S u m m a saxar 4 )

Polerade 3 ;

2¶Införsel

Kg.

Kg.

—

1 632 1 112 632

Kg.

!

1896 1897 1898 1899 1900

3 489 3 267 2 526 397 405

1901 1902 1903 1904 1905

694 562 866 909 902

— — — — — — — -

1906 1907 1908 1909 1910

768 1120 687 783 941

764 287 600 596 506

1768 2 379 1784 1507 2 054

445 244 324 293

3 3 2 2 3

1911 1912 1913 1914 1915

741 1 243 1 078 799 1020

661 554 620 968 868

2 616 2 786 3 076 2 386 3165

458 415 347 564 1288

3 4 4 3 4

2 494 8178 1 376 2 044 15 010 3 551 882 11085 2 390 4 723 2 114 6 651 1497 4 385 6 060 3 226 1186 3 851 2 777 2 639 5G5- 566; Stot. nr 1007-1811: 688-664 11112-31 20: 8-18, 8411 A 850--851.

10 26 11 10

1916 1917 1918 1919 1920

TABELL 21 a.

531 504 595 933 1409

1260 891 866 1 114 1921

—

— — — — — —

2 1 2 2 3

— 1

— — -

1 000 kr.

— —

—

—

—

— — — — — — — —

— — — — — — — —

38 55 41 37 49 59 39 41 34 51

0.8 0.8 0.8 0.9 0.8 1 1 1 2 2

152 428 231 196 128

4 4 5 f» 4

5 12 8 11 9 15 10 8 14 32 93 139 124 131 141

i

1¶IN- OCH UTFÖRSEL AV SÅGAR, SÅGBLAD OCH SÅGBLADSÄMNEN, ÅREN 1894—1920.

Införsel

År

1894 1895 1896 1897 1898 1899 1900 1901 1902 1903 1904 1905 1906 1907

—

44 24 24 36 34 32 23 33 31 23 24 28 40

8 4 3 4 4 o 1 2

6 211 2 965 2 699

1 000 kr. Ton

Ton

1881—1885 1886—1890 1891—1895

—

Utförsel

Införsel

Utförsel I

Ton

1 000 kr.

50 61 76 79 102 98 111 89 62 82 109 143 87 170

Utförsel Ton

1 000 kr.

In försel

År

Ton

1908 45 52 61 1909 56 45 1910 74 61 1911 85 1912 60 97 72 1913 101 1914 45 90 38 1915 73 44 1916 94 29 1917 175 12 1918 161 52 1919 128 60 1920 181 ! | 232 387 Stat. nr 1907--1911: 631 a, b, c; 1912--1920: 816-S 20.

1 000 kr. 109 104 121 148 199 256 177 187 280 255 112 404 428

Utförsel Ton | 1 000 kr. 192 176 164 232 255 229 204 366 566 664 507 528 764

330 310 315 428 717 647 409 1097 2 330 3 224 3 654 3 537 4 803

!) Hand- och bänkplåtsaxar, järn- och metalltrådsaxar, trädgårds-, ull-, skräddar-, haroch kreaturssaxar ingå icke. 2) Införseln före 1899 torde möjligen till stor del hava.utgjorts av vissa saxar, vilka genom en snävare tolkning av begreppet "skräddarsax i tnllbéhandlingshänseende sedermera hänförts till verktyg. 3 ) Fr. o. m. 1912 ingå även lösa skänklar. 4) Ang. värdena jämför not 2, sid. 126.

133 X

-* 8 03 1—

t-H

p

S<C

rH

o

H

103 60 •03 03

h TS C

0/

CO

in

«

09 CM

|v X

ti

«

OQ

« a o P < P

•c

_« 3 SB

PQ

O -"1 aa

P W 02

"1

a

r H

CO lO <M

lO lO

B X

X X

•a

- H

—

X

- H

1— Ol

m CD X r H

rH

S5

• *

Iv

in

IV - H

EC

l^ 30

1T3 rr

-#l

o i-i

cc

r H

•o Ol

x.

lO

CS

uO

SO

CO

W

OS t^ N

OT -* CM

5}

O

o

~

IV

i -

CO

CO —1

:~

H *

OO -* ©

r* OJ O

CO OS CO

p-

rr lO

lO CO

CM Iv

©

^ W CO

X T-l CM

03¶CO X X rH

5 03 I r

CO

CO

CO

m

CM

lO 1C

CO

o

-3t O

X Ol

0C CC

p

OS

CO CD

-* CO

C" CO CO

X

CS

c

X

OJ X

CD CO ©

0M

CM

Ol

CO

CO

X

us

- H

©

1-1

X iO

Ol

r H

z.

