Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Gävleborgs län.

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2013

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1923: 67 JORDBRUKSDEPARTEMENTET

KUNGL. ELEKTRIFIERINGSKOMMITTÉNS MEDDELANDEN. 10.

UTREDNING I

BETRÄFFANDE

PLANMÄSSIG ELEKTRIFIERING AV LANDSBYGDEN INOM GÄVLEBORGS LÄN

S T O C K H O L M 19 2 3

Statens offentliga utredningar 1923 K r o n o 1 o s i s k f ii r t e c k 11 i n g 29—30. Den

Betänkande med ti m. in.

'"'•

FörBlag tili bandling m. ii. författningar. Del 5 av fatt i aitténs palmquist. S. Spanninålsmarknadssakkunnigas betankande. Nori .11 s. .lo. flyttning frän den kyrkliga till den borgerliga kom: ,n. in. Paknquisl. '..i. :;04 s. K. Skolkommile. 6. Organisatoriska K. a spörsmål rörandi domstolsväsen. Av N. Herlitz. - Ju. Inirig till järnvägarna i olika främmande Länder. Av A. Lilienberg. Tullberg. -111 B. K. imröBtningskommitWna utredningar angåend nu i främmande länder, -t. Folkomröstningsinstitutet i Nordamerikas förenta stater. Av H. Ting:;99 a. Ju. Förslag till strafflag, allmänna delen, sum: förslag till i illkorlig frigivning jämte motiv. Marcus. v;iij, 534 s. Ju. Folkomröstningskommitténs utrednii ferendum i främn r. 3. Folkomröstningsinstitutet i den schweiziska demokratien, dess förutocli funktioner. Av A. Brusewitz. Tullberg. 98] B. J U . Utredning rörande ombyggnad av Strömsholms kanal samt utsträckning av kanalen från ' o till ka. Meddelande frim Kungl. Kanalkommissionen. i. 133 s, 2 kart; K; Betankande och förslag ang&ende det ecklesiastika väsendet. Beckman \i.i, 2S9 B. E. Vägkommissionens betänkanden. I. Förslag till e enskll a- K. Betankande med förslag till avtal rörande Stockholms • i. Bepkman. 46 B. 10 kart. K. -17. Försvarsrevisionens betänkande. 8. Betänkani De] I. Inledande avdelning, lantförsvaret. viij, Del 2 Sjöförsvaret, aammanfattning ens förlä yttranden. 12}, Tit s, I 90, 3S, 2 !, 30, 2, 48, 30, 36, c s. Beckman. I-o. Kniiiiuiiiiiiiröi'1'iiitiia ' med förslag till h ' B. 8. avgivet i tningskoramittén. Tullb i". PolkomröBtningsk tti •a i främmande länder, fl. Folkomröstningsinstitutet utanför Schweiz och Förenta staterna. Tullberg. 71 3. Ju. Betänka ide ordnandet av Stockholms förortsbanefråga. Blom. 126 s. 11 kart. K. Betänkande och förslag i fråga om kvinnors tillträde till statstjänster. 3. Kvinnas behörighet att im prästerlig och annan kyrklig tjänst. Marcus. 51 s. Ju, Betänkande med förslag till lag om ändring i vissa delar a 25 maj 1891 angåi ode jordfästning m. ni. Norstedt. 36 s. Ju. Kungl. Elektrifleringskommitté inden. 6. Utredning ang&ende lämpliga distributionssystem för landsbygdselektrifiering. Beckman, viij. 192B. JO. Inventering av odlingsji Inlandsbanan från Ströms södra sockengräns till St.ornman. Tullberg; 30 s. 2 kart. Jo. 1921 års pensionskommittés betänkande. 2. Betänkande angående avveckling av don Btärbhus efter präst tJ11Eörmånen av tjänst- och nådar samt beredande i sammanhang därmed av förbättrad peniig från prästers] • och pupillkassa. Tullberg. 100 s. K. betänkande med förslag till lönereglering för befattningshavare i domi Q. Beckman. Hö s. Ju. betänkandi dag till förordning angående Ullverkning av brännvin m. ni. Blom. 67 s. Fl.

ookratiens problem. 1. Betäntil) lag om driftsnämiider. 240 B. •n i utlandet. 267 s. Tull-

berg. S. 31, Tull- och traktatkommitténs utredningar och b svenska mekaniska verkstad ig intill krigsutbrott! Linder. Tulll Fl. ull- och traktatkommitténs betanriinduBtri. Av A. Lilien-. , 10 s. Fi. :::',. Tull- och traktatkommitténs utredningar och betäniriiudiisiriiiis produktionsförhållanden. Av I ts. iv, 175 a. 11. 34. Tull- och traktatkomuiiltchs utredningar och betänkanden. 21. Kvalitetsfrågan h iska vetet. Av II. Nilsson-] is. 16 s. Kl. riksdagsbiblioteket och den centrala statsförvaltningen i bok- och biblioteksavs . 51 s. Fi. 36. Betänkande och förslag rörande förraring av förminskat tillräkiioligii -lag till internering av farliga återfallsiörbrytare. Lund, Berling. 116 s. Ju. Tull- och traktatkommitténs utredningar och betäntabeller angående den .svenska industriens utveckling 1891—1020 jämte anmärkningar. 147 s. Fi. 38. Efterskrift till Om röstsammanräkning vid kommunala val enligt , '•> inni l'J22. Av K. v. Heidenn. Beckman. (s. 53—61.) S. ' 30. Om röstsammanräkning vid kommunala val • lagarna den 9 juni 1922. Av E. v. Heldenstam. Andra upplagan. Med efterskrift. Beckman. (4), Cl s. S. 40. Jordkommissionens betänkanden. o. Om BOI avlösning av arrendejordbruk, förekommande av vanhävd, upphävande av tideikon mde av tomtmark till i ra. m, 505 s. Ju. il. Skolkommissionene betänkande, c. Om rätt för i an statens högre liirariiiiieseini! alt vinna inträde vid universitet och där avla, men samt om folkskollärares fortbildnini It, 63 s. F. länkande. 2 d Bammanhängande illanden. Norstedt, \ ii.i, 800 B JO. •.ring. Norsti Fi. 44. Tull- och traktatkommitténs utredningar och betänkanden. as. Di Ii metallmanufakturindustlier ling med särskild hänsyn till förhallar.vid tiden närmast före världskrigets utbrott. Av Fl. -15. Tull- och traktatkomm Iningar och betänkanden. 24. Undersöknin utveckling i Sverige och vissa främmande länder. Av K. Åinarlr. Marcus, iv, 93 s. Fi. 40. Sammandra över stadsplanelagskomide med förslag till stadsplanelag och författningar som därmed hava samband samt bi kommissionens betänkande ined förslag till 1»; stse ist. 867 s. Ju. 47. Koniiiiiiuins lönekommitté. 5. Betänkande angående beredande a\ ordinarie i statens tjänst. Fahlcrautz. -19 s. K. 4% '•'•nvi min,ar l i - i . i l i - iss i it, ann r f -ir mcjlige. •'and; av ökad sp nu m&lsbelåning från jordbrukamas sida. Norstedt. 1 1 s. Jo. 10. statens .ställning til] järnvägarna i Sverige med särskild Av A. Lilienberg. TullK. e fra det av de danske, norske og iringskommiasioner ned sa tre elektrotekniskc Udval le elektrisk Kraftöverföring fra Norge til Danmark. Kobenhuvn, Jergensen Si C:o. 135 s. K.

Fortsättning a omslagets tredje sida.

S T A T E N S O F F E N T L I G A U T R E D N I N G A R 1 9 2 3 : 67 JORDBRUKSDEPARTEMENTET

KUNGL. ELEKTRIFIERINGSKOMMITTÉNS MEDDELANDEN. 10.

UTREDNING BETRÄFFANDE

PLANMÄSSIG ELEKTRIFIERING AV LANDSBYGDEN INOM GÄVLEBORGS LÄN

SERIEN

B: I V

STOCKHOLM 1923 K. L. BECKMANS BOKTRYCKERI [762 23]

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Sid.

Inledning Beskrivning över de nuvarande elektriska anläggningarna inom Gävleb o r g s län

5 5

Vattenkrafttillgångarna inom Gävleborgs län Energi- och effektbehov F ö r s l a g till p l a n m ä s s i g elektrifiering av länet Kraftkällor Samarbetet mellan de olika företagen Ortsdistributionen och särskilda anordningar för denna Beräkning av k o s t n a d e r n a för landsbygdens elektrifiering Sammanfattning

12 13 22 22 23 26 29 37

FÖRTECKNING ÖVER FIGURER I TEXTEN. Fig. 1. Diagram utvisande, till vilken genomsnittlig anslutningsgrad elektrifieringen inom Gävleborgs län skulle begränsas vid viss proportion mellan kostnaden pr tillkommande andel och förutvarande medelkostnad pr andel 35 Fig. 2. Diagram utvisande, till vilken genomsnittlig anslutningsgrad elektrifieringen i Gävleborgs län skulle begränsas vid viss proportion mellan medelkostnaden pr andel och kostnaden för de billigaste andelarna inom varje distributionsområde 36 Fig. 3. Diagram utvisande kostnadstillväxten samt medelkostnaden pr andel vid successiv elektrifiering av Gävleborgs län i den mest ekonomiska ordningen, om även kraftstationskostnaderna medräknas 37

FÖRTECKNING ÖYER BILAGOR, K a r t a över befintliga och projekterade elektriska anläggningar inom Gävleborgs län bil. 1 Tabell över befintliga elektriska anläggningar inom Gävleborgs län med uppgifter om vissa tekniska data bil. 2 K a r t a över de elektrifierade områdenas utsträckning och åkerarealens fördelning inom Gävleborgs län bil. 3

4 K a r t a över Gävleborgs län framställande användningsområdena för olika distributions- och konsumtionsspänningar T a b e l l över anslutnings- och konsumtionsförhållanden inom länets olika landskommuner R e d o g ö r e l s e för de tekniska anordningar, vilka föreslås inom de särskilda distributionsområdena inom Gävleborgs län i och för främjandet av den fortsatta landsbygdselektrifieringen K u r v o r utvisande tillväxten i anläggnings- och andelskostnaden vid success v elektrifiering K a r t a o c h d i a g r a m visande sambandet inom Gävleborgs län mellan antalet anslutna andelar och anslutningsgraden när genomsnittliga kostnaden ej överstiger resp. 30, 40, 50, 70, 100 och 150 kr. pr andel

bil. 4 bil. >">

bil. 6 bil. '

bil. 8

5 Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Gävleborgs län. Inledning. Redan tidigt har vattenkraften inom Gävleborgs län tagits i anspråk för industriella ändamål. Utnyttjandet av länets naturtillgångar, i främsta rummet trä och järn, har föranlett anläggandet av ett relativt betydande antal kraftstationer, vilka i regel, till följd av att erforderliga kraftbelopp stått till förfogande snart sagt inom alla delar av länet, kunnat placeras i närheten av resp. fabriksanläggningar. Det är endast vid ett fåtal anläggningar, som överföring av elektrisk energi äger rum över ledningsnät av nämnvärd utsträckning, och sker detta nästan i samtliga fall huvudsakligast för tillgodoseendet av några, få större konsumenters behov. E n sådan distribution av elektrisk energi till landsbygden, som inom landets sydligare delar flerstädes äger rum från stora, centrala kraftverk med distributionsnät, omfattande vidsträckta områden, har sålunda icke kommit till stånd inom Gävleborgs län. Icke desto mindre har landsbygden inom detta län blivit elektrifierad i relativt betydande omfattning, men detta har liksom i fråga om industriens elektrifiering i regel skett genom utbyggandet av smärre kraftstationer, var och en distribuerande energi endast till den närmaste omgivningen. Då en tämligen ingående kännedom om alla dessa smärre landsbygdsanläggningar är en nödvändig förutsättning för uppställandet av sådana riktlinjer för den framtida utvecklingen, vilka äro föreliggande utrednings ändamål, lämnas här nedan i första hand beskrivning över de nu befintliga elektriska anläggningarna samt de rådande elektrifieringsförhållandena inom Gävleborgs län. Densamma är baserad på detaljuppgifter, vilka för elektrifieringskommitténs räkning insamlats genom Gävleborgs läns elektriska förening av dess tekniska konsulent, ingenjör B. Fischer.

Beskrivning över de nuvarande elektriska anläggningarna inom Gävleborgs län. De härovan omtalade, genom Gävleborgs läns elektriska förening anskaffade, detaljerade uppgifterna, avse anläggningstekniska data samt anslutnings- och konsumtionsförhållandena vid de inom länet vid slutet av år 1920 befintliga elektriska anläggningarna, Med tillhjälp av dessa uppgifter hava utarbetats dels bifogade karta, bilaga 1, utvisande nämnda elektriska anläggningar, dels bifogade tabell, bilaga 2, i vilken vissa data för desamma blivit sammanställda. 1 Som av kartan visas, har statens vattenfallsverk från sin kraftstation vid Älvkarleby framdragit en kraftledning för 40 kV, vilken passerar Forsbacka, Sandviken, Storvik och Hofors samt förser i dessa orter belägna industrier med elektrisk energi; till densamma har även anslutits landsbygden kring Storvik, som dock endast erhåller erforderligt krafttillskott från nämnda kraftledning, och som 1 K a r t a n och tabellen hava sedermera kompletterats, med avseende a sådana, intill maj månad 1923 tillkomna anläggningar, varom kännedom kunnat vinnas.

6 till huvudsaklig del elektrifierats från egna kraftstationer i Torsåker och Ovansjö. I övrigt har den statliga elektrifieringsverksamheten inom länet begränsats till Gävle-trakten, i det att en kraftledning för 20 kV framdragits från Älvkarleby till Gävle, över vilken energi levereras dels till Gävle stad, dels till några enstaka industriaboimenter samt ett mindre landsbygdsområde i denna stads närmaste omgivningar. I länets sydligaste del har landsbygden elektrifierats från Söderfors bruk medelst ett 20'kV bygdenät, till vilket'ett antal bygdetransformatorer anslutits. I Årsunda socken har en likartad elektrifiering ägt rum från den kraftledning för 20 kV, som från Näs kraftstation i Kopparbergs län är framdragen till Sandviken. I länets nordligare delar finnas för närvarande endast två kraftföretag med distributionsledningar av mera än lokal betydelse, nämligen dels Bergvik & Ala Nya A.-B., och dels Arbrå kraftverk. Från det förstnämnda företagets kraftstationer i Bergvik har ett ledningsnät för 33 kV utdragits till ett flertal större industriella anläggningar i trakten av Söderhamn, vilken stad jämväl erhåller sin energi från Bergviksstationerna, samt längs kusten söderut till Viforsens kraftstation i Hamrångeån. Till detta ledningsnät äro även några mindre landsbygdsområdens ortsnät anslutna i Söderala socken och Söderhamns omgivningar. Från Arbrå kraftstation i Arbrå utgå ledningar söderut för 10 kV dels till Bollnäs, dels till Lottefors, huvudsakligast betjänande industriella ändamål; från Arbrå har vidare en kraftledning för 40 kV framdragits till Hudiksvalls stad samt till vissa större industriella anläggningar i denna stads omgivningar; till densamma äro även några mindre landsbygdsområden anslutna i Enångers, Idenors och Forssa socknar samt i Hudiksvalis närmaste omgivningar. I övrigt har länets landsbygd elektrifierats från mera, lokala anläggningar. I vissa fall har detta skett från sådana kraftstationer och ledningar, som utbyggts för industriens förseende med energi, så är t. ex. fallet vid Holma—Hälsinglands linspinneri och väveri A.-B., som förser vissa områden i Forssa socken med energi, Ströms bruks A.-B., vilket företag frän sina kraftstationer, Forssa och Stocka, elektrifierat vissa delar av Harmångers och Rogsta socknar m. fl. I andra fall återigen, och dessa torde vara de talrikaste, har landsbygden blivit elektrifierad från företag, vilkas förnämsta eller enda uppgift är distribution av bygdekraft, Därvid hava distributionsledningarna i regel utdragits endast inom den kraftstationen närmast omgivande bygden; varje företags nät har sålunda fått en tämligen begränsad omfattning, varför antalet anläggningar av detta slag blivit tämligen stort, Av de större bland dessa må här nämnas A.-B. Iggesunds bruks kraftstation Friggesund, som levererar bygdekraft till vissa områden inom Bjuräkers, Norrbo, Hög, Forssa och Hälsingstuna socknar, och vars nät för 20 k l har en utsträckning av c:a 40 km., Edeforsens kraft A.-B:s kraftstation Edeforsen i Järvsö socken, varifrån landsbygden inom ett område med c:a 12 km:s radie elektrifierats medelst ett relativt förgrenat 10 kV nät, Landaforsens kraft A.-B., vars ledningsnät för 5 kV har utsträckts över vissa delar av Hanebo och Segerstads socknar med en radie av c:a 20 km. Inalles finnas inom länet c:a 200 st. olika distributionsområden, varav, dock endast c:a 75 st. innehålla en elektrifierad åkerareal av över 100 hektar ocliendnst c:a 20 st. över 1 000 hektar. Som av kartan, bil. 1, och tabellen, bil. 2, visas, finnes inom länet ett relativt betydande antal kraftstationer. Dessa fördela sig på olika grupper på det sätt, som framgår av följande tabell:

7 Slag av anläggning

StrSmart

Växelström

st.

Installerad generatoreffekt k VA

34 14

st.

Installerad generatoreffekt kVA

20 904 8 936

«

4 211

29 840

4 211

136 9

2101 228

|

Summa

2 329

Summa

30 546

6 540 |

Drivkraft.

vatten värme Summa

Likström

Kraftstationer, som Kraftstationer, som uteslutande eller uteslutande eller till väsentlig del till väsentlig del äro disponerade äro disponerade föl för landsbygdens storindustrien och borgerliga behov städerna och småindustri

vatten värme

Antal

Antal

Samtliga kraftstationer

st.

Installerad generatoreffekt kVA

78 14

25 115« 8 936

136 13

2101 934

|| 149 1

3 035

Antal

!

37 086

Till de stationer, som upptagits i ovanstående tabells första kolumner, äro, som förut antytts, vissa smärre landsbygdsområden anslutna. Den del av dessa stationers totala generatoreffekt, 30 546 k VA, som kan anses belöpa å bygdekraftsdistributionen, kan uppskattas till i runt tal 400 kVA. Vidare hava vissa landsbygdsområden i länets sydligaste delar elektrifierats medelst från angränsande lan importerad energi, vilken torde kunna uppskattas motsvara högst c:a 500 kV A. Den för distribution av bygdekraft disponibla generatoreffekten kan alltså beräknas till totalt c:a 7 400 kVA, fördelad på c:a 200 kraftstationer. Ett utmärkande drag hos elektrifieringsförhållandena inom Gävleborgs län är, som av förestående tabell visas, det stora antalet likströmsstationer. Den genomsnittliga storleken hos dessa stationer, vilkas antal är c:a 3 gånger så stort som de för landsbygdens behov avsedda växelströmsstationerna, uppgår emellertid endast till c:a 15 kVA, under det att sistnämnda växelströmsstationers medelstorlek är c:a 100 kVA eller c:a 6 ä 7 gånger större. Trots sitt stora antal spela därför dessa likströmsanläggningar en tämligen underordnad roll för länets elektrifiering. Också är den åkerareal, som elektrifierats från likströmsstationerna relativt obetydlig vid sidan av den från växelströmsstationerna elektrifierade, i det att densamma endast utgör c:a '/„ a V, av hela den elektrifierade arealen. Detta förhållande belyses av tabellen å sid. 8. A kartan, bil. 3, ha de hittills elektrifierade områdena markerats genom streckade ytor; samtidigt har den odlade arealens utbredning angivits genom kvadratiska prickar, vardera motsvarande en åkerareal av 100 hektar (Dr J. Anricks »Karta over Sveriges åkerareal»). Som av denna karta visas, ansluter sig den hittills utförda elektrifieringen mycket väl till den odlade bygden. Inom de partier, där den senare är mera koncentrerad, t. ex. i Gävleåns, Ljusnans, Voxnans, Delångeråns, Harmångeråns m. fl. floddalar finnas överallt distributionsnät utbyggda; det ar huvudsakligast i de tämligen glest bebyggda trakterna mellan dessa dalgångar 1

Dessutom är en kraftstation vid Malvik under utbyggnad för c:a 3 700 kVA.

som elektrifieringen ännu icke fått nämnvärd utbredning, ehuru dock smärre anläggningar — huvudsakligast likströmsstationer — finnas även där. Att länet, som ovan beskrivits, blivit elektrifierat från ett stort antal olika, distributionsföretag och kraftstationer, har medfört, att en mängd olika tekniska system kommit till användning. I länets sydligaste del är, som förut omtalats, trespänningssystemet den mest använda systemtypen, under det att norr om Gävleån detsamma förekommer endast i undantagsfall; tvåspänningssystemet är därstädes det allmännaste. Inom hela länet förekomma de ovan omtalade småstationerna, huvudsakligast utbyggda med likström, strödda mellan, men även i många fall inom, de större distributionsnätens utbredningsområden. Omfattningen av de olika systemtypernas användning inom länet kan uttryckas genom angivande av den åkerareal, som elektrifierats medelst resp. system, så som skett i nedanstående tabell. Med både motordrift Med endast belysning och belysn i n g elektri- elektrifierad fierad åker- åkerareal areal

System

Typ

Strörnart

hektar

hektar

Summa elektrifierad åkerareal

%

hektar

Likström.

Enspänning1 Enspänning'

4 200 250

3100 100

7 300 350

11-3 Of.

Växelström.

Tvåspänning Trespänning

40 070 11680

5 200

45 270 11680

70-1 18i

Summa

Ka 56 200

8 400

c:a 64 600

c:a 100'0

c:a

Som härav visas, är den övervägande delen av elektrifieringen verkställd med tvåspänningssystem, en försvinnande liten del av arealen är elektrifierad med direkt, utan transformering, använd växelström, under det att likströms- och trespänningssystemen upptaga c:a 10 resp. 20 % av arealen. Vid landsbygdens elektrifiering inom länet har ett stort antal förbrukningsspänningar blivit använt och därvid ofta två (stundom flera) olika spänningar inom samma distributionsnäts område. Om den elektrifierade åkerarealen i sistnämnda fall antages fördela sig lika på båda förbrukningsspänningarna, kan följande tabell över användningsfrekvensen uppställas: Åkerareal elektrifierad med likström 110 volt

220 volt

2X 220 volt

Med både motordrift

och

Med enbart belysning Summa hektar Summa % 1

i un

Summa hektar

h e k t a r

Åkerareal elektrifierad med växelström I

500 220 i 3 8 ° volt u volt volt 1 h c k t a r

Summa hektar

Summa

hektar

lOOj 1700 400J 2 300

2 400 400

4 200 18 900 31600 3100 3 600 1700

52000 5 300

56 20U 8 400

4 000

2 800

7 300 22 500 33 300 51'c 11-3 34-8

57 300

64 600

88-7

500 0-8

6'2

43 Förbrukningsspännmgen är enda förekommande spänning.

9 Den allmännast förekommande förbrukningsspänningen är sålunda 380 volt, vilken användes i runt tal lika mycket som alla övriga spänningar tillsammantagna. Mångfalden av olika spänningar är emellertid betydligt större i fråga om ortsnäten, i det att icke mindre än 11 st. dylika funnit användning inom länet. Dessas fördelning på resp. områden visas av följande tabell. Åkerareal Akerareat elektrielektrifierad med fierad' Ortsbådo mospänning endast tordrift, med b e och belysning lysning

Systemtyp

volt.

