SOU 1924:12

Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Gotlands län.

Typ: SOU
Källa: urn.kb.se

V) N o

1 National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

STATENS O F F E N T L I G A U T R E D N I N G A R 1 9 2 4 : 12 JORDBRUKSDEPARTEMENTET

KUNGL. ELEKTRIFIERINGSKOMMITTÉNS MEDDELANDEN. 18

UTREDNING BETRÄFFANDE

PLANMÄSSIG ELEKTRIFIERING AV LANDSBYGDEN INOM GOTLANDS LÄN

S T O C K H O L M 19

2 4

Statens offentliga utredningar 1924 Kronologisk Angående ordnandet av statens kommersiella informationsverksamhet. Promemoria, avgiven av chefen för utrikesdepartementets speciella handelsavdelning. Marcus 2o S,

Det svenska lantbrukets produktionskostnader. 2. Bokföringsåren 1920-1921 och 1921-1922. Av L. Nanneson. ^ r Ä C c f r ä n v ^ n g I Lantbruksstyrelsen nr 247 (nr G 1923). Svanbäck. (6), 107 s. Jo. Kungl. Elektrifieringskomniitténs meddelanden 1"> Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden mom Kopparbergs län. Beckman. 47 s. 3 kart. Supplement nr 2 till Sverges familjenamn 1920 Stat Iiepr.-anst. 10 s. Ju. Betänkande med utredning 0<-h förslå" angående del 2081 s°% f r i v i l l i g a f olkbildning8arbetetT Eklund, vi.j, Utredning rörande ny vattenväg mellan Östersjön och Vänern, Göta kanal, jämte bihang, innefattande preliminär utredning rörande vattenväg mellan Hjälmaren

f ö r t e c k n i 11 och Vänern, Svea kanal. Meddelanden frän Kungl Kanal ^ kommissionen. Nr 4. Iiaäggströni. 173 s. 3 kart K t. Betankande och förslag angående läroverks- och lands bibliotek. Uppsala, Almqvist & Wiksell. xj, 511 s F 8. Kungl. Elektrifieringskommitténs meddelanden 13 Ut. redning beträffande planmässig elektrifiering av lands bygden mom Västmanlands län. Beckman. 36 s •> kart Jo. ' 9. Kungl. Elektrifieringskommitténs meddelanden 14 Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden mom Värmlands län. Beckman. 52 s. 2 kart Jo in Kungl. Elektrifieringskommitténs meddelanden 11 Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden mom Blekinge län. Beckman. 32 sid 2 kart. Jo IL. Kungl. Elektrifieringskommitténs meddelanden 15 Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden mom Jämtlands län. Beckman. 32 sid. 4 kart Jo i~. Kungl. Elektrifieringskommitténs meddelanden. 18 Utredning beträffande planmässig elektrifiering av lands bygden mom Gotlands län. Beckman. 18 sid. 1 karta Jo-

n t stäveta •tiir^et%karim;>nt0undejr ^ l £ ^ T ^ ^ T V ^ l ^ \ T / ^ ^ "egynnelsebokdepartementet. Enligt kungörelsen den 3 feb'1922 ar?o- -S.T™ ^ f«f e«n t-h 'g a= uet t c k l ] e s i a s t l k d p Partementet > Jo. = jordbruksutredningarna i omslSg med enhetlig r ^ för v a r j e d S S t e S S S f ° ™dmngars yttre anordning (nr 98) utgivas

STATENS O F F E N T L I G A U T R E D N I N G A R 1 9 2 4 : 12 JORDBRUKSDEPARTEBIEIVTET

KUNGL. ELEKTRIFIERINGSKOMMITTÉNS MEDDELANDEN. 18

UTREDNING BETRÄFFANDE

PLANMÄSSIG ELEKTRIFIERING AV LANDSBYGDEN INOM GOTLANDS LÄN S E R I E N B : XII

STOCKHOLM 1924 K. L. BECKMANS BOKTRYCKERI [ i a o 7 23]

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Sid.

Inledning Kraftbehovet å Gotland F ö r s l a g till planmässig elektrifiering av Gotland Kraftkällor Distributionsnät Landsbygdselektrifieringens organisation Kostnaderna för elektrifiering av Gotland Sammanfattning

5 5 7 7 9 10 10 12

FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR. K a r t a över befintliga och projekterade elektriska anläggningar å Gotland 1 bilaga 1 Tabell över befintliga elektriska anläggningar å Gotland med uppgifter om vissa tekniska data » 2 Tabell över anslutnings- och konsumtionsförhållanden inom länets olika landskommuner » 3

