Utredning beträffande de allmänna förutsättningarna med avseende å krafttillgångar, kraftbehov och kraftöverföring för elektrifiering av Sveriges olika kraftdistrikt.

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2013

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1923: 60 JORDBRUKSDEPARTEMENTET

KUNGL. ELEKTRIFIERINGSKOMMITTÉNS MEDDELANDEN. 8.

UTREDNING BETRÄFFANDE

DE ALLMÄNNA FÖRUTSÄTTNINGARNA MED AVSEENDE Å KRAFTTILLGÅNGAR, KRAFTBEHOV OCH KRAFTÖVERFÖRING FÖR ELEKTRIFIERING AV SVERIGES OLIKA KRAFTDISTRIKT

S T O C K H O L M 19 2 3

Statens offentliga utredningar 1923 Kronologisk B e t ä n k a n d e m e d förslag a n g å e n d e m a g i s t r a t e r n a s b e friande i visst a v s e e n d e från a n s v a r för k r o n o u p p b ö r d e n m . m . N o r s t e d t . 57 s. E i . F ö r s l a g till l a g o m l ö s d r t v a r e s b e h a n d l i n g m . fl. författningar. Del 5 av f a t l i g v å r d s l a g s t i f t n i n g s k o m m i t t é n s bet&nkanden. P a l m q u i s t . x j , 4.23 s. S. Spannmålsmarkuadssakkuimigas betänkande. Norstedt. 41 s. .lo. B e t ä n k a n d e m e d förslag t i l l l a g o m f ö r s a m l i n g s s t y r e l s e s a m t till b e s t ä m m e l s e r o m f o l k s k o l e ä r e n d e n a s överflyttning från d e n k y r k l i g a till d e n borgerliga komm u n e n ni. m . P a l m q u i s t . v j , 304 s. E . Skolkonimissionens betänkande. 5. O r g a n i s a t o r i s k a och e k o n o m i s k a u t r e d n i n g a r . N o r s t e d t . 236 s. E. U t r e d n i n g a n g å e n d e vissa s p ö r s m å l r ö r a n d e s t ä d e r n a s d o m s t o l s v a s e n . Av N . H e r l i t z . N o r s t e d t . 104 s. J u . S t a t e n s s t ä l l n i n g t i l l j ä r n v ä g a r n a i olika f r ä m m a n d e l ä n d e r . Av A. L i l i e n b e r g . T u l l b e r g . 411 s. K. Folkomröstningskommitténs utredningar angående ref e r e n d u m i f r ä m m a n d e l ä n d e r . 4. F o l k o m r ö s t n i n g s i n s t i t u t e t i N o r d a m e r i k a s förenta s t a t e r . Av H . Tingsten. T u l l b e r g , iv, 399 s. J u . F ö r s l a g till strafflag, a l l m a n n a delen, s a m t förslag till lag a n g å e n d e villkorlig frigivning j ä m t e m o t i v . M a r c u s . xiij, 534 s. J u . Folkomröstningskommitténs utredningar angående ref e r e n d u m i f r ä m m a n d e l ä n d e r . 3. F o l k o m r ö s t n i n g s i n s t i t u t e t i d e n schweiziska d e m o k r a t i e n , d e s s föruts ä t t n i n g a r , f o r m e r och f u n k t i o n e r . Av A. B r n s e w i t z . T u l l b e r g . 381 s. J u . U t r e d n i n g r ö r a n d e o m b y g g n a d av S t r ö m s h o l m s k a n a l s a m t u t s t r ä c k n i n g av k a n a l e n från S m e d j e b a c k e n t i l l L u d v i k a . M e d d e l a n d e från K u n g l . K a n a l k o m m i s s i o n e n . Nr 5. H a ; g g s t r ö m . 133 s. 2 k a r t . K. B e t ä n k a n d e o c h förslag a n g å e n d e d e t ecklesiastika a r r e n d e v ä s e n d e t . B e c k m a n , x i j , 239 s. E . V a g k o m m i s s i o n e n s b e t ä n k a n d e n . 4. F ö r s l a g t i l l l a g o m e n s k i l d a vägar m . i n . M a r c u s . 147 s. K. B e t ä n k a n d e m e d förslag till avtal r ö r a n d e S t o c k h o l m s bangårdsfråga. B e c k m a n . 46 s. 10 k a r t . K. - 1 7 . F ö r s v a r s r e v i s i o n e n s b e t ä n k a n d e . 3. B e t ä n k a n d e o c h förslag r ö r a n d e r e v i s i o n av Sveriges f ö r s v a r s v ä s e n d e . Del 1. I n l e d a n d e a v d e l n i n g , l a n t f ö r s v a r e t . viij, CC1 s. Del 2 Sjöförsvaret, s a m m a n f a t t n i n g av r e v i s i o n e n s förslag, s ä r s k i l d a y t t r a n d e n . (2), 741 s. Del 3. Bilagor. (2), 90, 33, 28, 19, 53, 85, 4, 30, 2, 48, 30, 36, 6 s. B e c k m a n . E o . Kommunalförfattningssakkunnigas betänkande 4 med förslag till lag o m l a n d s t i n g m . m . B e c k m a n . '235 s. S. B e t ä n k a n d e a n g å e n d e decisiv f o l k o m r ö s t n i n g , avgivet av f o l k o m r ö s t n i u g s k o m m i t t é n . T u l l b e r g . 40 s. J u . F o l k o m r ö s t n i n g s k o m m i t t é n s u t r e d n i n g a r a n g å e n d e refer e n d u m i f r ä m m a n d e l ä n d e r . 5. F o l k o m r ö s t u i n g s i n s t i t u t e t u t a n f ö r Schweiz o c h F ö r e n t a s t a t e r n a . T u l l b e r g . 71 s. J u . B e t ä n k a n d e a n g å e n d e o r d n a n d e t av S t o c k h o l m s forortsbanefråga. B l o m . 126 s. 11 k a r t . K . Hi t ä n k a n d e o c h förslag i fråga o m k v i n n o r s t i l l t r ä d e till s t a t s t j ä n s t e r . 3. K v i n n a s b e h ö r i g h e t a t t i n n e h a v a p r ä s t e r l i g o c h a n n a n kyrklig t j ä n s t . M a r c u s . 51 s. J u . B e t ä n k a n d e m e d förslag till lag o m ä n d r i n g i vissa d e l a r av lagen d e n 25 m a j 1894 a n g å e n d e j o r d f ä s t n i n g m . n i . N o r s t e d t . 56 s. J u . K u n g l . E l e k t r i f i e r i n g s k o m m i t t é n s m e d d e l a n d e n . 6. Utr e d n i n g a n g å e n d e "lämpliga d i s t r i b u t i o n s s y s t e m för l a n d s b y g d s e l e k t r i f i e r i n g . B e c k m a n , v i i j , 192 s. J o . I n v e n t e r i n g av o d l i n g s j o r d l ä n g s I n l a n d s b a n a n från S t r ö m s s ö d r a s o c k e n g r ä n s till S t o r u m a n . T u l l b e r g . 30 s. 2 kart. J o . 1921 å r s p e n s i o n s k o m m i t t é s b e t ä n k a n d e . 2. B e t ä n k a n d e a n g å e n d e a v v e c k l i n g av d e n s t ä r b h u s efter p r ä s t tillförsäkrade f ö r m å n e n av tjänst- o c h n å d a r s a m t b e r e d a n d e i s a m m a n h a n g d ä r m e d av f ö r b ä t t r a d pens i o n e r i n g från p r ä s t e r s k a p e t s ä n k e - o c h p u p i l l k a s s a . T u l l b e r g . 100 s. E . U n d e r d å n i g t b e t ä n k a n d e m e d förslag till l ö n e r e g l e r i n g for b e f a t t n i n g s h a v a r e i d o m s a g o r n a m . m . B e c k m a n . 85 s. J u . U n d e r d å n i g t b e t ä n k a n d e m e d förslag till f ö r o r d n i n g a n g å e n d e t i l l v e r k n i n g av b r ä n n v i n m . m . B l o m . 67 s. F i .

förtecknin 29—30. D e n i n d u s t r i e l l a d e m o k r a t i e n s p r o b l e m . 1. Betänk a n d e j ä m t e f ö r s l a g till lag om d r i f t s n ä m n d e r . 'J40 s. 2. D e n i n d u s t r i e l l a d e m o k r a t i e n i u t l a n d e t . 267 s. Tullb e r g . S. 31. T u l l - o c h t r a k t a t k o m m i t t é n s u t r e d n i n g a r och betänk a n d e n . 18. D e n s v e n s k a m e k a n i s k a v e r k s t a d s i n d u s t r i e n s u t v e c k l i n g i n t i l l k r i g s u t b r o t t e t . Av E . L i n d e r . T u l l b e r g , iv, 435 s. E i . 32. Tull- o c h t r a k t a t k o m m i t t é n s u t r e d n i n g a r och betänk a n d e n . 19. S v e r i g e s b r y g g e r i i n d u s t r i . Av A. Lilienb e r g . T u l l b e r g , iv, 40 s. E i . 33. T u l l - o c h t r a k t a t k o m m i t t é n s u t r e d n i n g a r och betänk a n d e n . 20. G a r v e r i i n d u s t r i e n s p r o d u k t i o n s f ö r h å l l a n d e n . Av W. S m i t h . Marcus, iv, 175 s. E i . 34. Tull- o c h t r a k t a t k o m m i t t é n s u t r e d n i n g a r och b e t ä n k a n d e n . 21. K v a l i t e t s f r å g a n h o s d e t s v e n s k a vetet Av H. N i l s s o n - E h l e . M a r c u s . 16 s. E i . 35. S a m o r g a n i s a t i o n av r i k s d a g s b i b l i o t e k e t o c h den cent r a l a s t a t s f ö r v a l t n i n g e n i bok- och b i b l i o t e k s a v s e e n d e . Av V. G ö d e l . M a r c u s . 54 s. E i . 36. B e t ä n k a n d e o c h f ö r s l a g r ö r a n d e f ö r v a r i n g av förminskat t i l l r ä k n e l i g a f ö r b r y t a r e j ä m t e förslag till i n t e r n e r i n g av farliga återfallsförbrytare. L u n d , Berling. 116 s. J u . 37. T u l l - o c h t r a k t a t k o m m i t t é n s u t r e d n i n g a r och betänk a n d e n . 22. Ö v e r s i k t s t a b e l l e r a n g å e n d e d e n svenska i n d u s t r i e n s u t v e c k l i n g 1891—1920 j ä m t e a n m ä r k n i n g a r . M a r c u s , iv, 147 s. F i . 38. E f t e r s k r i f t t i l l O m r ö s t s a m m a n r ä k n i n g v i d k o m m u n a l a val e n l i g t l a g a r n a d e n 9 j u n i 1922. Av E . v. Heidens t a m . B e c k m a n , (s. 53—61.) S. 39. O m r ö s t s a m m a n r ä k n i n g vid k o m m u n a l a val enligt l a g a r n a d e n 9 j u n i 1922. Av E . v. H e i d e n s t a m . Andra u p p l a g a n . M e d efterskrift. B e c k m a n . (4), 61 s. S. 40. J o r d k o m m i s s i o n e n s b e t ä n k a n d e n . 6. Om sociaki orrend e b e s t ä m m e l s e r , a v l ö s n i n g av a r r e n d e j o r d b r u k , förek o m m a n d e av v a n h ä v d , u p p h ä v a n d e av fideikommiss i fast e g e n d o m , anskaffande av t o m t m a r k t i l l bostäder m . m . M a r c u s . 505 s. J u . 41. S k o l k o m m i s s i o n e n s b e t ä n k a n d e . 6. Om r ä t t för elever, u t e x a m i n e r a d e från s t a t e n s högre l ä r a r i n n e s e m i n a r i u m , a t t v i n n a i n t r ä d e v i d u n i v e r s i t e t och d ä r avlägga exam e n s a m t o m f o l k s k o l l ä r a r e s f o r t b i l d n i n g i vetenskapligt a v s e e n d e . N o r s t e d t . 63 s. E. 42. L a g e r h u s - o c h k y l h u - k o m m i t t é n s b e t ä n k a n d e . 2. Lagerh u s v ä s e n d e t i S v e r i g e ocli d ä r m e d s a m m a n h ä n g a n d e f ö r h å l l a n d e n . N o r s t e d t , viij, 300 s. J o . 43. F ö r s l a g t i l l t u l l s t a d g a j ä m t e m o t i v e r i n g . Norstedt. (2), Kil s. E i . 44. Tull- o c h t r a k t a t k o m m i t t é n s u t r e d n i n g a r o c h betänkand e n . 23. De s v e n s k a järn- och m e t a l l m a n u f a k t i i r i n d u s t l i e r n a a u t v e c k l i n g m e d särskild h ä n s y n till förhållandena s i d t i d e n n ä r m a s t före, v ä r l d s k r i g e t s u t b r o t t . Av G. D e l l i n g . T u l l b e r g , iv, 196 s. E i . 45. Tull- o c h t r a k t a t k o m m i t t é n s u t r e d n i n g a r o c h betänkand e n . 24. U n d e r s ö k n i n g a n g å e n d e j o r d e g e n d o m s v ä r d e n a s u t v e c k l i n g i S v e r i g e och vissa f r ä m m a n d e länder. Av K. Å m a r k . M a r c u s , i v, 93 s. E i . 46. S a m m a n d r a g av y t t r a n d e n över s t a d s p l a n e l a g s k o m m i t t é n s b e t ä n k a n d e m e d förslag till s t a d s p l a n e l a g och f ö r f a t t n i n g a r s o m d ä r m e d h a v a s a m b a n d s a m t bostadsk o m m i s s i o n e n s b e t ä n k a n d e m e d förslag t i l l byggnadss t a d g a . P a l m q u i s t . 3(57 s. J u . 47. K o m m u n i k a t i o n s v e r k e u s l ö n e k o m m i t t é . 5. B e t ä n k a n d e a n g å e n d e b e r e d a n d e av s e m e s t e r å t v i s s icke-ordinarie p e r s o n a l i s t a t e n s t j ä n s t . F a h l c r a n t z . 49 s. K. 48. A n v i s n i n g a r r ö r a n d e v i s s a å t g ä r d e r för m ö j l i g g ö r a n d e av ö k a d s p a n n m å l s b e l å n i n g från j o r d b r u k a r n a s sida. N o r s t e d t . 43 s. J o . 49. S t a t e n s s t ä l l n i n g t i l l j ä r n v ä g a r n a i Sverige m e d särskild h ä n s y n t i l l i n l ö s n i n g s f r å g a n . Av A. L i l i e n b e r g . Tullb e r g , v j , 268 s. K. 50. K e d e g o r e l s e fra d e t av de d a n s k e , n o r s k e og svenske K r a f t o v e r f o r i n g s k o m m i s s i o n e r n e d s a t t e elektrotekniske Udvalg a n g a a e n d e e l e k t r i s k Kraftöverföring fra Norge t i l D a n m a r k . K o b o n h a v n , J o r g e n s e n & C:o. 135 s. K.

