SOU 1924:29

Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Västerbottens län.

Typ: SOU
Källa: urn.kb.se

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

STATENS O F F E N T L I G A U T R E D N I N G A R 1 9 2 4 : 2 9 JORDBRUKSDEPARTEMENTET

KUNGL. ELEKTRIFIERINGSKOMMITTÉNS MEDDELANDEN. 20

UTREDNING BETRÄFFANDE

PLANMÄSSIG ELEKTRIFIERING AV LANDSBYGDEN INOM VÄSTERBOTTENS LÄN

S T O C K H O L M 19 2 4

Statens offentliga utredningar 1924 Kronologisk 1. Angående ordnandet av statens kommersiella informationsverksamhet. Promemoria, avgiven av chefen för utrikesdepartementets speciella handelsavdelning. Marcus. 28 s. U. 2. Det svenska lantbrukets produktionskostnader. 2. Bokföringsåren 1920—1921 och 1921—1922. Av L. Nanneson. Meddelande från Kungl. Lantbruksstyrelsen nr 247 (nr 6 1923). Svanbäck. (6), 107 s. Jo. 3. Kungl. Elektrifieringskommitténs meddelanden. 12. Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Kopparbergs län. Beckman. 47 s. 2 kart. Jo. 4. Supplement nr 2 till Sverges familjenamn 1920. Stat. Repr.-anst. 10 s. Ju. 5. Betänkande med utredning och förslag angående det fria och frivilliga folkbildningsarbetet. Eklund, vij, 208 s. E. 6. Utredning rörande ny vattenväg mellan Östersjön och Vänern, Göta kanal, jämte bihang, innefattande preliminär utredning rörande vattenväg mellan Hjälmaren och Vänern, Svea kanal. Meddelanden från Kungl. Kanalkommissionen. Nr 4. Haäggström. 173 s. 3 kart. K. 7. Betänkande och förslag angående läroverks- och landsbibliotek. Uppsala, Almqvist & Wiksell. xj, 511 s. E. 8. Kungl. Elektrifieringskommitténs meddelanden. 13. Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Västmanlands län. Beckman. 36 s. 2 kart. Jo. 9. Kungl. Elektrifieringskommitténs meddelanden. 14. Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Värmlands län. Beckman. 52 s. 2 kart. Jo. 10. Kungl. Elektrifieringskommitténs meddelanden. 11. Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Blekinge län. Beckman. 32 s. 2 kart. Jo. 11. Kungl. Elektrifieringskommitténs meddelanden. 15. Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Jämtlands län. Beckman. 82 s. 2 kart. Jo. 12. Kungl. Elektrifieringskommitténs meddelanden. 18. Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Gotlands län. Beckman. 19 s. 1 karta. Jo. 13. Förslag till lönereglering för befattningshavare vid rikets allmänna läroverk samt vid folk- och småskolor m. fl. läroanstalter. Tullberg. 413 s. E. 14. Iakttagelser rörande socialiseringen i Österrike 1918— 1922. Av Nils Karleby. Tiden, vij, 111 s. Fl.

förteckning:

15. Det svenska tobaksmonopolet. En undersökning av dess verksamhet 1915—1922. Av M. Marcus. Tiden, vij, 106 s. Fl. 16. Betänkande med förslag till gruvlag. Norstedt. 400 s. Ju. 17. Kungl. Elektrifieringskommitténs meddelanden. 19. Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Västernorrlands län. Beckman. 77 s. 2 kart.

Jo.

18. Kungl. Elektrifieringskommitténs meddelanden. 9. Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Hallands län. Beckman. 146 s. 3 kart. Jo. 19. Anvisningar rörande vägväsendet och automobiltrafiken. Blom. 24 s. K. 20. Skeppstjänstkommitterades betänkande. 3. Förslag till lag om särskild pensionsförsäkring av sjöfolk. Marcus. 123 s. 1 tab.-bil. H. 21. Fastighetsregisterkommissionens meddelanden. 13. Sammandrag av inkomna yttranden över fastighetsregisterkommissionens förslag den 25 augusti 1923 angående tillsynen å .fastighetsregistreringen m. m. Palmquist. 79 s. Ju. 22. Statens järnvägar. Kortfattad översikt av deras tillkomst, ekonomi och organisation. Av M. Marcus. Tiden, vij, 149 s. Fi. 23. Handledning vid utarbetandet av brandordningar för landskommuner. Marcus. 16 s. K. 24. K. skolöverstyrelsens utlåtande över skolkommissionens betänkanden 1—5. Norstedt. 346 s. E. 25. Normalbestämmelser för leverans och provning av cement (cementbestämmelser) samt för byggnadsverk av betong och armerad betong (betongbestämmelser). Norstedt. 42 s. K. 26—27. Betänkande med förslag till ett systematiskt utforskande av den svenska allmogekulturen. 1. Huvudbetänkande och förslag, viij, 156 s. 1 pat.-tab. 2. Alimogeforskningen i Sverige och dess nordiska grannländer, iv, 204 s. V. Petterson. E. 28. Kungl. Elektrifieringskommitténs meddelanden. 16. Utredning beträffande planmässig .elektrifiering av landsbygden inom Norrbottens län. Beckman. 21 s. 2 kart. Jo. 29. Kungl. Elektrifieringskommitténs meddelanden. 20. Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Västerbottens län. Beckman. 29 s. 2 kart. Jo.

Anm. Om särskild tryckort ej angives, är tryckorten Stockholm. Bokstäverna med fetstil utgöra begynnelsebokstäverna till det departement, under vilket utredningen avgivits, t. ex. E. = ecklesiastikdepartementet, Jo. = jordbruksdepartementet. Enligt kungörelsen den 3 febr. 1922 ang. statens offentliga utredningars yttre anordning (nr 98) utgivas utredningarna i omslag med enhetlig färg för varje departement.

STATENS O F F E N T L I G A U T R E D N I N G A R 1 9 2 4 :

29 JORDBRUKSDEPARTEMENTET

KUNGL. ELEKTRIFIERINGSKOMMITTÉNS MEDDELANDEN. 20

UTREDNING BETRÄFFANDE

PLANMÄSSIG ELEKTRIFIERING AV LANDSBYGDEN INOM VÄSTERBOTTENS LÄN SERIEN

B:XIV

STOCKHOLM 1924 K. L. BECKMANS BOKTRYCKERI [1408 23l

INNEHALLSFÖRTECKNING. Sid.

Inledning 5 Beskrivning över de nuvarande elektriska anläggningarna i Västerbottens län 5 Vattenkrafttillgångarna inom Västerbottens län 8 Energi- och effektbehov 8 Förslag till planmässig elektrifiering av Västerbottens län 10 Kraftkällor 10 Ortsdistributionen 10 Kostnaderna för elektrifiering av Västerbottens län 12 Sammanfattning 13

FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR. K a r t a över befintliga och projekterade elektriska anläggningar inom Västerbottens län1) bilaga 1 Tabell över befintliga elektriska anläggningar inom Västerbottens län med uppgifter om vissa tekniska data » 2 K a r t a över de elektrifierade områdenas utsträckning och åkerarealens fördelning inom Västerbottens län » 3 Tabell över anslutnings- och konsumtionsförhållanden inom länets olika landskommuner » 4 Redogörelse för de tekniska anordningar vilka föreslås inom de särskilda distributionsområdena inom Västerbottens län i och för främjandet av den fortsatta landsbygdselektrifieringen » 5

[

) K a r t a n är inhäftad efter tabellen bilaga 2.

5 Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Västerbottens län. Inledning. Västerbottens skogstillgångar hava föranlett uppkomsten av ett antal storindu; striella anläggningar för framställning av pappersmassa. En elektrifiering av dessa anläggningar har nödvändiggjort utbyggandet av relativt betydande elektriska kraftstationer med tillhörande ledningsnät, från vilka även den omgivande landsbygden erhållit kraft. Likväl har huvudparten av landsbygdselektrifieringen i Västerbottens län skett från smärre, för ortsdistribution enbart avsedda företag, av vilka ett flertal äro mycket små och tillräckliga endast för den närmaste byns eller gårdarnas behov. På sådant sätt har uppstått ett betydande antal elektriska anläggningar inom länet. Enär en ingående kännedom om dessa anläggningar utgör en nödvändig förutsättning för en utredning om, huru länets landsbygdselektrifiering skall ordnas på ett planmässigt sätt, lämnas här nedan i första hand en beskrivning över de befintliga elektriska anläggningarna inom länet.

Beskrivning över de nuvarande elektriska anläggningarna i Västerbottens län. Från Västerbottens läns elektriska förening hava vissa uppgifter erhållits om de befintliga elektriska anläggningarna, vilka uppgifter anskaffats av nämnda förenings konsulterande ingenjör A. Wendt. Samtliga kraftstationer och högspänningsledningar angivas å kartan bilaga 1. I tabellen bilaga 2 hava vissa data för dessa anläggningar sammanställts. Bland de största kraftöverföringsanläggningarna inom länet märkas Skellefteå stads kraftstation Finnforsen jämte därifrån utgående ledning för 30 kV till Skellefteå och Ytterstfors, genom vilken ledning såväl Skellefteå stad som träsliperierna vid Skellefteå och Ytterstfors erhålla kraft. Kraftstationen vid Baggböle, tillhörande Holmsunds A.-B., förser över en ledning för 30 kV vissa industrier i kusttrakten öster om Umeå med kraft. Från Umeå stads kraftstation Klabböleforsen erhåller stadens elektricitetsverk jämte omgivande landsbygd elektrisk energi. För allmän kraftdistribution är Vännäs kraft A.-B:s kraftstation Harrselsforsen med tillhörande distributionsnät för 40 och 10 kV avsedd. Bland de för enbart bygdedistribution avsedda anläggningarna kunna nämnas Fällfors elektriska förenings kraftstation med tillhörande 10 kV distributionsnät i länets norra del, Vebomarks elektriska kvarn- och belysningsförenings kraftstation vid Vebomark med tillhörande distributionsnät för 10 kV, Älglunds elektriska kraft A.-B:s kraftstation vid Långforsen, från vilken utdragits ett tämligen vitt förgrenat 20 kV distributionsnät m. fl.