X

X 01

rf

CD

03 r H

—H

id

rM

CO

X CO

>a r H

X

m

©

T

r H

c

T

rH

© ©

.0 Ol

CS CO

OS

X>

~H

cp ro eo 09 cc o -^ r~ ro ~ r~ —. ro

--"

H

lO lO CO

rf

CS

CO

r H

r H

CO

iO lO

• *

X CD

i *

0C

O!

eo

• *

—

CD CO CO

C£ O

OS OS

X CO Ol

X CO

CO 1

in

rH

a

iC -—1

Ol

cc X

S

ta

lO

- T

rH

OJ Tf

a> r—

ir. CS

* b CO t^. CO

CO (M

a: i^

-# O

CM

Hf

Iti

X

1-1

r H

lO

lO

rH r «

OS lO

CO rH

CO

r OJ

r H

-3" CO

m

|

,_ X

Ol

1 ^

lO

0M

CD

m

H3<

CO

r^

r H

OS

in

rX

X ro

s C o

r H

—

C* rH CO

z:

01¶CO CO CO

CO

X l-r

l^

--I

1—

X

•a

ro

©

e

03¶SSccT 1 CM r J1 , w 1

IV O CS rH

fi

"CO

to

- H

CC CD X -f CO

in

T^

OS 00 l>© IV

© ©

m - H

Tf —H

*^1

©

JfH rH O CO ( N CD X rHO* r H CM C5 C i rH rH

| |

o — 03 h-

CO X CM

• *

X

• *

CM

IT

at

V-

©

B •o

T-H

^ (N

r H

lO

OC

lO

CO CD

©

06 r H

CD

r-

w

-* mOC 3

»o CD X

- H

X CO

-*

I i

r*

o>

O

i-l

oi

m

OC

OC rH

r H

O

-*

8 X rH

&c

si W

fl

aSb

•at w

"3

•^ w

M i-t

O

CD

• *

CO Oi CD

lO

—i

r-t

rH

X lO

<73

-*

CS lO

X CS

r r

CS lO rH

ce

Ol OS Ol 1^ lO

r H

r -

o

m

- H

-*i lO

rH

O

ia

.o

X

Ol CD

ro • *

rH 1T3

—^ "

CM

rf

1¶CO CS

-r i O

T-l

X

o >n

CS

OKI CD

1 T-l

•^H

r~ 01

CO CO 01

CO

lO OS

> * IS s m .o. L-

©

X

OS t~ CC OS

m

CO

CO

© rH

CO

OO CD' OS

1 I

CM

09 r-

in

| r

ce

in

r *

CO

m

on - T

©

r «

X -rSD

Ol

© OS

CO

m

CO I-

OS

CO

•r.

©

r H

Ol

rH

r n

t—

o

l r

OS OS

t— IV

00¶IV. r H i-l

r H ZD CO r H CD X rH O t-H < N

en en T-t

r H

CM

X X

• * r H

X

©

^^

fr.

t^

-- Hr

OS OS

£ ro

CO

to

03 t^

CS CS CO

CO 1-1 rjl

m m

rf CO CS

o

lO

t--

CO

-t

m

i-

X OJ

z

CS

tH

CO CM l>

T-l

1 1 11 r - CM O

H

O

H

rH

CO

fl

O

T i

II rH

•a 03

«H

fl

rH

aS

(N

1-t

J-

is

CM OS

- tm H T-l

u

«4H

o

°^ e n Oi

1-1

:0

x rr X

OQ

«a

M

-H OS rH

M

«o *H

si

ti

M

-5

.. ••CM rH © X T-l CM

C

C

Q O

©x>©

I V

g

PS

öm"

HHH

—

10¶CO Ol

CS

CO CD

-3-

tv T^

00 CD

X

r-l

tlO

©

-" m

rH

CM © CO

s

l O

©

rtl CO

8 •o CD

m

CO

CS O) CD

T-l

3 09

—. © cr cr.

l>

ro -ef

p

K

CQ

• *

OS

i-l

O H P «

z

OS t^

- H

r*

— fen M

01 ( r

-T Ir

© CD CD

si W

[nså|

<

l O

CO lO

i -

ro

CS O

d och ämne

co

o

O

©

CO H

3 37^ « u

X

r H

OO x lO

r*

«s 03

PS < O

1-1

lO

,_, •a o ro

B

•<!

CC

fr4

fi

H

CQ Ö

60 O Sä

w

I

P <!

Q

C3

cab

W

X CD CM

—* CO r-

A

r2 W

-.'J I -

It5 l~ -3" Cl

MS X

CD CM 00

Oi CO X

r H

CM

OJ 00 tm ••o

• <

CC •J

l^ I—

j

IG IN

rv

>a

Iv ©

CS

I> i.O Ol

l O

CO

55¶IM O) t^

ro

CO

CO

3C ©

cs

OS ©

C-.

