SOU 1924:11

Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Jämtlands län.

Typ: SOU
Källa: urn.kb.se

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

S T A T E N S O F F E N T L I G A U T B E D N I N G A E 1 9 2 4 : 11 JOBDBBUKSDEPARTBMEKTBT

KUNGL. ELEKTRIFIERINGSKOMMITTÉNS MEDDELANDEN. 15

UTREDNING BETRÄFFANDE

PLANMÄSSIG ELEKTRIFIERING AV LANDSBYGDEN INOM JÄMTLANDS LÄN

S T O C K H O L M 19 2 4

Statens offentliga utredningar 1924 Kronologisk

1. Angående ordnandet av statens kommersiella informationsverksamhet. Promemoria, avgiven av chefen för utrikesdepartementets speciella handelsavdelning. Marcus. 28 s. U. 2. Det svenska lantbrukets produktionskostnader. 2. Bokföringsåren 1920—1921 och 1921—1922. Av L. Nanneson. Meddelande från Kungl. Lantbruksstyrelsen nr 247 (nr 6 1923). Svanbäck. (G), 107 s. Jo. 3. Kungl. Elektrifieringskommitténs meddelanden. 12. Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Kopparbergs län. Beckman. 47 s. 3 kart. Jo. 4. Supplement nr 2 till Sverges familjenamn 1920. Stat. Repr.-anst. 10 s. Ju; 5. Betänkande med utredning och förslag angående det fria och frivilliga folkbildningsarbetet. Eklund, vij, 208 s. E. O. Utredning rörande ny vattenväg mellan Östersjön och Vänern, Göta kanal, jämte bihang, innefattande preliminär utredning rörande vattenväg mellan Hjälmaren

f 8 r t e c k n i n ar

och Vänern, Svea kanal. Meddelanden från Kungl. Kanal kommissionen. Nr 4. Haeggström. 173 s. 3 kart. K 7. Betänkande och förslag angående läroverks- och lands bibliotek. Uppsala, Almqvist & Wiksell. xj, 511 s. K 8. Kungl. Elektrifioringskommitténs meddelanden. 13. Ut redning beträffande planmässig elektrifiering av lands bygden inom Västmanlands län. Beckman. 3ö s. 2 kart Jo. 9. Kungl. Elektrifieringskommitténs meddelanden. 14. Ut redning beträffande planmässig elektrifiering av lands bygden inom Värmlands län. Beckman. 52 s. 2 kart. Jo 10. Kungl. Elektrifieringskommitténs meddelanden. 11. Ut redning beträffande planmässig elektrifiering av lands bygden inom Blekinge län. Beckman. 32 sid. 2 kart. Jo 11. Kungl. Elektrifieringskommitténs meddelanden. 15. Ut redning beträffande planmässig elektrifiering av lands bygden inom Jämtlands län. Beckman. 32 sid. 4 kart. Jo 12. Kungl. Elektrifieringskommitténs meddelanden. 18. Ut redning beträffande planmässig elektrifiering av lands bygden inom Gotlands län. Beckman. 18 sid. : karta. So-

Anm. Om särskild tryckort ej angives, är tryckorten Stockholm. Bokstäverna med fetstil utgöra begynnelsebokstäverna till det departement, under vilket utredningen avgivits, t. ex. E. = ecklesiastikdepartementet, Jo. = jordbruksdepartementet. Enligt kungörelsen den 3 febr. 1922 ang. statens offentliga utredningars yttre anordning (nr 98) utgivas utredningarna i omslag med enhetlig färg för varje departement.

S T A T E N S O F F E N T L I G A U T R E D N I N G A R 1 9 2 4 : 11 JORDBRUKSDEPARTEMENTET

KUNGL. ELEKTRIFIERINGSKOMMITTÉNS MEDDELANDEN. 15

UTREDNING BETRÄFFANDE

PLANMÄSSIG ELEKTRIFIERING AV LANDSBYGDEN INOM JÄMTLANDS LÄN S E R I E N B: IX

STOCKHOLM 1924 K. L. BECKMANS BOKTRYCKERI [1276 23]

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Sid.

Inledning 5 Beskrivning över de nuvarande elektriska anläggningarna i J ä m t l a n d s län 5 Vattenkrafttillgångarna inom J ä m t l a n d s län 9 Energi- och effektbehov 9 Förslag till planmässig elektrifiering av J ä m t l a n d s län 11 Kraftkällor 11 Ortsdistributionen 11 K o s t n a d e r n a för elektrifiering av J ä m t l a n d s län 12 Sammanfattning 13

FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR. K a r t a över befintliga och projekterade elektriska anläggningar inom Jämtlands län 1 bilaga 1 Tabell över befintliga elektriska anläggningar inom Jämtlands län med uppgifter om vissa tekniska data » 2 K a r t a över de elektrifierade områdenas utsträckning och åkerarealens fördelning inom Jämtlands län » 3 Tabell över anslutnings- och konsumtionsförhållanden inom länets olika landskommuner » 4 Redogörelse för de tekniska anordningar, vilka föreslås inom de särskilda distributionsområdena inom Jämtlands län i och för främjandet av den fortsatta landsbygdselektrifieringen » 5

1¶Inhäftad efter bilaga 2.

5¶Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Jämtlands län. Inledning. Jämtlands betydande skogstillgångar hava föranlett anläggandet av ett flertal industrier för tillgodogörandet av skogsprodukter. Från dessa anläggningar, av vilka en del under senare år blivit elektrifierade, hava vissa delar av den jämtländska landsbygden försetts med kraft. Emellertid har Jämtlands landsbygd i huvudsak för anskaffande av elektrisk energi hänvisats till utbyggande av egna kraftkällor. På sådant sätt har uppstått ett stort antal elektriska anläggningar inom länet. En ingående kännedom om dessa är en nödvändig förutsättning för en utredning om, huru länets landsbygdselektrifiering skall ordnas på ett planmässigt sätt. Här nedan lämnas därför i första hand beskrivning över befintliga elektriska anläggningar inom länet.

Beskrivning över de nuvarande elektriska anläggningarna i Jämtlands län. Genom överenskommelse med Jämtlands Läns Elektricitetsförening hava för Elektrifieringskommitténs räkning uppgifter om de befintliga elektriska anläggningarna anskaffats av Mellersta och Norra Sveriges Ångpanneförenings ingenjör von Eggers. I tabellen, bilaga 2, hava vissa data för dessa anläggningar sammanställts. Samtliga kraftstationer och högspänningsledningar angivas å kartan, bilaga 1. Inom Jämtlands län är det Statens Vattenfallsverk tillhöriga vattenfallet vid Stadsforsen beläget, vilket efter utbyggnad är avsett att bilda utgångspunkten för den s. k. »norra stamlinjen». Tillsvidare är fallet utbyggt endast med en mindre provisorisk station och från densamma är utdraget ett ortsnät av mera lokal betydelse. Bland de industriella kraftanläggningarna är Hissmofors A.-B:s den största, vad den elektriska installationen beträffar. Från det nämnda bolagets kraftstation distribueras kraft till landsbygden norr och öster om Storsjön samt till Östersunds stad, som är delägare i kraftstationen. Av övriga större industriella anläggningar för skogsprodukternas tillvaratagande må nämnas Högbroforsens Industri A.-B., Aggfors A.-B., Järpens Bruk, Ulriksfors Sulfitfabrik, vilket senare erhåller kraft från A.-B. Per Holms Elektricitetsverk. Även industrier av annat slag äro representerade inom länet, t. ex. Näldens Ullspinneri A.-B., Vaplans Mek. Verkstad och Handöls Nya Täljstens & Vattenkrafts A.-B. Som förut antytts, har landsbygden i stor utsträckning elektrifierats från egna kraftstationer, från vilka ortsnät utdragits över den omgivande trakten. Bland anläggningar av detta slag må nämnas Hackas—Näs Elektriska A.-B. öster om Storsjön, Hallens Kraft A.-B. väster om Storsjön, Bergs Tingslags Elektriska A.-B. söder om nämnda sjö, Ragunda Elektriska A.-B. vid Indalsälven i länets östra del samt Härjeåns Kraft A.-B. i Härjedalen.

6¶De inom Jämtlands län befintliga kraftstationerna fördela sig på olika grupper såsom nedanstående tabell visar:

Slag av anläggning

Strömart

Växelström .

