SOU 1924:28

Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Norrbottens län.

Typ: SOU
Källa: urn.kb.se

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

STATENS O F F E N T L I G A UTREDNINGAR 1924: 28 JORDBRUKSDEPARTEMENTET

KUNGL. ELEKTRIFIERINGSKOMMITTÉNS MEDDELANDEN. 16

UTREDNING BETRÄFFANDE

PLANMÄSSIG ELEKTRIFIERING AV LANDSBYGDEN INOM NORRBOTTENS LÄN

S T O C K H O L M 19 2 4

Statens offentliga u t r e d n i n g a r 1924 Kronologisk 1. Angående ordnandet av statens kommersiella informationsverksamhet. Promemoria, avgiven av chefen för utrikesdepartementets speciella handelsavdelning. Marcus. 28 s. U. 2. Det svenska lantbrukets produktionskostnader. 2. Bokföringsåren 1920—1921 och 1921—1922. Av L. Nanneson. Meddelande från Kungl. Lantbruksstyrelsen nr 247 (nr 6 1923). Svanbäck. (6), 107 s. Jo. 3. Kungl. Elektrifieringskommitténs meddelanden. 12. Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Kopparbergs län. Beckman. 47 s. 2 kart. Jo. 4. Supplement nr 2 till Sverges familjenamn 1920. Stat. Kepr.-anst. 10 s. Ju. 5. Betänkande med utredning och förslag angående det fria och frivilliga folkbildningsarbetet. Eklund, vij, 208 s. E. 6. Utredning rörande ny vattenväg mellan Östersjön och Vänern, Göta kanal, jämte bihang, innefattande preliminär utredning rörande vattenväg mellan Hjälmaren och Vänern, Svea kanal. Meddelanden från Kungl. Kanalkommissionen. Nr 4. Hseggström. 173 s. 3 kart. K. 7. Betänkande och förslag angående läroverks- och landsbibliotek. Uppsala, Almqvist & Wiksell. xj, 511 s. E. 8. Kungl. Elektrifieriugskommitténs meddelanden. 13. Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Västmanlands län. Beckman. 36 s. 2 kart. Jo. 9. Kungl. Elektrifieringskommitténs meddelanden. 14. Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Värmlands län. Beckman. 52 s. 2 kart. Jo. 10. Kungl. Elektrifieringskommitténs meddelanden. 11. Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Blekinge län. Beckman. 32 s. 2 kart. Jo. 11. Kungl. Elektrifieringskommitténs meddelanden. 15. Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Jämtlands län. Beckman. 32 s. 2 kart. Jo. 12. Kungl. Elektrifieringskommitténs meddelanden. 18. Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Gotlands län. Beckman. 19 s. 1 karta. Jo. 13. Förslag till lönereglering för befattningshavare vid rikets allmänna läroverk samt vid folk- och småskolor na. fl. läroanstalter. Tullberg. 413 s. E. 14. Iakttagelser rörande socialiseringen i Österrike 1918— 1922. Av Nils Karleby. Tiden, vij, 111 s. Fi.

förteckning

Det svenska tobaksmonopolet. En undersökning andess verksamhet 1015—1922. Av M. Marcus. Tiden, vij, 10i6 s. Fi. Betänkande med förslag till gruvlag. Norstedt. 400 s. Ju. Kungl„ Elektrifieringskommitténs meddelanden. 19. Utrednin.g beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Västernorrlands län. Beckman. 77 s. 2 kart. Jo. Kungl. Elektrifieringskommitténs meddelanden. 9. Utrednimg beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Hallands län. Beckman. 146 s. 3 kart. Jo. Anvisningar rörande vägväsendet och automobiltrafiken. Blom. 24 s. K. Skeppstjänstkommitterades betänkande. 3. Förslag till lag orn särskild pensionsförsäkring av sjöfolk. Marcus. 123 s. 1 tab.-bil. H. Fastig.hetsregisterkommissionens meddelanden. 13. Sammandrag av inkomna yttranden över fastighetsregisterkommussionens förslag den 25 augusti 1923 angående tillsynen å fastighetsregistreringen m. m. Palniquist. 79 s. Ju. Statens järnvägar. Kortfattad översikt av deras tillkomst, ekonomi och organisation. Av M. Marcus. Tiden, vij, 149 s. Fi. 23. Handliedning vid utarbetandet av brandordningar för landskommuner. Marcus. 16 s. K. 24. K. sko löverstyrelsens utlåtande över skolkommissionens betäufcanden 1—5. Norstedt. 346 s. E. 25. Normavlbestämmelser för leverans, och provning av cement (cementbestämmelser) samt för byggnadsverk av betong; och armerad betong (betongbestämmelser). Norstedt. 42 s. K. 26— 27. Betänkande med förslag till ett systematiskt utforskande av den svenska allmogekulturen. 1. Huvudbetänkande och förslag, viij, 156 s. 1 pat.-tab. 2. Allmogeforskningen i Sverige och dess nordiska grannländer., iv, 204 s. V. Petterson. E. 28. Kungl. Elektrifieringskommitténs meddelanden. 16. Utredniiijg beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Norrbottens län. Beckman. 21 s. 2 kart. Jo. 29. Kungl. Elektrifieringskommitténs meddelanden. 20. Utrednintg beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Västerbottens län. Beckman. 29 s. 2 kart. Jo.

Anm. Om särskild tryckort ej angives, är tryckorten Stockholm. Bokstäverna med fetstil utgöra begynnelsebokstäverna till det departement, under vilket utredningen avgivits, t. ex. IE. = ecklesiastikdepartementet, Jo. = jordbruksdepartementet. Enligt kungörelsen den 3 febr. 1922 ang. statens offentlliga utredningars yttre anordning (nr 98) utgivas utredningarna i omslag med enhetlig färg för varje departement.

STATENS O F F E N T L I G A U T R E D N I N G A R 1 9 2 4 : 2 8 JORDBRUKSDEPARTEMENTET

KUNGL. ELEKTRIFIERINGSKOMMITTÉNS MEDDELANDEN.

16 UTREDNING BETRÄFFANDE

PLANMÄSSIG ELEKTRIFIERING AV LANDSBYGDEN INOM NORRBOTTENS LÄN SERIEN B : X

STOCKHOLM 1924 K. L. BECKMANS BOKTRYCKERI [1877 83]

Bx-?"' *•

•

°C;v

-i

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Sid.

