SOU 1923:45

Undersökning angående jordegendomsvärdenas utveckling i Sverige och vissa främmande länder

Typ: SOU
Källa: urn.kb.se

= ÖrjfH ''of* National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

-\ STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR

1923:45

FINANSDEPARTEMENTET

$•&

w |

TULL- OCH TRAKTATKOMMITTÉNS UTREDNINGAR OCH BETÄNKANDEN XXIV

UNDERSÖKNING ANGÅENDE

JORDEGENDOMSVÄRDENAS UTVECKLING I SVERIGE OCH VISSA FRÄMMANDE LÄNDER PÅ. TULL- OCH KOMMITTÉNS DRAG

TRAKTATUPPVERKSTÄLLD

KARL

ÅMARK

S T O C K H O L M 1 9

2 3

Statens offentliga utredningar 1923 Kronologisk

1, Betänkande med förslag angående magistraternas befriande i visst avseende frun an svar för k r o n o u p p börden m. m. Norstedt. 57 s. F l . 2. Furslag till lag om lösdrivares behandling m. fl. författningar. Det 5 av fattigvårdslagstiftningskommitténs betänkanden. 1'ulmquist. xj, 423 s. S. I!. Spannmåls m a r k n a d s s a k k u n n i g a s betänkande. Norstedt. 41 s. J o . 4. B e t ä n k a n d e med förslag till lag om församlingsstyrelse samt till bestämmelser om folkskoleärendeiverflyttning frän den kyrkliga till den borgerliga k o m m u n e n m. m. Palmquist. vj, 304 s. E . 5. Skolkommissionens betänkande. 5. Organisatoriska oeli ekonomiska utredningar. Norstedt. 230 s. E . 6. Utredning angående vissa spörsmål rörande städern a s domstOlsvUsen. Av N. Herlitz. Norstedt.'164 s. J u . 7. Statens ställning till j ä r n v ä g a r n a i olika främmande länder. Av A. Lilieuberg. Tallberg. 411 s. K. 8. Folkomröstningskornniitténs utredningar angående referendum i främmande länder. 4. Folkomröstningsinstitutet i Nordamerikas förenta stater. Av H. Tingsten. Tullborg. iv, 3'J9 s. J u . 0. Förslag till strafflag, allmänna delen, s a m t förslag till lag angående villkorlig frigivning j ä m t e motiv. Marcus, xiij, 534 s. J u . 10. Folkomröstningskommitténs utredningar angående referendum i främmande länder. 3. Folkomröstningsinstitutet i den schweiziska demokratien, dess förutsättningar, former och funktioner. Av A. Brusewitz. Tullberg. 381 s. J u . 11. U t r e d n i n g rörande ombyggnad av Strömsliolms kan a l samt u t s t r ä c k n i n g av kanalen från Smedjebacken till Ludvika. Meddelande från Kungl. Kanalkommissionen. Nr 5. Hceggström. 133 s. 2 kart. K. 12. Betänkande och förslag angående det ecklesiastika arrendeväsendet. Beckman, xij, 239 s. E . 13. Vägkommissionens betänkanden. 4. Förslag till lag om enskilda vägar m. m. Marcus. 147 s. K. II. Betänkande med förslag till avtal rörande Stockh o l m s bangårdsfr&ga. Beckman. 40 s. 10 kart. K. 15 —17. Försvarsrevisionens betänkande. 8. Betänkande och förslag rörande revision av Sveriges försvarsväsende. Del 1. Inledande avdelning, iantförsvaret. vij, 061 s. Del 2. Sjöförsvaret, sammanfattning av revisionens förslag, särskilda yttranden. (2), 741 s. Del 8. Bilagor. (25,90,33,28,19,68,85,4,80,2,48,80, 36, 6 s. Beckman. F ö . 18. Kommunalförfattningssakkunnigas betänkande 4 med förslag till lag om landsting m. in. Beckman. 235 s S. 19. Betänkande angående decisiv folkomröstning, avgivet av folkomröstningskommittén. Tullberg. 40 s. Ju. . , , . . . 20. Folkomröstningskommitténs utredningar angående referendum i främmande länder. 5. Folkomröstningsinstitutet utanför Schweiz och Förenta staterna. Tullberg. 71 s. J u . 21 Betänkande angående ordnandet av Stockholms lörortsbanefr&ga. Blom. 126 s. 11 kart. K. 22. Betänkande och förslag i fråga om kvinnors tillträde till statstjänster. 3. Kvinnas behörighet att innehava prästerlig ocli a n n a n kvrklig tjänst. Marcus. 51 s. J u . 23. Betänkande med förslag till lag om ändring i vissa delar av lagen den 25 maj 1894 angående jordfästning m . m. Norstedt. 56 s. J u . 24. Kungl. Elektrifieringskommitténs meddelanden. 6. Utredning angående lämpliga distributionssystem för landsbygdselektrifiering. Beckman, viij, 192 s. J o . 25. I n v e n t e r i n g av odlingsjord längs Inlandsbanan frän

förteckning

Ströms södra sockengräns till Storumao. Tullberg. 30 s. 2 kart. J o . 1921 års pensionskommittés betänkande. 2. Betänkande angående avveckling av den stärbhus efter präst tillförsäkrade förmånen av tjänst- ocli nådar samt beredande i s a m m a n h a n g därmed av förbättrad pensionering från prästerskapets änke- och pupillkassa. Tullberg. 100 s. E . Underdånigt betänkande med förslug till lönereglering för befattningshavare i domsagorna m . m. Beckman. 85 s. J u . Underdånigt betänkande med förslag till förordning -, .1 ., "tillverkning . : 1 t ......l- v. 1 .. ..- avm i brännvin Vii-iin viTji TI m. Tr\ m. TT1 Blom. Rlnm. angående 67 s. F i . -80. Den industriella demokratiens problem. 1. Betänkande j ä m t e förslag till lag om driftsnämnder. 240 s. 2. Den industriella demokratien i utlandet. 267 s. Tullberg. S. Tull- och t r a k t a t k o m m i t t é n s u t r e d n i n g a r och betänkanden. 18. Den svenska mekaniska verkstadsindustriens utveckling intill krigsutbrottet. Av Erik Linder. Tullberg, iv, 435 s. F l . Tull- och t r a k t a t k o m m i t t é n s u t r e d n i n g a r och betänkanden. 19. Sveriges brvggeriindustri. Av A. Lilieuberg. Tullberg, iv, 40 s. F l . Tull- och t r a k t a t k o m m i t t é n s utredningar och betänkanden. 20. Garveriindustriens produktionsförhållanden. Av William Smith. Marcus, iv, 175 s. F i . Tull- och t r a k t a t k o m m i t t é n s utredningar och betänk a n d e n . 21. Kvalitetsfrågan hos det svenska vetet. Av 11. Nilsson-Ehle. Marcus. 16 s. F l . Samorganisation av riksdagsbiblioteket och den centralastatsförvaltningen i bok- och biblioteksavseende. Av V. Gödel. Marcus. 54 s. F l . Betänkande och förslag rörande förvaring av förminskat tillräkneliga förbrytare j ä m t e förslag till int e r n e r i n g av farliga återfållsförbrytare. Lund, Berling. 116 s. J u . Tull- och t r a k t a t k o m m i t t é n s u t r e d n i n g a r och betänkanden. 22. Översiktstabeller angående den svenska industriens utveckling 1891—1920 j ä m t e a n m ä r k n i n g a r . Marcus, iv, 147 s F l . Efterskrift till P. M. om r ö s t s a m m a n r ä k n i n g vid kommunala val enligt lagarna den 9 juni 1922. Av K. v. Heidenstam. Beckman, (s. 53—61). S. Om r ö s t s a m m a n r ä k n i n g vid k o m m u n a l a val enligt lagarna den 9 juni 1922. Av E. v. Heidenstam. Andra upplagan. Med efterskrift. Beckman. (4), 61 s. S. Jordkommissionens betänkande. G. Om sociala arrendebestämmelser, avlösning av arrendejordbruk k o m m a n d e av vanhävd, upphävande av fideikommiss i fast egendom, anskaffande av tomtrnurk till bostäder m. m. Marcus. 504 s. J u . . Skolkommissionens betänkande. 6. Om r ä t t tör elever, utexaminerade från statens högre lärarinneseminarium, att vinna inträde vid universitet och där avlägga examen, s a m t om folkskollärares fortbildning i vetenskapligt avseende. Norstedt. 63 s. E . Lagerhus och k y l h u s k o m m i t t é n s betänkande. 2. Lagerhusväsendet i Sverige och därmed sammanh ä n g a n d e förhållanden. Norstedt, viij. 300 s. J o . Förslag till tullstadga j ä m t e motivering. Norstedt. (21, 134 s. F l . , . . Tull- och t r a k t a t k o m m i t t é n s utredningar och betänkanden. 23. De svenska järn- och metallmanufakturindustriernas utveckling med särskild hänsyn till förhållandena vid tiden n ä r m a s t före världskrigets utbrott. Av G. Delling. Tullberg iv, 196 s. F l . Tull- och t r a k t a t k o m m i t t é n s utredningar och betänkanden. 24. Undersökning angående jordegendomsvärdenas utveckling i Sverige och vissa främmande länder. Av K. Amark. Marcus, iv, 93 s. Fl.

A n m . Om särskild tryckoit ej angives, är tryckorten Stockholm. Bokstäverna med fetstil utgöra begynnelsebokstäverna till d e t departement, under vilket utredningen avgivits, t. ex. E . ^ e c k l e s i a s t i k d e p a r t e m e n t e t , J o . ^ j o r d b r u k s d e p a r t e m e n t e t . Enligt kungörelsen den 3 febr. 1922 ang. statens offentliga utredningars yttre anordning (nr 98) utgivaä utredningarna i omslag med enhetlig färg för varje departement.

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR

1923:45

FINANSDEPARTEMENTET

TULL- OCH TRAKTATKOMMITTÉNS UTREDNINGAR OCH BETÄNKANDEN XXIV

UNDERSÖKNING ANGÅENDE

JORDEGENDOMSVÄRDENAS UTVECKLING I SVERIGE OCH VISSA FRÄMMANDE LÄNDER PÅ TULL- OCH KOMMITTÉNS DRAG

TRAKTATUPPVERKSTÄLLD

KARL

ÅMARK

STOCKHOLM

1923 ISAAC MARCUS' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG

TILL KONUNGEN.

Tull- och traktatkommittén får härmed i underdånighet överlämna en på dess förutvarande tullavdelnings uppdrag av kommitténs sekreterare fil. doktor K. Åmark verkställd undersökning

angående jordegendomsvärdenas utveckling i Sverige och vissa främmande länder. För arbetets innehåll samt däri uttalade uppfattningar är författaren ensam ansvarig. Stockholm den 2 juni 1923. Underdånigst H. THEMPTANDER.

Karl Amark.

UNDERSÖKNING ANGÅENDE

JORDEGENDOMSVÄRDENAS UTVECKLING I SVERIGE OCH VISSA FRÄMMANDE LÄNDER PÄ TULLOCH KOMMITTÉNS DRAG

TRAKTATUPPVERKSTÄLLD

KARL

ÅMARK

Innehållsförteckning Sid.

Inledning

.Tordegendomsvärdenas utveckling i Sverige under senare årtionden Undersökning av egendomspriserna i vissa provinser (Östergötlands, Hallands och Skaraborgs län) Arrenden å kronoegendomar Arrenden å enskilda egendomar Arrenden å ecklesiastika hemman och stiftelsehemman

7 8 22 30 36

Jordegendomsvärdenas utveckling i vissa främmande länder Tyskland Storbritannien Danmark Norge

38 38 54 57 61

Sammanfattning och jämförelse beträffande jordegendomsvärdenas utveckling i skilda länder

63 Bihang: Det svenska jordbrukets skuldsättning

68 Tabellbilagor

5 Inledning. Efterföljande framställning avser att genom framläggande av siffermaterial från olika länder giva en föreställning om dels jordegendomsvärdenas faktiska utveckling i senare tid under skilda förhållanden, dels och framför allt huru de i stort sett gestaltat sig i förhållande till konjunkturerna på varumarknaden. Genom jämförelse mellan talen för länder med motsatt tullsystem avses härefter att lämna bidrag till bedömande av frågan om den inverkan tullarna kunna anses ha haft på jordpriserna eller med andra ord på storleken av det fastighetsvärde, med vilket jordbrukarna i de olika länderna haft att räkna, och följaktligen ock på produktionskostnaderna, privatekonomiskt sett. Det är tämligen tydligt, att jordegendomarnas saluvärde bör i det stora hela motsvara deras avkastningsvärde, d. v. s. det kapitaliserade värdet av den verkliga eller förmodade nettoavkastningen. Att emellertid så mången gång icke är fallet i verkligheten är ju nogsamt känt; vid egendomars värdering framträda ju ofta många slag av felbedömning och spekulation och detta i olika grad under olika tider. Man torde dock få utgå ifrån att i längden en åtminstone grov anpassning här gör sig gällande. Under sådana förhållanden måste givetvis en genom tullskydd åstadkommen prisförhöjning å jordbrukets produkter återverka på jordbruksjordens marknadspris på sådant sätt, att detsamma stegras med ett belopp, som motsvarar det kapitaliserade värdet av nämnda prisförhöjning å jordbruksprodukterna enligt gängse räntefot. Det kan som följd härav med visst fog göras gällande, att skyddstullar, som införas i ett land, visserligen komma de tillfälliga jordbrukarna till godo, men att, i och med att angivna kapitaliseringsprocess fullbordats — vilket normalt bör ske, då egendomarna övergå i nya händer — tullarnas nytta för jordbrukarna blir illusorisk eller i varje fall starkt inskränkt, i det att produktionskostnaderna för jordbrukets produkter komma att, privatekonomiskt sett, stegras med i motsvarande grad ökad ränta å fastighetsvärdet eller, i händelse jorden brukas av annan än ägaren, med motsvarande höjning av arrendet. Nu sammansätter sig nettoavkastningen av ett jordbruksföretag teoretiskt av såväl jordränta som kapitalränta och företagarevinst, varvid jordräntan är att betrakta som residuell och utgör den av knappheten på jordbruksjorden som sådan — oavsett därpå nedlagda kostnader — betingade och av dess naturliga företräden (med hänsyn till beskaffenhet, läge o. s. v.) i särskilda fall bestämda ersättningen till jordägaren. Det har då understundom framhållits, att jordbrukets läge kan vara sådant och faktiskt mångenstädes och vid många tidpunkter varit sådant, att något egentligt jordvärde icke existerar. Fastigheternas marknadsvärde kan med andra ord genomsnittligt

vara så lågt, att det inte ens täcker därå gjorda kapitalnedlägg. I sådana fall kan man tala om ett negativt jordvärde, varvid givetvis, försåvitt jordbruket skall kunna fortfara att drivas, det till kapitalets nödtorftiga förräntning behövliga beloppet måste frambringas genom en undervärdering av andra omkostnadsposter, i första rummet förmodligen ersättningen för brukarens eget arbete. Under dylika förhållanden vore det helt visst tänkbart, att en måttlig höjning av jordbruksprodukternas pris till följd av åsatta tullar icke komme att uppslukas av i varje fall en motsvarande stegring i jordräntan, utan allenast resultera i ett fullständigare betäckande av de egentliga driftkostnaderna. Att statistiskt utreda huru härmed förhåller sig lärer dock vara en olöslig uppgift. Man torde nämligen kunna säga, att det med tillgängliga hjälpmedel nog är fullständigt uteslutet att avgöra huruvida och i vilken omfattning ens i särskilda, kända fall någon ren jordränta i nationalekonomisk mening förekommit eller förekommer, långt mindre huruvida en sådan allmänt framträtt inom hela grupper av jordbruk. Vad man siffermässigt på sin höjd kan konstatera är det inom olika grupper av jordbruk bundna totala förmögenhetsvärdet, inneslutande såväl jorden med därå skedda förbättringar som byggnader av skilda slag, möjligen med särskiljande av dessa senares värde. Tullarnas betydelse för gestaltningen av detta värde ligger emellertid ej endast i härovan berörda förhållande utan kanske lika mycket i den inverkan i stegrande riktning de tvivelsutan utöva på den verkliga kapitalinvesteringen i jordbruket. Att man, som nyss framhållits, vid jordprisstatistiska undersökningar måste inskränka sig till att söka visa upp den totala och odifferentierade effekten av jordbrukstullarna på jordegendomsvärdet utesluter icke, att ej även härigenom resultat av intresse kunna stå att vinna för en utredning, som åsyftar att belysa tullskyddssystemets verkningar, då på detta sätt åtminstone en föreställning kan erhållas om den ändrade riktning, som genom tullarna givits kapitalanvändningen i det tullskyddade landet.

7 Jordegendomsvärdenas utveckling i Sverige under senare årtionden. För Sveriges vidkommande föreligger ingen statistik, som tillförlitligt utvisar prisutvecklingen i avseende på den fasta egendomen och speciellt jordbruksjorden med dess tillbehör av byggnader m. m. Detta sammanhänger säkerligen till väsentlig del med formen för den svenska fastighetsregistreringen. Denna har som bekant intill senaste tid byggt på de av ålder brukliga skattetalen, vilka numera hava mycket ringa samband med respektive fastigheters areal och giva föga ledning för bedömande av deras beskaffenhet. Upplysningar rörande jordbruksfastigheternas areal och omfattningen av till dem hörande särskilda ägoslag hava varit synnerligen svåråtkomliga och i varje fall icke stått att hämta ur samma handlingar, som innehålla uppgifter om köpeskillingarna för försålda egendomar. Icke heller hava taxeringsvärdena i allmänhet givit något tillförlitligt uttryck för jordegendomens marknadsvärde. De principer, som följts vid taxeringarna, hava varit obestämda och i hög grad växlande i olika trakter och under olika tidsperioder. Under sådana förhållanden har det varit nödvändigt — för att dock erhålla någon grund för bedömande av en så viktig faktor i jordbrukets utveckling som förskjutningen i egendomspriserna — att direkt ur olika källor hopbringa ett material, varpå en nödtorftig jordprisstatistik kunnat byggas. Man har därvid valt olika vägar i förhoppning att genom jämförelse mellan de resultat, som därur framginge, så tillförlitliga upplysningar i ämnet, som möjligt vore, skulle vinnas. E n väg, som beträtts, har varit, att man för vissa utvalda områden uppsökt och sammanfört lagfartsprotokollens uppgifter rörande köpeskillingarna för försålda egendomar, beträffande vilka upplysning om areal och ägoindelning ur tillgängliga handlingar någorlunda bekvämt stått att erhålla; härigenom har alltså direkt belysning kunnat givas åt det genomsnittliga saluvärdet per arealenhet för olika grupper av egendomar under olika tidsskeden. En annan väg har varit att införskaffa uppgifter rörande storleken av under särskilda år och tidsperioder fastställda jordarrenden. Från dessas belopp och förskjutningarna därutinnan har man ansett sig berättigad att draga slutsatser angående marknadsvärdet vid varje tid av motsvarande egendomar. Här nedan skall redogöras för det vid vardera slaget av undersökningar följda förfaringssättet och de därur framgångna resultaten.

8 1. Undersökning av egendomspriserna i vissa provinser (Östergötlands, Hallands och Skaraborgs län). Vid upprättandet av den förutnämnda direkta jordprisstatistiken har man begagnat sig av dels hypoteksföreningarnas, dels vederbörande domsagors arkiv. Det hos de särskilda hypoteksföreningarna förvarade arkivmaterialet har visat sig i olika grad användbart för ifrågavarande ändamål, beroende på den olika omfattning, vari verklig värdering av de för belåning anmälda fastigheterna förekommit. Det har sålunda befunnits, att Skånska hypoteksföreningens aktmaterial i det stora hela icke kunnat begagnas, vilket är att beklaga, enär de skånska jordbruken med deras åtminstone inom en del trakter utmärkt bördiga jord och ringa skogsareal ju eljest särskilt väl skulle lämpat sig för en undersökning som denna. Som de ur flera synpunkter fördelaktigaste undersökningsområdena utvaldes i stället Östergötlands, Hallands och Skaraborgs län. För dessa förelåg ett fullt användbart uppgiftsmaterial; de utgöra var för sig goda jordbruksbygder och representera samtidigt olika typer av mellan- och sydsvenskt jordbruk. Skogsrikedomen i de nordligare delarna av landet har ansetts göra undersökningar av förevarande slag för dessa trakter mindre givande eller kanske rent av missvisande. För nämnda tre län hava alltså genom välvilligt tillmötesgående av vederbörande hypoteksföreningars ombudsmän utdrag verkställts ur förvarade låneakter alltifrån år 1880, innehållande för varje belånad egendom förutom namn och nummer samt ägarens namn vid lånetillfället uppgifter angående arealen av olika ägoslag av olika bonitetsklass enligt gällande värderingstariff samt de åsatta hypoteksvärdena. De egendomar, ifråga om vilka nyssnämnda uppgifter sålunda erhållits, hava därefter uppsökts i lagfartsböckerna å respektive domarekansli för utrönande av huruvida och när de gått i handel. Ur lagfartsböckerna, vilka finnas upplagda fr. o. m. år 1876, har därvid närmast icke erhållits annan upplysning än hänvisning till vissa paragrafer i lagfartsprotokollen. Nästa steg har alltså varit att ur dessa sistnämnda (originalen, där lokalförhållandena så medgivit, eljest renovationerna i vederbörande hovrätt) inhämta köpeskillingsbeloppet, köpebrevets datum och uppgift angående köpets natur (fritt köp, familjeköp eller köp å exekutiv eller konkursauktion). Allt detta har naturligtvis varit en omständlig och ganska dyrbar procedur. Det är också orsaken till att icke flera områden av riket än de ovannämnda medtagits vid undersökningen. Som sistberörda arbete i huvudsak bedrevs under sommaren 1920, har utredningen icke kunnat framföras längre i tiden än till nämnda års förra hälft. Det är givet, att icke på långt när alla av de under angivna tid hypoteksvärderade egendomarna kunnat medtagas i det slutliga bearbetningsmaterialet. Somliga hava under perioden 1876—1920 över huvud taget icke gått i handel, andra hava undergått klyvningar eller styckningar, som förhindrat en jämförelse mellan areal- och köpeskillingsuppgifterna, vilka ju naturligtvis oftast avsett skilda år. Å andra sidan hava många egendomar under perioden ifråga försålts flera gånger och i samma mån ökat antalet för statistiken användbara fall. Sammanlagda antalet bearbetade egendomsköp uppgår till 4 854, därav fria köp 3 895, familjeköp 880 och exekutiva köp 79. Huvudsakligen är det de förstnämnda som underkastats en mera ingående bearbetning. De bägge

9 senare slagen giva ju icke på samma sätt uttryck åt den naturliga prisbildningen på fastighetsmarknaden. Summariska sammanställningar hava likväl gjorts även beträffande dessa. Det ligger i naturen hos det använda uppgiftsmaterialet, att det uteslutande avser hela, bebyggda jordbruksegendomar, ävensom att det icke omfattar de mycket små egendomarna. För att vinna en fast gräns nedåt hava över huvud taget inga egendomar med mindre areal odlad jord än 5 hektar medtagits. En annan viktig beskärning av materialet har bestått däri, att även egendomar med större areal »skogsoch betesmark» än tre gånger arealen odlad jord uteslutits. Förefintligheten av större skogsareal verkar ju i allmänhet förryckande på egendomsvärdet, och här har det ju gällt att möjligast exakt angiva värdeförskjutningen å den rena jordbruksjorden. De uppgifter, som ur det insamlade materialet stått att hämta beträffande varje särskild försåld egendom, hava varit följande: 1. arealen av trädgård, åker, äng samt skogs- och betesmark, allt fördelat på olika godhetsklasser enligt gällande hypoteksvärderingstariff; 2. hypoteksvärdet å varje särskilt ägoområde samt å hela egendomen; 3. köpets natur (fritt köp, familjeköp etc); 4. köpeskillingen (avseende i stort sett vad enligt lag till fast egendom är att hänföra, men i allmänhet icke inventarier); samt 5. försäljningsåret. I avseende på hypoteksvärdena är att märka, att dessa i originalhandlingarna angivits enligt olika, från tid till annan varierande tariffer; vid bearbetningen ha emellertid dessa värden omräknats distriktsvis enligt enahanda tariff. De förändringar i tarifferingen, som faktiskt förekommit, inverka därför icke på här nedan meddelade hypoteksvärderingssiffror. Som normgivande har valts den tariff, vilken under perioden 1876—1920 längsta tiden ägt giltighet, nämligen för Östergötlands län 1888 års tariff (gällande till den 1 januari 1912), för Hallands och Skaraborgs län, vilka båda delvis tillhöra Älvsborgs m. fl. läns och delvis Smålands m. fl. provinsers hypoteksförening, resp. 1889 och 1881 års tariffer (gällande resp. till åren 1910 och 1909). De i dessa tariffer utsatta enhetsvärdena äro följande (kr. per hektar):

Östgöta samt Smålands

m. fl. provinsers

l:a klass j o r d : utmärkt god ^:a . » : god 3:e > , : medelmåttig 4:e > » : svag 5:e » » : svagast

Älvsborgs m. fl. läns l:a klass jord: av högsta bördighet 2:a » -x. : » mindre s 3:e » » : * » » 4:e » » : » » ,

hypoteksföreningar: Åker

•1

A.ng

Avlösnings jord

600 500 400 300 200

400 260 200 140 RO

70 40 30 20 10

hypoteksförening: Åker 700 470 350 240

Ang 240 14-0 — —

l:a klass: av bästa beskaffenhet 9:a » : » sämre > 3;e » ; » :> »

Skogs- och betesmark Inom 100 Överstigande har 100 har för helt mantal 70 60 40 20 10 10

På grund av undersökningsmaterialets jämförelsevis ringa omfattning har det ansetts olämpligt att årsvis uträkna köpesummorna, utan hava uppgifterna genomgående sammanslagits för treårsperioder, begynnande med året 1876. Härigenom hava tillförlitligare genomsnittstal erhållits och en viss utjämning av de tillfälligheter, som alltid inverka störande på ett uppgiftsmaterial avsa heterogen beskaffenhet som det ifrågavarande. Det är en mångfald omständigheter, som öva inflytande på en jordbruksegendoms saluvärde. Som de viktigaste kunna nämnas: egendomens absoluta storlek (vilken omständighet även påverkar värdet per arealenhet); relativa omfattningen av särskilda ägoslag, framför allt förekomsten och beskaffenheten av skogsmark och växtlig skog; åkerns och ängsmarkens bördighet; egendomens mer eller mindre goda tillstånd i avseende på hävd och skötsel; byggnadernas storlek och beskaffenhet; samt belägenheten med hänsyn till kommunikationer och avsättningsmöjligheter. Samtliga dessa faktorer kunna icke tagas i betraktande vid en statistisk undersökning sådan som den här ifrågavarande; men till en del av dem har man vid bearbetningen sökt taga hänsyn. Man har sålunda först och främst fördelat de undersökta länen i naturliga geografiska områden, i det att Östergötlands och Hallands län var för sig uppdelats på slättbygd och skogsbygd, varvid den av statistiska centralbyrån i dess jordbruksstatistik antagna indelningen blivit följd. Norra och södra skogsbygderna i Östergötland hava, ehuru geografiskt åtskilda, sammanförts till ett område. Skaraborgs län, som på det hela taget uppvisar mera enhetliga naturförhållanden, har bibehållits odelat. Man har på detta sätt erhållit fem särskilda, med hänsyn till jordmån och allmän jordbruksstruktur ganska väl skilda distrikt, vilka vid bearbetningen hållits i sär. För att än ytterligare mera individuellt kunna taga hänsyn till de sålda egendomarnas jordmånsförhållanden har man distriktsvis fördelat dem i tvenne klasser med ledning av det åsatta hypoteksvärdet, på sådant sätt att man åtskilt från varandra dem som uppvisat ett genomsnittsvärde per hektar åker av fr. o. m., resp. under 500 kronor. Med hänsyn till förekomsten av skogsmark har ävenledes en indelning av egendomarna skett, varvid till de skogrika räknats sådana, där skogsarealen antingen uppgått till mer än 100 hektar, eller densamma, i händelse den överstigit 25 hektar, upptagit mer än en fjärdedel av hela arealen, medan övriga egendomar räknats som skogfattiga. Härvid är då att märka, att, som redan förut framhållits, från bearbetningen uteslutits alla egendomar, ifråga om vilka avrösningsjorden uppgått till mer än det tredubbla av arealen åker och äng. Slutligen har en fördelning gjorts efter egendomarnas areal av odlad jord, och har därvid ängsarealen reducerats efter det förhållande, vari hypoteksvärdena å åker och äng stått till varandra beträffande varje särskilt behandlad grupp, och därefter sammanlagts med åkerarealen.

11 På detta sätt har för bearbetningen erhållits följande schema: Undersökningsområden : I. Östergötlands läns slättbygd, H» » skogsbygd (norra och södra skogsbygderna sammanslagna), III. Hallands läns slättbygd, IV. » » skogsbygd, V. Skaraborgs län (i sin helhet räknat som slättbygd). Bonitetsklasser : A. egendomar med bättre jord (åker med 500 kr. hypoteksvärde per hektar och däröver), B. egendomar med sämre jord (åker med lägre hypoteksvärde än 500 kr. per hektar). Skogstillgång: a. skoglättiga egendomar (med avrösningsjord uppgående till mindre än 25 hektar eller mindre än 1/t av hela arealen, där avrösningsjorden i sin helhet ej upptagit mer än 100 hektar), b. skogrika egendomar (övriga, dock med avrösningsjord högst uppgående till 3/i av hela arealen). Stor leksgrupper : egendomar med 5—10 hektar odlad jord (— åker + reducerad äng), » » 10—50 » » » » » » » » 50—100 » » » » » » » » över 100 » » » » » » Vid denna indelning har hänsyn icke tagits till byggnadernas beskaffenhet och egendomarnas hävd ävensom deras belägenhet och avsättningsmöjligheter, men allt detta är förhållanden, som svårligen kunna göras till föremål för statistisk bearbetning i en undersökning som denna och som i varje fall icke kunna utläsas ur det här begagnade källmaterialet. Man får lita på att de stora talens lag verkar någorlunda utjämnande på de ur dylika förhållanden härflytande ojämnheterna. Det är för övrigt givet, att antalet bearbetade egendomsköp är allt för litet för att de ur förestående bearbetningsschema framgående 80 undergrupperna lämpligen skulle kunna var för sig redovisas. Många kombinationer saknas helt och hållet och andra äro företrädda blott med några få fall under enstaka år. I nedan intagna huvudtabeller (tabellbil. A—G), där arealer och värden redovisas för varje treårsperiod sedan 1876, har man inskränkt sig till att särskilja följande grupper: För vart och ett av områdena inom Östergötlands och Hallands län: 1. 234. 5-

samtliga egendomar med bättre jord, skogfattiga, » » » » » skogrika, » » » sämre » skogfattiga, » » » » » skogrika, » » iuom var och en av de fyra storleksklasserna.

i 12 För Skaraborgs län, där antalet i undersökningen ingående försäljningar är mindre än i de övriga länen och olikheterna i avseende på genomsnittsvärde och skogstillgång även mindre framträdande, har åtskillnad gjorts endast ifråga om de fyra storleksklasserna. I korthet må här, innan redogörelse lämnas för jordprisstatistikens resultat, några uppgifter meddelas till belysning av den allmänna jordbruksstrukturen hos de undersökta landsdelarna. Först några siffror, som belysa åkerarealens absoluta och relativa omfattning samt fördelningen av stora och små brukningsdelar (år 1919):

Områden

Hela landarealen

Åkerareal

har

Åkerarealens fördelÄker i ning i storleksgr. av% av brukningsdelar hela arealen < 10 10—50 > 5 0 i har har i har

Östergötland:

14-!>

10 24 28

45 46 52

45 30 20

220 579! 108 550 256 555! 38 489

49-2 15-o

22 50

59 41

19 9

807 496! 337 615

41*8

369 032; 166 518 222 781J 33 518 405 353 60 309

45-1 15-0

; Halland: Slättbygden Skogsbygden : Skaraborgs län

Slättbygden Norra skogsbygden Södra >

24 Ovanstående siffror giva en tydlig föreställning om åkerarealens olika storlek i slätt- och skogsbygderna ävensom den olika frekvensen av småbruk och storbruk. Smågårdarna äro mest dominerande i Hallands skogsbygd samt Östergötlands södra, med det småländska höglandet sammanhörande skogsbygd. Storbruken äro ock i samma områden minst representerade. De medelstora gårdarna äro någorlunda jämnt företrädda inom samtliga områden; relativt mest talrika äro de å Hallands läns slättbygd, minst i samma läns skogsbygd. De olika sädenas relativa betydelse är ganska skiljaktig i de tre länen. Det har sitt intresse att följa förskjutningen därutinnan sedan 1870-talet (här kan ej göras åtskillnad mellan slätt- och skogsbygd). i 1000 d 5 ci t o n Halland Skaraborgs län Vete Vete Vete i BlandBlandBlandoch Korn Havre säd och Korn ;Havre säd och Korn Havre säd råg råg råg j Skörd

Östergötland

År

1871/75 1881/85 1891/95 1901/05 1911/15

474 449 559 595 670

119 162 175 180 145

394 596 615 436 571

147 229 409 448 712

201 268 311 384 431

62 69 50 48 23

390 575 598 565 658

33 41 32 37 114

429 505 646 608 758

50 53 53 39 27

741 1126 1415 1179 1469;

32 27 23 21 60

Ifråga om dessa siffror intresserar mest förhållandet mellan brödsäd (vete och råg) och havre. På 1870-talet var odlingen av den förra övervägande

13 i Östergötland, medan havren dominerade i Halland och Västergötland. Sistnämnda provinser hörde till vårt lands mest utpräglade havrebygder. Deras jordbruk var under detta och följande årtionde företrädesvis inriktat på försäljning och export av nämnda sädesslag. Sedan havrekonjunkturen från mitten av 90-talet upphört, har ökningen i havreodling avstannat och brödsädsproduktionen i stället kraftigare tillväxt, dock proportionsvis i vida högre grad i Hallands än i Skaraborgs län. Framför allt är det veteodlingen, som i Halland så starkt tilltagit. I Östergötland har ävenledes vetet i hög grad ökats i betydelse men där bredvid framför allt blandsäden, som i detta län numera är starkare företrädd än i något annat. Proportionen mellan de olika sädena har under årens lopp utjämnats och är numera betydligt likformigare de olika länen emellan än på 70-talet: Län

Procent av åkerarealen Höstsäd Vårsäd 1871/75 1911/15 1871/75 1911/15 20'4 15-2 31-« 36o 13-9 15-7 45-6 33-7 13-6 134 37o 33"3

Östergötlands Hallands Skaraborgs

Belysande för jordbrukets allmänna ståndpunkt är spannmålsavkastningen per hektar. Den utgjorde för de tre länen i deciton: Östergötland

Halland

Skaraborgs län

År

1871/75 1891/95 1911/15

Höstsäd

Vårsäd

Höstsäd

Vårsäd

Höstsäd

Vårsäd

12-8 14'9 17-7

13i 14-9 17-1

13i 15-4 18-3

11-3 13-2 17-9

12-6 14-9 164

9-4 13-5 14-1

Man spårar tydligt det raskare framåtskridandet i Östergötland och ännu mer i Halland än i Skaraborgs län. Ett gott tecken på jordbruksdriftens nivå, framför allt utvecklingen av den mer intensiva mjölkhushållningen, är vidare den omfattning odlingen av foderrotfrukter tagit. Även sockerbetsodlingen anger givetvis förekomsten av högre utvecklad jordbruksdrift, om ock härför jämväl andra särskilda betingelser erfordras. År 1919 upptogs åkerarealen i de här ifrågavarande områdena till följande procent av nämnda växtslag:

Östergötlands län: Slättbygden Norra skogsbygden . Södra » Hallands län: Slättbygden Skogsbygden Skaraborgs län

Foderrotfrukter

Socker betor

2-57 1-95 2-4 5 4-H 3-63 1-89

089 003 004

los

0-52 0-10

I bägge hänseendena framträder Hallands läns slättbygd som det mest framskridna distriktet; jordbruket där närmar sig i någon mån den skånska typen. Östergötlands skogsbygder och Skaraborgs län förete de minsta talen. Efter denna allmänna inledning skall här lämnas en sammanfattande redogörelse för resultaten av den verkställda undersökningen rörande jord-

u egendomsprisernas utveckling i de tre länen. Detaljsiffrorna återfinnas i tabellerna A—G å sid. 78 ff. Att mera ingående behandla innehållet i samtliga dessa tabeller och att påvisa de egenheter, som framträda vid alla kombinationer, vari materialet uppdelats, kan givetvis icke komma ifråga. Materialet är i själva verket så litet, att de vid åtskilliga av dessa kombinationer angivna talen måste anses vara skäligen osäkra såsom i allt för hög grad påverkade av tillfälliga omständigheter. Först ett sammanförande ur olika synpunkter av de behandlade fallen i större massor kan giva anledning till slutsatser av verkligt värde. Här nedan komma fördenskull endast de huvudresultat att påpekas, vilka stödjas av ett någorlunda fylligt observationsmaterial. Efterföljande tablåer (tab. 1 och 2) innehålla genomsnittstalen för samtliga fall av fritt köp inom vart och ett av de undersökta fem huvudområdena, I tab. 1 angivas för alla dessa områden och för alla de 15 perioderna genomsnittliga saluvärdet per hektar odlad jord (beräknat på sätt ovan omförmälts) ävensom antalet köp; i tab. 2 på motsvarande sätt saluvärdet i förhållande till hypoteksvärdet. De båda serierna av uppgifter tjäna att ömsesidigt verifiera varandra, och den genomgående mycket goda överensstämmelsen bekräftar tillförlitligheten av de erhållna resultaten. I det följande kommer huvudsakligen värdet per arealenhet att beröras. Diagram 1 åskådliggör medelvärdena dels för hela undersökningsområdet, dels för slättbygderna och skogsbygderna särskilt och dels slutligen för slättbygden inom vart och ett av de tre länen. K f . p t har A B 1000 1200

fiOO

Diagram 1.