Drivkraft

Vatten Värme Summa

Kraftstationer, som i Kraftstationer, som viteslutande eller till uteslutande eller till väsentlig del äro väsentlig del äro dispodisponerade för stor- 1 nerade för landsbygindustrien och : dens borgerliga behov städerna och småindustri

Samtliga kraftstationer

Installerad generatoreffekt

Antal

Installerad generatoreffekt

st.

kVA

st.

kVA

14 000 550

4 350

50 1

188Ö0 550

14 550

4 350

18 900

700¶Antal

Installerad n generator- i effekt

st.

kVA

13 1 14

Antal

1¶Likström

Vatten Värme

—

Summa

700¶Summa

14 650

4 950

19 600

Som av tabellen framgår, finnas i länets kraftstationer installerade c:a 20 000 kVA. Av dessa disponeras i runt tal 7 000 kVA för landsbygdens förseende med elektrisk kraft. Å kartan, bilaga 3, hava de hittills elektrifierade områdena markerats som streckade ytor samtidigt som åkerarealens utbredning angivits genom bruna kvadrater, av vilka var och en motsvarar 100 hektar (enl. D.r Anricks karta över Sveriges åkerareal). Denna karta visar, att den tätare delen av Jämtlands landsbygd redan försetts med elektriska distributionsnät, det är endast de glesaste partierna, som ännu äro utan tillgång till elektrisk kraft. Av kartan att döma ligga c:a 59 000 hektar av länets hela åkerareal, vilken omfattar 68 600 hektar, inom räckhåll för de elektriska distributionsledningarna. Dessas utbredningsgrad kan alltså uppskattas till i runt tal 85 %. Emellertid omfattar naturligtvis icke elektrifieringen, inom de områden, där distributionsledningar finnas, all där befintlig åkerjord. Uppgifter om den elektrifierade åkerarealen hava icke kunnat anskaffas, men man torde kunna antaga, att omkring 80 % av den inom distributionsanläggningarnas verksamhetsområden befintliga arealen blivit ansluten. I sådant fall skulle c:a 46 000 hektar eller 68 % av länets hela åkerjord vara elektrifierade. Av tabellen härovan fi-amgår, att inom länet finnas ungefär lika många likströmsstationer som för landsbygden avsedda växelströmsstationer. Emellertid är den installerade effekten i dessa likströmsstationer oväsentlig. Densamma uppgår ej ens till 20 kVA pr station och utgör sammanlagt blott 8 % av den för länets landsbygd i sin helhet disponerade generatoreffekten. Också är den från dessa stationer verkställda elektrifieringen obetydlig. Densamma uppgår blott till c:a 7 % av det hela, vilket ävenledes framgår av tabellen å nästa sida, där det angives, huru stor del av den verkställda elektrifieringen, som belöper å

7 olika förbrukningsspänningar. Då, såsom ovan omtalats, uppgifter angående den till de olika anläggningarna anslutna åkerarealen icke finnas, har fördelningen på olika spänningssystem måst göras med ledning av vissa uppgifter om antal ortstransformatorer, distributionsledningarnas längd etc.

Strömart

Antal ortstransform atorer

Procentuell del av hittillsvarande elektrifiering

volt

st.

% c:a 7 %

110, 220 och 2 x 2 2 0 volt

Likström Växelström

Förbrukningsspänning

•

220 volt eller lägre 380 volt Summa

c:a 490 st. » 210 »

» 62% » 31 %

c:a 700 st.

100%

Av tabellen visas, att 190 ä 220 volt växelström är den mest använda distributionsspänningen. Densamma användes å c:a 60 % av den hittills elektrifierade arealen. Liksom i andra genom självverksamhet elektrifierade län har antalet distributionsspänningar blivit stort. Däremot råder fullständig enhetlighet ifråga om systemtyp, i det att endast tvåspänningssystem kommit till användning. Omfattningen av den elektrifiering, som verkställts med de olika distributionsspänningarna, framgår av nedanstående tabell:

Distributionssystem

' Lågspänning, direkt 3000 volt 5000 » 6000 >» i 10000 » 12000 » ! 20000 .»

Längd av högspänningsledningar

Antal ortstransformatorer

Del av elektrifieringen

st.

% c: a

c:a 25 » 10 » 155 » 305 » 105 .» 90

» ». » » »»

c:a 1500

c:a 690

c:a 100

.» » » » Summa

10 3-5 1-5 21 39 13 12

60 25 360 640 215 200

c: a

Tabellen visar, att 10 000 volt är den mest använda spänningen. Med densamma har elektrifierats c:a 40 % av de hittills anslutna områdena. Organisationen av den hittills utförda landsbygdselektrifieringen överensstämmer i stort sett med organisationen inom flera sydligare län, exempelvis Gävleborgs, Kopparbergs, Värmlands etc. Andelsföreningar hava sålunda i ett flertal fall bildats, men dessa äro ofta mycket små och omfatta understundom blott de konsumenter, som anslutits till en enda eller möjligen några få ortstransformatorer. I andra fall däremot äro föreningarna större, ^.ven direkt distribution till vederbörande konsumenter förekommer, varvid kraftleverantören försäljer energi vid konsumenternas gårdar, nedtransformerad till förbrukningsspänning.

De olika distributionsföretagens verksamhetsområden hava i detta län liksom på flera andra håll icke erhållit bestämd avgränsning. Ledningsnäten hava därför ofta utvuxit på ett tämligen oregelbundet sätt och korsa varandra i vissa fall. I regel hava emellertid terrängförhållandena på ett naturligt sätt begränsat ledningsnätens utsträckning. I tabellen, bilaga 2, finnas vissa uppgifter om storleken av den till de olika företagen anslutna effekten. Dessa uppgifter avse emellertid den totala anslutningen och möjliggöra icke en fördelning på de olika konsumtionsgrupperna. Emellertid har av ingenjör von Eggers, som anskaffat uppgifterna i tabellen bilaga 2, uppskattats, att den elektrifierade landsbygdens anslutna effekt är enligt följande: Belysning c:a 3 000 kW. Motorer » 4000 » Summa c:a 7 000 kW. Den installerade belysningseffekten, 3 000 kW, fördelad på de hittills elektrifierade 46 000 hektar åkerjord, motsvarar c:a 65 watt pr hektar. Befolkningstätheten i Jämtlands län är c:a 1"G personer pr hektar åkerareal, vadan den specifika anslutningen för belysning skulle vara omkring 40 watt pr person, ett värde, som får anses tämligen normalt i jämförelse med förhållandena inom övriga län. Motorinstallationen består i Jämtlands län liksom i Norrland i övrigt i regel av blott en enda motor, vilken användes till samtliga elektrifierade arbetsoperationer, varav tröskning och vedsågning hava det största kraftbehovet. Särskilda småmotorer förekomma sålunda icke annat än i undantagsfall. På grund av detta förhållande kunna icke ett flertal gårdar sammansluta sig om en gemensam tröskmotor, och då den å de olika gårdarna använda motorn givetvis måst dimensioneras för det största effektbehovet, blir den installerade sammanlagda motoreffekten pr hektar mycket stor, trots att medelstorleken av de för jordbruket i Jämtlands län använda motorerna blott är c:a 7"6 hkr. Den ovan angivna siffran 4 000 kW, vari dock även ingå de större, för timmersågning använda motorerna om c:a 20 a 25 hkr, motsvarar c:a 90 watt pr hektar eller c:a 130 ä 180 watt pr ton tröskad säd, under det att 100 watt pr ton säd kan anses tillräckligt (jämför Elektrifieringskommitténs meddelande 5 sid. 21). Detta förklaras delvis av att de stora, för timmersågning avsedda motorernas effekt icke kunnat angivas skild från gårdsmotorernas. Uppgifter om energiförbrukningens storlek saknas för samtliga företag, beroende på att kraften oftast' icke betalas pr uttagen kWh utan enligt ackordstaxor. Om man emellertid uppskattar den nuvarande energiförbrukningen i proportion till ovan angivna anslutningsvärde och med användande av sådana utnyttjningstider, vilka konstaterats inom andra likartade områden, erhållas följande approximativa siffror för energiförbrukningens storlek: Belysning Jordbrukets motorer och o; i , , i. ; maindustri Energiförluster

1 > J

c:a 2'5 milj. kWh .-. »

(J'8

» 1'2 » » Summa c:a 4" 5 milj. kWh.

9¶Vattenkrafttillgångarna inom Jämtlands län. Jämtlands län tillhör dels kraftdistriktet Ljusnan—Ljungan dels kraftdistriktet Indalsälven—Ångermanälven, för vilka utredning beträffande krafttillgångarna verkställts i Elektrifieringskommitténs meddelande 8. Av dessa utredningar framgår, att betydande krafttillgångar finnas i samtliga de floder, som genomflyta Jämtlands län, av vilka de största äro Ljungan, Indalsälven och Ångermanälven. Även inom dessa vattendrags biflöden, vilkas antal är mycket stort, finnes vattenkraft i riklig mängd och fördelad över hela länet. Man behöver därför icke befara, att landsbygden inom Jämtlands län icke skall kunna förses med kraft i tillräcklig mängd. Med hänsyn härtill är en mera detaljerad undersökning av de olika vattenfallens kapacitet resp. speciella lämplighet för utnyttjande till landsbygdselektrifieringen icke erforderlig.