6 De inom Västerbottens län befintliga kraftstationerna grupper såsom nedanstående tabell visar:

Strömart

Drivkraft

Kraftstationer, som till väsentlig del äro avsedda för storindustri och städer

Kraftstationer, som till väsentlig del äro avsedda för landsbygden

Antal Inst. genera- Antal toreffekt

Likström

3 400

63 1

17 600 400

3 400

18 000

c: a 500

3 900

18 500

st.

8 1

14 200 400

55 Summa

14 600

Summa

— —

Summa

14 600

Vatten

Inst. generaInst. generaAntal toreffekt toreffekt kVA

kVA

Samtliga kraftstationer

st.

st. Vatten Värme

fördela sig på olika

kVA

Som av tabellen framgår, finnas i länets kraftstationer installerade c:a 18 500 kVA, till vilka bör läggas den effekt, som för länets kraftförsörjning disponeras i kraftstationer, belägna i Västernorrlands län. Den totala generatoreffekt, som belöper på Västerbottens läns kraftuttagning, kan i runt tal uppskattas till c:a 19 000 kVA, varav falla på landsbygdens del c:a 4 500 kVA. Av tabellen framgår vidare, att antalet av de likströmsstationer, som finnas utbyggda inom länet för landsbygdens förseende med kraft, är ungefär detsamma som antalet för samma ändamål utbyggda växelströmsstationer, ehuru de förras effekt endast är 1/7 av de senares. Trots sitt stora antal spela dessa stationer därför en underordnad roll för länets elektrifiering. Detta framgår också av tabellen å nästa sida, utvisande huru stor del av den hittills utförda elektrifieringen, som belöper å olika system ifråga om strömart och förbrukningsspänning. Uppgifter om storleken av den åkerareal, som anslutits till länets elektriska distributionsföretag, hava icke kunnat anskaffas, däremot kan en approximativ uppskattning om elektrifieringens omfattning erhållas av kartan bilaga 3. Kartan utvisar fördelningen av länets åkerjord enligt D.r Anricks karta över Sveriges åkerareal. A densamma hava dessutom de hittills elektrifierade områdena markerats genom streckade ytor. Av länets totala åkerareal, vilken utgör c:a 91 000 hektar, befinna sig c:a 66 000 hektar eller c:a 72 % innanför nyssnämnda områdes gränser. Naturligtvis är ej hela denna areal ansluten till de elektriska ledningarna, men med ledning av de förhållanden, som råda inom andra län av ungefär samma karaktär som det nu ifrågavarande, kan man uppskatta, att anslutningsgraden inom de elektrifierade områdena är i runt tal 80 %, vadan sålunda i runt tal c:a 60 % av länets totala åkerareal skulle vara elektrifierade. Elektrifieringen torde sålunda omfatta c:a 55 000 hektar åker. Huru den hittills utförda landsbygdselektrifieringen fördelar sig på olika spänningar har icke kunnat uttryckas medelst angivandet av hektartalet för vartdera

7 spänningssystemet. I stället torde en något så när tillförlitlig uppfattning om dessa förhållanden kunna ernås ur antalet ortstransformatorstationer och ledningslängden för olika spänningar. I nedanstående tabell lämnas en specifikation av elektrifieringen, fördelad på olika förbrukningsspänningar: Å resp. A n t a l ortsspänningar Förbruknings- transformatorer belöpande del spänning resp. kraftav den hittills stationer utförda elektrifieringen volt st. %

Strömart

Likström Växelström

» Summa

c:a 13

110—220 volt 380 » 500 »

161 380 33

». 22 » 58 »» 7

—

100 Härav framgår, att förbrukningsspänningen 380 volt är den inom länet mest använda, i det att den därmed utförda elektrifieringen har c:a 2 gånger så stor omfattning som den med lägre växelström sspänningar utförda. Liksom inom andra genom landsbygdskonsumenternas eget initiativ huvudsakligast elektrifierade län har antalet distributionsspänningar blivit relativt stort. Detta förhållande belyses av nedanstående tabell, utvisande den hittills utförda elektrifieringens fördelning på olika distributionsspänningar: Å resp. Antal ortsspänningar Distributions- transformatorer Längd av hög- belöpande del spänning resp. kraftspänningslinjer av den hittills stationer utförda elektrifieringen volt st. km. %

Systemtyp

Enspänning

lågspänning

54 Tvåspänning

1000 2 000 3 000 5 000 6 000 10 000 13 000 20 000 30 000 3 000 6 000

7 2 63 23 53 285 11 65 13

12 5 142 38 103 839 26 195 4

29 23

38 36

» )> „ » „ „ » Trespänningr

» Summa

c:a 14o » » » » » » » »

0-8 0-3 9-o 2-9 7-o 47-2 1-6 10-o l-i

3-3

2-8

628 1440 100-0 Ehuru visserligen ett flertal olika spänningar kommit till användning å distributionsledningarna inom länet, är dock elektrifieringen hittills utförd huvudsakligast med användande av standardmässiga spänningar, varibland 10 000 volt intager första rummet, i det att den därmed utförda elektrifieringen utgör c:a hälften

8 av det hela. Av övriga spänningar med nämnvärd omfattning, 3 000, 6 000 och 20 000 volt, äro samtliga standardmässiga. I regel synes den hittillsvarande landsbygdselektrifieringen hava organiserats enligt föreningssystemet, i det att såväl företag med egna kraftstationer och ortsnät som sådana företag, vilka såsom abonnenter äro anslutna till större kraftföretag, utgöras av distributionsföreningar. I vissa fall försäljes emellertid den elektriska kraften direkt till konsumenterna. De olika distributionsföretagens verksamhetsområden hava i detta län liksom på flera andra håll icke erhållit bestämda gränser. Ledningsnäten hava därför ofta utvuxit på ett tämligen oregelbundet sätt och korsa varandra i vissa fall. I regel hava emellertid terrängförhållandena på ett naturligt sätt begränsat ledningsnätens utsträckning, men å andra sidan korrespondera ofta distributionsrayonens storlek och distributionsspänningen icke med varandra. Bland de i tabellen bilaga 2 sammanställda uppgifterna saknas sådana, avseende den anslutna effekten och den förbrukade energien. Emellertid uppgives, att motorer för tröskning och sågning numera allmänt användas inom länet. Därjämte användes den elektriska energien till motordrift för ett mindre antal pumpar samt vidare för timmersågning för husbehov. För sistnämnda ändamål är det vanligast att använda en för 1 a 2 byar gemensam motor å c:a 25 hkr, under det att tröskmotorernas genomsnittsstorlek är c:a 7-5 hkr. Förutom till nu omtalade ändamål användes naturligtvis den elektriska kraften överallt till belysning. Vattenkrafttillgångarna inom Västerbottens län. Västerbottens län tillhör kraftdistrikten Skellefteälv och Umeälv, för vilka utredning beträffande krafttillgångarna verkställts i Elektrifieringskommitténs meddelande 8. Därav framgår, att betydande krafttillgångar finnas i länets älvar, av vilka de största äro Skellefteälv och Umeälv. Även inom dessa vattendrags biflöden samt inom övriga inom länet befintliga mindre älvar, vilkas antal är mycket stort, finnes vattenkraft i proportion till landsbygdens behov synnerligen riklig mängd och fördelad över hela länet. Man behöver därför icke befara, att landsbygden inom Västerbottens län icke skall kunna förses med kraft i tillräcklig mängd. Med hänsyn härtill är en mera detaljerad undersökning av de olika vattenfallens kapacitet resp. speciella lämplighet till utnyttjande för landsbygdens elektrifiering icke erforderlig.

Energi- och effektbehov. Beräkningen av kraftbehovet har verkställts för var och en av de fyra konsumtionsgrupperna: landsbygd, städer, storindustri och järnvägar; därvid hava tvenne skilda värden å kraftbehovet beräknats, nämligen dels ett »nuvärde», avseende de för närvarande rådande förhållandena, och dels ett »framtida värde», avseende det kraftbehov, som med sannolikhet kan väntas uppstå efter en period av c:a 20 år eller där omkring. I fråga om landsbygden har beräkningen verkställts i enlighet med de i Elektrifieringskommitténs meddelande 5 uppställda principerna, och har sålunda i första hand avsett en uppskattning av kraftbehovets storlek vid den anslutning och den energiförbrukning för olika ändamål, som kan anses normal för bygd av den inom länet förekommande karaktären och vid de nyss omtalade tidpunkterna. Resultatet av dessa beräkningar visas av följande tabell:

9 Kraftbehov vid fullständig elektrifiering Konsumtions grupp

för närvarande

omkring år 1940

milj. k W h

5-0 1-9 6o 3-7

7-5 2-4 9-0 5-7

C:a 16'G

c:a 24-6

Belysning, hushåll, hantverk Jordbrukets motordrift Småindustri Energiförluster Summa

Mot de angivna energibeloppen, vilka hänföra sig till kraftstationerna, svara maximaleffektbelopp av c:a 6 500 resp. 9 100 kW. För städer, storindustri och järnvägar har kraftbehovet beräknats på det satt, som omtalas i Elektrifieringskommitténs meddelande 8. Det totala Tcraffbehovet kan uppskattas till följande belopp: Kraftbehov vid fullständig elektrifiering och hänfört till kraftstationerna

energibehov

utnyttjn. tid

kWh

tim.

