SOU 1924:35

Ylleindustriens produktionsförhållanden utredning

Typ: SOU
Källa: urn.kb.se

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

, w^.

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR

1924 •35

FINANSDEPARTEMENTET

£(& W&

TULL - OCH TRÅKTATKOMMITTÉNS UTREDNINGAR OCH BETÄNKANDEN XXVII

YLLEI N D U S T R I E N S P R O D U K T I O N SFÖRHÅLLANDEN UTREDNING, VERKSTÄLLD PÅ UPPDRAG AV TULL- OCH TRAKTATKOMMITTÉN AV

K.-G. H A G S T R Ö M

S x

1 9

4 L

•

Statens offentliga utredningar 1924 Kronologisk

förteckning

I. A n g å e n d e o r d n a n d e t a v s t a t e n s k o m m e r s i e l l a i n f o r - j 18. K u n g l . E l e k t r i f i e r i n g s k o m m i t t é n s m e d d e l a n d e n . 9. U t r e d n i n g beträffande p l a n m ä s s i g elektrifiering av mationsverksainhet. Promemoria, avgiven av chefen l a n d s b y g d e n i n o m H a l l a n d s l ä n . B e c k m a n . 146 8. för u t r i k e s d e p a r t e m e n t e t s s p e c i e l l a h a n d e l s a v d e l m n g . 3 kart. J o . M a r c u s . 28 s. U . . 19. A n v i s n i n g a r r ö r a n d e v ä g v ä s e n d e t o c h a u t o m o b i l 2 D e t s v e n s k a l a n t b r u k e t s p r o d u k t i o n s k o s t n a d e r . 2. t r a f i k e n . B l o m . 24 s. K . B o k f ö r i n g s å r e n 1920—1921 o c h 1921—1922. A v L . N å n n e 20. S k e p p s t j ä n s t k o m m i t t e r a d e s b e t ä n k a n d e . 3. F ö r s l a g son. Meddelande från K u n g l . L a n t h r u k s s t y r e l s e n n r till lag o m s ä r s k i l d p e n s i o n s f ö r s ä k r i n g av sjöfolk. 247 (nr 6 1923). S v a n b ä c k . (6), 107 s. J o . • M a r c u s . 123 s. 1 t a b . - b i l . H . :!. K u n g l . E l e k t r i f i e r i n g s k o m m i t t é n s m e d d e l a n d e n . 12. 21. F a s t i g h e t s r e g i s t e r k o m m i s s i o n e n s m e d d e l a n d e n . 13. U t r e d n i n g b e t r ä f f a n d e p l a n m ä s s i g elektrifiering__av S a m m a n d r a g av i n k o m n a y t t r a n d e n över fastighetsl a n d s b y g d e n i n o m K o p p a r b e r g s l ä n . B e c k m a n . 47 s. r e g i s t e r k o m m i s s i o n e n s f ö r s l a g d e n 25 a u g u s t i 1923 a n 2 kart. J o . „ _ Å gående tillsynen å fastighetsregistreringen m. m. 4. S u p p l e m e n t n r 2 t i l l S v e r g e s f a m i l j e n a m n 1920. S t a t . P a l m q u i s t . 79 s. J u . R e p r . - a n s t . 10 s. J u . 22. S t a t e n s j ä r n v ä g a r . K o r t f a t t a d ö v e r s i k t a v d e r a s t i l l 5. B e t ä n k a n d e m e d u t r e d n i n g o c h f ö r s l a g a n g å e n d e d e t k o m s t , e k o n o m i o c h o r g a n i s a t i o n . A v M. M a r c u s . fria och frivilliga folkbildningsarbetet. E k l u n d , vij, T i d e n , v i j , 149 s. F i . ,/ • , . 208 s. E . x • 23. H a n d l e d n i n g v i d u t a i b e t a n d e t a v b r a n d o r d n i n g a r f ö r l a n d s k o m m u n e r . M a r c u s . 16 s. K . _ _ 6. U t r e d n i n g r ö r a n d e n y v a t t e n v ä g m e l l a n Ö s t e r s j ö n o c h V ä n e r n , G ö t a k a n a l , j ä m t e b i h a n g , i n n e f a t t a n d e 24. K . s k o l ö v e r s t y r e l s e n s u t l å t a n d e ö v e r s k o l k o m m i s s i o n e n s b e t ä n k a n d e n 1—5. N o r s t e d t . 346 s. E . preliminär u t r e d n i n g rörande v a t t e n v ä g m e l l a n Hjälm a r e n o c h V ä n e r n . S v e a k a n a l . M e d d e l a n d e f r å n 25. N o r m a l b e s t ä m m e l s e r f ö r l e v e r a n s o c h p r o v n i n g avK u n g l . K a n a l k o m m i s s i o n e n . N r 4. H s e g g s t r ö m . 173 s. c e m e n t ( c e m e n t b e s t ä m m e l s e r ) s a m t för b y g g n a d s v e r k av betong och armerad betong (betongbestämmelser). 3 kart. K. N o r s t e d t . 52 s. K . 7. B e t ä n k a n d e o c h f ö r s l a g a n g å e n d e l ä r o v e r k s - o c h landsbibliotek. U p p s a l a , A l m q v i s t & W i k s e l l . x j , 26—27. B e t ä n k a n d e m e d f ö r s l a g t i l l e t t s y s t e m a t i s k t u t 511 s f o r s k a n d e a v d e n s v e n s k a a l l m o g e k u l t u r e n . 1. H u v u d - E« ,, . „ b e t ä n k a n d e o c h f ö r s l a g , v i i j , 156 s. 1 p a t . - t a b . 2. A l l 8. K u n g l . E l e k t r i f i e r i n g s k o m m i t t é n s m e d d e l a n d e n . iö. mogeforskningen i Sverige och dess nordiska grannUtredning beträffande planmässig elektrifiering av l ä n d e r , i v , 204 s. V . P e t t e r s s o n . E . l a n d s b y g d e n i n o m V ä s t m a n l a n d s l ä n . B e c k m a n . 36 s. ^8 K u n « l . E l e k t r i f i e r i n g s k o m m i t t é n s m e d d e l a n d e n . 16. 2 kart. J o . ,' U t r e d n i n g b e t r ä f f a n d e p l a n m ä s s i g elektrifiering av 9. K u n g l . E l e k t r i f i e r i n g s k o m m i t t é n s m e d d e l a n d e n . 14. l a n d s b y g d e n i n o m N o r r b o t t e n s l ä n . B e c k m a n . 21 s Utredning beträffande planmässig elektrifiering av 2 kart. J o . ' . , on l a n d s b y g d e n i n o m V ä r m l a n d s l ä n . B e c k m a n . 52 s. 29. K u n g l . E l e k t r i f i e r i n g s k o m m i t t é n s m e d d e l a n d e n . 2U 2 kart. J o . U t r e d n i n g b e t r ä f f a n d e p l a n m ä s s i g e l e k t r i f i e r i n g &x 10. K u n g l . E l e k t r i f i e r i n g s k o m m i t t é n s m e d d e l a n d e n . 11. l a n d s b y g d e n i n o m V ä s t e r b o t t e n s l ä n . B e c k m a n . 29 s Utredning beträffande planmässig elektrifiering av 2 kart. J o . . l a n d s b y g d e n i n o m B l e k i n g e l ä n . B e c k m a n . 32 s. 30. S t a t e n s j ä r n v ä g a r s o m a l l m ä n t a f f ä r s v e r k , lulei 2 kart. J o . 411 s. F i . I I . K u n g l . E l e k t r i f i e r i n g s k o m m i t t é n s m e d d e l a n d e n . 15. U t r e d n i n g b e t r ä f f a n d e p l a n m ä s s i g e l e k t r i f i e r i n g av- 81. U t r e d n i n g r ö r a n d e k u n g l . t e a t e r n s e k o n o m i o c l k o n s t n ä r l i g a v e r k s a m h e t . N o r s t e d t (2), 63, 27 s. E | l a n d s b y g d e n i n o m J ä m t l a n d s l ä n . B e c k m a n . 32 8. 32 M a l m k o m m i s s i o n e n s s l u t b e t ä n k a n d e . U t r e d n i n g a n 2 kart. J o . gående nyttiggörandet av statens n o r r l ä n d s k a m a l m 12. K u n g l . E l e k t r i f i e r i n g s k o m m i t t é n s m e d d e l a n d e n . 18. fyndigheter. Beckman 346 s. H . . . . U t r e d n i n g b e t r ä f f a n d e p l a n m ä s s i g e l e k t r i f i e r i n g a v 33. M a l m t i l l g å n g e n i N o r r b o t t e n s l ä n . U t r e d n i n g , i n g a l a n d s b y g d e n i n o m G o t l a n d s l ä n . B e c k m a n . 19 s. e n d e i m a l m k o m m i s s i o n e n s b e t ä n k a n d e d e n 31 m a r s 1 karta. J o . 19^3 A v E d w . S. B e r g l u n d . B e c k m a n . 130 s. H . 13. F ö r s l a g t i l l l ö n e r e g l e r i n g f ö r b e f a t t n i n g s h a v a r e v i a 34. T u l i - o c h t r a k t a t k o m m i t t é n s u t r e d n i n g a r o c h b e t a n rikets a l l m ä n n a läroverk s a m t vid folk- och s m å k a n d e n . 26. L j u s i n d u s t r i e n s a m t t i l l v e r k n i n g e n ai s k o l o r m . fl. l ä r o a n s t a l t e r . T u l l b e r g . .413 s. E . g l y c e r i n m e d s ä r s k i l d h ä n s y n t i l l f ö r h å l l a n d e n a ior< 14. I a k t t a g e l s e r r ö r a n d e s o c i a l i s e r i n g e n i Ö s t e r r i k e 1918— v ä r l d s k r i g e t . A v J . L u b l i n . T u l l b e r g , i v , 119 s. F I 1922. A v N i l s K a r l e b y . T i d e n , v i j , 111 s. F i . 85. T u l l - o c h t r a k t a t k o m m i t t é n s u t r e d n i n g a r o c h b e t a n 15 D e t s v e n s k a t o b a k s m o h o p o l e t . E n u n d e r s ö k n i n g a v k a n d e n . 27. Y l l e i n d u s t r i e n s produktionsförhallan d e s s v e r k s a m h e t 1915—1922. A v M. M a r c u s . T i d e n , d e n . A v K . - G . H a g s t r ö m . M a r c u s , i v , 110 s. F i . v i j , 106 s. F i . 36. T u l l - o c h t r a k t a t k o m m i t t é n s u t r e d n i n g a r o c h b e t a i i Hi. B e t ä n k a n d e m e d f ö r s l a g t i l l g r u v l a g . N o r s t e d t . 400 s. k a n d e n . 28. D e n s v e n s k a t e g e l i n d u s t n e n s u t v e c K Ju. l i n g 1881—1913 m e d s ä r s k i l d h ä n s y n t i l l d e s s s t a l l n i n g å r e n n ä r m a s t före v ä r l d s k r i g e t . A v B . O h l " 17. K u n g l . E l e k t r i f i e r i n g s k o m m i t t é n s m e d d e l a n d e n . 19. M a r c u s , i v , 79 s. F i . Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Västernorrlands län. Beckman. 77 s. 2 k a r t . J o .

A n m . O m s ä r s k i l d t r y c k o r t ej a n g i v e s , ä r t r y c k o r t e n S t o c k h o l m . B o k s t ä v e r n a m e d f e t s t i l u t g ö r a b é K y n n e h j bokstäverna il d t d e p a r t e m e n t , u n d e r v i l k e t u t r e d n i n g e n a v g i v i t s , t. e x . E . = e c k l e s i a s t . k d e p a r t e m e n t e t , J c t ° j Ä u k s d S a r t e m e n t P e t . E n l i g t k u n g ö r e l s e n d e n 3 f e b r . 1922 a n g . s t a t e n s of en t i , g a u t r e d n n . g a r s y t t i e a, o r d n i n g ( n r 98) u t g i v a s u t r e d n i n g a r n a i o m s l a g m e d e n h e t l i g f ä r g f o r v a r j e d e p a r t e m e n t .

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR

1924:35

F INANSDEPARTEMENTE T

TULL- OCH TRAKTATKOMMITTENS UTREDNINGAR OCH BETÄNKANDEN XXYII

Y L L E I N D U S T R I E N S P R O D U K T I O N S FÖRHÅLLANDEN UTREDNING, VERKSTÄLLD PÄ UPPDRAG AV TULL- OCH TRAKTATKOMMITTÉN AV

K.-G. H A G S T R Ö M

STOCKHOLM -

1924 ISAAC MARCUS BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG

TILL KONUNGEN.

Tull- och traktatkonmritténs tullavdelning får härmed i underdånighet överlämna en på avdelningens uppdrag av numera chefmatematikern i livförsäkringsbolaget Framtiden, fil. doktorn K.-G.

Hagström verkställd utredning rörande Ylleindustriens produktionsförhållanden. För arbetets innehåll samt däri uttalade uppfattningar är författaren ensam ansvarig. Stockholm den 24 april 1924. Underdånigst ERIK RÖING.

Karl Amark.

YLLEI N D U S T R I E N S P R O D U K T I O N S FÖRHÅLLANDEN UTREDNING, VERKSTÄLLD PÄ UPPDRAG AV TULLOCH TRAKTATKOMMITTÉN

K.-G. H A G S T R Ö M

INNEHÅLLSÖVERSIKT

FÖRSTA

KAPITLET SID.

YLLEINDUSTRIENS

RÅVAROR

5 A.

FÅRRASERNA

5 B.

FÅRSKÖTSELN

7 C

ULLPRODUKTIONEN I OLIKA LÄNDER

9 D.

ULLKVALITETERNA

16 E.

PRISUTVECKLINGEN

26 F.

KONSTULLEN

ANDRA

KAPITLET

Y L L E I N D U S T R I E N S TEKNOLOGI A.

33¶ALLMÄNT

33 B.

ULLTVÄTTNING OCH KARBONISERING

36 C.

KARDNING OCH SPINNING AV KARDULL

37 I).

KAMNING OCH KAMGARNSSPINNING

41 E.

VÄVNING OCH BEREDNING

45 TREDJE

KAPITLET

YLLEINDUSTRIEN I VISSA VIKTIGARE LÄNDER

48 A.

ENGLAND

48 B.

TYSKLAND

60 C.

FRANKRIKE OCH BELGIEN

63 D.

FÖRENTA STATERNA

66¶FJÄRDE DES SVENSKA YLLEINDUSTRIEN

KAPITLET „

4 FEMTE

KAPITLET

PRODUKTIONSKOSTNADERNA INOM YLLEINDUSTRIEN A. ALLMÄNT B. KOSTNADERNA I SVERIGE OCH UTLANDET C. PRISERNA I SVERIGE OCH UTLANDET REGISTER

5¶F C) R S T A K A PI T L E T

YLLEINDUSTRIENS RÅVAROR A. FÅRRASERNA F å r e t , som lämnar materialet tiil en avsevärd del av mänsklighetens beklädnad, h a r sedan förhistorisk tid varit människans husdjur. I v i l t tillstånd förekomma ett stort antal fårarter i Asien, samt en och a n n a n a r t i de andra världsdelarna. Den som husdjur hållna a r t e n har av européer införts till Amerika och Australien. I de olika europeiska länderna h a v a ett stort antal olika varianter utvecklat sig. Av största betydelse för ullproduktionen hava de i England och Spanien uppkomna a r t e r n a blivit. De engelska fåren äro dels långulliga, nämligen: 1) Leicesterfåret, sedan 1755 förekommande i grevskapet med samma namn, som l ä m n a r mera än 6 kg ull om året, 2) Cotsivoldfåret, med något kortare ull, 3) Lincolnfåret, lämnande 3.5—6 kg ull av över 20 cm:s längd per år, 4) Romney-marshfåret, 5) Devonshire- och 6) Tenswaterfåret, dels också kortulliga: 1) Southdoivns (produktion l.s—2 kg per år, ullhårens längd 8—10 cm), 2)Shropshires, 3) Oxfordshiredowns, 4) Hampshiredowns, 5) Suffolks, 6) det skotska bergfåret, Blackfaced, 7) Cheviot får et och S) det engelska ber g får et: Hardvicks, Lonks, Exmoors, Welsh Mountains o. s. v. Det spanska lantfåret, merino,1 spelar i fårsläktet samma roll, som den arabiska hästen inom sin art, Dess ull går i finhet ned till ( W mm:s diameter och anses v a r a det bästa textilämne över huvud taget. Under medeltiden var dess kultivering i Spanien redan högt uppdriven, och det spanska klädet var vida berömt. Man delar in det i två varieteter, elektoralfåret (även escurial) och negretti- (negrete-) eller infantadofåretf det förstn ä m n d a med något finare ull. Under 1700-talet började detta fullblodsdjurs segertåg genom Europa. Det första land, som namnes som importör av merinofår, är Sverige. År 1726 grundade nämligen Jonas Alströmer i Höjentorp ett schäferi och införskrev en hjord spanska merinos. År 1765 kom den första transporten av merinos till Sachsen, och fåren utvecklade sig d ä r till Europas finaste ullfår. Ullen exporterades till England, som h ä r inköpte huvudparten av materialet till de finaste tygerna, vilka även gingo under benämningen Saxonies. Till Ungern infördes merinofåret 1769, till Österrike 1775, till F r a n k r i k e 1776. Det franska merinofåret, som ä r berömt för framstående egenskaper, benämnes Rambouillet. År 1804 fördes å t t a merinofår av en enstaka, konungen av E n g l a n d tillTroligen av latinska majorinua (senlatin merinus), vilket enligt uppgift betecknat den statstjänsteman, som i äldre tider hade uppsikt över fårens kringdrivande i landet.

6 hörig hjord av kapten John Macarthur till Nya Syd-Wales, och därmed lades grunden till den omfattande australiska fåraveln. Utbytet förbättrades genom denna överflyttning från 1% till 21/;» kg ull per får och år, och ytterligare förbättring h a r skett genom omsorgsfull skötsel av djuren och införsel av n y a fullblodsstammar. Till nuvarande Förenta Staterna infördes får redan under 1600-talet (bl. a. till Delaware av svenska utvandrare), men troligen endast av mindre kultiverad art. Först år 1793 importerades merinofår, utsmugglade trots utförselförbud från Spanien, men de slaktades och användes till föda av den tydligen ej så vidsynte mottagaren. F r å n 1880-talets första år funnos avelsbaggar av fullblod, och under de följande åren importerades även större hjordar av merinofår. Den sydamerikanska fårskötselns begynnelse är höljd i dunkel, men man h a r konstaterat, ätt där finnas rena Rambouilletfår, ehuru den stora massan är av blandat ursprung. De varianter, som uppkomma genom korsning mellan merinobaggar och inhemska tackor eller tackor av redan på detta sätt korsade arter, kallas crossbred.1 P a r a r man en merinobagge med en tacka, exempelvis av en engelsk varietet, talar m a n om half-bred eller half-blood. Avkomman av en inhemsk bagge och en halvblodstacka blir zU-bred eller xU-blood o. s. v. Om en merinobagge paras med en 3 /4-bredtacka (Vo-blodstacka) säges avkomman v a r a en comeback, vilken sistnämnda term av somliga antages antyda, att merinoegenskaperna hos ullen hava »kommit tillbaka». Detta skulle även svara mot beteckningen 5/s-blod. Utom av det vanliga fåret erhålles ullmaterial av ett antal besläktade djur, såsom angorageten, vars ull kallas mohair, den sydamerikanska laman (besläktad med kamelen), som l ä m n a r alpaca, vicunageten, av vilken fås vicuna eller vigogne (ej att förväxla med en billig blandning av ull och bomull med samma namn, som bl. a. användes i trikåindustrien), kashmirgeten, som lämnar materialet till kashmirschalarna, cashmere, vidare kamelen och den vanliga geten. Även a n d r a slag av djurhår användas på liknande sätt, t. ex. nöthår. 1

Även korsningar med andra ädla fårraser, t. ex. engelska, benämnas i vidsträckt mening

crossbreds.

7¶B. FÅRSKÖTSELN F å r e n hållas dels för ullens skull, dels också för mjölken och köttet. I vissa länder dominerar mera den ena produkten, i andra den andra, och valet av fårras bestämmes till stor del härav. F å r e n hållas antingen i s m å hjordar, som bisak i förhållande till den övriga verksamheten, eller i stora mängder, i vilket fall får ägaren uteslutande brukar v a r a upptagen av denna näring. Det senare kallas i Amerika ranch-, det förra farmsystem. Det unga fåret kallas, oberoende av könet, lamm (lamb). Som vuxen kallas hannen bagge, gumse eller vädur, i England ram eller tup, i Amer i k a även buck, samt, om den blivit kastrerad, hammel (eng. wether). Hondjuret heter tacka, i England ewe. I F r a n k r i k e heter baggen bélier, hammeln mouton, och tackan brebis samt lammet agneau. De tyska ben ä m n i n g a r n a äro för baggen Bock, Widder, Stöhr, för hammeln Hammel, Schöps, Kapp, för tackan Mutterschaf, Schmucke, Schibbe. I de engelsktalande länderna använder man emellertid ännu flera benämningar, vilka även liksom de förut anförda stundom gå igen i handelsbenämningar på ullen. Sådana namn äro hog, hogget, teg, som betecknar det unga fåret från avvänjningen (3—4 veckor) till första klippningen, yearling, shearling, diamond m. fl. benämningar, utmärkande ett ettårigt djur mellan första och andra klippningen, shearing-ewe, gimmer och sheave, som inneb ä r detsamma, men uteslutande för ett hondjur, o. s. v. I vissa t r a k t e r (såsom i Sverige) klippas fåren två gånger om året, i de stora ullproducerande länderna i regel endast en enda gång. Fårskötselns ekonomi strax före världskriget h a r utförligt undersökts av den amerikanska Tariff Board,* vars agenter för detta ändamål utsändes över det stora fårskötande distriktet i västra delen av Förenta, Staterna, från Texas i söder till Washington i norr (the Rocky Mountain region). Resultatet av kommitténs undersökning framgår av tabellerna 1 och 2. Med kapitalvärde har m a n menat ägarens uppskattning av försäljningsvärdet å samtliga får, ökat med värdet a v byggnader och inventarier, men med bortseende från värdet av betesmarkerna, vilka f. ö. ofta a r renderades från staten eller enskilda. Som utgifter h a v a upptagits, utom arbetslön, dels utgifter för foder, även i form av h y r a (arrende) för betesmark, samt avskrivningar med 10 % av värdet å byggnader och inventarier och nödiga avskrivningar å värdet av djuren, däremot (utom fodervärdet på egen mark) ingen r ä n t a (icke ens utbetalad låneränta). Sistnämnda avskrivningar hava beräknats på följande sätt. E n tacka antages l a m m a första gången vid två å r s ålder (dräktighetstiden ä r 5 månader), och inalles 1

H. D. Vol. 130.

62d. Congress.

2d. Session.

Wash. 1912.

i genomsnitt avkasta 5 lamm. Värdet därefter antages hava nedgått till hälften mot värdet vid första lämningen, varför 10 % avskrivning beräknats för tackor i lamningsåldern. Baggarna tjänstgöra 4—6 år, men i genomsnitt är deras användbarhetstid kortare än tackornas, och deras värde är därefter mindre. Avskrivningsprocenten har därför satts till 25 %. Hammelfårens värdeminskning har ansetts vara så obetydlig, att någon avskrivning i regel ej beräknats. TABELL 1.

FÅRSKÖTSELNS EKONOMI I VÄSTRA FÖRENTA STATERNA

1911 SAMTLIGA UNDERSÖKTA FÖRETAG HOPSLAGNA TILL ETT Kr. per får

Årliga inkomster

3-92 5-18

Ull Kött m. m.

2-37

Arbetslöner . Utfodring — Övriga Nettoinkomst

1-70 3-80

1 23 Summa

9 10

Summa

Kr. per får

Årliga utgifter

Kapital, i kr. per får: Djurvärdet Byggnader m. m Sammanlagt | Nettoinkomsten i procent av kapitalet

TABELL 2.

»10 16-45 j 3-8 2 i 19 7 7 | 6-2 %\

FÅRSKÖTSELNS EKONOMI M. M. I OLIKA DELAR AV VÄSTRA FÖRENTA STATERNA ÅR 1 9 1 1

Stat

Arizona . California • Colorado J Idaho* ', Montana i Nevada New Mexico j Oregon I Utah 1 Washington Wyoming

jTusental får som MedelI ingå i undersök- Ullpris vikt av .K.a , . .a.l i Netto- TillväxtP* vinst vid förningen procent säljning klipp- per far . c/a/ Uamm) Kr ningen Därav Kr./kg Inalles klippta Kg [kapitalet ! ; ; ! I i i | ;

180 ! 115 ; 334 ! 378 i 515 ', 163 ! 442 i 230 j 266 i 62 | 468 j

167 j 110 ; 307 | 343 j 464 i 156 396 I 189 ! 252 42 { 423 |

' Summor och me-! 3 152 i 2 848 ; deltal

9'9 17-3 4-0 6*2

70-s

9 551 I 1097

3-4 4'2 33 3-3

19-8

l'S J

2-!>

34 2'9 3-0

per ) anställd j arbetare j 780 1225 853 1223 1556 1349 741 1641 1 130 1231 1250

5-s 12-3 7-6 0-S 5-6 113 7*2

3'2 4-1 2-8

per hjord

59-8 76-4 61-9 67-2 71-9 74-6 57-7 79-6 72-5 92-5 62-4

210 19-3 17-1 22-e 20-8 22'7 17-0 18-4 216 17-1 19-1

V i' 1' V 1' 1 1' 1 i 0' 1

Antal får

4-7

9¶C. ULLPRODUKTIONEN I OLIKA LÄNDER I t a b e l l e r n a 3 och 4 å t e r g i v a s a p p r o x i m a t i v a u p p g i f t e r a n g å e n d e a n t a l e t f å r i v ä r l d e n v i d t i d e n o m e d e l b a r t före v ä r l d s k r i g e t , ä v e n s o m u p p s k a t t n i n g a r a v ullproduktionens storlek och fördelningen a v n å g r a a v de vikt i g a s t e u l l t i l l g å n g a r n a p å k o n s u m e r a n d e l ä n d e r å r 1913. U p p s k a t t n i n g a r n a s t ö d j a s i g p å officiell s t a t i s t i k i e t t s t o r t a n t a l u l l p r o d u c e r a n d e l ä n d e r (delv i s e f t e r INSTITUT INTERNATIONAL DAGRICULTURE)

och p å u t r e d n i n g a r , verk-

s t ä l l d a a v e n g e l s k a och a m e r i k a n s k a u n d e r s ö k n i n g s k o m m i t t é e r . V i s s a u p p s k a t t n i n g a r e m a n e r a f r å n f i r m o r n a SCHWARTZE, BUCHANAN & Co. s a m t D A L GETY & Co.