SALUVÄRDE PER HEKTAR ODLAD JORD. i

~ —

800 Skiljaktigheterna mellan slättbygder och skogsbygder sammanslagna var för sig äro på det hela taget obetydliga. De differenser, som iakttagas, äro förmodligen beroende på tillfälligheter och kunna icke tillmätas särskild

15 TAB. 1.

SALUVÄRDE PER HEKTAR ODLAD J O R D .

Östergötlands län

Hallands län

Perioder Skogsbygd

Slättbygd 1876/78 71 626 ! 1879/81 7s 585 1882/84 76 559 : 1885/87 so 524 1888/90 s s 518 1891/93 7S 526 1894/96 74 521 1897/99 s s 550 1900/02 us 558 1903/05 122 619 1906/08 123 647 1909/11 123 667 1912/14 us 794 1915/17 103 982 1918/20 40 1355 1

Slättbygd

42 5s

730 so 514 565 7a 464 4Ö 570 82 499 s s 524 53 575 53 506 es 503 39 469 84 449 ss 619 83 542 39 524 96 578 63 557 114 641 eo 634 J i 4 657 59 615 107 lib 38 618 93 771 4i 722 61 858 34 928 64 1 153 26 1 616 44 1542

Skogsbygd 17 24 sa 17 ao le is a7 20 17 ii is 9 14 6

412 413 379 420 339 399 351 370 390 584 683 813 827 969 958

Skaraborgs län Slättbygd

1 Samtliga 3 län

Slättbygd » J g -

Hela området

514 159 580 B9 591 218 583 495 i s s 549 sa 531 *67 545 43 513 aoi 533 77 503 278 527 43 451 176 520 73 506 249 516 39 372 193 491 7s 470 266 487 18 392 i s o 490 55 452 a35 484 ai 418 178 514 70 575 248 528 14 415 aos 553 66 474 271 533 9 423 238 570 83 518 321 558 17 676 2S3 631 77 627 330 630 35 539 a«s 657 70 621 335 649 14 581 aao 688 56 686 as6 687 is 547 194 769 so 742 244 764 13 804 i s o 999 48 941 228 986 3 2 235 87 1434 32 1 401 119 1426 3Ö

Siltrorna med kursiv stil beteckna antalet sålda egendomar.

TAB. 2.

SALUVÄRDE PER 1 000 KR. HYPOTEKSVÄRDE.

Östergötlands län

Hallands län

Perioder

1876/78 1879/81 1882/84 1885/87 1888/90 1891/93 1894/96 1897/99 1900/02 1903/05 1906/08 1909/11 1912/14 1915/17 1918/20

Slättbygd '" |

S k s K °S -

Slättbygd

Skogsbygd

1070 1024 971 897 876 923 903 945 974 1044 1089 1158 1346 1655 2 317

1229 965 997 946 847 881 1061 982 1018 1118 1092 1264 1269 1621 3178

906 821 875 940 899 765 926 992 1045 918 1269 1264 1433 1950 2 641

883 848 828 751 702 786 686 716 1014 1029 1190 1415 1745 1812 2 138

bygd

Skaraborgs län

Samtliga 3 län

Slättbygd Slättbygd Skogsbygd 822 771 820 731 624 654 704 660 706 1199 903 1015 1098 1285 3149

985 953 916 873 840 848 883 945 971 1006 1108 1175 1335 1675 2 443

1098 942 946 914 821 859 1006 898 1017 1106 1102 1322 1344 1679 2866

Hela området 1013 951 921 882 836 850 911 934 981 1027 1107 1191 1336 1676 2 522

betydelse. Huvudkurvan ansluter sig närmast till kurvan för slättbygderna, enär undersökningsmaterialet i betydligt övervägande grad tillhör dessa, Nämnda huvudkurva företer från ett utgångsläge av 583 kronor för åren 1876—78 ett tämligen jämnt fall till 90-talets början, därefter ett uppstigande, som sedan oavbrutet fortsätter, något hejdat under perioderna 1897—1902 och 1906—08, men från 1915 starkt accelererat under inflytande

16 av penningvärdets allmänna fall till följd av världskriget. Denna sistnämnda prisstegring lämnas i det följande obeaktad, då den sammanhänger med företeelser, som falla utom området för föreliggande undersökning. Det förtjänar endast att konstateras, att genomsnittliga stegringen av egendomspriserna från åren närmast före kriget och till perioden 1918—20 för hela det här ifrågavarande området icke uppgått till mer än 87 %, medan den allmänna varuprisnivån under samma tid stigit med c:a 200 %. För Skaraborgs län framträder en prisstegring med över 300 %, men det gäller här endast ett ringa fåtal sålda egendomar. Vad utvecklingen för de särskilda länen beträffar (diagrammet återger endast siffrorna för slättbygden inom resp. län), iakttages, att för Skaraborgs län siffrorna konstant hålla sig lägre än för de andra länen (utom åren 1903—05, som angiva ett blott tillfälligt språng uppåt). Hallandskurvan börjar ungefär på samma nivå som Skaraborgskurvan, närmar sig därefter kurvan för Östergötland och håller sig sedan från mitten av 90-talet oavbrutet ett stycke över denna. Siffrorna rörande saluvärdets förhållande till hypoteksvärdet teckna alldeles samma utvecklingsgång. — De påvisade skiljaktigheterna för de tre länen låta sig på det hela taget rätt väl förena med vad ovan anförts angående jordbrukets allmänna ståndpunkt och utveckling i vart och ett av dem. Det påvisade kraftiga framåtskridandet å Hallands slättbygd motsvaras av en särskilt stark uppgång i egendomspriserna därstädes under senare år. De låga priserna i Skaraborgs län åter sammanhänga uppenbarligen med en viss efterblivenhet i driften och därav följande ringare avkastning ävensom antagligen frånvaron av större städer och industricentra. Av ett visst intresse för jämförelse med det nu sagda är spannmålsprisernas relativa ställning i de tre länen under undersökningsperioden. I procent av riksmedeltalet, ställde sig markegångspriset å råg sålunda vid olika tidpunkter: 1871/75 1891/95 1911/15

Östergötland

Halland

Skaraborgs län

99 99 104

96 94 102

99 92 93

De resultat, som framgå av materialets finare uppdelning i tab. A—F på bonitetsklasser och storleksklasser torde bäst studeras, om uppgifterna sammanföras i något större tidsperioder, såsom skett i här nedan anförda tab. 3—5. De väsentliga talen här angivas grafiskt å diagram 2. Man torde därav kunna utläsa i huvudsak följande. I avseende på storleksklasserna: För samtliga klasser ett tämligen likformigt värdefall under 80-talet (möjligen något mera markerat för de stora egendomarna), därefter en väsentligt starkare stigning än det allmänna genomsnittet för de minsta egendomarna (5—10 hektar odlad jord), en svagare stegring däremot för de största (med över 50 hektar odlad jord). Absolut taget finner man för alla perioder de högsta värdena å småegendomarna, på 70-talet och fram till sekelskiftet de lägsta värdena å de medelstora egendomarna; från 1900-talets början omkastning härutinnan, så att därefter de största gårdarna ha att uppvisa lägsta värdet per hektar. Man finner alltså det välkända förhållandet bekräftat, att smagardarna alltid betinga de proportionsvis högsta priserna. Storgårdarnas relativt starka värdefall under 80-talet antyder, att dessa, vilkas ekonomi bör anses före-

trädesvis baserad på spannmålsförsäljning, särskilt kännbart drabbats av den allmänna agrariska depressionen nämnda tid. Att de sedermera även absolut med hänsyn till priset per hektar odlad jord sjunkit under de medelstora gårdarna torde väl kunna tillskrivas det stora jordbrukets över huvud taget minskade begärlighet i samband med ökade svårigheter för anskaffande av arbetskraft o. s. v. samt måhända även det mindre och medelstora jordbrukets relativt större framsteg i driftsmetoder och avkastning som följd av Diagram 2

SALUVÄRDE^PER HEKTAR ODLAD JORD.

/ i / i

i i i t i i 11 ./,

u /

" />

i/I j / i i I

\ v

11 1 v

t —'A —' \ /"*-

i i i i

1 1 1

/ / / 09

1915 1876 82

A. ESENDOMAR I ÖSTER6 Ö T L A N D S LAN

• Slättbygden, bättra jord "

.sämre jord

" Skogsbygden, bättre jord "

. sämre jord

1915 1876 82

B. E S E N D O M A R I Ö S T E R S Ö T L A N D S OCH H A L L A N D S LAN (bättre jord) - Ö s t e r g ö l l . län. Slättbygden "

".Skogsbygden

1813 C . E S E N D O M A R A ÖSTERSÖTLANDS H A L L A N D S OCH S K A RABÖRSS LANS SLATTBV6D. ^ — ^ —

Samtliga

N 10 hektar odlad jord

- H a l l a n d s län, Slättbygden

10-50

".Skogsbygden

> 50

föreningsväsendets allmännare utbredning och den ökade upplysningen m. m I avseende på förhållandet mellan slättbygd och skogsbygd samt egendomar med bättre eller sämre jord märkes följande: Beträffande Östergötland genomgående högre värde per hektar för egendomarna i skogsbygden än å slättbygden; beträffande Halland samma förhållande åtminstone ifråga om egendomarna med bättre jord under de senare perioderna. Detta förhållande sammanhänger väsentligen med det proportionsvis större antalet småegendomar i skogsbygderna (jfr härom tab. B—E) och innebär så till vida icke något nytt utöver vad ovan påpekats. Av särskilt intresse är däremot det åtminstone till en viss grad skönjbara faktum, att värdestegringen, sedan denna begynt efter depressionen på 80-talet, i 2 — 7121.

18 M

H H I > » i i r * a

o "g

* rf (t)

t ) « >n « o& Oj i o -0 ~ i . is C;

a CG

S O Q Z w o w

ce •o

a. >> K

i-t ©

A114

•1 N *1

90 I S N *-1

O C M H C C t » r CD - # C » " ^ CM CO OS l > 1 * i—' t > CM i—n—i CM

IQ >G

o lO CO

11 N ^ O» ;o

>* «< » CO <* co

** to

i« •*

*•« eo oo "# >o oi

a•

r/l

.J Q

<« V 03 «o - * 0*

CO 0 0 r H r H OS r H O - # r H C l »ft l » f t Tff T f » f t » f t CO

2 &r ej U M °-

eo i.

O >-(

t * 0 0 » f t CM - ^ OS CD f - OS CO » f t CO OS 0 0 X O CM CO rH rH rH

i* IM t

N 'O N

i o eo Ctj H

v^ (c

c* ••£> B;

ce w

03 Kl

•JU

j ^

Cj > , * i ej» C^ ^

o ce «« o Q Z td O U

' '

ce o tu a ce o

5 VI

O ** CO *o

* 1 »O CO 0» • * CO >* CO

ia rW M

oo eo c j <o i o e» ~ , CO 00 00 00 * * OCj CO =0 * * « • -^

Q ce !i

T P M * » f t CM OS CM r-t CO i—1 CO b O CD » f t CO 0 0 OS CO

1 5 1 A

»—** ^H 9» XI *

»ft

^ 00 O) *•* (O K *H >•* H

'N*

a « to *H »•< * i

» f t O ^ J i CM O CM 0 0 - ^ CM 0 0 0 0 »O CM " * * r r b - 0 0 CM 1-<

i)(

15 »0 N 6 ) * t 1-1 >1 *s

H M

» f t CO » f t » f t OS OS CD r H t * OS t * OS O OS 0 0 OS r H CD 1-* r H i-^

w C/J

CM OS - * O C5S CD — b - O CO r H O CO CO - * *># c o CS

.— s M O

"3 t 10 0^ Cl) ^

^t e< i» OJ CV N

CR OS CD CO OS CM T * -cH - * CM - # 1 » f t » f t » f t b » 0 0 CO

1—1

00 1 * • * 00 CO 01 U »0 O i s 0» 00 N C< C| ^

O ao b- os os CD b- co O; O *•# »0

S OCO »COf t bt ~- M> CO » f t *«+ o OS O

6, OS GO GO O CO O r H r H CM >.

a a ce

-ti f-

2 O

t * CO CO CO CO 0 0 CM O CM CD CM » f t O OS O CO CD CO rH

OS r H 0 0 CM 0 0 C l b - OS •—1 b - » O OS CD » f t CO CD b - CO

a> * J

ft O; K CO >*• • *

*i O »O o»

H *-,

-rt

|Li

bJD

Tt W)

t»>

3 :cä

> s

rH »O OS CS Co "W to oq o» o» >* o> ^

b-,

ce o z o ce

N TI i *

— - bc

0 0 t - O n»< » f t M T f CO CO CO M» " « * OS 0 0 OS OS r H » f t

+-= rW

i-I

•C

Q < a o

-A » f t » f t r H OS 0 0 - * T p © i - " CO CO CO » f t » f t » f t CO b - CM

'C " ! •«-( » H

b » TJH O CD i—1 »-H i—i CM OS 0 0 0 5 Q CD » f t * < * » f t CO O

o-14

f/1

CO CO t > OS O 01 » f t r H CD OS O "-I CM CO CM CO » f t CM r-1

1 f t T ^ - ^ »ft CO

-P

0 -r-:

•<

f»

CO b - O CO » f t » f t M< t—1 » f t 0 0 CO CO » f t » f t » f t » f t CO OS

o o

O OJ » i« ' £ lO 15 i t »

r H r - l i—i CM

i—i

It t ^

o N

CM OS - * - ^ - ^ O » f t CD ( M O CD 0 0 O O i O H ^ - *

CM » f t • - « CM 0 0 n CD ^ H CM CM CM r - i » f t » f t » f t CD I > i—i

H H O l

•* -w

i—!

a o

.—I

CO t * O f - * CD' 0 0 O CO » f t CM OS b (Di » f t »ft. CD l — CO

O OS O OS O CM » f t O O CM CO CD O OS CS i-H CO CO

- * T p CM O CD - * » f t OS O O CO CD » f t Tis » f t CO t - CO .—i

ce H

1-1

3 »H

r H OS OS CO * * CM CM OS OS CO •*** 0 0 » f t CO CO CD OS CM r-1

o t-. o ,£ 5 ii .A tfi o

l1 A 5

••<

») «S 1 " * 1 oo o ; o» o eo co <o 00

O •J

6— 05

*-H 1—t <—<

OS CD t " - CD 0 0 ^ CO i - l 0 0 CD CO CD Os OS O OS i—i " ^ r-4 i—1 r H

« Z •<

H O i « — ( M l * CD CO CD " * 0 0 " ^ » o »ft »ft »ft »ft b -

•-3

» f t » f t CD O O S 0 0 i f t OS O CM CM CO » f t - - f » f t CO t > r H

at bO

bjo

w H O

r—

N OJ » i o <e O ••ti O* Os eo O oo > i e» * ^ c» > i

1/3

co »o CD 0 0 CM 0 0 i—1 i—1

OS » f t i-H L— CD t » O OS CO t - CO M * O 0 0 OS O CO OS

i—i

=-< >

»ft -*t »ft »ft l >

•~ Q ce

O i—1 O N co " * < i Cr

r - T j M i f t Q0 O CD i f t OS O 0 0 O J » f t

r-* ^ ^ C M i-H t * CO Q - ^ OS X OS O r-l

» f t » f t » f t CO b -

O r«

r H r H r H CM

CM 0 0 CO b - CO

-r»l TiH - * » f t » f t

O rH

to N

* N

OS CO O C| » i M

C O C O CD CO CO CO r H r H CM O CO 0 0 CO » f t » f t CO b 0

io 0 f s oc cs >-) 05 00 Co 00 i-i iH *1 O* *•<

•* 0 »i

h CO

ft CO

H O O I C O ^ O 0 0 OS OS O i-H CM

eel

H O O S Q O ^ O

t»

CO OS OS O

I - 0 0 OS Ö O ^ 0 0 0 0 0 0 OS OS OS

3 CD CM r - 1 C OS » f t t * 0 0 OS O O rH 0 0 X CO OS OS OS

4! CQ

"—i CM

•<

r H O OS 0 0 - # O CO OS OS O r H CM CO CM r H O OS I— CO OS O O X CO 0 0 OS OS ^-t ^-t ^H r H r H

»Ä rH OS rH

19 TAB. 5.

SALUVÄRDE PER 1 0 0 0 KR. HYPOTEKSVÄRDE FÖR SAMTLIGA UNDERSÖKTA EGENDOMAR. J

Östergötlands län

År

1876/81 1882/90 1891/99 1900/08 1909/14 1915/20 1

Skaraborgs län

Hallands län

Samtliga tre län

Skoglösa

Skogrika Skoglösa 1 Skogrika Skoglösa Skoglösa Skogrika Samtliga egendomar egendomar egendomar egendomar

192 1078 57 1047 us 862 286 889 no 961 222 879 289 916 s i 986 282 879 398 1 048 144 1045 34a 1093 243 1261 74 12321 163 1384 161 1880 53 1806 i i 7 2 223

46 856 so 852 39 796 4i 1005 ta 1319 u 1581

73 801 3S3 964 102 1 001 48B 977 las 730 633 855 160 945 793 881 S3 683 6*4 881 130 958 754 902 si 875 801 1042 185 1 040 986 1 041 3a 1066 438 1 274 92 1 245 530 1 266 16 1383 »84 1 934 163 1 775 347 1 885

Siffrorna med kursiv stil beteckna antalet sålda egendomar.

början varit något svagare för den sämre än för den bättre jorden, men att sedermera förhållandet blivit det motsatta. Tagas aritmetiska medeltal för de fyra områdena och omräknas dessa i procent av talen för åren 1876— 81, erhållas följande sifferserier: Genomsnittsvärde

1876/81 1882/90 1891/99

per hektar, då värdet 1876—81 — 100.

Egendomar med bättre jord sämre jord 100 100 98 98 100 100

1900/08 1909/14 1915/20

Egendomar med bättre jord sämre jord 131 119 152 148 241 264

Nu påpekade förhållande måste tolkas så, att prisstegringen å lantbruksprodukterna från 1890-talets mitt bäst tillgodogjordes av egendomar med bättre, naturliga förutsättningar, men att sedermera antagligen teknikens utveckling varit i stånd att för egendomarna med svagare jord framkalla en mer än proportionell värdestegring. Enahanda förhållande har påvisats i andra länder, som blir tillfälle att närmare beröra nedan. Beträffande värdeförhållandet mellan de skoglösa och de skogrika egendomarna synas några särskilda resultat icke kunna avvinnas undersökningsmaterialet. Att observera är, att, som förut framhållits, egentliga skogsegendomar över huvud icke äro medtagna i utredningen. I avseende på försäljningarna mellan anhöriga, de s.k.familjeförsäljningarna, visa dessa enligt tab. G., som naturligt är, rätt avsevärt lägre saluvärden än de fria försäljningarna. En utjämning i detta hänseende är dock ganska tydligt framträdande, så att värdena för de senare treårsperioderna mera närma sig den fria marknadens värden. Av samtliga redovisade 880 familjeförsäljningar gällde blott 65 st. egendomar med mer än 50 hektar odlad jord. Ännu lägre än för familjeegendomarna äro värdena för de exekutivt försålda egendomarna. Endast ett fåtal dylika försäljningar äro emellertid redovisade, varav det övervägande antalet, 51 st. av sammanlagt 79, tillhöra depressionstiden 1885—90.

20 Sitt största intresse får utredningen angående jordpriserna, då den kombineras med uppgifter angående prisutvecklingen för lantbrukets produkter och angående utvecklingen av den allmänna prisnivån. Jämförelser av detta slag torde helst böra ske medelst indextal, d. v. s. procentsiffror uträknade i förhållande till en gemensam bas. Här nedan intages en tabell, vari på basis av siffror för åren 1876—81 uträknats indextal dels för de ur förevarande undersökning framgående huvudsiffrorna beträffande jordegendomsprisen, dels för brödsädsprisen (medeltal för vete och råg), dels för prisen å samtliga viktigare jordbruksprodukter i genomsnitt, dels slutligen för den allmänna prisnivån (enligt den i Kommersiella Meddelanden 1921 h. 18 intagna avhandlingen: En svensk prisindex 1860— 1913). De anförda siffrorna för jordbruksprodukternas priser grunda sig pä markegångstaxorna. TAB. 6. INDEXTAL FÖR JORDEGENDOMSPRISER OCH PRISER A LANTBRUKSPRODUKTER, ÄVENSOM FÖR DEN ALLMÄNNA PRISNIVÅN I SVERIGE. BASPERIOD 1 8 7 6 — 1 8 8 1 .

Jordegendomspriser

1873/75 1876/78 1879/81 1882/84 1885/87 1888/90 1891/93 1894/96 1897/99 1900/02 1903/05 1906/08 1909/11 1912/14

103 97 93 91 86 86 94 95 99 112 115 122 135

Genomsnittspris å vegetaAllmänvaru Pris å vete biliska och prisindex och råg animaliska jordbruksprodukter 1 108 98 102 89 67 80 85 69 86 84 84 92 92 93

107 102 97 96 79 87 93 82 96 100 101 111 111 116

117 103 97 93 82 88 85 78 84 90 89 98 100 108

1 Bland vegetabiliska produkter äro medtagna vete, råg, korn och havre, bland animaliska oxkött, fläsk och smör.

De olika sifferserierna angiva alla i stort sett samma allmänna rörelse: från höjdläget under 1870-talet ett fallande under 80- och delvis i början av 90-talet, därefter ett väsentligen oavbrutet, fortsatt uppstigande. Spannmålspriserna förete under nedgångsperioden det djupaste bottenläget (perioden 1885—87), egendomspriserna åter under uppstigandet på 1900-talet den kraftigaste stegringen. Det framgår sålunda av tabellen tydligt, att den stora prisdepressionen kraftigt påverkat jordbruksegendomens genomsnittsvärde — om den också icke förmått sänka detsamma lika djupt som spannmålspriserna vid 80-talets mitt — ävensom att det sedermera förbättrade prisläget för jordbruksprodukterna dragit med sig en stegring av jordvärdet, som t. o. m. gått i ansenligt raskare tempo än stegringen i produktpriserna. Detta måste tydas som ett bevis för det svenska jordbrukets under senaste decennier starkt

ökade produktivitet, då ju, såsom i inledningen påpekats, marknadsvärdet å jordbruksfastigheter, sådant det i genomsnitt under längre tidsperioder utgestaltas, väsentligen måste anses som en funktion av nettovärdet å deras avkastning. I sådant hänseende är efterföljande sammanställning av intresse:

1881/85 1886/90 1891/95 1896/00 1901/05 1906/10 1911/13

Jordegendomspriser

Genomsnittspris å jord. bruks-

Stat

100 95 95 101 114 126 140

100 88 93 99 107 116 122

100 100 110 125 139 166 177

Man fäster sig här särskilt vid det allt större avståndet mellan arbetslönerna och produktpriserna. Väl är det sant, att vissa av jordbrukets omkostnader under perioden minskats, såsom t. ex. värdet av gödslingsämnen och kraftfoder. Men då arbetslönerna genomsnittligt torde representera minst hälften av omkostnaderna, böra produktionskostnaderna per hektar hava stigit rätt betydligt. Då icke desto mindre egendomspriserna förmått till en början i stort sett hålla jämna steg med produktpriserna och sedermera t. o. m. ökats Diagram 3 .

-Egendomspriser

EGENDOMSPRlSfTR OCH VARUPRISER Indextal. Basperiod 1876—81.

— P r » ä vete och råg

• Genomsnittspris å vegei.och

• - A l l m ä n prisindex

animal, jordbruksprodukter

relativt mycket hastigare, kan detta icke ha varit möjligt utan en ännu långt starkare reell produktökning. Jordbruksstatistiken anger en tillväxt för den totala växtodlingens värde per hektar odlad jord av c:a 42 % från 1881/85 till 1911/13. Den härutöver nödvändigtvis försiggångna ytterligare produktvärdestegringen måste hava fallit på den animaliska produktionens konto. Betraktas sifferserierna i tab. 6 närmare, finner man att egendomsprisernas rörelse i enskildheterna närmast överensstämmer icke med de samtidiga talen för produktpriserna utan med nästföregående treårsperioders tal. I diagram 3 äro kurvorna, som representera de fyra talserierna, så utritade, att för egendomspriserna perioden 1876/78 sammanställts med perioden 1873/75 för produktpriserna o. s. v. Överensstämmelsen i detaljerna blir på detta

22 sätt slående, allenast att produktpriserna visa starkare fluktuationer uppåt och nedåt. Dessas inverkan på egendomspriserna framträder alltså uppenbarligen icke som en omedelbar avspegling utan kan snarare karaktäriseras som en skugga, vilken de kasta efter sig på ett genomsnittligt avstånd av ungefär tre år. En närmare analys av jordbrukstullarnas inflytande på egendomspriserna skall lämnas längre fram.

2. Arrenden å kronoegendomar. Då det gällt att verkställa en undersökning av de relativa förändringarna i jordarrendenas höjd i vårt land, har det legat närmast till hands att begagna de uppgifter, som sedan lång tid tillbaka finnas publicerade rörande statens utarrenderade domäner. Förteckningar över dessa, innehållande uppgifter om egendomarnas namn, belägenhet, mantal, arrendekontraktets datum, arrendetiden och årliga arrendebeloppet, hava alltsedan år 1810 upprättats, först av kammarkollegium och senare, från och med år 1882, av domänstyrelsen, samt under en lång följd år publicerats i riksdagshandlingarna bland statsutskottets memorial, i allmänhet vart tredje år. Genom kungl. brevet den 25 september 1908 påbjöds, att förteckningarna skulle fullständigas med uppgifter angående egendomarnas areal av olika ägoslag samt angående deras taxeringsvärde och den arrendeavkortning, som till äventyrs ägt rum till följd av nybyggnader och jordförbättringar. De förteckningar, som därefter upprättats, innehålla alltså väsentligt fylligare upplysningar än de tidigare. Författningarna angående utarrendering av kronoegendomar ha under det sistförflutna halvseklet vid flera tillfällen ändrats på sådant sätt, att arrendebeloppens storlek icke kunnat undgå att i någon mån röna inflytande därav. Även har praxis ifråga om arrendevillkorens bestämmande i vissa hänseenden skiftat, vilket icke heller varit utan inverkan på arrendebeloppen. I huvudsak fortforo bestämmelserna i kungl. kungörelsen den 17 december 1799 att gälla till år 1883, då bestämmelserna i kungl. kungörelsen den 10 november 1882 angående förändrade grunder för förvaltningen av kronans jordbruksdomäner trädde i kraft. Dock inträffade under mellantiden vissa ej oviktiga förändringar. I avseende på arrendetiden stadgade 1799 års kungörelse 30 år som det normala. Denna tid förkortades genom kungörelsen den 12 juli 1860 till 20 år, vilket vid därefter skeende utarrenderingar blivit det vanliga. 1882 års kungörelse innehöll, att arrendetiden i allmänhet skulle vara 20 år, undantagsvis kortare, dock upp till 30 år, då större odlingsföretag ansåges böra utföras. Beträffande arrendeprestationerna, vilka, i händelse de voro bestämda in natura, enligt kungörelsen den 3 december 1810 kunde få antingen levereras in natura eller lösas efter resp. orters årliga markegång, stadgades genom kungörelsen den 29 juni 1855, att, där icke särskilda omständigheter erfordrade leverering av naturapersedel, alla arrenden av statens egendomar borde bestämmas antingen i spannmål eller i penningar eller i bägge delarna, med iakttagande av att spannmålen alltid skulle lösas med penningar efter stadgat medelpris (d. v. s den tioåriga medelmarkegången enligt litt. C i markegångstaxorna). Sedermera föreskrev kungl. brevet till kammarkollegium och

23 statskontoret den 14 januari 1871, att alla arrenden därefter skulle bestämmas i penningar. Genom kungörelsen den 17 juli 1847 föreskrevs, att vid nyarrendering arrendet alltid skulle hembjudas förre innehavaren mot erläggande av det fastställda maximibeloppet därför och att auktion endast skulle anställas, om han ej anmälde sig. Denna optionsrätt borttogs i princip genom kungörelsen den 24 maj 1875 och skulle därefter tillämpas endast då den funnes vara dåvarande innehavare lagligen tillförsäkrad. Kungörelsen den 10 november 1882 slutligen stadgade, att domänstyrelsen ägde att, om arrendatorn väl skött egendomen, ånyo upplåta arrendet till honom mot erläggande av högsta erbjudna arrendeavgift eller, om denna understege arrendevärdet, mot ett belopp motsvarande detta. Sistnämnda kungörelse innehöll ock nya inskränkande bestämmelser ifråga om arrendators dispositionsrätt till skogen. Det stadgades, att arrendatorn skulle äga att i överensstämmelse med fastställd hushållsplan och de närmare bestämmelserna i arrendekontraktet använda skogen å resp. egendom till skogsfångst samt till bete, där sådant utan men för skogens återväxt kunde medgivas; dock skulle, i händelse skogen vore av betydenhet, densamma undantagas från arrendet med rätt för arrendatorn att erhålla årlig utsyning av hushållsvirke till belopp som i kontraktet angåves. Beträffande byggnaderna innehöll 1882 års kungörelse liksom den tidigare av 1799 bestämmelser om skyldighet för arrendatorn att i fullgott skick underhålla vid egendomen befintliga byggnader och anläggningar ävensom att i enlighet med kontraktets föreskrifter verkställa erforderlig nybyggnad. Därjämte föreskrevs, att, i händelse byggnadsförslag före utarrenderingen ej kunde uppgöras, genom kontraktet skulle bestämmas visst för år räknat penningbelopp, icke överstigande en tiondel av det föreslagna arrendevärdet, vilket belopp skulle genom byggnad under arrendetiden redovisas eller vid egendomens avträdande kontant gäldas till kronan. Inom denna gräns i avseende på kostnaden skulle arrendatorn vara pliktig att, om domänstyrelsen så påfordrade, utföra ny- eller ombyggnad. Uppfördes med domänstyrelsens medgivande byggnad, för vilken kostnaden vore större än som motsvarade den enligt kontraktet bestämda byggnadsskyldigheten, skulle det ankomma på domänstyrelsen, huruvida överbyggnaden finge gottgöras arrendatorn genom eftergift å de närmaste årens arrende eller vid egendomens avträdande av den nye arrendatorn. Härutinnan har genom kungörelsen den 17 juni 1903 vidtagits den förändringen, att föreskriften om bestämmande av en byggnadsskyldighet utöver den i kontraktet angivna upp till en tiondel av arrendevärdet borttagits. Dessa äro de huvudsakligaste förändringarna i författningsföreskrifterna rörande kronoarrenden, som vidtagits under senare år. Då den statistiska undersökning angående arrendenas storlek, som här skall redogöras för, endast omfattar tiden efter 1860, intressera i detta sammanhang blott de ändringar, som därefter inträffat. Av dessa kan förkortningen av arrendetidens längd näppeligen anses ha utövat något egentligt inflytande på arrendebeloppens penningvärde, övergången från spannmåls- till penningarrende torde snarast verkat i riktning att under perioder av stigande spannmålspriser höja arrendebeloppen, under perioder av fallande priser åter att sänka dem. Beträffande inskränkningen i optionsrätten år 1875 synes det sannolikt, att en viss om än ringa minskning i arrendebeloppen därav bör ha blivit följden. I högre grad har otvivelaktigt en sådan verkan inträtt som följd av de

24 inskränkande bestämmelserna av år 1882 angående rätten till utnyttjande av egendomarnas skogstillgångar. Tidigare lär det i en del fall kunnat hända, att den inkomst arrendatorn genom virkesförsäljning kunde bereda sig förslog till att betala hela arrendet. Sedan det bestämts, att arrendatorn ej längre skulle hava fri dispositionsrätt över skogen utan blott få nyttja densamma till husbehov och i enlighet med av kronans jägmästare företagna utsyningar, har sådant givetvis icke vidare kunnat förekomma. Härtill kommer, att, enligt vad från domänstyrelsen meddelats, utsyningarna, vilka ännu under 80- och 90-talen tilltagits jämförelsevis rikligt, sedermera väsentligt inknappats. Tydligt är, att detta måste ha medfört en sänkning i arrendebeloppens genomsnittliga storlek. I motsatt riktning bör åter den år 1903 genomförda för arrendatorerna förmånliga förändringen i avseende på ersättning för överbyggnad hava verkat Det nu anförda kan sammanfattas sålunda, att sedan 1870-talet åtminstone tvenne särskilda omständigheter kunna anses ha påverkat arrendebeloppen i sänkande riktning, nämligen borttagandet av den obetingade optionsrätten och den successiva inskränkningen i tillgodogörandet av skogstillgångarna (delvis också övergången från spannmåls- till penningarrenden), medan en annan omständighet, nämligen den ökade ersättningen för nybyggnad, bör anses ha föranlett en stegring i de efter år 1903 fastställda arrendena. Nu anmärkta förhållanden äro givetvis ägnade att i någon mån förringa användbarheten av här ifrågavarande material för bedömande av prisutvecklingen beträffande jordbruksegendomar. Det synes emellertid som vore de påpekade störande momenten icke värre än att man — med beaktande av den därav härflytande, i huvudsak sänkande tendensen — bör kunna med fördel begagna detsamma för det angivna ändamålet. Den första omsorgen vid materialets behandling har varit att utvälja de egendomar, som sedan 1860-talet förblivit väsentligen oförändrade till arealen. Ej så få egendomar ha nämligen under årens lopp genom styckningar och avsöndringar mer eller mindre starkt reducerats i omfång. Denna del av arbetet har för kommitténs räkning utförts av byråchefen i domänstyrelsen W. Eoos. Det visade sig, att av samtliga i 1915 års förteckning redovisade 1901 st. egendomar med en sammanlagd areal av 170 663*5 8 hektar och ett totalt årligt arrendebelopp av 2 160 577 kronor 1 335 egendomar lämpligen kunde medtagas, omfattande en areal av 124 337'2 7 hektar och med ett sammanlagt arrendebelopp av 1 532 871 kronor. Deras fördelning på olika län samt arealens uppdelning på skilda ägoslag framgår av nedanstående tablå (tab. 7). Det framgår härav, att, med undantag av Gottland och Blekinge, egendomarna äro tämligen jämnt spridda över södra och mellersta Sverige, medan de i Dalarna och Norrland äro mycket fåtaliga. Största totalarealen uppvisa i ordning Skaraborgs, Jönköpings, Östergötlands och Malmöhus län, varav dock egendomarna i Jönköpings län hava en jämförelsevis ringa åkerareal. Vid materialets bearbetning ha arealsiffrorna i 1915 års förteckning använts för hela undersökningsperioden, oaktat otvivelaktigt förskjutningar i ägoindelningen till följd av nyodlingar m. m. inträffat. Säkerligen ha dessa dock icke varit av den omfattning, att de kunnat nämnvärt påverka resultaten. I övrigt har bearbetningen så tillgått, att arrendeförteckningarna för åren 1882—1915 genomgåtts och på kartoliner antecknats såväl arealen och belägenheten för varje särskild egendom som de förändringar, vilka inträffat i arrendebeloppens storlek. Då arrendena merendels varit bestämda för 20 år, erhölls på detta sätt ett material sträckande sig i huvudsak över perioden

25 TAB. 7. UTARRENDERADE KRONOEGENDOMAR, VILKA INGA I ARRENDEUNDERSÖKNINGEN. Sammanlagt arrendebelopp arrendeåret 1915—1916 i ar kronor

A r e B 1 Antal c h Skogs- o. Impedi-1 r 0 egen- Tomt och ^ f n ° s . i Summa åker ? J hagmark ment domar

L ä n

har

Södermanlands Jönköpings

Göteborgs o. Bohus Värmlands I Västmanlands Kopparbergs '• Västernorrlands Jämtlands

Summa

81 2 735 71 101 2 401 33 82 4 687 39 130 5 298 18 121 2 706 18 55 1100 44 53 3 077 75 7 128 96 4 91 77 78 4 204 23 139 8 437 22 1009 65 76 2 817 69 70 3 417 69 167 10 453 89 23 1651 73 57 2 749 77 56 2 766 24 3 104 03 3 41 81 1 9 67 4 81 59 39 43 2

har

ar| har

|ar har ar

369 52 468 80 455 57 931 61 3 799 11 1389 18 1155 46 128 40 28 05 922 99 1203 51 87 62 558 39 860 21 1675 32 413 24 744 (16 211 60 148 51 40 29

1726 88 1896 43 4 462 48 3 884 69 6 006 13 2 779 98 3 526 85 335 13 280 36 2 566 70 382 02 232 20 3 066 73 3 984 34 4 954 41 1218 59 1696 08 1685 12 216 64 3 88

70 57 23 04

299 38 169 84

118 81 99 137 74 311 81 929 06 48 43 241 74 40 22 2 92 200 72 89 29 31 29 130 95 258 18 399 17 82 34 100 05 249 58 1 10 02 4 22 07

har

4 950 11 4 848 55 9 743 18 10 341 10 13 440 48 5 318 03 8 001 80 632 71 403 10 7 894 34 10111 82 1339 12 6 573 69 8 520 42 17 412 47 3 365 97 5 291 06 4 895 20 470 31 85 98 9 69 455 76 232 38

65 784-60 52 529-93 98 915-75 140 364-90 87 822-sl 35 926-90 70 471-93 3 254-21 3 230-00 117 016-6 7 343 905-85 26 963-08 67 018-71 57 578-58 207 966-38 22 795-00 65 742-oo 58 425-44 1 910-oo 1 804-17 400-00 1 650-00 1394-12

1335 60012 01 15 685 68 46374 86 3 4 5 8 89 124 337 27 1 5 3 2 871»»

1862—1915. Förekommande arrendeavgifter in natura (vanligen spannmål, mindre ofta smör eller annan persedel) hava reducerats till penningvärde enligt tioåriga medelmarkegången för resp. län arrendekontraktets år. I fråga om arealen har vid beräkningarna endast tomt och åker samt ängsoch odlingsmark medtagits, enär dispositionsrätten till skogen ju är starkt begränsad. Ängsmarken har reducerats enligt de i I. FLODSTRÖMS arbete: Sveriges nationalförmögenhet omkring år 1908 (Finansstatistiska utredningar V), sid. 403 ff. angivna grunder och därefter sammanlagts med åkerarealen. Summan av arealen åker och reducerad äng benämnes i det följande areal odlad jord. Den visade sig för samtliga i undersökningen ingående egendomar tillsammans uppgå till 66 962'3 2 hektar. För utvinnandet av sådana genomsnittstal, som kunnat belysa den fråga, vilken här företrädesvis intresserat, nämligen konjunkturernas inverkan på de år för år bestämda arrendebeloppens storlek, hava två särskilda metoder använts. Metod 1. Uppgifterna angående arealen odlad jord och årliga arrendebeloppet hava sammanställts länsvis och hopräknats år för år beträffande de egendomar, för vilka respektive år ny arrendeperiod begynt. Härvid hava länen fördelats på fem grupper, nämligen 1. Skåne, 2. Småländska höglandet (Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Blekinge och Älvsborgs län), 3. Östsverige (Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands och Gottlands län), 4.