energibehov kWh

utnyttjn.tid

c:a 6 500 » 19 000 » 3 200 .. 4 200

16-6 85-4 13-5 10-5

c:a 2 500 » 4 500 » 4 200 » 2 500

c-.a 9100 c: a 24-6 » 26 000 » 122-0 »> 26-0 » 6 000 » 8 500 » 21-4

Summa c:a 30 000

c:a 126-0

c:a 4 200

c: a 45 000 c:a 194-0 c:a 4 300

max.effekt kW Landsbygd Storindustri Städer J ä r n v ä g a r .,.

omkring; år 1940

för närvarande

Konsumtionsgrupp

max.effekt kW

tim.

c: a 2 700 » 4 700 » 4 300 » 2 500

I ovanstående siffror inbegripes ej elektrotermisk och elektrokemisk industri. Den verkliga förbrukningen av elektrisk energi har beräknats för närvarande uppgå till c:a 86-8 milj. kWh. Den genomsnittliga elektrifieringsgraden utgör sålunda c:a 69 %. Fördelningen på resp. konsumtionsgrupper är enligt följande tabell: Verklig för- Energibehov Elektribrukning av vid 100 % fieringsgrad elektrisk för närelektrienergi för fieringsgrad varande närvarande

Konsumtionsgrupp

Summa 1408 23

milj. k W h

6-5 68-3 12-0

16-5 85-4 13-5 10-5

39 80 89

86-8

126-0

69 2

10 Man skulle kunna antaga, att elektrifieringsgraden så småningom ökas, så att densamma om c:a 20 år uppgår till nedan angivna värden: Energibehov Sannolik Sannolik omkr. år 1940 elektriförbrukning vid 100 % fieringsgrad av el. energi elektriomkring år omkring fieringsgrad 1940 år 1940

Konsumtionsgrupp

Landsbygd Storindustri Städer Järnvägar Summa

Kraftbehovets laga 4.

milj. k W h

24-6 122-0 26-0 21-4

60 90 95 25

14-8 110-0 24-7 5-5

194-0

155-0

fördelning på cle olika kommunerna

angives i tabellen bi-

Förslag till planmässig elektrifiering av Västerbottens län. Kraftkällor. De hittills utbyggda kraftstationerna och distributionsnäten äro så anordnade och så belägna, att till dem kunna anslutas alla delar av den någorlunda tätt bebyggda delen av Västerbottens landsbygd. E t t utbyggande av ytterligare kraftstationer för denna del är därför icke behövligt. I den mån den hittills i de nämnda kraftstationerna befintliga generatoreffekten blir otillräcklig för tillgodoseendet av det så småningom tillväxande kraftbehovet, blir en ökning av krafttillgångarna nödvändig. Denna ökning kan, i den mån detta blir ändamålsenligt, erhållas genom tillbyggnad av de befintliga kraftstationerna. Emellertid är en centralisation av kraftproduktionen lämpligare än den hittills existerande splittringen på ett flertal smärre anläggningar. Genom utbyggnad av ett fåtal stora enheter kan kraften nämligen erhållas till billigare pris, dels på grund av att större stationer över huvud taget äro billigare pr utbyggd kVA än små, och dels på grund av att man i dylikt fall kan verkställa utbyggnaderna i de vattenfall, där utbyggnadskostnaden är låg. En sådan centralisation förordas därför (se för övrigt härom vad som anförts i Elektrifieringskommitténs meddelande 10 angående elektrifieringen av Gävleborgs län). Öm kraftproduktionen skulle koncentreras på ett fåtal stationer, borde de befintliga ledningsnäten sammanbindas med varandra. En sådan sammanknytning är dessutom till fördel, därför att densamma möjliggör ett kraftutbyte mellan de olika stationerna och ett bättre utnyttjande av dessa, varjämte en sådan belastningsutjämning erhålles, att den totalt erforderliga generatoreffekten blir lägre än vid decentraliserad kraftproduktion i isolerade stationer. Ortsdistributionen. Landsbygden i Västerbottens län är till huvudsaklig del samlad i kustlandet, varjämte även någon bebyggelse förefinnes längs floddalarna i det inre av

landet. De mellan dessa dalgångar befintliga områdena utgöras av skogsbygd eller fjällbygd. Ehuru kustlandets bebyggelse har en sådan utbredning, att ett trespänningssystem därstädes skulle kunna användas, så är det dock, till följd av att tvåspänningssystemet hittills så gott som uteslutande där kommit till användning, motiverat att. föreslå tvåspänningssystemet såsom enda standardsystem inom kustlandet. Älvdalsbygden i de inre delarna av länet är tämligen gles och typiskt »bandformad», varför densamma, enligt vad som ådagalagts i Elektrifieringskommitténs meddelande 6, bör elektrifieras uteslutande med tvåspänningssystem. Skogsbygden och fjällbygden äro så glest befolkade, att sammanhängande ledningsnät där endast i undantagsfall kunna utbyggas. Om en elektrifiering över huvud taget där är ekonomiskt möjlig, torde densamma få ske från små kraftstationer, var och en avsedd blott för den närmaste omgivningens behov. Därvid torde stationerna kunna anordnas för direkt distribution vid förbrukningsspänning och alltså ett enspänningssystem tillämpas. Som av det föregående framgår, är 10 000 volt den i Västerbottens län mest använda distributionsspänningen. Denna spänning är också rent principiellt den lämpligaste (jämför Elektrifieringskommitténs meddelande 6, sid. 33), varför densamma förordas som standardspänning. Enligt Elektrifieringskommitténs meddelanden 3 och 6 ernås ofta vid tvåspänningssystem ekonomiska och andra fördelar med gårdsspänningen 380 volt. Detta torde också utgöra förklaringen till att denna spänning kommit till övervägande användning inom Västerbottens län, vilket sistnämnda förhållande ytterligare motiverar, att man även i fortsättningen betraktar den nämnda spänningen såsom den för länet lämpligaste standardgårdsspänningen. En systematisk indelning av landsbygden i distributionsområden med fixerade gränser tillrådes, enär därigenom ledningsnätens utsträckning skulle regleras på ett lämpligt sätt och så, att en fullständig elektrifiering möjliggöres, i den mån en sådan kan med ekonomisk fördel genomföras. E t t förslag till länets indelning i distributionsområden har uppgjorts och angives å kartan bilaga 1. E n redogörelse för de tekniska anordningar, vilka föreslås inom de å kartan angivna distributionsområdena återfinnes i bilaga 5. Som tidigare beskrivits försäljes energien i vissa fall direkt till konsumenterna. Det torde vara att tillråda, att konsumentsammanslutningar även i dessa fall bildas med tillämpande av ett andelsföreningssystem av det slag, som är det vanliga i landets sydligare delar. Likströmssystemets mindre lämplighet för landsbygdselektrifiering har tidigare vid många tillfällen framhållits. E t t närmare ingående på detta spörsmål torde därför i detta sammanhang vara överflödigt. Under hänvisning till vad som beträffande denna fråga anförts i Elektrifieringskommitténs meddelande 10 beträffande Gävleborgs läns elektrifiering, tillrådes en övergång till växelströmssystem i alla de fall, där en sammanknytning av olika elektriska anläggningar är tänkbar. Åtminstone inom de områden, där sammanhängande ortsnät äro eller bliva utbyggda, torde det vid en förändring i antydd riktning ofta bliva lämpligt att icke längre bibehålla den lilla kraftstationen annat än möjligen för drivande av en kvarn eller såg, under det att distributionsnätet bör omändras till växelström och anslutas till det större ortsnätet. Slutligen framhålles, att fördelar för det elektrifierade jordbruket kunna vinnas genom specialisering av motorinstallationerna. Därvid borde de hittills-

varande tröskmotorerna kunna användas gemensamt för flera gårdar, men särskilda smärre motorer anskaffas av de enskilda gårdarna för andra arbetsoperationer, där kraftbehovet är mindre.

Kostnaderna för elektrifiering av Västerbottens län. Uppgifter angående kostnaderna för de elektriska anläggningarna inom länet hava icke kunnat erhållas för mera än ett fåtal. I övrigt hava kostnaderna beräknats approximativt i proportion till ledningslängder, antal transformatorer, installerad maskineffekt etc. På sådant sätt har beräknats, att det hittills å Västerbottens läns elektriska anläggningar nedlagda kapitalet uppgår till följande belopp: Kraftstationer Större överföringsledningar och transformatorstationer Ortsdistributionsnät

c:a 10o milj. kr. » 1'0 » » » 10" 3 » » Summa c:a 21'3 milj. kr.

Detta belopp motsvarar de i verkligheten nedlagda kostnaderna och hänför sig till de skilda prislägen, som varit rådande under anläggningsperiodens olika skeden. En mera objektiv grund för jämförelsen med kostnaderna inom andra län erhålles genom att hänföra anläggningskapitalet till ett visst fixerat prisläge. Hänförda till 1914 års prisläge utgöras anläggningskostnaderna av: Kraftstationer Större överföringsledningar och transformatorstationer Ortsdistributionsnät

c:a 8"0 milj. kr. » 0'7 » » » 5"5 » » Summa c:a 14" 2 milj. kr-

En approximativ fördelning av dessa kostnader på landsbygd och storindustri utvisar, att på landsbygdselektrifieringen skulle belöpa sig följande ungefärliga summor, hänförda till 1914 års prisläge: För landsbygden avsedda kraftstationer Del av storindustriens kraftstationer och ledningar Ortsdistribution

c:a 3-9 milj. kr. » 0'2 » » » 4-5 » » Summa c:a 8"6 milj. kr.