Inledning. 5 Beskrivning över de befintliga elektriska anläggningarna inom Norrbottens län 5 Vattenfallsstyrelsens under utförande varande distributionssystem i kustlandet 7 Vattenkrafttillgångarna inom Norrbottens län 8 Energi- och effektbehov 8 Förslag till p l a n m ä s s i g elektrifiering av Norrbottens läns landsbygd 9 Kraftkällor 10 Ortsdistributionen 11 Kostnaderna för elektrifiering av Norrbottens län 13 Sammanfattning 14

FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR. Karta över befintliga och projekterade elektriska anläggningar inom Norrbottens län 1 ) bilaga 1 Tabell över befintliga elektriska anläggningar inom Norrbottens län med uppgifter om vissa tekniska data » 2 K a r t a över de elektrifierade områdenas utsträckning och åkerarealens fördelning inom Norrbottens län » 3 Tabell över anslutnings- och konsumtionsförhållanden inom länets olika landskommuner » 4

*) K a r t a n är inhäftad efter tabellen bilaga 2.

5 Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Norrbottens län. Inledning. Frågan om elektrifieringen av Norrbottens län har tidigare varit föremål för utredning dels av ingenjören E. M. Heineman, dels av driftchefen G. Dahlbäck och A.-B. Vattenbyggnadsbyrån. Ingenjör Heinemans utredning utfördes på uppdrag av Elektrifieringskommittén under år 1918. Den är tämligen allmänt hållen och avser att bestämma kostnaderna för elektrifieringen vid varierande utsträckning av de ledningsnät, som utgå från vissa antagna kraftkällor. Den av driftchefen Dahlbäck och A.-B. Vattenbyggnadsbyrån gemensamt utarbetade utredningen utfördes under år 1918 på uppdrag av Länsstyrelsen i Norrbottens län och avsåg att få en plan för elektrifiering av alla de delar av Norrbotten, där en dylik vore ekonomiskt genomförbar. Utredningen koncentrerar sig således i första hand på de tätare befolkade delarna av Norrbotten och omfattar undersökning dels av utbyggnadssätt och -kostnader för inom de olika bygderna belägna lämpliga vattenfall, dels av kostnaderna för distributionsnäten. Under åren 1918— 1921 har man i stort sett följt de riktlinjer, som angivas i denna utredning. Under årens lopp har det visat sig, att de små kraftstationer, som utbyggts inom Norrbotten i allmänhet icke hava så stor vattentillgång under vintern, som motsvarar det successivt ökade kraftbehovet. Sedan hela järnvägssträckan Luleå— Riksgränsen blivit elektrifierad, blev kraft från Porjus kraftverk via järnvägsledningarna tillgänglig i kustlandet. Det visade sig då vara ekonomiskt sett lämpligt att tillföra de små distributionsföretagen kraft från Porjus. Sedan erforderliga anslag för distributionssystemet erhållits av Vattenfallsstyrelsen, äro anläggningarna f. n. (april 1923) under utförande. Då härigenom förutsättningarna för länets elektrifiering väsentligt ändrats, är det nu nödvändigt att framlägga en modifikation av det hittills utförda utredningsarbetet.

Beskrivning över de befintliga elektriska anläggningarna inom Norrbottens län. Bilaga 2 innehåller en tablå över samtliga kraftanläggningar inom Norrbottens län. De därstädes upptagna kraftstationerna fördela sig på olika grupper så, som omstående tabell visar.

6 Kraftstationer, som Kraftstationer, som uteslutande eller till uteslutande eller till väsentlig del äro dispostörsta delen äro nerade för landsbygdisponerade för stordens borgerliga behov industri och städerna och småindustri

Slag av anläggning

Strörnart

Växelström..

Likström

Samtliga kraftstationer

Antal st.

Installerad effekt hkr.

Antal st.

Installerad effekt hkr.

Antal st.

Installerad effekt hkr.

5 11

80 500 11410

3 465

28 11

83 965 11410

Summa |

3 465

95 375

1 3

529 683

14 3

688 683

Summa |

3 624

96 746

Drivkraft Vatten Värme1

Vatten Värme

Summa |

93 122

36 Den utan jämförelse största kraftstationen är Porjus. Kraften därifrån användes så gott som uteslutande för industriella behov, i det att enfaskraften levereras till de elektriskt drivna järnvägarna och trefaskraften användes dels för gruvdriften vid Kiruna och Malmberget, dels för elektrokemiska anläggningar i Porjus. Den näst Porjus största kraftstationen är Sikfors. Huvuddelen av kraften därifrån disponeras av A.-B. Ytterstfors-Munksunds anläggningar, Karlsviks järnverk och Karlshälls träsliperi, invid Luleå. Återstoden levereras till Luleå stad samt till Norrfjärdens elektriska kraft A.-B., vars kraftstation Norrfjärden tillsvidare nedlagts. Om man vidare bortser från Loussavaara-Kirunavaara A.-B:s ångkraftcentraler i Kiruna och Malmberget, vilka äro reservanläggningar för gruvdriften, så äro samtliga övriga kraftstationer tillkomna för det borgerliga kraftbehovet samt för hantverk och småindustri inom länet. A kartan, bilaga 1, äro kraftstationernas lägen angivna. Vid varje station finnes ett nummer, som hänvisar till tabellen, bilaga 2. Avenså äro å kartan inritade de högspänningsledningar, som utgå från de olika kraftkällorna. I jämförelse med Norrland i övrigt har likströmssystemet funnit tämligen ringa tillämpning i Norrbottens län. Om man vidare bortser från den industriella distributionen och järnvägselektrifieringen från Porjus Kraftverk, så kan man fastslå, att hela Norrbotten är enhetligt elektrifierat med trefas växelström om 50 perioder. Vad systemfrågan vid val av spänning beträffar, har man genomgående tilllämpat det s. k. tvåspänningssystemet vid landsbygdsdistributionen. Vid bygdenäten har man använt en rätt hög spänning, 20 000 eller vanligtvis 10 000 volt, och de till bygdeledningarna anslutna transformatorerna transformera spänningen direkt till lågspänning, 380 eller 220 volt. Spänningen 380 volt förekommer oftare än 220 volt, i det att c:a 2 500 turbinhästkrafter eller c:a 55 % distribueras med 380 volt mot c:a 1 900 turbinhästkrafter eller c:a 45 % med 220 volt. Häri ingå även 8 st. sågverk, för vilka uppgift om strömart saknas-

7 Användningen av olika distributionsspänningar framgår av följande tabell. De däri angivna procenttalen äro beräknade i proportion till ledningslängden av högspänningsledningar samt installerad generatoreffekt. Del av elektrifieringen

Dis tributions sp ännin g

2% 2% 1% <&% 48% 45%

3000 volt 5000 » 6000 » 10000 » 20000 ». Summa

100%

I de småsamhällen, som ligga utefter Riksgränsbanan, distribueras enfaskraft, omformad från 15 till 60 perioder. I första hand levereras från detta 60-periodssystem ström för järnvägsstationernas och järnvägspersonalens behov, men där så lämpligen kunnat ske, har även det borgerliga behovet i övrigt tillgodosetts.

