Skeppstjänstkommitterades betänkande. 3, Förslag till lag om särskild pensionsförsäkring av sjöfolk : jämte motiv och särskilda meningar samt bilagor

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

Sv Ö. A t

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR

1924:20

HANDELSDEPARTEMENTET

SKÉPPSTJÄNSTKOMMITTERADES BETÄNKANDE.

III

FÖRSLAG TILL LAG OM

SÄRSKILD PENSIONSFÖRSÄKRING AV SJÖFOLK

S T O C K H O L M 1 9

2 4

S t a t e n s o f f e n t l i g a u t r e d n i n g a r 1924 Kronologisk

förteckning

Kungl. Elektrifieringskommitténs meddelanden. 11. Angående ordnandet av statens kommersiella inforUtredning beträffande planmässig elektrifiering av 1. m a t i o n s v e r k s a m h e t . Promemoria, avgiven av chefen landsbygden inom Blekinge län. Beckman. 32 s. ior utrikesdepartementets speciellahandelsavdelning. 2 kart. J o . Marcus. 28 s. U. Kungl. Elektrifieringskommitténs meddelanden. 15. 2. Det svenska lantbrukets produktionskostnader. 2. Utredning beträffande planmässig elektrifiering av Bokföringsåren 1920—1921 och 1921—1922. Av L. Nannelandsbygden inom J ä m t l a n d s län. Beckman. 32 s. son. Meddelande från Kungl. Lantbruksstyrelsen n r 2 kart. J o . 247 (nr 6 1923). Svanbäck. (6), 107 s. J o . K u n g l . Elektrifieringskommitténs meddelanden. 18. ;>,. Kungl. Elektrifieringskommitténs meddelanden. 12Utredning beträffande planmässig elektrifiering av U t r e d n i n g beträffande planmässig e l e k t r i f i e r i n g a v landsbygden inom Gotlands län. Beckman. 19 s. 1 karta. J o . l a n d s b y g d e n inom Kopparbergs län. Beckman. 47 s. Förslag till lönereglering för befattningshavare vid 2 kart. J o . rikets allmänna läroverk samt vid folk- och små4. Supplement nr 2 till Sverges familjenamn 1920. Stat. skolor m. fl. läroanstalter. Tullberg. .413 s. E . Repr.-anst. 10 s. J u . Iakttagelser rörande socialiseringen i Österrike 1918— 5. B e t ä n k a n d e med u t r e d n i n g och förslag angående det 1922. Av Nils Karleby. Tiden, vij, 111 s. F i . fria och frivilliga folkbildningsarbetet. Eklund, vij, Det svenska tobaksmonopolet. En u n d e r s ö k n i n g av 208 s. E . dess v e r k s a m h e t 1915—1922. Av M. Marcus. Tiden, 6. U t r e d n i n g rörande ny vattenväg mellan Östersjön vij, 106 s. F i . och Vänern, Göta kanal, j ä m t e bihang, innefattande B e t ä n k a n d e med förslag till gruvlag. Norstedt. 400 s. preliminär u t r e d n i n g rörande vattenväg mellan Hjälm a r e n och Vänern. Svea kanal. Meddelande från Ju. Kungl. Kanalkommissionen. Nr 4. Ha3ggström. 173 s. Kungl. Elektrifieringskommitténs meddelanden. 19. 3 kart, K. Utredning beträffande planmässig elektrifiering av 7. B e t ä n k a n d e och förslag angående läroverks- och landsbygden inom Västernorrlands län. Beckman. landsbibliotek. Uppsala, Almqvist & Wiksell. xj, 77 s. 2 kart. J o . IS. Kungl. Elektrifieringskommittens meddelanden. !). o i l s . E. 8. Kungl. Elektrifieringskommitténs meddelanden. 13. Utredning beträffande planmässig elektrifiering av U t r e d n i n g beträffande planmässig elektrifiering av landsbvgden inom Hallands län. Beckman. 140 s. landsbygden inom Västmanlands län. Beckman. 36 s. 3 kart.' J o . , .. 2 kart. J o . Anvisningar rörande vägväsendet och automobii9. Kungl. Elektrifieringskommitténs meddelanden. 14. trafiken. Blom. 24 s. K. ^ Skeppstjänstkommitterades betänkande. 3. Forslag U t r e d n i n g beträffande planmässig elektrifiering av till la<* om särskild pensionsförsäkring av sjötolk. landsbygden i n o m V ä r m l a n d s län. Beckman. 52 s. Marcus. 123 s. 1 tab.-bil. H. 2 kart.' J o .

A n m . Om särskild tryckort ej angives, är t r y c k o r t e n Stockholm. Bokstäverna m e d fetstil utgöra begynnelsebokstäverna till d e t departement, u n d e r vilket u t r e d n i n g e n avgivits, t. ex. E . ^ e c k l e s i a s t i k d e p a r t e m e n t e t , J o . = jordbruksdepartementet. Enligt kungörelsen den 3 febr. 1922 ang. statens offentliga utredningars yttre anordning (nr 98) utgivas utredningarna i omslag med enhetlig färg för varje departement.

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR

1924:20

HANDELSDEPARTEMENTET

SKEPPSTJÄNSTKOMMITTERADES

BETÄNKANDE.

III

FÖRSLAG TILL LAG OM

SÄRSKILD PENSIONSFÖRSÄKRING AV SJÖFOLK JÄMTE MOTIV OCH SÄRSKILDA MENINGAR SAMT BILAGOR

STOCKHOLM

1924 ISAAC MARCUS' EOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid.

S k r i v e l s e till K o n u n g e n

5¶I. F ö r s l a g till l a g o m s ä r s k i l d p e n s i o n s f ö r s ä k r i n g a v sjöfolk Allmänna bestämmelser Om ålders- och invalidpension Om familjpension Om pensionsavgifternas erläggande m. m Om sjöfolkspcnsionsfonden Om ansökning rörande pension och pensions utbetalande Ansvarsbestämmelse m. m Övergångsbestämmelser m. m II. U t r e d n i n g r ö r a n d e d e t n u v a r a n d e v ä s e n d e t för sjöfolket m. m

pensions-

III. F ö r s l a g till förbättrad p e n s i o n e r i n g a v sjöfolk

och

7 7 B 11 12 13 14 14 15

understöds17 33

1. Allmän motivering till lagförslaget 2. Speciell motivering till lagförslaget 3. Försäkringsteknisk utredning 4. Pensionsförsäkringens finansiering

38 45 61 73

IV. S j ö f o l k s p e n s i o n e r i n g i u t l a n d e t m. m.

86¶Reservationer

95¶Bilagor

Stockholm den 28 februari 1923.

T I L L KONUNGEN.

Med anledning av en i a n d r a kammaren vid 1919 å r s riksdag av h e r r a r Alex. Thore och Olof Olsson i Kullenbergstorp i ämnet väckt motion n r 275 anhöll riksdagen i skrivelse-nr 304 den 11 juni 1919, att Kungl. Maj:t täcktes företaga en allsidig utredning, huruvida och på vad sätt en förbättrad allmän pensionering av sjömän skulle k u n n a åvägabringas. Genom remiss den 20 september samma år hava skeppstjänstkommitterade anbefallts att verkställa den av riksdagen begärda utredningen samt därmed ävensom med det förslag, vartill utredningen måtte föranleda, inkomma till Kungl. Maj:t. Därjämte h a v a till kommitterade överlämnats för att tagas i övervägande vid uppdragets fullgörande två särskilda framställningar i ämnet av Svenska maskinbefälsförbundet och N y a stewartsföreningen. Sedan den anbefallda utredningen numera slutförts, få kommitterade, med bifogande av nyssnämnda två framställningar, härmed överlämna bilagda betänkande angående förbättrad pensionering av sjöfolk, innefattande huvudsakligen följande: I. Förslag till lag om särskild pensionsförsäkring av sjöfolk. I I . Utredning angående det nuvarande pensions- och understödsväsendet för sjöfolk m. m.

6 III.

Förslag till förbättrad pensionering av sjöfolk. 1. Allmän motivering till lagförslaget. 2. Speciell motivering till lagförslaget. 3. Försäkringsteknisk utredning. 4. Pensionsförsäkringens finansiering. IV. Sjöfolkspensionering i utlandet m. m. Till betänkandet äro fogade bil. A, bestående av tab. X I I I — X X I , och bil. B, innefattande tabellarisk framställning av kostnaderna för övergångstidspensioneringen. För behandlingen av detta ärende hava kommitterade tillkallat navigationsskoleföreståndaren Alex. Thore och sjömanshusombudsmannen Reinhold Bråkenhielm i egenskap av särskilda sakkunniga beträffande understödsverksamheten bland sjömännen och dessas ekonomiska förhållanden i allmänhet. Därjämte hava kommitterade härvid biträtts av byråchefen i kungl. skolöverstyrelsen, filosofie doktorn E d v a r d Göransson, vilken verkställt den föreliggande försäkringstekniska utredningen. Däremot har en av kommitterade, byråchefen i kungl. socialstyrelsen A. Molin, på grund av annat offentligt uppdrag varit förhindrad deltaga i utarbetandet av förevarande betänkande. Särskilda meningar beträffande vissa delar av betänkandet bifogas. Underdånigst NILS GUSTAF NILSSON. E. EGGERT.

ESKIL JORDMAN.

N. LARSSON.

O. A. NORDBORG.

NICKLAS OLSSON.

EINAR M. ROTH.

CARL RUDBERG.

REINH. BRÅKENHIELM.

'

ALEX. THORE. Nils

Carlsson.

7¶I. Förslag till lag om särskild pensionsförsäkring av sjöfolk. Allmänna bestämmelser. 1§. 1 mom. E n v a r svensk medborgare, som har anställning på svenskt fartyg, där besättningen, enligt vad därom särskilt stadgas, skall v a r a påmönstrad, skall genom erläggande av pensionsavgifter försäkras till erhållande av pension såväl för egen del (ålders- och invalidpension) som för ä n k a och efterlevande barn (familjpension). 2 mom. Svensk medborgare, som har anställning å annat svenskt fartyg, som nyttjas till handelssjöfart, må, därest han minst tjugufyra månader haft i 1 mom. omförmäld anställning, genom erläggande av pensionsavgifter försäkra sig till erhållande av ålders- och invalidpension.

2§. Särskild pensionsavgift utgår dels för försäkring till erhållande av ålders- och invalidpension, dels för försäkring till erhållande av familjpension. Förstnämnda avgift gäldas av den försäkrade samt familjpensionsavgiften av staten och redaren med hälften vardera. Pensionsavgift erlägges icke för tid före juli m å n a d det år, den fartygsanställde fyller femton år, eller efter juni månad det år, han fyller femtiofem år. 3§. Denna lag ä r icke tillämplig i fall, vara lagen om försäkring för olycksfall i arbete äger tillämpning. Den, som uppbär i denna lag avsedd pension, vare icke berättigad till a n n a n pension enligt denna lag, dock att änka, som åtnjuter familjpension, jämte denna skall, om hon eljest är berättigad till a n n a n pension till högre belopp, av sistnämnda pension uppbära det belopp, v a r m e d densamma överskjuter familjpensionen. 4 §. Pension u t g å r allenast till svensk medborgare och må icke överlåtas eller tagas i m ä t för gäld.

8 5 §. Försäkrad, som under två på v a r a n d r a följande kalenderår antingen icke haft i 1 § omförmäld anställning eller i fall av försäkring, varom i 1 § 2 mom. stadgas, icke erlagt föreskriven pensionsavgift, skall anses hava upphört att utöva yrke till sjöss. I ovan angivna tid inräknas icke tid, som å t g å r för utbildning inom riket för yrke till sjöss eller för värnpliktens fullgörande. 6 *. Pensionsärenden, som i denna lag avses, handläggas av kommerskollegium. Omkostnaderna statsmedel.

för

denna

kommerskollegii verksamhet bestridas av

7 i De grunder, efter vilka de försäkringstekniska beräkningarna skola utföras, fastställas av Konungen, vilken ock meddelar de n ä r m a r e föreskrifter i övrigt, som, utöver vad denna lag innehåller, finnas erforderliga för lagens tillämpning.

Om ålders- och invalidpension. 8§. Berättigad att erhålla ålderspension är försäkrad under villkor, att h a n fyllt femtionio å r samt antingen under minst etthundrafemtio månader haft i 1 § 1 mom. omförmäld anställning eller ock av sagda tid minst tjugufyra månader haft dylik anställning och den återstående tiden erlagt pensionsavgifter för försäkring, varom stadgas i 1 § 2 mom. 9§. Berättigad att erhålla invalidpension ä r försäkrad under villkor, att h a n drabbats av varaktig förlust av eller nedsättning i arbetsförmågan (invaliditet), som han icke uppsåtligen eller genom grovt vållande ådragit sig, samt dessförinnan under minst tolv månader haft i 1 § 1 mom. omförmäld anställning. Ändock a t t i föregående stycke sagda villkor äro uppfyllda, ä r försäkrad, som vid invaliditetens inträdande icke utövar yrke till sjöss, berättigad att erhålla invalidpension allenast, där h a n upphört med sådan yrkesutövning först efter juni månad det år, h a n fyllt fyrtiofem år, samt dessförinnan fullgjort de i 8 § stadgade villkor angående anställning och pensionsavgifters erläggande. Om r ä t t till invalidpension i visst särskilt fall stadgas i 14 §.

10 §. Invaliditet skall anses vara förhanden hos den, som befinnes till följd av kropps- eller sinnessjukdom, vanförhet, lyte eller skada icke vara i stånd att vidare i samma utsträckning som förut försörja sig genom sådant arbete, som motsvarar hans krafter och färdigheter samt förhållanden i övrigt. 11 i Till försäkrad, som är berättigad till ålderspension, utgår densamma, för år räknat, a) därest han utövar yrke till sjöss eller först efter juni månad det år, han fyllt fyrtiofem år, därmed upphört, med belopp, motsvarande av honom erlagda pensionsavgifter enligt försäkringstekniska grunder; samt b) i annat fall med belopp, vars kapitalvärde är lika med kapitalvärdet av de utav honom erlagda avgifter jämte ränta på ränta. 12 §. Till försäkrad, som är berättigad till invalidpension, utgår denna, för år räknat, vid fullständig invaliditet, a) där han vid invaliditetens inträdande utövar yrke till sjöss, med belopp, motsvarande av honom erlagda pensionsavgifter, dock att, där invaliditeten inträtt före juli månad det år, han fyller fyrtiofem år, pensionen ökas med det årliga pensionsbelopp, som skulle hava förvärvats genom erläggande för tiden från invaliditetens inträdande till nämnda juli månad av en årlig pensionsavgift, som är lika med medeltalet av de pensionsavgifter, som han erlagt under de tre närmaste kalenderåren före invaliditetens inträdande eller under den kortare tid, han dessförinnan varit försäkrad, allt enligt försäkringstekniska grunder; samt b) i fall, som i 9 § andra stycket avses, med belopp, vars kapitalvärde, beräknat utan hänsyn till invaliditet, är lika ined kapitalvärdet av de utav honom erlagda pensionsavgifter. 13 §. Oin invaliditeten i annat fall, än i 14 § avses, icke är fullständig, utgår invalidpension med så stor del av de i 12 § a) eller b) stadgade belopp, som svarar mot invaliditeten, dock att sådan pension ej utgår, om icke minst tjugufem m-ocents invaliditet föreligger. 14 §. Försäkrad, som efter juni månad det år, han fyller fyrtiofem år, måste på grund av gällande bestämmelser om sjöfolks sj^n- och hörselförmåga upphöra att utöva yrke till sjöss utan att fullständig invaliditet är förhanden, vare, där han fullgjort de i 8 § stadgade villkor angående anställning och pensionsavgifters erläggande, berättigad att erhålla invalidpen-

10 sion med det belopp, varom i 12 § b) sägs, där han icke, med tillämpning av bestämmelserna i 13 §, varder berättigad å t n j u t a pension till högre belopp. 15 §. V ä g r a r utan giltig anledning försäkrad, som drabbats a v invaliditet, att underkasta sig vård av läkare, som fartygets befälhavare eller redare eller kommerskollegium må tillkalla, och prövas invaliditeten hava blivit större därigenom, att den försäkrade saknat lämplig vård, må invalidpensionen med hänsyn härtill skäligen nedsättas. 16 §. Invalidpension, som jämlikt 13 § utgår allenast med viss del av det i 12 § a) eller b) stadgade belopp, skall från och med juli m å n a d det år, pensionstagaren fyller sextio år, ökas till fulla beloppet. 17 §. Inträder, sedan invalidpension blivit bestämd, väsentlig förändring i de förhållanden, vilka voro avgörande för pensionens bestämmande, må frågan, huruvida eller med vilket belopp pensionen skall utgå, underkastas n y prövning. Väckes sådan fråga av kommerskollegium, skall pensionstagaren lämnas tillfälle att y t t r a sig i ärendet. E j må n y prövning, varom nu är sagt, verka rubbning i invalidpension, som förfallit till betalning före den dag, då kommerskollegii beslut delgavs pensionstagaren eller, om denne påkallat prövningen, före den dag, då hans ansökning därom inkom till kollegium. 18 §. Pensionsavgiften för försäkring till erhållande av ålders- och invalidpension utgör, för månad räknat, a) om den kontanta månadslönen uppgår till högst fyrahundra kronor, två och en halv procent av densamma, b) om nämnda lön överstiger fyrahundra, men ej niohundra kronor, tre procent av densamma, samt c) om den överstiger niohundra kronor, tjugusju kronor. Pensionsavgift, varom nu förmäles, må dock i intet fall understiga, för månad räknat, före juli månad det kalenderår, den försäkrade fyller trettiofem år, tre kronor, samt därefter sex kronor. För dag utgår avgiften med en trettiondel av månadsavgiften. I den kontanta månadslönen inräknas kaplake och tantiem, men icko övertidsersättning eller kostpenningar.

11 Om familjpension. 19 i Efterlämnar försäkrad, som i 1 § 1 mom. avses, ä n k a eller arvsberättigat barn, vare änkan, så länge hon lever ogift, och sådant barn, som ej fyllt femton år, berättigade att erhålla familjpension under villkor, a) att den försäkrade, om han vid sin död utövade yrke till sjöss, antingen fullgjort det i 8 § stadgade villkor angående anställning eller under fem på v a r a n d r a följande kalenderår haft i 1 § 1 mom. omförmäld anställning under sammanlagt minst trettiosex månader, eller b) att den försäkrade, om han vid sin död icke utövade yrke till sjöss, upphört därmed först efter juni månad det år, h a n fyllt fyrtiofem år, samt fullgjort det i 8 § stadgade villkor angående anställning, eller ock c) att den försäkrade vid sin död var berättigad uppbära eller uppbar ålders- eller invalidpension. När döden uppsåtligen eller genom grovt vållande förorsakats a v efterlevande, utgår ej familjpension till denne. 20 §. 1 mom. Till änka, som är berättigad till familjpension, u t g å r pensionen, för å r räknat, a) om hon saknar pensionsberättigat barn, med familjpensionsunderlaget, b) om hon har pensionsberättigat barn, med nittio procent a v familjpensionsunderlaget. 2 mom, Till barn, som är berättigat till familjpension, u t g å r denna för år räknat, då pensionsberättigad moder finnes, a) till ett b a r n med femtio procent av pensionsunderlaget, och b) till två eller flera b a r n med det i a) stadgade belopp med tillägg av, för e t t v a r t av det a n d r a och de följande barnen, tio procent a v familjpensionsunderlaget; samt då pensionsberättigad moder icke finnes, c) till ett barn, med femtio procent av familjpensionsunderlaget, d) till två barn, med familjpensionsunderlaget, e) till t r e b a r n med etthundrafyrtio procent av familjpensionsunderlaget, och f) till flera än tre barn med det i c) stadgade belopp med tillägg av, för ettvart av det fjärde och de följande barnen, tio procent av familjpensionsunderlaget. Pension för b a r n delas mellan dem efter huvudtalet. Änka vare berättigad uppbära pension för eget barn, där ej visas, att barnet uppfostras av annan.

12 21 i Familjpensionsunderlaget utgör ett årligt pensionsbelopp, motsvarande erlagda familjpensionsavgifter, dock att, där den försäkrade före juli manad det år, han fyller fyrtiofem år, avlidit eller varit berättigad att erhålla mvahdpension, pensionsunderlaget ökas med det årliga pensionsbelopp som skulle hava förvärvats genom erläggande för tiden från dödstallet eller invaliditetens inträdande till n ä m n d a juli månad av en årlig tamiljpensionsavgift, som ä r lika med medeltalet av de familjpensionsavgifter, som erlagts under de tre n ä r m a s t e kalenderåren före dödsfallet eller invaliditetens inträdande eller under den kortare tid, h a n dessförinnan varit försäkrad, allt enligt försäkringstekniska grunder. 22 §.

Pensionsavgiften för försäkring till erhållande av familjpension utgöv ior försäkrad, för månad räknat, en och en halv procent av den, på sätt i 18 § sags, beräknade kontanta månadslönen, dock lägst två kronor. För del av månad utgår avgiften med en trettiondel av månadsavgiften.

Om pensionsavgifternas erläggande m. m. 23 §. 1 mom. Vid utbetalning av lön till försäkrad, som i 1 § 1 mom. avses, skall den i 18 § stadgade pensionsavgiften av befälhavaren innehållas. De innehållna pensionsavgifterna skola, då försäkrad l ä m n a r sin anställning, av befälhavaren vid avmönstring inom riket överlämnas till mönstringsförrättaren och eljest, så snart ske kan, dock senast inom t r e månader, insändas till kommerskollegium. K v a r s t å r försäkrad i tjänsten mer än tolv på v a r a n d r a följande månader, skall befälhavaren till kommerskollegium insända de för varje period a v tolv månader innehållna pensionsavgifterna, så snart ske kan, dock senast inom tre månader. 1 samma ordning skall befälhavaren inbetala redarens bidrag till familjpensionsavgifterna. Dör försäkrad, skall befälhavaren, så snart ske kan, dock senast inom t r e månader, till kommerskollegium insända förfallna pensionsavgifter. 2 mom. Innehållen pensionsavgift skall införas i den försäkrades motbok. 24 §.

Mönstringsförrättare har att före den femtonde i varje månad till kommerskollegium översända de under nästföregående månad influtna pensionsavgifterna.

13 25 §. Försäkrad, som i 1 § 2 mom. avses, har att själv före den femtonde i varje månad till kommerskollegium insända pensionsavgiften för nästföregående månad. 26 §.

Statsbidraget till familjpensionsavgifterna erlägges på det sätt, a t t till den i 31 § omförmälda pensionsfond av statsmedel årligen avsattes ett lika stort belopp, som under nästföregående å r influtit i familjpensionsavgifter från redarna. 27 §.

Å det bidrag till familjpensionsavgifterna, som redare under å r e t inbetalt, åtnjuter han avdrag för av honom under samma å r erlagda tonavgifter. 28 §.

Varder pensionsavgift icke erlagd inom den i 23 § 1 mom. stadgade tid, skall, efter anfordran av kommerskollegium, densamma av redaren omedelbart inbetalas till kollegium, där denne icke förmår visa, a t t betalningen uteblivit på grund av den försäkrades fel eller försummelse. Vad redare sålunda nödgas utgiva äger han söka åter antingen a v den, som må hava vållat betalningens uteblivande, eller ock, där den felande ä r mönstringsförrättare eller, där behörig försändelse av pensionsavgift under postbefordran förkommit, av staten. 29 §. Visas, n ä r pension sökes, att försäkrad haft i 1 § 1 mom. omförmäld anställning under tid, för vilken pensionsavgift icke erlagts till kommerskollegium, och förekommer icke anledning, att betalningen uteblivit på grund av den försäkrades fel eller försummelse, skall vid bestämmande av pensionens belopp den felande avgiften tillgodoräknas, såsom hade den blivit vederbörligen erlagd. 30 §.

För sina förpliktelser enligt 28 § svarar redaren personligen. Om sjöfolkspensionsfonden. 31 §. Pensionsavgifterna ingå till en fond, benämnd

sjöfolkspensionsfonden.

32 §. Inom fem å r efter det lagen t r ä t t i kraft och sedermera minst v a r t femte år skall genom kommerskollegii försorg försäkringsteknisk utredning rörande pensionsväsendet verkställas.

14¶Om ansökning rörande pension och pensions utbetalande. 33 §.

Ansökning om pension skall göras hos kommerskollegium, och delgives dess beslut i anledning av ansökningen sökande genom skrivelse med allmänna posten. 34 §. Pensionerna utgå från och med n e d a n n ä m n d a tider: a) ålderspension från och med juli m å n a d det år, pensionsberättigad fyller sextio å r ; b) invalidpension, varom stadgas i 12 eller 13 §, från och med tredje månaden antingen efter den, varunder den pensionsberättigade på grund av invaliditeten lämnat sin anställning ombord eller, där han vid invaliditetens inträdande icke haft sådan anställning, efter den månad, varunder invaliditeten i n t r ä t t ; c) i lå § stadgad invalidpension frän och med månaden efter den, varunder pensionsansökningen inkommit till kommerskollegium; samt d) familjpension från och med månaden efter den, varunder den försäkrade avlidit. 35 §. Pension u t g å r ej längre än till och med den månad, under vilken omständighet inträffat, som medför förlust a v r ä t t e n till pensionen. 36 §.

Utbetalning av pension sker kvartalsvis under senare hälften av kalenderkvartalets sista månad. 37 i H a r pensionsbelopp icke lyftats före utgången av kalenderåret näst efter det, under vilket detsamma förfallit till betalning, är rätten till beloppets ntfående förverkad. Ansvarsbestämmelse m. m. 38 §.

Underlåter befälhavare att fullgöra något av vad honom enligt 23 § åligger, straffes med böter från och med fem till och med femhundra kronor, där ej efter allmän lag strängare straff bör följa. Lika med befälhavare straffes redare, där förseelsen visas h a v a skett med hans vetskap och vilja. 39 §. Allmän åklagare åligger a t t tala å förseelse, varom i denna lag sägs.

15 40

i

Om domstol i tvistemål, som bör bedömas efter denna lag, skall vad i 86—88 §§ sjömanslagen stadgas äga motsvarande tillämpning. 41 §. Om domstol i mål rörande förseelse, varom i denna lag sägs, skall vad i 89 § sjömanslagen stadgas äga motsvarande tillämpning. 42 §.

Böter, som enligt denna lag ådömas, tillfalla kommerskollegium och skola tillföras sjöfolkspensionsfonden. Vid bristande tillgång till deras fulla gäldande förvandlas de enligt allmän lag.

Övergångsbestämmelser m. m. 43 §.

Genom denna lag upphäves reglementet den 29 j a n u a r i 1864 för handelsflottans pensionsanstalt samt §§ 1$, 20, 22 och 23 i förordningen den 13 juli 1911 angående sjömanshusen i riket samt sjöfolks på- och avmönstring m. m. 44 §.

Kommerskollegium övertager från och med ikraftträdandet av denna lag såväl handelsflottans pensionsanstalts tillgångar som ock, där icke särskilda bestämmelser i vederbörande donationsurkunder därför lägga hinder i vägen, alla under sjömanshusens förvaltning stående fonder. 45 §. Till dem, som vid denna lags ikraftträdande antingen å t n j u t a pension från handelsflottans pensionsanstalt eller ock, därest reglementet den 29 j a n u a r i 1864 för nämnda anstalt fortfarande vore gällande, skulle v a r a berättigade till sådan pension, skall kommerskollegium utbetala pensioner med sammanlagt högst trehundrasjuttontusensjuhundra kronor, fördelade på följande sätt: i första klassen: högst trehundrasextio pensioner, vardera å tvåhundrafyrtio kronor; i andra klassen: högst tvåhundratjugu pensioner, vardera å etthundraåttio kronor; i tredje klassen: högst tvåhundratjugufem pensioner, vardera å etthundrafemtio kronor; * fjärde klassen: högst ettusenetthundrasjuttio pensioner, v a r d e r a å etthundratrettiofem kronor.

16 46 §.

Kommerskollegium skall, på sätt i 47 och 48 §§ sägs, utbetala till sjöm ä n högst tvåtusen pensioner med sammanlagt högst etthundrafyrtiotusen kronor samt till änkor och barn efter sjömän högst tretusentjugufem pensioner med sammanlagt högst tvåhundrafemtontusen kronor. 47 §.

Den, som före denna lags ikraftträdande åtnjutit understöd från sjömanshus, skall erhålla årlig pension till samma belopp som understödet; ä n k a dock icke, om hon t r ä t t i n y t t gifte, ej heller barn, som fyllt femton år. 48 §.

Sjöman, som det år, denna lag träder i kraft, fyller femtiofem år, ävensom ä n k a och barn, vilket ej fyllt femton år, efter sådan sjöman skola, därest de, om § 18 i förordningen den 13 juli 1911 angående sjömanshusen i riket samt sjöfolks på- och avmönstring m. m. fortfarande vore gällande, skulle v a r a berättigade till understöd från sjömanshus, erhålla pension till samma belopp som det understöd, som de under ovan angivna förutsättning skulle h a v a utfått. 49 §. A v de i 45 och 46 §§ omförmälda medel, i den mån desamma icke tagas i anspråk för ändamål, varom i 45, 47 och 48 §§ sägs, skall kommerskollegium, a) där icke ålderspensionen utgör för försäkrad, som det år, denna lag träder i kraft, fyllt fyrtio, men ej femtiofem år och som enligt reglementet den 29 januari 1864 för handelsflottans pensionsanstalt skulle h a v a v a r i t att hänföra till första klassen, trehundratjugu kronor, a n d r a klassen, tvåhundrafyrtio kronor, tredje klassen, tvåhundratio kronor, fjärde klassen, etthundraåttiofem kronor, tillöka ålderspensionen med så stort årligt belopp, att densamma kommer a t t utgå med ovan angivet belopp, b) där icke familjpensionsunderlaget efter avliden försäkrad sjöman, som det år, denna lag träder i kraft, fyllt trettiofem, men ej femtiofem år, utgör sjuttio kronor, tillöka detsamma med så stort årligt belopp, att familjpensionsunderlaget kommer att uppgå till n ä m n d a belopp. Denna lag träder i kraft den

17¶II. Utredning rörande det nuvarande pensions- och understödsväsendet för sjöfolket m. m. Långt innan ännu den allmänna pensionsförsäkringen eller försäkringen för olycksfall i arbete genomförts, hade genom statsingripande och delvis under ekonomisk medverkan från statens sida särskilda anordningar vidtagits för beredande av försörjning åt sjömän, som vore eller varit sysselsatta inom handelsflottan framför allt och huvudsakligen i utrikes sjöfart, men på grund av ålderdomsbräcklighet, skada eller sjukdom blivit oförmögna att genom eget arbete förvärva sin utkomst. Men dessa anordningar avsågo icke allenast sjömännen själva, utan också sjömansänkor samt barn efter sjömän. Vid genomförandet av de båda förstnämnda, mera generella arterna av obligatorisk försäkring lämnades detta sjöfolkets speciella understöds- och pensionsväsende orubbat och äger således alltjämt bestånd vid sidan av och jämte dessa. De nu ifrågavarande särskilda understöds- och pensionsförmånerna utgöras dels av understöd åt sjömän (såväl befälhavare som besättningsmän) samt åt dessas änkor och barn, dels av ålderspensioner åt sjömän. Understödsväsendet handhaves av de olika sjömanshusen, ett vart i fråga om därvid inskrivet sjöfolk samt detsammas änkor och barn, medan pensionsväsendet är centraliserat och anförtrott åt Handelsflottans pensionsanstalt, som är förlagd till Stockholm. Körande sjömanshusens och Handelsflottans pensionsanstalts tillkomst och öden i övrigt samt det av dem handhavda understöds- och pensionsväsendet få skeppstjänstkommitterade hänvisa till dels de av den s. k. arbetarförsäkringskommittén i dessa ämnen föranstaltade undersökningar, för vilka redogörelse framlagts i del 111:4 (tryckt 1888) av kommitténs betänkande, dels den av handels- och sjöfartskommittén i dess den 23 november 1898 avgivna underdåniga utlåtande angående vissa frågor rörande sjömanshusen verkställda utredning angående sjömanshusens verksamhet, dels socialstyrelsens utredning rörande sjömansyrket i Sverige, del I I (tryckt 1918), dels ock 1917 års sjömanshuskommitterades den 18 november 1919 avgivna betänkande och förslag rörande sjömanshusens omorganisation. Skeppstjänstkommitterade anse sig därför här kunna inskränka sig till att ur de nämnda mera utförliga redogörelserna lämna kortfattade utdrag i de delar, som kunna vara av betydelse för förståelsen av kommitterades förslag i hithörande ämnen, ävensom senare data, beaktansvärda ur samma synpunkt, samt ifrågavarande understöds- och pensionsväsendes nuvarande ställning. Av sjöfolkets understöds- och pensionsanstalter äro sjömanshusen de ojäm- Sja förligt äldsta. Sjömanshusinstitutionen infördes nämligen redan år 1748. I det den 30 mars sistnämnda år utfärdade nådiga reglementet, »varefter His coopvaerdieskeppare och skeppsfolk hava sig att rätta», stadgades i § 1 av kapitlet VI, att ett coopvaerdiesjömanshus skulle upprättas för hela riket med säte i Stockholm, »varest de av coopvaerdiesjöfolk, som antingen under och uti tjänst på svenska coopvaerdieskepp lidit någon skada till hälsa och lemmar eller ock uti förbemälte tjänst tillbragt deras år och för ålderdom och bräcklighets skull icke vidare tjänst kunna göra, mage uppå deras återstående levnadstid njuta ett visst årligt underhåll». Till sjömanshusets inrättande 2f —

Skeppstjänstkommitterade.

IS och upprätthållande av understödsverksamheten pålades särskilda avgifter,, dels en sjömanshusavgift, eller, såsom den sedermera benämnts, plåt-, resp. hyresavgift, vilken skulle erläggas av sjöfolket, dels en lästavgift, sedermera kallad tonavgift, som skulle betalas av redarna. Båda avgifterna skulle utgöras vid fartygs hemkomst från resa å utrikes ort. Dessutom skulle sjömanshuset äga uppbära vissa botes- och kollektmedel m. m. Vid bestämmandet av understöd skulle hänsyn tagas, förutom till understödssökandens tjänst och syssla, till dennes tjänstetid, uppförande, förvärvad skicklighet i sjömansyrket, ålder och förefintlig sjukdom samt i allmänhet sökandens ställning vid tiden för ansökningen utrönas. Understödens storlek skulle avpassas så, att vederbörande därav erhölle sitt tillbörliga uppehälle. De gränser, varinom beloppen dock skulle hållas, voro bestämda för befälhavare till mellan 200 och 300 daler kopparmynt, för styrmän till mellan 150 och 200 daler samma mynt och för övrigt sjöfolk till mellan 100 och 150 daler nämnda mynt. Redan genom kungl. brev den 22 december 1749 utvidgades understödsverksamheten, i det att orkeslösa och nödlidande änkor liksom ock fader- och moderlösa barn efter sjömän tillerkändes rätt till understöd av sjömanshuskassan. I samband härmed bestämdes, då de sjömanshuset redan tillagda inkomsterna befunnos otillräckliga, att ytterligare en avgift, s. k. förhyrningspenningar, skulle för sjömanshusets räkning få upptagas av fartygsbesättningarna. Denna avgift avskaffades emellertid 1828. Enligt 1748 års reglemente skulle, såsom ovan nämnts, Stockholms sjömanshus med sin verksamhet omfatta hela riket. Med hänsyn till svårigheten för detta enda sjömanshus att rättvist och jämnt utöva understödsverksamheten över hela riket blev en decentralisation av densamma nödvändig, och år 1752 medgavs rätt för samtliga stapelstäder att inrätta sjömanshus och disponera de i respektive städer inflytande sjömanshusavgifterna. Efter hand inrättades sjömanshus i flertalet stapelstäder, men någon skyldighet därtill förelåg icke förrän år 1864. För närvarande är sjömanshusens antal 47. Med sjömanshuset förband 1748 års reglemente en annan institution, skeppsombudsmannen eller waterschouten, vilken i vissa hänseenden var underordnad den sjömanshuset förvaltande direktionen, men åt vilken därjämte anvisades en del av direktionen oberoende åligganden. Ombudsmannen skulle sålunda vid förhyrning av sjöfolk pröva vars och ens insikt, skicklighet och erfarenhet samt förhandla om löneförmånerna ävensom föra register över de sjöfarande o. s. v. Småningom utvidgades såväl sjömanshusens som skeppsombudsmannens, eller senare, sjömanshusombudsmannens verksamhetsområden, och sjömanshusen utvecklade sig från att, såsom av vad ovan anförts i ämnet torde hava framgått, ursprungligen hava varit understödsanstalter för nödställda sjömän samt änkor och barn efter sjömän, till att bliva institutioner med varjehanda administrativa uppgifter för det allmännas räkning. Redan år 1888 fastslog arbetarförsäkringskommittén 40 procent såsom utgörande de statliga göromålens andel i sjömanshusens arbetsbörda, en beräkning, som av sedermera härom hörda sakkunniga institutioner och myndigheter vitsordades såsom icke för högt tilltagen. 1917 års sjömanshuskommitterade uppskatta den andel i arbetsbördan å sjömanshusen i riket, som arbetet för direkta statsändamål ävensom härmed likställda ändamål för närvarande utgör, till minst 75 procent av sjömanshusens arbetsbörda. Enligt nu gällande bestämmelser rörande sjömanshusen och dessas verksamhet — vilka återfinnas i Kungl. Maj:ts förordning den 13 juli 1911 angående sjömanshusen i riket samt sjöfolks på- och avmönstning m. m. samt

19 åtskilliga kungörelser angående ändringar däri — förvaltas varje sjömanshus av en direktion, bestående av fem ledamöter, utsedda för tre kalenderår, två av redarna samt en av vardera av följande grupper eller klasser, nämligen befälhavare, underbefäl och manskap. P å samma sätt utses lika antal suppleanter för de ordinarie direktionsledamöterna. Vid varje sjömanshus skall därjämte finnas en ombudsman, vilken är föredragande hos direktionen samt i övrigt har att fullgöra åtskilliga i sjömanshusförordningen närmare angivna göromål. Ombudsmansbefattningen tillsättes av kommerskollegium, sedan vederbörande direktion dit insänt av densamma upprättat förslag, upptagande tre av de sökande. Förutom ombudsmannen äro i mån av behov arbetsbiträden av olika slag anställda vid sjömanshusen. Vad angår nu gällande bestämmelser rörande utdelningen av understöd Sjömans(gratial) från sjömanshusen må erinras därom, att understöden, som äro dels ^*e™ årsunderstöd, dels tillfälliga, utgå icke endast till sjömän, utan ock till änkor stödsverk och barn efter sjömän samt äro baserade helt och hållet på behovsprincipen. snmbet. De närmare bestämmelser i ämnet, som äro lämnade i § 18 uti 1911 års sjömanshusförordning, innefatta i huvudsak följande: 1) Har sjöman, som är eller varit inskriven vid sjömanshus och erlagt hyresavgift, under anställning å svenskt handelsfartyg ådragit sig sådan kroppsskada eller sjuklighet eller ock iråkat den ålderdomsbräcklighet, att han ej vidare kan göra sjötjänst, och är han i torftiga omständigheter, vare han berättigad att från det sjömanshus han tillhör eller senast tillhört erhålla ett efter hans nödtorft och sjömanshusets tillgångar lämpat årligt understöd. H a r sjömannen blivit eller bort bliva avförd ur inskrivningsregistret eller kvarstår han däri, ehuru han upphört att utöva sjömansyrket, endast på grund av därom i sjömanshusförordningen uttryckligen lämnad föreskrift, skall han för att vara berättigad till understöd från det sjömanshus han senast tillhört hava under minst 20 år varit vid sjömanshus inskriven och tillbragt denna tid huvudsakligen i tjänstgöring under utrikes sjöfart med svenskt handelsfartyg. Sådant understöd må ock i synnerligen behjärtansvärda fall kunna av vederbörande sjömanshusdirektion tilldelas sjöman, ändå att han ej enligt förestående bestämmelser är berättigad därtill. 2) Änka och barn efter sjöman, som enligt 1) innehaft eller kunnat erhålla understöd eller som avlidit under utövningen av sitt yrke, äge ock, där de äro i torftiga omständigheter, att från det sjömanshus mannen eller fadern senast tillhört åtnjuta ett efter deras nödtorft och sjömanshusets tillgångar lämpat årligt understöd; änka dock icke om hon träder i nytt gifte, och barn, som överskridit 15 års ålder, endast därest sjukdom eller kroppslyte gör det oförmöget att självt försörja sig. 3) Tillfälliga mindre, understöd till behövande sjömän eller sjömäns änkor och barn må kunna av sjömanshusdirektionen efter omständigheterna utdelas. U r 1917 års sjömanshuskommitterades betänkande må till belysande av storleken av de gratial, som utdelats vid sjömanshusen, anföras följande siffrorför årsunderstöden: Ar 1884 kr.

Ar 1900 kr.

Ar 1i)l6 kr.

28: — 14: — 7: — Det lägsta medeltalet per sjömanshus 250: — 200: — 74: Det högsta medeltalet per sjömanshus 74 — Enligt samma källa utdelades år 1916 följande ärliga understödsbelopp.

a) Till sjömän: Lägsta belopp Högsta » Medelbelopp

Befälhavare kr.

Styrmän kr.

Maskinister kr.

Övrig» sjömän kr.

10:— 250:— 80:—

25:— 250:— 67:—

40:— 200:— 80:—

5:— 217: — 52: —

b) T i l l

Lägsta belopp Högsta » Medelbelopp

änkor:

Efter befälhavare -kr.

Efter styrmän kr.

Efter maskinister kr.

Efter övrigt sjöfolk kr.

20:— 400:— 76:—

10:— 275:— 60:—

20:— 325:— 73:—

5:— 200: — 50: —

e) T i l l

barn

efter avlidna sjömän i medeltal för samtliga sjömanshus: 60 kronor. Enligt uppgifter, inhämtade i kommerskollegium, utgjorde understödsbeloppen :

För samtliga sjömanshus i medeltal Per sjömanshus lägst » » högst

Sjömanshusens inkomstei och utgifter.

År 1920 kr.

År 1921 kr.

År 1922 kr.

68:50 30:— 185:—

74:— 35: 250: —

73:34

Antalet årsunderstödstagare uppgick år 1916 till 5 501 med en understödssumma av 324 522 kronor, år 1920 till 5 327 med en understödssumma av 364 835 kronor, år 1921 till 5 346 med en understödssumma av 395 834 kronor och år 1922 till 5 314 med en understödssumma av 389 744 kronor. De tillfälliga understöden under samma fyra år utgjorde sammanlagt respektive 18 734, 25 916, 46 740 och 41224 kronor. Härtill kommer utdelning av understöd från donationsfonderna, vilken år 1916 omfattade 21 632 kronor. Vid utgången av de fyra åren var antalet vid samtliga sjömanshus inskrivet sjöfolk respektive 43 669, 48 706, 50 417 och 48 654. Såsom ovan nämnts, skulle till sjömanshusets inrättande och upprätthållande av understöds verksamheten vid fartygs hemkomst från resa å utrikes ort betalas dels av sjöfolket plåt- eller hyresavgifter, dels av redarna sjömanshuseller tonavgifter. Enligt nu gällande bestämmelser (sjömanshusförordningen §§ 21 och 22) skall i allmänhet tonavgiften utgå för fartyg, som avgår från Sverige till utrikes ort, om fartyget är svenskt eller tillhör en främmande nation, i vars hamnar svenska fartyg behandlas lika med samma nations egna, med fem öre, men i annat fall med åtta öre för varje full ton av fartygets avgiftspliktiga dräktighet, samt vid avmönstring från svenskt fartyg, å vilket besättning påmönstrats för utrikes fart, hyresavgift erläggas av befälhavare ävensom av var och en av besättningen med en procent av deras lön eller hyra, skolande hyran för befälhavare å ångfartyg ej beräknas lägre än den hyra, som tillkommer den till avlöningen främste av besättningen å samma fartyg, med femtio procents förhöjning, och hyran för befälhavare å segelfartyg ej beräknas lägre än dubbla beloppet av förste styrmannens hyra. De till sjömanshusen inflytande avgifterna av nu ifrågavarande slag må dels

21 direkt innehållas av vederbörande sjömanshus, dels av detta insändas till kommerskollegium, som har att efter vissa grunder mellan de olika sjömanshusen fördela de sålunda till kollegium överlämnade medlen. Av besparingar i intäkterna av ton- och hyresavgifterna hava vid de flesta sjömanshusen bildats fonder, vilkas räntor utgöra en ytterligare inkomstkälla för vederbörande sjömanshus. Dessa räntor tagas i främsta rummet i anspråk för understödsutdelningen. Sjömanshusens på nämnda sätt åstadkomna fonder uppgingo år 1921 till sammanlagt 6 366 909 kronor. F r å n och med år 1900 hava sjömanshusen åtnjutit statsbidrag till förvaltningskostnaderna, avsett att utgöra ersättning för dem åliggande statliga göromål. För ett vart av åren 1900—1911 utgjorde statsbidraget 30 000 kronor och utgick sedermera till och med år 1920 med ett årligt belopp av 40 000 kronor. Från och med år 1921 utgår ett årligt anslag till sjömanshusen å 162 000 kronor. Statsbidraget har, enligt vad 1917 års sjömanshuskommitterade framhållit, alltid varit för knappt tilltaget, liksom sjömanshusen länge utan någon som helst gottgörelse från statens sida fingo ombesörja en del statsgöromål. Redan år 1888 konstaterades, som sagt, sistnämnda slag av göromål utgöra minst 40 procent av sjömanshusens arbetsbörda, men det oaktat började statsbidraget utgå först från och med år 1900 och med ett belopp, 30 000 kronor, som endast utgjorde 18.4 procent av sjömanshusens samtliga förvaltningskostnader. Utgående från att statsbidraget rimligen bort börja utbetalas åtminstone från och med år 1889 och under antagande att proportionen mellan sjömanshusens statsgöromål och deras hela arbetsbörda hela tiden förblev oförändrad (vilket icke varit fallet) och statsbidraget således rätteligen bort utgöra 40 procent av sjömanshusens samtliga förvaltningskostnader, hava 1917 års sjömanshuskommitterade beräknat, att bristen i statsbidraget under åren 1889 —1917 uppgått till sammanlagt minst 1168 000 kronor. Av de uttalanden, som sjömanshuskommitterade anknutit härtill, må följande här återgivas: »Genom alltför lågt statsunderstöd har alltså under åren 1889—1917 förhållits sjömanshusens understödskassor minst ett belopp av 1168 000 kronor, räntor oberäknade. Då, som nämnts, detta belopp endast utgör ett mycket lågt beräknat minimibelopp, torde utan överdrift kunna antagas, att, räntor oberäknade, i själva verket ett belopp av omkring en och en halv miljon undandragits understödskassorna. Då 5 procent härå under ett år utgör 75 000 kronor och under år 1917 i understöd vid samtliga sjömanshus utbetalats sammanlagt 352 196 kronor, framstår klart, vilken betydelse för understödsverksamheten vid sjömanshusen redan den omständigheten skulle haft, att staten i gengäld för det besvär och de kostnader, sjömanshusen på understödsverksamhetens bekostnad åsamkats för statliga ändamål, till denna verksamhet bidragit med allenast 40 procent av sjömanshusens förvaltningskostnader. Till slut må anföras ytterligare en omständighet, som talar för att staten nu icke längre dröjer med att till bestridandet av sjömanshusens förvaltningskostnader bidraga med ett efter rättvisa grunder beräknat belopp. Penningvärdets starka fallande har givetvis icke kunnat undgå att även beträffande sjömanshusen göra sig kännbart. Under det att inom de flesta andra verksamhetsområden omkostnadernas stegring och penningvärdets fall kunnat om ock icke helt så dock i ej oväsentlig grad motvägas genom inkomsternas ökning, hava däremot för sjömanshusen den under kriget och nu rådande förhållanden minskade utrikes sjöfarten medfört en avsevärd nedgång i deras inkomster av ton- och hyresavgifter, samtidigt som förvaltningskostnaderna

22 genom beviljade dyrtidstillägg betydligt stigit och anspråken såväl på nya som på förhöjda understöd stegrats. Sjömanshuskassornas ställning har genom sålunda samverkande omständigheter blivit synnerligen bekymmersam, varom kollegium ock lärer hava från flera sjömanshus erhållit meddelande med begäran om råd i den brydsamma situationen. Sjömanshusens minskade inkomster och ökade utgifter lära i åtskilliga fall hava medfört, att kapitaltillgång måst för uppehållande av sjömanshusens understödsverksamhet tillgripas, i andra fall åter, att ansökningar om nya understöd måst avvisas. Sannolikt torde icke heller minskningar i redan förut utgående understöd kunnat i en del fall undvikas. För det gamla sjöfolket, som med små tillgångar bidragit till egna och andras understöd, måste det synas egendomligt, att just under tider, då sjöfartsnäringen synes blomstra upp, deras understöd skola behöva minskas. Om understödskassorna under de gångna åren tillförts en större del av de inkomster, som nu i stället gått till andra främmande ändamål, hade de givetvis också varit i stånd att på ett bättre sätt än nu skett motstå kristidens påkänningar.» Vid åtskilliga sjömanshus finnas understödsfonder, som tillkommit genom donationer av enskilda personer. Dessa donationsfonders kapital uppgick är 1921 till sammanlagt 1440141 kronor. Ränteinkomsten härav användes självfallet till understöd. Sjömanshusens övriga inkomster utgöras av botes- och vitesmedel, sjömän frångångna hyror, sportler, inkomst av fastigheter m. m. Till belysning av de olika inkomst- och utgiftsposterna må till sist återgivas sjömanshusens budget för åren 1920 och 1921. År 1920. Inkomster. Hyresavgifter för år 1920 totalt 493 265 kronor, därav innehållna av sjömanshusen kr. 153 498 Tonavgifter för år 1920 total 370 963 kronor, därav innehållna av sjömanshusen » 136 195 Kommerskollegii tilldelning för år 1920 av hyresavgiftsuppbörd för år 1919 och 1920 » 204 370 Kommerskollegii tilldelning för år 1920 av tonavgiftsuppbörd för år 1919 och 1920 » 127 626 Statsanslag » 40 000 Räntor för år 1920 å donationsfonder » 62 000 Räntor för år 1920 å övriga fonder » 269 051 Övriga inkomster » 130 814 Summa inkomster kronor 1123 554 Utgifter. Summa understöd inberäknat extra tilldelning kr. 390 750 Summa avlöningar inberäknat dyrtidstillägg » 420 629 Övriga utgifter » 154 976 Överskott av inkomster (kapitalökning) » 157199 Summa utgifter kronor 1123 554

23¶År 1921. Inkomster. Hyresavgifter för år 1921 totalt 384 844 kronor, därav innehållna av sjömanshusen kr. 132 685 Tonavgifter för år 1921 totalt 242 548 kronor, därav innehållna av sjömanshusen * 133 489 Kommerskollegii tilldelning för år 1921 av hyresavgiftsuppbörd för år 1920 » 339 767 Kommerskollegii tilldelning för år 1921 av tonavgiftsuppbörd för år 1920 » 234 794 Statsanslag » ^ 000 Räntor för år 1921 å donationsfonder » bd 000 Räntor för år 1921 å övriga fonder » 285 283 övriga inkomster •— * 101 787 Summa inkomster kronor 1 452 805 Utgifter. Summa understöd inberäknat extra tilldelning kr. 442 573 Summa avlöningar inberäknat dyrtidstillägg » 410193 Övriga utgifter * 173 101 Överskott av inkomster (kapitalökning) • » 4Z0 »ds Summa utgifter kronor 1 452 805 Sedan århundraden tillbaka ägde sjömännen åtnjuta förmånen av den s. k. f**taJ' föringen. Med föring menades ursprungligen en viss kvantitet varor, som sjö- vensiontimännen ägde rätt att utan erläggande av frakt föra med sig ombord, och anstalt. utgjorde den vinst, de vid försäljningen av dessa varor kunde erhålla — helt Historik, eller delvis — deras lön. Då tullar infördes i landet, gjorde sjömännen emellertid anspråk på att den tullfrihet, som var dem beviljad för gods, som de för eget behov medförde, även skulle komma det gods till del, som de under namn av föring hemförskaffade. Härigenom tillskyndades staten förluster, och i följd därav upphävdes den fria föringen i dess ursprungliga betydelse genom 1667 års sjölag, som i stället bestämde, att varje sjöman vid ankomst till svensk hamn efter slutad utrikes resa skulle äga att vid tullverket uppbära ett visst belopp penningar i förhållande till det värde skepparen för varje läst betingat. Sedermera fixerades denna förmån till bestämda belopp, olika för olika tjänstebefattningar ombord. Efter det en kommitté, som skulle avgiva betänkande om handelssjöfartens behov och utvägar till dess befrämjande, år 1829 väckt förslag om ändring i då gällande bestämmelser angående föringen, uppdrog Kungl. Maj:t år 1837 åt kommerskollegium att avgiva yttrande över berörda förslag. Kommerskollegium ansåg, att föringen borde upphöra och att i stället en motsvarande summa skulle anslås till pensionering av sjöfolk jämte deras änkor och barn. Efter ytterligare utredningar avgav Kungl. Maj:t år 1863 proposition till ständerna om inrättande av en pensionsanstalt för sjömän. Ständerna bifollo propositionen, varefter Kungl. Maj:t den 29 januari 1864 utfärdade reglemente för handelsflottans pensionsanstalt. Enligt reglementet förvaltas pensionsanstalten av en direktion, som har sitt K**™™\ säte i Stockholm och består av en ordförande och två ledamöter, vilka tortion ordnas av Kungl. Maj:t. Hos anstalten är anställd en kamrerare, som tillika är sekreterare, samt i övrigt skrivbiträde och vaktbetjäning i mån av behov.