En summarisk beräkning av de kostnader, som ytterligare skulle erfordras för en fullständig elektrifiering av Västerbottens landsbygd vid nuvarande kraftbehov, utvisar följande ungefärliga belopp, hänförda till 1914 års prisläge: Större kraftledningar, transformatorstationer ningsnät Ortsdistribution

och sammanbindc:a 0"9 milj. kr. » 5"2 » » Summa c:a 6'i milj. kr.

En fullständig elektrifiering av Västerbottens läns landsbygd vid nuvarande kraftbehov skulle sålunda betinga en sammanlagd anläggningskostnad av i runt tal c:a 14'7 milj. kr. vid 1914 års prisläge.

13 Sammanfattning. I förestående utredning lämnas först och främst en redogörelse för den hittills verkställda elektrifieringen av Västerbottens län. A kartan bilaga 1 hava samtliga de för närvarande befintliga elektriska anläggningarna inritats och i tabellen bilaga 2 vissa tekniska data för dem angivits. De största kraftöverföringsanläggningarna inom länet äro Skellefteå stads kraftstation Finnforsen, Umeå stads kraftstation Klabböleforsen samt Holmsunds A.-B:s kraftstation vid Baggböle jämte till dem anslutna överföringsledningar. Dessutom finnes ett stort antal för landsbygdselektrifiering särskilt avsedda smärre anläggningar, bestående av kraftstation med tillhörande orts- eller gårdsnät. Den hittills verkställda landsbygdselektrifieringen har beräknats omfatta c:a 55 000 hektar åker, vilket motsvarar c:a 60 % av länets totala åkerareal. I utredningen lämnas vidare en redogörelse för de tekniska anordningar, som kommit till användning vid länets elektrifiering. Det har därvid visats, att ehuru ett betydande antal små likströmsstationer finnes, den från dessa verkställda elektrifieringen spelar en tämligen underordnad roll, i det att densamma endast utgör c:a 13 % av det hela. Bland de vid växelströmsanläggningarna använda förbrukningsspänningarna har 380 volt den största spridningen, motsvarande c:a 60 % av det hela. Ett stort antal distributionsspänningar finnes representerat inom länet. Av dessa är dock 10 000 volt den mest använda, i det att den därmed verkställda elektrifieringen omfattar c:a hälften av hela länets landsbygdselektrifiering. Konsumtionen av elektrisk energi har endast approximativt kunnat beräknas. Densamma uppgår för närvarande till i runt tal 87 milj. kWh, varav blott 6"6 milj. kWh falla på landsbygden. Vid en fullständig elektrifiering skulle motsvarande siffror utgöra 126 resp. 16"6 milj. kWh, vadan elektrifieringsgraden för närvarande är c:a 69 % för länet i genomsnitt och c:a 39 % för landsbygden. Att den för det hela gällande siffran är så mycket högre än landsbygdens beror på, att de stora trämassefabrikerna i trakten av Skellefteå och Umeå använda sig av elektrisk energi. Även det kraftbehov, som kan beräknas uppstå efter c:a 20 år, angives i utredningen. Detsamma uppgår vid fullständig elektrifiering till c:a 194 milj. kWh, vari dock ej inbegripes eventuellt i en framtid tillkommande elektrotermisk och elektrokemisk industri, och varav c:a 24-6 milj. kWh utgöra landsbygdens behov. E t t förslag till planmässig elektrifiering av länets landsbygd har uppgjorts. Det har därvid ådagalagts, att kraftproduktionen bör i framtiden i största möjliga utsträckning koncentreras på ett fåtal stationer och att de befintliga ledningsnäten böra sammanbindas med varandra. E t t förslag till sådan sammanknytning har angivits å kartan bilaga 1. Det nu inom länet i stor omfattning använda småstationssystemet bör sålunda icke längre tillämpas annat än i de mycket glesa skogsoch fjällbygderna, där sammanhängande ledningsnät icke kunna på ett ekonomiskt sätt komma till stånd. Det nu vid ifrågavarande småstationer använda likströmssystemet bör icke bibehållas utan snarast möjligt successivt utbytas mot växelströmssystem. Beträffande ortsdistributionens ordnande har konstaterats, att de hittills mest använda spänningarna, nämligen 10 000 volts distributionsspänning och 380 volts förbrukningsspänning, äro de för länets landsbygd lämpligaste och böra också komma till användning inom hittills oelektrifierade områden, i den mån dessa komma att förses med elektrisk kraft. Inom de redan elektrifierade delarna hava

14 mångenstädes andra än de nyssnämnda spänningarna kommit till användning. I dessa fall är i regel den redan utförda elektrifieringen av alltför stor omfattning för att en ändring av de onormala systemen skulle kunna genomföras. Ett fixerande av gränserna för de olika distributionsföretagens verksamhetsområden, något som hittills blivit försummat, rekommenderas. E t t förslag till sådan systematisk indelning i distributionsområden har angivits å kartan bilaga 1. Ortsdistributionen inom dessa områden bör med hänsyn till de tekniska systemen ordnas så som angivits i bilaga 5. Den vanligaste formen för landsbygdselektrifieringens organisation inom Västerbottens län är bildandet av andelsföreningar. Emellertid sker även kraftförsäljningen av aktiebolag direkt till konsumenterna över kraftföretaget tillhörande ledningsnät. Även i dessa fall skulle säkerligen den elektrifierade landsbygden ernå vissa fördelar, om kooperativa konsumentföreningar bildades, exempelvis på grundval av det uppgjorda förslaget till länets indelning i distributionsområden. Sistnämnda områdesindelning skulle även med fördel kunna följas i de fall, då redan kooperativa föreningar finnas, men då dessa äro av alltför obetydlig omfattning. Ehuru den elektriska kraften i allmänhet torde användas för motordrift, synas likväl en hel del arbetsoperationer, vilka med fördel skulle kunna elektrifieras, ännu icke utföras med elektriska motorer. En intensifiering i detta hänseende bör eftersträvas, varvid motorinstallationerna borde anordnas så, att motorstorlekarna avpassas efter de olika arbets operationernas effektbehov. Därigenom skulle en bättre utnyttjning av såväl installationer som distributionsanläggningar ernås och en större valuta skulle därigenom erhållas för de nedlagda kostnaderna. Kostnaderna för länets elektrifiering hava endast kunnat beräknas helt summariskt. De nu befintliga anläggningarna representera en kostnad av c:a 21 "3 milj. kr., vilket belopp hänfört till 1914 års prisläge, utgör c:a 12'4 milj. kr. På landsbygdens kraftförsörjning belöpa av sistnämnda summa c:a 8"6 milj. kr. För ernående av en fullständig elektrifiering av landsbygden vid nuvarande kraftbehov erfordras ett ytterligare kapitalutlägg av i runt tal 6 milj. kr., vadan vid 1914 års prisläge landsbygdens fullständiga elektrifiering vid nuvarande kraftbehov skulle erfordra totalt c:a 15 milj. kr. Stockholm den 30 maj 1923. Nils Ekwall.

Bilaga 2.

TABELL över befintliga elektriska anläggningar inom Västerbottens län med uppgifter om vissa tekniska data.

Tabell över befintliga elektriska anläggningar inom

Företagets namn, ägare eller innehavare

Kraftstationens n a m n

Kommun

1 2 3 4

Aby—Älvdals El. Fören Fällfors El. F ö r e n Ullbergsträsk El. Fören Mindre anläggning

Byske Byske o. J ö r n Jörn

5 J ö r n s El. A.-B.11)

J ö r n o. Norsjö

6 7 8 9 10

Norsjö Bel. Fören. Skellefteå stads El.-verk A.-B. Elektr. Ljus, Bastuträsk m. fl. .. Plan—Grundfors El. Fören. Storfallets El. Fören.

11 12 13 14 15

Kusmarks El. A.-B Skellefteå stads El.-verk Bovikens El. Fören Distribut, i Möran—Hedensbyn » » Degerbyn—Myckle

16 Lejonströms El. Fören

17a

Bureå El. Kraft o. Bel. A.-B. 2 )

17b

Bure A.-B

18 Distribut, i Urs vik

Norsjö Skellefteå landsförs

Storfallet Fällforsen Ullbergsträsk Myrheden fPetiknäs ^Ab. fr. Finnfors Bjurfors Finnfors Ab. fr. Finnfors

» Skellefteå stad Skellefteå landsförs

Storfallet Kvarnfallet Kraftlev. fr. Finnfors Ab. fr. Skellefteå stads El.-verk

Bureå och Lövånger f » » » » » \ B u r e Ångsåg Skellefteålandsförs Ab. fr. Skellefteå stads El.-verk Bureå

» Öhrviken

20 Ostvik o. Östanbäck El. Fören

21 a

A.-B. Ytterstfors—Munksund

21b 22 23 24 25 26 27 28

Stensjö m. fl. byars El. Fören. 5 ) Storkåge El. Fören. 7 ) Östra Falmarks El. Fören. 13 ) Falmarks Såg och Kvarn A.-B Långbacka Övre Bäcks El. Fören Bäcks El. Fören Burlidens Kraft A.-B. 12 )

29 P . Berglund, Ånäset 8 )

30 31a 31b 32

Renbergsvattnets El. Fören Mjödvattnets El. A.-B Vebomarks El. Kvarn- och Bel.-FÖren. Bursiljums Såg A.-B

Byske

» »

fAb. fr. Skellefteå stads El.-verk \ Ytterstfors Ab. fr. SkellefteåstadsEl.-verk Byske och Skellefteå Storkåge Bureå Falmarksforsen Falmarksträsk Holmsvattnet Övre Bäck Bäck Burliden Burträsk och Skellefteå I Andersfors Burträsk \Ab. fr. Skellefteå stads El.-verk » Renbergs v a t t n e t Burträsko. Lövånger Mjödvattnet Vebomark : Bursiljum

Västerbottens län med uppgifter om vissa tekniska data.

