SOU 1924:18

Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Hallands län.

Typ: SOU
Källa: urn.kb.se

ON©

''of* National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

S T A T E N S O F F E N T L I G A U T R E D N I N G A R 1 9 2 4 : 18 J O R D B R U K 8 D E P A K T K MK X T K T

KUNGL. ELEKTRIFIERINGSKOMMITTÉNS MEDDELANDEN. 9.

UTREDNING BETRÄFFANDE

PLANMÄSSIG ELEKTRIFIERING AV LANDSBYGDEN INOM HALLANDS LÄN

S T O C K H O L M 19

2 4

Statens offentliga utredningar 1924 K v o u o 1 o sr i s k f ö r t e c k 11 i 11 1. Angående ordnandet av statens kommersiella informationsverksamhet. Promemoria, avgiven av chefen £Br utrikesdepartementets speciella handelsavdelning. Marcris. mtbrukets produktionskostnader. 2. Bok1920—1921 och 1921—1922. Av L. Nanueson. lande från Kungl. Lantbruksstyrelseh nr 247 (nr 6 1923). Svanbäck. (G), 107 s: .lo.' 3. Kungl. Elektrifieringskommitténs meddelanden. 12. Dtlig elektrifiering av landsIn. Beckman. 47 s. 2 kart Jo. 4. Supplement nr 2 til] Sverges familjenamn 1920. Siat. Kepr.-anst. 10 s. Ju. 5. Betänkande med uti ;ående det fria och frivilliga ad. vii, •JOS s. K. 6. Utredning rörande i I och Vänern, (iota kanal, jämte bihang, innefattande preliminär utredning rörande vattenväg mellan Hjälmaren och Vänern, Svea kanal. Meddelanden från Kungl.Kanalkommissionen. Nr 4. Ihvggström. 173 s. 3 kart. K. 7. Betänkande och förslå»' angående läroverks- och landsbibliotek. Uppsala, Almqvist .V Wiksell. x.j, 511 s. E. 8. Kungl. Elektrifieringskommittéhs meddelanden. 13. Utredning beträffande planmässig elektrifiering av lands.. Västmanlands län. Beckman. 36 s. 2 kart.

Kungl. Elektrifieringskommitténs meddelanden. 11. l*tredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Värmlands län. Beckman. 52 s. 2 kart.. Jo. Kungl. Elektrifieringskommitténs meddelanden. 11. Utredning beträffande planmässig' elektrifiering av landsbygden inom Blekinge län. Beckman. 32 s. 2 kart. Jo. Kungl. Elektrifieringskommitténs meddelanden. 16. Utredning beträffande planmässig' elektrifiering av landsbygden ininu Jämtlands län. Beckman. 32 s. 2 kart. Jo. Kungl. Elektrifieringskommitténs meddelanden. 18. Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Gotlands län. Beckman. 19 s. 1 karta. Jo. Förslag till lönereglering för befattningshavare vid rikels allmänna läroverk samt vid folk- och småskolor m. 11. läroanstalter. Tullberg. 413 S. E. Iakttagelser rörande socialiseringen al i seringel i ii Österrike Österrike T, 1922. Av Nils Karleby. Ti del vi ,111 s. EJ Det svenska tobaksnio polet . E i undersök] dess verksamhet 1015 11)25 Tiden. M. Ma vij, 10G s. I i . Betänkande med förslag till gruvlag. Norstedt. 400 s. Ju. Kungl. Elektrifieringskommittéhs meddelanden. 19. Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Västernorrlands län. Beckman. 77 s. 2 karl.

Jo.

Kungl. Elektrifleringskommitténs meddelanden. 0. Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsn inom Hallands län. Beckman. 146 s. 3 kart. Jo,

Anm. Om särskild tryckort ej angives, ar tryckorten Stockholm. Bokstäverna med fetstil utgöra begynnelsebokstäverna till det departement, under vilket utredningen avgivits, t. ex. E. = ecklesiastikdepartementet, Jo. = jordbruksdepartementet. Enligt kungörelsen den 3 febr. 1922 ang. statens offentliga utredningars yttre anordning (nr 98) utgivas utredningarna i omslag med enhetlig färg för varje departement.

STATENS O F F E N T L I G A U T R E D N I N G A R 1 9 2 4 : 18 JORDBRUKSDEPARTEMENTET

KUNGL. ELEKTRIFIERINGSKOMMITTÉNS MEDDELANDEN. 9.

UTREDNING BETRÄFFANDE

PLANMÄSSIG ELEKTRIFIERING AV LANDSBYGDEN INOM HALLANDS LÄN S E R I E N B: I I I

STOCKHOLM 1924 K. L. BECKMANS BOKTRYCKERI [1598 28]

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Sid.

Utredning angående planmässig elektrifiering av landsbygden inom Hallands län Inledning Kortfattad historik Beskrivning över nuvarande elektriska anläggningar Länets vattenkrafttillgångar Länets kraftbehov Undersökning rörande kraftbalansen Förslag till planmässig och fullständig elektrifiering Undersökning rörande kostnaderna för länets fullständiga elektrifiering Åtgärder till befrämjande av länets elektrifiering Sammanfattning och slutord

5 5

5 6 23 34 41 45 55 68 69

FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR. Karta över befintliga och projekterade elektriska anläggningar inom Hallands län Tabell över befintliga

bilaga 1

elektriska anläggningar inom Hallands län med uppgifter om

vissa tekniska data Kartskiss utvisande elektrifierade områden i Hallands län vid u t g å n g e n av år 1921 ...

bilaga 2 bilaga 3

Tabell över vattenkrafter och energitillgångar i Hallands län bilaga 4 Karta över vattenkrafterna i Hallands län j ä m t e grafisk framställning av energitillgångarna i de större vattendragen efter rationell sjö- och profilreglering bilaga 5 Karta övor de elektrifierade områdenas utsträckning och åkerarealens fördelning inom Hallands län

bilagä

Statistiska uppgifter rörande samhällen, socknar och landskommuner i Hallands län...

bilaga 7

Grafisk framställning av de beräknade, framtida energibehoven vid fullständig elektrifiering av Hallands län

bilaga 8

Redogörelse för de tekniska anordningar, vilka föreslås inom de särskilda distributionsområdena inom Hallands län i och för främjandet av den fortsatta landsbygdselektrifieringen

bilaga

Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Hallands län. Inledning. Då Kungl. elektrifieringskommittén år 1920 framlade sin utredning angående krafttillgångar, kraftbehov och kraftöverföring för elektrifiering av kraftdistriktet »Sydsvenska-Hemsjö», uttalade kommittén, att det inginge i densammas arbetsplan att komplettera denna sin allmänna utredning med särskilda utredningar angående planmässig elektrifiering av vart och ett av de län, som ifrågavarande kraftdistrikt omfattar. I detta o syfte hade Kungl. kommittén vid samma tidpunkt uppdragit åt Södra Sveriges Ångpanneförening i Malmö, som då hade under arbete en utredning av detta slag för Kristianstads län, att verkställa det erforderliga utredningsarbetet även för södra Halland, således för den del av Hallands län, som anses tillhöra kraftdistriktet »Sydsvenska-Hemsjö». När Kungl. kommittén framlade sin plan angående utredningsarbetet för den länskommitté, som den 30 september 1918 tillsatts av Hallands läns hushållningssällskap för att behandla länets elektrifieringsfråga, uttalade emellertid länskommittén önskvärdheten av att utredningen komme att omfatta Hallands län i dess helhet och att hela utredningsarbetet för vinnande av större enhetlighet finge utföras av en och samma iugenjörsbyrå. Kungl. kommittén, som biträdde denna länskommitténs uppfattning, lämnade därför i februari 1920 Ångpanneföreningen utsträckt uppdrag, avseende en utredning för hela länet. Utredningsarbetet, som efter sagda tidpunkt bedrivits enligt utvidgad plan, avser således Hallands län i dess helhet. Till grund för utredningen hava lagts de anvisningar, som Kungl. elektrifieringskommittén lämnat dels i sin allmänna plan för de så kallade länsutredningarna, dels i sina allmänna utredningar angående landsbygdselektrifiering. Utredningsarbetet har utförts av Södra Sveriges Ångpanneförening i samarbete med och enligt direktiv från Kungl. elektrifieringskommitténs tekniska byrå. Kortfattad historik. Halland har som bekant i sina många vattendrag riklig tillgång på stora och små vattenfall. Dessa hava sedan lång tid tillbaka i viss mån utnyttjats för elektrisk energialstring. Sålunda funnos redan omkring år 1890 elektriska anläggningar, huvudsakligen för belysning, inom ett par industriella verk vid Nissan, varjämte det förtjänar antecknas, att några av de större egendomarna i länet

6 under åren 1900—1902 läto bygga smärre elektriska kraftstationer för eget behov. Den första anläggningen för egentlig kraftöverföring utfördes, år 1903 av Falkenbergs stad, som då anlade en kraftstation vid Herting i Ätran. E n liknande anläggning i Nissan byggdes vid Sx>erlingsholm år 1905 för elektrisk kraftöverföring till industrier inom Halmstads förstäder. Båda dessa anläggningar äro fortfarande i bruk. Sin första kraftstation av tillräckliga dimensioner för stordistribution erhöll länet år 1907, då Yngeredsfors kraftaktiebolag utbyggde Yngeredsfors i Ätran. Den här alstrade elektriska energien överfördes samma år genom en landslinje till en del storindustriella anläggningar i Mölndal. Först året därpå, när Varbergs stad erhöll anslutning till denna anläggning, kom vattenkraften i Yngeredsfors Hallands län tillgodo. I Varberg bj-ggdes samtidigt en reservkraftstation med ångmotor, och är denna station fortfarande länets enda för stordistribution avsedda värmekraftstation. Stora delar av landsbygden i norra delen av länet hava, i synnerhet under de senare åren, elektrifierats genom anslutning till Yngeredsfors landsnät. I södra delen av länet färdigställde Sydsvenska kraftaktiebolaget år 1909 fyra stora kraftstationer i Lagan, från vilka energien fördes söderut, huvudsakligen till Malmöhus län. En landslinje framdrogs till Halmstad, som därigenom erhöll sitt behov av elektrisk energi från Lagan. Genom anslutning till denna landslinje kom den första egentliga landsbygdsdistributionen inom Halland till stånd, när landsbygden norr om Halmstad år 1912 elektrifierades. Landsbygdselektrifieringen inom länet har emellertid huvudsakligen skett från smärre vattenkraftstationer med lokala distributionsnät av obetydlig utsträckning. Denna elektrifiering fick under krisåren av väl kända anledningar ett tillfälligt, synnerligen starkt uppsving, så att nu ett stort antal smärre stationer och distributionsnät förekomma överallt i länet.

Beskrivning- över befintliga elektriska anläggningar. Karta och tabellverk över befintliga elektriska anläggningar.

Allmänt.

Från alla de elektriska distributionsanläggningar, vilka vid utgången av år 1921 funnos inom länet, hava detaljerade uppgifter införskaffats, avseende anläggningstekniska data samt anslutnings- och konsumtionsförhållanden. Med tillhjälp av dessa uppgifter hava utarbetats dels den såsom bilaga 1 närslutna kartan över nuvarande elektriska anläggningar, dels den som bilaga 2 införda tabellen. E n ingående redogörelse för de principer, som tillämpats vid uppgifternas hopsamlande och tabellens utarbetande, återfinnes dessutom framför tabellen. E n blick på kartan visar, att landsbygdens distributionsnät äro tämligen jämnt fördelade över hela länet, ehuru elektrifieringen av den väl uppodlade kuststräckan genomförts i högre grad än elektrifieringen av de glesare befolkade och föga uppodlade områdena inåt landet. Även inom dessa sistnämnda områden förekommer dock ett ganska stort antal små kraftstationer med obetydliga distributionsnät. Av tabellverket framgår, att distributionsföretagen inom länet äro av mycket skiftande karaktär. Bland dem finnas representerade såväl kommunala elektricitetsverk som ekonomiska föreningar, aktiebolag och företag, ägda av privatpersoner. De flesta företagen hava egna vattenkraftstationer, men åtskilliga av

7 ganska stor omfattning erhålla elektrisk energi genom abonnement från annat clistributionsföretag. Den årliga energiförbrukningens storlek är givetvis mycket olika inom skilda företag. E t t stort antal olika spänningar användes. Enhetlighet föreligger emellertid ifråga om periodtalet vid trefasanläggningarna, vilket uteslutande är 50. Såsom en komplettering till karta och tabellverk lämnas här nedan en redogörelse för de större och mera typiska distributionsföretagen, deras utveckling, organisation och kraftresurser. Yngeredsfors kraftaktiebolag (se tabellverkets och kartverkets nris7,25,38,54—56) anlade, såsom nyss nämnts, år 1907 en vattenkraftstation vid Yngeredsfors i Ätran och framdrog från denna station en landslinje genom norra Halland över länsgränsen till Mölndal, där energien distribuerades till olika industrier. När bolaget året därpå uppförde reservkraftstationen i Varberg, anordnades samtidigt en elektrisk distributionsanläggning inom denna stad. Varbergs samhälle samt en storindustri vid norra länsgränsen, Anderstorps spinneri, voro under en följd av år bolagets enda avnämare inom Hallands län. År 1914 framdrog bolaget en bygdelinje till Kungsbacka, där ett kommunalt elektricitetsverk tog hand om detalj distributionen, och samtidigt påbörjades bolagets första energileverans till länets landsbygd, i det att en distributionsanläggning norr om Varberg anslöts till bolagets nät. Under trycket av kristidens höga kolpris anlades en omformarestation vid Krokslätt i Göteborgs och Bohus län, i vilken bolaget från Trollhätte kraftverk under vattenbristtider mottager energi, som omformas från 25 till 50 perioder. Värmekraftstationen i Varberg har därefter blivit av blott sekundär betydelse. Under krisåren ökades landsbygdsdistributionen avsevärt, varvid bolaget dels självt byggde anläggningar för detaljdistribution utan mellanhänder (huvudsakligen i Göteborgs och Bohus län), dels blev energileveråntör till skilda distributionsföretag i norra delen av Halland. År 1920 inköpte bolaget en befintlig vattenkraftstation vid Ätrafors i Ätran och anslöt denna till sitt landsnät. Yngeredsfors landslinjer äro genomgående utförda för 40 kilovolts spänning. Inom de nyare bygdenäten användes 10 kilovolt till bygdespänning samt inom de områden, där bolaget ombesörjer detaljdistributionen, en gårdsspänning av 380/220 volt. Blott inom de äldre distributionsnäten i Varberg med omnejd förekomma mindre brukliga spänningar, 4 och 0'8 kilovolt, för ortsdistributionen. Bolaget har inrättat sig dels för direkt detalj distribution såväl i slutna samhällen (Varberg) som på landsbygden (i Göteborgs och Bohus län) och dels för energileverans till distributionsföretag av olika slag inom ett slutet samhälle (Kungsbacka) och inom en del landsbygdsområden (i norra Halland). Verksamheten har emellertid hittills så genomförts, att något s. k. mellanhandssystem i egentlig bemärkelse icke förekommer vid distributionen. Vid energiförsäljningen använder sig bolaget av ganska enhetliga taxeformer. För större förbrukare, industrier och distributionsföretag, tillämpas sålunda uteslutande en taxeform med grundavgift och förbrukningsavgift. För smärre förbrukare tillämpas däremot förbrukningsavgifter, olika för energi använd till belysning och till motordrift. I Varbergs stad tillämpas för dessa avgifter rabattsatser vid stigande förbrukning. Bolagets direkta abonnenter i Hallands län äro följande: Anderstorps spinneri, Lindome, Särö elektricitetsverk, Särö,

8 Kungsbacka stads elektricitetsverk, Viske elektriska distributionsföretag, Deronie, Lindbergs distributionsanläggning, Tofta, Himledalens elektriska distributionsförening, Rolfstorp. Härtill komma alla avnämare av olika slag uti Varbergs stad, där bolaget, såsom nyss nämnts, självt omhänderhar detaljdistributiqnen. Anslutna till bolagets detalj distribution vid norra länsgränsen samt vid Ätrafors finnes även en del konsumenter med installationer av obetydlig omfattning. Dessutom levererar bolaget under vattenbristperioder reservkraft till Fjärås kraftaktiebolag, Kungsbacka, och till Tvååkers kraftaktiebolag, Tvååker, vilka båda bolag hava egna vattenkraftstationer. En liknande energileverans till Älvsåkers kraftaktiebolag, Anneberg, är planerad. För närvarande har bolaget följande kraftresurser: Vattenkraftstationer i Ätran: Yngeredsfors 7 950 kilowatt Ätrafors 1 760 » Ångkraftcentral i Varberg 5 300 » Abonnement från Trollhätte kraftverk 2400 » Totalt disponerar bolaget sålunda en maximal vattenkrafteffekt av 9 710 kilowatt och en maximal reservkrafteffekt av 7 700 kilowatt. Större delen av dessa kraftbelopp avyttras emellertid utanför Hallands län. Bolaget planerar för närvarande icke någon ökning av sina kraftresurser och disponerar ej heller några outbyggda vattenkrafter. Dock förtjänar antecknas, att fallhöjden vid Ätrafors avsevärt kan ökas, så att denna kraftstation skulle kunna utbyggas för en total effekt av cirka 5 000 kilowatt. Sydsvenska Sydsvenska TcraftaMieholagets (se tabellverkets och kartverkets nris 149—154) kraftaktie- distribution i Hallands län sker genom energileverans från de fyra stora vattenbolaget. kraftstationerna i Lagan huvudsakligen medelst den landslinje, vilken redan vid detta kraftföretags tillkomst år 1909 byggdes till Halmstad. Denna stads elektricitetsverk blev samma år abonnent till bolaget. Från Halmstad levereras, såsom förut omnämnts, från och med år 1912 energi till ett distributionsföretag på landsbygden norr om staden. Genom anslutningar dels till nyssnämnda landslinje till Halmstad, dels direkt till kraftstationerna hava därefter under årens lopp vissa delar av landsbygden i södra Halland elektrifierats. Utvidgningar av kraftanläggningarna vid Lagan hava under senare år företagits. Sålunda har under förra året en tillbyggnad av Bassalts kraftstation slutförts och under innevarande år en stor, helt ny kraftstation vid Skogaby färdigställts. Dessa utbyggnader innebära för bolaget högst avsevärda tillskott i kraftresurserna. Landslinjerna i Hallands län äro genomgående utförda för en spänning av 50 kilovolt. Bolaget tillämpar uti Hallands län samma distributionssystem som uti Malmöhus län. En ingående redogörelse för detta system har lämnats uti Kungl. elektrifieringskommitténs meddelande 2. Sålunda äger bolaget självt även inom Hallands län blott kraftstationerna samt landslinjer och tre transformatorcentraler. Till dessa anläggningar äro såsom direkta abonnenter följande nio företag anslutna: Halmstads stads elektricitetsverk, Veinge elektriska andelsförening, Veinge, Svenska sockerfabriksaktiebolaget, Genevad,

9 Tjärby tegelbruksaktiebolag, Genevad, Gene vads belysningsförening, Genevad, Skogaby elektriska andelsförening, Skogaby, Knäreds andelsförening för elektriskt ljus och kraft, Knäred, Putsereds andelselektricitetsförening, Putsered pr Majenfors, Hishults elektriska distributionsförening, Hishult pr Laholm. Dessa företag, av vilka en del erhållit avgränsade områden att elektrifiera, leverera energi till direkta förbrukare och i två fall dessutom till underordnade distributionsföretag. De taxor, efter vilka energien försäljes inom Hallands län, äro liksom inom bolagets övriga avsättningsområden av ganska enhetlig typ. De basera sig på ett kilowattimmepris efter fallande skala, med lägre enhetspris för större energiuttagning. Årlig minimiavgift, grundande sig på den maximala effektuttagningen, tillämpas dessutom. Bolaget är emellertid betänkt på att successivt övergå till nya taxeformer med grundavgift och förbrukningsavgift. Sydsvenska kraftaktiebolaget har som bekant under de senaste åren med sig införlivat Hemsjö kraftaktiebolag samt Finsjö kraftaktiebolag. Av detta stora kraftföretags olika anläggningar är det i första rummet de fem kraftstationerna i Lagan och därnäst övriga anläggningsdelar, tillhörande det ursprungliga »Sydsvenska-systemet», vilka äro av betydelse för energileveranserna i Halland. De fem kraftstationerna äro belägna inom Halland och övriga delar huvudsakligen inom västra Skåne. Uti dessa anläggningar har Sydsvenska kraftaktiebolaget för närvarande följande kraftresurser: Vattenkraftstationer i Lagan: Majenfors Bassalt Övre Knäred Nedre Knäred Skogaby Ångkraftcentral i Malmö • Abonnement från Höganäs-Billesholms aktiebolag Abonnement från Skodsborgs ångkraftcentral i Danmark

3 450 kilowatt 5 800 » 5 950 » 5950 > 12000 15 700 » 4 000 * 3 000 »

Bolaget disponerar således en maximal vattenkrafteffekt av 33 150 kilowatt samt en värmekraftreserv av 22 700 kilowatt. Ojämförligt största delen av dessa effekter åtgå emellertid för leveransen till Malmöhus län, som är bolagets huvudsakliga avsättningsområde. Dessutom äger bolaget åtskilliga outbyggda vattenfall. Bland dem märkas inom Hallands län Vessigebroforsarna i Ätran, vilkas utbyggnadsvärdiga effekt torde vara c:a 2 000 kilowatt. Ett visst tillskott i kraftresurser torde bolaget kunna erhålla genom kraftöverföring från de nyförvärvade företagen. För att möjliggöra detta, har Hemsjöbolagets ledningsnät sammanknutits med huvudbolagets nät medelst en förbindelseledning genom södra Skåne. Från Finsjöområdet är nu en landslinje under byggnad till f. d. Hemsjöbolagets kraftstationer i Mörrumsån. Det samarbete, som på detta sätt åstadkommes mellan kraftstationer i skilda vattendrag uti södra Sverige, kan i framtiden bliva betydelsefullt. Ovannämnda tvenne stordistributörer, Yngeredsfors i norra och Sydsvenska i södra delen av länet, samarbeta ännu icke i elektriskt avseende. Deras nuvarande 1598 23

10 distributionsområden gränsa ej heller till varandra, utan åtskiljas genom ett vidsträckt område inom länets mellersta del. Såväl inom detta område som på ett flertal andra platser inom Halland finnes ett stort antal i elektriskt avseende självständiga _ vattenkraftstationer med större eller mindre distribution, vilka för länets elektrifiering varit av väsentlig betydelse. E n del av de mera typiska av dessa företag torde därför böra närmare omnämnas. Fjärås kraft Fjärås kraftaktiebolag (se tabellverkets och kartverkets nr 14) bildades under aktiebolag. kristiden på initiativ av lantbrukare i orten. Aktierna tecknades så gott som uteslutande av de många abonnenterna hos bolaget, men aktieteckning sattes icke som oeftergivligt villkor för energiabonnent. E n vattenkraftstation byggdes vid Älgårda i Rolfsån, och från denna station distribueras energien genom bygdelinjer för 10 kilovolt över en betydande del av norra Hallands landsbygd. Vid distributionen användes ett enhetligt tvåspänningssystem, 10 000/380 volt, och bolaget äger självt alla ortsstationer och gårdsnät. Alla abonnenter måste för att erhålla anslutning betala en engångsavgift, s. k. byggnadshjälp, beräknad efter cirka 25 kronor pr ljuspunkt och cirka 50 kronor pr motorhästkraft. De årliga avgifterna utgå i huvudsak såsom förbrukningsavgifter med 45 respektive 25 ore pr kilowattimme för energi, använd till belysning respektive motordrift. Vissa minimiavgifter hava dessutom stipulerats. För ett ganska stort antal smärre belysningsabonnenter tillämpas ackordstariff med avgifter av 8 ä 10 kronor pr lampa och år. — Sedan ett år tillbaka har vid Kungsbacka bolagets ledningsnät hopknutits med Yngeredsfors kraftaktiebolags nät. Tvååkers Tvååkers kraftaktiebolag (se nr 29) bildades år 1915, således före den egentliga kraftaktiekristiden. Aktierna äro fördelade på initiativtagarna, ett fåtal industriidkare och bolaq. lantbrukare i orten, vilka samtliga äro abonnenter till företaget. Dessutom förefinnes ^ ett stort antal abonnenter, vilka icke äro aktieägare. Från kraftstationen i Tvååkersån distribueras energien med användande av tvåspänningssystem et 10 000/380 volt. Inträdesavgifter vid anslutning förekomma i regel icke, men en del under dyrtiden anslutna abonnenter fingo själva bekosta erforderliga anslutningsledningar. Energiavgifterna äro enhetliga och utgå för alla abonnenter med 40 respektive 25 öre pr kilowattimme. Dessutom hava årliga minimiavgifter fastställts. Sålunda skall t. ex. en lantbrukare för motordrift garantera en minsta årlig förbrukningsavgift av cirka kronor 1: 50 pr 1 000 kronors taxeringsvärde å egendomen. Ackordsabonnenter finnas ej. Tvååkers kraftaktiebolag har för någon tid sedan erhållit anslutning till Yngeredsfors kraftaktiebolag, varifrån reservkraft erhålles vid vattenbrist och driftsavbrott. Skygge kraftSkygge kraftaktiebolag (se nr 43) bildades under kristiden, varvid aktieteckning aktiebolag. var obligatorisk för de blivande abonnenterna och skedde i proportion till egendomarnas taxeringsvärde. Det elektriska systemet och företagets organisation i övrigt hava genomförts på samma sätt som vid Tvååkers kraftaktiebolag. De garanterade minimiavgifterna äro genomgående avvägda i proportion till taxeringsvärdet å respektive fastigheter. Bobergs kraftBobergs kraftförening (se nr 69) utvidgades år 1920, då en äldre anläggningförening. ombyggdes. Distributionen sker vid 3 000/380 volt, varvid gårdsnäten till största delen ägas av s. k. transformatorkretsar. Tariffer med förbrukningsavgifter och minimigaranti tillämpas huvudsakligen. Sembs elektri- _ Sembs elektricitetsverk (se nr 96) utbyggdes redan år 1913 av en enskild person, citetsverk. direktör Öländer Larsson i Getinge, som fortfarande äger detsamma. Från en kraftstation vid Semb i Suseån distribueras energien vid 6 kilovolt till Slöinge och

11 Getinge samhällen. Gårdsspänningen är för de äldre delarna av anläggningen 220 volt, men inom de under krisåren tillkomna gårdsnäten infördes den högre spänningen 380 volt. Företaget äger alla ortsledningar samt större delen av gårdsledningarna, och för abonnenterna tillämpas genomgående endast kilowatttimmeavgifter. Steninge elektricitetsverk (se nr 100) byggdes under kristiden av enskild person, Steninge elekgodsägare Hugo Tharn å Susegården, som själv äger anläggningen i dess helhet, tricitetaverk. Distributionen sker vid 1 500/380 volt. Abonnenterna hava, för att få sina gårdar anslutna till nätet, erlagt inträdesavgift med cirka 10 kronor pr hektar åker. De årliga avgifterna utgå huvudsakligen i form av ackordsavgifter, som för belysningsförbrukningen utgöra 6 ä 7 kronor pr lampa och för motordrift uppgå till häremot svarande belopp. Södra Hallands kraftförening (se nr 143) bildades under kristiden på initiativ Södra Halav lantbrukare i Laholmstrakten. Denna förening alstrar icke själv elektrisk 1<a\ds kraflenergi utan erhåller sådan genom abonnement av Laholms stad från stadens vatten- '"' cmn3kraftstation i Lagan. Andelar i föreningen tecknades i proportion till installationernas storlekar, varvid alla medlemmar för belysning tecknade en andel pr lampa och medlemmar med lantbruk dessutom tecknade en andel pr hektar odlad jord för motorinstallationernas skull. För varje andel inbetalades kontant 30 kronor, varjämte ansvarsförbindelse lämnades å lika stort belopp. Medlemmarna betaia för sin energiförbrukning en avgift pr kilowattimme av 30 respektive 15 öre för energi, förbrukad till belysning respektive motordrift. För denna förbrukningsavgift tillämpas på vanligt sätt årlig minimigaranti. Dessutom erlägga medlemmarna en fast årlig avgift av 3 kronor pr andel. Förutom nu nämnda, typiska och mera omfattande anläggningar finnas inom övriga länet många smärre vattenkraftstationer, anlagda under krisåren och huvudsakligen foretag. avsedda för belysningsanslutning. Dessa hava mycket skiftande utföringssätt. Det torde emellertid icke vara behövligt att här närmare redogöra för några av dessa anläggningar, men det må framhållas, att de på grund av sitt stora antal äro av en viss betydelse. Dessutom finnas åtskilliga distributionsföretag utan egna kraftstationer, vilka således från annat företag abonnera behövlig elektrisk energi. För ett sådant företag, Södra Hallands kraftförening, har redogjorts här ovan. De övriga äro i allmänhet anslutna till Yngeredsfors kraftaktiebolags eller Sydsvenska kraftaktiebolagets distributionsnät. I regel äro dessa företag organiserade såsom ekonomiska föreningar, i vilka andelar tecknats enligt vid landsbygdsdistribution vanliga principer.

För att en klar uppfattning skall kunna erhållas angående art och omfattning hos den hittills utförda elektrifieringen inom länet, särskilt å dess landsbygd, lämnas i det följande en del redogörelser, till vilka material hämtats ur förut nämnda tabellverk över nuvarande elektriska anläggningar. Uti tabellverket hava de elektriska distributionsföretagen i Halland fördelats Distributionspå 165 nummer. Om Yngeredsfors kraftaktiebolag och Sydsvenska kraftaktie- företagens bolaget, vilka båda företags anläggningar för bättre översikts skull i tabellen uppdelats vardera på flera nummer, räknas såsom blott två företag, samt om man utesluter de små vattenkraftstationer, vilkas distributionsnät äro mycket obetyd-

12 liga, reduceras emellertid antalet egentliga distributionsföretag inom länet till 119 stycken. Dessa företag hava i nedanstående tablå uppdelats i olika grupper med hänsyn dels till energidistributionens betydelse för företagen, dels till sättet för energiens erhållande m. m. Företag* ms art ur juridisk-ekonomisk synpunkt Företagens art ur distributions- och kraftalstringssynpunkt

F ö r e t a g med distribution till huvudändamål : a) vilka själva alstra större delen av behövlig energimängd: 1) övervägande medelst vattenkraft 2) övervägande medelst värmekraft b) vilka inköpa större delen av behövlig energimängd II. Företag med a n n a t huvudändamål: a) vilka själva alstra större delen av behövlig energimängd: 1) övervägande medelst vattenkraft 2) övervägande medelst värmekraft b) vilka inköpa större delen av behövlig energimängd

Kommunala verk

Andra slag av sammanslutningar eller privata företag

Ekonomiska föreningar

Aktiebolag eller enkla bolag

56 Summa företag

Summa

—

— —

—

26 1

36 1

—

4 De flesta distributionsföretag inom länet komma enligt denna tablå under kategorien »andra slag av sammanslutningar eller privata företag». En del av dessa företag äro emellertid delvis organiserade såsom ekonomiska föreningar, ehuru de sakna stadgar och icke blivit inregistrerade. Icke mindre än 92 företag eller 77 % av hela antalet hava egna vattenkraftstationer. — Små elektricitetsverk, som under kristiden anlagts i förut befintliga kvarnar eller sågar och som icke hava medtagits i ovanstående uppställning, finnas till ett antal av 33 st. Använda Inom länet användes, såsom förut nämnts, ett flertal olika spänningar. Ett spänningar, mått på den utsträckning, i vilken en viss spänning förekommer i jämförelse med andra spänningar, erhåller man genom att undersöka, huru distributionslinjernas längder och transformatorerna fördela sig på olika spänningar. Resultatet av en sådan undersökning har tabellariskt angivits å vidstående sida. Av tabellen framgår, att inom bygdedistributionen 10 kilovolt föredragits framför 20 kilo volt. Inom ortsdistributionen har 1 500 volt vunnit något större utsträckning än 3 000 volt. Såsom gårdsspänning förekommer så gott som uteslutande 380 volt. Ä kartskissen, bilaga 3, har elektrifieringens utbredning inom länet åskådliggjorts på det sättet, att alla områden med distributionsnät markerats. De inom varje område förekommande spänningarna hava härvid angivits. Av kartskissen framgår, att kuststräckan är så gott som genomgående elektrifierad och att trefas-

13 Distributionsledningars och transformatorstationers fördelning på olika spänningar.

Klass av spänning

volt

Yngeredsfors Sydsvenska Övriga anläggkraftaktieb olags kraftaktiebolagets ningar egna anläggegna anläggningar ningar Transform. Transform.Transform.stationer stationer stationer samsam- Linjesam- LinjeLinjemanlängd an- man- längd an- man- längd anlagd tal lagd tal tal lagd storlek storlek storlek km st. ' kVA km | st. kVA st. | kVA km

Samtliga anläggningar Transform.stationer samLinjemanlängd anlagd tal storlek km

st.

kVA

Trefasström: J

8 50 900

65-5

50000 40000

18 600

20000 ' 12000 , 10000

15-5

6000 5000 4000 3000 1500 1000 800

26-5 10 6 6-3 126 271

21 61-2 9 115-4 145-7 3 ! 4-5 i

0-4

—

500 380 220 210 190 150 120

14 30 3 97 90 2 4

27-5i 51 695-6! 1 71 — 4 1 4 0-5 3-5 -

10 1 i

65-5 99

8 50 900 7 19 200 26-5 11 2 625 2 125 6-8 6 1210 1210 3 887 286-5 127 3 912 21 U 520 520 61-2 30 2 225 2 225 15 4 2 206 56 4 565-5 115-4 97 4 565-5 145-7 90 408 408 3 2 2 2 72-6 4 72-5 • 4-9 27-5 51 32-5 32-5 2 2 705-6 1 72 4 1 21 4 0-5 3fi 600

Likström: !

—

440 220 110 Summa

167-9

20 775

65-5

130 152 11-5

130 116o 11-5

36 9

51 400 1 727-2 436 15 7265 1 960-e 453 87 901-6

Sammandrag. Transformatorstationer Linjelängd

Ledningsnätets klass

antal

sammanlagd storlek i kVA

164-5 319-3 366-2 1 110-6

15 144 241 53

70100 7 747 9 999 55-5

1960-6

87 901-5

km Landsnät för 50 och 40 kV Bygdenät » 20 » 10 » Ortsnät » 6 » Os» Gårdsnät » 500 V och lägre Summa

14 A n s l u t n i n g och total kraftförbrukning år 1 9 2 1 för skilda ändamål vid Hallands läns elektriska anläggningar. För slutna samhällen och landsbygdens storindustrier samt järnvägarna Kraftbehov

För ren landsbygd

För länet i dess helhet

Ärlig Årlig Årlig energienergienergi- Indivi IndiviIndiviAn- förbrukAn- förbrukförbruk- duell duell duell Anning, ning, slutslutning, slutmaximaximaxinings- hänförd mi- nings - hänförd mi- nings- hänförd mitill värde värde till till värde effekt effekt effekt kraftstakraftstakraftstationerna tionerna tionerna kW

milj. kWh

2 800

1-47

2 750

1-92

5 550

3-39

2 778

0-09

0'10

0-19

56 50

0-oi 0-oi

15 6

2 000 1200

0-5G 0-22

600 144

2 056 1250

0-57 0-23

615 150

0-42

0-51

4 306 2 000 9 700

2-oo 2-67 18-45

1700 840 4 400

6 500 1240

2-89 1-26

1400 10 806 410 3 240 9 700

489 393 18-45

3100 1250 4 400

Summa summarum 16 006

23-12

6 700

7 740

4-15

1700 23 746

27-27

8 400

slag Borgerliga behov: Belysning Diverse hushållsförbrukning J o r d b r u k e t s motordrift: Tröskning o. dyl Utomgårdsbruk Hantverk Summa för borgerliga behov Småindustri Storindustri Järnvägarna

Anm. Beräkningen av de resulterande maximieffekterna h a r skett med användande av de utjämningsfaktorer, som föreslagits i Kungl. elektrifieringskommitténs meddelande 5.

system här kommit till användning. Inlandet är elektrifierat i långt mindre utsträckning, ehuru därstädes förekommer ett flertal små distributionsanläggningar, huvudsakligen för likström. Med tillhjälp av tabellverket kunna uppgifter härledas rörande de totala energi- och effektbelopp, som för närvarande distribueras i länet, och angående dessa belopps fördelning på olika kategorier av förbrukare. Sedan tabellverkets uppgifter i någon mån bearbetats, så att alla siffror blivit fullt jämförbara, hava slutresultaten sammanförts i vidstående tabell, vilken vad uppställningen beträffar ansluter sig till liknande tabeller uti Kungl. elektrifieringskommitténs meddelande 5. Såsom framgår av tabellen, utgjorde år 1921 i Hallands län den totala årliga energiförbrukningen 27 miljoner kiloivattimmar och det totala ejfektbeliovet 8 400

kilowatt. Av dessa belopp kommo på den rena landsbygden 15 % av energiförbrukningen och 20 % av effektbehovet. Storindustriens energiförbrukning ingick i totalsumman med 68 % och dess effektbehov med 52 %.

tö I nedanstående sammanställning åskådliggöres dessutom, i vad mån länets storindustrlalla storindustrier äro elektrifierade, och huru de fördela sig på olika kategorier ens nuvarande enligt av elektrifieringskommittén i övriga utredningar använd indelningsgrund, kraftförbrukning. Med elektrisk kraftöverföring Storindustri

Med direkt, mekanisk kraftöverföring

Anslutningsvärde

Årlig energiförbrukning

art

milj. k W h

Trämasse- och pappersfabriker

2 300 1400

ll-i 2-8

1400 1000

90 550

1900 850 3 250

1-15 1-3 2-3

9 700

18-45

2 470

Elektrokemisk industri Elektrotermisk industri 1 Kvarnindustri Summa

Med drivkraft från ångvattenmotorer motorer

Årlig energiförbrukning j milj. k W h

6-7 4-5 0-05

11-25

1 f. d. Héroults Elektriska Ståls för närvarande nedlagda anläggning vid Ätrafors har icke medräknats.

Sammanställningen visar, att vid länets storindustriella anläggningar icke oväsentliga kraftbelopp fortfarande överföras på direkt, mekanisk väg. De företag, som producera de inom länet förbrukade elektriska kraftbeloppen, deltaga i energialstringen enligt nedanstående uppdelning. K r a f t a l s

t r a r e

Yngeredsfors kraftaktiebolag Sydsvenska kraftaktiebolaget Bvdö bruks- och'fabriksaktiebolag Summa

Energi milj. k W h

Effekt kW

39 72 8o 8-2

1200 3 300 1500 2 400

27-s

8 400

Kraftbeloppens uppdelning på stordistributörer och övriga företag.

En tablå över den elektrifierade åkerarealen inom länet har här sitt särskilda Elektrifierad intresse. Ur det förutnämnda, stora tabellverket erhållas följande siffror, gällande åkerareal. vid årsskiftet 1921—22. Elektrifierade h e k t a r åker Energien erhålles från

m e d bel s y " ,med , blott . i ning belvsnmg , ° och , .„, J ° motordrift

Yngeredsfors kraftaktiebolag Sydsvenska kraftaktiebolaget Övriga kraftalstrare

5 056 2 387 23 760 Summa

31 203

Summa

2 088 9 070 23 209

7144 11457 46 969

34 367

65 570

n; Närmare tre fjärdedelar av den elektrifierade åkerarealen aro således anslutna till lokala distributionsföretag med egna kraftstationer. Den insats, som de inånga små företagen gjort för landsbygdens elektrifiering, har därför vad Hallands län beträffar hittills lämnat väsentligt större resultat än de två stordistributörernas arbete. En tablå över länets »export» av elektrisk energi får följande utseende: av

»Export» energi från länet.

Ärliga energimängder alstrade inom länet K r a f t a l i t r a r *

Yngeredsfors kraftaktiebolag Sydsvenska kraftaktiebolaget 1 Bydö bruks- och fabriks aktiebolag Övriga kraftalstrare

och där- och exportestädes konrade till sumerade andra län milj. kWh milj. kWh

... . Summa

1 Sedan Skogabv kraftstation 39 milj. kWh.

Summa milj. kWh

3-9 7-2 8-o 8-2

20l 90-8 l-o

24-c 98-0 9o 8-2

27-8

111-9

139-2

tagits i bruk, kan detta företags produktion ökas med intill

Halland är sålunda huvudsakligen ett »energiexporterande» landskap. Av den totala energimängd, som alstrats inom länet under de senaste åren, i genomsnitt 140 miljoner kilowattimmar pr år, hava nämligen icke mindre än 80 % exporterats till andra län, under det att resterande 20 % konsumerats inom Hallands gränser. Fördelning av Sydsvenska kraftaktiebolagets produktion av vattenkraftenergi i Lagan har stordistributö- enligt ovanstående tablå hittills utgjort c:a 100 miljoner kilowattimmar pr år. r l Zrnduktinn " ^ e ^ a r a v v i s s t intresse att få klarlagt, i vilka proportioner hela denna kraftproproduktion. duktion fördelats till olika län. Detta framgår av nedanstående procentuella tal, vilka fastställts med hänsyn till både energi- och effektproduktionen och avrundats till jämna tal: Hallands län Kronobergs län Kristianstads län Malmöhus län

c:a 7"2 milj. kWh och 3 300 kW eller c:a 10% » Os » » » 300 » > » 1» > 7'5 » » » 2 200 > » » 10 » » 83 » » » 16 200 » » » 79 »

En analog fördelning av Yngeredsfors kraftaktiebolags vattenkraft ger till resultat: Hallands län Göteborgs och Bohus län

egen produktion av

c:a 3n milj. kWh och 1 200 kW eller c:a 16 % » 20'i » » » 6 200 » » » 84 »

17 I det stora tabellverket hava anläggningskostnaderna för alla stationer och Anläggningsdistributionsnät angivits. Dessa kostnader äro de, som verkligen nedlagts uti kostnader i anläggningarna vid de skilda tidpunkter, då desamma utförts. Ur tabellverket allmänhet. erhålles således, att de verkliga anläggningskostnaderna för alla stationer och distributionsnät i Hallands län vid slutet av år 1921 wppgingo till ett samlat belopp av SS miljoner kronor. Uti tabell I på omstående sida har detta totalbelopp uppdelats dels på olika anläggningsdelar, dels på skilda avsättningsområden. Kostnaderna för de stora vattenkraftstationerna hava härvid tillsvidare helt förts på de slutna samhällena och storindustrierna. Av tabell I framgår bl. a., att verkliga anläggningskostnaden för de stora kraftstationerna uppgår till icke mindre än 20 miljoner kronor. Verkliga anläggningskostnaden för 108 små vattenkraftstationer med lokal distribution, vilka anlagts på länets landsbygd, uppgår däremot till blott 1'6 miljoner kronor eller till 15 000 kronor i genomsnitt pr station. Det är emellertid tydligt, att anläggningskostnaderna för flera av de stora kraftstationerna och för delar av dessas landsnät icke böra i sin helhet föras så att säga på Hallands konto, så länge blott en bråkdel av de kraftbelopp, som alstras i stationerna och distribueras medelst näten, kommer Hallands län till godo. Det kan vara av intresse att fördela ifrågavarande kostnader mellan de län, som utnyttja anläggningarna, och kan en sådan fördelning ske i proportion till de kraftbelopp, som från anläggningarna överföras till resp. län. E n stor del av länets elektriska anläggningar hava tillkommit under kristiden, då alla anläggningskostnader som bekant voro abnormt höga. Kostnader, som uppstått under olika år, äro därför icke direkt jämförbara med varandra. För att beräkningar över jämförbara kostnader skola kunna utföras, har det varit nödvändigt att omvärdera de vid olika tidpunkter nedlagda kostnaderna, så att enhetliga kostnader erhållits, vilka hänföra sig till ett och samma prisläge. Såsom lämpligt sådant har antagits prisläget år 1914 före krigsutbrottet. Uti tabell I I visas, huru de verkliga anläggningskostnaderna minskas, om de omräknas till kostnader, motsvarande nyssnämnda prisläge. Dessutom framgår av samma tabell storleken av de kostnader, som belöpa å Hallands läns förbrukning, sedan huvudparten av anläggningskostnaderna för Sydsvenskas och Yngeredsfors anläggningar fråndragits enligt nyss angivna princip. De verkliga, å länets egen förbruking belöpande kostnaderna för länets elektriska anläggningar uppgå således till blott 16"7 miljoner kronor. Hade alla anläggningarna byggts till kostnader enligt 1914 års prisläge, hade de å länets egen förbrukning belöpande kostnaderna blivit endast 11"9 miljoner kronor. Kristidens prisstegringar hava således för de delar av länets elektriska anlägg- Anläggningsningar, som tjäna distributionen inom länet, medfört merutgifter, sammanlagt kostnader under belöpande sig på 4-8 miljoner kronor. Det är givet, att dessa merutgifter huvud- kristiden. sakligen falla på landsbygdens anläggningar, vilka til] stor del utfördes under kristiden, och framgår av vidstående tabeller I I I och IV, att merutgifterna för landsbygdsanläggningarna uppgå till icke mindre än 4"2 miljoner kronor, eller med andra ord, att dessa anläggningar i genomsnitt betingat kostnader dubbelt så höga som de, vilka motsvara 1914 års prisläge. Det kan i detta sammanhang vara av intresse att få fastställt storleken av de verkliga kapital, som pr år nedlagts i kraftstationer och distributionsnät, utförda för länets landsbygds räkning. Av diagrammet å sid. 20 kan utläsas, att under alla år före 1916 nedlagts i landsbygdsanläggningar ett sammanlagt kapital av blott 1598 23

Verkliga anläggningskostnader, schematiskt uppdelade på skilda avsättningsområden. Slutna samhällen och landsbygdens storindustrier

Ben landsbygd tillhörande kustremsan

tillhörande inlandet

totalt

Länet i dess helhet

Kostnader i miljoner kronor A. Vatten- och värmekraftstationer för stordistribution B. Vattenkraftstationer för lokal, mindre distribution C. Landslinjer D. Transformatorcentraler E. Bygdelinjer F. Bygdestationer G. Orts- och gårdsnät Summa

II.