I anslutning till dessa tabeller vilja vi i det följande lämna en del mera detaljerade upplysningar angående ullproduktionen i de viktigaste produktionsländerna. Storbritannien. Fördelningen av den brittiska fårstocken framgår av tabell 5. Endast det lilla antalet skotska bergfår, benämnda »hlackfaced», l ä m n a grov ull, tjänlig blott till mattor; övriga engelska fårraser lämna en lång glansig ull, som användes till kamning. I n g a merinos finnas. Australien och New Zealand. Omkring 80 % a v de australiska fårhjordarna ä r o merinos. Särskilt gäller merinofårets numeriska överlägsenhet för de västra delarna och Queensland, där landet är halvt ökenartat, under det att i de fruktbarare delarna av kontinenten fårägarna på grund av efterfrågan å kött funnit förmånligt att delvis uppblanda merinoblodet med annat. Crossbred-djuren lämna nämligen värdefullare kött, men sämre ull. I New Zealand ä r förhållandet det motsatta, i det 90 % a v alla får äro crossbreds. Landet ä r inriktat på export av fruset kött, för vars framställning före kriget funnos 22 frysfabriker. Närmare detaljer rörande fördelningen, lokalt och på olika raser, finnas samlade i tabellerna 6—9. Den producerade ullen exporteras till största delen. Ullproduktionen i Australien utgjorde å r 1909 326 mill, kg, motsvarande 3.55 k g per får. H ä r a v exporterades 307 mill, kg i form av ull och 15 mill, k g på hudarna, under det att 3.7 mill, k g konsumerades inom landet. New Zealands ullproduktion å r 1909 uppgick till 87.5 mill, kg, v a r a v endast 2.4 mill, k g konsumerades av inhemska fabriker. Sydamerika. Den sydamerikanska ullproduktionen h a r fått mycket stor betydelse för världshandeln. Under senare tid h a r emellertid köttproduktionen kanske mera blivit huvudsak och ett stort antal frysningsanstalter (frigorificos) h a v a uppstått. Antalet får i Argentina utgjorde vid 1908 å r s r ä k n i n g (1 maj) 67 211754, varav 34 604 972 djur i provinsen Buenos Aires. F å r r ä k n i n g e n i U r u g u a y samma å r g a v antalet 26 286 296. För Brasilien föreligger en statistik från å r 1912, som anger ett antal får

10¶TARELL 3.

ANTALET

FÅR

OCH

ULLPRODUKTIONEN I DE VIKTIGASTE PRODU-

CERANDE LÄNDERNA OMEDELEART FÖRE VÄRLDSKRIGETS UTRROTT

Tusental får

Land

1000 1400 600 550

Sverige .. Norge Danmark Island .... Storbritannien

15 000 190 840 6 000 10 000 160 3 000 16 000 11000

Frankrike Belgien Holland Tyskland Österrike-Ungern. Schweiz Portugal Spanien Italien

Uppskattad ullproduktion, otvättad vikt, Mill, kilogram

3 550

30 000

62 190

30 0 2 12 20 0 6 32 22

24 400

5 8 10 17 9

49¶Bosnien-Herzegovina Serbien Rumänien i Bulgarien | Grekland

2 500 3 800 5 000 8 600 4 500

Australien New Zealand Argentina Uruguay Chile Brasilien Peru Colombia Falklandsöarna

90 000 24 000

114 000

80 000 26 000 4 500 10 000 3 000 700 700

124 900

324 86 180 59 10 23 7 1 1

59 000

131 5 8 1

48 100

15 1 2 2 3 62

Förenta Staterna Canada Mexico Centralamerika

53 000 2 200 3 400 400 8 500 700 1400 900 1600 (a) 35 000

Algeriet Tunis Sudan Egypten Tyska Ostafrika .... Brittiska Sydafrika.

Därav merinoull

281 SJ

»3

Ryska riket

80 000

32¶Turkiska riket

(b) 30 000

60¶Indien

62¶Kinesiska riket Sammanlagt

18 900

626 000

(a) Därjämte funnos i Cape 4 000 000 angoragetter och '000 000 andra getter. (b) » omkring 20 000 000 getter. (c) > » 30 000 000 >

11 TABELL

UPPSKATTNING

KONSUMTIONEN

STORBRITANNIEN

OCH

DESS

AV 1 9 1 3

Å R S ULLKLIPPNING

LYDLÄNDER

EFTER DEPARTMENTAL COMMITTEE ON THE TEXTILE TRADES 1 9 1 8 , CD. 9 0 7 0

P r o d u c e r a n d e Australian

Konsumerande länder

Cr0t

h m i

l ä n d e

Stor- FalkCape britan- landsnien öarna

New Zealand

Samtliga

I Sam- j! i SamSamman- |,Merino Cross- m a n . Merino Cross- Cross- Merino Cross- manbred I bred j l a ( t t bred bred lagt.

j lagt II

Kvantitet i millioner kilogram Storbritannien Frankrike. Belgien, Holland Tyskland, Österrike-Ungern I t a l i e n , S c h w e i z ... Ryssland, Sverige Norge Förenta Staterna...

64 1

,«,

75 3

8 1

83 ; 41

13 j

— 43

10 !

Japan, Kina, Indien 3 Andra 10 Summa 243

29 I!

77 I 122 199

113 ! 18 I 131

•I-

109 3

23 ! 132 1 ! 4 2 17

1 !

2 11 3 13

331 I 184 j 515

2j 3 286 \

4 28 3 14

av 11800 541. I Chile var antalet år 1912—13 4 567 194. Majoriteten av de argentinska fåren äro crossbreds. Fördelningen på raser framgår närmare av tabell 10. I Uruguay sägas däremot merinos vara övervägande. Förenta Staterna. Förenta Staternas fårstock uppskattades 1910 till 52 447 861 djur. Easen är icke merino, men korsningar, i vilka merinoblod ofta till stor del förefinnes. Värdet av fårstocken uppskattades till 230 mill, dollars. Sydafrika. Den sydafrikanska eller Cape-ullen är berömd för hög kvalitet. Omkring 2/3 av fåren äro merinos, återstoden crossbreds eller inhemska får utan ull. Dessutom hållas ett stort antal getter, varibland en stor stock angoragetter. Detaljerna synas i tabell 12.

TABELL 5. DEN ENGELSKA FÅRSTOCKENS FÖRDELNING Tusental får 1910 (4 juni) Övriga får

O m r å d e Avelstackor

England Wales Skottland Irland Man, J e r s e y och G u e r n s e y

| j ..'.'.'.'.'.\ I Sammanlaffti

Sammanlagt

Årsgamla och äldre

Under ett år

6 140 1538 2 988 1581 35

3 339 814 1 335 774 6

6 795 1333 2 822 1625 40

16 2 7 4 3 685 7145 3 980 81

12 2 8 2

6 268

12 6 1 5

12¶DE N AUSTRA1.ISKA FA RSTOCKE NS F O R D ELN1NU

TARELL 6.

Tusental

1 år

den 31 d e c e m b e r

1909 Western Hela kontiAustralia nenten

Queens- ; South Nev. South! Victoria ; land Australia Wales

Antal djur i varje hjord

500, men ej 1000 .... 1000 » » 2 000.... 2 000 » * 5 000.... 5 000 > 10 000.... .: loooo i 2 0 0 0 0 . . . . .! 20 000 50 0 0 0 . . . . ..! 50 000 » > 100 0 0 0 . . . . .. .". i 100 000 och däröver Sammanlagt

2 122 2 846 8 259 ; 6 062 7 403 j 9 483 i 3 933 ! 1190 j 46 203

2 625 2 277 2 109 1926 1433 1481 1086

— — 12 938

485 i 351 327 485 j 391 i 1 151 1112 432

6 623 6 623 S518 12 716 10 485 13 407 17 287 9 903 4 378 — 4 732 | l (a)89942

1233 888 807 865 808 625 1024 225

158 262 372 1181 1791 2 747 4 582 5 314 3188 19594

— 6 475

(a) Därjämte på Tasmania 1 735 tusen får.

TARELL 7. FÅRSTOCKEN PA NEW ZEALAND T u s e n t a l

Antal djur i varje hjord 1901

11700 3 059 2 189 688 397 189

Mindre än 500 500, men ej 1 000. 1000 » 2 500. 2 500 » 5 000. 5 000 > « 10 000. 10 000 » 20 000. 20 000 och däröver.... Sammanlagt TARELL

138 18360

I DEN AUSTRALISKA

RASERNA

i å r

11 793 3 431 ! 2 558 782 394 213 94

12 389 4 219 3 391 1044 510 227 78

19 265

21858 FARSTOCKEN

i Tusental får i New South Wales år 1909 i hjordar över 100 djur

j Crossbreds Samtliga 1

Baggar

Tackor

Hamlar

19 626 2 057

10 441 1 250

8 629 1 491

216S3

11 691

10120 TARELL 9.

Sammanlagt

Lamm

39 247 4 898 44145

RASERNA Å NEW ZEALAND Tusental får 30 april 1911

K a s

Avelsdjur

Merinos Lincoln Komney Border Leicester . English Leicester. Shropshire Southdown Andra Sammanlagt

54 100 256 97 99 26 29 45 706

;

Andra

1 765

21 525

13¶TABELL 10. RASERNA I DEN ARGENTINSKA FÅRSTOCKEN Tusental

f å r 19 0 8 (1 m a j )

Baggar

Rambouillet Negrete Lin coin Southdown Shropshire Leicester A n d r a och ej specificerade... Inhem ska Lamm, full- och halvblod ... Summa

25 2 56 1 4 0 15

Hamlar, full- och halvblod

Tackor

Fullblod [ Halvblod

Fullblod

Halvblod

178 5 317 8 11 2 98

205 12 368 10 14 3 152

8 552 370 17 566 281 276 85 6 004

20 679

—

Sammanlagt 8 961 389 18 307 300 305 90 26 948 10 ; 583 1327 67 212

TABELL 1 1 .

FÖRENTA STATERNAS FÅRSTOCK Tusental

får

(15

april)

Tackor, födda Övriga, födda före 1 jan. före 1 jan. Födda efter 1 Sammanlagt jan. 1910 1910 1910

Antal får per farm eller ranch

Western Division

1.7 848

5 041

27 800

993 Hela landet

7 710

52 448

85¶TABELL 12.

DEN SYDAFRIKANSKA FÅR- OCH GETSTOCKEN Tusental får

Tusental getter

Merinos Crossbreds eller och ulldjur inhemska

Angora

Andra

3 296 290

3 484 1481

År 1910: Cape-provinsen Övriga delar av Cape , Orange-fristaten Natal _', Transvaal Hela Sydafrikanska Unionen Rhodesia

9 642 2 837 6 060 2 020

6 024 524 1561 1069 1150

20 559

10 328

—

8 814

•

År 1911 (7 maj): Sydafrikanska Unionen

4 275

7 488 1

Turkiska riket. I europeiska Turkiet förekommer liksom i Balkanländerna för övrigt en fårras, som l ä m n a r ull, särskilt lämplig till mattor och som användes av den turkiska mattindustrien. F r å n olika delar av det stora ottomanska väldet i Asien kommo också flera ullsorter, lämp593 9.

T. T.

14 liga för mattfabrikation. Den finaste av dessa torde vara Bagdadullen, som säges vara jämförlig med ull av merinoblandade far. I tabell lo återgives en statistik över förekomsten av olika ullproducerande d;jur i hela turkiska riket. TABELL 1 3 .

DET TURKISKA RIKETS FÅR, GETTER OCH KAMELER Tusental

Får Angoragetter Andra getter Kameler

dju r å r

27 662 4 325 16 957 315

25 435 3 720 15 009 281

27 095 3 795 16 473 255

Ryssland. I olika delar av det stora ryska riket producerades stora kvantiteter ull, ej blott för eget behov utan även för export till Tyskland, England, Förenta Staterna o. s. v. Den mest bekanta av dessa ullkvaliteter var den donska ullen (donskoj), som tvättades och packades i Rostov och härstammade från ett stort område i södra och sydöstra europeiska Ryssland med nämnda stad som medelpunkt. Andra ullsorter voro Savolga från östra sidan av Volga, Kosan från guvernementet av samma namn. Vidare producerades ull i Georgien och andra delar av Kaukasus, i Centralasien (mest bekant: Bokhara-ullen), i Turkestan o. s. v. samt kamelull i området mellan floderna Volga och Ural. Utbredningen av fåraveln framgår av tabell 14. TABELL

FAR- OCH C ETSKC »TSELT i 1 K i SKA K l U l i l

14.

Tusental djur 1914 Antal Antal får får Får 1914 1913 Getter på 100 Inhem-I Fin- Sam- Getter på 100 maninv. inv. ska ulliga lagt

Tusental djur 1913 Får Distrikt Inhemska

„. Fin,,. Sa

ulll

Sammanlagt

873 Europeiska Ryssland 39 287 2139 41426 9 683 336 347 10 715 1515 12 230 1106 425 20 673 3 410 20 248 275 51 5 793 5 742 Hela riket (ej Finland) 76 338 4 467 80 805 5 673

32"9 36 375 2 495 38 869 671 332 339 6-2 97-7 10 826 1779 12 605 318 20 550 i88- 7 20 232 75 6 026 5 951 85 2 78 722 4 999 73 723 47*3

3°'2

837 9 1158 3 050 290

97*5 185-1 6o-3

44'9

6-2

15¶D. ULLKVALITETERNA Ullen förekommer i handeln dels fet eller otvättad (in the grease, in the yolk, greasy, unleashed, Schweisswolle, laine en suint, surge), da den utom fibrerna innehåller ullfett (i renad form benämnt lanolin) samt i djurets svett förekommande salter och en del grässtrån och a n d r a växtlämningar, som fastnat i pälsen, dels fårtvättad (washed, fleece-washed, brook-washed, back-washed, Pelzwäsche, lavage å dos), då djuret före klippn i n g e n tvättats i rent vatten (vanligen i ett rinnande vattendrag), dels i egentlig mening tvättad eller rentvättad (scoured), som medelst tillsats av kemikalier (vanligen såpa och soda) gjorts fullkomligt ren. Genom den fullständiga tvättningen minskar ullen i vikt (shrinkage) med stundom upp till 80 %. Återstoden i procent, d. v. s. halten av ren ullfiber i den feta ullen, kallas ullsortens rendement (yield). Vid klippningen brukar ullen från varje får samlas ihop för sig i en sammanhängande fäll (Vliess, fleece, toison), varvid emellertid i regel den på buken sittande ullen (bellies) och den som klippes på nedre delen av benen (locks) frånskiljes. Ullen från b a g g a r n a b r u k a r säljas för sig under beteckningen rams, likaså lammullen (lambs). Delar av fällar och vid klippningen hopsamlade smärre lockar samt ullen från svansen sammanfattas under benämningen tags, men kallas stundom också locks. Ullfibern ä r en betydligt mera komplicerad företeelse än bomullsfibern eller andra vegetabiliska spånadsfibrer. Under mikroskopet visar sig t. ex. bomullsfibern utgöra en ihålig tillplattad cylinder med slät yta, något skruvartad. Ullfibern ä r däremot längs hela y t a n t ä t t besatt med små epidermisf jäll (scales, serrations) och hela fibern ä r krusad i form av en regelbunden våglinje. Som en animalisk vävnad har den även i kemiskt hänseende en mera komplicerad sammansättning. Av de y t t r e egenskaperna äro utom rendementet följande n ä r m a s t bestämmande för ullkvaliteten: 1. Fibrernas medellängd (stapellängd eller fiberlängd). 2. Fiberns genomskärning (medeldiameter). 3. Antalet vågor eller krusningar på en viss längd samt dessa vågors utseende. 4. Tätheten och regelbundenheten av fjällen. 5. Mjukheten och elasticiteten. 6. Likformigheten i de olika fibrerna och förekomsten av »döda» fibrer (kemps). 7. Färgen. 8. Glansen (lustre). 9. Fiberns styrka.

16 Alla dessa egenskaper äro av vikt för bedömandet av en ullkvalitets värde. V a d först angår fiberlängden, så delar m a n sedan gammalt fårraserna i kortulliga, även benämnda bergs- eller lantfår, med högst 250, men i regel mellan 36 och 150 mm:s stapel, samt långulliga eller laglandsfår, v a r s ull h a r en längd av 170—450 mm., undantagsvis upp till 550 mm. Dessa m å t t gälla fiberns längd i utsträckt tillstånd, vilken for krusig ull med 25—125 % överstiger stapellängden eller ullhårens längd i det naturliga tillståndet. Till de kortulliga raserna hör merinofåret och dess korsningar, till de långulliga engelska färraser, som Leicester, Lincoln, leeswater och Romney-Marsh, i viss mening även tyska inhemska hediar (Weserull m. m.), Zackelfåren i Ungern, Valakiet, Sydryssland o. s. v. De långulliga rasernas päls h a r abnormt utvecklat överhåren, de kortulliga rasernas underhåren. Vissa fårraser hava ännu båda slagen av h a r tydligt framträdande, exempelvis de nyssnämnda ungerska och sydryska fåren Zackel, Zigaya, Donskoj. Fibertjockleken är bestämmande för h u r u fint garn, som k a n spinnas av ullen. Inom v a r och en av de stora grupperna av ullkvaliteter förekommer en ganska vid variation av diametern. F ö r den inom kamgarnsbranchen använda ullen betecknar m a n ullkvaliteterna efter de garnnummer, till vars framställning de antagas bäst lämpa sig. Man talar således om 44's, 46's o. s. v. och bortser därvid från fårrasen. Rörande betydelsen av dessa garnnummer, se sid. 38. Tjockleken bestämmes ofta genom den s. k. Dollond'ska ullmikrometern, d ä r en »grad» motsvarar 0.0001 inch eller O.00254 mm. E t t a n t a l verkliga mätningsresultat samt t v a uppskattade genomsnittsskalor återgivas i tabell 15. TARELL 15. ULLFIRRERNAS DIAMETER Uppskattning av genomsnittsvärden (a)

Mätningsresultat (a)

Kvalitet

Diameter i millimeter Lägst

Elektoralull

0-013 0-015 Böhmisk crossbred 0-017 Skotsk klädesull... 0-025 Leicester: bock ... 0 0 3 2

Ungersk

Kvalitet

Högst 0-0 31 Superelekta 0*026

0-036 0-061 0*040 | Tertia 0-044 lamm ... 0-023 0*039 Zackelull| 0*0 2 0 0-068

Uppskattning av genomsnittsvärden (b)

MedelMedelMedeldiameter Kvali- diameter Kvali- diameter Millitet Millitet Millimeter meter meter 0-016—0*017 3fi's 0-017—0-020 40's 0 - 0 2 0 — 0 0 2 3 46's 0-023—0-027 48"s 0-027 — 0-038 50's 0-083 — 0*040 54's

0-0452 0*0420 0*0366 0-0343 0-0320 0-0294

56's 58's 60's 64's 70's 80's

0*0278 0*0266 0*0256 0*0246 0*0219 0*0201

(a) MULLER, Handbuch. der Spinnerei. (b) W . DAVIS, W o o l Fibre Measurement (The Wool Record s0 / 3 1922).

Ullen från ett och samma får är tunnast och därför ofta värdefullast vid första klippningen (ung. 6 mån. ålder), den s. k. lammullen. Denna igenkännes mikroskopiskt på att fibrernas ena ände löper ut i en spets. Den andra klippningens ull, »yearlings», anses även böra skiljas från de senare, men från och med den tredje klippningen anses finleken v a r a praktiskt taget konstant. , ## Krusigheten av de ädlare ullsorterna (merino och crossbred; övriga kvaliteter äga i regel ej tydliga krusningar) h a r en tydlig korrelation med

17 medeldiametern. Räknar man antalet k r u s n i n g a r på en centimeter av fibern i krusat tillstånd och finner det v a r a k, så är medeldiametern d a p p r o x i m a t i v t given genom uttrycket d = O.os (1—O.o87. k) mm. Detta gäller för ett antal krusningar av mellan 6V2 och 12K per centimeter. F ö r mindre antal krusningar än 634 blir medeldiametern något mindre ä n formeln anger. Korrelationssambandet (som antydes i en tabell hos E. MULLER, Handbuch der Spinnerei) synes ej hava blivit n ä r m a r e undersökt. Epidermis fjällens egenskaper äro framför allt av betydelse för ullens filtningsförmåga. Härmed förstår man den egenskapen hos ullfibrerna, att de vid sammanpressning under påverkan av värme och fuktighet s a m t under gnuggning mot v a r a n d r a »filta» ihop sig till en v ä v n a d s a r t a d massa. Denna egenskap utnyttjas dels vid tillverkning av s. k. stampad filt, a n v ä n d till hattfabrikation och delvis (särskilt förr i tiden) som ers ä t t n i n g för vävnader, dels också vid valkningsprocessen inom den del av ylleindustrien, som sysslar med klädestillverkning, »woollen industry» i motsats till »worsted industry», som framställer tunnare, i regel ej filtade t y g e r av k a m g a r n . Filtningen åstadkommes därigenom, att epidermisf jällen h a k a sig fast vid varandra. I en fin Saxonywull h a r m a n r ä k n a t antalet fjäll på en viss längd och funnit något m e r a ä n 1000 på en centimeter. E n fin australisk merino h a r givit något mindre än 1 000 fjäll, under det att Leicesterullen ej uppvisar mera än 700. I dessa fall är filtningsförm å g a n direkt proportionell mot fjällantalet. Det finns emellertid betydande u n d a n t a g från denna regel. Så uppgives t. ex. Cape-ullen h a v a mindre filtningsförmåga än Saxony, Buenos Ayres mindre än P o r t Philip, ehuru fjällens antal i vardera av dessa fall ej äro m ä r k b a r t olika. Ullfibrernas mjukhet och elasticitet äro egenskaper, som bestämt skilja dem från bomullsfibrerna. Man känner detta lätt, om m a n med handen sammantrycker en liten kvantitet av v a r d e r a ämnet. Även i de färdiga v a r o r n a äro dessa särskiljande egenskaper tydligt framträdande. F r a m för allt ä r det på tygernas elasticitet som det visar sig, om v a r a n är tillverkad av ren n y ull, eller om denna uppblandats med gammal, ur lump återvunnen ull eller med bomull. av ett givet ullparti beror till stor del på om m a n klassi# Likformigheten ficerat ullen noggrant vid klippningen, men även på fårrasen, i det somliga får h a v a mera likformig, andra mera differentierad ullbeklädnad. Förekomsten av kemps betraktas som ett dåligt tecken. Sådan ull, som normalt innehåller kemps, användes endast till enklare mattor o. s. v. I gethår som mohair äro kemps nästan oundvikliga. Färgen på den tvättade ullen bör helst v a r a vit, i vilket fall den k a n användas till de finaste färgningar. Även n a t u r f ä r g a d ull användes emellertid till vävnader. Glansen av ullen h a r hög betydelse i fråga om de finare kvaliteterna. Mermoullen åtnjuter anseende för vacker glans. Med lustre wool menar m a n emellertid vissa engelska långa ullkvaliteter såsom Lincoln och Leicester, vilkas huvudsakliga värde just ligger i den v i t a färgen, förenad med en stark glans. Som av det föregående torde framgå, är det ej otänkbart, a t t en ullkvalitet kan definieras pä ett numeriskt sätt, genom angivandet av ett antal pa statistisk väg erhållna karaktäristiker. Försök i denna r i k t n i n g (ehuru ej så fullständigt som h ä r skisserats) h a v a gjorts och göras alltfort. F ö r de praktiska köpmännen och industriledarna är denna metod emellertid alltjämt mycket tvivelaktig, och m a n litar ännu m e r a på en t r ä n a d ull-

18¶TARELL 16.

ULLPRISER 1908 — 1 9 1 0 Pris i öre per kilogram år

K v a l i t e t

Australull •»

good

» » scoured, good average combing Sydney greasy, good average » » average (short) » scoured, good » » average New Zealand greasy, super Adelaide greasy, average Crossbred greasy, average (fine) » » » (medium) » » » (coarse) > » inferior (common) Sydafrikansk

ull

225 175 317 155 133 308 242 175 113 159 113 96 77

258 217 375 187 167 359 292 21 146 217 167 150 125

242 200 342 175 159 325 266 200 141 183 159 129 109

275 242 400 213 187 383 325 234 167 242 200 167 133

250 217 375 192 167 359 300 217 150 209 175 159 133

266 234 400 209 183 392 325 234 167 234 204 179 150

350 317 258 141 109 96

392 367 325 175 141 125

350 317 266 159 125 109

400 367 325 183 141 125

400 367 317 175 141 125

417 383 342 183 150 133

123 102 78 117 96 96

150 128 100 167 146 137

146 125 98 150 125 137

169 144 113 175 150 175

160 139 109 167 141 155

171 146 114 175 150 179

133 159 141 141 121 150 125 133 109 179 163 117 125 163 159 155 146

187 209 192 204 183 187 175 183 163 200 196 196 187 209 196 204 196

159 192 167 179 159 175 141 150 137 192 183 175 159 200 192 183 171

200 234 209 213 192 196 163 179 155 238 229 217 209 242 229 225 217

175 217 192 196 179 183 167 159 150 221 221 200 187 225 221 213 204 242 234

213 238 217 225 209 204 183 179 171 242 229 217 204 246 238 229 217 258 242

137 12ll

129 109

167 137

159 13c

167 141

(London).

Snow white, very best (scoured basis) » » extra super > » » » medium » » Greasy super combing » average combing » Natal average (short) Sydamerikansk

ull

(London).

Merino and first super combing, 40 % rendement » good combing, 36 % rendement » average, 3 0 % rendement Crossbred super (fine) » good P u n t a Arenas average Engelsk ull

(England).

Select Kent wethers North hogs North wethers Select Irish hogs » » wethers Yorkshire hogs » wethers Lincoln hogs » wethers Wiltshire tegs » ewes Nott's half-bred hogs : » > » wethers Shropshire pick hogs » » wethers Super Stafford hogs » » wethers Southdown tegs » ewes Sydamerikansk Lincoln super

Lägst

(London).