Drivkraft

Utb. fallhöjd

Install. generatoreffekt

i m

i kVA

Strömart

Periodtal

9 Spänningssystem

volt io

8-5 8-o 7-o

80 100 60

3-fas

—

120 L. > 3-fas

— 50

10000/20000/380

60 8 200

» »

50 50 50 50 50

10000/380 30000, 20000 och 10000 10000/220 2000/220 20000/380

50 50 50 50 50

5000/220 30000/3000/220 30000/3000/220 30000/3000/220 30000/3000/220

)) )) » » v.

))

Il-o 35 19-o

10-o

5-o

— — å.

— — v.

— — — — —

—

„ » „ » » „ »

—

» »

160 85

— — —

» 1408 23

20 25 10

70 80 30

—

2 2 31 10

/30000/3000/220 och \10000/220 30000/10000/500/220

3 8 5 3 13 16

15 5 85 10

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15

8 10 6 4 16 68

}»17 a

—

17 b

» » »

—

30000/6000/220

18 19 20

30000/6000

—

21a

50 50 50

30000/6000/380 10000/220 10000/380

10000/380

7 14 9 1

8 20 24 4

—

120 220 10000/220

—

21b 22 23 24 25 26 27 28

}> •

20000/10000/380

50 50 50 50

10000/380 10000/380 10000/380 10000/380

4 8 10 4

12 20 38 12

30 31a 31b 32

3-0

—

15 40 164 40

10000/500

—

2-5 3-0 6-o 2-5

30000/3000/220 30000/380

3-o

50 50

» » »

7-0

10000/380 10000/380 10000/380

st. 11

100 40

50 50 50

Längd av högspänningsedningar

} •

— —

» *

» »

„ "

Antal ortsstationer

3-fas

„ » »>

—

33 34 35 36 37

Mindre anläggning

38 39 40 41 42 43 44 45 46 47

Lövånger

Nysätra

Daglöstan .. Önnesmark Hölemark . Mångbyn .. Brände

Estermarks El. Kraftfören. Älglunds El. Kraft A.-B. . Bygdsiljums El. F ö r e n . 6 ) . . Överklintens Bel.-Fören. .. Gumboda El. Kraft A.-B. .

N y s ä t r a o. Bygdeå Burträsk Bygdeå Nysätra

Estermark... Långforsen Bygdsiljum Överklinten Gumboda ...

Granå Kraftfören. A.-B. Robertsfors

Nysätra o. Bygdeå Bygdeå

Mindre anläggning

Granån Fredriksfors Bruksforsen Östra Sjuismark... Gamla Starbäcken

48 49 50 51 52

Akullas El. Fören.. .. Rickleå Bel.-Fören. 4 )

53 54 55 56 57

Mindre anläggning Gravmarks Kvarn A.-B Mindre anläggning Bodbyns Södra Bel.-Fören. Mindre anläggning

58 59 60

Täfteå El. Distr.-Fören. Sävar Bel.-Fören

61 Umeå El.-verk 16 )

62 Mindre anläggning

Fällfors ån

63 64 65 66 67

Norrmjöle Bel.-Fören Holmsvinds A.-B. Brännlands Bel.-Fören. 10 ).

Ersmark Innertavle Norrmjöle Baggböle Ab. från Baggböle

68 69 70

Skravelsjö El. Fören Stöcksjö El. Distr.-Fören. Degernäs » »

71 Holmsunds Sågverk

72 Obbola Sulfatfabrik 14 )

73 Vännäs Kraft A.-B. l )

74 75 76

77 Yttre Starbäcken . Västra Sjuismark . Fällfors Övre Akulla Bickleå Sävar

Ratu Gravmark .. B ullmark .. Bodbyn Tväråmark Täfteböle Täfteå ... Sävar

Umeå landsförs.

Klabböleforsen

(Kraft erhålles fr. Baggböle |Holmsunds ångsåg /Kraft erhålles fr. Baggböle \Obbola Vännäs 8

Rödåortens El. Fören. ) Sörfors El. Distr.-Fören Distribut, i Mellansvartbäck, El. Fören. etc Flurkmarks Bel.-Fören

Djäkneböle

Harrselsforsen

Vännäs o. Degerf ors Ab. fr. Vännäs Kraft A.-B. Umeå landsförs. Vännäs o. Umeå landsförs. Umeå landsförs.

Flurkrnark

] 8

„ » »

» » » _ )) „ )) »

» » » » »

—

— _

4-o

3-fas

—

185 20 25 25 10 400 365

4-5 4

» g

1-fas 3-fas 1)

—

» » •

„ )) „ 8 o

„» » » » » »

| i

„

— — — _ 50 50 50 50

2 x 220 20(K)0/380 3000/380 1000/110 3000/380

50 50 50

3000/380 5500 5500

•*•>

— —

19 2 7 5

— —

— — — —

— — —

—

220 10000/380

40 L. 3-fas L.

10000/380

— 16

—

— — —

3-fas

— —

— — — — — —

•

6000/380

— — — — —

» 8-o

40 3 960 400

„

—

60 6 12 14

—

33 34 35 36 37

— — — —

3-fas

—

_ — —

— — — —

40 L.

—

3-fas

—

— _

—

» )) » »

—

_ » »

—

50 50 50

220 30000/3000 3000/220 30000/220 30000/380 30000/380

50 50

38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61

— — — —

62 63 64 65 66 67 68 69 70 71

—

4 1 1 1 4

å.

}

•

30000/6000/500/110

—

} •

50 50

30000/6000 och 30000/500/190 40000/500/125 och 40000/10000/380 40000/10000/380 10000/380

20 2

60 7

74 75

10000/380

3000/380

—

å. v.

936 400

—

» » »

78 79 80 81 82

Tväråbäck—Orrböle El. Fören Jämteböle Bel.-Fören. Bjurfors Såg och K v a r n Bol. Vindelns Såg- och Vattenkraft A.-B. Hållnas El. Kraft A.-B. 18 )

83 84 85 86 87

Otto Holmberg, Stenträsk Mindre anläggning

88 89 90 91 92

Amsele El.-Fören Välvsjöns Bel.-Fören. ... Strandholms Bel.-Fören. Villvattnets El. Fören. Mindre anläggning

93 94 95 96 97

Ruskträsk El. Fören. 1 5 ) Mindre anläggning Malåträsk El. Fören Mindre anläggning

98 99 100 101 102

Gargnäs El. Kraft F ö r e n Kvarnbäckens El. Kraft A.-B. Holmsunds A.-B Rusele El. Kraft A.-B Gunnarns El. Kraft A.-B

103 Skarvsjö El. Fören. 1 7 )

104 a Mo och Domsjö A.-B 104b Distribut, från H a m n s k ä r 9 ) ... 105 106 107 108 109 110 111

Långeds El. A.-B Gräsmyrs El. Bel.-Fören Hörnsjö Bel. A.-B. Mindre anläggning Strömshills Kraftihtressenter

112 113 114 115 116

Brattsbacka El. Fören Bjurholms El. A.-B. Lillarmsjö El. Fören. Mindre kraftanläggning Ottervattsbäckens Kraft A.-B

117 118 119 120 121

Örträsks Bel.-Fören Vänjaurträsk—Lamfors El. Fören. Knaftens El. Fören Mindre anläggning Brattens El. Fören.

122 Olofsfors Bruk

Mindre anläggning

123 Mindre anläggning 124 125 126 I Lögdeå El. A.-B.

Vännäs

» Degerfors

Orrböle Jämteböle Bjurfors Renfors Ledeåfors Stenträsk Anässjön Bolsmark Aträsk Storsandsjö

Burträsk

Norsjö Lycksele » Mala Sorsele Lycksele

Stensele

Amsele Välvsjön Strandholm Villvattnet Kalvträsk Risliden Malåträsk Forsholm Malåträsk Tväråträsk Staggbäcken Tannfors Hellforsen Toskbäcken Gunnarbäcken

Skarvsjön (Hörnefors IKraftlev. fr. Gideåbacka Umeå l:f. o. Nord- Ab. från Gideåo.HusumsA.-B maling Umeå landsf. Häggnäs Sörmjöle » Nordmaling Långed Gräsmyr » Hörnsjö Vännäs Pengsjö Nyåker Nordmaling Umeå l:f

Bjurholm

Brattsbacka Bjurholm Lillarmsjö Bastuträsk O ttervattsbäcken

Örträsk Örträsk Örträsk o. Lycksele Lamfors Lycksele Mellanf ors Granträsk Brattfors Nordmaling

Leduåfors Olofsfors Ledusjö Sunnansjö Stafsjöholm Åbacka

1 21 5

6 V.

ll-o

— — —

» » » » » a

8 n 8

» » » » » » »8

3-fas

— — — — — — — — — — —

— — — — — — — — — —

—

— —

—

3-fas L. 3-fas L. 3-fas

10-0

10 6 5

—

å.