Tvåspänningssystem

Trespänningssys tern

Summ a

Summa elektrifierad åkerareal

hektar

hektar

hektar

|

%

4 450

3 200

7 650

11-8

1000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 7 000 8 000 10 000 15 000 20 000

225 1475 2 570 25 7 925 11200 1700 300 12 650

250 250 400

0-7 2-7 4'6 13-2 18'6 11 1-9 22-3 0-5 4-6

2 000 3 000 5 000 6 000 7 000

200 1600 5000 3 880 1000

— , — — — —

475 1725 2 970 25 8 475 12 000 700 1200 14 350 350 .'! 000 200 1600 5 000 3 880 1000 |

0-3 26 7'7 6-o Is

56 200

8 400

—

3 000

—

550 800

—

900 1700 350

64 600

—

100 Härav visas, att ortsspänningarna 5 000, 6000 och 10 000 volt äro de mest använda, ingen av dem kan emellertid anses dominerande; 10000-voltsspänningen, som är den allmännaste, förekommer endast å en knapp fjärdedel av hela den elektrifierade arealen. Ej heller kan någon särskild gruppering av de olika spänningarna urskiljas, de förekomma blandade om varandra, utan någon som helst regelmässighet, endast i Ljusnans floddal ovanför Bollnäs kan en viss ortsspänning, nämligen 10 000 volt, anses förhärskande. De olika spänningskombinationernas geografiska förekomst har åskådliggjorts å kartan, bilaga 4, där resp. distributionsnäts utbredningsområden markerats på olika sätt, allt efter det använda spänningssystemet. I fråga om landsbygdselektrifieringens organisation råda inom länets sydligaste delar samma system som inom de på statlig väg eller genom de större enskilda distributionsföretagen längre söderut elektrifierade landsdelarna. Man har sålunda bildat distributionsföreningar, vilka erhållit var och en sitt på förhand avgränsade område. I länets nordligaste delar ha ävenledes distributionsföreningar 1

Likström och direkt utan transformering använd växelströmslågspänning.

762 S3

Kl

bildats, ehuru även bolag och privata personer därstädes uppträda som distributörer, men några fixerade områdesgränser ha de olika företagen ingenstädes erhållit, utan synes resp. distributionsnäts utbredning blivit bestämd huvudsakligast av privata resp. lokala intressen eller av tillfälliga omständigheter. Någon målmedveten samverkan mellan de olika distributörerna och konsumentsammanslutningarna med avsikt att uppnå en fullständig elektrifiering av landsbygden tyckes i regel icke hava förefunnits. E n alltför långt driven strävan att bli »var och en sin egen kraftleverantör», vilken helt säkert bidragit till uppkomsten av det stora antalet kraftstationer, och den därav följande trängseln mellan olika företag, torde hava medfört en högre utbyggnadskostnad pr installerad generator-kVA än som skulle varit nödvändigt. Mera rationellt hade utan tvivel varit, om energiproduktionen koncentrerats till ett fåtal större stationer; i varje fall synes i det övervägande antalet fall utbyggandet av små för direkt distribution med lågspänning anordnade stationer vara omotiverat. Tillkomsten av de senare torde i många fall berott på avsaknaden av en från början uppgjord plan för landsbygdens indelande i lämpligt avgränsade distributionsområden, varigenom i vissa fall relativt ogynnsamt belägna orter blivit nödsakade att anskaffa elektrisk kraft på ett mindre ekonomiskt sätt, och i andra fall mindre delar av de tätare bygderna kunnat kritiklöst och utan tanke på sina grannar utföra blott för det egna behovet avpassade anläggningar. Det bör härmed icke vara sagt, att icke den decentraliserade kraftproduktionen i många fall varit motiverad. Tvärtom torde ett utnyttjande för landsbygdens behov av vissa för industriell drift tidigare tillkomna kraftstationer samt ett utbyggande av små landsbygdsanläggningar i de glesaste bygderna ha varit förmånligare än en anslutning till mera centrala kraftanläggningar, vilken skulle erfordrat långa och dyrbara ledningar. Den elektriska energien användes å Gävleborgs läns landsbygd i allmänhet för såväl belysning som motordrift, det är endast i relativt ringa utsträckning som en blott belysning avseende elektrifiering kommit till stånd. Av de å föregående sidor införda tabellerna visas, att av den åkerareal om c:a 64 600 hektar, som totalt är elektrifierad inom länet, c:a 56 200 hektar eller c:a 87 % äro elektrifierade även med motordrift. I tabellen, bilaga 5, ha sammanställts vissa uppgifter om anslutningens och energikonsumtionens storlek. Av denna tabell visas, att den för närvarande å länets landsbygd befintliga anslutningen uppgår till följande belopp: för motorer vid elektrifierade lantgårdar c:a 6 000 kW » belysning och hushållsapparater vid elektrifierade lantgårdar » 3 050 » » motorer vid småindustri och hantverk » 3 200 » >• belysning och hushållsapparater hos diverse förbrukare (ej jordbruk) » 1300 » Summa c: a 13 550 kW Denna anslutning kan approximativt fördelas på resp. konsnmtionsgrupper på följande sätt: för borgerlig belysning och belysning i lantgårdar c:a 4 100 kW » hushållsapparater » 150 » » hantverk » 200 » c : a 4450 kW

11 för jordbrukets motordrift » småindustri, motorkraft » belysning

c:a c:a 3 000 kW » 100 » »

6 000 kW 3100

»

Summa c:a 13 550 kW Den totala belysningsanslutningen (exkl. industrilokalernas) uppgår alltså till c:a 4 100 kW, vilket motsvarar c:a 63 watt pr hektar elektrifierad åker. Antalet innevånare pr hektar åker är i genomsnitt för hela länet c a 1*8, och kan för den hittills elektrifierade arealen antagas vara något högre eller c:a 2 personer pr hektar, d. v. s. o:a 130 000 personer inalles; det specifika anslutningsvärdet för belysning å landsbygden kan sålunda beräknas till c:a 32 watt pr person. Motorkraften utnyttjas vid de elektrifierade jordbruken nästan undantagslöst medelst en och samma motor för alla ändamål. Särskilda småmotorer finnas således i regel icke. Då de begagnade tröskverken i allmänhet äro små, har man åtnöjt sig med 5 till 75 hkr:s motorer. Den sammanlagda motoranslutiiingeu vid de elektrifierade jordbruken uppgår till c:a 6 000 kW eller c:a 105 watt pr hektar åker. Enligt den officiella statistiken är den skördade trösksädeskvantiteten c:a 0'4 7 ton pr totalt odlad hektar, och sålunda det specifika anslutningsvärdet pr ton säd c:a 225 watt. Tröskmotorerna användas ofta gemensamt av flera gårdar. Då den med motordrift elektrifierade arealen är c:a 56 200 hektar och medelgårdsstorleken c:a 9 hektar, kan man beräkna att i medeltal e:a 5 gårdar falla, pa varje tröskmotor. Den elektriska energien synes icke ha erhållit nämnvärd användning för sådana hushållsändamål som strykning, kokning, dammsugning o. dyl. Apparater för dylika ändamål äro installerade endast inom några få områden (åtminstone att döma av de erhållna aiislutningsuppgifterna) och detta i*så liten utsträckning, att det genomsnittliga anslutningsvärdet pr person endast torde uppgå till obetydligt över 1 watt. Hantverket torde i viss utsträckning ha blivit elektrifierat, men då uppgifter om dettas anslutningsvärde icke kunnat erhållas skilt från småindustriens kunna inga exakta värden å den specifika anslutningen framläggas. För småindustri och övriga icke jordbrukande konsumenter å landsbygden har uppgivits en sam manlagd anslutning av c:a 3 200 kW motoreffekt, varav endast c:a 200 kW torde falla å hantverket, motsvarande c:a 1'5 watt/person. En beräkning av den nuvarande specifika energiförbrukningen möter vissa svårigheter på grund av att uppgifter om energiuttagningeii saknas för en stor del av distributionsföretagen. För dessa sistnämnda har emellertid energiförbrukningen blivit uppskattad i analogi med de från andra områden erhållna siffrorna och med ledning av de uppgivna anslutningsvärdena o. dyl. Besultatet härav, vilket återfinnes i tabellen, bil. 5, ger vid handen, att på Gävleborgs läns landsbygd för närvarande skulle förbrukas c:a 7 390 000 kWh, i vilken siffra energiförlusterna även ingå. En approximativ fördelning på olika konsumtionsgrupper av denna energikvantitet har verkställts och lämnat följande resultat:

12 AnslutningsEnergiförbrukning värde

Konsumtionsgrupp

kW Belysning, hushåll, hantverk Jordbrukets motordrift Småindustri (inkl. industribelysning) Energiförluster Summa

kWli

Medelanvändningstid timmar

4450 6 000 3100 —

2 760 000 760 000 2150 000 1 720 000

620 125 700

13 550

7 390 000

550 Som tidigare visats, kan antalet till de elektriska anläggningarna anslutna personer uppskattas till c:a 130 000. Den specifika energiförbrukningen för be! • i , .,i i i ii .i i i »i 2 760 000 0, lysning, hushall och hantverk kan sålunda beräknas vara c:a j a n / w i = c : a kWh/person, varav den största, delen eller c:a 20 ä 21 kWh falla på belysningen enbart, under det att den specifika hushållsförbrukningen resp. hantverksförbrukningen torde vara begränsad till endast några tiondels kWh/person. Då den med motordrift elektrifierade arealen utgör c:a 56 200 hektar, kan den specifika förbrukningen för jordbrukets motordrift beräknas till c:a

,.»..,. = c:a

13'5 kWh/hektar åker, varav c:a 6 ä 7 kWh falla på tröskningen och resten på sådana övriga lindamål som sågning o. dyl., vartill tröskmotorerna även användas.

Vattenkrafttillgångarna inom Gävleborgs län. Gävleborgs län ingår med sin huvudsakligaste del i »kraftdistriktet LjusnanLjungan», för vilket utredning beträffande krafttillgångarna verkställts i Elektrifieringskommitténs meddelande 8. Sistnämnda utrednings resultat utvisar, att de energimängder, som, efter vattendragens reglering och rationella utbyggande, kunna erhållas inom Gävleborgs län, äro icke blott fullt tillräckliga att täcka alla de energibehov, som kunna väntas uppträda inom länet under den närmaste 20års-perioden, utan även äro så stora, att energi i icke obetydlig omfattning skulle. om så visar sig lämpligt, kunna avstås till andra mindre energirika trakter. Vad den sydligaste delen av länet beträffar, vilken icke tillhör ovannämnda kraftdistrikt, så kan densamma, i den mån de därstädes befintliga vattendragen eventuellt icke äro tillfyllest, erhålla tillräckliga energimängder från de närbelägna stora kraftkällorna i Dalälven, i främsta rummet från Älvkarleby kraftverk, varifrån bygdekraft för övrigt redan levereras till dessa delar av länet, antingen direkt, t. ex. i Gävle trakten och Storviksområdet, eller indirekt genom Söderfors bruk i Hedesunda och Österfärnebo socknar. Utom inom vissa av länets nordvästra och västligaste delar, synas de hittills utbyggda kraftstationerna resp. bygdetransformatorstationerna (med ett eller ett par undantag i den sydligaste delen) vara så belägna, att de till desamma anslutna ortsnäten utan svårighet kunna utsträckas att omfatta hela den inom varje sådan stationsaktionsområde befintliga landsbygden. E t t utökande av antalet kraftstationer för landsbygdens del synes_ därför onödigt inom dessa delar av länet; den tillökning av den utby;ggda effekten, som inom vissa kraftstationers avsättnings-

13 områden kommer att så småningom bliva erforderlig, torde utan undantag kunna ske antingen genom de befintliga stationernas tillbyggnad eller genom krafttillförsel från det sammanbindningsnät, vilket preliminärt projekterats redan i Elektrifieringskommitténs meddelande 8 (bilaga 4). I länets nordvästra och västligaste delar omfattar den nuvarande utbyggnaden ett allt för litet antal kraftstationer för att en fullständig elektrifiering av landsbygden därifrån skulle kunna verkställas. Dessa trakter tiro nämligen så glest bebyggda att distributionsnät av större omfattning knappast kunna ekonomiskt komma till stånd. Elektrifieringen synes därstädes allt fortfarande liksom hittills få ske genom utbyggnad av smärre kraftstationer, var och en avsedd endast för den närmaste omgivningens behov. Då kraftbehoven inom dessa delar av länet äro obetydliga, men krafttillgången relativt riklig, torde någon svårighet att anskaffa kraft i tillräcklig myckenhet ej förefinnas. Med hänsyn till härovan angivna förhållanden synes en mera detaljerad undersökning av de olika vattenfallens kapacitet resp. speciella lämplighet för utnyttjande till bygdedistribution sakna intresse. En dylik undersökning skulle dessutom fordra hänsynstagande till sådana omständigheter av lokal eller juridisk natur, som knappast kunna bliva föremål för behandling i denna utredning.

Energi- och effektbehov. Beräkningen av energi- och effektbehov har verkställts för var och en av de fyra konsumentkategorierna: landsbygden, städer, storindustri och järnvägar; därvid hava tvenne skilda värden å kraftbehovet beräknats, nämligen dels ett »nuvärde», avseende de för närvarande rådande förhållandena och dels ett 'framtida värde», avseende det kraftbehov, som med sannolikhet kan väntas uppstå efter en period av c:a 20 år, d. v. s. omkring år 1940. I fråga om landsbygden har beräkningen verkställts i enlighet med de i Elektrifieringskommitténs meddelande 5 uppställda principerna, och har sålunda i första hand avsett en uppskattning av kraftbehovets storlek vid en fullständig elektrifiering vid den anslutning och den energiförbrukning för olika ändamål, som kan anses normal för bygd av den inom länet förekommande karaktären. För lelysniny uppgår det nuvarande specifika anslutningsvärdet till c:a 32 watt pr person och den specifika energiförbrukningen till c:a 20 kWh pr person. Båda dessa värden kunna anses normala (se El. kom:s meddel. 5, sid. 3 8 ) \ varför desamma kunna läggas till grund för beräkning av det nuvarande kraftbehovet. Inom konsumtionsgruppen diverse hushållsförbrukni ny äro såväl anslutning som energiförbrukning för närvarande högst obetydliga. Man synes dock inom de flesta hushåll i Gävleborgs län kunna finna användning, åtminstone för sådana elektriska hushållsapparater som strykjärn, en eller annan mindre kokapparat o. dyl. Vid en fullständig elektrifiering borde därför ett anslutningsvärde av 150 watt och en energiförbrukning av 15 kWh pr person kunna anses normala (se El. kom:s meddel. 5, sid. 16 och 17 samt 40). Hantverket synes likaledes ha blivit elektrifierat i ringa utsträckning, detsamma torde ej heller spela nämnvärd roll inom länets näringsliv. Emellertid 1 Då ackordstaxa tillämpas kan den specifika förbrukningen antagas bliva intill c:a 50 % högre än vid ren kWh-taxa.

14 torde vid en fullständig elektrifiering hantverkets anslutning uppgå till c:a 10 watt och dess energiförbrukning till c:a 2 kWh pr person (se El. kom:s meddel. 5, sid. 31 och 52). Det specifika anslutningsvärdet för jordbrukets motordrift har visats vara för närvarande c:a 105 watt pr hektar eller c:a 225 watt pr ton tröskad säd. Det normala värdet är emellertid endast c:a 80 a 100 watt pr ton (se El. kom:s meddel. 5, sid. 18). Orsaken till, att den verkliga tröskmotoranslutningen är betydligt högre än den normala är dels, att inga särskilda småmotorer användas, varigenom tröskmotorerna i viss utsträckning få ersätta dylika smärre motorer, dels vissa av sistnämnda förhållande, men även av den ringa gårdsstorleken beroende svårigheter att sammansluta en tillräckligt stor åkerareal inom varje trösklag. I Elektrifieringskommitténs meddel. 5 har framhållits, att ett användande av särskilda småmotorer i viss utsträckning måste anses motiverat även i Gävleborgs län, och att det normala specifika anslutningsvärdet för dylika skulle vid den inom länet förefintliga medelgårdsstorleken, c:a 9 hektar pr gård (då brukningsdelar mindre än 3 hektar borträknas) kunna beräknas utgöra c:a 60 watt pr hektar åker. Om trösklag bildades i den utsträckning, att tröskmotorerna kunde till fullo utnyttjas (d. v. s. att tröskeffekten ej överstege c:a 80 watt/ton) så skulle med varje motor av den nu använda storleken, 5 kW, c:a 65 ton säd kunna avtröskas med varje motor i genomsnitt och alltså varje trösklag omfatta c:a 140 hektar åker. Om endast de brukningsdelar, vilkas åkerareal överstiger 140 3 hektar, deltaga i den elektriska tröskningen, skulle således c:a „ = 1 5 gårdar, y 140 och om samtliga brukningsdelar tröska elektriskt, c:a — = 23 gårdar teoretiskt sett kunna ingå i varje trösklag. Emellertid torde ett så stort gårdsantal pr trösklag stöta på praktiska svårigheter. Dels skulle nämligen tröskmotorerna — även om småmotorer i ovan beräknad utsträckning anskaffas — sannolikt fortfarande bliva använda för vissa smärre arbetsoperationer och skulle därför icke kunna utnyttjas för tröskning i den utsträckning, som vid den teoretiska beräkningen förutsatts; dels skulle gårdarnas inbördes belägenhet sannolikt lägga hinder i vligen därför. Ehuru antalet gårdar pr tröskmotor hittills endast varit omkring 5 st., torde man likväl kunna förutsätta att varje trösklag i praktiken skulle kunna omfatta c:a 8 gårdar i genomsnitt eller c:a 75 hektar resp. 35 ton säd, motsvarande ett specifikt anslutningsvärde för tröskmotorerna av c:a 65 watt pr hektar eller c:a 140 watt pr ton säd. Det totala normala behovet av motoreffekt skulle alltså kunna beräknas utgöra: för tröskning o. dyl. c:a 65 watt pr hektar och för småmotorer c:a 60 watt pr hektar eller inalles c:a 125 watt/hektar, vilket värde är endast c:a 20 % större än den nu förefintliga installationen, 105 watt/hektar. Att den sistnämnda likväl är mera otillfredsställande, än vad sistnämnda proportion synes ge vid handen, framgår av den ringa utnyttjning, motorkraften hittills erhållit. Enligt vad tidigare visats, är energiförbrukningen inom konsumtionsgruppen jordbrukets motordrift endast c:a 13'5 kWh pr hektar åker, varav c:a 6 a 7 kWh beräknats falla på tröskningen och resten på andra arbetsoperationer. Enligt den norm, som uppställts i Elektrifieringskommitténs meddel. 5. sid. 51, borde energiförbrukningen uppgått till c:a 23 kWh pr hektar enligt följande fördelning:

i;>

I. II.

För tröskning c:a 6 ä 7 kWh/har » sågning m. fl. arbeten, vartill en större motor (tröskmotor) behöver användas » 6 h 7 » » I I I . » smärre arbetsoperationer, vartill användas 1) tröskmotorerna » 3 » » 2) särskilda småmotorer » 7 » » Summa c:a 23 kWh/har Orsaken till motorernas ringa utnyttjning torde vara att söka dels i bristande kännedom om alla de ändamål, vartill den elektriska kraften kan användas vid ett lantbruk, men framför allt i det ovan omtalade förhållandet, att endast en och samma motor användes för både tröskning och alla övriga elektrifierade arbeten. Det är därför att rekommendera vid framtida nyinstallationer och vid ändring av de äldre, att större trösklag, omfattande åtminstone c:a 90 a 100 hektar åker pr tröskmotor om 5 kW bildas, samt att särskilda småmotorer om en eller annan hästkraft anskaffas för alla de smärre arbetsoperationer såsom ved sågning, pumpning, hackelseskärning, hissning och transport i logar och lador m. m., vartill tröskmotorerna äro onödigt stora. Det vid fullständig elektrifiering för närvarande förefintliga kraftbehovet liar beräknats uppgå till c:a 23 425 000 kWh hänfört till kraftstationerna. Detta belopp fördelar sig på olika konsumtionsgrupper på följande sätt: Belysning, hushållsförbrukning och hantverk c:a 7 225 000 kWh Jordbrukets motordrift » 2530000 » Småindustri » 9280000 » Energiförluster » 4 390 000 Summa c:a 23 425 000 kWh Om den hittills förefintliga uppdelningen av kraftdistributionen på ett stort antal kraftstationer fortfarande skulle äga bestånd, skulle dessa stationers sammanlagda, mot ovanstående energikvantitet svarande, maximaleffekter uppgå till c:a 10 900 kW. Som tidigare framhållits, uppgår den för närvarande i verkligheten förbrukade energikvantiteten endast till c:a 7 390 000 kWh. Kraftstationernas sammanlagda, häremot svarande maximalbelastningar ha beräknats uppgå till c:a 4 700 kW. Den genomsnittliga elektrifieringsgraden å länets landsbygd kan sålunda anses 7 390 000 vara ^ A ^ o O f ) X ^ ^ = c : a ^ ^ ' ^ n a n a l j s a v ^e faktorer, som inverka å den genomsnittliga elektrifieringsgraden, visar följande resultat: Inom de med distributionsnät försedda områdena finnas för närvarande enligt approximativ beräkning c:a 76 000, under det att hela länets totala åkerareal uppgår till c:a 110 000 hektar. Distributionsnätens utbredningsgrad är alltså i 76 000 genomsnitt c:a 11™™ X 100 = c:a 70 %. Enligt vad förut visats, äro av nämnda 76 000 hektar c:a 56 200 hektar anslutna med motordrift. Den genomsnittliga anslut56 200 ningsgraden för jordbrukets motordrift är sålunda c:a T^TTjj^. X 100 = c:a 75 %. Den verkliga specifika förbrukningen inom sistnämnda konsumtionsgrupp har visats

16 utgöra c:a 13' 5 kWh/hektar, under det att den normala specifika förbrukningen 13-5 utgör c:a 23 kWh/hektar. Förbrukningsgraden är sålunda c:a ~^r X 100 = 60 %. Den genomsnittliga elektrifieringsgraden för jordbrukets motordrift är sålunda c:a Oro X 0'75 X Oeo = c:a 30 %. För konsumtionsgrupperna belysning, hushållsförbrukning och hantverk omfattar elektrifieringen, såsom förut visats, c:a 130 000 personer och alltså c:a 63 % av länets totala landsbygds befolkning, c:a 208 000 personer. Förbrukningen inom dessa konsumtionsgrupper uppgår till c:a 212 kWh/person, under det att den normala förbrukningen kan anses utgöra c:a 35 kWh/person, vadan förbruknings21*8 graden uppgår till c:a ™ X 1 0 0 = c:a 60 %. Den genomsnittliga elektrifieringsgraden för nu ifrågavarande konsumtionsgrupper är alltså c:a 063 x Oeo = c:a 38 %. Anslutningsvärdet för landsbygdens elektrifierade småindustri är för närvarande c:a 3 100 kW, under det att den installerade effekten hos samtliga småindustrier uppgår till c:a 13 000 kW. Småindustriens elektrifieringsgrad uppgår alltså till 3100 C:a 13000 X l 0 0 = c : a 2 4 % . Det ovan anförda kan sammanfattas i följande tabell:

Konsumtionsgrupp

Belysning, hushållsförbrukning verk Jordbrukets motordrift Småindustri Energiförluster

och hant-

Summa

Nuvarande energibehov vid fullständig elektrifiering

Elektrifieringsgrad

Verklig energiförbrukning för närvarande

kWh

%

kWh

7 225 000 2 530 000 9 280 000 4 390 000

38 30 24

a 760 000 760 000 2 150 000 1 720 000

23 425 000

7 390 000

Vid beräkning av det s. k. »framtida värdet» å kraftbehovet, har en viss ökningav den specifika energiförbrukningen och anslutningen antagits komma att inträffa och detta ungefär i den omfattning, som angives i Elektrifieringskommitténs meddelande 5. Sålunda hava följande värden lagts till grund för beräkningen: Framtida värde å K on s u m t ion s g r upp

Belysning pr person Hushållsförbrukning » " Hantverk » » Jordbrukets motordrift: I. tröskning pr hektar II. sågning m. in. medelst tröskmotor... » » III. smärre arbetsoperationer: a) med den större motorn » » b) » särskilda småmotorer » »

Normal specifik anslutning

Normal specifik energiförbrukning

•\vatt

kWh

40 250 20

22 å 23 25 4

8 11

5 15

17 Vad småindustrien beträffar, består densamma till en relativt betydande del av kvarnar och sågar, för vilka kategorier kraftbeloppet icke torde kunna alltjämt ökas i samma takt som hittills. För kvarnarna särskilt torde »mättningsgränsen» redan vara uppnådd, i det att de nu befintliga kvarnarna torde vara tillräckliga för den nuvarande sädesproduktionens förmalning. Då sädesproduktionen emellertid kan väntas bliva i någon mån höjd samt för att beräkningens resultat skall komma på säkra sidan, har för kategorien kvarnar antagits en genomsnittlig ökning i kraftbehovet av c:a 20 % på det nuvarande värdet. Sågarnas kraftbehov kan sättas i samband med skogsavverkningens storlek, och uppnår därför sin maximigräns, när avverkningen uppdrivits till sin högsta, lämpliga intensitet, ett förhållande, som sannolikt ännu ej är fullt uppnått, ehuru den framtida ökningen dock torde bliva relativt måttlig (jämför Elektrifieringskommitténs meddelande 8, fig. 5). Då den elektriska energiens tillgänglighet på landsbygden så småningom torde medföra en tendens till decentralisering av de enskilda skogsägarnas sågning, har en ökning av småsågarnas kraftbehov av 50 % antagits såsom möjlig. För övrig småindustri har räknats med en ökning av c:a 75 % under 20 år. E n prognos för småindustriens kraftbehov efter en 20-års-period kan i anslutning till ovanstående verkställas på följande sätt: För närvarande Kategori av småindustri