26 Västsverige (Hallands, Göteborgs och Bohus samt Skaraborgs län) och 5. Inre Svealand (Värmlands, Örebro och Västmanlands län; här ingå ock de få medtagna egendomarna för Kopparbergs län och Norrland). I fråga om var och en av dessa länsgrupper hava uträknats genomsnittliga arrendebeloppen per hektar för de egendomar, som resp. år undergått nyarrendering, och har därvid, till undanröjande så vitt möjligt av störande tillfälligheter, dessa genomsnittstal beräknats icke för varje år särskilt utan för löpande treårsperioder (1862—64, 1863—65 o. s. v.). Då i de flesta fall arrendekontraktet uppgjorts året innan resp. arrendeperiod begynt löpa (i åtskilliga fall t. o. m. två år dessförinnan), har det ansetts lämpligast att i tabellerna utsätta genomsnittstalen vid första året i de särskilda treårsperioderna, vilket alltså får anses ungefär angiva tidpunkten för kontraktets uppgörande i avseende på de egendomar, som de särskilda treårsgenomsnitten avse (1862 angives alltså som kontraktsåret för de arrenden, som begynt löpa åren 1862—64 o. s. v.; arrendeåren taga som bekant sin början den 14 mars). Härefter hava medeltal för riket erhållits genom att uträkna aritmetiska mediet för de fem länsgrupperna. Man har ansett, att härigenom säkrare resultat erhållits än om uppgifterna för hela riket år för år adderats och medeltalen uträknats på grundval av rikssummorna, enär genomsnittstalen för länsgrupperna skilja sig rätt avsevärt från varandra (åtminstone vad beträffar Skåne å ena sidan och övriga Sverige å den andra) och antalet egendomar som för varje år ingått i beräkningarna helt naturligt växlat inom de särskilda landsdelarna. På detta sätt har man sökt att så långt möjligt eliminera inverkan av alla de olika omständigheter, som spela in vid arrendebeloppets bestämmande för de enskilda egendomarna, såsom den odlade jordens större eller mindre naturliga fruktbarhet och dess kultur, arealen och beskaffenheten av övriga ägoslag, åbyggnadernas goda eller dåliga skick, å egendomen möjligen befintlig såg, kvarn eller vattenfall, tillgång till fiske, förefintligheten av torp och avgäldsbetalande lägenheter, klimatiska förhållanden, egendomens läge med åtföljande bättre eller sämre avsättningsmöjligheter, närhet till stad eller järnvägsstation med åtföljande förmåner, naturskönhet, tillgång och pris på arbetskraft, kommunalskatternas storlek m. m . 1 Resultaten av dessa beräkningar framläggas i tabellbil. H och I å sid. 90—91. Metod 2 har bestått däri, att gruppvis för hela riket sammanförts uppgifterna angående arrendebeloppet för arrenden med samma begynnelseår, varvid hopsummerats dels de för varje sådan grupp gällande arrendebeloppen och dels de belopp, som gällt under närmast föregående arrendeperiod. Härefter ha uträknats kvoterna mellan de sålunda parvis utfunna summorna för tidigare och senare arrenden av samma egendomar. Därvid har emellertid varit nödvändigt att reducera de i det tidigare jämförelseledet ingående beloppen till en och samma nivå, en gemensam basperiod. Det är nämligen icke tillräckligt att veta, att vid de nyarrenderingar, som skett ett visst år, en så eller så stor ökning eller minskning i förhållande till förut gällande arrendebelopp skett, oberoende av när detta fastställts. Och även om alla arrendeperioder varit lika långa, exempelvis 20 år, skulle man utav en sådan reduktion genom de uträknade kvoterna blott fått veta ökningen eller minskningen i förhållande till vad som bestämdes 20 år tidigare, och utgångs1 Jfr Statens utarrenderade domäner arrendeåret av Statistiska centralbyrån, 1910, sid. 24 ff.

1907 — 1908, statistisk redogörelse utarbetad

•n

punkten skulle undan för undan förskjutits allt efter de år för år växlande konjunkturerna. Som reduktionsfaktor resp. år har använts resultatet av uträkningarna rörande arrendebeloppet per hektar odlad jord enligt förut beskrivna bearbetningsmetod nr 1. Till basperiod har valts åren 1876—78. P å detta sätt ha behandlats uppgifterna rörande arrenden, som begynt löpa under åren 1882—1915. Genom en ömvändning av samma metod ha motsvarande kvoter erhållits även för de under 20-årsperioden därförut fastställda arrendena, i det att beträffande dessa jämförelse gjorts mellan de under vart och ett av åren 1862—81 bestämda arrendebeloppen och de belopp, som stadgats vid närmast efterföljande nyarrendering, dessa senare på enahanda sätt reducerade till sin antagna nivå åren 1876—78. De sålunda erhållna procenttalen, vilka böra anses beteckna ungefärliga storleken av de år för år vid nyarrendering fastställda arrendebeloppen i förhållande till de genomsnittliga beloppen för åren 1876—78, hava slutligen utjämnats framåt över löpande treårsperioder för undanröjande av tillfälliga, störande moment. Resultaten av beräkningarna angivas i tab. K. å sid. 92. Genom att reduktionen till den gemensamma basperioden verkställts med TAB. 8. ARRENDEBELOPP PER HEKTAR ODLAD JORD SAMT ARRENDEBELOPPENS RELATIVA FÖRÄNDRING Å STATENS DOMÄNER ÅREN 1862—1913

År

1862 63 64... 65... 66 67 68 69 1870 71 72 73... 74 75 76... 77 78 79 1880 81.. 82.... 83 84 85 86 87

Arrende beloppens Arrendebelopp per relativa förhektar odlad jord ändring vid nyarrendering Absoluta tall Procenttal på basen Kronor 1876—1878 21-32 21-16 21-59 20-41 19-80 18-99 20-7 0 22-03 22-6 7 24-2 3 27-0 7 32-55 32-0 5 32-83 323 2 32-9 7 29-97 2619 25-68 2634 25-7 2 24-81 23-81 22-so 21-70 20-85

67-2 66-7 68-0 64-3 62-4 59-3 65-2 69-4 71-4 76-3 85-3 102-5 100-9 103-4 101-8 103-s 94-4 82-5 80-9 83-0 81-0 78-i 75-0 71-8 68-4 65-7

75-8 72-4 67-5 64-9 72-6 78-7 83-7 74-2 79-2 83.5 91-8 95-1 101-G

106-» 98-8 91-3 79-9 80-5 75-G

801 77-2 77-9 69-8 63-4 60-1

År

1888 89 1890 91 92 93 94 95 96 ... . 97 98 99 1900 .. 01 02 03 04 05 06 07 08 09 1910 11 ... 12 .. 13

Arrendebeloppens Arrendebelopp per relativa förhektar odlad jord ändring vid nyarrendering Absoluta tal Procenttal på basen Kronor 1876—1878 21-35 21-12 20-10 20-0 8 21-70 2468 22-31 21-88 20-31 20-0 2 19-51 20-5 5

20- os 20-4 8 19-76 23-71 25-oo 25-31 26-04 24-56 23-88 23-51 24-3 4 25-23 26-69 26-41

67-2 66-5 63-3 63-2 68-4 77-7 70-3 68-9 64o 63-1 61-5 64-7 63-2 64-5 62-2 74-7 78-7 79-7 82-0 77-4 75-2 74-1 76-7 79-5 84-1 83-2

57-9 61-1 66-0 70-0 74-5 74-5 73-0 70-0 66-8 66-9 64-7 66-8 65-9 67-4 66-2 71-6 77-2 80-4 79-4 74-4 72-6 72-4 74-6 80-G

83- c 83-3

28 tillhjälp av de enligt metod 1 funna värdena hava resultaten av de bägge metoderna ej blivit fullt oberoende av varandra och kunna således ej tjäna till ömsesidig kontroll. Till en viss grad hänföra sig dock de framräknade talen till olika kombinationer av egendomar och äga så till vida självständigt värde. Som nedan skall visas, giva de bägge metoderna i det stora hela överensstämmande resultat, och detta måste tolkas som en bekräftelse på att de båda giva uttryck åt ett till grund för växlingarna i arrendebestämningen hos ifrågavarande kategori av egendomar liggande verkligt konjunktursammanhang. I omstående tablå meddelas huvudsiffrorna av förevarande utredning. Kr. pr har <8i .

ARRENDEBELOPP FÖR KRONOEGENDOMAR SOM NYARRENPERATS ARE_N_186.2p191.SL.

Diagram 4 . 1

1 T-

101«

• Arrendebelopp pr hektar tör egendomar i Skåne ,.

(• övriga Sverige

„

i hela landet

„

- P r o c e n t u e l l höjning eller sänkning i förhållande

Indextal.Basperiod 1876 — 78 till genomsnittliga arrendebcloppel

1876-78

Diagram 4 åskådliggör här anförda siffror ävensom specialsiffrorna för Skåne och övriga Sverige enligt tab. K. I diagram 5 äro jämte huvudkurvan för arrendebeloppen även inlagda kurvor, utvisande den allmänna prisnivån samt genomsnittspris dels för vegetabiliska och animaliska jordbruksprodukter i genomsnitt, dels för vete och råg. * I avseende på dessa diagram, vilka innehålla det huvudsakligaste av vad som ur förevarande utredning kan utvinnas, må följande anmärkas: Den goda överensstämmelsen mellan kurvan för Skåne och kurvan för det övriga Sverige visar på ett eklatant sätt, att de framräknade talen icke äro godtyckliga utan bestämda av stora, enhetligt verkande faktorer. Detsamma gäller de båda procentkurvorna för arrendeutvecklingen, ehuru i 1

Jfr ovan sid. '20.

29 mindre grad, enär de, som förut framhållits, icke äro helt oberoende avvarandra till sin konstruktion. Anmärkningsvärd är den starka stegringen av arrendebeloppen på 1870talet; den motsvaras av en allmän stegring i varuprisen, vilken dock hastigare förbytts i en sänkning än vad förhållandet varit med arrendena. (De höga Diagram 5. Arrendebe l . ?gi1' ARRENDEBELOPP FÖR KRONOEGENDOMAR SAMT VARUPRISER. Indextal. " " l i i i I i < I 1 I i i i i I i i I i i i i i i i i i i i i t i i i i i i i i i i i i i i i 100

Varupris

1910 1913

Arrendebelopp Basperiod 1876—78

•Pris å veget.och animal.jordbruksprodukter ]

Pris i vete och råg

-Allmän prisindex

_j__p_rjocj

[ 1881-85

spannmålspriserna i slutet av 1860-talet härröra från då infallande missväxter och hava givetvis icke kunnat verka höjande på arrendebeloppen). Sjuttiotalets utgång kännetecknas av ett mycket brant fall i samtliga kurvor; det hejdas något i början av 80-talet, därefter vidtar nedgången åter. Höjningen i arrendekurvan efter 1888 är påfallande; den sammanfaller med prisstegring särskilt å spannmål, vilken ägde rum under inflytande av de nymförda tullarna. Den allmänt stegrade prisnivån under 90-talets första år motsvaras av en stegring även i arrendena, dock med ett eller ett påtårs förskjutning framåt i tiden; nedgången framemot mitten av årtiondet sker mera samtidigt. Därefter är det emellertid väsentligen slut med parallelliteten mellan prisoch arrendekurvorna, vilken dittills framträtt med förvånande precision, om än rörelserna i de förra i allmänhet återgivits något dröjande i de senare. Uppenbart är, att från tiden omkring sekelskiftet vissa störande förhållanden börjat spela in. Inskränkningarna i dispositionsrätten till skogen ha antagligen redan under 80-talet begynt påverka arrendebeloppen i sänkande riktning. Man torde ej taga fel, om man häri ser en orsak till att desamma under denna tid mindre starkt nedgått för de skånska egendomarna med deras merendels ringa skogstillgång än för egendomarna i mellersta Sverige. Från 90-talets slut torde dessutom från domänstyrelsens sida en mera restriktiv politik begynt tillämpas i fråga om virkesuttagning, och detta måste ha inverkat ytterligare nedpressande på arrendebeloppen för därefter skeende utarrenderingar. Att arrendekurvorna med år 1903 begynna springa i höjden har med all säkerhet sin grund i de då införda, för arrendatorerna gynnsammare grunderna i fråga om byggnadsersättning.

30 Det framgår härav, att det behandlade materialet för det syfte, som man vid denna undersökning haft för ögonen, icke kan anses egentligen användbart längre fram än till omkring år 1900, men att det dessförinnan torde giva en tämligen trogen bild av jordbrukets konjunkturer, sådana dessa utvecklat sig under inflytande av prisförskjutningarna å dess produkter. I motsats mot vad fallet visat sig vara ifråga om saluvärdena för enskilda jordbruk skönjes för dessa arrendevärden ingen tendens till att avvika uppåt i förhållande till produktpriserna. Orsaken är tydlig, nämligen frånvaron av den vid de enskilda bruken verksamma eggeisen att genom ökad kapitalinvestering uppdriva avkastningen.

3. Arrenden å enskilda egendomar. För att erhålla någon kännedom om förändringarna i arrendevärdena även ä enskilda egendomar har tull- och traktatkommittén hos hushållningssällskapen inhämtat upplysningar angående förekomsten av gods, som sedan någon tid tillbaka haft ett större antal gårdar utarrenderade. Till ägarna av de sålunda utpekade godsen utsändes därefter (i oktober 1919) skrivelser med anhållan om uppgifter angående arrendenas storlek å underlydande arrendegårdar. Uppgifterna begärdes avgivna särskilt för varje arrendegård och skulle upptaga resp. gårds namn och areal (med fördelning på åker, äng och skogsmark) samt arrendebeloppen för varje särskild arrendeperiod från och med år 1880 och fram till tiden för uppgiftens avgivande. På dessa skrivelser erhöllos tillmötesgående svar från 61 egendomsägare, av vilka dock sedermera endast 49 stycken inkommo med önskade uppgifter. Vid närmare granskning befanns, att en del av de insända uppgifterna voro oanvändbara till en bearbetning för det syfte, som med desamma avsetts; i åtskilliga fall hade ändringar i gårdarnas areal inträffat, som omöjliggjorde jämförelser, i andra fall visade sig arrendena bestå av så pass invecklade eller obestämt angivna naturaprestationer, att något tillförlitligt fastställande av deras penningvärde icke kunde företagas, i åter andra fall avsågo uppgifterna allt för kort tid för att de skulle kunna medtagas vid bearbetningen. Där eljest naturaprestationer redovisats, som på enkelt sätt medgivit omräkning i penningvärde (t. ex. vissa kvantiteter spannmål eller smör, visst antal dagsverken o. s. v.), företogs en sådan med ledning huvudsakligen av resp. läns markegångstaxor. Efter skedd gallring återstodo som användbara uppgifter från nedanstående egendomar: Stockholms l ä n : Sandemar Taxinge-Näsby Tyresö Ostanå Uppsala län: Hacksta Södermanlands län: Fjällskäfte Jakobsberg Lagmansö Svärta Åkerö Anhammar Östergötlands län: Baroniet Adelsvärd Norrköpings stads egendomar Fiskeby fabriks AB:s egendomar Jönköpings län: Bratteborg Gripenberg

11 arrendegårdar 37 » 8 » 32 » 10 » 18 » 1 J> 18 i 11 » 13 t 5 » 20 » 18 J 10 » 6 » 23 »

31 136 arrendegårdar Blekinge och Kristianstads län Trolle-Ljungby och Arup 2 » Kristianstads län Maltesholm Råbelöv och Odersberga 39 > Vanas 28 » Malmöhus län: Barsebäck 48 » Jordberga 20 » Krageholm 34 » Sövdeborg 2 » Torup 6 » Trolleholm 14 » Vrams-Gunnarstorp och Gedsholm ... 10 > Övedskloster 34 » Alvsborgs län: Koberg 10 » Värmlands l ä n : AB. Mölnbacka-Trysils egendomar ... 68 > Örebro län: Alkvettern 1 » Bysta 5 » Villingsbergs AB:s egendomar 20 » Västmanlands län: Fiholm 7 » Västmanlands, Kopparbergs och Gävleborgs län: Korsnäs sågverks AB:s egendomar 35

I bearbetningen ha alltså ingått uppgifter från 35 stycken egendomar eller egendomskomplexer rörande sammanlagt 760 arrendegårdar. Arealen odlad jord å dessa (= åker -f- äng, reducerad enligt förut angivna grunder) uppgick till 24 253 hektar och sammanlagda beloppet av från dessa under arrendeåret 1915—16 utgående arrendeavgifter till 752 517 kronor. De fördelade sig på olika landsdelar sålunda: Antal egendomskomplexer

Län

Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Blekinge Kristianstads Malmöhus Alvsborgs Värmlands Örebro Västmanlands Kopparbergs Gävleborgs Summa

Antal arrendegårdar

Arrendegårdarnas areal odlad jord har

Sammanlagda arrendesumman 1915/16 kr.

88 10 66 48 29 8 197 168 10 68 26 12 20 10

2 113 448 1308 1820 474 154 6 803 8 456 210 1068 498 589 195 117

55 452 8 540 33 617 81544 16 105 3 635 157 933 343 267 5 707 19 024 11268 10 825 3 675 1925

752 517

Av de 760 arrendegårdarna ha beträffande närmare 500 stycken uppgifter lämnats om arrendets storlek redan 1880 eller dessförinnan; för de återstående börja uppgifterna först senare, i intet fall dock efter 1905. Gårdar, ifråga om vilka endast uppgifter för därefter följande år lämnats, hava uteslutits från bearbetning. Arrendevärdets storlek i förhållande till arealen odlad jord skiljer sig högst betydligt å de olika egendomarna. Å vissa skånska gods har arrendebeloppet redan på 80-talet i genomsnitt uppgått till 50 kr. per hektar,

32 under åren närmast före kriget till 60 ä 70 kr., medan å gods i vissa andra trakter arrendebeloppen i genomsnitt hållit sig under 15 kr. per hektar ännu i början av 1900-talet. För 9 gods i Skåne och 16 i Mellansverige, där utvecklingen kan följas under hela undersökningsperioden, hava genomsnittsbeloppen per hektar odlad jord vid på olika tidpunkter skedda nyarrenderingar ställt sig ungefär sålunda: 1880 1890 1900

Skåne

Mellansverige

30 kr. 31 » 32 >

23 kr. 23 » 25 »

1910 1916

Skåne

Mellansverige

40 kr. 46 >

27 kr. 30 »

Arrendevärdena i Skåne ligga som synes i genomsnitt 30 å 40 % högre än i Mellansverige. Bearbetningen i övrigt av ifrågavarande material har icke som beträffande kronoegendomarna kunnat i huvudsak basera sig på beräkningar angående arrendebeloppet per arealenhet på grund av de starkt växlande förhållandena å de olika egendomarna och den ojämna förekomsten av nyarrenderingår under olika perioder. Man har måst utfinna en metod, som möjliggjort att följa arrendets höjning (eller sänkning) för de enskilda arrendegårdarna och att med bortseende från skiljaktigheterna i de absoluta siffrorna kombinera de funna ökningstalen på sådant sätt, att ett mått erhållits på den genomsnittliga relativa förändringen i arrendenas storlek från år till år. För överskådlighetens skull har man liksom vid undersökningen av jordpriserna redan från början sammanfört materialet i treårsperioder. Begynnelseperioden har utgjorts av åren närmast före 1880. Tiden 1880—1921 har därefter indelats i 14 treårsperioder (1880—82, 1883—85 o. s. v.). Dessa perioder ha å bearbetningslistorna åtskilts i särskilda kolumner, och ha däri de under resp. period nyreglerade arrendenas belopp antecknats (begynnelseåret för varje arrendes löptid har härvid varit bestämmande för indelningen). Härefter ha utplockats de arrenden, vilkas såväl begynnelse- som slutar fallit inom samma treårsperioder, och ha för dessa parvis hopadderats dels de foldern gällande arrendebeloppen, dels de vid deras utlöpande fastställda nya arrendebeloppen. Slutligen har förhållandet mellan de nya och de förutvarande arrendebeloppens summa för varje sådan grupp uträknats. På detta sätt ha erhållits en mängd kvoter, framställande förhållandet mellan föregående och efterföljande arrendebelopp, för särskilda grupper av gårdar vid utarrendering å tider, infallande med sina begynnelse- och slutar i alla möjliga treårskombinationer under undersökningsperioden. Kvoternas antal var 105, nämligen 14 stycken för de grupper av arrenden, vilkas begynnelseår infallit före 1880, 13 stycken för dem som börjat löpa under perioden 1880—82 o. s. v. Genom att nu undan för undan dividera med varandra kvoterna för de tvenne arrendegrupper vilkas slutar fallit inom samma period men vilkas begynnelseår fallit inom olika, bredvidliggande perioder erhölls ett antal relationstal mellan arrendebeloppen för på varandra följande treårsperioder, vilka sinsemellan visserligen differerade, men på grundval varav genomsnittstal kunde uträknas, som med så stor säkerhet, som materialet över huvud tillät, angåvo arrendebeloppens procentiska ökning (eller minskning) från treårsperiod till treårsperiod. Vid uträknandet av dessa genomsnittstal (i det följande kallade ökningskoefficienter) skedde en vägning av de förutnämnda relationstalen på sådant sätt, att vart och ett av dem tilldelades en vikt, motsvarande antalet i den mindre bland de två grupper av

33 arrendegårdar, av vilkas öknings- (eller minsknings-) kvoter ifrågavarande relationstal självt utgjorde en kvot. Sedan på detta sätt en kedja av ökningskoefficienter bildats, återstod endast att med deras tillhjälp bilda en indexserie, däri första ledet betecknades med 100. Med användande av matematiskt beteckningssätt kan det tillämpade tillvägagångssättet klarare beskrivas sålunda: Låt A beteckna det ursprungliga arrendebeloppet för en viss arrendegård, å vilken arrendet började löpa under perioden 1877—79, under det att det förändrade arrendebeloppet betecknas med Aj, A 2 , A 3 . . . allt eftersom beloppet fastställts under perioderna 1880—82, 1883—85, 1886—88 o. s. v. På samma sätt må B beteckna det ursprungliga beloppet för ett arrende, som begynt löpa under perioden 1880—82, B 1 ; B , . . . dess förändring, om arrendeförändringen fastställts under perioderna 1883—85, 1886—88 o. s. v. Man betecknar vidare med k förhållandet mellan värdet av ett arrende i allmänhet under den andra och den första av de behandlade perioderna, med kj förhållandet mellan värdet under den tredje och den andra o. s. v. (ökningskoefficienterna k, k,, k 2 . . . äro således vad man brukat kalla »kedjeindextal»). Man ser då, att man för en uppgift om förändring av ett arrende (eller för en grupp av sådana) alltid kan bilda en likhet av följande utseende : -T-- =

k; - T 1 = k • k s ;

Bi B

Bo B =

. 3 — k • k, • k 2 ; o. s. v.

B, *' *'' B =

i i , ä *' °' S ' V"

Härav kan man åter på flera olika sätt bestämma k, kx, k2 o. s. v., exempelvis A, A , B, A, B 2 k ~ A - A ' B ~ A - B a S Givet är, att alla de särskilda värden för k eller k,, k 2 o. s. v., som sålunda genom upprepade divisioner erhållas, i regel bliva olika, enär de ifrågavarande kvoterna alltid gälla olika grupper av arrendegårdar. Emellertid är det klart, att genom uträknande av vägda medeltal av alla dessa värden betydligt säkrare uttryck er hålles för den verkliga storleken av k, kj, k., o. s. v. än som vinnes genom A B C att allenast taga hänsyn till -£-, • *, -A- o. s. v. De felkällor för beräkningen A B L/ av ökningskoefficienterna, som ligga däri, att de i varje särskilt jämförelseled ingående gårdarna äro olika till antal, läge, beskaffenhet m. m. ävensom att upplåtelsevillkoren för dem kunna vara mycket skiljaktiga, bliva på detta sätt i möjligaste mån eliminerade (det korrigerade värdet för k utgör medeltal av 14 kvoter, k t medeltal av 13, k2 medeltal av 12 kvoter o. s. v.). Samma bearbetning, som här ovan beskrivits, har även genomförts särskilt för de skånska arrendegårdarna, vilka ju enligt förut anförda tablå utgöra nära hälften av samtliga i undersökningen ingående. Resultatet av de gjorda beräkningarna meddelas i nedanstående tablå: Mil.

M TAB. 9. RELATIVA FÖRÄNDRINGEN AV ARRENDEBELOPPETS STORLEK KÖR ARRENDEN, SOM BEGYNT LÖPA UNDER NEDANSTÅENDE PERIODER, DÅ GENOMSNITTSBELOPPET FÖR PERIODEN 1877 — 79 = 1 0 0 . Därav Samtliga egendomar i egendomar Skåne och Blekinge

Perioder

1877/79 1880/82 1883/85 1886/88 1889/91 1892/94 1895/97 1898/00

1000 97-2 102-7 98-i 98-3 101-2 111-1 104-4

100-0 94-7 102-8 104-4 100-4 107-e 114-8 117-7

Därav Samtliga j egendomar i egendomar | Skåne och i Blekinge

Perioder

1901/03 1904/06 1907/09 1910/12 1913/15 1916/18 1919/21

105-s 112-7 116-7 129-8 130-0 144-s 187*8

116-2 123» 117-2 131-8 143-0

Enligt denna tabell minskades under 80-talet arrendebeloppens storlek något (i Skåne dock endast övergående); 90-talets mitt kännetecknas av en viss, om ock ej särdeles betydande stegring, varpå vid sekelskiftet följer ett bakslag (föga märkbart i Skåne); sedan omkring 1905 har därefter stegringen i det hela fortsatt oavbrutet. Den allmänna nivån låg åren närmast

Diaoram 6 •nd«W

Arrenden « ; j Priser

1B73

ARRENDEBELOPP FÖR GÄRDAR UNDER ENSKILDA EGENDOMAR SAMT PRISER A

JORDBRUKSPRODUKTER.

Indextal.

79 B2

—

Arrenden lör gårdar i södra och mellersta Sverige

—

Pris a veta och råg

—— — ——

" veget.och animal, jordbruksprodukter

Basperiod 1 8 7 6 - 7 8 ~l

35 före kriget i Skåne omkring 40, i södra och mellersta Sverige tillsammans omkring 30 % over nivån år 1880. Vill man jämföra utvecklingen av arrendevärdena med prisutvecklingen i a v s ä n d e pa jordbruksprodukter, får man observera, att årtalen i ovanstående tablå avse resp. arrendeperioders begynnelse och att arrendeåren räknas från den 14 mars. Söker man sambandet mellan arrendeöverenskommelserna och konjunkturerna bör man därför hänföra de förra till tidpunkter liggande minst ett ar tidigare än de i tablån angivna. En jämförande undersökning av de anförda arrendetalen och de i tabellen å sid. 20 meddelade prisiudextaJe.n visar påtagliga överensstämmelser i utvecklingsgången dem emellan om i varje särskilt fall produktpriserna för en föregående treårsperiod liksom ltraga om jordpriserna sidoställas med arrende värdena för efterföljande period (he diagram 6.) En jämförelse mellan den här funna utvecklingen av arrendena å enskilda egendomar och den förut påvisade utvecklingen av egendomspriserna anger or den torras vidkommande ett jämnare förlopp. Någon egentlig nedgång Har det har knappast varit fråga om under 80-talet, men i stället har stegringen efter sekelskiftet varit vida mindre utpräglad. Detta, att arrendena a de enskilda godsen visa mindre sträng anpassning efter konjunkturerna an sa uvardena a egendomar, sammanhänger tydligtvis med en å dessa gods - till större delen av fideikommissnatur — fortlevande patriarkalisk regim. Kronoarrendena, som bestämmas efter opartisk värdering och auktion avspegla åtminstone under tiden fram till sekelskiftet konjunkturutvecklingen tetydiigt skarpare. I motsats till kronoegendomarna förete återigen de enskilda, utarrenderade egendomarna ett i förhållande till prisnivån, såvitt man av arrendeuppgifterna kan döma, i allmänhet stegrat värde, häntydande på successiva jordförbättringar och ett intensivare brukningssätt. Följande sammanställning anger skillnaden, varvid dock får observeras, vad ovan å sid M antorts angående vissa omständigheter, som påverkat kronoarrendena i sankande riktning:

Ä r 1876/81 1882/90 1891/99 S900/08 1909/14

..."""'!!"""

Kronoarrenden

Enskilda arrenden

100o

lOOo 101-8 107i 113-s 131 7

"77., 78., 89 ..', 90-2

Genomsnittspris å jordbruksprodukter 100-0 88-5 89-s 105-1 116-2

Allmän prisindex lOOo 87-5 82-i 92-4 103-0

Nu relaterade beräkningar ha avsett att utreda i främsta rummet utvecklingstendensen i fråga om de stipulerade arrendebeloppens storlek och sambandet haremellan och konjunkturutvecklingen. En annan fråga, som med hjälp av det har behandlade materialet i någon mån låter sig belysas, är vad arrendatorerna faktiskt vid olika tidpunkter fått betala i arrende. Detta ar såtillvida en annan sak än den nyss berörda, som arrendena ofta varit bestämda for en längre följd av år och arrendatorerna, åtminstone i den man de haft att erlägga arrenden i penningar, antingen under fallande konjunkturer drabbats hårdare än avsett varit genom ett under bättre tider lastställt arrende eller ock under stigande konjunkturer kunnat profitera av ett under sämre år överenskommet lågt arrende.

86 För att något sprida ljus över denna fråga har för samtliga de arrendegårdar, beträffande vilka uppgifter föreligga för hela undersökningsperioden ända från 1880, sammanställts summan av årligen utgående arrendebelöpp för var och en av perioderna 1877—79, 1889—91, 1901—03 och 1913—15. I tab. L meddelas dessa uppgifter särskilt för varje egendom eller grupp av egendomar, vilkas namn dock icke utsatts. De erhållna genomsnittstalen för riket angivas här nedan, omräknade i procent av siffrorna för tiden 1880—82, och där bredvid ur föregående utredning framgående siffror rörande arrendebeloppens genomsnittliga förändring vid nyarrendering under motsvarande perioder: År

Faktiskt utgående , , a, arrendebelopp rL

1880/82 1889/91 1901/03 1913/15

lOOo 101-a 106-0 125-s

Yld

»ya™nderins fastställda , , , arrendebelopp 100-0 101-1 108-s 133-7

Det kan visserligen anmärkas, att de båda sifferserierna här ovan avse olika grupper av egendomar, den förra endast 25 st., den senare samtliga i förevarande utredning ingående 35 st. Detta torde dock icke innebära något avgörande hinder för att jämföra dem med varandra. Jämförelsen visar, som naturligt är, för de faktiskt utgående arrendena en något trögare anpassning efter konjunkturerna än för de vid de successivt skeende nyarrenderingarna fastställda arrendebeloppen.

4. Arrenden å ecklesiastika hemman och stiftelsehemman. Försök har gjorts att komplettera det material angående jordarrendenas utveckling i Sverige, för vilket redogjorts ovan under avdelningarna 2) och 3), med uppgifter rörande ecklesiastika hemman och stiftelsehemman. Eesultaten ha dock blivit jämförelsevis obetydliga. I fråga om den förra gruppen lyckades det genom välvilligt biträde av konsistorienotarien i Göteborg att erhålla uppgifter om areal samt arrendebelopp åren 1880—1920 för samtliga s. k. löningshemman och prästänkesäten i Göteborgs stift, sammanlagt 106 st., därav 54 i Hallands län, 32 i Göteborgs och Bohus län samt 20 i Älvsborgs län. En bearbetning av detta material gav emellertid vid handen, att några slutsatser av värde för förevarande utredning icke kunde dragas därur. Dels voro arealuppgifterna i många fall synnerligen osäkra (i de flesta fall kunde fördelning på olika ägoslag ej erhållas), dels visade arrendebeloppen så stora fluktuationer uppåt och nedåt, att det var tydligt att tillfälligheter vid dessas bestämmande spelat en alltför stor roll för att de växlande jordbrukskonjunkturerna därvid skulle kommit till uttryck. I fråga om gruppen stiftelsehemman blev enda frukten av ansträngningarna en samling uppgifter angående Dan viks hospitals hemman, 34 till antalet. Värdet av dessa uppgifter visade sig emellertid väsentligt större än vad fallet var med nyssnämnda ecklesiastika hemmans uppgifter. Två hemman av de 34 måste utgallras, emedan de, såsom belägna strax intill Stockholms stad, visade abnormt höga arrendebelopp. Återstodo alltså 32 st., fördelande sig sålunda på olika län:

37 Areal, L ä n

Stockholms Uppsala Södermanlands Västmanlands

Åker

9 18 •1 1

177 408 9-1 34

7 46 11

| '

hektar Arl. arrendeSkogs- o, belopp åren 1913—1915 Ang : betesKronor I mark

Antal gårdar

j •.:.., ;i. Summa

—-

1 269 396 65 1

3 852 7 272 2163 656

64 |

13 943

Villkoren för arrendering av Danviks hospitals hemman hava i mycket varit ungefär desamma som för arrendering av kronohemman. Arrendetiden har varit 20 år. Arrendebeloppen hava intill år 1909 varit bestämda i spannmål, som t. o. m. år 1883 levererades in natura och försåldes på auktion, men därefter lösts efter tioåriga medelmarkegången för resp. län. Uppgifterna angående arrendebeloppen hava bearbetats efter treårsperioder enligt ungefär samma metod som den, vilken betecknats som »metod 2» vid bearbetningen av kronoarrendena. Resultatet av beräkningarna angives i tab. 10, varest till jämförelse även anförts motsvarande tal för kronoegendomarna. TAB. 1 0 .

ARRENDEBELOPP Å DANVIKS HOSPITALS HEMMAN OCH Å KRONOEGENDOMAR, DÅ BELOPPEN 1876 — 7 8 = 1 0 0 . Arrendebelopp

Arrendebelopp Å r

1876/78 1879/81 1882/84 1885/87 1888/90 1891/93 1894/96

Danvikshemman

Krono1 egendomar

100-0 99-3 96» 89-0 62-0 70-d 83-a

100-0 79-i 79-4 65-2 62-i 73-!' 70-s

År 1897/99 1900/02... 1903/05 .. 1906/08 1909/11... 1912/14 .. 1915/17

Danvikshemman 75-0 88-0 84-9 103-e 86-.-> 94» 100-3

1 Krono| egendomar 67-0 67-3 77-3 76'4 76-8 84-5

Det visar sig här, att nedgången i arrendebeloppen efter den höga nivån på 1870-talet skett mindre brådstörtat för Danviks hemman än för kronoegendomarna. Eljest har utvecklingen i bägge fallen förlupit tämligen likformigt med den skillnaden, att ökningen för Danvikshemmanen sedan 90-talets början skett i raskare tempo om än mindre kraftigt än å de enskilda egendomarna.