1 Kartan är inliäftad efter tabellen, bil. 2.

5 Utredning beträffande planmässig elektrifiering av Gotlands landsbygd. Inledning. Gotlands län är det enda i Sverige, som saknar egen vattenkraft av nämnvärd betydenhet. Genom Gotlands avstånd från fastlandet äro också möjligheterna för överföring av elektrisk energi från andra trakter synnerligen små, och i varje fall sannolikt med hänsyn till kostnaderna blott av teoretiskt intresse. Gotland är sålunda praktiskt taget hänvisat uteslutande till värmekraft, vilket förhållande likväl naturligtvis icke ä priori utesluter en elektrifiering av dess landsbygd. Däremot kan därmed förklaras, att Gotland saknar andra storindustriella anläggningar än sådana, för vilkas drift värmekraft är lämplig. I själva verket finnas av sådana anläggningar å Gotland endast 3 st. cementfabriker nämligen vid Visby, Slite och Valla samt sockerfabriken i Roma. Att Gotlands borgerliga kraftbehov hittills tillgodosetts med elektrisk energi blott inom Visby stad, under det att den gotländska landsbygden i övrigt ännu är så gott som oelektrifierad, beror av, att under kristiden, då fastlandets elektrifiering av kända anledningar forcerades, priset å stenkol och brännoljor var allt för högt, för att ens kunna accepteras för utbyggande av elektriska landsbygdsanläggningar t. o. m. under nyssnämnda period. Sedan förhållandena i detta avseende numera ändrats, har en landsbygdselektrifiering — visserligen i relativt obetydlig skala — utförts från Visby elektricitetsverk, varifrån ett ortsnät utsträckts över den omgivande trakten. Ekonomiska förutsättningar för en mera allmän elektrifiering av Gotlands landsbygd med i värmekraftstationer alstrad elektrisk energi torde också nu förefinnas.

Kraftbehovet å Gotland. Beräkningen av kraftbehovet har verkställts för var och en av de fyra konsumtionskategorierna landsbygd, städer, storindustri och järnvägar; därvid hava tvenne skilda värden å kraftbehovet beräknats, nämligen dels ett »nuvärde», avseende de för närvarande rådande förhållandena, och dels ett »framtida värde», avseende det kraftbehov, som med sannolikhet kan väntas uppstå efter en period av c:a 20 år eller däromkring. I fråga om landsbygden ha beräkningar verkställts i enlighet med de i Elektrifieringskommitténs meddelande 5 uppställda principerna och ha sålunda i första hand avsett en uppskattning av kraftbehovets storlek vid en fullständig elektrifiering vid den anslutning och den energiförbrukning för olika ändamål, som kan

anses normal för bygd av inom länet förekommande karaktär. dessa beräkningar visas av följande tabell.

Resultatet av

Kraftbehov vid fullständig elektrifiering Konsumtionsgrupp för närvarande

om c:a 20 år

milj. kWh

e:a 0'G

c:a 1*1 » 2'9 » 2'0 » 2-o

Belysning, hushåll, hantverk J o r d b r u k e t s motordrift Småindustri

» » »

l-6 1-3 l o

Summa

c:a 5'0

c:a 8'0

För städer och storindustri har kraftbehovet beräknats på det sätt, som omtalas i Elektrifieringskommitténs meddelande 8. I nedanstående tabell angives det totala Tcraftbehovet. Kraftbehov Tid fullständig elektrifiering och hänfört till kraftstationerna för närvarande

Konsumtionsgrupp

Landsbygd Städer Storindustri

om c:a 20 år

max. effekt

energibehov

milj. kWh

tim.

c:a2200 » 400 » 2 500

c:a 5-0 » 0G » 11-4

Summa c:a 4 500

c:a 17"0

utnyttj- max. effekt ningstid

energibehov

utnyttjningstid

milj. kWh

tim.

2300 1600 3 800

c:a 3 200 | c:a 8'4 » 600 I » l-o » 3 800 | » 17-2

2 500 1700 4 000

3 300

c:a 7 000 |

3 500

o:a 26-6 |

Naturligtvis kommer elektrifieringen ej att omfatta hela det härovan angivna kraftbehovet. Vad landsbygden beträffar, ger erfarenheten från andra håll vid handen, att den genomsnittliga elektrifieringsgraden för så stora områden som ett helt län under den första perioden sannolikt ej överstiger 40 a 50 %, men torde säkerligen i framtiden kunna stiga till 60 a 70 %. För Visby däremot är energiförbrukningen redan nära nog den i ovanstående tabell angivna. Storindustriens anslutning till det planerade kraftföretaget är givetvis mycket svår att förutsäga innan definitiva räntabilitetskalkyler kunnat framläggas. Om elektrifiering kommer till stånd i flertalet av Gotlands kommuner, skulle man kunna från början påräkna en kraftavsättning motsvarande följande belopp i kraftstationen:

7 Kraftbelopp som sannolikt kommer att uttagas i form av elektrisk energi i kraftstationen vid elektrifieringens påbörjande energibelopp

max. effekt

milj. kWh

C:a 3'0 » 12-5

c:a 1500 » 3 600

Om c:a 20 år skulle följande förbrukning av elektrisk energi vara sannolik: Kraftbelopp som sannolikt kommer att u t t a g a s som elektrisk energi i kraftstationen om c:a 20 år energibelopp

max. effekt

milj. kWh

C:a 6" 5 » 22

c:a 2 700 » 6 000

I den mån det i det följande omtalade centrala kraftverket kommer till stånd, bör detsamma alltså planeras så, att detsamma kan vid behov utvidgas till c:a 6 000 kW. Det är möjligt, att detsamma från början endast behöver utföras för c:a 1 500 kW belastning.