Sågar Övrig småindustri Summa

Installerad effekt kW

Energibehov kWh

3 600 5 300 4100 13 000

Efter c:a 20 år Ökning

Energibehov

%

Installerad effekt kW

2 750 000 3 000 000 3 530 000

c: a 20 » 50 » 75

4 500 8 000 7 500

3 300 000 4 500 000 6 200 000

9 280 000

—

20 000

14 000 000

kWh

Landsbygdens totala, framtida energibehov har i anslutning till ovan omtalade förutsättningar beräknats till c a 35 000 000 kWh, vilket belopp motsvarar fullständig elektrifiering och fördelar sig på följande sätt: Belysning, hushållsförbrukning och hantverk c:a 10 700000 kWh Jordbrukets motordrift » 4 300 000 » Småindustri , 14 000 000 » Energiföiiuster » 6 000 000 » Summa c: a 35 000 000 kWh Den häremot svarande sammanlagda maximaleffekten har beräknats uppgå till c:a 14 500 kW, vilket belopp ungefär motsvarar den nu förefintliga uppdelningen i ett stort antal distributionsnät. Emellertid torde ej heller i en framtid en fullständig elektrifiering kunna väntas. Distributionsnätens utbredningsgrad, som för närvarande är c:a 70 %, torde utan tvivel komma att höjas; ett sannolikt värde synes vara 90 %. Det är vidare troligt, att under det att anslutningsgraden för jordbruket för närvarande är c:a 75 %, densamma under de närmaste 20 åren kan komma att ökas till 90 %, samt att förbrukningsgraden för jordbrukets motordi-ift som nu är c:a 60 %, kan stiga till c:a 75 %. För sistnämnda konsumtionsgrupp skulle därför elektrifieringsgraden kunna uppskattas till 0-9 X 0-9 x 0'7 5 = c:a 60 %. 7G2 23

I1,

18 För närvarande äro c:a 63 % av länets innevånare anslutna till de elektriska distributionsnäten, en höjning av denna procentsats under den ifrågavarande 20-års-perioden till c:a 85 % synes icke osannolik, varjämte förbrukningsgraden för konsunitionsgrupperna belysning, hushållsförbrukning och hantverk, vilken nu uppgår till c:a 60 %, torde kunna komma att stiga till åtminstone c:a 75 %, vadan elektrifieringsgraden för dessa konsumtionsgrupper kan uppskattas till c:a 0'8 5 x 0-7 6 = c:a 65 %. För den nu förefintliga småindustrien synes den omfattning, den framtida elektrifieringen kan beräknas erhålla, kunna sättas i samband med denna industris art och nuvarande drivkraft, varför nedanstående uppdelning av det nuvarande totala energibehovet kan erbjuda viss ledning vid bedömande av den framtida elektrifieringsgraden. Nuvarande Kategori av småindustri

Sågar Övrig småindustri Summa

energibehov

F ö r icke elektrifierad För elektriindustri fierad industri Vattenkraft Värmekraft kWh kWh kWh

Totalt

Elektrifieringsgrad

kWh

%

180 000 230 000 1 740 000

2 400 000 600 000 760 000

170 000 . 2170 000 1 030 000

2 750 000 3 000 000 3 530 000

6-5 7-5 50

2 150 000

3 760 000

3 370 000

9 280 000

23 Man torde kunna antaga, att all nytillkommande småindustri elektrifieras; om elektrisk energi finnes tillgänglig överallt å landsbygden, torde nämligen en annan utveckling vara osannolik. Vad de andra befintliga med direkt vattenkraft drivna småindustrierna beträffar, torde en övergång till elektrisk drift hos 50 % av dem kunna förutsättas. För kvarnar med värmekraft torde en fullständig elektrifiering vara sannolik, under det att av ångmaskineri drivna sågar synas ha viss fördel av att bibehålla detta drivsätt, enär avfallsprodukterna då kunna tillgodogöras som bränsle; elektrifieringen av denna grupp torde därför komma att bliva mera begränsad t. ex. till 25 %. Av övrig med värmemotorer driven industri torde åtminstone hälften komma att elektrifieras. En uppskattning av den framtida elektrifieringsgraden torde sålunda kunna ske på det sätt, som angives i nedanstående tabell: Framtida Kategori av småindustri

Sågar Summa

energibehov

För oolektrifierad För elektriindustri fierad industri Vattenkraft Värmekraft kWh kWh kWh

Totalt

Elektrifieringsgrad

kWh

%

2 100 000 2 600 000 5 300 000

1 200 000 300 000 400 000

1600 000 500 000

3 300 000 4 500 000 6 200 000

65 60 85

10 000 000

1 900 000

2 100 000

14 000 000

L9 _ Energikonsumtionens verkliga storlek omkring år 1940 skulle alltså i anslutning till, vad ovan anförts, kunna väntas bliva enligt följande tablå:

Konsumtionsgrupp

Belysning, hushållsförbrukning J o r d b r u k e t s motordrift Småindustri Energiförluster

Framtida energibehov vid fullständig elektrifiering

Sannolik elektrifieringsgrad

Framtida, sannolik energikonsumtion

kWh

%

kWh

10 700 000 4 300 000 14 000 000 6 000 000

65 60 70

7 000 000 2 600 000 10 000 000 4 400 000

35 000 000

24 000 000

och hant-

.

Summa

Mot detta energibelopp svarar en sammanlagd maximalbelastning i kraftstationerna av c:a 10 800 kW, om samma uppdelning på ett mycket stort antal distributionsföretag, som nu förekommer, antages även i en framtid bliva bibehållen. Emellertid är det åtminstone ett önskemål, vilket även torde bliva i viss grad realiserat, att samdrift mellan olika stationer kommer till stånd, varjämte det är att förmoda, att antalet kraftstationer nedbringas i rätt väsentlig grad, genom att likströmsstationerna slopas, och de till dem anslutna små näten uppgå i närbelägna större växelströmsnät. Tidigare har omtalats, att landsbygden för närvarande förses med energi från sammanlagt c:a 190 stationer, varav c:a 145 äro utförda för likström med en medelstorlek av c:a 15 kVA och c:a 45 för växelström med en medelstorlek av c:a 100 kVA. Om man tänkte sig utvecklingen i en framtid stegvis uppdelad på tvenne stadier, varav det första omfattar likströmsstationernas försvinnande och deras nät assimilerade av till ett 50-tal uppgående, från varandra liksom hittills skilda växelströmsföretag, och det andra motsvarar åstadkommandet av fullt samarbete mellan de senare, så kan behovet av generatoreffekt beräknas sjunka så, som visas av följande tabell: Kraftstationernas sammanlagda maximalbelastningar Utvecklingsstadium

Vid nuvarande uppdelning på c:a 190 stationer Sedan likströmsanläggningarna u p p g å t t i c:a 50 växelströmsnät Sedan fullt samarbete etablerats

Nuvärden Framtida värden Vid fullstän- Vid verklig Vid fullstän- Vid sannolik dig elektrielektridig elektrielektrifiering fieringsgrad fiering fieringsgrad kW kW kW kW 10 900

4 700

14 500

10 800

9 500 7 800

4100 3 000

12 700 11000

9 500 8 000

Som härav visas, betyder redan nu likströmsnätens anslutande till växelströmsnäten en effektminskning av c:a 600 kW och kan i en framtid få en betydelse, som motsvarar mera än ett dubbelt så stort effektbelopp. _ E n fullständig parallelldrift mellan samtliga stationer skulle förbättra belastningsförhållandena, i det att den sammanlagda maximaleffekten skulle minskas

med ytterligare c:a 700 kW redan nu, resp. c:a 1 500 kW i en framtid. Även om en så god belastningsutjämning som den teoretiska knappast kan påräknas i praktiken på grund av svårigheterna att ernå fullständig parallelldrift, så torde dock den besparing, som i verkligheten kan erhållas, kunna bliva tillräckligt stor för att en utveckling i den ovan antydda riktningen bör på allt sätt eftersträvas. Städernas kraftbehov, har beräknats med tillhjälp av de i Svenska Elektricitetsverksföreningens statistik tillgängliga uppgifterna, varvid kraftbehovet uppdelats på olika konsumtionsgrupper och de olika kategoriernas sannolika utveckling bedömts på ungefär samma sätt som i fråga om landsbygden. Resultatet av beräkningen visas av följande tabell: Kraftbehovet för städerna i Gävleborgs län Framtida värde

Nuvärde

Maximieffekt kW

Energibehov kWh Belysning, hushåll Industri, hantverk Energiförluster. Summa

Storindustriens

Vid fullständig elektrifiering

Vid den verkliga elektrifierings gr.

Vid fullständig elektrifiering

Maximieffokt kW

Energibehov kWh

Energibehov kWh

—

Maximieffekt kW

6 300 000

—

Vid den sannolika elektrificringsgr. Energibehov kWh

Maximieffekt kW

4 500 000

—

4 600 000

2 650 000

8 000 000 2 400 000

7 250 000 1 700 000

15 000 000 3 900 000

14 400 000 3 100 000

15 000 000

3 600 11600 000

2 600 25 000 000

5 500 22 000 000

ÖOOO!

kraftbehov h a r b e r ä k n a t s i E l e k t r i f i e r i n g s k o m m i t t é n s m e d d e l a n d e

8, varest även redogjorts för de synpunkter, vilka varit bestämmande för bedömandet av kraftbehovets tillväxt. Resultatet visas av nedanstående tabeller: Nuvarande kraftbehov Energibehov i miljoner kWh Slag av industri

Maximieffekt i kW

Direktdriven med vattenkraft

med värmekraft

Totalt

Elektrifierad

Totalt

72-0 3'9 30-0 l-i

24-2 11 8 0-5

13-8 2'i 2-0 0i

110-0 6-o 43-s 1-7

11700 2 000 7 500 500

16 700 3 000 11000 800

107'0

36-0

18-0

161-0

31 500

Elektrifierad

Sågar

Summa

Sanno lik ökning

%

50 25 25 100

: Diverse elektrisk ugnsdrift Totalt kraftbehov

—

21 Framtida kraftbehov Energibehov i miljoner k W h

Maximieffekt i k W

Slag av industri Direktdriven Elektrifierad

Tram assef abriker Sågar Järnindustri Diverse Summa Tackjärnssmältning Diverse elektrisk ugnsdrift

med vattenkraft

med värmekraft

Totalt

Elektrifierad

Totalt

143 7 51 3

10 1

165 8 54 8

21000 3 500 12 000 1500

24 000 4 000 12 500 1500

38 000

42 500

150 40

18 000 5 000

18 000 5 000

65 500

150 40

Totalt kraftbehov

11 Storindustriens nuvarande elektrifieringsgrad kan alltså beräknas till c:a 65 %. Om hela den framtida ökning av storindustriens kraftbehov, som förutsatts komma till stånd, jämte någon del av den för närvarande med annan än elektrisk kraft drivna industrien dessutom antages bliva elektrifierad, skulle elektrifieringsgraden komma att efter c:a 20 år uppgå till c:a 90 %, om den elektrotermiska industrien ej medräknas. Järnvägarnas kraftbehov har likaledes blivit beräknat i den ovan omtalade utredningen (Elektrifieringskommitténs meddelande 8). Genom sammanställning av därstädes angivna värden har kraftbehovet för länets järnvägar omkring år 1940 beräknats utgöra totalt c:a 45 miljoner kWh och c a 18 000 kW. Om statens järnvägar antagas bliva helt elektrifierade till nämnda tidpunkt, men övriga banor endast till 50 %, så skulle järnvägarnas kraftbehov då kunna beräknas uppgå till c:a 35 milj. kWh och 14 000 kW. Länets sammanlagda kraftbehov kan alltså anses utgöras av de i nedanstående tabell angivna beloppen: Kraftbehov inom Gävleborgs län Nuvärde Konsumentkategori

Landsbygden Städerna Storindustrien bygden Järnvägarna

Vid fullständig Vid den verkliga Vid fullständig Vid den sannolika elektrifieringelektrifieringsgr. elektrifiering elektrifieringsgr. EnergiEnergiEnergiEnergibehov Maximi- behov Maximi- behov Maximi- behov Maximieffekt effekt milj. effekt milj. effekt milj. milj. kW kWh kWh kW kWh kW kWh kW 23-4 15o

10 900 3 600

7-4 11-6

4 700 2 600

35'0 25o

11000 5 500

24 22

8 000 5 000

161-0

107o

420-0 45-o

65 500 18 000

394 35

61000 14 000

46 000

29 000

100 000

88 000

å lands-

Summa

Framtida värde

22 Förslag till planmässig elektrifiering av länet. Kraftkällor. Flerstädes här ovan ha de olägenheter, som äro förenade med den nuvarande, alltför långt drivna decentraliseringen av kraftproduktionen blivit påpekade. Det har därjämte påvisats, icke blott att ett utökande av antalet kraftstationer för landsbygdens del synes onödigt inom större delen av länet, utan även att ett försvinnande av den stora mångfalden små likströmsstationer är önskvärt. Visserligen hava de olika distributionsföretagens sammanlagda maximalbelastningar beräknats för närvarande uppgå till c:a 4 700 kW (se sid. 19), vilket motsvaras av en generatorinstallation av c:a 7 400 kVA (se sid. 7), varav c:a 5 100 kVA falla på växelströmsanläggningarna och c:a 2 300 på likströmsanläggningarna, och vilka sålunda motsvara minst c:a 0'7ö x 5 100+2 300=; c:a 6 00Ö kW, men om likströmsanläggningarnas distribution överflyttades till växelströmsnäten, och om ett fullständigt samarbete mellan de senare anordnades, skulle den sammanlagda maximieffekten bliva endast c:a 3 000 kW, vilken effekt utan tvivel skulle kunna tillgodoses från växelströmsstationernas nuvarande 5 100 kVA generatoreffekt. Till och med om den förutsatta parallelldriften ej skulle kunna helt realiseras, torde den befintliga växelströmseffekten bliva tillräcklig; den maximaleffekt, som utan något som helst samarbete mellan växelströmsanläggningarna skulle erhållas, uppgår, som tidigare visats (se sid. 19), nämligen till c:a 4 100 kW, motsvarande en behövlig generatoreffekt av c:a 5 400 kVA (vid Cos c/> = 0'7 5) eller obetydligt mera än det nu disponibla beloppet. Ett slopande av likströmsstationerna synes sålunda redan nu vara möjligt med hänsyn till belastningsförhållanden i genomsnitt. Ett sådant förfarande torde emellertid bliva förenat med vissa kostnader för den enskilda kraftstationsägaren. En specialutredning beträffande dessa förhållanden har genom Elektrifieringskommitténs föranstaltande blivit verkställd av länskonsulenten i Västernorrlands län, ingenjör H. Brodin. Denna utredning, som är baserad på de faktiska kostnaderna vid ett 10-tal olika småanläggningar av nu ifrågavarande natur inom Västernorrlands län, visar att årskostnaderna för den enskilde skulle i vissa fall kunna bliva l - 5 ända till 2 ggr så höga, sedan den egna stationen nedlagts och nätet anslutits till en större anläggning. Detta resultat synes emellertid till väsentlig del vara beroende på, att ett relativt. högt pris blivit beräknat för den från det större företaget inköpta energien. Även i Gävleborgs län torde dylika svårigheter komma att göra sig gällande. Det har meddelats av länskonsulenten, att underhandlingar om anslutandet av småstationernas nät till större företag i vissa fall måst avbrytas på grund av, att allt för höga kraftpris begärts av de senare. Härovan har emellertid visats, att om samtliga små likströmsstationer i Gävleborgs län skulle nedläggas, den vid de större växelströmsstationerna befintliga generatorinstallationen skulle vara tillräcklig för hela behovets tillgodoseende, utan att någon utökning skulle vara erforderlig, och således utan nämnvärda kostnader för kraftproducenten. Ur det allmännas synpunkt skulle därför småstationernas slopande icke innebära annan kostnad än kostnaderna för likströmsnätets omändring och anslutande till det större växelströmsnätet, varvid årskostnaderna efter ändringen i genomsnitt skulle bliva lägre än före densamma. De fördelar i fråga om driftsäkerhet och energiens oavbrutna tillgänglighet under hela året, vilka vinnas genom anslutningen till de större näten, synas vara till-

23 räckliga att även ur den enskildes synpunkt motivera denna omändring, vars företräden ur allmän elektrifieringssynpunkt äro uppenbara. E n förändring i denna riktning borde därför genomföras, ehuru detta givetvis måste ske successivt. Man torde dock kunna räkna med att man om c:a 20 år kunnat fullt genomföra ifrågavarande förbättring. Enligt de härovan utförda beräkningarna över kraftbehovets sannolika tillväxt, skulle maximieffekten för landsbygdens del vid den elektrifiering, som är sannolik om c:a 20 år, komma att uppgå till c:a 8 000 kW (se sid. 19). Det är tydligt, att de nuvarande växelströmsstationerna icke kunna i oförändrat skick tillgodose en sådan ökning. Huruvida en tillbyggnad av de flesta bland dem eller av endast ett visst mindre antal kommer att ske, är för närvarande icke möjligt att med bestämdhet förutsäga. Efter genomförandet av ett sådant samarbete, som det ovan antydda, skulle det i alla händelser bliva möjligt att förlägga nyutbyggnaderna till de kraftkällor, där sådan ökning är lättast resp. billigast att genomföra. Då nämnda samarbete även bör omfatta de storindustriella näten genom utveckling av den stomme, som redan förefinnes i Bergvik & Ala Nya A.-B:s och A.-B. Arbrå Kraftverks ledningsnät för 30 resp. 40 kV, är det långt ifrån uteslutet, att landsbygdens framtida krafttillskott skulle kunna erhållas helt eller delvis från storindustriens anläggningar. Dessa sistnämnda, vilkas effektbehov av c:a 24 Ö00 kW (inkl. städernas) nu tillgodoses från c:a 30 000 kVA generatoreffekt, måste för att kunna möta den väntade ökningen av kraftbehovet tdl c:a 66 000 kW (inkl. städerna, se sid. 21) väsentligt utvidgas. Det är därför att vänta, att ett flertal stora kraftanläggningar så småningom komma att utföras inom länet för industriens räkning, och är det då mycket sannolikt, att billigare kraft för landsbygden kan erhållas därifrån, än om relativt små, för landsbygden speciellt avsedda anläggningar bleve utförda. Av det sagda framgår alltså, att om den omtalade sammanknytningen mellan de olika distributionsanläggningarna genomföres, en god tillgång på primakraft kan beredas landsbygden i erforderlig omfattning, även om dess egna lokala kraftkällor här och var skulle visa sig för knappa, varjämte det är sannolikt, att krafttillskottet därigenom kan erhållas till billigare pris, än om dessa senare skulle tillbyggas. E n närmare undersökning, om vilka speciella kraftkällor, som skulle vara de förmånligaste för landsbygdens förseende med kraft, synes därför icke behöva företagas i detta sammanhang. Samarbetet mellan de olika företagen. Då en hopknytning mellan alla de smärre från varandra hittills helt skilda distributionsföretagen här ovan visats vara en av de viktigare åtgärderna för länets rationella elektrifiering, har ett förslag till sammanbindningsnät uppgjorts. Detsamma har inritats å kartan, bilaga 1, av vilken förslagets detaljer torde framgå med tillräcklig tydlighet för att en närmare beskrivning skulle vara onödig. De ekonomiska konsekvenserna av ett utbyggande av det föreslagna nätet hava undersökts genom att kostnadsberäkningar utförts dels för detta sammanbindningsnät, dels för den ökning av länets utbyggda vattenkraft, som erfordras på grund av den väntade belastningsökningen. Den sistnämnda har därvid antagits uppgå till de alternativa belopp, som framgå av tabellen å sid. 19. Så-

24 lunda har förutsatts, att om en sammanknytning mellan länets olika kraftanläggningar icke kommer till stånd, den sammanlagda maximibelastningen för landsbygden kommer att om c:a 20 år uppgå till c:a 9 500 kW; vid detta alternativ har antagits, att till följd av kraftalstringens decentralisering en reserv av 10 % måste förefinnas (för närvarande kan den befintliga installationen prestera en maximaleffekt av c:a 6 000 kW, under clet att den verkliga effektuttagnmgen endast är c:a 4 700 kW, vadan alltså över 25 % reserv finnes). Om ett fullständigt parallellarbete kunde etableras, kan belastningsutjämningen beräknas bliva så stor, att maximalbelastningen blott bleve c : a 8000 kW. Teoretiskt sett skulle en mycket obetydlig reserv behöva förefinnas, enär det bräckage av maskineri, som skulle behöva befaras samtidigt, torde vara procentuellt mycket litet och behövde för landsbygdens del knappt medtagas i beräkningen, enär industriens reserv helt säkert bleve tillräcklig även för landsbygden. Emellertid är ett fullständigt samarbete givetvis icke möjligt att helt genomföra i praktiken, och torde man därför böra räkna med, att en viss del av det befintliga maskineriet alltid måste bliva ofullständigt utnyttjat. I kostnadskalkylerna har därför räknats med en marginal av 5 %. Till följd av svårigheterna att genomföra en fullständig belastningsutjämning mellan alla företag, ha dessutom kostnaderna beräknats även för det fall, att belastningsutjämningen endast skulle komma att motsvara hälften av det teoretiskt möjliga, och alltså den sammanlagda maximibelastningen uppgår till c:a 8 800 kW. Det har ovan framhållits, att kostnaderna för de på grund av landsbygdens ökade kraftuttagning nödvändiga utbyggnaderna skulle kunna hållas lägre, om en hopknytning av dess ledningsnät komme till stånd, enär då dels de kraftkällor kunde väljas, där utbyggnadskostnaderna äro lägst, dels utbyggnaden kunde ske i större enheter, än om tillbyggnad av samtliga de mindre stationerna måste ske. Kostnadsberäkningarna ha därför baserats på antagandet, att utbyggnadskostnaden pr turbinhkr blir något lägre, då hopknytning äger rum än i motsatt fall. Enligt kommerskollegii undersökning »Sveriges monterade vattenkraft» ha utbyggnadskostnaderna för de däri omtalade verken uppgått till belopp, som vid »prisläge 1914» variera från c:a 400 kronor pr turbinhkr vid små stationer med liten fallhöjd till c:a 200 kronor pr turbinhkr vid stora stationer med stor fallhöjd. Med hänsyn till den i nämnda publikation verkställda utredningen om utbyggnadskostnaderna (se Sveriges officiella statistik: Sveriges monterade vattenkraft, sid. 57), synes ett antagande av en utbyggnadskostnad pr turbinhkr vid »prisläge 1914» av 350 kronor vid decentraliserad och 250 kronor vid centraliserad kraftproduktion samt ett fallvärde av 50 kronor pr turbinhkr i båda alternativen åtminstone icke vara till det sistnämnda alternativets favör. Likväl ha kostnadsberäkningarna, vad detta alternativ beträffar, även utförts under antagande av en utbyggnadskostnad av från 250 kronor upp till 300 kronor pr turbinhkr. Kostnadsberäkningarnas resultat visas av vidstående tablå:

25 Alternativ

Beräknad sam- Antagen genom manlagd snittlig utbyggmaximibelastnadskostnad pr turbinhkr ning i en exkl. fallvärde framtid

Årskostnader

kW

Kr.

kostnader RelaKronor tion

9 500

3 930 000 100

400 000

300 275 250 300 275 250

4 045 000 103 3 840 000 98 3 640 000 93 3 555 000 90 3 295 000 86 3 220 000 82

415 000 393 000 370 000 365 000 348 000 329 000

104 98 93 91 87 82

Decentraliserad kraftproduktion utan samarbete mellan resp.företag Centraliserad kraftproduktion mod samarbete mellan samtliga företag

8 800

D:o

8 000

d:o

Kostnader för utökning av landsbygdens kraftstationer resp. sammanbindningsnät vid 1914 års prisläge