38 Jordegendomsvärdenas utveckling i vissa främmande länder. Tyskland. I första rummet betydelsefulla äro de uppgifter angående salu väldet ä försålda jordegendomar, vilka föreligga Inträffande Mecklenburg-Sclin-erm. enär dessa sträcka sig över en mycket lång tidsperiod, nämligen mer än ett århundrade (åren 1770—1874). * Det material, som härvid kommit till användning, avser försäljningarna av de s. k. riddargodsen (ritterschaftliche Guter), varom fullständiga uppgifter funnits att tillgå i länskammaren i Schwerin. Ur därvarande aktmaterial hava sammanställningar gjorts rörande antalet försålda gods, dessas storlek (i Hufen å 185'3i hektar) samt köpeskillingarna, allt med åtskillnad på s. k. Allodial- och LeliensgUter. (De sistnämnda äro underkastade vissa inskränkningar i avseende på försäljning, skuldsättning och arvgång, vilket medfört att priserna för dem i genomsnitt ställt sig något lägre än för allodialgodsen). Uppgifterna hava vid bearbetningen sammanställts femårsvis. Fr. o. m. 1840 meddelas också en fördelning av saluvärdena på storleksklasser. Därjämte redovisas för samma femårsperioder beloppet av influtna arrendeavgifter för de storhertigliga domänerna, samt, till jämförelse med egendoms- och arrende värdena, priserna å vete och råg i Schwerin och Rostock. Nedanstående tablå anger i sammandrag vissa huvudsiffror ur ifrågavarande undersökning. Diagram 7 återger grafiskt de i tabellens sista kolumner meddelade relativa talen. I avseende pä uppgifterna om arrendebeloppen må anmärkas, att de, i olikhet med vad fallet är beträffande de förut meddelade data för de svenska kronodomänerna, angiva årliga arrendesummorna för samtliga egendomar, ej endast för dem som under resp. år undergått nyarrendering. Då arrendetiderna varit jämförelsevis långa, växlande mellan 14 och 24 år, måste resultatet ge en starkt utjämnad och i tiden avsevärt försenad bild av konjunkturutvecklingen. Beträffande förhållandet mellan egendoms- och spannmålspriserna framhålles i texten till förevarande undersökning, att en stigande tendens hos de senare regelbundet visat sig åtföljd av en stegring hos de förra, men att en nedgång i spannmålsprisen endast då följts av en nedgång i egendomsprisen, när en sådan varit av längre varaktighet. Det sistnämnda hänsyftar särskilt på den bristande överensstämmelsen mellan resp. kurvor i slutet av 50- och början av 60-talet. Nedgången i jordpriserna under senare delen av 60-talet, vilken i allmänhet icke finner sin motsvarighet i 1 Die Kauf- und Pachtpreisc der Landgiiter und die Marktpreise landwirtschaftliclier ProdukU in Mecklenburg—Selnverin seit dem Jahre 1770. Beiträge zur Statistik Mecklenburgs IX, b. 3. 4. Schwerin 1880.

39 TAB.

EGENDOMS-

11.

OCH A R R K N D E V A R D E N

SAMT S P A N N M Å L S P R I S E R

MF.CKLENBURG-SCHWKRIN.

Saluvärden å riddargods Mk. per Hufe År

1770/74 1775/79 1780/84 1785/89 1790/94 1795/99 1800/04 1805/09 1810/14 1815/19 1820/24 1825/29 1830/34 1835/39 1840/44 1845/49 ' 1850/54 1855/59 • 1860/64 • 1865/69 1870/74 1875/78

Länsgods

Allodialgods

24 057 17 937 22 089 29 685 40 554 57 288 72147 67 893 39 873 42 495 46 575 44 370 48 333 63 606 86 307 95 499 94 632 131 611 156 237 148 183 128 780 136 260

20 457 20 352 23 805 27 165 41235 55 728 66 681 71253 39 240 50 277 46 353 45 027 56 430 72 987 90 387 97 305 95 067 138 905 184 831 174 864 152 389 163 467

Procenttal. (Gr enomsnittstalen för hela Ärligt perioden 1770—1878 = 100) arrendeSpannmålspris i belopp för S a l u t ä r d e n Schwerin Arrendedomanialbelopp Läns| Allodialgårdar. Mk. Råg Vete gods gods 898 349 923 224 1 002 644 1042 211 1090 403 1137 670 1 257 996 1 480 073 1 455 740 1 458 591 1 658 880 1 700 479 1 826 534 1 978 268 2 113 376 2 589 602 2 851 036 3 285 074 3 701 800 4 365 303 4 251 962 4 262 811

33"2 24-.-i 30-5 41-0 56-0 79-0 99-6 93-7 55-0 58- ö 64-3 61-2 66-7 87-s 119-1 131-8 130-6 181-6 215-6 204-5 177-7 188-0

86-0 25-s 31-2 34-5 52-s 70-7 84-6 90-4 | 49-8 63-s 58-s 57i 71-6 92-6 114-7 123-4 120-6 176-2 234-5 1 221-s i 193-8 1 207-4

42-7 43-s 47-6 49-5 51-8 54-0 59-7 70-3 69i 69-3 78-s 80-7 86-7 93-» 100-4 1230 135-4 156-0 175-s 207-3 201» 202-4

Diagram 7.

E6END0MSPRISER, ARRENDEN OCH SPANNMÅLSPRISER I MECKLENBURG-SCHWERIN. Relativa tal.

10 Salupris per Hufe för Lehenaguler Allodialgiiter • Arrende ä Domanialhöfe • Rigpris i Schwerin

I procent av medeltal får hala perioden 1770-1873.

91-8 ; 50-2 ; 76-4 ! 83-3 97-0 ; 100-5 1 151-7 ; 122-6 , 97-3 1 113-5 | 42-4 73o ! 77-7 j 77-3 92-5 ; 102- T 135-8 i 118-s ; 104-5 137-2 i 133-5 120-2

88-9 62-» 72-6 87-2 92-0 105-9 148-7 117-4 90-6 120-0 48-9 72-2 71-9 90-6 87-o 111-9 132-2 119-6 1031 130o 1310 115-6

andra länder, torde sammanhänga med då genomförda reformer i den starkt antikverade mecklenhurgiska agrarförfattningen. En undersökning av egendomsprisernas utveckling inom en annan del av Tyska riket, vilken liksom den nu refererade omfattar en jämförelsevis lång period och dessutom har fördelen att vara framförd längre i tiden, är den av H. SABEAZIN verkställda utredningen för den (förutvarande) preussiska provinsen Posen 1. Denna utredning utmärker sig även framför den förra genom sin större detaljrikedom, som möjliggör slutsatser av större värde. Materialet är hämtat ur handlingar, tillhörande den år 1821 grundade hypoteksföreningen för Posen (Kreditverein von Besitzern adliger Giiter im Grossherzogtum Posen, från 1857 Posener Landschaft), och omfattar uppgifter om köpeskillingar för därstädes belånade jordegendomar under åren 1800—94 (i vissa fall t. o. m. tidigare än 1800) samt dessas totala areal. Köpeskillingarna omfatta i regel även värdet å byggnader och inventarier. Bearbetningen har verkställts för tioårsperioder beträffande tiden 1800—70, därefter för femårsperioder. Egendomarna ha efter sin storlek (totalarealen, omfattande alltså även skogsmark) indelats i följande klasser: I.

Småegendomar, 0—50 hektar a) 0—30 hektar: smärre bondgårdar. b) 30—50 » -. stora »

II.

Medelstora egendomar, 50—300 hektar a) 50—100 hektar l smärre lantgods. b) 100—200 » c) 200—300 » medelstora länt- och riddargods.

III.

Stora egendomar, 300 hektar och däröver a) 300— 500 hektar: större länt- och riddargods. b) 500—1 000 » : stora riddargods. c) över 1 000 » : latifundier (Herrschaften).

Dessutom ha egendomarna efter sin belägenhet med hänsyn till åkerjordens beskaffenhet fördelats i tre klasser. Bestämmande för indelningen har därvid varit läget inom kretsar med högre eller lägre genomsnittlig grundskattetaxering per hektar. De behandlade egendomarna äro, som av indelningsschemat framgår, till arealen i allmänhet ganska stora. Tab. 12 innehåller en sammanfattning av genomsnittspriserna per hektar för de särskilda storleksklasserna åren 1841—94 ävensom relativa tal uträknade i förhållande till priserna åren 1861—70. Tab. 13 meddelar beträffande de medelstora egendomarna, vilka utgöra flertalet av de i utredningen ingående och de vilka visa den mest typiska prisutvecklingen, en fördelning av de relativa pristalen på de tre bonitetsklasserna; även finnas där intagna uppgifter å vete- och rågprisen i Posen under samma perioder. 1 H. Sarrazin, Die Entwicklung der 1'reise des Grund und Bodens in der Trovinz Posen. Landwirtscliaftliche Jahrbucher, Bd. 26, 1897, s. 825 ii.

41 TAB. 12.

EGENDOMSPRISER I PROVINSEN POSEN. Medelstora egendomar

Småegendomar Ar

0-30 har

30—50 Samt- 5 0 - 1 0 0 100— | 200— Samtliga h a r 200 hari300 har liga har

Stora egendomar 300— 1 500— över Samt500 1 000 1000 liga har | har har

Absoluta tal. Mark per hektar 1841/50 1851/60 1861/70 1871/75 1876/80 1881/85 1886/90 1891/94

165 276 438 516 560 611 661 770

225 326 385 470 529 594 659 694

191 259 442 557 604 660 663 646

251 318 551 698 634 652 641 691

251 416 518 623 646 694 662 639

327 349 551 629 599 679 642 632

257 363 466 618 622 676 623 586

257 317 403 488 491 530 476 459

59 63 100 114 109 123 117 115

55 73 100 133 133 144 133 126

64 79 100 121 122 131 118 114

Relativa tal. Mede! tal 1861/70 = 100. 1841/50 1851/60 1861/70 1871/75 1876/80 1881/85 1886/90 1891/94

38 63 100 117 127 139 150 175

58 84 100 122 137 154 171 180

47 73 100 119 132 146 160 178

43 59 100 126 137 149 150 146

45 58 100 127 115 118 116 127

47 70 100 122 122 137 135 127

48 80 100 120 125 134 128 123 .

60 74 100 128 124 140 130 117

TAB. 1 3 . EGENDOMSPRISER I PROVINSEN POSEN FOR MEDELSTORA EGENDOMAR, FÖRDELADE I BÖRDIGHETSKLASSER, SAMT PRIS Å VETE OCH RÅG I STADEN POSEN. RELATIVA TAL.

MEDELTAL FOR

1861/70=100.

Egendomspriser Å r Sämre jord 1841/50 1851/60 1861/70 1871/75 1876/80 1881/85 1886/90 1891/94

10 61 i nri 104 113 127 126 130

Medelgod

Spannmålspriser

> -D,,,.

• j

jord

\ B a t t r e ^ ord

Vete

Råg

46 73 i nn 119 132 148 132 133

56 66 100 139 138 150 138 146

82 107 100 113 100 92 84 84

79 111 100 121 110 106 97 104

I diagram 8 åskådliggöras huvudsiffrorna ända från 1811. Posen utgör övervägande ett slättland med utpräglad storbruksstruktur. Spannmåls- och isynnerhet veteodlingen är starkt uppdriven. Å de magrare sandjordarna i vissa distrikt åter drives en vidsträckt råg- och potatisodling i kombination med brännvinsbränning; å de bättre jordarna har särskilt sedan 1880-talet sockerbetskulturen vunnit insteg. Tabellerna och diagrammet visa för de mindre egendomarna (under 50 hektar) alltsedan 1820-talet en oavbruten prisstegring. De under århundradets sista fjärdedel fallande konjunkturerna hava ej medfört någon nedgång i

42 Dis g rim 8.

E6END0MS-0CH SPANNMÅLSPRISER I POSEN. Relativa tal.

!20 -

.•----

"V^ SO -

" - • • •

^ \.

^**

>^ ^~-

'---.._

T** *-—^V*

ia 10

r^. i

KARTOGRAF i S"-A IN-iTirUTtr

70 Pris par hektar a egendomar < 50 har „ 50-300 .. > 300 .

001895 I procent av medeltal for

Vetepris Rågpris

priset. Det framhålles av författaren till här refererade undersökning, att prisstegringen för denna grupp före 1870-talet till stor del torde sammanhänga med det då genomförda skiftesverket, som medförde bättre brukningsmöjligheter. För de största egendomarna utvisar 1820-talet den lägsta prisnivån, sammanhängande med den då inträffade jordbrukskrisen, vilken föranleddes av en rad ymniga skördar och därav följande tvärt fallande spannmålspriser. Den starka skuldsättningen från krigsåren gjorde sig irå ödesdigert sätt kännbar och givetvis mest för de större egendomsägarna. 1830-talet kännetecknades i dessa gränstrakter till Polen av politiska oroligheter. Först med 40-talet begynte en verklig blomstring med tilltagande spannmålsutförsel till England. Industri och samfärdsel utvecklades kraftigare, jordbrukstekniken fullkomnades, bättre kreditmöjligheter uppstodo. Priserna å jordbrukets produkter fortforo med vissa kortare avbrott att stiga ända till mitten av 70-talet. I bredd härmed stego ock jordpriserna, och de fortsatte uppåt ända in på 80-talets första år, ännu någon tid efter det konkurrensen från Ryssland och de transoceana länderna börjat göra sina verkningar gällande genom fallande spannmålspriser. Som förut nämndes, ha de mindre egendomarnas pris icke påverkats härav; den starkaste nedgången drabbade liksom på 1820-talet de stora godsen. Uppgifterna rörande egendomsvärdenas fördelning efter jordens större eller mindre bördighet antyda för tidigare år en starkare stegring för den lättare; jorden. Depressionstiden åter har låtit de högre taxerade distrikten med deras tyngre bet- och vetejord framstå som mera motståndskraftiga mot konjunkturomslaget. I avseende på förhållandet till spannmålspriserna blir slutsatsen densamma som framgick av utredningen för Mecklenburg, nämligen att en stegring i dessa priser tydligen fört med sig en stegring också i jordpriserna, men att dessa senare däremot endast långsamt följt en fallande konjunktur i spannmålspriset. En tredje utredning av intresse angående jordprisernas utveckling i Tyskland har verkställts av P. KOLLMAN och omfattar förhållandena i (förut-

43 varande) storhertigdömet Oldenburg även 1866—93'. Denna utredning har sitt särskilda värde genom den ytterst ingående och detaljerade behandling, som uppgiftsmaterialet däri underkastats. Detta har hämtats ur de offentliga fastighets- och skattelängderna (der Grund- und Gebäudesteuerkataster) med tillhörande protokoll och omfattar uppgifter rörande samtliga försålda egendomars belägenhet, ytinnehåll, grundskattetaxering och salupris samt, Inträffande obebyggda jordparceller, dessas beskaffenhet i odlingshänseende. Till sin agrariska struktur har Oldenburg en helt annan karaktär än det nyss behandlade Posen. Det är visserligen liksom detta ett land, där jordbruket i synnerligt hög grad dominerar som näringsgren. Men det är i olikhet med Posen ett utpräglat småbruksområde. I genomsnitt räknas varje brukningsdel ej omfatta mer än 9 hektar; egendomar med över 50 hektar anses redan tillhöra storbruken. I övrigt ställa sig förhållandena i detta som i andra hänseenden ganska olika inom de tre naturligt skilda huvuddistrikt, vari storhertigdömet kan uppdelas, nämligen det genom uppsvämning bildade låga, av vallar skyddade och med ett fint förgrenat nät av bevattningskanaler försedda, ytterst fruktbara Marsklandet samt de högre belägna, av vidsträckta, okultiverade mossar eller hedar genomdragna, föga bördiga områden, som benämnas Oldenburger och Milnsterscher Geest. Brukningsdelarnas genomsnittliga omfång av odlad eller odlingsbar jord inom dessa tre områden (1882) framgår av följande sammanställning: Procent av den idlade jorden fallande inom resp storleksklasser

A r e a l

Ma •sklandet Old. Geest Mttnst. Geest

L— 5 5—10 10—20 20—50 Over 50

52-1 2ä-s 6-s

» . » » *

5-i

11-1 3-i

Summa

lOOo

38-1 39.; 10-7 5'7 4-. 0-s lOOo

151 57-9 12-2 9-r 4-:t

O-.' 1000

1 det egentliga Marsklandet med dess betes- och trädgårdskultur upptaga de rena dvärgbruken över hälften av arealen, i Munsterlandet tillhör huvuddelen storleksklassen 1—5 hektar. Emellertid äro även de större brukningsdelarna på 20—50 hektar jämförelsevis talrikast i Marsklandet, också detta naturligt sammanhängande med jordens större fruktbarhet och det allmännare välståndet därstädes. Skog saknas nästan helt i sistnämnda område. Den upptar icke heller i Geestdistrikten någon större areal. Däremot finnas i dessa sistnämnda, som förut nämnts, vidsträckta moss- och hedtrakter, vilka till stor del ej kunna nyttjas annat än till ett torftigt fårbete eller torvtäkt, eller, om de läggas under kultur, blott giva ringa utbyte. Här nedan meddelas en sammanställning av uppgifterna om genomsnittliga saluvärdet per hektar för de under vart och ett av åren 1866—93 försålda bebyggda jordbruksfastigheterna. 1 P , Kollman. Uber die Statistik der Bodenpreise im allgemeineu und die Kauipreise dea Urujideigentums im Grosshensogtum Oldeaburg. Allgeraeines Stati3tisches Archiv, IV, 1896, a. 167 If.

44 TAB.

14.

Å r

1866 67 68 69 1870 71 72 73 74 75

GENOiMSNITTLIGT S A L U V Ä R D E PER I OLDENBURG.

Saluvärde per hektar Mark (819-0) (1 595-4) 1 205-8 1 304-4 1 214-8 1104-9 1287-5 1 643-7 1 475-9 1823-1

FÖR

Saluvärde per hektar Mark

Å r

1876 77 78 79 1880 81 82 83 84 85

HEKTAR

. .

Saluvärde per hektar Mark

Å r

1 924-0 1 836-3 1 616-4 1634-5 1 629o 1477-s 1277-2 1 342-5 1 348-ii) 1445-7

. . .

EGENDOMAR

1886 87 . 88 . 89 1890 91

1 198-6 1398-9 1 279-2 1278-6 1855-2 1 736-2

1 696- n

1729-o

Sammanlagt omfattar denna statistik 13 261 egendomsförsäljningar eller i genomsnitt 473 per år; materialet är alltså ganska omfattande. Emellertid äro siffrorna för de två första åren osäkra och därför här ovan satta inom parentes. Genomsnittliga arealen per egendom var 6'i hektar; medelvärdet per hektar för egendomar inom Marsklandet 2 620 mark, inom Oldenburgerlandet 988 mark, inom Munsterlandet 679 mark. Skillnaden mellan de tre områdena framträder här klart. Siffrorna i tablån utvisa (med bortseende från de båda osäkra första åren) efter en mindre tillbakagång till år 1871 en fortskridande stegring till år 1876, därefter en av vissa smärre höjningar avbruten sänkning fram till senare delen av 80-talet och slutligen en rätt kraftig uppgång under 90talets första år. Genomsnittstal för femårsperioder och för de särskilda områdena var för sig lämnas här nedan: TAB.

15.

SALUVÄRDE

PER

HEKTAR

FOR

EGENDOMAR

I OLIKA DELAR

OLDENBURG.

A r

Marsklandet Old. Geest Miinst. Geest Absoluta

1869/73 . 1874/78 . 1879/83 , 1884/88 . 1889/93 .

2 471-0 2 607-7 2 664-5 2 513-9 2 862-2 Relativa

1869/73 1874/78 1879/83 1884/88 1889/93

100-0 105-5 107-s 101-7 115-s

763-8 1 223-6 1 009-9 901-7 1 043-6

tal.

Hela hertigdömet

Mark

701-0

775-s 647-3 607-s 709-s

1 358-2 1 738o 1 436- a 1 332-5 1641-s

Medeltal för år 1869/73 = 100 100-0 160-2 132-2 118-1 136-6

100-0 110-9 92-3 86-s 101-3

lOO-o 128-0

105-s 98-1 120-:i

Det allmänna ekonomiska uppsvinget under 1870-talet, för här ifrågavarande land accentuerat särskilt genom betydelsefulla järnvägsbyggnader, torde i främsta rummet betingat stegringen i egendomspriserna dessa år^

45 Utvecklingen under de följande femårsperioderna måste tydligen sättas i närmaste samband med prisutvecklingen i fråga om jordbruksprodukterna och framför allt spannmålen. Av intresse är att iakttaga den väsentligt lugnare takt, vari prisförskjutningen ägt rum inom det bördigare Marsklandet med dess företrädesvis på mjölkhushållning baserade lantbruk än i de magrare Geestområdena med deras vidsträcktare spannmålsodling. Starkast var nedgången under 80-talets senare del i Munsterlandet, den i alla hänseenden ogynnsammast situerade delen av storhertigdömet. Köpesummornas fördelning på egendomar av olika storlek anger en anmärkningsvärt stark skillnad mellan värdet per hektar för små och stora fastigheter. För hela perioden 1869—93 i genomsnitt uppvisar sålunda Marsklandet följande genomsnittsvärden per hektar: Storleksgrupper 0 5 — 1 hektar 1-2 » 2— 5 . 5—10 » 10—20 » 20—50 över 50 »

Värde per hektar Mark 9 470 6177 3249 2153 1832 2015 1*986

Även inom här behandlade land visar det sig, att prisnedgången under depressionstiden företrädesvis drabbat de något större egendomarna, medan de minsta tvärtom i allmänhet företett någon stegring. Den nästa utredning angående jordprisernas utveckling i Tyskland, av vilken några huvudresultat här skola anföras, är av den av W. ROTHKEGEL utarbetade statistiken för Preussens samtliga provinser åren 1895—1909. Denna utgör den med hänsyn till materialets omfattning störst anlagda undersökning av detta slag, som över huvud existerar. Den är publicerad i två vidlyftiga avhandlingar, den ena omfattande tiden 1895—1906, den andra i sammandrag hela den ovannämnda perioden l . Till grund för denna undersökning ligga de av den preussiska katasterförvaltningen för treårsperioder, begynnande med åren 1895—97, i och för beskattningsändamål insamlade uppgifterna rörande köpeskillingarna för försålda fastigheter ävensom rörande dessas areal av särskilda ägoslag, deras beräknade nettoavkastning enligt grundskattetaxeringen (Grundsteuer-reinertrag), byggnadernas och inventariernas värde, den allmänna kulturståndpunkten m. fl. förhållanden, vilka ansetts vara av betydelse för kännedomen om egendomarnas beskaffenhet och vartill hänsyn tagits vid uppskattandet av det s. k. »rena saluvärdet» (reiner Kaufpreis). Materialet självt har föranlett, att bearbetningen måst ske efter treårsperioder. Särskilt för sig hava därvid bearbetats uppgifterna för hela, bebyggda egendomar (Landgiiter) och för jordparceller (Stuckländereien). I förevarande referat tages dock endast hänsyn till de förra, såsom varande av större intresse. Tvångsförsäljningar och s. k. familjeköp äro i regel uteslutna. Sammanlagt omfattar det här nedan berörda prismaterialet över 200 000 försäljningsfall. 1 W. Rothkegel, Die Kaufpreise fiir ländliche Besitzungen im Kbnigreieh Preussen von 1895 bis 1906. Sclimollers Forsch. H. 146, 1910; samt Die Bewegung der Kaufpreise fur ländliche Besitzungen und die Entwicklung der Getreidepreise im Königreich Preussen von 1895 bis 1909. Scbmollers Jahrbiicher, Jalirg. 34, H. 4, 1910.

46 Då förhållandena inom olika delar av Preussen äro mycket växlande, bör lämpligen även i det korta sammandrag av utredningsresultaten, som halkan ifrågakomma, åtskillnad göras åtminstone mellan vissa större huvudområden. En särskilt viktig olikhet provinserna emellan ligger i den mycket ojämna frekvensen av stora och små egendomar och den därmed sammanhängande förekomsten av storbruk och småbruk. I de östra provinserna dominera storgodsen avgjort, framför allt i Pommern och Posen, där brukningsdelar om mer än 100 hektar upptaga över hälften av hela arealen, medan brukningsdelar med mindre än 5 hektar blott upptaga 3 å 4 procent. I den västra delen av landet träda storbruken tillbaka i betydelse, men även här förefinnes en skillnad mellan de norra provinserna — landområdet utmed Nordsjökusten från Schleswig-Holstein till nedre Rhen — varest de medelstora bondgårdarna om 20—100 hektar förhärska, och de södra provinserna, Hessen-Nassau och Rhenprovinsen (ävensom vissa delar av Sachsen och Hannover), vilka utgöra ett mycket utpräglat småbruksområde. Huvuddelen av provinsen Sachsen innehåller vid sidan av den övervägande massan bondjordbruk även talrika stora gods och bildar sålunda en övergång mellan östern och västern. Nedanstående tablå anger i stora drag de här påpekade skil jaktigheterna: Brukningsdelar om . . . har upptagande nedanstående procent av totalarealen under 2 I 2^5~ ~ 5^20~]~20—100~TÖ6" har o. har har har har däröver De 6 östra provinserna Sachsen Schleswig-Holstein, Hannover o. West phalen Hessen-Nassau och Rhenprovinsen ..

2-9 5'7

B-i 5*3

23-1 i 23-6 |

27-7 36-4

41-0 29-o

5-2 14-1

9-5 25-2

32-7 43-8 |

44-4 13-7

8-2 3-2

Hela Preussen

7-9

27s

80 9

292 Dessa olikheter i egendomsfördelningen spela en avgörande roll för genomsnittsvärdet å jordbruksjorden. Emellertid inverka givetvis även andra faktorer, såsom olikheter i klimat, läge, jordbeskaffenhet, kommunikationer, avsättningsmöjligheter och allmän kulturnivå m. m. Genomsnittsvärdena även för egendomar tillhörande samma storleksklasser skilja sig därför betydligt inom olika landsdelar, som följande sammanställning utvisar: TAB. 16. GENOMSNITTSPRIS PER HEKTAR FÖR EGENDOMAR I OLIKA DELAR AV PREUSSEN, TILLHÖRANDE NEDANSTÅENDE STORLEKSKLASSER 1895 — 1 S 0 6 . MARK. i 5—20 | 20—100 100—500 500harö., har har har däröver i Ost- och Westpreussen samt Posen | Pommern, Brandenburg. Schlesien ! Sachsen ' Schleswig-Holstein, Hannover. Westphalen j Hessen-Xa.ssau. Rehnprovinsen ...i

2 057 2 879 4 580

Hela Preussen'

3 677 4 066

47 Olikheten i värdena inom särskilda storleksgrupper är mycket framträdande, men även olikheten inom skilda landsdelar. De lägsta värdena träffas i de östra provinserna med deras i allmänhet strängare klimat och ogynnsammare kommunikationsförhållanden. Vissa trakter i nordväst med magra sandjordar och hedar uppvisa även låga saluvärden, vilka draga ned prisgenomsnitten. De i stort sett värdefullaste jordarna förekomma i provinsen Sachsen, varest finnas vidsträckta områden med den yppersta, i gammal, hög kultur befintlig åkerjord och de bästa avsättningsmöjligheter till följd av en högt utvecklad industri. De genomsnittliga egendomsvärdenas utveckling under redovisningsperioden har i de särskilda provinserna varit följande: TAB. 17. EGENDOMSPRISER PER HEKTAR I PREUSSENS OLIKA PROVINSER 1895 — 1909, DÅ TALEN 1895/97 = 100. 1

Provinser

1895/97

1898/00

1901/03

1904/06

1907/09 j

100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

106 110 113 103 109 104 102 106 109 104 113 108 107

122 123 129 118 112 106 102 118 118 113 120 114 117

139 136 150 118 118 112 109 128 124 128 133 119 128

167 170 180 144 129 124 116 146 158 137 139 132

Ostpreussen .. Westpreussen Posen Brandenburg Sehlesien

1 Schles-wig-Hols tein Westphalen .. Hessen-Nassau Rhenprovinsen

1 Hela Preussenj

150 Stor uppmärksamhet ägnas i förevarande utredning även åt jordprisernas fördelning på olika kategorier av egendomar efter deras högre eller lägre »Grundsteuerreinertrag» (se ovan). Den till grund härför liggande taxeringen verkställdes för 50 å 60 år sedan på grund av lagar av 1861 och 1870 för resp. de gamla och nya provinserna. Enligt dessa skulle alla skattepliktiga fastigheter taxeras till grundskatt efter sin beräknade nettoavkastning (Reinertrag). För varje krets eller kretsdel uppställdes en klassifikationstariff, enligt vilken nettoavkastningen per Morgen för varje ägoslag och bonitetsklass angavs i silvergroschen. Som nettoavkastning skulle anses det efter avdrag av brukningskostnaderna från bruttoavkastningen uppkommande överskott, vilket varaktigt ansågs kunna erhållas från resp. fastigheter. Till brukningskostnaderna hänfördes även räntor å byggnads- och inventariekapital. För evalveringen av naturaavkastningen i penningar skulle tjäna genomsnittliga marknadsprisen i resp. orter åren 1837—1860 med bortseende från de två dyraste och de två billigaste åren. Taxeringsresultatet skulle jämkas efter jämförelse med sedan år 1850 erlagda köpeskillingar och arrenden. Resultaten av denna taxering anses tämligen väl angiva de särskilda fastigheternas relativa avkastningsförmåga på 1860- resp. 1870-talet. Sedan dess ha givetvis förskjutningar inträffat, men i stora drag torde en härpå grundad klassindelning ännu hava värde i nämnda hänseende. Fördelas de sålda fastigheterna i Reinertrags-klasser, befinnes att de genomsnittliga saluvärdena per hektar för varje grupp gestaltat sig sålunda, då

48 talen för perioden 1895—1897 satts == 100 (för utrymmesbesparing anföras endast siffror för hela Preussen): TAB.

18.

EGENDOMSPRISER PER HEKTAR FÖR OLIKA REINERTRAGSKLASSER I PREUSSEN, DÅ TALEN 1 8 9 5 / 9 7 = 1 0 0 . Grundsteuer-reinertrag per hektar A r

Under 2 Tåler

2-5 Tåler

5—10 Tåler

10—20 Tåler

100 109 125 143 167

100 107 118 131 152

100 105 108 118 126

100 105 107 112 122

1895/97 1898/00 1901/03 1904/06 1907/09

| 20 Tåler Samtliga i o. däröver grupper ' 100 102 101 106 118

100 107 117 128 150

i i

En kombination av uppgifterna för såväl storleks- som Reinertrags-klasser ger nedanstående resultat (tab. 19). I denna tablå angives den procentiska stegringen av värdena resp. från 1895—1897 till 1901—1903 samt från 1901—1903 till 1907—1909 ävensom de belopp, varmed stegringen under den senare perioden överskjutit stegringen under den förra. TAB.

19.

SALUVÄRDENAS PROCENTISKA STEGRING FRÅN 1 8 9 5 / 9 7 TILL 1 9 Ö l / 0 3 SAMT FRÅN 1 9 0 l / 0 3 TILL 1 9 0 7 / 0 9 . !

Storleksklasser Reinertrags-grupper

IQ.

IV.

20—100 100—500 500haro. Samtliga 1 har har däröver klasser 1

Under 2 har

2—5 har

I 5—20 har

Under 2 Tåler: 1895/97—1901/03 1901/03—1907/09

31 39

24 34

25 40

23 54

19 62

27 67

25 42

2—5 Tåler: 1895/97—1901/03 1901/03—1907/09

22 37

20 29

17 33

15 38

13 45

16 45

18 34

5—10 Tåler: 1895/97—1901/03 1901/03—1907/09

7 16

8 16

9 16

7 24

10 48

—

8 18

10—20 Tåler: 1895/97—1901/03 1901/03—1907/09

19 9

8 8

7 14

5 22

4 11

—

7 15

10 12

3 20

—

18 31

14 37

13 49

19 53

17 33

20 Tåler 0. däröver: 1895/97—1901/03 1901/03—1907/09

Samtliga grupper: 1895/97—1901/03 1901/03-1907/09

1 1

—

21 33

18 27

Stegringen 1901/03-1907/0 9 har övei skjutit stegringen 1895/97-1901/03 me d följand*i procent: 17 40 31 43 Reinertragsgrupp I 10 15 16 23 32 29 16 9 » H .: 17 1 38 — 10 » III 7 9 8 — 7 17 7 — 8 10 » rv — — 2 23 — » v 16 34 36 23 Samtliga grupper 12 13 11

49 Av här ovan anförda, starkt sammandragna tabeller synas framgå följande huvudresultat. Fastighetsvärdena hava överallt och i fråga om samtliga egendomsgrupper befunnit sig i stigande från period till period, jämförelsevis mindre starkt under de två första perioderna, men anmärkningsvärt kraftigt under de bägge sista. Störst har värdestegringen i stort sett varit i de östra provinserna. De högsta talen visa här Posen och Westpreussen; till den starka prisökningen har givetvis bidragit de stora egendomsköp, som här i kolonisationssyfte företagits av den preussiska Ansiedlungs-kommissionen och de polska jordstyckningsbankerna och varigenom en livlig jordspekulation framkallats. Stark har ökningen också varit i vissa distrikt i väster, företrädesvis i provinsen Hannover, till följd av ökad uppodling av en del förut nästan värdelösa moss- och hedmarker. Jämförelsevis svagast framträder värdestegringen i provinsen Sachsen, vilken, som förut framhållits, innesluter mycket av Preussens bästa och dyraste jordbruksjord. Detta förhållande, att prisstegringen i allmänhet gjort sig mera gällande i de magrare än i de feta distrikten, har sin motsvarighet däri, att de lägre grundskattetaxerade egendomarna, alltså i regel egendomar med svagare jord, genomgående uppvisa en kraftigare värdeökning än de högre taxerade. Av intresse är att finna, att samma utveckling kan skönjas även för den tid, som ligger bakom den här behandlade. I den refererade undersökningen förekommer en tabell, som visar, att genomsnittliga värdeökningen för obebyggda fastigheter från åren 1851—60 till 1895—1906 uppgått till följande procent beträffande olika Reinertragsklasser: Reinertrag per hektar Under 2 Tåler, ökning 2— 5 » » 5—10 » » 10—20 » » 20 Tåler och däröver, ökning

637 395 283 211 176

Nu anmärkta sakförhållande, vilket även påvisats i den ovan berörda undersökningen rörande provinsen Posen, förklaras av Rothkegel med att jordbruksteknikens framsteg företrädesvis kommit de svagare jordarna till godo och att i fråga om dessa de största möjligheterna förelegat att med ökad kapital- och arbetsanvändning uppnå högre avkastning. Däri skulle ligga ett bevis för att prisstegringen till väsentlig del ej vore uttryck för stegrad jordränta utan ökad avkastning på grund av kapitalnedlägg och bättre jordbearbetning. Till jämförelse med den redovisade jordprisutvecklingen meddelas här en sammanställning av priserna i Preussen å viktigare jordbruksprodukter (genomsnitt för samtliga preussiska provinser), uträknade i form av indextal på basen 1895—97.

Å r

1895/97 1898/00 1901/03 1904/06 1907/09 4 — 7421.

Vete

Räg

Vete, råg, korn, havre

Oxkött, fårkött, fläsk, smör

Genomsnitt för veget. o. animal. produkter

100 107 105 112 138

100 117 113 119 146

100 111 110 114 137

100 104 108 118 124

100 107 109 116 130

50 Ur en jämförelse mellan dessa prisgenomsnitt och de ovan anförda procenttalen för jordprisstegringen under motsvarande perioder böra vissa slutsatser kunna dragas rörande produktprisernas och särskilt spannmålsprisernas inverkan på egendomsvärdena. I detta hänseende är särskilt sammanställningen i tab. 19 av intresse. Det framgår av denna, att under hela den undersökta tidrymden en fortskridande ökning i jordpriserna gjort sig gällande och detta i accelererat tempo. Genomsnittliga ökningen 1895/97—1901/03 var 17 %, ökningen 1901/03—1907/09 däremot 33 % eller nära dubbelt så stor. I särskild grad har denna acceleration framträtt för den sämre jorden (d. v. s. de lägre Reinertragsklasserna) och den har därjämte, egendomligt nog, varit betydligt större för de stora och medelstora egendomarna än för de små. Nu visar tabellen över produktpriserna, att ökningen beträffande dessa ända till perioden 1901—03 var jämförelsevis svag men därefter skjuter hastig fart. Det gäller de animaliska produkterna, men i ännu högre grad brödsäden, för vilken tullen genom 1902 års tulltaxa höjdes från 3-5 0 mark per 100 kg. till 5-5 0 mark beträffande vete och 5 mark beträffande råg, ehuru dessa tullförhöjningar trädde i kraft först den 1 mars 1906. Författaren till här refererade undersökning sluter av de anförda fakta, att jordprisstegringen under förra delen av undersökningsperioden väsentligen bör anses motsvara den ökade avkastningen på grund av kapitalinvestering och förbättrad jordskötsel. Den procent, varmed ökningen under den senare perioden överstiger ökningen under den tidigare, skulle åter ungefär motsvara stegringen i jordräntan på grund av stigande produkt- och särskilt spannmålspris. Att detta mervärde framträtt proportionsvis störst för den sämre jorden skulle sammanhänga med att nettoavkastningen från de lättare jordarna, vara företrädesvis spannmålsodling bedrives, vida mer beror av spannmålsprisernas höjd än avkastningen från den fetare jorden, som i regel utnyttjas ej blott till spannmålsodling utan i stor omfattning också till odling av värdefulla handels växter, grönsaker och framför allt sockerbetor. Att vidare prisstegringen under den senare perioden framträtt starkast för de stora egendomarnas vidkommande förklaras bevisa, att dessa, som övervägande producera spannmål till avsalu, draga den största fördelen av höga spannmålspriser, under det att för de mindre jordbrukarna, vilka blott kunna frambringa ett ringa saluöverskott, de höga produktpriserna äro av mindre betydelse. I fråga om Preussen föreligger även ett annat material, ägnat att belysa egendomsprisernas utveckling, nämligen arrendeuppgifter för de preussiska kronodomänema. Dessa hava av J. CONRAD använts i ett flertal avhandlingar i hans Jahrbiicher samt annorstädes rörande de tyska spannmålstullarna och deras verkningar l . Enligt de uppgifter härom, som föreligga, hava arrendebeloppen för dessa egendomar vid nyarrendering förskjutit sig i förhållande till förut gällande, mestadels 18 år tidigare bestämda belopp på sätt efterföljande tabell utvisar. Dessa siffror visa ett fortgående sjunkande från höjdläget i början av 70talet till fram på 90-talet, för vissa provinser t. o. m. in på det nya år1 Den senaste av Conrad gjorda sammanställningen av hithörande uppgifter föreligger i en avhandling, benämnd: Die Stellnng der landwirtschaftlichen Zölle in den 1903 zu schliessendeis Handelsverträgen Deutschlands (Schriften des Vereins fur Sozialpolitik, Bd 90, 1900). En fortsättning fram till år 1909 lämnas av Roncador, Wesen and Wirkung der Agrarzölle, 1911, s. 65.