Vattenfallsstyrelsens under utförande varande distributionssystem i kustlandet. Det har i allmänhet visat sig, att de små kraftstationer, som utförts i Norrbottens kustland, under vintermånaderna icke hava den vattentillgång, som motsvarar den installerade maskineffekten än mindre distributionsområdets energibehov, som under nämnda period har sitt maximum. För att råda bot i detta avseende utför Vattenfallsstyrelsen f. n. ett distributionssystem, som tillför ortsnäten kraft för Porjus kraftverk. Under sommaren 1922 fullbordades elektrifieringen av hela järnvägssträckan Luleå—Riksgränsen. Härigenom har kraft från Porjus kraftverk faktiskt blivit nedförd till kustlandet. Då järnvägskraften emellertid är 15-periodig enfasström, måste den omformas till 50-periodig trefasström. Denna omformning kommer att äga rum vid Statens Järnvägars transformatorstation i Notviken, liggande c:a 5 km. från Luleå. Från omformarestationen fördelas trefaskraften genom det ledningssystem för 40 000 volt, som angives å kartan, bilaga 1, med en ledning norrut till Kalix, en utefter Luleälvs dalgång till Boden och söderut till Piteå. Dessutom överföres kraft med 5 000 volt till Luleå stad. Vid distributionen tillämpas samma principer som vid övriga Vattenfallsstyrelsens kraftverk. Kraften kommer sålunda att levereras vid de centralt i bygderna placerade transformatorstationerna, där 40 000 volts spänning nedtransformeras till ortsnätens spänning. Av ledningen norrut till Kalix bygges till att börja med icke den del om c:a 4 mil, som ligger närmast Luleå. Kraften överföres på denna sträcka genom transitering över Råneå elektriska kvarn aktiebolags ledningsnät. Då detta nät arbetar med 20 000 volt, kommer hela bygdenätet att matas med denna spänning, så länge transiteringen pågår. Omformarestationen är planerad för två omformareaggregat, av vilka endast ett anskaffas nu. Varje aggregat utföres för en avgiven trefaseffekt av 2 000 kW, 5 000 volt.

8 Vattenkrafttillgångarna inom Norrbottens län. Elektrifieringskommittén har i sitt meddelande 8 undersökt krafttillgångarna inom länet. I stort sett sammanfaller området med kraftdistriktet Luleälv, som omfattar Pite, Lule, Kalix och Torne älvars flodområden. Av utredningen framgår, att detta distrikt är det utan jämförelse kraftrikaste, och att tillgången är c:a 9 miljarder kWh/år. Som vidare vattenkraft finnes tillgänglig över hela länet, behöver man icke befara, att landsbygdens behov av kraft icke skall kunna tillgodoses.

Energi- och efifektbehov. Beräkningen av kraftbehovet har verkställts för var och en av de fyra konsumtionskategorierna: landsbygd, städer, storindustri och järnvägar; därvid hava tvenne skilda värden å kraftbehovet beräknats, nämligen dels ett >nuvärde», avseende de för närvarande rådande förhållandena, och dels ett »framtida värde», avseende det kraftbehov, som med sannolikhet kan väntas uppstå efter en period av c:a 20 år eller däromkring. För de olika kommunerna angivas dessa värden i bilaga 4. I fråga om landsbygden hava beräkningar verkställts i enlighet med de i Elektrifieringskommitténs meddelande 5 uppställda principerna och har sålunda i första hand avsetts en uppskattning av kraftbehovets storlek vid en fullständig elektrifiering vid den anslutning och den energiförbrukning för olika ändamål, som kan anses normal för bygd av den inom länet förekommande karaktären. Resultatet av dessa beräkningar visas av följande tablå. Kraftbehov vid fullständig elektrifiering

Konsumtionsgrupp

för närvarande efter c:a 20 år kWh kWh

J o r d b r u k e t s motordrift

Summa

6 970 000 880 000 2 900 000 2 350000

9 430000 1420 000 4 140 000 3 010 000

13 100 000

18 000 000

Mot de i ovanstående tabell angivna energibeloppen svara maximieffektbelopp av c:a 5 000 resp. 6 600 kW hänfört till kraftstationerna. För städer, storindustri och järnvägar har kraftbehovet beräknats på det sätt, som omtalas i Elektrifieringskommitténs meddelande 8, varvid hänsyn icke tagits till ökning av elektrotermisk industri.

g Bet totala kraftbehovet kan uppskattas till följande belopp: Kraftbehov vid fallständig elektrifiering och hänfört till kraftstationerna Konsumtionsgrupp

efter c:a 20 år

för närvarande max.-effekt kW

energibehov utnyttjn.-tid tim. milj. k W h

max.-effekt kW

energibehov utnyttjn.-tid tim. milj. kWh

L a n d s b y g d e n .... Städerna Storindustrien (å landsbygden)... Järnvägarna

5 000 5 300

13l 25-0

2 600 4 700

6 600 10 000

180 50o

2 700 5 000

13 700 15 000

68-4 43-5

5 000 2 900

17 000 33 400

90-0 100-o

5 300 3 000

Summa

37 000

150-0

67 000

258-0

3 900

Förslag till planmässig elektrifiering av länets landsbygd. Landsbygden kan lämpligen indelas i följande distributionsområden: 1. Ekfors, omfattande nedre delen av Torneälvs dalgång. 2. Pajala, omfattande delar av Pajala, Tärendö och Korpilombolo socknar. 3. Jukkasjärvi, omfattande delar av Jukkasjärvi socken. 4. Björkfors, omfattande trakten kring Sangis älv söder om järnvägen Boden —Haparanda. 5. Nederkalix, omfattande Kalixälvs dalgång söder om Kamlunge. 6. Tore—Överkalix, omfattande Kalixälvens dalgång norr om Kamlunge samt Tore och trakten däromkring. 7. Hak7cas, omfattande byn Hakkas och byarna däromkring. 8. Gällivare, omfattande Gällivare—Malmberget. 9. Riksgränsbanan, omfattande de byar, järnvägsstationssamhällen m. m., som ligga utefter banan Luleå—Riksgränsen norr om Ljusa, utom Gällivare och Kiruna. 10. Kiruna, omfattande Kiruna, Luossavaara och Tuollovaara. 11. Porjus, omfattande Porjus. 12. Vita, omfattande Vitåns dalgång. 13. Råneå, omfattande trakten kring Rånefjärden, Råneälvs dalgång samt byarna omkring Persöfjärden samt Skatamark. 14. Gammelstad, omfattande norra sidan av Luleälvs dalgång inom Nederluleå socken. 15. Boden, omfattande Boden och trakten däromkring. 16. Edefors, omfattande trakten kring Luleälv fr. o. m. Edefors i norr t. o. m. Bredåker i söder. 17. Jokkmokk, omfattande Jokkmokks kyrkoby och trakten däromkring samt Vaimats by. 18. Nederluleå, omfattande Nederluleå socken söder om Luleälv. 19. Norrfjärden, omfattande Norrfjärdens socken. 20. Bite, omfattande trakten kring Pitfjärdarne samt byarna kring Pite och Lillpite älvars samt Rokåns nedersta lopp. 21. Älvsbyn, omfattande Piteälvs dalgång norr om Pålberget samt delar av Älvsby socken. 1 2 7 7 2S