Fortsättning å omslagets tredje sida.

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1 9 2 3 : 60 JORDBRUKSDEPARTEMENTET

KUNGL. ELEKTRIFIERINGSKOMMITTÉNS MEDDELANDEN. 8.

UTREDNING BETRÄFFANDE

DE ALLMÄNNA FÖRUTSÄTTNINGARNA MED AVSEENDE Å KRAFTTILLGÅNGAR, KRAFTBEHOV OCH KRAFTÖVERFÖRING FÖR ELEKTRIFIERING AV SVERIGES OLIKA KRAFTDISTRIKT

S E R I E N A: I I

STOCKHOLM 1923 K. L. BECKMANS BOKTRYCKERI [383 23]

FÖRORD. Efterföljande utredning avser att med varandra jämföra vattenkrafttillgångarna och kraftbehoven inom landets olika delar. Relativt detaljerade beräkningar över såväl vattenkrafttillgångar som kraftbehov hava därför verkställts. Därvid hava krafttillgångarna specificerats på de olika vattendragen och dessas biflöden, och beräkningarnas resultat åskådliggjorts grafiskt å en karta i skalan 1: 500,000. Likaledes hava kraftbehoven på analogt sätt framställts grafiskt å en liknande karta. Ett förslag till stamlinjer och huvudledningsnät för de i framtiden sannolikt erforderliga energitransporterna mellan landets olika delar har uppgjorts med utgående från de inom landet befintliga kraftstationerna och kraftledningarna, över vilka för detta ändamål en karta, ävenledes i skalan 1: 500,000, uppgjorts. Det har visat sig möjligt att vid utredningens slutgiltiga redigering framställa såväl vattenkrafttillgångar och kraftbehov som de befintliga ledningsnäten mera summariskt och med användande av kartor i betydligt mindre skala än de nyssnämnda, varför utredningens text åtföljes av kartbilagor i skalan 1:2,000,000. Emellertid äro de förstnämnda, större kartorna av sådant intresse, att deras publicering förefaller motiverad. De två förstnämnda av dessa kartor, utvisande krafttillgångarnas och kraftbehovens fördelning, biläggas därför denna utredning såsom separata planscher, avsedda att, om så anses lämpligt, sammanfogas till hela väggkartor. Den tredje kartan, utvisande de befintliga elektriska kraftstationerna och ledningarna i Sverige, publiceras separat såsom Elektrifieringskommitténs meddelande 22.

III

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. I.

II.

Kraftdistrikt Kraftprovinser

1 2

Krafttillgångarna

2¶Teoretiskt tillgängliga energimängder i olika vattendrag I praktiken tillgängliga energimängder inom olika kraftdistrikt III.

IV.

V.

VI.

Sid. 1

Inledning

...

3 4

Kraftbehovet

5¶Landsbygdens kraftbehov Städernas » Storindustriens » .! Det nuvarande kraftbehovet Den sannolika framtida tillväxten av olika industriers kraftbehov Det sannolika kraftbehovet 1940 Järnvägarnas kraftbehov Kraftbehovet för elektrisk kokning och uppvärmning Det totala kraftbehovet omkring år 1940

7 7 9 9 9 14 15 16 17

;.. .........

Kraftbalansen

20¶Jämförelse mellan totala krafttillgångar och sannolikt kraftbehov omkring år 1940 Kraftmängd, som sannolikt i praktiken är möjlig a t t tillvarataga omkring år 1940 Sannolik kraftbalans omkring år 1940

21 22

L e d n i n g s n ä t e n och s a m a r b e t e t mellan olika kraftanläggningar

24¶Samlingsskeneledningar Stamlinjer

24 24

Sammanfattning

IV

Förteckning över figurer i texten. Sid.

Fig. 1. Karta utvisande de olika kraftdistriktens gränser » 2. Schematisk framställning av kraftbehovets sannolika, framtida utveckling » 3. Energiförbrukning för städerna inom kraftdistriktet Älvkarleby jämte prognos intill år 1940 » 4. Energiförbrukning för städerna inom kraftdistriktet Göta älv—Gullspång jämte prognos intill år 1940 •• > 5. Diagram utvisande den årliga tillverkningen av sågverksprodukter resp. trämassa i hela riket under perioden 1895—1919 jämte prognos intill år 1940 » 6. Diagram över den årliga produktionen av järnmalm samt den årliga tackjärnstillverkningen i hela riket under perioden 1880—1919 jämte prognos intill år 1940 • • > 7. Diagram över produktionen av textilvaror i hela riket under perioden 1896—1919 jämte prognos intill år 1940 » 8. Diagram över den elektrotermiska och elektrokemiska industriens kraftförbrukning under perioden 1905—1920 jämte prognos intill år 1940 » 9. Diagram utvisande den verkliga konsumtionen av elektrisk energi i hela landet samt en beräknad utvecklingslinje för det totala kraftbehovet för borgerliga behov och industriens drivkraft vid 100 % elektrifieringsgrad intill år 1940 • •• • • » 10. Grafisk framställning av de energitransporter mellan olika kraftdistrikt, söm synas sannolika omkring år 1940........... . •

2 & 6 8

10 11 12 13

20 23

Förteckning över bilagor. Karta'utvisande energitillgångarna i Sveriges större flodsystem efter rationell sjö- och profilreglering bilaga 1 Karta utvisande det sannolika kraftbehovet inom resp. kraftdistrikt omkring år 1940

»

2¶Karta utvisande den sannolika kraftbalansen i resp. kraftdistrikt omkring år 1940

»

3¶Karta utvisande de större kraftöverföringsanläggningarna i Sverige jämte principiellt förslag till stordistributionens utveckling

»

Utredning beträffande de allmänna förutsättningarna med avseende å krafttillgångar, kraftbehov och kraftöverföring för elektrifiering av Sveriges olika kraftdistrikt. I. Inledning. Med hänsyn till vattenkraftkällornas belägenhet och redan existerande gränser för de större kraftföretagens verksamhetsområden har landet indelats i 14 olika Tcraftdistriht på nedan angivet sätt (se dessutom kartan fig. 1): Kraftdistriktets N:o

Kraftdistriktets huvudsakliga omfattning

N a m n I Sydsvenska—Hemsi ö

II III IV V VI VII VIII IX X XI XII XIII XIV

Sydsvenska Kraft A.-B:s och f. d. Hemsjö Kraft-A.-B:s avsättningsområden. Yn geredsfors Nissans, Åtrans och Viskans flodområden. Finsjö Finsjö Kraft-A.-B:s verksamhetsområde jämte Jönköpingstrakten. Göta älv—Gullspång Göta älvs-kraftverkens samt Kraft-A.-B. Gullspång-Munkfors och Örebro Elektr. A.-B:s verksamhetsområden. Motala ström Motala Kraftverks verksamhetsområde. Älvkarleby Älvkarleby Kraftverks verksamhetsområde. Bergslagen Bergslagens Gemens. Kraftförvaltnings verksamhetsområde. Klarälven Större delen av Värmland. Övre Dalälven Dalälvens flodområde, i stort sett ovanför Väster- och ÖsterDalälvarnas sammanflöde. Ljusnan—Ljungan Ljusnans och Ljungans flodområden. Indals älven-Ångerman älven Indalsälvens och Ångermanälvens flodområden. Ume älv Ume älvs, Gide älvs m. fl. flodområden. Skellefte älv Skellefte älvs flodområde. Lule älv Pite älvs, Lule älvs, Kalix älvs och Torne älvs flodområden.

Sedan länge är det väl bekant, att av Sveriges vattenkrafttillgångar den betydligt större delen förefinnes i Norrland, under det att tyngdpunkten för konsumtionen av energi för borgerliga och industriella behov för närvarande är förlagd till landets sydligare delar. Sistnämnda förhållande kommer med all sannolikhet att bestå även i framtiden, n. b. om man bortser från den kraftslukande elektrotermiska och elektrokemiska industrien. Som i det följande skall visas, kommer man så småningom ätt behöva tillföra södra och mellersta Sverige kraft norrifrån. En kraftöverföring av härför erforderliga dimensioner har visserligen ännu ej någonstädes utförts, men framstegen å teknikens område synas kunna inom en ej alltför avlägsen framtid möjliggöra överföring av kraft från t. ex. Indalsälven och Ångermanälven till mellersta och södra Sverige. Möjligheterna för transport av Norrbottens krafttillgångar (t. ex.

2 Luleälvens) till Mellansverige torde däremot vara så avlägsna, att man ännu så länge ej bör räkna därmed, utan betrakta dessa krafttillgångar såsom isolerade. I överensstämmelse med dessa synpunkter är det lämpligt att uppdela landet i tre hraftprovinser nämligen: A. Södra och mellersta Sverige, där krafttill?\ gångarna så småningom bliva otillräckN *-* liga för behoven, och dit kraft därför r ^ 5 måste överföras; denna kraftprovins omfattar distrikten I—IX (enl. tabellen å sid. 1). Nedre Norrland, där kraftöverskott kan anses förefinnas under mycket lång tid framåt, och varifrån en kraftöverföring till södra och mellersta Sverige synes bliva tekniskt möjlig inom nu överskådlig tid. Denna kraftprovins omfattar kraftdistrikten X—XI. Övre Norrland, där visserligen betydande kraftöverskott kunna påräknas, men vilkas överförande till landets sydliga delar icke kan anses bliva tekniskt möjligt inom överskådlig tid. Denna kraftprovins omfattar kraftdistrikten XII—XIV.

II.

Krafttillgångarna.

En detaljerad undersökning har verkställts över de energimängder, som kunna beräknas vara tillgängliga i landets olika vattendrag. Denna beräkning har baserats på antagandet, att vattendragen bliva på ändamålsenligt sätt utbyggda, och reglering genomförd, så långt ekonomiska förhållanden medgiva, varjämte ett sådant samarbete mellan befintliga stationer antagits komma till stånd, att vattenframrinningen kan på ett rationellt sätt lämpas efter det gemensamma behovet. De energimängder, som efter sådan reglerings genomförande kunna beräknas vara tillFig. 1. Karta utvisande de olika kraft- gängliga inom resp. vattendrag, angivas i földistriktens gränser. jande tabell. De därstädes upptagna energibeloppen motsvara fullständig utnyttjning av den antagna reglerade 12-månaders effekten eller — i de fall då denna är mindre an den naturliga 9-månaders effekten — av denna sistnämnda; i båda fallen avses år med normal vattenföring.