^H r H

"

© OS

rH OS

o .o

09 CM

Ol

©

CO

CO

O)

T-l

T^

(M

CO

•*

LO

CD rH OS

Ol

r*

r—

CS

CS

rf

ip

m

CS

-* 03 CO

©

lO CS

CS Ol

CO X'

m

H

©

tv

rH

CM

t»

X

rH

r r

CS

CS

CO

i-i

CS

©

CS

CM OS

03 C

:o3

"

134¶H rid

CD 00

rr i—

© os

s

in © rH

X CO r^

T^ H*l

CS Ol

O

1H

© X

X

• *

f -

r -

ro

X ©

09¶CS OD

O l

•n

ce Ol rH

© cs

CD CD en

© r H

CO

• cg

O

*1

P

_. C3

o

33 o

o< 03

H

«2

IV

OS

^*

-rjl

co

ro

-^

©

m ©

30 I V

H

C.

CS I -

i n

© T-l

© T-l CM

r r

r H

T

o

Ol Ol

rH

Ol

©

r-t r

©

TM

rl

M c

U

ro x

in x

cs in

CM

T-:

•**

i n

- f O l

H O l

-;

O l

T-t

CM

© ©

CS

rH

to

CM

^

o

7* CO

T-t

t - CM O T-t <J> 0 5 r-t T-t

u

fl •éi

T*

-i» CQ

fr»

CO

O

«M

fl

PS~

HH

<J

M

PH

cC

fl O

O CO

rH rf

ro Ol

© r-l

-# •* r -

O l r

CO X ' i n

ce

© CD

r ^

O l

O

-.D

r

i—

CM

o

©

rH

ro

1 -

CM

—X O l

••*

-- CO X

I CS

5*

ro

CM

CS

O!

CO

CO

CM

H

fl-

PS

K O

o PS < P

P P CO

PS O

0J

a 5 o

N •tH •

—

s« P

fri

14 T-l

r H

©

- f

t>r *

• * t v CM

r

IV CM

i n C3

i n O l

O

O

O i CO

c3

— fe

•M

Ett

=3

(2 fl

MH

03 X tH

*•§

>

CO CM

fl

O .£!

CS X X r H

O

O l T-t

i n

CM CM

T-

CO

CO

X

co

©

äc

- f r f

CS r f

ILO CO t»

CS

CS r H

. O X

cen

r f X

r H

r^

r H

r f

CM

0 1 t "

30 1 O l

i n ©

co

X © ©

sa • *

X X

CM ©

X i-i

^

O l

t -

CO

CM

r f

CS 103

r H

CM

<n X

©

cd •ii CQ

r—1

"5

1P3

CO

fr)

s

=o * J

CS

o

*

te

o

H|

13 J_

i n T3 CO 6 0

t v

cc

Clj

p

O l r f

O

c

CO

-*H

P

1-1

OS

r H

> OS

CM CM 0 0

r H

fl

1c

J,--

"3

CM •n

i -

©

r H

r «

1-^ i n

60¶X CS ifj

r H

r.

o

P

©

•O

i-i n

s

CM IV CM

H O

CO CO

T-

X

• *

i-l T-\

CO

I -

X

1 O l

t— i-t

t v CM

r « CO X

CO r H

©

t—

r *

X

X X

X © CO

IV

O l

r f

m

ro

r)l

IV

T-t

-* co CN CD

I V

C

O l

»o t T-H

T-I rH

X

CO

X

44 03 CQ

HH

w P3 Hl EH

'OJ

s

00 frt •o

o o

T-l

•m t -

61 P

09 H

i-^

r H

T-t

X CO

"»a C :o3

©

s

X

r f

r-1

,—i

Q3 O-

©

o

-tf CM

a

CM X

CM CM O

5 02

fl 4 1

'03 CO ti

o

c

kfl

r H

t—

m

l O

CO

ro

O l

CO r H

r H

i n T-i

©

t r

X

T^

r H

r H

r H

r H

CS r -

©

©

©

CS

CS

r H

r H

T-l

T-l

T-t

r H

—*

•*

6J3

P

r f T-t

C •n ©

k\>

frH

b

H

r H

T-t

bo C

•a

©

rH

1 1 1 1

«IH

p PS Hj

H

r H CM

<!

»c

X rH C— CM CO X

©

t, 03

o

CO

X

o* r.

aa S a o°

Sä

t—

t— © CS rH

X © CS rH

OS © CS rH

© rH CS rH

1-H

T*

©

~-

O CM a r-t

**Q

P

fri 03

fr. -35

© © in

iO CD

© i -

O ©

rH r-t

s

CS

CO

I r

CO

t~

Cl

•n X

CS

©

CO

l O

o rH

I r

©

r f © CO rH OO CO

CM

ro ro

CO X

X

r f

r H

ro

C

co

m

60¶CO CK kO

P

-*

T-t

co I r

CM

CO

Ol

-fl o CJ

Ol

m

TT

cé

m CM

T-H

rH

O

o

tv

go

tV

tv CO -f

©

—i

ro ro

co

1i.O Ol

CM Ol O

© X ©

CS rf CM

cp ro •a

OS X

CS

tv

© CO tv

© © r f

O

09¶C O CS

in © r H

© CO rT

3D rf

CS 09

©

m

t CO © r f in

ro m rf

-f

t— IT

— ,<

o

> cö fr< fr-

CM CS

co X

r *

® CQ

Ja]

o

t CM rH rH »JO

TM

rH

co

rH

,,

Ol Ol

CM

-f tv co

X r f CO

ro

3 C

u

p

-f

'ÖS

b

o

o"