53 TAB. 2 0 . ARRENDEBELOPPENS PROCENTISKA FÖRSKJUTNING D E R I N G AV K R O N O D O M Ä N E R N A I P R E U S S E N S SJU GAMLA

OstWestjpreussen preussen

Posen

Pommern

196-8 187-2 106-6 75-2 64-ti 81-5 87-7 125-::

137-7 152-9 101-5 83-0 82-3 90-5 85-4 127-9

120-3 109-0 90-1' 84-9 82-9 77-5 84-7 113-7

BrandenSchlesien burg

1 1870/74 1875/79 1880/84 1885/89 1890/94 1895/99 1900/04 1905/09

... .. ... .. ... .. ... .. ... ..! . . . .. ... .. ... ..'

148-9 130-2 106-5 89-i 82-4 90-2 90-3 107-9

160-0 136-1 104-1 82-s 83-7 74-7 88-2 104-7

VID N Y A R R E N PROVINSER.

Sachsen

184-s 164-0 165-1 100-s 76-7 70-s 64» 105-2

Samtliga 7 provinser

186-b 271-0 151i 104-s 102-s 88-1 81-2 107-5

163 4 1725 124-2 938 89 9 85-4

81a

109 5

hundradet och därefter en ganska stark stigning. Då emellertid någon reduktion av jämförelsetalen till en gemensam bas icke företagits, torde siffrorna giva en något skev bild av den verkliga utvecklingen, i det att de särskilda femårstalen ju icke beteckna genomsnittliga förändringen från femårsperiod till femårsperiod utan i förhållande till ställningen c:a 18 år tidigare (18 år är den vanliga arrendetiden för de preussiska kronodomänerna). I varje fall blir det konjunkturförlopp, som kan utläsas, hela vägen igenom starkt förskjutet i tiden och tablån följaktligen i så måtto missvisande. I korthet må här vidare för Tysklands vidkommande beröras det jordoch arrendeprismaterial beträffande storhertigdömet Baden, som för åren 1868—98 i officiell väg insamlats och publicerats i nämnda lands statistiska årsbok. Uppgifterna avse genomsnittspris per hektar vid försäljning av obebyggda jordparceller med åtskillnad på olika ägoslag: trädgård, åker, äng, vinberg (Rebland) och skog, ävensom arrendebelopp per hektar åker och äng. Här nedan återgivas de redovisade saluvärdena för åker och äng, vilka i förevarande sammanhang erbjuda största intresset. TAB.

21.

GENOMSNITTSPIUS

PER

HEKTAR

ÄNGSPARCELLER 1

Pris per hektar.

FÖRSÄLJNING

AV Å K E R -

OCH

BADEN.

Mark

A r

Pris per hektar.

Mark

A r ,

ltVKS 69 1.S70 71 72 73 74 75 76 77 78 79 1880 SI 82

VID I

Åker 1 K39 1 701 1682 1 986 2189 2 349 2 234 2199 1 993 2130 1 966 1 866 1 867 1 S9S 1 917 1 88S

Ang i

9039 2168 '-"106 2 339 2 640 2 656 2 595 2 651 2 702 2 731 2 556 2 329 2 204 2 361 2 318 2 353

1884 ... 85 86 87 88 89 1890 91 92 ... 93 94 95 96 9 7 ... 98

Åker

Ang

1941 1893 1871 2 069 2 096 2 167 2 036 2141 2133 2 283 2 263 2 491 2 655 2 535 3 790

2 321 2 368 2 393 2 409 2 441 2 546 2 326 2 473 2 590 2 500 2 696 2 777 2 770 3 119 3 376

52 Anförda siffror giva en ganska olika bild av utvecklingen under 80- och början av 90-talet än de förut meddelade genomsnittstalen beträffande särskilt Posen och Oldenburg. Man finner här en viss minskning i beloppen från 1873 till 1880. Därefter vidtager emellertid en sakta stegring, som med obetydliga avbrott fortfar till början av 90-talet och sedan övergår i ett hastigt uppåtstigande. Närmast överensstämma dessa tal med dem för gruppen »mindre egendomar» (under 50 hektar) i Posen, dock med den skillnaden, att beträffande dessa ej heller 70-talets senare del uppvisar en återgång i den uppstigande priskurvan. Baden är i starkt utpräglad grad ett småbruksland. Det är måhända det mest typiska området för den »Parzellenwirtschaft», som förhärskar i stora delar av södra och sydvästra Tyskland och som framgått såsom en följd framför allt av de där härskande arvssedvänjorna. I skarp motsättning mot förhållandet i nordväst, där bondgårdarna alltid framstått såsom i regel slutna enheter, vilka mestadels ärvts eller sålts odelade, råder i förstnämnda område systemet med realdelning vid arvsskiften, vilket medför en stark rörlighet i ägoförhållandena. De enskilda ägolotterna bilda fristående förmögenhetsobjekt, vilka köpas och säljas och ofta övergå som tillbehör från den ena brukningsenheten till den andra. Vid detta manglande med jordstyckena och särskilt genom det därvid ofta brukliga avbetalningssystemet driver konkurrensen lätt upp priserna på en osund höjd. Det är dessa förhållanden, som avspeglas i de anförda jordprissiffrorna för Baden och giva dem en delvis annan innebörd än de förut berörda, som avse andra delar av Tyskland. Slutligen må här omnämnas det omfattande arbete, som till följd av en av den statsvetenskapliga fakulteten vid universitetet i Miinchen anordnad pristävlan utförts för klarläggande av jordprisernas höjd och utveckling i Bayern under åren 1900—1910 och som resulterat i fyra omfångsrika avhandlingar, behandlande var för sig olika delar av landet och publicerade i serien Schriften des Vereins fur Sozialpolitik (Band 148: i) med inledning av prof. L. BRENTANO. Deras värde förringas av att de omfatta en så kort tidsperiod; de hava emellertid ett betydande intresse på grund av den noggrannhet och metodiska grundlighet, varmed de utförts. I sammandrag meddelas här några huvudresultat av undersökningarna ifråga. TAB.

2 2.

PRIS PER HEKTAR Å JORDEGENDOMAR I 3 BEZIRKE I NIEDERBAYERN

( G K I E S B A C H , IM-AHRK1KCHEN, E G G E N I - E L D E N ) .

RELATIVA TAL.

Storleksklasser

A r 0-5—2 har 1900/02 1903 .. 1904 .. 1905 .. 1906 .. 1907 .. 1908 .. 1909 .. 1910 ..

ENLIGT M. HOHLACHER.

100 90 109 108 121 128 13S 135 146

har

5—20 har

Samtliga

100 109 109 117 124 125 133 155 141

100 112 116 127 137 153 148 148 170

100 111 111 120 133 139 142 154 152

53 TAB. 2 3 .

PRIS PER HEKTAR Å JORDEGENDOMAR I 7 BEZIRKE I NIEDERBAYERN

(DEGGENDORF, DINGOLFING, LANDAU, REGEN, STRAUBING, VIECHTACH, REG.-BEZ. NIEDERHAVERN). R E L A T I V A

T A L .

E N L I G T

J .

H A N S E N .

S t o r l e k s g H e k t

A r

0.5—2

2—5

5—10

10—20

20—50

över 50

100 101 95 108 122 138

100 108 108 123 132 158

100 94 100 113 126 136

100 101 102 118 126 132

100 91 101 138 133 133

100 109 lis 140 149 173

100 96 102 110 118 130

100 103 110 99 119 125

100 109 130 128 141 158

100 88 99 101 105 106

100 131 116 124 151 131

100 116 146 147 147 158

Slättbygd 1900/01 1902/03 1904/05 1906/07 1908/09 1910 Skogsbygd 1900/01 1902/03 1904/05 1906/07 1908/09 1910 TAB. 2 4 .

PRIS PER HEKTAR A JORDEGENDOMAR I NORRA DELEN AV OBERBAYERN. RELATIVA

S t

TAL.

ENLIGT F.

1 e k

HÖRENZ.

k 1

e 20—100 hektar

5—20 hektar

2—5 hektar

I 100 100 100 100 1900/02 100 107 104 116 102 102 1903 110 105 116 105 115 1904 120 106 118 116 114 1905 121 115 135 118 120 1906 132 120 141 121 129 1907 138 144 167 125 132 1908 144 155 184 150 146 1909 157 175 139 : 136 1910 1 Bonitetsklasser: a) medelmåttig, b) god, c) ypperlig jord. TAB. 2 5 .

PRIS

PER

HEKTAR

i 1900 1901 I 1902 i 1903 i 1904 | 1905

123 124 129 125

100 114 121 132 141 152

100 119 132 143 156 156 174 183

100 Å ÅKER- OCH ÄNGSPARCELLER I VISSA DELAR AY OBERFRANKEN.

RELATIVA

A r

100 106 116 120

TAL.

Åker

Ang

100 101 103 92 120 114

100 101 104 115 112 126

ENLIGT V. J.

FROLICH.

A r 1906 1907 1908 1909 1910

Åker

Äng

126 145 146 141 157

126 136 131 129 144

54 Att närmare ingå på redogörelser för dessa olika utredningar förbjuder utrymmet. Påfallande är, hur stark i genomsnitt prisstegringen varit under perioden ifråga i samtliga de undersökta områdena liksom även hur denna stegring mestadels kraftigast sätter in med året 1906 eller däromkring, d. v. s. det år, då de förhöjda spannmålstullarna trädde i kraft. Emellertid får ihågkommas, att dessa tullar beslötos redan 1902 och att sålunda god tid förefanns att redan före deras ikraftträdande diskontera beloppet genom jordförsäljningar till förhöjda värden. Samtliga fyra författare äro med professor Brentano ense om att, även om prisstegringen delvis måste tillskrivas ökad produktivitet till följd av förbättrad teknik, bättre organiserad avsättning o. s. v., en god del av denna stegring måste anses härröra från den genom tullarna framkallade höjningen i spannmålspriserna. Härför talar bl. a. den omständigheten, att den största procentiska stegringen fallit på de större egendomarna, vilkas värden böra förutsättas vara mest känsliga för spannmålsprisernas fluktuationer. Horlacher har i sin undersökning verkställt en kalkyl, vari han söker visa, att av den genomsnittliga totala prisstegringen från 1900—02 till 1907 (39 %) c:a 26 % skulle vara att tillskriva skyddstullarnas inverkan och 13 % den ökade avkastningen. Hörenz beräknar på liknande sätt, genom kalkylering av produktionens kvantitativa ökning och den del av bruttoersättningen därför, som skulle anses kunna högst vara att tillskriva tullarnas inverkan, att av en total värdeökning för samtliga egendomar av 40 % i genomsnitt ej fullt hälften skulle kunna föras på tullförhöjningens konto. Dylika kalkyler måste givetvis vara behäftade med synnerligen stor osäkerhet, även om de, som här synes vara fallet, verkställts med mycken omsorg. De anförda procenttalen torde man alltså böra lämna åt sitt värde. Icke desto mindre förefaller det som hade det lyckats vederbörande forskare att på ganska övertygande sätt statistiskt påvisa själva det sakförhållande, som här är i fråga, nämligen att en del av jordvärdestegringen varit en följd av de vidtagna tullförhöjningarna, vilka drabbat ej allenast brödsäden, utan ock havre, korn och levande djur.

Storbritannien. För Storbritanniens vidkommande torde icke finnas något material, som är ägnat att direkt belysa egendomsprisernas utveckling under senare årtionden. Väsentligen torde frånvaron av dylik statistik sammanhänga med detta lands egendomliga agrariska struktur, som gör att jordegendomarna i jämförelsevis ringa omfattning gå i handel. Såväl i England som i Skottland dominerar i högsta grad den stora jordbesittningen: enligt en undersökning från år 1873 ägdes i England och Wales en fjärdedel av all jordbruksjord av endast 874 personer; hälften av den skotska jorden ägdes av 70 personer, fjärdedelen tillhörde allenast 12 godskomplexer. Till följd av de segt fasthållna familjetraditionerna och de till egendomarnas konserverande syftande urgamla arvssedvänjorna har den brittiska jordegendomen därjämte bibehållit en hög grad av slutenhet och orubblighet, som lämnat föga utrymme åt den fria fastighetshandeln. Karaktäristisk för jordförhållandena i Storbritannien är emellertid ej blott de stora och medelstora godsens dominerande betydelse och frånvaron av ett egentligt självägande bondestånd utan även arrendesystemets stora omfattning. Det beräknas, att över 85 % av jordbruksarealen brukas av arrenda-

55 torer mot i Tyskland c:a 32, i Danmark 12*5 %. Uppgifter rörande arrendenas storlek böra därför giva ett gott uttryck för konjunkturernas inverkan på det brittiska jordbruket, så mycket mer som arrendebeloppen till följd av den vanligen blott ettåriga uppsägningsrätten äro jämförelsevis rörliga. I ett kommittébetänkande från mitten av 90-talet (Royal Commission on Agriculture, London 1896: Particulars of Expenditures and Outgoings on certain Estates in Great Britain and Farm Accounts) finnes sammanfört ett material, som ganska ingående belyser arrendeinkomsterna för ett antal större gods i England och Skottland sedan mitten av 1800-talet fram till år 1892. Här nedan lämnas några belysande sammanställningar ur detta synnerligen intressanta material. Först må meddelas en tablå, utvisande för vissa är under perioden 1852 —92 beträffande 12 st. gods med en utarrenderad areal av c:a 300 000 acres (något växlande för olika tidpunkter) de fastställda arrendenas storlek, de faktiskt uppburna arrendebeloppen samt nettobehållningen därav efter fråndrag av jordägarnas utgifter för skatter, jordförbättringar, reparationer, förvaltningskostnader m. m.

TAB. 26.

U T A R R E N D E R A D AREAL OCH A R R E N D E I N K O M S T E N G L A N D OCH SKOTTLAND.

Å r

1852 1862 1872 1877 1882 1887 L892

Odlad, utarrenderad areal Acres 282 491 286 932 316 248 320 285 311 665 305 489 316 698

Fastställt arrendebelopp

12 ST. G O D S I

1' aktiskt . uppburet r r , arrende

-.- .. Netto. , inkomst

£ per 1 000 acres 989 1181 1334 1418 1389 1 312 1248

1013 1 183 1347 1422 1 350 1 103 1101

652 768 856 878 841 633 660

Omräknade som procenttal på basen av 1852 års siffra te sig dessa arrendebelopp sålunda, jämförda med vetepriset i England under motsvarande femårsperioder: 1852 (1850/54) 1862 (1860/64) 1872 (1870/74) 1877 (1875/79) 1882 (1880/84) 1887 (1885/89) 1892 (1890/94)

\ettoarrende 100 118 131 135 129 96 101

Vetepris 100 103 113 98 87 65 61

Arrendetalen kulminera som synes under senare delen av 70-talet, dä redan spannmålspriserna befunno sig på retur. Därefter sjunka båda, ehuru samtidigt marginalen dem emellan ökas. Fr. o. m. år 1872 kunna för 28 st. gods med en sammanlagd areal odlad jord av över 600 000 acres motsvarande uppgifter erhållas årsvis. Åker-

56 arealen, som år 1872 uppgick till 630 016 acres, ökades därefter successivt till 1878, då den utgjorde 638 301, minskades så till 618 982 acres 1889 för att under 90-talets första år åter stiga med ett par tusen acres. De uppburna arrendebeloppen (bruttoarrendena) och nettoinkomsterna för ägarna av de 28 godsen uppgingo till följande summor:

TAB. 2 7. A R R E N D E I N K O M S T P E R A C R E A 2 8 ST. G O D S I E N G L A N D OCH SKOTTLAND. Bruttoarrende

A r

Nettoinkomst

Bruttoarrende

A r

£ per 1 000 acres 1872 1873 1874 1875 1876 1877 1878 1879 1880 1881 1882

1 184 1 194 1212 1224 1 230 1244 1240 1 111 1100 1 116 1 177

796 796 809 834 828 824 849 717 708 715 788

Nettoinkomst

£ per 1 000 acres 1883 1884 1885 1886 1887. 1888. 1889. 1890. 1891. 1892.

1 193 1 1 154 ! 1045 1 056

987 1015 1027 1021 1024

808 753 668 698 629 675 713 703 678 635

Diagram 9 åskådliggör utvecklingen av arrendevärdena och visar därjämte förskjutningen i såväl vetepriset som priserna å animaliska jordbruksprodukter i England l . Arrendekurvan utvisar vid 70-talets slut ett tämligen brant fall, höjer sig i början av 80-talet något, för att så återigen sjunka med ett mindre bakslag åren 1888—89. Den nära överensstämmelsen i huvuddragen med prisutvecklingen å jordbruksprodukter är uppenbar, om ock, som naturligt är, arrendenas anpassning efter de förändrade prislägena ej skett alldeles omedelbart. I själva verket synes arrendekurvan närmare ansluta sig till priskurvan för de animaliska produkterna än till vetepriskurvan, vilket är helt naturligt i betraktande av de animaliska produkternas dominerande betydelse för det engelska jordbruket. 2 1 De i diagrammet angivna pristalen återfinnes i Tull- och traktatkommitténs utredn. XXV. Gruppen animaliska produkter omfattar oxkött, fårkött, fläsk och smör. 2 1 Journal of the Royal Statistical Society, årg. 1907, förekommer en avhandling av K. J. Thompson, An Inquiry into the Rent of Agricultural Land in England and Wales during the Nineteenth Century, vilken meddelar uppgifter angående jordarrendenas höjd under hela 1800-talet, därvid delvis byggande på samma material som det, vilket här ovan använts. För perioden 1870 —1900 må här ur nämnda avhandling anföras treårsvis beräknade genomsnittstal för arrendebeloppet i sh. och d. per acre för ett antal gods i England och "Wales:

1870/72 27/10

1873/75 29

1888/90 23/2

1876/78 29/7

1891/93 22/5

1879/81 26/4

1894/90 21/2

1882/84 27

1897/99 20/4

1885/87 23/8

1900 20/1

57 Diagram ft JORDARRENDEN SAMT PRISER Å LANTBRUKSPRODUKTER I ENGLAND Relativa tal 'l 1 r 1 i : r : 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 j —

75 — —

[

l-ARIOellAHS^A I ^ I I I U T n

60 Vetepris \ Genomsnittapris (flr animaliska produkter (oxkött. firkCrt, llåek. smör)

Medeltal 18S1/B5-100

18S2

Arrendeinkomst per acre

Danmark. Danmark är det enda land (jämte Norge), som äger en användbar, årligen fortlöpande jordprisstatistik. De äldsta uppgifterna föreligga för åren 1845 —49. Därefter finnes en lucka på 10 år; men fr. o. m. 1860 är serien fullständig fram till våra dagar. Materialet har insamlats och bearbetats av statens statistiska byrå och grundar sig på meddelanden från domstolarna. T. o. m. år 1917 hava redogörelserna för materialet i fråga publicerats i serien Statist iske Meddelelser. En sammanfattande översikt för tiden t. o. m. 1909 lämnas dessutom i publikationen »Landbrugsforhold i Danmark siden rnidten af det 19. aarhundrede». * För åren efter 1917 föreligga endast mera summariska uppgifter i Statistisk Aarbog. Statistiken omfattar uppgifter över antalet sålda egendomar, dessas omfattning i tunnor hartkorn räknat samt köpesummorna; från 1885 dessutom den i de försålda egendomarna intecknade gälden. (1 tunna hartkorn är den till grund för jordbeskattningen liggande enheten; den är avsedd att motsvara ett jordområde med en viss, genomsnittlig avkastningsförmåga; arealen uppgår till i medeltal nära 10 hektar, men växlar från c:a 5 hektar på öar na till 15 hektar på Jylland; i de magraste trakterna kan hartkornet uppgå ända till 25 hektar.) Principerna för uppgifternas bearbetning ha växlat något under olika tider. Tvångsförsäljningar äro från början sammanslagna med övriga försäljningar och kunna först från 1885 utskiljas därifrån. S. k. familjeköp började från 1895 särskilt redovisas; de ingå ej i de tidigare uppgifterna. Från sistnämnda tid har man vidare mera konsekvent uteslutit egendomar, vilkas inkomster till betydligare del ansetts härröra från anläggningar utanför jordbruksdriften (kvarnar, tegelbruk o. s. v.) ävensom egendomar i Köpenhamns grannskap. En annan viktig förändring vidtogs 1885, då värdet å levande och döda 1 Statistisk Tabelva?rk, 5. Rsekke, Litra C nr. 4, 1911. 58 Bind, H. VI.

Jfr. Statistiske Meddelelser, 4. Raekke,

58 inventarier, vilket dittills sammanförts med värdet å själva fastigheterna, började urskiljas och särskilt för sig redovisas. De nu anförda omständigheterna jämte vissa andra av mindre betydelse göra, att uppgifterna för hela den ifrågavarande perioden icke äro utan vidare jämförbara. Tilläggas bör, att först fr. o. m. 1895 s. k. husmansbruk, vartill hänförts lägenheter om mindre än 1 tunna hartkorn, finnas redovisade. I här lämnade redogörelse bortses alldeles från dessa. Antalet sålda egendomar, med uteslutning av familjeförsäljningar, samt deras hartkornstal angives i femårssummor för åren 1860—1917 sålunda: TAR.

28.

ANTALET

SÅLDA

EGENDOMAR

OCH D E R A S H A R T K O R N S T A L

AREN

1860/1917.

Jyl] and

Ö ar n a A r

Antal sålda egendomar

1860/64 1865/69 1870/74 1875/79 1880/84 1885/89 1 1890/94 1895/99 1900/04 1905/09 1913/17

1136 1621 1965 2 045 2 253 2 350 2 322 4185 4 510 6 025

T:r hartkorn 4 882 6 788 8 765 9 034 9 710 11374 11 160 18 554 19 055 24 939

i Antal sålda | egendomar

Hela

riket

T:r hartkorn

Antal sålda egendomar

T:r hartkorn

8 725 11 456 12 338 12 237 12 928 13 033 12 963 20 664 22 655 27 973

3 867 5 403 5 963 6 060 6 603 6 449 6 397 10 918 11 645 14 930 1 18 130

13 607 18 244 21103 21271 22 638 24407 24 123 39 218 41710 52 912 63 772

2 731 3 782 3 998 4 015 4 350 4 099 4 075 6 733 7 135 8 905

1 Åren 1913/17 ingå icke tvångsförsäljningar och »nasringssalg» samt försäljningar i Köpenhamns närhet. Oessas sammanlagda antal och hartkornstal 1905/09 var resp. 509 och 2 20G.

Siffrorna visa en stark stegring i antalet försäljningar i synnerhet från slutet av 90-talet, angivande en från den tiden anmärkningsvärt ökad livlighet på fastighetsmarknaden. De visa ock, att det material, varpå de i det följande meddelade prisuppgifterna bygga, är synnerligen omfattande, och att dessas tillförlitlighet följaktligen bör anses mycket god. Efterföljande tablå anger genomsnittspriserna femårsvis per tunna hartkorn. Då, som förut nämnts, tvångsförsäljningarna icke kunna särskiljas före 1885, äro dessa medräknade för hela tidrymden. Ävenså ingår, av enahanda skäl, värdet å levande och döda inventarier. TAB.

29.

GENOMSNITTLIGA

SALUVÄRDET

PER T U N N A

HARTKOKN.

KltONOll.

Öar na

A r 1860/64 1865/69 1870/74 1875/79 1880/84 1885/89 1890/94 1895/99 1900/04 1905/09 1910/14 1915/18

5143 5773 6848 8160 7990 6850 6779 6056 6202 7309

Jylland

Hela riket

3994 4115 5 132 6 593 6 768 6381 6282 6 358 6467 8005

4 374 4 732 5 845 7 259 7 292 6 604 6 512 6 218 6 349 7 682 9 800 14 313

59 Det visar sig härav, att genomsnittsvärdet befann sig i stigande fram till slutet av 70-talet (för Jylland t. o. m. ett stycke in på 80-talet); därefter vidtar en period av sjunkande värden, som från slutet av 90-talet (på öarna först något senare) åter förbytes i stigande. Hartkornsvärdet var på Jylland till en början avsevärt lägre än på öarna. Därutinnan har sedermera en förskjutning inträffat, så att förhållandet blivit omkastat. Man torde häri finna ett nytt exempel på den tendens, som vid redogörelsen ovan för jordprisernas utveckling i Tyskland kunnat påvisas, nämligen den lättare och i sig själv svagare jordens successiva värdetillväxt i jämförelse med den tyngre och bördigare. Väsentligen måste dock nämnda värdeförskjutning bero på de smärre egendomarnas relativt talrikare förekomst på Jylland än på öarna. Även här finner man nämligen, som nedanstående tabell utvisar, det förhållandet mycket starkt utpräglat, vilket flerstädes eljest trätt i dagen, att värdet å de smärre egendomarna successivt ökats gent emot värdet å de större. TAB. 30. GENOMSNITTSVÄRDE

PER TUNNA OLIKA

HARTKORN FÖR EGENDOMAR AV

STORLEK.

RELATIVA TAI. (vÄRDET I 8 6 0 — t i - i =

Egendomar Å r 1 - 2 t:r 1860/64 1865/69 1870/74 1875/79 1880/84 1885/89 1890/94 1900/04 1905/09

100 110 140 189 191 193 184 183 188 216

100).

— — — for h a r t k o r n

2—4 far 1 4—12 far 1 **!-*? o c h i l däröver 100 110 144 190 189 177 170 162 164 193

100 111 133 160 162 139 132 122 120 140

100 110 122 140 139 130 114 106 120 120

Samtliga ° 100 108 134 166 167 152 142 137 136 158

Som förut nämnts, kan värdet av inventarierna före 1885 ej särskilt urskiljas, och i sammanställningarna här ovan har därför, för jämförbarhetens skull, inventarievärdet även för de senare åren medtagits. Emellertid är det tydligt, att detta i viss grad inverkar förryckande på uppfattningen av hartkornsprisernas utveckling i synnerhet under senare år, då inventarievärdena ganska starkt fluktuerat. För en sammanhängande översikt avprisutvecklingen är därför önskvärt att i möjligaste mån undanröja denna störande faktor. Detta sker, om priserna före och efter 1885, de förra med, de senare utan ingående inventarievärden, omräknas i procent av genomsnittspriserna för vardera serien under en och samma period, åren 1885—89. Tabell 31 meddelar årsvis de sålunda uträknade relativtalen. (Det har icke ansetts nödigt att härjämte meddela de till grund för uträkningen liggande absoluta talen, vilka återfinnas i ovan angivna publikationer.) Från 1885 äro även de vid tvångsförsäljningar erhållna värdena uteslutna. Ännu en svårighet återstår, nämligen den 1895 skedda uteslutningen av försäljningar i huvudstadens närhet. Denna beräknas för åren 1895—99 ha medfört en sänkning av genomsnittstalen för öarna med 5 %, för de två efterföljande femårsperioderna med resp. 4 och 3 %. Nedgången i priset för öarna från 1894 till 1895 är alltså endast skenbar. I det diagram, som meddelas å sid. 61 över prisrörelsen 1870—1913, är korrektion för detta fel vidtagen.

60 TAB.

31.

GENOMSNITTLIGT RELATIVA TAL.

A r

Öarna

SALUVÄRDE

PER TUNNA HARTKORN

MEDELTALET FÖR HELA RIKET 1 S 8 5 / S 9 =

Jylland

Hela riket

A r

Öarna

-1918.

100.

Jylland

Hela riket

1890. 104 97 90 62 1860. /o oo 100 91. 87 94 62 61. 71 57 102 94 92. 87 67 62. 80 61 99 93 93. 87 72 63. 82 64 91 94. 98 87 67 64. 80 55 91 95. 91 91 64 65. 80 55 88 90 89 66 96. 66.. 80 56 87 86 87 68 97. 67. 82 60 87 87 86 77 98. 68.. 93 67 87 87 86 81 99. 69.. 100 70 85 84 86 77 1900. 1870. 93 67 85 86 83 80 01. 71. 94 67 88 87 88 86 02. 72.. 101 77 89 87 91 94 03. 73., 109 83 92 92 92 100 04. 74.. 116 89 94 92 96 110 05. 75.. 125 100 98 97 98 114 06. 76.. 128 104 104 103 105 113 07. 77.. 127 102 108 105 110 108 08. 78.. 125 97 111 106 115 104 09. 79.. 113 97 111 106 115 108 1910. 1880.. 119 98 116 115 117 108 11. 81.. 120 100 121 116 125 111 12. 82.. 120 105 143 135 147 112 13. 83. 121 104 148 139 156 114 14. 84.. 126 105 150 137 161 15. 112 85., 119 105 162 152 169 16. 101 86. 109 93 180 166 191 17. 99 87., 105 93 214 194 233 94 18. 88. 99 89 96 89. 102 91 Anm. Fr. o. m. 1895 äro försäljningar i huvudstadens grannskap uteslutna. För erhållande av överensstämmelse mellan siffrorna före och efter detta år böra talen för öarna approximativt höjas med följande procent: 1895/99 sjunkande från 7 till 5%, 1900/04 4 % , 1905/13 3 % ' . Talen för hela riket höjas ined hälften av dessa procenttal

Diagrammet innehåller till jämförelse med jordpriserna även kurvor för prisutvecklingen å spannmål samt å viktigare animaliska jordbruksprodukter i genomsnitt. 1 Jordpriskurvans rörelse återspeglar som synes på ett av1

1870 71 72 73 74 75 76 77 78 79 1880 81 82 83 84

De i diagrammet angivna pristaleu äro följande: Spannmålspriser .. 113 .. 130 .. 127 .. 148 .. 118 .. 117 .. 128 .. 112 .. 98 .. 113 .. 128 .. 124 .. 102 .. 102 .. 92

Pris å anim. prod. 91 90 92 100 100 104 105 98 93 91 99 96 105 105 99

Ar 1885 86 87 88 89 1890 91 92 93 94 95 96 97 98 99

Spannmålspriser .. 80 .. 84 .. 77 ... 85 .. 88 ... 87 ... 113 ... 83 .. 78 ... 64 .. 67 .. 77 ... 86 ... 84 .. 82

Pris å Ar anim. prod. 1900 94 01 88 02 83 03 89 04 93 05 97 06 101 07 97 08 91 09 90 1910 89 11 83 12 86 13 87 85

Spann-

Pris å

målspriser

anim. prod.

77 83 78 78 87 91 83 107 95 92 86 101 96 89

95 95 97 97 90 97 103 98 94 98 104 106 118 121

stånd av 2 k 3 år tämligen väl de väsentliga förändringarna i produktpriserna. Anmärkningsvärt är, huru kraftigt stegringen i de animaliska produkternas pris under 80-talets första hälft synes ha återverkat på jordpriserna. Det vittnar om vilken avgörande betydelse dessa äga för det danska jordbrukets ekonomi. Härigenom har nedgången i dessa senare priser, i motsats till vad förhållandet visat sig vara i flertalet här förut berörda länder eller landsdelar, kommit att framträda först mot nämnda årtiondes slut. I gengäld har emellertid i Danmark den med lantbrukskonjunkturernas förbättring efter 80-talskrisen följande stegringen i jordvärdet låtit ovanligt länge vänta på sig. Diagram 10 ESENDOMSPRISER O C H PRISER Å I DANMARK

LANTBRUKSPRODUKTER

Relativa tal.

Egendomspriser per tunna hartkorn i procent av medeltal lör kren 1835-89. Ganomanrttspris tor vete och råg. Huktorl ukter.l animaliska prod (ojkott.flask.sm mor) J

Medeltal 1881-85-1 CO.

Norge. Den norska jordprisstatistiken hänför liksom den danska saluvärdena icke till de sålda egendomarnas arealer utan till deras skattetal (matrikkelskyld i mark och 0re). Uppgifter om skyldmarkens genomsnittsvärde finnas fr. o. m. 1852 och grunda sig på från sorenskriverne ingivna förteckningar över lagfarna egendomsköp. Den bearbetning härav, som gjorts av Norges statistiska centralbyrå och publicerats i olika årgångar av dess Meddelelser, omfattar väsentligen blott vanliga jordbruk vid fri och normal försäljning. Uteslutna äro således i regel försäljningar mellan anhöriga, tvångsförsäljningar samt försäljning av egendomar med speciella tillgångar sådana som större skog, vattenfall, dyrbarare tomt o. s. v. E j heller medräknas egendomar med lägre skattetal än 0-2 4 mark. Här nedan meddelas en sammanställning av genomsnittsvärdet per skyldmark femårsvis för hela riket (med undantag av Finnmarken): År 1852/55 1856/60 1861/65 1866/70 1871/75 1876/80

Kr. 1 926 (872) 1247 (1177) 1273 (1202) 1201 (1133) 1280 1542

År Kr. 1881/85 1563 1886/90 1 608 1891/95 1700 1896/00 1 707 1901/05 1851 1906/10 2 134 1911/13 2483 1 Från år 1871 har använts ett nytt beräkningssätt, varför för åren 1852—70 anförts två värden, det första efter det äldre, det andra (approximativt uppskattade) enligt det nyare beräkningssättet.

62 Det faller i ögonen, att dessa värden under senare delen av 60-talet visa en nedgång, men att sedermera stegringen efter en brant uppgång från 1871 —75 till 1876—80 varit oavbruten. De norska egendomspriserna visa alltså ingen sänkning under 80-talet, såsom fallet i allmänhet visat sig vara i andra länder. Den stora lantbrukskrisen under denna tid har tydligen vad egendomsvärdena beträffar icke lämnat några djupare spår efter sig i Norge. Som förklaring till detta egendomliga förhållande räcker det näppeligen att hänvisa till den jämförelsevis mindre roll jordbruket i Norge spelar i förhållande till andra näringsgrenar. En författare, som ägnat frågan om egendomsvärdenas utveckling i detta land en ingående undersökning, 1 har vid sidan av nämnda omständighet pekat på vissa speciella förhållanden. Han framhåller, att spannmålsodlingen till avsalu redan tidigare var jämförelsevis obetydlig i Norge. Den förekom egentligen blott i de bördigare delarna av de s. k. Oplandene, vilka hade nästan monopol på att förse de starkt spannmålsbehövande dalbygderna, särskilt Österdalen, där de dryga transportkostnaderna från kusten nästan omöjliggjorde import. Priserna där voro ock särdeles höga. Genom järnvägarnas tillkomst (Huvudbanan 1854, HamarElverumsbanan 1863, järnvägens framdragande ända till Trondhjem 1877) ändrade förhållandena härutinnan i grund i så måtto, att handeln med norsk spannmål blev väsentligen ödelagd i samma mån som det inre landet öppnades för utländsk tillförsel. Lantbrukskrisen inföll i Östlandet och Oplandene alltså redan på 60-talet och tog sig uttryck i starkt värdefall å egendomarna: från 1856—60 till 1866—70 visar sig en sänkning på i genomsnitt 30 ä 40 % i flera fögderier. Den transoceana konkurrensens tillkomst på 80talet torde huvudsakligen blott medfört den förändringen, att även bönderna allmänt föranleddes att köpa spannmål i stället för att producera för eget behov. Trakterna i väster och norr voro emellertid i det stora hela oberörda av lantbrukskrisen på 60-talet. Här visade sig heller ingen nedgång i jordpriserna. I bredd med den allmänna varuprisstegringen under 70-talets första år höjde sig även jordpriserna kraftigt men stego sedan mera långsamt till århundradets slut. Den starka stigning, som därefter inträffat, har framför allt varit märkbar i de bästa jordbruksdistrikten, särskilt dem som tillika ha skogstillgång. I avsides belägna, svår brukade bygder med mindre goda betingelser för jordbruk ävensom i många utpräglade fiskeribygder ha egendomsvärdena företett allenast svag ökning och t. o. m. stillastående eller tillbakagång. Utvecklingen i Norge på ifrågavarande område torde alltså varit i hög grad betingad av särskilda lokala förhållanden, varav följer, att slutsatser av allmännare räckvidd till belysningen av konjunkturernas och tullpolitikens inflytande på jordpriserna svårligen kunna hämtas härav. De senaste åren har prisstegringen å jordegendom i Norge varit mycket skarpt utpräglad. För åren 1914—19 redovisas följande genomsnittsvärden per skyldmark: 1914 1915 1916

Kr. 2782 2982 3388

S. Skappel, De haie priser paa jordeiendomme.

1917 1918 1919

Kr. 5068 7 182 7 707

StatS0konomisk Tidsskrift 191C.

