Handledning vid utarbetandet av brandordningar för städer, köpingar och municipalsamhällen.
National Library of Sweden
Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012
STATENS O F F E N T L I G A UTREDNINGAR
1923:63
KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET
HANDLEDNING VID UTARBETANDET AV
BRANDORDNINGAR FÖR STÄDER, KÖPINGAR OCH MUNICIPALSAMHÄLLEN
S T O C K H O L M 1 9
2 3
S t a t e n s o f f e n t l i g a u t r e d n i n g a r 1923 Kronologisk
förteckning
1. Betänkande med förslag angående magistraternas 27. Underdånigt betänkande m e d förslag till lönereglebefriande i visst avseende från ansvar för k r o n o u p p ring för befattningshavare i domsagorna m. m. Beckbörden m. m. Norstedt. 57 s. F l . m a n . 85 s. J u . 2. Förslag till lag om lösdrivares behandling m. fl. för- 28. Underdånigt b e t ä n k a n d e med förslag till förordning fattningar. Del 5 av fattigvårdslagstiftningskominitangående tillverkning av b r ä n n v i n m. m. Blom. téns betänkanden. Palmquist. xj, 423 s. S. 67 s. F i . 3. S p a n n m å l s m a r k n a d s s a k k u n n i g a s betänkande. Nor29—30. Den industriella demokratiens problem. 1. Betänstedt. -11 s. J o . kande j ä m t e förslag till lag om driftsnämnder. 240 s. 4. Betänkande med förslag till l a g om församlings2. Den industriella demokratien i u t l a n d e t . 267 s. styrelse samt till bestämmelser om folkskoleäreudeTullberg. S. nas överflyttning från den kyrkliga till den borgerliga k o m m u n e n m. m. Palmquist. vj, 304 s. E . 31. Tull- och t r a k t a t k o m m i t t é n s u t r e d n i n g a r och betän5. Skolkommissionens b e t ä n k a n d e . 5. Organisatoriska kanden. 18. Den svenska m e k a n i s k a verkstadsinduocli ekonomiska utredningar. Norstedt. 236 s. E . striens utveckling intill krigsutbrottet. Av E. 6. Utredning angående vissa spörsmål rörande städerLinder. Tullberg, iv, 435 s. F i . nas domstolsväsen. Av N. Herlitz. Norstedt. 164 s. J u . 32. Tull- och t r a k t a t k o m m i t t é n s u t r e d n i n g a r och betän7. Statens ställning till j ä r n v ä g a r n a i olika främmande kanden. 19. Sveriges bryggeriindustri. Av A. Lilienländer. Av A. Lilienberg. Tullberg. 411 s. K. berg. Tullberg, iv, 40 s. F i . 8. Folkomröstningskommitténs u t r e d n i n g a r angående 33. Tull- och t r a k t a t k o m m i t t é n s u t r e d n i n g a r och betänreferendum i främmande länder. 4. Folkomröstningskanden. 20. Garveriindustriens produktionsförhållaninstitutet i Nordamerikas förenta stater. Av H. Tingden. Av W . Smith. Marcus, iv, 175 s. F i . sten. Tullberg, i v, 399 s. J u . 34. Tull- och t r a k t a t k o m m i t t é n s u t r e d n i n g a r och betänfl. Förslag till strafflag, a l l m ä n n a delen, s a m t förslag kanden. 21. Kvalitetsfrågan hos det svenska vetet. till lag angående villkorlig frigivning j ä m t e motiv. Av H. Nilsson-Ehle. Marcus. 16 s. F i . Marcus, xiij, 534 s. J u . 35. Sam organisation av riksdagsbiblioteket och den cen10. Folkomröstningskommitténs u t r e d n i n g a r angående trala statsförvaltningen i bok- och biblioteksavseende. referendum i främmande länder. 3. FolkomröstAv V. Gödel. Marcus. 54 s. F i . ningsinstitutet i den schweiziska demokratien, dess 36. Betänkande och förslag rörande förvaring av förförutsättningar, formor och funktioner. Av A. Bruseminskat tillräkneliga förbrytare j ä m t e förslag till inwita Tullberg. 381 s. J u . ternering av farliga återfallsförbrytare. L u n d , Ber11. Utredning rörande ombyggnad av Strömsholms kaling. 116 s. J u . nal samt u t s t r ä c k n i n g av kanalen från Smedjebacken 37. Tull- och t r a k t a t k o m m i t t é n s u t r e d n i n g a r och betäntill Ludvika. Meddelande från Kungl. Kanalkornkanden. 22. Oversiktstabeller angående den svenska missionen. Nr 5. Hseggström. 133 s. 2 kart. K> industriens utveckling 1891—1920jämte a n m ä r k n i n g a r . 12. Betänkande och förslag angående det ecklesiastika Marcus, i v, 147 s. F i . arrendeväsendet. Beckman, xij, 239 s. E . 38. Efterskrift till Om r ö s t s a m m a n r ä k n i n g vid kom13. Vägkommissionens b e t ä n k a n d e n . 4. Förslag till lag munala val enligt lagarna den 9 j u n i 1922. Av E. v. om enskilda vägar m. m. Marcus. 147 s. K. Heidenstam. Beckman, (s. 53—611. S. 14. Betänkande med förslag till avtal rörande Stock- 39. Om r ö s t s a m m a n r ä k n i n g vid k o m m u n a l a val enligt holms bangårdsfråga. Beckman. 46 s. 10 kart. K. lagarna den 9 j u n i 1922. Av E. v. Heidenstam. Andra 15—17. Försvarsrevisionens b e t ä n k a n d e . 3. B e t ä n k a n d e upplagan. Med efterskrift. Beckman. (4), 61 s. S. och förslag rörande revision av Sveriges försvars- 40. Jordkommissionens b e t ä n k a n d e n . 6. Om sociala arrenväsende. Del 1. Inledande avdelning, Fantförsvaret. debestämmelser, avlösning av arrendejordbruk, före•viij, 661 s. Del 2. Sjöförsvaret, sammanfattning av k o m m a n d e av vanhävd, u p p b ä v a n d e av fideikommiss revisionens förslag, särskilda y t t r a n d e n . (2), 741 s. i fast egendom, anskaffande av t o m t m a r k till bostäder Del 3. Bilagor. (2), 90, 33, 28, 19, 53, 85, 4, 30, 2, 48, 30, m. m. Marcus. 50o s. J u . 36, 6 s. Beckman. F ö . 41. Skolkommissionens betänkande. 6. Om r ä t t för 18. Kommumilförfattningssakkunnigas b e t ä n k a n d e 4 elever, utexaminerade från statens h ö g r e lärarinnesemed förslag till lag: om l a n d s t i n g m. m. Beckman. minarium, a t t v i n n a inträde vid universitet och 235 s. S. * där avlägga examen, s a m t om folkskollärares fort19. Betänkande angående decisiv folkomröstning, avbildning i vetenskapligt avseende. Norstedt. 63 s. E . givet av folkomröstningskommittén. Tullberg. 40 s. 42. Lagerhus- och k y l h u s k o m m i t t é n s betänkande. 2. Ju. Lagerhusväsendet i Sverige och d ä r m e d samman20. F o l k o m r ö s t n i n g s k o m m i t t é n s u t r e d n i n g a r angående hängande förhållanden. Norstedt, viij. 300 s. J o . referendum i främmande länder. 5. Folkomröstnings- 43. Förslag till tullstadga j ä m t e motivering. Norstedt. institutet utanför Schweiz och F ö r e n t a staterna. (2), 134 s. F i . Tullberg. 71 s. J u . 44. Tull- och t r a k t a t k o m m i t t é n s u t r e d n i n g a r och betän21. Betänkande angående o r d n a n d e t av Stockholms förkanden. 23. De svenska järn- och m e t a l l m a n u f a k t u r ortsbanefråga. Blom. 128 s. 11 kart. K. industriernas utveckling med särskild h ä n s y n till förhållandena vid tiden n ä r m a s t före världskrigets ut22. Betänkande och förslag i fråga om kvinnors tillträde brott. Av G. Delling. Tullberg, iv, 196 s. F i . till statstjänster. 3. Kvinnas behörighet a t t i n n e h a v a prästerlig och a n n a n kyrklig tjänst. Marcus. 51 s. J u . 45. Tull- och t r a k t a t k o m m i t t é a s u t r e d n i n g a r och betän23. Betänkande med förslag till lag om ändring i vissa kanden. 2i. Undersökning angående jordegendomsdelar av lagen den 25 maj 1894 angående jordfästning värdenas utveckling i Sverige och vissa främmande ni. m. Norstedt. 56 s. J u . länder. Av K. Amark. Marcus, iv, 93 s. F i . 24. Kungl. Elektrifieringskommitténs meddelanden. 6. 46. S a m m a n d r a g av yttranden över stadsplanelagskomUtredning angående lämpliga distributionssystem för mitténs betänkande med förslag till stadsplanelag landsbygdselektrifiering. Beckman, viij, 192 s. J o . och författningar som därmed h a v a samband samt bostadskommissionens betänkande med förslag till 25. I n v e n t e r i n g av odlingsjord längs I n l a n d s b a n a n från byggnadsstadga. Palmquist. 367 s. J u . Ströms södra sockengräns till Storuman. Tullberg. 30 s. 2 kart. J o . 47. Kommunikationsverkens lönekommitté. 5. Betän26. 1921 års pensionskommittés b e t ä n k a n d e . 2. Betänkande angående beredande av semester åt viss ickekande angående avveckling av den stärblius efter ordinarie personal i statens tjänst. Fahlcrantz. 49 s. präst tillförsäkrade förmånen av tjänst- och n å d a r K. s a m t beredande i s a m m a n h a n g därmed av förbättrad 48. Anvisningar rörande vissa åtgärder för möjliggörande pensionering från prästerskapets änke- och pupillav ökad spannmålsbelåning från j o r d b r u k a r n a s sida. kassa. Tullberg. 100 s. E . Norstedt. 43 s. J o .
Fortsättning å omslagets tredje sida.
