lagen.nu
SOU 1923:75

Normalreglementen för rikets sparbanker i anslutning till lagen om sparbanker den 29 juni 1923

Typ
SOU
Källa
urn.kb.se

National Library of Sweden

,enna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

STATENS O F F E N T L I G A

UTREDNINGAR

1923:

75 FINANSDEPARTEMENTET

NORMALREGLEMENTEN FÖR RIKETS SPARBANKER I ANSLUTNING TELE EAGEN OM S P A R B A N K E R D E N 2 9 J U N I 1923

UTARBETADE

INOM

FINANSDEPARTEMENTET

S T O C K H O L M 19

2 3

Statens offentliga utredningar 1923 Kronologisk 1. B e t ä n k a n d e m e d f ö r s l a g a n g å e n d e m a g i s t r a t e r n a s bef r i a n d e i v i s s t a v s e e n d e från a n s v a r för k r o n o u p p b ö r d e n m . m . N o r s t e d t . 57 s. F l . 2. F ö r s l a g t i l l lag o m l ö s d r i v a r e s b e h a n d l i n g m . fl. förf a t t n i n g a r . Del 5 av f a t l i g v å r d s l a g s t i f t n i n g s k o m m i t t é n s b e t ä n k a n d e n . P a l m q u i s t . x j , 423 s. S. 3. S p a n n m å l s m a r k n a d s s a k k u n n i g a s b e t ä n k a n d e . N o r s t e d t . 41 s. J o . 4. B e t ä n k a n d e m e d f ö r s l a g t i l l lag om f ö r s a n i l i n g s s t y r e l s e s a m t till b e s t ä m m e l s e r o m f o l k s k o l e ä r e n d e n a s överflyttning från d e n k y r k l i g a till d e n b o r g e r l i g a komm u n e n ni. m . P a l m q u i s t . vj, 304 s. E . 5. S k o l k o m m i s s i o n e n s b e t ä n k a n d e . 5. O r g a n i s a t o r i s k a o c h "ekonomiska u t r e d n i n g a r . N o r s t e d t . 236 s. E . 6. U t r e d n i n g a n g å e n d e v i s s a s p ö r s m å l r ö r a n d e s t ä d e r n a s d o m s t o l s v ä s e n . Av JN". H e r l i t z . N o r s t e d t . 104 s. J u . 7. S t a t e n s s t ä l l n i n g t i l l j ä r n v ä g a r n a i olika f r ä m m a n d e ' l ä n d e r . Av A. L i l i e n b e r g . T u l l b e r g . 411 s. K. 8. F o l k o m r ö s t n i n g s k o m m i t t é n s u t r e d n i n g a r a n g å e n d e ref e r e n d u m i f r ä m m a n d e l ä n d e r . 4. F o l k o m r ö s t n i n g s i n s t i t u t e t i N o r d a m e r i k a s förenta s t a t e r . Av H. Tings t e n . T a l l b e r g , iv, 399 s. J u . 9. F ö r s l a g till strafflag, a l l m ä n n a delen, s a m t f ö r s l a g t i l l lag a n g å e n d e v i l l k o r l i g frigivning j ä m t e m o t i v . M a r c u s . x i i j , 534 s. J u . 10. F o l k o m r ö s t n i n g s k o m m i t t é n s u t r e d n i n g a r a n g å e n d e ref e r e n d u m i f r ä m m a n d e l ä n d e r . 3. F o l k o m r ö s t n i n g s institutet i den schweiziska demokratien, dess föruts ä t t n i n g a r , f o r m e r och f u n k t i o n e r . Av A. B r u s e w i t z . T u l l b e r g . 381 s. J u . 11. U t r e d n i n g r ö r a n d e o m b y g g n a d av S t r ö m s h o l m s k a n a l s a m t u t s t r ä c k n i n g av k a n a l e n från S m e d j e b a c k e n t i l l L u d v i k a . M e d d e l a n d e från K u n g l . K a n a l k o m m i s s i o n e n . N r 5. Hajggström. 133 s. 2 k a r t . K. 12. B e t ä n k a n d e och f ö r s l a g a n g å e n d e det e c k l e s i a s t i k a a r r e n d e v ä s e n d e t . B e c k m a n , x i j , 239 s. E . 13. V ä g k o m m i s s i o n e n s b e t ä n k a n d e n . 4. F ö r s l a g t i l l l a g o m e n s k i l d a v ä g a r m . m . M a r c u s . 147 s. K. 14. B e t ä n k a n d e m e d förslag t i l l a v t a l r ö r a n d e S t o c k h o l m s b a n g å r d s f r å g a . B e c k m a n . 46 s. 10 k a r t . K. 15—17. F ö r s v a r s r e v i s i o n e n s b e t ä n k a n d e . 3. B e t ä n k a n d e och förslag r ö r a n d e r e v i s i o n av Sveriges f ö r s v a r s v ä s e n d e . Del 1. I n l e d a n d e a v d e l n i n g , l a n t f ö r s v a r e t . viij, 661 s. Del 2. Sjöförsvaret, s a m m a n f a t t n i n g av r e v i s i o n e n s förslag, s ä r s k i l d a y t t r a n d e n . (2), 741 s. Del 3. Bilagor. (2), 90, 33, 28, 19, 53, 85, 4, 30, 2, 48, 30, 36, 6 s. B e c k m a n . E ö . 18. K o m m u n a l f ö r f a t t n i n g s s a k k u n n i g a s b e t ä n k a n d e 4 m e d förslag till lag om l a n d s t i n g m . m . B e c k m a n . 235 s. S. 19. B e t ä n k a n d e a n g å e n d e decisiv f o l k o m r ö s t n i n g , a v g i v e t av f o l k o m r ö s t n i n g s k o m m i t t é n . T u l l b e r g . 40 s. J u . 20. F o l k o m r ö s t n i n g s k o m m i t t é n s u t r e d n i n g a r a n g å e n d e refer e n d u m i f r ä m m a n d e l ä n d e r . 5. F o l k o m r ö s t n i n g s i n s t i t u t e t u t a n f ö r Schweiz och F ö r e n t a s t a t e r n a . T u l l b e r g . 71 s. J u . 21. B e t ä n k a n d e a n g å e n d e o r d n a n d e t av S t o c k h o l m s f ö r o r t s b a n e f r å g a . B l o m . 126 s. 11 k a r t . K. 22. B e t ä n k a n d e och f ö r s l a g i fråga o m k v i n n o r s t i l l t r ä d e t i l l s t a t s t j ä n s t e r . 3. K v i n n a s b e h ö r i g h e t a t t i n n e h a v a p r ä s t e r l i g o c h a n n a n k y r k l i g t j ä n s t . M a r c u s . 51 s. J u . 23. B e t ä n k a n d e m e d förslag till lag o m ä n d r i n g i vissa d e l a r av l a g e n d e n 25 m a j 1894 a n g å e n d e j o r d f ä s t n i n g m . m . N o r s t e d t . 56 s. J u . 24. K u n g l . E l e k t r i f i e r i n g s k o m m i t t é n s m e d d e l a n d e n . 6. Utr e d n i n g a n g å e n d e l ä m p l i g a d i s t r i b u t i o n s s y s t e m för l a n d s b y g d s e l e k t r i f l e r i n g . B e c k m a n , viij, 192 s. J o . 25. I n v e n t e r i n g av o d l i n g s j o r d l ä n g s I n l a n d s b a n a n från S t r ö m s s ö d r a s o c k e n g r ä n s till S t o r u m a n . T u l l b e r g . 30 s. 2 kart. J o . 26. 1921 å r s p e n s i o n s k o m m i t t é s b e t ä n k a n d e . 2. B e t ä n k a n d e a n g å e n d e a v v e c k l i n g av d e n s t ä r b l m s efter p r ä s t tillf ö r s ä k r a d e f ö r m å n e n av - t j ä n s t - och n å d a r s a m t ber e d a n d e i s a m m a n h a n g d ä r m e d av f ö r b ä t t r a d pens i o n e r i n g från p r ä s t e r s k a p e t s ä n k e - och p u p i l l k a s s a . T u l l b e r g . 100 s. E . 27. U n d e r d å n i g t b e t ä n k a n d e m e d förslag till l ö n e r e g l e r i n g för b e f a t t n i n g s h a v a r e i d o m s a g o r n a m . m . B e c k m a n . 85 s. J u . 28. U n d e r d å n i g t b e t ä n k a n d e m e d förslag t i l l f ö r o r d n i n g a n g å e n d e t i l l v e r k n i n g av b r ä n n v i n m . m . B l o m . 67 s. F i .