24¶Anstaltens Till skillnad från sjömanshusens på behovsprincipen grundade understödspensions- väsende, har den av Handelsflottans pensionsanstalt utövade verksamheten »ämnet karaktären av en verklig pensionering, i det att vederbörande sjöman är — oberoende av sin ekonomiska ställning — berättigad till pensions erhållande, därest han uppfyller vissa villkor beträffande ålder och tjänstgöring. Pensionerna åsyfta allenast ålderdomsförsörjning för sjömännen själva. Villkoren för pensions erhållande äro: att äga vitsordad god frejd, hava uppnått femtiofem års ålder samt varit 25 år inskriven å svenskt sjömanshus och, utan att hava gjort sig skyldig till rymningsbrott, tillbragt denna tid huvudsakligen i tjänstgöring under utrikes sjöfart med svenskt handelsfartyg eller såsom förhyrd å svenskt örlogsfartyg. Pensionstagarna indelas i fyra klasser, nämligen: första klassen, bestående av fartygsbefälhavare, som avlagt sjöofficers- eller sjökaptensexamen av första klassen (enligt kungl. brev 88/a 1879 till pensionsanstaltens direktion skola hit också räknas fartygsbefälhavare, som avlagt sjökaptensexamen vid navigationsskola i riket), andra klassen, bestående av fartygsbefälhavare med sjökaptensexamen av andra klass (enligt nyssnämnda kungl. brev skola hit också räknas styrmän, som på grund av styrmansbrev föra befäl å handelsfartyg i fart bortom Skagen och Lindesnäs), tredje klassen, bestående av oexaminerade befälhavare, styrmän och ängmaskinister, samt fjärde klassen, bestående av övrigt sjöfolk och eldare å ångfartyg. Antalet pensioner bestämdes ursprungligen sålunda: i första klassen: 100 pensioner, vardera å 160 kronor; i andra klassen: 100 pensioner, vardera å 120 kronor; i tredje klassen: 100 pensioner, vardera å 100 kronor; i fjärde klassen: 600 pensioner, vardera å 60 kronor. Genom ökat statsbidrag har möjliggjorts en ökning såväl av antalet pensioner som av pensionsbeloppen i de olika klasserna. Pensionsbeloppen äro sålunda för närvarande respektive 240, 180, 150 och 135 kronor. Vid årsskiftet 1922—23 var antalet pensionstagare i första klassen 361, i andra 219, i tredje 224 samt i fjärde 1171 eller i alla fyra klasserna tillsammans 1 975. Pensionernas sammanlagda belopp uppgick under år 1922 till något mera än 314 600 kronor. anstaltens Som inkomster åt pensionsanstalten anvisades till en början dels ett inkomster föringen motsvarande belopp, 24 000 kronor, vilket skulle ökas med 1 000 kronor ° * **" för varje fullt 5 000-tal utöver 12 000 läster, varmed lästetalet å i utrikes sjöfart använda fartyg kunde komma att tillväxa, dels 25 000 kronor ur handels- och sjöfartsfonden, dels 25 000 kronor av allmänna medel. Sedermera uppfördes ovannämnda årsbelopp, 74 000 kronor, samt en beräknad tillökning i föringsersättningen av 4 000 kronor under nionde huvudtiteln såsom av tullmedlen utgående förslagsanslag. Intill år 1869, då pensioneringen skulle taga sin början, erhöll emellertid anstalten ej hela statsanslaget, utan endast den mot föringen svarande delen därav, d. v. s. 24 000 kronor, jämte anslagets rörliga del, och bildades därav en fond till bestridande av utgifterna för anstaltens förvaltning eller den s. k. förvaltningskostnadsfonden, vilken vid 1922 års slut uppgick till 222 720 kronor 88 öre. Till förvaltningskostnaderna, vilka för år 1922 utgjorde nära 13 000 kronor, lämnar staten dessutom numera ett särskilt bidrag å 2 850 kronor. Sedan år 1869 uppburna statsmedel — med undantag av nyssnämnda bidrag

25 till förvaltningskostnaderna — vissa bötesandelar, kvarlåtenskapsmedel efter avlidna sjömän, till vilka icke rättsinnehavare inom viss tid anmält sig, samt råntemedel från Westzynthii testamentsfond hava uteslutande använts till pensioneringen, antingen direkt till utdelande av pensioner eller till bildande av den s. k. pensionsfonden. Vid 1922 års slut utgjorde fondens kapital 910 677 kronor 20 öre. De till pensionering under år 1922 inflytande medlen utgjorde: Statsanslag, utgående av tullmedel (föringen) kr. 113 000: — Extra ordinarie statsanslag: till förbättring av pensioneringen inom anstaltens tre första pensionsklasser » 31 000: — till fyllnadspensioner inom fjärde klassen » 35 200: — till tilläggspensioner » 106 000: — Kvarlåtenskapsmedel m. m » 152:4 9 800: Böter » — Kapitalvinst å utlottade obligationer » 128:9 7 Räntor » 4 2 7 9 7 : 70 överföring från Westzynthii testamentsfond » 1 277: 54 Summa kronor 330 356: 7o Mot det nu skildrade pensions- och understödsväsendet hava framställts Brister hos åtskilliga anmärkningar. ^Sf* I ovan omnämnda del av socialstyrelsens utredning rörande sjömansyrket atöds_ och i Sverige redogöres för de erinringar och önskemål, som i nämnda hänseende pensions. under utredningens gång kommit till uttryck från sjömännens sida och vilka väsende. giva vid handen, att dessa anse ifrågavarande pensions- och understödsväsende vara mycket otillfredsställande. I samband med den utredning rörande arbetstiden å svenska fartyg, som skeppstjänstkommitterade anställde under loppet av år 1918, framkommo jämväl talrika klagomål mot såväl det nu tillämpade systemet för sjömanspensioneringen som sjömanshusens understödsverksamhet. I stort sett var innebörden i dessa uttalanden densamma som i socialstyrelsens nyssnämnda utredning. Man klagade sålunda över att pensionsbeloppen vore för små, pensionernas och understödens antal för lågt, varigenom väntetiden för desammas utfående bleve alldeles för lång och den verkliga pensionsåldern för hög, att de av sjöfolket till sjömanshusen inbetalta avgifterna ej i full utsträckning komme sjömännen själva till godo samt att de från sjömanshusen utgående understöden hade en för sjömännen i viss mening kränkande form av allmosor och ej heller stode i rimligt förhållande vare sig till de av sjöfolket inbetalta avgifterna eller till storleken av sjömanshusfonderna. 1917 års sjömanshuskommitterade hava i sitt betänkande upptagit till behandling några dylika anmärkningar, avseende sjömanshusens understödsverksamhet. De viktigaste av dessa äro: 1) att understödsbeloppen i allmänhet vore alltför ringa och 2) att olikformighet med avseende å utdelningen rådde vid de olika sjömanshusen, beroende dels på skiftande uppfattning hos sjömanshusdirektionerna om de grunder, som borde tillämpas vid utdelningen, dels ock på olika medelstillgång. Vad först beträffar den sista anmärkningen, visa de ur sDomanhuskommitterades utredning här ovan återgivna understödssiffrorna dess befogenhet. Om ock de av sjömanshuskommitterade till undanröjande av detta missför-

26 hållande föreslagna och redan delvis realiserade åtgärderna säkerligen äro ägnade att åstadkomma förbättring i förevarande hänseende, ligger dock i sakens natur, att full likformighet aldrig kan åvägabringas, emedan handhavandet av understödsväsendet är fördelat på så många olika händer. Långt mera betydelsefull är emellertid den ovan under 1) återgivna anmärkningen mot sjömanshusens understödsverksamhet, nämligen ringheten av understödsbeloppen. Även riktigheten av denna anmärkning bestyrkes av sjömanshuskommitterades utredning i saken, varom de härovan lämnade uppgifterna om understöden torde bära tillräckligt vittnesbörd. E n icke oväsentligt bidragande orsak till nu berörda missförhållanden är, frånsett den givna begränsningen av sjömanshusens inkomster, säkerligen att söka i den alltför starka fondbildning, varom de flesta sjömanshusdirektionerna, åtminstone tidigare, beflitat sig. Detta direktionernas tillvägagångssätt torde ock i sin mån medverkat till uppkomsten av och givit ett visst berättigande åt den hos sjöfolket, på sätt ovan förmälts, ofta rådande meningen, att de hyresavgifter, som av sjömännen inbetalas, icke i full utsträckning komma dem till godo. Ovan meddelade budgeter för sjömanshusen åren 1920 och 1921 utvisa vidare, att förvaltningskostnaderna berörda år togo i anspråk ej mindre än 50 respektive 40 procent av samtliga inkomster. Förvaltningskostnaderna hava på grund av sjömanshusgöromålens ökning — till viss övervägande grad föranledd av bestyr för statens räkning — undergått en omfattande och hastig stegring, och dessa ökade utgifter hava fått bestridas av sjömanshusens egna tillgångar, då, såsom ovan berörts, staten antingen icke lämnat någon ersättning härför eller ock, under en följd av år, en ersättning, som icke inneburit full gottgörelse för de kostnader, som sjömanshusen åsamkats för utförande av de statliga förvaltningsuppgifterna. Det vill med andra ord säga, att medel, som inbetalats av sjömännen och redarna och i huvudsak varit avsedda för understödsväsendet, undandragits detta sitt egentliga ändamål för att betala kostnader, som dock rättvisligen bort gäldas av staten. Såsom ovan meddelats, uppgår det belopp, som sålunda berövats understödsväsendet, enligt sjömanshuskommitterades beräkning till en och en halv miljon kronor för tiden till och med år 1916. E n förbättring och utjämning av understödsbeloppen torde numera, efter den sista ökningen av statens ersättning till sjömanshusen till 162 000 kronor, komma till stånd, men ingalunda i tillräcklig grad. Till belysande av att fog lärer finnas för sjöfolkets mening, att hyresavgifterna icke helt komma detsamma tillgodo i form av understöd må tjäna följande sammanställning ur den ovan meddelade sjömanshusbudgeten för år 1920. Dock må samtidigt påpekas, att förhållandena detta år icke äro fullt jämförliga med tidigare år, såsom framgår av en av 1917 års sjömanshuskommitterade utarbetad tabellarisk översikt över sjömanshusens inkomster och utgifter under vissa år, till vilken hänvisas. Totalsumman av inbetalta hyresavgifter var år 1920 493 265 kronor. Utbetalade understöd utgjorde samma år tillhopa 390 750 kronor, alltså allenast 79.2 procent av de av sjömännen själva inbetalta avgifterna. Såsom framgår av budgeten för år 1920, uppgick samma år ränteavkastningen av donationerna, tillsammantagen med räntorna å sjömanshusens övriga fonder, till cirka 330 000 kronor, vilka medel väl egentligen bort användas till understöd. Medräknas dessa, blir totalsumman av de medel, som år 1920 stodo till förfogande för utdelning, 823 000 kronor. Av sistnämnda belopp utdelades

27 emellertid i själva verket mindre än hälften såsom understöd eller cirka 47.5 procent. För år 1921 ställa sig siffrorna dock väsentligt gynnsammare tack vare de kraftiga tilldelningar för nämnda år, de höga beloppen av hyresavgifterna och tonavgifterna för år 1920 möjliggjorde. För år 1921 utgjorde totalsumman av understöden 442 573 kronor, alltså ej mindre än 115 procent av de till 384 844 kronor uppgående hyresavgiftsbeloppen. Medräknas emellertid även här de till cirka 348 000 kronor uppgående räntorna å sjömanshusfonderna, utgör det utdelade understödsbeloppet endast 60.4 procent av tillgängliga medel. Det torde icke kunna förnekas, att under tryckta sjöfartstider med till väsentlig del stillaliggande tonnage, såsom exempelvis under senare delen av år 1920 och större delen av år 1921, då sjömanshusens inkomster av hyresavgifter och tonavgifter nedgå till ett minimum, bliver, emedan själva administrationskostnaderna för sjömanshusen måste hållas i det närmaste oförändrade, sjömanshusens ekonomi så försvagad, att vad som blir tillgängligt för understödsutdelningen nedsjunker till ett minimum. I verkligheten hava de direkta tillskotten till sjömanshusens inkomster, nämligen hyresavgifterna och tonavgifterna, sjunkit från 864 228 kronor år 1920 till 627 392 kronor år 1921 och således minskats med 27.4 procent. Den omständigheten, att sjömanshusens understödsverksamhet bliver, såsom ovan påvisats, väsentligt beroende på konjunkturerna och ej på vad sjömännen själva inbetalat, måste anses betänklig. Det måste vidare synas sjöfolket egendomligt, att sjömännen hava att till sjömanshusen erlägga obligatoriska avgifter till beredande av ålderdomsförsörjning m. m. utan att därigenom förvärva motsvarande ovillkorlig rätt tilL sådan försörjning. Avgörande för understöds åtnjutande är nämligen allenast vederbörandes behov av detsamma, utan varje hänsyn till beloppet av de inbetalta hyresavgifterna. En sjöman eller hans änka eller efterlevande barn får icke heller åtnjuta den direkta förmånen av just de hyresavgifter, han själv inbetalt. Det existerar därför för sjöfolket knappast något skönjbart samband mellan sjömannens prestationer i form av hyresavgifter och det understöd, han kan komma att erhålla, Nu anmärkta förhållanden medföra, att understödet får — något som ju också ligger i begreppet understöd — karaktären av en nådegåva, en allmosa. Detta, som ju ej synes stå i samklang med numera rådande sociala åskådningar, känner sjöfolket i viss mån kränkande för dess självkänsla, så mycket mera som det ju också är helt opåkallat i betraktande av den andel, sjöfolket självt tager i skapandet av de erforderliga understödsmedlen. Den psykologiska betydelsen av att varje man nu måste umbära medvetandet av att genom hyresavgiftsinbetalningarna arbeta just på tryggandet av sin egen och de sinas existens torde ej heller böra underskattas. Att lägga behovet till grund för tilldelning av understöd kan även av annat skäl icke anses riktigt lämpligt och sunt. Behovet torde nämligen ofta hava föranletts av bristande ekonomisk omtanke. Den, som däremot sparat och därigenom tryggat sig mot den direkta nöden på ålderdomen, erhåller intet utbyte av de inbetalta hyresavgifterna, Detta måste snarast vara ägnat att motarbeta skötsamhet och sparsamhet hos sjöfolket. Vad angår Handelsflottans pensionsanstalts verksamhet, kan ej ens åt det begränsade antalet pensionsberättigade, på grund av de knappt tillmätta medel, som stå till förfogande för ändamålet, pension beredas. Pensionsrummen äro nämligen för fåtaliga. Deras antal understiger i allmänhet avsevärt antalet

28 pensionsberättigade, vilket förhållande medför, att pensionsberättigad, som gjort ansökan om pensions utfående, ofta nödgas att, i avvaktan på ledigt pensionsrum, under åtskillig tid umbära pensionen eller till och med aldrig kommer i åtnjutande därav. Detta förhållande torde ock hava vållat, att mången, som varit berättigad till pension och jämväl i behov av densamma, icke ansett det löna mödan att ens göra den erforderliga ansökningen. Härtill kommer, att pensionsbeloppen äro så låga, att de bliva av ganska ringa betydelse för pensionstagarens försörjning. Även om, såsom fallet kan vara, en sjöman kommit i åtnjutande av såväl pension från Handelsflottans pensionsanstalt som årligt understöd från vederbörande sjömanshus, måste dessa förmåner betecknas såsom alldeles otillräckliga att bereda honom hans uppehälle. Indelningen av pensionstagarna i olika klasser synes vidare ur social synpunkt icke vara lämplig. Slutligen må framhållas, såsom en väsentlig olägenhet, att inom sjöfolkets pensions- och understödsväsende finnas olika system, som äro uppbyggda på skilda principer och tillämpade av skilda administrationer. Denna brist på enthetlighet måste i sin mån ytterligare minska möjligheterna för vinnande av möjligast gagneliga resultat av verksamheten på ifrågavarande område. Av det ovan sagda torde tydligt framgå, att det särskilt för sjöfolket avsedda pensions- och understödsväsendet lider av allvarliga brister och således är i behov av en nog så genomgripande förbättring. Sjöfolket Då år 1913 allmän pensionsförsäkring infördes i vårt land, kom densamma *u t* a t t ^ ä m v ä l o m f a t t a sjöfolket. Med hänsyn till de principer, som lågo till "peZiom- gnind för lagstiftningen i ämnet liksom den allmänna gestaltningen av denrörsäk- samma blev dess effekt för sjöfolket lika litet som för den övriga befolkningen ringen, av någon mera avsevärd betydelse. Det stod också fullt klart vid pensionsförsäkringens genomförande, att därmed icke någon lösning av sjöfolkets pensioneringsfråga vunnits. Denna uppfattning har kommit till otvetydigt uttryck i uttalanden från olika håll. I det till propositionen nr 126 till 1913 års riksdag om allmän pensionsförsäkring fogade statsrådsprotokoll uttalade sålunda dåvarande chefen för civildepartementet angående sjöfolks pensionering, att han icke ansåge, att denna fråga genom den allmänna pensionsförsäkringen bleve på ett tillfredsställande sätt löst. »Uppenbart synes vara», anförde han vidare, »att sjöfolket bör i vida större utsträckning än åtskilliga andra grupper av medborgare kunna erlägga högre avgifter för att erhålla en rikare pension, än vad som kan vinnas för de avgifter, vilka kunna ifrågasättas för en allmän folkförsäkring. Jämväl bidrag från rederierna böra till en sjömanspensionering kunna påräknas under lämplig form. En del samlade fonder torde också kunna disponeras härför. Beaktas bör även, att en tidigare pensionsålder sannolikt är påkallad för sjömännen.» Det nu anförda syntes departementschefen ganska starkt tala för utbrytande av sjöfolket från den allmänna pensionsförsäkringen. Emellertid mötte en utbrytning vissa praktiska svårigheter, och det torde alltid taga åtskillig tid, innan ett förslag om en särskild sjömanspensionering kunde framläggas, vadan departementschefen ansåge, att sjöfolket och deras hustrur för det dåvarande vore bäst betjänade av att de medtoges i den allmänna pensionsförsäkringen. Till slut fann sig departementschefen böra uttala, att frågan om förbättrade pensioner för sjömännen snarast borde återupptagas till förnyat och slutligt övervägande, och ville han för sin del medverka härtill.

29 Även riksdagen har i frågan uttalat en liknande uppfattning. I anledning a v ^ e n vid 1915 års riksdag inom andra kammaren väckt motion (nr 142) angående utredning rörande omorganisation av rikets sjömanshus framhöll sålunda riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t den 29 maj 1915 beträffande det av motionären framkastade förslaget att på sjömanshusens understödsverksamhet uppbygga en effektiv sjömanspensionering, att man enligt riksdagens uppfattning icke borde slå sig till ro med de dittills gjorda försöken att åstadkomma en tillfredsställande sjömanspensionering. Den allmänna pensionsförsäkringen vore visserligen icke så värdelös för sjömännen, som de själva syntes uppfatta densamma. Det förefölle emellertid, som om något mera skulle kunna åstadkommas till förbättrande av sjöfolkets pensionsförhållanden, möjligen genom att sammanföra eller bringa till samverkan och utveckla den allmänna pensionsförsäkringen, Handelsflottans pensionsanstalts verksamhet samt sjömanshusens understödsverksamhet. 1917 års sjömanshuskommitterade hava i sitt betänkande (sid. 120) gjort följande uttalande i fråga om den allmänna pensionsförsäkringen och sjöfolket: »Enligt riksdagens uttryckligen uttalade önskan ingår icke i det åt kommitterade lämnade uppdraget att verkställa utredning i fråga om ordnandet av sjöfolks pensionering. Kommitterade kunna likväl icke underlåta att i detta sammanhang, innan kommitterade övergå till framställandet av sitt förslag i fråga om sjömanshusens understödsverksamhet, göra ett uttalande på denna punkt. Riksdagen framhåller, jämsides med att den framställer krav på förbättring av nämnda understödsverksamhet, sin önskan att frågan om sjömauspensioneringen måtte snarast upptagas till förnyad behandling. J ä m v ä l kommitterade finna det synnerligen önskvärt, att så sker, och har innevarande års (1919) riksdag i anledning av motion i ämnet beslutat skrivelse till Kungl. Maj:t med begäran om viss utredning av frågan om ordnandet av sjöfolkets pensionsförhållanden. Det synes kommitterade framför allt vara föga ändamålsenligt, att understöds- och pensionsförhållandena för en och samma yrkesklass, på sätt av vad här ovan omförmälts framgår, regleras genom ett flertal anordningar, ägnade att göra organisationen av nämnda förhållanden synnerligen invecklad och föga överskådlig till sina verkningar. Därtill kommer, att det åtminstone torde kunna ifrågasättas, huruvida icke särskilt den allmänna folkpensioneringen beträffande sjöfolket är behäftad med brister, som motivera sjöfolkets uteslutande från delaktighet därav. Bland annat lära nämligen påföringen och indrivningen av pensionsavgifterna vålla stora svårigheter för sjöfolkets vidkommande. De säregna förhållanden, varunder sjöfolket utövar sitt yrke, och den säregna karaktären överhuvudtaget av denna yrkesklass giva kommitterade sålunda anledning ifrågasätta, huruvida det icke åtminstone borde tagas under övervägande att helt avskilja sjöfolket från den allmänna pensionsförsäkringen. Denna fråga torde icke fä anses vara genom sjöfolkets anslutning till allmänna folkpensioneringen slutgiltigt avgjord.» I 1919 års riksdagsskrivelse (nr 304) med begäran om företagande av den utredning rörande en förbättrad allmän pensionering av sjömän, som skeppstjänstkommitterade numera verkställt och här framlägger, uttalas, bl. a., följande: »Den inom riksdagen i ärendet förebragta utredningen giver oförtydbart vid handen, att hos alla grupper av personer eller institutioner, vilka kunna antagas äga på praktisk erfarenhet grundad kunskap rörande det föreliggande spörsmålet samt ett direkt intresse för hithörande frågors rationella lösning,

den uppfattningen förefinnes, att frågan om sjöfolkets pensionering icke kan anses tillfredsställande eller slutgiltigt löst genom den allmänna pensionsförsäkringen. Av utlåtandena framgår ock, att bland de i ämnet initierade å avgörande punkter föreligga bestämda meningsskiljaktigheter i fråga om sättet för en förbättrad sjömanspensionerings anordnande. Pensionsstyrelsen har i sitt i ärendet avgivna utlåtande i samband med uttalande av uppfattningen att förevarande pensioneringsfråga icke kan lösas genom den allmänna pensionsförsäkringen framhållit, att pensionsförsäkringen, sådan den för närvarande vore anordnad, icke vore tillräcklig för en effektiv pensionering över huvud, och har nämnda styrelse i konsekvens härmed i huvudsak endast hänvisat till den utredning för revision av pensionsförsäkringslagen, varmed styrelsen uppgivit sig för närvarande vara sysselsatt.» Den omförmälda utredningen har sedermera föranlett åtskilliga ändringar i pensionsförsäkringslagen, åsyftande i främsta rummet att åvägabringa mera effektiva pensionsbelopp. Dessa ändringar innebära onekligen icke oväsentliga förbättringar av den allmänna pensionsförsäkringen utan att dock vara nog vittgående för att en någorlunda tillräcklig ålderdomsförsörjning skall kunna sägas vara uppnådd därigenom. Så blir ej heller fallet för sjömännens del även med tillägg av de särskilda understöds- och pensionsförmåner, som kunna tillföras dem genom sjömanshusens understödsverksamhet och Handelsflottans pensionsanstalt. Uppbärandet av ifrågavarande förmåner medför för övrigt viss reduktion av den allmänna folkpensionen, i det att därigenom den del av densamma, som utgöres av det s. k. pensionstillägget, minskas i visst förhållande till storleken av det belopp, vartill de särskilda förmånerna uppgå. Den allmänna folkpensionen tillfaller ej heller, därest icke invaliditet dessförinnan inträder, sjömannen förrän vid 67 års ålder, en pensionsålder, som för sjöfolkets vidkommande är alltför sen. Även i övrigt kan ej i fråga om den allmänna folkpensionen, vilken ju måste uppbyggas efter generella riktlinjer, hänsyn tagas till de individuella krav, som oundgängligen göra sig gällande i fråga om nu ifrågavarande försörjningsproblem beträffande en så säregen yrkesklass som sjömännens. Det ligger därför i sakens natur, att sjöfolkets pensionering icke kan lösas inom den allmänna folkförsäkringens ram. Enligt lagen om försäkring för olycksfall i arbete den 17 juni 1916 gäller som regel, att envar sjöman, vilkens årsavlöning icke överstiger 9 000 kronor, är försäkrad för skada till följd av olycksfall i arbete. Försäkringen äger rum i riksförsäkringsanstalten eller i ömsesidigt, för ändamålet bildat olycksfallsförsäkringsbolag. H a r försäkring icke uttryckligen angivits vara tagen i dylikt bolag, skall sjömannen utan vidare anses vara försäkrad i riksförsäkringsanstalten, detta även om försäkringsavgifter därstädes icke erlagts för honom. Sjöman, som skadas genom olycksfall i arbete, är berättigad att under sin av skadan orsakade sjukdom erhålla: a) erforderlig läkarvård jämte läkemedel och för arbetsförmågans höjande nödiga hjälpmedel, b) sjukpenning under de 35 första dagarna efter olycksfallsdagen med ett belopp från och med 1 krona till och med 3 kronor 50 öre om dagen, beroende på den skadades inkomst och storleken av honom påförd pensionsavgift enligt lagen om allmän pensionsförsäkring. c) sjukpenning från och med 36:e dagen med 2/s a v den skadades dagliga

31 l

av den

arbetsförtjänst, beräknad till /«65 skadades årliga arbetsförtjänst, vilken senare dock icke får upptagas till högre belopp än 2 400 kronor eller lägre belopp än 450 kronor. H a r den skadade intagits å sjukvårdsanstalt, kan sjukpenningen för den tid, han vårdats därstädes, nedsättas med högst hälften. Sjukpenning utgår, för så vitt sjukdomen varat under mer än 3 dagar efter olycksfallsdagen samt arbetsförmågan till följd av sjukdomen blivit nedsatt med minst 1/i. Vård av den skadade, sjukpenning och dylikt under de 35 första dagarna efter dagen för olycksfallet (karenstiden) ingå dock icke i den obligatoriska försäkringen utan skola lämnas av redaren på grund av i lagen stadgad ersättningsplikt. För att befria sig från denna ersättningsplikt äger redaren dock rätt att teckna försäkring hos den försäkringsinrättning, där hans arbetare eljest äro försäkrade enligt lagen. Om olycksfallet, efter upphörande av därav förorsakad sjukdom, medför förlust eiler nedsättning av arbetsförmågan, invaliditet, utgår livränta vid fullständig förlust av arbetsförmågan med '/a a v d e n skadades årliga arbetsförtjänst och vid nedsättning i arbetsförmågan med det lägre belopp, som svarar mot nedsättningen, jämte sådan behandling, som för höjande av arbetsförmågan må erfordras; dock må livränta vid förlust av arbetsförmågan kunna bestämmas till högre belopp, dock ej överstigande beloppet av den beräknade arbetsförtjänsten. Livränta utgår dock icke, för så vitt icke arbetsförmågan blivit nedsatt med minst Vio* Har olycksfallet medfört den skadades död, skall i ersättning utgivas begravningshjälp jämte livränta till hans änka och efterlevande oförsörjda barn. Såsom av denna redogörelse för nu ifrågavarande försäkring lärer framgå, torde få anses, att det i fall, vara lagen om försäkring för olycksfall i arbete äger tillämpning, i allmänhet är väl sörjt för sjöfolket. Till sist må erinras om den rätt till viss sjukvård, som besättningen och J ^ J * 4 ^ övriga å fartyg anställda personer genom bestämmelserna i sjömanslagens m ^ ^ ' 27, 28, 70 och 71 §§ äro tillförsäkrade på redarens eller statens bekostnad. matle. Sjukvården innefattar enligt uttrycklig föreskrift i nyssnämnda 27 § även lagen. underhåll, läkarbehandling och läkemedel. Enligt 30 § sjömanslagen skall dessutom kostnaden för begravning av besättningsman eller annan fartygsanställd, som antagits av redaren eller befälhavaren, i vissa fall bestridas av redaren. Ovan anmärkta brister hos sjöfolkets speciella understöds- och pensions- j ^ f ^ L " väsende hava sedan länge beaktats såväl från sjöfolkets egen sida som från der och det allmännas. Olika förslag till bristernas avhjälpande hava tid efter annan förslag framställts och dryftats, förbättringar hava ock vidtagits, dock, såsom av det J ^ J , föregående torde hava framgått, utan att åstadkomma några avsevärda resul- awr""6.e tat. Man torde i korthet kunna säga, att de åtgärder, som verkligen genom- f9\ket» förts i syfte att söka råda bot för missförhållandena, i sådant hänseende icke pensionshavs, varit av tillräckligt ingripande natur, och att de förslag, som åsyftat och^**cr mera effektiva förändringar i förhållandena på detta område, icke hava reali- ffäaenée serats. Det mest omfattande och genomgripande förslaget i ämnet framlades av 1900 års sjömanspensioneringskommitté i dess år 1904 avgivna betänkande angående förbättrat pensioneringssätt för sjömän. Den av kommittén föreslagna pensionsförsäkringen skulle hava till ändamål att bereda:

32 1) sjukhjälp och livränta åt försäkrad, som blivit skadad till följd av olycksfall under anställning å fartyg, samt, när försäkrad genom olycksfall under sådan anställning ljutit döden, begravningshjälp, ävensom livränta åt den försäkrades änka och barn under femton år; 2) pension a) åt försäkrad, som annorledes än genom olycksfall under anställning å fartyg ådragit sig för framtiden bestående förlust eller minskning av arbetsförmågan eller uppnått viss levnadsålder, samt b) åt änka ävensom barn under femton år efter försäkrad, som avlidit av annan dödsorsak än olycksfall under anställning å fartyg. Enligt förslaget blev — med vissa angivna undantag — envar, som vunnit anställning å fartyg, därigenom försäkrad till erhållande för sig och sina efterlevande av nyssnämnda pensioner m. m. Försäkringen skulle alltså omfatta sjöfolket såväl i utrikes som i inrikes fart ävensom jämväl s. k. storsjöfiskare. Med hänsyn till grunderna för försäkringsavgifternas beräknande indelades de försäkrade i tre klasser, vilka omfattade, första klassen, befälhavare, som avlagt sjökaptensexamen eller på annan grund ägde den behörighet, som denna examen medförde, samt övermaskinister, andra klassen, befälhavare, som avlagt styrmansexamen, styrmän, som avlagt sjökaptens- eller styrmansexamen, maskinister, som avlagt maskinistexamen, ävensom befälhavare, styrmän och maskinister, som av annan grund ägde den behörighet, som respektive examen medförde, samt restauratörer och restauratriser, samt tredje klassen, övriga försäkrade. Försäkringsavgifterna skulle utgå med 6 procent av hyra, lön eller annan tjänstegottgörelse, kost eller ersättning därför icke inberäknad, dock att avgifterna för hel månad skulle utgöra i första klassen minst nio, högst femton kronor, i andra klassen minst sex, högst nio kronor och i tredje klassen minst tre, högst sex kronor. Till avgiftens gäldande skulle den försäkrade och fartygsägaren bidraga med hälften var. Fartygsägaren skulle vara ansvarig för avgiftens erläggande och äga att vid utbetalande av tjänstegottgörelse åt försäkrad innehålla dennes andel i avgiften. Å sin andel därav skulle fartygsägaren åtnjuta avdrag för tonavgifter, som erlagts för fartyget. Försäkringen skulle handhavas av Handelsflottans pensionsanstalt. Sjömanshusens fonder skulle tilläggas anstalten, vilken också skulle övertaga sjömanshusens gratialutdelning. Sjömanshusens övriga verksamhet och kostnaderna för densamma skulle helt och hållet påvila statsverket. Detta förslag innefattade, som synes, ett fullständigt ordnande av sjöfolkets och dess efterlevandes försörjning vid invaliditet, ålderdom och dödsfall. Men det möttes av mycken kritik, vilken i förening med planerna på införande av allmän socialförsäkring torde hava föranlett, att det ej blev realiserat. Övriga förslag och åtgärder till förbättrande av sjöfolkets pensions- och understödsväsende hava i allmänhet icke åsyftat någon ändring i grunderna för detsammas nuvarande anordning, utan i huvudsak endast inneburit ökning av för ändamålet disponibla medel för att främst möjliggöra en höjning av pensions- och understödsbeloppen. Såsom den ovan lämnade redogörelsen för förhållandena torde hava ådagalagt, kunna de ifrågavarande åtgärderna endast betecknas såsom palliativ. Bland dylika åtgärder må nämnas ökningen av statsbidraget till sjömanshusens förvaltningskostnader, utjämningen av de största olikheterna i avseende å de olika sjömanshusens ekonomiska ställning genom den fördelning av hyres- och tonavgifter, som verkställes av kommerskollegium, samt den tid efter annan genomförda ökningen av anslagen till Handelsflottans pensionsanstalt.

33¶III. Förslag till förbättrad pensionering av sjöfolk. 1.

Allmän motivering till lagförslaget.

Det torde av den ovan lämnade redogörelsen för de brister och olägenheter, som vidlåda det n u v a r a n d e understöds- och pensionsväsendet, hava med tydlighet framgått, att dessa hava sin g r u n d i själva det n u rådande systemet och därmed äro så oskiljaktigt förbundna, att ett undanröjande a v desamma måste k r ä v a en fullständig brytning med ifrågavarande system och sakens ordnande efter väsentligen nya, ändamålsenligare principer. E t t huvudmoment ä r härvid nödvändigheten att helt övergiva behovsprincipen och betaga sjöfolkets försörjning den k a r a k t ä r av allmosa, som n u bibringas densamma genom sjömanshusens understödsverksamhet. Denna försörjning bör tillfalla sjöfolket allenast i form a v pension, d. v. s. en förmån, vartill alla vederbörande skola v a r a berättigade u t a n särskild hänsyn, till vars och ens större eller mindre faktiska behov av densamma, E t t annat huvudmoment ä r omöjligheten a t t med bibehållande av det nuvarande systemet u t a n mycket betydande ekonomiska uppoffringar ernå en tillfredsställande pensionsstandard. I sådant avseende bör enligt skeppstjänstkommitterades mening uppställas såsom mål, att pensionen får den storlek, att den tillförsäkrar vederbörande en tillräcklig, om ock givetvis anspråkslös bärgning, som står i ett lämpligen avvägt förhållande till levnadsstandarden under hans krafts dagar. Det torde ej n ä r m a r e behöva belysas, att det icke lärer v a r a möjligt att, på sätt nu sker beträffande de medel, som disponeras för sjöfolkets pensions- och understödsväsende, anskaffa de betydande belopp, som ytterligare krävas för en pensionsverksamhet av nu ifrågasatt omfattning. E n sjöman får icke n u tillgodoräkna sig r ä n t a på r ä n t a å de hyresavgiftsbelopp, han inbetalt, och ej heller, såsom inom den p r i v a t a försäkringsverksamheten, bliver h a n delaktig av s. k. arvsvinst, d. v. s. den vinst, som uppstår därigenom, att ett antal sjömän avlidit, innan de kommit i åtnjutande av understöd, eller redan vid tidig ålder lämnat sjömansyrket och erhållit sådan a n n a n yrkesställning, att understöd icke rimligen kan av dem påräknas. I korthet sagt, understödets belopp ber ä k n a s icke försäkringstekniskt på de inbetalta avgifterna. U t a n att systemet för sjöfolkets försörjningsväsende omlägges så, att moderna försäkringstekniska principer komma till tillämpning därå, kan enligt kommitterades mening en effektiv och r ä t t v i s pensionering icke genomföras. Det förslag till ordnande av hithörande förhållanden, som kommitterade h ä r framlägga, innebär därför en dylik systemförändring. T y v ä r r låter det sig icke göra att uppdraga en fullständig jämförelse mellan förhållandena, sådana de n u äro, och sådana de skulle bliva enligt 3 — Skeppstjänstkommitterade.

skeppstjänstkommitterades förslag. Dock m å anföras, att en inbetalning under ett å r av 493 265 kronor, d. v. s. beloppet av under å r 1920 inbetalta hyresavgifter, motsvarar, n ä r det av kommitterade föreslagna pensionssystemet i n t r ä t t i jämviktsläge, en för pensionsutdelning vid i n t r ä d d pensionsålder till förfogande stående total summa av cirka 2 000 000 kronor i stället för under sistnämnda å r i understöd utbetalta 390 000 kronor, av vilka för övrigt allenast 7» kommit sjömännen själva till godo och resten gått till änkor och barn. För a t t ytterligare giva en föreställning om skillnaden mellan det nuvarande systemet och det föreslagna med försäkringsteknisk beräkning anföras i bil. A tab. X I H — X V I n å g r a individuella exempel. Exemplen avse fyra bemanningskategorier, befälhavare, styrman, övermaskinist och sjöman i manskapsgrad, och h a r med utgångspunkt från j a n u a r i 1922 gällande lönesatser och vissa förutsättningar i övrigt u t r ä k n a t s , vilken pension sjöman i envar av dessa kategorier skulle enligt försäkringstekniska grunder erhålla med en inbetalt pensionsavgift, allenast motsvarande den n u utgående hyresavgiften, d. v. s. utgörande 1 procent å årsinkomsten. Sjömanshusunderstöden hava upptagits med de medelbelopp, varmed de under å r 1916 utgingo till sjöfolk inom respektive kategori. För övermaskinist användes dock medelsiffran för understöd till maskinister, då någon dylik siffra beträffande allenast övermaskinister icke finnes tillgänglig. Slutsiffrorna må h ä r anföras:

Sjömanshusunderstöd enligt det nuvarande systemet Pension enligt försäkringstekniska grunder vid inbetalning av en pensionsavgift lika med hyresavgiften

Till befälhavare kr.

Till styrman kr.

Till övermaskinist kr.

Till sjöman i inanskapsgrad kr.

80:—

67:—

80:—

52: —

623:68

333:42

348: 19

184:8 3

FörsäkSåsom av den ovan lämnade redogörelsen för 1900 års sjömanspensiorings- neringskommittés förslag framgår, innebar detta beredande åt sjöfolket former. a v pensioner, dels åt sjömannen själv vid invaliditet och vid viss uppnådd ålder, dels ock åt hans ä n k a och efterlevande barn under femton å r (famil jpension). Dessa olika former a v försörjning återfinnas ock inom det nuvarande understöds- och pensionsväsendet för sjöfolket. I den motion (nr 275) av h e r r a r Thore och Olsson i Kullenbergstorp vid 1919 års riksdag, som föranledde riksdagen att begära förevarande utredning rörande sjöfolkets pensionering, hava å andra sidan motionärerna framhållit, att utredningen n ä r m a s t borde gå ut på sättet för ordnandet av sjömännens egen pension, under det att behovet av understöd åt sjömäns änkor och efterlevande b a r n fortfarande kunde tillgodoses genom gratialutdelningen från sjömanshusen. Då skeppstjänstkommitterade icke k u n n a dela motionärernas uppfattning om ordningen för beredande av försörjning åt sjömäns efterlevande, finna kommitterade det v a r a angeläget, att även de sistnämndas pensionsförhållanden snarast omläggas och förbättras. Därtill kommer, a t t utdelandet av understöden till sjömännens efterlevande utgör den över-

35 vägande delen av sjömanshusens understödsverksamhet — å r 1920 utgjorde sålunda ifrågavarande understöd ungefär två tredjedelar a v hela det under året utdelade understödsbeloppet — varför det torde v a r a svårt att ernå en rationell lösning av sjömännens eget pensionsproblem med uteslutande a v de efterlevandes. Slutligen synes det ofrånkomligt, a t t sjöfolkets pensionsfråga icke vinner någon verkligt tillfredsställande lösning, om ej denna jämväl kommer a t t omfatta familjpensionering. Försäkringen enligt det föreslagna n y a pensionssystemet omfattar, som synes av lagförslagets 1 §, bl. a,, försäkring till erhållande av pension vid iråkad invaliditet. Invaliditet k a n emellertid v a r a orsakad antingen av sjukdom eller ock av olycksfall v a r e sig utom eller i arbetet. Såsom ovan framhållits, torde det genom lagen om försäkring för olycksfall i arbete vara väl sörjt för sjöfolket i fall, v a r a lagen äger tillämpning. Om därför allt sjöfolk vore försäkrat enligt n ä m n d a lag, skulle dylika fall k u n n a bortelimineras ur det av skeppstjänstkommitterade här föreslagna n y a pensionssystemet. Emellertid torde åtskilliga — särskilt en del befälhavare — för vilka detta pensionssystem ä r avsett, hava en större årlig inkomst än niotusen kronor och således icke v a r a inbegripna i den allmänna olycksfallsförsäkringen. För dessa synes det n y a pensionssystemet böra öppna möjlighet a t t erhålla pension på grund av invaliditet, orsakad jämväl av olycksfall i arbete. Detta system torde därför också böra omfatta försäkring mot olycksfall i arbete i fall, v a r a olycksfallsförsäkringslagen icke äger tillämpning. De fall, då invalidpension skulle enligt den föreslagna pensionslagen komma att utbetalas på grund av olycksfall i arbete, torde komma a t t bliva sällsynta. Skeppstjänstkommitterades förslag till pensionsförsäkring av sjöfolket innefattar alltså beredande av pension, dels vid viss uppnådd ålder (ålderspension) eller vid dessförinnan iråkad invaliditet i allmänhet (invalidpension), dels ock åt sjömans änka samt efterlevande barn under femton å r (familjpension). För att en så beskaffad pensionsförsäkring skall kunna lyckligen genom- Allmänna föras, måste densamma otvivelaktigt göras obligatorisk. Det torde eljest 9™ndervara att befara, att anslutningen bleve alltför obetydlig för att anordningen i fråga skulle kunna få någon praktisk betydelse. Man lärer nämligen icke k u n n a förutsätta, att den stora massan av sjöfolket, särskilt de yngre sjömännen, skall äga tillräcklig förståelse för försäkringens nytta för att frivilligt inbetala härför erforderliga avgifter. De omständigheter, under vilka sjöfolket u t ö v a r sitt yrke, måste nog också sägas vara så litet gynnsamma som möjligt för en fostran till sparsamhet och omtänksamhet för framtiden. Nödvändigheten att göra pensionsförsäkringen obligatorisk torde försvåra den under diskussionen om sjöfolkspensioneringens förbä/ttrande från olika håll ifrågasatta utvägen att för ordnandet av denna pensionering anlita den med den allmänna pensioneringen förenade frivilliga pensionsförsäkringen. E j heller synes lämpligt a t t anordna en särskild tillläggspensionering för sjöfolket med a n k n y t n i n g till den allmänna pensionsförsäkringen. Då skeppstjänstkommitterade således föreslå, att den erforderliga särskilda pensioneringen av sjöfolket genomföres u t a n varje samband med den allmänna folkpensioneringen, k u n n a kommitterade å andra sidan icke tillstyrka, a t t sjöfolket undantages från den n u v a r a n d e delaktigheten i sist-

36 nämnda pensionering och från den därför stadgade avgiftsplikten. E n sjöman kan ju gå förlustig hela eller en del av den genom tjänsteanställningen tillförsäkrade pensionen, därigenom a t t han av en eller a n n a n anledning i förtid lämnar tjänsten. Det blir då för honom en ej oväsentlig fordel att v a r a delaktig av de pensionsförmåner, som beredas genom den allmänna pensionsförsäkringen, om h a n oavbrutet fått erlägga pensionsavgifter och på detta sätt uppbringat avgiftspensionens storlek. Då sålunda sjöfolket skulle kvarstå i den allmänna pensionsförsäkringen, synas beloppen av de olika speciella pensionerna böra så modifieras, att desamma jämte folkpensionen icke uppgå till mera, än vad som kan anses skäligt. H ä r v i d ä r emellertid att beakta det ovan berörda förhållandet, a t t folkpensionen är uppdelad i en grundpension, den s. k. avgiftspensionen, uppbyggd på den försäkrades egna avgifter, vilken alltid utgår, och ett pensionstillägg av allmänna medel, vilket minskas eller helt upphör a t t utgå, om pensionstagaren har egen inkomst av viss storlek. Då jämväl a n n a n pension anses såsom sådan inkomst, kommer folkpensionen att utgå med mindre belopp i samma mån som den speciella sjöfolkspensionen förbättras. Om man därför vill bereda sjöfolket en pension, stor nog att giva full försörjning, måste beloppen av de speciella sjöfolkspensionerna tagas till så, att de även kompensera den då inträdande minskningen i eller förlusten av det allmänna pensionstillägget. För a t t v a r a berättigad till pension u r Handelsflottans pensionsanstalt fordras, såsom ovan nämnts, bl. a., att viss tid hava varit inskriven å svenskt sjömanshus och tillbragt denna tid huvudsakligen i tjänstgöring i utrikes sjöfart. Sjömanshusens understödsväsende torde också egentligen v a r a avsett för sjöfolket i utrikes sjöfart, om ock numera även annat sjöfolk undantagsvis kan erhålla understöd. Emellertid finnes ju också inrikes sjöfart av den beskaffenhet, att det däri sysselsatta sjöfolket ägnar sig helt och varaktigt åt sjömansyrket i samma utsträckning och under liknande förhållanden som det i utrikes sjöfart anställda. Det torde ej vara mer än rättvist, att det sörjes även för förstnämnda sjömän i nu förevarande hänseenden. Jämställda med dessa synas ock böra vara personer, som u t a n att tillhöra den egentliga besättningen äro anställda å fartyg i ovanberörda farter, såsom telegrafister, betjäning m. fl. Samtliga ovannämnda kategorier av fartygsanställda föreslå skeppstjänstkommitterade skola inbegripas i den obligatoriska pensionsförsäkring, varom kommitterade här framlägga förslag. Kommitterade tro detta syfte bäst vinnas genom det föreslagna stadgandet, a t t envar person, som är anställd å fartyg, därå besättningen skall påmönstras (mönstringspliktigt fartyg), skall v a r a försäkrad. Den omfattning, som kommitterade sålunda önskat giva den obligatoriska försäkringen, torde väl med n u gällande bestämmelser rörande mönstringsplikten icke tillfullo kunna ernås. Enligt dessa bestämmelser, som innehållas i § 33 i sjömanshusförordningen, skall besättning å svenskt handelsfartyg påmönstras, om fartyget går i utrikes fart ävensom om fartyget går i inrikes fart och ä r att hänföra till passagerarfartyg, såvida fartyget enligt gällande passagerarfartygscertifikat m å nyttjas till passagerares befordran i inre kustfart (enligt § 2 i förordningen den 23 december 1915 angående fartygs byggnad och utrustning) eller vidsträcktare fart samt ej utgår på lustresa eller annan tillfällig resa. Medan sålunda passagerarfartyg i viss vidsträcktare inrikes fart äro mönstringspliktiga, undantagas helt från mönstrings-

37 plikten last- och bogserfartyg i nu avsedd fart, ehuruväl den sjöfart, som bedrives med de sistnämnda fartygen, torde, vad angår den medelstora och större trafiken, v a r a fullt jämförlig med passagerarfartygens. I sitt betänkande rörande sjömanshusens omorganisation hava 1917 å r s sjömanshuskommitterade velat fylla denna lucka i mönstringsbestämmelserna samt föreslagit (s. 202 o. följ.) mönstringspliktens utsträckning till lastfartyg (båt, pråm), vars nettodräktighet uppgår till 200 registerton eller däröver, i sådan inrikes fart, som även omfattar östersjöfart, sådan denna bestämmes i förordningen angående fartygs byggnad och utrustning (§ 2), samt å bogserfartyg, som i dylik fart bogserar fartyg, v a r a besättning skall påmönstras. Bliver en dylik utsträckning av mönstringsplikten genomförd, kommer skeppstjänstkommitterades ovan antydda syfte a t t göra allt verkligt sjöfolk och därmed jämförliga fartygsanställda delaktiga av den obligatoriska försäkringens förmåner i huvudsak att vinnas. I samma riktning verkar 1917 års sjömanshuskommitterades förslag att under mönstringsförfarandet inordna jämväl viss passagerartrafik i begränsad fart, d. v. s. i y t t r e skärgårdar och större insjöar. Om skeppstjänstkommitterade således hålla före, att åt den obligatoriska försäkringen icke bör givas större omfattning, än nu sagts, synes dock lämpligt och skäligt att från denna principiella begränsning göra undantag för vissa sjömän å icke mönstringspliktiga fartyg. Kommitterade åsyfta härvid de sjömän, oftast i befälsställning, som under tidigare anställning å mönstringspliktiga fartyg förvärvat sig pensionsrätt av viss omfattning. Dessa sjömän, vilka alltjämt ägna sig åt yrkesutövning till sjöss, böra ej gå denna sin r ä t t förlustiga, u t a n torde t v ä r t o m böra, därest de så önska, medgivas tillfälle att bibehålla och förkovra densamma genom fortsatt frivillig inbetalning av försäkringsavgifter. Detta medgivande k a n blott avse den egna ålders- och invalidpensionen. För sådan frivillig försäkring skola i huvudsak gälla samma bestämmelser som för den obligatoriska. E n a n n a n möjlig form av frivillig försäkring, varigenom sjöman genom frivillig inbetalning av högre avgifter ä n de ordin a r i e skulle kunna bereda sig någon tilläggspension, hava kommitterade icke funnit lämpligt ifrågasätta. Skeppstjänstkommitterade vilja slutligen beträffande den föreslagna försäkringens omfattning framhålla, att kommitterade icke lämnat obeaktat, att det ur flera synpunkter kunde v a r a önskvärt att giva en större räckvidd åt densamma, än kommitterade förordat. Å andra sidan torde nog förhållandena i fråga om de uteslutna sjöfolkskategorierna kunna sägas v a r a i viss mån av sådan beskaffenhet, att härvidlag icke i samma grad föreligga trängande skäl att särskilt sörja för dessa yrkesutövare i n u ifrågavarande hänseende. Dessa torde icke sällan mera v a r a att räkna såsom transportarbetare än sjöfolk och innehava mera sporadisk anställning till sjöss. Eller ock — detta torde särskilt i avsevärd utsträckning v a r a fallet beträffande de i inrikes fart sysselsatta segelfartygen — äro de ombord anställda samtidigt själva delägare i respektive fartyg eller eljes ekonomiskt intresserade i dess resor. I varje fall befinna sig dessa kategorier av sjöfolk i ungefär enahanda ställning som en hel del a n d r a arbetare, vilkas yrkesutövning håller dem allenast för kortare tider avlägsnade från hemmen, samt hava bl. a. också självfallet större möjlighet a t t k u n n a övergå till a n n a t yrke, då de av ena eller andra orsaken icke längre fortsätta yrkesutövningen till sjöss. Dessa omständigheter medföra, att de ofta icke mera varaktigt ägna sig ät sjötjänst.

38 Försäkringen skall givetvis allenast gälla svenskt sjöfolk. Såsom av det sagda torde hava framgått, skola även å respektive fartyg anställda kvinnor försäkras, liksom jämväl annan ä n den, som är inskriven vid sjömanshus. Det sistnämnda torde emellertid vara r e n a undantagsfallet och troligen ifrågakomma allenast beträffande fartygsläkare. Enligt verkställda beräkningar skulle, med nu angivna omfattning av försäkringen, antalet försäkrade komma att belöpa sig till omkring 21 000, v a r a v cirka 20 000 anställda å fartyg, på vilka enligt nu gällande bestämmelser besättningarna skola påmönstras, och således obligatoriskt försäkrade, samt 1 000 å för n ä r v a r a n d e icke raönstringspliktiga fartyg. Rätten till understöd från sjömanshusen grundar sig väsentligen pä avgifter — hyres- och tonavgifterna — erlagda av sjöfolket och redarna, medan rätten till pension från Handelsflottans pensionsanstalt utgör i viss mån ett vederlag för den av sjöfolket tidigare innehavda förmånen, den s. k. föringen, varför något bidrag från sjöfartens sida till anstaltens verksamhet icke utgår, u t a n bekostas denna helt och hållet av staten. Enligt kommitterades förslag skall härutinnan praktiskt taget icke ske någon ändring, ehuruväl den n ä r m a r e dispositionen av de olika inkomstkällorna bleve något annorlunda. För egen pensionsförsäkring — försäkring till erhållande av ålders- och invalidpension — skall avgiften erläggas uteslutande av sjömannen själv, under det att ena hälften av de för familjpensionerna erforderliga avgifterna skola bestridas av redarna och den andra av staten. Pensionsavgifterna äro med vissa maxim i- och minimigränser bestämda att utgöra viss procentuell del av den försäkrades lön, varigenom vinnes, dels att utgiften i fråga för honom städse är anpassad efter hans förmåga vid varje tidpunkt att utgöra densamma, dels ock att pensionsbeloppet kommer att stå i möjligast rättvisa proportion till hans ekonomi under hans krafts dagar, samt att, vad redarna angår, deras bidrag till familjpensionen stå i liknande förhällande till deras utgifter i övrigt för respektive fartyg. För att uppnå de erforderliga pensionsbeloppen, garanterande vederbörande en tillräcklig, om ock anspråkslös bärgning, måste sjöfolkets avgifter till den egna aiders- och invalidpensionen sättas väsentligt högre än den n u v a r a n d e hyresavgiften, liksom redarnas bidrag till familjpensioneringen ökas utöver beloppet av deras bidrag till sjömanshusens verksamhet, enkannerligen understödsntdelningen, nämligen tonavgifterna. Å a n d r a sidan föreslå skeppstjänstkommitterade, såsom nedan n ä r m a r e utvecklas, att hyresavgifterna skola upphöra att utgå, liksom ock att redarna' skola erhålla avdrag å sina å ett fartyg belöpande pensionsavgifter under året med beloppet av de under samma år erlagda tonavgifterna för fartyget. Vad a n g å r pensionerna, äro för de olika pensionskategorierna icke fixerade vissa för alla pensionstagare inom respektive kategorier lika pensionsbelopp, utan bliver dessas storlek beroende av summan a v inbetalta pensionsavgifter, d. v. s. praktiskt taget av den tid vederbörande försäkringstagare ägnat sig åt yrkesutövning till sjöss under sådana förhållanden, att han skall vara försäkrad eller ä r berättigad att v a r a försäkrad. Denna pensionsbestämning synes väl förenlig med sjöfolksförsäkringens k a r a k t ä r av, så att säga, speciell yrkesförsäkring och bör väsentligen bidraga till att sjöfolket, så länge krafterna stå bi, kommer att kvarstå inom yrket. Härigenom torde ett av huvudändamålen med

39 sjöfolksförsäkringen, nämligen beredandet av tillgång till en god sjömansstam för den svenska handelsflottan, komma a t t i möjligaste m å n vinnas. Tabellerna X I I I — X V I lämna exempel å de pensionsbelopp, som kunna erhållas. Under vissa förutsättningar i fråga om anställningens beskaffenhet, tiden för densamma (viss tids anställning varje år från och med fyllda 15 till och med fyllda 55 år, med undantag, vad befälet angår, för avbrott för utbildning samt, i övrigt, för värnpliktens fullgörande), lönebelopp m. m., skulle enligt tabellerna utgå exempelvis följande pensioner: Ålderspension till: kr.

kr.

kr.