Kronor

Relation

Trots de för alternativet centraliserad kraftproduktion och samarbete mellan resp. företag ogynnsamma förutsättningarna, visar kalkylen, att detta alternativ är det gynnsammaste, och att den direkta kostnadsbesparingen kan uppgå till c:a 18 %. Den största fördelen med detta alternativ torde dock vara den avsevärda höjning av landsbygdskraftens kvalitet, som därmed ernås. Det bör vidare framhållas, att kostnaden för hela sammanbindningsnätet lagts på landsbygden, trots att samtliga kraftstationer i liinet, alltså även de rent storindustriella, sammanbindas därav. Den fördel, dessa senare erhålla genom den föreslagna anordningen, torde kunna värderas till betydligt högre siffror än den totala kostnaden för sammanbindningsnätet, vilken ingår i ovanstående totalkostnad med 1210 000 kronor. Yid en utbyggnadskostnad av endast 200 kronor pr turbinhkr motsvarar detta belopp en effekt av c a 6 000 turbinhkr eller c:a 4 000 kW maximibelastning. Den minskning i storindustriens — sammanlagda effektbehov — tillsammans med städernas beräknat till: för närvarande c:a 25000 kW och i en framtid c:a 66000 kW, vilken skulle kunna ernås vid parallelldrift mellan dess kraftstationer, torde icke bliva mindre än nämnda belopp. Slutligen må framhållas, att ett samarbete i elektriskt avseende mellan de olika kraftstationerna är en nödvändig förutsättning för den gemensamma vattenhushållning och reglering av vattenföringen, som erfordras för ett rationellt tillvaratagande av energien i länets vattenkraftkällor. Av det anförda torde framgå, att de skäl, som tala för utbyggandet av ett fullständigt sammanbindningsnät äro så vägande, att detta utbyggande måste livligt förordas. Helt naturligt kan detta icke ske på en gång, utan måste försiggå successivt i den mån behovet påkallar. Det å kartan, bil. 1 angivna förslaget får givetvis icke anses annat än som en bland flera möjliga lösningar. E t t frångående av detta förslag vore därför mycket väl tänkbart, men bör under alla omständigheter största vikt läggas på, att de åtgärder, som på olika platser successivt vidtagas för hopknytning av närliggande företag måste kunna inrangeras i en enhetlig plan. 762 23

26 Ortsdistributionen och särskilda anordningar för denna. Sedan det i Elektrifieringskommitténs meddelande 6 utrönts, vilka distributionssystem, som äro de i orter av olika slag lämpliga-ste, möta inga hinder att i detta avseende uppställa principiella riktlinjer även för Gävleborgs län. Bygdens beskaffenhet är inom detta län i allmänhet sådan, att båda systemtyperna »trespänningssystem» och »tvåspänningssystem» där kunna anses vara i stort sett likvärdiga (se Elektrifieringskommitténs meddelande 6, sid. 25). I länets södra delar har den odlade jorden en utbredningsform, som mera överensstämmer med landskapen söder därom (»utbredd bygd»), under det att i länets norra delar en tendens till älvdalsbygdsformen (»bandformad bygd») kan tydligt urskiljas (se kartan bil. 3). Att man vid den utförda bygdeelektrifieringen använt sig av trespänningssystemet i de sydligare delarna men av tvåspänningssystemet i nordligare, är därför fullt förklarligt. Emellertid har bygden i älvdalarna (se t. ex. Ljusnans övre floddal) en så stor utsträckning i sidled att användandet av trespänningssystemet även där icke skulle varit förenat med minsta svårighet. Mångenstädes har inom länets »tvåspänningsdel» också distributionsspänningen blivit vald så låg (5 ä 6 000 volt, stundom lägre, jfr tabellen å sid. 9) och nätens utsträckning gjorts så liten, att det kan betraktas som en smaksak, om det använda distributionssystemet hänföres till tvåspännings- eller trespänningstypen; i sistnämnda fall måste bygdenätet anses ersatt av kraftstationerna (jfr meddelande 6, sid. 38). Sedan det föreslagna sammanbindningsnätet, för vars olika delar antingen 40 eller 10 kV skulle komma att användas, blivit utfört, komma de flesta därav berörda distributionsområdena också att kunna anses vara elektrifierade genom trespänningssystem. Det är blott i enstaka fall, som ett utpräglat tvåspänningssystem då kommer att finnas kvar, nämligen dels i övre delen av Ljusnans älvdal (Ljusdal och Färila) dels i Ströms bruks resp. Eriggesundsstationens distributionsområden, där distributionsspännineen nu är 10 resp. 20 kV. Med hänsyn till de förhållanden, som sålunda så småningom komma att inträda, hade det givetvis varit lyckligast, om elektrifieringen verkställts med sådana anordningar, som äro de vid trespänningssystem lämpligaste. Enligt vad som ådagalagts i Elektrifieringskommitténs meddelande 6, hade därför den fördelaktigaste ortsspänningen inom så gott som hela länet varit 3 000 volt (se medd. 6, sid. 33). Den nu befintliga stommen till ett bygdenät, vilken föreslagits bliva vidare utvecklad och använd för hopknytningen mellan de olika distributionsföretagen, är utförd för dels 40 dels 30 kV, varav den förstnämnda är den mest förekommande och även med hänsyn till standardmässigheten mest att föredraga (se medd. 6, sid. 33). Det för den största delen av länet mest passande distributionssystemet hade sålunda — om valet från början varit fullt fritt — varit trespänningssystemet med 40 000 volts bygdespänning och 3 000 volts ortsspänning. Med denna ortsspänning hade de olika distributionsområdena kunnat utan svårighet givas en utsträckning av c:a 8 km i radiell led och därför dessa områdens antal sannolikt t. o. m. kunnat göras mindre, än vad nu blivit fallet. Emellertid ha, som förut framhållits, inga större centrala verk för distribution av bygdekraft funnits, varför en enhetlig utbyggnad av ett gemensamt bygdenät icke kunnat ske på samma sätt som i landets sydligare delar, ej heller torde man hava insett fördelarna av det ovan förordade systemet, varför några åtgärder för

27 dess genomförande genom konsumentsammanslutningar icke vidtagits. Den decentraliserade kraftproduktionen och det därav följande oberoendet av grannområdena liksom en undervärdering av standardiseringens betydelse, torde i hög grad ha bidragit till den brist å standardmässighet, som nu kännetecknar bygdeelektrifieringen i länet, och som är särskilt framträdande i fråga om använda ortsspänningar (se tabellen å sid. 9). Ehuru det givetvis är ett önskemål att sistnämnda olägenhet så småningom undanröjes genom övergång till den principiellt lämpbgaste ortsspänningen 3 000 volt, torde dock den nuvarande elektrifieringens omfattning lägga betydande hinder i vägen härför. Man torde därför vara nödsakad att i de flesta områden räkna med den nuvarande distributionsspänningens bibehållande. Tröskmotorerna äro, som förut omtalats, genomgående relativt små, i det att medelstorleken är endast c:a 5 kW. Enligt vad som ådagalagts i Elektrifieringskommitténs principutredning, böra motorer av så ringa storlek alltid anslutas till lågspänningsnäten, d. v. s. »lågspänningströskning» bör tillämpas och detta även i de fall, då ortsspänningen är låg (se medd. 6 sid. 32). Detta system torde också undantagslöst vara använt i Gävleborgs län, vadan ingen ändring i detta avseende behöver vidtagas. Som gårdsspänningen skulle — enligt Elektrifieringskommitténs utredningar om detta spörsmål (meddelande 3 och 6) — 220 volt vara en i många fall tillräcklig spänning vid trespänningssystem, även vid lågspänningströskning, då tröskmotorstorleken är så liten som den i Gävleborgs län använda. Detta gäller dock endast för den vid nämnda systemtyp principiellt lämpliga relativt låga ortsspänningen 3 000 volt, vilken, enligt vad ovan anförts, icke synes komma att erhålla nämnvärd användning till följd av att andra högre spänningar i de flesta fall blivit valda. Enligt tabellen å sid. 9 ha endast c:a 11 % av den hittills elektrifierade åkerarealen anslutits till ortsnät för spänningar lägre än 5 000 volt, under det att över 75 % äro elektrifierade med 5 000 volt eller högre spänningar. 1 Detta förhållande talar givetvis för lämpligheten av en högre gårdsspänning, enär behovet av hög gårdsspänning gör sig mera gällande vid en högre primärspänning å ortstransformatorerna än vid en lägre. Också har vid den redan utförda elektrifieringen 380 volt använts å över 50 % av den anslutna arealen, under det att 220 volt förekommer å blott c:a 35 % därav, å resten användes dels likström, dels andra än de nämnda spänningarna (om även sistnämnda kategorier medräknas äro c:a 60 % elektrifierade med 380 eller högre och c:a 40 % med 220 eller lägre spänningar). Även denna omständighet motiverar ett standardmässigt användande av den högre gårdsspänningen i de fall, då ortsspänningen är 5 000 volt eller högre och av den lägre gårdsspänningen i andra fall. I denna utredning förutsattes därför, att gårdsspänningen kommer att vid den fortsatta elektrifieringen väljas enligt denna norm, i den mån den hittillsvarande elektrifieringen ej är utförd på annat sätt i sådan utsträckning, att en ändring är olämplig. Vad här ovan anförts beträffande lämpliga standardsystem äger, som redan antytts, tillämplighet för den största delen av länets landsbvgd. Undantag bör dock göras för de områden i länets västra och nordvästra delar, där bygden är mycket gles. Den ringa anslutning resp. energikonsumtion, som i dessa trakter kan påräknas, är helt säkert icke tillräcklig att ekonomiskt bära en så dyrbar anordning, 1

Resten äro elektrifierade med endast lågspänning, mest likström.

28 som ett trespänningssystem i så gles bygd utgör (se Elektrifieringskommitténs medd. 6 sid. 26). Men även beträffande en elektrifiering med det i sådan trakt billigare tvåspänningssystemet torde det vara tveksamt, huruvida kostnaderna kunna bliva rimliga. Den i dessa trakter utförda elektrifieringen har också verkställts från mycket små kraftstationer, var och en avsedd endast för den närmaste omgivningens behov och i de flesta fall utförd för direkt distribution med lagspänning. Visserligen synes redan de större och mera koncentrerade bygderna vara på sådant sätt försedda med kraft, men ännu återstår ett flertal oelektrifierade byar eller enstaka gårdar. Huruvida dessa med hänsyn till kostnaderna kunna anslutas till för större områden gemensamma tvåspännmgsnät matade från redan befintliga eller projekterade nya stationer, eller om de måste bliva hänvisade till småstationssystemet i den mån vattenkraft finnes tillgänglig i deras omedelbara närhet, eller om en elektrifiering av dem rent av i vissa fall kominer att bliva av kostnadsskäl omöjliggjord, är icke möjligt att här definitivt avgöra, enär ett flertal speciella förhållanden, om vilka kännedom icke torde kunna vinnas utan efter ingående lokala undersökningar, bliva avgörande i detta avseende. Det synes dock icke osannolikt, att det förstnämnda alternativet skulle kunna tillämpas t. ex. inom vissa delar av Bollnäs socken, i övre Voxnadalen, vid sjön Hennan i Kamsjö socken o. dyl. I den mån ett tvåspänningssystem här kan utbildas bör 10 000 volts distributionsspänning och 380 volts förbrukningsspänning användas. Det bör eftersträvas, att även de redan utförda småanläggningarna bliva anslutna till ett eventuellt högspänningsnät i dessa trakter. För den händelse småstationssystemet vinner ytterligare tillämpning, bör 380 volts förbrukningsspänning användas (se Elektrifieringskommitténs meddelande 6, sid. 33). I organisatoriskt hänseende hava, som tidigare anförts (se sid. 9), endast otillräckliga åtgärder hittills vidtagits. I första rummet till följd av de geografiska förhållandena hava emellertid de olika distributionsföretagens områden i regel blivit skilda från varandra så att ett onödigt korsande mellan olika företags ledningsnät oftast undvikits. Däremot hava flerstädes på grund av att inga bestämda distributionsgränser uppdragits, vissa delar, särskilt i övergångstrakterna mellan byTgd och obygd, blivit uteslutna från elektrifieringen. En ytterligare orsak härtill torde ha varit de centrala och tätare bygdernas obenägenhet att träda i ekonomiskt samarbete med de glesare ytterdelarna. Det synes dock ej ännu för sent att råda bot härför, om blott en stomme till länets fullständiga uppdelning i distributionsområden uppgöres och en sådan indelning sedan genom överenskommelse mellan angränsande företag fastställes och lojalt efterföljes. A kartan, bil. 1, har ett förslag till distributionens ordnande i detta avseende angivits. Detsamma utgör givetvis ej den enda lösningen, men torde dock vara lämpligt att i huvudsak följa, enär detsamma ansluter sig till den nuvarande distributionen och endast utgör en precisering av de redan förefintliga, ehuru mångenstädes mycket svävande, gränserna. I bifogade »Redogörelse», bilaga 6, har omtalats de speciella åtgärder, som föreslås i de särskilda å kartan markerade distributionsområdena, vilka å båda ställena angivits med nummer i löpande följd. Slutligen må framhållas, att de hittills vid försäljning å elektrisk kraft tilllämpade taxorna ofta äro mindre väl avpassade efter de verkliga kostnaderna och därför onödigt försvåra och fördyra nyanslutning av såväl nya abonnenter som av nya konsumtionsapparater. Givetvis måste en kraftavgift, som utdebiteras i proportion till installerade motorhkr, hindra en ofta nödvändig höjning av

29 anläggningarnas utnyttjning. Om man av mätningstekniska skäl icke kan beräkna kraftpriset pr uttagen kW, borde likväl en betydlig rabatt för den utöver en viss gräns installerade effekten kunna lämnas. Enhetlighet även i taxeformer bör dessutom eftersträvas. Genom upplysningsverksamhet torde den inom länet arbetande »länsföreningen» kunna bidraga till förbättrade förhållanden såväl på detta område som i fråga om de övriga åtgärder, vilka enligt vad härovan anförts, kunna bidraga till att landsbygden erhåller bästa möjliga valuta av de stora kapital som nedlagts och sannolikt även allt framgent komma att nedläggas på dess elektrifiering. Beräkning av kostnaderna för landsbygdens elektrifiering. Bland de uppgifter om de nuvarande elektrifieringsförhållandena inom Gävleborgs län, vilka erhållits från länsföreningen, hava kostnaderna för de hittills utförda elektriska anläggningarna icke inedtagits. Ehuru man på denna grund icke kan angiva dessa kostnaders exakta storlek, möjliggöres dock en ungefärlig beräkning därav genom den fullständighet, varmed de tekniska data blivit lämnade, Vid denna beräkning har den generella metod, för vilken en redogörelso lämnats i Elektrifieringskommitténs meddelande 4, blivit använd, i den mån exakta uppgifter om ledningslängder och transformatorernas storlek och antal icke kunnat hämtas från kartan och tabellen i bilaga 1 och 2. E n uppskattning av kostnaderna för själva kraftstationerna möter vissa svårigheter, i det att den olika standard ifråga om utförandet, som blivit tillämpad vid de olika anläggningarna, i icke oväsentlig grad påverkar kostnaden pr kW. Särskilt vid de mindre och mycket små anläggningarna, vilka ofta äro utförda på ett tämligen primitivt sätt, torde denna omständighet vara av betydelse och bidraga till en sänkning av det genomsnittliga värdet pr kW, under det värde, som kan anses motsvara ett normalt utförande. Emellertid torde, trots den anförda svårigheten att rätt uppskatta kostnaden för varje enskild, kraftstation, åtminstone slutsumman bliva till sin storleksordning riktig. Även beträffande distributionskostnaderna torde man vid en värdering för varje enskilt nät riskera rätt stora fel, då hänsyn givetvis icke kunnat tagas till alla sådana lokala omständigheter, som kunna tänkas ha inverkat på kostnaderna. Vid addering av kostnaderna för samtliga distributionsanordningar torde emellertid dessa avvikelser bliva till största delen bortelimiuerade. De utförda kostnadsberäkningarna ge vid handen, att det hittills å landsbygdsanläggningarna inom länet nedlagda kapitalet, reducerat till 1914 års prisläge, skulle uppgå till: för kraftstationer för växelström c:a kr. 3 000000: — » » » likström » » 2 000 000: — ^ 5000000' » ortsdistributionsledningar » kr. 1900 000: — » ortstransformatorer och gårdsledningar c:a » 3 600 000: — » 5 "00 000- Totalt anläggningskapital c:a kr. 10 500 000: — De däremot svarande årskostnaderna hava beräknats till följande belojap: för kraftstationer och inköpt energi c:a kr. 650000: — » distribution c:a » 650000: — Summa c:a kr. 1 300 000: —

30 Kostnaderna för en fullständig elektrifiering av länets landsbygd vid de anslutnings- och konsumtionsförhållanden, som kunna anses normala för närvarande (det s. k. »nuvärdet») hava ävenledes beräknats. Det har därvid antagits, att det här ovan projekterade sammanbindningsnätet blivit utfört och att fullt samarbete mellan resp. företag etablerats, men att anläggningskapitalet för de nedlagda småstationerna (minskat med realisationsvärdet av dessa anläggningar) fortfarande kvarstår att förränta och amortera. De sålunda beräknade anläggningskostnaderna uppgå, vid 1914 års prisläge, till: för nu befintliga kraftstationer för växelström c:a kr. 3 000 000 » nedlagda små likströmsstationer c:a » 1800 000 » nytillkommande kraftstationer eller ökning av äldre samt sammanknytning c:a » 4 200 000 » ortsdistributionsledningar c:a kr. 4500000 » ortstransformatorer och gårdsledningar c:a » 7 500 000

kr.

9 000 000: —

» 12 000 000: — Totalt anläggningskapital c:a kr. 21 000 000: —

De häremot svarande årskostnaderna hava beräknats till nedanstående belopp: för kraftproduktion c:a » distribution c:a

kr. 950000: — » 1450000: — Summa c:a kr. 2 400 000: —

I en framtid kommer det specifika kraftbehovet att stiga, vilket medför en ökning av elektrifieringskostnaderna,. Denna ökning kommer att till större delen falla på kraftproduktionskontot, vilket är mera beroende av kraftbehovets storlek än det till stor del av fasta kostnader (t. ex. stolplinjekostnader) bestående distributionskontot. En uppskattning av anläggningskapitalets storlek vid fullständig elektrifiering år 1940, då de nedlagda småstationerna kunna anses fullt avskrivna, har lämnat nedanstående resultat, hänfört till 1914 års prisläge. för äldre kraftstationer c:a kr. 3 000 000: — » nytillkommande kraftstationer eller ökning av äldre samt sammanknytning c:a » 5 500 000:— ^ » ortsdistributionsledningar c:a kr. 4800000: — » ortstransformatorer och gårdsledningar c:a » 8 700 000: — f

8 500 000' jg ^QQ QQQ. _

Totalt anläggningskapital c:a kr. 22 000 000: — Motsvarande årskostnader utgöra: för kraftproduktion c:a » distribution c:a

kr. » Summa c:a kr.

900 000: — 1 600000: — 2 500 000: —

Emellertid måste man, som tidigare framhållits, räkna med en viss begränsning av anslutningen även i en framtid. Vid den elektrifieringsgrad, som enligt vad härovan anförts är den sannolika efter c:a 20 år, skulle kostnaderna för landsbygdselektrifieringen, hänförda till 1914 års prisläge uppgå till:

31 för äldre kraftstationer c:a kr. 3 000 000: — » nytillkommande kraftstationer eller ökning av äldre samt sammanknytning c:a » 3 800 000: — •. , » ortsdistributionsledningar c:a kr. 3 200000: — » ortstransformatorer och gårdsledningar c:a » 5 500 000: — »

« onn 0 0 0 - g ynn Q 0 0 . _

Totalt anläggningskapital c:a kr. 15 500 000: — Slutligen hava de häremot svarande årskostnaderna beräknats till: för kraftproduktion c:a » distributionen

ki\ 750000: » 1050000: Summa c:a kr. 1 800 000: —

Av de härovan angivna totalkostnaderna kunna kostnaderna pr av landsbygdens konsumenter förbrukad kWh beräknas, motsvarande de olika utvecklingsstadier, som här tagits i betraktande. Den genomsnittliga kostnaden pr kWh uppgår sålunda till de i nedanstående tablå angivna beloppen, vilka motsvara 1914 års prisläge: F ö r närvarande Vid verklig elektrifieringsgrad Total energiförbrukning p r år i milj. k W h Nyttig energiförbrukning p r år i milj. k W h Genomsnittlig kostnad p r totalt förbrukad k W h Genomsnittlig kostnad pr nyttig k W h

7'4 milj. 5-4 » 1 300 000 kr. 17 6 öre 24

I en framtid

Vid fullständig Vid den sanno- Vid fullständig lika elektrifieelektrifiering elektrifiering ringsgraden 23'4 milj.

24'0 milj.

19-0

19'G

»

»

2 400 000 kr.

1 800 000 kr.

108 öre

7-5 öre

12-6

9-2

» »

»

35 0 milj. 29-0 » 2 500 000 kr. 7'2 öre 8-G

»

Energikonsumtionen å landsbygden kan uppdelas i de tre huvudgrupperna: belysning ansluten till gårdsnäten, jordbrukets motordrift, hantverk och den minsta småindustrien ävenledes ansluten till gårdsnäten, den större småindustrien ansluten till särskilda transformatorer. Dels på grund av olikheter i betalningsförmåga, belastningsförhållandena o. dyl, dels på grund av att distributionsanläggningarna utnyttjas på olika sätt av dessa grupper, torde det vara brukligt att i praktiken debitera olika energikostnader pr kWh för de tre grupperna. För jämförelse med i verkligheten tillämpade taxor kunna i överensstämmelse härmed kostnaderna pr kWh approximativt uppdelas på följande sätt:

32 Kostnad pr nyttig k W h Konsumtionsgrupp

F ö r närvarande Vid den verkliga elektrifieringsgraden

J o r d b r u k e t s motordrift m. na. Större småindustri

c:a 25 öre » 12 » ., 6 »

c:a 36 öre » 17 » » 8 »

I en framtid

Vid den sannoVid fullständig lika elektrifie- Vid fullständig elektrifiering elektrifiering ringsgraden c: a 19 öre » 10 » .. 4-ä »

c:a 18 öre » 9 » » 4'5 »

För närvarande användes i Gävleborgs län åtminstone för belysning nästan undantagslöst ackordstaxor. Ovanstående kWh-pris för belysning hava därför omräknats till de i nedanstående tablå angivna kostnaderna pr år och installerad lampa om 25 watt: Kostnad p r år och lampa om 25 w a t t F ö r närvarande

Vid prisberäkning efter installationens totala storlek Vid prisberäkning efter ström-

I en framtid

Vid verklig elektrifieringsgrad

Vid fullständig elektrifiering

Vid sannolik Vid fullständig elektrifieringselektrifiering grad

c: a 6: — kr.

c:a"4:25 kr.

e:a 3: 25 kr.

c:a 3: — kr.

» 9:— »

» 6:50 »

» 5: — »

.. 4:50 »

Det är numera vid landsbygdselektrifiering allmänt att beräkna anläggningskostnaderna för distributionsnäten pr andel. Ehuru en enhetlig andelsberäkning icke är genomförd inom Gävleborgs län, kan dock en uppskattning av det mot anslutningen i resp. utvecklingsskeden svarande andelstalet lätt nog göras, blott en viss norm för andelsberäkningen följes. Det har ansetts lämpligt att i detta avseende använda den av Kungl. Vattenfallsstyrelsen tillämpade normen enligt vilken en andel tecknas pr hektar åker av jordbrukande konsumenter och 1 andel pr 2 lampor för belysningskonsumenter. För industrianslutning tillämpas en beräkning av andelar pr installerad kW enligt viss skala (för t. ex. en installation om 1 kW tecknas 10 andelar och för 20 kW 110 andelar). Vid andelstalets beräkning bör skiljas mellan sådana konsumenter, som deltaga i kostnaderna för hela distributionsnätet, och sådana konsumenter, som anshitas direkt till kraftstationerna eller ortsledningarna, och som därför icke kunna beräknas deltaga i kostnaderna för ortstransformatorer och gårdsledningar. Till den senare kategorien har ansetts höra ett antal andelar lika med andelstalet för småindustri med ett anslutningsvärde större än 15 kW. De enligt denna princip beräknade kostnaderna pr andel, angivas i efterföljande tabell:

33 Anläggningskostnader för distributionsnät inkl. naturaprestationer vid 1914 års prisläge I en framtid

För närvarande

Antal andelar: anslutna t. gårdsnäten större småinduTotalt Total anläggningskostnad för distributionsnät . . Genomsnittlig anläggningskostn. p r andel, ansluten till gårdsnät

Vid fullständig elektrifiering

Vid den sannolika elektrifieringsgraden

Vid fullständig elektrifiering

c:a 115 000

c:a 192 000

c: a 180 000

c: a 223 000

»

»

»

»

Vid den verkliga elektrifieringsgraden

10 000

43 000

45 000

62 000

c:a 125 000

c:a 235 000

c:a 225 000

c:a 285 000

e:a 5 500 000 kr.

c:a 12 000 000 kr.

c:a 8 700 000 kr.

c:a 13 500 000 kr.