Förslag till planmässig elektrifiering av Gotland. Kraftkällor. Att en fullständig elektrifiering av Gotland bör ske medelst centraliserad kraftproduktion torde utan särskild utredning vara klart, enär dels kraftkostnaderna — såväl de fasta anläggningskostnaderna som årskostnaderna — bliva lägre pr alstrad kWh i en större station än i en mindre, dels emedan de vid centralisation nödvändiga större ledningskostnaderna motvägas av den belastningsutjämning, som därvid erhålles, och som medger användandet av mindre installerad generatoreffekt, än om kraftalstringen splittras på ett flertal från varandra isolerade stationer. Emellertid kan en från början tämligen fullständig anslutning av Gotlands landsbygd måhända ej påräknas. Intresset å landsbygden för erhållande av elektrisk kraft är nu i allmänhet mindre än under kristiden; de många på underhaltigt sätt och till hög kostnad å fastlandet utförda bygdeanläggningarna verka sannolikt som avskräckande exempel. Om av dessa och liknande anled-

8 ningar en något så när fullständig anslutning till ett eventuellt elektriskt ledningsnät ej från början kan erhållas, torde en centraliserad kraftproduktion medföra alltför höga begynnelsekostnader för kraftstation och bygdenät, för att ett dylikt företag skulle kunna komma till stånd. De försök att starta en allmän elektrifiering å Gotland, som under senare år vid flera tillfällen blivit gjorda, och vilka alla misslyckats, antyda att förutsättningarna ännu så länge äro ogynnsamma för ett stort centralt kraftverk omfattande hela ön. Det synes därför vara lämpligt, att elektrifieringen av Gotland planlägges så, att densamma kan påbörjas i mindre skala, men så att distributionsnäten i en framtid, när anslutningen blivit tillräcklig att ekonomiskt motivera en centraliserad kraftproduktion, kunna anslutas till ett gemensamt kraftverk och bygdenät. Måste ett sådant utbyggnadssätt tillgripas, borde tillsvidare kraftalstringen kunna provisoriskt ske i dels Visby elektricitetsverk dels cementfabrikernas och eventuellt sockerfabrikens kraftstationer, varigenom norra och mellersta delarna av ön kunna erhålla kraft, utan att dyrbara överföringsanläggningar behöva utbyggas. För södra delen, om densamma skall delvis elektrifieras, innan det centrala kraftverket kommer till stånd, torde en mindre provisorisk kraftstation kunna med fördel anläggas i Hemse eller annan mera betydelsefull ort å öns södra del. o Även om Gotlands landsbygd sålunda till en början kanske kommer att erhålla sin elektriska energi från 3 ä 4 från varandra skilda kraftstationer, torde emellertid av nyss antydda skäl elektrifieringen från början böra planeras så, att alla utbyggda lokala ledningsnät i en framtid, när tillräcklig anslutning erhållits, kunna hopkopplas med ett sammanhängande större distributionsnät, matat från en större kraftcentral. 1 Det torde vara skäl att redan nu med några ord antyda, huru denna central bör anordnas. Såsom ersättning för vattenkraften är Gotland ganska rikligt försett med torvmossar, vilka, ehuru torven ej är av hög kvalitet, väl kunna användas för bränntorvberedning. Man bör förutsätta, att kraftproduktionen — för att vara oberoende av tillgång och pris på importerade stenkol — skall ordnas med hänsyn tagen till utnyttjande av denna inhemska kraftkälla, men att sådana anordningar skola vara vidtagna, att även stenkol kan användas i den mån detta ställer sig ekonomiskt fördelaktigt. Om man antoge, att torven skulle vara det huvudsakliga bränslet, skulle kraftverkets läge bestämmas av torvmossarna, så mycket mer som en transport av stenkol blir billigare än en transport av torv. De mosskomplex, som sannolikt äro lämpligast för avverkning för ett blivande kraftverks räkning, nämligen Elinghems och Martebo myrar, ligga i närheten av Tingstäde, vilken plats dessutom är tyngdpunkten för den storindustriella kraftkonsumtionen. Kraftverket kan icke förläggas på någon av de förstnämnda mossarna, på grund av brist på tillräckligt kylvatten, utan synes under den nyssnämnda förutsättningen lämpligen böra förläggas till Tingstäde träsk invid Tingstäde samhälle, vilket ju även ur organisationssynpunkt är lämpligare än en förläggning på obebyggd ort. 1 Vilketdera alternativet, »centraliserad» eller »decentraliserad» kraftproduktion, som vid elektrifieringens påbörjande skall väljas måste bli beroende av den anslutning som erhålles. Först efter verkställd undersökning i detta avseende kan därför ett definitivt uttalande härom göras.