20-00

20-oo 1-12

0-48

1-co

2io 0-50 0-20 0-10 2io

113 0-96 397

007 0-04 Or. 9

1-20 l-oo 4'5fi

TtiO 2-io 0-50 1-40 1-10 6-6 0

25-oo

7-18

1-18

8-30

33-3 0

Jämförelse mellan anläggningskostnader, beräknade efter olika principer. A Hallands förbrukVerkliga ning belöpande kostd. v. s. de kostnader, som Förestående nader, sedan avdrag gjorts med hänsyn verkligen ned- kostnader, till export lagts i elek- omräknade triska anlägg- att motsvara Kostnader ningar inom 1914 års hänförda länet vid anprisläge Verkliga till 1914 läggningarnas kostnader års prisutförande läge Kostnader i miljoner kronor

A. Vatten- och värmekraftstationer för stordistribution B. Vattenkraftstationer för lokal, mindre distribution C. Landslinjer D. Transformatorcentraler E. Bygdelinjer F. Bygde sta tioner G. Orts- och gårdsnät Summa

20-00

17-oo

4'80

1 G0 2-io 0-50 1'40 110 6'66

l-oo 2-40 0-60 0-68 0-52 4'30

1-60 0-73 0-37 l - 40 1-10 6*66

0-88 0-44 0-68 0-52 430

33-36

26-50

16-GG

11-87

Sedan överföringen skett till Göteborgs och Bohus län » Jönköpings » » Kronobergs » » Kristianstads » » Malmöhus »

4'80 miljoner kronor. 005 » » O-io » » l-35 10-4 0

l-oo

19 III. Verkliga, å Hallands förbrukning belöpande anläggningskostnader, schematiskt uppdelade på skilda avsättningsområden. Slutna samhällen och landsbygdens storindustrier

E en l a n d s b y g d tillhörande kustremsan

tillhörande inlandet

totalt

Länet i dess helhet

Kostnader i miljoner kronor A. B. C. D. E. F. G.

V a t t e n - och v ä r m e k r a f t s t a t i o n e r för stordistribution V a t t e n k r a f t s t a t i o n e r för lokal, m i n d r e distribution Landslinjer Transformatorcentraler Bvedestationer O r t s - och g å r d s n ä t Summa

4-80

4-80 112

0-48

0-37 0-20 0-io 2-io

llS 0-96 397

0-07 0-04 059

8-30

7-18

ll8

1-60

0-73 1'20

l-oo 4-56 8-3G

1-60 0-73 0-37 1-40 lio 6-66 16-66

IV. Ä Hallands förbrukning belöpande anläggningskostnader, hänförda till 1914 års prisläge och schematiskt uppdelade på skilda avsättningsområden. Slutna samhällen och landsbygdens storin dustrier

Ben tillhörande kustremsan

l a n d s b y gd

tillhörande inlandet

totalt

Länet i dess helhet

K o s t n a d sr i m i l j o n iv k r o n o r A.

Vatten- och värmekraftstationer

för

V a t t e n k r a f t s t a t i o n e r för lokal, m i n d r e distribution Landslinjer Transformatorcentraler Bygdelinjer Bygdestationer Orts- och gårdsnät

0-88 0-44 0l3 0-07 2-io

0-52 0-43 1-92

Summa

7-G7

3-59

4o5

C. D. E. F. G.

4-05 0-72

Sedan överföringen skett till Göteborgs och Bohus län » Jönköpings » » Kronobergs « » Kristianstads » » Malmöhus »

1'00

loo

0-03 0-02 0-28

055 0-45 220

0-88 0-44 0-68 0-52 4-30

0-61

4-20

11-87

0-28

av » » » »

4-65 miljoner kronor. 0-03 » » Oio » » 1'2o » » 8-65 » »

1 Dtö^räm ulvisande storleken gv cte <apifelJsom under perioden 19001922 årligen nedlagls uli -for Hollandi ^m läns Isndsbygd avsedda k ro f W a g o ner och disHbufconsnof 3

1 i i

i i i

i i

| i

i i

—

i i i i

i i

i i i

_J /•

i _ 4

r-f"1r^

t»_

i-ir"

•'

i I

1 TI

21 e:a Os miljoner kronor. Det var efter årsskiftet 1915—16, som den egentliga prisstegringen och det ytterligt forcerade utbyggandet togo sin början. Under de båda svåraste krisåren nedlades årligen c:a 2'6 miljoner kronor i landsbygdsanläggningar. Till följd av kristidens »elektrifieringsfeber» steg alltså kapitalutlägget pr år för landsbygdsanläggningarna till 20 gånger det belopp, som före kriget maximalt använts pr år för samma ändamål. Diagrammet åskådliggör tydligt, att Hallands läns landsbygd till största delen blivit elektrifierad under krisåren. Trots de onormalt höga kostnader, som härvid nedlagts, hava anläggningarna i många fall tyvärr blivit byggda på ett mindre lämpligt sätt och utan hänsyn till framtida utvecklingsmöjligheter. Av intresse är att få utrönt, huruvida i Hallands län elektrifieringen blivit dyrare eller billigare än i andra län. För detta ändamål måste kostnadernas förhållande till kraftförbrukningen undersökas samt i och med detta den specifika anläggningskostnaden pr årligen tillhandahållen kilowattimme beräknas. Vid dessa beräkningar böra givetvis de i det föregående angivna, å den egna förbrukningen belöpande anläggningskostnaderna tillämpas. Dessa kostnader böra emellertid först omräknas i två avseenden. Den del av anläggningskostnaden för Skogaby kraftstation, som påförts Halland, bör excluderas, enär stationen ifråga ännu icke deltagit i energiproduktionen. Vidare böra de på Hallands län förda delkostnaderna för de två stordistributörernas kraftstationer och landsnät fördelas på de avsättningsområden, i vilka länet i nyss omnämnda tabeller uppdelats, och bör denna uppdelning ske i proportion till de kraftbelopp, som från vardera stordistributören hittills tillförts respektive områden. Sedan anläggningskostnaderna omräknats enligt dessa principer, hava de satts i relation till de energiförbrukningssiffror, som angivits i en föregående tabell. Kesultaten av undersökningen framgå av nedanstående tablå. E e n landsbygd

Slutna samhällen och landsbygdens stor-" industrier

tillhörande kustremsan

tillhörande inlandet

totalt

Länet i dess helhet

7-32

7-G

1-19

8-79

16-n

6-9 5

4-05

0-62

4-G7

11-62

: Verkliga, å förbrukningen inom Halland belöpande anläggningskostnader, omräknade enligt ovanstående princiÅ förbrukningen inom Hallands län belöpande anläggningskostnader, hänförda till 1914 års prisläge och omräknade enligt ovanstående prinNuvarande årlig energiförbrukningmil j . kWh i Specifik, verklig anläggningskostnad öre pr kWh | Specifik anläggningskostnad vid 1914 års

23-1 31-7

30-a

3-7

205 109

0*5

238 124

4-2

208 111

27-3 59

42-6

22 Slutsiffrorna i denna tablå visa god överensstämmelse med resultaten av liknande beräkningar för Kristianstads län. Den specifika, verkliga anläggningskostnaden för landsbygden i Hallands län är relativt hög, på grund därav att, såsom förut framhållits, de flesta av landsbygdens anläggningar tillkommit under dyrtid. Den skillnad, som föreligger mellan inlandets och kustremsans specifika kostnader, är mindre, än man kunnat vänta, och torde detta till stor del bero på att inlandets många småanläggningar blivit utförda på enklast möjliga sätt, nästan uteslutande för belysningsanslutning. Nuvarande Härnäst torde det vara lämpligt att med siffror fastställa den grad, vari länet elektrifierings- hittills elektrifierats, och har för detta ändamål följande sammanställning utgrad för olika a r b e t a t s : områden. Ben landsbygd

Slutna samhällen och landsbygdens storindustrier

tillhörande kustremsan

tillhörand*; inlandet

har » .. »

1600 1100 2 700

24 279 32 577 56 856

Elektrifierad åkerareal i förhållande till total åkerareal inom resp. områden: för areal med blott belysning ... % för areal med belysning och motordrift % För total, elektrifierad areal %

totalt

Länet i dess helhet

5 324 690 6 014

29 603 33 267 62 870

31203 34 367 65 570

36 89

28 48

3 23

23 43

23 44

Ungefärligt antal invånare, som kunna nås med do nuvarande distributionsnäten st.

39 000

65 000

76 000

115 000

Distributionsnätens utbredningsgrad 1 %

45 Åkerareal, elektrifierad med: blott belysning belysning och motordrift Total, elektrifierad åkerareal

i Ungefärlig elektrifieringsgrad 1 resp. områden i deras helhet 1

...

för

Beträffande betydelsen av dessa

begrepp, se Kungl. elektrifieringskommitténs meddelande 5.

Av länets åkerareal äro således för närvarande 23 % fullständigt elektrifierade samt dessutom 21 % försedda med blott belysning, så att samtliga de brukningsdelar, som äro konsumenter av elektrisk energi, tillhopa disponera 44 % av den totala odlade arealen. Denna procentsats är i jämförelse med motsvarande tal för rikets övriga sydliga län ganska hög. Beaktansvärt är, att av inlandets åkerareal icke mindre än 23 % elektrifierats, oaktat odlingsgraden här uppgår till endast 10 %. Denna elektrifiering har dock skett på ett relativt knapphändigt sätt och så gott som uteslutande för belysning. Av länets invånare bo 77 % för närvarande inom »räckhåll» för elektriska ledningar. Inom det glest befolkade inlandet äro 39 % av invånarna bosatta så nära befintliga företag, att de kunna erhålla anslutning till dessas distributionsnät, i den mån företagens kraftresurser medge ökad anslutning.

23 Länets vattenkrafttillgångar. Av sådana naturtillgångar, som kunna användas för alstrande av elektrisk energi, bör man inom Hallands län räkna blott med vattenkrafterna. Visserligen äro länets skogsbestånd ganska väsentliga, men desamma kunna icke med ekonomisk fördel användas för elektrisk energialstring i den stora skala, det här är fråga om. Ej heller bör man för detta ändamål räkna med bränntorvtillgångarna, vilka äro ganska spridda och av ringa mäktighet. Länets resurser i form av vattenkrafter äro däremot relativt stora, och skall därför här en detaljerad utredning lämnas angående Hallands alla vattenkrafter och dess energitillgångar. I samband med lokalundersökningarna inom länet hava så tillförlitliga uppgifter som möjligt införskaffats angående vattenkrafterna i länets olika vattendrag. Dessa uppgifter hava därefter bearbetats och sammanställts uti ett tabellverk, som finnes infört som bilaga 4. I tabellverkets början lämnas en ingående redogörelse för de principer, enligt vilka arbetet utförts, samt angående de förutsättningar, som ligga till grund för beräknandet av vattenmängder, effekter och energitillgångar. I det följande komma tabellverkets sifferresultat att närmare behandlas. Dessförinnan torde det vara lämpligt att göra en sammanfattning av länets särdrag i hydrografiskt avseende. Den årliga nederbördsmängden har för länet i dess helhet ett så relativt högt medelvärde som c:a 690 mm, vilket givetvis sammanhänger med Hallands karaktär av kustlandskap med väsentlig höjning av terrängen inåt landet. De smärre vattendrag, vilkas nederbördsområden helt ligga inom länet, äro därför förhållandevis vattenrika, Vattendragen framrinna i stort sett från nordost till sydväst i smala dalgångar, vilka hava sådan topografi, att de i regel icke lämna någon större möjlighet för genomförande av den för vattenhushållning så betydelsefulla magasineringen. Sjöar av tillräcklig storlek för att utgöra vattenmagasin äger Halland ej heller, om man undantager sjön Lygnern i norra delen av länet. Dessa ur vattenkraftsynpunkt ganska väsentliga nackdelar uppvägas emellertid av den fördel, som ligger i terrängens starka lutning från den inre länsgränsen ned mot kusten. Länsgränsens medelhöjd över havet är nämligen c:a 100 meter, under det att avståndet från densamma till havet i genomsnitt uppgår till blott 4 mil, räknat i vattendragens riktning. Denna betydande nivåskillnad ger upphov till ett stort antal »strekar» och vattenfall. Länets huvudvattendrag dränera stora områden av Västergötland och Småland, varför de framföra ganska väsentliga vattenmängder, då de passera länsgränsen. De förhållanden, som här ovan berörts, åskådliggöras siffermässigt i omståonde tablå. De fyra huvudfloderna, Viskan, Atran, Nissan och Lagan, utgöra ifråga om nederbördsområdenas storlek och således även i avseende på vattenmängderna en klass för sig. De smärre vattendragen förete visserligen inbördes ganska varierande siffror, vad nederbördsområde beträffar, men kunna dock sammanföras till en andra klass av vattendrag, vilkas storlekar utgöra blott bråkdelen av huvudvattendragens. Endast ett par procent av varje nederbördsområdes areal utgöras av sjöar, vilket förklarar, att någon väsentligare reglering knappast kan genomföras uti länets vattendrag.

24 Vattendrag

Årlig medelnederbörd

namn

Släpån Kungsbackaån Eolfsån Torpaån Landaån Lyftaån Viskan Himlaån Tvååkersån Björkängsån ... Morupsån

Atran

Suseån Lyngaån Söndrumsån . Nissan .. FyUeån Stjärnarpsån Genevadsån . . . . Lagan Stensån Särskilda uppgifter i tabellverket över vattenkrafter.

700 740 745 675 650 675 740 650 650 610 690 700 675 610 650 690 720 700 720 635

675 1

Sammanlagc Totalt Sjöareal sjöareal Höjd över Nederbördsinom hela nederbörds- i förhållande h a v e t vid område ovan område vid till nedernederbördsmynningen bördsområde länsgränsen länsgränsen området kvkm

kvkm K

«.}Q

17-5 56.o 0-6 0 3-5 115-o 6o 6-5 0 0-5 159 5o 0 0 99 10 Os 2-o 538-o 1-5

312 684 21 17 134 2315 202 91 43 86 3343 449 54 47 2676 360 34 222 6 422 272

% 1-3 56 9-c 2-9 0 2-6 5-o 3-o 7-2 0 0-6 48 1-1 0 0 37 2-8 0-9 0-9 84 0-6

kvkm

56-5 15-o

120 527

8-s

120o

2-480

91-o 147-0

2266 95

86s 78-o

5 817 68

Ur tabellverket over länets vattenkrafter och dessas energitillgångar må följande framhållas. De vattenståndsobservationer, som av Hydrografiska byrån och enskilda personer utförts i Viskan, Atran och Nissan, omfatta ännu icke så långa tidsperioder, att fullt exakta medelvärden med ledning därav kunnat fastställas å framrmnmgen. De uppgifter, som lämnas i tabellen angående framrinningens storlek, effektbelopp och teoretiskt disponibla energibelopp för länets 184 vattentall torde emellertid vara tillräckligt noggranna för ett allmänt bedömande av vattenkrafternas storlek och betydelse. Alla tabellverkets uppgifter om vattenmängder avse givetvis förhållandena under år med medelgod, normal vattentillgång. Det ligger i sakens natur, att särskilt uppgifterna i tabellverkets näst sista kolumn angående den praktiskt uttagbara energimängden äro approximativa Ifrågavarande energibelopp bero nämligen i hög grad på regleringen av vattendragen samt pa storleken och arten av den elektriska anslutningen till de blivande kraftstationernas ledningsnät. Dessa faktorer kunna givetvis blott approximativt fastställas pa forhand. Om en vattenkraft utbygges, utan att den reglering av vattendraget, som ansetts praktiskt möjlig och som ligger till grund för tabellens uppgifter^ samtidigt genomföres, och om man dessutom till anslutning erhåller förbrukningsobjekt med kortare utnyttjningstid, än vad vid beräkningarna förutsatts, sa måste man bereda sigo på, att den nyttiggjorda energimängden blir lägre, an vad tabellen anger. A andra sidan ar det ingalunda otänkbart, att någon vattenkraft vid utbyggande kan med avseende på såväl regleringsmöjlighet som anslutning komma att visa sig gynnsammare, än vad som förutsatts, så att

25 ett bättre resultat i avseende på uttagbar energimängd erhålles. Bet bör därför här uttryckligen framhållas, att uppgifterna om uttagbara energimängder icke för varje enstaka vattenkraft äro så exakta, att man kan endast på grundval av desamma förorda en viss vattenkraft till utbyggande. För vattenkrafterna i ett och samma vattendrag tillhopa och isynnerhet för länets alla vattenkrafter sammanlagda komma eventuella avvikelser från tabellvärdena att uppväga varandra, så att summorna för ett flertal vattenkrafter och särskilt tabellens slutsumma för länets alla vattenkrafter äro tillräckligt noggranna. — Det må i detta sammanhang nämnas, att, såsom i det följande närmare framhålles, uppgifterna ifråga gälla under förutsättning, att samdrift med reservkraftcentral icke förekommer. För överskådlighetens skull har nedanstående, sammanfattande tabell upprättats Översiktstabell över över de viktigare uppgifterna uti huvudtabellen över vattenkrafterna. vattenkrafter. De fyra huvudflodernas dominerande betydelse för länets vattenkrafthushållning framgår tydligt av denna tabell. Av den totala 9 månader pr år tillgängliga effekten komma 93 % och av den totala utnyttjningsbara energimängden 95 % på Krafttillgångarna uti Hallands läns vattendrag. Ärlig energimängd, som praktiskt torde Årlig energimängd, teoretiskt kunna utnyttjas disponibel, vid en ur vattenkraften, u t b y g g n a d av underförutsättning ,vatt/lld , vattenkraften för att vattendraget, , svarande , ° tillgodogörande av där så ske kan, regleras i den uthela den årliga Ä ,t mot, Qy mån. sträckning, som vattenmängden; vatten; är praktiskt genomsammanlagt 1 sammanlagt förbar; sammanlagt Maximal geuerator.effekt T ,,. vid helt

•

, 1T ,liuvud. , ,, tabellen upptagna vattenTkrafter p.

namn

antal

milj. kWh

K u n g s b a c k a å n med tillflöden... Eolfsån med tillflöden Viskan Himlaån med tillflöden Tvååkersån med tillflöden - trav, huvudfloden » tillflöden Suseån med tillflöden Nissan, huvudflöden » tillflöden Fylleån med tillflöden Lagan, huvudfloden » tillflöden Diverse smärre v a t t e n d r a g

11 7 4 1 9 7 8 35 10 10 22 14 7 18 21

240 320 80 500 127 90 10 410 865 275 10550 450 580 25 600 349 152

5-4 7-2 1-9 12-s 2-8 2-o 246-4 19-3 6-3 192-4 10-i 13-o 417-0 8i 3-4

0i 5o 0-3 0-5 66-o 4-5 0-5 37-4 1-3 2-7 239-0 05 0-4

Summa för de stora dragens huvudfloder

47 060

868-0

317-4

3 526

79-5

16-6

50 586

947-5

364-0

Vattendrag

milj. kWh 1-2 4-G

vatten-

Summa för dessa vattendrags tillflöden och diverse smärre Summa summarum 1598 23

26 26 vattenkrafter i Viskan, Atran, Nissan och Lagan, under det att resterande, obetydliga effekt- och energimängder äro fördelade på alla de övriga 158 vattenkrafterna i de många smärre vattendragen. Karta över A kartan, bilaga 5, hava vattenkrafternas lägen och nederbördsområdenas länets vatten- gränser samt vattendragen inritats. Vidare har en grafisk framställning gjorts å , / er. densamma över praktiskt utnyttjningsbara energitillgångar samt dessas fördelning på skilda vattendrag och olika ägare. Enär länets vattenkrafttillgångar förefinnas i så övervägande grad i de fyra huvudfloderna, torde det vara motiverat att här lämna en kortare redogörelse för var och en av dessa floder, såsom ett komplement till tabellernas uppgifter om desamma. Viskan. Viskan har vid länsgränsen en höjd över havet av blott 8-5 meter och bildar i Halland endast ett vattenfall, det vid Kalvhult-Kullagård, med en fallhöjd av högst 6 meter. Genom en utbyggnad av detta fall bleve profilreglering av den 18 km långa flodsträckan inom Hallands län genomförd så långt som är praktiskt möjligt. Med ledning av Hydrografiska byråns observationer över vattenståndet i Viskan vid _ Asbro under åren 1909—1921 har omstående varaktighetsdiagram över framrinningen vid Kullagård uppgjorts. Det bör framhållas, att en viss reglering av framrinningen redan genomförts av en del industriella verk vid flodens övre lopp ovanför länsgränsen, samt att goda möjligheter för åstadkommande av ett magasin för veckoreglering torde finnas vid Kullagård. Angående den praktiskt utnyttjningsbara energimängden lämnar tabellverket följande uppgifter: Vattenfall, tillhöriga diverse fallägare (varmed vid denna flod avses endast Kullagårdens fall) beräknas kunna avgiva 5 milj. kWh.

Atran.

Kalvhult-Kullagårdens fall är ännu outbyggt, ehuru projekt att montera detsamma vid olika tillfällen varit under behandling. Atran har vid länsgränsen en höjd över havet av 120 meter och bildar i Hallands län åtskilliga forsar och fall, av vilka åtta kunna utbyggas med fallhöjder av sammanlagt 100'5 m, och återfinnas dessa i tabellverket. Genom utbyggnaden av samtliga _ dessa åtta vattenkrafter skulle profilreglering av den 67 km långa flodsträckan inom länet bliva genomförd så långt, att 84 % av totala höjdskillnaden bleve tillgodogjord. Sannolikt är dock, att vissa av dessa fall icke inom de närmaste årtiondena komma att utnyttjas. — Även för Ätran har ett varaktighetsdiagram uppgjorts. Detta visar framrinningen vid Skogsforsen och har utarbetats med ledning av Hydrografiska byråns observationer vid Kila under åren 1911—1919. — Sjöarealen utgör visserligen blott 5 % av totala nederbördsområdet, men denna areal är i huvudsak fördelad på ett fåtal större sjöar, varför möjligheter att genomföra reglering torde förefinnas. För detta ändamål är en regleringsförening under bildande av ägarna till flodens vattenkrafter. Angående den praktiskt utnyttjningsbara energimängden lämnar tabellverket följande uppgifter : Vattenfall, tillhöriga staten 42 milj. kWh » » Yngeredsfors kraftaktiebolag 33'o » » » Sydsvenska kraftaktiebolaget 4'3 » » » diverse fallägare 24ö » Summa milj. kilowattimmar pr år 66o.

7 I Ätran äro för närvarande blott fallen vid Herting, Ätrafors (delvis) och Yngeredsfors utbyggda. Nissans höjd över havet vid länsgränsen är 91 meter. Av fallsträckorna i Hallands län hava tio med en sammanlagd fallhöjd av 82'2 m medtagits i tabellen, vadan således, om samtliga dessa fall bleve utnyttjade, profilregleringen skulle komma att omfatta 92 % av totala höjdskillnaden. Sannolikt är dock, att icke heller denna flods alla fallsträckor inom överskådlig framtid komma att monteras. Omstående varaktighetsdiagram för vattendraget har uppgjorts på grundval av observationer angående vattenstånden vid Johansfors och Oskarsström, utförda av olika fackmän under åren 1900—1916. I flodens nederbördsområde ingår sjöareal med blott 3'7 %, fördelad på ett flertal småsjöar, varför någon väsentligare reglering av framrinningen icke kan genomföras. En regleringsförening har bildats av vattenkraftsägarna, och har denna förening påbörjat en reglering av Färgensjöarna och Jälunden i Jönköpings län, varigenom den normala lågvattenmängden kommer att med 6 sm 3 ökas från 6 till 12 sm 3 . En viss möjlighet för delvis dygnsreglering torde dessutom finnas vid ett par av fallsträckorna. Angående den praktiskt utnyttjningsbara energimängden lämnar tabellverket följande uppgifter :

Nissan.

Vattenfall, tillhöriga staten 4 milj. kWh » » diverse fallägare och industrier 33'4 » » Summa milj. kilowattimmar pr år 37"4. I Nissan äro för närvarande fallen Add Slottsmöllan, Sperlingsholm, Espered, Oskarsström, Nissaström och Rydö utnyttjade av därinvid belägna industrier. Lagan passerar länsgränsen på en höjd över havet av 86"8 m. Dess sju fall inom länet hava en sammanlagd fallhöjd av 83'2 m. Möjlighet förefinnes därför till profilreglering av 96 % av totala höjdskillnaden. På grundval av Hydrografiska byråns beskrivning över Lagan har ett varaktighetsdiagram utarbetats över framrinningen vid Karseforsen under åren 1909—1917. Sjöarealen utgör 8'4 % av hela nederbördsområdet, och i denna sjöareal ingå Bolmen m. fl. större sjöar, varför goda möjligheter för en ganska långt gående vattenhushållning föreligga. En regleringsförening är även under bildande av vattenkraftsägarna. Genom en pågående reglering av sjöarna Furen och Flåren i Kronobergs län kommer den normala lågvattenmängden nedanför dessa sjöar att kunna ökas med 12-6 sm3. Projekt för reglering av såväl Bolmen som Vidöstern äro dessutom under utarbetande. Dygns- och delvis veckoreglering är redan genomförd i de utbyggda fallen men torde knappast kunna påräknas i samma utsträckning vid de fallsträckor, som återstå att montera. Angående den praktiskt utnyttjningsbara energimängden lämnar tabellverket följande uppgifter: Vattenfall, tillhöriga staten 88 milj. kWh » » Sydsvenska kraftaktiebolaget 151 » » Summa milj. kilowattimmar pr år 239. I Lagan äro som bekant Skogaby, Nedre och Övre Knäred, Bassalt och Majenfors utbyggda av Sydsvenska kraftaktiebolaget. Karseforsen, som tillhör staten och är länets största vattenkraft, är fortfarande outbyggd. Laholmsfallet är delvis utbyggt.

Lagan.

28 Viskan VAQAKTIGHETSDIAG&AM

0VE1Q

OMfATTA/^DE.

FQAWCl/H/NI/SGrl/N ABEAI

HUQVAA4 A-NGE&

pen. ÅR, U/IDEO. v i i ^ * . A\A/N KA/S

2iS

KULLAGAQD.

1309-1921

250 GEA»OA\S^lTT

VlD

D E T A/STAV f \ A A l A O E &

P Å Q Å K / S A , ATT rQAA\«l/1-

/•ilMGON ICKE &KALU U/'IDEBSTKaA ETT VISST

220 TOBUTSATTES ATT VATT E/H OBA3CT AR. HELT OR£GLERAT.

•2.V0 200

« ros

ISO

• uis*\A/M

• viu

o v\u\.L.>\OAWdu:

/ S t D E t i B O a D O O ^ E A U r . — CUOQ

170 AB.LI&

\60

AVCm/SI/S<ä5K0EFriciE/XT—

Kvkm

M E O E L M t U E - W J O W U — /<+<J mm O.fcfc

iAe

12.0 120 110 100 30 60 70 60 1 /VOR/«\Al. /^EOEWATTEX/^Ä^GD

31,7 •Sm3

20 iO

10 M

/-S

29 VARAKTIGHETSDIAGEAW

OVER

rCSAWQl/^i/MGeiri

VID

OttFATTATIDE.

ÅftE/^

1911 — I 9 \ 9 .

KUBVA/M

M G E B

DET

25o

A/STAU

P E B Å t t , U/NDEO ViLKA 6EA*OM5^!TT PA.S4AK/SA.

MAH ATT

SK065FOESE1A1 .

(AANA.DEE KA/S 1 FCAMBIM"

AU^HGE/N I C K E S K A L U U/MDEBSHGA ETT VI55T A M T A L K U B I K M F T F I P P E B S E K L i ^ O . HACZVlD

23c 22o

EOBUT5ATTE5

A T T VA-TTE/NDEAClET A B HELT OBE6LECAT.

2io Q *

»SO

y 10

2»*a „

AVRl/SAti/SGSKOCFplcieAlT—

0,65

i5o

Of \ho V hi

(0 n o 0 *

<5 8 0

Z I 7o

i 40 j.

<*0

.. —SOR M A I .

A\eOELVATTEAMAAIuO

.:S >«<,

Of ^ 3o

34,S

to 0

i X /^

D E

1 Ii

30 Nissan VAQAKTIOHELTSDIAGRAM

OVCB

FE^MBl/N/Sl/iGErt

OMFATTANDE. Å t t E / i

VlD

25o

KUCVA/S

A/SoEC

O C T A/NTAL.

240 PES

U«OER

VILKA

M A N

KAAi

GEftOMÖAMTT

PARAK^A,

ATT

FRAMöi/S —

Nl/NGEAI

SKALL

230 ÅB.

ICKE

FÖRUTSATTES ATT

fG05LlDA.

I90O —1916.

/AAMADEIW.

U/NDERSTlGA

ETT

VISST

VATTEVMDRAÄET Å R H E L T

OREGLERAT.

210 D 2oo

•

170 Of W

16»

a u "•«

£ Uo

fl "° D

,OC

" - / " i O H M A L. M E O t . L V A T T E A I M

0>/N«a L>

0 Ö,H

sur

3o 2o 10

0 4

• s M

A n

fe A

D E R .

31 Lafan VAr2AKTlOHET5DlAQRAA\

OVE.C rBAWRt/S/SI/SGE/N

OMFATTANDE. ÅaEL/^ KURVAN

\909--iei7.

A/NGER.

PER. A C , U / N D E O GE/NOZ-ASAtiTT Ali/^GE/H A/MTAL

V I D KARSEF08SEAJ,

DET AMTAL VIUKA>

MArtAOEÖ

MA/N

K/^AS i

P A R A K A A I A T T FGAAASZ-i/N —

I C K E S«*ALL.

KUBiKMETES

U/NDEttSTKiA

E T T V töST

P E C »E.KLVND.

M ARV i O

F Ö R U T S A T T E S A T T V A T T E N D R A G E T A C HELT O REG LE RATI

F O t t LAGA/N

V»D

KAa3ER5ESEVM.'

/^EC>EQ6ÖaD»0A\CÅc»E--6047

kvkm

ÅR.UQ M E O E L N E O C E a o E D — £ » 3 S «,rv, AV tti/N A< i/S<äSKOEFF"iC! E/>JT — O, Ö7

32 ÖEI/SEQEILLT TOO

HALLA/SD5

VAQAKTIOHET^DIAGQA/A \-AAlS>

5/AADCt

VATTC/^OCAG.

(J.LS

0.1*

KU12VA/S AJNGEQ O E T A N T A L M A r t A O E R PCtt A R , U N D E R VIL.KA. M A N l G E ^ N O / A S / ^ T T T

Qti

Rirs^l/SCaEyN I C K E SV\ALL U/HOERSTIGA E T T VISST A N T A L V-tTER P>ER S E K U N D . H A R V I O FOB. U T S A T T E S A T T

0,10

UELT

VATTEN O R A G E T

A, C

O Q F f i L f Q AT.

0.09 AVÄ»iNA*i/S<jSKOCFF»OE>NT— O.GS OOÄ

0.07 Qofe

O.o«r

OOA

6 P CC'IP

0,oi

5 A

/N A

7 O Z.

12.

33 Någon ingående redogörelse för länets smärre vattendrag torde icke behöva Smärre lämnas. Dock må nämnas, att Eolfsån, Högvadsån och Kilaån innehålla vatten- vattenkrafter. krafter, tillräckliga för en ganska omfattande, lokal distribution. Vad de smärre vattenkrafterna beträffar, understrykes dock vikten av, att desamma icke utbyggas annat än efter föregående fackmässig undersökning. Det övervägande flertalet av de smärre vattenkrafterna äro nämligen, såsom i det följande kommer att visas, otillräckliga, när det gäller att möta ett framtida, ökat energibehov även inom ett ganska begränsat område. De praktiskt utnyttjningsbara energimängderna uti de fyra huvudfloderna bliva Totala enligt det föregående: vattenkrafttillgången I vattenfall, tillhöriga staten 96'2 milj. kWh inom länet. » » » Yngeredsfors kraftaktiebolag 33" o » » » » » Sydsvenska kraftaktiebolaget 155-3 » » » » diverse fallägare och industrier 62'9 » » Summa milj. kilowattimmar pr år 3474. Härtill komma energimängderna i de många småfallen, vilka beräknats till 16'6 milj. kilowattimmar. Dessa energimängder, vilka i det föregående och även i tabellverkets näst sista kolumn betecknats såsom de praktiskt utnyttjningsbara, hava erhållits genom hopsummering av alla de energibelopp, som med ledning av varaktighetsdiagram beräknats för varje vattenkraft för sig. Även om alla dessa energibelopp sålunda på ett tekniskt ändamålsenligt sätt kunna uttagas från alla de skilda fallen, så torde emellertid åtskilliga fall ur ekonomisk synpunkt ställa sig ofördelaktiga. En närmare undersökning av byggnadskostnader, äganderättsförhållanden o. d. kommer säkerligen ifråga om vissa fall att giva vid handen, att de icke inom överskådlig framtid, åtminstone icke under de två närmaste decennierna, ekonomiskt kunna utbyggas. Särskilt gäller detta flera av de mindre vattenfallen, vilkas utbyggande skulle medföra oproportionerligt höga anläggningskostnader, så att elektrifiering av den kringliggande trakten fördelaktigare åstadkommes genom kraftöverföring dit från andra håll. Av dessa skäl är det nödvändigt att i någon mån reducera ovan angivna energimängder, för att man må erhålla ett tillförlitligt värde å länets totala, verkligt utnyttjningsbara energikvantitet. Denna reduktion måste givetvis huvudsakligen företagas ifråga om ännu outbyggda fall. Angående alla de vattenkraftsanläggningar, som redan nu äro i bruk, kan man nämligen förutsätta, att de i framtiden komma att tillbyggas och kompletteras, i den mån detta låter sig göra, så att de i tabellverket för var och en av dem beräknade energimängderna kunna erhållas. Dessa redan utnyttjade vattenkrafter jämte Karseforsen, vars framtida utbyggande måste tagas för givet, representera enligt tabellverket tillsammans 288 milj. kilowattimmar. Angående ännu outnyttjade vattenfall däremot kan man göra det antagandet, att av stora sådana fall blott halva antalet och av små fall knapjjt en tiondedel komma att utbyggas inom överskådlig framtid. Eeduktionen medför, att slutsumman för tabellverkets näst sista kolumn minskas med c:a 35 milj. kilowattimmar. Ett annat förhållande måste dessutom tagas i betraktande, som emellertid medför, att energikvantiteter utöver i tabellverket angivna kunna utvinnas ur vattenkrafterna. Sådant energitillskott kan nämligen erhållas genom samdrift mellan vattenkraftstationerna och värmekraftstationer eller andra kraftanläggningar. De 159S 23

34 båda stordistributörerna begagna redan en kombinerad drift av detta slag och hava härigenom lyckats ur sina vattenkrafter utvinna icke oväsentliga energimängder utöver dem, som skulle erhållits utan reservkraft. Det är vanskligt att avgöra, i huru stor utsträckning sådan samdrift framdeles kan bliva genomförd vid länets övriga kraftstationer. Dock finnas i Halland förutsättningar för ett gott resultat av kombinerad drift, varför det torde vara befogat att räkna därmed. Dylik drift kan beräknas bliva genomförd i sådan utsträckning, att den mot sju månaders vatten svarande effekten blir disponibel så gott som hela året. Under tidsperioder med riklig vattentillgång kommer härigenom ur vattenkrafterna att uttagas ganska avsevärda extra energimängder, vilka komma att uppgå till 20 ä 25 % av de i tabellverket angivna praktiskt utnyttjningsbara energimängderna. Denna ökning av energimängderna verkar därhän, att den mer än uppväger den minskning av desamma, som nyssnämnda reduktion medför. Det slutliga resultatet blir, att den totala, ur Hallands läns vattenkrafter utnyttjningsbara energikvantiteten under år med normal vattentillgång utgör c:a 400 milj. kilowattimmar pr år. Vid en utnyttjningstid av 3 000 timmar pr år motsvarar denna energimängd en maximal effekt av 130 000 kilowatt.

Länets kraftbehov. E t t förslag till länets planmässiga och fullständiga elektrifiering måste baseras på såväl nuvarande som framtida kraftbehov inom länet, och måste det därför i främsta rummet klarställas, i vilken utsträckning de olika orterna var för sig samt länet i dess helhet kunna väntas bliva avnämare av elektrisk kraft. Halland har i stort sett formen av en rektangel, med en längd av 15 mil och en genomsnittlig bredd av 3'3 mil. Denna rektangels kustsida utgöres av en c:a 1/4 mil bred remsa av väl uppodlad och tätt befolkad bygd, under det att inlandssidan består av en c a 1/9 mil bred remsa av föga uppodlad och glest befolkad skogsbygd. Länet delas således på längden i tvenne mycket olika typer av bygd, vilka vardera inom sig äro enhetliga. Kustremsan äger i hög grad alla de egenskaper, som äro till fördel ur elektrifieringssynpunkt; den odlade arealen är i stort sett sammanhängande, och städer och stationssamhällen såsom stödjepunkter för elektrifieringen finnas på lämpliga inbördes avstånd. Vattenkrafter, såväl utbyggda som ännu outbyggda, finnas spridda utmed hela sträckan. Ehuru inlandet givetvis icke har samma gynnsamma förutsättningar för elektrifiering, torde stora delar av detsamma dock utan större svårighet kunna göras till föremål för distribution, vare sig detta sker medelst lokala kraftstationer i de även inom skogsbygden tätt förekommande vattenfallen eller medelst från kustremsan framdragna ledningar. Trots den långsträckta formen och skilj aktigheterna ifråga om bygd kan länet i sin helhet ur elektrifieringssynpunkt behandlas såsom en enhet för sig. Det avgränsas nämligen icke blott inåt landet utan även i norr och söder av ganska vidsträckta skogs- och bergstrakter. —• Skärgård, vars elektrifiering alltid erbjuder vissa svårigheter, äger länet knappast. Möjligheten att elektrifiera ett par helt små öar utmed norra delen av kuststräckan kommer här icke att behandlas, enär ett sådan detaljspörsmål faller utanför ramen av denna utredning.

35 Med tillhjälp av den officiella statistiken har nedanstående sammanställning över Den odlade arealens förstatistiska uppgifter för Hallands län utarbetats. delning och Tabellen illustrerar den skillnad, som förefinnes i befolkningstäthet, odlings- brukningsgrad och genomsnittlig gårdsstorlek mellan kustbygden och inlandsbygden. A delarnas den väl uppodlade kustremsan utgör givetvis åkerbruk med boskapsskötsel effektbehov. huvudnäringen, under det att i skogstrakterna en del andra näringsfång, såsom skogsbruk och småindustri (huvudsakligen träförädling), förekomma jämsides med jordbruket. I länets sydliga del bedrives jordbruket å slättbygden i viss mån med yrkesarbetare på samma sätt som i Malmöhus län. Inom detta område användas därför i regel stora tröskverk, som erfordra en effekt av 15 a 30 hästkrafter. Medelstora tröskverk för 7 a 12 hästkrafter förekomma dock utefter hela kustremsan men huvudsakligen i länets nordliga delar. I sistnämnda trakter användas även mycket små tröskverk, som erfordra en effekt av 5 a 7 hästkrafter. I skogstrakterna utföres tröskningen oftast antingen med vandring och dragare eller för hand, varför den enskilda brukningsdelens effektbehov i dessa trakter, även sedan en del små tröskverk med elektrisk drift blivit införda, kan beräknas till i medeltal blott 2 a 5 hästkrafter. Generella s t a t i s t i s k a uppgifter för Hallands län. Ren landsbygd Städer tilltilloch hörande hörande municipal sam- den jämnt det obehällen uppodlade tydligt kustuppodlade remsan inlimdet

Länet i dess helhet

Antal invånare st. Odlad areal ha Landareal » Totalareal (land och vatten) » Antal brukningsdelar med en odlad areal i hektar av. högst 3 ha st. över 3 t, o. m. 10 h a » » 10 » 20 » » 20 » 50 » » » 50 » 100 »> » » 100 ha » Totalt antal brukningsdelar »

39 683 3 034 4 886 4 918

81944 117 872 209 528 215 026

28180 26 443 264 324 273 786

110124 144 315 473 852 488 812

149 807 147 349 478 738 493 730

413 140 39 18 4 3 617

2 357 3 282 2 456 1214 129 72 9 510

4 391 5 806 2 875 1321 135 74 14 602

Antal invånare pr kvkm land Antal invånare pr ha odlad jord Odlingsgrad Genomsnittlig gårdsstorlek

813 1310 62 4-9

39 0-7 56 12-4

2 034 2 524 419 107 6 2 5 09<! 10-7 l-i 10 5-2

4 804 5 946 2 914 1 339 139 77 15 219 31-3 l-o 31 9-7

» » % ha

23-3 0-76 30-5 9-9

Å kartskissen, bilaga 6, har åskådliggjorts, huru den odlade arealen är belägen inom länet, varjämte diagrammen å sid. 36 och 37 visa, huru denna areal fördelar sig på brukningsdelarna dels inom vissa typiska socknar och dels inom de två olika slagen av bygd.

36 DIA6QA/A UTVISADDtl FOR

S A A \ & A N M D E : T /*,F.LLA/i GARDAE2AIA5 AAITAL OCH STORLEKAR

VISÄA

TYPISKA

&OCK/NAC

•

A / V \ . SASOW LET

HAV.LAAHOÅ

ÄBSCI55A

HAQ. AVSATTA

O C H SASOAA

VÄLLDA

OROl/IATA

GAROAO/NAS

VAJ2.0C

6ABD5 ho IOO

SOCKER.

OOu/nu50>BA9

32%

A/NTAL 6Å3.DAÄ 2 4 I ST. A<\eDE.USTOQA.E.K fc, 9 ho

\,Å/M.

A/NTAL l Vo OOIAOE

AV TOTALA

AQCAL

A/N T A -

HEKTAQ.

KRQGÅE1P.ED

SOCKEL.

OOU/SGS6CAD AMTAV. & A a O A B Meoci-iToaLEK

112 S T . 4 , 3 ha

\oo% ha rOQLAADÄ

SOCKELS.

OOU/^GSGBAD

i 4 %

A/iTAL G Å B D A C

153 MCDCLSTOttLEK

4 . 3 ho

VAPAiO

SOCKETS.

ODLi/siGaGl3A0 fe? % A/sTÄV. OAQDAQ él ST MEOELSTOQLEK 2519 ha

ST.

»oo%

ioo% ha IOO

MOCUP

SOCKELN.