Energi- och effektbehov. Beräkningen av kraftbehovet har verkställts för var och en av de fyra konsumtionsgrupperna: landsbygd, städer, storindustri och järnvägar; därvid hava tvenne skilda värden å kraftbehovet beräknats, nämligen dels ett -»nuvärdet, avseende de för närvarande rådande förhållandena, och dels ett »framtida värde», avseende det kraftbehov, som med sannolikhet kan väntas uppstå efter en period av c:a 20 år eller där omkring. I fråga om landsbygden har beräkningen verkställts i enlighet med de i Elektrifieringskommitténs meddelande 5 uppställda principerna, och har sålunda i första hand avsett en uppskattning av kraftbehovets storlek vid den anslutning och den energiförbrukning för olika ändamål, som kan anses normala för bygd av den inom länet" förekommande karaktären och vid de nyss omtalade tidpunkterna. Resultatet av dessa beräkningar visas av följande tabell: Kraftbehov vid fullständig elektrifiering Konsumti onsgrupp för närvarande milj. k W h

Summa

omkring år 1940 milj. k W h

e:a 3'0 » lo » 2o .. 2M

c:a » » »

4'o 1'9

c: a 8M

c:a 12'0

3-o

Mot de angivna energibeloppen, vilka hänföra sig till kraftstationerna, svara maximaleffektbelopp av c:a 3 400 resp. 4 500 kW. För städer, storindustri och järnvägar har kraftbehovet beräknats på det sätt, som omtalas i Elektrifieringskommitténs meddelande 8. Det totala kraftbehovet kan uppskattas till följande belopp: 1276 23

10¶Kraftbehov vid fullständig elektrifiering och hänfört till kraftstationerna Konsumtio nsgrupp

för n ä r v a r a n d e maximieffekt kW

energi- utnyttjn.behov tid tim. milj. k W h

maximienergi- xitnyttjn.effekt behov tid milj. k W h kW tim.

c-.a 3 400 » 1000 ». 12 800 » 5 000

c:a 8M » 3-0 » 65-0 » 12-6 |

2 500 3 000 5 000 2 500 i

4 500 1700 19 000 10 000

c:a

c:a 20 000

c:a 89'0

4 400

30 000

c:ä 138-0

•

Landsbygd Städer Storindustri Järnvägar Summa

omkring år 1940

» »

12-o I 5-0 | 96-o j 25-n

2 700 3 000 5 000 2P.0O 4 500

Den verkliga förbrukningen av elektrisk energi uppgår för närvarande till 24 milj. kWh. Den genomsnittliga elektrifieringsgraden utgör sålunda c:a 27 %. Fördelningen på resp. konsumtionsgrupper är enligt följande:

Konsumtionsgrupp

Landsbygd Städer

Verklig förbrukning av elektrisk energi för närvarande

T o t a l t kraftbehov ! vid fullständig elektrifiering för | närvarande

Elektrifieringsgrad

milj. k W h

milj. kWTh

4-5 2-7 16-8 0

c:a 8M » 3-0 » 65o » 12-G

c:a 54 » 90 »» 26 » 0

c:a 24o

c:a 89-0

c:a 27

c:a » »

Järnvägar Summa

Det är att förmoda, att elektrifieringsgraden ökas så småningom, så att densamma om c:a 20 år uppgår till nedan angivna värden: Totalt kraftbehov Sannolik vid fullständig elektrifieringsgrad elektrifiering år 1940 omkring år 1940

Konsumtionsgrupp

milj. k W h Landsbygd Städer Storindustrier (landsbygden). Järnvägar Summa

Sannolik förbrukning av elektrisk energi år 1940 milj. k W h

12-0 5'0 96-0 25-0

65 95 35 25

c:a 8-0 » 4-8 » 33-7 » 6-5

c:a 138-0

c:a 53o

c:a » » •

Kraftbehovets fördelning på de olika kommunerna angives i tabellen, bilaga 4.

11¶Förslag till planmässig elektrifiering av Jämtlands län. Kraftkällor. De hittills utbyggda kraftstationerna och distributionsnäten äro så anordnade och så belägna, att till dem kunna anslutas alla konsumenter inom den någorlunda tätt bebyggda delen av Jämtlands landsbygd. E t t utbyggande av ytterligare kraftstationer för denna del är därför icke behövligt. I den mån den hittills i de nämnda kraftstationerna befintliga generatoreffekten blir otillräckligför tillgodoseendet av det så småningom tillväxande kraftbehovet, blir en ökningav krafttillgångarna nödvändig. Denna ökning kan naturligtvis, om detta blir ändamålsenligt, erhållas genom utbyggnad av de befintliga kraftstationerna. Emellertid är en centralisation av kraftproduktionen lämpligare än den hittills existerande splittringen på ett flertal smärre anläggningar. Genom utbyggnad av ett fåtal stora enheter kan kraften nämligen erhållas till billigare pris, dels på grund av, att större stationer över huvud taget äro billigare pr utbyggd kVA än små, och dels på grund av att man i dylikt fall kan verkställa utbyggnaderna i de vattenfall, där utbyggnadskostnaden är låg. E n sådan centralisation förordas därför (se för övrigt härom, vad som anförts i Elektrifieringskommmitténs meddelande 10 angående elektrifieringen av Gävleborgs län). Om kraftproduktionen koncentreras på ett fåtal stationer, böra de befintliga ledningsnäten sammanbindas med varanctra. En sådan sammanknytning är dessutom till fördel, därför att densamma möjliggör ett kraftutbyte mellan de olika stationerna och ett bättre utnyttjande av dessa, varjämte en sådan belastningsutjämning erhålles, att den totalt erforderliga generatoreffekten blir lägre än vid decentraliserad kraftproduktion i isolerade stationer. Ortsdistributionen. Den odlade bygden i Jämtlands län är till huvudsaklig del samlad kring Storsjön och längs de dit inflytande vattendragen samt längs Indalsälvens och Ljungans dalgångar. Denna huvuddel av landsbygden kan betecknas som »älvdalsbygden». I övrigt är länet endast mycket glest bebyggt och består huvudsakligast av skogsbygd eller fjällbygd. Ehuru den del av älvdalsbygden, som är belägen närmast Storsjön, har en så stor utbredning, att ett trespänningssystem därstädes mycket väl skulle kunna användas, så är det dock till följd av, att tvåspänningssystemet hittills uteslutande kommit till användning, motiverat att föreslå tvåspänningssystemet som enda standardsystem inom Jämtlands läns älvdalsbygd. Skogsbygden och fjällbygden äro så glest befolkade, att sammanhängande ledningsnät där endast i undantagsfall kunna utbyggas. Om en elektrifiering över huvud taget där är ekonomiskt möjlig, torde densamma i regel få ske från små kraftstationer, var och en avsedd blott för den närmaste omgivningens behov. Därvid torde stationerna kunna anordnas för direkt distribution vid förbrukningsspänningen och alltså ett enspänningssystem tillämpas. Som av det föregående framgår, är 10 000 volt den i Jämtlands län mest använda distributionsspänningen. Denna spänning är också rent principiellt den lämpligaste (jämför Elektrifieringskommitténs meddelande 6 sid. 33), varför densamma förordas som standardspänning.

12 Enligt Elektrifieringskommitténs meddelanden 3 och 6 är det vid tvåspänningssystem oftast lämpligt att använda en så hög gårdsspänning som 380 volt. Inom Jämtlands län hava i övervägande omfattning lägre gårdsspänningar kommit till användning. Emellertid torde man vid den fortsatta elektrifieringen i många fall kunna uppnå gynnsammare resultat, om 380 volt användes. Likväl torde man få avråda från att inom de med lägre spänning hittills elektrifierade områdena vid nyelektrifiering övergå till den högre. För enhetlighetens skull böra naturligtvis inom dessa områden de redan tillämpade spänningarna i möjligaste mån bibehållas. En systematisk indelning av landsbygden i distributionsområden med fixerade gränser tillrådes, enär därigenom ledningsnätens utsträckning kan regleras på ett lämpligt sätt, och så att en fullständig elektrifiering möjliggöres, i den mån en sådan kan med ekonomisk fördel genomföras. E t t förslag till länets indelning i distributionsområden har uppgjorts och visas å kartan bilaga 1. E n redogörelse för de tekniska anordningarna, vilka föreslås inom de å kartan angivna distributionsområdena, återfinnes i bilaga 5. Som tidigare beskrivits, försäljes energien i många fall antingen direkt till konsumenterna eller till mycket små konsumentsammanslutningar, omfattande endast ett fåtal gårdar. Konsumentintressena skulle kunna bättre tillgodoses, om större sammanslutningar bildades, exempelvis av den omfattning, som är vanlig längre söderut. Det uppgjorda förslaget till indelning i distributionsområden utgör en lämplig stomme för konsumentsammanslutningar, vilka lämpligen böra vara kooperativa. Även i de fall, där ett aktiebolag eller en privat distributör försäljer energi över ett mindre ortsnät direkt till varje abonnent, borde dessa kunna uppnå vissa fördelar genom sammanslutning i en abonnentförening. Likströmssystemets mindre lämplighet vid landsbygdselektrifiering har tidigare vid många tillfällen framhållits. E t t närmare ingående på detta spörsmål synes därför i detta sammanhang överflödigt. Det synes vara tillräckligt att hänvisa till Elektrifieringskommitténs meddelande 10 beträffande Gävleborgs läns elektrifiering, där nödvändigheten av övergång till växelströmssystem närmare motiverats. Användande av det speciella periodtalet 60 vid Hissmoforsens anläggningar utgör ett hinder för det fullständiga samarbetet mellan länets samtliga kraftnät, som enligt vad tidigare anförts är att rekommendera. E n ändring till 50 perioder pr sekund borde därför helst ske, ehuru sannolikheterna för dess genomförande icke äro stora. Om den antydda ändringen icke kommer till stånd, måste samarbetet mellan Hissmoforsen och övriga anläggningar ske genom periodomformning, vilken i sådant fall bör anordnas i Hissmoforsen. Det förut omtalade förhållandet att särskilda småmotorer icke användas vid det elektrifierade jordbruket medför, att den onödigt stora tröskmotorn måste användas till alla elektrifierade arbetsoperationer och hindrar därför den elektriska energiens mångsidiga användande till ett flertal ändamål, där detta längre söderut visat sig lämpligt. En större specialisering av motorinstallationerna, så att flera motorer anskaffas och dessas storlek mera lämpas efter behoven, skulle bidraga till bättre utnyttjning och bättre räntabilitet å de elektriska anläggningarna och sålunda åstadkomma gynnsammare ekonomiska förhållanden. Kostnaderna för elektrifiering av Jämtlands län. Uppgifter angående kostnaderna för de elektriska anläggningarna inom länet hava icke kunnat erhållas för mera än ett fåtal. I övrigt hava kostnaderna beräknats approximativt i proportion till ledningslängder, antal transformatorer, in-

13 stallerad maskineffekt etc. P å sådant sätt har beräknats, att det hittills i Jämtlands läns elektriska anläggningar nedlagda kapitalet uppgår till följande belopp: Kraftstationer Distributionsnät

c:a 11'7 milj. kr. » 8'3 » » Summa c:a 20'o milj. kr.