9 Emellertid kan man naturligtvis också tänka sig, dels att man kan komma att uppnå ett i genomsnitt gynnsammare ekonomiskt resultat med koleldning än med torveldning, dels att kristidens svårigheter med kolimport icke så snart upprepas och i varje fall, att dylika olägenheter äro av relativt övergående art. I detta fall kan det vara lämpligt, att ett eventuellt kraftverk å Gotland huvudsakligast baseras på eldning med kol eller ev. andra brännämnen t. ex. olja. Under denna förutsättning vore Visby den lämpligaste platsen för anläggandet av kraftstationen. Vare sig den slutliga kraftcentralen förlägges till Tingstäde eller Visby eller eventuellt någon annan plats, som senare kan visa sig förmånlig, och vare sig densamma utbygges för eldning med i främsta rummet torv under ångpannor eller den baseras på koleldning eller eventuellt utföres som torvgascentral, så kan sträckningen av det i en framtid från centralen utgående bygdenätet och bygdestationernas placering vara desamma och äro alltså oberoende av, vilketdera bland de nämnda alternativen som väljes. Bygdenätet kan därför redan från början projekteras så, att det under alla förhållanden blir fullt ändamålsenligt, och detsamma kan utan svårighet utbyggas successivt, även om början göres med periferiska delar t. ex. i närheten av de orter, där, enligt vad ovan anförts, provisoriska kraftstationer under det första skedet kunna tänkas bliva lämpliga. För projektering av ett vid fullständig elektrifiering av hela Gotland lämpligt distributionsnät är det alltså icke nödvändigt att redan nu bestämma sig för ettdera av de olika alternativen i fråga om kraftalstring, som ovan antytts. E t t avgörande i denna fråga kan och bör uppskjutas till den tidpunkt, då utbyggnaden blir aktuell. Distributionsnät. För överföring av de å Gotland så småningom erforderliga kraftbeloppen måste en relativt hög bygdespänning tillgripas. Överföringsavstånden äro från de antagliga kraftstationsplatserna till öns sydända c:a 70 a 80 km., i norr förefinnas relativt stora industriella kraftbehov vid Slite, Valla och Visby. Dessa omständigheter göra, att 20 kV blir otillräcklig som bygdespänning, sedan det centrala kraftverket kommit till stånd. En höjning till nästa standardspänning, 40 kV, blir då nödvändig. Tillsvidare, om till en början decentraliserad kraftproduktion kommer till stånd, skulle 20 kV vara fullt tillräcklig, i vissa fall, åtminstone om endast landsbygdens behov tages i betraktande, skulle man t. o. m. med 10 kV kunna tillfredsställande ombesörja kraftdistributionen. Emellertid torde man kunna reda sig avsevärt länge med 20 kV eventuellt t. o. m. sedan kraftproduktionen centraliserats till en enda större station, särskilt om den tänkta provisoriska stationen i Hemse under en övergångsperiod bibehålles som tryckpunkt och för reserv (i sådant fall erhålles sannolikt en ekonomiskt mera »mjuk» övergång till det centraliserade systemet). Det föreslås därför, att bygdenätet projekteras för 40 kV, men att till en början endast 20 kV användes. Stolpar dimensioneras omedelbart för den högre spänningen men isolationen utföres tillsvidare blott för 20 kV. I fråga om lämpliga ortsdistributionssystem för landsbygdselektrifiering har utredning verkställts i Elektrifieringskommitténs meddelande 6. Av densamma framgår, att för Gotland, vars landsbygd tillhör den typ, som i nämnda utredning kallats »utbredd bygd», trespänningssystemet är det lämpligaste, och att som ortsspänning 3 000 volt bör genomgående användas. 1407 23