Sjöman i manskapsgraden kr.

1 834: o i

913:5 2

959: 12

539:7 3

Övermaskinist

Befälhavare

Styrman

Övermaskinist

Familjpension till änka efter: kr.

kr.

kr.

Sjöman i manskapagraden kr.

1094: 5 4

602: 6 6

612:6 3

349:7 3

Befälhavare

Styrman

E n oundgänglig förutsättning för att dylika pensionsbelopp skola k u n n a tillförsäkras vederbörande är givetvis, att å de inbetalta försäkringsavgifterna och -bidragen skall k u n n a i den m å n de icke omedelbart tagas i anspråk för utbetalning av pensioner, få r ä k n a s r ä n t a på ränta. A v de inflytande försäkringsavgifterna bör därför, i likhet med vad fallet ä r inom den allmänna pensionsförsäkringen samt försäkringen för olycksfall i arbete, bildas en särskild fond, som lämpligen torde benämnas sjofolkspensionsfonden. Fondens medel skola väsentligen i samma ordning som de båda förstnämnda försäkringskomplexens fonder göras räntebärande. Härvid synas fondens medel i viss utsträckning böra komma till användning för sjöfarten gagnande ändamål. Rörande detta ämne och beträffande fondens förvaltning i övrigt uttala sig skeppstjänstkommitterade nedan n ä r m a r e . Såsom en avsevärd olägenhet hos det nuvarande understöds- och pensionsväsendet för sjöfolket h a r ovan framhållits splittringen på en mångfald olika, händer av dess administration. Det ligger i sakens natur, att om nu ett enhetligt pensionssystem kommer till stånd, ledningen av detsamma också bör bliva enhetlig och koncentrerad till en enda därför avsedd institution. I avseende h ä r å kunna, enligt skeppstjänstkommitterades åsikt, tvenne alternativa lösningar tänkas. Den ena utgöres av upprättandet av en fullt självständig institution med uteslutande uppgift att handhava sjöfolkspensioneringen, den a n d r a att anförtro denna uppgift åt en redan förefintlig central statsinstitution, som på grund av beskaffenheten av sina övriga förvaltningsuppgifter kunde anses därtill skickad. Det första alternativet skulle kunna genomföras antingen genom inrättande av en helt ny pensionsanstalt eller ock — vilket synes ligga n ä r m a r e till hands — med användande av Handelsflottans pensionsanstalt. Den sistnämnda anstalten, som n u pensionerar cirka 2 000 personer, måste emellertid tydligen högst avsevärt utvidgas för a t t kunna fylla uppgiften att handhava ett pensionssystem, som omfattar åtskilliga

40 10 000-tal personer. Det ligger i öppen dag, a t t en särskild förvaltning alltid måste draga större kostnader än en förvaltning, som allenast utgör en del a v ett större förvaltningskomplex. Då det givetvis alltid, och under n u rådande förhållanden isynnerhet, ä r angeläget a t t nedbringa förvaltningskostnaderna till det minsta möjliga, torde den senare av de ovan angivna alternativa lösningarna vara att föredraga. Då det sålunda gällt för skeppstjänstkommitterade a t t överväga, åt vilken central förvaltningsinstitution sjöfolkspensioneringen bör överlämnas, har helt naturligt också pensionsstyrelsens lämplighet för denna uppgift dryftats. I förstone synes artlikheten mellan styrelsens nuvarande uppgifter och den tillämnade betinga sjöfolkspensioneringens förläggande till styrelsen. Emellertid ligger i sakens natur, att med sistn ä m n d a pensionering måste v a r a förbundna åtskilliga förutsättningar och omständigheter, för vilkas r ä t t a bedömande pensionsstyrelsen, som ej eljest h a r att taga särskild befattning med sjöfarten berörande spörsmål, icke kan annat än stå främmande. Den bristande sakkännedomen hos styrelsen lärer icke kunna i erforderlig mån ersättas genom anställande av sakkunniga tjänstemän. Vid sådant förhållande torde pensionsstyrelsen icke v a r a lämpad att övertaga sjöfolkspensioneringen. Däremot äger kommerskollegium genom sin ämbetsförvaltning en ingående och allsidig sakkunskap i fråga om sjöfarten såväl u r näringssynpunkt som beträffande sjöfolkets arbets- och levnadsförhållanden, en sakkunskap, som icke i samma utsträckning ä r tillfinnandes inom någon annan gren av den centrala förvaltningen. Med hänsyn härtill torde kommerskollegium v a r a bäst i stånd att assimilera den n y a uppgiften. Såsom ett särskilt, icke oviktigt skäl för ifrågavarande pensionsärendens förläggande till sistnämnda ämbetsverk k a n ock anföras följande. Det h a r länge framstått som ett angeläget önskemål, att ett centralregister över det svenska sjöfolket bleve upprättat. Förandet a v detta register skulle självfallet ankomma på kollegium. Skeppstjänstkommitterade hava jämväl dryftat frågan om inrättandet av ett dylikt centralregister över sjöfolk och därvid kommit till den uppfattningen, att ett sådant borde komma till stånd. Emellertid lärer syftet med ett centralregister i allt väsentligt k u n n a vinnas genom det register över de försäkrade, som måste komma att föras av den institution, som handhar sjöfolkspensioneringen. Kommitterade hava då funnit sig kunna avstå från att framlägga förslag om ett särskilt centralregister över sjöfolk, men h a r därför varit en given förutsättning, att registret över försäkrat sjöfolk allenast genom att ställas till kommerskollegii direkta och obehindrade förfogande och således förläggas till kommerskollegium kunde fylla ett centralregisters uppgifter. P å grund av vad sålunda anförts föreslå kommitterade, att handhavandet av sjöfolkspensioneringen uppdrages åt kommerskollegium. Rörande organisationen av pensionsförvaltningen inom kommerskollegium och den personal, v a r a v kollegium är i behov för sin n y a uppgift, h a v a kommitterade på a n n a t ställe uttalat sig. Kostnaderna för sjöfolkspensioneringens administration böra, enligt kommitterades mening, bestridas av staten. Fördelarna för sjöfolket av det föreslagna pensionssystemet ligga i öppen dag. Antalet sjömanshusunderstödstagare utgör för närvarande omkring 1950 och antalet pensionärer i Handelsflottans pensionsanstalt, såsom ovan sagts, 1975. Då de sistnämnda till stor, att ej säga över-

41 vägande, del lära ingå bland de förstnämnda understödstagarna, torde antalet sjömän, som för n ä r v a r a n d e erhålla understöd eller pension, knappast k u n n a uppskattas till mer än omkring 2 500. I stället för dessa skulle n u 5—6 000 sjömän komma i åtnjutande av pension. H ä r t i l l kommer, a t t samtliga 20 000 sjömän å mönstringspliktiga fartyg bliva tillförsäkrade pension för de hustrur och minderåriga barn, som överleva dem. Antalet av dessa undandrager sig varje exakt beräknande, men torde komma att icke oväsentligt överstiga det antal änkor och barn, uppgående till 3 240, som n u äro gratialtagare. I stället för de nuvarande knappa understöden och pensionerna åt de mest behövande, bereder det n y a systemet vederbörande tillräcklig, om ock anspråkslös bärgning. Enligt skeppstjänstkommitterades förslag bliva också de sjömän försäkrade, för vilka den hittillsvarande understöds- och pensionsverksamheten egentligen ä r avsedd, nämligen det sjöfolk, som varit sysselsatt i utrikes fart. Beträffande detta synes alltså denna sistnämnda verksamhet praktiskt taget v a r a överflödig. Att, i händelse den föreslagna pensioneringen varder genomförd, den a v Handelsflottans pensionsanstalt utövade verksamheten därför bör upphöra, därom lärer väl näppeligen tvekan kunna råda. Vad däremot angår sjömanshusens understödsverksamhet, h a v a i n u berörda hänseende delade meningar yppats. I sitt utlåtande till Kungl. Maj:t över ovan berörda 1900 å r s kommittés förslag till sjömanspensionering, däri anordningen med understödsutdelning enligt behovsprincipen utbytts mot en för alla lika pensionsersättning, ansåg sig kommerskollegium sålunda, även om kollegium funne sig k u n n a i huvudsak tillstyrka kommitténs förslag till lag om försäkring a v sjöfolk, böra p å y r k a vidmakthållande av sjömanshusens understödsverksamhet. Såsom skäl för detta sitt yrkande anförde kollegium huvudsakligen följande. F r å n v a r o n av snäva bestämmelser gjorde det möjligt för sjömanshusen, vilkas personal i många fall själv ägde kännedom om de sökandes personliga förhållanden eller lätt kunde förskaffa sig sådan, a t t efter undersökning av graden av behovet bringa hjälp, där den bäst behövdes. Särskilt inom ett sådant yrke som sjömannens med dess m å n g a och växlande risker inträffade självfallet t a l r i k a fall, som icke kunde inbegripas under ett pensioneringssystem med dess stränga former och noga utstakade gränser. E n understödsverksamhet av detta slag fyllde därför en uppgift vid sidan av ett pensioneringsväsende och kunde enligt kollegii mening ej u t a n olägenhet undvaras. E n liknande uppfattning har också hävdats av 1917 års sjömanshuskommitterade, som i sitt ofta berörda betänkande, bland annat, säga sig bestämt hålla före, att sjömanshusens understödsverksamhet bör bibehållas vid i huvudsak n u v a r a n d e former och icke betagas den betydelsefulla kar a k t ä r e n a v ett komplement till en sjömanspensionering enligt mera formella utgångspunkter. För egen del vilja skeppstjänstkommitterade till en början beträffande de ovan anförda skäl, som av kommerskollegium åberopats till förmån för bibehållandet av sjömanshusens understödsverksamhet, erinra om, a t t den olikformighet i understödsbeloppen, som synes kollegium innebära en fördel, av sjöfolket självt betraktas såsom en orättvisa och hos detta väckt stor misstämning samt misstro till hela understödsverksamheten. Tillämpningen av behovsprincipen vid denna verksamhet k r ä v e r givetvis också oundgängligen a v sjömans-

husens ledning och personal den ingående personliga kännedom om sjöfolket inom sjömanshusdistriktet, som kollegium anser i regeln förefinnas hos dem. Men det måste starkt dragas i tvivelsmål, huruvida det verkligen ä r möjligt att upprätthålla en sådan personlig kännedom vid sjömanshus med ett större antal understödsberättigade eller med större distrikt, I varje fall lärer icke en sådan personlig kännedom förefinnas hos åtminstone flertalet av sjömansdirektionens medlemmar. Och med den utvidgning av vissa sjömanshusdistrikt, som skulle bliva en följd av den av 1917 å r s sjömanshuskommitterade föreslagna indragningen av vissa sjömanshus, bliver svårigheten att bibehålla den personliga kontakten med understödstagarna och sjöfolket i övrigt än mera ökad. K a n emellertid den personliga kännedomen om understödstagarna icke upprätthållas, då är, så vitt skeppstjänstkommitterade k u n n a finna, understödsverksamheten enligt behovsprincipen helt och hållet förfelad, eller i varje fall grunden för densammas bibehållande undanryckt. Vad slutligen angår kommerskollegii påstående, att inom sjömannens yrke med dess många och växlande risker inträffade talrika fall, som icke kunde inbegripas under ett pensioneringssystem med dess stränga former och noga utstakade gränser, torde detta påstående icke med fog kunna sägas ä g a allmännare giltighet beträffande det av skeppstjänstkommitterade föreslagna systemet, Det torde nämligen, om man undantager de olycksfall i arbete, för vilka ersättning redan åtnjutes enligt särskilda bestämmelser, bliva svårt att påvisa något verkligt riskfall, som icke täckes av det föreslagna pensionssystemet, n ä r fråga är om de yrkesutövare, for vilka sjömanshusens understödsverksamhet egentligen och huvudsakligen ä r avsedd. Enligt sistnämnda pensionssystem äro vederbörande yrkesutövare tillförsäkrade pension på sin ålderdom eller vid varaktig oförmåga till arbete på grund av olycksfall, i den mån så ej redan ar fallet genom lagen om försäkring för olycksfall i arbete, eller på grund av sjukdom, och ä r dessutom sörjt för deras änkor och efterlevande minderåriga barn. 1 alla dessa fall erhålla vederbörande en ekonomisk hjälp av den onifattning, att något verkligt behov av den nödhjälp, som sjömanshusunderstoden innebära, icke rimligen kan anses föreligga. . Skeppstjänstkommitterade h a v a således icke kunnat finna, ^ s j ö manshusens understödsverksamhet i det väsentliga har någon uppgift att fylla såsom komplement till det av kommitterade föreslagna pensionssvstemet och av denna anledning h a r berättigande till fortsatt existens vid sidan av detsamma, i annan män än som betingas av tillgängliga donationsmedels handhavan de. .. „,..,Bliver sålunda den sjömanshusens understödsverksamhet överflödig, som möjliggöres genom sjöfolkets hyresavgifter, torde det självfallet icke skäligeii k u n n a k r ä v a s av sjöfolket, att detsamma alltjämt skall erlägga dessa avgifter. Skeppstjänstkommitterade föreslå alltså, att med det föreslagna pensionssvstemets genomförande hyresavgifterna v a r d a avskaffade. Av samma skäl synes med fog kunna ifrågasättas, att vederbörande svenska redare bleve befriade från skyldigheten att till sjömanshusen betala tonavgifter, då ju dessa avgifter ursprungligen voro avsedda för understödsverksamheten och jämväl torde hava, åtminstone förr, lämnat bidrag till såväl understödsutdelningen som ock de för understödsverksamheten a v s a t t a fonderna. Men tonavgifter erläggas icke endast för svenska fartyg, u t a n jämväl för utländska. Då det av principiella skäl svårligen torde låta sig göra att befria de svenska redarna från tonav-

gifterna u t a n att bereda de utländska motsvarande lättnad, men något vägande skäl för sistnämnda å t g ä r d enligt skeppstjänstkommitterades mening icke föreligger, hava kommitterade icke velat förorda befrielse för de svenska redarna i förevarande hänseende. Emellertid kan det å a n d r a sidan icke anses vara billigt, att sjömanshusen i händelse av understödsverksamhetens upphörande fortfarande skola draga inkomst av de svenska r e d a r n a s tonavgifter, u t a n torde den n y a pensionsanstalten hava större rätt till desamma. Kommitterade hava därför funnit lämpligt och rättvist, att de svenska redarnas tonavgifter få gå i a v r ä k n i n g å det bidrag, som det nya pensioneringssystemets genomförande kräver av dem och som enligt nedan meddelade kostnadsberäkningar är större än det tonavgiftsbelopp, vilket, såsom ovan framhållits, icke utan skäl må betraktas såsom dessa redares n u v a r a n d e bidrag till sjöfolkets försörjningsväsende. A v tekniske! skäl föreslå kommitterade emellertid, att saken praktiskt ordn a s sä, att redarna av den institution, som handhaver sjöfolkspensioneringen, beredas restitution av de under ett år erlagda tonavgifterna, sedan dessa avgifter samt pä redarna ankommande avgifter till sjöfolkets pensionsförsäkring vederbörligen redovisats till berörda institution. Kommitterades förslag i denna del kräver en motsvarande ändring i de i § 21 mom. 4 i sjömanshusförordningen meddelade bestämmelser beträffande tonavgifterna. Däremot påkallas därav icke någon ändring i sättet för tonavgifternas uppbörd. Liksom sålunda enligt skeppstjänstkommitterades åsikt de avgifter, som i främsta rummet avsetts för sjömanshusens understödsverksamhet, icke vidare böra, i händelse av denna verksamhets upphörande, tillkomma sjömanshusen, hålla kommitterade före, att dessa för sådant fall ej heller k u n n a göra gällande n å g r a befogade anspråk på de fonder, som av överskotten å berörda avgifter bildats vid de olika sjömanshusen, och d ä r a v härflytande ränteinkomster. De torde dä med all r ä t t få den bästa användningen genom att ställas till förfogande för underlättande av möjligheterna att genomföra en förbättrad sjöfolkspensionering. Skeppstjänstkommitterades förslag om ett liknande förfogande beträffande Handelsflottans pensionsanstalts pensions- och förvaltningsfonder torde icke k r ä v a någon särskild motivering. De donationsmedel, som disponeras av vissa sjömanshus för understöds utdelande, måste enligt skeppstjänstkommitterades mening fortfarande tillhöra dessa. Även om, av skäl som ovan utvecklas, sjömanshusens allm ä n n a understödsverksamhet med det föreslagna pensionssystemets genomförande lämpligen bör upphöra, synas kommitterade ifrågavarande jämförelsevis begränsade medel kunna genom sjömanshusens försorg k o m m a till ändamålsenlig användning inom den ram, som anvisas av respektive donationsföreskrifter. Det ä r tydligt, att särskilda anordningar erfordas för att förmedla övergången från sjöfolkets nuvarande pensions- och understödsväsende till det n y a pensionssystemet. Dessa anordningar k u n n a enligt skeppstjänstkommitterades övertygelse icke h a v a a n n a n utgångspunkt än den enda r ä t t visa principen, att i huvudsak envar vederbörande, där han icke i full utsträckning bliver delaktig av det n y a pensionssystemet, skall i nu förev a r a n d e hänseende bliva tillgodosedd åtminstone i samma mån, som skulle hava skett, om det n u v a r a n d e understöds- och pensionsväsendet för sjöfolk fortfarande ägt bestånd. Kommitterades förslag i sådant hänseende m å s t e därför draga betydande kostnader. Dessa kostnader hava av kom-

mitterade föreslagits skola bäras av staten, och någon annan utväg att erhålla harfor erforderliga medel torde icke stå öppen. Träder staten icke har hjälpande emellan, lärer en verkligt effektiv och snar Tosning av frågan om en förbättrad pensionering av sjöfolket bliva omöjliggjord Såsom av det ovan sagda framgår, hava kommitterade funnit sig böra ioreslå, att staten skall medverka till förbättrandet av sjöfolkets försörjnmgsförhållanden ej mindre genom att utfärda vissa författningsbestämmelser än även genom att ekonomiskt understödja saken. Det torde då vara erforderligt, att kommitterade framlägga de skäl, som enligt kommitterades bestämda övertygelse motivera en dylik nog så omfattande medverkan från statens sida. Av den ovan lämnade redogörelsen för sjöfolkets pensions- och understödsväsende har framgått, att staten redan för omkring tvåhundra år sedan vidtagit åtgärder för åvägabringande av försörjning åt sjöfolk vid oförmåga att utöva yrket. Då sålunda sjömanshusens understödsverksamhet kom till stånd, torde avsikten hava varit att därmed skapa en verkligt effektiv försörjning. Utgångspunkten för 1748 års sjömanshusreglementes stadgande om understöd var, såsom 1917 års sjömanshuskommitterade framhålla, att understöden skulle utgå med sådana belopp, »att vederbörande mage kunna hava deras tillbörliga och nödiga skötsel och uppehälle». Detta program har väl aldrig fullt förverkligats, men nu mindre än någonsin tillförene. Staten har så långt ifrån berett möjligheter därför, att det icke utan fog kan sägas, att staten fastmera genom sina åtgöranden direkt bidragit att minska sjömanshusens förmåga att fullgöra sina understödsuppgifter. Skeppstjänstkommitterade syfta härvid på det ovan berörda förhållandet, att staten låtit och, om ock i minskad omfattning, låter sjömanshusen betala kostnaderna för utförandet av åtskilliga statliga uppgifter, varigenom understöds verksamheten undandragits högst avsevärda medel. Det synes då böra vara staten angeläget att skänka ett verksamt stöd åt strävandena att bringa sjöfolkets försörjningsväsende till sådan utveckling, att det blir till det gagn, som en gång yar avsett. Såsom ovan omförmälts, har pensioneringen genom Handelsflottans pensionsanstalt tillkommit såsom ersättning för den sjöfolket tillkommande förmånen av den s. k. föringen. Även på detta förhållande torde sjöfolket kunna grunda en viss rätt att genom statens medverkan komma i åtnjutande av särskilda förbättrade pensionsförmåner, som icke stå andra yrkesgrupper till buds. Statsmakterna hava också gång efter annan vidtagit åtgärder till utveckling av anstaltens verksamhet. Häri torde med rätta kunna ses ett erkännande från statens sida av en skyldighet att tillgodose sjöfolket i förevarande hänseende. Men frånsett dessa sjöfolkets rättsanspråk, torde det ligga i samhällets eget välförstådda intresse att sörja för att sjöfolkets krav på förbättrade pensionsförhållanden bliva tillgodosedda. För ett land, som likt vårt har vidsträckta kuster och för sitt handelsutbyte och sin samfärdsel i övrigt med andra länder i huvudsak är hänvisat till sjövägarna, måste det vara ett livsintresse att äga en sjöfartsnäring, som är i stånd att under alla förhållanden fylla sina viktiga uppgifter. Nödvändigheten härav ådagalades klart under det nyss avslutade världskriget. Att landet utan sin handelsflotta på ett långt mera eftertryckligt sätt, än som nu i det hela skedde, fått känning av kriget, torde hava insetts av alla. Handelsflottans andel i att de av krigsförhållandena skapade hindren och svårigheterna för vår livsmedelsförsörjning på ett så lyckligt sätt övervunnos torde icke kunna

45 överskattas. Men för vidmakthållandet och utvecklingen av handelsflott a n är nödvändigt att äga tillgång till en god och erfaren sjömansstam. Fyllandet a v denna förutsättning förhindras i särskild grad av den avsev ä r d a emigration av sjöfolk, som nu äger rum. På grund h ä r a v har ofta k u n n a t konstateras en brist inom den svenska handelsflottan på sjöfolk, tillhörande äldre årsklasser, fullbefarna sjömän. Det torde med fog k u n n a antagas, a t t därest det bleve på ett effektivt sätt sörjt för sjöfolket på dess ålderdom eller vid inträffande invaliditet samt för dess efterlevande, detta skulle v a r a ägnat att fastare knyta det svenska sjöfolket till den svenska handelssjöfarten. Sjömansyrket medför också i högre grad än de flesta a n d r a yrken särskilt stora och ständigt hotande risker samt kräver av sina utövare svåra kroppsliga och själsliga ansträngningar och umbäranden i m å n g a olika hänseenden. Detta har till följd, att sjöfolket tidigare, än vad fallet är med a n d r a yrkesgrupper, blir urståndsatt att utöva sitt yrke. Stora svårigheter med hänsyn till såväl den speciella utbildningen som bristande krafter möta för sjöfolket att vid avgången från sjön finna a n n a n lämplig och lönande sysselsättning. Icke minst att beakta ä r också, att sjöm a n n e n måste under sin yrkesutövning —- detta gäller särskilt utrikesfarten — nästan ständigt v a r a frånvarande från sitt hem och sin familj, vilket såväl för sjömannen som familjen måste innebära en mycket kännbar uppoffring. Nu anförda omständigheter böra enligt skeppstjänstkommitterades mening påkalla en alldeles särskild social omvårdnad av sjöfolket. P å g r u n d av de säregna förhållanden, under vilka sjömansyrket måste utövas, möter det i allmänhet större svårigheter för sjöfolket än för a n d r a befolkningsgrupper att spara något mera väsentligt av förtjänsten till ålderns dagar. Detta förhållande har ock från det allmännas sida varit föremål för mycken uppmärksamhet, och olika åtgärder till u n d e r l ä t t a n d e och uppmuntrande av önskvärd sparsamhet bland sjöfolket h a v a dryftats. F r å g a n h a r emellertid visat sig v a r a mycket svårlöst. Genom införandet av obligatorisk särskild pensionering av sjöfolket under statens medverkan skulle dock säkerligen en tillfredsställande lösning i huvudsak v a r a vunnen. Till sist må erinras, att frågan om pensionering åtminstone av vissa kategorier av sjöfolket redan varit under diskussion vid underhandlingar mellan dem och redarna om träffande av löneavtal. Det synes emellertid v a r a till fördel för såväl arbetsgivare som arbetstagare, att den viktiga pensionsfrågan bliver fullt opartiskt reglerad och i möjligaste mån oberoende av inverkan av fluktuationerna på arbetsmarknaden. 2.

Speciell motivering till lagförslaget.

Utöver vad ovan sagts rörande de allmänna grunderna för det föreslagna pensionssystemet vilja skeppstjänstkommitterade beträffande bestämmelserna i det a v kommitterade uppgjorda förslaget till lag om särskild pensionsförsäkring av sjöfolk anföra följande. 1 §. Denna paragraf bestämmer lagens tillämpningsområde, vad angår såväl de försäkrade som de olika försäkringsformerna, Bestämmelserna i 1 mom. avser den obligatoriska försäkringen och i 2 mom. den frivilliga.

46 Rörande grunderna för bestämmelserna i 1 mom. hava skeppstjänstkommitterade redan ovan uttalat sig. För att sätta kommerskollegium i stånd att kontrollera, att för alla, som skola vara försäkrade, vederbörliga avgifter inbetalts till kollegium, hava kommitterade tänkt sig, att vederbörande sjömanshusombudsman bör åläggas att till kommerskollegium inom viss bestämd tid insända till honom inkomna meddelanden rörande på- och avmönstring. Tillika torde böra föreskrivas, att anteckning skall göras såväl i mönstringsliggaren som i sjömansrullan om påmönstrads civilstånd, en uppgift, som givetvis är av intresse för pensionsmyndigheten. Med hänsyn till vikten av att pensionsmyndighetens kontrollmöjligheter bliva så effektiva som görligt är, vilja kommitterade slutligen föreslå, att alla å mönstringspliktiga fartyg anställda, vare sig de tillhöra den egentliga besättningen eller icke, vare sig de äro antagna av befälhavaren (redaren) eller icke, ovillkorligen skola på- och avmönstras och sålunda komma att införas i mönstringsliggaren och sjömansrullan. Härigenom skulle uppnås det även ur andra synpunkter önskvärda syftet, att en pålitligare och fullständigare kunskap om de ombordvarande vunnes, vilket ju, bl. a., vid fartygs förlisning är av stor betydelse. Rätten till frivillig försäkring synes böra vara grundad på den omständigheten, att vederbörande hunnit förvärva sig en pensionsrätt, som det kan ligga i hans intresse att vilja bibehålla och förkovra. Med hänsyn härtill hava kommitterade föreslagit, att han skall hava erlagt pensionsavgifter för minst två år av sådan anställning, som medför ovillkorlig skyldighet att vara försäkrad. Den frivilliga försäkringen omfattar allenast ålders- och invalidpension, d. v. s. de arter av pension, för vilka sjöfolket självt erlägger försäkringsavgifterna. Att däremot rätten till familjpension skulle göras avhängig av den omständigheten, att vederbörande sjöman för egen del begagnade sig av sådan frivillig försäkring, lärer av flera skäl vara omöjligt. Då ett dylikt samband tydligen skulle innebära en ovillkorlig skyldighet för redaren att inbetala föreskrivna familjpensionsavgifter, skulle sålunda familjpensionsförsäkringen icke gärna kunna betecknas såsom frivillig. En sådan skyldighet skulle vidare endast kunna göras gällande, så länge den fartygsanställde funne för gott betala den pensionsavgift, som det enligt 2 § åligger honom att gälda. Att på ett dylikt godtyckligt sätt ålägga redare, som eljest icke har sådan skyldighet, att försäkra fartygsanställd till erhållande av familjpension synes icke vara lämpligt eller skäligt. Även ur försäkringsteknisk synpunkt skulle en dylik utsträckning av området för familjpensionsförsäkringen vålla kännbar olägenhet. Genom en sådan åtgärd skulle nämligen säkerligen det övervägande antalet frivilligt försäkrade komma att utgöras av familjfäder, vilket förhållande skulle medföra en avsevärd ökning av antalet familjpensioner och därmed av utgifterna för pensioneringen utan motsvarande inkomster till desammas täckande. Vid sådant förhållande skulle tydligen en höjning av familjpensionsavgiften bliva nödvändig, vilken höjning emellertid skulle öka redarnas och statens bidrag till den obligatoriska familjpensioneringen. Det skulle visserligen kunna ifrågasättas att medgiva den fartygsanställde att på sin egen bekostnad försäkra sig till erhållande av familjpension. Detta skulle emellertid då icke kunna ske utan att samtidigt en särskild högre avgift bestämdes för sådan försäkring, vilket torde komma att göra anordningen ifråga betydelselös, då för sådant fall anslutningen säkerligen bleve ytterligt ringa.

47 2 §. Då egenskapen att vara anställd å vissa fartyg är grundläggande för delaktighet i det nya pensionssystemet, synes pensionsavgift böra erläggas allenast för den tid, under vilken sådan anställning verkligen är forhanden. Härifrån undantages dock praktiskt taget all anställning, som faller före 15 och efter 55 år. Dessa år torde i allmänhet utgöra de yttersta gränserna for yrkesutövning till sjöss, vilket förhållande bekräftas av den undersökning rörande avgången från yrket, som återfinnes nedan i avdelningen »Försäkringsteknisk utredning». 3 $.

Ehuru den i paragrafens andra stycke fastslagna regeln torde innefatta ett självklart förhållande, synes dock uttrycklig föreskrift i ämnet böra lämnas. Det föreslagna undantaget från regeln lärer få anses vara betingat av skälighet, och torde förslaget i denna del icke kräva någon närmare motivering. 4 §.

I full överensstämmelse med den i 1 § fastställda principen, att endast svensk medborgare skall vara försäkrad enligt förevarande lag, synes böra stadgas, att pension ej heller skall utgå till annan än svensk medborgare. 5 §. En given följd av de olikartade betingelser, under vilka sjöfarten måste bedrivas, bliver att de, som utöva yrke till sjöss, icke i allmänhet kunna påräkna ständig och fortlöpande anställning ombord, liksom ock uppehåll i anställningen allt emellanåt påkallas av den naturliga önskan hos vederbörande yrkesutövare att få tillbringa någon tid i land, i hemmet eller eljest, för vila och omväxling med det relativt bundna livet ombord. Oberoende av sådana kortare, i sakens natur liggande avbrott i anställningen till sjöss är tydligen vederbörande alltjämt att anse såsom yrkesutövare till sjöss och tillhör alltså deras krets, för vilka nu ifrågavarande pensionsförsäkring är avsedd. Först när uppehållet efter en anställning bliver av större varaktighet och fråga kan uppstå, om detsamma må betraktas såsom varande av ovan antydda, så att säga, ordinarie beskaffenhet eller tilläventyrs innebära ett avbrytande av den dittillsvarande levnadsbanan, uppstår nödvändigheten att taga under omprövning, om och i vad mån denna omständighet bör inverka på försäkringsförhållandet. Det synes skeppstjänstkommitterade utan vidare vara en ofrånkomlig konsekvens av den föreslagna sjöfolkspensioneringens karaktär av yrkesförsäkring, att den omständigheten, att en försäkrad under längre tid icke innehar anställning till sjöss, måste bliva av väsentlig betydelse för försäkringsförhållandet även i andra avseenden, än att under avbrottstiden inga pensionsavgifter kunna inbetalas till förkovran av den blivande pensionen. Såsom framgår av bestämmelserna i lagförslagets 9, 11, 12 och 19 §§, har berörda omständighet befunnits böra utgöra en faktor, vars förekomst vid försäkringsfalls inträffande samt inträdande före eller efter en viss levnadsålder antingen helt berövar vederbörande rätt till pensions utfående eller ock minskar beloppet av densamma. Utgångspunkten för avvägningen härvidlag är givetvis i vilken utsträckning avbrottet kan sägas innebära ett upphörande av den egentliga yrkesutövningen till sjöss. Då en undersökning i olika fall av omständigheterna vid ett avbrott i anställningen måste bliva tidsödande och

48 den därvid förebragta utredningen ofta endast skulle innefatta lösa antaganden, torde enda möjligheten att i förevarande avseende erhålla en säker, enhetlig norm för bedömandet vara att lägga avbrottets längd till grund för avgörandet av frågan, om försäkringsförhållandet därav bör röna inverkan eller ej. Har sålunda avbrottet nått en viss mera avsevärd varaktighet, prejudicerar detta utan vidare, att vederbörande i större eller mindre grad skilt sig från yrkesutövning till sjöss. I avseende härå föreslå kommitterade en tid av två år. Är avbrottet av minst denna varaktighet, skall vederbörande anses hava upphört med yrkesutövning till sjöss. Tager emellertid vederbörande efter ett avbrott av denna längd ånyo anställning, som medför erläggande av pensionsavgifter, utan att försäkringsfall mellankommit, är han åter i utövning av yrke till sjöss och avbrottet blir utan annan verkan än den minskning av pensionsunderlaget, som uteblivandet av pensionsavgifter under avbrottet måste vålla. Vederbörande fortfar även under avbrottet att vara försäkrad, då avgifter en gång blivit erlagda, och kan vid pensionens bestämmande tillgodoräknas före avbrottet förvärvade pensionsrätter. Lika med avbrott i anställning bör ock anses underlåtenhet av frivilligt försäkrad, att, ehuru han innehar anställning till sjöss, erlägga föreskriven pensionsavgift. Att avbrott i sjötjänsten för fullgörande av medborgerlig värnplikt samt för teoretisk och praktisk utbildning för sådan tjänst, såsom genomgående av kurs vid navigationsskola i riket o. s. v., icke får anses innefatta avbrott i yrkesutövningen till sjöss av ovan angiven karaktär, hava kommitterade ansett rimligt. Emellertid hava kommitterade, som synes, beträffande yrkesutbildningen begränsat bestämmelsen att avse allenast utbildning inom landet. Det kunde givetvis med fog ifrågasättas, att tid, som använts på utbildning utomlands — vare sig teoretisk vid utländska utbildningsanstalter eller tjänstgöring å främmande fartyg — ej heller borde betraktas såsom avbrott, innebärande avgång från sjömansyrket. Det måste inrymmas, att sådan utbildning är väl ägnad att öka sjömannens duglighet och användbarhet inom yrket. Men då ett av de främsta syftemålen med genomförande av det föreslagna pensionssystemet är att söka bibehålla det svenska sjöfolket inom den svenska handelsflottan, hava skeppstjänstkommitterade icke ansett sig kunna förorda en sådan princip. Men å andra sidan medgiver lagen, att den, som allenast i utbildningssyfte tagit anställning i utländska handelsmariner, har, då han återvänder till den svenska, de genom försäkringen förvärvade rättigheterna bevarade. Slutligen må framhållas, att någon återbäring av erlagda pensionsavgifter icke är i lagförslaget medgiven. Pensionsavgifterna från dem, vilkas pensionsrätter på grund av att de i förtid upphört med yrkesutövning till sjöss icke utfalla, besparas i stället för att i form av arvsvinster förkovra de kvarstående försäkringstagarnas pensionsrätter. 6 §. Skälen för pensionsärendenas förläggning till kommerskollegium hava ovan i den allmänna motiveringen anförts. Ett skisserat förslag till den närmare organisationen av pensionsförvaltningen inom kollegium hava skeppstjänstkommitterade framställt nedan i samband med beräkningen av förvaltningskostnaderna. Sistnämnda kostnader skulle helt betalas av staten. 7 §•

Det torde vara lämpligast att överlämna åt Kungl. Maj:t att i administrativ väg fastställa erforderliga försäkringstekniska beräkningsgrunder. Här-

49 igenom vinnes, att dessa grunder utan större omgång kunna modifieras i den män de gjorda förutsättningarna icke skulle visa sig i allo hålla streck. Ett sådant förhållande kan inträffa dels på grund av en större eller mindre otillförlitlighet i primärmaterialet, dels till följd av tilläventyrs inträdande förändringar i sjöfolkets levnadsförhållanden och andra på frågan inverkande omständigheter. Skeppstjänstkommitterade föreslå, att för beräkningen av pensionernas belopp fastställas nedanstående tabeller, för ålders- eller invalidpension tabell A och för familjpension tabell B: Tabell A. hen pensions- Den pensions- ! Ålder, som upp- Den pensions- Den pensions Aider, som upprätt, som förvär- rätt, som förvär-i rätt, som förvärnås det år, då rätt, som förvärnås det år, då vas genom en vas genom en i vas genom en vas genom en avgiften erlagts avgiften erlagts under loppet av årlig inbetalning; eller börjat att under loppet av årlig inbetalning eller börjat att till fyllda 45 år ett år erlagd till fyllda 45 å r ett år erlagd erläggas av 1 krona avgift av 1 krona av 1 krona avgift av 1 krona 15 16 17 18 39 I 20 ! 21 ! 22 ' 23 ] 24 ] 25 I 26 27 28 I 2» i 30 i 31 32 33 34

I | 1 | 1 ! i : i i ! ! | j j ' :

1.0845 0.8143 0.7140 0.6560 0.6107 0.5531 0.5162 0.4836 0.4518 0.4272 0.4043 0.3820 0.3607 0.342S 0.3252 0.3093 0.2936 0.2790 0.2660 0.2534

10.3928 y.5785 8.«645 8.2095 7.5988 7 0457 6.5295 6.0459 5.5941 5.1669 4.7628 4.3806 4.0199 3.6 7 71 3.8519 3.0426 2.7490 2.4700 2.2040

35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 54

0.2401 0.2 2 93 0.2184 0.2079 0.197 9 0.1884 0.1792 0.1707 0.1629 0.1549 0.1476 0.1415 0.1359 0.1805 0.1258 0.1203 0.1156 0.1112 0.1069 0.1029

1.9506 1.7096 1.4803 1.2619 1.0540 0.8561 0.6677 0.4885 0.3178 0.1549

Vid tabellens användning skall följande gälla: 1) För varje år, då pensionsavgift erlagts, multipliceras den i andra kolumnen intagna faktor med den under året inbetalta pensionsavgiften, och produkten utgör pensionsrätten vid årets slut. Summan av produkterna utgör den ålderspension, som vid 60 års ålder skall utgå. 2) Vid inträffad fullständig invaliditet multipliceras faktorn i tredje kolumnen för det år, invaliditeten inträffar, med den pensionsavgift, som är lika med medeltalet av de pensionsavgifter, som hava erlagts under de tre närmaste kalenderåren före invaliditetens inträdande eller under den kortare tid, vederbörande dessförinnan varit försäkrad, och till produkten (invaliditetsrätten) lägges summan av pensionsrätterna för de år, då pensionsavgift erlagts. Summan utgör invalidpensionen. 4 —

Skeppstjänstkommitterade.

50¶Tabell

B.

Den pensions- Den pensions- j Den pensions- j Den pensionsÅlder, som upp- rätt, som förvär-lrätt, som förvar. Ålder, som upp. rätt, som förvär- rätt, som förvärnås det år, då vas genom en | vas genom en nås det år, då vas genom en vas genom en j aygiften erlagts under loppet av jårlig inbetalning avgiften erlagts under loppet av årlig inbetalning; eller börjat att eller börjat att ett år erlagd till fyllda 45 arj ett år erlagd till fyllda 45 år erläggas erläggas avgift av 1 krona av 1 krona avgift av 1 krona av 1 krona

15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34

1.2659 1.0272 0.903 5 0.8163 0.7463 0.68S7 0.6227 0.5719 0.5164 0.46 7 9 0.424 7 0.3862 0.852S

03167 0.2966 0.2745 0.2548 0.2378 0.22 7 0 0.2 1ST.

9170 2313 6116 ,0397 5233 0554 6307 2445 8911 57 50 2 7810039 7 491 5118 2813

35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 58 M

2113 2 0 71 2030 2 010 2009 2017 203 9 2 0 74 2120 2172 2151 2117 2088 8062 2035 2015 1986 196 1 1943 1917

1.8645 1.6471 1.1441 1.2431 1.0422 0.8405 0.63 66 0.4292 0.2172

Vid tabellens användning skall följande gälla: 1) För varje år, då pensionsavgift erlagts, multipliceras den i andra kolumnen intagna faktor med den under året inbetalta pensionsavgiften, och produkten utgör pensionsrätten vid årets slut. Summan av produkterna utgör familjpensionsunderlaget. 2) Faktorn i tredje kolumnen för det år, dödsfallet inträffar, multipliceras med den pensionsavgift, som är lika med medeltalet av de pensionsavgifter, som erlagts under de tre närmaste kalenderåren före dödsfallet eller invaliditetens inträdande eller under den kortare tid, den avlidne dessförinnan varit försäkrad och till produkten lägges summan av pensionsrätterna för de år, pensionsavgift erlagts. Summan utgör familjpensionsunderlaget. Vad angår övriga föreskrifter, som kunna vara erforderliga utöver bestämmelserna i lagförslaget, torde i sådant hänseende ifrågakomma föreskrifter av instruktions natur rörande kommerskollegii handläggning av pensionsärendena och förvaltningen av pensionsfonden samt närmare ordnings- och kontrollföreskrifter rörande pensionsavgiftemas inbetalning och reglerandet av övriga mellanhavanden mellan pensionsmyndigheten och det försäkrade sjöfolket jämte andra intresserade. Det torde lämpligen kunna uppdragas åt kommerskollegium att uppgöra förslag till här avsedda föreskrifter. 8 %. Denna paragraf innehåller de huvudsakliga förutsättningarna för erhållande av ålderspension. Vid den här stadgade pensionsåldern torde den oförmåga till arbete, som utgör den yttersta grunden även för ålderspensions erhållande, kunna sägas i allmänhet hava inträtt. Erfarenheten har givit vid handen, att det hårda livet till sjöss tager vederbörandes krafter i anspråk i sådan utsträckning, att

51 de redan vid denna ålder icke längre torde vara i stånd till några mera väsentliga arbetsprestationer, liksom det ju icke kan krävas, att vederbörande, även om krafterna stode bi, vid denna ålder i allmänhet skulle kunna ägna sig åt någon ny verksamhet. Ä andra sidan är den föreslagna pensionsåldern fem år högre än samma ålder enligt gällande bestämmelser för Handelsflottans pensionsanstalt. I regeln synes emellertid verklig oförmåga till arbete icke inträda tidigare än vid 60 år, även om, såsom ovan framhållits, avgången från yrket kan antagas hava skett tidigare. Bland de motiv, som ovan anförts för anordnande av en effektiv sjöfolkspensionering, är ett av de främsta angelägenheten att åt svenska handelsflottan kunna bevara en väl kvalificerad sjömansstam samt att i möjligaste mån motverka emigrationen av svenska sjömän. Om man vill söka vinna angivna syften, torde det vara nödvändigt att för ålderspensions erhållande kräva en så lång tjänstetid, att endast de, som verkligen ägnat en mera avsevärd del av sitt liv åt yrkesutövning till sjöss inom den svenska handelsflottan, komma i åtnjutande av pensionsförmånen i fråga. I avseende härå må erinras om att såsom villkor för pensions erhållande från Handelsflottans pensionsanstalt är föreskrivet, bl. a., att vederbörande skall hava varit inskriven vid svenskt sjömanshus under tjugufem år och tillbragt denna tid huvudsakligen i tjänstgöring under utrikes fart med svenskt handelsfartyg. Enligt den praxis, som utbildat sig, anses villkoret om tjänstgöringen vara fullgjort, därest denna omfattar minst etthundrafemtio kalendermånader, fördelade å minst sjutton kalenderår. I anslutning härtill hava skeppstjänstkommitterade i fråga om ålderspensionen föreslagit tjänstetidens längd till etthundrafemtio månader. Något allmänt villkor angående dess fördelning på kalenderår har däremot icke ansetts nödigt liksom ej heller angående inskrivning vid sjömanshus. En följd av att vederbörande icke uppfyller villkoret om tjänstetiden bliver, att de avgifter, som inbetalts för kortare tid än denna, komma att tillföras pensionsinrättningen och sålunda ställas till förfogande för förbättrande av pensionerna åt dem, som i föreskriven utsträckning ägnat sig åt yrkesutövning till sjöss. En förutsättning för pensions erhållande är givetvis, att föreskrivna pensionsavgifter erlagts. Då emellertid inbetalningen av dylika avgifter är en ovillkorlig följd av anställning å mönstringspliktiga fartyg, behöver avgiftsinbetalning i fall av sådan anställning icke uttryckligen angivas som villkor för rätt till pension. Ifråga om den frivilliga försäkringen däremot måste inbetalandet av pensionsavgift uppställas som sådant villkor. 9 §. • Här fastställas de principiella villkoren för erhållande av invalidpension. För att invaliditet må berättiga till dylik pension skall, som synes, förlusten av eller nedsättningen i arbetsförmågan kunna betecknas såsom varaktig, sä att, i fall av arbetsoförmåga på grund av en övergående sjukdom, invalidpension icke får enligt denna lag åtnjutas. Invaliditetens begrepp i övrigt definieras i 10 §. Även beträffande invalidpension bör en viss tjänstetid föreskrivas, men för att ifrågavarande pensionsinstitut skall bliva till avsett gagn, måste denna tid sättas så kort, som här skett. Att invalidpension i främsta rummet må tillfalla dem, som verkligen ägna sig åt yrkesutövning till sjöss, vinnes genom bestämmelserna i andra stycket, vilka fastslå, att sådan pension utgår allenast till den, som vid invaliditetens inträdande fortfarande utövar yrke till sjöss eller, om han upphört därmed, gjort detta tidigast vid fyrtiofem års ålder

.52 och efter att hava fullgjort de i 8 § för erhållande av ålderspension stadgade villkor angående anställning och avgiftsbetalning. F 14 § meddelas bestämmelser angående invalidpension av visst särskilt slag. 10 §. Bestämmelsen i denna paragraf avser att fastställa vad som skall förstås med invaliditet. Av den lämnade definitionen torde framgå, att den här avsedda invaliditeten icke direkt innefattar den nedsättning i arbetsförmågan, som blott är en följd av tilltagande ålder och avtagande krafter, utan skall nedsättningen vara framkallad av viss kropps- eller sinnessjukdom, vanförhet, lyte eller skada. Av annan karaktär kan emellertid invaliditeten vara i fall, som 14 § avser, där invaliditeten oftast snarare lärer vara en följd av den tilltagande åldern än orsakad av viss sjukdom, lyte eller skada. Enligt 9 § får invaliditeten icke våra av övergående art. Vid bedömande av i vilken grad arbetsförmågan nedsatts skall i främsta rummet vederbörandes förmåga till arbete i allmänhet, motsvarande hans krafter och färdigheter, tagas i betraktande. Eedan i bestämmelsen att hänsyn skall tagas till vederbörandes färdigheter innefattas ett åliggande för pensionsmyndigheten att vid sitt bedömande i skälig mån beakta arten av hans anställning, vilket åliggande ytterligare understrykes genom föreskriften, att jämväl vederbörandes förhållanden i övrigt skola ingå som en faktor vid ifrågavarande bedömande. Det lärer icke böra ifrågakomma — och torde för övrigt svårligen låta sig göra — att lämna några generella närmare föreskrifter rörande de grunder, efter vilka bedömandet ifråga skulle ske, utan torde det, åtminstone tills därför nödig erfarenhet vunnits, överlämnas åt pensionsmyndigheten att i varje särskilt fall efter bästa förmåga träffa avgörandet, 11 §. Av den nedan i avdelningen »Försäkringsteknisk utredning» meddelade tabell I framgår, att inträdet å sjömansbanan praktiskt taget sker i åldern 15—19 år. Utövar därför den försäkrade vid uppnådd pensionsålder alltjämt yrke till sjöss, torde han nästan undantagslöst mer än väl fylla det i 8 § stadgade villkoret beträffande den egentliga yrkesutövningens längd. Sådan försäkrad kan med stor visshet antagas hava ägnat större delen av sin krafts dagar åt yrkesutövning till sjöss i den svenska handelsflottan. Det synes fördenskull skäligt att bereda honom så stor pension som möjligt. Med hänsyn härtill hava skeppstjänstkommitterade under a) föreslagit, att ålderspensionen i dylika fall skall utgå med det försäkringstekniska värdet å erlagda pensionsavgifter, d. v. s. vid pensionsbeloppets bestämmande tillgodoräknas jämväl arvsvinst. Ett liknande antagande, som ovan gjorts beträffande försäkrad, som vid pensionsålderns inträdande ännu utövar yrke till sjöss, torde kunna göras även angående försäkrad, som tidigast vid fyrtiofem års ålder upphört med yrkesutövning till sjöss samt dessförinnan haft minst så lång tjänstgöring ombord, som enligt 8 § berättigar honom till erhållande av ålderspension. Vid fyrtiofem års ålder hava två tredjedelar förflutit av den tid, som skiljer den tidigaste åldern för inträde i skeppstjänst och pensionsåldern. Han har därför ifråga om sättet för pensionsförmånernas beräknande hänförts till samma kategori som försäkrad, vilken vid uppnådd pensionsålder ännu kvarstår i sjötjänst. Övriga pensionsberättigade skola enligt b) komma i åtnjutande av en

53 ålderspension, vars kapitalvärde är lika med värdet av de utav dem erlagda avgifter jämte ränta på ränta. 12 §. Det är tydligt, att om invaliditeten inträffar tidigt, måste en allenast på erlagda avgifter beräknad pension bliva otillräcklig för sitt ändamål. Skeppstjänstkommitterade hava därför ansett nödigt föreslå, att vid invaliditet, som inträffar före fyrtiofem års ålder, skall ovan angivna grundpension tillökas med visst årligt tillägg, beräknat på sätt i a) stadgas. Den beräknade pensionsavgift, å vilken pensionstillägget skall bestämmas, har satts lika med medeltalet av de pensionsavgifter, som vederbörande erlagt under de tre närmaste kalenderåren före invaliditetens inträdande. Härigenom vinnes säkrast en lämplig anpassning av pensionsbeloppet efter pensionstagarnas löneförhållanden. 13 §. Dä skeppstjänstkommitterade ansett, att invaliditeten bör, med undantag for det i 14 § avsedda fall, vara av mera väsentlig beskaffenhet för att medföra pension, har pension icke synts kommitterade böra ifrågakomma, om ej arbetsförmågan nedsatts med minst tjugufem procent. 14 §. I sitt betänkande angående fartygs bemanning in. m. hava skeppstjänstkommitterade ifrågasatt väsentligt skärpta fordringar beträffande synförmågan hos fartygsanställda, särskilt vad angår fartygsbefälet. Om kommitterades förslag i denna del varder förverkligat, torde föreskrifterna i förevarande paragraf bliva särskilt av nöden. Men även med nuvarande bestämmelser rörande syn- och hörselförmågan hos fartygsanställda — vilka bestämmelser återfinnas i befälsförordningen, sjölagen samt förordningarna den 30 december 1922 angående vissa villkor beträffande hälsotillstånd och kroppsbeskaffenhet för vinnande av anställning å fartyg i viss fart och den 31 december 1917 angående läkarintyg för sjöfolk, den sistnämnda med däri genom kungörelse den 30 december 1922 vidtagna ändringar — torde paragrafens föreskrifter äga praktisk betydelse, då det kan inträffa, att nu ifrågavarande bestämmelser angående syn- och hörselförmåga kunna lägga hinder i vägen för vidare anställning till sjöss utan att invaliditet i den utsträckning, som avses i 12 eller 13 §, behöver föreligga. I regeln torde sjömannen — halkan i det stora hela bliva fråga allenast om sjöfolket i egentlig mening — dä detta hinder mellankommer, hava en längre tid ägnat sig åt sjömansyrket och sålunda nått en mera framskriden ålder. Om i sådant fall den nedsatta synförmågan också icke gärna kan förhindra annan sysselsättning i land, bliver övergången svårare för sjömannen, ju äldre han är vid hindrets inträdande. Utvägen att skaffa sig någon sysselsättning, där den föregående yrkesutbildningen kunde bliva till gagn, står givetvis blott ett fåtal till buds. Det synes då kommitterade icke vara mer än rimligt, att sjömannen i fråga beredes något ekonomiskt stöd. Med hänsyn till nu anförda synpunkter hava kommitterade som villkor för rätt till här ifrågavarande pension föreslagit en uppnådd ålder av fyrtiofem år samt den för ålderspensions erhållande föreskrivna tjänstetiden, etthundrafemtio månader. Pensionsbeloppet är satt lika med den vid fullständig invaliditet enligt 12 § b) utgående pensionen.

