Skolkommissionens betänkande. 5,

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

STATENS O F F E N T L I G A U T R E D N I N G A R 1923: 5 ECKLESIASTIKDEPARTEMENTET

SKOLKOMMISSIONENS BETÄNKANDE V.

ORGANISATORISKA OCH EKONOMISKA UTREDNINGAR UNDERDÅNIGT BETÄNKANDE AVGIVET DEN 5 FEBRUARI 1923

S T O C K H O L M 19

2 3

Statens offentliga utredningar K r o n o l o g i s k

f ö r t e c k n i n g

19 2 2 April —December 1. Några iakttagelser från 1921 års riksdagsmannaval. Av E. v. Heidenstam. Norstedt. 20 s. J u . 2. Byggnadsarbetarsakkunnigas betänkande. 2 . Arbetsstatistisk undersökning rörande husbyggnadsverksamheten i Sveriges städer och stadsliknande samhällen. Av B . Nyström. Norstedt. 208 s. S . 3. Järnvägsstyrelsens skrivelser till Kungl. Maj:t den 28 april 1922 med förslag till taxeändring samt den 5 maj 1922 med yttrande över tull- och traktatkommitténs utlåtande m. m . Sv. Tr.-aktieb. 22 8. K . 4. Klimatets inverkan på byggnader vid västkusten. Kungl. Byggnadsstyrelsens meddelande n r 1. Marcus. 1 3 s. K . 5. -Betänkande med förslag till förändrad kyrklig indelning onh organisation inom de till Kristianstads och Malmöhus län hörande delarna av Lunds stift. Hseggström. 392 e. E . 6. Tillägg till betänkande och förslag betr. förrådsverksamheten vid marinen. Tullberg, vj, 92 s. F ö . 7. Betänkande rörande fiskerinäringens främjande. Hseggström. 9 5 s. J o . 8. Utredning angående statsunderstöd för idrottens främjande. Tullberg, v, 124 s. 1 kart. E . 9. Patentlagstiftningskommitténs betänkande. 7. Förslag till lag om rätt till tidnings eller tidskrifts titel m. m. Marcus. 5 4 s. H . 10. Om lappskattelandsinstitutet och dess historiska utveckling. Av Åke Holmbäck. Almqvist & Wiksell. 95 s. S . 11—12. Betänkande med förslag till lag angående kulturminnesvård samt organisation av kulturminnesvården. 1. Historik, memorial ang. minnesvårdens nuvarande ståndpunkt, utländsk lagstiftning samt bilagor, viij, 483 s. o kart. 2. Förslag och motiv, xxiij, 197 s. Centraltr. E . 18. Högskolornas löneregleringskommittés betänkauden. 2. Fackhögskolor och övriga vetenskapliga anstalter. Hreggström. vj, 193 s. E . 14. Statsmakterna och bränsleanskaffningen under krigsåren. Av bränslekommissionen avgiven berättelse över dess verksamhet åren 1917—1921. Marcus. 3 5 3 s. H . 15. Statistiksakkunnigas betänkande. Utredning och förslag till åtgärder för minskning av kostnaderna för den officiella statistiken samt åstadkommande av en permanent kontroll över det statistiska arbetet m. m. Beckman, x, 367 s. F i . 16. Förslag till vissa ändringar i, bestämmelserna rörande jakt och fågelskydd. 2. Andringar i jaktlagen, fridlysningshestämmelscr m. in. Marcus. 317 s. J o . 17. Betänkande och förslag rörande det akademiska befordringsväsendet. Lund, Berling. 268 s. E .

Fortsättning

18. Det svenska lantbrukets produktionskostnader. 1. Bokföringsåret 1919—1920. Av L. Nanneson. Meddelande från Kungl. Lantbruksstvrelsen nr 2 4 0 (Nr 6 1922). Norstedt, vij, 125 s." J o . 19. Betänkande med förslag angående arrendators rätt till ersättning för elektrisk anläggning. Tullberg.

iv, 29 s. Ju. 20. Mellanhandssakkunniges betänkande ang. olägenheterna vid mellanbandssvstemet inom livsmedelshandeln. Eklund. 295 s. J o . 2 1 . Om röstsammanräkning r i d kommunala val enligt lagarna den 9 juni 1922. Av E . v. Heidenstam. Beckman. (4), 5 1 s. S . 22. Kolonisatiouskommitténs betäukande 1922. Förslag till kolonisation å kronoparker i Norrland och Dalarna jämte förslag dels till utsträckt tillämpande av intensivt skogsbruk å de norrländska kronoparkerna dels till kraftigare befrämjande av egnahemsbildning ä enskild jord i Norrland. Centraltr. (2), xvij, 433, 133, 112 s. 1 kart. J o . 23. Betänkande och förslag angående utbildningskurser inom tullverket. Tullberg, viij, 143 s. F i . 24. Utredning rörande den s. k. Nyköpings kanal. Meddelande från Kungl. Kanalkommissionen. N r 6. Hseggström. 69 s. 3 pl. K . 25- Förslag till författningar angående handel med och import av utsädesfrö ävensom till omorganisation av frökontrollverksamheten m. m. Beckman, iv, 131 B. J o . 26. Utkast till lag om visst tryggande av bvggnadsborgenärers fordringar m. m . Tullberg. 5 1 8. J u . 27. Redogörelse för de ecklesiastika boställena. 5. Värmlands län. Av II. Skoglund. Beckman, xlvij, 692 s. E . 28. Betänkande och förslag rörande b rand skyddsföreskrifter och ordnandet av brandväsendet inom riket. 7. Betänkande med förslag till Kungl. Maj:ts nådiga stadga angående skydd för människor vid brandfara inom industriella arbetslokaler. Beckman. 15 s. K . 29. Flottans skolsakkunnigas betänkande 3 angående skolreglemente för flottan. 1. Skolor och kurser för sjömanskårens manskap. Tullberg, vij, 117 s. 1 bil.FÖ. 30. Åtgärder mot godsanhopning i tullpackhus m. m . Generaltullstyrelsens underdåniga utlåtanden överl914 årstullkonimission8betänkanden.3. Marcns. 101 s. F i . 3 1 . Supplement nr 1 till Sveriges familjenamn. Stat. repr.-anst. 12 s. E . 32. Bilaga till kolonisationskommitténs betänkande. Redogörelser för inventering av odlingsjord. Av E . Haglund. Centraltr. (2), 278 s. 1 1 kart. J o . 3 3 . Förslag till reviderad lag om arbetstidens begränsning jämte utredningar rörande arbetstidslagstiftningens verkningar och arbetstidsförhållandena inom vissa yrken. Norstedt. (2), 186, 109* s. S .

å omslagets tredje sida.

S T A TENS OF F E N T U G A U T R E D N I N G A R 1 9 2 3 : 5 ECKLESIA8TIKDE PARTEMEN TE T

SKOLKOMMISSIONENS BETÄNKANDE V.

ORGANISATORISKA OCH EKONOMISKA UTREDNINGAR UNDERDÅNIGT

BETÄNKANDE

AVGIVET DEN 5 F E B R U A R I

1923 .

STOCKHOLM 1923 KUNGL. BOKTRYCKERIET.

P. A. NORSTEDT & SÖNER

INNEHALL. Sid.

Skrivelse till Konungen Kap. I. Allmänna u t g å n g s p u n k t e r för utredningen Kap. II. Läroverksorganisationen å de olika orterna 1. Högre allmänna läroverk och lyceer 2. Realskolor 3. Flickskolor Kap. III. Beräkningar av erforderliga läroverk och k o s t n a d e r n a för d e s a m m a å olika orter 1. Stockholms stad 2. Stockholms län 3. 4.

5 9 13 13 39 54 60 60 70

Lidingö 70. — Sundbyberg 71. — Saltsjöbaden 72. — Södertälje 73. — Djursholm 75. — Vaxholm 77. — Norrtälje 78. Uppsala län 78 Uppsala 78. — Enköping 81.

Södermanlands län Nyköping 82. — Katrineholm 84. — Eskilstuna 84. — Strängnäs 86 . 5. Östergötlands län Åtvidaberg 87. — Linköping 87. — Norrköping 90. — Söderköping 93. — Motala 93. — Vadstena 94. — Mjölby 94. 6. Jönköpings län Jönköping 94. — Huskvarna 97. — Nässjö 97. — Värnamo 98. — Vetlanda 98. — Eksjö 98. — Tranås 100.

82 87

7.

Kronobergs län 100 Ljungby 100. — Växjö 100. 8. Kalmar län 102 Mönsterås 102. — Torsås 102. — Nybro 103. — Kalmar 103. — Oskarshamn 105. — Västervik 106. — Vimmerby 108. — Borgholm 108. 9. Gottlands län . . . . . 108 Visby 108. 10.

Blekinge län . 110 Karlskrona 110. — Ronneby 113. — Karlshamn 113. — Sölvesborg 115. 11. Kristianstads län 115 Tryde 115. — Osby 116. — Klippan 116. — Åstorp 116. — Kristianstad 117. — Simrishamn 119. — Ängelholm 119. — Hässleholm 120.

4 12.

Sidl. Malmöhus län 12(0 Svedala 120. — Anderslöv 120. — Skurup 120. — Hörby 121. — Höör 121. — Höganäs 121. — Malmö 122. — Lund 126. — Landskrona 129. — Hälsingborg 130. — Eslöv 133. — Ystad 134. — Trälleborg 136.

13.

Hallands län Halmstad 137. — Laholm 139. — Falkenberg 139. — Varberg 140.

14.

Göteborgs och Bohus län Göteborg 141. — Lysekil 146. — Uddevalla 146. — Strömstad 148.

14 1

15.

Älvsborgs län 1418 Vänersborg 148. — Trollhättan 150. — Alingsås 151. — Borås 151. — Ulricehamn 153. — Åmål 154. Skaraborgs län 1">'4 Vara 154. — Mariestad 154. — Lidköping 155. — Skara 157. — Skövde 159. — Hjo 160. — Tidaholm 160. — Falköping 160.

16.

17.

Värmlands län 16H Säffle 161. — Sunne 162. — Karlstad 162. — Kristinehamn 164. — Filipstad 165. — Arvika 166. 18. Örebro län 16''7 Hallsberg 167. — Karlskoga 167. — Örebro 168. — Askersund 170. — Nora 170. — Lindesberg 170. 19. Västmanlands län . 171 Västerås 171. — Sala 173. — Köping 173. — Arboga 173.

20.

21.

Kopparbergs län 174 Stora Tuna 174. — Leksand 174. — Mora 174. — Orsa 174. — Falun 175. — Hedemora 177. — Avesta 177. — Ludvika 177. Gävleborgs län 177 Bollnäs 177. — Ljusdal 177. — Gävle 178. — Söderhamn 180. — Hudiksvall 181.

22.

Västernorrlands län Härnösand 183. — Sundsvall 184. — Sollefteå 186. — Örnsköldsvik 187.

23.

Jämtlands län Ström 188. — Östersund 188.

l,sy

24.

Västerbottens län 190 Umeå 190. — Skellefteå 191. Norrbottens län 192 Nederkalix 192. — Malmberget 193. — Kiruna 193. — Luleå 193. — Piteå 195. — Boden 195. — Haparanda 196.

25.

Kap.

IV. F ö r s ö k s

Kap.

V.

och komplementsläroverk

Läroverksorganisationens kostnader Beräkning av statens utgifter Grunder för beräkning av kommunernas utgifter

197 t

K a p . VI. Ö v e r g å n g e n till d e n n y a o r g a n i s a t i o n e n Bilaga. Utdrag av protokoll, innehållande avgivna särskilda yttranden Ortsregister

2U 211 2J30 2iJ3 281

- .

TILL

KONUNGEN.

Sedan skolkommissionen den 28 april 1922 till Eders Kungl. Maj:t avgivit underdånigt betänkande rörande grunder för en ny läroverksorganisation, har kommissionen fullföljt utredningsarbetet beträffande de.med den föreslagna ref ormen sam-

6 manhängande organisatoriska och ekonomiska spörsmål, vilka i berörda betänkande \ endast i allmänna drag och preliminärt kunnat avhandlas. Såsom i sagda betänkande erinrats, hade kommissionen vid planläggningen av sitt arbete avsett att sedermera . framställa detaljerade förslag beträffande läroverksorganisationens gestaltning inom olika samhällen samt erforderliga övergångsanordningar, i vilket sammanhang jämväl närmare beräkningar skulle meddelas rörande reformens kostnader såväl i statsekonomiskt avseende som för de av densamma berörda kommunerna, i den mån de • icke redan angivits. I sistnämnda hänseende utgör kännedomen om lokala önskemål och krav en betydelsefull förutsättning för utarbetandet av mera detaljerade planer.. Enär kommissionen funnit det vara av synnerlig vikt för frågans allsidiga behandling att snarast möjligt framlägga resultatet av den ekonomiska utredningen och då. Eders Kungl. Maj:t genom beslut den 1 september 1922 medgivit vederbörande' myndigheter anstånd med avgivande av infordrade underdåniga utlåtanden rörande s kommissionens föregående betänkande, har vid utarbetandet av det förslag, som härmed till Eders Kungl. Maj:t överlämnas, hänsyn i regeln icke kunnat tagas till d e önskemål i organisatoriskt hänseende, som eventuellt kunna förefinnas. Jämväl har • kommissionen saknat erforderliga hållpunkter för bedömande av frågan, huruvida en. mera hastig eller långsam övergång till den nya ordningen kan vara av särskilda orters förhållanden påkallad. Under sådana omständigheter har kommissionen i. fråga om övergångsanordningarna ansett ändamålsenligast att avstå från att framlägga ett mera detaljerat program och i stället åtnöjt sig med att mera summariskt angiva vissa allmänna riktlinjer, enligt vilka övergången å olika platser synts kunna anordnas. P å grund av vikten därav, att nu framlagda utredningsresultat måtte snarast; bliva tillgängliga, och med hänsyn till den begränsade tid, som står kommissionen till buds för slutförande av dess uppdrag, hava jämväl vissa andra från begynnelsen t planlagda detaljutredningar måst undanskjutas och kommissionen i dessa delar måst inskränka sig till att giva uttryck åt sin principiella uppfattning. I kommissionens sammansättning har, sedan föregående betänkande avgavs,, den förändringen inträtt, att professorn E . S. Staaff på därom gjord ansökan genom beslut den 19 maj 1922 av Eders Kungl. Maj:t entledigats från ledamotskapet a v kommissionen. Här avhandlade spörsmål jämte övriga, jämlikt Eders Kungl. Maj:ts beslut,. under kommissionens handläggning varande ärenden hava varit föremål för plenarförhandlingar under tiden den 29 april—2 juni, 12 juli—11 augusti och 27 november' —20 december 1922 samt den 8 januari—5 februari 1923. Betänkandets utarbetandehar under mellanliggande tider ålegat ett av fyra ledamöter bestående arbetsutskott.. Byråchefen E. Göransson har under hela den angivna tiden varit tillkallad såsom sakkunnig och i denna egenskap utfört samtliga de beräkningar och utredningar -

av ekonomisk natur, på vilka föreliggande betänkande bygger. Uppdraget såsom sekreterare hos kommissionen har, jämlikt Kungl. Maj:ts förordnande, varit anförtrott åt undertecknad Björck. Notarien i skolöverstyrelsen G. Brunnberg har tjänstgjort såsom biträdande sekreterare. Eöljande underdåniga framställningar hava på grund av Eders Kungl. Maj:ts remisser av kommissionen tagits i övervägande vid fullgörandet av dess i här föreliggande betänkande avhandlade uppdrag: från stadsfullmäktige i Eskilstuna den 27 november 1918 angående statens övertagande av stadens kommunala gymnasium; från stadsfullmäktige i Eslöv den 4 februari 1919 och den 3 oktober 1922 rörande högre allmänt läroverk i staden; från stadsfullmäktige i Eksjö den 19 juli 1919 angående upprättande av ett högre allmänt läroverk i staden ; från stadsfullmäktige i Uddevalla den 18 december 1919 angående statens övertagande av stadens kommunala gymnasium; från stadsfullmäktige i Trollhättan den 16 februari 1920 angående upprättande av ett högre allmänt läroverk i staden; från stadsfullmäktige i Södertälje den 17 september 1920 angående därvarande kommunala gymnasiums övertagande av statsverket; från stadsfullmäktige i Ystad den 16 november 1920 rörande latingymnasiets vid högre allmänna läroverket i Ystad övertagande och bekostande av statsverket ; från stadsfullmäktige i Landskrona dem 7 januari 1921 rörande statens övertagande av stadens kommunala gymnasium; från Lidingö kommunalfullmäktige den 29 mars 1921 angående statens övertagande av Lidingö kommunala samskola m. m.; från stadsfullmäktige i Karlshamn den 12 juli 1922 angående upprättande av ett högre allmänt läroverk i staden; samt från stadsfullmäktige i Kristinehamn den 29 juli 1922 angående upprättande av ett högre allmänt läroverk i staden. Därjämte har kommissionen fått mottaga skrivelser från domprosten Otto Norberg m. fl. den 26 november 1921 angående läroverksorganisationen i Strängnäs; från styrelsen för högre flickskolan i Arvika den 5 augusti 1922 angående upprättandet av en flickskola av A-typ i Arvika; från styrelsen för Karlshamns kommunala gymnasium den 14 oktober 1922 angående förläggning av ett högre allmänt läroverk i Karlshamn; från stadsfullmäktige i Oskarshamn den 10 november 1922 angående läroverksorganisationen i staden samt från kommunalfullmäktige i Älmhults köping den 10 december 1922 angående upprättande av en realskola i Älmhult. Samtliga ovanberörda underdåniga framställningar och skrivelser torde få anses besvarade genom vad kommissionen i detta betänkande anfört och föreslagit.

8 Kommissionen har att sedermera avgiva utredning och förslag rörande de av Kungl. Maj :t den 17 oktober 1919 för utlåtande överlämnade ärenden, avseende dels petition från f. d. elever vid högre lärarinneseminariet rörande rätt för den, som avlagt godkänd avgångsexamen från dess tredje årsavdelning, att vinna inträde vid universitet och där avlägga akademisk examen, dels framställning rörande åtgärder för folkskollärares fortbildning i vetenskapligt hänseende, dels ock riksdagens skrivelse (n:r 268/1918) angående undersökning om eftergivande i särskilda fall av kravet på avlagd studentexamen såsom villkor för tillträde till vissa studier och levnadsbanor. Beträffande de båda förstnämnda av här berörda ärenden hava förberedande utredningar redan kommit till utförande, och föreligga förslag till betänkande rörande desamma.delvis utarbetade, ehuru icke inom kommissionen slutgiltigt granskade. Sedan föregående betänkande till Eders Kungl. Maj:t överlämnats, har kommissionen på grund av särskilda nådiga remisser avgivit underdåniga utlåtanden i följande ärenden: den 10 maj 1922 angående framställning från musikdirektören C. O. Holmbergrörande utbildningen av musiklärare, ävensom s. cl. angående hemställan om studentexamensrätt för Karlskrona högre läroverk för flickor. Utdrag av protokoll, innehållande vid justeringen avgivna särskilda yttranden, har bifogats betänkandet. Stockholm den 5 februari 1923. Underdånigst RUDOLF F Å H R ^ U S . AXEL ÅSTRÖM.

ANNA BRITA BERGSTRAND.

WILHELM BJÖRCK.

NILS OSCAR EKSTRÖM.

NILS HELGER.

GERDA MARTIN.

JÖNS PÅLSSON.

JOHAN SAMUELSSON.

IVAR SWARTLING.

AUGUST SÄVSTRÖM.

SEM SÖDERLINDH.

K A P . I.

Allmänna utgångspunkter för utredningen. I skolkommissionens den 28 april 1922 avgivna principbetänkande (sid. 450— 477) har lämnats en allmän redogörelse för de grundsatser, som kommissionen avsåg att bringa i tillämpning vid utarbetande av detaljförslag angående läroverksorganisationen å de olika orterna,, ävensom i sammanfattning meddelats vissa preliminära resultat, till vilka kommissionen vid sina dittills företagna utredningar i ärendet kommit. Under hänvisning, beträffande här nedan ej särskilt avhandlade spörsmål, till vad sålunda anförts, får kommissionen inledningsvis göra vissa allmänna erim ringar, som äga sin tillämpning på det i det följande framställda organisationsförslaget. I första hand torde böra framhållas, att det vid beräkningen av nuvarande Läroverk läroanstalter för de skolstadier, som beröras av kommissionens utredningsarbeten, orter. funnits nödvändigt att utgå från en bestämd tidpunkt. Vid valet av densamma har det synts ur olika synpunkter mest ändamålsenligt att i möjligaste mån beakta undervisningsväsendets aktuella läge och följaktligen låta tidpunkten i fråga så nära som möjligt ansluta sig till tidpunkten för det slutliga förslagets avgivande. Kommissionen har med hänsyn härtill funnit sig böra såsom nuvarande läroverksorter upptaga samtliga orter, a vilka den 31 december 1921 funnos allmänna läroverk, kommunala mellanskolor eller statsunderstödda privatläroverk. För att emellertid lämna material för ett allsidigt och fullständigt bedömande av samtliga föreliggande förläggningsspörsmål har kommissionen jämväl tagit i betraktande de förändringar å området, som under år 1922 inträffat dels genom uppkomsten av nya kommunala mellanskolor, dels därigenom, att statsunderstöd från och med detta år tillerkänts enskilda läroanstalter, vilka icke tidigare varit i åtnjutande av sådant. Vad därefter beträffar beräkningen av sannolika antalet lärjungar å respek- Lärjung tive stadier av läroverket i skilda samhällen, har kommissionen sökt lämna så vägantal. ledande uppgifter, som förhållandena medgivit. I detta syfte hava i främsta rummet medeltalen för senaste tioårsperiod, läsåren 1912—22, fått bilda utgångspunkten för övervägandena, där icke på grund av föreliggande omständigheter, såsom att vederbörande skola existerat ett mindre antal år, beräkningarna måst avse en kortare pe2—223000: Skolkommissionens

betänkande.

V.

10 riod. För att den under perioden i fråga framträdande förändringen i lärjungeantalet må komma mera till sin rätt, har uppgift tillika synts böra lämnas om antalet lärjungar under senast förflutna läsår, 1921—22. Emellertid har i regeln endast medeltalet ansetts kunna läggas till grund för beräkningen av antalet behövliga ordinarie lärarkrafter vid varje läroverk. I den mån ett konstant behov av ökade lärarkrafter visar sig, förutsätter kommissionen, att nya ordinarie tjänster inrättas. Beträffande särskilt sättet för beräkning av sannolika antalet flickor på de olika skolstadierna har redan i det förut avgivna betänkandet erinrats, att på denna punkt stora svårigheter möta för en säker uppskattning. Kommissionen har emellertid ansett sig böra förutsätta, att antalet flickor, som komma att besöka de högre läroanstalterna, icke oväsentligt kommer att ökas i och med reformens genomförande. På grund av den omständigheten, att vid statens samskolor i klasserna 3—6 flickornas antal i medeltal utgjort omkring 90 % av gossarnas, har kommissionen beträffande orter, där någon statens samskola ej finnes, i de fall, då flickornas antal å motsvarande skolstadium understiger detta tal, räknat med »ett relativt flickantal» å stadiet i fråga, uppgående till 90 % av gossarnas antal. Vid uppskattningen av de kvinnliga lärjungarnas sannolika antal å gymnasiestadiet hava svårigheterna varit än större, då alla fasta hållpunkter för en dylik beräkning under nuvarande förhållanden saknas. Erinras må nämligen, att flickeller samgymnasier finnas blott på ett relativt ringa antal orter och att de samtliga äro enskilda läroanstalter med höga terminsavgifter, varigenom möjligheterna för flickor att bedriva gymnasiestudier varit i hög grad begränsade. I allmänhet har vid beräkningarna förutsatts, att till gymnasiet övergå flickor till ett antal, som är minst hälften så stort som antalet lärjungar i den högre flickskolans båda högsta klasser, med behörig ökning med hänsyn till att gymnasietiden omfattar ett år mera än genomgången av nämnda båda klasser. För de relativt få orter, där flick- eller samgymnasium nu finnes, måste emellertid beräkningarna ske efter i viss mån andra grunder och med hänsyn till de lokala förhållandena. Med tillämpning av de beräkningsgrunder, kommissionen följt, komma de kvinnliga lärjungarna å gymnasiestadiet att uppgå till 30 % — enligt 1921 års siffror till 34 "/> — av samtliga lärjungar å detta stadium, en siffra, som möjligen i ett eller annat fall blir för låg, men som likvisst mångenstädes under organisationens första år torde komma att underskridas, vadan densamma såsom genomsnitt och med tanke på den närmaste framtidens utveckling synes i det hela rimlig. Lärjungeantalet i de privatläroverk, som, enligt vad kommissionen längre fram i detta betänkande angiver, skulle såsom komplementsläroverk ifrågasättas till fortsatt understöd av det allmänna,. liar vid nu förevarande undersökningar icke tagits i beräkning. Vad åter angår sådana enskilda läroverk, beträffande vilkas framtida understödjande kommissionen icke ansett sig lämpligen böra framställa definitivt förslag, men rörande vilka det dock förutsatts, att ett närmare angivet antal skulle hos statsmakterna föreslås till fortsatt statsunderstöd, har kommissionen vid beräkningarna utgått ifrån, att desamma förläggas i rikes båda största städer, utan att därmed vilja påyrka, att så skall ske. I fråga öm nu antydda grundsatser för beräkningarnas verkställande må ytterligare anmärkas, att kommissionen ingalunda förbisett, att tillströmningen särskilt till realskolan på grund av reformen kan komma att ökas utöver vad som på angivna skäl beräknats. Det har ock beaktats, att framför allt i de större städerna under senare år ett betydande antal lärjungar, som vid verkställd prövning godkänts

11 till läroverk eller mellanskolor, på grund av bristande utrymme måst avvisas. Sagda missförhållande bör kunna undanröjas eller åtminstone till sin räckvidd väsentligen begränsas därigenom, att större rörelsefrihet medgives i fråga om dispositionen av extra lärarkrafter, ett önskemål, som kommissionen vid anslagens beräkning varit angelägen tillgodose. Kommissionen har ock i enahanda syfte vid beräkning av antalet klassavdelningar letts av en strävan att söka bereda tillgång till nödvändigt reservutrymme och med hänsyn härtill velat i rimlig utsträckning undvika alltför snävt tilltagna undervisningsmöjligheter å de olika orterna. Vad angår valfri undervisning i de läro- och övningsämnen, där sådan enligt Lärartimorganisationsförslaget skall förekomma, samt lärartimmar för lärjungelaborationer, marförvalidrottsledning m. m., hava vid de ordinarie lönestaternas beräknande endast en d e l m ^ i n o n ' m av de härför erforderliga lärarkrafterna tagits i betraktande. I det följande går kommissionen att med ledning av för varje läroverk verkställda detaljundersökningar framställa krav på ett särskilt anslag för ändamålet, och har till förslaget i denna del fogats en allmän redogörelse för de grundsatser, som vid uppskattningen av det sannolika anslagsbehovet kommit i tillämpning. Till undvikande av möjliga missförstånd vill kommissionen betona, att de Läroverksi det följande framställda förslagen beträffande ombildningen av olika läroverk lokaler. givetvis icke avse att göra intrång på vederbörande läroverkssamhälles rätt att beträffande erforderliga läroanstalters lokala förläggning inom respektive samhällen vidtaga de dispositioner, som under förhandenvarande förhållanden må prövas skäliga och lämpliga. Kommissionens förslag i denna del äro sålunda uteslutande hänförliga till institutionerna såsom sådana. Med avseende på spörsmålet, under vilka förutsättningar pä en och samma Två eller ort två eller flera läroverk böra komma till upprättande, har kommissionen vid flera läroprövningen av detsamma varit angelägen tillse, att kostnaderna må kunna i möj- 8a^La l'orf ligaste mån begränsas. Som en allmän grundsats har därför gällt, att antalet lärjungar, för att två läroverk skola föreslås, skall uppnå en sådan storlek, att de icke lämpligen kunna undervisas i en läroanstalt. Undantag från denna regel hava emellertid i vissa fall gjorts i fråga om flickskolor av A-typ i sådana samhällen, där högre flickskolor nu finnas och där respektive orters läge eller förhållandena i övrigt gjort förhandenvaron av särskild flickskola önskvärd. Vid anordnandet av tre eller flera läroverk å samma ort har kommissionen sökt öppna möjligheter till både sam- och; särundervisning för såväl gossar som flickor, i vart fall å. realskolans stadium. Vad i övrigt angår sättet för detaljberäkningarnas utförande, må i det väsent- Detaljberäkliga hänvisas till vad som anförts i Betänkandet I, sid. 458 ff. Betonas må, att ningar. vid beräkning av antalet vid de olika läroverken erforderliga lektorer i regeln förutsatts, att ett mindre antal gymnasietimmar uppehälles av adjunkter. Detta antal har ansetts kunna föreslås relativt högre vid de större läroverken, där antalet lektorer ändock i avsevärd grad ökas. I verkligheten komma adjunktstimmarna å gymnasiet att ytterligare ökas därigenom, att kommissionen beräknat särskilda anslag för möjliggörande av delning av klass vid laborationer, för specialkurser m. m. Härför erforderliga undervisningstimmar komma givetvis i realiteten att bestridas av de för undervisningen å gymnasiet normalt disponerade lärarkrafterna och ett motsvarande antal timmar följaktligen att övertagas av övriga lärare. Erinras må vidare, att, med hänsyn till vad 1922 års riksdag i skrivelse anfört, timtalet för adjunkts normaltjänstgöring upptagits till 26 veckotimmar.

12 I detta sammanhang bör jämväl uppmärksammas sättet för beräkningen av det tillskott i lärjungeantal, som genom reformen kan komma folkskolan till del. Då det gällt att härvid lämna hållpunkter för ett bedömande av reformens sannolika, ekonomiska verkningar, har kommissionen utgått från de förhållanden, som närmare blivit berörda i Betänkandet I, sid. 475—477. Kommissionen har på angivna grunder allenast tagit i betraktande den förutsebara ökningen av barnantalet i läroverkskommunernas folkskolor och alltså, såsom rimligt är, frånräknat samtliga lärjungar med hemort utanför läroverksorten. Då några uppgifter i förevarande avseende för en längre tidsperiod icke föreligga och det icke synts oundgängligt att särskilt för ändamålet företaga omfattande statistiska undersökningar, har kommissionen ansett sig kunna till grund för sina beräkningar beträffande hemorten lägga tillgängliga uppgifter för de senaste år, för vilka sådana föreligga, nämligen för de allmänna läroverken läsåret 1919—20 och för de statsunderstödda enskilda läroanstalterna läsåret 1918—19. Kommissionens ifrågavarande beräkningar avse allenast de lärjungar, som undervisas i med folkskolan parallella klasser av allmänna eller statsunderstödda enskilda läroverk. I syfte att de angivna siffrorna icke må komma att understiga de verkliga, har kommissionen städse räknat, som om samtliga lärjungar skulle komma att undervisas i folkskolan under sex år. Med hänsyn till vad kommissionen tidigare i denna fråga anfört, lärer anledning finnas att antaga, ätt en del av folkskolans lärjungar, särskilt genom att förkorta tiden i folkskolans lägsta klasser, icke skall behöva mera än fem folkskolår och därigenom den beräknade ökningen i antalet folkskolebarn i verkligheten komma att visa sig mindre, än de härledda siffrorna giva vid handen. I det följande går kommissionen att först lämna en framställning av de olika läroverkstypernas fördelning å de olika samhällena för att därefter systematiskt avhandla varje orts läroverksorganisation och i samband därmed framlägga förslag till lönestat för varje läroverk. Anmärkas må, att de meddelade staterna, i vad angår fördelningen av manliga och kvinnliga lärare, i den mån de icke kunnat bygga pit faktiska förhållanden, grunda sig på den av kommissionen för landet i dess helhet antagna fördelningen och med hänsyn härtill äga karaktär av genomsnittsstater, som för här föreliggande syfte, att åvägabringa möjligast noggranna beräkningar över statens kostnader, torde få anses fylla rimliga anspråk. Slutligen har kommissionen i ett sammanhang ingått på mera detaljerade beräkningar rörande storleken av vissa anslagsposter i riksstaten.

KAP. II.

Läroverksorganisationen å de olika orterna. 1. Högre allmänna läroverk och lyceer. Vid prövningen av behovet av gymnasiala utbildningsmöjligheter inom landets skilda, delar har kommissionen ansett sig böra i första hand undersöka, i vad mån samtliga nu förefintliga statliga läroanstalter å detta stadium kunna anses ur allmän synpunkt behövliga. Därjämte har särskild uppmärksamhet ägnats spörsmålet, huruvida de av kommun upprättade eller underhållna gymnasier, som nu finnas, böra ifrågakomma till övertagande av staten. En direkt anledning att ingå i en 'dylik prövning har förelegat däruti, att från flertalet ifrågavarande samhällen framställningar till Kungl. Maj :t ingivits, åsyftande åtgärder i sådan riktning. Och slutligen har kommissionen funnit sig böra överväga, huruvida till äventyrs möjligheter till gymnasieutbildning skäligen böra beredas ungdomen, även i samhällen, där för närvarande sådana möjligheter icke äro för handen. Jämväl i detta avseende har prövningen i vissa fall föranletts av ingivna framställningar. Då behovet av läroanstalter å här förevarande stadium i viss mån blir beroende av dels förekomsten mom en ort av läroanstalter av annan typ, t. ex. realskolor eller lyceer, dels förefinthgheien inom orten av tiil statsunderstöd ifrågasatta enskilda läroverk, hava även berörda förhållanden i behövliga delar vunnit beaktande. Högre allmänna läroverk äro upprättade i följande städer: Stockholm: 5 läroverk, Uppsala län: Uppsala, Södermanlands län: Nyköping och Strängnäs, Östergötlands län: Linköping och Norrköping, Jönköpings län: Jönköping, Kronobergs län: Växjö, Kalmar län: Kalmar och Västervik, Gottlands län: Visby, Blekinge län: Karlskrona, Kristianstads län: Kristianstad, Malmöhus län: Malmö, Lund, Hälsingborg och Ystad* Hallands län: Halmstad, Göteborgs och Bohus län: Göteborg, 2 läroverk,

,

14 Älvsborgs län: Vänersborg och Borås, Skaraborgs län: Skara, Värmlands län: Karlstad, Örebro län: Örebro, Västmanlands län: Västerås, Kopparbergs län: Falun, Gävleborgs län: Gävle och Hudiksvall, Västernorrlands län: Härnösand och Sundsvall, Jämtlands län: Östersund, Västerbottens län: Umeå samt Norrbottens län: Luleå. Fullständiga kommunala gymnasier i detta ords tekniska mening förefinnas i Södertälje, Eskilstuna, Eksjö, Uddevalla, Skövde och Söderhamn, ävensom av kommun bekostade gymnasielinjer vid de högre läroverken i Ystad och Hudiksvall, och äro av dessa gymnasiet i Eksjö samt de nämnda gymnasielinjerna tillgängliga för såväl manliga som kvinnliga lärjungar. Av enskilda goss- och samskolor med statsunderstöd meddela följande undervisning å gymnasiestadiet fram till studentexamen: Sofi Almquists samskola, Palmgrenska och Whitlockska samskolorna, Stockholms samgymnasium, Beskowska skolan, samtliga i Stockholm, Saltsjöbadens samskola, Djursholms samskola, Fjellstedtska skolan i Uppsala, Uppsala enskilda läroverk och privatgymnasium, Eslövs högre samskola, Lunds privata elementarskola, Landskrona stads gymnasium, Göteborgs högre samskola samt Lundsbergs skola. Fullständiga enskilda eller av kommun bekostade gymnasier utan statsunderstöd finnas i Lidingö 1 och Motala samt ofullständiga sådana, omfattande en eller annan ring, i Söderköping, Karlshamn och

Sollefteå. Särskilda gymnasier för kvinnlig ungdom finnas i Stockholm, 5 läroanstalter, Uppsala, Linköping, Karlskrona, Malmö, Lund, Hälsingborg, Göteborg och Sundsvall. Statsgymnasier förekomma sålunda i 33 städer, kommunala gymnasier därjämte å 6 orter samt fullständiga högre goss- och samskolor å ytterligare 7 orter; flickgymnasier äro upprättade allenast i städer, där jämväl högre allmänna läroverk förekomma. Gymnasieundervisning fram till studentexamen meddelas alltså i riket å sammanlagt 46 orter. XommisVad till en början angår spörsmålet, huruvida högre allmänna läroverk böra Hjonens • f T a m tiden bibehållas i samtliga de städer, där sådana för närvarande äro i verkforslag. s a m j i e t j ^ a r kommissionen beträffande det stora flertalet samhällen icke haft anledning till någon tvekan. De läroverk, som härvid av den ena eller andra orsaken varit föremål för särskilda överväganden, äro de i Nyköping, Strängnäs, Västervik, Vänersborg och Hudiksvall. Vad först beträffar de nuvarande gymnasierna i Strängnäs och Nyköping, måste de båda sägas vara synnerligen svagt besökta. Läsaret 1921—22 räknade det förstnämnda gymnasiet, vilket omfattar endast latinlinje, 45 lärjungar, därav i de tre högre ringarna 37, medan realskolan hade 122 lärjungar. För tioårsperioden 1912—22 äro medelsiffrorna för de tre högsta ringarna och realskolan respektive 31-1 1 Lidingö kommunala samskola åtnjuter dock från och med år 1922 statsunderstöd för sitt gymnasium av anslaget till högre goss- och samskolor.

15 och 93-6 lärjungar. Gymnasiet i Nyköping hyste läsåret 1921—22 å reallinjen 32, å latinlinjen 31, därav i de tre högsta ringarna 44 lärjungar. Realskolans lärjungeantal var 239. Medeltalen under nämnda tioårsperiod utgjorde 40-6, respektive 179-8. Redan de anförda siffrorna torde giva vid handen, att det måste noga övervägas, om det är möjligt att i nära grannskap till varandra och till andra gymnasieorter bibehålla båda här förevarande gymnasier. Visserligen gäller, att, därest läroverken i fråga ombildas till samläroverk, lärjungeantalet å gymnasiestadiet kan väntas i någon mån ökat. Men icke ens under denna förutsättning lär detsamma uppnå en sådan storlek, att det ter sig ekonomiskt försvarbart att bibehålla gymnasium å båda orterna. Uppenbart är, att vid sådant förhållande gymnasiet i Strängnäs av de nu nämnda är det, som i första hand bör ifrågakomma till indragning, så mycket mera som det sedan länge varit rikets minst besökta högre allmänna läroverk och även dess realskola är en av de minsta i riket. Redan 1882 års läroverkskommitté hade sin uppmärksamhet riktad på här berörda förhållande, då den, under framhållande av att medeltalet lärjungar under åren 1873—82 varit 128-1, anförde: »Läroverket i Strängnäs, vars indragning ofta varit på tal, är nära förbundet med domkapitelsinstitutionen i nämnda stad och kan svårligen ombildas, så länge de flesta bland lektorerna enligt lag äro ordinarie medlemmar av domkapitlen. Skulle åter en länge ifrågasatt ombildning av domkapitlen sättas i verket och därigenom lärarnas ledamotskap i dem upphöra, synes kommittén en indragning av Strängnäs läroverk, för så vitt lärjungeantalet fortfarande visar samma ogynnsamma siffror, kunna starkt ifrågasättas.» 1899 års kommitté erinrade beträffande det nämnda spörsmålet, att Strängnäs läroverk år 1882 räknade 98, år 1883 113 och år 1901 139 lärjungar, vadan »numera icke blott, såsom förut, domkapitelsinstitutionen utan även lärjungeantalet talar för dess bibehållande». I enlighet med av kommittén tillämpade ^grundsatser föreslogs ock, att läroverket borde utvidgas med realgymnasium. En sådan utvidgning kom emellertid icke till stånd vid läroverksreformens genomförande, och ett sedermera av stadsfullmäktige framställt förslag i enahanda riktning, vilket av kommissionen i avgivet underdånigt utlåtande avstyrkts, har icke förverkligats. Enär sålunda gymnasiet vid läroverket i Strängnäs en längre följd av år upprätthållits trots en synnerligen svag tillslutning, och då, oaktat invånarantalets i staden rätt avsevärda tillväxt, sedan år 1901 någon mera betydande ökning i läroverkets lärjungeantal ej inträtt, anser sig kommissionen icke kunna utan vidare förorda ett fortsatt bibehållande av ett högre allmänt läroverk i Strängnäs. Under dylika omständigheter torde gymnasiet i Nyköping böra fortbestå. Vid det förhållandet, att gymnasiet i Strängnäs är rikets näst äldsta och i besittning av relativt betydande donationer, som ursprungligen avsetts för bestridande av de vid gymnasiet studerande lärjungarnas uppehälle därstädes, har kommissionen emellertid i det följande (sid. 201) ansett sig böra framställa särskilt förslag, att på vissa villkor ett statligt internatgymnasium måtte komma till upprättande^ i Strängnäs och att vid detsamma jämväl lärjungar från staden utan att tillhöra internatet måtte kunna erhålla undervisning. Såmedelst skulle befolkningen i Strängnäs kunna i realiteten undgå att berövas utbildningsmöjligheter, som i snart tre århundraden förelegat. Vad därefter beträffar gymnasiet vid läroverket i Västervik, vilket omfattar allenast^ reallinje, har jämväl detta hittills varit föga besökt. Lärjungeantalet i gymnasiet uppgick höstterminen 1921 till 64, därav i de tre högsta ringarna 43. Real-

16 skolan räknade samtidigt 166 lärjungar. Under läsåren 1912—22 har lärjungeantalet i medeltal utgjort i de tre högsta ringarna 39-0 och i realskolan 150-9. Gymnasiets lärjungeantal visar, bortsett från de två sista åren, ingen nämnvärd tendens till ökning, ehuru invånarantalet företer ganska avsevärd tillväxt. Med hänsyn till stadens isolerade läge och dess rätt betydande folkmängd torde dock ett bibehållande av det sedan år 1858 existerande gymnasiet kunna anses försvarligt, särskilt som läroverket genom ombildning till samläroverk kan beräknas erhålla ett ökat lärjungeBeträffande gymnasiet vid läroverket i Vänersborg skulle ur synpunkten av nuvarande tillströmning av lärjungar någon anledning att påyrka dess indragning icke föreligga. Visserligen har lärjungeantalet under tioårsperioden 1912—22 varit i det närmaste konstant med ett medeltal av 63-2 i de tre högsta ringarna och med endast obetydlig ökning under senare år. Men under förutsättning av ombildning till samläroverk lär man även i detta fall kunna beräkna ett tillräckligt lärjungeantal för gymnasiets fortsatta bibehållande. Att kommissionen icke desto mindre funnit sig böra ingå i särskild prövning av frågan om det förevarande gymnasiets bibehållande, har sin grund däri, att från vederbörande kommunala myndigheter underdåniga framställningar föreligga, avseende dels statens övertagande av det förefintliga kommunala gymnasiet i Uddevalla, dels upprättandet av ett högre allmänt läroverk i Trollhättan, och att vid sådant förhållande spörsmålet om ett fortsatt upprätthållande av gymnasieundervisning vid läroverket i Vänersborg icke låter sig fullständigt bedömas utan ett samtidigt ställningstagande till berörda båda framställningar. Den möjligheten är nämligen icke utesluten, att ett bifall till dessa framställningar skulle kunna påverka lärjungetillströmningen till gymnasiet i Vänersborg på ett sådant sätt, att tillräcklig anledning för bibehållande av ett högre all; mänt läroverk därstädes icke skulle föreligga. Nu har kommissionen emellertid pa grunder, som i det följande (sid. 30) angivas, funnit sig böra förorda upprättande av endast realskola i Trollhättan, vadan i mån av detta samhälles^ utveckling ett ökat antal lärjungar från denna skola kunna förväntas fortsätta sina studier vid gymnasiet i Vänersborg. Och vad angår frågan om statens övertagande av det nuvarande kommunala gymnasiet i Uddevalla, håller kommissionen före, att en sådan åtgärd ej torde komma att väsentligen inverka på tillströmningen av lärjungar till förstnämnda gymnasium. Om tillträde till gymnasieundervisningen öppnas även tor flickor, bör därför gymnasiet i Vänersborg kunna påräkna ett lärjungeantal, som gor dess framtida fortbestånd försvarligt. , Vidkommande slutligen gymnasiet vid högre allmänna läroverket i Hudiksvall, av vars båda linjer för närvarande endast latinlinjen bekostas ay staten, bör erinras, att medeltalet lärjungar i de tre högsta ringarna under tioårsperioden 1912-22 utgjorde 45-1. Lärjungeantalet å gymnasiet uppgick höstterminen 1921 till 52, därav 6 flickor. I dess tre högre ringar undervisades samma termin ä båda linjerna allenast 33 lärjungar, därav 1 flicka. Höstterminen 1921 omfattade realskolan 173 lärjungar; medeltalet lärjungar för nämnda tioårsperiod var 136-2. Även detta gymnasiums tillvaro har vid tidigare utredningar varit föremål för delade meningar. Sålunda föreslog 1882 års kommitté, att läroverket måtte förvandlas till femklassigt. Detta förslag blev emellertid icke förverkligat, och 1899 års kommitté hävdade, att gymnasiet med hänsyn till lärjungeantal och alldeles särskilt de långa avstånden till de närmaste två högre läroverken i Sundsvall och i Gävle borde bibehållas; kommittén föreslog, att läroverket, som då saknade reallinje i sjunde klassen, måtte

17 u t v i d g a s till att omfatta både real- och latingymnasium. E h u r u det icke låter sig förnekas, att lärjungeantalet nu är betänkligt lågt och även efter genomförd ombildning till samläroverk k n a p p a s t k a n väntas bliva så stort, a t t u p p r ä t t h å l l a n d e t av detta g y m n a s i u m blir ekonomiskt fullt försvarbart, anser sig kommissionen med h ä n s y n till främst de obekväma kommunikationerna till n ä r m a s t e orter med g y m nasium, ävensom till den omständigheten, att staden för ej länge sedan u p p f ö r t ett n y t t r y m l i g t läroverkshus, böra förorda, att gymnasium fortfarande bibehålles vid läroverket i H u d i k s v a l l . Kommissionen vill därefter övergå till att avhandla frågan om de n u v a r a n d e k o m m u n a l a g y m n a s i e r n a s ställning inom den blivande organisationen. Beträffande s a g d a g y m n a s i e r i Södertälje. E s k i l s t u n a . Eksjö och Uddevalla föreligga från vederbörande k o m m u n a l a representationer framställningar om i n r ä t t a n d e av statsgymnasier. V i d k o m m a n d e först gymnasiet i Södertälje, vilket jämlikt K u n g l . Maj:ts beslut den 21 a u g u s t i 1914 är anknutet till den dåvarande samskolan, numera realskolan för gossar i staden, färdigbildades detsamma med u p p r ä t t a n d e av en fjärde r i n g höstterminen 1917. Studentexamensrätt åtnjutes sedan vårterminen 1918. Stadsfullmäktiges u n d e r d å n i g a framställning den 17 september 1920 meddelar bland a n n a t

följande. Behovet av ett gymnasium i Södertälje vore stort. Stadens invånarantal, som år 1910 uppgick till 11060 och 1915 till 12 808, utgjorde 1920 14 347 personer, vartill kom landsförsamlingen, östertälje och Vastertälje kommuner, med 1 890 invånare samt Tveta annexförsamling med 899. Stadens belägenhet i en folkrik bygd med goda kommunikationer åt alla håll hade medfört, att ett stort antal lärjungar kunnat begagna sig av läroverket utan att bosätta sig i staden, och man kunde utgå från att en avsevärd del av lärjungarna av ekonomiska skäl icke fått tillfälle till gymnasiestudier, om icke möjlighet därtill funnits i Södertälje. Ensamt i riket saknade Stockholms län med sina sju städer statsgymnasium. Vid Stockholmsläroverken, som ju kunde sägas stå öppna för den studerande ungdomen från länet, vore utrymmet synnerligen starkt begränsat, och ett betydande antal inträdessökande, närmast från länet, hade vid olika tillfällen måst avvisas. Jämväl för minskande av tilloppet till dessa läroanstalter hade därför gymnasiet i Södertälje en viktig uppgift att fylla. Av de 38 städer, som hade statsgymnasier, kom Södertälje i storlek före 15. Det erinrades därefter om att kostnaderna för gymnasiets upprätthållande successivt stigit från omkring 21000 kronor år 1917 till nära 55 000 kronor år 1919. Bruttosiffran i statförslaget för år 1920 slutade på något (iver (»9 000 kronor, vilken summa emellertid måste överskridas. Om det också hittills varit möjligt för staden att för ett så betydelsefullt ändamål underkasta sig stora uppoffringar, hade den allmänna ekonomiska nedgången gjort det svårare för staden att bära de åtagna bördorna. I u n d e r d å n i g t u t l å t a n d e den 7 december 1920 har skolöverstyrelsen v i t s o r d a t , att ett bestämt, behov av g y m n a s i u m i Södertälje syntes föreligga, jämväl med hänsyn till den minskning i lärjungetillströmningen vid huvudstadsläroverken, som d ä r a v skulle föranledas. Överstyrelsen ansåg deck, att ärendet borde överlämnas till skolkommissionen för n ä r m a r e övervägande. Lärjungeantalet vid h ä r förevarande gymnasium har i samtliga fyra r i n g a r utgjort år 1917 54, å r 1918 48, år 1919 66, år 1920 71 och år 1921 85. A v dessa kommo p å de tre högre r i n g a r n a respektive 34, 35, 38, 53 och 60. Obestridligt ä r 3—223000. Skolkommissionens

betänkande.

18 sålunda, att läroanstalten både successivt utvecklats och n u m e r a u p p n å t t ett lärjungeantal, som överstiger flera av de n u v a r a n d e s t a t s g y m n a s i e r n a s . Och vad a n g å r realskolan, är lärjungeantalet där och vid realskolan i E s k i l s t u n a större än vid någon annan realskola i riket, bortsett från de tre största städernas. F r å n att vid den dåvarande samskolan år 1906 h a v a u t g j o r t 97, u p p g i c k lärjungeantalet år 1915 till 254, år 1920 till 248 och år 1921 till 254. D å därtill kommer, att staden numera h a r ' e n folkmängd, som väl motiverar förekomsten av ett s t a t s g y m n a s i u m , och i bet r a k t a n d e j ä m v ä l därav, att Stockholms län för n ä r v a r a n d e s a k n a r högre a l l m ä n t läroverk, anser sig kommissionen hava goda skäl för a t t förorda u p p r ä t t a n d e i Södertälje av ett g y m n a s i u m . o Det f y r a å r i g a k o m m u n a l a g y m n a s i e t i Eskilstuna kom till stand jämlikt K u n g l . Maj:ts beslut den 31 mars 1911, sedan en av s t a d s f u l l m ä k t i g e år 1909 gjord underdånig hemställan om u p p r ä t t a n d e av ett fullständigt s t a t s g y m n a s i m n eller åtminstone ett r e a l g y m n a s i u m icke föranlett någon K u n g l . Maj:ts å t g ä r d . F r å n början omfattade gymnasiet endast reallinje men utvidgades från och med läsåret 1 9 1 7 — 18 att omfatta även latinlinje. Studentexamen avlägges å reallinjen alltsedan vårterminen 1915 och å latinlinjen sedan v å r t e r m i n e n 1 9 2 1 . I stadsfullmäktiges u n d e r d å n i g a framställning i ärendet den 27 november 1918 erinras bl. a. om följande. Läroverket i Eskilstuna vore redan då det största i Södermanland. Av lärjungarna tillhörde nästan samtliga Eskilstuna stad och läroverksområdet. Staden hade betydligt tillvuxit i storlek, från 27 444 invånare år 1908 till 30 500 år 1918. Samtidigt hade realskolans lärjungeantal ökats från 160 år 1908 till 246 år 1918 och gymnasiets från 25 år 1911 till 74 år 1918. Emellertid hade staden fått vidkännas betydande utgifter för gymnasiet, vilka under årens lopp hastigt stegrats. Kostnaderna beräknades sålunda i 1918 års stat till omkring 48 000 kronor, av vilken summa staden skulle bidraga med i runt tal 40 500 kronor. E t t nytt fullt tidsenligt läroverkshus hade uppförts, varjämte den förutvarande skolbyggnaden inretts för undervisning i de naturvetenskapliga ämnena. Kostnaderna för ny- och ombyggnader belöpte sig till 470 000 kronor. Genom stora ekonomiska uppoffringar från stadens sida hade upprättats ett fullständigt läroverk, i alla avseenden fullt jämbördigt med av staten å andra orter bekostade. Då läroverket fyllde ett oavvisligt behov, kunde det icke vara motiverat, att staden även i framtiden skulle bära kostnaderna för gymnasiets upprätthållande, och stadsfullmäktige hemställde därför, att det på Eskilstuna stads bekostnad inrättade real- och latingymnasiet måtte av staten övertagas. I u n d e r d å n i g t u t l å t a n d e den 31 j u l i 1919 hemställde läroverksöverstyrelsen, att läroverket från och med höstterminen 1920 måtte u t v i d g a s till högre allmänt läroverk med real- och l a t i n g y m n a s i u m . Ä r e n d e t överlämnades den 27 a u g u s t i 1919 till skolkommissionen a t t av densamma t a g a s i övervägande vid fullgörandet av dess n"nTMiTfHi o*

Sedermera h a v a stadsfullmäktige i E s k i l s t u n a den 30 j u n i 1921 till Kungl.. Maj :t ingått med en förnyad framställning, v a r i hemställts, att å t g ä r d e r för statens övertagande av stadens g y m n a s i u m m å t t e vidtagas oberoende av den förestående omorganisationen av undervisningsväsendet. Kommissionen h a r den 12 a u g u s t i 1921 avgivit infordrat u n d e r d å n i g t u t l å t a n d e i ärendet och d ä r i u t t a l a t bl. a., a t t det visserligen syntes å d a g a l a g t , a t t en stad a v E s k i l s t u n a s storlek och betydelse i övrigt kunde framställa jämförelsevis v ä l g r u n d a d e a n s p r å k p å a t t k o m m a i åtnjutande a v

ID dea förmån,^som ett s t a t s g y m n a s i u n utgör, men att s t a r k a betänkligheter mötte mot omedelbara å t g ä r d e r s v i d t a g a n d e , eaär den slutliga prövningen måste försiggå i n ä r a samband med ö v e r v ä g a n d e t av läroverksorganisationen i övrigt. F r a m s t ä l l n i n g e n förklarades a v K u n g l . M a j : t genom beslut den 16 september 1921 icke föranleda någon vidare å t g ä r d . I än högre g r a d än beträffande Södertälje är behovet av ett statsgymnasium i E s k i l s t u n a av föreliggande omstäidigheter motiverat. L ä r j u n g e a n t a l e t i realskolan, som å r 1906 u p p g i c k till 154, hade år 1915 ökats till 198 och utgjorde 1921 300. Bortsett^ från m o t s v a r a n d e läroanstalter i Stockholm, Göteborg och Malmö är realskolan i E s k i l s t u n a rikets största. Och vad a n g å r gymnasiet, u p p g i c k lärjungeantalet d ä r år 1914 till 49, år 192) till 71 och år 1921 till 8 1 . Motsvarande antal i l e tre högsta r i n g a r n a utgjorde resp. 33. 51 och 55. D å vidare tages i betraktande, a t t E s k i l s t u n a n u m e r a rälmar en folkmängd, överstigande 30 000 personer, föreligger, såsom kommissionen re l a n i sitt ovanberörda u t l å t a n d e framhållit, f ullgiltig anledning att i staden u p p r ä t t a ett s t a t s g y m n a s i u m . D e t k o m m u n a l a g y m n a s i e t i Eksjö, vilket omfattar såväl real- som latinlmje och n u m e r a är t i l l g ä n g l i g t för både manliga och kvinnliga lärjungar, u p p r ä t tades j ä m l i k t K u n g l . Maj:ts beslu: den 30 juli 1915, blev fullständigt år 1918 och åtnjuter s t u d e n t e x a m e n s r ä t t alltsedan våren 1919. Till stöd för sin hemställan om statens övertagande av gymnasiet i fråga h a v a stadsfullmäktige i sin skrivelse den 19 juli 1919 bland a n n a t anfört följande. Behovet av ett gymnasium vore mycket stort i en stad, dit två regementen förlagts. Det vore också säkert, att gymnasie: i än högre grad gagnat särskilt mindre bemedlade lärjungar ur andra kretsar, som ej kunnat få åtnjuta fördelen av gymnasiestudier, därest ej gymnasium funnits i hemstaden. Att gymnasiet ej blott kommit Eksjö stad till godo ulan även kringliggande landsbygd, framginge därav, att ungefär en tredjedel av lärjungarna hade sin hemvist utom staden. Säkerligen skulle antalet sådana elever varit avsevärt högre, om man icke haft att räkna med de dryga terminsavgifter, som alltid bleve n-Jdvändiga vid ett kommunalt gymnasium. E n jämförelse mellan läroverksförhållandena inom Sveriges olika län med hänsyn till folkmängden och statsgymnasiernas antal utvisade, att Jönköpings län intoge en synnerligen oförmånlig plats — ett statsgymnasium på en folkmängd av omkring 2:1 500 personer. Upprättandet av ett statsgymnasium i Eksjö skulle troligen också medföra, att det höga lärjungeantalet vid läroverken i Jönköping och Linköping något nedbringades. Under framhållande av att gymnasiet i Eksjö, som för staden blivit långt dyrbarare, än vad år 1915 kunde förutses, till lärjungeantalet vore det största av de kommunala gymnasierna och att det måste anses fylla ett ej blott i staden utan även i orterna där omkring djupt känt behov samt i främsta rummet kommit lärjungar ur mindre bemedlade hem till godo, hemställdes, att gymnasiet måtte övertagas av staten. E n l i g t kommissionens u p p f a t t n i n g äro förhållandena i f r å g a om h ä r föreyarande läroverk väsentligen andra än beträffande de hittills avhandlade. Lärjiingeantalet i g y m n a s i e t u p p g i c k visserligen år 1918 till 75, år 1919 till 73, å r 1920 till 87 ( d ä r a v 11 flickor) och år 1921 till 106 ( d ä r a v 21 flickor), v a r a v i de tr<högsta r i n g a r n a resp. 54, 59, 59 och 84. A v dessa tillhörde emellertid, enligt v a d företagna u n d e r s ö k n i n g a r givit vid handen, ett avsevärt a n t a l a n d r a läroverksområden. R e a l s k o l a n s lärjungeantal h a r däremot varit jämförelsevis r i n g a . Det u t g j o r d e

20 Ar 1906 114, år 1915 120, år 1920 141 och år 1921 147. Vid sistnämnda t i d p u n k t r ä k n a d e fem realskolor ett större lärjungeantal, u t a n a t t kommissionen funnit skäl föreligga att för något av dessa samhällen föreslå u p p r ä t t a n d e t a v g y m n a s i u m . D å v i d a r e stadens folkmängd icke är särskilt stor — 6 198 i n v å n a r e år 1921 — och då g y m n a s i e r n a i J ö n k ö p i n g , L i n k ö p i n g och Västervik torde k u n n a r y m m a de lärjungar, v i l k a nu besöka E k s j ö g y m n a s i u m , h a r kommissionen icke ansett försvarligt a t t för n ä r v a r a n d e förorda u p p r ä t t a n d e t av ett s t a t s g y m n a s i u m i E k s j ö . Å a n d r a sidan synes det ofrånkomligt, a t t gymnasiet där visat en s å d a n utveckling, a t t det k n a p p a s t k a n anses rimligt att nu i f r å g a s ä t t a dess n e d l ä g g a n d e . Med h ä n s y n h ä r t i l l och i syfte a t t y t t e r l i g a r e erfarenhet må k u n n a vinnas om behövligheten av ett statsg y m n a s i u m å orten, h a r kommissionen funnit s k ä l i g t föreslå, a t t det k o m m u n a l a g y m n a s i e t p å villkor, som n ä r m a r e a v h a n d l a s i det följande, tills vidare bibehålies i sin n u v a r a n d e form. V i d k o m m a n d e det kommunala gymnasiet i Uddevalla började detta, jämlikt K u n g l . Maj:ts beslut den 8 mars 1912, sin verksamhet hösten 1912 och var sålunda f ä r d i g b i l d a t år 1914. Det h a r under hela sin tillvaro varit o r g a n i s e r a t såsom t r e å r i g t latin- och r e a l g y m n a s i u m . I sin underdåniga framställning den 18 december 1919 hava stadsfullmäktige till stöd för sin hemställan om statens övertagande av g y m n a s i e t bland annat anfört följande. Läroverket och framför allt gymnasiet rekryterades icke enbart från staden och dess närmaste omgivningar. Uddevalla hade alltmera blivit en medelpunkt för de norra och mellersta delarna av Bohuslän, som vore ett av de få svenska landskap, som saknade högre allmänt läroverk. Jämväl befolkningen i den västra delen av Dalsland hänvisades genom sina järnvägsförbindelser till Uddevalla, och de orter, för vilka ett till staden förlagt fullständigt läroverk vore att betrakta såsom ett naturligt bildningscentrum, räknade en sammanlagd folkmängd av mer än 168 000 personer. E n betydande del (varierande mellan 29 och 43 %) av gymnasiets lärjungar tillhörde också andra kommuner, och genom inrättandet av gymnasiet hade vägen jämnats för många ynglingar, som annars av ekonomiska skäl måst avstå från högre skolstudier. Det större avståndet till Göteborg, de höga levnadskostnaderna därstädes och trängseln vid därvarande gymnasier hade säkerligen utgjort ett hinder för många, som genomgått realskolan, för studiernas fortsättande. Kostnaderna för gymnasiets upprätthållande hade ökats med oanad hastighet. Enbart för lärarlöner måste kommunen för år 1920 vidkännas en utgift på mer än 69 000 kronor. Härtill komme kostnader för nybyggnader och reparationer, anskaffning av materiell m. m. År 1911 fastställdes plan för läroverkshusets till- och ombyggnad, enligt vilken ett tidsenligt skolhus skulle uppföras i tre olika utbyggnader. Av dessa hade tvenne fullbordats åren 1912 och 1913. Den planerade tredje nybyggnaden hade ännu icke, ehuru av förhållandena påkallad, kommit till stånd på grund av den rådande dyrtiden. Den betydande stegringen av gymnasiets utgifter hade gjort stadsfullmäktige betänksamma beträffande stadens förmåga att för framtiden underhålla gymnasiet. Då det tvivelsutan vore en kulturell förlust, ej blott för Uddevalla utan även för de landsdelar, vilkas ungdom närmast vore hänvisad till därvarande läroverk, om gymnasiet av brist på medel måste upphöra med sin verksamhet, hade stadsfullmäktige ingått med framställning om gymnasiets övertagande av statsverket.

21 Skolöverstyrelsen har i infordrat utlåtande den 24 november 1920 i princip tillstyrkt gymnasiets övertagande av staten under uttalande dock, att ärendet syntes böra av skolkommissionen göras till föremål för undersökning i samband med andra likartade organisationsfrågor. I det föregående har kommissionen redan varit i tillfälle att antyda, att enligt kommissionens mening tillräckliga skäl föreligga för att i Uddevalla upprätta ett statsgymnasium. Lärjungeantalet å gymnasiet har sedan 1914 hållit sig i det närmaste konstant samt utgjorde sagda år 62, år 1921 61. Realskolan har likaledes under en följd av år haft ett jämförelsevis konstant och högt lärjungeantal. År 190>6 utgjorde detta 143, år 1915 213, år 1920 227 och år 1921 221. I avseende på folkmängden har staden visat en fortgående utveckling. Antalet invånare har nämligen ökats från 12 583 år 1910 till 13 753 år 1920.och utgjorde vid början av år 1922 13 812. Kravet på statsgymnasium i Uddevalla erhåller vidare ett betydelsefullt stöd i den omständigheten, att staden genom sitt läge kan sägas utgöra ett centrum ej blott för norra och mellersta Bohuslän utan jämväl för angränsande delar av Västergötland och Dalsland. I det föregående har kommissionen redan angivit, att de betänkligheter, som kunna möta mot en dylik åtgärd ur synpunkten av dess sannolika inverkan på lärjungetillströmningen till det nuvarande läroverket i Vänersborg, icke kunna tillerkännas sådan betydelse, att man av denna anledning bör ställa sig avvisande mot de framställda kraven på möjligheter till gymnasieutbildning i Uddevalla. Det kommunala gymnasiet i Skövde upprättades jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 16 juni 1911 och är numera anordnat såsom ett fyraårigt roalgymnasium. Lärjungeantalet i samtliga ringar utgjorde år 1912 47, år 1916 65, år 1920 50 och år 1921 59, därav i de tre högsta ringarna respektive 23, 50, 41 och 42. Realskolans lärjungeantal har under perioden 1906—21 varit högst 198, lägst 136 och utgjorde år 1921 182. I betraktande av den relativt svaga frekvens, som såväl gymnasiet som realskolan uppnått, och med hänsyn tagen jämväl till stadens folkmängd — år 1921 10 175 personer — samt närheten till annan gymnasiestad har kommissionen icke funnit tillräcklig anledning föreligga att föreslå upprättande av ett statsgymnasium i Skövde. Beträffande slutligen det treåriga kommunala realgymnasiet i Söderhamn, som upprättades jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 15 augusti 1913. gäller, att lärjungefrekvensen vid detsamma under hela dess tillvaro varit relativt Våg. Lärjungarna uppgingo år 19.15 till 24. år 1920 till 22 och år 1921 till 30, vadan läroanstalten är den svagast besökta inom här förevarande grupp. Även realskolans lärjungeantal har varit förhållandevis ringa och under perioden 1906—1921 uppgått till högst 158, lägst 93. År 1906 hade realskolan 145 lärjungar, år 1921 15(5. Under dessa förhållanden anser sig kommissionen, trots stadens relativt betydande folkmängd —• år 1921 11 277 personer — och de stora avstånden till andra städer med gymnasium, icke nu kunna förorda ett statsgymnasiums förläggande till Söderhamn. Med hänsyn såväl till senast berörda omständigheter som till den betydelsefulla förbindelse, som staden erhåller med närliggande större industrisamhällen genom den under byggnad varande Ostkustbanan, föreligga dock enligt kommissionens uppfattning tillräckliga skäl för bibehållande, på sätt tidigare ifrågasatts beträffande Eksjö, av det kommunala gymnasiet vid hittillsvarande rättigheter. Såmedelst kan erforderlig erfarenhet vinnas rörande möjligheterna för ett framtida statsgymnasium i staden.

22 Kommissionen vill därefter övergå att på enahanda sätt till prövning u p p t a g a spörsmålet om behovet av statsgymnasier i de samhällen, d ä r s a g d a behov för n ä r v a r a n d e tillgodoses genom statsunderstödda högre goss- och samskolor. De ifrågav a r a n d e samhällena äro, såsom redan erinrats, Lidingö, Saltsjöbaden, Djursholm, E s l ö v och L a n d s k r o n a . Till samma g r u p p hör den inom L u n g s u n d s k o m m u n bel ä g n a L u n d s b e r g s skola, vilken emellertid p å g r u n d av sin s ä r s t ä l l n i n g torde k u n n a i d e t t a s a m m a n h a n g lämnas å sido. F r a m s t ä l l n i n g a r om statens övertagande av läroa n s t a l t e r , som tillhöra h ä r förevarande g r u p p , föreligga från L i d i n g ö köpings fullm ä k t i g e samt stadsfullmäktige i Eslöv och L a n d s k r o n a . Lidingö kommunala samskola, som alltsedan hösten 1913 underhållits av kommunen, omfattar från och med läsåret 1919—20 fullständigt g y m n a s i u m , högre flicks k o l a , och realskola. Realskolans fyra högsta klasser förklarades genom K u n g l . Maj:ts beslut den 3 december 1920 för kommunal mellanskola. G3 r mnasict h a r år 1922 erhållit statsunderstöd och r ä t t att anställa studentexamen. I sin u n d e r d å n i g a framställning den 29 m a r s 1921 h e m s t ä l l a kommunalfullm ä k t i g e , att staten måtte antingen med övertagande av Lidingö k o m m u n a l a samskola i dess helhet inom Lidingö köping i n r ä t t a ett fullständigt statsläroverk eller med den k o m m u n a l a mellanskolans bibehållande övertaga g y m n a s i e t såsom statsgymnasium. Till stöd för denna hemställan erinras inledningsvis om skolans snabba utveckling. Anledningen härtill vore att söka dels i folkmängdens ovanligt hastiga tillväxt, dels i den vid huvudstadens läroverk rådande lärjungeträngseln, som strängt taget uteslutit möjlighet för lärjungar från Lidingön att där vinna inträde. Köpingen hade fått vidkännas betydande utgifter för läroanstalten. Endast samskolans lokaler i Lidingö villastad hade dragit en kostnad av 825 000 kronor, vartill kom utgiften för undervisningslokalerna i Brevik. För skolans drift och lärarpersonalens avlöning hade utgifterna oavbrutet stegrats. Kommunens direkta anslag för läroverket beräknades för år 1921 till 228 967-71 kronor, vartill komme räntor och amortering på byggnadskostnaden (omkring 53 000 kronor). Ifrågasättas kunde, om icke inom ett samhälle av Lidingöns storlek — köpingen hade år 1921 9 000 invånare — upprätthållandet av en dylik läroanstalt snarare vore ett statsintresse än en kommunal uppgift. Upprättandet av ett statsläroverk vore därför endast en gärd av rättvisa, på samma gång därmed betydande fördelar ur ren uppfosl ringssynpunkt vore att vinna. Ungdomen kunde där få utvecklas i fria naturen samt fostras i sunt och fritt belägna undervisningsanstalter, i stället för att dragas in till storstaden. Det kunde också sättas i fråga, huruvida icke en del av huvudstadens ungdom, särskilt frän de tätt bebyggda delarna av norra Djurgården, borde hänvisas till ett blivande statsläroverk å Lidingön. Till sist framhålles, att köpingen även ägnat synnerlig omsorg åt folkskolan och för fyllande av dess befogade krav nedlagt betydande kostnader. Idén om de olika skolformernas inpassande i varandra med folkskolan som bottenskola kunde därför med största lätthet låta sig genomföras beträffande Lidingö. I f r å g a om h ä r förevarande läroanstalts ställning vill kommissionen till en början erinra, att gymnasiet först år 1922 kommit i åtnjutande av statsunderstöd s a m t erhållit dimissionsrätt. A n t a l e t l ä r j u n g a r å detsamma utgjorde l ä s å r e t 1 9 2 1 — 1922 35 gossar och 18 flickor, t i l l s a m m a n s 53, d ä r a v i de tre h ö g s t a r i n g a r n a 24 g o s s a r och 14 flickor. Den k o m m u n a l a mellanskolan r ä k n a d e s a m t i d i g t 236 lär-

23 jungar, 127 gossar och 109 flickor. Den andra realskoleklassen, som under sagda läsår ännu kvarstod, hade tillsammans 89 lärjungar, vadan realskolestadiet torde få anses tillräckligt väl besökt för att motivera en gymnasial överbyggnad. Folkmängden i samhället har ock varit underkastad en snabb tillväxt. Den utgjorde år 1908 2 818 personer men uppgick år 1921 till ej mindre än 9 771. I betraktande av nu berörda omständigheter och med hänsyn tagen därtill, att för närvarande ett icke obetydligt antal lärjungar hemmahörande å Lidingön åtnjuta undervisning vid läroanstalter i Stockholm, finner kommissionen tillräckliga skäl föreligga för att ifrågasätta statens övertagande av det kommunala gymnasiet i Lidingö. Beträffande därefter Saltsjöbadens samskola, vilken omfattar realskola med särskild flicklinje samt fyraårigt gymnasium och underhålles av kommunen, må framhållas, att skolan höstterminen 1921 hade sammanlagt 430 lärjungar, varav dock 76 tillhörde de förberedande klasserna. Gymnasiet räknade 51 lärjungar, därav 42 gossar och 9 flickor, realskolan och flicklinjen 303. Av gymnasiets lärjungar tillhörde 30 gossar och 5 flickor de tre högsta ringarna. Som Saltsjöbaden år 1921 hade endast 2 856 invånare och dess läge icke möjliggör anslutning från en större landsbygd, torde gymnasiet näppeligen kunna påräkna tillräcklig frekvens. Då därtill kominer, att bekväma kommunikationer med huvudstaden finnas, synes anledning saknas att'för Saltsjöbaden ifrågasätta upprättandet av statsgymnasium. Annorlunda är förhållandet beträffande Djursholms högre samskola, vilken i likhet med de senast avhandlade läroanstalterna består av realskola med särskild flicklinje samt gymnasium, omfattande både latin- och reallinje. Läroanstalten grundlades redan år 1891, åtnjuter sedan år 1897 statsunderstöd och erhöll studentexamensrätt år 1907. Höstterminen 1921 var samskolan besökt av 377 lärjungar. 174 gossar och 203 flickor, tillhörande klasserna 1—8. Realgymnasiet räknade i 'de tre högsta ringarna 44 manliga lärjungar. Latingymnasiets 3 högsta ringar räknade 41 lärjungar, av dem 21 flickor. Första ringen hade 33 lärjungar, och den förberedande skolan besöktes av 143 barn. Stadens invånarantal uppgick i slutet av år 1921 till 4 892 personer. Av skoldistriktets 697 i mitten av år 1921 skolpliktiga barn undervisades ej mindre än 396 i allmänna läroverk eller privata läroanstalter. Med hänsyn till här berörda omständigheter och till de betydande ekonomiska uppoffringar, samhället gjort för sin samskola, bland annat genom uppförande av ett läroverkshus med i allo förträffliga och rymliga lokaler, och då denna skolas förefintlighet varit ägnad att motverka stockholmsläroverkens överbelastning, vill kommissionen förorda, att den av Djursholms samskola bedrivna verksamheten övertages av staten och att läroanstalten ombildas till ett högre samläroverk. Enär frågan om ersättande av de båda statsunderstödda privata gymnasierna i Skåne, Eslövs högre samskola och Landskrona stads gymnasium, med statsgymnasier lämpligen prövas i ett sammanhang, vill kommissionen till en början lämna en redogörelse för innehållet i de framställningar, som av vederbörande kommunala myndigheter ingivits i sådant syfte. Stadsfullmäktige i Eslöv anföra i skrivelse den 4 februari 1919 bland annat följande. Eslövs högre samskola består av en kommunal mellanskola och ett därmed sammanslutet fyraårigt kommunalt gymnasium med både latin- och reallinje. Den kommunala

24 mellanskolan vore den näst största och det kommunala gymnasiet det största i landet. Läroanstalten vore sedan gammalt ett försöksläroverk, och under många år hade försök gjorts med engelska såsom grundläggande språk. Likaså hade undervisningen i franska språket varit anordnad efter en i viss mån annan plan än den vid statsläroverken tillämpade. Gymnasiets uppdelning på flera linjer vore lätt att genomföra med hänsyn till' den goda tillgången på facklärare i det närbelägna Lund, och läroanstalten kunde genom en dylik omändring vara normgivande för skolor i andra mindre städer. Skolan vore belägen i en folkrik trakt med goda järnvägsförbindelser, varigenom enstor mängd elever från landsbygden ägde möjlighet att bo i sina hem, medan de begagnade sig av undervisningen vid läroanstalten. Stadens utgifter för skolan hade emellertid stadigt stegrats och sedan år 1914 i det närmaste tredubblats, varjämte det ständigt ökade elevantalet inom den närmaste tiden nödvändiggjorde skolhusets tillbyggnad. I sin förnyade u n d e r d å n i g a framställning den 3 oktober 1922 h a v a stadsfullm ä k t i g e e r i n r a t om sin tidigare skrivelse och därjämte anfört väsentligen följande. Gymnasiet i Eslöv uppfyllde mera än de flesta liknande undervisningsanstalter alla de krav, man för ett förstatligande rimligtvis kunde ställa. Få läroverksstäder lämpade sig nämligen genom själva sitt läge så härför som Eslöv, belägen som staden vore i hjärtat av Skåne som centrum för en av rikets tätast befolkade bygder och som knutpunkt för Sveriges kanske bäst utvecklade järnvägsnät. Få grund av stadens förträffliga järnvägsförbindelser åt olika håll kunde de flesta eleverna bo i sina hem, vilket icke läte sig göra, om de vore hänvisade exempelvis till läroverken i Lund. Sålunda voro av gymnasiets 97 elever innevarande hösttermin endast 24 inackorderade i Eslöv, under det att alla de (ivriga bodde i sina hem, varav endast 30 i Eslöv. Skolan förverkligade därigenom i högsta möjliga grad strävandet att åt de breda, mindre bemedlade befolkningslagren även på landsbygden giva möjlighet till högre skolutbildning. Då folkmängden i denna bygd, vars ungdom närmast vore hänvisad till Eslövs skola för den högre skolundervisningen och som bodde i sina hem, i runt tal utgjorde 35 000 personer, bleve skillnaden i förutsättningar som läroverksstad mellan Eslöv och en flera gånger större stad egentligen ingen. Härtill komme, att Eslövs gymnasium alltmera blivit den naturliga avlämningsplatsen för de från Höörs kommunala mellanskola avgående eleverna, varjämte allt flera elever från andra kringliggande mellanskolor sökte sig till gymnasiet, över huvud hade gymnasiet allt från sin tillkomst kunnat glädja sig åt en jämn och säker utveckling med alltmera ökad elevtillströmning utom under åren 1917—1920, då de allmänna ekonomiska förhållandena förorsakade någon minskning i elevantalet. Särskilt borde den starka ökningen innevarande termin •— till 97 lärjungar — uppmärksammas. Då i och med den föreslagna nya läroverksorganisationens genomförande samtliga gymnasier skulle förvandlas till treåriga och därmed det företräde i konkurrensavseende bortfölle, som de båda privata Lundagymnasierna innehade, måste följden med nödvändighet bliva en ögonblicklig starkt ökad tillströmning till gymnasiet i Eslöv. E t t ytterligare skäl för gymnasiets bibehållande funno fullmäktige i dess framstående pedagogiska och organisatoriska förutsättningar. Den obrutna enhet från folkskolans första klass upp i studentexamen för såväl gossar som flickor, vilken skolkommissionen föreslagit, hade vid Eslövs högre samskola sedan skolans omorganisation år 1914 tillämpats och med synnerligen goda resultat. Att denna organisationsform verkligen, trots all framförd kritik, vore mäktig att åstadkomma fullgod studentutbildning, lämnade kanske just Eslövs kommunala gymnasium bästa beviset på. Ej minst i de moderna språken,

25 för vilka de största farhågorna uttalats i anledning av den föreslagna organisationen, hade? betygen i studentexamen varit ej endast tillfredsställande utan även synnerligen goda. Härtill komme, att skolhuset vore i bästa skick och att genom av stadsfullmäktigefattat beslut ett fullt modernt gymnastikhus nästa år skulle uppföras. I skolans omedelbara närhet erbjöde en synnerligen förträfflig idrottsplats skolans ungdom fullkomligt idealiska och för en svensk skola ganska enastående möjligheter till kroppslig utbildning. Genom ytterligare tillbyggnad av läroverkshuset, vartill fullmäktige med tanke på statens övertagande av skolan utfäst sig, skulle erforderliga specialrum m. m. erhållas. Med stöd av det anförda hemställa fullmäktige, särskilt understrykande den i förhållande till staden Eslövs ekonomiska bärkraft alltför stora tyngd, som skolans budget innebure, och under framhållande av att de mångåriga och storartade uppoffringar, som samhället gjort för sitt högre undervisningsväsen, i ännu högre grad kommit kringliggande samhällen och landsbygd till godo, i underdånighet, att Kungl. Maj :t täcktes träffa sådana anstalter, att ej blott stadens kommunala mellanskola utan även dess gymnasium m å t t e övertagas av staten och staden Eslöv erhålla ett högre samläroverk. Skulle detta mot förmodan ej låta sig göra, ville fullmäktige uttrycka sin bestämda önskan att få bibehålla gymnasiet med alla dess hittillsvarande rättigheter som kommunalt, fast med väsentligt ökat statsanslag, framhävande det bestämda företräde en kommunal undervisningsanstalt alltid komme att ha framför en enskild. Det förefölle nämligen stadsfullmäktige, som om det vore att väl starkt bruka våld, om det läroverk, som på förhand kommit den till införande föreslagna organisationen närmast och som genom mångårig A'erksamhet i tillämpningen visat denna organisations livsduglighet, vid den nya organisationens genomförande, skulle tvingas nedlägga sin verksamhet. I avgivet u n d e r d å n i g t utlåtande den 17 oktober 1922 vitsordar skolöverstyrelsen å ena sidan, att gymnasiet, oavsett sin särskilda betydelse för staden Eslöv, haft även a n d r a uppgifter a t t fylla, nämligen dels såsom avledare för den stora lärjungetillströmningen till L u n d s läroverk och skolor, dels såsom en p å g r u n d av de goda. järnvägsförbindelserna relativt lätt t i l l g ä n g l i g bildningsanstalt för u n g d o m från även enklare hem inom v i d s t r ä c k t a t r a k t e r av mellersta Skåne, a a n d r a sidan, att läroanstalten ock visat sig fylla dessa uppgifter på. ett i allo förträffligt sätt, vad a n g å r såväl undervisningen som u t r u s t n i n g e n med tidsenliga och goda undervisningslokaler, varför skolan gjort sig väl förtjänt av stöd från s t a t s m a k t e r n a s sida. Givetvis borde emellertid frågan om läroanstalternas övergång till s t a t s l ä r o v e r k ' v i d den nu p å g å ende utredningen av skolförhållandena ses i samband med a n d r a frågor av s a m m a art. v a d a n överstyrelsen föreslog, att framställningen av K u n g l . Ma.j:t m å t t e överlämnas till skolkommissionen för att t a g a s i övervägande vid dess utredning. Den av s t a d s f u l l m ä k t i g e i L a n d s k r o n a den 7 j a n u a r i 1921 i n g i v n a framstå Ilningen innehåller i h u v u d s a k följande. Det kommunala gymnasiet i Landskrona började sin verksamhet med läsåret 1908— 1909 och ställdes under överstyrelsens inseende genom nådig resolution den 26 mars 1909. Gymnasiet, som åtnjuter statsanslag sedan år 1913 —• för närvarande 5 700 kronor årligen — var ursprungligen treårigt men organiserades från och med höstterminen 1918 som fyraårigt. Såväl latin- som reallinje finnes, tidvis har även en helklassisk linje varit verksam. Jämväl kvinnliga elever kunna i viss utsträckning få tillträde till gymnasiet. Redan i slutet av år 1899 beslöto stadsfullmäktige i Landskrona göra framställning om inrättandet av ett högre läroverk i staden, vilken framställning avstyrktes av 1899 års. 4—223000. Skolkommissionens

betänkande.

26 kommitté och icke heller vann Kungl. Maj:ts bifall. De skäl, som då anfördes för avslag, syntes emellertid genom förhållandenas utveckling numera hava förlorat sin betydelse. Stadens realskola, som vid sekelskiftet icke räknade mera än 113 lärjungar, omfattade nu icke mindre än 217 lärjungar. Gymnasiet hade 69 elever. Utav rikets 39 realskolor vore Landskrona realskola den 15 i ordningen i fråga om lärjungeantal och, om läroverket toges som en enhet, vore det i nämnda hänseende överlägset 5 och jämförligt med ytterligare 3 utav rikets 38 högre läroverk. Stadens invånarantal hade med 1921 års ingång överstigit 20 000 och den omgivande landsbygden tillhörde de bördigaste och rikaste trakterna i vårt land. Mera än 1/3 av gymnasiets lärjungar hade sin hemort utanför staden och vissa år hade mer än hälften av de inträdessökande kommit från landsbygden. Gymnasiet hade för staden och orten blivit oumbärligt och fyllde ett behov, som icke på annat sätt kunde tillfredsställande tillgodoses. En fördelning av dess lärjungar på kringliggande läroverk skulle knappast vara möjlig. Däremot verkade gymnasiet reglerande på dessa läroverk, så att parallellavdelningar vid dem kunde undvikas. Kommunens utgifter för gymnasiet hade vuxit från i genomsnitt 23 000 kronor om året för perioden 1910—1913 till närmare 80 000 kronor för 1919 och 1920, samtidigt som •även övriga undervisningsanstalter i staden visade stegring i underhållskostnaderna. För Landskrona stad bleve det i längden en allt för tung börda att så gott som ensam bära de med gymnasiets upprätthållande förenade kostnader, och då tillgodoseendet av den högre undervisningen givetvis i främsta rummet vore en statens angelägenhet, hemställa stadsfullmäktige, att genom Landskrona kommunala gymnasiums övertagande av statsverket realskolan därstädes utvidgas till ett högre allmänt läroverk med såväl latin- som reallinje. I u n d e r d å n i g t u t l å t a n d e den 10 f e b r u a r i 1921 u t t a l a d e skolöverstyrelsen, a t t överstyrelsen för sin del funne skäl t a l a för u p p r ä t t a n d e t i L a n d s k r o n a a v ett högre allmänt läroverk och ansåge sig därför böra hemställa om bifall till framställningen, ehuru den syntes böra överlämnas till skolkommissionen för att prövas i samband med a n d r a l i k a r t a d e organisationsfrågor. E n l i g t kommissionens u p p f a t t n i n g bör u p p r ä t t a n d e av ett alltför stort antal svagt besökta gymnasier i görligaste mån undvikas ej blott med t a n k e p å de kostnader, som äro förbundna med desamma, u t a n ock ur s y n p u n k t e n av gymnasieutbildningens a l l m ä n n a uppgifter. I betraktande av att i Malmöhus län för n ä r v a r a n d e äro verksamma ej mindre än fyra statsgymnasier och a t t kvinnoutbildningen redan i och för sig måste k r ä v a en y t t e r l i g a r e ökning av s t a t s g y m n a s i e r n a s a n t a l inom vissa av de n u v a r a n d e g y m n a s i e s t ä d e r n a i länet, är det naturligt, att kommissionen måste ställa sig m y c k e t betänksam mot att förorda i n r ä t t a n d e t inom länet av högre statsläroverk å orter, där s å d a n a för n ä r v a r a n d e icke finnas. D å vidare gäller, att läroverken i H ä l singborg och L u n d , vilka n ä r m a s t skulle i f r å g a k o m m a att övertaga l ä r j u n g a r från de orter, vilka hittills t a g i t g y m n a s i e r n a i L a n d s k r o n a och E s l ö v i a n s p r å k , efter vad företagna undersökningar givit vid handen, k u n n a lämna u t r y m m e för även de ifrågavarande^ lärjungarna, föreligger ur denna s y n p u n k t icke något bestämt behov av n y a g y m n a s i e r . Däremot torde det med något fog k u n n a göras gällande, att avståndet från vissa delar av berörda område är relativt stort till någon av n ä m n d a städer, och kommissionen h a r därför ansett sig böra undersöka, h u r u v i d a statens övertagande av ett av de förevarande g y m n a s i e r n a med h ä n s y n till sannolik lärjungefrekvens kan v a r a försvarligt, ävensom vilketdera därvid borde i f r å g a k o m m a . V a d först a n g å r g y m n a s i e t i Eslöv, bör erinras, att d e t t a 1921 r ä k n a d e 81 lärj u n g a r , d ä r a v 36 flickor. De tre högsta r i n g a r n a i n r y m d e 55 lärjungar, d ä r a v 24 flick o r oeh 31 gossar. A n t a l e t lärjungar har-varit i det hela konstant under åren 1916—•

21. Neclerskolan, som består dels av två klasser motsvarande läroverkens båda lägsta, dels av den kommunala mellanskolan, hade vid samma tidpunkt ett lärjungeantal av 216, varav 106 gossar. Folkmängden i Eslöv utgjorde 1921 5 983 personer. Vidkommande därefter Landskrona stads gymnasium uppgick lärjungeantalet i de dåvarande tre ringarna åren 1916 och 1917 till resp. 55 och 62. Sedan organisationen omändrats till fyraårig, räknade anstalten 1918, 1919, 1920 och 1921 resp. 72, 64, 69 och 82 lärjungar, varav i de tre högsta ringarna 50, 52, 47 och 56. Med tillämpning av de grunder, som av kommissionen använts för den allmänna beräkningen av sannolika antalet flickor å gymnasiet, kan man förutsätta, att 20 kvinnliga lärjungar i framtiden skola besöka ett eventuellt gymnasium i Landskrona. Det sannolika lärjungeantalet bör sålunda i tre ringar uppskattas till omkring 75. Realskolans lärjungeantal har successivt stigit samt utgjorde år 1906 149, år 1915 154, år 1919 207, år 1920 217 och år 1921 241. Jämväl folkmängden har särskilt under senare år varit föremål för en avsevärd ökning, från 16 041 personer år 1910 till 20 120 personer år 1921. De anförda omständigheterna giva efter kommissionens mening vid handen, att upprättandet av ett statligt samgymnasium i Landskrona låter sig försvaras ur synpunkten av ej mindre nuvarande lärjungeantal än även stadens folkmängd och avståndet till Lund och Hälsingborg. Vad åter Eslöv beträffar, gäller, att såväl don nuvarande läroanstaltens och samhällets jämförelsevis mindre betydande storlek som de goda förbindelserna med Lund åt kravet på ett statligt gymnasium för närvarande giva ett väsentligt svagare berättigande än i förutberörda fall. Emellertid torde det om gymnasiet i Eslöv gälla, att det visat en sådan utveckling, att det knappast kan anses välbetänkt att nu ifrågasätta dess nedläggande. Med hänsyn härtill och i syfte att ytterligare erfarenhet må kunna vinnas om behövligheten av ett statsgymnasium å orten, har kommissionen, på sätt förut skett beträffande de kommunala gymnasierna i Eksjö och i Söderhamn, funnit skäligt föreslå, att gymnasiet på villkor, som närmare avhandlas i det följande, tillsvidare bibehålles såsom kommunalt. På grund av vad sålunda anförts finner kommissionen skäl föreligga att förorda upprättandet av ett statligt samgymnasium i Landskrona, medan i Eslöv ett kommunalt gymnasium bör tillsvidare bibehållas. Förutom i nu avhandlade samhällen förefinnas gymnasiala utbyggnader av respektive läroanstalter i Karlshamn, Söderköping, Motala och Sollefteå. Beträffande de tre sistnämnda gäller, att gymnasiet utgör påbyggnad till den kommunala mellanskolan. i Söderköping med en realring. i Motala med fyra realringar och i Sollefteå med två sådana ringar. Lärjungeantalet uppgick 1921 i Söderköping till 4. i Motala till 32, därav i de tre högsta ringarna 17, och i Sollefteå till 10. I respektive mellanskolor undervisades vid samma tid 92, 154 och 121 lärjungar. Varken lärjungeantalet eller de ifrågavarande samhällenas storlek kan efter kommissionens mening motivera anordnandet av gymnasiala utbildningsmöjligheter på statsverkets bekostnad i städerna Söderköping, Motala och Sollefteå. Från stadsfullmäktige i KarlsJi.amn har den 12 juli 1922 ingivits underdånig framställning om utvidgning av därvarande realskola till ett högre allmänt läroverk. Till stöd härför hava fullmäktige i huvudsak anfört följande. Sedan lång tid tillbaka hade årligen ett antal ynglingar från realskolan i Karlshimn gått att fortsätta sina studier till studentexamen vid läroverk å andra orter. Då studier å främmande ort voro ganska kostsamma, uppkom den tanken att söka få till stånd

28 ett gymnasium i Karlshamn. En undersökning visade, att åtskilliga högre läroverk hade ett lärjungeantal å realskolestadiet, som vore mindre eller ungefär lika med lärjungeantalet vid realskolan i Karlshamn. Dessutom visade det sig, att flera städer inrättat kommunalt gymnasium som överbyggnad på realskola med betydligt mindre lärjungeantal än nämnda realskola. På grund härav hade Karlshamns realskola ansetts hava nått en sådan utveckling, att den kunde bära upp ett gymnasium. Till en början ansågs detta av flera skäl böra begränsas till två ringar, motsvarande de två lägsta ringarna vid allmänt läroverk. Sedan höstterminen 1919 hade ett sådant partiellt gymnasium varit inrättat i staden. Genom Kungl. Maj:ts beslut den 27 maj 1921 ställdes detsamma under skolöverstyrelsens inseende. Den erfarenhet, som vunnits under den tid gymnasiet funnits till, hade visat, att det fyllt ett verkligt behov. Lärjungeantalet uppgick höstterminen 1921 till 29, en siffra, som med cirka 50 % överstege vad man beräknat vid gymnasiets upprättande. Under fullt gynnsamma förhållanden skulle lärjungeantalet säkerligen hava varit ännu större. Om ett fullständigt gymnasium med dimissionsrätt och med samma avgifter som vid de allmänna läroverken funnes i staden, förmodades lärjungeantalet hava uppnått eller överstigit lärjungeantalet vid åtskilliga av de nu befintliga statliga gymnasierna. Karlshamn vore ett centrum i en tätt befolkad bygd med åtskilliga industriella anläggningar. Nära staden låge folkrika församlingar, av vilka den närmaste och största vore Asarum med 9 000 invånare. Karlshamns realskola hade också ett ganska stort lärjungeområde. Det förefintliga behovet av ett fullständigt högre allmänt, läroverk komme att bli ytterligare kännbart efter genomförandet av den omorganisation av skolväsendet, som föreslagits i skolkommissionens nyligen avgivna betänkande, då även flickor skulle äga tillträde till de allmänna läroverken. I Karlshamn funnes en talrikt besökt flickskola, från vilken ett ej ringa antal lärjungar avgått till flickgymnasier å andra orter för att där avlägga studentexamen. Efter nämnda organisations genomförande komme med all säkerhet antalet flickor, som önskade genomgå gymnasium, att i betydlig grad ökas. I u n d e r d å n i g t u t l å t a n d e den 17 juli 1922 h a r skolöverstyrelsen, u t a n uttalande av egen mening, hemställt, att ansökningen i f r å g a m å t t e till kommissionen överlämnas för att tagas i övervägande vid fullgörandet av dess u p p d r a g . I skrivelse den 14 oktober 1922 h a r styrelsen för K a r l s h a m n s k o m m u n a l a g y m n a s i u m ytterligare framhållit i h u v u d s a k följande. Den erfarenhet, som hittills vunnits, hade till fullo ådagalagt ett verkligt behov avett fullständigt högre läroverk i staden. Lärjungeantalet hade oavbrutet stegrats och utgjorde innevarande hösttermin 38, vilket antal i jämförelse med åtskilliga andra statliga eller kommunala gymnasier syntes högt. Det förtjänade anmärkas, att detta antal vunnits trots vissa ogynnsamma omständigheter, bl. a. att avgifterna vore vida högre än vid statens och vid övriga kommunala gymnasier, samt att, enär gymnasiet omfattade endast två ringar, lärjungarna efter ett par år måste övergå till läroverk å annan ort för att fortsätta till studentexamen. De förmåner, Kungl. Maj:t beviljat gymnasiet, oaktat den korta tid det existerat, syntes styrelsen tyda på att ett gymnasium därstädes ansåges ej sakna berättigande. Genom Kungl. Maj:ts beslut den 27 maj 1921 ställdes det under skolöverstyrelsens inseende och genom nådigt beslut den 12 maj 1922 tillerkändes gymnasiets lärjungar samma förmåner som de, vilka tillkomma lärjungar å latin- eller realgymnasium vid högre allmänt läroverk. Skulle statsmakterna bifalla skolkommissionens förslag till omorganisation av läroverken, enligt vilket även flickor skulle äga tillträde till de allmänna läroverken, skulle

29 givetvis behovet av ett fullständigt högre läroverk i staden göra sig än mera gällande. Att ett avsevärt antal flickor där skulle begagna sig av möjlighet att nå fram till studentexamen vore otvivelaktigt. Mot förläggandet av ett högre allmänt läroverk till Karlshamn kunde möjligen den invändningen göras, att sådana läroverk redan funnes på jämförelsevis nära håll, nämligen i Karlskrona, Kristianstad och Växjö. Denna invändning syntes ej vägande. Med kommunikationsväsendets nutida utveckling spelade det en underordnad roll, om läroverksstaden låge några mil närmare eller avlägsnare från lärjungens hemstad. Oberoende därav kvarstode de stora olägenheterna: de betydande kostnader, som inackordering på främmande ort medförde, de moraliska olägenheter, som kunde följa av att ungdom i ifrågavarande ålder ej finge stanna i hemmets vård, samt slutligen svårigheten eller omöjligheten för mindre bemedlade eller obemedlade familjer att låta barn med begåvning och intresse för studier erhålla den utbildning, som deras begåvning borde berättiga dem till. Då det sålunda otvivelaktigt förelåge ett starkt behov av ett fullständigt högre allmänt läroverk för västra Blekinge i Karlshamn, hemställde styrelsen, att skolkommissionen vid uppgörande av förslag till fördelning av de allmänna läroverken måtte med hänsynstagande till detta behov föreslå förläggning av ett högre allmänt läroverk till Karlshamn. E h u r u de anförda siffrorna rörande det nuvarande partiella gymnasiets 'lärjungefrekvens äro sådana, att de i själva verket låta a n s p r å k e n p å s t a t s g y m n a s i u m i K a r l s h a m n f r a m s t å såsom jämförelsevis svagt g r u n d a d e , h a r kommissionen ansett sig böra göra övriga p å f r å g a n inverkande omständigheter till föremål för en närm a r e undersökning. A^ad a n g å r lärjungeantalet i realskolan må erinras, att detta u n d e r perioden 1906—1921 v a r i t u n d e r k a s t a t vissa fluktuationer och v ä x l a t mellan 129 ( å r 1908) och 181 ( å r 1 9 1 8 ) . Ä r 1906 utgjorde antalet 134, år 1921 168. Stadens folkmängd u p p g i c k år 1921 till 7 551 personer. E n l i g t kommissionens u p p f a t t n i n g k a n v a r k e n realskolans n u v a r a n d e lärjungeantal, ej heller stadens storlek åberopas såsom tillräcklig g r u n d för ett högre läroverk. U p p m ä r k s a m m a s måste ock, a t t avståndet till närmaste högre läroverk, i K r i s t i a n s t a d och K a r l s k r o n a , icke är stort nog att i och för sig motivera den i f r å g a s a t t a å t g ä r d e n . Kommissionen finner sig därför förhindrad t i l l s t y r k a u p p r ä t t a n d e t av ett s t a t s g y m n a s i u m i K a r l s h a m n . Slutligen h a r kommissionen att till övervägande u p p t a g a spörsmålet, huruvida behov av g y m n a s i u m k a n anses skäligen föreligga å orter, där g y m n a s i a l a utbildningsmöjligheter för n ä r v a r a n d e icke i någon form äro för handen. I detta avseende h a v a särskilda f r a m s t ä l l n i n g a r kommit kommissionen t i l l h a n d a från t r e städer, T r o l l h ä t t a n , K r i s t i n e h a m n och Oskarshamn. I sin den 16 februari 1920 dagtecknade u n d e r d å n i g a framställning hava stadsfullmäktige i Trollhättan anfört huvudsakligen följande. Trollhättan hade nått en sådan storlek, att få städer med motsvarande folkmängd saknade ett statens läroverk. Är 1860 avsöndrades Trollhättan från Gärdhem. Folkmängden, som då uppgick till 1 803 personer, hade år 1890 vuxit till 5 295, år 1910 till 7 941 och år 1915 till 8 900 personer. Vid 1920 års början räknade staden omkring 15 000 invånare. Till belysande av samhällets ekonomiska utveckling hänvisades till den beskattningsbara inkomstens tillväxt under de senaste åren. Denna inkomst utgjorde år 1905 1 731 610 kronor och år 1919 14 8S1 100 kronor. Med statens inköp av Trollhätte kanal- och vattenverk år 1905 försvann den dittillsvarande förnämsta skattekällan för samhället. Sedan dess hade också Trollhätte kanal bli-

30 vit ombyggd och landets största kraftstation där anlagts, så att statens bevillning.sfria fastigheter kunde beräknas till omkring 25 000 000 kronor och dess likaledes skattefria inkomst av rörelse till flera millioner årligen. Uti skolåldern (7—14 år) funnes år 1916 1277 gossar och 1 336 flickor, tillsammans 2 613 och år 1919 1 316 gossar och 1 351 flickor, tillsammans 2 607. För de årsklasser utöver 14 år, då den högre undervisningen skulle taga vid, kunde sålunda beräknas över 300 i varje. E n högre läroanstalt i Trollhättan skulle säkerligen erhålla många elever från den omkringliggande landsbygden och på samma gång tjäna till en välbehövlig avledare för lärjungetillströmningen till särskilt läroverken i Göteborg. Sedan år 1899 hade Trollhättan haft en privat samskola. F r å n och med läsåret 1919—1920 hade i stället inrättats en kommunal mellanskola. Lärjungeantalet i denna uppgick läsåret 1919—1920 till 170 (70 gossar och 100 flickor). Bland dem, som vid samskolan avlagt realskolexamen, hade visserligen endast ett jämförelsevis ringa antal fortsatt vid gymnasium å annan ort, men detta förhållande hade sin förklaring däruti, att mer än 90 % av stadens befolkning utgjordes av industriarbetare, som saknade möjlighet att bekosta inackordering och undervisning för sina barn i en främmande stad. För stadens framtida utveckling och dess industri vore det emellertid av stor betydelse, att på platsen funnes ett högre läroverk. Även om statens verk numera i någon mån blivit skattskyldiga, kunde Trollhättans stad ej på egen hand lösa frågan genom inrättande av ett kommunalt gymnasium. Då Trollhättans stad hade stora utvecklingsmöjligheter, då statens därvarande tjänstemän jämväl hade behov av en högre undervisningsanstalt för sin ungdom och då stadens invånare i allmänhet ej vore i den ekonomiska ställning, att de kunde sända sina barn till läroverk utom Trollhättan, ansågo sig stadsfullmäktige böra hemställa, att ett statens högre läroverk måtte förläggas till Trollhättan. Därest emellertid till en början endast en linje skulle förekomma, torde ett realgymnasium med hänsyn till stadens industriella läggning fylla det största behovet. Såsom' kommissionen redan i a n n a t s a m m a n h a n g a n t y t t , torde t i l l r ä c k l i g anledning icke föreligga att nu i f r å g a s ä t t a u p p r ä t t a n d e av ett g y m n a s i u m i Trollh ä t t a n . De omständigheter, som anförts till stöd för ett dylikt krav, äro stadens relativt betydande folkmängd samt befolkningens jämförelsevis svaga ekonomiska ställning. Men häremot bör väga, dels a t t den k o m m u n a l a mellanskolan l ä s å r e t 1921—-22 r ä k n a d e allenast 148 lärjungar, dels ock a t t avståndet till det högre läroverket i V ä n e r s b o r g är så litet, att någon större svårighet icke bör möta för lärj u n g a r med hemvist i T r o l l h ä t t a n att b e g a g n a detsamma, vilka omständigheter i förening torde få anses tillfredsställande motivera kommissionens s t å n d p u n k t att för n ä r v a r a n d e a v s t y r k a u p p r ä t t a n d e t av s t a t s g y m n a s i u m i T r o l l h ä t t a n . Den u n d e r d å n i g a framställningen från stadsfullmäktige i Kristinehamn, dagtecknad den 29 juli 1922, är av väsentligen följande innehåll. Under hänvisning till en verkställd och framställningen bilagd utredning gjordes gällande, att Värmland vore i hög grad ogynnsamt ställt med avseende på högre undervisningsanstalter, i det att där på omkring 292 000 invånare komme ett högre läroverk, medan medeltalet för riket i dess helhet utgjorde 156 700 invånare per läroverk. Folkmängdsförhållandena gåve alltså ett kraftigt stöd för kravet på ett nytt högre läroverk. Två högre läroverk i Värmland skulle giva ett medeltal invånare per läroverk, som skulle komma.