förteck ni n g 29—30. Den i n d u s t r i e l l a d e m o k r a t i e n s p r o b l e m . 1. Betänk a n d e j ä m t e förslag till lag om d r i f t s n ä m n d e r . 240 s. 2. Den i n d u s t r i e l l a d e m o k r a t i e n i u t l a n d e t . 267 s. T u l l b e r g . S. * 31. T u l l - och t r a k t a t k o m m i t t é n s u t r e d n i n g a r och betänk a n d e n . 18. D e n s v e n s k a m e k a n i s k a v e r k s t a d s i n d u s t r i e n s u t v e c k l i n g i n t i l l k r i g s u t b r o t t e t . Av E . L i n d e r . T u l l b e r g , iv, 435 s. E i . 32. Tull- och t r a k t a t k o m m i t t é n s u t r e d n i n g a r och betänk a n d e n . 19. S v e r i g e s b r y g g e r i i n d u s t r i . Av A. Lilienb e r g . T u l l b e r g , iv, 40 s. El. 33. T u l l - och t r a k t a t k o m m i t t é n s u t r e d n i n g a r och b e t ä n k a n d e n . 20. G a r v e r i i n d u s t r i e n s p r o d u k t i o n s f ö r h å l l a n d e n . Av W. S m i t h . M a r c u s , iv, 175 s. F i . 34. Tull- och t r a k t a t k o m m i t t é n s u t r e d n i n g a r och b e t ä n k a n d e n . 21. Kvalitetsfrågan h o s d e t s v e n s k a v e t e t . Av H . N i l s s o n - E h l e . M a r c u s . 16 s. E i . 35. S a m o r g a n i s a t i o n av r i k s d a g s b i b l i o t e k e t och d e n cent r a l a s t a t s f ö r v a l t n i n g e n i bok- och b i b l i o t e k s a v s e e n d e . Av V. G ö d e l . M a r c u s . 54 s. F i . 36. B e t ä n k a n d e och förslag r ö r a n d e f ö r v a r i n g a v förminskat t i l l r ä k n e l i g a f ö r b r y t a r e j ä m t e f ö r s l a g till i n t e r n e r i n g av farliga å t e r f a l l s f ö r b r y t a r e . L u n d , B e r l i n g . 116 s. J u . 37. T u l l - och t r a k t a t k o m m i t t é n s u t r e d n i n g a r och betänk a n d e n . 22. Ö v e r s i k t s t a b e l l e r a n g å e n d e d e n svenska i n d u s t r i e n s u t v e c k l i n g 1891—1920 j ä m t e a n m ä r k n i n g a r . M a r c u s , iv, 147 s. F i . 38. Efterskrift till Om r ö s t s a m m a n r ä k n i n g vid k o m m u n a l a v a l e n l i g t l a g a r n a d e n 9 j u n i 1922. Av E . v. Heidens t a m . B e c k m a n , (s. 53—61.) S. 39. Om r ö s t s a m m a n r ä k n i n g v i d k o m m u n a l a v a l enligt l a g a r n a den 9 j u n i 1922. Av E . v. H e i d e n s t a m . Andra u p p l a g a n . Med efterskrift. B e c k m a n . (4), 61 s. S. 40. J o r d k o m m i s s i o n e n s b e t ä n k a n d e n . 6. Om sociala arrend e b e s t ä m m e l s e r , a v l ö s n i n g av a r r e n d e j o r d b r u k , 1'Jrek o m m a n d e av v a n h ä v d , u p p h ä v a n d e av fideikommiss i fast e g e n d o m , anskaffande av t o m t m a r k t i l l b o s t i d e r m . m . M a r c u s . 505 s. J u . 41. S k o l k o m m i s s i o n e n s b e t ä n k a n d e . 6. Om r ä t t för elerer, u t e x a m i n e r a d e från s t a t e n s h ö g r e l ä r a r i n n e s e m i n a r i i m , a t t v i n n a i n t r ä d e v i d u n i v e r s i t e t och d ä r avlägga exam e n s a m t o m f o l k s k o l l ä r a r e s f o r t b i l d n i n g i vetenskapligt a v s e e n d e . N o r s t e d t . 63 s. E . 42. L a g e r h u s - o c h k y l h u s k o m m i t t é n s b e t ä n k a n d e . 2. L a i e r h u s v ä s e n d e t i Sverige och d ä r m e d s a m m a n h ä n g a ule f ö r h å l l a n d e n . N o r s t e d t , v i i j , 300 s. J o . 43. F ö r s l a g till t u l l s t a d g a j ä m t e m o t i v e r i n g . N o r s t e d t . (2), 134 s. F i . 44. Tull- och t r a k t a t k o m m i t t é n s u t r e d n i n g a r och b e t ä n l a n den. 23. De s v e n s k a järn- och m e t a l l m a n u f a k t u r i r d u s t i i e r n a s u t v e c k l i n g m e d s ä r s k i l d h ä n s y n t i l l förhål alld e n a vid t i d e n n ä r m a s t före v ä r l d s k r i g e t s u t b r o t t . Av G. Delling. T u l l b e r g , iv, 196 s. F i . 45. Tull- och t r a k t a t k o m m i t t é n s u t r e d n i n g a r och b e t ä n l a n d e n . 24. U n d e r s ö k n i n g a n g å e n d e j o r d e g e n d o m s ' ä r d e n a s u t v e c k l i n g i Sverige och v i s s a f r ä m m a n d e l ä n ( e r . Av K. Åmark. M a r c u s , i v , 93 s. F i . 46. S a m m a n d r a g av y t t r a n d e n över s t a d s p l a n e l a g s k m i m i t t é n s b e t ä n k a n d e m e d förslag till s t a d s p l a n e l a g :>ch f ö r f a t t n i n g a r s o m d ä r m e d h a v a s a m b a n d s a m t bosttdsk o m m i s s i o n e n s b e t ä n k a n d e m e d förslag t i l l byggnidss t a d g a . P a l m q u i s t . 367 s. J u . 47. K o m m u n i k a t i o n s v e r k e n s l ö n e k o m m i t t é . . 5. B e t ä n k a i d e " a n g å e n d e b e r e d a n d e av s e m e s t e r å t viss icke-ordinirie p e r s o n a l i s t a t e n s t j ä n s t . F a h l c r a n t z . 49 s. K. 48. A n v i s n i n g a r r ö r a n d e vissa å t g ä r d e r för m ö j l i g g ö r a i d e av ökad s p a n n m å l s b e l å n i n g från j o r d b r u k a r n a s s d a . N o r s t e d t . 43 s. J o . 49. S t a t e n s s t ä l l n i n g t i l l j ä r n v ä g a r n a i Sverige m e d särsiild h ä n s y n t i l l i n l ö s n i n g s f r å g a n . Av A. L i l i e n b e r g . Tillb e r g , v j , ,268 s. K. 50. Kedegorelse fra d e t av de d a n s k e , n o r s k e og sveiske Krattoverforingskommissioner nedsatte elektroteknske Udvalg a n g a a e n d e e l e k t r i s k Kraftöverföring fra Nirge til D a n m a r k . K o b e n h a v n , J o r g e n s e n & C:o. 135 s. K.