Cu\

Sammanfattning och jämförelse beträffande jordegendomsvärdenas utveckling i skilda länder. Föregående framställning har givit vid handen, att den statistik, som förefinnes rörande jordegendomspriserna i olika länder, merendels är ganska bristfällig ävensom att det material härför, som på skilda håll stått till buds, samt de principer, som tillämpats vid bearbetningen, varit i hög grad skiljaktiga, varför en jämförelse mellan de erhållna resultaten måste vara förbunden med stora vanskligheter och i varje fall kräver stor försiktighet. De lämnade redogörelserna för i olika länder företagna undersökningar angående jordegendoms- och arrendeprisernas utveckling ådagalägga från slutet av 1700-talet en fortskridande stegring, som dock under 1820- och början av 1830-talet förbytes i stagnation eller nedgång. Härefter vidtager ånyo en stegring, som i allmänhet obruten fortsätter fram till slutet av 70talet, i vissa fall (Posen, Danmark) ännu något längre. Så inträder en allmän, skarpt utpräglad sänkning under 80-talet, ett återhämtande under 90-talet och slutligen ett snabbt stigande under 1900-talets första årtionde. Så tillvida visa sig dessa priser hava delat den allmänna rörelse, som varupriserna i stort företett under ifrågavarande tidrymd och som ju i själva verket endast är ett uttryck för penningens förändrade köpkraft. I flera fall hava de omnämnda redogörelserna även ådagalagt en klar parallellitet, t. o. m. i enskildheter, mellan jordprisernas utveckling och priserna å lantbruksprodukter framför allt brödsäd, om ock därvid produktprisernas rörelser i regel något dröjande återspeglats i jordpriserna och i övrigt dessa senare i allmänhet röjt något större tröghet i sin rörelse samt i det stora hela divergerat från produktpriserna i stigande riktning. Att en påverkan av angiven art skall äga rum ligger ju i sakens natur, men vad det statistiska materialet härvidlag kunnat visa är, att denna påverkan åtminstone i stort sett varit nog stark att göra sig gällande trots andra här verksamma faktorers inflytande, såsom varjehanda omständigheter sammanhängande med den tekniska utvecklingen och variationerna i bruttoavkastningen, produktionskostnadernas förändring, förskjutningar i avsättningsförhållandena, ändrade kreditmöjligheter, ändring i kapitalräntans höjd o. s. v. Egendomsprisernas nedgång under 1820-talet sammanhänger påtagligen med det samtidiga starka prisfallet å spannmål, ett uttryck för då inträffade allmänt europeiska agrarkris, som i sina verkningar endast kan jämföras med 80-talets. ' Den härefter vidtagande markerade och länge fortsatta stegringen i jordpriserna är åter ett uttryck för de goda konjunkturer, varåt det europeiska jordbruket i stort sett kunde glädja sig ända fram till 1870-talets mitt. Den tillfälliga nedgången i spannmålspriserna på 60talet förmådde i allmänhet ej rubba denna uppåtgående kurva. Så mycket ' Jfr Ämark, Lantbruket under det, nittonde århundradet, Sthm 1920, sid. 91 It.

64 mera markerad blev inverkan av 80-talets tvära prisfall. Tydligt är, att den långa högkonjunkturen bidragit att framkalla en optimism, som säkerligen i många fall höjt upp jordpriserna utöver en av den verkliga avkastningen betingad nivå. Detta utgör en viktig förklaringsgrund till den stora agrarkrisens förödande verkningar. De stegrade spannmålspriserna i början av 90-talet lämna flerstädes tydliga spår efter sig i egendomsvärdena, likaså den skarpa prisbaissen 1894—95. Sedan den tiden ha jordbruksprodukternas pris i det stora hela befunnit sig i stadigt uppgående, varemot ju ock svarar den allmänt redovisade värdestegringen för jordegendomen i alla länder. Diagram 11. EGENDOMSPRISER I SVERI6E,TYSKLAND. DANMARK OCH STORBRITANNIEN i 3-ÅRS6ENOMSNITT. Relativa tat Basperiod 1876-81.

Sverige Oldenburg Baden Danmark Storbritannien

(Egendomspriserl „ „ » (Arrenden)

Huruvida förhållandet mellan produktpriser och egendomspriser varit nog intimt för att jämväl låta den förskjutning i prisläget, som i tullskyddsländer framkallats av tullarna å lantbruksprodukter komma till uttryck i egendomspriserna, är en fråga, som icke torde kunna belysas annat än genom en jämförelse mellan dessa prisers allmänna utveckling i länder med motsatt tullsystem. I diagram 11 hava inlagts kurvor, utvisande i stora drag, enligt förut berörda undersökningar, riktningen av egendomsvärdenas utveckling i tullskyddsländerna Sverige och Tyskland å ena sidan samt frihandelsländerna Danmark och Storbritannien å den andra. För Sverige har valts kurvan för egendomspriserna i Östergötlands, Hallands och Skaraborgs län; för Tyskland hava medtagits kurvor för Oldenburg och Baden; för Danmark innehåller diagrammet hartkornspriserna för riket 1860—1914, för Storbritannien arrendevärdena 1870—1900 enligt den i not 2 å sid. 56 angivna källan. Samtliga kurvor avse treårsgenomsnitt och grunda sig på indextal, uträknade på perioden 1876—81 som bas. Man konstaterar först, att kurvorna för Danmark och Storbritannien — så långt den senare räcker — hava i det väsentliga enahanda huvudriktning. Jämföras sedan härmed kurvorna för Tyskland, beflnnes att även dessa till en början förlöpa ungefär likartat, men att så i fortsättningen

fi.-)

ingalunda är fallet. Efter den tillfälliga höjningen i början av 80-talet fortfar den danska kurvan att sjunka ända till sekelskiftet, medan däremot de tyska börja sin uppåtgående rörelse redan vid 80-talets mitt. Mindre avseende torde i detta sammanhang böra fästas vid kurvan för Baden på grund av de säregna förhållanden ifråga om jordfördelning och fastighetsomsättning, som där äro rådande. Så mycket mer anmärkningsvärd är kurvan för Oldenburg, som ju är ett land av utpräglat agrarisk struktur och vars fastighetsförhållanden övervägande hava den smärre, slutna gårdskaraktären. En mindre del av landet utgöres, som förut framhållits, av det synnerligen fruktbara Marsklandet med dess goda vetejord och förträffliga gräsbeten; större delen, och den som huvudsakligen sätter sin prägel på de allmänna genomsnittstalen för fastighetsvärdet, består däremot av jämförelsevis magra sandslätter med starkt utvecklad råg- och havreodling. Det är under sådana förhållanden naturligt, att egendomsvärdet här på ett synnerligen kännbart sätt (som siffrorna ovan å sid. 44 visa, i Marsklandet ensamt betydligt mindre kännbart) påverkats av spannmålsprisernas fall under förra hälften av 80-talet. Det egendomliga är emellertid, att vändningen uppåt inträffar redan vid årtiondets mitt. Sammanställes detta förhållande med utvecklingen i Danmark, kan man icke undgå att som förklaring anföra de vid ifrågavarande tid i Tyskland över hela linjen skärpta skyddstullarna för jordbruksprodukter. Redan 1879 infördes där en del smärre tullar; de egentliga höjningarna komma dock först 1885, varefter en ytterligare stegring skedde 1887 (se tull- och traktatkommitténs utredn. X V sid. 90). Angående den senare utvecklingen i Tyskland hava i de ovan refererade särdeles ingående jordprisundersökningarna för Preussen och Bayern goda skäl framlagts för de år 1906 vidtagna tullförhöjningarnas ytterligare klart prisstegrande inverkan på egendomsvärdena. Vad kurvan för Sverige beträffar börjar, efter den vid depressionstidens begynnelse även här märkbara nedgången, en uppstigande tendens att framträda något senare än för de tyska kurvorna men långt tidigare än för den danska, nämligen omkring år 1890. Från mitten av 90-talet tager därefter stegringen, med ett kortare bakslag under årtiondets sista år, stark fart. Det anmärkningsvärda är här den olika utvecklingen i jämförelse med Danmark under 90-talet, den tid då det protektionistiska systemet i Sverige befästes. Sedan dess har utvecklingen fortgått parallellt i de båda länderna. Den danska jordpriskurvan, som år 1900 ligger djupt under den svenska, stiger sedan t. o. m. mycket snabbare än denna, vilket i själva verket är helt naturligt, eftersom jordbrukets avkastning på den fruktbara danska jorden under den uppåtstigande konjunkturen ju ökats avsevärt hastigare än i de mellansvenska landsdelar av mera medelmåttig bördighet och med blandning av slätt- och skogsbygd, vilkas jordpriser den svenska kurvan avser att belysa. Måhända får sistnämnda förhållande ock ställas i samband med den under ifrågavarande år relativt gynnsamma prisutvecklingen för den animaliska produktionen (jfr pristalen sid. 60, not 1) och den större förmågan hos det danska jordbruket — till följd av en starkare utvecklad kooperativ verksamhet m. m. — att utnyttja denna konjunktur. Det är givet att efterfrågan särskilt å smärre jordbruk ock måste bliva större ju mindre möjligheterna äro att till industrien överföra befolkningsöverskottet. Nedanstående tablå ger en sammanträngd bild av prisutvecklingen i Sverige och Danmark sedan 1870-talet. 5 — 7421. T. T.

66 TAB. 3 2 .

EGENDOMS- OCH AKRENDEPRISER SAMT PRISER Å JORDBRUKSPRODUKTER I SVERIGE OCH DANMARK. RELATIVA TAL.

Sverige Egentlomspriser JordarrenPris ä den å enper areal- } i % av enhet odlad hypoteks- skilda egen- jordbruks-1 produkter domar jord värde 1876/81. 1882/90. 1891/99. 1900/08 1909/14

lOO-o 91-1 92-1 109-6 129-6

KIO-ii 90-2 92-M

106-6 129-6

lOO-o Kil 107i 113-8 131-7

Danmark Egendomspriser

Pris ä jordbruksprodukter '

LOO-o

ioo-(i

KS-:,

9,-1-.'

89-8 105-1 L16-8

81-1 88-5 117-t

lOOo 90s 84-4 88-6 98o

1 Medeltal för regetabiliska ocli animaliska produkter, varvid bland de förra mecltagits vete, råg, kom och havre, bland de senare oxkött, lläsk och smör.

Den lilla tabellen synes i skarpt koncentrerad form teckna å ena sidan tullskyddssystemets, å andra sidan frihandelns betydelse för jord värdet. 1890-talet är den kritiska tidpunkten, då vägarna dela sig. Sedan förlöper utvecklingen i de båda länderna likformigt, men med bibehållande av den under nämnda tid uppnådda relativa nivåskillnaden. Emellertid torde man få vara försiktig med att utan vidare tillskriva brödsädstullarna i Sverige hela den differens i egendomsvärdenas utveckling sedan slutet av 80-talet de båda länderna emellan, vilken framgår av dia gram 11. En beräkning av vad.dessa tullar högst synas kunna ha åstadkommit i sådan riktning, därest de med sitt utnyttjade belopp helt kapitaliserats i jordvärdet, har försökts i nedanstående tablå.

1876/80 1881/85 [886/90 1891/95 1896/00 1901/05 1906/10 1911/13

2831 2992. 3 205 3 369 : 3 475 3 566 3 630 3 669

8-4

16-4 16-3 18-7 19-4

568 528 499 502 537 601 664 738

568 528 465 452 442 510 561 632

93-0 87-:i 88-4 94-ö 105-8 116-9 129-9

93-0 81-y 79-6 77-8 89-s 98-8 111-8

loi-s! 89-o 1 85-2 l 81-9 83-5 98-1 117-6

Kol. 3 i denna tablå innehåller en uppskattning av de belopp, varmed skördevärdet kan anses ha ökats genom brödsädstullarna, varvid vetetullen antages hava utnyttjats till 90 % och rågtullen till 65 %. Vid beräkningen har utsädet avdragits; däremot har skillnad ej gjorts mellan produktion för aysalu och produktion för eget behov, då även för den sistnämnda delens vidkommande en prisstegring får anses ha åtminstone indirekta återverkningar på jordvärdet, om än mindre än ifråga om avsaluproduktionen. Givet är emellertid, att med ett sådant beräkningssätt ett maximivärde för tullarnas

67 inverkan skall erhållas. Kol. 4 meddelar fastighetsvärdet per hektar odlad jord enligt härovan lämnade utredning för Östergötlands, Hallands och Skaraborgs län. I kol. 5 har försökts en uträkning huru fastighetsvärdet kan antagas hava gestaltat sig i händelse brödsädstullar ej förekommit. Därvid har räknats med en förräntning av fastighetskapitalet av 5 %. Skillnaden mellan skördevärdet och detta ränteanspråk har ansetts representera driftkostnad, och har denna antagits vara lika även i händelse av frånvaro av tullar. En underförstådd förutsättning är, att produktionen icke undergått någon omläggning till följd av tullarna, en förutsättning, som naturligtvis icke helt håller streck. De tre sista kolumnerna angiva i relativa tal fastighetsvärdets utveckling å ena sidan i Sverige dels med tullskydd, dels utan, och å andra sidan i Danmark. Utom på nyssnämnda förutsättning vila uträkningarna givetvis även på det antagandet, att fastighetsvärdets utveckling i de mellansvenska provinserna kan antagas vara representativ för värdeutvecklingen i riket i dess helhet. Jämföres det kalkylerade fastighetsvärdet för Sverige vid antagen frånvaro tiv tullar med värdet för Danmark, visar sig under 1880-talets första år en relativ stegring för Danmarks vidkommande. (Den sannolika orsaken härtill är antydd ovan å sid. 61.) Sedan följas sifferserierna ungefärligen åt till mitten av 90-talet; härefter går emellertid den svenska siffran i höjden i jämförelse med den danska för att under de sista åren åter sjunka något tillbaka. Då här, som förut nämnts, räknats med maximivärden för tullarnas möjliga inverkan på jordpriset, torde det framkomna resultatet få anses visa, titt med all sannolikhet jämte tullarna även andra omständigheter förefunnits, vilka under 1890- och början av 1900-talet bidragit att genomsnittligt något stegra de svenska egendomspriserna i förhållande till de danska. Närmast skulle man här vilja peka på, hurusom det svenska jordbrukets tidigare tekniska efterblivenhet i jämförelse med det danska — åtminstone i stort sett — under sistnämnda period otvivelaktigt i viss mån utjämnats. Om alltså — frånsett brister i det statistiska materialet — anledning linnes att vara på sin vakt vid dragandet av slutsatser från de framlagda jämförelsetalen, synes dock sa mycket kunna fastslås som resultat av utredningen, att hos oss — liksom i 'Tyskland — tullarna visat en fullt märkbar tendens att med sitt utnyttjade belopp ganska hastigt kapitaliseras i form av ökat fastighetsvärde. Härmed är givetvis ingenting uttalat angående gagnet eller skadan av ett sådant förhållande eller av ett högt egendomsvärde överhuvud. Utvecklingen i Danmark efter sekelskiftet torde visa, att andra omständigheter än skyddstullar — i detta fäll givetvis främst jordbrukets i allmänhet ökade produktivitet till följd av tekniska och organisatoriska framsteg — kunnat framdriva en jordvärdeökning i ett frihandelsland nog stark att i det närmaste inhämta det försprång i nämnda hänseende, som ett tullskyddsland med delvis andra produktionsbetingelser vunnit på grund av införda skyddstullar å jordbruksprodukter. Skillnaden är emellertid, att den av förstnämnda orsak framkallade värdeökningen vilar på en reell ekonomisk grund, som den genom tullskydd skapade saknar.

68 BIHANG.

Det svenska jordbrukets skuldsättning. Den enda egentliga källan för upplysning angående den på den svenska jorden vilande skuldbördan är rättsstatistikens uppgifter om inteckningar i fast egendom, vilka finnas publicerade fr. o. m. år 1831. Däri meddelas för varje domsaga och stad antalet beviljade, förnyade och dödade inteckningar samt för varje av dessa kategorier beloppet av inteckningar i egendom tillhörande dels allmänna inrättningar, menigheter, bolag eller andra samfund, dels enskilda. Däremot lämnas inga direkta uppgifter om den intecknade gäldens kapitalbelopp. Till ersättning göres i stället i texten till statistiken en beräkning av nämnda belopp på sådant sätt, att från summan av under de nio sista åren beviljade och förnyade inteckningar dragés summan av under samma år dödade. Härigenom erhålles väl en ungefärlig föreställning om det intecknade skuldbeloppets storlek, men någon exakthet kan en dylik beräkning givetvis ej göra anspråk på. För kännedomen om den speciellt på jordbruksegendomen vilande skuldbördan äger ifrågavarande statistik dessutom den bristen, att åtskillnad ej göres mellan jordbruksfastighet och annan fastighet. Vidare är det tydligt, att icke hela det redovisade inteckningsbeloppet representerar verkligen förefintlig gäld, då härav större eller mindre delar kunna befinna sig i resp. ägares hand som s. k. ägarehypotek. Beträffande åter beloppet av den icke intecknade gäld, som vilar på den jordbrukande befolkningen, finnes f. n. ingen möjlighet att därom vinna någon tillförlitlig kunskap. De i förefintligt material tillgängliga uppgifter, som närmast torde få anses belysa den på jordbruket vilande skuldens storlek, synas vara uppgifterna om inteckning i fast egendom på landet, tillhörande enskilda. Visserligen utgöres ej all sådan av jordbruksegendom, men troligt är, att man genom att frånskilja dels egendom i städerna, dels egendom tillhörande bolag och andra samfälligheter undgår att få med åtminstone största delen av industriell egendom eller annan egendom av icke-jordbruksnatur. I tab. 33 här nedan ha sammanförts uppgifter angående beviljade, förnyade och dödade inteckningar, det sålunda årligen inteeknade beloppet samt den på förut angivet sätt beräknade totala inteckningssumman för nyssnämnda grupp av fastigheter ävensom det för bevillning taxerade värdet å jordbruksfastighet för vart och ett av åren 1870—1912. Att tabellen slutar med året 1912 beror på att fr. o. m. år 1913 åtskillnad icke längre göres i inteckningsstatistiken på egendom tillhörande enskilda och egendom tillhörande samfälligheter av olika slag. I diagrammet å sid. 70 åskådliggöras samma uppgifter i grafisk form. Det framgår av de sålunda meddelade data, att under de för jordbruket

TAB. 3 3 .

INTECKNING I FAST EGENDOM Ä LANDET, TILLHÖRANDE ENSKILDA,

ÄVENSOM TAXERINGSVÄRDE Å JORDBRUKSFASTIGHET, ÅREN 1 8 7 0 — 1 9 1 2 . _ Intecknad Intecknat . % Intecknad TaxeringsM belopp (begäld vid f r w & J ? av taxeviljade -fvarje års bruksfastagi{ dödade förnyade — het slut värdet1 dödade int.)

Int e c k n i n g ir Å r

beviljade förnyade

M il] 1870 71 72 73 74 75 76 77 78 79 1880 81 82 83 84 85 86 87 88 89 1890 91 92

93 94 95 96 97 98 99 1900 01 02 03 04 05 06 07 08 09 1910 11 12 1

30-5 31-6 36-3 36-0 37-4 41-s 43-0 48-6 62-2 68-9 63-7 51-9 48-8 48-3 54-7 53-7 58-2 56-0 42-4 38-5 36-J 37-1 40-2 35-8 38-7 34-0 40-9 39-7 44-7 52-7 511 54-o 59-4 62-5 70o 75-0 85-4 94-8 111-2 103-5 114-7 110-0 102c

46o 60-0 44-2 39-4 35.8 31-0 33-9 41-s 46-6 58-3 63-s 55-3 44-7 47-0 48-a 55'4 62-s 74-5 84-» 90-5 74-4 64-s 72-4 69-2 78-7 82-1 88-1 88-o 97-5 82-7 73-2 77-2 73-2 83-4 82-6 94-1 95-7 96-5 95-7 91o 92-5 94-8 91-6

OE e r

15o 16-9 18-4 14-6 15-2 12-5 10-4 10-9 12-4 14-6 21-4 18-3 15-4 13-3 14-0 14-4 15-6 17-1 17-4 17-2 12-9 12ti 11-4 12-n 14-3 10-9 12-c 12-0 15-5 15-6 15-4 14-s 17-0 17-9 23-0 21-1 20-7 29-4 27-e 29i 35-2 34- 6 37-4

k r o n o r 61-5 74-8 62-2 60-8 57-9 60-3 66-e 79-1 96-4 112-6 106-0 88-fl 78-0 82-0 89-4 94-s 105-1 113-3 109-9 111-8 97-8 89-3 101-8 93-1 1031 105-2 116-3 115-8 126-7 119.8 108-8 116-5 115-6 128-0 129-6 1480 160-4 161-9 179-3 165-4 172-0 170-2 156-7

547-4 557-0 558-7 561-6 558-3 561-3 564-3 580-5 619-6 670-c 701-9 728-6 745-8 769-9 799-0 827.2 853-3 870-2 867-5 873-s 882-1 893-4 912-7 916-s 924-6 924-7 927-6 933-s 948-3 970-4 990-0 1005-2 1027-7 1 052-7 1 077-1 1108-8 1 153-5 1188-6 1248-1 1304-7 1 360-2 1 414-9 1443-c

1 6670 1 668-7 1674-5 1757-7 1 778-8 1 782-9 1897-3 1 897-6 1 876-1 2 142-« 2 140-9 2136-9 2 187-6 2189-0 2 2411 2 241-7 2 241-4 2158-8 2 158-4 2 159-3 2 202-4 2 205-8 2 206-5 2 253-3 2 254-1 2 255-3 2 281-2 2 282-6 2 354-2 2 354-5 2 354-9 2 356-6 2 357-6 2 597-9 2 598-7 2 601-1 2 604-7 2 606-6 3 022-1 3 022-6 3 025-6 3 025-5 3 480-3 3

Procenttal angivas endast lör de år, d i allmän fastighetstaxering ägt rum. ' Vid året 1912 anföres liar 1913 års taxeringsbelopp.

32-8 32-0 29-7 31-3 34-1 35-7 40-3 40-i 40-7

40:i

40-5

41-3

41-s

gynnsamma konjunkturerna i slutet av 1870-talet och början av 1900talet nya lån i betydande omfattning tillkommit. Samtidigt har emellertid dödande av äldre lån jämförelsevis talrikt ägt rum. Det utmärkande draget för lågkonjunkturen, d. v. s. i huvudsak 80- och förra hälften av 90-talet, synes i stället ha varit en nedgång i fråga om upptagandet av nya lån men en stark tillväxt i förnyandet av gamla lån. Kurvan för det årligen tillkomna inteckningsbeloppet företer som följd härav under 70-talet en brant stigning, på 80-talet växlingar nedåt och uppåt men i huvudsak dock en jämn eller svagt stigande nivå till framemot sekelskiftet, därefter kraftig höjning. Totalsumman av den intecknade gälden tillväxte starkast under årtiondet 1876—86 samt tiden efter 1900. Diagram 12.

Milj.

•

INTECKNING I FAST EGENDOM Å LANDET, TILLHÖRANDE ENSKILDA, ÅREN 1870-1912. I I l i

1870 I

i J

1 I

• i

1 1 J t

f8äÖ

1 1 1

85"

-Beviljade inteckningar. • Förnyade

-Dödade

•Intecknat belopp.

^ 9 5

) KAWTOyiAriyHA IWSTITUTET

1910 1912

- Intecknad gäld vid resp. års slut (skalan 10 ggr förminskad.) • Intecknad gäld i % av taxeringsvärdet å jordbruksfastighet

Det är helt naturligt, att de uppåtgående konjunkturperioderna, kännetecknade av stigande produktpriser och stigande egendomsvärden, också utmärkts av en växande skuldsättning, vilken säkerligen övervägande skett för produktiva ändamål och sålunda inneburit en ökad kapitalinvestering i jordbruket. Det är också lätt att förstå, att under de goda åren inteckningar dödats i särskilt stor omfattning. Blott en ömvändning av detta förhållande är det, att inteckningsförnyelser förekommit jämförelsevis talrikt under

71 lågkonjunkturen; det är ju ett, uttryck för svårigheten att återbetala äldre.: lån. 1 Ansvällningen av skuldbördan under slutet av 70- och förra delen av 80talet var givetvis en mycket betänklig företeelse med hänsyn till jordUiagram 13.

INTECKNAD GALD i fast egendom å landet, tillh. enskilda i vissa län samt i hela riket åren 1870-1912.

Milj.kr 1701 I I I I I M

1 II

ITTTTTTTTTT I II

l I I

_ _ — - — ™ Intecknad gäld för riket vid resp. års s l u t

brukets dåvarande tryckta läge och de sjunkande egendomsvärdena. Den betydde en i förhållande till jord värdet ännu starkare relativ stegring i 1 Observera den regelbundna vågrörelsen i fråga om inteckningsförnyelserna med toppar vart nionde år — en återverkan av de stora inteckningsbelopp som beviljades i början av 1860-talet och antagligen sammanhängde med Sveriges allmänna hypoteksbanks tillkomst, och de därigenom för jordbruket väsentligt vidgade kreditmöjligheterna.

skuldsättningen. Från allenast omkring 30 % vid 70-talets mitt ökades skuldbeloppet på tio år till 40 % av taxeringsvärdet å jordbruksfastighet. Vid detta procentförhållande förblev det sedan väsentligen oförändrat fram till världskriget med t. o. m. någon tendens till ytterligare stegring. I tab. 34 meddelas för sex län, nämligen Uppsala, Östergötlands, Kronobergs, Malmöhus, Älvsborgs och Skaraborgs, uppgifter angående beviljade inteckningar, årligen intecknat belopp och kvarstående intecknad gäld för åren 1870—1912. De sistnämnda siffrorna återgivas i diagrammet å sid. 71. I samtliga länen förmärkes en stark ökning i den intecknade gäldens storlek under 80-talet. Denna ökning hejdas i de mellansvenska länen redan vid årtiondets slut, i Malmöhus län däremot först efter år 1894. Den tvära nedgången därstädes i skuldbeloppet för de efterföljande åren sammanhänger främst med de jämförelsevis små beloppen av inteckningsförnyelser, vilka häntyda på en här mer än i de övriga länen förbättrad ekonomisk ställning bland jordbrukarna. Pr. o. m. 1903 ökas i Malmöhus län skuldsättningen ånyo mycket kraftigt, nu framför allt till följd av nyupptagna lån — ett förhållande, som, sett i sammanhang med den samtidiga starka stegringen av jordegendomsvärdena i detta län (jfr tab. 9 samt tab. I bland bilagorna), utgör ett vittnesbörd om en här särskilt starkt framträdande utveckling av jordbruket i kapitalintensiv riktning. I förhållande till taxeringsvärdet för jordbruksfastighet uppvisar inteckningssumman högre procenttal i de län, som hava en starkare storbrukskaraktär, än i småbrukslänen (Kronobergs och Älvsborgs län). Nedanstående sammanställning anger länens allmänna karaktär i nämnda hänseende samt därjämte inteckningsbeloppet i procent av taxeringsvärdet år 1913: L ä n Östergötl an ds Uppsala Malmöhus Skaraborgs Älvsborgs Kronobergs

Åkerarealens procentiska fördelning på brukningsdelar om < 10 har 10—50 har > 50 har 1 ti 47 37 11 53 3« 15 53 30 22 54 24 44 47 a 63 30 7

Intecknad gäld i % av taxeringsvärde & jordbruksfastighet 50 46 43 41 41 36

Utvecklingen under krigsåren kan icke belysas med siffror motsvarande de nu berörda, då, som förut nämnts, fr. o. m. år 1913 uppdelning i statistiken ej längre göres på fastighet tillhörande enskilda och sådan tillhörande bolag och andra samfälligheter. Även de sålunda mera summariska uppgifterna finnas ej publicerade längre fram än t. o. m. år 1918. Siffrorna rörande inteckningar i all den fasta egendomen i landet (sålunda inbegripande jämväl annan än jordbruksfastighet i betydligt större omfattning än de tidigare anförda siffrorna) äro för åren 1913—18 följande: Ar 1913 1914 .... 1915 1916 1917 1918

I n t e c k n i n g a r beviljade förnyade dödade Milj. kr. Milj. kr. Milj. kr. 159:. 150< 54-2 163-4 166-3 47-3 149-2 203-7 454 152-8 197-8 44-1 247-9 202-0 54-8 3450 I8I1 86-0

Intecknad gäld vid resp. års slut i % av taxeMilj. kr. ringsvärde 2 274-9 47-6 2 356-ft — 2449-3 — 2 501-0 — 2616-n — 2 782-1 36-8

En stegring framträder visserligen i den intecknade gäldens absoluta belopp fram till 1918, men samtidigt en avsevärd nedgång i förhållande till

73 taxeringsvärdet. Att jordbrukarna genom de i stort sett goda förtjänster, som gjordes under krigsåren, voro i stånd att i avsevärd omfattning avbetala sina skulder är ett känt förhållande. Sannolikt torde det dock icke genom siffrorna för inteckningsbeloppen kunna erhålla sin rätta belysning, enär det allmänt lärer ha förekommit, att inteckningarna fått kvarstå, trots att skuldbeloppen inbetalts. Tab. 35 innehåller en sammanställning av rättsstatistikens uppgifter om saluvärdet av lagfaren fast egendom å landet, som blivit köpt dels efter frivillig försäljning, dels efter tvångsförsäljning under vart och ett av åren 1870—1918 ävensom procentförhållandet mellan frivilligt och tvångsvis försåld egendom. Det gäller beträffande dessa siffror liksom beträffande siffrorna för den intecknade gälden, att de icke avse allenast jordbruksfastigheter utan jämväl annan fastighet. Här är detta så mycket mer att beklaga som möjlighet ej heller förefinnes att avskilja egendom tillhörande bolag eller andra samfälligheter. Emellertid ligger det i sakens natur, att det vida övervägande antalet lagfarter å landet avse jordbruksfastigheter. Siffrorna för de frivilliga försäljningarna förete stark ökning under förra delen av 70-talet samt under perioden 1895—1908, angivande en under nämnda tider av i allmänhet stigande konjunkturer särskilt livlig fastighetshandel. Tvångsförsäljningarna åter äro särskilt talrika dels åren 1870—71, dels i början och slutet av 80-talet, dels åren 1909—11. Troligt är, att dessa episoder av stegring i de exekutiva försäljningarna var för sig ha en något olika innebörd. De höga siffrorna åren 1870—71 torde man möjligen få anse beteckna en återverkan av nödåren 1867—68. Stegringarna omkring åren 1880 och 1908 torde åter naturligast böra sättas i samband med de industriella kriserna under 70-talets sista år samt åren 1907—08; det skulle i sådant fall här väsentligen vara fråga om tvångsförsäljningar av industriell egendom. Däremot torde med ganska stor säkerhet ansvällningen i 1887—89 års siffror få betraktas som ett vittnesbörd om de svårigheter, varav de svenska jordbrukarna denna tid drabbades till följd av då pågående elakartade depression. Krigsåren hava medfört en stark nedgång i de exekutiva försäljningarna såväl ifråga om de absoluta värdesiffrorna för sålunda försålda egendomar som — i ännu högre grad, till följd av de stegrade fastighetsvärdena — ifråga om deras andel i totalvärdet av samtliga egendomsförsäljningar. Uppgifter finnas liksom beträffande inteckningarna ej publicerade längre fram än t. o. m. år 1918.

74 TAB.

3 4.

INTECKNINGAR I FAST EGENDOM,

TILLHÖRANDE. TUSENTAL

Uppsala län

År

71 72 73 74 75 76 77 78 79 1880

81 82 83 84 85 86 87 88 89 1890

91 92 93 94 95 96 97 98 99 1900

01 02 03 04 05 06 07 08 09 1910

11 12

Östergötlands län

Kronobergs län

In tecknad gäld vid Beviljade

Beviljade Ininteck- teckual ningar belopp varje års slut 1 028 1 562

538 755 1444 1092

981 1700 3 188 4 915 1230 1107 1015 1492 1008 1387

882 1 131

928 716 733 901 894 778 737 738 791 782 917 702 949 960 998 1014 1731 1168 1272 1904 1685 2130 5 349 2 200 2 543

1909 2 607 1 509 1613 2 939 1780 1849 2 231 3 784 5 800

2 311 2 277 1892 3 413 2 496 2 620 2 172 4 102 2 965 2 702 2 158 2312 4 361 2 644 2 420 2 671 3 330 3 449 3 004 2 225 2 662 3 824 2 574 2 973 2 464 6 120 6 479 4 133 3 394 3 760 7 439 3 861 3 414

11 789 15 971

16 131 16 064 16 711 17 021 16 836 17 639 20 220 24 H l 23 815 24 583 24 862 25 336 26 052 26 823 26 764 27 082 24 248 24 638 24 519 24 940 25 888 26 036 25 836 26 335 25 563 26 047 20 349 26416 26 766 26 228 26 158 26 711 26 504 29 294 32 325 33 454 34 623 35 721 39 336 40 623 41064

Intecknad In- Intecknad BevilIninteck- i tecknatgäld vid jade teckna! gäld vid ningar ' belopp varje års inteck- belopp varje års slut ningar slut 2013 7 138 3 168 11 065 2 843 4 418 3 099 7 163 2 732 6 661 3 050 5 232 3 473 6 126 3 081 5 334 4 516 8 031 5 793 12 391 4 893 10 838 2 783 7 789 2 636 i 7 306 2 801 : 7 605 3 279 8 802 4 190 9 142 3 907 7 596 2 923 8 644 1979 10 187 1 757 9 680 1768 8 506 1825 6 719 2 437 9 846 2 461 8 924 1752 8 877 1525 7 821 1676 9 295 2 546 9 958 2 481 10121 2 703 10010 2 718 10 481 3 379 9 657 2 961 9 549 4 056 9 532 3 844 8 478 3 992 10 821 5 600 12 075 4 698 9 796 6 949 12 649 4 743 8 397 5 300 12 517 6 642 13 441 5 417 11870

61 448 1152 65 390 • 1132 60 669 1067 60 824 | 1519 61 180 1357 59 997 \ 1650 59 723 1475 59 471 1545 61169 1961 66 421 1 775 66 194 2 378 69 565 1927 69 708 1662 70 653 1826 74 223 2 254 77 238 1 726 79 499 2 205 80 112 1873 77 909 1423 76 750 1454 77 467 1222 76 880 1161 79 121 1153 79 243 1170 78 978 1165 79 203 817 79 854 1223 79 622 ] 299 80 063 1101 81 567 1256 85 329 1215 85 140 1122 85 765 1 309 86 421 1 176 87 079 1688 88 604 1609 90 725 1971 90 400 2 513 93 039 2 554 90 955 2 690 93 815 2 799 97 707 2 412 100 044 2 466

2 304 2 051 1800 2 158 2 320 2 598 2 124 2 576 3 426 3 510 3 743 2 915 2192 2 672 3 220 2 919 3 840 3 701 3 747 3 590 2 964 2 846 3 440 3 336 2 863 3 034 3 787 3 487 3 286 3 092 2 784 3 137 3 138 3 171 4 149 4 063 4167 4 225 4 134 4 088 4 086 4 140 3 588

18 960 19 226 18 847 18 894 18 014 18 575 19 003 20 149 21356 22 562 24 255 25 369 25 403 25 755 26 377 27172 28 437 28 712 28 949 28 796 28 845 29 499 30 267 30 383 30 327 1 29 521 29 607 29 347 29 043 29171 29 108 28 806 28 608 28 917 30031 30 308 30 987 • 31 926 32 968 34 272 35 220 36 223 36 639

75 E N S K I L D A A L A N D E T I VISSA

LAN, AREN

1870 — 1 9 12.

KRONOR.

Sk xraborgs län Intecknad BevilIntecknad [ntecknad InBeviljade InBeviljade] Ingäld vid inteck- tecknat gäld vid jade tecknat gäld vid i inteck- j tecknat varje års varje års varje års inteckningar belopp ningar ! belopp slut ningar belopp slut slut Malmöhus än

Älvsborgs län

5 677 6 681 8 927 7 128 7 000 7 683 7 220 9 302 10 039 10 871 12 933 16 330 8 727 10 392 11078 11560 15105 13 621 12 131 14 504 15 546 13 304 14 878 11 945 13 889 6 723 (i 442 7 741 5 084 4 875 6 322 8 651 7 474 9 024 6010 16 808 6 150 7 590 6 790 14 756 7 180 8 150 8 188 9 271 10 356 12 629 10 031 9 815 11 640 12 709 12 534 25 188 12 689 25 416 13 296 22 500 14 082 24 618 12 511 18 779 3 370 2 927 3 989 3 919 3 487 5 825 5 2nl 6 070 6 853 6 757 8 503 8 996 5 654 6 021 6 107 6 074 8 656 7 039 5 044 4 553 4 934 4 533 5 824 3 917 5 053 4141

53 036 53 631 55 891 56 393 56 306 59 440 61 895 65 303 69 656 74 850 81 102 88 505 90 104 93 496 96 892 101 232 107 035 110 617 111 876 113 447 112 663 117 241 121 727 122 593 124 923 116 541 110 662 103 406 97 553 91 031 94 534 87 246 90 057 84 318 86 865 91 752 96 692 100 751 116 915 125 523 140 433 150 296 160 925 !

1888 1 757 2 160 1 143 1 651 1935 2 363 2 782 4 409 4 031 3 571 2 911 2 896 2 451 4 051 3 158 3 774 3 431 2 415 2 337 1628 2 370 2 191 1804 2 262 1437 2 063 2 952 1818 1911 1804 1733 2 236 3 363 2 726 3 256 3 313 3 358 4146 4 209 4 654 4 657 4 278

4 637 4 208 3 125 1491 1 990 2 503 2 804 4 262 8 281 8 276 5 784 4 092 3 202 2 767 4 803 4 758 5 551 7 533 6 781 6 682 4 603 4 296 4 000 3 916 5 872 5 323 6 408 7 820 6 657 5 661 4 013 4 346 5 600 5 185 6 488 7 448 7 327 6 554 7 414 7199 6 190 7 927 6 555

29 828 29 098 30 199 29 774 29 380 29 647 29 179 30 336 33 298 36 937 38 513 39 480 41 191 41 968 44 268 46 222 47 512 46 764 45 269 46167 46 678 47 773 49 006 48 118 49 231 49 003 47 878 48 918 48 892 49 951 49 668 50 013 51 698 51011 52 177 53 217 52 723 52 620 54 374 57 560 59 404 61730 63 101

3 000 1839 1847 2 053 2078 2 269 2 926 3 856 5 107 4 605 4617 3 625 5 052 3 589 4 864 4114 3 771 4 272 3 239 1891 1720 1017 1828 1437 2 044 1380 1323 1770 1287 2132 2 247 2133 1974 2 514 2 630 2 047 2 666 2 723 3 225 3 786 4 431 3 172 3 535

5 700 6 376 3 803 3 170 2 848 3 791 4152 6 677 8 292 7 543 9 646 5 586 7 175 5 324 7 136 7 671 7 206 9 361 7 981 7 788 5 350 5 406 5 119 5 889 7 508 6 907 7 447 8 664 8 854 6 805 6 543 6 177 6 742 8 978 7 377 7 899 8 380 8S26 8 522 7 639 8 125 7 105 8 949

År

36 664 1870 37 459 71 38 209 72 38 940 73 38 077 74 37 923 75 38 050 76 40 395 77 44 811 78 46 653 79 49 923 1880 51 706 81 55 710 82 58 186 83 61 531 84 65 050 85 65 579 86 66 647 87 67 085 88 65 227 89 64 992 1890 63 223 91 63 018 92 61772 93 61609 94 61310 95 59 396 96 60 079 97 61 145 98 62 599 99 63 736 1900 64 794 01 65 646 02 67 116 03 67 586 04 68 038 05 67 755 06 67 827 07 69 544 08 70 640 09 72 589 1910 72 952 11 72 922 12

76 TAB. 3 5 . S A L U V Ä R D E k LAGFAREN F A S T EGENDOM k L A N D E T , SOM BLIVIT KÖPT A N T I N G E N E F T E R FRIVILLIG FÖRSÄLJNING E L L E R E F T E R UTMÄTNING ELLER

KONKURS, ÅREN

1870—1914.