K GM M U N I K A T I O X S D K P A R T E M E N
TET
HANDLEDNING VID UTARBETANDET AV
BRANDORDNINGAR FÖR STÄDER, KÖPINGAR OCH MUNICIPALSAMHÄLLEN
STOCKHOLM
1923 ISAAC MARCUS' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG
3 Den brandstadga, som utfärdats den 15 juni 1923 och som skall träda i kraft den 1 januari 1924, då brandstadgan, för rikets städer den 8 maj 1874 upphör att gälla, innehåller åtskilliga förändringar i vad förut gällt. E n följd härav blir, att de brandordningar, som nu finnas fastställda för städerna och med dem jämförliga samhällen, måste ersättas med nya sådana eller åtminstone undergå omarbetning. Föreliggande förslag har tillkommit för att utgöra en handledning vid nämnda arbete. Förslaget, som följer den nya brandstadgans uppställning, upptager i särskilda paragrafer vad som bör införas i brandordningen. Åtskilliga av paragraferna hava dock icke blivit utformade u t a n har i desamma endast angivits vad de böra innehålla. De förhållanden, som dessa paragrafer äro avsedda att reglera, äro nämligen å olika orter så skiftande, att det måste överlämnas åt varje ort att avgöra, vad som kan vara mest passande för densamma. De anmärkningar, som finnas vid dessa paragrafer, äro avsedda att därvidlag vara vägledande. Då den nya brandstadgan tillkommit för att bättre tillgodose vårt lands brandfVvdd än hittills varit fallet, ä r det tydligt, att även brandordningarna, som ju skola supplera brandstadgans bestämmelser, böra bliva ett uttryck härför. För att vara gällande skall brandordning fastställas av länsstyrelsen. Denna myndighet skall också vaka över att brandväsendet inom länet är tillfredsställande ordnat samt, där underlåtenhet i sådant hänseende äger rum å någon ort och länsstyrelsens framställningar om rättelse icke efterföljas, anmäla förhållandet hos Konungen. Vederbörande länsstyrelser torde därför vid sin granskning av brandordningarna, innan desamma fastställas, icke underlåta att taga i övervägande, huruvida brandordningarnas bestämmelser äro sådana, att de kunna anses på ett tillfredsställande sätt ordna ortens brandväsende.
1 KAP.
Om brandstyrelse. i §. 1 mom. Förvaltningen av brandväsendets angelägenheter handhaves av en brandstyrelse. Denna utgöres av en helst lagfaren, av magistraten (stadsstyrelsen) vald ledamot, stadsarkitekten, föreståndaren för stadens vattenledning samt fyra ledamöter, av vilka en bör vara byggnadssakkunnig, valda av stadsfullmäktige (allmänna rådstugan, kommunalfullmäktige, kommunalstämma, municipalfullmäktige, municipalstämma). För de av magistraten (stadsstyrelsen) och stadsfullmäktige (allmänna rådstugan etc.) valda ledamöterna skola finnas suppleanter. Anm. I samhälle, där stadsarkitekt eller föreståndare för vattenledning ej linnes, eller där det anses icke lämpligt, att de äro ledamöter av brandstyrelsen, torde det icke vara erforderligt att öka antalet av de utav stadsfullmäktige valda ledamöterna. 2 mom. Uppdraget att vara ledamot av brandstyrelsen gäller för de valda ledamöterna för fyra år; dock att första gången stadsfullmäktige(allmänna rådstugan etc.) enligt denna brandordning företaga val av ledamöter tvenne utses för endast två år. Avgår ledamot under den för honom bestämda tjänstgöringstiden, anställes fyllnadsval, och skall den sålunda valde tjänstgöra under den tid, som för den avgångne återstått. Vad sålunda stadgats för ledamot, gäller även i fråga om suppleant. 3 mom. Ledamot eller suppleant av brandstyrelse kan ej den vara, som icke uppnått tjugufem års ålder, ej heller: a) den, som är brandchef eller vice brandchef eller avlönad medlem av brandstyrkan; b) den, som icke råder över sig och sitt gods; c) den, som är förklarad ovärdig att i rikets tjänst vidare nyttjas eller eljest på grund av honom ådömd straffpåföljd icke må utöva allmän befattning, eller genom utslag, vilket ännu icke vunnit laga kraft, är dömd till straffpåföljd, varom sist förmäles, eller den, som är ställd under framtiden för brott, vilket kan medföra sådan påföljd; d) den, som är förklarad ovärdig att inför rätta föra andras talan. 4 mom. Den som av stadsfullmäktige (allmänna rådstugan etc.) blivit utsedd till ledamot eller suppleant i brandstyrelse må kunna avsäga sig uppdraget:
5 om han icke är boende inom staden, om han är ämbets- eller tjänsteman och av sin befattning hindras att fullgöra uppdraget, om han efter fyra års tjänstgöring såsom ledamot av styrelsen är i t u r att därifrån avgå, om han uppnått sextio års ålder eller eljest uppgiver hinder, som av stadsfullmäktige (allmänna rådstugan etc.) godkännes. Väljes kvinna till ledamot eller suppleant i brandstyrelse, må hon när som helst avsäga sig uppdraget. Anm. Jämlikt 4 § 1 mom. i brandstadgan skall förvaltningen av brandväsendets angelägenheter handhavas antingen av en för sådant ändamål särskilt utsedd brandstyrelse eller ock av annan kommunal förvaltningsmyndighet, på sätt stadsfullmäktige besluta. Med hänsyn till de uppgifter, som tillkomma den förvaltande myndigheten, är det av vikt, att i densamma sakkunskap blir representerad så allsidigt som möjligt. Detta torde enklast låta sig göra, om den förvaltande myndigheten utgöres av en särskilt utsedd brandstyrelse. Föreliggande förslag har därför upptagit såsom det normala, att särskild brandstyrelse finnes. I denna har beretts plats för två sakkunniga, stadsarkitekten och föreståndaren för vattenledningen. Skulle stadsfullmäktige (allmänna rådstugan etc.) besluta, att särskild brandstyrelse icke skall utses utan att förvaltningen av brand väsendets angelägenheter skall handhavas av annan kommunal förvaltningsmyndighet, bör det tillses, att det blir en myndighet, som äger förutsättningar att rätt fullgöra sitt uppdrag. Är dylikt beslut fattat, skall stadgande därom införas i denna paragraf i stället för ovan upptagna bestämmelser. Dylikt stadgande kan lyda sålunda: Förvaltningen av brandväsendets angelägenheter handhaves av — — — i egenskap av brandstyrelse. 2 §.
1 mom. Brandstyrelsen väljer vid första sammanträdet under kalenderåret inom sig ordförande och vice ordförande för året. Om utgången av dessa val skola magistraten (stadsstyrelsen) och stadsfullmäktige (allmänna rådstugan etc.) underrättas. Äro både ordförande och vice ordförande hindrade att bevista sammanträde, utses ordförande för tillfället. 2 mom. Brandstyrelsen sammanträder på kallelse av ordföranden eller vid förfall för honom av vice ordföranden så ofta omständigheterna det påkalla och jämväl när det äskas av Konungens befallningshavande, magistraten (stadsstyrelsen), stadsfullmäktige (allmänna rådstugan etc.) eller brandchefen. 3 mom. Vid sammanträde må ärende företagas till avgörande, så snart fyra ledamöter äro tillstädes, och även då endast tre äro närvarande, ifall dessa äro om beslutet ense. 4 mom. Vid val sker omröstning med slutna sedlar, där så begäres, och skiljer lotten mellan dem, som erhållit lika antal röster. I övrigt verkställes omröstning öppet. Härvid bliver den mening gällande, varom de flesta rösterna förena sig. Äro rösterna på vardera sidan lika många, gäller den mening, som biträtts av ordföranden vid sammanträdet.
(i
5 mom. Vid brandstyrelsens sammanträden skall föras protokoll, vars riktighet granskas antingen genast eller ock inom en vecka därefter av ordföranden vid sammanträdet och den eller de ledamöter, som därtill utses. Protokollen skola, ordnade i nummerföljd för året, förvaras å brandchefsexpeditionen. 6 mom. Brandchefen skall vara närvarande vid brandstyrelsens sammanträden och föredraga förekommande ärenden; ägande brandchefen, som har rätt att deltaga i överläggningarna men ej i besluten, att där han det begär, få sin mening antecknad till protokollet. Anm. Då särskild brandstyrelse icke finnes, torde av i denna paragraf upptagna bestämmelser endast de i mom. 2 och 6 förekommande böra bibehållas med erforderliga ändringar. Följande lydelse av paragrafen synes för sådant fall lämplig: 1 mom. ( = 2 mom.) För handläggning av ärende, som rör brand väsendet, sammanträder så ofta omständigheterna det påkalla och jämväl när det äskas av Konungens Befalmingshavande eller brandchefen. 2 mom. ( = 6 mom.) Då ärende, som rör brandväsendet, förekommer till behandling inför — — —, skall brandchefen vara närvarande; ägande brandchefen, som ej har rätt att deltaga i besluten, att där han det begär, få sin mening antecknad till protokollet. Av de fattade besluten skall brandchefen erhålla del genom utdrag av — — — protokoll. 3 §.
Förutom de åligganden, som jämlikt gällande brandstadga eller eljest i denna brandordning intagna föreskrifter åvila brandstyrelsen, tillkommer det styrelsen: l:o) att övervaka efterlevnaden av brandstadgan, brandordningen och övriga brandväsendet rörande författningar, reglementen och instruktioner m. m., 2:o) att tillse det instruktion rörande brandstyrkans tjänstgöring finnes av brandchefen upprättad, 3:o) att då befattning såsom brandchef eller vice brandchef eller annat befäl eller underbefäl vid brandstyrkan eller skorstensfejare skall tillsättas, därom utfärda kungörelse och införa densamma i allmänna tidningarna, 4:o) att efter förslag av brandchefen antaga, befordra och avskeda manskap vid avlönad brandstyrka, Anm. Enahanda befogenhet bör tillerkännas brandstyrelsen med avseende å så kallad frivillig brandkår, då länsstyrelsen medgivit, att dylik brandkår må ersätta annan brandstyrka. Att brandstyrelsen skall tillsätta brandchef och vice brandchef även då frivillig brandkår finnes, framgår av brandstadgan § 4 mom. 2, punkt 4. 5:o) att ådöma brandchef, vice brandchef samt befäl, underbefäl och manskap vid avlönad brandstyrka disciplinär bestraffning för förseelse i tjänsten, därest förseelsen ej anses vara av beskaffenhet att åtal vid domstol bör äga rum,
•7
Anm. I större städer torde intill en viss gräns kunna åt brandchefen överlämnas rätt att bestraffa honom underlydande personal. I fråga om frivillig brandkår, som ersätter avlönad brandstyrka, tillämpas de i § 43 mom. 4 i brandstadgan angivna straffbestämmelser. 6:o) att efter förslag av brandchefen fastställa föreskrifter angående uniform och tjänstetecken för brandchefen och vice brandchefen samt övrig personal vid brandstyrkan, Anm. I reglementet för brandstyrkan skall intagas beskrivning över fastställda uniformer och tjänstetecken. 7:o) att efter förslag av brandchefen besluta om anskaffande av brandredskap och övrig materiel, vartill anslag beviljats, Anm. I det fall då brandchefen icke besitter erforderlig kompetens för ändamålet, bör sakkunnigs mening inhämtas. 8:o) att meddela brandchefen föreskrifter angående förandet av brandväsendets böcker och räkenskaper samt tillse, att desamma föras i enlighet med dessa föreskrifter, 9:o) att hos stadsfullmäktige (allmänna rådstugan etc.) göra framställning om belöning åt den, som därav gjort sig förtjänt, 10:o) att före mars månads utgång varje år till stadsfullmäktige (allmänna rådstugan etc.) avgiva berättelse över föregående års förvaltning, ll:o) att i brandväsendet rörande angelägenheter avgiva de yttranden, som från brandstyrelsen av vederbörande myndigheter infordras, 12:o) att med uppmärksamhet följa brandväsendets organisatoriska utveckling, samt 13:o) att i övrigt främja allt, som kan lända till samhällets tryggande mot eldfara. Anm. Då i föreliggande förslag beteckningen »brandväsendet» förekommer, avses därmed dels det förebyggande brandskyddet dels ock eldsläckningsväsendet. Ordet »brandstyrka» innefattar befäl, med undantag av brandchefen och vice brandchefen, samt underbefäl och manskap i de olika slag av brandkårer, varav stadens brandstyrka är sammansatt. Med befäl menas brandchef, vice brandchef samt i större städer de personer, som antagits vid avlönad brandstyrka för att utföra viss del av de åligganden, som eljest skulle tillkomma brandchefen eller vice brandchefen att utföra. Underbefälet omfattar de personer, som i brandordningarna bruka benämnas överbrandmästare, brandmästare, brandsergeant e. d. Till manskap räknas personer i brandförmans och brandmans tjänsteställning.
a 2 KAP.