Fortsättning å omslagets tredje sida.

NORMALREGLEMENTEN FÖR RIKETS SPARBANKER, i anslutning

till lagen om sparbanker den 29 juni

utarbetade inom FINANSDEPARTEMENTET.

Anmärkningar

:

För vinnande av större överskådlighet hava utarbetats två särskilda normalregiementen, I och II, avsedda för de olika fall, som rubrikerna till desamma angiva. Fullständigt likalydande paragrafer återgivas under I I endast genom hänvisningar till I. Vid upprättandet av dessa normalreglementen har, i motsats till vad för närvarande gäller i fråga om sparbankernas reglementen, den principen följts, att stadganden, som förekomma i själva sparbankslagen, ej återgivits i andra fall, än där så erfordrats för sammanhangets skull eller påkallats av andra särskilda förhållanden. Ett sådant tillvägagångssätt har också förutsatts av de sakkunniga, som utarbetat det till grund för den nya sparbankslagen liggande förslaget (sakkunnigbetänk. sid. 94). Jämväl i övrigt hava åtskilliga bestämmelser, huvudsakligen detalj föreskrifter angående verksamhetens drivande, vilka nu pläga förekomma i gällande reglementen, uteslutits. Dessa bestämmelser variera nämligen så väsentligt, att de svårligen kunna upptagas i ett normalreglemente, och torde dessutom, om och i den mån de anses vara önskvärda och behöva avfattas i skriftlig form, med större fördel kunna införas i särskilda arbetsordningar eller instruktioner (se 15 och 34 <§>§ av normalreglementena). Dylika arbetsordningar och instruktioner kunna ju i fall av behov lättare ändras än vederbörande reglementen. Med [ ] betecknas stadganden, som erfordras eller kunna finnas lämpliga i fråga om vissa sparbanker men däremot icke beträffande andra. Med () betecknas alternativa förslag. I allmänhet hava endast mera typiska sådana medtagits.

T. Förslag till nytt reglemente för sparbank, beträffande vilken äldre reglemente finnes stadfäst vid den nya lagens ikraftträdande den 1 januari 1924. Reglemente för N. sparbank. Om sparbankens

verksamhetsområde •

och styrelsens

säte.

i i

N. sparbank, som ägt bestånd sedan , liar till verksamhetsområde N. socken (stad, härad, län, N. stad och N. härad ).

2 i Sparbankens styrelse h a r sitt säte i N. [Om sparbankens

grundfond.]

[3 i Sparbankens grundfond uppgår till ett belopp av 00 kronor.] [4 i N ä r och i den mån stadgandena i 36 § och under 11) i 73 § sparbankslagen det medgiva, skall grundfonden jämte r ä n t a därå efter 00 för hundra om året (eller utan ränta) återbäras. (Gälla härom enligt äldre reglemente eller eljest gjort förbehåll andra och för delägarna i grundfonden förmånligare bestämmelser, återgivas i stället dessa.)] Om sparbankens

förvaltning.

5i Huvudmännen skola v a r a 00 till antalet. Av huvudmännen utses 00 av N. sockens kommunalstämma (eller N. sockens kommunalfullmäktige, eller allmänna r å d s t u g a n i N., eller stadsfullmäktige i N., eller municipalstämman i N., eller municipalfullmäktige i N., eller N. läns landsting, eller N. härads-

rätt, eller N. läns hushållningssällskap, eller i viss proportion av två eller flera bland de sålunda nämnda). Övriga huvudmän utses, då val första gången sker jämlikt detta reglemente, av de enligt äldre reglementsbestämmelser utsedda huvudmännen och sedermera varje g å n g av de dåvarande huvudmännen. (I närmast föregående stycke avsedda h u v u d m ä n må jämväl utses i annan ordning, än där sägs. Samtliga huvudmännen kunna ock, om så anses lämpligt, utses på sätt i andra stycket angives.) Med undantag för fall, varom i 10 § a n d r a stycket andra punkten sparbankslagen förmäles, utses h u v u d m a n för en tidsperiod av 00 kalenderår, räknade från och med året efter det, då valet sker, med iakttagande likväl att, när val första gången äger rum enligt detta reglemente, det år, varunder valet försiggår, räknas såsom första år i valperioden. [För vinnande av successiv omsättning inom huvudmannakåren kan här lämpligen, med olika avfattning allt efter förhållandena vid olika sparbanker, intagas bestämmelse därom, att icke alla huvudmännen första gången utses för samma tid.] Avgående huvudman kan återväljas. [Härefter återgivas, om och i den m å n så med hänsyn till förhållandena erfordras angående ifrågavarande sparbank, de under 3), 4) och 5) i 73 § sparbankslagen meddelade övergångsbestämmelser rörande huvudmän, exempelvis: Sedan nya lagen vunnit tillämpning å sparbanken, skall n y t t val av samtliga huvudmän verkställas så snart ske kan och sist å dagen för huvudmännens årssammanträde å r 1926. Intill dess samtliga sålunda föreskrivna nyval ägt rum, skola äldre reglementsbestämmelser angående huvudmännens sammansättning och tillsättande lända till efterrättelse.] [Huvudman må, om så finnes lämpligt, v a r a tjänsteman i sparbanken.] [Varje h u v u d m a n skall egenhändigt inskriva sitt namn uti en i sparbankens lokal förvarad liggare.] 6 §.

Huvudmännen tillkommer att i enlighet med sparbankslagen och detta reglemente: [utse huvudmän i stället för avgående sådana, där jämlikt 5 § h ä r ovan dylikt val skall förrättas av huvudmännen;]

utse och entlediga ledamöter i sparbankens styrelse ävensom revisorer för granskning av sparbankens förvaltning jämte suppleanter för såväl styrelseledamöter som revisorer; [bestämma arvoden till styrelseledamöter samt revisorer och av dem anlitad siffergranskare;] fastställa balansräkning för sparbanken; enligt stadgandena i 35 § och under 11) i 73 § sparbankslagen bestämma om användning av sparbankens vinst; besluta i fråga om ansvarsfrihet för styrelsen och om talan mot styrelseledamöter eller revisorer; bestämma de ordinarie tjänster, som skola finnas vid sparbanken, samt de därmed förenade avlönings- och pensionsförmåner; [fastställa arvoden till verkställande direktör och vice verkställande direktör, varom i 15 § här nedan sägs;] besluta angående förvärvande eller förbättrande av fastighet i fall, då sådan fråga jämlikt 30 § första stycket sparbankslagen tillhör huvudmännens prövning; fatta beslut om bildande av säkerhetsfond, där så finnes påkallat för upprätthållande av sparbankens verksamhet; avgöra uppkommen fråga om ändring av detta reglemente; besluta rörande sparbankens överlåtelse eller dess trädande i likvidation i andra fall, än som avses i 58 § sparbankslagen, ävensom vid varje likvidationsförfarande utöva de på huvudmännen ankommande befogenheter, varom förmäles i 46, 48, 50 och 54 §§ nämnda lag; samt fatta beslut i sådana till styrelsens omedelbara handläggning hörande förvaltningsärenden, som styrelsen finner lämpligt att hänskjuta till huvudmännens prövning.