OOLI/NGSQOAO A/^TAL G A H D A R AaCDEl.SToai.EK

64 % 3 l C ST. 11,9 ha

fco

OOU/"*<iSGQAO A^TAV. GÅ.R0A.Q MEDELSTORLEK

»2>% 3 7 0 5T 6 , 6 ha

I I I !

—I44J &0

ICC%

éO

80 IC0%

87 DIA6BAM UTVISANDE. SAMBANDET M D - L A / i GAQDAQ/^AS A/NTAL OCH 5TORLCKAC2 FOR

VISSA

TYPISKA

Ari/v\. 5AÖO/A A B S C I S S A LCT

OCH SÄSO/A

SOCK/NAQ.

MAR AVSATTS OftPlMATA

H A L L A M O S

GAE2.DAR/NAS

V A Q . O C CsÅftOS.

AMTAL

\ %

OOLAOE

LA/S . AV

TOTALA

AREAL. I

ME.K.TAR.

A/MTA-

ho i VELI/MGC,

5QCKE/N.

QOUrt&SöRAO

rOB. H&LA

23 %

LADE

A / i T A L G A R . P A R 3 9 1 ST. MEDELSTORLEK

11,7 ha

PE./N OAMMT

UPPOD-

KU5TREA\5AfH.

ODLI/SGSGRAO

Sfe %

ANTAL 6AROAR

9 5 1 0 ST.

MEDELSTORLEK

l^,*» ha

\oo %

100% ha

too HA5SLOV

SOCKER.

fOQ.

OOLI/vläSO)«A.O SÉ» "/© AMTAL GÄRDAR loft ST. M E D E L S T O R L E K 13,3 ha

HEA.A OZr\

UPPODLADE:

OBETYDLIGT

SKOGSBYGDC/H.

ODLIAAGS6RAO

tO %

AATTAL G Å R D A R MEDELSTORLEK

5092ST 5,2 ha

\oo%

WO%

na IOO H\SHUV_T

•

50CKF./N..

OOLIASSSGSAO A^TAl. GAROAQ

17 % 3 5 5 ST.

MEDELSTORLEK

4,9 ha

OULI/^öSCaUcTALJ ATITAL GÄRDAR

OU.5 /o 14602 ST.

MEDELSTORLEK

S.sha

4o 1

»00%

too%

38 Kraftbehov vid fullständig N u v ä r d e För slutna samhällen och landsbygdens storindustrier samt järnvägarna

För ren landsbygd

Anslutningsvärde

Ärlig energiförbrukning, hänförd till kraftstationerna

Individuell maximieffekt

Anslutningsvärde

Ärlig energiförbrukning, hänförd till kraftstationerna

Individuell rnaximieffekt

milj. kWh

K r a f t b e l i o

slag

Borgerliga behov: Belysning . Diverse hushållsförbrukning. Jordbrukets motordrift: Tröskning och dylikt Småmotordrift Utomgårdsbruk Hantverk Summa för borgerliga behov

3 200 1600

1-7 0-2

1600 160

6 000 1650

3-2 0-3

2 400 170

400 300

0-i 0i

80 30

8 800 12 800

2o 2-0

1670 1030

0-4

6 700

2-5

30 900

7-9

3 600

4 500

6-i

2 030

35 400

14-0

5 400

Småindustri

2 200

950 Storindustri

16 000

35-7

8 000

24 900

41-2

10 700

Järnvägarna Summa summarum Anm.

Beräkningen

av de resulterande maximieffekterna har skett med användande av de utjäm-

Hemslöjd och Hemslöjd ocli hantverk, vilka skulle tänkas kunna bliva avnämare till elektrisk hantverk. kraft, förekomma icke i någon större utsträckning inom länet, om man undan-

tager de allra nordligaste socknarna, där hemsnickeri bedrives ganska allmänt. Principer för Beräkningen av länets totala energi- och effektbehov har utförts enligt de prinberäkning av ciper, som uppställts i Kungl. elektrifieringskommitténs meddelande 5. Härvid kraftbehov. hava såsom lämpliga enhetsområden för Hallands län valts socknar eller lands-

kommuner, municipalsamhällen och städer. Ur tillgängliga statistiska arbeten kan man nämligen för varje sådant område erhålla de uppgifter om odlings- och befolkningsförhållanden, på vilka beräkningarna i huvudsak skola baseras. För varje enhetsområde hava beräkningar utförts, avseende två skilda värden å områdets kraftbehov, nämligen dels ett nuvärde och dels ett framtida värde. Beräkningen av nuvärdet avser att fastställa det kraftbelopp, som erfordras, om ett områdes samtliga invånare och alla rörelser begagna elektrisk energi till alla de ändamål, för vilka elektriciteten hittills visat sig lämplig och ekonomiskt

39 elektrifiering av Hallands län. F r a m t i d a

.För länet i dess helhot

För slutna samhällen och landsbygdens storindustrier samt järnvägarna

v ä r d e

För ren landsbygd

För länet i dess helhet

Årlig Årlig Årlig energienergienergiT ,. förbrukförbruk- IndiförbrukIndiIndiIndi- Anslut- ning, ning, AnslutAnslut- ning, viduell viduell viduell nings- hänförd ,hanford .. ,.. , i! viduell hänförd nings. . nings- hänförd maximiinaximimaximi,... maximitill värde värde till värde till effekt effekt effekt /kraft' t ! effekt kraftkraftkraftstatiostatiostatiostatio- ! nerna nerna nerna nerna j

Årlig energiförbruk- ! Anslutningsvärde

kWh

milj. kWh

i 2

9 200 3 250

4-9 0-5

4 000 330

3 800 4 800

1-8 1-1

1770 1600

7 600 8 250

33 2-i

2 450 2 290

11400 13 050

5-i 3-5

4 220 3 890

9 200 13100

2-i 2-i

1750 1060

O-i o-i

2 850

0-8

450 450 70 1500

0-6

80 40 20 160

9 700 19 700 6 000 3 300

2-8 3-9 2-3 0-9

2 350 1770 2 270 300

10150 20150 6 070 4 800

2-9 4-o 2-3 1-5

2 430 1810 2 290 460

37 600 6 700 16 000

10-4

5 470 2 980 8 000

11 070

4-o

3 390

54 550

15-3

6 350

65 620

19-3

9 740

3 070

7 720

10-9

3 500

10 790

16-3

5 200

13 000

23 100

51-3

13 000

21 OOO '

42-3

17 000 10

120 510

129-2

44 000

60 300

9i 35-7 55-2

51'3

42-s

17 000

58 240

103-0

34 400

62 270

26-2

9 600

: 5 6

ningsfaktorer, som föreslagits i Kungl. elektrifieringskommitténs meddelande 5.

ändamålsenlig. För städer och övriga slutna samhällen, som redan i flera år varit elektrifierade, blir detta nuvärde å kraftbehovet ungefär detsamma som det uppmätta värdet å den nuvarande årliga kraftförbrukningen. För redan elektrifierade landsbygdsområden bliva däremot de beräknade nuvärdena väsentligt större än hittills förekommande förbrukning, enär elektrifieringen på landsbygden ingenstädes blivit så allmänt genomförd, som är att förvänta och som vid beräkningarna av nuvärdet förutsattes. Kraftbehovet inom den hittills oelektrifierade landsbygden medför för länet i dess helhet en avsevärd ökning av nuvärdet i jämförelse med nuvarande förbrukning. Det framtida värdet å energibehovet har ävenledes beräknats på det sätt, som angivits i nyss nämnda meddelande 5, d. v. s. under förutsättning att elektriciteten kommer att erhålla ännu flera användningssätt, än den för närvarande har, samt att den kommer att utnyttjas mer intensivt än hittills. Det är givet, att detta framtida värde endast låter sig approximativt bestämmas. I allmänhet torde

40 detsamma komma att uppgå till belopp, som bliva två a tre gånger så stora som nuvärdet. Vid vilken tidpunkt detta framtida värde å energiförbrukningen kommer att erhållas, låter sig icke noggrant förutbestämmas, dock kan man räkna med, att detsamma skall vara uppnått omkring år 1940. Tabellverk De statistiska uppgifterna för samtliga enhetsområden inom länet och de ur över stadessa härledda specifika siffrorna angående befolkningstäthet, odlingsgrad m. m. tistiska upphava sammanställts i det tabellverk, som införts som bilaga 7. I detsamma hava gifter. även angivits de beräknade nuvärdena och framtida värdena å energibehoven inom varje område vid fullständig elektrifiering. Energimängderna avse här den framme hos konsumenterna uppmätta förbrukningen. Till tabellen har fogats en förklarande text, vari detaljerade upplysningar lämnas angående beräkningssätt m. m. Järnvägarnas I detta tabellverk hava icke lämpligen kunnat införas de kraftbelopp, som erkraftbehov. fordras för länets järnvägar, när desamma bliva elektrifierade. Även angående dessa kraftbelopp hava emellertid beräkningar utförts under den förutsättningen, att kraftbeloppen skola avse ett värde, som uppnås om c:a 20 år. Trafikintensiteten och således även kraftbehovet hava härvid antagits bliva underkastade successiv ökning i en proportion, som man genom insamlade erfarenhetssiffror kunnat fastställa såsom normal för de senast förflutna årtiondena. Av beräkningarna framgår, att följande framtida kraftbelopp komma att erfordras inom länet för en fullständigt genomförd järnvägselektrifiering: För statens järnvägssträcka inom länet (176 km av västkustbanan) skulle erfordras årligen 30 miljoner kilowattimmar och 12 000 kilowatt. För _ samtliga enskilda järnvägar inom länet (262 km) skulle erfordras årligen 12-3 miljoner kilowattimmar och 5 000 kilowatt. Grafisk framSåsom ett komplement till tabellverket har den grafiska framställningen i biställning" av laga 8 utarbetats å länets karta. Densamma åskådliggör, huru de framtida energiframtida energibehov. behoven vid länets fullständiga elektrifiering komma att fördela sig dels på städer och landskommuner, dels på olika slag av anslutning. De å kartan angivna energimängderna avse härvid förbrukningen uppmätt vid kraftstationerna, och inkludera de sålunda distributionsförlusterna. ÖversiktsDessutom har en översiktstabell uppgjorts, som visar det slutliga resultatet tabell över av de beräkningar, vilka enligt ovanstående grunder utförts för hela länets kraftkraftbehov vid fullstän- behov vid fullständig elektrifiering. Denna tabell, som införts å föregående sidor, dig elektri- innehåller sålunda uppgifter om både nuvärde och framtida värde å kraftbehoven fiering. för olika förbrukningskategorier. Uppgifterna rörande energiförbrukningarna inkludera distributionsförlusterna, liksom fallet var med de å den grafiska framställningen angivna energimängderna. De sammanlagda energimängderna överstiga därför de totala energibeloppen i sista stora tabellverket, vilka senare avsågo energiförbrukningarna hos konsumenterna. I översiktstabellen hava även järnvägarnas kraftbehov medtagits. Dessutom innehåller tabellen ett slag av uppgifter, som icke förekommer i föregående tabellverk, nämligen alla beräkningsresultat rörande anslutnings värde och effektbehov för olika förbrukningskategorier. Prognos över De i översiktstabellen införda sammanlagda kraftbehoven äro beräknade under tillväxten av förutsättning, att fullständig elektrifiering kommer till stånd. Alldenstund elektrilänets kraftfieringen i verkligheten knappast kan bliva genomförd till denna yttersta gräns, behov. komma de vid olika tidpunkter uttagna kraftbeloppen att mer eller mindre understiga de beräknade värdena.

41 För närvarande är förbrukningen av elektrisk energi, såsom av sid. 14 framgår, c:a 27-3 miljoner kWh pr år, medan samtliga nuvarande kraftbehov, aktuella såväl som latenta, uppgå till c:a 55"2 miljoner kWh — det s. k. »nuvärdet». — Elektrifieringsgraden är alltså c:a 50 %. Här antages, att elektrifieringen kommer att så småningom ökas, så att densamma torde bliva för landsbygden c:a 80 % samt för städerna och storindustrien c:a 95 % av de i tabellen angivna framtida värdena, vid den tidpunkt, då de totala kraftbehoven — aktuella såväl som latenta — stigit till det i sagda översiktstabell angivna »framtida» värdet. Länets totala kraftförbrukning, som enligt det föregående år 1921 var 27 miljoner kilowattimmar och 8 400 kilowatt, skulle omkring år 1940 hava ökats till c:a 80 miljoner kilowattimmar och c:a 25 000 kilowatt. I dessa belopp hava emellertid ej järnvägselektrifieringens kraftbehov medräknats. Om man förutsätter, att år 1940 västkustbanan samt halva sammanlagda sträckan av enskilda järnvägar komme att vara elektrifierade, skulle kraftbehovet för järnvägarna bliva c:a 36 miljoner kilowattimmar och c:a 14 000 kilowatt. Emellertid synes det vara rätt ovisst, när dylik elektrifiering kommer till stånd. Även om denna prognos helt naturligt är i viss mån approximativ, visar densamma dock, att man under de kommande åren kan förvänta en avsevärd ökning uti länets nuvarande energi- och effektbehov, och att man således vid projektering av nya linjer och stationer bör i görligaste mån taga hänsyn till denna väntade ökning.

Undersökning rörande kraftbalansen. I det föregående har beräknats, att Halland uti sina vattenfall har energi- Allmänt rökrafttillgångar, vilka, om de utnyttjas på ett tekniskt ändamålsenligt sätt och i den rande balansen utsträckning, som är praktiskt möjlig, representera en årskvantitet av icke mindre inom länet. än 400 miljoner kilowattimmar. ' D e t framtida energibehovet för alla ändamål, järnvägsdriften inberäknad, uppgår däremot, såsom av det ovan nämnda framgår, till blott 116 miljoner kilowattimmar. Av dessa siffror att döma skulle länets kraftförsörjning vara säkerställd och någon kraftbrist under avsevärd tid framåt icke vara att befara i Halland. Kraftbalansen får emellertid icke bedömas enbart på basis av dessa siffror. Det är nämligen tydligt, att även framdeles stora energimängder komma att transporteras ur länet, och att ovan angivna energitillgångar ingalunda kunna i sin helhet påräknas för Hallands läns behov. Vidare bör framhållas, att krafttillgångarna i hittills utbyggda vattenfall motsvara nätt och jämnt, vad som för närvarande kan distribueras inom och utom länet, ty den elektriska kraftverksindustrien följer vanliga ekonomiska lagar angående tillgång och efterfrågan. Den beräknade framtida energimängden av 116 miljoner kilowattimmar kan därför icke levereras från de nuvarande kraftstationerna, vilka av sin årliga energiproduktion för närvarande avsätta inom Halland blott 27 miljoner kilowattimmar. För att tillgodose det framtida energibehovet måste således högst väsentliga nybyggnader företagas. y \ . För närvarande torde icke föreligga kraftbrist annat än i ringa omfattning. Kraftbrist E t t par av företagen på landsbygden inom kustremsan hava emellertid så be- inom länet. 1598 23

42 gränsade o effekttillgångar, att en väl långt gående »kraftransonering» måst tillgripas. Åtskilliga av de små kraftstationerna inåt landet tillhandahålla vidare energi blott under vissa tider på dygnet och vid god vattentillgång. Det bör kunna förutsättas, att dylika ölägenheter inom ett län med sådan tillgång på vattenkraft, som i Halland är fallet, inom kort skola avhjälpas. Möjlighet för Okad krafttillgång inom länet kan även beredas genom krafttillförsel från kraftleverans andra trakter. Eedan nu inköper Yngeredsfors kraftaktiebolag från Trollhätte från Trollkraftverk en del av den energi, som omsattes uti bolagets anläggningar. Som hättan. förut nämnts, är vattentillgången i de halländska vattendragen synnerligen variabel, och större regleringsmöjligheter saknas i allmänhet. Särskilt är detta fallet uti Atran, där Yngeredsfors kraftstationer äro belägna. Kraftleveransen från Trollhättan till Yngeredsfors är i främsta rummet förlagd till Ätrans lågvattentid (sommaren) då man i regeln har god vattentillgång i Göta älv. När man beaktar, vilka regleringsmöjligheter Vänern besitter, framgår utan vidare, att kompletteringen av Atrakraften medelst Göta älvs-kraft även framdeles bör kunna åstadkommas, och att sålunda det nuvarande samarbetet mellan Trollhättan och Yngeredsfors har stora utsikter till att bli bestående och ytterligare utvecklas. Medan en^ stor del av Hallands energitillgångar även i framtiden komma att tagas i anspråk av andra län, kan ökningen i länets egna energibehov tillgodoses både medelst länets egna energitillgångar och genom energileverans från Trollhättan. På grund härav är det motiverat, att kraftbalansen inom länet mera i detalj undersökes, så att det klarlägges, huru densamma kommer att ställa sig under skilda förutsättningar beträffande sättet för kraftbehovets fyllande. Länets uppFör detta ändamål uppdelas länet i fyra kraftområden, varje område omdelning i fattande ett av de fyra stora vattendragen. med dettas energitillgångar samt kraftområden och energi- bygden omkring vattendraget med dess energibehov. Gränserna mellan de fyra behov inom kraftområdena följa härvid i stort sett häradsgränser, så att varje kraftområde dem. praktiskt taget omfattar vissa härader. Det totala energibehovet för länet i dess helhet, som i det föregående beräknats omkring år 1940 komma att utgöra c:a 80 miljoner kilowattimmar, uppdelas därefter på de fyra områdena med tillhjälp av uppgifterna i det statistiska tabellverket. Energibehoven för järnvägarna medtagas icke. Dessa behov antagas nämligen här bliva tillgodosedda från Karseforsen, vars energitillgångar ej heller komma att medtagas vid beräkning av kraftbalansen. Visserligen utgör det framtida energibehovet för Hallands järnvägar blott 36 miljoner kilowattimmar, under det att Karseforsens energitillgångar, sedan de kombinerats med lämplig reservkraftkälla, uppgå till 90 miljoner kilowattimmar. De överskjutande energitillgångarna antagas här vara reserverade för Skånes järnvägar, för vilkas framtida energibehov de skulle kunna fullt utnyttjas. Kraftbalans, Beräkningen av kraftbalansen genomföres till en början på basis av den enunder förut- sidiga förutsättningen, att energibehoven skola täckas uteslutande därigenom, att sättning att energibehoven befintliga kraftstationer utvidgas och nya sådana byggas inom länet, i den mån täckas ute- detta av behovet påkallas. slutande ^ I och för beräkningen uppdelas länets energitillgångar på de fyra kraftommedelst rådena med tillhjälp av tabellverket över länets vattenkrafter. Beträffande Yngeenergitillredsfors, Byclös och Sydsvenskas energitillgångar förutsattes, att dessa, i den gångarna inom länet. mån de ytterligare utnyttjas genom ny- eller tillbyggnader, även framdeles komma att fördelas mellan Halland och andra län i samma proportioner som hittills — ett antagande, som naturligtvis är helt teoretiskt. Ökat utnyttjande av andra vatten-

43 krafter förutsattes däremot komma uteslutande länet tillgodo. Av de totala energitillgångar, som disponeras av nyssnämnda trenne företag, tillhopa c:a 230 miljoner kilowattimmar pr år, skulle enligt den givna förutsättningen 2b miljoner utnyttjas inom länet och 204 miljoner »exporteras». Sedan Karseforsens energitillgång på 90 miljoner kilowattimmar även frånräknats, återstå disponibla för länet blott 106 miljoner kilowattimmar. Av nedanstående tablå framgår i detalj, huru kraftbalansen gestaltar sig, da länets energibehov täckas uteslutande med energitillgångar inom länet. Kraftbalans omkring år 1940 Vattenkrafttillgångar, Framtida utbyggda energibehov Överskott och outefter elektri- (plus) eller byggda, fiering i brist (minus) disponibla största, i energi för länet praktiska utsträckning

K r a f t o m r å d e

milj. kWh

Viskan, omfattande Fjäre, Viske och Himle härader ... Ätran, omfattande Faurås och Arstads härader Nissan, omfattande Halmstads och Tönnersjö härader.. Lagan, omfattande Höks härad

31 39 28

13 17 45 5

— 5 + 14 — 6 + 23

Summa

+ 26

Tablån visar, att det disponibla beloppet är tillräckligt att fylla det beräknade framtida energibehovet. Man kan således anse, att Hallands framtida kraftförsörjning kan tryggas medelst energitillgångarna inom länet. Av tablån framgår vidare, att Viska-området och Nissa-området icke hava tillräckliga energitillgångar att fylla de framtida energibehoven inom dem, utan att energi måste foras till de båda områdena. . ., , Om elektrifieringen skulle genomföras enligt här förutsatta förfaringssätt, borde länets framtida energibehov täckas först och främst därigenom, att befintliga kraftstationer tillbyggdes och i tillhörande vattendrag vissa regleringar genomfördes, så att större energimängder än för närvarande kunde uttagas. En beräkning visar, att efter sådan utbyggnad ur befintliga kraftstationer skulle kunna erhållas en total årlig energimängd av c:a 55 miljoner kilowattimmar. For att det framtida energibehovet av 80 miljoner kilowattimmar skall kunna täckas, måste således helt nya kraftstationer med en leveransförmåga av c:a 25 miljoner kilowatttimmar pr år byggas. .. ' • L Av redogörelsen för länets vattenkrafter framgår, att de smärre vattenfallen, De små knftst såväl utbyggda som outbyggda, tillhopa innehålla energitillgångar som uppgå ^dd$e till 16-6 miljoner kilowattimmar pr år. Av dessa tillgångar ar blott en mindre del fortfarande outbyggd, och av de outbyggda fallen torde åtskilliga av olika anledningar bliva för kostsamma att montera. Ehuru det således ar tydligt, att länets framtida elektriska försörjning icke kan baseras på tillgångarna i dessa smärre vattenkrafter, torde det dock här vara på sm plats att undersöka, huru stor betydelse i framtiden man bör tillmäta en isolerad, lokal kraftdistnbution, som baserar sig på kraftalstring uti smärre stationer.

44 Utbyggandet av stora kraftstationer.

Av den beskrivning, som lämnades över länets nuvarande elektriska anläggningar framgick, att landsbygdselektrifieringen hittills i huvudsak omhänderhaits av distnbutionssammanslutningar av mera lokal natur, vilka utbyggt egna kraftstationer Det ar ostridigt, att dessa företag i regel på ett förtjänstfullt sätt skott distributionen mom sina respektive områden och i elektrifieringsavseende kunnat framvisa goda resultat. De anläggningar av detta slag, som utfördes före dyrtiden hava kunnat tillhandahålla sina konsumenter den elektriska energien till moderata priser. Att en del av de företag, som tillkommo under krisåren b l e y o m m d r e lämpligt planerade, kan icke läggas själva systemet med smärre kraftstationer till last. Undersökes emellertid, huru kraftbehov och krafttillgångar för närvarande balansera varandra mom de nu befintliga distributionsföretagen av detta slag, en undersökning, som lätt låter sig utföra, genom att man jämför uppgifterna om energiförbrukning uti tabellverket över nuvarande elektriska anläggningar med uppgifterna om praktiskt utnyttjningsbara energitillgångar uti tabellverket över vattenkrafterna, sa erhållas följande resultat. Av de 108 smärre vattenkraftstationerna i länet ar det blott 20, vid vilka vattenkraften icke redan är tagen fullt i anspråk Vid de manga övriga smärre stationerna däremot kan energileveransen icke i nämnvärd grad okas. Men av nyss nämnda 20 kraftstationer är det blott halva antalet, som har så pass stora energitillgångar, att de uppväga även de framtida energibehoven mom närliggande trakter. Dock ernås sådan kraftbalans, först sedan stationerna väsentligt utvidgats. i ? n w r - s å d a n a förhållanden måste det anses såsom ganska säkert, att den lokala krattalstrmgen uti smärre stationer icke kommer att i framtiden bibehålla den betydelse for länets elektrifiering, som den hittills haft. Om stationer av detta slag icke skola framdeles verka hämmande på elektrifieringen, måste de öka sina kraftresurser, och detta torde i de flesta fall kunna ske blott genom energitillförsel trän något närbeläget, större distributionsföretag. Under vissa förutsättningar kan det dock efter en fackmässig specialundersökning visa sig motiverat att utbygga en eller annan av inlandets hittills outnyttjade smärre vattenkrafter. Generellt gäller, att stationer av detta slag måste * l \ n n a utbyggas for e n e f f e k t a v m i n s t 4 0 hästkrafter och kunna hållas i regelbunden drift, _ tor att de skola giva ekonomiskt utbyte. I regel är det lämpligast, att energien distribueras mom ett begränsat område i kraftstationernas närhet och att mom detta område anslutningen i möjligaste mån upparbetas. Det bör franinallas, att blott ett tiotal av de ännu icke utbyggda smärre vattenfallen uppfylla rimliga betingelser för ekonomisk utbyggnad, varför projekt till nyanläggningar bora behandlas med största försiktighet. Oni länets framtida elektriska försörjning skulle ske medelst länets egna energitillgangar bleve det nödvändigt att anlägga nya, stora vattenkraftstationer uti huvudfloderna.. I Viskan, Ätran och Nissan finnas tillsammans nio vattenfall, helt eller i det närmaste outbyggda, vilka skulle kunna disponeras för detta ändamål. Om dessa nio tall utbyggdes och deras vattenkraftstationer samarbetade med värmekraftcentraler, skulle den sammanlagda energiproduktionen från dem uppgå till cirka öb miljoner kilowattimmar pr år eller mer än dubbla det belopp av 25 miljoner kilowattimmar, som i det föregående fastslagits såsom behövligt för att tillgodose länets framtida energibehov utöver de energibelopp, vilka kunna erhållas från de befintliga stationerna, sedan dessa utvidgats.

45 Ovan uppgjorda kraftbalans baseras som förut nämnts på det antagandet, att Ändring i även kraften från framtida nya tillbyggnader skall fördelas mellan Halland och kraftbalansen andra län i samma proportion som hittills. Givetvis är denna förutsättning rätt ^, 9™. a J godtycklig. Vad beträffar Ätrans vattenområde, torde man hava anledning tro, att sr&n Qöta äiv exporten kommer att i framtiden bliva proportionsvis mindre, än den för när- samt event. varande är. Tillkomsten av Yngeredsfors kraftstation och dess ledning till Göte- ändringar i borg har utan tvivel delvis berott på att man icke väntat så tidig utbyggnad av l"'aftexporten. Trollhättefallen. Konkurrensen mellan Göta älvs-kraften och kraften från Ätran torde väl framdeles utfalla så, att krafttillförseln till Göteborg och omnejd kommer att ske från Göta älvs-fallen, som med hänsyn till jämn avrinning, utbyggnadskostnader och överföringsavstånd äro gynnsammare situerade än de ännu outbyggda vattenfallen i Ätran. Måhända är det rent av möjligt, att även en del av den energi från de redan utbyggda anläggningarna i Ätran, som nu avsattes till Göteborgs omnejd, kommer att där ersättas med kraft från Göta älvs-fallen och istället nyttiggöras inom Halland. Medan man sålunda, vad beträffar Ätran, kommer att genom proportionsvis minskad export få ett ännu större överskott, än vad i tabellen ovan angivits, med den följd att Ätran-området kan utan svårighet avstå kraft åt Viskan-området, så tala vissa sannolikhetsskäl för att kraften från Lagan kommer att i eventuellt ökad proportion exporteras på grund av dess gynnsamma läge i förhållande till de stora kraftbehovscentra i Skåne. Det har redan anmärkts, hurusom Yngeredsfors kraftaktiebolag för närvarande i rätt stora mängder från Trollhätte kraftverk importerar kraft, förnämligast under lågvattentid i Ätran, och att denna kraftimport har naturliga förutsättningar att utvecklas framdeles, både med hänsyn till den gynnsamma interferens, som kan ernås mellan vattenföringen i Ätran och vattenföringen i Göta älvs-fallen vid dylik import, samt naturligen ävenledes genom förefintligheten av Yngeredsfors stora kraftledningssystem genom hela norra delen av Halland. Möjligen kommer denna import att i rätt stor utsträckning visa sig vara förmånligare än utbyggnad av nya vattenfall, icke minst därför att man genom en dylik kommer till ett mera fullständigt utnyttjande av de redan gjorda utbyggnaderna i de halländska vattendragen. Med hänsyn till överföringskostnaderna torde emellertid denna import av Trollhätte-kraft över Yngeredsfors linjer komma att sträcka sig på sin höjd ned till Lagan-området, medan däremot förbrukningen i sydligaste Halland omkring Lagan även för framtiden givetvis bör tillgodoses från Lagafallen. Det framgår av ovanstående, att länets kraftförsörjning även vid framtida energi- Resultat av behov kan anses vara väl säkerställd. Redan nu kan förutsägas, att den lämp- vmdertskligaste lösningen kommer att ligga däri, att både några nya stora kraftstationer ningen. inom länet utbyggas och energileverans från Trollhätte kraftverk kommer till stånd.

Förslag till planmässig och fullständig elektrifiering. De elektriska distributionsanläggningarna inom länet ägas så gott som uteslutande av privata företagare. Det är därför helt naturligt, att privatekonomiska intressen även i Halland fått vara utslagsgivande vid anläggningarnas byggande, så att dessa i vissa fall äro tillräckliga blott för det omedelbart föreliggande behovet och inom ett mera begränsat område. Liksom i landets övriga län har inom Hallands län av samma anledning icke förefunnits en tillräcklig planmässig-

4(1 het vid ordnandet av distributionen vare sig beträffande de stora dragen eller detaljerna. Allmänna I den plan till den framtida elektrifieringen, som här framlägges, tages all möjprinciper för lig hänsyn till det ökade kraftbehov, som enligt undersökningarna i det föregåprojekteende är att emotse. Dessutom tillgodoses behovet av samverkan mellan länets ringen . olika trakter och av krafttransport från ett kraftområde till ett annat. Erforderliga nyanläggningar hava, så långt detta befunnits tekniskt och ekonomiskt ändamålsenligt, projekterats i anslutning till förut befintliga anläggningar. Genom tillbyggnader till och förbättringar av dessa åstadkommes en rationell utveckling av länets distributionssystem. Vid utarbetandet av förslagen till behövliga, nya kraftstationer och ledningar har länet i distributionshänseende betraktats såsom en enhet. Samarbete har sålunda förutsatts mellan åtminstone alla större kraftstationer. Alla de i elektriskt avseende åtskilda kraftanläggningar, som redan äro i drift eller kunna tillkomma, torde inom en nära framtid finna det fördelaktigt att samarbeta, i varje fall torde de flesta mindre företag med egna vattenkraftstationer komma att etablera samverkan med någon stordistributör för att kunna nöjaktigt tillgodose det framdeles ökade energibehovet inom sina respektive områden och även för att få sina egna kraftstationer väl utnyttjade. Detta gäller i första rummet distributionsföretagen inom kustområdet samt i hög grad även de på inlandet belägna. En sådan samverkan bör inom Hallands län vara relativt lätt att åvägabringa, ty avstånden mellan de olika konsumtionscentra samt från dessa till vattenfallen äro överallt korta. Alldenstund icke i denna utredning kan bestämt angivas, i vad mån man bör utbygga nya, stora kraftstationer eller anlita tillförsel av kraft från Göta älv, har förslaget till den fullständiga elektrifieringen utarbetats på sådant sätt, att rätt stor valfrihet föreligger i detta hänseende. Karta över Resultatet av projekteringen visas på närslutna karta, bilaga 1, som upprättats den fullstän- på generalstabens kartblad 1 . Härå hava inritats förutom nuvarande anläggningar diga elektriav betydelse för framtiden alla de nya stationer och ledningar, som erfordras för den fieringen. fullständiga elektrifieringen. För dessa senare redogöres i det följande. KraftOm Hallands framtida energibehov skulle täckas uteslutande genom energistationer. produktion inom länet, måste vissa av de nuvarande kraftstationerna i huvudfloderna utvidgas, så att tillhörande vattenkrafter tillgodogöras i större utsträckning än hittills. Därjämte måste framdeles några nya kraftstationer för en årsproduktion av sammanlagt 25 miljoner kilowattimmar anordnas uti ännu outbyggda vattenfall. Det kan icke nu avgöras, vilka av de outbyggda fallen i de stora vattendragen, som komma att visa sig fördelaktigast att utnyttja. Å kartan hava därför markerats samtliga de vattenkrafter, som i första rummet böra ifrågakomma till utbyggnad. Alla redan utbyggda stora kraftstationer i dessa vattendrag hava ävenledes angivits å kartan. På detta sätt har det blivit möjligt att åskådliggöra, huru de nya stationerna elektriskt böra sammankopplas sinsemellan och med redan utbyggda stationer. Det må emellertid uttryckligen framhållas, att en så omfattande nybyggnad av stora kraftstationer, som å kartan måst angivas, icke särskilt förordas för den elektrifiering, som i denna utredning förutsattes. 1 Förutom den bilagda k a r t a n i skala 1 : 200 000 finnas originalkartor i skala 1 : 100 000. Dessa originalkartor äro till påseende hos Kungl. elektrifieringskommitténs tekniska byrå, Stockholm, samt hos Södra Sveriges Angpanneförening, Malmö.

47 Orsaken till att några nya kraftstationer i smärre vattenfall icke föreslagits framgår av redogörelserna i det föregående. I de av Kungl. elektrifieringskommittén uppgjorda allmänna planerna angående kraftbalansen i riket ingår, att en stamlinje för en spänning av storleksordningen 132—220 kilo volt framdeles bygges från Trollhättan till Skåne. Denna linje skulle framdragas genom Halland och avses i första rummet för energitransport i stor skala från Trollhättan ned till Skåne och möjligen till Danmark. Inom Halland kan linjen erhålla anknytning till någon av kraftstationerna i Lagan. Genom denna stamlinje ernås det förut omtalade samarbetet mellan Yngeredsfors respektive Sydsvenska kraftaktiebolagets anläggningar. Det är emellertid ovisst, om stamlinjen kan komma till utförande redan vid den tidpunkt, då det nämnda samarbetet blir önskvärt. Om emellertid stamlinjen erhåller en sådan sträckning, att densamma passerar Yngeredsfors, kan man i ett tidigare skede utbygga denna linje från Yngeredsfors till Halmstadstrakten och framdraga densamma såsom en provisorisk ledning till Halmstad. Man erhåller därigenom en förbindelse Yngeredsfors—Sydsvenska kraftaktiebolagets nät, redan innan stamlinjen i sin helhet blivit utbyggd. Ä kartan har stamlinjens sträckning markerats ungefärligt, varvid hänsyn tagits till nyss anförda synpunkter. De nuvarande landsnäten kunna efter en del förstärkningar även i framtiden användas för energifördelningen i stort och behöva för detta ändamål endast utbyggas samt kompletteras genom anläggande av ett par transformatorcentraler. De förändringar, som föreslagits uti landsnäten, hava markerats å kartan och äro i huvudsak följande: Det kan ifrågasättas, att Yngeredsfors kraftaktiebolag, som nu å sina landslinjer använder 40 kilovolts spänning, under det att Sydsvenska kraftaktiebolaget använder landsspänningen 50 kilovolt, bör, när så lämpligen kan ske, höja sin spänning till 50 kilovolt, så att enhetlighet i detta avseende ernås. Men det bör samtidigt anmärkas, att en dylik ändring medför rätt stora kostnader, särskilt vad transformatorcentralerna beträffar, samt att höjning av spänningen förutsätter, att fullgod isolation kan erhållas med speciella stödisolatorer, trots risken för inverkan av saltstormar. Det må vidare framhållas, att det icke kan påvisas något direkt behov av dylik spänningshöjning för den närmaste framtiden. Det må här lämnas åsido, huru förbindelsen med Trollhättenätet och Yngeredsfors transformatorcentral i Mölndal skall anordnas. Redan nu finnes en periodomformare uppsatt i Krokslätt, som möjliggör överföring av 5 000 kilowatt från Trollhättan till Yngeredsforsnätet. En möjlighet är ju, att denna omformarestation utvidgas, en annan att 50 perioders kraft tillföres direkt från någon av Götaälvs-stationerna. Yngeredsfors nuvarande transformatorcentral vid Anderstorp i Lindome socken skulle vid en övergång från 40 till 50 kilovolt kunna utrangeras framdeles, och energibehovet hos storindustrien och andra förbrukare i Lindome socken tillgodoses i stället medelst en bygdelinje för 10 kilovolt från Yngeredsfors nuvarande, närbelägna transformatorcentral vid Mölndal. Yngeredsfors kopplingsstation vid Hjälm i Tölö socken bör lämpligen kunna utbildas till transformatorcentral, så att energi kan, mera direkt än nu sker, överföras till Kungsbacka, Särö och övriga distributionscentra i denna trakt. Samma bolags transformatorcentral vid Veddige erhåller ökad betydelse, under förutsättning att Kalvshult—Kullagårdens närbelägna vattenkraft utbygges. Ener-

gien från den nya stationen inmatas då lämpligen medelst en landslinje för 40 eventuellt 50 kilo volts överföring till Veddigecentralen. Transformatorcentralen vid Äkulla i Rolfstorps socken, som nu till anslutning har endast bolagets egen bränntorvfabrik, bör framdeles kunna bliva utgångspunkt för ett bygdenät i den omgivande trakten, sedan de många små kraftstationerna härstädes blivit otillräckliga för områdets behov. För den händelse stora nya kraftstationer utbyggas i Ätran, böra de förenas medelst ett »samlingsskenesystem» av landslinjetyp för 40 eller 50 kilovolt, vilket vid Yngeredsfors kraftstation anknytes till den befintliga landslinjen. Till detta samlingsskenesystem anslutas även Ätrans redan utbyggda stora kraftstationer. Det är sannolikt tillräckligt att utföra ledningen Ätrafors—Falkenberg för 10 kilovolt, så som å kartan markerats, men kan naturligtvis i en framtid en höjning till 40 eller 50 kilovolt företagas. Som redan omtalats, kan ett samarbete mellan Yngeredsfors och Sydsvenska kraftaktiebolagets anläggningar etableras, redan innan den projekterade stamlinjen Trollhättan—Skåne kommer till stånd, genom en tidigare utbyggnad av delen Yngeredsfors—Halmstadstrakten. Om frågan om samarbete mellan de två stora företagen i Halland löses på detta sätt, borde sammanbindningsledningen tillsvidare användas såsom en landsledning för 40 eller 50 kilovolt. I sådant fall bleve länet till hela sin längd genomdraget av ett sammanhängande landslinjenät. Detta torde möjliggöra en energitransport, låt vara i begränsad utsträckning, mellan icke endast de olika kraftområdena inom Halland utan även mellan dessa och Götaälvs-verken. För befintliga och eventuellt tillkommande kraftstationer i Nissan har å kartan, i analogi med vad som skett för Ätrans stationer, angivits, huru desamma böra sammanbindas medelst ett från Rydö till Halmstad gående samlingsskenesystem för 50 kilovolt. Nissans vattenkraftstationer torde visserligen även framdeles till största delen komma att tagas i anspråk av därinvid belägna industriella verk, men då driftsförhållanden och kraftbehov vid dem äro mycket olikartade, skulle elektriskt samarbete dem emellan kunna väsentligt öka möjligheten att utnyttja i Nissan tillgängliga energibelopp. E n del av dessa industrier hava endast dagdrift, en del hava regelbunden dygnsdrift och andra hava säsongdrift eller en så inrättad drift, att de kunna förlägga sin största kraftuttagning till nätterna. Härtill kommer, att flera av ifrågavarande verk äga ångkraftcentraler för reservdrift eller för energialstring i samband med ångproduktion för värmeändamål vid fabrikationsprocessen. De fördelar, som skulle ernås genom samarbete mellan de olika kraftstationerna, äro därför rätt påtagliga. Säkerligen kommer, för att hela Nissaområdets kraftfråga skall bliva fullt tillfredsställande löst, sedan det framtida ökade kraftbehovet inträtt, en stor kvantitet kompletteringskraft att erfordras, åtminstone under lågvattens- och spetsbelastningsperioder. Den gemensamma tillförseln av kompletteringskraft utgör ett vägande motiv för det projekterade samlingsskenesystemet. Kompletteringskraften kan tänkas levererad av en reservstation i Halmstad invid hamnen, med hänsyn till koltransporterna, och har angivits å kartan, men det är även tänkbart, att den kan levereras från Yngeredsfors och Sydsvenskas nät. Invid Rydö vattenkraftstation projekteras en ny transformatorcentral för distributionen till den omgivande bygden. Sydsvenska kraftaktiebolagets befintliga landslinje Skogaby—Halmstad måste framdeles, när eventuellt samarbete med Yngeredsfors etableras, förstärkas, så att energitransport i större skala än hittills möjliggöres.

