SOU 1923:53

Statens kolonisationsnämnds berättelse 1918-1922.

Typ: SOU
Källa: urn.kb.se

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1 9 2 3 : 5 3 JORDBRUKSDEPARTEMENTET

STATENS KOLONISATIONS NÄMNDS BERÄTTELSE 1918-1922

S T O C K H O L M 1 9

Statens offentliga utredningar 1923 Kronologisk

förteckning

Den industriella demokratiens problem. 1. Bot Betänkande m e d förslag angående m a g i s t e r kände jämte förslag till lag om driftsnämnder. 24 befriande i visst avseende från ansvar for kronoupp2. Den industriella demokratien i u t l a n d e t . 26' börden in. m. Norstedt. 57 s. F l . Tullberg. S. till l a g om lösdrivares behandling m. fl. för- 31. Tull- och t r a k t a t k o m m i t t é n s u t r e d n i n g a r och bet: fattningar. D ä 5 av fattigvårdslagstiftnmgskominitkunden. 18. Den svenska mekaniska verkstadsim t é n s betänkanden. Pslmquist. xj, 423 s. S. Btriens utveckling intill krigsutbrottet. Av E Linder. Tullberg, iv, 435 s. F i . Spanimiälsmarknadssakkunnigas betänkande. Nor32. Tull- och t r a k t a t k o i n m i t t é n s u t r e d n i n g a r och bet stedt". 41 s. J o . k a n d e n . 19. Sveriges bryggeriindustri. Av A. Lili BetUnkamle m e d furslag till lag om församliugsberg. Tullberg, iv, 40 s. F l . • samt till bestämmelser o m folkskoleärenae33. Tull- och t r a k t a t k o m m i t t é n s utredningar och bet erflyttning fr&n ilen kyrkliga till den borger• vcriindustriens produktionsförhåll :i,muncti in. ni. 1'almquist. vj, 304 s. E . den. Av W i l l i a m Smith. Marcus, iv. 175 s. F i . Skolkommissionens betänkande. 5. Organisatoriska 34. Tull- och t r a k t a t k o m m i t t é n s u t r e d n i n g a r och bet och ekonomiska utredningar. Norstedt. 236 s. E . kanden. 21. Kvalitetsfrågan hos d e t svenska ve' ing angående vissa spörsmål rörande städerAv 11. Nilsson-Ehle. Marcus. 16 s. F l . nas domstolsväsen. Av N. Herlitz. Norstedt. 164 s. J u . 35. Samorganisation av riksdagsbiblioteket och den e Statens ställning tiil järnvägarna i olika främmande trala statsförvaltningen i bok- och biblioteksavseen Av V. (iödel. Marcus. 54 s. F i . Av A. Lilienberg. Tullberg. 411 s. K. Folke mröstningskommitténs utredningar angående 36. Betänkande och förslag rörande förvaring av i minskat tillräkneliga förbrytare jämte förslag till dum i främmande länder. 4. Folkomröstningsering av farliga återfallsförbrytare. Lund, B institutet i Nordamerikas förenta stater. Av H. Tingling. 110 s. J u . aten. Tullberg, iv, 3!» s. J u . Tull- och t r a k t a t k o m m i t t é n s u t r e d n i n g a r och bet; Förslag till strafflag, allmänna delen, samt förslag 37. kanden. 22. Översiktstabeller angående den sveni till lag angående villkorlig frigivning j ä m t e motiv. industriens utveckling 1891—1920jämte anmärkning Marcus, xiij, 534 s. J u . Marcus, iv, 147 s. F l . Folkomröstningskommitténs utredningar angående 38. Etterskrift till Dm r ö s t s a m m a n r ä k n i n g vid kc l i i m i främmande lander. 3. Folkomröstrnuuala val enligt lagarna den 9 juni 1922. Av E ningsinstitutet i den schweiziska demokratien, dess Beckman, (s. 53—61}. S . förutsättningar, former och funktioner. Av A. Bruse- 39. Om lenstam. r ö s t s a m m a n r ä k n i n g vid k o m m u n a l a v a l en witz. Tull: Ju. lagarna den 9 juni 1922. Av F . v. 1 leidenstain. An Utredning rörande ombyggnad av Strörnsholms kaupplagan. Med efterskrift. Beckman. (4), 61 s. nal samt utsträckning av kanalen från Smedjebacken 40. Jordkommissionens b e t ä n k a n d e n . 6. Om sociala a n till Ludvika. Meddelande från Kungl. Kaualkornnelser, avlösning av arrendejordbruk,ft len. Nr 5. Baeggström. 133 s. 2 kart. K. iinande av vanhävd, u p p h ä v a n d e av fideikomn '• ande och förslag angående det ecklesiastika i fast egendom, anskaffande av t o m t m a r k till bostä arrendeväsendet. Beckman, xij, 239 s. E . in. m. Marcus. 505 s. J u. immissionens betänkanden. 4. Förslag till lag 41. Skolkommissionens b e t ä n k a n d e . 6. Om rätt kilda vägar m. m. Marcus. 147 s. K. elever, utexaminerade frän statens högre lärarinni kände med förslag till avtal rörande Stockminarium, a t t vinna inträde vid universitet i holms bangårdsfråga. Beckman. 46 s. 10 kart. K. där uneii, s a m t om folkskollärares f< donens betänkan; ning i vetenskapligt avseende. Norstedt. 63 a vision av S ie. Del 1. Inledande avdelning, lantförsvaret. 42. Lagerhus- och k y l h u s k o m n l i t t é n s betänkande-. det i Sverige och därmed samm iret, sammanfattning av hängande förhållanden. Norstedt, viij. 300 s. , förslag, särskilda i. (ii, 711 s. 43. Förslag till tullstadga jämte motivering. Norsti , 19, 53, 85, 4,30, 2,48, 30, J31 s. F i . Fö. 41. Tulloch t r a k t a t k o m m i t t é n s u t rl;e d n i n g a r och hel analföriattmngssakkunnigas betänkande 4 kanden. 21 metallmanufnkt örslag till lag om landsting m. m. Beckman. • nas utveckling med särskild hänsyn till S. ], |l Före världskrigets a ande angående decisiv folkomröstnin Av G. Delling. Tullberg iv, 190 s. F l . iv folkomröstning g. 40 s. i;,. Tu:: a t k o m m i t t é n s utredningar och bet Ju. . , ikning angå F o l i o m r ö s t n i n g s k o m m i t t é n s utredningar a>. lenas utveckling i SvÉiigs och viss» t rimma; referendum i främmande länder, 6. tningaländer. Av K. Amårk. Marcus, iv, 93 s. F i . itet utanför Schweiz och Förenta staterna. 46. S a m m a n d r a g av y t t r a n d e n över stnrtsplaneliigskt Tu 111 erg. 71 s. J u . mittens b e t ä n k a n d e m e d förslag till stadsplane Beta) ki nde ordnandet av StockholmsfBroch författningar som därmed h a v a samband so lefråga. Blom. 126 s. 11 kart. K. tadskommissionens b e t ä n k a n d e m e d förslag -.vnde och förslag] fråga om kvinnors tillträde byggnadsstadga. Palmquist. 367 s. J u . till statstjänster. 3. Kvinnas behörighet a t t innehava 47. Komuiunikationsverkens lönekommitté.^ 5. Bet rlig och. a n n a n kyrklig tjänst. Marcus. 51 s. J u . kände angående beredande av semester åt viss ie Betänkande med förslag till lag om ändring i vissa ordinarie personal i statens tjänst. Fahlcrantz. 4 delar av lagen den 25 maj 1894 angående jordfästning K. m. m. .Norstedt. 56 s. J u . in. Norstedt. rörande vissa åtgärder för möjliggöra! •ingskonimittons meddelanden. 6. 48. Anvisningar Kun av ökad spannmålsbeiåning frän j o r d b r u k a r n a s si ing angående lämpliga distributionssystem för U Norstedt, 43 s. J o . vgdselektrifiering. landsbygdsele grtrillerra g. Beckman, — ,~~... viij. ... 192 s. J o . 49. Statens ställning till j ä r n v ä g a r n a i Sverige med s I n v e n t e r i n g av odlingsjord längs Inlandsbana skild hänsyn till inlösningsfrågan. A v A. Lilienb( Ströms södra, sockengräns till Storuman. Tullberg. Tullberg, 'vj, 268 s. K. 30 s. 2 k a r t . J o . 50. Kedegorelse fra det av de danske, norske og sven 1921 i is pensionskommittés b e t ä n k a n d e . 2. BetänKraftoverforingskommissioner nedsatte elektrot k a n d e angående avveckling av den stärbhus efter niske Udvalg a n g a a e n d e elektrisk Kraftoverfnr präst tillförsäkrade förmånen av tjänst- och nådar fra Norge til D a n m a r k . Kobenliavn. J o r g e n s e n & i s a m t beredande i s a m m a n h a n g därmed av förl 135 s. K. pensionering från prästerskapets änke- och pupill- 51. Förslag angående lapparnas renskötsel m. m . Be kassa. Tullberg. 100 s. E . man. 136 s. S. Underdånigt betänkande med förslag till löneregle- 52. Förslag till stadga a n g å e n d e nomadundervisnin; ring för befattningshavare i domsagorna m. m. Becki riket samt till i n s t r u k t i o n för nomadskolinsp man. 85 s. J u . . 53. tören. Beckman. 52 s. S. Underdånigt betänkande m e d förslag till förordning Statens kolonisationsnumnds berättelse 1918—1 angående tillverkning av brännvin m. m. Blom. Marcus. 37 s. J o . 67 s. F i .

A n m . Om särskild tryckort ej angives, är tryckorten Stockholm. B o k s t ä v e r n a m e d fetstil u t g ö r a begynne! bokstäverna till d e t departement, under vilket utredningen avgivits, t. ex. E . = ecklesiastikdepartementet, , j o r d b r u k s d e p a r t e m e n t e t . Enligt kungörelsen den 3 febr. 1922 ang. statens offentliga utredningars yttre ordning (nr 98) utgivas utredningarna i omslag med enhetlig färg för varje d e p a r t e m e n t .

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1 9 2 3 : 5 3 JORDBRUKSDEPARTEMENTET

STATENS KOLONISATIONSNÄMNDS BERÄTTELSE 1918-1922

STOCKHOLM 1923 ISAAC MARCUS' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG

Herr

statsrådet

och chefen för kungl.

jordbruksdepartementet.

Enligt Kungl. Maj:ts instruktion för Statens kolonisationsnämnd den 11 juli 1918 med däruti genom nådigt beslut den 11 november 1921 vidtagen ändring åligger det kolonisationsnämnden att före den 1 april avgiva berättelse för nämndens verksamhet under det gångna året. Då emellertid fem redogörelseår nu gått till ända från nämndens tillkomst, har nämnden ansett lämpligt att avgiva en sammanfattande, mer detaljerad redogörelse för verksamheten under dessa år. Allt sedan nämndens tillkomst den 5 maj 1918 har generaldirektören och Nämnchefen för domänstyrelsen, Karl Vilhelm Astley Fredenberg, fungerat såsom d®ns sa™" >.