7 i Beslut å sammanträde med huvudmännen må icke fattas, där ej minst 00 huvudmän [»styrelseledamöter undantagna,] äro tillstädes. Angående beslutförhet i fall, som avses i 45 § sparbankslagen, gäller vad där finnes stadgat. Styrelseledamot må, ändå att han icke är huvudman, närvara vid huvudmannasammanträde och deltaga i överläggning a r n a men ej i besluten. Detsamma gäller revisor, såvitt a n g å r fråga om ansvarsfrihet för styrelsen.

8 i Årssammanträde med huvudmännen hålles i N. under N. månad (eller hålles i N. den eller, om helgdag då inträffar, näst därpå följande helgfria dag). Å årssammanträdet skola till behandling förekomma dels följande i 10 § sparbankslagen omförmälda ärenden, nämligen fastställande av balansräkning, bestämmande i vilken utsträckning sparbankens vinst skall avsättas till dess fonder, fråga om ansvarsfrihet för styrelsen samt, där tid, för vilken styrelseledamot eller revisor eller styrelse- eller revisorssuppleant utsetts, gått till ända, förrättande av erforderliga nyval, dels ock [bestämmande av arvoden till styrelseledamöter samt revisorer och av dem anlitad siffergranskare ävensom] övriga frågor, som styrelsen finner lämpligen böra behandlas å årssammanträdet eller vilka jämlikt 12 § andra stycket-här nedan skola företagas å detsamma. 9 §. E x t r a sammanträde med huvudmännen hålles, där sådant av styrelsen anses nödigt eller av minst 00 huvudmän för uppgivet ändamål påkallas hos styrelsen. 10 §. Till såväl årssammanträde som extra sammanträde med huvudmännen utfärdas kallelse av styrelsen. I kallelsen skall lämnas uppgift om plats, dag och tid i övrigt för sammanträdet. För att vid årssammanträde beslut skall kunna fattas angående ändring av detta reglemente eller om sparbankens överlåtelse eller dess trädande i likvidation, skall ärendet finnas angivet i kallelsen. Vid extra sammanträde må beslut ej fattas i andra frågor än den eller de i kallelsen upptagna. Kallelsen skall 00 gånger införas uti en av de i orten mest spridda tidningar (uppläsas i N. kyrka, intagas i länskungörelserna), sista gången inom tid, som för varje fall är föreskriven i 10 § sparbankslagen; skolande därjämte, om så kan ske, kallelsen inom samma tid särskilt delgivas envar av huvudmännen. Om varje sammanträde och till behandling därvid i kallelsen upptagna ärenden skall för det ändamål, som angives i 60 § a n d r a stycket sparbankslagen, allmänna ombudet underrättas i god tid före sammanträdet.

6 ii i Vid sammanträde med huvudmännen skola, efter det styrelsens ordförande öppnat sammanträdet, huvudmännen bland sig" utse ordförande att leda förhandlingarna vid sammanträdet. Härefter företagas ärendena i den ordning, som av styrelsen u p p r ä t t a d föredragningslista utvisar. Val sker med slutna sedlar, där ej alla n ä r v a r a n d e huvudmän överenskomma, att det m å ske öppet; och bestämmes genom lottning företrädet mellan dem, som erhållit lika antal röster. Begäres i a n d r a frågor omröstning, försiggår sådan öppet. Såsom huvudmännens beslut gäller med de undantag, varom i 30, 43 och 45 §§ sparbankslagen sägs, den mening, som omfattas av flertalet, eller i händelse av lika röstetal den, som biträdes av ordföranden. Vid sammanträdet skall föras protokoll, upptagande de vid samm a n t r ä d e t n ä r v a r a n d e samt därvid behandlade ärenden och fattade beslut; skolande vid sammanträdet 00 huvudmän utses att jämte ordföranden justera protokollet (eller skolande vid sammanträdet beslutas, i vilken ordning justering av protokollet skall äga rum). 12 §. Sparbankens styrelse så ock enskild huvudman äger att väcka förslag i frågor, vilkas avgörande är huvudmännen förbehållet. Vill huvudman framställa sådant förslag, skall detsamma, skriftligen avfattat, ingivas till styrelsen, som däröver avger utlåtande; varefter ärendet företages vid det årssammanträde med huvudmännen, som inträffar n ä r m a s t efter 00 månad(er) från förslagets ingivande, därest icke styrelsen anser ärendets vikt kräva, att detsamma handlägges i annan ordning, eller sådant föranledes av vad i 8 eller 9 § av detta reglemente stadgas. 13 §. Sparbankens styrelse består av 00 ledamöter. De väljas tillika med 00 suppleanter för en tid av 00 år (suppleanterna kunna även väljas för kortare tid än ledamöterna), dock med iakttagande att enligt 11 § sparbankslagen tiden må utgå allenast å dagen för huvudmännens årssammanträde. [Liksom i fråga om huvudmannakåren kan lämpligen föreskrivas successiv omsättning även inom styrelsen, varvid emellertid nyssnämnda stadgande i sparbankslagen alltid uppmärksammas.] Avgående ledamot eller suppleant i styrelsen kan återväljas.

7 [Eörande skyldighet för styrelseledamot eller suppleant, som valts, innan n y a lagen vunnit tillämpning å sparbanken, att i vissa fall avgå före utgången av den tid, för vilken h a n blivit vald, finnes stadgat under 5) i 73 § sparbankslagen (eller Vid det första årssammanträde med huvudmännen, som hålles efter det n y a lagen vunnit tillämpning å sparbanken, skall verkställas n y t t val av samtliga ledamöter och suppleanter i styrelsen).] [Där så anses lämpligt, må styrelseledamot vara tjänsteman i sparbanken.] [Styrelseledamot må i sådan egenskap efter huvudmännens bestämmande åtnjuta arvode, dock med den i 11 § sista stycket sparbankslagen angivna begränsning.] 14 §. Styrelsen väljer inom sig för tid, som styrelsen bestämmer, ordförande ocli vice ordförande; skolande därvid vad i 11 § tredje stycket h ä r ovan är föreskrivet äga motsvarande tillämpning. 15 §. Styrelsen har att i enlighet med sparbankslagen samt detta reglemente handhava den omedelbara ledningen av sparbankens verksamhet samt därvid: antaga och entlediga ordinarie tjänstepersonal; anlita extra arbetskraft, där så erfordras och mot avlöning, som av styrelsen bestämmes; meddela nödiga instruktioner för såväl den ordinarie som den extra personalen och övervaka dess arbete; på ett betryggande sätt göra sparbankens medel räntebärande; bestämma räntesatserna för medel, som insättas och u t l å n a s ; u p p t a g a lån för fyllande av tillfälligt penningbehov; där så erfordras, förbereda de frågor, som skola behandlas av huvudmännen; samt i övrigt ombesörja sparbankens angelägenheter, i den mån detta icke enligt 6 § i reglementet tillkommer huvudmännen. Styrelsen utser inom sig vid varje ordinarie styrelsesammanträde en jourhavande ledamot jämte suppleant för honom med uppgift att under tiden till nästa ordinarie sammanträde h a v a den närmaste vården över sparbankens förvaltning i enlighet med de föreskrifter, som styrelsen därutinnan meddelar (eller Styrelsen utser inom eller utom sig för tid, som av styrelsen bestämmes, en