Port Philip greasy, super combing •»

1910 Högst Lägst [ Högst

1908 Lägst [ Högst

Lineolnull

(London).

19 TARELL 16 (forts.).

ULLPRISER 1908 — 1 9 1 0 Pris i öre per kilogram år

K v a l i t e t

Amerikansk ull

Fine delaine Unwashed: Fine V» blood 3 /s » 1

Fine delaine Michigan, Wisconsin, New York m. m.: Washed: 1 /2 blood 3 /s »

v«

Fine delaine Unwashed: Fine V» blood 3

v«

Fine delaine Kentucky och Indiana. 3 /8 blood

Unwashed:

v< » Braid Missouri, Iowa och Illinois. 3 / 8 blood

1909 Lägst | Högst

Lägst j Högst

(Boston).

Ohio, Pennsylvania och West Virginia: Washed: X X och över X V» blood 3 /s » l

1908 Unwashed:

v« » Braid Texas. Scoured basis:

Spring, fine, 12 months » > 6—8 » » medium, 12 » » » 6—8 » Fall, fine » medium California. Scoured basis: Spring, Northern, free, 12 months » » » 6—8 > Fall, free » defective Territory wool: Montana, Wyoming, Utah, Idaho Oregon o. s. v. Scoured basis: Staple, fine and fine medium > medium Clothing, fine and fine medium » medium

238 222 255 255 247 263

280 263 312 304 288 312

280 263 312 304 296 304

304 288 345 337 321 337

164 197 197 181 197

214 263 255 238 255

197 247 238 238 247

230 304 304 288 275

247 247 230 255

304 288 271 300

304 296 28S 296

337 329 321 321

148 189 189 173 189

201 255 247 230 234

181 214 230 230 230

222 296 296 288 271

197 173 148

247 230 197

230 230 197

304 288 247

181 164 140

238 222 189

222 214 189

280 271 247

111 354 354 329 312 271

551 502 485 428 395 354

510 436 436 386 395 354

641 559 551 510 510 452

378 337 263 206

526 477 386 329

452 419 345 271

576 535 469 370

436 395 354 329

559 502 493 428

518 460 452 428

641 600 592 551

Lägst

Högst

20 TARELL 16 (forts.).

ULLPRISER 1908 — 1 9 1 0 Pris i öre per kilogram år

K v a l i t e t

New Mexico, Scoured basis: Spring Nr 1 » » 2 > > 3 » » 4 Fall » 1 > » 2 » » 3 » > 4 Georgia och Southern. Unwashed Diverse ull

1909 1908 Lägst | Högst I Lägst | Högst

1910 Lägst | Högst

386 312 206 164 304 255 189 164 164

477 411 312 247 395 329 263 230 222

460 378 304 280 378 312 263 247 222

576 493 411 370 477 428 378 345 271

452 370 296 280 362 312 271 247 197

559 477 395 370 460 411 370 337 255

129 113 113 77 92 62 113 104 83 100 79 258

159 150 133 96 117 79 150 137 109 117 125 317

146 133 117 100 100 87 117 117 109 121 98 266

213 167 133 114 113 96 141 133 125 137 133 300

192 159 125 117 104 83 133 133 113 296

217 171 137 121 109 92 141 137 125 146 129 313

250 167 242 133

280 217 258 183

258 183 292 183

275 225 350 234

271 234 250 225

275 238 300 238

(London).

Ostindisk: Joria, best white Candahar, best white Pac Pathan, yellow Persisk: Bagdad, fair average Kassapbatchi, first white Syrian unwashed Oporto white fleece Donskoi average white carding Kamelhår, average, Orenburg Kinesisk Scotch Blackfaced Alpaca, super Islay fleece Mohair, Turkish fair average (vikten minskad med 5%) Mohair, Cape firsts Kinesisk cashmere, first brown Kinesiskt kamelhår, best first

— —

experts personliga omdöme än på resultatet av företagna mätningar. Sannolikt beror detta emellertid på att undersökningsmetoderna ännu icke äro så utvecklade, som de 1med hänsyn till materialets dyrbarhet säkerligen förtjänade att bliva. Den viktigaste ullmarknaden i världen har länge varit London, där auktioner hållas i the Wool Auction House, Coleman Street. Här saluföras i sex årliga serier (januari, mars, maj, juli, september, november) huvudsakligen ull från Australien ooh Cape. År 1910 omfattade försäljningarna av kolonialull omkring 807 000 balar (om 350 lbs = 159 kg). Samtliga katalogiserade balar utgjorde samma år 864 000, varav 822 000 australull ooh 42 000 Cape-ull. Australullen bestod av 378 000 balar New Zealand-ull, 137 000 Sydney-ull, 101000 Queensland-ull, 96 000 Port Philipull och 69 000 Western Australia-ull, förutom något Adelaide- och Tasmania-ull. Av den försålda ullen gingo 458 000 balar till engelska konsumenter och 349 000 balar reexporterades till andra länder. Londonauktionerna voro strax före världskriget på väg att i betydelse undanträngas av de australiska auktionerna i Sydney, Melbourne, Adelaide, Brisbane och andra orter. År 1910—11 såldes på auktioner i Australien 1865 000 balar, varav 74 % merino. Främst av saluorterna kom Sydney med 748 000 1

Den av Senska Fåravelsf öreningen numera tillämpade bedömningen av svenskullproduktionen använder sig av en poängberäkning, vars konstruktion mycket påminner om ovan angivna skema.

21 balar (94 % merino), därnäst Melbourne med 366 000 balar (60 % merino) Brisbane med 215 000 balar (99 % merino). < Även grövre ullsorter säljas något i London, men i större omfattning i Liverpool, särskilt ostindiska ullsorter och alpaca. I Glasgow säljas cheviot och blackfaced, i Bradford, h u v u d m a r k n a d e n för tops (kammad ull), saljes mycket engelsk ull. Den sydamerikanska ullen eller La P l a t a uilen såldes till stor del i Antwerpen, v a r j ä m t e Amsterdam, Havre, Hamm S ' j f 0 1 0 1 1 och M a r s e i l l e s nämnas som huvudorter för den europeiska ullhandeln. I Amerika voro Boston, Philadelphia och Newyork huvudorterna. Terminshandel med ull förekommer icke i England, däremot i H a v r e for råull och i Roubaix, Antwerpen, Leipzig för tops . . . ^ n o m krigsförhållandena blev den vanliga handeln med ull utsatt för n a i t i g a förändringar. De krigförande länderna hade för arméernas räkning behov av stora kvantiteter grövre ull och lade i regel beslag å åtkomliga partier. Industrien i Belgien och Nordfrankrike blev försatt u r spelet. De neutrala länder i Europa, som förut till stor del brukade förse sig med ull genom förmedling av handelshus i England eller Tyskland måste söka sig direkta v ä g a r till producenterna. Bland dessa voro åter Australien och K a p tillsvidare förbehållna det engelska moderlandet. Den australiska fårstammen hemsöktes samtidigt av en a v de i detta land ej ovanliga perioderna av extrem torka, varigenom produktionen avsevärt nedgick. Bland de länder, som nu tävlade om a t t bemäktiga sig L a Plataländern a s ullproduktion, v a r i främsta rummet F ö r e n t a Staterna. Även Spanien inköpte betydande kvantiteter, vilka sedan delvis återförsåldes till länder i Europa. Det svenska behovet a v ull sökte m a n j ä m v ä l täcka här. Kännetecknande för läget å ullmarknaden under tiden efter vapenstilleståndet voro de stora förråd, till stor del a v mindervärdig eller lågklassig ull, sominnehades av regeringarna i ett fletrtal länder. I England bildades för realiserandet av de av staten övertagna ulltillgångarna ett stort företag, the British-Australian Wool Realisation Association (BAWRA), v a r s utbud på marknaden ännu under å r 1921 och 1922 haft en mycket stor betydelse. För att giva en föreställning om de vanligaste handelskvaliteterna och deras inbördes värden före världskriget h a v a ett antal noteringar i London (efter HELMUTH SCHWARTZE & Co •), i övriga delar a v England (efter THE

BRADFORD

CHAMBER

COMMERCE

REPORT

och

THE

WOOL

RECORD)

samt i Boston (efter BULLETIN OP WOOL MANUFACTURERS) sammanförts i tabell 16. Några verkliga standardkvaliteter a v ull, jämförliga med bomullshandelns »middling», »middling fair» o. s. v. finnas icke. Som redan ovan anmärkts, har man inom kamvarubranchen sökt fixera kvaliteterna genom siffertal, angivande det garnnummer, som (efter kamning) kan spinnas av ullen. I själva verket äro dessa nummer mera jämförelsetal och h a i viss mån förlorat sin k a r a k t ä r av bestämning av det lämpligaste garnnumret. De typiska merinokvaliteterna äro »sixties», crossbredkvahteterna äro »forties» (coarse), »forty-sixes» (medium) och »fifties» eller »fifty-sixes» (på gränsen till merino). En jämförelseskala för de engelska och de amerikanska viktigare kvalitetsbenämningarna återfinnes i tabell 17. 1 Med »Punta Arenas» förstås patagonisk och chilensk ull. hava fått en ökad betydelse.

Denna synes på senare tid

22¶TABELL 1 7 . ENGELSKA OCH NORDAMERIKANSKA KVALITETSBENÄMNINGAR FÖR ULL

Engelska termer

Bostontermer

Engelsk Motsvagarnrande nummer- metriskt beteeknummer ning

Anmärkningar

-40 41—45 (a) Ull från rena Cotswold- eller Lincolntackor. -44 45-50 (b) Nästan rena Cotswold- eller Lincolnfår, förutsatta att vara l/ablod (över 3ji Lincolnkaraktär).

(Rasen an gives)

Braid (a)

Strong 8/4-bred

Low 74 blood (b)

52—56 V4-blood 8 56—63 /8-blood 65—68 Kamull. (Vs-blood, staple Kardull. \ > clothing ... Fine and fine medium, 64—74 72—84 staple Fine and fine medium, clothing 64- -70 Bucks, fine (c) (Longwool) antyder Bucks, braid 86- -44 att (den långulliga) fårrasens namn i detta fall finnes angivet å bålarna.

/ 4 -bred Half-bred Come-back Merino, Combing Merino, Clothing Rams, Merino Rams (Longwool) (c)

Ekvivalensen mellan dessa kvaliteitsbenämningar är endast approximativ. (Se the Wool Record, 24 febr. 1921.) För den tyska ooh franska ullhandeln äro kvalitetsbeteckningarna åter andra. Av stor betydelse är här La Plata-ull, och för den svenska handeln med denna ull användes i regel de tyska beteckningarna. Kvaliteterna äro följande: TABELL 18. TYSKA OCH FRANSKA KVALITETSBETECKNINGAR FÖR ULL

Tysk beteckning Merinoull, Elekta, Superelekta AAA AA * fin A 7> B ( Cl, C1 Crossbredull, finaste C II, C 2 DI, D1 DII.D2 Crossbredull l E, E 1 EE, E 2 Crossbredull, grövsta

Ungefärlig 1motsvarighet

Fransk benämning

i engelsk beteckning

Allmänna beteckningar

. 64 58-60 56 50 46 44 40 36

Mérino prima Mérino secunda Prime croisé ^ Fin 1 i jMedelfin 2 i 3 | 4 VGrov 5

1 6

23 Ä v e n mellansorter betecknas, exempelvis B/C, D/E. F ö r merinoullen finnas j ä m v ä l andra benämningar, såsom Supra, S u p r a Zephir, Zweifach Zephir. F ö r a t t giva en föreställning om den ungefärliga värdeskalan för de olika kvaliteterna av merino- och crossbredull må följande priser anföras efter en engelsk kommitté enligt Profiteering Act 1919 (Cmd 535).

TABELL 1 9 .

MEDELPRISER AR 1914 FOR AUSTRALISK OCH SYDAMERIKANSK ULL Pris å australisk ull i London Engelsk kvalitetsbeteckning

Pris å sydamerikansk ull cif Liverpool

öre per kg rentvättad vikt (clean scoured basis) 70's 64's 60's 58's 56's 50's 48's 46's 44's 40's

510 475 468 435 400 343 268 260 250 243

400 375 352 326 300 280 263 243 234

Kvalitetsbestämningarna hänföra sig så att säga till själva ullfibrernas egenskaper. Vid det praktiska bedömandet av värdet a v en ullkvalitet tillkommer en redan förut berörd osäkerhetsfaktor, ullsortens rendement. I den tekniska litteraturen finnas vissa uppskattningar h ä r a v , men dessa äro, trots den stora ekonomiska betydelsen av denna faktor, synnerligen osäkra. Man h a r h ä r om någonsin anledning betona den stora betydelsen a v att de tekniska undersökningarna bliva kompletterade med elementära statistiska beräkningar, i avsikt att belysa de tekniska medeltalens användbarhet för praktiska överslagsberäkningar. I tabell 20 h a r med användande av amerikanskt material lämnats en framställning av spridningen av rendementsiffrorna för olika slag a v ull. Man ser här, a t t spridningen k r i n g medelvärdena, särskilt beträffande crossbredull, är så betydande, a t t exempelvis överslagsberäkningar, baserade på uppgifter om import- och exportkvantiteter av otvättad ull, med lätthet k u n n a ge .tämligen missvisande resultat. Säkrare medeltal erhållas, om m a n mera bestämt k a n ange ullens kvalitet och härstamning. Tabell 22 innehåller ett a n t a l dylika medeltal.

24 TABELL

20.

BENDEMENT

AV A U S T R A L I S K

OCH S Y D A M E R I K A N S K

ENLIGT OBSERVATIONER I EN AMERIKANSK FABRIK ÅREN OMFATTANDE ÖVER 1 0 MILL. LB.

Rendement

% 45 46 47 48 49 50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60

Merino Crossbred

—

34 131 342 981 1039 618 568 276 121 35

— —

— — — — — — — — —

Sydamerikansk ull Merino Crossbred 65 201 148 17 346 536 52

—

— —

—

— 17 47 46 25

— — —

ULL

1911,

Kvalitet fet ull i 1 000 lbs.

Kvantitet fet ull i 1 000 lbs Australisk ull

— — — — — — — — —

52 57 75 32 273 286

ment o/

61 62 63 64 65 66 67 68 69 72 74 Summa Medelprocent

Australisk ull

Sydamerikansk ull

Merino (Crossbred

Merino |Crossbred

_ — — — — — — — — — — 4145

47 42 114 63 93 15 48 6 99 15 8 688

3 735

51o

63l

267 498 531 159 740 565 200

—

— — —

— — — — — ~~

— — —

Anm. Dessa uppgifter avse sådan ull, som i genomsnitt under dessa år importerades till Förenta Staterna. Då detta land hade en tull som utgick på den inkommande ullens vikt (således i regel efter otvättad vikt) valde de amerikanska köparna i regel ut sådan ull, som kunde antagas giva högt rendement. De erhållna medeltalen äro därför höga.

Vid sidan av de stora svårigheterna med rendementet försvinner något det i bomullsindustrien mera framträdande intresset för varornas fuktighetshalt. Emellertid är denna även här av stor betydelse, och konditioneringsanstaltema anlitas mycket för undersökning av fuktighetshalten i tops, garn och vävnader. De överenskomna maximala fuktighetsmängderna återgivas i tabell 21. TABELL

21.

FUKTIGHETSHALTEN

TILLÅTEN FUKTIGHETSMÄNGD PÅ 1 0 0

YLLEVAROR

DELAR TORR SUBSTANS

Regain

Ull och ullavfall Tops i olja Tops kammad utan olja Ordinary noils

16 19 18V« 14

(»REGAIN»)

Clean noils Kamgarn Kam- och kardyllevävnad

16 181/* 16

25¶TABELL 2 2 .

BENDEMENT

FOB

OLIKA

ULLSORTER

RENDEMENT I PROCENT (KVANTITET ULLFIBRER PÅ 1 0 0 ENHETER FET ULL)

Medelvärde

K v a l i t e t

Engelsk ull: Limcoln Hogs, 36's » Wethers, 32's—36's ... Leicester Hogs 40's—44's Dorset Down Tegs, 50's—56's

Högst (sup. com- Average bing eller j combing o. s. v.) dyl.

Lägst (locks

80-0 81-0 80-0

7Po

72¶Australisk ull: W e s t Victoria, 64's Eastern Victoria, 64's Victorian fine crossbred, 56's .... » » » 50's .... » medium crossbred, 46's -48's. » coarse » 40's Queensland, Central, 64's—70's New South Wales, Kiverina, 64's » » » New England, 64's South Australian, 64's W e s t Australian, 60's New Zealand, Canterbury, 64's » » fine crossbr., 56's » » » » . 50's » » medium crossbr., 46's—48's . » » coarse » 40's och 36's

25 24 52 56 56 64 26 23 26 26 18 24 50 54 60 56

56 52 68 70 74 78 53 52 54 54 48 50 66 70 76 82

49-5 47-5 61-0 66-0 69o 71-0 47-5 44-5 47-5 47-5 41-5 45-5 57*o 6Po 69-o 77-0

Sydamerikansk ull: Montevideo, merinos, 60's—64's fine crossbred, 56's--58's » » » , 50's , Buenos Ayr 3s, fine crossbred, 56 s » » , » » , 50 s » » , medium crossbred 44's—46's » » , coarse » , 40's » » 36's P u n t a Arensis, fine » , 56's » » 50's » > , medium » , 46's . » » , coarse » , 40's

32 48 54 40 38 41 45 45 46 46 50 50

52 62 67 60 62 66 73 74 64 68 68 75

55-0 59'0 60-5 67-6 68-5 57-0 60-0 60-0 72-0

Nordamerikansk Fhu, Eastern U. S » Western U. S V» blood, Western U. S 8

V«

Average clothing

ull:

40-0 32-7 37-7 46-2 51-9

45 45

Sydafrikansk ull: Western Caj e, good 64's all thro ugh 40 48 Karoo 34 42 36-o Kaffrarian 38 48 39-o Cathcart 35 42 Barklv Dordrecht 31 37 Transkei 40 46 4l-o Basuta 34 40 35-0 Orange Free State 33 45 35-o Natal ... 37 48 , Anm. Mera detaljerade uppgifter finnas i Tariff Board Beport, H. D. 342, 62d. Congr. 2d. Sess., Wash. 1912, p. 386, 399.

26¶E. PRISUTVECKLINGEN E n av de bästa källorna för priserna på kolonialull är de förut omnämnda cirkulär, som utgivas av Londonfirman HELMUTH SCHWARZE & Co., n u m e r a SCHWARZE, BUCHANAN & Co., 3 & 4 Moorgate Street Buildings, E. C. U r årsrapporterna för 1913 och 1921 äro tabellerna 23 och 24 hämtade. P r i s e r n a kunna reduceras till öre per k g genom multiplikation med 16.081 (vid parikurs). TABELL

23.

PRISER

PÅ

ULL I

LONDON

VID

SLUTET

AV A R E N

1886—1913

PENCE PR LB., EJ REDUCERAT TILL TVÄTTAD VIKT

U 11 k v a 1 i t e t

Medelpris år 1886 — 1913

Australian: Port Phillip, good greasy » » good scoured combing Sydney, average greasy (short) T> good average greasy Adelaide, average greasy New Zealand, super greasy ... Crossbred, super greasy (fine) > average greasy (medium) » average greasy (coarse) Cape: Eastern, extra super, sn< white » average greasy (short) Buenos Aires, average greasy (36 % yield) Peru, average Donskoi, average white carding East Jndia, P a c P a t h a n yellow Lincoln Hogs » Wethers Alpaca, Islay super fleece ... Mohair, Turkish fair average

Pris

decern ber

u 11 i m 0

a r

1906 1907|l90s|l909 1910 1911 1912 1913 1914 1915J1916 1919 19!

! 3072166

217» 2372 2272 2172 24 2372 22 34 54 108 3 98/4 10 /4 10 97» 1072 10 l l 3 / 4 1074 17 2772 57 • 8 8 3 9 /4 974 87'4 127'2 2P/2 41 8 /4 872 972 9 974 8 /4 13 20 30 62 13 12 137» 13 127» 137» 14 11 1 /* 1372 1 161/» 1572 14 17 1572 147a 157» 1472 17 /» 2272 31 61 13

111/» 1372 13 20\/ 2 24 91/» 11

1272 1372 13

1272 14

23 10

1072 9

8 /4

91/» 772 10

97» 10 /4 107» 137» 17

23 8

197* 22

21 22 774 8

73/4

63/4

»»

1¶I P / 2 107» IP/2 10 /4 14 /» 1872 23 /» 277» 13 3

9*/8

73/4

28J 15

73/4

2272 20

2372 20 29 45 874 63/4 972 15

78 36 267» 101

19 35 12] 20 35 18 13 18 10 87» 77'» 772 874 8 /4 103 1074 1074 1172 15 23 8 5 / 8 103 9 1074 10 10 l l / 4 1274 14 19 22 29 14 HVs 13 /4 1174 8 93/4 111/» 12 14 19 22 28 12 974 10 9 l / 8 12 V» 1074 3 15 /4 18 18 1G74 18 191/» 26 41 22 16 177'4 177» 197» 1972 1672 163/4 1572 1672 167» 1574 1574 1572 15 16 26 30 17 22 Medelpris 11.85 13-4 12.3 1 1 . 1 12.5 I2.S I I . 9 I3-» 1 3 ° 13-4 18.0 25.8 43-7 2 0 1 103 Indextal med 1913 som bas 95 85 96 96 92 I O I 1 100 103 138 198 336 3 874 774 11 87 4 772 77« 87s 7'/'B 73 /8 874 8 8 /4 11 1074 63/4 97» 1172 10 /4 l l / 4 113 14 16 874 8 V* 97» 9 /4 IO72 12 W» 9 874 77» 8 3

27 TABELL

24.

PRISER

ETT

FATAL ULLKVALITETER,

TVÄTTAD

VIKT ÅREN

REDUCERADE

TILL

REN-

1895—1921

PENCE PER L B . CLEAN

Slutet av år

Australasian Crossbred Port Buenos Cape Medel- IndexPhillip Adelaide Ayres Short Fairly pris tal Good Average Average Washing Fine Medium Coarse Fine (Super)

1895 1899 1900 1901 1902 1903 1904 1905 1906 1907 1908 1909 1910 1911 1912 1913 Juli 1914 .. 1915 1916 April 1917.. 1919 1920 1921

207» 3372 191/» 21 271/» 25 27 28 287 2 27 261/» 287 2 271/» 261/» 29 281/» 331/» 43 65 75 138 65 45

1772 31 17 181/» 2372 22 24 25 2572 24 23 251/» 25 24 26 25 28 35 57 63 108 40 33

141/» 267a 1472 1572 19 1972 207» 217» 221/» 21 191/» 227'2 22 20Vi 2272 2272 2772 31 48 50 97 34 30

131/» 1772 15 15 1472 i6'o 24 25 20 16 121/» 23*6 131/» 15 I272 ll 1 /» 97'» 14-1 14 16 11 8 67a 13-8 15 171/» 1972 117'2 9 I7'8 1772 20 16 14 11 i8'i 19 22 177» 20'6 19 16 1 21'7 207» 24 2072 18 /» 16 22 - 5 21 2572 21 19 17 1 1 20 24 18 /» 137a 20*4 15 /» 177'2 16'/» 131/» 10V» lS'6 211/» 2072 26 21 1772 137a 21*9 2072 23 197a 161/» 137a 20*9 19-8 19 22 18 15 13 2I'8 24 20 17 15 207» 3 21 2272 187» 15 /4 1472 2 I ' o 15 3 /4 24*2 231/» 26 2272 17 26 37 34 28 25 3 2 '4 39 51 47 35 32 46-8 38 (a) 5472 (a) 5072 (a) 35 (a) 32 49-8 68 95 70 40 29 8o-6 28 45 30 19 (a) 13 34'3 23 35 21 107» 87» 25-8

76 112

67 66 85 86 98 103 107

97 89 104 100

94 104 IOO 115 154 223 237

384 163

(a) Nominella priser.

Priserna för kortare tidsintervall kunna även erhållas ur de ScHWARZE'ska cirkulären. För att möjliggöra direkt jämförelse må följande tabell över gängse priser den sista december år 1913 anföras:

28 TARELL

2 5.

PRISER

Å OLIKA U L L K V A L I T E T E R

VID U T G Å N G E N

(»PRICE CURRENT OF THE LEADING DESCRIPTIONS OF COLONIAL ENLIGT

Description

Extra

SCHWARZE

Superior

AV Å R

1913 WOOL»)

Average to Good

Inferior to Average

s. d. s. d. s. s. d. s. d. P. Phillip 2 1 to 2 6 Fleece... 7 to 1 91/» 1 10 to 2 0 2 1 » 2 3 Scoured 8 » 0 11 Greasy 1 5 to 1 5V» 1 3 » 1 47a 1 0 » 1 2 Sydney 1 6 » 1 77» Scoured 2 3 67a 1 11 /» » 2 27a 1 872» 1 11 71/» » 0 97a 0 107»» 1 1 Greasy 1 37» 1 2 » 1 3 Queensl'd. 57a» 1 77» 1 81/» » 1 11 2 0 > 2 2 Scoured 2 3 77»» 0 91/» 0 107»» 1 0 1 2 » 1 3 Greasy Adelaide 4 » 1 9 1 8 1 10 » 1 11 Scoured 67a » 0 11 0 9 1 0 » 1 1 Greasy , N. Zealand 6 » 1 9 1 9 1 /»» I 11 1 ll1/»» 2 1 Scoured 10 1 1 2 » 1 3 Greasy 7 1 /2 » 0 0 11 » 1 Tasmanian 1 107» 2 /»» 1 3 Greasy 1V< 8 »0 1 0 » 1 W e s t Australian 8 3 /4 11 0 » 1 1 Greasy 1 7 » 0 0 9 /» » 0 Crossbred 9 » 1 P/a 1 272» 1 7 81/» » 1 10 Australasian Scouredj 1 11 to 2 1 1 9 » 1 0 /» 4 » 1 57a 1 l 1 /»» 1 2 /» » Slipe — 11 972» 0 1 0 » 1 1 P / i » 1 27» » Greasy Fine ...j — 1 9 » 0 10 0 » 1 o /» 0 1072» 0 11 » » Medium; 1 9 » 0 10 > » Coarse o ii /»» i o 0 1072» 0 11 Lambs Washed 1 072 to 1 3 0 67a to 0 11 Greasy Pieces 1 Scoured 2 17»to2 21/» 1 9 to 1 II72 1 7 » 1 8 / 0 117» » 1 6 1 1 » 1 2 Greasy 0 10 » 0 117» 0 6 3 /4» 0 9 Cape 1 » 1 10 Snow-White 2 0 to 2 0 /» 1 1072» 1 11 1 9 1 6 » 1 8 » Exceptional Lots 1 — 1 0 to 1 1 1 P/.tol 2 Fleece ! — 0 8 to 0 10 0 11 » 0 117 0 9 » 0 10 W e s t e r n Greasy I 1 07» 0 7 * 0 8 0 7 » 0 8 0 972» 0 11 Eastern » I 1 0 0 6 » 0 7 0 7 1 /»» 0 9 Natal » j — 0 6 » 0 774

Bland övriga p r i v a t a statistiska sammanställningar över ullmarknaden, vilka även innehålla prisstatistik, må nämnas de avDALGETY & Co., Ltd., ett »Appraising House» i Sidney, utgivna rapporterna. Dessa finnas ä n d a från redovisningsåret 1898/99. U r DALGETY'S Annual Wool Review for Australasia för 1 juli 1918—30 juni 1919 h ä m t a s följande pristabell.