-t

-.»

muns ätt-

nämndens ordförande och överjägmästaren Anders Harald Holmgren samt ning och. byråchefen Karl Isak Grubbström såsom ledamöter. uppdrag. Nämndens uppdrag har avsett ledande av de av 1918—1921 års riksdagar beslutade kolonisationsförsöken å vissa kronoparker i Norrland och Dalarna. Genom nådiga breven den 9, 15 och 21 juni 1922 har till nämnden överlämnats ledningen jämväl av de av 1922 års riksdag beslutade kolonisationsföretagen å Narkens, Vuodnabergs och Pite kronoparker i Norrbottens län, Gunnarns, Jovans, Tallträsklidens, Simsjölandets, Bockens, Grundträsklidens samt Mötingselbergets kronoparker i Västerbottens län samt Ede kronopark i Jämtlands län. År 1918 sammanträdde nämnden sex gånger. Efter hand har sammanträden påkallats i ökad omfattning så att sammanträdenas antal år 1922 uppgick till 16. Förutom vid dessa sammanträden hava nämndens ledamöter samrått med varandra, när för ärendenas handläggning så erfordrats, samt även vid några tillfällen företagit inspektionsresor till vissa kolonisationsområden. Alltsedan verksamhetens början har en av nämndens ledamöter — över- Personal. jägmästare Holmgren — tjänstgjort såsom verkställande ledamot, i vilken egenskap han handhaft den direkta ledningen samt utövat den erforderliga kontrollen inom de skilda kolonisationsområdena samt för detta ändamål årligen besökt dessa områden. Å nämndens expedition anställdes till en början endast tillfälliga biträden i den mån sådant ansågs nödvändigt. Från och med år 1919 anställdes en kamrerare och bokhållare och från maj månad 1920 en assistent, båda på av Kungl. Maj:t bestämda avlöningsvillkor. Sistnämnda år antogs dessutom ettkvinn-

ligt kontorsbiträde och från och med år 1922 ytterligare två sådana. Därjämte har tillfällig arbetskraft för särskilda uppgifter tid efter annan anlitats. För kolonisationsföretagens planläggning genom markens uppmätning, kartläggning och beskrivning ävensom för utarbetande av väg- och dikningsförslag anlitades genom kolonisationskommitténs försorg och med av Kungl. Maj:t för ändamålet särskilt anvisade medel under vart och ett av åren 1917—21 särskilda tjänstemän. Under år 1917 utfördes sålunda dessa arbeten av extra jägmästare och en särskilt anställd lantmätare. År 1918 biträdde för ändamålet tvenne landtbruksingenjörer jämte en lantmätare. Under år 1919 användes för uppgiften tvenne lantmätare. Under åren 1920 och 1921 leddes ifrågavarande arbeten i vissa fall av vederbörande distriktslantmätare i orten och i övrigt av en hos nämnden anställd lantmätare. Från och med år 1922 har kolonisationsnämnden ombesörjt planläggningen av nya kolonisationsföretag och för ändamålet dels anlitat en distriktslantmätare, dels en särskilt anställd lantmätare. Vidare har domänstyrelsen i vissa fall ställt extra jägmästare till nämndens förfogande för ändamålet. Under hela tiden från verksamhetens början år 1918 har hos kolonisationskommittén och under år 1922 hos nämnden under vintermånaderna varit anställd en lantmätare samt ett kvinnligt biträde för bearbetning av det under sommaren insamlade undersökningsmaterialet. Avlöning till dessa biträden har bestritts av medel, som för varje år anvisats av Kungl. Maj:t. NämnAntalet ingångna och utgångna skrivelser angående nämndens verksamhet dens exunder femårsperioden framgår av nedanstående tablå. pedition. 1919

2 267

2 933

2 548

3 078

3 121

4 815

1918 Summa

2 326

ströängs- För genomförande av kolonisationsföretag å inom Norrbottens och VästerårenUi9i8 bottens läns lappmarker belägna kronoparker har erfordrats förvärvande —1922. för kronans räkning av de inom kolonatgränserna belägna ströängarna. Sålunda hava ströängar förvärvats inom kolonisationsområdena Metseken, Eönnliden-Luspberget, Aronsjökullarna, Vaksliden, Siksjö, Abborrträskliden, Abmoberget, Örålandet, Vuodnaberg, Gunnarn, Jovan, Tallträskliden, Simsjölandet Mötingselberget, Bocken samt Grundträskliden. Ströängarna hava i regel förvärvats genom frivilliga köpeavtal, vilka underställts Kungl. Maj:ts prövning och efter nådigt bemyndigande av kolonisationsnämnden godkänts för kronans räkning. Genom nämndens försorg har sedan hos vederbörande länsstyrelser utverkats fastställelse å de sålunda uppkomna ströängslägenheterna, varefter lagfart för kronans räkning sökts

5 och meddelats. Enligt de träffade köpeavtalen hava ströängarna inköpts fria från inteckningar för fordran eller födoråd, på grund varav det ålegat nämnden att utverka dödning av stamfastigheterna graverande inteckningar i vad desamma berört de av kronan inköpta områdena. Sedan sålunda utredning med avseende å dessa inteckningar verkställts, har nämnden införskaffat dödningsmedgivande från inteckningshavarna, varefter dödningen oftast kunnat verkställas samtidigt som lagfart å lägenheten meddelats. Omfattningen av ströängsinköpen framgår av nedanstående tabell. Under åren 1918—1922 förberedda men icke avslutade ärenden StröAntal avslutade ärenden ängars staniAntal Antal areal i lägenfastigAntal lägen- Antal hekt- Strö- Köpe heter heter fastStrö heter som ängars iummor ställda vara dödade ängars inteckskola areal kr. lägen- lagfart ningar areal fastmedheter ställas delas

Kolonisationsområden

1918 års

områden:

Metseken

136 10 236

Rönnliden—Luspberget

133 11120

4-1 2 371

Vaksliden

-10

34 2168

Siksjö

12 94

i i-l

9 350

1919 års

områden:

j Aronsjökullama 1920 års

områden:

Abborrträskliden 1921 års områden: Abmoberget, (kolonat). Grålandet

6 Vuodnaberg

3 Abmoberget (nybygg.)..

20 Gunnarn

98 Simsjölandet

82 Mötingselberget

97 Bocken

38 GrundtrUskliden

38 3 340 17 1510

Summa i 150 1281

687 50 773

1922 års

områden:

Jovan Tallträskliden

9 15

82 4 893 97 4 985

') Utredning angående inteckningarna ej slutförda.

8 4 3 9 51

90;

Såsom av tabellen framgår, måste för genomförande av hittills beslutade kolonisationsföretag förvärvas 1282 hektar ströängar, varav något mer än hälften eller 687 hektar inköpts genom nu avslutade köpeavtal. Medelpriset har därvid uppgått till 74 kronor per hektar. Emellertid hava ströängar förvärvats för kronans räkning även annorledes än genom köp. Sålunda har jämlikt nådiga kungörelsen den 5 juni 1917 angående ströängars utbytande mot annan mark i ett fall år 1918 utbyte verkställts medelst avvittringsförfarande, varjämte år 1922 förordnande sökts för vederbörande distriktslantmätare att i ytterligare ett fall verkställa dylikt ägoutbyte. Slutligen har indragning till kronan av ströängar möjliggjorts genom lagen den 22 juni 1921 om ströängars indragande till kronan. Då detta förfaringssätt börjat tillämpas först sommaren 1922, hava hittills upplåtna kolonisationsområden ej berörts av ströängsindragningen, varemot dylik indragning redan skett inom ett av nämnden förslagsvis utstakat kolonisationsområde. Enär det i de fall, då nämnden genom frivilliga avtal förvärvat ströängarna, visat sig förenat med stora svårigheter att utan större tidsutdräkt frigöra ströängslägenheterna från inteckningar, kommer ströängsförvärvet för framtiden huvudsakligen ske genom indragningsförrättning enligt nyssnämnda lag den 22 juni 1921. Emellertid skola enligt nu gällande bestämmelser i nämnda lag ströängarna i regel icke avträdas till kronan förrän 4—8 år efter det beslut om indragningen vunnit laga kraft. Kolonisationsnämnden har därför hos Kungl. Maj:t i underdånig skrivelse den 28 december 1922 föreslagit sådan ändring av berörda lagrum, att område som indrages för kolonisationsändamål skall avträdas omedelbart efter det indragningsförrättningen vunnit laga kraft. Förslag om lagändring i detta syfte har av Kungl. Maj:t förelagts 1923 års riksdag. Enligt statsmakternas beslut hava under nedanstående år för upplåtelse Under åren 1918 utlagts följande antal kolonat av olika typer. —1922 utlagda kolonat.

Små

k o l o n a t

där kolonisten| med av staten själv ombesörjer bygguppförda åbyggnader nådernas upp-j förande

1918-

1920.

1922.

22 38 32 6 11

109 Summa]

Stora kolonat

Summa

59 60 87 70 84

47 49 49 9 52

106 109 136 79 136

566 Om de utlagda kolonaten fördelas å olika län erhålles följande siffror.

7 S m å k o l o n a t med av där kolonisten staten själv ombeuppförda sörjer bygg- Summa åb ygg- ' nådernas nåder | uppförande

Län

37 62 in

99 • fä m (lands

Summa

Gävleborgs

Stora kolonat

Summa

Procent

40-1

52-1

1 i

o-u

4-5

100-0

Härtill komma 19 kolonat, som jämlikt statsmakternas beslut utlagts å Abmobergets kronopark i Västerbottens läns lappmark i stället för tidigare ifrågasatta nybyggesupplåtelser därstädes. Under året hava ytterligare 111 kolonister antagits inom 1918, 1919, 1920 Inom äldre och 1921 års kolonisationsområden. Av dessa hava dock 10 på egen begäran kolonisabefriats från sina kolonat och 22 ej fullföljt sina ansökningar, varför antalet tionsomkolonister inom dessa områden ökats allenast med 79. Antalet antagna kolo- råden under år nister inom 1918—1921 års kolonisationsområden utgjorde vid årsskiftet 388, 1922 anvarför antalet lediga kolonat inom samma områden uppgick till 42. Då tagna koloemellertid 10 av dessa kolonat av olika anledningar ej ansetts böra upplåtas, nister. voro sålunda inom förenämnda kolonisationsområden vid 1922 års utgång 32 kolonat obesatta. 1922 års kolonisationsföretag omfatta 136 kolonat, fördelade på 11 koioni- Inkomna sationsområden. Till dessa kolonat hava anmält sig 272 sökande, och fördela ansökningar och sig dessa på sätt följande tablå utvisar. antagna Ansökningar

till

Mindre kolonat Kronopark

Större kolonat

utan av med av staten staten uppförda uppförda byggnader byggnader

Narken

8 Vuodnaberg

12 Pite (Långträsk)

14 Gunnarn Jovan

4 2

11 Grundträskliden

10 Bocken

10 Tallträskliden

3 Mötingselberget

22 o

Simsjölandet

13 13

Ede

58 Kolonat i allmänhet. Summa

kolonister till 1922 års koloii isationsområden.