O m brandstyrka, brandchef och vice brandchef. 4 §.
1 mom. Här böra angivas de distrikt, vari staden eventuellt är indelad med hänsyn till eldsläckning och livräddning. Anm. Följande lydelse av momentet föreslås t. ex.: »För eldsläckning och livräddning är staden indelad genom X-vägen, Y-gatan och Z-vägen i två distrikt A och B.» Vid en stads uppdelning i. branddistrikt bör tillses, att varje distrikt icke göres större än att den i distriktet förlagda, avlönade brandstyrkan inom tio minuter efter det alarmeringssignal ingått, kan vara vid vilken plats som helst inom distriktet. Är staden på grund av byggnadssätt eller anhopning av industriella företag och eldfarliga upplag eller av annan orsak av särskilt eldfarlig karaktär torde den angivna tiden vara för lång. Distriktets storlek regleras alltså av huruvida brandmateriel och manskap framföras till brandplatsen medelst automobil eller hästar eller huruvida materielen dragés av manskapet. 2 mom. Detta moment skall innehålla bestämmelser om brandstyrkans sammansättning, varom stadgas i 5 § i brandstadgan. Anm. I en stad av medelstorlek (t. ex. 12 000 invånare) kan momentet givas följande lydelse: »Stadens brandstyrka skall utgöras av borgarbrandkår och allmän brandkår. Borgarbrandkåren skall hava minst följande storlek och vara fördelad på följande sätt: I distriktet A : boende inom brandstationen: 2 underbefäl; 10 brandmän därav 2 i brandförmans ställning; boende utom brandstationen: 17 brandmän därav 4 i brandförmans ställning. I distriktet B : boende utom brandstationen: 20 brandmän därav 4 i brandförmans ställning. Allmänna
brandkåren
skall hava följande
storlek:
3 underbefäl; 10 adjutanter; 300 man. Manskapsstyrkan skall vara uppdelad i rotar om 20 man. För varje rote skola vara uttagna 3 rotemästare. Rotarna skola vara jämnt fördelade över hela staden och så, att varje rotes manskap och underbefäl bliva närboende.» Då det gäller att avgöra om den avlönade brandstyrkan skall vara yrkesbrandkår eller borgarbrandkår eller en kombination av bägge, är givetvis, förutom staden sedd såsom brandobjekt, jämväl den ekonomiska frågan av stor betydelse. För mindre städer torde borgarbrandkåren med viss del av personalen boende i omedelbar närhet av brandstationen och den övriga delen
9 boende i närheten av brandstationen vara den enda möjliga. För medelstora städer torde borgarbrandkåren med viss del av personalen boende inom brandstationen och den övriga delen boende i brandstationens närhet vara lämpligast eller ock en kombination av yrkes- och borgarbrandkår enligt nedan lämnade normer. För de största städerna är givetvis yrkesbrandkåren att föredraga, om även i dessa städers förorter borgarbrandkårstypen kan komma till användning. Alla städer skola dock hava även allmän brandkår, såvida icke länsstyrelsen medgiver undantag därifrån. Vid beräkning av brandstyrkans storlek torde följande normer kunna användas . A.
Den avlönade delen av brandstyrkan.
Befäl. I varje ort, förutom brandchef och vice brandchef, en befälsperson för varje fullt 50 tusental innevånare. Underbefäl: I varje ort minst en underbefälsperson för varje befälsperson. I. Boende
M a n s k a p s s t y r k a i borgarbrandkår.
(eller i mindre stad i omedelbar närhet av brandstationen): 2 man i stad med intill 2 000 innevånare, därefter en man för varje påbörjat 1 000-tal innevånare intill 5 000, därefter 1 man för varje påbörjat 1 500-tal innevånare intill 14 000, därefter 1 man för varje påbörjat 2 000-tal innevånare. Boende utom brandstationen: 24 man i stad med intill 2 000 innevånare, därefter 2 man för varje påbörjat 1 000-tal innevånare intill 5 000, därefter 1 man för varje påbörjat 1 000-tal innevånare. IL
inom brandstationen
M a n s k a p s s t y r k a i kombinerad yrkes- och borgarbrandkår.
Här gäller vad om borgarbrandkår är sagt, med den skillnad att yrkesbrandkårens manskap skall ersätta den inom brandstationen boende delen av borgarbrandkåren, med dess å vakt liggande numerär beräknad enligt samma grunder. III.
Manskapsstyrka i yrkesbrandkår.
Följande tablå, som är utarbetad efter tyskt mönster, torde vara tillämplig för våra största städer med den lindring eller skärpning i manskapsstyrka på vakt, som av ortsförhållandena kunna påkallas:
Stads storlok i innevånareantal
Antal brand ^ " ^ brandstationer Numerär å manskapsdistrikt 1 " centralt belägna styrka alltid å vakt j i resp. distrikt å varje station
175 000
325 000
o
30 20
10 B. Allmänna brandkåren. Dennas numerär bör ej vara mindre än 150 man, förutom befäl och underbefäl, samt ej större än 400 man. Befälsstyrkan bör utgöra minst 3 befäl samt 10 adjutanter. Manskapsstyrkan bör uppdelas i rotar om 20 man i varje och böra dessa rotar fördelas å de olika stadsdelarna så, att varje rotes manskap och underbefäl bliva närboende. De olika rotarna böra hava vardera minst 3 underbefäl, förslagsvis benämnda rotemästare. Då beredskapen hos en brandstyrka i hög grad är beroende av att de ledande personerna inom densamma redan vid början av ett livräddnings- och eldsläckningsarbete äro närvarande för att utöva sin tjänst, måste det bästa från brandteknisk synpunkt vara, att brandkårens befäl och underbefäl bo inom brandstationen. Att i landets minsta städer åstadkomma detta, torde på grund av ekonomiska skäl vara omöjligt. Man får där nöja sig med att befäl och underbefäl hava sin bostad i brandstationens närhet. I medelstora städer däremot måste man fordra, att åtminstone någon av befäls- eller underbefälspersonerna har sin bostad inom brandstationen, under det att de övriga bo i närheten av densamma. I städer med mer än 20 000 innevånare bör krävas, att samtliga befäls- och underbefälspersoner äro boende inom brandstationen. Då härovan såsom minimum för den inom brandstationen eller i dess omedelbara närhet boende borgarbrandkårens manskapsstyrka angivits 2 man i stad med intill 2 000 innevånare, har detta skett uteslutande för att göra organisationen ekonomiskt genomförbar. Den styrka, som bör vara till hands, för att ett snabbt och effektivt ingripande, vilket ofta är det avgörande, skall vara möjligt, kan annars icke vara mindre än 5 man. Vilken
är då nyssnämnda
två mans betydelsefulla
uppgift?
De skola turvis bestrida ständig vakttjänst för mottagande av eldsvådeanmälan. De skola vid sådan anmälan verkställa de åtgärder, som föreskrivits angående alarmering av brandstyrkan, redskapens snabba tillhandahållande m. m., alltså arbetsuppgifter, på vilkas samvetsgranna utförande hela organisationens snabbhet och effektivitet är beroende. Beträffande den utom brandstationen boende delen av borgarbrandkåren beror dennas prestationsförmåga till stor del av den snabbhet, med vilken den kan samlas å brandstationen och anlända till brandplatsen, ty allt livräddningsoch eldsläckningsarbetes lyckliga genomförande hänger på att varje detalj i organisationen fungerar så, att största snabbhet uppnås. Vid organisationens uppgörande måste hänsyn tagas härtill, så att manskapet rekryteras bland personer, som äro så närboende, att tiden för inställelsen kan nedbringas till det minsta möjliga. Tiden från alarm till det första släckningsmanskapets inträffande med redskap å brandplatsen bör ej överstiga tio minuter. Angående yrkesbrandkåren i landets största städer har i normerna viss manskapsstyrka å vakt angivits, vilken ansetts nödvändig för den ständiga beredskapen. Stadens enskilda angelägenhet måste däremot bliva att bestämma den med hänsyn till fridagar och semester m. m. nödvändiga totala manskapsstyrkan för varje brandstation, så att vaktstyrkan alltid är fulltalig. Ovan angivna normer torde kunna anses såsom allmängiltiga. Med hänsyn till en stads byggnadssätt, därstädes befintlig industri, stadens karaktär av trädgårdsstad eller sjöstad etc. kunna emellertid modifikationer antingen till
11 skärpning eller lindring vara erforderliga. Vad som i sådant fall bör fordras, kan endast sakkunskapen avgöra. Där så kallad frivillig brandkår uppsattes, bör, för att giva densamma en lastare ställning, i brandordningen intagas bestämmelse att dess medlemmar antagas genom särskilda kontrakt. Då frivillig brandkår i regel torde komma i fråga endast såsom ersättning för utom brandstationen boende borgarbrandkår, måste å densamma uppställas enahanda krav som på denna. 5 §. Den avlönade brandstyrkans anställning sker medelst kontrakt med tre månaders ömsesidig uppsägning. Medlemmarna i allmänna brandkåren uttagas för en tid av fyra år i sänder. Anm. Här erinras om bestämmelsen i 7 § i brandstadgan, att brandchefen och vice brandchefen tillsättas för den tid och på de villkor, stadsfullmäktige besluta. 6 §.