29¶TARELL 26.

ULLPRISER A LONDONAUKTIONER 1 9 1 4 OCH 1919 PENCE PER LB. CLEAN

K V

l i t e t

70's Superior shafty combing fleeces . 6 4 - 67's Good sound combing fleeces. 6 0 - 64's » » » » . » > » » . 58— 60's 56's Fine crossbred fleeces 50— 56's » » » 4 6 - 50's Crossbred fleeces 44's 36— 40's » 64's Good combinj pieces 60's 60— 64's Faulty combing or carbonising pieces 60's Carbonising bellies and pieces

April 1914

April 1919

32 3072 30 29 26 23J/2 18 16 151/» 28 27 26 25

79 76 74 71 62 55 45 38 36 72 68 62-66 55—60

Ullnoteringar förekomma även i periodiska tidningar ooh tidskrifter, såsom THE ECONOMIST (i Weekly Price Current) och THE STATIST (Tabul a r Appendix. VI). I varje uppgift om ullpris ligger en stor osäkerhet. Dels är nämligen kvaliteten ytterst svår definierbar och dels spelar fetthalten och i allmänhet rendementet en viktig roll, ehuru dylika faktorer enligt sakens n a t u r äro svåra att bestämma förrän efter ullens bearbetning. Det k a n därför ofta v a r a bättre att följa ullmarknadens utveckling genom att studera priserna på tops, vilken, som förut framhållits, är en mera standardiserad vara. F ö r topsnoteringarna äro de viktigaste, källorna veckotidskriften THE WOOL RECORD AND TEXTILE WORLD, som utkommer varje torsdag i Bradford, samt WEEKLY WOOL CHART, utgiven samma dagar av firman C. F . Mallett, Old Bank Chambers, 1 Cheapside, Bradford. U r the Wool Record må en sammanställning anföras, avsedd a t t tjäna som basis vid ett regelbundet följande av noteringarna i denna tidskrift. TARELL 2 7.

PRISNOTERINGAR Å TOPS ÅR 1 9 1 3 ENLIGT THE WOOL RECORD TOPS IN OIL. PENCE PER LB. NOTERINGAR DEN 2 7 MARS, 12 JUNI OCH 2 5 SEPTEMBER

Merinos. 90's Colonial 80's » 70's > super 70's » average ... 64's » super 64's » average ... 60's » super 60's » ordinary... 60's » discoloured 60's Buenos Ayres 64's Cape long 64's » medium Crossbred Prepared. 46's Colonial i 44's » pick hog... 5 93 9. T. T.

36 33 311/» 31 307» 30 29-4 29 271/» 29 291/» 29

36 33 311/» 31 301/» 30 297t 29 271/» 29 291/» 29

35 32 30 291/» 29-1 28-9 281/* 271/» 2674 28 28 1 / 2 28

1874 171/»

1874 17-1

171/» 161/»

40's Colonial 36's » Crossbred Carded. 58's Colonial comeback 58's » average 56's super... 56's average 50's super... 50's average 48's 46's 44's 40's English Prepared. 46's pick hog

161/» 16

16*4 16

1574 151/»

27 26 2474 23-6 217» 21 21 20-6 18'6 18-4 17-6 17-4 1674 16-6 15-9 15*6

26 241/» 221/» 22 207» 191/» 171/» 167a 15-9 15-4

27 26 241/» 23-9

207a

201/»

30 40's average 40's discoloured 36's Lincoln Hog 36's Bulk Lustre, wether 40's Devon 36's » 32's » Crossbred Britch 36's Scotch white best 32's » » second 28's » grey

17 17 151/» 151/» 16-9 169 167» 161/» 16-9 1674 16-4 16-4 1574 1574 15-1 1 5 l 141/ 1474 1374 1374 131/» 131/»

161/» 15 1674 lfiV* 16 157» 1574 15'l 14 131/» 1374

English Carded. 58's Southdown, extra pick 27 27 28 56's Down, superior 24 24 25 50's » pick 22 22 231/» 46's » average 181/* 181/* 20 44's » ordinary ... I!1/* 17x/4 171/» 50's » grey 201/» 201/» 21

Punta

Arenas.

58's 56's 50's 48's 46's Hair tops. Camel hair, fine » » medium » » lov

...

271/» 247i 23 197» 1774

2772 24 23 1972 1774

261/» 231/» 2272 19 17

22 19 173/4

22 19 1774

217»

29¶Mohair tops. Mohair fine white 2774 » good medium white 21 > medium white... 17 » ordinary white... 16

181/» 177i

22 18 1 177* 17 /»

2272 1872

The Wool Record innehåller även en löpande prisstatistik å garn (64 kvaliteter), 1 skinnull (d. v. s. ull som tagits av hudar efter slaktade djur, 127 kvaliteter), »noils, Laps and wastes» (56 kvaliteter), engelsk ull (56 kvaliteter) o. s. v. Man finner även i tidskriften uppgifter rörande terminsnoteringarna på kontinenten. Noteringarna en dag i mitten av år 1913 framgå av följande tabell. TARELL

28.

T E R M I N S N O T E R I N G A R FÖR T O P S I A N T W E R P E N OCH ROURAIX NOTERINGARNA AVSE: 6 ö ' s RIVER PLATE TOPS, CONTRACT B

1913 Noteringar den 11 juni 1913 L e v e r a n s m å n a d

Antwerpen Francs/kg.

U 0 u b a i x

Francs/kg.

6-2 25 6-125 Juni 6-05 6-175 Juli 6-2 0 6-00 Augusti .... 6-175 6-oo September. 6*05 5-95 Oktober .... 6-025 5-925 November . 5-975 5-90 December . 6-025 5'S5 J a n u a r i .... 5-975 5-S25 Februari.... 5-925 5-775 Mars 5-9 5 5-775 April 5-90 5-775 Maj (a) a fr./kg = 4'36 o d./lb.; a d./lb. = 0-2 295 a fr./kg (vid parikurs). 1

d./lb. (a) 2778

267« 27

267* 267s 261/* 26 261/* 26 257* 257s 258/a

Numera finnas även noteringar på 7 vävnadskvaliteter beräknade av garnnoteringarna med en måttlig vinstmarginal.

31¶F. KONSTULLEN F ö r kardyllebrancken spelar konstullen en högst väsentlig roll, så snart det ej ä r fråga om de allra finaste kvaliteterna. R å v a r a n för framställn i n g e n av konstull är dels lump (rags), dels olika slags avfall (waste), såsom g a r n ä n d a r och klipp, d. v. s. överblivna tygbitar vid tillverkning av k l ä d e r i skrädderier och konfektionsfabriker. Materialet sorteras och rengöres samt sönderrives i särskilda maskiner a v ungefär samma t y p som den s. k. wolfen. Halvyllevaror måste därjämte karboniseras för avlägsn a n d e av bomullsfibrerna. A v halvyllelump (linsey) och halvylleklipp framställd (karboniserad) konstull kallas ofta extrakt, stundom även alpacka. Den konstull, som fås u r ovalkade varor blir av b ä t t r e kvalitet, emedan fibrerna äro lättare att skilja, och kallas shoddy i motsats till mungo, som tillverkas av valkade t y g e r och lump. Fiberlängden i shoddy uppskattas till 2 cm eller mera, i mungo till O.s till 2 cm. Det franska namnet på konstull ä r laine de renaissance, och m a n t a l a r även om tissus de renaissance. De ungefärliga priserna på olika slag av konstull före kriget framgå av följande tabell. TABELL 2 9.

NOTERINGAR FÖR LUMP OCH KONSTULL I ENGLAND Öre kg.

Amerikansk lump: New mixed linseys ... Black skirted cloth ... Black serge Fine dark merinos ... Soft woollens (sweaters, flannels o. s. v.) New tailor clips New black flannels ... Billiard cloth, green...

12-8 20-1 34-5 37-8 42-s 53-9 53-4 68-3

Öre

"kgT

1911 Öre kg.

Annan lump: Shoddy: Mungolump: Gray serge shoddy, Scotch linseys 8-2 pulled, carbonized 58-4 French new dark Mixed stockings cheviots shoddy 33-7 83-1 Norwegian new mixed Fine mixed berlins 47-7 shoddy Danish new blue 113 cheviots Gray worsted shoddy, French new fancy wor- 50-2 pulled, cleaned 141 sted, large pieces... 118 Soft r a g s : Scotch light Angola... 12-s Scotch carpets 14-3 Danish dark gray 54-1 Scotch white knitted 125

Det k a n i detta sammanhang v a r a skäl a t t konstatera, att konstullmaterialet helt enkelt är ett oundgängligt komplement till årsproduktionen för att möjliggöra beklädandet av den i kalla och tempererade zoner bosatta folkmängden. Med kulturens utbredning a v t a g a även de jordområden, d ä r fårskötsel blir lönande, och det är därför sannolikt, a t t konstullen skall få

allt större betydelse. Man får vänja sig att på ullmaterialet anlägga ungefär samma synpunkt »om på exempelvis de ädla metallerna: man har till sitt förfogande ett visst lager av varan, vilket varje år ökas med en viss nyvunnen kvantitet, men samtidigt genom nötning o. s. v. minskas. Förädlingsprocessen innebär en omformning och samtidigt en färskning. Några siffror skola närmare förtydliga detta förhållande. I den folkmängd, vars beklädande det här gäller, bör till en början Europas hela befolkning, omkring 450 mill., inräknas. Medtager man dessutom av Amerikas 200 mill, endast 120 mill., av Asiens 900 mill, endast 100 mill, samt av Afrikas och Australiens 150 och 7 mill, respektive 25 och 5 mill., torde man ej hava räknat för högt. Antalet blir då 700 mill, personer. Frånräknar man för de yngre årsklassernas mindre behov omkring 20 %, får man omkring 550 mill, vuxna personer att bekläda. Den sammanlagda årsproduktionen av ull utgör enligt tabell 3 omkring 1500 mill, kg otvättad vikt, vilket högt räknat bör ge 700 mill, kg tvättad ull. Detta utgör per vuxen person l.s kg om året, vilket utan uppblandning endast skulle räcka till ett par meter (3 kvm) vanligt kostymtyg. Om man nu tar i betraktande, att en mycket stor kvantitet ull åtgår till mattor, möbeltyger och andra mindre nödvändiga varor, ajtt industrien har behov av ull till maskinfilt och remmar, att den tillgängliga kvantiteten även måste .användas till strumpor och andra trikåvaror, filtar, hattar o. s. v., så förstår man, att det icke är några oärliga avsikter hos industriens män, utan den enkla nödvändigheten, som orsakar det stora användandet av konstull i fabrikationen. I vilken utsträckning detta verkligen äger rum, är så gott som omöjligt att fastställa. Handeln med lump och avfallsartiklar är enligt sakens natur en av de minst kända, och därtill kommer, att ullåtgången i regel endast finnes redovisad i statistiken såsom fet ull, utan att man har någon möjlighet att annat än mycket approximativt angiva medelrendementet. Man bör även hålla i minnet, att användningen av konstutl uteslutande är förbehållen kardylleindustrien, varför den här ingår i mycket större procenthalt än en statistik för hela ylleindustrien antyder.

33¶ANDRA

KAPITLET

YLLEINDUSTRIENS TEKNOLOGI A. ALLMÄNT Såsom redan framgått av föregående utredning rörande ullen, finnes inom ylleindustrien en betydelsefull gränslinje, varigenom den uppdelas i två områden, kardvaruindustrien eller kardylleindustrien (woollen industry, Streichwollindustrie, x Industrie de lame cardée) och kamvaru- eller kamylleindustrien (worsted industry, Kammwollindustrie, Industrie de laine peignée). Denna uppdelning är emellertid, trots sin stora betydelse för branchen, icke strängt genomförbar. Kardgarn och kamgarn förekomma tillsammans, icke blott inom samma fabrik, utan även i samma vävnad. Kardvaror imitera stundom kamvaror och tvärt om. Och dock representera dessa benämningar två vitt skilda riktningar inom industrien. För kardylleindustrien är det i synnerhet ullens filtningsförmåga, som är av värde. Till denna riktning höra de äldre, ofta små klädesfabrikerna, av kombinerad driftstyp, där råvaran behandlas från den otvättade ullfällen till det glänsande färdiga klädet, ofta med en helt hantverksmässig skicklighet och omsorg. Hit hör också den del av industrien, som utnyttjar kamvarufabrikernas avfall och den av lump framställda konstullen, ävensom filttillverkning o. d. Kamylleindustrien har mera likhet med den högst utvecklade bomullsindustrien. Här äro kamgarnsspinnerierna ofta självständiga fabriker, stundom redari kammerierna, där det för denna industrigren utmärkande frånskiljandet av de korta ullfibrerna försiggår, under det att väverierna ofta uteslutande bearbeta inköpt garn. Inom denna branch finnas större förutsättningar för stordrift. Fabrikaten äro mera standardiserade, och det existerar en betydande handel med tops, garn och till och med råvävnader för färgning och tryckning. Varorna äro i genomsnitt tunnare och lättare än inom kardyllebranchen. Till kamvaruindustrien höra damtyger och tyger till underkläder, till kardvaruindustrien, som nämnts, kläden, vidare kapp- och kostymtyger, filtar o. s. v. Beträffande vissa grundläggande begrepp inom ylleindustriens teknologi tillåter sig författaren hänvisa till del H av Tull- och traktatkommitténs utredningar och betänkanden, där i kapitel 2 bomullsindustriens teknologi finnes tämligen utförligt behandlad. I det följande skola 1 Uttal: wu'fj-teb. Enligt den allmänna uppfattningen hos språkforskarna namnet på den lilla Norfolkstaden Worstead, där en gång en nu utdöd kamylleindustri lär hava funnits.

endast de för ylleindustrien karaktäristiska avvikelserna från textilindustriens allmänna teknologi utförligare behandlas. Till ylleindustrien räknas i regel i officiell statistik tillverkningen ^ av mattor, ehuru denna är en tämligen tydligt avgränsad specialindustri. I vissa fall — ehuru mera sällan — för man även ylletrikåindustrien tillsammans med den övriga ylleindustrien.

35¶B. ULLTVÄTTNING OCH KARBONISERING F ö r a t t ullen skall bliva spinnbar erfordras, — i olikhet med vad som gäller inom bomullsindustrien, — att den genomgår en grundlig kemisk reningsprocedur. Trots den n o g g r a n n a sorteringen av råullen i handeln måste m a n i regel (dock ej ifråga om de finaste kvaliteterna, såsom lammull o. s. v.) för att ernå det bästa ekonomiska utbytet företaga en ny, grundligare sortering i yllefabriken. Denna ä r givetvis ett handarbete. Ullen föres därefter till tvättmaskinen. Då ullen kommer till fabriken innehåller den nämligen, även om den köpts fårtvättad, fett och föroreningar. Av 100 k g fet ull får m a n från 20 till 60 kg fabrikstyättad ull. F ö r erhållande av samma kvantiteter ren ull erfordras omkring 30 till 70 kg fårtvättad ull, varför således endast 70 å 30 k g föroreningar av samtliga 80 a 40 k g redan blivit avlägsnade genom fårtvättningen. Den första ulltvättmaskinen av betydelse konstruerades år 1832 av SEHLMACHER. År 1863 patenterade EUGENE MELEN (Verviers) en tvättmaskin, som efter åtskilliga förbättringar ännu ä r i bruk, den s. k. leviathan. Till en början bestod denna maskin av fyra reningstråg, v a r a v det a n d r a och tredje innehöllo en svag alkalisk lut (kristalliserad eller Solvay-soda, i vissa fall soda, olein och salmiak, i vatten) för fettets borttagande, och det fjärde v a r avsett för sköljning i kallt vatten. I äldre yllefabriker användes som t v ä t t l u t sönderfallen urin (innehållande kolsyrad ammoniak), blandad med vatten. Ullen kringföres i vätskan genom automatiskt arbetande gafflar. Med leviathan t v ä t t a s per timme intill 100 k g fet ull. Efter tvättningen förekommer i vissa fall färgning, till exempel vid framställning av ullfärgade kläden. H ä r kunna emellertid endast de mest äkta färger, såsom indigoblått, användas. Av ganska stor ekonomisk betydelse h a r på senare tid återvinningen av en del ämnen (särskilt ullfettet, lanolin) u r den a n v ä n d a tvättluten blivit. För torkning föres ullen n u m e r a vidare till centrifuger (SchleuderCentrifugalmaschine, hydro-extracteur, toupie, essoreuse, hydro-extractor). Härigenom nedbringas ullens fuktighetshalt till 28 å 30 %. Den lufttorra ullen innehåller ännu omkring 15 %, varför det efter centrifugeringen återstår a t t bortskaffa omkring 18 %. Detta verkställes i torkkamrar eller torkmaskiner, de sistnämnda arbetande med u p p v ä r m d luft, som pressas genom ullmassan. Det för ullen mest skonsamma förfarandet uppgives v a r a den gamla lufttorkningen (i skugga), men denna k a n i modärna fabriker i regel icke användas.

36¶För avlägsnande av vegetabiliska beståndsdelar (kardborrar, grässtrån o. s. v.), som fortfarande kunna finnas kvar i ullen, måste man ofta karbonisera ullen (entkletten, échardonner, pick, cull, unbur). Härvid behandlas ullen med aluminium- eller magnesiumklorid, förtunnad svavelsyra eller förgasad saltsyra, varigenom de vegetabiliska ämnena förkolna och därefter genom en slagmaskin kunna utskiljas. Ullen tager vid noggrant arbete ingen nämnvärd skada av karboniseringen. För att neutralisera eventuellt kvarvarande syra badar man ullen efter karboniseringen i ett sodabad.

37¶G KARDNING OCH SPINNING AV KARDULL Liksom i bomullsindustrien passerar ullen före kardningen en eller flera slagmaskiner eller öppnare (Wolf, loup, devil o. s. v.). Kardningen föregås vidare av inoljning (infettning, Einfetten, Einschmalzen, Schmieren, graissage, ensemage, oiling). Den från ullfettet befriade ullen ä r nämligen för spröd att i t o r r t tillstånd tåla kardningen och spinningen. Oljan, som användes, måste v a r a möjlig a t t finfördela, och efter proceduren l ä t t a t t avlägsna. Det mest idealiska fettet ä r olivoljan, som emellertid på grund av sitt höga pris endast användes i undantagsfall. I regel infettar man numera med olein (elain), en biprodukt vid stearinljustillverkningen. Ullen föres n u till ett kardverk (Krempelsatz, set of cards). Denna kombinerade maskin utgör i viss mån kardullspinneriets tyngdpunkt, varför man ofta hör spinneristorleken angivas genom antalet kardverk, i stället för, som alltid inom bomullsindustrien, genom antalet spindlar. Inom kardylleindustrien förekommer ingen sträckning, i regel icke heller förspinning, u t a n kardverken sluta med en uppdelning av k a r d v a d d a r n a i ett stort antal (20—50) strimlor, som därefter såsom förgarn gå direkt till spinnmaskinerna. Detta sammanhänger med att kardylleindustrien huvudsakligen är inriktad på att tillvarataga ullens filtningsegenskaper, varför således parallelläggandet och hopsnoendet av fibrerna ej spela så stor roll. E t t kardverk består i regel av tre kardor, sins emellan förenade medelst avläggar- och mataranordningar. Den första kallas även Schrubbelmaschine, drousse, briseuse, scribbler, first breaker, den a n d r a Pelzkrempel, Vliesskrempel, repasseuse, second breaker, den tredje Vorspinnkrempel, finisseuse, finisher. E t t kardverk erfordrar för driften l. M å 2 hkr. Sambandet mellan antalet kardverk och antalet spindlar i en fabrik kan uppskattas med tillhjälp av följande uppgifter rörande produktionen, som uteslutande avse kardylleindustrien. TABELL 3 0 .

PRODUKTION Å KARDVERK OCH SPINNERIMASKINER

Produktion av ett kardverk

Produktion av en spindel Ib. per dag

Fin ull, höga nummer Grövre ull, medium och låga nummer Grovt material

280 500 800

Fina garner Medium

ung. nummer

lb. per dag

25 m/g 10 » 5 »

0-25 0-5 1

38¶Föro-arnet från kardverken upplindas på spolar, som sedan insattas i spinnmaskinerna. Dessa överensstämma i stort sett med spinnmaskinerna för bomullsgarn. Man har sålunda både selfaktorer och ring spinnmaskiner vilka emellertid i vissa detaljer avvika från motsvarande maskiner i bomullsindustrien. Det mesta kardullgarnet är mulespunnet. ^ Kardullgarn förekommer endast föga i handeln, om man bortser frän de kvaliteter, vigogne- ooh imitatgarn, som egentligen kunna betraktas som grova bomullsgarner. Skillnaden mellan varp- och inslagsgarn ar här ännu mera framträdande än för bomullsgarn. Varpgarnet ar härdare snott (antalet vridningar på en inch 2.58 Vn, där n är det metriska numret, meter/gram, emot L » V » för väftgarn), men därjämte forefinnes en väsentlig olikhet därutinnan, att varpgarnet i regel ar hogervridet, väftgarnet vänstervridet. Härigenom underlättas filtnmgen. Jamtor man snodden med den för bomullsgarn vanliga, finner man, att varpgarn av kardull brukar vara något svagare snott än varpgarn av bomull, valtgarn av kardull däremot föga mer än hälften så hårt snott som vattgarn av bomull. , För ullgarnnumreringen finnas ett mycket stort antal nummersystem. I följande tabell hava för överskådlighetens skull sammanförts ett antal TABELL 8 1 .

Spånadsämne

Bomull. Kardull.

Kamull. Lin. Silke.

Systemets benämning

GARNNUMRERINGSSYSTEM I OLIKA LÄNDER Garnnumret, N, bestämmes på nedan angivna sätt (1 yd. = 3 ft. = 36 in. = 0-9144 m, 1 lb. = 15 ozs. = 256 drams = 7 680 grains = 453-6 gram)

Reduktion till metriskt nummer (meter/gram) Det metriska numret, n,

1-693 • -V 840 • N yards väga 1 Ib. Engelskt 2- N N kilometer väga */* kg. Franskt Preussiskt (Berl. 1 2-93 • N 2 200 • 2V Berlin-alnar väga /t'kg. Weife) 0-90 • N 800 • N Leipzig-alnar väga l /j kg Sachsiskt k 7-2 -N Franskt (Elboeuf) 3 600 • N meter väga V» g- • • 3-05 • N » (Sedan)... N écheveaux väga V» kg Engelska: 1 0-516 • N ga 1 dram = - ^ lb. Skein N yds Snap (West of 10-3 :N England system) 320 yds. väga N ounces 0-0403 • N 20 • N yds. väga 1 lb. ... Counts (D:o)... Oz. (Heavy wool0-0323 • N N yds. väga 1 oz len district)... Cuts (Galashiels 0-403 • N 300 • N yds. väga 24 ozs. system) Cuts (Hawick sy 0-3 7 2 • N 300 • N yds. väga 26 ozs. stem) Eun (American 3-225 • N 1 600 • N yds väga 16 ozs. ... system) ... 20 yds. väga N grains 81*0 :N Grain (D:o) ... 560 -N yds väga 1 lb Engelskt 1-13 -JV 300 -N yds. väga 1 lb 0-605 • N 36 000 • N Wiener-alnar väga 10 Österrikiskt. 0-617 • N lb. (eng.) 0-599 • N Tyskt (schlesiskt) 1 152 • N alnar på 2-4 Pfund Internationell 10 000 : N 10 meter väga N milligram »titre» 9 600 aunes väga N deniers Fransk titre ... 8 950: N (1 denier = 1*275 g.)

Numret enligt det angivna systemet, N,

0-590 • n 0.5 • ft 0-34 • n l.ll • n 0-139 • n 0-328 • n 1-94 • n 10.3 : n 24-8 • n 31 -n 24S • n 2-69 • n 0-310 • n 31-0 : n 0-S85 • n 1*6 5 • n 1-62 • n 1-67 • n 10 000 : n 8 950 : n

39¶P(n) \ gram/timme -35 •* STREICHGARNSSPINDELNS PRODUKTIONSKAPACITET

y -30

P(n)

\ +

(7TH.REPORT;U.S.A.1O91)

\ \

O +

-2b

Virpgarn Väft garn 2Z0-./I

\ \

• "

+ O \

-20

O O

++ \

++ L

-f o o \

+ \ ° + + 4o oo + o\

-15

+ +

8 o+\ + +

-10

^ . + *•

o oo + + f

-5 Ganinummer , n

meter/gram

40 uppgifter om dylika system, varvid för jämförelse även a n d r a spånadsämnen än ull medtagits. Rörande produktionskapaciteten inom kardyllespinneriet är det ej möjligt att erhålla lika utförliga uppgifter som för bomullsspinnerierna. Som v i redan förut framhållit, ä r ylleindustrien, särskilt kardyllebranschen, kännetecknad av en mindre intensitet i de tekniska procedurerna än bomullsindustrien. Den ekonomiska tävlan, som väl innerst är drivfjädern för den tekniska utvecklingen, går inom ylleindustrien m e r a u t på en omsorgsfull och noggrann behandling av det d y r b a r a materialet, varvid vissa avdelningar förete en n ä r a nog hantverksmässig prägel. Det finns framstående industrimän, som rent av mena, att ullen i fabrikationsprocessen med avsikt bör behandlas långsamt, åtminstone n ä r det gäller de finare kvaliteterna. Icke desto mindre är det av vikt för överslagsberäkningar a t t h a en föreställning om streichgarnsspindelns produktionskapacitet. I vidstående diagram hava fördenskull uppgifterna om produktionen per spindel och timme i den amerikanska undersökningen 1 7TH REPORT intecknats. Som ett approximativt uttryck för medelproduktionen per timme av g a r n nummer n m/g kan m a n s ä t t a / ) P (n) •= P

— n Osäkerheten i formeln framgår åskådligt genom diagrampunkternas spridning. För jämförelse må följande undersökningar rörande produktionen i en större svensk fabrik anföras. TABELL 3 2 .