8 De inkomna ansökningarna hava av nämnden behandlats på sätt närmare an gives i nedanstående tablå. Kolonatansökningar Antagna sökande

Kronopark

ännu ej i återprövade kallade

avslagna

Summa

Hela antalet kolonat att upplåta

Narken

12 Vuodnaberg

17 Pite (Långträsk)

— —

3 2

22 2

1 Jovan

12 Gunnarn Grundträskliden

10 Bocken

— — —

Tallträskliden

10 Mötingselberget

—

16 Simsjölandet

7 2

—

— —

—

136 Ede Kolonat i allmänhet Summa

Härav framgår bland annat att 109 ansökningar blivit avslagna. Anledningen härtill är i 17 fall, att sökandena ej kunnat styrka sig besitta de kvalifikationer, som erfordras för att kunna antagas till kolonist, och i 91 fall, att samtliga kolonat å de sökta områdena vid tiden för ansökningarnas ingivande varit upptagna. I ett fall har anledningen varit, att sökanden ej uppnått myndig ålder. Under Av tablån överst å sid. 9 framgår huru samtliga under femårsperioden inåren 1918 komna kolonatsökande fördela sig på län, där de vid ansökningens ingivande —1922 inkomna voro kyrkoskrivna. kolonatSålunda hava under femårsperioden 990 ansökningar om erhållande av kolonat ä u sö k u iii~

gar och ingått till nämnden, under det att endast 556 kolonat stått till förfogande. antagna -gör belysande av frågan om de sökandes tidigare sysselsättning hava de med nister. ledning av utav dem själva lämnade uppgifter fördelats på följande sätt: jordbruksarbetare från Norrland > södra och mellersta Sverige

617 22 (539 64-5%

industriarbetare

Norrland

södra och mellersta Sverige

60 351

35-5 ,

Summa 990 100-0 %

Vid utgången av år 1922 voro sammanlagt 508 kolonister antagna, och fördela sig dessa med hänsyn till kolonisationsområden och olika kolonattyper på sätt, som framgår av tablån nederst å sid. 9.

9 Inkomna kolonatansökningar till nedanstående års kolonisationsområden. 1918

1921 Norrbottens

379 Västerbottens

1922 Summa

Jämtlands

77 Västernorrlands

86 Gävleborgs

9 Kopparbergs Uppsala

5 Stockholms

8 1

17 2

Västmanlands

15 Örebro

10 Södermanlands

22 Östergötlands

1 Göteborgs och Bohus län

4 Värmlands

1 Kronobergs

1 Kalmar

1 Kristianstads

1 Malmöhus

3 990

Summa Antal disponibla kolonat

ko! o n i s t e r

t ill

An t a g n a

mindre kolonat Kolonisationsområde

Större kolonat

1918 års kolonisationsområden 1919 ,

44 ')(47) 45

, Summa

utan av med av staten upp- staten u p p förda bygg- förda byggnader nader

Summa

(22)

(37)

(49)

(38)

(22)

99 (109)

(49)

(32)

(55)

134 (136)

2 51

(9) (52)

(6)

(64)

(11)

(73)

120 (136)

87 (109)

231 (251)

508 (566)

(100)

(250)

190 (206)

93 (106)

(79)

Avgår det antal kolonat, som ansetts tillsvidare ej böra upplåtas 11 Antal disponibla kolonat;

(206)

(556) 1

') Av dessa hava 10 kolonat av olika anledningar ansetts tillsvidare ej böra upplåtas. ') De inom parentes angivna siffrorna beteckna antal till upplåtelse beslutade kolonat.

10 Då det kan anses vara av ett visst intresse att känna huru kolonisterna fördela sig på de län, där de vid ansökningarnas ingivande voro bosatta, har efterföljande tablå utarbetats. Inom nedanstående års kolonisationsområden antagna kolonister Summa 1922 1921 1920 1919 1918

L ä n

15 Norrbottens

77 Västerbottens

37 Jämtlands

11 Västernorrlands

15 Gävleborgs

50 9

2 Kopparbergs Uppsala Stockholms Västmanlands

2 Örebro Södermanlands

1 Göteborgs och Bohus län

1 Kronobergs

1 Malmöhus Summa

136 I Antal utlagda kolonat Avgå de antal kolonat, som ansetts 4

tillsvidare ej böra upplåtas

Rest

3 I

556 Av de lämnade uppgifterna framgår att vid årsskiftet 1922—23 ännu 48 kolonat voro obesatta. Stora flertalet av dessa hava emellertid redan tidigare varit upplåtna, men hava de på grund av uppsägning från kolonisternas sida åter blivit lediga. Enligt av de antagna kolonisterna själva lämnade meddelanden kunna de på följande sätt uppdelas å jordbruksarbetare från Norrland » södra och mellersta Sverige industriarbetare

» »

Norrland södra och mellersta Sverige

352 ] 359

70'7 %

19 I 3^ 149 Summa

29'3 »

508 100'0 %

Härav framgår sålunda att av antagna kolonister utgöras 70-7 % av jordbruksarbetare och 29-3 % av industriarbetare. Av kolonisterna äro 471 eller 92-7 % norrlänningar och 37 eller 7'3 % från södra Sverige.

11 Av de kolonister, som tidigare varit anställda i industrien, äro 119 eller 79'9 % norrlänningar, under det 30 eller 20-1 % hava sin hemort i södra och mellersta Sverige. Av norrlänningarna är det övervägande största antalet från industrisamhällena i Kiruna, Gällivare och Porjus under det en mindre del kommer från sågverksdistrikten i Piteå och Seskarö. En stor del av de norrländska industriarbetarna, som antagits till kolonister, har tidigare sysslat med jordbruk. I fråga om de kolonister, som tidigare varit anställda i industrien i södra Sverige — tillsammans 30 stycken — äro 9 från Västerås, 15 från Eskilstuna samt de övriga 6 från andra orter. Efter kolonisternas ålder vid tiden för antagandet fördela de sig på följande sätt å nedanstående åldersgrupper: 50—59 år

Antal 31

% fi^

40—49

19-5

30—39

39-4

21-29

35-0

Summa 508

100o

Större delen, eller i runt tal 75 % av de antagna kolonisterna hava sålunda vid antagandet ej uppnått 40 års ålder. Under den gångna femårsperioden hava arbetspriserna varit mycket vari- Arbetserande. Kristidens verkningar började göra sig mera märkbara med ingången °ch, av år 1918, och hela detta år var kännetecknat av starkt stigande arbets- priser. priser. Från att mansdagsverket under år 1917 stått i 7—8 kronor, steg priset under hela året 1918 för att mot slutet av året vara uppe i 12—15 kronor. Vid 1919 års början nåddes höjdpunkten med omkring 15 kronor för mansdagsverke och ända till 35—45 kronor för kördagsverke. Sedan sjönko priserna något under året för att vid 1920 års början stå i 10—14 kronor för mansdagsverke och 25—35 kronor för kördagsverke. Den sjunkande tendensen fortsatte, och vid 1921 års början kunde mansdagsverket noteras till 10—12 kronor och kördagsverket till 20—30 kronor. Mot slutet av året föllo arbetspriserna till följd av industriens hastigt inträdda depression och därmed följande arbetsbrist så lågt som till 3—5 kronor för mansdagsverke och 8—10 kronor för kördagsverke. Härmed synes emellertid botten hava nåtts, i det att under år 1922 priset för mansdagsverke åter gick upp till 4—6 kronor, under det priset å kördagsverke gällde omkring 10 kronor. I fråga om de växlingar i avseende å materialprisen, som ägt rum under femårsperioden, hänvisas till efterföljande sammanställning.

12 1917

Materi alier

Kr.

1918 Kr.

(febr.) 13-15 (okt.) Fönsterglas, V*-låda... (jan.)

Klippspik, 2" 7i-låda{

Spislar, Gävle n:r 47< Tjära

(jan.)

33'60 64-so 75-6 0

— (jan.)

1920 Kr.

1922 Kr.

Kr.

32— 73-7 9

28-4 5

18—20-50

13-50

88-o-j

44—66-17

26-40

(april) 4 8 — (jan.)

51—

25-40

37-4 0 (dec.) 79-80

(okt.)

» I

1919 Kr.

(okt.) 45-— (nov.) 6 9 —

— —

(april) 67-20 (jan.) (okt.)

(juli)

71-4 0

—

6 3 — (nov.) 96-40

42—

28-80

— (juli)

33-er

49-20

(juni) 135-30

129-36

132—

179-55 94-05—178-50

35—

105—

115—

35—

30—

90-95

Kolonisationsnämndens egna arbeten. Den direkta ledningen av arbetena inom de skilda kolonisationsområdena Arbetets handhaves antingen av för ändamålet anställda byggmästare eller av veder- ^ n T börande kronojägare i den bevakningstrakt, inom vilken kolonisationsområdet orterna. är beläget, eller ock av byggmästare med biträde av vederbörande kronojägare. I vissa fall, där större vägarbeten ifrågakommit, har en särskild arbetsledare för dessa varit anställd. Denna har då vanligen även ombesörjt övervakande av dikningsarbetena inom samma kolonisationsområde. Varje byggmästare har sig anförtrodd arbetsledningen inom 2—5 någorlunda i varandras närhet liggande kolonisationsområden. Där statlig byggnadsverksamhet bedrives, äro städse byggmästare anställda som arbetsledare. Å område, där dylik byggnadsverksamhet ej bedrives, handhaves i allmänhet ledningen av vederbörande kronojägare. Byggmästarna leda och övervaka ej blott nämndens egna arbeten såsom byggnads-, väg- och dikningsarbeten utan tillhandagå alla kolonister med råd och anvisningar samt kontrollera genom deras försorg utförda byggnadsarbeten. Då samtliga arbeten med mycket obetydliga undantag bedrivas såsom ackord med skriftliga avtal, ankommer på arbetsledaren — byggmästaren eller kronojägaren — att upprätta förslag till dylika avtal, vilka för prövning insändas till nämnden. Den statliga byggnadsverksamheten bedrives i vanliga fall på följande sätt. Sedan riksdagen på vårvintern fattat beslut om kolonatupplåtelse och härför erforderliga medel anvisats, anmodas vederbörande revirförvaltare att låta utsyna för byggnadsarbetena behövligt virke. Därefter utdrives av detta virke under vinterföret så mycket som kan medhinnas. Under kolonisationsverksamhetens första år framdrevs virket till vissa centralt belägna platser inom kolonisationsområdena för att därstädes försågas och lagras. Då det emellertid visade sig, att kostnaderna för virkets utkörning från sågen till de olika byggnadsplatserna drog jämförelsevis höga kostnader, eftersträvas numera att så vitt möjligt såga virket på varje byggnadsplats. Visserligen medför detta system kostnader för sågens flyttning och uppställning, men dessa äro i regel mindre än kostnaderna för virkets utkörning från en centralt belägen sågplats till olika kolonat. Virkets sågning, som i vanliga fall påbörjats så snart detta hunnit framforslas, har bedrivits dels med lokomobiler, dels med motorsågar. Under kristiden, då bränn-

