Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Kopparbergs län.

''Of* National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1924: 3 JOEDBRUKSDEPARTEMKXTET

KUNGL. ELEKTRIFIERINGSKOMMITTÉNS MEDDELANDEN. 12

UTREDNING BETRÄFFANDE

PLANMÄSSIG ELEKTRIFIERING AV LANDSBYGDEN INOM KOPPARBERGS LÄN

S T O C K H O L M 19 2 4

Statens offentliga utredningar 1924 Kronologisk Angående ordnandet av statens kommersiella informationsverksamhet. Promemoria, avgiven av chefen för utrikesdepartementets speciella handelsavdelning. Marcus. 28 s. U. Det svenska lantbrukets produktionskostnader. 2. Bokföringsåren 1920—1921 och 1921—1922. Av L. Nanneson. Meddelande från Kungl. Lantbruksstvrelsen nr 247 (nr G 1923). Svanbäck. (6), 107 s. Jo.

förteckning Kungl. Elektrifieringskommitténs meddelanden. 12. Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Kopparbergs län. Beckman. 47 s. 2 kartor. Jo.

Anm. Om särskild tryckort ej angives, är tryckorten Stockholm. Bokstäverna med fetstil utgöra begynnelsebokstäverna till det departement, under vilket utredningen avgivits, t. ex. E. = ecklesiastikdepartementet, Jo. = jordbruksdepartementet. Enligt kungörelsen den 3 febr. 1922 ang. statens offentliga utredningars yttre anordning (nr 98) utgivas utredningarna i omslag med enhetlig färg för varje departement.

STATENS O F F E N T L I G A U T R E D N I N G A R 1 9 2 4 : 3 JORDBRUKSDEPARTEMENTET

KUNGL. ELEKTRIFIERINGSKOMMITTÉNS MEDDELANDEN. 12

UTREDNING BETRÄFFANDE

PLANMÄSSIG ELEKTRIFIERING AV LANDSBYGDEN INOM KOPPARBERGS LÄN

S E R I E N B: V I

STOCKHOLM 1924 K. L. BECKMANS BOKTRYCKERI [1156 23]

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Sid.

Inledning 5 Beskrivning över de nuvarande elektriska anläggningarna inom Kopparbergs län 5 Vattenkrafttillgångarna inom Kopparbergs län 9 Energi- och effektbehov10 Förslag till planmässig elektrifiering av K o p p a r b e r g s län 12 Kraftkällor 12 Principiella riktlinjer för ortsdistributionens ordnande 12 Kostnaderna för elektrifiering av K o p p a r b e r g s län 15 Sammanfattning 16

FÖRTECKNING ÖYER BILAGOR. Karta över befintliga elektriska anläggningar jämte förslag till indelning i distributionsområden och sammanknytning mellan de olika företagen bilaga 1 Tabell över befintliga elektriska anläggningar inom Kopparbergs län med uppgifter om vissa tekniska data ••• » 2 Karta, framställande den odlade jordens fördelning samt de elektrifierade områdenas utsträckning » 3 Tabell över kraftbehovet inom de olika kommunerna av Kopparbergs län... » 4 Redogörelse för de tekniska anordningar, vilka föreslås inom de särskilda distributionsområdena inom Kopparbergs län i och för främjandet av den fortsatta landsbygdselektrifieringen » 5

5 Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Kopparbergs län. Inledning. Södra delen av Kopparbergs län tillhör Bergslagsområdet, där sedan lång tid tillbaka den industriella verksamheten varit dominerande. Här ha ett flertal stora industriella anläggningar uppstått, varibland särskilt må framhållas Stora Kopparbergs Bergslags A.B., vars kraftanläggningar äro bland landets största. Att bygdeelektrifieringen i dessa trakter huvudsakligast skett från de industriella anläggningarna eller från sådana kraftledningar, som tillkommit för industriens kraftförsörjning, t. ex. Älvkarleby Kraftverks 40 kV ledningsnät, är därför naturligt. I länets nordligare delar, ovanför Siljan, förekomma ej industrianläggningar i samma betydande omfattning som längre söderut, och har därför landsbygden därstädes varit hänvisad till utbyggnad av egna lokala kraftstationer och ledningsnät av måttlig utsträckning. Inom länet förekommer på denna grund en mångfald elektriska anläggningar av skiftande karaktär. En relativt ingående kännedom om dessa anläggningar och de inom länet rådande elektrifieringsförhållandena är en nödvändig förutsättning vid, uppdragandet av riktlinjerna för den framtida utvecklingen av landsbygdselektrifieringen. I det följande lämnas därför i första hand en beskrivning över de befintliga elektriska anläggningarna inom Kopparbergs län. Densamma är baserad på detalj uppgifter, vilka sammanställts för Elektrifieringskommitténs räkning genom länets elektrifieringskommittés försorg av ingenjör 8. Hultman i Falun.

Beskrivning över de nuvarande elektriska anläggningarna inom Kopparbergs län. Samtliga inom länet befintliga elektriska kraftstationer, högspänningsledningar och transformatorstationer ha angivits å bifogade karta, bilaga 1, varjämte i bifogade tabell, bilaga 2, vissa tekniska data och anslutningsuppgifter blivit sammanställda. Som av kartan visas, har Statens Vattenfallsverk från kraftstationen i Älvkarleby framdragit en kraftledning för 40 kV till en i Hedemora anlagd transformatorcentral. Denna bildar centralpunkten för ett 20 kV bygdenät, som förser såväl flera industriella anläggningar som några landsbygdsnät med elektrisk energi. Den största kraftanläggningen inom länet är Stora Kopparbergs Bergslags A.-B:s kraftstationer Domnarvet, Bullerforsen, Kvarnsveden och den nyligen färdigställda Forshuvudforsen, varav den förstnämnda ej är elektrifierad. Från dessa stationer utgår ett 50 kV ledningsnät dels till Falun, dels till Västerdalälvens Kraft A.-B:s kraftstation Mockfjärd, vilken — likaledes vid 50 kV — lämnar

(i

kraft till de i länets sydligaste delar belägna stora gruvfälten vid Grängesberg. Från Kvarnsveden och Bullerforsen erhåller omkringliggande landsbygd elektrisk energi över ortsnät för 7 000 volt, men även till mera avlägsna trakter distribueras bygdekraft med ett 20 kV bygdenät, som utsträckts till Säter. I Gagnef är en transformatorcentral ansluten till den förut omtalade 50 kV ledningen Mockfjärd—Domnarvet. Från densamma utgår ett ortsnät för 6 000 volt, vilket erhållit en i proportion till distributionsspänningen enorm utsträckning, i det att bygden å Siljans östra strand, som är c:a 25 km. avlägsen från Gagnef, elektrifierats medelst detsamma. Bland övriga större industriella kraftanläggningar märkas Hellefors A.-B:s kraftstationer Gravendal, Fredriksberg, Annefors och Tyfors, förbundna genom ett 8 000 volts ledningsnät, vidare Ludvika Bruksägares 10 000 volts nät i Ludvikatrakten samt Horndals Järnverks A.-B:s kraftstation vid Näs jämte tillhörande 20 000 volts nät i länets sydöstligaste del. De för allmän distribution huvudsakligast avsedda enskilda företagen hava en relativt begränsad omfattning och äro i regel av endast lokal betydelse. Av dessa företag må nämnas Falu Elektriska Belysnings A.-B:s distributionsnät norr och öster om sjön Kunn, Mora—Orsa Elektricitetsverk och A.-B. Ryssa Elektricitetsverks distributionsnät norr om Siljan, samt Dala—Järna Elektriska A.-B:s och A.-B. S. P . Perssons distributionsanläggningar i Västerdalälvens dalgång, vilka samtliga använda 10 000 volts distributionsspänning. Inalles finnas inom länet 116 kraftstationer för växelström, vilka fördela sig på olika kategorier enligt specifikationen här nedan.

Slag av anläggning

Strömart

Växelström..

Drivkraft

Vatten Värme Summa

Kraftstationer, som Kraftstationer, som uteslutande eller till uteslutande eller till väsentlig del äro dispoväsentlig del äro nerade för landsbygdisponerade för stor- dens borgerliga behov industrien och städerna och småindustrien

1 Installerad generatoreffekt

Antal

Installerad goneratoreffekt

kVA

st.

kVA

111 5

107 200 13 800

121000 Installerad generatoreffekt

Antal

st.

kVA

st.

56 5

101100 13 800

Gl

114 900

Antal

Samtliga kraftstationer

|

Dessutom finnas c:a 65 st. smärre likströmsstationer, så gott som undantagslöst vattenkraftsstationer för mera lokal distribution, vilkas sammanlagda generatoreffekt sannolikt ej överstiger c:a 1 000 kVA. Ehuru dessa stationers antal således är större än de för landsbygdselektrifiering avsedda växelströmsstationernas, är deras effekt så begränsad — endast c:a 15 % av de senares —, att deras betydelse för bygdeelektrifieringen är oväsentlig. Också är den därifrån elektrifierade åkerarealen obetydlig, densamma utgör endast 7 % av länets hela elektrifierade areal. Detta förhållande visas av vidstående tabell, där omfattningen av den med resp. strömsystem och förbrukningsspänningar elektrifierade åkerarealen angives.

7 Elektrifierad åkerareal

Distributionssystem Stroma r t

F örbrukningsspänning

Likström

Växelström

220 volt 2 X 220 > obekant

275 1650 3 015

190—200 volt 380 » 500 » obekant

—

Summa

%

hektar 0-4 5140

2-G 4"3

7-3

14 650 44 420 3 725 2 350

— 65 145 ||

20-8 63-2 6-3 3-4

92-7

—

70 285

—

2 Härav visas, att c:a /3 av den hittills verkställda elektrifieringen utförts med 380 volt. Användningen av olika distributionssystem och distributionsspänningar visas av följande tabell. Distributionssystem Strö m a r t Likström

Systemtyp

Distributions(orfcs-)spänning

Enspänningssystem

Lågspänning

Tvåspänningssystem

» » ))

„ » » »

a

» » » "

n

» » )>

Trespänningssystem

•

Summa

» » —

hektar

% 73

—

—

0-9

1000 volt 3 000 »» 4 000 » 5 000 » 6 000 » 7 000 » 8 000 » 10 000 » 20 000 »

300 3 250 450 900 8 430 3 290 1500 29 545 1560

— — — — — — — —

0-4 4-6 0-7 1-3 12-o 4-7 2-1 42-3

49 425

2a

— — — — — — — —

70-3

3 000 » 5 000 » 6 000 »

11970 830 2 320

—_ —

17-o 1-2 33

21-5

—

—

70 285

—

»

Växelström

„ »

Elektrifierad åkerareal

—

Trespänningssystemet är — som helt naturligt med hänsyn till bygdens karaktär — använt endast i länets sydöstligaste delar och huvudsakligast vid den av Älvkarleby Kraftverk och Stora Kopparbergs Bergslags A.-B. utförda elektrifieringen, under det att tvåspänningssystemet kommit till användning vid övriga företag. Det bör observeras att i ovanstående tabell de från egen kraftstation med ett lokalt distributionsnät elektrifierade områdena hänförts till kategorien tvåspänningssystem, ehuru de i dessa fall använda anordningarna även kunna anses motsvara ortsnäten vid ett trespänningssystem, där bygdenätet ersatts av en kraftstation. Vid trespänningssystemet är 3 000 volts ortsspänning den mest använda. Inom tvåspänningsområdena är 10 000 volt förhärskande. Tillsammans representera dessa två standardsystem c:a 60 % av hela bygdeelektrifieringen.

Landsbygdselektrifieringen har inom länets sydliga delar organiserats så, att de större kraftproducenterna i regel försälja energien till konsumentsammanslutningar, vanligen andelsföreningar. I många fall ha dessa sammanslutningar erhållit en ur administrativ synpunkt rimlig omfattning, men flerstädes bestå de av endast några få gårdar, anslutna till en enda ortstransformatorstation. E n sådan splittring av organisationen kan icke vara till fördel för konsumentintressena, vilka givetvis i dylika fall icke i tillräcklig grad kunna göra sig gällande gent emot kraftproducenten. I vissa fall äger detalj distribution direkt till de enskilda konsumenterna rum, de nyss antydda olägenheterna bliva då än mera utpräglade. De mera lokala distributionsföretagen med egen kraftstation äro organiserade stundom som andelsföreningar, stundom som aktiebolag, i senare fallet distribueras i regel direkt till de enskilda konsumenterna. Det är egentligen endast de till Älvkarleby Kraftverk anslutna distributionsområdena, som erhållit en med hänsyn till den använda ortsspänningens överföringsförmåga lämplig omfattning och fått från början fixerade gränser. Hos de enskilda distributörerna äro förhållandena i detta avseende mindre gynnsamma. Distributionsradien står ofta ej i rimlig proportion till överföringsförmågan. Så t: ex. är vid vissa 6 000 volts nät utsträckningen i radiell led endast några få kilometer, under det att i andra fall ledningar för denna spänning utdragits ända till c:a 25 km. från inmutningspunkten. Fixerade distributionsgränser förekomma i regel icke vid dessa företag, men kraftproducenten tyckes i de flesta fall likväl ha ordnat ledningsföringen så, att en fullständig anslutning skulle kunna ernås. För de mera lokala distributionsföretagen med egen kraftstation vilka oftast äro belägna i de glesare delarna av länet eller längs Öster- och Västerdalälvens övre lopp, föranleda de geografiska förhållandena en lämplig avgränsning mellan verksamhetsområdena. Likväl förekomma här och var av konkurrensen mellan angränsande företag förorsakade abnormiteter, t. ex. när i Mora två med varandra parallella ledningssystem fram dragits. Den elektriska energien användes i Kopparbergs läns landsbygd i regel för såväl belysning som motordrift. Som tidigare omtalats, äro av länets 108 000 hektar åker c:a 70 000 hektar eller c:a 65 % elektrifierade; därav äro c:a 60 000 hektar eller c:a 55 % elektrifierade med motordrift och c:a 10 000 hektar eller c:a 10 % med enbart belysning. I tabellen bilaga 2 ha införts vissa uppgifter om anslutningens storlek vid de olika företagen i länet. Dessa uppgifter avse emellertid den sammanlagda anslutningen för alla slag av konsumenter och äro dessutom ej kompletta, i det att anslutnings siffror saknas för vissa företag. Emellertid kan, då dels ifrågavarande uppgifter erhållits från de flesta företagen, och dels specifikation lämnats för ett visst antal, en approximativ uppskattning av totalsiffran för hela länet och dennas fördelning på resp. konsumtionsgrupper göras med tämligen stor grad av säkerhet. Resultatet av en dylik beräkning visar att landsbygdsanslutningen är enligt följande: Belysning Jordbruket c:a 2400 kW Övriga konsumenter » 2 700 » 5100 kW Jordbrukets motorer » 4600 » Småindustri, hantverk o. d » 2 600 t, Summa c:a 12 300 kW

