SOU 1923:50

Redegørelse fra det af de danske, norske og svenske Kraftoverføringskommissioner nedsatte elektrotekniske Udvalg angaaende elektrisk Kraftoverføring fra Norge til Danmark.

Typ: SOU
Källa: urn.kb.se

_V)N©

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR

1923:50

K O M M U N I K A T I O N S D E P A R T E M E N T E T

R E D E G 0 R E L S E FRA

DET A F

DE DANSKE, NORSKE

SVENSKE

K R A F T Ö V E R F Ö R I N G S KOMMISSIONER N E D S A T T E E L E K T R O T E K N I S K E TJDVALG

ANGAAENDE

ELEKTRISK KRAFTÖVERFÖRING FRA NORGE TIL DANMARK

S T O C K H O L M 19

2 3

Statens offentliga utredningar 1923 K r o n o l o g i s k 1.

Betänkande mod förslag a n g å e n d e magistraternas befriande i visst avseende från a n s v a r för krononppbörden m . m . N o r s t e d t . 57 s. F i . • 2. Förslag till l a g om lösdrivares b e h a n d l i n g m . fl. författningar. Del 5 av fattigvårdslagstiftningskoinmitténs bet ä n k a n d e n . P a l m q n i s t . x j , 423 s. S.

f ö r t e c k n i n g

28. U n d e r d å n i g t b e t ä n k a n d e med förslag till förordning a n gående tillverkning av b r ä n n v i n m . m . Blom. 67 s. F i . 29—30. Den industriella demokratiens problem. 1. B e t ä n kande j ä m t e förslag till lag om driftsnämnder. 240 s. 2. Den industriella demokratien .i u t l a n d e t . 267 s. Tullberg. S . 31. Tulloch t r a k t a t k o m m i t t é n s u t r e d n i n g a r och b e t änkan3. S p a n n m å l s m a r k n a d s s a k k u n n i g a s b e t ä n k a n d e . Norstedt. den. 18. Den svenska mekaniska v e r k s t a d s i n d u s t r i e n s 41 s. J o . utveckling intill krigsutbrottet. A v E . Linder. Tull4. Betänkande med förslag till lag om församlingsstyrelse berg, iv, 435 s. F i . s a m t till bestämmelser om folkskoleärendenas överflytt32. Tnlloch t r a k t a t k o m m i t t é n s u t r e d n i n g a r och b e t ä n kanning från den • kyrkliga till den borgerliga kommunen den. 19. Sveriges bryggeriindustri. A v A. L i l i e n b e r g . m . m . P a l m q n i s t . v j , 304 s. K. Tallberg, iv, 40 s. F i . 5. Skolkommissionens b e t ä n k a n d e . 5. Organisatoriska och 33. Tull- och t r a k t a t k o m m i t t é n s u t r e d n i n g a r och b e t ä n k a n ekonomiska utredningar. Norstedt. 236 s. E . den. 20. Garveriindustriens produktionsförhållanden. 6. U t r e d n i n g a n g å e n d e vissa spörsmål r ö r a n d e städernas Av W. S m i t h . Marcus, iv, 175 s. F i . domstolsväsen. Av N . Herlitz. N o r s t e d t . 164 s. J u . 34. Tull- och t r a k t a t k o m m i t t é n s u t r e d n i n g a r och b e t ä n k a n 7. Statens s t ä l l u i n g till j ä r n v ä g a r n a i olika främmande den. 2 1 . Kvalitetsfrågan hos d e t svenska vetet. A v länder. Av A. Lilienberg. Tullberg. 411 s. K. H . Nilsson-Ehle. Marcus. 16 s. F i . 8. Folkomröstningskommitténs u t r e d n i n g a r angående refe35. Samorganisation av riksdagsbiblioteket och den c e n t r a l a rendum i f r ä m m a n d e länder. 4. Folkomröstningsinstistatsförvaltningen i bok- och bibliotoksavseende. A v V . t u t e t i N o r d a m e r i k a s förenta stater. A v H . Tin^sten. Gödel. Marcus. 54 s. F i . Tullberg, i v , 399 s. J u . 36. Betänkande och förslag rörande förvaring av förmin9. Förslag ^ till strafflag, a l l m ä n n a delen, s a m t förslag till skat tillräkneliga förbrytare j ä m t e förslag r ö r a n d e i n t e r lag angående villkorlig frigivning j ä m t e motiv. Marcus. nering a v farliga återfallsförbrytare. L u n d , Berling. 116 xiij, 534 s. J u . s. J u . 10. Folkomröstningskommitténs u t r e d n i n g a r angåonde refe37T Tull- och t r a k t a t k o m m i t t é n s u t r e d n i n g a r och b e t ä n k a n r e n d u m i. f r ä m m a n d e länder. 3. Folkomröstningsinstiden. 22. Översiktstabeller angående den svenska i n t u t e t i den schweiziska demokratien, dess förutsättningar, dustriens utveckling 1891—1920 j ä m t e a n m ä r k n i n g a r . former o c h funktioner. A v A. Brusewitz. Tullber". Marcus, iv, 14.7 s. F i . 381 s. J u . 38. Efterskrift till Om r ö s t s a m m a n r ä k n i n g v i d k o m m u n a l a 11. U t r e d n i n g r ö r a n d e ombyggnad a v Strömsholms kanal val enligt lagarna den 9 j u n i 1922. A v E . v . H e i d e n samt u t s t r ä c k n i n g av kanalen från Smedjebacken till stam. Beckman, (s. 53—61). S . Ludvika. Meddelande från K u n g l . Kanalkommissionen. 39. Om r ö s t s a m m a n r ä k n i n g v i d k o m m u n a l a v a l enligt l a N r 5. Haaggström. 133 s. 2 k a r t . K . g a r n a don 9 j u n i 1922. A v E. von H e i d e n s t a m . A n d r a 12. Betänkande och förslag angående det ecklesiastika arrenu p p l a g a n . Med efterskrift. Beckman. (4), 61 s. S. deväsendet. Beckman, x i j , 239 s. E . 40. Jordkommissionens betänkande. 6. Om sociala a r r e n 13. Vägkommissionens b e t ä n k a n d e n . 4. Förslag till lag om debestämmelser, avlösning av arrendejordbruk, förekomenskilda v ä g a r m . m . Marcus. 147 s. K . m a n d e av v a n h ä v d , u p p h ä v a n d e av fideikommiss i fast 14. Betänkande m e d förslag till a v t a l r ö r a n d e Stockholms egendom, anskaffande av t o m t m a r k till bostäder m . m . bangårdsfråga. Beckman. 46 s. 10 k a r t . K. Marcus. 505 s. J u . 15—17. Försvarsrevisionens b e t ä n k a n d e . 3. Betänkande och 41. Skolkommissionens betänkande. 6. Om r ä t t för elever, förslag r ö r a n d e revision av Sveriges försvarsväsende. utexaminerade från statens högre l ä r a r i n n e s e m i n a r i u m , Del 1. I n l e d a n d e avdelning, lantförsvaret. v i j , 661 s. a t t v i n n a i n t r ä d e vid universitet och d ä r avlägga e x a Del 2. Sjöförsvaret, s a m m a n f a t t n i n g av revisionens förmen s a m t o m folkskollärares fortbildning i v e t e n s k a p slag, särskilda yttranden. (2), 741 s. Del 3. Bilagor. ligt avseende. Norstedt. 63 s. E . (2), 90, 33, 28, 19, 53, 85, 4, 30, 2, 48, 30, 36, 6 s. 42. Lagerhus- och kylhuskommitténs b e t ä n k a n d e . 2. LagerBeckman. F ö . husväsendet i Sverige och därmed s a m m a n h ä n g a n d e 18. Kommunalförfattningssakkunnigas betänkande 4 med förhållanden. Norstedt, viij, 300 s. J o . förslag till l a g om landsting m . m . Beckman. 235 s. S. | 43. Förslag till tullstadga j ä m t e motivering. Norstedt. (2), 19. Betänkande angående decisiv folkomröstning, avgivet av 134 s. F i . folkomröstningskommittén. Tullberg. 40 s. J u . 44. Tull- och t r a k t a t k o m m i t t é n s u t r e d n i n g a r och b e t ä n k a n 20. Folkomröstningskommitténs u t r e d n i n g a r angående refeden. 23. De svenska j ä r n - och m e t a l l i n a n u f a k t n r i n d u s t r i r e n d u m i f r ä m m a n d e länder. 5. Folkomröstningsinstitutet ernas utveckling med särskild hänsyn till förhållandena utanför Schweiz och Förenta s t a t e r n a . Tullberg. 71 s. J u . vid tiden n ä r m a s t före världskrigets u t b r o t t . A v G . 21. Betänkande angående o r d n a n d e t a v Stockholms förortsDelling. Tullberg, iv, 196 s. F i . banefråga. Blom. 126 s. 11 k a r t . K . 45. Tull- och t r a k t a t k o m m i t t é n s u t r e d n i n g a r och b e t ä n k a n 22. Betänkande och förslag i fråga om kvinnors tillträde den. 24. Undersökning angående jocdogondomsvärdenas till statstjänster. 3. Kvinnas bohörighet a t t innehava utveckling i Sverige och vissa f r ä m m a n d e länder. A v prästerlig och a n n a n kyrklig tjänst. Marcus. 51 s. J u . K. A m a r k . Marcus, iv, 93 s. F i . 23. Betänkande med förslag till lag o m ä n d r i n g i vissa de46. S a m m a n d r a g av y t t r a n d e n över s t a d s p l a n e l a g s k o m m i t t é n s lar av lagen den 25 maj 1894 angående jordfästning m. m. b e t ä n k a n d e med förslag till stadsplanelag och författNorstedt. 56 s. J u . ningar som därmed h a v a samband s a m t bostadskom24. Kungl. Elektrifieringskommitténs meddelanden. 6. U t missionens betänkande med förslag till byggnadsstadga. redning angående lämpliga distributionssystem för landsP a l m q n i s t . 367 s. J u . bygdselektrifiering. Beckman, viij, 192 s. J o . . 47. Kommunikationsverkens lönekommitté. 5. B e t ä n k a n d e 25. I n v e n t e r i n g av odlingsjord längs I n l a n d s b a n a n från angående beredande a v semester å t viss icke-ordinarie Ströms södra sockengräns till S t o r u m a n . Tullberg. 30 personal i statens tjänst. Fahlcrantz. 49 s. K . s. 2 k a r t . J o . 48. Anvisningar i-örande vissa åtgärder för möjliggörande a v 26. 1921 års pensionskommittés b e t ä n k a n d e . 2. Betänkande ökad spannmålsbolåning från j o r d b r u k a r n a s sida. Norangående avveckling a v - d e n stärbhuä efter präst tillstedt. 43 s. J o . • försäkrade förmånen av tjänst- och n å d a r samt bere49. S t a t e n s ställning till j ä r n v ä g a r n a i Sverige med särskild dande i s a m m a n h a n g därmed a v förbättrad pensioneh ä n s y n till inlösningsfrågan. Av A. Lilienberg. T u l l b e r g , ring från prästerskapets änke- och pupillkassa. Tullvj, 268 s. K . berg. 100 s. E . 50. Redogörelse fra d e t av de danske, norske og svenske 27. U n d e r d å n i g t betänkande m e d förslag till lönereglering Kraftoverforingskommissioner nedsatte elektrotekniske för befattningshavare i domsagorna m . m . Beckman. Udvalg angaaende elektrisk Kraftoverf0ring fra Norge 85 s. J u . til D a n m a r k . Kobenhavn, Jorgensen & C:o. 135 s. K .

REDEG0RELSE FRA DET AF DE DANSKE, NORSKE OG SVENSKE KRAFTOVERF0RINGSKOMMISSIONER NEDSATTE ELEKTROTEKNISKE UDVALG ANGAAENDE

ELEKTRISK FRA

KRAFTÖVERFÖRING

NORGE

TIL

DANMARK

J. J0RGENSEN & GO. * IVAR JANTZEN

FORORD Ved de danske, norske og svenske Kraftoverforingskommissioners Mode i Kristiania den 19.—20. August 1921 nedsattes et elektroteknisk Udvalg, bestaaende af to Ingeniorer fra hvert Land, nemlig: Fra Danmark: Fra Norge: Fra Sverige:

Direktor A. R. Angelo og Professor William Rung, Ingenior Eivind Hanssen og Ingenior Jacob Prebensen Nissen, Överdirektor W. Rorgquist og Overingenior Sten Veländer,

med den Opgave, haermeré at undersoge de forskellige Muligheder for elektrisk Kraftöverföring fra Norge til Danmark og Rekostningen derved, paa Grundlag af det Forbrug, som fremtidig kan ventes i Danmark. Dette Udvalg afholdt sit förste Mode i Kristiania i umiddelbar Tilslutning til Kommissionernes ovennrevnte Mode og konstituerede sig herved med Direktor Angelo som Formand. I nogle af Udvalgets Moder har deltaget den danske Kommissions tekniske Sekretcer Ingenior G. E. Hartz. Udvalget har derefter holdt folgende Moder: 26.—27. Sept. 1921 i Kobenhavn 24.-25. Okt. » i Stockholm 24.-25. Jan. 1922 i Trollhättan 13.—18. Marts » i Stockholm

18.—24. April 1922 i Kristiania 25.—26. Aug. » i Stockholm 28. Nov.— 2. Dec. » i Kobenhavn.

Endvidere har Udvalget i Dagene fra 16.—18. Nov. 1921 besigtiget Hojspsendings-Jsevnstromsanlaeget Moutiers—Lyon.

Paa Grundlag af de ved Möderne stedfundne Forhandlinger og Droftelser samt de foretagne Undersogclser og Beregninger har Udvalget affattet efterfolgende Redegorelse. Udarbejdelsen af de til denne horende Rilag, som er vedhaeftet, er fordelt mellem Udvalgets Medlemmer fra de tre Lande paa folgende Maade: DANMARK Bilag i. Undersogelser vedrorende Danmarks fremtidige Elektricitetsforbrug. Bilag 2. Kraftöverföring ved Hjaslp af hojspaendt Jgevnstrom. NORGE Bilag 3. Beskrivelse av og omkostningsoverslag for transformator- og koblingsstationer for trefaseoverforingen. Bilag 4. Luftledning over Öresund. Bilag 5. Undersogelser vedrorende korona ved Trefaseoverforingen. SVERIGE Bilag 6. Fasförskjutning, spänningsreglering och förluster vid trefasalternativen. Bilag 7. Normer och utförande samt kostnader för kraftledningarna.

UDVALGETS REDEG0RELSE Elektricitetsforbruget i Danmark. Det förste Led i Udvalgets Opgave har vaeret en Undersogelse af Storrelsen af det fremtidige Elektricitetsforbrug i Danmark, se nsermere Bilag 1. Denne Undersogelse er foretaget efter en Rsekke indhentede Oplysninger om Storrelsen af det nuvaerende Elektricitetsforbrug paa de forskellige Tider af Dognet og Aaret, saavel i Byerne som paa Landet. Paa Grundlag af statistiske Oplysninger om Befolkningens Storrelse, Agerjordens Storrelse og Industriens Kraftbehov m. v. i Landets forskellige Dele, er derefter beregnet Storrelsen af det hele Elektricitetsforbrug som kan ventes, naar — formentlig i Lobet af 10—15 Aar — praktisk tält al Belysning og Drivkraft i Danmark er overgaaet til at foregaa ved Elektricitet — dog ikke Jrernbanedriften. Storrelsen af dette Elektricitetsforbrug andrager ca. 500 Mill. kWh aarlig med et feelles Maximum paa ca. 157,000 kW, altsaa med en Benyttelsestid paa ca. 3200 Timer. At udfore Anlaeg for Aftagelse af hele denne Effektmamgde fra Norge kan sikkert ikke betale sig paa Grund af den naevnte forholdsvis korte Benyttelsestid. Derimod er der, som de folgende Undersogelser vil vise, Mulighed for, at man kan naa til med Fordel at kunne aftage en Del deraf, svarende til en Benyttelsestid paa ca. 6500 Timer. Denne Del andrager efter de foretagne Undersogelser ca. 63,000 kW. Vil man paabegynde en Kraftöverföring fra Norge inden naevnte Tidsrum af 10—15 Aar er forlobet, vil det vsere rigtigt til en Begyndelse at regne med lavere Kraftbelob, og Udvalget mener derfor, at det först udbyggede Anlaeg, omfattende hele Landet, passende kan baseres paa en Effekt = Va af det

6 naevnte Belob, altsaa ca. 42,000 kW leveret ved nedennaevnte 5 Forbrugscentrer i Danmark. Fordelt paa disse Forbrugscentrer stiller dette Effektforbrug sig saaledes: Kobenhavn og Frederiksberg (leveret ved Kobenhavn) 15,000 kW Sjaelland, Lolland, Falster do. do. 8,000 » Fyen (leveret ved Odense) 4,000 » Nordjylland (leveret ved Aalborg) 5,000 » Midtjylland (leveret ved Aarhus) 5,000 » Sydjylland (leveret ved Kolding) 5,000 » 42,000 kW Paa Grundlag heraf er de folgende Projekter og Beregninger udfort. Udvalget har dog samtidig bestraebt sig for at angive saavel, hvorledes mindre Effektmaengder kan aftages ved gradvis Udbygning af Anlaegene, som hvorledes Anlaegene senere kan udvides til Överföring af större Effektbelob — ogsaa udover de naevnte 63,000 kW, hvis Udviklingen skulde gore dette onskeligt.

Forskellige Muligheder for Kraftoverforingsankegets Udforelse. Der findes i Hovedsagen 3 Veje ad hvilke den elektriske Kraft fra Norge kan taenkes överfort til Danmark, nemlig: 1. Ved undersoiske Kabler under Skagerak til Jylland og videre til Fyen og Sjaelland. 2. Ved Luftledninger gennem Sverige og Kabler under Kattegat over Laeso til Jylland og videre til Fyen og Sjaelland. 3. Ved Luftledninger gennem Sverige og Kabler under eller Luftledning over Öresund til Sjaelland og videre til Fyen og Jylland. Til disse forskellige Muligheder bemaerkes folgende: Ad. 7. Da Dybden i Skagerak er meget stor, op til 600 m, og da Afstanden fra Kyst til Kyst ligeledes er meget stor for et saadant Anlaeg, ca. 130 km,

samt da Soen i Regien er urolig, kan man ikke gore Regning paa at kunne udfore et Kabelanlaeg her ved Samling paa Stedet af et större Antal kortere Laengder. Der kan derfor kun blive Tale om at anvende Enlederkabler, idet disse kan leveres i en enkelt läng eller, höjt regnet, i nogle faa store Laengder fra Fabriken. Kablerne kan taenkes benyttet enten for Vekselstrom eller Jaevnstrom, dog mener Udvalget at Tanken om forstnaevnte Stromart maa opgives, dels af Hensyn til de mange krydsende og paralleltlobende Svagstromskabler, dels paa Grund af den relativt lave Spaending, ca. 50 kV, til hvilken man, paa Kabelteknikkens nuvaerende Ståndpunkt, ved trefaset Strom maatte begraense sig. Tilbage bliver altsaa, for et Kabelanlaeg under Skagerak, kun Anvendehen af Jaevnstrom. Ad. 2. For et Kabelanlaeg under Kattegat gaelder noget lignende som föran er sagt om et Kabelanlaeg under Skagerak (omend i mindre Grad), hvorfor man ligeledes her kun tor paaregne at kunne benytte Enlederkabler og Jaevnstrom. Et Blik paa Kortet viser imidlertid, at en Ledning som fores ad denne Vej kun med Fordel kan anvendes til Forsyning af Jylland og Fyen, medens Sjaelland maa forsynes over Helsingborg. Men selv for de to forstnaevnte Landsdele bliver Stromtilforsel over Helsingborg fordelagtigere end over Laeso, idet Sokablerne bliver kortere, samtidig med at Fordelingsnettet i Danmark bliter simplere. Man kan derfor helt se bort fra Tanken om at benytte Vejen om Laeso. Ad. 3. Et Kabelanlaeg under Öresund kan efter de foreliggende Erfaringer paaregnes at kunne udfores saavel med Enleder som med Treledersokabler. Ligeledes tor man gaa ud fra, at tilsvarende Anlsegkan udfores under de forskellige Baelter og Sunde indenfor Danmarks eget Omraade, og der foreligger saaledes her Muligheden for saavel at anvende Jaevnstrom som Vekselstrom. Desuden viser Undersogelsen, at Öresund kan krydses med Luftledning Nord for Helsingör—Helsingborg, saaledes at man derved har Mulighed for at indskraenke de undersoiske Kabelanlaeg til alene at anbringes mellem Sjaelland, Fyen og Jylland. Af det foregaaende ses det altsaa, at der foreligger folgende 4 naermere specificerede Alternativer for Kraftoverforingsanlaegets Udforelse. Alt. A. Jaevnstromsanlaeg med Kabel under Skagerak. Alt. B. Jaevnstromsanlaeg med Luftledning gennem Sverige.

8 Alt. C. Vekselstromsanlaeg med Luftledning gennem Sverige og Kabel under Öresund. Alt. D. Vekselstromsanlaeg med Luftledning gennem Sverige og Luftledning over Öresund. Udvalget har udfort Projekter og Beregninger over hver af disse 4 Alternativer og skal i Hovedsagen gengive disse i det folgende. A. J a e v n s t r o m s a n l a e g m e d K a b e l u n d e r

Skagerak.

Vedrorende dette Anlaeg hen vises til den naermere Beskrivelse m, m. i Bilag 2. Ledningsanlaeget er vist paa vedfojede Kort A. Elektriciteten taenkes leveret fra et Vandkraftanlaeg i Sydnorge, som udbygges saerlig med det Formaal, at levere hojspaendt Jaevnstrom af indtil 2x110 kV Spaending med jordet Midtpunkt, hvilken Spaending Udvalget anser for den hojeste, som man paa naervaerende Tidspunkt tor regne at kunne anvende i Kabler og Maskiner. Kraftanlaeget regnes beliggende ca. 80 km fra den norske Kyst, hvor der, efter Opgivelse fra norsk Side, haves rigelig ubenyttet Vandkraft til Raadighed. Sokablerne gaar fra den norske Kyst, i Naerheden af Kristiansand, til Jyllands Kyst, omtrent ved Bulbjerg. Limfjorden passeres ved Aggersund, og herfra fores Ledningen ad korteste Vej til et Punkt i Naerheden af Aarhus, hvor der indrettes en Omformerstation for den Del af Effekten, 19,000 kW, som i Folge forannaevnte Opstilling forbruges i Jylland og paa Fyen. Fra Aarhus fores Ledningen videre over Hou, Samso, Refsnaes til et Punkt i Naerheden af Kobenhavn, hvor der indrettes en Omformerstation for Resten af Effekten, nemlig 23,000 kW, som forbruges paa Sjaelland og Lolland—Falster. I Omformerstationerne, af hvilke den ved Aarhus udstyres med 5 Omformere å 6 MVA Vekselstrom, og den ved Kobenhavn med 5 Omformere å 7 MVA Vekselstrom, omsaettes Jaevnstrommen til trefaset Vekselstrom 50 Perioder 6—10 kV Spaending. Den Del af Effekten, som fra Omformerstationerne skal fordeles videre til de föran naevnte fjaernere liggende Forbrugscentrer i Danmark, optransformeres til 50 kV, hvilken Spaending er passende egnet til Elektricitetens Fordeling over de Afstande, hvorom der er

9 Tale, ligesom den kan regnes at ville tillade Anvendelsen af Land- og Sokabler i direkte Förbindelse med Luftledningerne, altsaa uden Transformering. Jaevnstromsledningerne fra Norge udfores som Luftledninger paa Jaernmaster med Haengeisolatorer (9—10 Stk. pr. Kaede), ganske som de under Alt. C og D naevnte Vekselstromsledninger for 132 kV, for alle Landledningers Vedkommende saavel i Norge som i Danmark. Sokablerne under Skagerak og Kattegat (Samsobaelt) udfores som profiltraadarmerede EnlederBlykabler med 16—20 mm Isolation. De enkelte Ledere saavel i Luftledningerne som i Kablerne gores 185 mm 2 Kobber (for Luftledningernes Vedkommende dog mulig af aekvivalent Tvaersnit af Staal-Aluminium), idet denne Dimension viser sig at vaere den fordelagtigste under de foreliggende Forhold. For at opnaa en bekvem direkte Telefonförbindelse mellem Kraftstationen i Norge og Omformerstationerne i Danmark udlaegges et Svagstromskabel med 4 Körer parallelt med Staerkstromskablerne under Skagerak. Vekselstromsledningerne, 50 kV fra Omformerstationerne til de forskellige Forbrugscentrer i Danmark, udfores som Luftledninger paa Jaernmaster med Haengeisolatorer (4—5 pr. Kaede) for alle Landledningers Vedkommende, medens Sokabelstraekningen under Lillebaelt udfores som profiltraadarmerede Treleder-Blykabel med 12—15 mm Isolation. Dimensionerne af 50 kV-Ledningerne er angivet i Tabel A og deres Udstraekning paa Kortet, paa hvilket tillige er indtegnet (punkteret) de for Tiden bestaaende samt de efter Skon yderligere nodvendige 50 kV-Ledninger til Effektens Fordeling indenfor de forskellige Forbrugscentrers Omraader. Til Fasekompensering og Regulering af Spaendingen paa 50 kV-Ledningsnettet i Jylland og Fyen opsaettes Synkronmotorer i Ledningsnettets Hovedpunkter. Paa vedfojede Skema A samt tilhorende Tabel A er givet en Oversigt med Beregninger over Anlaeget paa forskellige Udbygningstrin, for hvilke de medgaaende Kapitaler, regnet fra Kraftstationen i Norge (men exclusive denne) til Forbrugscentrerne i Danmark, ses at vaere folgende: l a . . . 23,5 Mill. Kr. dansk III . . . . 49,6 Mill. Kr. dansk Ib . . . 28,2 » » » IV . . . . 51,9 » I c . . . 28,2 » » » V . . . . 84,2 » Af disse Udbygningstrin svarer III til Överföring af ca. 42,000 kW til Forbrugscentrerne i Danmark. Anlaeget bestaar i denne Skikkelse af: 3 Stk.

10 Enkeltledere, 185 mm 2 , Omformerstationer ved Aarhus og Kobenhavn samt 50 kV Vekselstromsledninger til Fordelingscentrerne i Jylland og Fyen. Den ene af de 3 Jaevnstromsledere tjener som Reserve for de to andre (Yderledere), men ligger forovrig normalt parallelt med en af disse. Som Nulleder benyttes Jorden (Havet). Ved Udbygningstrin la, Ib og I c omfatter Anlaegene kun Omformerstationen i Aarhus og de derfra udgaaende Ledningertil Forsyningen af Jylland og Fyen, ialt med 19,000 kW, leveret ved de forskellige Forbrugscentrer. Disse Trin er medtaget som mulige Stadier under Udbygningen, idet de kraever Anvendelsen af en vaesentlig mindre Kapital end den som medgaar til hele Anlaeget. Dog kan Trin l a naeppe anbefales til Anvendelse udover den Tid som anses for nodvendig som Provetid, da det kun omfatter en enkelt Leder og saaledes ikke indeholder nogen Reserve. I Tilfaelde I a og I b taenkes »Jorden« (Havet) benyttet som normal Tilbageledning for Strömmen, idet anstillede Undersogelser har vist, at de herved opstaaende Spaendingsdifferencer og Stromme i Havet efter al Sandsynlighed ikke kan antages at have skadelig Indflydelse paa Svagstromsanlaeg og Navigering. I Tilfaelde I c er derimod hver af de to Ledere benyttet som stromforende for sin Pol og Jorden kun forudsat som Reserve. Selvfolgelig foroges Tabene i Ledningerne herved betydeligt. Udbygningstrin IV er medtaget som den Graense, hvortil Jaevnstromsanlaegets Overforingsevne kan bringes, hvis de Forventninger gaar i Opfyldelse, som Driftslederen af de besigtigede Anlaeg Moutiers—Lyon, hos hvem Udvalgets danske og norske Medlemmer har sogt indgaaende Oplysninger, mener man kan knytte til Jaevnstromssystemet i Henseende til Muligheden for en senere Forogelse af Spaendingen til ca. 2x140 kV. Den til Forbrugscentrerne i Danmark overforte Effekt stiger herved til ca. 53,000 kW. Udbygningstrin V svarer til en Fordobling af Anlaeget under Trin IV, idet hver af Omformerstationerne i Aarhus og Kobenhavn forsynes gennem sin selvstaendige Ledning fra Norge med en faelles Leder som Reserve. Betalingen for Effekten, leveret fra Kraftstationen i Norge, er her, som i det folgende, eksempelvis regnet til 100 Kr. norsk pr. kW. Endvidere er 1 Kr. norsk regnet lig 80 Ore dansk, svarende til den ved Tidspunktet for Paabegyndelsen af denne Redegorelse gaeldende Kurs.