14 olja för motordrift ej stod att erhålla till rimligt pris, anlitades lokomobiler och i ett särskilt fall en intill ett kolonisationsområde belägen vattensåg. I de trakter, där utsikter ej förefunnits att få virket sågat och hyvlat av personer med egna sågverk och hyvelmaskiner, har nämnden varit nödsakad inköpa sådana och driva sågningen och hyvlingen själv genom respektive arbetsledares försorg. Likaså har nämnden med egna maskiner i åtskilliga fall låtit tillverka takspån och snickerier såsom dörrar och fönster m. m. Sålunda har nämnden vid en vattensåg vid Ruskträsk i Lycksele socken anordnat tillverkning av snickerier såväl för eget behov som för självbyggande kolonister å kringliggande kolonisationsområden. Nämndens uppsättningar av såg- och hyvelmaskiner har där så ansetts lämpligt mot särskild ersättning fått disponeras av självbyggande kolonister. Där tillgång till god byggnadssten i omedelbar närhet av byggnadsplatserna varit förhanden, har redan första sommaren en och annan grund blivit lagd. Inom sådana kolonisationsområden, som ej äro allt för långt avlägsna från järnvägsförbindelse, har en del grunder gjutits av betong. Sedan grunderna blivit lagda, har timringsarbetet omedelbart påbörjats. Sedan på hösten första året har en del byggnader uppförts och taklagts. Under den därpå följande vintern har ytterligare erforderligt virke framdrivits och sågats, varjämte sten, sand, grus och cement framkörts på vinterföre för återstående byggnadsgrunder. Likaså hava materialier framforslats för tegeltillverkning, vilket arbete bedrivits under försommaren året därpå. Under andra sommaren hava återstående byggnadsarbeten utförts, såsom timring, murning och inredning. På hösten samma år hava kolonatbyggnaderna i allmänhet kunnat tagas i anspråk av kolonisterna. Å de äldsta områdena däremot hava byggnadsarbetena på grund av de under kristiden rådande ogynnsamma förhållandena ej kunnat färdigställas så hastigt, utan har arbetet i dessa fall fördelats på trenne år. I fråga om övriga arbeten, som ankommit på nämnden att ombesörja, såsom väg- och dikningsarbeten, hava dessa städse påbörjats under första sommaren, och har för dessa arbeten i främsta rummet anlitats kolonister. Ledningens strävan har gått ut på att söka anlägga samtliga vägar under första sommaren för att därigenom erhålla förbindelse snarast möjligt med varje byggnadsplats för transport av byggnadsmaterialier m. m. Dikningsarbetena däremot hava städse tagit tvenne, i vissa fall trenne somrar i anspråk. Diknings- Under året hava dikningsarbeten utförts inom 25 olika kolonisationsområden. Endast inom trenne av de områden, där dikningsarbetena ej redan avslutats, hava ej några dikningsarbeten blivit utförda. Den huvudsakligaste anledningen härtill ligger däruti, att överenskommelse om dispositionsrätten till de inom dessa områden belägna ströängarna ej kunnat träffas. För dikningsändamål äro under året utbetalda 56 307 kronor. Under femårsperioden hava dikningsarbeten slutförts eller ock i det allra närmaste slutförts på sätt nedanstående tablå utvisar. Härav framgår att sammanlagt 295 965 kbm. grävningsmassa vid dikning

15 Färdigdikade områden

Kolonisationsområden.

Summa

Pris pr Grävnings Diknings- i Pris Grävnings- Diknings- Pris Grävnings Diknings- kbm. massa kostnad prkbm kostnad pr.kbm massa massa kostnad kr. kbm kr.

191S års

Slutförda ackordsarbeten å ej färdigdikade områden

kr.

kbm.

kr.

kbm.

kr.

områden:

Djnpsjö Metseken

24 345

25 429 1-04

24 345

25 429

51 129

43 071

Rönnliden—Luspberget...

43 071 0-84 30 713 0-97

30 713

Summa ocb medeltal 107 160

99 213 0 9 3

107 160

99 213 0 93

1919 års

områden:

Angeså

3 249

2 082 0-64

3 249

2 082

O. och V. Jörnsmarken.

28 502

0-72

28 502

20 476

Aronsjökullarna

28 705

29 437 1-03 895 0-90

28 705

29 437

8 650

10 644

66 850

10 644 1-23 61452 0 9 2

70 099

63 534

Ljusåtrakten

28 712

35 492 1-24

28 712

35 492

Vaksliden

15 520

15 368 0-99

15 520

15 368

Siksjö

15 704

13 068 0-83

15 704

13 068

28 715

0-75

4 600

0-91

93 251

89 700 0-96

Ansjö

993 Hamra (Tandsjö) Summa och medeltal 1920 års

8 650

:082

områden:

Pite (Blåsmark) Abborrträsk liden Hamra (Fågelsjö) Summa och medeltal 1921 års

3 249

8 434

5 838

0-69

5 838 0 6 9

8 434

5 838

28 715

4 600

101 685

95 538

områden:

Pajala östra

0-77

1633 Ohtanajärvi

0-05

0-5 7

4 609

3 209

4 609

3 209

0-70

0-5 2

4 998

2 499

0-50

4 998

2 499

0-50

3 664

2 019

0-5 5

3 664

2 019

V. Limingojärvi Summa och medeltal 1922 års

områden:

Vuodnaberg Pite (Långträsk) Gunnarn Bocken Grundträskliden Ede

0-53

796 S u m m a och medeltal

12 412

6 764

12 412

6 764

Summa och medeltal för alla områdena 267 261 250 365 0 94

28 704

17 893 0-62

295 965 268 258 0 91

16 upptagits till en sammanlagd kostnad av 268 258 ^ kronor eller till ett genomsnittligt pris av O-91 kronor per kbm. Då de i tablån upptagna dikningsarbetena antingen äro helt avslutade för respektive kolonisationsområden i sin helhet eller ock bortsatta å ackord inom andra områden utan att alla dikningsarbeten därstädes fullbordats, tillkommer dessutom den kubikmassa, som belöper sig på ännu ej fullbordade ackordsarbeten. Denna kubikmassa som dock ej kan exakt angivas torde kunna i runt tal uppskattas till 90 000 kbm. vadan hela den vid dikning under femårsperioden upptagna grävningsmassan kan uppskattas till omkring 385 000 kbm. Då grävningsmassan pr längdmeter i stort medeltal torde kunna uppskattas till något mer än en kbm. skulle mot nyss angivna kubikmassa i runt tal svara omkring 35 mil diken. Det under femårsperioden till dikningsändamål utgivna eller beräknade penningbeloppet erhålles genom att till förenämnda 268 258 kronor lägga dels 44 917 kronor, utgörande det belopp, som under åren 1919—22 utbetalats för ännu ej fullbordade ackordsavtal, dels 6 682 kronor för utförda bäckrensningsarbeten och 947 kronor för dikningsundersökningar, då totalsumman för under femårsperioden utbetalda eller beräknade medel sålunda uppgår till 320 804 kronor. Vad beträffar medelkostnaden för de i tablån upptagna dikningsarbetena har denna under årens lopp för skilda områden växlat mellan Ta 4 och 0-&o kronor per kbm. Medelsiffran för de dikningsarbeten, som hänföra sig till olika års kolonisationsområden, har sjunkit från 0-9 3 kronor år 1918 till 0-5 4 kronor år 1922 med ett totalt medelpris för alla i tablån upptagna dikningar av 0*91 kronor per kbm. Att detta senaste medelpris är så högt, som fallet är, beror givetvis på att stora huvudmassan av dikningarna utförts under de första tre åren, då priserna varit mycket höga, under det att endast en mindre del utförts under tider med lägre arbetspriser. I fråga om dikningskostnaden pr hektar odlingsmark och pr kolonat av olika typer uppgår denna för de områden, där dikningsarbetena äro helt avslutade, till i tablån sid. 17 angivna belopp. VägarUnder år 1922 hava vägarbeten utförts inom 21 kolonisationsområden, varvid beten ' sådana arbeten helt slutförts å kronoparkerna Ö. och V. Jörnsmarken, Abborrträskliden, Ljusåtrakten samt Pite (Blåsmark). Under året har till vägbyggnader utbetalats sammanlagt 240 068 kronor. De vägar, som anlagts inom de olika kolonisationsområdena, äro dels huvudvägar, dels bivägar. De förra framdragas så rakt som möjligt genom hela kolonisationsområdet och anknytas till redan befintliga vägförbindelser. De senare bilda utfartsvägar till huvudvägen från de olika kolonaten. Huvudvägarna anlades till en början med 3 meters körbana med diken å ömse sidor omedelbart intill körbanan. Då detta emellertid visade sig erbjuda svårigheter vid möten vägfarande emellan, har nämnden gått i författning om anläggande av särskilda mötesplatser utmed vägen. För att emellertid undvika sådana men ändock tillgodose behovet i detta avseende, ha inom 1919, ') Häruti ingår 2 566 kronor, som ännu ej utbetalats, men som beräknas åtgå för slutförande av de i tablån å föregående sida upptagna dikningsarbetena.