to För Gotland torde små eller medelstora tröskverk vara mest ändamålsenliga, varvid tröskmotoreffekten ej torde behöva överstiga 7'5 ä 10 hkr. Lågspänningströskning är därför lämpligast. Då de till landsbygdens gårdsnät anslutna motorerna, enligt vad nyss anförts, i allmänhet icke torde bliva större än c:a 7*6 a 10 hkr, skulle en gårdsspänning av 220 volt eventuellt kunna vara tillräcklig. Likväl kunna, som av nyssnämnda meddelande 6 framgår, icke oväsentliga fördelar särskilt i kostnadshänseende vinnas, om gårdsspänningen höjes till 380 volt. Det förefaller, som om dessa fördelar å Gotlands landsbygd i regel skulle bliva tillräckligt stora, för att den högre spänningen skall komma att väljas som standard. I slutna samhällen, särskilt Visby, bör givetvis ej högre förbrukningsspänning än 220 volt användas. Det för elektrifiering av Gotlands landsbygd lämpligaste distributionssystemet är sålunda trespänningssystem och lågspänningströskning med till en början 20 kV och i en framtid 40 kV bygdespänning samt 3 000/380 volts ortsdistribution. E t t i enlighet härmed planerat distributionsnät bör lämpligen anordnas så, som angives å kartan, bilaga 1, där även de nu befintliga elektriska anläggningarna angivits. Tekniska data för dessa återfinnas i tabellen, bilaga 2. Landsbygdselektrifleringens organisation. Då distributionen av elektrisk energi åtminstone längre fram bör ske över ett för hela Gotland gemensamt ledningsnät, och då vidare Gotland såväl geografiskt som administrativt utgör en avskild enhet, bör Gotlands elektrifiering genomföras av ett enda företag, vilket lämpligen bör utgöra ett aktiebolag med konsumenterna själva som aktieägare. För anskaffande av det erforderliga anläggningskapitalet böra bildas lokala konsumentsammanslutningar av andelsföreningstyp. För varje bygdestationsområde bildas en sådan andelsförening. Till följd av att ledningsnätet av geografiska förhållanden hindras att STälla ut, utan för all framtid erhåller en relativt begränsad omfattning, torde det bliva möjligt för det större företaget, »Kraftförvaltningen», att även ombesörja ortsdistributionen, vartill densamma givetvis har större resurser än de relativt små andelsföreningarna. Var och en av de senare bör inköpa aktier i kraftförvaltningen till belopp, som bestämmas av de verkliga anläggningskostnaderna för bygde- och ortsnät, varpå kraftförvaltningen utbygger samtliga ledningar och transformatorstationer samt försäljer energien vid de enskilda konsumenternas gårdar. Andelsföreningarnas funktion skulle alltså enligt detta förslag, liksom fallet är vid det s. k. »Hemsjösystemet», begränsas till kapitalanskaffningen, medan anläggning, drift och underhåll samt administration av kraft- och diätributionsanläggningar skulle omhänderhavas av kraftförvaltningen. För den händelse att elektrifieringen påbörjas i mindre skala, och kraften till en början alstras i flera stationer bl. a. industriens, borde dock kraftförvaltningen omedelbart bildas och beträffande de erforderliga delarna av bygdenät och ortsnät fungera på ovan antytt sätt. I den mån kraften tillhandahålles av industrierna, bör kraftförvaltningen uppgöra därvid erforderliga avtal samt distribuera den inköpta energien till andelsföreningarnas medlemmar.

Kostnaderna för elektrifiering av Gotland. Kraftstationskostnaderna äro i hög grad beroende av, dels i vilken utsträckning storindustrien kommer att uttaga sitt kraftbehov från det gemensamma nätet,

11 dels vilket alternativ som väljes för kraftverkets utförande. Emellertid bliva kraftkostnaderna vid centraliserad kraftproduktion enligt följande tabell, vari kostnaderna angivas vid.1914 års prisläge och enligt beräkningar verkställda för Elektrifieringskommitténs räkning av driftchefen N. Forssblad. Kraftkostnad

Belastningsfall Kraftbehov

Tidpunkt

Storindustrier

för närvarande ... ej anslutna helt anslutna » )> 1 1

om c:a 20 ar »

ej anslutna helt anslutna . . . .

max. effekt

energibehov

| milj. kWh

1500 3 600 2 700 6 000

Anläggningskost- Verklig kostnad n a d för Totalt Förbrukkraftpris i ningscentral genomGrundavgift vid 1914 snitt pr pris pr kWh års prispr kW v. kolpris levererad läge kWh år av 18 kr. pr ton milj. kr.

kr.

öre

12-5

! c:a 0'60 »> l - o

70 45

5 2-5

8-5 38

6'5 22-0

»> »