31 att i huvudsak sammanfalla med medeltalet för hela riket. Såge man åter på de olika länens eller länsgruppernas ytinnehåll, intoge även här Värmland en särställning icke blott med avseende på ytinnehåll i dess helhet utan även med hänsyn till den odlade jordens omfattning. Undantoges Kopparbergs, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, bleve ytmedeltalet per läroverk för hela riket i övrigt 5 640 kvkm. och medeltalet odlad jord 1 040 kvkm. Värmlands ytinnehåll vore nära fyra gånger medeltalet per läroverk och ytinnehållet å den odlade jorden dubbla medeltalet, oaktat Karlskoga och Bjurtjärns socknar härvid ej förts till Värmland, dit de i detta hänseende borde föras. Även de senast åberopade siffrorna visade alltså ofrånkomligt det berättigade i stadsfullmäktiges framställning. Det erinras vidare, att för närvarande fem städer, större än Kristinehamn, saknade statsgymnasium, nämligen Eskilstuna, Landskrona, Södertälje, Uddevalla och Trollhättan, av vilka de fyra förstnämnda hade kommunala gymnasier. Därest dessa fyra städer kommeatt föreslås att erhålla statsgymnasier — Trollhättan, som låge endast 14 km. järnvägsledes från Vänersborg med dess svagt befolkade läroverk och 33 km. från Uddevalla, ansåges av dessa skäl ej gärna kunna ifrågakomma — bleve framställningen ännu mera berättigad. Kristinehamn hade vidare på grund av åtskilliga kommunikations- och handelsförhållanden under de senaste åren starkt utvecklats i alla avseenden, och som följd härav hade även dess realskolas lärjuugeantal tillväxt på ett sätt, som syntes fullmäktige göra framställningen även från denna synpunkt fullt naturlig. För den händelse gymnasierna åtminstone delvis komme att anordnas såsom samgymnasier, syntes ett nytt gymnasium i Värmland bliva ett ofrånkomligt krav. Att detta nya gymnasium borde förläggas till Kristinehamn, ansåges vara en så självfallen sak, att den ej erfordrade någon särskild motivering. De synpunkter, som av stadsfullmäktige framhållits, h a v a av kommissionen noga övervägts. D e t är givetvis v ä r t allt beaktande, att realskolan i K r i s t i n e h a m n sedan år 1906 varit stadd i en s t a r k utveckling, i det lärjungeantalet ökats från 124 vid n ä m n d a t i d p u n k t till 226 år 1 9 2 1 . Orsaken till densamma är naturligen att söka i stadens snabba utveckling; det bör i detta s a m m a n h a n g erinras, att folkmängden, sedan år 1910 v ä x t från 8 761 till 11 709 personer år 1921 eller med i det n ä r m a s t e 3 000 personer. Därest de av kommissionen v e r k s t ä l l d a detaljberäkningarna givit vid handen, att det högre läroverket i K a r l s t a d efter den nödvändiga ombildningen till samläroverk icke skulle förmå tillgodose denna landsändas o u n d g ä n g l i g a behov, och om det följaktligen gällt att föreslå u p p r ä t t a n d e inom h ä r förevarande del av landet av ett n y t t läroverk, skulle kommissionen intet haft att erinra emot att möjligheter till g y m n a s i e u t b i l d n i n g redan nu bereddes i K r i s t i n e h a m n . D å emellertid denna förutsättning icke föreligger, har kommissionen icke k u n n a t förorda å t g ä r d e r i angivna* riktning. Den av stadsfullmäktige i Oskarshamn den 10 november 1922 till kommissionen överlämnade skrivelsen, i v a r s syfte sedermera 122 personer, boende i socknarna omkring staden, instämt, innehåller väsentligen följande. Oskarshamn vore med hänsyn till folkmängden en av de största städerna i landet^ som saknade gymnasium. Bristen på en dylik läroanstalt bleve för varje år mera kännbar. Staden vore säte för en handelsverksamhet, som i normala fall ägde stora och vidlyftiga affärsförbindelser, och under de senare åren hade redan förefintliga industriella och tekniska anläggningar utvidgat sin verksamhet, varjämte nya sådana tillkommit. Behovet av kvalificerade personer för ledareställning inom handel och industri bleve därför

32 allt större, och hos dessa personer förutsattes numera vanligen den grundläggande allmänbildning, som avlagd studentexamen innebär. Då det vore omkring fyra timmars järnvägsresa till närmaste gymnasiestad, kunde barn från Oskarshamn omöjligen genom dagliga resor fram och åter komma i tillfälle deltaga i undervisningen vid ett gymnasium. De familjer, som hade studiebegåvade barn, kunde därför endast genom avsevärda utgifter hjälpa sina söner och döttrar fram till studentexamen. Vore de därtill ekonomiskt svagt ställda, såsom fallet var med ett jämförelsevis stort antal familjer i staden, vore det naturligtvis i de flesta fall fullkomligt uteslutet att på denna väg avhjälpa bristen på gymnasium i hemstaden. Oskarshamn ägde dessutom ett vidsträckt läroverksområde med talrik befolkning, hos vilken även förefunnes ett livligt behov av ett gymnasium på närmare håll än nu. I grannstädernas gymnasieförsedda läroverk undervisades också ett avsevärt antal barn, som hörde hemma i Oskarshamn eller fingränsande landsbygd. Om därför ett samgymnasium med en nyspråklig linje och en reallinje förlades till staden, skulle denna åtgärd hälsas med tillfredsställelse av hela befolkningen. E n nyspråklig linje skulle därjämte bereda flickorna den försatta bildningsmöjlighet, som de kunde vara i behov av, varför någon annan form av flickskola än den föreslagna O-typen ej bleve behövlig. P å anförda grunder hemställde stadsfullmäktige, att läroverksorganisationen i Oskarshamn måtte omfatta samrealskola, flickskola av O-typ samt samgymnasium med en nyspråklig linje och en reallinje. V a d sålunda av stadsfullmäktige anförts h a r av kommissionen t a g i t s i överväg a n d e . Det torde böra framhållas, att lärjungeantalet i Oskarshamns realskola icke är s y n n e r l i g e n stort.' Under åren 1906—1921 har det v ä x l a t mellan 115 ( å r 1909) och 138 ( å r 1914) och i medeltal för åren 1912—22 utgjort 130. Höstterminen 1921 räknade läroverket 135 lärjungar, därav 54 i klasserna 1—2. Realskolorna i Eksjö, K a r l s h a m n , V a r b e r g , L i d k ö p i n g , Skövde, A r v i k a , K r i s t i n e h a m n och Söderhamn hade vid sist a n g i v n a t i d p u n k t ett större lärjungeantal, u t a n a t t kommissionen funnit tillr ä c k l i g a skäl föreligga för att föreslå deras u t v i d g n i n g till högre läroverk. E n a h a n d a är förhållandet, även om endast gossarna t a g a s i betraktande, med samskolan i F a l k ö p i n g . A v det anförda f r a m g å r , a t t lärjungeantalet icke k a n anses motivera u p p r ä t t a n d e t för n ä r v a r a n d e av ett högre läroverk i O s k a r s h a m n . Stadens folkmängd, ehuru å r 1921 u p p g å e n d e till 9 165 personer, torde icke ensamt giva fog för en dylik å t g ä r d . Kommissionen anser sig alltså icke k u n n a förorda bifall till framställningen. V a d slutligen a n g å r övriga orter, d ä r för n ä r v a r a n d e realskolor för gossar, statssamskolor eller k o m m u n a l a mellanskolor finnas, h a r en undersökning av dels lärjungeantalet i de olika läroanstalterna och dess förändring under perioden 1 9 0 6 — 1921, dels vederbörande orters folkmängdsförhållanden och b e t y d e l s e ! övrigt bibragt kommissionen den övertygelsen, att anledning för n ä r v a r a n d e saknas i f r å g a s ä t t a u p p r ä t t a n d e av gymnasier i a n d r a samhällen än de redan avhandlade. Antalet erKommissionen vill därefter övergå till övervägandet av det behövliga antalet forderliga i : i r o v e r k ^ var och en av de orter, där, enligt vacl i det föregående anförts, sådana S å olika läroverk föreslås till bibehållande eller n y u p p r ä t t a n d e . . . orter. D e undersökningar av sannolika lärjungeantalet, som av kommissionen föret a g i t s med tillämpning av ovan a n g i v n a grundsatser, h a v a å d a g a l a g t , a 11 b e h o v av t v å eller flera högre läroverk föreligger å följande orter: Stockholm, Uppsala, Malmö och Göteborg.

33 _ A övriga orter beräknas de nuvarande högre läroverken lämna utrymme för samtliga lärjungar å gymnasiestadiet, medan för realskolestadiet i vissa fall nya^ läroanstalter böra komma till upprättande å orterna i fråga. I överensstämmelse med den grundläggande princip, som av kommissionen hävdats beträffande möjligheterna iör den kvinnliga ungdomen att vinna utbildning till studentexamen, får kommissionen föreslå, a t t d e n u v a r a n d e h ö g r e l ä r o v e r k e n o m b i l d a s t i l l högre samläroverk i följande städer: Nyköping, Linköping, Norrköping, Jönköping, Växjö, Kalmar, Västervik Visby, Karlskrona, Kristianstad, Lund, Hälsingborg, Ystad, Halmstad, Vänersborg Borås, Skara, Karlstad, Örebro, Västerås, Falun. Gävle, Hudiksvall, Härnösand Sundsvall, Östersund, Umeå och Luleå. I enlighet med vad redan angivits, skulle dessutom dels r e a l s k o l o r n a i följande s t ä d e r o m b i l d a s till högre sam l ä r o v e r k : Södertälje, Eskilstuna, Landskrona och Uddevalla, dels h ö g r e s a m 1 ä r o v e r k k o m m a t i l l s t a n d i Djursholm och Lidingö. Planläggningen av läroverksorganisationen i Stockholm påkallar ett ingående övervägande ur olika synpunkter. Till en början måste uppmärksammas, att oberoende av reformen i övrigt behov av ett nytt gymnasium redan sedan flera år gjort sig kännbart, betingat främst av stadens allmänna utveckling. Därjämte bör erinras att för närvarande ett icke obetydligt antal flickskolor samt flera goss- och samskolor äro^ utrustade med gymnasiala påbyggnader, vadan ett betydande antal lärjungar nu erhålla undervisning i enskilda läroanstalter, vilkas uppgift sedermera i regeln skulle övertagas av allmänna läroverk. Härvid bör dock beaktas, att enligt kommissionens uppfattning ett fåtal sådana privatläroverk fortfarande skulle komma i åtnjutande av statsunderstöd och att kommissionen vid sina beräkningar utgått ifrån, att två av dessa komma att tillhöra huvudstaden. Vid nu förevarande övervägande får slutligen icke lämnas ur sikte, att den tid, inom vilken den föreslagna organisationen förutsattes fullständigt genomförd i huvudstaden, enligt kommissionens i föregående betänkande uttalade åsikt bör utmätas med särskild hänsyn till de svårigheter, som övergången erbjuder i en stad med Stockholms struktur. Kommissionens nedan framställda förslag har därför med nödvändighet karaktär av ett framtidsprogram, som av såväl ekonomiska som pedagogiska skäl endast kan ifrågakomma till successivt förverkligande. För närvarande finnas i Stockholm fem högre allmänna läroverk, nämligen latinläroverket å Norrmalm, Södermalms läroverk, realläroverket å Norrmalm, realläroverket å Östermalm samt Nya Elementarskolan. Lärjungeantalet i de tre högsta ringarna av dessa läroanstalter uppgick höstterminen 1921 till 992 och under tioårsperioden 1912—1922 till genomsnittligt 914-2. Flickgymnasiernas motsvarande ringar räknade samtidigt respektive 248 och 237-5 lärjungar. I de högre goss- och samskolornas gymnasier undervisades höstterminen 1921 ytterligare 383 lärjungar, 274 gossar^och 109 flickor, och genomsnittligt under perioden 1912—1922 399-9 lärjungar. Då därtill kommer, att kommissionen icke förutsatt, att det nuvarande gymnasiet i Saltsjöbaden skall äga bestånd, bör möjlighet beräknas föreligga även för de där undervisade lärjungarna att erhålla tillträde till huvudstadens läroverk. Såsom av den detaljerade utredningen å annat ställe i detta betänkande (sid. 6i) framgår, skulle det faktiskt föreliggande behovet av gymnasieundervisning, un5—223000. Skolkommissionens

betänkande.

34 der förutsättning att studentexamen fortfarande avlägges vid två statsunderstödda privatläroverk, påkalla åtta högre läroverk. Ett av dessa bör enligt kommissionens mening anordnas såsom lyceum och tillträdet till detsamma stå öppet för både manliga och kvinnliga lärjungar. Av de övriga har kommissionen föreställt sig, att två lämpligen böra bliva samläroverk, fyra gossläroverk och ett flickläroverk. Utöver nu befintliga högre statsläroverk skulle sålunda i Stockholm tre läroverk _ behöva nyinrättas. Vad angår förläggningen av berörda läroanstalter, får kommissionen hänvisa till den i det följande meddelade detaljerade redogörelsen för hithörande förhållanden (sid. 63). . ._ Vidkommande därefter Uppsala uppgick lärjungeantalet vid stadens allmänna läroverk år 1921 till 622, därav i gymnasiets tre högsta ringar 194. Det totala lärjungeantalet har under tiden 1906—1921 växlat mellan 557 (år 1909) och 667 (är 1913) samt i medeltal för tioårsperioden 1912—1922 utgjort 622-0. Dessutom finnas i Uppsala ett statsunderstött flickgymnasium med år 1921 67 lärjungar i tre ringar samt en statsunderstödd högre samskola, vars gymnasium år 1921 räknade ej mindre än 210 lärjungar, 99 gossar och 111 flickor, i sina tre ringar. Även om ett avsevärt antal av särskilt de kvinnliga lärjungarna i sistnämnda två läroanstalter, därest större utbildningsmöjligheter förelegat i olika delar av riket, sannolikt icke skulle hava sökt sig till privatläroverken i Uppsala, måste man dock förutsätta, att staden i sin egenskap av universitetsstad även i framtiden kommer att utöva en betydande dragningskraft på lärjungar från olika delar av landet. De anförda siffrorna å nuvarande lärjungeantal giva vid handen, att det icke blir möjligt att med ett enda läroverk tillgodose ett nu faktiskt föreliggande behov av gymnasieutbildning. Vid sådant förhållande får kommissionen föreslå, att ytterligare ett högre läroverk inrättas i Uppsala. Enär det måste ligga vikt uppå, att provårsutbildnmgen skänker erfarenhet om undervisning av såväl gossar som flickor, har det synts önskvärt, att densamma normalt försiggår vid samläroverk. Med hänsyn härtill vill kommissionen förorda att det nuvarande läroverket ombildas till samläroverk. Da gossarnas antal emellertid vida överstiger flickornas och dessa senare utan svårighet kunna undervisas i samläroverket, bör det nyupprättade läroverket anordnas såsom gossläroverk. Anmärkas må emellertid, att kommissionen härvid icke velat göra något uttalande angående den lämpligaste lösningen av de båda läroverkens lokaliraga. För närvarande är gymnasieutbildning i Malmö förlagd till dels stadens högre läroverk, som är ett av de största i riket, dels Tekla Åbergs läroverk fölrfhckor. Gymnasiet vid det högre läroverket, vars lärjungeantal ar 1921 uppgick till 746, därav i gymnasiets tre högsta ringar 217, har att mottaga lärjungar bland annat även Iran realskolan och den kommunala mellanskolan i staden. Lärjungeantalet i ilickg.ynmasiet uppgick år 1921 till 85, därav i de tre högsta ringarna 58. Da givetvis flickornas antal å gymnasiet i framtiden kommer att i en så folkrik stad bliva vida större, ligger det i öppen dag, att ett gymnasium under inga omständigheter kan yara tillräckligt för att tillgodose förefintliga behov av såväl goss- som flickutbildmng tor studentexamen. Vid övervägande av den med hänsyn till sannolika lärjungeantalet ändamålsenligaste organisationsformen har kommissionen ansett sig bora ifrågasatta, att det nuvarande högre läroverket ombildas till samläroverk att den nuvarande realskolan utvidgas till ett högre gossläroverk samt att för tillgodoseende jamval av önskemålet om särundervisning för flickor, ett högre flickläroverk nyupprattas, omfattande såväl realskola och gymnasium som flickskola av B-typ. I Göteborg finnas för närvarande två högre läroverk, ett latin- och ett real-

35 läroverk. Gymnasieundervisning meddelas vidare dels vid Sigrid Rudebecks skola dels vid Göteborgs högre samskola. Lärjungeantalet i latinläroverkets tre högsta gymnasieringar uppgici: höstterminen 1921 till 243 och i genomsnitt för tioårsperioden lyiz—ZZ till 232-2. Realläroverket räknade i samma ringar 1921 168 lärjungar och i genomsnitt för den nämnda perioden 189-4. Vid Sigrid Rudebecks skola undervisades ar 1921 i det treåriga gymnasiet 162 flickor; den högre samskolans lärjungeantal pa motsvarande stadium utgjorde samtidigt 34, 25 gossar och 9 flickor Antalet lärjungar vid sistnämnda båda läroanstalters gymnasier har sedan 1916 varit i det hela konstant. *-iw a A 7 . n e t anförda torde framgå, att de nuvarande båda läroverken icke kunna tillfredsställande tillgodose det framtida behovet av utbildningsmöjligheter å gymnasiestadiet. De detaljerade beräkningar, för vilka redogörelse lämnas å annat ställe i detta betänkande, giva vid handen, att det sannolika lärjungeantalet å gymnasiet kan förutsättas^ framtiden uppgå till omkring 700. Med hänsyn till såväl stadens storlek som ovnga i detta avseende inverkande förhållanden har det funnits påkallat att mojligheter till avläggande av studentexamen anordnas vid fyra läroverk och bör" därvid bade sam- och särundervisning förekomma. Kommissionen har föreställt sig att det ena av stadens högre läroverk lämpligen ombildas till ett högre samläroverk under det att det andra ombildas till ett lyceum för gossar. En av de nuvarande realskolorna synes böra utvidgas till ett högre gossläroverk. För flickornas utbildning bor, pa samma sätt som ovan föreslagits för Stockholm och Malmö nyupprattas ett högre flickläroverk, här omfattande realskola, gymnasium och lycéilinié samt särskild flickskola av B-typ. Vid avgivandet av förslag i fråga om de huvudlinjer och differentieringsmöj- Linjer vid ligneter, som synas bora frän början förekomma vid de olika högre läroverken och ly- föreslagna ceerna, har kommissionen tillämpat de allmänna grunder i förevarande avseende för 9Vmnasier vilka redogörelse lämnats i föregående betänkande (sid. 453—454). Därav inhämtas °ch lyCeer' att vid gymnasium, som är så litet besökt, att endast en linje ansetts kunna ifrågakomma, i regeln en nyspråklig linje (B) beräknas bliva inrättad. Vid läroverk där redan real- och latingymnasium finnas men lärjungeantalet icke synts tillräckligt för att motivera upprätthållandet av samtliga tre linjer, har kommissionen i allmänhet iorordat att de nuvarande linjerna (A och C) behållas. Vid gymnasier, där lärjungeantalet beräknas uppnå en mera betydande storlek, hava samtliga linjer föreslagits I ett mindre antal fall, där latinlinje hittills icke funnits och antalet lärjungar synts möjliggöra upprättande av två linjer, föreslår kommissionen, att nyspråklig linje och reallinje upprättas. I enstaka fall, främst i städer med flera läroverk, hava linjerna kombinerats på annat sätt, varvid jämväl läroverk med enbart reallinje undantagsvis ansetts kunna ifrågakomma. Då det gällt att bedöma, vid vilka läroverk de båda differentierade linjerna skola förekomma, har kommissionen beträffande latinlinjen ansett sig berättigad utgå från nu rådande förhållanden men i vissa fall föreslagit indragning av nuvarande greklinje, där frekvensen under en följd av år varit så ringa, att ett fortsatt upprätthållande av undervisning i grekiska icke synts ekonomiskt försvarligt. Emellertid har nu antydda synpunkt icke fått vara ensamt avgörande, utan har tillika beaktats, att här ifrågavarande utbildningsmöjlighet så likformigt, som görligt är, fördelas över rikets skilda delar. Vid beräkning av behövliga antalet differentierade reallinjer hava liknande synpunkter anlagts, om ock härvid utgångspunkterna givetvis icke kunnat erhålla samma säkerhet som i nyss berörda fall. I

36 allmänhet har vid ståndpunktstagandet den frekvens, realiinjen kan väntas erhålla. fått bliva väsentligen bestämmande, ehuru det såvitt möjligt tillsetts, att vid läroverk, där nyspråklig linje icke föreslås till upprättande, differentieringsmöjlighet å realiinjen må föreligga. _ Med tillämpning av de grundsatser, som ovan angivits, har kommissionen ansett, att samtliga huvudlinjer böra förekomma vid följande läroverk — kommissionen bortser här från Stockholmsläroverken, vilka av praktiska skäl i det följande avhandlas i ett sammanhang — Uppsala, samläroverket, Linköping, Norrköping, Jönköping. Kalmar, Malmö, samläroverket, Lund, Hälsingborg, Göteborg, samläroverket, Skara. Karlstad, Örebro, Västerås, Gävle och Sundsvall. Samläroverket i Uppsala har synts böra erhålla utom klassisk lyceilmje, vilken alltid förutsattes medföra möjligheter till undervisning i grekiska, latinlinje utan differentiering, nyspråklig linje samt reallinje med differentiering. Samläroverken i Norrköping, Malmö och Lund föreslås böra erhålla klassisk lyceilinje samt nyspråklig linje och reallinje, den sistnämnda differentierad. Vid läroverken i Linköping och Jönköping, samläroverket i Göteborg, läroverken i Skara, Karlstad, Örebro och Västerås har såväl latin- som realiinjen förutsatts bliva differentierad. Vid läroverket i Örebro synes med hänsyn till stadens läge och storlek samt det betydande lärjungeantalet den normala latinlinjen eventuellt kunna utbytas mot en klassisk lyceilinje. I Sundsvall har den normala latinlinjen ersatts av en lyceilmje, varemot särskild differentiering av realiinjen icke synts kunna erhålla erforderlig bärighet vid samtidig förekomst av nyspråklig linje. Vid läroverken i Hälsingborg och Gävle har realiinjen föreslagits böra inrymma differentienngsmöjligheter, medan detta icke ansetts böra bliva fallet med latinlinjen. I fråga om läroverket i Kalmar har förhandenvaron av samtliga tre linjer funnits med hänsyn till den konstaterade nedgången i lärjungeantalet böra utesluta differentienngsmöjligheter a saval realsom latinlinjen. . . , . . , .,. . Vid nedannämnda läroverk har kommissionen forutsatt latin- och reallinjer: Uppsala, gossläroverket, Växjö, Visby, Karlskrona, Kristianstad Malmö gossläroverket, Halmstad, Vänersborg, Falun, Härnösand, Ostersimd, Umeå och ' ' A v nämnda läroverk tänkas båda linjerna differentierade vid läroverken i Växjö, Halmstad, Härnösand, Östersund och Luleå. Differentierad latmlinje har dessutom beräknats förekomma vid läroverket i Visby, i betraktande särskilt av stadens isolerade läge. Realiinjen skulle erhålla differentiering vid läroverken i Karlskrona, Kristianstad, Falun och Umeå. Slutligen skulle enbart de nämnda huvudlinjerna utan differentiering förekomma vid gossläroverken i Uppsala och i Malmö samt vid läroverket i Vänersborg, beträffande vilket sistnämnda kommissionen endast med tvekan ansett sig kunna förorda latmlmjens bibehållande. Vid gosslyceet i Göteborg har" beräknats latmlinje samt nyspråklig linje. Flickläroverket i samma stad har tänkts erhålla en nyspråklig linje, men for att möiligheter skola öppnas även för flickor, som så önska, att vinna lyceiutbildnuig, har en klassisk lyceilinje ansetts böra inläggas såsom ersättning för en norma atinlinje. Läroverket i Nyköping har föreslagits böra erhålla odifferentierad latmlinje och nyspråHig linje. ^ ^ . ^ ^ ^ g f ö r e k o m m a vid_läroverken i Djursholm, Eskilstuna, Ystad och Borås. Vid dessa läroverk torde icke tillräckliga skäl, i vart fall för närvarande, föreligga att differentiera realiinjen.

• 1

-

• )4

Vid följande läroverk skulle den ny språkliga linjen ensam förekomma: Södertälje, Västervik, Landskrona, Malmö, flickläroverket, Uddevalla och Hudiksvall. Vad slutligen angår de förut berörda undantagsfall, där kommissionen ifrågasatt anordnande av uteslutande reallinje, skulle detta gälla, bortsett från ett läroverk i Stockholm, gossläroverket i Göteborg samt läroverket i Lidingö. Vid sagda läroverk i_ Göteborg tänkas tredubbla reallinjer förekomma, av vilka en skulle vara differentierad. V h l d e n lämnade redogörelsen har hittills Stockholm icke beaktats. Såsom redan framhållits, skulle i Stockholm av högre läroverk förekomma ett samlyceum, två samläroverk, fyra gossläroverk och ett flickläroverk. Då det gällt att närmare överväga linjefördelningen vid desamma, har kommissionen varit angelägen tillse, att så långt möjligt olika utbildningslinjer skola förefinnas vid de skilda stadsdelarnas läroverk. Lyceet har ansetts böra erhålla samtliga linjer och differentieringar och skulle sålunda bliva det enda i riket av sitt slag. Det torde för att bäst fylla sin uppgift böra förläggas möjligast centralt, förslagsvis till det nuvarande högre latinläroverket å Norrmalm. Behovet av gymnasier inom de södra stadsdelarna har synts böra tillgodoses genom två läroverk, varav det ena, samläroverket, skulle erhålla samtliga linjer och differentieringsmöjligheter samt det andra, gossläroverket, nyspråklig linje och odifferentierad reallinje. Lämpligen synes det förra kunna förläggas till högre läroverket å Södermalm, medan det senare tankes förlagt till den nybyggnad, som ifrågasatts för Katarina realskola. Inom de norra stadsdelarna torde vidare böra förläggas ett samläroverk med samtliga huvudlinjer och differentierad reallinje, och har kommissionen ansett sig böra föreslå, att läroverket bildas genom sammanslagning av Nya Elementarskolan och Jakobs realskola och förlägges till den för den senare läroanstalten planlagda nybyggnaden i kvarteret Resedan. Ett av de högre gossläroverken skulle, såsom redan angivits, omfatta endast reallinje med tredubbla avdelningar, varav en differentierad, och torde lämpligen böra utgöras av det nuvarande högre realläroverket å Norrmalm. Kungsholmen synes böra erhålla ett gossläroverk med latin- och reallinje, båda odifferentierade. Det nuvarande högre realläroverket å Östermalm har synts_ böra bibehållas såsom gossläroverk men kompletteras med en odifferentierad latinlinje; i övrigt har räknats med två reallinjer, den ena differentierad. Det särskilda flickläroverket är ock tänkt att förläggas till Östermalm och bör utrustas med odifferentierad latin- samt nyspråklig linje. Kommissionens nedan framställda, liksom övriga förslag i detta kapitel, hava givetvis till förutsättning, att vederbörande samhällen förklara sig villiga att ikläda sig de förpliktelser, som i föregående betänkande avhandlats. P å de villkor, som i berörda sammanhang angivits, får kommissionen allt- Hemställan. så föreslå, beträffande Stockholm, att dels de nuvarande högre allmänna läroverken ombildas, latinläroverket å Norrmalm till ett samlyceum med samtliga linjer och differentieringsmöjligheter, högre läroverket å Södermalm till samläroverk med samtliga linjer och differentieringsmöjligheter, högre realläroverket å Östermalm till högre gossläroverk med linjerna A och C, den senare differentierad, högre realläroverket å Norrmalm till högre gossläroverk med linjen C

38 jämte differentieringsmöjlighet, dels Kungsholmens och Katarina realskolor ombildas till högre gossläroverk, det förra med linjerna A och C, det senare med linjerna B och C, dels Nya Elementarskolan och Jakobs realskola förenas och ombildas till ett högre samläroverk med linjerna A, B och C, den sistnämnda differentierad, dels ock nyupprättas ett högre flickläroverk med linjerna A och B ; beträffande Djursholm och Lidingö, att i stället för nuvarande statsunderstödda högre samskolor upprättas högre samläroverk, å det förra stället med linjerna B och C, å det senare med linjen C; beträffande Södertälje, Landskrona och Uddevalla, att respektive realskolor ombildas till högre samläroverk med linjen B ; beträffande Uppsala, att dels det nuvarande högre läroverket ombildas till samläroverk med linjerna A, B och C, den sistnämnda differentierad, samt lyceilinje A, dels ock upprättas ett högre gossläroverk med linjerna A och C; beträffande Nyköping, att det högre läroverket ombildas till högre samläroverk med linjerna A och B ; beträffande Eskilstuna, att därvarande realskola ombildas till högre samläroverk med linjerna B och C; beträffande Linköping, Jönköping, Skara, Karlstad, Örebro och Västerås. att de högre läroverken ombildas till högre samläroverk med samtliga linjer oeh differentieringsmöjligheter; beträffande Norrköping och Lund, att de högre läroverken ombildas till högre samläroverk med linjerna B och C, den senare differentierad, samt lyceilinje A; beträffande Växjö, Halmstad, Härnösand, Östersund och Luleå, att de högre läroverken ombildas till högre samläroverk med linjerna A och C, båda differentierade; beträffande Kalmar, att det högre läroverket ombildas till högre samläroverk med linjerna A, B och C; beträffande Västervik och Hudiksvall, att de högre läroverken ombildas till högre samläroverk med linjen B ; beträffande Visby, att det högre läroverket ombildas till högre samläroverk med linjerna A och C, den förstnämnda differentierad; beträffande Karlskrona, Kristianstad, Falun och Umeå, att de högre läroverken ombildas till högre samläroverk med linjerna A och C, den senare differentierad; beträffande Malmö, att dels det högre läroverket ombildas till ett högre samläroverk med linjerna B och C, den senare differentierad, samt lyceilinje A, dels realskolan ombildas till högre gossläroverk med linjerna A och C, dels ock upprättas ett högre flickläroverk med linjen B ; beträffande Hälsingborg och Gävle, att de högre läroverken ombildas till högre samläroverk med linjerna A, B och C, den sistnämnda differentierad; beträffande Ystad och Borås, att de högre läroverken ombildas till högre samläroverk med linjerna B och C; beträffande Göteborg, att dels de nuvarande högre läroverken ombildas det ena till samläroverk med samtliga linjer och differentieringsmöjligheter, det andra till gosslj^ceum med linjerna A och B, dels en av realskolorna ut-

39 vidgas till ett högre gossläroverk med linjen C och differentieringsmöjlighet, dels ock upprättas ett högre flickläroverk med linjen B och lyceilinjen A; beträffande Vänersborg, att det högre läroverket ombildas till högre samläroverk med linjerna A och C; samt beträffande Sundsvall, att det högre läroverket ombildas till högre samläroverk med linjerna B och C samt lyceilinje A.

2. Realskolor. Vid utarbetandet av organisationsplanen, i vad den gäller realskolan, har kommissionen, såsom redan antytts, funnit sig böra i första hand utgå från de förhållanden, som faktiskt förelågo den 31 december 1921, och hava därvid samtliga för realskolans stadium avsedda läroanstalter av statlig eller kommunal natur tagits i betraktande. Jämväl har vid beräknandet av sannolika antalet lärjungar förutsatts, att de nuvarande enskilda mellanskolornas lärjungar, där ej särskilda förhållanden föranleda ett annat förfarande, framdeles böra erhålla undervisning i statens realskolor. Tillika har vid sagda beräkningar hänsyn tagits till de läroanstalter, som i övrigt föreslagits för respektive orter (högre läroverk, lyceer och särskilda flickskolor). I likhet med vad som skett vid det i det föregående framställda förslaget i fråga om gymnasierna, har det även i nu förevarande sammanhang synts ändamålsenligt att ingå i närmare prövning rörande eventuellt behov av realskolor å andra orter än dem, där motsvarande utbildningsmöjligheter för närvarande föreligga. Det ligger emellertid i sakens natur, att en dylik generell prövning icke i detta fall kan bliva lika ingående som i fråga om gymnasiet, utan har det av praktiska skäl blivit nödvändigt att i allmänhet begränsa densamma till sådana orter, där kommunala mellanskolor, upprättade efter ovan angivna tidpunkt, eller allmänna högre folkskolor med fyraårig kurs äro i verksamhet. I de fall, där senast berörda prövning givit vid handen, att tillräckliga skäl för upprättande av realskola förefinnas, har kommissionen emellertid ansett riktigast, med hänsyn till de i föregående betänkande utvecklade grundsatser, att angiva sin ståndpunkt utan att närmare inlåta sig på den ifrågasatta realskolans organisation eller lämna kostnadsberäkningar beträffande densamma. Vad angår de för kostnadsberäkningarna grundläggande uppgifterna rörande dels antalet avdelningar vid vederbörande läroanstalter, dels omfattningen av den valfria undervisningen i latin och det tredje främmande språket, har kommissionen i dessa avseenden verkställt speciella utredningar, vilkas resultat kommissionen i det följande meddelar. Till en början vill kommissionen lämna en allmän översikt av de orter, å vilka ^l'a!'"nd'' vid 1921 års slut statliga realskolor eller kommunala mellanskolor funnos upprat- ^ ör 5fi ' tade: Stockholm stad: 3 realskolor; Stockholms län: realskola för gossar i Södertälje, samskola i Norrtälje samt kommunala mellanskolor i Lidingö (1920), Sundbyberg (1919) och Vaxholm (1920); Uppsala län: realskola i Enköping och kommunal mellanskola i Tierp (1920); Södermanlands län: realskola i Eskilstuna samt kommunala mellanskolor i Malmköping (1914) och Katrineholm (1910);

40 Östergötlands län: samskola i Vadstena samt kommunala mellanskolor i Åtvidaberg (1918), Norrköping (1921), Söderköping (1918), Motala (1920), Sk-änninge (1920) och Mjölby (1916); Jönköpings län: realskola i Eksjö samt kommunala mellanskolor i Huskvarna (1912), Nässjö (1913), Värnamo (1912), Vetlanda (1912) och Tranås (1914); Kronobergs län: kommunal mellanskola i Ljungby (1918); Kalmar län: realskola i Oskarshamn, samskola i Vimmerby samt kommunala mellanskolor i Mönsterås (1913), Torsås (1918), Nybro (1912) och Borgholm (1918); Blekinge län: realskola i Karlshamn samt kommunala mellanskolor i Ronneby (1912) och Sölvesborg (1920); Kristianstads län: samskola i Ängelholm samt kommunala mellanskolor i Try de (1912), Klippan (1917), Åstorp (1919), Simrishamn (1913) och Hässleholm (1912); Malmöhus län: realskolor i Malmö och Landskrona, samskola i Trälleborg samt kommunala mellanskolor i Svedala (1912), Anderslöv (1918), Skurup (1917). Hörby (1913), Höör (1913), Höganäs (1919), Malmö (1910) och Eslöv (1914); T Hallands län: realskola i Varberg samt kommunala mellanskolor i Laholm (191o ) och Falkenberg (1918); Göteborgs och Bohus län: realskolor i Göteborg (2 skolor) och Uddevalla, samskola i Strömstad samt kommunal mellanskola i Lj-sekil (1918); Älvsborgs län: samskolor i Alingsås och Åmål samt kommunala mellanskolor i Trollhättan (1919) och Ulricehamn (1914); Skaraborgs län: realskolor i Mariestad, Lidköping och Skövde, samskola i Falköping samt kommunala mellanskolor i Vara (1914), Hjo (1912) och Tidaholni (1912); Värmlands län: realskolor i Kristinehamn och Arvika, samskola i Filipstad samt kommunala mellanskolor i Säffle (1913) och Sunne (1921); Örebro län: samskola i Askersund samt kommunala mellanskolor i Karlskoga (1911), Nora (1920), Lindesberg (1920) och Hallsberg (1921); Västmanlands län: samskolor i Sala, Köping och Arboga; Kopparbergs län: kommunala mellanskolor i Stora Tuna (1914), Leksand (1919), Mora (1912), Orsa (1918), Hedemora (1917), Avesta (1912), Ludvika (1913) och Norrbärke (1921); Gävleborgs län: realskola i Söderhamn och kommunal mellanskola i Ljusdal (1913): Västernorrlands län: samskola i Örnsköldsvik och kommunal mellanskola i Sollefteå Jämtlands län: kommunal mellanskola i Ström (1917); Västerbottens län: samskola i Skellefteå; Norrbottens län: samskolor i Piteå och Haparanda samt kommunala mellanskolor i Nederkalix (1912), Malmberget (1917), Boden (1917) och Kiruna (1921). Vidare må framhållas, att enskilda mellanskolor nu förekomma i Stockholm (Grevesmuhlska skolan), Osby, Göteborg (Lundénska privatskolan), Kristinehamn, Gävle och Bollnäs. Med undantag för Osby och Bollnäs äro samtliga de nämnda orterna utrustade med allmänt läroverk. Realskolor för gossar finnas alltså i 18 städer till ett antal av 21, statssam-

skolor i 18 städer och kommunala mellanskolor i 66 samhällen. I 5-tterligare 2 samhällen förekomma, såsom nyss erinrats, enskilda mellanskolor. Vad angår först de orter, där för närvarande realskolor för gossar äro upprat- Kommisaiotacle, har tvekan rörande läroverkets fortsatta bibehållande kunnat råda allenast be- n™?för8lj*9träffande realskolan i Enköping. Vid denna har nämligen lärjungeantalet visat en wter. tydligt nedgående tendens, från 115 år 1906 till 94 år 1921. Sistnämnda år räknade klasserna 3—6 endast 49 lärjungar. Enär emellertid läroverket kan antagas efter ombildning till samskola erhålla ett tillräckligt lärjungeantal, har kommissionen icke ansett sig böra ifrågasätta dess nedläggande. Av de nuvarande statssamskolorna uppvisa visserligen skolorna i Askersund, Vadstena och Haparanda relativt låga lärjungeantal i klasserna 3—6, men synes det dock fullt skäligt vid jämförelse med övriga orter, att samhällena i fråga alltjämt må äga tillgång till realskolutbildning. I fråga om realskolorna i Södertälje, Eskilstuna, Malmö, Landskrona och Uddevalla, ävensom beträffande två realskolor i Stockholm och en sådan i Göteborg, har kommissionen i det föregående föreslagit utvidgning till högre läroverk. Kommissionen får alltså föreslå, a t t å s a m t l i g a d e o r t e r , d ä r n u r e a l s k o l o r för g o s s a r eller s t a t e n s s a m s k o l o r f ö r e k o m m a och d ä r i c k e h ö g r e l ä r o v e r k i f r å g a s a t t s t i l l u p p r ä t t a n d e , r e a l s k o l o r e n l i g t den nya o r d n i n g e n skola finnas. Vad angår läroverket i Strängnäs, har kommissionen, såsom redan antj-tts (sid. 15), för avsikt att framställa särskilt förslag beträffande upprättande av ett internatgymnasium och vill här föreslå, a t t s a g d a. g y m n a s i u m förenas m e d en s a m r e a l s k o l a . Beträffande vidare nyupprättande av allmänna läroverk för här ifrågavarande undervisningsstadium har redan i föregående betänkande framhållits, att enligt kommissionens uppfattning de nuvarande kommunala mellanskolorna i regeln böra ombildas till allmänna läroverk. Med avseende på de grundsatser, som vid sagda urval böra tillämpas, vill kommissionen här ytterligare erinra, att givetvis i främsta rummet de mest besökta skolorna böra ifrågakomma till ombildning. Kommissionen har ansett, att ett genomsnittligt lärjungeantal av minst 64 under den tid, vederbörande skola varit i verksamhet, normalt bör uppställas såsom villkor för dylik ombildning. Emellertid ligger det i sakens natur, att övervägandet i detta, lika litet som i andra dylika fall, kan få försiggå med uppmärksamheten uteslutande eller alltför ensidigt fäst vid sådana aritmetiska grunder. Hänsyn av annan art måste jämväl tagas, t. ex. ortens läge ilandet, förefintligheten av andra läroverk i omedelbart grannskap o. s. v. Kommissionen hyser ock den uppfattningen, att bildningsanstalter av den karaktär, varom här är fråga, icke utan starkt tvingande skäl böra förvägras ett samhälle, som önskar komma i åtnjutande av sådana. P å grund härav har det ock synts obilligt, att i de relativt få fall, där kommissionen icke sett sig i stånd förorda den nuvarande kommunala mellanskolan till statsövertagande, vederbörande samhällen skulle berövas de möjligheter till högre skolutbildning, som nu förefinnas. För dessa orters vidkommande vill kommissionen föreslå, att mellanskolan må bestå såsom en kommunal skola med statsunderstöd enligt hittills gällande grunder och med rätt till anställande av realskolexamen tills vidare eller under vissa år. De närmare formerna för sagda medgivande torde kunna av Kungl. Maj:t fastställas, sedan klarhet vunnits rörande skolreformens grundläggande principer. 6—223000. Skolkommissionens

betänkande.

42 Efter dessa allmänna anmärkningar vill kommissionen närmare överväga de olika kommunala mellanskolornas ställning i förevarande avseende. Av flera skäl torde detta övervägande lämpligen böra försiggå länsvis. Inom Stockholms län finnas, utom den förut avhandlade kommunala mellanskolan i Lidingö, två sådana skolor, i Sundbyberg och Vaxholm. Skolan i Sundbyberg, uppkommen år 1919 av ortens högre folkskola, hade läsåret 1921—22 88 lärjungar, och skolan i Vaxholm, tidigare enskild samskola och mellanskola sedan år 1920, besöktes 1921—22 av 113 lärjungar. Ur lärjungeantalets synpunkt och med hänsyn jämväl till övriga förhållanden torde goda skäl föreligga för båda dessa skolors ombildning till statsskolor. Den enda mellanskolan i Uppsala län, belägen i Tierps köping, framgick år 1920 ur ortens enskilda samskola och räknade under vartdera av sina båda första läsår endast 56 lärjungar. I betraktande av skolans låga lärjungeantal har kommissionen icke ansett för närvarande tillräckliga skäl föreligga för att nu förorda skolans ombildande till ett statsläroverk. Inom Södermanlands län finnas för närvarande två mellanskolor, i Malmköping och Katrineholm. Den senare skolan, som är en av de äldsta i sitt slag, upprättad år 1910, hade ett lärjungeantal av 150 läsåret 1921—22 och bör sålunda utan tvekan ifrågakomma till ombildning. — Vad åter angår skolan i Malmköping, som varit verksam sedan år 1914, hade denna läsåret 1921—22 49 lärjungar och under perioden 1914—22 ett medeltal lärjungar av 52-4 och har i det hela icke visat tendens till ökning utan under senare år snarast det motsatta. På grund härav och med hänsyn till köpingens obetydliga folkmängd — 778 personer år 1921 — finner sig kommissionen förhindrad förorda skolans ombildning till statsskola. Östergötlands län räknar ej mindre än 6 kommunala mellanskolor, förlagda till Åtvidaberg, Norrköping, Söderköping, Motala, Skänninge och Mjölby. Åtvidabergs mellanskola, uppkommen år 1918 genom ombildning av municipalsamhällets högre folkskola, hade år 1921 59 lärjungar. Medeltalet under åren 1918—21 har utgjort 57-0. Skolans läge i en ort med relativt stort avstånd till läroverk i förening med samhällets jämförelsevis betydande folkmängd — år 1921 3 089 personer — utgör enligt kommissionens uppfattning tillräcklig grund för dess ombildning till statsläroverk. — Norrköpings mellanskola har existerat sedan år 1921, då den högre folkskolan omorganiserades. Lärjungeantalet utgjorde nämnda års hösttermin 201, därav 91 gossar och 110 flickor. Kommissionen har i det föregående föreslagit, att det nuvarande högre läroverket i Norrköping ombildas till ett högre samläroverk. Detta, som beräknas för omkring 500 lärjungar, kan emellertid icke ensamt tillgodose det föreliggande behovet av utbildningsmöjligheter å realskolans stadium. Ytterligare erfordras för gossarna en realskola, beräknad för omkring 300 lärjungar, varemot flickorna torde kunna erhålla erforderligt utrymme i samläroverket och den särskilda flickskola, som, enligt vad kommissionen nedan vill förorda, bör anordnas i staden. Lämpligen synes den nuvarande mellanskolan böra ombildas till gossrealskola. — Skolan i Söderköping, vilken framgick år 1918 ur en enskild samskola, har haft ett medeltal lärjungar av 75-3. Läsåret 1921—22 räknade den 90 lärjungar, 45 gossar och 45 flickor. I betraktande av lärjungeantalet och stadens folkmängd — år 1921 2 595 personer — torde skolan böra ombildas till statsskola. — Motala kommunala mellanskola, även den ursprungligen enskild samskola, har ägt bestånd sedan 1920. Skolan har under läsåren 1920—22 haft ett genomsnittligt lärjungeantal av 147-0 och räknade läsåret 1921—22 154 lärjungar. Enligt kommissionens mening föreligga fullgoda skäl

för upprättande å orten i mellanskolans ställe av en statens samrealskola. — Vad angår mellanskolan i Skänninge, uppkommen år 1920 ur stadens högre folkskola, gäller, att lärjungeantalet varit och är mycket lågt, läsåret 1921—22 52, därav 24 gossar och 28 flickor. Fördelningen på klasserna 1—4 utgjorde 14, 17, 13 och 8 lärjungar. Vid sådantförhåilande och då staden räknar allenast 1 793 invånare, synes anledning saknas att i staden upprätta en statsskola, särskilt som sådana skulle komma att finnas i närliggande samhällen. — Skolan i Mjölby, upprättad år 1916 genom ombildning av en därvarande enskild samskola, räknade ett medeltal under läsåren 1916—22 av 85-0 lärjungar. Läsåret 1921—22 utgjorde antalet 115, 59 gossar och 56 flickor. Med hänsyn ej mindre till lärjungeantalet än även till stadens folkmängd — år 1921 5 997 personer — torde skolan böra ombildas till statsskola. Redan jämförelsevis tidigt kommo inom Jönköpings län åtskilliga mellanskolor till upprättande. Sådana finnas nu i Huskvarna, Nässjö, Värnamo, Vetlanda och Tranås. Samtliga skolor äro jämförelsevis väl besökta. I Huskvarna, där skolan upprättades år 1912 genom ombildning av den dåvarande högre folkskolan, uppgick lärjungeantalet höstterminen 1921 till 169. Skolan i Nässjö, vilken började sin verksamhet år 1913 och då ersatte en enskild samskola, hade år 1921 212 lärjungar. Värnamo kommunala mellanskola har likaledes uppstått genom ombildning av en enskild samskola, år 1912. Lärjungeantalet utgjorde år 1921 122. Skolan i Vetlanda, upprättad genom ombildning år 1912 av samhällets högre folkskola, räknade år 1921 107 lärjungar. Tranås kommunala mellanskola har jämväl framgått ur högre folkskolan därstädes och började sin verksamhet år 1914. Antalet lärjungar uppgick år 1921 till 148. Samtliga här förevarande skolor hava under hela sin verksamhet varit väl besökta. Medeltalet lärjungar har nämligen utgjort för Vetlanda 75-5, för Värnamo 79-0, för Tranås 98-3, för Huskvarna 129-9 och för Nässjö 132-9. Någon tvekan kan med hänsyn till det anförda icke föreligga därom, att samtliga nu avhandlade skolor böra ifrågakomma till ersättande med statsläroverk. Vad angår den enda hittillsvarande mellanskolan i Kronobergs län, Ljungby, vilken upprättades år 1918 genom ombildning av ortens högre folkskola, utgjorde lärjungeantalet år 1921 80 och medeltalet för läsåren 1918—22 74-3. Även beträffande denna skola anser sig kommissionen därför böra förorda, att en statsskola övertager dess uppgifter. I Kalmar län finnas kommunala mellanskolor i Mönsterås, Torsås, Nybro och Borgholm. Skolorna i Mönsterås och Nybro upprättades genom ombildning av resp. orters enskilda samskolor åren 1913 och 1912, skolorna i Torsås och Borgholm framgingo ur högre folkskolor år 1918. Lärjungeantalet utgjorde år 1921 vid skolan i Mönsterås 81, i Torsås Q6, i Nybro 76 och i Borgholm 54. Medeltalet för hela verksamhetsperioden uppgick för Mönsterås till 62-3, för Torsås till 71-5, för Nybro till (»1-8 och för Borgholm till 51-3. Skolan i Borgholm är sålunda så svagt besökt, att det kan ifrågasättas, om den bör föreslås till statsövertagande. Då den emellertid utgör den enda i sitt slag på Öland och något annat samhälle där icke lämpligen lär kunna ifrågakomma såsom förläggningsort för ett läroverk, finner kommissionen sådana omständigheter föreligga, att upprättandet av en statsskola i Borgholm låter sig försvaras. Beträffande Mönsterås och Nybro torde mellanskolornas utveckling under senaste år motivera deras ersättande med statsskolor. Vad åter angår skolan i Torsås, torde tveksamhet i berörda avseende kunna förefinnas. Lärjungeantalet i skolans olika klasser har under läsåren 1918—22 förhållit sig på följande sätt:

44 Kl. 1

Kl. 2

Kl. 3

Kl. 4

Summa

29 23 19 22

22 26 14 15

9 18 18 12

16 10 16 17

76 t (

67 ^

De meddelade siffrorna giva vid handen, att skolan med avseende på lärjungefrekvensen gått tillbaka, om ock det nuvarande lärjungeantalet något överstiger det, som enligt kommissionens mening bör utgöra minimum för att en skola må ifrågakomma till ersättande av ett statsläroverk. Med hänsyn till sist berörda förhållande och i betraktande av samhällets jämförelsevis isolerade läge i sydligaste delen axlänet, har kommissionen icke funnit tillräckliga skäl föreligga att avstj^rka upprättandet av en statsskola i Torsås. I Blekinge län äro kommunala mellanskolor verksamma i Ronneby och Sölvesborg, båda tillkomna genom ombildning av enskilda samskolor, den förra år 1912, den senare år 1920. Lärjungeantalet är i båda skolorna ganska avsevärt, år 1921 i Ronneby 165 och i Sölvesborg 133. Medeltalen för hela verksamhetsperioden utgöra respektive 114-1 och 128-5. Med hänsyn härtill får kommissionen föreslå, att statsskolor upprättas i dessa båda städer. Kristianstads län räknar för närvarande 5 mellanskolor, nämligen i Try de (Tomelilla), Klippan, Åstorp, Simrishamn och Hässleholm. Skolan i Tryde, bildad är 1912 av ortens högre folkskola, hade 1921 ett lärjungeantal av 100. Klippans mellanskola, upprättad år 1917 genom ombildning av den högre folkskolan å orten, räknade samtidigt 120 lärjungar. Än större var skolan i Åstorp, uppkommen år 1919 ur en enskild samskola, med 167 lärjungar. Skolorna i Simrishamn och Hässleholm hava båda uppstått genom ombildning av enskilda samskolor, den förra år 1913, den senare år 1912. År 1921 hade Simrishamns mellanskola 101 lärjungar och Hässleholms mellanskola 165 lärjungar. Med undantag av Åstorp hade respektive samhällen en folkmängd år 1921 överstigande 2 000 personer, och vad angår Åstorp, vars folkmängd utgjorde 1 158 personer, måste orten med hänsyn till sitt läge sägas utgöra en lämplig förläggningsplats för ett läroverk jämväl ur de kringliggande kommunernas synpunkt. Kommissionen finner sig alltså böra förorda upprättandet av statsskolor å samtliga de nämnda orterna. I Malmöhus län äro ej mindre än 8 kommunala mellanskolor i verksamhet å följande orter: Svedala, Anderslöv, Skurup, Hörby, Höör, Höganäs, Malmö och Eslöx'. Äldst och störst av dessa är skolan i Malmö, vilken upprättades redan 1910 genom ombildning av stadens borgarskola. Skolan har under läsåren 1912—22 besökts av genomsnittligt 303-2 lärjungar och räknade år 1921 424, därav 225 gossar och 199 flickor. I det föregående har kommissionen föreslagit, dels att det nuvarande högre läroverket ombildas till samläroverk, dels att den nuvarande gossrealskolan utvidgas till högre gossläroverk, dels ock att ett högre flickläroverk nyupprättas. För tillgodoseende av stadens behov av undervisningsanstalter erfordras emellertid alltjämt ytterligare minst en realskola såsom ersättning för den nuvarande mellanskolan. Kommissionen får därför förorda, att en samrealskola upprättas i Malmö. — Skolorna i Anderslöv, Svedala och Skurup, de båda förstnämnda framgångna genom ombildning av högre folkskolor åren 1918 och 1912, den sistnämnda genom ombildning av en enskild samskola år 1917, äro de minst besökta i länet. Genomsnittliga lärjungeantalet har utgjort respektive 59-3, 76-1 och 63-3, antalet lärjungar år 1921

45 respektive 70, 76_, och 69. För att skaffa bestämda hållpunkter för bedömande av skolornas utveckling, vilken omständighet måste tillerkännas stor betydelse vid prövning av frågan om lämpligheten och skäligheten av ett statsöx^ertagande, har det synts ändamålsenligt att närmare undersöka lärjungeantalet i de olika klasserna av sagda skolor under läsåren 1917—22.

Anderslöv. H. T.

Kl. 1

Kl. 2

Kl. 3

Kl. 4

1917 1918 1919 1920 ly21

— 13 16 17 19

—

—

—

Summa

_

9 22 15 17

15 t) 19 13

11 11 10 21

48 58 61 • 70

H. T.

Kl. 1

Kl. 2

Kl. 3

Kl. 4

Summa

1917 . . 1918 1919 1920 1921

27 17 31 is 29

21 23 18 29 14

19 15 19 12 24

10 12 12 18 9

77 67 80 77 76

Kl. 1

Kl. 2

Kl. 3

Kl. 4

Summa

24 16 20 IS 25

17 23 20 1!) 15

10 15 19 23 16

7 11 11 10 13

58 65 70 70 69

Svedala.

Skurup. H. T.

1917 1918 1919 1920 1921

•

Ur synpunkten av den försiggångna utvecklingen uppvisar skolan i Anderslöv gynnsammare siffror än de öx^riga. Då det åter gäller det absoluta lärjungeantalet^ liksom även folkmängden, kommer Svedala i främsta rummet, ehuru de anförda siffrorna giva vid handen, att lärjungeantalet allt mer och mer närmat de olika skolorna till varandra. Uppmärksammas måste vidare, att de ifrågax*arande läroanstalterna äro förlagda till en tätt befolkad jordbruksbygd, vartill kommer, att vart och ett av samhällena genom sitt läge måste synas väl ägnat att utgöra samlingspunkten för den närmaste bygdens lärjungar. Avståndet till och förbindelserna med närmast belägna stadssamhällen med läroverk göra det svårt att dagligen färdas fram och åter mellan hemorten och respektive städer. ' Med hänsyn till vad sålunda anförts, finner sig kommissionen böra förorda, att mellanskolorna i Anderslöv, Svedala och Skurup ombildas till statsskolor. Beträffande vidare skolorna i Höör och Hörby må till en början erinras, att båda uppstått genom ombildning av enskilda samskoior år 1913. Lärjungeantalet utgjorde år 1921 respektive 84 och 115 och medeltalet för hela verksamhetsperioden Utgör respektive 59-7 och 75-4. Utvecklingen under den närmast förflutna tiden framgår av följande siffror.

4i;

Höör. H. T.

Kl. 1

Kl. 2

Kl. 3

Kl. 4

Summa

1917 1918 1919 1920 19i5l

25 23 24 25 22

15 26 28 25 26

10 15 25 26 17

10 9 12 22 19

60 73 89 98 84

H. T.

Kl. 1

Kl. 2

Kl. 3

Kl. 4

Summa

1917 1918 1919 1920 1921

21 49 40 27 25

14 24 44 33 27

14 14 17 38 29

6 14 10 IS 34

55 101 111 116 115

Hörby.

Båda läroanstalterna hava sålunda bakom sig en jämförelsevis snabb utveckling. Och det gäller även, att lärjungemedeltalet under här berörda period överstiger det normalt beräknade minimiantalet. I folkmängd komma de båda samhällena xrarandra nära; år 1921 hade Hörby 1 580 och Höör 1 271 invånare. Då emellertid avståndet mellan de båda orterna är blott 13 km. och kommunikationerna med Eslöv äro goda, har kommissionen känt sig tveksam beträffande lämpligheten av att båda skolorna ombildas till statsläroverk. Med hänsyn till skolornas jämförelsevis betydande lärjungefrekx7ens anser sig kommissionen dock böra förorda, att de nämnda skolorna ersättas av statsläroverk. Vad slutligen angår de nuvarande mellanskolorna i Höganäs och Eslöv, den förra upprättad år 1919 genom ombildning av en högre folkskola, ,den senare framgången år 1914 ur stadens enskilda samskola, äro båda väl besökta. Lärjungeantalet år 1921 utgjorde respektive 154 och 153 samt medeltalen under hela verksamhetsperioden respektive 133-7 och 143-1. Enär vidare vartdera samhället har en jämförelsevis betydande folkmängd, uppgående till närmare 6 000 personer år 1921, föreligga efter kommissionens mening talande skäl för ombildning av de båda skolorna till statsläroverk. I Hallands län finnas nu mellanskolor i städerna Laholm och Falkenberg, båda upprättade genom ombildning av enskilda samskolor, respektive 1915 och 1918. Antalet lärjungar uppgick år 1921 till respektive 91 och 109. Medeltalet för hela verksamhetsperioden utgjorde vid den förra skolan 65-S, vid den senare 100-0. Med hänsyn till lärjungefrekvensen synes anledning föreligga att i nämnda städer upprätta statsskolor. Göteborgs och Bohus län har för närvarande endast en kommunal mellanskola, i Lysekil, uppkommen genom ombildning av en enskild samskola år 1918. Lärjungeantalet utgjorde år 1921 103, medan medeltalet för läsåren 1918—22 uppgick till 97-3. Såväl lärjungeantalet som stadens folkmängd — år 1921 4 154 personer •— motiverar efter kommissionens åsikt tillfyllest, att en statsskola inrättas i staden. Inom Älvsborgs län äro mellanskolor i verksamhet i städerna Trollhättan och Ulricehamn. Skolan i Trollhättan har sitt upphov i en enskild samskola och kom till stånd år 1919. Den hade år 1921 146 lärjungar. Skolan i Ulricehamn uppkom genom ombildning av en högre folkskola år 1914. Lärjungeantalet uppgick

år 1921 till 132. Ur synpunkten av lärjungeantal och folkmängd föreligga goda skäl för de ifrågavarande mellanskolornas ersättande med statsskolor. De kommunala mellanskolorna inom Skaraborgs län äro för närvarande tre, förlagda till Vara, Hjo och Tidaholm. Samtliga hava uppstått av enskilda samskolor, respektive åren 1914, 1912 och 1912. I fråga om skolan i Vara gäller, att lärjungeantalet år 1921 utgjorde 91 och medeltalet under läsåren 1914—22 71-4. — Skolan i Tidaholm hade samtidigt ett lärjungeantal av 108, medan medeltalet uppgick allenast till 61-1. Såväl lärjungeantal som stadens folkmängd — år 1921 4 589 personer — kan efter kommissionens mening anföras till stöd för att i Tidaholm en statsskola upprättas. — Och jämväl i fråga om Vara torde en dylik åtgärd kunna anses försvarlig med hänsyn till den frekvens, som läroanstalten hittills uppvisat, samt till ortens egenskap av knutpunkt inom ett område av länet, där för närvarande statsläroverk icke finnes. —• Vidkommande slutligen mellanskolan i Hjo må erinras, att densamma år 1921 hade 75 lärjungar. Medeltalet för läsåren 1912— 22 uppgår emellertid allenast till 51-9. Skolans utveckling belyses av nedanstående uppgifter avseende läsåren 1917—22. H. T.

Kl. 1

Kl. 2

Kl. 3

Kl. 4

Summa

1917 1918 1919 1920 1921

18 24 18 24 26

13 17 18 14 22

11 13 14 16 13

7 9 12 10 14

49 63 62 64 75

De anförda siffrorna utvisa, att lärjungeantalet under senare år icke varit lägre, än att anledning föreligger ifrågasätta läroanstaltens ombildning till statsskola. Då kommissionen, om ock icke utan en viss tvekan, förordar en sådan åtgärd, sker det med behörig hänsyn tagen till stadens axTskilda läge samt dess brist på mera utvecklade förbindelser med annan ort, där läroverk finnes upprättat. Inom Värmlands län finnas två kommunala mellanskolor, i Säffle, upprättad 1913 genom ombildning av enskild samskola och i Sunne, upprättad 1921 genom ombildning av högre folkskola. Skolan i Säffle, vilken år 1921 hade 122 lärjungar, är belägen i ett samhälle med nära 3 000 invånare — år 1921 2 889. Ur nu berörda synpunkter föreligga således skäl för upprättande av en statens realskola i köpingen. På grund av närheten till och de goda förbindelserna med Åmål anser sig dock kommissionen endast med tvekan böra föreslå en sådan åtgärd. — Skolan i Sunne räknade under sitt första verksamhetsår 116 lärjungar. Köpingens folkmängd utgjorde 1921 1 485 och församlingens 9 606 personer. Då skolan är belägen i en folkrik bygd med jämförelsevis stort avstånd till ort med läroverk, torde den böra ersättas av en statsskola. Örebro län har för närvarande 4 kommunala mellanskolor, av xdlka tre uppkommit genom ombildning av enskilda samskolor, nämligen den i Karlskoga år 1911 samt de i Nora och Lindesberg år 1920, och en i Hallsberg genom ombildning av en högre folkskola år 1921. Skolan i Karlskoga hade ett genomsnittligt lärjungeantal läsåren 1912—22 av 79-4 och räknade år 1921 113 lärjungar. Då samhället år 1921 hade 2 410 invånare och är huvudorten inorn en tätt befolkad bygd, synes skolan böra ersättas av en statsskola. — Vid Lindesbergs mellanskola uppgick år 1921 lärjungeantalet till 119. Stadens folkmängd utgjorde samtidigt 3 105 personer,

48 vadan tillräcklig anledning torde få anses föreligga för upprättande av en statsskola. — Skolan i Nora hade år 1921 82 lärjungar, år 1920 77. Ehuru sagda antal är lågt, synes det dock, med hänsyn tagen jämväl till stadens folkmängd — år 1921 2 458 personer — och dess avskilda läge, skäligt, att en statsskola upprättas. — Vad slutligen angår skolan i Hallsberg, räknade denna under sitt första verksamhetsår 96 lärjungar. Köpingen hade 1 941 invånare. Ur synpunkten av lärjungeantalet föreligger intet hinder för upprättande av en statsskola. Med hänsyn framför allt till ortens relativa närhet till och goda järnvägsförbindelser med Örebro, i vilken stad anordnandet av ökade utbildningsmöjligheter för realskolans stadium otvivelaktigt blir av nöden, har kommissionen emellertid endast med stor tvekan ansett sig kunna föreslå en dylik åtgärd. I Västmanlands län fanns vid slutet av år 1921 ingen mellanskola. Kopparbergs län räknar för närvarande ej mindre än 8 kommunala mellanskolor, nämligen i Stora Tuna (Borlänge), Leksand, Mora, Orsa, Hedemora, Avesta, Ludvika och Norrbärké. Äldst äro skolorna i Mora och Avesta, båda upprättade genom ombildning av enskilda samskolor år 1912. Ur ortens högre folkskola framgick följande år mellanskolan i Ludvika. År 1914 ombildades den enskilda samskolan i Stora Tuna till mellanskola. Enahanda var fallet i Hedemora år 1917. Genoinombildning av högre folkskolor uppstodo mellanskolorna i Orsa år 1918, i Leksand år 1919 och i Norrbärké år 1921. Av de nämnda skolorna är den i Stora Tuna besökt av största antalet lärjungar, år 1921 ej mindre än 179. Goda skäl föreligga alltså för upprättande av en statsskola i köpingen Borlänge. Jämväl skolan i Mora, som år 1921 räknade 130 lärjungar, synes otvivelaktigt böra ifrågakomma till ersättande med en statsskola. I Ludvika, vars skola år 1921 hade ett lärjungeantal uppgående till 106, lärer vidare anledning föreligga till upprättande av en statens realskola, synnerligast i betraktande av stadens folkmängd, år 1921 4 293 personer. Av de övriga skolorna räknade de i Leksand, Orsa och Avesta år 1921 ett lärjungeantal av respektive 85, 95 och 71, medan genomsnittstalen utgjorde respektive 73-3, 75;0 och 60-8. Ur lärjungeantalets synpunkt förefinnes anledning till tvekan endast i fråga om Avesta. Ytterligare skäl för upprättande av statsskolor å de båda förstnämnda orterna har synts kommissionen föreligga i deras geografiska läge. Vad åter angår spörsmålet, huruvida det må finnas försvarligt att jämväl för Avesta föreslå anordnande av en statsskola, torde ståndpunktstagandet i denna del påkalla en mera ingående undersökning. Den ifrågavarande skolans utveckling framgår av följande siffror, avseende läsåren 1917—22. H. T. 1917 1918 1919 1920 1921

Kl. 1 26 28 27 24 26

Kl. 2 13 22 23 20 24

Kl. 3 14 1.0 17 12 13

Kl. 4 9 10 7 13 8

gumma 62 i'^ 74 69 71

De anförda siffrorna giva vid handen, att skolan under senaste femårsperiod haft ett, om än icke särdeles högt, så dock konstant lärjungeantal. Då staden vidare har en folkmängd, uppgående år 1921 till ej mindre än 5 491 invånare, torde det fä anses skäligt, att även sagda mellanskola i den blivande organisationen ersattes av en statsskola.

49 De minst besökta av länets mellanskolor äro de i Hedemora och Norrbärké. Skolan i Hedemora hade visserligen år 1921 ett lärjungeantal av 75, ehuru medeltalet för hela verksamhetsperioden utgjorde allenast 52-0. Utvecklingen under läsåren 1917—22 åskådliggöres genom följande siffror. H

- T-

KL 1

Kl. 2

Kl. 3

Kl. 4

Summa

1917 1918 1919 1920 1921

19 22 20 15 35

8 12 14 17 15

12 6 9 9 14

5 6 4 7 11

44 46 47 48 75

m Därest icke det senaste årets siffra uppnått den storlek, som fallet varit, skulle kommissionen ansett sig förhindrad förorda upprättandet av en statsskola i staden. I betraktande emellertid av den skönjbara utvecklingen och med hänsyn jämväl tagen till samhällets folkmängd — år 1921 3 256 personer — torde åtgärden dock kunna låta sig försvaras, om ock närheten till Avesta måste vara ägnad att ingiva vissa betänkligheter. Vidkommande slutligen skolan i Norrbärké räknade denna under sitt första verksamhetsår 1921 60 lärjungar. Samhället är visserligen rätt folkrikt — enbart iSmedjebackens municipalsamhälle funnos år 1921 2 486 invånare — men å andra sidan är avståndet till Ludvika endast 16 km. I betraktande härav och med hänsyn till att kommissionen i det följande ifrågasätter statens övertagande av den år 1922 upprättade mellanskolan i Västanfors, anser sig kommissionen förhindrad föreslå anordnande av en statsskola i Norrbärké. Inom Gävleborgs län var år 1921 en kommunal mellanskola i verksamhet i Ljusdal, upprättad år 1913 genom ombildning av en högre folkskola. Enär skolan år 1921 hade ett lärjungeantal av 104 och uppvisar ett medeltal under verksamhetsperioden av 77-3 samt köpingens invånarantal år 1921 uppgick till 1 894, föreligger efter kommissionens uppfattning anledning att förorda upprättandet av en statsskola. Även Västernorrlands län hade år 1921 endast en kommunal mellanskola, förlagd till Sollefteå. Skolan, som uppstått genom ombildning av en enskild samskola år 1920, räknade år 1921 121 lärjungar; året dessförinnan uppgick antalet till 149. Ur synpunkten av såväl lärjungefrekvensen i skolan som invånarantalet i staden — år 1921 2 761 invånare — torde goda skäl föreligga för skolans ersättande med en. statsskola. Den enda kommunala mellanskolan i Jämtlands län är upprättad genom ombildning av en enskild samskola i Ström år 1917. Lärjungeantalet i skolan har visserligen icke varit särdeles stort, år 1921 59 och i genomsnitt under hela verksamhetsperioden 63-2. Med hänsyn till ortens läge och skolans ställning såsom den enda inom länet vid sidan av läroverket i Östersund har emellertid någon tvekan icke före- • funnits, att skolan bör föreslås till ombildning till statsskola. Inom Västerbottens län saknas fullständigt mellanskolor. Norrbottens län åter har 4 väl besökta sådana skolor, nämligen i Nederkalix, Malmberget, Boden och Kiruna. Den äldsta är den i Nederkalix, upprättad genom ombildning av en enskild mellanskola år 1912. Skolorna i Malmberget och Boden hava uppstått på enahanda sätt år 1917; skolan i Kiruna har framgått ur samhällets (enskilda) högre

7—223000. Skolkommissionens betänkande.

50 folkskola år 1921. De olika skolornas lärjungeantal år 1921, respektive medeltal lärjungar under verksamhetsperioden utgöra för Nederkalix 150 och 91-5. för Malmberget 147 och 121-0, för Boden 184 och 159-3 samt för Kiruna 111. I betraktande av ej mindre skolornas lärjungeantal än även de ifrågavarande orternas läge, betydelse och folkmängd föreligga efter kommissionens åsikt vägande skäl för upprättande av statsskolor i samtliga de nämnda samhällena. Innan undersökningen i denna del axxslutas, har kommissionen att uppmärksamma även de orter, där för närvarande enskilda mellanskolor eller högre gossoch samskolor finnas, xulka tilläventyrs kunna böra ifrågakomma till ersättande med statsläroverk. Vad först angår enskilda mellanskolor, förekomma nu, såsom förut erinrats, sådana i Stockholm, Osby, Göteborg, Kristinehamn, Gävle och Bollnäs. Med undantag för Osby och Bollnäs äro samtliga de nämnda orterna utrustade med allmänt läroverk. Kommissionen har för dem av dessa orter, som äro utrustade med allmänt läroverk, ansett skäl saknas att förorda, att ifrågax^arande läroanstalter, som delvis intaga en särställning, ersättas med särskilda statsskolor. Beträffande däremot Osby och Bollnäs är förhållandet ett annat. Osby samskola, som jämväl omfattat en eller annan gymnasiering, har med hänsyn till skolan föreliggande uppgifter vunnit anslutning av lärjungar långt utanför den ort, där den är förlagd. Då emellertid av tillgängliga uppgifter framgår, att skolan besökes av ett avsevärt antal lärjungar, hemmahörande i Osby med omnejd, synes det ostridigt, att en realskola där skall uppnå tillräcklig anslutning. Därest från samhället och orten önskemål i sådan riktning framställas och den nuvarande läroanstalten icke skulle komma att kvarstå såsom statsunderstödd enskild läroanstalt, håller kommissionen ock före, att en statens realskola bör komma till upprättande i Osby, varför det synts riktigast att, under oxTan angivna förbehåll, redan nu framlägga förslag och beräkningar rörande sagda realskola. I fråga om Bollnäs enskilda mellanskola gäller, att den i växlande organisationsform varit i x^erksamhet under en relativt lång period, allt sedan år 1888. Lärjungeantalet utgjorde år 1921 130 och medeltalet under tioårsperioden 1912— 1922 uppgick till 104-1. Efter vad kommissionen inhämtat, har det uteslutande; berott på särskilda lokala förhållanden, att läroanstalten icke redan omorganiserats till kommunal skola. Goda skäl synas vara för handen för upprättande av en statsskola i Bollnäs. Vidkommande därefter de högre goss- och samskolorna föreligger efter kommissionens mening anledning att i detta sammanhang uppmärksamma allenast Saltsjöbadens samskola, vilken i det föregående avhandlats i samband med prövningen av frågan om erforderliga statsgymnasier. Skolans totala lärjungeantal uppgick år 1921 till 430, därav 221 gossar och 209 flickor. I klasserna 3—6 och ring I var antalet 182. Skolans såväl som samhällets storlek talar efter kommissionens uppfattningför upprättande av en statens skola i Saltsjöbaden. I enlighet med vad i det föregående framhållits, synes vid här ifrågavarande undersökning slutligen böra särskilt övervägas, huruvida å andra orter än de hittills avhandlade statliga realskolor böra ifrågakomma till upprättande i samband med den nya skolorganisationens införande. Såsom redan nämnts, har kommissionen vid övervägandet av detta spörsmål av praktiska skäl måst begränsa prövningen till frågan

51 om behovet av dylika läroanstalter å sådana orter, där antingen under år 1922 kommunala mellanskolor kommit till stånd eller ock högre folkskolor, som antingen redan aro utrustade med fyra klasser eller som avsetts utvecklade till dylika skolor varit i verksamhet. Av de förra märkas i Östergötlands län Valdemarsvik, i Värmlands lan Skoghall, i Västmanlands län Västanf ors, i Gävleborgs län Sandviken och i Västernorrlands an Gudiiiundra, av de senare i Stockholms län Solna och Stocksund i Södermanlands lan Gnesta, i Östergötlands län Finspong, i Kronobergs län Alvesta och Stromsnas bruk i Kalmar län Mörbylånga, i Malmöhus län Svalöv. i Halland, lan Kungsbacka i Ålvsborgs län Lilla Edet och Mellerud, i Skaraborgs län Karls borg, i Varmlands län Eryksände i Västmanlands län Norberg, i Kopparbergs län bater och i Gavleborgs län Storvik. f r f i f r å E a i 0 m d e n k o m ™ u n a l a mellanskolan i Valdemars vik vill kommissionen framhålla, att densamma under sitt första läsår besöktes av 41 lärjungar 17 gossar och 24 flickor. Lärjungeantalet kan icke för närvarande tillfredsställande motivera upprättandet av en statens realskola. — Beträffande mellanskolan i Skoghall må erinras att lärjungeantalet ar 1921 uppgick till 59. Samhället har hastigt utvecklats och star i nära beroende av ett större industriellt företag. Då avståndet till Karlstad ar endast 10 km och järnvägsförbindelserna dit relativt goda, föreligga enligt kommissionens uppfattning för närvarande ej tillräckligt vägande skäl att å orten if rågasatta upprättandet av en statsskola. - - Den kommunala mellanskolan i Västanf ors hade läsaret 1 9 2 1 - 2 2 ett lärjungeantal av 80. Enär skolan sålunda redan under sitt törsta verksamhetsår varit väl besökt och då, såsom förut framhållits, någon annan dylik skola icke finnes mom länet, torde goda skäl kunna anföras för att frågan om upprättandet av en statsskola å orten vid den slutliga omprövningen kommer under övervägande. — Vad angår Sandviken, må erinras, att samhället år 1921 hade omkring 10 000 invånare, och att skolan räknade i fyra klasser 129 lärjungar. Vid sådant förhållande synes det skäligt, att frågan om upprättandet av en statens realskola a orten vid den slutliga omprövningen kommer under övervägande. — Beträffande Gudmundra torde böra framhållas, att mellanskolan redan under sitt första år läsaret 1921—22 räknade 101 lärjungar. Socknen har en betydande omfattning och omkring 12 o00 invånare, därav ensamt i Kramfors municipalsamhälle 1 050 personer. Under dessa omständigheter synes det rimligt, att upprättandet av en statsskola a jamval denna ort vid den slutliga omprövningen kominer under övervägande x o B e ! 1 r ä 1 f f a n d e S o l n a > Alvesta, Strömsnäs bruk. Lilla Edet, Karlsborg Norbemoch Storvik haller kommissionen före, att såväl lärjungeantalet i den högre folksko" lan a berörda orter som samhällenas folkmängd och betydelse kan anses motivera att statsskolor därstädes upprättas, därest utvecklingen av de eventuellt ur skolorna framgående inellanskolorna skulle fortgå i samma riktning som hittills. De högre folkskolorna i Stocksund, Gnesta, Finspong, Svalöv, Kungsbacka, Mellerud Fryksande och Säter hava däremot icke hittills erhållit en sådan anslutning, att man med någon större grad av visshet kan påräkna ett skäligt lärjungeantal i en eventuell realskola. Och vad slutligen angår Mörbylånga, har kommissionen redan i det föregående uttalat, att upprättandet av en realskola i Borgholm, på grund av d<m nuvarande mellanskolans svaga lärjungeantal, kan försvaras endast ur synpunkten av att Oland rattyisligen bör äga tillgång till en statlig läroanstalt för realskolestadiet. Etter kommissionens mening kan det knappast nu ifrågasättas att på Öland upprätta mera än en sådan läroanstalt. Till sist har kommissionen att i detta sammanhang omförmäla, att kommissio-

52 nen från k o m m u n a l f u l l m ä k t i g e i Ä l m h u l t m o t t a g i t en den 10 december 1922 dagtecknad skrivelse, v a r i p å a n g i v n a skäl hemställes, a t t kommissionen m å t t e föreslå en realskolas förläggande till Ä l m h u l t . Till stöd för denna f r a m s t ä l l n i n g h a r i huvudsak anförts följande. Köpingen hade en folkmängd av nära 1 400 personer, varförutom ett område med omkring 1 000 invånare vore ifrågasatt att inkorporeras. Samhället vore beläget på ett avstånd av mer än 5 mil från Hässleholm och nära 7 mil från Växjö, de närmast liggande orter, där kommunal mellanskola eller allmänt läroverk funnes. Tillika meddelas, att för närvarande 33 gossar och flickor från köpingen i åldern 11—17 år åtnjöto undervisning i högre skolor på andra orter. Köpingen vore ett exklusivt småfolkssamhälle, och flertalet av dess invånare befunne sig ej i den ekonomiska ställning, att de kunde hålla barnen inackorderade på främmande ort. Stenbrohults socken, inom vars område köpingen vore belägen, med sina tre stationssamhällen samt de närliggande stora socknarna med goda förbindelser till Älmhult skulle ha stort gagn av en realskola så belägen, att ungdom från dessa socknar kunde besöka den och ändå bo i sina hem. Slutligen betonas, att köpingen, om normala förhållanden under de senaste åren varit rådande, redan skulle haft en kommunal mellanskola. Redan år 1914 hade nämligen plan framkommit på inrättande av en högre folkskola, vilken sedermera skulle ombildas till kommunal mellanskola. På grund av svårigheterna att för kommunens räkning upptaga lån för byggnads uppförande hade förverkligandet av planen uppskjutits, och hade kommunalfullmäktige först detta år kunnat besluta åtgärder i sådant syfte. F r å n och med höstterminen 1923 skulle den högre folkskolan träda i verksamhet. För byggnaders uppförande funnes numera ett belopp av 40 000 kronor tillgängligt. Det berodde alltså icke på köpingen utan på ogynnsamma omständigheter, att en mellanskola icke redan funnes i samhället. D ä r e s t den i det föregående eventuellt i f r å g a s a t t a s t a t s r e a l s k o l a n i Osby kommer till u p p r ä t t a n d e , skulle givetvis möjligheterna för de i Ä l m h u l t h e m m a h ö r a n d e l ä r j u n g a r n a a t t vinna högre skolutbildning vid s t a t l i g l ä r o a n s t a l t bliva väsentligt större än för n ä r v a r a n d e . I f r å g a n s n u v a r a n d e läge s a k n a r kommissionen u t g å n g s p u n k t e r för ett säkert bedömande av behovet av en realskola å orten. Samhällets storlek, liksom ock det relativt g a n s k a avsevärda antalet b a r n från Ä l m h u l t . som nu besöka a n d r a skolor, gör det icke osannolikt, a t t tillräcklig anledning för u p p r ä t t a n d e av en sådan skola inom en n ä r a l i g g a n d e f r a m t i d k a n föreligga. Kommissionen finner därför lämpligt, a t t spörsmålet blir föremål för n ä r m a r e p r ö v n i n g vid det slutliga övervägandet av skolorganisationens lokala g e s t a l t n i n g . Vid den föregående utredningen h a r i regeln lämnats å sido spörsmålet om antalet av de behövliga realskolorna i de olika samhällena. E n d a s t beträffande städ e r n a Norrköping och Malmö har, i samband med övervägandet av de n u v a r a n d e komm u n a l a mellanskolornas ställning i den p l a n l a g d a organisationen, framhållits, a t t i N o r r k ö p i n g sagda skola lämpligen bör ombildas till en gossrealskola och att i Malmö, utöver de föreslagna högre läroverken, ett oavvisligt behov y t t e r l i g a r e föreligger av en realskola samt a t t p å g r u n d h ä r a v och med h ä n s y n tagen j ä m v ä l därtill, att bland de högre läroverken ett goss- och ett flickläroverk skulle förekomma, mellanskolan bör ombildas till en statens samrealskola. I Malmö h a r emellertid p å senaste tiden lärjungefrekvensen å realskole- och flickskolestadiet ökats så s t a r k t , a t t antalet lärj u n g a r höstterminen 1921 översteg de till g r u n d för organisationens a l l m ä n n a utform-

53 ning liggande medeltalen med icke mindre än 127 gossar och 174 flickor, samtidigt med att ett betydande antal till respektive första klasser godkända inträdessökande, år 1921 uppgående till 18 gossar vid de allmänna läroverken samt 29 gossar och 58 flickor vid kommunala mellanskolan, måste på grund av bristande utrymme avvisas. Med hänsyn till dessa omständigheter håller kommissionen före, att behovet av ytterligare en realskola, förutom den nyss berörda, bör komma under närmare övervägande vid frågans slutliga prövning. Även för Lunds vidkommande torde anledning förefinnas att närmare överväga behovet av ytterligare en realskola. Det av kommissionen föreslagna samläroverket är beräknat för ett antal av något öx^er 600 lärjungar. I staden finnes för närvarande en högre folkskola, vilken i sina fyra klasser höstterminen 1921 räknade 87 lärjungar, 24 gossar och 63 flickor och som vid beräkningarna lämnats åsido. Med hänsyn till omöjligheten att överblicka den verkliga framtida fördelningen av lärjungarna mellan samläroverket och flickskolan i staden och i betraktande jämväl av den osäkerhet i beräkningarna av sannolika lärjungeantalet, som alltid föreligger i fråga om städer med flickgymnasium, har kommissionen ansett försiktigheten bjuda att icke nu förorda upprättandet av eventuellt behövlig realskola. Med ledning av den ökade erfarenhet, som må kunna vinnas, torde dock lämpligen ett förnyat övervägande i denna del böra komma till stånd \Tid frågans slutliga prövning. I Stockholm skulle, såsom av den särskilda utredningen å sid. 62 ff. framgår, ytterligare 4 realskolor vara erforderliga. Härvid är att märka, att avseende fästs jämväl vid det betydande antal lärjungar, som nu undervisas i stadens högre folkskola för allmänt medborgerlig bildning, vilken inom den närmaste framtiden kan väntas ombildad till kommunal mellanskola. Med hänsyn tagen därtill, att av de högre läroverken fyra föreslagits böra bliva gossläroverk och ett flickläroverk, samt i betraktande jämväl av önskvärdheten därav, att inom olika delar av huvudstaden möjlighet beredes till inrättande av flickskolor av B- och C-typ, har det synts kommissionen ändamålsenligt, att realskolorna anordnas såsom samläroverk. Det högre läroverket i Hälsingborg och den flickskola, som där i det följande föreslås till upprättande, kunna ej tillräckligt tillgodose stadens behov av läroanstalter å nu förevarande undervisningsstadium. De verkställda beräkningarna av det sannolika framtida lärjungeantalet giva vid handen, att för gossarnas del behov föreligger av ytterligare en realskola, vadan kommissionen förutom det högre läroverket i organisationsförslaget upptagit en gossrealskola. För Göteborgs xddkommande har kommissionen i det föregående föreslagit ett högre samläroverk, två högre läroverk för gossar och ett högre flickläroverk, och skulle ett av de högre gossläroverken komma till stånd genom ombildning av en av de nuvarande realskolorna. Ytterligare erfordras, såsom av detaljframställningen sid. 142 framgår, två reaskolor, varav den ena sålunda skulle nyupprättas. I och för sig synes det lämpligt, att en av dessa organiseras såsom samskola, och med hänsyn därtill, att stadens undervisningsväsen bör erhålla största möjliga mångsidighet, och sålunda även flickskolor av B- och C-typ böra bliva representerade, synes jämväl den andra av dessa läroanstalter böra anordnas såsom samskola. Vad slutligen beträffar Örebro, har förut antytts, att det beräknade lärjungeantalet icke rimligen kan rymmas i stadens högre läroverk. Ytterligare kräves en realskola, vilken med hänsyn till föreliggande omständigheter torde böra anordnas såsom gossrealskola. Å övriga, här ej särskilt avhandlade orter torde en realskola vara tillfyllest

och böra samtliga ifrågavarande läroanstalter bliva tillgängliga för såväl gossar som flickor. Med hänvisning till det sålunda anförda får kommissionen, under ovan beträffande högre läroverk och lyceer angivna förutsättningar, föreslå, dels att samtliga de nuvarande statssamskolorna i Norrtälje, Vadstena, Vimmerby, Ängelholm, Trällcborg, Strömstad, Alingsås, Åmål, Falköping, Filipstad, Askersund, Sala, Köping, Arboga, Örnsköldsvik, Skellefteå, Piteå och Haparanda ombildas till samrealskolor enligt den nya organisationen, dels att det högre allmänna läroverket i Strängnäs samt de nuvarande realskolorna för gossar i Enköping, Eksjö, Oskarshamn, Karlshamn, Varbcrg, Maricstad, Lidköping. Skövde, Kristinehamn, Arvika och Söderhamn, ävensom en av realskolorna i Göteborg ombildas till samrealskolor, dels att den kommunala mellanskolan i Norrköping ombildas till en statens gossrealskola, dels att de kommunala mellanskolorna i Sundbyberg, Vaxholm, Katrineholm, Åtvidaberg, Söderköping, Motala, Mjölby, Huskvarna, Nässjö, Värnamo, Vetlanda, Tranås, Jjjungby, Mönsterås, Torsås, Nybro, Borgholm, Bonueby, Sölvesborg, Tryde, Klippan, Åstorp, Simrishamn, Hässleholm, Svedala. Anderslöv, Skurup, Hörby, Höör, Höganäs, Malmö, Eslöv, Laholm, Falkenberg, Lysekil, Trollhättan, Ulricehamn, Vara, Hjo, Tidaholm, Säffle, Sunne, Karlskoga, Nora, Lindesberg, Hallsberg, Stora Tuna, Leksand, Mora, Orsa, Hedemora, Avesta, Ludvika, Ljusdal, Sollefteå, Ström, Nederkalix, Malmberget, Kiruna och Boden ombildas till statens samrealskolor, dels att å en var av följande orter nyupprättas samrealskolor: Stockholm, fyra läroverk, Saltsjöbaden, Osby, Göteborg och Bollnäs, dels att i en var av städerna Hälsingborg och Örebro ii3mpprättas en gossrealskola, dels att vid den slutliga omprövningen av läroverksorganisationens gestaltning å de olika orterna behovet av realskola må bhva föremål för särskilt övervägande beträffande en var av följande orter: Västan fors, Sandviken, Gudmundrå, Solna, Alvesta, Strömsnäs bruk, Lilla Edet, ICarlsborg, Norberg och Storvik, dels ock att de nuvarande kommunala mellanskolorna i Tierp, Malmköping, Skänninge och Norrbärké, ävensom de efter den 31 december 1921 upprättade sådana skolor, om och i den mån de icke ifrågakomma till statligt övertagande, må varda för framtiden bibehållna vid dem nu tillkommande ekonomiska och andra förmåner, så länge därför stadgade villkor och bestämmelser fyllas eller tills annorlunda varder av riksdagen beslutat.

3. Flickskolor. Nuvarande I hela riket finnes för närvarande endast en statlig flickskola, normalskolan for förhålla)}- flickor, organisatoriskt förbunden med det högre lärarinneseminariet såsom dess övden ningsskola. De statsunderstödda högre flickskolorna, 79 till antalet, vilka samtliga äro

hh utrustade med 8 klasser över de förberedan der 5 klasser (iver folkskolans stadium, fördela sig vid 1921 års utgång på följande orter: Stockholm: 16 skolor (Afzelii elementarskola för flickor, Ateneum för flickor, Brummerska skolan, Detthoxvska skolan, Kungsholms elementarskola för flickor, Kungsholms läroverk för flickor, Lyceum för flickor, L.yrhouska skolan, Margaretaskolan, Nya elementarskolan för flickor, Oskarsskolan. Anna Sandströms skola, Anna Scliuldhcis skola. Södermalms högre läroanstalt för flickor, Wallinska skolar: och Ählinska skolan); Stockholms län: Södertälje; Uppsala län: Uppsala, 2 skolor (Uppsala högre elementarläroverk och gymnasium för flickor samt Lindska skolan), och Enköping; Södermanlands län: Nyköping, Eskilstuna och Strängnäs: Östergötlands län: Linköping och Norrköping. 2 skolor (Norra läroverket för flickor och Östra läraverket för flickor); Jönköpings län: Jönköping, 2 skolor (Västra elementarläroverket för flickor och Elementarskolan för flickor), och Eksjö; Kronobergs län: Växjö: Kalmar län: Kalmar, Oskarshamn-och Västervik; Gottlands län: A^isby; Blekinge län: Karlskrona och Karlshamn: Kristianstads län: Kristianstad: Malmöhus län: Malmö, 3 skolor (Anna och Eva Bunths skola, Malmö högre läroverk för flickor och Tekla Åbergs högre läroverk för flickor), Lund, 2 skolor (Lunds fullständiga läroverk för flickor och Högre elementarskolan för flickor), Landskrona, Hälsingborg. 3 skolor (Högre elementarskolan för flickor, Ebba Lundbergs högre lärox~erk för flickor, Nya elementarskolan för flickor), och Ystad; Hallands län: Halmstad och Varberg: Göteborgs och Bohus län: Göteborg, 8 skolor (Fruntimmersföreningens flickskola, Göteborgs lyceum för flickor, Göteborgs nya elementarläroverk för flickor, Mathilda Halls skola för flickor, Kjellbergska flickskolan. Majornas elementarläroverk för flickor, Sigrid Rudebecks skola och gymnasium för flickor samt Vasa flickskola), och Uddex^alla; Älvsborgs län: Vänersborg och Borås; Skaraborgs län: Mariestad, Lidköping, Skara och Skövde; Värmlands län: Karlstad, Kristinehamn och Arvika; Örebro län: Örebro, 2 skolor (Nya elementarskolan för flickor ock Risbergska skolan) ; Västmanlands län: Västerås; Kopparbergs län: Falun; Gävleborgs län: Gävle, Söderhamn och Hudiksvall; Västernorrlands län: Härnösand och Sundsvall; Jämtlands län: Östersund; Västerbottens län: Umeå; samt Norrbottens län: Luleå. Såsom kommissionen i föregående betänkande framhållit, skulle i organisa- Kommissjotionen ingå tre skilda flickskoletyper, benämnda A, B och C. Den förstnämnda mot- nens förJa svarar närmast den nuvarande högre flickskolan och skulle erhålla sex årsklasser. 9-

56 B-typen utgör en treårig överbyggnad på realskolans tredje klass och har sin motsvarighet i de vid samskolorna i Lidingö, Djursholm och Saltsjöbaden förekommando flicklinjer. C-typen skulle erhålla karaktär av en på realskolan vilande ettårig fortsättningskurs efter förebild från en dylik kurs, som försöksvis under senare år varit anordnad vid statens samskola i Örnsköldsvik. De båda förstnämnda typerna äro avsedda att från början ingå såsom ordinarie led i organisationen. I fråga om C-typen har det befunnits lämpligast att först under någon tid pröva dess användbarhet vid de skolor, där erforderliga förutsättningar kunna anses vara för handen. I följd härav har kommissionen beräknat, att densamma må kunna upprättas vid i det följande nämnda realskolor, och med ledning av dessa beräkningar uppskattat kostnaderna men tillika förutsatt, att dessa tills vidare täckas genom ett särskilt anslag å extra stat. Kommissionen har redan inledningsvis erinrat om på vilka grunder förslaget om upprättande av särskilda flickskolor av A-typ bygger. Här må vidare framhållas, att flickskolor av B-typen ansetts böra anordnas dels i sådana medelstora samhällen, där lärjungeantalet icke synts tillräckligt för att ekonomiskt motivera en Askola, dels också i mindre omfattning i de större städerna för att åt undervisningsväsendet i desamma skänka önskvärd mångsidighet. Vad slutligen angår C-typen. har denna beräknats förekomma företrädesvis i mindre samhällen, där en sådan anordning kan motiveras genom tillräcklig anslutning av lärjungar. Därjämte har det synts ändamålsenligt, att typen är företrädd vid ett eller annat läroverk i de största städerna i enahanda syfte, som nyss berörts för B-typens vidkommande. Kommissionen vill efter dessa allmänna anmärkningar gå att lämna en översikt av organisationsförslaget. Beträffande först Stockholm må erinras, att kommissionen, utan att i frågan vilja avgiva förslag, vid beräkningen av det erforderliga antalet läroanstalter förutsatt, att därstädes tre privatläroverk bibehållas såsom statsunderstödda, av dem förslagsvis en flickskola och två högre samskolor. Likaledes torde böra framhållas, att statens normalskola för flickor, vilken på grund av sin särställning icke ingår i den här avhandlade organisationen, synts böra bliva föremål för en omläggning i sådan riktning, att den lämnar tillfälle till praktisk utbildning av högre seminariets elever å såväl realskolans som flickskolans område samt i likhet med övriga provårsläroverk till undervisning av både gossar och flickor. På grund härav bör skolan utvidgas till att omfatta en samrealskola, en därtill anknuten flickskola av B-typ samt en flickskola av A-typ, vadan skolan skulle komma att bestå av minst 13 lärjungeavdelningar. Kommissionen har vidare i det föregående redan angivit, att enligt dess åsikt ett fullständigt flickläroverk, bestående av realskola, gymnasium och flickskola av A-typ, bör komma till upprättande. Utöver nu berörda för flickor avsedda läroanstalter och vid sidan av de samläroverk, som i det föregående föreslagits, har kommissionen beräknat, att fyra flickskolor av A-typ skulle vara erforderliga, givetvis fördelade på skilda stadsdelar. Därjämte har förutsatts, att till två av samrealskolorna flickskolor av B-typ samt till två av desamma flickskolor av C-typ anknytas. Vad vidare angår Göteborg, har kommissionen vid sina beräkningar förutsatt, att en privat flickskola därstädes fortfarande kommer att existera med statsunderstöd. Jämväl har i det föregående föreslagits, att i staden skulle upprättas ett högre flickläroverk, bestående av realskola, gymnasium, lyceilinje A samt flickskola av

57 B-typ. Ytterligare beräknas två flickskolor av A-typ samt, anknutna till en var axtvå samrealskolor, en flickskola av B-typ och en sådan av C-typ. I fråga om Malmö har redan framhållits, att kommissionen ansett ett flickliroverk, bestående av realskola, gymnasium och flickskola av B-typ, böra komma till upprättande. Därutöver föreligger behov av en flickskola av A-typ, varjämte, för åvägabringande av önskvärd mångsidighet i stadens skolväsen, en flickskola av C-typ bör anordnas, lämpligen i förbindelse med den förut föreslagna samrealskolan. Vid planläggningen av läroverksorganisationen i riket för övrigt har kommissionen funnit tillfredsställande grunder föreligga f ö r u p p r ä t t a n d e a v Aflickskolori följande städer: Uppsala, Linköping, Norrköping, Jönköping, Växjö, Kalmar, Karlskrona, Kristianstad, Lund, Hälsingborg, Halmstad, Borås, Karlstad, Örebro, Västerås, Falun, Gävle, Sundsvall och Östersund. I de jämförelsevis få av nämnda samhällen, där det beräknade lärjungeantalet icke i och för sig påkallat upprättande av en särskild flickskola, har kommissionen ändock funnit detta böra bliva fallet med hänsyn till vederbörande orts betydelse samt ur synpunkten av att olika delar av riket må bliva tillgodosedda med läroanstalter av här förevarande art. I fråga om övriga samhällen, där för närvarande statsunderstödda högre flickskolor äro i verksamhet, har kommissionen ansett flickundervisningen kunna på ett tillfredsställande sätt tillgodoses genom anordnande av en flickskola av B-typ vid respektive orters samläroverk. Detta bör i första hand ske i de städer, vilkas gymnasier beräknats erhålla en jämförelsevis svag frekvens, och där man alltså icke rimligen synes kunna kräva en A-skola vid sidan av gymnasieutbildning för flickor, alltså Södertälje, Nyköping, Västervik, Visby, Landskrona, Uddevalla, Vänersborg och Hudiksvall. Enahanda har förhållandet funnits böra bliva beträffande Strängnäs, där, såsom redan erinrats, tillfälle till gymnasieutbildning skulle beredas i ett internatläroverk. Vad vidare angår Eskilstuna, må erinras, att antalet lärjungar i flickskolans klasser 3—8 höstterminen 1921 utgjorde 163 och att medeltalet under perioden 1912—22 allenast uppgick till 129-9. Sedan i staden nyupprättats ett högre samläroverk, torde en avsevärd del av flickorna kunna beräknas där erhålla sin utbildning, vadan behoxret av särskild flickundervisning lämpligen tillgodoses genom flickskola av B-typ. I städerna Eksjö och Oskarshamn kunna efter inrättandet av samrealskolor på respektive platser de därvarande flickskolorna icke beräknas erhålla det minimiantal av 150 lärjungar, som kommissionen i regeln förutsatt för upprättande av A-flickskola — lärjungeantalet utgjorde 1921 respektive 121 och 122 i motsvarande klasser och medeltalet under tioårsperioden resp. 83-5 och 83-8. Enahanda är i det hela förhållandet med Karlshamn, om än denna stads flickskola under senare år varit något starkare besökt. Den hade höstterminen 1921 167 lärjungar och ett medeltal under tioårsperioden av 118-8. Ett lärjungeantal av 150 torde dock icke kunna påräknas efter realskolans ombildning till samskola. Det bör jämväl beaktas, att tillfälle till utbildning i A-flickskola förefinnes såväl i Karlskrona som i Kristianstad. I Ystad uppgick flickskolans lärjungeantal i klasserna 3—8 år 1921 till 139, under det att medeltalet 1912—22 utgjorde 113-5. I betraktande härav och med hänsyn till att kommissionen förut ifrågasatt upprättande av samgymnasium med två linjer i staden, anser sig kommissionen icke kunna förorda an8—223000. Skolkommissionens

betänkande.