9 Belysningens specifika anslutningsvärde är således c:a 73 watt pr hektar åker. Då befolkningstätheten i Kopparbergs län i genomsnitt är c:a 2 personer pr hektar åker, motsvarar nyssnämnda siffra ett anslutningsvärde av c:a 36 watt pr person, vilket tämligen väl överensstämmer med det för bygd av denna beskaffenhet normala. (Jfr El. Kom:s meddel. 5 sid. 14.) Liksom i Gävleborgs län (se El. Kom:s meddel. 10 sid. 11 och 14) utnyttjar man vid de elektrifierade lantgårdarna samma motor till såväl tröskning som övriga elektrifierade arbetsoperationer; särskilda småmotorer användas sålunda icke. På grund härav är också den specifika motoranslutningen relativt hög. Den ovan angivna effekten 4 600 kW, hänför sig till c:a 60 000 hektar åker, vilket motsvarar en anslutning av c:a 77 watt pr hektar eller c:a 150 watt pr ton tröskad säd, under det att c:a 100 watt pr ton säd kan anses tillräckligt för tröskningen. (Jfr El. Kom:s meddel. 5 sid. 21.) Då de i länet använda tröskverken i regel äro små, har man nöjt sig med små tröskmotorer. Genomsnittsstorleken är 5'2 kW eller c:a 7 hkr. pr motor. Förutom till tröskning torde dessa motorer mest användas för sågning, till vilket ändamål den nämnda storleken sannolikt är lämplig. För övriga ändamål, vartill motorkraft eljest med fördel kan användas, t. ex. pumpning, hackelseskärning, smedjefläkt, hiss- och transportanordningar i logar och lador m. m. dyl., är en 7 hkr. motor onödigt stor och otymplig; härtill äro motorer på 7 2 till 3 hkr. lämpligare. De nämnda arbetsoperationerna torde därför ej heller ha blivit i nämnvärd utsträckning elektrifierade i Kopparbergs län. Uppgifter om energiförbrukningens storlek saknas så gott som för samtliga de i tabellen bilaga 2 upptagna företagen. Då energiåtgången i regel icke uppmätes, utan ackordstaxor i stället tillämpas, har ej heller möjlighet funnits att erhålla uppgifter om energiförbrukningens storlek. Om de för områden av samma karaktär som de i Kopparbergs län elektrifierade landsbygdsområdenas gällande normalsiffrorna tillämpas, skulle landsbygdens totala energiförbrukning kunna uppskattas på följande sätt: Belysning c:a 3 i milj. kWh Jordbrukets motordrift » 0"8 » » Småindustri, hantverk o. d » Vs » » Energiförluster » 1'8 » » Summa c:a 7"6 milj. kWh

Vattenkrafttillgångarna inom Kopparbergs län. Kopparbergs län tillhör dels kraftdistriktet Bergslagen, dels kraftdistriktet Övre Dalälven, för vilka utredning beträffande krafttillgångarna utförts i Elektrifieringskommitténs meddelande 8. Av denna utredning framgår, att betydande krafttillgångar finnas tillgängliga i Dalälven. Inalles uppgå cle energimängder, som efter rationell reglering av vattenfrågan kunna inom länets gränser utvinnas ur denna flod, till c:a 2 miljarder kWh pr år. Vidare har i nyssnämnda utredning visats, att de tillgängliga kraftbeloppen äro icke endast tillräckliga att täcka alla de energibehov, som kunna väntas uppträda under de närmaste 20 åren, utan även så stora, att energi i ganska betydande utsträckning skulle i händelse av behov kunna överföras till andra trakter, närmast Bergslagsområdena i Västmanlands och Örebro län. 1156 2S

10 Utom inom vissa mycket glesa trakter i länets skogsbygd äro de redan utbyggda kraftstationerna resp. bygdetransformatorstationerna så belägna, och de till dem hörande distributionsnäten så anordnade, att till dem kunna anslutas alla inom dessa områden befintliga konsumenter av elektrisk energi. E t t utökande av antalet kraftstationer för landsbygdens del inom nu ifrågavarande delar av länet är därför obehövligt. I den mån en tillökning av den utbyggda effekten blir erforderlig, kan detta ske antingen genom de befintliga stationernas utökande eller genom krafttillskott från de stora distributionsanläggningarna (t. ex. Älvkarleby Kraftverk eller Stora Kopparbergs Bergslags A.B.). I den glesare delen av skogsbygden finnes ej ett tillräckligt antal kraftstationer för att en fullständig elektrifiering" därifrån skulle kunna verkställas. Till följd av att dessa trakter äro alltför glest bebyggda, för att ett sammanhängande ledningsnät där skulle kunna med ekonomisk fördel utbyggas, torde den fortsatta elektrifiering av dessa delar, som kan bliva lämplig, få verkställas genom utbyggnad av småstationer, var och en avsedd endast för den närmaste omgivningens behov. Då kraftbehoven inom dessa delar av länet äro obetydliga, men krafttillgångarna tämligen rikliga, torde någon svårighet att anskaffa kraft i tillräcklig myckenhet ej förefinnas. Med hänsyn till de nu omtalade förhållandena synes en mera detaljerad undersökning av de olika vattenfallens kapacitet resp. speciella lämplighet för utnyttjande till bygdeelektrifiering icke vara erforderlig.

Energi- och effektbehov. Beräkningen av kraftbehovet har verkställts för var och en av de fyra konsumtionskategorierna: landsbygd, städer, storindustri och järnvägar; därvid hava tvenne skilda värden å kraftbehovet beräknats, nämligen dels ett »nuvärde», avseende de för närvarande rådande förhållandena, och dels ett »framtida värde», avseende det kraftbehov, som med sannolikhet kan väntas uppstå efter en period av c:a 20 år eller däromkring. I fråga om landsbygden ha beräkningar verkställts i enlighet med de i Elektrifieringskommitténs meddelande 5 uppställda principerna och har sålunda i första hand avsett en uppskattning av kraftbehovets storlek vid en fullständig elektrifiering vid den anslutning och den energiförbrukning för olika ändamål, som kan anses normal för bygd av den inom länet förekommande karaktären och vid de nyss omtalade tidpunkterna. Resultatet av dessa beräkningar visas av följande tablå: Kraftbehov vid fullständig elektrifiering

Konsumtionsgrupp

Belysning, hushåll, hantverk J o r d b r u k e t s motordrift Småindustri Energiförluster Summa

För närvarande milj. kWh

Efter c: a 20 år milj. k W h

4-3 1-9 5-8 5-0

7-9 3-4 8-8 6-9

17-0

27-o

Mot de angivna energibeloppen, vilka hänföra sig till kraftstationerna, svara maximieffektbelopp av c:a 7 400 kW resp. c:a 10 300 kW.

11 För städer, storindustri och järnvägar har kraftbehovet beräknats på det sätt, som omtalas i Elektrifieringskommitténs meddelande 8. Det totala kraftbehovet kan uppskattas till följande belopp Kraftbehov vid fullständig elektrifiering och hä nfört till kraftstationerna Konsumtionsgrupp

efter c:a 20 år

för n ä r v a r a n d e

energibehov kWh

utnyttj ad tid tim.

maximieffekt kW

energibehov kWh

utnyttjad tid tim.

maximieffekt kW

Storindustrien (å landsbygden) Järnvägarna

7 400 2 000 83 000 21600

17-0 5-0 394-0 54-0

3 300 2 500 4 800 2 500

10 300 4 300 100 000 43 300

27-5 12o 483-0 108-0

2 800 2 800 4 800 8 500

Summa

110 000

4 300

150 000

4 200

Den verkliga förbrukningen av elektrisk energi uppgår för närvarande till c:a 298 milj. kWh. Den genomsnittliga elektrifieringsgraden utgör alltså c:a 63 %. Fördelningen på resp. konsumtionsgrupper är enligt följande: Energiförbrukning Konsumtionsgrupp

Landsbygd Städer Storindustri (landsbygden) Järnvägar

vid den förefintliga elektrifieringsgraden

vid 100 % elektrifierine;so-rad

Elektrifieringsgrad

c:a 7"5 milj. kWTh c:a 17 o milj. k W h » 5-0 » » I» 4"5 » » 394-0 » I » 286-0 » » » 54-o » » i 0 » »

44 % 90 » 72 » 0

Summa [c:a 298-0 milj. k W h c:a 470-0 milj. kWh||

63 %

Elektrifieringsgraden kan naturligtvis väntas bliva ökad så småningom, men torde ej heller år 1940 komma att uppgå till 100 %. Som sannolika värden torde de i nedanstående tabell angivna få anses.

Konsumtionsgrupp

Landsbygden Städerna Storindustrien Järnvägarna

Energibehov efter c:a 20 år vid 100 % elektrifieringsgrad

Sannolik elektrifieringsgrad år 1940

Sannolik förbrukning av elektrisk energi omkring år 1940

c:a 27-o milj. kWh » 12'o » » » 483o » » 108-0 »

c: a 65 % » 95 » ,. 85 » » 50 »

c:a 17"5 milj. kWh 11-5 »' 412-0 » 54o »

c:a 495-0 milj. kWh:

Summa c:a 630-0 milj. kWh

Kraftbehovets fördelning på de olika kommunerna angives i tabellen, bilaga 3.

V2

Förslag till planmässig elektrifiering av Kopparbergs län. Kraftkällor. Det har här ovan framhållits, att Kopparbergs läns vattenkraftkällor under lång tid framåt bliva tillräckliga att täcka länets behov, samt att de redan befintliga kraftstationerna eller bygdestationerna äro så belägna, att de dit anslutna ortsnäten utan större svårigheter kunna utsträckas att omfatta hela den tätare delen av länets landsbygd. Samtidigt antyddes, att i den händelse en ökning ay den nu inom respektive distributionsområden tillgängliga effekten bleve nödvändig i en framtid, detta kunde ske antingen genom en ökning av de befintliga stationernas maskineri, eller genom att kraft inmatades från de större företagen. Det är därför icke behövligt, och sannolikt i de flesta fall ej heller lämpligt, att utbygga nya kraftstationer för mera lokal bygdedistribution inom de nu ifrågavarande delarna av länet. En centralisation av kraftproduktionen skulle med all sannolikhet medföra lägre kraftkostnader och dessutom höja bygdekraftens kvalitet. De skäl, som tala för en centralisering av kraftalstringen, hava närmare utvecklats i Elektrifieringskommitténs meddelande 10, innehållande en utredningom Gävleborgs läns planmässiga elektrifiering, och torde icke här behöva vidare omtalas. Förhållandena i Kopparbergs län äro analoga med i nämnda utredningbeträffande Gävleborgs län omtalade, varför de för sistnämnda län rekommenderade åtgärderna även skulle vara till fördel i Kopparbergs län. Det är sålunda lämpligt, att de inom länet rätt allmänt förekommande små likströmsstationerna så småningom nedläggas, och deras nät efter omändring anslutas till närmaste växelströmsanläggning, eller att de åtminstone omändras till växelströmsstationer med anslutning till ett större distributicnsföretag för erhållande av reservkraft. Den föreslagna centralisationen av kraftalstringen nödvändiggör emellertid en hopknytning av de olika distributionsföretagens anläggningar. E t t förslag till härför lämpliga anordningar visas av kartan, bilaga nr 1. Principiella riktlinjer för ortsdistributionens ordnande. Bygden i Kopparbergs län kan uppdelas på följande 4 kategorier: Slättbygden, vilken huvudsakligast förefinnes längs Dalälven nedanför Siljan (»Tunabygden»). Bergslagsbygden i länets sydligaste delar t. ex. de stora gruvfälten vid Grängesberg. Alvdalsbygden, vilken förefinnes längs Öster- och Yästerdalälvarnas övre lopp. S7cogsbygden, vilken omfattar länets övriga delar, och är synnerligen glest bebyggd eller utgöres av fullständig obygd. \ Slättbygden och bergslagsbygden tillhöra den typ, som i Elektrifieringskommitténs meddelande 6 benämnts »utbredd bygd». Å slättbygden är odlingsgraden relativt hög, under det att i bergslagsbygden den odlade åkerarealen endast utgör 5 % # av den totala landarealen. Å slättbygden är det därför lämpligast, att trespänningssystemet kommer till användning, vilket ävenledes i regel skett vid den hittills utförda elektrifieringen. Inom bergslagsbygden spelar jordbruket en mycket underordnad roll, industrien är där den dominerande näringsgrenen. Den inom dessa trakter hittills elektrifierade landsbygden har därför också blivit ansluten

13 till de för industriella ändamål framdragna ledningsnäten och sålunda elektrifierats enligt tvåspänningssysteniet, vilket system enligt Elektrifieringskommitténs meddelande 6 är det lämpligaste i utbredd bygd med så liten täthet som den ifrågavarande. Älvdalsbygden i Kopparbergs län företer samma karaktär som i de norrländska floddalarna. Den är sålunda relativt utpräglat »bandformad». Tvåspänningssystemet är i sådan bygd det lämpligaste systemet. Den hittills utförda elektrifieringen har också skett med användande av detta system. I skogsbygden ligga de enskilda bygdeelementen relativt avlägset från varandra. Som tidigare framhållits är det knappast ekonomiskt möjligt att elektrifiera bygd av denna gleshet med ett sammanhängande distributionsnät, utan torde man bliva hänvisad att, i den mån det kan bliva ändamålsenligt att över huvud taget anskaffa elektrisk kraft för de i dessa trakter befintliga smågårdarna, tillgripa utbyggandet av små kraftstationer, var och en avsedd blott för den närmaste omgivningen. Distributionen från dessa stationer torde i regel komma att ske med direkt användande av förbrukningsspänningen. I skogsbygden torde därför »enspänningssystemet» vara det lämpligaste. Det har förut omtalats, att de använda tröskmotorerna i Kopparbergs län äro i medeltal å c:a 7 hkr. Även på den tätaste delen av slättbygden användas motorer av denna storlek. Under sådana förhållanden böra samtliga jordbrukets motorer anslutas till lågspänningsledningarna, och alltså systemet lågspänningströskning användas även i de trakter, där trespänningssystemet är det principiellt lämpligaste. Bygdespänningens storlek bestämmes inom de sydligare delarna av Kopparbergs län dels av de industriella behoven, dels, av den praxis, som redan utbildats vid den företagna elektrifieringen. Såväl Älvkarleby Kraftverks som Stora Kopparbergs Bergslags A.-B:s bygdeledningar äro utförda för 20 kV. Till följd av de relativt stora krav på överföringsförmåga, som de industriella konsumenterna ställa på bygdenäten, är denna spänning, som dessutom är standardmässigt använd inom angränsande landsdelar, också den lämpligaste standardspänningen för bygdenäten inom södra delen av Kopparbergs län. I de nordligare delarna av länet, alltså huvudsakligast i älvdalsbygden, bör, enligt vad som framhållits i Kommitténs meddelande 6, 10 000 volt användas som bygdespänning och har också därstädes fått övervägande användning. I Elektrifieringskommitténs utredning om lämpliga distributionssystem, meddelande 6, har ådagalagts, att 3 000 volt är den för bygd av den å Kopparbergs läns slättbygd förekommande karaktären lämpligaste ortsspänningen, och bör denna därför helst användas i alla de fall, där trespänningssystemet tillämpas. Då, som ovan framhållits, systemet lågspänningströskning bör genomgående användas, kunna vissa fördelar ernås genom användande av 380 volts gårdsspänning. I de delar av länet, där tvåspänningssystemet, enligt vad ovan anförts, är det lämpligaste, föreligga — enligt Kommitténs meddelanden 3 och 6 — i regel tillräckliga skäl för väljande av den nämnda gårdsspänningen. Vid trespänningssystemet däremot skulle man sannolikt i många fall kunna åtnöja sig med 220 volt, men då — som av den förut lämnade beskrivningen framgår — 380 volt använts å nära 2/3 av den anslutna åkerarealen, synes det vara motiverat att förorda 380 volt såsom standardgårdsspänning inom hela länet. Som sammanfattning av det ovan anförda framgår alltså, att om man hade haft fritt val, följande standarddistributionssystem skulle rekommenderas i Kopparbergs län:

14 Å slättbygden: trespänningssysteni med lågspänningströskning 20 000/3 000/380 volt. I bergslagsbygden: tvåspänningssystein med lågspänningströskning med en efter de industriella behoven avpassad bygdespänning och 380 volts gårdsspänning'. I älvdalsbygden: tvåspänningssystem med lågspänningströskning 10 000/380 volt. I skogsbygden: enspänningssystem med 380 volt. Det har emellertid i den förut lämnade beskrivningen omtalats, att en mängd från de nämnda standardsystemen avvikande spänningar eller spänningskombinationer i verkligheten kommit till användning. I de flesta fall är den redan utförda elektrifieringen av så stor omfattning, att en ändring av de onormala systemen numera knappast är möjlig. De fördelar, man skulle kunna uppnå genom ett ombyte av system eller spänning, skulle nämligen sannolikt bliva mindre än de nackdelar, som skulle uppstå av förändringen. Det är därför nödvändigt att gå till väga med försiktighet vid uppgörandet av ett förslag till fortsatt, planmässig elektrifiering av landsbygden, och måste man därvid taga största hänsyn till de redan använda distributionssystemen och spänningarna. Redan förut har omtalats, att det egentligen endast är vid den av Älvkarleby Kraftverk verkställda landsbygdselektrifieringen, som man inom Kopparbergs län systematiskt indelat landsbygden i distributionsområden med fixerade distributionsgränser. Ortsnätens utsträckning eller de geografiska förhållandena hava visserligen inom länets övriga delar i regel föranlett en sådan avgränsning mellan olika företags verksamhetsområden, att en fullständig anslutning av alla i en framtid eventuellt tillkommande konsumenter synes kunna ernås. Men i många fall har konkurrensen mellan angränsande företag medfört en mindre lämplig utformning av ledningsnäten, så att till och med j3arallella ledningar från skilda företag finnas inom vissa orter, något som naturligtvis är helt onödigt. Helt säkert skulle landsbygdselektrifieringens utveckling befrämjas, om man även vid den av enskilda företag verkställda distributionen kunde fixera verksamhetsområdets gränser genom överenskommelse mellan grannarna. E t t förslag till länets systematiska indelning i distributionsområden har uppgjorts och återfinnes å kartan, bilaga nr 1. E n redogörelse för de tekniska anordningar, vilka föreslås inom de å kartan angivna distributionsområdena återfinnes i bilaga nr 5. I de fall, då ledningsnäten korsa varandra eller gå parallellt med varandra på ett mindre lämpligt sätt, borde ett överflyttande av konsumenterna till ettdera företaget vara att rekommendera. Det har tidigare beskrivits, huru kraftförsäljningen i många fall sker direkt till konsumenterna eller eventuellt till mycket små konsumentsammanslutningar, omfattande endast en eller annan ortstransformatorstation. Konsumenternas intressen skulle bättre kunna tillvaratagas och göra sig gällande, om större konsumentsammanslutningar bildades, exempelvis av den omfattning, som är den vanliga å slättbygden längs Dalälven söder om sjön Runn. I vissa fall hava några gårdar eller byar inom ett större distributionsföretags verksamhetsområde separerat och anlagt en egen liten kraftstation vanligen för likström. Redan å annat ställe ha de tekniska ölägenheterna av detta system omtalats. Det må här ytterligare påpekas, att den splittring, som uppkommer genom det antydda förfaringssättet, måste i längden skada konsumentintressena, vilka givetvis bäst befrämjas genom ett enhetligt och gemensamt uppträdande. I den mån nya konsumentsammanslutningar i en framtid bildas, eller de nu existerande omorganiseras, rekommenderas därför det kooperativa andelssystemet, vilket system på

15 andra håll prövats och befunnits lämpligt vid landsbygdselektrifiering. Även i sådana fall, där ett aktiebolag från en mindre kraftstation med distributionsnät av mera lokal betydelse försäljer den elektriska energien direkt till konsumenterna, torde flera fördelar för de senare kunna uppnås genom ett samgående under den nyss antydda föreningsformen. I ett sådant fall skulle föreningen kunna bättre än de enskilda konsumenterna t. ex. åvägabringa lämpliga taxor o. dyl. Förut har omtalats, att man i Kopparbergs län oftast använder sig av en och samma motor för såväl tröskning som jordbrukets övriga eventuellt elektrifierade arbetsoperationer. Samtidigt påpekades, att detta förhållande sannolikt i viss mån hindrat den elektriska kraftens utnyttjande för en hel del ändamål, där densamma lämpligen kunnat komma till användning. En förändring i detta avseende skulle därför med största sannolikhet vara till fördel för landsbygds elektrifieringens räntabilitet i en framtid. Man borde i Kopparbergs län kunna med fördel gemensamt för ett visst antal gårdar, exempelvis 8 a 10, använda en större motor av t. ex. den för tröskningen hittills använda storleken för de mera kraftbehövande arbetena, såsom tröskning, timmersågning o. dyl., under det att de enskilda gårdarna skaffa var och en sina egna småmotorer om x/2 intill 2 a 3 hkr. för övriga arbetsoperationer. Att man icke bör avpassa ledningsnäten för enbart belysning, utan även redan från början anordna dem för motordrift, har så många gånger förut framhållits, att ett ytterligare påpekande här knappast är behövligt. Till sist må framhållas, att periodtalet vid några av Kopparbergs läns elektriska anläggningar avviker från det normala. Stora Kopparbergs Bergslags A.-B:s kraftstationer hava sålunda från början inrättats för 60 perioder pr sek. Olägenheterna av detta onormala periodtal hava emellertid väl insetts av bolaget, som i samband med utbyggandet av Forshuvudforsen påbörjat en omläggning till 50 per. även å de äldre anläggningarna, så att av distributionsnäten endast det kring Kvarnsveden befintliga 7 000 volts nätet numera är anordnat för 60 per. Det är att hoppas, att omändringen skall utsträckas även dit. Den del av Mockfjärds kraftstation, som disponeras för kraftleverans till Grängesberg, är fortfarande utbyggd med 60-periodigt maskineri, varjämte Ludvika Bruksägares nät i Ludvika-trakten drives med 40 per. En övergång till det normala periodtalet 50 även vid dessa anläggningar är att rekommendera.

Kostnaderna för elektrifiering av Kopparbergs län. I tabellen, bilaga 2, över de befintliga elektriska anläggningarna inom länet, finnas uppgifter om kostnaderna för en del av därstädes upptagna företag. Genom approximativ beräkning i proportion till ledningslängder, antal transformatorer, installerat maskineri etc. ha kostnaderna uppskattats jämväl för övriga anläggningar. P å sådant sätt har beräknats, att de hittills å länets elektriska anläggningar nedlagda kostnaderna äro enligt följande: Kraftstationen Landslinjer och sekundärstationer Distributionsnät

c:a 45-5 milj. kr. » 3-o » » » 14"5 » » Summa c:a 63*o milj. kr.

16 Härav belöper sig en mindre del på sådana anläggningar, som även utnyttjas för energileverans till utanför länets gränser belägna konsumenter (t. ex. Näs kraftstation, Hedemora sekundärstation m. fl.), men å andra sidan ingå i de angivna beloppen ej kostnaderna för de utanför länets gränser befintliga stationer och ledningar, som delvis betjäna Kopparbergs läns konsumenter. Då reduktionen på grund av den förstnämnda omständigheten är ungefär lika stor, som tillägget för den senare, kan anses att de hittills för elektrifiering av Kopparbergs län utförda anläggningarna kostat 63 milj. kr. Detta belopp motsvarar det i verkligheten investerade kapitalet, och hänför sig sålunda till de olika prislägen som varit rådande under anläggningsperiodens olika skeden. För erhållande av en objektiv grund för jämförelse med andra områden är det lämpligt angiva kostnaderna reducerade till ett visst, fixerat prisläge. Hänförda till 1914 års fredsprisläge, utgöras anläggningskostnaderna av följande belopp: Kraftstationer Landslinjer och sekundärstationer Distributionsnät

c:a 35-2 milj. kr. » 2-7 » » » 8"i » » Summa c:a 46" o milj. kr.

E n approximativ fördelning av dessa kostnader på landsbygden och storindustrien ger vid handen, att på landsbygdselektrifieringen belöpa sig följande ungefärliga summor: För landsbygden avsedda kraftstationer * » » » distributionsnät Del av storindustriens kraftstationer och landslinjer

c:a 5"5 milj. kr. » 6'0 » » » l-5 » » Summa c:a 13'0 milj. kr.

E n summarisk beräkning av de kostnader, som ytterligare skulle behöva nedläggas på landsbygdens elektrifiering inom Kopparbergs län, har verkställts. Dess resultat utvisar följande belopp, hänförda till 1914 års prisläge. Landslinjer eller sammanknytningsledningar mellan olika företag, transformatorstationer etc c:a 1'0 milj. kr. Distributionsnät » 4"5 » » Summa c:a 5"6 milj. kr. E n fullständig elektrifiering av länets landsbygd vid nuvarande kraftbehov skulle sålunda betinga en sammanlagd kostnad, som vid 1914 års prisläge kan uppskattas till i runt tal 19 milj. kr.

Sammanfattning. I utredningen lämnas i första hand en redogörelse för den hittills verkställda elektrifieringen i Kopparbergs län. A kartan, bilaga 1, hava samtliga elektriska anläggningar inritats, och i tabellen, bilaga 2, vissa tekniska data för dem angivits. Genom Älvkarleby Kraftverks till Hedemora framdragna landslinje för 40 kY hava vissa delar av landsbygden i denna stads närhet elektrifierats från bygdenät för 20 eller 40 kV. För övrigt sätta de storindustriella kraftanlägg-

17 ningarna helt sin prägel på förhållandena inom länets södra delar, och har landsbygden därstädes elektrifierats huvudsakligen från dessa anläggningar. Så har t. ex. Stora Kopparbergs Bergslags A.-B. elektrifierat en betydande areal. Bland övriga storindustriella företag märkas Hellefors Bruks A.-B., Horndals Järnverk, från vars kraftstation Näs den sydostligaste delen av länet erhåller kraft, Ludvika Bruksägare, Grängesbergs gruvfält m. fl. De nordligare delarnas landsbygd har däremot varit hänvisad till utbyggnad av egna kraftstationer, av vilka var och en förser ett mera begränsat område med elektrisk energi. Den hittills verkställda elektrifieringen omfattar c:a 70 000 av länets 108 000 hektar åker, och har i huvudsak verkställts med användande av enhetliga system. Så har t. ex. 380 volts gårdsspänning använts på c:a % a v den elektrifierade arealen och de lämpliga distributionsspänningarna 10 000 eller 3 000 volt å sammanlagt c:a 60 % därav. Trespänningssystemet är i regel använt i den tätare slättbygden, där detta system passar, under det att det för den glesare älvdalsoch bergslagsbygden lämpligare tvåspänningssystemet där är mest tillämpat. Kraftkonsumtionen inom länet utgör för närvarande c:a 300 milj. kWh, varav endast c:a 7"5 milj. kWh faller på landsbygdens borgerliga behov och småindustri. I förhållande till den anslutna åkerarealen är den sistnämnda siffran lägre, än vad som kan anses normalt. En bidragande orsak härtill är sannolikt, att man i regel använder endast en enda motor för alla arbetsoperationer, och då denna givetvis anpassas efter de större behoven, är densamma för stor och otymplig för en bekväm elektrifiering av ett flertal smärre arbetsoperationer, som kräva en drivkraft om blott en eller annan hkr. En ändring i riktning mot specialisering av motorinstallationerna skulle antagligen medföra en bättre utnyttjning av de nu i många fall mycket dyrbara distributionsanläggningarna. Vid fullständig elektrifiering skulle kraftbehovet för närvarande uppgå till c:a 470 milj. kWh, varav c:a 17 milj. kWh falla å landsbygden. Elektrifieringsgraden är sålunda för närvarande c:a 63 %, vilken siffra sannolikt kan väntas bliva stegrad så småningom, så att den omkring år 1940 skulle kunna uppgå till c:a 80 %. Av det för fullständig elektrifiering vid nämnda tidpunkt beräknade kraftbehovet c:a 675 milj. kWh skulle därför c:a 530 milj. kWh komma att uttagas som elektrisk energi. E t t förslag till planmässig elektrifiering av länets landsbygd har framlagts, enligt vilket kraftproduktionen bör för framtiden så mycket som möjligt centraliseras, de minsta kraftstationerna i länets mera tätt bebyggda delar böra helst upphöra; det är endast i länets glesast bebyggda skogstrakter, som småstationssystemet kan vara berättigat, varvid dock växelström bör användas. De nu befintliga likströmstationerna böra sålunda så småningom antingen helt slopas eller också omändras för växelström. E t t samarbete mellan länets kraftstationer bör etableras för åstadkommande av belastningsutjämning och vattenhushållning; ett för sådant ändamål lämpligt förbindelsenät har projekterats. Även ett förslag till ortsdistributionens ordnande har uppgjorts. Om valet från början varit fritt, skulle man för elektrifiering av länets slättbygd ha valt trespänningssystemet 20 000/3 000/380 volt, för bergslagsbygden tvåspänningssystemet med den för därvarande storindustrier lämpliga bygdespänningen och 380 volts gårdsspänning, för älvdalsbygden tvåspänningssystemet 10 000/380 volt och för skogsbygden enspänningssystemet med små kraftstationer och 380 volts distributionsspänning. Landsbygden har också flerstädes elektrifierats med dessa 1156 23