11¶Som Resultat af Tabellen fremgaar, at Prisen pr. kW-Aar, henfort til Forbrugscentrerne i Danmark ved de forskellige Udbygningstrin, stiller sig paa folgende Maade: l a . . . . 234 Kr. dansk pr. kW-Aar I b . . . . 252 » » » » I c . . . . 266 » » » »

III . . . . 224 Kr. dansk pr. kW-Aar IV . . . . 202 » » V . . . . 180 » » » »

Af disse Priser er det navnlig den under III anforte, Kr. 224, som danner Grundlag for Udvalgets Bedommelse af Anlaeget i okonomisk Henseende, hvorom naermere nedenfor. B. J a e v n s t r o m s a n l a e g m e d L u f t l e d n i n g g e n n e m Sverige. Vedrorende dette Anlaeg henvises til den naermere Beskrivelse m. m. i Bilag 2. Ledningsanlaeget er vist paa vedfojede Kort B. Elektriciteten er beregnet leveret fra Kraftstationen ved Nore eller et andet i Forhold til Danmark ikke fjaerntliggendeVandkraftanlaeg i Norge. Dette forsynes, som föran naevnt, med saerlige Generatorer til Levering af hojspaendt Jaevnstrom af indtil 2 x 110 kV Spaending med jordet Midtpunkt. Ledningen fores som Luftledning gennem Sverige, som Kabler under Öresund og ätter som Luftledning gennem Sjaelland til en Omformerstation ved Kobenhavn for de 23,000 kW, som bruges paa Sjaelland og LollandFalster. Fra Kobenhavn fores Ledningen videre over Korsor, Nyborg til en Omformerstation ved Kolding og derfra videre til en Omformerstation ved Aarhus, hvilke to Omformerstationer leverer Kraft til Jylland og Fyen, tilsammen 19,000 kW. Fra Omformerstationerne udgaar 50 kV Vekselstromsledninger til Forbrugscentrerne i Danmark, ganske som naevnt under A og som vist paa Kortet. Endvidere opstilles Synkronmotorer som under A. Jaevnstromsledningerne har baade som Luftledninger og som Kabler 240 mm 2 Tvaersnit Kobber (eller for Luftledningen det aekvivalente Tvaersnit af StaalAluminium). Isolationen af Ledningerne er den samme som föran naevnt. Det bemaerkes, at Kablerne under Öresund i dette Tilfaelde, ligesom under det senere naevnte Alt. D, kan erstattes med Luftledninger, men at denne Mulighed ikke frembyder nogen Fordel ved Jaevnstrom, da man her tor

regne med at kunne anvende en lige saa hjaj Spaending i Kablerne som i Luftledningerne. Paa vedfojede Skema B samt tilhorende Tabel B er givet en Oversigt med Beregninger over Anlaeget paa forskellige Udbygningstrin, svarende til de under A angivne, idet der dog er tilfojet et Udbygningstrin II, ved hvilket Jaevnstromsledningerne kun er forlaenget til Omformerstationen ved Kolding. De medgaaende Kapitaler, regnet fra Kraftstationen i Norge til Forbrugscentrerne i Danmark, ses at vaere folgende: la Ib II

23,8 Mill. Kr. dansk 28,2 » » » 46,9 » » »

III 56,4 Mill. Kr. dansk IV . . . . . . 58,7 » V 92,8 »

Af disse Udbygningstrin svarer ligeledes her Trin III til Överföring af 42,000 kW til Forbrugscentrerne i Danmark. Om de forskellige Udbygningstrin er forovrig tilsvarende Bemaerkninger at gore, som anfört under A. Som Resultat af Tabellen fremgaar, at Prisen pr. kW-Aar, henfort til Forbrugscentrerne i Danmark, stiller sig saaledes: l a . . . . 215 Kr. dansk pr. kW-Aar I b . . . . 220 » » » » II 250 » ». » »

III . . . . 240 Kr. dansk pr. kW-Aar IV . . . . 212 » » » » V . . . . 188 »

Af disse Priser er det ätter her den under III anforte, Kr. 240, som danner Grundlag for Udvalgets Bedommelse af Anlaeget i okonomisk Henseende, hvorom naermere nedenfor. C. V e k s e l s t r o m s a n l a e g med L u f t l e d n i n g g e n n e m S v e r i g e og K a b e l u n d e r Ö r e s u n d . De saerlige Sporgsmaal som paatraenger sig ved Anlaeg for Kraftöverföring med trefaset Vekselstrom paa saa stor Afstand og med saa hoj Spaending, som der her bliver Tale om, nemlig: Koronatab, Faseforskydning, Spaendingsregulering m. m. samt Normer og Bekostninger for Transformatorstationer og Kraftledninger, er gjort til Genstand for en naermere Behandling i de vedfojede Bilag 3, 5, 6 og 7, til hvilke der henvises. Ledningsanlaeget er vist paa vedfojede Kort C. Elektriciteten er beregnet

13 leveret fra Kraftstationen ved Nore eller et andet i Forhold til Danmark ikke fjaernere liggende Vandkraftanlaeg i Norge. Dette forsynes med Transformatorer og Apparatanlaeg for 132 kV Spaending 50 Perioder samt indrettes for 2 udgaaende Ledninger. Spaendingen, 132 kV, er valgt under Hensyn til, at samme Spaending er fastsat som Normalspaending for elektriske Hovedledningsanlaeg i Sverige og muliggor saaledes direkte Tilslutning til disse, f. Eks. ved Etablering af en Koblingsstation ved Trollhättan, hvilket bl. a. kan vaere af Betydning som Reserve under Reparation af Ledninger o. 1. Ledningerne fores som Luftledning gennem Sverige til en Hovedtransformatorstation ved Helsingborg, hvilken Station udstyres med Transformatorer a 20 MVA samt Synkronmotorer og eventuelt Reaktansspoler til Regulering af Spaendingen under forskellige Relastningsforhold. I Transformatorstationen ved Helsingborg nedsaettes Spaendingen til 50 kV, hvilket er den hojeste Vekselstromsspaending, man tor regne at kunne anvende ved Kabler i direkte Förbindelse med Luftledninger. Fra Helsingborg udgaar et 50 kV Ledningsnet, som fordeler Elektriciteten til de forskellige Forbrugscentrer i Danmark. 132 kV-Ledningerne fra Norge til Helsingborg udfores som Luftledninger paa Jaernmaster. Der anbringes en Masteraekke for hver trefaset Ledning. Ledningerne baeres af Haengeisolatorer (9—10 Stk. pr. Kaede) og gores af 120 mm 2 Tvaersnit Kobber (eller det aekvivalente Tvaersnit af Staal-Aluminium). Masterne dimensioneres saaledes, at de — om onskes — senere kan optage Ledninger af det dobbelte Tvaersnit (240 mm 2 Kobber eller tilsvarende Staal-Aluminium). Endvidere disponeres hele Masteanlaeget saaledes, at det ved senere Opstilling af ialt 3 Masteraekker kan benyttes til 2 trefasede Ledninger for 220 kV Spaending. Der er herved, uden synderlige Merudgifter til at begynde med, disponeret paa långt Sigt med store Udvidelsesmuligheder for Oje. 50 kV-Landledningerne i Danmark udfores som Luftledninger paa Jaernmaster med Haengeisolatorer (4—5 pr. Kaede), mens Sokabelstraekningerne udfores som profiltraadarmerede Treleder-Blykabler med 12—15 mm Isolation. Dimensionerne af 50 kV Ledninger er angivet i Tabel C og deres Udstraekning paa Kortet, som tillige viser (punkteret) de for Tiden bestaaende samt efter Skon yderligere nodvendige 50 kV Ledninger i Danmark.

14¶Til Regulering af Spaendingen paa 50 kV Ledningsnettet saavel i Jylland som paa Oerne opsaettes Synkronmotorer i Ledningsnettets Hovedpunkter. Paa vedfojede Skema C samt tilhorende Tabel C er givet en Oversigt over Anlaeget paa forskellige Udbygningstrin, for hvilke de medgaaende Kapitaler, regnet fra den ved Vandkraftanlaeget i Norge beliggende Transformatorstation (men excl. denne) til Forbrugscentrerne i Danmark, er folgende: la lb Ic

18,9 Mill. Kr. dansk 23,2 * » » 39,2 » » »

III IV

57,9 Mill. Kr. dansk 59,0 »

Af disse Udbygningstrin svarer, ligesom tidligere, III til Överföring af ca. 42,000 kW til Forbrugscentrerne i Danmark. Anlaeget bestaar i denne Skikkelse i Hovedsagen af 2 trefasede 132 kV Ledninger til Transformatorstationen i Helsingborg og 4 udgaaende 50 kV Ledninger, hvoraf 2 forsyner Sjaelland og Lolland-Falster og 2 Fyen og Jylland. Ved Udbygningstrin la, Ib og I c omfatter Anlaegene kun Forsyningen af Sjaelland og Lolland-Falster, ialt med 23,000 kW henfort til Forbrugscentret ved Kobenhavn. Trinene la og Ib er, ligesom tidligere, medtaget som Stadier under Udbygningen, idet de kraever Anvendelse af en vaesentlig mindre Kapital end den til hele Anlaeget medgaaende. Om Trin la, ved hvilket Kraften antages leveret fra Glommen, bemaerkes, at der intet vides om, i hvilket Omfång de dervaerende Anlaeg er i Stand til at bestride den Kraftleverance, som her er Tale om. Prisen paa Effekten fra Glommen er regnet 25 % hojere end fra de fjernere liggende Kraftanlaeg. Imidlertid indeholder hverken l a eller Ib nogen Reserve for 132 kV Ledningen til Helsingborg og rummer saaledes en Usikkerhed i Driften, som man muligvis ikke i Laengden kan se bort fra. I Trin I c er denne Mangel afhjulpet ved, at Ledningen er gjort dobbelt. Imidlertid bliver Prisen herved, som det vil ses af nedennaevnte Tal, saa hoj, at 50 kV Ledningsanlaeget samtidig bor fores videre til Jylland og Fyen, hvorved Omkostningerne ved Dobbeltledningen fra Norge fordeles paa en större Effekt. Det herved fremkomne Trin er det först omtalte (III). Endelig er medtaget et Udbygningstrin IV, som kun er forskellig fra Trin

15 III ved nogle paa Hovedpunkterne i Danmark foretagne Forogelser af den tidligere anbragte Synkroneffekt, ved hvilke Foranstaltninger Anlaegets Overforingsevne foroges til 53,300 kW, hvilket omtrent er det samme som förekommer i Trin IV under de tidligere omtalte Alternativer A og B. Som Resultat af Tabellen fremgaar, at Priserne pr. kW-Aar, henfort til Forbrugscentrerne i Danmark ved de forskellige Udbygningstrin, stiller sig saaledes: l a . . . . 208 Kr. dansk pr. kW-Aar Ib . . . . 206 » » » » I c . . . . 266 » » » »

III . . . . 251 Kr. dansk pr. kW-Aar IV . . . . 235 » » » »

Af disse Priser er det ligeledes her den under III anforte, Kr. 251, som danner Grundlaget for Sammenligning med de foregaaende Alternativer A og B, hvorom naermere nedenfor. D. V e k s e l s t r o m s a n l a e g m e d L u f t l e d n i n g g e n n e m Sverige og L u f t l e d n i n g o v e r Ö r e s u n d . De saerlige Sporgsmaal som paatraenger sig ved Anlaeg for Kraftöverföring med trefaset Vekselstrom paa saa stor Afstand og med saa hoj Spaending, som der her bliver Tale om, nemlig: Koronatab, Faseforskydning, Spaendingsregulering m. m. samt Normer og Bekostninger for Transformatorstationer og Kraftledninger, er gjort til Genstand for en naermere Behandling i de vedfojede Bilag 3, 5, 6 og 7, til hvilke der henvises. Hvad specielt Luftledningen over Sundet angaar henvises til Bilag 4. Ledningsanlasget er vist paa vedfojede Kort D og er i Hovedsagen det samme som angivet paa Kort C, dog med den Forskel, at den fra Norge udgaaende 132 kV Ledning fores over Öresund som Luftledning Nord for Helsingborg og herfra videre, först til et Punkt i Naerheden af Kobenhavn og dernaest til et Punkt i Naerheden af Kalundborg, hvor der begge Steder indrettes Transformatorstationer for Nedtransformering af Spaendingen til 50 kV, og eventuelt 30 kV for Forsyningen af Kobenhavn og Frederiksberg. 50 kV er, som for naevnt, den hojeste Vekselstromsspaending, man tor regne med ved Kabelanlaeg.

16 De 132 kV Ledninger udfores med samme Dimension som tidligere angivet under C. Ligeledes udfores de fra Transformatorstationerne ved Kobenhavn og Kalundborg udgaaende 50 kV Luftledninger og Kabler som dér naevnt. Den större Overforingsevne, som disse Ledninger herved bliver i Besiddelse af, kommer Anlaeget til Gode i Form af större fremtidige Udvidelsesmuligheder. Til Regulering af Spaendingen paa 50 kV Ledningsnettet saavel i Jylland som paa Oerne opsaettes Synkronmotorer og eventuelt Reaktansspoler i Ledningsnettets Hovedpunkter. Luftledningen over Sundet udfores ved Hjaelp af to i Sundet opstillede Gittertaarne af ca. 200 m Höjde over Havfladen samt et noget lavere Gittertaarn paa dansk Side. Idet Fundamenterne for de to forstnaevnte Taarne anbringes paa 10 m Vanddybde, fremkommer 2 Spaend å ca. 2300 m og et kortere (ca. 1100 m) paa svensk Side. Ledningerne udfores af sammensnoede Traade af Staal, 240 mm 2 , med et udvendigt Lag af Aluminiumtraade, 110 mm 2 . Disse Ledninger vil med tilstraekkelig Sikkerhed kunne strammes saa meget, at der under alle Omstaendigheder bliver en fri Höjde for Fartojer paa 60 m. Gittertaarnene dimensioneres saaledes, at de ialt kan optage 6 stromforende Ledninger af naevnte Dimension for en Spaending af indtil 220 kV. Paa vedfojede Skema D samt tilhorende Tabel D er givet en Oversigt over Anlaeget paa forskellige Udbygningstrin, for hvilke de medgaaende Kapitaler, regnet fra den ved Vandkraftanlaegene i Norge beliggende Transformatorstation (men exkl. denne) til Forbrugscentrerne i Danmark, er folgende: Ia

Ib !c III

20,6 Mill. Kr. dansk 24,9 » » » 41,6 » » » 60,6 »

IV Va Vb

61,8 Mill. Kr. dansk 95,7 » 83,5 »

Af disse Udbygningstrin svarer, ligesom tidligere, III til Överföring af ca. 42,000 kW til Forbrugscentrerne i Danmark. Anlaeget bestaar i denne Skikkelse af 2 trefasede 132 kV Ledninger til Transformatorstationerne ved Kobenhavn og Kalundborg samt 2 fra sidstnaevnte Transformatorstation udgaaende 50 kV Ledninger til Jylland og Fyen, medens Forsyningen af Sjaelland og Lolland-Falster foregaar fra Transforma-

17 torstationen ved Kobenhavn gennem Ledninger, som til Dels allerede forefindes. Ved Udbygningstrin la, I b og I c omfatter Anlaegene kun Forsyningen af Sjaelland og Lolland-Falster, ialt med 23,000 kW, leveret ved Forbrugscentret ved Kobenhavn. Vedrorende disse Udbygningstrin henvises til, hvad derom er sagt under Alt. C. Endvidere er der, ligesom tidligere, medtaget et Udbygningstrin IV, som kun er forskelligt fra Trin III ved nogle paa Hovedpunkterne i Danmark foretagne Forogelser af den tidligere anbragte Synkroneffekt, ved hvilke Foranstaltninger Anlaegets Overforingsevne foroges til 52,500 kW. Det benicerkes dog samtidig, at medens de i Alt. C naevnte 53,300 kW omtrent var Gramsen for, hvad Anlaeg C med passende Virkningsgrad kunde överföre, ligger Graensen for, hvad Anlaeg D under lige Forhold kan överföre, antagelig ved ca. 65,000 kW, og heri ligger en af Fordelene ved at fore den hoje Spaending, 132 kV, frem til Kobenhavn og Kalundborg. Endelig er tilfojet tvende Udbygningstrin Va og V b, ved hvilke den ved Forbrugscentrerne i Danmark leverede Effekt er foroget til 105,000 kW (det dobbelte af Trin IV). Ved begge disse Trin er 50 kV Vekselstromsanlaegene i Danmark fordoblede i Forhold til Trin IV. Ved Trin Va er Anlaegets Overforingsspaending ligesom hidtil ansat til 132 kV, idet dog Ledningsdimensionerne er foroget til 400 mm 2 Aluminium + 90 mm 2 Staal. Dette Udbygningstrin svarer omtrent til den praktiske Graense for 132 kV Anlaegets Overforingsevne ved Dobbeltledning. Ved Trin V b er der regnet med, at Anlaeget udfores for 220 kV Spending og Enkeltledning med en Leder som Reserve. Dette Anlaeg kan bedst tankes udfort som en Udvidelse af det under Trin Ib omhandlede Anlaeg. Ved at have een Leder som Reserve kan saavel Ombygningen som senere Revisionsarbejder foretages uden Driftsstandsninger. Som Resultat af Tabellen fremgaar, at Priserne pr. kW-Aar, leveret ved Forbrugscentrerne i Danmark ved de forskellige Udbygningstrin, stiller sig saaledes: l a . . . . 208 Kr. dansk pr. kW-Aar IV . . . . 226 Kr. dansk pr. kW-Aar Ib . . . . 207 » » » » Va . . . . 210 » Ic . . . . 271 » » » » Vb . . . . 181 » III . . . . 244 » » » »

18 Af disse Priser er det ligeledes her den under III anforte, Kr. 244, som danner Grundlaget for Udvalgets Sammenligning med de tidligere behandlede Alternativer A, B og C, hvorom naermere i naeste Afsnit. S a m m e n l i g n i n g m e l l e m de f o r s k e l l i g e A l t e r n a t i v e r . Sammenlignes de i de foregaaendé Afsnit (A, B, C og D) anforte Tal, som angiver Anlaegsomkostningerne, stiller disse sig for Trin III saaledes: A B C D

49,6 Mill. Kr. dansk 56,4 » » » 57,9 » » 60,6 » » »

Disse Belob fordeler sig paa de indenfor de 3 Ländes Omraader faldende Anlaeg paa folgende Maade: A. III B. III C. III I). III

Ialt

Norge

49,6 56,4 57,9 60,6

2,6 x 8,9 3 13,6 3 13,6 3

Sverige l

12,5 22,4° 19,1 4

Danmark

47,0 2 35,0 6 21,9 7 27,9 5

Mill. Kr. dansk

Prisen pr. kW-Aar, leveret ved Forbrugscentrerne i Danmark, stiller sig for Trin III saaledes: A B G I)

224 Kr. dansk pr. kW-Aar 240 » 251 » » » * 244 » » » »

Det ses altsaa at A (Jaevnstromsanlaeg med Kabel under Skagerak) saavel i Henseende til anvendt Kapital som til Pris pr. kW-Aar bliver billigst og X Fra

Kraftstation i Norge til Kyst ved Kristiansand. F Fra Kyst ved Kristiansand til Forbrugscentrer i Danmark. Fra Kraftstation i Norge til Grsen se ved Kornsj'0. 4 17 Fra Gramse ved Kornsjo til Kyst ved Helsingborg. 5 Fra Kyst ved Helsingborg til Forbrugscentrer i Danmark. 6 Fra Gramse ved Kornsjo til Transformatorstation ved Helsingborg, incl. denne. 7 Fra Transformatorstation ved Helsingborg, excl. denne, til Forbrugscentrer i Danmark. 2 I?

19 C og D (Vekselstromsanlaeg med Luftledning gennem Sverige) dyrest, inedens B (Jaevnstromsanlaeg med Luftledning gennem Sverige) ligger imellem. Et Valg mellem de forskellige Alternativer efter disse Tal alene vilde altsaa falde ud til Fordel for A. Imidlertid er der ogsaa andre Hensyn at tage, hvorom bemaerkes folgende: Alternativ A beror paa Muligheden af, at udfore et driftssikkert 2x110 kV Jaevnstromsanlaeg med Kabel under Skagerak. Udvalgets danske og norske Medlemmer, som saerlig har studeret dette Projekt, mener, at denne Mulighed foreligger; men da Jaevnstromsanlaeg for meget hoj Spaending hidtil kun er anvendt paa ganske faa Steder, og da Kabelanlaeg af den Storrelse og Art, som her er Tale om, aldrig for er bragt til Udforelse, er det ikke udelukket, at der kan opstaa betydelige Forogelser af de anforte Belob. Forinden dette Alternativ kan anbefales, maa der derfor foretages mere indgaaende Undersogelser end Udvalget hidtil har haft Anledning til at foretage. Ved Alternativ B er de tekniske Vanskeligheder af mindre Betydning, og Udvalget mener derfor at dette Anlaeg, efter at vaere nöje gennemarbejdet i Detaljerne, kan udfores med tilfredsstillende Sikkerhed. Derimod har Alternativ B i Forhold til C og D den Mangel, at det ikke uden staerkt forogede Udgifter tillader Förbindelse med de svenske Hovedledningsanlaeg og saaledes saa godt som udelukker de gensidige Fordele alle Parter kunde have af saadanne Förbindelser. Vedrorende Alternativ C og D maa Udvalget pege paa, at 50 kV trefasede Kabler saavel til Nedlaegning i Jorden som i Soen, saavidt vides, endnu ikke er bragt til Udforelse eller i hvert Tilfaelde ikke provet i större Omfång i daglig Drift gennem laengere Tid, og at der saaledes ved Forslaget om Anvendelse af disse er en vis Usikkerhed. De senere Åars Fremskridt paa Kabelteknikkens-Omraade gor imidlertid, at Udvalget tor gaa ud fra, at det Tidspunkt snart vil foreligge, da man kan regne med saadanne Kablers Anvendelighed i större Udstraekning, og Udvalget er i sine Grundlag for Alt. C og I) gaaet ud herfra. Det vilde for Alt. C have vaeret i hoj Grad onskeligt, om Udvalget havde kunnet foreslaa en hojere Spaending end 50 kV for Fordelingsnettet i Danmark, idet denne Spaending i Grunden er for lav til de store Effektbelobs Överföring til Jylland, hvilket giver sig til Kende derved, at Ankegene til Forsyning af disse Dele af Landet bliver relativt dyre og giver Anledning til for-

holdsvis store Tab under Vejs. Men Muligheden for Forslag om en saadan hojerc Spaending er paa naervaerende Tidspunkt udelukket, da — som sagt — allerede den foreslaaede Spaending af 50 kV danner Graensen for, hvad der indtil videre kan taenkes praesteret paa Kabelteknikkens Omraade. Imidlertid kommer man i Hovedsagen udover disse Vanskeligheder ved Alt. D, idet Overforingsdistancen for 50 kV Anlaeget herved reduceres fra ca. 345 til ca. 210 km. Dette giver sig allerede ved Udbygningstrin III Udtryk gennem en lavere Pris pr. kW-Aar for Alt. D end for Alt. C. Og den saaledes fremtraedende Fordel vokser ved foroget Effekt. For endelig at faa Overblik over, hvorledes Omkostningerne vil stille sig i fjaernere Fremtid, har Udvalget — som naevnt — udfort Beregninger for 105,000—109,000 kW, leveret ved Forbrugscentrerne i Danmark. Ved disse Trin kan kun Alt. A, B og D med Fordel anvendes. Anlaegsomkostningerne og Priserne pr. kW-Aar vil herved blive: Anla?gskapital i Kr. dansk

Överfort kW

Pris i Kr. dansk pr. kW-Aar

84,2 92,8 95,7 83,5

109,000 109,000 105,000 105,000

180 188 210 181

Alt. A, Trin V . » B, » V . . » D, » V a . » D, » Vb .

21¶RESUMÉ Som Resumé af hvad der i det foregaaende er sagt o m de forskellige Alternativer skal Udvalget udtale, at de Momenter, som kan anfores for og imod disse Alternativer, er af den Art, at Udvalget ikke paa det nuvaerende Tidsp u n k t anser det for hensiglsmaessigt — trods Prisforskellen — at udtale sig om, hvilket der bor foretraekkes. Som Maal for, hvad Elektriciteten efter de opstillede Beregninger med r u n d e Tal maa antages at ville koste, k a n angives 225—250 Kr. dansk pr. k W - A a r f o r ca. 42,000 kW, leveret ved 5 Forbrugscentrer i D a n m a r k , hvilke Priser reduceres til 180—210 Kr. dansk pr. kW-Aar ved en Forogelse til godt 100,000 kW. Udvalget skal endvidere gore opmaerksom paa, at af de totale Omkostningcr er — ligeledes r u n d t regnet — omtrent den ene Halvdel Betaling for selve Elektriciteten i Norge, medens de til Forrentning og Afdrag af Kapitalen samt til Vedligeholdelse og Drift af Overftoringsanlaegene nodvendige Udgifter, som tilsammen er ansat til 10 % af Anlaegskapitalen, udgor den a n d e n Halvdel. Prisen paa Elektriciteten fra Norge er regnet til 125 Kr. norsk pr. kW-Aar fra Glommen og 100 Kr. norsk pr. kW-Aar fra de ovrige Kraftanlaeg, hvilke Priser er sat lig 100, henholdsvis 80 Kr. dansk pr. kW-Aar. Omkostningerne ved Overforingsanlaegene er beregnet efter det Prisniveau, som var gaeldende i Foraaret 1922, hvilke for Anlaeg af den Art, der her er Tale om, formentlig omtrent ligger ved det dobbelte af, hvad tilsvarende Anlaeg kostede i danske Kroner for Krigen. Der vil derfor formentlig vaere Mulighed for ad Aare at k o m m e lavere med disse Priser end her naevnt, idet det vel tor formodes, at alle Anlaegsomkostninger vil synke inden det Tidspunkt naas, da en eventuel Kraftöverföring fra Norge kan k o m m e til Udforelse. Kobenhavn,

den 2. December

1922.

A. R. ANGELO

W. BORGQUIST

RIV.

HANSSEN

JACOB NISSEN

WILLIAM

STEN

VELÄNDER

RUNG

JjEVNSTROxMSANLiEG MED KABEL UNDER SKAGERAK

Kort A

LEDNINGSANL/EG

^(•••-••••••^WQif 2X110 kV Jsevnstromsledninger. 50 kV Vekselslroms-Hovedledning. 50 kV Vekselstroms-Sideledning (ikke medregnet i Overslagene). Omformerstation (Jaevnstrom 2XH0 kV — Vekselstrom 50 kV). 50 kV Hovedtransformatorstation. 50 kV Lokal-Transformatorstation (ikke medregnet i Overslagene).

|J,EVNSTR0MSANL/EG MED LUFTLEDNING GENNEM SVERIGE

Kort B

LEDNINGSANLiEG

2X110 kV.Tacvnstromsledninger. 50 kV Vekselstroms-Hovedledning. 50 kV Vekselstroms-Sideledning (ikke m e d r e g n e t i Overslagene). Omformerstation (Jaevnstrom 2XH0 kV — Vekselstrom 50 kV). 50 kV Hovedtransformatorstation. 50 kV Lokal-Transformatorstation (ikke medregnet i Overslagene).

VEKSELSTR0MSANL/EG MED LUFTLEDNING GENNEM SVERIGE OG KABEL UNDER 0RESUND

Kort C

LEDNINGSANL/EG

*fe LJ^

132 kV Vekselstroms-Hovedledning. 50 kV Vekselstroms-Hovedledning. 50 kV Vekselstroms-Sideledning tikke medregnet i Overslagene). 132 kV Hovedtransformatorstation. 50 kV Hovedtransformatorstation. 50 kV Lokal-Transformatorstation (ikke medregnet i Overslagene). Koblingsstation.

VEKSELSTROMSANLAEG MED LUFTLEDNING GENNEM SVERIGE OG LUFTLEDNING OVER 0RESUND

Kort D

LEDNINGSANL.EG

— 132 respekt. 220 kV Vekselstrom-Hovedledning. — 50 kV Vekselstrom-Hovedledning. — - 50 kV Vekselstrom-Sideledning (ikke m e d r e g n e t i Overslagene). • T32 respekt. 220 kV Hovedtransformatorstation. O 50 kV Hovedtransformatorstation. A 50 kV Lokal-Transformatorstation (ikke m e d r e g n e t i Overslagene). + Koblingsstation.

-^ 3 > Sz

X TT

ZR.

u <D

> 3 z o

cti

X O

Ti eq OJ

-4_)

b 0)

C 3

6XS

13 ,fi Cfl

Ml C

•o

u ^

T3 V

v £ o>

oa « « E i>

:iir

C .* 03 V5 CO

E s s(/) c

-M

-o

O H-j ^

T-<

r C

E> o X o

Ix Ä

B £ E E

fll

a, >

u ^

-M~

»cs

c e d •—

8 öc^-^ ci. S o > c

> •>"*" •T?

m US X 00 1-1

'ca v — v Ä « a p

ra J v.

S E l/s i O =c 90

<-*

^ *« X TJ *# > t i fe C o

er,

t» t.

-j ^

c/)

irt

C U

< o

C5 O

eo CO

a c •y:

1 -

«t-

c o

- t - eo GN i—i

a, a< fe - i i"

,_ g O 1^.

1 ^ CM

O m

i O

r; S fed c BH

3 a

O O r l O i n W U l O l r C M o m c n r - i ^ c o - ^ T-l

T-H

o CM oo in

o O in"

<i © to > CM C -^ cTc_ CM to

T-H -

T *

T-i o

t ^ O O l N H X M T t

T-H

o CM O CM

T - I CO

fed («"

eel

cfl

•

2 M

o CM^ Ci CM

o <3 Oi SO

CO T-H CO CO i

. C

o ©^

<! £>

--o CO -t-

O O in o ^ ia in" -^<~ T-l

T-l

tO tC O CM tO

CM C^I SM

»-H CM T-H O

O O in o_ m " iCnM •^ *H " T-H

O O H CM ^ r

T-H CM

tO tO O CM tO T-H" Cl" T-T O " O "

C-l CM CM

O O m^ o ^ m"m"->*"

T-H

o 'P,

rH T-. ^

O O O CO o t o -^< o o o co CM t o m m m m to CO

C i

H*_

—

-d<

co o

•*

o to"

O O

<£

m" m' -^

T-<

CO CM

0¶T-H CM T-H

C-l 00

c-^i 00

•>!

C"'

| _ l T-H T-H T-H

*°

o to"

udgifter

T-l

T *

CO *~' * "

XX CM

• m iC . 00 oc

00 oc

tec

E s

240 km Jordledi 130 km Sokabel . Udhegni ng af Ka Telefona nheg ans Omform erstation 135 km Luftledni

CS co

tO : . a J3 " a

fed

1-3

•o

T Xi es

fed 0 .a te £ a o

3d fe a c

feC fe

> "lE o" * * ap

• a

E mm

_c3

o m te

a ca IQ

E s

Xeo

X X

co X "

* CM aT T3 -3 - <" „ C

3 2 g " 5

cJ^feiO '. -3 a A '. T3 H

» - H

cs es o

•?

OC" CM

s CM

O o CM

5 T!

O O O O

c to

Ifl

CO M

T—i o

c/; te

=3 E DO

•5 >

£ s

*3 C/3

»i

<u t/1

> bl

> to

o a

'-i

•o 9 "C cd

a ÄÄÄ8

T3 3

0 0 CM

O T -

t O

>> 0 0

T-l

T-H

C>I

T-H

'te T3

T-H

O O o o O rO H

—

a • « « g

-+• T-H i n CM CM CM m -h -t

* • • . „ .

m O

o Co^ fo- Oo T-H o T-H o

tu CU

C-!

t-» to

c. *

-JZ

* „ . • - .