58 ordnande av flickskola av A-typ utan föreslår i stället sådan av B-typ. Flickskolan i Varberg räknade 1921 allenast 104 lärjungar i klasserna 3—8 och ett medeltal under tioårsperioden av 80-6. Efter upprättande av samrealskola i staden lärer tillräcklig anslutning till flickskola av A-typ icke kunna förväntas. De nuvarande flickskolorna i Mariestad, Lidköping, Skara och Skövde äro relatix-t fåtaligt besökta. Lärjungeantalet i klasserna 3—8 uppgick 1921 till respektixTe 88, 107, 132 och 93 samt medeltalet lärjungar 1912—22 till respektive 73-8, 82-7, 127-4 och 86-8. Vid sådant förhållande och då i samtliga dessa städer samskoior enligt förslaget skulle bliva upprättade, synes försiktigheten bjuda att för dessa städer nu föreslå flickskolor av typ B. Jämväl i flickskolorna i Kristinehamn och Arvika är såväl lärjungeantalet i klasserna 3—8, höstterminen 1921 respektive 134 och 111, som medeltalet under tioårsperioden, 99-1, respektive 84-6, så lågt, att kommissionen icke ansett sig kunna ifrågasätta upprättande av A-flickskola. Sådan skulle däremot, såsom redan erinrats, anordnas i Karlstad. Beträffande slutligen de hittills ej nämnda städer i Norrland, som nu hava åttaklassiga flickskolor, Söderhamn, Härnösand, Umeå och Jjuleå, har kommissionen ansett flickundervisningen böra å dessa orter tillgodoses med flickskola av B-typ. I Söderhamn hade flickskolan år 1921 i klasserna 3—8 allenast 134 lärjungar, medan medeltalet 1912—22 utgjorde 94-9. I Härnösand xTar antalet visserligen ej oväsentligt större, höstterminen 1921 168 och i genomsnitt under tioårsperioden 116-8, men med hänsyn till att det mrvarande läroverket föreslås ombildat till samläroverk och att flickskola av A-typ ifrågasatts till upprättande i Sundsx^all, torde tillräcklig anledning icke kunna anses föreligga för att i staden anordna en flickskola av A-typ. Flickskolan i Umeå räknade i klasserna 3—8 år 1921 155 och i genomsnitt under tioårsperioden 127-3 lärjungar, vadan under här angivna organisatoriska förutsättningar tillräcklig anslutning till flickskola av A-typ icke torde kunna beräknas. Enahanda är förhållandet med Luleå, i vars flickskola år 1921 141 lärjungar undervisades i klasserna 3—8; medeltalet 1912—22 utgjorde 111-8. I samtliga nu avhandlade städer bör sålunda enligt kommissionens åsikt flickskola av B-typ anknytas till ortens samläroverk. Genom det framställda förslaget har med ett undantag — Enköping — i samtliga de samhällen, där nu statsunderstödda högre flickskolor finnas, flickskolor av A- eller B-typ ifrågasatts till upprättande. Det har i det föregående framhållits, att vid de enskilda läroanstalterna i Djursholm, Lidingö och Saltsjöbaden redan nu mot B-typen svarande flicklinjer finnas anordnade. Efter kommissionens uppfattning böra i framtiden till samläroverken å nämnda orter knytas flickskolor av B-typ. Kommissionen har slutligen i detta sammanhang tagit under omprövning, huruvida å sådana orter, där nu särskilda utbildningsmöjligheter för flickor icke äro för handen, flickskola av B-typ kan anses x^ara av förhållandena påkallad. Vid övervägande ax>- det beräknade lärjungeantalet i vederbörande skolor samt av orternas betydelse i övrigt har kommissionen emellertid icke funnit anledning föreligga till en dylik åtgärd. Beträffande därefter frågan, till vilka läroanstalter flickskolor av C-typ skola beräknas förlagda, har kommissionen redan i det föregående betonat, att den angivna skoltypen ansetts böra allenast försöksvis bringas i tillämpning samt att i följd härav kostnaderna för densamma icke synts böra omedelbart bestridas av anslag å ordinarie stat. Den följande framställningen avser sålunda icke att utgöra

59 ett slutgiltigt förslag i ämnet, så mycket mindre som för framställandet av ett sådant kännedom om de olika kommunernas eventuella önskemål måste utgöra en grundläggande förutsättning. Kommissionen har emellertid i avsaknad av närmare kännedom i berörda avseende måst inskränka sig till att lämna hållpunkter för beräkning av det anslagsbelopp, som för ändamålet bör i staten upptagas. I det föregående har redan anförts, att skolor ax^ denna typ ansetts böra förekomma xdd två läroverk i Stockholm samt vid.ett läroverk i en var axr städerna Göteborg och Malmö. Av de nuvarande statssamskolorna har C-skola ansetts böra beräknas bliva upprättad vid nio, nämligen i Norrtälje, Ängelholm, Trälleborg, Alingsås, Falköping, Filipstad, Örnsköldsvik, Skellefteå och Piteå. Därjämte har vid följande föreslagna samrealskolor en dylik skola synts kunna påräkna tillräcklig anslutning: Enköping, Katrineholm, Motala, Huskvarna, Nässjö, Tranås, Ronneby, Åstorp, Hässleholm, Höganäs. Eslöv, Falkenberg, Trollhättan, Stora Tuna, Sollefteå, Malmberget och Boden. Tillsammans beräknas antalet flickskolor ax- här förevarande typ uppgå' till 30. Under hänvisning till vad sålunda anförts får kommissionen, på de oxran be- Hemställan. träffande högre lärox^erk och lyceer angivna förutsättningar, föreslå, dels att s t a t e n s n o r m a l s k o l a f ö r f l i c k o r ombildas till en flickskola av A-typ samt en samrealskola med flickskola axr B-typ, dels att f l i c k s k o l o r a v Å-t y p upprättas å följande orter: Stockhohn, 4 fristående Läroverk samt en skola knuten till ett högre flickläroverk, Uppsala, Linköping, Norrköping, Jönköping, Växjö, Kalmar, Karlskrona, Kristianstad, Malmö, Lund, Hälsingborg, Halmstad, Göteborg, 2 läroverk, Borås, Karlstad, Örebro, Västerås, Falun, Gävle, Sundsvall och Östersund. dels att f l i c k s k o l o r a v B-t y p upprättas vid två av samrealskolorna i Stockholm, ävensom vid de högre samläroxTerken i Lidingö, Södertälje, Djursholm, Nyköping, EskiUtuua, Västervik, Visby. Landskrona, Ystad, Uddevalla, Vänersborg, Skara, Hudiksvall, Härnösand. Umeå och Luleå, vid de högre flicklärox-erken i Malmö och Göteborg, ävensom xrid en samrealskola i sistnämnda stad samt xdd samrealskolorna i Saltsjöbaden, Strängnäs, Eksjö, Oskarshamn, Karlshamn, Varberg. Mariestad, Lidköping, Skövde, Kristinehamn, Arvika och Söderhamn, dels ock att anslag å extra stat för anordnande av trettio f l i c k s k o l o r a v C-t y p varder av riksdagen äskat.

KAP. III.

Beräkningar av erforderliga läroverk och kostnaderna för desamma å olika orter. 1. Stockholms stad. För närvarande finnas i Stockholm fem högre allmänna läroverk, nämligen högre latinläroverket å Norrmalm, högre allmänna läroverket å Södermalm, högre realläroverken å Norrmalm och Östermalm samt Nya elementarskolan, vidare tre realskolor, nämligen Jakobs, Katarina och Kungsholmens realskolor. De statsunderstödda privatläroverken i Stockholm äro dels följande flickskolor: Afzelii elementarskola, Ateneum för flickor, Brummerska skolan, Detthowska skolan, Kungsholms elementarskola för flickor, Kungsholms läroverk för flickor, Lyceum för flickor, Lychouska skolan, Margaretaskolan, Nya elementarskolan för flickor, Oskarsskolan, Anna Sandströms skola, Anna Schuldheis' skola, Södermalms högre läroanstalt för flickor. Wallinska skolan och Åhlinska skolan, dels följande högre goss- och samskolor: Sofi Almquists samskola, Palmgrenska samskolan, Stockholms samgymnasium, Whitlockska samskolan och Beskoxviska skolan, dels en enskild mellanskola, Grevesmuhlska samskolan. Vid de i det följande utförda beräkningarna är icke hänsyn tagen till den sistnämnda, då den har karaktär av en donationsskola, och icke heller till den med högre lärarinneseminariet förbundna statens normalskola för flickor, till vilken kommissionen får tillfälle återkomma i annat sammanhang. Däremot har kommissionen tagit hänsyn till en under bildning varande kommunal mellanskola i Stockholm. vars lärjungeantal i beräkningarna ingår med 163 gossar och 443 flickor, vilket utgjorde lärjungeantalet vid Stockholms treklassiga högre folkskola för allmänt medborgerlig bildning höstterminen 1921, ökat med en tredjedel. För årtiondet 1912—1922 eller clen kortare tid, för vilken statistiska uppgifter föreligga, uppgick medelvärdet av lärjungeantalet i klasserna 3—6 och första ringen vid de allmänna läroverken och pritvatläroverkens motsvarande klasser till 3 075-2, vad gossarna angår, och till 2 982-5 beträffande flickorna. 1 Flickornas antal å ifrågavarande skolstadium överstiger alltså det »relativa» flickantalet, varför här räknats med det verkliga medelvärdet. 1 Medeltalen avse beträffande de allmänna läroverken och de högre flickskolorna höstterminerna 1912—1921, de högre goss- och samskolorna och enskilda mellanskolorna höstterminerna 1916—1921 samt de kommunala mellanskolorna höstterminerna 1912—1921 eller de kortare tider läroanstalterna eller olika stadier av desamma existerat.

61 I privatläroverkens sjunde och åttonde klasser var medeltalet flickor 705-0. Om man räknar med att efter läroverkens omorganisation antalet flickor i gymnasiets första och andra ringar kommer att uppgå till hälften av detta antal och i vardera av dessa två ringar således till ungefär en fjärdedel, skulle det beräknade antalet flickor i det nya treåriga gymnasiet uppgå till tre fjärdedelar av ox^an angivna medeltal, d. v. s. till 529. I verkligheten utgjorde medeltalet flickor i gymnasiernas tre högsta ringar 353-7, vadan den beräknade ökningen utgör 175. I det föregående, sid. 10, har kommissionen anfört, att man å ort, där både en flickskola av A- eller B-typ och ett sam- eller flickgymnasium upprättas, skulle kunna räkna med, att de båda högsta flickskoleklassernas lärjungeantal kommer att minskas till hälften av det nuvarande. Denna tankegång tillämpas ock i det följande beträffande sådana städer, där sam- eller flickgymnasium icke redan finnes. Å en ort sådan som Stockholm, där flickor redan hava tillf alle' till gymnasieutbildning, låt vara att den är förenad med avsevärda kostnader, torde man dock icke böra räkna med, att elevantalet i flickskolans två högsta klasser minskas så långt som till hälften, därigenom att möjlighet beredes flickor att erhålla undervisning i statsgymnasium, utan endast så mycket som sxrarar mot den antagna ökningen i antalet flickor, som undervisas å gymnasiet. Då nu i Stockholm de nya statsgymnasierna beräknas bliva besökta av 175 flickor utöver antalet av dem, som nu erhålla gymnasieutbildning därstädes, d. v. s. i var och en av de tre ringarna med ungefär en tredjedel och således i de två lägsta med omkring två tredjedelar av nämnda antal, d. v. s. 117, kommer man till den slutsatsen, att antalet flickor i realskolor och flickskolor av A- och B-typ, om till grund för beräkningen läggas ovan anförda medelvärden, skulle komma att utgöra 2 983 + 705 — 117, d. v. s. 3 571 eller i avrundat tal 3 570. Medelvärdet av gossarnas antal i gymnasiets tre högsta ringar utgjorde 1 197-9. Med hänsyn till att kommissionen icke förutsätter fortbestående av gymnasiet i Saltsjöbaden, torde gossarnas antal å gymnasiet böra ökas med 30, varemot man icke torde behöxTa räkna med en ökning av flickornas antal på gymnasiet på grund av nämnda indragning, då säkerligen en del av de flickor, som under nuvarande skolorganisation undervisas i Stockholms gymnasier, komma att efter den nya läroverksorganisationens genomförande besöka landsortsläroverk. Enligt den anförda medeltalsberäkningen skulle man således kunna antaga, att i Stockholm komma att undervisas 3 075 gossar å realskolestadiet, 1 230 gossar å gymnasialstadiet, 3 570 flickor i realskolor och flickskolor av A- eller B-typ samt 530 flickor å gymnasiet, tillsammans 8 405 i de högre skolorna. Höstterminen 1921 funnos vid de anförda läroverken i de klasser, som den nya realskolan skulle omfatta, 3 387 gossar och 3 360 flickor samt i gymnasiets tre högsta ringar, inberäknat Saltsjöbadens gymnasium, 1 296 gossar och 362 flickor. I flickläroverkens två högsta klasser \-ar lärjungeantalet 845. Räknar man, på samma sätt som i det föregående skett, med att antalet flickor å gymnasiet skulle uppgå till tre fjärdedelar av sistnämnda antal, så skulle å gymnasiet hava undervisats 634 flickor, därest den nya organisationen varit genomförd, d. v. s. flickorna skulle å gymnasiet hava varit 272 flera, än vad nu är fallet. Antalet flickor i klasserna 7 och 8 bör då i öx^erensstämmelse med vad tidigare anförts minskas med 8A av 272, d. v. s. med 181 och skulle således uppgå till 664, så att hela antalet flickor i realskolorna och flickskolorna av A- och B-typ skulle ha uppgått till 4 024. Läggas 1921 års siffror till grund för beräkningarna, skulle alltså i de om-

62 organiserade läroverken hava undervisats 3 387 gossar på realskolans och 1 296 på gymnasiets stadium, under det att antalet flickor, som skulle ha undervisats i realskolor och flickskolor, hade uppgått till 4 024 och antalet av dem, som beräknas ha tillhört gymnasiet, utgjort 634. Ökningen år 1921 utöver medeltalet utgör alltså i realskolor och flickskolor 766 (312 gossar och 454 flickor) och å gymnasiet 174 (70 gossar och 104 flickor). Om således, i överensstämmelse med vad tidigare anförts, läroverkens stat uppgöres med hänsyn till medeltalet lärjungar, skulle detta tillskott i lärjungar föranleda upprättandet av ungefär 25 klassavdelningar i realskolor och flickskolor samt 7 å gymnasiet. Utöver den på grund av medeltal beräknade staten, skulle således erfordras 32 extralärare, vartill kommer ett tillägg på extra stat till ökade kostnader för undervisning i övningsämnen. I detta sammanhang bör erinras om att ett avsevärt antal till läroverkets första klass vid inträdesprövningen godkända gossar under nuvarande förhållanden måste avvisas på grund av bristande lokalutrymme och otillräckliga lärarkrafter. Sålunda godkändes vid slutet av vårterminen 1921 till nämnda klass 622 av 857 inträdessökande, av vilka endast 414 kunde beredas inträde i det läroverk de önskade. Av de avvisade kunde vid höstterminens början plats beredas för 25, varigenom antalet avvisade nedbringades till 183. Höstterminen samma år godkändes 218 av 296 prövande, under det att plats fanns endast för 126. Om ock härvid dubbelräkning till någon del icke kunnat undvikas, uppgick dock det xrerkliga antalet axrxrisade godkända sökande vid början av läsåret 1922—23 till den betydande siffran av 219. Jämväl vid Stockholms högre folkskola hava motsxrarande missförhållanden framträtt, i det att läsåret 1921—22 ej mindre än 157 godkända inträdessökande måste på grund axbristande utrymme avvisas. Här berörda omständigheter hax^a axT kommissionen icke kunnat lämnas obeaktade vid beräkningarna. Med hänsyn till vad ovan anförts beträffande lärjungarnas antal vid de nuvarande allmänna läroverken och med dem jämställda läroanstalter i Stockholm har kommissionen funnit sig böra föreslå 16 lärox^erk i huvudstaden, nämligen ett samlyceum, två högre samläroverk, fyra högre gossläroverk, ett högre flickläroverk med flickskola av A-typ, fyra samrealskolor, av vilka två med flicklinje B och tx7å med flicklinje C, samt fyra högre flickskolor av A-typ. Därjämte har kommissionen, utan att i förevarande avseende framställa något förslag, räknat med tre statsunderstödda privatläroverk, av vilka två tänkas organiserade som högre samlärox^erk och ett såsom flickskola av A-typ. Gj-mnasiestadiet vid samlyceet och gymnasierna vid de två högre samläroverken tänkas organiserade på följande sätt. A lyceet skulle alla tre bildningslinjerna förekomma med differentiering av A- och C-linjerna — Alinjen med genomgående två parallellavdelningar. Vartdera samgymnasiet förutsattes komma att erhålla A-, B- och C-linjer, det ena med differentierad C-linje, det andra med differentierade A- och C-linjer. Av de fyra högre gossläroverken skulle ett bliva försett med A-linje och dubbel C-linje, en av de senare differentierad, det andra tankes erhålla tredubbel C-linje, varav en skulle vara differentierad, det tredje förutsattes komma att erhålla odifferentierade A- och C-linjer och det fjärde B-linje och odifferentierad C-linje. Slutligen tankes flickgymnasiet komma att förses med A- och B-linje, den förra odifferentierad. Av de nuvarande statsläroxrerken i Stockholm äro fyra förlagda till Norrmalm (högre latinläroverket, högre realläroverket, nya elementarskolan och Jakobs realskola), ett till Östermalm (högre realläroverk), två till Södermalm (ett högre läroverk och Katarina realskola) samt ett till Kungsholmen (realskola). Om man

63 sir bort frän de tva lägsta klasserna, uppgick i medeltal under åren 1912—1922 lirjungeantalet för läroverken å Norrmalm, Östermalm. Södermalm och Kungsholmen til respektive 1 762-4, 575-2, 762-8 och 266-5. Vad de statsunderstödda privatläroverken beträffar, äro följande förlagda till ijorrmalm; Ateneum för flickor, Brummerska skolan, Wallinska skolan, Åhlinska siolan samt Stockholms samgymnasium, och utgjorde medeltalet lärjungar vid dessa liroverk med frånräkning av förberedande klasserna och de två lägsta elementarllasserna tillsammans 180-0 gossar och 1 102-0 flickor. Å Östermalm befinna sig Åfzeln elementarskola, Detthowska skolan, Lyceum för flickor, Margaretaskolan, Nya elementarskolan för flickor, Oskarsskolan, Anna Sandströms skola, Sofi Almquists simskola, Palmgrenska samskolan, Whitlockska samskolan och Beskowska skolan, ned ett sammanlagt lärjungeantal i förutnämnda klasser av i medeltal 563-2 gossar qch 1 736-1 flickor. På Södermalm ligga Lycbouska skolan, Anna Schuldheis' skola odi Södermalms högre läroanstalt för flickor, i vilka sammanlagda lärjungeantalet i ifrågavarande klasser i medeltal uppgick till 522-0 flickor. Slutligen har Kungsholnen två flickskolor, Kungsholms elementarskola för flickor och Kungsholms läroverk för flickor, vilka i medeltal besökts av tillsammans 238-1 flickor i klasser över den andra. Härav framgår, att vid statsläroverk och statsunderstödda läroverk i klasser över den andra i medeltal per år under tiden i fråga undervisats å Norrmalm 1 942-4 gossar och 1102-0 flickor, tillsammans 3 044-4; å Östermalm 1 138-4 gossar och 1 736-1 flickor, tillsammans 2 874-5; å Södermalm 762-8 gossar och 522-0 flickor, tillsammans 1 284-8; å Kungsholmen 266-5 gossar och 238-1 flickor, tillsammans 504-6. Folkmängden vid utgången av år 1921 utgjorde å Norrmalm 128 436, å Östermalm 73 343, a Södermalm tillsammans med Storkyrkoförsamlingen och Brännkyrka 160 09.1 och å Kungsholmen med Bromma 60 172. Lärjungeantalet i de högre skolorna i de olika stadsdelarna står således icke i direkt förhållande till folkmängden i de olika stadsdelarna. Så t. ex. besöktes Östermalmsskolorna av 2 875 lärjungar, under det att läroverken å Södermalm blott räknade 1 285, ehuru Södermalm har mer än dubbelt så många invånare som Östermalm. Efter denna redogörelse för nuvarande förhållanden övergår kommissionen att i huvuddrag angiva, hur kommissionen tänkt sig de föreslagna läroanstalterna fördelade på olika stadsdelar och huru de kunna tänkas ansluta sig till redan förefintliga statsläroverk. Samlyceet bör enligt kommissionens mening erhålla ett sådant läge, att det är lätt tillgängligt för lärjungar från olika stadsdelar. Av de nuvarande statsläroverken synes högre latinläroverket å Norrmalm uppfylla detta krav. Övre Norrmalms och Kungsholmens behov av ett samläroverk torde bliva tillgodosett, om ett av de föreslagna förlägges till den skolbyggnad, som är under uppförande i kvarteret Resedan. Det återstående högre samläroverket torde böra förläggas till Södermalm. Denna stadsdel synes särskilt med hänsyn till folkmängden vara i behov av ytterligare ett högre läroverk, vadan kommissionen föreslår, att ett högre gossläroverk förlägges till den för Katarina realskola tillämnade nya läroverksbyggnaden. Det nuvarande högre läroverket å Östermalm torde böra behållas som gossläroverk men utvidgas med A-linje, under det att det nuvarande realläroverket å Norrmalm lämpligen bör bibehållas som ett högre gossläroverk med enbart C-linje. Kommissionen anser vidare, att Kungsholmens behov av ett högre statsläroverk snarast möjligt bör tillgodoses genom utvidgning av den nuvarande realskolan till ett högre gossläroverk med A- och C-linjer. Det är redan antytt, att flickornas i denna

64 stadsdel behov av gymnasiebildning torde kunna anses vara tillräckligt tillgodosett genom nyssnämnda till kvarteret Resedan förlagda högre samläroverk. Av de fyra samrealskolorna synes en av de med flicklinje B försedda lämpligen böra förläggas till Norrmalm och den andra till Östermalm, varemot en av de med flicklinje C försedda torde böra förläggas till Kungsholmen och den andra till Södermalm. Slutligen torde de fyra föreslagna flickskolorna av A-typ böra »förläggas en till var och en av de fyra stadsdelarna Norrmalm, Östermalm, Södermalm och Kungsholmen. Vad slutligen angår det högre flickläroverket med flickskola av A-typ, anser kommissionen, att det bör förläggas i västra delen av Östermalm, för att kunna tillgodose icke blott denna stadsdels utan ock Norrmalms behov av ett flickgymnasium. Förläggas slutligen de tillämnade tre privatläroverken till Östermalm och Norrmalm, torde dessa stadsdelar även framgent bliva väl försedda med högre läroverk. De åtta nuvarande statsläroverken i Stockholm tänker sig således kommissionen böra ombildas på följande sätt: högre latinläroverket å Norrmalm övergår i samlyceum, nya elementarskolan uppgår i det nyupprättade läroverket i kvarteret Resedan, vilket läroverk i övrigt skulle omfatta Jakobs realskola, Södermalms högre allmänna läroverk ombildas till ett högre samläroverk och Katarina realskola utvidgas till ett högre gossläroverk. Vidare tänker sig kommissionen, att Östermalms realläroverk övergår till ett högre gossläroverk med A- och C-linjer och att Kungsholmens realskola för gossar utvidgas till ett högre gossläroverk. Slutligen skulle högre realläroverket å Norrmalm behållas som högre gossläroverk med enbart Clinje. Nya elementarskolans lokaler, vilka emellertid tillhöra statsverket, bliva således disponibla för annat ändamål, förslagsvis för en samrealskola med flickskola B. Lärjungarnas fördelning på de olika läroverken, antalet klassavdelningar i realskolan, flickskolan och å gymnasiet samt gymnasielinjerna vid de högre läroverken framgå av vidstående tabell. Det torde böra särskilt framhållas, att de föreslagna läroverken effektivt tillgodose ett vida större behov än det beräknade, enär lärjungeantalet i de särskilda avdelningarna beräknats så, att det medgiver en icke oväsentlig ökning. Jämväl torde vid åtskilliga läroverk antalet avdelningar utan svårighet kunna utökas, om så finnes påkallat. Till ytterligare belysning av denna fråga må erinras, att under höstterminen 1922 i Stockholms nuvarande allmänna läroverk undervisades ej mindre än 5 167 lärjungar, samtliga gossar, medan det av kommissionen beräknade sammanlagda antalet gossar och flickor utgör 7 325. Av dessa siffror framgår ock, att det behövliga tillskottet av nya läroverk icke skulle tillnärmelsevis uppnå det i det föregående angivna antalet, därest icke samtidigt en väsentlig reduktion i klassavdelningarnas storlek förutsatts. Vid beräkning av erforderligt timantal å gymnasiet har antagits, att, då parallellavdelningar inom ifrågavarande bildningslinjer förekomma och differentiering av A- eller C-linje skall äga rum, den ena avdelningen i sinhelhet blir differentierad, genom vilken anordning en ökning av antalet veckotimmar icke föranledes. Med tillhjälp av vidstående tabell och med tillämpning av de principer, som uttalats dels i del I av kommissionens betänkande, sid. 458 ff., dels i föreliggande del, har beräknats antalet veckotimmar och erforderligt antal lärare vid de föreslagna statsläroverken. Resultatet är sammanställt i tabellen sid. 67. Enligt timplanen del I, sid. 375, kommer samlyceet, vars A-linje har två parallellavdelningar, att i klasserna I—IV erfordra 2 X 1 1 4 + 1 1 0 + 113 lärartimmar i läsämnena, vartill böra fogas 5 timmar för varje klassavdelning för delning av klass

<;5

Översikt av den ifrågasatta

läroverksorganisationen

i

Stockholm. Antal klass-

Antal avdelningar

Läroverk

Antal lärjungar I8i._ i realskolor samt Anta lär i mgar . _ i j un- realflickskolor av ä g vmnasiet Läroverkets förgar i skola A- och B-typ å läggning hela och gymläro- flick- naver- skola sium ket A och G. Fl. Sum- G. Fl. Summa ma *

I. Samlyceum . . Norra latinlärov.

16 II. Högre samlärov. Kvarteret .Resedan 180 180. 360 100 100 200, 500 III. » > Södermalms h. a. 180 180, 360 100 100 200! 560 lärov. IV. » gosslärov. Högre reall. å 370 — 370 180 — 180 550 Östermalm Högre reall. å 370 — 370 180 — 180 550 Norrmalm Kungsholmens VI. > 370 — 370 150 — 150 520 reaisk. VII. » Katarina 295 — 295 140 — 140' 435 VIII. > flicklärov., med flicksk.A Västra delen av _ 360 360 — 150 150 510 Östermalm IX. Samrealskola. liickskola B Nya elementarsk. 200 275 475 — — —; 475 X. » » Östermalm 200 275 475 475 — ! XI. » c Kungsholmen 200 200 400 400 — XII. > > Södermalm 200 200 400 400 — XIII. Flickskola A Norrmalm _ 310 310 — — — 310 XIV. > > Östermalm — 310 310 — — 310 XV. Södermalm — 310 310 — — — 310 XVI. Kungsholmen — 310 310 — — 310 Summa 2835 3030 5S65 1030 430 1460 7 325

14 14

v.

XVII. Högre samläro- I f verk, privat \ Norrmalm J XVIII. > XIX. > flickskola ( och Östermalm ^ A, privatj

120 120

120 120

240 240

100 100

50 50

1501 150

390 390

—

300,

— —

-!

300 Summa

200 100 300 1080 Su mmornas summa 3 075 3 570 6 045 1230 530 1760 8405

Gymnasielinjer

12 Al, Aid' Bl, Cld 9 A, B, Cd' 9 Ad, B, Cd 9 A, C, Cd

9 C, C, Cd

6 A, C

6 B, C

6 A, B

19 19 16 16 12 12 12 12 230

= — — —

— — —

— 66

— — —

Anm. Vid beräkningen rörande samlyceet likställas i ovanstående tabell klasserna I—IV med realskolan och klasserna V—VII med gymnasiet.

9—223000. Skolkommissionens

betänkande.

66 vid laborationsövningar och språkundervisning, så att hela timantalet i ifrågavarande klasser uppgår till 471. Antalet lärartimmar i lyceets tre högsta klasser utgör 86 + 82 + 84 -f- 84, vartill komma 9 timmar för C-linjens differentiering, så att hela antalet timmar å gymnasiestadiet utgör 345. För att uppehålla sistnämnda timmar beräknas utom rektor med 8 timmar 15 lektorer. För överskjutande 22 timmar samt för de 471 timmarna i klasserna I—IV behövas 19 adjunkter. Antalet lärartimmar i realskolan utgör vid vart och ett av läroverken I I — V I 3 X 1 1 8 + 5 6 , d. v. s. 410. Vad gymnasierna beträffar, kräver läroverket I I , som har alla tre gymnasielinjerna, 265 lärartimmar, inberäknat 9 timmar för C-linjens differentiering. Vid läroverket I I I tillkomma ytterligare 14 timmar, på grund av att jämväl A-linjen är differentierad, så att timantalet utgör 279 å gymnasiet. Vid läroverket IV, som har gymnasielinjerna A, C och Cd, uppgå gymnasietimmarna per vecka till 87 + 2 X 84, d. v. s. till 255. Läroverket V, som har tredubbel C-linje, får 3 X 84, d. v. s. 252 lärartimmar å gymnasiet, och vid läroverket V I med gymnasielinjerna A och C erfordrar gymnasiet 171 lärartimmar. Om man iakttager, att vid läroverken I I — V rektor beräknas undervisa 8 timmar i veckan och vid läroverket V I 12, så beräknas övriga gymnasietimmar erfordra vid vart och ett av läroverken I I och IV 11, vid I I I 12, vid V 10 samt vid läroverket V I 7 lektorer, varvid överskjutande respektive 26, 16, 19, 34 och 12 gymnasietimmar tänkas fogade till de 410 adjunktstimmarna vid vart och ett av läroverken. Det antal veckotimmar, som skall uppehållas av adjunkter, blir alltså vid respektive läroverken I I — V I 436. 429, 426, 444 och 422. Antalet erforderliga adjunkter uppgår följaktligen vid vart och ett av ifrågavarande läroverk till 16, utom vid läroverket V, där antalet utgör 17. Härjämte uppkomma vid läroverken I I — I V överskott av respektive 20, 13 och 10 veckotimmar, för vilka förutsättas timlärare. Vid läroverket V I I , som har en tredubbel realskola, erfordras å realskolans stadium 3 X 118, d. v. s. 354 samt å gymnasiet med bildningslinjerna B och C 1 6 9 lärartimmar. Om rektor övertager undervisningen under 12 av dessa, taga återstående 157 i anspråk 7 lektorer. Fogas överskjutande 10 veckotimmar till adjunktstimmarna, komma dessa att uppgå till 364, vilka förutsätta 14 adjunkter. Läroverket V I I I omfattar utom gymnasium med bildningslinjerna A och B, vilket erfordrar 172 lärartimmar per vecka i läsämnen. en dubbel realskola och en flickskola A. A realskole- och flickskolestadiet uppgår antalet veckotimmar i läsämnen till 2 X 118 +154, d. v. s. till 390. Om rektor undervisar 8 timmar i veckan å gymnasiet, förutsätta de övriga 164 veckotimmarna 7 lektorer, varvid uppstår ett överskott av 17 timmar. Hela timantalet för adjunkter uppgår härigenom till 407, för vilka erfordras 15 adjunkter samt timlärare för 17 timmar i veckan. De båda samrealskolorna IX och X tänkas vardera omfatta, förutom en enkel flickskola av B-typ, en fyradubbel realskola. Antalet lärartimmar i läsämnen utgör vid vardera skolan 4 X 118 + 74, d. v. s. 546, för vilket utom rektor med 15 timmar fordras 20 adjunkter samt timlärare för 11 övertimmar. Samrealskolorna X I och X I I omfatta vardera en fyradubbel realskola. Lärartimmarnas antal uppgår alltså till 4 X 1 1 8 , d. v. s. till 472. Om rektor övertager 15 av dem, kräva de återstående 17 adjunkter samt timlärare för 15 veckotimmar. De fyra flickskolorna X I I I — X V I innehålla var och en två paralléllavdelningar i alla 6 klasserna. Antalet lärartimmar i läsämnen beräknas således utgöra 2 X 154, d. v. s. 308. Om rektor övertager 15 av dessa, erfordras 11 adjunkter och timlärare för 7 veckotimmar.

67 Éi°c, ,

C5

^55 ° Ö

o CO

t

OQ

(N (N

IN OJ

t» —'

-Ö

"-"

. - , ^ 3 :o 60

u as d

iO

CC

es w

CO co 0 » 0 1 (Sd (M -* •* CO CO 1-1 ^ <* "* " * l

ir>

o» OQ

1 tO

in

h»

•«*

-n

-r

-^ 0."

•

cc

CO

IS CO

(M

IO

IO

>r;

in

1 I 1

-t< 0J

r~

S tl SO

^91

J*

"

gS"S ft, g

• H

M S

:o Oto 3co ,C2 H "H . 0 3 60 O

o M 03

i- *-*J M

>

^ co 60 a

OS

M

<

a

o IM

lit

lO.

CO

te

cc CO vO

— "*

o

—1

co

CC - r cp 01

CO

CO

on x

x>

CO

>o IN CO

«# 3 ^Tl

a

SQ

60 M

§.ss •-* -t-5

n* B«* L i. >< p

0'

»H

0)

«5

0> 01

Q •?>

—

co O

o

co cc CO

CO

oi

?1

0J

to

-* 10—?1 O

30 x 0v»

^r 0>

-ti •* 0J 0J

CO

CO

OJ

so

N M

0}

«

p

OJ

1 1

cc co

r9

id

O

• ^

iO

cs !M

o 0J

c

OJ

s

cp

GNJ kO

^ — i 0 »o h •—< 7-1 1-1 1—1

1 f-

1 1

1 1

e«5

•

—1

•r CO

X CO

1-

—i

r^

f^

o

•

03 •—»-U

cc o 7!

f-

p

C 7J

1 1 1 1 1 1

CO 1-1

bO

^ 5 ^ 3 03 tS

=e

o

rr

—. CC «* no X r -^ CO CO 0» 55 --

1 p 01

••—<

O

-T

CO

OQ

O

or

co :ii

1 O

1 on •r 1 CO CO

:rt

CC r^ Co co tco —i

T—1

CC

TH

«-, ^o

d 03

id

—H

0)

_l

O

1—1

~H

•+J

-fj

+3

X

X

X

r^

«# i O

IN

<^

r-

. - J

r-{

5M

1 1

i

1 1

1 O

-»J

c8

-^ co X

•+J

:c3 M

-^> 0 7 +J

Ol

-4J

+3

«J +^

-*J

+s

•*a

+=

-IJ

X

i0

I.O

i0

kO

iO

uO

i -

LC

^_ »1 o> ^H

-*-» M

co

PP

1-H

1 Si

•ps* « -5 o S g,M « 3 a P.8

<i _« £

^

uS

iQ

CO

01 Tji

so h»

i-:

>n i—i r» CM.

CM

0!

.—i

~

CC

01 1 —1

i

1 1

i

1 Cf)

1—1

-H

a .s

I O

t*

-J- - o J4 B 03 "3 a oj a a &, o

-3

CO;

r^

•«*

>>

O

O

-n

;:. i Q "* <* TU -* m cc

O

O

o

Tfl I O

o

CO

-.0

O)

o

^tl

•"*

fN

CO CO X

CO

c Q ~ O (- f>co -« :~ CO CO

2? >o «D c3

5 c

^

o

> «

o

:o3

P-3

i—i

1-1 M

> > —> > K*

k

X! i—i

^H

X! y

>^ > i—i > — M X, X y

>—i

kXi

68 V i d b e r ä k n i n g av antalet l ä r a r t i m m a r i övnings ämnen h a r behörig h ä n s y n t a g i t s till behov av klassernas delning vid undervisning i slöjd och hushållsgöromål. V i d uppgörande av stat för Stockholmsläroverken har, i överensstämmelse med v a d kommissionen t i d i g a r e u t t a l a t , b e r ä k n a t s , a t t en fjärdedel av l ä r a r n a äro kvinnor. V i d a r e h a r ävenledes vid statens u p p g ö r a n d e , i överensstämmelse med kommissionens t i d i g a r e uttalande, vad övningsämnena angår, r ä k n a t s med veckotimmar och icke med lärare. Stat för statsläroverken i Stockholm. B.

A. Tid de högre läroverkeu.

Tid övriira läroverk.

Kronor

1.

7 500 37 500 5 800 342 200 4 300 412 800 120 26 640 120 17 880 120 28 320 85 30 090 913 475

1 rektor 5 rektorer 1 adjunkt 87 adjunkter 1 veckotimme i teckning 164 veckotimmar » 1 veckotimme i musik 96 veckotimmar » 1 veckotimme i gymnastik 167 veckotimmar » 1 veckotimme i gosslöjd m 151 veckotimmar »

1 rektor 1 » 1 lektor 19 lektorer 1 adjunkt 31 adjunkter 1 veckotimme i teckning 72 veckotimmar » 1 veckotimme i musik 48 veckotimmar » 1 veckotimme i gymnastik 78 veckotimmar » 1 veckotimme i flickslöjd 107 veckotimmar » 1 veckotimme i hushållsgöromå1 74 veckotimmar i »

6 200 6 200 4 800 91 200 3 600 111 600 105 7 560 105 5 040 105 8 190 80 8 560 80 5 920

1 rektor . . . 1 » . . . 1 adjunkt . . . 29 adjunkter 1 veckotimme i teckning 54 veckotimmar i teckning 1 veckotimme i musik 32 veckotimmar » 1 veckotimme i gymnastik 55 veckotimmar » 1 veckotimme i flickslöjd 355 veckotimmar > 1 veckotimme i hushållsgöromål 271 veckotimmar i » Summa

5 000 5 000 3 600 104 400 100 5 400

Summa

259 345 Summa summarum

661 S10

1.

Manliga lärare.

1 rektor 5 rektorer 1 lektor 59 lektorer 1 adjunkt 96 adjunkter 1 veckotimme i teckning . . . 222 veckotimmar » . . . 1 veckotimme i musik . . . . 149 veckotimmar » . . . . 1 veckotimme i gymnastik . . . 236 veckotimmar » . . . 1 veckotimme i gosslöjd m. m. 354 veckotimmar » » Sumnu t 2.

Kvinnliga

Summa

2.

lärare.

Summa summarum 1 172 S20

Manliga lä

K v innliga

Kronor fi 400 32 000 4 300 374 100 115 18 860 115 11 040 115 19 205 85 12 835 479170

lärare.

100 3 200

100 5 500 80 28 400 80 21 680 182 640

69 Staten för de högre läroverken slutar på 1 172 820 kronor och för de övriga på 6G1 810 kronor eller tillhopa på 1 834 630 kronor. I staten ingår icke avlöning för timlärare och ej heller ålderstillägg. Det må påpekas, att i de fall, då det överskjutande timantalet är obetydligt i förhållande till antalet ämneslärare, särskilda kostnader för timlärare icke beräknats. Om staten bestämts på nyss angivet sätt med utgångspunkt från medeltalet lärjungar, skulle, såsom förut är visat, år 1921 hava erfordrats 32 extralärare, d. v. s. i medeltal 2 på varje läroverk. Därtill kommer ökat timantal för undervisning i övningsämnen, vilket föranledes av ökningen i lärjungeantal. Kostnaderna för extralärare, timlärare och den omnämnda ökade kostnaden för undervisningen i övningsäiiinen samt för den valfria undervisningen böra bestridas ur ett särskilt förslagsanslag. Kommissionen får anledning att återkomma härtill i annat sammanhang. I sitt föregående betänkande har kommissionen framhållit, att förhållandena i de större städerna sannolikt påkalla en längre övergångstid än annorstädes. I detta sammanhang vill kommissionen emellertid erinra om att kommissionen i stort sett tänkt sig ombildningen taga sin början samtidigt vid samtliga statsläroverk, men att den vid flertalet av Stockholmsläroverken kan försiggå långsammare, exempelvis efter plan 10, del I, sid. 503. Kommissionen förordar dock, att vid två högre statsläroverk ombildningen försiggår i ett raskare tempo, exempelvis så, som åskådliggöres av planen 2, sid. 497, i första delen av dess betänkande, nämligen vid Södermalms högre allmänna läroverk, som kommissionen tänkt skola ombildas till högre samläroverk, samt vid högre latinläroverket å Norrmalm, som förordats skola ombildas till samlyceum. Vidare anser kommissionen, att det högre flickläroverket med flickskola A snarast möjligt bör upprättas, då det nämligen ligger i det allmännas intresse, att statens övertagande av flickornas undervisning icke över hövan försenas i huvudstaden. Därjämte bör, så fort ske kan, Kungsholmens realskola ombildas och utvidgas till högre läroverk. Behovet av en sådan utvidgning har på ett ofrånkomligt sätt ådagalagts i underdånigt utlåtande den 18 februari 1920 och även vitsordats av skolöverstyrelsen. Det ligger i sakens natur, att de statsunderstödda privatläroverken böra avvecklas, i samma mån som staten upprättar klasser för flickornas undervisning. Medeltalet lärjungar i de förberedande klasserna vid de statsunderstödda pri- Folkskolan. vatläroverken i Stockholm utgjorde under tioårsperioden 1912—1922 eller den kortare tid, för vilken officiella uppgifter föreligga, 1 964-5, och av dessa beräknas 96-4 procent, d. v. s. 1 894 hava sin hemort i huvudstaden. Om man antager, att en tredjedel av dessa, d. v. s. 631, tillhörde var och en av de tre kinderna i fråga, skulle, därest enhetsskoleprincipen varit genomförd, i medeltal 631 barn hava inskrivits i folkskolans första klass, i stället för i privatskolans första förberedande klass. Om denna kontingent årligen tillfördes folkskolan under sex års tid, skulle dess lärjungeantal komma att ökas med 6 X 631. cl. v. s. med 3 786. Vidare uppgick medeltalet gossar i de allmänna läroverkens båda lägsta klasser och i motsvarande klasser vid privatskolorna till 1 553-9, av vilka 91-9 procent, d. v. s. 1 428, beräknas hava sin hemort i Stockholm. Medeltalet flickor i de klasser, som motsvara nyssnämnda klasser vid statsläroverk, var 1 095-0, av vilka 90-5 procent eller 991 tillhörde Stockholm. Sammanlagda antalet gossar och flickor av denna kategori var alltså i medeltal 2 419. Ehuru i verkligheten antalet lärjungar i andra klassen är något större än i den första, torde man kunna räkna, som om antalet lärjungar inom vardera av dessa klasser upp-

70 gick till 1 210. Av dessa 1 210 lärjungar i de högre skolornas första klass beräknas enligt det föregående 631 komma från de förberedande klasserna, vadan återstoden 579 skulle komma från folkskolans tredje klass, ehuru i verkligheten ett betydande antal av dessa hava erhållit sin föregående skolutbildning i privatskolor, som icke varit officiellt erkända. Om nu enhetsskoleprincipen varit genomförd, hade varje år dessa 579 barn tillförts folkskolans fjärde klass, så att om reformen fullt genomförts, hade klasserna 4—6 i folkskolan ökats med ytterligare 3 X 579 eller 1 737 barn. Fogas härtill förutnämnda 3 786 lärjungar, skulle, om man räknar med medelvärdet för sista tioårsperioden, 5 523 barn hava tillförts folkskolan, då reformen blir fullt genomförd. Av dem komma således i genomsnitt 631 pä var och en av de tre lägsta och 1 210 på var och en av de tre högsta folkskoleklasserna. Skulle återigen lärjungeantalet höstterminen 1921 tagas till utgångspunkt för dessa beräkningar, blir resultatet följande. Nämnda termin uppgick de förberedande klassernas lärjungeantal till 2 395, av vilka 2 309 beräknas tillhöra huvudstaden. På var och en av de tre klasserna kommo i medeltal 770 lärjungar. Om sistnämnda lärjungeantal årligen tillfördes folkskolan, uppginge ökningen under 6 år till 4 620. Ifrågavarande hösttermin tillhörde 1 645 gossar de två lägsta klasserna i de allmänna läroverken eller motsvarande klasser vid statsunderstödda privata läroanstalter. Av dessa beräknas 1 512 tillhöra huvudstaden. Antalet flickor i motsvarande klasser i privatläroverken uppgick till 1 363, av vilka 1 234 beräknas ha sin hemort i Stockholm. Av dessa 1 512 gossar och 1 234 flickor eller tillsammans 2 746 barn, av vilka i medeltal hälften årligen tillföres första klassen, beräknas enligt det föregående 770 ha kommit från förberedande klasser, vadan återstoden 603 barn skulle hava kommit från folkskolans tredje klass med den inskränkning, som ovan anförts. Om dessa gått kvar i folkskolan ytterligare tre år, hade dess barnantal ökats med 1 809, så att hela ökningen på grund av läroverksreformen utgör summan av 1 809 och 4 620 eller i runt tal 6 430 lärjungar, av vilka i medeltal 770 i var och en av folkskolans klasser 1—3 och 1 373 i var och en av klasserna 4—6.

2. Stockholms län. Lidingö. Lidingö kommunala samskola utgöres av en kommunal mellanskola, vartill ansluta sig en 'särskild flicklinje och ett fyraårigt gymnasium. Medeltalet gossar i mellanskolan och gymnasiets första ring under de två år mellanskolan existerat uppgick till 131-5 och medeltalet flickor å samma stadium till 118-0, således lika stort som det »relativa» flickantalet. Medeltalet flickor i de två högsta flickskoleklasserna var 14-0. Gymnasiets tre högsta ringar räknade i medeltal för höstterminerna 1920 och 1921 27-5 gossar och 13 flickor. Kommissionen föreslår, att i Lidingö upprättas ett högre samläroverk med odifferentierad C-linje och en flickskola av B-typ. Lärjungeantalet beräknas i runt tal komma att uppgå till å realskole- och flickskolestadiet 130 gossar och 130 flickor samt å gymnasiet 30 gossar och 15 flickor. Antalet klassavdelningar beräknas bliva 14, varav 3 å gymnasiet, 3 i flickskolan B och 8 i realskolan. Antalet veckotimmar skulle alltså uppgå å gymnasiet till 84 samt i realskolan och flickskolan till 2 X 118 ~r 74, d. v. s. 310. Om rektors undervisning sättes till 14 timmar i veckan, skulle återstående 70 veckotimmar å gymnasiet taga i anspråk 3 lektorer, varvid upp-

71 .stå 7 övertimmar. A d j u n k t s t i m m a r n a s antal kommer således att u p p g å till 317. Dessa f ö r u t s ä t t a 12 adjunkter. F ö r t e c k n i n g b e r ä k n a s komma a t t erfordras 28, för gymnastik med lek och idrott 20, för m u s i k 15, för slöjd och p r a k t i s k t arbete för gossar 19, för kvinnlig slöjd 21 samt för hushållsgöromål 17-5 veckotimmar. Vid statens uppgörande har h ä r likasom i det följande räknats med den av kommissionen antagna proportionen mellan manliga och kvinnliga lärare utom beträffande rektor och lärare i övningsämnen, där det r ä k n a t s efter de förhållanden, som rådde höstterminen 1921. Under dessa förutsättningar kommer staten för det å Lidingön föreslagna läroverket a t t få följande utseende: Manliga lärare. 1 rektor 1 lektor 1 > 1 adjunkt 8 adjunkter 1 veckotimme i gosslöjd m. m 18 veckotimmar i » »

7 500 kr. 5 800 » 5 800 » 4 300 » 34 400 » 85 » 1 530 » 59 415 kr>

Kvinnliga lärare. 1 lektor 1 adjunkt 2 adjunkter 1 veckotimme i teckning 27 veckotimmar i » 1 veckotimme i gymnastik 19 veckotimmar i » 1 veckotimme i musik 14 veckotimmar i » 1 veckotimme i flickslöjd 20 veckotimmar i » 1 veckotimme i hushållsgöromål 16*5 veckotimmar i >•

4 800 kr. 3 600 » 7 200 » 105 » 2 835 » 105 > 1 995 » 105 » 1 470 » 80 » 1 600 » 80 » 1 320 » 25 295 » Summa 84 710 kr.

Höstterminen 1921 uppgick lärjungeantalet i realskolan och första ringen till 138 gossar och 127 flickor, i de två högsta flickskoleklasserna undervisades 15 flickor och i de tre högsta r i n g a r n a å gymnasiet 24 gossar och 14 flickor. Någon extralärare är således icke erforderlig, om man r ä k n a r med 1921 års siffror i stället för med medeltalen. .Sundbyberg. Sedan höstterminen 1919 h a r S u n d b y b e r g en kommunal mellanskola, vars lärjungeantal i medeltal under läsåren 1919—1922 h a r utgjort 32-7 gossar och 51-3 flickor, tillsammans 84-0. Höstterminen 1921 voro motsvarande tal 36, 52 och 88. Kommissionen föreslår u p p r ä t t a n d e t av en statens samrealskola i Sundbyberg, omfattande 4 undervisningsavdelningar. Antalet veckotimmar u p p g å r till 118 för

12 läsämnena, vartill komma 8 veckotimmar för teckning, 4-5 för musik, 8 för g y m n a stik, 9-5 för slöjd och p r a k t i s k t arbete för gossar, 6 för kvinnlig slöjd samt 4-5 för hushållsgöromål. Om rektors undervisningsskyldighet sättes till 18 veckotimmar, taga återstående 100 veckotimmar, eventuellt med någon utfyllnad i valfritt ämne, 4 adjunkter i anspråk. Samrealskolans stat får följande utseende. Manliga

lärare. 1 rektor 1 adjunkt . 2 adjunkter 1 veckotimme i teckning . . 7 veckotimmar i » 1 veckotimme i musik . . . 3'5 veckotimmar i > . . 1 veckotimme i gymnastik 7 veckotimmar i » 1 veckotimme i gosslöjd m. m 8'5 veckotimmar i > »

Kvinnliga

6 400 — kr. :> 4 300 — » 8 600 — » 115 — 2> 805 — » 115 — 402 5 0 » t 115 — 2> 805 2 85 722 5 0 »

lärare.

1 adjunkt 1 veckotimme i flickslöjd 5 veckotimmar i > 1 veckotimme i hushållsgöromål 3'5 veckotimmar i

3 600-— kr.

so-— » 400-— » 80-— 9 280-— t

4 440-— »

Summa

26 905'—- kr.

Saltsjöbaden. Saltsjöbaden har för närvarande en högre goss- och samskola med latin- och realgyinnasium samt särskild flicklinje. Medeltalet lärjungar å realskolans stadium, första gymnasieringen inberäknad, u p p g i c k till 71-5 för gossar och 70-3 för flickor. I de båda högsta flickskoleklasserna undervisades i medeltal 11-8 flickor. Medeltalet l ä r j u n g a r i de tre högsta g y m n a s i e r i n g a r n a u p p g i c k till 15-2 gossar och 8-6 flickor. Kommissionen föreslår för Saltsjöbaden en samrealskola med flickskola B , v a r s lärjungeantal således kan beräknas till 70 gossar och 80 flickor. D e t föreslagna läroverket kan alltså beräknas k o m m a att erhålla 7 klassavdelningar, 4 i realskolan och 3 i flickskolan, vadan antalet veckotimmar i läsämnena beräknas till 118 + 74, d. v. s. till 192 veckotimmar, vartill komina 14 veckotimmar för teckning, 8 för musik, 12 för g y m n a s t i k , 9-5 för slöjd och p r a k t i s k t arbete för gossar, 15 för kvinnlig slöjd s a m t 13 för hushållsgöromål. Om rektors undervisningsskyldighet sättes till 18 veckotimmar, återstå alltså 174 veckotimmar för läsämnena, vartill med utfyllnad av ovan antydd art krävas 7 adjunkter. Läroverkets stat får följande utseende.

73 Manliga

lärare. 1 rektor 1 adjunkt 4 adjunkter 1 veckotimme i musik 7 veckotimmar i » 1 veckotimme i gosslöjd m. m 8'5 veckotimmar i » »

Kvinnliga lärare. 1 adjunkt 1 » 1 veckotimme i teckning 13 veckotimmar i » I veckotimme i gymnastik I I veckotimmar i » 1 veckotimme i flickslöjd 14 veckotimmar i » 1 veckotimme i hushållsgöromål 12 veckotimmar i »

•

6 400*— kr. 4 300"— » 17 200"— » 115"— » 805"— » 85'— » 722'50 » 29 627'50 kr. 3 600'— kr. 3 600'— 9 100'— » 1 300'— » 100"— » 1 100'— » 80'— > 1 120"— » 80'— » 960'— » 42 040'— > Summa

41 667'5o kr.

Höstterminen 1921 uppgick antalet lärjungar å mellanskolans stadium och i första ringen till 99 gossar och 83 flickor, vartill kommo 21 flickor i de båda högsta flickskoleklasserna. Om den n y a samrealskolan jämte flickskolan B då v a r i t u p p r ä t t a d , skulle den således hava r ä k n a t 203 lärjungar, vilket med h ä n s y n till det »relativa» flickantalet torde böra ökas till 210. Läroverket torde därför behöva ytterlig a r e 2 klassavdelningar och således 2 extralärare, vartill komma ökade kostnader för u n d e r v i s n i n g i övningsämnen. Medeltalet lärjungar i de förberedande klasserna utgjorde 64-9 (29-2 gossar och 35-7 flickor) och i de två l ä g s t a realskoleklasserna 80 (42-7 gossar och 37-3 flickor), således i medeltal i var och en av de förberedande klasserna 21-6 och i v a r och en av de t v å l ä g s t a realskoleklasserna 40-0. Till första realskoleklassen beräknas k o m m a i medeltal 18-4 efter att h a genomgått folkskolans tredje klass. Skolreformen skulle alltså öka folkskolans lärjungeantal med 6 X 21-6 + 3 X 18-4, d. v. s. med 185 lärj u n g a r . A v dem komma ungefär 22 på var och en av de tre lägsta och 40 på var och en av de tre högsta folkskoleklasserna. R ä k n a r man i stället med 1921 års siffror, finner man, att 76 barn (34 gossar och 42 flickor) tillhörde de förberedande och 116 barn (58 gossar och lika m å n g a flickor) de t v å l ä g s t a realskoleklasserna. Om reformen varit genomförd 1921, skulle alltså v a r och en av de tre lägsta folkskoleklasserna h a v a ökats med o m k r i n g 25 och v a r och en a v de tre högsta med 58 lärjungar, så att hela ökningen i folkskolans lärj u n g e a n t a l hade u p p g å t t till 249 b a r n . Södertälje. Södertälje har för närvarande en realskola för gossar, ett kommunalt, å båda linjerna f u l l s t ä n d i g t f y r a å r i g t g y m n a s i u m och en högre flickskola. 10—223000. Skolkommissionens

betänkande.

Folkskolan.

Läroverket.

74 Kommissionen föreslår, att dessa läroanstalter ersättas med ett högre samläroverk med gymnasielinje B och en flickskola av B - t y p . I medeltal uppgingo lärjungarna i klasserna 3—6 och första ringen till 129-9 gossar och 114-7 flickor, v a r t i l l komina i medeltal 19-6 flickor i klasserna 7 och 8. »Relativa» flickantalet är alltså 117. I gymnasiets t r e högsta ringar uppgick medeltalet gossar till 44-0. Om man r ä k n a r med att flickorna i det n y a samgymnasiet u p p g å r till tre fjärdedelar av antalet i sjunde och åttonde klasserna av det nuvarande flickläroverket och att hälften av antalet flickor i nämnda klasser kommer a t t tillhöra den n y a samrealskolan med flickskola av B - t y p , så skulle, om man a v r u n d a r siffrorna till n ä r m a s t liggande femtal, det högre samläroverket med flickskola B komma att besökas av följande a n t a l l ä r j u n g a r : realskolan och flickskolan av 130 gossar och 125 flickor s a m t gymnasiet av 45 gossar och 15 flickor. D å lärjungeantalet i realskolan och i flickskolan i Södertälje kominer g a n s k a n ä r a det i läroverket å Lidingön, torde man k u n n a r ä k n a med samma antal klassavdelningar, d. v. s. 1 1 , å båda ställena beträffande nämnda skolstadium och således även h ä r med 310 veckotimmar. Gymnasiet skulle komma att erfordra 85 veckotimmar. A n t a g e s rektor komina att undervisa 14 t i m m a r i veckan, återstå 71 veckotimmar å gymnasiet. F ö r dessa erfordras 3 lektorer, varvid dock återstå 8 timmar, v a r m e d adjunkternas tjänstgöring bör ökas. De 318 a d j u n k t s t i m m a r n a t a g a i anspråk 12 adjunkter. V a d övningsämnena beträffar, beräknas teckning komina att erfordra 26, m u s i k 16, g y m n a s t i k 20, slöjd och praktiskt arbete för gossar 19, kvinnlig slöjd 21 s a m t hushållsgöromål 17-5 t i m m a r . Staten för Södertälje högre samläroverk med flickskola B skulle alltså få följande utseende: Manliga

lärare. 1 rektor 1 lektor 1 9 1 adjunkt 8 adjunkter 1 vecketimme i teckning . . • 25 veckotimmar i 9 1 veckotimme i musik 15 veckotimmar i » 1 veckotimme i gymnastik 19 veckotimmar i » 1 veckotimme i gosslöjd m. m 18 veckotimmar i » »

Kvinnliga lärare. 1 lektor 1 adjunkt 2 adjunkter 1 veckotimme i flickslöjd 20 veckotimmar i »

7 500 kr. 5 800 9 5 800 * 4 300 » 34 400 » 120 » 3 000 » 120 » 1 800 » 120 » 2 280 » 85 » 1 530 » QQ 355 kr. 4 800 kr. 3 600 » 7 200 9 80 » 1 600 2

75 1 veckotimme i hushållsgöromål 16'5 veckotimmar i »

80 kr. 1 320 9 !8 680 kr. Summa 85 535 kr.

Under höstterminen 1921 uppgick antalet gossar i realskolans klasser 3—6 och g y m n a s i e t s första ring till 177, svarande mot ett »relativt» flickantal av 159, u n d e r det a t t det verkliga antalet flickor i motsvarande klasser endast u p p g i c k till 117. I klasserna 7 och 8 undervisades 50 flickor, på grund varav det beräknade antalet flickor å g y m n a s i e t skulle u t g ö r a 38. D e t beräknade antalet l ä r j u n g a r i real- . skola och flickskola B skulle, om 1921 års siffror läggas till grund för b e r ä k n i n g a r n a , alltså u t g ö r a 177 + 159 + 25 = 3 6 1 . I gymnasiets tre högsta ringar undervisades å r 1921 60 gossar. D ä r t i l l beräknas komma 38 flickor, vadan antalet lärjungar å gymnasiet b e r ä k n a s i komma att u p p g å till 98. Man torde därför böra r ä k n a med ett tillskott av t r e klassavdelningar, två på realskolans och flickskolans stadium och en p å gymnasiestadiet, så att 3 extralärare skulle erfordras, utöver det i staten u p p tagna lärarantalet. I medeltal undervisades åren 1912—1921 i de förberedande klasserna 60-8 barn Folkskolan. (28-5 gossar och 32-3 flickor) samt i de två l ä g s t a klasserna å realskolans stadium 142-3 b a r n (82-2 gossar och 60-1 flickor). A v de förberedande klassernas b a r n beräknas 96-1 %, d. v. s. 58, h a v a sin hemort i staden, och av barn i första och a n d r a klassen å realskolestadiet beräknas 69-1 % av gossarna och 73-2 % av flickorna, d. v. s. tills a m m a n s 101 barn, h a v a sin hemort i staden. Hade läroverksreformen v a r i t fullt genomförd, skulle alltså i folkskolan h a v a undervisats omkring 210 b a r n mera, än vad eljest v a r i t fallet, nämligen i v a r och en av de tre lägsta klasserna 19 och i v a r och •en av de tre h ö g s t a 51 barn mera. L ä g g a s åter 1921 års siffror till g r u n d för beräkningarna över ökningen i folkskolans lärjungeantal, finner man, att av de förberedande klassernas 68 b a r n omk r i n g 65 hade sin hemort i staden och att av de t v å lägsta klassernas b a r n i läroverket •och i flickskolan (102 gossar och 79 flickor) 128 torde hava haft sin hemort i Södertälje. Skolreformen skulle således h a v a tillfört var och en av folkskolans tre lägsta klasser i medeltal 22 b a r n samt var och en av dess tre högsta i medeltal 64 barn, så a t t hela tillskottet i folkskolans b a r n a n t a l skulle belöpa sig till 258 barn, om reformen v a r i t fullt genomförd. Djursholm. Djursholm h a r för n ä r v a r a n d e en statsunderstödd högre sumskola med särskild Läroverket. flicklinje och ett p å b å d a linjerna fullständigt fyraårigt gymnasium. Kommissionen föreslår, a t t därstädes u p p r ä t t a s ett högre samläroverk med g y m n a s i e l i n j e r n a B och C samt en flickskola B . I medeltal h a v a klasserna 3—6 och ring I besökts av 119-6 gossar och 102-8 flickor och de tre h ö g s t a r i n g a r n a å gymnasiet av 63-7 gossar. Medeltalet flickor i de båda h ö g s t a flickskoleklasserna var 24-8, vadan man skulle kunna r ä k n a med a t t antalet flickor å g y m n a s i e t skulle bli i medeltal 18-6, d. v. s. ungefär detsamma som det v e r k l i g a medeltalet, vilket u p p g å r till 18-0. Om man tager hänsyn till det »relativa» flickantalet, skulle antalet flickor i realskolan och flickskolan B i medeltal k u n n a beräknas till 107-6 + 24-S = 132-4.

76 Vid u p p g ö r a n d e t av läroverkets stat r ä k n a r kommissionen med 120 gossar och 130 flickor eller tillhopa 250 l ä r j u n g a r i realskolan och flickskolan B samt med 85 lärjungar å g y m n a s i e t (65 gossar och 20 flickor), så a t t hela läroverket b e r ä k n a s erhålla 335 l ä r j u n g a r . I realskolan med flickskolan B beräknas antalet klassavdelningar u p p g å till 11 och således antalet veckotimmar i läsämnen till 2 X 118 + 74 = 310. E t t g y m n a s i u m med B- och C-linjer skulle behöva 169 veckotimmar. Med h ä n s y n till det l å g a lärjungeantalet torde dock samläsning k u n n a förekomma under 26 veckotimmar, varigenom antalet l ä r a r t i m m a r å gymnasiet nedbringas till 143. Om rektors undervisning antages k o m m a a t t u p p g å till 12 timmar i veckan, återstå 131 a t t uppehållas av lektorer. Dessas a n t a l skulle alltså behöva u p p g å till 6, varvid 5 överskjutande t i m m a r k o m m a a t t uppehållas av adjunkter. Hela antalet a d j u n k t s t i m m a r u p p g å r alltså till 315, v a r t i l l erfordras 12 adjunkter. Om man r ä k n a r med samundervisning i teckning mellan B - och C-linjerna å gymnasiet, skulle detta ämne erfordra 28 veckotimmar. V i d a r e beräknas g y m n a s t i k med lek och idrott komma att erfordra 24, musik 16, slöjd och p r a k t i s k t arbete för gossar 19, kvinnlig slöjd 21 samt hushållsgöromål 17-5 veckotimmar. Staten för det föreslagna läroverket i D j u r s h o l m skulle alltså bliva följande: Manliga

lärare. 1 rektor 1 lektor 4 lektorer 1 adjunkt 8 adjunkter 1 veckotimme i musik 15 veckotimmar i * 1 veckotimme i gosslöjd m. m 18 veckotimmar i 9 9

Kvinnliga

7 500 kr. 5 800 » 23 200 » 4 300 2 34 400 9 120 » 1 800 » 85 9 1 530 »

73 735 Wj,

4 800 kr. 3 600 2 7 200 » 105 9 2 835 » 105 2 2 415 » 80» 1 600 » 80 » 1 320 »

04 14.Q ,

lärare.

1 lektor 1 adjunkt 2 adjunkter 1 veckotimme i teckning 27 veckotimmar i » 1 veckotimme i gymnastik 23 veckotimmar i » 1 veckotimme i flickslöjd 20 veckotimmar i » 1 veckotimme i hushållsgöromål 16'5 veckotimmar i 2

'

Summa 102 875 kr. L ä g g a s siffrorna för läsåret 1921—1922 till grund för beräkningen, skulle realskolan och flickskolan B h a v a besökts av 283 lärjungar (132 gossar och 151 flick o r ) , under det att lärjungeantalet å gymnasiet hade u p p g å t t till 85 (64 gossar och

77 2 1 flickor). De i staten upptagna lärarkrafterna torde vara tillräckliga även för detta lärjungeantal. I Djursholm uppgick barnantalet i de förberedande klasserna i medeltal till Folkskolan. 130-3 (67-0 gossar och 63-3 flickor). I de båda lägsta realskoleklasserna funnos i medeltal 118-7 b a r n (59-5 gossar och 59-2 flickor). Genom läroverksreformen beräknas således v a r och en av folkskolans tre lägsta klasser komma att tillföras 43 och v a r och en av dess tre h ö g s t a klasser 59 barn, så att, när reformen fullt genomförts, b a r n a n t a l e t i folkskolan ökats med 306. L ä g g a s åter siffrorna för läsåret 1921—1922 till grund för beräkningarna, blir resultatet följande. N ä m n d a läsår tillhörde 144 barn (83 gossar och 61 flickor) de förberedande klasserna samt 127 barn (65 gossar och 62 flickor) de t v å l ä g s t a realskoleklasserna. B e r ä k n a s tillskottet i folkskolans barnantal p å g r u n d v a l av dessa siffror, skulle, n ä r reformen fullt genomförts, folkskolans b a r n a n t a l h a v a ökats i v a r och en av de t r e lägsta klasserna med 48 och i v a r och en av de t r e högsta med 64 barn, så a t t hela ökningen i folkskolans barnantal u p p g å t t till 336. Vaxholm. I Vaxholm u p p r ä t t a d e s höstterminen 1920 en kommunal mellanskola. L ä r j u n g e a n t a l e t h a r i medeltal u p p g å t t till 107-5, varav 52-5 gossar och 55-0 flickor. Höstterminen 1921 var skolan besökt av 113 lärjungar, 57 gossar och 56 flickor. Kommissionen föreslår i n r ä t t a n d e t av en statens samrealskola. B e t r ä f f a n d e antalet veckotimmar och erforderliga l ä r a r k r a f t e r hänvisas till framställningen rörande Sundbyberg. Staten för den föreslagna samrealskolan får följande utseende: Manliga lärare. 1 adjunkt 2 adjunkter 1 veckotimme i musik . . . 3"5 veckotimmar i » . . 1 veckotimme i gymnastik . . 7 veckotimmar i » . . 1 veckotimme i gosslöjd m. m. 8'5 veckotimmar i » » Kvinnliga

4 3 0 0 — kr. 8 600'— 115-— 402-50 115'— 805*— 85'— 722-50

15 145

kr.

5 000'— kr. ; . 3 600'— » 100'— » 700'— » 80'— 2 400'— » 80"— » 280'— » 10 240; Summa 25 385'

kr.

lärare.

1 rektor 1 adjunkt 1 veckotimme i teckning 7 veckotimmar i 2 1 veckotimme i flickslöjd 5 veckotimmar i 9 1 veckotimme i hushållsgöromål 3*5 veckotimmar i »

78 Läroverket.

Folkskolan.

Norrtälje. Kommissionen föreslår, att den nuvarande statens samskola ombildas till en samrealskola med flickskola C. Under tioårsperioden 1912—1922 voro realskolans klasser 3—6 besökta av i medeltal 40-7 gossar och 39-2 flickor, således tillsammans av 79-9 lärjungar. Höstterminen 1921 var antalet 117 (54 gossar och 63 flickor). Antalet klassavdelningar torde kunna begränsas till 4. Beträffande antalet lärartimmar hänvisas till framställningen rörande Sundbyberg. Som undervisningen i teckning och musik uppehälles av kvinnliga lärare, kan emellertid lönestaten sättas 187 kr. 50 öre lägre än för skolan i Sundbyberg, och staten slutar således på 26 717 kronor 50 öre. j medeltal under tioårsperioden 1912—1922 hava de två lägsta klasserna varit besökta av 54-4 lärjungar (25-9 gossar och 28-5 flickor). Av gossarna beräknas 73-0 procent, d. v. s. 19, av flickorna 77-1 procent, d. v. s. 22 eller tillsammans 41 hava sin hemort i Norrtälje. Genom reformen skulle efter hand folkskolans tre högsta klasser komma att tillföras 3 X 21, d. v. s. 63 barn. Höstterminen 1921 uppgick lärjungeantalet i ifrågavarande klasser vid realskolan till 70 (30 gossar och 40 flickor), av vilka 53 beräknas vara bosatta i läroverksstaden. Läggas dessa siffror till grund för beräkning av tillökningen i folkskolans barnantal, kommer man till antalet 78.

3. Uppsala län. Uppsala. Läroverk. I Uppsala finnas för närvarande ett högre allmänt läroverk med real- och latingymnasium, ett statsunderstött högre samläroverk med treårigt, å båda linjerna fullständigt gymnasium, samt två högre flickskolor, den ena med treårigt latingymnasium. Härvid bortses från Fjellstedtska skolan och Pedagogiska skolan på grund av den särställning dessa läroanstalter intaga. Medeltalet av lärjungarna i klasserna 3—6 och första ringen vid högre allmänna läroverket och motsvarande klasser i privatläroverken uppgick till 349-9 gossar och 281-1 flickor. Mot det förutnämnda antalet gossar svarar ett »relativt» flickantal av 314-9. Medeltalet flickor i klasserna. 7 och 8 uppgick till 108-4. Det däremot svarande antalet flickor i det nya gymnasiet skulle enligt kommissionens beräkningssätt uppgå till 81-3. I verkligheten var medeltalet flickor, som undervisats i de båda nuvarande gymnasierna, 170-0. Man torde således icke här böra räkna med att flickundervisningens förstatligande skall komma att minska antalet flickor i klasserna 7 och 8, men å andra sidan torde man kunna förutsätta, att antalet flickor å gymnasiet i någon mån kommer att nedgå, då möjlighet för flickor att idka gymnasiestudier kommer att förefinnas vid ett stort antal läroverk å andra orter, vilkas tillskott av kvinnliga lärjungar i Uppsala å gymnasiestadiet således kan beräknas nedgå. Kommissionen har därför utgått ifrån, att antalet flickor, som undervisas å gymnasiet i Uppsala, skulle hava utgjort 150, därest läroverksreformen varit fullt genomförd. 1 medeltal hava 290 gossar undervisats i gymnasiets tre högsta ringar. För realskola och flickskola A skulle enligt det föregående, om man räknar med förut angivna medeltal, vara att påräkna omkring 350 gossor och 425 flickor. För att tillgodose dessa lärjungars undervisning föreslår kommissionen upprat-

79 tandet ay följande läreverk: ett högre samläroverk med alla tre gymnasielinjerna och en lyceilinje A, ett högre gossläroverk med gymnasielinjerna. A och C samt en högre flickskola av A-typ. Vidare skulle i det högre samläroverket C-linjen vara differentierad. Lärjungarna tänkas fördelade på följande sätt: Realskolestadiet och flickskolan

Högre gossläroverket Flickskolan A

Summa

Gossar

Flickor

Summa

100 250

150 275

250 250

9>7F;

Gymnasiestadiet Gossar ' Flickor 150 140

Summa

300 140

550 390 275

1 i

290 Hela läroverket

I vart och ett av de tre läroverken torde, frånsett gymnasiestadiet, erfordras 10 klassavdelningar. Vad gymnasiestadiet beträffar, torde det högre samläroverket behöva 12 och det högre gossläroverket 6 klassavdelningar. Antalet undervisningstimmar per vecka å realskole- och flickskolestadiet skulle alltså utgöra vid högre samläroverket 118 + 119 + 56 = 293 » 9 gossläroverket 2 x 1 1 8 + 56 = 292 9 flickskolan av A-typ 154 + 97 = 251 Summa 836. Gymnasiestadiet åter skulle vid det högre samläroverket erfordra för lyceilinjen A 98 och för de tre gymnasielinjerna 256 veckotimmar, vartill komma ytterligare 9 för den differentierade C-linjen. Undervisningen i gossgymnasiet beräknas taga i anspråk 171 veckotimmar, vadan hela timantalet i läsämnen i båda gymnasierna skulle uppgå till 534. Antages rektor vid det högre samläroverket komma att undervisa 8 och rektor vid högre gossläroverket 12 timmar i veckan, återstå 514 lektorstimmar, vilka beräknas taga i anspråk 22 lektorer. Med tillägg av 52 gymnasietimmar kommer hela antalet adjunktstimmar vid alla tre läroverken att uppgå till 888. Av dessa antages flickskolans rektor skola övertaga 15 och de återstående 873 förutsätta 33 adjunkter. Därtill har räknats med 18 timlärartimmar. De tre läroverken erfordra alltså, utom 3 rektorer, 22 lektorer och 33 adjunkter, av vilka 15 lektorer skulle komma på samläroverket och 7 på gossläroverket samt 13 adjunkter på det förra och 11 på det senare samt 9 på flickskolan A. Undervisningen i övningsämnena beräknas taga i anspråk följande antal veckotimmar. Samläroverket Teckning ', 28 Musik 24 Gymnastik . 40 Slöjd och praktiskt arbete för gossar . . . 23 Slöjd för flickor 10 Hushållsgöromål 9

Gossläroverket

Flickskolan

26 18 28 46

17 11 20 48 31

SO P å g r u n d av det anförda få de tre läroverkens stater följande Manliga

lärare. 1 rektor 1 >, 1 lektor 15 lektorer 1 adjunkt 24 adjunkter 1 veckotimme i teckning 25 veckotimmar i » 1 veckotimme i musik 41 veckotimmar i 2 1 veckotimme i gymnastik 27 veckotimmar i » 1 veckotimme i gosslöjd m. m 68 veckotimmar i 2 -2

Kvinnliga lärare. 1 rektor 1 lektor 5 lektorer 1 adjunkt 7 adjunkter 1 veckotimme i teckning 27 veckotimmar i 2 1 veckotimme i teckning 16 veckotimmar i 2 1 veckotimme i musik 10 veckotimmar i 2 1 veckotimme i gymnastik 39 veckotimmar i 2 1 veckotimme i 2 19 veckotimmar i 2 1 veckotimme i flickslöjd 63 veckotimmar i 2 1 veckotimme i hushållsgöromål 39 veckotimmar i »

. . * •

utseende:

7 500 kr. 7 500 2 5 800 9 87 000 » 4 300 » 103 200 » 120 » 3 000 > 120 2 4 920 » 120 2 3 240 » 85 » 5 780 » 232 685 kr. 5 000 kr. 4 800 2 24 000 » 3 600 2 25 200 2 • 105 » 2 835 2 100 » 1 600 2 100 » 1 000 9 105 2 - . . . . 4 095 2 100 2 1 900 9 80 2 5 040 2 80 » 3 120 2

§2 S60 >

Summa

315 545 kr.

Staten för de tre läroverken i U p p s a l a slutar alltså p å 315 545 kronor. Såsom av det föregående f r a m g å r , g r u n d a r sig den uppgjorda staten p å medeltalsberäkning av lärjungarna. Höstterminen 1921 undervisades i de klasser, som mots v a r a realskolestadiet i den n y a realskolan, 370 gossar och 340 flickor, vilket senare tal är något större än det »relativa» flickantalet. D e båda högsta flickskoleklasserna voro besökta av 117 flickor, mot vilket tal enligt kommissionens beräkningssätt skulle svara 88 flickor å gjminasiet, då däremot det verkliga antalet flickor, som undervisa-

8.1 des å gymnasiet, uppgick till 178. På tidigare anförda grunder torde man kunna räkna med en nedgång av antalet flickor, som undervisas å gymnasiet i Uppsala, när skolreformen genomförts. I de båda gymnasiernas tre högsta ringar undervisades nämnda hösttermin 293 gossar. Mot de anförda medeltalssiffrorna 350 gossar och 425 flickor i realskolan och flickskolan svarade alltså höstterminen 1921 370 gossar och 430 flickor, och mot ett lärjungeantal å gymnasiet av i medeltal 290 gossar och 150 flickor svarade höstterminen 1921 295 gossar och enligt kommissionens mening ett flickantal av 150. Tillökningen torde näppeligen erfordra någon ökning av de å läroverkens stat uppförda lärarkrafterna. I de tre privatläroverkens förberedande klasser undervisades i medeltal 109-1 Folkskolan. gossar och 92-3 flickor, eller tillhopa 201-4 barn, av vilka 95-4 procent, d. v. s. 192 oller i medeltal 64 barn i var och en av de tre klasserna beräknas hava sin hemort i Uppsala. I de två lägsta klasserna av realskolestadiet undervisades i medeltal 171-9 gossar och 126-1 flickor, varav 89-8, respektive 83-1 procent, d. v. s. 154 gossar och 105 flickor eller tillsammans 259 barn beräknas ha sin hemort i läroverksstaden. På vardera av de båda lägsta klasserna i läroverket komma således ungefär 130 barn. Därest reformen varit fullt genomförd, vore barnantalet i folkskolan 582 större än nu, nämligen i var och en av de tre lägsta folkskoleklasserna 64 och i var och en av de tre högsta 130 flera, än vad nu är fallet. Tager man i stället siffrorna höstterminen 1921 till utgångspunkt för dessa beräkningar, finner man, att av 221 barn, som nämnda termin tillhörde de förberedande klasserna, 211 hade sin hemort i Uppsala. I de båda lägsta realskole- och flickskoleklasserna befunno sig 176 gossar och 159 flickor, varav respektive 161 och 132 beräknas hava sin hemort i staden. Med tillämpning av förut anfört beräkningssätt skulle, därest reformen varit genomförd, i de tre lägsta folkskoleklasserna barnantalet hava varit 70 större än nu och i de tre högsta folkskoleklasserna 147 större än nu. Reformen skulle således, därest den varit fullt genomförd, hava ökat folkskolans lärjungeantal med 651. Enköping. Enköping har för närvarande en realskola för gossar och en högre flickskola, den Läroverket. senare utan lorberedande klasser. Klasserna 3—6 av den förra räknade i medeltal 49-3 och motsvarande klasser i flickskolan 47-9 eller tillsammans i medeltal 97-2 lärjungar Härtill komma i medeltal 15-8 flickor i klasserna 7 och 8. Under höstterminen 1921 voro motsvarande siffror i klasserna 3—6, vad gossarna beträffar, 49 cl v. s. lika med medeltalet, men flickornas antal hade ökats till 73. Flickornas antal i klasserna 7 och 8 uppgick till 15. Kommissionen föreslår, att i Enköping upprättas en samrealskola med flickskola G. Som det beräknade antalet avdelningar överensstämmer med det i Sundbyberg torde staten för de båda samrealskolorna kunna bliva densamma. Räknar man ernel ertid med hänsyn till nuvarande förhållanden med en kvinnlig teckningslärare i Enköping, blir staten 120 kronor mindre, d. v. s. 26 785 kronor. Eventuellt skulle med det lärjungeantal, som förefanns höstterminen 1921, hava ertordrats en extralärare. 11—223000. Skolkommissionens

betänkande.

82 Folkskolan.

I de två lägsta klasserna i realskolan för gossar och flickskolan undervisades i medeltal 37-5 gossar och 26-5 flickor. 70-5 procent av de förra och 86-2 procent av de senare, d. v. s. 26 gossar och 23 flickor eller tillhopa 49, hade sin hemort i staden. Reformens genomförande skulle således öka var och en av folkskolans tre högsta klasser med 25 barn, d. v. s. hela ökningen skulle uppgå till 75. Är 1921 voro de två lägsta klasserna i de högre skolorna besökta av 45 gossar och 34 flickor, av vilka 32 gossar och 29 flickor eller tillsammans 61 barn beräknas hava sin hemort i staden. Med dessa siffror som utgångspunkt skulle det beräknade tillskottet i folkskolans lärjungeantal hava uppgått till omkring 90.

4. Södermanlands län. Nyköping. Läroverket. ]?ör närvarande har Nyköping ett högre allmänt läroverk med real- och latingymnasium samt en högre flickskola. 1 klasserna 3—6 och ring 1 vid det förra uppgick medeltalet lärjungar till 117-9 och i motsvarande klasser i flickskolan till 88-0, under det att »relativa» flickantalet är 106-1. Medeltalet flickor i klasserna 7 och 8 var 30-2. Kommissionen föreslår, att i Nyköping upprättas ett högre samläroverk med gymnasielinjerna A och B samt en flickskola B. Enligt kommissionens beräkningssätt skulle man vänta sig, att gymnasiet bleve besökt av 23 flickor. Medeltalet gossar i gymnasiets 3 högsta ringar var 40-6. Realskolan med flickskolan B skulle, om man utgår från medeltalen, kunna väntas bliva besökt av omkring 120 gossar och 120 flickor (106-1 + 15-1) dier tillhopa 240, samt gymnasiet av 40 gossar och 25 flickor eller tillsammans 65 lärjungar, så att hela läroverket skulle erhålla 305 lärjungar. Utgår man vid statens uppställande från dessa medeltal, torde man kunna antaga, att i realskolan och flickskolan B upprättas 11 klassavdelningar och att antalet veckotimmar i läsämnena kommer att utgöra 2 X 118 + 74 = 310. På grund av den ringa lärjungefrekvensen på gymnasiet förutsattes samläsning komma att äga rum, så att hela antalet lärartimmar å gymnasiet skulle kunna begränsas till 129. Om 12 av dessa uppehållas av rektor, återstå 117 veckotimmar, vilka taga i anspråk 5 lektorer, varvid dock uppstå 12 övertimmar att uppehållas av adjunkter. Därigenom ökas adjunktstimmarnas antal till 322, vilka kräva 12 adjunkter, varjämte 10 timmar återstå att uppehållas av timlärare. Vad övningsämnen beträffar, beräknas teckning upptaga 26, musik 15, gymnastik 20, slöjd och praktiskt arbete för gossar 19, flickslöjd 21 och hushållsgöromål 17-5 veckotimmar. På grund av det anförda får läroverkets stat följande utseende: Manliga lärare. 1 rektor 7 500 kr. 1 lektor 5 800 » 3 lektorer 17 400 2 1 adjunkt . . . 4 300 2 8 adjunkter 34 400 2 1 veckotimme i musik 120 » 14 veckotimmar i 2 1 680 »

83 1 veckotimme i gymnastik 19 veckotimmar i 2 1 veckotimme i gDsslöjd m. m 18 veckotimmar i » » Kvinnliga lärare. 1 lektor 1 adjunkt 2 adjunkter 1 veckotimme i teckning 25 veckotimmar i 2 1 veckotimme i flickslöjd 20 veckotimmar i 2 1 veckotimme i hushållsgöromål 16'5 veckotimmar i 2

120 kr. 2 280 » 85 2 1 530 2 ^5 915 kr

• •

4 800 kr. 3 600 » 7 200 » 105 :> 2 625 2 80 » 1 600 » 80 2 1 320 2 21 410 » Summa 96 625 kr.

Under höstterminen 1921 utgjorde antalet gossar i läroverkets klasser 3—6 och ring I 156, vadan det »relativa» flickantalet var 140, under det att det verkliga antalet flickor i klasserna 3—6 uppgick till 112. Antalet flickor i de två högsta klasserna var 33. således endast obetydligt högre än medeltalet flickor, vilket ock gäller om gossarnas antal å gymnasiet, som uppgick till 44. Läggas 1921 års siffror till grund för beräkningarna, skulle man hava att vänta sig, att det nya läroverket i realskolan och flickskolan B skulle besökas av 156 gossar och 157 flickor (140 4* 17) eller tillsammans av 313 lärjungar, under det att å gymnasiet skulle undervisas 44 gossar och 25 flickor, cl. v. s. 69 lärjungar. Hela läroverket skulle således räkna 382 lärjungar. Tillväxten i realskolans lärjungeantal torde påkalla två extralärare, varjämte undervisningen i övningsämnena kräver ett något ökat antal lärartimmar. Beträffande det antal barn, som efter de lägre klassernas upphörande kan vän- Folkskolan. tas erhålla sin undervisning i folkskolan, må följande överslagsberäkning anföras. I medeltal undervisades i flickskolans förberedande klasser 57-2 barn, 28-1 gossar och 29-1 flickor, av vilka 92-1 procent eller 53 beräknas hava sin hemort i staden. De två lägsta klasserna i allmänna läroverket och i flickskolan besöktes av i medeltal 79-0 gossar och 41-6 flickor. 60-0 procent av de förra och 694 procent av de 8enare, d. v. s. 47 gossar och 29 flickor, tillsammans 76 barn, beräknas hava sin hemort i Nyköping. Man kan således räkna med att genom läroverksreformen i var och en av de tre lägsta, folkskoleklasserna i medeltal barnantalet ökas med 18 och i var och en av de tre högsta med 38, så att hela tillökningen i folkskolans barnantal efter hand uppgår till 168. Höstterminen 1921 undervisades i de förberedande klasserna 68 barn, hälften gossar och hälften flickor, av vilka 63 beräknas hava sin hemort i staden. Samma termin funnos 102 gossar och 49 flickor i de båda lägsta klasserna vid allmänna läroverket och flickskolan, varav 61 gossar och 34 flickor eller tillsammans 95 barn torde hava haft sin hemort i läroverksstaden. Beräknar man tillskottet i folkskolans barnantal med dessa siffror som utgångspunkt, kommer man till det resultat, att ett genomförande av skolreformen skulle efter hand tillföra var och en av folkskolans tre lägsta klasser

u 21 och var och en av dess tre högsta 48 barn, så att hela ökningen skulle komma att uppgå till 207. Katrineholm. Den kommunala mellanskolan i Katrineholm har under perioden 1912—-1922 i medeltal varit besökt av 43-2 gossar och 42-1 flickor eller tillsammans 85-3 lärjungar. Enligt kommissionens förslag skulle mellanskolan ombildas till en statens samrealskola med flickskola C. Undervisningen i läsämnena i realskolan skulle kräva 118 lärartimmar, vartill komma för teckning, musik, gymnastik, gosslöjd, flickslöjd och hushållsgöromål respektive 8, 4-5, 8, 9-5, 6 och 4-5 veckotimmar. Efter frånräkning av 18 timmar, utgörande rektors undervisningsskyldighet, återstå 100 veckotimmar, för vilka erfordras 4 adjunkter. Som undervisningen i gymnastik förutsattes komma att uppehållas av kvinnlig lärare, kan lönestaten sättas 120 kronor lägre än för samrealskolan i Sundbyberg och slutar således på 26 785 kronor. Under höstterminen 1921 uppgick emellertid lärjungeantalet, till 150, varav hälften gossar, vadan utöver ovan anförda lärarkrafter två extralärare torde erfordras. Härtill kommer ett ökat timantal för övningsämnen. Läroverket.

Eskilstuna. Eskilstuna har för närvarande en realskola för gossar, ett kommunalt fyraårigt, å båda linjerna fullständigt gymnasium samt en högre flickskola. Kommissionen föreslår upprättandet av ett högre samläroverk med gymnasielmjerna B och C samt en flickskola B. ' • Realskolans klasser 3—6 och ring I å det kommunala gymnasiet hava i medeltal besökts av 150-7 gossar, svarande mot ett »relativt» flickantal av 135-6, under det att det verkliga medeltalet för flickorna i motsvarande klasser uppgick till 98-4, I klasserna 7 och 8 i flickskolan hava i medeltal undervisats 31-5 flickor, vadan det beräknade antalet flickor i det nya samgymnasiet skulle uppgå till 24. I det kommunala gymnasiets tre högsta ringar ha i medeltal undervisats 55-7 gossar. Det nya samläroverket med flickskola B skulle således å realskole- och flickskolestadiet kunna väntas erhålla omkring 150 gossar och 150 flickor (135 + 16) samt gymnasiet 55 gossar och 25 flickor. Hela läroverket skulle alltså komma att omfatta 380 lärjungar. . Som realskolan och flickskolan B förutsättas komma att räkna 300 lärjungar, torde 13 klassavdclningar erfordras. Gymnasiet skulle få 6 avdelningar med samläsning mellan båda linjerna på grund av det ringa antalet lärjungar. < ';• .-. Antalet lärartimmar i realskolan kommer således att uppgå till 2 X 118 + 56 -j- 74 = 366, under det att på gymnasiet motsvarande antal veckotimmar pä grund av förut omnämnd samläsning mellan de båda bildningslinjerna torde kunna begränsas till 143. — n i . Om rektor övertager 12 timmar, återstå 131 gymnasietimmar, för vilka beräknas 5 lektorer. Om överskjutande 26 timmar överflyttas till adjunktstimmarna, komma dessa att uppgå till 392, vilka taga i anspråk 15 adjunkter. Vad övningsämnena beträffar, torde teckning erfordra 32, musik 17-5. gymnastik 28, slöjd och praktiskt arbete för gossar 23, kvinnlig slöjd 25 och hushållsgöromål 17-5 veckotimmar.

NO P å grund av det anförda har följande stat uppgjorts för läroverket: Manliga lärare. ] f ,ktor 1 e ktor , ° aktörer 1 adjunkt 10 adjunkter 1 veckotimme i musik 16/6 veckotimmar i :> 1 veckotimme i gymnastik 27 veckotimmar i 9 1 veckotimme i gosslöjd m. m 22 veckotimmar i » » Kvinnliga lärare. J le1ktor, I a^unkt 3 adjunkter 1 veckotimme i teckning 31 veckolimmar i 2 1 veckotimme i flickslöjd 24 veckotimmar i » 1 veckotimme i hushållsgöromål 16*5 veckotimmar i »

•

7 500 kr. 5 800 » 17 400 2 4 300 » ! 43 000 9 120 > ^ ngn » 120 2 o 240 » 85 » 1 otjn v ' 1Hi0 *

85 415 kr.

4 800 kr. 3 600 2 10 800 » -^05 3 255 » 80 2 -^ 920 •> 80 9 1 09A ' ..,./—j_£f°_JL.

25 960 »

Summa 111 375 kr. f

f

Under höstterminen 1921 undervisades i realskolan och kommunala gymnasiets

r Sarj VEdan ektivaÄ flickantal U år deritt n? a ?i 0 ff°l T ^ T ^ 1 ri Öl 189, nnderT det att aantalet flickor, som undervisades klasserna 3—6, endast*^ upoodck till 128 klasserna 7 och 8 undervisades 35 flickor, varemot svara 26 flickor i det nva 1 . nasiet trossarnas antal a gymnasiet som nära överensstämde med medeltalet, u p p Ack till 55. Det ar således endast realskolan och flickskolan, som förete ett s t e - r a t lär jungeantal (210 gossar och 206 flickor) i jämförelse med ovan anförda a 1 (150 gossar och 150 flickor), vilka lagts till grund för statens uppgörande, och utgör s egringen

iftSi.

P

extralärare förutom ökat anta! lärartimmar

i 47-4 flickor' l v t e i l ^ Td6lta! 7 8 t bar11' 3 1 ° * ° * S a r ^ Folkskolan. ti ? i l c k 0 / ' ?7 V l l k a 9 7 : 8 1 P ^ c e n t eller 77 beräknas hava sin hemort i E s k i l s t u n a De ^ ^ • Ä S ^ ^ A 1 1 ^ ^ ^ . f H e k s | o l a n voro besökta av i medeltal l o J 9 A v de förra beräknas 87-7 procent eller 92, av de senare 84-4 ö o s s a r ocii 57 8 flickor. procent eller 49 vara bosatta i läroverksstaden. Om man räknar m d medeltalen kan man således an aga att på grund av läroverksreformen barnantalet i v a o c 1 1 av de tre lägsta folksko eklasserna 1 genomsnitt ökas med 26 och i var och en av de tre högsta med 70 sa att hela tillskottet i folkskolans lärjungeantal beräknas u p p g å till 288? H V '*A H o s / t e n n m e n 1921 undervisades i de förberedande klasserna 90 barn 26 gossar och, 64 flickor, av vilka 88 beräknas ha sin hemort i Eskilstuna. Motsvarande siffror

w för de två lägsta realskoleklasserna, voro 116 gossar och 72 flickor, av vilka respektive 102 och 61 beräknas tillhöra staden. Med dessa siffror som u t g å n g s p u n k t kommer man till den slutsatsen, att var och en av de tre lägsta folkskoleklasserna på grund av laroverksreformen efter hand skulle tillföras 29 barn och var och en av de tre högsta 82 barn, så a t t hela tillskottet skulle u p p g å till 333 barn.

Läroverket.

Strängnäs. De nuvarande läroanstalterna, ett högre allmänt läroverk med latingymnasium och en flickskola, böra enligt kommissionens mening ersättas av en samrealskola och en flickskola B , v a r t i l l enligt kommissionens i annat s a m m a n h a n g framställda förslag skulle a n k n y t a s ett i n t e r n a t g y m n a s i u m . K l a s s e r n a 3—6 och r i n g I av allmänna, läroverket h a v a i medeltal varit besökta av 65-4 gossar, motsvarande ett »relativt» flickantal a v 58-9, d. v. s. n ä r a lika med medeltalet flickor i motsvarande klasser vid flickskolan, vilket utgjorde 54-6. K l a s serna 7 och 8 voro i medeltal besökta av 22-6 flickor. Det beräknade lärjungeantalet i samrealskolan och flickskolan B skulle således u p p g å till omkring 65 gossar och 80 flickor eller tillsammans 145. F ö r dessa beräknas 7 klassavdelningar, vilka skulle t a g a i a n s p r å k 118 + 74 = 192 l ä r a r t i m m a r . Om rektor övertager 15 av dessa, återstå 177, som förutsätta 7 adjunkter. D ä r t i l l komma för undervisning i teckning 14, musik 8, g y m n a s t i k 12, slöjd och p r a k t i s k t arbete för gossar 9-5, flickslöjd 15 och hushållsgöromål 13 veckotimmar. Läroverkets stat får följande utseende: Manliga lärare. 1 rektor 1 adjunkt 4 adjunkter 1 veckotimme i teckning 13 veckotimmar i » 1 veckotimme i musik 7 veckotimmar i 2 I veckotimme i gymnastik I I veckotimmar i 2 1 veckotimme i gosslöjd m. m. 8'5 veckotimmar i » » Kvinnliga lärare. 1 adjunkt 1 2 1 veckotimme i flickslöjd 14 veckotimmar i 2 1 veckotimme i hushållsgöromål 12 veckotimmar i 2

• . . .

. .

6 4 0 0 ' — kr. 4 300'— » 17 200'— 9 115'— » 1 495"— 9 115'— 2 -805'— » 115'— 5 . 1 265*— » 85'— 722'50 » 32 617'50 kr. • '•'• 3 600'— kr. 3 600'— 2 80'— » 1 120'— 2 . 80'— » 960'— »

9 440'— »

Summa 42 057'5Q kr. R ä k n a r man med de förhållanden, som rådde höstterminen 1921, skulle lärjunjyeantalet i realskolan och flickskolan B h a v a utgjort 75 gossar och 80 -f- 32, d. v. s. 112,

flickor eller tillsammans 187 lärjungar. läraren

Ökningen torde föranleda behov av en extra-

I de förberedande klasserna undervisades i medeltal 32-1 barn, 15-8 gossar och Folksh 16-3 flickor, av vilka 94-3 procent eller 30 hade sin hemort i Strängnäs. De två lägsta klasserna av realskolan och flickskolan hava i medeltal besökts av 39-9 gossar och 21-5 flickor. 64-6 procent av de förra, d. v. s. 26, och 90-3 procent av de senare, d. v. s. 19, beräknades hava sin hemort i läroverksstaden. Om skolreformen varit genomförd, torde således i genomsnitt i var och en av de tre lägsta folkskoleklasserna hava undervisats 10 och i var och en av de tre högsta 23 flera, än vad nu är fallet. Hela ökningen i folkskolans barnantal uppgår således till 99. Under höstterminen 1921 var barnantalet i de förberedande klasserna 37, 18 gossar och 19 flickor, av vilka 35 beräknas ha sitt hem i Strängnäs. I de båda lägsta J s s ? T f a V l d allmänna läroverket och flickskolan var lärjungeantalet 55 gossar och o2 flickor, av vilka 36 gossar och 29 flickor, d. v. s. tillsammans 65 barn, beräknas vara bosatta i staden. Om dessa siffror läggas till grund för beräkningen av den ökning i folkskolans barnantal, som reformen skulle medföra, kommer man till det resultat, att var och en av de tre lägsta folkskoleklasserna skulle ökas med 12 och var och en av de tre högsta med 33 barn, så att hela ökningen skulle utgöra 135.