22. Glömmersträsk, omfattande trakten kring Glommersträsk. 23. Arvidsjaur, omfattande Arvidsjaurs kyrkplats och trakten däromkring. 24. Arjeplog, omfattande Arjeplogs kyrkplats. A kartan äro gränserna för distributionsområdena angivna. De delar av länet, som befinna sig utanför de å kartan markerade områdenas gränser, äro så glest bebygda, att några sammanhängande ortsnät där knappast bliva ekonomiskt möjliga. Dessa trakter torde därför bliva hänvisade till utbyggnad av småstationer i den mån, någon bygdeelektrifiering över huvud taget där kan verkställas. Kraftkällor. Genom Vattenfallsstyrelsens ovan beskrivna distributionssystem kommer krafttillgången i kustlandets landsbygd att bliva fullt tillräcklig. Det torde därför icke vara motiverat att under närmaste tiden inom kustlandet utbygga några nya kraftstationer för landsbygdens behov. I de inre delarna av länet, där det på grund av de oerhörda överföringsavstånden icke skulle löna sig att taga kraft från en central kraftkälla, är det däremot lämpligast att elektricitetsförsörjningen ombesörjes från lokala mindre stationer. De nya kraftkällor, som nedan föreslås, äro å kartan angivna med färg. Om man undersöker varje särskilt kraftdistrikt för sig finner man följande: Ekfor s-området erhåller ström från Ekfors kraftstation. Denna kraftkälla torde få anses tillräcklig under den närmaste tiden. Då kraftstationen framdeles eventuellt kommer att visa sig otillräcklig, kan man tänka sig antingen att Ekfors kraftstations nu pågående kraftöverföring till Tore—Överkalix-distriktet upphör eller att Vattenfallsstyrelsens bygdelinje Luleå—Kalix utdrages till Haparanda. Bajala-området är f. n. icke elektrifierat. Det vattenfall inom området, där enligt gjorda undersökningar en utbyggnad lämpligast torde kunna ifrågakomma, är Kengisfors i Torneälv, där en station å 50 ä 75 hästkrafter bör utbyggas. Jukkasjärvi-området. Inom området ligga de tre icke elektrifierade byarna Jukkasjärvi, Svappavaara och Vittangi. För Vittangis del kan man visserligen tänka sig utbyggnad av fallet Pysäpudas i Torneälv. Lämpligen kunna även alla tre byarna elektrifieras genom att Porjuskraft uttages i Kiruna. Detta alternativ förordas. 1 Björkfors-området erhåller nu kraft från Björkfors och Lappträsks kraftstationer. Uppstår framdeles kraftbrist, kan den lämpligen täckas från Vattenfallsstyrelsens kustlandsnät. Nederkalix-området har f. n. två kraftstationer, den vid Bymisträsk och den vid Pålänge. Sedan Vattenfallsstyrelsens anläggningar blivit färdiga, kommer sannolikt den förra stationen att nedläggas. Framtida ökning av kraftkonsumtionen bör tillgodoses genom Vattenfallsstyrelsen, varvid kraftstationen vid Pålänge med sitt goda vattenmagasin kan tjänstgöra som toppcentral. Tore—Overkalix-området. Likström stationen i Tore kommer att nedläggas och kraften att tagas från Vattenfallsstyrelsen. Möjligen torde det vara lämpligt för Overkalix och Morjärv att uttaga allt sitt kraftbehov i Tore. Hakkas-området är f. n. icke elektrifierat. Enligt Vattenbyggnadsbyrån är den lämpligaste kraftkällan Hakkasfallet i Skrövån. Om detta utbygges för en effekt av 100 hästkrafter, kräves vid 1914 års prisnivå ett kapital av 41 000 kr. Alternativt kan distriktet tillföras kraft från Gällivare eller från Riksgränsbanans 1

Elektrifiering har sedermera kommit till stånd enligt detta alternativ.

11 transformatorstation i Nuortikon. Som detta alternativ är ur ekonomisk synpunkt att föredraga, förordas endera av dessa sistnämnda lösningar. Gällivare-området erhåller tillräcklig kraft från Porjus. Riksgränsbanan. De enstaka gårdar och byar, som ligga utefter banan böra lämpligen erhålla 60-periodig ström från banledningarna. Kiruna- och Porjus-områdena erhålla tillräcklig kraft från Porjus. Vitå-området har en kraftstation vid Vitåfors. Om denna blir otillräcklig, kan kraft tagas antingen från Råneånätet, som är utbyggt till Jämtön, eller från Vattenfallsstyrelsens nät. Råneå-området har två stationer, Råneå och Melderstein; dessutom kommer kraft att tillföras av Vattenfallsstyrelsen. Gammelstads-området erhåller f. n. kraft från Råneå. Med hänsyn till energiförlusterna bör, sedan Vattenfallsstyrelsens ledning genom Råneådistriktet tillkommit, området tillföras kraft direkt från Vattenfallsstyrelsens omformarestation. Boden-området har fem stationer, Holsvattnet, Forsbacken, Ljusan, Holmfors och Vändträsk. Dessutom kommer kraft att tillföras av Vattenfallsstyrelsen. Edefors-området har två anläggningar, Svartlå och Härads, för de lokala behoven. Jokkmokks-området är elektrifierat från en lokal kraftkälla. Nederhdeå-området är elektrifierat från Selets kraftstation. Dessutom kommer kraft att uttagas från Vattenfallsstyrelsens transformatorstation inom området. Norrfjärden-området har tre kraftkällor, Norrfjärden, Rosvik och Rosfors. Av dessa är Norrfjärden f. n. nedlagd i det att kraft uttages från Sikfors kraftstation. Sedan Vattenfallsstyrelsens anläggningar färdigställts, torde även Rosvik komma att inställa driften. Rosfors, som har likströmssystem, kan lämpligen ersättas genom trefasöverföring från Norrfjärdens nät. Pite-området är elektrifierat från stationerna Lillpite, Övre och Nedre Roknäs samt Blåsmark; dessutom kommer kraft att uttagas från Vattenfallsstyrelsen. Älvsbij-området är f. n. förutom från Sikfors kraftstation elektrifierat från lokal kraftkälla. Som kraftbrist förefinnes inom Älvsby socken, bör behovet där tillgodoses antingen genom tillförsel från Sikfors eller genom utbyggnad av nya kraftkällor. Vattenbyggnadsbyrån har ansett att i senare fallet Fällforsen i Piteälv och Mandjärvs utlopp kunna ifrågakomma. Som emellertid kraftöverföring från Sikfors ställer sig förmånligast, förordas denna lösning. Glommerstrcisk-, Arvidsjaur- och Arjeplogs-områdena hava vart och ett en kraftstation för de lokala behoven. Ortsdistributionen. Enligt vad förut sagts är tvåspänningssystemet genomgående tillämpat inom länet. Elektrifieringskommittén har genom sina utredningar (Kommitténs Meddelande 6) kommit till det resultatet, att för den bygd, det här gäller, detta system även är det lämpligaste. Som landslinjespänning bör 70 000 eller 40 000 volt användas. För ortsnäten torde 10 000/380 eller 220 volt vara lämpligast. Vad organisationsformen för landsbygdsdistributionen beträffar, handhaves f. n. distributionen av bolag, vilkas aktier i allmänhet tillhöra strömkonsumenterna. I några fall handhaves distributionen av ekonomisk förening. Av dessa former är den ekonomiska föreningen att förorda, då ju företaget är avsett för självhjälp förbrukarna emellan. Dessutom medgiver den ekonomiska föreningen ett smidigare tillämpande av naturaprestationsprincipen och utdebitering av kraftavgifterna.