Detta belopp motsvarar de i verkligheten nedlagda kostnaderna och hänför sig till de skilda prislägen, som varit rådande under anläggningsperiodens olika skeden. E n mera objektiv grund för jämförelsen med kostnaderna inom andra län erhålles genom att hänföra anläggningskapitalet till ett visst fixerat prisläge. Hänförda till 1914 års prisläge utgöras anläggningskostnaderna av: Kraftstationer Distributionsnät

c:a 6"8 milj. kr. » 4'Q » » Summa c:a 10"8 milj. kr.

En approximativ fördelning av dessa kostnader på landsbygd och storindustri utvisar, att på landsbygdselektrifieringen skulle belöpa sig följande ungefärliga summor hänförda till 1914 års prisläge: För landsbygden avsedda kraftstationer » landsbygden avsedda ortsdistributionsnät Del av storindustriens kraftstationer och ledningar

c:a 2'7 milj. kr. » 3'o » » » 0'5 » » Summa c:a 6"2 milj. kr.

En summarisk beräkning av de kostnader, som ytterligare skulle erfordras för en fullständig elektrifiering av Jämtlands landsbygd vid nuvarande kraftbehov, utvisar följande ungefärliga belopp, hänförda till 1914 års prisläge: Större kraftledningar, sammanbindningsnät mellan olika företag o. dyl c:a 2"0 milj. kr. Ortsdistribution » 3-o » » Summa c:a 5"o milj. kr. En fullständig elektrifiering av Jämtlands läns landsbygd vid nuvarande kraftbehov skulle sålunda betinga en sammanlagd anläggningskostnad av i runt tal c:a 11 milj. kr. vid 1914 års prisläge.

Sammanfattning. I utredningen har till en början lämnats o en redogörelse för den hittills verkställda elektrifieringen av Jämtlands län. A kartan, bilaga 1, hava samtliga för närvarande befintliga elektriska anläggningar inritats och i tabellen, bilaga 2, vissa tekniska data för dem angivits. Större företag för allmän distribution av elektrisk energi finnas icke inom länet, vars landsbygd blivit elektrifierad till en viss del genom ortsnät från vissa av länets storindustrier, förnämligast trämassefabriker sådana som Hissmoforsen, Äggforsen m. fl., men också i stor utsträckning från för landsbygden enbart avsedda mindre kraftstationer med tillhörande ortsnät.

14¶Den hittills verkställda elektrifieringen kan uppskattas omfatta c:a 46 000 hektar åker eller c:a 70 % av länets hela åkerareal. Ehuru inom länet ett stort antal likströmsstationer finnas, är den dit anslutna åkerarealen obetydlig och utgör endast c:a 7 % av det hela. Av den övriga elektrifieringen är omkring 2/3 utförd med 220 volt eller lägre gårdsspänningar och 1 / 3 med 380 volt. Yad distributionsspänningarna beträffar, är 10 000 volt den mest använda, i det att med densamma elektrifierade områden innehålla omkring 40 % av hela elektrifieringen. I övrigt har ett flertal distributionsspänningar kommit till användning, bland vilka de mera vanliga äro 6 000,12 000 och 20000 volt. Konsumtionen av elektrisk energi inom länet uppgår för närvarande till i runt tal 24 milj. kWh, under det att det totala kraftbehovet vid fullständig elektrifiering för närvarande skulle vara c:a 89 milj. kWh. Den genomsnittliga elektrifieringsgraden är sålunda blott 27 %, vilket förklaras av, att en stor del av länets betydande trämassefabriker ännu icke elektrifierats utan använda vattenkraften för direkt drift. Landsbygdens energikonsumtion kan uppskattas till omkring 4'6 milj. kWh, utgörande i runt tal 54 % av det totala behovet vid fullständig elektrifiering, vilket beräknas till 8'4 milj. kWh. Om c:a 20 år är det sannolikt, att det totala kraftbehovet vid fullständig elektrifiering har stigit till 138 milj. kWh, varav c:a 12 milj. falla å landsbygden. Som ett sannolikt värde å den verkliga förbrukningen av elektrisk energi vid sistnämnda tidpunkt har angivits 53 milj. kWh, varav c:a 8 milj. falla på landsbygden. Ett förslag till planmässig elektrifiering av länets landsbygd har uppgjorts, enligt vilket kraftproduktionen bör för framtiden så mycket som möjligt centraliseras. De små stationer, som redan utbyggts i länets mera tätt bebyggda delar, böra antingen helt upphöra eller också anslutas under samdrift till närmaste större distributionsnät. Endast i länets glesast bebyggda skogs- och fjälltrakter kan småstationssystemet vara berättigat, varvid dock växelström alltid bör användas. De nu i stort antal förekommande likströmsstationerna böra sålunda så småningom antingen slopas eller också omändras för växelström. Ett samarbete mellan länets samtliga kraftstationer bör etableras för åstadkommande av bättre utnyttjning och vattenhushållning. E t t för sådant ändamål lämpligt sammanbindningsnät har projekterats. Även ett förslag till ortsdistributionens ordnande har uppgjorts. Om valet från början varit fritt, skulle man möjligen med fördel kunnat använda trespänningssystemet i de tätast bebyggda trakterna kring Storsjön. Man hade i övrigt bort använda tvåspänningssystemet, vilken systemtyp i verkligheten blivit konsekvent använd inom hela länet, och därför bör väljas såsom standardsystem. Den lämpligaste distributionsspänningen är under sådana förhållanden 10 000 volt, men torde man inom flera områden, där relativt vidsträckta nät för andra spänningar redan utbyggts, få bibehålla dessa. Som gårdsspänning erbjuder 380 volt flera fördelar och torde man därför få räkna med att denna spänning kommer till större användning inom länet, än vad hittills varit förhållandet. Att inom de områden, där en lägre spänning redan införts, ändra densamma är emellertid olämpligt. Ett fixerande av gränserna för de olika distributionsföretagens verksamhetsområden, något som hittills blivit försummat, rekommenderas. E t t förslag till sådan systematisk indelning i distributionsområden har uppgjorts å kartan, bilaga 1. Ortsdistributionen inom dessa områden bör med hänsyn till de tekniska systemen ordnas så som angivits i bilaga 5.

15 Landsbygdselektrifieringens organisation inom Jämtlands län har hittills icke ordnats på ett fullt tillfredsställande sätt. Ett sammanslutande av konsumenterna till kooperativa föreningar på grundval av det uppgjorda förslaget till länets indelning i distributionsområden Utträdes. E t t sådant förfarande skulle sannolikt vara till gagn även i de fall, där direkt distribution till abonnenternas gårdar äger rum från ett mindre kraftföretag. Genom specialisering av gårdarnas motorinstallationer och genom att bättre avpassa motorstorlekarna efter de olika arbetsoperationernas effektbehov kunde sannolikt utnyttjningen av dessa installationer och av de elektriska anläggningarna i övrigt höjas och därigenom bättre ekonomiska förhållanden åstadkommas. Kostnaderna för länets elektrifiering hava endast kunnat beräknas helt summariskt. De nu befintliga anläggningarna representera en kostnad av c:a 20 milj. kr., vilket belopp, hänfört till 1914 års prisläge, utgör c:a 11 milj. kr. Härav belöpa sig 6 milj. kr. på landsbygdens kraftförsörjning. För ernående av en fullständig elektrifiering av landsbygden vid nuvarande kraftbehov skulle erfordras ytterligare kapitalutlägg av intill c:a 5 milj. kr., vadan vid 1914 års prisläge landsbygdens elektrifiering skulle erfordra totalt c:a 11 milj. kr. Stockholm den 26 april 1923. Nils Ekwall.

•

Bilaga 2.

TABELL över befintliga elektriska anläggningar inom Jämtlands län med uppgifter om vissa tekniska data.

1276 23

18¶Tabell över befintliga elektriska anläggningar inom Nr

Företagets namn, ägare eller innehavare

Kommun, stad

Kraftstationens namn eller läge

Ragunda,Håsjö Högforsen o. Borgvattnet Ragunda Brofors El. Ljus Fören. Näsets El. Ljus Näsets kraftst. Fors Bispfors Bispgården, Wilh. Berglund... Stadsforsen Stadsforsens A.-B

Ragunda El. A.-B 2 3 4 5

6 Statens Vattenfallsverk 7 Lidensboda El. Distr.-För Hällesjö El. Fören 9 Kälarne El. Såg & K v a r n A.-B 10 Gastsjö El. Fören 11 12 13 14 15

Alanäsets El. Distr.-fören Sörbygdens El. And.-För. Ljungå El.-verk Lövuddens El. Kraft A.-B Mörtå Kvarn och Kraft A.-B.