Denna paragraf bör innehålla de fordringar, som sökande måste uppfylla för att kunna antagas till brandchef eller vice brandchef. Anm. I det för riksdagen framlagda förslaget till brandstadga hade med frångående av brandskyddskommissionens förslag i ämnet stadgats, att brandchefen och vice brandchefen skulle vara väl förfarna och vitsordade i sitt yrke samt besitta goda befälsegenskaper. Vederbörande utskott fann emellertid denna bestämmelse mindre lämplig. Det syntes utskottet lämpligast att i brandordningen för varje kommun meddelades föreskrifter angående de krav, som borde ställas på brandchefens och vice brandchefens kompetens. Någon risk kunde enligt utskottets mening icke vara förenad med denna anordning, då länsstyrelsen skulle fastställa icke blott brandordningen utan även beslut om tillsättande av brandchef och vice brandchef och därvid hade att pröva den tillsattes lämplighet för befattningen. En viss garanti funnes sålunda alltid för att kompetensfordringarna i de olika fallen icke sattes för lågt. Riksdagen delade utskottets uppfattning. Bestämmelsen har därför uteslutits i brandstadgan. Den utbildning, en person bör besitta för att kunna antagas såsom brandchef eller vice brandchef, måste helt naturligt vara vida grundligare i en större stad än i en mindre. Förutom folkmängden spela dock även andra förhållanden in, såsom byggnadssättet, stadsplanens beskaffenhet, taxeringsvärdet å ortens byggnader, förekomsten av eldfarliga inrättningar och fabriker m. m. Förslagsvis framlägges här en klassificering av utbildningen i tre grader. Utbildning av första graden skulle den äga, som avlagt officerseller reservofficersexamen eller därmed jämförlig examen samt genomgått fullständig utbildning vid större yrkesbrandkår och sedan bestritt tjänst såsom brandbefäl viss tid. Dessutom bör fordras intyg om tillräckliga insikter i byggnadslära, enär vederbörande kan tänkas erhålla uppdrag att ensam förrätta brandsyn. Andra gradens utbildning skulle den äga, som avlagt realskoleexamen och genomgått fullständig utbildning vid större yrkesbrandkår och sedan förvärvat ytterligare praktisk erfarenhet i brandtjänst. Möjligen bör även här fordras insikter i byggnadslära. Utbildning av tredje graden
12 slutligen skulle den äga, som genomgått viss tids utbildning vid yrkesbrandkår. Därjämte bör för samtliga grader fordras, att vederbörande besitter goda befälsegenskaper och en viss allmänbildning. I de städer, där, förutom brandchefen och vice brandchefen, även annat befäl skall finnas anställt And brandstyrkan, torde det vara lämpligt, att i brandordningen angiva de fordringar, som krävas för dylikt befäls anställning. 7 §.
Förutom vad i brandstadgan, denna brandordning eller eljest föreskrives, åligger det brandchefen: att vårda sig därom, att stadens brandväsen är ändamålsenligt ordnat samt att då, för sådant ändamål anslag av allmänna medel eller förändring eller tillägg i brandordningen äro erforderliga, därom göra framställning till brandstyrelsen, att avgiva de yttranden, som från brandchefen av vederbörande myndigheter infordras i ärenden angående brandväsendet, att tillse, att brandstyrkan alltid uppgår till fastställt antal och är väl övad, att upprätta och utfärda instruktion rörande brandstyrkans tjänstgöring, Anm. Instruktionen bör innehålla bestämmelser om brandväsendets inre organisation, dess taktik och teknik. Hit höra föreskrifter om den dagliga tjänstgöringen med tillhörande vakthållning, säkerhetsvakter, övningar och andra arbeten, formerna för utryckning till eldsvåda m. m., de skilda livräddnings- och eldsläckningsredskapens samt bra ndtelegra fens handha vande och vård, besiktnings- och expeditionsgöromål etc. att genom order lämna meddelanden till brandpersonalen om tillfälliga anordningar o. d., som avse den dagliga tjänstens gång, fördelning till vakter och utryckning, semester, tjänstledighet, fritid, om ändring i författningar, som beröra brandväsendet, om gatuavspärrningar och avstängning av vattenledning m. m., att föra namnrulla över brandstyrkan, inventarieförteckning samt övriga erforderliga förteckningar och journaler ävensom i enlighet med av brandstyrelsen meddelade föreskrifter brandväsendets övriga böcker och räkenskaper, att tillse, att stadens brand- och livräddningsredskap förvaras å därför bestämda ställen samt jämte brandtelegraf och övriga anordningar för alarmering städse är i gott och fullständigt skick, att tillse, att brandväsendets byggnader, materiel och utrustning aktsam: begagnas och omsorgsfullt vårdas, att, så ofta anledning därtill föreligger, besiktiga dels den brand- och livräddningsredskap, som skall av fastighetsägare anskaffas och underhållas, dels ock byggnader, upplagsplatser och dylikt, att tillse, att anteckning om vad vid brandsyn förekommit, införes i den för sådant ändamål inrättade liggaren, att inom februari månads utgång varje år till brandstyrelsen avgiv?.
13 berättelse rörande brandstyrkans verksamhet samt övriga förhållanden vid brandväsendet under föregående år, att tillse, att meddelade föreskrifter om försiktighetsmått till eldsvådas avvärjande iakttagas, att efter kallelse närvara vid byggnadsnämndens sammanträden för att lämna upplysningar, Anm. Endast å ort, där brandsyn kan förrättas av brandchefen eller annan av brandbefälet ensam, bör det åligga brandchefen att närvara vid byggnadsnämndens sammanträden. att uppgöra förteckning över vilka inrättningar och upplag, som skola betecknas såsom eldfarliga, och tillse, att sådan förteckning finnes för allmänheten att kostnadsfritt tillgå å brandchefens expedition, att ändamålsenligt fördela stadens brand- och livräddningsredskap mellan de olika brandkårer, av vilka stadens brandstyrka består, att ansvara för brandsynens riktiga utförande och de med densamma förenade åtgärder, samt att lämna brandstyrelsen det biträde, styrelsen påkallar. 8 §. Vice brandchefen åligger: att biträda brandchefen i allt, vad honom åligger, att, då brandchefen är hindrad, fullgöra de med brandchefsbefattningen förenade åligganden. 9 §. Det åligger brandchefen och vice brandchefen samt personalen vid brandstyrkan att noggrant efterleva, ej allenast vad i brandstadgan och brandordningen är stadgat utan ock vad i reglemente och instruktion finnes fastställt och vad i order meddelas. 10 §. Brandchefen och vice brandchefen liksom varje annan överordnad inom brandstyrkan är i tjänsten berättigad till ovillkorlig lydnad från underord nåds sida. 11 §. Brandchefen och vice brandchefen samt personalen vid brandstyrkan skola under tjänstgöring vara iklädda fastställd uniform eller försedda med fastställda tjänstetecken, som bäras synliga. Uniformer och tjänstetecken anskaffas och underhållas på samhällets bekostnad. Anm. Med hänsyn till det skydd, som jämlikt 10 kap. 5 § S. L. jämväl brandchefen och vice brandchefen samt personalen vid brandstyrkan torde åtnjuta, synes det vara påkallat, att föreskrift intages om att personalen skall under tjänstgöring vara uniformerad.
14 12 §. I denna paragraf införas bestämmelser om brandstyrkans övning. Anm. Yrkesbrandkåren övas i enlighet med vad reglementet eller instruktionen därom bestämmer. Borgarbrandkåren bör övas två gånger i månaden. Allmänna brandkåren bör övas minst en gång varje halvår, varvid även mönstring av densamma förrättas. Angående sättet för kallelse till övning böra erforderliga bestämmelser införas i reglementet. 13 §. Vill någon, som blivit indelad till tjänstgöring vid allmänna brandkåren, vinna befrielse därifrån, söke det hos brandstyrelsen. 14 §. 1 mom. Reglementet för brandchefen, vice brandchefen och personalen vid brandstyrkan skall innehålla såväl dessa personers rättigheter och skyldigheter som ock deras tjänsteåligganden dels i allmänhet dels inbördes och dels beträffande den egentliga brandtjänsten, allt i den mån bestämmelser därom icke finnas meddelade i brandstadga, brandordning och instruktion. Anm. Hit höra, bl. a., villkoren för befattningshavares antagande, befordran och avsked, huru därvid skall förfaras, sättet och villkoren för beviljande av tjänstledighet och förordnande av vikarie samt förfaringssättet vid ådömande av disciplinär bestraffning. 2 mom. Varje vid brandstyrkan anställd person skall tilldelas ett exemplar av stadens brandordning, innehållande jämväl brandstadgan, ävensom exemplar av gällande reglementen och instruktioner, och skola order så utfärdas, att de komma till samtliga därav berördas kännedom. 15 §. Tjänstledighet för brandchefen, vice brandchefen och vid brandstyrkan anställt befäl sökes hos brandstyrelsen; ägande dock brandchefen att efter anmälan hos styrelsens ordförande taga sig ledighet under högst 2 dygn samt bevilja vice brandchefen och befälet vid brandstyrkan enahanda ledighet. Beviljar brandstyrelsen brandchefen ledighet, skall styrelsen därom underrätta polismyndigheten. Utan brandstyrelsens medgivande må ej brandchefen och vice brandchefen samtidigt vara borta från staden. 3 KAP.