MILJONER KRONOR.

A r

1870.. 71.. 72.. 73.. 74 . 75.. 76 . 77.. 78.. 79.. 1880.. 81..

82 . 83.. 84.. 85.. 86.. 87.. 88.. 89.. 1890 . 91.. 92.. 1893.. 94..

A B Frivillig Utmätförsälj- n i n g eller ning konkurs 67-6 65-5 91-8 134o 124-6 98-1 116-7 105-s 90-s 85-7 100-0 97-8 97-9 104-4 95-8 941 93-_> 96-3 88-2 107-s 97-3 97-9 102-s 97-5 128-1

9-2 7-6 5-7 2-0 Ii 1-3 2-4 1-5 2-2

8-é 9-3 8-i 4-6 5-0 3-fi 5-7 6-6 12-4 13-3 13-1 7-8 6-6 6-0 7-0

ö-s

B i % av totalsumman 120 10-4 5-8 1-5 0-9 1-3 2-0 1-4 2-4 9-1 8-5 7-7 45 4-6 3- 6 5-7 6-5 11-4 13-1 10b 7-4 6-3

5-s 6-7 6-7

A r

1895 96 97 98 99 1900 01 02 03. 04. 05. 06. 07.

08. 09. 1910. 11. 12. 13.

14. 15. 16. 17. 18.

A B Frivillig Utmätförsälj- n i n g eller ning konkurs 90-9 115i 118-3 144-9 146-9 157-6 145-8 146-8 177-6 181-7 218-8 270i 251i 318-0 254-3 263-3 232-6 250-6 297-3 308-8 232-4 405-4 641-8 867-5

6-1 8-8 5-7 3-8 3-6 3-9 4-7 5-9 5-2 5-0 5i 4-6 4-5 7-7 10-2 13-3 14-6 11-4 7-4 7-3 4.3 5-7 5-5 2-G

B i % »v totalsumman 6-3 71 4-6 2-6 2-4 2-4 3i 3-9 2-8 2-7 2-8 1-7 1-8 2-4 3-9 4-8 5-9 4-4 2-4 2-8

Is 1-3 0-9 0-8

TABELLBILAGOR

78 T A B . A.

EGENDOMSVÄRDEN

Östgötaslätten

Areal An odlad tal jord köp Har

1876/78 71 1879/81 78 1882/84 76 1885/87 80 1888/901 86 1891/93 78 1894/96 74 1897/99 95 1900/02115 1903/05! 122 1906/08423 1909/11123 1912/14115 1915/17! 103 1918/20 4 0 |

Hypoteksvärde

Salu-

Kr.

fn;

Areal L

värde _. Kr

1 070 1024 971 897 876 923 903 945 974 1044 1089 1 158 1346 1 655 2314

42 58 45 56 53 39 55 39 63 60 59 38 41 34 26

(slättbygd)

. ,

;sodlad i 11 »? 4 *»-

tal . . , .. jord kop 1 i , r | Har

län

Ö s t e r g ö 11 a n i s

Saluvärde Areal AnHypoteksper harlper i ooo odlad odlad kr. hyp.-l tal värde jord jord värde :ko P Ilar Kr. Kr. K Kr.

2 2 6 8 1 326 745 1 4 1 9 4 9 5 626 3 637 2 077 133 2 127 085 585 3 1 8 3 1 8 3 0 988 1 777 826 559 3 180 1 8 5 5 8 6 2 : 1 6 6 4 782 524 3 365 1 9 8 7 206 1 7 4 1 6 8 5 518 2 603 1 1 8 3 049 1 368 192 526 2 459 1 4 1 8 573 1 280 439 521 3 388 1 973 839 1 864 4 8 4 550 4 215 2 417 098 2 3 5 3 313 558 5 1 6 9 3 0 6 3 638 3 197 389 619 3 651 2 168 264 2 362 002 647 4 013 2 313 989 2 678 547 667 3 460 2 039 410 2 745 915 794 4 107 2 4 3 8 009 4 0 3 4 4 4 3 982 1 3 5 2 791 382 1 831 587 1 355

Skaraborgs Ar

värde

.SaluKr,

1876/78 38 741 463 250 380 703 1879/81I 35 501 321 675 248 061 1882/84l 4 3 953 596 193 489 062 1885/87 4 3 923 569 591 416 240 1888/90 39 859 511 437 319 151 1891/93 18 278 166 607 108 937 1894/96 2 1 634 375 930 264 760 1897/99 14 148 789 98 253 237 1900/02 9 605 362 360 255 750 1903/05 17 179 100 837 120 950 1906/08 35 1 750 1 044 798 943 430 1909/11 14 602 344 621 349 800 1912/14 18 1 0 8 1 538 021 590 792 1915/17 13 696 435 380 559 527 1918/20 3 24 133 76 002 34

VID FRI

FÖRSÄLJ-

s k o g s !i v g d e r Saluvärde Kr.

••saluvärde j per har jper loool odlad jkr. hyp.-i jord värde Kr. Kr.

785 466 116 572 746 73(1 . 1 2 2 9 1 386 811 187 782 8 4 5 565 965 999 571 482 569 782 570 997 1 3 3 7 739 955 700 175 524 946 1 0 6 7 637 950 540 354 847 506 612 325 46(1 2 8 6 880 469 881 1 164 6 7 8 662 720 239 619 1061 1 1 5 5 6 1 5 631 604 661 524 982 1 638 8 9 5 814 9 1 1 8 3 5 557 1 0 1 8 1 83911042 477 I 166 006 634 1118 1 900 1 069 551 1 167 986 6 1 5 1 0 9 2 608 297 530 3 7 5 990 618 1 2 6 4 1 2 2 6 697 949 8 8 5 767 7 2 2 1 2691 1 205 689 629 1 118 050 9 2 8 1 6 2 1 397 2 0 1 8 1 8 641 4 3 3 1 616 3 1 7 8

Samtliga

slättbygder

Saluvärde per hur: per 10001 * odlad kr. hyp.-:|tal jord J värde 'köp Kr. Kr.

Areal L , . odlad Hypoteks. ! varde jord i Har Kr.

514 495 513 451 372 392 418 415 423 676 539 581 547 804 2 235

384812 265 711 2 2 3 1 3 6 8 580 5 323 3 0 6 8 034 2 924 783 549 6 054 3 521 524 3 224 670 533 5 007 2 979 067 2 6 0 1 154 520 5 405! 3 159 4 7 8 2 6 5 4 7 6 5 491 4 470 582 494 2 1 9 1 1 9 0 4 9 0 4 7 1 2 741 941 2 4 2 2 1 1 4 ; 514 5 214 047 824 2 8 8 0 886 553 6 7991 993 004 3 877 727 : 570 7 461 4676 7 1 ! 4 7 0 5 972 6 3 il 8 109 8 0 3 707 5 3 2 3 7221 657; 6 350 717 171 4 3 6 5 940! 688| 769: 6 295 627 300 4 8 4 0 857 6 145 666 726 6 141 1101 999 [ ! 2 116 241 889 3 0 3 3 580| 1 4B4

H-2H

[59 771 185 820 201 731 176 624 [93 654 180 704 [78 660 205 706 238 1 199 253 903 265 1015 230 1098 194 1285 IHO 3 14

Saluvärde Kr.

.Saluvärde |ier liaj per 1 OOO

odlad kr. hyp. jord värde Kr. Kr. 985 953 916 873 840

848 883 945 971 1006 1108 1 175 1335 1 675 2 443

79 NING:

SAMTLIGA UNDERSÖKTA Hallands

Areal A n - odlad tal , köp jo ni Har

Ir H

, , >'P°teksvärde

Saluvärde

Kr.

Saluvärde Areal HypoteksAnper har per 1 000 odlad kr. hvp.- tal värde jord värde köp jord Kr. Har Kr. Kr.

514 839 4 7 5 716 431 170 464 1 185 669 226 549 637 499 1 918 1 0 9 4 343 957 782 575 904 5 5 3 614 520 132 503 1 1 8 1 660 8 3 5 593 919 149 1 589 932 8 3 8 714 061 542 1 6 1 9 947 4 3 8 876 915 578 1 5 8 9 925 196 9 1 8 149 1 979 1 213 546 1 268 664 641 2 113 1 5 1 2 236 1 387 633 657 745 2 708 1 590 645 2 0 1 8 290 1 7 3 5 1 0 5 8 561 1 337 593 771 1 754 1 049 869 1 504 150 858 I 342 793 337 1 547 140 1 153 44 730 426 374 1 1 2 5 991 1 542

Samtliga Antal köji

59 82 77 7:; 7:; 56 70 66 88 1i 70 66 50 48 32

Areal Hypoteksodlad värde jord Ilar Kr.

H a 11 a n d s s k o g s b y g d

slättbygd

50 72 82 53 68 84 83 96 114 114 107 93 61 64

1 KGENDOMAR.

906 821 875 940 899 765 926 992 1 045 918 1269 1 264 1 433 1 950 2 641

17 24 32 17 20 16 15 27 20 17 11 IN 9 14 6

vänle Kr.

Saluvärde per barlper 1000 Anodlad kr. hyp.-I tal jord värde ' köp Kr. 1 Kr. j

591 1 3 9 4 750 4 4 3 823 679 531 1 787' 1 006 680 9 4 8 529 503 1 5 3 9 8 1 8 6 1 4 774 450 506 1 603, 888 645 8 1 1 7 8 4 1 1360 779 414 639 651 4 7 0 805! 423 4 2 4 3 6 3 925: 452 1 394 796 421 801 074 575 17061 900 862 80S 786 j 474! 2 141 1 089 403 1 1 0 8 0 6 5 518 2 132 1 208 804 1 337 169! 627 2 099 1 183 6 8 8 1 303 856 621 686 931 4 8 3 191 638 695 742 1 5 0 1 828 291 1 1 1 3 267 1 764 988 651 1 659 850 941 590 288 334 826 363 1 401

284 327 195 4 9 3 247 132 148 690 141 464 97 964 117 759 2 8 5 231 193 589 166 327 114 137 185 661 130 342 299 022 86 516

Samtliga

skogsbygder Salti-

609 401 540 266 293 193 230 551 503 293 199 323 275 559 193

Areal Hypoteksodlad värde jord Kr. Har

Saluvärde Saluvärde Kr. 250 933 165 684 204 6 6 8 111609 99 297 77 0 4 5 80 835 204 125 196 230 171 163 135 8 7 0 262 705 227 500 5 4 1 800 184 930

por har per 1000 odlad kr. hvp.jord värdo Kr. Kr. 412 413 379 420 339 399 351 370 390 584 683 813 827 969 958

År

883 1876/78 848 1879/81 8 2 8 1882/84 751 1885/87 702 1888/90 786 1891/93 686 1894/96 716 1897/99 1 0 1 4 1900/02 1 029 1903/05 1 1 9 0 1906/08! 1 4 1 5 1909/11 i 1 7 4 5 1912/14 1 8 1 2 1915/17 2 138 1918/20

områden Saluvärde

Kr.

Saluvärde per har per 1 000 odlad kr. hyp.värde Jord Kr. Kr.

1 0981218 5 242 016 154 3 055 047 583 942|267 7 110 074 7143 873 312 545 946:278 7 593 340 1383 999 120 527 914:249 6 610 867 7123 412 938 516 821 266 6 765 938 3923 294 406 487 859!j23B 5 275 005 918 2 555 115 484, 1 006|!248 6 106 538 3623 223 188 528J 8 9 & 2 7 1 6 920 948 686 3 689 672 533 1 017 321 8 940 5 082 407 4 985 792 558 1 106IJ330 9 593 885 515 6 043 141 630 1 102,;336 10 208 987 3956 627 678 649 1 322| 286 7 281 200 3625 004 635 687 1 344; 244 7 796 455 591 5 954 124 764 1 6 7 9 228 7 909 655 3777 800 960 986 2 866 119 2 70611530 223 3 859 943 1426

1 0131876/78 951 1879/81 921 1882/84 882 1885/87 836 1888/90 850 1 8 9 1 / 9 3 911 1894/96 934 1897/99 981 1900/02 1 027 1903/05 1 1071906/08 1 191 1909/11 1 3 3 6 1912/14 1 6 7 6 1915/17 2 522 1918/20

80 TAR. B.

EGENDOMSVÄRDEN VID FRI

FÖR-

Egendomar med bättre jord (hyp.-värde över 500 kr. per har åker) S k o g f a t t i g a År

1876/78 1879/81 1882/84 1885/87 1888/90 1891/93 1894/96 1897/99 1900/02 1903/05 1906/08 1909/11 1912/14 1915/17 1918/20

Areal AnHypoteksodlad tal värde jord köp Har Kr. 55 60 59 66 65 55 59 73 89 87 92 97 92 76 28

Saluvärde Kr.

S k o g r i k a

Saluvärde Areal per har per 1000 An- odlad Hypoteksvärde odlad kr. hyp.- tal jord jord värde köp Har Kr. Kr. Kr.

1727 1 023 881 1 067 625 618 1893 1 101 786 1 151 235 608 2 005 1 147 050 1 091 826 545 2 453 1 431940 1 226 673 500 2 042 1209 419 1 014 965 497 1 550 898 962 812 942 524 1801 1 041 505 890 559 494 2 113 1 249 301 1 171 364 554 3 163 1 835 641 1 770 589 560 3 284 1 942 300 2 015 584 614 2 475 1 452 546 1 634 151 660 2 588 1517 551 1 761 497 681 2 474 1 452 962 1 947 565 787 2 862 1 684 489 2 830 355 989 872 526 467 1 224 320 1404

1043 1045 952 857 839 904 855 938 965 1038 1125 1161 1340 1680 2 326

Egendomar med 5—10 har odlad jord År

1876/78 1879/81 1882/84 1885/87 1888/90 1891/93 1894/96 1897/99 1900/02 1903/05 1906/08 1909/11 1912/14 1915/17 1918/20

Saluvärde

11 16 14 17 14 18 16 15 23 17 24 20 20 21 5

53 345 693 1210 68 660 708 1214 54190 653 1169 66 498 652 1117 50 060 533 943 73 477 668 1209 65 684 638 1085 51639 622 1106 95 925 676 1202 108 050 948 1600 131815 1030 1681 96 125 829 1403 150 225 1156 1983 179 305 1390 2 389 60 550 1730 2 838

77 97 83 102 94 110 103 83 142 114 128 116 130 129 35

44 096 56 575 46 363 59 530 53 074 60 773 60 538 46 677 79 789 67 549 78 403 68 492 75 766 75 051 21339

254 1229 1078 416 990 546 397 892 410 1495 892 905 655 920 240

151 022 719 965 634 675 263 907 614 810 333 313 249 052 533 753 249 998 923 597 583 804 551 355 415 178 582 228 147 833

Kr.

Saluvärde per har per 1000 odlad kr. hyp.Jord värde Kr. Kr.

182 060 717 747 050 608 638 000 592 275 594 662 587 600 594 317 200 581 273 680 689 515 670 578 259 500 633 953 430 638 579 300 649 648 425 716 572 500 874 936 238 1018 337 000 1404

1206 1038 1005 1044 956 952 1099 966 1038 1032 992 1176 1379 1608 2 280

Egendomar med 10—50 har odlad jord

Saluvärde Areal per har per i ooo An- odlad Hypoteksvärde odlad kr. hyp.- tal jord Jord värde köp Har Kr. Kr. Kr.

Areal Anodlad Hypotekstal värde jord köp Har Kr.

Kr.

7 9 11 7 14 9 5 11 7 20 17 12 14 14 5

Saluvärde

44 44 45 41 47 43 45 59 70 65 82 82 74 55 24

Saluvärde Kr.

Saluvärde per har per 1000 odlad kr. hyp.Jord värde Kr. Kr.

1007 587 925 660440 656 980 567 981 626 950 640 1022 596 023 593 886 581 1032 610 305 526 279 510 1129 658 586 542 185 480 1131 634 942 579 490 512 1039 593 931 513 065 494 1413 821 132 835 475 591 1664 956 116 973 865 585 1611 942441 1 018 978 633 1980 1 147 057 1 309 687 661 1975 1122 228 1 352 672 685 1724 1019 913 1 428 640 829 1320 778 035 1 485 200 1 125 545 317 276 775 037 1422

1123 1104 996 862 823 913 864 1017 1019 1081 1 142 1205 1401 1909 2 443

SÄI..INING: EGENDOMAR Å ÖSTGÖTASLÄTTEN. 1''gemlomai med sämre j o n (hyp.-värde under 500 kr. per h a r åker) S k o g f a t t i g a Areal HypoteksAnodlad tal värde jord köp Kr. har

5 8 6 6 6 11 8 10 : 13 13 10 7 3 8 3

75 485 100 171 309 273 220 338 244 288 167 222 110 114 53

Salu-

varde Kr.

S k o g r i k a

Saluvärde Areal per liar per i ooo An- odlad Hypoteksodlad kr. hvp.- tal värde jord värdc köp jord Har Kr. Kr. Kr.

34 348 45 000 600 1 310 1 239 851 212 800 439 887 1 49 263 48 000 480 974 — 83 467 72 515 424 869 i 1 150 362 130 075 421 865 i i 127 406 121 575 445 954 ! 3 106 198 96 200 437 906 i 2 165 861 146 450 433 883 1 112 571 124 695 511 1108 6 141 126 167 875 583 1 190 o 75 116 87 381 523 1 163 4 94 283 118 800 535 1260 i 48 301 79 500 723 1646 6 51 799 89 350 784 1725 5 24 435 85 600 1 615 3 503 4

1 Egendomar med 50 -100 har odlad jord Areal UypoteksAnodlad tal vänle jord köp Har Kr.

14 9 10 13 16 13 7 12 11 27 12 16 i 17

! n9

779 568 722 804 1011 808 431 736 680 1618 817 935 1016 1144 547

6 — 742 1.

117 494 15 531

—

140 24 234 41 45 398 102 117 298 221 211 187

76 548 12 615 123 368 21818 24 924 218 888 56 615 56 798 150 800 122 969 119 493 92 647

Saluvärde por har pur 1 uoo od ia,i kr. hyp.-) värde jord Kr. Kr.

U-4 810 589 1062 1876/78 16 OOO! 533 1030 1879/81 — 1882/84 —1 — 90 000 643 1 176 1885/87 9 045! 377 717 1888/90 116 4751 498 944 1891/93 20 OOOi 488 917 1894/96 31000 689 1244 1897/99 198 529- 499 907 1900/02 60 5001 593 1069 1903/05 61 170! 523 1077 1906/08 149 825! 503! 994 1909/11 146 350J 662! 1 190 1912/14 178 5001 846: 1494 1915/17 184 667 988 1 993 1918/20

Egendomar med över 100 liar odla< jord

i Saluvärde Areal Hypoteks„ ™~ IperharlporlOOO An- odlad värde värde : odlad per. nyp.- tal jord : jord 1 värde köp Har Kr. Kr. j Kr. j Kr.

456 814 465 710! 598 330 071 363 600' 640 422 101 467 250' 647! 455 111 372 500 463! 587 087 523 490 518] 469 920 427 400 529: 226 070 211190 4901 416 895 350 300 476387 368 346 779 510, 961 906 981 361 6071 501 647 486 500 595 557 929 627 750 671 608 733 778 250 766 682 837 991 800 867 315 241 711000 1300 T.

212 30

' varde .. Kr.

1019 2 1102 9 1 107 7 818 9 892 9 910 4 934 6 840 9 895 11 1 020 13 970 5 1125 5 12781 4 1452 10 2 255 2

Saluvärde Kr.

Saluvärde perharjper 1000 odlad Ikr. hvp.jord värde Kr. Kr.

405, 237 910 240 000 593 l 990:1 122 506 1 067 875 537 l 355! 766 501 662 500 489 1242 730 916 699 505 563 1130 688 459 625 950 554 553 317 414 287 825 520 886 538 034 490 500 554 1156 689 135 627 070 542 1730 993 825 936 744 541 1826 1 091 742 1 089 000 596 725 441 157 434 000 599 989: 565 340 602 000 609 590J 334 998 388 800 659 1 514j 902 086 1 378 138 910 225 137 526 285 OOO 1 267

År

1009 1876/78 951 1879/81 864 1882/84 957 1885/87 909 1888/90 907 1891/93 912 1894/96 910 1897/99 943 1900/02 997 1903/05 984 1906/08 1065 1909/11 1 161 1912/14 1528 1915/17 2 072 1918/20

82 TAB.

EGENDOMSVÄRDEN VID FRI

FÖR-

Egendomar med bättre jord (hyp.-värde över 5 0 0 k r . per h a r åker) Skogfattiga År

Areal Hypoteksodlad värde jord Har Kr.

Antal köp 1876/78 1879/81 1882/84 1885/87 1888/90 1891/93 1894/96 1897/99 1900/02 1903/05 1906/08 1909/11 1912/14 1915/17 1918/20

14 25 15 18 16 15 20 9 19 18 14 11 9 9 9

165 219 164 211 239 136 212 135 232 160 123 108 79 101 82

94 519 130 847 98 282 120 699 148 594 82 215 123 443 76 298 142 084 92 550 71867 61136 46 789 59 674 49 573

Saluvärde Kr.

S kogr ika Saluvärde , Areal perharjperiooo , . odlad Hypoteks. , värde odlad ;kr. hyp.- .tal jord jord värde k .. Kr. | Kr °P! Ilar Kr.

110 540 670 686 150 330 630 103 340 637 134 485 523 125 010 596 81010 613 129 980 649 87 650 645 149 750 703 112 400 681 83 813 747 80 700 773 61100 856 86 450 163 233 2 052

1170 1 149 1051 1 114 841 985 1053 1149 1054 1214 1 166 1320 1306 1449 3 394

Egendomar med 5 —10 har odlad jord År

1876/78 1879/81 1882/84 1885/87 1888/90 1891/93 1894/96 1897/99 1900/02 1903/05 1906/08 1909/11 1912/14 1915/17 1918/20

Antal köp 8 19 9 13 11 10 17 4 18 15 12 14 10 8 12

Areal Hypoteksodlad värde jord Har Kr. 41 103 49 92 66 54 93 24 100 69 75 77 57 45 60

22 794 62 123 30 055 54 595 37 702 31848 53116 11890 56 059 38 938 42 421 41409 31185 26 687 32 761

Saluvärde Kr.

4 12 12 8 14 4 12

å 11 12 5 10 10 4

1460 1082 1042 1065 931 1 171 1021 1116 1064 1241 1223 1514 1509 1523 3 263

57 095 454 001 306 903 110 928 242 290 55 472 261 124 140 450 246 485 341 849 581 383 68 537 359 347 423 094 66 212

Kr.

Saluvärde per har p e n 000 odlad kr. hyp.jnrd värde Kr. Kr.

58 500 680 433 200 603 306 704 596 112 350 646 209 993 580 45 833 533 214 900 508 154 000 713 242 854 616 368 236 673 585 250 601 75 015 647 416 067 699 643 800 957 145 000 1436

1025 954 999 1013 867 826 823 1096 985 1077 1007 1095 1158 1522 2190

Egendomar med 10—50 har odlad jord

Saluvärde per har per i 000 An odlad kr. hyp.- tal värde köp jord Kr. Kr.

33 275 812 67 205 652 31315 639 58 137 632 35 085 532 37 300 691 54 230 583 13 265 553 59 625 596 48 320 700 51 886 692 62 675 814 47 050 825 40 650 903 106 900 1782

86 719 515 174 362 86 423 216 394 547 973 116 595 673 101

Saluvärde

30 32 32 35 39 27 33 27 36 31 37 20 25 17 12

Areal Hypotcks-I odlad värde ! jord Har Kr. 519 539 568 660 727 448 585 583 697 634 782 323 543 326 252

2 9 3 102 300 343 317 784 379 438 431 356 240 433 342 597 334111 389 954 348 501 4 3 1 0*9 166 576 3 0 8 523 192 804 149 934

Saluvärde Kr.

Saluvärde per har per 1 000 odlad Ikr. hyp.jord j värde Kr. i Kr.

359 971 694 589 317 740 568 322 592 589 3 8 8 538 519 377 269 460 2 0 5 880 605 354 109 593 3 4 5 596 578 4 0 3 210 639 4 0 5 036 661 516 8 4 0 617 199 315 744 4 0 4 217 4 2 3 4 0 0 1299 451 0 8 3 1 790

1228 1058 1015 1024 875 856 1 034 1034 1034 1162 1199 1197 1310 2196 3 009

83 SÄLJNING: ÖSTERGÖTLANDS SKOGSBYGDER. Egendomar med sämre jord (hyp.-värde under 500 k r . per har åker) S k ogr ik a

Skogfattiga Antal köp 11 14 7 10 12 9 12 8 16 12 15 14 10 8 10

Areal Hypoteksodlad värde jord Kr. Har 97 153 75 105 124 99 93 75 168 123 163 107 95 70 84

49 421 74 330 35 614 53 048 62 6 4 8 48 795 4 9 253 36 223 8 2 510 59 832 74 491 4 8 357 45 004 3 3 051 42 040

Saluvärde Kr.

Saluvärde per har per 1 000 Anodlad kr. hyp.- tal värde köp jord Kr. Kr.

574 55 675 567 86 815 490 36 760 444 4 6 625 402 4 9 872 455 4 5 066 524 4 8 750 518 38 865 499 8 3 777 545 67 080 80 373 4 9 3 604 64 6 2 5 699 66 450 640 44 800 117 750 1 4 0 2

1 127 1168 1032 879 796 924 990 1073 1015 1121 1079 1336 1477 1355 2 801

Kgendomar med 50 —100 har odlad jord Antal köp

3 2 6 1 <•>

2 4 6 9 •4 3 1 3 1

Areal Hypoteksodlad värde jord Har Kr.

157 96 351 16 110 148 197 439 445 190 151 52 129 28

103 792 54 611 188 734 2 6 346 5 3 179 80 932 101254 227 121 256 808 109 328 85 541 29 026 72 395 15 119

Saluvärde Kr.

13 7 11 20 11 11 11 17 18 19 18 8 12 7 3

1035 712 739 721 822 754 758 986 1249 1189 1274 1740 2155 5 027

437 295 245 847 342 291 436 729 844 1009 641 277 457 361 130

265 081 152 009 130 683 4 5 5 280 184 4 1 8 138 978 244 842 362 660 424 7 3 5 548 246 341 810 119 500 246 809 173 810 43 993

Saluvärde Kr.

Saluvärde per har per 1 000 odlad kr. hyp.joid värde Kr. Kr.

796 3 4 8 031 381 112 500 502 122 978 480 4 0 6 715 455 155 479 395 114 971 749 326 609 445 3 2 4 146 516 4 3 5 454 613 6 1 8 290 653 4 1 8 550 562 155 650 749 3 4 2 150 950 3 4 3 000 2 1 0 450 1 6 1 9

År

1 313 1876/78 740 1879/81 941 1882/84 8 9 3 1885/87 843 1888/90 827 1891/93 1 334 1894/96 894 1897/99 1 0 2 5 1900/02 1 128 1903/05 1 2 2 5 1906/08 1 3 0 3 1909/11 1386I1912/14 1 9 7 3 1915/17 4 784ll918/20

Egendomar med över 100 har odlad jord

Saluvärde per har p e n ooo Anodlad kr. hyp.- tal värde köp jord Kr. Kr.

684 107 400 405 3 8 875 397 139 500 413 19 000 397 4 3 700 412 61000 390 76 8 0 0 510 2 2 4 000 721 3 2 0 650 684 130 010 722 109 000 971 50 500 156 000 1 2 0 9 76 0 0 0 2 714

Areal Hypoteksodlad värde ! jord Har Kr.

Areal Hypoteksodlad värde jord Kr. Har

Saluvärde Kr.

Saluvärde per hur per l 000 odlad kr. hyp.jord väi de Kr. Kr.

4 4 2 2 2

226 587 286 233 228

150 220 344 92y 169 032 117 188 142 546

179 500 290 500 177 000 114 0 0 0 109 000

794 495 619 489 478

3 4 3 5 6 1 5 6 1

338 352 403 691 853 56 573 705 56

202 017 168 376 222 680 398 230 486 7 1 3 4 004 329 2 1 5 397 743 4 004

2 5 0 900 169 000 2 2 5 000 392 000 469 250 5 000 384 000 4 9 8 000 7 450

742 480 558 567 550 89 670 706 133

År

1 1 9 5 1876/78 842 1879/81 1 0 4 7 1882/84 973 1885/87 765 1888/90 1891/93 1 2 4 2 1894/96 1 0 0 4 1897/99 1 0 1 0 1900/02 984 1903/05 964 1906/08 1 2 4 9 1909/11 1 1 6 6 1912/14 1 2 5 2 1915/17 1 8 6 1 1918/20!

84 TAB.

EGENDOMSVÄRDEN

VID

FRI

Egendomar med bättre jord (hyp. värt e över 500 kr. |i er har äki 0 Skogrika

Skogfattiga Ål-

1876/78 1879/81 1882/84 1885/87 1888/90 1891/93 1894/96 1897/99 1900/02 1903/05 1906/08 1909/11 1912/14 1915/17 1918/20

Areal An- odlad Ilypotekstal jord värde köp Har Kr. 29 49 63 42 49 61 66 77 92 98 88 74 49 53 36

Saluvärde Kr.

Saluvärde Anper har per 1000 odlad kr. hyp.- tal jord värde köp Kr. Kr.

493 300 997 297 433 603 830 497 586 429 058 517 1443 865112 738 035 511 703 443 187 420 212 598 741 456 121 425 290 574 1145 701 532 521 696 456 1359 820 335 773 047 569 1 234 750 235 747 759 606 1469 915 491 976 389 665 1738 1315 970 1190 918 685 2 218 1 346 339 1 757 450 792 1287 810 864 1 051183 817 1534 930490 1 343 950 876 1114 690 943 1 370 170 1230 604 372 807 986 891 1634

988 I 4 862 l 2 853 3 948 i 3 932 1 744 3 942 2 997 2 1067 7 905 3 1305 3 1296 5 1444 1 1983 2 2 647 —

Egendomar med 5 -10 har odlad jord Ar

1876/78 1879/81 1882/84 1885/87 1888/90 1891/93 1894/96 1897/99 1900/02 1903/05 1906/08 1909/11 1912/14 1915/17 1918/20

Areal An- odlad Hypoteksvärde tal jord köp H a r Kr.

105 128 85 95 101 82 88 160 179 218 137 129 77 74 56

64 200 74 195 56177 56 763 64 256 49 761 56 299 101 383 110 550 141 258 87 539 82 475 48 099 45 466 34 816

Saluvärde

Kr.

Areal Hypoteksodlad värde jord Har Kr.

963 1003 1058 972 847 1032 1151 925 1106 1 287 1565 1563 1599 2 972 2 871

Kr.

114 52 97 67 44 96 44 56 233 137 81 196 67 77

75 017 33 551 61 639 42 982 26 200 64 138 31 108 35 014 165 852 78 893 61567 131253 49 582 43 412

55 546 25 400 69 500 40000 28 000 62 020 25 300 34 200 174 875 84 000 58 000 155 410 55 000 65 000

487 488 716 597 636 646 575 611 751 613 716, 793 821 844

740 757 1 128 931 1069! 967 813 977 1054; 1065 942 1 184 1109 1497

—

Egendomar med 10 -50 har odlad jord

Saluvärde Areal AnHypoteksper har per 1000 odlad värde odlad :kr. hyp, tal jord' jord ; värde köp Kr. Har Kr. ! Kr.

61803 589 74 444 582, 59 460 700 55158 581 54 405 539 51 350 626: 64 825 7371 93 811 586 122 233 683: 181 805 834137 005 1000; 128 915 999 76 900 999 135 120 1826 99 956 1785

värde

Saluvärde perharlper 1 OOOl odlad kr. hyp.-. jord värde Kr. Kr.

Saluvärde Kr.

Saluvärde per har per 1 000J odlad kr. hyp.-' värde ' jord Kr. Kr.

831 599 336 221 279 534 467 775 914 509 636 395 193' 432 825 1380 800 446 660 607 479 : 560 922 755 458 691 422 874 ; 506 904 1017 569 359 514 514 754 1442 849 102 640 351! 444 850 1236 717 857 610 390 494 1302 752 433 766 338' 589 1018 1612 979 239 1 017 796' 631 1039 863 1576 1168117 1 007 928 640 1569 942 188 1 119 585 714 1188 7641 873 004 1248 1 089 178 1 426 915 541 623 800 550 875! 1478 1 149 592 529 1955 1 158 250. 1008 1 525 2 620 673 391 558 1026 035!

85 FÖRSÄLJNING:

HALLANDS

SLÄTTBYGD.

Kgendomai med sämre jord (hyp.- värd e under 500 kr. >er har åker) Skog fattiga Antal köp 12 13 15 6 13 17 13 15 11 11 12 12 10 9 8

Areal jord Har 160 193 334 116 305 305 194 281 197 191 317 198 126 151 126

Hypoteksvärde

°" 1 U värde

Kr.

Kr,

67 718 8 5 649 146 552 5 8 864 134 9 0 8 145 252 85 650 1 3 0 271 88 318 90 4 6 3 137 7 1 5 87 440 55 295 5 8 982 5 3 567

Sko g r ik a Saluvärde Anper har per 1000 odlad kr. tiv]).- tal jord värde köp Kr. Kr.

45 598 285 673 64 414 334 752 130 247 390 889 895 52 670! 454 102 914 337 763 115 460 379 795 855 73 263 3 7 8 126 690 451 973 405 79 800 904 920 8 3 215 436 508 1 1 7 0 161 130 5531 1 2 5 2 109 500 91 0 0 0 722i 1 6 4 6 7421 1 898 111 970 1 3 9 1 0 0 1 104 2 597

Egendom: r med 50 - 100 har odlad jord Antal köp 3 2 7 1 1 1 3 2 1 2 6 3 3 5

Areal jord Har 135 141 454 55 63 66 164 128 67 114 328 180 194 260

— —

5 8 1 2 :l 3 2 0 4 2 4 2 1

Saluvärde

Kr.

75 2 9 5 85 3 9 5 237 720 38 160 27 2 2 0 33 975 99 4 2 0 71380 4 9 582 71 3 3 8 169 568 103 082 132 397 155 342

89 833 80 0 0 0 237 715 42100 25 000 22 360 101700 58 000 45 300 76 900 227 100 119 500 176 0 0 0 253 770

665 567 524 765 397 339 620 453 676 675 692 664 907 976

1 193 937 1000 1103 918 658 1023 813 914 1078 1339 1 159 1 329 1634

—

72 110 44 18 91 43 22 18 80 47 92 54 27

— — — —

Saluvärde Kr.

Saluvärde per har per 1 000 odlad kr. hyp.värde jord Kr. Kr.

31984 52 440 21 040 8 581 4 3 606 21916 10 3 4 5 9 676 4 3 885 26 910 45 024 29 004 14 502

3 2 593 30 765 20 000 7 250 37 715 14 885 5 305 9 500 37 600 29 500 41 710 21500 14 200

453 280 455 403 414 346 241 528 470 628 453 398 526

— —

1 0 1 9 1876/78 587 1879/81 951 1882/84 845 1885/87 865 1888/90 679 1891/93 5 1 3 1894/96 982 1897/99 857] 1900/02 l 09611903/05 926 1906/08 741 1909/11 979 1912/14 — 1915/17 — 1918/20

Egendomar med över 100 har odlad jord

Saluvärde per har per 1 000 Anodlad kr. hyp.- tal jord värde köp Kr. Kr.

Hypoteksvärde

Areal Hypoteksodlad värde jord Har Kr.

Areal Hypoteksodlad värde jord Kr. Har

Saluvärde Kr.

— — — —

— —

— _ —

— —

1 1 2 2

73 862

—

122 206 675

— 1

74175 131 523 391 350

—

loo ooo

—

Saluvärde per har per 1 000 odlad kr. hyp.jord värde Kr. Kr.

— — — —

—

8 3 335 121 0 0 0 534 600

683 587 792

327 750

450 700

—

— —

792 År

1876/78 1879/81 1882/84 1885/87 — 1888/90 — 1891/93 1 3 5 4 1894/96 — 1897/99 1 1 2 3 1900/02 920 1903/05 1 3 6 6 1906/08 — 1909/11 1 375 1912/14 — 1915/17 — 19 i 8/20

— —

86 T A B . E.

E G E N D O M S V Ä R D E N VID

FRI

Egendomar med bättre jord (hyp.-värde över 500 kr. per har åker) S k o g r i k a

S k o g f a t t i g a År

Areal AnHypoteksodlad värde tal jord köp Har Kr.