Fors

» Hällesjö Håsjö Hällesjö Hällesjö Håsjö Stugum och Borgvattnet

Stadsf:s prov. kraftst. Ab. fr. föregående Kälarne Gastsjön

Herrevadsströmmen

21 22 23 24 25

Brattfallsåns Kraft A.-B Våle-Finnäs El. Fören. H u n g e El. Fören Sidsjö El. Fören. Ramsjö Vattenkraftfören

Simdsjö Bodsjö

Risna Våle Hunge Sidsjö Dockmyr

26 27 28 29 30

Gimdalens El. Fören C. Alenius Nyhems Kraft & Industri A.-B. A.-B. Gusta Stenförädlingsverk Vårbäckens Tegelbruks A.-B

Nyhem

31¶Distributionsföretag

Brunflo

32¶Marieby El. Fören 33 Lockne Nya Sågv. A.-B 34 Lockne El. Fören

Marieby Lockne

Brunflo

Utbyggd Generatorfallhöjd I effekt m

kVA

19-20 10 7 i

2-2-7

A Ibacken Kvarnån Ljungå gård Kvarnån Mörtån

Stugum 16 C. J. Olsson, Fisksjölandet 17 A.-B. Nya Carbo med abonnent Revsund, SundA.-B. Electric, Fören. Elektro sjö och Bräcke m. fl. 18 HerrevadsströmmensKraftA-B Revsund och Bodsjö Revsund, 19 Ammeröns El. Fören Bräcke och Lockne Revsund 20 I

Nyhem

Drivkraft

Fisksjön Gimån

Grönviken Svedjefors

Hovdeån Ulvsjönäs Nyhem Ab.fr. Hissmofors A.-B,

» Ab. fr. Hackås-Näs El. A.-B. Ab. fr. Hissmofors A.-B, Lockne station Ab. fr. Hackås-Näs El, A.-B.

19¶Jämtlands län med . uppgifter om vissa tekniska data. Ortstransf. An- S:a ta] effekt

6t. 8

kVA 9

—

3-f

•i

Anslutning

Periodtal pr/ sek.

Spänningssystem

12 Bel.

volt

kW 13

—

23 8 4

363 55

—

105 15 24-5 8-5

790 80 17 22

200 5 6

L 3-f

6000/380 6000/380 6000/380 2 x 220 6000/380

—

50 50 50

L 3-f L 3-f

1<1

—

3-f

3000.190 2000/190 3000/190

50 50 50 50

» »

Summa

- 1 -—

12000/190

—

Div. app.

—

Motorer

50 50

6000/220 220 5000/380 12000/190

L 3-f

220 6000 380 o. 220

—

Anm. Byggn a d s å r [(.Siffrorna avse kolumnen) Nr 17

1915,1919 1917 1910—11 1917-

1095 1920 100 1920 47-5 1918 30-5 1908,1911

1¶Har enl. uppg. uppgått i Ragunda El. A.-B. Samarbetar med fOreg.

2 3 4 5 6 7 8 9 10

11 12 13 14 15

1919 1905,1910

16 17

—

•

10000/190

—

6000,220

—

2 x 220

5" 5

—

16-5

—

3-f

50 58 50

6000/220 6000/220 10000/220 220 6000,220

34 9-5

120 18

162 27-5

1920 1919 1919

21 22 23 24 25

1917 1917

26 27 28 29 30

—.

23 2

—

L 3-f 3-f

— —

50 50 50

60 60

6000/190 190 2 x 220 10000/380 10000/380

—

3-f

10000/380

—

60 L 3-f

10000/380 110 10000/

—

L 3-f

7-5

18-5

— 175

—

Har förut erh. kraft fr. 31 Gusta Stenförädl. 32 33 34

20 4

(Hackas, Näs,] | Lockne, Sun-I Billsta i ne, Norderön J Lilla 1 och Frisö J Gillhovs by Hackas Gillhovs El. Fören Lit o. Kyrkas Lit och Kyrkas El. A.-B A b . fr. His smo fors A. -B. El. A.-B. Handog, Brevåg, Lit Schickj a » » » » Krokum, Nälden, Aspås och Lit by ar samt Öhnets byamän Lit,Rödön,Näs» » » ' » kott o. Aspås

35¶Insp. Br. Carlsson 36 Hackås-Näs El. A.-B 37 38 39 40

41 42 43 44 45

H ä g g e n å s El. A.-B. Högbroforsens Ind. A.-B Föllinge El. Fören Norra Skärvångens El. Fören.

46 47 48 49 50

Åkersjöns o. HögrunsEl. Fören. Mindre distr.-företag Laxvikens El. Fören

51 52 53 54 55

Rörvattnets El. Fören

56 57 58 59 60 61

Valsjö Kraft o. Såg A.-B. ,

Häggenås

» Föllinge

» » Föllinge Laxsjö

» Hotagen

Hissmofors A.-B Rödöbvgdens El. Fören Dvärsätts El. Fören

Hotagen

Rödö Rödö Södra Krokoms El. Fören Näskott Tullus Mej eriförening Böle-Nordannälden El. För. ... Näskott och Aspås Näskott Näldens Äkdonsfabrik » Näldens Ullspinneri A.-B

62 63 A.-B. Y t t e r å Valskvarn 64 Rösta El. Distr.-Fören. o. Tängs Villasamhälles El. Fören. ... 65 Sams El. Distr.-Fören 66 67 K ä n n a å s e n s El. Fören. 68 Östersunds El. A.-B 69 Lillänge El. Fören. 70 H a m m e r d a l El. Kraft A.-B. ... 71 Mindre distr.-företag 72 Nylands Kraft A.-B 73 A.-B. P e r Holms El.-verk 74 Ulriksfors Sulfit A.-B 75 Lövberga El. Fören

Ab. fr. Hissmofors A.-B. Högbron Hårkan Häsaforsen Lillskärvången

Ås

» Östersund

» Hammerdal och Gåxsjö Hammerdal Gåxsjö och Hammerdal Ström

10 6-3

c: a 500 » 200

6-8

110 30

» v

Rörvattnet Häggsjön Hissmofors Ab. fr .Hissmofors A.-B.

» »

9 15 13

14-5—16-5

18 9 000

v Ab. fr. Hissmofors A.-B.

» »

» » v

1-6—1-9

72 500 200

Vaplan Ytterån

Ab.fr.Hissmof ors A.-B.

» Ås

6¶Högrun Raft älven Bukallbränna Storbränna Valsjö

Näskott

» 2-7

Ab. fr .Hissmofors A.-B.

Östersund

500¶Ab. fr. Hissmofors A.-B. Edefors

270¶Svedje Nyland Lövön Ab. fr. föregående Lövberga

2-2

1050 35 3-6

10 125

c:a 25

21 10

3-f

10000/380 o. 220

(Stationerna samarbeta. 62-5 1 087-5 11920-21 < Ledningarna ägas av 35 U919-20 [ Hackås-Näs El. A.-B. 36

— I 3-f — » — '

10000/380

—

10000/190

—

10000/190

—

— —

3-f

—

— ! L ; 3-f —

60 60 50 50

10000/220 2 x 220 6000/220

50 0-5 12

58 139-5

—

108 140 12

1918 1920 1917

—

— —

9 J76 j

19 3 16

— — — 4 1

— 10 3 1 1

• 3 1 1 2 39

— '• L — )) — 3-f L — » — L — — — — — — —

3-f

— —

—

110 10000/380 10000/380 10000/220

—

— — ~ —

700 12 10

4 800 49 25

3 500

40 30

— — —

220 6000/190 2 x 220 250

60 60 60

L 3-f •

60 60

2 x 220 10000/220 10000/220

8 12 6

—

— 60

10000/380

—

3-f

(20000/1500/360 \ resp. 220

— — — —

»» »

60 60

10000/220 10000/380

3-f

60 60

1982J

1 27

—

10 10 1 2

11 4-5

» »

,, »

I-

1 T

— —

» 3-f 1-f 3-f

[-60

•

—

9-0

11 13-5

1917 1921

—

9 000 61 35

— —

39 40 41 42 43 Nyanl. om 600 hkr på- 44 börjad med 6 kV, ehuru 45 arbetet avbrutits. 46 47 48 49 50 Industriell drift.

1896-1921 (Östersunds El. A.-B. \ äger del i kraftstat. 1918 1918

51 52 53 54 55

8 52 36

1915 1918 L918

56 57 58

—

( 1920 \ 1921

Industri. 59 Industri. 60 5 o. 7) Olja i resei-v, 61 c:a 30 kVA. ("Verken arbeta parallell t. < Industriell drift och 62 63 [ distribution.

20 10

35 25

—

55 35

1918 1918

64 65

10 10000/220 10000/220 20 (10000/190 resp. 1020 \ 2 x 110 10 10000/220 6000/380—190 65

20 30

—

30 50

1918 1918

66 67

3 000

—

1920 1912

Bol. äger i Hissmoforsen 68 kraftstat. 2000 kVA. 69 5 o. 7) reserv. 70 71 72

60 50

—

L 3-f

220 10000/190

260 800 15

)) » »

50 50 50

10000/220 10000/380 1500/380

—

37 38

32-5

10 767-5

—

160 900

—

267 900

1903—04 1918

—

Industri.

73 74 75

76 J. Larsson 77 Fridsbergs barnhem 78 Mindre distr.-företag 79 Storåns El. Kraft A.-B 80 Siljeåsens El. Fören 81 Gäddede El. Kraft A.-B 82 J o r m v a t t n e t s El. Fören. 83 R. Svanström 84 J ä r p e n s Cellulosafabr. o. P a p persbruk 85 J ä r p e n s Cellulosafabr. o. P a p persbruk 80 Fören. Kvarnforsverken 87 A.-B. J ä r p e n s Elektricitet

Ström Alanäs och mindre del av Ström Alanäs

Stamsele Hills and Svaningen Gärdvattnet Siljeåscn

Frostviken Bågede Undersåker

Undersåker

A.-B. Huså-Fröå gruvor samt Undersåker och Åre Undersåkers El. Kraft A.-B. Mörsil o. delv 89 Äggfors A.-B Mattmar Mörsil 90 Fören. El. Energi 91 Åre A.-B » 92 » 93 Nordhallens El. Fören 94 Handöls Nya Tälj stens & Vattenkrafts A.-B 95 Distr. i Enafors och Storlien 96 Anns El. Fören.