18 standardsystem, men många distributionsnät aro också utförda för därifrån avvikande spänningar. I dessa fall är man tillföljd av den redan verkställda elektrifieringens omfattning bunden av de redan utförda, från standardsystemen avvikande tekniska anordningarna. Ett fixerande av gränserna för de olika distributionsnätens avsättningsområden, något som hittills i regel försummats vid de enskilda elektrifieringsföretagen, rekommenderas, enär därigenom ledningsnätens utsträckning kan regleras på ett lämpligt sätt, ocli möjligheter för anslutning av alla konsumenter erhållas. Ett förslag till länets indelning i med hänsyn till de nuvarande förhållandena lämpligt avgränsande distributionsområden — inalles 77 st. — har uppgjorts å kartans bilaga 1. Ortsdistributionen inom dessa distributionsområden bör med hänsyn till de tekniska systemen ordnas så som angives i bilaga 5. Landsbygdselektrifieringens organisation inom Kopparbergs län har mångenstädes ej erhållit den fasthet, som är önskvärd och nödvändig för att konsumentintressena skola kunna göra sig gällande. Enig samverkan t. ex. genom bildandet av kooperativa konsumentsammanslutningar förordas därför även i de fall, då ett mindre kraftföretag under form av aktiebolag försäljer energien över eget distributionsnät direkt till konsumenterna. Som ett önskemål bör uppställas enhetlighet i frågan om periodtalet. Ett betydelsefullt steg i sådan riktning är Stora Kopparbergs Bergslags A.-B:s åtgärd, att å sina förut 60-periodiga distributionsanläggningar övergå till 50 perioder, vilket sistnämnda periodtal är det för länet standardmässiga. A Grängesbergssystemet och å Ludvika Bruksägares ledningsnät användas ännu onormala periodtal. Kostnaderna för länets elektrifiering hava endast kunnat beräknas summariskt. De nu befintliga anläggningarna representera en kostnad av c:a 63 milj. kr., vilket belopp vid 1914 års prisläge motsvarar c:a 45 milj. kr. En approximativ fördelning av denna summa visar, att på den hittills utförda landsbygdselektrifieringen av nämnda totalkostnad belöpa c:a 13 milj. kr. En fullständig elektrifiering av länets landsbygd vid nuvarande kraftbehov skulle erfordra ytterligare kapitalutlägg, som vid 1914 års prisläge motsvara c:a 6 milj. kr., vadan totalkostnaden kan antagas till c:a 19 milj. kr. Stockholm den 21 mars 1923. Nils Ekwall.

KARTA ÖVER BEFINTLIGA OCH PROJEKTERADE ELEKTRISKA ANLÄGGNINGAR INOM KOPPARBERGS LÄN

NORRA DELEN

KARTA ÖVER BEFINTLIGA OCH PROJEKTERADE ELEKTRISKA ANLÄGGNINGAR INOM KOPPARBERGS LÄN

SÖDRA DELEN

Bilaga 2.

TABELL över befintliga elektriska anläggningar inom Kopparbergs län med uppgifter om vissa tekniska data.

20 Tabell över befintliga elektriska anläggningar inom Odlad elektrifierad areal W

Nr

Företagets namn, ägare eller innehavare

Kommun Stad

Kraftstationens n a m n eller läge

ÖM P

med med belysenbart ning belys- och ning motor drift

»

»

Bergsgårdens Bel.-För Mindre distr.-företag Grycksbo El. Bel.-För

c: a 550 1250

{1} 1 - 3

300 Osterå 1903 Ab.fr. St. Kop. B. A.-B. 1918 o. Aspeboda Kopparberg

»

» »

»

» »

»

» »

»

» »

»

» Falu El. A.-B.

11 12 13

Helsingbergs Bel.-För Hosjö-Holmens » » Div. distr.-företag

» »

» »

» »

» »

» »

i)

»

»

»

»

14 Korsnäs Sågverks A.-B

Korsnäs

15 Falu El. Bel. A.-B

F a l u El.-verk

16 17 18

Div. distr.-företag Falu stad

Fr. Falu El. Bel. A.-B.

St. Kopparb. Bergsl. A.-B. ...

H y t t a n (Faluån)

21 22 23 24

Transf.-stat. i Falun Gruvrisets El. Distr.-För Mindre distr.-företag Aspeboda El. Distr.-För Smedsbo-Stråtenbo E. D.-F. . Mindre distr.-företag

St. Kop. Bergsl. A.-B. Ab.fr. St. Kop. B. A.-B. 1917 Aspeboda

» » )> »

» )> » » » » » »

» » » »

» » » »

» » » »

1918 1919

147 153

25 Olsbacka El. Distr.-För

o. St. Tuna Aspeboda

»

» )>

»

»

»

26 27 28 29 30

Mindre distr.-företag

Svärdsjö

Vallsfors Kraftstation Stråtenbo Nygården Storgården 1907 Borgärdet

Falun

» » »

Munktells Pappersfabr. A.-B.

ul50

Distr.-företag i Källviken . . Sjulsarvets El. Distr.-Fören. .

» » »

kVA

9 10

» » »

kVA

il

Kopparberg Bergsgården 1921 Grycksbo Ab.fr. Munktells A.-B 1920

K. J. Hellbergs sterbhus .... Morbygdens El. Distr.-För.... Grönbo » » » ...

19 20

HuGene- vudrator- tränseffekt form. storl.

6 Munktells Pappersfabr. A.-B.

»

Utb. fallhöjd

har

har 2

£

u58 100 150

j å\

280 3 000

9-6

21 Kopparbergs län med uppgifter om vissa tekniska data. Ortstransformatorer

Anslutning CO

Pe-

CK

tal

er o H

Antal

S:a

eff.

B

Spänningssystem

motorer

B

belysning

«3

EnergiTotal produk- anläggAnm. Nr tion 1920 nings- Siffrorna avse kolumner i kWh kostnad

ef

per./ sek.

volt

3-f

50 50 50 50 50

3000 25000/3000/500 3000/ 3000/380

— 1275 — — —

50 50 50

4000/220 10000/380 10000/380

2 1

50 50

10000/380 10000/380

5 1

10000/380 10000/380 10000/ 500/110

-

st. 12

kVÅ 13

—

—

»

—

i "

1 2 2

— 1 » 20

>

7 1 1

165 10 10

1 1

7-5 10

1 1 6

10 10

—

»

50 50 50

»

—

» » » » » t

— i 3-f 50

»

2 x 220 10000/220

st. 17

\ /

— — — —

13 125

185 1400

—

1130 000 268 000

—

—

—

kronor

—

3 1'6

4 3

175 12 4-5

10 7-5

11 3-7

2 3

13 6-7

2-2

—

—

12 3-5

14-2 35

—

—

— 1410

2 875

58 500

60 1000/220 — ri-f 50 — 1200/190 i 3-f — » 50 50000/10000/380 10 2 » 50 10000/380 — 50 10000/ 10 1 » 50 10000/380 10 10000/380 3 » 50 — » 50 10000/ » 60 7000/380 10 2 — » 50 6000/220 — L — — — » — — 3 - f 50 25000/380 —

kW

7-5

— — 1 1 1 2

kW 19

7-5

—

1 kW

460 000

— —

24 Industriell drift. 8) o. 10) reserv.

— —

9 10

_

11 12 13 8) Ånga 4 00 hkr. i reserv. 14

"

f 4) Företaget äger Sundborn 1

kraftst.o.ab.på200 hkr.fr. 15 Österå (Nr 6), 10) reserv.

Mindre kraftst. f. gatubel.

I

1 2 3 4 5 6 7 8

197 000 2 2) År 1918. 9 000

7-5

—

l

16 17

—

507 000

7-8

7-8

—

—

5 12

8 11-6

14 23-5

10 10

—

20 000 20 000

21 22 23 24

7'6

11*6

—

—

—

—

_ —

—

—

—

— 5 620 000

—

55 000 8) Ånga 130 hkr. i reserv. 18

i>

19 20

26 27 28 29 23)Energ.-överf.t.Grycksbo. 30

22 2

31 Borgärdets Bel.-För

Svärdsjö

Ab. fr. Munktells Pappersfabr. A.-B.

u200

32 Tof ta-Bengtshedens Bel.-För....

Lingheds västra

33 Hillersboda Bel.-För

34 Mindre distr.-företag

35 Lingheds El. Bel.-För

Ab. fr. F a l u El. Bel. 1918 A.-B. Ab. fr. F a l u El. Bel. A.-B. 1918 Egen kraftstation

36 37

Isala, Böle o. Östansjö E. B.-F. Österkvarns Kvarn-, Såg- o, Bel.-För 38a St. Koppart». Bergsl. A.-B 38b 39

»

»

»

Svartnäs Övre Svartnäs

Mindre distr.-företag

41 42 43 44 45

Ytter Tängers Bel.-För Enviken Bönndalens El. För Envikens El. Bel.-För. Björkboda-Marnäs Bel.-För. ... Lamborns Bel.-För

46 47 48 49 50

Falu El. Bel. A.-B Sundborn Kårtägts Bel.-För Risets El. Bel.-För Lilltägt o. Karlborns Bel.-För Blixbo Bel.-För

1902 Sundborn Ab.fr. Falu El. B. A.-B. 1918 1919 1920 » » » » » » » 1916

51 52 53 54 55

Karlsbyhedens Bel.-För Div. distr.-företag Boda Bel.-För Stensarvets Bel.-För Kniva El. Distr.-För

» »

56 57 58a 58b 59

Div. distr.-företag Kopparb. o. Hofors Sågv. A.-B Mindre distr.-företag

60 Torsångs El. Distr.-För

61 62 63 64 65

Kyna-Tomnäs El. Distr.-För... Hinsnorets » » » St. Kopparb. Bergsl. A.-B St. T u n a

66 67

»

Transf .-stat. iDomnarvets kraftstation

100 Ab. fr. Ovansjö Bel. och K v a r n A.-B i Gvlbg Egen kraftst.

Lumshedens Kraft- o. Bel.-F...

»

17 10 6

c:a 75 200 250

7-5

1920 1917 1900 1912

»

2-5

u200

» . . . .

Vika El. Distr.-För.

ul500

1919 Vika

u70 1913

u700 u50 ulOO u 100 u 100

» »

» »

» » » » » »

»

»

50 150 u200 300

1918 Egen kraftst. Ab.fr. Falu El. B. A.-B. 1919

»

ulOO

100 100 300

» » »

Holms kvarn Lunån Staberg Vika, mindre Ab.fr.St.Kop.B.A.-B del inom Torsång Torsång » » » » » »

» »

» » » »

» » » » » »

ul300 450 70

1917 110

Bullerforsen Kvarnsveden Domnarvet

1913 1914 1911

10-7-12 23 700 1 2 - 1 3 8 000 6—6-5 200

Forshuvudforsen

10-10-5 15000

St. Kop. Bergsl. A.-B

12 000

23 13

— —

3-f

—

— —

» » » L

— 2 x 220

—

—

—

-

—

58 000

—

—

» — 2 x 220 » 2 x 220

9-5

46-5

—

—

— .

1 2

400 10

3—f 50

—

—

—

3—f 50

—

—

L 3-f L

— — —

— — —

1 1 1 2

10 10 20 20

1 5

•— 1 3 9

— — —

— — 10 30

. — — —

—

\ / 37

—

(10000/380 ) (el. 220) 50 10000/380

—

» » » » » » »

50 50 50 50 50

10000/220 10000/380 10000/220 10000/220 10000/220

50 50

10000/380 10000/ 2 x 220 10000/380 10000/380

50 50 50

3-f L — 3—f 50

—

4'7

8-4

— — —

— 18

81 4-5 6

136 4-5 24

—

—

—

1240 1344 2 584 4-8 7-4 12-2 2 2 —. — 1

9'5

17-5

6-7

12-7

— — —

— — —

—

7 3 6

—

—

— 60

10000/ 4000 — 750 220 __ 20000/6000/380 13

7 3 22 14

—

—

—

•

20000/3000/380

1 1

10 30

»

7000/380 10000,380 50000/7000 7000

9-2 15

4 10

13-2 25

10 20

!:

60 50 60 60 60

23 510

63 648

-

»

•{

50 50000/10000 \ o.60 resp. 7000 J

— —

—

— — — —

1*

37 38a 75 000 22) 550,000 år 1916 fr.Övre 38b

85 000

Svartnas.

— —

1 1 — —

400 000

— — — — — — . 3 215 000 — — — — — — . — — — — — _ — —

>17 87 323

—

5000/220

» » »

10000/380

3-f

—

—

| 1

—

100 000

—

10000/380

— 220

50 50

—

— 2 X 220 » — 2 X 220

L 3-f

10000/

— —

—

110 000

41 42 43 44 45

— — -

662 700 12) o. 13) 5 7 tf. om tills. 46 — 3041 kVA. 23) E x k l . di- 47 48 — stributionsnät. 49 50 — 51 52 53 54 55

24 000

—.

28 000 10 500

— — — — —

Kraften levereras till Carlfors sågverk.

56 57 58a 58b 59

55 000 2) I n n e f a t t a r även S u n n a n ö , 60 N o r d a n ö o. Vikens E . D . F .

5 I

-

—

•

6 500

fBergslagets tot. energiför182 750 000 4 405 500 j j b r u k n c:a 168 milj. k W h , c:a 23 milj. k W h , 28 565 000 — k varav från Mockfjärd. 2 0) Övrig — — 1 [ansl. 39513 k W (egen).

61 62 63 64 65 66

•

—

68 Transf.-stat. i Domnarvets kraftstation St. Tuna 69 Dalsjö-Storstens Bel.-För. 70 Ornäs EL Distr.-För 71

Div. mindre distr.-företag

72 Repbäcken o. Båtsta El. Distr. För St, T u n a » Elektr. Distr.-För. »Lyskraft».. » » » Div. mindre distr.-företag Norra Arnsbergs E. D.-F

73 74 75

St. Kop. Bergsl. A.-B Ab.fr. St, Kop B. A.-B. 1917

Aspeboda, Torsång o. St. T u n a

76 77 78a 78b 79 80

Södra Arnsbergs E. D.-F. Div. mindre distr.-företag Vatthammars El. A.-B. ...

81 Idkerbergets transf.-stat.

»

»

82a 82b 83 84 85

Gruvaktiebol. Dalarna....

»

»

Rämshyttans Kraft A.-B. J. Hultberg, Sällnäs Gallsbo Kvarnbolag

»

»

Mindre distr.-företag

Alderbäck Ransgårdarna St. Tuna o. Duvnäs Gagnef Silvberg Ab. fr. Älvkarleby Kraftverk

86 87

»

»

»

»

Gimmåns Kraft A.-B 89

Silvbergs transf.-stat

90 Ulvshytte Järnverks A.-B.

91 92a 92b 93 Mindre distr.-företag ... 94 Skenshytte Kraftst.-För. 95 Solvarbo transf.-stat. ... 96 97 98

Gustavs El. Distr.-För. . Solvarbo El. Kraft A.-B. Säters El. Distr.-För

99 100

Säters Väveris transf.-stat. Mindre distr.-företag

101 102 103

Transf.-stat. vid Säter.. Tomtebo El. Distr.-För.

