SOU 1924:10

Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landbygden inom Blekinge län.

Typ: SOU
Källa: urn.kb.se

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

STATENS O F F E N T L I G A U T R E D N I N G A R 1 9 2 4 : 10 J O B1> B B U lv 81) E P A R T E 31E XT E T

KUNGL. ELEKTRIFIERINGSKOMMITTÉNS MEDDELANDEN. 11

UTREDNING BETRÄFFANDE

PLANMÄSSIG ELEKTRIFIERING AV LANDSBYGDEN INOM BLEKINGE LÄN

S T O C K H O L M 19

2 4

Statens offentliga utredningar 1924 Kronologisk förteckna n g 1. Angående ordnandet av statens kommersiella informationsverksamhet. Promemoria, avgiven av chefen för utrikesdepartementets speciella handelsavdelning. Marcus. 28 s. U. 2. Det svenska lantbrukets produktionskostnader. 2. Bokföringsåren 1920—1921 och 1921—1922. Av L. Nanneson. Meddelande från Kungl. Lantbruksstyrelsen nr 217 (nr 6 1923). Svanbäck. (C), 107 s. Jo. 3. Kungl. Elektrifieringskommitténs meddelanden. 12. Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Kopparbergs län. Beckman. 47 s. 3 kart. Jo. 4. Supplement nr 2 till Sverges familjenamn 1920. Stat. Repr.-anst. 10 s. Ju. 5. Betänkande med utredning och förslag angående det fria och frivilliga folkbildningsarbetet. Eklund, vij 208 s. E. C. Utredning rörande ny vattenväg mellan Östersjön och Vänern, Göta kanal, jämte bihang, innefattande preliminär utredning rörande vattenväg mellan Hjälmaren

och Vänern, Svea kanal. Meddelanden från Kungl. Kanal kommissionen. Nr i. Hseggström. 173 s. 3 kart. K 7. Betänkande och förslag angående läroverks- och lands bibliotek. Uppsala, Almqvist & Wiksell. xj, 611 s. E 8. Kungl. Elektrifieringskommitténs meddelanden. 13. Ut redning beträffande planmiissig elektrifiering av lands bygden inom Västmanlands län. Beckman. 36 s. 2 kart Jo. 9. Kungl. Elektrifieringskommitténs meddelanden. 14. Ut redning beträffande planmässig elektrifiering av lands bygden inom Värmlands län. Beckman. 52 s. 2 kart. Jo 10. Kungl. Elektrifieringskommitténs meddelanden. 11. Ut redning beträffande planmässig elektrifiering av lands bygden inom Blekinge län. Beckman. 32 sid. 2 kart. Jo 11. Kungl. Elektrifieringskommitténs meddelanden. 15. Ut redning beträffande planmässig elektrifiering av lands bygden inom Jämtlands län. Beckman. 32 sid. i kart. Jo 12. Kungl. Elektrifieringskommitténs meddelanden. 18. Ut redning beträffande planmässig elektrifiering av lands bygden inom Gotlands län. Beckman. 18 sid. 1 karta. Jo

Anm. Om särskild tryckort ej angives, är tryckorten Stockholm. Bokstäverna med fetstil utgöra begynnelsebokstäverna till det departement, under vilket utredningen avgivits, t. ex. E. = ecklesiastikdepartementet, Jo. = jordbruksdepartementet. Enligt kungörelsen den 3 febr. 1922 ang. statens offentliga utredningars yttre anordning (nr 981 utgivas utredningarna i omslag med enhetlig färg för varje departement.

S T A T E N S O F F E N T L I G A U T R E D N I N G A R 1 9 2 4 : 10 JORDBRUKSDEPARTEMENTET

KUNGL. ELEKTRIFIERINGSKOMMITTÉNS MEDDELANDEN. 11.

UTREDNING BETRÄFFANDE

PLANMÄSSIG ELEKTRIFIERING AV LANDSBYGDEN INOM BLEKINGE LÄN

S E R I E N B: V

STOCKHOLM 1924 K. L. BECKMANS BOKTRYCKERI [1155 23]

QCKHO V

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Sid. 5

Inledning Beskrivning över de nuvarande elektriska anläggningarna i Blekinge län

5 Vattenkrafttillgångarna inom Blekinge län

8 Energi- och effektbehov

9 F ö r s l a g till p l a n m ä s s i g elektrifiering a v B l e k i n g e län Kraftkällor Principiella riktlinjer för ortsdistributionens ordnande

11 11 11

K o s t n a d e r n a för e l e k t r i f i e r i n g a v B l e k i n g e l ä n

19 Sammanfattning

20 FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR. K a r t a över befintliga och projekterade elektriska anläggningar inom Blekinge län x bilaga 1 T a b e l l över befintliga elektriska anläggningar inom Blekinge län med uppgifter om vissa tekniska data

K a r t a över de elektrifierade områdenas utsträckning och åkerarealens fördelning inom Blekinge län

3 T a b e l l över kraftbehovet inom de olika landskommunerna i Blekinge län ...

4 R e d o g ö r e l s e för de tekniska anordningar, vilka föreslås inom de särskilda distributionsområdena inom Blekinge län i och för främjandet av den fortsatta landsbygdselektrifieringen

1 Kartan är inhåftad efter tabellen, bilaga 2.

5 Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Blekinge län. Inledning. Ehuru vattenkraften i Blekingeåarna i viss utsträckning tagits i användning för industriella företag redan under de senaste decennierna av 1800-talet, var det först i och med Hemsjö Kraft Aktiebolags tillkomst år 1906, som länets krafttillgångar började utnyttjas i större omfattning och göras tillgängliga för allmänheten genom distribution av elektrisk energi över fjärrledningar. Hemsjöbolaget uppställde redan från början städernas och landsbygdens elektrifiering på sitt program och har i anslutning härtill utbyggt ett distributionsnät, som nu sträcker sig över stora delar av Blekinge län och även vida utöver detta läns gränser. Vid sidan av Hemsjöbolagets ledningsnät, som för närvarande är länets mest betydelsefulla, hava även några smärre, därifrån skilda distributionsföretag uppstått. E t t bedömande av frågan om den lämpligaste utvecklingen av den på nyss antytt sätt påbörjade elektrifieringen av länet och särskilt dess landsbygd måste grundas på en ingående kännedom om alla de elektriska anläggningarna inom länet och de därstädes rådande elektrmeringsförliållandena, Härnedan lämnas därför i första hand en beskrivning över dessa anläggningar.

Beskrivning över de nuvarande elektriska anläggningarna i Blekinge län. De i Blekinge län befintliga elektriska anläggningarna angivas dels å bifogade karta, bilaga 1, dels i bifogade tabell, bilaga 2. Det mest omfattande av de i nämnda bilagor upptagna företagen är Hemsjö Kraft Aktiebolag, som påbörjade sin elektrifieringsverksamliet år 1907 med distribution av elektrisk energi från Hemsjö övre kraftstation i Mörrumsström. Bolaget, vars samtliga anläggningar numera inköpts av Sydsvenska Kraft Aktiebolaget, utbyggde ett landslinjenät för 40 kV till Sölvesborg och Kristiansta o d samt cementfabrikerna Ifö och Maltesholm och därefter även till Karlshamn. År 1909 anslöts vattenkraftstationen Torsebro i Kristianstads län till den förstnämnda linjen och år 1912 ångkraftstationen i Karlshamn till den sistnämnda. I Mörrumsström utbyggdes sedermera även Hemsjö nedre kraftstation. Landslinjenätet sträcker sig numera dels till Ronneby och är där anslutet till de i Ronnebyån utbyggda vattenkraftstationerna Djupafors, Brantafors och Värperyd, dels till flera orter i Kronobergs län, dit energi distribueras, dels via Torsebro till Tomelilla i södra Kristianstads län. En för 40 kV utförd ledning Ronneby—Karlskrona drives blott tillsvidare med 20 kV. Kraftdistributionen från Hemsjöanläggningarna till landsbygden skedde till en början med 6 kV bygdespänning, vilken nedtransformerades till 500 volt för större motorer och 190 volt för belysning och småmotorer. Med detta system hava Karlshamns omgivningar elektrifierats från en i nämnda stad belägen sekundärstation. Sedermera har man fr. o. m. 1912 övergått till systemet 20 kV bygdespänning och 1500/220 volts ortsdistribution, vilket kommit till användning i den från Ronneby sekundärstation elektrifierade östra delen av Blekingska kustbygden samt i Sölvesborgstrakten.

6 Som förut antytts, finnas flera smärre kraftanläggningar inom länet. Av dessa äro några anslutna till Hemsjönätet i parallelldrift med dettas kraftstationer t. ex. Hoby Kraft Aktiebolags kraftstation och Mariebergs kraftstation, från vilka båda utdragits distributionsnät för 6 000 volt. Bland de helt självständiga företagen märkas Svenska Stålpressningsaktiebolaget Olofströms kraftstation med 3 000 volts distributionsspänning, Belganets Kraft Aktiebolags anläggning för 6 000 volt samt Fagerfors Gjuteri & Mek. Verkstads 10 000 volts nät och Näsums Elektriska Kraft Aktiebolags 6 000 volts nät, vilka båda sistnämnda erhålla energi från utanför länets gränser belägna kraftstationer. Dessutom finnes ett mindre antal mycket små anläggningar för likström. De inom Blekinge län befintliga kraftstationerna fördela sig på olika grupper så, som nedanstående tabell visar.