8 verkställande direktör och en vice verkställande direktör mtd uppgift att hava den närmaste vården över sparbankens förvaltning i enlighet med de föreskrifter, som styrelsen därutinnan meddelar, och mot arvoden, som av huvudmännen fastställas). Förekommer anledning att låta sparbanken t r ä d a i likvidation, skall styrelsen ofördröj ligen sammankalla huvudmännen och, därest så anses lämpligt, i avvaktan på huvudmännens beslut i ärendet tillsvidare inställa sparbankens verksamhet. 16 §. Styrelsen är beslutför, då minst 00 av dess ledamöter eller suppleanter för dem äro närvarande. 17 i Ordinarie sammanträde med styrelsen hålles på ordförandens kallelse i sparbankens lokal i N. 00 gång(er) i månaden å tid(er), som styrelsen bestämmer. Dessutom skall, då så av ordföranden finnes nödigt eller av minst 00 andra styrelseledamöter eller av jourhavande ledamoten (eller verkställande direktören) för uppgivet ändamål hos ordföranden påkallas, extra sammanträde hållas å tid, som ordföranden h a r att i kallelse utsätta. Äro vid något sammanträde både ordföranden och vice ordföranden hindrade att n ä r v a r a , utses ordförande för tillfället. Omröstning inom styrelsen sker öppet, och alla ärenden avgöras genom enkel röstövervikt. I händelse av lika antal röster för olika meningar gäller den, som ordföranden biträder. Angående sättet för val av ordförande och vice ordförande är stadgat i 14 § av detta reglemente. Vid varje sammanträde skall föras protokoll, upptagande de vid sammanträdet n ä r v a r a n d e samt därvid behandlade ärenden och fattade beslut; skolande protokollet justeras i den ordning styrelsen bestämmer, dock senast vid nästa ordinarie sammanträde. Om

rörelsen. 18 i Sparbanken driver, företrädesvis inom det i 1 § h ä r ovan angivna område, in- och utlåning av penningar enligt bestämmelserna i sparbankslagen och detta reglemente [samt därjämte kassafacksrörelse, intressekontorsverksamhet ].

9 19 % Sparbanken hålles öppen i N. varje helgfri dag (eller varje, varannan måndag, tisdag eller, om helgdag då inträffar, näst därpå följande helgfria dag) å tid, som av styrelsen bestämmes och kungöres. Vid insättning eller u t t a g n i n g av penningar skola två av sparbankens styrelseledamöter eller tjänstemän därom göra anteckning i var sitt exemplar av kassaboken ävensom i motboken. 20 i Första gången, då insättning för någon göres i sparbanken, skola av styrelsen föreskrivna uppgifter lämnas angående den, för vilken insättningen sker. Önskar den, som till förmån för annan insätter medel, att dessa icke må kunna förrän efter viss tid uppsägas till återbetalning, skall han därom göra förbehåll, då insättning första gången sker. Vill han vid den insättning uppställa annat förbehåll i avseende å medlens utbetalning, ankommer det på styrelsens prövning, huruvida medlen må med det förbehåll mottagas. Om förbehåll, som ovan sägs, skall anteckning göras å vederbörligt konto i avräkningsboken för insättare samt därjämte, enligt 23 § sparbankslagen, i motboken. [Då omyndig efter fyllda femton år själv gör insättning eller uttagning å motbok, som utställts för honom, skall till betryggande av en riktig tillämpning av stadgandena i 24 § sparbankslagen anteckning om berörda förhållande ske i ovan angivna ordning.] 21 i Lägre belopp än en krona (eller 00 öre) m å ej insättas [,utom vad angår medel, som avlämnas i så kallad hem- eller skolsparbössa]. 22 §.

E ä n t a beräknas blott för hel krona och tillgodoföres från och med dagen efter insättningen till och med den dag, då u t t a g n i n g sker. (Även andra grunder för ränteberäkningen kunna givetvis förekomma.) Upplupen r ä n t a lägges vid kalenderårets slut till kapitalet, och å uppkommet helt krontal tillgodoräknas r ä n t a från början av «#

10 nästföljande år. (En oftare skeende kapitalisering av r ä n t a n kan också föreskrivas.) Beslutar styrelsen sänkning av gällande inlåningsränta, skall kungörelse härom 00 gång(er) införas uti en av de inom orten mest spridda tidningar (uppläsas i N. kyrka, intagas i länskungörelserna) ; och må räntenedsättningen ej tillämpas i avseende å redan innestående medel, förrän 00 månad(er) (veckor, dagar) förflutit efter (sista) kungörandet (eller förrän densamma sålunda kungjorts). 23 §.

E n och samma insättares tillgodohavande må icke annorledes än genom upplupen räntas läggande till kapitalet ökas utöver 00 kronor, såframt ej Konungens befallningshavande meddelar sparbanken tillstånd att i fråga om viss insättares tillgodohavande höja det sålunda bestämda beloppet. [Angående tillgodohavande, som innestår hos sparbanken, då n y a lagen vinner tillämpning å densamma, gäller vad under 6) i 73 § nämnda lag stadgas.] 24 §.

Den, som vill uttaga i sparbanken innestående medel, har att därom tillsäga: 1) 00 månad(er) förut, om det belopp, som skall uttagas, ej överstiger 00 kronor; 2) 00 månader förut, om uppsägningen avser belopp över 00 till och med 00 kronor; samt 3) 00 månader förut, om beloppet är högre. Under en och samma kalendermånad må icke till återbetalning inom den under 1) angivna tid uppsägas mera än sammanlagt 00 kronor och till återbetalning inom den under 2) angivna tid mera än sammanlagt 00 kronor. U t a n hinder av dessa föreskrifter äger styrelsen, då sådant prövas kunna ske utan olägenhet, medgiva, att medel utbetalas vid anfordran eller eljest i annan ordning, än ovan sägs. Såväl då medel uppsägas som då de lyftas, skall motboken företes samt, där så erfordras, innehavarens r ä t t att i förevarande hänseende förfoga över densamma vederbörligen styrkas. Lyftas icke medel å den dag, till vilken de blivit uppsagda, anses uppsägningen förfallen (eller Lyftas icke medel å den dag, till ^ - s -

/

n vilken de blivit uppsagda, innestå de u t a n r ä n t a och hållas vederbörande vid anfordran till hända intill utgången av nästa kalendervecka; men efter denna tids förlopp anses medlen åter v a r a insatta å motboken). 25 i Motbok, som av sparbanken utfärdats, skall varje kommande år senast under N. månad uppvisas i sparbanken för att jämföras med dess räkenskaper samt för införande i motboken av det föregående årets upplupna ränta. 26 §. H a r någon under tio år underlåtit att i sparbanken förete sin motbok eller annorlecles bevaka sin fordran enligt densamma, äger styrelsen att i en av de inom orten mest spridda tidningar (eller i länskungörelserna) införa anmaning om motbokens uppvisande i sparbanken. Uppvisas ej motboken inom 00 månader efter det anmaningen sålunda kungjorts, tillfaller behållningen sparbanken. Styrelsen må dock med hänsyn till förekommande omständigheter medgiva, att medlen utbetalas även efter nämnda tids förlopp. 27 §.