Tillgi inglig energimängd Vattendrag 3 u

I vatten- I vattenfall till- fall tillhöriga höriga Summa staten enskilda M

Tillgänglig energimängd Vattendrag

M

milj. kWh milj.kWh milj. kWh

T Lagan Mörrumsström Helgeån Roimebyån Div. mindre v a t t e n d r a g

140 20

S:a för distr. I II

III

IV

V

VI

VII

290 270 115 75 40

430 290 115 75 40

950 Nissan Atran Viskan Div. mindre v a t t e n d r a g

9 8 2

146 147 13 55

155 155 15 55

S:a för distr. II

380 Emån Alsterån Div. mindre vattendrag

173 65 125

175 65 125

S:a för distr. III

56o

Göta älv (nedanför Vänern) Gullspångsälven TidanXidanm.fl. smärre tillflöden till Vänern... Upperuds älven Atran och Viskan Div. mindre v a t t e n d r a g

1,400

100 130

1,500 130

135 145 150 140 800

135 145 150 140

S:a för distr. IV

1.400¶Motala ström Div. smärre vattendrag

485 65

585 65

S:a för distr. V

650 Dalälven (från Hovran) Gavleån, Testeboånm.fl. (från Kungsfors) Kolbäcksån, Hedströmmen och Arbogaån (fr. Surahammar, Ekeby och Jäders bruk) Mälarens vattensystem i övrigt Div. smärre vattendrag

100 S:a för distr. VI Dalälven (Grådaforsen —Myckelby) Kolbäcksån (t. o. m. Ramnäs) Hedströmmen (t. o. m. Lyftinge) Arbogaån(t. o.m Röfors)

I vatten I vatten fall till- faU tillhöriga höriga Summa staten enskilda milj.kWh milj.kWh milj. kWh

VIII

IX

Svartälven (Gullspångs älven ovanförMöckeln)

255 S:a för distr. VII

1,606

1,615

Klarälven Norsälven By älven Div. smärre vattendrag

865 145 117 35

865 145 135 35

18¶S:a för distr. VIII

1,162

1,180

Österdalälven V ästerdalälven S:a för distr. IX

595 345

620 345

965 Summa för södra och mellersta Sverige

2,045

7,520

9,565

95 20

1,615 1,410 260

1,710 1,430 260

X

Ljusnan Ljungan Div. mindre vattendrag S:a för distr. X

3,285

3,400

XI

Indalsälven Angerm anal ven Div. mindre vattendrag

1,220 800

4,710 3,120 10

5,930 3,920 10

S:a för distr. X I

2,020

7,840

9,860

S:a för nedre Norrland

2,135

11,125

13,260

XII

Ume älv Öre älv Gide älv Div. mindre vattendrag

1,230 5

3,020 85 250 210

4,250 90 250 210

S:a för distr. XII

1,235

3,565

4,800

XIII

Aby o. Byske älvar m. fl. Skellefte älv Bure älv m. fl

15 850

560 1,500 175

575 2,350 175

S:a för distr. XIII

2,235

3,100

XIV

Pite älv Lule älv... Kalix o. Övre Torne älv Muonio o. Nedre Torne älv Div. mindre vattendrag

340 6,400 410

910 1,100 1,720

1,250 7,500 2,130

10 5

810 195

820 200

4,735

11,900

2,200

49 20

55 20 1,260

1,055

1,055

105 S:a för distr. XIV

7,165

60 140

S:a för ö v r e Norrland

9,265

8 1

52 139

19,800 S:a för hela landet 13,745 29,180 42,625 10,535

4 Som härav visas, uppgå hela landets totala krafttillgångar, enligt de ovan omtalade förutsättningarna i fråga om vattenföringens reglering och utnyttjning, till c:a 42.5 miljarder kWh under år med normal vattenföring. Till jämförelse kan nämnas, att, om vattendragens totala vattenmängd samt deras hela fallhöjd kunde utnyttjas, krafttillgångarna skulle, enligt en av fil. doktor S. Norlindh verkställd beräkning, uppgå till c:a 95 miljarder kWh pr år. De i tabellen å sid. 3 angivna energimängderna äro de, som vid den teoretiskt bästa vattenhushållningen kunna utvinnas vid normal vattenföring, samt under förutsättning av, att fullständig vecko- och dygnsreglering kan genomforas, så att tappningen ur magasinen vid varje tillfälle kan avpassas efter belastningens variationer. Med hänsyn till svårigheten att i praktiken kunna utnyttja hela den teoretiskt tillgängliga vattenmängden, och på grund av att vecko- och dygnsregleringsmöjligheter sannolikt komma att saknas i vissa vattenfall, torde en viss reduktion av de nyss beräknade energisiffrorna vara nödvändig. Å andra sidan kunna vissa kraftmängder tillgodogöras under högvattentid. i kombination med värmekraft eller annan kraftkälla. I vilken utsträckning drift av värmekraftstationer som komplement till vattenkraftstationerna kan visa sig ekonomisk är svårt att beräkna på förhand. Visserligen torde energi under hog vatten i för sådan kombination särskilt lämpliga vattenkraftstationer kunna tillgodogöras vid en effekt med en varaktighet av 5 ä 6 månader eller måhända ännu kortare tid, men i andra fall återigen torde man icke alls, eller i endast ringa utsträckning, kunna med fördel utnyttja högvattnet. Om en kombination med andra kraftkällor, motsvarande en uttagning av vattenkraft under högvatten med intill 7 månaders varaktighet — en siffra, som torde vara tillräckligt noggrann tor en genomsnittsberäkning — antoges komma till stånd, skulle de totala i praktiken tillgängliga energimängderna uppgå till de i nedanstående tabell angivna beloppen: K r a f t d i s t r i k t

I II III IV V VI VII VIII IX X XI XII XIII XIV

milj. kWh

N

N:o

Totala i praktiken tillgängliga energimängder

Sydsvenska—Hemsjö Yngeredsfors Finsj ö Göta älv—Gullspång Motala ström Älvkarleby Bergslagen Klarälven Övre Dalälven Summa för södra ock mellersta Sverige

1,000 250 250 1,700 550 1.000 1,350 800 700

Ljusnan—Ljungan Indalsälven—Angermanälven Summa för nedre Norrland

2,700 7,200

Ume älv Skellefte älv Lule älv

3,600 2,400 9,000 Summa för övre Norrland Summa för hela landet

7,600

9,900

c:a 15,000 » 32,500

5 Enérgitillgångarnas fördelning å de olika vattendragen har grafiskt framställts å bifogade karta, bilaga 1, där även den ungefärliga fördelningen mellan statens resp. enskildas vattenkraft angivits.

III.

Kraftbehovet.

Beräkning av kraftbehovets storlek inom de olika kraftdistrikten har utförts för var och en av de fyra huvudgrupperna landsbygd, städer, storindustri och järnvägar. Dessa beräkningar avse uppskattning av det kraftbehov, som kan antagas förefinnas efter en tidsperiod av c:a 20 år eller där omkring, och ha för de flesta konsumtionsgrupperna verkställts så, att det nuvarande kraftbehovet först beräknats, varefter en r prognos över detsam^- - - ' * mas sannolika tillr5>" växt uppgjorts. 1 '^" Redan uppskatt, Ii" ' "u 1 J^l w'^*—for£ ningen av det nuva'e • ,tjt f/i" rande kraftbehovet är ^ i v^ relativt svår att göra, men förutsägelsen 1 ^ _.y om den sannolika tillväxten är givetvis än vanskligare, icke minst på grund av de konjunkturväxlingar, som redan under de senaste åren förryckt den »normala» utvecklingslinjens förlopp, och som /eeo a* 9c ** '9oa os /0 & *d ** y° *F *o ** * » även komma att sätta ^ sin prägel å de fölFig. 2. Schematisk framställning av kraftbehovets sannolika, jande årens ekonoframtida utveckling. miska förhållanden. Vid de nu utförda beräkningarna har man, som ovan omtalats, visserligen sökt uppskatta det sannolika kraftbehovets storlek omkring år 1940, men detta har skett under den förutsättningen, att den »normala» tillväxttendens, som kan utläsas ur den krigsåren föregående perioden, fortsattes även efter den nuvarande depressionen. Denna senare jämte krigsperiodens hastiga uppsving ha med andra ord ansetts som svängningar kring en kontinuerlig utvecklingslinje, till vilken man så småningom skall komma att återvända. Naturligtvis är det på långt när icke säkert, att så blir fallet; tvärtom torde man numera anse sannolikt, att den nu rådande lågkonjunkturen kommer att verka fördröjande på utvecklingen med någon viss period: 5, 10 eller kanske flera år, och alltså en diskontinuitet uppstå, t. ex. så som illustreras av fig. 2.

t

l

383 23

G Ehuru det anförda förhållandet skulle medföra, att de för år 1940 i denna utredning beräknade kraftbehoven icke komma att uppnås nämnda år, röner utredningens resultat knappast annan inverkan härav, än att den tidpunkt, då de olika anordningarna för kraftförsörjningens tillgodoseende skulle erfordras, framflyttas ett visst antal år. Man torde nämligen kunna tämligen säkert förutsäga, att de för »år 1940» beräknade värdena i varje fall komma att så småningom bliva en verklighet.

An/A. /°.rv ?y-)C j S

e.

S

s' X

/6o

*

-,.-/;

1*

**'

/

\

S

^ ^ -»

• ."*

t'

V

t **

* ^"

"5focA-Ao/f77^5

dr' '1

+

s/aois

Ti-

*\

~"

^ "*

w*r" , <0*

_^-«*

,--•

^** *"

**"

.-'

L >

Co

•

^

„ - - —

^ ----

——

-

Aorp* 'r//pc\ i<rS>o*

• /^Oé

OS

Fig. 3.

af

28 Jo

J2

3"

J*

>9fO

Energiförbrukning för städerna inom kraftdistriktet Älvkarleby jämte prognos intill år 1940.

Då utredningen bör utmynna i ett klargörande av bl. a., huru de kraftfattigare distrikten böra erhålla tillskottskraft från de energirikare, har det synts lämpligt att hellre låta kraftbehovsberäkningens resultat bliva på säkra sidan uppåt än tvärtom. Vid för låga värden å kraftbehovet kunde man nämligen riskera att räkna med kraftöverskott, där sådant ej finnes, och att sådana kraftöverföringsanordningar, som sedan måhända visa sig ändock ha varit erforderliga, icke på förhand blivit medtagna i planen. I motsatt fall löper man ingen sådan risk; en av kraftbristens överskattande föranledd onödig utbyggnad i förtid torde icke behöva befaras, enär varje utbyggnad av de olika ledningarna, stationerna o. s. v. givetvis måste föregås av detaljutredningar, mera ingående än den nu verkställda,

7 vilken är avsedd endast att angiva de principiella riktlinjerna för en ordnad kraftförsörjning. Landsbygdens Jcraftbehov, vilket omfattar konsumtion av elektrisk energi för belysning, hushållsändamål \ jordbrukets motordrift, hantverk och småindustri, har beräknats enligt de principer, som angivas i Elektrifieringskommitténs meddelande 0. Beräkningar hava utförts över det behov, som kan anses motsvara fullständig anslutning av alla inom resp. kraftdistrikt förefintliga, möjliga konsumenter inom nyssnämnda grupper, och ha avsett uppskattning av det behov, som kan antagas förefinnas efter en tidsperiod av c:a 20 år eller däromkring. Detsamma har för landsbygden inom de olika kraftdistrikten beräknats till de i nedanstående tabell angivna beloppen:

Kraftdistrikt

N:o

I II III IV V VI VII VIII IX

X XI

Namn

Effekt

Energi

kW

milj. kWh

Sydsvenska — Hemsjö Yngeredsfors Finsjö Göta älv—Gullspång Motala ström Älvkarleby Bergslagen Klarälven Övre Dalälven

35,000 12,000 15,000 35.000 19,000 30,000 11,000 9,000 4,000

100 30 40 100 55 80 30 20 10

Summa för södra och mellersta Sverige

170,000

465 Ljusnan—Ljungan Indalsälven—Ångermanälven

13,000 9,000

30 20

22,000

13,000

205,000

545 Summa för nedre Norrland XII-XIV

Sannolikt kraftbehov för landsbygden omkring år 1940 vid fullständig elektrifiering

Summa för övre Norrland Summa för hela landet

Beräkningen av kraftbehovet för städerna, vari även den inom resp. städer befintliga industrien medtagits, har i de flesta fall utförts med tillhjälp av de uppgifter om resp. stads verkliga energikonsumtion, som finnas angivna i Svenska Elektricitetsverksföreningens statistik, i vilken sådana uppgifter lämnas för de sistförflutna åren. P å det sätt, som exemplifieras av diagrammen, fig. 3 och 4, vilka framställa energikonsumtionen inom kraftdistrikten Älvkarleby och Göta älv—Gullspång 1

Utom för matlagning, för vilken särskild beräkning verkställts.

8 (alltså bl. a. Stockholm ooli Göteborg), har en prognos för kraftbehovets sannolika tillväxt uppställts för de städer, vilkas nuvarande energiförbrukning varit känd. För det mindre antal, uteslutande smärre städer, där den verkliga energiförbrukningen icke varit känd, har kraftbehovets sannolika storlek beräknats med

Pig. 4.