12 Det ar i hög grad önskvärt, att man beträffande de olika distributionsföretagen fixerar avsättningsområdenas gränser, så att man förhindrar tillkomsten av dubbla nät inom samma område. Vad de olika kraftdistrikten beträffar, lämnas här nedan förslag till utveckling inom vart och ett. De föreslagna nya ledningarna äro angivna å kartan bilaga 1. Ekfors-området. Ledning kan utdragas från Haparanda utefter kusten till byarna Salmis, Nikkala m. fl. samt från Karungi till Tossa. Pajala-områdct. Då detta i framtiden eventuellt elektrifieras, bör nätet lämpligen erhålla den sträckning, som framgår av kartan. Ortsspänningen bör väljas 20 000 volt. Jukkasjärvi-området. För byarna Jukkasjärvi, Svappavaara och Vittangi har framdragits en ortsledning för 20 000 volt enligt kartan. Björkfors-området. Det nuvarande nätet kan utdragas att omfatta byn Säivits. Dessutom kunna Björkfors och Lappträsks stationer lämpligen förenas genom en ledning för 10 000 volt, varigenom den mellanliggande bygden kan elektrifieras. Distributionen bör dessutom utvidgas att omfatta Korpikåns dalgång upp till Vitvattnet. Nederkalix-området. Från Vattenfallsstyrelsens transformatorstation bör dragas en ledning dels till Källsjärv, dels till närmaste punkten av Pålänge elektriska kraftaktiebolags nät. Därjämte bör detta utdragas till Kamlunge. Töre—Overkalix-området. I första hand böra Tore och Morjärv elektrifieras genom ett nät från transformatorstationen i Tore. Nätet i Överkalix bör utbyggas så, att det omfattar hela bygden. När i framtiden Ekfors kraftstation eventuellt icke blir tillräcklig för såväl Tornedalen som Överkalix, bör ledning byggas från Morjärv till Överkalix. Hakkas-området. Som ovan nämnts bör trakten tillföras kraft antingen från Gällivare (25-periodig trefasström) eller från Riksgränsbanans transformatorstation vid Nuortikon, där omformning kan äga rum från 15-periodig 1-fasström till 50-periodig 3-fasström. Distributionslinjerna äro angivna å kartan för båda alternativen. Gällivare-området är fullständigt elektrifierat. Riksgränsbanan, De byar som böra elektrifieras från banledningarna, ligga så i närheten av banan, att några ortsnät icke torde komma ifråga. Kiruna- och Porjus-områdena äro elektrifierade. Vita-området. Det nuvarande ortsnätet omfattar hela området utom Avafors. Då i framtiden kraftbrist uppkommer, bör en ledning byggas från Tore transformatorstation till Jämtön. Råneå-området omfattar flera f. n. icke elektrifierade byar, till vilka ortsnätet kan utsträckas. Gammelstads-området. Ledning bör byggas norrut till Norra Sunderbyn. I framtiden, då området kommer att anslutas till Vattenfallsstyrelsens omformarestation, torde ortsspänningen bliva 5 000 volt. Degerbäcken bör anslutas till de från Boden utgående ledt Boden-området. ningarna. Edefors-området. Haradsnätet bör utbyggas enligt kartan. Jokkmokks-området. Nätet kan utsträckas till Vaikijaure. Nederluleå-området. Ledning kan byggas till Hålfjärden m. fl. byar samt till Långträsk. Norrfjärden-området. Rosvik kommer att anslutas till Vattenfallsstyrelsens trans-

13 formatorstation. Ortsspänningen, som f. n. är 3 000 volt bör höjas till 10 000 volt. Genom utbyggnad av en ledning till Rosfors kan likströmsanläggningen därstädes slopas. Pite-området. Roknäs- och Blåsmarksnäten böra förbindas genom en ledning vid Hortlax och en ledning framdrages till Högsböle. Alvsby-området. Sedan kraftbehovet inom Älvsby socken tillgodosetts från Sik- , fors, kan ortsnätet utbyggas enligt kartan. Glömmersträsk-området. Ortsnätet kan utvidgas enligt kartan. Arvidsjaur- och Arjeplogs-områdena. Någon utbyggnad av de nuvarande näten torde knappast komma ifråga.

Kostnaderna för elektrifiering av Norrbottens län. De belopp, som hittills nedlagts i elektriska anläggningar inom Norrbottens län, kunna sammanställas på följande sätt: Kraftstationer och vattenregleringar c:a 45"0 milj. kr. Landslinjer och större transformatorcentraler » 1*4 > » Bygdenät, ortsnät o. dyl. anläggningar » 6"3 » » Järnvägar (exkl. rullande material) » 32'9 » » Summa c:a 85*6 milj. kr. E n stor del av anläggningarna hava utförts under krigstiden, d. v. s. under avsevärt varierande prisnivå. Omräknas samtliga kostnader att gälla vid 1914 års priser, skulle anläggningarna hava betingat följande belopp: Kraftstationer och vattenregleringar c:a 27*8 milj. kr. Landslinjer och större transformatorcentraler » 1'4 » » Bygdenät, ortsnät o. dyl. anläggningar » 3o » > Järnvägar (exkl. rullande material) » 21'8 > » Summa c:a 54'o milj. kr. E n approximativ uppdelning av dessa kostnader på landsbygden å ena sidan och på storindustrien och järnvägarna å andra sidan ger vid handen att på landsbygdselektrifieringen belöpa sig följande ungefärliga summor vid 1914 års prisnivå: För landsbygden avsedda kraftstationer c:a 1*7 milj. kr. » » » distributionsnät » Vb » » Del av storindustriens kraftstationer och landslinjer » Os » » Summa c:a 3'6 milj. kr. En summarisk beräkning av de kostnader, som betingas dels av under byggnad varande anläggningar dels av de nät, som erfordras för att länet skall bliva elektrifierat i den omfattning, som angives av kartan, giver vid handen att vid 1914 års prisläge ett belopp av ytterligare 2"o miljoner kronor erfordras, varvid järnvägarna icke medräknats. En elektrifiering av Norrbottens läns landsbygd i den omfattning, som ovan angivits, och vid nuvarande kraftbehov skulle således betinga en sammanlagd kostnad, som vid 1914 års prisläge kan i runt tal uppskattas till c:a 5'5 miljoner kronor.