48 »

62 »

48 »

61 »

I de härovan angivna kostnaderna ingår även värdet av de s. k. naturaprestationerna, d. v. s. värdet av den material, som av konsumenterna eventuellt tillsläppes in natura, t. ex. virke för stolpar o. dyl. och det av dem själva utförda arbetet, t. ex. körslor, hantlangning o. dyl. Frånräknas dessa delar sjunka anläggningskostnaderna till nedan angivna belopp: Anläggningskostnader för distributionsnät exkl. naturaprestationer vid 1914 års prisläge I en framtid

För närvarande

Total anläggningskostnad för distributionsnät ... Genomsnittl. kostnad pr andel, ansluten till gårdsnät

Vid den verkliga elektrifieringsgraden

Vid fullständig elektrifiering

Vid den sannolika elektrifieringsgraden

Vid fullständig elektrifiering

e:a 4 300 000 kr.

c:a 9 500 000 kr.

c:a 7 200 000 kr.

c:a 11 000 000 kr.

38 »

50 »

40 »

»

De härovan angivna kostnaderna pr andel äro beräknade i genomsnitt för hela länet. Givetvis varierar i verkligheten kostnaden pr andel högst väsentligt från trakt till trakt. Ehuru en beräkning av andelskostnaden för varje distributionsområde är relativt svår att verkställa, till följd av dessa områdens ringa utsträckning, och till följd av att de lokala förhållandenas inverkan på den verkliga andelskostnaden därför blir större, än då beräkningen utföres i genomsnitt 702 23

34 för flera sådana områden, har likväl en uppskattning av kostnadsförhållandena inom länets obka delar blivit verkställd. Resultatet härav utvisar, att medelkostnaden pr andel inom länets olika distributionsområden vid fullständig elektrifiering uppgår till de värden och förekommer i den omfattning, som angives i nedanstående tabell:

Genomsnittlig kostnad pr andel vid fullständig elektrifiering

Vidstående medelkostnad pr andel förekommer inom områden, vilkas sammanlagda andelstal utgör antal andelar

under 30 kr 30— 40 » 40— 50 > 50— 70 > 7 0 - 90 » 90-125 » 125-200 . över 200 »

. ...

e:a 7 600 > 39 200 > 36 900 » 68 700 » 34 300 » 7 500 » 5 900 > 2 000

% av hela länets C:a 4 » 20 » 14 » 36 » 18 » 4 » 3 » 1

Icke heller inom ett och samma område är andelskostnaden lika för samtliga andelar. I själva verket är variationen i den verkliga andelskostnaden inom de särskilda delområdena betydligt större än variationen i medelkostnad pr andel inom länet. För utrönande av de olika områdenas egenskaper i detta hänseende hava särskilda beräkningar utförts avseende att framställa den kostnad pr andel, som teoretiskt kan anses förefinnas vid successiv elektrifiering av resp. områden, då denna elektrifiering sker i den mest ekonomiska ordningen. Beräkningar av detta slag hava utförts för 8 st. olika områden, vart och ett representerande en typ ifråga om kostnadstillväxtens storlek och kostnadskurvans form. Resultatet av dessa beräkningar har åskådliggjorts grafiskt i diagrammen å bilaga 7. I dessa diagram ha inritats kurvor utvisande dels anläggningskostnadernas (för distributionsnätet) tillväxt vid ökad anslutning, varvid såväl kostnaderna som antalet anslutna andelar angivits i procent av motsvarande värden vid fullständig elektrifiering, dels den genomsnittliga kostnaden pr andel för samtliga i ett visst skede anslutna andelar, dels slutligen den på varje nyansluten andel belöpande tillkommande kostnaden; de båda sistnämnda kurvorna angiva andelskostnaderna i absoluta tal vid en viss procentuellt angiven anslutningsgrad. Med tillhjälp av dessa diagram, av vilka vart och ett ansetts framställa kostnadstillväxtens utseende för samtliga de områden, som hänförts till samma typ, ha analoga kurvor uppritats avseende förhållandena inom hela länet i genomsnitt; även dessa kurvor återfinnas i bilaga 7. Av ovan omtalade beräkningar visas, att den på varje andel belöpande anslutningskostnaden (vid successiv elektrifiering i den mest ekonomiska ordningen) i vissa fall nedgår ända under 10 kronor, under det att de dyraste andelarna kosta ända till c:a 2 000 kronor. Emellertid äro dessa ytterlighetsfall mycket sällsynta och utöva endast obetydligt inflytande på resultatet för länet i genomsnitt. H u r u hela länets andelar fördelas på olika grupper med hänsyn till den tillkommande kostnadens storlek, visas av efterföljande tabell:

35 Tillkommande kostnad pr andel vid successiv elektrifiering i den mest ekonomiska ordningen

u n d e r 20 kr 20— 25 » 25— 30 » 30— 40 » . 40— 50 > . 50— 75 » 75—100 »

Antal andelar

%

st.

av hela läupts

c:a 9 700 > 15 700 » 16 400 » 46 700 > 35 200 » 35 600 » 10 900

c:a 5 » 8 . 9 . 24 » 18-5 > 18-5 » 6

Tillkommande kostnad pr andel vid successiv elektrifiering i den mest ekonomiska ordningen

100—135 kr 135—180 » 180-250 » 250—400 » . 400-600 » över 600 » Summa

Antal andelar

c:a » » »

%

st,

av hela länets

7 900 5 900 4 300 2 700 550 450

c:a 4 . 3 » 2

192 000

> »

1-4 OS

• 0s

Av de utförda beräkningarna över kostnadstillväxten vid successiv elektrifiering kunna vissa slutsatser dragas angående den större eller mindre möjligheten att på ett ekonomiskt sätt elektrifiera de olika delarna av länet. Som ledning vid ett bedömande i detta hänseende kan tjäna den anslutningsgrad, intill vilken elektrifieringen teoretiskt kan genomföras utan att medelkostnaden pr andel överstiger ett visst belopp. E n klassificering av länets olika delar med hänsyn till nämnda förhållanden har därför verkställts. Därvid har undersökts, huru långt elektrifieringen kan genomföras inom de /oo olika områdena, utan att medelkostnaden pr andel överstiger de alternativa beloppen 30, 40, 50, 70, 100 resp. 150 kr. Resultatet härav har åskådliggjorts å bilaga 8 dels å schematiska kartskisser, dels i diagram. A kartskisserna hava de områden, inom vilka ungefär samma anslutningsgrad vid en viss maximal medelkostnad pr andel kan ernås, markerats på samma sätt. I diagrammen visas dels omfattningen av varje sådan kategori, räknat i procent av länets alla andelar, dels den för de olika /.o /,£ /,<< /,6 /,s e,o e.a e,« e,6 e,ä JS,O s,a 3.4 kategorierna vid viss mefzt/~c$DO/-f/o/7e/~> /~ne//cjr? f/Z/Hom.nnoncfe /rojfnoa? delkostnad möjliga anslutoc-/? mec/e/AojT^rKPc/. ningsgraden. i g . 1. Diagram utvisande, till vilken genomsnittlig auslutDet torde emellertid ej Fningsgrad elektrifieringen inom Gävleborgs län skulle begränsas vara endast medelkost- vid viss proportion mellan kostnaden pr tillkommande andel naden för alla elektrifieoch förutvarande medelkostnad pr andel.

36 rade andelar inom ett visst område, som bestämmer den ekonomiska gränsen fölen möjlig elektrifiering. De mera gynnsamt belägna konsumenterna, för vilka den verkliga anslutningskostnaden är låg, kunna icke väntas samtycka till att få sina andelskostnader höjda i huru stor grad som helst, genom att medelkostnadsberäkning tillämpas sedan elektrifieringen utsträckts att även omfatta ogynnsamt belägna konsumenter, för vilka den verkliga anslutningskostnaden är betydligt högre. Den elektrifiering, för vilken kostnaden utdelas lika på alla anslutna andelar, torde därför komma att bliva i viss mån begränsad. Detta kan tänkas ske t. ex. så, att den tillkommande kostnaden pr andel, d. v. s. den verkliga so •K anslutningskostnaden icke överstiger medelkostnaden éo med mera än ett visst, som skäligt betraktat belopp, 70 eller också så att medelkostnaden icke höjes mera än 60 till viss, skälig grad även SO för de gynnsammast belägna konsumenterna. I dia8. 40 grammen, fig. 1 o. 2, visas, till vilken genomsnittlig anslutningsgrad hela länets elektrifiering skulle begränOO sas vid viss proportion dels mellan tillkommande kostJO nad pr andel och förutvarande medelkostnad, dels /.o Je S* /.å /,s £,o £,e mellan medelkostnaden vid fropor-f/'onrf me//or7 rry/^c/c/Ao^fncxJ ocA ifrågavarande anslutningsgrad och kostnaden förde /?e<?y/->/->e-/3-eHojyfr>ac/. gynnsammast belägna konF i g . 2. Diagram utvisande, till vilken genomsnittlig,anslut- sumenterna. ningsgrad elektrifieringen i Gävleborgs län skulle begränsas vid I dessa diagram har viss proportion mellan medelkostnaden pr andel och kostnaden för de billigaste andelarna inom varje distributionsområde. emellertid hänsyn tagits endast till distributionskostnaden, vilken ju också torde för den enskilda konsumenten, som har att räkna med en viss, bestämd krafttaxa, vara den utslagsgivande. Ur allmän elektrifieringssynpunkt inverka likväl även kraftkostnaderna på den ur ekonomisk synpunkt lämpliga anslutningsgradens storlek. Vid ökad anslutning sjunker nämligen självkostnaden pr förbrukad kWh eller pr uttagen kW och därför även i stort sett pr ansluten andel. Detta förhållande medför, att man vid en viss anslutningsgrad erhåller minimum av total kostnad pr andel. Som exempel härå visas i fig. 3 ett diagram över kostnadstillväxten vid successiv elektrifiering för hela länet, i vilket diagram även kraftstationskostnaderna medtagits. Som härav visas nedgår medelkostnaden pr andel till ett minimum vid c:a 75 % anslutningsgrad för länet i genomsnitt, för de enskilda områdena kunna givetvis olikheter i detta avseende förefinnas. Vid den anslutningsgrad, 75 %, där sålunda kostnadsminimum tyckes uppstå, visas av fig. 1 och 2, att de där-

i

t

I

I

37 städes framställda faktorerna icke äro på något sätt orimliga. Då till och med en större anslutningsgrad än 75 % att döma av dessa diagram icke saknar ekonomiska förutsättningar, torde det förut i samband med kraftbehovsberäkningarna gjorda antagandet, att anslutningsgraden omkring år 1940 skulle kunna ha stigit till 75 %, icke innebära någon överdrift. Sammanfattning. I det föregående har lämnats en redogörelse för de för närvarande inom Gävleborgs län befintliga elektriska anläggningarna. Dessas läge ha angivits å en karta (bilaga 1) och tekniska data för desamma lämnats i en tabellarisk sammanställning (bilaga 2). Länets landsbygd, liksom ock dess industri, har hittills blivit elektrifierad från mera lokala anläggningar, större kraftcentraler för distribution över vidsträckta områden, jämförbara med syd- och mellansveriges, saknas i detta län. Antalet kraftstationer inom länet är närmare 250 st., härav äro nära 200 st. till övervägande del eller uteslutande avsedda för bygde/oeoj04oso60 70409o /oo distribution. Vid sidan av denna /Vrrfo/ or?c/e/oi~ /'p/~ocer>f. decentralisation av kraftproduktion är det stora antalet likströms- •^™-~-~^~~ Anläggningskostnad i procent uv slutkostnaden. — ^ — — Medelkostnad pr andel. stationer, mångfalden av hittills an- — —- — - — - — Tillk. andelskostnad vid successiv elektrifiering. vända spänningssystem samt frånvaron av en fast organisation och F i g. 3. Diagram utvisande kostnadstillväxten samt medelsystematisk indelning i distribu- kostnaden pr andel vid successiv elektrifiering av Gävlei den mest ekonomiska ordningen, om även tionsområden faktorer, vilka kunna borgs länkraftstationskostnaderna medräknas. hindra en rationell utveckling av länets elektrifiering. Icke desto mindre har denna redan nått en relativt stor omfattning i så måtto som c:a 65 000 hektar av länets totala åkerareal, c:a 110 000 hektar, och c:a 130 000 personer av landsbygdens hela innevånareantal, 208 000 personer, anslutits till de befintliga näten. I fråga om elektrifieringens intensitet äro däremot förhållandena inom länet ej så goda, i det att förbrukningsgraden för jordbruk och belysning endast är c:a 60 %. Elektrifieringsgraden är sålunda för närvarande endast c:a 35 % för nämnda konsumtionsgrupper; medräknas även småindustrien, varav endast c:a en fjärdedel hittills tyckes ha blivit elektrifierad, är den genomsnittliga elektrifieringsgraden c:a 30 %. Kraftbehovet inom länet har gjorts till föremål för relativt detaljerade beräkningar. Det visar sig, att medan den verkliga förbrukningen av elektrisk kraft för landsbygdens del för närvarande uppgår till c:a 7'4 miljoner kWh och c:a 4 700 kW, motsvarande siffror vid fullständig elektrifiering skulle uppgått till

as c:a 23-4 miljoner kWh och c:a 10000 kW. För samtliga konsumtionsgrupper är förbrukningen för närvarande c:a 125 miljoner kWh och c:a 29 000 kW mot c:a 200 miljoner kWh och c:a 46 000 kW vid fullständig elektrifiering. Det kraftbehov, som efter c:a 20 år kan beräknas föreligga vid fullständig elektrifiering, är c:a 525 miljoner kWh och c:a 100 000 kW, varav c:a 35 miljoner kWh och 11000 kW falla på landsbygden. Den kraftförbrukning, som beräknats motsvara en vid nämnda tidpunkt sannolik elektrifieringsgrad, uppgår till c:a 475 miljoner kWh och c:a 88 000 kW, varav landsbygdens del utgör c:a 24 miljoner kWh och 8 000 kW. E t t förslag till planmässig elektrifiering av länet har framlagts, enligt vilket kraftproduktionen bör för framtiden så mycket som möjligt centraliseras, de mindre kraftstationerna i länets mera tätt bebyggda delar böra helst upphöra,, det är endast för de glesare nordvästliga och västliga skogsområdenas spridda byar och gårdar som småstationssystemet kan vara berättigat, varvid dock växelström bör användas. De nu befintliga likströmsstationerna böra sålunda så småningom antingen omändras till växelströmsstationer eller helt slopas. EU samarbete mellan länets kraftstationer bör etableras för åstadkommande av belastningsutjämning och vattenhushållning, ett för sådant ändamål lämpligt förbindelsenät har projekterats. Även beträffande ortsdistributionen har förslag till densammas ordnande blivit uppgjort. Ehuru man — om valet från början kunnat träffas enbart med hänsyn till det för landsbygden principiellt fördelaktigaste — för den största delen av länet bort använda trespänningssystem med 40 000/3 000 volt och lågspänningströskning samt sannolikt utan olägenhet i många fall kuunat begränsa gårdsspänningen till 220 volt, är man nu inom de flesta landsbygdsområden i länet bunden vid de redan använda tekniska systemen. Ortsdistributionen har därför ansetts böra ordnas så som omtalas i bilaga G, där förslag framlagts för vart och ett av de 60 distributionsområden, vari länet blivit på ett systematiskt sätt uppdelat. Till sist hava kostnaderna för länets elektrifiering blivit beräknade såväl vid fullständig elektrifiering som vid den elektrifieringsgrad, som nu förefinnes resp. kan anses sannolik i en framtid. Om samma grunder för andelsberäkning tilllämpas, som gälla vid Vattenfallsstyrelsens bygdedistribution, skulle anläggningskostnaden för ortsdistributionen uppgå till i medeltal för hela länet c:a 40: — kr. pr andel vid den verkliga elektrifieringen, men skulle, om samtliga konsumenter bleve anslutna, stiga till c:a 50: — kr. pr andel, allt vid 1914 års prisläge. Den genomsnittliga andelskostnaden inom de olika distributionsområdena varierar inom tämligen vida gränser, i det att densamma vid fullständig elektrifiering inom vissa delar understiger 30: — kr. men inom andra delar är högre än 200:— kr pr andel. Dessa ytterlighetsfall äro dock tämligen sällsynta; nära 90 % av länets alla andelar falla inom områden, där den nämnda kostnaden är större än 30: — kr. och mindre än 90: — kr. Variationen i den för varje andel verkliga anslutningskostnaden är betydligt större, i det att gränsvärdena äro mindre än 20: — kr. resp. större än 600: — kr. pr andel, dock falla c:a 60 % av samtliga andelar inom gränserna 30: — och 75: — kr. pr andel. E n undersökning över de olika distributionsområdenas egenskaper med hänsyn till kostnadstillväxten vid successiv elektrifiering i den mest ekonomiska ordningen har verkställts och dess resultat åskådliggjorts grafiskt i bilaga 7 och 8 samt fig. 1, 2 och 3. Det framgår härav, att en elektrifiering av länets landsbygd omfattande

39 åtminstone 75 % av alla konsumenter sannolikt är ekonomiskt genomförbar. De med hänsyn till elektrifieringskostnaderna ogynnsammaste delarna äro de glest bebyggda områdena i länets nordvästra delar, under det att de gynnsammaste synas vara belägna i floddalarna, särskilt Gävleåns och Ljusnans dalgångar. Stockholm den 27 februari 1922. Nils Ekwall.

KARTA ÖVER BEFINTLIGA OCH PROJEKTERADE

ELEKTRISKA ANLÄGGNINGAR INOM GÄVLEBORGS LÄN SAMMANSTÄLLD AV KUNGL. ELEKTRIFIERINGSKOMMITTÉN

4 •••

:

•

:

'•

*fi

' •

,

'

.

.

•

'

--" .

' • " i '

Befintlig.

Projekterad.

TECKENFÖRKLARING:

•

D

Vatten kraftstation större än 5.000 kVA.

Vatten kraftstation mellan 200 och 5.000 WA.

Vatten kraftstation mindre än 200 WA.

Värme kraftstation större än 5.000 kVA.

Värme kraftstation mellan 200 och 5.000 kVA.

Värmekraftstation mindre än 200 k V-A.

Transformatorcentral ansluten till stamlinje.

m ®

Transformatorcentra I ansluten till landslinje,

@

®

•

Bygdetransformatorstation.

Ortstransformatorstation.

.

Stam linje.

Landslinje.

Bygdelinje.

Gräns för distributionsområde.

',

1,

Nummer å elektriska anläggningar enligt tabellen bilaga 2.

2 , J

2,

3 —

Nummer å föreslagna distributionsområden enligt bilaga 6.

- • - /

...

• få '-

är 1923 . SKALA 1:200 000

•*'

'•'

v

• j."-. •}.'• i > < ^ ••=

•0«

• ;

.•;-'..

'

-fe-».

' • \ •••••-.

''

13. •

.'• - -jf--

•

Jj . " V

• "/'i -

-

,.,:|y,J..:.

- -

K

1 Bilaga 2.

TABELL över befintliga elektriska anläggningar inom Gävleborgs län med uppgifter om vissa tekniska data.

7G2 23

i

Tabell över befintliga elektriska anläggningar inom Företagets nr å kartan

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Företagets namn

Kommun

Hedesunda Elektr. A.-B Hedesunda Södra Kraft- och bel.-fören. ... Östra Bodarnas Kraft- och bel.-fören., Kågbo b y a m ä n och. Kågbo kvarn Mindre distributionsföretag

Hedesunda

»

»

»

»

Årsunda kraft- och belysningsförening Hemlingby och Järfsta kraft- o. bel.-fören Mackmyra Bruk Sulfitfabrik

11 Gävle—Dala Järnvägs A.-B.

12 Abyfors A.-B

13 Forsbacka Järnverks A.-B

14 15

Ostanbäcks Elektricitetsverk Östanbäcks Filfabriks elektricitetsverk Öns Kraftbolag

16 17

Sandvikens Järnverks A.-B.

18 Gävle stads elektricitetsverk

19 20 21 22 23 24 25

Korsnäs Sågverks A.-B A.-B. Norrlands elektriska byrå Berg—Abyns kvarn- och belysnings A.-B. Bergvik och Ala Nya A.-B Norrsundets Sågverk Axmars Bruk Bosågens Kraft A.-B

26 Ockelbo Elektriska A.. B

27 Vij Bruk

28 29 30

Jädraås j ärnverk Mindre kraftanläggning

Abonnerar från Söderfors b r u k

Ölbo Båugsta

»

w

Kraftstationens namn

Årsunda Valbo

kraftstation »

Österbyggebo » Kågbo » Abonnerar från Horndals järnverk.. » » ..Jvkarleby kraftverk Hammarfallet

Hagaströms kraftstation Abyfors

>>

IForsbacka _» \ S a m a r b e t e mod Älvkarleby kraftverk Östanbäck Öns kraftstation j Sandvikens kraftstation (Abonnerar fr. Älvk. och Näs kraftst |Strömdalens kraftstation Gävle stad J Understationen i Gävle | Abonnerar från Älvkarleby kraftverk I Karskärs kraftstation » » (Abonnerar från Älvkarleby kraftverk Hille Forsby kraftstation Högbo

Hamrånge

» Ockelbo

Bergs » Viforsen Norrsundets kraftstation Abon. från Bergvik och Ala Nya A.-B, Bosågens kraftstation S trömsb org /Vi kraftstation \Abon. från Strömsborgs kraftstation Pallanite kraftstation Mörtebo »

43 Gävleborgs län med uppgifter om vissa tekniska data. Drivkraft

Utbyggd fallliöjd

Generatoreffekt

Strömart

Periodtal

Spänningssystem

10 Trefas

50 H

»

20000/6000/220 20000/6000/380

1 2

20000/6000,220 220 220

3 4 5

220 220 20000/6000/380 20000/3000/220 2100/220

6 7 8 9 10

—

—

—

»

„

Vatten

— —

5 25

Likström

— —

—

Vatten

I vatten, gas < ånga och [ diesel > Vatten

» a

»

370 17

3-3

=

— _ 5-5 \

ii

Vatten Diesel

Trefas

—

„ »

-

5-8

» „ »

5 10

— — —

/

»

a

— 50 a

»

>

B

i \

Trefas Enfas Trefas

50 1 42 f 50

2000/ 6300/

139 1 836 /

»

))

—

30 25

Likström

—

— — 3300/500

ii

a

Trefas

835 480

n

» —

Likström Trefas

Ånga

»

"

Vatten

3-8

75 Trefas

3000/220

„

7000/220

Ånga

75 800 130

i)

— —

„

Likström

— —

—

330 o. 220

Vatten

220 Trefas

10000 o. 6000/380

125 35

„

„

s

» » » — —

6000/380 o. 190 3S0 6000/380 4000/380 110 2 x 220

5 6

—

)>

— —

Vatten n

—

130 2 20

)) »

Likström

»

11 12

Endast industriell drift.

13 14 15

(Industriell drift och \ distr. i samhället.

1 1

—

» —

Endast industri.

5000/380 o. 220 550 o. 2 X 220 20000/5000/380o.220 525 Endast industriell drift.

— —

„

-

30 225

—

„ »

volt

kVA

„ „

pr/sek. 8

m B

»

Anm ärknin gar

Företagets nr å kartan

_

}" 18 19 20

Samarbetar med nr 124. Endast industriell drift.