Produktion i gram per timme

Garnnummer m/g 6 8 12 18

PRODUKTIONSKAPACITETEN I ETT SVENSKT ULLSPINNERI

P r o c e n t

h a l t

ull

35 35 35 65

Enligt obser- Enligt formeln vationerna 220: n 27-5 24-7 141 10*9

36-7 27-5 18-3 12-2

Enligt MULLER producerar en streichgarnsspindel per timme omkring 9.3 gram g a r n av nummer 14 m/g. 1

Se Bomullsindustriens produktionsförhållanden, sid 6.

41¶D. KAMNING OCH KAMGARNSSPINNING Kamgarnsspinningen är en betydligt, mera invecklad procedur än kardganisspinningen. En föreställning om olikheten får man av följande diagram över processerna från den tvättade och torkade ullen till det färdiga garnet. JÄMFÖRELSE M E L L A N KAM- OCH Rentvättad, Blandning

KARDGARNSSPINNING

torkad

ull

Kamullkardning

Preparing 6 preparing boxes

Inolj ning Kardning

Franskt system: 3 intersecting gill boxes Backwashing 2 intersecting gill boxes Kamning 2 gill boxes

Engelskt system: Backwashing Preparing gilling Preparing gilling, oiling Balling (punch box) Kamning (Noble) 2 finish gillings

Fransk s t r ä c k n i n g : Can gill box Balling gill box 3 drawings Cone d r a w i n g : Reducing Can gilling Finishing Spindle gilling Roving 3 drawings Slubbing Finishing Slubbing Roving (speeding)

Open d r a w i n g : Can gilling Spindle gilling 3 drawings Finishing Slubbing Roving (speeding)

I Ullspinning French mule spinning

Kardullgarn

Cap f r a m e s p i n n i n g

Kamullgarn

Som av diagrammet framgår, finnas tre olika system för framställning av tops, det franska systemet, det engelska med kardning och det engelska med preparing. Kardningen överensstämmer i stort sett med kardningen inom kardylleindustrien, med undantag därav, att kardverket endast innehåller två

42 kardor. Då k a r d n i n g e n h a r benägenhet a t t skada ullfibrerna, använder m a n vid sidan av denna process i vissa fall (särskilt för långstaplig ull) s. k. preparing, som h a r samma verkan som kardningen, men behandlar ullen skonsammare. Vid denna process användas samma maskiner, de s. k. gill boxes, som sedermera, — även då ullen kardats, —utföra den procedur, som benämnes giUing. Maskinerna äro tämligen enkla, och arbetet tillgår så, a t t en samling ståltänder, varierande i a n t a l och täthet från den ena maskinen till den andra, underifrån kammas igenom ulltågan, som därvid löper mellan två valspar. m Den kardade eller preparerade ullen underkastas en förnyad t v ä t t n i n g i såpvatten för borttagande av den smuts, som lossnat under n ä m n d a processer. Tvättningen benämnes backwashing. Hela den kombinerade maskin, som i vissa fabriker ombesörjer tvättningen, torkningen och den följande gillningen, benämnes Plättmaschine eller lisseuse. Efter tvättningen måste åter olja tillsättas, om kamningen skall försiggå enligt den engelska metoden. Enligt den franska sker kamningen däremot torrt. Efter ett p a r gillningsprocedurer (eventuellt med inoljning) vidtager den egentliga kamningen (combing, Kammen, peignage). Kamningen v a r länge ett handarbete, som utfördes med h a n d k a m m a r (Wollkämme, combs, peignes), vilka under arbetet värmdes i en r u n d u g n (Kammtopf, Kammpott, comb pot, pot å peigne). De maskiner, kammaskinerna (Kämmaschinen, combers, machines å peigner), som ersatt det gamla handarbetet, äro a v flera olika konstruktioner, såsom NOELE'S, HOLDEN'S, LISTER'S, HEILMANN'S, HORNER'S, IMB'S. De tidigaste h ä r r ö r a från tiden 1840—1850. Av dessa typer är, åtminstone vid användandet av engelsk k a m m n g s metod, NOBLE'S kammaskin den mest använda. De viktigaste delarna i denna äro r u n d a k a m m a r , de s. k. cirklarna, vilka under arbetets gång u p p v ä r m a s medelst ånga. Den stora cirkeln h a r en diameter av o m k r i n g en meter. P å dess omkrets sitta tänder. Cirkeln tangeras innantill a v två små cirklar, även med tänder. Ullen kammas mellan den stora cirkeln och en av de små och dragés därefter genom ett p a r rullar bort från den mindre cirkeln. P å denna k v a r s t a n n a d å de korta fibrerna, vilka genom en särskild process bortföras och uppsamlas för sig. Resultatet a v denna procedur ä r den kammade ullen (Kammzug, Zug, tops, estame, étaim, laine peignée), som innehåller de långa fibrerna, och kamavfallet (Kämmlinge, noils, peignons, entredent, blousse, blouse, blorelle freinte). Proportionerna mellan de erhållna kvantiteterna av dessa båda varor beror i någon m å n på maskinens inställning. Man k a n således i vissa maskiner, ställa in på utsortering av alla fibrer med m i n d r e än 25, 30, 35 m m : s längd. E n föreställning om de i praktiken v a n liga proportionerna k a n m a n få av följande tabeller. TABELL 3 3.

TOPS- OCH NOILSKVANTITETER VID FÖRSÖKSKAMNINGAR MED H E I L M A N N ' S KAMMASKIN (MULLER)

U 11 s o r t

Western Kap AA

Port Philip AA

66 34

77 23

Viktsprocent:

Pommersk Tysk Schweisswolle Eiickenwäsche

86*5 13-5

91 9

43 TABELL

34.

KVANTITETER

TOPS

OCH AVFALL

I AMERIKANSKA

YLLEFABRIKER

(TARIFF BOARD REPORT 1 9 1 2 ) F a b r i k för grövre garnnummer Ullkvalitet

Viktprocent

T o p s .. Noils Card and comb waste

64's-70's

60's

56's

50's

79-7 18-G 1*7

80-8 17-9 1-3

85-6 13-o 1-4

88-7 10-G 0-7

Modernt Fabrik för fina inrättad kombinegarnnummer rad fabrik

87-7 ll.l 1-2

86*2 7-4 6-4

Man skiljer mellan »tops in oil» och »dry tops», likaså mellan »prepared» och »carded». Kamavfallet användes i kardylleindustrien och är därvid i det närmaste likvärdigt med vanlig ull. Tops, som skall säljas, konditioneras för att erhålla den normala fuktighetshalten. Proceduren benämnes ofta ageing. Topsen kan direkt användas till handspinning. För maskinspinning erfordras däremot, liksom i bomullsindustrien, en lång sträckningsprocedur. Denna är åter olikartad i det franska och det engelska systemet. I det förstnämnda arbetas utan hopsnoning av ullsträngen, som endast gores allt tunnare genom sträckning i maskiner med två valspar, av vilka det främre går med större hastighet. Dylika franska sträckmaskiner likna gillboxarna, men hava i stället för kammar mellan valsarna rullar, av vilka några (porcupines) äro försedda med tänder. Av den engelska sträckningsmetoden finnas två underarter, skilda genom olika konstruktion för ullsträngens upplindning. De engelska sträckmaskinerna likna även gillboxarna, men hava mellan de sträckande valsparen smärre lätta valsar, som föra strängen framåt. Under sträckningsproceduren erhåller ullsträngen någon snodd, varför processen egentligen skulle kunna benämnas förspinning. Antalet spindlar ökas, ju finare garn maskinen bearbetar. Man kan t. ex. hava en följd av maskiner med följande benämningar: 4-spindle drawing box, 6-spindle drawing box, 8-spindle drawing box, 12-spindle drawing box ( = »slubber»), 24-spindle »finisher», 64-spindle »reducer» och 96-spindle »speeder» eller »rover». Finspinningen försiggår både på selfaktorer, särskilt efter fransk sträckning och vid finare nummer, och på vingspinnmaskiner (flyers) eller capspinnmaskiner (cap frames). Den sistnämnda maskinen, som här motsvarar bomullsindustriens ring spinnmaskin, och även stundom går under denna benämning, är en avart av den vanliga vingspinnmaskinen, där vingen ersatts med en huva (cap). Även egentliga ringspinnmaskiner förekomma. Kamullgarnets snoddkoefficient växlar med det ändamål, för vilket garnet framställts. Man kan emellertid som medeltal för garn av nummer n metriskt (m/g) angiva följande värden: Varpgarn

0-93 \'n

vridningar på 1 cm. s s 2-4 V n på 1 inch.

Halvvarpgam

0*7 5 \ n

» 1

1'9 V »

» 1 >

Väftgarn

0-G0 \ n

» 1

1*5 V n

x> 1 »

44 F ö r vävningsändamål användes enkelt, men även mycket tvåtrådigt g a r n (two-ply), för trikåstickning enkelt eller tretrådigt garn, oftast löst spunnet och tvinnat. Rörande produktionskapaciteten inom kamgarnsspinneriet må följande uppgifter anföras, avseende en amerikansk fabrik (enl. 7TH REPORT 1891). TARELL 3 5 .

PRODUKTIONEN AV KAMGARN PER SPINDEL OCH TIMME V ä f t g a r n

V a r p g a r n Garnnummer Engelskt

Metriskt

36 50

41 56

Gram per timme 18-8 3*7

Garnnummer Engelskt

Metriskt

15 32 42 44

17 36 47 50

Gram per timme 39-G 15-9 8-6 7-8

45¶E. VÄVNING OCH BEREDNING Det h a r redan förut framhållits, att inom ylleindustrien den mekaniska vävstolen först tämligen sent u t t r ä n g t handvävstolen. Rörande vävstol a r n a s konstruktion är intet av vikt att tillägga till den redogörelse för väyeriets teknologi, som återfinnes i utredningen rörande bomullsindustrien. Den komplicerade varpningsproceduren, klistringen o. s. v. överensstämma jämväl i stort sett med motsvarande processer i bomullsindustrien. Beredningen (finishing) av kardyllevävnader ä r i regel en omständlig procedur, särskilt då det gäller a t t framställa finare varor. De från vävstolarna kommande vävnaderna synas först noga, varvid alla felaktigheter markeras för att sedermera kunna borttagas, och alla k n u t a r i garnet plockas bort (burling). Därefter kommer valkningen eller filtningen (fulling, felting), krympning, (crabbing), tvättning, sträckning ooh torkning. Dessa processer tillhöra våtappreteringen (wet finishing): i torrappreteringen (dry finishing) utsättas vävnaderna för ruggning (medelst b o r r a r av spånadstisteln, anbringade på roterande valsar), skärning (shearing), varvid de uppstående håren avskäras med tillhjälp a v skruvformiga, på valsar fastade knivblad, borstning (brushing), pressning och slutligen uppångning eller dekatering, varigenom glansen fixeras. K a m yllevävnaderna beredas i regel på ett mindre ingripande sätt. Särskilt ä r att märka, att valkningen så gott som uteslutande tillhör kardylleindustrien. E t t fåtal yllevävnader äro ofärgade (naturfärgade). Genom blandning i kardverken av två nyanser a v naturfärgad ull kan m a n även erhålla melerade tyger. De färgade vävnaderna kunna v a r a färgade i ullen, i topsen (ifråga om kamyllevävnader), i garnet eller i den färdigvävda varan. Även tryckta vävnader, nämligen lätta kamyllevävnader, förekomma. Yllevävnaderna gå i handeln under ett stort a n t a l benämningar, och h ä r som inom andra grenar av textilindustrien ä r nomenklaturen tämligen outvecklad. En allmän benämning är kläde (Tuch, dräp, cloth), varmed torde menas en valkad kardyllevävnad- i allmänhet, u t a n a t t m a n vill framhålla någon särskild egenskap hos densamma. Med cheviot eller tweed förstår man ursprungligen en av cheviotull, d. v. s. lång skotsk ull, framställd vävnad, tillverkad av k a r d a t g a r n , föga beredd, eller i varje fall obetydligt eller icke alls valkad. 1 Numera, användes denna beFrån en framstående kännare av den engelska ylleindustrien har författaren sedan detta skrevs haft nöjet mottaga ett uttalande om den betydelse, som numera i England inlägges i dessa ord. Tweed är i enlighet härmed en allmän benämning på kardyllevävnader, vilken såsom underavdelningar inbegriper Harris, Donegals, Homespuns, Bannockburns,' i hevwts, Saxonies. Cheviot är sålunda ett slag av tweed, tillverkad av Cheviot-ull. 5989. T. T. .

46 TABELL

36.

UPPGIFTER

RÖRANDE PRODUKTIONEN ENLIGT 7TH REPORT

Garnnummer m/g

Bredd

Maxi- VerkEffekVäv- mipro- lig protividukstolens duktetstion tion koeffital per| • cient. minut i Antal inslag % (a) per timme

Trådar per inch

Varans benämning Inches j

Varp i Väft I Varp

Väft

137 137 137 140 137 137 138 56 137 137 137

18 12 13 10 13 9 6 17 26 15 9

90 60

53 52 52 36 40 24 30 30 56 68 44

! 54 » 54 » 54 » 55 I Cheviot 54 » 54 » 541/»! Flanell (b) 22 Overcoating 54 54 » kersey > melton 54 Cassimere

13 13 14 10 15 9 6 23 24 15 9

KARDYLLEVÄVNADER

1 62

38 50 24 40 33 70 85 48

82 82 82

4 920 4 920 4 920 84—90 5 220 5 160 86 90 5 400 80 4 800 84 5 040 86 5160 86 5160 5 160 86

3 816; 78 (5) 8 370 !68(3) 3 557*1 72(2) 3 240- 62 (1) 3 816'! 74(2) 2160 40(1) 3 240 67(1) 2 502 50 (1) 3 730 72(1) 3 917 76(1) 3 802' 74(1)

(a) Siffrorna inom parentes angiva antalet vävnader, för vilka effektivitetskoefficienten beräknats som medeltal. (b) Fyra bredder vävas på en gång, varefter vävnaden skares sönder.

TABELL

3 7.

UPPGIFTER

RÖRANDE

PRODUKTIONEN

ENLIGT 7TH REPORT

Garnnummer m/g

Bredd

Trådar per inch

Varans benämning Inches

Cashmere

» »

Merino Serge Worsted goods

(b) 40 (b) 42 (b) 48 (b) 48 (b) 51 54 54 54

102 106 120 120 130 137 137 137 140

Varp

Väft

Varp

Väft

82 80 87 79 70 45/2 45/2 45/2 45/2

127 149 118 149 110

66 68 60 64 99 70 113 133 105

99 158 133 223 114 74 90 96 80

45/2 45/2 45/2 45/2

KAMYLLEVAVNADER

31axi- I Verk- EffekVäv- mipro- lig pro- tivistolens dukduktetsslagan- tion tion koeffital per •cient, minut Skott per %(a) timme

165 160 150 150 145 90 80 80 80

(a) Siffrorna inom parentes angiva antalet vävnader, för vilka beräknats som medeltal. (b) Fabriker på europeiska kontinenten.

9 900 9 600 9 000 9 000 8 700 5 400 4 800 4 800 4 800

8 676^ 88 (2) 8 363 87(5) 7 7151 86 (9) 8 158 91(3) 7 272 84(2) 3 463 64(1) 3 888 81 (1) 3 802 79(1) 3 312 69(1)

effektivitetskoeffieienten.

nämning åtminstone i Sverige ofta även för kamyllevävnader. Typiska kardyllevaror äro kaschmir (casimir, cassimere), buckskin (avsett till byxor, ofta halvylle med bomullsvarp), molton eller melton, double eller eskimo, ylleflanell, ratiné och ivelliné (paletottyger), kersey, doeskin, homespun (ursprungligen tillverkat hantverksmässigt i Skottland). Kamgarntyger äro exempelvis serge (dels fodervävnader, dels också en kyprad

47 kamyllevävnad, som vid appreteringen erhållit ett utseende, som påminner om kardyllevävnadernas, avsedd för herr kostymer), trouserings (mönstrade byxtyger, »fancy worsteds»), coatings (tyg till herrkostymer), kräpp, Orleans, yllemuslin, yllerips, popeline (papeline, poplin), de sistn ä m n d a t u n n a släta tyger för damklänningar. Damklänningstyger i allmänhet av de lätta kamyllekvaliteterna benämnas ofta i E n g l a n d stuffs i motsats mot cloths. Med dress goods menar m a n i Amerika lätta varor i allmänhet för dam- och barnkläder, men ej blott kamylle-, u t a n även lätta kardyllevaror och ofta med varp av bomull. Med union fabrics, union tweeds o. s. v. menar man varor, i vilka även bomullsgarn ingår. Rörande produktionskapaciteten i ylleväverier hänvisas till tabellerna 36 och 37. Man ser, a t t vävstolshastigheteii inom kardylleindustrien håller sig något över 80 slag i minuten, inom kamylleindustrien däremot för smalare v ä v n a d e r omkring 150 å 160. Effektiviteten hos vävstolarna är väsentligt större vid framställning av de lätta kamyllevävnaderna än inom kardyllebranschen. Därtill kommer för n ä m n d a kamyllevävnader, att mycket snabbare vävstolar användas, varigenom produktionen således är avsevärt större än i kardylleväverierna. E n vidlyftig studie över effektiviteten i kam- och kardylleväverier återfinnes i TARIFF BOARD REPORT 1912 (House Documents, 62d. Congr., 2d. Sess., Vol. 131, p. 1045). Följande tabell må anföras. TABELL 3 8.

EFFEKTIVITETEN I AMERIKANSKA YLLEVÄVERIER Kamylleväverier

Effektivitetskoefficient

9 0 % och däröver 8 0 % m e n ej 90 7 0 % » » 80 5 0 % » > 70 3 0 % » * 50 Under 3 0 % Summa Genomsnittlig

effektivitets-

. . . .... Antal vävstolar

1912 Kardylleväverier

Procent av hela ! . , . .. , , , , , i Antal vävstolar antalet

Procent av hela ! ... antalet

381 2 291 2 886 3 185 536 50

4-1 24-7 30-9 34-1 5-7 0-5

226 M79 795 296 19

2-o 12-9 21-6 45-4 17-0 Vi

9 329

100 o

1 751

100 o

71 /oo /

63 0/ /o

48 TREDJE

KAPITLET

YLLEINDUSTRIEN I VISSA VIKTIGARE LÄNDER A. ENGLAND Den engelska Census of Production av år 1907 uppskattar manufaktureringsvärdet (net output) av industrierna till 674 mill. £, v a r a v de undersökta industrierna representera 624 mill. Motsvarande siffror för jordb r u k och fiske voro respektive 170 och 12 mill. £, varför det sammanlagda värdet (i denna betydelse) av produktionen uppskattas till 856 mill. £. Textil- och beklädnadsindustrien bildar den näst efter gruv- och metallindustrierna viktigaste gruppen med 142 mill. £, v a r a v 94 mill, komina på TABELL 3 9.

DEN ENGELSKA YLLEINDUSTRIENS LOKALISERING

INKLUSIVE MATTFABRIKATION, MEN" EXKLUSIVE TRIKÅINDUSTRI Tusental arhetare i ylleindustrien 1901

O m r å don (counties l

Dumbarton Stirling Renfrew Avrshire Summa (a) Clackmannai Edinburgh Lanark Peebles Selkirk Roxburgh ... Dumfries ... Summa (b) j Durham Lancashire

Tusental invånare 1 1911

0-24 0-65 1-76

140 161 315 268

5-42

3- 7 4 1- 1 1 3- 3 4 2' OS 4- 76 3- 2 4 1- 0 3

31 508 1447 15 25 47 73

(c)j

(d)'

4 768

Yorkshire: West Riding

(e)|

187-20

3 045

O m r å il e n (counties)

Derbyshire Nottingham . Leicestershire

Tusental arhetare i ylleindustrien 1901

Tusental I invånare | 1911

0- 7 T. 0-22 2-S7 I

683 604 477

7-2 6 1-10 8.30

526 1040 1566

3-27 2-14 1*96 1-32

736 287 458 670

Summa (h)j

8-60

2151 Övriga (i)

14 52

27 528

Summa (f)j Worcestershire. Warwickshire . Summa (g) Gloucestershire Wiltshire Sommersetshire Devonshire

Sammanlagt för hela Storbritannien och Irland

259 91 I 45 222

49 den egentliga textilindustrien och 48 mill, på beklädnadsindustrien. Av textilindustrierna kommer bomullsbranehen först med 45 mill. £ och 572 000 arbetare, ylleindustrien i andra rummet med 19 mill. £ och 264 000 arbetare. Ylleindustrien är liksom bomullsindustrien starkt koncentrerad till tämligen små industriområden, vilka därjämte sinsemellan h a v a genomfört en stark specialisering. F r å n 1901 års census föreligga siffror rör a n d e arbetareantalet efter counties, vilka lagts till grund för omstående tabell. Följer man den engelska huvudön norrifrån, träffar m a n av de i tabellen a n g i v n a distrikten först på (a), som utbreder sig omkring Glasgow. Distriktet (b) sträcker sig genom centrum av södra Skottland, från det innersta av F i r t h of Forth till Cheviotbergen på gränsen, och omsluter det övre loppet av floden Tweed och dess bifloder. D u r h a m ä r ett område söder om Newcastle. Distrikten (d) och (e) omfatta E n g l a n d s välkända industriella h j ä r t a med Manchester och Bradford. Strax söder därom, mitt på ön, ligger distriktet (f) och omedelbart sydväst därom (g). Distriktet (h) omgiver Bristol och omfattar en stor del av den sydvästra halvön. De olika distriktens egendomligheter belysas av efterföljande översikt.

ÖVERSIKT ÖVER ENGLANDS YLLEINDUSTRIOMRÅDEN (DELVIS EFTEH CLAPHAM, THE WOOLLEN AND WORSTED

INDUSTRIES)

(a). I Skottland finnes föga kamylleindustri. Den, som finnes, är emellertid huvudsakligen lokaliserad i detta distrikt, kring Glasgow, Paisley, Ayr och Kilmarnock. (b). Detta distrikt är sätet för den industri, som tillverkar de äkta, i hela världen kända skotska tweeds och cheviots. Industrien ifråga är av kardyllekaraktär. Den ursprungliga hemorten för densamma är de kring Tweed liggande grevskapen Peebles, Selkirk och Roxburgh, av vilka det sistnämnda sträcker sig fram till Cheviotbergen. Huvudorten är Galashiel. (c). Ett litet, av kväkare grundat industriområde vid Darlington, sysselsatt med kamvaror. (d). Lancashires ylleindustri tillhör kardyllebranchen och har sitt centrum i Rochdale. Produktionen utgöres till stor del av flaneller. (e). West Riding i Yorkshire är Englands viktigaste ylleindustridistrikt. Under det att i genomsnitt i hela Storbritannien och Irland endast omkring Vz % av folkmängden är ylleindustriarbetare (en i och för sig hög siffra), är siffran för West Riding mera än 6 %. Fabriksområdet omfattar emellertid endast en del av West Riding. Det allra mesta av industrien är inneslutet inom ett område med en yta av ungefär 25 kvadratmil, omfattande de västra och södra delarna av West Riding (till arealen något mindre än Blekinge). Dess ylleindustriarbetare (exklusive familjer) utgöra ett antal, som överskjuter hela folkmängden i Blekinge med en fjärdedel. Både kard-och kamylleindustrien äro koncentrerade till denna del av West Riding. I stort sett har kardyllebranchen tagit i besittning dess östra och södra delar, kamylleindustrien dess västra och norra delar. Medelpunkten är Bradford, huvudsätet för handeln, både ull- och garnhandeln, för kamningsindustrien och för klänningstygsfabrikationen. !L.eeds är en stor stad med betydande kardylleindustri, från de billigaste halvyllevarorna till mycket först-

50¶TABELL 4 0 .

MASKINERI OCH ARBETARE I ENGLANDS YLLEINDUSTRI (WOOLLEN, WORSTED, SHODDY) Ar 1867

År 1874

År 1885

År 1889

Ar 1904

2382 j 2 517 2 751 2 617 2 649 Antal fabriker Rag-grinding machinery (lumprivnings900 maskiner) 6 700 Woollen carding sets (kardverk) 2 924 Worsted combing machines (kam1 276 1038 maskiner) 2 780 565 Spinnspindlar: 2 844912 Mulespindlar Andra 5 3 7 5 1 0 2 5604 535 5 625477 5 449495 6455 879 Sammanlagt 519 629 558 914 769 492 969 812 1059049 Tvinnspindlar Mekaniska vävstolar: 9 456 Intill 40 in. bredd (a) 22 843 40, men ej 60 in 72 215 60 in. och däröver .. 104514 118 875 140 274 139 902 131506 Sammanlagt 262 283 280133 282 255 301556 (b) 259 900 Antal personer 11100 (b) 4 300 11700 19 300 Därav: män under 13 år. 24 500 26100 25 200 » 13—18 år .... 88 500 80 800 94 300 > över 18 å r — 125 300 124 700 131500 (b) 106 200 Män inalles kvinnor under 13 år ... » 13 år och däröver..! Kvinnor inalles! (a) Reed space,

• • •

19100 135 700 154 800

11900 145 700 157600

11800 (b) 4 900 158 200 (b) 145 300 170 000 (b) 150 200

(b) Siffror för år 1901.

klassiga helyllevarör. Dewsbury och Batley äro medelpunkter i det gamla »heavy woollen district», shoddyindustriens fädernesland. Huddersfield ar specialist på herrkostymtyger av kamylle, Halifax på mattor. Kamylleindustrien, särskilt kamningen och spinningen, är så gott som ett monopol för West Riding. För kardylleindustrien är distriktet också det största i landet, men omfattar ej mer än ungefär hälften av alla spindlarna och 60 % av vävstolarna. Det är ej heller i kvalitetshänseende det förnämsta utan överträffas här både av tweed-distriktet och av det, som här kaUats (n). Inom kamvarubranchen är Yorkshire däremot det förnämsta distriktet, även i fråga om kvalitet. (f). Leicestershire är hemorten för den engelska trikåindustrien. Utom de närmare 3000 arbetare, som upptagas i tabellen och äro anställda i spinnerier, vilka arbeta för trikåindustriens behov, finnas omkring 19 000 t n k å fabriksarbetare. I Derbyshire och Nottingham finnas ytterligare omkring 10 000. De i tabellen upptagna arbetarna i »the hosiery yarn trade» klassificeras i regel som worsted, men spinnerierna syssla ofta med framställning av både kard- och kamullgarn. . (g). Worcestershire (med huvudorten Kidderminster) och Warwickshire bilda mattfabriksdistriktet. (h). Gloucester, Wiltshire, Sommerset och Devon bilda det en gang sa blomstrande »West of England»-distriktet, ett idylliskt industriområde i järn-

51¶TABELL 41. PRODUKTIONEN I DEN ENGELSKA YLLEINDUSTRIEN ÅR 1907 Varor för försäljning Kvantiteter

Värden Mill. kr.