49 De två ännu outbyggda vattenkrafterna i Lagan, Karseforsen och Laholmsfallet, hava å kartan markerats såsom kraftstationer, förenade med Lagans övriga kraftstationer medelst landslinjer för 50 kilovolt. Utredning angående lämpligaste sättet för ordnandet av krafttillförseln vid de Inmatningsstationer för svenska järnvägarnas framtida elektrifiering verkställes för närvarande av en sär- järnvägarna. skild kommitté. Det är ovisst, vad resultatet av denna kommittés arbete kan bliva, men det föreligger rätt stora förutsättningar för att man skall besluta sig för att krafttillförseln till järnvägarna skall ske genom samma ledningsnät, som användas för den allmänna distributionen. Emellertid kan man även, därest detta alternativ väljes, tänka sig olika placering av de omformarestationer, som i dylikt fall skulle ombesörja omformningen från trefasig växelström till den strömart, som järnvägarna skulle använda — 16 2 / 3 periodig växelström eller likström. Då det torde få anses sannolikt, att det hittillsvarande systemet med enfasström bibehålles, har här antagits, att några inmatningspunkter för järnvägarna icke skulle erfordras utöver dem, som representeras av antingen de redan förefintliga stora transformatorcentralerna i Mölndal, Varberg och Halmstad eller också de framtida kraftstationerna vid Laholm eller Karseforsen. Om så sker, påverkas emellertid ledningsnäten endast oväsentligt av det tillkommande kraftbehovet för järnvägsdriften. I den grafiska framställningen å kartan, bilaga 8, hava emellertid, på samma sätt som gjordes i utredningen angående kraftdistriktet Sydsvenska —Hemsjö och i utredningen om Kristianstads län, kraftbehovet för järnvägarna utlagts på ett detaljerat sätt och utan hänsyn till antal och placering av de eventuella omformarestationerna. TransSåsom utgångspunkter för bygdedistributionen inom länet måste finnas ett antal till landslinjerna anslutna och lämpligt utplacerade transformatorcentraler. formatorI beskrivningen över landsnäten hava dessa centraler redan omnämnts. Till de centralernas fördelning. flesta av dem har en första utbyggnad gjorts, i det att stationer av ett eller annat slag finnas anlagda på platser, där centraler behövas vid den fullständiga elektrifieringen. I den redogörelse för nuvarande och föreslagna nya transformatorcentraler, som här nedan lämnas, hava för fullständighetens skull även medtagits sådana till landslinjerna anslutna kraftstationer, som komma att direkt mata ortsnät och storindustrier, och som i viss mån tjänstgöra såsom transformatorcentraler. Mölndals transformatorcentral (Göteborgs och Bohus län) kan lämpligen mata bygdenät, eventuellt i Lindome socken av Hallands län. Hjälms transformatorcentral skall, i samarbete med en befintlig kraftstation vid Älgårda, mata bygdenät i den omkringliggande trakten Veddige transformatorcentral skall mata bygdenät för den omkringliggande trakten och för ett obetydligt område i Älvsborgs län. Varbergs transformatorcentral avses att mata distributionsnätet inom Varbergs stad och dessutom ett bygdenät i den omgivande trakten. Falkenbergs vattenkraftstation bör lämpligen mata Falkenbergs stad, ett ortsnät å landsbygden norr om staden samt eventuellt ett mindre bygdenät söder därom. Stationen skulle samarbeta med övriga nedannämnda vattenkraftstationer i Ätran. Ätrafors kraftstation skall tjänstgöra såsom utgångspunkt för ett bygdenät i den omgivande trakten. Denna kraftstation måste ytterligare utbyggas, om där befintlig vattenkraft skall kunna helt utnyttjas. Eventuellt disponibel energi från denna kraftstation liksom även den energi, som kommer att produceras vid Ves15!)8 23

50 sigebroforsarna i Ätran, om desamma bliva utbyggda, kan lämpligen inlevereras till Yngeredsfors kraftstation, vilken då helst bör utbyggas till en kopplingsstation för landslinjer. Detta motiveras ytterligare av önskvärdheten att kunna införa den s. k. »södra stamlinjen» till Yngeredsfors. De övriga vattenkrafterna i Ätran vid Skåpanäs, Skogsforsen, Bällforsen och Boa kunna, i den mån desamma bliva monterade, inleverera sin energi till Yngeredsfors på förut angivet sätt. Halmstads transformatorcentral avses för stadens behov och bör dessutom fortfarande mata bygdenät å landsbygden norr om staden. Samtidigt utgör Halmstads-centralen södra slutpunkten för den 50 kilovolts linje, som planerats sammanbinda Nissans vattenkraftstationer, såväl de redan utbyggda som de framdeles eventuellt tillkommande. Sperlingsholms vattenkraftstation i Nissan skall även i fortsättningen mata ett ortsnät i omgivningen. Stens vattenfall i Nissan skall, om detsamma monteras, stå i samarbete bl. a. med de redan för lokal storindustri utbyggda kraftstationerna vid Espered och Oskarsström. Espereds kraftstation torde vara den lämpligaste för matning av ortsnät i den omgivande trakten. Johansfors, Nissaström och Fröslida vattenkrafter skola ävenledes, när de blivit fullt utbyggda, samarbeta med övriga kraftstationer i Nissan. Stationerna skola mata ortsnät i omgivningen. Nissaströms kraftstation torde dock även framdeles i huvudsak tagas i anspråk av därvarande storindustri. Rydö vattenkraftstation skall utgöra norra slutpunkten för nyss nämnda 50 kilovolts sammanbindningslinje. Den skall mata platsens storindustri samt storindustri i Jönköpings län och dessutom ett projekterat bygdenät i den omgivande trakten. Genevads transformatorcentral skall mata den lokala storindustrien och ett vidsträckt bygdenät på Hallands södra landsbygd. Laholms vattenkraftstation i Lagan skall även i framtiden mata anläggningarna i Laholms stad och i samarbete med övriga vattenkrafter i Lagan avgiva sitt energiöverskott till förut omnämnda, projekterade sammanbindningslinje utmed Lagan. Karseforsen i Lagan, som ännu icke monterats, antages utgöra sammanknytningspunkt mellan Lagans samlingsskenesystem och stamlinjen Trollhättan— Skåne. Dess vattenkraft tankes här tillsvidare reserveras för järnvägarnas elektrifiering. Skogaby vattenkraftstation samarbetar med Lagans övriga vattenkraftstationer och matar dessutom ett ortsnät i den omgivande trakten. Nedre Knäreds vattenkraftstation inlevererar sin produktion till Övre Knäred och skall även hädanefter mata ett ortsnät i den omgivande bygden. Övre Knäreds kraftstation samt Bassalts kraftstation skola alltjämt leverera all producerad energi till samlingsskenelinjen. Majenfors kraftstation arbetar ävenledes på samlingsskenelinjen och matar bygdenät, belägna i sydvästra delen av Kronobergs län samt i norra delen av Kristianstads län. Hulebäcks transformatorcentral i Hishults socken skall mata ett bygdenät i denna del av Halland samt liksom hittills i närbelägna delar av Kristianstads län. IransforI vidstående tabell hava de effektbelopp angivits, vilka för direkt konsumtion om matorcen- e t t eller annat tiotal år böra kunna distribueras från alla dessa stationer, varvid Jrfih)iaS emellertid järnvägarnas kraftbelopp icke medtagits, därför att man icke nu kan

51 F r a m t i d a effektbelopp uti transformatorcentraler och vissa kraftstationer. Ungefärliga storlekar i k W av de framtida maximala effektbelopp, som för borgerliga behov och industrier komma att erfordras i centralerna

Transformatorcentral (och kraftstation)

Mölndal Hjälm Veddige Varberg Falkenberg Ätrafors Halmstad och Sperlingsholm Espered och Oskarsström •Johansfors, Nissaström och Fröslida Rydö ; Genevad Laholm Skogaby och Nedre Knäred Majenfors Hulebäck Summa

för Hallands län kW

för andra län kW

500 1400 800 2 600 2 600 3 000 7 200 1700 1100 3 400 1700 400 200

4 500 200 50

Totalt kW

1500 1000

5 000 1600 850 2 600 2 600 3 000 7 200 1700 1100 4 600 1700 400 200 1500 1400

27 000

8 450

35 450

angiva, var dessa skola uttagas från landsnäten. För de medräknade effektbeloppen hava här uppgivits de övre gränsvärden, som kunna ifrågakomma under förutsättning av fullständig elektrifiering, varför summan av desamma blir större än det sannolika totalvärde på länets framtida effektbehov, som i det föregående angivits. Distributionen av energi över länets olika bygder skall i första hand ske från Val av spänovannänmda transformatorcentraler. Innan projekteringen av de för distribu- ningtsyttem tionen erforderliga bygdenäten verkställes, måste emellertid undersökas, vilka f°r l™lds~ spänningssystem, som böra tillämpas vid den fortsatta elektrifieringen. Först elektrifiering. sedan spänningssystemen blivit bestämda, kunna bygdenäten på rätt sätt utäggas. Såsom sekundärspänning uti transformatorcentralerna, d. v. s. såsom bygdespänning, hade det med hänsyn till vissa omständigheter varit önskvärt att över hela länet få standardspänningen 20 kV införd, dels emedan denna spänning inom sådana landsbygdsområden, som förekomma i Hallands län, visat sig vara lämplig, och dels emedan densamma användes i stor utsträckning inom södra Sverige. Emellertid har denna lämpliga bygdespänning hittills kommit till användning endast inom vissa områden i sydligaste Halland, under det att i norra delen av länet stora områden på ett ovanligt enhetligt sätt elektrifierats med en bygdespänning av 10 kV. På grund av dessa områdens karaktär medför användandet av 10 kV bygdespänning här inga ölägenheter jämfört med användandet av 20 kV spänningen. Av denna anledning är det icke motiverat att

52 föreslå omläggning av det befintliga, ganska omfattande bygdenätet från 10 kV till 20 kV. Man torde därför böra åt 10 kV reservera det sammanhängande området i norra delen av länet, där de redan utförda bygdenäten äro avsedda för denna spänning, d. v. s. Fjäore, Viske, Himle och Faurås härader. Uti mellersta delen av länet, d. v. s. uti Ärstads och Halmstads härader, förekommer blott en anläggning, som utbyggts med bygdespänning. Tyvärr har härtill valts spänningen 10 kV, vilken är väl låg såsom bygdespänning, då trespänningssystem förekommer vid anläggningen i fråga. Övriga anläggningar inom denna länsdel hava utbyggts med höga ortsspänningar, varför även vid dem, då bygdeledningar skola byggas, en högre bygdespänning än 10 kV är önskvärd. Inom mellersta delen av länet förordas sålunda 20 kV, åtminstone i fråga om nytillkommande bygdeledningar, som anslutas till Sydsvenska kraftaktiebolagets system. Uti södra delen av länet, d. v. s. uti Tönnersjö och Höks härader, har bygdespänningen 20 kV kommit till användning, och bör denna spänning här genomgående användas såsom bygdespänning. Vad beträffar det för ortsdistributionen lämpligaste spänningssystemet, har detta med hänsyn till bj-gdens beskaffenhet befunnits avgjort vara trespänningssystemet. Detta visas nämligen uti den av Kungl. elektrifieringskommittén såsom meddelande 6 publicerade principutredningen angående lämpliga spänningssystem vid landsbygdens elektrifiering. I norra delen av länet måste dock det redan införda tvåspänningssystemet 10 000/380 volt bibehållas. Åtminstone måste dessa båda spänningar bibehållas, eftersom bygdespänningen där icke bör ändras, men vid framtida utvidgningar kan en mellanspänning (3 000 volt eller eventuellt 1 500 volt) behöva införas på sina ställen, för att en fullständig elektrifiering skall möjliggöras. I samma principutredning har framhållits, att de vid användande av trespänningssystem lämpligaste ortsspänningarna äro 1500 och 3 000 volt. Den förstnämnda spänningen synes böra begränsas till sådana trakter, där odlingsgraden är relativt hög, under det att den sistnämnda spänningen med fördel kan användas även inom områden med den lägsta odlingsgiad, som förekommer inom länet. Således skulle för Hallands län 1 500 volts spänningen kunna användas blott å den bördiga kustremsan, under det att 3 000 volt är användbart inom länet i dess helhet. Vilken gårdsspänning som bör väljas beror på, huruvida gårdsledningarna komma att belastas med tröskverksmotorer. Det är därför av vikt att klargöra, huruvida tröskverksmotorerna i allmänhet skola anslutas till ortsledningarna (högspänningströskning) eller till gårdsledningarna (lågspänningströskning). I Elektrifieringskommitténs ovannämnda meddelande har visats, att högspänningströskning är lämplig, då tröskmotoreffekten överstiger vid 1 500 volt 9 kW och vid 3 000 volt 11 kW. Härav följer, att i Hallands län högspänningströskning är att tillråda å kustremsan söder om Varbergstrakten samt lågspänningströskning i övriga trakter. Inom de orter, där högspänningströskning användes, är, enligt vad som framgår av meddelande 6, en gårdsspänning av 220 volt fullt tillräcklig, och skulle denna gårdssj)änning således bliva den lämpligaste å mellersta och södra delarna av kustremsan. Däremot påvisas i samma meddelande, att vid lågspänningströskning en viss besparing ernås genom att använda 380 volts gårdsspänning. Denna besparing blir dock endast under vissa förutsättningar så avsevärd, att införande av den högre gårdsspänningen är motiverat. Sådana förutsättningar föreligga i allmänhet

53 i trakter, där medelstora tröskmotorer anslutas till gårdsledningarna, och dessutom inom områden med låg odlingsgrad, försåvitt att de olika gårdarna äro relativt jämnt fördelade över området ifråga och endast på enstaka platser äro grupperade i byar. Undersökningar av vissa typiska områden av Hallands län hava visat, att den första av dessa förutsättningar tydligt föreligger å norra delen av kustremsan, där en tröskmotoreffekt av c:a 7 kW bör bliva den vanligaste, samt att den andra förutsättningen genomgående föreligger för hela det föga uppodlade inlandet, där en viss grad av bybildning förekommer, ehuru gårdarna inom varje by ligga glest. Undersökningarna hava sålunda resulterat däri, att inom norra delen av kustremsan och inom hela inlandet 380 volt bör vara standard för gårdsspänningen. Denna norm låter sig så mycket lättare genomföra, som 380 volt vid den hittills utförda landsbygdselektrifieringen inom länet huvudsakligen använts såsom gårdsspänning, tydligen beroende på att man med denna spänning uppnått icke obetydliga fördelar. Givetvis kunna dock de speciella undersökningar, som i varje särskilt fall böra företagas, innan en ny trakt elektrifieras, giva vid handen, att gårdsspänningen 220 volt bör tillgripas på vissa platser inom norra delen av kustremsan eller inlandet. De standardspänningar, vilka således förordas att i regel användas inom olika delar av länet, bliva följande:

Typ Tröskmotoremas anslutningssätt Bygdespänning Ortsspänning

Norra delen av kustremsan

Mellersta och södra delarna av kustremsan

Hela det föga uppodlade inlandet

I allmänhet tvåspänningssystem

Trespänningssystem

I regel lågspänningströskning 10 kV Saknas I allmänhet 380 V

I regel högspännings- Uteslutande lågspäntröskning ningströskning 20 kV

20 kV

3 000 V eller 1 500 V

3 000 V

I allmänhet 220 V

Övervägande 380 V

De spänningssystem, som användas uti redan elektrifierade delar av länet, överensstämma ej fullt med de system, som här ovan föreslagits såsom standard. Någon omändring av äldre, onormala anläggningar kan dock icke för närvarande anses erforderlig. Först när sådana äldre anläggningar måste av andra anledningar i större omfattning ombyggas, bör samtidigt övergång ske till ett nytt system, vilket så långt praktiskt möjligt bör ansluta sig till det för trakten ifråga principiellt lämpligaste systemet. Förutom frågan om lämpligaste spänningssystem måste även, innan projek- val av orga teringen av bygdenäten kan företagas, frågan om organisationsform för lands- nisationsform för landsbygdens distributionsföretag klarställas. bygdens I Elektrifieringskommitténs meddelande 2 av år 1920 lämnas beskrivning över elektrifiering. Sydsvenska kraftaktiebolagets dittills varan de organisationsform för dess landsbygdsdistribution i Malmöhus län. Uti Hallands län har bolaget använt sig av samma organisationsform, vilket redan i det föregående framhållits, men har det så kallade kedjehandelssystemet i Hallands län hittills erhållit en mycket ringa omfattning och därför ej medfört några väsentliga olägenheter.

54 Yngeredsfors kraftaktiebolag har, såsom ävenledes i det föregående framhållits, ännu icke organiserat sin distribution efter någon enhetlig norm. Inom Hallands län har emellertid för landsbygdsdistributionen flerstädes använts en organisation, liknande den, som tillämpats inom de från Statens kraftverk elektrifierade områdena. Det förordas, att denna sistnämnda organisationsform må erhålla så stor användning inom Hallands län som möjligt. Detta innebär i förevarande fall, att stordistributörerna själva äga och underhålla alla landsnät och bygdelinjer samt leverera energien vid 20 resp. 10 kV till distributionssammanslutningar, vilka bildas av konsumenterna själva och i regel organiseras såsom ekonomiska föreningar eller i undantagsfall såsom aktiebolag. Således skall vederbörande stordistributör bygga den ledning, som erfordras för energiens tillhandahållande å en lämplig centralpunkt uti det av distributionssammanslutningen elektrifierade området. Denna sammanslutning bör i sin tur äga och underhålla alla de ortsnät och gårdsledningar, som erfordras för energiens distribution över området. Densamma bör direkt från stordistributören, således utan förmedling av någon annan distributör, inköpa sitt behov av elektrisk energi och försälja energien uteslutande till direkta konsumenter. Sammanslutningarna sköta självständigt distributionen inom sina resp. områden, men stordistributören bör dels anvisa plats för bygdestationen och gränser för sammanslutningarnas distribution, dels angiva de för områdes elektrifiering lämpliga spänningarna samt uppställa vissa tekniska fordringar på anläggningens utförande. Därjämte är det utan tvivel önskvärt, att stordistributören vid behov lämnar distributionssammanslutningarna, där så erfordras, råd beträffande principerna för den inre förvaltningen. Sedan sålunda de spänningssystem bestämts, vilka skola användas vid landsbygdsdistributionen, och den lämpligaste organisationsformen för distributionen inom länet angivits, hava förslag uppgjorts dels angående de bygde- och ortsnät, som erfordras för landsbygdens fullständiga elektrifiering och dels angående länets uppdelning i distributionsområden. Bygdenät. Bygdelinjerna projekteras enligt i det föregående framhållna synpunkter och hava markerats å den såsom bilaga 1 närslutna kartan. Ä densamma har dessutom för varje linjesträcka angivits den lämpligaste spänningen. Bygdestationerna utplaceras med hänsyn tagen dels till bygdelinjernas sträckning och dels till effektbehovets fördelning inom de områden, som skola elektrifieras från stationerna, Å kartan hava de ungefärliga platser markerats, som ur dessa båda synpunkter bliva de lämpligaste. Ortsnät och De ortsnät och gårdslinjer, som erfordras vid en fullständig elektrifiering av gårdslinjer, länet, kunna av helt naturliga skäl icke på förhand i detalj projekteras. De hava därför icke inritats å kartan. Den utsträckning i radiell led, räknat från bygdestationerna, som bör givas åt de olika orts- och gårdslinjerna, har emellertid blivit särskilt utredd i Kungl. elektrifieringskommitténs meddelande 6. Därstädes har visats, att den lämpligaste aktionsradien för dessa slag av linjer i normala fall är följande: vid 3 000 volts ortsspänning 6 å 8 km » 1 500 » » 3 å 4 » » 380 » gårdsspänning och lågspänningströskning vid tvåspänningssystem med 10 kV 0'7 å 0'8 » » trespänningssystem med t. ex. 3 kV ortsspänning 0'6 å 0'7 » » 220 » gårdsspänning och högspänningströskning 0'6 å l o » » 220 » gårdsspänning och lågspänningströskning 0'3 å 0'6 »

55 De lägre siffrorna avse härvid tätare befolkad bygd med större belastningsenheter och de högre siffrorna glesare befolkad bygd med mindre belastningsenheter. Dock kan man i specialfall överskrida de angivna värdena, vilka äro att betrakta som genomsnittssiffror. Ett viktigt led uti här föreliggande projekteringsarbete har varit att uppdela Uppdelning i hela länet uti lämpliga distributionsområden. Detta arbete har utförts med till- distributionshjälp av generalstabens kartblad, varvid kring varje bygdestation det område av- områden. gränsats, vilket fördelaktigast låter sig elektrifiera från stationen ifråga. Det skulle föra för långt att i detalj redogöra för alla de förhållanden, till vilka hänsyn måste tagas vid denna uppdelning. Samtliga områden hava emellertid erhållit en från teknisk synpunkt sett lämplig avgränsning samt dessutom utformats så, att de ur ekonomisk synpunkt hava utsikt bliva möjligast bärkraftiga. De distributionsgränser, som av olika företag inom länet redan fastställts, hava i största möjliga utsträckning bibehållits, men hava i några få fall justerats. Uppdelningen har resulterat i, att 68 områden erhållas. Dessa hava inritats å kartan, bilaga 1. För de olika distributionsområdena lämnas i bilaga 9 under hänvisning till Redogörelse kartan en kortfattad redogörelse, innehållande anvisningar om lämpliga spän- för distribuningssystem m. m. Områdenas nummer återfinnas på kartan. tionsomraden.

Undersökning rörande kostnaderna för länets fullständiga elektrifiering. Beräkningar av anläggningskostnader för alla de stationer och distributionsnät, som erfordras vid en fullständig elektrifiering av Halland, måste baseras på ett konstant prisläge för elektriskt material och arbete. Härtill bör väljas prisläget år 1914 före krigsutbrottet. Med då gällande priser såsom underlag hava alla kostnader för nytillkommande anläggningsdelar beräknats. Kostnaderna i det följande äro därför direkt jämförbara med de till samma prisläge hänförda kostnaderna för länets nuvarande elektriska anläggningar, vilka hava angivits uti en föregående avdelning. Undersökningarna avse att först fastställa de totala anläggningskostnaderna vid fullständig elektrifiering och dessa kostnaders inflytande i stort på det framtida kraftpriset. Därefter undersökes kostnadstillväxten vid successiv elektrifieringinom en del typiska landsbygdsområden. Resultatet av denna senare undersökning användes slutligen för en jämförande beräkning av elektrifieringskostnaderna för vissa områden inom länet, vilkas elektrifiering kommer att ställa sig relativ dyrbar. — Inga kostnader för sådana anläggningsdelar, som skola användas vid järnvägselektrifieringen, hava medtagits i beräkningarna, enär desamma böra helt påföras detta speciella slag av elektrifiering. Det har genom en företagen undersökning konstaterats, att, vare sig det fram- Förberedande tida tillskottet i kraftbehovet kommer att fyllas från nya kraftstationer inom länet undersökning eller från Göta älv eller genom en mera sannolik kombination mellan båda dessa r°Jn"2ggJnagsa alternativ, så bliva de totala anläggningskostnaderna i varje fall så pass lika, att kostnader. kostnadsskillnaden icke får avgörande betydelse för nu föreliggande kostnads-

56 undersökningar. Även om det således ur kostnadssynpunkt är tämligen likgiltigt, huru den framtida elektriska försörjningen genomföres, bör dock av praktiska skäl ett visst elektrifieringssätt läggas till grund för de definitiva beräkningarna av de blivande totala anläggningskostnaderna. Härför har då valts alternativet med kraftleverans från Göta älv, ty vid detta förefinnes största möjligheten att genomföra beräkningarna på ett överskådligt och tillförlitligt sätt. Kostnaderna Kostnaderna hava därefter beräknats för erforderliga nya landslinjer och transför anlägg- formatorcentraler samt för ombyggnader av befintliga dylika anläggningsdelar. ningsdelar Omfattningen av dessa ny- och ombyggnader framgår av den bilagda kartan över för stordistribution. elektriska nyanläggningar. Det är emellertid att märka, att, av skäl som förut nämnts, å denna karta flera nybyggnader markerats, än vad som erfordras för länets fullständiga elektrifiering vid här antagna alternativ för energiförsörjningen. Av denna anledning medtagas icke kostnaderna för någon av de nya kraftstationer, som markerats å kartan.. Ej heller medtages kostnaden för den sträcka landslinje, som markerats utmed Ätran mellan Yngeredsfors och Skåpanäs. Samma är förhållandet, vad Laga-området beträffar, med den mellan Skogaby och Laholmsfallet markerade landslinjesträckan. Enär de erforderliga landslinjernas längder erhållas med hjälp av kartan, kunna kostnaderna för desamma beräknas ganska exakt. Även kostnaderna för transformatorcentralerna, vilkas storlekar i det föregående angivits, kunna utan svårighet fastställas. Resultatet av beräkningarna återgives i det följande i en tabell II. Kostnaderna Kostnaderna för bygdelinjer och bygdestationer kunna ävenledes beräknas tillför bygdenät. förlitligt. Alla dylika anläggningsdelar, vilka å kartan markerats såsom projekterade, bliva behövliga, huru energiförsörjningen än åstadkommes, och medtagas därför vid dessa beräkningar, liksom även erforderliga förstärkningar av eller utvidgningar å förutbefintliga dylika. För beräkningarnas resultat redogöres i det följande, där det införts i tabell I I . En post, som måste beräknas mera approximativt, är kostnaden för distributionsnäten till landsbygdens ännu icke elektrifierade storindustrier, vilka nät troligen komma att bliva av dels bygde-, dels ortstyp. Denna post utgör emellertid en mycket ringa del av de totala anläggningskostnaderna. Kostnaderna Anläggningskostnaden för utbyggande av den rena landsbygdens orts- och för lands- gårdsnät kan icke beräknas på samma direkta sätt som föregående kostnader. I bygdens ortsoch gårdsnät. stället har den totala kostnaden för dessa nät härletts på ett schematiskt sätt med stöd av erfarenhetssiffror. Även om kostnaden för varje orts- och gårdsnät, tagen för sig, sålunda blir något osäker, komma dock totalsummorna att bliva tillräckligt exakta. — Följande metod användes vid beräkningarnas genomförande. Nio för länet typiska socknar, desamma som behandlades i det föregående vid undersökningen angående den odlade arealens fördelning, varöver diagram finnas återgivna, hava undersökts i detalj, och har kostnaden för de inom var och en av dem vid fullständig elektrifiering erforderliga orts- och gårdsnäten beräknats. P å så sätt har för dessa socknar erhållits en anläggningskostnad, vilken satts i relation till socknens totala invånaretal, totala åkerareal och totala nuvärde å energibehov för borgerliga ändamål, så att olika specifika tal å anläggningskostnaden erhållits. Var och en av alla övriga socknar eller landskommuner, i vilka länets rena landsbygd uti den i det föregående införda statistiska tabellen uppdelats, har därefter hänförts till det av de nio typområdena, med vilket den ansetts bäst överensstämma i elektrifieringsavseende, och anläggningskostnaden för

57 varje socken har beräknats på grundval av ovan nämnda specifika anläggningskostnader i proportion till dess totala invånaretal, odlade areal och nuvärde å energibehovet. De tre sålunda erhållna kostnadsresultaten för varje socken visa fullt nöjaktig överensstämmelse sinsemellan, och medelvärdet av dem har antagits såsom ett tillräckligt tillförlitligt värde. Summan av dessa medelvärden för alla sockenområdena utgör anläggningskostnaden för orts- och gårdsnät inom länet i dess helhet. Den anläggningskostnad, som på detta sätt erhållits och som återfinnes i det följande i början av tabell I, representerar emellertid den totala kostnaden vid teoretiskt antagen, fullständig elektrifiering. I verkligheten kommer elektrifieringen icke att kunna genomföras så fullständigt, och kommer därför också anläggningskostnaden att bliva lägre än det angivna teoretiska gränsvärdet. En reducering av detta värde måste sålunda företagas. Orts- och gårdsnäten erhålla givetvis vid olika utbyggnadsstadier i framtiden olika omfattning, och gäller här att utröna kostnaderna för desamma vid den utbyggnad, som kan antagas motsvara de verkliga förhållandena, då energiuttagningen stigit till det i det föregående beräknade, framtida värdet, totalt 80 miljoner kilowattimmar. En särskild undersökning har visat, att vid detta utbyggnads stadium, då elektrifieringen genomförts i den största utsträckning, som praktiskt blir möjlig, näten sannolikt hava erhållit en omfattning, som för kustremsan motsvarar c:a 85 %, för inlandet c:a 70 % och för hela landsbj^gden c:a 80 % av den teoretiskt, d. v. s. vid 100 % elektrifiering behövliga. Sedan den sannolika utsträckningen av orts- och gårdsnäten sålunda utrönts, har ovannämnda gränsvärde å anläggningskostnaden reducerats med hänsyn härtill. De genom dessa beräkningar erhållna anläggningskostnaderna hava införts i nämnda tabell I. Hittills hava endast behandlats anläggningskostnaderna för orts- och gårdsnäten i deras helhet. Emellertid hava i tabellen även införts de värden, som redan nu utförda nät av detta slag komma att hava vid den tidpunkt, då det ifrågavarande framtida utbyggnadsstadiet uppnås. Genom att draga värdet hos bibehållna delar av nu befintliga nät från totalkostnaderna, hava de »tillkommande» kostnaderna för orts- och gårdsnäten erhållits. Även dessa hava införts i tabell I. Såsom av tabellen framgår, hava alla däri införda kostnader för att vara jämförbara hänförts till 1914 års prisläge. Uti tabell I I i det följande hava resultaten av alla de kostnadsberäkningar, för vilka i det föregående redogjorts, blivit införda. Sedan länet blivit fullständigt elektrifierat i den största utsträckning, som praktiskt torde vara möjlig, och den framtida energiförbrukningen, 80 miljoner kilowattimmar, uppstått, skulle den T tillkommandet anläggningskostnaden för alla sådana anläggningsdelar, som komma att ligga inom länet, bliva vid 1914 års prisläge c:a 16 miljoner kronor. För jämförelsens skull må erinras om, att de kostnader, som vid olika tidpunkter med skilda prislägen hittills nedlagts i elektriska anläggningar, belägna inom länet, uppgå enligt en föregående beräkning till 33 miljoner kronor, vilket belopp vid 1914 års prisläge motsvarar c:a 26'5 miljoner kronor. Vid undersökningen angående kostnaderna för länets nuvarande elektriska anläggningar framhölls, att anläggningskostnaderna för de stora kraftstationerna och för delar av dessas landsnät icke i sin helhet böra fördelas på kraftkonsumtionen inom Hallands län, eftersom dessa anläggningsdelar i stor utsträckning tagas i anspråk för kraftleverans till andra län. Av denna anledning omräknades kostnaderna enligt vissa principer, så att de anläggningskostnader, som belöpa å 1698 23

58 Hallands egen förbrukning, erhöllos. I analogi härmed måste nu även ifråga om de framtida anläggningskostnaderna utrönas, huru stor del som belöper sig på Hallands läns egen energiförsörjning. E n beräkning av dessa å Halland belöpande kostnader har därför utförts, på sätt här nedan angives. Vid det utbyggnadsstadium, omkring år 1940, då den fullständiga elektrifieringen antages vara genomförd så långt, som är praktiskt möjligt, och då det framtida värdet å energiförbrukningen, 80 miljoner kWh, är uppnått, tager länet i anspråk hela det energibelopp, som för närvarande årligen alstras vid Yngeredsfors kraftstationer, och dessutom måste från Göta älvs-fallen levereras till Halland ett icke obetydligt kraftbelopp. Anläggningskostnaderna för Yngeredsforsbolagets kraftstationer och distributionsnät medräknas därför i sin helhet såsom kostnader för länet, varjämte vissa delar av anläggningskostnaderna för kraftstationen vid Trollhättan och för landslinjen därifrån till Göteborg antagas bliva påförda länet. Kostnader för överföringsanläggningen Marieholm—Krokslätt—Mölndal tillkomma dessutom. Alla distributionsnät och även transformatorcentraler och bygdestationer hava vid detta utbyggnadsstadium utrustats i full utsträckning, så att de äro tillräckliga för de framtida effektbeloppen. Orts- och gårdsnät hava utbyggts så långt, som erfordras, då elektrifieringsgraden nått sitt för landsbygden i det föregående beräknade maximivärde, 80 %. — Resultaten av dessa senare beräkningar, som baserats på 1914 års prisläge, åskådliggöras i tabellerna III och IV. Dessa visa, att de å Hallands egen förbrukning belöpande tillkommande anläggningskostnaderna omkring år 1940 hava stigit till c:a 21 miljoner kronor, och att de häremot svarande totalkostnaderna bliva c:a 33 miljoner kronor. I.

Anläggningskostnader för orts- och g å r d s n ä t vid 1 9 1 4 års prisläge. Slutna samhällen och landsbygdens storindustrier

R e n landsbygd tillhörande kustremsan

tillhörande inlandet

totalt

Länet i dess helhet

Kostnader i miljoner kronor N u beräknad total kostnad för teoretiskt fullständig elektrifiering vid framtida energiF ö r u t angivna kostnader för hittills

14-so

17-20

3-00

8'60

5*60

2-io

1-92

0-28

7'80

4-60

l - 65

0-20

1-85

6-15

4-40

10-55

11-65

utbyggda

Total kostnad för elektrifiering i största praktiska utsträckning och vid framtida värde å energibehov Kostnader, redan nedlagda uti sådana delar av orts- och gårdsnät, som äro användbara vid fortsatt elektrifiering och vid framtida värde å energibehov H ä r a v beräknade tillkommande kostnader för elektrifiering i största praktiska utsträckning och vid framtida värde å energibehov

2-90

1"80 l-io

2-20

12-40

4-so

15'30

59 II. Sammanställning av beräknade kostnader vid 1914 års prisläge för alla nyanläggningar inom länet, vid elektrifiering i största praktiska utsträckning och vid framtida värde å energiförbrukningen. Slutna samhällen och landsbygdens sto rin dustrier

Ren landsbygd tillhörande kustremsan

tillhörande inlandet

totalt

Länet i dess helhet

K o s t n a d e r i miljoner k r o n o r

Ai. Vatten- och värmekraftstationer för stordistribution As. Stamlinje B. Vattenkraftstationer för lokal, mindre di |f stribution C. Landslin j er D. Transformatorcentraler E. Bygdelinjer P. Bygdestationer G. Orts- och gårdsnät

0-60 0-28 0-05 O01 l-io

0-ii 0-23 0-09 6l5

005 0-34 0-20 4-40

0-16 0-57 0-29 10-55

0-60 0-44 0-63 0-30 11-65

Summa

6-58

4-99

11-57

15-61

2-00

III. Å Hallands kraftkonsumtion belöpande, tillkommande kostnader vid 1914 års prisläge, vid elektrifiering i största praktiska utsträckning och vid framtida värde å energiförbrukningen (inkl. tillägg för vissa delar av Yngeredsfors och Göta älvs anläggningar). Slutna samhällen och landsbygdens storindustrier

R e n landsbygd tillhörande kustremsan

tillhörande inlandet

totalt

Länet i dess helhet

K o s t n a d e r i miljoner k r o n o r

! A. Vatten- och varmekraftstationer för stor545

545 B.

Vattenkraftstationer för distribution C. Landslinjer 1 D. Transformatorcentraler E. By gdelinj er F. Bygdestationer G. Orts- och gårdsnät

lokal,

mindre

Summa

242 0-48 007 O01 lio

Oil 0-23 0-09 6-15

0-05 0-34 0-20 4-40

0-16 0-57 0-29 10-55

2-42 0-64 0-64 0-30 11-65

9-53

4-99

11-57

21-10

60 IV. Ä Hallands kraftkonsumtion belöpande totala kostnader vid 1 9 1 4 å r s prisläge, vid elektrifiering i största p r a k t i s k a u t s t r ä c k n i n g och vid framtida v ä r d e å energiförbrukningen. Slutna samhällen och landsbygdens stoiindustrier

Ren landsbygd tillhörande kustremsan

tillhörande inlandet

totalt

Länet j i dess 1 helhet i

K o s t n a d e r i miljoner k r o n o r

Vatten- och värmekraftstationer för stordistribution B. Vattenkraftstationer för lokal, mindre distribution C. Landslinjer D. Transformatorcentraler E. Bygdelinjer F. Bygdestationer G. Orts- och gårdsnät

3 30 0-92 020 008 3'20

Summa

17'20

9-50

9-50 0-72

0-28

loo

l-oo

0-75 0-52 807

0-05 0-37 0-22 4-68

0-16 1-12 0-74 12-75

3'30 1-08 1'32 0-82 15-95

5'60

15-7 7

329 7

De å Hallands egen förbrukning belöpande kostnader, som i verkligheten under varierande prislägen hittills bundits i elektriska anläggningar för länets eget behov, hava i en föregående beräkning befunnits belöpa sig till c:a 16 milj. kronor. Specifika Sedan de å Hallands egen förbrukning belöpande anläggningskostnaderna vid anläggnings- länets fortsatta elektrifiering sålunda utrönts, har en undersökning utförts i syfte C S ° länets Vl a ^ f a s tstälia anläggningskostnadens förhållande till totala energiförbrukningen. fortsatta Denna relation är av betydelse, ty den inverkar i hög grad på det pris, som den elektrifiering, elektriska energien i framtiden måste betinga. I och för denna undersökning hava uppgifterna i föregående tabeller I I I och IV omräknats i så måtto, att kostnaderna för de stora kraftstationerna och tillhörande landsnät, vilka hittills i sin helhet påförts de slutna samhällena och storindustrien, delvis överförts på landsbygden, så att dessa kostnader fördelats på länets olika avsättningsområden i förhållande till dessa områdens framtida kraftbehov. Resultatet av beräkningarna åskådliggöres i nedanstående tablå, i vilken för överskådlighetens skull dessutom vissa i det föregående lämnade uppgifter om motsvarande specifika kostnader för den nuvarande elektrifieringen blivit ånyo införda. Alla i tablån angivna anläggningskostnader belöpa sig på Hallands kraftkonsumtion och hänföra sig till 1914 års prisläge.

61 Slutna samhällen och landsbygdens storindustrier A.

Nuvarande anläggningar: Anläggningskostnad, milj. kr Årlig energiförbrukning, milj. k W h ... Specifik anläggningskostnad, öre pr kWh Efter elektrifiering i största, praktiskt genomförbara utsträckning och vid framtida värde å energiförbrukningen : Anläggningskostnad, milj. kr. Årlig energiförbrukning, milj. kWh ... Specifik anläggningskostnad, öre pr kWh

6-95 23i

Ren landsby gd tillhörande kustrenisan

tillhörande inlandet

totalt

405 37

0-62 05

4-67 4-2

30-3

13-7 0 58-7

12-87

23-i

16-1 80

6-40 52 123

111 Länet i dess helhet

1162 27-3 42- s

21-3

80-o

41 Härav framgår, att kostnaderna pr kilowattimme sannolikt komma att minskas, allt eftersom elektrifieringen genomföres. Taxeringsvärdet å all fast egendom inom länet uppgick år 1920 till 304 milj. kronor, och kommer således anläggningskostnaden (den å Hallands egen förbrukning belöpande, som vid 1914 års prisläge uppgår till 33 milj. kronor) vid en framtida elektrifiering, genomförd i största praktiska utsträckning, att utgöra c:a 11 % av detta taxeringsvärde. Fördelad på länets nuvarande totala invånaretal motsvarar anläggningskostnaden c:a 220 kronor pr invånare. Det är utan vidare klart, att elektrifieringen av den rena landsbygden ställer Undersökning sig ur kostnadssynpunkt väsentligt olika inom olika delar av länet. Mellan kust- av kostnadsvid remsan och inlandet finnas, såsom i det föregående flera gånger påpekats, väsent- tillväxten successiv liga skiljaktigheter just av den art, som ur elektrifieringssynpunkt är av bety- elektrifiering. delse. Enär i denna utredning landsbygdens förhållanden skola särskilt uppmärksammas, har därför en detaljerad undersökning gjorts angående anläggningskostnaderna för elektrifiering av vissa typområden inom länet, varvid samtidigt undersökts, huru kostnaderna variera inom ett och samma område för anslutningav mer eller mindre gynnsamt belägna förbrukare. Genom detta förfarande utrönes, i vilken utsträckning länets landsbygdsareal är med rimliga kostnader elektrifierbar. För de nio typiska sockenområden, för vilka detaljerade undersökningar förut vidtagits, hava anläggningskostnaderna nu analyserats under den teoretiska förutsättningen, att elektrifieringen sker i den största ekonomiens ordning och sålunda börjar med de fastigheter, som kräva relativt minsta anläggningskostnader, samt slutar med dem, som ligga mest ogynnsamt till och sålunda föranleda den största kostnaden. Såsom norm för elektrifieringens utsträckning betraktas härvid anslutningens storlek vid varje led i utbyggandet i förhållande till totala anslutningen vid full

m elektrifiering inom resp. områden. Anslutningens omfattning angives uti s. k. andelar, varvid andelstalet för varje installation beräknas efter följande regler: Vid lantbruksfastigheter är andelstalet beroende uteslutande på den odlade arealens storlek, och räknas en andel pr hektar åker. Vid övriga fastigheter räknas för belysningsinstallationer en andel för två ljuspunkter samt för motorinstallationer tio andelar pr hästkraft för motorstorlekar upp till två hästkrafter, åtta andelar pr hästkraft för motorstorlekar upp till sex hästkrafter, sex andelar för motorstorlekar upp till tio hästkrafter o. s. v. efter en fallande skala. Minsta andelstalet på en och samma fastighet har satts till tre. Beräkningarna hava vidare verkställts på grundval av de material- och arbetspriser, som voro gällande före kriget, varjämte samtliga undersökta områden förutsatts bliva elektrifierade med något av de trespänningssystem, som i det föregående angivits såsom de för Halland lämpligaste vid landsbygdselektrifiering. I kostnaderna ingå gårdslinjer, ortsnät, bygdestationer samt de sträckor av bygdelinjerna, som böra påföras områdets konto. Däremot medtagas icke anslutningsledningar till inom området eventuellt befintlig storindustri och ej heller någon del av kostnaderna för transformatorcentraler, landslinjer eller övriga till stordistributionen hörande anläggningsdelar. — Här nedan lämnas en beskrivning på de nio sockenområden, som varit föremål för denna undersökning, samt en redogörelse för resultaten av beräkningarna, vilka dessutom grafiskt åskådliggöras å vidstående diagram. Valldatrakten i norra delen av Fjäre härad intager vad odlingsgrad och befolkningstäthet beträffar en mellanställning mellan länets kust- och inlandsområde. Tröskningen sker dels med medelstora tröskverk, dels med vandring och dragare. Varken skog eller vattenkrafter finnas inom området, som i avseende på gårdsfördelningen kan hänföras till den typ av bygd, som i Kungl. elektrifieringskommitténs meddelande 4 benämnts klass I I I . Genomsnittliga andelskostnaden (d. v. s. kostnaden pr andel i medeltal för alla vid ett visst led i utbyggandet anslutna andelar) har sitt minimum, 56 kronor, när ungefär 70 % av området blivit elektrifierat. Den tillkommande andelskostnaden (d. v. s. kostnaden pr andel för de anläggningsdelar, som tillkomma vid en viss utökning av anslutningen inom området) når vid anslutning av de mest ogynnsamma fastigheterna ett maximum av c:a 150 kronor, men medför detta stegring i genomsnittliga andelskostnaden till blott 64 kronor vid fullt genomförd elektrifiering av området. Förlandatrakten i mellersta delen av Fjäre härad utmed länsgränsen utgör en typisk inlandsbygd med en odlingsgrad av 14 % och en befolkningstäthet av 16 invånare pr kvkm. Den genomsnittliga gårdsstorleken är blott 4-3 hektar, och tröskningen sker uteslutande med vandring och dragare. Ur gårdsfördelningssynpunkt bör trakten hänföras till klass IV i nyss nämnda meddelande. — Den genomsnittliga andelskostnaden har sitt minimum, 95 kronor, vid 60 % elektrifieringsgrad och stiger därefter till ett slutvärde av 104 kronor vid fullständig elektrifiering. Morupstraktcn utmed kusten i Faurås härad tillhör länets bäst uppodlade bygd. Den genomsnittliga gårdsstorleken är 11'9 hektar, och blott få brukningsdelar på över 50 hektar förekomma. Tröskningen sker i huvudsak medelst medelstora tröskverk, som flyttas mellan gårdarna. Trakten hänföres till klass I i

UtV\5AASD£ r\05T/SÄ05tlLLvkx.TE/H VID 5UCCE151V ELEKTmFlEQl/iö. — • * • « « • .TlV.UKOM/AA.MOE.'A/HDEll-oKOST/SA.O,

•" '•

' • G E M O ^ ö m T T U G i f'A/SDE.L2>KOt>-mAD .

Zoo

VÄLLDA -TQAKTLY1 ?

TQAKTE^N.

' , 4 ^

A / i C 3CL> \a

A/ST A U

J kl

80 Ao'

Zoa

FOBLAAtDÄ - T D A K T E M

VAP/NO -TQArYTE./*. ISO*

«•.<* • ? «*-«

<**,-**

A A i i *\u

A. VM O

C l. A C

\% ao

AMT A U

AVHC E U A

a i %

Zoo

WORUP-TDAKTEl/l.

^..

1 E/MSLÖV - T E A K T E : ^ . \5o#

/ /

\*J*

£Lf

too o

"™""

F"*"'

A m A U An AO

AT<T AU

/ k/HD H X A

a i %

64 D\A6£W\ UTVISANDE

K05T/SAD5T\LLVÄXTEM

_ « • « • » "T\u\_H0tt.*\A/HO£.

VEI/S6E.-TBAKTuyi,

A/lOtufeKOST/NADi

VID

5UCCE6W

CLOrVmiFlEQl/^

" — ' • > • (äE^O/AS/ilTTlia

A^OEU&^OST/HAO*

7 T

HELA r\U5T&E:/ASAn.

Zoo .

I50*

!Oo£ Si

o SO J

A/STA.L. AVSOC.UA.Q

Zoo

HELA \ r t LANDET. I Se

/ > ^X'" r*"""J" GO

A M I AL

* . M C ELLA Q

i Vo ao

HE.LA LAMD5BY6DE/1.