28 10 40 60 80 32

» )) )) »8

—

— — — 45

— — — — —

25 32 270 25 10 60 345\

- /

»8 » » » » » » » » » j)

» » » » » » »

— —

80 40 20

3-fas

—

L. 3-fas

15 25 80

— —

16 7

» » »

» n

50 50 50 50 50 50

— — — — — — — — — — 50

— 50

3000/380 5000/220 10000/500 och 380 3000/380 13000/380 3000/380

220 230

3000/220 10000/380 3000/380 3000/380 3000/190 3000/220 10000/380 10000/380 40000/6000/380 40000/6000/380

— — 50 50 50

— 50 50 50

— —

10000/380 10000/220 3000/220 3000/380 3000/380 10000/220 220

3-fas

—

L. 3-fas

— 50

3000/380

6000/380

— —

3-fas

—

7-5

— — 4

32 40 \ 50 /

50 50 50 50

10 1 8 6 11 4

22 2 28 7 26 17

— _ — —

— — — —

—

4 3 4 2 2 5

6 6 7 5 5 17

—

40 16 60 32

» » »

— 50 50 50 50 50 50 50 50

6000/380 10000/220 6000/380 3000/380

6000/220

13 3 5

32 4 7

—

— —

—

2 3 8

5 4 2 2 3

2 5 15

13 12 10 5 15

— —

78 79 80 81 82 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 100 101 102 103 104a 104b 105 106 107 108 109 110 111 112 113 114 115 116 117 118 119 120 121 122 123 124 125 126

22 Bröderna Hellmans Kraftanläggning. Mindre anläggning

Nordmaling

Fredrika Såg-, Kvarn- och Bel.-Fören. Nordenås El. Fören. Hällaströms Kraft A.-B Mindre anläggning : Åsele Kraft A.-B Mindre anläggning

Fredrika

132 133 134 135 136 137 138 139 140 141

Torvsjö El. Fören Dorotea El. A.-B Vilhelmina El. Kraft A.-B. Skivsjö El. Byggn.-Fören. .

Dorotea Vilhelmina Degerfors

142 143 144

Mindre anläggning Ortsdistr. i Lövånger Höksmarks El. Fören.

Lövånger

145 Mo och Domsjö A.-B.

Umeå l:f

146 Sorsele El. A.-B

Sorsele

147 148 149 150 151 152 153 154 155 156

Bockträsk El. F ö r e n E. Rönnlund Vilhelmina Östra Kraftverks Fören. Alfr. Tjärnström A. Hellman

157 158 159

Sandviks Angsågs A.-B Mindre anläggning A. Berglund

127 128 129 130 131

Åsele

Norrfors... Sjönäset... Karlsbäck Bjärten ... Fredrika... Alskabäcken... Hälla Sågfors Björksele Hammarån Lomsjö Avasjö Torvsjö Bergvattenforsen Vilhelmina Skivsj ö Ekorrträsk Ab. fr. Skellefteå stads El.-verk Bissjö Kraftlev. fr. Gideåbacka Norrbyskär

E. Persson m. fl Källbomarks El. Fören Åby El. Fören Storbränna El. F ö r e n A.-B. Ytterstfors—Munksund

Vilhelmina

» Nor sjö Nordmaling Umeå l:f Byske

» Burträsk Byske Umeå Lf Bygdeå Bjurholm

Sorsele Bockträsk Lövliden Holmsjön Nörsjö kvarn Nordsjö Norrfors Källbomark .. Abyn Storbränna Brännfors såg Sandviks såg Åkullsjö Agnas

) H ä r i ingå även: B r a t t b y och Gubböle Byamän, Spöland—Vänfors, Bråns och Strands El. Fören. ) H ä r i ingå även: Burviks El. Fören. och Ytterviks El. Fören. ) H ä r i ingår även: Bygdeträsk El. Fören. 4 ) Häri ingår även: Bygdeå Bel.-Fören. 5 ) H ä r i ingå även: Byske Bys El. Fören. och Båtviks El. Fören. 6 ) H ä r i ingå även: Bäcklidens, Lugnets och Slybergets Byamän, Höglidens Byamän, Stortjärns och Nylidens Byamän. 7 ) H ä r i ingå även: Drängsmarks El. Fören. och Frostkåge El. Fören. 8 ) H ä r i ingår även: Hissjöns El. Fören. 9 ) H ä r i ingå även: Hörneå B y a m ä n och Ängersjö El. Fören. 2 s

^ 23 13

4-5

5 12 12

4-5

3-fas L.

10000/380

127 128 129 130 131 132 133 134 135 136

3-fas

6000/380

25 125 — 125 — —

„ » L. 3-fas L. »

50 50

3000/380 5000/220

6 16

5000/220

100 300 —

3-fas » L.

50 50

10000/380 3000/220

3-fas

50 50

10000/3000/380 3000/380 (40000/5000/1000/220 \ o c h 5000/380 330 1000 6000'380

50 360 30 15 25 180 15 8

L. 1-fas 3-fas L. 3-fas L.

50 50 50 50

137 138 139 140 141 142 143 144 145

3000/220 2 x 220 10000/220 110 2x220

147 148 149 150 151

152 153 154 155 156

200 700

H ä r i ingår även: Koddis Byamän. H ä r i ingår även: Kusfors—Svansele El. A.-B. Häri ingå även: Ljusvattnets El. Fören. och Skråmträsks El. Fören. Häri ingå även: Långvikens El. Fören., Ö. och V. Sjöbottens El. Fören. Häri år även: Obbola El. Fören. Häri ;år även: Rusksele Byamän. Häri å även: Rödbäcks El. Distr. Fören. och Öster Tegs El. Distr. Fören. Häri •år även: Stensele Kraft A.-B. Häri ;år även: Strycksele El. Fören.

157 158 159

...

STATENS REPRODUKTIONSANSTALT

KARTA ÖVER

DE ELEKTRIFIERADE OMRÅDENAS UTSTRÄCKNING OCH ÅKERAREALENS FÖRDELNING INOM VÄSTERBOTTENS LÄN UPPRÄTTAD ÅR 1923 AV KUNGL.

ELEKTRIFIERINGSKOMMITTÉN

MED FIL.DR. } ! ANRICKS »KARTA ÖVER SVERIGES ÅKERAREAL» SÅSOM UNDERLAG

SKALA 1:1000000 30 '"'""

BETECKNINGAR: 1 kvkm åker

elektrifierat område

40 BO 60 70 k m . hinlnnl.ni'tnil.ipt

25 Bilaga 4. Tabell över anslutnings- och konsumtionsförhållanden inom länets olika landskommuner. Antal bruk- Årligt energibehov vid fullständig elektrifiering och hänfört till kraftstationerna ningsdelar

Areal Härad och kommuner

Antal innevåLandnare ; areal

j Form. K. kol. 2

K. 3

K. 5

Vilhelmina .... Xordmaling

Odlad areal

5 308 321 009 9 029 816 569: 4 533 290 576 8 556 127 002 4 625 128 875

F ö r n ä r v a r a n de

4 Hushåll, Större Totalt hantverk, än 3 antal jordbruk hektar och småindustri 6

7 K. 6 K. 17 K. 18 M. 22 586 392 900 1450 1640 924 5 002 2 600

652 360

i Umeå landsk:n. 12 537 110 632 13 524 }l393 257 4 218 4 241 Holmsund 113 3 700 28 920 1409 Hörnefors 635 6 584 53 834 5 763 : Degerfors 8 502 279 298, 4 429

1228 570 1128 664

c:a

2 0 år

Summa

Hushåll, hantverk, jordbruk och småindustri

Storindustri

Summa

12 M. 23

M . 25

M. 22

M. 23

M . 25

Storindustri

623 100 326 200 826 600 3 900 000 443 500

392 900 552 700 623 100 853 600 326 200 440 400 4 728 600 1181 000 443 500 604 400

5 600 000

552 700 853 600 440 400 6 781 000 604 400

1743 1 824 400 17 700 000 19 524 400 2 710 300 25 300 000 28 010 300 300 000 211000 300 000 211 000 279 300 000 1 249 900 867 300 949 900 667 300 200 000 830 1 334 400 913 300 1 334 400 913 300 1052

'• Lycksele Örträsk '• Stensele Tärna Sorsele

8 591 513 069j 2 301 1200 48 200! 575 4 234 400 970; 834 1666 347 4801 272 4 032 740 919 794

1135 141 605 238 595

Bvgdeå Nvsätra Lövånger

1546 1161511 431 3 903 80 030! 2 677 7 634 89 2101 5 054 3 689 38 431 4 792 4 424 51925 5 024

216 370 556 679 1087 465 595 588 761

590 700 106 800 403 700 113 700 249 500 106 500 541100 553 600 4 100 000 609 500 486 100

590 700 106 800 403 700 113 700 249 500

816 100 142 800 558 700 161 000 347 300

106 500 541100 4 653 600 609 500 486 100

144 400 759 400 793 300 879 000 675 200

144 400 759 400 6 693 300 879 000 675 200

5 900 000

1 892 300 1 372 200 1 892 300 1490 1 372 200 9 496 186 121 6 742 ' Burträsk ! Skellefteålands12 203 200 22 300 000 24 503 200 3 179 500 31 900 000 35 079 500 19 467 134 228 12 360 kommun 11 874 2 850 \ 534100 6 800 000 7 334 100 757 600 9 700 000 10 457 600 4 898 28 850 2146 Bureå 795 1268 1 058 400 30 400 000 31*458 400 1 502 400 43 300 000 44 802 400 10188 107 710 4 961 Byske 799 000 578 900 799 000 578 900 242 639 5110 173 372 1717 Jörn 773 3 225 166 706 6 290 170 713! 1954

Mala

96 241

453 778

—

Städerna Järnvägarna ...