Sortering, blandning o. s. v. av ull .. Sortering, karbonisering, färgning o. s. v av yllelump Kammad ull (tops) Kamavfall (noils) Flocks Waste Konstull (shoddy och mungo) Garner: Kardullgarn Kamullgarn Alpacka och mohair Av andra djurhår Kardyllevävnader (inkl. vävnader med blandat kard- och kamullgarn):

Breda

Smala ! Kamyllevävnader (även med inbland-; ning av andra spånadsämnen) : Coatings- och trouserings: Breda i Smala l Stuffs, dress goods, linings, lastingsj o. s. v Flannels och delaines Mattor (ej rugs) i Filtar Hela tillverkningen

Mill, kg 14-3 28-7 26-1 7-9 14-o 13-5 57-7 17-6 65*3 6ö 86

Löngodsarbeten (Works done on commission) Beredningslöner Kvantiteter Mill. kr. Mill. kg.

26-3 14-6 86- 3 2-9

!3"5

7-5 8-1

O'8

0'5

80-s 10-2

I96

3-3

0-<

9i 6-9 0-1 0-4

3'7 3's

33'7 39'° 285-6 32-6 2-6

Oa O-1

Mill. m. 128-1 34--'

270*2

34" ^

Mill. m. 5i 3-7

38-s 5-3

i47'8

3-6

O- 7

10-9

0-2

126-a 44-3 23-5 Mill, par 31

125-6 32-2

16-3 0-1 Oi Mill, par 00

V7 O'o 0"o

59'° 26-4

1343 9

O-o O-6

O" o

förelse med det högt industrialiserade West Riding. Än i dag kallar man tyger, vars kvalitet man vill framhålla, West of England eller skotska. Distriktets betydelse har emellertid gått mycket tillbaka. Exeter, (i Devon) var en gång en mycket framstående industristad, där 80 % av befolkningen uppgives hava varit beroende av ylleindustrien. Distriktets tillverkning är huvudsakligen kardyllevaror, däribland några av världens finaste klädeskvaliteter, såsom det ryktbara gröna biljardklädet. I den engelska ylleindustrien är handelsorganisationen av allt a t t döma driven till en verklig fulländning. Det kan därför v a r a av betydelse att h ä r lämna en bild av denna organisation, vilken mer eller m i n d r e ä r karaktäristisk för alla länders ylleindustri. I vidstående d i a g r a m äro de olika arterna av företag specificerade och varornas g å n g angiven medelst pilar. Dessa avse icke att lämna en fullständig bild av varutransporterna, u t a n endast att framhäva den vanligaste organisationen. F ö r Sverige avviker organisationen huvudsakligen däri, att kammeriet i regel befinner sig utomlands, a t t kamylleväveri och färgeri (med beredning) i regel äro kombinerade och att konstullfabrikema (såsom ofta även i E n g land) tillhöra kardyllefabrikerna. Ofta är i Sverige även mellanledet grosshandlare obefintligt.

52¶ULLENS VANDRING GENOM FABRIKATIONSPROCESSERNA. Icke producerande mellanhänder angivna med dubbla cirklar.

Råull

•>- rVlellanprodukter ____>.

Avfall Färdigberedd vävnacf Kläder

Bomulls garn och silke

KARTOGRAFISKA INSTITDTcV

53¶TABELL 4 2 .

DEN ENGELSKA INDUSTRIENS FÖRBRUKNING AV ULL Medeltal per år under tiden 1880— | 1885— 1884 1889

18951899 M i l l i o n e r

1900— 1904

k i l o g r a m

Engelsk ull: Produktion (a) Export

66 8

63 10

62 14

59 14

57 13

61 10 51

44¶Utländsk ull (även kolonialull).! Import i 218 Reexport j 120

272 145

313 167

325 153

276 119

344 142

363 139

Återstod för konsumtion i

202 Återstod för konsumtion)

62 7

146 Alpaca, vicuna och llama: Import

2-o

kvantitet

2r,

2-1

Uethår (mobair m. m. Import Sammanlagd konsumtion

6-4

8-6

2-6 lli

27 %

99 o/

266 17%

8-s

fSr\ i

189 Därav inhemsk ull i procent,

34 %

27%-

16-2 /o

287 15%

(a) H. Schwarze & Co:s uppskattningar. TABELL 4 3 .

DEN

ENGELSKA

UTRIKESHANDELN MED VÄVNADER M. M.)

YLLEVAROR

(GARN OCH

Medeltal per år änder tiden 18801884

1885— 1889

18901894 Värd

1900— ! 1904 j

m i l l i o n e r

k r o n o r

Import: Garn: import Yllevävnader m. ni.. import reexport nettoimport

118 9 109

168 II 142

180 22 158

192 14 178

173 16 157

147 20 127

126 22 104

Sammanlagd

t41

• 97

(a) 41 103

26 54 ! 156

40 99 146

80 76

67 72

51 64

69 65

71 41

nettoimport

Export: av inhemska varor: Tops, noils och waste Waste, noils samt kardad eller karboniscrad ull .. Tops Garn Vävnader: kardylleA^ävnader kamyllevävnader: coatings > stuffs

612 Samtliga tillverkningar (b) 684 509 473 493 449 480 (a) 1903. (b) Vissa omläggningar hava skett i statistiken år 1906, dock u t a n nämnvärd inverkan på de angivna slutsummorna. Siffrorna för tops ingå numera, men ej för avfall, noils eller behandlad ull.

54 TABELL

44.

DEN

ENGELSKA

UTFÖRSELN

VÄVNADER

KVANTITETER I MILL. METER

Medeltal per år änder tiden Vävnadernas

beskrivning

9-8 13-4 0-4 Oo

15*9 19-8 0-4 0-4

23-6 30-6 0.4 0-6

2-9 6-6

6-3 10-5 2-8 5-0

5-9 9-7 2-8 5*1

8-7 18-9 4-1 9-4

9-1 21-6 3-2 7'7

48 B

47-6

77-6-

96*

13-3 4-2 2-5 3-5

14-7 4-4 1-1 1-5

12-« 5-8 0-6 1-2

6-G 0-4

12-4 7-1 0-3

1-5

0-4

13-6 91i

13-8 79-4

12»2

114-s

54 31-4

1890— 1894

1895— 1899

7.8 12-9 1-1 0-6

14-3 0-7 0-5

Karuylleraror: Tunga: Breda, helylle » ej helylle Smala, helylle > ej helylle Lätta: Breda, helylle » ej helylle Smala, helylle » ej helylle

5-8

8-o

Summa för kardyllevaror.

Kamylleyaror: Coatings: Breda, helylle ... » ej helylle Smala, helylle ... » ej helylle Stuffs, etc.: Helylle Ej helylle Summa för kamyllevaror. Sammanlagt Därav: breda smala stuffs

10-5 66-5 93-1

52-1 17-4 104-7

58-6 11-5 93-8

53-3 10-4 77-0

60-0

90s 1681 82-5 16-2 69-ö

57i 153» 104-4 12-7 36-s

Den engelska ylleindustriens storlek åskådliggöres genom sammanställningen i tabell 40 av antalet maskiner och arbetare vid olika tidpunkter. Produktionen av olika varor enligt 1907 års Census of Production (den senast publicerade, (tryckt år 1912) återgives i tabell 41. Halvfabrikaten redovisas endast i den mån de blivit föremål för försäljning, varför dubbelräkning blott förekommer i de fall, då en fabriks produktion ingått som råvara i annan inhemsk fabriks tillverkning. Med -dessa siffror kunna tabellerna rörande utrikeshandelns omfattning jämföras. Att få en fullständig överblick över råvaiuianskaffningen och produktionens fördelning låter sig ej ens med den utförliga engelska statistiken göra, särskilt på grund av svårigheten att överblicka produktion och konsumtion av lump och avfall. Sammanfattar man uppgifterna i Censusberättelsen om produktion och export av de viktigaste grupperna av fabrikat får man följande tabell.

55¶TABELL 4 5 .

ENGLANDS SAMMANLAGDA PRODUKTION OCH EXPORT AV VISSA YLLEVAROR ÅR 1907 K v a n t i t e t e r Produktion

Tops Noils Kardullgarn Kamullgarn Kardyllevävnader : Breda Smala Kamyllevävnader: Coatings och trouserings: Breda Smala Stuffs etc Flannels och delaines Mattor Filtar

Export

110-5 mill. kg. 16-2 mill. kg. 5-7 13-6 la 117-9 36-s 84-2

Export i % av produktion IB % 42 % 1 % 43 %

63-3 mill, m.j 14-3

47 38

19-2 » > 42-4 1-8 5-4 » 69T» > » ; 143-3 » 8-o » » j 46- 5 » 8-6 > » I 23-4 » 13130 000 par 793 000 par

45 33 48 17 37 25

134-1 mill. 26-4 »

:•>

Rörande destinationen av Englands export av yllevaror må följande anföras. Yllevaruexporten var fordom den förnämsta gruppen i Englands utförsel. Ät- 1770 uppskattas den till 1 mill. £, under diet hela exporten utgjorde 4 mill. £. Sedan dess har den enorma bomullsindustrien utvecklat sin stora exporthandel på orienten och vuxit till ungefär samma relativa betydelse, som ylleindustrien en gång innehaide. Ylleindustrien, som ej haft samma möjlighet aitt vinna de stora världsmarknaderna, har icke kunnat följa med i samma tempo. Dess marknader ligga på närmare håll och hava varit starkt påverkade av 1800-talets överallt uppväxande tullmurar. Man kan också skönja en tydlig övergång från färdigfabrikat till halvfabrikat. Exporten av tops har sålunda från en obetydlig början på 1870-talet utvecklat sig till en viktig del av utförseln, och även garnexporten har stigit, under det att vävnadsexporten varit avtagande eller stationär samt företett ganska starka fluktuationer, där kontinentens och Förenta Staternas tullpolitik torde kunna spåras. Tyskland har varit den största köparen av tops. Ryssland har understundom även varit en stor avnämare. Tyskland har dessutom köpt mycket garn. Frankrike har köpt alpacka- och lnohairgarn, i trots av en ganska avsevärd tull. Övriga köpare voro de skandinaviska länderna, Holland och Belgien. Förenta Staterna hava däremot så småningom genom tullförhöjningar hindrat garnexporten till detta land. Canadas garnimport har tidvis företett stark ökning, ehuru ga.rntullarna även här varit betydande. Exporten av vävnader har varit fördelad med ganska sona kvantiteter på de köpande länderna. Bland de viktigaste av dessa voro Canada, Förenta Staterna, Australien, Tyskland, Belgien, Frankrike, Kina, Japan, Argentina, Ostindien, Sydafrika, Turkiet, Holland och New Zealand. Som ett exempel på tullpolitikens avspegling i utrikeshandelns siffror må följande tabell över exporten av yllevaror till Förenta Staterna återgivas.

56¶T A B E L L 4 6.

ENGLANDS

U T F Ö R S E L AV Y L L E F A B R I K A T TILL F Ö R E N T A S T A T E R N A

(UTOM T O P S

OCH

GARN)

HILL. £ A

Export

1885 1886 1887 1888 1889 1890 (a) 1891 1892 1893 1894 (b)

3-09 4-18 4-2 4 4-60 5-19 5-15 3-18 3*68 2-74 1-69

Å r

Export

1895 1896 . . . . 1897 (c) 1898... 1899... 1900... W01. 1902. "1903 1904

Å r

6-cs

3-72 354 1-19 1-32 1-3 5 113 1-4S 1-59 1-4 2

1906 1907 1908 1909 (d) 1910 1911

Export

! | I

M« 1-60 1-S6 102 1-60 1-77 I'M

lUIO

Li c

1913 (e) 1914

lLJ0 3-i^o

(a) 6 okt. Mc Kinley-tariffen. (b) 1 jan. Wilson-Gorman-tariffen. (c) 24 juli Dingley-tariffen. (d) 5 aug. Payne-Aldrich-tariffen. (e) Sept. Wilson-tariffen.

Fördelningen av det engelska arbetareantalet på ålder och sysselsättning enligt 1907 års Census framgår av följande tablå.

TABELL

47.

ANTAL ARBETARE

INDUSTRIERNA

I KARD- OCH KAMYLLE- (INKL.

I STORBRITANNIEN

Halftimers

S y s s e l s ä t t n

Sortering o. s. v. samt kamning Spinning Vävning Andra processer

OCH I R L A N D ÅR

SHODDY-)

1907 Full-timers Under 18 år

Samman18 år och j| lagt antal däröver

j ! j i

3 7 623 439 51

848 | 31250 i 17 092 | 4 075 |

13 484 59 591 102 569 24167

14 335 98 464 120 100 28 293

Sammanlagt 1

53 265

199 811

261192 Arbetslönerna äro inom ylleindustrien icke reglerade genom välkända, allmänt tillämpade ackordprislistor, såsom fallet ä r inom bomullsindustrien. Alla jämförelser mellan löner och uppskattningar av arbetslönekostnader bliva behäftade med mycket stora felmöjligheter och böra upptagas med stor försiktighet. Spridningen kring medellönerna synes v a r a ganska stor. I följande tabell återgivas medellöner enligt 1906 års omfattande arbetslöneundersökning. Arbetstiden utgjorde för det stora flertalet arbetare per vecka 55 a 5 5 ^ t i m m a r och i genomsnitt för fullt sysselsatta 55.6 timmar.

57 TABELL

48.

A R B E T S L Ö N E R N A INOM DEN E N G E L S K A Y L L E I N D U S T R I E N VECKOLÖNER I KRONOR FÖR ARBETARE MED FULL ARBETSTID

Medeltal ! Antal uppgifter j för United! i Kingdom i

Vuxna män (20 år och däröver). Förmän i spinneriet ... (a) » » väveriet (a) Ullsorterare (b) Teazers och willeyers... (a) Scribblers eller fetchers (a) Kammare: dagskift (a) > nattskift (a i Kardnllspinnare (a) (b). Varpare (b)1 Kardyllevävare, 1 stol (b) Kamylle vävare, 1 > (b); » 2 stolar (b) Färgare (a) Fullers (a) Dressers eller finishers (a); Warehousemen och pac1 454 kare (a) Samtliga! 24 050 Ynglingar och gossar. Kamullspiunare (a) 1708 Wool Spinners' Piecers (a)! 1368 Samtligaj (a) Tidavlönade.

1906 Medeltal Antal för United uppgifter Kingdom

Vuxna kvinnor (18 år och däröver). Drawers (a) Kamullspinnerskor (a) Tvinnerskor (a) (b) Winders (b) Kardylleväverskor, 1 stol (b) 2 stolar (b) Karn ylleväver skor, 1 stol (b) » 2 stolar (b) Menders och Fine Drawers (b)

2 831 3 098 2 405 1228 1014

10-o 9-o 9-2 13-2 12-5

9 735 1024

14-4 13-9

2 658 5 902

15-1 12-7

16-0

Samtliga

(a)

6 514

8-3

Samtliga

7-6

21-2

(b) Ackordaviönade.

Flickor. iKamullspinnerskor

58 F ö r a t t åskådliggöra förändringarna i de engelska arbetslönerna inom ylleindustrien m å följande tabell anföras u r en utförlig utredning a v den engelske statistikern A. FROBISHER, utförd på anmodan a v författaren till denna redogörelse. x

TARELL

49.

ARBETSLÖNER

VECKOLÖNER I GENOMSNITT.

Styck, färgare

Veckolön 1901. 1

kr.

1880 — 1 9 2 0

INDEXTAL MED 1 9 0 1 SOM BAS

Kammare Män j Kvinnor

Sorte- : Spin- Tvinrare i nare i nare

94 91 92 I 93 93 92; 100 I 96 94 100 100 j 94 loo ! 94 100 i 95 100 i 95 loo i 97 100 j 97 loo ! 97 100 i 97 100 ! 97 100 j 97 100 i 96 100 97 100 99 100 100 100 100 100 100 100 103 100 104 104 100 104 100 104 100 108 111 108 111 108 111 113 108 113 108 113 116 127 116 133 120 148 133 171 150 204 195 307 206 283 370 393 302

92 91 91 91 96 93 93 94 94 95 95 95 95 95 95 95 95 96 99 100 100 100 100 100 100 100 100 105 105 105 109 109 118 132 132 150 157 228 318 346 388

93 93 93 93 99 96 96 96 96 98 98 98 98 98 99 99 99 99 100 100 100 100 104 104 104 105 108 110 110 110 112 112 115 115 157 157 171 188 226 236 249

99 93 93 91 98 91 94 91 91 94 94 94 94 94 94 95 96 95 95 96 98 100 99 100 99 99 99 104 106 106 106 106 106 117 117 138 170 180 212 291 312

21-8 i 16-6

10-o

26-s

8-6

100 100 j

1880 1881 1882 1883 1884 1885 1886 1887 1888 1889 1890 1891 1892 1893 1894 1895 1896 1897 1898 1899 1900 1901 1902 1903 1904 1905 1906 1907 1908 1909 1910 1911 1912 1913 1914 1915 1916 1917 1918 1919 1920

I BRADFORD

Utredningen finnes hos Sveriges Textilindustriförbund.

Draw- 1 ,,.. Var- i Vävare 1 ers i pare

1 I.....J 74 78 79 91 94 84 103 103 110 95 112 94 92 97 107 115 114 114 99 89 103 100 112 108 91 96 94 117 117 117 117 117 119 119 119 129 149 194 254 296 307

100 100 100 102 104 100 99

96 1 95 94 1 93 92 94 98 100 99 99 97 100 99 101 101 101 101 101 101 101 120 133 150 214 246 283 300

93 93 93 94 97 93 91 93 93 93 97 98 97 98 98 98 98 99 99 99 101 100 99 100 100 101 101 100 102 102 104 104 104 109 124 142 161 227 269 316 332

10-6

9-6

12-7 1 12-2

79 ! 82 : 74 i 79 | 96 1 84 i 88 i

. 94 1 98 101 i 81 ! 106

98 1

96 96 96 96 97 97 98 99 100 100 100 100 100 100 100 104 109 114 114 121 121 129 129 139 164 193 214 307 350 378

59 Rörande krigstilläggen må ur samma källa följande uppgifter anföras, avseende tiden efter juni 1917, då man övergick från systemet med »war bonusses» till procentuella tillägg till grundlönerna, »war wages». TABELL 5 0 .

KRIGSTILLÄGG I DEN ENGELSKA YLLEINDUSTRIEN Ackordavlönade

u m

män och kvinnor

J u n i 1917 Oktober 1917 April 1918 Augusti 1918... November 1918 Februari 1919 September 1919 December 1919 J u n i 1920

Män

o/ /o

50 60 721/» 81»/< 104s/« 107 115 125 135

40 48 58 661/» 83 3 /^ 853/4 92 100 108

1¶Kvinnor o/ /o

421/» 51 81*/« 691/* 89 91 97s/4 106Vi 1143/4

Från juni 1920 bestämdes, att dyrtidstilläggen skulle utgå proportionellt mot ökningen i Ministry of Labour's indextal för levnadskostnaderna. Vid beräkningen torde man böra utgå från en grundlön av 10 eller 15 % över lönen före krigsutbrottet. Om Ministry of Labour's indextal betecknas med 100 i %, blir veckolönens stegring följaktligen som 1 till omkring i -fO.is. Som arbetstiden samtidigt nedgått från ett genomsnitt av 55.? till 48 timmar per vecka, blir timavlöningen, om den gamla sättes = 1, 1.16 . (i +

0.15).

Indextalet återfinnes i »Labour Gazette». Grunderna för löneiberäkningen äro för närvarande (maj 1922) föremål för ändringsförslag:

60¶B. TYSKLAND Den tyska ylleindustrien är i lokalt hänseende ej ens tillnärmelsevis så starkt centraliserad som den engelska. Av det till inemot en k v a r t s million uppgående arbetareantalet föll emellertid år 1907 på det viktigaste området, konungariket Sachsen, provinsen Saclisen, de båda furstendömena Reuss och omgivande landsdelar omkring 36 %, på Schlesien-Brandenburgdistriktet 22 %, på Rhenprovinsen med omgivningar 20 % och på Elsassdistriktet 12 %. Utmärkande för den tyska industrien h a r varit a t t hemarbetet och därmed även handvävstolarna utgjort en framträdande, om också i avdöende stadd del av industrien. Kammerierna h a v a på senare tid vuxit mycket hastigt. I Blumenthal (vid Bremen), H a m b u r g , Leipzig, Döhren (vid Hannover) och Mylau (vid Reichenbach) finnas stora kammerier. I Leipzig, Zwickau, Plauen ooh Mulhausen i Elsass finnas kamgaimsspinnerier a v stor betydelse. I viss mån äro Sachsen och Elsass mera specialiserade på kamylleindustri, Reuss på klänningstygsväveri, Aachen och dess omgivningar samt delar a v B r a n d e n b u r g och Schlesien på kardyllefabrikation. Industriens storlek vid de tre produktionsstatistiska undersökningarna år 1882, 1895 och 1907 framgår av följande tabell. TABELL 5 1 .

DEN TYSKA YLLEINDUSTRIENS UTVECKLING.

Antal företag

Ullberedning

Ullspinninng

Yllevävning

och. beredning

(1882 \ 1895 (l907 (1882 11895 (1907 (1882 \1895 (1907 l 882 1895 K907

(1882 Sammanlagt] 1895 (1907

Antal I dessa Hauptbe- I dessa Därav triebe Hauptbe- företag med mer företag anställda anställda triebe arbetare än 50 arbetare arbetare

Antal hästkrafter

Elektrisk kraft i kilowatt

1354 969 873

1025 834 787

5 798 16 358 21612

21 40 80

3 226| 11 846 15 458!

9 701 25 288

5 859 2 611 1270

164 185 212

28 670 42 468 46 361

61703 86 515

2 639

2S201 26 035 12 701

5181 47 347 2 326 54 448 58 498 1193 26 026 108 007 23 756 153 098 11 566 132 487

406 665 669

51 294 97 668 95 620

63 746 78 776

4 184

2 678 1789 1705

2 424 1653 1585

20 611 22 731 25 251

75 85 120

8 734 11 880 13 746

16 873 27 071

2 868

38 092 31404 16 549

34 656 38 569 15131

181 763 246 635 237 848

666 975 1081

91 9241 163 862 152 023 171 185! 217 650

9 691

61 Ylleindustriens tyngdpunkt ligger i storleksklassen 50—500 arbetare per företag, vilken omfattar omkring 60 % av hela ylleindustripersonalen. Maskinutrustningen år 1907 framgår av följande tabell: TABELL 5 2 .

MASKINER I DEN TYSKA YLLEINDUSTRIEN ÅR 1907

Kammaskiner Kardullspinning: spinnspindlar tvinnspindlar Kamullspinning: spinnspindlar tvinnspindlar

2 119 1956000 23 000 2263000 556 000

Vävstolar, vanliga: handvävstolar: jacquard andra mekaniska: jacquard andra utan bestämd uppgift Mattvävstolar

486 43 139 2 379 43 440 7 144 4 837

Rörande råvaruanskaffningen må följande tabell anföras. TARELL 5 3 . «

DEN TYSKA YLLEINDUSTRIENS

1859 1875 1882 1895

Införsel Utförsel millioner kg. 16 6 59 20 98 28 199 35

}£* 1908 1909 1910

213 209 231 232

40 36 41 45

RAVARUANSKAFFNING

Detaljerade uppgifter för år 1910. &&»&. Utförsel millioner kg. Crossbred, fet » fårtvättad > rentvättad Merino>

fet

fårtvättad » rentvättad Tops, crossbred » merino Noils Ullavfall Konstull

78-s 2'2 16-0 94.a 0-8 5"i 12-3 8'2 2-8 7-7 3*1

1-4 1-0 3» j . T po 5'9 3*6 6" 4 4-5 10-8 5i

Av råullen importerades 44 % från Australien, 23 % från Argentina, 11 % från Brittiska Sydafrika, 8 % från Belgien, 4 % från F r a n k r i k e , 2 % från England, 2 % från U r u g u a y och s m ä r r e kvantiteter från Österrike, Chile, New Zealand och Ryssland. Tysklands export av inhemsk ull, som fordom varit ganska betydande, spelar under senare tid ingen n ä m n v ä r d roll. Tops importerades från Frankrike, Belgien och England och exporterades till Österrike, Ryssland m. fl. länder. Importöverskottet av tops uppgick till omkring 35 mill. mark. Garn importerades för omkring 120 mill, mark, huvudsakligen från England, F r a n k r i k e och Schweiz, och exporterades för omkring 70 mill, m a r k till England, Österrike, Ryssland, Sverige m. fl. länder. Importen av vävnader v a r däremot obetydlig, under det a t t exporten representerade ett betydande belopp, omkring 220 mill. mark. 74 % av exporten gick till Europa, 16 % till Amerika, 8 % till Asien. De tyska arbetslönerna inom ylleindustrien h a v a alltsedan mitten av 1800-talet, — den tid, då hantverket definitivt besegrades av den industriella driften, — varit i ständig stegring. I följande tabell återgivas ett par sifferserier, som illustrera detta förhållande. I första kolumnen finnas uppgifter av BRANDT rörande kardyllevävarnas löner i Miinchen59H9.