•—

t~- o m /*> p , w m es *

O o

CM 00 CM

1-1

"a«

CM CM

T* O i H O T f T f O O T-H CM CM CM

—'

O O O O O o o o o o O t— r^ O T *

—

o o H H f H N ^

t^ r~-

T-H

«!

tO tO O CM tO TH CM T-H O O

m t^

3 M

CO T-H T-H CO

o o o o o o O O O CO o o O t^- 1-- i f i O i Q CM' T-." CO" O " m " m" -H< HH< m m

fed u

•ti

T-H

60 »

o o o r~

to Ci -t

2 k>

Ci Is" 3 o

—

o o

£ « „ ,Ä «

^rc *Z> -*

T-H CM T-H

0 CM

1-1

CM^

C is

^ ^ "C —

CM^

fed t-' H *

00¶CO O O CM C l m o so CM T-H so

o to

o 00

o o o o o o o o o o o o ' o o o t o >•* o C i -**> CO O Ci o O H M -* T-H T-H T-H T-l

—

^ c "C — O o o

CM^

O 00

,>»«««»

(O tO O CM 12 T-H CM T-H O O

j?/

rH «

CM to as

X m

T-H

«s *"'

-B

O CM

00 O

r H C M CM

CM •^

^j^ Ci' —

CO CO

00¶CO © O CM C i m o so CM T-I o

O CM tO O

T-H O

CO O O CM^ m^ o ^ m C^l m T-H -rt T-H

e <3 —j • 2 k>

-*•

•< >

„

X m

^-i

!C « T-H CM

o O

-*' 00

to B

< -<

O O o o t-- O O -t CM CM

CO CM

O O o o CM ?•! W CB CM

Aarlige Udgifter 1 0 % af Anlregsudg. Leveret ved Forbr ugscentrer i Danm. Tab i V ekselstrom sled, og Synkronm. Leveret fra Omför merstationerne . . til Tab i ii evnstrems Leveret fra Krafts tation i Norge . . . KebafE ffekt i Norg eå80Kr.pr.kW-Aar

fed h Cu

Ci m

r- ^

1-1

•< o c > CM^C —H Ci c CM tO 0 o ^

^, •< ** J» o

o IM CM CM CO o^

a »a a

OJO

O '~, CO CO

o T-I o i n CM o os T- O 00 I s - o c i CM t-i c^ co -*+ T-H [—

is* H

<J o c > CM_^ C — C: * CM SO 0

„

o o o •>* o o O " T-H" OO"~ co m CM

^ o

fed h

CM CM O CO CM CM o T-H

co m

COX

^ o 0_ Ci O •

CO CM t^

o o o t--

©T-ioincMT-iciT-

as t." S *

T *

** < > X

- O

O 00 T-H m

T—1

< BH

å CU

fe3 'feC

A -a" Ä (H

to . CO

a u

Jö Z

CM "*">

1 s i

. T3 CS

bJO

J cs 091

•o g Oj i

T! J

»-

_ -^

x | [1 . -o CM

\r -~l

J TH

r», ' r

° E

o c c

•S C

>£ £z

> E

i •>

~»

•

-M

't,

_ ! ? , ...p

ss i _.r\ [ CD

w_ Vi

.S! 0

u r

•*

r- ^

~ SÅ i

-T, i

9-=

. T3 rt tu

° s

T-H " C

>-Tj ^

"* ©

O 1-5

T-H

-a

CS o

2 fl

-i i

b/) o

c 3 CA

> 7

5 sca c >

•*

T-I

-a

i — ^

_Jr^

• o

3 E

i u

-a © © Is03

M u o Z M

J8 c ed ed t-

fed

r* © © Is"

<SX u CU

B..O

3> 3 to !H

tH > !-.

o **

"a "a EE

2¶Ä& E a o

"CO« " _^•

1 oi1 TH« £S ° CM

W C - N

ed . o o ja © B g m v g <M t Xi 5

fed

c ii O s

> o HH 09 t. 43

B , in rH

• g

CM CM

•g

m -* to

-rCS

»» ©

-* "#

O Is-

feO en

3 T 3 "äj

a .^

B . **!'

c = E> >

ii" • 03 *

172 O SO so

&XE

to,o ^ ( H "<-< CU

*o cu 3 -B B cs

t|H

-g 3 -*

i> B . ^

= E> =J0 B r t ©^ o© ^ in © 2 | > <M t o "o

fed

4) • B O *3 cd •M 03 t. 43

3 ®

s ,

7 >7 £ o a

en i n

CO CM CM

3 =

s > . ©m

> »«d ©

& A e c * fe 3 ^ ?

1 CO

— •

E JA © ©

O © ©

t f i ^ O

° 3

a o 1C 1

t. cd

cu X X co

t - o -M feCna CO fe t" tu _^j CU CO o > ~

3 z-?' 03

B O •t-l ed 03 TH

§> 2 © fe so 43 w

a tu to CO

B-X a

B"* a c b£

t0c2 t^

<o -^

B SO J3 © O 1C 1

ri « 73 CO i. IM

CO ©

CM ©__ CO^ -et

0 0 © C M © r H i n t — CO T-H

i-HCOOCOOO

CO CM ©

.•2

fed c-' S,

EH'

-5

in M Ci ©

°-

<£ o

°„

[^ Ht ©

»SJ o

> „°..

m CM

HSJ

0 O "*

>^ c „o > ^ i

j > c o m o oo I s -

. <5

•>

>n m

X « rH

< -fl t» •"•"

fed »H CH

o ©__

" 5 l © o • > © ©

co CO

m 1 -

- K L » o " " "

J4 co JA © M ©

c c T3

fed C"'

«H

Öi> •o

43 M

TJ 0)

t-.' fet;

u-B

S B

«.

33,00

—

•

B fecj

.•a fed

u B.

ä-a

<! © £* ©

<i £>

co CO

m Is-

JA co o

—

00 m

X co

O CO

"* © in

-st

CM T-H

1-1

JSfJ

Cl © Ht

ir C

^ „K „m Ä

—

00 M o *—•

CO CM

< >

r i r>

CO eo

CO 0 0 © co co

-et CM

CM CM

««. . © © m

- t -et

CM 00

O m CM

—

co CM

CO © T-H oo CM CM CM

CM C- e>

cu H^d _ 3

HJ .=

a D

• E •

• ©

es u

•

-* •

H C N f

feCCM

3 •

•2 . 3 2 '.T,

»-5

. •

c t

„,

fed ' <

43 B - - g g §

'•"B '•

segning af Kabel jfonanheg anslaas formerstation ved km Luftledning » Sokabel. . . segning af Kabel formerstation ved km Luftledning formerstation vec

CM CM

-B Q »v*

"So

-et CM

C* ©

-el

C>1

a >

00 CO

•"a«

E „ « E

O © O © O © © © © O CM CM -et CM ©

to o

i n oo - t T-H C M o o

o o m s I -

CM' C T © ' i o '

Cl ©

Jjl^t^

r * JA r H -et © ©

Is- t

CM'

oo' CM

^ ~

—

CM CM

m Ht ©

O - t CM

00 CM

T-H

< > JA

CM CM

•

I s

cc l>

£ Ä. , • «

OO CO C-l M 0 0

« B -<

CO'

00 00

C l r H © t ^ CM © © r H CM r H - t rH rn rn rH

"O 3 0) M

* fe

< •a

rH rH ©

0-1 CM

rH ©

•g

co m

—

m -t-

_ l

T-H

t>1

•et

r i O r i O r t ^ ^ r t O T j l CM

£ „ „ „ » •

n n c M c o c M c i o r - H / L i

_ "«,

cd cd

tfed

< j>

X " HXt

m mn

) kVA 33,75 75,00

cd •o

I'M

-J

0 "l , m H+i

in to

—

CS en

g 5 u

43 CO

4H 'to •a 3

CU CO

t/3

a <J

in ci

3 O

km Luftled. Aarh.-Aalb. 3 X » » Kold.-Oden.3X » Sokabel » » 3X kronmotorer i Aalborg og

ta ta

h B.

"£ >

C O r H C M C O C M C ! © r ^ " # i O C O i O T H O n O H N I ^ r i O T + r t - t CM

75,00

B o c c v

-*! © > ©

CM Cl

CM CM CO ©

X ©

m m

r H © T - i © r H C i r ^ r H © " ^ < C O i n CM

fed

X ©

corHCMcoCMT-H©r-H*inco©

3 B

—

) k VA 33,00 ) kVA

„

1 -

oo CM

a CA

E es

43 CO

J£ 43

tu en JA 43

<TH

tc O 43

fl U =2

"u ed

.£?

tö

*3D •B

to •a

00 43

eo to U

O © © © © © © © © T-H m CO 0 0 CM CM CM

lige Udgifter 10 °'o af Anhegsudg. eret ved Forbrug jcentrer i Danm. i Vekselstromslec1. og Synkronm. eret fra Omforme rstationerne. . . i . . . » til i Jsevnstromsled ningerne eret fra Kraftstat ion i Norge . . . > af Effekt i Norge å 50 Kr. pr. kW-Aar

I s " CM ©

S fed

CS 1

c' B. b fed

< <

CS 43 es c - - 1 fed

"ed

O CH

—)

'to

tö

43 i

)

to CH

CS 43 CS 43 < I J H J

o Is-

< < >

T3 C 3

- u

= u —

09 C

u Q u o

n = =11

-j-

—r-~- =n

| _ L _

TJ C 3

*<D ."O

- [I

—fi u

o •»-i

<u —

co S M

E .£ « .§ c

n—- f l

u— —u

j p

-1-1

/fy«£y

,W<V

ÖJD

c »a <u

3 J

^•C"/^

L J = =0 i

wyo/9 Wl/Ql;

u»/C9Z

ox u O rO

C/3

c B B o

s 13 t»

43 t> O

•M

•w

43 M

Z O

u ced

J2 O

fed

e B ed

(330

:cd X

c k h •a

243 O

fed

u fed

fed

t_ .o 0)

sed H

/> B

_o •O

•s <

"O13

> B

i G B

B 43

> B

B O

cc 99 0!

B ed X

73 43

B ed

fQg

• fed •o 43

W¥ j w>/o ?

ed 43 O cd

u .o 16

•Si ed

3»

* 43 >

1 HHI

tCb/lO

B •

32 cd • 9 f g

-3

é .5 —

cd u

*Q O

•*<a e

_ H

t»

- *

I s

S *

-et

T-H

e M T - H T t r H C M C M r H C M r H © © ©

JA © © ©

T-H

C^ ©

s fed 2

T-H

CHS

H—

fed

•-

u B.

3 3 CH'

" *

—

m m

JA © © ©

' * r l

H r t '

)

M r » H COCOCM

T-H CM

I H I O O S N n O i

. oo ^

CH-e u

T-H

£ .iÄ

©_ ©' CO

T-H

-et

Is-

' <

CM ©

CH'

-et CM

T-T r n '

©'

< © © m

eN ©'

fed

co'

c-i

CM CO

rH "*_

co Is-

CM'

H*'

•^

»a fed

H *

Is-

rH rH

—-

Is-

T-T

CM'

Ht'

BJ.

CO CO

15 X«

Is-

JA © © ©

O © © © CO ©

> "

—J

CO CO

X«

^^ — .•a

CH"

O © © CM

[*,...„

CO —

T-H

- ^

. CM

•> JA

CM'

m ©

JA © © - ©

Ht Is"

'—*

< >

e»

CO -et

fed

^ • * • * .

T-H r n

~ CO CO

Ci CO

CH'

•et CM

> *

-t

"* ©

0 X8§§3s£l;:&«

r H i n © 2 CM r n c 5

Is" ©

T-T CM

-et'

fed'Cn' 04

co'r-^r-T COCOCM

-et

I^-CM-etCOr-lCMHtT-H©©-etCM M H T * H N M r t « n O O O

E J5

CM'

- ©

T-H

^^^ JA ©

X M T H Ht

m fefl

N CO 0 0

k,°oo^§oXX

CO I s i f l

53,300 10.000 2,900 16,600 82.800 80 K

OO' -et

CL,

N ' T f H

< fed c"

CN e j i CO H

42,000 5,900 1.700 9,500 59,100 80 K

-3 u

v w

o ©

eo' T-T T-H CO' OO'

C-I

CO 43 CO

JA 43

)

"3 • 43

< > jt

CO r-

a CO

E es CH

« c 4J

"53 T1 CO

M 43 en

JA 43

E er CJ

„

C B

- J - o

Jfc

- ""St

£ *5

D " 3 4 3 r a i co o 4>

tV co

< 3 ra > "3 E * •^ a p—i

> CM CO

u 43

g "O

a>>

c/2

't ;

to »3

t o

en to

i ><a

•

. E feö a a

ed _ e 3 • C fl . K

u ed

•

-a a -e ' r t

H»4

>* p

cu " 3 n U

•s

feC

111S

CS CO

xxxxxxxxx H H c o ^ c o c o c o e o c o c o

Kohl

Tran

'53D •c 3 V) 01

» ding . . . Aarhus-Kolding » Aalborg matorst. ved Kob Aar enhavn station ved Helsi

43¶Kobl ngs station ved Glom * Trollllättan. Tran sfor matorstation ved Helsingt Synk ron mot. m. Trf. » Telef ona nlseö anslaas til .

. Kalundborg-Kol

< >

Soka Luftl Soka Luftl

. Helsingor-Kbhvii. . 2 X Helsgr.-Kalundb org 2 X Kalundborg-Aar 1US . . .

CM CO

• jai cS

Soka Luftl

•

a***.*,..» E

•<

Udgifter 10% af Anlsegsu ved Forbrugscent rer i Da nkronmc 3 kV Ledn. og Sy ansformat. og Syn cronmot. 32 kV Ledninger fra Kraftstation i Effekt i Norge pr

E « E

cd 43 < d feO •

°^

43 H-> m O

»H r H H-> (,_ f-H 43 7 3 43

ct» _a -a -a > -3 CS 4 3 CS CS CS 4 ) CS <U J H c-" H J fed

'5: D, 43 to

i•c

3 co CU u Q u cu >

fc.r>

o ta c

c •o cu 3

s D=

J oX O

£ B 0>

C/)

M B

- L>

c CU bjo

ox C

sO-

/r*ze/

/yey

cu V)

3 J

D-

•a cu

wi/fi./

UI1JOO/

UJJ/Q9Z

ÖX

ed J 4-»

B 43

> >•» 43 t-

o -o em B (B

co CU

-Q

O fed

CJ3

j: o fed

3O fed

ed -c

43 -B

es fed 43

> B

U/yoO/

BILAG 1

UNDERS0GELSER VEDRORENDE

DANMARKS FREMTIDIGE ELEKTRICITETSFORBRUG En virkelig Beregning af Danmarks Elektricitetsforbrug läder sig selvsagt kun udfore med de ällernaermeste Aar for 0je. Hvorledes den videre Udvikling vil forlol)e, maa saa godt det läder sig gore, fastsgettes ved Skon. I det folgende er sogt gennemfort en Beregning af det Forbrug, som de haermeste Aar vil medfore. Beregningen er gennemfort for: 1) Hovedstaden (Kobenhavn og Frederiksberg), 2) Provinsbyerne og 3) Landdistrikterne. Industriens nuvaerende Forbrug er i Hovedsagen inkluderet i de anforte Tal, men ved en gennemgaaende Elektrificering af hele Industrien vil dette Forbrug blive af en saadan Storrelse, at det maa tages for sig. 1. Hovedstaden. Efter det Forbrug, der i de foregaaende Aar har vasret, maa det antages, at Salget af Elektricitet i Hovedstaden om nogle faa Aar vil andrage ca. 65 Millioner kWh. Lregges hertil ca. 30 °/o for Tal), vil det hele Forbrug blive ca. 85 Milt. kWh. 2. Provinsbyerne. For saa godt som muligt at faa en Oversigt over Provinsbyernes Forhold, er der for de sidst forlobne halve Snes Aar beregnet saavel for Lys som for Kraft: Antal Maalere pr. 100 Indb., Tilslutning i kW pr. Maaler og solgte kWh pr. tilsluttet kW aarlig. Beregningerne viser, at de sandsynligste Vaerdier for de naermeste Aar er folgende:

Lys Kraft . . . .

Maalere pr. 100 Indb.

Tilsl. kW pr. Maaler

Solgte kWh pr. kW

25,0 2,5

0,5 5,0

225 300

36¶Indbyggerantallet i alle danske Provinsbyer tilsammen (Byerne i Sonderjylland medregnet) var 1. Febr. 1921: 717,941. Lsegges hertil Indbyggertallet for en Del större Stationsbyer, hvilke nsermest er at sammenligne med Provinsbyerne, fäas ialt ca. 750,000 Indbyggere, og de totale Tal bliver da folgende: Lys . . . . Kraft . . .

Maalere

Tilslutning

Solgte kWrh

190,000 18,000

95,000 kW 90,000 »

21¶Mill. 27 » 48 Mill.

Lasgges ligeledes hertil ca. 30 % for Tab, vil det hele Forbrug i de naermeste Aar blive ca. 63 Milt. kWh. 3. Landdistrikterne. For disses Vedkommende er det ikke muligt at skaffe tilsvarende Oplysninger for et större Antal Aar. De Tal, som foreligger, angaar alene det sidste Aar og hidrorer kun fra enkelte helt elektriilcerede Sogne indenfor nogle af vore större Oplandscentralers Omraade. Disse Tal er folgende: Lys Kraft . . . .

Maalere pr. 100 Indb.

Tilsl. kW pr. Maaler

Solgte kWh pr. kW

10 5

0,6 5,5

125 60

Det samlede Antal Indbyggere i Landkommuner (alle udenfor Hovedstaden og Provinsbyerne boende Personer) var 1. Febr. 1921 : 1,883,731, hvilket, naar der gores Fradrag for de större Stationsbyer, reduceres til ca. 1,850,000. Begnet herefter, fäas folgende totale Tal: Maalere

Tilslutning

Lys . . . . 185,000 112,000 kW Kraft . . . 93,000 600,000 »

Solgte kWh

14¶Mill. 36 » 50 Mill.

Regnes til Kontrollering af dette Forbrug med den ofte benyttede Gennemsnitsvserdi 10 kWh pr. Aar. pr. opdyrket Td Land (1 ha = 1,8 Td Land), fäas, idet Danmark har ca. 4,5 Mill. Td. Land dyrket Jord, ca. 45 Mill. kWh, eller

omtrent det samme som ifolge den foregaaende Beregningsmaade. Da Landdistrikterne dog naeppe i de mermest kommende Aar kan regnes at blive fuldt elektrificeret, og da det nuvaerende Forbrug antagelig ikke er meget over 20 Mill. kWh, ansaettes Landdistrikternes Forbrug i de naermeste Aar til 30 Mill. kWh. Laegges hertil ca. 50 % for Tab, vil det hele Forbrug altsaa belobe sig til ca. 45 Mill. kWh. For hele Landet skulde da det totale Forbrug i de naermeste Aar blive 193 Mill. kWh, hvilket under Hensyn til stigende Forbrug fra Industriens Side afrundes til 200 Mill. kWh aarlig. Til Oplysning om Belastningens Storrelse paa de forskellige Tider af Dognet og Aaret, er der fra Kobenhavn og Frederiksberg samt fra en Baekke Provinsbyer og Oplandscentraler fremskaffet Belastningskurver for en typisk Dag i hver Maaned af det sidst forlobne Aar. Kurverne for Kobenhavn og Frederiksberg er adderede, og af de fremkomne Kurver er fremstillet nye ved at forstorre Ordinaterne, saaledes at Arealet fremstiller det ovenfor anforte Forbrug 65 Mill. kWh, fordelt paa de enkelte Maaneder og derfra paa et Dogn i hver Maaned. Paa samme Maade er der fremstillet Kurver for Provinsbyerne ud fra en Middelkurve for disse samt Kurver for Landdistrikterne ud fra en Middelkurve for Oplandscentralerne. Dernaest er alle disse Kurver adderede, efter at Tabsprocenterne og det naevnte lille Tillaeg for Industrien er tillagt, og der fremkommer derved en Belastningskurve for et typisk Dogn i hver af Aarets Maaneder for hele Landet, tilsammen repraesenterende de ovennaevnte 200 Mill. kWh aarlig. Ved at tage Ordinaterne for et bestemt Klokkeslet i hver af disse 12 Kurver, er de paa omstaaende Plan angivne 24 Klokkesletkurver bestemt. Belastningerne i kW er angivet ved Ordinaterne til venstre. Kurverne for Hovedstaden (Kobenhavn og Frederiksberg) er tegnede for sig med stiplede Linjer. Differencen mellem disse og de fuldt optrnkne Kurver, der repraesenterer den ovrige Del af Landet fordeler sig med 55 % paa Jylland, 15 % paa Fyn og 30 % paa Sjaelland og Lolland-Falster. LANDETS FBEMTIDIGE FOBBRUG Om Storrelsen af det Forbrug, som kan ventes i Fremtiden (om 10—15 Aar), naar al Belysning og Motordrift saavel i Byerne som paa Landet er overgaaet til at blive elektrisk (men ikke Jernbanedriften), erdergiortet Skon

38 loookW

: kVI

loooUW

KL.ib

Kl.16

Zo 00

!20 HO

IUU 10

<16

)—

-- -

—^

'50

/ So6o

'•>.

•

s -

4o 3o

t2o

0 IU.I

Kl.7

\ N

/ /'

\ .^

Kl.17

\ ,

Ki.q

KL.io

K Un

s -

_ *"

...

/ f

**- - - - -

/ K120

7t i •

-— -..

\ T Vf'i ^.

Kt.ia

-- / -^-

KU8

\ °

\— / y

">. *>

•

Kl-*'

/ '

/ - «*

_-/

Ö--

—«. ^-..

^..

. - - • \&^.- - Kl.14

<*-— -^40

•-.

-—\ _

- -

/ \

Kl/23

"*^ _

i T-

—-—

Fiifti

< <f> O -c P,

Hele Landets Forbrug. Kobenhavns og Frederiksbergs Forbrug. Ordinaterne til venstre angiver Belastningerne i kW i de mermeste Aar. » » li0jre » » i kW i Fremtiden (om 10—15 Aar).

39 paa folgende Maade: Pr. Individ er det antaget, at der kraeves 135 kWh i Hovedstaden (nu ca. 100 kWh), 85 kWh i Provinsbyerne og Stationsbyerne (nu ca. 60 kWh) og 30 kWh i Landdistrikterne (nu ca. 20 kWh). Hertil laegges Tabsprocenterne 30 og 50, henholdsvis for Byerne og Landet. Endvidere antages der en vis rimelig Befolkningstilvaekst, og man kommer da til folgende Tal: Hovedstaden 800,000 X 175 = 140 Mill. kWh (nuv. Indb. ca. 665,000) Provinsbyer og större Stationsbyer . . . . 900,000x110=100 » » ( » » » 750,000) Landdistriktn. ekskl. större Stationsbyer 2,000,000X 4 5 = 90 » » ( » » » 1,850,000) Ialt 330 Mill. kWh Naar Befolkningstilvaeksten til Landdistrikterne er antaget forholdsvis ringere, ligger det i, at Tilvaeksten til Byerne erfaringsmaessig er vaesentlig större end til Landdistrikterne. For Industriens Vedkommende er der regnet med Elektrificering af de Virksomheder, saavel i Hovedstaden som i Provinsbyer og paa Landet, som ifolge statistisk Aarbog drives ved Damp, og som har mere end 5 Arbejdere, og de Virksomheder, der drives ved Petroleumsmotorer og Gasmotorer, og -som har mere end 20 Arbejdere. De mindre Virksomheder regnes ved Elektrificering at vaere inkluderet i det almindelige Elektricitetsforbrug til Lys og Kraft. Antallet af HK er taget fra Statistisk Aarbog og stiller sig for 1914 saaledes : Hovedstaden ca. 46,000 HK Provinsbyerne » 42,000 » Landdistrikterne » 46,000 » hvorefter der for 1922 regnes: Hovedstaden . . . . . Provinsbyerne Landdistrikterne

ca. 50,000 HK » 45,000 » » 50,000 »

Ved Övergången til elektrisk Drift vil disse HK, der for en stor Del er installerat i store Dampmaskiner o. lign., blive aflost af et långt större Antal

40¶Elektromotorer, hvis samlede Antal HK kan saettes lig det dobbelte af de nuvaerende Kraftmaskiners HK. Regnes for disse Elektromotorer en aarlig Benyttelsestid af 500 Timer pr. HK inkl. Tab, kommer man til folgende Tal for Industriens Forbrug: Hovedstaden Provinsbyerne Landdistrikterne

50¶Mill. kWh 45 » » 50 » »

Ialt . . . 145 Mill. kWh Fradrages heri 25 % for saadanne Virksomheder, som paa Grund af Udnyttelse af Damp til Opvarmning el. lign. ikke kan ventes at ville overgaa til I de usermeste Aar

I Fremtiden. 10—15 Aar

63.000 kW 5.000 »

157.000 kW 12.500 *

Maksimal Belastning (100 %) Minimal » (8%)

\ 90

'CC C

B u0 es "öS 50 2H

40 JA

-' 1000

a b

8000 8760 TilllCI'

De forskellige Belastningers Varigbed. Hojst mulige Benyttelsestid for tilfort Effekt.

Kob af elektrisk Kraft, samt tillaegges for nye Virksomheder, som tilkommer i de meste 10—15 Aar, lige saa meget, fäas ialt ik5 Mill. kWh aarlig.

11 Sammen med ovenstaaende 330 Mill. kWh giver dette som hele Landets Forbrug 475 Mill. kWh pr. Aar, hvilket bl. a. under Hensyn til en forventet större Udnyttelse af Elektriciteten til Kogebrug o. lign. end Tilfaeldet har vseret hidtil afrundes til 500 Mill. kWh aarlig. Som det vil ses er Forbruget, 500 Mill. kWh aarlig, 2,5 Gauge saa stort som det Forbrug, 200 Mill. kWh, der kan ventes i de naermeste Aar, og der er derfor paa Kurveordinaterne til hojre (Side 38) anfört en Maalestok, der angiver 2,5 Gange saa store Belastninger i kW som Ordinaterne til venstre, saaledes at man ved Hjaelp af denne Maalestok kan överföre Erfaringerne fra Fordelingen af de naermeste Åars Forbrug til Fordelingen af det fremtidige Forbrug. Den maksimale Belastning ses af Kurverne at iudtraede Kl. 5 Em. i December Maaned og andrager ca. 157,000 kW, hvilket paa den hele Produktion af 500 Mill. kWh giver en Benyttelsestid af ca. 3200 Timer. Af Klokkesletkurverne er sluttelig konstrueret vedfojede Kurve a (Side 40) over »De forskellige Belastningers Varighed«, idet Ordinaterne angiver de forskellige Belastninger i % af Maksimalbelastningen samt af denne Kurve ätter Kurve b over den »Hojst mulige Benyttelsestid for tilfort EfTekt«. Det ses af denne Kurve, at der til en Benyttelsestid af ca. 6500 Timer svarer en Effekt paa ca. 40 % af Maksimalbelastningen, ca. 157,000 kW, altsaa ca. 63,000 kW, hvilken Effekt Udvalget i sin Redegorelse benytter som Udgangspunkt for Beregningerne vedrorende elektrisk Kraftöverföring fra Norge til Danmark. Dog regnes der til at begynde med kun med ca. Va af denne Effekt, nemlig 42,000 kW. Kobenhavn, i Jannar 1922. A. R. ANGELO

WILLIAM RUNG

BILAG 2

KRAFTÖVERFÖRING VED HJ^LP AF H0JSP/ENDT J/EVNSTR0M. A. J a e v n s t r o m s s y s t e m e t . Det af Thury opfundne Jaevnstroms-Seriesystem til elektrisk Kraftöverföring, ved hvilket der arbejdes med konstant Stromstyrke, medens Spaendingen varierer med Belastningen, har hidtil kun vaeret anvendt i en ret begraenset Omfång, og Grunden hertil maa formentlig soges deri, at Systemet ikke egner sig til Fordeling af elektrisk Kraft til et större Antal Forbrugere, samt at dets Anvendelse — paa Grund af den forholdsvis ringe Spaending og Stromstyrke, for hvilken disse Anlaeg hidtil har kunnet udfores — i det vaesentlige har vaeret indskraenket til de Tilfaelde, hvor det drejede sig om Överföring af en forholdsvis ringe Kraft over en forholdsvis stor Afstand til nogle faa Punkter, hvor enten Kraften kunde forbruges direkte paa Stedet, eller hvorfra den med Fordel kunde fordeles videre ved Hjaelp af Vekselstrom. Efter de Fremskridt, som Tekniken har gjort i den senere Tid i Henseende til Anvendelse af saavel hojere Spaending som större Stromstyrke, synes der imidlertid i det foreliggende Tilfaelde, hvor det drejer sig om en Kraftöverföring fra et Punkt i Norge til nogle faa Hovedfordelingspunkter i Danmark, at vaere gode Betingelser for, at Systemet kan give en tilfredsstillende Lösning, hvorfor det ved de foretagne Undersogelser er taget med i Betragtning. Dette syntes saameget mere begrundet, som det foreliggende Projekt gaar ud paa at överföre Kraften over en Afstand, der vaesentlig överskrider de hidtil forekommende, samt at der paa Grund af Danmarks geografiske Forhold i

44 ret udstraktGrad kraeves Anvendelse af undersoiske Kabler, ved hvilke Jaevnstromssystemet er saerlig fordelagtigt. Ved en Sammenligning mellem Jaevnstrom og trefaset Vekselstrom kan naevnes folgende Omstaendigheder, der tåler til Fordel for Jaevnstromssystemet: 1. De wattlose Stromme bortfalder. 2. Mindre Isolation af Ledningerne end ved Vekselstrom med samme effektive Spaending. 3. Ingen dielektrisk Hysterese og ganske ringe Koronatab. 4. Anvendelse af to Ledninger i Stedet for tre, altsaa lettere Master og faerre Isolatorer. 5. Kabler kan udfores for Spaendinger indtil 100—120,000 Volt mod Jord, medens Kabler for trefaset Vekselstrom kun kan udfores for Driftsspaendinger paa indtil 50,000 Volt (mellem Faserne). 6. Ledningernes Selvinduktion og Kapacitet har ingen Indilydelse under normale Driftsforhold. 7. Den ved Vekselstrom forekommende Bisiko med Hensyn til utilstraekkelig Stabilitet ved Paralleldriften bortfalder. 8. Simpelt Apparatanlaeg. 9. Simple Anordninger til Forebyggelse af Forstyrrelser i Svagstromsledninger. Derimod fordyres Jaevnstromssystemet ved folgende Omstaendigheder: 1. Generatorer og Motorer kan kun udfores af en begraenset Storrelse: dette medforer ved store Energimaengder og hoje Spaendinger et meget stort Antal Maskiner i Serie. 2. De mange Kommutatorer kraever en ret omstaendig Pasning. . 3. Af Hensyn til Betjeningspersonalets Sikkerhed maa der anbringes et isoleret Gulv i Kraftstationerne og Omformerstationerne. 4. Ledningstabene er konstante ved alle Belastninger, hvilket giver en lav Virkningsgrad ved smaa Belastninger. 5. Samarbejde med bestaaende Vekselstromsanlaeg er kun muligt ved Hjaelp af Omformeranlaeg. 6. Jaevnstrom er kun egnet til ren Kraftöverföring og ikke til Kraftfordeling.

45 Sidstnaevnte Omstaendigheder er dog i det vaesentlige af okonomisk Art, og deres Indvirken paa det samlede Resultat vil derfor gore sig gaeldende gennem de Rentabilitetsberegninger, som er foretaget for saavel Jaevnstromssystemet som Vekselstromssystemet. Der foreligger imidlertid ved begge Systemer ogsaa Omstaendigheder, som ikke kan omsaettes i Penge, og som derfor maa tages i Betragtning paa anden Maade. Ved Vekselstromssystemet förekommer det saaledes, at Generatorer og Synkronmotorer ved Kortslutninger kan falde ud af Synkronisme, medens ved Jaevnstromssystemet en Kortslutning kan foraarsage, at Kommutatorerne giver Anledning til Driftsforstyrrelser, enten paa Grund af Överslag mellem Borsterne eller ved opstaaede Fejl i Maskinerne. Med Hensyn til den Spaending, som kan anvendes for Generatorer og Motorer, har man faaet oplyst, at Jaevnstromsmaskinerne ved allerede udforte Anlaeg hojst afgiver 5000 Volt, hvilken Maskinspaending exempelvis er anvendt af Metropolitan Electric Supply Co. i London, medens der til Anlaeget Moutiers—Lyon er en Maskine under Udforelse til en Spaending af 7500 Volt (150 Amp.). Efter de Oplysninger, som Udvalget har kunnet fremskaffe, skulde det dog i Ojeblikket vaere muligt med fuld Driftssikkerhed at bygge Jaevnstromsmaskiner til en Spaending paa 7500 Volt og en Stromstyrke paa 250 Amp. Hvad angaar selve Driftspaendingen, altsaa mellem Lederne indbyrdes i Överföringssystemet, vil man af Hensyn til Anvendelsen af undersoiske Kabler samt til den Omstaendighed, at alle Maskiner maa opstilles isoleret fra Jorden, naeppe for Tiden kunne paaregne at benytte en hojere Driftsspaending end ca. 110 kV mod Jord, hvilket svarer til en Spaending mellem Polerne indbyrdes paa ca. 220 kV. Til Frembringelse af denne Spaending kan passende benyttes ialt 32 serieforbundne Seriegeneratorer, hver med en Spaending paa ca. 7000 Volt. B. K r a f t s t a t i o n e n i Norge. Denne taenkes enten anlagt i Sydnorge i ca. 80 km Afstand fra Kysten, hvor der, efter Opgivelse fra norsk Side, haves rigelig ubenyttet Vandkraft til Baadighed eller ved det under Udbygning vaerende Vandkraftanlaeg ved Nore eller ved et andet i Forhold til Danmark ikke fjaernere liggende Kraftanlaeg.