^ too

65 nyssnämnda meddelande. — Den genomsnittliga andelskostnaden håller sig, oberoende av elektrifieringsgraden, ganska konstant vid 60 kronor, och för de ogynnsammast belägna fastigheterna uppgår den tillkommande andelskostnaden till högst 85 kronor. Krogseredstraktcn utmed Årstads härads nordöstra gräns tillhör i elektrifieringsavseende de mest ogynnsamma områdena inom länet. Odlingsgraden är blott 6 %, och den odlade arealen är splittrad på ett flertal ganska vidsträckta byar, åtskilda genom skogs- och mossmarker. Befolkningstätheten uppgår till blott 8 invånare pr kvkm. Tröskningen sker dels med vandring och dragare men även medelst smärre, handdrivna tröskverk, och trakten bör ur gårdsfördelningssynpunkt hänföras till klass I I I . — Den genomsnittliga andelskostnaden har ett utpräglat minimum vid 60 % elektrifieringsgrad, då kostnaden är 120 kronor. Den ökas därefter till ett slutvärde av 145 kronor vid fullständig elektrifiering. Den tillkommande andelskostnaden för de ogynnsammast belägna fastigheterna uppgår till icke mindre än c:a 250 kronor. Vapnötrakten i södra delen av Halmstads härad tillhör den väl uppodlade kustremsan och är en storgårdsbygd med en genomsnittlig gårdsstorlek av 25'9 hektar. Området är helt uppodlat och trakten tillhör i gårdsfördelningsavseende klass I I . Tröskningen sker uteslutande med stora tröskverk, stationära eller ambulerande. — Den genomsnittliga andelskostnaden håller sig konstant vid 43 kronor pr andel mellan 40 och 90 % elektrifieringsgrad, för att därefter vid anslutande av en del ogynnsamt belägna fastigheter stiga till ett slutvärde av 47 kronor. Fnslövstrakten utmed Tönnersjö härads västra gräns utgöres i huvudsak av inlandsbygd. Området är rikt på skog och smärre vattenkrafter. Industrisamhällena utmed Nissan utgöra lämpliga utgångspunkter för elektrifiering av trakten, vilken i annat fall med en odlingsgrad av blott 13 % och en befolkningstäthet av 13 invånare pr kvkm skulle varit mindre gynnsamt ställd i elektrifieringsavseende. — Den genomsnittliga andelskostnaden utgör c:a 80 kronor pr andel upp till 80 % elektrifieringsgrad. De ganska ogynnsamt belägna fastigheter, som därefter skola anslutas och som draga en tillkommande andelskostnad av upp till 250 kronor, åstadkomma emellertid en höjning i det genomsnittliga värdet, så att detsamma vid fullständig elektrifiering stiger till 93 kronor. Veingetrakten i norra delen av Höks härad tillhör med sin västra del den jämnt uppodlade kustremsan och med sin östra del inlandet. Mellan dessa två, var för sig ganska utpräglade bygdetyper är övergången här relativt mjuk. Inom området förekomma såväl stora som medelstora tröskverk och dessutom tröskas å inlandsbygden med vandring och dragare. Området i sin helhet bör hänföras till klass I I I uti meddelande 4. — Den genomsnittliga andelskostnaden har sitt minimum, 63 kronor, redan när halva antalet andelar äro anslutna. När näten utdragas till inlandsbygden, stiger den tillkommande andelskostnaden högst väsentligt, så att slutvärdet på den genomsnittliga kostnaden blir 90 kronor. Trakten ifråga bör därför vid elektrifiering uppdelas i två distributionsområden, enär enhetliga taxor o. dyl. knappast torde kunna användas för hela trakten. Hasslövstrakten i södra delen av Höks härad är av samma karaktär som Veingetrakten, ehuru gränsen här mellan de två olika slagen av bygd är mera markerad. På slätten tröskas med stora, ambulerande tröskverk, uppe på Hallandsås med små tröskverk med vandring och dragare. Området i sin helhet hänföres till klass I. — Den genomsnittliga andelskostnadens minimum är 63 kro1598 23

nor och dess maximala slutvärde 80 kronor. De ogynnsammast belägna fastigheterna på åsen fordra vid anslutning en tillkommande andelskostnad av upp till 170 kronor. Hishultstrakten i södra delen av Höks härad tillhör inlandsbygden. Odlingsgraden är 17 % och den genomsnittliga gårdsstorleken 4'9 hektar. Området bör hänföras till klass I vad gårdsfördelningen beträffar. Tröskningen sker med små tröskverk, drivna antingen med värmemotor eller med vandring och dragare. — Den genomsnittliga andelskostnadens minimum, 81 kronor, infaller vid ungefär 65 % elektrifieringsgrad. Slutvärdet blir 97 kronor. De ogynnsammast belägna brukningsdelarna draga en tillkommande andelskostnad av upp till 250 kronor. För den jämnt uppodlade kustremsan i dess helhet har ett genomsnittligt kostnadsdiagram framkonstruerats på grundval av kostnadsdiagrammen för vissa av de nio typiska områdena. E t t detaljerat studium av karaktären hos de socknar, som helt eller delvis tillhöra kustremsan, visar, att av det totala, på kustremsan belöpande andelstalet c:a 10 % komma på områden av Vallda-typ, c:a 50 % på områden av Morup-typ, c:a 20 % på områden av Vapnö-typ och c:a 10 % på vardera av de två områdena av Veinge- och Hasslöv-typ. Det för kustremsan på så sätt erhållna kostnadsdiagrammets form framgår av förestående kurvblad. — Den genomsnittliga andelskostnaden håller sig under elektrifieringens gång vid omkring 50 kronor och ökas långsamt, till dess något mer än 80 % av alla andelar anslutits. Därefter stiger den hastigare för att sluta vid ett maximalvärde av 61 kronor. För det föga uppodlade inlandet har även ett genomsnittligt kostnadsdiagram framkonstruerats enligt analoga principer. Av det totala antalet andelar, som belöpa sig på inlandet, komma c:a 11 % på områden av Vallda-typ, c:a 12 % på områden av Förlanda-typ, c:a 3 % på områden av Morup-typ, c:a 13 % på områden av Krogsered-typ, c:a 23 % på områden av Enslöv-typ, c:a 15 % på områden av Veinge-typ, c:a 9 % på områden av Hasslöv-typ och c:a 14 % på områden av Hishult-typ. Endast området av Vapnö-typ är icke representerat på inlandet. — Den genomsnittliga andelskostnaden visar en jämn stegring från 50 kronor vid 20 % elektrifieringsgrad upp till 70 kronor vid 80 % elektrifieringsgrad. Slutvärdet blir så pass högt som 86 kronor, beroende på den ganska höga, tillkommande andelskostnaden för de ogynnsammast belägna orterna. Jämföres kostnadsdiagrammet för kustremsan med det för inlandet, finner man, att den genomsnittliga anläggningskostnaden pr andel i den förra länsdelen, först då 90 % av alla andelar därstädes elektrifierats, blir lika hög, som den blir i den andra länsdelen, inlandet, då blott 40 % därstädes elektrifierats. Under det att elektrifieringen inom kustremsam bör kunna uppdrivas till c:a 85 %, så torde densamma inom inlandet icke utan alltför betungande kostnader kunna genomföras för mera än c:a 70 % av totala antalet för denna länsdel beräknade andelar. Slutligen har för länet i dess helhet ett genomsnittligt kostnadsdiagram erhållits med tillhjälp av samma beräkningssätt, som använts vid härledande av nyss nämnda två diagram för vardera länsdelen. Härvid erhålles ett medelvärde mellan diagrammen för kustremsa och inland, vilket resulterar i ett slutvärde å genomsnittliga andelskostnaden av 70 kronor.

67 Genom kostnadsundersökningarna angående bygdenäten samt orts- och gårds- Områden näten, och isynnerhet genom senast lämnade utredning angående kostnaderna inom länet, vid successiv elektrifiering, erhölls en viss möjlighet att bedöma, i vilken ut- Vllk®s e™**T*" sträckning länets landsbygd kan anses vara med rimliga kostnader elektrifierbar. siq^elcdivT Då detta spörsmål är av stort intresse, har detsamma vidare behandlats, för att dyrbar. ifrågavarande möjlighet må närmare kunna utredas. För sådant ändamål har länets landsbygd uppdelats i fem grupper med avseende på »genomsnittlig andelskostnad», varefter med tillhjälp av diagrammen i det föregående anläggningskostnaderna uträknats för varje grupp för sig samt satts i relation till gruppens invånaretal och åkerareal. Resultatet, som givetvis är att betrakta såsom approximativt, åskådliggöres i nedanstående sammanställning:

Genomsnittlig andelskostnad

Landsbygdens kostnadsgrupp

kronor under 50 Med högsta odlingsgrad (huvudsakligen mellersta delen av kustremsan)

Antal invånare

Odlad areal

st.

liar

Anläggningskostnad för bygde-, Antal Odlad orts- och gårdsnät vid elektrifiering i invåareal största, praktiskt nare genomförbara utsträckning inom varje grupp i för- totalt hållande till inom pr in- pr har odlad motsvarande varje vånare areal siffror för grupp länets hela landshygd milj. kronor

kronor

17 000

30 000

1-80

60 Med hög odlingsgrad (norra och södra delarna av kustremsan samt vissa gynnsamt belägna områden på gränsen till inlandet)

48 924

74 315

5-85

60—80

Med medelmåttig odlingsgrad men med industrisamhällen och trafikk n u t p u n k t e r (inlandets floddalar och liknande områden)

26 000

25 000

3-8

80—120

Med medelmåttig odlingsgrad och relativt glest befolkade, belägna på avstånd från trafikleder (inlandets skogsbygder)

16 000

13 000

2-8

2 200

2 000

0-50

250 Summa 110 124

144 315

14-75

—

50-60

över 120 Med låg odlingsgrad och obetydlig befolkningstäthetsamt vanlottade i kommunikationsavseende (vissa skogs- och mossområden i in-

68 Av de fem grupperna är det blott de två sista, som bliva relativt dyra att elektrifiera. På dessa komma 17 % av landsbygdens totala invånaretal och 10 % av dess totala åkerareal, under det att anläggningskostnaderna skulle komma att uppgå till 22 % av totala kostnaden. Vissa delar av de områden, sorn tillhöra den näst sista gruppen, torde dock vara elektrifierbara för rimliga kostnader, helst som deras elektrifiering kan bliva underlättad därigenom, att bygdelinjer komma att framdragas över desamma för att mata längre bort belägna förbrukningscentra. Däremot torde ringa möjlighet finnas för elektrifiering av de till sista gruppen hörande områdena. De trakter av länet, som sammanförts i denna grupp, äro följande: Sex smärre, isolerat belägna områden, varje med 10 ä 20 kvkm landarea, ganska jämnt fördelade över inlandet. Såväl vad invånaretal som åkerareal beträffar, äro dessa områden av mycket ringa betydelse. Två områden, vardera med c:a 50 kvkm landarea, det ena utgörande en sammanhängande mosstrakt uti östligaste delen av Tönnersjö och nordöstra delen av Veinge socknar, det andra likaledes utgörande en sammanhängande trakt av samma slag i sydöstra delen av Torups socken. Ur nyodlingssynpunkt torde dessa två områden vara av betydelse för länet, och skulle elektrisk energitillförsel givetvis underlätta uppodlingen. E t t i länets mitt beläget, sammanhängande skogsbygdsområde med c:a 150 kvkm landarea, utgörande vissa glest befolkade och föga uppodlade delar av Krogsered, Drängsered, Vessige, Abild, Slättåkra och Torups socknar. Området ifråga kan icke bära kostnaden för en bygdelinje till detsamma, och för elektrifiering av kringliggande trakt behöver icke någon bygdelinje dragas genom området. För den händelse framdeles bidrag av allmänna medel skulle anslås till byggandet av distributionsnät uti vissa i elektriskt avseende vanlottade områden, böra, såvitt man på grundval av nuvarande förhållanden kan bedöma, de tre sist nämnda områdena komma i åtanke.

Åtgärder till befrämjande av länets elektrifiering. I utredningen har visats, att den fortsatta elektrifieringen av länet bör ske i första hand genom utveckling av den stordistribution, som redan förefinnes. De många lokala distributionsföretagen med egna, smärre vattenkraftstationer hava visserligen för närvarande sin givna uppgift att fylla, men hava alltför ringa utvecklingsmöjligheter för att kunna tillgodose de framtida kraftbehoven. Visserligen kan det i enstaka fall vara berättigat att även framdeles utbygga smärre vattenkrafter, men bör detta ske först efter noggrann utredning .genom opartiska fackmän. De för länets elektrifiering i utredningen beräknade kostnaderna skulle säkerligen icke nedbringas genom att ett flertal smärre kraftstationer byggdes, åtminstone icke om dessa smärre distributionsanläggningar utföras på ett hållbart och ändamålsenligt sätt, så att de verkligen lämpa sig att ingå såsom led i länets distributionsnät vid ett rationellt genomförande av den fullständiga elektrifieringen. Utbyggas däremot nya, smärre anläggningar för lokal kraftalstring på ett mindervärdigt sätt, kunna anläggningskostnaderna till en början bliva, åtminstone skenbart, ganska låga, men sedan dessa anläggningar längre fram måst omändras, så

69 att de motsvara behovet vid den framtida utvecklingen, komma de att ställa sig onödigt dyrbara. I utredningen har den organisationsform föreslagits, enligt vilken distributionen bör ordnas, och är det av stor betydelse, att utredningens förslag vid den fortsatta elektrifieringen konsekvent tillämpas, särskilt av de två stordistributörerna. E n övergång till rationell organisationsform underlättas i hög grad därav, att de nuvarande formerna icke nämnvärt avvika från den i utredningen föreslagna. Det är vidare av vikt, att de två stordistributörerna utöva en viss kontroll på de distributionssamnianslutningar, till vilka de nu leverera eller framdeles kunna komma att leverera energi. De enhetliga spänningssystern, för vilka i detalj redogjorts i utredningen, böra införas vid den fortsatta elektrifieringen, och distributionsområdena böra erhålla den avgränsning, som angivits å den till utredningen bifogade kartan över projekterade nyanläggningar. Någon kraftbrist torde i stort sett icke vara att vänta inom länet under de närmaste årtiondena, under förutsättning att de i utredningen uppgjorda projekten följas av stordistributörerna. Inom vissa företag med lokala kraftstationer kan man däremot befara, att kraftbehovet snart nog kommer att överstiga de begränsade krafttillgångarna, och är det därför av vikt, att dessa företags anläggningar, när så visar sig behövligt, anslutas till stordistributionen på sätt, som i utredningen angivits. Länets befolkning bör vid den fortsatta elektrifieringen följa de anvisningar, som i utredningen givits. Isynnerhet måste tillses, att distributionssammanslutningarna erhålla den för var och en av dem föreslagna omfattningen, och att befolkningen inom stora områden enigt samarbetar med åsidosättande av eventuellt förefintliga, lokala särintressen. Det är nämligen nödvändigt, att bygdestationerna utplaceras på inbördes avstånd och på platser, lämpliga för en fullständig elektrifiering av å kartan angivna distributionsområden, även om blott vissa delar av områdena till en början skulle anslutas till näten. Inom länet finnas en del distributionsföretag av begränsad omfattning med svag ekonomi och mindre lämpligt utförda anläggningar. Detta gäller företag, igångsatta under kristiden med dess kända materialbrist. Förhållandena vid dessa kunna upphjälpas endast därigenom, att delägarna göra de pekuniära uppoffringar, som oundvikligen fordras för konsolidering av företagens ekonomiska ställning och förbättrande av distributionsanläggningarna. Några särskilt kännbara missförhållanden i den elektriska distributionen inom länet av sådan art, att de påkalla ett omedelbart ingripande från statsmakternas sida i ena eller andra riktningen, hava icke konstaterats.

Sammanfattning och slutord. I utredningen har visats, att Hallands län har stora förutsättningar att bliva så gott som helt elektrifierat. Det bördiga kustlandet torde hava väl så goda möjligheter för en fullständig elektrifiering som något annat jordbruksområde av samma utsträckning i vårt land. Men även inlandets elektrifiering är genom åtskilliga gynnsamma omständigheter i hög grad underlättad. De trakter av detta inland, inom vilka elektrifieringen kommer att stöta på ekonomiska svårigheter, utgöra i avseende på folkmängd och odlad areal en mycket obetydlig del av länet.

70 Oaktat gynnsamma förutsättningar förefinnas, återstår ännu mycket, innan länet kan bliva helt elektrifierat. Ett betydande arbete och avsevärda kapital måste nedläggas, distributionen måste organiseras ändamålsenligt och det fortsatta utbyggandet ske mera enhetligt än hittills. Yngeredsfors kraftaktiebolag och Sydsvenska kraftaktiebolaget torde äga såväl de tekniska som ekonomiska resurser, som erfordras för att kunna leda utvecklingen av länets elektrifiering i rätt riktning, och kan därför förväntas, att dessa bolag skola stödja elektrifieringen och övervaka, att den utvecklas på det sätt, som i utredningen föreslagits. Vid utgången av år 1921 var den årliga elektriska energiförbrukningen inom länet 27 miljoner kilowattimmar, och ett kapital av 33 miljoner kronor hade till och med denna tidpunkt nedlagts uti kraftstationer oeh distributionsanläggningar inom länet. Av denna summa belöper sig 16 miljoner kronor på de delar av anläggningarna, som utnyttjas för länets egen kraftförsörjning. Det beräknas, att efter ett par årtionden, när den fullständiga elektrifieringen genomförts, länets årliga energibehov, järnvägarna undantagna, komma att uppgå till omkring 80 miljoner kilowattimmar, samt att, enligt före kriget rådande prisstandard, ett kapital av ytterligare omkring 21 miljoner kronor vid denna tidpunkt måste vara nedlagt uti anläggningar för länets egna behov. Huru betydande denna summa än må förefalla, må dock ihågkommas, att den blir tillräcklig för en driftsäker distribution i största erforderliga omfattning endast för såvitt elektrifieringen genomföres på det rationella sätt, som i utredningen angivits. I denna visas nämligen, huru distributionsföretagen böra avgränsas samt ordnas ur teknisk synpunkt inom varje trakt av länet, samt vilka spänningar, som böra väljas, varest bygdestationerna böra placeras, och huru de olika huvudledningarna böra framdragas. Länets befolkning måste för den fortsatta elektrifieringen göra avsevärda ekonomiska uppoffringar. Huvudparten av denna befolkning utgöres av lantbrukare, och är det därför av vikt, att lantbrukarna förstå att uppskatta den elektriska energien såsom ett viktigt tekniskt hjälpmedel för lantbrukets utveckling. Det är att hoppas, att lantbrukets ekonomiska ställning i framtiden måtte bliva sådan, att de för länets elektrifiering i lämplig omfattning erforderliga kapitalen kunna anskaffas. Malmö den 20 december 1922. SÖDEA S V E R I G E S ÅNGPANNEFÖKENING. ELEKTRISKA AVDELNINGEN.

Tore Husberg, Eskil Bydholm.

71 Bilaga 2.

TABELL över befintliga elektriska anläggningar inom Hallands län med uppgifter om vissa tekniska data.

Allmänna upplysningar. Uppgifterna i denna tabell avse alla inom länet befintliga distributionsföretag och vattenkraftstationer samt hava i regeln erhållits vid besök på de olika anläggningarna. Mycket små vattenkraftstationer av kristidstyp och u t a n utvecklingsmöjligheter hava för fullständighetens skull medtagits, ehuru de för länsutredningen äro av mindre betydelse. Värmekraftstationer hava i regeln medtagits blott om de hava ett utbrett distributionsnät. Av anläggningar under utförande hava i regeln medtagits blott sådana, för vilka det huvudsakliga materialet beställts vid tiden för uppgifternas införskaffande. Uppgifterna avse i regeln blott de delar av anläggningarna, som befinna sig inom länet. Vid tabellens utarbetande har dessutom följande iakttagits beträffande de skilda kolumnernas ifyllande: Kol. 1. Varje anläggning har erhållit ett löpande nr, med tillhjälp av vilket anläggningen kan återfinnas å kartan över befintliga anläggningar. Kol. 2. Anläggningarna hava i regeln hänförts till det område, inom vilket de huvudsakligen äro belägna. Härader, socknar o. cl. hava härvid införts i samma

72 ordningsföljd som i den statistiska tabellen i det följande, och distributionsföretagen uppräknas således även i ren lokalf öl jd. — Stora distributionsföretag, som omfatta flera socknar eller härader, hava dock införts på lämpligt ställe i tabellen. Kol. 3. Varje företag, som utgör en teknisk eller ekonomisk enhet, upptages i allmänhet för sig. Sådana, privatpersoner eller icke inregistrerade sammanslutningar tillhöriga anläggningar, vilka äro obetydliga och icke själva alstra sitt behov av elektrisk energi, hava dock, där så varit lämpligt, inbegripits i energileverantörens anläggning. Varje företag har i regeln införts blott en gång. De stora distributionsföretagen hava dock uppdelats i olika avdelningar. Kol. 4—7. Om anläggningen uteslutande abonnerar elektrisk energi, hava dessa fyra kolumner hopslagits och namnet å energileverantören införts under desamma. Kol. 8. Kolumnen har ifyllts med »Likström» eller »Trefas». Kol. 9. Vid likström har kolumnen ej ifyllts. Kol. 10. Likströmstreledaresystem har markerats på lämpligt sätt, t. ex. »2 X 220». För trefassystem har alltid huvudspänningen angivits. Kol. 11. Som primära transformatorstationer betraktas transformatorer i kraftstationer samt i huvud- och bygde- eller därmed jämförbara stationer. Kol. 12. Ledningar indelas uti lands-, bygde-, orts- och gårdsledningar i enlighet med den i Kungl. elektrifieringskommitténs tekniska byrås meddelande nr 6 a n v ä n d a nomenklaturen. 6 000 V har uti Hallands län klassificerats som orts- och 500 V som gårdsspänning. Kol. 13. För trefassystem har alltid huvudspänningen angivits, även om alla ledningar skulle vara blott enfasiga. Kol. 14. Blott ledningssträckor inom länet hava medräknats, men alla sådana hava i regeln upptagits. För två ledningssystem å samma stolpar räknas stolplinjelängden, vilken införes under den klass, dit ledningen med den högre spänningen hör. För sådana ledningar, som ej äro markerade å kartan, har blott en approximativ uppgift om ledningslängden lämnats. Kol. 15. Som sekundära transformatorer betraktas sådana i orts- och gårdsstationer, varjämte omformare trefas-likström i regeln medtagits under denna rubrik. Kol. 16. Här medtagas blott energiförbrukande apparater, således icke transformatorer och omformare. Varje lampa har antagits förbruka 25 watt, såvida icke särskild uppgift om storleken erhållits. Kol. 17—18. Små brukningsdelar, t. ex. sådana mindre än 1"6 hektar, hava i en del fall icke inberäknats. Kol. 19—20. Uppgifterna avse uteslutande inom anläggningen förbrukad kraft samt hänföra sig till åren 1920—1921. Sådana kraftbelopp, vilka anläggningen sålt eller befordrat till annan distributionsanläggning, hava upptagits under denna sistn ä m n d a . Kraften har antagits uppmätt primärt vid anläggningens egen kraftstation eller, om sådan icke finnes, vid någon central plats inom distributionsområdet. Maximieffekten hänföres till kvartstimmesperiod. Om anläggningen erhåller kraft från olika håll, bar om möjligt energi- och effektbeloppen uppdelats med h ä n s y n härtill. — Om anläggningen nyligen tagits i bruk, har kraftåtgången uppskattats på grundval av anläggningens omfattning, så att energiförbrukningssiffran kommer a t t avse hela året. Kol. 21. Uppgift om det år, då större- delen av anläggningen först blev driftsfärdig. Kol. 22. Uppgiften avser totala, verkliga anläggningskostnaden, i regeln dock blott för de delar av anläggningen, som falla inom länet. Kostnaden har således icke reducerats till visst prisläge. I densamma ingå stolpar, husbyggnader och dylikt. Erhållna uppgifter hava behandlats kritiskt och i regeln något ökats.

73 Kol. 28. Här hava antecknats de avseenden, i vilka anläggningen eventuellt avviker från normala typer. — Således hava bl. a. följande förhållanden påpekats: a) om anläggningen delvis ligger i a n n a t län, b) om någon väsentligare del av distributionsanläggningen befinner sig i annans ägo, c) om en vattenkraftstations utbyggda effekt onormalt avviker från den tillgängliga, d) om det elektriska systemet är så speciellt, att detsamma icke kunnat tillräckligt tydligt angivas i föregående kolumner, e) om distributionsledningarna äro utförda å järnstolpar eller såsom jordkablar. (Enkla trästolpar = normalt utföringssätt), f) om kristidsnät för blott belysning och uteslutande av järntråd i någon större utsträckning ingår i en landsbygdsanläggning, g) om anslutningen till väsentlig del utgöres av mindre vanliga apparater, t. ex. värmeelement, h) om kraftbeloppssiffrorna äro uteslutande uppskattade, i) om anläggningen är nybyggd eller under utförande och i sistnämnda fall, om dess omfattning är obestämd.

1598 23

74 Uppgifter beträffande energikälla Anläggningens nr

H ä r a d eller tings lag samt samhälle, socken eller landskommun, vari anläggningen i sin helhet eller till väsentlig del är belägen

Anläggningens n a m n och adress

Drivmotor

Slag

| Samim anlagd i storlek hkr

Utbyggd fallhöjd meter

Elektriskt system å Total generatorerna eller å geneden anläggningen ratortillförda energien effekt (cos Period-' Spänf = 0-8) Strömtal I ning art kVA r/s. volt

Fjäre härad. 1

Lindome s:n

5 6 7

Släp s:n 8 »

9 10 Älvsåker s:n 11

))

.... ....

13 Kungsbacka stad

14 Fjärås s:n

Anderstorps spinneri, Lin Ab. från Yngeredsfors kraft a.-b., trefas dome, äg. Aug. Wsern & Mölndal C:o, Göteborg Gastorps distributionsanAb. från Anderstorps spinneri, trefas läggning. A.-B. J. B. Coll Lindome déns Möbelaffär, Lindome Lindome by elektriska förAb. från Anderstorps spinneri, trefas ening, Handl. Carl A. AnLindome dersson, Lindome Dvärreds elektriska för- Vattenturbin! 8 3'5 5-7 likström ening, Dvärred, Lindome Finnebäckens elektriska för- Vattenturbin: 20 11 12 likström ening, Gräggered, Hällesåker pr Lindome Hällesåkers elektricitetsför- Vattenturbin 40 25 likström ening, Hällesåker pr Lin- (Vattenhjul) (20) dome Yngeredsfors kraft a.-b., trefas Mölndal. Bygdelinjen Släp —Särö —Kungsbacka Särö elektricitetsverk, Särö, Ab. från Yngeredsfors kraft a.-b. trefas äg. Civiling. C. T. KolmoMölndal din, Stockholm Toljagårdens kvarn och Vatten15 40 12 j likström elektricitetsverk, Lantbr. turbiner (40) E. Brogren, Berget, Släp Eöshults såg och elektrici- Vattenhjul 10 4 3 likström tets verk, Kvarnäg. Theodor Thulin, Eöshult, Sjöbo pr Anneberg Alafors kvarn och elektri Vattenlikström citetsverk, Kvarnäg. Albert turbiner (56) Andersson, Alafors, Anne berg Alvsåkers kraft a.-b., Anne 75 trefas Vatten100 23 5 berg turbiner Kungsbacka stads elektrici Ab. från Yngeredsfors kraft a.-b., trefas tetsverk, Kungsbacka Mölndal Fjärås kraft a.-b., K u n g s trefas Vatten600 3'9 I 515 backa turbiner | Ab. från Yngeredsfors kraft a.-b., trefas Mölndal

50 50 50

50 50

—

— 50 50 50 50

75 Sammanlagd primär transformatoreffekt

Alstrat eller Sam- Elektrifierad Samtillfört areal manmanUngekraftbelopp Anmärklagd lagd odlad jord Anfärlig ningar. anslutseBygg- total !ägg med Sam- kundär ning av nads- anlägg- Siffrorna hän- ninman- trans- moto- med belys- årligt maxiår nings- visa till an- gens blott ning energimärkningar lagd rer, formikostnad nr å 8id. 92 längd mator- lampor belys- och belopp effekt motorning m. m. effekt drift hektar hektar mega Wh k W årtal tusont.kr. kVA kW km

Distributionsledningar

Klass

Spänning

volt

kVA

—

)

—

landsgårds-

40 000 210

—

gårds -

4-5

800 o. 120 1-5 o. 2

gårds-

—

1918 1921

»)

gårds-

2x220

—

gårds-

^2x220

6-5

— gårds-

2x220

—

») O. «)

— bygde-

10 000

—

)o.8)

— bygde-

10 000 380

25 50

1903 1918

)

gårdsgårds-

—

— gårds-

—

— gårds-

—

)

10 000 380 380

16-5 28-5 4-5

bygdegårdsgårds-

bygde-

10 000

4 640

300 50

gårds-

2 250

•

)

) , 5 ) o.

)

13 ' ) 0. » )

15 Lancia s:n...

16 Idala ar.n ...

17 Veddiee s:n

18 19

Soleryds elektricitetsverk, Vattenturbin! 5 Lantbr. E. Andersson, Soleryd, Frillesås Hoffors såg och elektrici- Vattenhjul i 15 tetsverk, Sågverksäg. Joh. Andersson, Hoffors, Idala pr Frillesås Viske elektriska distribu- Ab. från Yngeredsfors tionsförening, Derome Mölndal Veddige belysningsförening Vatten60 Veddige turbiner Kullagården, Godsäg. J. A Vatten20 Johansson, Kullagården turbiner (70) Veddige

4'5

likström likström

kraft a.-b.,

trefas

1-8

likström

2-5

likström

50 I 40 000

Himle härad. 20 21 22

23 24 25

26 Lindberg s:n

Skällin ge s:n

« »

Varbergs stad

Rolvstorps s:n.

27 28 29

Tvååker s:n.

Lindbergs distributionsan- Ab. från Yngeredsfors kraft a.-b., trefas läggning, Tofta, äg. Kand Mölndal A. J. Andersson, Varberg Göingegårdens kvarn och Vatten30 2-5 I 32 trefas elektricitetsverk, Godsäg. turbiner (20) O. F. Gtintzel, Varberg Vikslätts elektricitetsverk, Vatten10 11 7 likström Lantbr. J o h a n Algot Persturbiner son, Vikslätt pr Grimmared (Älvsborgs län). Skällinge kvarn och kraft Vatten60 trefas 10 60 a.-b., Skällinge pr Kolvsturbiner torp Annestorps kvarn, Kvarnäg. Vattenturbin 10 3 likström Carl Aug. Andersson, Skällinge pr Rolvstorp 1 Yngeredsfors kraft a.-b., Från bolagets vattenkraftstationer trefas Mölndal, Varbergsanläggningen (omf.400) likström Reservång7 750 — 6 650 trefas turbiner Torsebäcks kvarn, Lantbr. Vatten40 35 Oskar Andersson, Torseturbiner bäck, Kolvstorp Hovgårds kvarn, Godsäg. Vattenturbin 100 32 15 Ragnar Bexell, Hovgården, Rolvstorp Himledalens elektriska di- Ab. från Yngeredsfors kraft a.-b., stributionsförening, RolvsMölndal torp Tvååkers kraft a.-b., Två- Vattenturbin 100 10 100 åker Ab. från Yngeredsfors kraft a.-b., Mölndal

50 50

likström likström trefas

trefas trefas

50 50

380 10 000

77 11

45 U)

—

) o. 15 )

16)

—

17)

(50) (5 200) 1908

18)

—

gårds-

—

gå rds-

3-5

(200) bygde-

10 000 380 2x250

gårdsgårds-

gårds-

orts gårds-

4 000 380

9 8

gårds-

—

gårds-

bygdegårds-

10 000 380

10 12

—

gårds-

200 lands(6 000)

40 000

28 40 8

*)o..»)

12)

17 18

— ~

2 500

10 000 5 2150 4 000 6 800,380 0-4,10, 36 o.2xll0 gårds220

bygdeortsgårds-

1 500

)

—

gårds-

—

bygdegårds-

10 000 380

20 25

168 2 000

bygdegårds-

10 000 380

30 70

390 4 254 1688

180 35

)

28 19)

78 Faurås härad 30

Källsjö s:n

32 33 34

Fagered s:n

35 36

Ullared s:n

37 Svartrå s:n

38 39

Gunnarp s:n ..

40 41 42 43 44 45

Dagsås s:n

Sibbarp s:n .. ..

10 Holmens kvarn och elektri Vattenturbin citetsverk, Kvarnäg. Sv K. Gustavsson, Källsjö pr Fridhemsberg 10 Barkhults kvarn och elektri Vattenturbin citetsverk, Kvarnäg. Sv K. Gustavsson, Källsjö pr Fridhemsberg 10 Egnareds elektricitetsför Vattenturbin ening, Pastor E. Moden, Källsjö pr Fridhemsberg Vatten5 5-5 Lyssebäcks såg, Patron turbiner Algot Johansson, Lysse (25) bäck, Lia 13 25 Fagereds Länssanatorium, Angturbin 16 Vattenturbin 20 Lia 35 Vatten35 F. d. Hårsareds kraft a.-b., turbiner Disponent K. Svensson, (30) Fridhemsberg Vatten27 32 5-5 Ullareds elektricitetsverk, turbiner Kvarnäg. I. E. Berg, Ulla(70) red 35 10-5 30 Svartrå kraftförening, Svart- Vattenturbin råhed Yngeredsfors kraft a.-b., F r å n bolagets vattenkraftstationer Mölndal, Akulla torvfabrik, Akulla 4-2 i 1-5 25 Kärnebygds såg, P a t r o n Vattenturbin Albin Andersson, Kärnebygd, Gunnarpsstom pr Ätran 20 2-5 20 Esereds elektriska distribu- Vattenturbin tionsförening, Ätran 30 75 Esereds ångsåg, ^ t r a n , äg. Ångmaskin — Bark & Warburgs förnyade a.-b., Göteborg 10 Fegens låd- och tunnfabrik, Ångmaskin — Carl Magnusson & C:o, Fegen 12-5 160 Skygge kraft a.-b., Två- Vattenturbin åker 2-8 i 15 Öströö kvarn och såg, Fri- Vattenturbin herre B Klingspor, Två(35) åker 5'5 10 20 Stegareds såg och elektri- Vattenturbin citetsverk, P a t r o n Aug. L. Svensson, Stegared pr Akulla 3 10 Ästads elektricitetsverk, Vattenturbin Lantbr. J o h a n Carlsson, Ästad, Tvååker 3-5 1-5 12 Risens kvarn, Kvarnäg. Vattenturbin Algot J. Andersson, Risen pr Långås

likström

—

likström

—

likström

—

likström

—

trefas

likström trefas

likström

—

trefas

likström

—

likström

—

trefas

likström

—

likström

—

likström

—

79 11

—

gårds-

2x220

—

') O. 20 )

—

gårds-

2x220

—

«), 5) o. 20)

—

gårds-

—

5 3 ), *), 5) o. w)

—

gårds-

—

)

gårds-

)

ortsgårds-

5 000 380

12 20

20 5 20

*), 5; o. 21)

—

gårds-

—

gårds-

2x220

—

(200) lands-

ortsgårdsgårds-

40 000 1500 380 220

1-5

—

gårds-

—

gårds-

0-5

—

gårds-

bygdegårdsgårds-

10 000 380 220

—

gårds-

— —

—

)

«)

—

10 1908

—

28-5 60 1

200 4 300

2x220

—

) o. 5)

gårds-

1-5

—

*) o. •)

gårds-

—

)

) O. 23 )

)

80 2

48 Sibbarp s:n

49 Köinge s:n

50 51

Okome s:n

52 53

» 54 55 56

57 58

61 62 63

Ljungby s:n

5 Gödeby kvarn och elektri- Vattenturbin 8 citetsverk, Mjölnare Nils (12) Carlsson, Risen pr Långås Domarps kr aft förening, Vattenturbin 10 Fabrikör C. F. Johansson, Köinge Nydala kvarn och elektriVatten25 citetsverk, P a t r o n Adolf turbiner (30) Larsson, Köinge Vattenturbin Okome kraftförening, 50 Okome Okome kvarn och elektriciVatten20 tetsverk, P a t r o n P e r Eng- turbiner ström, Lynga pr Okome (36) Gällsås elektricitetsverk, Vattenturbin Lantbr. Karl Dahlberg. 5 Gällsås pr Okome Yngeredsfors kraft a.-b., Vattenturbin Mölndal, kraftstationen vid 3 060 Ätrafors, Ätrafors Yngeredsfors kraft a.-b., VattenMölndal, kraftstationen vid turbiner 11 973 Yngeredsfors, Yngeredsfors pr Ätrafors Yngeredsfors kraft a.-b., Mölndal, landslinjer och transformatorcentraler inom Hallands län

likström

8-5

6 5 likström

2 x 220

likström

2x220

trefas

likström

2x220

likström

7-5 7 2 200

trefas

10 000

9 900

trefas

4 000

trefas

40 000

15 18

4 Attarps kvarn, K v a r n ä g . Vattenturbin 4 6 P e r Persson, Attarp, Risen (10) pr Långås 9-5 Truestorps kvarn och elek- Vattenturbin 15 7-5 tricitetsverk, K v a r n ä g a r e Karl Andersson, Risen pr Långås 12 VattenTöllstorps kvarn och elek15 3 tricitetsverk, K v a r n ä g a r e turbiner .(20) Karl Johansson, Sofielund, Vinberg Alvshög s:n 9 VattenFors kvarn och såg, ägare 48 6-5 Sydsvenska kraft a.-b., turbiner Malmö, innehavare Kvarnägare Alfred Johansson, Vessigebro )) » 20 Bols och Dals kraftbolag, Vattenturbin 8 25 Patron Karl Bohlers, Vessigebro Vinberg s:n Vinbergs elektriska för- Ab. från F alkenber 2;s stad s elekening, Vinberg tricitet sverk, F rlkenbe rg Falkenberg stad... Falkenbergs stads elektriciVatten1125 1340 5 tetsverk, Falkenberg turbiner Ångturbin 534 453 Råoljemotor 450 380

likström

trefas

5 000

trefas

5 000

trefas trefas

50 50

5 000 5 000

81 11

—

gårds-

—

gårds-

2x220

—

gårds-

2x220

4-5

—

45 17

—

orts5 000 7 gårds- 500O.220 15 o. 4 gårds2x220 3

—

gårds-

—

landsbygdegårdslands-

40 000 10 000

(2 718)

1 1

(375)

9 000

200 6 000

landsbygdeortsgårds-

) o. *)

)

) 0. 2*)

*) o. 2*)

) o. ')

*) o. 2Ö)

(6 000) (1 600) 1917 5 10 1920

2 000

27)

(18 000) (8 000) 1907

28\

•) O. 2«)

40 000

40 000 10 000 4 000 o. 1 500 800, 380 o. 220

99 —

—

gårds-

0*6

—

°)

—

gårds-

3-o

—

*) O. »)

—

gårds-

4-5

—

*) o. G )

—

gårds-

—

gårds-

—

ortsgårdsortsgårds-

5 000

10 20

150 1100

_ — — — 1598 28

380 5 000 500.

10 3-5

380 Os 21

o. 220

—

1450 20

) o. 5 )

61 62 30)

30 11

82 1

7 Vessige s:n

67 Abild s:n

68 Skrea s:n

Bjärrome elektricitetsverk, Vattenturbin Lantbruk. Aug. Larsson, Bjärrome, Vessigebro Industri a.-b., Vessigebro, Vattenturbin Vessigebro 1 Sjönevads elektriska bolag, Vattenturbin Förest. Emil. Vennerholm, Vessigebro Hjulebergs gård, Godsägare Vattenturbin N. Treschow, Falkenberg VattenHertings kvarn och elektriturbiner citetsverk, arr. Mjölnare C A. Persson, Herting, Falkenberg Bobergs kraftförening, He- Vattenturbin berg Råoljemotor

70 Årstad s:n

71 Asige s:n

72 Slöinge s:n

Årstads härad. 64

8 VattenSannarps Gård, F r u M. turbiner Treschow, Heberg Knobesholms såg och kvarn, Vattenturbin Godsägare J o n a s Weern, Ångmaskin Knobesholm, Slöinge Berte kvarn a.-b., Slöinge Vattenturbiner Råoljemotor

7-5 |

likström

—

8-e i

trefas

likström

—*

—

8 (40)

likström

trefas

—

6-5

13-2 likström

— 2x110

40 30

likström

95 (95) 120

trefas

—

likström

— 2x220

2-5

likström

20 (35)

likström

2x220

likström

trefas

200 110

trefas

3 000

6-4

likström

2 500

trefas

2-6

15-5 likström

30 (15)

4-5 likström

! 220

800 Halmstads härad. 73 74

77 Torup s:n

Åhylte tråddrageri, inneh. Vattenturbiner Fabrikör V. L. Johansson, Åhylte pr Kinnared Kinnareds såg och elektri- Vattenturbin citetsverk, Sågverksägare H j . Arvidsson, Kinnared VattenKinnareds kvarn och elekturbiner tricitetsverk, K v a r n ä g a r e Frans Möller, Kinnared Tovareds elektriska andels- Vatten turbin förening, Kinnared VattenA.-B. Brännö, Kinnared o turbiner Ångmaskin VattenBosgårdens elektricitetsturbiner verk, Handl. C. H. Lindqvist, Torup Gustafsbergs gård, Fabrikör Vattenturbin P. M. Skare, Torup VattenRydö bruks och fabriks turbiner a.-b., Rydöbruk Nybro snickeri- och bygg- Vattenturbin nadsaffär, A. Nilsson & C-.o, Torup VattenNybro kvarn och såg, Fabriturbiner kör J o h n Nilsson, Torup

Numera samarbete med Yngeredsfors Kraft A.-B.

likström

220 50

5 000

— 2x220 220

83 11

gårds-

•—

—

ortsgårdsgårds-

3000 380

2'5

—

gårds-

0-4

—

gårds-

1-5

—

3 000 orts53 gårds- 800 o. 3802 o. 40

210 2 430

—

), r') o- ")

32. f

—

gårds-

2x110

—

gårds-

—

orts-

6 000

2-5

—

85 15

1900 1918

gårds-

380 o. 2x220

—

gårds-

—

gårds-

—

gfirds-

2x220

—

gårds-

1-5

—

_ — 1500

70 6

)

) O. 83 )

*) o. «)

) o. S5)

)

76 Stn

ortsgårds-

1500 190

2 1

180 20

1902 1919

ortsgårds-

3 000 190

1 3

gårds-

—

37\

50 600

2 630

(9 000) 1500 8 000

38)

—

) o. »•)

2 bygde20 000 4 orts5 000 gårds- 500 o. 220 lo. 1 6-5 gårds2x220 gårds-

78 G

84 1

83 Torup s:n

84 85 86 87 88 89

90 91 92 93 94 95 96 97 98 99

12 7 Rävsbo andelskraftförening, Vattenturbin 10 Bjärnalt, Torup Kalarps elektricitetsverk, Vattenturbin 7 » » 6 5 Lantbr. B. J. Bengtsson, Kalarp, Fröslida VattenMosilts kvarn och elektri4 2-7 » » 25 turbiner citetsverk, Herr J. E. An(12-5) dersson, Fröslida i) » Kongsveka kvarn, Lantbr. Vattenturbin 2-1 1-5 22 Bengt Andersson, Kongsveka, Torup Mjälahults kvarn och elek- Vattenturbin 6-5 4-2 4-2 » » 20 tricitetsverk, Lantbr. J o h a n Vattenhjul Bengtsson,Mjälahult,Torup Frillabäcks elektricitetsför- Vattenturbin 6-6 3-9 » » 5 ening, Lantbr. N. Karlsson, Ynnabo pr Torup Slättåkra s:n Gräsås kvarn och elektrici- Vattenturbin 6i 15 8 tetsverk, Kvarnäg. J o h a n Johansson, Slättåkra pr Oskarsström VattenJohansfors elektricitetsverk, » » 130 8 110 turbiner ägare Direktör E. Berger, Halmstad VattenDrareds elektriska distribu» » 24 10 15 turbiner tionsf öre ning, Johansfors Oskarsströms m:e Oskarsströms elektriska an- Vattenturbin 60 6 45 delsförening, Oskarsström 7-5 1270 114 * Skandinaviska jutespinueri Vattenoch väveri a.-b., Oskars- turbiner Ångturbiner ström 720 VattenOskarsströms sulphite mills » » 950 3-o 740 turbiner a.-b., Oskarsström Ångturbin 830 700 Getinge s:n Mostorps gård, Justitierådet Vatten45 3 22 turbiner Emil Sundberg, Getinge (60) 1 11-7 VattenSembs elektricitetsverk, » » 180 145 turbiner Direktör Öländer Larsson, Getinge. Fröllinge gård, Friherre R. Vattenturbin » » 25 18 20 Hermelin, Getinge Ab. från Halmstadsortens kraftHarplinge kraft a.-b., H a r p förening, Halmstad linge

100 Kvibbille s:n

101 Holm s:n

likström likström trefas

— 2x220 ~

likström

— 2x220

likström

2x220

trefas

likström trefas

3 000 2x220

likström

380 110

trefas

likström enfas trefas

25 50

—

110 60 380

trefas

10 000

45 Vatten44 4 turbiner | Ab. från Halmstadsortens kraftförening, Halmstad

trefas

3 000

75 120 5-5 VattenSteninge elektricitetsverk, turbiner Godsäg. Hugo Tham, SuRåoljemotor segården, Getinge 55 45 — Ab. från Halmstadsortens kraftSlangemöllans kraft- och förening, Halmstad belysningsförening, Lantbrukare Carl Nilsson, Slangemöllan, Holm pr Halmstad

trefas

trefas trefas

50 50

1500 3 000

Lynga elektricitetsverk, Lantbruk. Jöns Jönsson, Gullbrandstorp

85 11

—

gårds-

2x220

—

gårds-

1-5

ortsgårds-

—

gårds-

—

1-5

—

2-5 1-5

—

gårds-

2x220

—

gårds-

—

gårds-

2x220

orts3 000 gårds- 380 o. 190

—

gårds-

ortsgårdsgårds-

—

2'6

2x220 3 000 380

)

) O. *°)

0-5 1919

—

)

*) 0. u )

—

3 4

) ),o.«)

—

15 V ) o-14)

—

30 1910

42)

—

*) O. « )

35 11 25

44)

—

gårds- 800 o. 150lo. 0 5

—

1500 200

48)

orts1000 3 gårds110 orts6 000 14 gårds- 380 o. 22012 o. 12

38 1

20 1901

>)o.«)

1918 1913

47)

96 Oo

—

97 98

—

gårds-

150 bygde-

21 25 8

100 3 700

110 1920

10 000 1500 380 6 000

ortsgårdsorts-

4-5

12 13

gårds-

—

ortsgårds-

15 20

100 1200

ortsgårds-

3 000 380

1-5

) O.