)) »

» » » »

» »

)> » » »

Forsbacka Vatth ammar

A.-B. Vatthammars kvarn Sellnäs transf. stat

»

278 •15

1917 1917

58 30

1914 1919

2 500

3-6-46-

100 120 100

8-3—9-3 7-5-9-1

110 188 25 40 20

14-8

15 7 5

350 53 20

» Ab. fr. Älvkarleby Kraftverk

Gustav

Säters lk.

Västerdalälvens Kraft A.-B. Långsjön Rämshyttan

1902 1905

Tägt Gallsbo

1919 Dormsveden

1913 Stora Bråfallet Ulvshyttan Grängshammar Narbohyttan Skenshyttan Ab. fr. Älvkarleby Kraftverk

1918 Ab.fr. St, Kop. B. A.-B. Sigfridhyttan 1911 Ab. fr. Älvkarleby Krai tverk

al vj

100 1570 u700 725

130 200 175

Dalsbyn Säter St, Skedvi

Dalkarlsnäs St. Kop. Bergsl. A.-B. Ab.fr.St.Kop.B.A.-B. 1918

150 100

25 13

1 1

10 15

3—f 50 50000/20000 60 7000,380 60 7000/380

11 1

7 10

7000;'

60 60 60 60

7000/380 7000/380 7000/ 7000/380

6-5

2-5

60 7000/380 60 7000/190

10 325

6000/380

50 50

5000/190 20000/

50 5

68 69 70

10 15

18 11

125 9

55 5

20 000 1500

28 000

72 73 74 75

260 000 350 000 Driften nedlagd.

60 20000/

6000/380

50 50 50

6000/220 6000/ 6000/

4 L » 3—f 50

76 77 78a 78b 79 80

125 000 122 800

40 2 000 66

22) År 1816.

82a 82b 83 84 85 86 87

10000/380

20000/

3000/380

137 000

490 000 89 90

197 000 8) o. 10). Ånga 800 h k r . reserv.

3—f 115

1156 23

110 20 113-6

71 54 40

107 74 153-5

20000/220

20000/1500/220 20000/6000/380 18

2 40

102 126

50 20000/3000/380 50 10000/380 50 20000/3000/380 22 50

3-f 50 20000,10000

96 97 98

140 000

99 100 Avser kalkbrottet.

91 92a 92b 93 94 95

101 102 103

26 i

10 St. Skedvi A r k h y t t a n 1919 delvis inom Husby Husby Ab. fr. Älvkarleby Kraftverk

104 Arkhytte El. Kraft A.-B.

105 Dala-Husby El. Distr.-För.

106 107

Transf.-stat. v. Stjärnsund » » » L å n g s h y t t a n .. Klosters A.-B

108 109 110

Klosters A.-B Hummelbo El. Distr.-För

113 114 115

Mindre distr.-företag

116 Hedemora Stads El.-verk

117 Transf.-stat. v. maskinverkstad.

118 119 120 121 122 123

»

»

»

»

»

»

Långshyttan Börshyttan

ländsk. Hedemora-Grytnäs E. D.-F. ... Hedemoralk o. Grytnäs Larsbo-Norns A.-B Hedemoralk Håsjö

Norrhytte El. And.-För. .. Mindre distr.-företag Transf.-stat. v. I n t r å n g e t

129 130

Jelken Holmgruvan

» Gruvgården ...

Norrhyttan Nås Garpenberg Ab. fr. Älvkarleby Kraftverk

Transf.-stat. v. Grytnäs

15 2-5

6 000 500

2 st. 600 2 st. 2 000 150 7-5

15 18

275 450

7-2

ulOOO 850 10 u 150

250 Ansl. t. Älvkarleby K. V. o. Horndals J ä r n v -A.-B. Brattfors Ab. fr. nr 132 » » » 132 Vikhyttan Borsbo

132 Kungl. Domänstyrelsen 133 Garpenbergs El.-verk 134 Dala-Finnshyttans E. D.-F. 135a Mindre distr.-företag 135b 136

1-6—2 50

1907 Kvarnbacken 1920 Ab. fr. Kvarnbackens Kraft A.-B. Borsbo

125b Olshytte ångsåg

420 80

2 714

Norn 1915 Turbo 1916 Ab. fr. Larsbo-Norns A.-B.

E

14-15 5 u320

1902 Ab. fr. Älvkarleby Kraftverk Ab. fr. Hedemora stads El.-verk Ab. fr. Älvkarleby Kraftverk

124 Kvarnbackens Kraft A.-B 125a Davidshytte-Nås El. D.-F

126 127 128

1916 1906

Ab. fr. Klosters A.-B.

Vikmanshyttan

Ingvallsbenning-Hedemora D.-F

1500 Kloster 1905 Husby o. Hurnmelbo Garpenberg Husby Mölnarbo Horndals Järnv. A.-B. » Älvkarleby Kraftverk Hedemora

Sekundärstation

2 st. å 1 000

Rörshyttan, Kallbäck, Österbyns o. Västerbyns E. D.-F

111 112

3 725

11 Grytnäs

Älvkarleby Kraftverk

2 st. a tills. 650 52-5 730 u75 10 150

27 12 | 13

—

—

—

50 20000/3000/380 —

—

239 000

—

2 510

—

106 107

375 3—f 50 10000/500/120

207-5

40000/500 3000/ 3000/380

}*

720 {

»

50 50

»

50 3000/220

» 7

50 50

3000/380

160 2 670 1344, 400 200 30 60

—

—

—

—

—

—

—

L 3-f »

50 50

20000/ 40000/20000

a

20000/3000/190 —

»

20000/

»

»

2 900 20000/3000 och 380 40000/3000/380 61 313

—

317 1083

—

3 086

i

»

50 10000/380

—

60 2 000

—

—

)>

50 10000/380

—

—

» »

50 50

3000/380 3000/380

—

»

3000/190

»

—

—

10 2

28 40

50 20000/380 50 50

118 119

267 000

38 000

—

—

—

—

68 000 10) Kan utbyggas till 125 ä124 130 hkr. 2O) Levererar 125a till nr 125. 125b

—

110 000

n

50 20000/380

—

» »

50 50 50

100 12

68 12

162 24

— —

— \

— —

126 127 128 Driften nedlagd.

— 234-5

50 40000/3000

21-a

3-f

—

18) Elektr. ugn 250 k W . 121 122

113 114 115

—

—

L »

—

) 130 000 I 130 000

20000/ 20000/380

3000/380 3000,380 3000/380

111 112

—

—

35 000 Ångreserv.

—

—

—

—

— 766

108 109

—

I

L » 2-5 3—f

»

| 17

14 | 15 |

83 500

129 130

Ansl. t. kraftledn. fr. Näs 131 kraftst. 20) Levererar t. nris 133, 132 133 134 o. 163. 134 135a 135b

28 2

137 Folkärna-Grytnäs E. D.-F. Grytnäs 138 Skogsbo-Högbo-Rutbo E. D.-F 139 Sör-Näfde El. Distr.-För 140

Baggbo Bel.-För

Ab. fr. nr 136 1098 » » » 136 u50 » » Sthlms Superu 100 fosfataktiebolag Ab. fr. Horndals J.- 1919 169 A.-B.

141 Bengtsbo El. Distr.-För 142 Germansbo Bel.-För. 143 Grytnäs-Västra E. D.-F 144 Ingvallsbo Bel.-För. 145 Kårbo Bel.-För 146

Stockholms

147 Avesta Järnverks A.-B

148 149

»

1919 1918 1918 1919

Superfosfat A.-B.

»

Avesta Storfors Avesta

48-6 183 u200 73-5 250

i-6—89

1918 5-7

»

Lillfors

Norbergs El. A.-B

2-9-3-5

Ab. fr. Älvkarleby Kraftverk

150 Avesta Sulfat o. Trävaru A.-B.

Avesta 151 Mindre distr.-företag 152 Brovallens El. Distr.-För 153 154 155 J 56 157 158 159

Folkärna

Åsgarns El. And.-För Ängsholms Bel.-För

{l

N y b y n .. Ab. fr. Älvkarleby Kraftverk Ab. fr. nr 132 Ab. fr. Horndals J.- 1919 A.-B.

Horndals J ä r n v . A.-B.

»

»

»

Näckenbäcks Bel.-För 160 Eossö o. Fullsta E. D.-F Norra, Nedre o. Östra Östervikens Kraft- o. Bel.-För. ... 162 Leknäs Kraft- o. Bel.-För..... 163 Nylandsets Bel.-För 164 Lövedsgruvans Bel.-Anl 165 Div. distr .-företag Mindre distr.-företag

»

»

»

»

»

»

42 325

Folkärna o. 1919 By Näs 1898 By Ärängsån 1919 Ab. fr. Horndals J.A.-B. 1920

453 3-9—6-8 6 800 14 c:al65 140 275

171 172 » » 173 By Kyrkby Kraft o. Bel. A.-B. 174 Grönsinka Elektr.-verk Leksand Djura El. A.-B

1919 ulOO 1920

150 279

600 uiOO I 851

Tyskbohyttan Ingeborgsbo Rossberga Hede Länsmanssågen Vatebo

» Grönsinka Ab.fr. St. Kop. B. A.-B,

}-

468 850

u 75

166 167 168 169 170

3-2—4-4

2 000

Fellbo-Folkärna Bel.-För J u g a n s b o Bel.-För.

4 000 220 3 300

29 21

6-5 240 21-5 21-5 14 14

60 15 20

—

100 000 24 300 11000

—

—

4 4 3-2

—

—

2-i

4 4 19-7 10 2-i

32 4 4

236 3-f 50 3000/220 50 3000/220 20 a 55 » 50 3000/220

233-5

»

50 20000/380

1 1 1 1 1

» » » » »

50 50 50 50 50

»

50 1500

10 10 20

20000/380 20000/380 20000/380 20000/380 20000/3000/380

3 2

16-5 6-5

137 138 139

140 141 142 143 144 145

— 31 000 0001127 000 22) År 1916.

22) År 1916.

1 500 000

148 3—f 50 30000/10000

—

—

—

—

—

351 3 — f 50 40000/3000/380 55

5 1

70 10

» »

50 3000/380 50 20000/380

»

»

—

13 3

76 6-i

30 106 9-5 1-4

—

50 20000/3000/380

7-3

46-3

»

50 3000/380

7-5

55-5

n

50 50 50

20000 20000 20000/380

—

5 300

50 20000/380

—

20000/5000/380 19 20000/5000/380 5 20000/380 20000/380 15 20000/

3 1 1 1

30 30 150

— — —

—

—

—

»

» »

L » » »

» »

50 50 50 50 50

17-5 235

—

—

—

22) År 1916.

—

—

—

Industriell drift.

30 000

157 158 159

22 300

106 000

161 162 163 164 165

38 000 0003 600 000

—

5'5 23 297 12

—

—

—

—

—

—

—

—

—

-

—

—

—

166 167 168 169

—

— —

—

—

—

—

—

—

87 000

171 172 173 174

»

70 3-f 50 6000/380

153 154

60 000

—

—

2 X 220

304 000

—

180 5 480 35

— —

151 152

— 100

22) År 1919.

—

50 40000/

L

» 30 3-f

5 543 700

30 1

175 Häradsbygdens El. Bel.-För.... Leksand

Ab.fr. St. Kop. B. A.-B

176 Norra Leksands El. Distr.-För.

177 178 179 180

Brossens El. And.-För Nedan-Siljans Bel. A.-B.... Mindre distr.-företag

Ab. fr. Skebergs Kraft verk Rättsjöfors 1921 Brossfors 1919 Skeberg 1922 Leksand stn.

181 182 183 184 185

Siljansnäs El. Bel.-För Mindre distr.-företag Insjöns El. Bel.-För Kilens Elektr.-För Falu Yllefabriks A.-B

))

»

» »

»

» »

Leksand o. Rättvik Leksand

»

»

Siljansnäs

» »

»

»

» » »

Gopa

1916 Solarvskvarn Ålbyggekvarn Sågmyra Lustebo Fjällgryksbo

1909 1912 1920 1921 1919 1911

Västerdalälvens Kraft A.-B. ... Gagnef

Mockfjärd

192 193 194 195

Mockfjärds El. D i s t r - F ö r För. »Elektra» i Mockfjärd Transf.-stat. vid Grada Västerfors El. Distr.-För

» » »

Ab.fr. St. Kop. B. A.-B. 1919 » » » » » » 1921 St. Kop. Bergsl. A.-B. Ab.fr. St. Kop. B. A.-B. 1918

196 197 198

» »

» )> » » » » )> » )) » » »

199 200

Grävs El. Distr.-För. Gagnefs El. Bel.-För. .. Nordåkers, Gagnefbyns o. Nordbäcks El. För Bel.-För. »Framtiden» V. Gagnefs Kraft- o. Bel.-För.

201 Ickåns Elektr. And.-För

» Bjursås

» »

» »

» » » »

» » » » » »

Gärdsjö Bel.-För

206 207 208 209a 209b 210a 210b

Hedslunds El. And.-För. Ostbjörka Kvarnäg. För. » El. Distr.-För. Västbergs Bel.-För Draggådalens El. A.-B Rättviks El. För Mindre distr.-företag

» » » » »

211 212 213 214

Tina El. F ö r Nittsjö K v a r n o. El. För. Lejonbackens El. För. Bingsjö Bel.-För

» »

»

»

1 Rättvik \ o. Boda Rättvik

Rättvik o. Enviken

u 100 ulOOO

»

»

»

1920 1921

ii

l» » » » »

14-5 7-5

200 50 c: a 300 40 25

v

>

75 110

>

9'5

X

200 100

7 7 14 000 15 10 122-3-1 1 23-5 (

195 V

u 200

n

25 9

85 85

» »

4-8

117 80

20 V

u 125 ui )5

» »

V å

1921 Bingsjö

u l 00

Draggån t Rättviks Ångsåg A.-B. Enskvarn Nittsjö

40 1100

» »

1915 900 —19 1 Vinteråkvarn / Nedre Vinteråkvarn 1920 u 400 Ab. fr. Ovanmyra El. u200 A.-B.

»

|

—

1919 Ostbjörka Ab. fr. 207

230 224

Västra Gagnef

Rättvik o. Ickå delvis Mora Nya Ickå Tullkvarns A.-B. ... Rättvik N y a Ickå

203 204 205

700 L25

»

»

1630 Ål

» »

j

ullOO

1919 u 300 Siljansnäs Lima Ab.fr. St. Kop. B. A.-B. 1920

Sågmyra El. Bel.-För. Munktells Pappersf. A.-B Bjnrsås Bel.-För. ..