5. Östergötlands län. Åtvidaberg. Under skolans tillvaro har lärjungeantalet i medeltal utgjort 57-0 (28 gossar och 29 flickor), och höstterminen 1921 uppgick det till 59 (28 gossar och 31 flickor). Kommissionen föreslår inrättandet av en statens sam realskola. På grund av lärjungeantalet kommer denna att taga i anspråk 118 veckotimmar i läsämnena samt lör teckning 8, musik 4-5, gymnastik 8, slöjd med praktiskt arbete för gossar 9-5, kvinnlig slöjd 6 och hushållsgöromål 4-5 veckotimmar. I överensstämmelse med vad ovan anförts rörande Sundbyberg kommer samrealskolan således att behöva 1 rektor och 4 adjunkter. Som undervisningen i teckning och gymnastik beräknas uppehållas av kvinnliga lärare, kan staten sättas 240 kronor lägre och kommer således att sluta på 26 665 kronor. Linköping. I Linköping finnas ett högre allmänt läroverk med real- och latingymnasium, Lärover en högre flickskola och ett latingymnasium för flickor, vilket senare ställdes under skolöverstyrelsens inseende först år 1921. I klasserna 3—6 och ring 1 vid det allmänna läroverket undervisades i medeltal o23-4 gossar, varemot svarar ett »relativt» antal flickor av 291-1, under det att i verkligheten medeltalet flickor, som undervisats i motsvarande klasser av flickskolan utgjorde endast 191-4. I klasserna 7 och 8 av flickskolan var medeltalet flickor 65-1.'mot vilka enligt kommissionens beräkningssätt svara 48-8 flickor på gymnasiet. Då nu ilickgymnasiet under det enda år, som här kommer i betraktande, hade 21 flickor i de tre högsta ringarna, skulle således i det framtida gymnasiet antalet ökas med 28, svarande mot 19 i klasserna 7 och 8. Medeltalet gossar i de tre högsta ringarna av gymnasiet uppgick till 179-4.

88 Kommissionen föreslår, att i Linköping upprättas dels ett högre samläroverk med alla tre bildningslinjerna samt differentierade A- och C-linjer, dels en högre flickskola av A-typ. Enligt det föregående skulle dessa läroverk, om man lägger medeltalen till grund för beräkningarna, väntas bli besökta av ungefär följande antal lärjungar: å realskoleoch flickskolestadiet av 325 gossar och 340 flickor (291 + 65 — 19) samt å gymnasiestadiet av 180 gossar och 50 flickor. Om gymnasierna i Eksjö och Motala komma att upphöra, torde en del lärjungar från dessa städer komma att besöka Linköpings gymnasium. Med hänsyn härtill har här räknats med att gymnasiets lärjungeantal kommer att uppgå till 210 gossar och 65 flickor. Om 240 flickor tänkas undervisade i flickskolan av A-typ, återstå 100 flickor för realskolestadiet vid samläroverket. Å nämnda stadium skulle alltså komma att undervisas 425 lärjungar, svarande mot 16 klassavdelningar. De 275 lärjungarna å gymnasiet torde erfordra 12 klassavdelningar, d. v. s. en bildningslinje torde komma att få två parallellavdelningar. I det följande har räknats, som om detta skulle bliva fallet med B-linjen. Antalet lärartimmar i läsämnen på gymnasiet skulle under dessa förutsättningar och med hänsyn till att A- och C-linjerna skola differentieras komma att uppgå till 364, av vilka rektor antages komma att uppehålla 8. För återstående 356 timmar beräknas 15 lektorer. Den fyradubbla realskolan erfordrar 472 lärartimmar. Härtill komma 41 överskjutande timmar i gymnasiet, vadan antalet adjunkter beräknas,uppgå till 20. Slutligen torde de 240 till flickskolan A hänförda flickor komma att erfordra 9 klassavdelningar med 222 lärartimmar. Om rektor övertager 15 av dessa, förutsätta återstående 207 timmar 8 adjunkter. Hela lärarkåren vid Linköpings läroverk kommer alltså att utgöras av 2 rektorer, 15 lektorer och 28 adjunkter förutom lärare i övningsämnen. Vad sistnämnda ämnen beträffar, torde teckningsundervisningen komma att erfordra 61, nämligen vid det högre samläroverket 46 (realskolan 32 och gymnasiet 14) samt vid flickskolan 15 timmar. För musikundervisningen erfordras tillsammans 40 veckotimmar, nämligen i realskolan 17, å gymnasiet 13 och i flickskolan 10. Vid undervisningen i gymnastik torde lärjungarna kunna uppdelas i 17 gymnastikavdelningar, nämligen å realskolestadiet i 6 bestående av gossar och 2 av flickor, å gymnasialstadiet i 5 (gossarna fördelade i 4 avdelningar och flickorna utgörande 1 avdelning) samt i flickskolan A i 4 avdelningar. Dessa 17 avdelningar kräva 68 lärartimmar. Slöjd och praktiskt arbete för gossar tager i anspråk 38 veckotimmar. Undervisningen i slöjd för flickor erfordrar å realskolan 12 veckotimmar, då flickorna torde kunna sammanföras i 8 avdelningar, och i flickskolan A 42 veckotimmar, därest man räknar med 18 avdelningar, så att hela antalet lärartimmar i flickslöjd skulle uppgå till 54. Undervisningen i hushållsgöromål förutsätter 40 veckotimmar, nämligen i realskolan 9 och i flickskolan 31, ifall flickorna i den förra delas i 2 och i den senare i 6 avdelningar. Med användning av i det föregående anförda siffror erhåller man följande stat för läroverken i Linköping: . Manliga lärare. 1 rektor 1 lektor 10 lektorer

'.

7 500 kr. . 5 800 » . 58 000 2

89 1 adjunkt 20 adjunkter 1 veckotimme i teckning 45 veckotimmar i 2 1 veckotimme i nusik 29 veckotimmar i » 1 veckotimme i gymnastik 51 veckotimmar i 9 1 veckotimme i gosslöjd m. m 37 veckotimmar i 2 Kvinnliga lärare. 1 rektor 1 lektor 3 lektorer 1 adjunkt 6 adjunkter 1 veckotimme i teckning 14 veckotimmar i > 1 veckotimme i musik 9 veckotimmar i » 1 veckotimme i gymnastik 15 veckotimmar i 2 1 veckotimme i flickslöjd 53 veckotimmar i 2 1 veckotimme i hushållsgöromål 39 veckotimmar i 2

4 300 kr. 86 000 » 120 » 5 400 » 120 » 3 480 » 120 » 6 120 2 85 2 3 145 9 180 190 kr.

•

5 000 kr. 4 800 2 14 400 9, 3 600 2 21600 2 100 2 1 400 » 100 » 900 2 100 » 1 500 » 80 2 4 240 2 80 2 3 120 »

QI Q20 2

Summa 241 210 kr. Höstterminen 1921 voro klasserna 3—6 och ring I vid det högre allmänna läroverket besökta av 323 gossar, varemot svarar ett »relativt» flickantal av 2 9 1 , u n d e r det att det verkliga antalet flickor i motsvarande klasser endast uppgick till 2 4 3 . I klasserna 7 och 8 undervisades 78 flickor, vilket enligt kommissionens b e r ä k n i n g s s ä t t skulle medföra, att samgymnasiet komme att besökas av 59 flickor. D å flickgymnasiet redan nu är besökt av 21 flickor, skulle således ökningen komma att utgöra 38. svarande mot en minskning i lärjungeantalet i de högsta flickskoleklasserna av 25, så att realskolan och flickskolan, 0111 nian lägger till grund 1921 års siffror, skulle k o m m a att besökas av 291 + 78 — 25 = 344 flickor. I de tre högsta g y m n a s i e r i n g a r n a undervisades höstterminen 1921 157 gossar. Om 1921 å r s siffror läggas till g r u n d för beräkningarna, skulle man å realskolestadiet v ä n t a sig 323 gossar och 100 flickor eller tillsammans 423 och å g y m nasiestadiet, med h ä n s y n tagen till eventuell ökning av lärjungar från E k s j ö och, Motala, 190 gossar och 75 flickor samt i flickskolan A 244 lärjungar. L ä r j u n g e frekvensen höstterminen 1921 överensstämmer alltså nära med förut anförda medelvärden och visar å gymnasiestadiet någon, om ock obetydlig, minskning. Den nuvarande flickskolan saknar förberedande klasser. Medeltalet gossar i Folkskolan. de två lägsta realskoleklasserna vid det allmänna läroverket var 159-7, vid flickskolan 12—2230(i0. Skolkommissionens

betänkande.

90 var motsvarande antal flickor 83-0. Av de förra beräknas 70-5 procent eller 113, av de senare 71-8 procent, eller 60, således tillsammans 173, hava sin hemort i läroverksstaden. På var och en av de två lägsta klasserna komma alltså i genomsnitt 87 lärjungar, så att, om enhetsskolereformen varit genomförd, folkskolans barnantal varit 261 större, än vad nu är fallet. •< Tillämpas åter siffrorna för höstterminen 1921, skulle ökningen hava blivit något större. Nämnda termin voro de två lägsta klasserna i de högre skolorna besökta av 176 gossar och 88 flickor, av vilka 124 gossar och 63 flickor eller tillsammans 187 beräknas hava sin hemort i Linköping. På vardera klassen komma alltså 94 lärjungar, vadan ökningen i folkskolans barnantal skulle uppgå till 282 i stället för 261. Norrköping. För närvarande finnas i Norrköping ett högre allmänt läroverk med realoch latinlinje, en kommunal mellanskola och två högre flickläroverk. Antalet gossar i klasserna 3—6 och första ringen samt i kommunala mellanskolan uppgick i medeltal till 423-7 och motsvarande »relativa» flickantal älr 381-3, under det att det verkliga antalet flickor i motsvarande klasser i medeltal utgjorde endast 336-3. Antalet flickor i flickskolornas båda högsta klasser var i medeltal 80-4, vadan det beräknade antalet flickor å gymnasiet skulle uppgått till 60, om skolreformen varit genomförd. I gymnasiets tre högsta ringar är medeltalet gossar 136-6. Om läroverksreformen varit genomförd, skulle således å real- och flickskolestadiet hava undervisats i runt tal 425 gossar och 420 flickor (381-3 + 40-2) samt å gymnasiestadiet 135 gossar och 60 flickor. För att tillgodose dessa lärjungars behov av undervisning föreslår kommissionen, att i Norrköping upprättas ett högre samläroverk med B- och C-linjer samt lyceilinjen A, varvid C-linjen skulle differentieras, vidare en gossrealskola. och en flickskola av A-typ. Till samläiöverket hava hänförts, utom 135 gossar och 60 flickor å gymnasiestadiet, 145 gossar och 120 flickor å realskolestadiet, till gossrealskolan 280 gossar samt till flickskolan av A-typ 300 flickor. Antalet klassavdelningar beräknas vid samläroverket till 10 å realskolestadiet och 9 å gymnasiestadiet, vid gossrealskolan till 11 och vid flickskolan till 12. Antalet lärartimmar i läsämnena utgör 1) vid det högre samläroverket: å gymnasialstadiet 267, vartill komma för differentierade linjen 9, således inalles 276, och å realskolestadiet 293; 2) vid gossrealskolan 319 och 3) vid flickskolan A 308. Om rektor i samläroverket övertager 8 lektorstimmar, återstå 268, för vilka beräknas 11 lektorer. Återstående 37 timmar jämte de 293 timmarna i realskolan betinga 13 adjunkter. Om gossrealskolans rektor undervisar 15 veckotimmar, återstå 304, för vilka erfordras 11 adjunkter, varjämte 18 överskjutande timmar tänkas uppehållas av timlärare. Av flickskolans 308 veckotimmar uppehållas 15 av rektor och de återstående 293 erfordra 11 adjunkter, varjämte 7 överskjutande timmar tänkas uppehållas av timlärare. De tre läroverken i Norrköping erfordra alltså 3 rektorer, 11 lektorer och 35 adjunkter. Vad övningsämnena angår, framgår det erforderliga timantalet av följande tablå, i .

1)1

Högre sam- | Gossrcal läroverket skolan Teckning Musik Gymnastik Slöjd och praktiskt arbete för gossar Kvinnlig slöjd Hushållsgöromål

28(18 + 10) i 21(11 + 10) 32(20 + 12) J 23 16 9

22 12 20 55 — —

Flickskolan

Summa

20 13 20

70 46 72 78 72" 51

56 42

Med tillhjälp av anförda siffror har uppgjorts följande stat för läroverken Norrköping: Manliga

Högre samläroverket. lärare. 1 rektor 1 lektor 7 lektorer . . 1 adjunkt .' 9 adjunkter . : . . . . , 1 veckotimme i teckning . . 27 veckotimmar i » . . . 1 veckotimme i musik . . . . 20 veckotimmar i 9 . . . 1 veckotimme i gymnastik . . 31 veckotimmar 1 » 1 veckotimme i gosslöjd m. m. 22 veckotimmar i » 2

Kvinnliga lärare. 1 lektor 2 lektorer 1 adjunkt . 2 adjunkter ,."-."' • 1 veckotimme i kvinnlig slöjd 15 veckotimmar i 2 2 1 veckotimme i hushållsgöromål 8 veckotimmar i 2

7 500 kr.' ,, 5 800 2 40 600 .2 4 300 • 1 38 38 700 700 2 120 i' 3 240 2 120 2 2 400 2 120 » 3 720 2 85 2 1 870 » 108 575 kr 4 8 0 0 kr. 9 600 » 3 600 : 7 200 80 1 200 80 640 27 200 kr. Summa 135 775 kr.

Gossrealskolan och flickskolan A. Manliga lärare. 1 rektor . . 1 adjunkt . 15 adjunkter

6 400 kr. 4 300 64 500

92 1 veckotimme i teckning 21 veckotimmar i 9 I veckotimme i musik I I veckotimmar i 2 1 veckotimme i gymnastik 19 veckotimmar i 2 1 veckotimme i gosslöjd m. m. 54 veckotimmar i 2 2 Kvinnliga 1

.'

115 kr 2 415 » ' 1152 2 265 » 115 » 2 185 2 85 2 4 590 2 8 6 o g 5

kr

lärare. rektor

adjunkt ; .... .1 5 adjunkter 1 veckotimme i teckning 19 veckotimmar i 2 1 veckotimme i musik . 12 veckotimmar i 2 1 veckotimme i gymnastik 19 veckotimmar i 2 1 veckotimme i kvinnlig slöjd 55 veckotimmar i 2 > 1 veckotimme i hushållsgöromål 41 veckotimmar i 2

• . .

5 000 kr. 3 6()0 , 18000 v JQO » j 999 » 100 2 ] 200 2 100 2 1 QQQ V) 80 » 4 4QQ y> 80 2 3 280 » 3 9 7 4 0 b . Summa 125 825 kr.

T i l l s a m m a n s u p p g å r således staten för läroverken i N o r r k ö p i n g till 261 600 k r . H ö s t t e r m i n e n 1921 undervisades i klasserna 3—6 och r i n g I samt i komm u n a l a mellanskolan 457 gossar. Det »relativa» flickantalet u p p g å r till 4 1 1 , under det att_ i verkligheten 376 flickor undervisades i mellanskolan och motsvarande klasser i flickskolan. De t v å högsta flickskoleklasserna voro besökta av 82 flickor, varemot s v a r a 62 flickor å gymnasiet. Gossarnas a n t a l i gymnasiets tre högsta r i n g a r u p p g i c k i f r å g a v a r a n d e termin till 1 5 1 . Om reformen varit genomförd läsåret 1921—22, hade de högre l ä r o a n s t a l t e r n a omfattat följande l ä r j u n g e a n t a l : å realskolans och flickskolans stadium 457 gossar samt 4 1 1 + 4 1 , d. v. s. 452 flickor, tillsammans 909, samt å gymnasiet 151 gossar och 62 flickor, tillsammans 2 1 3 . Ökningen i lärjungeantalet å gymnasiet torde icke föranleda behov av e x t r a l ä r a r e , däremot torde ökningen å realskole- och flickskolestadiet, o vilken u p p g å r till 32 gossar och 32 flickor, p å k a l l a 2 k l a s s a v d e l n i n g a r och lika m å n g a e x t r a l ä r a r e . •-! ." I de högre flickskolornas förberedande klasser undervisades i medeltal 97-9 flickor men inga gossar. A v dessa beräknas 88-3 procent eller 86 hava sin hemort 1 N o r r k ö p i n g , och av de 114-6 flickor, som i medeltal tillhörde klasserna 1 och 2, ber ä k n a s 82-0 procent, d. v. s. 94, v a r a bosatta i staden. Medeltalet gossar i det allmänna läroverkets två lägsta klasser uppgick till 163-1, av vilka 82-2 procent eller 134 beräknas ha sm hemort i N o r r k ö p i n g . Medeltalet barn i de högre skolorna, vilka tillhörde folkskolestadiet, u t g ö r a l l t s å 86 i de förberedande klasserna och 228 i kläs-

93 serna 1 och 2. Om reformen varit fullt genomförd, hade således folkskolans lärjungea n t a l v a r i t 429 större, än vad nu är fallet, nämligen i medeltal 29 i v a r och en a v ' d c tre lägsta och 114 i v a r och en av de tre högsta folkskoleklasserna. L ä g g a s u p p g i f t e r n a från höstterminen 1921 till grund för dessa b e r ä k n i n g a r , finner man, a t t nämnda termin 140 flickor undervisades i flickskolornas förberedande klasser samt 166 gossar och 128 flickor i klasserna 1 och 2 av allmänna läroverket och flickskolan. A v dessa beräknas respektive 124, 136 och 105 hava sin hemort i N o r r k ö p i n g . Om dessa siffror läggas till grund för beräkning av den .ökning i folkskolans barnantal, som läroverksreformen kommer att medföra, finner, man, a t t var och en av de tre lägsta folkskoleklasserna ökas med 41 och var och en av de tre högsta med 121 barn, så a t t hela ökningen u p p g å r till 486. Söderköping. K o m m u n a l a mellanskolan i Söderköping har under sin tillvaro varit besökt av i medeltal 46-0 gossar och 29-3 flickor, eller tillsammans 75-3, vilket antal höstterminen 1921 ökats till 90, varav hälften gossar. Kommissionen föreslår skolans ombildning till en statens samrealskola. Antalet k l a s s a v d e l n i n g a r och l ä r a r t i m m a r blir detsamma som vid den föreslagna skolan i S u n d b y b e r g . D å undervisningen i teckning och g y m n a s t i k beräknas u p p e h å l l a s a v kvinnliga lärare, k a n staten sättas 240 kronor lägre och slutar alltså p å 26 665 kronor. Motala. Vid k o m m u n a l a mellanskolan i Motala h a v a under dess tillvaro i medeltal undervisats 147-0 lärjungar, 69 gossar och 78 flickor. Ä r 1921 var lärjungeantalet 154, 75 gossar och 79 flickor, vartill böra läggas 10 gossar och 5 flickor, som undervisats i första ringen av ett med mellanskolan förbundet kommunalt g y m n a s i u m . H e l a lärjungeantalet, å realskolans stadium år 1921 uppgick till 169. I g y m n a s i e t s övriga r i n g a r undervisades 17 lärjungar, 13 gossar och 4 flickor. Kommissionen föreslår, att i Motala u p p r ä t t a s en statens samrealskola med flickskola av C-tj-p. Om man r ä k n a r med 150 lärjungar i realskolan, ungefärligen svarande mot inedeltalet lärjungar, skulle detta antal betinga 6 klassavdelningar med 174 lärartimmar, vilket utom rektor med 18 timmars undervisning tager i anspråk 6 adjunkter. Vad övningsämnena angår, erfordrar teckning 12, musik 6-5, gymnastik 12. slöjd och p r a k t i s k t arbete för gossar 13-5, kvinnlig slöjd 10 och hushållsgöromål 4-5 veckotimmar. Samrealskolans s t a t kommer att få följande utseende": Manliga lärare. .••• 1 r e k t o r 6400-— kr. ' 1 adjunkt 4 300 — 2 3 adjunkter , 12 900'— » 1 veckotimme i musik 115» 5*5 veckotimmar i 2 632'50 » 1 veckotimme i gymnastik 115'— » , 1 1 veckotimmar i » 1 265" 2 1 veckotimme i gosslöjd m. m 85'— 2 12'5 veckotimmar i 9 2 . . . 1 062'50 » 26 875'— kr.

94 Kvinnliga lärare. 1 adjunkt 1 » I veckotimme i teckning I I veckotimmar i 2 1 veckotimme i flickslöjd 9 veckotimmar i 2 1 veckotimme i hushållsgöromål 3*5 veckotimmar i 2

3 600'— kr. 3 600'— 2 100'— 2 1 100'— » 80'— 720*— » 80"— » 280*— »

9 ^QQ-

kr

Summa 36 435'— kr. Läroverket.

Folkskolan.

Vadstena. I V a d s t e n a finnes en statssamskola, i v a r s klasser 3—6 i medeltal undervisats 73-2 lärjungar, 38-1 gossar och 35-1 flickor. Höstterminen 1921 u p p g i c k lärjungeantalet till 34 gossar och 42 flickor, d. v. s. till 76. Kommissionen föreslår, a t t samskolan ombildas till en samrealskola enligt den n y a organisationen. A n t a l e t klassavdelningar och l ä r a r t i m m a r blir detsamma som vid den föreslagna skolan i S u n d b y b e r g . E m e d a n undervisningen i teckning och musik beräknas u p p e h å l l a s av kvinnliga lärare, k a n staten s ä t t a s 187 kronor 50 öre lägre och s l u t a r således p å 26 717 kronor 50 öre. , Medeltalet l ä r j u n g a r i samskolans t v å l ä g s t a klasser h a r utgjort 40-7, 20-4 gossar och 20-3 flickor. A v de förra beräknas 57 procent, av de senare 67-9 procent hava sin hemort i V a d s t e n a . H e l a antalet av i f r å g a v a r a n d e barn med hemort i V a d stena beräknas således i medeltal till 25, v a d a n skolreformen skulle medföra, a t t folkskolans tre högsta klasser ökades med t i l l s a m m a n s 38 b a r n . Med siffrorna för höstterminen 1921 blir ifrågavarande antal endast obetydligt större. N ä m n d a termin undervisades 21 gossar och 24 flickor i de två lägsta klasserna. A v dem beräknas 28 vara bosatta i staden, vars folkskola genom skolreformen skulle tillföras 42 barn, fördelade p å de tre högsta klasserna. Mjölby. Medeltalet lärjungar vid kommunala mellanskolan h a r under skolans tillvaro u p p g å t t till 85-0, v a r a v hälften gossar. Kommissionen föreslår u p p r ä t t a n d e t av en statens samrealskola. Beträffande erforderligt antal l ä r a r k r a f t e r och skolans stat hänvisas till vad som anförts rörande samrealskolan i S u n d b y b e r g . Staten kommer alltså att sluta p å 26 905 kronor. Höstterminen 1921 hade lärjungeantalet stigit till 115, 59 gossar och 56 flickor, vilken stegring k n a p p a s t p å k a l l a r ökning i l ä r a r k r a f t e r .

6. Jönköpings län. Läroverk.

Jönköping. J ö n k ö p i n g har för närvarande ett högre allmänt läroverk med real- och lating y m n a s i u m samt t v å högre flickskolor. I klasserna 3—6 och ring I vid det allmänna läroverket undervisades i medel-

95 tal 278-5 gossar, mot vilket svarar ett »relativt» antal flickor av 250-7, under det att det v e r k l i g a medeltalet av de flickor, som undervisades på motsvarande skolstadium i de b å d a flickskolorna, u p p g i c k till 204-3. Antalet flickor i klasserna 7 och 8 uppgick ^1 medeltal vid båda flickskolorna till 79-5, varemot svarar ett antal av 60 flickor å gymnasiet enligt kommissionens beräkningssätt. Antalet gossar i gymnasiets tre högsta ringar uppgick i medeltal till 120-3. Kommissionen föreslår, att i Jönköping upprättas ett högre samläroverk med alla tre gymnasielinjerna och differentiering av A- och C-linjerna samt en flickskola av A - t y p . P å g r u n d av anförda medelvärden uppgår hela lärjungeantalet i realskolan och flickskolan A till omkring 280 gossar och 290 flickor (250-7 + 39-8) samt å g y m n a s i e t till 120 gossar och 60 flickor. Gossarnas antal torde böra ökas med 30 och flickornas med 10, därest gymnasiet i Eksjö kommer att u p p h ö r a . Om man tänker sig 180 flickor undervisade i flickskolan, skulle samläroverket omfatta å realskolestadiet 390 lärjungar, varav 110 flickor, och å gymnasiet 220 lärjungar, så att hela samläroverket skulle omfatta 610 lärjungar. P å g r u n d av lärjungeantalet torde man böra räkna med att realskolan omfattar 16 och gymnasiet 9 klassavdelningar. A n t a l e t l ä r a r t i m m a r i läsämnen uppgår alltså vid realskolan till 4 X 118. d. v. s. 472, och å gymnasiet till 256, vartill komma 23 veckotimmar för de differentierade gymnasielinjerna, så att hela antalet timmar å gymnasiet belöper sig till 279. Om rektors undervisning sättes till 8 timmar i veckan, skulle återstående 271 t i m m a r t a g a i a n s p r å k 11 lektorer. De 472 lärartimmarna i realskolan tillsammans med 40 överskjutande timmar i gymnasiet erfordra 19 adjunkter s a m t t i m l ä r a r e för 18 t i m m a r . V a d övningsämnena angår, kräver teckning 42, musik 27, gjmmastik 44 (8 gossavdelmngar och 3 flickavdelningar). slöjd och praktiskt arbete för gossar 38 (16 a v d e l n i n g a r ) , k v i n n l i g slöjd 12 (8 avdelningar) samt hushållsgöromål 9 (2 avdeln i n g a r ) veckotimmar. Den högre flickskolan med 180 lärjungar torde erfordra 8 klassavdelningar. A n t a l veckotimmar i läsämnen utgör 200, i teckning 14, i musik 9, i gymnastik 12. i slöjd 40 och i hushållsgöromål 2 1 . Om rektor undervisar 15 t i m m a r i veckan er fordra återstående 185 timmar 7 adjunkter. P å grund av det anförda erhåller man följande stat för det högre samläroverket och flickskolan A . Manliga lärare. 1 rektor 7 500 kr. 1 lektor 5 800 » 7 lektorer 40 600 2 1 adjunkt 4 300 » 19 adjunkter 81 700 2 1 veckotimme i teckning . . 120 » 41 veckotimmar i 2 . . 4 920 2 1 veckotimme i musik . . . 120 2 26 veckotimmar i » . . . 3 120 2 1 veckotimme i gymnastik . . 120 2 43 veckotimmar i » . . 5 160 2 1 veckotimme i gosslöjd m. m 85 » 3 1 4 5 37 veckotimmai i 2 2 > 156 690 kr.

•B2EE

96 Kvinnliga lärare. 1 rektor . . . '. 1 lektor ; 2 lektorer • 1 adjunkt 5 adjunkter .. 1 veckotimme i teckning 13 veckotimmar i 2 . . . . . . . . 1 veckotimme i musik 8 veckotimmar i » • I Veckotimme i gymnastik . . . . . . . . . . . I I veckotimmar i » 1 veckotimme i flickslöjd 51 veckotimmar i 2 1 veckotimme i hushållsgöromål 29 veckotimmar i »

•

5 000 kr. 4 800 2 9 600 » 3 600 2 18 000 2 100 » 1 300 2 100» ^00 2 • • • 100 » 1 100 » 80 2 4 080 » 80 2 2 320 9

51 QQQ k r .

Summa 207.750 kr. Höstterminen 1921 u p p g i c k antalet gossar i klasserna 3—6 och första ringen vid allmänna läroverket till 344, varemot svarar ett »relativt» flickantal av 310, under det att det verkliga antalet flickor, som undervisades i klasserna 3—6 1 flickskolan, endast utgjorde 2 5 1 . I klasserna 7 och 8 undervisades 102 flickor, varemot ^vara 77 flickor å samgymnasiet. Antalet flickor å realskole- och flickskolestadiet åter skulle u p p g å till 361 (310 + 5 1 ) . Gossarnas antal å gymnasiet ifrågavarande termin var 123, således n ä r a överensstämmande med medeltalet. L ä g g a s dessa siffror till grund för b e r ä k n i n g a r n a och iakttages, att å gymnasiet gossarnas antal ökats med 27 och flickornas med 13 med h ä n s y n till eventuell i n d r a g n i n g av gymnasiet i E k s j ö , skulle det högre samläroverket å realskolestadiet erhålla omkring 345 gossar och 120 flickor samt å gymnasiet 150 gossar och 90 flickor, så att hela läroverket kommer a t t ' o m f a t t a 705 l ä r j u n g a r . Till flickskolan A torde k u n n a hänföras 240 flickor. P å g r u n d h ä r a v torde man böra r ä k n a med 18 klassavdelningar i realskolan och med 9 i flickskolan, varigenom 3 e x t r a l ä r a r e bleve behövliga. Folkskolan.

I flickläroverkens förberedande klasser undervisades i medeltal 99-8 barn, varav 19-7 gossar och 80-1 flickor. A v dem beräknas 96-3 procent, cl. v. s. 96 barn, tillhöra J ö n k ö p i n g . I de båda lägsta klasserna vid allmänna läroverket undervisades i medeltal 144-4 gossar och i motsvarande klasser i flickskolorna 85-5 flickor. Av de förra b e r ä k n a s 81-7 procent, d. v. s. 118, av de senare 87-8, d. v. s. 75, eller tillsammans 193 tillhöra staden. Läroverksreformens genomförande beräknas således komma, att i genomsnitt öka var och en av de tre lägsta folkskoleklasserna med 32 barn och var och en av de tre högsta med 97 barn, så a t t hela ökningen i folkskolans b a r n a n t a l beräknas u p p g å till 387. ,•••<,•.•,* ».-it Höstterminen 1921 företer högre siffror. D e förberedande klasserna räknade nämnda termin 124 barn, v a r a v endast 15 gossar, och de två lägsta klasserna 1 realskolan, respektive flickskolan 161 gossar och 210 flickor. A v de förberedande klassernas barn beräknas 119 och av de övriga 132 gossar och 184 flickor hava sin hemort i J ö n k ö p i n g . Om dessa siffror läggas till g r u n d för beräkning av den ökning 1

97 folkskolans barnantal, som skolreformen kommer att medföra, kommer man till det resultat, a t t i genomsnitt var och en av folkskolans tre lägsta klasser ökas med 40 och v a r och en av dess tre liögsta med 158 barn, så att hela ökningen u p p g å r t i l l 594. Huskvarna. K o m m u n a l a mellanskolan i H u s k v a r n a har i medeltal varit besökt av 129-9 lärjungar, 58-4 gossar och 71-5 flickor, d. v. s. i runt fal 130. Kommissionen föreslår inrättandet av en statens samrealskola med flickskola C. R e a l s k o l a n torde med hänsyn till anförda medeltal böra beräknas få 5 klassavdelningar. A n t a l e t lärartimmar i läsämnen blir alltså 118 + 27, d. v. s. 145, samt i teckning 10, i musik 5-5, i gymnastik 8, i slöjd och p r a k t i s k t arbete för gossar 11-5, i k v i n n l i g slöjd 8 samt i hushållsgöromål 4-5. Om rektor undervisar 18 t i m m a r i veckan, behövas 5 adjunkter för återstående 127 timmar. Samrealskolan får alltså följande s t a t : Manliga

lärare. 1 rektor 1 adjunkt 3 adjunkter 1 veckotimme i teckning 9 veckotimmar i 2 1 veckotimme i musik 4'5 veckotimmar i 2 1 veckotimme i gosslöjd m. m 10*5 veckotimmar i 2 2

Kvinnliga lärare. 1 adjunkt 1 veckotimme i gymnastik 7 veckotimmar i 9 1 veckotimme i kvinnlig slöjd 7 veckotimmar i » » 1 veckotimme i hushållsgöromål 3'5 veckotimmar i 2

6 400' kr. 4 300' 12 900' 115' — 1 035'— 115* — 517' 50 85- — 892- 5 0 » 26 360'

kr.

3 600- — kr. 100' 70080' 500* 80' 280'

5 400kr. Summa 31 760 kr.

1921 Q* tv &ostteimmen kade lärjungeantalet växt till 169, nämligen 81 gossar och M a n torcle 1 .1 j ' o m reformen då varit genomförd, behövt 6 klassavdelningar •och således 1 e x t r a l ä r a r e , vartill kommer ökning i antalet veckotimmar för övningsännen.

Nässjö. Nässjö k o m m u n a l a mellanskola har i medeltal varit besökt av 132-9 lärjungar, 60-1 gossar och 72-S flickor. fl Kommissionen föreslår, att i Nässjö u p p r ä t t a s en statens samrealskola med ilickskola C. A n t a l e t klassavdelningar och erforderliga lärarkrafter blir på g r u n d 13—223000. Skolkommissionens

betänkande.

98 av överensstämmelse i medeltal lärjungar detsamma som för Huskvarna. Med hänsyn till att i Nässjö undervisningen även i teckning uppehälles av kvinnlig lärare, torde dock staten kunna sättas 150 kronor lägre än i Huskvarna, vadan den kommer att sluta på 31 610 kronor. Höstterminen 1921 var lärjungeantalet 212, 103 gossar och 109 flickor, vilket torde förutsätta 8 klassavdelningar. Utöver de i ordinarie staten upptagna kostnaderna fordras således å extra stat anslag till 3 extralärare samt för ökat antal undervisningstimmar i övningsämnen. Värnamo. Värnamo kommunala mellanskola har i medeltal haft 79-0 lärjungar (41-0 gossar och 38-0 flickor). Enligt kommissionens förslag skulle i Värnamo upprättas en statssamskola, vilken skulle hava 4 klassavdelningar, med 118 lärartimmar i läsämnen sanrt i teckning 8, musik 4-5, gymnastik 8, slöjd och praktiskt arbete för gossar 9-5, flickslöjd" 6 samt huslig ekonomi 4-5. Samrealskolans stat överensstämmer således med staten för den föreslagna realskolan i Sundbyberg och slutar på 26 905 kronor. Under höstterminen 1921 hade lärjungeantalet växt till 122, hälften gossar och hälften flickor, vilket torde påkalla 5 klassavdelningar och således en extralärare. Vetlanda. I Vetlanda, som för närvarande har en kommunal mellanskola, vilken i medeltal varit besökt av 75-5 lärjungar, 39-2 gossar och 36-3 flickor, föreslår kommissionen upprättande av en statens samrealskola. Staten för denna skola blir lika med den för skolan i Sundbyberg anförda och slutar alltså på 26 905 kronor. Den omständigheten, att höstterminen 1921 lärjungeantalet växt till 107, 61 gossar och 46 flickor, lärer icke föranleda ökning i lärarkrafterna. Eksjö. Läroverket.

Eksjö har för närvarande en realskola för gossar, ett kommunalt, fyraårigt, å båda linjerna fullständigt samgymnasium samt en högre flickskola. Såsom i annat sammanhang omförmälts, föreslår kommissionen, att i _ Eksjö inrättas en samrealskola med flickskola B. Beträffande gymnasiet hänvisas till vad av kommissionen anförts å sid. 20. Antalet gossar i realskolans klasser 3—6 och kommunala, gymnasiets första ring har i medeltal uppgått till 108-8, och det motsvarande »relativa» flickantaletär 90-7, under det att det verkliga medeltalet av flickorna i motsvarande klasser uppgick till 67-5. Medeltalet flickor i flickskolans båda högsta klasser var 21-0. Räknar man med medeltal, skulle således den föreslagna samrealskolan med flickskolan B omfatta 100 gossar och 110 flickor eller tillsammans 210 lärjungar, vilka tänkas fördelade i 10 klassavdelningar. Antalet veckotimmar i läsämnen skulle således uppgå till 118 + 83 + 74, d. v. s. 275, samt i teckning 20, musik 11, i gymnastik 16, i slöjd och praktiskt arbete för gossar 18, i kvinnlig slöjd 20 och i hushållsgöromål 17-5. Om rektor erhåller 15 timmars undervisningsskyldighet i veckan, erfordra, återstående 260 timmar 10 adjunkter.

99 P å g r u n d av det anförda kommer staten för samrealskolan och flickskolan B a t t erhålla följande utseende. Manliga lärare. 1 rektor 6 400 kr. 1 adjunkt 4 300 » 6 adjunkter 25 800 2 1 veckotimme i musik 1152 10 veckotimmar i 2 1 150 9 1 veckotimme i gymnastik 115 » 15 veckotimmar i 2 1 725 2 1 veckotimme i gosslöjd ni. m 85 » 17 veckotimmar i 2 2 1 445 2 41 135 \a.m Kvinnliga lärare. 1 adjunkt 2 adjunkter 1 veckotimme i teckning 19 veckotimmar i 2 1 veckotimme i flickslöjd 19 veckotimmar i » 1 veckotimme i hushållsgöromål 16'5 veckotimmar i 2

• . . •

3 600 kr. 7 200 2 100 2 1 900 2 80 2 1 520 » 80 2 1 320 » 15 800 kr. Summa 56 935 kr.

Om lärjungeantalet höstterminen 1921 lägges till grund för beräkning av erforderligt a n t a l lärartimmar, så finner man, att nämnda termin antalet gossar i klasserna 3—1) och första ringen uppgick till 105 och antalet flickor i samma klasser till 99, vilket är större än »relativa» flickantalet. I sjunde och åttonde k l a s s e r n a undervisades 24 flickor. Realskolan med flickskola B skulle således k u n n a v ä n t a s v a r a besökt av 105 gossar och 123 flickor eller tillhopa 228. Ökningen, u p p g å e n d e till 18 lärjungar, torde icke påkalla behov av ökade lärarkrafter. Genom läroverksreformen kommer folkskolan i Eksjö att bliva besökt av ett Folkskolan. något ökat a n t a l b a r n . I medeltal undervisades i den högre flickskolans förberedande klasser 31-0 b a r n (14-1 gossar och 16-9 flickor), av vilka 95-0 procent eller 29 beräknas h a v a sin hemort i staden. Realskolans och flickskolans båda l ä g s t a klasser h a v a i medeltal besökts av 49-7 gossar och 25-1 flickor, av vilka respektive 90-0 och 82-5 procent_ eller 45 gossar och 21 flickor, tillsammans 66 barn, beräknas h a v a sina hem i Eksjö. Om reformen varit fullt genomförd, kan man således antaga, att barnantalet i var och en av de tre lägsta folkskoleklasserna varit 10 och i v a r och en av de t r e högsta 33 flera, än v a d nu är fallet, så att hela ökningen skulle u p p g å till 129 barn. Å r 1921 voro de förberedande klasserna besökta av 52 b a r n (16 gossar och 36 flickor) samt de båda lägsta klasserna i real- och flickskolan av 62 gossar och 28 flickor. A v dessa tre_ g r u p p e r beräknas respektive 49, 56 och 23 h a v a sin hemort i staden. Med dessa siffror som u t g å n g s p u n k t torde man k u n n a u p p s k a t t a ökningen i v a r och^en av de t r e lägsta folkskoleklasserna till 16 och i var och en av de tre högsta till 40, så att hela ökningen skulle u p p g å till 168 barn.

100 Tranås. I kommunala mellanskolan i Tranås hava i medeltal undervisats 98-3 lärjungar, 46-3 gossar och 52-0 flickor. Enligt kommissionens förslag skall i Tranås upprättas en statens samrealskola med flickskola C. Samrealskolans stat blir densamma som för den i Sundbyberg och kommer alltså att sluta på 26 905 kronor. Lärjungeantalet har under de sista åren undergått en hastig ökning. Höstterminen 1921 hade det växt till 148, 64 gossar och 84 flickor, vilket torde erfordra 6 klassavdelningar och således 2 extralärare jämte ökning i antalet lärartimmar i övningsämnen.

7. Kronobergs län. Ljungby. I Ljungby kommunala mellanskola hava i medeltal undervisats 74-3 lärjungar, 44-0 gossar och 30-3 flickor. Höstterminen 1921 uppgick antalet till 80, nämligen 49 gossar och 31 flickor. Kommissionen föreslår upprättandet av en statens samrealskola, vars stat kommer att bliva densamma som för Sundbj-bergs samrealskola, d. v. s. sluta på 26 905 kronor. Växjö. Läroverk.

För närvarande finnas i Växjö ett högre allmänt läroverk med ett å båda linjerna fullständigt gymnasium samt en högre flickskola. Kommissionen föreslår upprättandet av ett högre samläroverk med gymnasielinjerna A och C, båda differentierade, samt en flickskola av A-typ. I klasserna. 3—6 och första ringen av det allmänna läroverket uppgick medeltalet undervisade gossar till 223-6, svarande mot ett »relativt» flickantal av 201-2, under det att medeltalet av de i motsvarande klasser i flickskolan undervisade endast uppgick till 113-7. Medeltalet av de flickor, som undervisades i flickskolans båda högsta klasser, uppgick till 52-9, varemot beräknas svara 40 flickor å samgymnasiet. Medeltalet flickor i realskolan och flickskolan skulle således uppgå till 227-6 (201-2 + 26-4). Antalet gossar i gymnasiets tre högsta ringar har i medeltal uppgått till 121-7. Qm man till flickskolan A hänför 150 flickor, skulle realskolans lärjungeantal uppgå i avrundade tal till 225 gossar och 80 flickor, tillhopa. 305, under det att gymnasiet tankes bliva besökt av 160 lärjungar, 120 gossar och 40 flickor, så att hela läroverket skulle omfatta 465 lärjungar. Å realskolans stadium erfordras 12, å gjminasiets stadium 8 klassavdelningar. Antalet lärartimmar kommer, vad läsämnen! angår, att utgöra i realskolan 3* X 118, d. v. s. 354, och å gymnasiet, om latingymnasiets första och andra ringar tänkas försedda med parellellavdelningar, 171 + 59, d. v. s. 230, vartill komma 23 veckotimmar på grund av differentieringen, så att hela antalet lektorstimmar uppgår till 253. Om rektor övertager 12 av dessa, beräknas för återstående 241 timmar 10 lektorer, varjämte 31 överskjutande gymnasietimmar skulle uppehållas av adjunkter. Därigenom uppgår antalet adjunktstimmar till 385, vilket förutsätter, att antalet adjunkter sättes till 15.

101 A n t a l e t veckotimmar i övningsämnena utgör för teckning 30, för musik 22, för g y m n a s t i k 32 (6 avdelningar gossar och 2 avdelningar flickor), för slöjd och p r a k t i s k t arbete för gossar 38, för kvinnlig slöjd 10 (6 avdelningar) samt för hushållsgöromål 9 (2 avdelningar). V a d flickskolan A angår, beräknas antalet klassavdelningar u t g ö r a 6. Dessa erfordra beträffande läsämnena 154 veckotimmar samt beträffande övningsämnena 10 i teckning, 7 i musik, 12 i gymnastik, 28 i kvinnlig slöjd och 21 i h u s h å l l s g ö r o m å l . Om rektor övertager 15 timmars undervisning, t a g a återstående 139 t i m m a r i a n s p r å k 5 adjunkter, varjämte återstå 9 timmar att uppehållas av timlärare. Staten för de båda läroanstalterna, i Växjö blir således följande. Manliga lärare. 1 rektor 1 lektor 6 lektorer 1 adjunkt 14 adjunkter 1 veckotimme i teckning 29 veckotimmar i 2 1 veckotimme i musik 21 veckotimmar i » 1 veckotimme i gymnastik 31 veckotimmar i 2 1 veckotimme i gosslöjd m. m 37 veckotimmar i 2 2 Kvinnliga

7 500 kr. 5 800 2 34 800 » 4 300 2 60 200 2 120 2 3 480 2 120 2 2 520 2 120 2 3 720 » 85 2 3 145 » - ^ 5 910 kr

lärare.

1 rektor 1 lektor 2 lektorer 1 adjunkt 4 adjunkter 1 veckotimme i teckning 9 veckotimmar i 2 1 veckotimme i musik 6 veckotimmar i 2 I veckotimme i gymnastik I I veckotimmar i 2 1 veckotimme i flickslöjd 37 veckotimmar i 2 1 veckotimme i hushållsgöromål 29 veckotimmar i 2

5 000 kr. 4 800 9 9 600 2 3 600 2 14 400 2 . 100 2 900 2 100 2 600 2 100 » 1 100 » 80 2 2 960 2 80 2 2 320 2

45 740 k r

Summa 171 650 kr. Höstterminen 1921 undervisades i klasserna 3—6 och första ringen av det allmänna läroverket 230 gossar, varemot svarar ett »relativt» flickantal av 207, under det att det verkliga antalet flickor, som undervisades i flickskolans motsvarande kläs-

102 ser, uppgick till 157. I klasserna 7 och 8 undervisades 68 flickor. Det motsvarande antalet flickor å gymnasiet beräknas således till 51, och sammanlagda antalet flickar i realskolan och flickskolan A skulle uppgå till 207 + 34, d. v. s. till 241. Antalet gossar i läroverkets tre högsta ringar uppgick till 118. Med siffrorna för höstterminen 1921 skulle således det beräknade lärjungeantalet i realskolan uppgå till 321 (230 gossar och 91 flickor) och i gymnasiet till 169 (118 gossar och 51 flickor) eller för hela samläroverket till 490, varvid 150 flickor fortfarande hänförts till flickskolan A. I jämförelse med det lärjungeantal, som i det föregående lagts till grund för statens uppgörande, förete således siffrorna för höstterminen 1921 en ökning av 16 lärjungar å realskolans och 9 å gymnasiets samt inga å flickskolans stadium. Behov av extralärare torde således icke föreligga. Folkskolan.

I medeltal undervisades i flickskolans förberedande klasser 69-8 barn, av vilka 84-9 procent eller 59 beräknas ha sin hemort i Växjö. Medeltalet gossar i allmänna läroverkets två lägsta klasser uppgick till 77-4 och medeltalet flickor i de två lägsta flickskoleklasserna till 61-0. Av de förra beräknas 85-7 procent, d. v. s. 66, av de senare 72-5 procent, d. v. s. 44, hava sin hemort i Växjö. Skolreformen beräknas med utgångspunkt i anförda medeltal medföra en ökning i folkskolans barnantal, uppgående för var och en av de tre lägsta klasserna till 20 och för var och en av de tre högsta klasserna till 55 barn, så att hela ökningen skulle uppgå till 225 barn. Med siffrorna för höstterminen 1921 blir den beräknade ökningen i ifrågavarande barnantal något större. Nämnda termin undervisades i de förberedande klasserna 86 barn, 44 gossar och 42 flickor, i allmänna läroverkets båda lägsta klasser 82 gossar samt i de båda lägsta flickskoleklasserna 61 flickor. Av dessa grupper beräknas respektive 73, 70 och 44 hava sin hemort i läroverksstaden. Om enhetsskoleprincipen varit genomförd, skulle således barnantalet i var och en av folkskolans tre lägsta klasser hava varit 24 och i var och en av dess tre högsta klasser 57 högre, än vad nu är fallet, så att i folkskolan inalles undervisats 243 flera barn.

8. Kalmar län. Mönsterås. Kommunala mellanskolan i Mönsterås har i medeltal räknat 62-3 lärjungar, 30-8 gossar och 31-5 flickor, medan antalet höstterminen 1921 uppgick till 81, varav 39 gossar och 42 flickor. Kommissionen föreslår, att i Mönsterås upprättas en statens samrealskola. Staten kommer att bli densamma som för samrealskolan i Sundbyberg och således sluta på 26 905 kronor. Torsås. Lärjungeantalet vid kommunala mellanskolan i Torsås har i medeltal uppgått till 71-5, nämligen 33-5 gossar och 38-0 flickor. Höstterminen 1921 var antalet något lägre och uppgick till 30 gossar och 36 flickor. Kommissionen föreslår, att i Torsås upprättas en samrealskola, vars stat kommer att understiga den för Sundbybergs samrealskola uppgjorda staten med 67 kronor

103 50 öre, om man räknar med en kvinnlig musiklärare i överensstämmelse med vad nu är fallet. Staten uppgår således till 26 837 kronor 50 öre. Nybro. Vid kommunala mellanskolan i Nybro har i medeltal lärjungeantalet, uppgått till 61-8, nämligen till 27-9 för gossar och 33-9 för flickor. Höstterminen 1921 var skolan besökt av 76 lärjungar, 31 gossar och 45 flickor. Kommissionen föreslår upprättandet av en statens samrealskola i Nybro, vars stat kommer att bliva 1 640 kronor lägre än staten för samrealskolan i Sundbyberg, om man, i överensstämmelse med vad nu är fallet, räknar, som om rektor samt lärarna i teckning och i gymnastik vore kvinnor. Staten kommer således att sluta på 25 265 kronor. Kalmar. Kalmar har för närvarande ett högre allmänt läroverk med real- och latingym- Lärover, nasium samt en högre flickskola. Kommissionen föreslår, att därstädes upprättas_ ett högre samläroverk med alla tre gymnasielinjerna utan differentiering samt en flickskola av A-typ. I medeltal ha i högre allmänna läroverkets klasser 3—6 och första ring undervisats 216-8 gossar, svarande mot ett »relativt» flickantal av 195-1, vilket något överstiger det verkliga medeltalet flickor, som uppgår till 180-5. I sjunde och åttonde klasserna hava i medeltal undervisats 52-2 flickor, svarande mot ett medeltal av 39 flickor å gymnasiet. Hela antalet flickor i realskolan och flickskolan beräknas således till 221-2. Gossarnas antal i gymnasiets tre högsta ringar har i medeltal utgjort 99-5. Läggas dessa medeltal till grund för beräkningarna av lärjungeantalet i de föreslagna läroanstalterna, finner man, att, om till flickskolan A hänföras 150 flickor, samläroverket skulle erhålla ett lärjungeantal å realskolans stadium uppgående till 215 gossar och 70 flickor samt å gymnasiestadiet till 100 gossar och 40 flickor, således i hela läroverket 425. Emellertid förefaller det, som om läroverkets lärjungeantal i de klasser, om vilka här är fråga, visar tendens att i någon mån minska. Så uppgick höstterminen 1921 antalet gossar i allmänna, läroverkets klasser 3—6 och första ring till 201, svarande mot ett »relativt» flickantal å realskolans stadium av 181, under det att det verkliga antalet flickor var 173. I flickskolans klasser 7 och 8 var lärjungeantalet något högre än medeltalet, nämligen 69, gå att det beräknade antalet flickor å gymnasiet skulle utgöra 52 och hela antalet flickor i realskolan och flickskolan 181 + 35, d. v. s. 216. Gossarnas antal i gymnasiets tre högsta ringar uppgick höstterminen i fråga till 80. Om man således lägger lärjungeantalet höstterminen 1921 till grund för beräkningarna rörande de nya läroanstalterna och fortfarande hänför 150 flickor till flickskolan, kommer man till det resultat, att man å realskolestadiet borde räkna med omkring 200 gossar och 65 flickor samt å gymnasiet med 80 gossar och 50 flickor, d. v. s. i hela samläroverket med 395 lärjungar. Till grund för beräkningarna vid statens uppgörande torde man därför icke böra lägga högre antal lärjungar än det, som förefanns höstterminen 1921. Å realskolans stadium torde man alltså böra räkna, med 10 klassavdelningar och å gymna-

104 siet med 9. _ A n t a l e t l ä r a r t i m m a r i läsämnen per vecka skulle alltså u t g ö r a å realskolans stadium 2 X 118 + 56, d. v. s. 292, samt å g y m n a s i e t 256. P å g r u n d av den l å g a lärjungefrekvensen å gymnasiet torde dock samläsning k u n n a ä g a r u m mellan t v å gymnasielinjer. Om detta blir fallet med l ä r j u n g a r tillhörande A- och B-linjerna, k a n a n f ö r d a t i m a n t a l n e d b r i n g a s med 4 3 och kommer således a t t u t g ö r a 2 1 3 . D ä r till k o m m a i teckning 30, i m u s i k 18, i g y m n a s t i k 28 (7 avdelningar, 5 för gossar och 2 för flickor), i slöjd och p r a k t i s k t arbete för gossar 32-5, i flickslöjd 8 (5 avdeln i n g a r ) s a m t i h u s h å l l s g ö r o m å l 4-5 ( 1 a v d e l n i n g ) v e c k o t i m m a r . Om rektor övertager undervisningen under 8 t i m m a r i veckan, b e r ä k n a s för återstående 205 lektorstimmar 8 lektorer, v a r v i d u p p s t å 37 övertimmar, som skulle å l ä g g a s a d j u n k t e r n a . H e l a antalet a d j u n k t s t i m m a r blir s å l u n d a 329, vilket t a g e r i a n s p r å k 12 adjunkter och t i m l ä r a r e för 17 övertimmar. Beträffande flickskolan A bli förhållandena enahanda med dem, som r ö r a flickskolan i Växjö. Kalmarläroverkens stat kommer därför a t t gestalta sig p å följande sätt. Manliga lärare. 1 rektor 7 500'— kr. 1 lektor . 5 800'— 9 5 lektorer 29 000'— 2 1 adjunkt 4 300'— 2 12 adjunkter 51 600'— 2 1 veckotimme i teckning . . 120'— 29 veckotimmar i » . . . 3 480'— 1 veckotimme i musik . . . 120'— 17 veckotimmar i 2 . . . . 2 040-— 1 veckotimme i gymnastik . 120'— 27 veckotimmar i 2 3 240'— 1 veckotimme i gosslöjd m. m. 85'— 31*5 veckotimmar i » 9 2 677-50 110 082-50 kiv Kvinnliga lärare. 5 000 — kr. 1 rektor 4 800 1 lektor 9 4 800 1 3 600 1 adjunkt 10 800 3 adjunkter 100 1 veckotimme i teckning . 900 9 veckotimmar i » 100 1 veckotimme i musik . . . . 600 6 veckotimmar i 2 100 1 veckotimme i gymnastik » 1 100 11 veckotimmar i 1 veckotimme i flickslöjd . . 80 35 veckotimmar i 9 . . . 2 800 1 veckotimme i hushållsgöromål 80 24'5 veckotimmar i 9 1 960 36 820'— kr. Summa 146 902'50 kr.

105 I flickskolans förberedande klasser hava i medeltal undervisats 70-7 barn, 27-8 Folkskolan. gossar och 42-9 flickor, av vilka 92-9 procent, cl. v. s. 66, beräknas h a v a sin hemort i K a l m a r . I första och andra klasserna vid allmänna läroverket hava i medeltal undervisats 107-0 gossar och i samma klasser i flickskolan 56-2 flickor. 79-1 procent av de förra, d. v. s. 85, och 83-9 procent av de senare, d. v. s. 47, eller tillhopa 132 torde h a v a sin hemort i läroverksstaden. Om enhetsskoleprincipen varit genomförd, kan man således antaga, att i genomsnitt i var och en av folkskolans tre lägsta klasser barnantalet v a r i t 22 större, än vad eljest varit fallet, och att i var och en av de tre högsta ökningen u p p g å t t till 66 barn. Hela tillväxten i folkskolans barnantal kan således beräknas u p p g å till 264. U t g å r man vid denna beräkning i stället från förhållandena höstterminen 1921, blir den beräknade ökningen i folkskolans barnantal något större. D e n n a termin undervisades i flickskolans förberedande klasser 80 barn, 29 gossar och 51 flickor, av vilka 74 beräknas v a r a bosatta i K a l m a r . I läroverkets två lägsta, klasser u p p g i c k antalet till 137 och i flickskolans motsvarande klasser till 68. A v de förra beräknas 108, av de senare 57 eller tillsammans 165 hava sin hemort i läroverksstaden. Genom enhetsskoleprincipens genomförande skulle alltså med denna u t g å n g s p u n k t b a r n a n t a let i v a r och en av de tre l ä g s t a folkskoleklasserna hava varit i medeltal 25 och i v a r och en a v de tre högsta 83 större, än vad nu är fallet. Hela ökningen skulle alltså u p p g å till 324. Oskarshamn. I Oskarshamn finnas för närvarande en realskola för gossar och en högre flick- Läroverket. skola. Kommissionen föreslår, a t t dessa läroanstalter ersättas med en samrealskola och en flickskola av B - t y p . Medeltalet gossar i klasserna 3—6 h a r u p p g å t t till 77-2, vadan motsvarande »relativa» flickantal är 69-5. Det verkliga medeltalet flickor i klasserna 3—6 h a r u p p g å t t till 65-8. Klasserna 7 och 8 hava i medeltal varit besökta, av 18-0 flickor. Man kan således r ä k n a med a t t samrealskolan med flickskolan B blir besökt av o m k r i n g 75 gossar och 90 flickor, tillsammans 165. A n t a l e t klassavdelningar torde böra sättas till 8, varigenom antalet veckotimmar i läsämnena skulle komma att u t g ö r a 118 + 27 + 74, d. v. s. 219. H ä r t i l l komma för undervisning i teckning 16, i m u s i k 9, i gyrrbnastik 12, i slöjd och p r a k t i s k t arbete för gossar 11-5, i flickslöjd 17 och i h u s h å l l s göromål 13 veckotimmar. Om rektors undervisningsskyldighet sättes till 15 t i m m a r i veckan, återstå 204, vilka t a g a i anspråk 8 adjunkter. Läroanstaltens stat får följande utseende. Manliga lärare. 1 rektor 6 400 — kr. 1 adjunkt 4 300 5 adjunkter 21 500 I veckotimme i gymnastik 115 I I veckotimmar i 9 I 265 1 veckotimme i gosslöjd m. m 85 10'5 veckotimmar i 2 2 892 50 » 34 557-50 kr. Kvinnliga lärare. 1 adjunkt 3 600*— kr. 1 » 3 600'— 2 14—223009. Skolko??i?)iissionens

betänkande.

106 1 veckotimme i teckning . . . 15 veckotimmar i 9 . . . 1 veckotimme i musik . . . . 8 veckotimmar i 9 . . . . 1 veckotimme i flickslöjd . . . 16 veckotimmar i » . . . 1 veckotimme i hushållsgöromål 12 veckotimmar i 2

100'— kr. 1 500'— 9 100 — 2 800'— 2 80-— » 1 280'— 2 80'— 9 960'— »

Summa 46 057'öu kr. Höstterminen 1921 undervisades i klasserna 3—6 av real- och flickskolan 81 gossar och 97 flickor, varjämte 25 flickor tillhörde klasserna 7 och 8, så att hela lärjungeantalet i klasser över den andra uppgick till 203. Ökningen torde föranleda behov av ytterligare en klassavdelning och följaktligen en extralärare. Folkskolan.

Läroverket.

Medeltalet barn, som undervisats i flickskolans förberedande klasser, har uppgått till 57-2, av vilka 95-2 procent eller 54 beräknas haft sin hemort i Oskarshamn. Klasserna 1 och 2 i realskolan voro i medeltal besökta av 53-1 gossar, under det att i de två lägsta flickskoleklasserna undervisades i medeltal 38-6 flickor. Av de förra beräknas 75-8 procent eller 40, av de senare 90-2 procent eller 35, således tillsammans 75, hava sin hemort i läroverksstaden. Enhetsskoleprincipens genomförande kan alltså antagas komma att öka var och en av de tre lägsta klasserna i folkskolan med 18 barn och var och en av de tre högsta med 38 barn, så att hela ökningen uppgår till 168 barn. Tager man åter barnantalet höstterminen 1921 till grund för dessa beräkningar, blir resultatet följande. Av de förberedande klassernas 64 barn, 24 gossar och 40 flickor, beräknas 61 och av de 104 barn, 54 gossar och 50 flickor, som tillhörde realskolans och flickskolans två lägsta klasser, beräknas 86 hava sin hemort i Oskarshamn. Med dessa siffror som utgångspunkt kommer man alltså till den slutsats, att läroverksreformen skulle öka barnantalet i var och en av folkskolans tre lägsta klasser med 20 och i var och en av dess tre högsta med 43 barn, vadan hela ökningen skulle uppgå till 189 barn. Västervik. I Västervik, där det för närvarande finnes ett högre allmänt läroverk med reallinje och en högre flickskola, föreslår kommissionen upprättande av ett högre samläroverk med gymnasielinjen B samt en flickskola av B-typ. Medeltalet av de i allmänna läroverkets klasser 3—6 och ring I undervisade gossarna uppgår till 103-9 och motsvarande »relativa» flickantal är 93-5, under det att verkliga, medeltalet av flickor i motsvarande klasser i flickskolan uppgår till 78-7. I klasserna 7 och 8 hava i medeltal undervisats 25-6 flickor, varemot svara 19 flickor å gymnasiet. Antalet flickor i realskolan och flickskolan B beräknas således till 93-5 + 12-8, d. v. s. till 106. Medeltalet gossar i gymnasiets tre högsta ringar är 39-0. Om man räknar med medelvärden, kommer den tillämnade läroanstaltens lärjungeantal att ungefärligen utgöra: i realskolan och flickskolan B 105 gossar och 105 flickor samt å gymnasiet 40 gossar och 20 flickor, således tillsammans 270. Realskolan och flickskolan B torde därför komma att omfatta 10 och gymnasiet 3 klass-

107 a v d e l n i n g a r . Antalet lärartimmar i realskolan och flickskolan kan beräknas till 118 + 83 + 74, d. v. s. till 275, och å gymnasiet till 85. Om rektor undervisar 14 t i m m a r , återstå _ 71 lektorstimmar vilka u p p t a g a 3 lektorer, varjämte u p p s t å r ett överskott av 8 timmar, som bör fogas till adjunktstimmarna, vilkas antal således blir 2 8 3 . F ö r dessa, t i m m a r erfordras 11 adjunkter. V a d övningsämnena angår, skulle teckning behöva 24, musik 14-5, g y m n a s t i k 20, slöjd och p r a k t i s k t arbete för gossar 18, flickslöjd 20 och hushållsgöromål 17-5 veckotimmar. S t a t e n för det n3'a läroverket får följande utseende. Manliga

lärare. 1 rektor 1 lektor 1 > 1 adjunkt 7 adjunkter 1 veckotimme i musik 13*5 veckotimmar i » 1 veckotimme i gymnastik 19 veckotimmar i 2 1 veckotimme i gosslöjd m. m 17 veckotimmar i >, 2

Kvinnliga

7 500 kr. 5 800 2 5 800 2 4 300 2 30 100 2 120 » 1 620 » 120 2 2 280 2 85 2 1 445 ,

^Q

kr_

lärare.

1 lektor 1 adjunkt 2 adjunkter 1 veckotimme i teckning 23 veckotimmar i 9 1 veckotimme i flickslöjd 19 veckotimmar i 2 1 veckotimme i hushållsgöromål 16'5 veckotimmar i 2

4 800 kr. 3 600 2 7 200 2 105 » 2 415 2 80 2 1 520 » 80 9 1 32O 9 91 IOQ UY Summa 80 290 kr.

Höstterminen 1921 uppgick lärjungeantalet i klasserna 3—6 och första ringen vid allmänna, läroverket till 125 gossar och i motsvarande klasser i flickskolan till 112 flickor, vadan det verkliga antalet flickor var lika med det »relativa». I de båda högsta flickskoleklasserna, undervisades 35 flickor, mot vilket antal svara 26 å det f r a m t i d a gymnasiet. Antalet gossar i gymnasiets tre högsta ringar u p p g i c k till 4 3 . Om reformen v a r i t fullt genomförd läsåret 1921—1922, kunde man således h a v a vänt a t sig följande l ä r j u n g e a n t a l : i realskolan och flickskolan B 125 gossar och 130 ( 1 1 2 -+- 18) flickor, tillsammans 255, samt å gymnasiet 43 gossar och 35 flickor, tills a m m a n s 78, och i hela läroverket 333 l ä r j u n g a r . Ökningen torde emellertid k n a p p a s t p å k a l l a någon ökning i l ä r a r k r a f t e r utöver de i staten u p p t a g n a .

108 Folkskolan.

Läroverket.

Folkskolan.

I flickskolans förberedande klasser hava i medeltal undervisats 48-7 barn, 17-6 gossar och 31-1 flickor, av vilka 93-6 procent eller 46 beräknas hava sin hemort i Västervik. I de båda lägsta klasserna vid allmänna läroverket och flickskolan undervisades i medeltal 63-8 gossar och 39-9 flickor. Av de förra beräknas 75-0 procent, d. v. s. 48, av de senare 90-6 procent, d. v. s. 36, således tillsammans 84, vara bosatta i staden. Skolreformen kan således beräknas komma att medföra en ökning i var och en av folkskolans tre lägsta klasser med 15 och i var och en av de tre högsta med 42 barn, så att hela ökningen uppgår till 171. Läggas siffrorna för höstterminen 1921 till grund för denna beräkning, blir resultatet endast obetydligt avvikande. Nämnda termin undervisades i de förberedande klasserna 20 gossar och 30 flickor, d. v. s. 50 barn, av vilka 47 beräknas tillhöra staden. I läroverkets och flickskolans två lägsta klasser undervisades 62 gossar och 46 flickor, av vilka inalles 88 beräknas hava sin hemort i staden. Läggas dessa siffror till grund för beräkningarna, skulle reformen, fullt genomförd, medföra en ökning i var och en av de tre lägsta folkskoleklasserna med i genomsnitt 16 och i var och en av de tre högsta med i medeltal 44 barn, så att hela ökningen belöper sig till 180 barn. Vimmerby. Statens samskola i Vimmerby skall enligt kommissionens förslag bibehållas som en samrealskola. Medeltalet lärjungar i klasserna 3—6 uppgår till 98-3, nämligen 54-4 gossar och 43-9 flickor, under det att motsvarande siffror för höstterminen 1921 voro 111, 54 och 57. Beträffande antalet lärartimmar och klassavdelningar hänvisas till vad som anförts rörande samrealskolan i Sundbyberg. Vad skolans stat beträffar, torde hänsyn böra tagas till att för närvarande undervisningen i teckning och gymnastik uppehälles av kvinnliga lärare, vilket medför en sänkning i staten med 240 kronor, således till 26 665 kronor. De två lägsta klasserna i samskolan hava i medeltal varit besökta av 47-6 lärjungar, 25-9 gossar och 21-7 flickor, och beräknas 50-0 procent av de förra och 65-2 procent av de senare, d. v. s. inalles 27, hava sin hemort i Vimmerby. Skolreformen skulle således medföra en ökning av de tre högsta klasserna med tillsammans 40 barn. Höstterminen 1921 undervisades i samskolans två lägsta klasser 45 barn, 20 gossar och 25 flickor, d. v. s. ungefär samma antal som medeltalet utvisar. Borgholm. Kommunala mellanskolan i Borgholm räknade höstterminen 1921 54 lärjungar, 22 gossar och 32 flickor, och har medeltalet under skolans tillvaro utgjort 51-3, nämligen 23-8 gossar och 27-5 flickor. Kommissionen föreslår upprättandet av en statens samrealskola, vars stat blir densamma som för samrealskolan i Sundb3d)erg och alltså slutar på 26 905 kronor.

9. Gottlands län. Visby. Läroverket.

Visby har för närvarande ett högre allmänt läroverk med ett å båda linjerna fullständigt gymnasium samt en högre flickskola.

109 Medeltalet gossar, som undervisats i klasserna 3—6 och första, ringen i det a l l m ä n n a läroverket, har utgjort 125-7, vilket svarar mot ett »relativt» flickantal av 113-1, under det att det verkliga medeltalet flickor i motsvarande klasser i flickskolan utgjorde 95-1. De båda högsta flickskoleklasserna h a v a varit besökta av i medeltal 31-8 flickor. Mot detta senare antal svarar enligt, kommissionens b e r ä k n i n g s s ä t t 24 flickor å gymnasiet. Om flickor haft tillfälle till gymnasiestudier, beräknas hela antalet flickor å den n y a realskolans och flickskolans stadium h a v a i medeltal u p p g å t t till 113-1 + 15-9, d. v. s. till 129-0. I gymnasiets tre högsta ringar h a v a i medeltal undervisats 52-8 gossar. D e t lärjungeantal, som det omorganiserade läroverket kan p å r ä k n a , utgör allts å i avrundade t a l : å realskolans och flickskolans stadium 125 gossar och 130 flickor s a m t å gymnasiestadiet 55 gossar och 25 flickor, således inalles 335. F ö r att tillgodose dessa lärjungars bildningsbehov föreslår kommissionen, att i V i s b y u p p r ä t t a s ett högre samläroverk med en flickskola av B-typ samt med gymnasielinjerna A och C, av vilka. A-linjen skall vara differentierad. Som realskolan och flickskolan B komma att räkna 255 lärjungar, torde man böra r ä k n a med 11 klassavdelningar. A gymnasiet blir antalet klassavdelningar 6 med samläsning mellan linjerna p å grund av gymnasiets ringa lärjungeantal. E r f o r d e r l i g a antalet l ä r a r t i m m a r per vecka i realskola och flickskola u p p g å r alltså till 2 X 118 + 74, cl. v. s. till 310, och å gymnasiet till 171 — 17, cl. v. s. till 154. H ä r t i l l böra fogas 14 t i m m a r på grund av A-linjens differentiering, varigenom hela antalet lektorstimmar blir 168. Om rektor övertager 12 av dessa, ber ä k n a s för återstående 156 veckotimmar 6 lektorer, varvid återstå 30 t i m m a r , vilka böra p å l ä g g a s adjunkterna, varigenom deras t i m a n t a l stiger till 340. D e t t a t i m a n t a l f ö r u t s ä t t e r 13 adjunkter. V a d övningsämnena angår, skulle teckning erfordra 28, musik 16, g y m n a s t i k 2 4 , slöjd och p r a k t i s k t arbete för gossar 19, slöjd för flickor 21 samt hushållsgörom å l 17-5 veckotimmar. Läroverkets stat kommer a t t gestalta sig på följande sätt. Manliga

lärare. 1 rektor 1 lektor 3 lektorer 1 adjunkt 9 adjunkter 1 veckotimme i musik 15 veckotimmar i » 1 veckotimme i gymnastik 23 veckotimmar i 2 1 veckotimme i gosslöjd m. m 18 veckotimmar i 2 2

Kvinnliga lärare. 1 lektor 1 2 1 adjunkt 2 adjunkter

7 500 kr. 5 800 » 17 400 » 4 300 » 38 700 2 120 2 1 800 2 120 2 2 760 » 85 2 1 530 » 4 800 kr. 4 800 » 3 600 2 7 200 2

80 115 kr.

110 1 veckotimme i teckning 27 veckotimmar i » 1 veckotimme i flickslöjd 20 veckotimmar i 2 1 veckotimme i hushållsgöromål 16'5 veckotimmar i 2

105 kr. 2 835 2 80 2 1 600 » 80 » 1 320 2

26 420 kr.

Summa 106 535 kr. Lägges lärjungeantalet för höstterminen 1921 till grund för beräkningarna y blir resultatet enahanda. Nämnda termin undervisades i klasserna 3—6 och ring I 132 gossar, varemot svarar ett »relativt» flickantal av 119, under det att i verkligheten undervisades 105 flickor i klasser på ifrågavarande skolstadium. De båda högsta flickskoleklasserna, voro besökta av 31 flickor, och det beräknade antalet flickor å samgymnasiet blir 23. x4.ntalet flickor i samrealskolan och flickskolan beräknas alltså uppgå till 119 + 16, cl. v. s. 135. Antalet gossar i gymnasiets tre högsta ringar uppgick höstterminen 1921 till 47. Man finner således, att lärjungeantalet skulle utgöra: i samrealskolan och flickskolan 132 gossar och 135 flickor och å gymnasiet 47 gossar och 23 flickor, således en ökning av 7 gossar och 5 flickor å realskolans och flickskolans stadium, under det att gymnasiets lärjungeantal minskats med 10. Folkskolan.

I de förberedande klasserna undervisades i medeltal 49-1 barn, varav 25-4 gossar och 23-7 flickor. Av dessa beräknas 94-5 procent eller 46 vara bosatta i Visby. Antalet barn i allmänna läroverkets och flickskolans båda lägsta klasser uppgick i medeltal till 62-6 gossar och 39-4 flickor. Av de förra beräknas 84-6 procent eller 53, av de senare 77-1 procent, d. v. s. 30, eller tillsammans 83, hava sin hemort i Visby. Om reformen nu varit genomförd, skulle man således kunna antaga, att var och en av de tre lägsta folkskoleklasserna varit besökt av 15 och var och en av de tre högsta av 42.flera barn, än vad nu är fallet, d. v. s. inalles av 171 flera. Siffrorna för höstterminen 1921 giva i det stora hela samma resultat. Denna termin befunno sig 55 barn, 28 gossar och 27 flickor, i de förberedande klasserna, och av dessa beräknas 52 tillhöra staden. De båda lägsta klasserna i allmänna läroverket och flickskolan räknade 59 gossar och 43 flickor, tillsammans 102, av vilka 83 beräknas vara bosatta i Visby. Med utgångspunkt från dessa siffror kommer man till det resultat, att läroverksreformen skulle medföra en ökning i var och en av de tre lägsta klasserna av i genomsnitt 17 och i var och en av de tre högsta klasserna med i medeltal 42 barn, d. v. s. tillsammans 177.

10. Blekinge län. Karlskrona. Läroverk. _ _ I Karlskrona finnas för närvarande ett högre allmänt läroverk med real- och latinlinje samt en högre flickskola med latingymnasium. Medeltalet gossar i klasserna 3—6 och första ringen vid det allmänna läroverket uppgår till 183-6, och motsvarande »relativa» antal flickor är 165-2, under det att det verkliga medeltalet flickor, som undervisats å motsvarande skolstadium, är 146-7. Medeltalet flickor i klasserna 7 och 8 uppgår till 47-9, svarande mot ett

Ill beräknat antal flickor i ett treårigt gymnasium av 35-9. Det verkliga antalet flickor i gymnasiets tre högsta ringar var 26. Ökningen med omkring 10 motsvarar en nedgång i de två högre klassernas lärjungeantal av omkring 7. Man torde således böra räkna med att, om skolreformen varit genomförd, antalet flickor å realskoleoch flickskolestadiet skulle hava utgjort 165-2 + 47-9 — 7 eller i runt tal 205. Antalet gossar i gymnasiets tre högsta ringar utgjorde i medeltal 70-2. De omorganiserade läroanstalterna, skulle således, om man räknar med medeltalen, bliva besökta av 185 gossar och 205 flickor å realskolans och flickskolans stadium samt 70 gossar och 35 flickor å gymnasiestadiet. Lärjungeantalet i de båda högre läroanstalterna hava de senare åren företett en stark ökning. Höstterminen 1921 uppgick antalet gossar vid allmänna läroverket i klasserna 3—6 och första ringen till 267, svarande mot ett »relativt» flickantal av 240, under det att det verkliga, antalet flickor, som denna termin undervisades å motsvarande skolstadium, uppgick till 173. I klasserna 7 och 8 av flickskolan undervisades 58 flickor, svarande mot ett beräknat antal av 44 flickor å gymnasiet, under det att flickornas antal i de tre högsta ringarna uppgick till 26. Skolreformen tankes således medföra en ökning av flickornas antal å gymnasiet med 18, svarande mot en minskning av antalet flickor i de båda högsta flickskoleklasserna med 12, så att hela antalet flickor å realskolans och flickskolans stadium, om reformen varit fullt genomförd ifrågavarande hösttermin, skulle ha uppgått till 240 + 58 — 12, d. v. s. till 286. I gymnasiets tre högsta ringar undervisades sagda termin 91 gossar. Med siffrorna för höstterminen 1921 som utgångspunkt finner man alltså, att i de nya läroanstalterna skulle å realskolans och flickskolans stadium hava undervisats 267 gossar och 286 flickor och å gymnasiestadiet 91 gossar och 44 flickor. I jämförelse med anförda medelvärden förete uppgifterna för höstterminen 1921 en ökning å real- och flickskolestadiet av 163, 82 gossar och 81 flickor, och å gymnasiestadiet av 30, 21 gossar och 9 flickor. Kommissionen föreslår, särskilt med hänsyn till de tendenser, som visat sig, till stegring av lärjungarnas antal, att i Karlskrona upprättas ej mindre ett högre samläroverk med A- och C-linjer, den senare differentierad, än även en flickskola av A-typ. Vid uppgörandet av staten för de föreslagna läroanstalterna torde man dock försiktigtvis böra räkna, med anförda medelvärden. Om man till flickskolan A hänför 100 flickor, skulle således realskolestadiet vid samläroverket tänkas vara besökt av 185 gossar och 105 flickor, tillsammans 290 lärjungar. Realskolan torde således böra antagas tredubbel, d. v. s. med 12 klassavdelningar. För de 105 lärjungarna å gymnasiet, 70 gossar och 35 flickor, beräknas 6 klassavdelningar. Antalet lärartimmar i läsämnena skulle således i realskolan böra sättas till 354 och å gymnasiet till 180, varav 9 timmar på grund av C-linjens differentiering. Om rektor kommer att undervisa 12 timmar, beräknas 7 lektorer för återstående 168 timmar. För de 354 lärartimmarna i realskolan jämte 21 timmar å gymnasiet erfordras 14 adjunkter, varvid 11 överskjutande timmar tänkas uppehållna av timlärare. Vad övningsämnena angår, kommer teckning att behöva 30, musik 20, gymnastik 28 (5 avdelningar gossar och 2 avdelningar flickor), slöjd och praktiskt, arbete för gossar 28-5, flickslöjd 18 och hushållsgöromål 9 veckotimmar. Flickskolan av A-typ skulle komma att omfatta 6 klassavdelningar med 154 lärartimmar per vecka i läsämnen samt för undervisning i teckning 10, musik 7, gym-

112 nastik 8, slöjd 14 och hushållsgöromål 11 veckotimmar. Om rektor övertager 15 timmars undervisning i veckan, k r ä v a s 5 adjunkter för återstående 139 timmar, varjämte 9 timmar bli övriga för t i m l ä r a r e . Staten för de båda läroverken i K a r l s k r o n a erhåller följande utseende. Manliga

lärare. 1 rektor 1 lektor 4 lektorer 1 adjunkt 13 adjunkter 1 veckotimme i teckning 29 veckotimmar i 2 1 veckotimme i musik . .• 19 veckotimmar i » 1 veckotimme i gymnastik 27 veckotimmar i > 1 veckotimme i gosslöjd m. m 27'5 veckotimmar i 2 2 lärare. rektor lektor 2 adjunkt adjunkter veckotimme i teckning . . . veckotimmar i 2 . . . veckotimme i musik . . . . veckotimmar i 2 . . . . veckotimme i gymnastik . . veckotimmar i 2 . . veckotimme i flickslöjd . . 31 veckotimmar i 2 . . 1 veckotimme i hushållsgöromål 19 veckotimmar i »

•

7 500'— kr. 5 800'— 2 2 3 200-— 2 4 300-— » 5 5 900'— 2 120'— » 3 480'— 2 120'— 2 2 280'— 2 120'— 2 3 240 — 2 85'— 2 2 337-5 0 2

Kvinnliga

5 000 — kr. 4 800 4 800 3 600 14 400 100'— » 900'— 2 100' — » 600'— 2 100-— 2 700-— 2 80-— 2 2 480' — 2 80'— 2 1 520'— »

kr.

Summa 147 742'50 kr. Om man r ä k n a r med förhållandena, höstterminen 1921, skulle lärjungeantalet å samläroverkets realskolestadium k u n n a antagas h a v a ökats med 82 gossar och 31 flickor, så att hela lärjungeantalet i realskolan stigit till 403, vilket torde k r ä v a 16 klassavdelningar. V i d a r e t ä n k a s 50 av de tillkomna flickorna föras till flickskolan, vars lärjungeantal därigenom u p p g å r till 150, vilka fortfarande i n r y m m a s i 6 klassavdelningar. V a d g y m n a s i e t angår, torde dess till 135 uppgående lärjungeantal icke heller p å k a l l a någon ökning av antalet klassavdelningar. Tillskottet av lärjungar vid läroanstalterna i K a r l s k r o n a beräknas således t a g a i a n s p r å k 4 extralärare j ä m t e viss ökning i t i m m a r n a för övningsämnen.

113 Vad vidare angår den ökning i folkskolans lärjungeantal, som läroverksrefor- Folkskolan men väntas medföra, finner inan, om man till en början räknar med medelvärden att medeltalet av de i de förberedande klasserna vid flickskolan undervisade barnen utgör 103-6, 51-3 gossar och 52-3 flickor, av vilka 94-7 procent eller 98 barn beräknas hava sin hemort i Karlskrona, Första och andra klasserna av allmänna läroverket och flickskolan hava i medeltal varit besökta av 92-7 gossar och 64-5 flickor. Av de förra beräknas 87-3 procent, d. v. s. 81, av de senare 88-0 procent, d. v. s. 57, eller tillsammans 138 barn vara bosatta i Karlskrona. Om omorganisationen varit genomförd, skulle således tillskottet i var och en av folkskolans tre lägsta klasser i genomsnitt hava uppgått till 33 och tillökningen i var och en av dess tre högsta klasser till 69, så att hela ökningen i folkskolans barnantal kan beräknas uppgå till 306 barn. Läggas siffrorna för höstterminen 1921 till grund för dessa beräkningar," finner man, att denna termin de förberedande klasserna voro besökta, av 100 barn' 28 gossar och 72 flickor, av vilka 95 beräknas tillhöra staden. I läroverkens två lägsta klasser befunno sig 120 gossar och 96 flickor, av vilka tillsammans 189 beräknas hava sm hemort i staden. Med dessa siffror som utgångspunkt beräknas var och en av klasserna 1—3 i folkskolan i medeltal komma att ökas med 32 och var och en av klasserna 4—6 med 95 barn, så att hela den av läroverksreformen föranledda ökningen i folkskolans barnantal skulle uppgå till 381. Ronneby. Medeltalet lärjungar vid Ronneby kommunala mellanskola uppgick till 114-1 49-4 för gossar och 64-7 för flickor. Kommissionen föreslår, att i Ronneby upprättas en statens samrealskola, med flickskola av C-typ. På grund av anförda, uppgifter beräknas skolan komma att omfatta 4 klassavdelningar. Antalet lärartimmar blir således detsamma som för Sundbybergs samrealskola, vars stat slutade på 26 905 kronor Med hänsyn till att i Ronneby undervisningen i teckning och gymnastik uppehälles av kvinnliga lärare, torde dock nämnda summa kunna minskas med 240 kronor, vadan skolans stat kommer att uppgå till 26 665 kronor. .,_ •• Höstterminen 1921 hade antalet lärjungar stigit till 165, varav 80 gossar och bo flickor. P a grund härav torde 2 extralärare vara erforderliga utöver förut beräknade lärarkrafter. Karlshamn. Karlshamn har för närvarande en realskola för gossar jämte ett kommunalt Läroverket. samgymnasmm med tva ringar och en högre flickskola. Kommissionen föreslår upprättandet av en sam realskola med flickskola, av B-typ. I medeltal ha realskolans klasser 3—6 varit besökta av 103-1 gossar, varemot svarar ett »relativt» flickantal av 92-8, d. v. s. nära lika med flickornas verkliga niedebal vilket utgjorde 89-4. I sjunde och åttonde klasserna uppgick medeltalet llickor till 29-4. Man torde således vid statens uppgörande för den föreslagna läroanstalten böra räkna med 105 gossar och 120 flickor eller tillhopa. 225. Med hänsyn till detta lärjungeantal skulle läroanstalten erhålla 10 klassavdelningar och antalet lärartimmar i läsämnena uppgå till 118 + 83 + 74, d. v. s. till 275 Övertager rektor 15 av dessa timmar, återstå 260 timmar, vilket motsvarar tjänstgöringsti d e n for 10 adjunkter. 15— 223000.

Skolkommissionens

betänkande.

114 A v öviiingsäinncna erfordrar teckning 20, musik 11. g y m n a s t i k 16. slöjd och praktiskt arbete för gossar 18, flickslöjd 20 och hushållsgöromål 17-5 veckotimmarLäroverkets stat kommer att få följande utseende. Manliga lärare. 1 rektor 1 adjunkt 6 adjunkter 1 veckotimme i teckning 19 veckotimmar i * 1 veckotimme i musik 10 veckotimmar i » 1 veckotimme i gymnastik 15 veckotimmar i » 1 veckotimme i gosslöjd m. m 17 veckotimmar i » » Kv i n n lig a lä rare. 1 adjunkt 2 adjunkter 1 veckotimme i flickslöjd 19 veckotimmar i » 1 veckotimme i hushållsgöromål 16T) veckotimmar i »

6 400 kr. 4 300 9 25 800 9 115 » 2 185 » 115 » 1 150 » 115 1 725 » 85 2 1 445 43 435 ]-r_

3 600 kr. 7 200 » 80 2 1 520 » 80 9 1320 2

13 800 kr.

Summa 57

00 Höstterminen 1921 uppgick antalet gossar i realskolans klasser 3—6 till 100, vartill komma 17 i det kommunala gymnasiets första ring, således tillsammans 117. Antalet flickor i klasserna 3—6 uppgick till 134, vartill komma ytterligare 3 i förslå ringen, tillsammans 137, vilket således överstiger det »relativa» flickantalet. Antalet flickor i klasserna 7 och 8 u p p g i c k till 3 3 . Om skolreformen v a r i t genomförd höstterminen 1921, beräknas således samrealskolan och flickskolan B hava^varit besökta av 117 gossar och 170 flickor, t i l l s a m m a n s 287. Ökningen torde möjligen medföra behovet av ytterligare två klassavdelningar och således två extralärare. Folkskolan.

Medeltalet lärjungar i de förberedande klasserna har utgjort 37-5, 13-0 gossar och 24-5 flickor, v a r a v 93-0 procent eller 35 b a r n beräknas h a v a sin hemort i staden. I klasserna. 1 och 2 av realskolan och flickskolan u p p g i c k medeltalet till 63-8 gossar och 40-3 flickor. A v de förra beräknas 75-8 procent eller 48, av de senare 80-8 procent eller 33, tillsammans 8 1 , v a r a bosatta i K a r l s h a m n . Skolreformen skulle således medföra en ökning i var och en av folkskolans klasser 1—3 med 12 och i var och en av klasserna 4—6 med 41 barn, så att hela ökningen beräknas u p p g å till 159. Höstterminen 1921 saknades förberedande klasser. 1 de två lägsta klasserna funnos 68 gossar och 46 flickor, av vilka 89 beräknas hava sin hemort i staden. Med dessa siffror som u t g å n g s p u n k t beräknas var och en av de tre högsta folkskoleklasserna genom reformen komma att ökas med 45 barn eller tillsammans med 135.

115 Sölvesborg. Sölvesborg har nu en kommunal mellanskola, vars lärjungeantal i medeltal u p p g å t t till 128-5, varav 67-5 gossar och 6.1*0 flickor. Höstterminen 1921 besöktes skolan av 76 gossar och 57 flickor eller tillsammans av 133 lärjungar. Kommissionen föreslår, att i Sölvesborg upprättas en statens samrealskola. Lärjungeantalet betingar 5 klassavdelningar och således 118 •+• 27, d. v. s. 145 lärart i m m a r i läsämnena. Öm rektor undervisar 18 timmar i veckan, erfordras för (ivriga 127 t i m m a r 5 adjunkter. A v övningsämnena tager teckning K), musik 5-5, gymnastik 8. slöjd och praktiskt arbete för gossar 11-5. flickslöjd 8 och hushållsgöromål 4-5 veckotimmar i anspråk. Samrealskolan får följande stat. Manlin a lärare. 1 rektor 1 adjunkt 3 adjunkter 1 veckotimme i musik 4'5 veckotimmar i 9 1 veckotimme i gymnastik 7 veckotimmar i 2 1 veckotimme i gosslöjd m. m 10*5 veckotimmar i 2 2 Kvinnliga

6 400'— kr. 4 300'— 12 900-— » 115*— 9 517'5Q 115' — 805 — >85"— » 892*50 26 130'

kr

lärare.

1 adjunkt 1 veckotimme i teckning 9 veckotimmar i » . 1 veckotimme i flickslöjd 7 veckotimmar i 2 1 veckotimme i hushållsgöromål 3'5 veckotimmar i >

3 600'— kr. 100'— » 900' — SO'— » 560'— 80'— 9 280'—

g ,;<j(j.

^r_

Summa 31 730'— kr.

11. Kristianstads län. Tryde (Tomelilla). Kommunala mellanskolan i T r y d e liar i medeltal varit besökt av 101-7 lärjungar, 53-7 gossar och 48-0 flickor. Höstterminen 1921 var lärjungeantalet ungefär detsamma som medeltalet, nämligen 100, v a r a v 57 gossar och -13 flickor. Kommissionen föreslår, att mellanskolan ombildas till en statens samrealskola. Antalet klassavdelningar och l ä r a r t i m m a r blir lika med det för samskolan i Sundbyberg. Med hänsyn till att undervisningen i gymnastik bestrides av k v i n n l i g lärare, kommer emellertid staten att bliva 120 kronor lägre. d. v. s. u p p g å till 26 785 kronor.

116 Osby. Osby högre samskola omfattade höstterminen 1921 en f y r a k l a s s i g mellanskola samt r i n g a r n a I I och I V av l a t i n g y m n a s i e t . Det förra skolstadiet v a r besökt a v 184 lärjungar, 109 gossar och 75 flickor, g y m n a s i e s t a d i e t åter av 17 l ä r j u n g a r , 11 gossar och 6 flickor. A v l ä r j u n g a r n a tillhörde ett b e t y d a n d e a n t a l a n n a t läroverksområde. Om i Osby enligt kommissionens förslag u p p r ä t t a s en statens samrealskola, t o r d e man böra r ä k n a med a t t denna blir besökt endast av l ä r j u n g a r från O s b y och a n g r ä n s a n d e orter. Skolan h a r därför a n t a g i t s k o m m a att o m f a t t a f y r a klassavdeln i n g a r med t i l l s a m m a n s 100 l ä r j u n g a r och dess s t a t bliva d e n s a m m a som för Sundb y b e r g s samrealskola, d. v. s. sluta p å 26 905 kronor. Klippan. I K l i p p a n s k o m m u n a l a mellanskola h a r lärjungeantalet i medeltal utgjort 96-0. nämligen 52-0 för gossar och 44-0 för flickor. Höstterminen 1921 hade antalet stigit, till 120, varav 63 gossar och 57 flickor. Kommissionen föreslår u p p r ä t t a n d e t av en statens ; samrealskola i K l i p p a n , v a r s ordinarie stat blir densamma som för samrealskolan i T r y d e , d. v. s. kommer a t t sluta p å 26 785 kronor. Åstorp. Åstorps k o m m u n a l a mellanskola, som ä g t bestånd sedan höstterminen 1919, h a r i medeltal r ä k n a t 158-7 lärjungar, 88-7 gossar och 70-0 flickor. Höstterminen 1921 uppgick antalet till 167, varav 95 gossar och 72 flickor. Kommissionen föreslår, att i Å s t o r p u p p r ä t t a s ,en statens samrealskola med flickskola, av C-typ. Samrealskolan torde erfordra 6 klassavdelningar och taga i a n s p r å k 118 + 56, d. v. s. 174 l ä r a r t i m m a r i läsämnena, samt 12 veckotimmar för teckning, 7 för musik, 12 för gymnastik, 13-5 för slöjd och p r a k t i s k t arbete för gossar, 10 för kvinnlig slöjd s a m t 4-5 för hushållsgöromål. Om rektor undervisar 18 t i m m a r i veckan, erfordra, återstående 156 veckotimmar 6 adjunkter. Samrealskolans s t a t får följande utseende. Manliga

lärare. 1 rektor 1 adjunkt . . . 3 adjunkter I veckotimme i teckning . . . I I veckotimmar i 9 . . . 1 veckotimme i musik . . . . 6 veckotimmar i » . . . . I veckotimme i gymnastik . . I I veckotimmar i » . . 1 veckotimme i gosslöjd m. m 12'5 veckotimmar i 2 »

6 400-— 4 300'— 12 9 0 0 ' — 115'— 1 265*— 115'— 690'— 115'— 1 265'— 85-— 1 062-5 0

kr. > 9 2 » 2 » 2 9 » 9

28 312*00 kr.

117 Kvinnliga lärare. 1 adjunkt 1 » 1 veckotimme i flickslöjd . . . 9 veckotimmar i 9 . . . 1 veckotimme i hushållsgöromål :').") veckotimmar i »

3 600'— 3 600'— 80-— 720'— 80'— 280*—

kr. 9 » 9 2

360'— kr.

Summa 36 672'50 kr. Kristianstad. K r i s t i a n s t a d h a r för närvarande ett högre allmänt läroverk med real- och latinlinje samt en högre flickskola. Medeltalet lärjungar har vid det allmänna läroverket i klasserna 3—6 och första ringen u p p g å t t till 209-4, och motsvarande »relativa» antal flickor är 188-5, under det att det verkliga medeltalet flickor i motsvarande klasser endast u p p g i c k till 113-4. Medeltalet flickor i de två högsta flickskoleklasserna var 38-7, vilket motsvarar 29 flickor på gymnasiet. Om åt flickorna berecles tillfälle till gymnasiestudier, beräknas antalet flickor å realskolans och flickskolans stadium komma att u p p g å till 188-5 + 19-4, d. v. s. till 207-9. 1 gymnasiets tre högsta ringar h a r gossarnas antal i medeltal u p p g å t t till 96-4. Realskolans och flickskolans s a m m a n l a g d a lärjungeantal beräknas sålunda i avrundade tal till 210 gossar och lika inånga flickor eller tillhopa till 420 och gymnasiets till 95 gossar och 30 flickor, d. v. s. 125, så a t t hela antalet lärjungar i de högre skolorna således skulle u t g ö r a 545. Höstterminen 1921 hade antalet gossar, som undervisades i allmänna läroverkets klasser 3—0 och första ring, stigit till 262, varemot s v a r a r ett »relativt» antal flickor av 236. under det att i verkligheten flickornas antal ifrågavarande termin i motsvarande klasser utgjorde 165. I klasserna 7 och 8 hade antalet flickor stigit till 52, vilket svarar mot 39 flickor på gymnasiet, under det att hela antalet flickor å realskolans och flickskolans stadium beräknas uppgå till 236 + 26, cl. v. s. 262. A n t a l e t gossar i de t r e högsta ringarna uppgick till 104. Om 1921 års siffror l ä g g a s till g r u n d för beräkningarna, skulle å realskolans och flickskolans stadium h a v a undervisats 524 lärjungar, hälften gossar och hälften flickor, och å g y m n a s i e t 143 lärjungar, 104 gossar och 39 flickor, sä att hela lärjungeantalet i de högre skolorna u p p g å t t till 667. Med h ä n s y n till den s t a r k a stegring i lärjungarnas antal, som s å l u n d a konstaterats, föreslår kommissionen, all i Kristianstad upprättas två högre läroanstalter, ett högre samläroverk med gymnasielinjerna A och C, den senare differentierad, samt en flickskola av A - t y p . Om man till flickskolan överför 150 flickor, skulle samläroverkets realskolestadium, om man räknar med medeltalen, komma att omfatta. 210 gossar och 60 flickor, tillsammans 270, motsvarande 11 klassavdelningar, under det a t t gymnasiets 125 lärjungar, 95 gossar och 30 flickor, skulle erfordra 6 klassavdelningar. A n t a l e t l ä r a r t i m m a r för läsämnena u p p g å r å gymnasiet till 180, v a r i i n g å 9 timmar på g r u n d av C-linjens differentiering. De 11 realskoleklasserna fordra 2 X 118 + 8 3 , d. v . s. 319 lärartimmar i läsämnen. Om rektor undervisar 12 timm a r i veckan, b e r ä k n a s för de 168 timmarna å gymnasiet och realskolans 319 t i m m a r 7 lektorer och 13 adjunkter.

Läroverk

118 Vad övningsämnena beträffar, fordrar teckning 28, musik 19, g y m n a s t i k 28 ( 5 avdelningar gossar och 2 avdelningar flickor), slöjd och p r a k t i s k t arbete för gossar 37, kvinnlig slöjd 6 och hushållsgöromål 4-5 veckotimmar. Flickskolan av A - t y p tankes erhålla 6 klassavdelningar, vilka k r ä v a 154 l ä r a r t i m m a r i läsämnen samt för teckning 10, musik 7, gymnastik 12, slöjd 28 och hushållsgöromål 21 veckotimmar. Om rektor undervisar 15 timmar, erfordras 5 adjunkter och timlärare för 9 veckotimmar. De båda litroanstalternas stat får följande utseende. Manliga lärare. 1 rektor 7 500 kr. 1 lektor 5 800 2 4 lektorer 23 200 1 adjunkt 4 300 2 12 adjunkter 51 600 2 1 veckotimme i teckning 120 » 27 veckotimmar i » 3 240 » 1 veckotimme i musik 120 2 18 veckotimmar i 2 2 160 2 1 veckotimme i gymnastik 120 9 2 7 veckotimmar i s 3 240 » 1 veckotimme i gosslöjd m. m 85 36 veckotimmar i

Kvinnliga

lärare. 1 rektor 1 lektor 1 » 1 adjunkt 4 adjunkter 1 veckotimme i teckning 9 veckotimmar i >. 1 veckotimme i musik 6 veckotimmar i 2 I veckotimme i gymnastik I I veckotimmar i 2 1 veckotimme i flickslöjd 33 veckotimmar i 1 veckotimme i hushållsgöromål 24'5 veckotimmar i 9

3 060

t -J_Q^. 545 i a .

5 000 kr. 4 800 :> 4 800 3 600 2 14 400 2 100 2 900 » 100 » 600 » 100 » 1 100 > so » 2 040 80 » 1 960 » 40 26O kr. Summa 144 805 kr.

E n l i g t förut anförda siffror v a r höstterminen 1921 lärjungeantalet större än de medeltal, som lagts till g r u n d för b e r ä k n i n g a r n a . Ökningen å gymnasiet, son. endast u p p g å r till 18 (9 gossar och 9 flickor), torde ej föranleda behov av ökade l ä r a r k r a f t e r . D ä r e m o t torde tillskottet i realskolans och flickskolans lärjungeantal. som u p p g å r till 104, v a r a v halva antalet gossar och halva antalet flickor, påkalla y t t e r l i g a r e 4 klassavdelningar och s a m m a antal e x t r a l ä r a r e .