)

*) O. « )

100 3

)o- 4 )

102 Holm s:n

103 Övraby s:n

104 Vapnö s:n

105 106 107

Söndrum s:n ii

....

Ab- från Halmstadsortens kraftHolms belysningsoch förening, Halmstad kraftförening, Holm pr Halmstad Vatten1060 3'3 720 Sperlingsholms elektricitetsturbiner verk, Godsägare Carl S. 160 — 108 Kuylenstjerna, Sperlings- Råoljemotor holm Suggasmotor 225 — 150 Halmstadsortens kraftför- Ab. från Halmstads stads elektricitetsverk, Halmstad ening, H a l m s t a d Ab. från Halmstadsortens kraftMickedala kraftförening, förening, Halmstad Halmstad Ab. från Halmstadsortens kraftSkandinaviska granit a.-b., förening, Halmstad Söndrum pr Halmstad Ab. från Skandinaviska granit a.-b., Söndruins stenhuggeris Söndrum pr Halmstad elektriska förening, Söndrum pr H a l m s t a d

trefas

trefas trefas trefas

50 50 50

trefas

50 TÖnnersjö härad 108

Enslövs s:n

109 110 111 112

113 114 115

Karlstorps elektricitetsverk, Vattenturbin Skavböke pr Sennan Karlstorps kvarn och såg, Vatten turbin K v a r n ä g a r e J. Johansson, Skavböke pr Sennan VattenNissaströms a.-b., J o h a n s turbiner fors Årnilts elektriska distribu Vattenturbin tionsförening, Skavböke pr Sennan Öknalts elektriska distribu Vattenturbin tionsförening, Lantbruk. Aron Nilsson, Skavböke pr Sennan VattenSennans kvarn och elektriturbiner citetsverk, Bruksäg. J o h a n E. Andersson, Sennan A-B. Ål eds träullfabrik, Ångmaskin Åled Ettarps kvarn och elektri Vattenturbin citetsverk, Notarie K. J. Ewertz, Lilla Ettarps gård

likström

•j 5

likström

125 (900) 9

trefas

4-5

likström

7-5

likström

—

likström

2x220

likström

15 (25)

likström

r%\ed

116 117 118 119 120

Brearod s:n

Nortorps elektricitetsverk Vattenturbin Lantbr. Adolf Jönsson, Hertered, Åled Arlösa elektricitetsverk, Vattenturbin Snickare Birger Karlsson, Sperlingsholm Skiftebo kvarn, Lantbr. L Vattenturbin Johansson, R y a b e r g VattenByggets såg- och elektrici turbiner tetsverk, Bygget, äg. A.-B Diorit, Malmö Fröböke kvarn och elektri Vattenturbin citetsverk, Kvarnäg. Algot Johansson, Fröböke, Bygget

likström

87 11

— 550

—

ortsgårds-

3 000 380

f 12 000 bygde- ^o. 3 000 gårds380

lfl 63

)

48^

60\

14-9

ortsgårdsortsgårdsortsgårdsgårds-

3 000 29 220 3 000 220 2 3 000 45 500 o. 220 2 380

2 990

135 45

gårds-

0-5

gårds-

—

gårds-

2x220

—

gårds-

—

) 14

V ) o. )

) O. 30 )

)

)o. 4 )

1901 1917 1918

—

»).o.")

—

) o. )

—

«) 0. 5 )

—

52')

—

; o. 53;

—

7-5

—

gårds-

2x220

—

gårds-

0-5

—

gårds-

2x220

—

7-5

—

gårds-

2x220

—

gårds-

2x220

—

gårds-

—

gårds-

—

gårds-

20 S

)

88 2

122 123 121

125 126 127

128 129 130 131 132 133 134

135 136 137

12 Högalts kvarn och elektri- Vatten turbin 1 2 10 citetsverk, Lantbr. Sven Bengtsson, Högalt pr Ryaberg » ii Skavsjö elektricitetsverk, Vattenturbin 50 6-7 50 Ryaberg, äg. Grosshandl. J a n n e Jönsson, Halmstad. Halmstads stad ... Halmstads stads elektrici- Ab. från Sydsvensk a kraf a.-b., tetsverk, Halmstad Malmö 520 821 Ångmaskiner — Vatten279 2-4 1 » » .. Vallbergs fabriks a.-b., Halmstad \ 62 o turbiner Ångmaskin 159 — Ab. från Halmstads stads elektricitetsverk, Halmstac Marbäcks fabriks a.-b., VattenSnös torp s:n 7 10 1020 Marbäck turbiner Skedala belysningsförening, Vattenturbin 6-5 6-5 5 » » Byggmäst. Karl Andersson, Skedalahed Landala elektricitetsverk, Vattenturbin 14-s 20 15 » » Riksdagsman B. Jönsson, Upplanda gård, Röinge, Halmstad Öppinge elektriska förening, Ab. från Landala elektricitetsverk, » » Lantbr. Albert Karlsson, Röinge, Hal ms tad Röinge, Halmstad J. Lundgrens kvarn a.-b-, Vatten30 2-3 20 " " Fyllinge, Halmstad turbiner (35) Fyllinge kvarn, Kvarnägare Vattenturbin 36 2-3 9 Adolf Tullgren, Fyllinge pr Halmstad Alslövs säteri. Bröderna E. Tönnersjö s:n Vatten18 3-5 20 & A. Kull, Eldsberga turbiner Stjärnarpsbruket, Godsäg. Vattenturbin 5-5 5 4 » "... Ernst Nilsson, Eldsberga Stjärnarps gård, Friherre Vattenturbin Eldsberga s:n 30 5 27 I).A.Stjerncrona, Eldsberga Tönnersa kvarn och elekVatten35 18 2 tricitetsverk, Lantbr. J o turbiner (45) han E. Larsson, Eldsberga Höks härad.

Breared s:n

Veinge s:n

Tjärby s:n

likström

trefas

50 000

likström

— 2x110

likström

—

trefas

3 000

likström

—

likström

trefas

3 000

likström

— 2x220

likström

trefas

3 000

likström

—

trefas

likström

2x220

5 Bölarps elektricitetsför- Vattenturbin 10 17 ening, Lantbr. Gustav Jo- Vattenhjul 10 hansson, Bölarp, Veinge Veinge elektriska andelsAb. från Sy ds vens' ca kraf t a.-b., förening, Veinge Malmö

likström

2x220

trefas

20 000

i Tjärbv tegelbruks a.-b., Genevad Svenska sockerfabriks a.-b., Genevad

trefas

trefas trefas

50 50

380 380

Ab. från Sydsvensl ta kraf t a.-b., Malmö Ab. från Sj'dsvens' ca kral t a.-b., Malmö (Ångturbin) | (1 200) (1 000) Genevads belysningsförAb. från Sydsvens" ca kraf t a.-b., ening, H e r r Karl SandMalmö berg, Genevad

80 11

— gårds50

bygdegårds -

(3 500) orts-

—

gårds orts-

—

10 000 380

6 3

3 000

16-5

—

54)

2 300

—

3 000

56)

220 o. 2 o. 45 2 900 2x110 3 000 225

39)

1 S

gårds- 380 o.190

—

gårds-

— 0-5

—

)

) o. *)

) O.

—

gårds-

—

ortsgårds-

3 000 380

2-5 1

*), 5 ) 0. 56 )

—

ortsgårds-

3 000 380

2-8 3-5

—

gårds-

2x220

—

*), 5 ) o. ")

—

1-7

—

gårds-

ortsgårdsgårds

3 000 220 220 1500 380 2x220

2-2

—

ortsgårdsgårds-

—

gårds-

2x220

4*6

6 20 000 bygde5 1500 ortsgårds- 500 o. 2208 o. 10 380 05 gårds-

(600) gårds-

— 1598

gårds-

0-5

—

)

), 6 ) o. 88)

)

), 4) o. 6 )

58 \

7-5

—

25 330 1908 (500) (1000)

0-5

—

380 M

) o. )

17-5 11 2

)

137 B

) O.

)

138 139

;>o 140

Tjärby s:n

trefas

141 Laholms landskom- Skogaby elektriska andelsAb. från Sydsvenska kraft a.-b., trefas mun förening, Stationsinspektor Malmö G. Strand, Skogaby Bonnarps boställe, äg. sta- Vattenturbin 20 \ 11 10 likström ten, arr. Gottfrid Andersson, Bonnarp, Laholm Södra Hallands kraftför- Ab. från Laholms stads elektricitets- trefas ening, Laholm verk, Laholm

142 143

Tjärby elektriska andels- Ab. från Veinge elektriska andelsförening, Genevad förening, Veinge

144 Laholms stad .

145 Ysby s:n

146 Ränneslöv s:n

147 148

149 150 151 152 153 154

155 Knäred s:n

156 157 158

Laholms stads elektricitetsVatten400 5 340 verk, Laholm turbiner Ysby elektriska kraftför Vattenturbin 25 1-8 15 eningi Ysby pr Laholm Staffanstorps elektriska Vattenturbin 35 7-5 6 kraftförening, Bytorp pr Laholm Ränneslövs kraft- och kvarn- Vattenturbin 60 6-5 50 förening, Ränneslöv pr Vallberga Ränneslövs, kvarn, Kvarnäg. Vattenhjul 24 15 2 A. Ivarssons stärbhus, Ränneslöv pr Vallberga Sydsvenska kraft a.-b., Vatten6 110 10 4 300 Malmö, Majenfors kraftturbiner station Sydsvenska kraft a.-b., Vatten10 310 10 7 250 Malmö, Bassalts kraftturbiner station | Sydsvenska _. kraft a.-b., Vatten8 210 10 7 430 Malmö, Övre Knäreds turbiner kraftstation ! Sydsvenska kraft a.-b., Vatten8110 92 7 430 Malmö, Nedre Knäreds turbiner kraftstation j Sydsvenska kraft a.-b., 14 250 Vatten13-5 15 000 Malmö, Skogaby kraftturbiner station Sydsvenska kraft a.-b., Malmö, Landslinjer och transformatorcentraler inom Hallands län Vegefors såg o. elektricitets- Vattenhjul 10 1 verk, Snickare Elix Pettersson, Vegefors pr Knäred ! Brånalts och Trälshults Vattenturbin 20 2-5 elektriska andelsförening, Knäred Knäreds andelsförening för Ab. från Sydsvenska kraft a.-b., elektriskt ljus och kraft, Malmö Knäred Putsereds andelselektriciAb. från Sydsvenska kraft a.-b., tetsförening, Lantbr. P e r Malmö Anton Jacobsson, Putsered, Majenfors

trefas

50 50

likström likström trefas

likström trefas

trefas

likström

trefas

| 5000!

trefas

5 0001

91 11

—

bygdeortsgårdsorts-

—

går ds gårds-

— —

bygdeortsgårdsortsgårdsgårds-

20 000 32-5 105 i 300 1 7.0 2-5 1500 s 10 5 220 30 | 140 5 000 o. 1'8 O. 15 o. 10 J 25 ; 1500 5

1 —

— —

20 000 i 13 1500 79

225 200

220 110

220 3 000

220 220

10 6 5 3

—

16-5 1920

61)

) o. *)

817 1 100 4000

62)

—

63)

)

— 175

130 !

—

.—

—

gårds-

—

ortsgårds-

3 000 380

5 18

47-5

—

gårds-

—

4 500

50 000 20 000 5 000 50 000

(23 000) (3 400) 1909

— —

6 000

landsbygdeortslands-

(27 000) (4 800) 1909

10 500

lands-

50 000

(25 000) (6 000) 1909

10 600

landsorts-

50 000 5 000

—

15 000

landsorts-

50 000 5 000

—

50 000 20 000 3 000

600 —

landsbygdeortsgårdsgårds-

— —

500 —

300 3 500

)

147 *j o. bi)

148 149

64)

—

(23 000) (5 500) 1909

—

(39 000)(12 000) 1922

5 500

65 \

66 j

65-5

380 220

— — — 2

—

gärds-

2-5

—

ortsgårds-

5 000 380

1-7

ortsgårds-

5 000 380

20 ^

67)

•) o. 4 )

—

6 2-5

92 1

159 Knäred s:n

160 161 162 163 164 165

6 Hults elektricitetsverk, Vattenturbin 6 2 3 Lantbr. J o h a n Isaksson, Uddabygget, Knäred » » Kåphults elektricitetsverk, Vattenhjul 5 3 1 Lantbr. Isak Karlsson, Västra Kåphult pr Knäred Östra K a r u p s:n ... Båstads andelselektricitetsförening, Båstad (Kristianstads län) Hasslöv s:n K v a r n ä g a r e J a n n e Nilsson, Vattenhjul 10 2 2 Hallandsås pr Skottorp Hishult s:n Hishults elektriska distriAb. från Sydsvenska kraft a.-b., butionsförening, Hishult Malmö pr Laholm » » Örkelljunga municipala elekAb. från Sydsvenska kraft a.-b., tricitetsverk, Örkelljunga Malmö (Kristianstads län) Grimeton K. Telegrafstyrelsen Ab. från Yngeredsfors kraft a.-b.

1 Summor

71164i

likström

[likström

trefas

5 000

trefas

20 000

trefas

—

Anmärkningar. 1) Kopplingsstationen för 40 kV öster om Spinneriet samt 40 kV avgreningslinjen därifrån till fabriken hava upptagits under Yngeredsfors kraftaktiebolag, se anläggning nr 56. 2) H ä r i ingå 800 V ledningen från Anderstorps spinneri samt gårdsledningarna i Gastorps by och Lindome stationssamhälle. De skilda delarna av distributionsanläggningen ägas av olika konsumenter 3) Föreningen h a r ännu icke inregistrerats. 4) Anläggningen h a r utförts under kristiden med övervägande j ä r n till ledarematerial. 5) I anläggningskostnaden ingå blott skälig del av damm- och husbyggnader samt drivmotorer med tillbehör, enär dessa delar huvudsakligen anlagts för och användas till annat ändamål än alstring av elektrisk energi för distribution. 6) Kraftstationsbyggnaderna ägas icke av föreningen. V Uppgiften omfattar blott den del av anläggningen, som faller inom Hallands län. 8) Anslutningen i Hallands län för den vid Heden i Göteborgs och Bohus län belägna transformatorstationen h a r icke medtagits på Hallands län. 9) Uppgifterna i kol. 17—18 approximativa. I anslutningen ingå elektriska värme apparater med c-.a 200 kW. 10) Den egna kraftalstringen kommer att upphöra och anläggningen att anslutas till Älvsåkers kraftaktiebolag, se anläggning nr 12. 11) I uppgifterna ingår således icke Sätila distributionsförening i Älvsborgs län, till vilken bolaget levererar upp till 60 kW. 12) Transformatorcentralen för 40 kV äges av Yngeredsfors kraftaktiebolag och h a r medtagits under anläggning n r 56. 13) Häri ingår kraftstationen vid Kalvhults kvarn, vilken äges av godsägare J. A. Johansson, Kullagården, Veddige. 14) H ä r i ingå gårdsledningarna, vilka ägas av abonnenterna. 15) Häri ingår abonnenten Lindhovs gård, Varberg. 16) Uppgifterna avse anläggningen i dess helhet, således även den del, som är belägen i Älvsborgs län. 17) Samtliga uppgifter approximativa. Olika ägare till skilda delar av anläggningen. 18) H ä r i ingå Yngeredsfors kraftaktiebolags hela ångreservstation samt all distribution i staden med omnejd, inkl. 10 kV linjen till Blixtorp. Landslinjen för 40 kV och transformatorcentralen hava dock upptagits under anläggning nr 56. 19) En del av gårdsledningarna ägas av abonnenterna.

—

93 11

— gårds-

220 OS

—

— gårds-

—

20)

) o. 6a )

160 161

gårds -

0-5

ortsgårds-

5 000 380

12 7 9-5

28-5

(300) bygde-

20 000

—

40 000

74 812

—

1 960-6 12 989-5 23 746 31203 34 367 24 630 10 940

33 356

) 0. 52 )

) o. )

*) O.")

164 165

—

20) Uppgifterna delvis approximativa. 21) Fagereds kraftförening, som upptagits i vissa förteckningar, måste vara identisk med detta företag. Bolaget under ombildning. 22) Transformatorcentralen har upptagits under anläggning nr 56. Uppgifterna approximativa. 23) Kallas även Fegens elektricitetsverk. 24) Hela anläggningen, inkl. vattenrätten, äges av Gunnebo bruks aktiebolag, Verkebäck, Kalmar län, men arrenderas av P a t r o n Larsson. 25) Vattenfallet äges av Gunnebo bruks aktiebolag, Verkebäck, Kalmar län. 26) Kallas även Hedens kraftstation. 27) H ä r i ingå kraftstationen, en storindustriell anläggning samt lokal distribution. Den storindustriella anläggningen, f. d. Aktiebolaget Heroults Elektriska Stål, är f. n. nedlagd, varför uppgifterna om densamma satts inom parentes. 28) Uppgifterna avse blott själva kraftstationen. 29) H ä r i ingå 40 kV linjerna å järnstolpar Yngeredsfors—Göteborgs och Bohus länsgräns med avgreningar till ä t r a f o r s , Varberg och Anderstorp (Lindome socken), transformatorcentral er vid Akulla (Svartrå socken), Varberg och Veddige samt kopplingsstationerna vid Hjälm (Fjärås socken) och Anderstorp (Lindome socken). 30) Delvis jordkabelnät. Elektriska värmeapparater å 140 k W med en förbrukning av 60 000 k W h pr år. 31) Kvarnen äges av Falkenbergs stad. 32) Häri ingå kraftstation och samtliga distributionsnät, även de gårdsnät, vilka ägas av abonnentsammanslutningar (Bobergs, Hanarps. Hebergs och Eftra distributionsförening m. fl.). 33) Elektrisk uppvärmning ingår med 35 k W och c:a 30 000 kWh. H ä r i ingår Vastads gård, Slöinge. 34) Uppgifterna avse anläggningen i dess helhet, således även den del, som ligger i Jönköpings län. Vattenkraften äges av Godsägare B. Lindau. Östra Ramlösa, Hälsingborg. 35) Avsevärda utvidgningar planeras. 36) Anläggningskostnaden i kol. 22 är approximativ. All kraftöverföring sker på elektrisk väg. 37) Elektrisk uppvärmning ingår med 11 kW och c:a 30 000 k W h . 38) Anläggningen ligger delvis i Jönköpings län. Uppgifterna avse dock anläggningen i dess helhet, inkl samtliga från Rydö utgående distributionsnät, men exkl. 20 kV linjen Glassbo• — Hylte. Elektrisk ångpanna å 1 500 k W med 4 milj. kWh. 39) Vid fabriken användes huvudsakligen direkt mekanisk kraftöverföring. 40) Anläggningen i dess helhet äges av Godsägare C. S. Kuylenstjerna, Sperlingsholm, men arrenderas av herr Andersson.

94 41) Uppgifterna avse anläggningen i dess helhet, således även de delar, som ligga i Jönköpings län. 42) All energi levereras till Spenshults sanatorium, Johansfors. En dol uppgifter approximativa. Ortsledningen till hela sin längd utförd såsom jordkabel. 43) Kallas även kraftverket vid Lillan. Häri ingå alla gårdsledningama, vilka ägas av abonnentsammanslutningar, av vilka en kallas Havstenshults elektriska distributionsförening. 44) Anläggningen har tillhört Lantbrukaren J o h n Johansson, Virshult. men har nyligen övertagits av föreningen. 45) All kraftöverföring sker på elektrisk väg. 46) Elektrisk uppvärmning ingår med 10 kW och c:a 20 000 kWh. Det speciella enfassystemet till en arrendegård år av obetydlig omfattning. 47) Häri ingå även de ortsstationer och gårdsnät., vilka ägas av vissa abonnentsammanslutningar. 48) Kallas även Lynga kraftförening. 49) Häri ingår underdistributören, Sperlingsholms elektriska distributiousaktiebolag, vilken är mellanhand vid distributionen av energi uti Nyhems munieipalsamhälle. En del uppgifter approximativa. 50) För underabonnenterna hur separat redovisats. I anläggningskostnaden ingå icke de sekundära transformatorstationerna, vilka alla ägas av resp. medlemmar. 51) Vid fabriken användes uteslutande direkt mekanisk kraftöverföring. 52) Uppgifterna approximativa. 53) Vid sågen användes uteslutande direkt mekanisk kraftöverföring. 54) Anläggningen är under utbyggnad, varför uppgifterna i kol. 16—22 äro upproximativa. 55) Under kol. 7 ingår en omformare å 500 kW. I kol. 15 ingå även de industriella anläggningarnas transformatorer. För underabonnenterna redovisas separat. 56) Kallas även Årnarps kraftstation. Häri ingå Upplanda gård, Skedala gård sumt Årnarps kraftabonnenter, men icke Öppinge elektriska förening, se nr 128. Abonnenterna äga vissa delar av ledningsnätet. 57) Elektrisk uppvärmning. 58) Häri ingår Brunskogs gård, Eldsborga. 59) Häri ingå distributionsanläggningarna i Arnabe.rga, Göstorp och Öringe, vilka ägas av abonnentsammanslutningar. 60) Anläggningskostnaden approximativ. 61) Häri ingår den icke inregistrerade sammanslutningen Yttre Tjärby elektriska andelsförening. 62) Anläggningen under utvidgning. En del uppgifter approximativa. 63) Häri ingå icke uppgifter för storabonnenten »Södra Hallands kraftförening». se nr 143. 64) Häri inbegripet en nu pågående utbyggnad. 65) Kraftstationen är under byggnad. 66) Uppgiften omfattar förbindelseledningarna mellan kraftstationerna samt linjerna till Halmstad och åt söder till Malmöhus länsgräns. Alla linjer äro dubbellinjer å järnstolpar. H ä r i inga transformatorcentral erna vid Genevad (Tjärby socken), vid Halmstad och vid Hulebäck (Hishults socken). 67) 5 000 V linjen till Lagereds mosse ocli anläggningen därstädes hava medtagits under anläggning nr 163. 68) En obetydlig del av Östra Karups socken har elektrifierats av detta företag, och hava uppgifterna härom medtagits under Kristianstads län. 69) Till anläggningen har räknats 5 000 V linjen från Knäred till Lagereds mosse och trans--» formatqrstationen å mossen, vilka delar icke ägas av föreningen, 70) Övriga uppgifter om detta distributionsföretag lämnas i utredningen för Kristianstads län.

STATENS REPRODUKTIONSANSTALT

Bilaga 3.

KARTSKISS utvisande

elektrifierade områden i

Hallands län vid utg-ånijen av är 1921.

TECKENFÖRKLARING för l- Oth yårdsnat använda spännintfor —

6000 vo»

—

•

—

220 eter 190 vol)

kombinerat mtd 2Z0-I90vc.it

diver» mindre bruKlioa tretaispanninijar eller speciella spann.ncjshofnbiriotioner uteslutande

l.ksinSmMptinninij»-.

i»l«d«» »nu.er & 2 3 e , t omräde, el«Wrif,«rjl m«<J 1900 och 220 volt

97 Bilaga

TABELL över vattenkrafter och energitillgångar i Hallands län.

Allmänna upplysningar. I följande tabell över Hallands läns vattenkrafter och dessas energitillgångar redovisas för inom länet belägna vattenkrafter, utbyggda såväl som outbyggda. Även de av länets vattenkrafter, som utbyggts för energileverans till andra län, medtagas i tabellen. Tabellen innehåller uppgifter icke blott för alla större vattenkrafter, u t a n även för ett stort antal mindre sådana. Små vattenkrafter, som äro betydelselösa ur elektrifieringssynpunkt, medtagas dock i regel icke. Någon exakt nedre gräns angående storleken å en vattenkraft, för att densamma skall medtagas, sättes emellertid ej, \itan tillämpas den principen, att även relativt obetydliga vattenkrafter medtagas, under förutsättning att ortsbefolkningen ansett dem lämpliga för elektrifiering eller desamma under kristiden apterats till elektriska kraftstationer för energi al string i större eller mindre omfattning. För alla de vattenkraftstationer, som upptagas i den i det föregående införda tabellen över länets nuvarande elektriska anläggningar, återfinnas således här nedan uppgifter om tillhörande vattenkrafter. Uppgift om befintligheten av vattenkrafter har erhållits genom besök i resp. orter, för såvitt den icke kunnat erhållas ur olika publikationer eller ur de meddelanden, som av länets landsfiskaler lämnats till Kungl. elektrifieringskommittén. Dessutom påpekas följande beträffande de skilda kolumnernas ifyllande: Kol. 1. Varje vattenkraft, utbyggd eller outbyggd, erhåller ett löpande nummer, med tillhjälp av vilket ifrågavarande vattenkraft kan återfinnas å kartan över länets vattenkrafter. Kol. 2. Vattendragen ordnas i lokalföljd från norr till söder, och vattenkrafterna i en och samma flod upptagas i följd, räknat från utloppet i Kattegatt upp till källflödena eller länsgränsen. Om n a m n å ett vattendrag icke kunnat erhållas från generalstabsbladen, användes i orten gängse benämning, om sådan finnes. Kol. 3. Uppgifterna om vattenkrafternas namn, ägare m. m. hava i regel erhållits genom förfrågningar i orten. Kol. 4. För vattenkrafter, belägna i sockengränser, angivas i denna kolumn namnen å båda gränssocknarna. 1598 23

98 Kol. 5. Uppgiften om fallhöjden avser den årliga medelfallhöjd, som tillgodogöres av turbinerna. För de mera betydande vattenkrafterna hava uppgifter härom erhållits ur nedanstående arbeten, varvid dock i en del fall uppgifterna något korrigerats, där så ansetts välbefogat på grund av från vattenkrafternas ägare erhållna kompletterande upplysningar: Förteckning över Sveriges vattenfall, utgiven av Kungl. vattenfallsstyrelsen och Hydrografiska byrån, nr 98, Lagan. Kungl. elektrifieringskommitténs meddelande 2, utredning angående krafttillgången i kraftdistriktet »Sydsvenska-Hemsjö», serien A: 1. En på uppdrag av Kungl. elektrifieringskommittén av Svenska vattenkraftföreningen gjord sammanställning över vattenkrafttillgångarna i Viskan, Ätran, Nissan och Lagan. För de smärre vattenkrafterna härröra sig uppgifterna i en del fall från av olika sakkunniga utförda utredningar, men i allmänhet hava de erhållits genom förfrågningar på resp. platser. För dessa smärre fall äro uppgifterna om fallhöjden därför i viss mån approximativa. Kol. 6. Uppgift om nederbördsområdenas storlek har genomgående erhållits på så sätt, att områdesgränserna markerats å generalstabsblad och ytorna planimetrerats. Någon hänsyn till kartbladens krympning o. dyl. tages icke. De på detta sätt erhållna resultaten anses tillräckligt tillförlitliga och korrigeras ej, ej ens för den händelse de något avvika från i olika tekniska arbeten lämnade uppgifter. Kol. 7. Den årliga medelnederbördsmängden har uträknats med tillhjälp av arbetet »Bihang till meteorologiska iakttagelser i Sverige», utgivna av Svenska vetenskapsakademien, 52:dra bandet, 2:dra serien, band 38, 1910. Nederbörden i Sverige 1860 —1910. Med tillhjälp av den till detta arbete hörande plansch 2 (»Hambergs karta») hava nederbördslinjer inlagts å generalstabsblad, och medelnederbörden för varje nederbördsområde beräknats. För de fyra huvudvattendragen, vilkas nederbördsområden till största delen ligga utanför Hallands län, erhålles härvid till resultat, att medelnederbördsmängden kan anses konstant för dessa fyra huvudfloders vattenkrafter inom Hallands län. Kol. 8, 9, 10 och 11. Uppgifter om vattenmängderna hava för Viskan, Ätran, Nissan och Lagan erhållits ur följande utredningar eller arbeten: Statens Meteorologisk-Hydrografiska anstalts uppgifter om vattenmängder i Viskan vid Åsbro, omfattande perioden 1909—1921. Statens Meteorolisk-Hydrografiska anstalts uppgifter om vattenmängder i Ätran vid Kila, omfattande perioden 1911—1919. Studier över Nissans hydrografi av Anders Henning, Lund 1907, omfattande perioden 1897—1906. Utredningar av olika sakkunniga angående Nissan. Förteckning över Sveriges vattenfall, nr 98, Lagan, ovan omnämnd. En på uppdrag av Kungl. elektrifieringskommittén av Svenska vattenkraftföreningen gjord sammanställning över vissa av länets vattenkrafttillgångar, ovan nämnd. På grundval av dessa arbeten hava varaktighetsdiagram utarbetats för vart och ett av de fyra huvudvattendragen, Viskan, Ätran, Nissan och Lagan, vilka diagram införts å annan plats i denna utredning, och med tillhjälp av vilka uppgifterna för ifyllande av kol. 8—11 uträknas. För länets smärre vattendrag har ett generellt varaktighetsdiagram utarbetats på grundval av förut nämnda fyra kurvor för de större vattendragen, vilket diagram även återfinnes på annan plats i utredningen. Detta diagram användes för erhållande av uppgifter om vattenmängderna i de smärre vattendragen.

99 Det antages vid dessa beräkningar, att normal högvattenmängd motsvarar 0.2 mån. vatten och normal lågvattenmängd 11.5 mån. vatten. Kol. 12 = Kol. 8 : Kol. 11. Kol. 13- = Kol. 9 : Kol. 11. Kol. 14 = Kol. 1 0 : Kol. 11. Enär ett och samma varaktighetsdiagram använts för länets smärre vattendrag, komma kol. 12—14 angående de relativa vattenföringarna att för ifrågavarande vattendrag innehålla överensstämmande talvärden. Kol. 15, 16 och 17. Uppgifterna för dessa tre kolumner erhållas ur förut nämnda fem varaktighetsdiagram. För de smärre vattendragen blir således avrinningskoefficienten en och samma. Kol. 18, 19 och 20. Den maximala generatoreffekten beräknas ur varaktighetsdiagrammen och föregående kolumner. För enkelhets skull antages härvid, att den totala verkningsgraden hos vatten turbin er och generatorer är konstant och lika med 75 %, oberoende av fallhöjd och effektens storlek. Kol. 21, 22, 23 och 24. Uppgifterna för dessa kolumner erhållas med tillhjälp av föregående kolumner och genom planimetrering av varaktighetsdiagrammen. Även vid dessa beräkningar sättes den totala verkningsgraden hos turbiner och generatorer konstant till 75 %. Kol. 25. Uppgifterna om den energimängd, som praktiskt kan tillgodogöras ur en vattenkraft, k u n n a givetvis förutbestämmas blott approximativt. Förutom på vattenkraftens absoluta storlek beror denna energimängd i hög grad på slag och omfattning av den reglering av framrinningen, som kan genomföras, på den effekt, för vilken vattenkraften utbygges, samt på anslutningens art och omfattning. Beräkningarna utföras på grundval av uppgifterna i kolumn 18—24 och med hänsyn tagen till den reglering av framrinningen i vattendraget, som kan anses praktiskt genomförbar. De erhållna resultaten jämföras med erfarenhetssiffror från redan utbyggda vattenkraftstationer och befintliga elektriska distributionsnät av olika storlek och med olika slag av anslutning samt avrundas på lämpligt sätt.

100 Tabell över vattenkrafter och

Vattenkraftens nr

Vattenmängd, som vid helt oreglerat vattendrag i medeltal är att påräkna

Vattendrag

2 Vattenkraftens namn, ägare och utbyggnadsförhållanden

3 Läge (socken)

4 Toljagårdens kvarnfall, äg. Släp lantbr. E. Brogren, Berget, Släp. Utbyggt med kvarn o. mindre el.-verk, se anl. nr 9 2 Kungsbackaån, Lillan Hjälmareds sågfall. Utbyggt Lindome med såg a , » , Djursjöns fall, äg. Alvsåkers Alvsåker 3 kraft a.-b., Anneberg. Fullt tillflöde t. h. u t b y g g t med el. kraftstation, se anl. nr 12 4 » , Lillan Sjöbo sågfall, äg. lantbr. Älvsåker Sander Johansson, Sjöbo pr Anneberg. U t b y g g t med såg 5 . » . Röshults sågfall, äg. kvarnäg. Älvsåker Theodor Thulin, Eöshult, Sjöbo pr Anneberg. Delvis u t b y g g t med såg och mindre el.-verk, se anl. nr 10 G Alafors två kvarnfall, äg. Alvsåker » kvarnäg. Albert Andersson. Alafors, Anneberg. Delvis u t b y g g t med två kvarnar, småindustri och mindre el.-verk, se anl. nr 11 7 Anderstorps två fall, äg. Aug. Lindome Wsern & C-.o, Göteborg. Delvisutbyggda med kvarn och såg 8 Dvärreds fall, äg. Dvärreds Lindome » , tillelektriska förening, Dvärflöde t. h. red, Lindome. Fullt u t b y g g t med mindre el.-verk, se anl. nr 4 9 Hassungareds fall. Outbyggt Lindome , tillflöde t. v. 10 Finnebäckens fall, ägare Fin- Lindome » , tillnebäckens elektriska förflöde t. h. ening, Gräggered, Hällesåker pr Lindome. Fullt u t b y g g t med mindre el.verk, se anl. nr 5 1

Släpån, tillflöde t. h.

Fall- Neder- bördshöjd i börds- mängd vid vid medel- om- pr år nor- under under norrådets i medelminst minst malt tal malt storlek tal hög- 6 mån. 9 mån. lågvatten av året av året vatten (H)

(6)

(9)

(L)

meter

kvkm

tjim

skbm

0-03

0'015

0-007

2-5

0-45

0-23

0-ii

23-5

0-20

0-02

0-oi

3-5

0-56

0l3

0-06

0-03

0-25

0-06

0-015

2-7

0-7

9-e

1-1

0-66

3-5

0-7G

0 17

0-04

0-02

0-oi

0-006

0-61

0l4

0-07

0-03

101 energitillgångar i Hallands län. 0

Relativ vatten föri no

Ärlig energimängd, som praktiskt torde kunna utnyttjas ur vattenkraften, undei förutsättning at' vattendraget, där hela hela hela hela så ske kan, regnorm. årliga 6 mån. 9 mån. normala leras i den utlågvatten- vattenvatten- lågvatten- sträckning, som vatten mängden mängden mängden mängden är ekonomiskt lämplig kW megaWh megaWh mega W h mega Wh mega W h

Maxim il generator effekt vid helt oreglerat vattendi •ag svarande mot

Avrinnin g

Ärlig energimängd, teoretiskt disponibel, vid en utbyggnad av vattenkraften för fullständigt tillgodogörande av

Vattenkraftens nr

H/L

6/L

9/L

avvid årligt rinnormalt medelning6lågvärde koeffivatten cicnt

—

si pr kvkm

15 IG

17-5

4-o

2-o

14-4

17-5

4-0

2-o

14-9

2-9

17-5

4-o

2-o

14-9

17-5

4-o

2-o

14-9

2-9

1-7

17-5

4-o

2-o

14-9

2-9

0-9

0-4

3-G

17-5

2-o

15-2

17-5

4-o

2-o

15-5

2 000

17-5

4-o

2-0

14-9

2-9

4-5

2-2

9-5

17-6

4-o

2-o

14-9

3-5

1-7

0'9

17-5

4-o

2-o

14-9

2-9

5-5

6 mån. 9 mån. vatten vatten

102 3

11 Kungsba jkaån, till-

Djupadals fall.

4 Outbyggt

Lindome

1-8

0-2

4-8

0-55

0-28

1-5

8-o

4-o

2-0

1-2

8-o

4-o

2-o

15 G72

8-o

2-o

7-15

7-8

1-9

0-9

0-21

0-io

7-2

3-o

1-8

2-4

0-54

0-27

0-14

Oos

0-015

0-oi

4-5

0-18

0-04

0'02

0-oi

1-8

5-3

1-2

0-6

0'3

4-u

0-25

0'7G

0-38

0-19

5 G

12 17

flöde t. h.

17 18

19 20 21

Ålgårdsbacka kvarnfall ni. fl., Lindome äg. lantbr. Robert Enelund m. fl., Hällesåker pr Lindome. Huvudfallet u t b y g g t med kvarn, såg och mindre el.-verk, se anl. nr 6 Hanhals— Myrekulla kvarnfall, äg. Rolvsån kvarnäg. H . Boijesson, Fj äras Myrekulla, Kungsbacka. Delvis u t b y g g t med kvarn Båratorps och Vassbacka Hanhals— » kvarnfall, äg. kvarpäg. A. Fjärås L a n d b e r g och A. Östberg, Vassbacka, Kungsbacka. Delvis u t b y g g t med kvarnar Gåsevadsholms kvarnfall, Tölö-Fjärås » inneh. friherre 0 . Silverschiöld, Gåsevadsholm, Kungsbacka. Delvis utb y g g t med kvarn Hjälms två kvarnfall, äg. Tölö-Fjärås kvarnäg. P a t r i k Johansson och A. Österberg, Hjälm, Kungsbacka. Delvis utbyggda med kvarnar tillflöde t. h. Karsjö fall. Utbyggt med Fjärås » kvarn och såg till Stensjön Ålgårda fall, äg. Fjärås kraft Fj äras a.-b., Kungsbacka. Fullt u t b y g g t med elektrisk kraftstation, se anl. nr 14 » , tillflöde t. h. Övre Ögärde fall. Utbyggt Fjärås med kvarn och såg till Sundsj ön Torpa kvarnfall, äg. Kvarn Fj äras Torpaån a.-b. i Torpa by, Fjärås. Utbyggt med kvarn Soleryds fall, äg. lantbr. E. Landa Landaån Andersson, S o l e ^ d , Frillesås. Fullt vitbyggt med mindre el.-verk, se anl.

nr 15 22 Lyftaån

Kyrkotorps kvarnfall, äg. Frillesås kvarnäg. Carl Persson, Kyrkotorp, Frillesås. Utb y g g t med kvarn Stufs kvarnfall, äg. kvarnäg. Frillesås H. P. Henriksson, Stuf, Frillesås. Utbyggt med kvarn Hofforsfallen, äg. sågverks- Gällinge— äg. J o h a n Andersson, m. fl., Idala Hoffors, Idala pr Frillesås. Delvis utbyggda med kvarn, såg och mindre el.-verk, se anl. nr 16

103 12

17-5

2-0

17-5

4-o

17-5

14-9 I 2-9

2-o

15-5

3-o

4-o

2-o

15-4

2-98

4-o

2;o

15-4

700 ;

2 300

1 400

2 1 I 2 2

2 98

17-5

4-o

2-o

15-4

2 98

17-5

4-o

2-o

15-4 2'98

17-5

4-o

2-0

14-9

2-9

17-5

4-o

2-0

15-4

2'9f

17-5

4-o

2-0

15-0

17-5

2-o

13-9

4-o

2-0

13-4

5 61

2'9

1-4

0-7 0-3 5

17-5

4-o

2-o

13-9

2-7

13-

6-5

3'5

17-5

4-o

2-o

13-y

17-5

4-o

2-o

13-9

2'7

5-8

104 1

25 Lyftaån

29 30

36 37

4 Rya fall. Utbyggt med kvarn Förlanda och såg Vikslätts fall, äg. lantbr. J o - Skällinge Viskan, Skutraån h a n Algot Persson, Vikslätt pr Grimmared (Älvsborgs län). Utbyggt med mindre el.-verk, se anl. nr 22 Kalvshult—Kullagårdens fall, Veddige » äg. godsäg. J. A. Johansson, Kullagården, Veddige. Delvis u t b y g g d a med såg, kvarn och mindre el.-verk, se anl. nris 18 och 19 Göingegårdens kvarnfall. äg. Lindberg Himlaån godsäg. C. F. Guntzel, Varberg- Utbyggt med kvarn och mindre el.-verk, se anl. nr 21 Lindberg— Åby-Kvarnagårdens fall" sträcka. Utbyggd med kvarn Varbergs och vattenuppf ordringsverk stad » , tillflöde t. v Mjöavads kvarnfall, äg.kvarn- Grimeton äg. Gustaf Berg, Grimetons by pr Grimeton. Utb y g g t med kvarn » , Hovgårds ån Hovgårdens fall, äg. godsäg. Rolfstorp R a g n a r Bexell, Hovgården, Rolfstorp. Fullt u t b y g g t med kvarn och mindre el. verk, se anl. nr 27 Torsebäcks kvarnfall, äg. Rolfs torp lantbr. Oskar Andersson, Rolfstorp. Utbyggt med kvarn och mindre el.-verk, se anl. nr 26 Skällinge två fall, äg. Skäl- Skällinge — » linge kvarn- och krafta.-b., Rolfstorp Skällinge pr Rolfstorp. E n a fallet fullt u t b y g g t med kvarn och el.-verk, se anl. nr 23 Annestorps kvarnfall, äg. Skällinge » kvarnäg. Carl Aug. Andersson, Skällinge pr Rolfstorp m. fl. Utbyggt med kvarn och mindre el.-verk, se anl. nr 24 Tågarpa fall, äg. kvarnäg. Skällinge » Anton Nilsson, Tågarp, Skällinge pr Rolfstorp. Utb y g g t med kvarn och såg Gälsereds fall, äg. handl. » , källflöde Nösslinge Noak Johansson, Varberg. Utbyggt med såg Utteros kvarnfall, äg.kvarnäg. Tvååker Tvååkersån J o h a n Johansson, Utteros, Tvååker. Utbyggt m. kvarn

l-o

0-22

Oil

0-25

0'015

2 058

6-6

2-5

1-8

0-9

0-45

7-8

1-8

0-9

0-45

0-33

0'04

0-24

0l2

0-06

3-6

0-5

0'25

0-13

2-1

0-47

0-24

0l2

1-8

0-io

1-1

0-26

0l3

0'06

002 Ooi

4-i

0-95

0-47

0-24

105 19

14-4

2-8

2-o

14-4

2-8

4-5

2-3

1-1

17-8

1-69

15-4

12 200

6 800

4 000

2 500

5 000

17-5

4-o

2-o

13-4

17-5

4-o

2-o

13'4

17-5

4-o

2-0

13-9

2-7

2'8

1-4

0-7

17-5

4-o

2-0

14-4

2-s

17-5

4-o

2-0

14-4

2"8

6-5

17-5

4-o

2-o

14-4

2-8

17-5

4-o

2-o

2-8

4-5

2-s

17-5

4-o

2-0

14-4

2-8

1-5

17-5

4-o

2-o

14-4

2-8

65 O?

0-2

1-5

17-5

4-o

2-0

2-6

17-5

4-o

17-5

1598 2 3

106 1

38 Tvååkersån

44 45 46

49 50

4 Strömma tre kvarnfall, div Spannarp — ägare. Delvis utbyggda Tvååker med kvarnar Tvååkers fall, äg. Tvååkers Spannarp— » kraft a.-b., Tvååker. Fullt Tvååker « u t b y g g t med el. kraftstation, se anl. n r 29 Klevs och Rörs fall, äg. Dagsås Skygge kraft a.-b., Tvååker Klevs fall fullt u t b y g g t m. el. kraftstation, se anl. nr 4£ Öströö fall, äg. friherre B. Dagsås » Klingspor,Öströö, Tvååker. Fullt u t b y g g t med kvarn, såg och mindre el.-verk, se anl. nr 44 » , tillflöde Ästads fall, äg. lantbr. J o h a n Sibbarp t. v. till ByaKarlsson, Åstad, Tvååker. sjön Fullt u t b y g g t med el. kraftstation, se anl. nr 46 a Stegareds fall, äg. patron A. Sibbarp L. Svensson, Stegared pr Akulla. U t b y g g t med såg och mindre el.-verk, se anl. nr 45 Björkängs kvarnfall. Utbyggt Tvååker Björkängsån med kvarn Ågårds kvarnfall, äg. lantbr. Tvååker » J o h a n Svensson, Agård, Tvååker. Utbyggt m. kvarn Kvarnagårdens fall, äg.lantbr. Mor up Morupsån Anders Bengtsson, Kvarnagården, Morup pr Långås. Utbyggt med k v a r n Folkareds kvarnfall, äg. Sibbarp lantbr. B. J. Svensson, Risen pr L å n g å s . Utoyggt med kvarn Hertingsforsen, äg. Falken- Falkenbergs Ätran bergs stads elektricitets- s t a d - S k r e a verk, Falkenberg. Fullt u t b y g g t med el. kraftstation (och kvarn med mindre el.-verk), se anl. n r 63 (och nr 68) Faurås kvarnfall, äg. kvarn- Vinberg » , Vinbergsån äg. KarlBengtsson, Falkenberg. U t b y g g t med kvarn Vinbergs kvarnfall, äg. Staten Vinberg » . » och Vinbergs Kyrka, inneh. kvarnäg. Gustav Johansson, Falkenberg. Utbyggt med kvarn Ågårds kvarnfall, äg. lantbr. Ljungby Carl Svensson, Ågård, Vinberg. Utbyggt med kvarn