21 22 23 24 25 26 27 28 29 30

44 2

31 32 33 34 35

Norrbo elektr. intressenters kraftverk Uhrus kraftanläggning P. Erssons kraftanläggning Mindre kraftanläggning Åmots bruk

36 37 38 39 40

Nordanåsbo kraftstation Sunnanåsbo belysningsförening Åkerby elektriska anläggning Mindre kraftanläggning

41 42 43 44 45

Brattfors bruk Mindre kraftanläggning

46 47 48 49 50

J ä r b o sågverksförening See Fabriks A.-B Stugströmmens kraftanläggning Kungsbergs nedre kraft- och bel.-förening Mindre kraftanläggning

51 Järbo nedre kvarnförening

52 Ovansjö belysnings- och kvarn A.-B

53 54 55

Mindre kraftanläggning Jäderfors kvarn- och belysningsbolag Bro såg- och belysningsbolag

56 Storviks elektriska belysnings A.-B

57 Hofors A.-B

58 Hofors A.-B

59 60

Hofors A.-B Hofors A.-B

61 Öster-Färnebo Kraft- och belysningsförening f \

62 Gysinge bruk

Gysinge

63 64 65

Mindre kraftanläggning Alfta elektriska A.-B Mindre kraftanläggning

Samarbete med Söderfors bruk Stålbo Alfta kraftstation Bakslåtterns kraftstation

66 67 68 69 70

»

»

Ockelbo

Norrbo. Mo Källsjön Åinot Nordanåsbo.. Sunnanåsbo Åkerby Gruvan Åbro

)>

Brattfors Gammelboning Ivantjärn Heden Maskinsveden.

»

D. Danielssons kraftanläggning Järbo

Ovansjö

Torsåker

Djupdals övre kraftstation » nedre » Kungsborgs kraftstation » nedre kraftstation . Finnäs kraftstation Kådfallet » Attersta » Abon. från Älvkarleby kraftverk tillsammans med nr 56 Stocksbo Jäderfors Bro (Valls Hammarfall |Abon. från Älvkarleby kraftverk. D ainmf allet ] Hofors |Abon. från Ålvkarleby kraftverk., Fagcrsta Tj ärnäs

OsterFärnebo

Alfta

•Abon. från Söderfors b r u k

B örns Långbo

» Röstabo Galvsbo

4;-) 5

» „ "

— — — —

2 X 220 220 220 2 X 220 220

—

6 12 17 2-6 10

» )) » » ))

— — — —

220 220 220 220 220

36 37 38 39 40

15 5 10 10 25

a

— — — —

» » „ rt

— — — —

220 220 2 X 220 220 2 x 220

41 42 43 44 45

60 700 15 25 25

Trefas

8 JJ

Likström

— _ —

6000/380 20000/ 2 x 220 2x220 110

46 47 48 49 50

Trefas

2 X 220 5000 380 o. 190

6 35 45

Likström s

»

— — — —

206 Trefas

—

B

» ))

Likström

—

8 12 6 5 20

0 1,

» B

„ » 8

» , „ i)

» » ti

H

» » »

„ » Vatten

» »

3-3 12-5 8

— — _ 5c — — —

„ —

Vatten 1

—

50 40

Angå

))

1285 360 535

Vatten

»

3'5 20

35 1035

—

—

—

Vatten

—

— —

—

Vatten

» " „ 0

» » ö

i

7 Vatten

„

ii

i»

30 27

— — —

10 145 5

25 13 7 8 10

i)

„ » »

» » » » »

a

»> a

»

_

31 32 33 34 35

Uppgifter saknas.

51 (ingår i motsvarande } 52 1 uppgifter för nr 56.

40000/5000/380O.190 110 Uppgifter saknas. 2 x 220 220

53 54 55

\

5000/380 40000/5000/380 6000 6000 6000 40000/6000 6000 6000

>Endastindustriell drift.

57 I \ 58 59 60

•

20000/6000/380 t Trefas i Enfas | Likström Trefas Likström Trefas Likström

—

3000 1000 600 20000/3000 220 5000/380 o. 190 220

— — — —

220 120 110 110 2 x 220

50 15 50

— 50

» i

) i

'

VEndast industriell drift. | 62

) Tjärfabrik. Uppgifter saknas. Tjärfabrik. Uppgifter saknas.

63 64 65 66 67 68 69 70

46 Mindre kraftanläggning .

Alfta

Långhed Silfors ... Långhed Bunemo Mossbo...

Mållåugsbo elektr. distr.-förening

Elfkarlhed ... Söderoinsjön Flaxenbo Holmen J Mållångsbo...

Alftaströmrnarnas kraft A.-B. ... Viksjöfors såg- och kraft A.-B. A.-B. Edsbyns elektricitetsverk Mindre kraftanläggning

Svabensverk Malvik Viksjöfors Edsbyns kraftstation Fullsbo

Ovanåker

Fullsborns elektriska belysningsförening Kyans elektriska belysningsförening Ullungsfors elektriska belysnings A.-B. . Mindre kraftanläggning

Fullsborn Ky an Ullungsfors... Kvarngården Torrbergsbo Homnabo

Ljusne-Voxna A.-B. Bratt fors kvarn- och kraft A.-B., Adolf Ungers industri A.-B Statens j ärnvägar

Voxna

Voxna b r u k

/ Bollnäs \landskomm >Ö. Växbo kraftstation j Lottefors (Kraftleverans från Arbrå kraftstation Abon. från A r b r å kraftverk

Broddlägrets elektricitetsverk Bergfors A.-B Holmo sågverk A.-B. Sörängs kvarn och kraftstation

Broddlägret .. Åsbacka Holmo Söräng Västra Växbo Eöste Fjäle Lenninge . Bergfors .

Bollnäs kommun Landaforsens kraft A.-B. Kilafors bruk. 110 I Knisselbo elektriska förening

C Bollnäs t köping / Segersta \ o. Hanebo Bollnäs Hanebo

•Sunnerstaholm Landa Kilafors . Knisselbo ,

47 5

— — — —

15 30 20 13 6

Likström n

— — — — —

20 20 10 15 25

„ »

21-5 62 4

Vatten

» J)

Ånga Vatten

»

n

fl

— — — —

110 220 220 110 110

»

— — —

Likström Trefas

—

10 3 700 85 120 10 10 10 24 35 14

„

— — — — —

30 Q

Trefas

71 72 73 74 75

Sågverk. Uppgifter saknas.

2 x 220 2 x 220 220 220 6000/380

76 77 78 79 80

—-

—

5000/380 10000/380 220

81 82 83 84 85

))

— — — —

220 220 220 220 110

86 87 88 89 90

»

—

a

»

Likström

B

» i)

—

» u

170 Trefas

6000/190

»

»

5000/380 o. 190

1 450

H

i)

10000/380

5-5

ii

Under utförande.

. Uppgifter saknas.

91 (Industriell drift och f dessutom distribution 1 \ till Voxna järnvägsst.

1 93 94

(Endast för järnvägens }> 95 \ behov.

—

—

—

»

Vatten

4 5 3'3 2-5

425 113 60 100 16

,) » » »

Likström

—

2000,380 o. 190 3000/ 10000/380 o. 220 6000/380 o. 220 2 x 220

» "

— — — — "_

20 15 3 10 15

» » » » "

— — — —

220 220 110 220 220

»

260 Trefas

6000/190

»

»

i)

1 5000/380 o. 190

»

— —

15 12

Likström

108 109 110

)) 9 n

8 n

» H

s

»

i)

„ n

» i>

— —

5000/380 220 220

, Uppgifter saknas. »

i)

j)

a

»

j]

» »

» )»

96 97 98 99 100 101 102 103 104 105

ni

Hernebo industri A.-B Ljusne-Voxna A.-B

112 113 Norra Skogs elektr. distributionsförening 114 Finnes snickerifabrik 115 Mindre kraftanläggning

Skog I Söderala ^ \ och Skog J Skog i Skog och \ Ockelbo Skog

Hernebo Guldgruvan Abon. från nr 112, Guldgruve kraftst »

121 Mindre kraftanläggning 122 Ljusne-Voxna A.-B

)i

»

25, Bosågens

»

Holmsveden Henstanäs Långbo Lingbo kapell Västeräng

116 Holmsvedens stolfabrik 117 Mindre kraftanläggning 118 » H 119 » » 120 A.-B. Lingbo verkstäder

»

Hunsbo

»

Sulfit A.-B. Ljusnan

125 Bergvik och Ala Nya A.-B

Lingbo f Skog och \ Kraftlcverans fr. nr 123Ljusneverken \ Söderala J Ljusne norra Söderala » södra gas Vallvik Bergviks norra » södra » östra » västra

I

[Vansäters elektr. distributionsförening....

Haga 126 IISunnanå

»

»

»

»

JMyskje by

I Abon. från nr 125 Bergvik och Ala \ Nya A.-B

127 Söderala distributionsförening 128 Askesta sågverk 129 Ala sågverk 130 Sandarnes sulfatfabrik

D:o (Kraftleverans från n r 125 Bergviks \ kraftstation D:o f D:o Söderhamn \Sandarne

131 Mindre kraftanläggning 132 » » 133 Floråns kraft A.-B. 134 Mindre kraftanläggning 135 » »

Söderala » Mo

136 Hisjö kraft A.-B. 137 Norralaåns kraft A.-B. 138 Skärså elektriska A.-B 139 Mindre kraftanläggning 140 » » » » 141 142 Trönö elektriska A.-B 143 Mindre kraftanläggning 144 145

Ljusne Florkvarn Kyrkbyn Myskje

f Bengsjö \ Hisjö och Måssjö kraftstationer ... \ o c h Trönö/ Norrala kraftstation Norrala Skärså » Fors » Ala » Trönö

Kungsgårds Orstens Grubbe Stärto Tygsta

» » » » »

49 5

1 Vatten

50 Trefas

6000/380

»

» » » —

10000 B

11-5

— —

Vatten

— — —

Ånga Vatten

—

ji

» Likström

10000/6000/220

Angå

•

—

—

Trefas

10000/190

— Vatten

)> Gas Ånga Vatten » Ånga

(

: Ånga

—

244 197 972 1400 200 1900 2 100 900

—

—

»

— —

— —

42 37 4-6 47 7-s

»

702 23

ii

»

»

Uppgifter saknas.

-

» »

»

3000/380, 220, 190

t)

»

33000/7000/220

»

n

33000/

i)

33000/ 33000/

»

Uppgifter saknas.

69 Trefas Likström

53 + 60

Trefas

» »

» »

1)

»

Likström

le 4

7 32 5 16 16

125 i

Likström

75 20 6-5

75 50 58 8 15

5-3 55

116 117 118 119 120

5000/190

Under utförande.

»

)) )> ))

i)

900 Angå Vatten

„

Uppgifter saknas.

E n d a s t industriell drift. !

a

B

Uppgifter saknas.

—

Vatten

»

B

»

)) » » »

112 113

B

B

2 x 220 220 220 220 220 o. 110

—

Uppgifter saknas.

10000/220 2 x 220

»

ii

25 15 15 10 80

B

}

v

i)

Trefas Likström

» a

6000/380 o. 220 220 220 8000/220

•

| 130 131 132 133 134 135 136

10000/380 6000/380 220 80

137 138 139 140

220 3000/190 220 2 X 220 220

141 142 143 144 145

146 147 148 149 150

Mindre kraftanläggning

Trönö

Marma sågverks A.-B.

Söderhamn

151 Söderhamns elektricitetsverk

152 153 154 155

Enångcrs elektriska förening Mindre kraftanläggning

156 157 158 159 160

Boda bruk Mindre kraftanläggning .

Boda.... Tosäter. Brofors. Högbro. Haga

161 162 163

Långvinds bruk.

164 A.-B. Iggesunds b r u k ,

165 Klubba kvarn och kraftstationsfören.

Långvind Östra Bölan Västra Bölan Pappersfallets kraftstation. Sågfallets » Järnverksfallets » Iggesunds ångstation Klubbens kraftstation

171 172 173 174

(Söderhamns kraftstation JAbon. fr. Bergvik o. Ala Nya A.-B Enånger

S. H. Hultman m. fl.

166 IHolma-Hälsinglands väveri- och linspinneri l A.-B. 167 D:o 168 D:o 169 B:0 170 Lunds kvarn A.-B

Njutånger

Abon. från Arbrå kraftverk V. Bäckmora Nybo Grängsjö

(Sofieholm Forssa

Forsså bruks nya A.-B Mindre kraftanläggning Lienors elektriska förening A.-B. Arbrå kraftverk

Lundbergs kraftstation Berge » Rappsta » Hamre a Marma hyvleri

Nianfors Idenor

175 Kraftleverans från nr 166 Sofieholm D:o Lunds kraftstation Lunds kvarn (Hamre kraftstation (Abon. fr. Arbrå kraftverk Nianfors kraftstation Abon. fr. nr 214 Arbrå kraftverk ... (Kraftleverans fr. nr 214 Arbrå kraft \ verk Saltvik, 2 stationer (Hudiksvalls ångsåg \Abon. från Arbrå kraftverk .

176 A.-B. Iggesunds b r u k .

Hudiksvall

177 178

Hudiksvalls elektricitetsverk

179 Ströms bruks A.-B

180 Harmångers kvarn- och kraft A.-B.

Hudiksvall o. D:o Hälsingtuna Bogsta Nordenholm H a r m ånger I Forssa \ o. Bogsta <Stocka f H a n n ånger | Ströms bruks ångstation \ o . J ä t t e n d a l >Forsa kvarn

....

51 5

c

10 20 16 12 720

Likström

— — — —

Vatten

„ » i)

An ga

,

» •

» )> » » »

} > f

An ga

l »

!>

» » » »

_ — — — —

220 110 220 110 220

12 14 IB 1344 450 1100 1250 33

» » »

— —

11 B

» » )>

B

» »

2-c 2-5

— —

129 75

» „ >, )> ))

3-2

•1

— —

—

7 12 10-5

— —

—

437 \ 252 (

— —

»

Trefas

Likström Trefas

— — — —

167 30

Likström

—

85 Trefas

» »

—

Vatten

)) »

20 7-8

— 7 990 ) 400

Ånga

—

488 J

Vatten

50 B

»

B

)> » » » 50

220 220 110 10000 1700 10000/1700 10000,1700.440 2000,220

ii

12 Endast industriell drift

146 147 148 149 150 151

152 153 154 155 156 157 158 159 160

.

161 162 163

I 164

~~

j

15000/ 15000/380 o. 190 2000/380 o. 190 6000/190

167 168 169 170

2000/380 40000/2000/380 220 40000/3000/350

}

-

171 172 173 174

» )> —

40000/380 1700 2x220

}

-

60 50

380 40000/380

}

-

40000,3000/190

Likström

» —

Trefas

10000/380 o. 190

a

a

5000 o. 1000/220

»

—

—

Likström

i)

—

»

i)

12 25 15 25 20

_ — _i

18-5

•

2x150 1 33000/7000/380o.l90

—

»

50 Trefas

»

Vatten

Likström Enfas Trefas

40000/6000/380 110 220 3000/380

Än ga

—

—

Likström

i)

Angå Vatten

7 2 15

— "—:* — —'

il

» » » ))

150 2x110 220 220

Trefas

— — —

B

/ \

—

)> »

66 Vatten

)>

177 Uppgifter saknas

178 J

52 i

181 Gnarps belysnings A.-B

182 Gränsfors elektriska A.-B

(Gnarp och\ \ Jättendal J t Bergsjö I \ o c h GnarpJ i Bergsjö I \ och llsbo / Bergsjö

Nilsbo Gränsfors

183 Bergsjö kraft A.-B

184 185

Ede och Elfsunds elektriska A.-B. Fagernäs belysiiingsförening

186 A.-B. Iggesunds b r u k

187 188 189 190

Sjölanders m. fl. kraftstation Älgereds nya elektricitetsverk Algereds elektricitetsverk Mindre kraftanläggning

(Bergsjö ångsåg (Högen Knoppe Norra Algered Södra Älgered Eleonorelund

191 192 193 194

Bloms m. fl. kraftstation Bergeå kvarns elektricitetsverk ... Norells och Norbergs kraftstation Ströms bruks A.-B

Slätterna Berge Yttre Franshammar

195 A.-B. Iggesunds b r u k

196 197 198 199 200

Svedjebo elektricitetsverk Strömbacka bruks A.-B Brännas elektricitetsverk Mindre kraftanläggning Norrbergs kraftstation

201 202 203 204 205

Mindre kraftanläggning Strömbacka bruk Frisbo elektricitetsverk Movikens elektricitetsverk A.-B. Delsbo elektricitetsverk

206 207 208 209 210

G. Ågrens anläggning Venås kraftstation Lumpå kvarn Stömne elektricitetsverk Stömne övre kvarn

Överälvc Venås Bj orka Stömne

211 212 213 214

Lunds kraftstation Östra Tolbo kraftstation Oppsjö kraftstation A.-B. Arbrå kraftverk

215 D:o

Lund Östra Tolbo Oppsjö Arbrå (Kraftleverans \ kraftverk

216 217 218 219 220

Mindre kraftanläggning

Vade Bäxfors Fagernäs

Hassela Bjur åker, Norrbo, Hög, Forsa, Frigges und Delsbo och Hälsingtuna Bjuråker

Delsbo

Svedj ebo Hedvigs fors Brännas Långmor Norrberg Bricka Strömbacka Frisbo Moviken Fredriksfors

»

Arbrå

Iste Ånga Bogården Dalan Hänsäter

från

nr 214 A r b r å \ I

53 5

7 Vatten

»

75 Trefas

6000/380 o. 220

»

»

5000/380 o. 190

» » »

/ 3000 o. /380 o. \ \ 10000/190 / 2000/190 1000/380

184 185

)) » »

3 50

36 20

Ånga

—

—

37 10 5 15 25 10

3)

3'5

5 25 6 50

Trefas

110 220 220 6000/380 o. 220

s

»

n

20000/380

» »

3'2 3

22 32 25 12 15

» » — — —

5000/190 5000/220 2x220 2x220 2x220

196 197 198 199 200

B

Vatten

»

—

H

» n

s

»

a )i

» » i)

B Y>

— — — _ — — —

15-e

»

_ — — — — _ — —

i) 1)

» »

„

10 13 10 18 200 10 10 6-6 20 10

» »

ii

Ä

»

» )> » 0

» ))

)j

»

Likström

» » 8 B

„ »

Trefas Likström

„B )) » » »

i)

—

—

—

»

10 2-5 4 10 3

Likström

— —

))

Vatten

» B

o u

— — — —

B

10 14 10 3 650

B

60 Likström

B

Trefas

)> » » »

— _

_ — — —

380 110 220 220 220 220

\ (

186 Uppgifter saknas.

•

Uppgifter saknas.

Uppgifter saknas.

187 188 189 190 191 192 193 194

201 202 203 204 205

220 220 220 220 6000/220 o. 190

_ — — — —

110 2x220 220 220 220

206 207 208 209 210

— .— 50

220 2X220 2x220 40000 o. 10000

»

10000/380

211 212 213 214 215

—

220 220 2x220 2x220 220

216 217 218 219 220

—

•

.

221 222

Mindre kraftanläggning Simeå kraft A.-B

223 Edeforsens kraft A.-B

224 225

Mindre krn ft anläggning » s

226 227 228 229 230 231 232 233 234 235

»

»

B

)>

Arbrå Unders vik Uärvsö och\ L Ljusdal / Järvsö

Ojung Simeå Edo K arsj ö Lörstran d Löräng

Hedsta och Lctsbo elektr. belysn.-förening

Ljusdal

Leån och Oppliån

Mindre kraft a nlä ggnin g

»

Grönas

»

Tallåsens kraft A.-B

Nybo Hennan Sillerbo Ede Tallåsen Hybo Mellansj ö B a msj ö Tevansjö Hofra

236 237 238 239 240

Hybo ångsåg Trävarubolaget Svartvik Bamsjö kraft- och belysningsförening Mindre kraftanläggning Hofra elektriska A.-B

241 242 243 244 245

Färila elektriska kraft A.-B Färila Nya kraft- och belysnings A.-B Mindre kraftanläggning Andersson och Johanssons kraftanläggning Persson och Olssons kraftanläggning

Stocksbo övre och nedre samt Yg Södra Y g Näsberg Hyttebo Stocksbo

246 247 248 249 250

P e r och J. Larssons kraftanläggning Mindre kraftanläggning Kårböle elektriska A.-B. Mindre kraftanläggning Fågelsjö-Sjöändans elektr. belysn.-förening

Åbo Skarpa Kårböle Holmen Sj öändan

251 252

Los elektriska belysningsförening Hamre elektriska belysningsförening

253 Senare tillkomna anläggningar: A.-B. Gästriklands Yllefabrik

Järbo

Nordanå

254 Storviks Sulfit A.-B

Ovansjö

Hammarby

255 256 257

Yttre Saudvikensbel.för.(f. d. Seljansbel.-för.) Högbo bruks A.-B Gammelstilla bruk

Högbo Tors åker

Ab. fr. See Fabriks A.-B Högbo Gammelstilla

258 259 260 261 262

Norra Bodarnas kraft och belysn.-förening Valbo (Gävle Elektr. A.-B.) Åmots kraft- och belysn.-förening Lötens Sågverks A.-B Marina » »

Hedesunda Valbo Ockelbo Bengsjö Söderala

263 264 265 266 267

Tönshammars Bruks N y a A.-B Anders Grämer P. Halvarsson och O. Skåret Sven Nilsson m. fl Dyråns elektr. andelsförening

Bamsjö Färila

Los

Karlsfors Hamra

Norrala Los Färila Gnarp

Ab. fr. Söderfors b r u k » n Åbyfors A.-B Hojen Ab. fr. Bergvik o. Ala Närby Kullbo Ångra

Dyra

55 8

5 90

Likström Trefas

50 B

110 10000/380 10000-190 o. 500

Uppgifter saknas.

36-7

221 222 223

Angå a

— —

5 7

110 220

Uppgifter saknas.

224 225

I

1 Vatten

»

Vatten

„ » » »

— — 6

„ a a a

» Ånga Vatten

»a ii

„ » •

a

»

— — — — 18

— — 12

6i-2-4 3-5

— — —

1)

n B

a ii

—

Vatten

»

Angå a a ii

B

a

B 1) 11

Trefas

75 20 20 12 40

200 85 15 25 25

7-5 5

30 10

4-3 3—3-a

120 92 1785

— — —

—

60 40

— — — —

— 150

— — — —

40 30 15 5 25

—

» — —

n

Likström

3-5

Vatten

B

Likström

15 20 10 10 60

— — —

Angå Vatten a

17 8 15 15 25 + 20

20 2 27 8 20

B

\

lä

T

a B

» » Trefas Likström a

Trefas

— — — 50

— — — — — 50

— — 50

a

„

>i

a

Likström

— — —

a a

„

220 220 2x220 110 2000/2-20

ii

»

»

ii

ii

» a

n »

i)

»

220 2x220 220 220 2x220

Uppgifter saknas.

310 o. 2 x 2 2 0 3000/220 220 220 6000/380 o. 220

Uppgifter saknas.

10000/380 o. 220 10000/380 2x220 220 220 220 110 2 X 220 220 6000/220

»

»

»

»

ii

ti

—

Uppgifter saknas.

Uppgifter saknas.

Uppgifter saknas.

226 227 228 229 230 231 232 233 234 235 236 237 238 239 240 241 242 243 244 245 246 247 248 249 250

»

— — —

a

a

»

»

6000/220 10000/380

a

_

—

—

—

Uppgifter saknas.

Trefas

a

a a

3000/220 5000/220 3000/380

255 256 257

6000/220 6000/190 3000/220 2x220 3000 o. 500

258 259 260 261 262

2000 220 2x220 220 3000/220

263 264 265 266 267

il

u

Trefas

ii

„ » ii

Likström Trefas

„ a

» — 50

a

a

Likström

— — —

a a

Trefas

50 Uppgifter saknas.

,

,

251 252 253 | 254

L

BETECKNINGAR

1 kvkm åker ^9

elektrifierat område

KARTA

OVER

Dt: ELEKTRIFIERADE OMRÅDENAS UTSTRÄCKNING OCH ÅKERAREALENS FÖRDELNING INOM GÄVLEBORGS LÄN UPPRÄTTAD ÅR »23 AV KUNOL.

ELEKTRIFIERINGSKOMMITTÉN

M E D F I L . D R . J. AN R I C K S • K A R T A Ö V E R SVERIGES ÅKERAREAL. SÅSOM UNDERLAG

SKALA 1 -. 1 GOO OOO 20

i l m I! l i m i h

" i '

40 iiiliiiii

i l m l l

l i l II u l i i

Ii

70 k m . I I • i!

SCATCNS R!:-P0D l^riONSANSTALT

KARTA OVER QAVLEBORGS LAN framställande användningsområdena för olika distributions- och konsumtionsspänningar.

Beteckningar för de inom elektrifierade områdena använda spänningarna. Distributions spänningar. 1000 v. 2 000 v.

3000 v. 4 000 v. !' 111. i i h i 111 * • i 111 H i

De med en grov i infe begränsade områdena äro elektrifierade medelst trespänningssystem.