Om brand- och livräddningsredskap m. m. 16 §. Denna paragraf skall innehålla bestämmelse om att brand- och livräddningsredskapen skall vara på ändamålsenligt sätt fördelad å brandstation
15 eller brandstationer och redskapshus samt därstädes för sitt ändamål lämpligt placerad å de fordon, som för redskapens framförande till brandplatsen skola finnas tillgängliga. Desslikes angives i denna paragraf, att lämpliga transportmedel skola finnas för redskapens framförande. Anm. Vid fördelning av redskapen tillses, att icke endast den avlönade delen av brandstyrkan utan även allmänna brandkåren blir fullt tillgodosedd. I instruktionen bör angivas den mängd redskap, fordon m. m., som i huvudsak skall finnas å de olika platserna samt huru och varest redskapen äro å fordonen placerade, ävensom lämnas anvisning om redskapens rätta användande såväl vid övning som å brandplatsen; desslikes skall i instruktionen meddelande givas om huru och av vem redskapen skall tillses, vårdas och underhållas. Instruktionen bör vidare innehålla bestämmelse om att fördelningen av redskapen icke får ändras utan brandchefens i orderväg lämnade medgivande. 17 §. I denna paragraf angives, inom vilket eller vilka branddistrikt förvaringsrum för i 16 § angiven redskap skall finnas och om något eller några av dessa skall vara brandstation med brandtelegrafcentral samt med eller utan tjänstebostäder, logement, gymnastiksal, övningstorn m. m., allt med hänsyn till organisationen. Anm. Här bör tillses, att förvaringsrum finnas även för den redskap, som tilldelats allmänna brandkåren. Vid bestämmandet av dessa förvaringsrums antal och placering måste givetvis hänsyn tagas till roteindelningen. Då förvaringsrummen äro samlingsplatser för den allmänna brandkåren, böra de förläggas centralt. 18 §. Denna paragraf skall innehålla bestämmelse om de anordningar, som skola finnas, för att brandstyrkan skall kunna tillkallas vid eldsvådetillbud. Anm. De enklaste anordningar, som finnas, äro klämtning i kyrkklocka, anordnad på mekanisk eller elektrisk väg, samt alarmering genom andra fristående enheter såsom horn eller sirener. Dylika anordningar kunna givetvis ej komma i fråga i en stad, där stora värden stå på spel. Där krävas betydligt mera effektiva och mindre störande anordningar. J u kortare tidsrymden kan göras mellan en eldsvådas upptäckande och brandstyrkans ingripande, desto större är möjligheten att nedbringa skadans storlek och att komma en för eldfara utsatt person till hjälp. E n effektiv anordning är brandtelegraf med brandskåp, där meddelande om eldsvåda ingår antingen direkt till brandpersonalen eller ock till en bestämd central, varifrån de olika brandkårerna omedelbart kunna alarmeras. Genom en dylik anordning erhålles ett snabbare sätt att meddela utbruten eldsvåda och undvikes i de flesta fall, att hela samhället oroas. I denna paragraf bör exempelvis följande ingå: Ä ort, där brandtelegraf finnes: att en brandtelegraf med tillräckligt antal brandskåp å lämpliga platser uppsatta, skall finnas och att densamma skall hava sin central å brandstation»
16 eventuellt å polisstation, därest brandstation med central för brandtelegraf ej finnes, att å denna central skall för eldsvådeanmälan finnas med hänsyn till stadens storlek tillräckligt antal telefoner, att å denna central skola finnas anordningar för skyndsamt överförande av ingången underrättelse om eldsvåda till de olika brandkårernas befäl, underbefäl och manskap, att, därest brandbefälet ej bor å brandstationen, anknytning från telefonerna till brandbefälet skall finnas samt att telefonförbindelse skall finnas till polisstation och till de stadens tjänstemän, som brandchefen jämlikt brandordningen är berättigad tillkalla vid eldsvåda, att å centralen skall finnas vakt såväl dag som natt för mottagande av anmälningar m. m., att brandskåpens plats bestämmes av brandstyrelsen på brandchefens förslag, samt att uppgift ä brandskåpens placering en gång årligen skall meddelas polismyndigheten, varjämte, då förändringar i placeringen vidtagas, samma myndighet omedelbart skall underrättas därom, att brandskåpen inom stadens planlagda område icke böra vara belägna på längre avstånd från bebyggd fastighet än c:a 300 meter, att brandskåp städse skall vara lätt tillgängligt, varför den som erhållit tillstånd att avstänga gatudel framför brandskåp, är skyldig därom ofördröjligen göra anmälan till brandchefen, vilken lämnar föreskrifter rörande obehindrad tillgång till brandskåpet eller vidtager eljest erforderliga åtgärder, att brandskåp så anbringas eller vid detsamma sådan åtgärd vidtages, att detsamma under den mörka delen av dygnet blir på utmärkande sätt belyst, att å brandskåp skall finnas en lätt märkbar skylt med inskrift ordet brandskåp, varjämte å detsamma skall finnas tydlig underrättelse, huru från brandskåpet signaleras, att inom varje egendom skall genom brandchefens försorg å minst ett lämpligt ställe anbringas tryckt underrättelse, på vad sätt och varest alarm skall göras i händelse av eldfara inom egendomen och vad den, som gjort anmälan om eldsvåda eller tillbud till sådan eller soteld, har att iakttaga. Å ort, där brandtelegraf ej finnes: t. ex. att alarmering av brandstyrkan sker genom klämtning från kyrktornet, av vilken anledning elektrisk klämtningsanordning därstädes finnes anbragt vid högra utsidan av portarna till vapenhuset. 19 §. Denna paragraf skall innehålla bestämmelser om de anordningar, som skola finnas för att bereda tillräcklig vattentillgång vid eldsvåda. Anm. Här skall alltså t. ex. angivas: att vatten för eldsläckning skall tagas genom brandposter från stadens vattenledning eller, då sådan icke finnes eller äger erforderlig kapacitet, från anlagda vattenbehållare eller brandbrunnar eller från förekommande vattendrag, vid vilka skola anordnas uppställningsplatser för mekaniska pumpanordningar, att då vatten skall hämtas från vattenbehållare, brandbrunnar eller vattendrag, det åligger brandchefen tillse, att vattenbehållare och brandbrunnar alltid äro i brukbart skick samt att brandvakar under vintern hållas öppna och tydligt utmärkta i vattendragen, att, därest vattenledningen ej giver tillfredsställande vattentryck för eldsläckning, brandstyrkans sprutmateriel så förstärkes, att tillräckligt tryck erhålles,
17 att brandposterna alltid skola hållas tillgängliga och i brukbart skick samt att deras belägenhet skall vara tydligt utmärkt, att de, som äga eller disponera murade pannor eller ångpannor, äro skyldiga att på brandchefens tillsägelse vid eldsvåda under stark köld uppvärma vatten för sprutornas behov, att de, som äga hästar eller motorfordon, äro skyldiga att verkställa vattenkörning för sprutorna vid eldsvåda. 20 §.
Denna paragraf skall innehålla bestämmelse om hur brandvakt skall anordnas för uppmärksammande av eldfara. Anm. Här angives således t. ex.: att vakthållning för mottagande av anmälan om eldsvåda finnes anordnad dag och natt å brandstation eller polisstation samt att brandbevakning utomhus verkställes av stadens polisstyrka under dess patrullering eller, då polisstyrkan ej är tillräcklig härför, av särskilda nattvakter, som tjänstgöra under den mörka delen av dygnet i enlighet med för dem av brandchefen utfärdad instruktion, att bevakningens behöriga utförande skall kontrolleras genom särskilda anordningar, exempelvis genom kontrollur, att, när särskilda omständigheter därtill föranleda t. ex. vid stark torka, storm eller dylikt, brandchefen äger anordna den ytterligare vakthållning ej mindre å brandstationen än även utomhus, som kan anses nödig, ' att, när tillställning, varom förmäles i 13 § i ordningsstadgan för rikets städer, göres i byggnad, där fara för spillande av människoliv i händelse av eldsvåda föreligger, polismyndigheten äger, efter brandchefens hörande, bestämma, att brandbevakning skall anordnas, varför betalning, för vars gäldande byggnadens ägare ansvarar, skall erläggas med belopp, som av brandstyrelsen bestämmes. (Eller ock bör kostnaden för bevakningen på förhand gäldas av den, som giver föreställningen.) 21 §. I denna paragraf skall, där sä finnes nödigt, stadgas åläggande för fastighetsägare, att för sin fastighet anskaffa och underhålla viss brand- och livräddningsredskap. Paragrafen skall tillika innehålla bestämmelse om denna redskaps förvaring. Anm. Såsom exempel på stadganden, som kunna förekomma, anföres: att i bostadshus av trä samt i sådana av sten med trätrappor skola finnas dels med vatten fyllda sprutor eller brandhinkar samt brandhakar m. m. dels ock i varje bostadslägenhet, som är belägen högre än bottenvåningen och ej är försedd med minst två trappor, livräddningslinor av angiven beskaffenhet, ' att varje bebodd fastighet skall hava räddningsstege, att i byggnader, innehållande samlingslokaler, fabriker, eldfarliga inrättningar eller eldfarliga upplag, å områden för dylika upplag samt å större gårdar skall finnas den brand- och livräddningsredskap, som vid brandsyn kan föreskrivas, att brand- och livräddningsredskapen, å vilken skall vara anbragt fastighetens nummer, skall förvaras å tydligt utmärkt och lätt tillgängligt ställe inom fastigheten, att fastighetsägare skall hålla lämpliga redskap för vattenkörning. 2 — Brandordningar
för städer m. m.
4 KAP.
Om brandsyn. 22 §.
I denna paragraf angives av vem och under vilken tid av året allmän brandsyn skall förrättas, samt huru, när och av vem kungörelse därom skall utfärdas. Likaledes bör här angivas, huru kungörelse om efterbesiktning skall ske. Anm. Den lämpligaste tiden för brandsyns förrättande torde vara under eldningssäsongen. Kungörelse om brandsyn synes böra utfärdas av brandchefen och införas i ortens tidningar viss tid före synens början. Därest jämlikt 10 § 4 mom. brandstadgan i brandordningen stadgas, att brandchefen äger bestämma vilka byggnader, lägenheter och annat, som skola synas, ävensom tiden därför, att brandchefen eller annan av brandbefälet ensam äger verkställa brandsyn samt att skorstensfejaren äger verkställa den i 10 § 3 mom. 2:o) i brandstadgan omnämnda eldstadsbesiktning m. m. i samband med sotning, bör brandsynen till den del, den förrättas av brandchefen eller annan av brandbefälet äga rum under hela året enligt uppgjord plan och eldstadsbesiktningen ske under eldningssäsongen. I fråga om sättet för kungörelse av syn, förrättad av brandbefälet, torde det kunna överlämnas åt brandchefen att handla så som han finner lämpligast. Kungörelse om eldstadsbesiktning sker i samband med lämnat meddelande om sotning. Hinder torde icke möta att uppdraga eldstadsbesiktningen åt skorstensfejaren, under det att brandsynen i övrigt förrättas av brandsynenämnden. 23 §.
Brandsynenämnden (brandchefen etc.) må i särskilt fall, då nämnden (syneförrättaren) finner sådant behövligt, påkalla biträde av sakkunniga personer; och skall, därest ersättning till sakkunnig kommer i fråga, ersättning utgå av stadens kassa med belopp, som brandstyrelsen äger bestämma. Anm. Därest det anses lämpligt, att nämnden erhåller ständigt biträde (t. ex. av särskild protokollsförare) bör föreskrift därom intagas här. I händelse arvode skall utgå till dylikt biträde eller till nämndens ledamöter bör även föreskrift om hur detta skall bestämmas, lämnas i denna paragraf. 24 §.