17 D i k n i n g s k o s t n a d Kolonisationsområden

1918 års Djupsjö

Areal odlingsbar torvmark

per bar odlingsbar torvmark

för större kolonat

för mindre kolonat

kolonisationsområden: 261-78

97 Metseken

291-00

647 Rönnliden—Luspberget

268-6 2

821-40

516 Summa och medeltal 1919 års kolonisationsområden: 0 . och V. Jörnsmarken

235-3 9

373 Aronsjökullarna

258-5 8

532 Ansjö

40-63

22 Hamra (Tandsjö)

61-45

112 Summa och medeltal 1920 års Ljusåtrakten

90') 887 1082

kolonisationsområden: 292-83

553 Vaksliden

96-B o

2 083

737 Siksjö

112-91

550 Abborrträskliden

246-5 4

360 Hamra (Fågelsjö)

64-4 4

65 Summa och medeltal

813-02

502 Summa och medeltal för alla områden

2 230 47

1920 och 1921 års kolonisationsområden alla huvudvägar, som fortfarande anlagts med 3 meters körbana, försetts med s. k. bankett, som givits en bredd å fast mark av 0-5—1 meter. Avståndet mellan vägdiken har på så sätt blivit 4—5 meter, vilket är fullt tillräckligt för möten med alla slags åkdon. På myrmark har alltid utlagts l'o—1*5 meter bankett. För att nedbringa kostnaderna hava vägarna utlagts så, att schaktningar och terasseringar i största möjliga grad undvikits. Härigenom hava vägarna blivit delvis ganska småbaekiga, men ej i högre grad än att de väl uppfylla sitt ändamål. Huvudvägarna hava i sin helhet grusats. Bivägarna hava anlagt så enkla som möjligt, vanligen med dike endast å ena sidan. Grusning av vägbanan har endast undantagsvis förekommit. Då en del vägar ansetts vara av stor betydelse även för skogsvården, har domänstyrelsen dels genom skogsförvaltningens försorg anlagt 20-2 km. vägar, som beröra vissa kolonisationsområden, dels beviljat kolonisationsnämnden anslag av sammanlagt 155 903 kronor på sätt här nedan angives. ') De låga kostnaderna på Ansjö kronopark förklaras därav att de odlingsbara torvmaiksområden, som tillagts kolonaten, redan tidigare skogsdikats, tillföljd varav nämndens dikningar kunnat högst avsevärt inskränkas. Kolonisationsu.s femårsber. 2

IS Anslag Kronor

Kolonisationsområden

84 689

Metseken

19 769

Ljusåtrakten ..

10 000

Abborrträskliden .

23 998

Hamra (Fågelsjö)

17 447

Pite (Blåsmark)

Summai

155 903

Därjämte hava följande bidrag till nedanstående väganläggningar på därom gjord framställning beviljats av följande anslagsgivare. Metsekens kolonisationsområde, Umeå Pite (Blåsmark)

flottningsförening

425 8000

Pite tingslags vägstyrelse Summa kronor

8 425

Kostnaderna för de vägarbeten, som hittills fullbordats eller i det närmaste fullbordats, framgå av efterföljande tablå.

Kolonisationsområden

Väglängd

mngskostnad

Pris per meter

Kronor 1918 års

kolonisationsområden: 3-60

Djupsjö

6 307

Metseken Rönnliden-Luspberget

34 404

98 494

2-86

7 729

31 638

4-09

43 858

136 439

3-n

Summa och medeltal 1919 års

kolonisationsområden:

Ö. och V. Jörnsmarken

6 000

12 593

2-io

Aronsjökullarna

8 746

26 504

3-io

2 041

2-31

2 774

9 728

3-51

18 402

50 866

276 Ljusåtrakten

19 753

66 070

3-34

Vaksliden

8 400

28 634

3-11

Siksjö

4 536

15 989

3-52

Pite (Blåsmark)

20 348

55 254

2-72

Abborrträskliden

20 622

2-9 2

Hamra (Fågelsjö)

5 675

26 469

4«6

252 603

3-1S

439 908

Ansjö Hamra (Tandsjö) Summa och medeltal 1920 års

kolonisationsområden:

Summa och medeltal Totalsumma och medeltal

19 Sålunda äro under femårsperioden något över 14-1 mil vägar färdigbyggda för en kostnad av 439 908 kronor '). För att emellertid erhålla totalsumman å för vägarbeten under femårsperioden utbetalda medel bör till nyssnämnda belopp läggas 1 736 kronor för brobyggnader samt 210 837 kronor, som utbetalats å ännu ej helt avslutade arbetsackord. Totalsumman till vägarbeten utbetalda medel uppgår sålunda till 652 481 kronor, vilket efter ett medelpris av 3 kronor per meter, skulle svara mot en våglängd om i runt tal 20 milDe byggnader, som enligt av statsmakterna fattade beslut skola genom statens B y g g försorg uppföras å kolonaten, utgöras av en mangårdsbyggnad i ett rum och n a d ° " kök med utrymme för ytterligare ett rum på vinden samt en uthusbyggnad. a r b e t e n I mangårdsbyggnaden inredes endast köket och av uthusbyggnaden uppföres endast ladugård för tre kor och en häst samt gödselstad. Det åligger sedan kolonisten själv att fullborda byggnaderna i överensstämmelse med därför fastställda ritningar. Därest kolonist så önskar, kan han få mangårdsbyggnaden å kolonatet åt sig uppförd i två rum och kök med utrymme för ytterligare ett rum på vinden. I sådant fall ankommer på kolonisten själv att svara för de ökade kostnader, som äro förenade med ett dylikt mer omfattande bygge. Under året hava byggnadsarbeten bedrivits inom 16 kolonisationsområden, Under år varvid dessa arbeten helt avslutats inom Eönnlidens, Ljusåtraktens, Vakslidens, 1 9 2 a ut " Siksjö, Abborrträsklidens samt Hamra (Fågelsjö) kolonisationsområden. bygg^adsHärvid hava byggnadsarbeten utförts i följande omfattning: arbeten. Fullbordade mangårdsbyggnader »

uthusbyggnader

Till hälften färdigställda mangårdsbyggnader B

uthusbyggnader

Påbörjade mangårdsbyggnader uthusbyggnader

33 33

(.(.

14 9

„„

g6 64

lgQ

Från kolonisationsverksamhetens begynnelse har statens byggnadsverksamhet Under bedrivits i den omfattning och på sätt, som angives i uppställningen å sid. 20. å r e £ 1 9 1 8 Av de 251 kolonat, som enligt statsmakternas beslut skola genom statens ~ford» egen försorg bebyggas, äro 106 färdigbyggda, varjämte arbetena äro påbörjade b y f p a d s arbeten å ytterligare 84 kolonat. Statens byggnadsverksamhet är vidare avslutad inom 1918 och 1920 års samtliga kolonisationsområden. Däremot äro byggnadsarbetena ännu ej fullbordade inom 1919 års områden, där Ängeså kronopark är det område, inom vilket en del dylika arbeten ännu återstå att utföra. Visserligen upplätos kolonaten å Ängeså kronopark redan år 1919, men då med skyldighet för kolonisterna att själva ombesörja byggnadsarbetena. Då emellertid kolonat, där byggnaderna skulle uppföras av kolonisterna själva, visade sig röna mycket l

) I detta belopp ingå 8 512 kronor, som ännu ej utbetalats å de i ovanstående tablå upptagna arbetena, men som för dessas avlutande anses erforderliga.

20 Mindre än Antal koloHalvfärdiga Färdiga halvfärdiga :nat att bej byggas, där byggnads- manman- uthus- man- uthusverksam- g&r ds- uthus- gårdsbygg- gårds- byggbyggheten på- byggbygg- nader bygg- nader nader börjats nader nader nader

Kronopark

1918 års

Metseken

8 Rönnliden-Luspberget

områden:

Ängeså

2 Hamra (Tandsjö)

12 Ljusåtrakten

17 Vaksliden

8 Siksjö

6 Abborrträskliden

11 Hamra (Fågelsjö)

1920 års

1921 års

områden:

Pajala Östra

16 Ohtanajärvi

16 2

V. Lirningojärvi

3 Vargisåvattnen

8 Abmoberget

8 Örålandet

1922 års

maiigårdsbyggnader

områden:

Djupsjö

1919 års

Antal färdiga och påbörjade

områden:

Pite (Långträsk)

6 Simsjölandet

8 7

Ede Summa

108 i 106

liten efterfrågan på denna kronopark, beslöto statsmakterna år 1921 på kolonisationskommitténs förslag att byggnaderna å 10 mindre kolonat skulle uppföras genom statens egen försorg. Medel för ändamålet ställdes till förfogande efter ingången av år 1922. Emellertid erhöll kolonisationsnämnden på därom gjord framställning nådigt bemyndigande att för byggnadernas uppförande redan 1921 få disponera de medel, som av 1919 års riksdag anvisats för byggnadshjälp åt självbyggande kolonister på ifrågavarande kolonat. Byggnadsverksamheten å Ängeså kronopark begynte sålunda på sommaren år 1921. Under femårsperioden har nämnden på framställning från kolonisterna å

21 respektive kolonat i nio särskilda fall ombesörjt mangårdsbyggnadernas uppförande i två rum och kök. Vad beträffar kostnaderna för byggnadernas uppförande under femårsperioden nadskost ställa de sig på sätt som framgår av efterföljande tablå. nåder. Kost i ad Kolonalområden

1918 års

per k o l o n a t

för

Antal Avstånd Avverk- Inköp och Timrings- Totalstats- från järn- ning och tillverk- Frakter Grund- ocli inred- kostnad ning av och tranväg byggen förädling materisporter läggning nings- per koloav virke arbeten nat alier Km. Kr. Kr. Kr. Kr. Kr. Kr

områden:

Djupsjö

2 558

3 214

8 919

Metseken

2 212

1 174

2 425

8 203

2 738

2 798

9 820

2 773

9 348

2 539

8 273

S:a och medeltal kr. 1919 års

områden:

Hamra (Tandsjö)... 1920 års

områden: 17

2 1°2

2 677

7 174

Vaksliclen

8 6

2 265

1 103

7 096

1 815

6 165

Abborrträskliden... ! Hamra ,Fågelsjö)...

2 361

5 56S

78 2

2 683

2 096

7 374

S a och medeltal kr.

—

2 059

2 314

6 778

Såsom av denna sammanställning framgår hava byggnadskostnaderna för statsbyggda kolonat högst avsevärt växlat. Den huvudsakliga anledningen härtill ligger givetvis i de förändringar, som under perioden 1918—22 ägt rum i fråga om arbets- och materialpriserna. För belysande av dessa förhållanden hänvisas till den redogörelse över dagsverks- och materialpriser, som lämnats på annat ställe i denna berättelse. Byggnadskostnaderna per kolonat hava sålunda varierat mellan högst 9 820 kronor för Rönnlidens kolonisationsområde av 1918 års kolonisationsförsök och lägst 5 568 kronor för Abborrträsklidens kolonisationsområde av 1920 års kolonisationsförsök. I genomsnitt för olika års kolonisationsföretag hava byggnadskostnaderna per kolonat sjunkit från 9 348 för 1918 års kolonisationsförsök till 6 778 kronor för 1922 års kolonisationsförsök. Byggnadskostnaderna hava sålunda under femårsperioden stadigt sjunkit och nedgått med 28 %. Genomsnittskostnaden vid uppförande av 55 gårdar tillhörande 1920 års kolonisationsområden uppgår såsom av tablån synes till 6 778 kronor per kolonat. Härvid är dock att märka, att endast i ett fåtal fall grundgrävning och grundläggning till frostfritt djup förekommit. I sitt den 15 december

22 1917 avgivna betänkande har kolonisationskommittén beräknat kostnaderna för de genom statens försorg å kolonaten uppförda byggnaderna till 6 700 kronor, i vilket belopp emellertid ingå kostnaderna för grundgrävning och grundläggning. Om dessa arbeten antagas betinga ett pris av 700 kronor, skulle vid en jämförelse mellan de verkliga kostnaderna för byggnaderna och de beräknade, de förra överstiga de senare med omkring 11 %. Emellertid hava 11 gårdar på Abborrträsklidens kronopark i genomsnitt kostat 5 568 kronor, vilket visar att kostnaderna i vissa fall till och med understigit de av kolonisationskommittén på sin tid beräknade. Verkställd överslagsberäkning i fråga om pågående byggen giva vid handen att kostnaderna för dessa sannolikt komma att hålla sig något över 5 000 kronor. TillEnligt för statsbyggda kolonat gällande bestämmelser skall så snart staten synerna åliggande byggnads- och dikningsskyldighet å kolonatet blivit utförd, å kolokolonat. nätet omedelbart hållas tillträdessyn. Sådan syn är under femårsperioden hållen å sammanlagt 87 kolonat.