Slag av anläggning

Ström art

Växelström..

Drivkraft

Vatten Värme S limma

Likström....

Vatten Värme Summa Summa

Kraftstationer, som Kraftstationer, som uteslutande eller till uteslutande eller till väsentlig del äro dispostörsta delen äro nerade för landsbygdisponerade för storindustri och städerna dens borgerliga behov och. småindustri

Samtliga kraftstationer

Antal

Installerad generatoreffekt

Antal

Installerad generatoreffekt

Antal

Installerad generatoreffekt

st.

kVA

st.

kVA

st.

kVA

13 4

9 597 3 239

19 4

9 883 3 239

17 U 836

13 122

1 3

158 739

9 1

179 00

10 4

337 799

14 258

13 733

De inom länet belägna stationer, som tillhöra Sydsvenska Kraft Aktiebolaget, leverera kraft även till Skåne och Småland. Den del av dessa stationers generatoreffekt (sammanlagt c:a 9 400 kVA), som kan anses o falla på energileveranser inom länsgränsen, har uppskattats till c:a 2 400 kVA. A andra sidan inlevereras kraft till ett par lokala distributionsnät från stationer i angränsande län, motsvarande c:a 120 kVA generatoreffekt. För tillgodoseende av länets behov disponeras alltså c:a 7 500 kVA. Härav faller i runt tal 1 / s eller c:a 1 500 kVA generatoreffekt på jordbrukets och landsbygdens borgerliga kraftkonsumtion. A kartan, bilaga 3, hava de hittills elektrifierade områdena markerats som streckade ytor, samtidigt har åkerarealens utbredning angivits genom bruna kvadrater, av vilka var och en motsvarar 100 hektar (enligt dr J. Anricks »Karta över Sveriges åkerareal»). Av denna karta visas, att stora delar av den blekingska landsbygden ännu ej blivit elektrifierade. Den hittills utförda elektrifieringen omfattar huvudsakligen endast vissa partier av kustbygden och Ronnebyåns dalgång. Distributionen av elektrisk energi från Hemsjöanläggningarna sker enligt det s. k. »trespänningssystemet» vid de äldre distributionsnäten med 6000/500/190 volt och vid de nyare med 20000/1500/220 volt. De större av de lokala företagen använda endast två distributionsspänningar och kunna därför anses tillämpa »två-

7 spänningssystemet», ehuru nätens anordning ofta också är jämförlig med den vid ortsnäten i ett trespänningssystem förekommande (kraftstationen ersätter bygdenätet). Vid de minsta anläggningarna användes endast en enda distributionsspänning. Omfattningen av de olika systemtypernas användning inom länet kan uttryckas genom angivande av den åkerareal, som elektrifierats med resp. system, så som skett i nedanstående tabell. S

Total elektrifierad åkerareal

Typ

Hektar

Enspänning

1150 Enspänning Två spänning 1 Trespänning

60 4 390 13100

Si 0-4 23-6 70'o

—

18 700

100-0

Strömart

Summa

Trespänningssystemet har alltså kommit till användning vid c:a % a v den hittills utförda elektrifieringen. Användningen av olika förbrukningsspänningar visas av nedanstående tabell. Åkerareal elektrifierad med likström

Hektar

110 V

220 V

80 0-4

250 1-8

Åkerareal elektrifierad med växelström.

2 x 220 Summa 190-220 V V 870 4-6

1200 6-3

13150 70-3

380 V

Summa

9 350 23-4

17 500 93-7

Summa

18 700 100-0

Som härav visas, är 220 volt eller lägre de mest förekommande förbrukningsspänningarna, i det att desamma använts vid i runt tal 3 / 4 a v den hittills verkställda bygdeelektrifieringen. E t t flertal olika ortsspänningar har funnit användning inom länet. Detta förhållande belyses av följande tabell. Ortsspänning

S y s t e m t y p

Summa elektrifierad åkerareal Hektar

6-5

Tvåspänningssystem

1 500 volt 3 000 5 000 6 000 10 000

40 1150 350 1650 1200

0-2 6-2 1-9 8-3 6-4

Trespänningssystem

500 1500

5 600 7 500

302 40-s

18 700

100-0

Ensp änningssy stem

Summa 1

Till tvåspänningssystemet hänföras alla anläggningar, där ortsnäten äro direkt anslutna till kraftstationerna, även om den använda distributionsspänningen är jämförbar med ortsspänningen vid ett trespänningssystem.

8 Som härav visas, är 1 500 volt den mest använda ortsspänningen. Den elektrifierade åkerarealen uppgår, som angivits i ovanstående tabeller, till c:a 18 700 hektar, utgörande c:a 30 % av länets totala åkerareal 62 600 hektar. Av den nämnda arealen äro c:a 6 700 hektar elektrifierade med enbart belysning och c:a 12 000 hektar med både motordrift och belysning, motsvarande c:a 11 % resp. 19 % av länets hela åkerjord. I tabellen, bilaga 2, hava sammanställts vissa uppgifter beträffande anslutningens ^ och energikonsumtionens storlek. Som därav framgår, är den totala anslutningen c:a 16 000 kW och den totala energikonsumtionen c:a 20 miljoner kWh hänförd till kraftstationerna. De från resp. företag erhållna detalj uppgifterna medgiva i några fall icke uppdelning av anslutningen på olika konsumentgrupper, ej heller kunna energiförbrukningssiffrorna fördelas på olika slag av konsumtion. Med stöd av mera detaljerade uppgifter från några företag, bl. a. Hem sjöanläggningarna, vilka utgöra den större delen av det hela, kan emellertid följande approximativa specifikation uppställas.

Konsumtionsgrupp

Belysning, exkl. industribelysning Diverse hushållsapparater Jordbrukets motordrift Hantverk Småindustri, inkl. belysning Energiförluster

;

Summa

Anslutningsvärde

Energiförbrukning

Medelanvändningstid

kWh

timmar

c:a 1000 » 200 » 660 » 230 » 4 450

c: a

c:a 6 540

c: a 2 600 000 ca 400

250 000 20 000 » 150 000 60 000 » 1700 000 » 420 000

c: a 250 » 105 » 225 ». 220 » 390

De anläggningar, vars anslutning ingår i ovanstående, omfatta c:a 15 000 hektar åker, varav c:a 9 000 hektar elektrifierats med motordrift och c:a 6 000 med endast belysning.

Vattenkrafttillgångama inom Blekinge län. Blekinge län ingår i kraftdistriktet »Sydsvenska Hemsjö», för vilket utredning om krafttillgångarna verkställts i Elektrifieringskommitténs meddelande 2. Denna utredning visar, att vattendragen i Blekinge efter reglering och rationell utbyggnad innehålla relativt betydande energimängder och detta i sådan omfattning, att Blekingeåarna jämte Lagan med största sannolikhet kunna under den närmaste 20-årsperioden tillgodose det nämnda kraftdistriktets alla kraftbehov. Då sålunda t. o. m. en export av energi från Blekinge till angränsande landskap, särskilt Skåne, är möjlig, är det så mycket mera tydligt, att krafttillgångarna i Blekingeåarna bliva tillräckliga för länets egna behov under lång tid framåt. Länets energitillgångar förefinnas huvudsakligast i Mörrumsström och Ronnebyån, där Sydsvenska Kraft Aktiebolagets kraftkällor äro belägna. Detta bolags distributionsnät är redan nu förgrenat över stora delar av länet och kan med

9 rimliga kompletteringar utsträckas så, att alla delar av länets landsbygd kunna nås därmed. Länets kraftförsörjning kan och bör därför i framtiden förmedlas över detta nät, och de små isolerade företag, som nu finnas, anslutas till detsamma. E n utbyggnad av mindre, lokala kraftstationer för distribution till den omgivande bygden är för framtiden obehövlig, och torde dessutom i de flesta fall bliva dyrbarare än anslutning till ett större kraftföretag, varför en sådan utbyggnad bör företagas endast efter ingående sakkunnig prövning i varje särskilt fall. Med hänsyn till de angivna förhållandena synes en mera detaljerad undersökning av de olika vattenfallens kapacitet resp. speciella lämplighet för utnyttjande till bygdedistribution sakna intresse. E n dylik undersökning skulle dessutom fordra hänsynstagande till sådana omständigheter av lokal eller juridisk natur, som fordra ingående specialundersökningar, och som ej kunna behandlas i denna utredning.

Energi- och effektbehov. Beräkningen av kraftbehovet har verkställts för var och en av de fyra konsumtionskategorierna: landsbygd, städer, storindustri och järnvägar; därvid hava tvenne skilda värden å kraftbehovet beräknats, nämligen dels ett »nuvärde», avseende de för närvarande rådande förhållandena, och dels ett »framtida värde», avseende det kraftbehov, som med all sannolikhet kan väntas uppstå efter en period av c:a 20 år eller däromkring. I fråga om landsbygden ha beräkningar verkställts i enlighet med de i Elektrifieringskommitténs meddelande 5 uppställda principerna och har sålunda i första hand avsett en uppskattning av kraftbehovets storlek vid en fullständig elektrifiering vid den anslutning och den energiförbrukning för olika ändamål, som kan anses normal för bygd av den inom länet förekommande karaktären. Resultatet av dessa beräkningar visas av följande tablå. Kraftbehov vid fullständig elektrifiering

Konsumtionsgrupp

för närvarande milj. k W h o:a 2*4 » 1-5 » 3'2 » 2M

Belysning, hushåll, hantverk Jordbrukets motordrift Småindustri Euergif örluster Summa

o:a 9-5

efter c:a 20 år milj. k W h

c:a '» » •

4'i 2-3 5'3 3-3

c:a 15'0

Mot de i ovanstående tablå angivna energibeloppen svara maximieffektbelopp av c:a 3 800 resp. 5 400 kW, hänfört till kraftstationerna. För städer, storindustri och järnvägar har kraftbehovet beräknats på det sätt, som omtalas i Elektrifieringskommitténs meddelande 8.