46 I Kraftstationen opstilles 9—10 Stk. Vandturbiner, hver paa ca. 10,000 HK og hver direkte koblet til en Generatorgruppe, bestaaende af to sammenkoblede Dobbeltdynamoer (Seriemaskiner), hver paa 7000 V X 250A = 1750 kW. Hver Gruppe vil altsaa kunne afgive 28,000 V x 250 A = 7000 kW. Med 8 Turbiner i Drift vil Centralen under störste Belastning kunne afgive 224,000 Volt ved 250 Amp. eller 56,000 kW. For at Spaendingen ikke skal overskride ca. 110 kV mod Jord, jordforbindes Systemets Midtpunkt saavel ved Kraftstationen som ved den i Overforingsledningens yderste Ende beliggende Understation, saaledes at der fremkommer et Treledersystem med Jorden som N ulleder. Hver Generatorgruppe kobles til Turbineakslen ved en for 110 kV isoleret Kobling, medens de to Dobbeltdynamoer i hver Gruppe sammenkobles ved en for 15 kV isoleret Kobling. For at hindre Övergång fra Dynamoankret til Maskinfundamenterne er yderligere hvert Dynamoanker isoleret fra Akslen, svarende til den fulde af hver Dynamo afgivne Spaending. Endelig er hver Dynamos Fundamentramme opstillet paa Isolatorer for 110 kV, og Mellemrummet mellem Fundamentrammen og Betonfundament udfyldt med Asfalt, som helt daekker og omgiver Isolatorerne, og som, for at sikre Betjeningspersonalet ved Beröring af spaendingsforende Dele, straekker sig over hele Maskinsalens Gulv i en Tykkelse af mindst 8 cm. Endvidere vaelges alle Afstande saaledes, at Personalet ikke paa en Gang kan berore to Punkter, mellem hvilke der hersker en farlig Spaending. Af samme Grund erstattes Kranens Kaeder med Hampetove, og Haandlamper maa ikke anvendes i Maskinsalen. Reguleringen foregaar paa den for Thurysystemet karakteristiske Maade ved, at Stromstyrken höides konstant paa 250 Amp. Denne Regulering kan f. Eks. finde Sted ved automatisk Forskydning af Kommutatorborsterne, og den maa af Hensyn til Kortslutninger paa Linierne arbejde meget hurtig, saaledes at Borsternes Bevaegelse fra den neutrale Zone til Polmidten kan udfores paa ca. 3 Sekunder. Ved hver Maskine opstilles en Apparatsojle med Betjeningshaandtag for en i Kaelderen anbragt Omskifter, som enten kortslutter Maskinen i sig selv eller indskyder den i Seriesystemet; tillige findes et Amperemeter og et Voltmeter i hver Halvdel af Systemet til Kontrol af Isolationstilstanden.

47 Ved en Kortslutning paa Linien vil den automatiske Borsteforskydning ojeblikkelig reagere og hurtig dreje samtlige Dynamoers Borster hen under Polmidten, hvorefter en automatisk Kortslutter traederi Virksomhed. De ved saadanne Kortslutninger udloste Vandrebolger kan ofte foraarsage Overslag paa Kommutatorerne, hvilket forsaavidt er gunstigt, som hele Anlaeget herved stråks bliver spaendingslost. For at Kommutatorlysbuerne skal gore saa lille Skade som mulig, har man ved Anlaeget Moutiers—Lyon, som Udvalgets Medlemmer har haft Lejlighed til indgaaende at studere, omkring Kommutatorerne anbragt isolerende Skaerme paa den mod Ankerviklingen vendende Side, og ledet Maskinernes Ventilationsluft paa en saadan Maade, at den bidrager til Lysbuernes Udblaesning. Efter de ved dette Anlaeg hostede Erfaringer, medforer Overslaget i Almindelighed ingen större Skade paa Maskinerne, og ofte har man umiddelbart efter Kortslutningen kunnet saette dem i Drift igen uden forudgaaende Afslibning af Kommutatorerne; det er dog ogsaa förekommet, at der er sket Skade paa Ankrene, hvilket har kraevet helt nye Viklinger, da den gamle Isolation i Begelen er bleven tor og spröd og odelaegges ved Reparationsarbejdet; alligevel har, efter hvad der er oplyst, et Anker vaeret i Drift siden 1913 uden Reparation. Anskaffes Reserveankre, vil en opstaaet Skade hurtigt kunne udbedres. Driftssikkerheden ansaa man ved naevnte Anlaeg for meget tilfredsstillende. Til Beskyttelse mod Overspaendinger kan man ligesom ved Anlaeget Moutiers—Lyon anvende Horn forsynet med magnetisk Udblaesning, med hvilke Erfaringerne har vau*et tilfredsstillende; desuden yder överfor Vandrebolger med stejl Front Dynamoernes Magnetbevikling en god Beskyttelse for Ankre og Kommutatorer. C. O m f o r m e r s t a t i o n e r n e i D a n m a rk. Der anlaegges i Kjobenhavn og Aarhus samt eventuelt i Kolding og Odense Omformerstationer, ved hvilke Jaevnstrommen omformes til trefaset Vekselstrom, og som saadan fordeles videre gennem Luftledninger med 50 kV Spaending. I Henhold til de vedrorende Danmarks Elektricitetsforbrug foretagne Undersogelser, skal der ved et samlet Forbrug for hele Landet af 42,000 kW leveres: ved Kjobenhavn 23,000 kW og ved Kolding, Aarhus og Odense tilsammen 19,000 kW. Omformerstationerne vil da passende kunne

48 udstyres med Omformere paa folgende, med a, b og c betegnede, forskellige Maader: a b c Kjobenhavn 4x7000 kVA 4x7000kVA 4x7000 kV A Aarhus 4x6000 » 2x6000 » 2x6000 » Kolding 2x6000 » 1x6000 » Odense 1x6000 » I hver Station opstilles desuden et komplet Reserveaggregat; cos cp er överalt antaget = 0,85, idet der til Kompensering af yderlig Faseforskydning er taenkt anvendt Synkronmotorer. Hvert O mform er aggregat bestaar af to sammenkoblede Dobbeltmotorer (Seriemotorer) for 6—7000 Volt 250 Amp., hvilke ätter er koblede til en Vekselstromsgenerator. Der er överalt anvendt isolerende Koblinger paa tilsvarende Maade som i Kraftstationen i Norge. Omdrejningstallet höides konstant ved automatisk Borsteforskydning, og de forskellige Anordninger er iovrigt de samme, som naevnt for Kraftstationens Vedkommende. Vekselstromsgeneratorerne bygges for en Spaending af 6—10 kV, hvilken Spaending optransformeres til 50 kV til Forsyningaf Hoved-Fordelingsnetteti Danmark. Virkningsgraden af Omformerstationerne og Hovedfordelingsledningerne i Danmark vil stille sig som folger: a. Omformerstationer ved Kobenhavn og Aarhus. Leveret ved Forbrugscentrerne i Danmark 42,000 kW Tab i Vekselströmsledninger 50 kV 1,700 » Leveret ved Omformerstationerne 43,700 » til » (n = 86,5) 50,500 » Spaendingsforbrug 202,000 Volt (250 Amp) b. Omformerstationer ved Kobenhavn, Aarhus og Kolding. Leveret ved Forbrugscentrerne i Danmark 42,000 kW Tab i Vekselstromsledninger, 50 kV 400 » Leveret fra Omformerstationerne 42,400 » » til » (n = 86,5) 49,100 » Spaendingsforbrug 196,000 Volt (250 Amp)

— H

a, 0 -o S « J IBjuy

£J o o

CM rH

»O

CC rH

?? °°

§!

io CM CN

r~ T-H

• •«1<

£ -• 3 « O

<=•

en $ P

fti . c a S 5 t, > g •g a a ä g .g E-i

' - s * J <u

IBiuy

.9 H

~° 3 be

c S, _ «••<

™

M - O

J2 C JA 9 cu C

-f

T-H

i n

•~2

eo T *

i --

o O rn

T-H

r-"

xi o

IB1UV

b o es o • < co

T-,

« a fe

u o

eS TS B fe s •= o K

c H

1-1

O T *

o m JH N

o m CM - * rH

11) T-H

IBiuy

m CM

o T * T-H

esi C55 eo

< >

rf 8

> b •*

c fl

irt

ej i—'

JA O

o o

eu b O

2 I •B

G c8 > t, CS 4> -H

a 3 cu O

i i

a c a a .a

tc c 5 , >H J3 b JA 9 eu B

»O CM irt

o 00 rH

n r«

FI» v eu to to 2

£ te

ifl

t* O

b eu

1 J*

O eu O,

5 cS te

6 te CS

e <s

6 o

O b

-C co y;

in CM

CM T-I

er -^

o CM

irt o CM 0 0

o o CM 1/5

io «v

•«r

•^

•

O T3

-fl g

«H

> > > JA

•

co cu

0 0 o, a c^

re;

eu — es -fl es ,9 a. t ! i n

-c

•a

. o t- B te 5

• es

i Q

•

b fel

oo = fee o

=5 H

2P ^ E 3 «

-I s

T3 G

J2 co B.

•= s å

te t o o o

. o ' se

JA o

O O

O JO ii b eu cu a o C fl bl H-> CS b c 5 •S es cu es 0. b .o c bl bi a "o 3 +. "S 5 C-H • - G ^ co bi O 3 a wO w JA 3 a te S "7 " eu b •T. Sf a "3 j b2 cu t i -a Bf -*) S c Q SJ c_ co co es -c - * b," o • f l b *-> ja te 3 1 g d , B .O tu <r< . G o C .S -O B B es £ fl > O CS CO o £ cu J* b B =: i : es c eu i 3 — es b o J C/3 > O O • <: M J a o co

> fe a g — -b s - — a »9

te T J

C b

te i i

«2 B

o o

•M

£ °°

> B k o

-t

•«*

c>i

[ B i l l y

c o

T-H

• * CM

- 1 fc > G c a1 ^ K e - o f" ^ "5 i j I Bl I I V

o o o

<u u O

ico

puuv

irt

åt"

—

— fa-g

6 c/5

50 cu 1*0 kV JyeVH5ThÖri

•KOBLIMGSSftEMA OMFORMERSTATIOMER 22o kV J /£VM5TRÖH-50KV VEK3EL5TR0ri

Fig. 1.

51 c. Omformerstationer ved Kobenhavn, Aarhus, Kolding og Odense. Leveret ved Forbrugscentrerne i Danmark 42,000 kW Tab i Vekselströmsledninger 50 kV 200 » Leveret fra Omformerstationerne 42,200 » til » (n=86,5) 48,800 » Spaendingsforbrug 195,000Volt (250 Amp) Anlaegsudgifterne for Omformerstationerne beregnes paa Grundlag af de i Tabel 1 angivne Enhedspriser. Fig. 1 viser et Koblingsskema for to Omformerstationer, f. Eks. Kjobenhavn og Aarhus; en tredie Omformerstation kan tilsluttes til Station II paa til— svarende Maade, som denne er tilsluttet Station I. D. K r a f t l e d n i n g e i ne. Fra Kraftstationen i Norge kan Strömmen ledes til Omformerstationerne i Danmark ad Here forskellige Veje, nemlig: 1. Fra en Kraftstation i Sydnorge til Norges Sydkyst i Naerheden af Kristianssand over Skagerak til Jyllands Nordkyst i Naerheden af Bulbjerg og videre til Aarhus, og herfra til Kobenhavn, enten over Samso—Kalundborg eller over Kolding—Nyborg—Korsar. 2. Fra Kraftstationen ved Nore eller andetsteds over den norske Graense ved Kornsjo ned längs den svenske Vestkyst til Helsingborg og Kobenhavn, og herfra til Aarhus, enten over Kalundborg—Samso eller over Korsar—Nyborg—Kolding. 3. Over den norske Graense ved Kornsjo ned längs med den svenske Vestkyst til Gateborg, og herfra over Laesa til Jylland og via Aarhus, Kolding, Odense og Kalundborg til Kobenhavn. 4. Over den norske Graense ved Kornsjo ned längs med den svenske Vestkyst til Gateborg, og herfra i en Slojfe over Laeso til Jylland, via Aarhus, Samsa, Kalundborg til Kobenhavn, og videre over Helsingborg op längs den svenske Kyst tilbage til Goteborg. Angaaende de to sidstnaevnte Muligheder skal bemserkes, at den under 3 naevnte ikke alene giver en noget laengere Ledningsstraekning end den under

52 2 angivne, men tillige nodvendiggar Anvendelsen af det länge undersoiske Kabel mellem Goteborg og Jylland, hvorfor der kan ses bort fra denne Ledningsfaring. Kun hvis det drejer sig om en Forsyning af Jyllandalene, kunde der blive Tale om at tage Ledningsforing 3 i Betragtning. Den under 4 angivne Ledningsforing vil medfore, at hele Slojfen fra Gateborg til Jylland og over Kobenhavn tilbage til Gateborg af Hensyn til fornoden Reserve ved det fuldt udbyggede Anlaeg maatte omfatte to Ledninger, hvilket i Förbindelse med det länge Kattegatkabel gor, at ogsaa denne Mulighed maa lades ude af Betragtning. Tilbage bliver saaledes kun de under 1 og 2 naevnte Muligheder. Vedrorende disse skal bemaerkes, at den under 1 angivne Ordning, paa Grund af det ca. 130 km länge Kabel, som maa udlaegges under Skagerak paa en Vanddybde af indtil 600 m, vil medfore et ikke ubetydeligt Risikomoment. Da imidlertid denne Ledningsforing er saerdeles fordelagtig i akonomisk Henseende, tages den med i Betragtning ved Undersogelserne. Ledningerne paa Land udfores som Luftledninger paa Jasrnmaster med Haengeisolatorer (9—10 Stk. pr. Kaede), saaledes som vist paa Fig. 2 og i Overensstemmelse med de for Vekselstramsledninger for 132 kV angivne Normer. Sakablerne under Skagerak, Baelterne og Kattegat (Samsabaalt) udfores som profiltraadsarmerede Enlederkabler med 16—20 mm Isolation. Ved det fuldt udbyggede Anlaeg anvendes der överalt Treleder, saaledes at der foruden Jorden haves en Ledning til Reserve. Som omtalt under B bliver saavel ved Kraftstationen som ved den yderst beliggende Understation (Kobenhavn eller Aarhus) Systemets Midtpunkt lagt til Jord, saaledes at der opstaar et Treledersystem med Jorden som Nulleder. Dette Arrangement har den Fordel, at Systemets ene Halvdel, selv uden Reserveledningen ved Anvendelse af Jorden, altid vil kunne höides i Drift og selv om der paa den anden Halvdel skulde forekomme en direkte Jordslutning. Denne vil hemlig kun faa Indflydclse paa den Halvdel, paa hvilken den förekommer, idet den ved Jordslutningen fremkomne Kortslutning vil gaa tilbage til Centralen gennem Jorden.

53 Med Hensyn til Benyttelsen af Jorden som Tilbageledning, naerer Udvalget ingen saerlige Betaenkeligheder, idet de Forsog, som i 1908 afholdtes ved Anfett lo

£ aar % A3

:v 78

n 76 DO

7¥

7 S /» —-

73 72 7/ H-ö

2& cua\ '& 'l O

3t •^

.37 36

35 3?

/OO

k\o"

i oo

Fig. 3. a. Spsendingstab pr. km Treleder. b. Aarlige Udgifter pr. km Kabelanlaeg bestaaende af 3 Enleder-Kabler. c. Aarlige Udgifter pr. km Treleder-Luftledningsanlaeg.

i io

54 laeget St. Maurice—Lausanne, hvor man i ca. 10,000 Timer benyttede Jorden som Tilbageleder ved en konstant Stromstyrke paa 150 Amp. viste, at det ved Nedgravning af Jordelektroderne i tilstraekkelig Dybde samt ved i Svag- , stromskredsene at indskyde galvaniske Elementer til Kompensation af de heri fra Jordströmmen hidrorende elektromotoriske Kraefter, var muligt fuldstaendig at ophaeve de i SvagstromsankegenefremkaldteForstyrrelser, ligesom der ikke fandt nogen paaviselig Fortaering af Elektroderne Sted (den negative Pol var jordforbundet). Til Bestemmelse af det gunstigste Ledningstvaersnit er der paa Fig. 3 opstillet Kurver over Overforingsudgifterne pr. km ved forskellige Ledningstvaersnit. Beregningen af disse Kurver er sket paa folgende Grundlag: a. At der ialt til Forbrugsstederne i Danmark överföres ca. 42,000 kW, og at Prisen pr. kW ab Kraftstationen i Norge andrager 80 danske Kroner. b. At Priserne for Kabler og Luftledninger svarer til det i Foraaret 1922 herskende Prisniveau, for hvilket Prisen i danske Kroner pr. km Luftledning er bestemt ved Formlen: Pj = 14,000 + 100a Vq + 20a q og pr. km Sokabel: P k = 16,000a + 38a q,

Kobberpris 2,00 Kr. pr. kg.

idet a betyder Anfallet af Ledninger og q Ledningstvaersnittet i mm 2 . Ved Kurvernes Beregning er det end videre forudsat, at Reserveledningen benyttes under Driften, idet den parallelforbindes med den ene (den negative) af de til Jaevnstrommens Överföring nodvendige to Ledninger. Det fremgaar af Kurverne, at det billigste Luftledningstvaersnit er 150 mm 2 og det billigste Kabeltvaersnit 125 mm 2 . Forinden der kan traeffes endelig Afgorelse med Hensyn til Valg af Tvaersnittet, maa det imidlertid farst undersages, hvor stor en Driftsspaending, der ved de forskellige Tvaersnit behoves til Överföring af 42,000 kW til Forbrugsstederne i Danmark.

55¶Kabel under Skagerak. Tracé

Aarhus—Kolding—Nyborg—Korsor—Kobenhavn. 553 km Luftledning. 152 km Kabel.

Kabeltvaersnit Lnftledningstvaersnit Spaendingsforbrug af Omformerstationer . Spaendingstab i Ledninger Spaending ved Kraftstation Ledningsudgifter pr. kW-Aar Kabel under

125 150 196,000 32,600 228,600 79,6

125 185 mm 2 185 185 » 196,000 196,000 Volt 28,200 25,400 » 224,200 221,400 » 81,1 82,4 Kr.

Skagerak.

Tracé Aarhus—Samso—Kalundborg—Kobenhavn. 375 km Luftledning. 190 km Kabel.

Kabeltvaersnit Luftledningstvaersnit , Spaendingsforbrug af Omformerstationer . Spaendingstab i Ledninger Spaending ved Kraftstation Ledningsudgifter pr. kW-Aar

125 150 202,000 25,000 227,000 64,2

Ledning gennem

Sverige.

125 185 mm 2 185 185 » 202,000 202,000 Volt 23,400 20,000 » 225,400 222,000 » 64,8 66,2 Kr.

Tracé Kobenhavn—Korsor—Nyborg—Kolding—Aarhus. 958 km Luftledning. 37 km Kabel.

Kabeltvaersnit Luftledningstvaersnit . Spaendingsforbrug af Omformerstationer. Spaendingstab i Ledn. Spaending v. Kraftstat. Ledningsudgifter pr. kW-Aar

125 150

125 185

185 185

196,000 44,000 240,000

196,000 36,400 232,400

196,000 35,800 231,800

87,2

88,5

89,2

125 240

240 mm 2 240 »

196,000 196,000 Volt 28,600 27,600 » 224,600 223,600 » 94,2

95,2

Kr.

te 9*

B B

-Q

* i

fcö

m co

(35

U-*

CO r^

ev i-:

. 0

-i-

t -

•^

-c

O to b CU

G G eu te

u te cu fe o > -Q

o >> z i u

te G

B c

fli

W) >2

3 u —

•S fe >

F«

O eo

T-

£* £

- t

£ CN

m co

t~-

T*<

•**

•«*<

gw ^

eo m

rfl CN

CJ5

"g -

JA es b CU

o >• z i u o

te o

fe w

o >> z i

Gi CM

co eo"

r^-

«* O

eq_

b CU

b O

•.

"3 ^a cS

c-i c~. C O

• *

r«

i-~

i-O

ef e

t ^

icc;

1.0 10

CJS"

ta eo" m

in CM

I O

O 5 O O

fcsl

e» t--" CN

eo"

O o o t~-

o co o c^ o rs cs eo

o o o CO

"So

G .5

"O 3

B c

> JA o m

C35

• * 05

eo CN

X X CM

ca iv

te - ^

B a

.-S

J<J

— C

es to

ii 1 —G

— =26 !-! o

'3b

tc D « es co

1¶C tfle R

c2 CJ

G to

b b

•O

< <*o

te 0 Ti •i s.

T3 cu

t = la

— •

b CU

'fl

T3 CU

Ofl

C 3

G C b X.

es CO b CU

s b c=

E O

- i

eu > te

A CS

U b

< :- »J

b CJ

a a 0

''CX

-G

C3S CO

•<*

C35

*# CN

JA eu

3¶CS _CS

B te

4_l

c^«d

Cfl

o o o o o ~ eo

X X X X X i n co x\ i n co

i ^

< Ä « • * > *

O 1-H

(fl

c»

CJi

c<'d

CO*"

-+ m" m

_• t . eo •fl s— in •^L ^ in © pf c T •<* o s •* -; er. — :_ s ^ •* »n_ ^ o ' te m " eo m m s

eo__

CO Hl

«-" CN

o" pi 0 0

t ^ CM

i n

m of

CJi"

eo m

o i n

eji CJ5

se co

-c_

m" m CO 1.0

i--

_J rfl b

•*f CN

eo m" m - t

- f

-t-

°l m

eo r~"

00 CN

S 00

-c eo

b fe « •V £ s « ^o c/2

u te cu fe o > -Q

6 B

O U.

->•

<»

m co

C55

C l

fe > J3 o >>

i ^

iO - t

«M

bi CU

X o

3 g a 00 te .CS .S c G

•- ~ C b

^_i

•r

E G

'3D

SC c Z

te "b

*e3 b

5 G

> cGcS 8d .CJ

CJ i j

cu b eu

^er cu — s :- J Jjjj

JA b

—

&2 cu "3D

na p

CJ b CU

eu te b

.5;

57¶Ledning gennem

Sverige.

Tracé Kobenhavn—Kalundborg—Samso—Aarhus. 780 km Luftledning. 75 km Kabel.

Kabeltvaersnit Luftledningstvaersnit . Spaendingsforbrug af Omformerstationer . Spaendingstab i Ledn. Spaending v. Kraftstat. Ledningsudgifter pr. kW-Aar

125 150

125 185

185 185

202,000 38,400 240,400

202,000 32,000 234,000

202,000 30,400 232,400

78,6

80,5

81,0

125 240

240 m m 2 240 »

202,000 202,000 Volt 25,800 23,400 » 227,800 225,400 »

84,5

85,8

Kr.

Som det fremgaar af disse Udregninger, vil de mest okonomiske Tvaersnit, 125 mm 2 for Sokablerne og 150 mm 2 for Luftledningerne, ikke ved de forekommende Ledningslängder kunne anvendes til Överföring af 42,000 kW til Forbrugsstederne i Danmark, uden at Spaendingen i Kraftstationen överskrider den forudsatte Vaerdi paa 220—224,000 Volt. Da Flertallet af Udvalget er af den Anskuelse, at denne Spaending ikke paa nuvaerende Tidspunkt tor overskrides, maa man ifolge Beregningerne for Skagerakprojektet vaelge et Tvaersnit paa 185 mm 2 og for Projektet med Ledning gennem Sverige 240 mm 2 , saavel for Kablerne som for Luftledningerne. Af Beregningerne ses det imidlertid, at Overforingsudgifterne vil kunne formindskes med henholdsvis ca. 3 og 8 Kr. pr. kW-Aar, ifald man ved en eventuel Udforelse af Projekterne tor forhoje Spaendingen i Kraftstationen saameget, at de billigste Tvaersnit bliver tilstraekkelige. For at afgore, hvorvidt man i Danmark skal fore Ledningerne over Samso —Kalundborg eller over Kolding—Nyborg—Korsor, samt for at kunne bestemme paa hvilke Steder, der bor oprettes Omformerstationer, er der i Tabel 2 opstillet Anlaegs- og Driftsoverslag over de forskellige Tilfaelde. Det fremgaar af denne Tabel, at Udgifterne pr. kW-Aar kun varierer forholdsvis lidt, idet de for Skagerakprojektets Vedkommende ligger mellem 224 og 231 Kroner, og for Projektet med Ledning gennem Sverige ligger mellem 237 og 246 Kroner pr. kW-Aar. For Skagerakproj ektets Vedkommende ses det, at Linien over Samso med

58 Omformerstationer i Kobenhavn og Aarhus giver den billigste Lösning; ganske vist er Nybdrglinien med Omformerstationer baade i Aarhus, Kolding og Kobenhavn og eventuel ogsaa i Odense, kun en Ubetydelighed dyrere, og forsaavidt fordelagtigere, som Laengden af de undersoiske Kabler indenfor dansk Omraade bliver vaesentlig kortere, men de forskellige Udviklingsstadier vil ikke stille sig saa gunstigt som ved Samsolinien, og isaer vil det förste Udbygningsstadium med kun en Omformerstation i Aarhus og med et Driftsmaskineri paa 2x6000 kVA (plus en Reservemaskine) give en ret kostbar Drift. Udvalget har derfor lagt Samsolinien til Grund for det endelige Projekt. For Projektet med Luftledning gennem Sverige viser Tabellen, at ogsaa her giver Linien over Samso den billigste Lösning; imidlertid kraever denne Linie en Spaending i Kraftstationen paa 225,400 Volt, altsaa noget over den forudsatte hojst tilladelige Vaerdi, og Udvalget har derfor foretrukket Linien over Nyborg med Omformerstationer i Kobenhavn, Aarhus og Kolding, idet herved tillige opnaas, at Laengden af de nodvendige undersoiske Kabler kun andrager 37 km i Stedet for 75 km ved Samsolinien. Desuden stiller Nyborglinien sig noget gunstigere med Hensyn til de forskellige Udviklingstrin. Medens der for Samsoliniens Vedkommende kun findes to Hovedudviklingstrin, nemlig: 1. Forsyning af Omraadet udfra en Omformerstation ved Kobenhavn alene, 2. tillige Forsyning af Omraadet udfra en Omformerstation ved Aarhus, findes der for Nyborgliniens Vedkommende tre saadanne, idet Linien paa förste Stadium fores til Kobenhavn, i andet Stadium forlaenges til Kolding og i tredie Stadium til Aarhus. UDVIDELSESMULIGHEDEB. Som det vil fremgaa af det forangaaende, er det muligt ved Anvendelse af en Spaending paa 220—224 kV og en konstant Stromstyrke paa 250 Amp. at överföre 42,000 kW til Forbrugscentrerne i Danmark; at anvende en endnu hojere Spaending eller en större Stromstyrke, vil med de for Tiden foreliggende Erfaringer naeppe vaere tilraadeligt, saaledes at den i Norge producerede Energi paa ca. 56,000 kW for Ojeblikket maa anses for at vaere en hojere Graense for den Effekt, som vil kunne aftages gennem en enkelt Ledningsan-

59 laeg. Det synes dog ikke udelukket, at man i Fremtiden vil kunne naa op paa en Spaending af 300 kV og en Stromstyrke paa 300 Amp., hvorved der gennem et enkelt Ledningsanlaeg vil kunne aftages 90,000 kW fra Norge, men dette vil ikke kunne ske ved Udvidelse af det ovenfor projekterede Anlaeg, hvor Jaevnstromsmaskinerne er dimensionerede for 250 Amp.; ved at forhoje Spaendingen for dette Anlaeg til 300 kV ved Tilfojelse af Here Maskiner, vil man dog kunne aftage 75,000 kW fra Norge, hvilket svarer til ca. 58,000 kW, leveret ved Forbrugscentrerne i Danmark. At foroge den overforte Energimaengde udover denne Graense, vil kun vaere muligt, ved at der anlaegges et helt nyt Kraft- og Ledningsanlaeg parallelt med det förste. Det allerede forhaandenvaerende Lednings- og Kraftanlaeg, f. Eks. med Ledning gennem Sverige, vil da udelukkende kunne anvendes til Forsyning af Kolding og Aarhus, medens det nye Anlaeg udelukkende anvendes til Forsyning af Kobenhavn. Den nye Ledning behöver kun at udfores som Toleder, idet den allerede forhaandenvaerende Beserveledning kan vaere faelles for begge Ledninger. For at kunne överföre de lavere Belastninger paa den mest okonomiske Maade, bor begge Ledninger forbindes til begge Centraler, saaledes at een Central kan overtage Belastningen alene. Paa denne Maade erholdes ogsaa en god Beserve, idet Maskinerne paa den ene Central da kan optraede som Beservemaskiner paa den anden. Ansaettes ätter Stromstyrken til 250 Amp. og Spaendingen ved Kraftanlaegene i Norge til 300 kV, vil der fra disse ialt kunne aftages 150,000 kW, saaledes at der med Ledninger gennem Sverige paa det ved Kobenhavn liggende Forbrugscentrum vil kunne afgives ca. 57,000 kW, og paa de under Kolding—Aarhus horende Forbrugscentrer ca. 58,000 kW, idet Beserveledningen normalt kobles parallelt med en af Ledningerne til Aarhus. Virkningsgraden af hele Anlaeget bliver i dette Tilfaelde ca. 77 %. ' En tilsvarende Udvidelse vil selvfolgelig kunne finde Sted ved Överföringen over Skagerak. Kobenhavn, i November 1922. A. R. ANGELO

WILLIAM RUNG

BILAG 3

BESKRIVELSE AV OG OMKOSTNINGSOVERSLAG FOR TRANSFORMATOR- OG KOBLINGSSTATIONER FOR TREFASEOVERFORINGEN. Ved behandlingen av transformator- og koblingsstationer har man — da det handier sig om meget hoie spaendinger — fulgt det princip at anvende forholdsvis faa men store aggregater, rikelig dimensionerte, saavel i mekanisk som elektrisk henseende. Endvidere har man lagt vaegt paa at der erholdes enkle og översiktlige arrangements, uten dog at gi avkald paa den for en rationel drift nodvendige elasticitet hvad koblingsmuligheter angaar. Man mener paa denne maate at ville erholde den störst mulige driftssikkerhet paa samme tid som anlaegsomkostningerne höides paa en rimelig höide. Sporsmaalet om utendors kontra indendors apparater har vaeret gjenstand for omhyggelig overveielse og man er klar over, at begge disse former er fuldt anvendelige, selv ved en saa hoi driftsspaending som 220 kV. Et av de svakeste punkter ved anlaeg for meget hoie spaendinger er gjennemforingerne og av disse traenger man ved utendors anlaeg et minimum. De i betragtning kommende transformatorer og strombrytere indeholder saa store oljemaengder, at brandfaren ved indendors arrangement maa sies at vaere av meget mere alvorlig art end ved anlaeg for lavere spaendinger, saaledes at en oljebrand i en transformator indebaerer fare for en laengred riftsstands. Ved en utendors station derimot vilde en saadan brand neppe ha saerlig alvorlige folger andet end for de naermest liggende apparater. Utendorssystemet er vaesentlig mere elastisk hvad utvidelser angaar, en sak

av ikke liten praktisk betydning, specielt ved et projekt som det det her handler sig om. De erfaringer man i Amerika har gjort med utendors stationer er saa gunstige, at man der i de senere aar ved anlaeg for hoie spaendinger som regel anvender dette system. Utvalget mener, at de utendors anlaeg ogsaa i det her omhandlede tilfaelde er mindst likesaa driftssikre og hensigtsmaessige som indendors, og da utendors arrangements falder billigst, har man baseret alle omkostningsoverslag herpaa. Efter ovenstaaende mere generelle bemerkninger vil man gaa over til i korthed at omtale utforelsen ved de forskjellige alternativer.