0l6

2'8

0-G4

0-32

2-6

0'60

0-30

0l5

16-5

2c,

0-59

0-30

0'15

2-8

2-5

0-56

0-14

0'02

0-33

0-08

0-04

0-02

1-8

0-4

0-2

0-1

0l8

0-oc

4-2

0'9G

0-48

0-24

0-31

3 334

2-5

2-7

0-6

0-3

0-15

2-3

0-52J

0-26

0l3

0-48

0-24

0-12

107 13

17-5

4-o

2-o

13-4

2-6

17-5

2-o

13-4

2-6

17-6

13-4

2-6

17-5

4-o

2-o

13-9

2-7

17-5

4-o

2-o

13-9

2-7

1 OS

17-5

4-o

2-o

13-9

1-5

0-8

17-5

4-o

2-o

12-6

2-4 4

1-5

17 5

4-o

12-6

2-44

3-7

1-9

0-9

17-6

4-o

14-2

2-76

17-5

2-0

12-9

2-5

0-5

0-25

5-17

2-25

14-6

2-4

15 700

9 900

5 400

2 500

3 500

17-5

4-o

2-o

12*8

2-5

5-5

2-8

17-5

4-o

2-o

12-9

2-5

17-5

4-o

2-0

12-9

2-5

3-5

108 1

2 Ätran, Vinbergsån

4 Tolls torps kvarnfall, äg. Ljungby kvarnäg. Karl Johansson, Sofielund, Vinberg. Utbyggt med kvarn och mindre el.verk, se anl. nr 59 Gödeby kvarnfall, äg. mjöl- Sibbarp— , » , nare Nils Carlsson, Gödeby, Ljungby Sibbarpsån Risen pr Långås. Utbyggt med kvarn och mindre el.verk, se anl. nr 48 Risens kvarnfall, äg. kvarn- Sibbarp , Vinbergsån, äg. Algot J . Andersson, Sibbarpsån Risen pr Långås. Utbyggt med kvarn och mindre el.verk, se anl. n r 47 Truestorps kvarnfall, äg. , Vinbergsån Sibbarp— kvarnäg. Carl Andersson, Ljungby Risen pr Långås. Utbyggt med kvarn och mindre el.verk, se anl. n r 58 , ii Attarps kvarnfall, äg. kvarn- Sibbarp— äg. P e r Persson, Attarp, Ljungby Risen p r L å n g å s . Utbyggt med kvarn och mindre el.verk, se anl. nr 57 Sannarps kvarnfall, äg. fru Vessige— , Sannarpsån M. Treschow, Sannarp, He- Abild berg. U t b y g g t m . kvarn, såg o.mindre el.-verk,se anl.nr 70 Hjulebergs fall, äg. godsäg. Abild , » N. Treschow, Hjuleberg, Falkenberg. Utbyggt med mindre el.-verk, se anl. nr 67 , tillflöde t. h. Bols fall, äg. Bols o. Dals kraft- Alfshög bolag. Fullt utbyggt med mindre el.-verk, se anl. nr 61 Vessige tre kvarnfall, äg. av Vessige , Vessigeån övre fallet staten, av mellersta och nedre Industri a.-b. Vessigebro, Vessigebro. Övre och mellersta fallen u t b y g g d a med kvarnar, nedre med kvarn och el. kraftstation, se anl. nr 65 , » , Sjö- Sjönevads fall, äg. Sjönevads Vessige nevadsån elektriska bolag, Vessigebro. Fullt u t b y g g t med mindre el.-verk, se anl. nr 66 Bjärrome fall, äg. lantbr. Aug. Vessige , Bjärrome ån Laxsson, Bjärrome, Vessigebro. Fullt u t b y g g t m . mindre el. kraftstation, se anl. nr 64 Vessigebroforsarna, äg. Syd- Vessige svenska kraft a.-b., inneh kvarnäg. Algot Johansson, Vessigebro. Delvis utbyggda med kvarn, såg och el.verk, se anl. nr 60

2-o

0-46

4'5

0-7 3

0-17

7"5

0-6

0-14

0-41

0-09

0-05

1-3

0-30

0l5

0-08

0-18

0-04

0-oi

0-26

0-06

0-015

0-95

0-48

0-24

0-19

0-04

0-oi

7-5

0-04

0-02

6-s 3 088

7-5

109 16

2-5

1-4

0-5

30 O?

7-5

3-5

0-8

0-4

1-8

0-9

0-s

0-4

19 000 12 000

6 500

17-5

2-o

2-5

17-5

4-o

2-o

13-4

2-6

17-5

4-o

13-4

2-6

65 L7-5

4-o

2-0

13-4

2-6

7-5

17-5

4-o

2-o

13-4

2-8

1-4

17 6

13-4

2-6

17-5

4-0

2-o

13-4

2-6

17-5

4-o

2-o

12-9

17-5

4-o

2-o

13-9

2-7

17-

4-o

2-o

13-9

2-7

17-5

4-0

2-o

13-4

20-

5-17

2-25

14-6

2'4

3-8 140

1-6

2-8

3 000

4 300

110 1

4 Ätran, Högvadsån, Okome kvarnfall, äg. patron Okome P e r Engström, L y n g a pr Krokan Okome. Utbyggt med kvarn och mindre el.-verk, se anl. nr 52

65 N3'dala kvarnfall, äg. Gunne- Köinge— bo bruks a.-b., Verkebäck, Okome arr. patron Adolf Larsson, Köinge. Fullt u t b y g g t med kvarn, såg och el. kraftstation, se anl. nr 50 Domarpsfallet, äg. Domarps Köinge tillflöde t. h. kraftförening, Köinge. Fullt u t b y g g t med el.-verk, se anl. nr 49 » , Högvadsån, Svartråfallet, äg. Svartrå Svartrå kraftförening, Svartråhed. Svartån Utbyggt med el.-verk, se anl. nr 37 » , Högvadsån Sump af allén, äg. Gunnebo Okome— bruks a.-b., Verkebäck. Svartrå Delvis u t b y g g d a med el. kraftstation, se anl. nr 51 • t » Ullareds kvarnfall, äg. kvarn- Svartrå— Barkan äg. J. E. Berg, Ullared. Ullared Utbyggt med kvarn och mindre el.-verk, se anl. nr 36 8 Egnareds fall, äg. Egnareds Källsjö — , • . elektricitetsförening, Käll- Fagered Barkan, sjö pr Fridhemsberg. Uttillflöde, t. v. byggt med såg och mindre el.-verk, se anl. n r 32 » , Högvadsån, Barkhults kvarnf all,äg. kvarn- Källsjö äg. Sven K. Gustavsson, Barkan Källsjö pr Fridhemsberg. Utbyggt med kvarn och mindre el.-verk, se anl. n r 31 Holmens kvarnfall, äg. kvarn- Källsjö Barkan äg. Sven K. Gustavsson, Källsjö pr Fridhemsberg. Utbyggt med kvarn och . mindre el.-verk, se anl. nr 30 » , » Fridhemsbergs kvarnfall, äg. Ullared kvarnäg. Robert A. BengtsFageredsån son, Fridhemsberg. Ut.. byggt med kvarn och såg Övre Fare sågfall, äg. herr Fagered » , Högvadsån, L. J. Johansson, Fare, FridFageredsån hemsberg. U t b y g g t med såg Fagereds sågfall, äg. Fage- Fagered » , Högvadsån, reds prästgård. Utbyggt Fageredsån med såg B

75 i

•

7-5

0-95

0-22

0-05

1-3

8-5

0-52

0-12

Ooo

10-5

1-5

0-3 4

0l7

22 Bi

2-5

1-3

5-9

1-4

0-G7

0'34

0-79

0-09

3-3

0-70

0-38

0-19

0-73

0-3 7

0l8

2-o

0-59

0-29

4-5

2-4

0-5 5

0-28

2-i

0-47

0-23

ill 12

15 IG

17'5

4-o

2-o

13-9

2-7

17-5

4-o

8-0

14-9

2-9

17 5

4-o

2-o

13-9

2-7

17-5

4-o

2-o

14-4

2-8

17-5

4-o

2-o

14-9

17-5

4-o

2-o

17-5

4-o

17-5

7-5

3-7

1-8

6-5

2'9

6 400

3 900

2 000

2 500

14-9

2-9

2-o

15-5

4-o

2-o

15-5

3-o

8-5

4-o

2-o

15-5

•

17-5

4-o

2-o

15-5

3-o

17-5

8-5

17-5

4-o

2-o

15-5

3-o

4-5

17-5

4-o

2-o

15-5

1-8

Skärhultsfallen, äg. sågverks- Ullared Ätran, Högvadsån, äg. Catl Andersson, SkärKärneån hult, Fridhemsberg. Delvis utbyggda med såg

2-i

0-24

0l2

4-2

l/l

0-24

0-12

00G

7-o

1-6

0-8

0-4

6-8

1-6

0-78

0-89

5-5

0-41

0-09

0-05

0'02

0-15

0-03

Ooi

2 588

6'2

0-oi

0-005

2 571

6-2

14-5

2 558

6-i

4-5

2 534

13-5

6-i

2 501

13-5

6-0

2-5

0-95

0-22

o-u

O-os

0'5

0-84

0-19

0-io

0-05

Kärnebygds sågfall, äg. pa- Gunnarp , Högvadsån, tron Albin Andersson, KärKärneån nebygd, Gunnarpsstom. Utbyggt med såg och mindre el.-verk, se anl. nr 39 Hårsareds kvarnfall, äg. Hår- Fagered— , Högvadsån sareds kraft a.-b.. Frid- Ullared hemsberg. Fullt u t b y g g t med kvarn, såg och el. kraftstation, se anl. n r 35 , Lia sågfall, äg. Hallands läns Fagered landsting (Fagereds sanatorium, Lia). Utbyggt med såg och mindre el.-verk, se anl. nr 34 Lyssebäcks sågfall, äg. patron Fagered . » , Algot Johansson, Lyssetillflöde t. h. bäck, Lia. Utbyggt med såg och mindre el.-verk, se anl. nr 33 , Högvadsån, Höghults sågfall, äg. gross- Fagered handl. Carl Lindquist, Hörtillflöde t. v. by. Utbyggt med såg Ätrafors, äg. Yngeredsfors Okome — kraft a.-b., Mölndal. Del- Askome vis utbyggt med el. kraftstation, se anl. nr 54 Gällsåsfallet, äg. lantbr. Karl Okome , tillflöde t. h. Dahlberg, Gällsås, Okome. Utbyggt med mindre el.verk, se anl. nr 53 Yngeredsfors, äg. Yngereds- Okome— fors kraft a.-b., Mölndal. Askome Fullt utbyggt med el. kraftstation, se anl. nr 55 Boa fallsträcka mellan Ynge- Okome — redsfors och Bällforsen, div. Askome äg. 0 utbyggt Bällforsen, äg. staten hälften Gällared och div. äg. hälften. Delvis utbyggt med kvarn Skogsforsen, äg. staten 44 % Gällared och div. äg. resterande. Delvis utbyggt med k v a r n , tillflöde t. v. Eseredsfallet, äg. Esereds Gunnarp elektriska distributionsförening, Ätran. Fullt u t b y g g t med el. kraftstation, se anl. nr 40 Ågårds kvarnfall, ä g . lantbr. Gunnarp , » t. h. Frans Andersson, Ätran. Utbyggt med kvarn

113 12

17-5

4-o

2-o

14-9

2-9

17-5

4-o

2-o

14-9

3-8

17-5

4-o

2-o

15-5

3-o

17-5

4-o

2-o

15-5

8-o

17 5

14-9

2-9

17-5

4-o

2-o

14-9

20-8

5*17

2-25

14-6

2-4

5 400

17-5

2-o

13-9

20-8

5l7

2-25

14-6

2-4

4 200

20-8

5l7

2-25

14-6

3 400

20-8

5l7

2-25

14-e

20-8

5l7

2-25

14-e

17*6

4-o

2-o

15-5

17-5

4-o

2-o

15-5

1598 23

11-5

5-7

2-5

1-3

0-6

56 000 35 000 19 000

9 000

19 000

44 000 28 000 15 000

7 000

14 000

35 000 22 000 12 000

5 700

8 000

10 700

3 700

2 400

3 000

31000 19 000 10 400

5 000

6 800

7-5

8-8

2 400

0-5

0-3

6 800

114 1

90 Ätran

Skåpanäsfallen, Outbyggda

91 Suseån

Bobergs kvarnfall, äg. Bo- Skrea— bergs kraftförening, He- Eftra berg. Delvis u t b y g g t med el. kraftstation, se anl. nr 69

92 Berte kvarnfall, äg. Berte Slö in ge kvarn a.-b., Slöinge. Fullt u t b y g g t med kvarn och el kraftstation, se anl. nr 72 Lundby kvarnfall, äg. justi- Getinge — » , Mostorpsån tierådet E. Sundberg, Moss- Slöiiige torps gård, Getinge. Fullt u t b y g g t med kvarn och mindre el.-verk, se anl.nr95 Sembsmölla fall, äg. dir. Asige » , » Öländer Larsson, Getinge. Fullt utbyggt med el. kraftstation, se anl. nr 96 » , Mostorpsån, Knobesholms kvarnfall, äg. Asige tillflöde t. h. godsäg. Jonas Wsern, Knobesholm, Slöinge. Fullt utbyggt för mindre industri och med mindre el.-verk, se anl. nr 71 » , Mostorpsån Kärshults kvarnfall, äg. lant- Drängsered br. Albert Johansson, Kärshult, Ramnared pr Torup. Outbyggt » , tillflöde t. h. Fröllinge fall, äg. friherre R. Getinge Hermelin, Fröllinge, Getinge. Fullt utbyggt med mindre el.-verk, se anl. nr97 Steninge kvarnfall, äg. gods- Kvibille » äg. Hugo Tham, Susegården, Getinge. Fullt utbyggt med kvarn och el. kraftstation, so anl. nr 100 Kålarps kvarnfall, äg. kvarn- Slättåkra » äg. Otto Nilsson, Kålarp, Slättåkra. Utbyggt med kvarn Gräsås kvarnfall, äg. kvarn- Slättåkra » äg. J o h a n Johansson, Gräsås, Slättåkra. Utbyggt med kvarn, såg och mindre el.verk, se anl. nr 89 Lyngaån Lynga kvarnfall, äg. Lynga Harplinge elektricitetsverk, Gullbrandstorp. Fullt utbyggt med el. kraftstation, se anl. nr 99 Bäckamokvarnfall, äg. lantbr. Harplinge IvarRycén,Högsered, Gullbrandstorp. Utbyggt med kvarn

div.

ägare. Gunnarp vid läns gränsen

2 350

12-5

5-G

4-5

2-4

1-2

2-i

1-1

8-6

2-o

l-o

0-5

11 7

7-7

1-8

0-9

0-45

1-3

0-30

0-15

0'08

0-58

0-29

0-15

0-47

0-11

0-05

3-9

0-9

0-45

0-22

0-23

Oil

0-06

0-25

0-015

0-2G

0-13

0-56

0-13

Ooo

115 12

20-8

5-iv

2-25

14-6

2-4

3 400

35 000

22 000 12 000

5 700

8 000

17-5

4-o

2-o

13-9

2-7

17-5

4-o

2-o

13-9

2-7

17-5

14-4

17'5

2-o

14-4

17 5

4-o

2-o

13-9

2-7

17-5

4-o

2-o

14-9

2-9

8-5

17-5

4-0

13-9

2-7

17-5

4-o

2-o

13'9

17-5

2-o

2-7

2-5

1-3

17-5

4-o

14-4

2-8

2-5

1-8

0-6

4-o

2-o

12-6

2-44

7-5

3-8

17-5

4-o

2-o

12-8

2-48

2-4

1-2

0-6

116 . .

108 109

4 Möllegårdens kvarnfall, äg. Söndrum kvarnäg. C. P. L. Carlsson, Möllegård, Söndrum pr Halmstad. Utbyggt med kvarn Nissan Slottsmöllan, äg. Wallbergs Halmstads fabriks a.-b., Halmstad. stad— Fullt u t b y g g t för storindu- Snöstorp stri och mindre el-verk, se anl. nr 124 n Sperlingsholm, äg. godsäg. Övraby— Carl S. Kuyleustierna, Sper- Enslöv lingsholm. Fullt u t b y g g t med el. kraftstation, se anl. nr 103 , tillflöde t. v. E t t fall, äg. Skedala belys- Snöstorp ningsförening, Skedalahed. Fullt utbyggt med mindre el.-verk, se anl. nr 126 » , » t. v- Arlösafallet, Arlösa elektrici- Enslöv tetsverk, Sperlingsholm. Fullt utbyggt med mindre el.-verk, se anl. nr 117 Stens och Hjälparps strekar, Enslöv » div. ägare. Outbyggda Lilla Ettarps kvarnfall. äg. Enslöv » , Ettarpsån godsäg. E. Johansson, Lilla E t t a r p s gård, Sennan. Fullt u t b y g g t med kvarn och mindre el.-verk, se anl. nr 115 » , Sanneån ! Sennans kvarnfall, äg. bruks- Enslöv äg. J o h a n E. Andersson, Sennan. Fullt u t b y g g t med kvarn och mindre el.-verk, se anl. nr 113 Virshults fall, äg. Oskars- Enslöv ströms elektriska andelsförening, Oskarsström. Fullt utbyggt med el. kraftstation, se anh nr 92 Årnilts fall, äg. Årnilts elek- Enslöv » t » triska distributionsförening, Skavböke pr Sennan. Fullt u t b y g g t med el. kraftstation, se anl. nr 111 Hallsbo fall, äg. P. M. Nils- Enslöv » l » sons sterbhus, Skavböke pr Sennan. Fullt u t b y g g t med kvarn Karlstorps nedre fall, äg. Enslöv » . » kvarnäg. J. Johansson, Skavböke pr Sennan. Fullt u t b y g g t med kvarn och mindre el.-verk, se anl. nr 109 Söndrumsån

2-i

0-23

2 668

35-5

8-5

3-s 2 643

8-5

0-05

0l5

0-04

0-15

0-03

0-oi

2 613

8-5

710 O-oo

0-14

7-5

4-o

0-9

0-4 5

0-23

3-8

0-86

0-43

0-22

2'4

0l4

2-i

0-48

0-24

0l2

4-5

1-5

0'34

0-17

0-08

2-4

117 12

17-5

2-o

13i

14-i

6 600

4 300

2 900

14 i

4l5

2-37

3-2

9 000

5 900

3 900

2 000

17-5

4-o

14-8

8-6

1-8

17 5

4'0

2-0

14-4

2'8

2-5

1-2

0-6

14-i

4 15

2-37

15-9

3-2

16100 10 600 7100

3 000

17-5

4-o

2-o

14-6

2-84

8-5

4-s

2-i

17-5

4-o

2-o

14-9

2-9

12-5

17-5

4-o

2-o

14-9

9-5

17-5

4-o

2-o

14-9

2-9

4-5

17-5

4-o

2-o

14-9

2'9

17-5

4-o

2-o

14-9

2-9

118 Nissan, Sanneån

Karlstorps övre fall, äg. Karls- Enslöv torps elektricitetsverk, Skavböke pr Sennan. Fullt u t b y g g t med mindre el.verk, se anl. nr 108 Espereds strekar, äg. Oskars- Enslöv ström Sulphite Mills a.-b., Oskarsström. Fullt utbyggda med el. kraftstation, se anl. nr 94 Oskarsströms fall, äg. Skan- Slättåkradinaviska j u t e spinneri & Enslöv väveri a.-b., Oskarsström. Fullt u t b y g g t för storindustri och mindre el.-verk, se anl. nr 93 , tillflöde t. h. Draredsfallet, äg. Drareds Slättåkra elektriska distributionsförening, Johansfors. Fullt u t b y g g t med el. kraftstation, se anl. nr 91 Johansfors fall, äg. dir. E. Slättåkra Berger, Halmstad. Delvis u t b y g g t med el. kraftstation, se anl. nr 90 Nissaströms fall, äg. Nissa- Enslöv ströms a.-b., Johansfors. Fullt u t b y g g t för storindustri och med el. kraftstation, se anl. nr 110 Fröslida strekar, äg. staten Torup hälften, div. äg. hälften. Delvis utbyggda med el. kraftstation, se anl. n r 85 tillflöde t. v. Kalarps fall, äg. lantbr. B. Torup J. Bengtsson, Kalarp, Fröslida. Fullt u t b y g g t med mindre el.-verk, se anl. nr 84 » t. v. Bjärnalts sågfall, äg. Rävsbo Torup andelskraftförening, Bjärnalt, Torup. Fullt u t b y g g t med mindre el.-verk, se anl. nr 83 t. h. Bosgårdsfallet, äg. handl. C Torup H. Lindquist, Torup. Delvis u t b y g g t med kvarn och el. kraftstation, se anl. n r 7 8 Nybrofallen, div. äg. Delvis Torup u t b y g g d a med mindre el.verk för småindustri och distribution, se anl. nris 81 och 82 Kilaån Gustavsbergs fall, äg. fabri- Torup kör P . M. Skare, Torup. Delvis u t b y g g t för småindustri och med mindre el.-verk, se anl. nr 79

1-3

0-30

0-15

2 486

690 112

7'5 2 482

690 112

0-40

0-20

1-8

2 434

690 110

32-5

18-5

2 432

690 109

32-5

18-5

17-5 2 416

690 109

18-5

0-20

0-05

0-02

0-io

0-02

0-oi

1-5

0-34

0-17

690 106

31-5

5-8

2-9

2 354

6-4

119 12

17-5

4-o

2-o

14-9

2'9

14i

4'15

15-9

14 i

4'15

2-37

15-9

3'2

17 s

4-o

2-o

14-7

2-8G

14 I

4"15

2'37

15-y

73 1900

14-i

4-15

2-37

15-9

14i

2-37

15-9

73 4100

17-5

4-o

2-o

14-9

2-9

0-5

17-5

4-o

2-o ! 14-9

2-9

0-5

17-5

4-o

2-o

14-9

2-9

14-i

4-15

15*8

17-5

4-o

2-0

15o

6-5

7 700

3 400

19100 12 500 8 400

3 600

3 500

1-7

20 000 13 200

8 800

3 700

3 600

18 700 12 400

8 200

3 500

2 400

43 000 29 000 19 000

8 000

12-5

7 200

4 800

3 200

7-5

120 2

127 Nissan, Kilaån

4 Brännö fall, äg. A.-B. Brännö, Torup Kinnared. Fullt u t b y g g t med el. kraftstation, se anl. nr 77 » , » ,Väster-i Tovareds fall, äg. Tovareds Kinnared elektriska andelsförening, ån, tillflöde t. h. Kinnared. Fullt u t b y g g t med el.-verk, se anl. nr 76 » , Kilaån, Väster-! Kinnareds kvarn- och såg- Kinnared ån fall, äg. kvarnäg. F r a n s Möller och sågverksäg. H j . Arvidsson, Kinnared. Delvis utbyggda med kvarn, såg och mindre el.-verk, se anl. nris 74 och 75 » , » , Väster- Åhylte fall, äg. godsäg. B. Kinnared Lind au, Hälsingborg, inne- vid länsån hav, fabrikör V. L. Johans- gränsen son, Kinnared. Delvis utb y g g t för mindre industri och med mindre el.-verk, se anl. nr 73 » , » f ä s t e r - Damshults fall, äg. mjölnare Kinnared N. Carlsson, Damshult pr ån, tillflöde t. h. Kinnared. Utbyggt med kvarn och såg » , Kilaån, Väster- Lidhults sågfall, äg. såg- Drängsered verksäg. E. Arvidsson, Lidån, tillflöde t. h. hult, Drängsered pr Torup. U t b y g g t med såg Rydö fall, äg. Rydö bruks & Torup vid » fabriks a.-b., Rydöbruk. länsgränsen Fullt u t b y g g t med el. kraftstation för storindustri och med mindre distribution, se anl. nr 80 » , Sandsjöån, till- Mjälahults kvarnfall, äg. Torup lantbr. J o h a n Bengtsson, flöde t. v. Mjälahult, Torup. Utbyggt med kvarn och mindre el.-verk, se anl. nr 87 Kungsveka kvarnfall, äg. Torup vid » , Sandsjöån lantbr. Bengt Andersson, länsgränsen Kungs veka, Torup. Utbyggt med kvarn o. mindre el.-verk, se anl. nr 86 Snöstorps, Alelunds och Fyl- Snöstorp Fy lie ån linge tre kvarn fall, div. äg. Utbyggda med kvarnar och mindre el.-verk, se anl. nris 129 och 130 » , tillflöde t. v. Landala kvarnfall, äg. riks- Snös torp dagsman B. Jönsson, Upplanda gård, Röinge, Halmstad. Fullt u t b y g g t med kvarn och el. kraftstation, se anl. nr 127

2-8

1-4

0-Gi

0l4

0-07

0'04

3-3

0-8

2-5

1-6

0-8

0-5i

0-12

0-06

0-03

2-5

0-36

0-04

0-02

24-5

5-8

0-71

0l6

0-71

OlG

0-08

4-0

2-0

14-3

0-50

0-06

121 |

16 1

17-5

4-o

2-o

15-o

110 ,

17-5 :

4-o

2'0

15o

2-9 2

17-5

4-o

2-o

15-2

2-96

200 IT.

4-o

2-o

15-2

2-96

0-5

2 200

800 j

1 j

4-o

2-o

15o

1-5

17-5

4-o

2-o

15- ö

2-92

1-5

0-7

0-4

14-i

4l5

2-37

15-9

4 300

45 000 30 000 20000

8 400

9 000

17-5

4-o

2-o

14-9

2-9

2-5

1-25

17-5

4-o

2-o

14-9

2-9

2'5

1-2

0-6

17-5

4-o

2-0

14 8

2-88

2 000

17-5

4-o

2-o

14 7

2-8 6

2 450 ' 1030

122 1

7 II

138 Fylleån

Skedalafallen, äg. Skedala Snöstorp kraftförening, Halmstad Outbyggda

18-8

3'7

1-9

0-9

Marbäcksfallen, äg. Marbäcks Snöstorp fabriks a.-b., Marbäck. Utb y g g d a för storindustri och med mindre el.-verk, se anl. nr 125

3'7

1-9

0-86

0'20

0-io

0-05

0-20

0-02 ! o-oi i

3-5

3-o

1-5

0-7

2-6

0-6

0-15

1-2

0-28

0l4

0-26

0l3

0-06

0-86

0-20

0-io

0-05

5-2

1-2

0-6

0-3

1-12

0-56

0-28

725 O'lo

0-02

0-oi

0-005

, tillflöde t, h.

Nortorps fall, äg. lantbr. Enslöv Adolf Jönsson, Hertered, Åled. Utbyggt med mindre el.-verk, se anl. n r 116 » , » t. h. Oknalts fall, äg. Oknalts Enslöv elektriska distributionsförening, lantbr. Aron Nilsson, Skavböke pr Sennan. U t b y g g t med mindre el.Verk, se anl. n r 112 Bobergs kvarnfall, äg. L. P. Bredared » Stålgrens sterbhus, Simlångsdalen. Delvis u t b y g g t med kvarn » , tillflöde t. v. till Danska fallen, äg. Bredareds- Bredared Simlången ortens elektriska andelsförening, Simlångsdalen. Outbyggda Högalts kvarnfall, äg. lantbr. Bredared » , Skallån Sven Bengtsson, Högalt pr Ryaberg. U t b y g g t med kvarn och mindre el.-verk, se anl. nr 121 Skavsjö fall, äg. grosshandl. Bredared » , » J a n n e Jönsson, Halmstad. Fullt u t b y g g t med el. kraftstation, se anl. n r 122 Skiftebo kvarnfall, äg. lantbr. Bredared » , » L. Johansson, Ryaberg. Utbyggt med kvarn och mindre el.-verk, se anl. nr 118 Fröböke kvarnfall, äg. kvarn- Bredared » äg. Algot Johansson, Fröböke,Bygget. U t b y g g t med kvarn och mindre el.-verk, se anl. nr 120 Byggets sågfall, Bygget, äg. Bredared » A.-B. Diorit, Malmö. Utb y g g t för småindustri och med mindre el.-verk, se anl. n r 119 » , källflöde från Frillabäcks fall, äg. Frilla- Torup vid Frilien! bäcks elektricitetsförening, länsgränsen lantbr. N. Karlsson, Ynnabo pr Torup. Utbyggt med mindre el.verk, se anl. n r 88

123 12

17-5

4-o

2-o

14-8

2-88

17 5

4-o

2-o

2-88

17-5

4-o

2-o

14 9

2-9

17-5

4-o

2-o

14-9

17-5

4-o

2-o

14-8

17-5

4-o

2-o

17-

4-o

17-6

5 850

4-5

3 450

2 100

1-1

0-6

0-3

2-88

14-9

2-9

17-5

2-0

14-9

2-9

4-o

2-o

14 9

2-9

6-5

17-5

4-o

2-o

14-9

2-9

17-5

4-0

2-o

14-7

2-86

17-5

4-o

2-o

14-7

2'86

17-5

4-o

2-o

14-9

2-9

0-7

4-5

2-2

0-3

0-15

1-4

124 1

150 Stjärnarpsån

Stjärnarps sågfall, äg. fri- Eldsberga— herre D. A. Stierncrona, Tönnersjö Eldsberga. Fullt u t b y g g t med mindre el.-verk, se anl. n r 133

0-78

0-09

0-05

151 Genevadsån

Tönnersa kvarnfall, äg. lantbr. Eldsberga J o h a n E. Larsson, Eldsberga. U t b y g g t med kvarn och mindre el.-verk, se anl. nr 134

1-2

0-G

»Bölarpsån Wessinge kvarnfall, äg. Veinge kvarnäg. J a n n e Hellsten, Veinge. Utbyggt med kvarn

2-2

0-25

0l8

1-3

0-29

0-6

0-25

0-55

0-27

0-14

2-o

0-22

Oil

0-93

0*81

Oil

0-05

2-4

7-o

1-6

0-4

6-5

7-o

1-6

0-4

7-o

1-6

0-4

6-1

1-4

0-7

0-35

Bölarps kvarnfall, äg. lantbr. Veinge G. Johansson, Bölarp, Veinge. U t b y g g t med kvarn och mindre el.-verk, se anl. nr 135

, Göstorps- Öringe kvarnfall, äg. kvarnäg. Veinge ån L. Persson, Genevad, utb y g g t med kvarn a Lindome kvarnfall och Stjärn- Tönnersjö 155 arpsbrukets fall, äg. Bröderna E. & A. Kull, Alslövs säteri, Eldsberga, och godsäg. E r n s t Nilsson, Bruket, Eldsberga. Utbyggda med mindre el.-verk, se anl. nris 131 och 132 Edenberga kvarnfall, Bytorp Ränneslöv 156 Lagan, Smedjeån, pr Laholm. Utbyggt med Edenbergaån kvarn Staffanstorps kvarnfall, äg. Ränneslöv 157 » , Smedjeån, Staffanstorps elektriska Edenbergaån kraftförening, Bytorp pr Laholm. Utbyggt med mindre el.-verk, se anl. nr 146 Ränneslövs kvarnfall, äg. Ränneslöv 158 » , Smedjeån kvarnäg. A. Ivarssons sterbhus, Ränneslöv pr Vallberga. U t b y g g t med kvarn och mindre el.-verk, se anl. nr 148 Väretorps kvarnfall, äg. Rän- Ränneslöv 159 » , » neslövs kraft- & kvarnförening, Ränneslöv pr Vallberga. Utbyggt med el. kraftstation, se anl. nr 147 a , » Gränshus kvarnfall, Våxtorp Våxtorp 160 pr Vallberga. Utbyggt med kvarn Hårsabäcks kvarnfall, Våx- Våxtorp 161 » , » torp pr Vallberga. Utbyggt med k v a r n 154

125 19

17-5

4-0

2 o ! 14-4

6*5

3'3

1-7

27 ;

17a

4*o

2-o

14-8

2-88

17-5

l-o

14-8

2-88

5-6

2-8

17-5

4-o

2-o

14-8

2-88

; i7-5

4-0

14-9

2-9

5-6

17-5

4-o

2-o

14-9

2-9

17-5

4-o

2-o

14*4

2-8

2-5

17-5

4-o

2-o

5-5

2-8

1-4

17-5

4-o

2-o

14o

2 72

7-5

17-5

2-o

14o

17-5

4-o

2-o

14 o

17-5

4-o

2-0

13-9

2-7

7-5

126 1

2 Lagan, Smedjeån

174 H

4 Oxhults kvarnfall, äg. kvarn- Hishult äg. J. P. Svensson, Oxhult, Hishult pr Laholm. Utb y g g t med kvarn Ågårds kvarnfall, äg. kvarn- Hishult , » äg. Anton Bengtsson,Ågård, Hishult pr Laholm. Utb y g g t med kvarn och såg Kornhults fall, äg. kvarnäg. Hishult J o h a n H. Svensson, Kornhult, Hishult pr Laholm. Utbyggt med kvarn och såg Laholmsfallen, äg. staten, arr. Laholm Laholms stad. Delvis utbyggda med el. kraftstation, se anl. nr 144 Bonnarps kvarnfall,äg.staten, Laholm , Bonnarpsån arr. Gottfrid Andersson. Utbyggt med kvarn och mindre el.-verk, se anl. nr 142 Karseforsen, äg. staten. Out- Laholms byggt landskommun-Ysby Hjörneredsforsarna eller Laholms Skogabyfallen, äg. Syd- landskomsvenska Kraft a.-b., Malmö. m u n - Y s b y Under u t b y g g n a d med el. kraftstation, se anl. nr 153 , Hjörneredsån Hults kvarnfall, äg. lantbr. Knäred J o h a n Isaksson, Uddabygget, Knäred. Utbyggt med mindre el.-verk,se anl. nr 159 )> Kåphults kvarnfall, äg. lantbr. Knäred Isak Karlsson, Västra Kåphult pr Knäred. Utbyggt med kvarn och mindre el.verk, se anl. nr 160 , Krokan Prästgårdsfallet, äg. Knäreds Knäred kyrka, Knäred. Utbyggt med kvarn » Vegefors fall, äg. snickare Knäred Elix Pettersson, Vegefors pr Knäred. Utbyggt med såg och mindre el.-verk, se anl. nr 155 , » , tillflöde Ebbareds kvarnfall, äg. kvarn- Veinge t.h. äg. H j . Hansson, Ebbared, Mestocka p r Veiuge. Utb y g g t med kvarn , » Ekernahults fall, äg. Ekerna- Knäred hults by pr Knäred. Outbyggt Porsabyggets fall, äg. handl. Veinge— » Bertil Svensson, Porsa- Knäred bygget, Mästocka pr Veinge. Outbyggt

1-7

5-8

1-3

0'6G

0-33

4-6

1-05

0-52

0-26

3-6

0-83

0-41

0-21

76-5

19-5

2 i

0-48

0-24

0l2

6 047

75-5

43-5

19-5

135 6 037

75-5

43-5

19-5

0-38

0-19

0-09

0-58

0l3

0-07

13-9

1-6

0-8

11 7

1-3

0-7

0-16

5'5

8-5

1-9

0-5

7-9

1-8

0-9

0-45

6-5

127 12

17-5

4-o

2-o

13-9

2-7

17-5

4-o

2-o

13-9

2-7

17-5

4-o

2-o

13-8

11-4

17-5

4-o

11-4

7-5

3-8

2-68

13-4

67 3 650

34 000 25 000 17 000

16 000

2-o

14-7

2-8G

2-03

13-4

3-2

67 13 400

7 700 3 400

125 000 93 000 62 000

30 000

72 000

11-4

2-03

13-4

67 7 500

4 300 1900

70 000 52 000 35 000

16 700

44 000

17-5

4-o

2-0

14-2

2-76

5-5

2-8

17 5

2-0

14-2

2-76

1-5

0-7

4-o

2-0

14-7

2-86

17-5

2-o

14-7

2-86

17-5

4-o

14-9

2-9

2-4

1-2

17-5

4-o

14-7

2-86

17-5

4-o

2-o

14 7

2-86

128 2

176 I 177

181 182 183

4 Knäreds nedre fall, äg. Syd- Knäred svenska Kraft a.-b., Malmö Fullt u t b y g g t med el. kraft station, se anl. n r 152 Brånalts kvarnfall, äg. Brå- Knäred » , Parkån nalts och Trälshults elektriska andelsförening, Knäred. U t b y g g t med mindre el. kraftstation, se anl. nr 156 Knäreds övre fall, äg. Syd- Knäred » svenska Kraft a.-b., Malmö. Fullt u t b y g g t med el. kraftstation, se anl. n r 151 Bassalts fall, äg. Sydsvenska Knäred » Kraft a.-b., Malmö. Fullt u t b y g g t med el. kraftsta tion, se anl. nr 150 Majenfors fall, äg. Sydsvenska Knäred vid » Kraft a.-b., Malmö. Fullt länsgränsen u t b y g g t med el. kraftstation, se anl. nr 149 Gropemöllans fall, äg. Grope- Ö. Kar up Stensån möllans kvarnförening, Båstad. Utbyggt med kvarn , tillflöde t. v. Östra K a r u p s kvarnfall, div. 0 . K a r u p äg. Delvis u t b y g g d a med kvarnar » , » t. v. Hasslövs kvarnfall, äg. kvarn- Hasslöv äg. J a n n e Nilsson, Hallandsås pr Skottorp. Utbyggt med kvarn och mindre el.-verk, se anl. nr 162 Stackarps kvarnfall. Utbyggt Våxtorp med kvarn

Lagan

Summa

—

9-2

5 647

70-5

40r.

18o

2-5

0-54

0-27

5 541

69-5

40-o

17-5

5 535

69 o

40-o

17-5

5 485

39-5

17-5

2-6

11-5

2-6

1-3

0-65

0-28

0-03

0'015

0*1

002 Ooi

0'005

3-5

0-80

0-40

0-20

—

4-7

129 12

11-4

13-4

3-2

67 4 800

17-5

14-2

2-76

11'4

3-9

2-03

13-4

11-4

3-9

2-03

11-4

3-9

17-5

2 800

3-2

67 5100

2 900

13-4

8*8

67 5100

2-03

13 4

3-2

67 5 000

4-o

2-o

13-9

2-7

12-5

17-5

4-0

2-o

13-9

2-7

3-5

17-5

4-0

13-9

2-7

0-4

0-2

17-5

4-o

2-o

13-9

—

1598 23

1 17

45 000 33 000 22 000

10 700

25 000

48 000 35 000 24 000

27 000

2 900

1 300

48 000 35 000 24 000

30 000

2 900

47 000 35 000 23 000

25 000

0-7

94 652-150 586-322 407-2 947 528 644 231408 472-6 192 146-6

363 991

TECKEMFORKLARINä

KARTA över vattenkrafterna i

—•

Qräns för vattendrags totala nederbörd s om rode.

—

Öräns för tillflödes nederbördsområde . större

vattenkraft.

mindre

vattenkraft.

De vid vattenkrafterna utsatts numren hänvisa till ufredninqens teSellverk ever länets vattenkrafter.

Hallands lön jämte

Vattenkraft , tillhörande staten. Vattenkraft, tillhörande Yngeredsfors kraft a.b.

grafisk framställning-

Vattenkraft,

tillhörande Sydsvenska Kraft a.b.

Vattenkraft,

tillhörande diverse felloqare*

SKALA rÖQ

CrttRQITlLLQÅMGAD^A,

energitillg-ångarna i de större vattendrag-en efter r a t i o n e l l

1 kvmm m 100 0 0 0 kilowattimmar.

s j ö - Och p r o f i l r e g l e r i n g - .

RÖNNtÄ rtEDtaeÖUO&OfARADC.

Enerqitillqanqarna, d.v.s. de praktiskt utnyttjningsbara energimängderna hava erhållits un tabellverket över länels vattenkrafter, uH vilket tabellverks näst sista kolumn dessa en ert)i mängder hava angivita för varje särskild vattenkraft. Å Kardan utvisas enerqiHIlqöfigarna i Klump, hopsummerade fer skilda vattendragssrräckor, urom rionayn KB de särskilda vattenkrafternas fördelning 5 desso sträckor. U t i ener-gi tillgångarna hava icke inberäknats e x t r a en-srqimångder, -som kunna utvinnas u r vattenkranarna genom kombination meo* i Ä r m e k r a f * i eller annan neservkraPtkallo. STATENS REPRODUKTION SÄMST ALT

BETECKNINGAR:

1 kvkm åker elektrifierat område

KARTA

OVER

DE ELEKTRIFIERADE OMRÅDENAS UT STRÄCKNING OCH ÅKERAREALENS FÖR DELNING INOM HALLANDS L" UPPRÄTTAD ÅR 1922 AV

SÖDRA SVERIGES ÅNGPANNEFÖRENING 1

KUNGL.

S A M R Å D

MED

ELEKTRIFIERINGSKOMMITTÉN

MED FIL.DR. j . AN RICKS • KARTA ÖVER SVERIGES ÅKERAREAL- SÅSOM UNDERLAG

SKALA 1:1000000 10

••••.i.,ii||||l||i||:|M,i.mt..i.|l..ii;,.litiiiiiiiiiiiniiiii|liii:ii.ilii,

70 k m . l

131 Bilaga

Statistiska

uppgifter

rörande samhällen, socknar och landskommuner i Hallands län.