1155 23

10 Det totala kraftbehovet kan uppskattas till följande belopp. Kraftbehov vid fullständig elektrifiering och hänfört till kraftstationerna Konsumtionsgrupp

efter c:a 20 år

för närvarande energibehov u t n y t t j . tid max.-effekt milj. k W h i tim. kW

max.-effekt kW

energibehov u t n y t t j . tid milj. k W h tim.

Landsbygden ... Städerna Storindustrien (å landsbygden)... Järnvägarna

3 800 3 400

9-5 12o

2 500 3 500

5 400 5 700

15o 20o

2 800 3 500

3 300 2 000

12-5 5-0

3 800 2 500

4 500 3 600

17-o 9o

3 800 2 500

Summa

38-0

3 500

17 000

61o

3 600

Som tidigare omtalats, uppgår den nuvarande energiförbrukningen till c:a 20 milj. kWh för de tre första i förestående tabell specificerade grupperna, vilkas energibehov vid fullständig elektrifiering är c:a 34 milj. kWh. Den genomsnittliga elektrifieringsgraden är alltså för närvarande c:a 59 %. Fördelningen på resp. konsumtionsgrupper är enligt följande. Energiförbrukning Konsumtionsgrupp

Landsbygd Städer Storindustrien (landsbygdens) Summa

Elektrifieringsgrad

vid den förefintliga elektrifieringsgraden

,-id 100 % elektrifieringsgrad

c:a ,, »

2"9 milj. k W h 9-2 » 7-9 » »

c:a 9 5 milj. k W h » 12-o » » » 12*5 » »

c:a 30 % » 76 % » 63 %

c:a 20-0 milj. k W h

I c:a 34o milj. k W h

c:a 59 %

Ehuru elektrifieringsgraden sannolikt kommer att så småningom stegras, torde densamma ej ens om 20 år uppgå till 100 %. Som sannolika värden torde de i nedanstående tabell sammanställda få anses. Konsumtionsgrupp

Landsbygd Städer Storindustri J ä r n v ä g a r ., Svimma

Energibehov efter c:a 20 år vid 100 % elektrifieringsgrad

Sannolik elektrifieringsgrad

Energibehov vid den sannolika elektrifieringsgraden

c:a 15'0 milj. k W h » 20-0 » » 17-o » » 9'0 » »

65 % 90 % 90 % 50 %

c:a 10 milj. k W h »» 18 » » 15 » » 5 » »

c:a 61-o milj. k W h

78 %

c:a 48 milj. k W h

Kraftbehovets fördelning på de olika landskommunerna angives i tabellen, bilaga 4.

u Förslag till planmässig elektrifiering av Blekinge län. Kraftkällor. Det har här ovan framhållits, att enbart de mera betydande av Blekingeåarnas kraftkällor torde bliva fullt tillräckliga att för lång tid framåt täcka länets kraftbehov. Någon utbyggnad av mindre, lokala kraftstationer är därför icke behövlig, utan torde den lämpligaste lösningen av kraftförsörjningsfrågan vara ett sammanhängande stordistributionsnät. Detta hindrar naturligtvis^ ej, att även mindre kraftstationer byggas ut, men dessa och de till dem hörande distributionsnäten böra i sådant fall anordnas så, att de kunna inordnas som underavdelningar i det större nätet och anslutas till detta under parallellarbete. Lämplig distributionsspänning är i dylika fall 3 000 volt (se nedan) för företag med intill 7 a 8 km:s distributionsrayon; om betydligt större självständiga nät .utbyggas, böra de anordnas för 20 000/3 000 volt. Med anledning av likströmsanläggningarnas på grund av den låga distributionsspänningen (i detta fall alltid lika med förbrukningsspänningen) mycket begränsade utvecklingsmöjligheter, och på grund av att likströmsanläggningarna icke kunna anslutas till och samarbeta med växelströmsnäten, bör det hittills i några fall använda likströmssystemet icke längre fortsättas. De redan befintliga bygdeanläggningarna med likström böra om möjligt omändras för växelström och anslutas till närmaste större distributionsledning. Principiella riktlinjer för ortsdistributionens ordnande. Bygden i Blekinge län är s. k. »utbredd bygd» av någorlunda stor täthet även i skogstrakterna. Trespänningssystem bör därför komma till användning. Länets landsbygd kan uppdelas i tvenne huvudgrupper, varav den ena, »kustbygden», har stor täthet, åtminstone inom vissa områden, särskilt omkring åmynningarna. Den andra gruppen, »skogsbygden», till vilken även skärgården kan hänföras, i det att densammas karaktär ur elektrifieringssynpunkt ar överensstämmande med den egentliga skogsbygdens, är mera gles. Brukningsdelarna inom skogsbygden äro mindre än inom kustbygden, vilken senare med hänsyn till karaktären mera liknar slättbygd. Särskilt den västligaste delen av den blekingska kustbygden har en karaktär, som närmar sig den skånska. Det är därför naturligt, att tröskningen inom denna del och för övrigt inom hela kustbygden verkställes med större motorer (omkring 15 hkr), under det att skogsbygden använder relativt små (c:a 7-5 hkr). I allmänhet torde därför s. k. »högspänningströskning» komma att tillämpas inom kustbygden i de fall, då icke den använda distributionsspänningens storlek hindrar ett sådant arrangemang. I skogsbygden däremot torde även vid relativt låga distributionsspänningar tröskmotorerna komma att anslutas till gårdsnäten och alltså s. k. »lågspänningströskning» tilllämpas. Inom kustbygden torde man kunna välja emellan ortsspänningarna 1 500 volt eller 3 000 volt. Då dessutom systemet med 1 500 volt redan inarbetats inom stora delar av kustbygden, bör detta system användas inom hela denna del av länet (jämför Elektrifieringskommitténs meddelande 6). Inom skogsbygden däremot ar 1500 volt icke en nog hög spänning för att en tillräckligt stor anslutning skulle kunna samlas inom varje bygdestationsområde. Ortsnäten böra därför utdragas längre, än vad 1 500 volts spänningen medgiver, och då ännu ingen

12 praxis utbildats, torde man vara oförhindrad att som standardortsspänning för skogsbygden välja 3 000 volt. Enligt vad ovan anförts, är högspänningströskning det lämpliga systemet inom kustbygden. Under sådana förhållanden bör givetvis gårdsspänningen begränsas till 220 volt inom detta område. I skogsbygden, där antagligen lågspänningströskning kommer att användas, kunde möjligen antagas, att 380 volt erfordras. Emellertid äro motorstorlekarna därstädes tämligen små, så att de å gårdsnäten framförda effekterna mångenstädes torde tillåta användande av den lägre spänningen utan alltför stora merkostnader Det synes därför vara tillräckligt att även där som regel använda 220 volt. Endast om starka skäl för ett frångående av standardspänningen föreligga, bör man höja gårdsspänningen till 380 volt. i P å de flesta ställen inom södra och mellersta Sverige har numera bygdespänningen 20 kV utbildats till standard. Så är även fallet inom vissa delar av Blekinge län. E t t frångående av denna regel är inom länet icke motiverat, för den händelse man ännu har frihet till val av bygdespänning. I den mån den hittills utförda elektrifieringen icke lägger hinder i vägen, böra alltså följande standarddistributionssystem komma till användning inom Blekinge län: i kustbygden 20 000/1 500/220 volt med högspänningströskning, i skogsbygden 20 000/3 000/220 eller 380 volt, med lågspänningströskning. Emellertid hava inom Blekinge län redan kommit till användning ett flertal distributionssystem, vilka avvika från de nyssnämnda. Sålunda har 6 000 volt använts huvudsakligast såsom bygdespänning inom Hemsjö Kraft Aktiebolags sekundärstationsområde vid Karlshamn samt såsom ortsspänning vid ett flertal mindre kraftanläggningar med egen kraftstation. Att denna spänning kommit till användning vid Hemsjöbolagets distribution förklaras ju, såsom redan tidigare framhållits, av att denna distribution påbörjades relativt tidigt, då man ännu icke kommit till insikt om fördelarna med de högre bygdespänningar, som enligt senare erfarenhet visat sig vara mera lämpliga. Att samma spänning kommit till användning vid de mindre privatföretagen torde bero av det av Hemsjöbolaget angivna exemplet. Att 6 000 volts spänningen är för låg såsom bygdespänning och särskilt i nu ifrågavarande trakter — utom möjligen i undantagsfall — för hög såsom ortsspänning är man numera ense om. Då dess användning emellertid fått relativt stor omfattning inom vissa trakter av Blekinge län, torde en ändring i detta avseende icke längre vara möjlig att ernå. Man torde få åtnöja sig med att begränsa detta spänningssystems utbredning så mycket som möjligt. De till 6 000 volts bygdenäten anslutna ortsnäten utfördes av Hemsjöbolaget med 500 volts ortsspänning, sannolikt av likartade skäl, som ovan omtalats beträffande bygdespänningen. Det är numera ådagalagt, att 1 500 volt är en betydligt lämpligare spänning i de trakter, där den nu omtalade distributionen ägt rum. Emellertid torde en övergång till 1500 volt inom de nu ifrågavarande, redan elektrifierade områdena icke längre kunna med rimliga kostnader genomföras. Man torde därför få inom de ortsnät, där 500 volt nu förefinnas, bibehålla denna spänning, men begränsa den så mycket som möjligt. Där 6 000 volts spänningen enligt vad ovan anförts måste användas, bör densamma i fortsättningen vid ny elektrifiering betraktas jämväl som ortsspänning. Bygdenäten böra därför utbildas med centraliserad ledningsföring på så sätt, att vissa huvudsträngar frigöras från all detalj distribution och denna samlas på de mindre viktiga avgreningarna, vilka stjämformigt få utgå från några få såsom kopplings-