119 T flickläroverkets förberedande klasser undervisades i medeltal 55-3 barn, 21-8 Folksh gossar och 33-5 flickor, av v i l k a 86-0 procent eller 47 barn beräknas h a v a sin hemort i läroverksstaden. A v de två första klassernas lärjungar vid allmänna läroverket och flickskolan, i medeltal 99-0 gossar och 49-5 flickor, tillsammans 148-5, beräknas 75-4 procent av de förra och 72-9 procent av de senare eller tillsammans 111 v a r a b o s a t t a i K r i s t i a n s t a d . Om skolreformen varit genomförd, kan nian således beräkna, att i genomsnitt i v a r och en av folkskolans tre l ä g s t a klasser undervisats 16 och i v a r och en av dess tre högsta klasser 55 flera än vad eljest varit fallet, vadan hela tillökningen utgör 213 barn. Siffran för höstterminen 1921 giver ett högre värde. N ä m n d a termin u p p gick barnantalet i de förberedande klasserna till 80, varav 34 gossar och 46^ flickor, samt i di' två lägsta klasserna vid allmänna läroverket och flickskolan till 183, v a r a v 113 gossar och 70 flickor. A v de förberedande klassernas barn beräknas 69 och av de två andra ifrågavarande klassernas barn 136 hava sin hemort i läroverksstaden. Med dessa siffror som u t g å n g s p u n k t finner man, att i genomsnitt i var och en av de tre lägsta folkskoleklasserna skulle genom reformen barnantalet hava ökats med 23 och i var och en av de tre högsta ined 68, så att hela tillökningen skulle u p p g å till 273 b a r n . Simrishamn. Simrishamn har för närvarande en kommunal mellanskola, vars lärjungeantal i medeltal u p p g å t t till 94-5. nämligen 47-2 gossar och 47-3 flickor, och under höstterminen 1921 utgjorde 101, varav 42 gossar och 59 flickor. Kommissionen föreslår, att i Simrishamn upprättas en statens samrealskola, vilken på grund av lärjungeantalet kan antagas komma att få 4 läsavdelningar. A n talet l ä r a r t i m m a r blir alltså detsamma som för samläroverket i S u n d b y b e r g , men staten för samrealskolan i Simrishamn antages komina att understiga staten för nyssn ä m n d a samrealskola med 187 kronor 50 öre med hänsyn till att undervisningen i musik och g y m n a s t i k handhaves av kvinnor. Staten slutar alltså p å 26 717 kronor 50 iire. Ängelholm. Statens samskola i Ängelholm har i klasserna 3 - 6 i medeltal varit besökt Läror. av 110-9 lärjungar, 587 gossar och 52-2 flickor. Kommissionen föreslår, att nämnda läroanstalt i den blivande organisationen ingår som en samrealskola med en flickskola av C-typ. Med h ä n s y n till medeltalet lärjungar kominor antalet klassavdelningar och 1 Lira rt i in 111 a r att bliva detsamma som vid samrealskolan i S u n d b y b e r g . Som undervisningen i teckning och g y m n a s t i k handhaves av kvinnliga lärare, kominer staten att bliva 210 k toner lägre än för nyssn ä m n d a samskola och således sluta p å 26 665 kronor. Under höstterminen 1921 u p p g i c k antalet lärjungar till 110, 73 gossar och 67 flickor, vilket, därest skolreformen då varit genomförd, p å k a l l a t en n y klassa v d e l n i n g och således en e x t r a l ä r a r e samt ökade utgifter för undervisning i övningsämnena. I samskolans båda l ä g s t a klasser hava i medeltal undervisats 77-3 barn, 45-4 Folks) gossar och 31-9 flickor. A v de förra beräknas 82-2 procent eller_ 37, av cle senare 80-5 procent eller 26. d. v. s. tillsammans 63 barn hava sin hemort i Ängelholm. Genom

120 reformen beräknas således var och en av de tre högsta folkskoleklasserna ökas med 32 och således folkskolan i dess helhet med 96 barn. Höstterminen 1921 uppgick lärjungeantalet i läroverkets båda lägsta klasser till 88, varav 50 gossar och 38 flickor. Av dessa beräknas 72 barn hava sin hemort i läroverksstaden. Om man räknar med dessa uppgifter, skulle reformens genomförande medföra en ökning av de i folkskolan undervisade barnen med 108. Hässleholm. Medeltalet lärjungar vid kommunala mellanskolan i Hässleholm har uppgått till 106-4, 59-0 gossar och 47-4 flickor. Kommissionen föreslår, att mellanskolan i Hässleholm ombildas till en statens samrealskola med flickskola av C-typ. På grund av lärjungeantalet blir antalet klassavdelningar och lärartimmar detsamma som vid samrealskolan i Sundbyberg. De båda samrealskolornas ordinarie stat kommer likaledes att överensstämma, d. v. s. uppgå till 26 905 kronor. Höstterminen 1921 var mellanskolans lärjungeantal 165, 79 gossar och 86 flickor, vadan, om reformen då varit genomförd, klassavdelningarna behövt ökas med två, vilken omständighet påkallat två extralärare och ökning i kostnaderna för undervisning i övningsämnen.

12. Malmöhus län. Svedala. I Svedala kommunala mellanskola har medeltalet lärjungar uppgått till 76-1 nämligen till 40-8 för gossar och 35-3 för flickor. Höstterminen 1921 var hela antalet 76, varav 45 gossar och 31 flickor. Kommissionen föreslår, att mellanskolan ombildas till en statens samrealskola. Dess stat blir densamma som staten för Sundbybergs samrealskola och kommer således att sluta på 26 905 kronor. Anderslöv. Anderslövs kommunala mellanskola har i medeltal räknat 59-3 lärjungar. 30-5 gossar och 28-8 flickor. Höstterminen 1921 hade antalet stigit till 70, hälften gossar och hälften flickor. Kommissionen föreslår, att mellanskolan ombildas till en statens samrealskola. Antalet undervisningstimmar, som lagts till grund för statens uppgörande, är detsamma som för Sundbybergs samrealskola, men staten torde kunna sättas 120 kronor lägre, med hänsyn till att undervisningen i gymnastik handhaves av kvinnlig lärare. Skolans stat slutar således på 26 785 kronor. Skurup. Kommunala mellanskolan i Skurup har i medeltal varit besökt av 63-3 lärjungar, 34-1 gossar och 29-2 flickor. Höstterminen 1921 undervisades 69 lärjungar, 26 gossar och 43 flickor. Kommissionen föreslår, att kommunala mellanskolan i Skurup ombildas till en statens samrealskola. Dess stat blir densamma som staten för samrealskolan i Sundbyberg, d. v. s. slutar på 26 905 kronor.

121 Hörby. I H ö r b y kommunala mellanskola har lärjungeantalet i medeltal u p p g å t t till 75-4 v a r a v 37-7 gossar och 37-7 flickor. Höstterminen 1921 hade lärjungeantalet växt till 59 gossar och 56 flickor, tillsammans 115. Kommissionen föreslår, att H ö r b y kommunala mellanskola ombildas till en statens samrealskola. Staten för denna avviker från den för samrealskolan i S u n d b y b e r g endast såtillvida, att, eftersom gymnastikundervisningen handhaves av k v i n n l i g l ä r a r e , staten k a n minskas med 120 kronor till 26 785 kronor. Höör. Höörs k o m m u n a l a mellanskola har i medeltal varit besökt av 59-7 l ä r j u n g a r 30-3 gossar och 29-4 flickor. Höstterminen 1921 uppgick lärjungeantalet till 84 40 g o s s a r och 44 flickor. Kommissionen föreslår, att skolan ombildas till en statens samrealskola. Dess stat blir 1 520 kronor lägre än staten för samrealskolan i Sundbyberg, med h ä n s y n till a t t skolan h a r kvinnlig rektor samt kvinnlig lärare i teckning. Staten s l u t a r således p å 25 385 kronor. Höganäs. K o m m u n a l a mellanskolan i Höganäs har i medeltal varit besökt av 133-7 lärj u n g a r , 60-7 gossar och 73-0 flickor. Höstterminen 1921 uppgick lärjungeantalet till 154, av v i l k a 71 voro gossar och 83 flickor. tv Kommissionen föreslår, att i Höganäs u p p r ä t t a s en statens samrealskola med flickskola av C-typ. Med h ä n s y n till medeltalet lärjungar torde vid statens fastställande böra r ä k n a s med att skolan får 5 klassavdelningar. Antalet l ä r a r t i m m a r i läsämnena u p p g å r således till 118 + 27, d. v. s. till 145. Därtill komma för t e c k n i n g 10, for musik 5-5, för g y m n a s t i k 12, för slöjd och praktiskt arbete för gossar 11-5, för k v i n n l i g slöjd 8 samt för hushållsgöromål 4-5 veckotimmar. Om rektor undervisar 18 t i m m a r i veckan, erfordras för återstående 127 veckotimmar 5 adjunkter. Samrealskolans stat blir följande. Manliga

lärare. 1 rektor 1 adjunkt 3 adjunkter 1 veckotimme i musik 4.5 veckotimmar i » 1 veckotimme i gosslöjd m. m 10'5 veckotimmar i » 2

Kvinnliga lärare, 1 adjunkt 1 veckotimme i teckning 9 veckotimmar i 2 Ib—22300. Skolkommissionens

betänkande.

G 400-— kr. 4 3Q()' >, 12 900» 115» 517-50 9 85*— 2 392.50 » 25 210'— kr.

600 — kr. 100' 2 ()QQ- ;,

122 I veckotimme i gymnastik I I veckotimmar i 2 1 veckotimme i flickslöjd 7 veckotimmar i » 1 veckotimme i hushållsgöromål 3'5 veckotimmar i >•

100 — kr. 1100 80 560 80 280

6 800'— kr.

Summa 32 010'— kr. P å g r u n d av ökning i lärjungeantalet torde för läsåret 1921—1922 hava erfordrats en e x t r a l ä r a r e , varjämte k o s t n a d e r n a för undervisning i övningsämnena blivit något högre än de i den ordinarie staten u p p t a g n a . Malmö. Läroverk.

j Malmö finnas för n ä r v a r a n d e ett högre allmänt läroverk med real- och latinlinje, en realskola för gossar, en k o m m u n a l mellanskola, fyra högre flickskolor, av vilka en är försedd med l a t i n g y m n a s i u m , samt en under skolöverstyrelsens inseende stående p r i v a t gosskola. Medeltalet l ä r j u n g a r i klasserna 3—6 samt första ringen vid de allmänna litroverken och motsvarande klasser vid övriga läroanstalter h a r u p p g å t t till 1 514-1, d ä r a v för gossarna till 827-0, för flickorna till 687-1. D e t verkliga medeltalet flickor understiger a l l t s å - d e t »relativa», vilket u p p g å r till 744-3. Medeltalet flickor, som undervisats i sjunde och åttonde klasserna, u p p g i c k till 168-8. D ä r e m o t svara enligt kommissionens b e r ä k n i n g s s ä t t 127 flickor å gymnasiet. Medeltalet av de flickor, som undervisats i g y m n a s i e t s tre högsta ringar, u p p g i c k till 48-8. . Kommissionen förutsätter således, att. om reformen varit genomförd, medeltalet flickor å det treå r i g a gymnasiet varit 78 större än medeltalet i det n u v a r a n d e flickgymnasiets tre högsta ringar. Mot denna ökning i antalet å gymnasiet undervisade flickor svarar en m i n s k n i n g av antalet i de tre högsta flickskoleklasserna med 52. D e t beräknade medeltalet flickor i realskolan och flickskolan, därest reformen varit genomförd, ä r alltså 744 + 169 — 52 = 8 6 1 . Medeltalet gossar, som undervisats i de tre högsta g y m n a s i e r i n g a r n a , h a r u t g j o r t 237-7. D å det vidare är sannolikt, a t t u p p r ä t t a n d e t av s t a t l i g a läroverk, vid vilka tillfälle till gymnasiebildning beredes flickor, kominer att medföra, a t t flickor från a n g r ä n s a n d e orter i ökad u t s t r ä c k n i n g besöka gymnasierna i Malmö, särskilt flickgymnasiet. har här r ä k n a t s , som om ytterligare 25 flickor skulle i Malmö hava undervisats å gymnasiestadiet, därest reformen v a n t genomförd. E f t e r a v r u n d n i n g till n ä r m a s t liggande femtal utgör således det antal lärj u n g a r , som lä o-ges till g r u n d för de i det följande utförda b e r ä k n i n g a r n a , å realskole- och flickskolestadiet 825 gossar och 860 flickor samt å gymnasiestadiet 240 gossar och 150 flickor eller tillsammans 2 075 l ä r j u n g a r i de högre skolorna. F ö r att tillgodose dessas undervisning föreslår kommissionen, a t t i Afalmö u p p r ä t t a s tre högre läroverk, nämligen ett högre samläroverk med lyceilinjen A och gymnasielinjerna B och C. den senare differentierad, ett högre gossläroverk med gymnasielinjerna A och C, b å d a odifferentierade, samt ett högre flickläroverk, förenat med flickskola av B - t y p och försett med gymnasielinjen B. vidare en samrealskola med flickskola av C-typ samt slutligen en flickskola av A - t y p , således inalles

123 fem litroanstalter. Lärjungarnas tänkta fördelning på de särskilda läroanstalterna samt antalet klassavdelningar framgå av följande översikt. Realskola- och flickskolestadiet

Gymnasiestadiet

Antal

Antal

Läroanstalt lärjungar .„„«, „ 'Oäsar 1 Högre samläroverk

200 IT

>

gossläroverk

» flickläroverk med flickskola av B-typ r\ r Samrealskola med flickskola av C-typ V Flickskola av A-typ

klassavdelA,- i ningar flickor 200

lärj ungar

gossar

L6

... , flickor

klassavdelninsjar

Summa lärjungar

9 6

5-SO

— —

400 290

2 075

565 III

Samma

170 200 S25

200 Tu

16 12

150 A n t a l e t undervisningstimmar per vecka i läsämnena a realskole- och flick-' skolestadiet beräknas u t g ö r a : vid läroverket I 3 X 118 + 1 1 9 = 173 vid läroverket I I 4 X 118 + 27 = 499. vid läroverket I I I 118 + 74 — 192, vid läroverket I V 4 X 1 1 8 = = 4 7 2 och vid läroverket V 2 X 1 5 4 = 308, vadan hela antalet lärartimm a r å i f r å g a v a r a n d e stadium u p p g å r till 1 9 4 4 . A gymnasiestadiet utgör antalet l ä r a r t i m m a r vid läroverket 1 82 + 16 + 169 + 9 = 276, vid läroverket I I 171 och vid läroverket 11 i 85, d. v. s. tillsammans 532 lärartimmar å gymnasiet. Om rektorernas undervisning vid de tre högre läroverken antages komma att u t g ö r a respektive 8, 12 och 14, d. v. s. tillsammans 34 timmar per vecka, återstå 498 l ä r a r t i m m a r å gymnasiet, vilka beräknas t a g a i anspråk 20 lektorer. Fördelas lektorerna på de olika läroverken med respektive 1 1 , 6 och 3, uppstår ett överskott av s a m m a n l a g t 78 t i m m a r , varigenom hela antalet adjunkt si immar kommer att u p p g å till 2 022. Om rektorerna vid läroanstalterna I V och Y övertaga vardera 15 av sistn ä m n d a timmar, återstå 1 992 adjunktstimmar, vilka förutsätta i det närmaste 77 adjunkter. Med h ä n s y n till fördelningen på de fem litroverken torde emellertid antalet böra sättas till 74, varvid 68 övertimmar uppstå, för timlärare. A v adjunktsbefattningarna synas de fem läroverken böra erhålla respektive 19, 20, 7, 17 och 1 1 . Det b e r ä k n a d e antalet undervisningstimmar för övningsämnena f r a m g å r av följande översikt.

124 An t a l

veeko timmar

gymnastik

slöjd och praktiskt arbete för gossar

kvinnlig slöjd

hushållsgöromål

Läroverk teckning

musik

för

24 IS

—

~~

—

17-.")

IV

32 20

18 14

32 20

—

24 56

18 42

95 5

V Summa

P å g r u n d av det anförda h a r följande stat uppgjorts för läroverken i Malmö. Manliga

lärare. 1 rektor 1 v 1 j 1 lektor 14 lektorer 1 adjunkt 55 adjunkter 1 veckotimme i teckning 79 veckotimmar i » 1 veckotimme i » 31 veckotimmar i » 1 veckotimme i musik 53 veckotimmar i » 1 veckotimme i » 17 veckotimmar i » 1 veckotimme i gymnastik 83 veckotimmar i » 1 veckotimme i » 31 veckotimmar i » 1 veckotimme i gosslöjd m. m 155 veckotimmar i > s>

Kvinnliga lärare. 1 rektor 1 » 1 lektor 4 lektorer 1 adjunkt

7 500 kr. 7 500 ^ 6 400 » 5 800 » 81 200 » 4 300 » 236 500 » 120 » 9 480 » 115 » 3 565 > 120 » 6 360 » 115 » 1 955 > 120 » 9 960 -> 115 » 3 565 » 85 » 13 175 ^ _398 050 kr. 6 200 5 000 4 800 19 200 3 600

kr. » » » »

125 17 adjunkter 1 veckotimme i teckning 16 veckotimmar i > 1 veckotimme i » 19 veckotimmar i » 1 veckotimme i musik 10 veckotimmar i » 1 veckotimme i » 13 veckotimmar i » 1 veckotimme i gymnastik 15 veckotimmar i » 1 veckotimme i » 19 veckotimmar i » . . . ' 1 veckotimme i kvinnlig slöjd 124 veckotimmar i » » 1 veckotimme i hushållsgöromål 94*5 veckotimmar i »

61 200 kr. 105 » 1 680 » 100 » 1 900 » 105 » 1 050 » 100 » 1 300 » 105 » 1 575 » 100 » 1 900 » 80 » 9 920 » 80 > 7 560 » 127 660 kr. Summa 525 710 kr.

Höstterminen 1921 undervisades i klasserna 3—6 och första ringen eller mots v a r a n d e klasser 954 gossar och 869 flickor. Antalet faktiskt undervisade flickor översteg således det »relativa» flickantalet, vilket u p p g å r till 859. Flickskoleklass e r n a 7 och 8 omfattade 161 flickor, mot vilka svarar ett b e r ä k n a t a n t a l flickor å g y m n a s i e t av 1 2 1 , under det att det verkliga antalet flickor å g y m n a s i e t endast utgjorde 58. Den genom skolreformen beräknade ökningen, som utgör 63, s v a r a r mot en b e r ä k n a d m i n s k n i n g i de två högsta flickskoleklasserna av 42, v a d a n flickorna a realskole- och flickskolestadiet beräknas u p p g å till 869 + 161 — 42, d. v. s. till 988. 1 de tre h ö g s t a g y m n a s i e r i n g a r n a undervisades ifrågavarande hösttermin 217 gossar. P å förut anförda grunder bör antalet flickor å gymnasiet i Malmö ökas med 25. Med siffrorna för höstterminen 1921 som u t g å n g s p u n k t kommer m a n således till följande l ä r j u n g e a n t a l : å realskolestadiet och flickskolestadiet 954 gossar och 988 flickor, tillsammans 1 9 4 2 ; å gymnasiestadiet 217 gossar och 146 flickor, tillsammans 363, så att hela antalet lärjungar i Malmö högre skolor skulle u p p g å till 2 3 0 5 . I jämförelse med de medeltal, som lagts till grund för statens u p p g ö r a n d e , förete således siffrorna för höstterminen 1921 en ökning av lärjungeantalet å realskole- och flickskolestadiet med 129 gossar och 128 flickor, tillsammans 257, men däremot å gymnasiestadiet en minskning med 23 gossar och 4 flickor, tillsammans 27. Ökningen torde föranleda anställande av 10 extralärare, d. v. s. i medeltal 2 vid varje läroverk. A n m ä r k a s m å ytterligare, att under senare år ett betydande a n t a l g o d k ä n d a inträdessökande p å g r u n d av bristande utrymme måst avvisas såväl från läroverken som från den k o m m u n a l a mellanskolan. Detta antal uppgick vid början av l ä s å r e t 1921—22 till s a m m a n l a g t 105 och vid början av läsåret 1922—23 till vid läroverken 38 och vid mellanskolan 76 lärjungar. Med h ä n s y n till den avsevärda ökning, som l ä r j u n g e a n t a l e t å realskolestadiet sålunda uppvisar, och i b e t r a k t a n d e av sistberörda missförhållande har kommissionen haft under övervägande att föreslå u p p r ä t t a n d e t

126 av ytterligare en realskola. Starka skäl kunna för visso redan nu anföras för en dylik åtgärd. Om kommissionen icke desto mindre funnit sig böra avstå från att framställa bestämt förslag i sådant syfte, har detta skett väsentligen av den anledningen, att ytterligare någon erfarenhet synes böra avvaktas. Skulle emellertid don stora tillströmningen av lärjungar även nästkommande läsår fortsätta, håller kommissionen före, att vid den slutliga omprövningen av läroverksorganisationen nödvändigtvis bör övervägas att vidga möjligheterna för undervisning å realskolans stadium i staden. Folkskolan.

Antalet barn i privatläroverkens förberedande klasser har i medeltal uppgått till 364-6. varav 144-3 gossar och 220-3 flickor. Av dem beräknas 91-5 procent, d. v. s. 334 hava sin hemort i Malmö. I de två lägsta klasserna vid de allmänna läroverken och motsvarande klasser vid privatläroverken hava i medeltal undervisats 418-0 gossar och 288-9 flickor, tillsammans 707-8 barn. Av gossarna beräknas 90-5 proc Mit eller 379, av flickorna 88-3 procent eller 255, således tillsammans 634 barn, hava sin hemort i läroverksstaden. Därest skolreformen varit fullt genomförd, kan således i medeltal var och en av de tre lägsta folkskoleklasserna förutsättas hava ökats med 111 barn oeh var och en av de tre högsta med 317 barn. Hela ökningen i folkskolans barnantal skulle således gått upp till 1 284. Lägger man siffrorna för höstterminen 1921 till grund för dessa beräkningar, blir resultatet följande. Nämnda termin tillhörde 138 gossar och 265 flickor, tillsammans 403. de förberedande klasserna. Av dem beräknas 369 tillhöra staden. De båda lägsta klasserna i de allmänna läroverken och motsvarande klasser i privatläroverken voro besökta av 452 gossar och 344 flickor, tillsammans 796. Av dessa beräknas 713 hava sitt hem i Malmö. Med dessa siffror som utgångspunkt kommer man till det resultat, att var och en av folkskolans tre lägsta klasser skulle ökas med 123 och var och en av dess tre högsta med 357, så att totala ökningen skulle utgöra 1 440 barn. Lund.

Läroverk.

Förutom Lunds privata elementarskola, från vilken i detta sammanhang bortses, finnas för närvarande i Lund ett högre allmänt liiroverk och två högre flickskolor, av vilka den ena är försedd med ett treårigt latingymnasium. I klasserna 3—6 och första ringen vid allmänna läroverket och motsvarande, klasser vid flickskolorna hava i medeltal undervisats 242-3 gossar och 249-3 flickor, vilket senare tal överstiger det »relativa» flickantalet. I sjunde oeh åttonde klasserna vid flickskolorna hava i medeltal 99-0 flickor åtnjutit undervisning. Mot nämnda antal i de två högsta flickskoleklasserna svara 74-3 flickor å gymnasiet, under det att i verkligheten medeltalet flickor, som undervisats å gymnasiet, uppgår till 102-7. Därest gymnasiet i Eslöv kommer att upphöra, kan man vänta sig, att gymnasiet i Lund kommer att besökas av ett ökat antal flickor. Emellertid kan man förutse, att. om genom flickundervisningens förstatligande möjlighet till studier å treårigt gymnasium beredes flickor å angränsande orter, en hel del av dem. som under nu rådande förhållanden besöka gymnasiet i Lund, komma att undervisas i andra städer. På grund härav räknas, som om efter reformens genomförande endast 100 flickor tillhörde Lunds gymnasium. Vad gossarna beträffar, hava de tre högsta ringarna i medeltal varit besökta av 144-6. Härtill torde böra läggas medeltalet av dem. som undervisats i de tre högsta ringarna i Eslöv, vilket uppgår till 25-4. Då redan under

närvarande förhållanden ett större antal flickor undervisas å gymnasiet, än vad som motsvarar antalet flickor i de båda högsta flickskoleklasserna, torde man icke hava att vänta någon minskning i lärjungefrekvensen i dessa klasser. Därest skolreformen varit genomförd, beräknas således följande antal lärjungar hava undervisats i Lunds högre skolor, nämligen å real- och flickskolestadiet 240 gossar och 350 flickor (249-3 + 99-0), tillsammans 590. samt å gymnasiestadiet 170 gossar och 100 flickor, tillsammans 270. För att tillgodose dessas undervisning föreslår kommissionen, att i Lund upprättas dels ett högre samläroverk med lyceilinjen A samt gymnasielinjerna B och C, den senare differentierad, dels även en högre flickskola av A-typ. Om till den senare hänföras 250 flickor, skulle det högre samläroverket komma att besökas av 240 gossar och 100 flickor å realskolestadiet samt, såsom nyss sagts, av 270 lärjungar å gymnasiestadiet, så att det högre samläroverkets hela lärjungeantal skulle utgöra 610. Antalet klassavdelningar beräknas i realskolan till 14 och ä gymnasiet till 12. varvid gymnasielinjen B tankes dubblerad. Lärartimmarna i skolans läroämnen beräknas å realskolestadiet uppgå till 2 X 118 + 119 + 56 = 411 och å gynmasiestadiet till 82 + 16 + 2 X 85 + 84 + 9 = 361. Om rektor övertager 8 av sistnämnda timmar, återstå 353, för vilka beräknas 14 lektorer. Därvid uppstår ett överskott av 59 timmar, som läggas till adjunktstimmarna, vilkas antal därigenom ökas till 470. För att uppehålla dessa erfordras 18 adjunkter. — Flickskolan synes kräva JO klassavdelningar med 154 r 92. d. v. s. 246 lärartimmar. Om skolans rektor övertager 15 av dessa, förutsätta de återstående 9 adjunkter. Hela lärarpersonalen för undervisning i läsämnen vid de båda läroanstalterna i Lund skulle således omfatta 2 rektorer, 14 lektorer och 27 adjunkter. Vad övningsämnena beträffar, beräknas högre samläroverket komma att erfordra för teckning 40. för musik 28, för gymnastik 44, för slöjd och praktiskt arbete för gossar 32-5, för kvinnlig slöjd 12 samt för hushållsgöroinål 9 veckotimmar. Flickläroverket skulle behöva för teckning 17, för musik 11. för gymnastik 20, för slöjd 48 samt för hushållsgöromål 31 veckotimmar. Staten för högre samläroverket och flickläroverket i hund blir på grund av det anförda följande. Manliga

läran1. 1 rektor 1 lektor 10 lektorer . . . . . . . . 1 adjunkt 19 adjunkter 1 veckotimme i teckning . . 39 veckotimmar i » . . 1 veckotimme i musik . . . 27 veckotimmar i >/ • . . 1 veckotimme i gymnastik 43 veckotimmar i » 1 veckotimme i gosslöjd m. m 31*5 veckotimmar i > »

7 500 — kr. 5 800"— » 58 000-— v 4 300*— » 81 7 0 0 —

»

120*— » 4 680'— > 120.— » 3 240*— » 120'— 5 160*— » 85'— » 2 677*50

»

17S KOQ-R

128 Kvinnliga

lärare.

1 rektor 1 lektor 2 lektorer 1 adjunkt 6 adjunkter 1 veckotimme i teckning . . . 16 veckotimmar i » . . . 1 veckotimme i musik . . . . 10 veckotimmar i » . . . . 1 veckotimme i gymnastik . . 19 veckotimmar i » . . 1 veckotimme i kvinnlig slöjd . 59 veckotimmar i » » 1 veckotimme i hushållsgöromål 39 veckotimmar i »

5 000 — kr. 4 800 9 600 3 600 21 600 100 1 600 100 1 000 100 1 900 80 4 720 80 3 120

57 400-— kr.

Summa 230 902*5 0 kr. Höstterminen 1921 undervisades i klasserna 3—6 och första ringen vid allm ä n n a läroverket och motsvarande klasser i privatläroverken 260 gossar och 341 flickor, tillsammans 601 l ä r j u n g a r . Det verkliga antalet flickor överstiger a l l t s å avsevärt det »relativa» antalet. I klasserna 7 och 8 u p p g i c k antalet flickor till 120, så a t t hela antalet l ä r j u n g a r å realskole- och flickskolestadiet u p p g å r till 7 2 1 . Mot f ö r u t n ä m n d a flickantal i sjunde och åttonde klasserna s v a r a r ett b e r ä k n a t antal flickor å gymnasiet u p p g å e n d e till 90, under det a t t v e r k l i g a antalet i flickgymnasiet undervisade v a r 130. Gymnasiets tre högsta r i n g a r r ä k n a d e 137 gossar. I de tre h ö g s t a g y m n a s i e r i n g a r n a i E s l ö v u p p g i c k lärjungeantalet i f r å g a v a r a n d e termin till 31 gossar och 24 flickor. Om dessa genom u p p h ö r a n d e av Eslövs g y m n a s i u m t ä n k a s överflyttade till L u n d , skulle gymnasiet där komma att besökas av 168 gossar och 154 flickor. P å förut anförda g r u n d e r är det sannolikt, a t t efter reformens genomförande sistnämnda a n t a l kommer a t t n e d g å till o m k r i n g 100. Man torde således k u n n a förutsätta, a t t antalet l ä r j u n g a r å gymnasiet, om reformen v a r i t fullt genomförd höstterminen 1921, skulle h a v a v a r i t lika med förut anförda medeltal, u n d e r det a t t realskole- och flickskolestadiet företer en ökning av 1 3 1 , av vilken ökning 111 k o m m a p å flickorna och endast. 20 p å gossarna. N ä s t a n alla de tillkomna flickorna torde k u n n a överföras till flickskolan. Utöver den å den ordinarie staten u p p t a g n a lärarpersonalen torde således h a v a erfordrats 5 e x t r a l ä r a r e för läsåret 1921-—1922, om reformen då v a r i t fullt genomförd. Folkskolan.

I de förberedande klasserna h a v a i medeltal undervisats 70-9 gossar och 89-0 flickor, t i l l s a m m a n s 159-9 b a r n , av vilka 88-9 procent, d. v. s. 142 barn, b e r ä k n a s v a r a h e m m a h ö r a n d e i L u n d . De b å d a l ä g s t a realskole- och flickskoleklasserna besöktes i medeltal av 125-2 gossar och 103-4 flickor, av vilka respektive 69-9 och 73-3 procent eller 88 gossar och 76 flickor, tillsammans 164, b e r ä k n a s h a v a sin hemort i L u n d . Om reformen varit fullt genomförd, u p p g i n g e således medelökningen i v a r och en av de t r e l ä g s t a folkskoleklasserna till 47 och i var och en av de t r e h ö g s t a till 82 och i folkskolan i dess helhet till 387 b a r n .

129 Utföras sanma beräkningar med utgångspunkt från siffrorna för höstterminen 1921, som utvisa i de förberedande klasserna 169 barn (74 gossar och 95 flickor) samt i de två lägsta klasserna av allmänna läroverket och flickskolorna 145 gossar och 108 flickor, av vilka respektive 150, 101 och 79 beräknas tillhöra läroverksstaden, kommer man till det resultat, att var och en av folkskolans tre lägsta klasser skulle hava ökats med 50 barn och var och en av dess tre högsta med 90 barn, sa att hela tillökningen i folkskolans barnantal uppgått till 420 barn. Landskrona. Landskrona har för närvarande en realskola för gossar, ett fyraårigt på båda Läroverket. linjerna fullständigt stadsgymnasium med statsbidrag samt en högre flickskola. I de klasser, som motsvara de allmänna läroverkens klasser 3—6 och ring I, hava i medeltal undervisats 129-6 gossar och 89-4 flickor. Flickornas antal är således mindre än det »relativa» flickantalet, vilket uppgår till 116-6. I de båda högsta flickskoleklasserna hava i medeltal undervisats 28-0 flickor, varemot svarar ett beräknat antal flickor av 21 i det treåriga gymnasiet. I verkligheten undervisades i gymnasiets tre högsta ringar 4 flickor, vadan den genom reformen föranledda ökningen beräknas uppgå till 17, svarande mot en minskning av flickantalet i de två högsta flickskoleklasserna av 11. Antalet flickor å realskole- och flickskolestadiet beräknas således till 117 + 28 — 11, d. v. s. till 134. Medeltalet gossar i gymnasiets tre högsta ringar har uppgått till 53-7. Hade reformen varit fullt genomförd, beräknas således lärjungeantalet, avrundat på förut angivet sätt, hava utgjort å realskole- och flickskolestadiet 130 gossar och 135 flickor samt å gymnasiestadiet 55 gossar och 20 flickor, d. v. s. tillsammans 340. Kommissionen föreslår, att i Landskrona upprättas; ett högre samläroverk med gymnasielinjen B, förenat med en flickskola av B-typ. Realskolan och flickskolan beräknas omfatta 11 klassavdelningar och gymnasiet 3. De förra förutsätta 2 X 118 + 74 eller 310 lärartimmar i läsämnen, det senare 85. Därtill komma för teckning 26, för musik 15-5, för gymnastik 24, för slöjd och praktiskt arbete för gossar 19, för kvinnlig slöjd 21 samt för hushållsgöromål 17-5 veckotimmar. Om rektor undervisar 14 timmar i veckan, erfordras för återstående 71 gymnasietimmar 3 lektorer. Härvid uppstå 8 övertimmar, som öka adjunktstimmarnas antal till 318. Antalet adjunkter kommer alltså att uppgå till 12. Läroverkets stat får på grund av det anförda följande utseende. Manliga lärare. 1 rektor 1 lektor 1 » 1 adjunkt 8 adjunkter 1 veckotimme i teckning 25 veckotimmar i * 1 veckotimme i musik 14'.") veckotimmar i » 1 veckotimme i gymnastik 23 veckotimmar i » 1/—223000. Skolkommissionens

betänka/ide.

7 500 kr. 5 800' > 5 800 » 4 300 * 34 400 > 120 » 3 000 » 120 » 1 740 * 120 » 2 760 »

130 1 veckotimme i gosslöjd m. m 18 veckotimmar i » » Kvinnliga lärare. 1 lektor 1 adjunkt 2 adjunkter 1 veckotimme i flickslöjd 20 veckotimmar i » 1 veckotimme i hushållsgöromål 16"5 veckotimmar i >

S5 kr. 1 530 » g 7 275 kr. 4 800 kr. 3 600 » 7 200 » 80 » 1 600 » 80» 1 320 » ]_g 680 kr. Summa 85 955 kr.

Höstterminen 1921 uppgick lärjungeantalet i klasserna 3—6 och ring I eller motsvarande klasser till 159 gossar och 115 flickor. Det »relativa» flickantalet var 143. I de båda högsta flickskoleklasserna undervisades 26 flickor, mot vilka svara 20 flickor å gymnasiet. Det verkliga antalet flickor å gymnasiet var 4. Ökningen 16 svarar mot en minskning i flickskolans två högsta klasser med 11, så att det beräknade antalet flickor å realskole- och flickskolestadiet utgör 143 + 26 — 11 =•» 158. De tre högsta gymnasieringarna besöktes av 52 gossar. Om siffrorna för höstterminen 1921 läggas till grund för beräkning av lärjungeantalet i det nya läroverket, finner man alltså, att detsamma utgjort: å real- och flickskolestadiet 317 och å gymnasiet 72, d. v. s. i hela läroverket 389. Ökningen i antalet lärjungar torde föranleda en ökning med 2 klassavdelningar. Utom höjt anslag till undervisning i övningsämnen bör sålunda å extra stat upptagas arvode till 2 extralärare. Folkskolan.

J flickskolans två förberedande klasser undervisades i medeltal 86-1 barn, 40-6" gossar och 45-5 flickor, av vilka 98-1 procent eller 84 beräknas hava sin hemort i Landskrona. I de två lägsta klasserna i realskolan och flickskolan befunno sig i medeltal 74-8 gossar och 45-5 flickor. Av de förra beräknas 79-2 procent eller 59. av de senare likaledes 79-2 procent eller 36, d. v. s. tillsammans 95 tillhöra staden. Om reformen varit fullt genomförd, skulle således i medeltal i var och en av folkskolans tre lägsta klasser hava undervisats 28 och i var och en av dess tre högsta 48 flera barn, än vad eljest varit fallet, så att hela ökningen i folkskolans barnantal skulle hava uppgått till 228. Utföras samma beräkningar med siffrorna för höstterminen 1921, kommer man till följande resultat. Nämnda termin undervisades i de tre förberedande klasserna 93 barn, 34 gossar och 59 flickor, av vilka 91 beräknas hava sitt hem i staden. I allmänna läroverkets och flickskolans båda lägsta klasser undervisades 104 gossar och 53 flickor eller tillsammans 157 barn, av vilka 124 beräknas vara bosatta i Landskrona. Räknar män med lärjungeantalet höstterminen 1921, skulle alltså genom skolreformen var och en av folkskolans tre lägsta klasser hava ökats med 30 barn och var och en av dess tre högsta klasser med 62 barn, så att hela ökningen belöpt sig till 276. Hälsingborg. Läroverk. För närvarande har Hälsingborg ett högre allmänt läroverk med real- och latingymnasium samt tre högre flickskolor, av vilka en är försedd med ett treårigt latingymnasium.

131 Antalet lärjungar i klasserna 3—6 och ring I vid allmänna läroverket samt motsvarande klasser i flickskolorna har i medeltal uppgått till 329-6 gossar och 306-9 flickor, vilket senare antal något överstiger det »relativa» flickantalet. Medeltalet flickor, som undervisats i de två högsta flickskoleklasserna, har uppgått till 129-8, mot vilket enligt kommissionens beräkningssätt svarar antalet 97-4 på gymnasiet. I verkligheten har flickgymnasiet i medeltal besökts av 42-5 flickor, vadan kommissionen räknar med att gymnasiet varit besökt av 55 flera flickor, om reformen varit genomförd. Mot denna ökning å gymnasiet svarar en minskning av flickorna i de två högsta flickskoleklasserna med 37. så att hela antalet flickor i realskolan och flickskolan beräknas till 307 + 130 — 37 — 400. Medeltalet gossar i gymnasiets tre högsta ringar har utgjort 113-5. Lärjungeantalet skulle således, om reformen varit genomförd, i avrundade tal hava utgjort: å realskole- och flickskolestadiet 330 gossar och 400 flickor samt å gymnasiestadiet 115 gossar och 95 flickor eller tillsammans 940 lärjungar. För att tillgodose dessas undervisning föreslår kommissionen, att i Hälsingborg upprättas ett högre samläroverk med samtliga gymnasielinjer, C-linjen differentierad, en gossrealskola och en flickskola av A-typ. Höstterminen 1921 uppgick antalet lärjungar i klasserna 3—6 och ring I vid allmänna läroverket och i motsvarande klasser vid flickskolorna till 365 gossar och 373 flickor. I de två högsta av flickskolans klasser undervisades 157 flickor, varemot svara 118 flickor å gymnasiet. I verkligheten undervisades 58 flickor å gymnasiet, så att reformen beräknas medföra en ökning av antalet flickor å gjonnasiet med 60. Mot en ökning av gymnasiet med 60 svarar en minskning av antalet flickor i de två högsta flickskoleklasserna av 40. vadan antalet flickor å realskole- och flickskolestadiet skulle uppgå till 373 + 157 — 40 eller 490. Slutligen hade antalet gossar i gymnasiets tre högsta ringar ifrågavarande termin nedgått till 88. Störst har minskningen varit å realiinjen, som ifrågavarande termin endast räknade 35 lärjungar. Om siffrorna för höstterminen 1921 lades till grund för beräkningarna, skulle således i de omorganiserade läroanstalterna antalet lärjungar hava utgjort: å real- och flickskolestadiet 365 gossar och 490 flickor samt å gymnasiet 88 gossar och 118 flickor. Realskolan och flickskolan förete således höstterminen 1921 i jämförelse med medeltalen en ökning av 35 gossar och 90 flickor, under det att gymnasiet i dess helhet företer en minskning av 4. i det att gossarna minskats med 27 men flickorna ökats ! med 23. Trots den vid det nuvarande läroverket sedan en följd av år skönjbara nedgången i gymnasiets lärjungefrekvens, torde man dock med hänsyn till väntad ökning i antalet flickor å gymnasiet även beträffande Hälsingborg kunna lägga ovan angivna lärjungemedeltal till grund för beräkningarna vid statens uppgörande. Det högre samläroverket beräknas i realskolan erhålla 160 gossar och 160 flickor samt å gymnasiet 115 gossar och 95 flickor. Antalet klassavdelningar i realskolan torde kunna sättas till 12 och å gymnasiet till 9. Antalet lärartimmar i läsämnena skulle således utgöra i realskolan 3 X 118, d. v. s. 354, och å g3*mnasiet 256 + 9, d. v. s. 265. Till gossrealskolan hänföras återstående 170 gossar och till flickskolan A återstående 240 flickor. Den förra beräknas erhålla 7 klassavdelningar, den senare 10. Antalet lärartimmar för läsämnena utgöra i gossrealskolan 118 + 83 eller 201 och i flickskolan A 154 + 92 eller 246. För alla tre läroverken erfordras således följande antal lärartimmar i läsämnen: å gymnasiet 265, å realskole- och flickskolestadiet 801.

132 Om det högre samläroverkets rektor u n d e r v i s a r 8 och rektorerna vid gossrealskolan och flickskolan A respektive 18 och 15 t i m m a r , återstå 257 lektorstimmar och 768 a d j u n k t s t i m m a r , v i l k a f ö r u t s ä t t a 10 lektorer, 31 adjunkter (15 + 7 + 9) samt t i m l ä r a r e för 11 övertimmar. V a d övningsämnena beträffar, erfordrar vid det högre samläroverket teckning 34, m u s i k 23, g y m n a s t i k 40, slöjd och p r a k t i s k t arbete för gossar 28-5, kvinnlig slöjd 18 och hushållsgöromål 13-5 veckotimmar. V i d gossrealskolan k r ä v e r teckning 14, m u s i k 8, g y m n a s t i k 12 samt slöjd och p r a k t i s k t arbete för gossar 36 veckotimmar. Slutligen erfordras vid flickskolan A för t e c k n i n g 17, för m u s i k 1 1 , för g y m n a s t i k 16, för k v i n n l i g slöjd 48 samt för hushållsgöromål 31 veckotimmar. Staten för de tre läroanstalterna blir alltså följande. Manliga

lärare. 1 rektor 1 » 1 lektor 7 lektorer 1 adjunkt 22 adjunkter 1 veckotimme i teckning 33 veckotimmar i » 1 veckotimme i » 13 veckotimmar i » 1 veckotimme i musik 22 veckotimmar i » 1 veckotimme i » 7 veckotimmar i » 1 veckotimme i gymnastik 39 veckotimmar i » I veckotimme i » I I veckotimmar i » 1 veckotimme i gosslöjd m . m 63*5 veckotimmar i » »

Kvinnliga lärare. 1 rektor 1 lektor 1 » 1 adjunkt 7 adjunkter 1 veckotimme i teckning 16 veckotimmar i » 1 veckotimme i musik 10 veckotimmar i » 1 veckotimme i gymnastik 15 veckotimmar i » 1 veckotimme i flickslöjd 65 veckotimmar i »

7 500 6 400 5 800 40 600 • . . . . 4 300 94 600 120 3 960 115 1 495 120 2 640 115 805 120 4 680 115 1 265 85 5 397*50 » 180 232*50 kr.

•

.

5 000 4 800 4S00 3 600 25 200 100 1 600 100 1 000 100 1 500 80 5 200

kr.

133 1 veckotimme i hushållsgöromål 43*5 veckotimmar i »

• . . .

80"— kr. 3 480"— » 5g Q^Q- jjj. Summa 236 872*5 0 kr.

Den i det föregående omnämnda ökningen av realskolans och flickskolans lärjungefrekvens höstterminen 1921 torde påkalla anställandet av 4 extralärare, vartill komma ökade kostnader för undervisning i övningsämnen. I flickskolornas förberedande klasser hade i medeltal undervisats 200-9 barn. Folkskolan . 89-9 gossar och 111-0 flickor, av vilka 97-9 procent eller 197 beräknas hava sin hemort i Hälsingborg. Det allmänna läroverkets och flickskolornas första och andra klasser hava i medeltal besökts av 169-2 gossar och 130-0 flickor, av vilka respektive 92-6 och 96-2 procent eller tillsammans 282 barn beräknas tillhöra staden. Om reformen varit fullt genomförd, skulle således i genomsnitt folkskolans barnantal hava ökats med 66 i var och en av de tre lägsta och med 141 i var och en av de tre högsta klasserna, således med tillsammans 621 barn. Höstterminen 1921 besöktes de förberedande klasserna av 223 barn, 90 gossar och 133 flickor, av vilka 218 beräknas tillhöra staden, och de båda lägsta realskoleoch flickskoleklasserna av respektive 179 gossar och 161 flickor. Av dessa beräknas inalles 321 barn hava sitt hem i staden. Utgår man från dessa siffror, finner man, att. därest reformen varit fullt genomförd, skulle ifrågavarande termin var och en av folkskolans tre lägsta klasser hava omfattat 73 samt var och en av dess tre högsta 161 eller hela folkskolan tillsammans 702 barn mer, än vad eljest varit fallet. Eslöv. Eslöv har en kommunal mellanskola samt ett fyraårigt real- och latingymna- Läroverket. sium. Därjämte finnas i anslutning till mellanskolan två förberedande klasser. Medeltalet lärjungar har i mellanskolan oeh första ringen utgjort 80-6 vad gossarna och 82-3 vad flickorna beträffar, således 162-9. Dessutom har medeltalet lärjungar i gymnasiets tre högsta ringar utgjort 25-4 gossar och 31-5 flickor, tillsammans 56-9. Höstterminen 1921 var antalet något större, nämligen i mellanskolan och ring I 179, varav 86 gossar och 93 flickor, samt i gymnasiets tre högsta ringar 55, nämligen 31 gossar och 24 flickor. Kommissionen föreslår, att i Eslöv upprättas en samrealskola med flickskola av C-typ. Beträffande gymnasiet hänvisas till vad kommissionen anfört å sid. 26—27. Om till grund för beräkningarna läggas anförda, medeltal, kan läroverket förutsättas komma att omfatta omkring 80 gossar och 80 flickor eller tillsammans 160, för vilka 6 klassavdelningar torde erfordras. Antalet lärartimmar i läsämnena beräknas till 118 + 56, d. v. s. till 174. Av övningsämnena torde teckning erfordra 12, musik 7, gymnastik 12, slöjd och praktiskt arbete för gossar 13-5, kvinnlig slöjd 10 och hushållsgöromål 4-5 veckotimmar. Om rektor undervisar 18 timmar i veckan, erfordras 6 adjunkter för återstående 156 veckotimmar. Läroverkets stat får följande utseende. Manliga lärare. 1 rektor 6 400'— kr. 1 adjunkt 4 300'— »

134 3 adjunkter 1 veckotimme i musik 6 veckotimmar i » 1 veckotimme i gosslöjd m. m 12"5 veckotimmar i » » Kvinnliga lärare. 1 adjunkt 1 » I veckotimme i teckning . . . I I veckotimmar i » . . . I veckotimme i gymnastik . . I I veckotimmar i » . . 1 veckotimme i flickslöjd . . . 9 veckotimmar i » . . . 1 veckotimme i hushållsgöromål 3"5 veckotimmar i »

12 900'— 115" — 690"— 85' — 1 062 5 0

»

25 552- 5 0 kr

3 600 kr. 3 600 — » 100 — » 1 100 — » s 100 1 100 — 80 • » 720 — » 80 — » 280-— »

LO 760- — kr

Summa 36 312* 5 0 kr Ökningen i lärjungeantalet höstterminen 1921 torde icke föranleda behov av någon ökning i l ä r a r p e r s o n a l . Folkskolan.

I de t v å l ä g s t a klasserna, som voro parallella med folkskolan, hava i medeltal undervisats 55-0 barn, 27-3 gossar och 27-7 flickor, av v i l k a 51-5 procent eller 28 ber ä k n a s h a v a sin hemort i Eslöv. Genom skolreformen skulle var och en av folkskolans tre högsta klasser h a v a ökats med i medeltal 14 barn, således hela folkskolan med 42 b a r n . Höstterminen 1921 u p p g i c k antalet b a r n i dessa klasser till 63. v a r a v 32 ber ä k n a s tillhöra staden. Den av reformen föranledda ökningen i barnantalet, som kommer p å folkskolans tre högsta klasser, skulle således u p p g å till 4 8 . Ystad.

Läroverket.

Y s t a d h a r för n ä r v a r a n d e ett högre allmänt läroverk med real- och latinlinje, av vilka den senare, där även flickor m o t t a g a s , uppehälles av kommunen, samt en högre flickskola. L ä r j u n g e a n t a l e t h a r i klasserna 3—6 och första ringen vid det a l l m ä n n a läroverket och motsvarande klasser i flickskolan och å gymnasiets kommunala linje i medeltal u t g j o r t 131-3 för gossar och 92-5 för flickor, under det att det »relativa» flickantalet u p p g å r till 118-2. I flickskolans sjunde och åttonde klasser undervisades i medeltal 25-8 flickor, varemot svara å det t r e å r i g a gymnasiet 19 flickor. Det verkliga a n t a l e t flickor i de t r e högsta r i n g a r n a å gymnasielinjen u p p g i c k till 2, v a d a n den genom reformen v ä n t a d e ökningen u p p g å r till 17. D e t t a m o t s v a r a r en n e d g å n g med 11 flickor i de t v å h ö g s t a flickskoleklasserna.. I realskole- och flickskoleklasserna b e r ä k n a s således a n t a l e t flickor i medeltal u p p g å till 118 + 26 — - 1 1 . d. v. s. till 133. Medeltalet gossar, som undervisats i gymnasiets tre högsta ringar, h a r utgjort 65-2. _ Kommissionen föreslår, att i Y s t a d u p p r ä t t a s ett högre samläroverk med g y m nasielinjerna B och C samt en flickskola av B - t y p .

135 D e t lärjungeantal, som lägges till g r u n d för statens uppgörande, utgör enligt det föregående å realskole- och flickskolestadiet 130 gossar och 135 flickor samt å g y m n a s i e s t a d i e t 65 gossar och 20 flickor, vilket senare torde böra ökas till 30 med h ä n s y n till de flickor från läroverksområdet, som nu undervisas i a n d r a g y m n a s i e r . H e l a läroverket skulle således omfatta 360 lärjungar, varav å realskole- och flickskolestadiet 265 och å gymnasiestadiet 95. Lärjungeantalet å det förra stadiet torde f ö r u t s ä t t a 10, å det senare stadiet 6 klassavdelningar. A n t a l e t l ä r a r t i m m a r i realskolan och flickskolan beräknas till 118 + 83 + 74. d. v. s. t i l l 275, och å gymnasiet till 169. Om rektor övertager undervisningen u n d e r 12 t i m m a r , b e r ä k n a s för återstående 157 gymnasietimmar (i lektorer, v a r v i d å t e r s t å 31 t i m m a r , v a r m e d adjunkternas t i m a n t a l bör ökas. Detta kommer alltså a t t u p p g å till 306, för v i l k a b e r ä k n a s 12 adjunkter. V a d vidare övningsämnena angår, erf o r d r a r t e c k n i n g 30, m u s i k 17, g y m n a s t i k 24. manlig slöjd och p r a k t i s k t arbete för gossar 18, k v i n n l i g slöjd 20 och hushållsgöromål 17-5 veckotimmar. L ä r o v e r k e t s s t a t får följande utseende. Manliga

lärare. 1 rektor 1 lektor 4 lektorer 1 adjunkt 7 adjunkter 1 veckotimme i teckning 29 veckotimmar i » 1 veckotimme i musik 16 veckotimmar i » 1 veckotimme i gymnastik 23 veckotimmar i » 1 veckotimme i gosslöjd m. m 17 veckotimmar i » »

7 500 kr. 5 800 » 23 200 » 4 300 > 30 100 » 120 » 3 480 » 120 » 1 920 » 120 » 2 760 » 85 » . 1 445 » yo 950 kr.

.Kvinnliga lärare. 1 lektor 1 adjunkt 3 adjunkter 1 veckotimme i flickslöjd 19 veckotimmar i » 1 veckotimme i hushållsgöromål 16.5 veckotimmar i »

4 800 kr. 3 600 » 10 800 » 80 » 1 520 » 80 » 1 320 » 22 200 kr. Summa 103 150 kr.

H ö s t t e r m i n e n 1921 u p p g i c k lärjungeantalet i klasserna 3—6 och första ringen vid a l l m ä n n a läroverket till 177 gossar, varemot svarar ett »relativt» flickantal a v 159, under det a t t verkliga antalet flickor å ifrågavarande skolstadium u p p g i c k till 119. I sjunde och åttonde klasserna i flickskolan undervisades i f r å g a v a r a n d e t e r m i n 25 flickor, v a r e m o t svara 19 flickor å det treåriga gymnasiet. D å endast 2 flickor undervisades i g y m n a s i e t s tre högsta ringar, beräknas således antalet komma att ökas med 17, varemot s v a r a r en b e r ä k n a d n e d g å n g med 11 i de två högsta flickskoleklasser-

136 na, så att, om reformen varit genomförd, å realskole- och flickskolestadiet antalet flickor beräknas till 159 + 25 — 11, d. v. s. till 173. I gymnasiets tre högsta ringarundervisades höstterminen 1921 63 gossar. Om till grund för beräkningarna lägges lärjungeantalet höstterminen 1921, skulle således å realskole- och flickskolestadiet hava undervisats 177 gossar och 173 flickor, tillsammans 350, och å gymnasiet 63 gossar och 29 flickor, tillsammans 92,. varvid tillagts 10 flickor av förut nämnd anledning. Hela läroverket skulle således omfatta 442 lärjungar. Med siffrorna för höstterminen 1921 kommer man således till det resultat, att realskolans och flickskolans lärjungeantal är 85 större, än det som lagts till grund vid statens uppgörande, under det att gymnasiet icke företer någon ökning. De 350 lärjungarna å realskole- och flickskolestadiet torde erfordra 13 klassavdelningar mot förut beräknade 10, vadan 3 extralärare torde behövas. Därtill kommer ökat timantal för undervisning i övningsämnen. Folkskolan.

Läroverket.

I medeltal ha flickskolans förberedande klasser varit besökta av 53-9 lärjungar, 20-8 gossar och 33-1 flickor, av vilka 92-2 procent eller 50 beräknas ha sitt hem i Ystad. I det allmänna läroverkets båda lägsta klasser undervisades i medeltal 69-3 gossar och i samma klasser i flickskolan 42-2 flickor. Av de förra beräknas 74-3, av de senare 84-9 procent, d. v. s. inalles 87, vara bosatta i Ystad. Skolreformen beräknas således i genomsnitt komma att öka var och en av de tre lägsta folkskoleklasserna med 17 och var och en av de tre högsta med 44 barn, så att hela ökningen i folkskolans lärjungeantal torde kunna beräknas uppgå till 183 barn. Med siffrorna för höstterminen 1921 kommer man till en något större ökning. Nämnda termin undervisades i de förberedande klasserna 23 gossar och 46 flickor, tillsammans 69, varav 64 beräknas hava sina hem i Ystad. I de två lägsta klasserna vid allmänna läroverket och flickskolan undervisades 90 gossar och 54 flickor, av vilka tillsammans 113 beräknas tillhöra läroverksstaden. Om reformen varit fullt genomförd höstterminen 1921, skulle alltså var och en av de tre lägsta folkskoleklasserna hava varit 21 och var och en av de tre högsta 57 större, än vad nu är fallet, så att hela folkskolans barnantal varit 234 större. Trälleborg. I de fyra högsta klasserna vid statens samskola i Trälleborg har medeltalet undervisade gossar och flickor utgjort respektive 72-3 och 53-5, tillsammans 125-8. Kommissionen föreslår, att läroanstalten organiseras såsom en samrealskola med flickskola av C-typ. Det anförda lärjungemedeltalet betingar 5 klassavdelningar, i vilka lärartimmarna i läsämnena beräknas uppgå till 118 + 27, d. v. s. till 145. Om rektor undervisar 18 timmar i veckan, taga 127 återstående i anspråk 5 adjunkter. Vad övningsämnen beträffar, erfordras för teckning 10, för musik 5-5, för gymnastik 8, för slöjd och praktiskt arbete för gossar 11-5, för kvinnlig slöjd 8 samt för hushållsgöromål 4-5 veckotimmar. På grund härav har följande stat uppgjorts för samrealskolan. Manliga lärare. 1 rektor 1 adjunkt 3 adjunkter

0 400'— kr. 4 300"— » 12 900'— »

137 1 veckotimme i musik . . . . 4'5 veckotimmar i > . . . . 1 veckotimme i gosslöjd ni. m. 10'5 veckotimmar i » » K v innliga lärare. 1 adjunkt 1 veckotimme i teckning 9 veckotimmar i $ 1 veckotimme i gymnastik 7 veckotimmar i » 1 veckotimme i flickslöjd 7 veckotimmar i » 1 veckotimme i hushållsgöromål 3'5 veckotimmar i »

115'— kr. 517*50 t 85*— » 892-50 »

25 210'— kr

3i 600'— 600 kr. , , , ,

too-— »

900-— 100-— 700' — 80-— 560'—

» * » » » so-— » 280*— »

6 400' — kr

Summa 31 610-— kr Höstterminen 1921 hade lärjungeantalet i klasserna 3—6 stigit till 167, v a r a v 85 gossar och 82 flickor. D å detta antal förutsätter 6 klassavdelningar, skulle h a v a fordrats en extralärare jämte ökat antal l ä r a r t i m m a r i övningsämnen. I medeltal h a v a i de två lägsta klasserna undervisats 85-5 barn, 46-2 gossar och 39-3 flickor. A v de förra beräknas 82-8, av de senare 76-0 procent, d. v. s. tillsamm a n s 68 b a r n hava sin hemort i Trälleborg. Om reformen v a r i t genomförd, hade således v a r och en av folkskoleklasserna 4—6 i medeltal varit besökt av 34 flera barn, än vad nu ä r fallet, så att hela medelökningen i folkskolans b a r n a n t a l skulle u p p g å t t till 102. Höstterminen 1921 undervisades i läroverkets båda l ä g s t a klasser 88 barn, 40 gossar och 48 flickor, av vilka 69 beräknas v a r a bosatta i Trälleborg. Om reformen denna termin varit genomförd, beräknas var och en av folkskolans tre h ö g s t a klasser h a v a haft 35 flera barn än eljest, d. v. s. hela ökningen skulle u p p g å till 105.

Folkskolan.

13. Hallands län. Halmstad. I H a l m s t a d finnas för närvarande ett högro allmänt läroverk med real- och latinlinje s a m t en högre flickskola. I medeltal h a v a klasserna 3—6 och första ringen vid den förra läroanstalten varit besökta av 208-1 gossar, under det att i klasserna 3—6 vid den senare i medeltal undervisats 143-4 flickor. Det »relativa» flickantalet u p p g å r alltså till 187-3. Medeltalet flickor i de två högsta flickskoleklasserna h a r u p p g å t t till 55-8. P å g r u n d h ä r a v beräknas medeltalet flickor å realskole- och flickskolestadiet till 187-3 + 27-9, d. v. s. till 215-2. Å gymnasiet skulle enligt kommissionens b e r ä k n i n g s s ä t t i medeltal 41-9 flickor h a v a undervisats. Medeltalet gossar i g y m n a s i e t s t r e h ö g s t a ringar h a r u p p g å t t till 96-5. Om reformen varit genomförd, beräknas således i medeltal h a v a undervisats ä realskole- och flickskolestadiet 210 gossar och 215 flickor, tillsammans 425, samt å gymnasiestadiet 95 gossar och 40 flickor, tillsammans 135. 18—223000. Skolkommissionens

betänkande.

Läroverk.

138 F ö r tillgodoseende av dessa l ä r j u n g a r s undervisning föreslår kommissionen, a t t i H a l m s t a d u p p r ä t t a s ett högre samläroverk med gymnasielinjerna A och C, båda differentierade, samt en flickskola av A - t y p . Om till den senare hänföras 150 flickor, skulle i samläroverket h a v a undervisats å realskolestadiet 275 lärjungar, 210 gossar och 65 flickor, och å g y m n a s i e t 135 lärjungar, 95 gossar och 40 flickor. I realskolan torde erfordras 12 klassavdelningar och å gymnasiet 6. I flickskolan A äro 6 k l a s s a v d e l n i n g a r tillfyllest. A n t a l e t l ä r a r t i m m a r beräknas u t g ö r a för realskolans 12 klassavdelningar 3 X 118, d. v. s. 354, och för gymnasiet 171 + 1 4 + 9 = 194 l ä r a r t i m m a r . Om rektor övert a g e r 12 av de senare t i m m a r n a , å t e r s t å 182 g y m n a s i e t i m m a r , för vilka b e r ä k n a s 7 lektorer, varjämte a d j u n k t s t i m m a r n a b ö r a ökas med överskjutande 35 t i m m a r , varigenom deras a n t a l ökas t i l l 389. Dessa t a g a i a n s p r å k 15 adjunkter. Flickskolans 154 l ä r a r t i m m a r e r f o r d r a utom en rektor med 15 t i m m a r s u n d e r v i s n i n g 5 adjunkter, v a r v i d u p p s t å r ett överskott av 9 t i m l ä r a r t i m m a r . V a d övningsämnena a n g å r , erfordrar det högre samläroverket för teckning 30, för musik 19-5, för g y m n a s t i k 28, för slöjd och p r a k t i s k t arbete för gossar 38, för kvinnlig slöjd 10 (6 avdelningar) samt för h u s h å l l s g ö r o m å l 9 (2 avdelningar) veckotimmar, under det a t t flickskolan torde k r ä v a för t e c k n i n g 10, musik 7, gymnastik 12, slöjd 28 och hushållsgöromål 21 veckotimmar. I anslutning h ä r t i l l h a r följande stat uppgjorts för de b å d a läroanstalterna. Manliga lärare. 1 rektor . . . 7 500 kr. 1 lektor 5 800 » 4 lektorer 23 200 > 1 adjunkt 4 300 » 14 adjunkter 60 200 » 1 veckotimme i teckning 120 » 29 veckotimmar i » 3 480 » 1 veckotimme i musik • . . . 120 » 18*5 veckotimmar i » 2220 » 1 veckotimme i gymnastik 120 » 27 veckotimmar i » 3 240 » 1 veckotimme i gosslöjd m. m 85 > 37 veckotimmar i » » 3 145 » \\% 530 kr. Kvinnliga

lärare. 1 rektor 1 lektor 1 > 1 adjunkt 4 adjunkter 1 veckotimme i teckning 9 veckotimmar i » 1 veckotimme i musik 6 veckotimmar i » I veckotimme i gymnastik I I veckotimmar i » 1 veckotimme i flickslöjd 37 veckotimmar i >.

5 000 kr. 4 800 » 4 800 » 3 600 » 14 400 » 100 » 900 » 100 » 600 » 100 » 1 100 » 80 » 2 960 »

1 veckotimme i hushållsgöromål 29 veckotimmar i »

80 kr. 2 320 » 40 940 kr. Summa 154 470 kr. Höstterminen 1921 åtnjöto 244 gossar undervisning i klasserna 3—6 och ring I vid det allmänna läroverket. Det »relativa» flickantalet uppgick alltså till 220, under det att i verkligheten antalet flickor i klasserna 3—6 i flickskolan endast uppgick till 158. Sjunde och åttonde klasserna besöktes av 80 flickor, varemot svara 60 flickor å gymnasiet. Antalet flickor i realskolan och flickskolan beräknas således till 220 + 40, d. v. s. 260. I de tre högsta ringarna å gymnasiet undervisades ifrågavarande termin 83 gossar. Med siffrorna för höstterminen 1921 som utgångspunkt finner man alltså, att å realskole- och flickskolestadiet skulle hava undervisats 244 gossar och 260 flickor och å gymnasiestadiet 83 gossar och 60 flickor. Hänföras fortfarande 150 flickor till flickskolan A, skulle lärjungeantalet vid samläroverket uppgått till 497, nämligen 354 i realskolan och 143 å gymnasiet. Då lärjungeantalet i realskolan synes påkalla 14 klassavdelningar och vid statens uppgörande antagits 12, skulle således 2 extralärare erfordras. I de förberedande klasserna vid flickskolan hava i medeltal undervisats 84-6 Folkskolan. barn, 24-2 gossar och 60-4 flickor, av vilka 92-2 procent eller 78 beräknas hava sin hemort i Halmstad. De båda lägsta klasserna av allmänna läroverket och motsvarande flickskoleklasser hava i medeltal besökts av 119-4 gossar och 62-2 flickor, av vilka respektive 79-3 och 93-1 procent eller tillsammans 153 beräknas vara hemmahörande i läroverksstaden. Hade reformen varit fullt genomförd, kan man således antaga, att i medeltal barnantalet i var och en av cle tre lägsta folkskoleklasserna varit 26 större än nu och i var och en av de tre högsta varit 77 större än nu. Hela tillskottet i folkskolans lärjungeantal skulle alltså uppgå till 309. Höstterminen 1921 hade de förberedande klassernas barn stigit till 103, varav 18 gossar och 85 flickor. Av dessa beräknas 95 hava sitt hem i Halmstad. I cle två lägsta klasserna i allmänna läroverket och flickskolan undervisades 126 gossar och 63 flickor, av vilka tillsammans 159 beräknas hava läroverksstaden till hemort. Om reformen varit fullt genomförd, skulle således höstterminen 1921 var och en av folkskolans tre lägsta klasser hava varit besökt av 32 flera barn än nu och var och en av dess tre högsta av 80 flera barn än nu, så att hela tillökningen i folkskolans barnantal kan beräknas till 336. Laholm. Laholms kommunala mellanskola. som i medeltal räknat 65-8 lärjungar, 33-1 gossar och 32-7 flickor, var höstterminen 1921 besökt av 91 lärjungar, 45 gossar och 46 flickor. Kommissionen föreslär, att mellanskolan ombildas till en statens samrealskola. Beträffande antalet lärartimmar hänvisas till framställningen rörande Sundbyberg. Med hänsyn till att undervisningen i musik handhaves av en kvinnlig lärare, torde dock staten kunna minskas med 67 kronor 50 öre, vadan den alltså kommer att utgöra 26 837 kronor 50 öre. Falkenberg-. Kommunala mellanskolan i Falkenberg har i medeltal varit besökt av 100-0 lärjungar, 45-5 gossar och 54-5 flickor. Höstterminen 1921 uppgick antalet till 109, 54 gossar och 55 flickor.

140 Kommissionen föreslår, att skolan ombildas till en statens samrealskola, med flickskola C. A n t a l e t klassavdelningar oeh l ä r a r t i m m a r blir detsamma som det, som ligger till g r u n d för statens u p p g ö r a n d e för Sundbybergs samrealskola. V a d staten för nu ifrågavarande realskola a n g å r , torde den u n d e r s t i g a den för S u n d b y b e r g u p p gjorda med 240 kronor med h ä n s y n till a t t undervisningen i teckning och g y m n a s t i k uppehälles av k v i n n l i g a l ä r a r e . Den kommer således att u p p g å till 26 665 kronor.

Läroverket.

Varberg. V a r b e r g har för n ä r v a r a n d e en realskola för gossar och en högre flickskola. Kommissionen föreslår, att dessa läroanstalter ersättas av en samrealskola med en flickskola av B - t y p . Medeltalet l ä r j u n g a r i k l a s s e r n a 3—6 vid realskolan och flickskolan h a r u p p g å t t till 79-1 gossar och 62-7 flickor. Flickskolans t v å högsta klasser h a v a i medeltal r ä k n a t 17-9 flickor. Den nj^a läroanstaltens lärjungeantal k a n alltså med avrundade' t a l sättas till 80 gossar och 80 flickor, tillsammans 160, vilka torde erfordra 8 klassavdelningar. A n t a l e t l ä r a r t i m m a r för läsämnena skulle således u t g ö r a 118 + 27 + 74, d. v. s. 219. Om rektor övertager undervisningen under 15 t i m m a r i veckan,, å t e r s t å 204, vilka f ö r u t s ä t t a 8 adjunkter. A v övningsämnena fordrar t e c k n i n g 16, m u s i k 9, g y m n a s t i k 12, slöjd och p r a k t i s k t arbete för gossar 11-5, kvinnlig slöjd 17 och hushållsgöromål 13 veckotimmar. L ä r o a n s t a l t e n s s t a t blir följande. Manliga lärare. 1 rektor 1 adjunkt 5 adjunkter 1 veckotimme i musik 8 veckotimmar i » I veckotimme i gymnastik I I veckotimmar i » 1 veckotimme i gosslöjd m. m 10'5 veckotimmar i » »

6 400-— kr. 4 300 21 500 115*— 920*— 115*— 1 265'— 85-— 892*50 35 592-50 kr.

Kvinnliga lärare. 1 adjunkt 1 1 veckotimme i teckning . . . 15 veckotimmar i » . . . 1 veckotimme i flickslöjd . . . 16 veckotimmar i » . . . 1 veckotimme i hushållsgöromål 12 veckotimmar i »

3 600 3 600 100 1 500 80 1 280 80 960

kr.

11 200'— kr. Summa 46 79250 kr.

Höstterminen 192.1 v a r lärjungeantalet större än ovan anförda medeltal. I klasserna 3—6 vid de b å d a läroanstalterna undervisades n ä m n d a termin 92 gossar och 88 flickor samt i de båda: h ö g s t a flickskoleklasserna 16 flickor. H e l a lärjungeantalet, som den föreslagna läroanstalten i f r å g a v a r a n d e termin k u n n a t p å r ä k n a , u p p g i c k allt-

141 så till 196, som torde erfordrat 9 klassavdelningar. För läsåret 1921—22 skulle således hava erfordrats en extralärare samt förhöjning i anslaget till undervisning i <jvningsämnen. I flickskolans förberedande klasser hava i medeltal undervisats 58-9 barn, 27-3 Folkskolan gossar och 31-6 flickor, av vilka 93-0 procent, d. v. s. 55 barn, beräknas hava sin hemort i Varberg. De två lägsta klasserna i realskolan och flickskolan voro i medeltal besökta av 56-4 gossar och 38-2 flickor. Av de förra beräknas 75-0 procent, av de senare 82-1 procent eller tillsammans 74 barn vara hemmahörande i staden. Om reformen varit genomförd, hade tillökningen i medeltal utgjort i var och en av de tre lägsta folkskoleklasserna 18 och i var och en av de tre högsta 37 eller tillsammans 165 barn. Höstterminen 1921 undervisades i de förberedande klasserna 54 barn (32 gossar och 22 flickor), i de två lägsta klasserna i realskolan 54 gossar och i motsvarande klasser i flickskolan 49 flickor. Av de förberedande klassernas barn beräknas 50 och av de övriga 81 hava sitt hem i Varberg. Med dessa siffror som utgångspunkt finner man, att ökningen i folkskolans lärjungeantal skulle utgjort i var och en av cle tre lägsta klasserna 17 och i var och en av de tre högsta 40 eller tillsammans 171 barn, därest reformen varit fullt genomförd.

14. Göteborgs och Bolins län. •Göteborg. I Göteborg finnas för närvarande ett högre latinläroverk, ett högre real- Läroverk. läroverk, två realskolor för gossar, samt 10 statsunderstödda enskilda läroanstalter, nämligen ett högre samläroverk med treårigt real- och latingymnasium (Göteborgs högre samskola), en enskild mellanskola (Lundénska privatskolan) och 8 högre flickskolor (Fruntimmersföreningens skola, Göteborgs lyceum för flickor, Göteborgs nya elementarläroverk för flickor, Mathilda Halls skola för flickor, Kjellbergska flickskolan, Majornas elementarläroverk för flickor, Vasa flickskola samt Sigrid Rudebecks skola, den sistnämnda försedd med fyraårigt real- och latingymnasium). I dessa 14 läroanstalter har i klasserna 3—6 och första ringen eller motsvarande klasser medeltalet lärjungar uppgått till 2 584-6, vari gossarna ingå med 1 388-4 och flickorna med 1 196-2. Det »relativa» flickantalet utgör i medeltal 1 249-6. Antalet flickor i cle två högsta flickskoleklasserna har i medeltal uppgått till 337-4. Mot detta antal svara i medeltal enligt kommissionens beräkningssätt 253-1 flickor å gymnasiet. I verkligheten uppgick medeltalet av de å gymnasiet undervisade flickorna till 152-0. Den beräknade ökningen, därest reformen varit genomförd, utgör alltså 101-1 i medeltal, varemot svarar en nedgång av medeltalet i de två högsta flickskoleklasserna med 67-4, så att detta skulle hava utgjort 270-0. Hela antalet flickor i realskole- och flickskoleklasserna beräknas således i medeltal till 1 249-6 + 270-0, d. v. s. till 1 519-6. Medeltalet av de i de tre högsta gymnasieringarna undervisade gossarna belöper sig till 447-1. Vid uppgörandet av staten för cle nya läroverken i Göteborg räknas således med följande till hela femtal avrundade siffror: i realskolor och flickskolor 1 390 gossar och 1 520 flickor, tillsammans 2 910, samt i gymnasierna 445 gossar och 255 flickor, tillsammans 700, så att hela lärjungeantalet i de högre skolorna skulle uppgå till 3 610.

142 För att tillgodose dessas behov av undervisning föreslår kommissionen följande statsläroverk, nämligen fyra högre läroverk, därav ett högre samläroverk med alla tre bildningslinjerna och differentierade A- och C-linjer, ett gosslyceum med linjerna A och B, A-linjen dubblerad, den ena med, den andra utan undervisning i grekiska, ett högre gossläroverk med tredubbel C-linje på gymnasiet, en differentierad, samt ett högre flickläroverk med realskola och flickskola av B-typ samt med lyceilinje A och gymnasielinje B ; vidare två samrealskolor, den ena med flickskola av B-typ, den andra med flickskola av C-typ, samt slutligen två flickskolor av A-typ. Därjämte beräknas en privat högre flickskola av A-typ skola komma i åtnjutande av statsunderstöd. För detaljer rörande lärjungarnas tilltänkta fördelning, antalet klassavdelningar och lärartimmar m. m. hänvisas till följande två tabeller. På grundval av dessa tabeller har stat för göteborgsläroverken uppgjorts. Lärjungarnas

fördelning på olika läroverk, antalet klassavdelningar Antal lärjungar å realskole- och flickskolestadiet

Antal lärjungar å gymnasiestadiet

L ä r o v e r k Gossar Flickor

SumFlicma Gossar kor

I.

Högre samläroverk . . . .

100 II.

Gosslyceum . .

185 III.

Högre gossläroverk . . . . Högre flickläroverk med flickskola av B-typ . . .

160 IV.

100 Antal klassavdelningar å

Summa lärreal-och Sum- jungar flicksym, , nasiema skole, ,., A j . . stadiet stadiet i I ; 200

14 12

160 260

415 Samrealskola m. flickskola av B-typ . .

19 VI.

Samrealskola m. flickskola av C-typ . .

18 VII.

Flickskola av A-typ . . .

10 D:o

2 725

3 425

d:o

. . . Summa

IX.

1390 Flickskola av A-typ . . . Totalsumma | 1390

1 520 ! 2 910

700 Gymnasielinjer

9 9

Ad, B, Cd.

9 C, C, Cd.

6 Al, B.

Al, Aid, Bl.

155 V.

VIII.

m. m.

185 445

3 610

i

143 Antal Beräknat antal lärartimmar i läsämnen

lärartimmar och ämneslärare. i

Beräknat antal ämneslärare

Läroverk i realoch å gym- rekflick- nasiet torer 1 skolan

lektorer

Antal timmar

Beräknat antal veckotimmar

för adi slöjd m. m. i husadför junkt i . i hållsjunk- tim- j å teck- musik S.vmter lärare gym- ning nastik man- kvinn- göromål lig lig nasiet

I

. .

1 (81)

16 II

. .

1 (St)

15 III . .

1 (81)

19 IV

. .

1 (12 t)

13 V . .

1(151)

—

20 VI . .

1 (151)

—

19 VII

. .

1 (15 t)

—

VIII

. .

_

1 (löt) 1

Summa

8(96)

120 Därav vid högre läroverk .

4(36)

38 !

32-5

26-5

36 |

13-5

26-5

17 I

_

165-5

9 Högre samläroverket, som å realskolestadiet har 14 klassavdelningar, erfordrar å nämnda stadium 3X 118 + 56, d. v. s. 410, lärartimmar samt å gymnasiestadiet 256 + 14 + 9, d. v. s. 279. Gosslyceets fyra lägsta klasser taga i anspråk 2 X 119 + 115, d. v. s. 353, och dess tre högsta klasser 86 + 82 + 84, d. v. s. 252 lärartimmar. Högre gossläroverkets fyradubbla realskola kräver 4 X 118 eller 472 och dess gymnasium 3 X 84 eller 252 lärartimmar. Högre flickläroverkets fyra lägsta klasser erfordra 119 + 118 + 74, d. v. s. 311, och dess gymnasium 82 + 16 + 85, d. v. s. 183 lärartimmar. Av de två samrealskolorna förutsätter den med flickskola av B-typ 4 X 118 + 74,_ d. v. s. 546, och den med flickskola C 4 X 118 + 56, d. v. s. 528 lärartimmar. Slutligen uppgår antalet lärartimmar vid vardera av de båda flickskolorna av A-typ till 154 + 92 eller 246. Vid högre samläroverket erfordras utom rektor med 8 veckotimmar 12 lektorer, 16 adjunkter samt timlärare för 13 timmar. Om gosslyceets rektor undervisar 8 timmar och för återstående 244 gymnasietimmar beräknas 10 lektorer, blir antalet adjunktstimmar 387, vilka förutsätta 15 adjunkter. Vid högre gossläroverket är antalet gymnasietimmar lika med det å gosslyceets gymnasiestadium, varför även för detta_ läroverk beräknas 10 lektorer. Om överskjutande 34 timmar läggas till de 472 timmarna i realskolan, blir summan 506, vilka förutsätta 19 adjunkter samt timlärare för 12 veckotimmar. Vid högre flickläroverket erfordras utom rektor med 12" veckotimmar 7 lektorer och 13 adjunkter. Av de båda samrealskolorna erfordrar deu

144 e n a 20, den andra 19 adjunkter jämte t i m l ä r a r e för respektive 11 och 19 överskjut a n d e t i m m a r . Slutligen p å k a l l a r v a r d e r a flickskolan A 9 adjunkter. Stat Manliga

för läroverken

i

Göteborg.

1. Hög-re läroverk. lärare. 1 rektor 2 rektorer 1 lektor 28 lektorer 1 adjunkt 46 adjunkter 1 veckotimme i teckning . 101 veckotimmar i » 1 veckotimme i musik . . 70 veckotimmar i » . . 1 veckotimme i gymnastik 104 veckotimmar i » 1 veckotimme i gosslöjd m. 16 4'5 veckotimmar i s>

Kvinnliga lärare 1 rektor 1 lektor 9 lektorer 1 adjunkt 15 adjunkter 1 veckotimme i teckning 33 veckotimmar i » 1 veckotimme i musik 22 veckotimmar i » 1 veckotimme i gymnastik 34 veckotimmar i » 1 veckotimme i flickslöjd 54 veckotimmar i » 1 veckotimme i hushållsgöromål 39 veckotimmar i »

7 500"— kr. 15 000 5 800 162 400 4 300 197 800 120'— 12 120-— 120'— 8 400'— 120'— 12 480"— 85-— 13 982-50 440 227-5 0 kr. kr. 6 200 4 800 — >;• 4 3 200 — » 3 600 — » 5 4 000 — >, 105 — » 3 465 — 105 — » 2 310 — » 105 — » 3 570 — » 80 — » 4 320 — > 80 — \ 3 120'— » 129 060 — kr. Summa 569 287'50 kr.

Manliga

2. Realskolor och lärare. 1 rektor 1 » 1 adjunkt 42 adjunkter 1 veckotimme i teckning

flickskolor. 6 400 kr. 6 400 >, • . . 4 300 > 180 600 » 115 »

145 80 veckotimmar i teckning . 1 veckotimme i musik . , . 46 veckotimmar i ; . . . 1 veckotimme i gymnastik 80 veckotimmar i » 1 veckotimme i gosslöjd m. m 79 veckotimmar i » s Kvinnliga

9 200 kr. 115 > 5 290 » 115 » 9 200 » 85 > 6 715 * 228 535 kr.

lärare.

1 rektor 1 » 1 adjunkt 13 adjunkter 1 veckotimme i teckning . . . 26 veckotimmar i » . . . 1 veckotimme i musik . . . . 15 veckotimmar i > . . . . 1 veckotimme i gymnastik . . 26 veckotimmar i » . . 1 veckotimme i flickslöjd . . . 156 veckotimmar i » . . . 1 veckotimme i hushållsgöromål 105T) veckotimmar i »

5 000 kr, 5 000 > 3 600 » 46 800 » 100 » 2 600 » 100 » 1 500 » 100 » 2 600 » 80 > 12 480 » 80 > 8 440 » Summa 317 015 kr.

Staten för de högre läroverken slutar således på 569 287 kronor 50 öre samt för realskolor och flickskolor p å 317 015 kronor och u p p g å r således för s a m t l i g a lärov e r k i Göteborg till 886 302 kronor 50 öre. H ö s t t e r m i n e n 1921 undervisades i klasserna 3—6 och första ringen samt i motsvarande klasser vid privatläroverken 1 596 gossar och 1 461 flickor, vilket senare antal överstiger »relativa» antalet flickor. I de båda högsta flickskoleklasserna undervisades n ä m n d a termin 350 flickor, varemot svara 263 flickor å g y m n a s i e t . I verkligheten u p p g i c k antalet flickor å gymnasiet till 171. Den genom reformen v ä n t a d e ökningen i antalet flickor på gymnasiet belöper sig alltså till 92. Mot denna ökning s v a r a r en minskning i. antalet flickor i. de båda högsta flickskolaklasserna med 6 1 . så att det beräknade antalet av de flickor, som undervisats i realskolor och flickskolor, därest reformen varit genomförd, i f r å g a v a r a n d e termin u p p g å t t till 1 461 "t - 350 — 6 1 , d. v. s. 1 750. Antalet gossar, som undervisades i gymnasiets t r e h ö g s t a r i n g a r , utgjorde 436. Om reformen varit genomförd höstterminen 1921, hade alltså undervisats i realskolor och flickskolor 1 596 gossar och 1 750 flickor, tillsammans 3 346, samt å g y m n a s i e t 436 gossar och 263 flickor, tillsammans 699. J ä m f ö r man dessa siffror med. dem, som l a g t s till grund för uppgörandet av läroverkens stat, finner man en ökning av lärjungeantalet i realskolor och flickskolor med 436, under det att antalet av å g y m n a s i e t undervisade är oförändrat. Ökningen i lärjungeantal, av vilken 206 kommer p å g o s s a r n a och 230 p å flickorna, torde påkalla anställandet av 17 extralärare, d. v. s. u n g e f ä r 2 på varje läroverk. 19—223000. Skolkommissionens

betänkande.

146 Folkskolan.

Medeltalet av de i privatläroverkens förberedande klasser undervisade barnen uppgick till 739-6, nämligen för gossarna till 200-9 och för flickorna till 538-7. Av dessa barn beräknas 89-9 procent eller 665 hava sin hemort i Göteborg. I första och andra klasserna av allmänna läroverk och flickskolor undervisades i medeltal 831-4 gossar och 623-9 flickor, av vilka respektive 82-4 och 84-4 procent eller 685 gossar och 527 flickor, d. v. s. tillsammans 1 212, beräknas tillhöra staden. Om reformen varit genomförd, skulle således i medeltal i var och en av de tre lägsta folkskoleklasserna hava undervisats 222 flera barn, än vad eljest varit fallet, och i var och en av de tre högsta 606 flera barn än eljest. Hela ökningen i folkskolans barnantal hade alltså i medeltal uppgått till 2 484 barn. Höstterminen 1921 uppgick barnantalet i de förberedande klasserna till 191 gossar och 623 flickor, tillsammans 814, av vilka 732 beräknas tillhöra staden. I de två lägsta klasserna vid allmänna läroverken och motsvarande klasser vid privatläroverk undervisades ifrågavarande termin 857 gossar och 664 flickor. Av dessa barn beräknas 1 266 hava sin hemort i Göteborg. Hade reformen varit fullt genomförd höstterminen 1921, skulle var och en av de tre lägsta folkskoleklasserna varit besökt av 244 och var och en av de tre högsta av 633 flera barn, så att hela den av reformen föranledda ökningen i folkskolans barnantal skulle ha uppgått till 2 631 barn. Lysekil. Kommunala mellanskolan i Lysekil har i medeltal varit besökt av 97-3 lärjungar, 47-3 gossar och 50-0 flickor. Höstterminen 1921 uppgick lärjungeantalet till 44 gossar och 59 flickor, d. v. s. till 103. Kommissionen föreslår, att skolan ombildas till en statens samrealskola. I likhet med vad fallet var med samrealskolan i Sundbyberg, kommer staten för nu ifrågavarande skola att sluta på 26 905 kronor.

Läroverket.

Uddevalla. Uddevalla har för närvarande en realskola för gossar, ett treårigt kommunalt gymnasium med real- och latinlinje samt en högre flickskola. I klasserna 3—£ vid realskolan och flickskolan har i medeltal lärjungeantalet uppgått till 145-3 för gossar och 111-1 för flickor. Det »relativa» flickantalet utgör 130-8. Medeltalet flickor i de två högsta flickskoleklasserna utgjorde 37-2,^ varemot svarar ett beräknat antal flickor å gymnasiet av 27-9. Antalet gossar å det treåriga gymnasiet har i medeltal uppgått till 49-0. Kommissionen föreslår, att i Uddevalla upprättas ett högre samläroverk med gymnasielinjen B samt en flickskola av B-typ. Om läroverksreformen varit genomföra, kan man på grund av det anförda räkna med att realskolan och flickskolan varit besökta av 145 gossar och 150 flickor (130-8+18-6) samt gymnasiet av 50 gossar och 30 flickor, således i realskolan och flickskolan 295 och å gymnasiet 80 eller tillsammans 375 lärjungar. Det föreslagna läroverkets stat beräknas på grundval av de anförda medeltalen rörande lärjungarna. Antalet klassavdelningar torde för realskolans och flickskolans del kunna sättas till 13 och för gymnasiets del till 3. Antalet lärartimmar i läsämnen i real- och flickskolan uppgår till 2 X 118 + 56 + 74 = 366 och å gymnasiet till 85. Vad övningsämnena angår, torde teckning erfordra 30, musik 17-5, gymnastik 24, slöjd och praktiskt arbete för gossar 23, kvinnlig slöjd 25 samt hus-

147 hållsgöromål 17-5. Om rektor undervisar 14 timmar, behövas för återstående 71 g y m n a s i e t i m m a r 3 lektorer, varjämte återstå 8 veckotimmar lör adjunkter, vilkas hela t j ä n s t g ö r i n g således skulle omfatta 374 veckotimmar. FOT dessa behövas 14 adjunkter, varjämte återstå 10 timmar för timlärare. L ä r o v e r k e t s stat blir följande. Manliga

lärare 1 rektor , 1 lektor 1 » 1 adjunkt 0 adjunkter 1 veckotimme i teckning 29 veckotimmar i 1 veckotimme i musik 16'5 veckotimmar i :> 1 veckotimme i gymnastik 23 veckotimmar i > 1 veckotimme i gosslöjd m. m 22 veckotimmar i » »

7 500 kr. 5 800 » 5 800 » 4 300 » 38 700 120 » 3 480 » 120 » 1 980 » 120 » 2 760 > 85 » 1 870 »

73 535 ] a . #

Kvinnliga lärare. 1 lektor 1 adjunkt 3 adjunkter . . . . > 1 veckotimme i flickslöjd 24 veckotimmar i v 1 veckotimme i hushållsgöromål 16*5 veckotimmar i »

4 800 kr. 3 600 » 10 800 » 80 » 1 920 » 80 : I 320 »

•>•> QQQ j - r

Summa 95 235 kr. Höstterminen 1921 undervisades 151 gossar i realskolans klasser 3—6 och i motsvarande flickskoleklasser 145 flickor, vadan det verkliga flickantalet översteg det »relativa». I de båda högsta flickskoleklasserna undervisades 4 3 flickor, mot vilket antal b e r ä k n a s svara 32 å gymnasiet. Realskolan och flickskolan ber ä k n a s , om reformen varit genomförd, hava omfattat 167 flickor. A n t a l e t gossar å g y m n a s i e t u p p g i c k ifrågavarande termin till 6 1 . Med siffrorna för höstterminen 1921 som u t g å n g s p u n k t kominer man således till det resultat, att i realskolan och flickskolan skulle h a v a undervisats 318 och å gymnasiet 93 lärjungar. D e t t a lärj u n g e a n t a l torde f ö r u t s ä t t a 14 klassavdelningar i realskolan och flickskolan samt 4 å gymnasiet, vilket föranleder behov av 2 extralärare samt någon ökning i anslaget till undervisning i övningsämnen. I medeltal h a v a i flickskolans förberedande klasser undervisats 56-8 barn, 2^-7 gossar och 36-1 flickor. A v dessa beräknas 95-5 procent, d. v. s. 54 b a r n , h a v a sin hemort i staden. I första och a n d r a klasserna vid realskolan och m o t s v a r a n d e k l a s ser i flickskolan undervisades i medeltal 72-6 gossar och 58-4 flickor, v a r a v respekt i v e 77-3 -procent eller 56 och 91-9 procent eller 54, således tillsammans 110 barn, be-

148 räknas vara bosatta i Uddevalla, Om läroverksreformen varit genomförd, skulle således i medeltal var och en av de tre lägsta folkskoleklasserna hava ökats med 18 barn och var och en av de tre högsta med 55, så att hela ökningen i folkskolans barnantal beräknas uppgå till 219. Höstterminen 1921 undervisades i cle förberedande klasserna 51 barn. 20 gossar och 31 flickor, av vilka 49 beräknas tillhöra staden. De båda lägsta klasserna i realskolan och motsvarande klasser i flickskolan voro besökta av 70 gossar och 79 flickor, av vilka tillsammans 127 beräknas tillhöra staden. Med dessa tal som utgångspunkt kommer man till det resultat, att folkskolans tillskott i lärjungar på grund av skolreformen skulle uppgått till 16 i var och en av cle tre lägsta och till 64 i var och en av de tre högsta folkskoleklasserna, så att hela ökningen uppgått till 240 barn. Läroverket.

Folkskolan.

Strömstad. Vid statens samskola i Strömstad har lärjungeantalet i klasserna 3—6 i medeltal utgjort 61-9, nämligen för gossar 33-0 och för flickor 28-9. Höstterminen 1921 var hela antalet i dessa klasser 85, nämligen 45 gossar och 40 flickor. Kommissionen föreslår, att den nuvarande läroanstalten ombildas till en samrealskola enligt det nya organisationsförslaget. Beträffande antalet klassavdelningar, lärartimmar m. m. hänvisas till framställningen rörande Sundbyberg. Med hänsyn till att lärarna i teckning och gymnastik äro kvinnor, torde dock staten ined 240 kronor komma att understiga staten för sagda samrealskola och således sluta på 26 665 kronor. Genom omorganisationen kan man beräkna följande ökning i barnantalet i folkskolans tre högsta klasser. I medeltal hava i de två lägsta läroverksklasserna undervisats 47-2 barn. 24-3 gossar och 22-9 flickor. Av de förra beräknas 81-2. av de senare 93-1 procent, således inalles 41 barn, vara bosatta i Strömstad. Därest reformen varit genomförd, skulle således folkskolans tre högsta klasser i medeltal hava varit besökta av 60 flera barn, än vad nu är fallet. Siffrorna för höstterminen 1921 äro föga avvikande från medeltalet. Nämnda termin undervisades i cle två lägsta samskoleklasserna 50 barn, 22 gossar och 28 flickor. Av hela antalet beräknas 44 hava sin hemort i Strömstad. Om reformen ifrågavarande termin varit fullt genomförd, skulle således i folkskolan hava undervisats 66 flera barn, än vad eljest varit fallet.

15. Älvsborgs län. Vänersborg. Läroverket. Vänersborg har för närvarande ett högre allmänt läroverk med real- och latinlinje samt en högre flickskola. Medeltalet lärjungar i klasserna 3—6 och första ringen vid allmänna, läroverket och klasserna 3—6 vid flickskolan har uppgått till 109-3 gossar och 68-5 flickor. Mot nämnda antal gossar svarar ett »relativt» flickantal av 98-4. I de bada högsta klasserna vid flickskolan undervisades 24-7 flickor, varemot svarar medeltalet 18-5 på gymnasiet. Medeltalet gossar, som undervisats i gymnasiets tre högsta ringar, utgjorde 63-2. Det antal lärjungar, som lägges till grund för kostnadsberäk-

149 n i n g a r n a , ä r alltså å realskole- och flickskolestadiet 110 gossar och 110 flickor (98-4 + 12-4), t i l l s a m m a n s 220, samt å gymnasiestadiet 65 gossar och 20 flickor, tillsamm a n s 85. H e l a lärjungeantalet u p p g å r således till 305. Kommissionen föreslår, att i Vänersborg upprättas ett högre samläroverk med gynmasielinjerna A och C samt en flickskola av B-typ. A n t a l e t klassavdelningar i realskolan och flickskolan torde b ö r a s ä t t a s till 10 s a m t i g y m n a s i e t till 6. Realskolan och flickskolan skulle således erfordra 275 lär a r t i m m a r och gymnasiet 17.1. Om rektor undervisar 12 timmar i veckan, erfordras för återstående 159 veckotimmar 6 lektorer, varjämte 33 överskjutande t i m m a r böra fogas till a d j u n k t s t i m m a r n a . Dessa u p p g å därigenom till 308, för vilka erfordras 12 a d j u n k t e r . A v övningsämnena erfordra teckning 26, musik 17, g y m n a s t i k 24, slöjd och p r a k t i s k t arbete för gossar 18, kvinnlig slöjd 20 samt hushållsgöromål 17-5 veckotimmar. L ä r o v e r k e t s stat får följande utseende. Manliga

lärare. 1 rektor 1 lektor 3 lektorer 1 adjunkt 8 adjunkter 1 veckotimme i teckning 25 veckotimmar i » 1 veckotimme i musik 16 veckotimmar i » 1 veckotimme i gymnastik 23 veckotimmar i » 1 veckotimme i gosslöjd m. m 17 veckotimmar i » »

7 500 kr. 5 800 » 17 400 » 4 300 > 34 400 » 120 » 3 000 » 120 » 1 920 » 120 » 2 760 » 85 » 1 445 »

78 970 kr.

Kvinnliga lärare. 1 lektor 1 » 1 adjunkt 2 adjunkter 1 veckotimme i flickslöjd 19 veckotimmar i > 1 veckotimme i hushållsgöromål 16-5 veckotimmar i »

4 800 kr. 4 800 » 3 600. » 7 200 » 80 » 1 520 » 80 » 1 320

23 400 kr.

Summa 102 370 kr. Höstterminen 1921 undervisades i klasserna 3—6 och första ringen vid det a l l m ä n n a läroverket 140 gossar, varemot svarar ett »relativt» f l i c k a n t a l av 126, under det a t t det verkliga antalet flickor i motsvarande klasser i flickskolan utgjorde 98. De två h ö g s t a flickskoleklasserna besöktes av 28 flickor, svarande mot ett ber ä k n a t antal av 21 flickor å gymnasiet, därest reformen varit fullt genomförd. Goss a r n a s antal i de 3 högsta gymnasieringarna var ifrågavarande t e r m i n 66. G r u n d a r

150 man b e r ä k n i n g a r n a p å siffrorna för höstterminen 1 9 2 1 , skulle således realskolan och flickskolan h a v a varit besökta av 140 gossar och 140 flickor ( 1 2 6 + 1 4 ) , tillsammans 280 och g y m n a s i e t a v 66 gossar och 21 flickor, t i l l s a m m a n s 87, så a t t hela läroverket o m f a t t a t 367 l ä r j u n g a r . Tillväxten i realskolan föranleder behov av en e x t r a l ä r a r e s a m t förhöjt anslag till undervisningen i övningsämnen. Folkskolan.

J flickskolans förberedande klasser h a v a i medeltal undervisats 49-9 barn, 22-4 gossar och 27-5 flickor, a v vilka 90-4 procent eller 45 barn, b e r ä k n a s h a v a sitt hem i V ä n e r s b o r g . I de b å d a l ä g s t a klasserna i det a l l m ä n n a läroverket och motsvarande klasser i flickskolan undervisades i medeltal 55-0 gossar och 38-1 flickor, av vilka respektive 77-9 och 84-4 procent, d. v. s. 4 3 gossar och 32 flickor, t i l l s a m m a n s 75, ber ä k n a s h a v a sin hemort i läroverksstaden. Om reformen varit fullt genomförd, torde på g r u n d h ä r a v i v a r och en a v folkskolans t r e l ä g s t a klasser h a v a undervisats 15 och i v a r och en av dess t r e högsta klasser 38 flera barn, än v a d eljest varit fallet. H e l a ökningen i folkskolans b a r n a n t a l hade således u t g j o r t 159. Höstterminen 1921 undervisades i de förberedande klasserna 29 gossar och 40 flickor, och b e r ä k n a s av dessa b a r n 62 v a r a hemmahörande i staden. A n t a l e t gossar i det allmänna, läroverkets första och a n d r a klasser v a r n ä m n d a termin 67 och antalet flickor i motsvarande klasser i flickskolan 59. A v dessa beräknas tillsammans 102 tillhöra V ä n e r s b o r g . Om reformen v a r i t fullt genomförd, torde under höstterminen 1921 b a r n a n t a l e t i folkskolan h a v a ökats med 216, nämligen i v a r och en av cle t r e l ä g s t a k l a s s e r n a med 21 och i v a r och en av de t r e h ö g s t a med 5 1 . Trollhättan. K o m m u n a l a mellanskolan i T r o l l h ä t t a n h a r i medeltal varit besökt av 140-6 l ä r j u n g a r , 61-3 gossar och 79-3 flickor. Höstterminen 1921 v a r antalet 146, v a r a v 67 gossar och 79 flickor. Kommissionen föreslår, a t t skolan ombildas till en statens samrealskola med flickskola C. A n t a l e t klassavdelningar torde böra s ä t t a s till 6. A n t a l e t lärartimmar i läsämnena b e r ä k n a s u t g ö r a 174, av vilka rektor skulle övertaga 18. F ö r de övriga 156 erfordras 6 adjunkter. D ä r t i l l komma för teckning 12, för musik 6-5, för g y m n a s t i k 12, för slöjd och p r a k t i s k t arbete för gossar 13-5, för kvinnlig slöjd 10 och för hushållsgöromål 4-5 timmar i veckan. Samrealskolans stat blir följande. Manliga

lärare. 1 rektor 1 adjunkt 3 adjunkter 1 veckotimme i musik 5*5 veckotimmar i » 1 veckotimme i gosslöjd m. m

6 400'— kr. 4 300'— » 12 900 - — » 115'— » 632'5 o » 85*— »

12*5 veckotimmar i

1 062T>O

»

Kvinnliga lärare. 1 adjunkt 1 » 1 veckotimme i teckning

»

»

3 600*— kr. 3 600-— : 100-— »

25 495-

kr.

151 11 veckotimmar i teckning . . I veckotimme i gymnastik . . I I veckotimmar i » . . 1 veckotimme i flickslöjd . . . 9 veckotimmar i x» . . . 1 veckotimme i hushållsgöromål :>•.") veckotimmar i :>

100 .1 100 80 720 80 280 — » in 760-— kr Summa 36 255'— kr.