Åre

97¶Tångböle byamän 98 Mindre distr.-företag 99 K. Wallenberg 100 Kall El. A.-B

Are

Edet

Fabriksfallet

6¶Kvarnfallet Ab. f. För. Kvarnfors verken Slagsån

5-5

Äggforsarna

60 12-13

Ab. fr. Äggfors A.-B. Tegefors Kvarnå Nordhallen Nedre Handölsfallet

5-5-3 I 22-5 j 37—38

Ab. fr. Handöls A.-B.

)> »

Kall

Tångböle Häggsjö Skolstugan Ab. fr. Fören. Kranf.* verken Långfors

101 Långfors Kraft A.-B. och Lindsjöns byamän . 102 Kaxås El. And.-Fören 103 Gärdefors El. Fören 104 O. Nilsson 105 Alsens El. Distr.-Fören

Offerdal

» » »

Kaxås Gärde Lugnet Ab. fr. Hissmofors A.-B.

106¶A.-B. Tegefors Verk

Alsen

Al), fr. Vaplans Mek. Verkst.

107¶Äggfors A.-B. 108 Ytteråns, Åre och Trångs byar 109 Millners El.-verk 110 Frösö El. Fören.

Frösön

Alsen

Frösön 111 W. Edwall 112 Myssjö & Ovikens Kraft A.-B. Myssjö o. O vik, » » » 113 G. Eriksson Myssjö 114 E. J o h a n s s o n Hallen, Matt115 Hallens El. A.-B mar, Alsen, Marby, Norderön o. Sunne

Kluk Ab. fr. Hissmofors A.-B Slandrom Högan Västnår Hovermo Damman

23 8

| 10

—

— 12

— 50

220 220 220 20000/380

—

2 X 220

3-f

50 50

10000/220 6000/220

28 10

3-f

—

76 77 78 7) Kraftst. utbyggd för 79 400 kVA.

—

3 3

—

80 8 25

—

36 35

81 82 83 84

1919 1919

—

3-f

3000/380

— 1780

— 1800

4 4

3-f

—

•

50 50

10000/220 10000/220

—

14-5

—

38-5

—

•

20000/ resp. 10000/220 3000/380

—

1914—15 j

—

•

3000/220

—

3-f

8000/220—190

2 2

— —

50 50

6000/220 10000/380

—

30 246

—

10000/220

1 9 1 0 - 1 3 Uteslutande industriell 85 drift. 86 87

1915-16

—

35 270

—

... 2o

j Huvudsakl. industri.

(1870-tal. i \ 1917 1920 1915 1 Huvudsakl. industri.

91 92 93 94| i

951 96

—

3-f

50.

10000 220

7-fl

64-5

97! 98 99 100

— — — — — — — — — — — — — —

3-f

12000/380-220

112-5

237-5

— — 60

3000'220 220 220 10000/220

13 L

— — 59

— —

102 103| 104; 105

3-f

10000/1500/220

—

» —

20000/380 20000/380 2 x 220 10000/380

— — 24 2 1 6 — 5

— 25

— — 40

3-f

L 3-f L 3-f L

3-f

— —

60 50

— —

2 x 220 20000/220 120 2 x 220 20000/380

—

10 4-8 50

107-5 25 14 65

107-5 35 21-8 115

1919 1919

6-5 48

27 60

33-5 108

1920 1917

—

— —

—

32-5

432-5

—

1917 Industri.

106 107 108 109 110 111 112 113 114 115

24 1

116 Härjeåns Kraft A.-B 117 118 Linsälls El. Bel. A.-B 119 Glöte El. L j u s - & Sågv.-För.... 120 121 122 Ytterhogdals El. Kraft A.-B. samt Flor o. Storåns El. Fören. 123 Angersjö Kraft- & Bel.-För. .. 124 Vänsjö El. Kraft- & Bel.-För. 125 Långa Kraft och Belysn. Fören. 126 Hede El. A.-B

7¶Kvarnforsen

200¶Vemkvarn Linkvarn Glöte Molgakvarn Smedjevallen

» »

— — —

c: a 12 20 c:a 20 50 50

Honforsen

—

75¶Kvarnsjön Vänsjö Saxvallbygget Sunån

» » »

— — —

—

3¶Sveg o. Lillhärdal Sveg Linsäll

Ytterhogdal

» »

Hede

127 Vemdalen 128 Kvarnströmmens El. A.-B Tännäs Kvarns trömm en 129 Bergs Tingslags El. A.-B. samt Klövsjö, Berg, Ivvarnfallet, Skålan Vemdalens El. Fören Åsarne, Rät an, och Vemdalen Ab. fr. Bergs Tingsl. 130 Skönviks A.-B., K o l u g n a r n a . . . Asarne El. A.-B. 131 Mindre distr.-företag Rätan Sandsjö 132 Ljungdalens Belysn.-Fören. ... 133 J. Jönsson ! 134 Mindre kraftstation

Starsjö Are Mörsil

Ljungdalen Rönnberg Sällsjö

15 30 85

—-

6-5- 7 4

60 85 500

—

— _

— .

25 8

—

3-f

20000/380 o. 190

3000/220 2000/380 o. 220 6000/220 6000/220

—

_ 71-5

123 124 125 126 127 128 129

—

50 50 50 50

—

3-f

10000/220

» L 3-f »

50 50

3000380 220 3000/190 6000/190

21-5

5 55

3-f » »

50 50 50

6000/220 12000/220 10000/190

13-5 21 140 100

60-5 240 1915-17

10000/380

—

10000/220

—

116 117 118 119 120 121

130¶Energien erhålles från A.-B. Turingen (se 131 Västernorrlands län 132 nr 3«l).

133 134

Mm oo

tfM

•%

?H,

1¶KÉ IV^T

•«i

ftlrlK

•«» iV' yoy

Ä «E

-..--1 •••

-/#£•?•

& *•*!•

m w-

RkX'

w .;•;'.').. ,

'-Ji-jk ' • • • • :

••• - -J

\i,

• i Å

>m • - : ' •

wti

§f ^>i

-i

TM .

m ';:•' A

må

te'

KARTA ÖVER BEFINTLIGA OCli PROJEKTERADE ELEKTRISKA ANLÄGGNINGAR INOM JÄMTLANDS LÄN

^SYDVÄSTRA DELEN

STATENS RCPROOUKTIONSAHSTAt.T

KARTA ÖVER BEFINTLIGA OCHl PROJEKTERADE ELEKTRISKA ANLÄGGNINGAR INOM fjÄMTLANDS LÄN

SYDÖSTRA DELEN

KARTA ÖVER BEFINTL/ OCH PROJEKTERA

ELEKJR1SKA ANLÄGGNINGAR NOM JÄMTLANDS L SAMMANSTÄLLD KUNGL, ELEKTRIFIERINGSKOMMITTÉN år 1923 SKALA 1:200 000

KARTA ÖVER BEFINTLIGA OCfl PROJEKTERADE ELEKTRISKA ANLÄGGNINGAR^ INOM JÄMTLANDS LÄN

NORRA DELEN

STATENS REPRODUKTIONSANSTALT

KARTA OVER

DE ELEKTRIFIERADE OMRÅDENAS UTSTRÄCKNING OCH ÅKERAREALENS FÖRDELNING INOM JÄMTLANDS LÄN

UPPRÄTTAD ÅR 1923 AV KUNOL.

ELEKTRIFIERINGSKOMMITTÉN

MED FIL. DR. J. AN RICKS»KARTA Ö V E R * SVERIGES ÅKERAREAL» SÅSOM UNDERLAG

Av SKALA 1 :1 000 000 o

70 km.

11 m i l ' " U l l l l l , ! , ! ' • ' ' " I n n i 11 n h ii il i m l n i h i n i l l . l i l j l l i i l m i ; ^ i i l i 11' I

BETECKNINGAR: 1 kvkm åker

elektrifierat område

STATENS REPROOUKTIONSANSTALI"

27¶Bilaga 4. Tabell över anslutnings- och konsumtionsförhållanden inom länets olika landskommuner. Areal Antal innevånare

Antal brukningsdelar

Årligt energibehov vid fullständig elektrifiering och hänfört till kraftstationerna För

Landareal

Hushåll, Större Odlad än 3 Totalt hantverk, areal hektar antnl jordbruk och småindustri

närvarande Storindustri

; Hushåll, ii hantverk, Summa jj jordbruk och småindustri

c : a 20 å r Storindustri

4 861 2 559 2 576 1712 2 488

92140 2 507 47 920 1190 833 83180 607 33 840 75 650 1254

681 338 258 188 287

335 000 205 000 200 000 100 000 160 000

395 000 205 000 200 000 230 000 160 000

485 000 295 000 280 000 140 000 230 000

789 44 3? b 374 2 708 37 355 1159 1 847 46 378 1041 620 2 866 55 730 1273 . 52 760 581

109 238 250 148 150

55 000 55 000 205 000 1150 000 1 355 000 125 000 125 000 190 000 290 000 480 000 80 000 80 000

80 000 285 000 175 000 255 000 115 000

80 000 450 000 40 000 370 000 200 000

110 000 245 000 55 000 270 000 295 000

122 76

60 000 130 000

Summa

75 000 165 000

560 000 295 000 280 000 305 000 230 000

80 000 1 450 000 1735 ooo; 175 000 370 000 625 000 115 000;