stationer utbildade centralpunkter på huvudledningen. Då 6 000 volt användes som ortsspänning kunna i många fall fördelar vinnas genom gårdsspänningen 380 volt. Yid så hög ortsspänning som 6 000 volt böra nämligen tröskmotorerna anslutas till lågspänningsledningarna (lågspänningströskning), och då dessa motorer, åtminstone i kustbygden, äro relativt stora, är det av vikt att o använda en hög gårdsspänning (se Elektrifieringskommitténs meddelande 6). A de hittills utförda gårdsnäten inom de med 6 000 volt elektrifierade delarna av Hemsjöområdet användes emellertid 190 volt, vilken spänning dock utan större svårighet skulle kunna höjas till 220 volt. Ur enhetlighefcssynpunkt skulle därför 220 volts gårdsspänning kunna föredragas. På grund av de ovan åberopade skälen för en hög gårdsspänning förutsattes dock i det följande, att det speciella systemet 6 000/380 volt kommer till användning vid nyelektrifiering. Ytterligare avvikelser från de ovan omtalade standardsystemen förekomma även här och var. Till dessa förhållanden återkommes emellertid har nedan i redogörelsen för de olika distributionsområdenas elektrifiering. Den av f. d. Hemsjöbolaget inom länet verkställda landsbygdselektrifieringen har blivit organiserad enligt det s. k. »Hemsjösystemet», vilket tidigare beskrivits vid flera tillfällen (se t. ex. Elektrifieringskommitténs meddelanden 2 och 7). Det torde därför vara tillräckligt att här endast erinra om, att systemet innebär direkt detalj distribution av energien till de enskilda konsumenterna och av kraftproducenten omhänderhavd skötsel, drift och underhåll av samtliga anläggningsdelar ända fram till konsumenternas gårdar. Vid tillämpandet av detta system bildas visserligen konsumentsammanslutningar (andelsföreningar), men dessas funktion begränsas huvudsakligast till kapitalanskaffningen och träffandet av den allmänna överenskommelsen med Kraftbolaget om villkoren för kraftdistributionen inom området ifråga. Det tekniska distributionssystemet ansluter sig till det administrativa på sådant sätt, att gränserna för bygdestationernas distributionsområden och andelsföreningarnas verksamhetsområden sammanfalla; i regel hava dessa områden hittills hållits relativt små, deras utsträckning i radiell led hade utan olägenhet kunnat med hänsyn till den använda ortsspänningens (vanl. 1 500 volt vid Hem sjöanläggningarna) överföringsförmåga göras större. En ändring för framtiden i detta avseende är att rekommendera. Även vid de mindre distributionsföretagen är den direkta distributionsmetoden använd, ehuru man vid dessa företag underlåtit avsättningsområdets rationella begränsning eller systematiska indelning i distributionsområden. Det är i hög grad önskvärt, att man även i fråga om sistnämnda företag fixerar avsättningsområdenas gränser. Ett förslag härtill har angivits å kartan, bilaga 1, vilken visar, huru hela länet kan uppdelas i lämpliga distributionsområden. Detta förslag utgör givetvis ej den enda lösningen, men torde vara lämpligt att följa i huvudsak, enär detsamma ansluter sig till den nuvarande distributionen. E n redogörelse för de inom resp. områden föreslagna anordningarna lämnas i bilaga 5. För c:a 2 år sedan hava Hemsjöanläggningarna övertagits av Sydsvenska Kraft Aktiebolaget, vilket företag som bekant ursprungligen bildades för de skånska städernas förseende med kraft. Det kommunala intresset har också fortfarande det största inflytandet å bolagets verksamhet. Man kan under sådana omständigheter befara, att bolaget icke är villigt att nedlägga det kapital och det betydande arbete på den ur räntabilitetssynpunkt mindre begärliga landsbygdselektrifieringen, som ett tillämpande av »Hemsjösystemet» vid den framtida nyelektrifieringen skulle fordra. Det kan därför tänkas, att ett överflyttande till

14 konsumenterna av vissa av de funktioner, som inom de hittills elektrifierade områdena påvila kraftproducenten, kommer att visa sig önskligt beträffande de ännu oelektrifierade områdena. Det bör även framhållas, att en sådan förskjutning torde vara motiverad av de oelektrifierade områdenas större gleshet, vilken torde fordra en längre gående variation av anordningarna och dessas bättre anpassning efter inom olika områden förefintliga speciella förhållanden, än vad den centraliserade »Hemsjöorganisationen» torde kunna för rimlig kostnad åstadkomma. Inom de nyssnämnda, hittills oelektrifierade områdena är det därför sannolikt, att det vid statens kraftverk tillämpade organisationssystemet kommer att vara det lämpligaste, och rekommenderas detsamma därför till användning därstädes. Inom de hittills från Hemsjöanläggningarna elektrifierade anläggningarna har, som ovan framhållits, det s. k. »Hemsjösystemet» konsekvent tillämpats och bör också helst där bibehållas. Skulle kraftleverantören icke finna sig böra omhändertaga detaljdistributionen, torde det bliva nödvändigt att inom de redan elektrifierade områdena frångå det s. k. »Hemsjösystemet». Man torde då, såsom beträffande Kristianstads län angivits, vara hänvisad till att antingen organisera ortsdistributionen enligt Vattenfallsstyrelsens system eller ock att anförtro densamma åt s. k. »kraftförvaltningar». Väljes Vattenfallsstyrelsens system, vilket innebär, att alla bygdelinjer utföras av kraftleverantören — i detta fall Sydsvenska Kraft A.-B. — under det att ortsdistributionen omhändertages av lokala företag, bildade av kraftkonsumenterna själva, så bör det tillses, att varje lokalt företag blir tillräckligt stort för att kunna rationellt skötas som en fristående förvaltningsenhet, och det är sannolikt, att man då ofta får ansluta nät från flera bygdestationer till samma lokala distributionsföretag. Därvid bör emellertid tillses, att uppmätningen ordnas så, att i möjligaste mån avgiften blir densamma, som om kraftleveransen utgått från en enda punkt och uppmätts i denna. Skillnaden mellan en dylik tillämpning av Vattenfallsstyrelsens system och en organisation av detaljdistributionen genom s. k. »kraftförvaltningar», skulle, enligt vad Elektrifieringskommittén angivit i sitt yttrande om Kristianstads län, närmast vara den, att vid kraftförvaltningssystemet även vissa bygdelinjer och bygdestationer ägas av det lokala distributionsföretaget, och att detta även omhändertager industriella kraftleveranser. Slutligen må framhållas, att man flerstädes, särskilt vid de mindre företagen, åtnöjt sig med en elektrifiering, som endast omfattar belysningen. I dessa fall bör man inrikta sig på en sådan komplettering av anläggningarna, att den elektriska energien kan användas även till drivkraft. Först därigenom kan full valuta för de gjorda kapitalutläggen erhållas.

Kostnaderna för elektrifiering av Blekinge län. I tabellen, bilaga 2, över de befintliga elektriska anläggningarna inom länet saknas uppgifter om kostnaderna för desamma. Emellertid möjliggöres en uppskattning av anläggningskostnaderna genom de i tabellen upptagna uppgifterna om ledningslängder, transformator- och kraftstationsinstallationer o. dyl. Med hjälp av nämnda data har beräknats, att de hittills å länets elektriska anläggningar nedlagda kostnaderna äro enligt följande: Kraftstationer c:a 80 milj. kr. Landslinjer och större transformatorcentraler » Is » » Bygdenät, ortsnät o. dyl. anläggningar » 4-o > » Summa c:a 13'3 milj. kr.

15 Härav belöpa sig vissa delar emellertid även på distribution av elektrisk energi utanför länets gränser. På länets egen elektrifiering falla i runt tal nedanstående belopp. Kraftstationer Landslinjer och större transformatorcentraler Bygdenät, ortsnät o. dyl. anläggningar

c:a » » Summa c:a

4'o milj. kr. 0*7 > » 4o » » 8"7 milj. kr.