A L T E B N A T I V C. 132 kV. Koblingsstationer. Ved alt. C la og C Ib, som omfatter en enkel trefase-linje, henholdsvis fra Glommen og Nore til Helsingborg, har man ikke fundet det begrundet at regne med nogen koblingsstationer ute paa linjen, men denne gaar ubrudt fra generatorstationen i Norge til understationen i Helsingborg. Ved alle de ovrige utbygningstrin i alternativ C derimot, hvor det dreier sig om en dobbeltlinje fra Nore til Helsingborg, en avstånd av vel 600 km, er der regnet med en koblingsstation hver i Glommen og Trollhättan. Som det vil fremgaa av koblingsschema fig. 1, er der i hver ledning forutsat to oljestrombrytere og en i förbindelsen mellem de to linjer. Disse brytere er helautomatiske og forbundne med en differantial- og tilbakestromsrelaeutlosning, saaledes at ved feil paa en ledningssektion blir denne stråks utkoblet i begge ender. Driften paagaar derfor uten nogen stands over den anden linje i vedkommende ledningssektion. Disse brytere maa ha en brytningseffekt tilsvarende den störste i systemets forekommende kortslutningseffekt. De taenkes forsynet med forkoblingsmotstande. Samtlige brytere forsynes med skinnebrytere i serie og shunt, saaledes at de kan utkobles og revideres mens begge linjer er i drift.

63¶FRM r ^ o c i e *

X •'

T£6M FOR^LPWlNts:

WUJ

TRAI-*S.FORMflTOfl.

OLieSTta-'cDr-A B R V T e R .

•

S L O M M É W

— I |l v II X—' =j=

swiMNESWTiiCcci

Q-

S Y M n a . o " M O T o n

•

I1 I1 I1 /=! K«. K ul r-'N l_l L /S»T O « . i

-t=>-

JI^Cl, Mä

AA A

R£fl«TArAS5POLe

;;

2.S.O

VOLT

T^oi-t-Mg^T/=\pH

ut AA>AA

€

AA<W\A

f>fl

H£LSiri£BOR& 1 3 a K.v/

-I X. 1 1 I 1

f 1__

T uu 55,

/-^AA lAAArt

*AA*VV-i A/WVN/

rtAAAA/ AAA/W

n~r x

*W4NAA AAA/ /WWW A ^ *

1 1:X. a T

-J u *

u *

Fig. 1.

i2>£

64¶Ved stationerne opfores en enkel bygning, hvori pladseres de nodvendige kontrolindretninger, omformere og batteri med tilbehor for betjeningsstrom og telefon, revisionsrum o. 1. Den for disse oiemed nodvendige kraft forutsaettes tilveiebragt fra den stedlige elektricitetsforsyning. Alle jernstativer forutsaettes utfört av galvanisert jern og monteres i likhet med strombryterne paa solide betonfundamenter og det hele jordes godt. Stationerne utrustes med sporarrangement og trailer for bryternes bekvemme flytning. Transformatorstationer. Anfallet av og storrelsen av transformatorer og synkronmotorer fremgaar av hovedomkostningsoverslagene. Der er gjennemgaaende regnet med et reserveaggregat. Man har regnet med anvendelsen av trefase vandkjolede transformatorer av kjernetypen, idet man mener at denne type for de i betragtning kommende storrelser byr paa de fleste fordele. Der er for stationen i Helsingborg forutsat anvendt dobbelte samleskinner saavel paa 132 kV som paa 50 kV siden. De vigtigere strombrytere kan revideres uten at vedkommende grenledning saettes ut av drift. Paa 50 kV siden blir samtlige hovedtransformatorer forsynet med avtapninger og reguleringsanordninger, saaledes at spaendingen kan reguleres 5 °/0 under drift, hvorved den nodvendige fmregulering kan finde sted i hver station. Som beskrevet i bilag 6 vil spaendingsreguleringen ske ved hjaelp av tomtlopende synkron motorer, hvis magnetisering indstilles saaledes, at maskinerne tar den foronskede slaepende eller ledende ström. Disse motorer taenkes tilkoblet 50 kV samleskinnerne gjennem saerskilte transformatorer. Belaeanordningen for stationerne vaelges blandt andet med henblik paa, at disse synkronmotorer ikke maa frakobles, medmindre det er absolut paakraevet av hensyn til motorernes sikkerhet, idet en saadan frakobling kan virke meget generende paa spaendingsreguleringen. De likeledes for spaendingsreguleringen forutsatte reaktancespoler indrettes for tilkobling til hovedtransformatorernes sekundaerspaending og forsynes

65 med automatisk ind- og utkobling. Det bemerkes, at disse spoler ikke tsenkes anvendt i den daglige drift, men kun er at betragte som en sikkerhetsanordning for at forhindre for stor spaendingsstigning ved eventuel frakobling av al belastning og av de ovenfor naevnte synkronmotorer og som en hjaelp ved igangsaetning efter en driftsstands. De vil i tiluelde let kunne indkobles i 2 eller 3 trin, saaledes at sterke stot undgaaes. Der installeres et eget lokalanlaeg med omformere og batteri av tilstraekkelig storrelse til drift av kraner, vand- og oljeanlaeg, brytere, relseer etc. samt til opvarmning av oljestroml)rytere og betjeningsrum. Hvad der under koblingsstationer er sagt angaaende oljebrytere gjselder ogsaa ber. Endvidere bemerkes, at alle oljeslrombrytere anordnes for elektrisk opvarmning, saaledes at oljen, selv i den koldeste vintertid, höides flytende. Utvalget er av den opfatning, at det under de i Skandinavien raadende atmosfaeriske forholde er fordelagtigst at bortse fra anvendelsen av andre overspaendingsbeskyttelsesanordninger end jordline og for 50 kV siden ogsaa jordslutningsspoler (Petersenspoler e. 1.), men til gjengjrcld överalt at kraeve ekstra hoi isolationsstyrke. Der maa opfores passende bygninger forreparationsverksteder, omformere, batterier, personalrum o. 1. Stativer o. 1. blir utfört som for koblingsstationerne omtalt, likesaa sporarrangement og andre transportindretninger. Stationerne forutsaettes vel planeret og draeneret, saaledes at regn og snevand raskt vil bli bortledet.

A L T E R N A T I V D I—Va. 132 kV. Hvad der föran er sagt under alternativ C gjaeldcr praktisk tält i enhver henseende ogsaa for alternativ D, 132 kV, dog er der, som i fig. 2 vist, for dette alternativ i alle stationer regnet med dobbelte samleskinner,saavel'primaert som sekundaert. Der blir i transformatorstationen ved Kjobenhavn, hvor der skal nedtransformeres til baade 50 og 30 kV, installert en faelles reservetransformator med 2 sekundaerviklingcr, en for 50 kV og en for 30 kV.

66¶Fa/» rsowe

TtawFoB|ti-ftftin& T B / > M S C O « M « I O P \

OO x

± i

oMfonc^iF» Ol

I f S T B I I M a S V t S

SrtlNM(=aF','T4-t:C o^r-eoauS-en: |i| A K r t u M U c A T O t » , Cd- S i re.Civ r n e ,

£MPOU£T r ^ O B L I M S S S ^ ^ W j . /=M-T

I2>2c. K V

Fig. 2.

67 A L T E B N A T I V D Vb. 2 2 0 kV. Koblingsstationer. Linjen er forutsat utfört med 4 ledere, hvorav den ene som reserve. For af faa fuld nytte av denne reserveledning er der taenkt anlagt koblingsstationer ved Glommen, Trollhättan og Lagan eller Helsingborg. Ved hjaelp av disse kan hvilkensomhelst leder i hvilkensomhelst sektion gjores spaendingslos, saaledes at den kan revideres, mens ledningen forovrig er i drift. For at undgaa et stort antal av de meget dyre 220 kV brytere har man regnet med den i fig. 3 viste kobling. Denne gaar ut paa, ved hjrelp av en eller to flytbare enpolede oljestrombrytere, som kan indkobles i hvilkensomhelst linje, at bryte ledningen, mens den egentlige kobling utfores ved hjaelp av enpolede skinnebrytere. Forovrig utstyres disse stationer omtrent i likhet med de for 132 kV projekterne. Transformatorstationer. Ogsaa ved 220 kV har man fundet det riktigst at regne med vandkjolede transformatorer. Derimot er man av den mening, at det for disse vil vaere gunstigst at anvende enfase typen istedetfor trefase, som ved 132 kV forutsat. Ved de store aggregater, som man ved 220 kV finder bor anvendes, blir nemlig vaegterne av trefasetransformatorer saa store, at transformatorerne blir vanskelige at behandle, likesom kjolingen av jernkjernerne hyr paa vanskeligheter, som i det vaesentlige undgaaes ved enfasetypen. Transformatorerne i stationen ved Kjobenhavn faar to sekundaerviklinger, en for 50 og for 30 kV. Der forutsaettes i hver station installert 4 enfase transformatorer, hver med 20 MVA ydelse, herav den ene i reserve, alle forsynet med nodvendige apparater, som vist paa koblingsschemaet. Hvert driftsaggregat faar altsaa en ydelse av 60 MVA. Da der i hver station saaledes blir kun et transformatoraggregat i drift, har man ikke fundet det berettiget at anvende mere end et saet samleskinner. Dette saet forutsaettes imidlertid ekstra vel isolert. Skulde det mot forventning vise sig paakraevet, er der adgang til med smaa omkostninger at indsaette en fjerde skinne, saaledes at en skinne kan revideres ad gängen.

68 •

t *

|. . W W fl -tt-WWVWWV-lNhAA/W^

VAJWHl- -JI-MWA-

vw/W-M-il-WW-

(•

•)

TV=lA\rH.-i.tcc»0(cc?T/=\ScE\_ C3\_.l e.&-r«=«>3>r-"\Q(=i-r-r€.s=».

S r ( II-M^CCE Qca-i-xfeecca.

IAOBLI

T T

T F T Fig. 3

r i S S 5 ^ £ M A

/=H UT

D3Tb

a 2.0

v*v

69 For ikke at faa et uforholdsmaessig stort antal av de svaere strombrytere, har man ogsaa i disse stationer regnet med de i koblingsstationerne förutsatte arrangements med en kombination av enpolede skinnebrytere og flytbare enpolede strombrytere. Forovrig er stationerne taenkt utstyrt i alt vaesentlig som ved 132 kV alternativerne. OMKOSTNINGSOVEBSLAG. Omkostningsoverslagene er basert paa prisniveauet vaären 1922, idet man har indhentet priser paa alle viktigere dele, saavel fra amerikanske som europaeiske firmaer. Disse priser er meget forskjellige, men utvalget mener, at de i overslaget benyttede priser i det store og hele er paa den sikre side. Da samtlige summer er opfort i hovedomkostningsovcrslagcne for de forskjellige alternativer, vil her kun anfores nogen eksempler, hvilke imidlertid vil gi et godt indblik i hvorledes omkostningsoverslagene for koblings- og transformatorstationerne er opstillet. Kristiania, i december 1922. El V. HANSSEN

JACOB NISSEN

70 eo c

H _

-O

M Q

» C

" =C M ^ O >

CT.

IBJJUV

C/3

to fl ©

C cd s-, 00 .2

« •o c

,„

•

a ta å"35 t.

cu > o CÄ

s <

<cq >

E-

OO 00

o CO

IBiuy

1-1

<3i

CT-1

CO f»

O t^ CO

E-

IBjuy

•*

pzury

[Bjjuy

irt

CN rH

O CM

cr •rl

•

o CN

O IO

CN CO

se 0

to tw eu

cu +H CH

« *

eu C C 'JA

6 c

»1

o u

*-~J cs CO

j i!

a u o

»HJ

c r

CN eo

1-0 O

eu co

eu O

• -

cS CS

r*>

CU eu

to T3

CJ cg

CJ cc CS

C-

c£

C-

te£

-«*< eo

i:'

eu Xi

c CS h

q -. ca e

_> c D « g

£ c H

"cS

t. a

C/3

o CU

fl eu t-

rfl eu

CS C

«S eS £H"

•y

eu faO CS

to .5

•en

>-i

a 1 c

.5 'C

fl £

- C > tci

c M

öO C

tfl

te eu

« » ft « « t*c JA CM c r CN O O O — CO CO LO o

ifl -T

bfi Xi

« r* •S

•>

jr, £

-c

£ cS — T 3 JA a C U CS eu •c

CS u

•0D

cr s

"o »0

cr ta

*~4 > JA

»C

(30

g ti

l-O

tH CO C

o CO

3 'O , i ö

cr»

w E

c—

-M

ne*

o l-O

- I H

50 kV linje utgaaende

O [^

132 kV linje indeller utgaaende

•'

Fas rui om kos ling

•cC

*3 SJ

i 'x

JA 4V

cd S

CO •"*

[ B } u y

X > c o

>. £ o s i ss

q d

C 0)

PC •

-M

< t» u

cc O. to

eu h

fl' O

O OH

i! o

co •rH

•H E E eS to

ce.

71 00 G

> M

.> £

<N CO

CO C

co C5

•r. co

— ~

fl, aet

-C

Synkronmotor m. transf. ,5 MVA

IBliiV

eakanspole 12 IVA

Ja)

CS CU

—

O r»

,FH 1—1

-+ cr

O lO

cfi

cu JS1

IB;uy

c/3

C O

O. feO

pnuy

8 i—,

«H

1-H

o o

00 t^

>-l

IB^UV

2 O eo

00 CN

I "

-t

xrj

o o c^.

IB1UV 3 T3 i Ji_, cu co fl fl oo 00 CS 3 S O G

cs ^

cr:

HCK

cr co

rH CM

CN CM

00 eS

-H

r? t3

_CJ

1» cu >

"o eo

Jil

O t»

fii

00 C eS

w E

CU C/J

i» cu

o o

iO •^r

U cr i -

CM CO r-r

cr ta

cr 0

d G

eu p

c/.

CS CS

T3 G cS

E o

> d 5

E t n

es Cfi

feO

r»> to

.! -c£

"-2

•CC

C ca

feO

3 CJ

•8

feO

C r

Sel

.E? eu

^ t S

g O

o cu feO es

o G O

r >-~

-b b cfi 5d g -s

"eS Xi

1 2 s o .£ eu

fl, tfi es

feC

O a £ •cCo B : cS ir feO •ch co 5 a 13 +-> <T t : G B to a 4 i J2 > •B :: es J <ac c

•c

cu tfi

O O

Ö0

JA es

~CS

-eu

* « ja

c Ji C

¥*

! £

O U

ja " * - - «1

:) i£ E

bJO

feö hi fl cS

cr •o

IB1UV

>* cr

CO o t * rH

H *

co — — cu - g cu

o eo

o •£ 5> a

2 kV inje ndller gaande

u fi c *>- JA

> , eu eS eu JA "X> CS t 3

cr i^

Transf 25 MVA

•a >

H-> CO

1 C

c 5c eS

« "c ! i>> r - CQ

!-! "r rS

Cfi

c3 5 c

t+H

£ «g o

cS c

i r J°

-o

es co

c c

)

72 Els >

«2

H "5 Uj

CN CN

#\ <u c o

er cc

eve

> o CO

Cc;

i—i

i^.

> LS

O r).

l.O CN

O 00

i O 1—,

l O - *

l.O CN

o CM

IO t ^ t^-

o ^

'—i

1-H

iO CM r n

00 r n

CO jr-

•<-)<

rm. vec iavi

'J* co

u o ed

r. G

~ 3

cr V

—

•—i

.—i

•—*

^ j -

cers

>r *i

P l ^

t ^

2 3 1, fee!

ac»u

-*-* <

iO CM

CM CM

cö

WD .; O « •

cceC .—.

*j C

O t>

X tfi

f«

•<*

r P

—

m 00 oo

05 -a

to . C

3¶II CO

I-

s £ *o cu

-2

C CO

< o

.a £ w O 1

C CO

8 O

3 " H

s.0

r H

G i

i—I

3 8 c_

cc s

6D i X to Cfi

•—; v.

1 1 11

z -> (H c/-

B <2 c.

E c

—r 2 " t t -

o t- 1

C c

3 ' c

cc CO

r*>

- T) Xi

i. — •

4¶C cc C

eu cu feC

E feC

tfi

feC

fej 0

=£

c x-

E B C

c B fei

x\ w

CJ CU to

fej C

'c J

-i

to CJ

-0 - "E

C/!

c CJ

— •

'c o

| 1

•G, 3

E -i-j

fe c feO b

CJ CO

CS T !

•

.3 -G

0 CM p

r">

"cc

G cu G

1 CH

•~

i.O

feC

c sr X

eu 'CC

a a co

a w

"3 O O,

c£

!1H

''H

"35 -cu > o

^ J3 CO

feC

*s> r-

— ''

«r-i to

cu feC CS

"cS

~ C

feO

b"0

1> r

2 O es

E -c -C

BILAG 4

LUFTLEDNING OVER 0RESUND. Nord for Helsingör er der anledning til at krydse 0resnnd med 2 spsend a 2300 meter og et spaend paa 1100 meter, naarder ute i sundet— paa en vanddybde av 10 meter— opfores 2 taarn, et paa hver side av seillopet, av saadan höide at skihe frit kan passere under ledningerne. De hoieste skibsmaster man kjender er 52 å 53 meter over vandet. Man er saaledes paa den sikre side, naar den mindste fri höide under ledningerne i seillopet gjores 00 meter. Til begge sider ind mot land, hvor vanddybden er mindre end 10 meter, vil kun mindre skibe kunne passere, hvorfor her en fri höide av 45 meter maa vaere tilstraekkelig, i alle fald paa dansk side, hvor ledningerne passerer over Lappegrunden. I det 1100 meter länge spaend paa svensk side vil man selv med normal masthoide paa land faa samme fri höide under ledningerne som i seillopet. Ledningerne förutsattes utfört med en kjerne av galvanisert ekstra fint staal, 240 mm 2 tversnit, omgit av et lag aluminiumtraade med samlet tversnit 110 mm 2 . Ledningernes diameter blir ea. 24 mm, hvilket for disse spaend er fuldt tilstraekkelig med hensyn paa korona, selv ved en spending av 220 kilovolt. Da ledningerne kan fore 800 ampere uten at opvarmes mere end ca. 50° C. over den omgivende luft, vil en trefaseledning, bestaaende av 3 saadanne ledninger ved 220 kV kunne fore over sundet 300,000 kVA, hvilket er det meste som kan taenkes överfort paa den i vekselstromsalternativerne forutsatte dobbeltledning fra Norge til Danmark.

74 Krydsningen av sundet förutsattes dog ogsaa udfort som dobbcltledning og man kan da faa fort den hele effekt over sundet paa en ledning, naar den anden er ute av drift for revision eller lignende. Den for ledningerne förutsatte opstraekning i de 2300 meter länge spaend fremgaar av folgende tabel: Paakjending i staalkjernen alcne kg pr. mm 2

Ncdha,ngning

i m

Total

Vertikal

55,5 kg 58 » 59 » 60,5 »

110 106 103,5 101

89 88

» »

114 116

114 69,5

97 103

» »

119,5 119,5 122 112,6

a. Ved 0° C. og islast av 30 mm radial tykkelse og volumvaegt 0,8 . . . . 134 b. Som a og vindtryk 0,6x60 kg pr. m 2 144

» »

133 137

1. Ved -f- 75° C. og vindstille 2. » -f 25° C. » » 3. » 0° C. » » ..:.... 4. » -i- 25° C. » » Norske normer 5. Ved -r- 25° C. og ekstralast 200 + 50 d gr pr. m 6. VedO°C.ogvindtryk 0,6x200 kg pr. m 2

7. Utvalgets n o r m e r a. Ved 0° C. og islast av 25 mm radial tykkelse og volumvaegt 0,5 . . . . b. Soma og vindtr. 0,6x37,5 kg pr. m 2

8. Skjerpede n o r m e r 133 123

Ved beregningen er staalkjernen alene regnet som baerende, og for denne er forutsat elasticitetsmodul = 2,000,000 og temperaturutvidelseskoefficient = 0,000012. Man cr opmerksom paa, at elasticitetsmodulen er forskjellig, alt efter kablens konstruktion, og den maa derfor inden utforelse naermere fastlaegges. En aendring av elasticitetsmodulen vil dog ikke medfore nogen forokelse av den maximale nedhaengning og paakjending, idet man da ved ledningernes opstraekning tar hensyn hertil. Anvendes staal med en brudstyrke av 200 kg pr. mm 2 for de enkelte traade,

75¶K i,i i

1 < tJ

X *~ i 0

tfl

ai u v

> T J IL

K ni

r r> x rf LJ 1 rf 1D h> (T ) r J

U) 10

m «r eo

76 tilsvarende ca. 180 kg pr. mm 2 for den hele kabel, vil paakjendingen efter foranstaaende tabel i belastningstilfaelde 1—4 bli ca. 32 % av kablens brudbelastning _ 5_6 » » 50% 7b » » 57% 8b » » 8 0 % Staalkablernes straekgraense, som maa forutsaettes at ligge paa omtrent 80 % av brudbelastningen, vil saaledes ikke bli overskredet i belastningstilfaelde 8b. I belastningstilfaelde 5 blir paakjendingen noget större end foreskrevet i de norske normer, men dette bor ikke kunne vaere til hinder for at ledningerne for denne krydsning opstrammes som forutsat, naar som ovenfor paavist saavel utvalgets normer som de skjerpede normer ikke belaster ledningen over straekgraensen. Inden utforelse bor naermere overveies om der kan erholdes staal med endnu hoiere brudstyrke, saa man kan gaa til en strammere opstraekning, for at opnaa mindre höide av taarnene. Den störste vertikale nedhaengning man efter ovenstaaende tabel faar at regne med blir 133 meter og ledningernes ophaengningspunkter maa saaledes ligge mindst 193 meter over vandet. Ledningernes indbyrdes avstånd er forutsat 15 meter, hvilket efter erfaringer fra allerede utforte spaend paa indtil 1800 meter i Norge vil vaere fuldt tilstraekkelig. Med den paa omstaaende tegning viste ophaengning av ledningerne i 2 likesidede triangler kommer de överste Ledninger 13 meter hoiere end de nederste, altsaa 206 meter over vandet. Da fundamentets overflate er forutsat lagt 6 meter over vand, blir saaledes jerntaarnenes totale höide 200 meter. Vaegten av disse taarne vil efter anstillede forelobige beregninger bli ca. 1000 tons pr. taarn. Fundamenterne er forutsat utfört av en jernbetoncaisson med grundflate 30 gange 60 meter, höide 16 meter, oventil forsynet med en bolgeskjaerm av 2 meters höide.

77¶Dette fundament maa ansees fuldt tilstraekkelig stabilt, selv överfor ekstraordinaere isskruninger. Ingenior N. C. Monberg, Kjobenhavn, som har utarbeidet et utkast til fundamentet, har taenkt sig det utfört paa folgende maate: • Jernbetoncaissonen bygges indenfor en inddaemning til saa stor höide, som forholdene muliggjor det, og derefter stopes den til fuld höide flytende i havn, inden den transporteres til anbringelsesstedet, hvor der i forveien er foretat den fornodne planering av bunden. Efter at fundamentet er anbragt, företas utstopning med beton i hulrummet mellem de to utvendige jernbetonvrcgge. Disse er indbyrdes förbundet med et antal tverskot til avstivning; endvidere fyldes med sand i de indvendige hulrum. De vandrette daek, der ogsaa tjener som avstivning, stopes, ligesom andre arbeider for faerdiggjorelse företas. Efter anbringelsen sikres bunden ved fundamentets omkreds mot utskjaering ved anbringelse av stenkastning eller saekkebeton, avhaengig av resultatet av en noiere undersokelse av bundforholdene. Hver ledning er forutsat avspaendt paa samtlige taarne ved 8 å 9 parallele isolatorkjedcr. Ved den störste forekommende belastning (tilfaelde 8b ovenfor) blir straekket i hver ledning 35 ton og hver isolatorkjede faar da at opta 4 å 4V2 ton. Da man nu kan faa isolatorkjeder, hvis brudstyrke ligger ved 8 a 9 ton, skulde man saaledes selv i belastningstilfaelde 8 b faa dobbelt sikkerhet mot brud av kjeden. Inden utforelse bor dog naermere overveies, om der ikke kan skalles sterkere isolationskjeder end de man nu kjender, saa man kan komme ut med et mindre antal, eller om der kan skalfes en tilfredsstillende utforelse av en trykisolator. Endvidere bor det inden utforelse overveies kun at avspaende ledningerne paa land, saaledes at taarnene kun faar at baere ledningerne oppe. Ved at regne som ovenfor med avspaending av ledningerne for hvert enkelt taarn, skulde man vaere paa den sikre side saavel med hensyn til utforelse som omkostninger. De totale anlaegsomkoslninger ved krydsning av Öresund er beregnet som folger:

78 2 fundamenter i Dresund danske kr. 1,500,000 2 jerntaarne i 0resund » » 1.600,000 1 jerntaarn paa dansk side » » 450,000 2 forankringsmaster, en paa hvert land » » 50,000 Ledninger og isolatorer m. v » » 400,000 Danske kr. 4,000,000 Kristia nia, i december 1922. EIV. HANSSEN

JACOB NISSEN

BILAG

5¶UNDERS0KELSER ANGAAENDE KORONA VED TREFASEOVERFORINGEN. Ved saa hoie driftsspaendinger som det blir tale om ved överföring av kraft fra Norge til Danmark, maa sporsmaalet om koronatap vies en del opmerksomhet. Sporsmaalet maa sees fra to sider, nemlia a) Tapenes betydning i okonomisk henseende. b) Koronaen som kilde til spaendinger eller ström me av hoiere harmoniske.

a. Koronatap. Amerikaneren F. W. Peek har paa grundlag av meget omfattende forsok utledet formler for beregning af Koronatap. For vekselstromsledninger gjaelder folgende formler: 941

P = —d (f-f-25) y ,

(e - e,.)2 K)- 5 kW/km leder.

3,92 • b ~ 273 + t b = lufttrykket i cm Hg. t = luftens temperatur i °C. f = perioder pr. sek. r = lederens radius i cm. s = avstånd mellem ledere i cm. e = effektiv vaerdi av spaending mellem leder og jord i kV.

80 e0 = kritisk spaending. = 21,1 • k • m 0 • r • 6 • In • S. kV • til jord m 0 = ujevnhetsfaktor = 1 for polert traad, 0,98—0,93 for vanlig ledningstraad, 0,87—0,83 » syvtraadet kabel, k = 1 i rolig veir og ca. 0,8 i sneveir; i rcgnveir og taake ligger vaerdien av k mellem 1 og 0,8. Man kan ogsaa saette: 21,1 • k • mn • r <5 ' -i o ~F> kV til jord. 18 • L C = lederens driftskapacitet i mf/km. For at bringe paa det rene, hvilke vaerdier av lufttaetheden <5 der vil komme i betraktning for de strök hvorigjennem linjen passerer har man indhentet meteorologiske opgaver fra Sverige og Norge, hvorav hitsaettes folgende. SVENSKE STATIONER. Lufttaetheden i Halmstad. Ved den meteorologiske station i Halmstad er der hver dag kl. 2 em. avlaest vaerdier av lufttryk og temperatur. For perioden 1901 til 1910 er TABEL I. Temperatur Harometer

~ 19,9 -r-10,0

~ 9,9 "T" 0,1

710,0 — 719,9 730,0—739,9 740,0 — 749,9 750,0—759,9 760,0—769,9 770,0—779,9 780,0 — 789,9 790,0

1 1

8 51 80 100 82 8 1

0,0 + 9,9

+ io,o + 19,9

+ 20,0 + 29,9

1 7 80 310 579 450 131 4

1 8 128 697 519 55

9 123 192 5

+ 30,0 + 39,9

81 de fundne vaerdier sammenstillet i tabel I, som angir antal dage med temperatur og barometer-stand inden de angivne graenser. Paa basis av disse observationer er i tabel II opfort den del av tiden (frekvens), da de forskjellige lufttaetheter (6) har optraadt. TABEL II. Luftttethet d

Frekvens

1.18 1,165 1,163 1,15 1,15 — 1,11 1.11 — 1.07 1,07—1,03 1,03 — 0,99 0,98

0,03 0,03 0.03 0,11 5,18 19,89 42,52 31.96 0.25

Disse vaerdier kan ansees karakteristiske for hele den svenske vestkyst. Ved sammenligning med tabel VI sees at den laveste vaerdi for ö er praktisk tält den samme for angjaeldende dele av Sverige og Norge, ved havets overflate regnet. Over sporsmaalet om hvor stor del av linjen der samtidig kan vaere utsat for den lave lufttaethet, er der ikke fremlagt statistiske opgaver, men efter oplysninger man har for haanden fra Meteorologiske Institut, Kristiania, maa man gaa ut fra at en barometerhoide av 710—720 mm ved havet kan forekomme samtidig paa hele straekningen Nore-Kjobenhavn, omend meget sjeldcn. Lufttätheten under sneveir. Av den störste viktighet for koronatapets forudberegning er det at faa en oversigt over frekvensen og utstraekningen av sneveir, idet sneveir nedsaetter koronagraensen til omtrent 80 % av hvad den er uten nedbor. Regn og taake foraarsaker ogsaa en ökning av koronatapene, men i mindre grad end sneveir.

82 Sneen kan antas at indvirke paa storrelsen av koronatapet i förste raekke derved at snefug traelTer ledningen og der virker som ujevnheter, hvor feltintensiteten blir hoiere og endvidere ved at snefnug i ledningens naerhet bevirker en ujevn feltfordeling likesom de i nogen grad forhoier den effektive dielektricitetskonstant af luften mellem ledningerne. Tabel III angir for Goteborg antallet av dage med sneveir av mindst 5 mm nedborsmaengde tillikemed opgaver over barometerstand, temperatur og vindstyrke, observert kl. 9 e. m. vedkommende dage. TABEL III. Pcriode

Antal dage med sneveir

Medium Barometertryk mm. Hg.