54 15 §. En dylik bestämmelse torde vara lämplig och skälig. 16 §. Ifrågavarande bestämmelse är en självklar följd av att fullständig arbetsoförmåga principiellt måste anses föreligga vid den ålder, då ålderspension börjar utgå. ' 1.7 §. Här meddelade bestämmelser torde icke tarva någon motivering. 18 §. De föreslagna pensionsavgifterna bliva ju, såsom redan förut framhållits, åtskilligt högre än hyresavgiften. Med en pensionsavgift, liksom hyresavgiften utgörande allenast en procent å den kontanta lönen, bleve pensionsbeloppen alltför låga, Under förutsättning av en dylik pensionsavgift, skulle sålunda icke pensionen för den, som under hela sin levnad från första anställningen till sjöss och intill inträdandet av den ålder, då avgiftsplikten upphör, haft tjänst ombord och betalt sagda avgift, för sjöman i manskapsgrad komma att utgöra mera än cirka 10 procent av lönen vid pensionsålderns inträdande och för befälhavare uppgå till än mindre procenttal. Man synes därför nödsakad bestämma en högre pensionsavgift eller tva och en halv procent för sjöman, vars månadslön uppgår till högst fyrahundra kronor, och tre procent för sjöman, vars månadslön överstiger sistnämnda belopp. Med dessa avgiftssatser skulle den slutliga pensionen kunna, under förutsättning av en tjänstgöring av nyss angiven omfattning, uppgå till omkring 30 procent av slutlönen för sjöman i manskapsgrad och omkring 18 procent för befälhavare. Att procentsatsen bliver så pass mycket lägre för befälhavare är beroende dels på den tid denne måste i unga år ägna åt studierna, dels på det förhållande, att föreskrifterna om minimiavgift icke för honom komma i tillämpning. Även nu angivna procentsatser äro ju ganska låga och understiga väsentligen den procentsats, som exempelvis tillämpas i fråga om statspension. Men sjöfolkspensioneringen är ju ej heller avsedd att vara en slags tjänstemannapensionering, utan endast att giva den pensionerade möjlighet att existera utan de avsevärda försakelser, han med de för närvarande utgående pensions- och understödsbeloppen måste ålägga sig, därest han icke har andra förvärvskällor. Det förtjänar vidare erinras om att 1900 års sjömanspensioneringskommitté föreslagit, att varje försäkrad skulle, oavsett hyrans storlek, i försäkringspremie betala minst tre procent av hyran. Såsom nyss anfördes, har föreslagits, att pensionsavgiften skulle något ökas vid en månadslön överstigande fyrahundra kronor. Detta har skett av den grund, att en sjöman med denna lön synes väl kunna bära en pensionsavgift av tolv kronor i månaden. För att emellertid icke under depressionstider med låga hyror och ringa sjöfart den efter viss procentsats utgående pensionsavgiften skall nedsjunka till så lågt belopp, att den slutliga pensionen bliver alltför ringa, hava vissa minimiavgifter för månad föreslagits, nämligen för den, som ej fyllt trettiofem år, tre kronor och för den, som fyllt trettiofem år, sex kronor. Härvid kan man icke rimligen göra de olika avgiftsbeloppen beroende av den ovan brukade lönegränsen, fyrahundra kronor, då redan två och en halv procent

55 å detta belopp utgör tio kronor. Däremot synes en trettiofemårig sjöman, även om han icke skulle hava kommit upp till en månadslön av trehundrasextio kronor, ändock böra betala en minimiavgift av sex kronor av det skäl, att den sjöman, som nått denna ålder, kan antagas, åtminstone om han gått till sjöss i unga år, hava haft så lång sjötjänst, att han hunnit besluta sig för att förbliva i yrket och alltså då bör vara villig att avsätta mera till sin pensionering. Skeppstjänstkommitterade hava därjämte ansett lämpligt föreslå, att pensionsavgiften ej beräknas för högre månadslön än 900 kronor. Det har ifrågasatts, att man skulle vid bestämmandet av minimiavgifterna icke använda uppnådd ålder såsom gräns, utan arten av anställningen ombord, eller med andra ord, att man skulle bibehålla den indelning i klasser, som för närvarande är gällande vid Handelsflottans pensionsanstalt och som jämväl på sin tid föreslogs av 1900 års sjömanspensioneringskommitté, men hava kommitterade för sin del icke kunnat finna en dylik anordning vara att förorda. Klassindelningen skulle möjligen varit motiverad, om de utgående pensionerna fixerats till bestämda belopp, såsom nu är fallet med Handelsflottans pensionsanstalts pensioner, som äro högst för befälhavaren och lägst för sjömannen i manskapsgrad. Låter man emellertid, såsom här föreslagits, pensionerna beräknas å inbetalta avgifter, erfordras tydligen icke någon klassindelning. Syftet med densamma, eller att en befälhavare skall erhålla en pension, som står i något så när rimlig proportion till hans högre lön, vinnes ändock enligt förslaget. I den kontanta månadslönen måste inräknas kaplake och tantiem, då ju dessa utgöra ett stort antal befälhavares huvudsakliga löneinkomster. I den mån inkomsterna icke äro beräkneliga för varje månad av anställningen — kaplake exempelvis torde dock numera utgå till befälhavare å maskindrivna fartyg med visst belopp för månad räknat — få de på dylika inkomster belöpande ytterligare pensionsavgifterna inbetalas, när dessa inkomster inflyta. Detta torde utan svårighet kunna ordnas, särskilt som inkomster av detta slag endast torde åtnjutas av befälhavarna. Det ligger också i vederbörandes eget intresse att behörigen inbetala sådana tilläggsavgifter, då ju eljest pensionsförmånerna minskas. 19 §. Såsom synes, är ej avsett, att änkling efter kvinnlig försäkrad skall vara berättigad till familjpension. Arvsberättigade äro försäkrades egna barn såväl inom som utom äktenskapet ävensom adoptivbarn. För rätt till familjpension har uppställts såsom villkor, att den försäkrade skall haft lika lång sjötjänst — avseende, när fråga är om familjpension, endast anställning å mönstringspliktiga fartyg — som enligt 8 § kräves för att han själv skall vara berättigad till ålderspension. Ifråga om försäkrad, som vid sin död utövade yrke till sjöss, har visst alternativ till detta villkor föreslagits. Det har nämligen å ena sidan synts skeppstjänstkommitterade vara oegentligt, att icke de efterlevande efter försäkrad, som dör, innan han fullgjort etthundrafemtio månaders sjötjänst, skulle komma i åtnjutande av familjpension. Å andra sidan bör även här tillses, att pensioneringen endast kommer att omfatta verkligt sjöfolk och deras anhöriga. Med hänsyn till nu anförda synpunkter har tiden för yrkesutövningen till sjöss ansetts kunna nedsättas, under förutsättning att den försäkrade under den större delen av denna tid haft anställning till sjöss å mönstringspliktiga fartyg. Kommitterade hava sålunda under a) föreslagit, att rätt till

56 familjpension skall tillkomma jämväl efterlevande efter försäkrad, som under fem på varandra följande kalenderår haft anställning på mönstringspliktiga fartyg under minst trettiosex månader. Har däremot försäkrad före fyrtiofem års ålder lämnat yrkesutövningen till sjöss, är det antagligt, att han endast mer eller mindre tillfälligt ägnat sig åt dylik yrkesutövning, och torde då saknas skäl att pensionera hans efterlevande enligt ett pensionssystem, som är avsett för sjöfolk. Därför har rätt till familjpension i fall av avgång från yrkesutövningen till sjöss ansetts böra ifrågakomma allenast för efterlevande efter försäkrad, som tidigast efter nyssnämnda tidpunkt upphört att utöva yrke till sjöss. Härutinnan torde, såsom redan förut framhållits, ligga en ganska säker garanti för att nu ifrågavarande pensionsförmån endast kommer att åtnjutas av anhöriga till dem. som verkligen ägnat sig åt yrkesutövning till sjöss. 20 §.

Någon särskild motivering av hithörande bestämmelser synes ej vara av nöden. 21 §. För den för visst fall föreslagna ökningen av familjpensionsunderlaget galla samma skäl, som anförts beträffande den i 12 § a) stadgade invalidpensionen. 22 §.

Förevarande paragraf har icke ansetts kräva någon särskild motivering. 23 §.

Bestämmelsen, att de försäkrades pensionsavgifter skola innehållas av befälhavaren, torde bäst garantera, att desamma komma pensionsmyndigheten beliörigen tillhanda. Ehuru här föreskrives, att befälhavaren skall redovisa pensionsavgifterna, utgör detta givetvis intet hinder för att desamma inbetalas av redaren. Detta senare torde väl ock ofta bliva fallet ifråga om pensionsavgifter, som förfalla till betalning under fartygs vistelse utomlands. 24—27 §§. De här lämnade bestämmelserna torde icke behöva särskilt motiveras. 28—30 §§. Den skyldighet, som i 28 § ålägges redare, att inbetala pensionsavgifter, som icke i föreskriven ordning inkommit till pensionsmyndigheten, är ett naturligt och oundgängligt komplement till det föreslagna uppbördssystemet i fråga om avgifterna. Ej heller innebär ifrågavarande skyldighet i sak något nytt åliggande för redaren. Enligt 7 § sjölagen svarar redaren nämligen personligen för besättningens fordringar på grund av hyres- och tjänsteavtal, som befälhavaren slutit, liksom det ligger i sakens natur, att redaren har samma ansvar för fordringar på grund av tjänsteavtal, som han själv ingått. Såsom torde framgå av avfattningen av bestämmelserna i 28 §, kommer betalningsskyldigheten beträffande obetalta pensionsavgifter att i själva verket påvila redaren allenast, om avgifterna, vilka ju antingen hava innehållits av den anställdes lön eller också skolat erläggas av redaren själv, på grund av fel eller försummelse av befälhavaren icke kommit pensionsmyndigheten tillhanda. Det torde icke kunna råda tvekan om att redaren enligt nyss åberopade bestämmelse i sjölagen ä r gentemot den anställde personligen ansvarig för de innehållna avgifterna.

57 vilka ju måste anses utgöra en del av den anställdes lön. Klart är emellertid, att det alltid måste vara svårt för den anställde att kontrollera, huruvida de innehållna avgifterna blivit inbetalta till pensionsmyndigheten, liksom att, i händelse så ej skett, göra sin rätt gällande gentemot befälhavaren och redaren, medan pensionsmyndigheten i båda dessa hänseenden är bättre ställd. Det är vidare angeläget, att pensionsavgifterna snarast bliva inbetalta, så att desamma utan längre dröjsmål kunna göras räntebärande. Av nu anförda skäl har det synts lämpligt att, så att säga, överlåta den anställdes rättsanspråk på pensionsmyndigheten. För avgifter, som genom fel eller försummelse av mönstringsförrättare eller postmyndighet, utländsk eller inländsk, uteblivit, bör staten ansvara, ehuruväl pensionsmyndigheten även i dessa fall för sin del skall hava att hålla sig till redaren för avgifternas inbetalning. Till slut må framhållas, att redarens skyldighet enligt 28 § sällan torde komina att utkrävas av honom. Genom bestämmelserna i 28 och 30 §>§ torde i görligaste mån säkras, att pensionsmyndigheten blir i stånd att fullgöra sin förpliktelse enligt 29 §. Sistnämnda förpliktelse är i sin ordning en nödvändig följd av försäkringens obligatoriska karaktär. 31 och 32 §§. Den del av sjöfolkspensionsfondens medel, som ej erfordras för bestridande av dess utgifter, bör i huvudsak redovisas på sätt, som i § 4 i reglementet angående förvaltningen av pensionsförsäkringsfonden är föreskrivet beträffande sistnämnda fond. Fondmedlen böra sålunda placeras i statens och kommuners obligationer, fastighetsinteckningar eller andra värdehandlingar vilka erbjuda fullgod säkerhet. Rörande förvaltningen av pensionsförsäkringsfonden gäller vidare, att viss del av dess medel må redovisas i lån till företag, som äro ägnade att i pensionsförsäkringens intresse befordra folkhälsan — såsom anordnande av sjukhus, sanatorier, ålderdomshem, bostäder för mindre bemedlade — eller ock i fastigheter, vilka med Konungens medgivande förvärvas för användning till förebyggande eller hävande av arbetsoförmågan hos befolkningen. I reglementet rörande förvaltningen av olycksfallsförsäkringsfonden finnes ett liknande stadgande, som medgiver, att viss del av fondens medel må redovisas i lån till företag, som äro ägnade att i olycksfallsförsäkringens intresse förebygga förlust eller nedsättning av arbetsförmågan eller att höja arbetsförmågan hos de försäkrade, ävensom i fastigheter, vilka med Konungens medgivande förvärvas för användning till förebyggande av förlust eller nedsättning av arbetsförmågan eller till höjande av arbetsförmågan hos de i Riksförsäkringsanstalten försäkrade arbetarna. P å grund av den jämförelsevis ringa omfattning som sjöfolkspensioneringen torde komma att få, lära inga sådana anstalter med. rent socialt syfte, som ovan omnämnts, kunna förväntas uppkomma till gagn för sjöfolket, i varje fall icke till det antal och med den stabilitet, att de kunna anses utgöra en lämplig placering av sjöfolkspensionsfondens medel. Skulle emellertid sådana anstalter framdeles komma att uppstå, och det må befinnas lämpligt att åt desamma bereda ett visst stöd från sjöfolkspensionsfonden, lärer intet hinder därför böra finnas. Det finnes emellertid ett annat område, där en placering av medel från sjöfolkspensionsfonden synes väl befogad och kunna göra avsevärt gagn. Som bekant finnes en lånefond å 17 miljoner kronor, ur vilken lån be-

58 viljas till understödjande av rederinäringen. De medel från denna fond, som numera stå till förfogande för ändamålet, äro dock tyvärr så otillräckliga, att de beviljade lånen ingalunda stå i rimlig proportion till lånekraven. Det synes då lämpligt och skäligt, att också en del av sjöfolkspensionsfondens medel finge placeras i dylika rederilån. De säkerheter, som vid sådan låneverksamhet ifrågakomma, främst inteckningar i fartyg, kunna emellertid av flera skäl — icke minst gällande bestämmelser rörande sjöpanträtters och sjöfordringars inbördes förmånsrätt — icke anses prestera samma säkerhet, som de övriga värdehandlingar, i vilka sjöfolkspensionsfonden, enligt vad ovan sagts, borde redovisas. Ej heller torde möjligheten att vid varje tillfälle förvandla dem i likvida medel vara förhanden i erforderlig utsträckning, utan lärer kunna vid låntagares insolvens inträffa, att pensionsmyndigheten för att skydda respektive inteckningar bleve nödsakad inköpa fartyget och till och med bedriva rederirörelse. Då detta icke gärna bör ifrågakomma, torde någon ytterligare säkerhet vara erforderlig, som sätter pensionsmyndigheten i stånd att utan omgång i nu avsedda fall återfå utlånade medel. Att av låntagarna kräva denna ytterligare säkerhet torde icke låta sig göra, då •för sådant fall fara är, att de ej kunna använda sig av lånen ifråga. Skeppstjänstkommitterade vilja därför ifrågasätta såsom den säkraste och bästa utvägen, att staten garanterar pensionsmyndigheten full återbetalning av lämnade lån. Erfarenheten giver vid handen, att förlusterna å lånen från rederilånefonden varit synnerligen ringa, varför statens berörda garanti icke torde behöva innebära någon större ekonomisk tunga för staten. E n viss begränsning av den del av sjöfolkspensionsfondens medel, som sålunda skulle få redovisas i rederilån, torde emellertid böra fastställas, och synes gränsen kunna sättas till en sjättedel av fonden. Då pensionsfonden enligt verkställd beräkning kan efter 20 års förlopp antagas uppgå till c:a 35 miljoner kronor, skulle redan då för rederilån stå till förfogande ett belopp av c:a 6 miljoner kronor, vilket ju utgör ett ingalunda föraktligt tillskott, särskilt om man betänker, att det belopp, som senast (januari 1923) stod till förfogande för utdelande av rederilån, utgjorde ej mera än 1379 000 kronor. Sedan pensioneringen inträtt i jämviktsläge, vilket visserligen teoretiskt sett kommer att dröja ända till nittio år, men praktiskt taget äger rum betydligt tidigare, skulle fonden kunna beräknas uppgå till c:a 120 miljoner kronor och de för lån tillgängliga medlen till 20 miljoner. Det vill slutligen synas kommitterade lämpligast, att vid förvaltningen av pensionsfonden de försäkrades pensionsavgifter och familjpensionsavgifterna jämte därav härflytande respektive medel redovisas särskilt, så att ingen sammanblandning därav äger rum, utan att de var för sig användas uteslutande för det med dem ursprungligen avsedda ändamål. Visar sålunda, exempelvis, den i 32 § föreskrivna försäkringstekniska utredningen rörande pensionsväsendet, att de för familjpensionerna tillgängliga medel lämnat överskott, bör detta lämpligen tagas i anspråk allenast för reglering av familjpensionsväsendet och ej till ålders- och invalidpensionerna. 3 3 - 4 2 §§. Beträffande tidpunkten för invaliditets inträdande (34 §) hava skeppstjänstkommitterade för sin del utgått från att invaliditeten skall anses hava inträtt vid den tidpunkt, då den sjukdom utbröt eller den skada skedde, som är orsak till invaliditeten.

59 I övrigt giva förevarande stadganden icke anledning till några särskilda uttalanden från skeppstjänstkommitterades sida. 43 och 44 §§. I 43 § stadgas, att det nuvarande pensions- och understödsväsendet samtidigt med den föreslagna pensionslagens ikraftträdande skall upphöra, och enligt 44 § övertager kommerskollegium från och med samma tidpunkt förvaltningen och dispositionen av Handelsflottans pensionsanstalts och sjömanshusens fonder med undantag av donationsfonder. Skälen för ifrågavarande bestämmelser finnas ovan anförda i den allmänna motiveringen. 4 5 - 4 9 §§. I dessa paragrafer äro meddelade de bestämmelser, som synts skeppstjänstkommitterade erforderliga till förverkligande av den utav kommitterade ovan i den allmänna motiveringen uppställda principen för ordnandet av sjöfolkets pensions- och understödsförhållanden under övergångstiden, intill dess det föreslagna pensionssystemet inträder i jämviktsläge. Denna princip innebär, att det nya pensionssystemets genomförande, i samband varmed det nuvarande pensions- och understödsväsendet skulle upphöra samt därför avsedda fonder ÖA^ertagas av kommerskollegium, icke må göra något intrång i de pensionsoch understödsförmåner, som tillkomma eller kunna antagas tillkomma sådana sjömän (jämte efterlevande änkor och barn), som ej kunna bliva i avsedd utsträckning delaktiga av ifrågavarande pensionssystem. Härvid hava skeppstjänstkommitterade emellertid ansett sig helt kunna lämna ur räkningen sjömansbarn, som fyllt femton år. De till denna grupp hörande understödstagarna, förnämligast medellösa sjömansdöttrar, äro jämförelsevis så fåtaliga och de till dem utgående understödsbeloppen så obetydliga, att för dem erforderliga understöd böra kunna bestridas ur sjömanshusens donationsfonder samt Westzynthii testamentsfond. E n undersökning har gjorts, huru understöden till dylika sjömansbarn fördela sig på de olika sjömanshusen, varigenom konstaterats, att sådana understöd förekomma vid aderton sjömanshus. Det har vidare undersökts, i vad mån de vid dessa sjömanshus befintliga donationsmedlen finge utan hinder av donationsföreskrifterna användas för nu ifrågavarande ändamål, och har det befunnits, att vid sju sjömanshus kunna nu utbetalade understöd utgå ur tillgängliga donationsmedel. Vid de övriga elva sjömanshusen saknas antingen helt och hållet eller ock i tillräcklig grad donationsmedel. De vid dessa sjömanshus till sjömansbarn utbetalade understöden uppgå emellertid ej till mera än sammanlagt 2 441 kronor. Anvisas till täckande härav avkastningen av Westzynthii fond, 1 278 kronor, samt de donationsmedel å 749 kronor, för vilkas användande vid annat sjömanshus än det, som förfogar över donationerna, hinder icke möter med hänsyn till fastställda donationsvillkor, eller tillsammans 2 027 kronor, återstår den obetydliga summan av 414 kronor, så obetydlig att den överhuvudtaget ej behövde tagas med i räkningen. Sistnämnda summa synes emellertid kunna utan svårighet erhållas från räntorna å donationsfonderna, vilka räntor uppgå till 63 000 kronor. Det må även framhållas, att det belopp av 9 650 kronor, som för närvarande utgår i understöd till sjömansbarn, som ej fyllt 15 år, snart nog kommer att stå till förfogande för understödsutdelning till medellösa äldre sjömansbarn, vilka redan erhållit understöd från sjömanshusen och till vilka pension ej kan utgå enligt det nya pensionssystemet.

60 De, som genom bestämmelserna i 45—49 §§ beredas pensioner från kommerskollegium till belopp, motsvarande de pensions- och understödsförmåner, som de redan vid den föreslagna lagens ikraftträdande åtnjuta eller varav de skulle kunna hava kommit i åtnjutande, därest nuvarande bestämmelser i ämnet varit gällande även efter nyssnämnda tidpunkt, utgöras av sjömän, respektive sjömansänkor och sjömäns efterlevande minderåriga barn, vilka på grund av för hög ålder respektive den avlidne makens eller faderns för höga ålder antingen icke bliva berättigade till pension enligt det nya pensionssystemet eller också enligt detsamma bekomma pension till belopp, som understiger vad vederbörande kunde hava erhållit genom det nuvarande pensions- och understödsväsendet. 45 § avser sålunda att tillförsäkra sådana sjömän pension från kommerskollegium till belopp, motsvarande den pension från Handelsflottans pensionsanstalt, som de vid den föreslagna lagens ikraftträdande antingen redan åtnjuta eller också då äro berättigade till, om reglementet för anstalten fortfarande gällt. De i 45 och 46 §§ omförmälda pensionernas antal, belopp och totalsummor äro i avrundade tal desamma, varmed pensionerna från Handelsflottans pensionsanstalt och sjömanshusunderstöden för närvarande utgå till sjömän samt sjömäns änkor och minderåriga barn. Antalet pensioner och deras totala belopp komma givetvis att avtaga år efter år, på sätt bil. B närmare utvisar. 47 § innehåller beträffande de sjömanshusunderstöd, som vid den föreslagna lagens ikraftträdande åtnjutas av sjömän och änkor (jämte minderåriga barn), motsvarande bestämmelser, som i 45 § lämnas i fråga om utgående pensioner från Handelsflottans pensionsanstalt. Genom bestämmelserna i 48 § sörjes för sjömän, vilka på grund av att de vid lagens ikraftträdande uppnått femtiofem års ålder, icke blivit i tillfälle att genom pensionsavgifters erläggande förvärva pensionsrätt enligt det nya pensionssystemet, liksom ock för änkor och minderåriga barn efter sjömän av samma ålder. De skola nämligen i stället erhålla en särskild pension, motsvarande det sjömanshusunderstöd, vartill de kunnat bliva berättigade, om sjömanshusens understödsväsende oförändrat varit i verksamhet. 49 § innehåller bestämmelser rörande den särskilda pensionsfyllnad, som, sedan de i 45, 47 och 48 §§ omförmälda ändamål blivit tillgodosedda, av de i 45 och 46 §§ avsedda medel bör i mån av tillgång för vissa fall utgå till pensionstagare enligt det nya pensionssystemet. De i a) angivna beloppen utgöra summan av de i respektive pensionsklasser i Handelsflottans pensionsanstalt utgående pensionsbeloppen och medelbeloppen av understöden från sjömanshusen till respektive kategorier av fartygsanställda. Det i b) omförmälda beloppet av sjuttio kronor motsvarar medelbeloppet av de nuvarande sjömanshusunderstöden till sjömansänkor (jämte barn). De försäkrade, som vid lagens ikraftträdande icke uppnått i 49 § avsedda åldersklasser, hava beräknats kunna, tilldess försäkringsfall inträffar, förvärva pensionsrätter i sådan utsträckning, att respektive pensionsbelopp komma att uppgå till eller överstiga de i paragrafen angivna minimibeloppen. Paragrafens bestämmelser, som ju äro av provisorisk natur, åsyfta allenast fall, då försäkrad icke med visshet kan, även under förutsättning att han haft regelbunden anställning, vid försäkringsfalls inträffande komma i åtnjutande av pensionsbelopp av dylik storlek. Som synes av bestämmelserna i 49 §, hava skeppstjänstkommitterade dock icke tänkt sig, att härigenom pensionsfyllnad skulle beredas invalider. För tilldelande av understöd åt dessa torde för särskilt ömmande fall sjömanshusens donationsfonder lämpligen böra tagas i anspråk.

61 Angående kostnaderna för den i 45—49 §§ avsedda övergångstidspensionering samt huru dessa böra bestridas, få kommitterade hänvisa till vad som därom anföres nedan i avdelningen »Pensionsförsäkringens finansiering». 3. Försäkringsteknisk utredning. Först och främst har man att söka klargöra för sig inträdes- och avgångs- Aktivitet.»frekvensen bland sjömän av olika levnadsåldrar. För att vinna en över- ordning. blick över dessa förhållanden har man att upprätta en s. k. aktivitetsordning, d. v. s. en tabell, som återger, hur ett viss antal sjömän av samma ålder, exempelvis 10 000 femtonåringar, med tilltagande ålder lämnar en allt mindre kontingent åt de på svenska fartyg anställda besättningar. 1900 års sjömanspensioneringskommitté har vid uppgörandet av en dylik aktivitetstabell i huvudsak gått till väga på följande sätt. Kommittén utgick från svensk erfarenhet om avgång från sjömansyrket på grund av dödsfall och invaliditet, men beträffande avgång av annan anledning saknade man erfarenhet frän Sverige, vadan man tog sin tillflykt till norsk statistik, varur för en viss period erhållits uppgift om 4 303 sjömän, som lämnat yrket av olika, anledningar och vilkas fördelning efter åldrar vid avgången var bekant. Antagande att dessa avgångsförhållanden inom de särskilda åldrarna voro stationära och att de voro direkt tillämpliga på svenska förhållanden, skaffade sig kommittén genom en serie ganska invecklade kalkyler en avgångstabell för sjömän. Sedan den av berörda kommitté verkställda utredningen år 1904 offentliggjorts, hava emellertid undersökningar rörande sjömansyrket i Sverige verkställts av socialstyrelsen. I andra delen av det verk, som redogör för nämnda undersökning och som utkom år 1919, redovisas 16 758 sjömän, fördelade bland annat efter åldrar, och beträffande 15 667 av dessa lämnas även en fördelning efter åldern vid första anställningen som sjöman. Om de anförda uppgifterna sammanställas i femårsgrupper, får man följande i tab. I upptagna översikt. I femte kolumnen hava talen i fjärde kolumnen ökats i förhållandet 16 758 : 15 667 för att uppgifterna skola vara fullt jämförbara. Det har således antagits, att de 1 091 sjömän eller 6.5 procent av hela antalet, Tab. I. Åldersfördelning Ålder vid tiden för uppgifternas avlämnande

av sjömän Antal

enligt socialstyrelsens

undersökning. Talei i fjärde kolum

Ålder vid första anställningen till äjÖSS

Antal

nen ö kade i förhållan det 16 758:15 667

1 0 - 1 4 år 15 19 » . 20 24 » 25 29 > . 30 3* » 35—39 » 40 44 » 45 49 » 50 -52 »

1620 10 947 2 433 491 119 25 20 10 2

1733 11709 2 602 525 127 27 21 11 2

15H67

16 757

10—52 år

j

62 som icke lämnat uppgift om de åldrar, vid vilka de gingo till sjöss första gången, fördela sig efter anställningsåldrar i samma förhållande som de 15 667 sjömän, vilkas inträdesåldrar äro kända. Då det från och med ingången av år 1915 är förbjudet att i skeppstjänst använda, minderårig yngre än 14 år, hava de i femte kolumnen upptagna, som inträtt i åldern 10—14 år, i det följande hänförts till närmast högre femårsgrupp. Under förutsättning att socialstyrelsens statistik återger ett stationärt tillstånd inom sjömansyrket, ett antagande, som förefaller hava större fog for sig än den förut omnämnda hypotesen, som ligger till grund för 1900 års kommittés utredning, har (jfr bil. A, tab. XVII) sannolikheten ex för att en sjöman av en viss ålder x skall stå kvar i yrket ytterligare ett år beräknats på följande sätt. Om aLx är antalet av de aktiva x-åriga sjömän, som socialstyrelsens undersökning omfattar, om vidare Ix är hela antalet av samtliga sjömän, som vunnit anställning vid x års ålder, samt om slutligen jx betecknar antalet x-åringar, som i medeltal anställas som sjömän för bibehållande av här ifrågavarande antal, så kan man sätta (*)•••'•;

a

Lm+1=sea

a

Lx+jx

+ 1.

Vidare är (2) . . jx (1 + fx + ex + i • ex + rx + 2 •** + ! ex +

+ tn -€15.,.€x)

= /,,

Då 76 år är den högsta ålder, som i socialstyrelsens utredning angives för aktiva sjömän, hava £75, s7i. .. . f52 successivt beräknats medelst formel (1). Från och med 52 år uppträda talen j a : , som beräknas ur ekvationen (2). I själva verket är sannolikheten för en x-årig sjöman att avgå under loppet av följande år otvivelaktigt icke blott beroende av hans ålder utan också av den tid, som förflutit, sedan han första gången vann anställning till sjöss, så att man egentligen borde uppdela varje åldersgrupp i undergrupper efter den tid, som var och en ägnat sig åt sjömansyrket. Det föreliggande materialet medger emellertid knappast en sådan uppdelning, utan. torde man vid uppställandet av ekvationen (2) bliva nödsakad betrakta jx såsom ett medelvärde för alla sjömän av samma ålder x. De på angivet sätt erhållna talen ex återfinnas något utjämnade i tab. II. Vid beräkningen går man nedifrån och uppåt, d. v. s. man beräknar först «75, varefter summorna av produkterna beräknas. (Jfr tab. XVII.) Till jämförelse med uppgifterna i tab. X V I I meddelas i tab. I I I en översikt över de i tab. X V I I och tab. I upptagna sjömännen, fördelade efter nuvarande ålder och åldern vid inträdet i yrket, varvid bör uppmärksammas, att talen i andra och tredje kolumnerna äro genomgående 10 gånger större än i socialstyrelsens utredning. Ett studium av talen ex i tab. I I utvisar, att sannolikheten för en 15a n n g att stanna kvar i yrket icke är stor. Ungefär var tredje 15-åring, som går till sjöss, lämnar yrket efter ett är. Sedermera växer sannolikheten att kvarstanna med levnadsåldern och håller sig nära oförändrad under 25—35-årsåldrarna. För därpå följande åldrar minskas avgången från sjömansyrket, så att sannolikheten för en sjöman att stanna kvar i aktiv tjänst är störst, då han är 50 år. Under åldrarna T A a r ^ T ? g a k o e f f i c i e n t e r n a ex jämförelsevis långsamt, men från och med ÖÖ ars ålder ar avgångssannolikheten i hastig tillväxt.

63 Tab.

II.

Sannolikheten

för en sjöman av en viss ålder att kvarstanna yrket ännu ett år.

i

Ålder

15 16 17 18 19 20 2i 22 23 24 25 26 27 28 29 30

Tab.

1 ! 1 j ! : .'.... 1 i [ i 1 1 i

III.

0.627 0.795 0.866 0.896 0.907 0.915 0.920 0.922 0.926 0.928 0.929 0.930 0.930 0.929 0.928 0.938

Översikt

av i tab. XVII behandlat med tab. I.

material

Lx

15 19 20- 24 25- 29 30- -34 35- -39. 40- 44. 45 -49. 50- 54. 55 59. 60 64. 65 69. 70 74. 75- 76.

i i 1

Summa!

till

jämförelse

Tab. I andra kol.

Tab. I femte. kol.

34186 38710 28910 20381 13 571 9 390 7 399 5 985 4 579 2 481 I 027 224

129 986 28 931 5 847 1 401 241 300 125 20

3 419 3 871 2 891 2 038 1357 907 768 589 474 240 103 20 4

13 365 2 602 525 127 27 21 11 2

16ö 851

J 66 851

16 681

16 680

Den med utgångspunkt från socialstyrelsens utredning erhållna aktivitetstabellen ger en helt olika bild av tillströmningen till och avgången från sjömansyrket än den, som lämnas i förut anförda kommittébetänkande. Detta belyses av följande jämförande tab. IV över avgångssannolikheten enligt 1900 års kommitté och den, som beräknats ur socialstyrelsens uppgifter. Enligt 1900 års kommitté växer således avgången med åldern, under det att den enligt de beräkningar, som utförts med användning av socialstyrelsens material, i stället avtager med levnadsåldern intill 50 år. Emellertid kan man vänta, att om sjömännens pensionsförhållanden bhya på ett tilltalande sätt ordnade, avgången kommer att avtaga. I det följande har därför räknats, som om avgången i framtiden endast kommer att bliva hälften av den, som framgått av den förut lämnade redogörelsen, dock

64¶Tab. IV. Aide

Avgångssannolikheten

sjömansyrket,

7oo

På grundval av socialstyrelsens uppgifter beräknad °/oo

13 22 29 38 45 52 63 79

373 85 7] 72 73 64 47 40

En ligt 190 kommit

r

inom

Enligt här nedan givna hypotes 7oo

i

15 i 20 i 25 1 30 35 40 45 50

186 43 36 36 36 32 24 28

med någon höjning av avgångssannolikheterna vid åldersintervallet 47—59 år, för att summan av sannolikheterna att dö och att bliva invalid vid åldrarna ifråga måtte nära ansluta sig till avgångssannolikheten vid samma ålder. Den ur denna hypotes erhållna avgångssannolikheten är angiven i sista kolumnen i tab. IV. I tab. V äro mera detaljerat återgivna de pä nyss angivna sätt erhållna avgångssannolikheterna. Tab. V. Sannolikheten Avgångssannolikhet

Ålder

15 16 17 18 1» 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29

för att en sjöman skall under loppet av ett år avgå ur aktiv tjänst.

1 j

0.186 0.102

\

0.067 0.052 0.047 0.048 0.040 0.039 O.037 0.036 0.036 0.035 0.085 0.035 0.030

f

j i i j j j j ; :

Avgångssannolikhet

Ålder

30 31 32 33 34 35 36 37 38

39 40 41 42 43 44

i j i ; ' • j j

i

:

i ! ;

0.086 0.086 0.036 0.086 0.036 0.086 0.085 0.035 0.034

0.084 0.032 0.029 0.027 0.025 0.025

Ålder

15 46 47 48 49 50 51 52 53 54 i KK 55 56 57 58 59

Avgångssannolikhet 0.024 0.023 0.028 0.025 0.026 0.028 0.0 2 9 0.0 31 0.034 0.03G 0.038 0.041 0.044 0.048 0.052

Med tillhjälp av de aktivitetssannolikheter fx, vilka framgå ur tab. V, har uppgjorts en aktivitetsordning, upptagande de för varje ålder kvarstående av 100 000 inträdda 15-åringar. (Jfr bil. A tab. X V I I I kol. 2.) Om alx är antalet i aktiv tjänst kvarvarande x-åringar har man, att (3) Måntefot, •dödlighets-

tabell.

H» + i

•I

För beräkning av pensioner och pensionsfonden gälla därjämte följande grunc|:er#

Eäntefoten antages vara 4 procent. Förutom de i tab. V samt i efterföljande tab. V I angivna riskmåtten uppställas följande förutsättningar. För åldrar från och med 45 år räknas, då fråga är om ålderspension, med ålder-

65 domsförsäkringskommitténs dödlighetstabell »1 m.». Beräkning av invalidpensionerna grundar sig på ålderdomsförsäkringskommitténs dödlighetstabell för invalider, tab. »3 m.». Vid olycksfall räknas med att invaliditetsgraden i medeltal uppgår till 20 procent. För dem, vilkas efterlevande skola komma i åtnjutande av familjpension, antages att dödligheten är lika med den, som återfinnes i ålderdomsförsäkringskommitténs tabell »1 m.», ökad med hälften av dödlighetssannolikheten för sjömän på grund av olycksfall. För hustrur och barn tillämpas ålderdomsförsäkringskommitténs dödlighetstabeller »1 m.» och »1 k.». Antagandena om invaliditetsgraden vid olycksfall i arbete och om dödligheten bland dem, som försäkrats för familjpension, äro i det följande närmare motiverade. Övriga för beräkningen av familjpensioner erforderliga förutsättningar återfinnas nedan under rubriken »familjpension». Tab. VI. omkomma

Sannolikheten för att en sjöman skall under loppet av ett år på grund av olycksfall, invalidfrekvensen på grund av sjukdom, invalidfrekvensen på grund av olycksfall.

SannolikSannolikInvalidfreheten att en heten att en kvensen på sjöman skall sjöman skall grund av omkomma omkomma Ålder Ålder på grund av på grund av sjuk- olycks-| fall dom olycksfall olycksfall °/oo °/oo °/oo °/oo

15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 2(5 27 28 29

7.3 7.2 7.1 7.0 6.9 6.8 6.6 6.5 6.4 6.3 6.3 6.3 6.2 6.. 6.1

0.1 0-2 0.3 0.4 0.5 0.6

O.s 1.0 1.2 1.3 1.4 1.5 1.7 l.S 1.0

30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44

2.3 2.2 2.1 2.1 2.0 2.0 2.0 1.9 1.9 1.9 l.S 1.8 1.8 1.8 l.S

6.0 5.9 5.9 5.8 5. T 5.7 5.5 5.5 5.5 5.4 5.4

5. :s 5.3 5.3 5.3

SannolikInvalidfreheten att en kvensen på sjöman skall grund av omkomma 1 Ålder sjuk- jolyckspå grund av sjuk- olycksolycksfall dom fall dom fall °/oo °/oo > 1 °/oo | °/oo Invalidfrekvensen på grund av

2.0 2.2 2.3 2.4 2.5 2.7 2.9 3.1 3.4 3.7 4.0 4.3 4.8 5.3 5.9

1.8 1.9 2.0 2.0 2.1 2.2 2.4 2.5 2.7 2.9 3.2 3.5

3.s 4.2 4.7

45 46 47 48 49 50 51 52 53 54 55 56 57 58 59

5.3 5.3 5.3 5.2 5.1 5.0 4.9 4.8 4.7 4.6 4.3 t.l 3.8 3.5 3.1

6.6 7.3 8.0 8.7 9.6 10.7 12.0 18.4 14.9 16.6 18.5 20.7 23.1 25.7 28.8

5.1 1 5. c j 6.2 6.8 7.4 8.1 8.7 9.3 9.9 10.5 11.0 ! 11.5 ! 11.9 12.4 12.8

Då skeppstjänstkommitterade anse, att alla, som lämna yrket efter 45 års Ålderapmålder, böra, därest de dessförinnan fullgjort vissa prestanda, vara berättigade sion. till ålderspension från 60 års ålder, beräknad enligt försäkringstekniska grunder, har för åldrar till och med 44 år räknats med de avgångssannolikheter, som återfinnas i tab. V, vilka erhållits på ovan angivet sätt, men för åldrar från och med 45 år har räknats med ålderdomsförsäkringskommitténs dödlighetstabell »1 m.». Engångspremien för en ålderdomspension å 1 krona har (jfr tab. X V I I I och X X I ) beräknats medelst formeln (4)

Ax = ^

(N60

-

0.5 A o )

d. v. s. det har antagits, att pensionen skall utgå kontinuerligt. Vid beräkningarna rörande invalidpensionerna hava använts de frekvens tal i fråga om sjukdomsinvaliditet, som återfinnas i det betänkande, som av 5

Skeppstjänstkommitterade.

Invalidpension.

66 givits av 1900 års kommitté, då några senare icke kunnat erhållas. I övrigt är räknat med de avgångstal bland sjömän, som återfinnas i tab. V och VI, samt beträffande dödligheten bland invalider med ålderdomsförsäkringskommitténs dödlighetstabell för manliga invalider. s—

Om a

är livräntevärdet för en invalid ett hälft år efter det han lx + 2 J

blivit invalid, och om s f 4 r: (5) \YX= ar[* + i] ,. . v1. Z>,

"""k sr,.,

så har engångspremien A för en kontinuerlig invalidränta ä 1 krona, utgående från invaliditetens inträdande under den återstående livstiden (jfr bil. A tab. XIX), beräknats enligt formeln (6)

Årliga premier.

D

.A

Livräntan skall således börja utgå, när en aktiv sjöman blir invalid, och pensionen skall utgå, så länge invaliden lever, så vida icke invaliditeten upphör före fyllda 60 år, då givetvis pensionen också bör upphöra, för att börja utgå senast vid fyllda 60 år. Vad beträffar de invaliditetsfall, vara 1916 års lag om försäkring för olycksfall i arbete icke är tillämplig, så torde de icke draga större kostnader, än att de kunna bestridas av de överskottsmedel, som med all sannolikhet komma att uppstå på grund av de säkerhetsmoment, som hava inlagts i beräkningarna. Den årspremie, som en aktiv sjöman behöver erlägga till fyllda 45 å r för erhållande av en pension å 1 krona, erhålles genom att dividera de respektive engångspremierna med en aktivränta. Avgifterna antagas komma att inflyta kontinuerligt, vadan livräntorna beräknats medelst formeln (7)

2 ^-17*+0.5

X.v*

X V 6

0.5.

Gottskriv- Enligt skeppstjänstkommitterades mening böra de, som lämnat sjömansyrket ning av efter fyllda 45 års ålder och som erlagt avgifter under tillräckligt lång tid, cmffter e r n ^ ^ a den e ^ e r försäkringstekniska grunder beräknade ålderspensionen från vid avgång fyllda 60 år. Däremot böra de, som avgått från yrket före fyllda 45 år, få före pen- tillgodoräkna sig erlagda avgifter jämte räntor för att från uppnådda 60 års sionering. ålder erhålla den mot tillgodohavandet svarade pensionen, förutsatt att pensionsavgifter inbetalts för ett visst minimiantal månader. Vidare torde under samma förutsättning de, som bliva partiella invalider på grund av olycksfall i arbetet, böra för beredande av ålderspension från fyllda 60 år gottskrivas så stor del av erlagda avgifter jämte ränta, som motsvarar graden av arbetsförmåga, så att exempelvis om en sjöman på grund av olycksfall i arbetet tillerkänts invalidränta som 30 procents invalid, 70 procent av för egen pension erlagda. avgifter jämte ränta böra gottskrivas honom. Av inom riksförsäkringsanstalten vunnen erfarenhet rörande olycksfallsförhållandena bland sjömän förelåg vid tiden för denna undersöknings utförande ingen bearbetning, utan skeppstjänstkommitterade hava varit hänvisade till

67 den erfarenhet om olycksfallsfrekvens och invaliditetsgrad, på vilken förutnämnda kommitté av år 1900 grundade sina beräkningar. I utredningen hava jämväl använts kommitténs antagande om dödligheten på grund av olycksfall, men då kommittén antagit, att dödligheten bland sjömän var lika med summan av dödligheten bland män enligt 1881—1900 års allmänna dödlighetserfarenhet bland män i Sverige och dödligheten bland sjömän på grund av olycksfall, har vid nu närmast ifrågakommande beräkningar sjömännens dödlighet antagits vara lika med summan av dödlighet för män enligt ålderdomsförsäkringskommitténs dödlighetstabell »1 m.» och den av 1900 års kommitté funna dödligheten bland sjömän på grund av olycksfall i arbetet. Sistnämnda kommitté har vidare funnit, att i medeltal nedgick arbetsförmågan vid olycksfallsinvaliditet med 23 procent. Om q'x är sannolikheten för att en x-årig man skall dö inom ett år enligt ålderdomsförsäkringskommitténs dödlighetstabell, om ox är sannolikheten för att en sjöman skall omkomma genom olycksfall, om vidare 8X är sannolikheten för att han skall bliva invalid på grund av sjukdom och om slutligen lx är sannolikheten för att han skall bliva invalid på grund av olycksfall, allt inom loppet av ett år, hava vissa koefficienter q"x beräknats medelst formeln (8) q"x = q'x + ox + sx + 0.S-ix, varvid oV) sx och ix hämtats från 1900 års kommittés betänkande. Om vidare alx är antalet x-åriga sjömän i aktiv tjänst, kan man antaga, att av dem, som avgått under loppet av närmast följande år, skola (9)

Hx-Hx+1-q"xHx

= tx

erhålla sina för ålderdomspensionering erlagda avgifter jämte 4 procents ränta. Om epx är summan av årsavgifter för beredande av ålderspension och invalidpension, i det följande kallad egenpension, beräknad under förutsättning att erlagda avgifter icke gottskrivas dem, som avgått, och om vidare p'x är det avgiftstillägg, som erfordras, för att sistnämnda kategori skola gottskrivas erlagda avgifter för egenpension jämte 4 procents ränta på ränta, så skall (jfr bil. A tab. X X I ) (10) . . . .

{'px + p'x){r™-1

+ rm-2+

. . .

+r+0.6)r*-tx+m

gottskrivas dem, som avgått vid x + m års ålder. Med iakttagande av att r— 1.04 får man följande ekvation för beräkning av förhållandet p'x:cpx T* It ii

(

2 5 - ^

Sf ii 2.f -25*tx+?D*

a IJ* + + mw\\ l ?r r — ax 45 _ x • p x )

varav v'x "-- = °p,

(12) då (13)

BX=J(25.?=^

B — x 45 ---^" A-I

a

-

25.s

"i

= rY I

^%fL^1)-

Den totala årsavgiften till fyllda 45 år för egenpension blir alltså (14) »Px = (l+rx)'Px. Med ledning av den förut åberopade utav socialstyrelsen verkställda under- Familj sökningen, vari återfinnas vissa uppgifter rörande äktenskapsfrekvensen pension

68 bland sjömän inom olika åldersgrupper, har uppgjorts en tab. VII över äktenskapsfrekvensen bland sjömän för olika åldersår. Tab. VII.

Äktenskaps frekvensen bland sjömän undersökning. Å l d e r s g r u p p

enligt

Hela antalet sjömän

socialstyrelsens

Därav gifta

Procent gifta i

15—19 20—24 25—29 30—34 35-39 40—44 45-49 50—54 55—59

3 419 3 871 2 891 2 038 1357 907 768 589 474

2 69 514 945 921 706 647 515 414

0.06 1.7S 17.78 46.37 67.87 77.84 84.2 4 87.44 87.34

15—59

16 314

4 733

29.01¶Då socialstyrelsens undersökning icke innehåller uppgifter om hustrurnas åldrar för de särskilda åldersgrupperna av män samt icke heller angiver, hur barnen fördelas efter deras egna åldrar eller efter fädernas åldrar, hava skeppstjänstkommitterade i detta hänseende varit hänvisade till det flera gånger anförda betänkandet av 1900 års kommitté. I nämnda betänkande finnes en tabell, i vilken redogöres för de under en viss period avlidna gifta sjömännen, hämtade ur dödböckerna. För varje avliden gift sjöman hava angivits hans ålder samt hustruns och barnens åldrar. För avlidna änklingar har uppgift lämnats om barnens åldrar. Med ledning av dessa uppgifter har uträknats i medeltal för varje avliden sjöman av en viss ålder, hur mycket det skulle kosta att giva änkan en pension å 1 krona om året, och likaledes, vad det för varje avliden sjöman av en viss ålder skulle kosta att giva yngsta efterlevande barnet 40 öre om året samt 10 öre om året till varje föregående barn, till dess vart och ett fyllt 15 år eller dessförinnan avlidit. P å samma sätt har beräknats medelkostnaden för varje sjöman av en viss åldersgrupp för genom mannens dödsfall föräldralösa barnkullar, varvid antagits, att ensamt barn skulle få 50 öre, 2 barn 1 krona, 3 barn 1 krona 40 öre samt 4 eller flera barn 10 öre för varje barn utöver 3. Till grund för beräkningarna hava lagts ålderdomsförsäkringskommitténs dödlighetstabeller samt en räntefot av 4 procent. Materialet är icke särdeles rikhaltigt, men något mera omfattande har icke stått till buds. E n sammanfattning av detsamma meddelas i tab. VIII. Om gx är sannolikheten för att en x-årig sjöman skall vara gift samt kx den mot en änkepension av 1 krona svarande familjpensionen, ifall han avlider inom ett år, beräknad på sätt nyss angivits, så har den eventuella familjpensionens värde fx (15)

fx = Ox • K uträknats för varje särskild ålder hos mannen. Dessa tal återfinnas i tab. I X . Det har förutsatts, att familjpensioner icke skola utgå till efterlevande efter dem, som omkomma genom olycksfall i arbetet, då livränta beredes dem enligt 1916 års olycksfallsförsäkringslag. Däremot har antagits, att familjpensioner skola utgå ej blott till efterlevande efter övriga som aktiva

69 Tab. VIII. Medelkostnaden för att pensionera änkor och barn för olika åldersgrupper av sjömän, om mannen eller fadern genast avlider.

Antal avlidna

Medelkostnaden att ge en änka en pension å 1 krona

Antal barn under 15 år

Medelkostnaden att ge barnen den pension, som svarar mot en änkas pension å 1 krona

55—59 1

7 34 52 89 101 92 89 104

18.39S5 19.6953 18.7233 18.3 9 56 17.4382 16.5366 15.7630 13.9092

5 32 87 181 225 189 133 86

2.5130 2.6146 3.4361 3.44 21 3.2872 2.5 64 4 2.0003 0.9088

! 20-59

—

938¶De a v l i d n a

männens

åldrar

20—24 i 25—29 30—34 35—39 40—44 45—49

1 För åldrar fr. o. in. 60 år hava använts värden, erhållna från den allmänna befolkningsstatistiken för årtiondet 1891—1900.

Tab. IX. Kapitalvärdet av den familjpension, som svarar mot ett familjpensionsunderlag av 1 krona, därest den försäkrade genast avlider.

Ålder

j 1

0.010 2

20 21 22 23 24

0.0496 0.2038 0.3722 0.84 6 2 1.444 5

25 26 27 28 29

2.1651 3.006 3 3.9667 5.4S66 6.216 9

30 31 32 33 34

7.4880 8.8450 10.2 7 53 11.4815 12.46 7 8

13.8801 14.0775 14.8213 15.34 6 2 15.737 5

J 36 1 37 1 '

Kapitalvärdet av familjpensionen kr.

38 39

Ålder

Kapitalvärdet av familjpensionen

Ålder

Kapitalvärdet av familjpensionen kr.

61 62 63 64

10.9 03 7 10.5416 10.1744 9.8103

65 66 67 68 69

9.38 6 2 8.9 79 5 8.55 72 8.153 2 7.152 2

70 71 72 73 74

6.9198 6.6 7 29 6.4162 5.9689 5.5028

75 76 77 78 79

5.0855 4.6641 4.3103 3.8 «4 2 3.482 4

80 81

3.119 4 2.77 0 7

kr.

40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60

I6.0000 16.1303 16.182 7 16.1756 16.1892 16.1798 16.1472 16.090 7 16.015 3 15.91S5 15.805 7 15.6777 15.532 3 15.177 5 14.7460 14.2 35 9 13.6 50 2 12.9944 12.2254 11.4125 11.2924

i

Ålder

Kapitalvärdet av familjpensionen kr.

82 83 84

2.4373 2.1226 1.8585

85 86 87 88 89

1.6037 1.4069 1.2295 1.0626 0.9 069

90 91 92 93 94

0.8580 0.8110 0.7 763 0.7119 0.6706

95 96 97 98 99

0.64 2 2 0.54 90 0.5516 0.4 317 0.3057

sjömän avlidna, utan även till efterlevande efter dem, som lämnat sjömansyrket efter uppnådda 45 år eller på grund av sjukdom eller olycksfall. I fråga om egenpension har antagits, att dödligheten bland sjömän är lika med summan av dödligheten enligt ålderdomsförsäkringskommitténs dödlighetstabell och olycksfallsdödligheten bland sjömän, sådan den framgått ur 1900 års kommittés undersökning. Då vid familjpensionering de genom olycksfall omkomna uteslutits, skulle det ligga närmast till hands att räkna med den förstnämnda dödlighetstabellen. Eftersom emellertid efterlevande även efter invalider skola hava rätt till pension och dödligheten bland invalider är avsevärt stor, torde man kunna antaga, att för åldrar under 60 å r dödligheten bland dem, vilkas efterlevande skola få rätt till familjpension, är lika med aritmetiska mediet mellan den dödlighet, som ålderdomsförsäkringskommittén lagt till grund för sina beräkningar, och den, som antagits råda bland sjömän, således (16) Q'"x = Q'x + lox. Om % är antalet levande x-åriga invalider, har antalet x-åringar, vilkas efterlevande äro pensionsberättigade, antagits utgöra (17) . . . .

f

lx==:(l-q1"x_1)%_1

+

(sx_1

+

ix_1)Hx_1

+ Hx.

Engångsvärdet av den mot en kronas änkepension svarande familjpensionen har (jfr bil. A tab. X X och XXI) beräknats enligt formeln (18) då

2fdx.fxv* a Dx ~~ fdx = q'"x • nx.