Allmänna upplysningar. I följande tabell över statistiska uppgifter för Hallands län redovisas för alla i länet belägna städer, municipalsamhällen, socknar och landskommuner, varvid varje sådant område upptagits för sig. Områdena införas i ren lokalföljd, å kartan från nordväst till sydost. 1 denna följd ordnas först häraderna och därefter inom varje härad dess samhällen, socknar m. m. Socknar, som ligga inom mer än ett härad eller delvis inom a n n a t län, upptagas i sin helhet under det härad, där huvudsakliga delen är belägen. Municipalsamhälle, som ligger inom flera socknar, uppdelas ej heller på dessa, utan införes blott en gång, varvid samtliga uppgifter avse samhället i dess helhet. Uppgifterna för tabellens ifyllande erhållas från olika statistiska arbeten. Till grund för beräkningarna angående energiförbrukning ligger »Kungl. Elektrifieringskommitténs meddelande 5. Utredning beträffande en generell metod för beräkning av energioch effektbehov vid landsbygdselektrifiering». Dessutom påpekas följande beträffande de skilda kolumnernas ifyllande: Kol. 1. Varje område erhåller ett löpande nummer, med tillhjälp av vilket området kan återfinnas å kartan över länets framtida energibehov. Kol. 2. Uppgifter om länets uppdelning i härader, socknar m. m. hämtas ur »Årsbok för Sveriges kommuner, 1921» s a m t u r »Sveriges officiella statistik. Folkmängden och dess förändringar. Folkmängden inom administrativa områden den 31 dec. 1921.» Kol. 3. Folkmängdsuppgifterna erhållas ur ovan n ä m n d a arbete »Sveriges officiella statistik». För sådana socknar, inom vilka municipalsamhällen ligga, hava dessa samhällens invånaretal fråndragits, så att uppgifter om folkmängden för detta slag av socknar avser blott landsbygdsdelen av socknen. Kol. 4, 5 och 6. För socknarna erhållas uppgifterna ur ovan n ä m n d a arbete »Årsbok för Sveriges kommuner», tabell VIII, varvid iakttages, att arealerna för de socknar, inom vilka municipalsamhällen äro belägna, minskas med dessa samhällens arealer, varom uppgift hämtas ur årsbokens tabell X. Härvid göres den approximationen, att samhällenas areal antages vara helt ouppodlad. — För länets städer erhållas mot-

132 svarande uppgifter ur dels årsbokens tabell VII, dels arbetet »Arealinventeringen av den 20 juni 1917 av Folkhushållningskommissionen», tabell I. Xol. 7—13. Uppgifterna erhållas ur »Arealinventeringen», tabell 2, delvis genom addering av där införda tal. Kol. 14—16. Uppgifterna erhållas ur årsboken. Härvid noteras, att uppgifterna för sådana socknar, i vilka municipalsamhällen äro belägna, skola reduceras med tillhjälp av uppgifterna i årsbokens tabell IX, varvid den approximationen kan göras, att så stor del som möjligt av taxeringsvärdet å jordbruksfastighet föres på landsbygdsdelen av socknen. För städerna erhållas uppgifterna till kol. 16 från årsbokens tabell IV. Kol. 17 = kol. 3 X 100 : kol. 5. Kol. 18 = kol. 3 : kol. 4. Kol. 19 = kol. 4 X 100 : kol. 5. Kol. 20 = kol. 4 : kol. 13. Kol. 21 — kol. 14 X 1 000 : kol. 4. Kol. 22 = kol. 16 X 1 000 : kol. 3. Kol. 23. Uppgiften skall avse det energibehov, som föreligger, när invånarna inom området allmänt begagna sig av elektrisk energi för belysning och hantverksmotordrift och när områdets hela åkerareal elektrifierats i sådan utsträckning, a t t elektrisk energi å denna areal överallt användes även för tröskning och andra hittills brukliga ändamål. Härvid förutsattes emellertid blott en sådan specifik energiförbrukning per invånare och per hektar åker, som man med stöd av praktiska resultat från liknande, helt elektrifierade trakter för närvarande anser normal ( = normal specifik totalförbrukning). Dessa beräkningar hava utförts enligt anvisningarna i Kungl. Elektrifieringskommitténs ovan nämnda utredning angående energi- och effektbehov vid landsbygdselektrifiering. För sådana områden, som bestå av ren landsbygd med genomgående små brukningsdelar, sker beräkningen således enligt formeln Kol. 23 = (20 X kol. 3 + 20 X kol. 4 ) : 1 000. För städer och stadsliknande samhällen erhåller motsvarande formel följande utseende: Kol. 23 — (40 X kol. 3 + 20 X kol. 4 ) : 1 000. För landsbygd med större brukningsdelar eller med utpräglad samhällsbildning hava medelvärden mellan dessa två formlers resultat tagits. De erhållna resultaten hava genomgående avrundats uppåt eller nedåt, beroende på resp. områdes relativa större eller mindre värde ur elektrifieringssynpunkt. Kol. 24. Uppgiften skall avse energibehovet hos inom området befintlig mindre industri i dennas nuvarande omfattning. Härvid förutsattes att all sådan mindre industri, som enligt erfarenhet med större fördel begagnar sig av elektrisk kraft än värmekraft och vindkraft, elektrifieras. Även sådana mindre industrier, som nu begagna sig av direkt vattenkraft, såsom vattenkvarnar, vattensågverk o. d., hava medtagits. Uppgifter om förekomsten av mindre industrier samt om slag och effektbehov hava erhållits från de tabeller, som av landsfiskalerna insänts till Kungl. Elektrifieringskommittén, och från de sammanställningar, som Kungl. Elektrifieringskommitténs tekniska byrå gjort på grundval av Kommerskollegii icke publicerade tabeller över industriella anläggningar. Samtliga dessa uppgifter hava emellertid kontrollerats genom förfrågningar i de olika områdena hos personer, förtrogna med de lokala förhållandena. Energibehovet beräknas för varje småindustri för sig på grundval av slag och effektbehov med tillhjälp av de uppgifter, som lämnas i Kungl. Elektrifieringskommitténs utredning om landsbygdens energibehov.

133 För väl elektrifierade samhällen behöva dock icke detaljberäkningar för denna grupp av förbrukare utföras. I stället kan ett u p p m ä t t värde å energiförbrukningen, lämpligt korrigerat, direkt användas. Kol. 25. Såsom storindustri räknas all industri, som är av mera speciell karaktär och vars effektbehov är så pass betydande, att industrien vid elektrifiering bör förses med kraft direkt från en huvudlinje eller en huvudcentral. I allmänhet räknas därför till storindustri industrier med större effektbehov än 75 å 100 kW eller större anslutningsvärde än 100 a 150 kW. För samtliga storindustrier böra specialberäkningar utföras, såvida icke industrien varit fullständigt elektrifierad, i vilket fall givetvis ett uppmätt, normalt värde å energiförbrukningen kan begagnas. Kol. 26 — kol. 23 + kol. 24 + kol. 25. För redan elektrifierade områden tillses, att det erhållna resultatet står i rätt proportion till konstaterade energiförbrukning. Kol. 27. Här införas de delbelopp av energibehoven i kol. 24 och 25, vilka för närvarande tillgodoses genom vattenkraft och direkt mekanisk överföring. Kol. 28. Uppgiften skall avse det framtida energibehov, som sannolikt kommer att föreligga, sedan icke blott alla invånare och hela åkerarealen anslutit sig till distributionsföretaget, u t a n även elektriciteten erhållit fler användningssätt inom hushåll, hantverk och lantbruk än nu är fallet. Beräkningarna hava utförts i analogi med beräkningarna i kol. 23 och således enligt anvisningarna i Kungl. Elektrifleringskommitténs utredning angående dessa förhållanden. För landsbygdsområden med genomgående små brukningsdelar utan nämnvärd samhällsbildning sker beräkningen således enligt formeln Kol. 28 = (40 X kol. 3 + 50 X kol. 4) : 1 000. samt för städer och stadsliknande samhällen enligt formeln Kol. 28 = (60 X kol. 3 + 50 X kol. 4 ) : 1 000. För områden av karaktär, liggande mellan dessa två gränsslag, användas medelvärden. De erhållna resultaten avrundas på samma sätt som resultaten i kol. 23. Kol. 29 och 30. Uppgifterna skola avse det sannolika energibehovet c:a 15 år fram i tiden hos all industri inom områdena, bestående dels av nuvarande industrier, som elektrifierats och utvecklats, dels av nya industrier, som uppstå och bliva avnämare av elektrisk energi. I beräkningarna medtagas således alla industrier inom områdena, även industrier som n u a n v ä n d a vattenkraft och direkt mekanisk kraftöverföring. Undantag har gjorts dels för sådana industrier, vilka på grund av sitt behov av värmeånga (sockerfabriker, mejerier o. d.) fortfarande komma att själva alstra största delen av sitt energibehov, dels för sådana småindustrier, vilkas energibehov för närvarande tillgodoses övervägande med vind- eller vattenkraft, angående vilka det antages, att blott en viss del kommer att elektrifieras. Vid beräkningarna angående dessa framtida energibehov, vilka givetvis bliva i viss mån approximativa, bör därjämte hänsyn tagas till områdenas natur, kommunikationsförhållanden, tillgången på råvara samt till invånarnas företagsamhet. I allmänhet torde energibehov i kol. 29 och 30 bliva 1*5 å 3 gånger större än motsvarande energibehov i kol. 24 och 25. För städer och större samhällen har det framtida energibehovet i varje särskilt fall uppskattats på grundval av den utveckling, energibehovet hittills haft, och med hänsyn till de förhållanden, som kunna påverka detsamma i framtiden. Kol. 31 =s kol. 28 + kol. 29 + k o l 30.

134 Statistiska uppgifter rörande samhällen, Antal brukningsdelar

Taxeringsvärde å bevillningsskyldig fast egendom

Arealuppgifter med en odlad areal i hektar av Områdets

Härad samt samhälle, socken eller landskommun

Antal invånare Odlad areal

Landareal

Total Över Över Över Över areal 50 10 20 (land Högst 3 3 t. o.m t.o.m t.o.m. t. och 20 10 50 100 vatten)

hektar

st.

Totalt Över 100

Jordbruksfastighet

Annan fastighet

Tusental kro-

st. 13

15 Fjäre härad. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15

Lindome s:n Släp s:n Älvsåker s:n Valida s:n Onsala s:n Kungsbacka stad Tölö s:n H a n h a l s s-.n Fjärås s:n Ölmevalla s:n .... Gällinge s:n Förlanda s:n Landa s:n Idala s:n Frillesås s:n

16 17 18 19 20

Stråvalla s:n Värö s-.n Yeddige s:n As s:n Sällstorp s:n

21 Torpa s:n Lindberg s:n Valinge s:n Stamnared s:n ... Skällinge s:n ..... Nösslinge s:n .... Varberg stad ....

2 815 1502 1083 1471 1749 1368 1436 686 3 049 1099 590 777 522 327 991

1482 7 515 7 839 746 4 187 4 201 999 4 565 4 720 1659 5 255 5 255 1620 5 055 5 055 152 32 152 1832 6 998 7 236 1926 1020 1949 3 659 12 348 14 452 3 273 3 310 1097 3191 955 3 310 4 807 5 302 660 1760 641 1768 2 392 2 570 419 4 403 4 553 1279

207 101 85 80 97 21 47 28 181 84 18 57 28 17 64

158 70 54 115 71 2 57 29 145 62 27 90 42 30 50

23 11 27 39 37 1 61 29 95 24 46 6 12 15 46

1 2 5 5 12 — 12 10 15 3 4 — 3 — 8

389 184 171 241 218 24 179 98 441 176 95 153 86 62 168

309 2 580 1755 1180 398

490 2 726 2 230 1491 531

1877 6 440 7 644 3 653 2 343

1877 6 467 8119 3 699 2 377

11 197 80 73 3

24 148 72 44 31

18 69 71 44 19

3 23 20 11 1

56 438 246 174 54

501 1782 785 374 707 318 7 891

628 2 438 1494 440 971 252 730

1631 4 420 2 850 1105 5 407 3 434 1149

1631 4 452 2 964 1109 5 786 3 845 1158

19 53 26 17 41 25 212

27 54 47 15 36 1 5

4 22 22 2 1 — 5

76 221 129 62 132 63 245

2 918 914 1785 4 250 1340 177 2 025 129 1834 521 8 )48 3) 2 709 2 836 173 1343 56 5120 607 1361 89

902 640 744 466 1226

28 13 15 23 68

Viske härad.

....

511 2 991 3 085 1975

16 178 322 156 16

Himle härad.

24 25 26 27

908 3 303 1611

472 1027

240 3

98 261 21 21 48 5

)949 3) 15 686

socknar och landskommuner i Hallands län. Beskattningsbar inkomst,

Specifika uppgifter för området Antal invånare

vara kommunalutskylder utdebiteras

nor 16

Energibehov hänfört till uppmätning hos konsumenterna

TaxeNuvärde vid allm. elektrifier. en . hittills Framtida värdo vid intensiv och Beskattringsnormal anslutnings- o. förbrukn ngsgrad komplett elektrifiering ningsbar värde å inkomst, bevillHäri vara OmGenom- ningsHusingår HuskomOdrå snittlig skyldig håll, håll, småo. munallingsdets gårdsjordstorin- hant- Mindre Storutskylder hant- Mindre Storgrad storlek bruksverk ininTotalt dustri inverk inTotalt nr utfastighet, och dustri dustri för dir. och dustri dustri dcbiteras, pr lantvatten- lanthektar pr bruk kraft bruk odlad jord invånare med

per kvkm land

per hektar odlad jord

st.

hektar

kronor

mega Wh

1970 2 390 1340 1256 1254 3 ) 1 500 1550 1330 1400 1240 940 970 1160 1110 960

482 754 241 189 386 1530 257 286 257 160 164 95 178 150 152

100 l) 100 50 40 50 80 70 30 80 30 60 240 70 50 40 20 140 150 50 20 30 50 30 30 30 10 15 30 30 30

200 100 100 150 170 100 160 90 300 100 60 50 60 30 100

250 1000 1450 1 100 — 200 2 100 — 200 3 70 — 220 4 80 — 250 5 400 300 800 6 60 220 7 30 — 120 8 300 — 600 9 40 — 140 10 50 — 110 11 30 80 12 — 20 80 13 — 30 60 14 — 40 — 140 15

1040 1100 1380 1320 1530

136 173 225 240 136

20 130 100 60 20

40 280 210 130 35

20 100 240 80 25

1450 1350 11-6 1000 7-i 1070 7-4 1060 4-o 3 950 o-o ) t 300

193 251 200 136 167 82

30 100 50 15 40 10 300

60 220 100 25 80 20 600

60 120 21 150 — 370 22 30 — 130 23 25 50 24 — 100 — 180 25 20 40 26 — 800 1300 2 700 27

1357 1132 261 274 678 2 091 369 196 785 176 97 74 93 49 151

37 36 24 28 35 21 36 25 34 18 16 30 14 23

0-6 1-2 0-8 0-8

26 53 30 34 30 14 36 18 29

42 446 395 283 54

16 40 23 32 17

0-6 0-9 OS 0-8 0-7

26 42 29 41 23

97 448 157 51 118 26 10 273

31 40 28 34 13 9

OS 07 OS 0-9 0-7 1-3

39 55 52 40 18 7

—

—i

—

1-9

2-o

l-i 0-9 1-1

—

0-8 07 OS

l-o 0s

20 18 22 32 32

—

3-8 4-1 5-8 69 7-4 1-3 10-2 10-4 8-3 6-2

lOo 4-3 7-5 6-8 7-6

88 6-2

9*i 8-G 98

8-3

ll-o

isoo!

)700

— — — — — — — — — — — — — —

900 90 130 100 110 300 120 60 290 70 80 60 40 45 80

15 40 150 40 10

— — — —

35 170 250 100 30

20 60 20 15 60 10 500

50 160 70 30 100 20 700 1500

— — — — —

50 30 40

— — —

40 20 80

—

40 30

—

20 20

—

— —

20 10

—

40 10

—

— —

)200

—

60 16 380 17 450 18 410 19 60 20

136 1

28 29 30 31 32 33 34

Träslöv s:n Gödestad s:n Eolfstorp s:n Hunnestad s n Grimeton s:n Spannarp s:n Tvååker s:n

35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50

Källsjö s:n . Fagerred s:n Ullared s:n Svartrå s:n Gällared s:n Gunnarp s:n Dagsås s:n Sibbarp s:n Köinge s:n Okome s:n ..

2003 311 1108 641 959 801 2709

2 432 719 1606 1200 1453 1321 4 065

2 898 877 5 448 1572 3 676 1955 5 248

2 898 877 5 645 1572 3 864 1964 5 248

51 4 24 17 40 15 102

67 3 66 39 40 47 122

49 20 42 27 20 36 77

386 789 745 424 911 1451 457 1036 575 1 127 2416 2840 1469 763 1697 5092

292 513 505 616 602 895 577 1819 927 1399 3 774 3 501 3 334 1214 3150 377

2 404 2 573 7 206 7 394 5 089 5 272 3 491 3 605 8165 8 535 9 236 10 607 3 064 3 452 4 754 4 987 2 568 2 659 5 958 6127 4 500 4 500 4 294 4 331 5 484 5 548 1479 1502 3 802 3 843 687 705

29 50 43 20 73 86 34 45 20 30 57 75 42 17 45 83

37 66 45 33 76 94 19 53 31 69 136 148 61 16 70 34

2 4 12 18 5 10 4 44 22 33 79 43 70 17 54 2

362 651 1204 1005 544 1389 1616 837 1146 1351

663 477 2163 700 807 2 313 2 768 1481 2166 1367

3 047 7 666 5 672 10 974 6 504 3 460 3 806 6 812 4100 1950

3161 8114 5 969 11340 6 769 3 510 3 843 6 917 4100 1950

14 39 21 96 22 38 29 27 42 19

20 72 49 101 63 49 53 54 34 24

7 1 45 3 3 29 45 24 24 31

644 2892 1684 2 301 461 1479 669 3041 894 749 443 715 1793

315 1533 1427

2 797 2 803 21235 22 245 12 823 12 969 363 363 1410 1410 4 087 4110 1956 1956 6170 6170 3 951 3 951 2 542 2 542 1156 1174 2 414 2 414 3 691 3 691

54 160 89

42 190 125

14 20

1 5 8

18 20 10 43 32 33 5 21 56

12 29 20 65 40 48 16 20 37

15 23 23 57 27 23 17 10 41

10 14 13 54 11 4 4 4 15

38 14 15 15 16 38 59

2 1 1 3

207 41 149 99 119 116 364

3 461 984 1841 1553 2 454 1553 5 229

68 120 100 76 154 191 62 167 88 146 316 296 224 68 222 122

311 34 990 89 163 718 27 723 29 964 305 1659 116 625 56 1558 1066 1156 1877 2 307 208 4 641 335 4 409 197 3 702 230 1434 245 3 614 s )452 3) 9 862

55 112 150 200 93 158 166 119 143 91

1033 858 3144 1451 1698 2 040 3 817 1267 2 833 2 308

754 46 350 66 58 147 283 142 131 968

97 369 242

782 4 721 1664

58 93 70 229 114 114 44 61 154

890 2 402 1776 5 870 1803 1948 1078 2 306 2 540

176 2 584 395 4 557 91 677 54 461 151 50 263 37 248

269 9 103 75 112 116 631

Faurås 1lärad.

Stavsinge s:iL Ljungby s:n Alfshög s:n Vinberg s:n Falkenberg stad

5 1 3 23 15 14 37 22 48 18 48 3

1 2

3 1 2

4 7 1

5 Årstads härad. 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60

Askome s:n Krogsered s n Vessige s:n Drängsered sm Abild s:n

61 62 63 64 65 66 67 68 69 70 71 72 73

Kinnared s:iL Torup s:n 9) Slättåkra s:r i u ) Oskarsström m:e ») Steninge s:n Getinge s:n . ... Eevinge s:n Harplinge s: n Kvibille s:n

Arstad s:n Asige s:n ... Eftra s:n ... Slöinge s:n

14 31

2 38 37 11 40 14

2 4 1 1 2 3

1 1 2 1

Halmstad 3 härad.

Övraby s:n Vapnö S:n ... Söndrum s:n

836 1697 1363 3 992 1738 1367 850 1579 1864

3 6 2 8 1 4 2 3

1 2 2 3 2 2 4 2

137 16

468 79 218 152 270 202 812

69 35 20 41 26 41 52

0-8 0-4 0-7

37 197 218 104 154 549 205 161 205 504 596 728 390 236 435

16 11 15 12 11 16 15 22 22 19 54 66 27 52 45

1-3 1-5 15 0-7 1-5 1-6 0-8 0-6 0*6 0-8 0*6 OS 0-4 0-6

0 5

0-7 0*6 0-7

84 82 29 76 40 68 77

11-7 17-5 10-8 12-1 12-2 11-4 11-2

1420 1370 1150 1290 1690 1180 1290

12 7 10 18 7 10 19 37 36 23 84 82 61 82 83

43 43 5-i 8i 3-9 47 9-3 109

1070 1930 142C 1170 1600 1850 1080

10-5

1250 1650 1230 1260 1110 1180 1150 3 ) 1 200

8 001

3-i

156 109 455 171 185 441 548 239 406 867

12 8 21 9 8 40 42 12 28 69

OS 1*4 06 1-4 0-7 0-6 0-6 0-6 0-5

23 14 13 — 33 36 34 49 23 29 38 30 49

2i 1-9 1-2

2 239

505 2 460

137 949 223 1203

273 203 411 286 658 1598 23

96 11-9 11-8 14-9 17*9 14-2

l-o

— 0-6 0-9 05 OS 0-5 0-5 0-5 0-5

l-o

22 6 38 6 12 67 73 22 53 70

11 7 11 — 59 42 70 65 44 54 74 65 51

234 254 197 237 282 252 300

100 30 60 40 50 50 150

100 — 100 20 60 20 60

200 30 160 60 110 70 210

96 250 293 245 169 368 449 155 357 447 246 256 266 310 257 1570

15 25 30 20 30 50 20 60 30 50 140 140 100 40 100 300

20 20 70 30 30 90 100 50 80 70

30 100 40 60 30 60 110 100 100

15 100 60 110 30 80 50 170 60 50 50 60 90

15-2 15-o

1310 1690

431 168 378 170 340 317 339 286 354 642

33 42 5'9

2 480 3 080 1170

514 775 300

—

14-4 18-3 19-5 17-4 15-2

1060 1410 1300 1470 1040 1430 1270 1460 1360

297 642 333 396 306 271 926 400 367

3-5 87

1560 1800 1450 2 070 2 100

14*6 16-7

12-o

4-8 14-4

12o 19-3 25-9 12-i

40 — 30 — 20 10 20

240 60 120 100 110 110 320

200 20 150 40 150 40 180

40 55 60 — 85 70 — 100 10 50 80 30 — 60 160 — 210 60 — 80 50 — 110 50 — 80 110 7)6 000 6160 60 — 200 160 — 300 50 — 150 40 — 80 50 — 150 300 900 1500

30 40 60 10 30 20 50 40 — 80 20 10 40 20 40 —

25 40 70 35 50 110 50 130 60 100 320 320 200 80 230 400

40 65 35 70 110 36 — 150 220 37 15 8)100 150 38 30 80 39 300 410 40 60 110 41 70 200 42 140 200 43 200 6 000 6 300 44 120 440 45 200 6 )100 620 46 80 280 47 100 180 48 100 330 49 600 3 000 4 000 50

20 50 170 70 90 120 160 160 180 270

20 50 30 50 — — 90 _ 150

35 35 140 50 60 220 230 100 170 180

15 50 150 50 60 100 120 120 200 200

80 70 95 250 lo;8150 8 500 100 70 — 130 50 40 la)3700 3 850 2 000 40 — 70 30 150 — 230 20 10 — 60 150 — 320 30 50 — 110 40 20 — 70 10 — M ) 150 — 200 20 — 80 40 16) 100 230 30

30 200 110 200 70 200 120 400 140 110 100 120 180

160 190 61 300 10 000 10 500 62 100 210 63 100 5 000 5 300 64 150 220 65 150 200 550 66 20 140 67 200 13) 200 800 68 80 220 69 40 150 70 50 200 350 71 80 200 72 50 170 400 73

— — — — — —

— — — — — — — — 8

)100

)400

—

440 28 80 29 270 30 140 31 660 32 150 33 500 34

50 51 85 52 290 53 100 54 120 55 320 56 350 57 220 58 370 59 580 60

ift

GRAFISK FRAMSTÄLLNING

de beräknade, framtida energibehoven fullständig elektrifiering*

Hallands län

TECKENFÖRKLARING

LSnsgrSns. Här a da-eller stadsgräns. Sockenqrans. Varje område har försetts med ett n u m m e r , h ä n v i s a n d e +i|l utredningens tabellverk 6ver s t a tistiska uppgifter röronde Mallands lön 5 t ä d e r s totala energibehov samt landsbygdens storindustriers energibehov Landskommunernas

energibehov.

Statens

järnvägars

enerqi behov.

E-nskilda

järnväqara

energibehov.

5K/M-A

TÖft

E.nE.RGIBE.n0VrlM:

1 kvmm »• 100 0 0 0

kilowattimmar.

E.n erg i be hoverj hava angivits för varje särskilt o m r f i d e , m e n hänföra sig till uppmätning vid länets stora kraftstationer. För järnvägarna hava enerqi behoven inlogts a de plat-aer, dit inmatn/nqsstationerna sannolikt kommg att förläggas . Vid utom länet belägna inmotningsstationer angives blott den del av inmatninqfotahonens totala energibehov, som belöper sig på bansträckor i Halland*-) län.

STATENS RCPRODUKTIONSANSIAI 1

141 Bilaga 9.

Redogörelse för de tekniska anordningar, vilka föreslås inom de särskilda distributionsområdena inom Hallands län i och för främjandet av den fortsatta landsbygdselektrifieringen. Nr 1, Lindome, är delvis elektrifierat, men har detta icke skett med planmässighet. Den fortsatta elektrifieringen måste ske på ett enhetligare sätt än hittills, och för den sknll bör i görligaste mån ortsspänningen 3 000 volt och gårdsspänningen 380 volt vid nyanläggningar införas. Dessa båda spänningar äro nämligen de för en fullständig elektrifiering av området lämpligaste. Distributionen bör ske från en gemensam, central bygdestation, såsom å kartan visas. Det torde framdeles bliva fördelaktigast för de många små kraftstationerna för likströmsdistribution inom detta område att ställa sina stationer i reserv och efter omändring av gårdsledningarna ansluta desamma till ett blivande större ortsnät. Nr 2, Särö elektricitetsverks område, är för närvarande elektrifierat från Yngeredsfors kraftaktiebolag med tvåspänningssystemet 10 000/380 volt, vilket system bör bibehållas. Nr 3, Älvsåkers kraftaktiebolags område, erhåller kraft från egen kraftstation, varifrån ett tvåspänningsnät för 10 000/380 volt utdragits. Anläggningen är numera sammanbunden med Fjärås kraftaktiebolags ledningsnät (se område nr 5). Det nuvarande distributionssystemet bör bibehållas. Nr 4, Kungsbacka stads elektricitetsverks område, är så gott som genomgående elektrifierat med 380 volt. Ehuru för ett dylikt slutet samhälle med industri spänningarna 3 000/220 volt hade varit de lämpligaste, framställes dock intet förslag till omändring. Nris 5, 6 och 7, Fjärås kraftaktiebolags område. Dessa tre områden bilda tillsammans det verksamhetsområde, som fastställts för Fjärås kraftaktiebolag. Området är, vad de norra och västra delarna beträffar, relativt fullständigt elektrifierat från Fjärås kraftaktiebolags kraftstation med ett tvåspänningssystem för 10 000/380 volt. Detta system har erhållit en så stor omfattning inom det område, som å kartan betecknats med nr 5, att elektrifieringen i en framtid därstädes bör ske med bibehållande av nämnda system. Även inom det med nr 7 betecknade området torde detsamma vara förhållandet, ehuru väl det är tänkbart, att den sydligaste delen på ett lämpligare sätt bleve elektrifierad med trespänningssystemet 10 000/3 000/380 volt. Den östligaste delen, som betecknats med nr 6, är hittills så gott som oelektrifierad. Yid detta områdes elektrifiering torde trespänningssystemet 10 000/3 000/380 volt böra användas. Nr 8, Viske elektriska distributionsförenings område, är elektrifierat i stor utsträckning och med användande uteslutande av tvåspänningssystemet 10 000/380 volt. Detta distributionssystem torde få användas även i en framtid. Veddige

142 belysningsförenings här belägna likströmsanläggning bör vid en blivande utvidgning omändras och arrangeras så, att samarbete mellan de båda företagen möjliggöres. Nr 9, Grimmared, är delvis elektrifierat. Området ligger visserligen till större delen i Alvsborgs län men torde lämpligast elektrifieras medelst en bygdelinje från område nr 8 i Hallands län. Såsom orts- och gårdsspänningar torde 3 000 och 380 volt bliva de fördelaktigaste. Nr 10, Lindbergs distributionsanläggnings område, är delvis elektrifierat med 4 000 380 volt. En framtida övergång från den onormala ortsspänningen 4 000 volt till 3 000 volt bör förberedas. För tryggande av energitillförseln torde det bliva nödvändigt, att energien medelst en bygdelinje från område nr 13 avlevereras på en central plats inom området. Nr 11, Valinge—Stamnared, är helt oelektrifierat. Spänningssystemet 3 000/380 volt är det lämpligaste att använda vid traktens elektrifiering. Nr 12, Skällinge kvarn- och kraftaktiebolags område, är delvis elektrifierat med användande av tvåspänningssystemet 10 000/380 volt. Detta system torde få bibehållas. Nr 13, Varbergs stads område, är elektrifierat med användande av ett flertal olika spänningar. Den onormala spänningen 4 000 volt och den för ett slutet samhälle olämpliga spänningen 380 volt böra successivt utrangeras. Om Träslövsorten elektrifieras från Varbergs elektricitetsverk, så bör icke spänningen 4 000 volt användas, utan är det ett önskemål, att standardspänningen 3000 volt införes. Nr 14, Himledalens elektriska distributionsförenings område. Detta område är redan elektrifierat med tvåspänningssystemet 10 000/380 volt, vilket torde få bibehållas. Nr 15, Tvååkers kraftaktiebolags område, är så gott som fullständigt elektrifierat med användande av samma spänningssystem som i område nr 14. På grund av traktens karaktär torde en fullständig elektrifiering av området kunna genomföras medelst det nu använda tvåspänningssystemet, vadan det knappast kan anses motiverat införa en ortsspänning för cle obetydliga delar, som nu återstå att ansluta. Nr 16, Källsjö, nr 17, Fagered, nr 18, Ullared, nr 19, Gällared, nr 20, Gunnarp och nr 21, Fegen, äro samtliga elektrifierade i mycket ringa utsträckning och endast från små lokala kraftstationer. Inom dessa områden böra ortsspänningen 3 000 volt och gårdsspänningen 380 volt användas vid den fortsatta elektrifieringen, vare sig denna kommer att ske genom anslutning till ett 10 kV bygdenät, såsom å kartan föreslagits, eller från lämpliga lokala vattenkrafter. Inom område nr 17 finnes för närvarande ett mindre ortsnät för 5 kV, och får ett utbytande av denna spänning mot den ovan föreslagna mera normala anses som ett önskemål. De små vattenkraftstationerna för likströmssystem, som nu finnas inom dessa områden, böra successivt apteras för trefassystem och anslutas till de blivande större ortsnäten. Nr 22, Svartrå—Köinge—Okome—Askome. För detta område gäller, vad ovan anförts beträffande område nr 17. Nr 23, Skygge kraft a.-b:s område, är redan delvis elektrifierat med tvåspänningssystemet 10 000/380 volt, vilket även i fortsättningen kan bibehållas. Nr 24, Stavsinge, som är oelektrifierat, och nr 25, Vinbergs elektriska förenings område, som delvis är elektrifierat, äro båda av den beskaffenhet, att systemet

143 3 000/380 volt lämpar sig väl. Även om den onormala spänningen 5 000 volt till en början skulle komma till användning inom nr 24, i likhet med vad som skett vid den redan utförda elektrifieringen av nr 25, bör dock en framtida övergång till 3 000 volt förberedas. Nr 26, Falkenbergs stads elektricitetsverks område, är elektrifierat med användande av systemet 5 000/500/220 volt. Nr 27, Krogsered, är helt oelektrifierat. Den framtida elektrifieringen bör ske med användande av 3 000 380 volt. Nr 28, Industriaktiebolaget Vessigebros område, är delvis elektrifierat. Den fortsatta elektrifieringen bör ske med de spänningar, 3 000/380 volt, som redan införts av det största distributionsföretaget inom området. De små vattenkraftstationerna med likströmssystem böra således framdeles omändras till trefasS}*stem. Nr 29, Drängsered, är helt oelektrifierat. Vid elektrifiering bör 3 000/380 volt användas. Nr 30, Abild—Arstad, är oelektrifierat. Lämplig ortsspänning vid en framtida elektrifiering är 3 000 volt. För den västliga delen av området skulle gårdsspänningen 220 volt vara lämplig, men är det motiverat att för enhetlighetens skull inom området i dess helhet använda 380 volts gårdsspänning, ty denna spänning blir behövlig i den östra, mera glest befolkade delen av området. Nr 31, Kinnared, är elektrifierat vad beträffar det centralt belägna stationssamhället. För den kringliggande landsbygden böra spänningarna 3 000/380 volt användas, vare sig trakten elektrifieras genom anslutning till en framtida bygdelinje eller till någon lämplig vattenkraft inom området. När det nuvarande likströmssystemet uti stationssamhället ändras till trefassystem, bör inom detta slutna, centrala område den lägre gårdsspänningen 220 volt användas. Nr 32, Torup, är delvis elektrifierat, vad de centrala delarna beträffar. Vid den fortsatta elektrifieringen bör 3 000/380 volt komma till användning, dock med undantag för stationssamhället, där den nuvarande låga gårdsspänningen av 190 volt bör höjas till 220 volt. Nr 33, Rydö, som är obetydligt elektrifierat, är lämpligt för samma spänningssystem som område nr 32. Vad den inom området redan införda ortsspänningen 5 000 volt beträffar, gäller vad som sagts angående denna spänning inom områdena nris 24 och 25. Nr 34, Slättåkra, omfattar en så gott som oelektrifierad trakt. Till ortsspänning är 3 000 volt och till gårdsspänning 380 volt lämpligast. Nr 35, Johansfors—Fröslida, är delvis elektrifierat, men på ett oenhetligt sätt. Vid den fortsatta elektrifieringen bör uteslutande spänningssystemet 3 000/380 volt användas, och bör således den nuvarande anläggningen vid Mosilt med 1 500/110 volt framdeles omändras till standardsystemet. Nr 36, Bobergs kraftförenings område, är i stor utsträckning elektrifierat med spänningssystemet 3 000/380 volt, vilket system även vid den fortsatta elektrifieringen av detta område bör komma till användning. Nr 37, Sembs elektricitetsverks område, är till stor del elektrifierat, huvudsakligen med användande av 6 000/220 volt. Ehuru spänningen 3 000 volt här hade varit den lämpligaste, måste den fortsatta elektrifieringen ske med 6 000 volt, enär ett ganska utgrenat 6 000 volts nät redan finnes. Det är sannolikt, att 220 volts gårdsspänningen kan användas, även då områdets norra och östra gränstrakter skola elektrifieras.

144 Nr 38, Harplinge kraft a.-b:s område, och nr 39, Steninge elektricitetsverks område, äro nu i stor utsträckning elektrifierade med 1 500/380 volt. Ehuru ortsspänningen 3 000 volt hade varit önskvärd för ernående av enhetlighet med kringliggande områden, och ehuru gårdsspänningen 220 volt hade ur ekonomisk synpunkt varit lika användbar och därför lämpligare än 380 volt, bör dock, i betraktande av att de befintliga näten äro ganska omfattande, de redan införda spänningarna bibehållas vid den fortsatta elektrifieringen. I nr 38 bör en framtida övergång från 10 kilovolts bygdespänning till 20 kilovolt förberedas. Nr 40, Oskarsström, är delvis elektrifierat, men på ett föga enhetligt sätt. Vid den fortsatta elektrifieringen böra spänningarna 3 000 och 380 volt uteslutande användas å den rena landsbygden och de små kraftstationerna för likströmssystem således omändras samt anslutas till det större distributionsnätet. Uti Oskarsströms municipalsamhälle måste enhetlighet i distributionen åvägabringas, och bör härstädes 3 000/220 volt uteslutande användas. Nr 41, Aled, är nu delvis elektrifierat från tre smärre kraftstationer för likström. För området lämpliga spänningar äro 3 000 och 380 volt, och bör hänsyn tagas härtill vid den fortsatta elektrifieringen, vare sig denna sker från någon lämplig vattenkraft inom området eller genom anslutning till ett framtida bygdenät i trakten. Nr 42, Lynga elektricitetsverks område, är elektrifierat med 6 000/380 volt. På grund av nätets ringa utsträckning torde några större svårigheter icke föreligga för en framtida övergång till den lämpligare ortsspänningen 3 000 volt. Däremot föreligger knappast tillräckliga motiv för ett sänkande av gårdsspänningen till 220 volt. Nr 43, Halmstadsortens kraftjörenings område, är så gott som fullständigt elektrifierat, huvudsakligen med 3 000/220 volt, vilka spänningar genomgående böra användas vid den fortsatta elektrifieringen. Kedjehandeln inom området bör avvecklas. Nr 44, Halmstad—Sperlingsholm, är elektrifierat. Samarbete bör ordnas mellan de två distributörerna inom området och de av Halmstads stads elektricitetsverk använda trefasspänningarna, 3 000/220 volt, successivt införas även inom Sperlingsholmsområdet, där nu det mindre lämpliga spänningssystemet 12 000/380 volt användes. Nr 45, Bredared Övre, nr 46, Bredared Nedre och nr 47, Skedala, äro delvis elektrifierade, men har någon enhetlig plan icke tillämpats. Inom alla tre områdena böra användas 3 000 och 380 volt vid den fortsatta elektrifieringen, och bör således en övergång till detta spänningssystem förberedas inom den nuvarande 10 kilovolts anläggningen i nr 45. Nr 48, Snöstorp, är delvis elektrifierat från en befintlig vattenkraftstation med likströmssystem. För området är systemet 3 000/220 volt det lämpligaste, varvid ortsledningarna kunna utgå från den befintliga transformatorcentralen vid Halmstad. Nr 49, Trönninge—Eldsberga och nr 50, Tönnersjö, vilka områden i stort sett äro oelektrifierade, böra elektrifieras, det förra med 3 000/220 volt, det senare med 3 000/380 volt. Hänsyn härtill bör således tagas vid den framtida omändringen av de befintliga, små kraftstationernas anläggningar. Nr 51, Genevads belysningsförenings område, är nu genomgående elektrifierat med 380 volts gårdsspänning. Någon övergång till en lägre gårdsspänning föreslås ej.

145 Nr 52, Veinge elektriska andelsförenings område, är nu till stor del elektrifierat, men med otillräcklig enhetlighet ifråga om orts- och gårds spännin gar. Det mest använda spänningssystemet är 1 500/220 volt, vilket system är för orten fullt lämpligt och därför bör uteslutande användas vid den fortsatta elektrifieringen. De befintliga näten för 500 och 380 volt böra sålunda vid tillfälle omändras, så att enhetlighet ernås, varjämte kedjehandeln inom området bör upphävas. Nr 53, Mästocka, är oelektrifierat. Vid elektrifieringen bör spänningssystemet 3 000/380 volt användas. Nr 54, Laholms stads elektricitetsverks område, är elektrifierat med 3 000/220 volt, vilket spänningssystem är fullt lämpligt för området ifråga. Nris 55—60, Södra Hallands kraftförenings områden, äro i stor utsträckning elektrifierade med 1 500/220 volt, vilket system är lämpligt och således bör användas även vid den fortsatta elektrifieringen. Inom nr 56 bör likströmskraftstationen vid Ysby, när fullständig elektrifiering skall genomföras inom detta område, ställas i reserv samt gårdsledningarna omändras och anslutas till det befintliga, stora distributionsnätet. Inom nr 60 är det önskvärt, att det nuvarande 3 000/380 volts systemet, som har ringa utbredning, framdeles omändras till 1 500/220 volt, så att enhetlighet inom hela trakten ernås. Nr 61, Skogaby elektriska andelsförenings område, är elektrifierat med 1 500/220 volt, vilka spänningar även framdeles kunna användas, om området erhåller den begränsade utsträckning, som å kartan angivits. Nr 62, Knäreds andelsförenings område, är delvis elektrifierat. Den fortsatta elektrifieringen må tillsvidare ske genom anslutning till de befintliga 5 000 volts ortsledningarna, men bör dock framtida övergång till den normala ortsspänningen 3 000 volt förberedas. Till gårdsspänning bör liksom hittills 380 volt uteslutande användas. Nr 63, Östra Karup och nr 64, Hasslöv, äro oelektrifierade. Ur vissa synpunkter vore ortsspänningen 3 000 volt den för områdena lämpligaste, men även 1 500 volt är fullt användbar. För att överensstämmelse med systemet i närbelägna trakter må ernås, förordas ortsspänningen 1 500 volt. Gårdsspänningen 220 volt är visserligen tillräcklig på de väl uppodlade delarna av områdena, men 380 volt torde bliva nödvändig, för att elektrifieringen av de i söder belägna skogstrakterna skall kunna fullt genomföras. Till en början skulle möjligen område nr 64 kunna i viss mån elektrifieras genom ortsledningar från område nr 59. Nr 65, Våxtorp, nr 66, Staffanstorp, nr 67, Hishults elektriska distributionsförenings område och nr 68, Hulebäck, vilka äro elektrifierade endast i ringa utsträckning, böra elektrifieras med spänningarna 3 000 och 380 volt. För den framtida energitillförseln till nr 67 har projekterats en bygdelinje från nr 68, och bör, när denna linje bygges, nuvarande 5 000 volts spänning i Hishult omändras till 3 000 volt.

1598 28

146 Förteckning över av Elektrifieringskommittéii hittills publicerade meddelanden. Löpande nr

Serie nr

N a m n

1 C: I

Redogörelse för en studieresa till Danmark.

2 A: I

Utredning angående de allmänna förutsättningarna i avseende på krafttillgångar, kraftbehov och kraftöverföring för elektrifiering av kraftdistriktet "Sydsvenska—Hemsjö» samt angående

2 B: I

Den hittillsvarande elektrifieringen av Malmöhus läns landsbygd och de åtgärder, som böra vidtagas för befrämjande av elektrifieringens utveckling.

3 C: II

Utredning angående lämpligheten av 380/220 volt för landsbygdsdistribution.

4 C: III

Utredning beträffande en generell metod för beräkning av distributionsnät för landsbygdsdistribution.

5 C: IV

Utredning beträffande en generell metod för beräkning av energi- och effektbehov vid landsbygdselektrifiering.

6 C: V

Utredning angående lämpliga distributionssystem för landsbygdselektrifiering.

8 A:n

Utredning angående de allmänna förutsättningarna med avseende å krafttillgångar, kraftbehov och kraftöverföring för elektrifiering av Sveriges olika kraftdistrikt.

9 B: III

Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Hallands län.

10 B: IV

Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Gävleborgs län.

11 B: V

Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Blekinge län.

12 B: VI

Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Kopparbergs län.

13 B: VII

Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Västmanlands län.

14 B: VIII

Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Värmlands län.

15 B: IX

Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Jämtlands län.

16 B:X

Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Norrbottens län.

18 B:Xn

Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Gotlands län.

19 B: XIII

Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Västernorrlands län.

20 B: XIV

Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Västerbottens län.

21 C: VI

Kort redogörelse för Elektrifieringskommitténs verksamhet samt förslag till organisation av statens verksamhet beträffande landets elektrifiering.

Statens offentliga utredningar 1924 Systematisk (Siffrorna inom klämmer beteckna utredningarni

Allmän lagstiftning.

Statsförfattning.

Rättskipning;.

Fångvård

förteckning i don kronologiska Eörteckningen.)

Vatteuväsen. Skogsbruk. Betänkande med förslag till grn

Bergsbruk

Allmän statsförvaltning. Industri.

Kommunal förval In in: Mandel och sjöfart.

Slutens ocli kommunernas fiiiaiisväseii. Kommunikations vitsen. Utredning rörande ny vattenväg mellan Östersjön och Vänern jämte bihang. Hank-, kredit- ocli »eiiiuugväsen.

Socialpolitik. Iakttagelser rörande socialiseringen i Österrike. Det svenska tobaksmonopolet. 15

llälsn- ocli sjukvård.

Allmänt näringsväsen, L. Elekteifieringskommitténsmeddelanden. 9. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Hallands län. [18] 11. An ig av landsbygden inom Blekinge län. 10] 12. Ang. elektrifiering a\ landsbygden inom Kopparbergs län. [3] 18, Ang. elektrifiering av landsbygden inom Västmanlands län. [8] 1-1. Ang, elektrifiering av landsbygden inom Värmlands län. [9] 18. Ang. elektrifiering av landi inom Jämtlands län, og. elektrifiering av landsbygden inom Gotlands län. [12 il). Ang. elektrifiering av landsbygden inom Västernorrlands län. 17 Fast egendom. Jordbruk med binäringar, Det svenska lantbrukets produktionskostnader. 2. Bokföringsåren 1920—1921 och 1921—1922, 12

Fö rsäk rinns vä sen.

Kyrkoväsen. Undervisningsväsen. Andlig odling i övrigt. Supplemt nt nr 2 till Sver; famil jenamn 1920 4] Betänkan le an gående di t a och frivilliga Eoll cbildningsarbetet. Betänkan de läroverks och landsbiblioti Förslaa ti d allmänna il. läroanstalt*

Försvarsväsen

Utrikes ärenden. Internationell rätt. Angående ordnandet ay statens kommersiella informationsverksamhet. [1

Stockholm. K. L. Beckmans Boktr., 1924. 1598 23