Kolonisternas egna arbeten. De av kolonisterna själva under året utförda arbetena på kolonaten hava utgjorts av byggnads- och odlingsarbeten samt i mindre omfattning av vägarbeten. Till följd av sjunkande dagsverks- och materialpris hava de självbyggande kolonisterna under det gångna året kommit i en gynnsammare ställning än de kolonister, som tidigare påbörjat sina byggen, i det att byggnadshjälpen, som alltjämt utgått med 4 500 kronor, varit tillräcklig att täcka större del av de verkliga byggnadskostnaderna än tidigare varit fallet. Då levnadskostnaderna därjämte sjunkit avsevärt, har detta i sin mån bidragit till att den odlingshjälp, som utgått till innehavare av större kolonat, även kunnat leda till mer omfattande odlingsarbeten än tidigare. Den brist på arbetsförtjänst, som särskilt inom vissa områden gjort sig gällande under året, har även bidragit till ökad byggnadsverksamhet, enär härmed förenat arbete varit snart sagt kolonisternas enda kontanta inkomstkälla. De byggnader, som det åligger kolonisterna att själva uppföra å kolonaten, utgöras av en mangårdsbyggnad i ett rum och kök med utrymme för ytterligare ett rum å vinden samt en uthusbyggnad med ladugård för tre kor och en häst, samt loge, mat- och vedbod. Efter särskild prövning har i vissa fall medgivits kolonist att uppföra mangårdsbyggnaden å kolonatet i två rum och kök. Under året hava byggnadsarbeten bedrivits å 92 kolonat. 32 mangårds- och 31 uthusbyggnader hava under året färdigbyggts. I överensstämmelse med den skyldighet, som åligger innehavarna av statsbyggda kolonat, hava 43 kolonister i behörig ordning kompletterat byggnaderna å respektive kolonat. Under året hava byggnaderna å nio kolonat slutligen avsynats och godkänts. Vid årsskiftet voro upplåtna 277 kolonat, där byggnadernas uppförande ankommer på kolonisterna själva. Vid 1922 års utgång hade byggnadsarbeten påbörjats på 212 kolonat. H u r dessa arbeten fortskridit framgår närmare av efterföljande tablå.

24 Antal kolonat Kolonatområde

1918 års

Mindre än halvfärdiga

där bygguthus- man- uthus- manuthusupp- j nads- gårdsgårds- bygg- gårds- bygg- gårdsbygglåtna j arbetet byggbygg- nader bygg- nader byggnader pånader nader nader nader börjats

områden: 20

11 Ö. och V. Jörnsmar ken

33 Aronsjökullarna

22 Ansjö

4 Ljusåtrakten

18 Vaksliden

4 Djnpsjö Metseken Rönnliden—Luspberget 1919 års

Halvfärdiga

Färdiga

områden:

Ängeså

1920 års

12 9

3 16

områden-

8 4 3 5 2

4 5 7 11

12 I

9 |

193 Siksjö

1 Pite (Blåsmark)

11 Abborrträskliden

1921 års

1 11 2

områden:

Abmoberget Orålandet 1922 års

områden

Vuodnaberg

9 Pite (Långträsk) ....

6 Gunnarn Jovan

3 2

Mötingselberget ....

15 11

Bocken TalltrUskliden

10 2

Simsjölandet

3 Grundträskliden ...

Summa

25 Odlingsarbetets fortskridande å kolonaten framgår av följande uppställning: Odlings arbeten Fastmark bar

Torvmark bar

Summa har

Vid 1922 års utgång odlad areal

11-44

76-8 s

4-4S

41-31

88-3 2 45.7 0

6-96

42-53

Under år 1922 odlad areal

Sålunda har å samtliga kolonat under år 1922 uppodlats i det närmaste lika stor are al som under åren 1918—1921. Eesultatet av kolonisternas odlingsarbeten inom skilda kolonisationsområden under femårsperioden framgår av nedanstående tablå. A r e nybruten, ännu ej besådd Kolonatområde

fast myrmark mark H

1918 års

S:a

Total s:a

från

fast mark

myrS:a mark K i l o g r a m

områden.

Djnpsjö Metseken Rönnliden—LuspbeiKet 1919 års

Skörd

besådd

fast ' myrmark mark

S:a e

a 1

0-30

5'2 4

5-5 4

8-21

9-3

14-89

8 425

33 100

0-20

9-31

9-51

0-7C

14-24

15-oo

24-51

9 430

80 890

90 320

0-S3

2-47

3-30

2-6 2

3-53

6-n

9 4 5 17 100

12 000

29 100

1-4 7

1-47

—

27 865

29 665

3 330

2 750

6 080

områden:

Ängeså O. och V. Jörnsmar ken

1-4

0-0 2

2-oo

2-0 2

0-15

2-3 8

2-63

4'55

Aronsjökullarna Ansjö

0-40

2-13

2-53

1-93

3-0 5

5-58

— 0-10

0-40

0-50

0'50

610 Hamra (Tandsjö)

0-oi

1-36

0-30

1-55

1-85

3-21

5 680

4 800

10 480

1-25

4-70

5-9 5

1-70

2-76

4-46

10-41

7 545

12 050

19 595

1-67

—

4-45

4-Ö5

0-is

4-99

5-17

9-72

38 570

40 690

0-27

0-06

—

0-06

0-83

0-30

0-50

—

Pite (Långträsk)

l-oo

Bocken

0-33

—

0-20

0-53

1 400

36-69

40-00

8-13

40-19

48-32

88-32

5 6 4 5 5 213 885 270 340

1920 års

—

områden,

Ljusåtrakten Pite (Blåsmark)

0-io

Abborrträskliden H a m r a (Fågelsjö) 1921 års

områden.

Grålandet 1922 års

1-67

0-20

0-50

områden:

Summa

3-31

1-00

1 400

26 Odlingsarbeten hava bedrivits på sammanlagt 146 kolonat av 508 upplåtna. De vägarbeten, som utförts av kolonisterna själva, hava bestått i brytning utfartsvägar från boplatserna till huvudvägarna. Dylika arbeten av smärre hava dock bedrivits allenast på ett mindre antal kolonat. Koloniaa- P å grand av särskild proposition till 1922 års riksdag beslöts upplåtande tionsom- a v trenne kolonisationsområden för arbetslösa industriarbetare, Mötingselbergets IndurttU* i Vilhelmina socken samt Bockens och Grundträsklidens i Lycksele socken. arbetare. Antalet upplåtna kolonat inom dessa områden äro respektive 16, 12 och 10. Kolonisterna å Mötingselberget äro från Eskilstuna, å Bocken från Västerås samt å Grundträskliden från Sandviken. Då frågan om upplåtande av dessa kolonisationsområden uppkom först under vintern 1922, kunde i motsats mot å andra kolonisationsområden inga som helst förberedande åtgärder såsom kolonisationsområdets kartläggning och uppstyckning å kolonat vidtagas. Enahanda var fallet beträffande planläggningen av erforderliga väg- och dikningsarbeten. Kolonisterna å dessa områden hade sammanslutit sig till s. k. nybyggareföreningar för att bedriva allt med verksamheten förenat arbete gemensamt. Då det emellertid snart visade sig, att denna anordning ej medförde de fördelar, som därmed avsetts, hava föreningarna å Bocken och Grundträskliden upplösts, under det att föreningen å Mötingselberget uppdelats på tvenne föreningar, av vilka den ena numera är upplöst. MötingKolonisterna antogos på detta område i april månad och redan i början av selbergets m a j infunno de sig å ort och ställe, där de till en början inlogerades i ett k °tionsS-a i n t i U kolonisationsområdet liggande torpställe. Innan kolonisterna emellertid område, anlänt till området, hade en del byggnadsvirke genom revirförvaltningens försorg utstämplats, och en av deras första åtgärder var att avverka och framdriva detta virke. Eedan på sista föret transporterade de upp en lokobilsåg, som de fått förhyra av statens järnvägars byggnadsavdelning i Vilhelmina. Härefter begynte sågning av en del virke, varefter kolonisterna gingo i författning om att uppföra provisoriska bostäder inom kolonisationsområdet. Stora svårigheter erbjödo sig emellertid för kolonisterna, i det att som förut omnämnts kolonaten vid tiden för deras upplåtande ej voro å marken utstakade. Kolonisterna svävade därför i ovisshet om var respektive kolonat och byggnadsplatser voro belägna, omständigheter, som givetvis voro ägnade fördröja arbetena. Enär anläggningar av vägar och diken vore beroende av planen för kolonatutläggningen, kunde dylika arbeten ej omedelbart påbörjas. Då vidare kolonisationsområdet är beläget omkring 10 km. från inlandsbanan och området vid tiden för kolonisternas ankomst helt saknade vägförbindelse med yttre världen, visade det sig förenat med stora svårigheter att under sommaren upptransportera alla de förnödenheter, redskap m. m., som för kolonisternas verksamhet voro oundgängligen nödvändiga. Så snart emellertid barmark inträtt, företogs områdets kartläggning och uppdelning på kolonat, varefter vägar och diken utstakades. Då det till kolonatVägarbeten.