CD

fr)

frt O <w

ÖD

r-H

J-a~

H P

fl

fl

ab

P

-CÖ

B

K

Q O ^ o -* 03 in Ftv ro « co ^ ro O m ro O co — ro i n •>•

X CS

© Tf ©

© CM

r f

tv

CM CM

-T

-T

CM

O 09

T—.

rf

rf rf

01 rf 0-1

CM

X rf Ol

T-l

Ol

CO CM X

X

T"H

ce

01 CM

s

T-t

fr*

(H

[303 3 <D

p fcr

r—i

a

G0

fri -O

m7 03 Q, T,

O

p

60 >-. v

PS

o p

rH PQ PS"

o i> Hl p

&b W

u k > rffi CO i-

ro

X X Ol

c.

I v CM © r H CM

in

rH rH

n3

©

CO

T—

tv

CS

Ol CO

CO CO

Ol

r f CO

rf

O co

ro r H os co

co

i.O

© t v CO

tv

•*

ro

X ©

-rf

CO

tv

CM Ol

1-H

Ol Ol 09

© CO

CO CO

X ©

i.O

CO

r H

• *

rf

m rr

rH 09

Ol X

TT

T-l

in t v ©

X r-l

rH

ce

CO Ol

Ol Ol tv

rf

X

© CO

m in

o X

© CO O

ro

01 •*

CO CS • n tp

r H

ce

© T-l

CM CM

m

i-t

tv

r-l ©

lO CO

cp

X in CM

tv

X in

X ii -nH

CO CS CO

T-l

co

©

in

TT'

t -

CO O rf

X in

-f

CO

© in

r f CO

>n

t-r f CO

-o

© © ro H H g

1 1 °°

cs © ro

C

Xa

© © in

m cp

m <

© CM iC

CS CD

X

Tt

rf ©

r-

tV

l O

tv rH cp

in

CS rH

r f O CD I -

co

Ol CS

ro tv 09 ro m CS

rf

ro

Ol

i-t

CM CM

C— CM

rf CM in © CM

o 09 ce

t-— :0 rf

t— r f X

CM CO CM

CO

3 T »

©

rH

T-t

rT

CO rf

©

CM

rf

l~30

in

t>

co co I r m

r f CO

© CS © CS

X X

TT

©

rH tv

CS

•n

T-H

1-1

© ©

i.O

CM 1-H

tö

rf O X

m

X ©

eo X r H

ro

CO

tv tv

cot-jv r-l• • •• O

30 -f

© 01

• *

TT

©

r r

CM in

-f

x x < X

SSPH"

X »n

- H

»~°°.pa

CO

1—t T-t

1 1

s

\<

V— CM O r H CD OM Cft CM r-i r-tCO

JU ÖB

'ti tH 1= tH

M

-o

g

fri

a m

*fl r-H

bb r4

«

co P O

ro

rM

,,

tH P

CP CO

fri O «IH +-*

ffi

O O

t CO

x

|H O r H CM

© © © t—

©

X

CO rH in Ol CS 01

o

ro

O I r

X -rf r f

O

CM X r f

© 30

CO ce tv tOvl 3

X Ol

rt

•rf CO

(D U 03

X tv ©

tCO v

CO

Ol

o 6C :o3

© ro

rT

Ol -f X

I r

w

ro

>

"" s

co

•CM n

r-l

T-H

X tv

CM

& . 60C O

CM C7: O

X

© © r f

ro

ot

r r

rf

!> Q

tv

£* KO"

1-t

fri

• 3 fr.