5 000 v. 6000 v.

Betecknar spänningssystemet 20000/220 v.

/f/J/

'///'/< ''///. •^ \ \ \

7000 v. w

Anger att både 220 och 380 v, användes inom området.

8 000 v.

lilili

10000 v.

15 000 v.

///A

20000 v.

/o

<r

o

>•• ' • ' ' ' ' ' • tea

/O

So

Ä.

*>o

<4p

A-T3.

I

STATENS REPRODUKTIONSANSTALT

Bilaga

TABELL över anslutnings- och konsumtionsförhållanden inom länets olika landskommuner.

702 23

58 Tabell över anslutnings- och konsumtionsförhållanden o a lad Antal innevånare

1 Heclesunda jii-snnda

Totalt

har

har

kVA

st.

kVA

1839 3 320 1,729 2 814 3411 311 2 924 1337 3 604 4 369 2 249 2161 1502 4 354 704 2198 562 1106 4157 5 596

1428 1845 1253 2160 881 197 1519 1171 2 869 3 076 1322 2139 626 2 994 960 1810 644 1034 3 217 4 524

Ljusdal inkl. köpingen .. Bamsjö ! ii Färila 44 Los 4 5 Arbrå 4 6 Undersvik 17 Järfsö

10 708 1904 5 533 3315 6 074 1321 7 656

1979 612 3119 828 3 072 820 4 504

Summa

208 635

110 153

Österfärnebo Alfta Ovanåker Bollnäs inkl. köpingen... Segersta Hanebo Söderala Mo

21 22 "ii 24 25 26 27 28 29 30

Norrala Trönö Enånger Njut ånger Nianfors Harm ånger Jättendal Gnarp Bergsjö

31 32 33 31 SS 36 37 38 39 40

Hälsingtnna Idenor Forssa Hög Bogsta Bsbo Narrbo Bjuråker Delsbo

41 42

Sammanlagd effekt

2 800 4187 2 919 552 6 473 979 3 374 2 317 2 958 1793

11 12 IM 14 15 IG 17 18 19 20

Ockelbo Järbo Ovansjö Torsåker

Antal

har

3 043 6 522 5178 1658 14 566 1338 4 745 3 969 11714 1762

6 7 8 9 10

Orts transformatorer

3 517 2 778 935 3 564 2 250 1438 5 098 1875 5129 4 614

Valbo Hille

HuvudtrausElektrifierad f ormaMed Med belys- torns n i n g och storlek endast belysning motordrift

st.

5110 2103 9 724 11474 4 381 4 496 9 398 2 362 9 777 8 557

1 2 .1 4 5

a r e a 1

2 500 1200

275 75

29 22

420 200

400 900 700 2 560 1070 3 750 1800

9 10 12 32 5 43 24

90 85 90 345 50 1223 240

23 25 11 1 66 8 31 16 33 9

184 320 165 75 878 60 240 158 537 95

8 13 3 4 2

80 107 38 40 65

16 13 23 34

147 161 167 153

10 29 7 56 9 16 6 12 13 27

100 171 45 401 63 110 22 83 101 285

29 3 29 7 25 11 37

202 25 250 70 504 105 250

9 200

500 10 40 160 100

2 740 2130 2180

3 690 790 2 640 1070 1000 1550

60 130 470 880 630 330 170 30 180 400 750 310

440 20 100 370 100 70 1180 90 200

500 100

70 60

310 760 620 350 290 590 330 780 1980 530 1380 500 1860 440 710 280 590 1630 2 030

960 90 1200 120 2 200 650 2 350

8 400

56 200

59 inom länets olika landskommuner. Årlig

A n s1u t ning Jordbruket Motorer] Belysning

Övriga konsumenter Belysning

kW

kW

kWh

kWh

kWh

kW

kW

n

ii

180 100

117 50

28 19 121 253 252 487 120 210 410 416 — 255 77 262 110 198 80 35 76 66 46 25

104 70 60 177 90 145 20 92 124 72

29 28 70 166 35 129 55 278 40 64 57 66 129 180 71 12 127 13 304 85 160 6 024

3 037

För närvarande År 1940 vid Vid nuvarande vid fullständig fullständig anslutning elektrifiering elektrifiering

Motorer

kW

109 34 121 59 113 40 36 64 33 33 4 2 30 54 70 67 20 83 24 108 30 40 21 36 48 148 99 9 120 40 73 45 103

S u m ni a

energiförbrukning

220 — 2 — 12 2 250 20

25 123 53 18 126 30 960 100 _^ 141 59 35 321 33 52 161 51 —

24 20 5 252

— 4 112 156 2 17 6 200 — 76 3194

260 302 699 567 40 1037

65 10 3 1314

13 694

7 47

18 l 49 15 —

144 469 407 396 126 85 162 99 98 162 2 79 122 176 310 55 231 127 488 86 104 78 102 185 451 416 24 270 62 642 140 342

34 77 34 6 14 15 — 12 86

20 40 32 47

372 150 245 255 144 199 568 374

— — •

1 47 53 1 — — — 4 11 90 1 6 O

225 000 72 000 160 000 178 000 115 000 190 000 316 000 107 000 1105 500 237 000

688 600 310 800 544 700 1117 500 496 700 355 700 894 400 344 800 1 870 600 1 042 200

i 1 043 400 2 464 300 906 500 3 1 977 400 4 820 400 5 533 700 6 1 316 600 7 535 100 8 9 2 228 700 1 588 600 10

134 000 313 200 192 000 11700 1 010 000 59 500 186 500 267 000 276 400 65100

339 500 810 500 648 300 161100 1 831 300 177 600 544 200 470 700 928 600 278 700

752 200 1 257 500 1 005 500 247 300 2 385 400 276 600 845 600 710 200 1 298 800 436 400

11 12 13 14 15 16 17 18 19 20

39 000 80 600 36 000 56 000 126 000 1000 70 000 85 700 145 700 115 500 35 000 114 500 56 900 274 600 51 800 52 600 13 400 53100 86 400 250 100

304 000 417 600 231 500 378 600 232 900 27100 340 900 171 500 408 800 697 300

469 700 644 800 356 200 578 600 348 500 40 800 522 200 261 900 586 700 1 052 700

21 22 23 24 25 26 27 28 29 30

240 800 293 600 81600 405 100 80100 239 800 53100 222 500 530 200 784 600

373 200 452 900 119 200 710 600 121 800 369 600 80 800 347 700 804 500 1051 200

31 32 33 34

212 300 13100 147 900 38 000 382 000 55 000 190 000

871500 86 200 509 500 268 500 706 900 160 200 826 000

1 245 800 171 800 763 100 386 100 1179 100 247 600 1 254 700

41 42 43 44 45 46 47

7 388 900

23 426 200

35 000 000

Sr. te 37 38 39 40

L

61 Bilaga nr 6. Eedogörelse för d e t e k n i s k a a n o r d n i n g a r , v i l k a f ö r e s l å s i n o m d e s ä r s k i l d a d i s t r i b u t i o n s o m r å d e n a i n o m G ä v l e b o r g s l ä n i o c h för f r ä m j a n d e t a v d e n f o r t s a t t a landsbygdselektrifleringen. N:o 1. Detta område är elektrifierat av Hedesunda Elektriska A.-B., vilket inköper energi från Söderfors bruk och är anslutet till sistnämnda företags 20 000 volts ledning genom en bygdestation vid Hedesunda. De använda spänningarna äro 6 000 och 220 volt. Till följd av den hittills utförda elektrifieringens omfattning, böra desamma bibehållas även i en framtid. N:o 2. Området är elektrifierat av Hedesunda Södra Kraft- och Belysningsförening, vilkens ledningsnät för 6 000 volt är anslutet till den vid Hedesunda befintliga bygdestationen. Den hittills utförda elektrifieringens omfattning motiverar denna spännings liksom den hittills använda gårdsspänningens, 380 volt, användande även för framtiden. N:o 3. Inom d e t t a område har elektrifiering utförts av Östra Bodarnas Kraft- och Belysningsförening, Kågbo byamän och Kågbo kvarn medelst ett ledningsnät för 6 000 volt, anslutet genom en bygdestation till Söderfors bruks 20 000 volts ledning. Av samma skäl, som anförts beträffande områden n:o 1 och 2, böra de hittills använda spänningarna 6 000 och 220 volt även för framtiden bibehållas. N:o 4. Detta område är till större delen elektrifierat genom Årsunda Kraft- och Belysningsförening, vilken erhåller sin energi från Horndals Järnverk genom en bygdestation vid Årsunda, ansluten till n ä m n d a bolags 20 000 volts ledning Näs-Sandviken. Det nuvarande spänningssystemet 6 000/380 volt bör, till följd av att området redan ä r så gott som fullständigt elektrifierat därmed, även för framtiden bibehållas. N:o 5. Området är delvis elektrifierat av Hemlingby—Järvsta Kraft- och Belysningsförening genom en bygdestation ansluten till Älvkarleby Kraftverks 20 000 volts ledningsnät. Den fortsatta elektrifieringen bör liksom den hittills utförda ske med a n v ä n d a n d e av spänningarna 3 000/220 volt. N:o 6. Inom detta område finnes ett flertal kraftstationer, huvudsakligast avsedda för industriell drift. De viktigaste ägas av Mackmyra bruk, Gävle—Dala järnvägs A.-B., Åbyfors A.-B. och Forsbacka Järnverks A.-B. Från dessa kraftstationer äger för närvarande distribution till landsbygden rum ehuru i relativt ringa omfattning. En enhetlig elektrifiering av området har planerats genom en bygdestation, ansluten till Älvkarleby kraftverks 40 kV ledning, som genomkorsar området. För ortsdistributionen är spänningssystemet 3 000/220 volt det lämpligaste. N:o 7. Någon landsbygdselektrifiering 1 har hittills icke ägt rum inom detta område. För framtiden har en bygdestation, ansluten till Älvkarleby kraftverks 20 000 volts n ä t planerats. För ortsdistributionen böra spänningarna 3 000 och 220 volt komma till användning. N:o 8. Sandvikens Järnverk har inom detta område elektrifierat Sandvikens samhälle, men den omliggande landsbygden är ännu oelektrifierad 2 . Från Sandviken bör ett ortsnät för 3 000 volt utdragas, lämplig gårdsspänning är 220 volt. 1 2

Sedermera har Norra Bodarnas kraft- och belysningsförening tillkommit. Sedermera liar Högbo Bruks A.-B. elektrifierat en del av landsbygden med 5000/220 volt.

62 N:o 9. Detta område utgör Gävle stads distributionsområde. Den där inom befintliga ringa landsbygden bör liksom hittills elektrifieras från stadens elektricitetsverk medelst dess 5 000 volts nät. Införandet av en för landsbygden bättre avpassad standardspänning (3 000 volt) torde nämligen i detta fall vara otänkbart. N:o 10. Inom detta område har A.-B. Norrlands Elektriska Byrå från kraftstationen vid Forsby utdragit ett 3 000 volts nät. Den fortsatta elektrifieringen bör ske med bibehållande av de nu använda spänningarna 3 000 och 220 volt. N:o 1 1 . Området har hittills elektrifierats av Berg & Åbyns Kvarn- och Belysnings A.-B. från kraftstationen vid Berg. Till följd av den redan utförda elektrifieringens omfattning, är det lämpligt bibehålla det nuvarande spänningssystemet 7 000/220 volt. N:o 12. Inom detta område har Bosågens Kraft A.-B. hittills utfört en relativt omfattande landsbygdsdistribution, varvid från kraftstationen vid Bosågen utdragits dels ett 6 000 volts nät för distribution inom den närliggande orten samt dels en 10 000 volts ledning till Lingbo för detta samhälles behov. Den fortsatta elektrifieringen bör ske genom vidare utveckling av dessa ledningsnät, för vilka en ändring av de använda spänningarna icke kan anses motiverad till följd av den redan verkställda elektrifieringens omfattning. Den hittills använda gårdsspänningen 380 volt bör även för framtiden bibehållas. N:o 13. Inom detta område finnas flera kraftstationer, varav dock endast den Ockelbo Elektriska A.-B. tillhöriga vid Strömsborg användes för bygdedistribution. Denna distribution sker medelst ett 6 000 volts nät. Den framtida elektrifieringen bör ävenledes ske från detta nät. Av de hittills använda gårdsspänningarna, 380 och 190 volt, bör den högre föredragas vid framtida nyanslutningar. N:o 14. Inom detta område är Djupdals Övre kraftstation, tillhörig Järbo Sågverksförening belägen. Från densamma har ett mindre ortsnät för 6 000 volt redan utdragits. Elektrifieringen bör även i framtiden verkställas genom en utveckling av detta nät med användande av de hittills förekommande spänningarna ö 000 och 380 volt. N:o 15. Detta område är redan i det närmaste genomelektrifierat dels genom Storviks Elektriska Belysnings A.-B., dels genom Oyansjö Belysnings-och Kvarn A.-B. från vilkas kraftstationer, Valls hammarfall och Åttersta, ett förgrenat 5 000 volts nät utdragits. Kompletterande kraft erhålles från Älvkarleby Kraftverks 4.0 kV ledning, som genomkorsar området och till vilken de båda elektrifieringsföretagens ledningsnät är anslutet genom en bygdestation vid Storvik. Till följd av den redan utförda elektrifieringens omfattning, bör även för framtiden det hittills använda spänningssystemet 5 000/380 volt användas. N:o 16. Inom detta område förefinnes för närvarande ingen landsbygdsdistribution, ehuru Hofors A.-B:s kraftstationer äro belägna inom detsamma. Dessa kraftstationer äro förbundna med varandra genom en 6 000 volts ledning och erhålla krafttillskott från Älvkarleby Kraftverks 40 kV ledning. Landsbygden inom detta område är mycket gles och torde för sin elektrifiering icke erfordra något vidlyftigt ledningsnät, varför införandet av en för landsbygden speciellt avpassad ortsspänning sannolikt icke låter sig göra, u t a n torde laiidsbygdselektrifieringen få ske med den i Hofois kraftstationer använda 6 000 volts spänningen. Lämplig gårdsspänning är därför 380 volt.

63 N:o 17. Området är redan till största delen elektrifierat av Öster Färnebo Kraftoch Belysningsförening, vars ledningsnät för 6 000 volt är anslutet till Söderfors bruks 20 000 volts ledning genom en bygdestation vid Öster Färnebo. Då relativt obetydliga delar återstå att elektrifiera, bör det nuvarande spänningssystemet 6 000/380 volt bibehållas. N:o 18. Området har elektrifierats av Alfta Elektriska A.-B. från kraftstationen vid Alfta medelst ett 5 000 volts ledningsnät. Till följd av att elektrifieringen redan fortskridit tämligen långt, torde en övergång till annat spänningssystem icke k u n n a genomföras, varför de nuvarande spänningarna 5 000/380 volt böra bibehållas även för framtiden. N:o 19. Inom detta område är Viksjöfors Såg- och Kraft A.-B:s kraftstation vid Viksjöfors belägen. Elektrifieringen är utförd med 5 000/380 volt. Angående den fortsatta elektrifieringen gäller, vad ovan sagts om område n:o 18. N:o 20. Landsbygdselektrifiering h a r redan utförts inom detta område av Edsbyns Elektricitetsverk, som från kraftstationen Edsbyn utdragit ledningar för 10 000 volt, vilken spänning även för framtiden bör bibehållas i likhet med den hittills använda gårdsspänningen 380 volt. N:0 2 1 . Inom detta område är Ljusne-Voxna A.-B:s kraftstation vid Voxnabruk belägen. F r å n densamma är Voxna stationssamhälle elektrifierat genom en dit framdragen ledning för 6 000 volt. Ehuru 3 000 volts spänningen vore lämpligare, torde dock en övergäng till denna spänning icke låta sig göra, enär kraftstationens egentliga ändamål är drivande av industri och dess ägare därför sannolikt är obenägen vidtaga förändringar för landsbygdens skull. Den fortsatta elektrifieringen torde därför få ske med 6 000 volts ortsspänning. Som gårdsspänning på själva landsbygden torde 380 volt erbjuda större fördelar än den nu i samhället använda 190 volt. N:o 22. Landsbygden inom detta område har elektrifierats av Broddlägrets Elektricitetsverk, som utdragit ett ortsnät på 2 000 volt. En höjning av ortsspänningen till den mera lämpliga 3 000 volt är önskvärd och borde utan allt för stora svårigheter k u n n a utföras, enär det befintliga nätet är tämligen litet. Hittills ha både 380 och 190 volt använts såsom gårdsspänningar. Vid den fortsatta elektrifieringen torde endast en gårdsspänning komma till användning och torde då 190 volt vara tillräcklig. N:o 2 3 . Elektrifieringen av landsbygden inom detta område ombesörjes av Holmo sågverk, vilket utbyggt ett ledningsnät för 10 000 volt. Emellertid kommer nätet vid fullständig elektrifiering icke att få större utsträckning än högst 5 km., vadan spänningen 3 000 volt vore fullt tillräcklig och mera lämplig än den nu använda. En sänkning till 3 000 volt förordas därför. Såsom gårdsspänning har hittills använts både 380 och 220 volt. Om ortsspänningen sänkes till 3 000 volt, är den lägre gårdsspänningen fullt tillräcklig, men om sådan sänkning icke företages, bör den fortsatta elektrifieringen ske med 380 volts gårdsspänning. N:o 24. Området är elektrifierat av Sörängs Kvarn- och Kraftstation medelst 6 000 volts ortsspänning. Då elektrifieringen redan har erhållit en tämligen stor omfattning, torde en ändring av de använda spänningarna icke gå för sig, varför nyssnämnda ortsspänning även för framtiden bör bibehållas. Som gårdsspänning användas 380 och 220 volt, varav den förstnämnda torde vara fördelaktigare och därför uteslutande borde komma till användning i fortsättningen.

64 N:o 2 5 . Detta område är delvis elektrifierat från Bollnäs kommuns kraftstation vid Sunnerstaholm, som till huvudsaklig del betjänar Bollnäs samhälle. Elektrifieringen från denna station är utförd medelst 6 000/190 volt. Vidare äro vissa delar av områdets landsbygd elektrifierade från Landaforsens Kraft A.-B., vars kraftstation dock är belägen inom ett angränsande distributionsområde. Landaforsens ledningsnät är utfört för 5 000 volt men dess nuvarande distributionsradie, omkring 20 km. är betydligt för stor för den använda spänningen. Det h a r därför föreslagits, a t t den y t t r e delen av detta 5 000 volts nät skiljes från Landaforsen och i stället anslutes till Sunnerstaholm, varvid dock en höjning av spänningen från 5 000 till 6 000 volt är nödvändig. Denna åtgärd torde bliva nödvändig, om landsbygden skall kunna förses med elektrisk kraft i erforderlig utsträckning, vartill sannolikt Landaforsen saknar förmåga på grund av det i förhållande till den låga spänningen oproportionerligt stora distributionsavståndet. Man skulle givetvis k u n n a tänka sig sistnämnda olägenhet avhjälpt genom att från Landaforsen utdraga en matarledning för högre spänning, varigenom detta företags nuvarande distributionsområde skulle kunna lämnas obeskuret. Det här ovan föreslagna överflyttandet till Sunnerstaholm synes dock mera rationellt. De inom detta område a n v ä n d a gårdsspänningarna hava hittills varit vid Sunnerstaholmsnätet 190 volt och vid Landaforsens n ä t 380 volt. I vilket av ovanstående tvenne alternativ som än väljes, borde vid den fortsatta elektrifieringen av detta områdes landsbygd den högre gårdsspänningen genomgående komma till användning. N:o 26. Detta område är redan till största delen elektrifierat av Landaforsens Kraft A.-B. beträffande vilket redogörelse lämnats i s a m m a n h a n g med område n:o 25. Då elektrifieringen redan ernått en relativt stor omfattning, bör det hittills använda spänningssystemet 5 000/380 volt användas även i framtiden. Den hittills vid vissa ortsstationer använda gårdsspänningen, 190 volt, borde sålunda icke vidare begagnas. N:o 27. Området är elektrifierat från Hernebo Industri A.-B. med användande av 6 000/380 volt. En förändring härav torde icke låta sig göra, varför samma system bör a n v ä n d a s även i fortsättningen. N:o 2 8 . Landsbygdsdistributionen inom detta område ombesörjes av Norra Skogs Elektriska Distributionsförening, som erhåller elektrisk energi från Ljusne-Voxna A.-B:s kraftstation vid Guldgruvan. Den använda distributionsspänningen är 10 000 volt. Densamma torde på grund av den nuvarande elektrifieringens omfattning även i framtiden få användas. Av de båda hittills förekommande gårdsspänningarna, 380 och 220 volt, bör den högre föredragas vid framtida nyanslutningar. N:o 29. Detta områdes landsbygd är mycket gles, men har redan delvis elektrifierats av Ljusne-Voxna A.-B. medelst 10 000/220 volt, vilket system även för framtiden torde få bibehållas. N:o 30. Inom detta område äro Bergvik och Ala Nya A.-B:s kraftstationer belägna. Från desamma, vilka till huvudsaklig del betjäna storindustriella ändamål samt Söderhamns stad, har ett 3 000 volts ortsnät utdragits för elektrifiering av områdets landsbygd. Den fortsatta elektrifieringen bör liksom hittills ske från detta nät. Såsom gårdsspänning har hittills använts såväl 380 som 220 och 190 volt. För framtiden torde enhetlighet i detta avseende införas och bör därvid 220 volt vara fullt tillräcklig. N:o 3 1 . Området är elektrifierat från Bergviksstationerna genom en bygdestation vid Kinstaby, från vilken ett 7 000 volts ortsnät utdragits. Ehuru denna spänning

65 är onödigt hög i proportion till områdets storlek och ej heller är en standardspänning, torde densamma dock, på grund av att så gott som hela området elektrifierats därmed, även för framtiden få användas. Den hittills använda gårdsspänningen 220 volt torde av samma skäl böra bibehållas. N:o 32. Detta område utgör Söderhamns stads distributionsområde och har av staden elektrifierats med 7 000 volt från den transformatorstation, där staden mottager energi från Bergvik och Ala Nya A.-B. Av samma skäl, som åberopats ifråga om område n:o 31, torde 7 000 volts spänningen få bibehållas även för framtiden. Lämplig gårdsspänning är 380 volt, som redan förut delvis kommit till användning vid sidan av 220 volt. N:o 3 3 . Detta område är tämligen fullständigt elektrifierat från Floråns Kraft A.-B., som från sin kraftstation vid Florkvarn utdragit ett 6 000 volts ortsnät. Då endast mindre utökningar av detta nät ytterligare erfordras, torde den använda spänningen 6 000 volt, böra användas även i framtiden. Av de två hittills använda gårdsspänningarna, 380 och 220 volt, bör den högre föredragas vid framtida nyanslutningar. N:o 34. Inom detta område har landsbygden till större delen redan elektrifierats från dels Hisjö Kraft A.-B., dels Brattfors Kvarn- och Kraft A.-B. Det förra företaget har från sin kraftstation vid Hisjö utdragit ett ortsnät för 8 000 volt, under det att det andra företagets ledningsnät, anslutet till Östra Växbo kraftstation, är utfört för 5 000 volt. En självständig utveckling av detta sistnämnda ledningsnät torde på grund av kraftstationens litenhet (25 kW) icke vara sannolik, utan borde detta n ä t anslutas till det större företagets, Hisjö Kraft A.-B., nät, t. ex. genom en transformatorstation. Till följd av a t t distributionen redan erhållit en ganska stor omfattning, torde ett utbyte av den onormala spänningen 8 000 volt icke kunna genomföras, varför densamma torde få bibehållas. För enhetlighetens skull bör den hittills a n v ä n d a gårdsspänningen 220 volt användas även i framtiden, trots att den högre spänningen vore lämpligare. N:o 35. Inom detta område är landsbygden redan i huvudsak elektrifierad i det att ett flertal kraftstationer blivit utbyggda i Norralaån. Av dessa äro emellertid de flesta utförda för likström och för tämligen små effektbelopp. Dessa likströmsanläggningar böra omändras och anslutas till det 10 000 volts nät, som nu är utdraget från Norralaåns Kraft A.-B:s kraftstation vid Norrala. På samma sätt bör Trönö Elektriska A.-B:s distributionsnät från kraftstationen vid Orsten ävenledes anslutas till Norralaåns 10 000 volts nät. Efter dessa omändringar kommer sålunda 10 000 volt att bliva den inom området standardmässigt använda distributionsspänningen. Som gårdsspänning bör 380 volt, vilken hittills redan kommit till användning vid Norralaåns distributionsnät, begagnas vid framtida nyanslutningar och vid ändring av förutvarande likströmsanläggningar. N:o 36. Detta område är elektrifierat från Skärså Elektriska A.-B:s kraftstation vid Skärså medelst 6 000/380 volt. Då några omfattande utvidgningar av detta nät sannolikt icke bliva erforderliga, torde det n ä m n d a systemet böra bibehållas. N:o 37. Landsbygden inom detta område har elektrifierats av Enångers Elektriska Förening, vilken erhåller elektrisk energi från Arbrå kraftverk vid en bygdestation, ansluten till detta företags 40 000 volts ledningsnät vid Änga. Den använda ortsspänningen är 6 000 volt och gårdsspänningen 380 volt, vilket system torde få bibehållas även i framtiden. 9 762 23