Finner styrelsen svårighet möta att på nöjaktigt sätt göra innestående medel räntebärande, eller önskar den av annan anledning återbära sådana medel, äger styrelsen till betalning efter 00 månader uppsäga erforderliga belopp, företrädesvis hos dem, som h a v a större tillgodohavanden. Dylik uppsägning må, där styrelsen så finner lämpligt, verkställas genom kungörelse, som 00 g å n g (er) införes såväl i allmänna tidningarna som även i en av de inom orten mest spridda tidningar; och skall i detta fall uppsägningen anses hava skett den dag kungörelsen sista gången införts. Lyftas icke uppsagda medel å förfallodagen, tillgodoräknas ej r ä n t a därefter insättaren. H a r sparbanken t r ä t t i likvidation, må uppsägning genom kungörelse ske mot samtliga insättare med enahanda verkan, som i första stycket sägs. 28 §.

Till fullo inlöst motbok äger sparbanken till sin säkerhet behålla.

12 [29 §. Utöver vad i 26—28 §§ sparbankslagen finnes stadgat rörande u t l å n i n g av sparbanks medel skall gälla, att lån mot borgen av annan än kommun eller dylik samfällighet ej må utlämnas till högre sammanlagt belopp, än som motsvarar 00 gånger sparbankens fonder.] [30 §. Angående drivandet av sparbankens kassafacksrörelse, intressekontorsverksamhet meddelar styrelsen erforderliga bestämmelser.] [Särskilda

stadganden

rörande avdelningskontor kommittéer. 31 §.

och

sparbanks-

Sparbanken h a r för n ä r v a r a n d e avdelningskontor inrättade i N. och sparbankskommittéer i N. . Med de begränsningar, varom i 21 § sparbankslagen förmäles, äger sparbankens styrelse i n r ä t t a n y a avdelningskontor och sparbankskommittéer. Styrelsen tillkommer det ock att besluta om upphörande av avdelningskontor eller sparbankskommitté. 32 §.

Avdelningskontor och sparbankskommittéer hava endast att taga befattning med insättning och uttagning av penningar samt avdelningskontor därjämte med ut- och inbetalning av lån, som beviljats av sparbankens styrelse. 33 §.

F r å n avdelningskontor och sparbankskommitté skall med vissa mellantider, som av sparbankens styrelse bestämmas, till styrelsen avgivas redovisning för kontorets eller kommitténs verksamhet, varjämte styrelsen har att minst 00 gång(er) årligen låta genom någon sin ledamot eller annan lämplig person verkställa inspektion vid avdelningskontor och sparbankskommitté. 34

i

De föreskrifter, som utöver bestämmelserna i sparbankslagen och detta reglemente erfordras angående avdelningskontor och sparbankskommittéer, meddelas av sparbankens styrelse.]

13 Om

revision. 35 i De revisorer, som enligt sparbankslagen h a v a att granska sparbankens förvaltning, skola v a r a 00 till antalet. De väljas jämte 00 suppleanter för en tid av 00 år (suppleanterna kunna även utses för kortare tid än revisorerna), dock att jämlikt 39 § sparbankslagen tiden må u t g å allenast å dagen för huvudmännens årssammanträde. Avgående revisor eller suppleant kan återväljas (eller Av de för en valperiod utsedda må högst 00 revisorer och 00 suppleanter återväljas för nästa period). [Revisorerna äga i fall av behov anlita biträde av siffergranskare.] [Revisorer och siffergranskare åtnjuta arvoden efter huvudmännens bestämmande.] 36

i

Tid för revision utsattes av revisorerna efter samråd med det enligt 58 § sparbankslagen förordnade allmänna ombudet. Förvaring

och inventering av svarbankens värdehandlingar.

kassa och

37 §.

Sparbankens kassa och värdehandlingar, de senare i den m å n de icke äro utlämnade för indrivning av lån eller förnyelse av inteckning eller annan särskild åtgärd, skola [inom brand- och dyrkfritt valv] förvaras i kassaskåp eller kista av j ä r n under två (tre) olika lås. Av de särskilda nycklarna till dessa lås innehar en styrelseledamot (verkställande direktören) den ena (innehava två styrelseledamöter v a r sin) och en av sparbankens tjänstemän den a n d r a (tredje). 38 §. Inventering av kassa och värdehandlingar skall, så ofta styrelsen anser det nödigt och minst 00 gånger årligen, förrättas av styrelsen eller dem bland dess ledamöter, som styrelsen härtill utser. Därjämte skall jourhavande ledamoten (verkställande direktören) minst en gång varje vecka (månad) inventera kassan.

II. Förslag till reglemente för nybildad sparbank. ' Reglemente för N. sparbank. Om sparbankens

verksamhetsområde

och styrelsens

säte.

1 §. N. sparbank liar till verksamhetsområde N. socken (stad, härad, län, N. stad och N. h ä r a d ). 2 §. Sparbankens styrelse skall hava sitt säte i N. Om sparbankens

grundfond.

3 §.

Sparbankens grundfond skall uppgå till ett belopp av 00 kronor. [4 §. N ä r och i den mån stadgandena i 36 § sparbankslagen det medgiva, skall grundfonden jämte ränta därå efter 00 för hundra om året (eller utan ränta) återbäras.] Om sparbankens

förvaltning.

5 §. Huvudmännen skola v a r a 00 till antalet. Av huvudmännen utses 00 av N. sockens kommunalstämma (eller N. sockens kommunalfullmäktige, eller allmänna rådstugan i N., eller stadsfullmäktige i N., eller municipalstämman i N., eller municipalfullmäktige i N„ eller N. läns landsting, eller N. häradsrätt, eller N. läns hushållningssällskap, eller i viss proportion av två eller flera bland de sålunda nämnda). Återstoden av huvudmännen utses från början av sparbankens stiftare (eller utgöres från början av sparbankens 00 stiftare, eller av dem bland sparbankens 00 stiftare, som, där icke dessa själva annorlunda överenskomma, utses genom lottning) samt väljes sedermera varje gång av de dåvarande huvudmännen. (I närmast föregående stycke avsedda huvudmän må jämväl utses i annan ordning, än där sägs. Samtliga huvudmännen kunna ock, om så anses lämpligt, utses på sätt i andra stycket angives.) Med undantag för fall, varom i 10 § andra stycket andra punkten sparbankslagen förmäles, utses huvudman — därmed även för-