Dessa kostnader motsvara det i verkligheten investerade kapitalet, och hänföra sig alltså till de olika prislägen, som varit rådande under anläggningsperiodens olika skeden. Vill man erhålla en mera tillförlitlig grund för t. ex. jämförelse med kostnader i andra orter, är det lämpligt angiva de till ett visst fixerat prisläge reducerade kostnaderna. E n företagen omräkning giver vid handen, att kostnaderna, hänförda till 1914 års fredsprisläge, utgöra följande: Kraftstationer Landslinjer och större transformatorcentraler Bygdenät, ortsnät etc

c:a » » Summa c:a

3'7 milj. kr. 0*6 » » 3'o » » 7-3 milj. kr.

E n summarisk beräkning av de kostnader, som ytterligare skulle behöva nedläggas på länets elektrifiering enligt det i det föregående omtalade förslaget, har verkställts och har till resultat lämnat följande belopp, som hänföra sig till 1914 års prisläge. Kraftstationer Distribution sanordningar

c:a 2 5 milj. kr. » 4'o > » Summa c:a 6"5 milj. kr.

E n fullständig elektrifiering vid nuvarande kraftbehov (exkl. järnvägarna) av Blekinge län skulle sålunda betinga en sammanlagd kostnad, som vid 1914 års prisläge kan i runt tal uppskattas till c:a 14 milj. kr.

Sammanfattning. I det föregående lämnas en redogörelse för de inom Blekinge län befintliga anläggningarna. Dessas läge har angivits å kartan, bilaga 1, och vissa data lämnats för desamma i tabellen, bilaga 2. Länet har hittills huvudsakligast elektrifierats genom f. d. Hemsjö Kraft Aktiebolag, vilkets anläggningar numera övertagits av Sydsvenska Kraft Aktiebolaget. Denna elektrifiering har skett från kraftstationer i Mörrumsström och Bonnebyån, från vilka energien distribueras över landslinjer för 40 kV och bygdelinjer för 20 eller 6 kV. Även några mindre kraftstationer med nät av mera lokal betydelse finnas, av vilka en del äro sammanknutna med Hemsjönätet. Elektrifieringen av länets landsbygd har hittills begränsats huvudsakligast till kustbygden och de mera tätt bebyggda ådalarna; densamma omfattar för närvarande c:a 19 000 hektar åker eller c:a 30 % av länets hela odlade areal. Det bör framhållas, att c:a 12 000 hektar äro elektrifierade med motordrift, under det

K) att c:a 7 000 hektar endast utnyttja kraften till belysning. Det är att rekommendera, att ledningsnäten även utnyttjas så mycket som möjligt för motordrift, först därigenom kunna de stora kapital, som distributionsanläggningarna representera, bliva räntabla för konsumenterna. Kraftkonsumtionen inom länet utgör för närvarande c:a 20 milj. kWh och c;a 5 500 kW, hänfört till kraftstationerna, men om länet vore fullständigt elektrifierat, skulle motsvarande siffra utgöra (med undantag för järnvägarna) c:a 34 milj. kWh och c:a 9 000 kW. Elektrifieringsgraden är sålunda 58 %. För landsbygden har elektrifieringen ej ens nått sådan omfattning, i det att landsbygdens energikonsumtion är c:a 2'6 milj. kWh, men dess behov vid 100 % elektrifieringsgrad c:a 9-5 milj. kWh. Länets hela kraftbehov om c:a 20 år har approximativt beräknats till c:a 60 milj. kWh och c:a 17 000 kW vid fullständig elektrifiering. Det synes möjligt, att elektrifieringsgraden vid nämnda tidpunkt kan hava stigit till inemot 80 %, så att c:a 50 milj. kWh då skulle kunna konsumeras i form av elektrisk energi. Kraftstationernas sammanlagda belastning skulle då komma att uppgå till c:a 14 000 kW. För landsbygden har totalbehovet vid ifrågavarande tidpunkt beräknats till c:a 15 milj. kWh. Elektrifieringen torde ej heller för landsbygden då hava hunnit bliva fullständig, utan torde konsumtionen av elektrisk energi begränsas till c:a 10 milj. kWh. Ett förslag till planmässig elektrifiering av länet har framlagts, baserat på antagandet om att kraftförsörjningen sker från större kraftstationer över ett över hela länet utsträckt stordistributionsnät, till vilket även eventuellt befintliga smärre kraftstationer anslutas i parellelldrift. Det nu i vissa småstationer använda likströmssystemet bör, då fråga är om bygdedistribution, upphöra. Om valet av distributionssystem från början varit fritt, borde trespänningssystemet 20 000/1 500/220 volt med högspänningströskning hava tillämpats i kustbygden och 20 000/3 000/220 volt med lågspänningströskning hava tillämpats i skogstrakterna. Visserligen har elektrifieringen av kustbygden delvis skett på sådant sätt, men i flera fall hava av en eller annan anledning från de nämnda avvikande spänningar kommit till användning. Till följd av svårigheter att nu vidtaga förändringar häri, torde man i vissa fall vara nödsakad att även för framtiden verkställa nyelektrifiering med andra än de föreslagna standardsystemen. De anordningar, som föreslagits, hava i korthet beskrivits för vart och ett av de till ett 40-tal uppgående distributionsområden, vari länets landsbygd på ett systematiskt sätt uppdelats. Kostnaderna för länets elektrifiering hava endast helt summariskt kunnat beräknas. De nu befintliga anläggningarna representera ett kapitalutlägg av i runt t a ! c:a 13 milj. kr., varav dock endast c:a 9 milj. kr. falla på de delar av anläggningarna, som utnyttjas inom länet. Vid 1914 års prisläge kunna dessa anläggningsdelar anses kosta c:a 7"5 milj. kr. Om en fullständig elektrifiering av länet genomfördes, kan det härför ytterligare erforderliga kapitalet uppskattas till c:a 6'5 milj. kr. vid 1914 års prisläge. Stockholm den 16 februari 1923. Nils Ekivall.

Torsten

Staaf

Bilaga 2.

TABELL över befintliga elektriska anläggningar inom Blekinge län med uppgifter om vissa tekniska data.

1155 23

is 1

^crc

3- S sTcra P

Socken eller landskommun (stad)

Anläggningens namn

Kraftmaskiner

System

9 222 (

—

Trefas 50

6 400

2 500

5 294(

—

Vattenturbin

11—10

Trefas 50

6 600

381 (

3 300

162 (

6 600

c:a 1 000

Angturbin

4 000

—

Karlshamns sekundärstationsområde exkl. Karlshamns stad och Hoby kraft A.-B. 6

Sölvesborgs Sölvesborgs stad sekundärstationsområde 7 7 E o n n e b y Djupafors landsförs. kraftstation

Ronneby stad

Stadens elektricitetsverk

volt

6 400

periodtal

Samman- j Alstrac lagd eff. energ: kV A kWh

Karlshamns Angcentral

Stadens elektricitetsverk

11-5

Karlslnns stad

Karlsh:ns stad

och

2 450

11 G e n e r a t o r e r Strömart Spänning

Brantafors kraftstation Värperyds kraftstation Djupafors sekundärstationsområde 8

_.., , Tjtbyggd fallhöjd

12 438 (

3 600

3 800

6 Sammanlagd eff. hkr

4 570 14-5—15-2 Trefas 50

Kyrkhult

9 Vattenturbin

Hemsjö Övre Sydsvenska kraftstation kraft A.-B. Hemsjö Nedre » kraftstation Hemsjö lokal" distribution

8 Ägare

7 Energien erhålles: 1. Från egen kraftstation av följande t y p och storlek 2. Medelst abonnement från nedanstående företag

Karlshamns Mottager energi från Karlshamns sekundärstation Om300 stad — Likström 2 X 110 formare 320 Ång— » » maskin i reserv Mottager energi från Djupafors sekundärstation Ronneby Om200 Likström 2 x 220 stad formare Diesel120 motor för — » » toppbelastning o.reserv

•

170 (se kol. 179

15 01

110 (se kol. 120

19 [ 12 Sammanlagd irimär transforms orBffekt

500)

—

125)5

;

Klass

Spänning volt

20 Sammani agc SamElektrifierad sekundär transforma- ni an la ge Ärlig areal odlad jord anslut- energitoreffekt Sam- exkl. abon- ning a\ konsum nenternas motorer tion inkl manblott , , lagd egna trans- lampor förlustei imed i, -, . total ]belysning formatorer m. m. liingd km

kWh

(4 800)

—

76 000

k VA 3

Lands-

I 40 000

98 Förbindelse By<?deOrtsGårdsFörbindelse

6 000

—

i 6 000 i 1500, 500) ! 220, 120 J ' 6 000

111 5

1 (se 1 kol. 16

BygdeOrtsGårds-

i 6 000 ! 500 190

1 j

6 BygdeOrtsGårds-

20 000 1500 220

355 Förbindelse

6 000

—

3 000

BygdeOrtsGårds-

20 000 1500 220

—

Orts-

3 000,1 200 1220 < Likström \2 x 110

20 000 1.500, 500 [220 Likström (2 X 220

Gårds-

—

Distributionsledninjrar

kVA

'520)21

15 BygdeOrtsGårds-

har

—

1 Nedtransforrnatorer kundärstationerna.

•

1880 1 436 300

1498 1 201 000

—

2 860

—

—.

1917 1 835 000

2 990

1254 3 975 000

—

10 4

285 20

—

509 000

3 800/

se-

Delvis upptransformering till 40 000 V sker genom primärtransformatorerna i K a r l s h a m n s sekundärstation.

2 775

1140 Upptransformatorer 42 500 V.

- U p p t r a n s f o r m a t o r e r 6 400/' 40 000 V för Hemsjö Nedre.