< CO • - X

t-t

P

o

fr. P

ro ©

i-t

IV Ol Ol rf rf ""I

in

si

CM X tv

CO 3D

09¶Ol in

i-t

CJ O

p

(C fri

3 w « <

O in

cg co X

CO

ce

© ©

r f TT

ro 00 CS

r f

r f

O

w

Iv

CD

rf ©

O

3 t— CO

eo

r H

rH

X Ol O

© CO

X © CO

OS T-H

tv

IV tv

m ro co m -* T-t

CO Omt

Ol

CM rtl

o

lOJ

©

CS

O

X

o rf

CM rH

TT

C0

CM © tv

TT

r-t ©

IV X

o

—t

© rH

ro tv r f

T-l

ro Iv i-t

tv O rH

3¶CO X X

O t Ol

©

in

in

-T

rv

55 CO

i.O

ro ro CM

in CO ©

co X ©

co CM

X rf Ol Ol

CO

rf

rH r f

CH-

OM

OI tv

m

09 ro

1-t

O

in CO

1-

rf rH

CS rH

© eo

rH

Ol

I T

i O TT

t— CO

-f

1~ CM

ro tv ro -* Ol rH

X rf CS

i O I r

t v

© l~

X - f

rf

tv m

tv

O

©

ro tv

CO

C0

Ol

ro

CD CO O 3D in

to

CS ce CS

X Ol

eo

r-H

CD 01

C

-33

•J

sj CQ

aS t:o3 r«

CM ©

o X X Hl

© CM

T-H

Ol

—^ tv

tv

ro ro © X rH

T-H

©

ro IV l-t

m

.»

S3

(TI

MO x © t -

CM

ro

x

P© r H CM © © l-t T-H

| |

k, 03

I V CM © rT © © 1-1 TT

•g

H C

O

03 PH

H-i CC!

r-t

hl

T-H

h

o

fl

in -31 r f

CM X X i n r f CO

CM

tv

T-H

H *

-C

O H

ro •o

T-t

© X rH

X

— P

3 X X

T--

ro

CJ3

W

© © tv

T-l

©

CD

in

co

Ol CM Ol CS

i-t

CO

rt fr

© O tv

.OJ Ol

© r-l

m CM

X Ol

o

ro mCD X o

rM

©

in

CS

30 IV

-f

Ol CS r f

O

X

CM

Ol

CO

©

r-t

o

tv

©

r-t

CS X

tv

ro rH

©

ro

03 CM

:=3

O

CM

r H

ft*

H

tv

©

© rH

X O OS T-t

OS © © rH

O 1-1 © T"H

1-1 ©

t» . M T3J

ro

r f rH

m

©

T-l

CS

©

OS

©

©

TT

r H

TT

i-i

i-t

Ol T-t

OS

©

T-H

1-t

T-H

CS

CS r-t

©

CM ©

T-H

r H

I -

X

g-a

fr-

ed

h •43 © CM ©

s

CS

©

cTT

p

tV

tV CJ

C

rf in CS

CM CM

TT

T-H

tr-

- H

©

es CM

—I

© 00 Ol X Ir

01¶OJ pH OJ X 'Cl

in in in

8 01

GO

S fl

to

^

HM

rfl

C

*£ O

H< © CO -H rH

rf CO in Hl Hl

©

OJ Ol © Ol rf iO

-T

CS

tv X rf

in

ro

co CS 09

ce Ol

<

fr OJ

©

os

CO

b"

X

Cl CS

<

© CM

r-t

. C

V GO

si

P

s

r-l

©

CO

03¶CO X rT-

rf l~

CD rf

X OM

CO

©

ce

-T

IV

©

H<

o

US

ro

in

-f

X X

CM

z

CM

tv HTf ©

CM 1~ 09

© rf CM

rH © CM

Ol

o

ro ro Q C0'

O un T - t

X Ol

tOl CS

co o ©

tv © CO

m

CD

Ol

OM tv

3 tv

m

SD

CJ 3D

© in I r

CM

© CO

© CS CD

SD rf

rH rf

(Ol

•n

C-M

in

- T

Ol

-c 01 in

^T CO i.O

cc Ol CM rv

™."CQ

in

t X CO CM

X 00

X

ol IS

rH

cog

55 CO CO

C3 ^ :C3 ' l -

H

« < d

03 T 3

•-

C

CP

O 03 X > 103

u •o C

3 E

MH fr-t

si

P

O

fe >

fr. P

GO

i»

EH M P

C3

g

CO

©

ro

- T

CM

1-1

X

m ©

rf l-t

rH IV

rf

m

X IV rH

ro - H

© X rf

_-

rf in

Ol

rf

•n

CS iO

Hl

ro

ro r-t ro Ol

co

H*

iO Ol Ol

Ol

© r f

rH ©

CS iO

-*

1—

p»

ro X

ro ©

^

m

©

Hl X

X ©

ro ot — ce rv 09 -r 1-

£ •>>-

P

'TH r n

ro t -

«4H •*->

3-= JC rC

r^

r« bH

|H

P PS

tM. >1

© tv

3D CD CS

X CO

C CO

X

si

P

a .