Energiförbrukning för städerna inom kraftdistriktet Gröta älv— Gullspång jämte prognos intill år 1940.

stöd av sådana uppgifter om innevånareantal, förekomst av industri o. dyl., vilka kunna hämtas ur den officiella statistiken, samt enligt principer, analoga med de i Elektrifieringskommitténs meddelande 5 för landsbygdens kraftbehov angivna. De på ovan angivet sätt beräknade kraftbehoven för städerna inom resp. kraftdistrikt uppgå till i nedanstående tabell angivna belopp:

9¶Kraftdistrikt

N:o I II III IV

v

VI VII VIII IX

X XI

Na

Effekt

Energi

kW

milj. kWh

Sydsvenska—Ilemsjö Yngeredsfors Finsj ö Göta* älv— Ghillspång Motala ström Älvkarleby Bergslagen Klarälven Övi-e Dalälven

50,000 4,000 16,000 75,000 30,000 65,000 5.000 5,000

190 15 45 270 160 230 15 20

Summa för södra och mellersta Sverige

350,000

5,000 3,000

20 10

8,000

65 Ljusnan—Ljungan Indalsälven—Ångermanälven Summa för nedre Norrland

XII-XIV

Sannolikt kraftbehov för städerna omkring år 1940 vid fullständig elektrifiering

Summa för övre Norrland Summa för hela landet

i*-, 1

1,040

Den nuvarande storleken av kraftbehovet for landsbygdens storindustri liar kunnat beräknas med stöd av dels t. ex. för de till statens kraftverk anslutna industriernas mätareavläsningar, dels uppgifter ur antingen Svenska Elektricitetsverksföreningens statistik eller »Sveriges monterade vattenkraft» eller direkt från vederbörande företag inhämtade siffror, samtliga visande den faktiska förbrukningen, dels t. ex. för trämasse-, pappers- och sågverksindustrien, uppgifter om produktionens storlek och erfarenhetsvärden angående förbrukningen pr enhet, dels slutligen de uppgifter angående resp. industriers motorinstallationer, som upptagas i Kommerskollegii industristatistik och industriregister samt vissa erfarenhetsvärden å den genomsnittliga »användningstiden». För underlättande av uppskattningen av kraftbehovets framtida tillväxt har den nuvarande kraftförbrukningen uppdelats på olika slag av industrier så som angives i följande tabell, där kraftbehovet för all, för närvarande å landsbygden befintlig industri medtagits, alltså såväl elektrifierad som industri med direkt vatten- eller ångdrift. Som härav framgår, är trämasse- och pappersindustrien den med avseende å kraftkonsumtionen mest betydelsefulla. Den sannolika framtida utvecklingen av dessa industrier kan bedömas med hjälp av diagrammet i fig. 5, som visar den årliga produktionens storlek av pappersmassa i hela landet under perioden 1895 —1919. Under krigsåren visar kurvan en hastig stegring, vilken likväl omedelbart efterföljes av lågkonjunkturens starkt minskade tillverkning. Om man bortser från dessa konjunkturväxlingar, synes utvecklingen i stort sett följa den i diagrammet inlagda streck-prickade linjen, vilken utvisar en ökning intill år 1940 av c:a 50 % av genomsnittskurvans nuvarande värde. Man torde därför kunna

10¶Tabell över det nuvarande kraftbehovet för landsbygdens storindustri Kraftdistrikt N:o

Namn

| milj. kWh

kW

milj. kWh

70 37 26 194 37 135 135 190 15

3,000

2,000 3,000 2,000 6,000 4,000 6,000 1,000

5 7 6 15 10 12 3

134,000

27,000

34.000 28,000

206 175

14,000 8,000

32 23

Summa för nedre Norrland

62,000

22,000

12,000

12,000

32 Summa för hela landet

208,000

1,297

61,000

in

IV

v

VI VII VIII IX Summa för södra och mellersta Sverige

x

kW

Sågverk sindustri

12,000 6,000 4,000 31,000 6,000 20,000 20.000 32.000 3,000 !

I II

XI

Trämasse- och pappersindustri

Indalsälven—Angermanälven

XII-XIV

uppskatta den sannolika ökningen av kraftbehovet för denna industrigrupp under den närmaste 20 års-perioden till i runt tal 50 %. För sågverksindustrien liar likaledes årsproduktionens storlek visats i diagrammet fig. 5. Som härav framgår, har tillverkningen av sågverksprodukter hittills utvecklats på ett sätt, som ej ger anledning att vänta någon ökning för den närmaste framtiden, tvärtom synes en viss minskning vara sannolik. Likväl torde man vid nu ifrågavarande beräkning för säkerhets skull antaga en mindre ökning av energibehovet exempelvis 20 %. Järn- och gruvindustriens hittillsvarande utveckling illustreras av diagrammen i fig. 6, som visa den årliga tack•/rfer järnsproduktionen resp. järnmalmsbrytTT. yningen i hela landet under perioden 1880 — 1919. Visserligen har utvecklingen av järnmalmsbrytningen reglerats även av andra än ekonomiska faktorer, i det 7835 1900 1905- 1910 191S 7320 7325 /9J0 1935 MO att omfattningen av malmbrytningen i Fig. 5. Diagram utvisande den årliga tillverkNorrbotten bestämmes av riksdagen. Då ningen av sågverksprodukter resp. trämassa emellertid så även för framtiden torde i hela riket under perioden 1895—1919 j ä m t e prognos intill år 1940. bliva fallet, och då den nämnda regie-

11 vid fullständig elektrifiering Järn- och gruvindustri kW

milj. kWh

10,000

1,000 9,000 9,000 21.000 69.000 6,000

3 25 27 85 205 16

Textilindustri milj. kWh

kW

1,000 3,000

3 10

7,000 1,000

21 3

125,000

2,000

2,000

10,000

137,000

och hänfört till

12,000

kraftstationerna.

Diverse industri Elektrotermisk och elektrokem. industri kW

milj. kWh

19,000 3,000 2,000 10,000 3,000 10.000 3,000 5,000 1,000

55 8 6 28 7 25 10 12 2

56,000

kW

Summa

milj. kWh

kW

milj. kWh

43,000 12,000 9.000 110,000 20.000 60,000 106.000 60.000 5,000

160 55 40 675 80 300 470 320 20

55,000

6.000 15.000 14,000

40 110 90

90,000

425,000

2,120

1,000 1,000

1 2

22,000

70,000 35,000

410 200

—

—

2,000

22,000

105,000

1,000

3,000

12,000

59,000

115,000

565,000

2,890

ringen väl för övrigt måste sättas i samband med de ekonomiska förhållandena, torde den hittillsvarande utvecklingen även å detta område kunna med visst fog läggas till grund för ett bedömande av de framtida förhållandena. Diagrammen 7~a

cA-/ctr-/n

7c3s-/->s?~)c*/r

/o

Fig. 6.

3.0 Jo

'9*fo

Diagram över den årliga produktionen av järnmalm samt den årliga tackjärnstillverkningen i hela riket under perioden 1880—1919 j ä m t e prognos intill år 1940.

12 visa, att ökningen intill år 1940 kan i runt tal uppskattas till for malmbrytningen c:a 25 % och för tackjärnsproduktionen c:a 15 % av den genomsnittliga produktionskurvans nuvarande värde. För den industrigrupp, som här kallats järn- och gruvindustri, torde kraftbehovets genomsnittliga ökning stå i någorlunda överensstämmelse med nyssnämnda värden (så länge man bortser från elektrisk ugnsdrift, vilken här förts till särskild industrigrupp). Järnindustriens läge är i betydande grad avhängigt av utlandets behov av kvalitetsjärn och av möjligheterna för de svenska bruken att framställa billigare sådant järn. Ehuru man numera på vissa håll anser ett återvinnande av 1914 års läge vara /so den gynnsammaste utveckling, som kan påräknas, synes man i denna c//o utredning — för att vara på säkra sidan — böra räkna med en ökJOO ning av järn- och gruvindustriens FJ-ågr? kraftbehov av c:a 25 % under den so närmaste 20 års-perioden. Även för textilindustriens ökso ning har en prognos verkställts. Dess resultat visas av diagram70 met i fig. 7, varav synes framgå, att den intill år 1940 sanno\ lika ökningen av kraftbehovet för denna industrigrupp kan antagas JO till c:a 25 %. JV Den grupp, som här kallats diverse industri, omfattar induOC strier av skilda slag, antingen vart och ett i fråga om kraftbeloppet eo allt för obetydligt att specificeras särskilt eller också av sådan natur, /o att hållpunkter för den sannolika utvecklingen icke kunnat anskaffas. /Ö90 S5 /900 OS /O /S £0 SS 30 35~ -40 Om man till denna grupp även räknar eventuellt i en framtid uppår. kommande nya slag av industriell Fig. 7. Diagram över produktionen av textilvaror verksamhet \ bör en antagen öki hela riket tinder perioden 1896—1919 ning av 100 % av kraftbehovets nujämte prognos intill år 1940. varande värde vara på säkra sidan, Yad slutligen den elektrotermiska och elektrokemiska industrien beträffar, är en förutsägelse om dess sannolika tillväxt ytterst svår. Den tidsperiod, under vilken dessa slag av industrier hittills existerat, är mycket kort, och deras utveckling har dessutom i avsevärd grad påverkats av konjunkturerna under och efter världskriget. Detta visas -av diagrammet i fig. 8, sid. 13, som framställer den verkliga energikonsumtionen för ifrågavarande industrigrupp intill ar 1920. Om en prognos genom utvecklingskurvans extrapolering gjordes, skulle densamma utvisa, att kraftbehovet omkring år 1940 sannolikt skulle uppgå till mellan 1.6 och 2.5 miljarder kWh. Detta sätt att bedöma utvecklingens sannolika for-

X

~J.

1¶Utom elektrotermisk och elektrokemisk.

13 lopp ar emellertid for nu ifrågavarande industrier betydligt mera vanskligt än för de förut omtalade grupperna, enär det här rör sig om dels nya framställningssätt, dels om fabrikation av preparat, som sannolikt ha sin egentliga avsättning under krigsperioder, t. ex. ferrosilicium.

/^o

Fig. 8. Diagram över den elektrotermiska och elektrokemiska industriens kraftförbrukning under perioden 1905—1920 jämte prognos intill år 1940.. 083 23

14 Tackjärnsframställningens elektrifiering liar under de senaste åren ansetts komma att representera betydande kraftbehov, och kan givetvis så även bliva fallet vid gynnsamma ekonomiska förhållanden. De omständigheter, som inverka å detta problem, äro både många och av skiftande karaktär: läget å den internationella marknaden, lösningen av vissa tekniska problem, träkolstillgången, malmtransportförhållandena, andra faktorer att förtiga, bliva av avgörande betydelse för den framtida utvecklingen. Det är därför för närvarande knappast möjligt att med någon grad av sannolikhet angiva den tackjärnskvantitet, som kan komma att om c:a 20 år framställas i elektriska masugnar. Under vissa förutsättningar i fråga om de antydda faktorerna, synes det emellertid icke omöjligt, att man efter nämnda tidrymd skall kunna tillverka 5 a 600,000 ton elektrotackjärn, motsvarande det i diagrammet fig. 8 antydda värdet, c:a 1 ä 1.5 miljarder kWh. Det torde därför vara välbetänkt att tillsvidare i denna utredning reservera ett kraftbelopp av denna storleksordning. Av övriga fabrikat inom denna industrigrupp ha hittills ferrolegeringarna och karbiden konsumerat de största energiposterna. Båda dessa fabrikationer ha emellertid erhållit sitt uppsving på grund av krigskonjunkturerna, och produktionen har också under de senare åren nedgått rätt avsevärt (se fig. 8). Någon väsentlig, ökning av kraftbehovet för dessa ändamål synes i varje fall ej vara att vänta. A andra sidan torde stora möjligheter förefinnas för en ökning av tillverkningen av kväveföreningar, t. ex. kalkkväve samt av klorater m. fl. andra produkter. Om man antoge en fördubbling på 20 år av det nuvarande kraftbehovet för den elektrotermiska och elektrokemiska industrien excl. masugnsdriften, vilket behov enligt fig. 8 uppgår till runt 550 miljoner kWh (år 1918), så skulle detta behov omkring år 1940 ha stigit till c:a l.i miljard kWh och alltså för hela denna industrigrupp incl. tackjärnssmältningen till c:a 2 a 2.5 miljarder kWh, ett värde, varemot den hittillsvarande utvecklingslinjen enligt fig. 8, som ovan antytts, synes peka. Det är, som ovan antytts, mycket möjligt, att de nu angivna värdena å den elektrotermiska och elektrokemiska industriens kraftbehov omkring år 1940 äro allt för stora, men då kraftkonsumtionen av detta slag till huvudsaklig del kommer att uppstå invid de stora kraftkällorna, där, som nedan skall visas, kraftöverskott ändock kan påräknas, har en överskattning relativt liten betydelse för de principer i fråga om kraftförsörjningens ordnande, vilkas klargörande är avsikten med denna utredning. Medan den framtida ökningen av kraftbehovet för annan industri _ än den elektrotermiska och elektrokemiska sannolikt fördelas på de olika kraftdistrikten ungefär i samma proportion som de nuvarande behoven, torde den elektrotermiska och elektrokemiska industrien komma att till stor del förläggas till de orter, där billig kraft finnes i överskott. Som längre fram skall visas, böra de stora krafttillgångarna i Göta älv, av vilka dock redan nu en del utnyttjas för elektrotermisk och elektrokemisk produktion, — ett förhållande, varmed man nog måste räkna även för framtiden — helst användas för andra, mera kvalificerade ändamål. Huvudparten av ökningen i den elektrotermiska och elektrokemiska industriens kraftkonsumtion torde i en framtid komma att förläggas dels till bergslagsområdena, i den mån dessas krafttillgångar räcka, dels till Norrlands större kraftkällor, ehuru man sannolikt även måste förutse någon ökning inom de stora järnindustricentra vid Klarälven och i Gästrikland.