Alingsås. I statens samskola i Alingsås hava klasserna 3—6 i medeltal varit besökta Läroverket. a v 102-4 l ä r j u n g a r , 55-2 gossar och 47-2 flickor. E n l i g t kommissionens förslag bör skolan i framtiden organiseras som samrealskola med flickskola av C-typ. Beträffande antalet l ä r a r t i m m a r m. m. hänvisas till framställningen rörande S u n d b y b e r g . P å g r u n d av att teckningslärarbef attningen uppehälles av kvinna, torde s t a t e n k u n n a s ä t t a s 120 kronor lägre än staten för nämnda samrealskola, v a d a n den kommer a t t s l u t a p å 26 785 kronor. H ö s t t e r m i n e n 1921 hade lärjungeantalet i de nämnda klasserna stigit till 137, v a r a v 70 gossar och 67 flickor. D e n n a ökning p å k a l l a r behov av en e x t r a l ä r a r e j ä m t e ökade kostnader för undervisning i övningsämnen. I de b å d a l ä g s t a klasserna vid samskolan hava i medeltal undervisats 77-5 Folkskolan. l ä r j u n g a r , 41-8 gossar och 35-7 flickor. A v de förra beräknas 87-2 procent eller 36, av cle senare 97-7 procent eller 35, således tillsammans 71 barn, tillhöra läroverksstaden. Genom reformen skulle alltså v a r och en av de tre högsta folkskoleklasserna tillföras 36 b a r n och således folkskolan i dess helhet 108 barn. Höstterminen 1921 v a r lärjungeantalet i ifrågavarande klasser i samskolan 96, v a r a v 42 gossar och 54 flickor, av vilka 90 beräknas hava sina hem i A l i n g s å s . Om reformen v a r i t genomförd, torde den under ifrågavarande termin h a v a medfört en ökning av de t r e h ö g s t a folkskoleklassernas b a r n a n t a l med tillsammans 135. Borås. I Borås finnas för närvarande ett högre allmänt läroverk med realgymnasium och ett högre flickläroverk. I klasserna 3—6 och första ringen i det förra hava i medeltal u n d e r v i s a t s 240-9 gossar, under det att antalet flickor i motsvarande klasser i flickskolan u p p g å t t till 132-0. »Relativa» flickantalet uppgick i medeltal till 216-8. I sjunde och åttonde klasserna i flickskolan hava i. medeltal undervisats 41-7 flickor. Om läroverksreformen v a r i t genomförd, beräknas på grund härav, a t t medeltalet flickor å g y m n a s i e t u p p g å t t till 31-3 och att å realskole- och flickskolestadiet undervisats i medeltal 216-8 + 20-9, d. v. s. 238 flickor. Medeltalet gossar i gymnasiets t r e h ö g s t a r i n g a r h a r u p p g å t t till 68-5. I a v r u n d a d e tal kan man således r ä k n a med att, om reformen v a r i t genomförd, skulle i Borås hava. undervisats å realskole- och flickskolestadiet 240 gossar •och 240 flickor, t i l l s a m m a n s 480, och å gymnasiestadiet 70 gossar och 30 flickor, t i l l s a m m a n s 100, d. v. s. inalles 580 lärjungar.

Läroverk.

152 Kommissionen föreslår, att i Borås upprättas ett högre samläroverk med gymnasielinjerna B och C samt en flickskola av A-typ. Om till den senare hänföras 150 flickor, skulle det nya samläroverket å realskolestadiet räkna 330 lärjungar, 240 gossar och 90 flickor, samt å gymnasiet, såsom ovan sagts, 100 lärjungar, 70 gossar och 30 flickor. A det förra skolstadiet torde erfordras 13, å det senare 6 klassavdelningar. Antalet lärartimmar i läsämnen utgör å realskolestadiet 381, å gymnasiestadiet 169. Om rektor undervisar 12 timmar i veckan och för återstående 157 gymnasietimmar beräknas 6 lektorer, återstå 31 timmar, varmed adjunktstimmarna böra ökas. Därigenom stiger dessa timmars antal till 412 och erfordrar alltså 16 adjunkter. Av övningsämnena erfordrar teckning 36, musik 21, gymnastik 32, manlig slöjd och praktiskt arbete för gossar 40, kvinnlig slöjd 14 och hushållsgöromål 9 veckotimmar. Vad flickskolan A beträffar, skulle den erfordra 154 veckotimmar i läsämnen och följaktligen utom rektor med 15 timmars undervisning i veckan 5 adjunkter samt timlärare för 9 veckotimmar. Därtill komma övningslärare i teckning, musik, gymnastik, kvinnlig slöjd och husligt arbete med respektive 10, 7, 12, 28 och 21 timmars undervisning i veckan. Staten för de båda läroanstalterna får följande utseende. Manliga

lärare. 1 rektor 1 lektor 3 lektorer 1 adjunkt 15 adjunkter 1 veckotimme i teckning 35 veckotimmar i > 1 veckotimme i musik 20 veckotimmar i » 1 veckotimme i gymnastik 31 veckotimmar i ' » 1 veckotimme i gosslöjd m. m 39 veckotimmar i » »

Kvinnliga lärare. 1 rektor 1 lektor . . 1 » 1 adjunkt 4 adjunkter 1 veckotimme i teckning 9 veckotimmar i » 1 veckotimme i musik 6 veckotimmar i » I veckotimme i gymnastik I I veckotimmar i » 1 veckotimme i flickslöjd 41 veckotimmar i »

7 500 kr. 5 800 » 17 400 » 4 300 » 64 500 » 120 » 4 200 » 120 » 2 400 » 120 » 3 720 » 85 » 8 3.15 » J i 3 5S0 kr. 5 000 kr. 4 800 » 4 800 » 3 600 » 14 400 » 100 » 900 » 100 » 600 » 100 » 1 100 » 80 » 3 280 »

153 1 veckotimme i hushållsgöromål 29 veckotimmar i >

80 kr. 2 320 » 41 260 kr. Summa 154 840 kr.

Höstterminen 1921 hade lärjungeantalet i klasserna 3—6 och ring I vid det allmänna läroverket stigit till 282 och i motsvarande klasser i flickskolan till 182. »Relativa» flickantalet uppgick alltså till 254. I de två högsta flickskoleklasserna undervisades 59 flickor, varemot svara 44 å gymnasiet. Antalet flickor i realskolan och flickskolan beräknas hava utgjort 254 + 29, cl. v. s. 283. I de tre högsta ringarna å gymnasiet undervisades 68 gossar. Om fortfarande 150 flickor tänkas undervisade i flickskolan A, skulle samläroverket ifrågavarande termin varit besökt av följande antal lärjungar: i realskolan 282 gossar och 133 flickor, tillsammans 415, och å gymnasiet 68 gossar och 44 flickor, tillsammans 112, så att hela läroverket skulle omfatta 527 lärjungar. Antalet klassavdelningar i realskolan torde därför böra ökas till 16, vilket påkallar anställandet av 3 extralärare. Därtill komma ökade utgifter för undervisning i övningsämnen. I flickskolans förberedande klasser undervisades i medeltal 104-3 barn, 42-3 Folkskolan gossar och 62-0 flickor, vilka samtliga beräknas hava sitt hem i Borås. I första och andra klasserna vid allmänna läroverket och motsvarande klasser i flickskolan uppgick medeltalet lärjungar till 211-3, nämligen för gossar till 132-5 och för flickor till 78-8. Av de förra beräknas 87-8 procent eller 116, av de senare 96-2 procent eller 76, således tillsammans 192 barn, vara hemmahörande i staden. Om reformen varit fullt genomförd, skulle ökningen i folkskolans barnantal i medeltal hava utgjort i var och en av cle tre lägsta klasserna 35 och i var och en av de tre högsta klasserna 96 eller tillsammans 393 barn. Höstterminen 1921 undervisades i de förberedande klasserna 81 barn, 31 gossar och 50 flickor, samt i de två lägsta klasserna vid allmänna läroverket och flickskolan 153 gossar och 112 flickor. Av de förberedande klassernas barn beräknas alla och av cle övriga 242 hava sin hemort i Borås. Under ifrågavarande termin skulle reformen, därest den varit fullt genomförd, hava ökat folkskolans barnantal i var och en av de tre lägsta klasserna med 27 och i var och en av de tre högsta med 121, så att hela ökningen belöpt sig till 444. Ulricehamn. Kommunala mellanskolan i Ulricehamn har i medeltal varit besökt av 75-9 lärjungar, 35-8 gossar och 40-1 flickor. Kommissionen föreslår skolans ombilclande till en stålens samrealskola. Beträffande antalet lärartimmar och erforderliga lärarkrafter hänvisas till framställningen rörande Sundbyberg. Som undervisningen i teckning, musik och gymnastik vid mellanskolan i Ulricehamn handhaves av kvinnliga lärare, blir emellertid staten för samrealskolan därstädes 307 kronor 50 öre lägre än för sagda realskola och kommer således att sluta på 26 597 kronor 50 öre. Höstterminen 1921 hade lärjungeantalet i mellanskolan växt till 132, 61 gossar och 71 flickor, vilket krävt anställandet av en extralärare samt någon ökning i kostnaderna för undervisning i övningsämnen. 20—223000. Skolkommissionens betänkande.

154 Åmål. Läroverket.

I Åmål finnes för närvarande en statens samskola, i vilken klasserna 3—6 i medeltal varit besökta av 74-1 lärjungar, 42-3 gossar och 31-8 flickor. Höstterminen 1921 uppgick antalet till 99, nämligen 53 gossar och 46 flickor. Kommissionen föreslår, att den nuvarande samskolan må ombildas till en samrealskola enligt den nya organisationsplanen. Staten för densamma blir 240 kronor lägre än staten för samrealskolan i Sundbyberg, med hänsyn till att undervisningen i teckning och gymnastik ombesörjes av kvinnliga lärare, och slutar följaktligen på 26 665 kronor.

Folkskolan.

I de båda lägsta klasserna hava undervisats i medeltal 51-9 barn, 27-8 gossar och 24-1 flickor. Av de förra beräknas 78-1 procent, av de senare 75-9 procent eller tillsammans 40 barn hava sina hem i Åmål. Om reformen varit genomförd, kan den således antagas hava ökat lärjungeantalet i var och en av folkskolans tre högsta klasser med 20 barn. Höstterminen 1921 uppgick lärjungeantalet i de ifrågavarande klasserna till 73, varav 41 gossar och 32 flickor. Av hela antalet beräknas 56 vara bosatta i staden. Hade reformen denna termin varit fullt genomförd, beräknas var och en av de tre högsta folkskoleklasserna hava haft 28 flera lärjungar, än vad eljest varit fallet. • i . :.

16. Skaraborgs län. Vara. Den i Vara förefintliga kommunala mellanskolan, vars lärjungeantal i medeltal uppgått till 71-4, nämligen 35-1 gossar och 36-3 flickor, och som höstterminen 1921 räknade 36 gossar och 55 flickor, tillsammans 91 lärjungar, föreslås skola ombildas till en statens samrealskola. Skolans stat blir överensstämmande med den för samskolan i Sundbyberg och kommer alltså att sluta på 26 905 kronor. Mariestad. Läroverket. Mariestad har för närvarande en realskola för gossar och en högre flickskola. Medeltalet lärjungar i klasserna 3—6 har uppgått till 59-5 gossar och 53-8 flickor, tillsammans 113-3. Medeltalet flickor i de båda högsta flickskoleklasserna har utgjort 20-0. Kommissionen föreslår, att i Mariestad inrättas en samrealskola med flickskola B, vars lärjungeantal således kan beräknas uppgå till ungefär 60 gossar och 75 flickor, tillsammans 135. Man torde vid statens uppgörande böra räkna med 7 klassavdelningar. Antalet lärartimmar i läsämnen skulle uppgå till 118 + 74, d. v. s. 192, vilka utom rektor med 18 veckotimmar förutsätta 6 adjunkter samt timlärare för 18 timmar. Av övningsämnena erfordrar teckning 14, musik 7-5, gymnastik 8, slöjd och praktiskt arbete för gossar 9-5, kvinnlig slöjd 15 och hushållsgöromål 13 veckotimmar. Läroverkets stat får följande utseende. Manliga lärare. 1 rektor 6 400'— kr. 1 adjunkt 4 300-— »

155 3 adjunkter 1 veckotimme i musik 6*5 v e c k o t i m m a r i -. 1 veckotimme i gymnastik 7 veckotimmar i s 1 veckotimme i gosslöjd m. m 8*5 veckotimmar i s » Kvinnliga

12 900'— kr. 5"— >» 7 17*50 » 115'— ' 805"— » B51— > 722*50 » 26 190'

kr.

3 600'— kr. 3 600*— » 100"— » 1300'-— » SO-— 1 120'— » 80'— » 960'— IQ 840"

kr.

lärare.

1 adjunkt 1 •• • 1 veckotimme i teckning 13 veckotimmar i » 1 veckotimme i flickslöjd 14 veckotimmar i > 1 veckotimme i hushållsgöromål 12 veckotimmar i »

Summa

37 030"— kr.

Höstterminen 1921 uppgick lärjungeantalet i klasserna 3—6 till 67 gossar och 73 flickor, v a r t i l l kommo 15 flickor i flickskolans båda högsta klasser. Om reformen v a r i t genomförd, hade samrealskolan ifrågavarande termin r ä k n a t 155 lärj u n g a r . Ökningen torde icke p å k a l l a tillskott i lärarkrafter. I medeltal h a v a i flickskolans förberedande klasser undervisats 33-6 barn. 14-9 Folkskolan g o s s a r och 18-7 flickor. A v dessa beräknas 85-0 procent eller 29 hava sina hem i Mariestad. Realskolans och flickskolans första och andra klasser h a v a i medeltal varit besökta av 40-8 gossar och 28-6 flickor. A v de förra beräknas 74-1 procent eller 30, av de senare 83-9 procent eller 24, således tillsammans 54 barn, v a r a hemmahörande i staden. Om skolreformen varit genomförd, skulle folkskolans l ä r j u n g e a n t a l h a v a i medeltal varit 111 större än vad som är fallet, nämligen i var och en av de tre l ä g s t a k l a s s e r n a 10 och i v a r och en av de t r e högsta 27 flera än eljest. Höstterminen 1921 funnos i de förberedande klasserna 34 barn, 11 gossar och 23 flickor, och i de b å d a lägsta klasserna i realskolan och flickskolan 43 gossar och 40 flickor. A v de förberedande klassernas b a r n beräknas 29 oeh av de båda sistn ä m n d a klassernas 66 h a v a sin hemort i läroverksstaden. Om reformen d å v a r i t fullt genomförd, skulle således var och en av folkskolans tre lägsta klasser h a v a ökats med 10 och var och en av dess t r e högsta klasser med 33. cl. v. s. hela folkskolan med 129 b a r n . Lidköping. I L i d k ö p i n g finnas för närvarande en realskola för gossar och en h ö g r e flick- Läroverket skola. K l a s s e r n a 3—6 h a v a i medeltal v a r i t besökta i den förra av 75-4 gossar, i den senare av 62-5 flickor. I de b å d a högsta flickskoleklasserna har medeltalet flickor u t g j o r t 20-2. Kommissionen föreslår, att i L i d k ö p i n g u p p r ä t t a s en samrealskola med flickskola B . Med h ä n s y n till att »relativa» flickantalet u p p g å t t till 67-9, skulle denna

156 läroanstalts l ä r j u n g e a n t a l k u n n a beräknas till i runt tal 75 gossar och 90 flickor eller t i l l s a m m a n s 165. A n t a l e t klassavdelningar torde böra beräknas till 8 och således antalet l ä r a r t i m m a r i läsämnena till 118 + 27 + 74. d. v. s. till 219. Om r e k t o r övertager 15 av dessa, skulle återstående 204 e r f o r d r a 8 adjunkter. D ä r t i l l k o m m a i teckning 16, i musik 9, i g y m n a s t i k 12, i slöjd och p r a k t i s k t arbete för gossar 11-5, i kvinnlig slöjd 17 samt i hiishållsgöromål 13 veckotimmar. Staten för L i d k ö p i n g s samrealskola med flickskola B blir följande. Manliga

lärare. 1 rektor 1 adjunkt 5 adjunkter 1 veckotimme i teckning . . . 15 veckotimmar i » . . . 1 veckotimme i musik . . . . S veckotimmar i » . . . . I veckotimme i gymnastik . . I I veckotimmar i » . . 1 veckotimme i gosslöjd m. m. 10*5 veckotimmar i » »

Kvinnliga lärare. 1 adjunkt 1 » 1 veckotimme i flickslöjd . . . 16 veckotimmar i » . . . 1 veckotimme i hushållsgöromål 12 veckotimmar i »

6 40(V- kr. 4 300-21 500-115 — 1 725-— 115-— 920-—115'— 1 265- — 85- — S92-5U

3 600 — kr. 3 600 80 1 280 80 960-—

37 432-50 kr.

9 600'

kr.

Summa 47 032-5 0 kr. Höstterminen 1921 u p p g i c k lärjungeantalet i realskolans och flickskolans klasser 3—6 till 90 gossar och 82 flickor samt i sjunde och åttonde klasserna vid flickskolan till 25. Om reformen då varit fullt genomförd, hade realskolan och flickskolan B r ä k n a t 197 l ä r j u n g a r , 90 gossar och 107 flickor. E h u r u klasserna i den förut gjorda beräkningen a n t a g i t s v a r a jämförelsevis små, torde ökningen i l ä r j u n g a r möjligen föranleda a n s t ä l l a n d e av en n y l ä r a r k r a f t . Folkskolan.

I flickskolans förberedande klasser u p p g i c k b a r n a n t a l e t i medeltal till 39-0, 16-5 gossar och 22-5 flickor. A v dessa b e r ä k n a s s a m t l i g a tillhöra staden. De t v å l ä g s t a k l a s s e r n a i realskolan och flickskolan besöktes i medeltal av 50-4 gossar och 31-7 flickor. A v de förra beräknas 78-0 procent eller 39. av de senare 71-8 procent eller 23, d. v. s. t i l l s a m m a n s 62 barn, h a v a sina hem i L i d k ö p i n g . Om reformen v a r i t fullt genomförd, hade b a r n a n t a l e t i folkskolan ökats i medeltal med 13 i v a r och en av de t r e l ä g s t a och med 31 i v a r och en av cle t r e h ö g s t a folkskoleklasserna. H e l a tillskottet u t g ö r alltså 132 b a r n . Siffrorna för höstterminen 1921 förete endast en obetydlig ökning. Sagda •termin besöktes cle förberedande klasserna av 54 barn, 17 gossar och 37 flickor, vil-

157 k a s a m t l i g a beräknas hava sina hem i staden. De båda l ä g s t a klasserna i realskolan och flickskolan besöktes av 51 gossar och 33 flickor, av vilka 64 b e r ä k n a s hemmahörande i L i d k ö p i n g . Hade reformen ifrågavarande termin varit fullt genomförd, k a n m a n således r ä k n a med att i var och en av cle tre l ä g s t a folkskoleklasserna b a r n a n t a l e t varit 18 och i var och en av de tre. högsta varit 32 större, än vad nu är fallet. H e l a den av reformen föranledda ökningen i folkskolans b a r n a n t a l u p p g å r a l l t s å till 150 barn. Skara. L ö r n ä r v a r a n d e h a r Skara ett högre allmänt läroverk och en högre flickskola. K l a s s e r n a 3—6 och r i n g I i det förra hava i medeltal besökts av 164-8 lärjungar, svarande mot ett »relativt» antal flickor av 148-3, under det att medeltalet flickor i flickskolans klasser 3—6 i verkligheten endast u p p g i c k till 88-0. Medeltalet flickor i sjunde och åttonde flickskoleklasserna har utgjort 39-4. Mot sistnämnda antal flickor beräknas svara i medeltal 29-6 på gymnasiet. I gymnasiets tre högsta r i n g a r hava i medeltal undervisats 142-8 gossar. D ä r e s t gymnasiet i Skövde kommer a t t upphöra, torde sistnämnda tal böra ökas med antalet av dem, som undervisats i sistnämnda g y m n a s i u m s tre högsta ringar. Deras antal har i medeltal utgjort 43-7, vilket, l a g t till f ö r u t n ä m n d a 142-8, gör en summa av 186-5. Kommissionen föreslår, att i S k a r a u p p r ä t t a s ett högre samläroverk med g y m nasielinjerna A , B och C, A- och C-linjerna differentierade, i förening med en flickskola av B - t y p . Om det föreslagna läroverket redan existerat, kan man således r ä k n a med att dess lärjungefrekvens varit i avrundade tal följande: å realskolans och flickskolans stadium 165 gossar och 170 flickor (148-3 + 19-7), tillhopa 335, samt å gymnasiestadiet 185 gossar och 30 flickor, tillhopa 215. Hela antalet l ä r j u n g a r vid läroanstalten skulle således u t g ö r a 550. A n t a l e t klassavdelningar har i realskolan med flickskolan B b e r ä k n a t s till 14 och å g y m n a s i e t till 9. Antalet l ä r a r t i m m a r i läsämnen b e r ä k n a s i realskolan till 2 X 118 + 83 + 74, cl. v. s. till 393, samt å gymnasiet till 279, i n r ä k n a d e 23 t i m m a r för linjedifferentieringen. Om rektor undervisar 8 timmar i veckan och 11 lektorer beräknas, erfordras för återstående 433 timmar 16 adjunkter och t i m l ä r a r e för 17 timmar. L ä r a r t i m m a r n a för undervisning i övningsämnen hava beräknats u t g ö r a : för teckning 38, för m u s i k 25. för g y m n a s t i k 40, för slöjd och p r a k t i s k t arbete för gossar 27-5, för k v i n n l i g slöjd 26 samt för hushållsgöromål 22 veckotimmar. Staten för det föreslagna samlareverket i Skara får följande utseende. Manliga lärare. 1 rektor 1 lektor 7 lektorer I adjunkt I I adjunkter 1 veckotimme i teckning 37 veckotimmar i » 1 veckotimme i musik . 24 veckotimmar i »

7 500-— kr. 5 800'— > 40 600'— >/ 4 300 — :•> 47 300'— * 120-— » 4 440-— » 120-— 3> 2 880'— :>

158 1 veckotimme i g y m n a s t i k 39 veckotimmar i » 1 veckotimme i gosslöjd m. m 26*5 veckotimmar i > > Kvinnliga

1 2 0 " — kr. 4 680" — 85'—• > 2 2 5 2 ' 5 0 » 120 197*50 kr.

lärare. 1 lektor 2 lektorer 1 adjunkt 3 adjunkter 1 veckotimme i flickslöjd 25 veckotimmar i » 1 v e c k o t i m m e i hushållsgöromål 2 1 veckotimmar i »

4 800 9 600 3 600 10 800 80 2 000 80 1 680*—

»

32 640"

S u m m a 152 8 3 7 ' 5 0

kr. kr

Siffrorna för höstterminen 1921 överensstämde, vad realskolan och flickskolan beträffar, nära med anförda medeltal men utvisade en nedgång beträffande gymnasiet. Nämnda termin undervisades i klasserna 3—6 och ring I vid allmänna läroverket 166 gossar och i motsvarande klasser i flickskolan 87 flickor. Det »relativa» flickantalet utgör 149. De två högsta flickskoleklasserna voro besökta av 45 flickor, varemot svara 34 flickor å gymnasiet. Gossarnas antal i gymnasiets tre högsta ringar uppgick hösterminen 1921 till 117, vartill komma 42, som undervisades i samma ringar i Skövde kommunala gymnasium. Därest den nya organisationen höstterminen 1921 varit fullt genomförd, skulle alltså lärjungeantalet hava varit följande: i realskolan och flickskolan 166 gossar och 171 flickor (149 + 2 2 ) , tillsammans 337, samt å gymnasiet 159 gossar och 34 flickor, tillsammans 193, så att hela läroverket omfattat 530 lärjungar. De i staten upptagna lärarkrafterna äro således tillräckliga även under ifrågavarande termin. Folkskolan.

Beträffande den av skolreformen föranledda tillökningen i folkskolans lärjungeantal må följande anföras. Flickskolans förberedande klasser hava i medeltal varit besökta av 43-1 barn, 21-1 gossar och 22-0 flickor, av vilka 88-6 procent, d. v. s. 38, beräknas hava sina hem i Skara. I första och andra klasserna vid allmänna läroverket undervisades i medeltal 63-2 gossar och i samma klasser i flickskolan 29-8 flickor. Av de förra beräknas 65-2 procent eller 41, av de senare 84-2 procent eller 25, tillsammans alltså 66 barn, vara bosatta i läroverksstaden. Om reformen varit genomförd, skulle medelökningen i folkskolans lärjungeantal hava uppgått till 13 i var och en av de tre lägsta och till 33 i var och en av de tre högsta klasserna, d. v. s. tillsammans till 138 barn. Siffrorna för höstterminen 1921 leda till ungefär enahanda resultat. Denna termin besöktes de förberedande klasserna av 56 barn, 25 gossar och 31 flickor, av vilka 50 beräknas tillhöra staden, och de två lägsta klasserna vid allmänna läroverket och flickskolan av 64 gossar och 28 flickor, av vilka respektive 42 och 24 eller tillsammans QQ beräknas vara bosatta i staden. Reformen skulle med siffrorna för ifrågavarande termin som utgångspunkt hava tillfört var och en av de tre

159 l ä g s t a folkskoleklasserna 17 och v a r och en av de tre högsta 33 barn, v a d a n hela ökningen u p p g å r till 150. Skövde. Skövde h a r för n ä r v a r a n d e en realskola för gossar, ett kommunalt, f y r a å r i g t Läroverket r e a l g y m n a s i u m samt en högre flickskola. Medeltalet lärjungar har utgjort i klasserna 3—6 och r i n g I vid realskolan och gymnasiet 117-6 gossar, i motsvarande flickskoleklasser 65-6 flickor, i klasserna 7 och 8 vid flickskolan 21-2 samt i de t r e högsta g y m n a s i e r i n g a r n a 43-7. D e t s. k. relativa flickantalet å realskolans stadium u p p g å r i medeltal till 105-8. Kommissionen föreslår, att i Skövde u p p r ä t t a s en samrealskola med flickskola B . Om reformen varit genomförd, beräknas medeltalet lärjungar h a v a utgjort i a v r u n d a d e t a l 120 gossar och 125 flickor (105-8 + 21-2), tillsammans 245. N ä m n d a l ä r j u n g e a n t a l torde k r ä v a 11 klassavdelningar med 2 X 118 + 74, d. v. s. 310 l ä r a r t i m m a r i läsämnen. Om rektor övertager 15 av dessa, t a g a återstående 295 i a n s p r å k 11 adjunkter, varjämte återstå 9 timmar för t i m l ä r a r e . A v övningsämnen erfordrar teckning 22, musik 12, gymnastik 16, slöjd och p r a k t i s k t arbete för gossar 19, kvinnlig slöjd 21 samt hushållsgöromål 17-5 veckotimmar. L ä r o a n s t a l t e n s s t a t ter sig på följande sätt. Manliga

lärare. 1 rektor 1 adjunkt 7 adjunkter 1 veckotimme i teckning 21 veckotimmar i » I veckotimme i musik I I veckotimmar i » 1 veckotimme i gymnastik 15 veckotimmar i » 1 veckotimme i gosslöjd m. m 18 veckotimmar i » »

6 400 kr. 4 300 » 30 100 > 115 > 2 415 > 115 > I. 265 > 115 t 725 85 1 530 »

43 165 (<l._

Kvinnliga lärare. 1 adjunkt 2 adjunkter 1 veckotimme i flickslöjd 20 veckotimmar i » 1 veckotimme i hushållsgöromål 16'5 veckotimmar i :>

3 600 kr. 7 200 » 80 t 600 » 80 » t 320 »

13 §30 kr.

Summa 62 045 kr. Höstterminen 1921 var lärjungeantalet i realskolans klasser 3—6 och första gymnasieringen 129 gossar och motsvarande »relativa» flickantal 116. V e r k l i g a antalet flickor i k l a s s e r n a 3—6 u p p g i c k till 77 och i klasserna 7 och 8 till 16. Under ifrågavarande t e r m i n beräknas således den föreslagna läroanstalten h a v a varit besökt av 129 gossar och 132 flickor (116 + 1 6 ) , tillsammans 261 l ä r j u n g a r . Tillskottet torde icke erfordra någon ökning i lärarkrafter.

160 I flickskolans förberedande klasser var medeltalet undervisade barn 50-8, 19-6 gossar och 31-2 flickor, vilka samtliga beräknas hava sina hem i Skövde. Medeltalet gossar i realskolans båda lägsta klasser uppgick till 62-7, av vilka 80-8 procent, cl. v. s. 51 gossar, beräknas tillhöra staden. I sistnämnda klasser i flickskolan var medeltalet flickor 38-1, vilka samtliga beräknas hava sin hemort i läroverksstaden. Man torde sålunda kunna räkna med, att reformen medfört följande medelökning i folkskolans lärjungeantal: i var och en av de tre lägsta klasserna 17 och i var och en av cle tre högsta 44 barn, således tillsammans 183 barn. Höstterminen 1921 uppgick barnantalet i de förberedande klasserna till 58, vilka alla torde få anses tillhöra staden. Samma termin var antalet gossar i klasserna 1 och 2 i realskolan 70. av vilka 57 beräknas hava sitt hem i staden, och antalet flickor i samma klasser i flickskolan uppgick till 46, vilka samtliga antagits vara bosatta i Skövde. Av dessa siffror drager man den slutsatsen, att ifrågavarande termin skulle genom reformen barnantalet i var och en av cle tre lägsta folkskoleklasserna hava ökats med 19 och i var och en av de tre högsta med 52 barn. så att hela ökningen uppgått till 213 barn. Hjo. Hjo kommunala mellanskola har i medeltal besökts av 51-9 lärjungar, 28-1 gossar och 23-8 flickor. Höstterminen 1921 hade antalet ökats till 75, nämligen 34 gossar och 41 flickor. Kommissionen föreslår skolans ombildande till en statens samrealskola. Samrealskolans stat torde kunna sättas 240 kronor lägre än den för samrealskolan i Sundbyberg uppgjorda, med hänsyn till att undervisningen i teckning ocli gymnastik uppehälles av kvinnliga lärare, och kommer således att sluta på 26 665 kronor. Tidaholm. Kommunala mellanskolan i Tidaholm har i medeltal räknat 61-1 lärjungar, 25-2 gossar och 35-9 flickor. Höstterminen 1921 hade antalet växt till 108, 50 gossar och 58 flickor. Kommissionen föreslår mellanskolans ombildande till en statens samrealskola, vars stat torde, med hänsyn till att gymnastikundervisningen bestrides av kvinnlig lärare, kunna sättas 120 kronor lägre än staten för Sundbybergs samrealskola och således komma att sluta på 26 785 kronor. Falköping. I Falköping finnes för närvarande en statens samskola, vars lärjungeantal i klasserna 3—6 i medeltal uppgått till 66-8 gossar och 60-5 flickor, tillsammans 127-3. Kommissionen föreslår, att läroverket omorganiseras till en samrealskola med flickskola av C-tjrp. Lärjungeantalet betingar 5 klassavdelningar, vadan antalet lärartimmar i läsämnena uppgår till 118 + 27, d. v. s. till 145. Om rektor övertager 18 av dessa, erfordras för de återstående 5 adjunkter. Av övningsämnena erfordrar teckning 10, musik 5-5, gymnastik 8, slöjd och praktiskt arbete för gossar 11-5, kvinnlig slöjd 8 samt hushållsgöromål 4-5 lärartimmar. Samrealskolans stat blir följande.

161 Manliga

lärare. 1 rektor 1 adjunkt 3 adjunkter 1 veckotimme i musik 4'5 veckotimmar i » 1 veckotimme i gosslöjd m. m 10'5 veckotimmar i. » »

6 400'— kr. 4 300'— » 12 900'— » • . 115"— » 517"5 o » 85'—- » 892*50 »

210'— kr.

Kvinnliga lärare. 1 adjunkt 1 veckotimme i teckning 9 veckotimmar i » 1 veckotimme i gymnastik . . 7 veckotimmar i » . . 1 veckotimme i flickslöjd . . . 7 veckotimmar i » . . . 1 veckotimme i hushållsgöromål 3'5 veckotimmar i »

3 600-— kr. 100-— » 900-— » 100-— » 700-— » 80'— > 560-- » 80 • _ » 280-— »

6 400-— kr.

Summa 31 610-— kr. Höstterminen 1921 hade lärjungeantalet i klasserna 3—6 ökats till 174, nämligen 83 gossar och 91 flickor, vilket torde erfordra 7 klassavdelningar. Å e x t r a s t a t böra således uppföras kostnaden för 2 e x t r a l ä r a r e samt vederbörlig förhöjning för ökade kostnader till undervisning i övningsämnen. I de t v å l ä g s t a klasserna i samskolan undervisades i medeltal 91-6 barn, 47-6 Folkskolan. gossar och 44-0 flickor. A v de förra beräknas 78-5, av de senare 86-6 procent eller t i l l h o p a 75 b a r n h a v a sina hem i F a l k ö p i n g . Om reformen varit fullt genomförd, ber ä k n a s v a r och en av de tre högsta folkskoleklasserna i medeltal h a v a ökats med 38 b a r n , så a t t hela tillskottet i folkskolans b a r n a n t a l skulle u p p g å t t till 114. Höstterminen 1921 hade de två lägsta samskoleklassernas b a r n ökats till 55 gossar och 58 flickor, tillsammans 113, av vilka 93 beräknas tillhöra staden. V a r och en av de tre högsta folkskoleklasserna skulle således omfattat 47 flera b a r n än nu, så att hela ökningen i folkskolans barnantal kan beräknas till 1 4 1 .

17. Värmlands län. Säffle. K o m m u n a l a mellanskolan i Säffle h a r under årtiondet 1912—1922 i medeltal r ä k n a t 71-9 lärjungar, 39-9 gossar och 32-0 flickor, vilket antal höstterminen 1921 stigit till 122, 56 gossar och 66 flickor. Kommissionen föreslår, att mellanskolan omgestaltas till en statens samrealskola. Dess stat, u p p g j o r d med hänsyn till medeltalet lärjungar, torde k u n n a s ä t t a s 187 kronor 50 öre l ä g r e än staten för Sundbybergs samrealskola, enär undervisningen, i m u s i k och i g y m n a s t i k uppehälles av kvinnliga lärare, v a d a n staten kommer a t t s l u t a p å 26 717 kronor 50 öre. 21—223000. Skolkommissionens

betänkande.

162 Ökningen i lärjungeantalet höstterminen 1921 torde hava påkallat anställandet av en extralärare, vartill kommer förhöjning i anslaget till undervisning i vissa övningsämnen. Sunne. Sunne kommunala mellanskola, som började sin verksamhet höstterminen 1921, räknade sin första termin 116 lärjungar, 55 gossar och 61 flickor. Kommissionen föreslår skolans ombildande till en statens samrealskola, vars stat kommer att bli 120 kronor lägre än staten för skolan i Sundbyberg med hänsyn till att gymnastikundervisningen uppehälles av kvinnlig lärare. Staten belöper sig alltså till 26 785 kronor. Läroverk.

Karlstad. Karlstad har för närvarande ett högre allmänt läroverk med real- och latingymnasium samt en högre flickskola. Medeltalet lärjungar i klasserna 3—6 och första ringen vid allmänna läroverket har uppgått till 261-4. Mot detta medeltal gossar svarar ett »relativt» flickantal av 235-3, under det att det verkliga medeltalet flickor i flickskolans klasser 3—6 uppgick till 162-8. Sjunde och åttonde klasserna vid flickskolan hava i medeltal varit besökta av 64-8 flickor. Mot sistnämnda antal flickor svarar ett beräknat antal flickor å gymnasiet, i medeltal uppgående till 48-6. Medeltalet gossar i gymnasiets tre högsta ringar har uppgått till 168-0. Kommissionen föreslår, att i Karlstad upprättas dels ett högre samläroverk med gymnasielinjerna A, B och C, A- och C-linjerna differentierade, dels en flickskola av A-typ. Det medeltal lärjungar, som lägges till grund för statens uppgörande, utgör enligt det föregående i avrundade tal, vad realskolan och flickskolan beträffar, 260 gossar och 270 flickor (235-3 + 32-4) samt, vad gymnasiet angår, 170 gossar och 50 flickor. Hänför man 150 flickor till flickskolan A, kommer samläroverket att omfatta å realskolans stadium 260 gossar och 120 flickor, tillsammans 380, och, som nyss nämnts, å gymnasiestadiet 170 gossar och 50 flickor, tillsammans 220, så att hela samläroverket skulle omfatta 600 lärjungar. Antalet klassavdelningar torde i realskolan böra sättas till 15, å gymnasiet till 9 samt i flickskolan A till 6. Antalet lärartimmar i läsämnena beräknas på grund härav för samläroverket å realskolestadiet till 3 X 118 + 83, d. v. s. till 437, och å_gymnasiestadiet till 279, inräknat 23 lärartimmar för differentiering av A- och C-linjerna. Om rektor undervisar 8 timmar i veckan, torde för återstående 271 gymnasietimmar kunna beräknas 11 lektorer. Övriga 40 gymnasietimmar samt realskolans 437 lärartimmar förutsätta 18 adjunkter. Av övningsämnena erfordrar teckning 40, musik 26-5, gymnastik 40, slöjd och praktiskt arbete för gossar 37, kvinnlig slöjd (10 avdelningar) 16 samt hushållsgöromål (2 avdelningar) 9 veckotimmar. Vad flickskolan A beträffar, beräknas denna omfatta 6 klassavdelningar. Antalet lärartimmar i läsämnena uppgår följaktligen till 154, vilka, om rektor övertager 15, kräva 5 adjunkter, varvid återstå 9 övertimmar för timlärare. Av övningsämnena fordrar teckning 10, musik 7, gymnastik 12, kvinnlig slöjd 28 och hushållsgöromål 21 lärartimmar. Staten för de båda läroanstalterna blir följande.

163 Manliga

lärare. 1 rektor 1 lektor 7 lektorer 1 adjunkt 16 adjunkter 1 veckotimme i teckning 39 veckotimmar i » 1 veckotimme i musik 25-5 veckotimmar i » 1 veckotimme i gymnastik 39 veckotimmar i » 1 veckotimme i gosslöjd m. m 36 veckotimmar i » »

Kvinnliga

7 500 kr. 5 800 » 40 600 » 4 300 » 68 800 » 120 » 4 680 » 120 » 3 060 » 120 » 4 680 » 85 » 3 060 » 142 925 kr

lärare.

1 rektor 1 lektor 2 lektorer 1 adjunkt 5 adjunkter 1 veckotimme i teckning 9 veckotimmar i » 1 veckotimme i musik 6 veckotimmar i » I veckotimme i gymnastik I I veckotimmar i » 1 veckotimme i flickslöjd 43 veckotimmar i » 1 veckotimme i hushållsgöromål 29 veckotimmar i »

5 000 kr. 4 800 » • . 9 600 » 3 600 » 18 000 » 100 » 900 » 100 » 600 » 100 » 1 100 » 80 » 3 440 » 80 » 2 320 »

49 g9n kr

Summa 192 745 kr. Höstterminen 1921 u p p g i c k antalet gossar i det allmänna läroverkets klasser 3—6 och ring I till 316, mot vilka svarar ett »relativt» flickantal av 284. I flickskolan undervisades i f r å g a v a r a n d e termin 217 flickor i klasserna 3—6 samt i sjunde och åttonde klasserna 90 flickor. Mot sistnämnda antal svarar å gymnasiet ett beräknat a n t a l flickor, u p p g å e n d e till 68. Antalet gossar, som höstterminen 1921 undervisades i r i n g a r n a I I — I V vid a l l m ä n n a läroverket, u p p g i c k till 173. J ä m f ö r t med det antal lärjungar, som lagts till g r u n d för statens uppgörande, förete således siffrorna för höstterminen 1921 en ökning a realskolans och flickskolans stadium med 56 gossar och 59 flickor (284 + 45 —• 2 7 0 ) , tillsammans 115 lärjungar, under det a t t å gymnasiet gossarnas antal ökats med 3 och flickornas antal beräknas hava ökats med 18, tillsamm a n s 2 1 . Ökningen i l ä r j u n g e a n t a l torde föranleda ytterligare 5 klassavdelningar och således anställande av 5 e x t r a l ä r a r e . Därtill komma ökade kostnader för undervisn i n g i övningsämnen.

164 Folkskolan.

I flickskolans förberedande klasser undervisades i medeltal 74-9 barn, 10-5 gossar och 64-4 flickor. Av dessa beräknas 90-7 procent eller 68 barn hava sitt hem i Karlstad. De två lägsta klasserna vid allmänna läroverket och flickskolan besöktes i medeltal av 125-2 gossar och 71-4 flickor. Av de förra beräknas 74-4 procent eller 93, av de senare 87-0 procent eller 62, således tillsammans 155 barn, vara hemmahörande i läroverksstaden. På grund härav skulle, därest skolreformen varit genomförd, i medeltal var och en av de tre lägsta folkskoleklasserna hava haft 23 och var och en av de tre högsta 78 flera barn, än vad eljest varit fallet, så att hela ökningen i folkskolans barnantal torde ha uppgått till 303. Läggas siffrorna för höstterminen 1921 till grund för dessa beräkningar, blir resultatet en något större ökning i antalet barn, vilkas undervisning överfljdtats till folkskolan. Ifrågavarande termin besöktes de förberedande klasserna av 109 barn. 14 gossar och 95 flickor, samt de två lägsta klasserna i allmänna läroverket och flickskolan av 126 gossar och 77 flickor. Av de förberedande klassernas 109 barn beräknas 99 och av de båda sist anförda klassernas barn tillsammans 161 hava haft sin hemort i staden. Utgår man från dessa siffror, skulle reformen hava medfört en ökning av barnantalet i var och en av de tre lägsta folkskoleklasserna med 33 och i var och en av de tre högsta med 81, så att hela tillskottet uppgått till 342 barn.

Kristinehamn. Läroverket. Kristinehamn har för närvarande en realskola för gossar och en högre flickskola. Kristinehamns treklassiga mellanskola, som utgör en avdelning av Kristinehamns praktiska skola, har här icke medräknats på grund av den särställning, som denna skola intager. I klasserna 3—6 av här ifrågakommande läroanstalter hava i medeltal undervisats 97-3 gossar och 73-3 flickor. Mot det förstnämnda antalet_ svarar ett »relativt» flickantal av 87-6. I de två högsta flickskoleklasserna hava i medeltal undervisats 25-8 flickor. Kommissionen föreslår, att i Kristinehamn upprättas en statens samrealskola med flickskola B. Därest skolreformen varit fullt genomförd, beräknas denna läroanstalt hava i medeltal varit besökt av 95 gossar och 115 flickor (87-6 + 25-8), tillsammans 210 lärjungar. Antalet klassavdelningar torde böra sättas till 10, och följaktligen skulle antalet, lärartimmar i läsämnena uppgå till 118 + 83 + 74, d. v. s. till 275. Med en undervisningsskyldighet för rektor av 15 timmar i veckan erfordras 10 adjunkter för återstående 260 lärartimmar. Av övningsämnena beräknas teckning erfordra 20. musik 11, gymnastik 16, slöjd och praktiskt arbete för gossar 18, kvinnlig slöjd 20 och hushållsgöromål 17-5 timmar i veckan. Staten för den föreslagna läroanstalten får på grund härav följande utseende. Manliga lärare. 1 rektor 1 adjunkt 6 adjunkter 1 veckotimme i teckning 19 veckotimmar i » 1 veckotimme i musik . 10 veckotimmar i » 1 veckotimme i gymnastik

6 400 kr, 4300 » 25 800 » 115 » 2 185 » 115 » 1 150 » 115 »

165 15 veckotimmar i gymnastik 1 veckotimme i gosslöjd m. m 17 veckotimmar i » »

1 725 kr. 85 » 1 445 »

43 435 kr.

Kvinnliga lärare. 1 adjunkt 2 adjunkter 1 veckotimme i flickslöjd 19 veckotimmar i » 1 veckotimme i hushållsgöromål 16'5 veckotimmar i »

3 600 kr. 7 200 » 80 » 1 520 » 80 » 1 320 »

43 §00 kr.

Summa

57 235 kr.

H ö s t t e r m i n e n 1921 besöktes klasserna 3—6 i realskolan och flickskolan av 132 gossar och 106 flickor s a m t de två högsta flickskoleklasserna av 28 flickor. Med hänsyn till a t t »relativa» flickantalet uppgick till 119, torde lärjungeantalet n ä m n d a termin i det omorganiserade läroverket hava u p p g å t t till 279, d ä r a v 132 gossar och 147 flickor. A n t a l e t klassavdelningar torde därför böra sättas till 12, v a d a n 2 extral ä r a r e skulle erfordras samt anslag till ökad undervisning i övningsämnen. I flickskolans förberedande klasser hava i medeltal undervisats 50-0 l ä r j u n g a r , Folkskolan. 21-7 gossar och 28-3 flickor. A v dessa beräknas 96-8 procent eller 48 v a r a från K r i stinehamn. Realskolans och flickskolans båda l ä g s t a klasser h a v a i medeltal frekvent e r a t s av 67-1 gossar, av vilka 84-1 procent eller 56, och av 39-9 flickor, av vilka 89-7 procent eller 36 b e r ä k n a s h a v a varit hemmahörande i staden. Om reformen v a r i t genomförd, hade ökningen i folkskolans lärjungeantal i medeltal utgjort 16 i var och en av de tre l ä g s t a och 46 i v a r och en av de tre h ö g s t a klasserna, så att hela ökningen belöpt sig till 186. L ä g g a s u p p g i f t e r n a från höstterminen 1921 till grund för motsvarande beräkningar, finner man, att de förberedande klassernas barn denna termin u p p g i n g o till 79, 35 gossar och 44 flickor, samt att de två lägsta klassernas barn i realskolan och flickskolan ökats till 94 gossar och 54 flickor. A v de förberedande klassernas b a r n ber ä k n a s 76 samt av gossarna och flickorna i de t v å lägsta klasserna i realskolan och flickskolan t i l l s a m m a n s 127 vara hemmahörande i staden. Med dessa siffror som utg å n g s p u n k t kommer m a n till det resultat, att läroverksreformen medför en ökning a v b a r n a n t a l e t i v a r och en a v de tre lägsta folkskoleklasserna med 25 och i var och en av de tre högsta med 64, d. v. s. tillsammans med 267 barn. Filipstad. Statens samskola i F i l i p s t a d har i medeltal i klasserna 3—6 r ä k n a t 90-5 lär- Läroverket j u n g a r , 50-6 gossar och 39-9 flickor. Höstterminen 1921 u p p g i c k antalet till 109, 60 gossar och 49 flickor. Kommissionen föreslår, att samskolan omgestaltas till en samrealskola med flickskola C. B e t r ä f f a n d e dess stat hänvisas till vad som anförts rörande samrealskolan i S u n d b y b e r g . Som kvinnliga lärare äro anställda i teckning och g y m n a s t i k , torde emellertid s t a t e n k u n n a sättas 240 kronor lägre, d. v. s. u p p g å till 26 665 kronor.

166 Folkskolan.

D e båda l ä g s t a klasserna i samskolan h a v a i medeltal besökts av 55-8 barn, 30-2 gossar och 25-6 flickor. A v de förra beräknas 74-7, av de senare 78-6 procent, cl. v. s. t i l l s a m m a n s 43 barn, h a v a sina hem i F i l i p s t a d . Om omorganisationen v a r i t genomförd, skulle således v a r och en av cle tre h ö g s t a folkskoleklasserna h a v a v a r i t besökt av 21 flera b a r n än eljest, så att hela ökningen i folkskolans b a r n a n t a l u p p g å t t till 63. Med siffrorna för höstterminen 1921 till u t g å n g s p u n k t finner man, att den ber ä k n a d e ökningen blivit något större. N ä m n d a termin undervisades i samskolans t v å l ä g s t a klasser 65 barn, 31 gossar och 34 flickor, av vilka tillsammans 50 b e r ä k n a s tillhöra staden. Tillskottet i folkskolans b a r n a n t a l skulle således u p p g å t t till 75. Arvika.

Läroverket.

A r v i k a har för n ä r v a r a n d e en realskola för gossar och en högre flickskola. I k l a s serna 3—6 av den förra h a v a i medeltal undervisats 75-7 gossar, och i samma klasser i flickskolan hava undervisats 61-6 flickor. D ä r t i l l kommer, att i de t v å högsta flickskoleklasserna undervisats i medeltal 23-0 flickor. Kommissionen föreslår, att i A r v i k a u p p r ä t t a s en samrealskola med flickskola av B - t y p . Med h ä n s y n till att »relativa» flickantalet i medeltal u t g ö r 68-1, ber ä k n a s lärjungeantalet i den föreslagna läroanstalten, därest reformen varit genomförd, h a v a u p p g å t t till u n g e f ä r 75 gossar och 90 flickor (68-1 + 23-0) eller tillsammans 165 lärjungar. A n t a l e t klassavdelningar torde böra sättas till 8, varigenom i läsämnen l ä r a r t i m m a r n a s antal kommer att u p p g å till 118 + 27 + 74, d. v. s. till 219. Om rektor övertager 15 av dessa, erfordras 8 adjunkter för återstående 204 t i m m a r . D ä r t i l l komma för teckning 16, för musik 9, för g y m n a s t i k 12, för slöjd och p r a k tiskt arbete för gossar 11-5, för kvinnlig slöjd 17 samt för hushållsgöromål 13 veckotimmar. Staten för A r v i k a samrealskola med flickskola B blir följande. Manliga

lärare. 1 rektor 1 adjunkt 5 adjunkter 1 veckotimme i teckning 15 veckotimmar i » 1 veckotimme i musik 8 veckotimmar i » I veckotimme i gymnastik I I veckotimmar i » 1 veckotimme i gosslöjd m. m 10'5 veckotimmar i » »

Kvinnliga

6 400"— kr. 4 300"— » 21 500"— » 115'— » 1 725'— » 115"— » 920"— » 115'— » 1 265" — » 85'— » 892 - 50 » 37 432-50 kr.

lärare.

1 adjunkt 1 » 1 veckotimme i flickslöjd 16 veckotimmar i »

3 600'— kr. 3 600-— » 80"— » 1 280'— »

167 1 veckotimme i hushållsgöromål 12 veckotimmar i »

80'— kr. 960'— » 9 600-— kr. Summa 47 032-50 kr.

Höstterminen 1921 uppgick lärjungeantalet i klasserna 3—6 vid realskolan och flickskolan till 102 gossar och 85 flickor, varjämte i cle två högsta flickskoleklasserna undervisades 26 flickor. Det »relativa» flickantalet uppgick alltså denna termin till 92. Om skolreformen varit genomförd, skulle således lärjungeantalet i den föreslagna läroanstalten hava uppgått till 102 gossar och 1.18 flickor (92 + . 2 6 ) . tillsammans 220. Detta lärjungeantal torde förutsätta 10 klassavdelningar. Ökningen i lärjungar påkallar 2 extralärare förutom ökade kostnader för undervisning i övningsämnen. I flickskolans förberedande klasser hava i medeltal undervisats 26-6 barn, 9-7 Folkskolan. gossar och 16-9 flickor. Av dessa beräknas 85-7 procent, d. v. s. 23 barn hava sina hem i Arvika. De två lägsta klasserna i realskolan och flickskolan hava i medeltal varit besökta av 51-5 gossar och 25-4 flickor, av vilka 66-7, respektive 71-9 procent, eller 34 och 18, tillhopa 52 barn, beräknas tillhöra läroverksstaclen. Om reformen varit genomförd, hade följaktligen i medeltal folkskolans barnantal ökats i var och en av de tre lägsta klasserna med 8 oeh i var och en av de tre högsta med 26, således hela folkskolan med 102 barn. Höstterminen 1921 var barnantalet i de förberedande klasserna 33, 14 gossar och 19 flickor, av vilka 28 beräknas hava sin hemort i staden. I realskolans och flickskolans två lägsta klasser undervisades 64 gossar och 33 flickor, av vilka tillsammans 6Q torde tillhöra staden. Med dessa siffror som utgångspunkt kommer man till den slutsatsen, att, om reformen varit genomförd, var och en av cle tre lägsta folkskoleklasserna haft 9 flera barn än nu, och att i var och en av cle tre högsta lärjungeantalet varit 33 större än nu, så att totala ökningen uppgått till 126 barn.

18. Örebro län. Hallsberg. Hallsbergs kommunala mellanskola räknade höstterminen 1921, skolans första lästermin, 96 lärjungar, 39 gossar och 57 flickor. Kommissionen föreslår, att mellanskolan ombildas till en statens samrealskola. Dess stat blir lika med staten för samrealskolan i Sundbyberg och slutar således på 26 905 kronor. Karlskoga. I Karlskoga kommunala mellanskola har lärjungarnas medeltal uppgått till 79-4, därav 44-5 gossar och 34-9 flickor. Höstterminen 1921 hade antalet stigit till 113, 62 gossar och 51 flickor. Kommissionen föreslår, att mellanskolan ombildas till en statens samrealskola. Staten för denna blir densamma som för Sundbybergs samrealskola och slutar således på 26 905 kronor. Tillökningen i lärjungar höstterminen 1921 torde icke hava föranlett behov av extralärare.

168 Läroverk.

Örebro. Örebro har för närvarande ett högre allmänt läroverk med real- och latinlinje samt två högre flickskolor. Lärjungeantalet i klasserna 3—6 och första ringen vid det allmänna läroverket och i motsvarande klasser vid flickläroverken har uppgått till 353-2 gossar och 269-9 flickor. Det »relativa» flickantalet är i medeltal 317-9. I de två högsta flickskoleklasserna hava i medeltal undervisats 106-1 flickor. Däremot svara 80 flickor å gymnasiet. Antalet gossar i gymnasiets tre högsta ringar har i medeltal uppgått till 1569. Därest reformen varit genomförd, beräknas på grund härav lärjungeantalet i de högre läroanstalterna i avrundade tal hava utgjort: å realskolans och flickskolans stadium 355 gossar och 370 flickor (317-9 + 53-l) samt å gymnasiet 155 gossar och 80 flickor. Kommissionen föreslår, att i Örebro upprättas ett högre samläroverk med alla tre gymnasielinjerna, A- och C-linjerna differentierade, en gossrealskola och en flickskola av A-typ. Lärjungarna tänkas fördelade på de tre läroanstalterna på följande sätt: högre samläroverket å realskolestadiet 150 gossar och 150 flickor, tillsammans 300. samt å gyinnasiestadiet 155 gossar och 80 flickor, tillsammans 235, alltså i hela läroverket 535 lärjungar; i gossrealskolan 205 gossar och i flickskolan Å återstående 220 flickor. Antalet klassavdelningar beräknas vid det högre samläroverket till 12 å realskolestadiet och till 10 å gymnasiestadiet, vid gossrealskolan till 8 och vid flickskolan till 9. Antalet lärartimmar i läsämnena Utgör vid det förstnämnda läroverket å gymnasiestadiet 308, inberäknat 23 timmar för differentierade gymnasielinjer, å realskolestadiet 3 X 118, d. v. s. 354; vid gossrealskolan 2 X 118, d. v. s. 236; vid flickskolan 1 5 4 + 6 8 , d. v. s. 222. Om det högre samläroverkets rektor undervisar 8 timmar i veckan, torde för återstående 300 gymnasietimmar böra beräknas 12 lektorer. Antalet adjunktstimmar i alla tre läroverken skulle, inberäknat överskjutande gymnasietimmar, 48 till antalet, uppgå tillsammans till 860. Om de båda rektorerna vid gossrealskolan och flickskolan vardera övertoge 15 av dessa, återstå 830, vilka taga i anspråk 31 adjunkter (15 + 8 + 8), varjämte för timlärare återstå 25 veckotimmar med hänsyn till lärarkrafternas fördelning på de olika lärqverken. Vad övningsämnena angår erfordras vid de tre läroverken för teckning respektive 36, 16 och 15 veckotimmar, för musik 24, 9 och 10, för gymnastik 36, 16 och 16, för slöjd och praktiskt arbete för gossar vid högre samläroverket 28-5 och vid gossrealskolan 38, för kvinnlig slöjd vid två läroverk respektive 18 och 42 samt för hushållsgöromål 13-5 och 31 veckotimmar. Staten för de tre läroverken i Örebro får följande utseende. Manliga lärare. 1 rektor 1 » 1 lektor 8 lektorer 1 adjunkt 22 adjunkter 1 veckotimme i teckning

7 500'— kr. 6 400 — » 5 800'— » 46 400-— s> 4 300' — » 94 600'— » 120-— 3>

169 34 veckotimmar i teckning 1 veckotimme i » 15 veckotimmar i » 1 veckotimme i musik 23 veckotimmar i > 1 veckotimme i » 8 veckotimmar i ' > 1 veckotimme i gymnastik 35 veckotimmar i » 1 veckotimme i J> 15 veckotimmar i » 1 veckotimme i gosslöjd m. m 65'5 veckotimmar i » > Kvinnliga lärare. 1 rektor 1 lektor 2 lektorer 1 adjunkt 7 adjunkter 1 veckotimme i teckning 14 veckotimmar i » 1 veckotimme i musik 9 veckotimmar i » 1 veckotimme i gymnastik 15 veckotimmar i » 1 veckotimme i flickslöjd 59 veckotimmar i » . . . • 1 veckotimme i hushållsgöromål 43'5 veckotimmar i »

•

. .

4 080 kr. 115 1 725 120 2 760 115 920 120 4 200 115 1 725 85 5 567 50 » 186 767-50 kr. 5 000 4 800 9 600 3 600 25 200 100 1 400 100 900 100 1 500 80 4 720 80 3 480

kr.

60 660'—kr.

Summa 247 427 - 5 0 kr. H ö s t t e r m i n e n 1921 uppgick antalet lärjungar i klasserna 3—6 och första ringen vid a l l m ä n n a läroverket och i motsvarande klasser vid flickskolan till 360 gossar och 328 flickor, vilket sistnämnda antal något överstiger det »relativa» antalet. I sjunde och åttonde klasserna undervisades ifrågavarande termin 130 flickor, varemot svara 98 flickor å gymnasiet. Hela antalet flickor å realskole- och flickskolestadiet beräknas u p p g å till 328 + 65, d. v. s. 393. Gossarnas antal i de tre högsta r i n g a r n a u p p g i c k till 137. J ä m f ö r d a med de siffror beträffande lärjungeantalet, som lades till g r u n d vid statens u p p g ö r a n d e , förete de för höstterminen 1921 anförda en ökning å realskole- och flickskolestadiet med 5 gossar och 23 flickor s a m t å gymnasiet en m i n s k n i n g i a n t a l e t gossar nied 18 men en lika stor ökning i det b e r ä k n a d e antalet flickor.^ Den a n g i v n a ökningen i lärjungeantalet å realskole- och flickskolestadiet torde p å k a l l a 1 k l a s s a v d e l n i n g och således en e x t r a l ä r a r e samt något ökade kostnader för undervisning i övningsämnen. Medeltalet l ä r j u n g a r i de förberedande klasserna vid flickskolorna h a r u p p g å t t till 151-1 (61-2 för gossar och 89-9 för flickor). D ä r a v beräknas 92-8 procent, d. v. s. 22 — 223000.

Skolkommissionens

betänkande.

Folkskolan.

170 140 barn, hava sina hem i Örebro. I det allmänna läroverkets två lägsta klasser undervisades i medeltal 193-4 gossar och i motsvarande klasser vid de båda flickskolorna 132-3 flickor. Av gossarna beräknas 65-6 procent, d. v. s. 127, av flickorna 84-1 procent, d. v. s. 111, eller tillsammans 238 barn, i nämnda två klasser hava sin hemort i läroverksstaden. Om skolreformen varit fullt genomförd, beräknas på grund härav var och en av cle tre lägsta folkskoleklasserna i medeltal hava ökats med 47 och var och Qn av de tre högsta med 119, så att hela ökningen belöpt sig till 498 barn. Utföras samma beräkningar på grundval av lärjungeantalet höstterminen 1921, blir resultatet följande. Denna termin undervisades i de förberedande klasserna 131 barn, 27 gossar och 104 flickor, av vilka 122 beräknas vara hemmahörande i Örebro. I allmänna läroverkets och flickskolornas två lägsta klasser uppgick lärjungeantalet till 217 gossar och 154 flickor, av vilka tillsammans 272 beräknas hava sina hem i staden. Av dessa tal att döma skulle var och en av de tre lägsta folkskoleklasserna genom läroverksreformen hava ökats med 41 och var och en av de tre högsta med 136, så att hela ökningen skulle uppgå till 531 barn. Läroverket.

Askersund. I statens samskola i Askersund hava cle fyra högsta klasserna i medeltal varit besökta av 55-6 lärjungar, 27-8 gossar och lika inånga flickor. Höstterminen 1921 var antalet 61 (26 gossar och 35 flickor). Kommissionen föreslår, att skolan omdanas i överensstämmelse med den för en samrealskola föreslagna organisationen. Skolans stat understiger med 120 kronor staten för samskolan i Sundbyberg, därför att undervisningen i gymnastik handhaves av kvinnlig lärare, och slutar således på 26 785 kronor.

Folkskolan.

I de två lägsta klasserna i samskolan har medeltalet undervisade barn uppgått till 30-0, 16-3 gossar och 13-7 flickor. Av gossarna beräknas 55-0 och av flickorna 60-0 procent, således inalles 17, vara bosatta i staden. Genom reformen torde således var och en av folkskolans tre högsta klasser komma att ökas med 8 a 9 barn. Höstterminen 1921 hade antalet barn i de två lägsta realskoleklasserna växt till 40, 22 gossar och 18 flickor, av vilka 23 beräknas tillhöra Askersund. Går man ut från detta antal, skulle läroverksreformen öka var och en av folkskolans tre högsta klasser med 11 ä 12 barn.

Nora. Medeltalet lärjungar i Nora kommunala mellanskola har uppgått till 79-5, 41-5 för gossar och 38-0 för flickor. Höstterminen 1921 besöktes skolan av 40 gossar och 42 flickor, tillsammans 82. Kommissionen föreslår, att i Nora upprättas en statens samrealskola. Dess stat kommer att bliva 240 kronor mindre än staten för samrealskolan i Sundbyberg, med hänsyn till att undervisningen i teckning och gymnastik handhaves av kvinnliga lärare, och kommer alltså att sluta på 26 665 kronor. Lindesberg. Kommunala mellanskolan i Lindesberg har i medeltal varit besökt av 113-5 lärjungar, 64-0 gossar och 49-5 flickor. Höstterminen 1921 hade skolan 119 lärjungar, 72 gossar och 47 flickor. Kommissionen föreslår, att i Lindesberg upprättas en statens samrealskola.

171 S t a t e n för denna torde k u n n a sättas 1.20 kronor l ä g r e än staten för S u n d b y b e r g s samrealskola, med hänsyn till att teckningsundervisningen bestrides av k v i n n l i g lärare, och s l u t a r således på 26 785 kronor.

19. V ä s t m a n l a n d s län. Västerås. V ä s t e r å s har för närvarande ett högre a l l m ä n t läroverk med real- och lating y m n a s i u m samt en högre flickskola. I klasserna 3—6 och första ringen vid det allmänna läroverket och motsvarande klasser i flickskolan h a v a i medeltal undervisats 200-7 gossar och 145-0 flickor. »Relativa» antalet flickor u p p g i c k i medeltal till 180-6. De två högsta flickskolek l a s s e r n a h a v a varit besökta av 55-4 flickor. Mot sistnämnda antal flickor s v a r a i medeltal 41-6 flickor å gymnasiet. Medeltalet gossar i de tre högsta g y m n a s i e r i n g a r n a v a r 82-2. D ä r e s t reformen varit genomförd, torde lärjungeantalet i de högre skolorna h a v a ungefärligen u t g j o r t : å realskole- och flickskolestadiet 200 gossar och 210 flickor (180-6 + 27-7) samt å gymnasiestadiet 80 gossar och 40 flickor. Kommissionen föreslår, att i Västerås u p p r ä t t a s dels ett högre samläroverk med alla tre gymnasielinjerna oeh med differentiering av A- och C-linjerna, dels även en högre flickskola av A - t y p . Om 110 flickor hänföras till flickskolan, kommer samläroverket a t t o m f a t t a å realskolestadiet 200 gossar och 100 flickor samt å gymnasiestadiet 80 gossar och 40 flickor eller tillsammans 420 lärjungar, 300 i realskolan och 120 å g y m n a s i e t . Realskolan tankes omfatta 12 klassavdelningar, gymnasiet 9, varvid clock samundervisning torde k u n n a ä g a rum mellan t v å av bildningslinjerna, förslagsvis mellan A - och B-linjerna. A n t a l e t l ä r a r t i m m a r i veckan u p p g å r således i realskolan till 3 X 118, d. v. s. 354, och å gymnasiet med hänsyn till samläsningen till 236. Om rektor övert a g e r undervisningen under 8 av cle sistnämnda t i m m a r n a och 9 lektorer b e r ä k n a s för 189 av g y m n a s i e t i m m a r n a , u p p g å r hela antalet acljunktstimmar till 393, v a r a v 39 å. gymnasiet, vilka t a g a i a n s p r å k 15 adjunkter. A v övningsämnena e r f o r d r a r teckn i n g 34, musik 20, g y m n a s t i k 28, slöjd och p r a k t i s k t arbete för gossar 28-5, kvinnlig slöjd ( 8 a v d e l n i n g a r ) 12 och hushållsgöromål (2 avdelningar) 9 veckotimmar. Vid flickskolan A u p p g å r antalet l ä r a r t i m m a r i läsämnen till 154, vilka föru t s ä t t a förutom rektor med 15 timmars undervisning i veckan 5 adjunkter samt timlärare för 9 överskjutande timmar. Därtill komma för teckning, musik, g y m n a s t i k , k v i n n l i g slöjd och hushållsgöromål respektive 10, 7, 8, 14 och 11 veckotimmar. Staten för de båda läroanstalterna blir följande. Manliga lärare. 1 rektor 7 500'— kr. 1 lektor 5 800 6 lektorer 34 800 1 adjunkt 4 300 14 adjunkter 60 200 1 veckotimme i teckning 120 33 veckotimmar i » 3 960 1 veckotimme i musik 120'— 19 veckotimmar i » 2 280 - —

Läroverk.

172 1 veckotimme i gymnastik . 27 veckotimmar i >> • 1 veckotimme i gosslöjd m. m. 27 "5 veckotimmar i » » Kvinnliga lärare. 1 rektor 1 lektor 1 , 1 adjunkt 4 adjunkter 1 veckotimme i teckning . 9 veckotimmar i » 1 veckotimme i musik . . 6 veckotimmar i » . . 1 veckotimme i gymnastik 7 veckotimmar i » 1 veckotimme i flickslöjd . 25 veckotimmar i » 1 veckotimme i hushållsgöromål 19 veckotimmar i »

120-— kr. 3 240-— » 85-— > 2 337-50 » 124 862-50 kr. kr. 5 000 4 800 4 800 3 600 14 400 100 — » 900 — » 100 — » 600 — » 100 — » 700 — » 80 — » 2 000 — » 80• — > 1 520-— »

38 780-— kr.

Summa 163 642'50 kr. Höstterminen 1921 undervisades i a l l m ä n n a läroverkets klasser 3—6 och r i n g I 234 gossar. Motsvarande »relativa» flickantal u p p g å r till 2 1 1 , under det a t t i verkligheten 176 flickor tillhörde klasserna 3—6. I klasserna 7 och 8 undervisades_ 62 flickor, varemot svara 47 flickor å gymnasiet. I f r å g a v a r a n d e termin voro g y m n a s i e t s tre högsta r i n g a r besökta av 81 gossar. H a d e läroverksreformen denna termin v a r i t fullt genomförd, k a n man således r ä k n a med a t t å realskole- och flickskolestadiet undervisats 234 gossar och 242 flickor ( 2 1 1 + 31) samt å gymnasiestadiet 81 gossar och 47 flickor. I förhållande till de medelvärden, som l a g t s till g r u n d för statens u p p görande, utvisa senast anförda siffror en ökning i antalet l ä r j u n g a r å realskole- och flickskolestadiet med 34 gossar och 32 flickor s a m t å g y m n a s i e s t a d i e t med 1 gosse och 7 flickor. Med h ä n s y n till den l å g a lärjungefrekvensen i den föreslagna flickskolan A, d ä r s a m t l i g a 32 flickor k u n n a t ä n k a s i n r y m d a u t a n ökning av antalet l ä r a r k r a f t e r , torde ökningen endast hava p å k a l l a t en klassavdelning i samläroverket och således en e x t r a l ä r a r e jämte någon ökning av l ä r a r t i m m a r n a i övningsämnen. Folkskolan.

"Vad a n g å r ökningen av folkskolans lärjungeantal, kommer man, om m a n rör sig med medelvärden, till följande resultat. I flickskolans förberedande klasser h a v a i medeltal undervisats 55-4 barn, 23-6 gossar och 31-8 flickor, av vilka 93-2 procent eller 52 hade sina hem i staden. A v de t v å l ä g s t a klassernas l ä r j u n g a r vid a l l m ä n n a läroverket och flickskolan, som u p p g i n g o i medeltal till 100-9 för gossar och 55-4 för flickor, tillhörde respektive 85-5 och 78-8 procent eller tillsammans 130 barn staden. Man k u n d e således vänta, att reformen, därest den v a r i t genomförd, medfört en medelökning av b a r n a n t a l e t i v a r och en av de tre l ä g s t a folkskoleklasserna med 17 och i v a r och en av de t r e högsta med 65, så att totala ökningen utgjort 246 b a r n .

173 Höstterminen 1921 funnos inga förberedande klasser, vadan, om man utgår från förhållandena denna termin, hela ökningen kommit på folkskolans tre högsta klasser. I allmänna läroverkets och flickskolans båda lägsta klasser undervisades nämnda termin 115 gossar och 68 flickor, av vilka 152 beräknas vara hemmahörande i Västerås. Var och en av folkskolans tre högsta klasser skulle således på grund av reformen hava ökats med 76 och folkskolan i dess helhet med 228 barn. Sala. Statens samskola i Sala, vilken kommissionen föreslår skola omorganiseras i Läroverket. överensstämmelse med det framställda förslaget, räknade i klasserna 3—6 i medeltal 51-6 gossar och 43-1 flickor, tillsammans 94-7 lärjungar. Höstterminen 1921 uppgick antalet i dessa klasser till 60 gossar och 47 flickor, tillsammans 107. Beträffande skolans stat hänvisas till framställningen rörande Sundbybergs samrealskola. Som emellertid undervisningen i teckning handhaves av en kvinna, kan staten sättas 120 kronor lägre och uppgår alltså till 26 785 kronor. I de två lägsta klasserna i samskolan undervisades i medeltal 34-3 gossar och Folkskolan. 23-8 flickor, av vilka respektive 80-5 och 75-0 procent eller tillsammans 45 barn hade sitt hem i Sala. Man kan således beräkna, att genom reformen var och en av folkskolans tre högsta klasser skulle tillförts i medeltal 23 och folkskolan i dess helhet 69 barn. Höstterminen 1921 uppgick barnantalet i ifrågavarande klasser till 40 gossar och 22 flickor, av vilka 49 beräknas tillhöra staden. Med dessa siffror som utgångspunkt torde man kunna uppskatta ökningen till 25 barn i var och en av de tre högsta klasserna, så att hela ökningen skulle utgöra 75. Köping. Medeltalet lärjungar i klasserna 3—6 i statens sam skola i Köping har uppgått Läroverket. till 85-6, 43-2 gossar och 42-4 flickor. Höstterminen 1921 utgjorde lärjungeantalet 96, nämligen 42 gossar och 54 flickor. Kommissionen föreslår, att skolan ombildas till en samrealskola, i överensstämmelse med den framlagda planen. Eftersom undervisningen i såväl teckning som gymnastik handhaves av kvinnliga lärare, kommer staten att med 240 kronor understiga staten för Sundbj r bergs samrealskola och uppgår således till 26 665 kronor. I samskoleklasserna 1 och 2 hava i medeltal undervisats 30-6 gossar och 28-4 Folkskolan. flickor, av vilka 71-4, respektive 76-9 procent eller tillsammans 44 barn beräknas hava sina hem i staden. Genom reformen skulle således folkskolans barnantal i de tre högsta klasserna hava ökats med tillsammans Q6 barn. Höstterminen 1921 uppgick antalet barn i klasserna i fråga till 39 gossar och 31 flickor, varav 52 beräknas tillhöra staden. Med dessa siffror som utgångspunkt kommer man till det resultat, att reformen medfört en ökning i folkskolans lärjungeantal med 78 barn inalles i de tre högsta klasserna. Arboga. Statens samskola i Arboga, vilken kommissionen föreslår omdanas till en sam- Läroverket. realskola i överensstämmelse med det framlagda organisationsförslaget, har i klasserna 3—6 varit besökt i medeltal av 36-4 gossar och 31-8 flickor, tillsammans 68-2.

174 Höstterminen 1921 räknade dessa klasser 78 lärjungar, 38 gossar och 40 flickor. Skolans stat kommer att bliva densamma som för samrealskolan i Köping och alltså att sluta på 26 665 kronor. Folkskolan.

J)e båda lägsta klasserna i samskolan hava i medeltal varit besökta av 29-2 gossar och 22-6 flickor, av vilka respektive 81-2 och 82-1 procent eller tillsammans 42 barn hade sitt hem i staden. Genom reformen beräknas således var och en av folkskolans tre högsta klasser hava ökats med 21 och hela folkskolan med 63 barn. Höstterminen 1921 uppgick antalet barn i ifrågavarande klasser till 34 gossar och 17 flickor, av vilka tillsammans 42 beräknas tillhöra staden. Man kommer således till samma resultat som ovan beträffande ökningen i folkskolans lärjungeantal.

20. Kopparbergs län. Stora Tuna. Vid kommunala mellanskolan i Stora Tuna har medeltalet lärjungar uppgått till 103-1, 50-0 gossar och 53-1 flickor. Kommissionen föreslår mellanskolans ombildande till en statens samrealskola med flickskola av C-typ. Staten slutar på 26 905 kronor, och hänvisas beträffande detaljer till framställningen rörande Sundbybergs samrealskola. Som lärjungeantalet höstterminen 1921 stigit till 179, 84 gossar och 95 flickor, torde nämnda termin hava erfordrats 7 klassavdelningar och således 3 extralärare jämte ett ökat anslag till undervisning i övningsämnen. Leksand. I Leksand finnes för närvarande en kommunal mellanskola^ vars lärjungeantal i medeltal uppgått till 73-3, nämligen för gossar till 46-3 och för flickor till 27-0. Höstterminen 1921 var skolan besökt av 51 gossar och 34 flickor, tillsammans 85 lärjungar. Kommissionen föreslår, att i Leksand upprättas en statens samrealskola, vars stat, då gymnastikundervisningen handhaves av kvinnlig lärare, torde kunna sättas 120 kronor lägre än staten för Sundbybergs samrealskola, vadan den följaktligen slutar på 26 785 kronor. Mora. Kommissionen föreslår, att kommunala mellanskolan i Mora. som i medeltal räknat 80-3 lärjungar, 41-0 gossar och 39-3 flickor, ombildas till en statens samrealskola. Staten kommer att bliva 67 kronor 50 öre mindre än staten för Sundbybergs samrealskola, med hänsyn till att musikundervisningen handhaves av kvinnlig lärare, och slutar alltså på 26 837 kronor 50 öre. Läsåret 1921—1922, då lärjungeantalet stigit till 130, 63 gossar och 67 flickor, torde hava erfordrats 5 klassavdelningar och således en extralärare jämte ökat anslag till undervisning i övningsämnen. Orsa. Kommunala mellanskolan i Orsa, som i medeltal räknat 75-0 lärjungar, 37-0 gossar och 38-0 flickor, och vars lärjungeantal höstterminen 1921 uppgick till 95, 52 gossar och 43 flickor, bör enligt kommissionens mening ombildas till en statens sam-

175 realskola. D å undervisningen i teckning handhaves av kvinnlig l ä r a r e , torde staten k u n n a s ä t t a s 120 kronor lägre än staten för samrealskolan i S u n d b y b e r g och s l u t a r således p å 26 785 kronor. Falun. I F a l u n finnas för närvarande ett högre allmänt läroverk med real- och lating y m n a s i u m samt en högre flickskola. Medeltalet l ä r j u n g a r i realskoleklasserna 3—6 och första gymnasieringen h a r u p p g å t t till 213-3 gossar. Klasserna 3—6 i flickskolan hava i medeltal r ä k n a t 118-4 lärjungar, under det att det »relativa» flickantalet utgör 192-0. K l a s s e r n a 7 och 8 voro i medeltal besökta av 38-7 flickor, varemot svarar ett beräknat antal flickor å gymnasiet av 29. Medeltalet gossar i gymnasiets tre högsta r i n g a r h a r u p p g å t t till 93-7. Om omorganisationen varit genomförd, hade man i medeltal k u n n a t p å r ä k n a följande ungefärliga, lärjungeantal: å realskole- och flickskolestadiet 215 gossar och 210 flickor (192-0 + 19-4) samt å gymnasiestadiet 95 gossar och 30 flickor. _ Kommissionen föreslår, att i F a l u n u p p r ä t t a s ett högre samläroverk med g y m nasielinjerna A och C, den senare differentierad, samt en flickskola av A - t y p . Om till den senare hänföras 150 flickor, skulle det högre samläroverkets l ä r j u n g e a n t a l å realskolestadiet h a v a u p p g å t t till 215 gossar och 60 flickor, tillsammans 275, och å gymnasiestadiet till 95 gossar och 30 flickor, tillsammans 125, så att hela läroverket o m f a t t a t 400 l ä r j u n g a r . Å realskolestadiet torde ha erfordrats 11 och å gymnasiestadiet 6 klassavdeln i n g a r . A n t a l e t l ä r a r t i m m a r i läsämnena b e r ä k n a s utgöra i realskolan 2 X 118 + 83 d. v. s. 319. och å g y m n a s i e t 180, i n r ä k n a t 9 t i m m a r för C-linjens differentiering. Om rektor undervisar 12 t i m m a r i veckan och 7 lektorer beräknas, erfordras för återstående 21 g y m n a s i e t i m m a r och för undervisningen i realskolan 13 adjunkter. A v övningsämnena e r f o r d r a r teckning 28, musik 19, g y m n a s t i k 28, slöjd och p r a k t i s k t arbete för gossar 37, kvinnlig slöjd 6 samt hushållsgöromål 4-5 veckotimmar. Flickskolan A beräknas omfatta 6 klassavdelningar. vilka f ö r u t s ä t t a 154 lärart i m m a r i läsämnen samt i teckning, musik, g y m n a s t i k , kvinnlig slöjd och hushållsgöromål respektive 10, 7, 12, 28 och 21 veckotimmar. Utom rektor med 15 undervisningstimmar i veckan erfordras 5 adjunkter samt timlärare för 9 veckotimmar. Staten för de b å d a läroanstalterna får således följande utseende. Manliga lärare. 1 rektor 1 lektor 4 lektorer 1 adjunkt, 12 adjunkter 1 veckotimme i teckning . . 27 veckotimmar i » . . 1 veckotimme i musik . . . 18 veckotimmar i > . . . 1 veckotimme i gymnastik 27 veckotimmar i » 1 veckotimme i gosslöjd m. m 36 veckotimmar i » »

7 500 kr. 5 800 » 23 200 » 4 300 » 51 600 »

120 » 3 240 »

120 » 2 160 »

120 » 3 240 »

85 » 3 060 »

Läroverk.

176 Kvinnliga lärare. 1 rektor 1 lektor 1 » 1 adjunkt 4 adjunkter 1 veckotimme i teckning . . . 9 veckotimmar i » . . . 1 veckotimme i musik . . . . 6 veckotimmar i » . . . . I veckotimme i gymnastik - . I I veckotimmar i » . . 1 veckotimme i flickslöjd . . . 33 veckotimmar i » . . . 1 veckotimme i hushållsgöromål 24'5 veckotimmar i »

5 000 kr. 4 800 » 4 800 » 3 600 » 14 400 » 100 » 900 » 100 » 600 » 100 » 1 100 » 80 » 2 640 » 80 » I960 > 40 260 kr. Summa 144 805 kr.

Höstterminen 1921 undervisades i det a l l m ä n n a läroverkets klasser 3—6 och r i n g I 246 gossar, varemot s v a r a r ett »relativt» flickantal av 2 2 1 , under det att det verkliga antalet flickor i k l a s s e r n a 3—6 utgjorde 133. I sjunde och åttonde k l a s serna undervisades 45 flickor, varemot s v a r a r ett b e r ä k n a t a n t a l av 34 flickor å g y m nasiet. I g y m n a s i e t s t r e h ö g s t a r i n g a r undervisades 86 gossar. Om reformen i f r å g a v a r a n d e termin v a r i t genomförd, b e r ä k n a s således lärjungeantalet å realskoleoch flickskolestadiet h a v a utgjort 246 gossar och 244 flickor (221 +_ 23) s a m t å gymnasiestadiet 86 gossar och 34 flickor. I jämförelse med_ de l ä r j u n g e a n t a h som lagts till g r u n d för statens u p p g ö r a n d e , förete sist anförda siffror en ökning å realskole- och flickskolestadiet med 31 gossar och 34 flickor, under det att å g y m n a siet gossarnas a n t a l m i n s k a t s med 9 men flickornas ökats med 4. Höstterminen 1921 skulle således h a v a erfordrats 2 e x t r a l ä r a r e och någon ökning i kostnaden för undervisning i övningsämnen. Folkskolan.

I flickskolans förberedande klasser h a v a i medeltal undervisats 39-8 gossar och 35-3 flickor, tillsammans 75-1', av vilka 89-2 procent eller 67 barn hade sina hem i staden. A l l m ä n n a läroverkets och flickskolans t v å l ä g s t a klasser voro i medeltal besökta av 114-0 gossar och 53-1 flickor. A v de förra vore 70-9 procent, d. v. s. 8 1 , av de senare 77-3 procent, d. v. s. 4 1 , eller t i l l s a m m a n s 122 barn, hemmahörande i F a l u n . Om reformen v a r i t fullt genomförd, h a d e således medelökningen i folkskolans lärj u n g e a n t a l utgjort 250 barn, 67 i de t r e l ä g s t a klasserna och 183 i de tre högsta. Höstterminen 1921 voro de förberedande klasserna besökta av 68 barn, 38 gossar och 30 flickor, av vilka 61 b e r ä k n a s v a r a bosatta i staden. A v cle två lägsta realskole- och flickskoleklassernas 119 gossar och 65 flickor torde 135 tillhöra F a l u n . L ä g g a s dessa siffror till g r u n d för b e r ä k n i n g av den genom reformen föranledda ökningen i folkskolans b a r n a n t a l , finner man, a t t den u p p g å t t till 264 barn, nämligen till 61 i de tre l ä g s t a och till 203 i de t r e h ö g s t a klasserna.

177 Hedemora. Kommissionen föreslår, att kommunala mellanskolan i Hedemora, som i medeltal räknat 52-0 lärjungar, 21-4 gossar och 30-6 flickor, och där höstterminen 1921 undervisades 75 lärjungar, 34 gossar och 41 flickor, ombildas till en statens samrealskola. • Om man iakttager, att undervisningen i teckning och musik handhaves av kvinnliga lärare, kommer staten att understiga den för Sundbybergs samrealskola uppgjorda med 187 kronor 50 öre och slutar alltså på 26 717 kronor 50 öre. Avesta. Vid kommunala mellanskolan i Avesta har lärjungemedeltalet utgjort 60-8, 35-1 för gossar oeh 25-7 för flickor. Höstterminen 1921 var skolan besökt av 71 lärjungar, 38 gossar och 33 flickor. Kommissionen föreslår, att mellanskolan ombildas till en statens samrealskola. Staten kommer att sluta på 26 905 kronor i likhet med staten för Sundbybergs samrealskola. Ludvika. Vid Ludvika kommunala mellanskola har medeltalet lärjungar uppgått till 95-3, 50-lgossar och 45-2 flickor. Höstterminen 1921 var skolan besökt av 54 gossar och 52 flickor, tillsammans 106. Enligt kommissionens förslag bör mellanskolan ombildas till en statens samrealskola, vars stat torde kunna sättas 120 kronor lägre än den för Sundbybergs samrealskola, med hänsyn till att teckningsundervisningen handhaves av kvinnlig lärare. Staten slutar alltså på 26 785 kronor.

21. Gävleborgs län. Bollnäs. I Bollnäs finnes för närvarande en enskild mellanskola, vilken numera endast omfattar fyra årsklasser. Medeltalet lärjungar i mellanskoleklasserna har uppgått till 104-1, nämligen 55-8 gossar och 48-3 flickor. Kommissionen föreslår, att i Bollnäs upprättas en statens samrealskola. Skolans stat kommer att sluta på 26 905 kronor i likhet med staten för samrealskolan i Sundbyberg. Höstterminen 1921 hade lärjungarnas antal växt till 130, 84 gossar och 46 flickor. Om reformen ifrågavarande termin varit genomförd, hade sannolikt erfordrats ytterligare en klassavdelning samt en extralärare. Ljusdal. Enligt kommissionens förslag bör kommunala mellanskolan i Ljusdal, vilken i medeltal varit besökt av 39-7 gossar och 37-6 flickor, tillsammans 77-3 lärjungar, och som höstterminen 1921 räknade 104 lärjungar, 52 gossar och 52 flickor, ombildas till en statens samrealskola. Med hänsyn till att gymnastikundervisningen ombesörjes av kvinnlig lärare, torde staten kunna sättas 120 kronor lägre än den för Sundbybergs samrealskola och följaktligen sluta på 26 785 kronor. 23—223000. Skolkommissionens

betänkande.

178 Gävle. Läroverk.

Gävle h a r ett högre allmänt läroverk med real- och l a t i n g y m n a s i u m samt en högre flickskola. Medeltalet lärjungar i klasserna 3—6 och r i n g I vid allmänna läroverket h a r u p p g å t t till 240-2, varemot s v a r a r ett »relativt» flickantal av 216-2, under det a t t medeltalet flickor i flickskolans klasser 3—6 i verkligheten endast u p p g å t t till 149-8. De t v å högsta flickskoleklassernas lärjungeantal har i medeltal utgjort 55-4, varemot s v a r a r 41-6 å gymnasiet. A l l m ä n n a läroverkets tre högsta r i n g a r hava i medeltal besökts aV 103-9 lärjungar. Om »skolreformen varit genomförd, k a n man således förutsätta, att i avrundade tal undervisats å realskole- och flickskolestadiet 240 gossar och 245 flickor (216-2 + 27-7') samt å gymnasiestadiet 105 gossar och 40 flickor. Kommissionen föreslår, att i Gävle u p p r ä t t a s dels ett högre samläroverk med alla tre bildningslinjerna och med differentierad C-linje, dels en flickskola av A - t y p . Om till den senare hänföras 135 flickor, skulle samläroverket omfatta å realskolestadiet 240 gossar och 110 flickor, t i l l s a m m a n s 350, och å gymnasiestadiet 120 gossar och 40 flickor, tillsammans 160, så att hela läroverkets lärjungeantal uppgått, till 510. H ä r v i d h a r kommissionen b e r ä k n a t , a t t vid eventuellt nedläggande a v k o m m u n a l a gymnasiet i Söderhamn 15 l ä r j u n g a r k o m m a a t t övergå till läroverket i Gävle. A n t a l e t k l a s s a v d e l n i n g a r i realskolan a n t a g e s uppgå, till 14 och å gymnasiel till 9. I läsämnen u p p g å veckotimmarna i realskolan till 3 X 118 + 56. d. v. s. till 410, och å g y m n a s i e t till 265, i n r ä k n a d e 9 t i m m a r för C-linjens differentiering. F ö r teckning b e r ä k n a s 38, för musik 25, för g y m n a s t i k 36, för slöjd och p r a k t i s k t arbete för gossar 46, för kvinnlig slöjd 12 s a m t för hushållsgöromål 9 veckotimmar. A v g y m n a s i e t s t i m m a r förutsattes rektor övertaga 8 och för de återstående 257 b e r ä k n a s 10 lektorer. Med t i l l ä g g av överskjutande 47 g y m n a s i e t i m m a r u p p g å a d j u n k t s t i m m a r n a till 457, vilka erfordra 18 adjunkter. F l i c k s k o l a n av A - t y p antages behöva 154 l ä r a r t i m m a r i läsämnen samt för teckning 10, m u s i k 7, g y m n a s t i k 8, kvinnlig slöjd 28 och hushållsgöromål 21 lärart i m m a r . Utom rektor med 15 t i m m a r s u n d e r v i s n i n g i veckan erfordras 5 a d j u n k t e r och timlärare för 9 veckotimmar. Staten för de båda läroverken får följande utseende. Manliga lärare. 1 rektor 1 lektor 7 lektorer 1 adjunkt 16 adjunkter 1 veckotimme i teckning 37 veckotimmar i » 1 veckotimme i musik 24 veckotimmar i » 1 veckotimme i gymnastik 35 veckotimmar i » 1 veckotimme i gosslöjd m. m 45 veckotimmar i » »

7 500 kr. 5 800 > 40 600 » 4 300 » 68 800 » 120 » 4 440 » 120 » 2 880 » 120 » 4 200 » 85 » 3 825 »

^42 790 kr.

179 Kvinnliga

lärare.

rektor

lektor

•

** adjunkt 5 adjunkter 1 veckotimme i teckning 9 veckotimmar i » 1 veckotimme i musik 6 veckotimmar i » 1 veckotimme i gymnastik 7 veckotimmar i » 1 veckotimme i flickslöjd 39 veckotimmar i » 1 veckotimme i hushållsgöromål 29 veckotimmar i » 1

5 000 kr. 4 800 » 4 800 » 3 600 » 18 000 » 100 » 9QQ , 100 » QQQ , 100 » ^00 » 80 » 3 120 80 » ^ 2 320 »

o )00

^

Summa 187 090 kr. _ Höstterminen 1921 undervisades i allmänna läroverkets klasser 3—6 och första r i n g 275 gossar och i flickskolans klasser 3—G 162 flickor. Det »relativa» antalet flickor var 248. I sjunde och åttonde klasserna undervisades 62 flickor Mot sistnämnda antal svara 47 flickor i det treåriga gymnasiet. Gymnasiets tre högsta r i n g a r voro besökta av 91 gossar. Om skolreformen varit genomförd ifrågavarande termin, torde de högre skolorna i Gävle hava omfattat följande antal lärjungar- å realskole- och flickskolestadiet 275 gossar och 279 flickor (248 + 31) samt å gymnasiestudiet 106 gossar och 47 flickor, varvid gossarnas antal av förut angiven "anledning okats med 15 Om till flickskolan A hänföras 150 flickor, skulle samläroverket således v a n t besökt av 404 lärjungar å realskolestadiet och av 153 lärjungar å gymnasiestadiet. D a l ä r j u n g a r n a s antal å realskolestadiet p å k a l l a r 16 klassavdelningar d v s 2 mera an som l a g t s till grund för statens uppgörande, erfordras 2 e x t r a l ä r a r e samt någon iörhojning i antalet timmar för övningsämnen. Ä i c Q k s k o l a n ? förberedande klasser hava i medeltal undervisats 35-5 flickor, a v ™1 J av vilka 9o-3 procent, d. v. s. 34, beräknas tillhöra staden. Medeltalet av de i första och a n d r a klasserna vid allmänna läroverket och flickskolan undervisade u p p g i c k till 132-5 gossar och 68-1 flickor, av vilka respektive 91-0 och 92-9 procent, d. v. s. 121 gossar och 63 flickor, til sammans 184, beräknas h a v a sitt hem i Gävle. Om skolreformen varit genomford, skulle således de tre lägsta folkskoleklasserna hava i medeltal omfatb rn under vvarit ? r i t fallet, f a l W sa• % f * . ?ökningen ™ f l e r ^hade ? -u pä pn gvåat(t1 till förhållanden a t t^ hela 310förhandenvarande barn ,W ,11 h ö s t t e r m i n e n 1921 undervisades i de förberedande klasserna 48 flickor samt i det allmanna läroverkets och flickskolans första och andra klasser 153 gossar och 72 inn C lle°« r 9n^ ^ n ä m n d a beräknas 46 och av de båda sistnämnda kategorierna inalles 206 hava sitt hem i laroverksstaden. Med dessa siffror som u t g å n g s p u n k t kommer man till den slutsats, a t t skolreformen skulle hava tillfört folkskolans tre lägsTa klasser 46 och dess tre högsta 309 barn, d. v. s. hela ökningen u p p g å r till 355 bam

Folkskolan.

180 Läroverket.

Söderhamn. I Söderhamn finnas för n ä r v a r a n d e en realskola för gossar, ett kommunalt treårigt r e a l g y m n a s i u m och en högre flickskola. I realskolans och flickskolans klasser 3—6 undervisades i medeltal 78-5 gossar och 72-4 flickor, vilket sistnämnda antal något överstiger det »relativa» flickantalet. Medeltalet gossar i det t r e å r i g a gymnasiet h a r u p p g å t t till 23-2 och medeltalet flickor i de två högsta flickskoleklasserna till 22-5. Kommissionen föreslår, att i Söderhamn u p p r ä t t a s en samrealskola med en flickskola av B - t y p . B e t r ä f f a n d e gymnasiet, hänvisas till vad kommissionen anfört å sid. 2 1 . Vid statens u p p g ö r a n d e antages skolan v a r a besökt av 80 gossar och 95 flickor, tillsammans 175 lärjungar, vilka torde f ö r u t s ä t t a 8 k l a s s a v d e l n i n g a r . Antalet veckotimmar i läsämnen skulle således u p p g å till 118 + 27 + 74, cl. v. s. till 219. D ä r t i l l komma i teckning 16, i musik 9, i g y m n a s t i k 12, i slöjd och prakt i s k t arbete för gossar 11-5, i kvinnlig slöjd 17 s a m t i hushållsgöromål 13 veckot i m m a r . Om rektor undervisar 15 t i m m a r i veckan, erfordras för återstående 204 veckotimmar 8 adjunkter. Läroverkets stat får följande utseende. Manliga lärare. kr. 1 rektor 6 400 1 adjunkt 4 300 5 adjunkter 21 500 115 1 veckotimme i musik . . . . 920 8 veckotimmar i » . . . . 115 I veckotimme i gymnastik . . 1 265 I I veckotimmar i » . . 85 1 veckotimme i gosslöjd m. m. 892 50 10'5 veckotimmar i » » 35 592-5 0 kr. Kvinnliga lärare. 1 adjunkt 1 » 1 veckotimme i teckning . . . . . . 15 veckotimmar i » 1 veckotimme i flickslöjd . . . » . . . 16 veckotimmar i 1 veckotimme i hushållsgöromål » 12 veckotimmar i

3 600 3 600 100 1 500 80 1280 80 960

kr.

11 200'— kr. Summa 46 792-5 0 kr.

Höstterminen 1921 voro klasserna 3—6 i realskolan och flickskolan besökta av 94 gossar och 102 flickor samt sjunde och åttonde flickskoleklasserna av 32 flickor. Om reformen varit genomförd nämnda termin, skulle lärjungeantalet i samrealskolan med flickskolan B h a v a u p p g å t t till 228. Detta lärjungeantal torde förutsätta 10 klassavdelningar, d. v. s. 2 mera än det, som lagts till g r u n d för lönestaten. Läsåret 1921—22 skulle således h a v a behövts 2 e x t r a l ä r a r e j ä m t e ökat a n t a l t i m m a r för undervisning i övningsämnen.

181 Flickskolans förberedande klasser hava i medeltal varit besökta av 13-4 gos- Folkskolan. sar och 16-9 flickor, tillsammans 30-3 barn, av vilka 88-9 procent, d. v. s. 27 barn, torde hava haft sitt hem i Söderhamn. Medeltalet lärjungar i de båda lägsta klasserna i realskolan och flickskolan uppgick till 50-9 gossar och 29-5 flickor, av vilka respektive 69-4 och 80-6 procent, d. v. s. tillsammans 59 barn, beräknas tillhöra staden. Hade läroverksreformen varit genomförd, torde den således hava medfört en ökning i folkskolans tre lägsta klasser med 27 och i dess tre högsta klasser med 89 eller tillhopa med 116 barn. Lägges lärjungeantalet höstterminen 1921 till grund för dessa beräkningar, finner man, att nämnda termin undervisades i flickskolans förberedande klasser 31 barn, 18 gossar och 13 flickor, samt i de två lägsta klasserna i realskolan och flickskolan 62 gossar och 34 flickor. Av de förberedande klassernas barn beräknas 28 och av barnen i första och andra klasserna vid realskolan och flickskolan 70 hava haft sitt hem i staden. Genom skolreformen beräknas alltså folkskolans barnantal hava ökats med 133 barn, 28 i de tre lägsta och 105 i de tre högsta klasserna. Hudiksvall. För närvarande har Hudiksvall ett högre allmänt läroverk med real- och la- Läroverket. tinlinje, av vilka den förstnämnda, där även flickor undervisas, bekostas av kommunen, samt en högre flickskola. Kommissionen föreslår, att därstädes upprättas ett högre samläroverk med gymnasielinjen B, förbundet med en flickskola av B-typ. I klasserna 3—6 och första ringen av det allmänna läroverket hava i medeltal undervisats 98-9 gossar, och motsvarande klasser i flickskolan hava varit besökta av 60-1 flickor, ett antal understigande det »relativa» flickantalet, som uppgår till 89-0. Medeltalet flickor i de två högsta flickskoleklasserna har uppgått till 22-6, mot vilket antal svara 17-0 flickor å gjnnnasiet. Gymnasiets tre högsta ringar hava i medeltal besökts av 45-1 gossar. Om gymnasiet i Söderhamn kommer att upphöra, torde sistnämnda antal böra något ökas. Staten för den föreslagna läroanstalten har uppgjorts på grundval av följande lärjungesntal: å realskolans och flickskolans stadium 100 gossar och 100 (89-0 + 11-3) flickor, tillsammans 200, och å gymnasiestadiet 55 gossar och 15 flickor, tillsammans 70, så att hela samläroverket förutsattes omfatta 270 lärjungar. Antalet klassavdelningar i realskolan och flickskolan B torde böra sättas till 10 samt i gymnasiet till 3. Veckotimmarna i läsämnen skulle följaktligen i realskolan och flickskolan B uppgå till 118 + 83 + 74, d. v. s. till 275, och å gymnasiet till 85. Om rektor övertager 14 av sistnämnda timmar, erfordra återstående 71 timmar 3 lektorer. Därvid uppstå 8 övertimmar, varigenom adjunktstimmarna ökas till 283. Dessa taga i anspråk 11 adjunkter. Vad övningsämnena angår, kräver teckning 24, musik 14, gymnastik 20 (3 avdelningar gossar och 2 avdelningar flickor), slöjd och praktiskt arbete för gossar 18, kvinnlig slöjd 20 samt hushållsgöromål 17-5 veckotimmar. Läroverkets stat ter sig på följande sätt. Manliga lärare. 1 rektor 7 500 kr. 1 lektor 5 800 » 1 » 5 800 »

182 1 adjunkt 7 adjunkter 1 veckotimme i teckning . . 23 veckotimmar i » . . 1 veckotimme i musik . . . i 3 veckotimmar i » . . . 1 veckotimme i gymnastik . 19 veckotimmar i » 1 veckotimme i gosslöjd m. m 17 veckotimmar i » »

4 300 kr. 30 100 » 120 » 2 760 » 120 » 1 560 » 120 » 2 280 » 85 » 1 445 »

Kvinnliga lärare. 1 lektor 1 adjunkt 2 adjunkter 1 veckotimme i flickslöjd 19 veckotimmar i » 1 veckotimme i hushållsgöromål 16'5 veckotimmar i »

4 800 kr, 3 600 » 7 200 » 80 » 1 520 » 80 » 1 320 :> Summa 80 590 kr.