50 i 35 i

2'9

0-85 1-20

Vid centraliserad kraftproduktion synes man alltså kunna beräkna ett kraftpris vid kraftcentralen varierande mellan c:a 3 öre och c:a 7 öre pr kWh. Vid decentraliserad kraftproduktion torde priset komma att uppgå till ungefär sistnämnda siffra. Distributionskostnaderna för fullständig elektrifiering ha beräknats vid 1914 års prisläge vid nuvärde å kraftbehovet uppgå till här nedan angivna belopp. Bygdelinjer och bygdestationer c:a Os milj. kr. Ortsnät och gårdsnät » 3° » » Summa c:a 3'8 milj. kr. Om årskostnaderna för ränta, amortering och drift etc. beräknas till c:a 450 000 kr., skulle alltså vid fullständig elektrifiering, då kraftkonsumtion en å landsbygden beräknas till c:a 5'0 milj. kWh totalt eller c:a 3'6 milj. kWh nyttig energi, distributionskostnaderna uppgå till c:a 13 öre pr nyttig kWh vid 1914 års prisläge. Då kraftkostnaden antages till c:a 5 öre pr totalt från kraftstationen levererad kWh, d. v. s. c:a 10 öre pr nyttig kWh, skulle vid fullständig elektrifiering totalkostnaden för landsbygdens energi uppgå till c:a 23 öre pr nyttig kWh i genomsnitt. Om man antoge nedan angivna fördelning av kraftuttagningen på landsbygdens olika konsumentkategorier skulle kostnaden för dessa vid 1914 års prisläge kunna uppskattas till för belysning » jordbruksmotorer » småindustri » energiförluster

c:a 0 c milj. kWh 50 öre pr kWh » 1'6 » » 20 » » » » 1'3 » » 10 » » » » 1'5 » » Summa c:a 5'0 milj. kWh

If)

Bilaga 2. Tabell över befintliga elektriska anläggningar å Gotland med uppgifter om vissa tekniska data. N:o

Företagets namn, Kraftstationens namn eller havare belägenhet

1 enligt ägare eller inneIkartan

Drivkraft

Installerad generatoreffekt i kVA

Strömart

Periodtal

Spänningssystem volt

1 Visby stads elektricitetsverk Visby cementfabrik A.-B. Vallviks cementfabrik Slite cement och kalk A.-B. E. C. Elvström

Visby kraftstation Visby cementfabrik Vallvik

d. å. å.

180 500 1000

trefas likström trefas

3000/380 2 X 220

—

å.

380 Slite

å.

500 Rom a

—

likström

—

v. och d.

— —

trefas likström

3000/380 220

2 3 4 0

6 7 8 9 10 11 12 13 14 15

H . Andersson Klinto belysningsförening Bröderna Edmark Ljugarns belysningsbolag V. Larsson

Klintehamns kraftstation Ala Ardre Garde

3 N.

Etelhem

—

Lye Hemse kraftstation Havdhem

Bergvall och J. Broström J. Johansson A.-B. Hemse elektricitetsverk Föreningen Havdhems elektricitetsverk K. G. Hoffman och K. Stenström

Burgsvik

—

» » » »

— — — — —

— —

2 36

„ »

— —

å.

—

å.

•

—

110 2 x 220 220 2 x 220 220 2 x 220 220

—

2 x 220

.rrv^r-^'ffi-^r

KARTA ÖVER BEFINTLIGA OCH PROJEKTERADE

ELEKTRISKA ANLÄGGNINGAR INOM G O T T L A N D S LÄN SAMMANSTÄLLD AV KUNGL. ELEKTRIFIERINGSKOMMITTÉN år 1923 SKALA 1:400000

f • • • • •

o ^

Befintlig*

Projekterad.

TECKENFÖRKLARIN6; Vattenkraftstation Värmekraftstation större än 200 kVA. Värmekraftstation mindre An 200 kVA. By.a cl etransformatorstatioru Ortstransformatorstation.

—"—«——

Bygdelinje.

Ortslinje.

WSSS^SSSk /.

6räns för distributionsområde. z.J

Nummer å elektriska anläggnindar enligt tabellen bilaga 2.

STATENS REPRODUKTIONSANSTALT

17 Bilaga 3. Tabeill över anslutnings- och konsumtionsförhållanden inom länets olika landskommuner. Antal brukningsdelar

Areal

H ä r r a d och konmmuner

Antal inne-

Årligt energibehov vid fullständig elektrifiering och hänfört till kraftstationerna För

Hushåll, v å - J Land- | Odlad Större Totalt hantverk,

nare

areal

an 3 areal hektar j antal

jordbruk och småindustri

Om c : a

närvarande Stor„ . , , . 1 Summa industri J

år

Hushåll, hantverk, jordbruk och småindustri

Storindustri

Summa

1151 727 346 1289 894

Fårö Bunge Fleringge

13 778 1093 466 3 355 302 5 915 10 411 1991 8 321 1362

112 37 25 129 91

218 88 43 235 138

65 000 63 9001 181100 143 200 97 400

8 — — —

9 65 000 63 900 181100 143 200 97 400

147 000 147 000J — 126 000 126 000: — 322 000 322 OOO! — 251 000 251 000! 170 000 170 000 31000 31000 101 000 5 200 000 5 301 000 184 000 184 000 105 000 105 000 — 151 000 151 000 84 000 84 000 152 000 152 000! — 95 000 95 000 — 123 000 123 000! — 53 000 53 000 31000 31000 — 57 000 57 000! — 33 000 33 000 — 132 000 132 0001 126 000 126 000! —