Pensions- Eftersom avgifterna enligt skeppstjänstkommitterades förslag komma att behpp. u t g å i förhållande till avlöningen och således växla med denna, hava uppgjorts tabeller, utvisande dels det tillskott i pension, som förvärvas genom en enda inbetalning av 100 kronor, dels den pension, som kan förvärvas genom en årlig inbetalning av 100 kronor till fyllda 45 år. De, som avgå från sjömansyrket efter uppnåendet av nämnda ålder, skola nämligen, såsom förut är sagt, enligt kommitterades förslag erhålla efter försäkringstekniska grunder beräknad egenpension, d. v. s. erhålla arvsvinst efter dem, som avlidit före pensionsåldern, under det att de, som avgått från yrket före fyllda 45 år, under vissa förutsättningar erhålla den pension, som kan beredas dem vid fyllda 60 år genom deras inbetalningar jämte ränta. Vid tabellernas uppgörande har den försäkrade antagits vara född den 1 juli. När det gäller försäkring för åstadkommande av en tillgång, som skall vara tillgänglig, när en viss händelse inträffar, t. ex. vid dödsfall, vilket är fallet vid familjpensionering, eller vid inträffad invaliditet, är det nödvändigt, att, om försäkringen skall fylla det behov, som den avser att täcka, ett jämförelsevis stort kapital är tillgängligt, även om en obetydlig avgiftssumma hunnit erläggas, när försäkringsfallet inträffar. Skulle man vid detta slag av försäkring endast utfå vad som kan erhållas för de erlagda avgifterna, var och en betraktad som en engångspremie, bleve den försäkrade föga hulpen, om försäkringsfallet tidigt inträffar. I betraktande av att försäkringen skall bli obligatorisk för praktiskt sett alla försäkrade, torde det icke medföra någon risk att vid beräkning av invalid- och familjpensioner antaga, att den försäkrade förbundit sig erlägga den avgift, som influtit under de 12 månader, som närmast föregå pensions-

71 Tab. X utvisar den pensionsrätt (eUx, resp. Wx i Bil. A tab. XXI), som förvärvas genom en under loppet av ett år erlagd inbetalning av 100 kronor.

kr.

Familjpensionsunderlag kr.

Aider, som uppnäs det år, då inbetalningen äger rum

103.4 5 81.43 71.40 65.50 61.07

125.5 9 102.7 2 90.3 5 81.68 74.63

35 36 37 38 39

20 21 22 23 24

55.31 51.6 2 48.36 45.18 42.7 2

68.2 7 62.2 7 57.19 51.64 46.7 9

40 41 42 43 44

25 26 27 28 29

40.4 3 38.2 0 36.0 7 34.2 s 32.5 2

42.47 38.62 85.2 8 31.6 7 29.66

45 46 47 48 49

30 31 32 38 34

30.9 8 29.36 27.90 26.6 0 25.3-1

27.4 5 25.4 s 23.78 22.7 0 21.85

50 51 52 53 54

Ålder, som uppnäs det år, då inbetalningen äger rum 15 16 17

L8

Egenpension

kr.

Familjpensionsunderlag kr.

i : ' ;

24.01 22.93 21.84 20.7 9 19.79

21.13 20.7 4 20.30 20.10 20.09

| , !

18.84 17.92 17.07 16.2 9 15.49

20.17 20.39 20.74 21.20 21.7 2

' | I

14,76 14.15 13.59 13.05 12.53

21.51 21.17 20.8 s 20.62 20.3 5

! ! ! !

12.0 3 11.56 11.12 10.69 10.2 9

20.15 19.86 19.64 .19.41 19.17

Egenpension

!

Tab. XI utvisar den pensionsrätt (2eUx1 resp. 2fUx i Bil. A tab. XXI), som förvärvas för en årlig inbetalning av 100 kronor till fyllda 45 år. Aider, som uppnås det år, då inbetalningen börjar

16 17

18 19

Egenpension j kr.

Familjpensionsunderlag kr.

1 089.2 8 957.S5 886.4 5 820.9 5

20 21 22 23 24

759.88 704...-i 7 652.95 604.59

791.70 793<ts 661.16 603.9 7 n?S9 ar.

25 26 27 28 29

516.6 9 476.2 6 4.3R nfi 401.99 367.71

505.54 463.0 7 4.94.i» 389.11 357.50

kr.

Familjpensionsunderlag kr.

31 32 33 34

335.19 304.2 G 274.90 247.00 220.4 0

327.84 300.39 274.91 251.13 228.4 3

36 37 38 39

195.06 170.9 6 148.03 126.19 105.40

40 41 42 43 ! 44

85.61 66.77 48.8 5 31.7 8 15.49

Ålder, som uppnås det år, då inbetalningen börjar

Egenpension i

i

206.5 s 185.4 5 164.71 144.41 124.31 104.2 2 84.05 63.66 42.9 2 21.72

72 fallet, ända till fyllda 45 år, förutsatt att han till den tiden står kvar i sjömansyrket. Därför äro ock premierna beräknade med hänsyn till all avgång från yrket. För vinnande av ytterligare säkerhet har emellertid i lagförslaget föreskrivits, att det till grund för beräkningen liggande avgiftsbeloppet skall utgöra medeltalet av de pensionsavgifter, som erlagts under de tre närmaste kalenderåren före dödsfallet eller invaliditetens inträdande eller under den kortare tid, vederbörande dessförinnan varit försäkrad. På grund härav är familjpensionsunderlaget definierat som. det pensionsbelopp, utgående till änka utan pensionsberättigade barn, som förvärvats genom de vid pensionsfallets inträffande gjorda inbetalningarna, ökat med det belopp, som skulle kunnat förvärvas, om nyssnämnda avgiftsbelopp årligen inbetalts, till dess den försäkrade skulle hava fyllt 45 år. På analogt sätt bestämmes pensionsbeloppet vid inträffad invaliditet. Om för en försäkrad, som avlider vid 30 års ålder, influtit 10 kronor om året från 20 till 25 års ålder och 20 kronor från 25 till 30 år, så skulle således familjpensionsunderlaget utgöra enligt tab. X I 10-(7.9170—5.0554) + 20-5.0554 = 129 kronor 73 öre. Till ensam änka utgår alltså en pension av 129 kronor 73 öre om året. Om änkan har ett barn under 15 år, blir pensionen 181 kronor 62 öre. Skulle pension beräknas endast på grund av vid dödsfallet erlagda avgifter betraktade som engångspremier, komme pensionen att blott utgöra 10 -(7.9170—5.0554) + 20 -(5.0554—3.2784) = 64 kronor 16 öre till ensam änka och 89 kronor 82 öre till änka med ett pensionsberättigat barn. Om en sjöman blir invalid på grund av sjukdom vid 30 års ålder, så kommer invalidpensionen, om avgiften utgått med 30 kronor om året från det han var 20 år, till dess invalidfallet inträffar, att utgöra 30 • 7.5 9 88 = 227 kronor 96 öre om året, under det att, om endast erlagda avgifter tillgodoräknades, pensionen skulle uppgå till endast 30-(7.59 88—3.3519) = 127 kronor 41 öre. Då enligt skeppstjänstkommitterades mening den, som fyllt 45 år, bör äga rätt till fulla pensionsförmåner såväl beträffande ålders- som familjpension, vare sig han fortfarande utövar yrke till sjöss eller icke, kan det tillägg, som skall erhållas i pensionsförmånerna genom kvarstannande i yrket efter nämnda ålder, knappast beräknas på annat sätt, än att varje efter nämnda ålder erlagd avgift betraktas såsom en engångsavgift. Pensionstillökningen kommer således att beräknas enligt tab. X . Eätt till invalidpension skall enligt skeppstjänstkommitterades åsikt tillkomma jämväl försäkrad, som haft stadgad minimianställning, men efter ingången av juli månad det år, han fyllt fyrtiofem år, upphört att utöva yrke till sjöss och som drabbats av varaktig oförmåga till arbete, samt försäkrad, som haft stadgad minimianställning och efter ingången av juli månad det år, han fyllt fyrtiofem år, på grund av gällande bestämmelser rörande syn- och hörselförmåga måste lämna sjömansyrket, ändock att minst 25 procents invaliditet ännu icke är för handen. Till sådan försäkrad kan givetvis då icke utgå samma pensionsbelopp, som eljest skulle kommit honom till godo vid 60 års ålder, utan endast en reducerad pension, vars storlek framgår av tab. X I I .

73 Tab. XII utvisar den pension, som kan erhållas för 100 kronors pensioyi från fyllda 60 år. Den försäkrades ålder, då penBionen börjar utbetalas

P • 'I pensionens j| , e °PP ' kronor 33.83 36.0 2 38.3 9 40.9 7 43.7 6 46.81 50.12

45 46 47 48 49 50 51

53.7 5

Den

från viss ålder i stället

ålder, då pensionen börjar utbetalas försäkradeg

54 55 56 57 58 59 60

Pensionens belopp i kronor 57.7 3 62.0 9 66.89 72.2 0 78.0 7 84.6 0 91.87 lOO.oo

För ett bättre åskådliggörande, huru pensionerna ställa sig, hava uppgjorts fyra tabeller X I I I — X V I , i vilka jämväl angivits, till vilken procent av den lön den försäkrade innehade det år, då pensionsrätten inträder, pensionen skulle komma att uppgå. För invalidpensionstillägget och tillägget till familjepensionsunderlaget har dock för enkelhetens skull konsekvent räknats med den avgift som varje år betalats, i stället för med l/s a v a e t r e närmaste årsavgifterna.

4.

Pensionsförsäkringens finansiering. A.

Då jämviktsläge uppnåtts.

Nedanstående approximativa beräkningar rörande inkomsterna av pensions- Kodnaavgifter och utgifterna för själva pensionerna äro grundade på erhållna upp- derna. gifter om genomsnittslönerna i januari månad 1922 för olika kategorier av utbetalade fartygsanställda ävensom på antagandet av ett antal försäkrade, uppgående, pensioner. såsom ovan redan berörts, till 21000 personer, varav 20 000 anställda å mönstringspliktiga fartyg och sålunda obligatoriskt försäkrade samt 1 000 frivilligt försäkrade. Enligt ovan angivna samt vissa andra grunder har beräknats, att när den Förvaltav skeppstjänstkommitterade föreslagna förbättrade pensioneringen av sjö- ningskostnader. folket inträtt i jämviktsläge, skulle i ålders- och invalidpensioner utbetalas ett årligt belopp av omkring 5 274 000 kronor samt i familjpensioner ett årligt belopp av cirka 1 445 000 kronor. Hela kostnaden per år endast för själva pensionerna bliver således omkring 6 719 000 kronor. Härtill komma emellertid kostnaderna för pensionsärendenas förvaltning. Såsom ovan i den allmänna motiveringen närmare utvecklats, förorda skeppstjänstkommitterade, att handhavandet av den föreslagna pensioneringen anförtros åt kommerskollegium. För handläggningen av pensionsärendena torde vara tillräckligt att inrätta en sektion med anslutning till någon av de byråer inom kollegium, som behandla andra sjöfarten berörande frågor. Den personal, som skulle erfordras å ifrågavarande sektion, synes väsentligen kunna utgöras av mindre kvalificerad arbetskraft. Det huvudsakliga arbetet kommer nämligen att bestå i förandet av försäkringsregistret samt införandet i detsamma av inbetalta pensionsavgifter. Om registerkortet för varje sjöman förses med de av Konungen för pensionernas beräknande fastställda tabellerna, kommer arbetet med införandet av inbetalta avgifter och uträkning av däremot svarande pensionsrätter icke i varje särskilt fall att bliva av vidlyftig beskaffenhet. Med hänsyn härtill synes enligt företagen under-

74 sökning en kvinnlig tjänsteman kunna ombesörja erforderliga anteckningar och uträkningar för 3 000 sjömän om året, och då hela antalet försäkrade beräknas till 21 000, bliva 7 kvinnliga tjänstemän tillräckliga. Dessa tjänstemän torde alla böra vara kontorsbiträden i 2:a lönegraden, alltså erhålla en begynnelselön av 2160 kronor. Därjämte torde erfordras dels ett kvinnligt skrivbiträde i l:a lönegraden för renskrivningsarbete, dels en kvinnlig kontorsskrivare i 5:e lönegraden, vilken skulle utöva förmansskapet över den kvinnliga personalen samt därjämte vara registrator. Sistnämnda två kvinn liga tjänstemäns begynnelselöner bliva då 1 800 respektive 3 204 kronor. För kassarörelsen kräves en kamrerare, vilken jämväl torde kunna bestrida sekreterargöromål beträffande de viktigare ärenden, för vilkas behandling icke kräves särskild juridisk och administrativ utbildning. Denne tjänsteman torde placeras i 15:e lönegraden med en begynnelselön av 7 668 kronor. Mera^ betydelsefulla ärenden av rent juridisk karaktär lära icke komma att uppgå till något större antal och därför kunna handläggas å den byrå, dit sjömanspensioneringen förlägges, närmast av denna byrås juridiskt och administrativt skolade sekreterare. För mindre krävande uppsättningar och annat mera kvalificerat löpande arbete torde vara tillfyllest med en administrativt utbildad extra ordinarie tjänsteman med halvtidstjänstgöring samt med avlöning motsvarande 10:e lönegraden i löneplanen för extra ordinarie manliga tjänstemän med en begynnelselön av 1 944 kronor. Han kunde jämväl under kamrerarens semester vikariera för denne. Sektionens chef bör hava försäkringsteknisk utbildning och i egenskap av byrådirektör tillhöra 18:e lönegraden med en begynnelselön av 9 540 kronor. Behov av ytterligare ordinarie personal synes icke föreligga, och till en början kunde kanske till och med den ordinarie kvinnliga personalens antal minskas något. Men å andra sidan kommer uppläggandet av försäkringsregistret att kräva mycken arbetskraft, varför man redan från början torde böra räkna med den ovan angivna omfattningen av den kvinnliga personalen. Skulle för visst fall eller under viss kortare tid erfordras särskilt biträde av försäkringsteknisk matematiker, synes sådan kunna mot rimlig ersättning anlitas utifrån, i den mån icke biträde härutinnan skulle kunna påräknas från försäkringsinspektionen. Erforderliga lokaler böra kunna beredas i något statsverket tillhörigt hus, varför någon särskild kostnad för lokalhyra icke torde behöva beräknas. För avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare och vikariatsersättningar samt skrivmaterialier och andra expenser torde ett belopp av 10 000 kronor med stor sannolikhet kunna antagas bliva tillräckligt. Kostnadsstaten för den administration, som skulle handhava den nya sjömanspensioneringen, skulle då, oberäknat dyrtidstillägg eller eventuell uppflyttning i löneklass, ställa sig som följer: Lönegrad

Lön

1 byrådirektör och chef för sektionen B 18 kronor 9 540: — 1 kamrerare B 15 » 7668: — 1 extra ordinarie tjänsteman (halvtidsamanuens) .... » 1944: — 1 kvinnlig kontorsskrivare C 5 » 3 204: 7 kvinnliga kontorsbiträden C 2 » 15120: 1 kvinnligt skrivbiträde C l » 1800: — Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare, vikariatsersättningar, expenser » 10 000: — Summa kronor 49 276: — eller i runt tal 50 000 kronor.

75 Det nya pensionssystemet kräver sålunda en avsevärt högre förvaltningskostnad än Handelsflottans pensionsanstalt, men erinras må därom, att den blivande pensionsmyndigheten skall handhava en verksamhet, som omfattar 21 000 sjömän i stället för det antal av allenast 1 975, som vid årsskiftet 1922—1923 uppbar pension från nämnda pensionsanstalt. Förutom nu angivna organisation för handhavandet av den egentliga pensioneringen synes, i likhet med vad fallet är med pensionsförsäkringsfonden, för förvaltningen av sjöfolkspensionsfonden samt de från Handelsflottans pensionsanstalt och sjömanshusen övertagna fonderna krävas en särskild nämnd, i vilken böra ingå några personer med sakkunskap rörande penningförvaltning. Denna nämnd skulle i övrigt lämpligen kunna utgöras av kommerskollegii chef, chefen för den byrå i kollegium, varunder pensionsförvaltningen skulle höra, samt representanter för redarna och sjöfolket. Erforderligt sekreterarbiträde torde utan särskild kostnad kunna lämnas nämnden av den ovannämnde kamreraren eller sekreteraren. Arvoden till nämndens ledamöter synas icke behöva ifrågakomma. Sammanlagda kostnaderna för det nya pensionssystemet skulle sålunda be- Summa löpa sig till omkring 6 769 000 kronor per år. kostnader. Pensionsförvaltningens inkomster bestå i främsta rummet av pensionsavin.«.

komstema.

gifterna. Dessa avgifter beräknas under ovan berörda förutsättningar uppgå till för år räknat: Ålders- och invalidpensionsavgifterna kr. 1190 000: — Familjpensionsavgifterna - »_ 686 000^— Summa kronor 1 876 000: —. Skillnaden mellan sistnämnda avgiftssumma och den ovan angivna summan av de pensioner, som årligen skola utbetalas, 6 719 000 kronor, utgör 4 843 000 kronor, vilket belopp då bör täckas av ränteavkastningen å sjöfolkspensionsfonden. Med beräkning av en räntefot av fyra procent skulle nyssnämnda fond således sedan systemet kommit i jämviktsläge böra uppgå till i runt tal 120 miljoner kronor, vilket också vinnes genom att pensionsavgifterna fonderas och göras räntebärande. Pensionsförvaltningen torde ock böra beredas inkomst av de botes- och vitesmedel, sjömän frångångna hyror samt kvarlåtenskapsmedel efter avlidna sjömän, som enligt gällande bestämmelser för närvarande tillfalla sjömanshusen och Handelsflottans pensionsanstalt. Bestämmelserna i nu förevarande hänseende i respektive författningar torde därför böra ändras i sådant syfte. Någon beräkning av storleken av sålunda inflytande medel har icke skett, men torde dessa med säkerhet kunna antagas uppgå till alltför ringa belopp för att hava någon avsevärd betydelse för pensioneringens finansiering. Såsom ovan föreslagits, skall staten betala kostnaderna för pensionsförvaltningen, 50 000 kronor. Sjöfolkets eget bidrag till pensioneringen uppgår, såsom ovan angivits, till Sjöfolkets 1190 000 kronor. Detta belopp är högst betydligt större än beloppet av hyres- bi trag till avgifterna. Dessa utgjorde år 1920 cirka 493 000 kronor och år 1921 om- * ™ T kring 385 000 kronor. Hyresavgifterna hava emellertid föreslagits skola upphöra att utgå med det nya pensionssystemets införande. Hedarnas bidrag till det nya pensionssystemet skulle enligt skeppstjänst- Redarnas kommitterades beräkningar bliva per år cirka 343 000 kronor, men skall, så- bidrag tUl som ovan föreslagits, i stället redarna gottskrivas, vad de under året inbetalat ^?"™ s " i tonavgifter. Storleken av de av svenska redare betalade tonavgifter fluktuerar givetvis med sjöfartens större eller mindre livaktighet, men kan med

ganska stor grad av sannolikhet antagas icke under något så när normala fall understiga 125 000 kronor årligen, utan snarare rätt avsevärt överstiga detta belopp. År 1920, som ju dock var ett ovanligt lysande år jämväl för svensk sjöfart, uppgingo svenska fartygs tonavgifter till 150 000 kronor, men t. o. m. under 1921 med dess depression på sjöfartens område torde de svenska fartygens tonavgifter icke, i nämnvärd mån åtminstone, hava understigit 125 000 kronor, då totaluppbörden av tonavgifter det året utgjorde 242 548 kronor. Redarnas bidrag till familjpensioneringen skulle då i själva verket reduceras till 343 000 — 125 000 = 218 000 kronor. I och för sig innebär ju detta obestridligen en ökning, utgörande dock allenast ungefär 4 procent av de under normala förhållanden för svenska fartyg erlagda s. k. tonnageumgälder. Ökningen måste enligt kommitterades mening anses ganska obetydlig, dels i betraktande av det gagn, som vore avsett att därmed vinnas — sjömansänkornas understödjande utan krav på särskild hjälp från de enskilda redarna — dels med hänsyn därtill, att sedan jämviktsläget inträtt, ej mindre än 20 miljoner kronor enligt kommitterades förslag skulle stå till förfogande för billiga rederilån. E n ränteskillnad av en procent å detta belopp utgör en vinst, som i det närmaste täcker redarnas ovan angivna merutgift. Det synes därför icke kunna sägas, att det föreslagna nya pensionssystemet i stort sett skulle komma att medföra ökade kostnader för redarna. Det må vidare erinras om att 1917 års sjömanshuskommitterade föreslagit vissa skärpningar i fråga om tonavgifternas debiterande och beräknat denna inkomstkälla till 440 000 kronor, varav hälften utgör cirka 220 000 kronor. Vid sådant förhållande skulle redarnas merutgifter ej uppgå till högre belopp än omkring 123 000 kronor. statens Enligt skeppstjänstkommitterades ovan framställda förslag skulle statens bim %Xne- d r a g t i U d e t n y a f ö r D a t t r a a e pensionssystemet bestå dels i hälften av familj9 ringen" pensionsavgifterna eller således 343 000 kronor, dels ock i kostnaden för pensionsförvaltningen, 50 000 kronor, eller tillhopa 393 000 kronor. Vid bedömandet av denna kostnads betydelse ur statsfinansiell synpunkt bör densamma givetvis jämföras med de utgifter för motsvarande ändamål, staten för närvarande har att vidkännas. Härvid kan endast den pensionsverksamhet, som handhaves av Handelsflottans pensionsanstalt komma i betraktande, då det statsanslag, som för närvarande utgår till sjömanshusen, närmast avser att vara bidrag till sjömanshusens förvaltningskostnader. Statens bidrag till Handelsflottans pensionsanstalts verksamhet utgjorde enligt anstaltens berättelse för år 1921, vilket år ligger till grund för de detaljerade ekonomiska undersökningarna, enär siffrorna för år 1922 ej voro kända, när dessa detaljundersökningar utfördes: Statsanslag utav tullmedel kr. 107 000: — Extra ordinarie statsanslag till förbättring av pensioneringen i de tre första pensionsklasserna » 31000: — Till fyllnadspensioner inom fjärde klassen » 35 200: — Till tilläggspensioner » 106 000: — Statsbidrag till förvaltningskostnaderna » 2 250: — Summa kr. 281 450: —. Därjämte torde emellertid såsom bidrag från staten böra anses räntorna å de fonder, varöver anstalten förfogar, vilka fonder ju erhållits genom avsättning av statsmedel. Dessa räntor uppgingo år 1921 till: Å pensionsfonden kr. 38143: — Å förvaltningsfonden » 9 609: — Summa kr. 47 752: —.

77 Statens nuvarande direkta bidrag till sjöfolkspensioneringen utgör således tillhopa 329 202 kronor. Då Handelsflottans pensionsanstalts verksamhet föreslagits skola upphöra och statsbidrag till denna verksamhet således ej längre skulle erfordras, synas hittillsvarande statsanslag, liksom avkastningen å de genom statsanslag uppbyggda fonderna, utan vidare böra överflyttas på den nya pensionsförvaltningen. Den ökade kostnaden för denna förvaltning kommer alltså att bliva skillnaden mellan den ovan angivna totala kostnaden av 393 000 kronor och nuvarande bidrag 329 000 kronor, eller allenast 64 000 kronor årligen. Det är att märka, att detta belopp till och med med cirka 11 000 kronor understiger 5 procents ränta å det kapital, 1 500 000 kronor, som enligt 1917 års sjömanshuskommitterades beräkning med orätt frånhänts sjöfolkets understödsväsende. I detta sammanhang må erinras om att Handelsflottans pensionsanstalt förfogar över enskilda donationsmedel, nämligen Westzynthii testamentsfond, vilken år 1921 uppgick till 30 400 kronor. Då emellertid vid medlens donerande av svenske och norske konsuln i Barcelona W. J . S. Westzynthius icke annat villkor uppställdes, än att viss del av gåvans nettoavkastning skulle användas till förbättring av sjöfolkets ställning, oavsett rangen och graden, tjänstgörande eller avskedade, med och utan pension på handels- och krigsflottan, synes med hänsyn till donators önskan icke något hinder möta mot att donationsmedlen överföras till sjömanshusen, vare sig ett enda och väl då närmast Stockholms, eller i fördelning mellan flera, då medlen kunde användas till utdelande av sådana understöd enligt behovsprincipen, vilka förutsatts skola i viss mindre utsträckning kunna ifrågakomma. Det är emellertid som förut anmärkts här fråga om ett litet belopp, år 1921 utgörande allenast 1 278 kronor. Det ovan omförmälda beloppet 64 000 kronor skulle lämpligen kunna årligen anvisas av riksdagen, liksom det nuvarande årliga statsbidraget å 281 450 kronor fortfarande borde utgå. Även en annan utväg för erhållande av dessa medel kan anlitas. För detta ändamål skulle nämligen ränteavkastningen av de till kommerskollegii förvaltning överflyttade sjömanshusfonderna och Handelsflottans pensionsanstalts fonder lämpligen kunna tagas i anspråk, om en sådan anordning skulle bidraga att underlätta genomförandet av den föreslagna förbättringen av sjöfolkspensioneringen. Sjömanshusfonderna — donationsfonderna oberäknade — uppgingo, såsom förut meddelats, år 1921 till 6 366 909 kronor. Ränteavkastningen utgjorde år 1920 269 051 och år 1921 285 283 kronor och antages, för erhållande av avrundat tal, vara 275 000 kronor. Användas, som sagt, räntorna av dessa fonder samt räntorna av Handelsflottans pensionsanstalts fonder, utgörande tillsammans i runt tal cirka 320 000 kronor, till täckande av statens bidrag till familjpensionsavgifterna, bliver det årliga statsanslag, som därutöver skulle erfordras, allenast 73 000 kronor i stället för nu utgående cirka 281 000 kronor. Genomförandet av det nya pensionssystemet skulle alltså, på grund av detsammas uppbyggande på rent försäkringstekniska grunder, åtminstone sedan övergångstiden förlupit, genom användande av tillgängliga räntor medföra en besparing för statsverket av ej mindre än 208 000 kronor. Det synes emellertid knappast vara rättvist, att staten skall hava en direkt vinst av en omläggning av pensionssystemet. Ovannämnda belopp, 208 000 kronor, i avrundat tal 200 000 kronor, synes därför böra för all framtid utgå av statsmedel för sjömanspensioneringens ordnande, och detta närmast till förbättrande av sjömännens pensioner. Detta kan emellertid, på sätt här nedan skall visas, ske först efter förloppet av en viss övergångstid.

78 Skeppstjänstkommitterade vilja slutligen icke underlåta att erinra om den säkerligen högst avsevärda besparing, som staten, såsom ovan berörts, kommer att göra genom att de sjöfolket eljest enligt den allmänna folkpensioneringen tillkommande tilläggspensionerna i-och med den föreslagna förbättrade särskilda pensioneringen helt eller delvis icke komma att behöva utbetalas av staten. Såsom ovan sagts, äro de föregående beräkningarna baserade på de löner, som voro rådande i januari månad 1922. Härav följer, att i samma mån, som lönerna framdeles kunna komma att ökas, såväl de årliga pensionsavgifterna som de på desamma uppbyggda fonder och pensioner ökas. Å andra sidan verkar en eventuell minskning i lönerna minskade på såväl fonder som pensionsbelopp utan att pensionsväsendets ekonomi i någon som helst mån äventyras. Det utgör styrkan i det av skeppstjänstkommitterade framlagda förslaget till en förbättrad pensionering av sjöfolk, att det är lagt på en sund och stark ekonomisk grund och icke äventyras utav tillfälliga konjunkturförhållanden inom vare sig den nationella eller den internationella sjöfarten. Avgifterna följa smidigt med konjunkturerna och pensionerna uppbyggas på de inbetalta avgifterna, alltså verkligt förefintlig kapitaltillgång, något som ju icke är fallet med till vissa belopp fixerade pensioner. För att ett på sistnämnda sätt ordnat pensionssystem icke skall bliva ekonomiskt osäkert måste där de slutliga pensionsbeloppen sättas lägre, än vad strängt försäkringstekniska grunder medgiva. B.

Under övergångstiden.

Såsom ovan framhållits, hava skeppstjänstkommitterade vid uppgörande av sitt förslag till ordnande av övergångstidspensioneringen utgått från den principen, att i huvudsak envar vederbörande, där han icke i full utsträckning bliver delaktig av det nya pensionssystemet, skall i nu förevarande hänseende bliva tillgodosedd åtminstone i samma mån, som skulle hava skett, om det nuvarande understöds- och pensionsväsendet för sjöfolk fortfarande ägt bestånd. KostnaMed denna utgångspunkt har man främst att beakta dem, som vid den nya dema för pensionslagens ikraftträdande redan innehava pensioner från Handelsflottans Tenshns6 P en sionsanstalt eller åtnjutit understöd från sjömanshus. Då det gällt att sörja och under- ^ o r a ^ dessa må få bibehållas vid åtnjutandet av ifrågavarande förmåner, stöds- krävas tydligen inga särskilda anordningar i detta hänseende beträffande dem, tagare, åt vilka understöd beretts från sjömanshusens donationsfonder. Av skäl, som (Lagfor- ovan anförts, hava kommitterade ansett, att den kategori understödstagare, som sla 45 |g^ ch utgöres av vuxna sjömansbarn (d. v. s. som fyllt femton år), huvudsakligen 47 gg) medellösa sjömansdöttrar, bör kunna tillgodoses av donationsmedel, och därför ej tagit hänsyn till dessa understödstagare i förslaget till ordnandet av övergångstidspensioneringen. Antalet av de övriga nuvarande pensions- och understödstagarna samt de till dem utgående medelsbeloppen ställde sig enligt kommitterades undersökningar under år 1921 som följer, därvid en mindre, betydelselös avvikelse från de officiella siffrorna föreligger: Handelsflottans Pensions anstalt Antal Pensionspensionstagare belopp 1 959 kr. 315 240: —

S j ö m a n s Manliga understödstagare . "Understödsbelopp 1 957 kr. 136 782: —

h u s e n Kvinnliga understödstagare . , Understödsbelopp 3 024 kr. 213 662: —

79 Det årliga belopp, som för närvarande utbetalas i sjöfolkspensioner och understöd, kan således, efter avdrag av de till vuxna sjömansbarn nu utgående understöden, beräknas till i runt tal 665 000 kronor, vilket belopp alltså kräves för att bereda ifrågavarande pensions- och understödstagare full ersättning för den med det nya pensionssystemets införande upphörda pensions- och understödstilldelningen. Då emellertid antalet pensions- och understödstagare på grund av dödsfall minskas år från år, bliver det för nyssnämnda ändamål erforderliga årliga beloppet i samma mån allt mindre, och efter viss tid försvinner helt och hållet behovet av medel för ändamålet. Enligt verkställda beräkningar bliver emellertid denna övergångstid jämförelsevis lång, för männen trettionio år och för kvinnorna sextiotre år. Att övergångstiden för kvinnorna blivit längre beror på att bland dessa finnas åtskilliga unga änkor. För de sista åren av övergångstiden bliva emellertid ersättningsbeloppen synnerligen små, och redan efter tolv år har det erforderliga beloppet nedgått till ungefär hälften av det nuvarande. Av bil. B, kolumnerna 2 b, 6 b och 10 b, framgår, huru de erforderliga understödsbeloppen år från år minskas för nuvarande pensionstagare vid Handelsflottans pensionsanstalt och för manliga och kvinnliga understödstagare vid sjömanshusen. I nu förevarande hänseende måste också sörjas dels för sjömän, som an- Kostnaderna tingen vid lagens ikraftträdande fyllt femtiofem år samt därför icke kunna för sjöfolk, genom pensionsavgifters erläggande bliva försäkrade enligt det nya pensions- som av ålderssystemet eller ock äro försäkrade enligt sistnämnda system, men på grund av sdaeiaktiqt atT sin ålder vid lagens ikraftträdande icke kunna erhålla pension till minst samma det nya penbelopp, som enligt det nuvarande pensions- och understödsväsendet skulle hava sionssystemet tillkommit vederbörande i pension och understöd, dels för änkor och barn, eller so " i en' vilka senare ej fyllt femton år, efter sjömän, som vid lagens ikraftträdande håller pen-' uppnått en ålder av femtiofem år och för vilka således någon rätt till familj- sioner till pension enligt det nya pensionssystemet icke kunnat förvärvas, dels ock för lägre belopp änkor och minderåriga barn efter sjömän, efter vilka familjpension enligt ä " de enli9t det nya pensionssystemet väl utgår, men ej uppgår till det belopp, som kunnat pon^onas[anocl, av änkan (jämte barn) erhållas i sjömanshusunderstöd. Dessa kategorier skola understödsprincipiellt tillgodoses med pensioner, motsvarande pensions- och understöds- väsendet utbeloppen enligt det nuvarande pensions- och understödsväsendet. gående penBeträffande dessa kategorier äro kostnadsberäkningarna mycket svåra att */nrfeTsiörf4 göra, åtminstone så vitt avses sjömanshusens understödstagare, då inga bestämda normer finnas för understödens utbetalande. Vissa approximativa ' 4 ^° 4 r 9 s^V beräkningar låta sig dock utföras, om man går ut ifrån att respektive övergångsbestämmelser icke rimligen kunna giva större ersättningar eller tillgodose flera än det gamla pensions- och understödsväsendet. Vad då angår sjömän, som vid det nya pensionssystemets införande fyllt Kostnaderna 55 år och således icke kunna erhålla någon pension enligt det nya pensions- for sjömän, systemet, är först att märka dylika sjömän, som avses i 45 §, d. v. s. äro vid ]S°^öraswts den nya pensionslagens ikraftträdande berättigade att erhålla pension från 45 §_ Handelsflottans pensionsanstalt. Har sådan sjöman ej erhållit sistnämnda pension, beror detta på att han icke gjort ansökning därom eller, om så skett, måst ställas på expektans. Man behöver alltså här allenast räkna med antalet godkända ansökningar, på vilka pension ej utbetalts. Dessa utgjorde år 1921 258 stycken, fördelade på de olika pensionsklasserna på följande sätt och representerande nedan angivna pensionsbelopp.

80¶Klass

Antal

1 2 3 4

.__

93 28 109 28

Summa

1'ensionsbelopp per individ kronor 240: — 180: — 150: — 135: —

Summa peusioner i klassen kronor 22 320: 5 040: 16 350: — 3 780: — 47 490

Beträffande ifrågavarande kategori är emellertid att märka, dels att, då endast ett begränsat antal pensionsrum finnes, expektanterna icke kunna erhålla pension, förrän ett tillräckligt antal befintliga pensionstagare avlidit, dels att på grund av avgång genom dödsfall det erforderliga ersättningsbeloppet år från år minskas. Om då det högst sannolika antagandet göres, att antalet expektanter genom dödsfall minskas efter samma skala som pensionstagarna, och man utgår från den förutsättningen, att då antalet pensionsrum är fixerat, expektanterna kunna komma i åtnjutande av pensioner endast i den mån de, som redan erhållit pension, genom dödsfall minskas till antalet, kan man lätt uträkna de årliga kostnaderna för expektanternas pensionering. Härvid har emellertid ej tagits med i beräkningen, att åtskilliga expektanter säkerligen äro avsevärt äldre än femtiofem år, varför den verkliga dödlighetsavgången säkerligen sker hastigare än här antagits. De sålunda erforderliga årliga kostnadsbeloppen återfinnas i bil. B, kolumn 3 b. Beloppen ökas givetvis under de första åren för att sedermera avtaga. KostnaBeträffande de sjömän, som avses i 48 §, d. v. s. vid den nya lagens ikraftderna för trädande fyllt femtiofem år och äro berättigade till sjömanshusunderstöd, torde sjömän, som avses med fullt fog kunna antagas, att antalet av dem, som efter lagens ikrafti lagför- trädande skulle komma i åtnjutande av dylikt understöd är lika stort som slagets antalet av dem, som för närvarande vid fyllda femtiofem år erhållit understöd. 48 §. E n självklar förutsättning är emellertid härvid, att understöd kunna utdelas allenast i den utsträckning tillgängliga medel på grund av dödlighetsavgången bland de nuvarande understödstagarne så medgiver. Då ingen begränsning i fråga om antalet understödstagare finnes, bliva expektantsnumren här betydligt större än i fråga om Handelsflottans pensionsanstalt eller ej mindre än 1 572 stycken. Det har antagits, att åt varje sålunda nytillkommande understödstagare skulle utbetalas ett understöd, som motsvarar medeltalet av det understöd, som för närvarande utbetalas till understödstagare över femtiofem år, eller i runt tal 70 kronor. De årliga kostnadsbeloppen kunna med ovan gjorda antagande uträknas på samma sätt, som skett för expektanterna vid Handelsflottans pensionsanstalt, och återfinnas i bil. B, kolumn 7 b. KostnaBeträffande sjöman, som avses i 49 §, d. v. s. vid lagens ikraftträdande väl derna för ej fyllt femtiofem år, men dock uppnått den ålder, att han vid tiden för sjömän, som avses ålderspensions åtnjutande icke hunnit inbetala tillräckligt med pensionsavgifter i lagför- enligt det nya systemet, för att ålderspensionen skall uppgå till samma belopp, slagets som han möjligen skulle hava erhållit, om det nuvarande systemet fortfarande 49 §. ägt bestånd, ställer det sig givetvis betydligt vanskligare att utföra några kostnadsberäkningar. Fråga kan uppstå, huruvida man strängt taget behöver taga dessa sjömän med i beräkningen, då de ju bliva garanterade pension vid fyllda femtionio år, något som knappast kan sägas i allmänhet vara fallet enligt det nuvarande systemet med dess begränsade pensionsrum och medelst tillgångar. Fastmera kan med ganska stor visshet sägas, att understödet skulle låta

SI

vänta på sig i medeltal i tio år, i enskilda fall ännu längre. Härtill kommer, att enligt det nya systemet varje sjöman, som fullgjort föreskrivna villkor, vid viss ålder erhåller ålderspension, under det att enligt det nuvarande systemet endast ett mindretal kan tillgodoses och det, så vitt understödet från sjömanshusen beträffar, endast på bekostnad av flertalet. Men det är å andra sidan obestridligt, att exempelvis sjöman, som vid lagens ikraftträdande fyllt 54 år och som alltså endast erlägger ett års pensionsavgift enligt det nya systemet, bliver berättigad till en ålderspension, som knappast är värd denna benämning. Då han sannolikt börjat yrket redan vid unga år, har han tidigare betalt hyresavgifter, av vilka han icke skulle erhålla något gagn efter systemets omläggning. Man kunde visserligen inskränka sig till att stadga, att sjöman skulle bliva berättigad till den pension, vartill storleken av de verkligen inbetalta hyresavgifterna kan beräknas berättiga honom enligt det nya systemet. Men i betraktande av att för närvarande endast en tredjedel av hyresavgifterna komma sjömännen själva till godo, synes ett sådant stadgande bliva alltför oförmånligt. Man synes därför böra tillgripa utvägen att bereda pensionsfyllnad. Att beräkna, huru länge vederbörande skall hava erlagt pensionsavgifter för att enligt det nya systemet erhålla samma pensions- eller understödsbelopp som enligt det nuvarande, låter sig näppeligen göra, då härvid inverkar den lön, han under de gångna åren uppburit. Ävenledes inverkar härvid den omständigheten, huruvida han enligt det nuvarande systemet skulle varit berättigad till såväl pension från Handelsflottans pensionsanstalt som understöd från sjömanshusen eller allenast endera ersättningsformen. Men detta låter sig icke pä förhand beräkna, bland annat på grund av den behovsprincip, som för närvarande är gällande ifråga om utdelandet av understöd från sjömanshusen. Antages emellertid för enkelhetens skull och för att undanrödja varje anmärkning mot beräkningarnas tillförlitlighet, att samtliga sjömän skulle i mån av tillgång enligt det nuvarande systemet blivit berättigade till såväl pension som understöd, och beräknar man detta belopp till det medeltal, som för närvarande utgår till sjöman i manskapsgrad eller 135 + 50 = 185 kronor, finner man av exemplet i bil. A, tab. X V I b, att sådan sjöman måste hava erlagt pensionsavgifter i ej mindre än nära 20 år för att enligt det nya systemet bliva berättigad till pension till sistnämnda belopp. För befälhavare, styrmän och maskinister ställa sig förhållandena något gynnsammare på grund av de nya pensionsavgifternas bättre anpassning efter löneförhållandena. Antages för befälhavare sammanlagda pensions- och understödsbeloppet enligt det nuvarande systemet utgöra 240 + 80 = 320 kronor, finner man av exemplet i bil. A, tab. X I I I b, att för erhållande av detta pensionsbelopp enligt det nya systemet erfordras en pensionsavgiftsinbetalning under allenast 10 år. Medeltalet torde för sjöfolket i dess helhet med ganska stor sannolikhet kunna sättas till 15 år. För de sjömän, som vid lagens ikraftträdande fyllt 40 år, behöva alltså jämväl vidtagas särskilda anordningar för övergångstiden. Beräkningar över de belopp, som för varje år skulle erfordras till pensionsfyllnad åt ifrågavarande sjömän, kunna ske med ganska stor grad av sannolikhet ifråga om pensionerna från Handelsflottans pensionsanstalt, varför dessa beräkningar utförts för sig. Härvid har med ledning av socialstyrelsens undersökning och under antagande av en aktiv sjömansstam av 21 000 sjömän uträknats, huru många sjömän av åldern 40—55 år vid lagens ikraftträdande kunna antagas i varje åldersgrupp vara i aktiv tjänst. Med användande av samma avgångs- och dödlighetspromille som förut i beräkningarna, har för var och en av de olika pensionsklasserna undersökts, huru många av dessa 6 —

Skeppstjänstkommitterade.

82 aktiva sjömän kvarstå vid den tidpunkt, då antalet nuvarande pensionstagare och expektanter genom dödsfall minskats så mycket, att nya pensioner kunna beviljas. Vidare har antagits, att 54-åringarna skulle bekomma hela pensionen av pensionsfyllnadsmedlen, ehuru de i själva verket erhålla en mindre pension enligt det nya systemet på grund av erlagda pensionsavgifter. För 40-åringarna har antagits, att de erhålla en pensionsfyllnad med l/l6 av nu för pension från Handelsflottans pensionsanstalt fastställt belopp, ehuru flertalet efter denna tid torde enligt det nya systemet erhålla vederbörlig ålderspension. De båda sistnämnda antagandena medföra alltså en ytterligare säkerhetsmarginal för beräkningarna. I bil. B, kolumn 4 b äro angivna de årliga belopp, som med nyss gjorda antaganden skulle erfordras för att bereda sådan pensionsfyllnad åt sjömän, som vid lagens ikraftträdande redan fyllt 40 år, att ålderspensionen enligt det nya systemet kommer att uppgå till samma belopp som respektive pension från Handelsflottans pensionsanstalt. Även här ökas beloppen de första åren, för att sedan avtaga. Det måste emellertid ånyo framhållas, att de gjorda beräkningarna säkerligen äro tilltagna med allt för stor marginal, enär, såsom av kolumn 4 b framgår, räknats med att ett antal av ej mindre än 1 500 sjömän utöver de nuvarande pensionstagarna skulle erhålla pension, under det att de nuvarande expektanternas antal i själva verket ej uppgår till mer än 258. Beträffande sjömanshusens understödstagare låta sig några beräkningar icke lika lätt utföras. Göres emellertid det antagande, att lika många sjömän, som de, vilka vid lagens ikraftträdande hava en ålder av 40—54 år och vilka skulle enligt det nuvarande systemet blivit berättigade till pension från Handelsflottans pensionsanstalt, skulle i mån av tillgång erhålla understöd från sjömanshusen, kan med stor grad av sannolikhet beräknas, vilka belopp som skulle erfordras för att åt dessa sjömän fylla upp pensionen till nuvarande medeltal av understödet eller 70 kronor. Dessa belopp återfinnas i bil. B, kolumn 8 b. P å grund av medelstillgångarnas begränsning kunna dessa pensionsfyllnader beredas först efter tio år. Även de till dessa pensionsfyllnader erforderliga beloppen avtaga efter en viss tidsperiod år från år. Säkerligen är även här det antal sjömän, som beräknats skola erhålla fyllnadspension, ej obetydligt större än det antal, som verkligen skulle erhållit understöd enligt det nuvarande systemet. Beräkningarna rörande kostnaderna för ovan angivna sjömansänkor och barn bliva vanskligare att utföra än i fråga om sjömännen själva, detta dels till följd av frånvaron av generella direktiv för de nuvarande understödens utdelande, dels enär uppgifter rörande den avlidne sjömannens ålder icke kunnat erhållas, i varje fall icke utan ett utredningsförfarande, vars omfattning och dyrhet icke motiverats av ändamålet. En eventuellt förefintlig mindre felaktighet i dessa beräkningar får måhända dock anses vara av mindre betydelse, då det till och med varit ifrågasatt, att ingen alls hänsyn till änkorna skulle tagas vid den nya pensioneringens införande. KostnaHär har man först att taga i betraktande änkor (understöden till änkor derna för innefatta i allmänhet även barnen) till sjömän, som vid lagens ikraftträdande änkoToch f y l l t femtiofem år. Enligt 1917 års sjömanshuskommitterades betänkande -bam, som uppgår nytillskottet för varje år av kvinnliga understödstagare i medeltal avses i för åren 1914—1916 till 172 stycken; av dessa äro 68 änkor efter sjömän, 48 §• som själva erhållit understöd. Antalet av dessa senare änkor kommer årligen att avtaga, i samma mån som sjömännens antal avtager på grund av att understödstagarna avlida och inga nya understödstagare tillkomma. Härutinnan

83 låta sig vissa beräkningar utföras med ledning av de för de manliga understödstagarna utförda beräkningarna, om man antager, att proportionen mellan dessa och nytillkomna kvinnliga understödstagare bibehålies, d. v. s. 1957:68. Antalet årligen nytillkomna kvinnliga understödstagare efter sjömän, som själva icke varit understödstagare, utgjorde enligt nyss angivna källa i medeltal 104. Även detta antal minskas år från år i samma mån som antalet minskas av de sjömän, vilka icke skulle erhålla pension enligt det nya systemet. Då ingen uppgift finnes å antalet sjömän, som lämnat yrket utan att själva erhålla understöd, men vilkas änkor ändock erhålla understöd, synes man i stället kunna antaga, att nytillskottet av kvinnliga understödstagare står i viss proportion till antalet aktiva sjömän. Ej heller är känt, huru många kvinnliga understödstagare, som äro änkor efter sjömän, som avlidit före femtiofem års ålder. Man kan emellertid uträkna medelpromille i dödlighet för sjömän över och under femtiofem år och uppdela de 104 nytillkommande kvinnliga understödstagarna efter samma proportion som dessa båda dödlighetssiffror, därvid man dock icke torde behöva gå längre tillbaka än till sjömän vid tjugufem års ålder, då av socialstyrelsens utredning framgår, att först i fråga om sjöman över tjugufem år giftermålsfrekvensen kan anses vara så stor, att den är av någon inverkan på nu föreliggande spörsmål. Ej heller medtages sjöman om sjuttio år, då vid denna ålder praktiskt taget ingen sjöman kvarstår i aktiv tjänst. Medeltalet i dödlighetspromille för sjöman över femtiofem år är cirka 22 och samma medeltal för sjöman under femtiofem år är cirka 8. Antalet varje år nytillkommande änkor till aktiva sjö22 män över femtiofem år bliver då OQ , Q x 104 = i runt tal 75. Detta antal Aå -J- o minskas år från år i samma proportion som antalet aktiva sjömän. Vad slutligen beträffar den sista kategorien, änkor till sjömän, som vid Kostnalagens ikraftträdande icke fyllt femtiofem år, äro givetvis sannolikhetsberäk- d<:.rna for ningarna än vanskligare att utföra. Om man emellertid utgår från ovan änkoToch angivna medeltal av nytillskott eller 172, bliver, med ovan gjorda antaganden -barn, som i fråga om det varje år nytillkommande antalet av änkor till manliga under- avses i stödstagare och sjömän över femtiofem år, antalet årligen nytillkommande 4 9 §• änkor till sjömän, som vid lagens ikraftträdande ej fyllt femtiofem år, allenast 29. Om man vidare går ut ifrån, att under övergångstiden kompensation icke kan beredas flera än dem, som för närvarande utfå understöd eller 3 024, finner man vidare, att de ovannämnda 29 nytillkommande kvinnliga understödstagarna icke samtliga kunna komma i åtanke förr än efter 13 år. Härvid har visserligen antagits, att ingen avgång genom dödsfall skulle ske bland dem, som nytillkommit inom de båda första kategorierna. Detta antagande inverkar emellertid icke på kostnadsberäkningarnas resultat, ty vad som skulle inbesparas genom en genom dödsfall skeende minskning i antalet nytillkomna inom de båda första kategorierna, kommer dem till godo, som äro att hänföra till sista kategorien. Under ovan angivna tidsperiod av 13 år torde för flertalet sjömän, som vid lagens ikraftträdande icke voro fyllda femtiofem år, pensionsavgifter hava inbetalts till belopp tillräckliga att tillförsäkra dessa sjömäns änkor en pension enligt nya systemet, som väl går upp till och i flertalet fall överträffar det understödsbelopp, vartill de skulle vara berättigade enligt det nuvarande systemet och vilket i medeltal utgör 70 kronor. I beräkningarna har detta förhållande frånsetts och i stället räknats med att samtliga ovannämnda 29 änkor efter 13 år komma i åtnjutande av medelunderstödet 70 kronor. Efter nämnda tidpunkt avtager antalet änkor i den

84 sista kategorien på grund av dödsfall i praktiskt taget samma grad som änkorna inom de båda övriga kategorierna. Då, såsom ovan nämnts, understödstagarna inom den sista kategorien egentligen endast skulle komma i åtnjutande av så stor del av kompensationen som erfordrades för att fylla upp det pensionsbelopp, som utgår enligt det nya systemet, äro även härvid beräkningarna tilltagna med stor säkerhetsmarginal. De år från år avtagande pensionsfyllnadsbeloppen till de änkor, som vid lagens ikraftträdande ej redan åtnjuta understöd, framgå av bil. B, kolumn 11 b. Samman- I bil. B har för var och en av de olika kostnadskategorierna angivits totallagJa kost- s u m m a n av de årliga, så småningom avtagande kostnaderna för övergångstör l^vcr- tidspensioneringen, varjämte i nämnda bilaga, kolumn 13, kostnadernas summa gångstids- angivits. Dessutom hava uträknats kapitalvärdena av de olika summorna, pentione- och utgöra dessa värden i avrundade siffror beträffande pensioner respektive .-ingen, understöd från: Handelsflottans pensionsanstalt Sjömanshusen: understöd till sjömän » » änkor (jämte barn)

kronor 4 500000 » 2 200 000 » 3 700 000 Summa kronor 10 400 000.

Täckandet Skeppstjänstkommitterade hava föreslagit, att staten skall bära kostnaderna av kostna- fö r övergångstidspensioneringen. övlTgtlgs ^ e t v o r e a å lämpligt, att särskilda årliga statsanslag beviljades för ändatidspensio- målet. Härigenom vunnes den fördel, att anslagsbeloppen kunna noggrant neringen. anpassas efter de verkliga behoven. E n annan lämplig utväg vore, att riksdagen en gång för alla anvisade det erforderliga kapitalbeloppet, vilket då vid övergångstidens slut finge vara helt förbrukat. Detta engångskapital utgör, såsom ovanstående beräkning giver vid handen, cirka 10 miljoner kronor. Hade, såsom tidigare ifrågasatts, en del av krigsförsäkringskommissionens vinstmedel kunnat avsättas för nämnda ändamål, en användning av den opåräknade vinsten, som synes hava varit särskilt lämplig och tilltalande, hade denna lösning synts vara den naturligaste. Då detta emellertid numera icke lärer vara möjligt på den grund, att ifrågavarande vinstmedel tagits i anspråk för andra ändamål, och då det nuvarande statsfinansiella läget torde omöjliggöra anvisandet för närvarande av nämnda engångskapital, torde andra utvägar böra sökas. Det har vid uppgörandet av beräkningarna rörande finansieringen av den nya sjöfolkspensioneringen efter jämviktslägets inträdande antagits, att avkastningen av de fonder, vilka skulle övertagas av kommerskollegium, ställdes till det nya pensionssystemets förfogande. Om så sker, synes det icke vara annat än skäligt och lämpligt, att nämnda avkastning i första hand användes för övergångstidspensioneringen, då ju det sjöfolk, som beröres av denna pensionering, genom sina inbetalningar bidragit till fondernas bildande och dessa sjömän alltså skulle få tillgodoräkna sig resultaten av de gjorda inbetalningarna. Men det synes jämväl vara allenast en gärd av rättvisa, att staten nu gottgör sin tidigare försummelse och med en gång anvisar det belopp av 1 500 000 kronor, som, på sätt 1917 års sjömanshuskommitterade påvisat, otillbörligen frånhänts sjöfolket. På sätt i det föregående framhållits, uppgå räntorna å de fonder, som skulle stå till förfogande, till i runt tal 320 000 kronor, vartill komma räntorna å ovan omnämnda 1 500 000 kronor, efter fyra procent belöpande sig till 60 000 kronor, summa 380 000 kronor. Det för övergångstidspensioneringen erforder-

85 liga beloppet utgör första året 665 000 kronor. Det uppstår alltså en brist på 285 000 kronor att det året direkt erläggas av statsmedel. Härtill kommer det för det nya pensionssystemet erforderliga årliga statsbidraget. Detta har beräknats uppgå till 393 000 kronor. Tillsammans skola alltså — oberäknat nyssnämnda 1 500 000 kronor och ränteavkastningen därå — första året av statsmedel utgå 678 000 kronor, för täckande av kostnaderna för såväl det nya pensionssystemet som för övergångstidspensioneringen. Dragés härifrån statens nuvarande kontanta bidrag till Handelsflottans pensionsanstalts verksamhet, 281 000 kronor, bliver återstoden, cirka 397 000 kronor, det ökade anslag, som skulle erfordras första året efter lagens ikraftträdande för det föreslagna pensionssystemets genomförande. Detta belopp minskas successivt, för att efter 29 år hava nedgått så mycket, att det erforderliga direkta statsbidraget uppväges av de besparingar, som skulle uppstå i det statsbidrag, som för närvarande utgår. Efter denna tidpunkt uppstår en år från år ökad vinst för staten genom omläggningen av pensionssystemet. I bil. B hava i kolumn 15 angivits de belopp, staten skulle hava att erlägga för övergångstiden utöver vad för närvarande utgår, om icke räntorna å det, enligt vad ovan anförts, undanhållna kapitalet, 1 500 000 kronor, medräknas och i kolumn 17 de med nämnda räntor minskade belopp. Kapitalvärdet av dessa belopp utgör cirka 6 400 000 respektive 5 200 000 kronor. Då, såsom ovan blivit antytt, staten ej gärna bör direkt förtjäna på omläggningen av pensionssystemet, uppstår vid denna tidpunkt — d. v. s. efter cirka 29 år — frågan, huruvida och i vad mån denna statens vinst bör komma de försäkrade till godo. Beträffande denna fråga kan dock ej nu ett uttalande göras, då densamma bliver beroende på vunnen erfarenhet i fråga om sjöfolks avgång från yrket samt den verkliga dödligheten bland sjöfolket och sjöfolkets efterlevande. Därjämte synes ännu under några år efter nyssnämnda tidpunkt den uppkommande vinsten böra reserveras för att utgöra en ytterligare säkerhetsmarginal. För pensionsväsendets tryggande redan från början synes vara fördelaktigast, om engångskapitalet, 5 200 000 kronor, anvisas en gång för alla jämte det belopp å 1 500 000 kronor, som, såsom ovan påvisats, frånhänts sjömännen, eller tillsammans 6 700 000 kronor, av vilka endast den första delen behövde under övergångstiden helt förbrukas. De återstående 1 500 000 kronor borde efter övergångstidens slut läggas till sjöfolkspensionsfonden. Men det låter sig givetvis även göra, att varje år anvisas för året i fråga erforderligt belopp.