T. T.

62¶Gladbach. Övriga kolumner innehålla uppgifter av nerna i ett t y s k t kamgarnsspinneri. TABELL 5 4 .

ARBETSLÖNER INOM DEN TYSKA YLLEINDUSTRIEN Genomsnittliga veckolöner i kronor

Genomsnittliga veckolöner i kronor A r

Kardyllevävare

KUNTZE rörande lö-

Kamgarnsspinneri

A r

c . TvinnerSpinnare Ansetzer

Kamgarnsspinneri KardylleTvinner-j vävare Spinnare Ansetzer »1

15-9 15-4 15-7 16-4 16i 16-2 16-3 16-5 16-4 17-4 173 17-5 17-5 17-4 18-o

1878 1879 1880 1881 1882 1883 1884 1885 1886 1887 1888 1889 1890 1891 1892

• • 21-8 22-o 22-0 22-6 23-2 23-ö 24-1 24-4

134 13-7 13-7 13-9 14-7 14-9 15-4 15-5

12-9 12-9 13i 13-3 13-3 13-9 14-4 13-s

1893 1894 1895 1896 1897 1898 1899 1900 1901 1902 1903 1904 1905 1906 1907

17-8 181 18-4 19-o 18-3 18-2 19-2 19-5 18-6 19-2 19-6 201 20-4 21-4 22-o

24-9 24-9 25'2 26-3 27-1 26-8 26-9 27-2 27-5 27-6

15-8 15-8 16-2 171 17-5 17-3 17-4 17-6 17-9 17-9

14/ 14-

14¶II1414!313. ISIS1 1

-•

• 1 Rörande spridningen av kardyllevävarnas löner uppgives, att den duktiga arbetaren tjänar 20 % mera, den dåliga 10—15 % mindre än medeltalet. Enligt den statistik, som offentliggjorts av die Leipziger Ortskrankenkasse, fördelade sig i juni 1913 arbetslönerna inom textilindustrien i Leipzig med omnejd på olika löneklasser på nedan angivna sätt: TABELL 5 5 . Löneklass:

TYSKA ARBETSLÖNER I LEIPZIG I JUNI

1913 Procentuell fördelning

Daglön, mark:

lör män

för kvinnor

4*51 och mera 401—4-50 3-51—4-00 3-26-3-50 2-51—3-25 2-01—2-50 1-51—2-00 1*50 och mindre

30*3 13-1 18-3 11-8 21-8 — 5-2 —

0'8 0-4 1-0 20 17-6 29-5 27-3 21-4

B e r ä k n a r man h ä r a v approximativa medeltal, får man för m ä n 3.3» mark, för kvinnor 2.02 mark, eller per vecka för män I8.1 kr., för kvinnor KU kr.

63¶C. FRANKRIKE OCH RELGIEN Huvudorten för den franska ylleindustrien är Roubaix-Tourcoing i närheten av Lille i departementet Nord. Distriktet g r ä n s a r till Belgien, och det finnes också trots landgränsen en viss organisk samhörighet mellan de båda ländernas ylleindustri. F l y t t n i n g a r mellan distrikten underlättas av språkenheten, och det vore u t a n tvivel av stort intresse a t t undersöka, i vad mån de båda ländernas tullpolitik inverkat på lokaliseringen. Departnientet Nord innehöll år 1906 87 % av kammerierna och 73 % av kamullspinnerierna, allt räknat efter arbetareantal. Av samtliga spinneriarbetare funnes bl % i Nord, av väveriarbetarna omkring 50 %. A n d r a huvudorter för fabrikationen äro Elboeuf i Normandie, som tillverkar kard- och kamvaror, Vienne vid Rhone, där shoddy- och filtindustrierna dominera, Mazamet i T a m , som producerar skinnull för stora delar av Europas ylleindustri. Departementet Somme ä r k ä n t för sammettillverkning och Aisne för plysch tillverkning. Den viktigaste delen av landets ylleindustri ä r kamvaruindustrien. Är 1904 fimnos i landet 1 600 kammaskiner (huvudsakligen Heilmanns och liknande konstruktioner), 2 000 000 kamullspindlar (varav ett mycket större antal äro mulespindlar än i England eller Tyskland), men endast 390 000 kardullspindlar. Antalet vävstolar uppskattades till 35 000, a v vilka emellertid en del även användes för bomullsvävning. Antalet arbetare utgjorde år 1896 enligt officiell statistik 177 270. Enligt en uppskattning av det brittiska Board of Trade skulle detta tal på grund av statistikens från den engelska avvikande klassifikation o. s. v. behöva ökas till omkring 199 400, vartill ändock skulle komma omkring 14 500 personer i färgerier och appretur. A v relativt stor betydelse ä r i F r a n k r i k e den hantverksmässiga vävningen, som i n r i k t a t sig på konstnärligt komponerade lyxvävnader för damklänningar. Som mellanhänder mellan exporthusen och v ä v a r n a uppträda contremaitres, även kallade facteurs eller coureurs (enligt 1906 års folkräkning 985 personer). Under tider av dålig sysselsättning inom industrien arbeta v ä v a r n a ofta i jordbruk. Arbetslönerna uppgivas av CLAPHAM i stort sett överensstämma med de engelska. F r å n å r 1904 finnas en del uppgifter om veckolöner, som förtjäna att anföras.

64¶TARELL 5 6-

VECKOLÖNER I DEN FRANSKA YLLEINDUSTRIEN AR 1904 Arbetstimmar ] Kronor per per vecka I vecka

Anmärkningar

liou baix. Tourcoing. Sorterare, män , Kardare, r> i Kammare, män och kvinnor, dagarbete : Spinnare, mule, män ; Tvättare, män j Vävare, 2 stolar, män ; » 2 » kvinnor i » 2 •» lärlingar i

63—66 63—66 60 63—66 63—66 63—66 63—66 63—66

22—26 13—14 13 26 13—15 17—24 13—17 11—15

63—66 63—66 63—66 63—66 63—66 63—66

14 17 19—22 19 13 15-17

Enligt arbetareuppgifter: coatingvävare 11—18 klänningstygsvävare 6 — 12 möbeltygsvävare ... 9—18

Elboeuf. Tvättare, färgare, män Kardare, män Spinnare > Vävare, 1 stol, män > 1 » kvinnor Valkare och pressare, män

Den franska exporten av garn och vävnader h a r varit s t a r k t avtagande. Däremot torde kammeriindustrien i Roubaix-Tourcoing k u n n a betecknas som en blomstrande näring. Det beräknades, att å r 1910 60.2 mill, k g tops passerade konditioneringsanstalterna i Roubaix-distriktet. Rörande utrikeshandeln m å följande uppgifter anföras. TABELL 5 7.

FRANKRIKES UTRIKESHANDEL MED YLLEVAROR AR

1913 GENERALHANDEL Kvantiteter, millioner kilogram

Ull Kammad (eller kardad) ull Ullavfall Kamullgarn Kardullgarn Garn av alpacka, mohair o. s. v Dräps, casimirs o. s. v Etoffes Mattor, persiska och indiska turkiska andra

;

•

i ! ;

Införsel

Utförsel

285 1*6 18 1' l O- 2 0'6 4-o 0-7 1'0 0-y 0'3

52 23 25 13 0-2

0-o

5" 9 8-4 0-9 0-6 l-o

Värden, millioner kronor Införsel 496 64 41 5-6 ! 0-6 ! 3-4 i 35 7-2 '• 11 5-4 1-8 |

Utförsel 123 92 46 74 0-6

0*1 54 79 10 4-0 3-2

Det viktigaste fenomenet i den belgiska ylleindustrien är tvätterirörelsen i Verviers. H ä r ä r ulltvättningen b r a g t till en hög g r a d av fullkomning. Stora ullkvantiteter, destinerade till Tyskland, Österrike-Ungern, Ryssland, brukade på väg från de transoceana produktionsländerna passera dessa tvätterier, kvarlämna fett och föroreningar ooh fortsätta resan med en till tre fjärdedelar eller två tredjedelar reducerad vikt. I Verviers med omgivningar finnas även stora spinnerier. Belgien hade före kriget 242 000 kamullspindlar, 340 000 kardullspindlar och 87 000 tvinn-

65 spindlar, huvudsakligen för kamgarn. Garnexporten var i värde 3 a 4 gånger så stor som vävnadsexporten. Ej minst betydande var exporten av vigognegarn. Spinningen av kamgarn försiggick enligt det franska systemet. Endast ett kammeri fanns i Belgien, nämligen Hoboken nära Antwerpen, en avläggare av det stora tyska Leipziger Wollkämmerei. Från Hobokens kammeri kom all den tops, som var föremål för börshandel i Antwerpen. Råmaterialet var sydamerikansk ull.

66¶D. FÖRENTA STATERNA Ylleindustrien har i Förenta Staterna företett en hastig utveckling, jämförlig med exempelvis bomullsindustriens. Från 1869 till 1909 har kammaskinernas antal mer än tiodubblats och kamyllevävstolarnas nästan åttadubblats. Kardylleindustrien har däremot hållit sig mera stationär Ylleindustriens storlek och lokalisering år 1909 framgår av fogande översikt. TABELL 58. FÖRENTA STATERNAS YLLEINDUSTRI ÅR 1909

Arbetare

^ ., . Kapital. MiU - kr"

(o.)

(a)

(b)

32 59 119

Tusental anställda Antal företag (a) Connecticut Maine Massachusetts New J e r s e y New Hampshire — New York Pennsylvania Rhode Island Hela landet Mattindustrien

17 74 21 15 99 67 324

(b) 36 1

55 94 • 33 30 104 21 587 139

Förvaltningspersonal (a) | (b) 0-2

01 0-2 0-5

0-3

1 4j 37 i

0-2 0-7

0-2 0-1 0-3

O? 32

o-i 21 13

20 23 111

4 7 15

370 110

Tillverkningsyärda

Mill. kr. (a) | (b) 38 396 110

32 48 120

4 2 7 2

54 214 238

35 20 59 19

48 222 261

29 18 60 18

450 L166

(a) Kamylleindustri. (b) Kardylleindustri.

Man ser, att kamylleindustrien numera är den mest betydande av industrigrenarna. Den är också mera koncentrerad i lokalt hänseende och omfattar de större fabrikerna. Medelantalet arbetare per företag är enligt ovanstående tabell för kamylleindustrien 340, för kardylleindustrien 90 och för mattindustrien 240. För mattindustrien har i tabellen ingen lokal uppdelning gjorts, enär den ej tillhör den egentliga ylleindustrien och därjämte är av ringa betydelse för belysning av den svenska industriens ställning. Industriens omfattning och utvecklingen från år 1869 belyses ytterligare genom följande tablå.

67 TABELL

5 9.

MASKINERIET

I FÖRENTA STATERNAS

1¶YLLEINDUSTRI

Spindlar, tusental Kardverk

C e n s u s . å r

Kammaskiner

1¶Spinnspindlar

Tvinnspindlar

Summa

Vävstolar, tusental

1 1869

f (a) \ (b)

201 1845

61 34-2

1 1879

( (a) t 00

240 1757

14-4 35-6

i (a) •( (b)

755 1815

191 391

i (a) v (b)

1371 1907

26-4 34-9

( (a) 1 (b)

1618 2130

30-9 33-o

i ! 1889

1909: (ai) K a m v l l e i n d r i s t r i

2 389

1 996

2 624

45-3

Därav kardullmaskineri kamullmaskineri bomullsmaskineri

702 1557 130

1 925

308 1 607 81

27 596 6

335 2 203 87

5'9 39*' 0-3

(b) K a r d y l l e i n d u s t r i

3 926

1 558

1 663

27-3

Därav kardullmaskineri kamullm askin eri bomullsmaskineri

3 798 24 104

1477 49 3i

80 20 5

1 557 69 36

26-3 o-4

(a) Kamylleindustri,

O-1

(b) Kardylleindustri.

Börande storleksförhållandena må följande översikt återgivas. TABELL

60.

FÖRDELNING

70 %

DEN AMERIKANSKA

OMKRING ÅR 1912 EFTER

YLLEINDUSTRIEN

VÄVSTOLSANTAL

V ä v 8 t 0 1 sa n t 1 1

Antal företag P r o c e n t u e l l fördelning , Genomsnittligt vävstolsantal

Under 50

50— 100

100— 200

200— 500

21 I2-7

48 28-0

51 30" 7

24 14*5

5 0 0 — 1000— 1000 2000 11 6-6

4.2¶Över 2000 4 2*4

Sammanlagt 166 IOO'o 295

Kombinationsförhållandena belysas ej av den officiella statistiken. För kardylleindustrien gäller här som inom alla länder, att de kombinerade spinnväverierna äro regel. Inom kamvaruindustrien framträder emellertid i Förenta Staterna den egendomligheten, att kombinerade företag i olikhet mot förhållandena i andra länder äro långt ifrån sällsynta och att det just är de största företagen, som driva kombination av spinneri och väveri. Det må emellertid framhållas, att kombination här icke utesluter specialiserad drift, i det att spinneri och väveri i regel drivas skilda från varandra. Kombinationen är — liksom fallet även torde vara inom delar

68 av den engelska bomullsindustrien, i trots a v dess starka specialisering — av kommersiell natur. Enligt TARIFF BOARD REPORT 1912 v a r tendensen till specialisering i tillväxt. Rörande produktionen år 1909 lämnar följande tabell en översikt.

TARELL

61.

PRODUKTIONEN

FÖRENTA

STATERNAS

YLLEINDUSTRI

Kvantitet

1909 Värde Mill, fa

Garn och tops /dr avsahi Kardullgarn, h e l y l l e . . . lalvylle

Mill. kg. (a) (b) (a)

Kamullgarn Tops (a) Vävnader: (a) Kamyllevävnader (coatings, serges, suitings) för manskläder (a ,b)i Kamyllevävnader: overcoatings, cloakings (a ,b) Halvkamvaror (med bomullsvarp och kamgarnsväft) för manskläder ( a ,b) Kardyllevaror, cloth o. s. v. för manskläder (a M Kardyllevävnader: overcoatings, cloakings, kerseys o. s. v. (a M Halvyllevaror: union tweeds, cassimeres, cheviots o. s. v. (b)| » overcoatings och cloakings (b)j » med bomullsvarp: cassimeres, doeskins, (b) jeans o. s. v (b) Halvyllevaror med bomullsvarp: overcoatings, cloakings (b) Filtar (b) Flaneller (a) Kamyllevävnader, helylle, dress goods » med bonrallsvarp, delaines, cashmeres (a) o. a. stuffs (a) » med bomullsvarp, linings, lastinga o. s. v. Kardyllevävnader, helylle, dress goods (b) » med bomullsvarp (b) » bomullsblandade (b) Stampad filt Mattor: Axminster och moquette Brus iels Wilton Tapestry Brussels Tapestry velvet o. d Ingrain (Kidderminster) Rugs (helvävda resfiltar, täcken < d.) (a) Kamvaror.

2-s» lOo 1-7 4-6 39-9 5-i

Mill, m100

7-9 20-] 13-2 7.9

298 30 380 31

25 34 12 13 3-5

109 42 23

38 l-o 16 13 88

45 2-4 28 12 202

54 22 24 10

54 33 61 10

3-6

8-7

6-4

44 10-5

3-3 3-8 9-5

5*8 15 20

51 19 33 32 21 25 69

(b) Kardvaror.

Förenta Staternas ylleindustri h a r till övervägande del v a r i t i n r i k t a d på tillgodoseendet a v det inhemska behovet. Värdet av införsel och produktion å r 1909 uppskattas till omkring 690 mill, kr., v a r a v produktionen utgjorde 97.4 och importen endast 2.6 %. Exporten understeg 10 mill. k r . Den gick till Canada, Mexiko, England, Sydamerika m. fl. länder. Arbetslönerna inom ylleindustrien återfinnas i U. S. Bureau of Labor Statistics' bulletiner. E t t kortfattat u t d r a g u r en av dessa återfinnes nedan.

69 TARELL

6 2.

ARBETSLÖNERNA I FÖRENTA

S y s s e l s ä t t n i n g

Ullsorterare, manliga ... Card tenders, > Kammare, manliga > kvinnliga Mulespinnare, manliga Ringspinnare, kvinnliga Tvinnare, kvinnliga Loom fixers, manliga ... Vävare, manliga :> kvinnliga Burlers, » Menders, >

STATERNAS YLLEINDUSTRI ÅR 1913

Genomsnittlig Antal arbetstid arbetare, för vilka uppgift per vecka lämnats Timmar 246 333 115 163 828 751 59S 581 3 845 3 493 1643 1388

55*0 56-5 54s 56-1 56*5 55" 5 55*4 55-s 561 56-o 55-G 55?.

Medellön Medellön per timme ; per vecka Öre

Kronor

105 54 58 44 89 52 50 111 87 73 54 68

57-c 30-3 31-7 24-5 50-2 29-o 28-0 61-7 48-6 41-1 30-4 37-7

Den höga amerikanska lönenivån, som närmare belysts i utredningen rörande bomullsindustrien, är även här tydligt framträdande.

70¶FJÄRDE

KAPITLET

DEN SVENSKA YLLEINDUSTRIEN Industriens ålder. Den industriella tillverkningen av kläde ä r ganska gammal i Sverige. F r å n äldsta tider hade behovet av finare yllevävnader tillgodosetts genom import, under det att allmogens yllebeklädnad tillverkades hantverksmässigt men redan under senare delen a v 1500-talet omtalais klädestillverkning i något större skala, och år 1616 anlades i Jönköping en klädes- ooh linnefabrik, närmast avsedd för arméns behov. Under inflytande av merkantilsystemet började så det a v staten ledda arbetet på a t t inom landet skapa en industri. Historien om dessa bemödanden och de svårigheter, som mötte, finnes utförligt behandlad i kommerskollegii specialutredning rörande textilindustrien, publicerad å r 1914. F r å n börj a n av 1700-talet k a n m a n tala om en mera ordnad industridrift inom yllebranchen, naturligtvis av helt primitiv a r t i jämförelse med v å r tids industri. Ännu voro ju spinnmaskinerna icke uppfunna, u t a n spinningen ombesörjdes av hemspinnerskor eller på »spinnhusen» av dit förvissade lösdriverskor och förbrytare av olika slag, och handvävstolarna voro skäll gen enkla. Det mest bekanta namnet i denna tids industriellia historia är JONAS ALSTRÖM, vars skapelse »Alingsås manufakturverk» daterade sig från år 1725. År 1737 funnos enligt ett memorial av manufakturkommissarien E r i c Salander 22 yllefabriker, v a r a v de förnämsta voro det nyssn ä m n d a Alingsås manufakturverk, Barnängens klädeafabrik i Stockholm, Norrköpings klädesfabrik, Malmö och Göteborgs klädesmanufakturier. Å r 1761 funnos i landet 141 yllefabriker med sammanlagt 1085 stolar, varav 651 stolar i Stockholm, 159 » i Norrköping och 73 » i Alingsås. Spinnmaskinernas och de mekaniska, vävstolarnas införande under 1800talet h a v a alldeles omskapat ylleindustrien. Spinnmaskinerna slogo tidigt igenom, men handvävstolarnas utträngande h a r gått synnerligen långsamt. Å r 1863 funnos i Norrköpingsfabrikerna 746 stolar, m e n av dessa voro endast 127 mekaniska. Allmänt. Den gamla ylleindustrien i Sverige tillhör helt och hållet kardyllebranchen. Den moderna ylleindustrien ä r däremot fördelad på kard- och kamyllebrancherna, och man k a n därjämte urskilja flera bes t ä m d a specialiteter inom v a r och en av brancherna. Följande typer a v industriell verksamhet må antecknas.

71 A.

FABRIKER SOM HUVUDSAKLIGEN SYSSLA MED KARDYLLEINDUSTRI

1. De vanliga, nästan alltid kombinerade kardyllefabrikerna, arvt a g a r n a till äldre tiders klädesfabriker, innehållande samtliga maskiner för framställning av färdiga kostym- och paletåvävnader m. m. från den feta råullen. Med de kombinerade yllefabrikerna k a n även ett k a m g a r n s spinneri och eventuellt ett k a m m e r i v a r a kombinerat, i vilket fall fabriken även sysslar med tillverkning av serge, vissa fodervävnader av k a m g a r n med eller u t a n bomullsblandning o. s. v. 2. Lön gods fabriker, som huvudsakligen syssla med spinning och uppvävning a v inlämnad inhemsk råull. Fabrikerna kunna v a r a uteslutande spinnerier eller koDibinerade spinnerier och väverier. De kännetecknas sålunda a v formen för affärsverksamheten, men äro eljes av ungefär samma t y p som de ovan nämnda, möjligen med den skillnad, a t t tillverkverkningen koncentrerar sig på enklare vävnader, filtar, enkla kostymtyger o. s. v., under det a t t de vanliga kombinerade fabrikerna även tillverka finare vävnader, till vilka endast importerad ull ä r lämplig. 3. Maskinfilt fabriker, som huvudsakligen tillverka s. k. pappersfilt för irappersbrukens behov. Dessa äro alltid av den kombinerade typen, emedan tillverkningen av dessa filtar ä r e t t precisionsarbete, som även fordrar ett särskilt för ändamålet framställt garn. 4. De ogentliga filtfabrikerna, som till verka stampad filt för hattillverkning (ofta förenade med hattfabrikation) eller för andra ändamål. 5. Vigognespinnerierna, som tillverka g a r n av ull eller konstull och bomull, n ä r m a s t för a n v ä n d n i n g i trikå fabriker. B.

KAMYLLEFABRIKER

1. Kamgarnsspinnerierna, h ä r i landet hittills i regel u t a n eller med otillräckligt kammeri. B å v a r a n är därför tops, som inköpes på den engelska m a r k n a d e n eller k a m m a s i lön i utländska — oftast tyska — fabriker. De svenska kamgarnsspinnerierna s garnproduktion torde endast i mindre utsträckning h a v a g å t t till väverier. Huvudmassan a v det svenska kamgarnet gick till trikåfabriker och till detaljhandeln för hemstickning. 2. Kamylleväverierna, som a v inköpt — i regel importerat — k a m g a r n tillverka kamyllevävnader. De viktigaste av dessa äro specialister på modevaror för damer, varför de också bruka benämnas klänningstygsfahriker. E n del smärre väverier syssla huvudsakligen med tillverkning av kamgarnsserge. Av ovan uppräknade fabrikstyper, — som ej avse a t t bilda ett fullständigt indelningsscliema, — äro de från v å r s y n p u n k t viktigaste de vanliga kardyllefabrikema, kamgarnsspinnerierna och kamylleväverierua. De tvenne sistnämnda äro tämligen moderna skapelser. Det äldsta existerande kamgarnsspinneriet, aktiebolaget Låna, grundades 1888, det äldsta klänningstygsväveriet, aktiebolaget Merinos, år 1891.

72 9eUS s rlek mt tJX J° ' ™ ^ största företagen bland de vanliga yllefabrikerna ar frän och med å r 1913 aktiebolaget Förenade yllefabrikerna i Norrköping uppkommet genom en fusion av Ströms aktiebolag, R. Wahrens aktiebolag, D. Brucks fabriksaktiebolag och Bergsbro aktiebolag. Sammanlagt hade dessa företag före sammanslagningen 1570 arbetare 3 410 UKr, v a r a v 560 alstrade av å n g a och resten a v vattenkraft, 23 898 spindlar 821 vävstolar och representerade ett sammanlagt tillverkningsvärde av omkring 6.7 m i l . kr. E t t företag av samma storleksordning ä r Malmö ylletabriksaktiebolag, som även förfogar över Stockholms yllefabriksaktiebolags a n l ä g g n i n g a r (sammanlagt 29 000 spindlar och 804 vävstolar). D m g s aktiebolag i Norrköping hade år 1912 omkring 370 arbetare, 500 hkr ^ ™ t a Ti J ^ ^ ^ v 5 206 spindlar och 146 vävstolar. Aktiebolaget 4 v ^ Ä a 7 y Q o n b - l k n n 1 Knftianfitad räknade 325 arbetare, 533 h k r (elektricitet), 7 890 spindlar och 119 vävstolar. Bland övriga större företag må n ä m n a s Hedefors yäveriaktiebolag (200 arbetare), aktiebolaget Fredrik Asp, aktiebolaget Nyborgs yllefabrik (154 arbetare), aktiebolaget Törneli och Ringström (138 arbetare), Wallbergs fabriksaktiebolag (460 arbetare) kombinerat med pappersfiltfabrik, Partilleds yllefabrik (150 arbetare)', aktiebolaget Freese och Bruno (80 arbetare). Kamgarnsspinnnerierna voro lyra, Goteborgs kamgarnsspmneriaktiebolag (550 arbetare, 900 hkr) aktiebolaget Jakobsdals kamgarnsspinneri (125 arbetare, 200 h k r 6 700 spindlar) aktiebolaget L å n a (192 arbetare, 500 hkr, 10 068 spindlar) samt aktiebolaget K a m g a r n (160 arbetare, 460 hkr, 11450 spindlar). Klänning sty g svaverierna voro fem, Helsingborgs jacquardväveriaktiebolag (250 arbetare, ^50 hkr) Kilsunds aktiebolag (340 arbetare, 400 hkr, 300 stolar), aktiebolaget Boras klädningstygsfabrik (150 arbetare, 145 hkr, 156 stolar) aktiebolaget Merinos (100 arbetare, 75 hkr, 102 stolar) och manufakturaktiebolaget Svea (115 arbetare, 75 hkr, 186 stolar). F ö r a t t n ä r m a r e belysa storleksförhållandena inom den svenska ylleindustrien liar i tabell 63 en uppdelning gjorts av de olika firmorna efter antalet spindlar och vävstolar. E n fullt uttömmande belysning k a n visserligen icke ernås i en tabell, där man icke h a r tillfälle a t t även t a g a hänsyn Jill omfattningen av företagens beredningsverk. Emellertid torde ett studium av tabellen ändock giva en konkret bild av industrien. Löngodsfabrikerna u p p t a g a övre delen a v den första kolumnen (självständiga spinnerier) samt den övre v ä n s t r a delen a v tabellens m i t t p a r t i (kombinerade fabriker). Inemot mitten a v tabellen blandas löngodsfabriker med vantiga kombinerade kardyliefabriker, som tillsammans med maskinfiltfabnker upptaga resten av detta mittparti. Nedre delen av första kolumnen innehåller kamgarnsspinnerier och vigognespinnerier, som i avseende pa spindelantal äro a v ungefär samma storleksordning. Den övre raden innehåller till vänster en del smärre väverier, huvudsakligen i Norrköping som tillverka kamgarnsserge m. fl. herrkonfektionstyger av importerat k a m g a r n och av garn, som spunnits i lön av andra fabriker, till höger de större klänning sty g sv äverier na samt en och annan mattfabrik och självständiga väverier av a n n a n k a r a k t ä r . De olika specialgruppernas relativa betydelse samt antalet arbetare och företagens med hänsyn härtill bestämda olika genomsnittstorlek i g r u p perna framgå även a v tabell 64, som omfattar det allra mesta av ylleindustri, i betydelsen spinneri, väveri, beredning och alla därmed intimt sammanhängande processer, i hela landet omkring å r 1913

73 TABELL

63.