Lummeelunda

240 539 656 711 380

3 396 6 276 3 718 5 597 2 504

358 790 621 1347 774

30 60 65 93 50

47 100 107 153 69

17 400 17 400 56 500 3 500 000 3 556 500 94100 94100 62 800 62 800 88100 88100

Martebbo Tingstääde Lokrunme Västkinnde Bro

389 501 467 861 326

2 608 3 802 3 314 3 942 2 288

1037 '832 1427 1503 711

49 52 62 79 39

66 81 98 137 60

53100 87 600 62 600 72100 32 500

Hejnunm Bäl Källunage

171 283 207 326 364

1133 4 444 2 403 1841 2 749

442 671 445 742 759

17 34 34 33 52

20 47 40 50 67

Ekeby Fole Othemi Boge Visby ; stad

339 421 1 241 493 9 976

1676 2 796 5 253 3 584 2 435

592 877 641 585 772

36 41 59 67 57

59 64 105 104 133

Hejdebby .. Endre Follinggbo Barlinggbo Akebädck

260 343 617 481 146

2 241 2 337 3 685 1695 1076

468 791 1059 877 420

21 35 35 30 20

42 55 74 62 28

Dalhenm Eoma Björkee Gothenm Hörsnae

586 709 359 648 447

2 948 2 340 1197 7 028 3 622

1164 1135 543 881 776

73 67 20 74 48

110 85 29 120 80

Norrlaanda Kräkliiingbo Ala Angå Västerrliejde

315 411 299 242 536

3 984 4 672 3 095 2 957 2 792

553 611 621 368 678

49 51 38 35 40

63 86 59 63 69

19 700 19 700 45 200 45 200 20 300 20 300 78 200 78 200 74 300 74 300 45 000 45 000 30 200 30 200 81000 81000 49 400 49 400 197 000 6 000 000 6 197 000 92 300 4 000 000 4 092 300 67 000 67 000 29 700 29 700 600 000 4 000 000 4 600 000 1 000 000 6 000 000 7 000 000 36 000 36 000 22 000 22 000 61000 61000 42 000 42 000 88 000 88 000 62 200 62 200 79 000 79 000 44 700 44 700 38 000 38 000 24 600 24 600 100 000 60 200 100 000 60 200 84 000 84 000 56 200 56 200 44 000 44 000 26 300 26 300 95 000 95 000 52 800 52 800 96 000 96 000 56 200 56 200 49 000 49 000 28 800 28 800 67 000 67 000 37 800 37 800 116 000 116 000 67 800 67 800 39 000 39 000 17 800 17 800 62 000 62 000 33 900 33 900

Hall Rute Hellvi

1407 2 3

53100 87 600 62 600 72100 32 500

18 Stenkumla Tofta Eskelhem . Träkumla.. H o g r ä n ....

445 526 696 258 339

3140 918 3 827 795 3 803 1232 1525 366 2 206 730

59 73 96 26 44

82 96 133 55 62

44 700 38 400 63 200 17 900 42 400

74 000 67 000 107 000 32 000 70 000

Vall Mästerby .. Atlingbo ... Väte Hälla

330 458 248 624 334

1990 719 2 285 800 1473 561 3 390 1065 1457 479

52 50 39 88 27

64 86 46 127 62

32 800 37 800 27 200 50 400 25 400

53 000 64 000 44 000 86 000 46 000

Ganthem .. Sjonhem.... Viklau Gul drupe . Buttle

287 347 197 250 324

2 242 1821 1732 1601 3125

609 554 428 457 423

42 42 25 37 33

56 66 40 57 64

34 800 26 500 23 000 21400 51700

58 000 46 000 38 000 36 000 93 000

V ange Östergarn .... Gammelgarn. Ardre Älskog

630 622 404 533 391

3 971 2 855 3 754 3 866 3 781

893 532 556 451 630

55 60 54 44 50

63 600 44 000 40 000 44 900 44 200

114()00 95 000 82 000 94 000 102 000

Västergarn... Sanda Hej de Klinte Fröjel

266 837 583 1189 538

36 108 73 50 73

16100 95100 51900 67 300 50 300

37 000 190 000 86 000 133 000 86 000

Etelhem Garde Stånga Lye Lau Burs När Lojsta Gerum Linde

584 473 712 345 499

52 57 70 47 59

95 81 111 62 91

56 500 45100 111 400 34 600 45 000

98 000 79 000 196 000 55 000 77 000

843 898 306 162 415

1288 345 3 990 1085 6 312 1117 2 898 909 4 352 902 4 636 918 2 935 677 3 966 1020 1888 757 2 634 835 4 093 1553 3 625 1465 2 187 440 1337 351 2 259 789