Höstterminen 1921 undervisades i klasserna 3—6 av realskolan och första ringen av gymnasiet 119 gossar och 5 flickor samt i motsvarande klasser i flickskolan 85 flickor, under det att det »relativa» antalet flickor u t g ö r 107. I gymnasiets tre högsta r i n g a r undervisades 32 gossar och 1 flicka. Därest reformen v a r i t genomförd, b e r ä k n a s antalet flickor å gymnasiet h a v a u p p g å t t till 22, med h ä n s y n till a t t antalet flickor i de b å d a högsta flickskoleklasserna u p p g i c k till 29. Med u t g å n g s p u n k t från lärjungarnas a n t a l i f r å g a v a r a n d e termin torde man k u n n a antaga, a t t läroverket varit besökt av följande antal l ä r j u n g a r : i realskolan och flickskolan B av 119 gossar och 127 flickor (107 + 5 + 1 5 ) , å gymnasiet av 42 gossar och 22 flickor, varvid h ä n s y n tages till den ökning, som föranledes av ett eventuellt upphörande av g y m n a s i e t i Söderhamn. H e l a läroverket beräknas således omfatta 310 lärj u n g a r , 246 i realskolan och flickskolan B s a m t 64 å g y m n a s i e t . Ökningen å det förstnämnda skolstadiet torde p å k a l l a y t t e r l i g a r e en klassavdelning och följaktligen en e x t r a l ä r a r e . Folkskolan.

I flickskolans förberedande klasser samt de t v å lägsta klasserna vid allmänna läroverket och flickskolan h a v a i medeltal undervisats respektive 26-1 b a r n (12-3 gossar och 13-8 flickor), 52-9 gossar och 39-3 flickor. A v dessa tre kategorier ber ä k n a s respektive 96-6, 77-8 och 83-3 procent, d. v. s. 25, 41 och 33 b a r n h a v a sina hem i H u d i k s v a l l . Om reformen varit genomförd, hade medelökningen i de tre l ä g s t a folkskoleklasserna u p p g å t t till 25 och i cle tre högsta till 1 1 1 , så att hela ökningen omfattat 136 b a r n . Höstterminen 1921 undervisades i de förberedande klasserna 26 barn, 11 gossar och 15 flickor, av vilka 25 beräknas v a r a hemmahörande i staden. De b å d a l ä g s t a klasserna vid a l l m ä n n a läroverket och flickskolan voro besökta av 68 gossar och 51 flickor, av vilka tillsammans 95 torde k u n n a anses hava sina hem i H u d i k s v a l l .

183 U t g å e n d e från dessa siffror, kommer man till det resultat, att reformen skulle tillföra folkskolan 168 barn, nämligen i de tre l ä g s t a klasserna tillsammans 25 och i de t r e h ö g s t a tillsammans 143.

22. Västernorrlands län. Härnösand. F ö r n ä r v a r a n d e finnas i Härnösand ett högre allmänt läroverk med real- och Läroverket. latinlinje och en högre flickskola. K l a s s e r n a 3—6 och första ringen i förstnämnda läroanstalt hava v a r i t i inedeltal besökta av 160-0 gossar, under det att klasserna 3—6 i flickskolan i medeltal r ä k n a t 84-9 l ä r j u n g a r . Det »relativa.» flickantalet u p p g å r till 144-0. Klasserna 7 och 8 i flickskolan h a v a i medeltal besökts av 31-9 flickor, mot vilket antal svara i medeltal 23-9 i ett t r e å r i g t gymnasium. I gymnasiets tre högsta ringar har medeltalet l ä r j u n g a r u p p g å t t till 68-2. Om skolreformen varit genomförd, skulle således i avr u n d a d e tal realskole- och flickskolestadiet h a v a r ä k n a t 160 gossar och 160 (144-0 + 16-0) flickor s a m t gymnasiestadiet 70 gossar och 25 flickor. E n l i g t kommissionens förslag skall i H ä r n ö s a n d upprättas ett högre samläroverk med gymnasielinjerna A och C, båda differentierade, i förening med en flickskola av B - t y p . Till g r u n d för statens uppgörande läggas förut anförda lärjungemedeltal, nämligen å realskolans och flickskolans stadium 320 och å gymnasiestadiet 95 eller tillhopa 415. D e t förra stadiet torde förutsätta 14 klassavdelningar, det senare 6, varvid dock med h ä n s y n till den sjunkande tendensen i gymnasiets lärjungefrekvens saml ä s n i n g mellan gymnasielinjerna torde böra b e r ä k n a s . Antalet l ä r a r t i m m a r i läsämnena skulle således utgöra å realskole- och flickskolestadiet 2 X 118 + 83 + 74, d. v. s. 393, och å gymnasiestadiet 154, v a r t i l l k o m m a 23 timmar på g r u n d av differentieringen, så a t t hela antalet g y m n a s i e t i m m a r kommer att utgöra 177. Om rektor övertager 12 av dessa, erfordra återstående 165 veckotimmar 7 lektorer, varvid u p p k o m m a 18 övertimmar. Ökas a d j u n k t s t i m m a r n a med sistnämnda antal, k o m m a de a t t u p p g å till 4 1 1 , v i l k a förutsätta 16 adjunkter. V a d övningsämnena angår, erfordrar teckning 34, musik 19, g y m n a s t i k 28, slöjd och p r a k t i s k t arbete för gossar 27-5, kvinnlig slöjd 26 samt hushållsgöromål 22 veckotimmar. L ä r o v e r k e t s stat blir följande. Manliga

lärare. 1 rektor 1 lektor 4 lektorer I adjunkt I I adjunkter 1 veckotimme i teckning . 33 veckotimmar i » 1 veckotimme i musik . . 18 veckotimmar i » . . 1 veckotimme i gymnastik 27 veckotimmar i »

7 500 — kr. » 5 800 23 200 ; : » 4 300 — » 47 300— » 120 — >,> 3 960 — 120 — » 2 160 — X' 120 —- > 3 240 —. >> :••

184 1 veckotimme i gosslöjd m. m. 26'5 veckotimmar i ;> » Kvinnliga lärare. 1 lektor 1 » 1 adjunkt 3 adjunkter 1 veckotimme i flickslöjd . . . 25 veckotimmar i » . . . 1 veckotimme i hushållsgöromål 21 veckotimmar i »

85-— kr. » 100 157'5O kr.

2252-50

4 800-— kr. 4 800-— » 3 600-— » 0 800-— » 80-— ;> 2 000'— » 80'— » 1 680'— » 27 840--- kr.

Summa 127 997"5 0 kr. Höstterminen 1921 uppgick antalet lärjungar i klasserna 3—6 och ring I vid allmänna läroverket till 181, mot vilket svarar ett »relativt» flickantal av 163, under det att i verkligheten 132 flickor undervisades i klasserna 3—6. De två högsta flickskoleklasserna voro besökta av 36 flickor, mot vilket antal svara 27 i det treåriga gymnasiet. Antalet gossar, som undervisades i gymnasiets 3 högsta ringar, hade minskats till 52. Om reformen varit genomförd ifrågavarande termin, kan man således vänta, att läroverket varit frekventerat av 181 gossar och 181 flickor (163 + 18) pä realskole- och flickskolestadiet, tillsammans 362, och av 52 gossar och 27 flickor, tillsammans 79, å gymnasiestadiet, så att hela läroverket omfattat 441 lärjungar. Lärjungeantalet i realskolan och flickskolan torde ifrågavarande termin hava påkallat 15 klassavdelningar, så att utöver de i staten upptagna lärarna hade erfordrats en extralärare jämte ökat anslag för undervisning i övningsämnen. Folkskolan.

Läroverk.

I flickskolans förberedande klasser hava i medeltal undervisats 34-7 lärjungar. 14-5 gossar och 20-2 flickor, av vilka 94-6 procent eller 33 beräknas tillhöra staden. Det allmänna läroverkets och flickskolans två lägsta klasser voro i medeltal besökta av 88-0 gossar och 32-5 flickor. Av de förra beräknas 73-5 procent, av de senare torde samtliga ha tillhört staden, vadan hela antalet av de båda sistnämnda kategorierna, som tillhörde staden, utgör 97. Reformen torde således hava medfört en ökning av folkskolans barnantal med i medeltal 179, nämligen i de tre lägsta klasserna med 33 och i de tre högsta med 146. Höstterminen 1921 uppgick barnantalet i de förberedande klasserna till 38, 10 gossar och 28 flickor, samt i klasserna 1 och 2 vid allmänna läroverket och flickskolan till 111 gossar och 44 flickor. Av de förberedande klassernas barn beräknas 36 och av de övriga tillsammans 126 vara hemmahörande i Härnösand. Utgår man från förhållandena höstterminen 1921, skulle läroverksreformen hava tillfört folkskolan 225 barn, nämligen i de tre lägsta klasserna 36 och i de tre högsta 189. Sundsvall. ^ ^ Sundsvall har för närvarande ett högre allmänt läroverk med real- och latinlinje samt en högre flickskola, till vilken ansluter sig ett fyraårigt latingymnasium för flickor. Klasserna 3—6 och ring I hava vid de båda läroverken varit besökta av i medeltal 219-3 gossar och 162-7 flickor. Det »relativa» flickantalet uppgår i medeltal till

185 197-4. I sjunde och åttonde klasserna undervisades i medeltal 39-6 flickor, mot vilket a n t a l svara 29-7 i g y m n a s i e t s tre högsta ringar. Medeltalet flickor i i f r å g a v a r a n de r i n g a r har i verkligheten varit större, nämligen 380. Gossarnas a n t a l i g y m n a s i e t s t r e h ö g s t a r i n g a r h a r i medeltal varit 86-8. Om läroverksreformen v a r i t genomförd torde man således k u n n a förutsätta, att realskole- och flickskolestadiet u n g e f ä r l i g e n o m f a t t a t 220 gossar och 235 flickor (197-4 + 39-6) samt gymnasiestadiet 85 gossar och 40 flickor. Kommissionen föreslår, att i Sundsvall upprättas ett högre samläroverk och en flickskola av A - t y p . Samläroverket antages försett med lyceilinjen A och ffvmnasielmjerna B och C. Om 130 flickor hänföras till flickskolan A , kommer samläroverkets lärjungeantal a t t utgöra, a realskolestadiet 220 gossar och 105 flickor, tillsammans 325 och a gymnasiestadiet 85 gossar och 40 flickor, tillsammans 125, och hela läroverket 450 l ä r j u n g a r . Realskolestadiet torde kunna antagas omfatta 12 avdelningar, v a d a n antalet l ä r a r t i m m a r i l ä s ä m n e n a å detta stadium u p p g å r till 2 X 1 1 8 + 119 d v s 355, och g y m n a s i e s t a d i e t 9 avdelningar, varvid dock samläsning förutsattes mellan f~ 0C*J C-linjen, varigenom gymnasietimmarnas antal kan begränsas till 82 + 16 + 0 m rektor t i ooo' * l U 2 4 L övertager 8 av sistnämnda t i m m a r och för återstående 266 t i m m a r b e r ä k n a s 9 lektorer, återstå 399 adjunktstimmar, som f ö r u t s ä t t a l o adjunkter samt t i m l ä r a r e för 9 övertimmar. i .• A V ö v n i n f s ä m n e n a erfordrar teckning 28, musik 20, g y m n a s t i k 32, slöjd och p r a k t i s k t arbete för g o s s a r 38, kvinnlig slöjd 12, hushållsgöromål 9 veckotimmar. I lickskolan A förutsattes omfatta 6 klassavdelningar med 154 l ä r a r t i m m a r a v vilka rektor t a n k e s övertaga 15, 5 adjunkter 130 och timlärare 9. Dessutom erfordrar teckning 10, m u s i k 7, gymnastik 8, kvinnlig slöjd 28 och hushållsgöromål 21 veckotimmar. De båda läroverken erhålla följande stat. Manliga lärare. 1

rektor

lektor

lektorer 1 adjunkt 14 adjunkter 1 veckotimme i teckning 27 veckotimmar i » 1 veckotimme i musik 19 veckotimmar i » 1 veckotimme i gymnastik 31 veckotimmar i » 1 veckotimme i gosslöjd m. m 37 veckotimmar i » » • Kvinnliga lärare. 1

fektor

lektor

? ^junkt

24—223000. Skolkommissionens

_

[ [ '

7 500 kr. 5 800 » 34 800 » 4 ;>0o , (;Q 200 » 120 » 3 240 » 120 » 2 280 » 120 > 3 720 , 85 * 3 1 4 5 ^ _ 1 2 5 430 kr. 5 000 kr. 4 800 » 4 800 ,v 3 600 »

betänkande.

186 4 adjunkter 1 veckotimme i teckning 9 veckotimmar i » . , 1 veckotimme i musik 6 veckotimmar i » 1 veckotimme i gymnastik 7 veckotimmar i » 1 veckotimme i flickslöjd 39 veckotimmar i » 1 veckotimme i hushållsgöromål 29 veckotimmar i »

14 400 kr. 100 » 900 » 100 » 600 » 100 » 700 » 80 » 3 120 » 80 » 2 320 »

40 700 kr

Summa 166 130 kr. Höstterminen 1921 undervisades i klasserna 3—6 och första, ringen av allmänna läroverket och flickskolan 224 gossar och 217 flickor. Det sistnämnda antalet är således större än det »relativa» flickantalet. I gymnasiets t r e högsta klasser u p p gick antalet gossar till 61 och antalet flickor till 35. Flickskolans sjunde och åttonde klasser voro besökta av 42 flickor. Om man t ä n k e r sig reformen genomförd och hänför 150 flickor till flickskolan A , skulle således det högre samläroverkets realskolestadium omfatta 224 gossar och 109 flickor, tillsammans 333 lärjungar, vilka k n a p past torde erfordra ökning i antalet klassavdelningar. A n t a l e t l ä r j u n g a r å gymnasiet skulle u p p g å till 96, vilket utvisar, v a d gossarna a n g å r , en m i n s k n i n g med 24, och vad flickorna a n g å r , en minskning med 5. Folkskolan.

J flickskolans förberedande klasser undervisades i medeltal 73-8 b a r n (32-2 gossar och 41-6 flickor) samt i första och andra klasserna vid allmänna läroverket och flickskolan 122-6 gossar och 54-4 flickor. A v dessa tre kategorier beräknas respektive 93-3, 70-8 och 85-1 procent, d. v. s. 69, 87 och 46 b a r n h a v a sin hemort i läroverksstaden. Om reformen v a r i t fullt genomförd, skulle således folkskolans tre l ä g s t a klasser i medeltal h a v a o m f a t t a t 69 och dess tre högsta 200, cl. v. s. hela folkskolan 269 flera b a r n , än vad under förhandenvarande förhållanden v a r i t fallet. Höstterminen 1921 voro de förberedande klasserna besökta av 93 barn (39 gossar och 54 flickor) samt de t v å lägsta klasserna i allmänna läroverket och flickskolan av 141 gossar och 64 flickor. A v dessa förutsättas respektive 87, 100 och 54 hava sina hem i Sundsvall. U t g å r man från dessa siffror, skulle skolreformen medföra en ökning av folkskolans b a r n a n t a l med 87 i de t r e l ä g s t a och med 231 i de tre högsta klasserna eller tillsammans 318. Sollefteå. I Sollefteå finnas en kommunal mellanskola och t v å r i n g a r å realiinjen av ett k o m m u n a l t g y m n a s i u m . Mellanskolan och gymnasiets första r i n g h a v a i medeltal r ä k n a t 141-5 l ä r j u n g a r , 73-5 gossar och 68-0 flickor, under det att andra ringen varit besökt av 4 gossar och 1 flicka. Höstterminen 1921 hade antalet i mellanskolan och första ringen g å t t ned till 126, 62 gossar och 64 flickor. Kommissionen föreslår, a t t läroanstalten omorganiseras till en statens samrealskola med flickskola C. Om man r ä k n a r med i medeltal omkring 125 l ä r j u n g a r , torde 5 klassavdelnm-

187 g a r erfordras med 118 + 27, d. v. s. 145, l ä r a r t i m m a r för läsämnen. Om rektor övert a g e r 18 av dem, erfordras 5 adjunkter för återstående 127 timmar. D ä r t i l l komma för t e c k n i n g 10, musik 5-5, gymnastik 8, slöjd och praktiskt arbete för gossar 11-5, k v i n n l i g slöjd 8 samt hushållsgöromål 4-5 veckotimmar. Samrealskolans s t a t ter sig på följande sätt. Manliga

lärare. 1 rektor 1 adjunkt 3 adjunkter 1 veckotimme i musik 4'5 veckotimmar i » 1 veckotimme i gymnastik 7 veckotimmar i > 1 veckotimme i gosslöjd m. m 10" 5 veckotimmar i :>

Kvinnliga lärare. 1 adjunkt 1 veckotimme i teckning . 9 veckotimmar i » 1 veckotimme i flickslöjd 7 veckotimmar i » 1 veckotimme i hushållsgöromål 3"5 veckotimmar i »

6 400 — kr. 4 300-— 12 900-— 115*— » 517*50 >; 115'— » 805 — » 85-— »

»

26 130' — kr

3 600 600 — kr. 100'— » 900'— > 80' — » 500'— » 80-— » 280-— »

5 600'— kr

81)2-50

Summa 31 730-— kr Örnsköldsvik. I statens samskola i Örnsköldsvik hava i klasserna 3—6 i medeltal undervi- Läroverket. sats 127-9 lärjungar, 62-5 gossar och 65-4 flickor. Kommissionen föreslår, a t t samskolan ombildas till en samrealskola i överensstämmelse med den föreslagna organisationen samt förses med en flickskola av C-typ. Skolans stat överensstämmer med staten för Sollefteå samrealskola och u p p g å r alltså till 31 730 kronor. H ö s t t e r m i n e n 1921, då lärjungeantalet i sagda klasser uppgick till 158, nämligen 80 gossar och 78 flickor, torde hava erfordrats 6 klassavdelningar och f öl jakt ligen en e x t r a l ä r a r e samt förhöjt anslag för undervisning i övningsämnen. I de b å d a l ä g s t a samskoleklasserna hava i medeltal undervisats 76-9 lärjungar, Folkskolan. 38-7 gossar och 38-2 flickor. A v de förra beräknas 65-9 procent d i e r 26 gossar, av de senare 73-5 procent eller 28 flickor hava sin hemort i Örnsköldsvik. Genom reformen skulle således medelökningen i folkskolans tre högsta klasser hava u p p g å t t till 81 barn. Höstterminen 1921 u p p g i c k lärjungeantalet i ifrågavarande klasser till 89. nämligen 41 gossar och 48 flickor. A v dessa torde 62 hava sina hem i staden. Om m a n l ä g g e r dessa siffror till g r u n d för beräkning av tillskottet i folkskolans lärjungea n t a l kommer man till det resultat, att dess tre högsta klasser skulle på g r u n d av enhetsskoleprincipens genomförande ökas med 93 barn.

23. Jämtlands län. Ström. Ströms kommunala mellanskola, som i medeltal räknat 63-2 lärjungar, 33-4 gossar och 29-8 flickor, och vars lärjungeantal höstterminen 1921 uppgick till 59, 27 gossar och 32 flickor, bör enligt kommissionens förslag ombildas till en statens samrealskola. Dess stat kommer i likhet med staten för Sundbybergs samrealskola att sluta på 26 905 kronor. Läroverk.

Östersund. Östersund har för närvarande ett högre allmänt läroverk med real- och latinlinje samt en högre flickskola. Lärjungeantalet i klasserna 3—6 och första ringen har i medeltal vid det förra uppgått till 211-4 och vid flickskolan till 123-3. »Relativa» flickantalet utgör i medeltal 190-3. I flickskolans båda högsta klasser var medeltalet flickor 34-4, mot vilka svarar ett medeltal av 25-8 flickor i det treåriga gymnasiet. Medeltalet gossar i gymnasiets tre högsta ringar har uppgått till 64-7. Om oinorganisationen tankes hava varit genomförd, hade å realskole- och flickskolestadiet undervisats per år i runt tal 210 gossar och 210 (190-3 + 17-2) flickor samt å gymnasiet 65 gossar och 25 flickor. Kommissionen föreslår, att i Östersund upprättas ett högre samläroverk med A- och C-linjer, båda differentierade, samt en högre flickskola av A-typ. Om till den senare hänföras 120 flickor, kommer samläroverkets realskolestadium att omfatta 210 gossar och 90 flickor, tillsammans 300, och dess gymnasium 65 gossar och 25 flickor, tillsammans 90, så att hela läroverket räknar 390 lärjungar. Å realskolestadiet torde erfordras 12 klassavdelningar med 3 X 118, d. v. s. 354 lärartimmar i läsämnena, och å gymnasiestadiet 6 klassavdelningar, varigenom antalet lärartimmar kommer att utgöra 171 + 14 + 9, d. v. s. 194. Om rektor övertager 12 av de senare, erfordras 7 lektorer, varjämte 35 överskjutande timmar öka adjunktstimmarnas antal till 389. För dessa fordras 15 adjunkter. Dessutom erfordras för teckning 30, för musik 20, för gymnastik 28, för slöjd och praktiskt arbete för gossar 38, för kvinnlig slöjd (8 avdelningar) 12 och för hushållsgöromål (2 avdelningar) 9 veckotimmar. Flickskolan A beräknas omfatta 6 klassavdelningar med 154 lärartimmar, för vilka fordras utom rektor 5 adjunkter och timlärare för 9 veckotimmar. Därtill komma för teckning 10, musik 7, gymnastik 8, kvinnlig slöjd 28 och husligt arbete 21 lärartimmar. Staten för de båda läroverken blir följande. Manliga lärare. 1 rektor 1 lektor 4 lektorer 1 adjunkt 14 adjunkter 1 veckotimme i teckning 29 veckotimmar i »

7 500 kr. 5 800 » 23 200 > 4 300 » 60 200 » 120 s> 3 480

189 1 veckotimme i musik 19 veckotimmar i » 1 veckotimme i gymnastik 27 veckotimmar i » 1 veckotimme i gosslöjd m. m 37 veckotimmar i » Kvinnliga lärare. 1 rektor 1 lektor 1 » 1 adjunkt 4 adjunkter 1 veckotimme i teckning 9 veckotimmar i » 1 veckotimme i musik 6 veckotimmar i » 1 veckotimme i gymnastik 7 veckotimmar i » 1 veckotimme i flickslöjd 39 veckotimmar i » 1 veckotimme i hushållsgöromål 29 veckotimmar i »

120 kr. 2 280 » 120 » 3 240 » 85 » 3 145 » n 3 5 000 kr. 4 800 » 4 800 » 3 600 » 14 400 » 10.0 » 900 ;> 100 » 600 » 100 » 700 » 80 » 3 120 » 80 » 2 320 »

5g0

}{r_

40 700 kr.

Summa 154 290 kr. Höstterminen 1921 uppgick antalet lärjungar i allmänna läroverkets klasser 3—6 och ring I till 219 och motsvarande »relativa» flickantal till 197. I verkligheten undervisades i klasserna 3—6 endast 161 flickor. I klasserna 7 och 8 i flickskolan undervisades ifrågavarande termin 40 flickor, mot vilka svara 30 flickor å g y m nasiet. I r i n g a r n a I I — I V vid allmänna läroverket undervisades 55 gossar. Om 130 flickor hänföras till flickskolan, komma i samläroverkets klasser 1—4 a t t undervisas 219 gossar och 87 flickor (67 + 2 0 ) , tillsammans 306, under det a t t g y m n a s i e t omf a t t a r 85 lärjungar, 55 gossar och 30 flickor. Den obetydliga ökningen i realskolans lärjungeantal e r f o r d r a r icke någon ökning i lärarkrafter. Förberedande

klasser

Saknas numera i flickskolan. Medeltalet l ä r j u n g a r i de Folkskolan bada läroverkens två l ä g s t a klasser har u p p g å t t till 119-5 gossar och 58-7 flickor av vilka 75-0, respektive 75-9 procent eller tillsammans 134 barn torde haft sina hem i laroyerksstaden. Om enhetsskoleprincipen varit genomförd, hade således de t r e högsta folkskoleklasserna haft 201 flera lärjungar, än vad eljest varit fallet. • J XT J m a n ^ t e r m e d f ö r h å l l a n d e n a höstterminen 1921, blir r e s u l t a t e t följ a n d e . N ä m n d a termin undervisades i de nuvarande läroanstalternas t v å l ä g s t a klasser 123 gossar och 83 flickor, av vilka 155 torde haft sin hemort i Östersund. Ökr n f s V i o l k s k o l a n s lärjungeantal beräknas med dessa siffror som u t g å n g s p u n k t

190 24.

Västerbottens län.

Umeå. Läroverket.

U m e å h a r för n ä r v a r a n d e ett högre a l l m ä n t läroverk med real- och latingymnasium samt en högre flickskola. I medeltal h a v a i klasserna 3—6 och ring I av det allmänna läroverket samt i klasserna 3—6 v i d flickskolan undervisats 142-8 e gossar och 99-0 flickor. D e t »relativa» flickantalet u p p g å r till 128-5. I sjunde och åttonde k l a s s e r n a u p p g i c k medeltalet flickor till 28-3. varemot svara 21-2 å gymnasiet. I allmänna läroverkets tre h ö g s t a r i n g a r undervisades i medeltal 73-9 gossar. g I a v r u n d a d e t a l h a r man således a t t r ä k n a med följande lärjungeantal i Umeå: å realskole- och flickskolestadiet 145 gossar oeh 145 (128-5 + 14*2) flickor, tillsammans 290, s a m t å g y m n a s i e s t a d i e t 75 gossar oeh 20 flickor, t i l l s a m m a n s 9o, cl. v. s. t o t a l a antalet 3 8 5 . T I T Kommissionen föreslår, a t t i Umeå u p p r ä t t a s ett högre samläroverk med gymnasielinjerna A och C, den senare differentierad, i förening med en flickskola av 1>typ F ö r de 290 l ä r j u n g a r n a å realskole- och .flickskolestadiet torde forutsattas lo k l a s s a v d e l n i n g a r , u n d e r det a t t g y m n a s i e t s t v å linjer f ö r u t s ä t t a 6 klassaydelningar. A n t a l l ä r a r t i m m a r i läsämnen utgör å realskole- och flickskolestadiet 2 X 118 + 56 + 74 = 366 och å g y m n a s i e t 171 + 9. d. v. s. 180. Om rektor övertager undervisningen under 12 a v dessa, t a g a återstående 168 t i m m a r i a n s p r å k 7 lektorer Övr i g a 21 g y m n a s i e t i m m a r t i l l s a m m a n s med de 366 l ä r a r t i m m a r n a i nederskolan. föruts ä t t a 15 adjunkter. . 0 V a d övningsämnena beträffar, f o r d r a r t e c k n i n g 32. m u s i k 21 g y m n a s t i k 2b. slöjd och p r a k t i s k t arbete för gossar 2 3 , kvinnlig slöjd 25 samt hushållsgöromål 17 5 veckotimmar. Staten för läroverket blir följande. Manliga lärare. 1 rektor 7 500 kr. 5 800 1 lektor * 23 200 : 4 lektorer 4 30 1 adjunkt ° 10 adjunkter ^ ,,0° » 1 veckotimme i musik 12° 2 400 20 veckotimmar i » 1 veckotimme i gymnastik '• • • 120 •> 27 veckotimmar i » ° ™"*0 1 veckotimme i gosslöjd m. m °5 1 8 22 veckotimmar i » » ^° v 91 635 kr. Kvinnliga lärare. 1 lektor j ,

4 800 kr. 4 800 »

i adjunkt: : : : : : : : :

3 eoo»

3 adjunkter 1 veckotimme i teckning 31 veckotimmar i »

10800 > 1U5 3 255

*

191 1 veckotimme i flickslöjd 24 veckotimmar i > 1 veckotimme i hushållsgöromål 16'5 veckotimmar i »

80 kr. 1 920 > 80 » 1 320 »

30 760 kr. Summa 122 395 kr.

Höstterminen 1921 företedde högire lärjungeantal a realskole- och flickskolestadiet än det, som lagts till grund Aid statens uppgörande. I klasserna 3—6 och ring I vid det allmänna läroverket upjgitek antalet gossar till 169. Motsvarande »relativa» flickantal är 152, under det atl 1 verkligheten undervisades 121 flickor i klasserna 3—6. Flickskoleklasserna 7 ocl 8 besöktes terminen i fråga av 34 flickor, svarande^mot 26 flickor å gymnasiet. I gymnasiets tre högsta ringar hade antalet gossar gått ned till 65. Om reformen vant genomförd, skulle således högre samläroverket 1 Umeå höstterminen 1921 haft följamde lärjungeantal: å realskole- och flickskolestadiet 169 gossar och 169 flickor (1*2 + 17). tillhopa 338. och å gymnasiet 65 gossar och 26 flickor, tillhopa 91. He 1 läroverket skulle således omfattat 429 lärjungar. Ehuru lärjungeantalet å reahkolle- och flickskolestadiet ökats med 48, torde med hänsyn till det antal lärjungar, s-m lagts till grund vid statens uppgörande ytterligare endast en klassavdelning ich följaktligen blott en extralärare hava erfordrats, I flickskolans förberedande klasser hava i medeltal undervisats 54-4 barn 19-7 Folkskolan. gossar och_34-7 flickor, av vilka 93-5 procent, cl. v. s. 51. beräknas vara hemmahörande 1 Umeå. De två lägsta klasserna av allmänna läroverket och flickskolan voro i medeltal besökta av 79-3 gossar och 46-4 flickor, av vilka respektive 75-5 och 87-3 procent, d. v. s. 60 gossar och 41 flickor, tillsammans 101, beräknas hava sina hem i läroverksstaden. Om reformen varit genomförd, hade således i medeltal folkskolans tre lägsta klasser omfattat 51 och dess tre högsta 151 flera barn, än vad eljest varit fallet Hela ökningen beräknas således till 202 barn. Höstterminen 1921 omfattade flickskolans tre förberedande klasser 63 barn 19 gossar och 44 flickor, av vilka 59 beräknas bosatta i staden. De två lägsta klasserna vid allmänna läroverket och flickskolan besöktes ifrågavarande termin av 83 gossar och 60 flickor, av vilka tillsammans 115 barn beräknas hava sina hem i Umeå Lägger man dessa siffror till grund för beräkning av det av reformen föranledda tillk o l a n s bar n anta] ^noooV < kommer man till det resultat, alt detsamma uppgått 1 r n till 232 barn, nämligen 59 1 de tre lägsta, och 173 i de tre högsta folkskoleklasserna. Skellefteå. + i i P r e v y l - a h ö g s t *L^asserna i statens samskola i Skellefteå hava i medeltal räk'- Läroverket. iiat 114-5 lärjungar, 5 r 4 gossar och 57-1 flickor. Kommissionen föreslår, att skolan ombildas till en samrealskola 1 enlighet med den föreslagna planen samt att till den anknytes en flickskola av C-typ. Antalet klassavdelningar torde böra sättas till 0 med 118 -r 27 d. v s 145 lärartimmar i läsämnen. Om rektor övertager 18 av dessa erfordra återstående 127 timmar 5 adjunkter. Av övningsämnena fordrar teckning 10, musik o-5 gymnastik 8, slöjd och praktiskt arbete för gossar 11-5, kvinnlig slöjd 8 samt hushållsgöromål 4-5 veckotimmar

192 Skolans s t a t får följande utseende. Manliga

lärare. 1 rektor 1 adjunkt 3 adjunkter 1 veckotimme i musik . . . . 4"5 veckotimmar i » . . . . 1 veckotimme i gymnastik . . 7 veckotimmar i » . . 1 veckotimme i gosslöjd m. m. 10'5 veckotimmar i » »

6 400 kr. 4 300 12 900 115 517 5 0 » 115 805 85 892 5 0 >

26 130'— kr.

Kvinnliga lärare. 1 adjunkt 1 veckotimme i teckning 9 veckotimmar i » 1 veckotimme i flickslöjd 7 veckotimmar i » 1 veckotimme i hushållsgöromål 3'5 veckotimmar i »

3 600"— kr. 100" — 900"— 80"— 560"— 80'— 280'—

5 600'

kr.

Summa 31 730"— kr. Höstterminen 1921 u p p g i c k lärjungeantalet till 170, 86 gossar och 84 flickor. Ökningen torde föranleda behov av y t t e r l i g a r e två klassavdelningar och således anställande av t v å e x t r a l ä r a r e , v a r t i l l kommer förhöjt a n s l a g till undervisning i övningsämnena. Folkskolan.

I medeltal h a v a i samskolans t v å l ä g s t a klasser undervisats 81-2 barn, 43-5 gossar och 37-7 flickor. A v de förra b e r ä k n a s 64-7 procent eller 28, av de senare 55-3 procent eller 2 1 , således tillsammans 49 b a r n h a v a sina hem i Skellefteå. Om reformen varit genomförd, hade den således å s t a d k o m m i t en ökning i de tre högsta folkskoleklasserna av t i l l s a m m a n s 74 b a r n . Höstterminen 1921 besöktes de t v å l ä g s t a samskoleklasserna, av 42 gossar och 50 flickor, av vilka inalles 55 beräknas h e m m a h ö r a n d e i staden. Med sist anförda siffror som b e r ä k n i n g s g r u n d finner man, att ökningen i folkskolans tre högsta klasser u p p g å t t till 83 b a r n .

25. Norrbottens län. Nederkalix. K o m m u n a l a mellanskolan i N e d e r k a l i x h a r i medeltal varit besökt av 40-2 gossar och 51-3 flickor, tillsammans 91-5. Kommissionen föreslår, att skolan ombildas till en statens samrealskola. Skolans s t a t kommer a t t bliva 120 kronor lägre än den för samrealskolan i S u n d b y b e r g , p å den g r u n d a t t teckningsundervisningen handhaves av kvinnlig l ä r a r e . Staten s l u t a r således p å 26 785 kronor.

193 Höstterminen 1921 hade lärjungeantalet stigit till 150, 73 gossar och 77 flickor, vilket sannolikt föranlett upprättandet av ytterligare två klassavdelningar och anslag till 2 extralärare jämte ökat anslag till undervisning i övningsämnen. Malmberget. Vid kommunala mellanskolan i Malmberget har medeltalet lärjungar uppgått till 121-0, nämligen 53-6 gossar och 67-4 flickor. Kommissionen föreslår, att i Malmberget upprättas en statens samrealskola med flickskola av C-typ. Skolans stat kommer att överensstämma med den för Skellefteå samskola och slutar således på 31 730 kronor. Höstterminen 1921 uppgick lärjungeantalet till 147, 73 gossar och 74 flickor, vilka erfordrat ännu en klassavdelning och således en extralärare jämte ökning i anslaget till undervisning i övningsämnen. Kiruna. Lärjungeantalet i Kiruna kommunala mellanskola uppgick höstterminen 1921, vilken var skolans första hösttermin, till 111, nämligen 53 gossar och 58 flickor. Kommissionen föreslår, att skolan ombildas till en statens samrealskola. Vad angår antalet klassavdelningar, undervisningstimmar m. m. hänvisas till framställningen rörande Sundbybergs samrealskola. Staten för här ifrågavarande skola torde dock, med hänsyn till att undervisningen i teckning oeh gymnastik handhaves av kvinnliga lärare, kunna sättas till 26 665 kronor. Luleå. Luleå har ett högre allmänt läroverk med real- och latinlinje samt en högre Läroverket flickskola. Medeltalet gossar i allmänna läroverkets klasser 3—6 och första ring har uppgått till 147-6. Motsvarande »relativa» flickantal uppgår till 132-8, under det att medeltalet flickor, som undervisats i klasserna 3—6, utgjorde 89-8. I sjunde och åttonde klasserna i flickskolan ha i medeltal undervisats 25-0 flickor. Mot detta antal svarar å gymnasiet ett medeltal av 18-8 flickor. Gossarnas antal i gymnasiets tre högsta ringar har i medeltal uppgått till 74-2. Om läroverksreformen tankes hava Varit genomförd, så skulle lärjungeantalet hava utgjort i avrundade tal: å realskole- och flickskolestadiet 150 gossar och 145 flickor (132-8 + 12-5), å gymnasiestadiet 75 gossar och 20 flickor. Kommissionen föreslår, att i Luleå upprättas ett högre samläroverk med gymnasielinjerna A och C, båda differentierade, förenat med en flickskola av B-typ. Läroanstaltens stat uppgöres pa grundvalen av hår ovan beräknat lärjungeantal, uppgående till 295 å realskole- och flickskolestadiet och 95 å gymnasiestadiet, d. v. s. tillsammans 390. Antalet klassavdelningar torde å realskolans och flickskolans stadium böra sättas till 13 och å gymnasiestadiet till 6. Antalet lärartimmar i läsämnen uppgår således till 2 X 118 + 56 + 74, d. v. s. till 366 i realskolan och flickskolan B, samt till 171 + 23, cl. v. s. 194 å gymnasiet. Om rektor övertager 12 av sistnämnda, timmar, taga återstående 182 i anspråk 7 lektorer, varvid återstå 35 timmar för adjunkter. Hela antalet adjunktstimmar uppgår således till 401, vilka påkalla 15 adjunkter samt timlärare för 11 överskjutande timmar. Vad övningaämnena beträffar, fordrar teckning 32, musik 21, gymnastik 28, slöjd och praktiskt arbete för gossar 23. kvinnlig slöjd 25 samt hushållsgöromål 17-5 -veckotimmar. *ji)—223000. Skolkommissionens

betänkande.

194 Läroverkets stat får följande utseende. Manliga lärare. 1 rektor 1 lektor 4 lektorer 1 adjunkt 10 adjunkter 1 veckotimme i teckning 31 veckotimmar i » 1 veckotimme i musik 20 veckotimmar i » 1 veckotimme i gymnastik 27 veckotimmar i » 1 veckotimme i gosslöjd m. m 22 veckotimmar i » Kvinnliga lärare. 1 lektor » 1 1 adjunkt 3 adjunkter 1 veckotimme i flickslöjd 24 veckotimmar i » 1 veckotimme i hushållsgöromål 16-5 veckotimmar i »

s

.

7 500 kr. 5 800 » 23 200 » 4 300 » 43 000 » 120 : 3 720 » 120 *> 2 400 » 120 3 240 85 » 1 8 7 0 ;>

05 475 kr.

4 800 kr. 4 800 » 3 600 s 10 300 » 80 :: 1 920 » 80 » 1 320 »

27 400 kr.

Summa 122 875 kr. Höstterminen 1921 u p p g i c k lärjungeantalet i klasserna 3—6 och första ringen vid det allmänna läroverket till 172 och motsvarande »relativa» flickantal till 155, under det att i verkligheten undervisades 114 flickor i klasserna 3—6. I f r å g a v a r a n d e t e r m i n besöktes cle t v å h ö g s t a klasserna i flickskolan av 27 flickor, varemot svara 20 flickor å gymnasiet. I de t r e högsta g y m n a s i e r i n g a r n a undervisades 80 gossar. Om reformen v a r i t genomförd höstterminen 1921, torde således i realskolan och flickskolan B h a v a undervisats 172 gossar och 169 flickor (155 + 1 4 ) , tillsammans 341, och å gymnasiet 100 lärjungar, 80 gossar och 20 flickor. Hela läroverket hade således omfattat 441 l ä r j u n g a r . Tillökningen i realskolan torde p å k a l l a i n r ä t t a n d e t av ytt e r l i g a r e en k l a s s a v d e l n i n g och således anställandet av en e x t r a l ä r a r e s a m t förhöjt a,nslag för u n d e r v i s n i n g i övningsämnen. Folkskolan.

Flickskolans förberedande klasser h a v a i medeltal bevistats av 70-7^ barn, 32-4 gossar och 38-3 flickor. Dessa b e r ä k n a s s a m t l i g a h a v a sina hem i L u l e å . De t v å första klasserna vid a l l m ä n n a läroverket och flickskolan besöktes i medeltal av 82-1 gossar och 50-3 flickor. A v de förra b e r ä k n a s 89-3 procent, av de senare 91-9 procent eller tillsammans 120 v a r a hemmahörande i staden. Om reformen varit genomförd, b e r ä k n a s medelökningen i folkskolans b a r n a n t a l till 7 1 , vad de tre l ä g s t a , och till 180, vad de tre h ö g s t a k l a s s e r n a angår, så a t t hela ökningen skulle belöpa sig t i l l 251 b a r n . . . _ . . . . .

195 L ä g g a s siffrorna för höstterminen 1921 till grund för motsvarande beräkningar, kommer m a n till något högre siffror. I f r å g a v a r a n d e term in voro cle förberedande klasserna besökta av 35 gossar och 47 flickor, tillsammans 82, alla enligt a n t a g a n d e h e m m a h ö r a n d e i Luleå. De t v å lägsta klasserna vid läroverk och flickskola besöktes av 88 gossar och 64 flickor, av vilka tillsammans 137 beräknas hava sina hem i L u l e å . U t g å r man från sist anförda siffror, kommer man till det resultat, att skolreformen skulle tillföra folkskolans tre lägsta klasser 82 och dess tre högsta 200 eller tillhopa. 288 barn. Piteå. Statens samskola i Piteå, vilken kommissionen föreslår omorganiserad till en samrealskola med flickskola C, har i klasserna 3—6 i medeltal r ä k n a t 47-1 gossar och 38-1 flickor, t i l l s a m m a n s 85-2. Höstterminen 1921 uppgick antalet till 117, 64 gossar och 53 flickor. Med h ä n s y n till att undervisningen i teckning, musik och g y m n a s t i k handhaves av k v i n n l i g a l ä r a r e , kommer staten att ställa sig 307 kronor 50 öre lägre än staten för S u n d b y b e r g s samrealskola, vadan den slutar på 26 597 kronor 50 öre. L ä r j u n g e ö k n i n g e n höstterminen 1921 torde knappast hava föranlett behov av någon n y l ä r a r k r a f t .

Läroverket.

D e t v å l ä g s t a samskoleklasserna hava i medeltal besökts av 36-7 gossar och Folkskolan. 25-5 flickor, tillsammans 62-2. A v dessa beräknas respektive 72-2 och 63-0 procent eller tillhopa 43 b a r n i medeltal v a r a hemmahörande i Piteå. Om reformen v a r i t genomförd, skulle således de tre högsta folkskoleklasserna hava r ä k n a t 64 flera lärjungar, än v a d eljest v a r i t fallet. Siffrorna för höstterminen 1921 giva ungefär enahanda resultat. Nämnda termin undervisades i de t v å lägsta läroverksklasserna 76 barn. 44 gossar och 32 flickor, av vilka tillsammans 52 beräknas hemmahörande i Piteå. Utgår man från dessa siffror, finner m a n , att enhetsskoleprincipens genomförande skulle medföra ett tillskott i b a r n a n t a l e t i folkskolans tre högsta klasser av 78 barn. Boden. K o m m u n a l a mellanskolan i Boden har i medeltal varit besökt av 74-5 gossar och 84-8 flickor, tillsammans 159-3. Kommissionen föreslår skolans ombildande till en statens samrealskola med flickskola av C-typ. Denna torde k r ä v a 6 klassavdelningar. Antal l ä r a r t i m m a r i läsämnen blir följaktligen 174. Om rektor övertager 18 av dem. erfordras för de återstående 6 adjunkter. D ä r t i l l komma för teckning, musik, gymnastik, slöjd och praktiskt arbete för gossar, kvinnlig slöjd samt hushållsgöromål respektive 12, 7, 12, 13-5, 10 och 4-5 veckotimmar. Skolans stat blir följande. Manliga lärare. 1 rektor 1 adjunkt 3 adjunkter 1 veckotimme i musik 6 veckotimmar i »

6 400 4 300 12 900 115 690

kr. » » »

196 I veckotimme i gymnastik I I veckotimmar i » 1 veckotimme i gosslöjd m. m 12*5 veckotimmar i » » Kvinnliga lärare. 1 adjunkt 1 » I veckotimme i teckning I I veckotimmar i » 1 veckotimme i flickslöjd 9 veckotimmar i » 1 veckotimme i hushållsgöromål 3'5 veckotimmar i

115'— kr. t 265'— 85'— 1 062'50 » 26 932*50 kr. 3 600'— kr. 3 600'— > 100" — 1 100'— » 80"— » 720 - — » 80'—• » 280'— »

9 QQQ-— kr.

Summa 36 492*50 kr. Höstterminen 1921 hade lärjungeantalet växt till 184, 102 gossar och 82 flickor. Ökningen torde h a föranlett behov av ännu en klassavdelning och således en extralärare.

Läroverket.

Folkskolan.

Haparanda. Statens samskola i H a p a r a n d a , vars f y r a högsta k l a s s e r i medeltal varit besökt a av 62-0 lärjungar, 31-9 gossar och 30-1 flickor, hade höstterminen 1921 69 lärjungar i i f r å g a v a r a n d e klasser, nämligen 32 gossar och 37 flickor. Kommissionen anser, att skolan bör omorganiseras till en samrealskola enligt föreslagen t y p . Staten kommer a t t bliva 240 kronor l ä g r e än staten för samrealskolan i Sundb y b e r g med h ä n s y n till kvinnliga l ä r a r e i t e c k n i n g och g y m n a s t i k . Den slutar således på 26 665 kronor. De t v å l ä g s t a samskoleklasserna h a v a i medeltal besökts av 46-4 barn, 25-5 gossar och 20-9 flickor. A v de förra b e r ä k n a s 60-6, av de senare 61-3 procent eller tillsammans 28 barn v a r a hemmahörande i staden. Enhetsskoleprincipens genomförande skulle således i genomsnitt h a v a tillfört de tre högsta folkskoleklasserna 42 barn. Höstterminen 1921 r ä k n a d e de t v å l ä g s t a samskoleklasserna 34 gossar och 30 flickor, av v i l k a t i l l s a m m a n s 39 b e r ä k n a s tillhöra staden. Med dessa siffror som u t g å n g s p u n k t finner man, att skolreformen skulle öka b a r n a n t a l e t i folksko]ans t r e högsta klasser med t i l l s a m m a n s 59 b a r n .

KAP. IV.

Försöks- och komplemeiitsläroverk. I sitt förut avgivna Betänkande I, sid. 367. har kommissionen framhållit Allmänna värdet av att vid den framtida läroverksorganisationens uppbyggande väl planlagda synPunktei. och betydelsefulla försök med nya metoders tillämpande i vidsträckt omfattning komma till utförande. I detta syfte borde särskilt övervägas lämpligheten av att ett eller annat statligt läroverk under framstående pedagogisk ledning erhåller karaktär av speciellt försöksläroverk. likaledes borde i samband med prövningen av de olika läroanstalternas fördelning på skilda orter omsorgsfullt undersökas, om och i vad mån vissa nu förefintliga enskilda läroanstalter på grund av sin egenartade organisation eller därigenom, att de tillgodose speciella bildningsintressen, böra infogas i organisationen såsom statliga komplementsläroverk, eller om några sådana böra bibehållas såsom enskilda läroverk med statsunderstöd. Av statliga försöks- och komplementsläroverk har kommissionen redan förut föreslagit lyceet. Beträffande övriga läroanstalter med liknande uppgifter har kommissionen jämväl tidigare (I, s. 188) erinrat därom, att vissa existerande enskilda läroanstalter, som nu fylla alldeles säregna uppgifter inom undervisningsväsendet, i den mån dessa uppgifter icke övertagas av staten, även i framtiden må kunna ifrågakomma till åtnjutande av statsunderstöd. Bland sådana uppgifter angåvos såsom ur allmän synpunkt företrädesvis betydelsefulla dels prövande av internatundervisningens lämplighet, dels beredande av möjlighet för till mognare ålder komna studiebegåvade lärjungar att vinna utbildning till real- och studentexamen, vilken utbildning icke med fördel synes kunna försiggå inom de normala realskolorna och gymnasierna. Framhållas må ock. att kommissionen vid avgivandet av förslag i fråga om realskolans organisation (I, s. 260) förutsatt, att möjlighet kommer att finnas för den, som först sent satts i tillfälle att påbörja sina studier, att vinna nödig utbildning, och med hänsyn härtill funnit sig kunna för inträdessökande av högre levnadsålder begränsa tillträdet till cle för yngre lärjungar avsedda läroanstalterna. Innan kommissionen går att slutgiltigt överväga don föreliggande frågan, Nuvarande torde en kortfattad redogörelse böra lämnas för det sätt, på vilket för närvarande P^'^alllande här ifrågavarande uppgifterna tillgodoses genom statliga eller enskilda läroanstalter. ^ Vad till en början ai>går den hittillsvarande statliga organisatoriska och peda- Försöksverkgogiska försöksverksamheten, har denna formellt varit koncentrerad till statens prov- samhet. skola Nya elementarskolan i Stockholm. Här är icke platsen att dröja vid den

198 omfattande försöksverksamhet, som i äldre tider kommit till utförande vid nämnda, läroanstalt. Under senare år hava försöken väsentligen avsett språkundervisningen dels genom upprätthållande av en nyspråklig linje med undervisning i ryska, dels genom den i föregående betänkande berörda omläggningen i språkföljden. Betonas må emellertid, att försök av sistnämnda art förekommit jämväl vid andra statsläroverk och att det därför icke längre med något större fog gäller, att statens provskola i berörda avseende intager någon egentlig särställning. Vad angår de särskilda bestämmelser, som gälla i fråga om tillsättningen av lärare vid läroverket, torde de i detta sammanhang kunna lämnas å sido. Även vid andra statsläroverk har pågått en mer eller mindre omfattande försöksverksamhet i samband med den meddelade undervisningen. Särskilt må erinras om de målmedvetna strävanden, som haft till syfte att i möjligaste mån avpassa läroinnehållet inom de olika ämnena efter å ena sidan kultur- och samhällslivets fortgående krav samt å andra sidan lärjungarnas särskilda förutsättningar å olika skolstadier. De erfarenhetsrön, som sålunda vunnits vid skilda läroanstalter, hava efter hand kommit undervisningsväsendet i det hela till godo, därigenom att de fått komma till uttryck i de allmänna undervisniiigsplanerna med därtill fogade metodiska anvisningar, i de använda Läroböckerna, i pedagogiska uppsatser m. m. I fråga om de enskilda läroanstalterna har kommissionen redan i sitt förra betänkande framhållit, att åtskilliga av dessa, särskilt under vissa perioder av sin tillvaro, varit av stor betydelse för undervisningsväsendets allmänna utveckling i egenskap av vägröjare för nya uppslag och reformer av olika slag. Det kan emellertid i detta sammanhang icke förbises, att cle flesta av dessa läroverk icke vare sig i fråga om undervisningens allmänna planläggning eller lärostoffets metodiska behandling äro att betrakta såsom försöksläroverk i egentlig bemärkelse utan avse att tillgodose ett allmänt bildningsbehov, som hittills ej tillfredsställande fyllts av de offentliga läroanstalterna. KompicInternatundervisning å här ifrågavarande skolstadium försiggår i Lundsmentsläro- ]3erg-s s kola i Värmland, avsedd för gossar och utrustad med studentexamensrätt, v samt i Tyringe helpension i Hindås, avsedd för flickor och meddelande ett kunskapsmått, som motsvarar den åttaklassiga flickskolans. Den förstnämnda läroanstalten åtnjuter sedan åtskilliga år statsunderstöd, den sistnämnda har icke hittills ifrågasatt att komina i åtnjutande av sagda förmån men är dock sedan år 1913 ställd under skolöverstyrelsens inseende. Av samma karaktär som Tyringe helpension är den sedan år 1920 under skolöverstyrelsens inseende stående Herrsätra skola å Carlberga egendom invid Södertälje. Jämväl Osby realskola, statsunderstödd såsom enskild mellanskola, tillämpar delvis internatundervisningens grundsats för såväl gossar som flickor, och slutligen bör erinras, att Solbacka läroverk för gossar vid Stjärnhov, sedan 1919 ställt under skolöverstyrelsens inseende, är anordnat på enahanda sätt. Vad angår möjligheterna för lärjungar av mera framskriden ålder att, erhålla undervisning till real- och studentexamen, torde böra särskilt erinras om de båda enskilda läroanstalter med denna uppgift, som' nu åtnjuta statsunderstöd, Fjellstedtska skolan i Uppsala och Privata elementarskolan i Lund. Vid den förra läroanstalten, som har den alldeles speciella uppgiften att förbereda för framtida teologiska studier, avlägges studentexamen normalt efter sju års studier efter avslutad sexklassig folkskola. Lunds privata elementarskola, där såväl real- som studentexamen avlägges, är organiserad i sjTfte att möjliggöra upp-

199 nående av den förra examen efter tre och av den senare eft< r fem års studier efter genomgång av sexklassig folkskola. Vidare må erinras om den med Kristinehamns praktiska skola förenade enskilda mellanskolan, ställd under överstyrelsens inseende sedan år 1919, med speciell uppgift att medelst en treårig skolkurs föra äldre elever fram i ill realskolexamen. Då det till en början gäller att uppdraga gränserna mellan den försöksverk- Kommissiosanihet, som synes hava hemortsrätt i statens läroverk, och motsvarande verksamhet "e"pe^"9 i statsunderstödda läroanstalter, har kommissionen ansett sig böra rent principiellt ~Äjfcförsöksframhålla såsom sin uppfattning, att, i den mån organisatoriska försök hittills kom- verksamhet. mit till utförande vid enskilda läroanstalter oeh där på ett förtjänstfullt sätt bedrivits, särskild anledning för det allmänna ej utan vidare synes föreligga att söka åvägabringa en statlig verksamhet, vilken skulle övertaga vederbörande privatläroverks uppgifter. I den man sagda verksamhet redan lett till positiva resultat och tagit i stort sett bestående organisatorisk gestalt, blir gränsen mellan försöksläroverket och läroanstalter, som komplettera det statliga undervisningsväsendets allmänna uppgifter, givetvis mera flytande. Kommissionen har ock i det föregående betonat, att statsunderstöd i den framtida, organisationen icke lämpligen bör begränsas uteslutande till försökslåroverk utan jämväl omfatta komplementsläroverk. Emellertid torde det vara lämpligt, att det allmänna mera omedelbart främjar även en verksamhet av sistnämnda art. särskilt i den mån bestående enskilda läroanstalter icke förmå i tillräcklig omfattning tillgodose rikets eller dess olika delars behov av ifrågavarande kompletterande under visning. Efter kommissionens mening kan det sålunda anses rätt naturligt, att. vad här närmast förevarande läroanstalter angår, den statsunderstödda oeh den statliga formen bestå sida vid sida. Beträffande försöksverksamhet av väsentligen metodisk art har kommissionen redan antytt, att densamma med fördel bör kunna, på sätt hittills i viss utsträckning skett, komina till utförande vid cle allmänna läroverk, där intresse och i övrigt erforderliga förutsättningar äro för handen. I den mån mera omfattande omläggningar i undervisningsplanen därvid påkallas, torde skolöverstyrelsens medgivande •och godkännande av försökens allmänna anordning böra uppställas såsom villkor. Givetvis bör verksamheten i fråga icke snävt begränsas till metodiska försök i ordets trängre mening. Gränslinjen mellan sådana och de organisatoriska försöken är nämligen ingalunda skarp. Och. enligt kommissionens åsikt vore det knappast välbetänkt, om de senare uteslötes från programmet för här förevarande verksamhet. En dylik ståndpunkt skulle för övrigt illa överensstämma med den uppfattning, som av kommissionen hävdats, rörande undervisningsarbetets friare bedrivande i olika skolformer. Lika litet som undervisningens innehåll oeh sättet för dess meddelande kan sägas utgöra någonting en gång för alla givet och bestämt, lika litet är en organisationsform att uppfatta såsom någonting orubbligt oeh slutgiltigt fastslaget. Och för visso vore det även för kommande reformer mom undervisningsväsendet av oskattbart värde, om en på erfarenhet vilande prövning av en viss organisationsforms bärighet kunde föregå dess eventuella fastslående såsom allmän typ. Med denna principiella ståndpunkt finner sig kommissionen utan tvekan böra förorda, att inom cle statliga läroverken planmässiga såväl metodiska som organisatoriska försök må komina till utförande i den utsträckning och under cle förutsättningar, som kunna anses skäliga för vinnande av avsedda syften.

200 Det torde få anses ligga i sakens natur, såsom ock redan framhållits i föregående betänkande, att, med en dylik rörelsefrihet och anpassningsförmåga hos det statliga undervisningsväsendet, behovet av enskilda läroverk med enahanda speciella uppgifter väsentligen minskas. Emellertid har det ur olika synpunkter funnits välbetänkt, att dylika undervisningsanstalter alltjämt må i viss omfattning bestå, och kommissionen föreslår därför beviljande av statsunderstöd, beräknat för ett mindre antal sådana, jämväl i framtiden. Särskilda Det spörsmålet inställer sig här i första hand, huruvida det kan anses lämpstatliga försöksläro- ligt, att särskilda statsläroverk anordnas med speciell uppgift att tjänstgöra såsom försöksläroverk i egentlig mening. Denna tanke synes kommissionen icke utan viverk. dare kunna eller böra avvisas. Enär emellertid framgången i en pedagogisk försöksverksamhet står i intimt beroende av de rent personliga förutsättningarna hos vederbörande ledare och lärare, torde betänkligheter få anses möta mot organiserandet av pedagogiska försöksläroverk utan samtidigt åvägabragta garantier för en ur verksamhetens synpunkt fullt kvalificerad läraruppsättning. Med hänsyn till de svårigheter, som i berörda avseende inställa sig, särskilt ur praktisk synpunkt, lär man härvid närmast vara hänvisad icke till utnämning utan till förordnande på ej alltför kort tid. En ofrånkomlig förutsättning för att en dylik anordning skall låta sig förverkligas är emellertid, att avlöningsförmånerna så avvägas, att det blir möjligt att från övriga läroanstalter för förordnande vid försöksläroverket förvärva de mest kvalificerade krafter, som över huvud stå att uppbringa. Svårigheterna att i nuvarande ekonomiska läge uppnå tillräckligt gynnsamma villkor i detta avseende hava medverkat till att kommissionen icke ansett sig böra nu framlägga bestämt förslag i ärendet. Till en dylik ståndpunkts intagande har jämväl bidragit, att de mångahanda vanskliga uppgifter, som äro förbundna med (ivergången till den nya organisationen, torde kunna förväntas under den närmaste tiden, efter det beslut i organisationsfrågan fattats, ställa så betydande krav på såväl de olika läroverken som skolväsendets centrala ledning, att anordnandet av särskilda försöksläroverk torde böra anstå, tills de alldeles oavvisliga organisatoriska uppgifterna i någon mån lättat. Av här berörda skäl synes frågan om speciella statliga pedagogiska försöksskolor böra till slutlig prövning upptagas, först sedan någon tids erfarenhet vunnits rörande den nya organisationen och den försöksverksamhet, som kommissionen förutsätter komma till utförande vid skilda läroverk i riket. KompleBeträffande vidare frågan om statliga. och statsunderstödda läroverk, som mentsläro- komplettera den normala organisationen, synes det kommissionen av förhållandena verk. motiverat, att internatundervisningen alltjämt tillgodoses. Den för gossar avsedda Lundsbergs skola, vilken hittills på ett förtjänstfullt sätt fyllt sina uppgifter, bör därför enligt kommissionens åsikt fortfarande ifrågakomma till statsunderstöd. Tilllika har det ansetts ur olika synpunkter av värde, att jämväl internatunclervisning för flickor må på samma sätt bliva föremål för statens stöd. Den efter i viss mån samma grundsatser som Lundsbergs skola anordnade Tyringe helpension för flickor synes i detta avseende vara förtjänt att ifrågakomma såsom statsunderstödd läroanstalt. Det värde ej minst i uppfostringsavseende, som är förknippat med en väl ledd internatunclervisning, har synts kommissionen motivera ett närmare övervägande av spörsmålet, huruvida icke staten, eventuellt under samarbete med vederbörande kommun, borde mera omedelbart intressera sig för verksamheten i fråga. Erinrasmå, att i en inom riksdagens första kammare år 1919 väckt motion förslag i sådant

201 syfte framställts. Motionen, vari hemställdes, att Kungl. Maj:t måtte föranstalta om _utredning angående önskvärdheten och möjligheten att vid förestående omdaning av vårt undervisningsväsen något högre läroverk kunde förläggas på landet och anordnas efter det i England av en mängd högt ansedda skolor praktiserade system, som i motionen antytts, ävensom att ett sådant läroverk finge karaktären av en elitskola med företräde för av staten understödda obemedlade lärjungar med ovanligt framstående studieanlag men med tillträde även för betalande elever under förutsättning av samma kvalitet med avseende på studiebegåvningen, vann understöd från läroverksöverstyrelsen i avgivet utlåtande. Efter avstyrkande av vederbörande utskott blev motionen visserligen icke av kammaren bifallen, men till denna utgång torde i väsentlig mån hava bidragit, dels att utskottet kunnat upplysa, att skolkommissionen även utan yttre anmaning hade för avsikt att upptaga den föreliggande frågan till övervägande, dels att det icke ansågs lämpligt, att riksdagen i frågans dåvarande outredda läge genom uttalande av vissa önskemål lämnade riktlinjer för utredningsarbetet. En särskild anledning till en prövning av detta spörsmål har för kommissionen förelegat^ däri, att den föreslagna skolorganisationens hela sociala syftning och inriktning låter frågan om ett effektivt understödjande av begåvningar ur ekonomiskt svaga samhällsskikt framstå såsom synnerligen betydelsefull. Kommissionen inser till fullo, att det underlättande av tillträdet till clen högre skolan, som organisationen avser att möjliggöra, såsom komplement påkallar jämväl verksamt bistånd i ekonomiskt avseende åt obemecllacle lärjungar med studieförutsättningar. Och uppenbart är, att i detta avseende stora och fruktbringande uppgifter möta för samhällets stödjande verksamhet, så snart den nu hämmande ekonomiska depressionen givit vika. Det förslag, som kommissionen för sin del går att framställa, och som redan i det föregående antytts, åsyftar sålunda endast att vara ett uttryck för en tankegång, som i en näraliggande framtid bör ytterligare förverkligas i all den utsträckning, som de statsfinansiclla möjligheterna medgiva, särskilt genom anvisande av medel till fattiga och begåvade lärjungars underhåll. Tills vidare har kommissionen emellertid nödgats inskränka sig till att förorda, att åt ett antal stucliebegavadc lärjungar från fattiga hem lämnas verksamt bistånd genom upprättande omedelbart av ett internatgymnasium på lämplig ort inom mellersta Sverige, där deras studier efter avlagd realexamen kunde få fortgå ostörda under kraftigt stöd av det allmänna. Vid valet av lämplig plats har kommissionen för sin del stannat för Strängnäs. Den omedelbara anledningen till att denna ort i främsta rummet synts böra ifrågakomma är, att det nuvarande läroverket i staden är utrustat med betydande donationer, till ett beräknat värde av 140 000 kronor, vilkas årliga avkastning av donator, Gustav I I Adolf, ursprungligen avsetts just för här berörda ändamål. Genom förläggning av läroanstalten i fråga till Strängnäs vinnes från begynnelsen den fördelen, att en icke obetydlig grundplåt för_ verksamhetens upprätthållande finnes för handen. Staden har därjämte genom sitt läge, sin gamla kultur och sin lantliga prägel synts kommissionen i hög grad lämplig såsom förläggningsort för ett läroverk av den typ, varom nu är fråga. Och såsom en ytterligare omständighet i detta sammanhang värd beaktande må därjämte framhållas, att möjlighet genom en dylik åtgärd öppnas för ett bibehållande jämväl i framtiden av Strängnäs traditionsrika gymnasium. Den lösning av gym26—223000. Skolkommissionens

betänkande.

202 nasiefrågan i Strängnäs, som här förordats, har jämväl framkastats såsom en lämplig utväg i den av domprosten O. Norberg m. fl. enligt uppdrag av stadsfullmäktige i Strängnäs till kommissionen ingivna skrivelsen den 26 november 1921 med hemställan, att, om Strängnäs icke kunde omedelbart erhålla den fördel ett gymnasium på båda linjerna skulle medföra, det dock måtte få behålla sitt latingymnasium. Enär frågan om det närmare ordnandet av här föreslagna internatgymnasiums ekonomiska förhållanden påkallar särskilda underhandlingar med Strängnäs stad och då kommissionen saknat bemyndigande att i denna punkt uppträda såsom initiativtagande part, har kommissionen icke varit i besittning av nödiga hållpunkter för verkställande av erforderliga kostnadsberäkningar. Givet är, att kostnaderna måste bliva beroende väsentligen av det antal pensionärer, som i internatet skola erhålla underhåll, vadan icke heller i detta avseende för beräkningarna oundgängliga förutsättningar varit för handen. Det synes med hänsyn till nu anförda omständigheter ändamålsenligast, att i samband med läroverksreformen ett principiellt ståndpunktstagande må ske till den föreliggande frågan och att på grundvalen av sålunda fattat beslut erforderlig utredning genom vederbörande myndigheters åtgöranden snarast må komma till stånd rörande olika med planens förverkligande sammanhängande förhållanden. Vidkommande därefter önskemålet att tillgodose behovet av utbildningsmöjligheter för lärjungar, som nått högre ålder, har ingen tvekan förefunnits därom, att den förut omförmälda läroanstalten i Lund, Lunds privata elementarskola, pä grund av sitt syfte och sin föregående verksamhet bör ifrågakomma till fortsatt understöd. Jämväl torde det befinnas lämpligt, att Fjcllsledtska skolan i Uppsala, med hänsyn till sin föregående utveckling och de betydande donationer, varöver densamma förfogar, bibehålles såsom statsunderstödd läroanstalt. Det synes kommissionen vidare böra göras till föremål för särskilt övervägande, huruvida icke anledning föreligger att i landets mellersta eller norra del öppna möjlighet för utbildning av lärjungar till real- och studentexamen under i princip enahanda betingelser som i Lunds privata elementarskola. Likaledes torde det få anses vara i full överensstämmelse med cle grundsatser, vilka varit bestämmande för den reform av undervisningsväsendet, som av kommissionen föreslagits, att liknande möjligheter må föreligga även för kvinnor. Då det är tänkbart, att en eller annan av nu bestående enskilda läroanstalter skulle kunna befinnas äga intresse för en omläggning av sin verksamhet i nu antydda riktning, har kommissionen ansett, att åtgärder icke omedelbart böra vidtagas för beredande av dylika utbildningsmöjligheter genom upprättande av statsläroverk, synnerligas! som det icke synes utan vidare klart, att den verksamhet, varom här är fråga, lämpligast bedrives genom statens direkta åtgöranden. I betraktande härav torde det, först sedan närmare kännedom vunnits rörande det enskilda undervisningsväsendets framtida gestaltning, böra tagas under slutgiltig omprövning, huruvida statliga komplementsläroverk böra komma till upprättande för tillgodoseende av här berörda syfte. Enskilda Kommissionen har därefter att till behandling upptaga spörsmålet om de priförsöks- vata försöksläroverkens ställning i den framtida skolorganisationen. Inledningsvis läroverk, y-ji kommissionen härvid framhålla, att den icke ansett sig böra bland de nuvarande statsunderstödda läroverken i landet utvälja vissa och föreslå deras fortsatta understödjande. Vid den detaljprövning, som måste föregå ett definitivt ställningstagande

203 i denna punkt, har det nämligen synts oundgängligen erforderligt icke blott att äga en ingående kännedom om cle ifrågavarande läroverkens förutsättningar och beskaffenhet utan jämväl vetskap om de önskemål, som kunna hos vederbörande skolors ledning förefinnas i nu angivna avseende. Likaledes är det uppenbart, att till framtida statsunderstöd böra kunna ifrågakomma även läroanstalter, som icke för närvarande åtnjuta sådant understöd, därest skäl för en dylik åtgärd föreligga. Med hänsyn till vad nu anförts, har kommissionen ansett riktigast, att vid prövningen av cle olika spörsmål, som äga sammanhang med den föreslagna reformen, skolöverstyrelsen avgiver särskilt förslag i ärendet, varefter Kungl. Maj:t hos riksdagen torde böra utverka medel för understödjande av de läroanstalter, beträffande vilka tillräckliga skäl i detta avseende må kunna hava förebragts. Såsom redan erinrats, har det, med hänsyn till cle kostnadsberäkningar, som kommissionen haft att verkställa, varit ofrånkomligt att vid lärjungeantalets beräkning utgå från att de nämnda läroanstalterna förläggas till viss ort. Kommissionen har vid sina beräkningar förutsatt, att sammanlagt fyra skolor av nu berörda grupp i framtiden komma i åtnjutande av statsunderstöd och att av dessa tre, förslagsvis ett flickläroverk och två samläroverk, förläggas till Stockholm samt en, förslagsvis ett flickläroverk, till Göteborg. Emellertid har kommissionen, såsom förut betonats, genom denna beräkning icke velat taga ståndpunkt vare sig i fråga om cle särskilda läroanstalternas speciella art eller deras förläggning. Därest den slutliga prövningen skulle giva vid handen, att en rubbning i förläggningsorten eller i antalet av läroanstalterna i fråga bör komma till stånd, blir det givetvis oundvikligt att företaga därav betingade jämkningar i det av kommissionen uppgjorda förslaget beträffande statsläroverkens antal och fördelning. Efter dessa allmänna anmärkningar vill kommissionen angiva vissa riktlinjer, som böra komma i tillämpning vid understödet av de olika privatskolorna. Vad angår karaktären av här ifrågavarande läroanstalter, önskar kommissionen giva uttryck åt sin uppfattning, att ordet försök ej bör fattas i alltför snäv mening. Det ligger i sakens natur, att försök på det pedagogiska området icke böra erhålla någon som helst karaktär av självändamål och läroanstalterna sålunda oriktigt bibringas den föreställningen, att statsunderstödet skulle vara beroende av ett obegränsat och permanent pedagogiskt experimenterande för dettas Q^OAI skull. En sådan ordning, vilken lätteligen skulle inbjuda till artificiella åtgärder, vore, det torde knappast behöva särskilt framhållas, till bestämd skada för läroanstalternas lugna utveckling. A andra sidan lar det icke kunna bestridas, att åt cle nuvarande bestämmelserna beträffande motsvarande läroanstalter, de högre goss- och samskolorna, efter hand givits en alltför vidsträckt och för vissa skolor alltför välvillig tolkning. De efter riksdagens prövning utfärdade föreskrifterna för anslaget till högre goss- oeh samskolor bestämma, att understöd må kunna utgå till sådana läroverk av nämnda slag. > vilka genom värdefulla pedagogiska försök eller eljest genom framgångsrik r< rksamhet på uppfostrans oeh undervisningens område befinnas i särskild grad gagna skolväsendet i det hela». Med hänsyn därtill, att motsvarande bestämmelse i Kungl. Maj:ts förslag i ärendet formulerats »genom en framgångsrik och för det allmänna gagnelig verksamhet på uppfostrans och undervisningens område gör sig förtjänt av understöd från statens sida», torde obestridligen genom den av riksdagen vidtagna ändringen en skärpning av villkoren åsyftats. För att undgå det prejudicerande inflytandet av hittillsvarande mindre rigorösa tillämpning synes anledning föreligga att för framtiden

204 välja en annan formulering vid begränsningen av de anslagsberättigade skolorna, ehuru denna i sak efter kommissionens mening bör täcka den nu gällande. Visserligen torde en i praxis alltför vidsträckt tolkning enligt kommissionens förslag kunna undvikas, därigenom att riksdagen förutsattes erhålla ett mera omedelbart inflytande på hithörande anslagsfrågor, men å andra sidan kunna vederbörande läroanstalter framställa välgrundade anspråk på att vinna klarhet rörande de allmänna krav, som uppställas på de till statsunderstöd berättigade läroanstalterna. I detta avseende vill kommissionen föreslå, att understöd må kunna utgå till läroanstalter, vilka genom framgångsrik pedagogisk försöksverksamhet eller genom förtjänstfulla insatser på undervisningens och uppfostrans område befinnas i särskild grad främja skolväsendets allmänna utveckling. Kommissionen har med de valda uttrycken velat klart utsäga, att läroanstalternas verksamhet skall vara av bestämt kvalificerad beskaffenhet, utan att dock försöksuppgifterna ensidigt framhävas. StatsunderDå det vidare gäller att närmare angiva statsunderstödets beskaffenhet och stödets om- omfattning samt cle villkor, som böra gälla för dess åtnjutande, torde i vissa avfattntng. s e e n c i e n »komplementsläroverken» och »försöksläroverken» böra jämställas, medan åter i andra fullgiltig anledning föreligger för olika behandling av de båda grupperna. Kommissionen vill till en början ägna uppmärksamhet åt statsunderstödets beskaffenhet och omfattning. I detta avseende har i föregående betänkande (I, sid. 188 ff.) framhållits, att understödet för framtiden bör erhålla större effektivitet än för närvarande och sålunda cle ifrågavarande läroanstalternas nuvarande ekonomiska beroende av lärjungarnas terminsavgifter minskas. Såmedelst beredes åt dessa läroanstalter en mera tryggad ekonomisk ställning och större oberoende av hemmen. Endast på denna väg kan också det synnerligen viktiga önskemålet, att cle statsunderstödda läroanstalterna förhindras att antaga en ensidig klasskaraktär, tillgodoses. Vid nu förevarande övervägande finner sig kommissionen i första hand böra erinra om att ifrågavarande läroanstalter äro avsedda att beträffande real- och studentexamen samt kompetensvärde för meddelat avgångsbetyg likställas med de statliga. Här berörda rättigheter äro visserligen ieke av direkt ekonomisk natur men dock av grundläggande betydelse för dessa skolors ställning i det hela. Vad angår inträdesfordringar till dessa läroanstalter, torde i tillämpliga delar böra gälla, vad därom kan för cle allmänna läroverken varda föreskrivet. Det ekonomiska understödet synes lämpligen kunna utgå såväl i form av bestämda direkta bidrag som i form av vissa förmåner för cle där anställda lärarna. En olägenhet, som hittills mer eller mindre kännbart varit förbunden med det privata undervisningsväsendet, särskilt vid de högre goss- och samskolorna, har varit svårigheten att en längre tid behålla dugande lärarkrafter. Detta har betingats dels av de mindre tillfredsställande pensionsförhållanden, som gällt å området, dels därav, att lärare, som från sagda skolor övergått till stats- eller kommunala läroanstalter, icke varit berättigade att för löneturs- och pensionsberäkning tillgodoräkna sig sin föregående verksamhet i enskild tjänst. I båda nu berörda avseenden synes det kommissionen angeläget, att en förändring åvägabringas, därest den statsunderstödda enskilda undervisningsverksamheten skall kunna på ett tillfredsställande sätt fylla sin uppgift. Med nuvarande stora antal privatläroverk, vid vilka tillsättningen av lärar-

205 befattningar försiggår utan någon egentlig kontroll av det allmänna, är det helt naturligt, att staten icke kunnat i fråga om pensioneringen ikläda sig andra garantier, än de nu stadgade statliga bidragen utgöra. Frågan befinner sig emellertid i ett annat läge, om å ena sidan cle nämnda läroanstalternas antal väsentligen reduceras och å den andra behörig kontroll, på sätt nedan föreslås, kommer till stånd beträffande till- och avsättning av lärare. Under dylika förutsättningar synes det icke obilligt, att lärarpersonalen i fråga tillförsäkras pension efter i det hela enahanda grunder, som gälla för motsvarande statliga personal, givetvis under villkor av avgiftsbidrag i samma omfattning, som föreskrives för den senare. De kostnader för det allmänna, som av en dylik ordning föranledas, kunna icke bliva av nämnvärd betydelse i statsfinansiellt avseende men för skolornas verksamhet av mycket stort värde. Hela antalet skolor av här förevarande grupp har av kommissionen ovan förslagsvis beräknats till åtta. och det har jämväl ansetts böra skapas garantier för att cle icke genom obegränsat intagande av lärjungar svälla ut till alltför ohanterliga anstalter. Under dessa omständigheter torde antalet av de ämneslärare, som vid desamma kunna vinna anställning med full tjänstgöring, icke kunna beräknas avsevärt överstiga ett hundratal. Vad beträffar spörsmålet om lönetursberäkning vid lärares övergång från statsunderstödd privatskola till statstjänst, står ett dylikt krav i full överensstämmelse med cle avlöningsbestämmelser, som numera gälla för den civila statsförvaltningen. Eiksdagen har nämligen genom beslut år 1921 principiellt medgivit, att efter Kungl. Maj :ts prövning i varje särskilt fall även föregående tjänstgöring utom statens tjänst i sådant avseende får tillgodoräknas. Då å här berörda område ett generellt fastslående av dylik rätt måste anses vara av vital betydelse, har kommissionen icke tvekat att bestämt påyrka, att en d3dik ordning för framtiden må bliva gällande. Beträffande pensionsårsberäkning föreligga visserligen från riksdagens sida inga generella medgivanden, som kunna åberopas för en ifrågasatt rätttill sagda förmån. I åtminstone ett fall har dock på riksdagens initiativ förmån av här berörda slag beretts en lärarkår vid en icke statlig läroanstalt, nämligen de befattningshavare vid Drottning Sofias stiftelse i Vänersborg, vilka övergått till statens vårdanstalt för blinda med komplicerat lyte. Erinras må ock, att åt vissa lärargrupper vid statens folkskoleseminarier nu gällande lagstiftning inrymmer här ifrågavarande förmån med avseende pä föregående verksamhet i kommunal och sålunda, icke statlig tjänst. Med det senast anförda har kommissionen velat belysa, att de föreslagna åtgärderna icke kunna sägas stå i principiell motsättning till av statsmakterna redan vidtagna åtgärder. Vidkommande därefter det direkta ekonomiska bidrag till upprätthållande av läroanstalternas verksamhet, som alltjämt bör utgå, synes detta böra utmätas efter olika grunder, allteftersom läroverket är att hänföra till den grupp skolor, som har att komplettera den statliga organisationen, eller cill den, som här ovan rubricerats såsom försöksläroverk. Den förra gruppen kan sägas endast i mindre mån äga intresse för det samhälle, dit läroverket blivit förlagt, den senare gruppen åter torch! få anses vara av bestämd betydelse för läroverksorten, oeh läroverk, tillhörande densamma, jämväl ägnat att minska dennas utgifter för det allmänna skolväsendet. Med hänsyn härtill synes det rimligt, att till läroanstalter av sistnämnda grupp även kommunala bidrag i viss omfattning utgå, medan en motsvarande anordning icke torde kunna ifrågasättas beträffande den förra.

206 De egentliga komplementsläroverken skulle enligt kommissionens förslagutgöra: Lundsbergs skola, Tyringe helpension, Lunds privata elementarskola och Fjellstedtska skolan. De till dessa läroanstalter utgående statsbidragen utgjorde år 1919: Dyrtidstillägg Ordinarie Summa och tillfällig anslag kronor

löneförbättring kronor

kronor

Lundsbergs skola

16 300

18 281-78

34 58178

Lunds privata elementarskola . . . .

23 397*86

43 897-36

Fjellstedtska skolan

18 500

8 606-88

27 106-88

16 300 20 500 18500

90268-32

KM. 568-82

135 879'6 3 38 45544

156879-68 56 955 44

och år 1921: Lnndsbergs skola Lunds privata elementarskola . . . . Fjellstedtska skolan

Sistnämnda år —• liksom det närmast föregående — hava alltså understöden utgått med mycket avsevärda belopp. Tagas såsom jämförelse bidragen under år 1918, blir stegringen än mera påfallande. För Lundsbergs skola utgör ökningen från sistnämnda år 85 188 kronor 37 öre, för Lunds privata elementarskola 131 351 kronor 46 öre och för Fjellstedtska skolan 36 338 kronor 10 öre. Det synes kommissionen uppenbart, att man vid beräkningen av de framtida bidragens storlek omöjligen kan utgå ifrån den under kristiden abnorma stegringen genom dyrtidstillägg och tillfällig löneförbättring och sålunda föreslå efter dessa förhållanden avpassade, understöd utan i stället är hänvisad att söka principiella hållpunkter för ett framtida ordnande av dessa läroverks ekonomi i de 1909 fastställda ordinarie bidragen, givetvis med sådana höjningar, som betingas av cle i det föregående framhållnasynpunkter. För här närmast ifrågavarande läroanstalter bör, såsom redan antytts, statsunderstödet utmätas rikligare än för försöksläroverken i ordets trängre mening, i det att kommunala bidrag icke heller i framtiden lämpligen synas kunna påfordras. Kommissionen, som nedan går att förorda, att det allmänna uppställer bestämda krav beträffande de vid skolorna anställda lärarnas avlöningsförmåner, håller före. att statsunderstödet för att uppnå verklig effektivitet bör utgå med ett belopp, som i det hela täcker kostnaderna för lärarnas avlöning. Vid fastställandet av de grundsatser, som nu gälla för privatläroverkens understödjande, har en dylik ordning eftersträvats, i det att de grundbidrag, som enligt 1909 års riksdagsbeslut utgingo, då voro avsedda att i det väsentliga bestrida utgifterna för kvinnliga ämneslärares avlöning. För de merkostnader, som uppstodo genom anställande av manliga lärare, liksom i viss utsträckning för undervisning i övningsämnen, beräknades särskilda tilläggsbidrag. Då det gäller en mera genomförd tillämpning av sagda grundsats. bör emellertid förutsättas, att enahanda krav i fråga om lärarnas tjänstgöringsskyldighet uppställas, som gälla vid statsläroverken. Med ledning av en verkställd detaljberäkning' av de olika läroanstalternas lärarbehov enligt de förhållanden, som läsåret 1921—22 voro rådande, och med i förekommande fall den jämkning, som föranledes av den organisatoriska omlägg-

207 ning, vilken enhetsskolesystemets tillämpning medför, har kommissionen funnit sig* på grundvalen av nyss angivna princip kunna uppskatta det faktiskt förefintliga, anslagsbehovet för de i det föregående avhandlade fyra komplementsläroverken till 260 000 kronor. Härvid har för Lundsbergs skola, Lunds privata elementarskola och Fjellstedtska skolan räknats med att undervisningen bestrides av uteslutande manliga lärare samt att för undervisningen å gymnasiet tagas i anspråk lektorer, för undervisningen i realskolan adjunkter. Beträffande Tyringe helpension har på enahanda sätt förutsatts kvinnliga lärare i adjunktsgrad. Sagda belopp, 260 000 kronor, torde för cle nämnda läroanstalternas understödjande böra av riksdagen anvisas såsom reservationsanslag att av Kungl. Maj:t fördelas på de skilda läroanstalterna med tillämpning av de bestämmelser, som av riksdagen kunna varda fastställda i anslutning till kommissionens beräkningsgrunder. Enär emellertid kostnaderna för läraravlöningarna bliva högre, i den mån de anställda lärarna komina i åtnjutande av ålderstillägg, oeh då för närvarande beträffande vissa privatläroverk den principen med fullt fog vunnit erkännande, att det för läroanstalterna icke bör vara till ekonomisk nackdel, att till dem knutna. lärare kunna göra anspråk på en på grund av tjänstålder förhöjd lön, synes det ändamålsenligt, att vissa tilläggsbidrag för ålderstilläggens bestridande utgå. Lämpligen synes för detta syfte ett särskilt anslag böra stå till förfogande. Då ålderstillägg böra, efter prövning av skolöverstyrelsen, komma lärarna till godo enligt samma grunder, som gälla för statsläroverkens lärare, och då anslagsbehovets storlek givetvis icke låter sig för varje år beräknas, bör anslaget i fråga erhålla förslagsanslags natur. Med ledning av cle företagna detaljundersökningarna anser sig kommissionen kunna förutsätta, att ett belopp av 40 000 kronor för berörda ändamål skall visa sig fullt tillräckligt. Terminsavgifter skulle genom en dylik ordning erfordras för lokalhyra samt för driftkostnader, det sistnämnda i överensstämmelse med vad som nu gäller för statsläroverken. Två av de nämnda läroanstalterna disponera därjämte betydande belopp i donationsmedel. För främjande av fattigare lärjungars rätt att avgiftsfritt eller mot nedsatt avgift erhålla undervisning, böra emellertid från det allmännas sida såsom vederlag för de betydande statsbidrag, som sålunda föreslås, upprätthållas bestämda krav på befrielse från lärjungeavgifter i stor utsträckning' En motsvarande bestämmelse har visserligen hittills icke gällt för de högre gossoch samskolorna utan allenast för flickskolor och enskilda mellanskolor, men kommissionen kan icke se någon rimlig grund för en dylik ordnings fortbestånd, sa mycket mindre som därigenom de ifrågavarande läroverkens rekrytering skulle komma att väsentligen avvika från övriga läroanstalters. Kommissionen föreställer sig, att sådan befrielse bör kunna lämnas till ett belopp, som minst motsvarar en tredjedel av statsunderstödet, till viss del i form av fullständig avgiftsfrihet, i övrigt i form av nedsättning i avgifterna. Enahanda grundsats'har hittills gällt beträffande flickskolorna, och förslaget anknyter alltså i denna del till bestående ordning. Beträffande avgifternas storlek samt sättet för befrielsens eller nedsättningens meddelande torde det allmänna böra förbehålla sig skäligt inflytande. Vad därefter angår de enskilda försöksläroverken, bör statsunderstödet för dessa kunna i jämförelse med de ovan avhandlade begränsas därigenom, att den nu för flertalet privatläroverk stadgade kommunala bidragsskyldigheten bibehålles. Det.

208 torde utan vidare få erkännas, att, hur än urvalet av flick- och samskolor till framtida understödjande av det allmänna utfaller, så avlyftas på detta sätt bestämda ekonomiska förpliktelser från kommunen, i det att därmed behovet av allmänna läroverk för här ifrågavarande skolstadier minskas. Vid sådant förhållande torde starka skäl kunna anföras för att allt fortfarande påkalla kommunal^ medverkan till ordnande av läroanstalternas ekonomi. För närvarande gäller, såsom i förra betänkandet (I, sid. 128) erinrats, att kommunalt, bidrag utgår med samma belopp som,det ordinarie statsanslaget. Vid den mera omfattande höjning av statsunderstödet, som av kommissionen nedan ifrågasattes, torde det måhända kunna anses innebära alltför stora krav på den kommunala bidragsskyldigheten att bibehålla samma proportion vid det framtida ordnandet av här ifrågavarande ekonomiska förhållanden. En rättvis beräkningsgrund har kommissionen trott sig finna genom att göra bidraget beroende av antalet lärjungeavdelningar i läroanstalten. Det torde knappast kunna anses för högt att tänka sig det kommunala bidraget utgå med 1 500 kronor för avdelning å real- eller flickskolans stadium och med 2 000 kronor å gymnasiestadiet. Räknar man med att vart och ett av samläroverken består av 12 realskole- och 6 gymnasieavdelningar, skulle det kommunala bidraget till ett sådant fastställas till 12 X 1 500 -f 6 X 2 000 == 30 000 kronor. En flickskola, motsvarande A-typen, med 12 avdelningar, skulle enligt enahanda beräkningsgrund erhålla 18 000 kronor. Vidkommande det statliga bidraget torde goda skäl föreligga att jämväl beträffande detta för här förevarande läroanstalter fasthålla grundsatsen om bidrag beräknat efter lärjungeavdelning. Det är nämligen i det föregående framhållet, att med hänsyn till läroanstalternas uppgifter skolornas storlek bör hållas inom rimliga gränser. Vid sådant förhållande torde det kunna förutsättas, att antalet avdelningar år efter år i stort sett bibehålles oförändrat, vadan inga hinder för användningen av en dylik beräkningsgrund synas föreligga i allmänt organisatoriska skäl. Då understödet i dess helhet jämväl för nu närmast förevarande anstalter torde böra utgå med ett belopp, som i det hela kan beräknas täcka kostnaderna för lärarlönerna, föreställer sig kommissionen, att ett understöd av dubbla kommunbidraget för avdelning räknat bör kunna anses tillfredsställande. För ovanberörda typer av skolor skulle statsunderstöd enligt angivna grunder komma att utgå med 60 000, respektive 36 000 kronor. Kommissionen har härvid förutsatt, att, särskiltvid samskolorna, undervisningen i viss utsträckning bestrides av manliga lärare. Tilllika torde även i detta fall avgörande skäl låta sig anföras för att lärarpersonalens ålderstillägg böra utgå av statsmedel. Beräknas i framtiden 2 samskolor och 2 flickskolor ifrågakomma till statsunderstöd, skulle alltså för detta ändamål erfordras såsom grundanslag 120 000 + 72 000 kronor eller 192 000 kronor. Sagda belopp torde böra anvisas såsom reservationsanslag att av Kungl. Maj:t fördelas enligt av riksdagen fastställda grunder. För bestridande av lärarna tillkommande ålderstillägg torde böra beräknas förslagsvis 30 000 kronor. De för ålderstillägg till lärare vid statsunderstödda försöks- och komplementsläroverk erforderliga medel synas lämpligen kunna anvisas såsom ett gemensamt förslagsanslag, vilket på grundvalen av anförda uppgifter torde böra fastställas till 70 000 kronor. I fråga om lärjungeavgifter bör jämväl för senast avhandlade läroanstalter gälla vad ovan anförts för komplementsläroverkens del. Nedsättning och befrielse synes böra meddelas till minst en tredjedel av de kommunala och statliga bidragens sammanlagda belopp. Givetvis förutsätter en dylik grundsats i tillämpningen, att det allmänna äger reglerande inflytande vid avgifternas fastställande.

209 Ytterligare en angelägenhet bör i detta sammanhang ägnas uppmärksamhet Understöds nämligen frågan om understödsperiodens längd. Hittills har i detta avseende gällt' Periodens 9 att understöd tillerkänts läroanstalterna för en tid av tre kalenderår. Med hänsyn Ull den förändrade ställning, som. här ifrågavarande skolor i framtiden skulle erhålla, torde vägande skäl kunna anföras för en icke oväsentlig förlängning av understödsperioden. _ Uppenbart är nämligen, att såväl skolans ledning som cle föräldrar, vilka skola anlita skolan för sina barns undervisning, måste kunna kräva att erhålla större visshet rörande skolans förhållanden än den, som en treårig understödsperiod möjliggör. Givetvis kan större trygghet i berörda avseende ernås, om understöd tillförsäkras läroanstalt för längre tid, förslagsvis under en period av sex år. Självfallet betages därmed icke det allmänna möjligheter att, därest vederbörande icke fylla de för statsunderstöd stadgade villkor, förklara skolan förlustig statsunderstödet även under löpande understödsperiod. Kommissionen övergår nu till övervägande av de villkor, som böra uppställas VU^or för statm ndcr i yr åtnjutande av de i det föregående omförmälda förmåner av olika slag, vilka skulle < tillkomma de enskilda statsunderstödda läroanstalterna. Såsom ett grundläggande dylikt villkor har kommissionen i sitt föregående betänkande angivit, att läroanstalterna skola vara anordnade i enlighet med enhetsskokns allmänna princip. Betryggande garantier måste således skapas för att icke i någon form skolan förbindes med klasser parallella med folkskolan, utan att detta skett, pa satt kommissionen tidigare antytt, antingen enligt medgivande av Kungl xMaj:t och riksdagen eller genom överenskommelse i visst fall med folkskolans lokala myndighet. Kommissionen vill vidare föreslå, att åt lärarpersonalen tillerkännas samma löneförmåner, som gälla för statens läroverk. Jämväl i fråga om lärarnas till- och avsättning bör en ändring i nu gällande ordning ske. Det må vara riktigt att en viss Inne t bor vara rådande, då det för de enskilda läroanstalternas ledning gäller att utse lärarpersonal. Men å andra sidan lär det, med de betydande statsunderstöd som ovan ifrågasatts, icke kunna synas rimligt, att det allmänna underlåter att vidtaga åtgärder, vilka förhindra frihetens missbruk. Kommissionen biträder därför bestämt den principiella uppfattning, som kommit till uttryck inom lärarlönenämnden, att eii rättsligt mera tryggad ställning måste tillerkännas lärarna vid statsunderstödda läroanstalter. Härvid synas olika vägar kunna komma till användning. Kommissionen utgår ifrån att krav rörande formell kompetens icke äro erforderliga under förutsättning att ett effektivt inflytande vid tillsättningen förbebålles statens _ organ Såsom en första grundläggande fordran bör gälla, att ledig befattning städse skall offentligen tillkännagivas för ansökan. Själva tillsättningen av den fasta lärarpersonalen torde kunna ske av skolans styrelse sedan ansökningshandlingarna varit föremål för prövning i skolöverstyrelsen och överstyrelsen angivit vilka av de sökande må anses ur synpunkten 'av reell kompetens behöriga att ifrågakomma. Denna anordning överensstämmer med vad nu gäller beträffande vissa andra statsunderstödda läroanstalter, t. ex. landstingens småskoleseminarier och folkhögskolorna. Därigenom vinnes tillräcklig garanti för att valet icke faller pa någon obehörig. Beträffande lärare, som endast anställas för termin eller läsår torde böra gälla, att förordnandet omedelbart anmäles för överstyrelsen Vad angår entledigande av fast anställda lärare, synes även en ändring i nu fullständigt oreglerade förhållanden böra äga rum, särskilt med hänsyn till **

223000.

Skolkommissionens

betänkande.

210 möjligheten för de privata läroverken att förvärva och behålla dugande lärarkrafter. Emellertid torde skolornas speciella uppgifter som försöks- och komplementsläroverk kräva, att deras ledning, innan lärarna fast knytas till vederbörande läroanstalter, äger en ingående personlig kännedom om deras lämplighet för skolans särskilda uppgift. I anslutning till vad som tidigare i denna punkt föreslagits av dåvarande läroverksöverstyrelsen i dess yttrande över lärarelönenämndens betänkande IV. anser kommissionen föreskrift böra meddelas därom, att entledigande av fast anställda lärare för att erhålla giltighet skall underställas skolöverstyrelsen och vinna dess godkännande, därest ifrågavarande lärare varit i läroanstaltens tjänst under viss tid, förslagsvis fem år. Till undvikande av att undervisningen i alltför stor utsträckning anförtros åt extra ordinarie lärare, bör såsom villkor för statsunderstöd uppställas krav på för varje skola bestämt minimiantal fast anställda lärare. Det har redan framhållits, att lärare skall vara underkastad enahanda bestämmelser rörande tjänstgöring, som gälla för statsläroverken. Jämväl beträffande läsårets längd torde föreskrift vara erforderlig, att undervisningen skall pågå minst 39 veckor, tid för inträdesprövningar, påsk- och pingstferier samt tillfälliga lovdagar inberäknade. I övrigt torde böra föreskrivas, att skolan skall till sitt förfogande hava tjänliga undervisningslokaler och erforderlig undervisningsmateriell. I fråga om formen för examens anställande skall i tillämpliga delar gälla vad som i detta avseende stadgas för de allmänna läroverken, dock att lärjunge för att kunna undergå real- eller studentexamen, ävensom för att äga rätt till avgångsbetyg från flickskola, vilket medför enahanda rätt som avlagd realexamen^ skall vid vederbörande läroanstalt hava åtnjutit undervisning under minst de två senaste läsåren. Understöd Ytterligare en angelägenhet anser sig kommissionen i detta sammanhang böra åt vissa en- principiellt beröra. Vid den omläggning av undervisningsväsendet, som enligt komskilda skol- m j s s * 0 1 i e n s förslag skulle komma till stånd, lärer det kunna inträffa, att i ett eller "!]me' annat fall enskild person kan komma att lida ekonomiskt avbräck under omständigheter, vilka kunna befinnas vara av sådan natur, att vägande billighetsskäl låta sig anföras för att det allmänna träder hjälpande till. Kommissionen åsyftar härmed fall, då enskild person gjort ekonomiska uppoffringar för en läroanstalts upprätthållande och genom ett eventuellt av reformen föranlett nedläggande av densamma i avsevärd grad berövas sina existensmöjligheter, utan att därvid pensionsrätt kan anses i berörda avseende lämna skälig gottgörelse. En företagen undersökning av å området faktiskt bestående förhållanden har övertygat kommissionen därom, att dylika omständigheter endast i undantagsfall torde kunna förebringas. Här ifrågavarande prövning måste emellertid försiggå med bestämt beaktandeav alla de olikartade ekonomiska spörsmål, som i samband med det privata unclervisninErsväsendets avveckling kräva sin lösning. Enär krav på ett eventuellt inskridande från det allmännas sida i nu berörda syfte givetvis icke lära kunna grundas på rättsanspråk utan måste motiveras uteslutande av billighetsskäl och då de under alla omständigheter icke särdeles avsevärda kostnader, som skulle kunna föranledas av åtgärder i dylik riktning, icke låta sig på förhand beräknas, har kommissionen icke ansett sig böra eller kunna vid beräkningarna upptaga något särskilt belopp för ändamålet.

KAP. V.

Läroverksorganisationens kostnader. Beräkning av statens utgifter. Av kap. I I i detta betänkande framgår, att cle omorganiserade och nyupp- Antal lä rerJ rättade statsläroverken uppgå till 51 högre läroverk (inräknat 2 fristående lyceer), >av dem 40 samläroverk, 8 gossläroverk och 3 flickläroverk, vidare 99 samrealskolor' 3 gossrealskolor, 27 flickskolor av A-typ, av vilka en är anknuten till ett högre flickläroverk, 33 flickskolor av B-typ, av vilka 2 äro förbundna med högre flickläroverk, 16 med högre samläroverk och 15 med samrealskolor, samt 30 flickskolor av C-typ,' samtliga anslutande sig till samrealskolor. Hela antalet fristående statsläroverk utgör således 179. Därtill kommer statens normalskola för flickor, till vilken, såsom i det föregående är framhållet, ingen hänsyn tagits i detta sammanhang. Den föregående framställningen (kap. I I och I I I ) giver vid handen, att gymnasielinjen A skulle förekomma vid 37 läroverk och lyceer samt att undervisning i grekiska skulle meddelas vid 22 av dessa. Gymnasielinjen B skulle inrättas vid 33 och linjen C vid 41 läroverk. Differentierad C-linje föreslås skola upprättas vid 28 läroverk. Lönestaten för de särskilda läroverken har på tidigare anförda grunder upp- Antal lä gjorts med hänsyn till medeltalet lärjungar, i allmänhet för läsåren 1912 22, be- jungar. träffande högre goss- och samskolor oeh enskilda mellanskolor för läsåren 1916—22 samt beträffande vissa andra skolor för den kortare tid, under vilken de existerat i nuvarande form. Hela det ifrågavarande lärjungeantalet utgör för samtliga statslaroverk å realskole- oeh flickskolestadiet 34 260 (16 820 gossar och 17 440"flickor) samt å gymnasiestadiet 7 365 (5 115 gossar och 2 250 flickor). Totala lärjungeantalet uppgår således till 41 625. Därvid hava, såsom framgår av det föregående, franraknats 1 265 i de nuvarande läroanstalterna undervisade lärjungar, nämligen a realskole- och flickskolestadiet 965 (240 gossar och 725 flickor) samt å gymnasiestadiet 300 (200 gossar och 100 flickor), vilka förutsättas komma att undervisas i statsunderstödda försöksläroverk. Dessutom har bortsetts från ett fåtal i det föregående närmare angivna läroanstalter. Sammanlagda antalet klassavdelningar vid statsläroverken uppgår till 1 814, av vilka 1 448 omfatta realskole- och flickskolestadiet och 366 gymnasiestadiet.