Vid brandsyn och efterbesiktning fört protokoll skall förvaras å brandchefsexpeditionen. Anm. Då jämlikt 13 § 2 mom. brandstadgan anteckning om vad vid brandsyn förekommit skall införas i en hos brandchefen förvarad liggare, böra även protokollen vara tillgängliga hos honom. I sammanhang härmed fästes uppmärksamheten därå, att nämnda liggare icke torde kunna helt och hållet ersättas av s. k. kortsystem. Därest sådant användes, lärer det vara nödvändigt
19 att vid sidan av detsamma föra en särskild liggare, upptagande, såsom brandstadgan föreskriver, i ordningsföljd alla fastigheter inom staden. Från denna liggare kan sedan hänvisning göras till kortsystemet. 25 §. I reglemente eller instruktion skola införas de närmare bestämmelser angående brandsynens utförande, som äro erforderliga, utöver vad brandstadgan och denna brandordning därom innehåller.
5 KAP.
Om sotning. 26 §.
Det åligger husägare tillse att erforderlig sotning äger rum. 27 §.
I denna paragraf angives det antal distrikt, vari staden i och för sotnings verkställande skall vara indelad, ävensom gränserna mellan distrikten. Anm. Vid indelning i sotningsdistrikt bör iakttagas, att distrikten givas sådan omfattning, att å ena sidan ett nöjaktigt fullgörande av inom distriktet förekommande sotnings- och besiktningsarbeten möjliggöres och å andra sidan en ekonomisk administration av distriktet blir möjlig. Göres antalet distrikt för stort, fördyras givetvis administrationen av sotningsväsendet, varav följer högre taxor för sotningen. 28 §.
Då skorstensfejarebefattning är ledig, skall kungörelse därom införas, förutom i allmänna tidningarna, jämväl i den tidning, vari kommunala meddelanden för staden införas. 29 §. Skorstensfejare må ej verkställa sotning inom annat distrikt än hans eget, så framt icke brandstyrelsen efter brandchefens hörande för visst fall annorlunda förordnar. 30 §.
1 mom. Rökgångar och rökrör jämte inomhus befintliga eldstäder, vilka icke användas uteslutande för gas eller elektricitet, samt imrör skola rensas från sot, fettämnen och dylikt så ofta och fullständigt som nödvändigt är till förekommande av soteld och annan fara; och må tiden från en sotning till nästa icke utsträckas längre än
2» till två
veckor
för rökgång jämte köksspisel, pannmur eller annan eldstad, varest kokning äger rum i större omfattning än för enskilt hushålls behov, såsom i värdshus, näringsställe, bageri, rökeri eller annan därmed jämförlig inrättning; till en månad a) för rökgång och rör jämte tillhörande centraluppvärmningsapparat i vanliga bostadshus; b) i detta moment skall angivas sotningsfristen för rökgång jämte köksspisel, pannmur eller annan eldstad, varest kokning äger rum för enskilt hushålls behov. Anm. Sveriges skorstensfejaremästares riksförbund har såsom sin åsikt uttalat, att vid fastställandet av denna sotningsfrist vore lämpligast att såsom indelningsgrund, där ej klimatiska eller andra förhållanden betingade skärpning av bestämmelserna, lägga den i förslag till byggnadsstadga för riket föreslagna indelningen i byggnadsgrupper. I berörda förslag har följande gruppindelning angivits: grupp I största tillåtna hushöjd 7 1 / 2 meter, högsta tillåtna våningsantal 2 » II » » » 107.! » » » » 3 » III » » » 14 '/i » » » » 4 » IV » » » 18 » » » » 5 Sotningen skulle således verkställas med följande mellantider: Inom grupp I : två månader, alltså 6 gånger årligen » » I I : sex veckor » 8 » » » » I I I : en månad » 12 » » » » IV: » » » 12 » » till ett år a) för rökgång jämte kamin och kakelugn, som användas uteslutande för rums uppvärmning, ävensom för badkamin; b) för rökgång och rör jämte tillhörande centraluppvärmningsapparat till större byggnader såsom kyrkor, sjukhus, skolor, teatrar samt industriella inrättningar; c) för skorsten med rökgångar och kanaler, som höra till fabrik eller annan anläggning. Imrör, som uteslutande tjänar till immans avledande och som tillhör köksspisel eller annan eldstad, varest kokning äger rum i större omfattning än för enskilt hushålls behov, skall rensas minst en gång var tredje månad och sådant imrör från annan eldstad minst en gång var sjätte månad. 2 mom. Om i anseende till lägenhetsinnehavares bortovaro eller annan orsak eldning i eldstad, vars rökgång med tillhörande imrör, efter vad ovan är sagt, bör å bestämda tider sotas, ej skett efter senast verkställda sotning, behöver sotning därstädes under denna tid icke företagas.
21 3 mom. Brandstyrelsen äger, där så påfordras, att, efter brandchefens och skorstensfejarens hörande, avgöra, vilka eldstäder skola hänföras till det ena eller det andra av ovan i 1 mom. nämnda slag, ävensom, därest med hänsyn till eldstads, rökgångs, imrörs eller det använda bränslets beskaffenhet m. m. för visst fall erfordras jämkning vare sig till skärpning eller till lindring i de här ovan fastställda sotningsfrister, därom besluta. Anm. Ovan angivna sotningsfrister äro föreslagna av Sveriges skorstensfe jaremästares riksförbund. De torde vara de kortaste, som i något fall behöva förekomma. Därest en förlängning av desamma anses böra göras, erinras om bestämmelsen i 19 § 2 mom. brandstadgan, att tiden från en sotning till nästa icke får sättas längre än till tre år. 31 §. Om för sotningsarbetes utförande hål å eldstad, rökgång eller mur måste upptagas, åligger det husägaren att ombestyra såväl hålets upptagande som dess igenmurande, och skall skorstensfejaren tillse, att detta arbete utföres på ett mot eldfara betryggande sätt. 32 §.
Eldstads och rökgängs rengöring medelst s. k. utbränning må ej ske utan skriftligt medgivande av husägaren och tillstånd av brandchefen, som efter skedd besiktning meddelar erforderliga föreskrifter i ärendet. Anmälan om utbränning skall av skorstensfejaren på förhand göras hos polismy ndigheten. Anm. I reglemente för skorstensfejaren bör angivas, hur utbränning skall ske. 33 i Då skorstensfejaren verkställt i 10 § 4 mom. brandstadgan omförmäld eldstadsbesiktning m. m., åligger det honom att till brandchefen avgiva rapport härom för införande i liggaren. Anm. Denna paragraf införes i brandordningen endast för det fall, att därstädes i kapitlet om brandsyn stadgats, att skorstensfejaren skall förrätta eldstadsbesiktning. 34 §.
Det åligger skorstensfejaren att med noggrann uppmärksamhet följa byggnadsföretag och därvid tillse, att alla rökgångar, eldstäder, imrör, ventilationsrör m. m. bliva författningsenliga och för sitt ändamål lämpliga. Förekommer därvid anledning till anmärkning, skall skorstensfejaren sådant hos byggnadsnämnden anmäla. Nybyggnad, eller byggnad, som undergått till nybyggnad hänförlig ändring, må, så framt eldstad eller rökgång däri förekommer, ej tagas i bruk, innan densamma på av byggnadsnämnden gjord anmodan blivit av
22 skorstensfejaren undersökt och godkänd i anseende till rökgångar och eldstäder, varom hans skriftliga besked skall till nämnden avlämnas. Anm. Det kan ifrågasättas, huruvida icke jämväl bestämmelse bör intagas därom att det åligger husägare att å fastighet vidtaga anordningar, som underlätta sotningsarbetet eller äro ägnade att förekomma olyckor därvid. Dylik bestämmelse synes dock lämpligast böra intagas i byggnadsordningen. 35 §. Skorstensfejaren är skyldig föra en över distriktets samtliga fastigheter upplagd kontrollbok, vari dag för dag skola antecknas de förrättningar, som verkställts, de felaktigheter eller andra missförhållanden, som därvid iakttagits, samt de åtgärder, som för rättelses vinnande av skorstensfejaren vidtagits. Kontrollboken skall uppvisas dels för brandchefen å första helgfria dag efter varje kvartals utgång, varöver brandchefen gör anteckning i boken, dels ock för brandchefen och brandstyrelsen så ofta det av dem påfordras. 36 §.
Skorstensfejaren skall hos sig anställa tillräckligt antal biträden och bland dem så många lämpliga förmän, som personalens storlek och verksamhetens omfattning kräva. Till biträden må endast användas ärliga, nyktra och i. övrigt ordentliga samt för sotningsarbete lämpliga personer; och kan brandstyrelsen förbjuda sotningsarbetes utförande av den, som ej uppfyller nämnda fordringar. 37 §.
Allt sotningsarbete, som ej utföres av skorstensfejaren personligen, skall på hans ansvar under omedelbar tillsyn av honom eller hos honom anställd förman och med lämpliga redskap verkställas sorgfälligt samt så varsamt och omtänksamt, att i lägenheterna befintligt bohag ej skadas. Vid sotning skall jämväl iakttagas, att sotet uppsamlas i av lägenhetsinnehavaren tillhandahållna kärl. Tiden för arbetet skall lämpas efter husägarens eller lägenhetsinnehavarens skäliga önskningar, och vare i detta avseende särskilt iakttaget, att arbetet, om det utan fara för soteld kan undvikas, icke företages vid tillfällen, då detsamma företrädesvis skulle vålla lägenhetsinnehavare omak. 38 §.
För skada å mur, byggnad, tak eller inredning, som vid sotningsarbete genom oaktsamhet eller oskicklighet av skorstensfejaren eller hans biträden förorsakas, liksom ock för de förseelser mot stadganden i detta kapitel, vilka i följd av bristande tillsyn eller otillräckliga förhållningsorder kunna av biträdena begås, vare skorstensfejaren själv ansvarig.
23 39 §. Efter erhållen underrättelse om utbruten soteld i skorsten åligger det skorstensfejaren att komma tillstädes med sina biträden och vidtaga åtgärder för eldens dämpande. Anm.
I fråga om skorstensfejarens skyldighet vid eldsvåda stadgas i 52 §. 40 §.
Skorstensfejaren, vilken icke utan särskilt tillstånd av brandstyrelsen må vara boende utom sitt distrikt eller utöver 48 timmar från staden bortrest, skall hava sin bostad försedd åt gatan med tydlig skylt, utmärkande hans namn och yrke. Skorstensfejaren, som på stadens bekostnad skall hava telefon i sin bostad, skall viss tid varje dag vara att träffa därstädes; och skall under den övriga delen av dygnet i bostaden finnas lämplig person, som mottager och besvarar meddelanden. Varje år före den 1 april och den 1 oktober skall skorstensfejaren anmäla sin bostad hos brandstyrelsen, som lämnar allmänheten meddelande därom genom kungörelse i den tidning, vari kommunala meddelanden för staden införas. Ändrar skorstensfejaren bostad, åligger det honom att inom 8 dagar därefter sådant anmäla hos brandstyrelsen för det kungörande, som ovan sägs. 41 §. Är skorstensfejaren av sjukdom eller annan anledning hindrad att sin tjänst förrätta, skall han därom göra anmälan till brandstyrelsen, som äger förordna lämplig ställföreträdare. 42 §.