27 utläggning avsedda området innefattade en rätt betydande areal, 602 har, drog detta jämte övriga härmed förenade arbeten rätt långt ut på tiden. Först fram mot eftersommaren var planläggningsarbetet avslutat så att arbeten med vägbrytning och dikning kunde igångsättas. Så länge årstiden det medgav sysslade kolonisterna med dylika arbeten. För att emellertid under sommarens lopp kunna färdigbryta så stor del som möjligt av den 13 km. långa vägen upp till och genom kolonisationsområdet måste nämnden i kolonisternas eget intresse anställa ett stort antal andra arbetare. Under året medhanns brytning av omkring 11 km. av vägen. Under vintern hava kolonisterna, som förskaffat sig dragare, sysslat dels med framforsling av erforderligt material • för vägens grusning, dels med framdrivning av byggnadsvirke m. m. Därjämte hava byggnadsarbetena påbörjats. Härvid hava vissa byggnadsmaterialier tillretts å fem kolonat samt byggnadsarbeten såsom grundläggning och timring utförts å ytterligare sju kolonat. På kolonisationsområdet innehade kolonisterna vid årsskiftet 2 hästar och 7 nötkreatur. Av kolonistfamiljerna, som omfattade sammanlagt 45 personer, voro vid årsskiftet 12 inhysta i tillfälliga bostäder å området och 3 i dylika bostäder utom området. Å dessa områden antogos kolonisterna något senare än å Mötingselberget, Bocken och infunno de sig inom respektive kolonisationsområden först i början av juni. Q ^ d . Så snart kolonisterna anlänt till respektive områden bereddes dem arbete träskmed väganläggning och efter hand i den mån diken hunnit utstakas inom h d e n ' kolonaten även med dikningsarbete. Under sommarens lopp hava av kolonisterna utförts rätt omfattande väg- och dikningsarbeten. Under vintern har till byggnaderna genom kolonisternas egen försorg avverkats och framdrivits virke helt eller delvis till 13 kolonat, varjämte sågning av virket pågått å 7 kolonat. Byggnadsarbetena äro jämväl påbörjade å 4 av dessa kolonat. Å tvenne kolonat äro mindre odlingsarbeten utförda. Kolonisterna hava på detta kolonisationsområde tvenne hästar men inga nötkreatur. Kolonisterna på Bockens och Grundträsklidens kolonisationsområden uppgå jämte hustrur och barn samt övriga familjemedlemmar till 68 personer. Vid årsskiftet voro 4 familjer bosatta i tillfälliga bostäder inom respektive kolonisationsområden samt 15 familjer i gårdar utom områdena. I anslutning till av kolonisationskommittén väckt förslag beslöto stats- Abmomakterna år 1921 att å Abmobergets överloppsmark utlägga 19 kolonat i n y j ^ ! stället för tidigare planerade nybyggesanläggningar. För ändamålet anvisades gen. för år 1922 ett anslag av 30 000 kronor. Sedan dessa kolonat blivit å marken utstakade och dikningsplaner utarbetats, hava under sommarens lopp en del dikningsarbeten blivit utförda. Sökande till samtliga kolonat hava anmält sig, men kontrakt om kolonatens upplåtande äro ännu ej avslutade.

28 Kolonistkreatur.

Den vid årskiftet på kolonaten befintliga kreatursstammens storlek framgår närmare av nedanstående tablå. Hästar

Kolonatområde

1918 års

Kor

Ungnöt

Får

områden:

Djupsjö Metseken

—

Rönnliden—Luspberget

Aronsjökullarna

21 Ansjö

3 Hamra (Tandsjö)

2 Ljusåtrakten

3 Vaksliden

— 4 6

1919 års

områden:

Ö. och V. Jörnsmarken

1920 års

...

områden:

Siksjö

3 Pite (Blåsmark)

12 Abborrträskliden

— —

Hamra (Fågelsjö)

1921 års

Summa djur

Getter

områden:

1 Örålandet 1922 års

områden:

Mötingselberget Bocken

—

Grundträskliden

—

Simsjölandet Ede Summa

Befolkningsstatistik.

442 Inom kolonisationsområdena äro sammanlagt 1172 personer bosatta mot 644 vid årsskiftet 1921—1922. Deras fördelning å ålder och kön framgår av tablån å sid. 29.

29 Antalet å kolonaten boende personer B a r n Övriga över 15 år under familjemed13—15 år 7-13 år 7 &r I ] e m m a r K 5 SE «É

Kolonisationsområden

1918 års

områden:

Djupsjö Metseken

20 Rönn] iden -Luspberget

1919 års

områden:

Ängeså

4 O. och V. Jörnsmarken

3 Aronsjökullarna

6 Ansjö

3 Hamra (Tandsjö) ...

12 Ljusåtrakten

23 Vaksliden

5 Siksjö

3 Pite (Blåsmark)

....

11 Hamra (Fågelsjö) ....

1920 års

15 2 o

13 1 2

områden:

Pite (Långträsk)

1 Mötingselberget

12 Bocken

8 Grundträskliden

7 Tallträskliden

3 Simsjölandet

områden:

Abborrträskliden

1922 års

Tjänare

—

Summa 241 194

85J

36| 40 24 87 85 160173

11 1 172

Av de i tablån upptagna kolonisterna hava 145 inflyttat i på kolonaten uppförda föreskrivna mangårdsbyggnader under det att 17 valt utvägen att såsom provisorisk bostad i första hand taga den å kolonatet uppförda uthusbyggnaden i anspråk. De återstående äro bosatta i provisoriska bostäder. Av kolonisterna äro 4 kvinnor.

Kolonisternas kreaturslånefond. Enligt statsmakternas beslut inrättades år 1920 kolonisternas kreaturslånefond. Bestämmelserna för erhållande av lån ur denna fond återfinnas i kungl. kungörelsen den 4 juni 1920. Enligt dessa bestämmelser äger kolonist för inköp av en första mjölkko erhålla lån motsvarande tre fjärdedelar av kons värde, dock högst 600 kronor. Lånet skall amorteras inom loppet av fem år med en femtedel av ursprungliga lånebeloppet årligen. Å lyftat, oguldet lånebelopp skall erläggas fem procents ränta. På därom av kolonisationskommittén gjord framställning har Kungl. Maj:t den 9 juni 1922 medgivit nämnden rätt att efter prövning i varje särskilt fall bevilja kolonist skäligt anstånd med erläggande av till betalning förfallen ränta och amortering å av honom mottaget lån ur fonden, under iakttagande dock att lånet skall amorteras under loppet av fem år från lyftningsdagen. Under femårsperioden hava följande lån ur kolonisternas kreaturslånefond beviljats. Antal beviljade lån

l o n i s a t i o n s o m r å d e n

År 1920 beviljade

Lånesumma kr.

lån:

1918 års kolonisationsområden. 4 100

Kronoparken Djupsjö >

Metseken

3 500

Rönnliden—Luspberget.

2 875

1919 års kolonisationsområden. Kronoparken O. och V. Jörnsmarken »

Aronsjökullarna

1920 års kolonisationsområden. Kronoparken Ljusåtrakten Summa

Medeltal

483-3 8

31 Antal beviljade lån

K o l o n i s a t i o n s o m r å d e n

År 1921 beviljade

lån:

1918 års kolonisationsområden. Kronoparken Metseken »

Rönnliden — Luspberget

1919 års kolonisationsområden. Kronoparken O. och V. Jörnsmarken T>

Aronsjökullarna

Hamra (Tandsjö)

1920 års kolonisationsområden. Kronoparken Ljusåtrakten »

Vaksliden

Hamra (Fågelsjö) Summa Medeltal

Ar 1922 beviljade

lån:

1918 års kolonisationsområden. 2

Kronoparken Djupsjö »

Metseken

Rönnliden—Luspberget

1919 års kolonisationsområden. Kronoparken Ängeså »

Aronsjökullarna

A nsjö

1 4 1 2

Hamra (Tandsjö)

O. och V. Jörnsmarken

i920 års kolonisationsområden. Kronoparken Ljusåtrakten

Vaksliden

Siksjö

Pite (Blåsmark)

Abborrträskliden

Hamra (Fågelsjö)

1922 års kolonisationsområden. 14

Kronoparken Mötingselberget Summa Medeltal

I Lånesumma kr.

32 I förhållande till den nedgång i kreatursprisen, som under femårsperioden gjort sig gällande har lånesummans storlek i medeltal sjunkit från 483-3 8 kronor år 1920 till 158-7 2 kronor år 1922. I medeltal för hela perioden hava de beviljade lånen — sammanlagt 125 stycken — uppgått till 280*3o kronor. Under åren 1921—1922 har i amortering influtit 6 615 kronor och i ränta 1 567-3 9 kronor. På grund av förenämnda nådiga skrivelse den 9 juni 1922 med medgivande för nämnden att bevilja kolonisterna anstånd med inbetalning av dem åliggande kapital och ränta å mottagna lån har nämnden under året i 14 fall beviljat kolonister dylikt anstånd.

Ekonomisk översikt. Ar 1922. Följande belopp äro för året av statsmakterna anvisade för 1919 års kolonisationsförsök kronor 1920 » » » 1921 » » » 1922 » » » Abmobergets nybyggen » 15 Kolonatutläggning enl. nåd. brevet den /5 1922 » » » » » » 1 8 / n 1922 »

177 700 366 300 370 000 400 000 30 000 29 000 6 500

Summa kronor 1 379 500 Inkomster. Innestående å giroräkning i riksbanken från år 1921... kronor Från statskontoret av anslaget » enl. nåd. brevet den 15/8 1922 » » domänstyrelsen, för ströängsköp » Bidrag av Pite tingslags vägstyrelse till väg på Pite kronopark » Diverse inkomster »

95 236: 920 500 29 000 11721 8 000 8 095

Summa kronor 1 072 552 Utgifter. Allmänna omkostnader. Expeditionen i Stockholm. Avlöningar kr. 27 879: — Lokalhyra, skrivmateriel, tryck, kartkopiering m. m » 19 446: — Inventarier » 192:—

47 517-—

Arbetsledningen å arbetsplatserna. Avlöningar och reseersättningar... kr. Telefon-, telegram- och postavgifter m. m »

49 704: —

Kolonitalionsn.s

femärsber.

46 361: — J343:—

34 För kolonisationsområdena. Inventarier å arbetsplatserna kr. 8 448 Utskylder » 1216 Tillträdessyner » 239 Odlingsplaner » 2 267 Ströängsköp » 5 013 17183: Diverse omkostnader. Utläggande av kolonat å Mötingselbergets, Bockens och Grundträsk2 898: — lidens kronoparker Flyttningsbidrag åt kolonister från Eskilstuna enl. nåd. brevet den 2 000: »/, 1922 Utläggande av kolonat » 23 602: 28 5 0 0 : Omkostnader för kolonisationsarbetena i orterna. Byggnads- och odlingshjälp åt kolokr. nister kr, 231 393 — » 129 534 — Byggnadsarbeten » 79 798 — Inköp och tillverkning av byggnadsmaterialier » 96 636 — Sågning » 56 307 — Dikning » 240 068 — Vägarbeten » 2 735: — 836 471: Tillfälliga byggnader Överskott å uppburna medel å giroräkning i kr. 93 177: riksbanken Summa kronor 1 072 552: —.