186 187 188 189 190

...

u50

u25 u 100 ul u75|

V V

»0

31 24

18 ID

| 21

200 3-f 50 6000/380

—

—

—

»

50 20000/6000/380 10

—

—

272 000

220 — —

1 10 .. 50 /10000/380 \ resp. 220/ » 50 20000/380 L — — —

165 1 —

200 000

195 000 600 000

177 178

—

—

—

—

—

179 180

— 18 2

— 70 10

24 24 — — — 30 109 75 95 19-5 10

—

—

—

—

—

—

20 000

—

—

J50000 o. 6000 .— 60 ;{ 50 3 6000/380

— 12 000 29 13 12 69

—

55 800 000

—

.—

— —

30 000

— 16 57

7-6

—

191 192 193 194 195

—

20 000 60 000

196 197

88 000

—

198 199 200

—,

— 7 8 1

62 3—f 50 — L _ 137 3-f 50 10 » 50 8

6000/380

220 6000/380 6000/380 (6000,380

—

_ L — 2 x 220 — 3-f 50 3000 » 50 10000/380 215

—

16 590

— —

181 182 183

120 000

— —

184 185

|

50 11000/220

11000/110

—

J

18) Därav värmeapparater 186 50 k W .

50 o.

188 2 2) Energien överföres till 189 470 000 — 480 000 Grycksbo. — 190 22) År 1916.

30 70 — 10

1 5

10 70

)) 50 6000 380 » 50 6000/380

1 10

4-4

15-2

—

19-6

—

7 — 7

110 —

„ 50

6000/380

)) 50 6000/380 52-5 » 50 6000/380

—

—

—

—

»

50 8000/220

—

14 500

205 000

137-5

»

50 8000/220

—

—

80 000

19 3

200 30

»

— 2

60 110 1-8 24

170 — 255 —

— —

240 000

{ 204

w

50 6000/380 50 6000/380

1 — 3 1 — — —

10 — 30 — — — —

» » » » » L »

50 50 50 50 50 — —

6000/220 6000/220 6000/220 6000/220 10000/220 2 x 220

la — 2

— 13

— 14

1-2 — — 27 —

_ — —

— 15 —

— 40 —

— 55 —

— — —

— — —

—

—

2 8

2 8

—

—

—

—

—

4 4 —.

» » »

50 6000/380 50 50000/6000/500 50 6000/380

—

—

2 x 220

— — — _ —

15 3-f 50 5000/380

—

—

»

»

8-s

— -

—

3 400

206 207 208

| 40 000

{ 209a

— — —

209b 210a 210b

3 200

—

212 213

—

215 Finnbacka Bel.-För

Bättvik

Dalälvens Regl.-för.

216 217 218 219 220

Stygg forsens Bel .-För Änderåsens El. Bel. A.-B Gulleråsens Bel.-För Gillerfors El. And.-För Korsnäs Sågverks A.-B

Boda

Styggforsen Anderåsen Ab. fr. 217 Gillerfors Furudals Bruk

221a 221b 222 223 224 225

Dalbyns El Kraft- o. B.-F Mindre distr.-företag Näsets El. Kraft- o. B.-F Östanviks El. Bel.-För Mindre distr.-f öretag A.-.B. Ryssa Elektr.-verk

226 227 228 229 230

Mora-Orsa Elektr.-verk Bonas El. And.-För. Våmhus El. Bel.-För A.-B. Venjans El.-verk

231 232 233 234 235

Kättbo Kraftverk Skattungsbyns El. För Orsa Mässbackens Elektr. A.-B.... . Mindre distr.-företag Dysåns Kraft A.-B Älvdalen

»

»

»

»

» »

Ore

» Mora o. Sollerön

»

»

»

246 T r ä v a m A.-B. Dalarna

247 248 249 250

Hellefors Bruks A.-B

251 252 253 254 255 256 257 258

» » »

» » »

» » »

» »

» »

» »

»

»

»

»

n

» »

» »

)) »

Lissfors Sågverks A.-B

Rots kvarn Yxiån Noran Lämmån Egen kraftst. Heden Lindesnäs

u 350 22 u 50 u 100 1917 1914 -16

—

—

u 200(

4'3

1919 u 3000 1921 u 150 730 u250

B

1920 1919

19—20

10 10-5

—

360 220 \ 60 120 120

25 u 75 u 100

—

—

ul025

—

1917 1918

u 150

2-6 19

55 60

—

25 85

—

—

18-5

—

17 2-5-3-1

400 G00

— —

» Järna

Sävsnäs

Algåsen Flatån (Storflon) Skivsforsen

1917 1911

u 1 500 — u 200

Eldforsen

-7-5

50 Gravendal Fredriksber| Annefors Tyfors 1

18-2 11

235 55 225 5

6 5

165 170

3'G

» 3 Gravendal Fredriksberg Annefors

Mindre distr.-företag

»

Kättbo Skattungsbyn Stackmora Backa sanatorium Dyså

320 u 200

»

Dalfors Ryss a

Mora o. Orsa Hansjö » n » » Kvarn Mora Bonas Våmhus Stup fall et Venj an Venjan

St. Kopparb. Bergsl. A.-B Mindre distr.-företag Dala-Järna Elektr. A.-B A.-B. Träkol

u 200 1917

Egen kraftst. Arvet Egen kraftst.

236 Rots Kvarn o. Såg 237a Yxiåns Kraft A.-B 237b Älvdalens—Finnmarks Kraft och Bel. A.-B 238 A.-B. Särna Elektricitet Särna 239 Idre El. Kraft o. Bel. A.-B. .. Idre 240 Hedens Kraftverk Nås 241 242 243 244 245

u 95

Flöda

Strömsdal Ulriksberg Lissfors

—

—

— 1916

1 12

3—f

3-7

6-6

10-3

—

I

L

z

—

1 7

7-3 30

16 5

23-3 35

—

—

—

—

—

—

— —

— —

2 x 220

—

—

3-5

— 4

—

—

i)

3—f » L »

-

» » 607 3—f

»

»

— 50 50

10000/300 3000/110

— 220

10000/190

|

—

14 000

—

—

50{ 10000 (resp: 3000)/380 50 10000/220 50 10000/220 50 10000/380

h

16 1

31 5-5

15 40 45

15 71 30-5

12-5

36-5

44 214

» L 3—f L 192 3—f

10000/380 220 3000/220

10000/220

205 250

»

50 50

10000/220 10000/380

9 4

39 21

80 60

119 81

—

51000 110 000

»

10000/380 10000,380

—

85 20 75

—

50 20 60

—

» 50 L » 212 3—f 50 701 » 50

3—f

—

—

10 12

—

20000/5000/

—

—

—

10000/220 10000/(3000)/ 190 (o. 380)

— 11000

— —

800 000

fio) D e s s u t o m Dieselmotor 226 \ om 2 50 h k r i reserv. 227

100 000 170 000 380 000

228 229 230

200 000 12)Härav Vimo å u g s . l transf. 231 Kraftst. n e d b r a n n 3 j a n . 1919. 232 Saknas ä kartan. 233 234 235 200 000 U t b y g g d för 200 likr. 210 000

236 237a

—

335 000 65 000

237b 238 239 240

—

—

—

—

240 000 700 000

230 000 200 000

Kraften avsedd för distr.

» » L

50 50

247 248 10) D e s s u t o m ångturb.-gen. 249 300 kVA. 250

—

1 800 000

—

—

-

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

251 252 253 254 255

86 000

256 257 258

»

—

—

—

—

»

—

—

» 69 3—f 50

Eldforsens

241 242 243 244 245

—

1156 äj

221a 221b 222 30 000 Provisorisk anläggning. 223 224 550 000 18) H ä r a v 3 0 st. i n d u s t r i m o - 225

— 1250

—

216 217 218 83 000 I n n e s l u t e s i Änderåsens El. 219 Bel.-A.-B. 220

/ A n v ä n d e s för \ träsliperi.

2000 8000 20000/8000 20000

»

—

5000/190

50 50 50 50

—

torer om c:a 190 h k r .

45 140 50

L 3—f

53 500

2 9 5

10000/190

— _

_

z\

35 500

34 Björbo Ellingån

1918 1914

350 u 1700

55 370

» Öje Elektricitetsverk Lima Strömbyggnads A.-B- ... Lima Mindre distr.-företag » Börbäcksnäs Elektr.-verk Transtrands Såg o. Kvarn A.-B. Transtrand

Öje Arå Torgås Börbäcksnäs Ostvalla

1916 1919

130 900

15 125

1918 1919

u 75 120

15 150

266 267 268

Sörsjöns El. A.-B Äppelbo Kraft A.-B Transf.-stat. v. Nyliaminar

1919 Ejeforsen Granån (Kvarnmoren) 1916 Västerdalälvens Kraft A.-B.

25 u 700

5 17

c: a 75 80

269 270

» » » Grängesberg... delv. LudGrängesbergs Gruv A.-B vika lk.

271 272

Nyhammars Bruks A.-B Västansjö El. Bel.-För

273 274 275

Ludvika Bruksägare

259 260

Björbo Såg A.-B. S. P. Person

261 262 263 264 265

» »

Flöda Malung

Grano-ärde

» »

276a Mindre distr.-företag 276b » » » 277 Grängesbergs Gruv A.-B 278 Slogåsens-Gonäshedens El. And.-För 279 280

Äppelbo Grangärde

Grängesb. Gruv A.-B. Grängesberg 1915 Ny Ii ammar Ab. från Nyhainmars Bruks A.-B. 1914 Vännebo 1913 Boforsen 1914 Sunnansjö

42 42 2-3-5

900 1900 270

38-5

10 2 530

95 u 75

281 Mindre distr.-företag 282a » » » 282b J o h a n Magnusson 283 Ludvika Bruksägare

Persbo Ludvika

o. Norrbärke Ludvika lk. Lekomberg Ab. fr. Ludvika Bruksägare

284 285

Gruv A.-B. Lekomberg Persbo El. Distr.-För

286 287 288

Grängesbergs Gruv A.-B Div. industriabonnenter

289 290

Morgårdshammars Mek. V. A.-B. Smedjebackens Valsv. A.-B. ...

»

27 u 75

Saxhyttan Nittkvarn 1912 Ludvika lk. Enkullen Ab. fr. Grängesbergs Gruv A - B . 1919

Gonäs El. Distr.-För Östansbo El. Bel.-För

»

10 000

Norrbärke

»

291 Starbo Bruksägare 292 » » 293 » » 294a 294b Mindre distr.-företag 295a P. J. Leonartson Söderbärke El. Kraft o. Bel. A.-B. Söderbärke

500 XL 50

Hellsjön 1912 Lernbo 1912 Ab. fr. Grängesbergs Gruv A.-B. Morgårdshammar 1913 Smedjebacken 1917 Gessberg Schisshyttan Starbo Bj örsjö Malm a m a Söderbärke

2 000 4 200

4-5-1

850 100

3-3

1916 1917

45 25

u 300

86-5

95 160 25

3-25

25 25

35 12

4 30

—

— 17 — — 10

— » 315 » — L — 3—f 105 )>

4 13 —

12 —

43 200

38 165

81 365

—

85 000 790 000 290 000 23) År 1916.

259 260

50 380 50 10000-380 — — 50 — 50 10000/380

— 7 — 1 2

35 — 11 13

80 — 5 32

25 85 — 16 45

— — — —

25 140 —

» 50 10000/380 « 50 10000/220 » 60 50000/20000

1 18

3 96

14 17 5-2 101-2

—

-

»

60 50000/8000 40 5000/380 o. 190 40 5000/380 —

500 —

60 —

560 —

—

| 14

40 3 — f 50 10000/380 » 50 10000/380

35 600

600 000

— —

—

_ —

150 000 110 000

50 000 Lågspänd växelström. 16 200 270 000

6 —

!• — — —

»

—

—

3-f

40 10000/

—

—

—

3 585

—

— — —

— L — » — — 3-f 60 10000

_ — —

— — —

—.

—

— —

-

60 8000/380

7-3

1 3

10 25

» »

60 8000/380 60 10000/220

» » L

10000/ 10000/

— — —

—

— —

60 60 — 3 — f 40

— —

— —

13-3

—

7 500

10 —

—

26 000 18 000

279 280

Samarb. m. nr 283. 20) Inkl. 274 nr 283. 275 276a 276b

282a 282b

—

—

—

•

—

—

5 000 000

—

Samarb. m. nris 273 — 75, 283 289 o. 290.

40 3000/ 40 10000/380

— —

— —

— —

— —

— —

— —

— —

284 285

» » »

60 50000/10000 60 50000/10000 60 10000/

— —

12 000 360

12 360

—

—

—

— —

70 000 000 8 603 300 18), 19), 20) 22)o. 23). Inne287 fatta även nris 209,270,277.288 — —

» » » » » L »

40 10000/1800 40 —

330 —

— —

2 500 000 320 000 Samarb.m. nris 273-750.283.289 » » föregående. — — 290

400 227 — —

— — — —

— —

— —

130 —

200 —

60 1 f 60 yioooo/ \ — 50 — 1 I — — — — — 2 x 220 — 55 3 — f 50 10000/380 och 8

360 210 —

36 17 — — 60

— 5

—

— — —

•

— —

— —

— —

1—

(1500 000 {3 900 000 I 425 000

10000/

»

- |

837 000 443 000 / 10) Ångreserv 75 kVA. ) 271 ( Sarnarb.m. nris 273-275./ 272

—

13-5

2 3

269 270

—

—

1 2 — 8

266 267 268 10) Reserv.

)'

261 262 263 264 265

3000/220

.

—.

—

— —

- -

—.

10 300

— 13 000

291 292 293

294a 294b 108 000 Reservkraft fr. Bergslagens 295a gemensamma Kraftförvaltning.

—

36 lo

295b Tolvsbo Kvarnbol 296

Tunkarsbo Kraft- o. Bel.-För

297 298 299 300

Vibberbo för. för ljus och kraft Mindre distr.-företag

» » » » »

» » » » »

» » » » »

Söderbärke

Tolvsbo Bergsl. G. Kraftförvaltning Kvarnsnäs Västerbyhyttan Saxh ammar Tullkvarn

301 302 303 304

Ulvsbo lysförening

Malingsbo Söderbärke

305 K. Järnvägsstyrelsen

Grytnäs

306 Södra Dalarnas J ä r n v ä g s A.-B.

Hemshyttan Vad Malingsbo Ab. från F a g e r s t a Bruks A.-B. Ab. fr. Norbergs El. A.-B

37 12 J

| 14 ] 15

21 |

3—f 50 3000/380

Samarb. m. föregående.

295b

50 3000/380

» L

50 3000/380

297 298 299 300

— —

»

— —

| 1

»

— —

3-f 50 2000/220 50

.10000/220

• » 50

10000/220

— —

301 302 303 304 305 306

r~

k

KARTA ÖVER

DE ELEKTRIFIERADE OMRÅDENAS UTSTRÄCKNING OCH ÅKERAREALENS FÖRDELNING INOM KOPPARBERGS LÄN UPPRÄTTAD ÅR 1923 AV KUNGL.