För utfört sotningsarbete erhåller skorstensfejaren betalning enligt antagen och fastställd taxa. Anm. Härav framgår, att då skorstensfejaren erhållit i uppdrag att förrätta eldstadsbesiktning m. m., detta åligger honom såsom en tjänsten åtföljande skyldighet utan att han är berättigad att därför bekomma särskild ersättning.
43 §.
I reglemente för skorstensfejaren skola införas närmare bestämmelser om -lians rättigheter och skyldigheter.
24 6 KAP.
Om allmänna försiktighetsmått till förebyggande av eldsvåda. 44 §. 1 mom. Ej må någon handskas ovarsamt med brinnande, glödande eller eldfarliga föremål under sådana omständigheter, att fara för eldsvåda därigenom kan uppstå. Det är sålunda förbjudet, bland annat: att använda bart brinnande ljus, tända stickor eller dylikt eller röka tobak i ladugårdar, stall och andra uthus, å vindar samt i garderober och dylika utrymmen, att lämna uppgjord eld utan vård, att inomhus annorledes än i kärl, försedda med självstängande lock och helt och hållet förfärdigade av icke brännbart material, förvara u r eldstäder tagen aska, slagg och sot, eller med olja bemängda trasor, trassel och dylikt. att utan erforderliga försiktighetsmått och utan polismyndighetens efter brandchefens hörande därtill lämnade tillstånd, koka olja, beck, tjära och andra eldfarliga ämnen eller utomhus bära fackla eller bloss. 2 mom. E n v a r åligger att, såvitt i hans förmåga står, tillse, att eldstad med därtill hörande rökgångar samt anläggningar och ledningar för belysning eller kraftöverföring, som av honom begagnas, äro utan fel, som kan medföra eldfara, och att, om sådant fel upptäckes, genast vidtaga åtgärder för dess avhjälpande. B mom. I övrigt erinras envar om skyldigheten att ställa sig till efterrättelse vad i gällande författningar finnes föreskrivet till förebyggande av eldfara och till räddning av människoliv och egendom vid eldsvåda. 45 §. Vill någon hava upplag eller förråd utöver husbehov av lätt brännbara ämnen såsom ved, kol, virke, hö, halm och dylikt eller av eldfarliga ämnen såsom sprit, olja, karbid, osläckt kalk och dylikt göre ansökan därom hos polismyndigheten, som efter brandchefens hörande har att, därest ansökningen bifalles, meddela de föreskrifter, som för åstadkommande av säkerhet mot eldfara kunna anses erforderliga. 46 §.
Det åligger husägare att tillse, att gångar å vindar och i källare ej belamras samt att brännbara ämnen ej läggas närmare rökgång än en meter; och skall anslag om vad sålunda är förbjudet, fästas å dörr till vind och källare.
25 47 $.
Det åligger husägare och lägenhetsinnehavare att till brandchefen göra skriftlig anmälan, då eldfarlig inrättning eller eldfärligt varulager eller upplag skall anordnas, undergår avsevärd förändring eller borttages. Då dylik anmälan inkommit, skall brandsyn förrättas. Ä brandchefsexpeditionen skall finnas tillgänglig förteckning å inrättningar, som skola betraktas såsom eldfarliga.
7 KAP.
Om förfarandet vid eldsvåda m. m. 48 §. 1 mom. Envar, som upptäcker eldsvåda eller fara därför, skall meddela detta genom signalering från brandskåp eller genom anmälan till brandstation eller till polisstation eller till brandvakt, vare sig denne är patrullerande polisman eller särskild brandvakt. Har signal givits från brandskåp, skall den signalerande själv kvarstanna i närheten av brandskåpet eller där ställa annan för sig att lämna brandstyrkan besked om, varest eldsvåda utbrutit eller fara därför föreligger. 2 mom. Underrättelse om soteld meddelas på samma sätt, dock må ej signal från brandskåp givas. Anm. I samhälle, där brandtelegraf ej finnes, måste givetvis innehållet i denna paragraf undergå med hänsyn till nämnda förhållande betingade ändringar. 49 $. 1 mom. När underrättelse om utbruten eldsvåda eller tillbud därtill ingått till brandtelegrafcentralen, skall ofördröjligen alarmering av brandstyrkan verkställas och utryckning ske i enlighet med föreskrifterna i gällande reglementen, instruktioner och order. Anm. Se föregående anmärkning. 2 mom. Utan hinder av eljest gällande föreskrifter äger till brandställe utryckande brandstyrka begagna genaste färdväg och under föreskrivna signaler använda den största färdhastighet, som omständigheterna medgiva; skolande envar gående, ridande eller åkande vika ur vägen för brandmanskap och dess fordon. 3 mom. Om spårvagnsförares skyldighet, då utryckande brandmanskap närmar sig, stadgas i reglementet angående trafik med spårvagnar. 4 mom. Avstänges helt eller delvis gata, väg eller annan plats i stad eller vidtages sådan åtgärd med vattenledning eller del därav, skall brandchefen underrättas om när avstängning inträder och upphör.
26 •
50 §. Ä brandplatsen föres befälet av brandchefen eller i hans frånvaro, av högsta närvarande brandbefäl, eller den i hans ställe är. 51 §. Angående brandstyrkans skyldigheter vid eldsvåda, utöver vad brandstadgan och denna brandordning angiva, stadgas närmare i reglemen,te och instruktioner. 52 §. 1 mom. Skorstensfejaren och hans biträden äro skyldiga att omedelbart inställa sig till eldsläckningstjänst på brandchefens kallelse i enlighet med vad därom i reglemente är fastställt. 2 mom. Brandchefen är vid eldsvåda berättigad att tillkalla stadsarkitekten, föreståndare för gasverk, elektricitetsverk och vattenledningsverk, samt polismästaren ävensom i övrigt de personer av kommunens förvaltning, med vilka han i och för eldsläckningsarbetet anser sig behöva rådgöra. Anm. Det förutsattes att nyssnämnda personer hava gjort sig förtrogna med reglemente och instruktion för brandstyrkan. 53 §. Polispersonal, som erhållit kännedom om utbruten eldsvåda inom samhället, har att iakttaga, vad i gällande instruktion för densamma finnes för sådant fall föreskrivet. Anm. I polispersonalens instruktion skall givetvis vara intagen en ingående föreskrift om vad densamma i tjänsteväg har att iakttaga i händelse av eldsvåda med hänsyn till ordertagning från brandbefälet, gällande, bland annat, avspärrning av brandplatsen för att giva möjlighet till snabb rörelsefrihet för eldsläckningspersonalen, åtgärders vidtagande för undanskaffande av föremål, som belamra gator eller vägar, samt i övrigt order, som äro avsedda att underlätta eldsläckningsarbetet. 54 §. Tillträde till vid eldsvåda avspärrat område är tillåtet endast för brandstyrkans personal, polispersonal, de i brandordningen omnämnda tjänstemännen, skorstensfejaren och hans biträden, så ock för den, som har egen: dom, bostad eller verksamhet inom sagda område. I övrigt må icke någon utan särskilt tillstånd av den, som vid släckningen förer befälet, vistas inom området. 55 §. 1 mom. Det åligger envar, som befinner sig i egendom, inom vilken eldsvåda utbrutit eller tillbud därtill yppats, att ofördröjligen vidtaga
de åtgärder för eldens dämpande, tillbudets avvärjande eller farans minskande, som lämpligen kunna åstadkommas. 2 mom. Det åligger envar ägare, inneboende och innevarande i egendom, som är utsatt för fara av antändning genom hetta eller flygeld, att klargöra den brandredskap, som inom egendomen finnes, att hålla denna redskap till hands på ställen, som äro i hög grad utsatta för eldfara, att tillse att luckor, fönster, dörrar o. cl. äro stängda, att bringa lättantändliga och eldfarliga ämnen i säkert förvar och borttaga, lättantändliga ämnen från fönstren, att då eld utbryter inom egendomen, därom ofördröjligen göra anmälan till brand- eller polispersonalen ävensom själv söka. släcka elden, att i övrigt vidtaga åtgärder, som kunna tjäna till förekommande av antändning och till underlättande av eldens släckning. 3 mom. I övrigt åligger det envar ä brandplatsen att ofördröjligen ställa sig till efterrättelse de föreskrifter, som för eldsvådans släckning och dithörande arbeten av brand- och polispersonalen samt vaktpersonalen meddelas. 56 §. 1 mom. Sedan eldsvåda blivit dämpad, skall, till förekommande av förnyat utbrott av densamma, eftersläckning ske och bevakning anordnas på sätt och i den utsträckning, brandchefen anser nödigt. 2 mom. Då egendom blivit vid eldsvåda så skadad, att fara kan uppkomma av lämningarna, skola desamma av brandstyrkan eller eljest tillkallat manskap försättas i sådant skick, att fara icke kan uppstå. 57 §. Påkallas brandstyrkans biträde för släckning av eldsvåda, som utbrutit inom ett avstånd av km. från samhällets gräns, må på brandchefens beprövande bero, huruvida och i vilken utsträckning sådant biträde må lämnas. Är avståndet större än nu är nämnt, skall brandchefen först inhämta samtycke av brandstyrelsens ordförande eller vice ordförande eller vid förfall för dem av ordföranden i magistraten, innan biträde lämnas. 58 §. Ersättning för brandstyrkans biträde vid eldsvåda utom stadens område utgår efter taxa, som av brandstyrelsen bestämmes. 59 §. Då brandchefen jämlikt 42 § brandstadgan påfordrar, att häst, fordon eller båt skall ställas till brandväsendets förfogande, skall ersättning därför utgå efter i staden gängse pris.
28 60 f. I de fall, då efter timad eldsvåda .polismyndigheten verkställer undersökning rörande orsaken till eldens uppkomst, bör, i den mån sådant av brandstyrelsen eller brandchefen påkallas, . jämväl undersökas, om föreskriven brand- och livräddningsredskap vid tiden för eldens utbrott funnits och i vad skick den varit underhållen, ävensom huruvida elden kan antagas hava uppkommit till följd av underlåtenhet ätt fullgöra vid brandsyn lämnat föreläggande eller av försummad sotning. Avskrift av undersökningsprotokollet bör, när anledning därtill förekommer, delgivas brandchefen.
8 KAP.
Ansvarsbestämmelser. 61 §.