>c3

TH

•r, GO

P

3fl £ "i?Ä

«:

•-c

ro T-H

co 3 t- f

in

rH © rT

ro eo r~ ro co

CM © © t— r f

X

00 t» t" I~

eo r -

-r 09 CO

i X. Ol

co

lO -T

tr. Ol

tv CM

ce rf OJ r—

©OJ

© rf rH

c; 0M ©

rf CO

©

I-IP IH

ro — OJ

^3 03

r H

i.O

X l^

ce

CM O

©

m m

C X TT

rH

C

rf

— ro

X Ol ©

Ol in rf

CD -f rf

r f

X rf OM

r~ O C Ol

tv

o

X r—

in C0 30

X lO Ol

"Ja;

f CM OJ

X

CM t-

X

XH< t - ro

C

co x

CS

ro o -f

CO

rH © r H CM © ©

IV rf rf

HJ

X

i.O iO

* • *

o

CM vf X

tv

© in

|v rf rf

1-1

- H

X

09 X

m

rf IV O

cp

i-T rH

X

rH

•n tv tv

CM © t -

CS 09 CD

CO

ro

i.O 01 01

© X CO

tv tv

in

CS

CO rH

© rH

lO Ol

X CM ©

30 CM

CO

© CM

rf Ol

I Ol

- f ©

TT

ec

eo

i-t ©

©

CO M

| c

•

r-i

si

P

m

t r

m te m

IS)

CO

CS t-

—

—

X 01 ©

Hl IV CO

rH —1 tv

r>

01 OJ

CO CM

© r f

t^ rf

rf

X

© in

cp CS 5 m 00 m X ce rH rT

cs.

T -

ro ,-, ©

a

cp O

m co CM

rf 09 tv © OJ

ro -f 01

O m

-- ro

ce Ir

CS CS

CD

r—

- H

r H

Hi

Hl

CO

CM

m w

© 30

©

3 X

CM

CM HTf r f

CO CO CS' rT

Ol X' 3D

i© eoteZ

| r -

- T

rf

iO

O m

r H

01 rf

© Hl

rH

TT

lO rH rr

o" . 1<03

1 1

I s - CM Q -J T-< i-l C7i 0 5 r H r-t

fr. C

©

CM iO rf

ex

© © ©

r^ fr-

i

Ol

X

tv

fr.

tVO ®

to

tr —1

CD' CO

rf

CO

tv

m m

P SM — Hs iO

M

*H

fe

in

© ©

©

Hj W P

-

cS

g

•CS |

r

in

00 P

w

t— in ©

CO

PS O

p

fe e

X

Ol rH

o CS

X rf CM

CD to

C0

-O Hat rD

P S o

be

si

P

•*-*'

CM © H>

r-l

CM

i-i

ro CO

X CO 03

-T

r f

CM tv

X

^_

CM

©

m

OJ Ol CS

ro -*

m - H X -f

X 1 -

r

Hl

|a|

£

^t v

C rH

CS

%

p p H

fl

PQ EH

P

©

rf CS Ol

11-

m

CD

8 i— ce

©

CM rH ©

tv CO ©

t— ©

CO ©

rf ©

rH

M 1

© CO

si

P

© CM

IHfri

«r,

© ©

rf

X ro. CM CO

r f r f r f

CO CM

CD rH

Ol

er. © T—1 C CS ©

TTi-t OS

Ol —H CS

rf

C

•n CS

t~

CD - T

X

Os

tv

—

CD fra

H!

CM

oi lO TT —

•

©

ro z.

iO 30 rH

X

o

in

-# ro

«* us o

in

OJ CS CS

eo ©

© CM CM

-* ©

CM rf r f

CO

X rH ©

m - f

© SD rf

ro •>K _-! O Ol

T—1

—1

rH © in

rf

rf rf iO

© ©

ce

CO CM

X Ol

-+

o

CO

CS SD Ol

t~ X

ce

1—

Ol

•n

Ol

CS CS -f CS -J. CO

X CO t— T - l

tv X m

X X 1 - CM CO X rH © r-t CM © © r H T-H

1 1

cp ce rT OJ w

r - CM O

T-t T-l

u

fl

•jj

US

m ©

ro

- f

tv

ro 8 X

CM

.OJ

ro T —

©

m in

m ©

© fas CS

m

09 rf

OJ

©

•n r~

© rH ©

t-

X

T T

r H

— 1

©

©

co

-f rr CS

CS C; l -

r H

CM

CS'

1Ol t-

83 30

z

Ol 09

1-H

as as

ed

•ta X

C 3

137 fr.

1 O

'Ö)

1 DQ

i

O

tv Ol

Ol

OM H<

© r f

Ol t—

o o

rT

•n

X r f

CM

in

© X rr-

tv rf

©

©

ro

TT

©

Ol

TT

X

ro

TT

lH

1-t

fr.

i

-0 «t-a H-J D

£

BB

•

ce

fl o £H

_»

£-

tv

CO

CM

i—l

TT

a = as

i -

uo ro g ro ©

CM

© ©

© IV

T —

CO

© CM Ut

gg

^

'fl

©

m

O EU

i

*s

a o H

frH

j ! StO T 3 fl <B

S

IH

nt

K/

f

33 —i

ås, andr a slag, även i fö annan oädel metal 1, all: er utan tillhöi ande nyck

O

a

'3C "o:

^

0> CD

fr> 3 c* i-3

fri

_CO- P en t-,

01¶CO rH

Ol © —T

CO t— 1-1

^ ©

i -

© CM

Ol

Ol

rf rf

CM CM

ro ro ro i n

c

1-H

kappsäck annan oä r annan ler utan r

—1 01

© CM

X t—

CS

.-

rf

O l

in

-*•

09 X in

Ol 3D

CO © ©

© rf

©

r-

co

SS

r H

CS

Ol Ol

in i—i

X CO

X

tv

ro

in

© ©

-f

© CO CO

ro

r f

rf

in

•o

©

r f

X CO

ce

Hi

|i n

X Ol

r-l

i O

m

CO

uS

in IV

tv ©

X ©

X ©

r H

X O l

O tv

--

© CM

T-H

X

ro • n ta X

© X

©

Ol CS

© I-

r—

X

X ro

- H

X

os l O I -

Ol

T—"

ro i-t

CM 09 Ol

H< r f

© ©

03 tv

i-t

©

—

CS

Hl

_-.

P

CD CO

© © Hl CM CM

tr f rf

© O t -

X 130 X

1-t

r f

m

—<

1-1

CS CS

©

z ce

X

CO

ro ro

X

jfSl'-ao

I -

si P

©

in

TT

•n

©

<M

tv

co tv

-* —T

CS

-f

C

X

m

g

in

© © in

in

©

rf

I r

i -

CO

r f

tv ©

—

I -

© i X

co

O

r f ©

X

- T

X

X

TTl

-T

"

rf

SD

1-^ "f X

r H

X

_,

r f

tv

© ©

Hl

© ©

T-H

tv

X 30

© -7-

©

in X

-f IQ

o

CO ©

H-

ro 1-1 rH

o

T-H

©

in

•©n

X

'CS

©

"-

t—

t -

--i

as X

tv C

-f CM

ro

CS

i O

CM

o

o

rf Ol

Ol

•n m X

X CS i O

X

| r

Hl tv in Hl

130 © rH

rT

O

-

iS <!

tr 3 ri 33

CQ

ro

rf CO

o r f 0 1

rf

X

-H'

© CM © rH

rT © rH

| |

I -

CM

© r-l

OS rH

t~ CO © X OO

o ©

© t— X

T -

.o

-f

ce Ol

CO 01

Hl

t-

Ol 3D CO

-f CO X

ce

ro O un ro •* ro

ro ro i n r-l

,_, CO

CO 10

© X

B 4

X CO © ©

T —

T-H

T —

CM

X Cl r f

•— P.-

co

i O

X

ce -T

X CO ©

c-

© in

cp

,—1

• H

CM © ©

Ol

X CM

r-1

i-t

i-O

ro

r-

CM X

m

CM 3D' r f

O © CM

tv OI —H

in CO Ol

I O

X X •30' 80

ro Ol

© © tv CM CO

© X rf r f Hl

- f

f

rH © r-t

t— Ol CM CST

ro L" i n _ ~

in

*-! ~" . ©

•o ©

-T t—

Ol CM X

rr- o h möbellås,h järn även i föreni: tall, utan lackeri bet ckning, alla tillhörande

O

CM 09 rH |

©

a so 'o a a C

rH © rH 1

rH

ro - H

1-

© tv

©

in

CM

in

•n m

T-t

Ol

X ©

X r f

os

in

m eo

©

OJ

© X

CM r-l rf

l ^ Ol

O l I-. t--

i-t

X

rf >-l

© © ©

in ©

tv ©

CO tV

t— O CO

CM X

X OS Ol

© in ©

CM

ro

r f

© ©

t— CO

T-t

•n

rf O0 X

tv

T ^

m co

•n

CD X X

-H

X

CO 09

•o

ro ro

En.

rH ©

tv © © rH

rf 30

Hi

TT

tv

r f

in

r H

r f

„,

© i -

os

<4H

i r3. a » - c :S

H © X

1 CM 1

•

p

Ii" 1 lii 1-9

1 Cl

-O

i

1 Cl

©

o T-l

*ö?

'2

•*,

t—

mi Cl

rH

^

CZ2

CO

eo

a rCMf

g

r-

H,

i.O I r

H;

X

ri rJ X

ri

rH © rH 1

ce CM

rH © X

Ö

OM © rH |

l CM 1

r-

T-t

SO

cS as

a

O

:o3

Q S E

fl

©

si P

Cl tv CO

© ©

i.O i n

X © r f

X X

r f

t—

9 O

X ©

CS

©

os

CS

z.