2 360 67

49 1 c: a 45 J

Anmärkningar

Upptransformering 6 600 V.

6 H ä r i i n g å : Mörserums m. fl. b y a r s A n d . El. Fören.

7 H ä r i i n g å : Sölvesborgs E l . Bel. A.-B., Solve And. El. F ö r e n . , S l o t t e t s And. El. F ö r e n . , Hälleviks And. El. Fören., L i s t e r l a n d e t s And. El. F ö r e n . , N o g e r s u n d s And. El. Fören.

8 H ä r i i n g å : Grönadals m. fl. b y a r s A n d . El. Fören., Järn- i j ö s l ä t t s And. El. F ö r e n .

till

20 1 1

5 G

14 BräkneHoby

Ekfors kraftstation

Karlskrona Mottager energi från Djup af ors sekundärstation Om- j stad 1000 — Likström 2 x 220 | form are DieselTrefas 50 3 300 670 motor för Likström 2 x 220 toppbe600 9 lastning o. reserv [Mottager energi fr in Karlsh amns sekundärstation Hoby <Vatten6 000 4 - 3 - 3 1 Trefas 50 125 kraft A.-B. { turbin

15 Asarum

Mariebergs kraftstation

X. S t a r t ling

5-0

6 000

400 OO

5-2

4 000

150 00

15 4

1 050 00

600 25 14

18 Strömma BomullsspinneriA.-B. B. Santesson

17 Nötabråne kraftstation Strömma

Likström

2 x 220

12 00

13 KarlsStadens elekkrona stad tricitetsverk

550 s e kol. lj 315 | 440

120 001

250 00]

Jannebergs kraftstation

Ronneby Karlsnäs kraftlandsförs. station

Kockums Järnverk

„

Kallinge kraftstation

Kockums Järnverk

Kockums Emalj verk

Kockums Järnverk

22 Listerby

Listerby kvarn

/Mottagei energi från Djupafors sekundärstation 5 000 283 5-5—5 Trefas 50

iVattenl turbin

| Trefas50

700 20

23 J ä m s h ö g

24 Gammelstorp

25 Mörrum

Olofströms kraftstation

Skerpiuge

26 Ringamåla Suskull 27

Asarum

Bergtors

28 Öljehult

9-8

l Lik{ ström Trefas 50

) Ang[ maskin

500 Vattenturbin

10-5

Listerbyortens fören. för el. energi Sv. stålVattenpressnings turbin A.-B. Olof- Oljemot. ström

7'5

185—19

•

5 000 2 x 220 5 000

155 0C

5 000

701 0(

3 211 0( 25 0(

1 100 0(

» —

930 0C 180 400 \ 1425 0C 158

88 Kraftst ationen samt större delen av distributi onsnätet beläget i Näsums elektr. kraft Kristianstads län (se nr 120 i Ki . län) A.-B. John Vatten15 Ledningsnätet uppgått i Näsums Elektriska Bengtsson turbin Kraft A.-B:s led mngsnät Karlshamns Yllef. A.-B A.-B. Svenska Metallverken

3 Trefas 50

160 |

150 0

30"

5 Likström

28 0

Belganets kraft A.-B.

3-6

Trefas 5C1

c:a5(

21 12

Orts-

3 000 [220

5 708 3 577 000

Gårds-

/Likström )600 (2 X 220

BygdeOrtsGårds-

6 000 500 380, 220

36 6

312 30

— 125

20 9

11 OrtsGårds-

6 000 380

13 20

Förbindelse

4 000

4 Gårds-

/380, 190 ILikstr.llO 2 X 220 1.

Gårds-

600 15

—

Förbin5 000 delse och bygde-

115 600

250 000

2 735

365 600 400 000

—

950 000

—

1250000)

—

450 400 12

—

12 000

—

695 000 3 211 000

3 906 000 590

350 Gårds-

380,220,190

5 BygdeOrtsGårds-

20 000 1500 220

5 8

50 20

100 OrtsGårds-

3 000 380, 220

29 39

40 000 659 1100 000

OrtsGårds-

6 000 380

c: a 75

—

Gårds-

—

10 OrtsGårds-

6 000 380

— 6

15 000 25 000

12 000

150 000

28 000

—

ia c: a 5 000

312 För spårvägsdrift. Fr. o. m. 1920 levereras överskottsenergien till Hemsjö Kraft A.-B. 11 För nedtransformering avi energien från Nötabråne. 12 Upptransformering till 6 000 V för leverans av överskottsenergien till Hemsjö Kraft A.-B. 18 Överskottsleveraus till Hemsjö Kraft A.-B. Kraftstationen sedermera utbyggd för 160 hkr och trefas växelström för samarbete med Hemsjö Kraft A.-B. lo Nedtransformator 6 000/ 5 000 V från Hemsjö. Beräknad förbrukning. 17 Bergfors kraftstation utbyggd för 280 hkr, därav 250 för direkt drift. 10

29 Barkaryd ochEringS' boda

30 Hjortsberga

31 Tvinj

34 Nättraby

Fagerfors Kraftstationen belägen i Kronobergs län (se n r 40 i Kronob. län) Gjuteri & Mek. Verkstad 18 6 c:a 10C 1500 Trefas 50 9 Hj. Gustafsj Djurtorp 601 500 Likström son 85 » 60 00 601 100 ÅngAlnaryds kvarn Emil Petmaskin tersson v. 10 oc 16 220 3-3 16 S. E. Brun- Vatten- ' Yabrofallet turbin ber s: 8 Ångmaskin » 6 0C 16 2 x 220 7-3 Bergs m. fl. Vattenbyars belys- turbin ningsfören. Marielund

35 36

S. Hell erström

25 Nättraby

5 00

» 100 oc

5 0(

4 0(

6 0(

Läderfabr. Rödeby

R ödebyholm

37 ! Angerum

Bubbetorp

38 Lyckeåborg

A. Danielsson G. Bergströms sterbhus Lyckeåborgs Spikfabr. (L.L.Libero-;

2 x 220 110 2 x 220

4-4-

15 088

23 19

—

33 » 60 000

—

23 » 10 000

2 x 220

—

15 »»

6 000

—

21 »

5 000

—

35 » 100 000

—

5 000

2 x 220 110 2 x 220

—

4 000

—

10 »

6 000

17 IBygde(Orts(Gårds-

10 000 1500 380, 220

40 2 20

120 c:a 40 000

(Orts(Gårds-

1500 220

1-5 1-5

(Gårds-

—

2 x 220

—

•

—

8 »

16 493 20 064 900 6 692

18 658

18 Häri ingå: S takholms m fl. byars And. El. Fören.

TECKENFÖRKLARING:* Vattenkraftstation större ån 5.000 kVA.

Vattenkraftstation mellan 200 och 9.000 kVA.

Vattenkraftstation mindre ån 200 kVA.

Varmekraftstation stOrre ån 5.000 kV A . '

Varmekraftstation mellan 200 och 5.000 kV A.

Varmekraftstation mindre ån 200 kV A.

Transformatorcentral ansluten till stamlinje.

Transformatorcentral ansluten till landslinje.

-! i

ELEKTRISKA ANLÄGGNINGAR INOM BLEKINGE LÄN S A M M A N S T Ä L L D AV

Bugdetransformatorstation.

Ortstransformatorstation.

Stamlinje.

Landelinje.

Bufldelinje.

KUNGL. ELEKTRIFIERINGSKOMMITTÉN Ortslinje.

år 1923. SKALA 1:200 000 .i

9 l

O i.

6råns för distributionsområde.

Nummer å elektriska anläggningar enliflt tabellen bilaga 2.

Nummer å föreslagna distributionsområden enligt bilaga 5.

KARTA OVER DE ELEKTRIFIERADE OMRÅDENAS UTSTRÄCKNING OCH ÅKERAREALENS FÖRD E L N I N G I N O M B L E K I N G E LÄN UPPRÄTTAD ÅR 1923 AV KUNGL.

ELEKTRIFIERINGSKOMMITTÉN

M E D F I L . DR. J. A N R I C K S . K A R T A Ö V E R SVERIGES ÅKERAREAL» SÅSOM UNDERLAG

BETECKNINGAR:

1 kvkm åker

elektrifierat omride

SKALA 1 :1 000 000 10

70krn.

25 Bilaga 4.

Tabell över kraftbehovet inom de särskilda landskommunerna i Blekinge län.

1 and

min- större hant- småverk 0. induodlad dre än än stri 3 har 3 h a r jord-

Årlig energiförbrukning (inkl. förluster) för närvarande vid fullständig Sannolikt elektrifiering energibehov hushåll, stor- hantverk, år 1940 storjordbruk induindustri summa stri och små-

st.

har

st.

st,

kWh

— — — — — —

vvnrai

Are al Härad, socknar och landskommuner

Antal invånare

brukningsdelar

Anslutnings värde hushåll,

bruk

industri

Östra härad. fcristianopels s:n... förnamns » ... Sturko » ... Tjurkö >» ... Kamdala » ... ämjö » ... /ösen » ... Lugerums » ... tödeby » ...