212 Lärarpersonal.

Den å de särskilda läroverkens ordinarie lönestater i kap. I I I upptagna lärarutgöres av 179 rektorer (148 män och 31 kvinnor), 416 lektorer (308 män och 108 kvinnor) samt 1 542 adjunkter (1 150 män och 392 kvinnor). Därtill komma övningslärare för följande antal veckotimmar, nämligen för teckning 3 205, för musik 1 988, för gymnastik 3 132, för slöjd och praktiskt arbete för gossar 3 025-5, för flickslöjd 2 762 samt för hushållsgöromål 2 028-5. Den ordinarie lönestaten för ovan angivna lärarpersonal samt for undervisning i övningsämnen till ovan angiven omfattning uppgår till 11403 092 kronor 50 öre. I detta belopp ingå icke kostnader för vissa överskjutande timmar, vilkas antal i kap. I I I äro angivna vid varje särskilt läroverk. Sammanlagda antalet av dessa timmar är 580. o Erforderliga antalet lärare har, såsom närmare framgår av kap. 111, beräknats på grundval av de förutsättningar beträffande antalet veckotimmar, som upptagas å olika skolors timplaner, med vissa tillägg, som angivas i Betänkande 1, sid 458 och 459. Emellertid är beträffande realskolor det för delade klasser^ beräknade tillägget av 5 timmar utöver dem, som timplanen angiver, i allmänhet något för litet. Kommissionen har ansett, att utöver nyss anförda tillägg för en realskola med 80 lärjungar antalet veckotimmar bör ökas med 2, att det, när lärjungeantalet uppgår till 90, bör ökas med 3 och, när det uppgår till eller överstiger 100, med o, allt för en realskola utan parallellklasser. Vidare har i kap. I I I ingen hansyn tagits till behov av delade klasser, i de fall då parallellavdelmngar icke genomgå hela skolan. Kommissionen har ansett sig böra beräkna, att, da överskjutande parallellavdelning finnes till första, till första och andra och till cle tre lägsta realskoleklasserna, böra tillfogas respektive 1, 2 och 3 veckotimmar, samt att i f r å g a om flickskola av A-typ 1-5 veckotimme bör tillkomma för varje överskjutande enstaka parallellavdelning. Tillskottet, i veckotimmar, som påkallas av de bada sist aniorda omständigheterna, uppgår till 1 518-5. Hänsyn har icke heller tagits till behov av ytterligare lärartimmar for delning av gymnasieklasser vid laborationsövningar. Högsta antalet sådana timmar uppgår för gymnasie- eller lyceilinjerna A, B och C till respektive 2-5 3 och 5-5 timmar. Hela erforderliga antalet lärartimmar för sistberörda ändamål belöper sig

personaien

Vid uppgörande av lönestaterna för läroverken på de särskilda orterna har icke hänsyn tagits till den valfria undervisningen i latin och icke heller i Iräga om realskolan till den valfria undervisningen i tredje språket. Den senare har här beräknats förekomma vid varje realskola men undervisningen i latin däremot icke i samma utsträckning. Kommissionen förutsätter att ett förslagsanslag ställes till förfogande för berörda ändamål. En ingående undersökning har givit vid handen att för den valfria undervisningen i latin anslag torde böra beräknas till högst 595 och för den valfria undervisningen i tredje språket till högst 1 Uoö. d. v. s. tillsammans till högst 1 650 lärartimmar. Emellertid bör, i överensstämmelse med vad a sid. 72 anmärkts, detta antal minskas med hänsyn till att, särskilt vid de minsta realskolorna, adjunkternas tjänstgöring fordrar ett tillagg for att komma att uppgå till i medeltal 26 timmar i veckan. En närmare undersökning har ådagalagt, att minskningen kan uppskattas till lägst 250 veckotimmar varigenom anslaget under alla omständigheter icke torde böra beräknas för mer an 1 400 veckotimmai till undervisning i latin och tredje språket.

213 Slutligen behövas medel för de av kommissionen i Betänkande I, sid. 334 ff., föreslagna specialkurserna å gymnasiet. Kommissionen anser, att för ett gymnasium med enkel linje kunna dessa kurser beräknas omfatta 8, för ett dubbelgymnasium 12 och för ett tredubbelt gymnasium 16 veckotimmar. En detaljerad undersökning har givit vid handen, att för anordnande av här ifrågavarande tillvalskurser vid samtliga gymnasier icke torde erfordras mera än 688 lärartimmar. Emellertid iir det sannolikt, att tillvalskurserna åtminstone till en början icke komma till stånd i hela den utsträckning, som sålunda beräknats, vilket förhållande ansetts böra tagas i betraktande vid fastställandet av anslagsbehovet. Därest läroverksreformen varit fullt genomförd läsåret 1921—22, hade vidare erfordrats ett antal extralärare på grund av att lärjungeantalet nämnda läsår översteg det lärjungemedeltal, som vid den ordinarie lönestatens uppgörande lagts till grund för beräkning av antalet erforderliga lärarkrafter. I kap. I I I har för varje läroverksort angivits den ökning i lärjungar oeh det därav föranledda ytterligare behov av extralärare, som siffrorna för läsåret 1921—22 utvisa. För samtliga läroverk uppgår nämnda ökning i lärjungeantal till 6 096 (2 474 gossar och 3 622 flickor). A realskole- och flickskolestadiet utgjorde den 2 578 gossar och 3 274 flickor. Å gymnasiestadiet har antalet gossar minskals med 104, varemot den beräknade ökningen i antalet flickor å gymnasiet uppgår till 348, så att hela ökningen i gymnasiets lärjungeantal beräknas till 244. Ökningen i lärjungeantalet vid de särskilda läroverken påkallar upprättandet av 166 klassavdelningar, vilka beräknas erfordra lika många extralärare. Det må anmärkas, att de i det föregående angivna lärartimmar för delade klasser, undervisning i latin och tredje språket samt tillvalskurser, vilka erfordras utöver de vid staternas uppgörande antagna, beräknats med hänsyn till lärjungeantalet höstterminen 1921. Utöver de i den ordinarie staten upptagna kostnaderna till avlöning åt ordi- Erfordernarie lärare, uppgående till 11403 092 kronor 50 öre, skulle således enligt före- Hg a anslag gående beräkningar erfordras följande belopp för undervisning i läsämnen Ull lär odels till 166 extralärare, 124 manliga a 3 300 kronor och 42 kvinnliga a 3 000 kronor, tillsammans 535 200 kronor, dels till timlärare: a) för överskjutande 580 timmar, 435 ä 140 kronor och 145 ä 130 kronor, tillsammans 79 750 kronor, b) för 1 518-5 veckotimmar till ytterligare delning av klasser i realskolor och flickskolor, 1 138-5 ä 140 kronor och 380 ä 130 kronor, tillsammans 208 790 kronor. c) för 383-5 veckotimmar till uppdelning av gymnasieklasser vid laborationer, 285-5 a 140 kronor och 98 ä 130 kronor, tillsammans 52 710 kronor, d) för 1 400 veckotimmar till valfri undervisning i latin och tredje språket, 1 050 a 140 kronor och 350 a 130 kronor, tillsammans 192 500 kronor, samt e) för 688 veckotimmar till valfria tilläggskurser å gymnasiet, 516 a 140 kronor och 172 a 130 kronor, tillsammans 94 600 kronor. Med avseende på den lämpligaste formen för anvisande av.här berörda anslag har kommissionen redan givit uttryck åt sin principiella uppfattning, att behovet av lärare bör i full utsträckning tillgodoses, så att avvisande av vid prövning godkända lärjungar i framtiden icke behöver ifrågakomma på grund av bristande tillgång på lärare. Med hänsyn härtill är det nödvändigt, att anslaget till extralärare på enahanda sätt, som nu gäller i fråga om motsvarande anslag till de

214 kommunala mellanskolorna, erhåller förslagsanslags natur, att disponeras enligt närmare givna föreskrifter. Då det ofta torde möta praktiska svårigheter att hålla i sär tjänstgöring, för vilken ersättning utgår av cle under a)—e) upptagna anslagsposterna, torde vägande skäl låta sig anföras för att jämväl dessa anslagsbehov tillgodoses genom anvisande av förslagsanslag. Kommissionen förutsätter härvid, att närmare bestämmelser träffas rörande villkoren för delning av klass vid lektioner och laborationer samt rörande minimiantalet lärjungar, för att över huvud valfri undervisning, som påkallar särskilt anslag, skall komma till stånd. I sådant avseende finner sig kommissionen böra förorda, att valfri undervisning i latin må anordnas, då minst 4 lärjungar anmäla sig till deltagande i sådan undervisning. Anordnande av valfri undervisning i det tredje främmande språket torde böra bliva beroende av att minst 6 lärjungar önska deltaga i undervisningen. Beträffande slutligen delning av klasser vid undervisning och laborationer synes sådan delning böra medgivas, då lärjungeantalet i klassen överstiger 16. Under dessa förutsättningar lära några principiella betänkligheter icke kunna möta mot en anordning, som låter samtliga här ifrågavarande utgiftsbehov bestridas ur ett gemensamt förslagsanslag. Sagda anslag skulle enligt det föregående uppgå till 1 163 550 kronor. Enär emellertid kommissionen vid de olika posternas beräkning städse räknat jämförelsevis högt, vadan de faktiska anslagsbehoven även vid fullt genomförd organisation med visshet komma att understiga cle av kommissionen beräknade, synes anslaget i fråga kunna i någon mån begränsas. Kommissionen har på angivna grunder funnit sig böra för ändamålet upptaga ett belopp av 1 100 000 kronor. Vad angår cle föreslagna flickskolorna av C-typ, har kommissionen, såsom i annat sammanhang sid. 59 omförmälts, föreslagit, att ett anslag å extra stat för 30 sådana skolor varder av riksdagen äskat. En hållpunkt beträffande anslagets storlek har man i kostnaderna för den praktiska fortsättningskurs, som sedan läsåret 1917—18 varit anordnad vid statens samskola i Örnsköldsvik. Läsåret 1920—21 utgick till ifrågavarande kurs dels ett statsbidrag av 3 500 kronor, dels ett kommunalt bidrag av 600 kronor, eller tillsammans 4 100 kronor. Kommissionen anser, att nämnda anslag bör ökas till 4 500 kronor för varje skola, dock att för en var av de fyra skolor av denna typ, som föreslås skola upprättas i Stockholm (2). i Göteborg och i Malmö, anslaget torde böra sättas till 5 000 kronor med hänsyn till eventuellt erforderlig uppdelning av klasser i vissa ämnen. Som villkor för anslagets utgående torde bland annat böra föreskrivas ett visst minimiantal lärjungar, förslagsvis 8. Det för upprättandet av C-skolor erforderliga anslaget å extra stat torde således kunna beräknas till 137 000 kronor. Anslaget i fråga synes böra erhålla karaktär av förslagsanslag högst. Vid statens samskolor ävensom vid kommunala mellanskolor med samundervisning utgå särskilda arvoden till en första lärarinna (biträdande föreståndarinna), vid de förra med 500 kronor, vid de senare med 200 kronor, varjämte ifrågavarande lärarinna vid statssamskolorna har mindre tjänstgöring än övriga ämneslärarinnor. Kommissionen håller före, att endast vid cle större läroverken nedsatt tjänstgöring för dessa lärare erfordras. Vad åter arvodet angår, torde, det böra graderas efter läroverkets storlek och även utgå till manlig lärare, för det fall att rektorsbefattning uppehälles av kvinna. Utan att närmare ingå på det lönetekniska spörsmålet angående cle grunder, efter vilka arvodet bör utgå, anser kommissionen, att det erforderliga anslaget, som bör hava karaktären av ett förslagsanslag, må

215 kunna beräknas efter ett genomsnittligt arvode av 400 kronor till en biträdande föreståndarinna eller förfeståndare (första lärarinna eller lärare) vid ett vart av 150 läroverk. Anslaget till ifrågavarande arvoden skulle således uppgå till 60 000 kronor. För undervisningen i övningsämnen, påkallas också anslag å extra stat dels på grund av tillökning i lärjungeantalet utöver det, som lagts till grund vid statens uppgörande, dels för frivillig undervisning i teckning och musik, dels slutligen för lärjungarnas handledning i idrott under cle tre timmar i veckan, som tänkas anslagna för detta ändamål. För sistnämnda ledning skulle, där förhållandena det påkalla, även ämneslärare kunna tagas i anspråk. Kommissionen finner lämpligt, att till sådan lärare utgår ett särskilt arvode såsom för ordinarie gymnastiklärare i första lönegraden. En närmare undersökning har givit vid handen, att läsåret 1921—22 skulle ökningen i lärjungeantalet hava medfört följande tillskott i antalet veckotimmar: för teckning 332, för musik 188, för gymnastik 193, för gosslöjd m. m. 357, för flickslöjd 350 samt för hushållsgöromål 147 veckotimmar. Den halva idrottsdagen beräknas erfordra 1 218 lärartimmar, varvid antagits, att då lärjungeantalet ej överstiger 150, erfordras 3; då det överstiger 150 men ej 250, erfordras 6; då det överstiger 250 men ej 350, behövas 9 och vid större lärjungeantal 12 veckotimmar. För den frivilliga undervisningen i teckning och musik skulle med tillämpning av cle i Betänkande I, sid. 472, angivna beräkningsgrunder erfordras för det förra ämnet 713 och för det senare 360 veckotimmar. Som kostnad per veckotimme i cle olika ämnena torde man kunna räkna med medelkostnaden för ordinarie veckotimmar, som ingå i det förut beräknade ordinarie löneanslaget. För teckning utgör hela antalet veckotimmar 3 205 och totala kostnaden 359 430 kronor, således i medeltal per veckotimme 112 kronor 15 öre; för musik utgå för 1 988 veckotimmar 228 405 kronor, cl. v. s. i medeltal 114 kronor 89 öre per veckotimme, och för gymnastik belöper sig kostnaden för 3 132 veckotimmar till 355 185 kronor, cl. v. s. per veckotimme i medeltal 113 kronor 41 öre. Slutligen är avlöningen per veckotimme för gosslöjd m. m. 85 kronor, för flickslöjd 80 kronor och för hushållsgöromål likaledes 80 kronor. Det torde på förut anförda grunder få anses ändamålsenligt, att för ifrågavarande undervisning anslagen få karaktär av förslagsanslag, nämligen för teckning 1 045 X 112-15 = 117 190-75; för musik 548 X 114-89 = 62 959-72; för gymnastik med lek och idrott 1 411 X 113-41 — 160 021-51; för gosslöjd m. m ; 357 X 85 - - 30 345 kronor; för flickslöjd 350 X 80 = 28 000 kronor samt for hushållsgöromål 147 X 80 = 11 760 kronor. Hela det erforderliga anslaget skulle uppgå till 410 283 kronor, vilken summa, med hänsyn till att den ifrågavarande undervisningen i viss utsträckning torde komma att bestridas av extra ordinarie lärare, torde kunna avrundas nedåt till 400 000 kronor. I det nuvarande reservationsanslaget till de allmänna läroverken ingår anslag till bibliotekarier, vilket i 1922 års liggare över statsverkets specialutgiftsstater upptages till 15 735 kronor 6 öre. Ä sid. 473 i Betänkandet I har kommissionen förordat, att anslaget ökas i förhållande till cle omorganiserade läroverkens antal, cl. v. s. i förhållandet 179: 77 eller 2-32. Anslaget till bibliotekarier skulle enligt denna beräkningsgrund uppgå till kronor 36 505-34, vilket torde kunna avrundas till 36 500 kronor.

216 Vidare ingår i det nuvarande reservationsanslaget ett belopp av 35 000 kronor som arvoden till biträden å rektorsexpeditionerna. Ä förut anförda ställe i Botänkandet I, sid. 473, har kommissionen ifrågasatt, att det bör höjas i förhållande till lärjungeantalet i de omorganiserade läroverken. Höstterminen 1921 beräknas lärjungeantalet, därest organisationen varit genomförd, till 47 721, under det att samma termin lärjungeantalet vid de nuvarande allmänna läroverken utgjorde 28 588. vadan ökningen av ifrågavarande anslag bör beräknas i förhållandet 47 721: 28 588 eller 1-67. Anslaget skulle således böra utgå med 58 450 kronor, avrundat till 58 500 kronor. Vad beträffar ålderstilläggen, ingå dessa i det nuvarande reservationsanslaget till cle allmänna läroverken. Kommissionen, som anser, att anslaget till ålderstillägg bör hava karaktären av ett ordinarie förslagsanslag, hänvisar beträffande sättet för beräkningen av dess belopp till vad som anförts i Betänkandet I, sid. 461 och 462. Om man räknar med den fördelning i lönegrader, som rådde vid 1922 års början, skulle det för lärare vid de allmänna läroverken hava uppgått till 1 067 039 kronor (jfr Betänkandet I, sid. 471 och 472). Arvodet till skolläkare är för närvarande delat på två anslag, nämligen dels ett belopp, som ingår i reservationsanslaget och beräknats till 500 kronor för skolläkare vid högre och 300 kronor till skolläkare vid lägre allmänt läroverk, dels ett belopp, som har karaktär av förslagsanslag och beräknas efter 3 kronor för varje under höstterminen undervisad lärjunge. Med ett lärjungeantal av 47 721, som beräknas för höstterminen 1921, därest reformen varit genomförd, skulle sistnämnda förslagsanslag hava utgjort 143 163 kronor eller i runt tal 143 000 kronor, under det att reservationsanslaget för detta ändamål borde utgått med 51 X 500 + 128 X 300, d. v. s. 63 900 kronor. I likhet med vad fallet var i de förberedande kostnadsberäkningar, som ingå i kap. X I I I , sid. 450 ff., av Betänkande I, finner kommissionen icke här behövligt att medtaga en del smärre poster, såsom djäknepenningersättning. ersättning för förlorad heigonskyld m. m., ej heller kostnaden för resestipendier och för anordnandet av provårskurser samt särskilda arvoden till ämneslärare vid provårsläroverk. A andra sidan har icke frånräknats ett belopp av 38 146 kronor 91 öre, som utgör lönemedel utgående av städer, prebenden eller donationer. Med hänvisning till vad sålunda anförts, kommer kommissionen till följande slutsatser beträffande statsverkets kostnader för den nya skolorganisationen, därest densamma varit fullt genomförd läsåret 1921-—1922. A. Ordinarie reservationsanslag vari ingå till löner åt ordinarie lärare » » > arvoden åt bibliotekarier

11 403 092 kronor 36 500 »

»

»

>

» biträden å rektorsexpeditionerna

58 500

»

»

»

»

»

» skolläkare

63 900

»

»

»

>

»

» vikarier och för oförutsedda behov . . .

150 000

>

B.

. . . .

Ordinarie förslag-sanslag:

till ålderstillägg

1067 039 kronor

> extralärare och timlärare i läsämnen m. m

1100 000

»

11711992 kronor

217 till skolläkare

143 000

» biträdande föreståndarinnor, resp. föreståndare > undervisning i övningsämnen

•

kronor

60 OOO

»

>

2 7 7 0 039

kronor

C. Förslagsanslag- å extra stat till upprättande av flickskolor av C-typ, högst

137 000 Summa 14 619 031 kronor.

K

missi

i i ?™ ° n e n har i annat sammanhang föreslagit, att de kommunala mellanskolorna i lierp Malmköping, Skänninge och Norrbärké under vissa förutsättningar ma varda bibehållna vid dem nu tillkommande ekonomiska och andra förmåner Med den lärarpersonal, som förefanns läsåret 1921—1922, kan. frånsett tillfällig löneförbättring, statsunderstödet för dessa skolor beräknas till 53 700 kronor. • I de preliminära kostnadsberäkningarna, i Betänkande i har sid 473 angivits kostnaden för tillfällig löneförbättring åt samtliga lärare i överensstämmelse med de grunder, som tillämpades år 1921 för cle allmänna läroverkens lärarpersonal De nu föreliggande detaljerade beräkningarna giva anledning till vissa jämkningar i den tidigare anförda beräkningen av berörda kostnader, vilka få följande utseende: till rektorer, lektorer och adjunkter, manliga

963 000 kronor

, * » » > > extralärare, manliga

295 000 5y QQQ

>

kvinnliga

kvinnliga > timlärare, manliga

20 000 71 QQQ

» > kvinnliga » övningslärare

22 000 3QQ QQQ

> , , » S

Summa 1 729 000 kronor.

" D ä r t i 1 1 kommer f ö r personalen vid de kommunala mellanskolorna i Tierp Malmköping, Skänninge och Norrbärké i tillfällig löneförbättring 7 300 kronor. Sammanfattas det ovan anförda, finner man, att statens kostnader för de allmänna läroverken, o m o r g a n i s a t i o n e n v a r i t f u l l t g e n o m f ö r d l ä s å r e t 1 9 2 1—1 9 2 2, skulle hava utgjort: löner och arvoden till ordinarie lärare, arvoden till bibliotekarier, skrivbiträden, skolläkare samt till vikarier och för oförutsedda lichuv, ordinarie

rescrvations-

ansla

V

11 711 992 kronor

till åldcrstillägg, arvoden till extralärare m. m., skolläkare, biträdande föreståndarinnor och föreståndare samt till undervisning i övningsämnen, ordinarie förslag 8ansla

till upprättande av flickskolor av C-typ, förslagsanstag

å extra

stat, högst . . . .

bidrag till fyra kvarstående kommunala mellanskolor, förslagsanslag tillfällig löneförbättring åt lärare vid allmänna läroverk, förslagsanslag

»

137000 53 700 1729 000

tillfällig löneförbättring åt lärare vid fyra kommunala mellanskolor, förslagsanslag 7 300 > Summa 16 409 031 kronor. 28—223000. Skolkommissionens

betänkande.

218 Den preliminära kostnadsberäkningen (jfr Betänkande I, sid. 474) slutade på 16 066 000 kronor. Det ökade anslagsbehov, som vid den slutliga beräkningen konstaterats och som uppgår till 343 031 kronor, betingas väsentligen av tillväxten i lärjungeantalet vid de av reformen berörda skolorna. En bidragande omständighet har jämväl varit, att kommissionen nu funnit sig böra beräkna ett förhöjt antal timlärartimmar särskilt för specialkurser å gymnasiet och för undervisning i övningsämnen. Anslag till j detta sammanhang må vidare framhållas, att kommissionen i det föregående privatlaro- ^ a p j y g ^ < 207 ff.) föreslagit, dels ett reservationsanslag till statsunderstödda komplementsläroverk a 260 000 kronor, dels ett reservationsanslag till statsunderstödda försöksläroverk å 192 000 kronor, dels slutligen för ålderstillägg åt lärare vid statsunderstödda komplements- och försöksläroverk ett förslagsanslag å H1000 kronor. Kommissionen har för nämnda ändamål preliminärt beräknat 400 000 kronor, vadan det vid närmare övervägande såsom erforderligt ansedda beloppet med ej mindre än 122 000 kronor överstiger det i tidigare approximativa kostnadsuppgifter angivna. För de tre kommunala gymnasier, i Eksjö, Eslöv och Söderhamn, vilka, enligt vad förut föreslagits, skulle tills vidare fortbestå för utrönande av deras framtida behövlighet såsom statsgymnasier, har kommissionen icke ansett sig böra i öreslå anvisande av särskilt anslag. För närvarande åtnjuta gymnasierna i Eksjö och Söderhamn intet statsunderstöd, medan gymnasiet i Eslöv erhållit bidrag ur anslaget till högre goss- och samskolor. Sedan staten helt övertagit den nuvarande kommunala mellanskolan i Eslöv, minskas kommunens utgifter för det högre skolväsendet, vadan det kan anses rimligt, att gymnasiet tillsvidare upprätthälles utan särskilt fastställt anslag. Kommissionen avser emellertid därmed ingalunda, att sagda gymnasier böra undandragas det allmännas stöd. I detta avseende synes billigheten bjuda, att de vid dem anställda lärarna må åtnjuta de förmåner, som i det föregående föreslagits för cle statsunderstödda privatläroverken. Och kommissionen vill därjämte ifrågasätta, att riksdagens medgivande inhämtas till disponerande av någon del av eventuella reservationer å anslagen till cle allmänna läroverken och till de statsunderstödda privatläroverken för omedelbart understödjande av nämnda gymnasier. Statsbidrag I kap. I l l av detta betänkande har kommissionen beräknat tillskottet i till folk-' folkskolans barnantal å cle olika läroverksorterna dels med hänsyn till medelskolan. ig^et lärjungar i de förberedande klasserna och i cle två lägsta klasserna vid statsunderstödda privatläroverk och statsläroverk, dels ock under förutsättning att cle under höstterminen 1921 rådande förhållandena bleve _ för framtiden bestående. Man finner, att under förstnämnda förutsättning d e ^ totala ökningen i folkskolans lärjungeantal blir 21 735 barn, av vilka, _ frånsett Stockholm, där folkskollärare undervisa i samtliga klasser, 2 627 tillhöra småskolestadiet och 19 108 folkskolestacliet. I den senare siffran ingå samtliga barn, som genom reformen skulle tillföras Stockholms folkskolor. Räknar man med 30 barn i varje klassavdelning, skulle 88 småskoleklasser och 637 folkskoleklasser, inräknat småskoleklasserna i Stockholm, behöva upprättas. Om man antager att 8/8 av folkskoleklassernas lärare äro kvinnor och 2/5 män. skulle reformen medföra en ökning av folkskollärarkåren med 255 män och 382 kvinnor samt av småskollärar-

219 kåren med 88 lärarinnor. Den av reformen föranledda tillökningen i statsbidraget till nämnda lärares avlöning skulle alltså utgöra 255 x 1 910

= 487 050 kronor

382 x 1 710

= 653 220

»

88 x 1 080

= '95 040

»__

Summa 1 235 310 kronor.

Läggas siffrorna för höstterminen 1921 till grund för motsvarande beräkningar, finner man, att, om reformen varit fullt genomförd, barnantalet i läroverksorternas folkskolor skulle hava varit 24 830 större, än nu är fallet. Härav skulle 2 961 barn tillhöra småskolestadiet oeh 21 869 folkskolestadiet, inräknat de två första klasserna i Stockholms folkskolor. Tillökningen motsvarar 99 småskoleklasser och 729 folkskoleklasser. Lärarkåren skulle således komma att ökas med 99 småskollärarinnor samt med 292 manliga och 437 kvinnliga folkskollärare. Statens bidrag till dessa lärares löner skulle utgöra 292 x 1910

. . . . . =

557720 kronor

437 x 1 710

= 747 270

»

99 x 1080

= 106 920

»

Summa 1 411 910 kronor,

vilken summa med cirka 90 000 kronor understiger den preliminärt beräknade (jfr Betänkande I, sid. 476). Åtskilliga omständigheter bidraga emellertid enligt kommissionens uppfattning till att minska den av reformen föranledda ovan angivna ökningen i de statliga utgifterna för folkskoleväsendet. Enligt vad kommissionen erfarit, har det icke varit ovanligt, att, när lärjungar avgått från folkskolans tredje klass till allmänt läroverk, de decimerade klassavdelningarna icke slagits tillsammans. På de ställen, där detta tillvägagångssätt följes, kommer reformen icke att medföra behov av ökat antal folkskoleklasser på grund av att barn, som nu övergå från tredje folkskoleklassen till de högre skolorna, stanna kvar i folkskolan. På vissa orter hava ock under senare år privatläroverkens förberedande klasser antingen alldeles upphört eller ock intagas endast flickor i desamma. Om utvecklingen fortgår i den riktningen, ökas folkskolans barnantal oberoende av skolreformen. Därtill kommer, att själva beräkningssättet torde medföra, att kostnaderna uppskattats för högt. Ett överskott av 10 barn i hela folkskolan på tre orter ger exempelvis räknemässigt en klassavdelning, men på ingen av de tre orterna torde en så obetydlig ökning i barnens antal föranleda behov av någon ny klassavdelning. Vid de beräkningar, som av åtskilliga städer företagits rörande det av reformen föranledda behovet av ökade lärarkrafter för folkskolan, har det ock framgått, att ett avsevärt antal barn kan i folkskolan undervisas utan anställande av nya lärare. Med hänsyn till här berörda omständigheter torde ökningen i statens årliga kostnader för folkskolan kunna antagas bliva lägre än cle nyss angivna, något som jämväl framhållits i föregående betänkande. Enligt kommissionens mening lärer den av reformen föranledda ökningen i statsbidraget till folkskolor, om reformen varit fullt genomförd år 1922, då icke hava överstigit 1 200 000 kronor.

220 Samman-I Betänkande I, sid. 467, beräknas statens utgifter för allmänna läroverk. fattning, kommunala mellanskolor och privatläroverk för år 1922 till 14 476 620 kronor, vilket belopp torde böra ökas med 9 000 kronor, då det särskilda arvodet för första lärarinnor icke ingår i förstnämnda summa, eller till inalles 14 485 620 kronor. Enligt kommissionens förslag skulle kostnaderna för det högre skolväsendet vid fullt genomförd organisation uppgå till 16 409 031 kronor, vilket belopp med 1923 411 kronor överstiger förutnämnda kostnader för de högre skolorna. Vid jämförelse mellan de nuvarande och de av kommissionen beräknade kostnaderna bör emellertid uppmärksammas, att reservationsanslaget till de allmänna, läroverken av 1918 års lagtima riksdag beräknats ined hänsynstagande till den omständigheten, att de i staten uppförda tjänsterna icke alla samtidigt äro besatta med ordinarie innehavare. Då faktiskt vid varje tidpunkt ett antal befattningar äro vakanta, har det för löner erforderliga anslaget ansetts kunna i viss utsträckning reduceras. Såsom av det föregående framgår, har kommissionen däremot vid sina beräkningar lagt till grund de för de olika läroverken förutsatta lönestaterna, utan reduktion med hänsyn till nyss berörda förhållande, vadan anslagsbehovet i verkligheten är något mindre än det av kommissionen angivna. För en riktig uppskaltning av hela den merkostnad, som reformen skulle medföra för statsverket, bör härtill fogas dels den beräknade kostnaden för försöks- och komplementsläroverk 522 000 kronor, dels ovan angivna merkostnad för folkskoleväsendet 1 200 000 kronor. Om reformen varit fullt genomförd år 1922, skulle den således hava medfört en ökad kostnad för statsverket av 3 645 000 kronor. Vidare bör tagas i betraktande den inkomstminskning å omkring 750 000 kronor, som inträder, för den händelse terminsavgifterna till statsverket omedelbart skulle upphöra. Hela merkostnaden skulle således belöpa sig Ull -i 395 000 kronor. A andra sidan torde, därest terminsavgifter till statsverket skulle utgå efter enahanda grunder som för närvarande, dessas belopp på grund av den genom reformen föranledda ökningen i lärjungeantalet kunna uppskattas till 1 270 000 kronor, varigenom statens årliga merkostnad skulle begränsas till 3 125 000 kronor. Till de anförda siffrorna bör slutligen den erinran knytas, att beräkningarna avse tidpunkten för organisationens fullständiga genomförande. Under de första åren av övergångstiden ställer sig kostnaden betydligt lägre för att därefter successivt växa.

Grunder för beräkning av kommunernas utgifter. I föregående betänkande har kommissionen lämnat en ingående redogörelse för de förpliktelser de olika läroverkskommunerna skulle ikläda sig beträffande kostnader för tillhandahållande av undervisningslokaler samt för bestridande av vissa läroverkens driftkostnader, som nu gäldas av lärjungeavg.ifter. Kommissionen har tillika närmare angivet, att under en övergångsperiod, vars längd skulle bliva beroende av riksdagens prövning, berörda förpliktelser skulle vara relativt mindre och först i och med lärjungeavgifternas fullständiga upphörande nå sin slutliga omfattning. För beräkning av sagda kostnader såväl under övergångstiden som vid tilllämpning av framtidsprogrammet torde de uppgifter, som i detta betänkande för varje ort meddelas rörande antal lärjungar och klassavdelningar i de olika läroverken, i

221 lämna erforderliga hållpunkter. Vad särskilt spörsmålet om skollokalerna angår, 1orde böra beaktas, att för de nya samläroverken behov av bland annat lokaler fölundervisningen i hushållsgöromål och i slöjd inställer sig. Då kommissionen saknar närmare kännedom om cle nuvarande lokalernas användbarhet och utvidgningsmöjligheter, måste det ankomma på varje orts myndigheter att härutinnan verkställa nödiga detaljutredningar på grundvalen av de i betänkandet meddelade uppgifter. Beträffande därefter de av reformen föranledda kostnader, som hänföra sig till folkskolan, gäller, att kommissionen för varje läroverksort i detalj angivit den ökning av lärjungeantalet i folkskolans olika klasser, som kan förväntas inträda vid fullständigt genomförd nyorganisation. Med kännedom om det antal lärjungar, som å varje ort kan i folkskolan undervisas utan anställande av ytterligare lärarkrafter. och med hänsyn till förefintligt medeltal lärjungar i varje läraravdelning, torde det icke erbjuda synnerliga svårigheter att beräkna den eventuella ökningen i behovet av lärarkrafter för folkskolan samt därav betingade ökade kommunala utgifter för folkskoleväsendet. Med ledning av samma uppgifter kan jämväl bedömas det genom reformen framkallade behovet av nya lokaler för folkskolans räkning. Kommissionen finner sig i detta sammanhang böra ytterligare särskilt betona två sakförhållanden. De ökade kostnader, som pä grund av senast berörda tvenne omständigheter skulle komina att påvila vederbörande kommuner, betingas i allt väsentligt av den ändrade ställning det allmänna enligt det framställda förslaget skulle komma att intaga till flickundervisningen. De krav, som därigenom föranledas, skulle emellertid självfallet hava blivit avsevärt högre, därest icke samtidigt en indragningav cle nuvarande läroverkens lägsta klasser komme till stånd. Endast genom ett samtidigt förverkligande av enhetsskolans grundsatser har det varit möjligt att hålla kraven på stat och kommun inom cle gränser, som i nu föreliggande förslag skett. Vidare må härvid erinras, att, vid ett godtagande av den av kommissionen hävdade uppfattningen, att samhället har samma förpliktelser att tillgodose flickornas och gossarnas undervisning, frågan om kostnaderna för undervisningslokaler fålen väsentligen mindre räckvidd, än den till äventyrs eljest skulle äga. I enlighet med sagda grundsats har kommunen att tillhandahålla lokaler jämväl för flickundervisningen, och då en dylik förpliktelse tidigare föreligger beträffande de allmänna läroverken och folkskolan, inträder i berörda avseende inom den nya organisationen full likställighet mellan folkskolan och samtliga högre skolor. Vid sådant förhållande är det från nu ifrågavarande synpunkt uppenbarligen utan större betydelse, om lärjungarna undervisas i den ena eller andra skolformen, under förutsättning att tillgängliga lokaler i full utsträckning utnyttjas. Vid nu förevarande beräkningar av de framtida kommunala utgifterna för det högre skolväsendet måste vidare beaktas, att de nuvarande kommunala bidragen till kommunala mellanskolor och statsunderstödda privatläroverk skulle bortfalla. Sistnämnda bidrag uppnådde i hela riket — inberäknat vissa mindre tillskott av landsting — det betydande beloppet av omkring 2 475 000 kronor. Så t. ex. uppgingo sagda bidrag angivna år i Stockholm till 682 000 kronor, i Göteborg till 325 000 kronor, i Malmö till 87 000 kronor, i Hälsingborg till 85 500 kronor, i Norrköping till 66 000 kronor. Därjämte bör uppmärksammas, att de höga terminsavgifterna vid de enskilda läroanstalterna för lärjungarnas målsmän i de olika kommunerna utgöra en kännbar tunga, som genom reformen helt eller i väsentlig grad skulle försvinna. Till belysning av omfattningen av nämnda avgifter torde böra framhållas, att de år 1921 i

222 hela riket stego till det mycket avsevärda beloppet av 7 493 000 kronor, därav vid flickskolor till 5 202 000 kronor, vid enskilda mellanskolor till 194 000 kronor och vid högre goss- och samskolor till 2 097 000 kronor. Enbart i Stockholm belöpte sig lärjungeavgifterna vid privatläroverken sagda år till 2 451 000 kronor, i Göteborgtill 856 000 kronor, i Malmö till 222 000 kronor, i Hälsingborg till 161 000 kronor och i Norrköping till 105 000 kronor.

KAP. VI.

Övergången till den nya organisationen. Kommissionen har i sitt föregående betänkande (I, sid. 478—508) framlagt Allmänna allmänna riktlinjer för lösningen av de viktigaste problem, som övergången till clen 8ynPunktei nya läroverksorganisationen inrymmer. Vid de överväganden, som sedermera skett i fråga om de närmare formerna för sagda övergång, har kommissionen icke funnit anledning att frångå sin i berörda sammanhang uttalade uppfattning. Det i det följande anförda avser därför endast att i vissa punkter komplettera kommissionens tidigare framställning. Sammanfattningsvis vill kommissionen till en början erinra om vissa grundläggande synpunkter, som vid regleringen av övergångsförhållandena böra vara vägledande. Främst bör härvid betonas, att clen nya organisationen icke avses att träda i kraft omedelbart, utan att ett, låt vara ej alltför stort, antal år beräknas förflyta, innan densamma överallt och fullständigt genomföres. För utrönande av de förutsättningar, som i avseende å lokalbehov och dylikt kunna vara för handen inom olika orter, synes det kommissionen nödvändigt, att de skilda samhällena vid avgivandet av utlåtanden över kommissionens betänkande giva ett närmare motiverat uttryck för sina önskemål beträffande sättet för den nya ordningens tillämpning. Utan en dylik, på vederbörande samhällens egna uppgifter rörande läroverks- och folkskolelokalernas beskaffenhet m. m. vilande detaljundersökning låter sig en slutlig planläggning av övergångsförhållandena enligt kommissionens mening icke utföras. A andra sidan synes det med hänsyn till en ändamålsenlig disposition av lärarkrafterna vara av stor vikt, att ett fastställande av huvuddragen i övergångsanordningarna såväl för varje ort som för landet i dess helhet snarast möjligt kommer till stånd, efter det de lokala önskemålen kommit till uttryck. I syfte att utan dröjsmål inleda den nya ordningens tillämpning och på samma gång för den nu anställda personalen mildra följderna av densamma har kommissionen föreslagit, att den nya realskolans utbyggnad må ske parallellt med den nuvarande organisationens avveckling. Detta skulle förverkligas därigenom, att den nya första klassen upprättas samtidigt med den nuvarande första klassens indragning. Vidare skulle, för att övergången må bliva mjukare, vid de läroverk, där parallellklasser finnas, första klassens olika avdelningar icke indragas på en gång utan första året i allmänhet endast en. Slutligen må erinras därom, att, med hänsyn till önskvärdheten av att clen nya gj-mnasieorganisaiionen snarast möjligt träder

224 i verksamhet, omorganisationen i denna del bör i största möjliga mån påskyndas. Detta har synts kunna ske genom lämpliga modifikationer i föreslagna kurser, varvid den nuvarande första ringen ombildas till en högsta realskoleklass i samband med att en sådan klass första gången upprättas enligt det av kommissionen framlagda förslaget Vidtages denna anordning, vinner man också, att det nya gym, nasiets första ring redan följande läsår kan upprättas med samtliga linjer, som den är avsedd att omfatta. För åskådliggörande av hur övergången ändamålsenligen kan ordnas i olika samhällen och vid skilda läroanstalter har kommissionen tidigare (Betänkande I, sid. 497—503) meddelat ett flertal planer för sagda övergång, till vilka kommissionen i detta avseende får hänvisa, varvid självklart viss förskjutning i de angivna årtalen inträder, beroende på. statsmakternas beslut om reformens ikraftträdande. Vid övergångsanordningarnas planläggning bör givetvis särskild uppmärksamhet ägnas åt de båda huvudsyften, som den föreslagna omorganisationen skall främja, nämligen att dels möjliggöra ett organiskt sammanfogande av den sexåriga folkskolan och läroverket, dels öppna tillfälle för flickor att i statliga läroverk vinna utbildning till den omfattning, som vitsordas genom real- och studentexamen. Båda de nämnda uppgifterna böra nämligen, i all den utsträckning förhandenvarande förhållanden medgiva, redan från början effektivt tillgodoses. Sålunda böra å varje ort, där icke bestämda praktiska hinder möta, omedelbart vid något läroverk klasser upprättas, vilka bygga på folkskolans sjätte klass. Undantag synes i berörda avseende endast böra medgivas för sådana läroverk, där enhetsskoleorganisationens tillämpning skulle medföra en fullständig indragning av första läroverksklassen tidigare än läsåret 1926—27. A orter, där flera läroverk finnas, kan det omedelbara upprättandet av den nya första klassen eventuellt begränsas till ett eller annat läroverk. _ I den mån tillströmningen av lärjungar så påkallar, bör emellertid clen nya ordningens vidsträcktare tillämpning fullföljas. Vad angår den statliga flickundervisningen, är det av betydelse, att i de städer, där särskilda flickläroverk skola anordnas, dessa utan dröjsmål komma till stånd. Jämsides härmed bör allestädes tillträde till den nya samrealskolans klasser omedelbart öppnas för kvinnliga lärjungar. Och jämväl i fråga om gymnasiet synas cle erfarenheter, som nu föreligga beträffande möjligheterna av flickors intagande vid vissa till statliga gossläroverk knutna gymnasier, giva vid handen, att en sådan anordning under övergångstiden låter sig utsträckas även till statsgymnasier. Kommissionen utgår alltså ifrån att flickor i viss utsträckning, där förhållandena det medgiva, omedelbart må kunna mottagas i de högre läroverkens gymnasier och där avlägga studentexamen. Kommunala Beträffande särskilt de kommunala mellanskolor, som skola ombildas till all''"flI,an~ manna läroverk, synes, såsom förut framhållits, deras förstatligande böra ske successivt. Härvid förfares lämpligen så, att årligen en klass övertages av staten. Härigenom påkallas upprättandet under första året av en adjunktstjänst, varjämte anslag kräves för erforderliga timlärare i läro- och övningsämnen. Där så ändamålsenligen kan ske, torde för kostnadernas nedbringande undervisningen i vissa övningsämnen (exempelvis gymnastik) böra vara gemensam för realskola och mellanskola. Rektorsbefattningen vid realskolan torde böra mot särskilt arvode bestridas på tillfälligt förordnande, tills ombildningen fullbordats, och därefter befattningen i vanlig ordning tillsättas. Anslaget till mellanskolan bör, i mån av realskolans utbyg-

225 gande, i motsvarande grad minskas. Här ifrågavarande ombildning synes i regeln med fördel kunna träda i tillämpning med det läsår, som följer närmast efter riksdagens beslut i organisationsfrågan. Vidkommande de nuvarande statssamskolorna torde såsom allmän regel böra Statens gälla, att ombildningen försiggår på sådant sätt, att från och med läsåret 1926— samskolor. 27 den nuvarande första klassen fullständigt indrages samt att från och med läsåret 1927—28 enahanda förhållande inträder i fråga om andra klassen. Det torde beträffande en var av dessa läroanstalter böra undersökas, om och i vad mån ett minskat behov av lärarkrafter kan väntas inträda genom reformen och därvid i förekommande fall vakanssättning av tjänster tillgripas vid inträffande ledighet. Vad angår övriga allmänna läroverk, bör i fråga om realskolorna i huvud- Realskolor sak gälla, vad nyss anförts rörande statssamskolorna. Vid de av dessa skolor, vil- f6r. gossar ka ombildas till samskolor, torde omorganisationen böra normalt begjmna med allmänna upprättandet av den nya första klassen, så att flickor icke intagas i de under av- läroverk. veckling varande första och andra klasserna, även om några år skulle förflyta, tills indragningen av desamma hinner fullt genomföras. Vid de realskolor, som skola utvidgas till högre läroverk, synes, för undvikande av tillfällig ökning i lärarantalet, första ringen av det nya gymnasiet icke böra upprättas förr, än första klassen fullständigt avvecklats, och andra ringen på liknande sätt. i den mån andra klassen indragits. Den kommunala gymnasielinjen vid högre läroverket i Ystad torde kunna i enahanda ordning övertagas av statsverket. I fråga om de till ny upprättande föreslagna gymnasielinjerna vid olika allmänna läroverk synes i regeln böra gälla, att de anordnas, i samma mån som den föreslagna realskoleorganisationen hinner tillämpas i sin fulla utsträckning. Beträffande gymnasiet vid läroverket i Strängnäs håller kommissionen före, att med avvecklingen av detsamma bör anstå, tills frågan om upprättande av internatgymnasium i sagda stad varit föremål för slutligt avgörande. I avseende på lyceer och lyceilinjer finner kommissionen önskvärt, att de Lyceer och förra må snarast komma i verksamhet. I det följande går kommissionen ock att tyceihnjer. framställa önskemål i sådan riktning. Vad angår lyceilinjerna, synas avgörande skäl tala för att de upprättas samtidigt med eller, därest detta icke är möjligt, efter det motsvarande stadium av det normala läroverket reformerats. Beträffande slutligen flickskolorna vill kommissionen framhålla, att sko- Flickskolor. lorna av C-typ lämpligen komma till stånd, så snart vederbörande realskola färdigbildats. Likaledes böra B-skolornas upprättande begynnas samtidigt med att det läroverk, till vilket skolan är anknuten, erhåller sin fjärde årsklass enligt den nya ordningen. I vissa fall, då ombildningen av läroverkets olika parallellavdelningar försiggår successivt, kan det vara påkallat att uppskjuta anordnandet av B-skolan, tills det finnes mer än en avdelning av tredje klassen enligt den nya ordningen. Det måste nämligen noga beaktas, att flickskolan från begynnelsen erhåller ett så stort lärjungeantal, att dess upprättande låter sig ekonomiskt försvaras. I fråga om skolorna av A-typ kunna förhållandena gestalta sig olika å skilda orter. Inom inånga samhällen, där de nuvarande enskilda flickskolorna äro utrustade med ändamålsenliga lokaler, vilka kommunen redan äger eller lämpligen kan förvärva av deras nuvarande ägare, kan det säkerligen befinnas mest rationellt att omedelbart låta den statliga flickskolan börja sin verksamhet. A andra orter, där nybyggnad måste komma till stånd, kan det, särskilt därest samtidigt andra av reformen föranledda byggnadsföretag äro nödvändiga, befinnas ofrånkomligt att framflytta tidpunkten för den nya läroanstaltens anordnande. Ur organisatorisk synpunkt torde vid A29—223000. Skolkommissionens

betänkande.

226 flickskolans upprättande det förfaringssättet böra anbefallas, att årligen en klass kommer till stånd. Ordinarie lärare anställas i mån av behov. Åt en av de först anställda lärarna uppdrages till en början att tills vidare fullgöra rektorsgöromålen. Rektorsbefattningen tillsättes i vanlig ordning, antingen då fyra klasser upprättats, eller, då det gäller mindre skolor, sedan läroanstalten färdigbildats. Privata Kommissionen vill därefter ägna uppmärksamhet åt de fall, där en statens samläroverk, läroanstalt föreslagits skola övertaga de uppgifter, som nu tillkomma vissa bestämda statsunderstödda samläroverk. Detta skulle enligt det framställda förslaget bliva fallet i Lidingö, Saltsjöbaden, Djursholm, Landskrona och Bollnäs samt eventuellt Osby. I fråga om Djursholm och Saltsjöbaden synes böra gälla, att, sedan de nu med folkskolan parallella klasserna avvecklats, första klassen av statsläroverket upprättas, varefter för varje år en ny klass tillkommer, tills i förra fallet det högre läroverket, i senare fallet realskolan är färdigbildad. Anställning av lärare och rektor torde kunna ske i analogi med vad som föreslagits för de kommunala mellanskolorna. Statsgymnasier i Lidingö och Landskrona böra anordnas med en ring för varje år, sedan vederbörande realskolor hunnit fullständigt ombildas. Bollnäs enskilda mellanskola ombildas lämpligen i samma ordning som de kommunala mellanskolorna. Beträffande slutligen Osby realskola torde denna kunna upprättas, sedan frågan om den nuvarande samskolans framtida ställning avgjorts. PrivatYtterligare en angelägenhet påkallar i detta sammanhang särskilt överväläroverkens gande, nämligen sättet för de privata läroverkens understödjande under övergångsunaerstoa- ^ c i e n ^ ävensom för reglerandet av övergången till statsunderstöd enligt den nya ordLveckling. ningen. I fråga om de nuvarande privata flickskolorna bör givetvis såsom allmän regel gälla, att de avvecklas parallellt med anordnandet av motsvarande statliga undervisning. I Enköping, det enda samhälle, där den nuvarande flickskolan icke ansetts kunna ersättas av en A- eller B-flickskola, torde flickskolans avveckling böra taga sin början samtidigt med att den nya samskolans första klass upprättas. I de städer, där den nuvarande flickskolans uppgifter föreslagits skola övertagas av en realskola med därtill knuten flickskola av B-typ, torde den regeln böra följas, att flickskolan avvecklas parallellt med den nya samskolans organiserande på sådant sätt, att avvecklingen är i sin helhet slutförd samma år, som B-skolans högsta klass anordnas. Det organisatoriska förloppet har närmare åskådliggjorts i Betänkande I, sid. 500—502, planerna 6, 7 och 8. Vid upprättandet inom en ort av en statsflickskola av A-typ bör jämväl den nuvarande flickskolans avveckling ske parallellt med den förra skolans utveckling, för så vitt icke ett hastigare upphörande av verksamheten skulle befinnas önskvärt. Vad angår statsunderstödet till de privata läroanstalter, vilka i framtiden icke skulle komma i åtnjutande av sådant, har kommissionen i föregående betänkande (sid. 504 ff.) lämnat en redogörelse för de grundsatser, som vid understödets avveckling böra vara bestämmande. Vid denna avveckling bör, enligt vad i berörda sammanhang betonats, den plan följas, som av vederbörande statens organ kan varda fastställd, och sålunda icke den därifrån avvikande ordning, som cle olika skolornas ledning eventuellt kan önska tillämpa. I fråga om särskilt de med folkskolan parallella klasserna måste hänsyn tagas dels till folkskolans möjligheter i olika hänseenden att under den närmaste tiden övertaga den uppgift, som fyllts av den enskilda undervisningsverksamheten, dels till önskvärdheten av att de lärarinnor, som

227 undervisa å detta skolstadium, i görligaste mån erhålla anställning i folkskolans tjänst. På grund härav synes avvecklingen böra ske under nära samverkan med folkskolans ledning å vederbörande ort. Beträffande därefter de privatläroverk, som fortfarande skola komma i åtnjutande av statsunderstöd, synes böra gälla, att understöd enligt de nya bestämmelserna må utgå med belopp, som motsvarar den del av läroanstalten, vilken organiserats i överensstämmelse med den nya ordningen. För övriga delar av läroanstalten torde understöd enligt hittills gällande bestämmelser böra beräknas. De övriga rättigheter, som i fråga om lärarpersonalen av kommissionen föreslagits, böra jämväl bringas i tillämpning i mån av omorganisationens fortskridande. Slutligen anser sig kommissionen böra i detta sammanhang giva uttryck åt ett önskemål, till vilket hänsyn torde böra tagas vid handläggningen av hithörande ärenden, intill dess den ifrågasatta reformen kan bliva föremål för definitivt avgörande. Det synes sålunda vara av vikt, att statsunderstöd och övriga av Kungl. Maj :t meddelade rättigheter icke fastställas för så lång tid, att de försvåra en eventuell övergång till ny ordning. Enligt kommissionens mening bör därför, när understödsperioden 1922—24 utgår, särskilt övervägas, huruvida det fortfarande kan anses tillrådligt, att statsunderstödet till privatläroverken bestämmes för en treårsperiod. Jämväl måste beaktas, att dels dimissionsrättigheter av vad slag de vara må, dels förordnande såsom rektor vid kommunal mellanskola eller till utvidgning ifrågasatt allmänt läroverk icke meddelas för en så lång period, att av omorganisationen betingad ny prövning därigenom försvåras eller omöjliggöres. Innan ytterligare uppmärksamhet ägnas åt spörsmålet om sättet för lärar- Utkast till personalens behöriga tillgodoseende efter skedd omorganisation, anser sig kommis- %Jf^.m/n°J sionen böra något uppehålla sig vid frågan om den nya ordningens tillämpning i de genomsamhällen, där mer än två statsläroverk föreslagits till upprättande. Dessa sam- förande å hällen äro, som den i kapitlen I I och I I I av detta betänkande lämnade redogörel- vissa orter. sen giver vid handen, Stockholm, Uppsala, Norrköping, Malmö, Hälsingborg, Göteborg och Örebro. I fråga om Stockholm har redan framhållits, att ombildningen i första hand bör träffa högre allmänna läroverket å Södermalm och högre latinläroverket å Norrmalm, varvid det förra bör organiseras såsom samläroverk, det senare såsom samlyceum. Samtidigt torde det föreslagna högre flickläroverket böra grundläggas. Nu nämnda tre läroverk torde böra träda i verksamhet enligt den nya ordningen omedelbart efter beslutets fattande, under indragning beträffande de^ båda förstnämnda av en parallellavdelning för varje år, vadan alltså efter 5 a 6 år första och andra klasserna där förutsättas fullständigt indragna. Så fort ske kan, bör vidare utvidgningen av Kungsholmens realskola försiggå i samband med dess fullständiga omorganisation efter de nya linjerna. Måhända påkallar lärjungetillströmningen en relativt tidig organisation jämväl av det högre samläroverk, som skulle anordnas i kvarteret Resedan, på sätt i det föregående närmare angivits. Nu berörda åtgärder förutsätter kommissionen vidtagna under loppet av den första femårsperioden efter riksdagens beslut i organisationsfrågan. I fråga om ett eller flera av övriga läroverk torde emellertid ombildningen kunna omedelbart begynna men eventuellt fortskrida i mera långsamt tempo. Vid ingången av nästa femårsperiod synes upprättandet av två flickskolor av A-typ ävensom av två' samrealskolor böra 29f—223000. Skolkommissionens

betänkande.

228 påbörjas. Under loppet av sagda femårsperiod torde första och andra klassernas indragning vid högre realläroverken å Östermalm och å Norrmalm böra fullbordas, ävensom, alltefter föreliggande omständigheter, ombildningen, respektive utvidgningen av Katarina realskola vidtaga. Under en tredje femårsperiod fullbordas cle förut omnämnda flickskolorna och samskolorna, varjämte ytterligare en flickskola av A-typ och en samrealskola anordnas. Grundläggningen av de återstående läroverken, en flickskola av A-typ och en samrealskola, synes, därest anskaffningen av undervisningslokaler så påkallar, kunna anstå till början av en fjärde femårsperiod. Vid uppdragande av dessa konturer till läroverksorganisationens utveckling i huvudstaden har kommissionen förutsatt, dels att högre lärarinneseminariets och normalskolans omläggning genomföres omedelbart efter riksdagsbeslutet, dels ock att statsunderstöd till privatläroverk indragas, allteftersom statsläroverk, ägnade att fjdla motsvarande uppgifter, komma till upprättande. Sålunda synes understödet för två privata flickskolor böra avvecklas i samband med ombildningen av norra latinläroverket (I) och högre läroverket å Södermalm ( I I I ) , för ytterligare en större flickskola i samband med upprättandet av det högre flickläroverket ( V I I I ) , för en privat högre goss- eller samskola i samband med upprättandet av det högre läroverket VI, för ytterligare en sådan läroanstalt i samband med anordnandet av det högre läroverket I I , för ytterligare två flickskolor i samband med upprättandet av läroverken X I I I och X I V samt för ytterligare tre flickskolor och en samskola i samband med anordnandet av läroverken I X — X I I . I samband med anordnandet av flickskolorna XV och X V I torde statsunderstödet för återstående enskilda flickskolor kunna avvecklas. Statsunderstödet till privata flickgymnasier torde kunna successivt avvecklas i samband med organiserandet av läroverken I, I I I och V I I I . Vad angår Uppsala, torde anordnandet av det högre samläroverket omedelbart böra taga sin början och jämförelsevis hastigt fortgå. Därefter bör utan alltför stort dröjsmål A-flickskolan upprättas. I sista hand skulle så komma det högre gossläroverket. I samband med samläroverkets organiserande torde statsunderstödet till stadens privata samskola och dess privata flickgymnasium kunna avvecklas. På samma sätt torde flickskolans upprättande motivera avvecklingen av understödet till de båda privata flickskolorna. I Norrköping vidtager enligt i det föregående angivna allmänna principer omedelbart ombildningen av den nuvarande mellanskolan. Då denna för närvarande är samskola men enligt planen skulle i den framtida organisationen ingå såsom gossrealskola, synes i vart fall en parallellavdelning av det nuvarande högre läroverkets första klass omedelbart böra successivt ersättas av en första klass enligt den nya organisationen. I den mån lärjungetillströmningen så påkallar, bör sagda ombildning fullföljas. Upprättandet av statsflickskolan, i samband varmed avvecklingen av statsunderstödet till stadens bägge privata flickskolor bör försiggå, torde med hänsyn till att staden! redan äger vederbörande fastigheter kunna ske utan synnerligt dröjsmål. Beträffande därefter Malmö bör mellanskolans ombildning givetvis omedelbart äga rum. Jämsides därmed torde det högre läroverkets ombildning till samläroverk enligt den nya ordningen böra ske, eventuellt därigenom att två avdelningar av första klassen ersättas med en avdelning enligt den nya ordningen och första klassen av lyceilinjen. Likaledes torde omedelbart upprättande av flickläroverket böra krävas. I samband med dessa åtgärder synes statsunderstödet till två av de nuvarande privata flickskolorna kunna avvecklas. Då tillströmningen till gymnasiet

229 torde komma att medföra ökade krav på utbildningsmöjligheter även för gossar, synes utvidgningen av den nuvarande realskolan icke kunna någon längre tid undanskjutas. Organisationen bör i sista hand kompletteras med den föreslagna A-flickskolan samt den sannolikt behövliga nya realskolan. I och med A-skolans tillkomst bör understödet till stadens kvarstående flickskolor avvecklas. I Hälsingborg bör det högre läroverkets ombildning till samläroverk omedelbart försiggå. Samtidigt torde statsunderstödet till åtminstone en av de nuvarande flickskolorna kunna avvecklas. Såsom en andra åtgärd vill kommissionen ifrågasätta upprättandet av flickskolan av A-typ, varigenom understödet till övriga privata flickskolor kan avvecklas. I sista hand bör den nya gossrealskolan upprättas, lämpligen omedelbart efter det de båda första klasserna i det högre läroverket fullständigt indragits. Vad angår Göteborg, anser sig kommissionen såsom omedelbara åtgärder böra ifrågasätta, att det högre samläroverket (I) och det högre flickläroverket ( I V ) organiseras, ävensom att upprättandet av sam realskolorna (V och V I ) påbörjas. Förstnämnda åtgärder böra försiggå jämförelsevis snabbt. I andra hand synas lämpligen gosslyceet ( I I ) och en av de föreslagna A-flickskolorna ( V I I ) böra grundläggas samt gossläroverkets ( I I I ) organiserande enligt de nya grundsatserna påbörjas. Ett sista moment i organisationens utbyggnad synes upprättandet av ytterligare en flickskola av A-typ (A'7III) böra utgöra. Alternativt, därest svårigheter med lokalfrågans ordnande vid nyss antydda anordning skulle möta, anser sig kommissionen böra ifrågasätta, att gosslyceet till en början representeras genom en linje i det högre samläroverket och organiserandet av det självständiga gosslyceet uppskjutes, tills övriga läroverk kommit till stånd. I samband med samläroverkets och flickläroverkets organiserande torde statsunderstödet till en privat samskola samt två eller tre privata flickskolor kunna avvecklas. Organiserandet av samrealskolorna möjliggör avveckling av understödet till ytterligare tvä privata läroanstalter. I samband med statsflickskolornas av A-typ upprättande torde understödet till återstående privatläroverk kunna avvecklas. Vad till sist beträffar Örebro, torde samläroverkets organiserande enligt de nya linjerna böra i första hand ifrågakomma. I samband därmed torde understödet till en av stadens privata flickskolor kunna avvecklas. Därefter bör flickskolan av A-typ komina till upprättande och samtidigt därmed avvecklingen av statsunderstödet till stadens andra privata flickskola försiggå. Organisationen fullständigas genom nyupprättandet av den föreslagna gossrealskolan. Sistnämnda åtgärd torde lämpligen kunna anstå, tills de båda lägsta klasserna av det nuvarande högre läroverket fullständigt indragits. Kommissionen vill särskilt betona, att de antydningar, som här lämnats rörande det lämpligaste sättet för den föreslagna reformens successiva genomförande, endast äro avsedda att vara ett utkast, som kan bilda grundvalen för närmare överväganden. All skälig hänsyn synes vid de definitiva planernas utarbetande böra tagas till önskemålen från vederbörande kommuner. Genomförandet bör sålunda kunna försiggå i hastigare och väl i vissa fall även i något långsammare tempo, än här förutsatts. I sista hand bestämmande bör härvid städse vara behovet av utbildningsmöjligheter å olika skolstadier och i skilda skolformer. I betraktande härav synas övergångsplanerna icke böra i detalj på förhand fastställas i annan mån, än som betingas av en ändamålsenlig disposition av erforderliga skollokaler samt skä-

230 ligt hänsynstagande till tillgängliga lärarkrafters behöriga utnyttjande och berättigade intressen. Inlösen av Slutligen anser sig kommissionen i detta sammanhang hava grundad anledmssci privat- n[ng a t t med avseende på privatskoleväsendets avveckling framhålla, att vid det loTaler "och övertagande av lokaler samt inrednings- och undervisningsmateriell, som säkerligen inventarier, i åtskilliga fall kan väntas komma till stånd genom kommunalt ingripande, vederbörlig uppmärksamhet ägnas däråt, att under senare år stats- och kommunala anslagsmedel särskilt tagits i anspråk för dessa ändamål. Det synes knappast rimligt, att hänsyn till sålunda uppburna anslag lämnas å sido vid här avsedda uppgörelser, utan torde vederbörande organ för det allmänna kunna åberopa god moralisk rätt för att vid bedömandet av eventuella ersättningsanspråk skäligt avseende fästes vid berörda omständighet. Hänsyn till Kommissionen vill till sist i korthet beröra vissa ined de tillgängliga lärarnuvarande krafternas utnyttjande sammanhängande förhållanden. versc^näl ^ e allmänna grundsatser, som i detta avseende böra vara vägledande, hava i föregående betänkande närmare avhandlats. I vissa punkter torde emellertid ett eller annat ytterligare önskemål böra framhållas. Enligt det framställda förslaget skulle antalet lektorstjänster icke obetydligt ökas. Såsom kommissionen i Betänkande I, sid. 495, betonat, bör av åtskilliga skäl upprättandet av nya sådana tjänster icke forceras utan fördelas över en icke alltför kort period, exempelvis femton år. I anslutning härtill vill kommissionen dessutom understryka lämpligheten av att nya lektorstjänster, där så erfordras, successivt inrättas såsom ersättning för vid vederbörande läroverk ledigblivna adjunktstjänster. Vid varje inträffande vakans å sådan befattning torde det därför, vid sidan av prövningen av tjänstens behövlighet över huvud, böra särskilt undersökas, huruvida tjänsten bör förändras till lektorstjänst. Till underlättande av de nu vid de olika här ifrågakommancle läroanstalterna anställda lärarnas användande i den nya organisationen torde föreskrift jämväl böra meddelas därom, att vid till statsövertagande ifrågasatt kommunal mellanskola vakant tjänst tills vidare icke må återbesättas med ordinarie innehavare. Det lärer ock få anses vara i vederbörande kommuners intresse, att större möjlighet, än nu föreligger, beredes de kommunala mellanskolorna att i avvaktan på omorganisationen icke tillsätta nya ordinarie lärarbefattningar vid skolorna. Föreskrift i sådant syfte torde därför böra meddelas att tills vidare gälla. Vad angår den vid privatläroverken anställda personalen, vill kommissionen framhålla, att den rätt till förtidspension, som kommissionen i föregående betänkande (I, sid. 483) ifrågasatt för den del av sagda personal, som på grund av hög ålder eller av annan anledning icke lämpligen bör tagas i anspråk inom den framtida skolorganisationen, givetvis avsetts böra inträda först i samband med_ avvecklingen av varje särskild skola. Med hänsyn till nödvändigheten av en allsidig prövningav dylika fall, jämväl ur det allmännas synpunkt, torde åt statens organ böra förbehållas nödigt inflytande beträffande de grundsatser, vilka de privata statsunderstödda läroanstalterna kunna komma att tillämpa vid den under avvecklingsperioden ofrånkomliga begränsningen av antalet lärarkrafter. Föreskrift i sådant avseende torde böra lämnas i samband med tilldelandet av fortsatt statsunderstöd, eventuellt efter riksdagens hörande.

Bilaga.

Utdrag av protokoll, den 5 februari 1923.

Närvarande:

Kommissionens ordförande chefen E. Göransson.

hållet

och samtliga

hos

skolkommissioncn

ledamöter

samt

byrå-

§ 1. Företogs till slutlig justering kommissionens betänkande V, och beslöt kommissionen att med underdånig skrivelse denna dag avgiva detsamma. Vid föredragning av betänkandets olika delar avgåvos av nedan nämnda medlemmar följande särskilda yttranden. Beträffande det föreslagna a n t a l e t g y m n a s i e r anförde herr Samuelsson, med instämmande av herr Söderlindh: »I sitt förut avgivna betänkande (I, sid. 292) har kommissionen såsom en av cle mest framträdande bristerna i gymnasiets nuvarande organisation framhållit clen s. k. lärjungeträngseln eller det förhållandet, att på gymnasiet en stor mängd lärjungar finnas, som ur begåvningssynpunkt icke lämpa sig för högre studier; Kommissionen påpekar, att '"detta missförhållande givetvis framträtt starkare, i clen mån som den livligare tillströmningen till läroverken uppdrivit lärjungeantalet i gymnasiets olika avdelningar och därmed gjort arbetet mera tyngande, varjämte denna tillströmning under de senaste decennierna framkallat en stigande överproduktion på studenter, vilken kommit det tunga arbetet med obegåvade lärjungar å övre stadiet att från samhällssynpunkt framstå såsom alltmera meningslöst'. För att avhjälpa detta missförhållande har kommissionen funnit sig böra föreslå, att för tillträde till gymnasium skall krävas särskild inträdesprövning. Enligt min mening är också en sådan prövning en nödvändig förutsättning för att en sänkning av bildningsnivån ej skall inträda genom den föreslagna omorganisationen av gymnasiet. Men det är uppenbart, att, om gymnasier upprättas i alltför rikligt antal, det blir svårt att vid inträdesprövningen verkställa den sovring av lärjungematerialet, som avsetts. Även kommissionen synes hava haft en känsla av att det ej är tillräckligt med den föreslagna prövningen utan att en begränsning i gymnasiernas antal jämväl ur denna synpunkt är behövlig. Kommissionen framhåller nämligen (I, sid. 142), 'att staten bör på ett effektivare sätt än hittills hava i sin hand att bestämma antalet dylika läroanstalter. Detta antal bör icke överskrida det verkliga behovet. Skulle så bliva fallet, uppstode därigenom en fara för att den vid inträdet å gymnasiet anordnade prövningen av lärjungarnas förutsättningar för gymnasialstudier förlorade den karaktär den bör äga, därigenom att man ansåge sig hellre böra an-

232 taga mindre väl utrustade inträdessökande än låta läroanstalternas resurser bliva till en del oanvända. Detta skulle innebära en risk såväl med avseende på studienivåns upprätthållande som även från social synpunkt'. Enligt min åsikt har kommissionen i fråga om antalet gymnasier gått längre, än vad man skulle ha väntat av dess uttalande i betänkandets första del. Utan att direkt utpeka några särskilda fall vill jag dock framhålla, att statsgymnasier enligt kommissionens förslag skola bibehållas å alla de orter, där sådana nu finnas, och att icke mindre än fem kommunala gymnasier eller statsunderstödda högre samskolor skola ombildas till statsgymnasier, varjämte beträffande tre kommunala gymnasier föreslagits, att de tills vidare skola bibehållas såsom sådana. Rörande en del av dessa gymnasier, som antingen ligga i närheten av annan ort, där gymnasium finnes, eller hava ett ringa lärjungeantal, synes det mig tvivelaktigt, huruvida deras bibehållande på sätt kommissionen föreslagit kan anses förenligt med statens intresse.» Beträffande den föreslagna l i n j e f ö r d e l n i n g e n v i d d e o l i k a g y m n a s i e r n a uttalade herr Samuelsson: »Kommissionen har i Betänkande I, sid. 453 f., yttrat sig principiellt i fråga om olika gymnasielinjers förläggning på olika orter. Vad den nyspråkliga linjen angår, säger kommissionen, att vid gymnasier, som äro så ringa besökta, att endast en linje kan förekomma, en B-linje beräknas bliva inrättad. Som grund for en sådan anordning torde man kunna anföra, att B-linjen intager en mellanställning mellan latin- och realiinjen och att därför clen, som avlagt studentexamen på denna linje, utan större svårighet skall kunna komplettera sin examen efter latinlinjens eller reallinjens fordringar. Vid läroverk, som ha det lärjungeantal, att två gymnasielinjer kunna anses vara motiverade, föreslår kommissionen, att en latin- och en reallinje skola upprättas. Med hänvisning till ett uttalande av 1899 års läroverkskommitté gör emellertid kommissionen i nämnda hänseende ett undantag för de läroverk, där latinlinje förut icke funnits. I anslutning till dessa allmänna riktlinjer har kommissionen i Bet. V, s. 36, föreslagit kombination av linjerna B och C i Djursholm, Eskilstuna, Ystad och Borås. Härvidlag är att märka, att i alla dessa städer med undantag av Borås för närvarande finnas gymnasiala utbildningsmöjligheter på latinlinjen. Dessa orter skulle alltså enligt kommissionens förslag mista denna möjlighet och i stället erhålla en B-linje. Att staten icke förut bekostat latinlinjen vid dessa läroverk, kan enligt mitt förmenande ej utgöra giltig anledning att i fråga om gymnasiets organisation sätta dem i en annan kategori än andra läroverk med två gymnasielinjer. Beträffande flickorna, vilkas intresse kommissionen särskilt vill tillgodose med B-linjen, torde även dessa vara väl betjänade med en gymnasielinje, som i högre grad än en »indifferent» B-linje för dem möjliggör fortsatta studier vid universitet utan föregående fyllnadsprövning. Av dessa skäl har jag påyrkat, att, såvida ej önskemål från vederbörande kommuner gå i annan riktning, en A-linje i ovannämnda städer måtte inrättas i stället för den av kommissionen föreslagna B-linjen.» Beträffande det föreslagna a n t a l e t f l i c k s k o l o r anförde herr Ordföranden, med instämmande av ledamöterna Åström, Martin och Sivartling: »I särskilt yttrande till kommissionens förut avgivna betänkande har jag, tillika med fyra ledamöter av kommissionen, givit uttryck åt den åsikten, att an-

233 talet flickskolor av A-typ borde ökas utöver det preliminärt angivna antal, vilket numera vid de definitiva beräkningarna i huvudsak fastställts. Vid de ingående överväganden, som sedermera inom. kommissionen försiggått, angående behovet inom olika orter av här ifrågavarande läroanstalter, har jag emellertid kommit till den uppfattningen, att det beräknade antalet A-flickskolor för närvarande kan anses tillfredsställande. Visserligen lämnar det avgivna förslaget utrymme för skilda meningar rörande grunderna för fördelningen av flickor mellan samläroverk och flickskolor, liksom om lämpligheten av att i ett läroverk sammanföra ett så stort antal lärjungar, som förhållandet understundom skulle bliva ined endast samläroverk och B-flickskola å en ort. Då emellertid en allmän utgångspunkt för kommissionens förslag varit, att det faktiskt förefintliga behovet av läroverk städse skall vara utslagsgivande för organisationen och det icke möter större svårigheter att utvidga en Bflickskola till en sådan av A-typen, där förhållandena göra detta nödvändigt, har jag icke funnit av omständigheterna påkallat att vidhålla den tidigare uttalade avvikande meningen rörande nu erforderligt antal A-flickskolor utan biträtt den i detta betänkande framlagda organisationsplanen.» I samma fråga anförde vidare herr Björck, under instämmande av herrar Ekström, Helger, Pålsson och Sävström: »I särskilt yttrande till kommissionens förut avgivna betänkande har jag jämte fyra andra ledamöter av kommissionen uttalat, att det vid de preliminära beräkningarna förutsatta antalet flickskolor av A-typ vore högre, än som av föreliggande omständigheter skäligen kunde försvaras, och förty borde begränsas. Vid de fortsatta övervägandena angående behovet inom olika orter av här ifrågavarande läroanstalter har jag emellertid icke funnit tillräcklig anledning föreligga att vidhålla detta mitt krav. I flera av de fall, där kommissionens förslag upptager A-flickskolor, kunna visserligen betänkligheter anföras ur synpunkten såväl av att proportionen mellan gossar och flickor i samläroverket icke blir den pedagogiskt lämpligaste som ock därav, att flickskolans lärjungeantal blir förhållandevis lågt. Enär emellertid grundläggande förutsättningar för organisationsförslaget varit, dels att vid samtidig förekomst av samläroverk och A-flickskola inom en ort den sistnämnda icke skall organiseras tidigare än samläroverket, dels att i de större städerna de olika A-skolorna successivt i mån av behov upprättas, dels slutligen att det faktiskt förefintliga behovet av läroverk städse bör vara utslagsgivande, och då sålunda det av kommissionen framlagda förslaget låter sig anpassa efter de förhållanden, som å de olika orterna kunna framträda, sedan någon erfarenhet vunnits rörande organisationens verkningar, har jag trots förut yppade betänkligheter under berörda förutsättningar funnit mig kunna biträda den framlagda organisationsplanen.» Beträffande de föreslagna g r u n d e r n a f ö r u n d e r s t ö d å t e n s k i l d a f ö r s ö k s - o c h k o m p l e m e n t s l ä r o v e r k yttrade herr Björck, med instämmande av herr Helger: »I de angivna riktlinjerna för regleringen av lärarpersonalens vid de statsunderstödda försöks- och komplementsläroverken rättsliga ställning har kommissionen, välbetänkt nog, sökt finna vissa garantier mot godtycke från den enskilda skolledningens sida vid tillsättningen av lärare med fast anställning. Jämväl har kommissionen ansett skäl föreligga att söka i någon mån förekomma utslag av maktmissbruk vid entledigande av vid privatläroverk anställd personal. Den form, kommissionen därvid valt, synes mig emellertid icke fullt lycklig. Det torde nämligen på

234 goda grunder kunna allvarligt ifrågasättas, om den föreslagna utvägen, att entledigande av lärare, som varit i läroanstaltens tjänst under förslagsvis fem ar, for att vinna gällande kraft skulle godkännas av skolöverstyrelsen, verkligen bereder lärarpersonalen den rättsligt tryggade ställning, som för ett framgångsrikt utövande av lärargärningen är av utomordentlig betydelse. Kommissionen har icke ansett nödigt att närmare utveckla motiven för sagda tidsbegränsning. För mig står det klart, att skälig hänsyn till lärarnas berättigade krav gör det ofrånkomligt, att varje entledigande av fast anställda lärare blir föremål för prövning av överordnad opartisk myndighet, och något oberättigat intrång i nämnda läroanstalters frihet torde icke kravet på statens medinflytande i förevarande avseende innebära, med hän syn ej mindre därtill att lärarlönerna enligt kommissionens förslag helt skola bekostas av staten än även därtill, att något förbud mot entledigande ingalunda avses utan allenast garantier mot godtyckligt eller obehörigt entledigande. ^ Frågan om en rättsligt mera tryggad ställning för lärarpersonalen vid cle statsunderstödda privatläroverken har varit föremål för uppmärksamhet mom 1912 års lärarelönenämnd, där i en av hr Olof Olsson avgiven reservation här anförda synpunkter närmare utvecklats, till vilken må hänvisas.» I samma fråga anförde herr Pålsson, med instämmande av herr Ordföranden, fröken Martin och herr Sivartling: _ »Emot kommissionens förslag beträffande till- och avsättning av lärare vid statsunderstödda privata läroanstalter anmäles avvikande mening. Den bärande idén för de föreslagna privata läroverken har vant och måste o-ivetvis vara, att dessa må beredas tillfälle att utveckla sig i så stor frihet som möjligt. Den kontroll från statens sida, som med hänsyn t i l l b e t intresse, staten på grund av sitt ekonomiska understödjande av dessa skolor måste anses aga, helt naturligt bör utövas beträffande deras undervisningsverksamhet, får under inga förhållanden gå längre, än vad som kan betraktas såsom absolut oeftergivligt ur det allmännas synpunkt. _ Varje överskridande av denna gräns för statskontrollen kommer delbart att väsentligt minska de privata läroanstalternas möjlighet att fritt utveckla sig och sålunda motverka det syfte, som motiverar deras tillkomst. Kravet på rätt för skolöverstyrelsen att före tillsättningen av lärare prova de sökandes reella kompetens och behörighet att ifrågakomma till en ledig befattning är fullt befogat. En sådan kontrollrätt kan ej heller menligt inverka pa clen privata skolledningens nödiga rörelsefrihet. , , , . - • vHelt annorlunda ställer sig emellertid saken, då det blir fråga om en lärares entledigande. Att beröva ledningen rätten att fritt välja sina medarbetare skulle vara en alltför stor och till sina konsekvenser helt säkert ödesdiger inskränkning i den självbestämningsrätt, som den enskilde ovillkorligt behöver för att med utsikt till framgångsrikt resultat kunna förverkliga sina idéer och fullfölja sma syften. En anordning, som medför, att privatläroverkets ledning ej skulle äga rätt att utan inblandning från annat håll entlediga, en lärare, som den ej anser lämplig, kan jag alltså ej tillstyrka. Önskemålet att genom inskränkande bestämmelser i fråga om villkoren tor avskedande skapa en säkrare ställning för lärarpersonalen må i och för sig vara berättigat men måste givetvis underordnas den synpunkten, att de privata skolorna få en sådan ställning, att de på ett tillfredsställande sätt motsvara de förhoppningar, som ställts på dem. Kommissionens farhågor, att rätten för privatskolornas ledning

235 att ensam få avgöra frågan om lärares entledigande skulle komma att medföra godtycke och maktmissbruk, synas mig mycket överdrivna. I kommissionen har jag sålunda förfäktat den meningen, att inga inskränkningar böra ske i de privata skolledningarnas rätt att själva besluta om en lärares entledigande.» Beträffande förslaget till ö v e r g å n g s a n o r d n i n g a r anförde herr Ekström, med instämmande av herrar Helger och Bålsson: _ »Kommissionen har med hänsyn till önskvärdheten av att den nya gymnasieorganisationen snarast möjligt träder i verksamhet föreslagit vissa övergångsanordningar för att såmedelst påskynda undervisningsplanens allmänna tillämpning i denna del. I detta syfte hava sådana modifikationer i de föreslagna kurserna förordats, att den nuvarande första ringen ombildas till en högsta realskoleklass i samband med att en dylik klass första gången kan komma till upprättande enligt den nya organisationsplanen. Först efter angivna tidpunkt skulle sålunda det treåriga gymnasiet börja att allmänt genomföras. J a g delar kommissionens uppfattning angående lämpligheten av de föreslagna anordningarna, för så vitt de avse läroverken i det hela. Vid övervägande av föreliggande spörsmål har jag emellertid kommit till den uppfattningen, att ytterligare åtgärder i enahanda syfte äro av förhållandena påkallade. Erfarenheten har nämligen givit vid handen, att ett växande antal lärjungar av olika skäl söka inträde vid gymnasium först efter avlagd realskolexamen. I följd av de kommunala mellanskolornas snabba utveckling under cle senaste åren har antalet av sådana inträdessökande, vilka komma till gymnasierna under andra förhållanden, än den nuvarande gymnasieorganisationen normalt förutsätter, blivit såo betydande, att deras ogynnsamma särställning kräver särskild uppmärksamhet. Då övergången till det fyraåriga gymnasiet är för ifrågavarande lärjungegrupp förbunden med stora ölägenheter (antingen kompletteringskurser i åtskilliga ämnen eller en tidsförlust av ett år), torde det böra undersökas, på vad sätt studievägen till studentexamen skulle kunna omedelbart i någon mån tillrättaläggas för densamma. I betraktande av dessa förhållanden har jag påyrkat, att kommissionen skulle uttala sig för en särskild prövning av frågan, huruvida det lämpligen låter sig göra att på vissa orter, där fördelarna av en sådan anordning skulle kunna göra sig mest gällande, omedelbart efter den nya organisationens fastställande inrätta treåriga gymnasielinjer, avpassade för begåvade lärjungar, vilka efter avlagd realskolexamen önska fortsätta sina studier med studentexamen som mål. Detta torde enligt min mening kunna ske genom vidtagande i förevarande fall av vissa modifikationer antingen i den föreslagna undervisningsplanen för clen nya läroverksorganisationen eller ock i lärokurserna för de tre högsta ringarna av det nuvarande gymnasiet.» Slutligen önskade herr Pälsson få till protokollet antecknat, att han ansett särskilda biträdande föreståndarinnor eller föreståndare vid de mindre realskolorna icke erforderliga och med hänsyn härtill påyrkat, att det för berörda ändamål beräknade anslaget måtte i lämplig omfattning begränsas. Ur protokollet: Wilhelm

Björck.

Ortsregister. Alingsås 54, 59, 151. Hörbv 45, 54, 121. Alvesta 51, 54. Höör" 45, 54, 121. Anderslöv 44, 54, 120. Jönköping 33, 36, 38, 57, Arboga 54, 173. 59 94. Arvika 54, 58, 59, 166. Kalmar 33, 36, 38, 57, Askersund 41, 54, 170. 59, 103. Avesta 48, 54, 177. Karlsborg 51, 54. Boden 49, 54, 59, 195. Karlshamn 27, 54, 57, 59, Bollnäs 50, 54, 177, 226. 113. Borgholm 43, 54, 108. Karlskoga 47, 54, 167. Borås 33, 36, 38, 57, 59, Karlskrona 33, 36, 38, 151. 57, 59, 110. Djursholm 23, 33, 36, 38, Karlstad 33, 36, 38, 57, 59, 162. 58, 59, 75, 226. Eksjö 19, 54, 57, 59, 98, Katrineholm 42, 54, 59, 218. 84. Enköping 41, 54, 59, 81, Kiruna 49, 54, 193. Klippan 44, 54, 116. 226. Eskilstuna 18, 33, 36, 38, Kristianstad 33, 36, 38, 57 59 84. 57, 59, 117. Eslöv 23] 27J 46, 54, 59, Kristinehamn 30, 50, 54, 58, 59, 164. 133, 218. Falkenberg 46, 54, 59,139. Kungsbacka 51. Falköping 54, 59, 160. | Köping 54, 173. Falun 33, 36, 38, 57, 59, i Laholm 46, 54, 139. Landskrona 23, 25, 33, 175. Filipstad 54, 59, 165. 37, 38, 57, 59,129, 226. Finspong 51. Leksand 48, 54, 174. Fryksände 51. Lidingö 22, 33, 37, 38, Gnesta 51. 58, 59, 70, 226. Gudmundrå 51, 54. Lidköping 54, 58, 59,155. Gävle 33, 36, 38, 50, 57, Lilla Edet 51, 54. Lindesberg 47, 54, 170. 59, 178. Göteborg 32, 34, 36, 37, Linköping 33, 36, 38, 57, 38, 50, 53, 54, 56, 59, 59. 87. 141, 203, 214, 229. Ljungby 43, 54, 100. Ljusdal 49, 54, 177. Hallsberg 48, 54, 167. Halmstad 33, 36, 38, 57, Ludvika 48, 54, 177. Luleå 33, 36, 38, 58, 59, 59, 137. Haparanda 41. 54, 196. 193. Hedemora 49,'54, 177. Lund 33, 36, 38, 53, 57, Hindås (Tyringe helpen59, 126, 202, 206. sion) 200, 206. Lundsberg 200, 206. Lysekil 46, 54, 146. Hjo 47, 54, 160. Hudiksvall 16,33.37,138, Malmberget 49, 54,59,193. Malmköping 42, 54. 57, 59, 181. Huskvarna 43, 54, 59, 97. Malmö 32, 34, 36, 37, Hälsingborg 33, 36, 38, 38, 44, 52, 54, 57, 59, 53, 54, 57, 59, 130, 122, 214, 228. 229. Mariestad 54, 58, 59, 154. Härnösand 33, 36, 38, 58, Mellerud 51. Mjölby 43, 54, 94. 59, 183. Hässleholm 44, 54, 59.120. Mora 48, 54, 174. Höganäs 46, 54, 59, 121. Motala 27, 42, 54, 59, 93.

Mönsterås 43, 54, 102. Mörbvlånga 51. Nederkalix 49, 54, 192. Nora 47, 54, 170. Norberg 51, 54. Norrbärké 48, 54. Norrköping 33, 36, 38, 42, 52, 54, 57, 59, 90, 228. Norrtälje 54, 59, 78. Nybro 43, 54, 103. Nvköping 14, 33, 36, 38, "57, 59, 82. Nässjö 43, 54, 59, 97. Orsa 48, 54, 174. Osby 50, 54, 116, 226. Oskarshamn 31, 54, 57, 59, 105. Piteå 54, 59, 195. Ronnebv 44, 54, 59, 113. Sala 54, 173. Saltsjöbaden 23, 50, 54, 58, 59, 72, 226. Sandviken 51, 54. Simrishamn 44, 54, 119. Skara 33, 36, 38, 58, 59, 157. Skellefteå 54, 59, 191. Skoghall 51. Skurup 44, 54, 120. Skänninge 43, 54. Skövde 21,54,58, 59,159. Sollefteå 27, 49, 54, 59, 186. Solna 51, 54. Stockholm 32, 33, 37, 50, 53, 54, 56, 59, 60, 203, 214, 227. Stocksund 51. Stora Tuna 48, 54, 59,174. Storvik 51, 54. Strängnäs 14, 41, 54, 57, 59, 86, 201, 225. Ström 49, 54, 188. Strömsnäs bruk 51, 54. Strömstad 54, 148. Sundbyberg 42, 54, 71. Sundsvall 33, 36, 39, 57, 59, 184. Sunne 47, 54, 162. Svalöv 51. Svedala 44, 54, 120. Säffle 47, 54, 161. Säter 51.

Söderhamn 21, 54, 58, 59, 180, 218. Söderköping 27, 42,54,93. Södertälje 17, 33, 37, 38, 57, 59, 73. Sölvesborg 44, 54, 115. Tidaholm 47, 54, 160. Tierp 42. 54. Torsås 43, 54, 102. Tranås 43, 54, 59, 100. Trollhättan 29, 46, 54, 59, 150. Tryde 44, 54, 115. Trälleborg 54, 59, 136. Tyringe, se Hindås. Uddevalla 20, 33, 37, 38. 57, 59, 146. Ulricehamn 46, 54, 153. Umeå 33, 36, 38, 58, 59. 190. Uppsala 32, 34, 36, 38. 57, 59, 78, 202, 206, 228. Vadstena 41, 54, 94. Valdemarsvik 51. Vara 47, 54, 154. Varberg 54, 58, 59, 140. Vaxholm 42, 54, 77. Vetlanda 43, 54, 98. Vimmerby 54, 108. Visby 33, 36, 38, 57, 59, 108. Vänersborg 16, 33, 36, 39, 57, 59, 148. Värnamo 43, 54, 98. Västanfors 51, 54. Västervik 15, 33, 37, 38, 57, 59, 106. Västerås 33, 36, 38, 57, 59, 171. Växjö 33, 36, 38, 57, 59, 100. Ystad 33, 36, 38, 57, 59, 134, 225. Åmål 54, 154. Åstorp 44, 54, 59, 116. Åtvidaberg 42, 54, 87. Älmhult 52. Ängelholm 54, 59, 119. Örebro 33, 36, 38, 53, 54, 57, 59, 168, 229. Örnsköldsvik 54, 59, 187. Östersund 33, 36, 38, 57, 59, 188.

Fortsättning frän omslagets andra sida. 34. Betänkande och förslag avgivna av den av Kungl. Maj:t den 31 augusti 1920 tillsatta kommitté for-verkställande av utredning huruvida krigsdomstolarna i fredstid kunna avskaffas. Marcus, vij, 224 s. J u . 35. 1921 års fastighetskreditsakkunniga, Betänkande 1. Utredning och förslag angående höjning av maximigränsen för den primära jordbruksfastighetskrediten. Marcus. 26 s. J o . 36. Tull- och traktatkommitténs utredningar och betänkanden. 1 1 . Pappersindustriens produktionsförhållanden. Av E. Boscxus. Tullberg, iv, 101 s. F i . 37. Underdånigt utlåtande med förslag till förordning angående tillverkning och beskattning av maltdrycker m. m. Marcus.143 s. F i . 38. Tull- och traktatkommitténs utredningar och bctänkanden. 13. Den svenska kautsehukiudustriens utveckling 1890—1913 med särskild hänsyn till dess ställning åren närmast före världskriget. Av B. Ohlin. Marcus, iv, 38 s. F i . 39. Betänkande ined förslag till förordning om motor. fordon jämte därmed sammanhängande författningar samt till stadga om trafiken å vägar och gator. V. Petterson, viij, 254 s. 4 bil, K . 40. Tull- och traktatkommitténs utredningar och betänkanden. 12. Margariniudustriens utveckling med särskild hänsyn till förhållandena före världskriget. Av J. Lublin. Tullberg, iv, 184 s. F i . 4 1 . Tull- och traktatkommitténs utredningar och betäakanden. 14. Huvuddragen av det svenska jordbrukets utveckling 1871—1919. Av A. Sjöström. Marcus, iv, 120 s. F i . 42. Tull- oeh traktatkommitténs utredningar och betänkanden. 15. Översikt av jordbrukets utveckling i vissa främmande läuder 1871—1913. Av E . Höijer. Marcus, iv, 97 s. F i . 4 3 . Betänkande med förslag till allmän sjukhusstadga m. m. Norstedt. 302 s. S . 44. Komnmnikationsverkens löuekomrnitté 4. Betänkande angående pensionering av icke-ordinarie personal vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statensvatteufallsverk. Tullberg. x,112 s.K. 45. Odlingsorganisationens verksamhet åren 1918—1922.

47. Jordkommissionens betänkanden. 4. Om bildande av nya jordbruk in. m. Marcus. 358 s. J u . 48. Jordkommissionens betänkanden. 5. Redogörelse för resultatet av vissa av jordkommissionen företagna enquéter i jordfrågau. Av F. Sandberg. Marcus. vij, 239 s. J l l . 49. Utredning angående omorganisation av polisväsendet i riket. Av S. Linnér. Beckman, ix, 416 s. S . 50. Bilaga till statistiksakkunnigas betänkande. Redogörelse för huvuddrageu av den officiella statistikens utveckling och nuvarande organisation i Sverige jämte kort översikt av dess organisation i vissa främmande länder samt i internationellt häuseende. Av S. Wicksell. Beckman. 118 s. F i . 51. Flottans skolsakkunnigas betänkande 4 angående undcrvisningsplan för skolor och kurser vid sjömanskåren. Tullberg, xj, 146 s. 2 bil. F Ö . Tull- och traktatkommitténs utredningar och betänkanden. 16. Den svenska järnhanteringens utveckling med särskild hänsyn till åren 1890—1913. Av S. K. Stockman. Marcus, iv, 102 s. F i . Tull- och traktatkommitténs utredningar och betänkanden. 17. Den svenska glasindustriens utveckling med särskild hänsyn till dess ställning åren närmast före världskriget. Av B. Ohlin. Marcus, iv, 101 s. F L Förslag om upprättande av ett under Kungl. Arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse lydande statsapotek. V. Petterson. 162 s. F Ö . Bokföringen vid försvarsförvaltningen. Tillägg till betänkande och förslag angående organisation av den centrala försvarsförvaltningen. Palmquist. (5), 76 s. FÖ. K. Socialstyrelsens utlåtande med förslag till lag angående hyresregleringens avveckling in. m. Norstedt. 42 s. J l l . Utredning och förslag rörande förskaffande av lik för den för läkareutbildningen nödvändiga anatomiska undervisningen. Av I. Broman. Lund, Berling. 63 s. E . Utlåtande över förslag till omorganisation av polisväsendet i riket. Beckman. 20 s. S . Socialförsäkringskommittén 3. Betänkande och förslag angående offentlig arbetsförmedling och statsbidrag till arbetslöshetskassor. Norstedt. 114 s. S .

Marcus, 46 s. Jo. 46. Betänkande med förslag till lag om tvångsuppfostran åt unga förbrytare ra. m. Beckman, iv, 232 s. J l l .

1923 1. Betänkande med förslag angående magistraternas befriande i visst avseende från ansvar för kronouppbörden m. m. Norstedt. 57 s. F i . 2. Förslag till lag om lösdrivares behandling m. fl. författningar. Del 5 av fattigvårdslagstiftningskommitténs betänkanden. Palmquist. xij, 4 2 3 s. S. 3 . Spannmålsmarknadssakkunnigas betänkande. Norstedt, 41 s. J o .

4. Betänkande med förslag till lag om församlingsj styrelse samt till bestämmelser om folkskoleärendenas överflyttning från den kyrkliga till den borgerliga kommuuen m. m. Palmquist. vj, 304 s. E . 5. Skolkommissionens belänkande 5. Organisatoriska och ekonomiska utredningar. Norstedt. 235 s. E . -3

Anm. Om särskild tryckort ej angives, är tryckorten Stockholm. Bokstäverna mod fetstil utgöra begynnelsebokstäverna till det departement, under vilket utredningen avgivits, t, ex. E. = ecklesiastikdepartementet, J o . = jordbruksdepartementet. Enligt kungörelsen den 3 febr. 1922 ang. statens offentliga utredningars yttre anordning (nr 98) utgivas utredningarna i omslag mod enhetlig färg för varje departement.

S t a t e n s o f f e n t l i g a u t r e d n i n g a r 1922—1923; Systematisk

förteckning

(Siffrorna inom klämmer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.) Allmän lagstiftning.

Rättskipning.

Fångvård.

Utkast till lag om visst tryggande av byggnadsborgenärers fordringar m. m. [26] 1920 års krigslagstiftningskommittés betänkande. [34] Förslag till lag om tvångsuppfostran. [46] Förslag till lag ang. hyresregleringens avveckling. [56] Statsförfattning. Allmän statsförvaltning. Några iakttagelser från 1921 års riksdagsmannaval. [1] Statistiksakknnnigas betänkande. [15] Bilaga till d:o. [50] .Kommunikationsverkens lönekommitté 4. [44] Kommunalförvaltning. Om röstsammanräkning vid kommunala val. [21] S t a t e n s och. k o m m u n e r n a s

finansväsen.

Betänkande och förslag ang. utbildningskurser inom . tullverket. [23] Åtgärder mot godsanhopning i tullpackhus m. m. [30] Tull- o. traktatkommittén8 utredningar o. betänkanden. 1 1 . Pappersindustriens produktionsförhållanden. [36] 12. Margarinindustriens utveckling. [40] 13. Den svenska kautschukindustriens utveckling. [38] 14. Huvuddragen av det svenska jordbrukets utveckling. [41] 15.' Översikt av jordbrukets utveckling i vissa främmande länder. [42] 16. Den svenska järnhanteringens utveckling. [52] 17. Den svenska glasindustriens utveckling. [53] Förslag till förordning ang. tillverkning och beskattning av maltdrycker m. m. [37] Magistraternas befriande från ansvar för kronouppbörden m. m. [1923:1] Politi. Betänkande och förslag rörande brandskyddsföreskrifter och ordnandet av brandväsendet inom riket. 7. [28] Förslag till omorganisation av polisväsendet. [49] Utlåtande över förslag till omorganisation av polisväsendet. [58] Förslag till lag om lösdrivares behandling. [1923: 2] Socialpolitik. Byggnadsarbetarsakkunnigas betänkande. 2. [2] Förslag till reviderad lag om arbetstidens begränsning m. m. [33] Socialförsäkringskommittén 3. [59] Hälso- och sjukvård. Förslag till allmän sjukhusstadga. [43] Allmänt näringsväsen. Patentlagstiftningskommitténs betänkande. 7. Förslå" till lag om rätt till tidnings eller tidskrifts titel m. m. [9] Statsmakterna och bränsleanskaffningen under krigsåren. [14] Mellanhandssakkunniges betäukaude. [20] F a s t egendom. Jordbruk med binäringar. Betänkande rörande fiskerinäringens främjande. [7] Om lappskattelandsinstitutet. [10] Förslag till vissa ändringar i bestämmelserna rör. jakt och fågelskydd. 2. [16]

Det svenska lantbrukets produktionskostnader. 1. B o k föringsåret 1919—1920. [18] Betänkande med förslag angående arrendators rätt till i ersättning för elektrisk anläggning. [19] Kolonisationskommitténs betänkande 1922. [22] Bilaga i till d:o. [32] Förslag till författningar angående handel med och im- • port av utsädesfrö ävensom till omorganisation av frökontrollverksamheten m. m. [25] Redogörelse för de ecklesiastika boställena. 5. Värmlands län. [27] Odlingsorganisationens verksamhet. [45] Jordkommissionens betänkande. 4. Öm bildande av nya jordbruk. [47] 5. Redog. för resultatet av vissa enqnéter i jordfrågan. [48] Spannmålsmarknadssakkunnigas betänkande. [1923: 3] Vattenväsen. Skogsbruk. Bergsbruk. Industri. Klimatets inverkan på byggnader vid västkusten. [4] Handel o c h sjöfart. Kommunikations väsen. Järnvägsstyrelsens skrivelse till Kungl. Maj:t den 28 april och 5 maj 1922. [3] Utredning rörande den s. k. Nyköpings kanal. [ 2 4 ] Förslag till förordning om motorfordon. [39] Bank-, kredit- o c h penningväsen. 1921 års fastighetskreditsakkunniga. Betänkande 1. [35] Försäkringsväsen. Kyrkoväsen. Undervisningsväsen. Andlig odling i övrigt. Betänkande med förslag till förändrad kyrklig indelning och organisation i Skåne. [5] Utredning ang. statsunderstöd för idrottens främjande. [8] Betänkande med förslag till lag ang. kulturminnesvård. 1. Historik etc. samt bilagor. [11] 2. Förslag och motiv. [12] Högskolornas lönercglerintrskomniittés bet. 2. Fackhögskolor och övriga vetenskapliga anstalter. [13] Betänkande och förslag rörande det akademiska befordringsväsendet. [17] Supplement ur 1 till Sveriges familjenamn. [31] Förslag rör. förskaffande av lik för den anatomiska undervisningen. [57] Betänkande med förslag till lag om församlingsstvrelse m. m. [ 1 9 2 3 : 4 ] Skolkommissionens betänkande 5. Organisatoriska och ekonomiska utredningar. [1923: 5] Försvarsväsen. Tillägg till bet. betr. förrådsverksamheten vid marinen. [ 6 ] Flottans skolsakkunnigas betänkande 3 angående skolreglemente för flottan. [29] 4 angående undervisningsplan för skolor och kurser vid sjömanskåren. [51] Förslag om upprättande av ett under K. Arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse lydande statsapotek. [54] Bokföringen vid försvarsförvaltningen. [55] Utrikes ärenden. Internationell rätt.

Stockholm 1923. P. A. Norstedt & Söner. 223000