747,1

1905—1910

777,0 — 709.0

Extremer

1911 — 1915

767.6—721,6

Vindstyrke Meter sek.

Temperatur

+ 0,70 ( + 5,8 \

3,0

+ 1,13 1+7,3 * l -o- 8,4 i

2,4

7¶Av denne tabel sammenholdt med tabel I fremgaar at luftens taethet under sneveir ikke vaesentlig avviker fra den almindeligst forekommende taethet. Nedborens frekvens. I nedenstaaende tabel IV er for perioden 1873-1912 opfort antal dage med nedbor i maanederne januar, lebruar, mars, november og december TABEL IV. Antal dage med nedbar i vintermaanederne. Millimeter nedbor

Strömstad

Goteborg

Halmstad

jan. 87

feb. mars nov. dec. 70 105 98 95

jan.

len. mars nov. dec.

jan. feb. mars nov.

dec.

. . .

4,9—2 . .

83 for stationerne Halmstad, Göteborg og Strömstad. I tabel V er opfort de aarlige middeltal for de samme stationer i samme tidsrum. TABEL V. Middeltal pr. aar af dage i vintermaanederne med nedber. Millimeter nedbor

Halmstad

Göteborg

Strömstad

> 5

16,9

21,4

11,4

4.9-2

18,8

35,7

25,7

Sum . . .

Av tabellerne fremgaar at Goteborg har det störste, Halmstad noget mindre og Strömstad betydelig mindre antal dage med nedbor i vintermaanederne. Samtidighet av nedbor for forskjellige

linjeavsnit.

For at faa en oversigt over hvor stor del av linjen som samtidig traeffes av sneveir er der for en periode av 5 aar undersökt statistiken over sneveir i maanederne januar-april og november-december for stationerne Lund, Halmstad, Goteborg og Strömstad. Sneveir med nedbor > 2 mm indtruffet paa nogen av disse stationer er blit tabulert og derefter ordnet efter folgende skema: 4 stationer samtidig truffet av sneveir. 3 — — 2 — — —

Fig. 1 viser sneveirenes utstraekning og antal pr. aar. Av kurverne fremgaar at man paa straekningen Helsingborg—Trollhättan har i gjennemsnit 32 dage med sneveir pr. aar og paa straekningen Helsingborg—Glommen 36. Ved bestemmelsen av sneveirenes utsträckning har man regnet med at de enkelte stationer omfatter folgende del av linjens laengde:

8t Svenske stationer: Lund 60 km Halmstad 120 » Goteborg 130 » Strömstad 150 » Den gjennemsnitlige varighet av sneveirene ved de omhandlede svenske stationer er ca. 5V> time. fm. 7oo

6oo

5oo

too

30o

\ i

\ c

^^C •fo

80 cla.qsr

9o pr

aar

Fig. 1. Antal dage med sneveir > 2 mm og dets ntstnekning. (/. Helsingborg—Vest Norge. b. Helsingborg—Nore. c. Glommen. d. Trollhättan.

NORSKE STATIONER. Som laveste lufttryk ved havets overflate i det sydlige Norge har man faaet opgit folgende: Av varigliet

Mindste lufttryk.

2—3 dage 720 mm Hg 6—7 timer, förekommer sjelden 710 1—2 — — 705

85 Som föran naevnt er dog det laveste lufttryk som kan forekommc paa hele straekningen samtidig 710—720 mm og selv det förekommer kun meget sjelden. Trykket avtar med hoiden over havet med omtrent 1 mm pr. 11 meter höide. Temperaturen er staerkt avhaengig av de lokale forholde. Trange avstaengte dalforer vil om vinteren ha lavere temperatur end aapne straekninger, selv om disse ligger hoiere. Om sommeren vil det omvendte vaere tilfaelde, idet det da er varmest nede i dalen. Der blev opgit folgende tal: Mindste midlere dogn temperatur av varighet flere dage: i Kristiania i Nes i Hallingdal i Smaalenene ved Solbergfos paa fjeldet

- 18° C. - 30° C. - 15 ° C. - 18° C. - 20° C.

Hoiesle midlere dogntemperatur i Kristiania i Nes i Hallingdal i Smaalenene paa fjeldet

+ + + -f

staengt dal träng » aapent — (Fi

av varighet flere dage:

25° C. 23 ° C. 20 ° C. 14 ° C.

Angaaende samtidighet bemerkes: Om sommeren har man hoit lufttryk samtidig med hoi temperatur, derimot ikke lavt tryk og hoi temperatur samtidig. Om vinteren har man som regel hoit tryk og lav temperatur samtidig likesom lave tryk (720 mm) er förbundet med relativ hoi temperatur (0 til + 5° C.) Ovennaevnte temperatur er alle midlere i dognct. De midlere extremer hvormed man mener at kunne regne ved bestemmelsen av den laveste forekommende vaerdi av b er sammenstillet i folgende tabel VI:

86¶TABEL VI. Höide over Havet i m

b + + + +

76 71,5 67,0 62,5

0 500 1000 1500

Storm uten nedbor

Rolig veir

30 27 24 21

0,984 0,934 0,885 0,833

72 68 63 59

+ 12 + 9 + 7 + 5

0,991 0,946 0,883 0,832

Ugunstigere forhold kan forekomme, men meget sjelden og da av kort varighet. Man mener derfor for det sydlige Norge at kunne regne med folgende vaerdier, som er i god overensstemmelse med de i tabel II anforte efter svenske opgaver. TABEL VII. Höide over havet i m

1500 J

0,99

0,94

0,88

0,83

Lufttwlhed under sneveir. Det er oplyst at sneveir og regn förekommer til sine tider samtidig med de laveste lufttryk og over hele den del av linjen som falder indenfor Norges graenser. Om samtidighet av sneveir paa de forskjellige stationer. Stationerne er: Grineli (naer Nore) 367 m. o. h., antat linjelaengde 150 km. Haugastol 990 — — 120 » S u m 270 km. Det aarlige antal av sneveir med en nedborsmaengde > 2 m m og deres utstraekning er opgit til 75 Derav omfattende hele linjen i Norge 6 halve — 38 _ Vs 54

87 Paa figur 1 er forholdet for forskjellige linjealternativer optegnet, paa basis av de foreliggende opgaver. SAMMENDRAG VEDRORENDE LUFTTÄTHET OG NEDROR. Det vil av ovenstaaende fremgaa, at man for hele linjen kan regne med samme laveste barometerstand ved samme höide over havet. Den tilsvarende temperatur falder 2 °—3 ° C. pr. 500 m o. h. Som laveste lufttäthet for hele linjen seet under et mener man at kunne regne med de i tabel VII opgitte vaerdier, idet disse ansees som midlere graense. 1—2 % lavere vaerdier kan forekomme, men dette blir meget sjelden og kortvarig. For beregningen av det maksimale koronatap under sneveir har man fundet det rimelig at regne med en noget hoiere vaerdi av b end den ugunstigste. Efter hvad man har bragt i erfaring finder man nemlig at chancen for sneveir over hele linjen samtidig med laveste lufttaethet over hele linjen er praktisk tält utelukket. Man har derfor for dette tilfaelde regnet med b = 1 ved havets overflate. REREGNEDE KORONATAP. Paa basis av ovenstaaende og fig. 1 har man paa folgende fig. 2, 3 og 4 kurve a, optegnet de sandsynlige antal sneveir og deres utstraekning for alternativerne Glommen—Kjobenhavn, Nore—Kjobenhavn og Nore—Kalundborg. Paa basis herav har man saa beregnet koronatapet for de i omkostningsoverslaget opforte 5 alternativer og desuten for ledningen Nore—Kalundborg ved 220 kV driftsspaending. Man har gaaet ut fra at ledningsarrangementet ved 132 kV blir som vist paa fig. 5 og ved 220 kV som lig. 6 og at hver mast faar en jordline. Man har videre gaaet ut fra at spaendingen er 132 kV i begge ender, men har for at ta hensyn til at spaendingen er hoiest omtrent mitt paa linjen regnet med 133 kV som midlere spaending, mens man ved 220 kV har regnet med 222 kV over hele linjen. For ujevnhetsfaktoren m0 er der regnet med en vaerdi av 0,85.

MW. z,e

km 7oo

5oo

2.0 Hoo

i.Z

Zoo

0.8 ZOO

3t)0

'/OO

SOO

iOO

700 BOO

9oo

timer pr. aar Fig. 2.

Glommen — Kjobenhavn.

a. Sneveirets utsträckning og varighet pr. aar. b. Koronatap i MW ved 132 kV og 3X120 mm 2 .

km. 700

i.i

*/00

Zoo

1,2

2oo

\ b

0,8

0,*t

2oo

3oo

too

5oo

7oo

Boo timer

Fig. 3.

9oo pr

Nore—Kjobenhavn.

a. Sneveirets utsträckning og varighet pr. aar. b. Koronatap i MW ved 132 kV og 3X120 mm 2 .

aar

MW.

7oo

5oo

too

2,o

i. 2

Zoo

0,8

0,1

f Zoo

300 Soo

, Fig. 4. a. b. c

7oo

8oo 3oo firnerpraar

Nore—Kalundborg.

S n e v e i r e t s u t s t r ä c k n i n g og v a r i g h e t p r . a a r . K o r o n a t a p i M W ved 132 k V og 3 X 1 2 0 m u r — 220 - 3X490 —

Fig. 5.

L e d n i n g s a r a n g e m e n t for 132 kV.

90 Fig. 6.

Ledningsarrangement for 220 kV.

Som tidligere naevnt har man ved bestemmelsen av det maksimale koronatap regnet med b = 1 ved havets overflate. For at faa en oversigt over det omtrentlige antal kWh, som koronatapet aarlig vil udgjore har man tat en midlere vaerdi av lufttryk, nemlig b = 1,05, og beregnet tapet under alle de efter fig. 1 forekommende sneveir. Ved de i betraktning kommende driftsspaendinger og ledningstvaersnit förekommer der koronatap praktisk tält kun under sneveir samt under regn og tildels taake. Hensyn til disse sidste er tat derved at man for samtlige sneveir, ogsaa de mindre sterke, har regnet med k = 0,8, en vaerdi som ellers naermest gjaelder for sterke snefald. Linjen er opdelt i sektioner alt efter hoiden over havet og kritisk spaending og kW koronatap beregnet for hver sektion. Resultaterne er gjengit i tabellerne VIII til XI.

91¶TABEL VIII. Nore—Kalundborg 132 kV, 3 X 120 mm 2 . Sneveir med b = 1,00 ved havets overflate. Sektions nr. . . .

2 og 4

3 og 5

7¶Laengde km

150 Höide over havet m

0,917

0,975

0,939

0,983

0,994

65,0

69,0

66,5

69,6

70,4

60,6

64,5

62,1

65,0

65,7

59,2

62,9

60,6

63,4

64,1

0,86

0,36

0,64

0,29

0,23 0,81

r r

e0 kV leder nr. \ 2

[ 3

1,81

1,01

1,46

0,91

2,23

1,31

1,84

1,21

1,08

Tap kW/km 3-leder

4,90

2,68

3,94

2,41

2,12

Max. tap

do. kW ialt . . . .

1934 kW

p kW leder nr. \ 2

l 3

TABEL IX. Nore—Kalundborg 132 kV, 3 X 120 mm 2 . Sneveir med b = 1,05 ved havets overflate. Sektions nr. . . .

2 og 4

3 og 5

150¶Laengde km. .

500 Höide over havet m

0,965

1,023

0,986

1,032

1,043

68,3

72,5

69,9

73,2

74,0

63,7

67,8

65,3

68,3

69,0

62,2

66,1

63,7

66,6

67,3

0,42

0,16

0,27

0,08

0,04

p kW leder nr. < 2

1,14

0,51

0,87

0,46

0,38

l 3

1,46

0,74

1,14

0,67

0,58

Tap kW/km 3-leder

3,02

1,41

2,28

1,21

1,00

do. kW ialt

150¶I1 e0 kV leder nr.

* 2

l 3

....

1000 kW

92¶TABEL X. Nore—Kalundborg 220 kV, 3 X 4 9 0 mm 1 . Sneveir med b = 1,00 ved havets overflate. Sektions nr. . . .

2 og 4

3 og 5

150¶Lsengde km

500 Höide over havet m . . .

0,917

0,975

0,939

0,983

0,994

( 1 og 3 . en kV leder nr. ; (2 f 1 og 3 . p kW leder nr. <

126,5

127,5

129 121,5

0,64

0,02

0,28

2,56

0,74

1,59

0,58

0,37

Tap kW/km 3-leder. . . .

3,84

0,78

2,15

0,58

0,37

Max. tap

do. kW ialt

585 kW

TABEL XI. No>e-Kalundborg 2 2 0 kV, 3 X 490 mm 2 . Sneveir med b = 1,05 ved havets overflate. Sektions nr. . . .

Laengde km

2 og 4

3 og 5

150 Höide over havet m . . .

0,964

1,023

0,986

1,032

1,043

( 1 og 3 . en kV leder nr. < \2. . . . ( 1 og 3 . p kW leder nr. < ( 2. . . . Tap kW/km 3-leder. . . . do. kW ialt

135,5

120,5

127,5

0,07

0,92

0,08

0,5

0,04

1,06

0,08

0,5

0,04

3,2

17,5

7 7,7 kW

Tapene i kWh er beregnet paa basis av kurverne b og c i fig. 2, 3 og 4. Resultatet herav saavelsom av de ovenstaaende beregninger er sammenstillet i den folgende tabel XII.

93¶TABEL XII. Koronatap.

Alternativ

mm 2

Koronatap kW max

kWh aarlig

Glommen-Kjobenhavn

3X120

58500 II.

Nore—Kjobenhavn. .

3X120

201000 II b.

Nore—Kjobenhavn. .

2X3X120

402000 III og IV.

Nore—Kalundborg . .

2X3X120'

2X3X490

0¶V a. Nore -Kalundborg . . V b. Nore—Kalundborg. .

( 660 ( 100

2X3X120

3X490

40000 Det fremgaar herav at det maksimale koronatap i kW ved 132 kV og 120 mm 2 ledning vil kunne komme op i ca. 4000 kW for en dobbeltlinje Nore—Kalundborg (altsaa ca. 2000 kW for en linje), og at det sandsynlige energitap i aaret for denne dobbeltlinje vil andra til 420 000 kWh eller i gjenncmsnit for aaret rundt 50 kW ved de ledninger som forutsaettes anvendt. Gjennemsnitlig eller maalt i kWh er saaledes koronatapet ubetydeligt i forhold til den kraftmaengde som paaregnes överfort. Det maksimale koronatap vil derimot komme til at oke belastningen i Norge med ca. 4000 kW ved alternativ III og IV. For de ovrige alternativer blir tapet i kW betydelig mindre. For spaendingsreguleringen faar de beregnede koronatap ikke i noget alternativ nogen naevnevaerdig betydning.

b. Koronaen som kilde til spaendinger og stromme av hoiere harmoniske. Dette sporsmaal er naermere behandlet i en artikel av ingenior Eiv. Hanssen i Elektroteknisk Tidsskrift no. 18—1922. I det folgende gjengis et resume av denne artikel.

94 Naar korona indtraer paa en leder i luft, saa blir luften omkring lederen ionisert og som folge derav ledende. Dette har paa ledningens kapacitet samme virkning som en forokelse av ledningens diameter, hvilket igjen bevirker at ladestrommen blir större. Ioniseringen finder sted kun i den del av hver halvperiode, da spaendingens momentane vaerdi överskrider luftens kritiske spaending, som ved forsok er vist at vaere praktisk tält 30 kV/cm (maksimal vaerdi). I lig. 7 viser kurven e den sinusformede klemmespaending. Fra 0 til 1 er der ingen korona; ved 1 er den kritiske spaending, tilsvarende 30 kV/cm naaet, og korona indtraer pludselig, okende indtil spaendingsbolgens maksimum er naaet, for saa ätter at synke og forsvinde omtrent ved punkt 2, da spaendingen igjen er sunket ned til en vaerdi tilsvarende 30 kV/cm. Resultatet herav er at ladestrommen faar en takket form som antydet i fig. 8. Som regel er denne korona-ladestroms indilydelse paa ladestrommens storrelse forholdsvis liten. Samtidig med at koronaen indtraer opstaar ogsaa en til tapene svarende wattstrom. Under antagelse av at denne ström förlöper efter en sinuskurve er den vist paa fig. 9, kurve i. Fig. 10 viser de tre stromme, normal ladestrom, korona-tillaeg-ladestrom og korona wattstrom samt deres resultant og endvidere spaendingen, i riktig fase. Fig. 11 viser samme resulterende stromkurve og dens grundtone samt 3dje, 5te og 7de övertoner. Denne kurve gjaelder for 240 mm 2 kabel ophaengt i et horisontalplan, med 5 m lederavstand, 220 kV driftsspaending, trefase, ved snestorm og lavt barometer. Forutsaetningen for at den 3dje harmoniske kan llyte er at nulpunktet er jordet. Er det ikke jordet, saa vil man istedetfor den 3dje harmoniske stromkomponent faa en 3dje harmoniske spaending mot jord. Dennes vaerdi kan man tilnaermet beregne ut fra det synspunkt at den maa vaere stor nok til at drive en 3dje harmoniske ström av samme storrelse (men motsat i fase) som den oprindelige 3dje harmoniske ström gjennem den til ledningens driftskapacitet svarende kondensator. For det omtalte tilfaelde findes den at vaere ca. 6000 volt. Samtlige trefasesystemets 3 ledere faar altsaa en spaending av 6000 volt mot jord med et periodetal tre gauge det normale. Dette vil selvsagt kunne virke forstyrrende paa telefon- og telegrafledninger. Det samme gjaelder for den 3dje harmoniske ström, naar nulpunktet jordes.

30 O

\ Fig. 7.

2 e. Spsendingskurve.

%rr,

•

1¶A o A r "p.

1 I

N *f=>

A //

e«

// //

\ \\ \\ \

// //

| vi

1 1 o

// /

^ o

*>o

Fig. 8.

6 o

\ ,\

/ /

9 o * « lfi.k + r.

Koronaens indflydelse paa ladestrommen.

e KrvfiftK

Fig. 9.

e. Spaending.

I inOK

i. Korona tap-strom.

» o * «tek*-r

l ö d K.V

r\oro na

l£0

^ 3zn s s v

1¶C , 0 0 4-9 seK l \

1 Ao

1¶C.OI.bSt- s

/1 i 3 0

1 1

1 ! 11

/Ar np.

..6 > _

L jh.

3o ao

\ | \\

i ///

1 1 1 \

1 As

Fig. 10.

\ A 1

a. Spaending.

! /Ål

b. Normal ladestrom. c. Korona tap-strom. e. Resulterende ström.

of. Korona ladestrom.

">fil 4-5 4 0

AS .^0

ii ao

i.<->

7 Fig. 11.

/•5 7

Resulterende ström samt grundtone og hoiere harmoniske.

97 Det er saaledes ikke alene koronatapenes rent okonomiske betydning som blir bestemmende for om man kan drive en ledning over koronagraensen, men der maa ogsaa tas hensyn til den risiko som derved opstaar for forstyrrelser i telefon- og telegrafledninger. Utvalget har derfor fundet det riktigst at regne med saa store ledningstversnit, at det her omhandlede faenomen praktisk tält ikke vil forekomme. Kristiania, i December 1922. EIV. HANSSEN.

JACOB

NISSEN.

BILAG 6

FASFÖRSKJUTNING, SPANNINGSREGLERING OCH FÖRLUSTER VID TREFASALTERNATIVEN. Vid överföring av elektrisk kraft från Norge till Danmark med trefasström, varvid ledningarna på kabelteknikens nuvarande ståndpunkt måste framdragas över Sverige och de danska öarna till Jylland, är överföringsdistansen från Nore till den närmaste belastningspunkten, Köpenhamn, 660 km. och till den bortersta, Aalborg, 970 km. Vid behandlingen av detta överföringsproblem är att beakta, icke blott att totala överföringsdistansen är ungefär dubbla den hittills längsta förekommande, utan att dessutom naturförhållandena tvinga till användande av onormalt låg överföringsspänning på stora sträckor inom Danmark, emedan sjökablar måste användas i stor utsträckning och det härvid måste ordnas så, att dessa kablar icke få högre spänning än 50 kV. Av de undersökningar, som verkställts, refereras nedan i stort sett endast de, som avse alternativ D, vid vilket 132 kV linjerna framdragits till Köpenhamn och Kalundborg. Alternativ C företer sådana likheter med alternativ D, att det ansetts tillräckligt att beträffande detsamma lämna några allmänna upplysningar.

Regleringsmöjligheter. Spänning och fasförskjutning måste regleras medels synkronmotorer vid mottagningsänden av överföringen. Man kan anordna överföringen för planreglering (spänningen lika i båda ändpunkterna) eller för fallande reglering (spänningen lägre vid mottagningsänden) eller t. o. m. för stigande reglering (spänningen högre vid mottagnings-

100 +Ao MS

i3o n w

+,'50

Förklaring av kurvbeteckningarna i fig. 1 - 3 .

120 o

t E +20

T___

11 O

110 _u K.

cTx

T 8

R? Vid tomgång erforderlig indnktiv belastning i form av reaktansspolar vid Köpenhamn å lågspänningssidan. T

Summa transformatoreffekt för Nore och Köpenhamn ( = genomgående antalet MVA).

Spänningen vid Köpenhamn å transformatorernas primärsida (linjesidan).

Spänningen vid Köpenhamn å transformatorernas sekundärsida.

-20

Erforderlig reaktiv belastning vid Köpenhamn, sekundärt.

-30

Kapacitiv belastning å generatorerna i Nore.

— +10

100 105 110 115 iod 105

-io

""""»SL

ieo^l£5 130 L3L5 lAOV^UV 110 r ifl): iåT ""130 L36 ^io^lIV 115

o t± lf) t/

ox;

Fig. I W] Variation i överföringsförlusterna (i upptransformatorer, linje och nedtransformatorer).

i * 3 MW

+ I 100

-120-^.

pto

Fig. 2

_)30

..^Vtt

WtotVariation av totala förlusterna (i generatorer, upptransformatorer, linje, nedtransformatorer och synkronmotorer).

+3 hi/kwdr Ki

Variation i överföringskostnaderna för enbart systemet Nore-Köpenhamn.

Variation i överföringskostnaderna för hela systemet Nore-Köpenhamn-Kalundborg.

Rg. 3 42.000 kW nyttig effekt överföras till Danmark från Nore vid konstant spänning i Nore av 132 kV och linje bestående av 6 X 120 mm 2 Cu.

101 änden än vid kraftverket). Det är möjligt att genom spänningsreglering å huvudlinjen kompensera spänningsfallet å från belastningscentra utgående fördelningsledningar. Detta gäller vid belastning. Vid tomgång, speciellt om fördelningslinjerna med sina tomgående transformatorer äro bortkopplade, måste induktiv belastning (släpande ström) anordnas för att hindra spänningsstegring genom inverkan av linjekapaciteten. I det följande kommer att angivas de tekniska och ekonomiska karakteristikorna för systemet, så att det ur ekonomisk synpunkt gynnsammaste driftsättet blir klarlagt.

Karakteristikor för 132 kV-linjen Nore—Köpenhamn. I diagrammen fig. 1—3 samt 5—7 äro en del kurvor sammanställda, som karaktärisera driftförhållandena å linjen Nore-Köpenhamn, dels i fig. 1—3 vid en belastning av 45 MW (1 MW = 1 megawatt = 1000 kilowatt) vid Köpenhamn (motsvarar belastningen i utvecklingsstadiet III — 42 MW nyttig eifekt — reducerad till Köpenhamn), dels i fig. 5—7 vid en belastning av 60 MW vid Köpenhamn (ungefär motsvarande stadiet IV, 52,5 MW nyttig effekt). Spänningen i Nore förutsattes konstant och lika med 132 kV på transformatorernas linjesida. Data för linjen (120 mm 2 koppar och dubbellinje) äro per fas och km vid 50 perioder r = 0,146 ohm, x = 0,44 ohm och y == 2,6 mikromho. 1 ) Data för transformatorerna äro : järnförluster 0,8 %, kopparförluster 0,7 %, tomgångsström 8 % och kortslutningsspänning 10 %. Transformatorstorleken har i dessa schematiska beräkningar antagits lika med belastningen i kVA i varje fall. Spänningarna på primär- resp. sekundärsidan ha angivits för omsättningsförhållandet 1:1. Samtliga linjeberäkningar ha utförts på känt sätt med hyperboliska funktioner. I fig. 1 har på abskissaxeln avsatts den primära mottagningsspänningen vid Köpenhamn — övre skalan. Kurvan Ri i fig. 1 angiver, vilken reaktiv regleringsbelastning som erfordras å sekundärsidan för varje särskild mottagningsspänning vid Köpenhamn (med 132 kV i Nore). Induktiv belastning (släpande ström) angives positivt, kapacitiv belastning (ledande ström) angives ') r betecknar ohmskt motstånd (resistans). x „ induktivt motstånd (reaktans). y „ kapacitiv ledningsförmåga (susceptans).

102 negativt. Av diagrammet framgår, att det behövs 2 MVA kapacitiv belastning för att primärspänningen vid Köpenhamn skall bliva 132 kV (utöver vad som behövs för tillgodoseende av det induktiva strömbehovet hos konsumtionen). Vill man hava 120 kV primärt vid Köpenhamn, skall överföringen induktivt -to MS

-50 s^

-AO

/ #

-30

Nto/f\/ N^y

-eo

dT/W^

<he> ~ \ÅlrP

-x >

NC>/

crx; c

•}

J> ~«i-+JB-x

i^y-

-o -3 + 10 > C

+ eo <s rf*

A YV*

/4o^A x ^ y 6 \ & <

/A<c 00 70 Överförda till Köpenhamn

y d

& [fe c$X

?%<&

'T»

u>l

^ > +30

+40

ris

Spänningsreglerings- och förlustdiagram för linjen Nore—Köpenhamn vid 6 X 120 mm 2 Cu och 132 kV i Nore. Effekt och reaktiv belastning uppmätta å primärsidan vid Köpenhamn.

belastas med 3 MVA sekundärt vid Köpenhamn. Den reaktiva belastningen å primärsidan vid Köpenhamn erhålles genom att summera den reaktiva regleringsbelastningen å sekundärsidan med den reaktiva förbrukningen i nedtransformatorerna; vilken är c.a 8 MS i fig. 1 och c.a 11,5 MS i fig. 5 (1 MS = 1 megasin = 1000 reaktiva kV A). Sekundärspänningen vid Köpenhamn er-

103 hålles av primärspänningen och spänningsfallet i transformatorerna, vilket vid stor kapacitiv belastning blir negativt ( = spänningsförhöjning). Sekundärspänningen är i fig. 1 avsatt å den undre skalan. Slutligen har i fig. 1 genom kurva T angivits sammanlagda transformatoreffekten i Nore och vid Köpenhamn samt genom kurva R? storleken av de reaktansspolar, som i tomgång erfordras vid Köpenhamn för att hålla primärspänningen därstädes vid samma värde som vid fullast — varom mera nedan — ävensom slutligen genom kurvan R2 kapacitetsbelastningen vid generatorerna i Nore. Variationerna i de förluster, som uppstå i linjen samt i upp- och nedtransformatorerna vid olika mottagningsspänning, finnas angivna i fig. 2, därvid som nollpunkt valts värdena vid 132 kV å högspänningssidan vid Köpenhamn (planreglering). Till förlusterna i själva överföringen, som angives av kurvan Wi, komma emellertid förlusterna i de synkronmotorer, som krävas för faskompenseringen. Förlusterna i synkronmotorerna ha beräknats till 0,06 MW per producerad MS. Överföringsförlusterna ha ökats med förlusterna för det antal MS, som vid högre primär mottagningsspänning än 132 kV behöver alstras utöver vad som erfordras för 132 kV. För primär mottagningsspänning lägre än 132 kV hava överföringsförlusterna minskats med förlusterna för det antal MS, sorri inbesparas gentemot 132 kV-fallet. På detta sätt har en kurva Wtot, som anger variationen i totala förluster, erhållits. Minimipunkten för förlustkurvan förskjutes mot mera fallande reglering, om hänsyn tages till förlusterna i synkronmotorerna, än om dessa förluster försummas. Fig. 5 och 6 ange samma data beträffande 60 MW-överföringen som fig. 1 och 2 angående 45 MW-överföringen. Ovan nämnda kurvor avse förhållandena vid belastning. Vid minskad belastning minskas behovet av kapacitiv regleringsbelastning avsevärt. I fig. 4 linnes angivet sambandet mellan belastningskomposanterna (MW och MS) å linjesidan vid Köpenhamn för olika spänning vid Köpenhamn. Medelst nivålinjer åskådliggöras effektförlusterna i linjen vid varje belastningsfall. Detta diagram ger en god inblick i förhållandena vid variation av belastningen. Vid låg belastning stiger som synes spänningen betydligt vid Köpenhamn på grund av linjens kapacitet, om icke spänningsfall åstadkommes genom induktiv belastning. Med hänsyn till kablarna får emellertid spänningen å distributionsledningarna i Danmark icke heller vid tomgång överstiga 50 kV. Sänkning av

104 +40

iGorivn

fV + 50

+20

+ 10

Förklaring av kurvbetecknlngarna I fig. 5—7.

tomgång erforderlig induktiv be"I RJ Vid lastning i form av reaktansspolar vid Köpenhamn å lågspänningssidan. -I c-fx

Summa transformatoreffekt för Nore och Köpenhamn ( = genomgående antalet MVA).

Spänningen vid Köpenhamn å transformatorernas primärsida (linjesidan).

Spänningen vid Köpenhamn a transformatorernas sekundärsida. Erforderlig reaktiv belastning vid Köpenhamn sekundärt.

130]; e

2 c 0

K0 K )5 II 0 1 $ 120 125 130 135 140 V, kV IC10 IC 5 II 3 II.5 12 D 12!> lic 135 KO Kr5\4

v i t

-T -10 c *> -. -2 >

-SI

in f u

-20

-30

* 8.

Reaktiv belastning (induktiv resp. kapacitiv) å generatorerna i Nore.

-<t0

Tig. 5

Wi Variation i överföringsförlusterna (i upptransformatorer, linje och nedtransformatorer).

o MW

WtotVariation av totala förlusterna (i generatorer, upptransformatorer, linje, nedtransformatorer och synkronmotorer).

fig.<5

o M * V "\z

Variation i överföringskostnaderna för enbart systemet Nore-Köpenhamn.

Variation i överföringskostnaderna för hela systemet Nore-Köpenhamn-Kalundborg.

+ 2

r +1 0

K, 100

10 ^ "

^ t »Cl20-_

^= (/-o v;^v

Hg. 7 52.500 kW nyttig effekt överföras till Danmark från Nore vid konstant spänning i Nore av 132 kV och linje bestående av 6 X 120 mm 2 Cu.