14 Sammanfattning. I det föregående lämnas en översikt över de inom Norrbottens län befintliga anläggningarna. Dessas läge har angivits å kartan, bilaga 1, och vissa data lämnats för desamma i tabellen, bilaga 2. Till malmfälten och de elektrifierade järnvägarna levereras kraften från Porjus Kraftverk. I kustlandet sker kraftförsörjningen från ett stort antal mindre, lokala kraftstationer. Som dessa i allmänhet under vintern lida av vattenbrist, kommer Vattenfallsstyrelsen att över statens järnvägars överföringsledningar uttaga Porjuskraft i Luleå och genom ett bygdelinjesystem i kustlandet täcka den förefintliga kraftbristen. Länet är på det hela taget rätt fullständigt elektrifierat. Likströmssystemet har kommit till användning i synnerligen ringa grad, och tvåspänningssystemet har genomgående tillämpats. Vid fullständig elektrifiering är energibehovet (inkl. järnvägar) beräknat till c:a 150 miljoner kWh, varav på landsbygden kommer c:a 1 3 i miljoner kWh. De motsvarande effekterna vid kraftstationerna utgöra 37 000 kW resp. 5 000 kW. Kraftbehovet vid fullständig elektrifiering om c:a 20 år har uppskattats till 258 miljoner kWh och 67 000 kW, varav på landsbygden komma 18 miljoner kWh, 6 600 kW. Ett förslag till planmässig elektrifiering av länet har framlagts, baserat på antagandet att kraftförsöjningen sker dels från Porjus kraftverk dels från lokala kraftkällor. Stockholm den 16 april 1923. Sam Malmfors.

™

Bilaga 2.

TABELL över befintliga elektriska anläggningar inom Norrbottens län med uppgifter om vissa tekniska data.

16 Tabell över befintliga elektriska anläggningar inom Företagets nr å kartan

Företagets namn

Socken

H a p a r a n d a stads elektricitetsverk ...

Haparanda

Ekfors kraft A.-B E. Nes 5 P . A. Johansson 7

Hietaniemi Nederkalix Karl Gustav

Kalix belysnings A.-B

Nederkalix

Pålänge elektriska kraft A.-B. 4 Tore elektriska belysningsförening o. Morjärvs belysningsförening Vita älvdals belysningsförening

9 10

Råneå elektriska kvarn A.-B. 1

11 Luleå stads elektricitetsverk 2

12 13 14 15

A.-B. Ytterstfors—Munksund

(Haparanda \ A b . fr. Ekfors Kraft A.-B. Ekfors Björkfors Lapp träsk I Bymisträsk \Ab. fr. P o r j u s kraftverk o. Bjöikfors

Råneå

Pålänge (Tore \Ab. fr. Porjus kraftverk Vitåfors fRåneå \Ab. fr. Porjus kraftverk Melderstein

Luleå stad

/Luleå \Ab. fr. Porjus kraftverk och Sikfors

Meldersteins Intressenter

Oskar Sundström A.-B. Bodens elektricitetsverk 1 0

Kraftstationens n a m n

Överluleå

Karlsvik

16 17 18

H. B r a t t b e r g Edefors » Härads elektriska belysningsförening

Holmfors Ljusan Forsbacken Holsvattnet Svartlå Härads

19 Porjus kraftverk

Jokkmokk

Porjus

20 Luossavaara—Kiirunavaara A.-B

G ällivare

/Gällivare ångcentral \ A b . fr. Porjus kraftverk

Jukkasjärvi

I Kiruna \ A b . fr. Porjus kraftverk

22 23

Jokkmokks kraft A.-B

Jokkmokk

Selets kraftstationsförening

Nederluleå

24 Hednorets elektriska belysnings A.-B.

Överluleå

25 Bosviks elektriska kraft A.-B

Norrfjärden

Jokkmokk (Selet |Ab. fr. Porjus kraftverk i Vändträsk \Ab. fr. Porjus kraftverk I Rosvik \ A b . fr. Porjus kraftverk

Piteå Älvsby Piteå

Rosfors /Norrfjärden. (Tillsvidare nedlagd) \ A b . fr. Sikfors kraft A.-B. Sikfors Älvsbyn Lillpite

26 27 28 29 30

» »

Rosfors bruk Norrfjärdens elektriska kraft A.-B.... Sikfors kraft A.-B. 8 Älvsby elektriska belysningsförening Lillpite elektriska kraft A.-B. 9

17 Norrbottens län med uppgifter om vissa tekniska data. Drivkraft

Hästkrafter

Strömart

Periodtal

Spänningssystem

Anmärkningar

Företagets nr å kartan

Diesel

—

Vatten i)

» » — Vatten

-> —

Vatten

720 110 15 25

—

Vatten

150 Änga

—

» " » » »

1 •

l Diesel Ånga

525 170 3 000

—

Ånga

6 120

Vatten

40 90

Vatten

100 Vatten

25 Vatten

25 100

Vatten

1277 23

4 500 45 300

50 Likström Trefas

—

50 50

10000/380 2 x 220 20000/220 10000/380

20000/380 och 220

20000/380

}

; Likström Trefas Likström Trefas Likström Trefas

128 215 10 600 150 250 150 120 75 000

. »

105 45

—

50 50

" « )> » \

50 50 50 25 15

Enfas Likström

}

—.

Trefas Likström

25 Trefas

25 60

Likström Trefas

}

•

}

•

— {

2 x 220 40000/5000/220 110 och 220 550 110 20000/380 20000/380 20000/380 10000/380 10000/380 70000/6000 och 2000 80000/15000 220 220 70000/6000/500/110 och 190 500 och 2 x 2 5 0

1 2 3 4 5 6 7 8 Samarbetar med 10 » » 9

9 10 11

» »

» 1 5 och IG » 14 » 16

12 13 14 15

14 » 15

16 17 18

Levererar kraft till ett flertal företag 19 20

70000/2000 och 4000 2000/190 600 10000/190

20000/10000/380

20000/10000/380 och 220

20000/3000/220

26 Likström }

2 X 220 20000/380 20000/380 och 220 10000/380 (i Kalix 220) 220 10000/380 och 220 20000/10000

50 50 50 50 50 50

» » »

—

Vatten

Likström Trefas

— •

80 500

f Ånga

165 Trefas

40000/10000/220

» » »

50 50 50

40000/5000/6000/220 10000/220

(Levererar till 27 m. fl., utl vidgning till c:a 6000 { kV A pågår

28 29 30 3

31 32 33 34 35

Roknäs elektriska kraft A.-B.