15 Den enligt dessa och längre fram å sid. 22 ocli 23 anförda synpunkter och med hänsyn till krafttillgångarna sannolika fördelningen av den elektrotermiska och elektrokemiska industriens kraftbehov angives i följande tabell, där ävenledes det sannolika kraftbehovet för övriga storindustrigrupper och dess fördelning a resp. kraftdistrikt angives. Kraftbehov för landsbygdens storindustri omkring år 1940 vid fullständig elektrifiering och hänfört till kraftstationerna Eraftdistrikt

Namn

N:o

I II III IV

v

VI VII VIII IX

Sydsvenska—Hemsj ö Yngeredsfors Finsjö Göta älv—Gullspång Motala ström Älvkarleby Bergslagen Klarälven

För industri Elektrotermisk o. elektrokemisk excl. elektrosannolik termisk och nuvarande ökning elektrokemisk kraftkonsumtion milj. milj. milj. kW kW kW kWh kWh kWh 55,000 18,000 15,000 100,000 24,000 82,000 123,000 70,000 8,000

230 85 65 420 115 380 490 330 35

Summa för södra och mellersta Sverige 495,000 2,150 X XI

55,000

6,000 15,000 14,000

40 110 90

90,000

640 165

kW

milj. kWh

55,000 230 18,000 85 15,000 65 155,000 820 24,000 115 90,000 430 190,000 1,000 90,000 470 8,000 35

2,000 52,000 6,000

10 400 50

60,000

645,000 3,250

73,000

»535

162,000 1,080

'60,000

^86

113,000

71,000

61,000

320 Summa för nedre Norrland 132,000

22,000

133,000

275,000 1,785

3,000

37,000

80,000

Summa för hela landet 670,000 3,045 115,000

230,000

Ljusnan—Ljungan Indalsälven—Ångerman-

XII-XIV Summa för övre Norrland

43,000

22,000

Summa kraftbehov

1,675 1,000,000 5,545

Järnvägarnas kraftbéhov har beräknats på basis av uppgifter från Kungl. Järnvägsstyrelsens Elektrotekniska Byrå och i övrigt enligt de grunder, som omtalas i Elektrifieringskommitténs meddelande 2 (sid. 17 och 18). Det är icke sannolikt, att samtliga järnvägar äro elektrifierade redan omkring år 1940; tvärtom torde i själva verket vissa av landets järnvägar aldrig komma att elektrifieras. Den s. k. »Järnvägselektrifieringskommittén» har uppgivit, att av det svenska järnvägsnätet med ekonomisk fördel endast så stora delar kunna elektrifieras, som i runt tal motsvara 65 % av statsbanornas linjelängd och c:a 20 % av de enskilda banornas linjelängd. Det kraftbehov, som efter c:a 20 år kan förmodas förefinnas hos dessa järnvägssträckor, har beräknats till c:a 580 miljoner kWh vid omformarestationernas primärsida. I detta kraftbelopp ingår emellertid icke kraftförbrukningen hos de redan nu helt eller delvis elektrifierade banorna. Om även dessa medtagas i beräkningen, och om kraftbehovet hänföres till kraftstationerna, skulle detsamma uppgå till c:a 705 miljoner kWh. Det torde emellertid icke vara helt uteslutet, 1

Fördelningen är gissningsvis uppskattad.

16 att även andra faktorer än de rent ekonomiska kunna få inverkan på järnvägselektrifieringens omfattning. Sålunda vore det icke fullständigt otänkbart, att av lämplighetsskäl, på grund av strategiska förhållanden eller dylikt även andra än de ovan omtalade järnvägarna så småningom komma att drivas med elektrisk kraft. Med hänsyn härtill och på grund av lämpligheten, att man i denna utredning hellre beräknar något för höga kraftbehov än tvärtom (se sid. 6), har det synts ändamålsenligt att här i denna utredning beräkna järnvägarnas sannolika kraftbehov till de i nedanstående tabell angivna beloppen. Det bör måhända här ännu en gång framhållas, att även om de angivna energibeloppen möjligen kunna anses väl höga för de trafikförhållanden, som kunna väntas efter omkring 20 år, så torde man dock få förutsätta, att desamma så småningom komma att uppnås, låt vara något senare än år 1940.

Kraftdistrikt

N:o

I II III IV V VI VII VIII IX

X XI

XII-XIV

Namn

Kraftbehov för järnvägarnas elektrifiering omkring år 1940 kW

milj. kWh

Sydsvenska—Hemsjö Yngeredsfors Finsj ö Göta älv—Gullspång Motala ström Älvkarleby Bergslagen Klarälven Övre Dalälven

60,000 10,000 16,000 35,000 57,000 60,000 32,000 16,000 4,000

150 25 40 90 145 150 80 40 10

Summa för södra och mellersta Sverige

290,000

730 Ljusnan—Ljungan Indalsälven—Angermanälven

20,000 8,000

45 20

Summa för nedre Norrland

28,000

65 Summa för övre Norrland

32,000

80 Summa för hela landet

875 Elektrisk kokning och uppvärmning ha icke medtagits i de här ovan för landsbygden resp. städerna beräknade kraftbeloppen. Emellertid förefinnas givetvis vissa förutsättningar för genomförandet av en elektrifiering av köken åtminstone hos befolkningen i sådana städer och samhällen, där gas ej finnes, samt även hos den landsbygdsbefolkning, som ej har tillgång till billig ved. Om man förutsatte, att fullständig elektrisk matlagning infördes hos 25 % av den landsbygdsbefolkning, som ej är sysselsatt med jordbruk och skogsskötsel, hos 25 % av även jordbruksbefolkningen å rena slättbygder samt hos 25 % av innevånarna i städer och samhällen utan gas, skulle härför behöva reserveras c:a 250 miljoner kWh, motsvarande en maximalbelastning av c:a 30,000 kW för magasinerande spisar resp. c:a 70,000 kW för direktverkande, eller i genomsnitt c:a 50,000 kW.

17 Den elektriska rumsuppvärmningen måste säkerligen erhålla väsentligt mindre användning än kokningen, men erfordrar i stället i runt tal 10 gånger så stort kraftbelopp pr person. Om därför ett ungefär lika stort kraftbelopp reserverades härför som för kokningen, borde man vara på säkra sidan. Under ovan angivna förutsättningar skulle kraftbehovet omkring år 1940 för nu ifrågavarande ändamål kunna uppskattas till de i nedanstående tabell angivna beloppen: Kraftbehov omkring år 1940 för elektrisk kokning och uppvärmning

Kraftdistrikt

N:o

I II III IV V VI VII VIII IX

X XI

XII-XIV

Na

kW

milj. kWh

Sydsvenska—Hemsjö. Yngeredsfors Finsjö Göta älv—Gullspång. Motala ström Älvkarleby Bergslagen Klarälven Övre Dalälven

20,000 4,000 6,000 20,000 7,000 20,000 5,000 3,000 2,000

100 20 30 100 35 100 25 15 10

Summa för södra och mellersta Sverige

87,000

435 Ljusnan—Ljungan Indalsälven—Ångermanälven

5,000 3,000

25 15

Summa för nedre Norrland

8,000

40 Summa för övre Norrland

5,000

25 Summa för hela landet

100,000

500 Det totala Jcraftbehov, som kan beräknas förefinnas omkring år 1940 inom de olika kraftdistrikten, uppgår sålunda till de i tabellen å sid. 18 och 19 specificerade beloppen. Det totala kraftbehovet omkring år 1940 skulle enligt denna tabells slutsiffror uppgå till c:a 1.8 miljoner kW och c:a 8.6 miljarder kWh. Härav utgöras c:a 2.6 miljarder kWh av energi för elektrotermiska och elektrokemiska ändamål, vilken siffra torde vara mera osäker än de övriga 6 miljarder kWh. Om ävenledes de mera osäkra värdena för de i huvudsak helt nytillkommande konsumtionsgrupperna »järnvägar» och »elektrisk kokning och uppvärmning» borträknas, återstå c:a 4.6 miljarder kWh för borgerliga behov, jordbrukets motordrift samt industriens och hantverkets drivkraft, d. v. s. för de ändamål, vilkas elektrifiering redan nu är till stor del genomförd. Det totala kraftbehovet för närvarande för dessa konsumtionsgrupper kan beräknas utgöras av i runt tal: för landsbygden c:a 300 milj. kWh » städerna (incl. där befintlig ind.) » 500 »' » » storindustrien (å landsbygden) » 2,000 Summa c:a 2,800 milj. kWh

is Tabell över det sannolika totala kraft-

Ilraitdistrikt

Lianusoygaen

milj.kWh

Städerna (incl. där bef. industri) kW

milj. kWh

Storindustrien (landsbygdens) excl. el.-term. o. el.-kem. kW

milj.kWh

N:o

Namn

kW

I II III IV V VI VII VIII IX

Sydsvenska—Hemsj ö... Yngeredsfors Finsjö Göta älv—Gullspång... Motala ström

35,000 12,000 15,000 35,000 19,000 30,000 11,000 9,000 4,000

100 30 40 100 55 80 30 20 10

50,000 4,000 16,000 75,000 30,000 65,000 5,000 5,000

190 15 45 270 160 230 15 20

55,000 18,000 15,000 100,000 24,000 82,000 123,000 70,000 8,000

230 85 65 420 115 380 490 330 35

Summa för södra och mellersta Sverige 170,000

250,000

495,000

13,000

5,000

9,000

3,000

Summa för nedre Norrland

22,000

50 Summa för övre Norrland

13,000

30¶Bergslagen Övre Dalälven

X Ljusnan—Ljungan XI Indalsälven—Angermanälven

XIIXIV

Summa för hela landet 205,000

elektroterm. o. elektrokem. kW

milj.kWh

55,000

8,000 67,000 20,000

50 510 140

2,150

160,000

1,100

71,000

95,000

61,000

60,000

8,000

132,000

155,000

1,085

17,000

43,000

40,000

1,035

670,000

3,045

345,000

2,500

275,000

För erhållande av någon kontroll över sannolikheten av den utvecklingshastighet, som motsvaras av de härovan relaterade resultaten, 2.8 miljarder kWh 1920 och 4.6 miljarder kWh 1940, ha dessa båda värden inlagts i diagrammet fig. 9, varest dessutom den verkliga energikonsumtionen pr år (enligt den officiella statistiken) under perioden 1910—1920 angivits. Den senare linjen företer år 1916 ett markerat knä, synbarligen sammanhängande med den under senare år rådancta depressionen å den industriella marknaden, enär motsvarande förhållande ej återfinnes å kurvan för den borgerliga konsumtionen. Om denna depression ej inträffat, skulle kurvans förlopp kunnat erhålla det utseende, som den prick-streckade linjen visar; linjen synes på ett naturligt sätt kunna ansluta sig till den mot 100 % elektrifieringsgrad svarande beräknade linjen. Den nedtryckning av energikonsumtionslinjen, som den nuvarande lågkonjunkturen medfört, synes endast verka fördröjande på utvecklingen. Behovet av elektrisk energi kan mycket väl tänkas stiga ungefär så, som den prickade linjen antyder, men den av diagrammet visade förskjutningen i tidsskalan kan naturligtvis också bliva permanent, så att den verkliga utvecklingslinjen kommer att allt framgent förlöpa t. ex. parallellt med den prick-streckade linjen (jämför fig. 2). Ay diagrammet att döma, äro de beräknade kraftbehovs siffrorna för år 1940 i varje fall åtminstone icke motstridande den hittillsvarande utvecklingen. Det kan här förtjäna antecknas, att den genomsnittliga elektrifieringsgraden ör hela landet synes vara c:a 55 %.' Ävenledes kan det måhända vara av intresse för

Ii) behovet omkring är 1940.

kW

Totalt kraftbehov omkring år 1940

Kokning och uppvärmning

Järnvägarna

milj. k W h

kW

excl. elektroterm. o. elektrokem. industri

milj. k W h

kW

incl. elektroterm. o. elektrokem. industri

milj. k W h

utnyttjuingstid tim.

kW

milj. k W h

utnyttjningstid tim.

60,000 10,000 16,000 35,000 57,000 60,000 32,000 16,000 4,000

150 25 40 90 145 150 80 40 10

20,000 4,000 6,000 20,000 7,000 20,000 5,000 3,000 2,000

100 20 30 100 35 100 25 15 10

198,000 45,000 64,000 235.000 125,000 230,000 160,000 96,000 17,000

770 175 220 980 510 940 640 425 65

3,900 3,900 3,400 4,200 4,100 4,100 4.000 4,400 3,800

198,000 45,000 64.000 286,000 125,000 238.000 222,000 115.000 17,000

770 175 220 1,380 510 990 1,150 565 65

3,900 3,900 3,400 4,800 4,100 4,200 5,200 4,900 3,800

290,000

87,000

1,170,000

4,725

4,000

1,310,000

5,825

4,400

20,000

5,000

103,000

4,900

192,000

1,200

6,300

8,000

77,000

5,000

133,000

5,800

28,000

8,000

180,000

9,000

325,000

1,970

6,100

32,000

5,000

100,000

3,900

140,000

5,000

350,000

100,000

1,450,000

0,000

4,100

1,775,000

8,500

4,800

att omtala, att de nuvarande kraftutbyggnaderna i Sverige ha den omfattning som framgår av nedanstående tabell, vars siffror äro sammanställda med hjälp av dels »bvenges monterade vattenkraft» (utgiven av Kommerskollegium), dels kompletterande uppgifter från de olika länsorganisationerna, som insamlat dylika ror llilektrmeringskommitténs räkning.

Kraftstationernas installerade turbineffekt i slutet av år 1920 Vattenkraft Kraftprovins

Värmekraft

Direkt använd vattenkraft

Elektrifierade stationer

Direkt använd värmekraft

kW

kW

kW

Södra och mellersta Sverige... Nedre Norrland... Övre Norrland ...

144,000 26,000 9,000

580,000 87,000 89,000

Hela landet

179,000

756,000

Summa Elektrifierade stationer .

kW

kW

68,000 16,000 19,000

151,000 13,000 8,000

943,000 142,000 125,000

103,000

172,000

1,210,000

20¶De härovan beräknade kraftbehovens fördelning å resp. kraftdistrikt har angivits å kartan, bilaga 2, där kraftbehoven inom resp. konsumtionsgrupper betecknats med olika färger. Å kartan har även den förut omtalade ökningen av den elektrotermiska och elektrokemiska industriens kraftbehov medtagits, trots att densammas både storlek och fördelning på olika områden är relativt mycket osäkrare än övriga värden.