1876/78 1 1879/81 1882/84 1885/87 : 1888/90 4 1891/93 4 1894/96 5 1897/99 6 1900/02 4 1903/05 7 1906/08 6 1909/11 11 1912/14 2 1915/17 5 1918/20 1

8 28 163 35 48 51 88 135 64 123 69 195 52 222 11

4 537 17 145 92 364 21793 33 667 32 659 53 350 79 646 36 234 80 907 45 011 113 965 27 768 128 139 7 440

Saluvärde Kr.

Saluvärde Areal per har per 1000 An- odlad Hypoteksvärde odlad kr. hyp.- tal jord jord värde köp Kr. Har Kr. Kr.

3 000 375 7 250 259 67 420 414 17 830 509 22 900 477 22 620 444 33 250 378 60 200 446 57 780 903 87 450 711 55 000 797 169 375 869 48 000 923 276 600 1246 15 000 1364

661 423 730 818 680 693 623 756 1 595 1031 1 222 1486 1729 2 159 2 016

Egendomar med 5 — 10 har odlad jord År

1876/78 1879/81 1882/84 1885/87 1888/90 1891/93 1894/96 1897/99 1900/02 1903/05 1906/08 1909/11 '1912/14 1915/17 11918/20

Areal Anodlad Hypotekstal jord värde köp Har Kr. 3 4 5 4 3 4 o 4 3 2 3 2 2 1

21 30 39 35 25 30 14 26 27 19 27 15 19 9

11023 15 928 18 839 15 605 12 606 12 993 7 360 12 356 13 058 11 326 16 655 10181 8 538 3 885

Saluvärde Kr.

2 1 1 1 2 1 1 6 1 3 1 3 1 3 1

112 100 13 100 53 34 28 121 28 67 63 70 19 137 23

78 513 69 900 8 613 69 900 36 203 22 730 15 823 83 840 16 445 42 108 38 900 43 115 13 662 85 240 13 008

826 507 857 955 682 875 652 943 846 574 1 177 1424 1113 2 445

Kr.

Saluvärde per har per 1000 odlad kr. hyp.Jord värde Kr. Kr.

88 500 790 80 000 800 8 000 615 56 864 569 23 100 436 20 000 588 7 170 256 51 500 426 23100 825 44 500 664 48 570 771 64 000 914 20 000 1053 119 000 869 24 000 1043

1 127 1144 929 814 638 880 453 614 1 405 1057 1316 1484 1464 1396 1845

Egendomar med 10—50 har odlad jord

Saluvärde Areal „ . , por har per 1000 An- odlad Hyp0tf3" odlad kr. hyp.- tal , varde jord värde köp jord Kr. Kr. Har 1 Kr.

9100 433 8 083 269 16150 414 14 900 426 8 600 344 11 375 379 4 800 343 11 650 448 11050 409 6 500 342 19 600 726 14 500 967 9 500 500 9 500 1056

Saluvärde

11 18 26 12 17 12 13 22 16 15 7 16 5 10 5

150 221 463 131 268 163 215 398 348 274 109 30S 95 229 66

67 957 92 307 212 192 63 185 128 858 84 971 110 399 220 151 127 807 155 001 60 582 175 480 51 550 127 687 33 792

Saluvärde Kr.

Saluvärde per har per 1000 odlad ]kr. hyp-jord | värdo Kr. 1 Kr.

45 833 306 68 101 308 173 70S 375 39 845 304 90 697 338 65 670 403 76 035 354 152 475 383 150 180 432 164 663 601 67 700 621 248 205 806 82 000 863 247 300 1080 68 930 1044

674 738 819 631 704 773 689 693 1175 1062 1117 1414 1591 1937 2 040

87 FÖRSÄLJNING:

HALLANDS

SKOGSBYGD.

Egendomar med sämre jorc (hyp.-värde under 500 kr. per har åker) S k o

S k o g f a t t i g a Antal köp 5 6 10 5 4 2 5 11 9 2 2 1 4 4 1

Areal jord Har

Hypoteksvärde

63 79 129 40 58 28 63 118 134 35 46 20 43 59 10

oa,u

Kr.

värde .. Kr.

2 3 360 26 470 4 4 077 14 955 19 2 9 5 9 588 2 3 734 4 5 417 5 6 742 15175 22 466 10 110 18 658 2 6 720 3 170

275 17 316 18 625 236 3 9 755 308 315 12 600 323 18 737 374 10 4 7 5 195 12 305 279 3 2 925 5 3 350 398 11300 323 21 100 459 8 000 400 2 3 500 547 72 200 1 2 2 4 11430 1143

741 9 704 14 902 13 8 843 971 10 1093 9 518 4 4 725 940 6 745 5 2 939 791 3 2 1260 2 702 2 3 606 3

Egendomar med 5 0 — 1 0 0 har odlad jord Areal HypoteksAnodl»d värde ttl jord kep Har Kr. 1 1 1

49 49 38

17 3 5 8 17 358 16 101

g r i k a

! Saluvärde Areal per har per 1 000 An- odlad Hypoteksi odlad kr. hyp.- tal värde jord värde köp | jord Kr. Har ! Kr. Kr.

Saluvärde Kr. 16 000 9 500 14 750

426 194 235 91 134 80 51 177 277 68 21 38 161 141 149

177 917 81978 102 078 42 042 5 2 299 32 987 2 4 852 76 3 2 8 84168 28 137 9 760 18 471 70 2 5 4 5 8 923 62 8 9 8

922 547 916

3 6 900

4 8 570

1 1

92 63

4 6 688 36 900

119 000 1 2 9 3 794 50 000

2 549 1355

värde Kr.

Saluvärde per har per 1000 odlad kr. hvp.jord vftrde Kr. Kr.

142 117 59 809 89 493 24 315 34 560 2 3 950 28110 59 500 62 000 27 913 11200 21330 136 0 0 0 74 000 134 500

334 308 381 267 258 299 551 336 224 410 533 561 845 525 903

År

799 1876/78 7 3 0 1879/81 877 1882/84 5 7 8 1885/87 661 1888/90 726 1891/93 1 1 3 1 1894/96 780 1897/99 737 1900/02 9 9 2 1903/05 1 1 4 8 1906/08 1 1 5 5 1909/11 1 9 3 6 1912/14 1 2 5 6 1915/17 2 1 3 8 1918/20

Egendomar med över 100 har odlad jord

Saluvärde Areal AnHypoteksper har] per 1000 odlad värde odlad kr. hyp.- tal jord jord värde köp Har Kr. Kr. | Kr. 327 194 388

Salu-

Saluvärde Kr.

Saluvärde per har per 1000 odlad kr. hyp.värde jord Kr. Kr.

2 1

389 100

187 989 69 900

180 000 80 000

463 800

69 900

56 8 6 4

1 1

127 127

52 724 5 2 724

40 0 0 0 35 000

315 276

1 2 1

69 258 127

2 3 566 130 550 5 2 724

17 000 2 3 5 000 116 000

246 911 913

År

958 1876/78 1 1 4 4 1879/81 1882/84 814 1885/87 1888/90 1891/93 1894/96 759 1897/99 664 1900/02 1903/05 1906/08 1909/11 721 1 9 1 2 / 1 4 1 8 0 0 1915/17 1918/20 2 200

88 TAB. F.

EGENDOMSVÄRDEN

VID

ER I F Ö R S Ä L J N I N G :

Egendomar med 5—10 har odlad jord Al-

Antal !köp

1876/78 1879/81 1882/84 1885/87 1888/90 1891/93 1894/96 1897/99 1900/02 1903/05 1906/08 1909/11 1912/14 1915/17 1918/20

Areal L , , odlad H y P » ^ . , varde jord Har ; Kr.

68 82 82 112 79 46 34 17 11 69 48 23 16 7 3

44 593 49 286 51600 73 075 56 500 32 200 20 719 6 271 6 868 37 576 29118 12 550 8 895 4 570 1960

Saluvärde Kr.

1876/78 1879/81 1882/84 1885/87 1888/90 1891/93 1894/96 1897/99 1900/02 1903/05 1906/08 1909/11 1912/14 1915/17 1918/20

Areal L .

tal köp

odiad r v r jord | Har ]

40 022 589 897 24 43 650 532 886 23 42 442 518 823 27 55 050 492 753 24 32 490 411 575 24 21587 469 670 10 13 565 399 665 13 8 500 500 1355 12! 706 31 4 850 441 56 850 824 1513 2] 31660 660 1087 19! 19 550 850 1558 8 9 075 567 1020 8| 7 015 1002 1 535 7l 5 002 1 667 2 552

a .

varde

vanie

Kr.

LÄN.

Egendomar med 10—50 liar odlad jord

Saluvärde per har per 1 000 Anodlad kr. hyp, tal jord tärde köp Kr. Kr.

Egendomar med 50 — 100 lia.1 odlad jord År

SKARABORGS

Areal Hypoteksodlad värde jord Har Kr.

405 418 533 453 401 159 333 220 65 42 412 129 197 151 31

Saluvärde Kr.

Saluvärde per hariper 1 000' odlad [kr. hyp.-! jord v värde Kr. I Kr.

260 2991 189 681 468 272 389 i 204 411 489 329 121 272 120 511 293 092 211 980 468 255 914 154 960 386 100 973 63 750 401 211 737 133 870 402 142 518 89 753 408 37 025 29 900 460 24 916 24100 574 252 657] 226 770 550 81 705! 94 250 731 107 9941 123 567 627 96 294! 86 512 573 22 173! 71 000 2 290

729 750 827 723 606; 631) 632 i 630; 808 967! 898! 1 154 114-1 898 3 202

Egendomar med över 100 har odlad jord

Saluvärde Areal per har por 1 000An- odlad Ilypoleksvärde odlad kr. hyp.- tal jord jord värde t köp Har Kr. Kr. Kr.

Saluvärde Kr.

Saluvärde per har] per 11100 odlad [kr. hyp.jord 1 viirile Kr. | Kr.

79 725

95 000

1 192

78 633

56 000

1 2 3 1 2

69 105 237 73 116

44 082 63 277 137 723 33 434 62 999

42 500 42 210 90 000 23 600 42 325

616 402 380 323 365

964 667 653 706 672

2 1 1

269 252 142

171390 140 147 61 300

132 000 107 000 41701

491 425 294

770 763 680

80 475

75 000

2 1 3 2 5 1

149 68 178 150 370 49

78 789 38 345 109 686 86 723 178 460 24 425

56 000 40 000 96 000 73 000 190 850 45 000

376 588 539 487 516 918

711 1043 875 842 1069 1842

239 678

165 000

1 113 653 337 299 163 643 499 242 672 489 310 091

589 000 163 000 267 300 421 000

529 545 536 861

902 996 1 101 1 358

5 2 3 3

TAB.

EGENDOMSVÄRDEN

EXEKUTIV

AUKTION:

VID FAM1LJEFORSALJNING

ÖSTERGÖTLANDS, E

Egendomar med 5

tal! köp 187S/78 1879/81 1882/84 1885/87 1888/90 1891/93 1894/96 1897/99 1900/02 1903/05 1906/08 1909/11 1912/14 1915/17 1918/20

14' 15 13 12 12 11 t 8 11 9 14 18 10 11 8

. jord Har 91 108 76 95 78 73 49 59 82 60 87| 135 70 81 14

Egendomar med 10—50 har tullad jord

Saluvärde Areal L por har per 1 000 An- odlad Hypoteka , varde odlad kr. hyp.- tal jord värde köp jord Ilar ! K r . Kr. Kr.

varde

Saluvärde

Kr.

58 112 65 927 46 451 62 924 45 967 41 969 32 797 38 318 47 845 33 917 51247 81449 44 577 46 165 8 001

549 49 947 62 074 575 31 780 418 47 560 501 36 352 466 36 033 494 27 477 561 32 650 553 43 199 527 41 945 699 53 620 616 91490 678 61545 979 71351 881 14 000 1 000

859 942 684 756 791 859 838 852 903 1237 1046 1123 1381 1546 1750

49! 561 481 44; 25 ; 45 42! 46 521 541 54 62 i 43 16 11

F a 111 i 1 j e f ö r s ä 1 j i11 " g Samtliga undersökta

År Antal köp 1876/78 1879/81 1882/84 1885/87 1888/90 1891/93 1894/96 1897/99 1900/02 1903/05 1906/08 1909/11 1912/14 1915/17 1918/20

70 75 63 59 40 61 54 59 75 71 73 82 OO

28 15

Areal _ . odlad värde jord Kr. Har

Kr.

2 065 1 225 810 1115 219 1461 849 512 725 917 1 146 661 655 574 268 1279 734 262 573 375 811 474 361 361 071 1420 812 870 661 001 1466 822 970 686 650 1551 924 118 814 087 2 464 1 380 785 1131 044 1874 I 116193 1 019 438 1576 960 481 1 053 292 1537 906 240 1 057 715 1050 618 937 725 665 410 232 850 383 297 352 201 890 349 400

Kr.

Saluvärde per karjperl 000 odlad jkr. hyp.jord värde i Kr. Kr.

I 469 272 455 503 843 492 473 268 504 388 365! 444 267 994 461 407 600 488 450 298 466 528 420 531 547 638 473 566 672 617 710 572 650 701 907 225 596 470 680 910 274 946 210 400 1016

825 825 873 779 775 818 806 866 856 965 1083 1195 1158 1603 1769

Samtliga undersökta egendomar

Saluvärde per har per 1 000 Anodlad kr. hyp.- tal värde köp jord Kr. Kr. 540 497 501 448 445 465 468 525 459 544 668 688 691 935 993

1031 568 948 1025 610 840 939 542 014 875 498 754 581 346 021 836 498 458 966 558 609 995 610112 1 158 639 866 1 189 697 164 1094 656 177 1294 759 183 877 515 027 302 171 566 207 118 904

Saluvärde

Ex e k u t i v f ö r s ä l j n i n g

egendomar 1

Saluvärde

FÖRSÄLJNING Å

m i l j e f ö r s ä l j n i n g

10 har odlad jord

SAMT

HALLANDS OCH SKARABORGS LÄN.

1 810 855 1 868 5 781 20 761 31 813 9 834 1 881 4 2 819 913 2 1097 1 1 167 1172 2 1646 1 731 —

Areal Hypoteksodlad värde jord Har Kr.

Saluvärde Kr.

6 247 186 1005 1027 362 37 159 73 88 63

3 085 140 812 80 504 582 039 570 920 206 732 21953 83 566 39 072 49 933 37 048

3 250 109 000 •78 965 389 330 334 550 164 805 21000 66 200 29 675 43 700 28 500

15 131

18 000

Saluvärde per har per 1 000 odlad kr. hyp.värde jord Kr. Kr. 542 441 425 387 326 455 568 410 407 497 452

1053 774 981 669 586 797 957 780 759 875 769

—

Inbegripet 65 försäljningar av egendomar m e d över 50 har odlad jord.

—

90 TAR. H. AREAL ODLAD JORD OCH ARRENDEBELOPP FÖR KRONOEGENDOMAR, SOM NYARRENDERATS UNDER VART OCH ETT AV ÅREN 1 8 6 2 — 1 9 1 5 . x

År

Inre Svealand Småländska Väst-Sverige Öst-Sverige Skåne och Norrland höglandet Antal egenArrendeArrendeArrendeArrendeArrendedomar Areal belopp Areal belopp Areal belopp Areal belopp Areal belopp

Har 1862

63 64 65 66 67 68 69

2 5 11 41 39 36 36 38 48 104 60 27 25 77 146 81 87 37 65 136 47 39 36 77 65 61 71

Kr.

Har

Kr.

140 27 198 435 330 415 373 412 712 460 209 168

2 387

Har 22

313 9 084 392 6 635 275 6 315 491 10 656 314 4 725 709 17 752 650 17 644 638 19 462 768 19 661 678 30 680 442 17 935 977 44187 1580

29 605 564 358 232 206 507

Kr. 633

Har 18 126 235 444 564 500 389 696 750

Kr.

Har

Kr.

1254 246 5 897 192 9 023 11864 199 11566 10 636 264 7 107 9 944 86 8 070 4 976 258 10 954 4 393 340 14 633 12 124 595 33 883 2 545 50 332 523 14 680 551 12 228 246 8 470 262 4 925 56 1480 12 517 142 33 20 545 1091 29 072 631 55 388 1362 50421 1107 40 544 561 15 590 421 40 272 1169 33 971 714 20 741 323 8 390 100 24 240 480 12114 236 49 568 923 21951 675 11646 604 18150 490 20175 152 5 368 431 6 359 400 6 984 125 26 776 608 12 278 684 28 620 684 11228 300 17169 741 15 972 621 32107 1011 14 696 718 85 977 5 659 98 916 2 270 9 913 710 10 408 673 34 519 2 499 41 465 685 14 042 769 13 972 246 7 275 6 985 561 99 9 862 524 9 895 33 16 387 1648 33174 657 48 114 2 321 43 731 1514 34 830 721 11809 503 19 532 1525 25 420 768 10 013 410 7 219 100 17 884 8 345 463 222 38 293 846 14 055 528 9 880 709 12 567 296 10 478 122 2 440 351 2 380 107 2 220 — 18 548 375 10 403 653 15 985 9 051 439 195 12 851 536 12 222 68 17 750 6 626 241 614 7 200 11556 351 360 10 862 981 17 285 668 29 940 2 285 47 393 616 18 768 686 15 083 246 9 470 5 640 312 66 10 290 449 10 365 33 17 691 1737 37 028 643

5 510

4 563 4 942 4 897 10 793 1386 5 738 3 178 7 985 6 358 6 521 13 596 1870 8 347 8 614 11737 1203 71 7 613 72 723 9 850 1909 73 4 617 219 74 4918 469 850 17 694 58 759 613 75 30 813 76 2 112 85 419 1750 45 695 2 071 10 971 77 430 24 856 869 34 599 1464 16 412 78 927 1016 49 407 1380 40 619 3 009 79 704 397 11322 206 5180 4 755 1880 645 20 700 733 20 565 1119 15 990 81 1223 42 695 931 19 602 1871 10 874 82 277 8 863 861 16 755 631 9 321 654 83 471 11080 197 8177 2 465 84 884 27 959 254 6 965 214 15167 85 567 9 836 1146 1093 35 691 6 300 86 533 22 592 881 21 398 1361 5 087 87 896 27 452 520 13 438 1077 10159 88 750 23 387 697 15 914 1587 36 966 89 "340 2 429 80 398 5 010 98152 4 037 13 045 1890 52 702 21345 323 469 6 968 12 131 91 166 637 19 264 685 8 022 1834 4 732 92 57 9 727 735 790 22 702 507 1898 93 30 599 20 029 247 4 782 271 94 150 3 367 469 675 31 343 12100 13 461 95 92 445 17 580 2 259 60165 698 29 052 96 200 2 082 55 693 2 291 38 621 2 347 8 868 97 104 650 19 021 1219 22 750 1649 10 693 98 109 1 134 34 677 1977 36 372 1067 1880 9 867 99 47 399 349 6 372 480 4 729 1900 70 735 19 286 737 13157 1060 10 412 01 124 1104 35 852 812 11710 1767 3 760 02 42 202 5 710 716 10 991 585 6 345 1900 03 23 316 5 270 450 73 2152 04 17 448 12 590 126 97 — 13 475 05 62 968 35 564 342 6 0)8 811 4 960 06 55 718 29 941 572 13 707 763 1560 07 34 431 19160 190 4 532 710 10 935 08 39 156 4 450 499 13 897 760 7 065 09 54 580 18 867 321 660 6 570 13186 1910 52 740 28 135 288 6 820 481 13 055 11 102 616 22 195 524 8 926 1242 5 330 12 88 646 23 520 440 8 620 704 1530 13 27 514 25 341 273 5 080 322 14 24 221 12 385 128 2 940 469 750 12445 15 112 1183 45 820 1778 41 145 698 1 Jfr sid. 25—26 (»metod 1»), där även länsgruppernas omfattning angives. * Det stora antalet nyarrenderingar år 1889 beror på den genom kungl. brevet den 13 juli 1887 för kronans arrendatorer medgivna rätten att under vissa villkor uppsäga sina arrenden.

91 TAB.

GENOMSNITTLIGA A R R E N D E B E L O P P E T PER HEKTAR ODLAD J O R D ENLIGT UNDER

N E D A N ANGIVNA ÅR A V S L U T A D E A R R E N D E K O N T R A K T VID ARRENDERADE

(MEDELTAL FÖR LÖPANDE TREÅRSPERIODER)

Arrendekontraktets

1862. 63. 64. 65. 66. 67 . 68. 69 . 1870. 71 . 72. 73 . 74 75. 76. 77 . 78 . 79 . 1880 . 81 . 82. 83. 84. 8586. 87. 88. 89. 90. 1891 . 92. 93. 94. 95. 96. 97. 98. 99. 1900. 01 . 02. 03. 04. 05. 06. 07. 08. 09 1910. 11 . 12. 13.

Skåne

290 2 22-3 0 22-18 20- 3 8 20-09 21-aa 23-oa 27-47 27-81 33-19

36-1 e 44-25 41-78 43-s 9 43-65 46-44 39-57 32-99 33-0 9 35-20 83-11 33-0 4 34-36 339 9 33-70 32-21 32-2 4

32-u 29-7 4 30-60 31-66 35-84 29-7 5 29-05 28-3 0 29-12 28-14 29-ot 29-si 31-52 27-9 4 33-62 36-60 40-00 41-oo 36-40 34-86 35-74 36-89 40-01 44-3 5 43-21

Småländska Öst-Sverige höglandet

18-02 21-78 24-7 8 22-29 23-32 18-11 1904 17-77 18-89 18-9 7 23-16 34-90 31-2 7

33-u 30-23 32-75 28-6 2 24-2 5 22-54 20-9 6 21-95 21-58 2244 22-7 0 24-19 20- i s 20-0 7 18-80 16-31 15-66 19-77 25-72 21-73

21-oc 17-81 18-48 18-25 16-46 15-83 15-17 15-90 1714 21-01 21-97 25-48 24-7 5 24-63 19-70 19-46 18-2 9 19-78

Jfr sid. 2 5 — 2 6 (»metod 1»),

UT-

KRONOEGENDOMAR.1

16-18 19oi 18-94 19-39 19-69 20-7 0 22-7 4 26-3 0 24-94 26-59 25-28 31-92 28-0 5 28-0 7 30-52 32-81

31-oo 25-eo 23- c. o 25-7 9 25-4 7 26-4 7 22-70 20-2 5 19-40 20-18

VästSverige

20-98 20-09 21-80 20-2 5 20-36 18-2 s 18-34 19-02 20-07 20-1 o 19-51 23-73 31-20 31-65 32-33 28-2 3 27-62 24-6 0 26-02 27-08 26-39 21-23 18-02 19-42 17-19 16-49

21oo

16-so

20-5 7 19-2 5 19-56 20- 9 4 23-it 21-16 21-ic 20-21 20-14 18-19

17-00 16-55 16-38 16-79 18-42 19-31 18-92 17-73 16-74 17-09 17-23 17-33 17-33 18-37 24-94 23-53 22-02 22-94 23-09 19-79 19-87 20-18 20-7 5 21-48 21-23

20-oo 19-35 20-93 20-9 7 23-is 22-09 20-7 5 2086 19-7 9 21-13 21-97 24-54 25-65 25-7 7 25-16

KRONOR.

Inre Svealand och Norrland

Medeltal för kol. 2—5

Medeltal för kol. 1—5

22-4 0 22-6 4 20-43 19-7 6 15-5 6 15-9 7 19-38 19-59 21-86 21-98 31-26 27-96 27-9 6 27-5 5 24-8 5 24-61 23-0 2 23-50 22-57 22-6 7 21-6 6 21-74 21-51 1764

19-40 20-88 21-30 2042 19-73 18-2 7 19-88 20-67 21-44 2191 24-80 29-6 8 29-6 2 30-0 7 29-18 29-60 27-5 7 24-19

21-32 21-16 21-59 20-41 19-80 18-99 20-7 0 22-03 22-6 7 24-23 27-07 32-55 32-0 5 32-83 32-32 32-9 7 29-9 7 26-19 25-68 2634 25-7 2 24-81 23-81 22-80 21-70 20-8 5 21-35 2112 20-10 20-0 8 21-70 24-6 3 22-31 21-88 20-31 20-0 2 19-51 20-5 5 20-08 20-4 8 19-76 23-71

14oo 14-S 8 16-66 17-13 18-64 18-21 19-33 20-3 2 19-60 19-21 17-46 15-64 15-8 7 20-0 2 18-07 17-46 15-62 19-7 4 21-7 4 21-83 19-90 18-7 7 18-9 9 20-2 6 20-63 21-46 22-0 6 19-87

23-os 24-13 23-8 7 22-7 6 21-17 20-00 18-7 0 18-01 18-63 18-38 17-69 17-45 19-21 21-89 20-4 5 20-09 18-31 17-75 17-35 18-43 17-65 17-72 17-72 21-2 4 22-10 21-64 22-3 0 21-60 21-14 20-45 21-20 21-54 22-27 22-21

25-oo 25-31 26-04 24-56 23-88 23-51 24-31 25-23 26-6 9 26-41

92 TAB. K. ARRENDEBELOPPENS HÖJNING ELLER SÄNKNING VID NYARRENDERING AV KRONOEGENDOMAR ÅREN 1 8 6 3 — 1 9 1 5 . 1

A r

1863 64 65 66 67 68 69 1870 71 72 73 74 76 77 78 79 1880 81 82 83 84 85 86 87 88 89 1890 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1900 01 02 03 04 05 06 07 08 09 1910 11 12 13 14 15

B. A. Arrendcbeloppet Summa arrendebelopp vid nästföljande. för arrenden, resp. föregående utarrendering, som begynt löpa vidstå- redue. till nivån 1876/78 ende år Kr. Kr. 9 151 15 795 37 227 13 027 37 831 29 094 112 011 70 061 128 768 63 140 50 601 35 012 166 697 273 952 128 725 179 504 47 072 83 159 144 973 67 421 43 068 45 444 86 096 85 247 81016 92 385 2 449 579 61211 110 344 69 020 40 857 35 174 140 818 210 349 98 640 126 886 33 619 63 376 109 237 40 771 26 433 19 342 84 008 73 644 50 325 53 243 47 122 72 438 118 924 71 172 47 401 36 730 152 539

10 536 21 180 56 425 56 135 63 210 49 970 112 465 89 684 168 938 88 548 54 376 40 724 172 921 266 469 122 034 162464 58 582 100 134 189 895 82 228 62 815 50 590 116 455 121 809 123 423 169 194 746 757 103 918 171 541 92 145 57 750 45 206 187 923 318 044 143 293 193 707 50 581 101 683 152 224 64 012 39 663 28 378 104 960 88192 64 895 69 103 68 798 100 433 155 298 94 663 52 652 42 889 205 460

Se noten vid tab. H.

A i % av Ii

86-9 74-6 660 76-6 59-8 58 2 99-6 78-1 73-3 71-3 931 86-0 96-1 102-s 106-6 110-5 80-4 831 76-s 82-0 68-6 89-8 73-9 70-0 65'6 54-o 60-2 58-9 64-3 74-9 70-7 77-8 74-9 66-1 68-8 65-5 66-5 62-3 71-8 63-7 66-6 68-J 80-0 83-5 77'5 77-0 68-5 72-1 76-6 75-2 90-o 85-c 74-2

Vidstående procenttal, utjämnade framåt över löpande 3-årsperioder

75s 72-4 67-5 64-9 72-5 78-6 83-7 74-2 79-2 835 91-8 951 101-6 106-3 98-.s 91-6 79-9 80-5 75-6 80-1 77-4 77-» 69-8 63-4 601 57-» 61-1 66-o 70o 74-5 74-5 72-9 69-9 66-s 66-9 64-s 66-9 65-9 67-4 66s 71-K

77-2 80-3 79-3 74-3 72-5 72-4 74-6 80-6 83-6 83-3

93 TAB. L.

FAKTISKT

UTGÅENDE ARRENDEBELOPP VID VISSA TIDPUNKTER FOR

ARRENDEGÅRDAR TILLHÖRANDE Antal | Areal arrende-jodlad jord gårdar j jr a r

K g e n d o ni a r

Skåne. 1 2 3 4 5 6 7 8 9

2 5 ST. EGENDOMSKOMPLEXER. * A r r e n d e b e l o p p 1877/79

1889/91

Kr.

1901/03

1913/15

131 30 21 1 10 1 13 16 45

2 870 927 1256 105 228 117 587 802 852

40 025 24 875 14 811 2 255 7 850 3 525 22 735 42 066 29 070

39 809 28 335 17 035 2 255 8 691 3 575 24 585 42 092 28 768

41993 28 535 18 521 2 693 8 505 4 060 26 563 42 749 33 295

58 166 29 335 23114 3 400 9 135 4 060 33 344 48 988 43 935

7 744

187 212

195 145

206 914

253 497

8 18 26 10 11 18 5 10 17 22 6 9 38 1 1

119 295 524 448 138 366 97 317 324 328 96 203 754 44 42 521

1800 5 666 9 695 8 320 2 852 7 872 2 090 4 220 8 343 14 450 1650 4 355 15 009 800 799 13 800

2 295 5 891 9 560 8 675 3 030 7 872 2 095 4 990 8 715 11900 1665 4 713 14 369 850 877 10 430

2 850 7 043 9 885 8 625 3 652 8 593 2 000 5 271 8 618 11900 1675 4 943 13 126 850 937 9 288

4 200 8 662 11410 8 540 4 448 8 469 2 235 6 821 9 383 12 400 1705 5 582 13117 850 949 9 690

Summa

4 716

101 721

97 927

99 256

108 461

288 933

2417 21-5 7 23-19

25-2 0 20-7 6 23-52

26-7 2

32-73

21-o;

23-oo

24-57

29-05

Summa Övriga Götaland oeh Svealand. 10 11

12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25

Summa summarum

Arrendebelopp per hektar. Skåne Övriga Sverige Eiket 1

Jfr sid. 36.

I i

— —

Inttill dem 23 juni 1923 offentliggjorda delar av

Tuill- och traktatkommitténs utredningar och betänkanden: I. II. III. IV. V. VI. VII. "VIII. IX. X. XI. XII. XIII. XIV. XV. XVI. XVII. XVIII. XIX. XX. XXI. XXII. XXin.

XXIV.

Svensk tullpolitik 1816—1911 av A. Montgomery. Bomullsindustriens produktionsförhållanden av K.-G. Hagström. Utredning angående det svenska jordbrukets produktion samt saluövevskott av spannmål av E. Höijer. Jämförelse mellan jordbrukets utveckling i vissa delar av Sverige, Danmark samt Norge av E. Höijer. Tabeller till belysning av det svenska jordbrukets utveckling 1871—1919 jämte anmärkningar av E. Höijer. Svensk traktatpolitik 1816—1914 av A. Montgomery. Utlåtande angående frågan om differentialtullar till skydd mot valut»dumping. Utlåtande i valutafrågan. Utlåtande angående järnvägsfrakternas reglering. Utlåtande med förslag till förordning om åtgärder till skydd mot så kallad valutadumping. Pappersindustriens produktionsförhållanden av E. Bosaous. Margarinindustriens utveckling med särskild hänsyn till förhållandena före världskriget av J. Lublin. Den svenska kautschukindustriens utveckling 1890—1913 med särskild hänsyn till dess ställning åren närmast före världskriget av B. Ohlin. Huvuddragen av det svenska jordbrukets utveckling 1871—1919 r.v A. Sjöström. Översikt av jordbrukets utveckling i vissa främmande länder 1871 — 1913 av E. Höijer. Den svenska järnhanteringens utveckling med särskild hänsyn till åren 1890—1913 av S. K. Stockman. Den svenska glasindustriens utveckling med särskild hänsyn till dess ställning åren närmast före världskriget av B. Ohlin. Den svenska mekaniska verkstadsindustriens utveckling intill krigsutbrottet av Erik Linder. Sveriges bryggeriindustri av A. Lilienberg. Garveriindustriens produktionsförhållanden av William Smith. Kvalitetsfrågan hos det svenska vetet av H. Nilsson-Ehle.. Översiktstabeller angående den svenska industriens utveckling 1891—• 1920 jämte anmärkningar. De svenska järn- och metallmanufakturindustriernas utveckling med särskild hänsyn till förhållandena vid tiden närmast före världskrigets utbrott av G. Delling. Undersökning angående jordegendomsvärdenas utveckling i Sverige och vissa främmande länder av K. Åmark.

Statens offentliga utredningar 1923 Systematisk

förteckning

(Siffrorna inom klämmer beteckna utredningarnas n u m m e r i den kronologiska förteckningen.) Allmänt näringsväsen. A l l m ä n lagstiftning. R ä t t s k i p n i n g . F å n g v å r d . U t r e d n i n g rör. städernas domstolsväsen. [1923:0] K. Elektrifieringskommitténs meddelanden. 0. [1923: 24] Förslag till strafflag, allmänna delen, samt till lag ang. villkorlig frigivmng. [1923:9] Fast e g e n d o m . J o r d b r u k m e d b i n ä r i n g a r . Betänkande och förslag rörande förvaring av förminskat lilliäkneliga förbrytare m. m. [1923:30] S p a n n m å l s m a r k n a d s s a k k u n n i g a s b e t ä n k a n d e . [1923:3] Betänkande ang. det ecklesiastika a r r e n d e v ä s e n d e t . Statsförfattning. A l l m ä n s t a t s f ö r v a l t n i n g . [1923:12] Inventering av odlingsjord längs I n l a n d s b a n a n . [1923:25] Folkomröstningskommitténs utredningar. 3. Folkom- Jordkommissiouens 0. [1923:40] röstningeinstitutet i den schweiziska demokratien. Lagerhus-och k y l h u sbetänkande. k o m m i t t é n s b e t ä n k a n d e . 2. [1923: 42] |1923:10] 4. Folkomröstningsinstitutet i Nordamerikas förenta stater. [1923:8| 5. Folkomröstningsinstitutet utanför Schweiz och F ö r e n t a staterna. Vattenväsen. Skogsbruk. Bergsbruk. [1923:211] Folkomröstningskommitténs betänkande ang. decistv Industri. folkomröstning. [1923:19] BetHnkande ocli förslag i fråga om kvinnors tillträde Handel o c h s j ö f a r t . till statstjänster. 3. Kvinnas behörighet att innehava prästerlig ocli annan kyrklig tjänst. [1923:22] Bet&nkande med förslag till lönereglering för befattKommunikationsväsen. ningshavare i domsagorna m. ra. [1923:27] Statens ställning till j ä r n v ä g a r n a i främmande l ä n d e r . [1923:7] Kommunalförvaltning. Utredning rörande StrBmsholuis kanal. [1923:11] Vägkommissionens betänkauden. 4. [1923:13] Kommnnalförfattningssakkivnnigas betänkande. 4. Förslag till avtal rör. Stockholms bangardsfräga. [1923:14] [1923:18] Betänkande ang. Stockholms förortsbanefråga. [1923:21] Efterskrift till P. M. om röstsammanräkning vid kommunala val. [1923:38] Om röstsammanräkning vid kommunala val. A n d r a Bank-, kredit- o c h p e n n i n g v ä s e n . upplagan. [1923:89] Statens o c h k o m m u n e r n a s finansväsen. Magistraternas befriande frän ansvar för kronouppbörden m. m. (1923:1] Tull- och traktatkommitténs utredningar och betänkanden. 18. Den svenska mekaniska verkstadsindustriens utveckling intill krigsutbrottet. [1923:31] 19. ii_'es bryggeriindustri. [1923:32] 20. Garveriindustriens produktionsförhållanden. [1923:33] 21. Kvalitetsfrågan hos det svenska vetet. [1923:31] 22. Tabeller ang. industriens utveckling. [1923:37] 28. De svenska järn- och metallmanufakturindustriernas utveckling. [1923:44] 24. Undersökning ang. jordegendomsv&rdenas utveckling i Sverige och vissa främmande länder 11923:45) Förslag till tullstadga. [1923:43] Polltl. Förslag till lag om IBsdrivares behandling. [1923:2] Betänkande med förslag till förordning ang. tillverkning av brännvin m. m. [1928:28] Socialpolitik. Den industriella demokratiens problem. 2. [1923:30] Hälso- och sjukvård.

Försäkrings väsen. Kyrkoväsen.

Undervisningsväsen. Andlig odling 1 övrigt. Betänkande med förslag till lag om församlingsstyrelse ni. m. [1923:4] Skolkommissionens betänkande. 5. Organisatoriska och ekonomiska utredningar. [1923:5] 6. Om r ä t t för elever, utexaminerade från statens högre lärarinneseminarium, att vinna inträde vid universitet och där avlägga examen s a m t om folkskollärares fortbildning i vetenskapligt avseende. [1923:41] Förslag till ändringar i jordfästningslagon m. m. [1923:23) 1921 års pensionskommittés betänkande 2 ang. beredande av förbättrad pensionering frän prästerskapets ä n k e och pupillkassa m. m. [1923:2(1] Samorganisation av riksdagsbiblioteket och den centrala statsförvaltningen i bok- och biblinteUsavseende. [1923:35]

Försvarsväsen. Försvarsrevisionens betänkande. 3. Del 1. Inledande avdelning, lantförsvaret. [1923:15] Del 2. Sjöförsvaret, sammanfattning av revisionens förslag, särskilda ytt[1923:29] randen. [1923:10] Del 3. Bilagor. [1923:17] Utrikes ärenden.

Sthlm 1923, Isaac Marcus - Boktr.-A-B.

Internationell rätt.