Roknäs övre » nedre Blåsmark

Piteå

» Blåsmarks » » » Svärdsälvens kraftbolag, Schuman & Co Glommersträsk kraftverksförening ...

Hortlax

Arvidsjaur Glommersträsk

Arvidsjaur

Arjeplougs allmänningsdelägare Jukkasjärvi sockens belysniugsförening Kungl. Järnvägsstyrelsen, Luleå— Ofotens j ä r n v ä g samt div. distr. fr. kompensationsledningen 6 Porjus kraftverk, Omformarestationen i N o t v i k e n 8 Porjus kraftverk. Bygdestationen i Boden

Arjeploug

Jukkasjärvi

Ab. fr. Porjus kraftverk

Luleå

Kraftlev. fr. Porjus kraftverk

41 Piteå stads elektricitetsverk

Piteå

45 Norrbottens läns landstings tuberEdefors kulossjukhus Överkalix A.-B. Ytterstfors —Munksund Borgfors elektriska belysningsförPiteå ening Tväråns elektriska belysningsförening Älvsby

46 47 48 49 50

Mandjärvs såg Carl Gran m. fl. Hedbergs b y a m ä n R. Edholm Kvikkjokks kraftstation

51 52 53 54 56 57 58 59 60

36 37 38 39 40

43 44

61 62

Boden

Ab. fr. Porjus kraftverk, Lillpite El. Kraft A.-B. och Roknäs Kraft A.-B. Ab. fr. K. Järnvägsstyrelsen Gyljens b r u k Borgfors Tvärån

Jokkmokk

Man djärv Fjällbonäs Hedberg Avaviken Kvikkjokk

Jarhois byamän Lillkorsträsk Se n r 3 i Västerbottens län A. Sundqvist A.-B. Granviks sågverk

Pajala Älvsby

Jarhois Lillkorsträsk

Överluleå Nedertomeå

Mockträsk Granvik (Seskarön)

A.-B.

Nederkalix

Båtskärsnäs Karlsborg Törefors Robertsvik Bergsviken

Ytterstfors—Munksund

Viklund & Sjödin, Robertsviks ångs£ A.-B. Ytterstfors—Munksund

Arvidsjaur

Luleå Hortlax

Storfors Munksund

1 H ä r i ingå även: Vibby Bel. Fören. samt Export A.-B. Lundin & Svensson i Jämtön, Björsbyy— Rutvikssunds och Revelns Bel. Fören., Brobyns El. Fören., Börjelslandets El. Bel. Fören., Gammnelstads Bel. Fören., Niemisols El. Bel. Fören., Orrby El. B e l Fören., Persons El. Bel. Fören., Prästhoblms El. Bel. Fören., Smedsby Bel. Fören., S. Sunderbyns El. Distr. Fören., Ängesbyns El. Bel. Fören. saamt Rutviks Bel. Föreu. 2 Häri ingå även: H e r t s ö El. Bel. Fören., Sandö byamän och Skurholmens Bel. Fören. 3 Häri inså ii ven: Arnemark—Stridsholms Bel. Fören. och Hj. Vinkvist, Gäddvik.

19 9

8 W a t ten

150 350 80

Trefas

50 50 50

10000/220 10000/220 10000/380 och 220

10 Samarbetar med 3 2 n »31

1 31 32 33

i»

70 70

»»

50 50

3000/220 10000/380

34 35

10000/220

—

20000/220

—

Enfas I

15 60

80000/15000 10000/220

—

Enfas Trefas

15 50

180000/20000 och 5000

—

•

20000/10000 och 6000

—

20000 och 10000/380

—

1 \

Watten

4 Enfas Likström

7 19

4 Likström

•

10000/3000/2x110 220

42 43

—

2x220 2x220

44 45

46 47 48 49 50

—

. Watten Anga

41 220

I Likström

51 52 53 54 55

200 400 100 75 30

56 57 58 59 60

—

120 1000

—

61 62

4 Häri ingå även: Bondersbyns Bel. Fören., Börjelsbyns Bel. Fören., Månsbyns El. Bel. Fören., Ridans Bel. Fören., Ryssbälts Bel. Fören., Storöns Bel. Fören. och Ytterby Bel. Fören. 5 Häri ingå även: Granåns El. Bel. Fören. och Sangis El. Bel. Fören. 6 Häri ingå även: Lakaträsk Bel. Fören., Murjeks Bel. Fören. och Nattavara byamän. 7 Häri ingår även: Lappträsk byamän. 8 Häri ingå även: Karlshälls Träsliperi och N Gäddviks Bel Fören. 9 Häri ingår även: Pite älvs Flottn. Fören. 10 Häri ingår även: Vittjärvs Bel. Fören.

KARTA OVER BEFINTLIGA OCH PROJEKTERADE ELEKTRISKA ANLÄGGNINGAR INOM NORRBOTTENS LÄN

SÖDRA DELEN

STATENS REPRODUKTIONSANSTALT

KARTA ÖVER BEFINTLIGA OCH PROJEKTERADE ELEKTRISKA ANLÄGGNINGAR INOM NORRBOTTENS LÄN ^

NORRA DELEN

HHFMBP

KARTA OVER

DE ELEKTRIFIERADE OMRÅDENAS UTSTRÄCKNING OCH ÅKERAREALENS FÖRDELNING INOM NORRBOTTENS LÄN UPPRÄTTAD ÅR 1923 AV KUNOL.