ELEKTRIFIERINGSKOMMITTÉN

MED FIL.DR. J. ANRICKS »KARTA ÖVER SVERIGES ÅKERAREAL» SÅSOM UNDERLAG

SKALA 1 :1 000 000 10

i H.il.s^ijipiiiiiml'ini

70 k m .

M I il M i il i i i il i i n : 11 H I l i i l l ' i n l i i I I ! i , ! , : ! ; i i 1 1

BETECKNINGAR 1 kvkm åker

elektrifierat område

STATENS IUPR0DUKTTONSANSTAI.T

r~

k

39 Bilaga 4. Tabell över kraftbehovet inom de olika kommunerna av Kopparbergs län. Areal

Häilärad och konioramuner

i

Antal innevånare

Antal brukningsdelar

Ärligt energibehov vid fullständig elektrifiering och hänfört till kraftstationerna För

Landareal

Odlad areal

Större Totalt än 3 antal hektar

Hushåll, hantverk, jordbruk och småindustri

närvarande

Storindustri

Summa

i

Om Hushåll, hantverk, jordbruk och småindustri

c:a 2 0 år

Storindustri

Summa

10 Sävsnäs .s 3 020 58 344 Grangärdirde 12 537 70 549 Ludvika ca ländsk:n 6 438 18 546 Norrbärktrke 7 340 44 399 Smcdjeba(back:s köp. 2 464 396

711 2 229 1084 2 690

48 180 74 223

398 727 274 460

165 000 500 000 265 000 610 000 105 000

Malingstusho . Söderbärlärke. Nås Flöda Gagnef ..'

635 12 637 4181 38196 2 594 49156 2 505 37 241 7 844 40 079

314 2 706 1258 1003 3 385

34 252 129 143 465

108 447 336 313 1120

55 000 385 000 170 000 270 000 485 000

Stora TuTuna Borlänge ge köping. Aspebodada Torsång .g G ustav

21061 60 077 1765 43 943 9 089 1420 4 913 2 428 10 876

9 599 16 1047 1392 3 085

936 1 80 125 299

1577 1 625 000 203 000 000 204 625 000 2 570 000 241 460 000 244 030 000 12 170 000 170 000 260 000 260 000 130 150 000 150 000 230 000 230 000 171 120 000 705 000 825 000 195 000 1 155 000 1 350 000 353 345 000 345 000 540 000 540 000

Silvberg .g Al F a l u laniandskrn . . . Vika Sundbormrn

1675 12S87 2 217 14 006 6 496 24 358 3 622 18 724 2 303 17168

581 1212 1707 2 350 1374

57 155 133 153 154

186 307 267 228 270

195 000 1140 000 1 335 000 360 000 1 020 000 1 380 000 365 000 13 670000 14 035 000 260 000 975 000 1 235 000 165 000 805 000 970 000

Bjursås i By :;;.;; Folkärnana Grytnäs .s Avesta ki köping

3 026 14 940 6 289 30 391 6 874 19 209 3 013 9 965 5 329 1166

940 4163 5 366 2 810 585

89 282 364 183 11

449 424 522 265 40

290 000 970 000 1 260 000 450 000 1 215 000 1 665 000 565 000 6 435 000 7 000 000 880 000 7 300 000 8 180 000 725 000 1 830 000 2 555 000 1 130 000 2 490 000 3 620 000 260 000 34 100 000 34 360 000 410 000 34 100 000 34 510 000 315 000 7 580 000 7 895 000 475 000 10 145 000 10 620 000

Garpcnbcberg 2 434 13 487 Hedemoriora landsk:n 5 837 30 638 Husby 6 227 36 781 Stora SkSkedvi 3 270 20 257 Säters la landsk:n ... 1773 10 847

1116 8 213 5 287 5 679 1275

92 506 300 382 138

167 661 445 469 265

130 000 10 150 000 10 280 000 215 000 12 670 000 12 885 000 735 000 1 575 000 2 310 000 1130 000 2 190 000 3 320 000 480 000 6 295 000 6 775 000 750 000 7 860 000 8 610 000 490 000 440 000 930 000 755 000 550 000 1 305 000 195 000 740 000 935 000 300 000 930 000 1 230 000

Rnviken n i: ättvik i; oda ... I. cksand .d ... Siljansnäuäs

1032 3 681 1133 4 654 1469

148 508 169 661 219

281 1165 364 1506 456

2 221 34 286 9131 90182 2 161 13 108 11107 86 034 i 2 811 26178

175 000 750 000 160 000 810 000 210 000

10 055 000 10 220 000 21 360 000 21 860 000 24 615 000 24 880 000 19 835 000 20 445 000 105 000

260 000 795 000 420 000 960 000 160 000

55 000 545 000 170 000 270 000 485 000

90 000 600 000 270 000 420 000 775 000

160 000

690 000 665 000

14 475 000 14 736 000 26 715 000 27 510 000 33 200 000 33 620 000 23 200 000 24 160 000 160 000

220 000

90 000 820 000 270 000 420 000 775 000

310 000 1 415 000 1 725 000 560000 1 220 000 1 780 000 575';000 21 285 000 21 860 000 415 000 1175 000 1 590 000 260 000 980 000 1 240 000

175 000 270 000 1 440 000 1180 000 160 000 250 000 1 475 000 1 275 000 210 000 330 000

1 740 000 830 000

270 000 2 920 000 250 000 2 105 000 330 000

40 1

6 916 71788 1587 36 273 7 312 173 892 2 001 65 790 3 025 40 879

2 410 860 1785 663 849

682 419 1145 484

420 000 14 940 000 15 360 000 90000 90 000 465 000 4 315 000 4 780 000 145000 145 000 155 000 155 000

Mora Morastrands köp. Lima .. Transtrand Älvdalen

9 656 120 238 1379 118 2 607 136 555 1899 102 590 5 430 247 577

3 858

2 307

725 660 1461

659 329 844

630 000 75 000 150 000 115 000 250 000

Våmhus Orsa Ore Särna Idre Svärdsjö

1736 56 284 8 223 173 752 3 422 89127 1727 218 356 1132 218 517 5 798 89 459

662 2 004 1011 292 313 2 452

497 1553 443

! Järna Äppelbo Malung Venjan Sollerön ....

} 337

135 000 555 000 235 000 ( 110 000 305 t 50 000 finn aaa 649

Summa Städerna...

1 650 000 590 000

225 000

9.3RD aaa

665 000 21 975 000 22 640 000 140 000 140 000 725 000 6 815 000 7 540 000 235 000 235 000 245 000 245 000

2 280 000! 1 000 000 665 000 110 000 150 ooo! 235 000 180 000 115 000J 400 000 250 000 135 000 555 000 460 000 110 000 50 000 2 980 000!

ii

210 000 865 000 375 000 175 000 80 000 930 000

2 060 000 735 000

285 000

2 950 000

3 060 000 845 000 235 000 180 000 400 000 210 000 865 000 660 000 175 000 80 000 3 880 000

17 235 000 392 910 000 410 145 000 27 035 000 483 340 0001510 375 000

—

—

—

—

—

-

Järnvägania Total summa

—

—

—

—

—

—

5 000 000

—

54 000 000

—

469 000 000

-

i 12 000 000 108 000 000 630 000 000

41 Bilaga 5.

Redogörelse för de tekniska anordningar, vilka föreslås inom de särskilda distributionsområdena inom Kopparbergs län i och för främjandet av den fortsatta landsbygdselektrifieringen. Nr 1. Grycksbo distributionsområde. Inom detta område har Munktells Pappersfabriks A.-B. verkställt elektrifiering från kraftstationen vid Grycksbo med 3 000/380 volt, vilket system bör bibehållas även i framtiden. Nr 2. Österå distributionsområde. Detta område är delvis elektrifierat från Österå kraftstation med 4 000/220 volt. Till följd av den hittills utförda elektrifieringens omfattning torde någon ändring av det onormala systemet icke k u n n a genomföras. Detsamma torde få bibehållas även i framtiden. Nr 3. Falu Elektriska Belysnings A.-B.s distributionsområde. Detta område är så gott som fullständigt elektrifierat från Falu Elektriska Belysnings A.-B:s kraftstation i Sundborn med 10 000/380 volt. I norra delen av området korsar en distributionsledning för 10 kV från Tofta-Bengthedens Belysningsförenings kraftstation (område nr 32) distributionsnätet från Sundborn. För ernående av större enhetlighet i distributionen föreslås, att det n ä m n d a ledningsstycket jämte dit anslutna 5 st. ortstransformatorer överföras till Falu Elektriska Belysnings A.-B:s ledningsnät. Sistnämnda bolags ledningar hava söderut framdragits till 2 st. transformatorstationer inom det område, som här nedan omtalas under nr 8. E t t överförande av dessa 2 stationer till ledningsnätet i nr 8 är a t t rekommendera. Nr 4. Gruvrisets distributionsområde. Från Stora Kopparbergs Bergslags sekundärstation i Falun har utdragits en 10 kV ledning till vissa delar av området. Det använda systemet, 10 000/380 volt, bör fortfarande användas. Nr 5 a. Bullerforsens och Kvarnsvedens distributionsområde. Elektrifieringen i detta område har verkställts från Stora Kopparbergs Bergslags A.-B:s kraftstationer Bullerforsen och Kvarnsveden med 7 000/380 volt. För ernående av en enhetligare ledningsföring i distributionen föreslås, att en transformator i Borlänge, som n u är ansluten till Vattbammars distributionsområde (nr 6) överföres till 7 000 volts nätet. Då spänningen å Vatthammarsnätet är 6 600 volt, bör överföringen k u n n a ske utan större svårighet. Till följd av att elektrifieringen omfattar så gott som hela landsbygden inom nu ifrågavarande område, torde en ändring av det hittills använda onormala spänningssystemet ej kunna genomföras, utan bör detsamma bibeb allas även i framtiden. Nr 5 b. Valsfors distributionsområde. Detta område är delvis elektrifierat från egen kraftstation i Valsfors med 6 000/220 volt, vilket system bör bibehållas även för den framtida elektrifieringen. Nr 6 a. Vatthammars distributionsområde. Vatthammars Elektriska A.-B. har elektrifierat en del av detta område med 6 000/380 volt, varjämte en a n n a n del elektrifierats med 5 000/190 volt från Vatthammars kvarn. En ändring torde icke kunna genomföras, varför systemet bör bibehållas. 115G 23

42 Nr 6 b. Tägt-Gallsbo distributionsområde. Elektrifieringen är utförd från tvenne kraftstationer i Tägt och Gallsbo med 6 000/190 volt, vilket system måste bibehållas även i framtiden. Nr 7. Torsångs distributionsområde. Torsångs Elektriska Distributionsförening, vilken inköper kraft från Stora Kopparbergs Bergslags A.-B:s bygdestation i Torsång, har elektrifierat området med 3 000/380 volt, vilket system bör bibehållas. Nr 8. Vika Elektriska Distributionsförening inköper kraft från Stora Kopparbergs Bergslags A.-B:s bygdestation i Vika och distribuerar till landsbygden med 6 000/380 volt, vilket system torde få bibehållas även i framtiden. Till detta område överföras tvenne transformatorstationer, som nu äro anslutna till Falu Elektriska Belysningsförenings A.-B:s nät. (Se ovan under område nr 3.) Nr 9. Gustafs Elektriska distributionsförening, som inköper kraft från Stora Kopparbergs Bergslags A.-B:s bygdestation i Gustaf, har utdragit ett ortsnät för 3 000/380 volt, vilket system bör bibehållas. Nr 10. Solvarbo Elektriska Kraft A.-B. distribuerar från egen kraftstation kraft till landsbygden över ett ledningsnät för 10 000/220 volt. Då någon ändring ej kan genomföras, måste det använda spänningssystemet bibehållas. Nr 11. Tomtebo Elektriska distributionsförening erhåller kraft från Stora Kopparbergs Bergslags A.-B. vid bygdestationen i Tomtebo. Som distributionssystem användes 6 000/380 volt, vilket måste bibehållas även i framtiden. Nr 12. Arkhytte Elektriska Kraft A.-B. har från egen kraftstation utdragit ett distributionsnät för 10 000/500 volt. För belysning användes 120 volt. Då den hittills utförda elektrifieringen omfattar nära nog hela landsbygden inom området, måste det n y s s n ä m n d a systemet bibehållas. Nr 13. Sällnäs distributionsområde. Någon landsbygdselektrifiering är hittills icke verkställd, men en bygdestation, ansluten till Älvkarleby Kraftverks 20 000 volts nät från Hedemora, finnes. Den omgivande landsbygden bör elektrifieras med 3 000/380 volt. Nr 14. Skenshyttans och Grängesbergs distributionsområde. Inom detta område finnas tvenne likströmsstationer, vilkas n ä t om möjligt böra omändras till växelström och anslutas till ett för hela området gemensamt ortsnät för 3 000/380 volt. Kraft bör lämpligen kunna erhållas från Älvkarleby Kraftverks 20 000 volts ledning, som passerar genom området. Nr 15. Silvbergs distributionsområde. Landsbygden är för närvarande oelektrifierad, men bör anslutas till Älvkarleby kraftverks 20 000 volts ledning. För ortsdistributionen bör 3 000/380 volt användas. Nr 16. Säters Elektriska Distributionsförening är ansluten till Älvkarleby Kraftverks 20 000 volts ledning. Ortsdistributionen verkställes med 3 000/380 volt, vilket system bör bibehållas. Nr 17. Ulvshyttans distributionsområde. Den hittills utförda bygdeelektrifieringen har verkställts av Ulvshytte Järnverks A.-B. med 3 000/380 volt, vilket system bör bibehållas. Nr 18. Larsbo-Norns A.-B:s distribidionsområde. F r å n Larsbo-Norns A.-B:s kraftstation har utdragits ett ortsnät för 10 000/380 volt, vilket omfattar större delen av områdets landsbygd. Det n ä m n d a systemet måste därför bibehållas. Nr 19. Hedemora distributionsområde. Landsbygden i Hedemora stads omgivningar är oelektrifierad, men bör anslutas till Älvkarleby Kraftverks sekundärstation i Hedemora med ett ortsnät för 3 000/380 volt. Nr 20. Hedemora-Grytnäs Elektriska Distributionsförening. Elektrisk kraft inköpes från Älvkarleby Kraftverk och distribueras vid 3 000/380 volts spänning. Detta system bör bibehållas även i framtiden.