-f

09 CM

I r

r f rf in

T -

T-l

,—f

X 01

ro t v ro

tv tv

T-l

CO rT

© t— t—

CM -f OS

X X tv

i O

X

CS CD

rH 1-

X

©

©

r H

CM CO

-f

m

©

©

o

-+i ro

ro i n i n

=

m in

OJ •33

b£

*.-*•

tv © ©

s

Ol

tr-

T-H

©

03 CS

©

©

äs

CS

CM OS

138 IH

TC 03 C

,

W

<v

o o t c t o CO »CO CO X »IO CO -s* - ^ t o as as t-» »to o ^iflrHH»CO t O rH r H as 00 co t o t o as tr- •*& as T-t •"HHHCCitOrH rH

T-t CM

EG

£ ® S c •.% a

|3 to

CO O Oi C v O O i t . T t < N MNUO

M

^ ^ I f t t -

I O

lis 2 3& Ö

•

—

CM T-t

r^ CO

t— »CO O GM X lOt-OICCO X CO ^ X o O I>- O t O r H as as « * »co CM rH CM

c

,_, O) M

- " •

r i 4 CO CO r f l

CO

OS t O CO CM os c o o as N H H i O * * t o t— CM

X X r H X tO t-- CM X r H CM OS CO t ~ CO CO CO r H -^H co r -

t. O

3_ fl -T fr"

"2 r-t

50 CP

si p

-J-»

rfl

I

" -*•» -2 co

!P

as tea

i-H

-

P

CO

P

*i—a

CD

to _o3 "In

Bi P

CO

is

CD

JM fra

C3

CD

CO

fl fl

SB P

CO

3D tH 333 03

,CJ .

£a

i-H GM r-t

r-t

=0

co

OS

fl

M

P o BO c

itO O CM CO rH O

- r h CO i - l CO O i CO TJH -HH CO CM CM 'HH O i " # O l

CM l O r H L— r-t T-t r-t

c o x a : i-H t o CM CM r-t »JO

C O ( M I > r -cjH H-JH CO r H C O O t M i O

O CO »CO CO O O i O i O »CO X »JO »CO * * CO o »O »fl O HiM t o CO CM t O CO CO

t O CO l O CM X iO

as ;_, -P CD

5°

O

H

a

:oi fr

'3

fl

•CO

c

as CM as co

,

T

t»

ja

•V

CD

on os

a

» t o - * t o t—

CO O rH CO o X CM rH »CO r— UO CM O O t O O ' »CO r H t - CO

as CM t o i-i co ico x as O C Q ^ t t o L O t o CO

co t o t o ^ t ^ CO o t o CO l>CM t O CM CM - * ^tt r-t X CM

o CM ico as X I T - t— r H CO » O CM

t o co. »co ir- as O CO t o CO o CM »O t O rH !>-

tO

OSTH

uo

— CC

til

M

I

B0

fl

mi 03 IH

•5

TC 33

a

M

03 CO

i-t

"°

T-

CD

-03 *'-*

Eg

3 a

to

SH

SO i l ©i

I-H i>- C M

ro

•H

1-

- *

>

CM

tio

t o c o x o a s c x CM t l ^ " ^ CO CO' •«C ^ N 00 O CM CO T^ CO t o CO t -

^i

T-t

"B .c

t. :oi

Hl

tO t— CO CM i-t r~ x x

Ö

p

BO O 3».

« a

M

p

IH

a

K O O

m

v-H

S rH 03 £

t*

-H

>H

m O

-o o

'+H

P

r-

CO

03 . f l •- C3

IH

"c3 m u

a

r j

CO O J - * CM i-H

fl

tq

^ 00 O 00 CM O »fl t o X 00 ^ f CO t - t o O »CO O CM (N-flfM^ rH OS ^ CM o "sj-1 »CO CO CO l ^ »A t ^ © *HH CO S CO CO OS CO - * - * CM OS CO CM rH rr- O as co - # »ro as ^ C N N H W Q

rH

to

Ml

c o r~ t o x CO CO . > • © X as co i— o CM r-l t~- CM - ^ • ^ a> i-i o - ^ r— ico -TJH t * C O « l > H >

.-pis .—I O

rH

:o3

Hi

P

n_3 C c3

O l O CM rH C CM h - H CO O l>- CO t o CM as o x i ^ O CM CO rH CO r H CO t - » f l

«

Hi

—

•H-V H_)

l-H

«1H

*! »TO t>

rH CO GO CO x co x - ^ as OOi-<*00 CM t o O © t O OS CO r H i Q iOOiH(M as © oo t o CO O i CO CM »CO as t o t o t o »CO X - * CO CM r~ as t o t - O ^ C C f f l O

a

rH rH

03 T-t

O 1 .

rH

25 H

tO t O i D »fl O O ifl o t o 00 X t »

t D O i - l t O t— CC i-H r H

CQ

•

r- o i tO O " ^ rH CM Hcccocorl— CO CM CO TJH

t o as nrji co CM t O CM O r-t O i - - L-- as CM <•?* H h CO CO H

»CO CM

X

^

fra

»CO SO X H I o*. H

SH

O . fl T J > »3 —J

t2

X r H rH O CO »CO t o ^tt OS CM CM t o CM

rH

HUi

tea —•