86¶IV. Sjöfolkspensionering i utlandet m. m. Danmark. I Danmark synes ingen som helst statlig pensionering av sjöfolk förekomma. I avtal mellan å ena sidan »Dansk dampskibsrederiforening» samt ä andra sidan styrmännens och maskinisternas föreningar äro redarna pliktiga att pensionsförsäkra hos dem anställda styrmän och maskinister. Detta har skett på två sätt, antingen genom försäkring i »pensionsforsikringsanstalten, aktieselskab» eller genom upprättande av egna pensionskassor, där såväl rederiet som de anställda äro bidragspliktiga. Några detaljerade uppgifter rörande den förstnämnda försäkringsformen hava icke erhållits, utan har endast inhämtats, att försäkringspremierna betalas av såväl rederier som anställda samt att de förras bidrag ej må understiga 6 procent av de anställdas löner. Det andra alternativet, egna pensionskassor, tillämpas av ett avsevärt antal rederier efter i stort sett likartade huvudgrunder, medan däremot detaljerna i en del fall rätt väsentligt avvika. Av särskilt intresse är den pensionering av sjöfolk, som äger rum hos Det Forenede Dampskibs-Selskab, Danmarks största rederiföretag, enär detta rederi lämnar möjligheter även för hos detsamma anställda sjömän av manskapsgrad att inträda som delägare i pensionskassan. I huvudsak hava stadgarna för denna kassa följande innehåll: Kassans ändamål är att bereda medlemmarna pension såväl vid viss uppnådd ålder som vid inträffad tjänstoduglighet, ävensom att i viss mån åt medlemmars änkor och barn bereda pension eller uppfostringshjälp. Medlemskap är obligatoriskt och omfattar, förutom rederiets kontorspersonal och övriga anställda iland, fartygsbefälhavare, styrmän, bogserbåts- och pråmskeppare, maskinister, maskinassistenter, maskinskötare samt restaurationspersonal som är fast anställd. Dessutom kunna bästemän, matroser och eldare efter ansökan upptagas som medlemmar i kassan. Inträde i pensionskassan äger rum tidigast vid 21 års ålder och maximiåldern för inträde är 40 år. Vid inträdet erlägges en avgift, som uppgår till 2 procent av årslönen och som stiger med 1/<i procent för varje år, den inträdandes ålder överskjuter 22 år. Medlem betalar för varje lönetillökning ett tillägg till inträdesavgiften, uppgående till 1 / 12 av skillnaden mellan den tidigare och den nya lönen. Medlemmarnas årliga avgifter utgöra 7 procent av fasta, för månad eller år utgående avlöningar, på vilka pension må beräknas, högst 6 000 kronor per år. Dessa avgifter innehållas av rederiet på vederbörandes hyra och tillföras pensionskassan för varje månad. Rederiet bidrager med samma belopp som vederbörande medlemmar genom att en gång om året till kassan utbetala den summa, som motsvarar medlemmarnas sammanlagda avgifter. Pensionerna beräknas efter medelinkomsten under de sista tio åren och utgå för närvarande med belopp, som efter 10 tjänsteår utgör 16 procent av inkomsten för att successivt stiga till 572/s procent efter 35 års tjänst.

87 Varaktig oförmåga till arbete, som bevisligen ådragits genom olycksfall under tjänstutövning berättigar till högsta pension utan hänsyn till tjänstetidens längd. Pension till änka utgår alltid med två femtedelar av den pension, som mannen innehade vid sin död eller vartill han varit berättigad, om han pensionerats tidigare. Om avliden pensionär, förutom änka, även efterlämnar barn under 16 års ålder, utgår ett årligt uppfostringsbidrag om 120 kronor för varje barn. Äro båda föräldrarna döda, höjes bidraget till 150 krono* Berättigad till pension dels för egen del, dels för änka och barn är var och en, som under 10 år tillhört pensionskassan. Medlemmar, som utan att vara oförmögna till tjänst uppnått 60 års ålder, äro berättigade till pension, om de under minst 25 år varit medlemmar i kassan. Till medlem, vars tjänst inom rederiet upphör, återbetalas erlagda premier med 10 procents avdrag och utan ränta. Dör medlem, innan han hunnit bliva pensionsberättigad, eller varder han på grund av i tjänsten ådragen skada avskedad, innan han under 10 år tillhört pensionskassan, utbetalas till de efterlevande resp. den avskedade de av honom erlagda premierna jämte rederiets bidrag. I början av förra århundradet begynte man i Norge beakta behovet av att på något sätt kompensera den med sjöfarten förbundna risken för dem, som voro sysselsatta däri. De tidigare åtgärderna för att ordna denna fråga inskränkte sig till att söka uppmuntra de strävanden till självhjälp, som kunde finnas hos sjöfolket. Det visade sig emellertid, att så småningom minskades villigheten att lämna bidrag till de förefintliga frivilliga understödskassorna för sjöfolk, så att omkring 1890 kunde de flesta av dem endast uppehålla sin verksamhet medelst räntorna av de en gång bildade fonderna. Bland sjöfolket uppstod därför en stark rörelse för att få saken ordnad genom en på grund av lag upprättad pensionskassa, i vilken alla norska sjömän skulle vara skyldiga att inträda. Efter framställning av ombud för ett 20-tal sjömansföreningar framlade en kommitté år 1882 ett »utkast till lov om et spare- og understöttelseselskab for sjöfarende». Över detta utkast yttrade sig landets olika sjömansföreningar, varefter det jämte dessas yttranden ingavs till Indredepartementet, som, sedan förslaget där undergått åtskilliga ändringar i anledning av berörda yttranden, utremitterade detsamma till sammanslutningar och myndigheter. År 1885 överlämnades lagförslaget till en samma år tillsatt kommitté för avgivande av förslag till åtgärder för arbetarskydd m. m. Denna kommitté kom dock av flera skäl ej att upptaga förevarande ärende till behandling. Emellertid tillsattes år 1891 en »sjömanskommitté», som fick i uppdrag att taga under övervägande frågorna om införande av olycksfalls- och sjukförsäkring samt pensionskassor för sjömän samt om åstadkommande av föreskrifter till ordnande av de hygieniska förhållandena ombord på handelsfartyg. Sedan kommittén år 1893 avgivit förslag i sistnämnda ämne, framlade den först år 1900 ett förslag till lag om sjöfolksförsäkring. Kommittén var enig om att sjöfolkets ifrågavarande intressen icke kunde komma till sin rätt annat än genom en särskild försäkring. Den föreslog därför, att för besättningar å norska heldäckade fartyg om minst 30 bruttoton, som användes i utrikes fart eller i kustfart, skulle olycksfalls- och sjukdomsinvaliditetsförsäkring samt ålders- och livförsäkring införas. För ombesörjande av denna försäkringsverksamhet skulle upprättas en av staten garanterad statlig

88 försäkringsanstalt. De försäkrade hänfördes till fem klasser med pensioner till olika belopp från 500 till 160 kronor per år. Pensionsåldern föreslogs för första och andra klasserna till 65 år samt för de övriga till 60 år. Medlen till pensionernas bestridande skulle åstadkommas genom försäkringsavgifter, utgörande 6 procent av hyran, vilka avgifter skulle gäldas av de försäkrade och redarna med hälften vardera. De försäkrades avgifter skulle innehållas på hyran och inbetalas av redarna jämte deras andel i avgifterna. Till täckande av det underskott, som måste uppstå å försäkringsverksamheten under övergångstiden, skulle statsverket lämna anstalten ett bidrag av 6 miljoner kronor. Den vidare behandlingen av ifrågavarande kommittéförslag uppsköts dock, antagligen i huvudsak därför att spörsmålet om invaliditets- och åldersförsäkring också hade upptagits av en parlamentarisk »arbetarkommitté». Emellertid gjordes en rad uttalanden och framställningar av sjömansföreningar och andra om genomförande av en av de försäkringsformer, som av 1891 års sjömanskommitté föreslagits, nämligen olycksfallsförsäkringen. I anledning härav uppgjordes år 1906 i handelsdepartementet ett förslag till lag om olycksfallsförsäkring, baserat dels på sjömanskommitténs ovannämnda lagförslag, dels ock på lagen om olycksfallsförsäkring av arbetare. P å grundval av departementsförslaget och däröver avgivna yttranden avläts år 1910 proposition till Stortinget med förslag till lag om olycksfallsförsäkring av norskt sjöfolk. Den 18 augusti 1911 bifölls propositionen. Jämsides med arbetet på en särskild försäkring av sjöfolket hava också pågått kommittéutredningar angående införande av allmän folkförsäkring (invaliditets- och åldersförsäkring). Dessa utredningar hava resulterat i tre olika lagförslag. I dessa äro sjömännen jämställda med övriga klasser av befolkningen och intaga ingen särställning. Avgörande i nu förevarande fråga har dock ännu ej fattats av statsmakterna. Emellertid har i avvaktan härpå en provisorisk anordning vidtagits, som giver anledning till utdelning av mindre pensioner till en del sjömän. Är 1908 fattade nämligen Stortinget beslut om att det belopp, som »lasteoch fyravgiftene» inbringade utöver 2 200 000 kronor, delvis skulle användas till förmån för sjöfolket. Sedan år 1909 närmare bestämts huru stor del av nyssnämnda överskott, som skulle avsättas till fonden, väcktes åtskilliga förslag angående fondens användning. År 1913 beslutades, att fondens räntor skulle användas till ålderspension åt gamla norska sjömän. Som villkor för erhållande av dylik pension uppställdes, att vederbörande i regeln skulle hava fyllt 60 år och haft sitt uppehälle som sjöman på norskt handelsfartyg" under minst 30 år. Pensionen, som betraktas som en belöning för långvarig tjänst å norska fartyg, utdelas endast för ett år i sänder och med ett högsta belopp av 300 kronor. Det förutsattes dock, att den, som en gång fått pension, skall få behålla den under sin återstående livstid. Sedan år 1916 har ett dyrtidstillägg å 20 procent av pensionens belopp utgått. För nästa år är dyrtidstillägget föreslaget nedsatt till 10 procent. Fonden uppgår nu till omkring 3 miljoner kronor. Under de senare åren hava emellertid ränteinkomsterna icke räckt till att täcka utgifterna till pensionerna. Man har därför nödgats att härtill använda också de årliga tillskotten till fonden och vissa år har till och med fondens kapital tillgripits för ändamålet. Då detta icke kunnat ske i tillräcklig omfattning, har det felande fått beviljas av statsmedel. Sålunda beviljades 700 000 kronor för år 1923, och enahanda belopp är föreslaget att beviljas för år 1924. År 1922 inkommo inalles 5 396 ansökningar om pension, varav från förut-

89 varande pensionstagare 4 447. Av de inkomna ansökningarna beviljades 4 692 med tillhopa 798 250 kronor-f-20 procents dyrtidstillägg, 159 650 kronor, alltså sammanlagt 957 900 kronor. På grund av ökningen i antalet kompetenta sökande och medlens otillräcklighet har man under senare år fått begränsa pensionsutdelningen sålunda, att personer, som äga 10 000 kronor eller mera, icke erhålla pension. Pensionerna utdelas av Konungen efter förslag av en kommitté, bestående av sjöfartsdirektören som ordförande och två representanter för sjöfolket, som utses av Konungen för tre år i sänder. Kommittén har som sekreterare för närvarande en byråchef i handelsdepartementet. Slutligen må nämnas, att »Norges rederforbund» har bildat en fond, vars avkastning användes till understöd (s. k. premiepensioner) åt gammalt sjöfolk. Fondens grundkapital, 10 miljoner kronor, har bildats genom att redarna skänkt sina andelar i krigsförsäkringens överskott till en fond till minne av norskt sjöfolk från kriget 1914—1918. Fonden träder i full verksamhet först om 10 år. Intilldess utdelas varje år 40 procent av ränteavkastningen i understöd till sjöfolk. I Finland utöva sjömanshusen, vilkas organisation i flera avseenden över- Finland^ ensstämmer med motsvarande svenska inrättningar, understöds verksam het, i det att sjömanshusens inkomster efter avdrag av förvaltningskostnaderna skola användas till underhåll och tillfälliga bidrag åt vid sjömanshusen inskrivna medellösa och nödlidande styrmän, understyrmän och övriga sjömän samt maskinister och eldare ävensom dessas änkor och barn. Dessutom finnes sedan år 1879 en allmän pensionsanstalt för befälhavare och annat sjöfolk på finska handelsfartyg. Anstalten, som är förlagd till Åbo, ståi* under förvaltning av en direktion, bestående av en ordförande och fyra ledamöter, av vilka den förre tillsättes av regeringen och dé senare för fyra år i sänder genom val av samtliga direktioner för sjömanshusen i landet. Pensionskassans tillgångar bestå av: 1) årligt bidrag av 40 000 mark av finska statsmedel; 2) tonavgift av 20 penni för varje registerton att årligen erläggas av såväl finska som främmande fartyg, då de första gången under året anlöpa finsk hamn; 3) den kollekt, som årligen uppbäres i landets kyrkor och tidigare tillfallit sjömanshusen; 4) årliga pensionsavgifter, vilka erläggas av vid sjömanshus inskrivet sjöfolk och uppgå till 60 mark för sjökaptener, 40 mark för kofferdiskeppare„ styrmän och maskinister samt 20 mark för övrigt sjöfolk och eldare. Pensionerna äro fördelade på tre klasser och utgå: 1) för sjökaptener med 390 mark; 2) för kofferdiskeppare, styrmän och maskinister med 260 mark; 3) för övrigt sjöfolk och eldare med 130 mark årligen. Berättigad till pension i den klass, han senast tillhört, är varje sjöman, som i minst 20 års tid varit inskriven vid sjömanshus, erlagt avgifter till pensionskassan under 25 år samt uppnått 55 års ålder. Har någon före uppnådda 55 års ålder inbetalt 25 års pensionsavgifter, är han från vidare inbetalning frikallad. Varder sjöman avförd från sjömanshus, innan han under 20 år erlagt stadgade avgifter till pensionskassan, mister han sin rätt till pension. Delägare, som under tre år försummar inbetalning av pensionsavgifter, avföres från sjömanshus och mister sin pensionsrätt. Till änka med två eller flera barn, som icke fyllt 18 år, efter pensions-

90 berättigad sjöman utgår pension till samma belopp, som denne åtnjutit ellei skulle kommit att åtnjuta, om han uppnått föreskriven ålder. Till ensam änka eller till änka med ett barn utgår pensionen med två tredjedelar av hela beloppet. Enligt 1911 års lag om sjuk- och invaliditetsförsäkring anses sjömän, vilka sakna fast bostad i De förenade konungarikena, icke såsom »anställda» i lagens bemärkelse och äro på den grund befriade från försäkringsplikt. Vederbörande arbetsgivare är emellertid skyldig att lämna bidrag till samma belopp, som i motsvarande fall erlägges för försäkrade sjömän; detta gäller dock icke fartyg, som gå i regelbunden fart mellan utländska hamnar. Arbetsgivarens bidrag utgör tre pence för varje anställd. Beträffande de sålunda hopbragta medlen stadgas numera — i 1918 års tilläggslag — att dessa skola ingå till en särskild fond, kallad »Lascar Fund», vilken förvaltas av en styrelse bestående av tre representanter för redare och sex representanter för de försäkrade. De senare skola utses bland medlemmar av sjömännens försäkringsförening (Seamen's National Insurance Society) eller annan förening, vars medlemmar till mer än tre fjärdedelar utgöras av befäl eller manskap å fartyg eller fiskebåtar. Därvid skall tillses, att representationen i styrelsen blir så vitt möjligt proportionell till föreningarnas medlemsantal. Fondens räkenskaper skola med avseende å värdering o. dyl. vara underkastade samma bestämmelser, som gälla för registrerade sjukkassors räkenskaper. Enligt 1918 års tilläggslag åligger det styrelsen att uppgöra förslag till pensioner ur fondmedlen åt sjömän med längre tids tjänst till sjöss, under förutsättning att de äro medlemmar av registrerad förening. Visst företräde bör kunna lämnas åt befäl och manskap i utrikes sjöfart framför de i kustfart samt i fart mellan Elbe i öster och Brest i väster anställda. I enlighet härmed har pensionering av sjömän kommit till stånd från och med ingången av år 1922. Till kostnaden för dessa pensioner bidrager staten i samma proportion, som eljest gäller för statens bidrag till sjuk- och invaliditetsförsäkringen, d. v. s. med två niondelar. Sjömanspensioneringsfonden erhåller emellertid även på annan väg bidrag, vilka numera spela betydligt större roll för dess finansiering än bidragen från sjuk- och invaliditetsförsäkringen. Enligt 1920 års arbetslöshetsförsäkringslag kan arbetsministern befria sådant befäl och manskap å brittiska fartyg, som icke hava fast bostad i De förenade konungarikena, från försäkringsplikt med bibehållen skyldighet för vederbörande arbetsgivare att erlägga det eljest pä dem belöpande bidraget till de befriades försäkring. Om förvaltningen och användningen av de sålunda erhållna medlen kunna lämnas särskilda föreskrifter. Det har sedermera bestämts, att dessa medel skola ingå till den ovannämnda fonden för pensionering av sjömän. Arbetsgivarens bidrag uppgår till samma belopp, som han eljest i allmänhet har att erlägga enligt gällande lag om arbetslöshetsförsäkring, nämligen 10 pence för varje försäkrad man. Regler rörande den förut omnämnda fondstyrelsens sammansättning och verksamhetsformer hava utarbetats av tillsynsmyndigheten för sjukförsäkringen (National Health Insurance Joint Committee) i samråd med Board of Trade och fastställdes den 19 juni 1919. Enligt dessa regler skall styrelsen utses av tillsynsmyndigheten, redarnas tre representanter enligt förslag av Board of Trade och de försäkrades sex representanter enligt förslag av styrelserna i de föreningar, vilka hava rätt

91 att vara representerade. Tillsynsmyndigheten skall dessutom utse tre suppleanter. Styrelseledamöterna tillsättas för en tid av tre till fem år, efter tillsynsmyndighetens bestämmande. Ordförande och vice ordförande utses av styrelsen bland dess medlemmar. Meningsskiljaktighet rörande formerna för styrelsens verksamhet skall hänskjutas till tillsynsmyndigheten för slutligt avgörande. Rörande villkoren för erhållande av pension, pensionernas storlek m. m. må följande meddelas. I vissa avseenden gälla skilda bestämmelser för pensioner, som grunda sig på bidrag från sjukförsäkringen, och sådana, som grunda sig på bidrag från arbetslöshetsförsäkringen. Skillnaden gäller dock icke de grundläggande pensionsvillkoren, utan består huvudsakligen dels i att pension enligt sjukförsäkringslagen endast kommer medlem av registrerad förening till godo, medan något motsvarande icke gäller för pension enligt arbetslöshetsförsäkringslagen, dels i att den obligatoriska sjukförsäkringen ägt bestånd sedan 1912, medan allmän arbetslöshetsförsäkring och fondavsättning i samband därmed för här ifrågavarande ändamål infördes först 1920. De gemensamma bestämmelserna äro i huvudsak följande. Varje år utdelas visst antal pensioner, för närvarande 200 enligt sjukförsäkringslagen och 100 enligt arbetslöshetsförsäkringslagen. Pensionsbeloppet utgör 10 shillings per vecka. Fondstyrelsen är emellertid icke pliktig att utdela hela det till fonden inflytande beloppet, och den kan, om den så finner lämpligt, öka eller minska såväl pensionernas antal som deras storlek. Pension utgår endast åt personer i 65- till 70-årsåldern, medan vid högre ålder pension lämnas av statsmedel enligt 1908 års lag om allmän ålderspensionering. Pension beviljas endast på det villkor, att sökandens totalinkomst understiger 2 pund i veckan, däri dock ej inräknat pension av staten eller understöd, vartill sökanden själv bidragit genom regelbundna inbetalningar. Då pensionernas antal är begränsat med hänsyn till fondens storlek, måste ett urval ske bland de sökande. Härför gälla vissa regler, bland vilka må nämnas den i sjukförsäkringslagen meddelade föreskriften, att företräde skall lämnas åt sjöfolk, som tjänstgjort i utrikes fart på längre trader. Fondstyrelsens beslut om pension är definitivt. En gång beviljad pension kan endast förverkas, om fondstyrelsen finner det vara bevisat, att pensionen erhållits genom svek eller uppsåtligt undanhållande av upplysningar, eller pensionären sedermera gör sig skyldig till sveklig eller dylik handling (fraud or misconduct) i samband med pensionens erhållande eller av allmän domstol ådömes fängelsestraff utan rätt till förvandling i böter. Beträffande pension enligt sjukförsäkringslagen gälla vissa särskilda regler, av vilka följande må anföras. Medan det, såsom ovan nämnts, fordras, att pensionssökanden är medlem av registrerad sjukkassa, har pensionstagare, som upphör att vara medlem av sådan förening, fortfarande rätt till pension. 1 Fondstyrelsen har befogenhet att till vård av tuberkulösa sjömän årligen anslå det belopp, som den finner lämpligt. Styrelsen kan från vederbörande sjukkassa inhämta yttrande över ansökan om pension och kan med sjukkassan träffa överenskommelse om pensionens utbetalande genom denna. 1 Motsvarande gäller om pension enligt arbetslöshetsförsäkringslagen, i det att dylik pension icke förverkas därigenom, att pensionstagaren utgår n r arbetslöshetsförsäkringen.

92 Uppstår överskott uti pensionsfonden, kan styrelsen anslå detta, förutom till ökade eller flera pensioner, till sjukhus, dispensärer eller sanatorier för sjömän; det sålunda anslagna totalbeloppet får dock icke överskrida 500 pund om året. Jämväl kan styrelsen anslå överskott i fonden — i detta fall utan begränsning — till fördehrng bland vederbörande sjukkassor i proportion till deras medlemsantal, under förutsättning att medlen användas till att utfylla från kassan utgående förmåner till sjömän. Finna medlen icke användning, därför att kassan icke kan eller vill göra bruk av dem på det föreskrivna sättet, har fondstyrelsen fria händer att anslå dem till försäkrade sjömäns fromma och kan för detta ändamål träda i samverkan med konvalescenthem eller ålderdomshem för sjömän. Sjömanspensioneringen trädde, såsom ovan nämnts, i verksamhet med år 1922. Såsom jämväl nämnts, utdelas för närvarande 300 pensioner om året, varför, med en pensionstid av fem år, totalantalet kan uppgå till 1 500. Medel till fonden hava influtit sedan 1912, och dess storlek utgör för närvarande 360 000 pund, vara den årliga ränteavkastningen uppgår till 18 000 —20 000 pund. Till större delen härflyta emellertid fondens inkomster från sjuk- respektive arbetslöshetsförsäkringen,, speciellt den senare. Två olika pensionssystem tillämpas för sjömän i Frankrike: 1) Älderdomspensionering, som handhaves av »la Caisse des Invalides de la Marine» och 2) invalidpensionering, som handhaves av »la Caisse Nationale de Prévoyance» och är avsedd att utan hänsyn till ålder eller tjänstetid bereda ersättning åt sjömän, vilka drabbats av kroppsskador eller sjukdomar, ådragna under utövande av tjänst i sjömansyrket. Denna senare pensionering är närmast att anse som olycksfalls- och sjukförsäkring. Då det egentligen endast är ålderdomspensioneringen, som i detta sammanhang äger intresse, må härnedan lämnas en kortfattad redogörelse för de franska reglerna i detta ämne. Pensionsberättigad är varje inregistrerad fransk sjöman, som efter fyllda 13 år fullgjort 300 månaders sjötjänst i enlighet med vissa föreskrivna regler samt uppnått 50 års ålder. Pensionstagare, som uppnått 60 års ålder, har rätt till en tilläggspension. Sådan utgår även till pensionsberättigade sjömän, vilka kunna styrka, att minst 180 av de föreskrivna 300 tjänstemånaderna, utgjorts av skeppstjänst å avlägsnare farvatten. För sjöman, som under tjänstutövning blivit invalid, d. v. s. ej vidare kan utöva sjömansyrket, utgår full pension utan hänsyn till åldern. Änka efter pensionerad sjöman eller efter sjöman, som fullgjort 300 månaders sjötjänst, erhåller likaledes pension vid en uppnådd ålder av 40 år, såvida intet barn finnes i äktenskapet. Efterlämnar sjöman änka och barn, utgår pensionen oavsett änkans ålder; dör modern, utgår pensionen även till barnen, intill dess samtliga uppnått 16 års ålder. Pensionsbeloppen återfinnas i nedanstående tabell. Sjömännens pensionsavgifter innehållas å deras hyra och utgöra 5 % av samtliga löneförmåner. De inbetalas till pensionskassan av vederbörande redare, som samtidigt har att bidraga med ett belopp, som uppgår till '6\h av vad som erlagts av de hos redaren anställda sjömännen. Anställer redare utländsk sjöman, har han att" till pensionskassan inbetala en avgift av 8 % av dennes hyra. Utländsk sjöman är dock icke pensionsberättigad. Oaktat pensionskassan av befintliga kapitalmedel har en årlig ränteinkomst av över 3 000 000 francs, täckas utgifterna dock icke på långt när av sjö-

93 männens avgifter och redarnas bidrag, varför staten årligen måste träda emellan med subventioner, som i genomsnitt äro tre och en halv gånger större än de sammanlagda bidragen från sjömän och redare. Detta kraftiga understöd är dock ej uteslutande betingat av själva pensioneringen, utan tages huvudsakligast i anspråk för upprätthållande av sjömanshus, sjukhus och skolor, som pensionskassan inrättat. T i l l ä g g P e 11 a i o n s t a g a r e ; i

_ ...

i 1. t '->. i 8. ;

4.

i 5. ! 6. 7.

för fullj efter 180 j Minimum j g j 0 r d m i l i . män 9 Ö invalidii " KlMaximum • ' - Vllkil före 6 0 mvniiui «x" *J ?. . od> 1 tärtjänst q naM A • barn ars ålder • ( i j v e r 3 6 tetsersätt-l a v™ la snare nin» 1 S j månader) i farvatten j Frcs Frcs Frcs Frcs Frcs Frcs

1 OOn Befälhavare l:a kl .. 2:a ., och maskinister h a kl.... f 900 Befälhavare i kustfart l:a J 700 Befälhavare i kustfart 2:a kl. Maskinister 2:a kl. \

600¶Befälhavare a vissa fiskefar- 1 tyg å avlägsna farvatten ( BOO Befälhavare å fiskefartyg \ å närmare farvatten ... i 400 Alla andra sjömän 300

I9n

'j-^n

«fk

i Aan

aQt\

1 300

1 060

ini

96 96

290¶Sjömännen i Tyskland äro inbegripna i den allmänna folkpensioneringen, TytMand. som bereder pension vid invaliditet och vid viss uppnådd ålder samt åt änkor och efterlämnade barn, samt regleras av »Invaliden und Hinterbliebenen Versicherung» på grund av stadganden i riksförsäkringsförordningen. Fartygsbefälet är dessutom underkastat försäkring i enlighet med »Versicherungsgesetz fur Angestellte». Någon särskild sjöfolkspensionering förekommer ej. Angående folkpensionsbeloppen kan uppgift ej lämnas på grund av de fullständigt förändrade penningvärdena. I Belgien finnes sedan år 1885 en särskild statlig pensionsanstalf för Belgien. sjöfolk, som under benämningen »la Caisse de Secours et de Prévoyance en faveur des Marins naviguant sous pavilion Beige» har sitt säte i Antwerpen och omfattar alla belgiska sjömän sysselsatta i handelssjöfart (fiskare undantagna). Varje å belgiskt fartyg inmönstrad sjöman är pliktig att erlägga avgift till pensionskassan och inträder i pensionsrätt: 1) då oförmåga att utöva sjömansyrket uppstår till följd av olycksfall under tjänstens utövande; 2) vid invaliditet, som uppstått av under tjänsten iråkad sjukdom, om sjömannen under minst 15 år erlagt stadgade avgifter till kassan och fullgjort minst 10 års effektiv sjötjänst; 3) då oförmåga att utöva sjömansyrket uppstår till följd av ålderdom, såvida sjömannen • under minst 20 år erlagt stadgade avgifter till kassan och fullgjort minst 15 års effektiv sjötjänst. Någon viss minimiålder är ej stadgad. Pensionskassans tillgångar bestå av: 1) pensionsavgifter från fartygsbefälhavare, l:e styrmän och l:e maskinister, uppgående till 4 % av avlöningen; 2) pensionsavgifter från övriga sjömän, uppgående till 3 % av avlöningen;

94 3) bidrag från skeppsredarna, uppgående till 1V2 % av det sammanlagda lönebelopp, som utbetalas till ombord å resp. fartyg anställda; 4) gåvor och donationer; 5) statsbidrag, uppgående till högst 10 000 francs om året; 6) bötesmedel; 7) kapitalräntor. De årliga pensionerna utgå med följande belopp: till fartygsbefälhavare 1 200 francs, till l:e styrman eller l:e maskinist 850 francs, till övriga styrmän och maskinister 600 francs, till underbefäl, matroser och eldare 450 francs samt till lättmatroser och jungmän 300 francs per år. Änka efter sjöman äger rätt till pension, endast då mannen under 20 år erlagt avgift till pensionskassan samt haft minst 15 års tjänstetid till sjöss. Pensionen utgår med följande årliga belopp: till änka efter befälhavare francs 600 » » » l:e styrman eller l:e maskinist » 375 » » » annan styrman och maskinist » 275 » » » varje annan sjöman » 225. Efterlämnar pensionsberättigad sjöman, förutom änka, även barn under 18 år, ökas ovanstående pensionsbelopp för varje barn med resp. 75, 60, 50 och 45 francs. Dock få i sistnämnda fall de sammanlagda änke- och barnpensionerna icke överstiga resp. 900, 615, 475 och 405 francs. För fader- och moderlösa barn under 18 år utgår pensionen, om endast ett barn efterlämnats, med samma belopp som för änka. Om flera barn finnas, tillämpas samma regel som för änka med barn, varvid pensionssumman fördelas lika mellan barnen. Om sjöman upphör att vara medlem av pensionskassan, mister han för sig och sin familj varje rätt till de förmåner, som medlemskapet medför, och erlagda pensionsavgifter återbetalas ej. Pensionsrätt upphör: 1) om sjöman under mera än 6 månader saknar anställning, såvida han ej till kassan inbetalar ett månatligt bidrag, som motsvarar hans inkomst under senaste sjöresa; 2) om sjöman under mera än två år ej varit anställd i skeppstjänst, såvida han ej av sjukdom hindrats därifrån. I Holland äro sjömännen inbegripna i den för alla arbetare gällande allmänna invaliditets- och ålderdomspensionsförsäkringen. Dessutom finnes för sjömännen en särskild olycksfallsförsäkringslagstiftning. Amerikas förenta stater äga icke någon särskild pensioneringsinstitution för sjömän, utom vid krig, då befälet i handelsflottan åtnjuter samma pensionsförmåner som motsvarande befattningshavare inom örlogsflottan.

95¶Skiljaktig mening av herr E g g e r t : Rörande kommitterades förslag att förlägga handhavandet av sjöfolkspensioneringen till kommerskollegium intager jag en avvikande mening, i det jag anser, att denna fråga skulle lättast och med minsta möjliga kostnad bringas till sin lösning genom att anförtros åt någon av de centrala förvaltningsinstitutioner, som redan nu har att taga befattning med socialförsäkringen.

Skiljaktig mening av herr N o r d b o r g : Föreliggande förslag, som först efter kommitténs upphörande kunnat vinna sin slutliga formulering, har jag icke haft tillfälle att ingående granska, men vill jag det oaktat icke underlåta framhålla vissa mera i ögonen fallande meningsskiljaktigheter, som jag efter den verkställda mera ytliga granskningen konstaterat. Det torde vara tvivel underkastat, huruvida en pensionslagstiftning för en särskild klass av yrkesutövare kan anses vara lämplig, enär en följd därav kan bliva, att jämväl andra yrkesgrupper komma att göra anspråk på en liknande förmån. Vad kommitterade i de allmänna motiven framhålla därom, att den s. k. föringen grundar en viss rätt för sjöfolket att genom statens medverkan komma i åtnjutande av särskilda förbättrade pensionsförmåner, som icke stå andra yrkesutövare till buds, anser jag för min del icke vara något vägande skäl för dylik pensionering. Frågan om en särskild pensionering för sjöfolk är dock enligt min personliga uppfattning behjärtansvärd, varför jag icke anser mig böra avstyrka särskild lagstiftning härutinnan. Förutsättningen för mitt instämmande i kommitterades förslag angående familjpension är emellertid, att förslagets bestämmelser angående ålders- och invalidpension först och främst lagstadgas. Beträffande pensionsstyrelsens lämplighet att handhava administrationen av ifrågavarande pensionering säges i den allmänna motiveringen, att nämnda styrelse har bristande sakkännedom, vilken icke i erforderlig mån kan ersättas genom anställande av sakkunniga tjänstemän. För min del anser jag mig icke kunna instämma i detta av kommitterade gjorda uttalande. Vidare heter det i motiveringen, att kommerskollegium äger genom sin ämbetsförvaltning en ingående och allsidig sakkunskap i fråga om sjöfarten såväl ur näringssynpunkt som beträffande sjöfolkets arbets- och levnadsförhållanden. Med fullt erkännande av kollegii nämnda sakkunskap rörande sjöfartsfrågor i allmänhet, kan jag dock icke anse därav vara en given följd, att sakkunskap i nu ifrågavarande försäkringstekniska frågor skulle vara till finnandes hos kollegium. Utan att hava bildat mig en bestämd mening angående huruvida Handelsflottans pensionsanstalt kan anses lämplig omhänderhava det föreslagna pensionsväsendet, kan jag dock icke finna annat än att

96 •denna anstalt, som under många år handlagt frågor rörande sjömanspensionering, icke torde kunna frånkännas åtminstone någon sakkunskap härutinnan. Riksförsäkringsanstalten, som speciellt handhaver vad som skulle kunna betecknas såsom ett slags statlig yrkesförsäkring, nämligen försäkringen för olycksfall i arbete, borde väl även kunna förväntas vara skickad för ifrågavarande värv. Genom att förlägga administrationen av sjömanspensioneringen under en nu förefintlig statsinstitution, som handlägger liknande ärenden, skulle administrationskostnaderna kunna nedbringas, vilket ju även kommitterade i sin motivering i annat sammanhang framhållit. På grund av det anförda anser jag, att administrationen av sjömanspensioneringen icke så självfallet, som kommitterade förutsätta, bör förläggas under kungl. kommerskollegium, utan torde frågan angående förläggningen böra bliva föremål för närmare utredning. Att åt kollegium uppdraga förvaltningen av nu ifrågavarande pensionsväsende, en för detsamma främmande verksamhet, enbart därför att pensionsmyndigheten i en obestämd framtid eventuellt kommer att föra ett sjöfolksregister, kan väl icke vara motiverat. Hinder torde väl icke möta för kollegium att genom samarbete stå i ständig kontakt med detta register, även om detsamma skulle föras av annan myndighet, och sålunda komma att tillförsäkras de förmåner, som ett sådant register beräknats medföra, utan att belastas med det stora arbete och de dyra kostnader, vartill dess förande måste föranleda. Beträffande vad i motiven sagts därom, att sjömanspensioneringen skulle vara ägnad att fastare knyta vårt sjöfolk till den svenska sjöfarten, anser jag, att för stora förhoppningar härutinnan icke böra hysas. Förhållandena i nu berörda hänseende torde vara beroende på tillgång och efterfrågan inom den svenska handelsflottan på sjöfolk under olika tider, vilket i sin mån röner inverkan av möjligheten för vårt sjöfolk att erhålla anställning å utländska, fartyg. Som bekant har det efter världskriget i regel varit omöjligt för svenska sjömän att få taga tjänst å engelska fartyg. Utan att vilja bestrida sjömansyrkets vid vissa tillfällen och för vissa kategorier krävande natur, anser jag mig dock nödsakad taga avstånd från kommitterades uttalande, »att sjömansyrket medför i högre grad än de flesta andra yrken särskilt stora och ständigt hotande risker samt kräver av sina utövare svåra kroppsliga och själsliga ansträngningar i många olika hänseenden». Vad angår de särskilda bestämmelserna i lagförslaget, får jag uttala min skiljaktiga mening i nedanstående ingalunda uttömmande hänseenden. 1 § 1 mom. Såsom denna bestämmelse formulerats, komma läkare, viss kökspersonal m. fl., vilka icke kunna antagas annat än tillfälligtvis bedriva sitt yrke till sjöss, jämväl att beröras av lagen. Det torde icke vara rättvist uttaga pensionsavgifter av personer, som veterligen komma att snart övergå till tjänst i land. 6 §. Skälen för att kommerskollegium icke självskrivet bör handhava ifrågavarande pensionering återfinnas här ovan. 30 §. Bestämmelsen i denna paragraf synes vara för sträng. Under övervägande torde tagas huruvida redaren skäligen bör åläggas personlig ansvarighet, för den händelse befälhavaren icke redovisar avgifter. Särskilt gäller detta avgifterna för familjpension. 31 §. Det bör givetvis vara två fonder — en för ålders- och invalidpensionsavgifterna samt en för familjpensionsavgifterna.

97 Skiljaktig mening av herrar O l s s o n och R o t h : Ifråga om kommitterades förslag i 2 § att ålägga den försäkrade att betala hela avgiften för den egna pensionen få vi uttala avvikande mening. Vi anse, att redaren även beträffande den egna pensionen bör erlägga halva avgiften. Vidare anse vi, att 23 § 2 mom. bör innehålla skyldighet för befälhavaren att månatligen införa innehållna pensionsavgifter i den anställdes motbok.

Skiljaktig mening av herr B r å k e n h i e l m : Den uppfattning i föreliggande spörsmål, varat kommitterades majoritet genom förestående betänkande och förslag givit uttryck, kan jag ej dela. Bhuru jag givetvis behjärtar gagnet av effektiva anordningar i syfte att bereda varje sjöman vid uppnående av viss ålder eller dessförinnan på grund av iråkad invaliditet samt sjömäns änkor och barn lämpligt avvägda pensioner, anser jag dock, utan att förbise sjömansyrkets ur flera synpunkter säregna ställning och karaktär, att staten icke vare sig genom direkt lagstiftning eller eljest har att därmed taga befattning i annan mån, än som dels av särskilda skäl redan skett genom Handelsflottans pensionsanstalt, dels ock vad som kräves för att på. lagstiftningsvägen kunna åvägabringa vissa försörjningsmöjligheter för sådana uttjänta sjömän eller deras efterlevande närmaste anhöriga, vilka icke kunna nödtorftigt reda sig själva. Vad som därutöver kan befinnas lämpligt och önskvärt anser jag tillkomma yrkesutövarna inom sjöfarten, liksom utövarna av andra yrken av olika slag, att själva på frivillighetens väg ordna. För den händelse staten dels ersatte sjömanshusen de belopp jämte ränta, som under tidernas lopp hittills frånhänts dem därigenom, att staten underlåtit erlägga skälig ersättning för de sjömanshusen åliggande och av dem fullgjorda huvudsakligen statliga arbetsuppgifter, vilka belopp torde kunna beräknas med ledning av den tankegång, som ligger till grund för de av »1917 års sjömanshuskommitterade» gjorda beräkningar (se sid. 63—64 i kommitterades betänkande), vilka emellertid ej skola betraktas såsom varande definitiva eller exakta, dels ock för framtiden helt bekostade sjömanshusens förvaltning, skulle förvisso dessa, med bibehållande av inkomster av ton- och hyresavgifter huvudsakligen enligt nu gällande bestämmelser, bliva i stånd att för framtiden tillgodose skäliga anspråk i de avseenden, där, enligt vad jag ovan antytt, statligt ingripande och statlig reglering måste anses vara icke blott motiverad utan även av nöden. Även om en statlig medverkan i det avseende och i den mera vidsträckta omfattning skeppstjänstkommitterade åsyfta skulle kunna anses önskvärd och i övrigt motiverad, kan jag icke finna, att ifrågavarande spörsmål i själva verket låter sig i allo regleras enligt de grunder kommitterade uppgjort, särskilt som det framlagda förslaget, åtminstone delvis, bygger på utgångspunkter och förutsättningar, vilkas bärkraft måste anses i hög grad tvivelaktiga och enligt min mening ibland uppenbarligen ringa eller inga. Härutinnan och i övrigt kan jag till fullo dela den mening, som i förevarande ärende uttalats av reservanten Thore, i den mån de av denne gjorda uttalandena icke stå i strid med min här ovan angivna principiella grunduppfattning i det föreliggande spörsmålet. 7 — Skeppstjänstkommitterade.

98 Skiljaktig mening av herr T h o r e : Jag, som vid olika tillfällen inom skeppstjänstkommitterade deltagit i IJC handlingen av förslag till anordnandet av en sjömanspensionering, dock icke angående planläggningen av arbetet med ifrågavarande ärende, får härmed till slutbetänkandet göra följande uttalande: J a g anser, att anordnandet av en effektiv sjömanspensionering skulle vara till uppenbart gagn för såväl sjömännen själva som i det stora hela även för sjöfartsnäringen, men jag kan icke ansluta mig till det förslag om sjömanspensionering, som av majoriteten inom skeppstjänstkommitterade uppställts. Även om man i det väsentligaste kan acceptera själva förslaget till lag om pensionering, så anser jag emellertid, att ytterst små utsikter förefinnas att få detta förslag realiserat. Att börja med må dragas i tvivelsmål, huruvida den övervägande delen av sjömännen själva under förhanden varande förhållanden äro benägna att påtaga sig de dem åliggande föreslagna pensionsavgifterna. Även finner jag det problematiskt, att statsverket och arbetsgivarna inom sjöfartsnäringen skola befinnas vara villiga att principiellt och praktiskt binda sig för att bekosta sjöfolkets familjpensioner. Jämväl från företrädarna för sjömanshuskassorna kan förväntas, att ett betydande motstånd reses mot förslaget, nämligen i den del därav, som avser centraliserandet av sjömanshuskassorna. Genom den föreslagna centraliseringen skulle kassorna komma att förlora sin sedan ålder fastslagna lokala natur. Bland det stora antalet nuvarande gratialtagare samt det till ålder komna sjöfolket, vilka under närmaste tiden i viss utsträckning kunna förväntas inlämna ansökan om gratialer, torde man ej heller vara benägen att acceptera den för dem oförmånliga omläggningen av sjöfolkets åldersunderstöd. I sistnämnda avseende anser jag mig särskilt böra fästa uppmärksamheten på fixeringen av de för den närmaste framtiden utgående gratialerna till ett A^äsentligt mindre belopp än det, som nu utgår. Vad som emellertid gör mig mest betänksam ifråga om anordnandet av en pensionering enligt de av skeppstjänstkommitterade föreslagna grunder är den enligt mitt förmenande svaga ekonomiska bas, varpå förslaget vilar. Försäkringstekniskt sett må det vara fullt i sin ordning, att inbetalta avgifter till sjömännens egen pensionering samt till familjpensioner fonderas och att inkomsterna sålunda icke, som nu är fallet, till väsentlig del omedelbart utdelas till gratialer. Men omläggningen av systemet, huru önskvärd en sådan omläggning än är, kan endast ske successivt. Denna tanke uttalades redan i motionen till riksdagen år 1919 om utredning rörande en sjömanspensionering, där det föreslogs, att sjöfolkets egen pensionering först skulle ordnas, under det att man tills vidare finge nöja sig med att familjpensionerna bestredos genom gratialer från sjömanshuskassorna, vilka sålunda skulle komma att bestå. Inom skeppstjänstkommitterade har jag tid efter annan uttalat mig för en sådan anordning. E n engångslösning av sjöfolkets och deras efterlevandes pensionsförhållande, nämligen så, att den nuvarande ordningen på hela området radikalt omlägges och ordnas efter vad kommitterade benämna moderna försäkringstekniska principer, kräver betydande redan befintliga fonder, eller tillskjutande av avsevärt kapital eller annuiteter från statsverket. J a g ser ingen utväg att,, för en omedelbar lösning av hela pensionsfrågan, fotad på säkra ekonomiska grunder, anskaffa erforderligt grundkapital. Därav min åsikt att omläggningen av sjöfolkets ålderdomsförsäkring bör ske successivt.

99 Tid efter annan ha inom skeppstjänstkommitterade förslag framlagts till pensioneringens ekonomisering och ett härmed samtidigt ordnande av sjömanshusens ekonomi. Dessa förslag ha ursprungligen grundats på att nog så betydande medel stode att erhålla ur överskotten från krigsförsäkringen. I kommitterades slutliga förslag har ekonomiseringen av det nya pensionsinstitutet eller av sjömanshusen, sedan kassor och inkomster skilts från dessa, föga eller intet berörts. De understödsmedel, som nu vid sjömanshusen gå till sjöfolket, äro trots allt sä betydande, att tvekan att binda sig för en helt och hållet ny ordning, vilken erbjuder stora osäkerhetsmoment, är fullt förklarlig. Slutligen kan jag icke underlåta att uttrycka mitt beklagande av att förslag till partiell lösning av pensionsfrågan vid början av kommitterades arbete icke upptagits till närmare behandling, utan att arbetet i stället kommit att sväva kring vitt gående förslag och radikala omläggningar av den nuvarande ordningen, förslag delvis av sådan beskaffenhet, att det bort vara klart, att de ej praktiskt kunnat realiseras. Härigenom har framläggandet av kommittébetänkandet fördröjts till en sådan tidpunkt, att de under utredningens första skede för sjömanspensioneringens befrämjande, inom nära räckhåll varande bidragen u r överskotten från krigsförsäkringen nu ej längre torde vara tillgängliga. Då jag sålunda icke kan ansluta mig till förslaget, anser jag mig ej böra ingå i detsammas detaljer, särskilt som tiden för avgivande av slututlåtandet varit synnerligen knappt tillmätt.

Bilaga A.

Tabeller Tabell XIII: a, b och c. a. b '

c.

ålders- eller invalidpension till befälhavare, med en pensionsavgift = 1 % av månadslönen. ålders- eller invalidpension till befälhavare, med en pensionsavgift: =2'h% av månadslönen intill 400 kronors månadslön, dock lägst 3 kronor i månaden intill 35 års ålder och sedan 6 k r o n o r i månaden; = 3 % av månadslönen vid 400 kronors månadslön och däröver. familjpension till befälhavares efterlevande.

Förutsättningar: 15

är. jungman

16 17 IS IS

>

11) H) 20 20

» 10 lättmatros 10

» matros *

i 10 månader med en månadslön av

:;

(5

»

50 kronor 60 100 120 145 160

• » -' styrmanskurs i navigationsskola 9 månader fullgörande av värnplikt 10 månader 3 e styrman i 2 månader med en månadslon av 200 kronor

2e » »11 * * * 250 28 22 > l:e » »11 > » * ° >2:\ kaptenskurs i navigationsskola 8 månader 23 > l e styrman i 3 månader med en månadslön av 300 > » » 11 » * 350 24 380 25 * * > 44 850 29 befälhavare 55

34 . o m 55

*

1 Befälhavare med en årslön av 10.000 kronor ,

I

(för enkelhetens skull har här räknats med en pensionsavgift, som ar h k . med 3 % av hela årslönen).

102¶XIII: a.

1i i! - L • .

!

|

i

| Peni Föri sions| Pensionsrätt för blivande \ säka ... . n n g s ; Pcnsiousrätt för avgiften j rätt för /o > ! Pensions\ kiavgifter, om sista ars° ringsunder närmast förralla före,. . summa å r s avgift lan Årslön avgiften utgår med „ snmma gående ar j gående lön oförändrat belopp i *• *„. i % årsav lön j avgifter i i

! 500 (500 1 000 1 300 320

1 1 1 1

5.— 6. 10.— 13.-

3.2 0

20 21 |22 23 24

400 2 750 3 080 900 3 850

1 1 1 1 1

j 25 120

4180 4180 4 180 4180 9 350

1 1 1

16 i 17 -. 18

i19

;27

28 29

i 30 9 3 5 0 31 9 350 l32 9 350 i 83 9 350 134 10 0 0 0

1 1 1 1 1

j 35 86 '37 ]38 39

5.17; 4.89 7.14 8.521

5.17 10.06 17.20 25.7 2

27.50 30.80 9.— 38.50

3.20 X 0.0107 = 1.96 4 . — X 0 . 6 6 8 1 = 2.21J 2 7 . 6 0 x 0 . 6 1 6 2 = 14.20 30.80 X 0.4830 = 14.89 9.— X 0 . 4 5 1 8 = 4.07;

27.67 29.S8 44.08 58.97 63.04

41.80 41.80 41.80 41.80 93.60

38.5 0 X 0.4 2 7 2 = 1 6 . 4 5 j 79.49 4 1 . 8 0 X 0 . 4 0 4 8 = 16.90 96.39 41.80 X 0.3820 = 15.9 7 112.3 0 41.80 X 0.3607 = 15.08 127.44 41.80 X 0.3428 = 14.33 141.7 7

93.5 0 93.50 93.50 93.50

93.50 X 0.3252 = 3 0 . 4 1 93.50 X 0.3093 = 2 8 . 9 2 93.5 0 X 0.2 930 = 27.45 93.50 X 0.2790 = 2 6 . 0 9 93.50 X 0.2600 = 24.87

4.—

100.—

5.— X 1 . 0 8 4 6 = 6.— X 0 . 8 1 4 3 = 10.— X 0.7140 = 13.— X 0 . 6 6 6 0 =

62.30 6.— X 10.392» = 9 . 5 7 8 5 = 95.79 1 3 . — x 8.8045 = 115.24 8.2 0 X 8.2 0 9 5 = 26.2 7

67.53 105. s 5 132.4 4 51.99

11.3 10.0 10.2 16.8

4.

38.50 x

7 . 6 9 8 8 = 30.4 o! 7.0457 a s 193.76 6.6296 = 201.11 6.0459 = 54.41 5.5941 = 2 1 5 . 3 7

58.0 7 223.64 245.19 113.38 278.41

14.5 8.1 8.0 12.0 7.2

41.30 41.80 41.80 41.80 93.5 0

x x x x x

5.1609 = 2 1 5 . 9 8 | 295.4 7 4.7626 = 199.081 295.47 4.8806 = 183.11 295.4 7 4.0199 = 168.0 31 295.4 7 3.07 71 = 3 4 3 . 8 1 485.68

7.1 7.1 7.1 7.1 5.2

172.18 93.50 201.10 93.5 0 228.55 93.50 254.0 4 93.5 0 279.51 1 0 0 . —

x x x x x

3.3519 = 313.40 485.58 3.0 4 2 G = 284.4 8 485.5 8 2.7490 = 2 5 7 . 0 3 485.58 2.4700 = 230.95 485.58 2.204 0 = 220.4 0 4 9 9 . 9 1

5.2 5.2 5.2 6.2

304.8 5 828.95 351.88 373.7 2 394.51

100.— 100.— 100.— 100.— 100.—

x x x x x

1.9606 = 195.06 1.7090 = 1 7 0 . 9 6 1.4803 = 148.031 1.2019 = 126.19 1.0640 = 105.40

499.91 499.91 499.91 499.91 499.91

6.— 6.— 5— 5.— 5.—

100.— 100.— 100.— iOO.— 100.—

x x x x x

0.8561= 0.0677= 0.48X6= 0.8178= 0.1649 =

499.91 499.91 499.91 499.91 499.91

5.— 6— 6.— 5.— 5.-

10.— x

x

27.50 x 30.80 x

9.- x

-'• 1

10 000 10 0 0 0 10 0 0 0 10 0 0 0 10 0 0 0

1 1 1 1

100.— 100.— X 0.2534 = 25.3 4 100.— 100.— x 0 . 2 4 i o = 2 4 . 1 0 100.— 100.— X 0.2 2 9 3 = 2 2 . 9 3 100.— 100.— X 0.2184 = 2 1 . 8 4 100.— 100.— X 0.2079 = 20.7 9

4 0 10 0 0 0 41 10 0 0 0 4 2 10 0 0 0 4 3 10 0 0 0 i 44 10 0 0 0

1 1 1 1 1

100.— 100.— 100.— 100.— 100.—

100.— 100.— 100.— 100.— 100.—

X 0.1979 = X 0.1S84 = X 0.1792 = X 0.1707= X 0.1029 =

19.7 9 18.84 17.92 17.0 7 16.2 9

414.3 0 433.14 451.00 468.13 484.4 2

45 46 147 j 48 49

1 1 1 1 1

100.— 100.— 100.— 100.— 100.—

100.— X 0.154 9 = 100.— X 0.1476 = 100.— X 0.1415 = 100.— X 0.1359 = 100.— X 0.1305 =

15.4 9 14.70 14.15 13.59 13.05

499.91 514.0 7 528. s 2 542.41 555.4 0

499.91 514.0 7 528.82 542.41 555.4 6

5.2 5.3 5.4 5.6

100.— 100.— X 0.1268 = 100.— 100.— X 0.1208 = 100.— 100.— X 0.1166 = 100.— 100.— X 0.1112 = 100.— 1 100.— X 0.1069 = 1 0 0 . - ! 100.— X 0.1029 =

12.68 12.03 11.66 11.12 10.09 10.29

567.99 580.02

567.9 9 580.0 2 591.58 602.7 0 613.39 623.68 !