4a Nr 21. Kvarnbäckens Kraft A.-B. distribuerar från egen kraftstation vid 3 000/380 volt, vilket system bör bibehållas. Nr 22. Folkärna-Grytnäs Elektriska Distributionsförening. Se område nr 20. Nr 23. Avesta-Krylbo distributionsområde. Någon bygdeelektrifiering har hittills ej ägt rum. Området bör elektrifieras från Avesta, där flera kraftstationer anslutna till Älvkarleby Kraftverks 40 000 volts ledning, finnas. Lämpligaste ortsdistributionssystem är 3 000/380 volt. Nr 24. Brovallens Elektriska Distributionsförening. Se område nr 20. Nr 25. Näs kraftstations distributionsområde. F r å n Näs kraftstation, tillhörig Horndals Järnverks A.-B., utgår ett 20 000 volts nät, huvudsakligast avsett för distribution till industriella konsumenter. Till detta n ä t har på olika sätt vissa delar av områdets landsbygd anslutits. Därvid har använts dels direkt transformering till 380 volt, dels ortsspänningar om 3 000 resp. 5 000 volt och 380 volts gårdsspänning. Då relativt obetydliga delar av landsbygden återstå a t t elektrifiera, få de hittills använda s>ystemen bibehållas. Nr 26. Brattfors distributionsområde. Området är elektrifierat från egen kraftstation med 3 000/380 volt, vilket system bör bibehållas. Nr 27. Hummelbo Elektriska Distributionsförening. Se område nr 26. Nr 28. Intrångets distributionsområde. Inom detta område finnas endast några smärre likströmsstationer, en mindre växelströmsanläggning för 3 000/190 volt samt för industriella ändamål avsedda transformatorstationer. De senare anslutna till Älvkarleby Kraftverks 20 000 volts ledning från Hedemora. Det föreslås, att landsbygden elektrifieras från en i Intrånget placerad bygdestation, som anslutes till nyssnämnda 20 000 volts ledning. Som lämpligaste distributionssystem förordas 3 000/380 volt. Nr 29. Dala-Husby Elektriska Distributionsförening. Detta område erhåller kraft från Älvkarleby Kraftverks 20 000 volts ledning från Hedemora. Det använda ortssystemet 3 000/380 volt bör bibehållas. Nr 30. Långsht/ttans distributionsområde. Från Klosters A.-B:s kraftstation har utdragit» ett ortsnät för 3 000/380 volt. Detta system bör bibehållas. Nr 31. Borgärdets distributionsområde. F r å n Munktells Pappersfabriks A.-B:s kraftstation i Borgärdet distribueras kraft direkt med förbrukningsspänningen 380 volt. Detta distributionssätt måste bibehållas. Nr 32. Tofta-Bengtsliedens Belysningsförening. Från egen kraftstation distribueras energi medelst 10 000/380 volt, vilket system bör bibehållas. Nr 33. Yttertängers Belysningsförening. Området är redan elektrifierat från egen kraftstation med 5 000/220 volt, vilket bör bibehållas. Nr 34. Svartnäs distributionsområde. Från Stora Kopparbergs Bergslags A.-B:s kraftstation i Svartnäs distribueras kraft medelst 10 000/380 volt. Detta system bör bibehållas. Nr 35. Bjursås Belysningsförening. Från egen kraftstation i Bjursås har ntdragits ett ortsnät för 10 000/380 volt, vilket system är lämpligast även för framtiden. Nr 36. Sågmyra distributionsområde. Landsbygden inom detta område bör elektrifieras från Falu Yllefabriks A.-B:s kraftstation i Sågmyra, till vilken den närmaste omgivningen redan är ansluten med 6 000/380 volt. Detta system bör bibehållas. Nr 37. Gimmåns Kraft A.-B. Området är elektrifierat med 10 000/380 volt från egen kraftstation. Det nämnda systemet bör bibehållas, men en reglering av verksamhetsområdets västra gräns mot område nr 40 bör genomföras. Nr 38. Västra Gagnefs Kraft- och Belysningsförening. Från egen kraftstation har utdragits ett ortsnät för 6 000/380 volt. Detta system bör bibehållas.

44 Nr 39. Mockfjärds distributionsområde. Från Mockfjärds kraftstation har utdragits ett ortsnät för 6 000/380 volt. Dessa spänningar måste bibehållas även för den fortsatta elektrifieringen. Nr 40. Djura Elektriska A.-B. Området erhåller kraft från Stora Kopparbergs Bergslags A.-B:s sekundärstation i Gagnef. Ortsdistributionen verkställes med 6 000/ 380 volt, som bör bibehållas. Nr 4 1 . Leksands distributionsområde. Detta område har elektrifierats med 6 000/380 volt från nyssnämnda sekundärstation i Gagnef. För den använda ortsspänningen 6 000 volt är överföringsavståndet till områdets norra del, c:a 25 km., abnormt stort. Det torde bliva nödvändigt att förr eller senare anordna en bättre inmatning av kraft till området. Detta bör ske genom anslutning till 20 kV linjen från Skebergs kraftstation genom att en transformatorstation anordnas i Leksand för inmatning av kraft å 6 000 volts nätet. Nr 42. Siljansnäs Elektriska Belysningsförening. Området erhåller kraft från egen kraftstation med 6 000/380 volt, vilket system bör bibehållas. Nr 43. Brossens Elektriska Andelsförening. Detta område har elektrifierats från egen kraftstation med 10 000/380 volt. Detta system bör bibehållas. Hit överflyttas lämpligen de till Draggådalens A.-B. anslutna ortstransformatorerna. Nr 44. Ovanmyra Elektriska A.-B. Se område nr 42. Nr 45. Östbjörka distributionsområde. Den a n v ä n d a distributionsspänningen är 6 000/ 220 volt. Detta system bör bibehållas. Nr 46. Nya Ickå distributionsområde. Från Nya Ickå Tullkvarns A.-B:s station har området elektrifierats med 8 000/220 volt; Till följd av elektrifieringens omfattning torde en ändring av det onormala systemet icke kunna genomföras. Nr 47. Ickå Elektriska Andelsförening. Området är elektrifierat från egen kraftstation. I övrigt gäller, vad ovan sagts om område nr 46. Nr 48. Ore och Boda distributionsområde. Detta område är delvis elektrifierat med 10 000/380 volt och delvis från några små likströmsstationer. De senare böra om möjligt nedläggas och distributionsnätet omändras för anslutning till det nyssnämnda 10 000 volts nätet, vilket i så fall bör utdragas söder- och västerut. Nr 49. Furudals distributionsområde. Från egen kraftstation i Furudal har området delvis elektrifierats med 3 000/110 volt, vilket system måste bibehållas. Delvis är området elektrifierat med likströmsstationer, beträffande vilka gäller, vad ovan anförts om område n r 48. Nr 50. A.-B. Ryssa Elektricitetsverk. Området är så gott som fullständigt elektrifierat från egen kraftstation med 10 000/190 volt. Detta system bör bibehållas även i framtiden. Nr 51. Mora-Orsa Elektricitetsverk. Områdets södra del är elektrifierat med 10 000/380 volt. I den norra delen finnes en mindre kraftstation för 10 000/380 volts distribution. Då sistnämnda kraftstation är obetydlig, torde områdets norra del icke k u n n a elektrifieras därifrån fullständigt. Det föreslås, att även denna del anslutes till Mora-Orsä_elektricitets verks 10 000 volts nät. Områdets södra del gränsar intill område nr 50. För närvarande äro där Ryssa elektricitetsverks och Mora-Orsa elektricitetsverks ledningar framdragna parallellt med varandra. En reglering av verksamhetsområdena och ett överförande av abonnenterna från det ena företaget till det andra rekommenderas. Nr 52. Våmhus Elektriska Belysningsförening. Området är elektrifierat från egen kraftstation med 10 000/220 volt, vilket system bör 'bibehållas. Nr 53. Bonas Elektriska Andelsförening. Se område nr 52.

45 Nr 54. Kattlo kraftverk. Området är elektrifierat från egen kraftstation med 10 000/380 volt, vilket system bör bibehållas. Nr 55 a. A.-B. Venjans Elektricitetsverk. Se område nr 54. Nr 55 b. Dysåns Kraft A.-B. Se område nr 52. Nr 56. Rots kvarn och såg. Se område nr 52. Nr 57. Yxiåns Kraft A.-B. Se område nr 54. Nr 58. A.-B. Särna elektricitetsverk. Se område n r 54. Nr 59. Sörsjöns Elektriska A.-B. Se område nr 54. Nr 60. Transtrands såg och kvarn. Se område n r 54. Nr 61. Lima strömlyggnads A.-B. Se område nr 54. Nr 62. Ellingåns Kraftstation. Se område nr 54. Nr 63. Äppello Kraft A.-B. Se område nr 52. Nr 64. Eldforsens distributionsområde. Detta område är elektrifierat från Eldforsens kraftstation med 3 000/380 volt. Nr 65. Vanslro distributionsområde. Detta område är elektrifierat med 10 000/190 volt från A.-B. Träkols kraftstation i Skivsforsen. Det n ä m n d a systemet bör bibehållas. Nr 66. Dala-Järna Elektriska A.-B. Se område nr 52. Nr 67. Hedens kraftverk. Området är elektrifierat delvis med kraft från Lindesnäs kraftstation, delvis från egen kraftstation med 5 000/190 volt, vilket system måste bibehållas. Nr 68. Björlo såg. Se område nr 54. Nr 69. Lissfors sågverks A.-B. Detta område har elektrifierats från egen kraftstation med 10 000/190 volt, vilket system måste bibehållas. Nr 70. Hellefors Bruks distributionsområde. Endast obetydlig bygdeelektrifiering är hittills utförd inom detta område. De för sådant ändamål befintliga likströmsnäten böra helst omändras och anslutas till Hellefors Bruks A.-B:s kraftstationer. Nr 71. Nyhammars Bruks distributionsområde. Detta område har elektrifierats från Nyhammars Bruks A.-B:s kraftstation i Nyhammar med 5 000/380 volt. Då en ändring av detta system icke torde kunna genomföras, måste detsamma bibehållas. Nr 72. Ludvika Bruksägares distributionsområde. Bygdeelektrifieringen har utförts inom detta område från Ludvika Bruksägares 10 000 volts n ä t med a n v ä n d a n d e av 380 volts gårdsspänning. Det använda systemet bör bibehållas, men periodtalet helst ändras från 40 till 50. Nr 73. Lärnio distributionsområde. Detta område är elektrifierat med 10 000/220 volt från Lärnbo kraftstation. Det n ä m n d a systemet bör bibehållas. Nr 74. Starlo distributionsområde. Området är elektrifierat genom ett ortsnät för 10 000/190 volt från Starbo kraftstation. Detta system bör bibehållas. Nr 75. Bämshyttans distributionsområde. Området är delvis elektrifierat från Rämsh y t t a n s kraftstation med 6 000/380 volt, som bör bibehållas. Nr 76. Grängesbergs distributionsområde. Från sekundärstationen i Grängesberg har utdragits ett ortsnät för 8 000/380 volt, vilket system, på grund av den utförda elektrifieringens omfattning måste bibehållas. Nr 77. Tunkarlslo Kraft- & Belysningsförening. Den större delen av området är elektrifierad med 3 000/380 volt med kraft från Bergslagens Gemensamma Kraftförvaltning. I övrigt finnas dels tre mindre växelströmsföretag, dels 6 st. likströmsstationer, vilkas nät böra omändras till växelström. En enhetlig elektrifiering med 3 000/380 volt bör genomföras. Nr 78. Nedansiljans Belysnings A.-B. har från sin kraftstation i Skeberg framdragit en 20 kV ledning till Leksand, från vilken ledning området delvis elektrifierats genom

46 direkt nedtransformering till distributionsspänning. En ändring av detta onormala system kan sannolikt ej genomföras. Nr 79. Norra Leksanäs Elektriska Distribiitionsförening erhåller kraft från område nr 78. Ortsdistributionssystemet 6 000/380 volt bör bibehållas. Nr 80. Älvdalens-Finnmarks Kraft- & Belysnings A.-B. Området är elektrifierat med 10 000/380 volt från egen kraftstation. Detta system bör bibehållas. Nr 81. Bämshyttans Kraft A.-B. Området är från egen kraftstation elektrifierat med 6 000/220 volt, som måste bibehållas. Nr 82. Bingsjö distributionsområde. Området är delvis elektrifierat från Bingsjö Belysningsförening och från Finnbacka Belysningsförening, vilka från egna kraftstationer utdragit ortsnät för 5 000/380 resp. 3 000/380 volt. Det senare systemet bör föredragas vid en framtida nyelektrifiering.

47 Förteckning över av Elektrifieringskommittén hittills publicerade meddelanden. Löpande nr

Serie nr

1 C: I

Redogörelse för en studieresa till Danmark.

2 A: I

Utredning angående de allmänna förutsättningarna i avseende på krafttillgångar, kraftbehov och kraftöverföring för elektrifiering av kraftdistriktet »Sydsvenska—Hemsjö» samt angående

2 B: I

Den hittillsvarande elektrifieringen av Malmöhus läns landsbygd och de åtgärder, som böra vidtagas för befrämjande av elektrifieringens utveckling.

3 C: II

Utredning angående lämpligbeten av 380/220 volt för landsbygdsdistribution .

4 C: III

Utredning beträffande en generell metod för beräkning av distributionsnät för landsbygdsdistribution.

5 C: IV

Utredning beträffande en generell metod för beräkning av energi- och effektbehov vid landsbygdselektrifiering.

6 C: V

Utredning angående lämpliga distributionssystem för landsby gdselektrifiering.

8 A: II

Utredning angående de allmänna förutsättningarna med avseende å krafttillgångar, kraftbehov ocb kraftöverföring för elektrifiering av Sveriges olika kraftdistrikt.

10 B: IV

Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Gävleborgs län.

12 B: VI

Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Kopparbergs län.

21 C: VI

Kort redogörelse för Elektrifieringskominitténs verksamhet samt förslag till organisation av statens verksamhet beträffande landets elektiifiering.

N a m n

J

Statens offentliga utredningar 1924 Systematisk

förteckning

(Siffrorna inom klämmer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.)

Allmän lagstiftning.

Statsförfattning.

Rättskipning.

Fångvård.

Yatteiiväsen.

Skogsbruk.

Allmän statsförvaltning.

Industri.

Kommunalförvaltning.

Statens och kommunernas

Bergsbruk.

Handel ocli sjöfart.

finansväsen.

Kommunikationsväsen.

Politi.

Bank-, kredit- och penningväsen.

Socialpolitik.

Försäkringsväsen.

Hälso- och sjukvård.

Kyrkoväsen. Undervisningsväsen. Andlig odling i öfflgt.

Allmänt näringsväsen. K. Elektrifieringskommitténs meddelanden. 12. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Kopparbergs län. '•'>

Försvarsväsen.

Fast egendom. Jordbruk med binäringar. Det svenska lantbrukets produktionskostnader. 2. Bokföringsftren 1920—1921 och 1921—1922. [2]

Utrikes ärenden. Internationell rätt. Angående ordnandet aV statens kommersiella infon verksamhet. [1]

S t o c k h o l m . K. L. B e c k m a n s Boktr., 1924. 11562 3