1 4 0 8 23

297 200 952 300

16 632 900 85 400 000 102 032 900 24 584 200 122 000 000 146 584 200

Summa

Total summa

220 100 674 500

—

13 500 000 10 500 000

126 032 900

— —

—

26 000 000 21 400 000

—

194 184 200

26 Bilaga 5.

Redogörelse för de tekniska anordningar, vilka föreslås inom de särskilda distributionsområdena inom Västerbottens län i och för främjandet av den fortsatta landsbygdselektrifieringen. Nr 1. Åby—Älvdals Elektriska Förening. Området är elektrifierat från egen kraftstation med 10 000/380 volt, vilket system är lämpligt även i framtiden. Nr 2. Fällfors Elektriska Förening. Se område nr 1. Nr 3. Ullbergsträsks Elektriska Förening. Se område nr 1. Nr 4. Glommersträsks Kraftverksförening. Området är delvis elektrifierat från en i Norrbottens län befintlig kraftstation. Det använda systemet 10 000/380 volt bör bibehållas. Nr 5. Jörns Elektriska A.-B. Området är elektrifierat från egen kraftstation med 20 000/380 volt, vilket system bör bibehållas. Nr 6. Norsjö Elektriska Förening. Se område nr 1. Nr 7 a. Storfallets Elektriska Förening. Se område nr 5. Nr 7 b. Finnfors distributionsområde. Detta område är delvis elektrifierat från Finnfors kraftstation, varifrån utdragits en 10 000 volts ledning till Bastuträsk samt norrut. Därjämte hava kraftstationens närmaste omgivningar elektrifierats med 2 000 volt. Vid den framtida elektrifieringen bör 10 000 volts distributionsspänning användas. Den hittills använda förbrukningsspänningen 220 volt torde för enhetlighetens skull böra bibehållas. Nr 8. Kusmarks Elektriska Förening. Området har elektrifierats från egen kraftstation med 5 000/220 volt, vilket system torde få bibehållas, då det nuvarande nätets omfattning omöjliggör en ändring. Nr 9. Storkåge Elektriska Förening. Området har elektrifierats från egen kraftstation med 10 000/220 volt, vilket system bör bibehållas. Nr 10. Byske distributionsområde. Detta område erhåller kraft från Skellefteå elektricitetsverk genom den vid Ytterstfors belägna sekundärstationen. Det använda spänningssystemet 30 000/6 000/380 volt bör bibehållas. Nr 11. Ostanhäcks distributionsområde. Området erhåller kraft från Skellefteå elektricitetsverk genom sekundärstationen vid Ostvik. I övrigt gäller vad ovan sagts beträffande område nr 10. Nr 12. Skellefteå stads distributionsområde. Detta område är redan så gott som fullständigt elektrifierat från Skellefteå elektricitetsverks sekundärstation norr om staden, varifrån utdragits distributionsledningar för 3 000 volt. Därjämte finnas i områdets östra delar 4 st. sekundärstationer, huvudsakligast avsedda för industriella ändamål. Söder om älven upptransformeras 3 000 volts spänningen till 10 000 volt. Denna åtgärd synes överflödig och innebär en komplikation, som helst borde undvikas. I stället kunde en kabel för 3 000 volt förläggas genom staden och över älven till dennas södra strand. Den använda förbrukningsspänningen 220 volt bör bibehållas. Nr 13. Fahlmarks distributionsområde. Området är elektrifierat från tvenne företag, nämligen Ö. Fahlmarks Kraft A.-B. och Fahlmarks Såg- och Kvarn A.-B. Från båda dessa företags kraftstationer hava utdragits distributionsnät för 10 000/380 volt, vilket system bör bibehållas.

27 Nr 14. Burlidens Kraft A.-B. Se område nr 1. Nr 15. Biirträsks distributionsområde. Detta område är elektrifierat från P. Berglunds kraftstation med 10 000/380 volt, vilket system bör bibehållas. Nr 16. Renbergsvattnets Elektriska Förening. Se område nr 1. Nr 17. Bursiljums Sågaktiebolag. Se område nr 1. Nr 18. Mjödvattnets Elektriska A.-B. Se område nr 1. Nr 19. Bureå och Lövångers distributionsområde. Detta område erhåller kraft från Skellefteå stads sekundärstation i Bureå, varjämte ett stort antal smärre likströmsstationer finnas. Det vid distributionen från sekundärstationen i Bureå använda systemet 10 000/380 volt bör användas även i framtiden och de små likströmsanläggningarna omändras till växelström samt helst anslutas till 10 000 volts nätet. Nr 20. Vebomarks Elektriska Kvarn- och Belysningsförening. Se område nr 1. Nr 21. Älglunds Elektriska Kvarn A.-B. Se område nr 5. Nr 22. Bygdsiljums Elektriska Förening. Området är elektrifierat från egen kraftstation med 3 000/380 volt, vilket system bör bibehållas. Nr 23. Överklintens Belysningsförening. Området är delvis elektrifierat från egen kraftstation med det onormala systemet 1-fas växelström 1 000/220 volt. Detta bör utbytas mot 3-fas 10 000/380 volt. Förbrukningsspänningen 380 volt kommer nämligen vid 3-fassystem att svara mot den nu använda 220 volts 1-fasspänningen. Nr 24. Gumboda Elektriska Kraft A.-B. och Granå Kraftförening. Båda dessa företag hava från smärre kraftstationer utdragit ortsnät för 3 000/380 volt, vilket system bör bibehållas. Nr 25. Robertsfors distributionsområde. Landsbygden inom detta område är delvis elektrifierad från 6 st. likströmsstationer. En mera allmän elektrifiering av området kan endast komina till stånd, om ett sammanhängande växelströmsnät utbygges, vilket lämpligen bör anslutas till Robertsfors kraftstationer. Därvid bör det lämpliga systemet 10 000/380 volt användas och likströmsanläggningarna efter omändring till växelström anslutas till 10 000 volts nätet. Nr 26. Rickleå Belysningsförening. Se område nr 1. Nr 27. Gravmarks Kvarnaktiebolag. Se område nr 1. Nr 28. Sävar distributionsområde. Området är delvis elektrifierat från 6 st. likströmsstationer. Den framtida elektrifieringen bör emellertid ske med växelström, varvid systemet 10 000/380 volt bör användas. Erforderlig kraft torde kunna erhållas från en i Sävarån utbyggd kraftstation. Nr 29. Umeå stads distributionsområde. Områdets landsbygd erhåller till större delen kraft från Umeå elektricitetsverk, därifrån ett n ä t för 6 000/380 volt utdragits. Till detta nät böra även anslutas, efter omändring till växelström, de likströmsstationer, som nu finnas i Tavelån samt de till Holmsunds 30 kV ledning till Obbola anslutna ortstransformatorerna. Nr 30. Baggböle distributionsområde. Detta område är elektrifierat från Baggböle kraftstation med 3 000/380 volt, vilket system bör bibehållas. Nr 31. Överboda-Hössjö-Stöcksjö distributionsområde. Detta område är delvis elektrifierat från Vännäs Kraft A.-B:s sekundärstation i Vännäs med 10 000/380 volt, vilket system bör bibehållas. Nr 32. Vännäs distributionsområde. Området erhåller kraft från Vännäs Kraft A.-B:s sekundärstation i Vännäs vid 10 000 volt. Enligt uppgift är förbrukningsspänningen 500 volt. Vid den fortsatta elektrifieringen torde det dock vara lämpligare använda 380 volt. Nr 33. Rödåortens Elektriska Förening. Området är elektrifierat från Vännäs Kraft A.-B:s sekundärstation i Vännäs med 10 000/380 volt, vilket system bör bibehållas.

28 Nr 34. Flurkmarks Belysningsförening. Området är delvis elektrifierat från egen kraftstation med 3 000/380 volt. Detta system kan bibehållas. Nr 35. Harrselsfors distributionsområde. Området är delvis elektrifierat på samma sätt, som ovan omtalats beträffande område nr 32. För den framtida elektrifieringen gäller ävenledes, vad ovan anförts beträffande område nr 32. Nr 36. Tväråbäcks—Orrböle Belysningsförening. Området är till huvudsaklig del elektrifierat från den n ä m n d a föreningens kraftstation med 3 000/380 volt, men även till en mindre del från Jämteböle Belysningsförenings distributionsnät för 5 000/380 volt. Det förstnämnda systemet torde vara det lämpligaste och rekommenderas därför, a t t den sistnämnda anläggningen omändras samt anslutes till 3 000 volts nätet. Nr 37. Bjurfors Såg- och Kvarn A.-B. Detta område är elektrifierat från egen kraftstation med 10 000 volts distributionsspänning. Såsom förbrukningsspänningar h a v a använts dels 500 volt och dels 380 volt, varav den sistnämnda uteslutande bör användas vid den fortsatta elektrifieringen. Nr 38. Vindelns Såg- och Vattenkraft A.-B. Området är elektrifierat från egen kraftstation med 3 000/380 volt, vilket system bör bibehållas. Nr 39 a. Hållnas Elektriska Kraft A.-B. Från egen kraftstation har utdragits ett distributionsnät för 13 000/380 volt. Ehuru en övergång till standardspänningen 10 000 volt vore önsklig, torde detta knappast låta sig göra, till följd av den redan utförda elektrifieringens omfattning. Nr 39 b. Stenträsks distribidionsområde. Området erhåller kraft från Otto Holmbergs kraftstation med 3 000/380 volt, vilket system bör bibehållas. Nr 40. Ruskträsks Elektriska Förening. Se område nr 38. Nr 41. Kvarnbäckens Elektriska Kraft A.-B. Se område nr 38. Nr 42. Lycksele distribidionsområde. Området erhåller kraft från Holmsunds A.-B:s kraftstation Hällforsen medelst 3 000/380 volt, vilket system bör bibehållas. Nr 43. Rusele Elektriska Kraft A.-B. Från egen kraftstation har utdragits ett distributionsnät för 3 000/220 volt, vilket system kan bibehållas. Nr 44. Gunnarns Elektriska Kraft A.-B. Se område nr 1. Nr 45. Skarvsjö Elektriska Förening. » » »1. Nr 46. Hamnskärs distributionsområde. Området erhåller kraft från Gideå-Husums A.-B. i Västernorrlands län från den till nämnda bolags 40 kV ledning anslutna sekundärstationen i Hamnskär. Det använda distributionssystemet 6 000/380 volt kan bibehållas. Nr 47. Långeds Elektriska A.-B. Se område nr 1. Nr 48. Gräsmyrs Elektriska Distributions förening. Området erhåller kraft från egen kraftstation med 10 000/220 volt, vilket system kan bibehållas. Nr 49. Hörnsjö Belysnings A.-B. Området erhåller kraft från egen kraftstation med 3 000/220 volt, vilket system kan bibehållas. Nr 50 a. Strömshills Kraftintressenter. Se område nr 38. Nr 50 b. Brattsbacka Elektriska Förening. Se område nr 38. Nr 51. Bjurholms Elektriska A.-B. » » » 48. Nr 52. Ottervattsbäckens Kraft A.-B. Området är elektrifierat från egen kraftstation med 6 000/380 volt, vilket system kan bibehållas. Nr 53. Örträsks Belysningsförening. Se område nr 48. Nr 54. Vänjaur—Lamfors Elektriska Förening. Se område nr 52. Nr 55. Knaftens Elektriska Förening. Se område nr 38. Nr 56. Brattens Elektriska Förening. » » » 38.