2 788 9 039 2 927 6115 2144 1867 846 599 2 770 8116 8 672 2 507 2 222 3 705 4 882 11364 3 947 12 596

2 729 1480 444 98 2 634 2 106 1151 1815 2167

137 211 161 44 215 163 75 207 288

214 159 53 10 144 202 76 166 208

690 480 310 110 715 585 385 880 675

150 100 90 20 55 75 130 205 185

Medelstads härad. Pridlevstads socken Sillhövda » fättraby » lasslö o. Aspö s:n Åsterby socken... 'örkärla » [jortsberga » Idestads » 'vings » Iringsboda » tonneby landskom. lackaryds socken .

2 840 2 363 2 433 2 329 2 406 764 1173 1001 3 219 2 362 9 460 2 429

10 293 9143 4 308 1654 4178 2 992 6 431 3 293 14 005 11464 18185 10 308

2 513 1467 1389 220 1475 898 1095 924 2 216 1657 3 813 1595

153 154 71 168 52 27 32 28 146 147 201 206

198 160 52 13 106 44 74 51 212 173 285 186

615 410 485 290 465 235 305 260 680 450 1680 430

55 65 160 40 150 35 100

Bräkne härad. Jräkne-Hoby s:n... )l,jehults » ... lällaryds » ... Lryds » .. tsrums » ... tLngamåla » ...

5 394 1546 3 085 2 561 8 992 1851

17 285 6 929 7 430 8 583 12149 12149

3 601 914 1355 1272 3 289 1158

385 133 86 189 274 165

256 102 121 98 265 126

1140 265 580 495 1620 320

440 145 160 125 290 185

— — — —

Listers härad. [örrums socken llleholms » ämshögs » [yrkhults » rammalstorps » 'sane » [j ällby » ölvesborgsländsk.

4 345 6 681 721 411 5 589 18 674 4 886 20 729 2 366 5 936 1161 2 391 5 521 7 561 739 1386

2 460 340 3 230 2 671 1919 1280 3 547 668

265 12 376 476 153 68 83 28

162 12 255 279 138 66 216 52

820 95 985 835 520 320 1165 175

345 25 340 290 130 185 95 55

— —

106 159 286 933 61590

5 579

4 934 20 470

4 995

Summa täderna ärnväaarna

...

....

...

—

180 90 150 150

250 100

—

270 000 200 000 180 000 60 000 210 000 195 000 205 000 460 000 305 000

— — — — — —

400 000 100 000

—

270 000 200 000 180 000 60 000 210 000 195 000 605 000 560 000 305 000

420 000 320 000 300 000 100 000 340 000 320 000 960 000 890 000 460 000

— —

190 000 390 000 190 000 — 165 000 300 000 165 000 — 100 000 350 000 640 000 100 250 000 155 000 250 000 — 155 000 — 285 000 • 380 000 — 285 000 — 85 000 140 000 — 85 000 — 150 000 230 000 — 150 000 — 70 000 100 000 — 70 000 — 300 000 470 000 — 300 000 — 185 000 300000 — 185 000 — 2 025 700 000 8 650 000 9 350 000 11 200 000 265 000 390 000 — 265 000 —

—

200 50

— — — —

890 000 585 000 585 000 — 175 000 280 000 175 000 — 315 000 315 000 500 000 — 270 000 270 000 420 000 — 755 000 2 150 000 2 905 000 3 900 000 200 000 200 000 340 000 — 760 000 470 000 470 000 — 40 000 40 000 80 000 490 000 1 000 000 1 490 000 2 400 000 100 000 500 000 940 000 400 000 190 000 190 000 320 000 — 280 000 280 000 530 000 — 350 000 1 600 000 350 000 — 95 000 140 000 95 000 —

3 550 9 500 000 12 500 000 22 000 000 32 000 000 20 000 000 9 000 000 Tot al summa 61 000 000

1155 23

26 Bilaga 5. Redogörelse för de tekniska anordningar, vilka föreslås inom de särskilda distributionsområdena inom Blekinge län i och för främjandet av den fortsatta landsbygdselektrifieringen. 1) Sölvesborgs selcundärstationsområde. Detta område _ är förut delvis elektrifierat med 20 000/1 500/220 volt. Detta system bör även i fortsättningen bibehållas, varvid ytterligare två bygdestationer bliva erforderliga. 2) Näsums Kraft Aktiebolags område. Området är elektrifierat från Näsums Kraft Aktiebolag i Kristianstads län vilket företag utsträckt ett distributionsnät för 6 000/380 volt över så gott som hela nu ifrågavarande område. Ehuru ett annat distributionssystem, enligt vad ovan anförts, varit lämpligare, nödvändiggör den nuvarande elektrifieringens omfattning bibehållandet av systemet 6 000/380 volt. 3) Olofströms distributionsområde. Området är elektrifierat från Svenska Stålpressnings Aktiebolaget Olofströms kraftstation. Det använda distributionssystemet är 3 000/380 och 220 volt, vilket bör bibehållas även vid den fortsatta elektrifieringen. Distributören bör dock undersöka, huruvida icke 220 volt vore en tillräcklig gårdsspänning inom hela området. 4) KyrTchults distributionsområde. Detta område är hittills oelektrifierat. Det genomkorsas av f. d. Hemsjö Kraft Aktiebolags 40 000 volts ledning till Almhult i Kronobergs län. Numera anses 40 000 volt icke vara en för hög spänning att användas som bygdespänning. Området kan därför lämpligen elektrifieras genom en till nämnda ledning direkt ansluten bygdestation vid Kyrkhult. Ortsdistributionen bör ske med 3 000/220 volt. 5) Hemsjö distributionsområde. Av detta område äro endast de närmaste omgivningarna kring Hemsjö kraftstationer elektrifierade. Ortsdistributionen bör utgå från Hemsjö Övre kraftstation och ske medelst 3 000/220 volt. 6) Bingamåla distributionsområde. Området är hittills oelektrifierat. Med hänsyn till de delar av Kronobergs län, som gränsa till nu ifrågavarande del av Blekinge län, är det lämpligt att förlägga bygdestationen ungefär i skärningspunkten mellan länsgränsen och Mieån. Det förefaller bliva lämpligt framdraga en ledning för 40 kV från Hemsjö i nordostlig riktning till de sydostliga delarna av Kronobergs län, vilken ledning även bör åstadkomma samarbete med det här nedan omtalade Fagerforsnätet. Denna ledning kan även tjänstgöra som bygdeledning, och bör nu ifrågavarande områdes bygdestation därför anslutas till densamma. Ortsdistributionen bör ske med 3 000/220 volt. 7) Oljéhults distributionsområde. Inom detta område har Belganets Kraft Aktiebolag utbyggt ett mindre distributionsnät för 6 000/380 volt. Då detta nät har en relativt liten omfattning (3 orts-

27 stationer), och då vidare icke 6 000 volt i dessa trakter är en lämplig ortsspänning, föreslås vid den fortsatta elektrifieringen en förändring till 3 000 volt för hela systemet. Som gårdsspänning bör 220, möjligen 380 volt användas. 8) Mö)-rums distributionsområde. Detta område är redan elektrifierat med 6 000/500/190 volt från det från Karlshamn utgående 6 000 volts nätet. Enligt de här ovan anförda principerna bör ledningsföringen centraliseras och 500 volts spänningen icke vidare användas, utan bör transformeringen vid nyelektrifiering i stället ske direkt till 380 volt. 9) Mariebergs distributionsområde. Området är redan till stor del elektrifierat från Mariebergs kraftstation medelst 6 000/380 volt. Till följd av den hittills utförda elektrifieringens omfattning måste detta system bibehållas. 10) Karlshamns distributionsområde. Detta område är liksom nr 8) elektrifierat med 6 000/500/190 volt. Beträffande den fortsatta elektrifieringen gäller vad ovan sagts beträffande område nr 8): 11) Hällar yds distributionsområde. E n mindre del av området är förut elektrifierad med 6 000/500/190 volt. Ortsdistributionen är ansluten till en ledning för 6 000 volt från Karlshamn till Hoby Kraft Aktiebolags station vid Ekfors, vilken ledning är inemot 20 km lång. Ledningens längd samt dess betydelse för samarbetet med nyssnämnda kraftanläggning hade motiverat en högre spänning. E n omändring till 20 kV bör därför tagas i övervägande. Om en sådan ändring kan genomföras, bör området elektrifieras från en bygdestation, ansluten till den planerade 20 kV linjen, varvid ortsspänningen bör väljas till 1 500 volt. För den händelse den nämnda omändringen icke kan genomföras, måste 6 000 volt fortfarande användas för ortsdistributionen, varvid ledningsnätet bör erhålla centraliserad ledningsföring och mätningsstation anordnas i Hällaryd. I detta fall bör direkt transformation till 380 volt föredragas. 12) Aryds distributionsområde. Om detta område gäller vad ovan anförts beträffande område nr 11). 13) Hoby distributionsområde. E t t relativt vidsträckt distributionsnät för 6 000 volt har utdragits från den förut omtalade kraftstationen vid Ekfors. Nätets nuvarande utsträckning motiverar 6 000 volts spänningens användande även för den fortsatta elektrifieringen. Som sekundärspänning har hittills använts såväl 500 som 380 och 220 volt, av vilka 380 volt torde för framtiden vara den lämpligaste. 14) Fagerfors distributionsområde. Området är redan elektrifierat från ett tämligen vidsträckt distributionsnät, utgående från Fagerfors kraftstation inom Kronobergs län. Distributionsspänningen är 10 000 volt och gårdsspänningen 380 volt. Detta system måste även i fortsättningen bibehållas på grund av dess hittillsvarande utsträckning.