ELEKTRIFIERINOSKOMMITTÉN

STATENS REPROOUKTIONSANSTALT

21 Bilaga 4.

Tabell över anslutnings- och konsumtionsförhållanden inom länets olika landskommuner. Antal bruk- Årlig energiförbrukning (inkl. Beräknad årlig energiförbrukningsenheter förluster) för närvarande vid ning (inkl. förluster) Sr 1940 fullständig elektrifiering

Areal Folkmängd

Kommun

större j Un 3 totalt för lands- för storbygden industri har i

för lands- för storbygden industri

land

odlad

har

st.

kWh

12 Piteå landskommun ... Hortlax Arvidsjaur.... Arjeplog Norrfjärden ..

12 666 224 069 3 478 29 183 7 005 567 850 3173 1 296 720 4 741 48 201

5 412\ 1615/ 1770 370 2 202

Älvsby Nederluleå.... Överluleå Edefors Jokkmokk

6 753 172 590 12 604 110 600 9 444 124 622 158 370 3 063 7 022 1814 364

Eåneå Nederkalix Överkalix Gällivare Nedertorneå..

totalt

1839 1 570 200 3 130 000 4 700 200 2 209 200 4 700 000 576 474 500 474 500 654 700 Z 265 215 800 215 800 296 500 630 596 500 596 500 820 000

2118 7173 6 306 1307 1207

281 918 649 132 130

756 585 000 585 000 834 200 834 200 1541 1 290 300 410 000 1 700 300 1 841 600 680 000 2 521 600 1002 842 200 842 200 1 217 000 1 217 000 331 324 500 ARCI onn 324 500 460 900 461 606 600 22 200 000 22 806 600 834 900:26 600 000 27 434 900

8 555 202 240 16 181 171 720 6 366 277 900 18 457 1 599 582 4 773 41620

3 570 3 746 1252 956 1 109

lconrwi 1 888 100 1089 743 400 130 000 873 400 1 noe mnl 1010 1 403 300 5 780 000 7183300 1 909 300 7 230 000 9 139 300 433 485 300 485 000 651 500 651 500 450 1137 500 12 880 000 14 017 500 1 378 300 15 490 000 16 868 300 364 369 400 2 360 000 2 729 400 514 200 2 950 000 3 464 200

Karl Gustav.. Övertorneå ... Hietaniemi ... Korpilombolo Tärendö..

3 013 4 005 2 380 2181 1663

1264 1272 678

464 Pajala Junosuando .. Jukkasjärvi... Karesuando ..

4 066\ 1129/ 473 260 13 683 1 318 110 1184 626 590

44 810 167 530 70 350 149 880\ 166 520/

1006 ? (81)

totalt

277 367 285

284 200 318 500 203 900

-•}

262 500

430 700

157 595 9 856 681 | 46 204 | 4 092

306 50

200 000 160 000

284 200 518 500 363 900

382 600 434 900 271 400

262 500

357 200

250 000 200 000

6 909 200 654 700 296 500 820 000

382 600 684 900 171 400 357 200

581 000 430 700 581 000 854 500 21100 000 21954 500 1182 200 25 350 000 26 532 200 69 400 69 400; 94 200 94 200

12 992 13 068 200 68 350 000 81 418 200 17 953 900 83 610 000 101 563 900

22 Förteckning över av Elektrifieringskommittén hittills publicerade meddelanden. Löpande nr

Serie nr

N a m

C: I

Redogörelse för en studieresa till Danmark.

A: I

Utredning angående de allmänna förutsättningarna i avseende på krafttillgångar, kraftbehov och kraftöverföring för elektrifiering av kraftdistriktet »Sydsvenska—Hemsjö» samt angående i Den hittillsvarande elektrifieringen av Malmöhus läns landsbygd och de åtgärder, som böra vidtagas för befrämjande av elektrifieringens utveckling.

B: I

3 C: II

Utredning angående lämpligheten av 380/220 volt för landsbygdsdistribution.

4 C: III

5 C: IV

6 C: V

8 A: II

Utredning beträffande en generell metod för beräkning av distributionsnät för landsbygdsdistribution. | Utredning beträffande en generell metod för beräkning av energi- och effektbehov vid landsbygdselektrifiering. Utredning angående lämpliga distributionssystem för l a n d s bygdselektrifiering. Utredning angående de allmänna förutsättningarna med avseende å krafttillgångar, kraftbehov och kraftöverföring för elektrifiering av Sveriges olika kraftdistrikt.

9 B: II

10 B: IV

11 B: V

12 B: VI

13 B: VII

14 B: VIII

15 B: I X

16 B: X

18 B: XII

19 B: XIII

20 B: XIV

21 C: VI

Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Hallands län. Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Gävleborgs län. | Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Blekinge län. i Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Kopparbergs län. Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Västmanlands län. ! Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Värmlands län. Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom J ä m t l a n d s län. Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Norrbottens län. Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Gotlands län. Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Västernorrlands län. Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Västerbottens län. Kort redogörelse för Elektrifieringskommitténs verksamhet s a m t förslag till organisation av statens verksamhet beträffande landets elektrifiering.

Statens offentliga utredningar 1924 Systematisk

förteckning

(Siffrorna inom klämmer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.)

Allmän lagstiftning.

Statsförfattning:.

Rättskipning.

Fångvård.

Vattenväsen. Skogsbruk. Bergsbruk. Betänkande med förslag till gruvlag. [16]

Allmän statsförvaltning. Industri. Cement- och betongbestämmelser. [25]

Kommun al förval tiling. Handel och sjöfart. Skeppstjänstkommitterades betänkande. 3. [20] Statens och kommunernas

flnansriisen.

Politi. Handledning vid utarbetandet av brandordningar för landskommuner. [23]

Kommunikations väsen. Utredning rörande ny vattenväg mellan Östersjön och Vänern jämte bihang. [C] Anvisningar rörande vägväsendet ochautomobiltrafiken. [19] Bank-, kredit- och penningväsen.

Socialpolitik. Iakttagelser rörande socialiseringen i Österrike. Det svenska tobaksmonopolet. [15] Statens järnvägar. [22]

Försäkrings väsen.

llälso- och sjukvård.

Allmänt näringsväsen. K. Elektrifieringskommitténs meddelanden. 9. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Hallands län. [18] 11. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Blekinge län. [10] 12. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Kopparbergs län. [3] 13. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Västmanlands län. [8] 14. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Värmlands län. [9] 15. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Jämtlands län. [11] 16. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Norrbottens län. [28] 18. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Gotlands län. [12] 19. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Västernorrlands län. [17] 20. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Västerbottens län. [29] Fast egendom. Jordbruk med binäringar. Det svenska lantbrukets produktionskostnader. 2. Bokföringsåren 1920—1921 och 1921—1922. [2] Fastighetsregisterkommissionens meddelanden. 13. [21]

Kyrkoväsen. Undervisningsväsen. Andlig odling i övrigt. Supplement nr 2 till Sverges familjenamn 1920. [4] Betänkande angående det fria och frivilliga folkbildningsarbetet. [5] Betänkande och förslag angående läroverks- och landsbibliotek. [7] Förslag till lönereglering för befattningshavare vid allmänna läroverk m. fl. läroanstalter. [13] K. skolöverstyrelsens utlåtande över skolkommissionens betänkanden 1—5. [24] Systematiskt utforskande av allmogekulturen. 1. [26] 2. [27]

Försvarsväsen.

Utrikes ärenden. Internationell rätt. Angående ordnandet av statens kommersiella informationsverksamhet. [1]

Stockholm, K. L. B e c k m a n s B o k t r . , 1924. 1277 23