20 Nr 57. Olofsfors Bruks distributionsområde. Från Olofsfors Bruks kraftstationer hava utdragits distributionsledningar för 6 000/380 volt. Detta system bör bibehållas även i framtiden, varvid de inom området befintliga likströmsstationerna böra omändras till växelström och anslutas till 6 000 volts nätet. Nr 58. Lögdeå Elektriska A.-B. Se område nr 52. Nr 59. Lögdeälvens distributionsområde. Området erhåller kraft från Bröderna Hellmans kraftstation. Det använda distributionssystemet 10 000/380 volt bör bibehållas. Nr 60. Fredrika Kvarn-, Såg- och Belysnings förening. • Området är delvis elektrifierat med 6 000/220 volt från egen kraftstation. Detta system kan bibehållas. Nr 61. Nordanås Elektriska Förening. Se område nr 38. Nr 62. Hällaströms Kraft A.-B. Området är elektrifierat från egen kraftstation med 5 000/380 volt, vilket system kan bibehållas. Nr 63. Asele Kraft A.-B. Se område nr 62. Nr 64. Dorotea Elektriska A.-B. Se område nr 1. Nr 65. Vilhelmina distributionsområde. Området är delvis elektrifierat från Vilhelmina Kraft A.-B. med 3 000/220 volt, delvis från Vilhelmina Östra Kraftverksförening med 10 000/220 volt. Vid den fortsatta elektrifieringen bör det sistnämnda systemet komma till användning i de glesare ytterdelarna av området, under det att det förstn ä m n d a systemet begränsas till Vilhelmina samhälle med omgivningarna.

30 Förteckning över av Elektrifieringskommittén hittills publicerade meddelanden. Löpande nr

Serie nr

N a m n

1 C: I

Redogörelse för en studieresa till Danmark.

2 A: I

Utredning angående de allmänna förutsättningarna i avseende på krafttillgångar, kraftbehov och kraftöverföring för elektrifiering av kraftdistriktet »Sydsvenska—Hemsjö» samt angående

2 B: I

Den hittillsvarande elektrifieringen av Malmöhus läns landsbygd och de åtgärder, som böra vidtagas för befrämjande av elektrifieringens utveckling.

3 C: II

Utredning angående lämpligheten av 380/220 volt för landsbygdsdistribution.

4 C: III

Utredning beträffande en generell metod för beräkning av distributionsnät för landsbygds distribution.

5 C: IV

Utredning beträffande en generell metod för beräkning av energi- och effektbehov vid landsbygdselektrifiering.

6 C: V

Utredning angående lämpliga distributionssystem för landsbygdselektrifiering.

8 A: II

Utredning angående de allmänna förutsättningarna med avseende å krafttillgångar, kraftbehov och kraftöverföring för elektrifiering av Sveriges olika kraftdistrikt.

9 B: III

Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Hallands län.

10 B: IV

Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Gävleborgs län.

11 B: V

Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Blekinge län.

12 B: VI

Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Kopparbergs län.

13 B: VII

Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Västmanlands län.

14 B: VIII

Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Värmlands län.

15 B: I X

Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Jämtlands län.

16 B:X

Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Norrbottens län.

18 B: XII

Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Gotlands län.

19 B: XIII

Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Västernorrlands län.

20 B: XIV

Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Västerbottens län.

21 C: VI

Kort redogörelse för Elektrifieringskommitténs verksamhet samt förslag till organisation av statens verksamhet beträffande landets elektrifiering.

Statens offentliga utredningar 1924 Systematisk

förteckning

(Siffrorna i n o m k l ä m m e r b e t e c k n a u t r e d n i n g a r n a s n u m m e r i d e n k r o n o l o g i s k a

Allmän lagstiftning,

Rättskipning.

Vattenväsen.

Fångvård.

förteckningen.)

Skogsbruk.

Bergsbruk.

B e t ä n k a n d e m e d förslag till g r u v l a g . [16]

Statsförfattning.

Allmän

statsförvaltning. Industri. Cement- och betongbestämmelser.

[25]

Kommunalförvaltning. H a n d e l och s j ö f a r t . S k e p p s t j ä n s t k o m m i t t e r a d e s b e t ä n k a n d e . 3. [20] S t a t e n s och k o m m u n e r n a s

flnnnsväscn. Kommunikationsväsen.

Politi. H a n d l e d n i n g v i d u t a r b e t a n d e t av b r a n d o r d n i n g a r för l a n d s k o m m u n e r . [23]

Utredning rörande n y vattenväg mellan Östersjön och V ä n e r n j ä m t e b i h a n g . [6] A n v i s n i n g a r r ö r a n d e v ä g v ä s e n d e t och a u t o m o b i l t r a f l k e n . [19] Bank-, kredit- och penniiigväsen.

Socialpolitik. I a k t t a g e l s e r r ö r a n d e socialiseringen i Ö s t e r r i k e . Det svenska t o b a k s m o n o p o l e t . [15] S t a t e n s j ä r n v ä g a r . [22]

F ö r s ä k r i n g s väsen.

Hälso- och s j u k v å r d . Kyrkoväsen. Undervisningsväsen.

Allmänt näringsväsen. [. E l e k t r i f i e r i n g s k o m m i t t é n s m e d d e l a n d e n . 9. Ang. elektrifie r i n g av l a n d s b y g d e n i n o m H a l l a n d s l ä n . [18] 11. Ang. elektrifiering av l a n d s b y g d e n i n o m Blekinge l ä n . [10] 12. Ang. elektrifiering a v l a n d s b y g d e n i n o m K o p p a r b e r g s l ä n . [3] 13. Ang. elektrifiering av l a n d s b y g d e n i n o m V ä s t m a n l a n d s l ä n . [8] 14. Ang. elektrifiering av l a n d s b y g d e n i n o m V ä r m l a n d s l ä n . [9] 15. Ang. elektrifiering av l a n d s b y g d e n i n o m J ä m t l a n d s l ä n . [11] 16. A n g . elektrifiering a v l a n d s b y g d e n i n o m N o r r b o t t e n s l ä n . [28] 18. Ang. elektri- . fiering av l a n d s b y g d e n i n o m G o t l a n d s l ä n . [12] 19. A n g . elektrifiering av l a n d s b y g d e n i n o m V ä s t e r n o r r l a n d * l ä n . [17] 20. A n g . elektrifiering av l a n d s b y g d e n i n o m Västerb o t t e n s l ä n . [29] Fast egendom.

Andlig odling i övrigt.

S u p p l e m B n t n r 2 t i l l Svorges f a m i l j e n a m n 1920. [4] B e t ä n k a n d e a n g å e n d e d e t fria o c h frivilliga f o l k b i l d n i n g s a r b e t e t . [5] B e t ä n k a n d e o c h förslag a n g å e n d e l ä r o v e r k s - o c h l a n d s b i b l i o t e k . [7] F ö r s l a g till l ö n e r e g l e r i n g för b e f a t t n i n g s h a v a r e vid a l l m ä n n a l ä r o v e r k m . fl. l ä r o a n s t a l t e r . [13] •K. s k o l ö v e r s t y r e l s e n s u t l å t a n d e ö v e r s k o l k o m m i s s i o n e n s bet ä n k a n d e n 1—5. [24] S y s t e m a t i s k t u t f o r s k a n d e av a l l m o g e k u l t u r e n . 1. [26] 2. [27]

< o r s v a r s v as c II.

Jordbruk med binäringar.

Det s v e n s k a l a n t b r u k e t s p r o d u k t i o n s k o s t n a d e r . 2. Bokf ö r i n g s å r e n 1920—1921 o c h 1921—1922. [2] F a s t i g h e t s r e g i s t e r k o m m i s s i o n e n s m e d d e l a n d e n . 13. [21]

Utrikes ärenden.

Internationell

rätt.

Angående o r d n a n d e t av s t a t e n s k o m m e r s i e l l a i n f o r m a t i o n s v e r k s a m h e t . [1]

Stockholm, E . L. Beckmans 1408 23

Boktr.,