28 15) Bonneby västra distributionsområde. Inom detta område har någon bygdedistribution redan företagits från Kockums Järnverks kraftstation vid Kockums Emaljverk medelst ett distributionsnät för 5 000 volt. Denna spänning måste bibehållas, men bör med hänsyn till sin onormala karaktär begränsas inom så snäva gränser som möjligt. Som gårdsspänning har hittills använts 380, 220 och 190 volt, utav vilka 220 volt för framtiden torde bliva tillräckligt och därför begagnas såsom enda gårdsspänning. 16) Bonneby stads distributionsområde. Inom området har verkställts distribution med 20 000/1500/220 volt, vilket system bör bibehållas. 17) Bredåhra distributionsområde. Området är delvis elektrifierat med 20 000/1 500/220 volt, vilket system bör bibehållas. 18) Kallinge distributionsområde. Om detta område, som delvis elektrifierats från Kockums Järnverks kraftstation vid Kallinge, gäller vad ovan anförts beträffande område nr 15). 19) Karlsnäs distributionsområde. Inom detta område har bygdeelektrifiering ägt rum från Kockums Järnverks kraftstation vid Karlsnäs. I övrigt gäller beträffande detta område, vad ovan anförts angående område nr 15). 20) Tvings distributionsområde. Området är hittills oelektrifierat med undantag för treiine likströmsanläggningar. Likströmsdistributionen bör givetvis icke fortsättas. För framtiden är 3 000/220 volt ett lämpligt system. 21) Johannishus distributionsområde. Området är i ringa utsträckning elektrifierat från Djurtorps kraftstation med 1 500/220 volt, likväl föreslås för framtiden det mera lämpliga systemet 3 000/220 volt. 22) Listerby distributionsområde. Inom detta område har elektrifiering utförts inom den nordostliga delen av Hemsjö Kraft Aktiebolag samt i övrigt av Listerby kvarn. I båda fallen har 20 000/1 500/220 volt använts, vilket system bör bibehållas även i framtiden. De båda distributionerna böra helst sammanslås till ett företag. 23) Förkärla distributionsområde. Detta område är delvis elektrifierat från f. cl. Hemsjö Kraft Aktiebolag med 20 000/1 500/220 volt, som i framtiden bör bibehållas. 24) Fridlevstads distributionsområde. Området är hittills oelektrifierat. I framtiden vändas.

bör 20 000/1 500/220 volt an-

29 25) Nättraby distributionsområde. Inom detta område gäller vad ovan anförts beträffande område nr 23). 26) Båråkra distributionsområde. Inom detta område gäller vad ovan anförts om område nr 23). 27) Bödeby distributionsområde. Området är delvis elektrifierat från en likströmsanläggning, vars distribution ( ej längre bör fortsättas utan omändras till 1 500/220 volt växelström och anslutas till en planerad 20 000 volts ledning från Karlskrona. 28) Lyckeby distributionsområde. Inom detta område gäller vad ovan anförts beträffande område nr 23). 29) Karlskrona stads distributionsområde. Inom detta område användes 3 000/220 volt. Detta system bör även i framtiden bibehållas. Staden är ansluten till f. cl. Hemsjö Kraft Aktiebolags ledning från Djupafors, vilken ledning hittills drivits med 20 kV, ehuru densamma är utförd för 40 kV. I en framtid torde spänningen komma att höjas till 40 kV, varför en sekundärstation för 40/20 kV anordnas i Karlskrona för matning av ett därifrån utgående planerat bygdenät för 20 kV. 30) Bamdala distributionsområde. Om detta område gäller vad ovan anförts beträffande område nr 23). 31) Jemjö distributionsområde. Om detta område gäller vad ovan anförts beträffande område nr 23). 32) Sillhövda distributionsområde. Detta område är hittills oelektrifierat. För framtiden föreslås systemet 20 000/ 3 000/220 volt. 33) Spjutsbygds distributionsområde. Om detta område gäller vad ovan anförts beträffande område nr 32). 34) Norra Augerums distributionsområde. Om detta område gäller vad ovan anförts beträffande område nr 32). 35) Kristianopels distributionsområde. Om detta område gäller vad ovan anförts beträffande område nr 32). 36) Torhamns distributionsområde. Om detta område gäller vad ovan anförts beträffande område nr 32). 37) Aspö och Hasslö distributionsområden och 38) Sturkö och Tjurkö distributionsområden. Dessa områden omfatta skärgården i länets östligaste del, cl. v. s. utanför Karlskrona. Intill Tjurkön befinner sig Kungsholmsfort, till vilket kraft behöver framdragas med relativt stora effektbelopp. Driftsäkerheten på denna överföring

30 är synnerligen viktig, varför reserv torde behöva anordnas. Då utläggandet av en 20 000 volts kabel från fastlandet till öarna naturligtvis, särskilt av kostnadsskäl, bör undvikas, och då 3000 volt från å fastlandet anordnad bygdestation icke torde vara tillräckligt för kraftbeloppets framförande till fortet, torde man i detta speciella fall böra tillgripa en högre spänning, nämligen 6 000 volt. Det föreslås, att tvenne bygdestationer för 20 000/6 000 volt anordnas å fastlandet, en för vardera av nu ifrågavarande skärgårdsområden. Från dessa stationer anordnas med kabel över farlederna och i övrigt med luftledning (eventuellt hela vägen kabel) en 6 000 volts ledning, vilken passerar samtliga öar samt förbinder de båda stationerna med varandra. Härigenom erhålles den för fortet erforderliga reserven, vilken ytterligare kan förbättras, om man i Karlskrona transformerar från 3 00O till 6 000 volt samt utlägger en 6 000 volts kabel från Karlskrona till fortet. Öarnas jordbruk svnes icke hava stor omfattning, men däremot är befolkningen här mycket talrik öch består till stor del av fiskare och stenhuggare. Till följd härav torde motorkraften komma att å landsbygden spela en underordnad roll i jämförelse med belysningen, varför 220 volt borde vara den lämpligaste gårdsspänningen.

31 Förteckning över av Elektrifieringskommittén hittills publicerade meddelanden. Löpande nr

Serie nr

1 C: I

Redogörelse för en studieresa till Danmark.

2 A: I

Utredning angående de allmänna förutsättningarna i avseende på krafttillgångar, kraftbehov och kraftöverföring för elektrifiering av kraftdistriktet »Sydsvenska—Hemsjö» samt angående

2 B: I

Den hittillsvarande elektrifieringen av Malmöhus läns landsbygd och de åtgärder, som böra vidtagas för befrämjande av elektrifieringens utveckling.

3 C: II

Utredning angående lämpligheten av 380/220 volt för landsbygdsdistribution.

4 C: III

Utredning beträffande en generell metod för beräkning av distributionsnät för landsbygdsdistribution.

5 C: IV

Utredning beträffande en generell metod för beräkning av energi- och effektbehov vid landsbygdselektrifiering.

6 C: V

Utredning angående lämpliga distributionssystem för landsbygdselektrifiering.

8 A: II

Utredning angående de allmänna förutsättningarna med avseende å krafttillgångar, kraftbehov och kraftöverföring för elektrifiering av Sveriges olika kraftdistrikt.

10 B: IV

Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Gävleborgs län.

11 B: V

Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Blekinge län.

12 B: VI

Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Kopparbergs län.

13 B: VII

Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Västmanlands län.

14 B: VIII

Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Värmlands län.

15 B: IX

Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom J ä m t l a n d s län.

18 B: XII

Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Gotlands län.

21 C: VI

Kort redogörelse för Elektrifieringskommitténs verksamhet samt förslag till organisation av statens verksamhet beträffande landets elektrifiering.

N a m n

Statens offentliga utredningar 1924 Systematisk

förteckning

(Siffrorna inom klämmer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.)

Allmän lagstiftning.

Statsförfattning.

Rättskipniug.

Fångvård.

Vattenväsen.

Skogsbruk.

Industri.

Allmän statsförvaltning.

Kommunalförvaltning

Statens och kommunernas niiaiisväsen.

Bergsbruk.

Handel ocli sjöfart.

Kommunikationsväsen. Utredning rörande ny vattenväg mellan Vänern jämte bihang.

Östersjön

Politi.

Bank-, kredit- och penuingvnsen.

Socialpolitik.

Försäkringsväsen.

llälso- och sjukvård.

Kyrkoväsen. Undervisningsväsen. Andlig odling i övrjsgt Supplement nr 2 till Svcrges familjenamn 1920. Betänkande angående det fria och frivilliga folk bildningsarbetet. [5] Betänkande och förslag angående läroverks- i ich lam.lsbibliotek. 7

Allmänt näringsväsen. K. Elektrifieringskommitténs meddelanden. 11. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Blekinge län. [101 12. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Kopparbergs län. [3 13. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Västmanlands län. [8; 14. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Värmlands län. [9] 15. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Jämtlands län. [11] l«. Ang. elektrifiering av landsGotlands län. 12 Fast egendom. Jordbruk med binäringar. Pet svenska lantbrukets produktionskostnader. 2. Bokföringsåren 1920—1021 och 1921-1922. [2]

1 öisvarsviisen.

Utrikes ärenden. Internationell r ä t t . Angående ordnandet av statens kommersiella informatioms verksamhet, [il

Stockholm, K. L. B e c k m a n s B o k t r . , 1924. 1155 23