105 spänningen i Nore är icke att räkna med dels av drifttekniska skäl, såsom samdrift med andra förbrukare, dels därför att en dylik spänningssänkning på grund av de magnetiska massorna ej hinner verka tillräckligt snabbt vid en momentan avlastning av systemet. Det lämpligaste är därför inkopplandet av induktiv belastning i Danmark, vare sig genom stora reaktansspolar eller genom undermagnetiserade synkronmotorer. De synkronmotorer, som behövas för faskompensering vid fullast, böra placeras ute i ändpunkterna av 50 kV-linjerna och äro således icke att räkna med vid en urkoppling av dessa linjer. Det är därför lämpligt att räkna med så stora reaktansspolar, att de vid tomgång kunna hålla ned spänningen till normalvärdet, även om hela 50 kVsystemet är frånkopplat. Spolarna böra placeras, där nedtransformering från 132 kV till 50 kV sker, och eventuellt anordnas för automatisk ur- och inkoppling. Dessa reaktansspolar bli både billiga i anläggning och bekväma i drift. Installationskostnaderna för dylika spolar finnas närmare angivna i bilagan rörande transformatoranläggningarna och deras utrustning. Sammanlagda behovet av reaktansspolar angives av kurvan R° i fig. 1 och 5 som funktion av spänningen vid Köpenhamn. Därest det skulle för kompensering av spänningsfallet i fördelningslinjerna vara önskvärt att vid låg belastning hålla lägre spänning än vid fullast, kräves härför, som synes av kurvan, endast obetydligt ökad induktiv belastning, vilken utan svårighet erhålles från tomgående transformatorer och undermagnetiserade synkronmotorer å 50 kV-systemet, vilka samtliga under tider för låg belastning kunna vara anslutna.

Ekonomiskt gynnsammaste spänningsreglering. För Nore—Köpenhamn enbart. Med hänsyn enbart till förlusterna skola förlustkurvans minimum enligt fig. 2 resp. 6 utvisa den gynnsammaste spänningsregleringen. Det är emellertid icke endast förlusterna, utan även anläggningskostnaderna, som man måste taga hänsyn till för att få reda på den e k o n o m i s k t gynnsammaste spänningsregleringen. Allt efter den spänningsreglering, som tillämpas, ändras först och främst synkronmotorernas storlek och därmed anläggningskostnaden, men även såväl kostnaden för reaktansspolar, för transformatorer och för generatorer i Nore som generatorförlusterna i Nore. Variationen så-

106 väl i överföringsförluster som i anläggningskostnader kan sammanställas till en kurva över variationen i årskostnad, varvid 10 % på anläggningskostnaderna motsvarar årskostnaden. I fig. 3 resp. 7 finnas dylika kurvor Ki över årskostnadens variation med mottagningsspänningen, uttryckt i svenska kronor per överfört nyttigt kilowattår, och med kostnaden vid 132 kV linjespänning vid Köpenhamn vald till nollpunkt å kostnadsskalan. Av dessa kurvor framgår, att det gynnsammaste resultatet ernås vid en, i synnerhet vid den lägre belastningen (utvecklingsstadium III), starkt fallande spänningsreglering. När belastnin•35M5K0'IO00hrgen växer över 60 MW, uppnår 30 120 man snart den punkt, då planreglering blir ekonomiskt lämpligast, och vid ännu större belastning skulle vid oförändrat 132 kV spänning i Nore t. o. m. en stigande spänningsreglering teoretiskt vara 140 HV i Kopcnhomn motiverad. Vid stigande späni linjcsidan ningsreglering ökar kapacitetsTig. strömmen och minskar wattKraftöverföringen Köpenhamn—Kalundborg. strömmen, vilka bägge faktorer Inverkan av linjespänningen vid Köpenhamn å vid ifrågavarande stora belastninårskostnader m. m. gar (1,5 Amp/mm 2 ) medverka till minskade förluster i så hög grad, att de väl betala kostnaderna för ytterligare behövliga synkronmotorer. För Nore—Köpenhamn — Kalundborg. Hittills behandlade kurvor och diagram äro schematiserade så, att hela Danmarks belastning reducerats till Köpenhamn. I verkligheten skall emellertid en större del av effekten genom en 132 kV-linje överföras till Kalundborg och efter transformering vidare. Linjen Köpenhamn—Kalundborg kommer att i viss mån ändra de för linjen Nore—Köpenhamn härledda resultaten. I stort sett kommer linjen Köpenhamn—Kalundborg att verka såsom en kapacitiv belastning placerad i Köpenhamn. I diagrammet fig. 8 ha Kalundborgslinjens förhållanden angivits som funktion av spänningen. Resultatet

107 blir minskade årskostnader vid stigande spänning. Ett belopp motsvarande kostnadsminskningen har nu fråndragits de beräknade kostnaderna för Nore—Köpenhamn, och med ledning av resultatet har variationen i total årskostnad per överfört nyttigt kWår uppritats i fig. 3 och 7 (kurvorna Ka). Även för dessa kurvor hava kostnaderna vid planreglering valts till noll-punkt å kostnadsskalan. När hänsyn tages till linjen Köpenhamn—Kalundborg, kommer minimipunkten att flyttas, så att den ekonomiskt gynsammaste spänningsregleringen ligger väsentligt närmare planreglering. Ett fullbelastat överföringssystem Nore—Köpenhamn—Kalundborg av det utförande som föreslagits bör således köras med planreglering. Vid mindre belastning medför det dock någon fördel att köra med spänningsfall i linjen. Det bör emellertid beaktas, att kurvan i omgivningen av minimum är så flack, att rätt stora avvikelser i fråga om spänningsreglering inverka procentuellt obetydligt på årskostnaden. Då kraftkostnaden i Köpenhamn utgör cirka 150 svenska kr. per kWår representerar en ändring av årskostnaden med 1 kr. per kWår ej mer än 2A procent av totalkostnaden för kraften. F ö r 50 k V - s y s t e m e t på J y l l a n d och Fyen. Överföringssystemet för 50 kV, omfattande linjerna Kalundborg—Aarhus— Aalborg och Kalundborg—Odense—Kolding—Aarhus, uppvisar väsentligt andre karakteristikor än 132 kV-systemet. På grund av den låga spänningen spelar kapacitetsströmmen här trots kabelsträckorna mindre roll. Att ordna systemet för planreglering har därför visat sig medföra så stora synkronmotorer på de olika förbrukningsplatserna, att det blir oekonomiskt. Undersökningen av detta system har därför endast omfattat vissa måttliga storlekar på synkronmotorer ute i belastningspunkterna, sammanlagt varierande från 10 till 17,5 MS, motsvarande ett största spänningsfall (från Kalundborg till Aalborg) av 15 resp. 7 % Tre alternativa storlekar på synkronmotorerna, nämligen 10, 13,75 och 17,5 MS, hava genomräknats för utvecklingsstadium III. Resultatet har sammanställts i tablå 1, där spänning samt förbrukade MW och MS angivas för olika punkter och linjesträckor. I varje belastningspunkt räknas med lika stor förbrukning av MS som av MW (d. v. s. cos cp = 0,7). Kostnadsberäk-

108 ningen har visat, att det är lämpligast att använda synkronmotorer på c:a 13,75 MS, men att kostnadsskillnaden mellan de tre undersökta fallen är ganska liten.

Beräkningar för det föreslagna överföringssystemet i dess olika utvecklingsstadier. U t v e c k l i n g s t a d i e t I I I : 42,000 k W n y t t i g f ö r b r u k n i n g i Danmark. Genom de föregående undersökningarna har det mest ekonomiska driftsättet för de olika delarna av anläggningen klarlagts. I anslutning härtill har sedan det definitiva överföringssystemet vid 42,000kW i Danmark genomräknats och data härför återfinnas i tablå 2. Dessa beräkningar skilja sig från de föregående huvudsakligen däri, att för de olika transformatoranläggningarna räknas med förekommande transformatorstorlekar och ett därefter bestämt antal enheter, d. v. s. transformatoreffekten ändras stegvis och ej kontinuerligt efter belastningen. En något fallande spänningsreglering, som enligt föregående ger minimum av årskostnad, har valts vid beräkningarna. Tablå 2 visar förhållandena dels vid tomgång, dels vid fullast för såväl detta som tre andra utvecklingsstadier. Under normal drift förekommer aldrig absolut tomgång, utan det här genomräknade fallet utgör ett gränsvärde, när alla fördelningslinjer och tomgående transformatorer äro bortkopplade, ett drifttillstånd, som anläggningen endast vid störningar närmar sig. Vid fullast krävas synkronmotorer endast i Aalborg och Kolding på 6 MVA å vardera platsen. Vid låg belastning kunna dessa motorer genom undermagnetisering konsumera induktiv ström intill hälften av sitt kV A-tal. För spänningsreglering vid absolut tomgång kräves emellertid därutöver en viss induktiv belastning i Kolding och Aarhus, vilken dock i normala fall i mer än tillräcklig omfattning finnes ansluten i form av obetydligt belastade transformatorer m. m. å fördelningslinjerna. Skulle emellertid samtliga utgående linjer från Aarhus resp. Odense kopplas ifrån, så måste anordningar för att hindra spänningsstegring å de långa sjökablarne finnas, och detta sker billigast och bäst genom reaktansspolar i Aarhus och Odense, vilka kunna genom reläer automatiskt till- och frånkopplas.

109 Vid Köpenhamn erfordras vid fullast inga synkronmotorer, däremot måste vid tomgång en rätt stor induktiv belastning anslutas till 132 kV-linjen. Större delen av denna belastning förefinnes nog vid praktisk tomgång, men vid fullständig frånkoppling måste reaktansspolar förefinnas i så stor utsträckning, att spänningstegring förhindras. Dessa reaktansspolar skola placeras så, att de under alla omständigheter kunna tillkopplas och hindra spänningsstegring, även om all annan anslutning frånkopplas. Huruvida spolarna skola placeras vid Köpenhamn eller Kalundborg blir därför beroende på huru ställverk och reläer ordnas på dessa bägge ställen. Om man kan räkna med att Köpenhamn alltid är tillkopplat till 132 kV-linjen, vore det lämpligaste att placera alla spolarna där. Kan man ej förutsätta detta, vore en spole på 12 MVA i Kalundborg och två på vardera 12 MVA vid Köpenhamn en användbar anordning. Då kan Kalundborg, om undantagsvis så skulle krävas, matas separat medelst enkellinje Nore—Kalundborg utan risk för spänningsstegring vid tomgång. Ordnas reaktansspolarna för automatisk in- och urkoppling med spänningsreläer, och förses till yttermera visso brytarna för kabelsträckorna med reläer, som koppla ur kablarna vid överspänning, så ernås full trygghet mot spänningsstegring över 50 kV å kablarna. U t v e c k l i n g s s t a d i e t IV: 52,500 k W n y t t i g f ö r b r u k n i n g i Danmark. I tablå 2 finnes även detta belastningsfall fullständigt genomräknat. För att få full analogi har räknats med samma spänningsreglering som i föregående fall både för 50 kV- och 132 kV-systemet, men som påpekats blir det ekonomiska resultatet praktiskt taget detsamma, även om man övergår till planreglering på 132 kV-systemet. Rehovet av synkronmotorer har i detta utvecklingsstadium ökats, så att dylika krävas även i Aarhus och Odense samt i Köpenhamn. Förhållandena vid tomgång bli desamma som i föregående utvecklingsstadium; det är endast att observera, att eventuellt den ökade synkronmotoreffekten kan, om så befinnes lämpligt, utnyttjas i stället för reaktansspolarna för att hålla ned spänningen i tomgång.

110 U t v e c k l i n g s s t a d i u m V a : 105,000 kW n y t t i g f ö r b r u k n i n g i D a n m a r k , l e d n i n g s a r e a n f ö r s t ä r k t t i l l 400 m m 2 a l u m i n i u m

+ 90 mm 2 stål. Linjen Nore—Kalundborg har i mekaniskt hänseende beräknats för framtida ombyggnad till 490 mm 2 stålaluminiumlina, varför det även är av intresse att klarlägga, huru spänningsreglering och förluster m. m. ställa sig, när systemet i detta utbyggnadsstadium blir fullbelastat. För detta fall har det räknats med fördubblad belastning gentemot utvecklingsstadium IV. Då stadium IV representerar ungefär full belastning av 50 kV-systemet, har det förutsatts, att i stadium V 50 kV-systemet dubbleras, så att alla linjer bli dubbellinjer i stället för enkellinjer och alla stationer få dubbel storlek. I tablå 2 finnas alla data för detta belastningsstadium sammanställda i fjärde kolumngruppen. Storleken av såväl synkronmotoreffekten, vilken här bör fördelas på Köpenhamn och Trollhättan, som förlusterna visar att en dylik belastning är ungefär den praktiska gränsen för 132 kV-systemet och att man redan vid denna belastning bör ifrågasätta övergång till högre spänning. U t v e c k l i n g s s t a d i u m Vb: 105,000 kW n y t t i g f ö r b r u k n i n g i D a n m a r k , ö v e r f ö r d a m e d 220 kV en k el l i n j e (4 l i n o r å 400 mm 2 a l u m i n i u m -f- 90 m m 2 stål). Överföringsförhållandena vid 220 kV framgå av de sista kolumngrupperna i tablå 2. Belastningen är i detta utvecklingsstadium V b densamma, 105,000 kW i Danmark, som i Va, och 50 kV-systemet inom Danmark är detsamma, men överföringslinjen är enkellinje för 220 kV (med en lina i reserv). I detta fall krävas inga synkronmotorer i Trollhättan och även i Köpenhamn har det för regleringen behövliga kV A-talet väsentligtjninskats. Överföringens verkningsgrad är också betydligt bättre än i Va. En jämförelse mellan förhållandena i Va och V b visar också, att med ifrågavarande överföringsdistans på 660 a 970 km 220 kV är en väsentligt lämpligare spänning, så snart effektbeloppen bli tillräckliga. »S t r ö m k a r t o r « för h e l a

överföringssystemet.

För att åskådligt framställa huru såväl den nyttiga produktionen och konsumtionen av MW och MS som förlusterna ställa sig vid de olika utveck-

Ill lingsstadierna, ha »strömkartor« uppgjorts för hela överföringen, fig. 9—12. Antalet MW och MS angives genom »strömmens« bredd räknat från den grövre baslinjen. Den heldragna linjen anger MW och den prickade MS. Allt efter som MS-leveransen går i samma eller motsatt riktning mot MWleveransen ligger MS-»strömmen« på samma eller på motsatt sida om baslinjen som MW-»strömmen«. En åskådlig bild av huru fasförskj utningen varierar utefter linjerna erhålles då direkt av MW- och MS-»strömmarnas« inbördes förhållande. F ö r h å l l a n d e n a v i d o m t r a n s f o r m e r i n g t i l l 50 kV i Hälsingborg. De resultat, som framgå av utredningarna för sträckan Nore—Köpenhamn, kunna praktiskt taget anses gälla även för Nore—Hälsingborg. Det längre 50 kV-systemet medför emellertid större svårigheter, framför allt större förluster och större behov av synkronmotorer, såsom framgår av i huvudutlåtandet angivna siffror (tabell C). Den lämpligaste spänningsregleringen har i detta fall befunnits vara planreglering med 132 kV Nore—Hälsingborg och planreglering Hälsingborg—Kalundborg med 50 kV samt fallande spänning Kalundborg-Aalborg från 50 till 46 kV. S y n k r o n i s e r i n g s f ö r m å g a n och s t a b i l i t e t e n i driften. För att ernå stabil parallelldrift mellan kraftverket i Nore och de ångkraftverk, som taga toppbelastningarna i Danmark, fordras att linjens disponibla överföringsförmåga är tillräckligt stor för att den behövliga synkroniseringseffekten skall kunna överföras. Inom utskottet har denna fråga grundligt diskuterats och undersökts. Den hittills vanligast använda formeln för att bestämma den synkroniseringseffekt, som linjen kan överföra, torde vara den av Stone angivna. Synkroniseringseffekten är enligt denna Ps =

COS0

där Vi resp. Va är spänningen i kraftverket resp. mottagningsplatsen, x är överföringens totala reaktans och z dess totala impedans samt 9 är vinkeln mellan spänningsvektorerna Vi och Vs. Som undre gränsvärde på P s kan

112 sättas den mindre centralens effekt, således den synkroniserande och den normala effekten lika. I allmänhet är stabil drift att påräkna, om 9 icke överstiger 30 å 40°. Dessa regler gälla för direkta förbindelselinjer mellan två kraftverk, under det att här gäller en överföringslinje med såväl synkronmotorer som kraftverk, placerade utefter linjen. De verkställda undersökningarna visa, att i ett dylikt fall stabiliteten å envar av de linjesträckor, som ligga mellan de olika stationerna, bör kontrolleras för sig, härvid förutsatt, att dessa äro av ungefär samma storleksordning som de överförda effekterna, vilket också är fallet för samtliga här tillkopplade stationer. I ett dylikt fall spelar det ingen roll, huru stor vinkeln blir mellan spänningsvektorerna i de yttersta ändpunkterna av linjen. Det kan med andra ord ernås god parallelldrift med huru stora värden på totala fasvinkeln som helst, endast delvinklarna hålla sig inom måttliga värden. Föreliggande system kommer trots dess betydande längd icke att erbjuda några svårigheter för en god parallelldrift. Stockholm, i november 1922. W. BORGQUIST

STEN

VELÄNDER

Fig. 9.

Strömkarta för alt. D i l i : 42,000 kW nyttig förbrukning i Danmark.

-5ho/o eo 3C4o X

Fig. 10.

Strömkarta för alt. D I V : 52,500 kW nyttig förbrukning i Danmark.

Fig. 11.

Strömkarta för alt. D V a : 105,000 kW nyttig förbrukning i Danmark, överförda med 132 kV dubbellinje.

Fig. 12.

Strömkarta för alt. D V b : 105,000 kW nyttig förbrukning i Danmark, överförda med 220 kV enkellinje.

117¶TABLÅ 1. 17,5 MS synkronmotorcr

13,75 MS synkron motorer

synkronmotorer

10 MS

Aalborg

konsumtion . . . synkronmotorer .

5,00 + 5,00 0,36 — 6,00

Aarhus—Aalborg

i Aalborg

5,36 — 1,00 46,4 5,33 — 0,50 44,6 5,30 0,00 42,6 0,40 — 0,10 2,3 0,40 — 0,05 2,8 0,43 + 0,04 3,4 5,76 — 1,10 48,7 5,73 — 0,55 47,4 5,73 + 0,04 46,0

i Aarhus Va Aarhus—Kolding

i Aarhus

Aarhus

konsumtion . . . synkronmotorer .

förluster i Kalundborg

— 0.35 48,7 5,00 + 5,00 0,21 — 3,50

5,00 + 5,00 0,33 — 5,50

— 0,33 47,4 5,00 + 5,00 0,11 — 1,75

5,00 + 5,00 0,30 — 5,00

— 0,32 46,0 5,00 + 5,00

10,97 + 0,05 48,7 10,84 + 2,37 47,4 10,73 + 4,72 46,0 0,65 — 5,20 1,3 0,62 — 5,10 2,6 0,63 — 4,86 4,0 . . 11,62 — 5,15 50,0 11,46 — 2,73 50,0 11,36 — 0,14 50,0

Va Aarhus—Kolding

i Kolding

Kolding

konsumtion. . . . synkronmotorer .

5,00 + 5,00 0,30 — 5,00

Odense—Kolding

i Kolding förluster

5,30 — 0,35 48,5 5,30 — 0,35 47,9 5,30 — 0,34 47,4 0,10 — 0,51 0,6 0,10 — 0,48 0,6 0,10 — 0,46 0,6 5,40 — 0,86 49,1 5,40 — 0,83 48,5 5,40 — 0,80 48,0

Odense

konsumtion . . . synkronmotorer .

4,00 + 4,00 0,18 — 3,00

Kalundborg—Odense

i Odense förluster i Kalundborg

9,58 + 0,14 49,1 9,49 + 1,67 48,5 9,40 + 3,20 48,0 0,30 — 3,55 0,9 0,29 — 3,52 1,5 0,30 — 3,48 2,0 9,88 — 3,41 50,0 9,78 — 1,85 50,0 9,70 — 0,28 50,0

Transformatorn i Kalundborg

— 0,35 48,5

. .

— 0,35 47,9 5,00 + 5,00 0,30 — 5,00

4,00 + 4,00 0,09 — 1,50

— 0,34 47,4 5,00 + 5,00 0,30 — 5,00

4,00 + 4,00

lågspänningssida. 21,50 — 8,56 50,0 21,24 — 4,58 50,0 21,06 — 0,42 50,0

Belastningar, förluster och spänningar vid

TABLÅ 2.

120—132 kV Belastning

Tom gång MW Aalborg Aarhus—Aalborg

konsumtion synkronmotorer i Aalborg förluster i Aarhus

Stadium III 42 000 kW kV

5,00 + 5,00 0,36 — 6,00

0,24

3,00

0,24 0,10 0,34

+ 3,00 — 0,50 + 2,50

44,0 2,7 46,7

— 0,33

46,7

Aarhus—Kolding

halva linjen i Aarhus . .

Aarhus

konsumtion reaktansspolar synkronmotorer

0,07

Kalundborg—Aarhus

i Aarhus förluster i Kalundborg

0,41 0,16 0,57

+ 8,67 — 6,07 + 2.60

46,7 3,3 50,0

Aarhus—Kolding

halva linjen i Kolding. .

— 0,35

47,9

Kolding

konsumtion synkronmotorer

0,16

Odense—Kolding

i Kolding förluster i Odense

0,16 0,01 0,17

+ 1,65 — 0,80 + 0,85

Odense

konsumtion reaktansspolar synkronmotorer

0,05

Kalundborg—Odense

i Odense förluster i Kalundborg

0,22 0,05 0,27

+ 5.85 — 4.10 + 1,75

lågspänningssidan . . . . förluster i transf. . . . . högspänningssidan . . . .

0,84 0,21 1,05

+ + +

4,35 2,08 6,43

48,6 1,4 50,0 50/125 2,2 127,2

i Kalundborg förluster i Köpenhamn

1,05

127,2 0,5 127,7

Kalundborg

6,50

5,36 — 1,00 0,43 — 0,10 5,79 — 1,10 — 0,32 ,00 + 5,00

44,2 2,5 46.7 46,7

10,79 + 3,58 0,63 - 4,97 11,42 1,39

46,7 3,3 50,0

- 0,34

48,2

5,00 + 5,00 0,36 — 6.00

2,00 47,9 0,7 48,6

5,36 — 1,34 0,11 — 0,46 5,47 — 1,80 4,00 +

48,2 0,1 48,3

4,00

5,00 9,47 + 2,20 0,30 — 3,44 9,77 — 1,24

48,3 1,7 50,0

21,19 — 2,63 0,33 + 3,81 21,52 + 1,18 21.52 + 1,18 0,22 — 7,55 21,74 — 6,37 8,00 + 5,00

50/125 — 0,1 124,9

5,00 8,00 0,22 \- 2,30 8,22 -f 7,30

49,1/122,8 2,9 125,7

124,9 0,8 125,7

1,05

+ 6,43 — 8,50 — 2,07

konsumtion induktiv belastning. . . . synkronmotorer

0,15

+14,50

lågspänningssidan . . . . förluster i transf. . . . . högspänningssidan . . . .

0,15 0,25 0,40

+14,50 48,2/120,2 7,5 + 2,76 127,7 +17,26

konsumtion induktiv belastning. . . . synkronmotorer

0,15

+14,50

lågspänningssidan . . . . förluster i transf. . . . . högspänningssidan . . . .

0,15 0,25 0,40

+14,50 27,8/120,2 7,5 + 2,76 +17,26 127,7

Trollhättan-Köpenhamn

i Köpenhamn förluster i Trollhättan

1,85 0,55 2,4

+32,45 —28,05 + 4,4

127,7 10,6 138,3

45,22 + 8,88 3,18 —19,28 48,4 —10,4

125,7 8,5 134,2

Trollhättan

syn k ron motorer & transf.

Nore— Trollhättan

i Trollhättan förluster i Nore

2,4 0,5 2.9

+ 4,4 —32,2 —27,8

138,3 - 6,3 132,0

48,4 4,1 52,5

-10,4 -19,3 -29,7

134,2 — 2,2 132,0

Köpenhamn-Kalundborg Sjwlland och Lolland—Falster c 5 c •c g g

Köpenhamn och Frederiksberg

15,0

15,0 + 0,26 + 15,26 +

5,00

5,00 28,2/122,2 3,5 2,95 125,7 7,95

olika utvecklingsstadier i alternativ D. 1 2 0 - 132 kV

220 kV

Belaj t n ing

Stadium IV 52 000 kW

Stadium V a 105 000 kW

MS |

B e l a s 1n i n g

1 omgång MW

Stadium V b 105 000 kW kV

1 6,25 + 6,25 0,48 — 8,00 1

12,5 + 1 2 , 5 1,0 —16,0 13,5 — 3,5 1,4 + 0,9 14,9 - 2,6

44,2 2,8 47,0

13,5 1,4 14,9

— 3,5 + 0,9 — 2,6

44,2 2,8 47,0

—

47,0

—

47,0

—

47,0

12,5

+12,5

— 0,33

0,7

6,25 +

6,25

12,5 + 1 2 , 5

0,21 +

3,50

0,4 — 7,0

6,67 — 1,10 0,16 — 0,33 6,83 — 1,43 5,00 +

0,4

— 7,0

27,8 + 2,2 2,1 — 8,0 29,9 — 5,8

47,0 3,0 50,0

27,8 2,1 29,9

+ 2,2 — 8,0 — 5,8

48,3

—

48,3

—

— 0,7

12,5 0,8

+12,5 —14,0

13,3 0,3 13,6

- 2,2 - 0,7 — 2,9

10,0

+10,0

0,7

12,5 + 1 2 , 5 0,8 —14,0 48,3 0,5 48,8

5,00

12,07 — 0,43 0,49 — 3,06 12,56 — 3,49

13,3 — 2,2 0,3 — 0,7 13,6 — 2,9

48,3 0,5 48,8

10,0 + 1 0 . 0 0,5 — 8,0

27,51 — 6,40 0,43 + 5,20 27,94 — 1,20

48,8 1,2 50,0 50/125 — 1,5 123,5

27,94 — 1,20 0,39 — 6,80 28,33 — 8,00

123,5 0,8 124,3

24,1 — 0,9 1,0 — 6,1 25,1 — 7,0

48,8 1,2 50,0

55,0 —12,8 0,9 + 1 0 , 4 55,9 — 2,4

50/131,0 — 1,5 129,5

0,0 0,5 0,5

55,9 1,4 57,3 20,0

129,5 2,5 132,0

0,5 0,0 0,5

+ 4,8 — 13,0 - 8,2

+12,5

10,43 — 1,00 49,7/124,3 0,23 + 2,40 0,0 10,66 + 1,40 124,3

2,1 22,1 0,5 22,6

—22,5 + 5,5 —17,0

18,75 +

37,5 + 1 2 , 5

10,00 +

6,25

0,43 — 7,25

6,25

— 2,4 — 5,0 — 7,4

0,0 49,5/219,2 4,8 1,1 220,3 4" 4,8

132,0

2,2 0,7 2,9

48,3 0,5 48,8

0,5

— 8,0

24,1 1,0 25,1

— 0,9 — 6,1 — 7,0

48,8 1,2 50,0

55,0 0,8 55,8

—12.8 +11,1 — 1,7

50/221,3 — 1,8 219,5

55,8 0,5 56,3

— 1,7 —10,4 —12,1

219,5 0,5 220,0

2,5

— 49,5

60,0 1,0 61,0

—24,5 51,2/226,3 + 1 2 , 8 — 6,3 220,0 -11,7

2,1 —35,0

132,0

58,48 — 4,1 5,52 —10,8 64,0 —14,9

124,3 6,0 130,3

120,1 - 3 8 , 9 12,2 + 3 1 , 9 132,3 - 7,0

132,0 0,0 132,0

3,4 0,3 3,7

—

130,3 1,7 132,0

136,8 —56,4 18,2 + 6 0 , 4 155,0 + 4,0

132,0 0,0 132,0

3,7 0,4 4,1

+ 1,7 -47,4 -45,7

—

47,0 3,0 50,0 48,3

57.51) + 2 5 , 0

+ 4 3 , 3 45,0/197,8 22,2 + 9,5 220,0 4-52,8

39,6 — 22,5 0,6 + 8,0 40,2 —14,5

-14,9 - 9,1 -24,0

220,3 0,3 220,0

—35,0

19,18 — 1,00 28,6/123,7 0,31 + 3,50 0,6 19,49 + 2,50 124,3

—

2,2 J) + 4 3 , 3

0,43 — 7,25

64,0 6,9 70,9

0,7

47,0 3,0 50,0

0,24 — 4,00

+12,5 — 16,0

44,2 2,8 47,0

6,25 + 6,25 0,42 — 7,00

12,5 1,0

6,73 — 1,75 0,70 + 0,44 7,43 — 1,31

2 13,89 + 1,H 1,06 — 4,02 14,95 — 2,91 — — 0,35

kV 1

4,5 - 4 9 , 4

+44,6 —42,9 + 1,7

220,0 14,4 234,4

117,3 7,2 124,5

—

234,4 — 14,4 220,0

124,5 9,0 133,5

-22,9 + 6,9 —16,0

—23,8 + 0,9 —22,9

220,0 — 1,4 218,6 218,6 1,4 220,0

) Gemensam transformering för Köpenhamn och Sjaelland m. m. Köpenhamn ingår i värdena för Sjaelland.

BILAG 7

NORMER OCH UTFÖRANDE SAMT KOSTNADER FÖR KRAFTLEDNINGARNA. A. N o r m e r och u t f ö r a n d e för 132—220 kV-linjerna. Av linjekonstruktionen har fordrats, att den skall utan större extrakostnader medgiva en successiv utbyggnad av linjen från enkellinje för 132 kV till dubbellinje för 220 kV. Därvid har räknats med följande utbijggnadsstadier. 1. Enkellinje för 132 kV; tre, alt. fyra faslinor, vardera av 120 mm 2 koppar. 2. Dubbellinje för 132 kV; sex faslinor, vardera av 120 mm 2 koppar; alternativt enkellinje för 132 kV, tre faslinor vardera av 400 mm 2 aluminium och 90 mm 2 stål. 3. Dubbellinje för 132 kV; sex faslinor, vardera av 400 mm 2 aluminium och 90 mm 2 stål. 4. Dubbellinje för 220 kV; sex faslinor, vardera av 400 mm 2 aluminium och 90 mm 2 stål. I samtliga fall förses linjen med minst en jordförbunden järnlina per tre faslinor, förlagd överst på stolparna och av minst 50 mm 2 area. (Vid veka bärstolpar kräves flera och grövre jordlinor än vid styva stolpar.) Vid 132 kV räknas med en isolatorlängd av 1,5 m, vid 220 kV med 2,0— 2,3 m. Vid 132 kV antages fria avståndet från nedersta linan till mark vid + 50° C vara minst 6,5 m och vid -f 25 ° C 7,0 m, det senare enligt de norska föreskrifterna. Vid 220 kV antages samma mått vid -f 50 ° C vara 7,2 m med isolatorlängden 2,3 m.