Fig. 9. Diagram utvisande den verkliga konsumtionen av elektrisk energi i hela landet samt en beräknad utvecklingslinje för det totala kraftbehovet för borgerliga behov och industriens drivkraft vid 100 % elektrifieringsgrad intill ar 1940.

IV. Kraftbalansen. Det har förut omtalats, att landets totala krafttillgångar, efter reglering av vattenföringen, kunna beräknas uppgå till c:a 32.6 miljarder kWh under år med normal vattenföring. Det kraftbehov, som sannolikt kommer att föreligga omkring år 1940, har beräknats till c:a 8.6 miljarder kWh och utgör alltså endast i runt tal 7 4 av tillgångarna. Emellertid äro av dessa senare en stor del hopade i de nordligaste provinserna och därför åtminstone under en avsevärd tid framåt undandragna användning i landets sydligare delar, dit energikonsumtionens tyngdpunkt är förlagd. En jämförelse mellan de totala krafttillgångarna och de för år 1940 beräknade kraftbehoven inom resp. kraftdistrikt utvisar det resultat, som anges av efterföljande tabell:

21¶Total krafttillgång

Kraftdistrikt N:o

I II III IV

v

VI VII VIII IX

X XI

XII-XIV

Brist resp överskott

milj. kWh milj. kWh milj. kWh

Namn Sydsvenska—Hemsjö Yngeredsfors Fin sj ö Göta älv—Gullspång Motala ström Älvkarleby Bergslagen Klarälven övre Dalälven

Totalt kraftbehov 1940

1,000 250 250 1,700 550 1,000 1,350 800 700

770 175 220 1,380 510 990 1,150 565 65

Summa för södra och mellersta Sverige

7,600

5,825

+

1,775

Ljusnan—Ljungan Indalsälven—Ängermanälven ...

2.700 7,200

1,200 770

+ +

1,500 6,430

Summa för nedre Norrland

9,900

1,970

+

7,930

Summa för övre Norrland

15,000

+ 14.295

Summa för hela landet

32,500

8,500

+ 24,000

,

230 75 30 320 40 10 200 235 635

För den händelse en fullständig utbyggnad av resp. kraftkällor och en reglering av samtliga vattendrag kunde genomföras under de närmaste 20 åren, skulle sålunda även de sydligare kraftdistrikten kunna vara självförsörjande ännu omkring år 1940, ehuru krafttillgångarna i vissa av dem då skulle vara så gott som fullständigt uttömda. Emellertid är det icke sannolikt, att en fullständig utbyggnad resp. reglering av samtliga vattendrag kan komma till stånd före år 1940. Vissa delar av de ovan angivna krafttillgångarna äro splittrade på ett stort antal små vattenfall eller så avlägsna från konsumtionsorter eller befintliga ledningsnät, att deras tillgodogörande sannolikt skulle bliva dyrbarare än krafttillskott över fjärrledningar. Vidare synas ej alla vattendrag kunna regleras före år 1940 i den omfattning, ovan beräknade siffror förutsätta. Ekonomiska, juridiska och andra förhållanden komma helt säkert att verka fördröjande å vattenregleringarnas genomförande. I vad mån dessa omständigheter medföra, att den praktiskt möjliga krafttillgången år 1940 blir mindro än don totala, är givetvis nu mycket svårt att bedöma. E n med ledning av de olika krafttillgångarnas belägenhet och storlek verkställd uppskattning ger emellertid vid handen, att krafttillgångarna inom kraftproyinsen södra och mellersta Sverige — där detta spörsmål är av betydligt större vikt än i de båda övriga — skulle, på grund av att ej alla vattenfall utbyggas, sänkas från c:a 7.6 miljarder kWh totalt befintliga till c:a 6.5 miljarder kWh eller till c:a 86 % av det totala beloppet. Enligt kapten M. Serranders beräkning uppgår den totala »utbyggnadseffekten» inom nämnda kraftprovins vid oreglerade vattendrag till c:a 1.8 miljoner hkr, men den utbyggnadsvärdiga effekten endast till c:a 1.5 miljoner h k r 1 ; den sistnämnda effekten utgör alltså enligt 1 Se »Sveriges monterade vattenkraft», sid. 9, jämförd med specifikationer i »Elektriska kraftkommitténs» betänkande sid. 264 och följande.

383 23

22 Serrander c:a 84 % av den totala eller i stort sett samma proportion som ovan beräknats. Minskningen på grund av ofullständig eller ej alls genomförd reglering av vissa vattendrags vattenföring kan endast gissningsvis uppskattas. Som förut nämnts, utgör den »utbyggnadsvärdiga» krafttillgången enligt Serrander c:a 1.5 miljon turbinhkr eller c:a 1 miljon generatorkW, vilket vid c:a 4,800 timmars utnyttjningstid motsvarar c:a 4.8 miljarder kWh pr år vid oreglerade vattendrag. Kraftmängden i de »utbyggnadsvärdiga» kraftkällorna vid fullt genomförd reglering har ovan beräknats till c:a 6.5 miljarder kWh. Då dessa siffror tydligen utgöra nedre resp. övre gränsen för det i praktiken möjliga, synes den kraftmängd, som i verkligheten kan tänkas vara möjlig att tillvarataga inom södra och mellersta Sverige omkring år 1940, kunna utgöra c:a 5.6 5 miljarder kWh, vilket värde snarast motsvarar, vad man i gynnsammaste fall skulle kunna uppnå vid nämnda tidpunkt. Den ungefärliga fördelningen av de nu ifrågavarande krafttillgångarna i södra och mellersta Sverige visas av nedanstående tabell, där det ävenledes angivits, huru kraftbehovet inom de olika distrikten kunde tillgodoses med nyssnämnda tillgångar.

Kraftdistrikt

N:o

Namn

Sannolik Sannolik Kraftbehov Brist resp. fördelning av den år 1940 excl. överskott största krafttillelektro- utan hänsyn el. term. o. Återstående överskott Ö v e r s k o t t e t disponeras gång omterm. o. till el.-term. el.-kem. för resp. bristen kring år elektrokem. o. elek.- industriens resp. brist t ä c k e s från 1940 kem. ind. kraftbehov ind. år 1940 milj. kWh

milj. kWh

milj. kWh

I Sydsvenska-Hemsjö II Yngeredsfors III Göta älv—Gullspång Motala ström VI VII VIII IX

750 120 170 1,600 400 800 1,000 400 410

770 175 220 980 510 940 640 425 65

— — — + — — + — +

20 55 50 620 110 140 360 25 345

Summa för södra och mellersta Sverige

5,650

4,725

+

rv v

milj. kWh

400 50 510 140

1,100

milj. kWh

— — — + — — — — +

20 55 50 220 110 190 150 185 345

-

175 F r å n distr. IV. » IV. » IV. Till distr. I, II o. III. F r å n distr. X o c h X I . » » X » XI. » » IX. » i) X » XI. Till distr. VII o. framtida behov inom Bergslagen.

Av tabellen framgår, att om man bortser från kraftförbrukningen för elektrotermiska och elektrokemiska ändamål, kraftprovinsen södra och mellersta Sverige ännu år 1940 sannolikt skulle kunna vara självförsörjande i krafthänseende. Detta möjliggöres — trots att antingen kraftbrist kan förutses, eller att tillgångarna så gott som fullständigt disponeras inom de flesta av provinsens kraftdistrikt — genom de stora krafttillgångarna i Göta älv och Dalälven. < För den händelse man kunde förvisa den elektrotermiska och elektrokemiska industrien helt och hållet till de nordligare kraftprovinserna, skulle sålunda Dalälvens och Göta älvs energitillgångar ännu länge bliva tillräckliga, och norrlandskraft ej behöva överföras söderut. Emellertid torde en sådan fullständig förflyttning — hur önskvärd den än ur vissa synpunkter kunde vara — icke, som redan förut antytts, bliva möjlig. Särskilt det kraftöverskott i Dalälven, som kraftdistrikten V I I och I X ha att enligt

23 tabellen uppvisa, torde icke i större utsträckning bliva disponibelt för allmän distribution resp överföring till kraftfattigare områden. Dessa krafttillgångar ägas till stor del av Bergslagsområdets stora industriföretag, vilka sannolikt komma att utnyttja kraften för egna ändamål, sannolikt däribland elektrisk tackJ \ järnsframställning. *"*"«-* ••'*"% I Klarälvsdistriktet finnas redan elekt\ m,*J riska masugnar med en kapacitet, motsvarande c:a 90 miljoner kWh (Hagfors). Förutsättningarna för en vidare utveckling av masugnsdriftens elektrifiering torde vara goda i Värmland, åtminstone ur det enskilda industriföretagets synpunkt sett, då nämligen distriktets kraftbalans ej torde spela nämnvärd roll. Det förefaller därför icke omöjligt, att den elektriska tackjärnsframställningen i kraftdistriktet Klarälven — trots den där sannolika kraftbristen — snarare ökas än minskas, och att den omkring år 1940 kan erfordra c:a 140 miljoner kWh. Inom Göta älvs-distriktet förbrukas redan betydande kraftbelopp av elektrotermiska och elektrokemiska industrier, varav huvudparten är belägen i Trollhättan. Om dessa industrier, vars kapacitet nu torde motsvara ett energibelopp av c:a 350 a 400 miljoner kWh, kunde förflyttas till nordligare trakter, skulle enligt tabellen c:a 600 miljoner kWh ännu år 1940 finnas tillgängliga i Göta älvsverken för distribution till andra distrikt. Bedan tidigare har bl. a. av Vattenfallsstyrelsen vid flera tillfällen framhållits det sannolika i en dylik förflyttning. Emellertid torde man i denna utredning knappast våga räkna med, att dessa planer kunna realiseras, utan för säkerhetens skull blott förutsätta, att de elektrotermiska och elektrokemiska industriernas kraftbehov 5Ua/a /or- Afafiiiancjer/j £>/~cc/d inom Göta älvs-distriktet i en framtid icke ökas, utan begränsas till det nuvarande Fig. 10. Grafisk framställning av de energivärdet, c:a 400 miljoner kWh. transporter mellan olika kraftdistrikt, som Med denna förutsättning skulle endast synas sannolika omkring år 1940. c:a 220 miljoner kWh komma att omkring år 1940 återstå i Göta älvsverken för krafttillskott till kraftfattigare distrikt. Det krafttillskott, som under dessa förutsättningar omkring år 1940 skulle behöva tillföras södra och mellersta Sverige norrifrån, kan sålunda beräknas till c:a 350 ä 400 miljoner kWh.

24 Den av tabellen å sid. 22 angivna kraftbalansen inom resp. kraftdistrikt omkring år 1940, framställes grafiskt av kartan, bilaga 3. Huru krafttillskotten kunna tänkas transporterade och fördelade på de olika distrikten, visas av fig. 10, där »bandens» bredd betecknar den överförda energimängden.

V. Ledningsnäten och samarbetet mellan olika kraftanläggningar. A kartan, bil. 4, ha med heldragna linjer markerats de nu befintliga, väsentligare kraftöverföringsanlägguingarna och därtill anslutna kraftstationer. Anläggningar av mera lokal betydelse, bygdedistributionsledningar, enstaka kraftstationer utan samband med de större överföringsledningarna o. dyl. hava däremot ej medtagits. A kartan ha vidare angivits de huvudledningar och därtill anslutna transformatorcentraler, som i en framtid bliva lämpliga för åvägabringandet av samarbete mellan resp. kraftnät samt för energitillgångarnas hopsamlande och vidare transport. I allmänhet har därvid den principen tillämpats, att en »samlingsskeneledning» framdragits längs varje vattendrag. Särskilt i Norrland blir denna ledningsföring utpräglad. Vattenkrafttillgångarna, som där i regel äro belägna längs hela floden nedanför fjällsjöarna, ha antagits bliva hopsamlade till vissa centralpunkter, stundom lämpligen med ledningar av lägre ordning, vilka ej markerats å kartan, men som avsetts att inlöpa till transformatorcentraler vid de stora huvudlinjerna; i vissa fall kunna de enskilda kraftstationerna lämpligen anslutas direkt till de större huvudledningarna (å kartan markerade med prickade linjer). Dessa sistnämnda ledningar framdragas till kustlandet, där energikonsumtionens tyngdpunkt är belägen, och där transformatorcentraler för energiens fördelning till konsumenterna förläggas. Ledningar för dylik fördelning ha i regel ej utritats annat än i de fall, de redan finnas, eller deras utbyggnad redan projekterats (t. ex. Vattenfallsstyrelsens 40 kV-nät i den norrbottniska kustremsan). I nedre Norrland, varifrån energi har tänkts överförd till södra och mellersta Sverige, har å de ovan omtalade samlingsskeneledningarna längs de olika älvarna förlagts en större central för älvsystemets anslutande till ett projekterat stamlinjesystem. Detta senare har å kartan angivits med streck-kryssade linjer; dess sträckning överensstämmer med det projekt, som vid flera tidigare tillfällen omtalats av Vattenfallsstyrelsen, varför endast en kortfattad beskrivning därav lämnas i detta sammanhang. Därvid skola de smärre kompletteringar, som föranletts av denna utrednings resultat, omtalas. Från Stadsforsen i Indalsälven, dit samlingsskenorna i såväl Ångermanälven som Indalsälven införas, framdrages »norra stamlinjen» till Västerås. Den korsar därvid Ljunga-systemet, som anslutes i Torpshammar, samt Ljusne-systemet, som anslutes i Bollnäs. I Hedemora anslutas Dalälvens kraftkällor, av vilka de i nedre loppet kunna nås av redan existerande ledningsnät. Dalälvens övre kraftkällor böra förbindas med Hedemora ungefär så, som kartan, bilaga 4, angiver, varvid det härför erforderliga ledningssystemet även användes för den erforderliga kraftöverföringen till Bergslagen. Samlingsskenorna i Svartälven, Hedströmmen och Kolbäcksån bliva dessutom på detta sätt hopknutna sinsemellan och med det större stamnätet. Från Västerås utgår »västra stamlinjen» till Trollhättan, tyngdpunkten för Göta älvs krafttillgångar. Härifrån är redan en ledning för 50 kV framdragen till Värmland (Karlstad). Med kraftkällorna i Värmlands västliga floder (t. ex. Byälven) kan förbindelse erhållas medelst denna ledning. Längs Klarälvens nedre