842 2 436 597 1804 1704

286 35 200 25 314 2 274 3 950 732 17 330 1904 31919 1318

39 249 78 181 153

83 383 103 266 236

80 000 175 000 40 000 190 000 200 000

1144 3 371 393 2 504 2 288

11733 75 780 12 300 48 030 87 797

1249 2 661 495 1871 1490

115 270 49 219 181

173 430 75 324 322

85 000 85 000 250 000 250 000 55 000 55 000 275 000 10 525 00010 800 000 160 000 160 000

120 000 120 000 370 000 370 000 75 000 75 ooo; 405 000 15 850 000 16 255 000; 225 000 225 000

1174 52 673 479 908 179 349 244 2 907 17 458 1923 1402 11289 886 1100 19 830 1064

67 29 165 76 119

142 121 290 143 186

70 000 70 000 50 000 50 000 175 000 4 170 000 4 345 000 75 000 560 000 635 000 65 000 65 000

105 000 75 000 255 000 110 000 100 000

105 000 75 000 6 070 000 6 325 000 725 000 835 000 100 000

1567 11560 1515 5 167 122 840 2 757 981 30 560 671 6 545 213 150 2 236 1950 76 795 744

149 321 81 256 97

243 564 136 519 219

100 000 100 000 350 000 55 000 405 000 70 000 70 000 400 000 3 400 000 3 800 000 125 000 125 000

145 000 505 000 100 000 595 000 175 000

145 000 575 000 100 000 5 060 000 5 655 000; 175 000!

2 429 378 995 763 2 719 216 237 1127 1559 24 740 526 2 610 188 340 1307 1701 222 515 1131

95 144 48 171 135

254 253 106 311 248

110 000 110 000 145 000 6 600 000 6 745 000 105 00035 700 00035 805 000 210 000 440 000 650 ooo; 130 000 130 000

150 000 150 000 200 000 9 900 000 10 100 000 150 000 53 450 000 53 600 000 875 000 325 000 550 000 210 000 210 000

275 000 180 000

550 000 250 000

110 000^ 795 000 55 000 520 000 295 000

70 000

28 1

7¶Offerdal Alsen Matt-mar Sunne Frösön

4143 196 015 2 522 45 289 1285 20 300 1452 13180 3 211 9 940

3 477 1933 998 2 204 1869

399 214 102 184 163

638 314 173 237 294

360 000 160 000 110 000 125 000 225 000

Oviken Myssjö Hallen Norderön Marby

2 226 80 529 2 335 1222 10 522 1197 1364 83 214 1430 323 6 000 448 543 8 500 673

235 135 133 40 69

345 197 208 64 88

Sveg Linsäll Alvros Lillhärdal Ytterhogdal....

2 924 152 500 1158 115 750 937 42 680 1627 241 230 2 076 113 431

798 362 297 492 873

104 42 39

Överhogdal .... 423 21620 Hede 1494 177 640 Storsjö 574 168 410 Vemdalen 1234 112 150 Tännäs 1811 217 830

180 543 195 383 393

Berg Asarne Rät an Klövsjö

3 242 790 1624 1069

91338 2 077 22 835 333 97 563 584 24139 549|

259 46 74 75

360 000 910000 180 000 125 000 225 000

500 000 235 000 160 000 180 000 320 000

230 000 125 000 105 000 30 000 60 000

335 000 185 000 155 000 40 000 90 000

3351 1851 1551 40 ( 90 (

259 145 101 245 195

300 000 65 000 100 000 95 000 135 000

455 000 90 000 140 000 125 000 185 000

455É 90 ( 140'jt 1251 1851

58 234 92 263 329

40 000 75 000 25 000 70 000 100 000

55 000 105 000 35 000 95 000 135 000

432 107 196 142

295 000 35 000 120 000 80 000

295 000 400 000 120 000 80 000

425 000 55 000 165 000 115 000

Summa

750 000 70 000

365 000

925 000 85 000

500 < 11501 2451 1801 320 (

55 ( 1051 35 ( 95 ( 1351

4251 5101 1651 115

8 410 00064 720 00073 130 000 12 080 000 96 000 000108 0801

Östersund

3 000 000

Järnvägar

12 600 000

Totalsumma

- |

—

88 730 000

5 000 25 000

—

— 138 0801 455 000

29¶Bilaga 5.

Redogörelse fdir de tekniska anordningar, vilka föreslås inom de särskilda distributionsområdena inom Jämtlands län i och för främjandet av den fortsatta landsbygdselektrifieringen. Nr 1. Bagunda Elektriska A.-B:s distributionsområde erhåller kraft ran eg n kraft Mation vid Högforsen. Det använda distributionssystemet ar 12 000/190 volt Inom Ä t Ä a a u t o m en mindre anläggning, Brofors El. Ljus, med W*™8* swsttmet 3 000/190 volt, vilken enligt nppgift numera uppgått i Ragunda Elektriska A K Det förstnämnda systemet bör bibehållas även i framtiden A -Nr t Föreningen Näsets El. Ljus. Kraft erhalles från ^ j " * * ^ * * ^ triibueras med systemet 2 000/190 volt, vilket på grund av områdets ringa utstrack niln

| r k 3 a U h S Z s distrioutionsonväde erhåller till huvudsaklig.del kraftfrån Statens nrcovisoriska kraftstation vid Stadsforsen över ett ortsdistnbutionsnat for 6 000/380 vmlt Inom en annan del av området distribueras energi från tvenne samarbetande kraft st ationer den ena vid Stadsforsen och den andra vid Bispfors i Gerån med systemet 3^00/190 volt. De båda sistnämnda företagen böra anslutas till det förstnämnda och alU

S T * ® ? S Ä Ä ^ Kraft erhalles frän egen kraftstation Som orte diisfributionssvstem användes 6 000/380 volt, vilket kan bibehållas även i framtiden. Nr 5 Sö%y9Zs Elektriska Andelsförening. Kraften erhalles från e g e n kraftstation i Kvarnån. Spänningssystemet är 6 000/220 volt, vilket kan bibehållas. Nr 6. Lövuddens Kraft A.-B. Se område nr 4. Nr 7. Mörtå Kraft A.-B. Se område nr 1. \r r Ö AB Nya Carbo. Se område nr 4. ^ Nr 9 Hen-evadsströmmens Kraft A,B. Detta område är elektrifierat frän egen kraftstation med 10 000/190 volt, vilket system bör bibehållas. Nr lo! Ammeröns Elektriska Förening. Området erhåller kraft från Gronvikens kraftoi+o+inn mod 6 000'220 volt. som bör bibehållas. SUa Nr l f Ä t t * , . » V * A - Ä erhåller kraft från egen kraftstation vm R.ssna. 1 övrigt gäller vad ovan anförts beträffande område nr 10. Nr 12 F M e - Ä m * Elektriska Forming. För detta område galler, vad ovan an f c ö r ^ b e t r å f l ^ o m r å d e . n r 10. ^ ^ ^ fc ^ ^ ^ fcån ^ ^ ^ rmed 10 000/220 volt, vilket system bör bibehållas. Nr 11' Ä M f f S M A T I - f t från egen kraftstastationer, Billsta och Lilla. Distributionssystemet ar^10 000/380 volt^men ^ e d e s 2320 volt användes här och var. Det använda systemet bor bibehållas, varvid den nogre grårdsspänningen bör föredragas vid nyelektrifiermg. kraftanläggning Nr 17. Näsaforsens Kraft A.-B. ^ o m detta område finnes en liten k r a t o n ^ f f ^ g i Hårkan, varifrån distribueras vid 6 000/220 volt E n W * * ^ * ? * ™ ^ ™ emellertid båbörjats, medelst vilken det relativt vidsträckta området kan elektrifieras.