66 N:o 38. A.-B. Iggesunds Bruks kraftstationer äro belägna inom detta område. Desamma, vilka äro förbundna medelst en 10 000 volts ledning, äro endast avsedda för brukets eget behov. Den elektrifiering av omkringliggande landsbygd, som i en framtid kan komma till stånd, torde bliva tämligen obetydlig, varför en för densamma speciellt avpassad spänning knappast torde k u n n a införas. Landsbygden bör därför anslutas till Iggesunds Bruks 10 000 volts system, varvid 380 volt är en lämplig gårdsspänning. N:o 39. Inom detta område är Holma—Hälsinglands Linspinneri- och Väveri A.-B:s kraftstation Sofieholm belägen. Från densamma har till samma bolags anläggningar i Forssa socken framdragits en 15 000 volts kraftledning, från vilken ledning distribution av bygdekraft äger rum '. På grund av att landsbygdselektrifiering sålunda redan har kommit till stånd från de för storindustriella ändamål avsedda anläggningarna, torde icke för landsbygden speciellt avpassade anordningar k u n n a genomföras, varför landsbygdselektrifieringen även i fortsättningen torde få ske på samma sätt som hittills nämligen med 15 000/380 volt. N:o 40. Den till Holma—Hälsinglands Linspinneri- och Väveri A.-B. hörande kraftstationen vid Lund lämnar inom detta område energi till ett 2 000 volts nät, vilket redan erhållit sådan utsträckning, a t t en ändring av spänningen till den för landsbygdsdistribution bättre avpassade 3 000 volt icke är tänkbar. Som gårdsspänning har använts både 380 och 190 volt, varav den sistnämnda torde vara tillräcklig. N:o 4 1 . Elektrifieringen av detta område sker från Lunds Kvarn A.-B., från vars kraftstation, Lunds kvarn, utdragits ett 6 000 volts nät. Då endast obetydliga kompletteringar torde bliva erforderliga i en framtid, synes det nu använda spänningssystemet, 6 000/190 volt, böra fortfarande tillämpas. N:o 42. Detta område genomkorsas av Arbrå Kraftverks 40 000 volts linje till Hudiksvalls stad och till Forsa bruk vid Näsviken. Vid Nåsta har en bygdestation anslutits till nämnda ledning, genom vilken Idenors Elektriska Förening erhåller elektrisk energi. Föreningen distribuerar densamma till områdets landsbygd medelst 3 000/380 volt, vilket system även för framtiden bör komma till användning. Dessutom äger direkt distribution vid 380 volt r u m från ovannämnda Arbrå Kraftverks bygdestation. Densamma är dock av mindre betydenhet. N:o 4 3 . Från den transformatorstation, vid vilken Hudiksvalls stad erhåller energi från Arbrå Kraftverk, ha utdragits ledningar till den norr om staden befintliga landsbygden. Det hittills använda spänningssystemet, 3 000/190 volt, bör bibehållas. N:o 44. Distribution till detta områdes landsbygd äger rum från Ströms Bruks A. B:s kraftstation vid Forssa och Stocka. Denna distribution åstadkommes genom en 10 000 volts ledning, vilken jämväl förbinder bolagets kraftstationer med varandra och sålunda betjänar storindustriella ändamål. En del av områdets landsbygd har dessutom elektrifierats av Bergsjö Kraft A.-B., som från Vade kraftstation, belägen inom ett angränsande område, utdragit ledning för 3 000 volt, men vid Högens järnvägsstation upptransformerat denna spänning till 10 000 volt, som därefter användes för distribution till det nu ifrågavarande området. Då den antydda anordningen är mindre lämplig, föreslås att Bergsjö Kraft A.-B:s 10 000 volts n ä t överföres och anslutes till Ströms Bruks anläggningar, vilket u t a n olägenhet bör k u n n a försiggå, då båda näten äro utförda för samma spänning. F r å n den Harmångers K v a r n & Kraft A.-B. tillhöriga kraftstationen, Forssa Kvarn, äger för närvarande landsbygdsdistribution rum med användande av såväl 1 000 som 5 000 volts ortsspänning. Då en orts1

Senare har tillkommit ett distributionsnät för 2 000/220 volt från Klubbens kraftstation.

67 spänning av 1 000 volt ej här har något berättigande, och då 1 000 volts ledningarna korsa Ströms Bruks A.-B:s 10 000 volts ledning, är det önskvärt, att de förstnämnda omändrades till 10 000 volt och anslutes till Ströms Bruks ledningsnät 1 . Lämplig gårdsspänning är vid framtida nyanslutningar 380 volt, som redan vid sidan av 190 volt kommit till användning vid Ströms Bruks distributionsnät. N:o 4 5 . Detta område är elektrifierat från nyssnämnda Harmångers Kvarn- & Kraft A.-B. tillhöriga anläggningar. Den använda ortsspänningen inom detta område ä r 5 000 volt. Gårdsspänningen är 220 volt. Då endast obetydliga kompletteringar av ledningsnätet erfordras för ernående av fullständig elektrifiering, torde det hittills a n v ä n d a systemet, 5 000/220 volt, även för framtiden böra användas. N:o 46. Området är redan i huvudsak elektrifierat från Milsbo kraftstation, tillhörande Gnarps Belysningsförening. Med hänsyn till den hittills utförda elektrifieringens omfattning, torde det använda spänningssystemet, 6 000/220 volt, fortfarande böra bibehållas 2 . N:o 47. Detta område har redan elektrifierats från Gränsfors kraftstation, tillhörig Gränsfors Elektriska A.-B., medelst 5 000 volts ortsspänning, vilken även för framtiden torde böra bibehållas, då endast relativt obetydlig komplettering återstår för ernående av en fullständig elektrifiering. Av de båda hittills använda gårdsspänningarna, 380 och 190 volt, bör den högre föredragas vid framtida nyanslutningar. N:o 48. Från Bergsjö Kraft A.-B:s kraftstation vid Vada ha inom detta område utdragits ortsledningar för 3 000 volts spänning. I samband med redogörelsen för område n:o 44 har beskrivits, huru 3 000 volts spänningen upptransformerats till 10 000 volt vid Högans järnvägsstation och även föreslagits, a t t det från denna transformeringspunkt utgående 10 000 volts nätet skulle överflyttas till Ströms Bruk. Den nu förefintliga distributionen med 3 000 volt bör fortsättas. Den hittills använda gårdsspänningen 190 volt torde vara tillräcklig. N:o 49. Detta områdes landsbygd är elektrifierad från Räxfors kraftstation, tillhörande Ede-Älvsunds Elektriska A.-B. Den använda spänningen är 2 000 volt, vilken helst borde höjas till 3 000 volt, men som dock torde utan större olägenheter kunna bibehållas, enär områdets utsträckning är mycket begränsad. Den använda gårdsspänningen 190 volt bör bibehållas. N:o 50. Fagernäs belysningsförening har inom detta område verkställt elektrifiering med användande av 1 000/380 volt. Då utvidgningar av det befintliga nätet knappast torde komma i fråga, synes någon ändring av det använda spänningssystemet ej böra sättas i fråga. N:o 5 1 . Ströms Bruks kraftstation Franshammar är belägen inom detta område. F r å n densamma har utdragits ett ortsnät för 6 000 volt för elektrifiering av den mera t ä t t bebyggda östra delen av området. Överföringsavståndet till den glesare västra delen synes vara väl stort för den nuvarande spänningen 6 000 volt, varför det vore önskligt a t t spänningen höjdes till 10 000 volt. Av de båda hittills använda gårdsspänningarna, 380 och 220 volt, bör den högre föredragas vid nyanslutningar. N:o 52. Detta område är redan i huvudsak elektrifierat från Friggesunds kraftstation, tillhörande A.-B. Iggesunds Bruk. Distributionsspänningen är 20 000 volt och gårdsspänningen 380, vilket spänningssystem det torde vara nödvändigt a t t bibehålla inom detta område. Dessutom finnes en mindre kraftstation vid Svedjebo, från vilken en mindre del av landsbygden elektrifierats medelst ledningar för 5 000 volt. 1 8

Ledningen för 1000 volt är sedermera ändrad -till &000 volt och ansluten till Harmångersnätet. Sedermera har tillkommit Dyråns el. and. fören. med 3 000/220 volt.

68 Då dessa ledningar till större delen äro framdragna parallellt med 20 000 volts n ä t e t från Friggesund, synes det både möjligt och lämpligt, a t t den nuvarande 5 000 volts distributionen upphör och dess konsumenter anslutas till 20 000 volts nätet. Vidare har från Forsså bruks kraftstation Hamre den närmaste trakten kring Näsviken elektrifierats med 2 000/380 volt. Denna distribution är mycket obetydlig och torde ej böra för framtiden utvecklas. N:o 53. Området är delvis elektrifierat från Strömbacka Bruks A.-B:s kraftstation vid Hedvigsfors. Den vid denna distribution använda ortsspänningen, 5 000 volt, synes väl låg för områdets fullständiga elektrifiering, även om de nu befintliga likströmsanläggningarna omändrades till växelströmsstationer för inmatning av energi i de yttre delarna av, ett mera utbrett ortsnät. En höjning till 10 000 volt synes därför önskvärd. Den nuvarande gårdsspänningen, 220 volt, torde på grund av den nuvarande elektrifieringens omfattning få bibehållas även för framtida nyanslutningar. N:o 54. Detta område är delvis redan elektrifierat från Fredriksfors kraftstation, tillhörande A.-B. Delsbo Elektricitetsverk. Distributionen äger rum vid 6 000 volts spänning, vilken, till följd av att elektrifieringen redan omfattar större delen av områdets landsbygd, torde böra bibehållas. Av samma skäl bör den nuvarande gårdsspänningen 220 volt användas även i framtiden. N:o 55. Inom detta område är A.-B. Arbrå Kraftverks kraftstation belägen. F r å n densamma distribueras bygdekraft vid 10 000 volt, vilken spänning även för framtiden bör bibehållas liksom den hittills a n v ä n d a gårdsspänningen 380 volt. N:o 56. Området är redan till huvudsaklig del elektrifierat från Simeå Kraft A.-B:s kraftstation Simeå med a n v ä n d a n d e av 10 000/380 volt. Beträffande den fortsatta elektrifieringen, gäller vad ovan anförts angående området n:o 55. N:o 57. Även detta område är i stort sett redan elektrifierat. Detta har skett från Edeforsens Kraft A.-B:s kraftstation vid Ede. Den hittills använda distributionsspänningen 10 000 volt bör bibehållas. Som gårdsspänning har inom vissa delar av området hittills använts 500 volt för motorerna, under det a t t för belysningen omtransformering till 190 volt ägt rum. Den senare spänningen användes även inom vissa andra delar jämväl för motorerna. Det är otvivelaktigt att 380 volt här hade varit en lämpligare spänning, men då den nuvarande elektrifieringen omfattar huvudparten av områdets landsbygd så torde ingen möjlighet förefinnas för en övergång till sistnämnda spänning. I fortsättningen torde därför 190 volt böra användas vid nyanslutningar. N:o 58. Området är redan delvis elektrifierat från tvenne kraftföretag, nämligen dels Färila Elektriska Kraft A.-B., från vilket företags kraftstation vid Stocksbo ett 10 000 volts ledningsnät utdragits, samt dels Färila Nya Kraft- och Belysnings A.-B., vars kraftstation vid Södra Yg förser en mindre del av områdets landsbygd med energi ävenledes vid 10 000 volts spänning. En hopknytning mellan dessa båda nät vore i och för den framtida utvecklingen önskvärt. Det använda spänningssystemet, 10 000/380 volt, bör bibehållas och den gårdsspänning vid 220 volt, som ävenledes vid vissa transformatorsstationer a n v ä n t s , icke vidare utvecklas. N:o 59 och 60. Dessa områdens landsbygd är mycket gles och desamma utgöra just de delar av länet, vilka i utredningens huvudtext omtalats såsom relativt svårelektrifierade. Därstädes har även uppdragits vissa riktlinjer för den elektrifiering, som eventuellt kan tänkas komma till stånd.

69 Bilaga 7. Kurwor utvisande tillväxten i anläggnings- och andelskostnaden vid successiv elektrifiering.

vsoo

<S /oo

~Tö ofrn ?A?- Z3m/

.

' \

\ \

\

.

te>'£>0 orr

*.

C <rr?/~\?&?•

\

<--

Olst V 7 J ; O — 7Ö/-2 ö/ce

i

i i

K

/

1 i

—i

i

if — i

Ifc i C

i

é0

6< l

"*P

/

/

** <-B .x

„*

/

—

/C 0

<-)3

UL--

•A3

/

.-- ,y

— •- ,#"

_—

r

S s ?o

/oo

SO

ao

*•*

/oo

i i/rxy

B7

*w- or7-.rtyc7??

ij

/

/

j£-

*0

,/fsc

'<TJ6.STOt >-o/ 77/-C

eoc

60 JQQ

\

/SO

• /CO

X so

*o

6o

eo

s?n rcvx t7~t

7S77S xiofr

if.£ 0

/ Si.

•-}

eJ 4ö /^Znj/utr^/Hyj-grocf

**'

CJ

*

/

/ /

--

,<**"s - • — -"

f

6 O

-n"

f-

/Oi

6 0 o. 1 ffir7jJ(sf-r7/r}<p^<frco'

«~>

rtn/ÖggrT/'/-x?3Sre&*ncK? _._.—

4 a

äo

&

/oo

T/V/Hammor**?

s

ii

j

/

4 -} e0 rtrrj/utri/'ngzyroc/

ers J / C / A O J / O C C C W

or7a*r£rAo2tr?o&'W&^UCCC^J/S

i

/

y

//srocm?

/ pr-ocer>?

fl

<fr

/0C

A

>0/7J •5S7//i

//

i

/' /z>rccer?f

9*'

I'

1 i

t

e9

jj

II

*

f\

1 1 \h

;oo

II

l\

*&&/

• •„

\

eo

^

e/rHtrifi'ert>7g

t0

se3 /'/>roccnf.

*

JOL

Karta och diagram, visande sambandet inom Gävleborgs län mellan antalet anslutna andelar och anslutningsgraden, när genomsnittliga kostnaden ej överstiger resp. 30, 40, 50, 70, 100 och 150 kronor pr andel.

/?ögzyf 3Qhr. pr /

C?er7orr7jrr//tf//go r/ögjf -40/rrpr

oncfe/.

/rojfnao/e-r? ancfe/.

* \K

frsi/o//

/oo

+ - + -*/ ornn

&> 60 r?r?/o/ an c/e/or

-40 /

<jbnorr>D-n/ff//<pa högjf SO/rr pr.

<Ä?

/oo

ao pfoc^nf.

ÖO

(5fer?orr?z>r?/ff//'ga zhögjf 70Ar. pr.

/rojfr/acfm onc/c/.

SO

Aojfno&en eyr/c/e/*

/oo\

/oo

so

6o

4o

eo

/7/y/o/

or?c/<?/c?r- /' proc-cr/f.

(5rr?orr?^rr>/rt//gc7 frocrfr/ac/e'r/ /?ögjf /SO/rr pr. arxJfr/.

r?ög&f /OOhr pr ar?c?e>/. Si/o//

'(ÅSl/o//

'v/e

/oo

SO

<SO

/oo

SO

fJr/fo/

xxvywyxxx*

/OOprocer?/

9S

C7r?^/u/r?/r?g^grtycy

SO prcxre/yf

eo

VOproc^r?/-

C7r?^/cy/r?/r?gygracy \ \\\ \\

//

.N

\ \

\ \ \

\ \ N

SO

v

/anocer/f.

tt/^^/tsfrj/r/g/^grrrc/

xXW

// \ x

c?r?c/e/c7r /'

//

Fortsättning från omslagefs andra sida. 511. Förslag angående lapparnas renskötsel ni. m. Beckman. s. 522. [Förslag till stadga angående noniadundervisningen i samt till instruktion för nomadskojinspe iknaan. 52 s. S. kolonisatlonsnämnds be-rättelse 1918—1922. 37 s. ,lo. ide regelbunden automobiltrafik samt maskinell vägtrafik i de nordliga länen. Tull191 s. K. Isens folkskolutredning. Betänkande och bidrag till uppföra naiter för folkskoleväsendet i riket. Beckman. 110 s. K. anfattning av utlåtanden och yttranden i anledden 28 april 1922 avgivna Norstedt. 334 s>. K. 577. • -ilning erforderliga relationstal. Norstedt. 172 s. Jo. g rörande tillgodogörande av kronans fiskevatten. Marcus. 112 8. Jo. ofarliga brott. Förberedande utkast till strafflag. 5. Av J. C, W. Thyrén. Lund, Bervj, 234 s. .Ju. 600. Ku.ngl. Elektrifieringskommitténs meddelanden. 8. UtLde de allmänna lurutsättningarna med

ende & krafttillgångar, kraftbehov och kraftöverföring för elektrifiering av Sveriges olika kraftdistrikt. Beckman. 28 s. 4 kart. 2 väggkartor i särskild bilaga. .lo. 61. Utredning och förslag angående de enskilda järnvägarnas bokföring. Norstedt. (4), 150 8. K. G2. 1921 ars lönekommitté. Betänkande angående ordnandet av kvinnliga befattningshavares avlönings- och pensionsförhållanden m. ni. Marcus, viij, 268 S. Pi. 63. Handledning vid utarbetandet av brandordningar för i. köpingar och municipalsamhälleu. Marcus. 28 s. K. G4. V. 1'. M. med utkast till lag om gruppbolag för enskilda järnvägar. Beckman. 49 s. K. 65. Förbättrade sjöfartRförbindelser mellan Sverige och Finland. Tullberg. 85 s. 5 bilagor. K. G5. Sammanfattning av utlåtanden och yttranden i anledning av skol kommission ens betänkande. Senare delen. 1. Tillägg till förra delen ,'betänkandet 1—4). 2. Betänkan-' tedt. 207 s. E. 67. Kungl. Elektrifieringskommitténs meddelanden. 10. Utredning beträifande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Gävleborgs lan. Beckman. 69s. 4 kartor» Jo.

Anm. Om särskild tryckort ej angives, är tryckorten Stockholm. Bokstäverna med fetstil utgöra begynnelseboksttäveiTia till det departement, under vilket utredningen avgivits, t. ex. E. = ecklesiastikdepartementet. Jo. = jordbruksdepartementet. Enligt kungörelsen den 3 febr. 1922 ang. statens offentliga utredningars yttre anordning (nr 98) utgivas mtrednungarna i omslag med enhetlig färg för varje departement.

Statens offentliga n t r e d n i n g a r 1923 Systematisk (Siffronia inom klämmer beteckna utre

Allmän lagstiftning. Rättskipning. Fångvård. Utredning rör. städernas domstolsväsen. [1923:6] till strafflag, allmänna delen, samt till Li villkorlig frigivnin Betänkande och förslag rörande förvaring av förminskat tillräkneliga förbrytare m. m. 192: Sammandrag av yttranden över etadsplanelagskommitténs Lönens betänkanden. j 1923: 46 utkast till strafflag. Allmänfarliga brott. Statsförfattning. Allmän statsförvaltning1. Folkömröstnirigskommitténs utn nfngsfnstitutet i den scltto ten. [1923:10] 4. oingsinstitutet i Nordamerikas förenta stater. iinstitutet utanför Schweiz och FÖ aa. [1923:20] Folkomröstningskommitténa betänkandi älv folk. : 19] t>ch förslag i fråga om kvinnors tillträde till L923: 22] B( Linkand; med ffcrslag till lSnsrsglering fci befattningshavare i domsagorna m. m. [1923:27] Kommunikations verkens lönekommitté. 5. [1923: 47] 192] års lönekommitté. [1923: 62] Kommunalförvaltning. Kommunalförfattnmgssakkunnigas betänkande. 4. [1923:18] Efterskrift till Om röstsammanräkning vid kommunala . val. [192:;: 38] Om röstsammanräkning vid kommunala val. Andra upplagan. [1923: 89] Statens och kommunernas nnnnsväsen. Magistraternas befriande frän ansvar för kroriouppl m. m. [19! amitténs ufcri betänkanden. 18. Den i riens utveckling intill krigsutbi industri. [192< riens produktionsförhållanden. [1923:33] 21. Kvalitetsfrågan hos del :;i

22. Tabeller ang. i n d u s t r i e n s ni >. •

indusl' oande iändi r.

b metallmanufakturIi rsökning ang. ul \ eckling i Sverige ocn \ issa

PoTitt. Förslag till lag om lösdrivares behandling. [1923:2! Betänkande nu ig. tillverkning av b r ä n n v i n m. ni. [15)23: 28]

Luing vid utarbetandet av brandordningar förstäder, köpingar och municipalsamhällen. [1923 Socialpolitik. äustriella demokratiens problem. [1923: 30]

1. [1923: 29] 2.

Hälso- och sjukvård. Allmänt näringsväsen. Is:, Elektrifieringskommitténs meddelanden, G. Ang. lämpliga distributionssystem. [1923: 24] 8. Ang. krafttillgångar oeli kraftbehov m. m. 1923:60 l". Ang, elektrifiering av landsbygden inont Gävleborgs län. [1920: 67]. lapparnas renskötsel ni. m. [1923:51] överföring fra Norge til Danmark. [1923: 50]

förteckning nummer i den kronologiska förteckningen.)

Kast egendom. Jordbrak med binäringar. Spannmålsmarknadssakknnnigas betänkandi IietUnka. I ecklesiasti] Inventering av odlingsjord längs tnlai Jordkommissionens betänkanden. 6. [1923: 40} b kylhuskon Anvisningar röran' L923: 4S] kolonisationsnämnds berättelse 1918—1922. Förslag rörande tillgodogörande av kronans fisl Va t ten v ii sen. Skogsbruk. Bergsbruk. Vid virke-mätning erforderliga relatioi S3: 57] Industri. Handöl oeli sjöfart.

ställning

Kommunikations väsen. till iiruv-i^irna i främmande Under.

[192:.

fjtredning rörande Strömsholms kanal. [192 Vägkommissionens betänkanden. -i. 11923:18] öv, Stockholms banj ockholms förortsbanefråg statens ställning till järnvägarna i Sverige. [1923: 59] Betänkande ang. regelbunden aul i Järnvägarnas bokföring. [1928: Gl] V. P. MC. med utkast till lag om gruppbolag för enskilda järnvägar. [1923; 64] Förbättri mellan Sverige och Finland. [1923: 6fi] Bank-, kredit- oeli penningvägen. Försäkrings väsen. Kyrkoväsen. Undervisningsväsen, andlig odling I övrigt. Betänkande med förslag till Li ni. m. 1923: 4| Skolkorn missionens :6 6. ( nu ratt för elever, att vinna inträde vid universitet och. dar s Baml om folkskollärares fortbildning i vetenskapligt av[1923:41] Förslag till ändringar i jordfästningslagen m. ni. [1923:23 1921 ars pensionskommittés betänkande 2 ang. be] av förbättrad pensionering från prästerskapets änke-och pupillkassa na. m. [1923:26] idagsbiblioteket och den i statsförvaltningen i bok- och biblioteksavseende. [1923:86] Förslag • angående nomadundervisningen m. in. Betänkande och förslag ang. statsbidrag till i byggnader för folksko] Sammanfattning av utlåtanden i anledning av skoikon nena betänkande. [1923: 56] Senare delen. [1923:66] Försvarsväsen, Försvarsrevisionens betänkande. 3. Dell. lo ning, lantförsvaret. [1923:15] Del2. Sjöförsvar! manfattning av revisionens förslag, särskilda yttranden. [1923:16]

Del 3. Bilagor. [1923:17]

Utrikes ärenden.

Stockholm. K. L. Beckmans Boktr., 1923. • 23

Internationell rätt.