25 lopp finnes redan erforderlig samlingsskeneledning (Uddeholms A-B:s nät). Den anknytning till stamlinjenätet, vilken erfordras för överförande av tillskottsenergi till Klarälvsdistriktet, borde med hänsyn till mest rationella ledningsföring anordnas österifrån t. ex. från Hallsberg, som utgör en knutpunkt i stamlinjesystemet. _ Då emellertid den ovan omtalade förbindelsen Trollhättan—Karlstad redan existerar, ligger det nära till hands att använda densamma för tillskottskraftens överförande (jfr fig. 10), vilket nog också kommer att ske tillsvidare så länge de överförda energimängderna äro måttliga. Längre fram kommer dock sannolikt den antydda, direkta förbindelsen över Hallsberg att bliva erforderlig. 1 Från Hallsberg har projekterats en »östra stamlinje» till Finspång, varmed Motala ströms kraftkällor ernå anslutning till stamnätet. Det i Motaladistriktet erforderliga krafttillskottet inmatas lämpligen denna väg, som ur ledningsföringssynpunkt även borde överföra kraft till Finsjödistriktet genom östra stamlinjens fortsättande längre söderut. Emellertid torde den »södra stamlinjen», Trollhättan—Skåne, komma till stånd, oavsett kraftförhållandena i Finsjödistriktet, vilket senare distrikt dessutom i alla händelser kommer att förbindas med Sydsvenska Kraft A.-B.:s nät i Skåne och Blekinge genom en huvudledning Malmö—Hemsjö—Finsjö. På grund av dessa förhållanden torde inmatningen av kraft till östra Sydsverige komma att ske över södra stamlinjen via Skåne, trots den betydligt längre överföringsväg detta medför (jfr fig. 10). Västra Sydsveriges kraftbrist torde tillsvidare böra täckas över den 50 kV-ledning, Trollhättan—Göteborg, som i Göteborg redan nu inmatar energi till Yngeredsfors Kraft A.-B.:s nät. För övre Norrland har intet stamlinjenät inritats å kartan, bilaga 4. Behovet av ett dylikt nät för denna kraftprovins egen del torde också vara tämligen litet. En eventuell framtida kraftbrist i de två sydligare kraftprovinserna skulle därför vara det huvudsakligaste motivet för en dylik stamlinjes tillkomst. Såväl en dylik kraftbrist som de tekniska möjligheterna för dess avhjälpande med kraft från Norrbotten synas emellertid nu vara så avlägsna, att det ännu så länge är allt för tidigt att sysselsätta sig med detta problem. Det må endast antydas, att den nämnda stamlinjen lämpligen torde komma att framdragas från Porjus över t. ex. Lycksele till Stadsforsen och ej längs kusten. Det å kartan, bilaga 4, antydda förslaget till huvudledningar och transformatorcentraler får ej betraktas som slutgiltigt eller som det enda möjliga. Givetvis kunna andra lösningar, som i fråga om detaljanordningar avvika från det nu framlagda förslaget, på tillfredsställande sätt befrämja den enhetliga utvecklingen. Vad härovan föreslagits, bör därför endast uppfattas som principiella riktlinjer för stordistributionssystemens framtida utveckling.

VI.

Sammanfattning.

Om krafttillgångarna i landets olika vattendrag rationellt utnyttjas och vattenföringen regleras, så långt ekonomiska förhållanden synas medgiva, skulle årligen vid normal vattenföring i Sverige kunna tillgodogöras c:a 32.5 miljarder kWh. Därav falla emellertid nära nog hälften eller c:a 15 miljarder på kraftprovinsen 1 Det bör hftr anmärkas att som tredje alternativ kraftöverföring från Klarälvens översta lopp till distriktets sydligare delar är tänkbar. Där finnas nämligen c:a 150 ä 200 miljoner k W h i fall, belägna nära norska gränsen.

2(5 övre Norrland, som omfattar Norrbotten och Västerbotten, c:a 10 miljarder på kraftprovinsen nedre Norrland, som omfattar övriga norrlandslän, samt endast c:a 7.6 miljarder kWh på kraftprovinsen Mellersta och Södra Sverige, dit kraftkonsumtionen till huvudsaklig del är förlagd. Om man bortser från den elektrotermiska och elektrokemiska industriens kraftbehov, skulle omkring år 1940 energibehovet i hela landet uppgå till c:a 6 miljarder kWh pr år. Härav falla på ovannämnda tre kraftprovinser, från norr räknat, resp. c:a 0.4, 0.9 och 4.7 miljarder kWh. Ehuru givetvis en förutberäkning av detta kraftbehov endast kan bliva ungefärlig — bl. a. därför att särskilt den närmaste framtidens utveckling troligen blir underkastad inflytande av relativt växlande konjunkturer — så torde likväl de angivna siffrorna vara riktiga till sin storleksordning. Ännu vid nämnda tidpunkt skulle t. o. m. den relativt kraftfattiga kraftprovinsen Södra och Mellersta Sverige kunna vara självförsörjande, om alla dess kraftresurser utnyttjades, och om den elektrotermiska och elektrokemiska industrien bleve förflyttad längre norrut. Emellertid torde bl. a, ekonomiska förhållanden föranleda dels att ej alla kraftkällor bliva bebyggda, dels att ej vattendragen reglerats till år 1940 i hela den omfattning, som förutsatts vid de ovan omtalade krafttillgångarnas beräknande. Den utbyggnad av kraftkällor, som kan antagas ha blivit möjlig omkring ar 1940 och den då sannolika vattenregleringen motsvara en högsta kraftuttagning, som — naturligtvis under förutsättning att motsvarande kraftbehov då föreligga — kan för södra och mellersta Sverige uppskattas till i runt tal 5.5 miljarder kWh. I Norrland förefinnas, som av förestående utredning framgår, så betydande krafttillgångar, att desamma helt naturligt icke vid nyssnämnda tidpunkt kunna vara ens tillnärmelsevis fullt utnyttjade. Den förflyttning norrut av den elektrotermiska och elektrokemiska industrien, som med hänsyn till hela den sydligaste kraftprovinsens kraftbalans är synnerligen önskvärd, synes av många skäl ej kunna fullt genomföras, tvärtom bör man för säkerhetens skull i vissa distrikt förutse en viss ökning av denna industrigrupps kraftbehov. E n uppskattning av det sannolika kraftbehovet för den elektrotermiska och elektrokemiska industrien är synnerligen svår, bl. a. på grund av mångfalden olika faktorer, som inverka på den framtida utvecklingen på detta område. Emellertid synes det lämpligt att man, för att vara på säkra sidan, förslagsvis beräknar c:a 1 miljard kWh för dessa ändamål inom södra och mellersta Sverige, under det att det totala kraftbehovet för hela landets elektrotermiska och elektrokemiska industri under vissa förutsättningar synes kunna komma att omkring år 1940 uppgå till i runt tal 2.5 miljarder kWh pr år. Under dessa förutsättningar skulle en kraftbrist av c:a 0.2 miljard kWh uppstå inom södra och mellersta Sverige. Då emellertid krafttillgångarna inom vissa distrikt, där överskott kan beräknas förefinnas ännu år 1940, sannolikt komma att reserveras för dessa distrikts egna framtida behov och alltså undandragas den allmänna kraftförsörjningen, kan den i realiteten omkring år 1940 rådande kraftbristen inom södra och mellersta Sverige uppskattas till c:a 0.4 miljard kWh, vilket kraftbelopp måste tillföras norrifrån. Det må vidare framhållas, att om å ena sidan de här ovan angivna kraftbehoven under vissa förutsättningar i fråga om den framtida utvecklingshastigheten kunna tyckas vara väl rikligt tilltagna, det å andra sidan naturligtvis också är möjligt, att utvecklingen kommer att gå hastigare, än vad man nu under m-

27 tryck av den rådande depressionen i allmänhet anser sannolikt. Skulle en ny högkonjunktur inträffa under den närmaste 20-årsperioden, är det både möjligt och sannolikt, att kraftbehoven kunna bliva t. o. m. högre än de, med vilka här räknats. Det är därför under alla förhållanden välbetänkt att redan nu uppdraga riktlinjer för sådana anordningar, såväl kraftstationer som fjärrledningar, som bliva erforderliga för en framtida kraftöverföring från Norrland till södra och mellersta Sverige. H u r u denna överföring kan anordnas, och huru kraften kan fördelas mellan de olika kraftdistrikten, har i princip angivits å kartan, bilaga 4, vilken dels visar de nuvarande, större elektriska kraftanläggningarna inom landet, dels upptager ett förslag till stordistributionens framtida utveckling. Till sist bör anmärkas, att vid de härovan omtalade kalkylerna över krafttillgångarnas disponerande för olika ändamål, man icke tagit hänsyn till den kraftexport till Danmark, som för närvarande är föremål för utredning av en särskild kommission, och som eventuellt i en framtid kan komma till stånd. Skulle nämligen svenska kraftkällor bliva tagna i anspråk för dylikt ändamål, kommer detta endast att bliva tillfälligtvis eller i mindre skala; i den mån Danmark erfordrar större krafttillskott, torde detta ej komma att tagas från Sverige utan från annat håll, sannolikt från Norge. Stockholm den 5 januari 1923. N I L S EKWALL.

28¶Förteckning över av Elektrifieringskommittén hittills publicerade meddelanden. Löpande nr

Serie nr

1 C: I

Redogörelse för en studieresa till Danmark.

2 A: I

Utredning angående de allmänna förutsättningarna i avseende p å krafttillgångar, kraftbehov och kraftöverföring för elektrifiering av kraftdistriktet »Sydsvenska—Hemsjö» samt angående

2 B: I

Den hittillsvarande elektrifieringen av Malmöhus läns landsbygd och de åtgärder, som b ö r a vidtagas för befrämjande av elektrifieringens utveckling.

3 C: II

Utredning angående lämpligheten bygdsdistribution.

4¶C: III

Utredning beträffande en generell metod för beräkning av distributionsnät för landsbygdsdistribution.

5 C: IV

Utredning beträffande en generell metod för beräkning av energi- och effektbehov vid landsbygdselektrifiering.

6 C: V

Utredning angående lämpliga distributionssystem för landsbygdselektrifiering.

8 A: II

Utredning angående de allmänna förutsättningarna med avseende å krafttillgångar, kraftbehov och kraftöverföring för elektrifiering av Sveriges olika kraftdistrikt.

N a m n

av 380/220 volt för lands-

Energitillgångarna i Sveriges större flodsystem efter rationell sjö- och profilreglering. | Vattenfall, tillhörande Staten. diverse fallägare. Skala: 1 mm* — 1 000 000 kWh.

so

*o

3o

Skala 1:2 000 000

STATENS REPRODUKTKDNSANSTALT

Skala 1=2 000000

STATENS REPRODUKTIONSA»<STAl.T

•*>

*?

K

ig

to

Skala 1=2000000

STATENS REPRODUKTIONSANSTA1.T

so

*f

JC

ao

Skala 1:2 000000

STATENS REPROOUKnONSANSTAU

Fortsättning från omslagets andra sida. 51. F ö r s l a g a n g å e n d e l a p p a r n a s r e n s k ö t s e l m . m . B e c k m a n . 136 s. S. 52. F ö r s l a g till s t a d g a a n g å e n d e n o m a d u n d e r v i s n i n g e n i r i k e t s a m t till i n s t r u k t i o n för n o m a d s k o l i n s p e k t ö r e n . B e c k m a n . 52 s. S. 53. S t a t e n s k o l o n i s a t i o n s n ä m n d s berättelse 1918—1922. M a r c u s . 37 s. J o . 54. B e t ä n k a n d e a n g å e n d e r e g e l b u n d e n a u t o m o b i l t r a f i k s a m t a n g å e n d e m a s k i n e l l vägtrafik i d e n o r d l i g a l ä n e n . T u l l b e r g . 191 s. K . 55. S k o l ö v e r s t y r e l s e n s f o l k s k o l u t r e d n i n g . B e t ä n k a n d e och förslag a n g å e n d e s t a t s b i d r a g till u p p f ö r a n d e av byggn a d e r för f o l k s k o l e v ä s e n d e t i r i k e t . B e c k m a n . 110 s. E . 5G. S a m m a n f a t t n i n g av u t l å t a n d e n och y t t r a n d e n i anledn i n g av s k o l k o m m i s s i o n e n s d e n 28 a p r i l 1922 avgivna b e t ä n k a n d e . N o r s t e d t . 334 s. K.