15 stås stiftare, som inträder såsom huvudman — för en tidsperiod a v 00 kalenderår, räknade från och med året efter det, då valet sker, med iakttagande likväl att, n ä r val första gången äger rum, det år, varunder valet försiggår, räknas såsom första år i valperioden. [För vinnande av successiv omsättning inom huvudmannakåren kan här lämpligen intagas bestämmelse därom, att icke alla huvudmännen första gången utses för samma tid.] Avgående huvudman kan återväljas. [Huvudman må, om så finnes lämpligt, vara tjänsteman i sparbanken.] [Varje huvudman skall egenhändigt inskriva sitt namn uti en i sparbankens lokal förvarad liggare.] 6 §. Huvudmännen tillkommer a t t i enlighet med sparbankslagen och detta reglemente: [utse huvudmän i stället för avgående sådana, där jämlikt 5 § h ä r ovan dylikt val skall förrättas av huvudmännen;] utse och entlediga ledamöter i sparbankens styrelse ävensom revisorer för granskning av sparbankens förvaltning jämte suppleanter för såväl styrelseledamöter som revisorer; [bestämma arvoden till styrelseledamöter samt revisorer och av dem anlitad siffergranskare;] fastställa balansräkning för sparbanken; enligt stadgandena i 35 § sparbankslagen bestämma om användning av sparbankens vinst; besluta i fråga om ansvarsfrihet för styrelsen och om talan mot styrelseledamöter eller revisorer; bestämma de ordinarie tjänster, som skola finnas vid sparbanken, samt de därmed förenade avlönings- och pensionsförmåner; [fastställa arvoden till verkställande direktör och vice verkställande direktör, varom i 15 § här nedan sägs;] besluta angående förvärvande eller förbättrande av fastighet i fall, då sådan fråga jämlikt 30 § första stycket sparbankslagen tillhör huvudmännens prövning; fatta beslut om bildande av säkerhetsfond, där så finnes påkallat för upprätthållande av sparbankens verksamhet; avgöra uppkommen fråga om ändring av detta reglemente; besluta rörande sparbankens överlåtelse eller dess trädande i likvidation i andra fall, än som avses i 58 § sparbankslagen, även-

16 som vid varje likvidationsförfarande utöva de på huvudmännei ankommande befogenheter, varom förmäles i 46, 48, 50 och 54 $ nämnda lag*; samt fatta beslut i sådana till styrelsens omedelbara handläggning hörande förvaltningsärenden, som styrelsen finner lämpligt a t hänskjuta till huvudmännens prövning. 7—12 §§. Se I. 13 §. Sparbankens styrelse består av 00 ledamöter. De väljas tillikt med 00 suppleanter för en tid av 00 år (suppleanterna kunna ävei väljas för kortare tid än ledamöterna), dock med iakttagande att enligt 11 § sparbankslagen tiden må utgå allenast å dagen fähuvudmännens årssammanträde. [Liksom i fråga om huvudmainakåren kan lämpligen föreskrivas successiv omsättning även inom styrelsen, varvid emellertid nyssnämnda stadgande i spa> bankslagen alltid uppmärksammas.] Avgående ledamot eller supjleant i styrelsen kan återväljas. [Där så anses lämpligt, må styrelseledamot vara tjänsteman L sparbanken.] [Styrelseledamot må i sådan egenskap efter huvudmännens bestämmande åtnjuta arvode, dock med den i 11 § sista stycket sparbankslagen angivna begränsning.] 14—22 §§. Se I. 23 §. E n och samma insättares tillgodohavande må icke annorledes än genom upplupen räntas läggande till kapitalet ökas utöver 0) kronor, såframt ej Konungens bcfallningshavande meddelar sparbanken tillstånd att i fråga om viss insättares tillgodohavande höja det sålunda bestämda beloppet. 24—30 §§. Se I. 31 i Med de begränsningar, varom i 21 § sparbankslagen förmäles, äger sparbankens styrelse inrätta avdelningskontor och sparbankskommittéer. Styrelsen tillkommer det ock att besluta om upphörande a r avdelningskontor eller sparbankskommitté. 32—38 §§. Se I. Stockholm 1923, Ivar Hseggstrbms Boktryckeri A. B.

Fortsättning från omslagets andra sida. 51. Förslag angående lapparnas renskötsel m. m. Beckman 136 s. S. 52. Förslag till stadga angående nomadundervisningen riket saint till instruktion för nomadskolinsxjektören Beckman. 52 s. S. 53. Statens kolonisationsnämnds berättelse 1918—1922 Marcus. 37 s. Jo. 54. Betänkande angående regelbunden automobiltraiik sam angående maskinell vägtrafik i de nordliga länen. TulL berg. 191 s. K. 55. Skolöverstyrelsens folkskolntredning. Betänkande och förslag angående statsbidrag till uppförande av bygg nåder för folkskoleväsendet i riket. Beckman. 110 s. E 5G. Sammanfattning av utlåtanden och yttranden i anled ning av skolkömmissionens den 28 april 1922 avgivna betänkande. Norstedt. 334 s. E. 57. Vid virkesmätning erforderliga relationstal. Norstedt 172 s. Jo. 58. Förslag rörande tillgodogörande av kronans fiskevatten Marcus. 112 s. Jo. 59. Allmänfarliga brott. Förberedande utkast till strafflag Speciella delen. 5. Av J. C. W. Thyrén. Lund, Belling, vj, 234 s. Ju. 60. Kungl. Elektrifieringskommitténs meddelanden. 8. Ut redning beträffande de allmänna förutsättningarna med avseende å krafttillgångar, kraftbehov och kraftöver föring för elektrifiering av Sveriges olika kraftdistrikt Beckman. 28 s. 4 kart. -2 väggkartor i särskild bilaga Jo. * 61. Utredning och förslag angående de enskilda järnvä garnas bokföring. Norstedt. (4), 150 s. K. 62. 1921 års lönekommitté. Betänkande angående ordnandet av kvinnliga befattningshavares avlönings- och pensions förhållanden m. m. Marcus, viij, 268 s. Fl.

63. Handledning vid utarbetandet av brandordningar för städer, köpingar och municipalsamhällen. Marcus. 28 s. K. 64. V. P. M. med utkast till lag om gruppbolag för enskilda järnvägar. Beckman. 49 s. 1 karta. K. 65. Förbättrade sjöfartsförbindelser mellan Sverige och Finland. Tullberg. 85 s. 5 bilagor. K. GG. Sammanfattning av utlåtanden och yttranden i anledning av skolkömmissionens betänkande. Senare delen. 1. Tillägg till förra delen (betänkandet 1—4). 2. Betänkandet 5. Norstedt. 207 s. E. G7. Kungl. Elektrifieriugskommitténs meddelanden. 10. Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Gävleborgs län. Beckman. G9s. 4 kartor. Jo. 68. Yttrande och förslag i fråga om revision av gällande avlöningsbestämmelser för statsdepartement m. fl. verk. Marcus. 123 s. FL 69—70. Betänkande om inkomst- . och förmögenhetsskatt. 1. Förslag till förordning jämte motivering. 172 s. 2. Särskilda utredningar. 87, 48 s. Tullberg. Fi. 71. Kyrkofondskommittén. Betänkande och förslag angående förvaltningen av kyrkofonden och övriga till prästerskapets avlöning anslagna medel. Marcus. 285 s. E. 72. Kungl. Elektrifieringskommitténs meddelanden. 21. Kort redogörelse för elektrifieringskommitténs Verksamhet samt förslag till organisation av statens verksamhet beträffande landets elektrifiering. Beckman. 34 s. Jo. 73. Sammauknytuing av de svenska och norska statsbanenäten över riksgränsen i norra Bohuslän. Tullberg. 80 s. 1 karta. K. 74. Betänkande- med förslag till lag om vård av sinnessjuka m. fl.- författningar. Beckman, xvj, 587 s. S. 75. Normalreglementen för rikets sparbanker. Hseggström. 16 s. Fi.

Anm. Om särskild tryckort ej angives, är tryckorten Stockholm. Bokstäverna med fetstil utgöra begyhhelseboki stäverna- till det departement, under vilket utredningen avgivits, t. ex. E. = ecklesiastikdepartementet, Jo. = jordbruksdepartementet. Enligt kungörelsen den 3 febr. 1922 ang. statens offentliga utredningars yttre anordning (nr 98) utgivas Utredningarna i omslag med enhetlig färg för varje departement.