5.7 5.8 5.9 6.0 6.1 6.2

i

10 0 0 0 10 0 0 0 10 0 0 0 10 o o o 10 0 0 0

50 10 0 0 0 51 10 0 0 0 52 10 0 0 0 5 3 10 000 j 64 10 0 0 0 ' 5 5 1 looon 1

l

1 1 1 1

591.68 602.7 0 613.3 9 628.0 s

86.61 66.77 48.85 31.78 15.49 1

6.—

103¶XIII: b.

Pensionsio/sivi . ! Pensionarätt för avgiften rätt för Pensions' alla föreAl- Årslön !<° under närmast förearsayg.ft gående | der lön årsavgifter

Penaionsrätt för blivande avgifter, om sista årsavgiften utgår med oförändrat belopp

FörFörsäksäkringaringsj summa snmma (kol. i J 6+7) av lön

! : 15 116 17 ! 18 i 19

iminioOO mum 600 » 1000 » 1 300i 2 l /i 320| 2 \/-2

;20 21 22 23 ;24

4001 2 V« 2 750 2 V^ 30801 2 7* 900 2 7 » 3 8 5 0 2 7»

^25! ;26 27 128 :29

4 1 8 0 272 104.5 0 4 1 8 0 272 104.50 4 1 8 0 2 7^ 104.50 4 180 27-3 104.50 9 350 3 280.50

i 80 9 350 9 35< 31 9 350 32 i 33 9 350 ;34 10 000 35 10 oooj i 36 10 000 1 37 10 oool ;38 io ooo! 39 I 10 000

10.— 68.7 5 77.— 22.60 96.2 5

3 0 . - - X 1.0845 = 3 0 . - X 0.8148 = 3 0 . — X 0.7140 = 32.50 X 0.6550 =

31.04 24.4 3 21.42 21.2 9

31.04 30.— x 10. 3928 55.4 7 30.— x 9. 5785 : 76.89 32.50 x 8. 8645 : 8.— x 8. 2095 : 98.18

311.7 8J 342.82 287.361 342.88 288.10! 364.99 65.68J 163.86

57.1 34.3 28.1 51.2

8 . _ x 0.0107 : : 4.89J 103.0 7 10.— X 1 0 . — X 0.5531 = : 5.53 108.60 68.7 5 x 68.75 X 0.5162 : :35.49 144.09 77.— x 7 7 . — X 0 . 4 8 3 8 ; : 37.24 181.33 22.50 x 22.50 X 0.4518 = : 10.17 191.50 96.2 5 x

7. 5988 : 7. 0457 : 6,,5295 6.,0459 5 .5941

75.991 484.39| 502.77 136.03J 538.43;

179.06 592.99 646.86 317.36 729.93

44.8 21.6 21.— 35.3 19.—

96.25 X 0 . 4 2 7 2 : : 41.12 232.62 104.50 x 104.50 X 0 . 4 0 4 3 : : 4 2 . 2 5 | 274.8 7 104.50 x 104.50 X 0 . 3 8 2 0 : = 39.92 314.79 104.60 X 104.50 X 0 . 3 6 0 7 : = 37.69; 352.48 104.50 X 104.50 X 0.3428 : = 35.82| 388.3 0 280.50 x

5.166 9 4.7626 4.3806 4.0199 3.0771

539.9 41 772.56 497.691 772.56 457.7 7 772.56 420.08 772.56 1 031.43 1419.73

18.5 18.5 18.5 18.5 15.2

280.50¶X 0.8262 : 280.50 X 0 . 3 0 9 3 : 280.50 X 0.2936 280.50 X 0.2790 280.50 X 0.2660

91.22 : 86.7 6! : 82.3 61 : 78.2 6J : 74.61

479.52 280.50 X 566.2 8 280.50 X 648.63 280.50 X 726.89 280.50 X 801.50 300.— x

940.21 1 4 1 9 . 7 8 15.2 3.3519 : 853.45 1 4 1 9 . 7 3 15.2 3.0420 : 2.7490: : 771.09 1 4 1 9 . 7 2 15.2 2.4700 : 692.84 1,419.73 15.2 14.6 2.2040 : 661.20 1 4 6 2 . 7 0

3 3 3 3 3

280.50 280.5 0 280.50 280.50 300 —

1.9506 : 1.7096: 1.4803 1.2619 1.0540

585.18 1 4 6 2 . 7 0 14.6 512.83 1 4 6 2 . 7 0 14.6 444.09 1 4 6 2 . 7 0 14.6 378.57 1 4 6 2 . 7 0 ! 14.6 316.2 0 1 4 6 2 . 7 o 14.6

3¶X 3 0 0 . — 3 0 0 . — X 0.2534 = 76.02 877.52 3 0 0 3 0 0 . — 3 0 0 . — x 0.24 10 = 72.30 949.82 300.— X 300.— 3 0 0 . — X 0.229 3 = : 68.79 1 0 1 8 . 6 1 300.— X 3 0 0 . — 3 0 0 . — x 0.2184 : : 65.52 1 0 8 4 . 1 3 300.— X 8 0 0 — 3 0 0 . — x 0.2 07 9 : : 62.37 1 146.5 0 300.— X : 59.3 7 1 205.8 7 300.— x : 56.52 1 262.39 300.— x = 53.76 1 316.15 300.— x = 51.21 1367.361300— x = 48.87|1416.2 3J300.— x

0.8561 : 0.6677 : 0.4885 : 0.8178 0.1549

256.88 1 4 6 2 . 7 0 200.81 1 4 6 2 . 7 0 146.55 1 4 6 2 . 7 0 95.34 1 4 6 2 . 7 0 46.4 7 1 4 6 2 . 7 0

3 0 0 . — 1300.— X 0 . 1 9 7 9 : 3 0 0 . — 3 0 0 . — X 0.1884 : 3 0 0 . — 3 0 0 . — x 0.1792 3 0 0 . — 3 0 0 . — x 0.1707 3 0 0 . — 3 0 0 . — x 0.1029

: 40 j 10 000; • 41 I 10 OOOj i 42 10 000 1 43 10 OOOI ; 44 10 OOOj

3 0 0 . — 1300.— x 0.154 9 = 46.47 1462.7 0 44.28 1 506.985 3 0 0 . — X 0.147 6 300.42.46 1549.43; 3 0 0 . — x 0.1415 300.40.7 7 l 590.2 0 300.— X 0.1359 300.39.15 1 629.8 5 j 3 0 0 . — X 0.18 05 300.-

j 45 j 10 OOOj ' 4 6 j 10 OOOj i 47 ! 10 OOOj ; 48 10 000 i 49 i 10 000

50 10 000 51 10 000 52 10 000 53 10 000 54 10 000 55 ! 10000

30.— 30.— 30.— 32.50 8.—

3 3 3 3 3 3

300.— 300.— 300.— 300.— 300.— 300.—

3 0 0 . — X 0.1253 = 37.59 1 666.94, 3 0 0 . — x 0.1208 = 36.09 1 703.08; 3 0 0 . — x 0.1156 = 34.68 1 7 3 7 . 7 1 ; 3 0 0 . — X 0.1112 = 33.36 1 771.07; 3 0 0 . — x 0.1069 = 32.07 1 803.141 300.— x O . i 0 2 9 = 3 0 . 8 7 | 1 8 3 4 . o i

1462.7 0 1 506.98 1 549.48 1590.2 0 1 629.35

14.6 14.6 14.6 14. c 14.6

14.6 15.1 15.5 15.9 16.3 1 666.94 16.7 1 703.08 17.0 1737.71 17.4 1771.07 17.7 1803.14 I8.0 1 834.01 18.3

104¶XIII: c. i

j

6_j

9¶Pen- i I

FörFörsäk. siikringsringssumma (kol. •summa /o 6 4- 7) av lön

; sionsPensionsrätt för blivande % av Pensions- Pensionsrätt för avgiften j r ä t t för Ålavgifter, om sista årsÄrslÖn årsänder närmast föreiallaföre-: der avgi fl avgiften utgår med gående, år • gående ; lön oförändrat belopp årsi avgifter mini-;

500 m u m J x). 10. 600

X

x 2 2 0 . — X 1.2559 LO.— x 2 2 0 . — X 1.0272 10.— x 2 2 0 . — X 0.9085 2 0 . — X 0.S10 8

= 25.12 : 20.54! : 18.07 : 16.88

25.12; 45.66 63.73 80.0 6

400 0. 3.— x 2 4.so X 0.74 63 2 750 0.7520.68 x 2 6.— X 0.683 7 3 080 0.75J23.10 x 2 41.20 X 0.622 7 900 0.7 ö. 7 0 x 2 46.2 0 X 0.5719 3 850 0.7 28.8 8 x 2 13.50 X 0.5164

3.58J : 4.10 25.09! 26.42| 6.97!

83.64 87.74 113.43 139.85 146.82

4 180 0.7 5 31.85 x 2 4180 0.7 5 31.35 x 2 4 180 0.7 5 31.35 x 2 4180 0.7 5 31.35 X 2 9 350 0.7 5 70.18 x 2

27.08 173.85 26.68 200.4 8 24.211 224.6 9 22.12 246.81 19.86 266.07

1000 1 300

320 0.7i

2.40 x

»J

57.7 0 X 0.4679 62.7 0 X 0.424 7 62.7 0 X 0.3362 62.7 0 X 0.3528 62.7 0 X 0.3107

9 350 0.7 5 70.18 x 2 140.2 0 X 0.2906 : : 41.6 0 308.2 7 9 350 0.7 5 70.13 x 2 140.2 0 X 0.2 745 : : 38.50 346.7 7 9 350 0.75 70.13 x 2 140.2 0 X 0.2 54 8 : : 35.74 382.51 9 350 0.7 5;70.13 x 2I140.20 X 0 . 2 8 7 8 : : 33.85 415.86 10 000 0.7 5 7 5 . — x 2^140.20 X 0.22 70 :81.84 447.7 0 10 000 0.75(75.— X 2 1 5 0 . — X 0.2186 10 000 0.75175.— X 2 4 5 0 . — X 0.2113 10 000 0.76 7 5 . — x 2J150.— x 0.2074 10 000 0.76 7 6 . — X 2 1 5 0 . — X 0.2030 10 000 0.76 7 6 . — x 2,150.— X 0.2010

: 32.78 81.7 0 31.ll 30.46 30.15

480.481 612.18 643.29 573.74 603.89

6.— x 7.917 0 41.20 X 7.2343 46.20 x 6.0116 13.50 X 6.0397 57.7 0 x 5.52 3::

: 47.50 : 298.4 9 : 305.4 0 : 81.54 : 319.08

131.14 32.8 386.23 14.0 418.89! 13.6 221.89 24.6 465.8 5 j 12.1

62.7 0 X 62.70 X 62.70 X 62.7 0 X 140.2 0 X

5.0554 4.0307 4.2445 8.8917 3.57 50

316.9 7 : 290.84 266.18 244.01 501.48

490.82: IL. 490.82 11. 490.82 11. 490.8 2 11. 768.10

X 3.2784 X 3.0039 X 2.7491 X 2.5118 X 2.2848

459.8 3 : 421.88 385.59 352.23 342.0 5

768.10 768.10 768.10 768.0 9 790.3 5

140.2 0 140.20 140.2 0 140.20 150.—

1 5 0 . — X 2.0668 1 5 0 . — X 1.8545 1 5 0 . — x 1.0471 1 5 0 . — X 1.4441 1 5 0 . — X 1.2481

40 10 000 0.7676. 41 10 000 0.7 5 42 10 000 0.75 43 10 000 0.75 44 10 000 0.76 76

x 2 160. x 2 150, x 2 150, x 2 150,

X 0.2009 X 0.2017 X 0.2039 X 0.207 4 X 0.212 0

30.14 30.201 30.59! 31.11 31.8oi

634.031 1 5 0 . — X 1.0422 664.2 91 150.— X 0.8 405 694.8S 150.— X O.G3 6 6 725.99 150.— X 0.4292 757.79 150.— X 0.2172

45 10 000 0.75175 46 10 000 0.75 47 10 000 0.75 48 10 000 0-7 5 49 10 000 0.7 5

x 2 150, x 2 160. x 2 150. x 2 150, x 2 150.

X 0.2172 X 0.2151 X 0.2117 X 0.2088 X 0.2 00 2

32.58; : 32.27J 31.70i 31.82 30.93!

790.3 7 822.64 854.40 885.7 2 916.0 5

5 0 | 10 0 0 0 | 0 . 7 5 i 7 5 . 51 j 10 0 0 0 i 0.75J75. 10 0 0 0 I 0.7 6(76. 10 0 0 0 j 0.75(75. 10 0 0 0 i 0.7 5175. 10 0 0 0 I 0.76 75.

x 2J150.- X x 2;150.- X X 150.X x 2 150. X x 2 150. x 21150.— X

X 2 160.

0.2035 0.2015 0.1980 0.1904 0.1941 : 0.1917 :

30.53 947. i s 30.28 977.41 29.3 9 1 0 0 7 . 2 0 29.40 1 036.60 29.12 1 0 6 5 . 7 8 28.7 0 l 094.5 4

8.2 8.2 8.2 8.2 7.9

309.87; 790.35; 7.9 278.18 790.3 6 7.9 : 247.07? 790.30 7.9 216.62 790.86 7.9 186.47 790.30 7.9 156.88 790.8 0 126.08J 790.3 7 96.49 790.8 7 64.3 8 J 790.3 7 32.53 j 790.3 7

; 790.3 7 822.0 4 : 854.40 i 885.7 2 i 916.0 5

7.9 S.2 8.5 8.7 9.2

947.13I 9.5 977.41; 9.8 1 0 0 7 . 2 0 j 10.1 1 0 3 6 . 0 c I 10.4 1 0 6 5 . 7 81 10.7 I 094.64 11.0

105¶Tabell XIV: a, b och c. a.

-ildcrs- eller invalidpension till sjöman, som ej blir mera än styrman,

med en pensions-

b.

avgift = 1 % av månadslönen. ålders-eller invalidpension till sjöman, som ej blir mera än styrman,

med en pens.ons-

c.

avgift: , , . o , = 27* % av månadslönen intill 400 kronors månadslön, dock lägst 8 kronor i månaden intill 35 ars ålder och sedan 6 kronor i m å n a d e n : == 3 % av månadslönen vid 400 kronors månadslön och däröver. ramiljpension till styrmans efterlevande.

Förutsättningar: 15 ar. jnngman i K) månader ined en månadslön av 50 kronor fi() , °> > 10 » » » * 1( ; }> 100 17 » lättmatros » K» » * 120 ,8 » >> » (i 145 18 » matros » 4 » * * 160 ]i) » » » 2 " * * 1<> 20 20 21 22 2 :i 24

28 30 »K 40 t. o. m.

> styrmanskurs i navigationsskola i) månader v fullgörande av värnplikt 10 månader » 3:e styrman i 2 månader med en månadslön av 200 kronor 220 > » » »11 » * * 250 » 2:e » » 11 » * 275 - > » »n » » » 290 » > » » 44 » » » » :ioo » l:e > • 22 350 » » » 55 380 » » » » 55 l e styrman med en årslön av 4,400 k r o n o r (lör enkelhetens skull har här räknats med en pensionsavgift, som är lika med ;i % av hela årslönen).

108¶XIV: 1 t

1 *

a.

I

« I

!

Pea- j

1 » För-

Försäki„ .... ... ... | „. , ... 1 Pensionsrätt för blivande j sak- i ; Pensionsratt for avgiften r a t t for ' ... . . s ringsav Pensionsj .. . ... „ ... i avgifter, om sista ars<° AlringsÅrslön årsunder närmast forealla fore-, ... i ° J i summa avgift . , „ . j avgiften utgår med der Isummaj lön gående ar i bgående i 5. .. , . v i • (kol. , oförändrat belopj» i % av i 6 + 7) lön I j avgifter i i

;1

15 16 17 18 19

500 600 1000 1300 320

1 1 1 1 1

20 21 22 23 24

400 2 420 2 750 3 025 3 190

1 1 1 1 1

25 26 27 28 29

3 190 3190 3 190 3 300 3 300

1 1 1 1 1

30 3 850 31 3 8 5 0 32 3 8 5 0 33 3 850 34 | 3 850 35 36 37 38 39

o.—

6.— 10.— 13.— 3.2 0

4.— 24-2 0 27.50 30.2 5 31.90

5.— 6.— 10.— 13.—

X 1.0345 X 0.8143 X 0.7140 X 0.6550

= 5.17! = 4.89 = 7.14 = 8.52

5.17 ; 6.— x 10.3928 S= 02.30 10.06 i 1 0 . — X 9 . 5 7 8 5 = 95.79 17.20 1 3 . — x 8.8645 = 115.24 25.72 3.20 x 8 . 2 0 9 5 = 26.27

(17.58 105.86 132.44 51.9 9

11.8 10.6 10.2 16.8 |

3.20 4.— 24.20 27.50 30.25

x 0.0107 X 0.5531 X 0.5102 X 0.4886 X 0.4518

= 1.9 5 = 2.21 = 12.49 = 13.30 = 13.6 7

27.0 7 j 4 . — x 29.88 24.20 x 42.3 7 27.5 0 x 55.67 j 30.25 X 69.34 31.90 X

7 . 5 9 8 8 = 30.40 7.0457 = 170.51 6.5295 = 179.56 6.0459 == 182.39 5.5941 = 178.45

58.0 7 200.8 9 221.93 238.56 247.7 9

14.0 8.8 ! 8.1 7.9 '< 7.8

81.90 X 31.90 X 31.90 X

247.7 9 247.80 247.80 252.2 3 252.2 2

7.8 [ 7.8 i 7.8 , 7.0 : 7.0 i

270.0 0 270.0 0 270.0 0 270.60 270.05

7.0 i 7.0

33.— 33.—

31.90 X 0.4272 = 18.03 31.90 X 0.4043 = 12.9 0 31.90 X 0.3820 = 12.19 31.90 X 0.3607 == 11.51 3 3 . — X 0.34 2 8 — 11.31

82.9 7 95.8 7 108.06 119.5 7 130.8 8

33.- X

5.1669 = 164.82 4.7626 = 151.93 4.3806 = 139.74 4.0199 = 132.66 3.6771 = 121.34

1 1 1 1 1

38.50 38.5 0 38.50 38.5 0 38.5 0

3 3 . — X 0.3252 38 50 X 0.3093 38.50 X 0.2936 38.50 X 0.2790 38.50 X 0.2660

141.01 153.52 164.8 2 175.5 0 185.8 0

38.50 38.50 38.50 38.60 38.50

3.8519 = = 1 2 9 . 0 5 3.0426 = 117.14 2.7490 = 105.84 2 . 4 7 0 0 = 95.10 2.2040 = 84.85

4180 4180 4180 4 180 4180

1 1 1 1 1

41.8 0 41.80 41.80 41.80 41.80

38.50 X 0.2534 == 9.7 6 195.5 0 41.80 X 0.2410 = 10.07 205.03 41.80 X 0.2298 = 9.58 215.2 1 41.80 X 0.2184 = 9.13 224.3 4 41.80 X 0.2079 a s 8.09 233.08

41.30¶X 41.80 X 41.80 X 41.80 X 41.80 X

1.9506 = 1.7096 = 1.4808 = 1.2619= 1.0540=

81.54 277.10 71.46 277.09 61.88 277.09 52.75 277.09 44.06 277.09

6.6 ; 6.0 ! 6.6 6.6

40 41 42 43 44

4 400 4 400 4 400 4 400 4 400

1 1 1 1 1

44.— 44.— 44.— 44 — 44.—

41.80¶X 0.1979 = 4 4 . — X 0.1884 = 4 4 . — X 0.1792 == 4 4 . — X 0.1707 = 4 4 . — X 0.1029 =

8.27 8.29 7.88 7.51 7.17

241.30 249.5 9 257.4 7 264.9 3 272.15

44.— x 44.— x 44.— x 44.- x 44.— x

0.8561= 0.6677= 0.4885 = 0.8178= 0.1549=

37.6 7 29.38 21.49 13.98 6.82

278.97 278.97 278.90 278.90 278.9 7

6.8 j 6.8 6.8 j 6.3 6.8

45 46 47 48 49

4 400 4 400 4 400 4 400 4 400

1 1 1 1 1

44.— 44.— 44.— 44.— 44.—

44.— 44.— 44.— 44.— 44.—

X 0.1549 = X 0.1470 == X 0.1415 = X 0.1359 = X 0.1305 =

6.82 6.49 6.23 5.98 5.7 4

278.9 7 285.4 0 291.09 297.0 7 303.41

278.9 7 285.4 0 291.09 297.67 303.41

6.3 j 6.5 ' 6.0 : 6.8 : 6.9

50 51 52 53 54 55

4 400 4 400 4 400 4 400 4 400 4 400

1 1 1 1 1 1

44.— 44.— 44.— 44.— 44.— 44.—

44.— 44.— 44.— 44.— 44.— 44.—

X 0.1253 == X 0.1208 = X 0.1156 = x 0.1H2 = X 0.1069 == X 0.1029 =

5.51 5.29 5.09 4.89 4.70 4.58

308.92 314.21 319.3 0 324.19 328.89 333.42

308.92 314.21 319.8 0 324.19 328.89 ' 333.4 2

7.0 7.1 i 7.8 i 7.4 i

31.90 31.90 31.90

= 10.73 = 11.91 = 11.30 = 10.7 4 = 10.24

33.— x x x x x x

7.0 ! 7.0 7.0

7.5 1 7.6 I

107 XIV:

b.

Pen- I i sions- i Peusionsrätt för blivande Pensionsrätt för avgiften | rätt för I avgifter, om sista årsunder närmast före- jallaföre-j avgiften utgår med j gående i gående år oförändrat belopp årsI avgifter

3 0 . — X 1.0345 = 31.04 30 — X 0.8143 = 2 4 . 4 8 3 0 . — X 0.7140 = 21.42 32.50 X 0.6550 = 21.29

31.04 55.47 76.89 98.18

30.— X 10.892 8 3 0 . — X 9.57 85 32.50 X 8.8645 8.— X 8.2095

8.— X 0.6107 = 4.89 10.— X 0.5531 = 5.53 60.50 X 0.6162 = 31.23 68.75 X 0.4836 = 33.2 5 75.63 X 0.4518 = 34.17

103.07 108 6 0 139.33 173.08

10.— X

241.3 2 79.7 5 X 0.42 7 2 = 79.75 X 0.4048 = 34.07 273.56 79.75 X 0.3820 = : 32.24 304.02 79.75 X 0.3607 = = 30.4 6 332.7 9 82.50 X 0.3428 = = 28.7 7 361.07 : 28.28 82.5 0 X 0.32 52 = : 26.83 387.90 96.2 5 X 0.30 98 = : 29.7 7 417.67 96.2 5 X 0.2936 : : 28.2 6 445.93 96.25 X 0.2790 = : 26.85 472.7 8 96.25 X 0 . 2 6 6 0 : = 25.6 0 498.38 96.2 5 X 0.258 4 : 104.50 X 0 . 2 4 1 0 : 104.50 X 0.2293 : 104.50 X 0.2184 : 104.50 X 0.2079 :

' 50 ! 4 400 I 3 • 51 i 4 400 i 3 '; 52 4 400 53 4 400 54 4400 1 55 i 4 400

(kol.

6 + 7)

i % av lön

: 311.78 342.82 = 287.36 342.83 : 288.10 364.99 = 65.68 163.85

57.1 34.8 28.1 51.2

60.50¶X 68.7 5 X 75.63 X 79.7 5 X

7.5983 7.0457 6.5295 6.0459 5.5941

= 75.99 = 426.2 6 = 448.9 0 = 457.2 5 = 446.13

179.06 534.86 588.7 3 630.83 653.38

44.8 22.1 21.4 20.8 20-5

79.7 5 X 79.7 5 X 79.7 5 X 82.50 X 82.5 0 X

5.16 6 9 = 412.06 4.7626 = 379.82 4.3806 = 349.35 4.0199 = 331.64 3.6771 = 303.86

653.38 653.33 653.8 7 664.4 3 664.48

96.25¶X 96.25 X 96.25 X 96.25 X 96.25 X

3.3519: = 322.62 710.52 3.0426 = 292.85 710.52 2.7490 = 261.59 710.52 2.4700 = 237.7 4 710.52 2.2040 = 212.14 710.52

18.5 18.5 18.5 18.5 18.5

1.9506 = 1.7096 = 1.4803 = 1.2619 = 1.0540 =

726.61 726.60 726.60 726.0 0 726.6 0

17.4 17.4 17.4 17.4 17.4

0.8561 := 113.01 750.15 0.6677 = 88.14 750.15 0.4885 :S3 64.48 750.14 41.95 750.14 0.317 8 20.4 5 750.14 0.1549

17.0 17.0 17.0 17.0 17.0

24.89 522.77 104.50 X 25.18 547.95 104.50 X 23.96 571.91 104.60 X 22.82 594.7 3 104.50 X 21.73 616.4 6 104.50 X

104.50 X 0 . 1 9 7 9 : 20.6 8 637.14 132.— 132.— X 0 . 1 8 8 4 : 24.87 662.01 1 3 2 — J132.— X 0.1792 : 23.6 5 685.66 132.— 132.— X 0.17 07 = 22.53 708.19 132.— 132.— X 0.1629 = 21.5 0 729.6 9 132.—

'45 4 400 ': 46 4 400 i 47 4 400 j 48 4 400 i 49 4 400

FörFörsäk- säkrings- rings summa summa!

x X x x x

203.34 178.65 154.6 9 131.87 110.14

20.5 20.5 20.1 20.1

132132.132.132.132.-

132.132.132.132. 132.-

X 0.1549 : = 20.4 5 750.14 X 0.1476 = : 19.48 769.62X 0.1415 : : 18.68 788.80 j X 0.1359 : : 17.94 806.24 X 0 . 1 3 0 6 : : 17.28 823.4 7 i

750.14 769.62 788.80 806.24 823.47

17.0 17.5 17.9 18.8 18.7

132.132.132.132.132.132.-

132.132.132.132.132. 132.

X 0.1253 : X 0.1208 = X 0.1156: X 0.1112 X 0.1069 X 0.1029

16.54 840.01 ! 15.88 855.89 i 15.2 6 871.15 I 14.68 885,88 i 14.U 899.94 13.5 8 913.62 i

840.01 855.89 871.15 885.88 899.94 913.52

19.1 19.5 19.8 20.1 20.5 20.8

108¶XIV: c. 1 '

1 3

|

7 i

Pen- ;

'

!

!

a

i ;' i

\ För•n . .... ... ... '••..,•• i Pensionsrätt för blivande j Försak- ; säk! Pensionsratt for avgiften ratt for i .... . , „ ringsii I !% a v L . . . . ..? ,, ,.. avgnter, om sista arsAl-1 i ... •" Peusionsunder närmast forealla fore• ,, i summa ; rings, i Arslon i ars- ! ... j . . avgiften utgår med der; ; | f a ; avgift gående ar gående : ... .. , .", , i (kol. leumma oförändrat beloppr ars' 6 + 7) ii % av 1 avgifter , 1 lön i , 15

I

I

500 mini-110.— x 2i nnun i

16 600 » 10.— x 2 2 0 . — X 1.2559 = 2 5 . 1 2 ; ! 17 : 1000 > 10.— x 2 2 0 . — X 1.0272 = 20.54 18 1 300 » ; 1 0 . — X 2; 2 0 . — X 0.9035 = 18.07 19 320 0.76 2.40 X 2 2 0 . — X 0.3108 = 16.38

25.12 45.00 63.73 8O.00

20 400 0.75 1 3 . — X 2j 4.80 X 0 . 7 4 0 3 = 3.58 21 ! 2 420 0 . 7 5 1 8 . 1 5 X 2! 6.— X 0.0837 = 4.10 22 2 750 0.76 20.68 X 2 36.30 X 0.6227 = 2 2 . 0 0 1 23 i 3 025 0.7 5 122.0 9 x 2 41.20 X 0.5719 = 2 3 . 6 0 24 i 3 190 0.7 5123.98 X 2 45.38 X 0.5164 = 2 3 . 4 3

83.64 87.74 110.34 133.94 157.3 7

6.— x 7.9170 = 47.60 36.8 0 X 7 . 2 3 4 8 = 262.0 1 41.20 X 6 . 6 1 1 6 = 2 7 2 . 7 9 45.38 X 6 . 0 3 9 7 = 2 7 4 . 0 8 47.80 X 5 . 5 2 3 3 = 2 6 4 . 3 5

131.14 | 82.* : 350.3 5 i 14.5 883.13 13.9 408.0 2 13.5 ; 421.72 13.2 •

X 0.46 7 9 = 2 2 . 3 9 X 0.4247 = 2 0 . 3 3 X 0.3802 = 18.48 X 0.3528 = 16.89 X 0.8167 = 15.68

179.7 0 200.0 9 218.57 235.4 0 251.14

47.80¶X 5.0554 47.80 X 4.0307 47.80 X 4.2445 49.50 X 3.8917 49.5 0 X 3.57 50

4 2 1 . 7 1 13.2 421.72 13.2 421.71 13.2 428.10 ' 13.0 428.10 13.0

|

=241.95 =221.03 =203.14 =192.04 =176.90

25 I 3 190 2 6 ! 3190 27 | 3 190 2 8 : 8 300 29 3 300

0.76 23.98 x 2 47.86 0.7 5 123.9 3 X 2 47.86 0.75123.93 X 2 47.80 0.75J24.75 X 2 47.80 0.76 24.76 X 2 49.50

30 3 850 31 i 3 850 32 8 850 33 3 850 34 3 850

0,76 28.88 X 2 0.75 28.88 x 2 0.75 28.88 x 2 0.75 28.8 8 x 2 0.7 5 28.88 x 2

49.50¶X 0.2900 = 14.08 57.76 X 0.2745 = 15.86 57.76 X 0.2548 = 14.72 57.76 X 0.2378 = 13.74 57.70 X 0.2270 = 13.11

265.8 2 281.0 8 296.4 0 310.14 323.2 5

57.76 X 3.2784 = 1 8 9 . 3 0 57.70 X 3.0039 = 173.51 57.76 X 2.7491 = 158.79 57.7 0 X 2.5113 = 145.05 57.70 X 2.2843 = 181.94

455.18 455.19 455.19 455.19 455.19

11.8 11.8 j 11.8 11.8 i 11.8 ;

35 36 37 38 39

4 180 4 180 4 180 4 180 4180

0.7631.86 X 2 0.7 5 31.35 X 2 0.7 5 31.8 5 X 2 0.7 5 31.3 5 X 2 0.7 5 31.35 X 2

57.70¶X 0.2185 = 12.02 62.70 X 0.2113 = 13.26 62.70 X 0.2074 = 1 3 . — 62.70 X 0.2030 = 12.73 62.7 0 x O.2010 = 12.00

335.8 7 349.12 362.12 374.85 387.4 5

62.7 0 x 2.00 5 8 = 129.58 62.70 X 1.8545 = 116.28 62.7 0 X 1.64 71 = 103.2 7 62.70 X 1 . 4 4 4 1 = 90.55 62.70 X 1.2431 = 77.94

465.4 0 465.40 465.3 9 465.4 0 465.3 9

11.1 11.1

40 41 42 43 44

4 400 4 400 4 400 4 400 4 400

0.7 5 33.— x 2 0.7 5 33.— x 2 0.7 5 33.— x 2 0.7 5 33.— x 2 0.7 5 33.— x 2

62.7 0 X 0.2 009 = 12.0 0 400.0 5 6 6 . — X 0.2017 = 1 3 . 3 1 413.30 6 6 . — X 0.2039 = 13.40 426. s 2 6 6 . — X 0.2074 = 1 3 . 0 9 440.51 6 6 . — X 0.2120 = 13.»9 454.50

66.— X 1 . 0 4 2 2 = 6 6 . — X 0.84 05 = 66.— x 0.0300 = 6 6 . — X 0.4292 = 6 6 . — X 0.2172 ==

468.84 168.8)1 468.84 468.84 468.8 4

10.7 10.7 10.7 10.7 10.7

45 46 47 48 49

4 400 4 400 4 400 4 400 4 400

0.7 5 33.— 0.7 5 33.— 0.75 33.— 0.75 33.— 0.75 33.—

x 2 x 2 x 2 x 2 x 2

66.— 66.— 66.— 66.— 66.—

X 0.2172 = 14.34 X 0.2161 = 1 4 . 3 0 X 0.2117 = 13.9 7 X 0.2088 = 13.78 X 0.2062 = 1 3 . 0 1

468.84 483.04 497.01 510.7 9 524.4 0

468.84 483.04 497.01 510.7 9 524.4 0

10.7 11.0 ' 11.8 i 11.0 11.9

50 51 52 53 54 55

4 400 4 400 4 400 4 400 4 400 4 400

0.7 5 33.— 0.75 33.— 0.75 33.— 0.75 33.— 0.7 5 33.— 0.7 5 33.—

x 2 66.— x 2 66.— x 2 66.— x 2 66.— x 2 66.— x 2! 6 6 . —

X 0.2035 = 1 3 . 4 8 X 0.2 015 = 13.30 X 0.1986 = 1 3 . 1 1 X 0.1964 = 12.90 X 0.1941 = 1 2 . 8 1 X 0.1917 = 12.65

537.S3 i 551.13; 564.2 4 577.2 0 590.01 602.0 0

537.83 551.13 564.2 4 577.20 590.01 602.66

12.2 i 12.5 i 12.8 13.1 13.4 13.7

68.79 55.4 7 42.02 28.38 14.84

n.i :

11.1 11.1 1

109¶Tabell XV: a, b och a. b

c.

aiders- eller invalidpension till övermaskinist,

c.

med en pensionsavgift = 1 % av månads-

lönen. ålders- eller invalidpension till övermaskinist, med en pensionsavgift: = 2 7 , % av månadslönen intill 400 kronors månadslön, dock lägst 3 kronor i månaden intill :5.r) års ålder och sedan 6 k r o n o r i månaden; = 3 % av månadslönen vid 400 kronors månadslön och däröver. lamiljpension till övermaskinists efterlevande.

Förutsättningar: 16 )7 IS

år. koHämpare i 10 månader med en månadslön av 100 kronor eldare » 10 » > » » 120 > » » » 10 . » » * 15° , » 10 > » » » * l60 19 •in maskinistkurs i navigationsskola 9 månader 21 - fullgörande av värnplikt 10 månader 21 3 e maskinist i 2 månader med en månadslön av 210 kronor ,2 23 2-1 •H

• ,

25 30 35

»

> » 11 * 24° * * »H » • » * 270 » 2 :e övermaskinistknrs i navigationsskola 9 månader 2-e maskinist i 2 månader med en månadslön av 270 kronor

» » * 55 övermaskinist» 55 » » * 55

» »

» »

* » »

» »

4(1 >J t. o- m. övermaskinist med en årslön av 5 500 kronor.

*

290 »5

»

:>

XV: a. 1

1«

«

|

i Pen| sionsi%av -r, j Pensionsrätt för avgiften i r ä t t för ÅlPensions, .. , ,.? 1 ,. ... Årslön I årsunder närmast forelallaforedei avgnt ! ! lön gående ar | gående årsj avgifter ; ; 16 17 18 19

1000 1200 1500 1 600

20 21 22 23 24

i i

i

i

8.14 16.71 26.54

i i i i

X 0 . 0 1 0 7 = 9.77 164.2 0 j 26.40 j 4.2 0 X 0.5162 = 2.17 29.70 j 26.40 X 0.4836 = 12.77 5.40 129.70 X 0.4618 = 13-42

420 2 640 2 970 540

38.4 s 51.25 64.6 7

1.2 0 X 7.0467 = 26.40 X 6.5295 = 29.7 0 X 6.0459 = 5.4 0 X 5.5941 =

25 26 27 28 29

3190 3 190 8 190 3 190 3 190

i i i i

31.90 i 5.10 X 0.427 2 = 2.31 31.90 | 3 1 . 9 0 X 0.4043 = 12.90 31.90 31.90 X 0.3820 = 12 19 31.90 31.90 X 0.3607 = 11.51 31.90 31.90 X 0.3428 = 10.94

06.9 8 79.88 92.0 7 103.58 114.5 2

31.90 31.90 31.90 31.90 31.90

30 31 32 33 34

3 850 3 850 3 850 3 850 3 850

i i i i i

35 36 37 38 39

4 950 4 950 4 950 4 950 4 950

i i i i i

38.60 31.90 X 0.3252 = 10.8 7 38.5 0 38.50 X 0.8093 = 11.91 38.50 38.5 0 X 0.2936 = 11.30 38.50 38.50 X 0.2790 = 10.74 38.5 0 38.50 X 0.2660 = 10.24 1 49.50 I 38.50 X 0.2534 = 9.76 49.50 49.5 0 X 0 2410 = 11.93 49.5 0 49.5 0 X 0.2293 = 11.35 49.50 49.50 X 0.2184 = 10.81 49.50 49.50 X 0.2079 = 10.29

40 41 42 43 44

5 500 5 500 5 500 5 500 5 500

i i i i i

55. 55.— 55. 55. 55.

45 46 47 48 49

5 500 5 500 5 500 5 500 5 500

i i i i i

50 51 52 53 54 55

5 500 5 500 5 500 5 500 5 500 5 500

i i i i i i

i

1 •1

| Försäk- FörPensi onsrätt för blivande säkringsavgi fter, om sista års; summa ringsavgitten utgår med ! (kol. stimma oförändrat belopp ; C + 7) i1 °/ \ /o av lön

8.14 8.57 9.88

i

i

10.12.16.— 16.—

1 10. X 0.8143 = 12.— X 0.7140 = X 0.0550 = 15.

j

:

X 9.5 7 85 = 114.94 12. X 8.8645 = 132.97 15. 16. - X 8.2095 = 131.35

.._

1 i

123.0 8 10.8 ! 149. G 6 lO.o i 157.8 9 9.9 j

-

29.59 172.88 179.50 30.21

36.31 29.59 210.80 230.81 94. s 8

7.0 j 8.oo | 7.8 \ 17.0 ;

X 5.1009 = 164.82 X 4.7020 = 151.S8 X 4.8806 = 1 3 9 . 7 4 X 4.0199 = 128.23 X 3.6771 = 117.30

231.8 0 231.81 231.81 231.81 231.82

7.8 !| 7.8 7.8 1 7.8 1 7.8 :

124.8 9 136. so 148.10 158.84 169.08

38.5 0 X 3.8519 = 129.05 38.50 X 3.0426 = 117.14 38.5 0 X 2.7490 = 105.84 38.50 X 2.4700 == 95.10 38.50 X 2.2040 = 84.85

253.94 253.9 4 253.9 4 253.9 4 253.93

6.6 '< 6.6 6.6 6.6 6.0

178.84 190.7 7 202.12 212.93 223.2 2

96.55 49.50 X 1.9506 = 49.50 X 1.7090 == 84.63 49.50 X 1.4808 == 73.27 62.40 49.5 0 X 1.2619 = 49.50 X 1.054 0 = 52.17

275.8 9 275.4 0 275.3 9 275.39 275.3 9

5.0 5.0 5.0 5.6

49.5 0 X 0.1979 = 9.80 55.— X 0.1884 = 10.36 65.- X 0.1792 = 9.86 5 5 . - X 0.1707 = 9.39 55. — X 0.162 9 = 8.0 0

233.02 243.38 253.2 4 262.0 3 271.59

X 0.8501 = 55. 66 — X 0.0077 = 5 5 . - X 0.4885 = 55.— X 0.3178 = X 0.154 9 = 55.

280.li 280.il 280.li 280.li 280.li

5.1 5.J 5.i 6.] 5.1 i

55. 55.— 55.— 55.— 55. -

55. 55.— 55.— 55.— 55. —

X 0.1549 = X 0.1476 = X 0.1415 = X 0.1359 = X 0.1305=

8.52 8.12 7.7b 7.47 7.18

280.il 288.2 3 296.01 303.4 s 310.06

280-n 288.2 8 296.01 303.4 8 310.6 0

5.i 6.2 5.4 5.5 6.7

55.— 55.— 55 — 55.— 55.— 55.-

55.55.— 55.— 55.— 65.— 55.—

X 0.1253 = X 0.1203 = X 0.1156 = X 0.1112 = X 0.1069= X 0.1029 =

6.89 6.62 6.36 6.12 5.88 5.60

317.55 324.17 330.53 336.65 342.53 , 348.19 !

317.56 324.17 330.53 336.0 5 342.58 348.19

5.8 5.9 6.o 6.1 6.3 i 6.8 1

_

47.09 36.72 26.87 17.48 8.5 2

_

5.o : :

!

Ill

XV:

AlÅrslön der

arslön

b.

Pen- | sions- i Pensionsrätt för blivande i Pensionsrätt för avgiften r ä t t för! avgifter, om sista årsPensionsalla föreunder närmast föreavgiften utgår med avgift gående Sr oförändrat belopp årsavgifter

mini-

16 17 18 19

1 0 0 0 mum 1 2 0 0 2V« 1 5 0 0 2 V» 1 6 0 0 2 Va

30.— 30.— 37.50 40. —

20 21 22 23 24

420 | 2 V* 2 640 I 2 V* 2 9 7 0 2 V^ 540 2 V

10-50 66 — 74.2 5 13.50

10.50 X 0.5162 = 5.42| 100.2 0 6 6 . - X 0.4336 = 31.92! 132.18 74.25 X 0.4518 = 33.55! 165.78

30. X 0.8143 = 24.4 8: 3 0 . — X 0 . 7 1 4 0 = 21.42| 37.50X0.6550=24.56!

24.43 45.85 70.41

40. -

94.84 X 0.6107 = 2 4 . 4 3

FörFörsäksäkrings- rings summa summa (kol.

10.50 X 7.0457 = 73.98 66.— X 6.5295 = 430.9 5 531.21 20.1 74.25 X 6.0459 = : 448.91 581.09 19.0 13.50 X 5.5941 = : 75.52 241.2 5 44.7 583.56 18.3 79.75 X 5.1009 = + 1 2 . 0 6 79.75 X 4.7626 = 379.82 583.5 6 18.3 79.75 X 4.3806 = 349.35 I 583.56 18.3 79.75 X 4.0199 = 320.5 9 j 583.56 18.8 79.75 X 8.07 71 = = 293-2 5 I 583.56 18.8

3190 3190 3190

2¶Va 2 Va 2 V» 3 190 2 Va 3 190 I 2 Va

79.7 5 79.7 5 79.75 79.7 5 79.75

13.50 X 0.4272 = 5.77J 171.50 79.75 X 0.4043 = 32.24J 203.74 79.75 X 0.3820 = 30.46j 234.20 79.75 X 0.3607 = : 28.7 71 262.97 79.75 X 0.8428 = :27.34J 290.31

i 30 I 31 | 32 33 34

3 850 2 Va 3 850 2 Va 3 850 2 Va 3 850 2 Va 3 850 2 Va

96.2 5 96.25 96.25 96.25 96.2 5

79.7 5 X 0.3252 = 25.9 3 316.24 96.25 X 0.3093 = : 29.77 346.01 96.2 5 X 0.2 93 6 = = 28.2 6 374.2 7 96.25 X 0.2790 = :2(5.!Y5 401.12 96.25 X 0.2660 = = 25.60 426.72

| 35 36 37 38 39

4 950 i 3 4 950 3 4 950 3 4 950 4 950

148.50 96.25 X 0.2534 = : 24.3 9 148.50 148.50 X 0.2410 = = 35.79 148.5 0 148.50 X 0.2293 : = 34.05 148.5 0 148.50 X 0.2184 = = 32.48 148.60 148.50 X 0.2079 = = 30.87

43 44

5 500 5 500 5 500 5 500 5 500

165. 165. 165. 165. — 165.—

148.50 165.— 165.— 165.— 165—

= 141.20 X 0 . 1 9 7 9 : 29.89 613.64 ; 165. - x 0.85 01 = = 110.17 X 0 . 1 8 8 4 : 31.09 644.78 i 166.— X 0 . 6 6 7 7 : 29.571 674.80 I 1 6 5 . — X 0.4885 = 80.00 X 0.1792 = 52.44 X 0.170 7 = 28.17 702.47 ' 165.— X 0.3178 = 25.56 X 0.162 9 = 26.88 729.86 1 6 5 — X 0.1549

45 46 47 48 19

5 500 5 500 5 500 5 500 5 500

165.— 165.— 165.165.165.-

165. 165. 165. 165.165.

X 0.1549 = 25.50 754.91 X 0.1476 = 24.85 779.2 0 X 0.1415 = 23.35 802.61 X 0.1359 : : 22.4 2 825.03 X 0.1305 = = 21.53 846.56

ill 42

50 51 52 58 64 55

5 500 5 500 5 500 5 500 5 500 5 500

165.165.165.165.165.165.

165. 165. 165. 105. 165. .165.

96.25 X 3.3519 = 322.62 96.25 X 3.0420 = : 292.85 96.25 X 2.7490: : 264.59 96.25 X 2.4700 = = 237.7 4 96.25 X 2.2040 = = 212.14

4 5 1 . l i 148.50 X 1.9506: = 289.06 486.9 0 148.50 X 1.7096 = 253.88 520.9 5 148.50 X 1.4803 = 219.82 553.38 148.50 X 1.2619 = 187.39 584.2 5 148.50 X 1.0540 = 156.5 2

X 0.1258 = = 20.67 867.23 X 0.1208 = = 19.85 887.08 X 0.1166 : = 19.0 906.15 X 0.1112 = 18.35 924.50 X 0.1069 = 17.64 942.14 X 0.1029 = 16.98 959.12

av lön

3 0 — X 9 . 5 7 8 5 = 2 8 7 . 3 6 I 311.79 26. 37.50 X 8.8645 = 332.42 378.27 25.2 j 40 X 8 . 2 0 9 5 = 3 2 8 . 3 8 j 398.79 24.9

i 25 i 26 27 |28 | 29

6 + 7)

638.8 0 638.86 638.86 638.86 638.86

16.o 16.6 16.6 16.6 16.0

740.7 7 1 5 740.7 7 15.740.7 7 15.740.7 7 15.740.7 7 15. 754.90 754.90 754.90 754.91 754.91

13.7 13.7 13.7 13.7 13.7

754.91 779.26 802.61 825.03 846.56

13.7 14.2 14.6 15.— 15.4

867.23 887.08 906.15 924.50 942.14 959.12

15.8 16.1 16.5 16.S 17.1 17.4

112¶XV: c. ! Pen- j AlÅrslön der

% a v : Pensionsårsavgift lön

; sions- i Pensionsrätt för blivande Pensionsrätt för avgiften j r ä t t för avgifter, om sista årsunder närmast förejalla föreavgiften utgår med gående ar | gående oförändrat belopp årsI avgifter j

16;

1000 mini- 10.

17 18 : 19

1 200 » 10. x 21 20. 1 500 0.75 11.25 x 2i 20. 1 6 0 0 0.7 5 12. x 2 22. i

mum

FörFörsäkringssumma rings(kol. summa

6 + 7)

x2 X 1.0872 = 2 0 . 5 4 X 0.9035 = 18.07 X 0.8103 = 18.37

20.64 88.01 56.9 8

20 24.X 0.7403 = 17.93 74.89 4 2 0 j 0.7 5 3.15 x 2; 21 ! ; 22 2 6 4 0 0. 19.80 X 2 6.30 X 0 . 6 2 2 7 = 3.92 78.81 23 2 9 7 0 0.75 22.28 X 2 39.60 X 0.5719 = 22.65 : 101.40 24 540 0.75 4.05 X 2 44.66 X 0.5104 = 23.01 124.47

6.30 39.00 44.66 8.10

X 7.2848= 45.".8 45.58 x 6 . e n o = 261.82 ; 340.03 X 6.0397 = 269.18 ] 370.59 X 5 . 5 2 3 3 = 44.74 i 169.21

25 26! 27 28: 29

3 190 3 190 3 190 3 190 3 190

0.7 5 23.98 X 2! 8.10 X 0.4079 0.7 5 23.93 X 2 47.86 X 0.4247 0.75 23.9 8 X 2! 47.8 6 X 0.38 0 2 0.75 23.93 X 2 47.86 X 0.3528 0-75 23.98 X 2l 47.80 X 0.3107

3.79 j 128.20 j 17.8»; X 5.0644 20.88 148.59 i 47.80 x 4.0307 18.48 167.07 j 47.80 X 4.2446 16.89 183.96 47.80 X 3.8917 15.10 ; 199.12 ! 47.80 X 3.5750

241.9 0 j 370.10 221.03 ! 370.22 203.14 i 370.21 186.26 j 370.2 2 171.10 i 370.22

30 31 32 33 34 j

3 850 3 850 3 850 3 850 3 850

0.75 28.88 x 2 47.86 x 0.2900 0.75 28.88 X 21 57.70 X 0.2745 0.75 28.88 X 2; 57.70 X 0.254S 0.75 28.88 X 2 57.76 X 0.2378 0.75 28.88 X 2| 57.70 X 0.2270 :

14.20 ; 213.32 15.30 229.18 14.7 2 243.9 0 13.7 4 ; 257.0 4 13.11 I 270.75

189.80 173.51 158.7 9 145.0 5 131.94

I 402.08 I 402.0 9 j 402.0 9 I 402.0 9 : 402.0 9

35 |36! 37l ^38: ( 39

4 950 4 950 4 950 4 950 4 950

0.75 37.1 X 2j 57.7 0 X 0.2185 0.75 37.13 x 2 74-20 X 0.2118 0.75 37.13 x 2 74-20 X 0.2074 0.75 37.13 x 2 74.20 X 0.2030 0.75 37.13 x 2 74-20 X 0.2010

= 12-6 2 ! 283.3 7 = 15.0 9 : 299.0 0 = 15.4 0 | 314.46 = 15.07 329.53 = 14.93 ; 344.4 5

74.20 74.20 74.20 74.20 74.20

= 153.41 = 137.7 2 = 122.31 = 107.2 4 = 92.81

436.7 8 436.7 8 436.7 7 436.7 7 436.70

40 41 42 43 44

5 5 0 0 0.75 41.25 X 2 74.26 X 0.2009 5 5 0 0 0.7 5 41.25 X 2 82-50 X 0.2017 5 5 0 0 1 0 . 7 5 41.2 5 X 2 82-50 X 0.2089 5 5 0 0 i 0.75 41.2 6 X 2 82-50 X 0.2074 5 500 j 0.75 41.25 X 2 82.5 0 X 0.212 0

= 14.9 2 = 16.04 = 16.8 2 = 17.il = 17.49

359.8 7 376.01 392.88 409.9 4 427.4 3

82.50¶X 1.0422 82.50 X 0.8405 82.5 0 X 0.6866 82.50 X 0.4292 82.5 0 >; 0.217 2

= = = = =

445.85 445.85 44n.85 445.85 445.85

45 46 47 48 49

5 5 0 0 i 0.7 5 41.25 X 2 82.50 X 0.2172 5 5 0 0 | 0.75 41.25 X 2 82-50 X 0.2151 5 5 0 0 0.75 41.2 5 X 2 82-50 X 0.2117 5 5 0 0 | 0.7 5 41.25 X 2 82-50 X 0.20S8 5 5 0 0 I 0.75 41.2 5 X 2 82.50 X 0.2062

= 17.9 2 = 17.75 = 17.47 = 17.28 = 17.01

445.35 463.10 480.5 7 497.8 0 514.S1

445.3 5 463.10 480.5 7 497.80 514.81

50 151 52 i ! 53 54 155

5 5 0 0 1 0.75 41.25 X 2 82-50 X 0.2035 5 5 0 0 I 0.75 41.25 X 2 82.50 X 0.2015 5 5 0 0 0.75 41.25 X 2 82.50 X 0.1986 5 5 0 0 0.75 41.25 X 2 82.50 X 0.1964 5 5 0 0 0.75 41.25 X 2 82.50 X 0.1941 5 5 0 0 1 0 . 7 5 41.25 X 2 82.50 X 0.1917

= 16.79 = 16.02 = 16.38 = 16.2 0 = 16.01 = 15.82

531.00 548.2 2 564.6 o 580.8 0 596.81 612.03

531.0 0 548.2 2 564.60 580.80 596.81 612.03

57.7 0 X 3.2784 57.70 X 3.0039 57.70 X 2.7491 57.7 0 X 2.5118 57.76 X 2.2848 X 2.0058 X 1.8545 X 1.6471 X 1.4441 X 1.2481

85.9 8 69.84 52.52 35.41 17.92

av lön

L13

Tabell XVI: a, b och c. a. b.

c.