Vid v i r k e s m ä t n i n g erforderliga r e l a t i o n s t a l . N o r s t e d t 172 s. J o . 5> F ö r s l a g r ö r a n d e t i l l g o d o g ö r a n d e av k r o n a n s fiskevatten. M a r c u s . 112 s. J o . 59. Allmänfarliga b r o t t . F ö r b e r e d a n d e u t k a s t till strafflag Speciella delen. 5. Av J . C. W. T h y r é n . L u n d , Berl i n g . v j , 234 s. J u . 60 K u n g l . Elektrineringskonimitt*?ns m e d d e l a n d e n . 8. Utr e d n i n g beträffande "de a l l m ä n n a f ö r u t s ä t t n i n g a r n a m e d a v s e e n d e å krafttillgångar, k r a f t b e h o v och kraftöver f ö r i n g för elektrifiering av Sveriges olika k r a f t d i s t r i k t . B e c k m a n . 28 s. 4 k a r t . 2 väggkartor i s ä r s k i l d bilaga. Jo.

Anm. Om s ä r s k i l d t r y c k o r t ej a n g i v e s , ä r t r y c k o r t e n S t o c k h o l m . B o k s t ä v e r n a m e d fetstil u t g ö r a begynnelseboks t ä v e r n a till d e t d e p a r t e m e n t , u n d e r vilket u t r e d n i n g e n avgivits, t. ex. E . = e c k l e s i a s t i k d e p a r t e m e n t e t , J o . = j o r d b r u k s departementet. E n l i g t k u n g ö r e l s e n d e n 3 f e b r . 1922 ang. s t a t e n s offentliga u t r e d n i n g a r s y t t r e a n o r d n i n g (nr 98) u t g i v a s u t r e d n i n g a r n a i o m s l a g m e d e n h e t l i g färg för varje d e p a r t e m e n t .

Statens offentliga utredningar 1923 Systematisk

förteckning

(Siffrorna i n o m k l ä m m e r b e t e c k n a u t r e d n i n g a r n a s n u m m e r i d e n k r o n o l o g i s k a f ö r t e c k n i n g e n . )

Allmän lagstiftning:.

Iiättskipning.

Fångvård.

U t r e d n i n g r ö r . s t ä d e r n a s dornstolsväsen. [1923: G] F ö r s l a g till strafflag, a l l m ä n n a d e l e n , s a m t till lag a n g . villkorlig frigivning. [1923: 9] B e t ä n k a n d e o c h förslag r ö r a n d e f ö r v a r i n g a v f ö r m i n s k a t tillräkneliga f ö r b r y t a r e m . m . [1923: 36] S a m m a n d r a g av y t t r a n d e n över s t a d s p l a n e l a g s k o m m i t t é n s s a m t b o s t a d s k o n i m i s s i o n e n s b e t ä n k a n d e n . [1923:46 F ö r b e r e d a n d e u t k a s t till strafflag. A l l m ä n f a r l i g a b r o t t . [1023: 59] Statsförfattning.

Allmän

Jordbruk med binäringar.

statsförvaltning.

F o l k o m r ö s t n i n g s k o m m i t t é n s u t r e d n i n g a r . 3. F o l k o m r ö s t n i n g s i n s t i t u t e t i d e n schweiziska d e m o k r a t i e n . [1923:10] 4. F o l k o m r ö s t m u g s i n s t i t n t e t i N o r d a m e r i k a s förenta stater. [1923: 8] 5. F o l k o m r ö s t n i n g s i n s t i t u t e t u t a n f ö r Schweiz och F ö r e n t a s t a t e r n a . [1923: 20] F o l k o m r ö s t n i n g s k o m m i t t é n s b e t ä n k a n d e a n g . dccisiv folko m r ö s t n i n g . [1923: 19] B e t ä n k a n d e o c h förslag i fråga o m k v i n n o r s t i l l t r ä d e till statstjänster. 3. [1923: 22] B e t ä n k a n d e m e d förslag t i l l l ö n e r e g l e r i n g för befattningshavare i d o m s a g o r n a m . m . [1923:27] K o m m u u i k a t i o i i s v e r k e n s l ö n e k o m m i t t é . 5. [1923: 47] Kommunalförvaltning. K o m m u n a l f ö r f a t t n i n g s s a k k u n n i g a s b e t ä n k a n d e . 4. [1923:18] Efterskrift till Om r ö s t s a m m a n r ä k n i n g v i d k o m m u n a l a val. [1923:38] Om r ö s t s a m m a n r ä k n i n g v i d k o m m u n a l a v a l . Andra u p p lagan. [1923: 39] S t a t e n s och k o m m u n e r n a s

Vatten väsen.

Politi.

Socialpolitik. 1.

Bergsbruk. [192!: 57]

Industri. Handel och sjöfart. K o m m u n i k a t i o n s väsen. S t a t e n s s t ä l l n i n g t i l l j ä r n v ä g a r n a i främmande länder. [1923:7] U t r e d n i n g r ö r a n d e S t r ö m s h o l m s k a n a l . [1923:11] V ä g k o m i n i s s i o n e n s b e t ä n k a n d e n . 4. [1923:13] F ö r s l a g till avtal r ö r . S t o c k h o l m s b a n g å r d s f r å g a . 1923: 14] B e t ä n k a n d e a n g . S t o c k h o l m s f ö r o r t s b a n e f r å g a , 19 S t a t e n s s t ä l l n i n g till j ä r n v ä g a r n a i Sverige B e t ä n k a n d e ang. r e g e l b u n d e n a u t o m o b i l t r a n k m . m . 1923: 54] Bank-, kredit- och penningväscn.

F ö r s l a g till l a g om l ö s d r i v a r e s b e h a n d l i n g . [1923:2] B e t ä n k a n d e m e d förslag till f ö r o r d n i n g a n g . t i l l v e r k n i n g av b r ä n n v i n m . m . [1923: 28]

demokratiens problem.

Skogsbruk.

Vid v i r k e s m ä t n i n g e r f o r d e r l i g a r e l a t i o n s t a l .

flnansväsen.

M a g i s t r a t e r n a s befriande från ansvar för k r o n o u p p b ö r d e n m. m . [1923:1] Tull- och t r a k t a t k o m m i t t é n s u t r e d n i n g a r och b e t ä n k a n d e n . 18. D e n svenska m e k a n i s k a v e r k s t a d s i n d u s t r i e n s utveckling i n t i l l k r i g s u t b r o t t e t . [1923: 31]. 19. Sveriges bryggerii n d u s t r i . [1923:32] 20. G a r v e r i i n d u s t r i e n s p r o d u k t i o n s f ö r h å l l a n d e n . [1923: 33] 2 1 . Kvalitetsfrågan h o s d e t svenska vetet. [1923: 34] 22. T a b e l l e r a n g . i n d u s t r i e n s utveckling. [1923: 37] 23. Do s v e n s k a järn- o c h m e t a l l m a n u f a k t u r i n d u s t r i e r n a s u t v e c k l i n g . [1923: 44] 24. U n d e r s ö k n i n g a n g . j o r d e g e n d o m s v ä r d e n a s u t v e c k l i n g i Sverige o c h vissa f r ä m m a n d e l ä n d e r . [1923: 45] F ö r s l a g till t u l l s t a d g a . [1923: 43]

Den i n d u s t r i e l l a [1923: 30]

Fast egendom.

S p a n n m ä l s m a r k n a d s s a k k n n n i g a s b e t ä n k a n d e . [1923:! B e t ä n k a n d e a n g . det e c k l e s i a s t i k a a r r e n d e v ä s e n d e t . [19! 3:12] I n v e n t e r i n g av o d l i n g s j o r d l ä n g s I n l a n d s b a n a n 251 J o r d k o m m i s s i o n e n s b e t ä n k a n d e n . C. [1923: 40] L a g e r h u s - och k y l h u s k o m m i t t é n s betänkta Anvisningar r ö r a n d e i r d e r för ökad s p i n n m å l s b e l å n i n g . [1923: 48; Statens kolonisations! ittelse 1918—1922/19: !3: 53] F ö r s l a g r ö r a n d e 1 illj. 3 av k r o n a n s fisiev t t t e n . [1923: 58]

[1923: 29] 2.

Försäkringsväsen. Kjrkoväsen. Undervisningsväsen. Andlig odling i övrigt. B e t ä n k a n d e m e d förslag t i l l l a g o m f ö r s a m l i n g i s t y r é l s e ni. ni. 1923:4] S k o l k o m m i s s i o n e n s b e t ä n k a n d e . 5. Organisatoriska o c h e k o n o m i s k a u t r e d n i n g a r . [1923:5] 0. O m s ä t t för elever, u t e x a m i n e r a d e från s t a t e n s h ö g r e l ä r a r i n n e s e m i n a r i u m , att v i n n a i n t r ä d e vid u n i v e r s i t e t o c h d ä r avlägg:, examen s a m t om folkskollärares f o r t b i l d n i n g i vetenskapligt avseende. 1923: 41] F ö r s l a g till ä n d r i n g a r i j o r d f ä s t n i n g s l a g e n ni. in. 1923: 23] 1921 ä r s p e n s i o n s k o m m i t t é s b e t ä n k a n d e 2 ang. b t r e d a n d e av förbättrad p e n s i o n e r i n g från prästers!, p u p i l l k a s s a ni. n i . [1923:20] S a m o r g a n i s a t i o n av r i k s d a g s b i b l i o t e k e t o c h d e n c e n t r a l a statsförvaltningen i bok- o c h b i b l i o t e k s a v s e e n d e . 1923:35] F ö r s l a g till stadga a n g å e n d e n o m a d u n d e r v i s n i u g c i ni. m . [1923: 52] B e t ä n k a n d e och förslag a n g . s t a t s b i d r a g till u p p f ö : a n d c av b y g g n a d e r för f o l k s k o l e v ä s e n d e t i r i k e t . [1923: iö] S a m m a n f a t t n i n g av u t l å t a n d e n i a n l e d n i n g av skolkomm i s s i o n e n s b e t ä n k a n d e . [1923:56]

Hiilso- o c h s j u k v å r d . FörsTarsväsen.

Allmänt näringsväsen. K. E l e k t r i f i e r i n g s k o m m i t t é n s m e d d e l a n d e n . 6. A n g . l ä m p liga d i s t r i b u t i o n s s y s t e m . [1923: 241 8. Ang. krafttillgångar och k r a f t b e h o v m . m . [1923: 60] F ö r s l a g a n g å e n d e l a p p a r n a s r e n s k ö t s e l m . m . [1923: 51] Redogörelse a n g a a e n d e elektrisk Kraftöverföring fra Norge til D a n m a r k . [1923: 50]

Stockholm.

F ö r s v a r s r e v i s i o n e n s b e t ä n k a n d e . 3. D e l 1. Inledande avdeln i n g , lantförsvaret. [1923 :15] Del 2. Sjöförsvaret, samm a n f a t t n i n g av r e v i s i o n e n s förslag, särskilda yttranden. [1923:10] Del 3. B i l a g o r . [1923: 17]"

K. L. B e c k m a n s 383 23

Utrikes ärenden.

Boktr., 1923.

Internationell rätt.

BILAGA TILL STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1 9 2 3 : 6 0

KUNGL. ELEKTRIFIERINGSKOMMITTÉNS MEDDELANDEN. 8.

KARTOR ÖVER VATTENKRAFTTILLGÅNGARNA OCH KRAFTBEHOV EN I SVERIGE

*«c*xfr

AJlfTi

öcmzfttton

KARTA ÖVER

SVERIGES VATTENKRAFTTILLGÅNGAR EFTER RATIONELL SJÖ- OCH PR0HLRE6LERIN6 UTARBETAD AV

KUNGL. ELEKTRIFIERINGSKOMMITTÉN ÅR 1922

Vattenkraft, tillhörande Staten

Vattenkraft, tillhörande vissa större distributionsföretag

Vattenkraft, tillhörande diverse enskilda fallägare

Skala för vattenkrafttillgångarna: 1 mm2 — 100.000 kWh

Å kartan utvisas de totala energitillgångarna å vissa vattendragssträckor utan hänsyn till vattenfallens fördelning å dessa sträckor. De angivna energimängderna motsvara den i praktiken sannolika utnyttjningen. De energimängder, som under högvatten kunna utvinnas genom samarbete med annan kraftkälla, äro ej medtagna. IQ

U

5 I

5 mil.

O , iI

Längdskala 1:500,000

STATENS REPRODUKTIONSANSTALT

+++••- +++•*++ ++**.

) \ v?

OJTf/TJ'JO/y

D

• 4/W7" •

KARTA ÖVER

SVERIGES KRAFTBEHOV 0MKRIN6 ÅR 1940 UTARBETAD AV

KUNGL. ELEKTRIFIERINGSKOMMITTÉN ÅR 1922

•

Städernas och storindustriens kraftbehov

Landskommunernas kraftbehov

Statens järnvägars kraftbehov

•

Enskilda järnvägars kraftbehov

Skala för kraftbehoven: 1 mm« — 50.000 kWh För den elektrotermiska och elektrokemiska industrien angivas endast de nuvarande kraftbehoven, men ej eventuell ökning till år 1940. Ej heller angivas eventuella kraftbehov för elektrisk kokning och uppvärmning.

/o In

f I

s sn// J

o I Längdskals 1500.000

STATENS REPRODUKTIONSANSTALT

++*•++ +«*+* +++*.