Statens offentliga utredningar 1923 Systematisk

förteckning

(Siffrorna inom klämmer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.)

Allmän lagstiftning. Rättskipning. Fångvård. Utredning rör. städernas domstolsväsen. [1923:6' Förslag till strafflag, allmänna delen, saint till lag ang. villkorlig frigivning. [1923: 9] Betänkande och förslag rörande förvaring av förminskat tillräkncliga förbrytare m. m. [1923: 36] Sammandrag av yttranden över stadsplanolagskommitténs samt bostadskommissionens betänkandes. [1923:461 Förberedande utkast till strafflag. Allmänfarliga brott. [1923: 59] Statsförfattning. Allmän stats (urval tning. Folkomröstningskommitténs utredningar. 3. Folkomröstningsinstitutet i den schweiziska demokratien. [1923:10: 4. Folkomröstningsiustitutet i Nordamerikas förenta stater, [1923: 8 5. Folkomröstningsinstitutet utanför Schweiz och Förenta staterna. [1923:20] Folkomröstningskommitténs betänkande ang. decisiv folkomröstning. [1923: 19] Betänkande och förslag i fråga om kvinnors tillträde till statstjänster. 3. [1923:22] Betänkande med förslag till lönereglering för befattningshavare i domsagorna m. m. [1923: 27] Kommunikationsverkens lönekommitté. 5. F1923: 471 1921 års lönekommitté. [1923: 62] Revision av avlöningsbestämmelser för statsdepartement in. fl. verk. [1923: 68] Kom niunal förvaltning. Kommunalförfattningssakkunnigas betänkande. 4. [1923: 18J Efterskrift till Om röstsammanräkning vid kommunala val. [1923: 38] Om röstsammanräkning vid kommunala val. Andra upplagan. [1923: 39] Statens och kommunernas flnansviisen. Magistraternas befriande från ansvar för kronouppbörden m. m. [1923:11 Tull- och traktatkommitténs utredningar och betänkanden. 18. Den svenska mekaniska verkstadsindustriens utveckling intill krigsutbrottet. [1923: 31] 19. Sveriges bryggeriindustri. [1923:321 20. G-arveriindustriené produktionsförhållanden. [1923: 33] 21. Kvalitetsfrågan hos det svenska vetot. [1923: 34] 22. Tabeller aug. industriens utveckling. [1923: 37] 23. De svenska järn- och metallmanufakturindustriernas utveckling. [1923: 44] 24. Undersökning ang. . jordegendomsvärdenas utveckling i Sverige och vissa främmande länder. [1923: 45] Förslag till tullstadga. [1923: 43] Betänkande om inkomst- och förmögenhetsskatt. 1. Förslag till förordning jämte motivering. [1923:69] 2. Särskilda utredningar. [1923: 70]

Politi. Förslag till lag om lösdrivares behandling. [1923: 21 Betänkande med förslag till förordning ang. tillverkning av brännvin m. m. [1923: 28] Handledning vid utarbetandet av brandordningar för städer, köpingar och municipalsamhällen. [1923: 63] Socialpolitik. Den industriella demokratiens problem. [1923: 30] Häl so- och sjukvård.

1. [1923: 29] 2.

Betänkande ang. vård av sinnessjuka in. m. [1923 : 74] Allmänt näringsväsen. K. Elektritieringskommitténs meddelanden. 6. Ang. lämpliga distributionssystem. [1923: 241.8. Ang. krafttillgångar och kraftbehov m. m. [1923: 60]' 10. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Gävleborgs län. [1923:67]. 21. Redogörelse för kommitténs verksamhet samt förslag till organisation m. m. (Slutbetänkande.) [1923: 72]

Redegorelse angaaende elektrisk Kraftöverföring fra Norge til Danmark. [1923:50] Förslag angående lapparnas renskötsel m. m. [1923: 51] Fast egendom. Jordbruk ined binäringar. Spannmålsmarknadssakkunnigas betänkande. [1923: 3] Betänkande ang. det ecklesiastika arrendeväseudet. [1923:12] Inventering av odlingsjord längs Inlandsbanan. [1923:25] Jordkommissionens betänkanden. 6. [1923: 40] Lagerhus- och kylhuskoinmitténs betänkande. 2. [1923:421 Anvisningar rörande vissa åtgärder for ökad spannmålsbelåning. [1923: 48], . Statens kolonisationshämnds berättelse 1918—1922. [1923:53] Förslag rörande tillgodogörande av kronans fiskevatten. [1923: 58] Vatten väsen. Skogsbruk. Bergsbruk. Vid virkesmätning erforderliga relationstal. [1923: 57] Industri. Handel ocli sjöfart. Kominunikationsväsen. Statens ställning till järnvägarna i främmande länder. [1923:7] Utredning rörande Strömsholms kanal. [1923:11] Vägkommissionens betänkanden. 4. [1923:13] Förslag till avtal rör. Stockholms bangårdsfråga. [1923: 14] Betänkande ang. Stockholms förortsbanefråga. [1923: 21] Statens ställning till järnvägarna i Sverige. [1923:49] Betänkande ang. regelbunden automobiltrafik m. m. [1923: 54] De enskilda järnvägarnas bokföring. [1923: 61] V. P. M. med utkast till lag om gruppbolag för enskilda järnvägar. [1923: 04] Förbättrade sjöfartsförbindelser mellan Sverige och Finland. [1923: 05] Sammanknytning av de svenska och norska statsbanenäten i Bohuslän. [1923: 73] Bank-, kredit- och penningväsen. Normalreglementen för rikets sparbanker. [1923: 75]

Försäkringsväsen. Kyrkoväsen. Undervisningsväsen. Andlig odling i övrigt. Betänkande med förslag till lag om församlingsstyrelse m. m. [1923: 4] Skolkomnnssionens betänkande. 5. Organisatoriska och ekonomiska utredningar. [1923: 5] 6. Om rätt för elever, utexaminerade från statens högre lärarinneseminarium, att vinna inträde vid universitet och där avlägga examen samt om folkskollärares fortbildning i vetenskapligt avseende. [1923: 41] Förslag till ändringar i jordfästningslagen m. m. [1923: 23] 1921 års pensionskommittés betänkande 2 ang. beredande av förbättrad pensionering från prästerskapets änke- och pupillkassa m. m. [1923: 20] Samorganisation av riksdagsbiblioteket och den centrala statsförvaltningen i bok- och biblioteksavseende. [1923:35] Förslag till stadga angående nomadundervisningen m. m. [1923: 52] Betänkande och förslag ang. statsbidrag till uppförande av byggnader för folkskoleväsendet i riket. [1923: 55] Sammanfattning av utlåtanden i anledning av skolkommissionens betänkande. [1923: 56] Senare delen. [1923: 66] Kyrkofoudskommittén. Betänkande och förslag ang. förvaltningen av kyrkofonden m. m. [1923: 71] Försvarsväsen. Försvarsrevisionens betänkande. 3. Del 1. Inledande avdelning, lantförsvaret. [1923:15] Del2. Sjöförsvaret, sammanfattning av revisionens förslag, särskilda yttranden, [1923:16] Del 3. Bilagor. [1923:17] Utrikes ärenden.

Internationell r ä t t .