30 För distributionen rekommenderas användandet av systemet 10 000/380 volt, vilket system torde kunna genomföras, euär det nu utbyggda 6 000 volts nätet endast har mycket ringa omfattning. Nr 18. Laxvikens Elektriska Förenvig. Se område nr 15. Nr 19. Hissmoforsens distributionsområde. Detta område har elektrifierats från Hissmoforsens kraftstation medelst ett nät för 10 000 volt. Till detta äro anslutna ett flertal distributionsföretag och konsumentsammanslutningar, varjämte även direkt distribution till konsumenter äger rum å vissa platser. De sålunda bildade konsumentsammanslutningarna hava icke erhållit från varandra avgränsade verksamhetsområden. En sådan indelning i områden med fixerade gränser rekommenderas, men därvid böra dessa områden få tillräcklig omfattning, för att konsumenterna inom vartdera skola kunna göra sina intressen gällande på ett effektivt sätt. För erhållande av gemensam uppmätning av kraften borde ledningsnätet helst ordnas med centraliserad ledningsföring, d. v. s. huvudledningarna frigöras från distribution och denna överföres till ortsledningarna, vilka få utgå från ett fåtal centralpunkter å huvudnätet. Om detta icke blir möjligt, torde alla områden icke vara större, än att desamma kunna betraktas som en enda administrativ enhet och samtliga konsumenter inom desamma sammansluta sig till en abonnentförening för erhållande av kollektiv uppgörelse om kraftleveranser. Den hittills använda distributionsspänningen 10 000 volt bör bibehållas. Som gårdsspänning förekomma nu både 380, 220 och 190 volt. Av dessa bör den förstnämnda användas vid nyelektrifiering. Landsbygden i Brunflo socken, vilken tidigare erhållit kraft från Hissmoforsen genom Gusta Stenförädling, har numera anslutit sig till Hackas—Näs Elektr. A.-B. Emellertid torde det vara mera naturligt, att området hör till Hissmoforsens avsättningsområde, varför en omkoppling föreslås. Nr 20. Östersunds Elektriska A.-B. Detta bolag äger en del av Hissmoforsens kraftstation, varifrån kraften överföres till Östersund vid 10 000 volts spänning. För distributionen inom staden användes det onormala systemet enfas 2 0 0 0 / 2 x 1 1 0 volt för belysning. Motorkraft distribueras vid 2 400/190 volt. Ehuru en omläggning till ett mera normalt distributionssystem vore önskvärd, torde densamma icke numera kunna genomföras. Nr 21. Vaplans Mek. Verkstads distributionsområde. Området är elektrifierat från Vaplans Mek. Verkstads kraftstationer i Vaplan och Ytterån med 20 000/380 volt, vilket system bör bibehållas. Nr 22. Hammerdals Elektriska Kraft A.-B:s område är elektrifierat från egen kraftstation vid Edefors vid 6 000/380 resp. 190 volt. Vissa delar av 6 000 volts nätet iära vara utförda med tanke på spänningens höjande till 10 000 volt, varför en dylik förändring rekommenderas. Den högre gårdsspänningen bör föredragas vid nyelektrifiering. Nr 23. Nylands Elektriska Kraft A.-B. Kraft levereras från egen kraftstation och distribueras vid 10 000/190 volt, vilket system måste bibehållas. Nr 24. A.-B. Ber Holms Elektricitetsverk. Från kraftstationen vid Lövön levereras kraft huvudsakligast till Ulriksfors Sulfit A.-B. Distribution äger rum till Ulriksfors stationssamhälle samt Strömsunds municipalsamhälle, varvid ortsnätet utförts för 10 000/380 resp. 220 volt. I den mån omgivningens landsbygd kan ekonomiskt elektrifieras, bör detsamma ske medelst 10 000/380 volt. Nr 25. Lövberga Elektriska Förening. Området elektrifieras från en liten kraftstation i Jerilån med 1 500/380 volt, som bör bibehållas.

31¶Nr 26 Storåns vied Gärdvattnet.

Elektriska Kraft A,B. Området elektrifieras från en kraftstation Det använda spänningssystemet är 20 000/380 volt, som bor bibe-

NrS 27. Gäddede Kraft A.-B. Området har elektrifierats från egen kraftstation med 10)000/220 volt, som bör bibehållas. Nr 28. Jormvattnets Elektriska Förening. Se område nr 10. Nr 29. Föreningen Kvarnforsverken. Se område nr 27. Nr 30 A.-B. Huså—Fröå gruvor. Se område nr 27. _ , Nr 31* Äggfors A.-B. Kraft erhalles från Aggfors kraftstation och distribueras imed 3 000/220 volt. Detta system bör bibehållas även i framtiden. Nr 32 Åre A -B. Området erhåller kraft från tvenne kraftstationer vid Tegefors oc^h Kvarnån. Det hittills använda onormala systemet 5 000/190 volt eller 220 volt nuåste bibehållas till följd av det utbyggda nätets omfattning. Vid nyelektrifienng bcör 220 volt föredragas som gårdsspänning. Nr 33 Nordhallens Elektriska Förening. Se område nr 10. Nr 34 Handöls Nya Täljstens och Vattenkraft A.-B. Se område nr 27. Nr 35. Långfors Kraft A.-B. Detta område är elektrifierat frän egen kraftatataon viid Långfors med 12 000/380 eller 220 volt. Vid nyelektrifienng bor systemet 12 000/380 vcolt föredragas. Nr 36. Kaxås Elektriska Andelsförening. Se område nr d i . -.-... Nr 37. Myssjö och Ovikens Kraft A.-B. F r å n egen kraftstation i Hogån distribueras krraft medelst 20 000/220 volt, vilket system måste bibehållas Nr 38 Hallens Elektriska A,B. Från egen kraftstation i Bummån har utdragits ettt distributionsnät för 20 000/380 volt, vilket system bör bibehållas. Nr 39. Härieåns Kraft A.-B. Detta område är elektrifierat frän egen kraftstation i Härjeån med användande av systemet 20 000/380 volt eller 190 volt. Vid nyelektrrifiering bör den högre gårdsspänningen föredragas. Nr 40 Vemkvarns distributionsområde. Området utgores av Overbergs b j , som elektrifierats med spänningssystemet 3 000/220 volt, vilket bör bibehållas Nr 41. Linsälls Elektriska Belysnings A,B. Området är elektrifierat frän en mindre k r a f t s t a t i o n vid Linkvarn medelst 2 000/380 volt resp. 220 volt. Vid eventuella nyamslutningar bör den högre gårdsspänningen föredragas. Nr 42. Glöte Elektriska Ljus- och Sågverks- Förening. Se område nr 1U. # Nr 43. Älvros Belysningsförening. Detta område är elektrifierat frän ett par mindre kraftstationer i Molgaån med 6 000/220 volt, vilket system kan bibehållas även i framtiiden. ' __ Nr 44. Ytterhogdals Elektriska Kraft A.-B. Se område nr 27 Nr 45. Ångersjö Kraft- och Belysningsförenings distributionsområde ar elektrifierat med sroänningssvstemet 3 000/380 volt, vilket bör bibehållas. Nr 46. Långa Kraft- och Belysningsförening. Detta område har frän egen krafts t a t i o n vid Saxvallsbygget elektrifierats med 3 000/190 volt, som bor bibehållas Nr 47. Hede Elektriska A.-B. Från egen kraftstation i Lunan har utdragits ett m ä t för 6 000/190 volt. Detta system kan bibehållas. Nr 48. Håns Elektriska Förening. Se område nr 10. j _ ' Nr 49 Kvarnströmmens Elektriska A.-B. Området har från egen kraftstation vid K v a r n s t r ö m m e n elektrifierats med 12 000/220 volt, vilket bör bibehållas även i fram11 Nr 50 Bergs Tingslags Elektriska A.-B. Elektrifiering har utförts från egen k r a f t sitation vid Skålan med 10 000/190 volt, vilket system bör bibehållas.

32¶Förteckning över av Elektrifieringskommittén hittills publicerade meddelanden. Löpande nr

Serie nr

1 C: I

Ttedogörelse för en studieresa till Danmark.

2 A: I

Utredning angående de allmäuna förutsättningarna i avseende på krafttillgångar, kraftbehov och kraftöverföring för elektrifiering av kraftdistriktet "Sydsvenska—Hemsjö» samt angående

B: I

Den hittillsvarande elektrifieringen av Malmöhus läns landsbygd och de åtgärder, som böra vidtagas för befrämjande av elektrifieringens utveckling.

3 C: II

Utredning angående lämpligheten av 380/220 volt för landsbygdsdistribution.

4¶C: III

Utredning beträffande en generell metod för beräkning av distributionsnät för landsbygdsdistribution.

5 C: IV

Utredning beträffande en generell metod för beräkning av energi- och effektbehov vid landsbygdselektrifiering.

6 C: V

Utredning angående lämpliga distributionssystem för landsbygdselektrifiering.

8 A: II

Utredning angående de allmänna förutsättningarna med avseende å krafttillgångar, kraftbehov och kraftöverföring för elektrifiering av Sveriges olika kraftdistrikt.

10 B: IV

Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Gävleborgs län.

11 B: V

Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Blekinge län.

12 B: VI

Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Kopparbergs län.

13¶B: VII

Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Västmanlands län.

14¶B: VIII

Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Värmlands län.

15 B: I X

Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Jämtlands län.

18 B:Xn

N a m n

1 21

C: VI

Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Gotlands län. Kort redogörelse för Elektrifieringskommitténs verksamhet samt förslag till organisation av statens verksamhet beträffande landets elektrifiering.

Statens offentliga utredningar 1924 Systematisk

förteckning

(Siffrorna inom klämmer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.)

Allmän lagstiftning,

Statsförfattning.

liältskipning.

Fångvård.

Yattenväsen.

Allmän statsförvaltning.

KomniiinnlförTnltning.

Statens och kommunernas finansväsen.

1'oliti.

skogsbruk.

Bergsbruk.

Industri.

Handel ocli sjöfart.

Kom niunikations väsen. Utredning rörande ny vattenväg mellan Vänern jämte bihang. [6]

österejöj

Bank-, kredit- och pennlngväsen.

Socialpolitik.

Hiilsti- och sjukvård.

Allmänt näringsväsen. K. Elektrifieringskommittensmeddelanden.il. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Blekinge län. [10] 12. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Kopparbergs län. [3] 13. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Västmanlands län. [8] 14. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Värmlands län. [9] 15. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Jämtlands län. [11] 18. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Gotlands län. [12]

Försäkringsväsen.

j Kyrkoväsen. Undervisningsväsen. Andlig odling i örrigtt. I Supplement nr 2 till Sverges familjenamn 1920. [4] j Betänkande angående det fria och frivilliga folkbildningsarbetet. [5] , Betänkande och förslag angående läroverks- och lindsbibliotek. [7]

Försvarsvästn.

Fast egendom. Jordbruk med binäringar. Utrikes ärenden. Internationell rätt. Det svenska lantbrukets produktionskostnader. 2. Bok- i Angående ordnandet av statens kommersiella informationsföringsåren 1920—1921 och 1921—1922. [2] verksamhet. [1]

S t o c k h o l m , K. L. Beckmans Boktr., 1924. 1276 23