ålders- eller invalidpension till sjöman i manskapsgrad,

med en pensionsavgift = 1 % av

månadslönen. . ålders- eller invalidpension till sjöman i manskapsgrad, med en pensionsavgift = 2V« % av månadslönen, vilken antagits aldrig uppgå till 400 kronor, dock lägst .5 kronor i månaden intill 35 års ålder och sedan 6 kronor i månaden. familjpension till efterlevande efter .s/öman i manskapsgrad.

Förutsättningar:

15 år. 16

jnngman

10 månader med en månadslön av » » » »

»

» 10

17 »

lättmatros » 1 0

19 20 * 20 21 21 » 22 » 24 25

» »

26 » | t. o. m. >

8 —

>

* K)

matros

» 10 » 3

50 kronor 60 » 100 120 150 160

fullgörande av värnplikt 10 månader matros »

i 10 månader med en månadslön av 160 kronor 160 » 20 » » 160 » » 10 » * 170 b å t s m a n > 10 » » »

med en årslön av 1,850 kronor

Skeppstjänstkommitterade.

114¶XVI: a | 1 |

j

i

i

6¶Pensions%av Pensionsrätt för avgiften rätt för ÅlPensionsÅrslön årsalla föreunder närmast föreder avgift lön gående gående år årsavgifter i i t

I

|

Pensionsrätt för blivande avgifter, om sista årsav ginen utgår mea 0 örändrat belopp

• 1

För- j Försäksäkrings, ringssumma (kol. 6 summa + 7) avi % lön

! 15 16 17 18 19

500 600 1000 1200 1500

5.— 6.— | 5 . — X 1.0846 = 5.17 10.— 6.— X 0.8148 = 4 . 8 9 12.— 10.— X 0 . 7 1 4 0 = 7 . 1 4 15.1 2 . — X 0.6660 = 7 . 8 6

5.17 10.06 17.20 25.00

6.— X 1 0 . 3 9 2 8 = 62.30 10.— X 9.5785 = 95.79 12.— X 8.8645 = 106.87 15.— X 8.20 95 = 1 2 3 . 1 4

20 21 22 23 24

480 1600 1600 1 600 1600

4.80 16.— 16.— 16.— 16.—

15.— 4.80 16.— 16.— 16.—

X 0.6107 = 9 . 1 6 X 0.5631 = 2 . 0 6 X 0.5162 = 8 . 2 6 X 0.4830 = 7.74 X 0.4618 = 7 . 2 3

34.2 2 36.S7 45.13 52.8 7 60.10

;25 26 27 i 28 i 29

1 700 | 1 1850 1 1850 1 1 850 | 1 1 850 i 1

17.— 18.50 18.50 18.5 0 18.50

16.— 17.— 18.50 18.60 18.50

X 0.4272 = 6 . 8 4 X 0.4048 = 6 . 8 7 X 0.3820 = 7 . 0 7 X 0.3607 = 6 . 6 7 X 0.3428 = 6.34

30 31 32 33 34

1850 1850 1 850 1850 1 850

18.50 18.50 18.5 0 18.50 18.50

18.50 18.50 18.50 18.50 18.50

35 36 37 38 39

1850 1850 1 850 1850 1850

18.50 18.5 0 18.50 18.50 18.5 0

18.50 18.50 18.50 18.50 18.50

40 41 42 43 44

1850 1850 1850 1850 1850

45 46 47 48 49

1850 1850 1850 1850 1850

50 51 52 53 54

1850 1850 1850 1850 1850 1 850

55 j

1 1 1 1

1 1

]

1 j i

:

67.53 105.85 123.5 7 148.2 0

11.3 10.6 I 10.3 | 9.9 !

4.80¶X 16.— X 16.— X 16.— X 16.— X

7 . 6 9 8 8 = 36.47 70.69 7.0457 = 112.73 149.60 6.5296 = 104.47 149.6 0 6 . 0 4 5 9 = 96.78 149.60 5 . 5 9 4 1 = 89.51 149.61

14.7 9.4 ! 9-4 i 9.4 9.4 !

66.94 73.81 80.88 87.55 93.89

17.— X 18.60 X 18.50 X 18.50 X 18.50 X

5.1669 = 87.84 4.7626 = 8 8 . 1 1 4.3806 = 81.04 4 . 0 1 9 9 = 74.3 7 3 . 6 7 7 1 = 68.03

154.7 8 161.92 161.92 161.92 161.92

9.1 i 8.8 8.8 ! 8.8 ; 8.8 |

X 0.3252 = 6 . 0 2 X 0.3098=5.72 X 0.2936 = 5 . 4 8 X 0.2790 = 5.10 X 0.2000 = 4 . 9 2

99.91 105-6 3 111.00 116.2 2 121.14

18.50 18.60 18.50 18.50 18.60

3.3619 = 3.0420 = 2.7490 = 2.4700 = 2.2 04 0 =

62.01 56.29 50.86 45.70 40.7 7

161.92 161.92 161-02 161-92 161.81

8.8 8.8 8.8 ; 8.8 8.8

x 0.2534 = 4 . 6 9 x 0.2410 = 4 . 4 6 X 0.2293 = 4 . 2 4 X 0.2184 = 4.04 X 0.2079 = 3 . 8 5

125.83 130.2 9 134.53 138.57 142.4 2

18.50¶X 18.50 X 18.50 X 18.50 X 18.50 X

1.9506 = 36.09 1 . 7 0 9 6 = 81.68 1 . 4 8 0 3 = 27.39 1.2619 = 23.35 1 . 0 5 4 0 = 19.50

161-92 161.92 161-92 161.92 161.92

8.8 • 8.8 ! 8.8 \ 8.8 ' 8.8

18.50 18.50 18.50 18.50 18.50

18.50 X 0.1979 = 3 . 6 6 18.50 X 0.1884 = 3 . 4 9 18.50 X 0.1792 = 3 . 3 2 18.60 X 0.1707 = 3 . 1 6 18.50 X 0.1629 = 3 . 0 1

146.08 149.6 7 152.89 156.05 159.0 6

18.60¶X 18.50 X 18.50 X 18.50 X 18.50 X

0.8561 = 0.6 677 = 0.4886= 0.3178= 0.1549=

15.84 161.92 12.35 161.92 9.04 161.98 5.88 161-93 2.87 161.93

8.8 8.8 8.8 8.8 8.8 ;

18.50 18.50 18.50 18.50 18.50

18.50 X 0.1549 = 2.87 18.50 X 0.1476 = 2 . 7 8 18.50 X 0.1415 = 2 . 6 2 18.50 X 0.1359 = 2 . 6 1 18.50 X O.1305 = 2 . 4 1

161.93 164.6 0 167.2 8 169.7 9 ; 172.20 |

161.93 164.66 167.28 169.7 9 172.2 0

8.8 i 8.9 9.0 : 9.2 ; 9.8

18.50 18.50 18.50 18.50 18.50 18.50

18.60 X € . 1 2 5 3 = 2 . 3 2 18.50 X O.1203 = 2 . 2 3 18.50 X 0.1156 = 2 . 1 4 18.50 X 0.1112 = 2 . 0 6 18.60 X O.1069 = 1.98 18.50 X 0.1029 = 1.90

174.52 ! 176.7 5 178.89 180.95 182.93 • 184.88

174.5 2 176.7 5 178.89 180.95 182.93 184.88

9.4 9.6 i 9.7 j 9.7 ! 9.9

X

X X X X

)

lO.o 1

115¶XVI: b. j Pen! sions- Pensionsrätt för blivande Pensionsrätt för avgiften i rätt för avgifter, om sista årsaV |PcnsionsÅl- Arslon |^° under närmast före- jallaföreavgiften utgår med j års- i .ft der gåendo år i gående oförändrat belopp ; lön års! avgifter

Försäk-

För-

rin s

e " i rbgs-

summa ° (kol. 6 9 U m m a

+ 7) av lön

500 mini-,;

30 —

16 17 18 19

600 1000 1 200 2 Vt 1 500 2 v»!

30.3030.— 37.50

3 0 . — X 1.0345 = 31.04 3 0 . — X 0.8143 = 24-43 3 0 . — X 0.7140 = 21.42 3 0 . — X 0.6550 = 19.05

31.04 80.- X 10.3928 55.47 30.— X 9.5 7 85 76.89 30-— X 8.8045 96.5 4 37.50 X 8.209 5

20 21 22 123 !24

480 2 Vt 1600! 2 Vt! 16001 2 V^: 1 600 ! 2 Vt 1 600 I 2 V»l

12.40.— 40.— 40.— 40.—

37.5 0 X 0.0107 12.- X 0.5581 40 — X 0.5162

22.9 0 6.04 20-6 5 40.— X 0.4836 = 19.34 4 0 . — X 0.4518 = 18.07

119.44 12.— X 7. 6988 = 91.19 210.63 43.9 126.08 40.— x 7. 0457 = 281.83 407.91 25.5 146.7 8 40.— x 6. 5295 = : 261.18 407.91 25.6 166.07 40.— x 6. 0469 = 241.84 407.91 25.5 25.5 184.14 4 0 — x 5. 5941 : 223.7 0 407.90

4 0 . — X 0.4272 42.50 X 0.4048 46.25 X 0.3820 46.26 X 0.3607 46.25 X 0.3428

j 46.25 X 0.3252 = 15.04 | 46.25 X 0.8093 = = 14.31 j 46.25 X 0.2936 = = 13.58 46.2 6 X 0.2790 = = 12.9 0 j 46.25 X 0-2660 : = 12.30

mum

1,25 1700 126 1850 27 1850 28 i 1850 29 | 1850

2 lVt 2 Vt 2 Vt

42.5 0 46.2 5 46.2 5 46.26 46.2 5

1850 1850 1850 1850 34 I 1850

2 1 /»! 2 Vt 2 Vt! 2 Vt 2 x /ti

46.25 46.26 46.26 46.25 46.26

30 i i 31 | 32 | 33 !

I

2 /t

17.09 17.18 17.67 16.08 15.85

57-1 34.3 265.94 I 342.83 28.6 : 307.86 404.40 2 7 . — 311.78 | 342.82 287.36 i 342.83

219.5 9 j 420-82 24.8 201-23 42.50 x 5. 1669 220.2 7 i 438.6 8 23.7 218.41 46.2 5 x 4,,7626 202.00 i 438.68 23.7 236. os 46.2 5 x 4.3806 23.7 | 252.7 6 46.2 5 x 4 .0199 : 185.3 2 i 438.68 23.7 j 6771 = 170.07 ! 438.68 268.61 46.25 X 3-6771 155.03 438.68 140.7 2 438.68 127.14 438.68 114.24 438.68 101.94 438.68

23-7 i 23.7 23.7 23.7 23.7 !

60.— X 1.9606: = 117.04 465.5 0 60.— X 1.7096 = = 102.58 465.50 6 0 . — X 1.4808 = = 88.82 465.5 0 60.— X 1.2619 = : 75.71 465.4 9 60.— %' 1.0540 = : 63.24 465.49

25.2 I

283.65 46.25 X 297.96 46.25 X 311.64 46.25 X 324.44 46.2 5 X 336.7 4 46.25 X

3.3519 3.0426 2.7490 2.4700 2.2040

i

,35 i i 36 !37 138 i 39

1850 1850 1850 1850 1850

60.— 60.— 60.— 60.— 60-—

j 46-25 X 0.2534 I 6 0 . — x 0.2410 ! 6 0 . — X 0.2293 j 6 0 - — X 0.2184 6 0 . — X 0.2 07 9

11.7 2 i 348.4 6 14.46 362.92 13.76 376.68 13-10 I 389.78 12.47 402.2 5

|40 | 41 142 ! 43 44

1850 1850 1850 1850 1850

60.— 60.60.— 60.— 60-—

60 — X 0.1979 60.- X 0.1884 60.— X 0.1792 60.— X 0.1707 60 — X 0.1629

11.87 11.30 10.7 5 10-24 9.77

425.42 436.17 446.41 456.18

60.— X 0.8561 = 51.37 465.49 60.— X 0.66 7 7 : 40.06 465.48 6 0 . — X 0.4885 = 29.81 465.4 8 6 0 . — X 0.8178 = 19.07 465.48 6 0 . — X 0.15 49 = 9.29 465.4 7

25.2 25.2 25.2 25-2 25.2

45 I 46 48 49

1850 1850 1850 1850 1850

60-60-— 60.— 60.— 60--

60.— X 0.1549 60 — X 0.1476 60.— X 0.1415 60.— X 0.1859 60.— X 0.1305

9.29 8.86 = 8.49 = 8.16 = 7.S3

465.47 474.33 482.82 490.9 7 498.80

465.47 474.88 482.82 490.9 7 498.8 0

25.2 25.6 26.1 26.5 27.0

50 51 52 53 54 55

1850 1850 1850 1850 1850 1850

60 — 60-— X 0.1253 60.— 60.— X 0.1203 60.— 60.- X 0.1156 60. - 60.- X 0.1112 60-— 60.- X 0.1069 60.— 60.- X 0.1029

: : : = = =

506.3 2 513.54 520.48 527.15 533.6 6 539.7 3

i 506.32 ! 513.54 520.48 527.15 i 533.56 539.73

27.4 27.8 28.1 28.5 28.8 29.2

I 47

7.52 7.22 6-94 6.67 6-41 6.17

25.2 i 25.2 : 25.2 26.2

116¶XVI: c. 1

|

|

|

8¶Pensions- j 1 I Pensionsrätt för blivande 1 Pensionsrätt för avgiften ; rätt för i avgifter, om sista års%-av ., . . _ . :ÅI- Årslön | års- Pensions-1 al la före-; ... under närmast förcavgiften utgår med j der gående ' gående år lön oförändrat belopp årsavgifter I i

1 i !15 500 mini- 10.— x 2 mum !116 600 » 10.— x 2 20.— X 1.256 9 == 25.12 ! 17 1000 » 10.— x 2 20.— X 1.0272 := 20.54 ; 18 1200 » 10— x 2 20.— X 0.9035 := 18.07 i 19 1500 0.75 11.26 x 2 20.— X 0.8163 := 16.33

„ _ _ _ ! 1

|

För- 1

Försäk- säk- ! rings- ringssumma summa (kol. 6 i o/

+ 7)

av lön

| 25.12 ! 45.66 j 63.73 80.06

i

20 21 22 23 24

480 1600 1600 1600 1600

0.75 3.00 x 2 22.50 X 0.7463 == 0.75 12.— x 2 7.20 X 0.6827 .= 0.75 12.— x 2 2 4 — X 0.6227 = 0.75 12.— x 2 24.— X 0.5119 = 0.75 12.— x 2 24.— X 0.5164 =

16.79 4.92 14.94 13.78 12.39

96.85 101.77 106.71 130.44 142.83

24.— X 7.2343 == 24.— X 6.6116 -= 24 — X 6.0397 = 24.— X 5.5238 =

57.0 0 173.62 158.68 144.95 132-56

153.85 275.39 275.39 275.39 275.39

32.1 17.2 17.2 17.2 17.2

25 26 27 28 29

1700 1850 1850 1850 1850

0.75 12.75 x 2 24.— X 0.4679 = 11.23 0.75 13.88 x 2 25.5 0 X 0.4247 = 10.83 0.75 13.88 X 2 27.7 6 X 0.3862 = 10.7 2 0.75 13.88 X 2 27.7 6 X 0.3528 = 9.79 8.79 0.75 13-88 X 2 27.76 X 0.3167 =

154.06 164.89 175.61 185.4 0 194.19

25-90 X 5.0554 = 130-93 27-7 6 X 4.6307 = 128.55 27.76 X 4.2445 = 117.83 27.7 6 X 3.8917 = 108.03 99.24 27.7 6 X 3.5750 =

284.9 9 293.44 293.4 4 293.43 293.4 8

16.8 15.9 15.9 15.9 15.9

| 30 i 31 i 32 i 33 134

1850 0.75 13-88 X 2 27.76 X 0.2966 = 1850 0.75 13.88 X 2 27.7 6 X 0.2745 = 1850 0.75 13-88 X 2 27.7 6 X 0.254S = 1850] 0.7 5 13.88 X 2 27.7 6 X 0.23 7 8 = 1 850 | 0.75 13.88 X 2 27.76 X 0.2270 =

8.2 3 7.62 7.07 6.60 6.3 0

202.4 2 210.04 217.U 223.71 230.01

27.7 6 X 3.2784 = 27.7 6 X 3.0039 = 27.7 6 X 2.7491 = 27-76 X 2.5113 = 27-7 6 X 2.28 4 3 =

91.01 83.89 76.32 69.71 63.41

293.43 293.4 3 293.48 293-4 2 293.4 2

15.9 15.9 ! 15.9 i 15.9 15.9

35 36 37 38 39

1850 1850 1850 1850 1850

0.75 13.88 X 2 27.76 X 0.2118 = 0.75 13-88 X 2 27.7 6 X 0.2074 = 0-75 13-88 X 2 27.7 6 X 0.2030 = 0.76 13.88 x 2 27.76 X 0.2010 =

6.07 5.87 5.76 5.64 5.58

236.08 241.95 247.71 253.3 5 258.98

27.7 6 X 2.065S = 27.76 X 1.8545 = 27.7 6 X 1.6471 = 27-76 X 1.4441 = 27.7 6 X 1.2431 =

57.3 5 51.48 45.72 40.09 34.51

293.43 293.43 293.43 293.44 293.44

;4l 42 43 44

1850 0.7 5 13.88 X 2 27.7 6 X 0.2009 = 1 850 0.75 13.88 X 2 27.7 6 X 0.2017 = 1850 10.75 13.88 X 2 27.7 6 X 0.2039 = 1850 0.76 13.88 X 2 27.76 X 0.2074 = 1850 0.75 13-88 x 2 27.7 6 X 0.2120 =

5.58 5-60 5-6 0 5.76 5.89

264.51 270.il 275.7 7 281-63 287.4 2

27.76¶X 1.042 2 = 27.7 6 X 0.8405 = 27.7 6 X 0.63 6 6 = 27.7 6 X 0.4292 = 27-7 6 X 0.2172 =

28.93 23.3 3 17.67 11.91 6.03

293.44 293.44 293.44 293.44 293.4 5

15.9 \ 15.9 j 15.9 15.9 15.9

45 i 46 47 48 49

1850 1850 1850 1850 1850

0.75 13.88 X 2 27.76 X 0.2172 = 0.75 13-38 X 2 27.7 6 X 0.2151 = 0.75 13-88 X 2 27.7 6 X 0.2117 = 0.75 13-88 X 2 27.76 X 0.2083 = 0.75 13.88 X 3 27.7 6 X 0.2062 =

6.03 5.9 7 5.88 5.8 0 5-72

293.4 5 299.4 2 205.30 311.10 316.82

293.4 5 299.4 2 305.3 0 310.10 315.82

15.9 ; 16.2 i 16.5 i 16.8 17.1

50 51 1 52 i 53 54 i 55

1850 1850 1850 1850 1850 1.850

0.75 13-88 X 2 27.7 6 X 0.2035 = 0.75 13.88 X 2 27.7 6 X 0.2015 = 0.75 13-88 x 2 27.7 6 X 0.1986 = 0.75 13-88 X 2 27.7 6 X 0.1964 = 0.76 13-88 X 2 57.76 X 0.1941 = 0.75 13-8S x 2 27.7 6 X 0.1917 =

5.65 5.59 5.51 5.45 5.39 5.3 2

322.4 7 328.06 333.5 7 339.02 344.41 349.7 3

322.4 7 328.06 333.57 339.0 2 344.41 349.7 3

17.4 17.7 18.0 18.8 18.6 18.9

0.7 5 13-88 X 2 27.76 X 0.2 185 =

7-2 0 X 7.917 0 =

15.9 15.9 15.9 15.9 |

! ! ! j j |

117¶Tab. XVII. Aktivitetssannolikheter och inträdesfrekvens bland sjömän.

118 Tab.

XVIII.

Grundtabell. !

* X

•

i

.,

l

H

X

*

11 D X

X

,

p V x - X 6 + 0.6a2>46

15 16 17 18 19

100 000 81400 73 097 68 200 64 654

55 526 43 460 37 526 33 665 30 688

526 853 471 327 427 867 390 341 356 676

20 21 22 23 24

61 615 58 966 56 607 54 399 52 386

28 120 25 876 23 886 22 071 20 437

825 988 297 868 271 992 248 106 226 035

25 26 27 28 29

50 500 48 682 46 978 45 334 43 747

18 943 17 559 16 293 15118 14 028

205 598 186 655 169 096 152 803 137 685

30 31 32 33 34

42172 40 654 39190 37 779 36 419

13 002 12 052 11171 10 355 9 598.3

123 657 110 655 98 603 87 432 77 0770

35 36 37 38 39

35 108 33 844 32 659 31 516 30 444

8 896.9 8 246.7 7 651.9 7100.1 6 594.8

67 478-7 58581-8 50 3351 42 683-2 35 583-3

40 41 42 43 44

29 409 28 468 27 642 26 896 26 224

6 125-0 5 7015 5 323-2 4 980-8 4 6691

28 988-8 22 862-7 17 161-2 11 838o 6 857-7

45 46 47 48 49

25 568 24 954 24 380 23 819 23 224

25 568 25 366 25 158 24 942 24 718

4 377-2 4 107-8 3 858-9 3 625-1 3 398-0

50 51 52 53 54

22 620 21987 21349 20 687 19 984

24 483 24 238 23 984 23 720 23 445

3 182-9 2 974-9 2 777-4 2 587-8 2 403-7

55 56 57 58 59 60

19 265 18 533 17 773 16 990 16175 15 334

23159 22 860 22 549 22 220 21871 21504

2 228-1 2 061-0 1 900-5 1 747-0 1 5991 1 457-7

i

119¶Tab. XIX. Grundtabell för beräkning av invalidräntor vid sjukdomsinvaliditet. 2

1 1

a

s X

a [ff + Vt]

l> X

V* X

i

4.47 4.64 4.81 4.9 7 5.18

16.87 20.7 0 23.8 9 26.49 26.5 7

73.9 5 94.19 112.68 129.10 133.6 5

9188.91 9 114.9 c 9 020.7 7 8 908.09 8 778.99

25 26 27 28 29

5.31 5.4S 5.64 5.81 5.98

26.62 26.34 27.7 0 27.2 1 26.0 5

138.09 141.5 1 153.20 155.02 156.28

8 645.3 4 8 507.2 5 8 365.71 8 212.51 8 057.49

30 31 32 33 34

6.14 6.31 6.48 6.65 6.8 2

26.oo 26.51 25.0 9 24.8 5 24.oo

156.54 164.03 163.24 162.04 160.50

7 901-21 7 744.67 7 580.04 7 417.40 7 255.8 0

6.99 7.10 7.34 7.52 7.08

24.0 2 23.92 23.7 2 24.14 24.40

164.00 167.9 4 170.7 2 178.01 183.75

7 094.86 6 930.2 2 6 762.2 8 6 591.66 6 413.5 5

24.50 24.52 25.55 26.4 0 27.55

188.12 191.87 203.9 4 214.S7 228.01

6 229.8 0 6 041.68

42 43 44

7.83 7.98 8.14 8.30 8.44

45 46 47 48 19

8.5s 8.74 8.90 9.06 9.18

28.8 9 29.9 9 30.8 7 31.54 32.0 3

243.0 7 257.02 269.41 280.2 0 293.72

5 202.9 9 4 959.92 4 702.90 4 433.4 9 4153.29

51 52 53 54

9.2 9 9.44 9.57 9.60 9.7 4

34-00 35.7 0 37.22 38.56 39.90

310.28 330.4 7 349.28 365.20 381.08

3 859.57 3 549.2 9 3 218.82 2 869.54 2 504.2 8

55 56 57 58 59

9-34 9.89 9.90 9.9 4 9.9 2

41.2 2 42.60 43.90 44.90 46.0 5

397.7 2 413.72 426.17 437.64 447.9 5

2123.20 1725.4 8 1311.7 0 885.59 447.95

36 37 38 39

i !

X

21 22 23 24

;

Z

9 188.91 9188.91 9188.91 9188.91 9188.91

15 16 17 18 19

8 I

40 41

5849.81 5 645.8 7 5 431.0 0

120¶Tab. Grundtabell för beräk1

i

*_

b .

e

'<.

fx

fx

X

\

;

*'ä

X X

!

f X

.\

100 000 81640 73 531 68 806 65 425

3 9 401.4 4 3 9 401.44 3 9 401.4 4 3 9 401.44 3 9 401.44

0.0067 0.0268 O.0447 0.0988 0.1640

0.0490 0.2033 0.37 22 0.8462 1.4446

62 541 60 043 57 839 56 803 54 936

13.31 49.9 0 83.55 177.50 278.38

3 9 398.0 2 39.385-31 3 9 335.41 3 9 251.86 3 9 074.80

0.24 65 0.3442 0.4649 0.6664 0.7916

2.1051 3.0008 3.96 0 7 5.4800 6.2169

53195 51515 49 947 48 441 47 044

384.15 491.20 598.4 6 770.26 815.3 5

3 8 795.98 3 8 411.88 3 7 920.6 3 3 7 322.17 3 6 551.91

6.4788 7.6709 8.6820 9.6616 10.6198

1.0097 1.2741 1.6983 1.7800 1.9485

7.4880 8.8450 10.27 53 11.4816 12.4678

45 602 44 215 42 948 41738 40 511

905.00 996.89 1 080.86 1112.2 8 1 130-38

35 736.56 3 4 831.56 3 3 835.17 3 2 754.31 31 642.03

35 36 37 38 39

11.2822 11.8640 12.4851 12.9224 13.2478

2.09 7 9 2.2135 2.3362 2.4288 2.4897

13.3801 14.07 75 14.8213 15.8462 15.7875

39 333 38 277 37 233 36 233 35 311

1 146.01 1128.5 9 1139.02 1127.0 2 1094.39

3 0 511.70 2 9 365.6 9 2 8 237.10 2 7 098.0 8 2 5 971.00

40 41 42 43 44

13.4655 13.5730 13.6739 13.6911 13-7828

2.5345 2.5573 2.5588 2.4846 2.4064

16.000 0 16.1303 16.1327 16.1750 16.1892

34 433 33 657 33 004 32 444 31 973

1066.4 0 1033.7 9 994.10 961.4 8 939.6 2

2 4 876.6 7 23 810.2 7 2 2 776.48 21782.3 8 20 820.9 0

45 46 47 48 49

13.8533 13.9033 13.9304 13.9388 13.9259

2.320 0 2.2439 2.1603 2.07 6 5 1.9926

16.1798 16.1472 16.0907 16.0153 15.9185

31 536 31158 30 838 30 550 30 270

19 881.2 8 18 956.15 18 052.3 9

50 51 52 53 54

13.8958 13.8491 13.7 832 13.5717 13.302 7

1.9099 1.3280 1.7491 1.6068 1.4438

15.8057 15.6777 15.5323 15.1775 14.7460

29 976 29 676 29 393 29 108 28 800

835-0 5 818.8 5 796.19 774.60 741.48

15 415.62 14 614.9 7 13 796.12 12 999.93 12 225.2 7

55 56 57 58 59

12.9741 12.5878 12.1483 11.6294 11.0772

1.2618 1.0624 0.8461 0.6960 0.3358

14.2359 13.6602 12.9944 12.2254 11.4125

28 495 28192 27 877 27 550 27 197

707.95 672.41 639.19 605.39 564.12

11 483.84 10 775.89 10103.4 8 9 464.2 9 8 858.40

15 16 17 18 19

20 21 22 23 24

0.0429 0.1780 0.8275 0.7479 1.2799

25 26 27 28 29

1.9190 2.6621 3.6018 4.8202 5.4258

30 31

| 32 33

i

|

903.7 0 886.2 8 862.9 0 852.5 9

j

17 166.il 16 303.21

]

121¶XX. ning av familjpensioner. B

»

!

;=;

|

fx

X

i

60 61 62 63 61

65 66 67 68 69

9.3 80 2

7<) 71

6.9198 6.0729 6.4 102

10.908 7 10.5410

10.1744 9.8108

8.9795 8.557 2 8.158 2 7.1622

U

X

J

f x i x

ld

f X

X

Fx

X

'x

26 826 26 346 25 845 25 318 24 753

499.28 488.2 9 485.8=; 481.49

8 294.28 7 779.01 7 279.7 8 6 791.4 4 6 805.0 1

5.6 9 00 5.0 513 5.0 00 7 5.5 5 31 5.484 1

45 46 47 48 49

4.542 0 4.0147 4.07 81 4.7 3 53 4.7970

24 149 23 497 22 816 22 109 21357

478.18 459.89 437.02 425.84 387-86

5 824.12 6 345.99 4 886.0 0 4 449.5 8 4023.74

5.4 0 02 5.2978 5.1809 5.0091 4.9352

50 51 52 53 54

4.8488 4.9128 4.9678

383.50 372.s8 334.82 305.41

8 635.88 3 252.88 2 879.5 0 2 521.so 2187.48

4.8209 4.0 810 4.5180 4.33 20 4.1 3 5 5

56 56 57 58 59

5.1541 5.2 2 SÖ 5.3102 5.4175 5.539I!

515.2 7

20 545 19 682 18 777 17 838 16 857

75 70

5.0856 4.6641 4.8108 3.8642 3.4 824

15 846 14 816 13 749 12 649 11523

276.60 252.56 231.38 204.18 181-02

1 882.07 1 605.67 1 353.01 1 121.03 917.45

3.9866 3.7 3 54 3.52 79 3.3060 3.0871

80 81 82 83 84

3.1194 2.7707

157.25 134.07 110.19

2.12 20 1.8586

lo:;71 9 209 8 049 6 922 5 863

2.80 8 5 2.087 0 2.4120 2.1940 1.997 2

85 86 87 88 89

1.6087 1.4 059 1 2296 1.00 20 0.900 9

4 878 3 985 3 188 2 493 1 900

51.oo 38.42 28.17 19.98 13.58

90 91 92 93 94

0.85 6 0 0.8110 0.7 7 08 0.7119 0.0 7 00

1 409 1015

95 96 97 98 99

0.6422 0.6490 0.5510 0.4317 0.805 7

200 125 70 45 26

0. oooo

"2 /

•)

/ i

78 70

» 1

70S 479 314

857.7 0

86.0 9

445.li 334.9 2 248.2;: 180.34 129.2 8

90.86 62 69 42.71

0.910 7.017 4.817 3.00 0 1.915

29.12 8 19.218

1.100 0.6281 0.8808 0.17 57 0.00 9 2 4

1.8137 1.0573 1.5128 1 8 37 7 1.2904 1.28=15 1.1754 1.1119

2.4 0 9

0.8730 0.7 50 4 0.6492 0.44 19 0.22 38

i. 2 18 8

0.0257 0.2449 0.00 9 2 1

Se tab. XXI, kol. 10

5 . 0 2 8."-i

5.0 30 0

Se tab. XXI, kol. 10

122¶Tab. Avgif-

'.v 45

>:/

tx.v*

£*,

9 723 3 938 2 064 1326 1038

25175 15 452 11 514 9 450 8 124

0.82 58 0.312 7 0.2 9 5 9 0.2 780 0.2010

0.4 2 808 0.54687 0.0 88 8 4 0.70699 0.77440

7 085.7 6 264.7 5 586.7 4 984.0 4 474.6

0.245 0 0.2299 0.214 7 0.2000 ': 0.1854 j

0.84520 0.918 1'.' 0.99 502 1.0 7 085 1.1029 1

420.5 372.2 343.7 310.1 308.8

4 020.9 8 600.4 3 228.2 2 884.5 2 565.4

0.1711 ' 0.157 2 0.1434 0.1293

O.noo

1.26465 1.86865 1.46878 1.57210 1.69426

8 866 7 938 7 047 6 192 5 368

286.1 264.1 243.7 225.9 209.8

2 256.0 l 970.5 1 706.4 1 462.7 1 236. s

0.108 7 0.0918 0.0794 0.0079 0.05 7 1

l.S 2 7 9.i 1.97204 2.12 7 50 2.29 52 2 2.4 7017

687 650 580 545

4 574 3 819 3 132 2 482 1902

191.8 167.4 152.8 130.7 118.1

1 027.5 836.2 668.S 516.5 385.8

0.0470 0.08 7 7 0.0291 0.0215 0.0149

2.0 7188 2.8S200 3.10 002 ;;.8 4 7 41 3.60889

453 339 251 172 142

1357 904 565 314 142

0.00 9 5 0.0054 0.0 02 2

3.S7994 4.10855 4.4 64 7 9 4.77220 5.09027

15 16 17 18 19

8.9884 10.3451 10.9019 11.0949 11.122 7

17 510 7 375 4 020 2 687 2 186

54 899 37 389 30 014 25 994 23 307

20 21 22 23 24

11.0927 11.0114 10.8871 10.7413 10.5001

1799 1545 1427 1257 1163

21121 19 322 17 777 16 350 15 093

821.0 078.0 602.1 510.0 453.7

25 26 27 28 29

10.3535 10.1302 9.8784 9.00 7 4 9.815 0

1121 1 032 991 957 963

13 930 12 809 11777 10 786 9 829

30 31 32 33 34

9.0100 8.6815 8.3267 7.9435 7.5803

928 891 855 824 794

35 36 37 38 39

7.084 5 6.6 08 7 0.0781 5.5110 4.8950

40 41 42 43 44

4.2323 3.5099 2.7239 1.37 7 0 0.90 8 7

94.85 07.S9 48.8 4 81.85 25.2 s

267.71 173.8 0 105.4 7 57.18 25.2 s

123¶XXI. ter m. m

125.59 102.7 2 957.85 I 90.3 5 886.45 I 81.63 74.63 820.9 5 i

1 266.6 2 1141.03 I 1038.31 j 947.9 0 ! 866.8 3

759.88 j 704.5 7 : 652.95 604.59 559.41

68.27 62.2 7 57.19 51.64 46.7 9

791.70 723.4 3 661.16 603.9 7 552.83

40.43 38.2 0 36.07 34.2 8 32.52

516.09 476.2 0 438.0 0 401.9 9 367.71

42.4 7 j 38.0 2 i 35.2 8 i 81.0 7 I 29.0 0 ;

505.5 4 463.07 424.4 5 389.17 357.50

30.5 03 ! 33.290 36.3 7 5 I 39.82 0 I 43.7 7S

30.9 3 29.3 6 27.90 26.60 25.84

335.19 304.2 0 274.9 0 247.0 0 220.4 0

27.45 i 25.48 ; 23.7 8 21.85

827.8 4 800.39 274.91 251.18 228.4 3

48.408 53.9 2 8 60.713 69.2 4 7 80.442

24.10 22.93 21.84 20.7 9 19.7 9

195.0 0 170.9 0 148.03 126.19 106.40

21.18 20.74 20.8 0 20.10 20.09

206.58 185.4 5 164.71 144.41 124.31

95.9 5 5 118.981 157.080 233.015

18.34 17.9 2 17.07 16.2 9 15.49

85.61 66.77 48.85 31.7 8 15.49

20.17 20.89 20.7 4 21.20 21.72

104.22 84.05 63.6 6 42.9 2 21.72

0.16649 0.21148 0.24487 0.2 7 295 0.2 9 9 18

0.7090 I 0.9060 j 1.0500 j 1.1704 | 1.2839

6.0,03 7.830 8.056 8.823 9.0 5 5

8.7 51 i 9.622 j 10.440 11.281 j 12.181

7.895 | 8.764 9.031 10.54 9 11.543

103.45 81.4 3 71.40 66.60 61.07

0.82 07 7 0.3522 0 0.87 766 0.4 08 01 0.42966

1.4011 1.5221 1.0407 I 1.7784 | 1.1919

10.5 6 5 11.540 12.003 13.7 88 15.080

12.031 13.3 2 3 15.12 5 16.55 7 18.105

55.31 51.62 48.3 6 45.18 42.7 2

2.0480 i 0.4 5 08 9 0.48450 j 2.1S7 0 0.518 45 | 2.82 74 2.4 087 j 0.54323 0.67489 j 2.005G I

16.52 0 18.145 1.9.9 05 22.018 24.8 55

19.3 54 i 20.9 9 7 i 22.82 8 I 24.870 j 27.19 5

19.781 21.5 9 5 23.5 0 0 25.09 0 27.9 7 2

0.0 0 7 09 j 2.7 485 1 2.8901 I 0.0 4 2 00 0.07800 jI 3.0288 i 0.71030 ' 3.1681 ; 0.7 5 5 90 i 3.2966 ;

27.0 81 30.U7 33.701 37.912 42.9 21

29.8 34 32.86 7 j 36.3 7 7 I 40.486 45.8 7 2

0.79746 ! 3.4295 j 0.84030 i 3.5009 i 0.88874 | 3.0902 i 0.92838 3.8166 | 0.9 7 2 52 ; 3.9881

48.964 56.3 08 65.04 2 77.578 93.4S0

51.2 0 5

1.017 01 i 1.06967 j 1.09893 ! 1.18864 1.16818 I

115.7 04 148.950 204.2 5 0 314.048

116.808 149.7 0 0 204.7 0 5 314.0 4 3 645.651

I

I

4.0GU 4.1701 4.2787 4.3737 4.4 5 93

Setab.XX. ! k o l . 1?»

I och 1").

14.198 I 15.315 j 16.540 I 17.876 !

1142.73 1039.2 8

I

58.4 93 67.552 79.2 4 0 94.878

460.8 8 9

22.70 <

Bilaga

0 ver g å ngsti dens pensionsU n d e r s t ö d Pensioner Antal år efter till sj öman, som lagens vid lagens ikraftikraftträdande redan trädanåtnju a pension de Antal 1

2a

i r a n H a n d e l s f l o t t a i» p u i i s i o u s a u s ; a l t

till nuvarande expektanter

Pensions- | belopp Antal Kr. ! 2b 3a

Pensionsbelopp Kr. 3b

till sjömän, som vid lagens ikraftträdande ej fyllt 55 år, men synas berät tigade till fyllni idspension Antal 4a

Pensionsbelopp Kr. 4b

5a

Pensionsbelopp Kr. 5b

ÅterHärifrån stående avgår ökat till sj )inän, som till sjömän, som till sjömansänkor, av kolumnerna överskott kontant vid lagens ikraft- vid lag ens ikrafttill sj öman, som som vid lagens a v nuvid lagens ikraft- trädan le fyllt 55 trädan de ej fyllt 5, 9 och 12 statsikraftträdande Si m m a Sl3 m m a varande 55 år, men synas bidrag trädande redan år o •Ii kunna redan åtnjuta 111C11 0 n a s uciiiikontanta under berättigade till åtnjuta understöd bliva berättigade uriflfivstnd tigade till fylltill understöd fyllnadsundcrstöd statsövernadsi mdc-rstöd bidrag l gångs1 1 1 UnderstödsUnderstödsUnderstödsUnderstödsUnderstödsUnderstödsUnderstödsUnderstödstiden belopp belopp Antal belopp Antal belopp Antal belopp Antal belopp belopp Antal Antal belopp Antal Antal Kr. Kr. Kr. Kr. Kr. Kr. Kr. Kr. Kr. Kr. 9a | 9b 10 a 10b Ila 11b 12 b 13a 13 b 14 8a 8b 7a 7b 15 6a 6b 12a 1

mi

1 W

1031 946 864 785 708

166 200 152 565 139 365 126 720 114240

143 133 121 111 101

26 610 24 735 22 530 20 655 18 885

785 880 974 1063 1150

95 419 103 409 110 351 115 835 120 289

1959 1959 1959 1959 1959

288 229 280 709 272 246 263 210 253 414

928 843 761 685 610

64858 58 917 53186 47 875 42 633

1003 956 899 840 781

70 210 66 920 62 930 58 800 54 670

16 17 18 19 20

634 565 499 438 381

102315 91185 80 550 70 665 61515

91 82 73 64 57

17 010 15 285 13 650 11925 10 620

1234 1312 1387 1457 1500

123 551 128 664 125 430 125 330 123 446

1959 1959 1959 1959 1938

242876 235 134 219 630 207 920 195 681

541 478 408 354 305

37 810 33 407 2 8 515 24 741 21316

723 661 604 557 500

21 22 23 24 25

329 280 236 197 161

53 055 45150 38 025 31680 25 845

50 43 36 31 25

9 276 7 935 6 690 5 775 4 665

1475 1438 1394 1348 1300

119 874 116 271 111568 107 640 102 657

1854 1761 1666 1576 1486

182 205 169 356 156 283 145 095 133167

261 223 181 158 143

18 241 15 585 12 650 11043 9 994

26 27 28 29 30

130 105 81 63 48

20 850 16 785 12 285 10020 7 575

21 17 14 10 8

3 900 3120 2 550 1875 1485

1239 1188 1131 1073 1018

97 076 91876 86 377 77 946 74 837

1390 1310 1226 1146 1074

121 826 111781 101 212 89 841 83 897

111 92 76 62 51

7 758 6 430 5 312 4333 3 564

46 47 48 49 50

—

51 52 53 54 55

—

—

56 57 58 59 60

~-

—

Summa

6 940 6 940 6 935 6 917 6 898

637 847 626 488 616 332 607 209 593 652

208 000 208 000 208 000 208 000 208 000

429 847 418 488 408 332 399 209 385 652

60 000 60 000 60 000 60 000 60000

369 847 358488 348 332 339 209| 325652

11 12 13 14 15

126 890 122452 116 370 111881 104 741

1243 1155 1070 989 912

87 830 81612 7 5 606 69 882 64441

1711 1761 1797 1820 1833

119 770 123 270 125 790 127 400 128 310

2 954 2 916 2 867 2 809 2 745

207 600 204 882 201 396 197 282 192 751

6 870 6 832 6 783 6 725 6 640

577 366 562 468 537 396 517 083 493073

208 000 208000 208000 208 000 208 000

369 366 354468 329 396 809 083 285 073

60 000 60 000 60000 60000 60000

309 366 294468 269 396 249 083 225 073

16 17 18 19 20

1957 1957 1917 1800 1694

97 656 90440 82 580 75 888 69 804

840 772 710 650 594

59 354 54550 50168 45 929 41972

1837 1824 1795 1757 1712

128 590 127 680 125 650 122 990 119 840

2 677 2 596 2 605 2 407 2 306

187 944 182 230 175 818 168 919 161 812

6 488 6 314 6 088 5 783 5 486

467 805 442 026 414 681 389 902 364 783

208000 208 000 208 000 208000 208 000

259 805 234026 206 681 181 902 156 783

60000 60000 60 000 60000 60000

199805 174026 146 681 121 902 96 783

21 22 23 24 25

1 564 1454 1348 1247 1157

62403 56 310 50 227 44 923 40134

542 495 450 408 370

38 298 34976 31797 28 829 26144

1661 1605 1542 1470 1402

116 270 112 350 107 940 102 900 98140

2 203 2100 1992 1878 1772

154 568 147 326 139 737 131 729 124284

5157 4864 4 566 4 271 4003

338 797 315 417 291176 266 493 2 4 8 315

208000 208 000 208000 208 000 208000

130 797 6 0 0 0 0 107 417] 6 0 0 0 0 83176 60000 58493 60000 40315

70797 47 417 23176

26 27 28 29 30

1657 1 546 1428 1318 1212

116 211 108 420 100140 92423 83 587

3 739 3 459 3189 2 939 2 691

226 336 206 967 186439 168 673 148 592

208 000

1007 930 859 795 726

75425 67 361 59 237 52 757 45 047

41 32 25 19 14

2 865 2 236 1747 1328 978

68 51 38 27 19

4 780 3 570 2 660 1890 1330

966 900 839 780 720

27 055 25 380 22 655 20 275 17 650

1075 983 902 826 753

34700 31186 27 062 23493 19 958

335 303 273 248 223

23 671 21410 19 290 17 523 15 757

1822 1243 1155 1070 989

666 607 532 447 384

38 749 32 890 27 562 21027 17 929

670 610 534 448 384

39 289 33295 27 832 21162 17 929

10 6 1

699 419 70

13 8 5 2 1

910 560 350 140 70

666 607 532 447 384

15 350 12 990 10 780 8 250 6 935

689 621 538 449 385

16 959 13 969 11200 8 390 7 005

203 182 163 145 129

14344 12860 11518 10246 9115

912 840 772 710 650

63 840 58 800 54 040 49 700 145 500

1115 1022 935 855 779

78184 71 660 65 558 59 946 54 615

2474 2 253 2007 1752 1548

134 432 118 924 104 590 89 498 79 549

—

319 262 213 167 130

14196 10963 8 265 6 291 4 539

319 262 213 167 130

14196 10 963 8 265 6 291 4539

319 262 213 167 130

5 475 4 360 3165 2 360 1655

319 262 213 167 130

5475 4 360 3165 2 860 1655

114 101 89 78 69

8 055 7137 6 289 5 511 4 876

594 542 495 450 408

41580 37 940 34 650 31600 28 560

708 643 584 628 477

49 635 4 5 077 40939 37 011 33 436

1346 1167 1010 862 737

69 306 60 400 52 369 4 5 662 39 630

—

96 68 51 34 16

3131 1838 1412 746 291

96 68 51 34 16

3131 1838 1412 746 291

96 68 51 33 16

1145 665 475 250 110

96 68 51 33 16

1145 665 475 250 110

60 52 45 37 32

4240 3 674 3185 2 614 2261

370 335 303 273 248

25 900 23450 21210 19 810 17 360

430 387 348 310 280

30140 27124 24 395 22424 19 621

622 523 450 377 312

34416 29 627 26 282 23420 20022

13 7 2

228 105 19

13 7 2

228 105 19

— —

13 7 2

85 40 10

13 7 2

85 40 10

— _

— _

27 22 18 14 11

1907 1555 1271 989 770

223 203 182 163 145

15 610 14210 12740 11410 10150

250 225 200 177 156

17 517 15765 14 011 12 399 10 920

276 239 204 177 156

17 830 15 910 14 040 12 399 10 920

9 7 6 4 3

630 490 420 280 210

129 114 101 89 78

9030 7 980 7 070 6230 5460

138 121 107 93 81

9 660 8470 7 490 6 510 5 670

138 121 107 93 81

9 660 8470 7490 6 510 5 670

3 2 1

210 140 70

69 60 52

4830 4200 3 640

72 62 53

5 040 4 340 3 710

72 62 53

5 040 4340 3 710

3 269 818

—

3 783 820 1 —

—

—

—

—

—

__ —

—

—

_

61 62 63

212 836 208 997 208345 210314 209 620

68 825 62 531 56 042 50 342 4 3 997

—

—

—

—

1 -

3 851700

1 -

478 326

— _

| 3004624

Siffran 208 000 kronor erhålles på följande sätt: Nuvarande årligt kontant statsbidrag Nuvarande räntor å fonder

_ — — _ — —

— _

— _ — -

— — _

~ — _ — — —

— —

— _

—

3 024 3 024 3 019 3 001 2 982

966 900 839 780 719

1065 915 390 390

_

—

89040 95 620 99 600 109 200 115 360

92540 87 010 80 850 74 900 67830

—

-

1272 1377 1480 1570 1648

39 875 37 700 35 045 32 750 30410

11 12 13 14 15

—

123 796 113 377 108 746 101114 94260

1242 1188 1131 1073 1018

38 657 45 785 52 634 59 344 65 774

—

1752 1647 1539 1431 1334

14 770 12 180 9 870 7 840 6160

553 655 753 849 941

—

6 7 8 9 10

211 174 141 112 88

98125 90 997 84148 77 438 71008

—

393 67Ö 390851 386 545 381818 374390

48 265 47 415 4 5 990 44265 42 240

1404 1302 1204 1108 1016

-

60000 60 000 60 000 60 000 60000

1251 1342 1394 1348 1300

311163 308 921 304 697 300 049 292 697

Éj

453 576 450851 446 645 441818 434390

31150 27 440 23 940 20 580 17 570

1959 1959 1959 1959 1959

'41 42 43 44 45

208 000 208 000 208 000 208 000 208 000

445 392 342 294 251

38 463 51236 62 852 74 869 84 002

lf>

661576 658 851 654545 649 818 642390

1957 1957 1957 1957 1957

298 389 485 587 688

—

213 631 6 940 213 148 6 940 213 066 6 940 212 987 1 6 940 212 911 6 940

38470 42 775 4 5 575 48150 48 425

33 855 33 915 33 240 30795 28 635

540 405 270 135

3 024 3 024 3 024 8 024 3 024

693 818 945 1046 1152

178 181 179 166 154

4 3 2 1

47 580 56 000 64 610 73080 81060

50 610 46270 42 280 38 990 35 000

238 845 223 770 208 605 194 385 180 060

36 37 38 39 40

674 800 923 1044 1158

136 782 136 782 135 741 133 685 130 618

1483 1389 1295 1206 1117

166 051 157 148 148 456 139 907 131 851

1957 1957 1957 1957 1957

6 7 8 9 10

— — — _ — — — —

6 5 2 2

1 2 3 4 5

1714 10 945 19 625 27 010 33 315

8184 16 222 23 810 31388

_

397 684;! 397 606| 397 289 395 724 395 217

26 158 297 432 566

117 282 341 449

—

__ _

_

— — _ — — — _ — —

— — _

—

—

J

—

7 334650

| J

1 5 4 4 532

281000 kronor 320 000 Summa 601000 kronor. Avgår för det nya pensionssystemet erforderligt årligt anslag 393 000 Rest 208 000 kronor.

_

— _

_ — — — _ — — — —

— — — _ — 1 0 5 6 238

— — £9

— —

— _ — — _

60 000 60 000 60000 60 000 60000

2 350 2 224 2 101 1980 1866

136 782 128 598 120 560 112 972 105 394

Kr. 17

457 684 457 606 457 289 465 724 455 217

136 782 136 782 136 782 136 782 136 782

1957 1 840 1725 1616 1508

Kr. 16

208 000 208 000 208 000 | 208 000 208 000 j

1957 1957 1957 1957 1957

315 240 315 240 315 015 313 539 313 119

lagens ikraftträdande

665 684 665 606 665 289 663 724 663 217

— — — —

1959 1959 1959 1959 1959

. ., ^Jf1

&refter

6 940 6 940 6 940 6 940 6 940

213 662 203 854 194032 184493 175166

3 510 10 845 19 584 29499

statsbidrag under övergångstiden

213 662 213 584 213 492 213 403 213 316

3024 2 885 2 746 2 611 2 479

26 82 153 225

Resterande kontant

3 024 3 024 3 024 3 024 3 024

136 782 136 782 136 782 136 782 136 782

11760 19 605 24795 29 790

Avgå räntor å undanhållet kapital

9 730 19460 28 910 38150

1957 1 957 1957 1957 1957

69 109 134 158

5 535 3 915 2 805 2025 1050

Summa

139 278 413 545

— — — —

299 970 284 565 269 160 253 830

35 25 18 13

i

till kvinnliga understödstagare till sjömansänkor, som vid lagens ikraftträdande ej åtnjuta understöd,

1864 1768 1672 1576

31 32 33 34 35

i

s j ö ni a n s h u s e n

.1 9 5i9 1 315 240

1 2 3 4 5

Antal

f r & n

till manliga ux derstödstagare

Sii m m a

B.

och u n d e r s t ö d s e r s ä t t n i n g a r .

— — — —

— — _ — — — —

—

z—

—

—

3 507 844 |

-

7 043 638

1 | 117 8 8 6 1 3 2

— — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — —

— — — — —

— — — — — — —

— — — — —

j

—

31 32 33 34 35 36 37 38 39 40

— — — — —

—

z— ( Z , —

41 42 43 44 45

— — — —

—

46 47 48 49 50

— — — —

51 52 53 54 55

—

— — ~"~

— —

— — — — — — — — jä:

— — <9 677 34E

— — — — — — —

56 57 68 59 60

— — — — — !

7 880 201

61 62 63

I

S t a t e n s o f f e n t l i g a u t r e d n i n g a r 1924 Systematisk

förteckning

(Siffrorna inom klämmer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.) Allmän lagstiftning. Rättskipning. Fångvård.

Vattenväsen. Skogsbruk. Bergsbruk. Betänkande med förslag till gruvlag. [1G|

Statsförfattning. Allmän statsförvaltning.

Kommunalförvaltning.

Industri.

Handel och sjöfart. Skeppstjänstkommitterades betänkande. 3. [20]

Statens och kommunernas finansväsen. Kommunikationsväsen. Utredning rörande ny vattenväg mellan Östersjön och Vänern jämte bihang. [6] Anvisningar rörande vägväsendet och automobiltrafiken [19]

Politi.

Socialpolitik. Iakttagelser rörande socialiseringen i Österrike. [14| Det svenska tobaksmonopolet. [15]

Bank-, kredit- och penningväsen.

Försäkringsväsen. Hälso- och sjukvård.

Allmänt näringsväsen. Kungl. Elektrifieringskommitténs meddelanden. 9. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Hallands län. [18J 11. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Blekinge län. [10] 12. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Kopparbergs län. [3] 13. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Västmanlands län. [8] 14. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Värmlands län. [9] 15. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Jämtlands län. [11] 18. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Gotlands län. |12] 19; Ang. elektrifiering nv Landsbygden inom Viisternorrlands län. [17|

Kyrkoväsen. Undervisningsväsen. Andlig odling i övrigt. Supplement nr 2 till Sverges familjenamn 1920. [4] Betänkande angående det fria och frivilliga folkbildningsarbetet. [5] Betänkande och förslag angående läroverks- och landsbibliotek. |7] Förslag till lönereglering för befattningshavare vid allmänna läroverk m. fl. läroanstalter. [13]

Försvarsväsen.

Fast egendom. Jordbruk med binäringar. Utrikes ärenden. Internationell rätt. Det svenska lantbrukets produktionskostnader. 2. Bok- j Angående ordnandet av statens kommersiella informafonngsaren 1920—1921 och 1921—1922. [21 tionsverksamhet. [1]

Sthlml924, Isaac Marcus' Boktr.-A.-B.