122 Avståndet från strömförande lina till järn får vid 100 kg/m2 vind vinkelrätt mot linjen icke understiga överslagsavståndet för dubbla huvudspänningen, motsvarande vid 132 kV minst 850 mm och vid 220 kV 1400 mm, varav i båda fallen 50 mm tillagts för ljusbågshornens halva bredd. Den lämpligaste spännvidden är givetvis den, vid vilken — med ur driftsäkerhetssynpunkt fullgott utförande — årskostnaden blir lägst. I den mån spännvidden ökas, måste, om driftsäkerheten skall upprätthållas, konstruktionerna modifieras bl. a. så, att avståndet mellan isolatorerna ökas. Hittillsvarande erfarenheter inom Skandinavien tala i viss mån mot användande av mycket långa spännvidder på grund av svårigheten att vid sådana helt undvika störningar vid rimfrost och isbarksstormar. Dessa erfarenheter äro emellertid samlade från linjer med klenare dimensioner, 70 mm 2 koppar och därunder, och amerikansk praxis synes numera gå mot en kraftig ökning av spännvidden vid mycket höga spänningar, där endast synnerligen grova linor användas. Praxis och uppfattning rörande spännvidden är således olika på olika håll. De föreliggande utredningarna ha baserats på en medelspännvidd av 200 m, efter vilken stolphöjden på plan mark bestämts, och en maximalspännvidd av 250 m, efter vilken de stolpen påverkande belastningarna beräknats. Därigenom böra kostnaderna hava kommit på den säkra sidan. Vad hållfasthetsberäkningen beträffar har antagits, att linjerna böra minst motsvara nedanstående normer. 1 ) Linorna antagas enligt belastningsfall 1 vid — 1 ° C belastade med isbark av 25 mm radiell tjocklek, räknat från linans periferi. Isbarkens volymvikt = 0,5 och vindtrycket å den på ovanstående sätt beräknade isbarkscylindern = 37,5 kg/m2 med en reduktionsfaktor för cylindrisk yta = 0,6. Vindtrycket antages verka vinkelrätt mot linjen. Vid denna belastning får påkänningen i maximispannet ej överstiga följande värden: för koppar 32 kg/mm 2 , för stål proportionalitetsgränsen, dock högst 50 kg/mm 2 och för aluminium 12 kg/mm 2 . l

) Normerna ansluta sig i huvudsak till »Utredningar och förslag till normer för elektriska linjebyggnader», som på uppdrag af Kungl. Vattenfallsstyrelsen utförts av särskilt utsedda sakkunnige — ingår i Tekniska meddelanden från Kungl. Vattenfallsstyrelsen ser. E nr 2 den 31 mars 1921 —; normerna hava emellertid uppställts så, att även bestämmelserna i de norska normerna komma att uppfyllas.

123¶Enligt belastningsfall 2 antagas linorna vid — 25 ° C belastade med en tillsatsvikt utöver linans vikt av 200 + 50 d gram per m lina (d = linans diam. i mm). Härvid skall säkerhetsgraden mot brott i linan vara = 2,5. De givna normerna ange det ur mekanisk synpunkt tillåtna maximivärdet å uppspänningen. Vid 120 mm 2 kopparlinor är det motiverat att utnyttja normernas bestämmelser. Vid de grova stålaluminiumlinorna giva däremot dessa normer så stora dragkrafter, att det ansetts med hänsyn till isolatorer och vinkelstolpar motiverat att räkna med en c.a 20 % mindre uppspänningskraft. Stolparna beräknas för egen vikt av stolpe med tillbehör, linor, belastade med isbark i enlighet med bestämmelserna under belastningsfall 1 ovan, vindtryck vinkelrätt mot linjen å de isbarksbelagda linorna = 37,5 kg/m2 med reduktionsfaktor för cylindrisk yta = 0,6, och å stolpen = 62,5 kg/m2, varvid stolpens vindyta genom isbarksbeläggningen antages fördubblad, samt krafter härrörande från linjens brytning, vilka skola samverka med vindtrycket; allt vid en temperatur av — 1 ° C. Samtliga linor antagas vara hela. Reglarna kontrolleras dessutom för en rimfrostbelastning å linorna (utan vind) av 2 kg/m. Vid ovanstående belastning får påkänningen icke överstiga följande värden: vid dragning eller böjning 1250 kg/cm2 » skjuvning , 1000 » hålkanttryck Ig00 » » avknäckning skall säkerhetsgraden mot brott vara minst 2,5-faldig. Härvid förutsattes, att stolparna utföras av götjärn med en brotthållfasthet vid dragning av minst 3700 kg/cm 2 och med en tänjbarhet af minst 18 %. Ovanstående normer äro närmast uppställda för stolpar med kvadratisk sektion, således med lika stor styvhet i linjeriktningen som vinkelrätt däremot. Det har vid användande av dylika stolpar icke räknats med särskilda spännstolpar, som tåla linbrott å alla linor å stolpens ena sida, räknat i linjeriktningen. Man har nämligen ansett att ett linbrott på grund av mekanisk överbelastning med ovanstående stränga fordringar på linorna är uteslutet. Vill man trygga sig mot stolpskada vid linbrott, kan detta ske t. ex. medelst brottkopplingar.

124 Fundamenten skola vara så dimensionerade, att de vid det för stolparna angivna belastningsfallet med tillhjälp av den omgivande jorden (högst 20° friktionsvinkel) motväga stolpens stjälpning med 1,5-faldig säkerhet. Eventuellt kan emellertid en skärpning av dessa normer vara lämplig. Den exceptionellt kraftiga isbarksstormen den 23 oktober 1921 i området kring Göteborg och Trollhättan åstadkom å kraftlinjerna inom området belastningar, som voro väsentligt större än ovan angivna. Vid en dylik isbarksstorm skulle visserligen en linje byggd enligt ovanstående normer med all sannolikhet ha förblivit oskadad, men säkerheten mot brott hade icke blivit den ovan förutsatta. Inom utskottet har därför en eventuell skärpning av normerna tagits under övervägande och hava med ledning av vattenfallsstyrelsens mätningar och observationer utarbetats följande normer, där belastningarna motsvara dem, som beräknats ha förekommit vid ifrågavarande isbarksstorm. Linorna ha antagits vid 0° G belastade med isbark av 30 mm radiell tjocklek och en volymvikt av 0,8. Vindtrycket å linor har antagits vara 60 x 0,6 kg/m2 och på stolpar 100 kg/m2, räknat å stolpens verkliga yta. Påkänningen i linorna anses härvid icke få överstiga de ovan under belastningsfall 1 angivna. För stolpar och fundament antagas de tillåtna påkänningarna och erforderliga säkerhetsgraderna vid 220 kV-stadiet vara lika med de ovan för stolparna föreskrivna, men vid 132 kV-stadiet tillåtas — till undvikande av alltför stor fördyring — påkänningar, som äro 25 % större. Kostnadsökningen vid ovan angivna skärpning av normerna stannar inom c:a 5 % av totalkostnaden för linjens anläggning med de grova och kraftiga konstruktioner det gäller vid ifrågavarande lindimensioner. Då det möjligen kan anses motiverat att betala detta pris för den ökade säkerhetsgraden, ha de i det följande angivna kostnaderna beräknats för linjer utförda efter de skärpta normerna. Utskottet har undersökt olika stolptypers lämplighet för den föreslagna linjen. Beräkningar ha verkställts rörande följande tre alternativ. a. Stolparna utföras med kvadratisk, relativt liten bas (pelarstolpar). Samtliga stolpar erhålla sålunda en viss styvhet även i linjeriktningen. Inga särskilda spännstolpar användas, som tåla ensidigt linbrott å alla linor. b. Större antalet stolpar konstrueras relativt veka i linjeriktningen, men med bred bas och stagade i linjens riktning genom två topplinor av stål.

125 På ett avstånd av 1 å 1,5 km uppsättas spännstolpar, beräknade för ensidigt linbrott å alla linor. c. Lika med a med den skillnaden, att basen gjorts bredare för erhållande av lättare fundament. Alternativ a motsvarar den stolptyp, som använts för stamlinjen mellan Västerås och Trollhättan. Alternativ b motsvarar den stolptyp Sydsvenska Kraftaktiebolaget använt för sin stamlinje. Alternativ c slutligen är en kombination mellan de båda föregående. Av dessa alternativ har utskottet lagt

Fig. 1. Fig. 2. Bärstolpe av stolptyp alternativ a. Fig. 1 vid enkellinje och 132 kV; fig. 2 vid dubbellinje och 220 kV.

alternativ a till grund för beräkningarna av överföringslinjen utan att dock . därmed ha gjort något definitivt val, enär vartdera av de tre alternativen kan sägas hava vissa fördelar. Stolptyper med sex faslinor på en pelare, vilka fått stor användning i Tyskland och Amerika, hava lämnats ur räkningen, emedan de utan att medföra ekonomiska fördelar i allmänhet ej möjliggöra den önskvärda succesiva utvidgningen av linjen från enkellinje för 132 kV till dubbellinje för 220 kV. Stolptypen alternativ a framställes å fig. 1—4, av vilka fig. 1 och 3 avse det första och fig. 2 och 4 det slutliga utbyggnadsstadiet. Som framgår av figuren, användes under första utbyggnadsstadiet en enkel stolppelare, försedd med två armar, vardera med plats för två strömförande ledningar. I toppen av stolpen upplägges en jordlina.

126 I andra utbyggnadsstadiet, dubbellinje för 132 kV, tillfogas ytterligare en rad pelarstolpar på sådant avstånd (12 m centrumavstånd) från den första, att en ombyggnad enligt fig. 2 framdeles kan ske. Då spänningen ökas till 220 kV utbygges ytterligare en rad pelarstolper på samma avstånd, de undre reglarna borttagas och de övre förbindas (i plan terräng) med mellandelar, så att stolpen får det utseende som visas å fig. 2. Därest det skulle visa sig motiverat att övergå direkt från enkellinje för 132 kV till enkellinje för 220 kV, uppsattes en ny rad pelarstolpar och stolpens utseende blir analogt med fig. 2, men med två i stället för tre pelare. I detta fall erhålles således plats för fyra linor, därav en i reserv. Insättandet av den extra regeln under 132 kV-stadiet har möjliggjorts genom att såväl isolatorlängden som det erforderliga fria avståndet till marken då är mindre samt de strömförande ledningarna åtminstone vid 120 mm 2 kopparlinor med hänsyn till avspänningsisolatorerna kunna uppspännas kraftigare än de grova stålaluminiumlinorna vid 220 kV. Under det övergångsstadium, då de grova stålaluminiumlinorna användas för 132 kV, upplagda tre på varje pelare, får man räkna med uppspänning i det närmaste till normernas gränsvärde även för dessa grova linor och således med en större användning av parallellkopplade spännisolatorkedjor. Då slutmålet är dubbellinjen för 220 kV, torde det nämligen icke löna sig att enbart för detta mellanstadium öka stolphöjden. Med den föreslagna stolptypen vinnes den fördelen, att under 132 kV-stadiet, då effektbeloppen, som linjen skall överföra, äro relativt små, endast en rad stolppelare behöves för varje linje. Under 132 kV-stadiet komma stolparna att vara utnyttjade fullt ut intill den tillåtna säkerhetsgraden, medan vid 220 kV erhålles en linje med ökad säkerhet, vilket kan anses motiverat med hänsyn till de större effektbelopp det då gäller att transportera. Av fig. 5 framgår, vilka säkerhetsgrader som ernås för den å fig. 1 visade bärstolpen vid olika antal och area å de strömförande linorna och vid beräkning enligt följande olika normer: Svenska Teknologföreningens normer av år 1910; Sakkunnigenormerna med de större islasterna; Norska normerna; här ovan relaterade lindrigare normer (»kommitténormerna«); samt de därpå följande skärpta normerna (»skärpta kommitténormerna»). Av detta diagram framgår, att varje pelare kan uppbära, utan att i de skärpta kom-

127 mitténormerna angivna säkerhetsgrader överskridas, fyra linor om ända till 200 mm 2 koppar och tre linor om 500 mm 2 (400 Al + 90 Fe). För att fullt kunna utnyttja de fördelar, som det innebär att ha en lina i reserv, när fyra linor uppläggas, bör vilken som helst av linorna, under det de andra -ligga under spänning, kunna tillsammans med isolatorn nedfiras för isolatorutbyte och revision. Detta går utan vidare med de två undre, och det bör icke möta några större svårigheter att även fira ned en övre lina inkl. isolatorn förbi den underliggande spänningsförande.

Fig. 3.

Fig. 4.

Vinkelstolpe av stolptyp alternativ a, för 10° brytning. Fig. 3 vid enkellinje och 132 kV; fig. 4 vid dubbellinje och 220 kV.

En vinkelstolpe för 10 ° brytning visas å fig. 3 i 132 kV-stadiet och å fig. 4 i 220 kV-stadiet. Då isolatorkedjorna på grund av vinkelbrytningen ställa sig snett, förses reglarna med vertikala konsoler för erhållande av tillräckliga avstånd från strömförande ledning till järn. Genom denna anordning kan erhållas en icke oväsentlig inbesparing av isolatorer. Under mellanstadiet med tre grova linor å varje pelare förutsattes en provisorisk stagning av vinkelstolparna, vilka icke från början beräknats utförda för tre grova stålaluminiumlinor. Fundamenten för samtliga stolpar hava antagits utförda i beton. Bärstolpe enligt alternativ b visas å fig. 6 och spännstolpe å fig. 7. Stolparna äro avsedda för 225 meters normal spännvidd och 300 m maximal spännvidd. Stolptypen låter sig icke med fördel utbildas för 4 faslinor vid 132 kV.

_5"A C7/-/D/C? Ao/T>m/'//<•/->orn-> e m c? JO^m rac/Ze////OCA/,

/sfyo/.

*/'*/ • Q 8J

0 V 0

E, So -c/ rr. 'a

*4 f ibo

-i

4ÖO 300 £ bo rtr«o or vor/e /era/'sro

JÖO

/"YorsAc?

Ko/n rr? ///e normer r>c?. gSmm. rocf/e//' 6oc*/.

Ut.au.

I »& 5* [>/ 9

2 OO

£ Xc • J < 'ii

>o /<

nor-noemar

'3 fvo/. is/A/ -O,S.J

3 OO

Vfy9 h r r

<*oo

30- <<r

^SrSo.-o* -r/ /t?jtrcrs

/ÖO

/?reo Of vo/ye fos/ifo / mm

£r>//c?/ TéAno/o^Soren/rxprenj

normer

£n//o/

7.$nc&

3ÖO it 4-00 s oc /Orec? ert/ iscrsye /crs/// //STO / mm

C75? J5c?AAcs>n/<?e5

norsr?/or?/c?p.

£ ft '-3 '<<• fa r

—J. =a ' (• r rft-i

^cS

too

ioo ' jbo voo /9/-eo or vorye /in//r>o Sm

~?oo

IW t * f*> Br ? c

/öo too 3bo +oo r?r*o ois vor/e SatsZ/rrc? ' mm

Fig. 5. Approximativ säkerhetsgrad mot brott vid upphängning av olika antal och areor av faslinor å en stolppelare för bärstolp alternativ a. Jordlinan antages vara 50 mm2 järnlina.

129 Skulle denna stolptyp användas för 220 kV framdeles, får man räkna med att regeln från början ökas 0,8 m på vardera sidan och att den mellersta isolatorupphängningen icke utnyttjas för 220kV, enär för en isolator på 2,3 m icke

Fig. 6.

Fig. 7.

Bärstolpe, resp. spännstolpe av stolptyp alternativ b vid enkellinje och 132 kV.

kan beredas plats inuti stolpen. För att möjliggöra den slakare uppspänningen jämte det större avståndet till mark och den längre isolatorn vid 220 kV får dessutom stolphöjden ökas 3,3 m eller spännvidden minskas i motsvarande grad. Enbart med hänsyn till längre isolator och större avstånd till mark blir

Fig. 8.

Stolptyp alternativ b vid dubbellinje och 220 kV.

ökningen i stolphöjd 1,5 m eller minskningen i spännvidd 30 m. Varje stolpe kommer således att uppbära 2 faslinor för 220 kV och för dubbellinje 220 kV blir utseendet av stolplinjen det som framgår av fig. 8. Fördelen med denna stolpkonstruktion är huvudsakligen den minskade

130 kostnaden för fundament. Olägenheten skulle vara, att staglinorna ingå som konstruktionselement och att bärstolparnas stabilitet således blir beroende av varaktigheten och hållbarheten av de båda 70 mm 2 staglinorna. Stolparna enligt alternativ c anordnade för 220 kV visas å fig. 9. Stolpens sektion är nära kvadratisk d. v. s. stolpen har liksom i alt. a betydande styvhet i linjeriktningen. Liksom vid alt. a räknas icke med spännstolpar. Endast i större brytpunkter uppsättas vinkelstolpar. Mindre brytningar på några gra-

der kunna stolparna taga, därest de icke äro utnyttjade för mer än normalspännvidden. För övrigt äro dessa stolpar konstruerade efter samma betingelser som vid alternativ b, men med den skillnaden att stolparna gjorts så breda, att även vid 220 kV en isolatorkedja kan placeras mitt i stolpen; detta har möjliggjorts genom att de mot linjen vinkelräta stolpsidorna blott ha ett fack. I 220 kV-alternativet erhålles således dubbellinje med endast två stolprader. Vid denna typ kan bredden eventuellt ökas, så att plats för fyra linor per stolpe erhålles. Dessa stolpar erbjuda samma fördelar i fråga om fundamenten som vid alt. b, äro lika styva i linjeriktningen som vid alt. a och äro motståndskraftigare mot eventuella vridningspåkänningar än vid alt. a. Olägenheten skulle vara den breda basen, som i ojämn terräng kan föranleda svårigheter att få fundamenten i jämnhöjd. För hittills utförda kraftlinjer inom Skandinavien ha nästan utan undantag skyddsanordningar utförts vid korsning med järnvägar, landsvägar, telefon- och kraftledningar. Utomlands, speciellt i Schweiz, har man börjat slopa

131 skyddsanordningar och i synnerhet vid kraftledningar för 100 kV och däröver ställt fordringarna på linjens mekaniska och elektriska säkerhetsgrad så höga, att det kan anses praktiskt taget uteslutet, att några fel kunna förekomma som störa övriga trafikleder och åstadkomma skada på människor eller egendom. De fordringar och normer, som fastställts för denna interskandinaviska linje, äro ej lindrigare, utan strängare än de utländska normerna, varför ur den synpunkten intet hinder finnes att följa det schweiziska exemplet. Utskottet har emellertid funnit det lämpligt, att i enlighet med hittillsvarande skandinavisk praxis tills vidare räkna med fristående skyddsanordningar, d. v. s. linskydd eller regelskydd för alla korsningar. B. N o r m e r för 50 kV l i n j e r n a . Åt 50 kV linjerna har icke ägnats något mera ingående utredningsarbete. Den erfarenhet, som i rikt mått föreligger rörande landslinjer för denna spänning, har utan vidare kunnat begagnas. Det har räknats med järnstolpar och hängisolatorer om c:a 1 m längd. Det fria avståndet till mark fastställes till 6 m och avståndet till järn vid maximivind till 0,5 m. Samtliga till utförande föreslagna 50 kV linjer skola byggas inom Danmark, där man icke har att räkna med de svåra isbarksstormar, som kunna förekomma längre norrut, varför linjerna beräknats konstruerade efter de sakkunniges normer med användande av de mindre värdena på islasten. C. K o s t n a d e n för k r a f t l e d n i n g a r n a . Vid de enhetspris, som gällde våren 1922, har kostnaden, räknad i svenska kronor, för en 132 kV-linje i första utbyggnadsstadiet, d. v. s. med 3 x 120 mm 2 kopparlina, och vid utförande enligt alternativ a befunnits vara: Stolpar resta och målade 4165 Fundament 2580 Kopparlinor monterade 5870 Stållinor » 350 Isolatorer med tillbehör monterade 1760 Arbetsledning på platsen 1200 Stakning, röjning, skadeersättningar och skyddsanordningar 3050 Administration, räntor under byggnadstiden samt oförutsett c:a 10 % å förestående exkl. kopparkostnaden . . . . . . . 1360 Summa svenska kr. 20335

6 4

<3Q /OO ' /ooo

/rro/->o

! J

t -°,

SO.

fiz

\ +y

v/-. >£

0 ^<o

K 02Ö 0

I 1*

Q«o

•

£\

fe°-/

' ;

/ .'

&*>rf-

,/ / //

/ 4o

$ i*V

1*1

/s 3o t,'

/ s, / »f

1 >2 >

eo. zo

*o£>

„r

*> /o

•

r9s-&o £?* Aooaa/o .

o. _

5 0

/c 0

/?r-ca

Fig. 10.

mm'

o\ i i 141 n 14,111 \**3o S4o SSo <foo ,0

/.i

o/urrr/n/um

•*•£• S/a/

mm.

Kostnader per km kraftledning för 50, 132 och 220 kV enkel- och dubbellinjer. Kurvorna äro uppgjorda för följande kopparpris: p = 2,50 norska krohör = 2,00 danska kronor = 1,60 svenska kronor per kg.

133 I detta utbyggnadsstadium blir kostnaden för linje enligt alt. c ungefär lika stor som enligt alt. a. Alt. b (veka stolpar) ger c:a 5 % billigare linje, ifall stolparna utföras tillräckligt höga för 220 kV och med därför lämpade reglar. Med stöd av utförda kostnadsberäkningar ha följande generella formler uppsatts för beräkning av kostnaderna för byggnad av 1 km kraftledning med järnstolpar för 50, 132 och 220 kV. I dessa formler är Ks = totalkostnaden pr km ledning i svenska kronor Kd= » » » i danska » Vii= " » » » i norska » Därvid har antagits att 0,80 svensk krona = 1,00 dansk krona = 1,25 norsk krona. q = koppararea i mm 2 för en lina. p = kopparpriset i kr. per kg. 1. F ö r v a n l i g a l i n j e r . För 50 kV en kel l inje med För 50 kV dubbellinje med hängisolatorer. hängisolatorer. K s = 7200 + 200 J/q + 30 qp Ks = 10400 + 400 J/q -+ 60 qp K d = 9000 + 250 J/q + 30 qp Kd = 13000 + 500 j/rj + 60 qp K„ = 11250 + 312,5 |'q + 30 qp K„ = 16250 + 625 j/q -j- 60 qp För 132 kV enkellinje. Ks = 11200 + 2 4 0 j/q + 30 qp Kd = 14000 + 300 J/q -f 30 qp K„ = 17500 + 375 J/q -j- 30 qp

För 132 kV dubbellinje. Ks = 16000 + 480 J/q + 60 qp Kd = 20000 + 600 j/cj + 60 qp Kn == 25000 + 750 j/q -f 60 qp

För 220 kV enkellinje. Ks = 16800 + 280 J/q + 30 qp Kd = 21000 + 350 J/q _ + 30 qp Kn = 26250 + 437,5 j/q + 30 qp

För 220 kV dubbellinje. Ks = 24000 + 560 j/qj + 60 qp Kd = 30000 + 700 J/q + 60 qp Kn = 37500 + 875 \/q -f- 60 qp

Dessa kostnader äro grafiskt framställda å fig. 10, varvid kopparpriset antagits vara 2,50 norska kronor = 2,00 danska = 1,60 svenska.

134 2. F ö r k r a f t l e d n i n g e n N o r e — H ä l s i n g b o r g , som skall byggas med tanke på framtida ombyggnad till 220 kV, beräknas kostnaden enligt nedanstående formler. För första utbyggnaden blir kostnaden något lägre än vad ovan angivits, därför att en mindre sänkning av den mekaniska hållfastheten medgivits. Vid andra och tredje utbyggnaden bliva däremot kostnaderna högre än ovan, därför att den successiva utbyggnaden medför ökade kostnader för arbetsledning m. m. l:a utbyggnaden. En stolppelare med enkelledning för 132 kV. Ks = 10900 + 240 j/q + 30 qp Kd = 13600 -|- 300 j/c[ + 30 qp Kn = 17000 + 375 j/q + 30 qp 2:a utbyggnaden. Ytterligare en stolppelare med enkelledning för 132 kV. K s = 8950 + 240 j/q + 30 qp Kd = 11200 + 300 J/q + 30 qp Kn = 14000 4- 375 J/q + 30 qp Summan av 1 och 2 utbyggnaderna blir Ks = 19850 + 480 j/q + 60 qp Kd = 24800 -f 600 j/cj + 60 qp Kn = 31000 + 750 j/cj -f 60 qp 3:e utbyggnaden. dubbellinje.

Ytterligare en stolppelare samt ombyggnad till 220 kV

Ks = 10250 + 240 j/q + 0 Kd = 12800 + 300 J/q + 0 Kn = 16000 + 375 j/q + 0 Summan av 1, 2 och 3 utbyggnaderna blir Ks = 30100 + 720 J/q + 60 qp Kd = 37600 + 900 J/q + 60 qp Kn = 47000 + 1125 J/q + 60 qp Vid utbyte från en area qt till q% bli kostnaderna för 3 linor: Ks = 1280 + 30 q2 p 24 qip Kd = 1600 + 30 qa p 24qip Kn = 2000 + 30 qa p 24 qip

135 I dessa formler skall i andra termen, där j/q förekommer, i värdet för q insattes den area, för vilken stolpen dimensioneras. De angivna formlerna gälla även för stålaluminiumlinjer, om för q insattes den med hänsyn till ledningsförmågan ekvivalenta koppararean. Kostnaden för stålaluminiumlinjen med 400 Al -+- 90 Fe är således lika med kostnaden för en linje med 250 mm 2 koppar. Stockholm, i november 1922. W. BORGQUIST

STEN

VELÄNDER

Statens offentliga utredningar 1923 Systematisk

förteckning

(Siffrorna inom klämmer beteckna u t r e d n i n g a r n a s n u m m e r i den kronologiska förteckningen.)

Allmän lagstiftning.

Rättskipning.

Statsförfattning.

Allmänt näringsväsen.

Fångvård.

Utredning r ö r . städernas domstolsväsen. [1923: 6] Förslag till strafflag, a l l m ä n n a , delen, samt till lag a n g . villkorlig frigivning. [1923: 9] Betänkande och förslag rörande förvaring av förminskat tillräkneliga förbrytare m . m . [1923: 36] Sammandrag av y t t r a n d e n över stadsplanelagskommitténs samt bostadskommissionens botänkanden. [1923: 46]

Allmän" statsförvaltning.

Folkomröstningskommitténs utredningar. 3. Folkomröstningsinstitutet i den schweiziska demokratien. [1923:10] 4 . Folkomröstningsinstitutet i Nordamerikas förenta s t a t e r . [1923: 8] 5. Folkomröstningsinstitntet utanför Schweiz och Förenta s t a t e r n a . [1923: 20] Folkomröstningskommitténs betänkande ang. decisiv folkomröstning. [1923: 19] Betänkande och förslag i fråga om kvinnors tillträde till statstjänster. 3. Kvinnas' behörighet a t t innehava prästerlig och a n n a n kyrklig tjänst. [1923:22] Betänkande med förslag till lönereglering för befattningshavare i domsagorna m . m . [1923: 27] Kommunikationsverkens lönekommitté. 5. [1923: 47]

Kommunalförvaltning. Kommunalförfattningssakkiemnigas betänkande. 4. [1923: 18] Efterskrift till Om r ö s t s a m m a n r ä k n i n g vid k o m m u n a l a val. [1923: 38] Om r ö s t s a m m a n r ä k n i n g vid k o m m u n a l a v a l . Andra u p p laga*. [1923: 39]

Statens ocli k o m m u n e r n a s ilnansväsen.

Politi. Förslag till lag om lösdrivares behandling. [1923: 21 Betänkande med förslag till förordning ang. tillverkning av brännvin m . m. [1923: 28]

Socialpolitik. Denindustriellademokratiensproblem. 1. [1923:29] 2. [1923:30]

Stockholm 1923.

Fast egendom.

6. [1923: 24]

Jordbruk med binäringar.

S p u n n m å l s m a r k n a d s s a k k u n n i g a s b e t ä n k a n d e . [1923: 3] B e t ä n k a n d e a n g . d e t ecklesiastika arrendeväsendet. [1923: 12] I n v e n t e r i n g av odlingsjord längs I n l a n d s b a n a n . [1923:25] Jordkommissionens b e t ä n k a n d e . 6. [1923:40] Lagerhus- och k y l h u s k o m m i t t é n s betänkande'. 2 . [1923: 42] Anvisningar r ö r a n d e vissa åtgärder för ökad s p a n n m å l s b e l å n i n g . [1923: 48]

Vattenväsen.

Skogsbruk.

Bergsbruk.

Industri. Handel o e b sjöfart. Kommunikations väsen. Statens ställning till j ä r n v ä g a r n a i f r ä m m a n d e länder. [1923:7] U t r e d n i n g rörande Strömsholms kanal. [1923: 11] Vägkommissionens b e t ä n k a n d e n . 4. [1923: 13] Förslag till avtal r ö r . Stockholms bangårdsfråga. [1923: 14] Betänkande ang. Stockholms förortsbanefråga. [1923: 21] Statens ställning till j ä r n v ä g a r n a i Sverge. [1923:49] Kedegorelse angaaende elektrisk Kraftöverföring fra N o r g e til D a n m a r k . [1923: 50]

B a n k - , k r e d i t - ocli p e n n i n g v ä s e n . Försäkringsväsen. Kyrkoväsen.

Magistraternas befriande från ansvar för krononppbörden m . m . [1923: 1] Tull- och t r a k t a t k o m m i t t é n s u t r e d n i n g a r och b e t ä n k a n d e n . 18. Den svenska mekaniska verkstadsindustriens utveckling intill krigsutbrottet. [1923: 31] 19. Sveriges bryggeriindustri. [1923:32] 20. Garveriindustriens produktionsförhållanden. [1923:33] 2 1 . Kvalitetsfrågan hos det svenska vetet. [1923:34] 22. Tabeller ang. industriens utveckling. [1923: 37] 23. De svenska j ä r n - o c h metallmannfaktnrindnstriernas u t v e c k l i n g . [1923:44] 24. U n dersökning ang. jordegendomsvärdenas u t v e c k l i n g i Sverige och vissa främmande länder. [1923: 45] Förslag till tullstadga. [1923: 43]

H ä l s o - ocli sjukvård.

K. Elektrifieringskommitténs meddelanden.

Undervisningsväsen. odling i övrigt.

Andlig

Betänkande m e d förslag till lag om församlingsstyrelse m . m . [1923: 4] Skolkommissionens b e t ä n k a n d e . 5 . Organisatoriska och ekonomiska u t r e d n i n g a r . [1923: 5] 6. Om r ä t t för elever, u t e x a m i n e r a d e från statens högre l ä r a r i n n e s e m i n a r i u m , a t t v i n n a i n t r ä d e vid u n i v e r s i t e t och d ä r avlägga e x a m e n samt om folkskollärares fortbildning i v e t e n s k a p l i g t a v seende. [1923: 41] Förslag till ä n d r i n g a r i jordfästningslagen n i . m . [1923: 23] 1921 års pensionskommittés b e t ä n k a n d e 2 a n g . beredande a v förbättrad pensionering från p r ä s t e r s k a p e t s änke- o c h pupillkassa m . m [1923: 26] Samorganisation av riksdagsbiblioteket och den c e n t r a l a statsförvaltningen i b o k - o c h biblioteksavseende. [1923: 35].

Försvarsväsen. Försvarsrevisionens b e t ä n k a n d e . 3 . Del 1. Inledande avdelning, lantförsvaret. T1923: 15] Del 2. Sjöförsvaret, samm a n f a t t n i n g av revisionens förslag, särskilda y t t r a n d e n . [1923: 16] Del 3 . Bilagor. [1923:17]

Utrikes ärenden.

P . A. Norstedt & Söner.