122 126 95 88 81 56 171 102 102 107

102 122 37 25 44

148 169 54 34 68

73 600 69 900 26 000 16 000 58 200

73 600 69 900 26 000, 16 000 58 200

124 000 119 000 46 000 26 000 99 000

Levede Fardhem.... Hemse Eksta Sproge

568 402 822 581 300

3158 2 034 2 441 4 534 2 395

979 748 894 933 531

61 49 40 66 40

100 71 53 104 58

48 500 51800 77 400 62 000 33 900

82 000 88 000 138 000 107 000 72 000

Silte Hablingbo... Rone Eke Alva

282 588 1024 257 491

47 81 95 34 54

64 101 135 52 91

32 600 57 400 81500 22 000 110 700

32 600 57 400 81500 22 000! 110 700

48 000 92 000 142 000 37 000 189 000

Havdhem Grötlingbo . Näs Fide Öja

757 612 376 289 846

2 589 654 5 241 1255 4 507 1588 1867 470 2 338 1029 3 554 1710 3 445 898 3 641 860 1486 320 3 765 873

97 71 59 29 73

128 105 65 52 139

113 000 52 100 40 600 16 400 75 700

113 OOOl 52 100 40 600 16 400 75 700

185 000 91000 65 000 37 000 141 000

Vamlingbo .. Hamra Sundre

622 284 182

5 357 1095 1930 520 2 060 278

83 41 23

110 50 35

51 600 24 300 13 400

87 000 41000 24 000

Summa 55 873 311 794 74 081 5 033J 7 934| 5 406 200| 11 500 000| 16 906 200| 9 436 000|17 200 000|26 636 0

19 Förteckning över av Elektrifieringskommittén hittills publicerade meddelanden. Löpande nr

Serie nr

1 C: I

Redogörelse för en studieresa till Danmark.

2 A: I

Utredning angående de allmänna förutsättningarna i avseende på krafttillgångar, kraftbehov och kraftöverföring för elektrifiering av kraftdistriktet »Sydsvenska—Hemsjö» samt angående

2 B: I

Den hittillsvarande elektrifieringen av Malmöhus läns landsbygd och de åtgärder, som b ö r a vidtagas för befrämjande av elektrifieringens utveckling.

3 C: II

Utredning angående lämpligheten av 380/220 volt för landsbygdsdistribution .

4 C: III

Utredning beträffande en generell metod för beräkning av distributionsnät för landsbygdsdistribution.

5 C: IV

Utredning beträffande en generell metod för beräkning av energi- och effektbehov vid landsbygdselektrifiering.

6 C: V

Utredning angående lämpliga distributionssystem för landsbygdselektrifiering.

8 A: II

Utredning angående de allmänna förutsättningarna med avseende å krafttillgångar, kraftbehov och kraftöverföring för elektrifiering av Sveriges olika kraftdistrikt.

10 B: IV

Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Gävleborgs län.

11 B: V

Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Blekinge län.

12 B: VI

Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Kopparbergs län.

13 B: VII

Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Västmanlands län.

14 B: VIII

Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Värmlands län.

15 B: IX

Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom J ä m t l a n d s län.

18 B: XII

Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Gotlands län.

21 C: VI

Kort redogörelse för Elektrifieringskommitténs verksamhet samt förslag till organisation av statens verksamhet beträffande landets elektrifiering.

N a m n

Statens offentliga utredningar 1924 Systematisk

förteckning

(Siffrorna inom klämmer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.)

Allmän lagstiftning.

Statsförfattning.

Rättskipning.

Fångvård.

Vattenväsen.

Allmän statsförvaltning.

Kommun:'i förval t ning.

Statens och kommunernas tinaasväsen.

skogsbruk.

Bergsbruk.

Industri.

liandel och sjöfart.

Kommunikations vitsen. Utredning rörande ny vattenväg mellan Viinern jämte bihang. [G] Bank-, kredit- och penningväsen.

Socialpolitik.

llälso- och sjukvård.

Allmänt näringsväsen: K. Klektrifieringskommitténs meddelanden. 11. Ang. tiering av landsbygden inom Blekinge län. [10] 12. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Kopparbergs län. [3] 18, Ang. elektrifiering av landsbygden inom Västmanlands län. [8] 14. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Värmla inom .: i ilanris län. Fast egendom. Jordbruk med binäringar. Det svenska lantbrukets produktionskostnader. 2. B föringsären 1920—1921 och J.921—1922

Försäkrings väsen.

Kyrkoväsen. Undervisningsväsen. Andlig odling i övrigt. Supplement, nr 2 till Sverges familjenamn 1920. [i] Betänkande angående det fria och frivilliga folkbildningsarbetet. [5] Betänkande och förslag angående läroverks- och landsbibliotek. [7]

Försvarsväsen.

Utrikes ärenden. Internationell rätt. 5 ordnandet av statens kommersiella informations ubet. [11

S t o c k h o l m . K. L. Beckmans Boktr., 1924. 1407 23