Gör brandchefen, vice brandchefen eller medlem av avlönad brandstyrka sig skyldig till förseelse i tjänsten, vare underkastad disciplinär bestraffning, bestående av varning, inskränkt permission, skarpt tjänstgöring, mistning av lön, dock högst till ett belopp av 500 kronor, eller avsked. 62 §.
Den, som överträder i denna brandordning meddelad föreskrift, bote från och med 5 kronor till och med 500 kronor, där icke å förseelsen följer straff enligt allmän lag eller författning. Till enahanda ansvar vare den förfallen, som utan skäl vägrar brandchefen tillträde, då han vill besiktiga brand- och livräddningsredskap, som skall av fastighetsägare anskaffas och underhållas, eller byggnader, upplagsplatser ock dylikt.
Fortsättning
från omslagets andra
Statens ställning till j ä r n v ä g a r n a i Sverige med särskild hänsyn till inlösningsfrågan. Av A. Lihenberg. Tullberg, vj, 268 s. K. Redegorelse fra det av de danske, norske og svenske Kraftoverfaringskommissioner nedsatte elektrotekniske Udvalg angaaende elektrisk Kraftöverföring fra Norge til Danmark. Kobenliavn, J o r g e n s e n & C:o. 135 s. K. . _ . Förslag angående lapparnas renskötsel m. m. Beckm a n . 136 s. S. Förslag till stadga angående nomadundcrvisningen i r i k e t samt till instruktion för nomadskolinspektören. Beckman. 52 s. S. Statens kolonisationsnämnds berättelse 1918—1922. Marcus. 37 s. J o . B e t ä n k a n d e angående regelbunden automobiltratik samt angående maskinell vägtrafik i de nordligalänen. Tullberg. 191 s. K. Skolöverstyrelsens folkskolutredning. Betänkande och förslag angående statsbidrag till uppförande av byggnader för folkskoleväsendet i riket. Beckman, lid's. E. S a m m a n f a t t n i n g av utlåtanden och y t t r a n d e n i an-
sida.
ledning av skolkommissionens den 28 april 1922 avgivna b e t ä n k a n d e . Norstedt. 334 s. E . 57. Vid virkesmätning erforderliga relationstal. Norstedt. 172 s. J o . 58. Förslag rörande tillgodogörande av kronans fiskevatten. Marcus. 112 s. J o . 59. Allmänfarliga brott. Förberedande u t k a s t till strafflag. Speciella delen. 5 Av J. C. W . Thyrén. Lund. Berling. vi, 231 s. J u . 60. Kungl. Eiektrifieringskommitténs meddelanden. 8. Utredning beträffande de allmänna förutsättningarna med avseende å krafttillgångar, kraftbehov och kraftöverföring för elektrifiering av Sveriges olika kraftdistrikt. Beckman. 28 s. 4 kart. 2 väggkartor i särskild bilaga. J o . 61. Utredning och förslag angående de enskilda j ä r n v ä garnas bokföring. Norstedt. (4), 150 s. K. 62. 1921 års lönekommitté. Betänkande angående ordnandet av kvinnliga befattningshavares avlöningsoch pensionsförhållanden m. m. Marcus, viij,268 s. F i . 63. Handledning vid u t a r b e t a n d e t av brandordningar för städer, köpingar och municipalsanihällen. M a n u s . 28 s. K.
A n m . Om särskild t r y c k o i t ej angives, är tryckorten Stockholm. Bokstaverna med fetstil utgöra begynnelse bokstäverna till d e t departement, u n d e r vilket u t r e d n i n g e n avgivits, t. ex. E . ^ e c k l e s m s t i k d e p a r t e m e n t e t J o . ^ j o r d b r u k s d e p a r t e m e n t e t . Enligt kungörelsen den 3 febr. 1922 ang. statens offentliga utredningars yttre ano r d n i n g (nr 98) utgivas utredningarna i omslag med enhetlig färg för varje departement.
S t a t e n s o f f e n t l i g a u t r e d n i n g a r 1923 Systematisk
förteckning
(Siffrorna inom k l ä m m e r b e t e c k n a utredningarnas n u m m e r i den kronologiska förteckningen.) Fast e g e n d o m . J o r d b r u k m e d binäringar-. A l l m ä n lagstiftning. Rättskipning. Fångvård. Spannmålsmarknadssakkunnigas betänkande. [11923:3] U t r e d n i n g rör. städernas domstolsväsen. [1923:6] Förslag till strafflag, a l l m ä n n a delen, samt till lag ang. Betänkande ang. det ecklesiastika a r r e n d e v ä s e m d e t . [1923:12] villkorlig frigivning. [1923:9] Betänkande och förslag rörande förvaring av förminskat Inventering av odlingsjord längs I n l a n d s b a n a n . [19123:25] Jordkommissionens b e t ä n k a n d e n . 6. [1928:40] tiilräkneliga förbrytare m. m. [1923:36] S a m m a n d r a g av y t t r a n d e n över stadsplanelagskom- Lagerhus- och kylhuskornmitténs b e t ä n k a n d e . 2. [19323:42] mitténs samt bostadskommissionens betänkanden. Anvisningar rörande vissa åtgärder för ökad spanmmålsbelåning. [1923:48] [1923: 46] Förberedande u t k a s t till straff ag. Allmänfarliga brott. Statens kolonisationsnämnds berättelse 1918—192^2. [1923:53] [1923: 59J Förslag rörande tillgodogörande av kronans fiskevnitlen. Statsförfattning. A l l m ä n statsförvaltning. [I923:5S] Folkomröstningskommitténs u t r e d n i n g a r . 3. Folkomröstningsinstitutet i den schweiziska demokratien. Vattenväsen. Skogsbruk. Bergsbruk. [1923:10] 4. Folkomröstningsinstitutet i Nordamerikas förenta stater. [1923:8] 5. Folkomröstnings- Vid virkesmätning erforderliga relationstal. [1923:657] institutet utanför Schweiz och F ö r e n t a staterna. [1923:20] Industri. F o l k o m r ö s t n i n g s k o m m i t t é n s b e t ä n k a n d e ang. decisiv folkomröstning, [li'23:19] Handel o c h sjöfart. Betänkande o d i förslag i fråga om kvinnors tillträde till statstjänster. 3. [1923:22] Betänkande med förslag till lönereglering för befattKommunikationsväsen. ningshavare i domsagorna m. ni. [1923:27] Statens ställning till j ä r n v ä g a r n a i främmande lämder. K o m m u n i k a t i o n s v e r k e n s l ö n e k o m m i t t é 5. [1923:47] [1923:7] 1921 års lönekommitté. [1923: 62] Utredning rörande S t r ö m s h o l m s kanal. [1923:11] Vägkommissionens betänkanden. 4. J1923:13] Kommunalförvaltning. Förslag till avtal rör. Stockholms bantjardsfråga. [19223:14] Kommunalförfattningssakkunnigas b e t ä n k a n d e . 4. Betänkande ang. Stockholms förortsbanefråga. [19223:21] [1923:18] ställning till j ä r n v ä g a r n a i Sverige. [1923:419] Efterskrift till Om r ö s t s a m m a n r ä k n i n g vid k o m m u n a l a Statens Betänkande ang. regelbunden automobiltrafik nu. m. val. [1923:38] [1923:54] Om r ö s t s a m m a n r ä k n i n g vid k o m m u n a l a val. A n d r a De enskilda j ä r n v ä g a r n a s bokföring. [1923:61] upplagan. [1923:39] Statens o c h k o m m u n e r n a s finansväsen. Magistraternas befriande från ansvar för kronouppbörden m. ra. [1923:1] Tull- och t r a k t a t k o m m i t t é n s u t r e d n i n g a r och betänk a n d e n . 18. Den svenska m e k a n i s k a verkstadsindustriens utveckling intill krigsutbrottet. [1923:31] 19. Sveriges bryggeriindustri. [1923:32] 20. Garveriindustriens produktionsförhållanden. [1923:33] 21. Kvalitetsfrågan hos det svenska vetet. [1923:34] 22. Tabeller ang. industriens utveckling. [1923:37] 23. De svenska j ä r n - och mctallmanufakturindustriernas utveckling. [1923:44] 24. U n d e r s ö k n i n g ang. jordegendomsvärdenas utveckling i Sverige och vissa främm a n d e länder. [1923:45] Förslag till tullstadga. [1923:43] Politi. Förslag till lag om lösdrivares behandling. [1923:2] B e t ä n k a n d e med förslag till förordning ang. tillverkning av b r ä n n v i n m. m. [1923:28] Handledning vid u t a r b e t a n d e t av brandordningar för städer, köpingar och municipalsamhällen. [1923:63] Socialpolitik. Den industriella demokratiens miokratiens problem. pre 2. [1923:30]
1.
Bank-, kredit- o c h p e n n i n g v ä s e n . Försäkringsväsen. Kyrkoväsen.
Undervisningsväsen. Andlig; odling i övrigt. Betänkande med förslag till lag om församlingsstyrclse m. m. [1923:4] Skolkommissionens b e t ä n k a n d e . 5. Organisatoriska och ekonomiska utredningar. [1923:5] 6. Om rätt för ele^ver, utexaminerade från statens högre lärarinncsetniinarium, att vinna inträde vid universitet och däi" avlägga examen s a m t om folkskollärares fortbildining i vetenskapligt avseende. [1923:41] Förslag till ändringar i jordfästningslagen m. m. [192:3:23] 1921 års pensionskommittés betänkande 2 ang. beredamde av förbättrad pensionering från prästerskapets ämkeoch pupillkassa ni. m. [1923:26] Samorganisation av riksdagsbiblioteket och den cenurula statsförvaltningen i bok- och biblioteksavseemde. [1923:35] Förslag till stadga angående nomadundervisningen mi. m. 11923: 52] Betänknade och förslag ang. statsbidrag till uppfara nde [1923:29] av byggnader för folkskoleväsendet i riket- [19231:55] Sammanfattning av u t l å t a n d e n i anledning av slkolkommissionens betänkande. [1923:56]
Hälso- o c h sjukvård. Försvarsväsen. Allmänt näringsväsen. K. Elektrifieringskommitténs meddelanden. 6. Ang- Försvarsrevisionens b e t ä n k a n d e . 3. D e l l . I n l e d a n d e avdelning, lantförsvaret. [1923:15] Del 2. Sjöförsvaret, lämpliga distributionssystem. [1923: 24]. 8. Ang. kraftsammanfattning av revisionens förslag, särskilda ytttillgångar och kraftbehov m. m. [1923:60] randen. [1923:16] Del 3. Bilagor. [1923:17] Förslag angående lapparnas renskötsel m. m. [1923:51] Redegorelse angaaende elektrisk Kraftöverföring fra Norge til D a n m a r k . [1923:50] Utrikes ä r e n d e n . Internationell rätt.
S t h l m 1923, Isaac Marcus' Boktr.-A.-B.