År 1918—1922. Följande anslagsbelopp äro under femårsperioden anvisade: Av statsmakterna. Ar 1918. Enl. nåd. brevet den s/fi 1919 å tilläggsstat... kr. År 1919. Enl. nåd. brevet den % 1918 å extra stat kr. 225 000:— Enl. nåd. brevet den é/« 1919 å tilläggsstat » 167 000: — År 1920. Enl. nåd. brevet den */« 1919 å extra stat » 490 000: — Enl. nåd. brevet den 2 % 1920 å tilläggsstat » 339 000:—

150 000: —

392 000: —

829 000: —

35 År 1921. Enl. nåd. brevet den 26/3 1920 å extra stat Enl. nåd. brevet den 29/4 1921 å tilläggsstat

kr. 748 000: — »

100 000:—

848 0 0 0 : -

År 1922. Enl. nåd. brevet den *»/, 1921 å extra stat » 544 000: — 19 Enl. nåd. brevet den /8 1921 å extra stat » 70 000: — Enl. nåd. brevet den 29/6 1921 å Abmobergets nybyggen » 30 000: — Enl. nåd. brevet den **/„ 1922 å tilläggsstat » 450 000: — Enl. nåd. brevet den »/, 1922 å tilläggsstat » 75 000: — Enl. nåd. brevet den " / , 1922 å tilläggsstat » 75 000: — 1 244 000: — 3 463 000: — Av Kungl. Maj:t. Enl. nåd. brevet den / s 1922 av kommittéanslaget kr. » » » » 23 /„ 1922 » » » 2ä

29 000: — 6:500 —

35 500: —

» 33 076:3 8 » 155 902:82 » 5 000 —

193 979:20

» »

10 625:

Av domänstyrelsen. För ströängsköp » väganläggningar » telefonanläggning Av enskilda. Bidrag till väganläggningar Brandstodsersättning

8 425: — 2 200:—

Summa kronor 3 703 104: 20. Inkomster. Från statskontoret: av anslagen Från domänstyrelsen: för ströängsköp kr. » telefonanläggning enl. nåd. brevet den " / 6 1920 » » väganläggningar » Från enskilda: Bidrag till väganläggningar » Uppburen brandstodsersättning »

kr. 2 946 500: — 33 076: — 5 000: — 155 903:—

193 979: —

8 425: — 2 200:—

10 625: —

Summa kronor 3 151104: —

36 Utgifter. Allmänna omkostnader. Expeditionen i Stockholm. Avlöningar kr. 82 275: — Lokalhyra, skrivmaterialier, tryck, kartkopiering m. m » 55 377: — Inventarier *_ 2 058: —

139 710: —

Arbetsledningen å arbetsplatserna. Avlöningar och reseersättningar... kr. 132 749: — Telefon-, telegram- och postavgifter 17 862: m. m.

150 6 1 1 : —

290 321:

För kolonisationsområdena. Inventarier å arbetsplatserna kr. Utskylder » Tillträdessyner » Odlingsplaner » Ströängsköp » Utläggande av kolonat » Flyttningsbidrag för kolonister från Eskilstuna » Utställningen i Luleå »

110 426 1 216 463 4 255 27 005 27 664 2 000 1 000 —

174 029:

Omkostnader för kolonisationsarbetena i orterna. Byggnads- och odlingshjälp åt kolonister kr. 537 958 Byggnadsarbeten » 892 422 Inköp och tillverkning av materialier » 56 860 Sågning » 126 078 Dikning » 318 237 Väganläggningar » 643 969 Tillfälliga byggnader » 13 053 Telefonanläggning » 5 000 — 2 593 577: — Överskott å uppburna medel å giroräkning i 93 177: riksbanken kr. Summa kronor 3 151 104: Därjämte har statskontoret av anslagen för kolonisationsverksamheten under femårsperioden i arvoden och reseersättningar för kolonisationsnämnden utbetalat 43 200 kronor. Stockholm den 31 mars 1923. KARL FREDENBERG. K A R L GRUBBSTRÖM.

AND. HOLMGREN.

1 9 1 8 års kolonisationsområden 1. Djupsjö 2. Metseken 3. Könnliden-Luspberget

1 9 1 9 års kolonisationsområden 4. 5. 6. 7. 8.

Ängeså. O. o. V. Jörnsmarken Aronsjökullarna Ansjö Hamra (Tandsjö)

1 9 2 0 års kolonisationsområden 9. 10. 11. 12. 13. 14.

Ljusåtrakten Vaksliden Siksjö Pite (Blåsmark) Abborrträskliden Hamra (Fågelsjö)

1921 års kolonisationsområden 15. 16. 17. 18. 19. 20.

Pajala Östra Ohtanajärvi V. Limingojärvi Vargisåvattnen Abmoberget (kolonatområdet) Örålandet

1 9 2 2 års kolonisationsområden 21. 22. 23. 24. 25. 26. 27. 28. 29. 30. 31. 32.

Narken Vuodnaberg Pite (Långträsk) Abmoberget (nybyggena) Gunnarn Jovan Mötingselberget Bocken Grundträskliden Tallträskliden Simsjölandet Ede

Statens offentliga utredningar 1923 Systematisk

förteckning

(Siffrorna inom klämmer beteckna utredningarnas n u m m e r i d e n kronologiska förteckningen.) Allmänt näringsväsen. A l l m ä n lagstiftning. R ä t t s k i p n i n g . F å n g v å r d . K. Elektrifieringskommitténs meddelanden. 6. 1923: 24j Utredning rör. städernas domstolsväsen. [1923:6] Förslag a n g å e n d e lapparnas renskötsel m. ra. [1923:51] Förslag till strafflag, allmänna delen, samt till lag ang. Redeforelse a n g a a e n d e elektrisk Kraftöverföring fra villkorlig frigivning. 11923: 9] Xorge til D a n m a r k . [1923:50] Betänkande och förslag rörande förvaring av förminskat tillräkneliga förbrytare in. m. [1923:86] Fast e g e n d o m . J o r d b r u k m e d binäringar. S a m m a n d r a g av y t t r a n d e n över stadsplanelagskommitténs s a m t bostadskommissionens betänkanden. S p a n n m å l s m a r k n a d s s a k k n n n i g a s betänkande. [1923:3] [1923:46] Betänkande a n g . det ecklesiastika arrendevUsendet. [1923:12] Inventering av odlingsjord längs Inlandsbanan. [1923:25] Statsförfattning. A l l m ä n s t a t s f ö r v a l t n i n g . J o r d k o m m i s s i o n e n s betänkanden. 0. [1923:40] Lagerhus- och k y l h u s k o t u m i t t é n s betänkande. 2. [1923:42] Folkoiuröstningskornmitténs utredningar. 3. Folkorn- Anvisningar r ö r a n d e vissa åtgärder för ökad Bpannmålsröstningsinstitutet i den schweiziska demokratien. lieläning. [1923:48] [1923:10] -1. Folkoinröstningsinstitntet i Nordame- Statens kolonisationsnämnds berättelse 1918—1922. rikas förenta stater. [192:1:81 ft. Folkomröstnings[1923: 53] institutet utanför Schweiz och F ö r e n t a staterna. [1923:20] VattenvSsen. Skogsbruk. Bergsbruk. Folkomröstningskommitténs betänkande a n g . decisiv folkomröstning. (1923:19] Industri. Betänkande och förslag i fråga om kvinnors tillträde till statstjänster. 3. [1923:22] Handel o c h sjöfart. Betänkande med förslag till lönereglering för befattningshavare i domsagorna m. m. [1923:27) Kommunikationsverkens lönekommitté. 5. [1923:47] Kommunikationsväsen. Statens ställning till j ä r n v ä g a r n a i främmande l ä n d e r . ]1923:7] Utredning r ö r a n d e Strömsholms kanal. [1923:11] Kommunalförfattningssakkunnigas betankand Vägkonimissionens betänkanden. 4. {1923:13] Förslag till a v t a l rör. Stockholms bangardsfraga. [1923:14] [1923:18] Efterskrift till Om r ö s t s a m m a n r ä k n i n g vid k o m m u n a l a Betänkande ang. Stockholms förorts banefråga. [1923:21] Statens ställning till j ä r n v ä g a r n a i Sverige. [1923:49] val. [1923:38] Om röstsammanräkning vid k o m m u n a l a val. A n d r a upplagan. [1923:39] Bank-, kredit- o c h penningväsen. Kommunalförvaltning.

Statens o c h k o m m u n e r n a s finansväsen.

Försäkringsväsen.

Magistraternas befriande frän ansvar för kronouppbörK y r k o v ä s e n . U n d e r v i s n i n g s v ä s e n . Andlig den m. m . [1923:1] odling 1 övrigt. Tull- och t r a k t a t k o m m i t t é n s utredningar och betänkanden. 18. Den svenska mekaniska verkstadsindustriens utveckling intill krigsutbrottet. [1923:311 19. Betänkande med förslag till lag o m församlingsstyrelse m. m. [19 Sveriges bryggenindustri. [1923:32] 2(1. GarveriinduSko]konimissionens betänkande, 5. Organisatoriska och striens produktionsförhållanden. [1923:33] 21 Iningar. [1923:5] 6. Om rätt för elever, tetsfrågan hos det svenska vetet. [192:1:34] 22. Tau t e x a m i n e r a d e från statens högre lärarinneseminabeller ang. industriens utveckling. [1923:37] 23. De rium. a t t vinna inträde vid universitet och d ä r avsvenska j ä r n - och metallmanufakturindustriernas utlägga examen s a m t om folkskollärares fortbildning ing. [1923:+4] 24. Undersökning ang. jordegeni v e t e n s k a p l i g t avseende. [1923:41] dotusvärdenas utveckling i Sverige och vissa främmande länder [1923:45] Förslag till ä n d r i n g a r i jordfästningslagen m. m. [1923:23] 1921 års pensionskommittés betänkande 2 ang. beredande Förslag Ull tullstadga. [1923:43] av förbättrad pensionering från prästerskapets ä n k e ocb pupillkassa m. in. [1923:26] Samorganisatiou av riksdagsbiblioteket och den centrala PoUtl. stataförvaltningen i bok- och biblioteksavseende. [1923:35] Förslag till lag om lösdrivares behandling. [1923:2] Förslag till stadga angående nomadundervisningen m . m . Betänkande med förslag till förordning ang. tillverk11923: 52] ning av brännvin m. m. [1923:28] Socialpolitik. Den industriella demokratiens problem. [1923:30] Hälso- o c h sjukvård.

Försvarsväsen. Försvarsrevisionens betänkande. 3. Del 1. Inledande avdelning. lantförsvaret. [1923:15] Del 2. Sjöförsvaret, [1923:29] s a m m a n f a t t n i n g av revisionens förslag, särskilda y t t randen. [1923:10] Del 3. Bilagor. [1923:17] Utrikes ärenden.

Sthlml923, Isaac Marcus' Boktr.-A.-B.

I n t e r n a t i o n e l l rätt.