Y L L E F A B R I K E R N A I S V E R I G E ÅR KOMBINATIONSTYP

1913 EFTER

STORLEK

OCH

ANTAL FABRIKER Antal

vävstolar

i företaget

Antal spindlar i företaget

3 I 3

3'Ä-

. a.

Inga (»Självständiga! väverier») ' Under 250 1 250, men ej 500 j 500, 750' 750, 1000! 1000, 1500| —! — 1500, 2 000! 2 000, 3 000| 3 000, 4 000! 4 000, 5 000 ( 0 3 5 000, 6 000 fe)l 6 000, 7 0001 7 000, 8 000: 8 000, 9 000 9 000, 10 000 1 10 000, 12 000 ( 0 2 12 000 men ej 14 000 ( 0 2 18 000, men ej 20 000 0)1 24000 29000 Sammanlagt Antal vävstular ...

26 CD

i B

0 0 1 (b) 3 j (c) 4 1 1

8 13

1 527 840 5076 8798 5 38o 14617 6959 15 280 13 764 13 208 10774 6880 7890

1 -! »1 l 1 (e)l 1 2

001!

i -!

1 Ii

—

001 0)1

1 0)1 2

«. 1: 1

551189 207! 205! 1791360 412 712I1 022I213 1 330

1 9 000 2 20 603 2 24 820 1 18636 1 24 086 1 29448 96 237 586

•Ii 5 5 2 5 4 4 2 s

(a) Mattfabrik. (b) Därav ett klänningstygsväveri ocli en mattfabrik. (c) Därav tre klänningstygsväverier. (d) Klänningstygsväveri. (e) Maskinfiltfabrik. (f) Därav ett kamgarnssjrinneri. (g) Delvis kamgarnsspinneri samt trikåfabrik. (b.) Delvis maskinfiltfabrik. (i) Delvis kamgarnsspinneri. (j) Kamgarnsspinneri. Hattfabriker och övriga fabriker för stampad filt äro icke medtagna i tablån.

Lokalisering. Ylleindustrien har i Sverige icke blivit lokalt begränsad i samma utsträckning som bomullsindustrien. Av förut anförda siffror framgår, att i äldsta tider Stockholm var den viktigaste fabriksorten för denna industri, närmast följt av Norrköping och Alingsås. Senare övervägde Norrköping, och för närvarande torde denna stad kunna betecknas

74¶TABELL 6 4.

DEN SVENSKA YLLEINDUSTRIEN EFTER OMKRING ÅR 1 9 1 3

ARBETAREANTAL

Antal företag med ett arbetareantal av te o

Fabriksgrupp

3 ~

ja o :

a> 3 o>

** O

3. B

»t.

3. 2 ._.

o: &

Kamgarnsspinneri er Klänningstygsväverier Smärre väverier Bomulls- och ylleväverier (a) Mattfabriker o. d. (b) Vigognespinnerier Hatt- o. filtstumpf abriker o. d. Maskinfiltfabriker (c) Vanliga kombinerade kardyllefabriker Löngodsfabriker 10 Samtliga 10

! 1

2 !

2 i i ;

! 1

i i —

o l 1136 955 5i 140 7 567 410 3; 7 i 443 353 3 715 »

227 191 20 189 137 63 118 238

20 j 5 271 4 4 | 2 540

264 58

100 12 630

1 1

1 ! —

11 1 2

—

2 1

3 \

6 1 4 ! 14

16 ! 28 i 13 ! 7

— i

(a) Endast upptagna med hithörande arbetare antal. (b) Även i kombination med vanligt kostymtygväveri. (c) > > » vanlig kardyllefabrik.

som huvudsätet för kardyllebranchen. I Borås och Göteborg är kamylleindustrien mera dominerande. Lokaliseringen framgår närmare av följande tablå. TABELL 6 5 .

VÄRDET AV YLLETILLVERKNINGEN Procentuell

Norrköping Borås Älvsborgs läns landsbygd Göteborgs och Bohus läns landsbygd

i I ;

Summa för detta distrikt Malmö Övriga landsdelar. Summa! Städer och köpingar Landsbygd

fördelnin:

1896—1900

1901 - 1 9 0 5

8.50 5.oi

9.82 5.2 3 8.86

11.64 5.6 9 9.59

16.71 32.2 9

18.7 1 31.3 1

16.08 32.76

100.00¶OO.oo

lOO.oo

76.13 23.8 7

74.24 25.7 6

72.5 7 27.43

6.3 2

1906 — 1910

Gynnsamma förutsättningar för uppkomsten av ylleindustri äro för handen, om kraft finnes att tillgå och därjämte tillräckliga kvantiteter av användbart vatten. Närheten till ett större handelscentrum och goda kommunikationer torde däremot för denna industri, som arbetar med dyr råvara och ofta med ganska direkt förbindelse till konsumenten, icke hava samma betydelse som för bomullsindustrien.

75¶Fördelningen av de olika industribrancherna på vissa huvudorter återgives i följande tablå: TABELL

66.

Y L L E I N D U S T R I E N S LOKALA F O R D E L N I N G ANTAL ARBETARE

Norrköping

Fabriksgrupp

Kamgarnsspinnerier Klänningstygsväverier Smärre väverier Vigognespinnerier Vanliga kombinerade k ar dyllef abriker Löngodsfabriker Övrig industri

Göteborg

Borås

160 705

Malmö

1912 Övriga orter

Sammanlagt

109 250 — —

1013 2 340 1895

5 271 2 540 2 045

140 136

2 858 200

137 1400

955 140 443

Samtliga

12 530

Procentuell fördelning

100.0¶Råvaruanskaffningen. Den inhemska ullproduktionen h a r i Sverige länge varit avtagande. F å r a n t a l e t utgjorde å r 1865 ännu 1.59 mill., men å r 1910 l.oo mill, och omedelbart före världskrigets u t b r o t t obetydligt över O.nr, mill. Fåruppf ö d a m a s intresse för ullproduktion h a r också v a r i t i minskning, ett förhållande, som s n a r t nog inverkar på valet av fårras och därmed ytterligare minskande på produktionen. Under de senaste åren har ett förtjänstfullt arbete även för ullproduktionens höjande utförts av Svenska Fåravelsföreningen och den av staten tillsatta konsulenten för fårskötseln. Av den befintliga millionen får torde man kunnat r ä k n a med en avkastning av något över 2 000 ton fet ull. H ä r a v har emellertid huvudTABELL

6 7.

R Å V A R U F Ö R B R U K N I N G E N INOM D E N SVENSKA ÅR 1 9 1 2

YLLEINDUSTRIEN

T u s e n t a l

VII (huvudsakligen okammad ull), inköpt av ullspinnerier (i regel löngodsfabriker) kombinerade yllefabriker (även innefattande en del löngodsfabriker samt filtfabriker) vigognespinnerier hattfabriker trikåfabriker (häri ingår säkerligen även tops) Summa

Inom landet inköpta råvaror

Direkt importerade råvaror

Sammanlagd förbrukning

349 4

3 460 63 60 411

3 809 67 60 411

4 036

2 393

156 1239 5 1 5

15 2 316 163 36 28

171 3 555 168 37 33

3964 VII (nästan uteslutande tops), inköpt av kamgarnsspinnerier Lump och konstull, inköpt av ullspinnerier kombinerade yllefabriker (se ovan) vigognespinnerier , kombinerade bomullsfabriker trikåfabriker Summa

kg.

parten gått till hem- eller lönspinning, varför den egentliga ylleindustrien endast fått en ringa kvantitet inhemsk ull. År 1912 ställde sig råvaruanskaffningen för de viktigaste grupperna av ullförbrukare enligt omstående tabell 67. J ä m f ö r m a n h ä r m e d handelsstatistikens siffror för import av ullmaterial, får m a n följande: TABELL 6 8 .

INFÖRSEL AV ULLMATERIAL ÅR 1 9 1 2 I n f ö r s e l Tusental kg. Material, lämpligt för kardylleindustrien

Båull: Fårull, okammad » kammad Ull av andra djur än får Ullavfall, inkl. ullstoft ...

kamylleindustritn

3 069 3 543 12 591

3672 Summa Annat ullmaterial: Shoddy och mungo. Lump

1811 1697 3508

Summa

Av de i tabell 67 upptagna 4 036 ton importerad ull, som ej gingo till kamylleindutrien, måste en stor del — m a n torde k u n n a u p p s k a t t a den till mellan 500 och 1 000 ton — h a v a utgjorts av k a m m a d ull, inköpt av kombinerade yllefabriker och trikåfabriker. Av de inom landet framkomna lumpkvantiteterna exporterades ej mindre ä n 2 543 ton. A v tabell 67 framgår vidare, att den inom landet köpta ullkvantiteten utgjort en ganska obetydlig del, föga över 10 %, av hela den förbrukade ullktvantiteten. Landets beroende av utländska leverantörer för tillgodoseendet a v ylleindustriens råvarubehov ä r sålunda tydligt. Fördelningen på inköpsländer av den importeraide ullen framgår av följande tabell, där uppgifter medtagits för åren 1907, 1912, 1913, 1915 och 1920. TABELL

I N F Ö R S E L AV U L L F R A N

6 9.

OLIKA

LANDER

TUSENTAL KG 0 k a m m a d

u 1 1

K a m

m a d

u 11 1915

Inköpsland 1907

Övriga

252 819 763

208 1001 841

223 999 791

248 79 273 114 110

416 88 450 46 19

2 658

3 069

2 798

171 825 2198 118 187 4241

272 93 1566

18 569 2 023

13 557 2 836

1 638 2 417

382 931 661

122 6

europeiska

Sammanlagt

279 35 101

75 3 980

52 9 2 783 3 543 3147

10 34 217

2 286 683

_65

9 10821

77¶Siffrorna för åren före kriget äro tämligen konstanta år från år — ett fenomen, i förbigående sagt, som ofta väcker förvåning vid studiet av kommersiell statistik, och som häntyder på vanans och traditionens makt i det ekonomiska livet. Den store leverantören av tops var Storbritannien, som avsevärt överflyglade alla konkurrenter. Endast Tyskland kunde, ehuru på stort avstånd, i någon mån göra sig gällande. Ifråga om kardylleindustriens råvara voro de olika leverantörerna mera jämnspelta. Tyskland kom här i första rummet, nära följt av Storbritannien. Bland övriga europeiska länder voro Danmark, Belgien och Frankrike de viktigaste. Från transoceana länder importerades redan icke obetydliga kvantiteter. Viktigast bland dessa länder var Argentina. Genom världskriget bröts möjligheten att fortsätta den gamla traditionen. Tops blev nästan omöjlig att erhålla från europeiska marknader, och genom exportförbud och andra restriktioner i dessa länder tvingades handeln över till direkta inköpsaffärer, förnämligast från Argentina. 1920 uppvisar åter en reaktion häremot, bland annat sammanhängande med de enorma stegringarna i transoceana fraktsatser. Det framgår av denna utredning och siffrorna i tabellen ovan, att för kardylleindustrien merinoulleii från Australien och crossbredullen från La Plataländerna spelat ungefär lika stor roll. Undersöker man saken något närmare, finner man, att år 1912 18 vanliga kardyllefabriker i runda tal förbrukat: importerad merinoull » crossbredull svensk ull annan ull

480 ton tvättad vikt, 460 » > » 25 » » > och 35 » » ,

Längods fabrikerna hava en mycket markerad svenskullförbrukning, så att de vid fördelningen av den importerade ullen spelat en mycket obetydlig roll. Av 33 löngodsfabriker förbrukade endast 13 över huvud taget annan än svensk ull, och hela förbrukningen utgjorde: svensk ull annan ull

1090 ton tvättad vikt och 100 > » »

Maskinfilt fabrikerna använde särskilda för ändamålet utexperimenterade importerade ullsorter, troligen av övervägande crossbredkaraktär. Kamgarnsspinneriernas förbrukning omfattade: merinotops crossbredtops annan

u11

120 ton, 2 370 » och 58 » tvättad

vikt.

Förbrukarna av inköpt garn inom ylleindustrien äro dels de vanliga kombinerade kardyllefabrikerna, som i vissa vävnader använda inköpt kamgarn och i vissa fall även tillverka rena kamyllevävnader, dels kamylleväverierna, såväl klänningstygsfabrikerna, vilka förbruka fina kamgarner, som även de mindre väverier, vilka specialiserat sig på sergeliknande varor. Följande tabell över garnanvändning, hämtad från kommerskollegii specialutredning ooh avseende år 1912, må i detta sammanhang anföras. 5989.

T. T.

()

78 TARELL

70.

TEXTILFABRIKERNAS

INKÖP

AV GARN

VARI

ULL INGÅR

:912

TUSENTAL KILOGRAM

Shoddygarn

Ullgarn F a b r i k e r

Ylleväverier Kombinerade yllefabriker Bomullsväverier Kombinerade bomullsfabriker Trikåfabriker Bandfabriker m. fl

Köpt inom landet

Direkt importerat

100 16 177 320 8

89 5 11 2 285 22

—.

Summa

Kamgarn

Köpt inom landet

Dir-skt impcrte-

270 142 33

->86 176 39

—

rit

—

o 1

1253 Nedan anförda tabell, som anger kam- och kardullgarnsinförseln under samma år, bör härmed jämföras. I den förra av dessa två tabeller uppgives den.direkt importerade garnkvantiteten till 1667 ton. Att kvantiteten direkt importerat kardullgarn angives högre än i handelsstatistiken beror på att skillnaden mellan kamoch kardullgarn i den förra tabellen ej upprätthållits i fråga om trikåfabrikernas inköp. Man vet säkert, att dessas kamgarnförbrukning å r

TABELL

71.

I N - OCH

UTFÖRSEL

AV KAM- OCH

KARDULLGARN

ÅR

1912 TUSENTAL KILOGRAM

U t f ö r s e l

I n f ö r s e l

Annat ullgam

Kamgarn

Annat ullgarn

Enkelt garn: Oblekt och ofärgat. Blekt färgat eller tryckt

427 189

63 26

Två- eller flertrådigt garn: Oblekt och ofärgat Blekt färgat eller tryckt

889 230

72 67

29 156

54¶Sammanlagt

Kamgarn

1912 uppgick till ganska betydande kvantiteter (487 ton enligt en beräkning i Industrikommissionens berättelse IV, sid. 36), och att detta g a r n troligen ej helt och hållet framställdes i egna spinnerier. Den kvantitet kamgarn, vilken uppgives som inköpt inom landet, har sannolikt till stor del varit av utländskt ursprung. Det inom landet köpta ullgarnet synes åter till största delen hava bestått av vigognegarn. Detta torde även h a v a varit fallet med en del garn, som av trikåfabrikerna och bomullsfabrikerna direkt importerats. Inköpsländerna för det införda kamgarnet voro år 1913 följande:

79 TABELL

7 2.

INFÖRSELN

AV KAMULLGARN

FRÅN OLIKA LÄNDER ÅR

1913 TUSENTAL KILOGRAM

Två- eller flertrådigt garn SammanB1 kt lagt Oblekt och!,.. f ' Oblekt och Blekt, ofär^at i f a r ° a t e I l e r ofärgat färgat eller fargat ° | tryckt tryckt Enkelt garn

I n k ö p s l a n d

Tyskland Belgien Storbritannien Frankrike Schweiz Övriga länder Sammanlagt Därav: över n:r 41 m/g n:r 41 m/g eller därunder

353 92 30 29 5 11

142 23 12

521 146 375

170 8 79

495 41 351 29 27 17

1 160 164 472 58 32 42

91 94

317 644

89 174

643 1287

Det av klänningstygsfabrikerna inköpta garnet v a r dels merinogarn av medelnummer omkring 40 (i en fabrik dock så fint som 60 i genomsnitt), dels crossbredgarn av medelnummer omkring 24. Kvantiteten merinogarn torde h a v a förhållit sig till kvantiteten crossbredgarn som 2.5 till 1. Hela kvantiteten torde något h a v a överstigit 900 ton. De av vanliga kombinerade kardyllefabriker inköpta kvantiteterna voro till ännu m e r a överv ä g a n d e del merinogarn. Garnnummerna h a v a i genomsnitt troligen överensstämt med de ovan angivna. Produktion och teknisk utrustning. De svenska kamgarnsspinnerierna arbetade före kriget med ett medelnummer av omkring 20 (metriskt), och d e t t a varierade från fabrik till fabrik inom de snäva gränserna 18 och 22. V igognespinneriernas medelnummer v a r 12 med om möjligt ä n n u mindre variation mellan fabrikernas medeltal. Medelnumret i de vanliga kombinerade yllefabrikerna varierade däremot avsevärt. E n undersökning i ett antal dylika fabriker h a r givit vid handen, a t t medelnumret v a r

med

2.5. 1 . 1 .

. 6 • 5 • 30

7 1 1

9 4 19

10 4 10

11—12 3 fabriker 8 tusen spindlar.

Som exempel på de vävnader, som tillverkades i dessa fabriker, må n å g r a förslag till standardvävnader anföras (se tab. 73), utarbetade vid de försök till standardisering av ylleindustriens produktion, som under krigets för oss mest kritiska skede utfördes av Statens Industrikommission. De anförda kvaliteterna torde snarast v a r a betecknande för produktionen under tider, då ullen ä r som mest svåråtkomlig och dyr. Under norm a l a tider k o m m a även kardyllevävnader med ren ull i betraktande. Även beträffande de finaste kläden a v detta slag torde en del av den svenska industrien, vad teknisk u t r u s t n i n g och yrkesskicklighet angår, v a r a fullt r u s t a d för en konkurrens med de förnämsta yllevävnadsproducerande länderna. Kamylleväveriernas produktion utgöres huvudsakligen a v de l ä t t a damklänningstygerna m. m., tillverkade, som ovan nämnts, a v huvudsakligen importerat k a m g a r n , merino a v medelnumret 40 och crossbred a v medeln u m r e t 24.

80¶TABELL 7 3.

K v a l i t e t

1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9.

Herrkostymtyg » » Paletot Damvadmal Damdräkttyg Damkapptyg Tvinnkorderoj Halvylleklänningstyg

SVENSKA YLLEVÄVNADSKVALITETER

Vikt Bredd Bredd Antal Antal Garnnummer pr i ovävt skott i vävt varp meter. tm- ! " per cm, Varp Väft tillstånd ,. , trådar Gram stand ! 475 145 145 550 550 145 900 140—145 520 130—135 420 130—135 775 138 530 140 325 130

175 165 180 185 198 155 180 160

•

2 300 1800 2 160 1810 2 000 1850 1440 1680 2 200

(a) Oräknat stickylle och konstull av helylletyg, (c) Bomullsgarn.

14*5 8 6 11-2 8 13 3-1 10 7 11-2 8-5 12-4 4 10 6(b) 11-2 10-5 16/l(c)

8 6 8 3-1 4 6(b) 4-5

Frocenthalt ren ull (a) Varp i Väft 33 33 33 25 33 33 20 8(a)

33 83 33 25 33 33 20 8(a)

(b) Tvinnat med bomullsgarn nr 30/1.

De i Sverige tillverkade vävnadskvaliteterna torde icke väsentligt avvika från de i övriga länder vanliga. Möjligheten, tekniskt sett, att framställa alla dessa slag av varor, torde säkerligen vara för handen. Något hinder för att, som man på senaste tid i viss mån planerar, utvidga kaangamsproduktionen även till de fina kvaliteter, som klänningstygsfabrikerna behöva, torde väl icke heller föreligga ur teknisk synpunkt. Huruvida det även kan visa sig ekonomiskt möjligt, är däremot svårt att avgöra, och detta beror väl i sista hand på, huruvida fabrikationen kan anläggas i tillräckligt stor skala. Det har ovan framhållits, att den svenska ylleindustrien ifråga om framställning av fina och goda kvaliteter synes vara tekniskt fullkomlig. Om detsamma gäller beträffande massframställningen av billigare varor, d. v. s. om de svenska fabrikerna förfoga över tillräckligt snabba och moderna maskiner för stordriften, kan icke utan en ingående undersökning besvaras. Även om de svenska fabrikerna vore villiga att för offentligheten framlägga uppgifter om de förefintliga maskinernas hastigtheter o. s. v., skulle frågan icke kunna avgöras annat än efter en liknande ingående undersökning av de stora konkurrerande utlandsindustrierna, något som säkerligen icke kan åstadkommas. Förhållandena äro inom ylleindustrien, även tekniskt sett, betydligt mera komplicerade än inom bomullsindustrien, där dylika uppskattningar hava kunnat försökas. I detta sammanhang må emellertid, som ett tecken på, huru den svenska ylleindustrien i tekniskt hänseende följer med sin tid, anföras, att redan för länge sedan åtminstone ett par fabriker i landet gjort försök att utnyttja de s. k. automatiska vävstolarna för framställning av sådana enkla vävnader som kamgarnsserge. Även på andra områden finnas exempel på att de svenska yllefabrikanterna äro fullt i nivå med industriens utveckling i de stora länderna. Drivkraften. En beräkning av vattenkraftens och ångkraftens relativa betydelse för ylleindustrien, utförd på samma sätt som i utredningen för bomullsindustrien, ger följande resultat.

81¶TABELL 7 4. VATTEN- OCH ÅNGKRAFT I DEN SVENSKA YLLEINDUSTRIEN ÅR 1913

Vattenhjul och vattenturbiner, primärmotorer. Inköpt elektrisk energi Summa Ängmaskiner och ångturbiner, primärmotorer. Olje- och gasmotorer, primära

TABELL 7 5.

Antal effektiva hästkrafter

Procent av hela antalet

8 731 2 438

45-2 12-6

57-8

7 979 187 Summa

41-3 0-9 422

Sammanlagt

100¶ARBETSLÖNER I GENOMSNITT I SVENSKA YLLEFABRIKER ÅR

Medellön per timme och arbetare, öre

A n t a l A r b e t a r e Spinneri

Väveri

1913 Appretur Spinneri

Väveri i Appretur

Manliga över 21 år: Ullplysare Spinnare » Vävare » Färgare .. * Övriga *

(a) (a) (b) (a) (b) (a) (b) (a) (b)

56 26 40 — — 93 20

60 14

(a) (a) (b)

88 55 2

7 20

31-3 33-8 41-1 28-3 38-2

1 129 56 4 274 2

31-3 35-2

32-9 43-3

15-2 19-6 21-6

19-2 26-2

32-5 51.6 32-6 34-8

under 21 år: Lappare Övriga *

19-8

Kvinnliga över 18 å r : Väverskor Stycklagerskor Plyserskor .. » Övriga , » under 18 år

(a) Tidavlönade.

(a) (b) (a) (b) (a) (b) (a) (b) f £> ( (b) Summa (b) Ackordsavlönade.

2 622 —

76 73 7 13 549

63 145 23 23 1089

18-7 25-5 30 183 21 68 62 9

19-3 23-5 16-o 20-1

19-6 26-o 15-4 19-o

27-6 29-7 22-8 23-6 22-1 29-8 15-1 20-4

82¶Frigörelsen från ångkraften synes sålunda inom ylleindustrien icke hava fortskridit så långt som inom bomullsindustrien, där de båda första rubrikerna i tabellen omfatta ej mindre än 78.o %. Arbetslönerna. Inom ylleindustrien sysselsattes år 1913 omkring 12500 arbetare. Fördelningen lokalt och efter olika industrigrenar framgår av tabell 66. För arbetslönerna år 1913 finnas vissa uppgifter, som lagts till grund för tabellernja 75 och 76. Arbetslönerna regleras numera genom ett för hela textilindustrien fällande kollektivavtal, som bland annat angiver timlönen för tidavlönade arbetare med minst sex månaders anställning vid fabriken och minst ett års vana i yrket (för vuxna arbetare). Olika löner äro fastställda för sju olika dyr ortsgrupper. Stockholm hör till grupp 1, Göteborg och Malmö till grupp 2, Norrköping till grupp 3 och Borås till grupp 5. Timlönerna enligt det första kollektivavtalet, gällande från 1 juni 1914, återgivas i tabell 77. TABELL 7 6 .

ARBETSLÖNER INOM OLIKA INDUSTRIGRENAR ÅR 1 9 1 3 Medellön

per

timme

och

arbetare,

Ackordavlönade Industrigren

Kardyllefabriker: Spinneriet Väveriet Appreturen Genomsnitt

Mar liga under 21 år

41-5 37-9

23-3

38-2

23-3

Kamgarnsspinnerier Kamylleväverier: Väveriet Appreturen Genomsnitt TABELL 7 7.

Tidavlönade

Kvinnliga

över 21 år

36-8

•

Manliga

Kvinnliga

över 18 år

under 18 år

over 21 år

under 21 år

over 18 år

under 18 år

21-4 25-3 28-7 26-1 24-4

21-4 27-2 22-4

32i 33-2 33-5 33-0

17-6 23-7 18-5 18-1

19-9 21-2 25-4 23*2

15-7 17-7 17-9 17-0

20-2

37-7

21-3

303 28-9 30-1

13-6 21-7 19-0

34-3 32-9 331

21-1 21-4

TIMLÖNER ENLIGT DET SVENSKA KOLLEKTIVAVTALET FOR TEXTILINDUSTRIEN, ÅR 1 9 1 4 . ÖRE PER TIMME Ålder,

y r o r

Arbetare

Manliga

Kvinnliga

öre

P P

år

21 20 19 18 16 18 16

40 34 30 25 20 23 17

35 30 26 23 17 21 16

34 29 25 22 16 20 15

32 28 25 22 16 19 15

31 27 24 21 16 18 14

29 25 22 19 14 17 14

29 24 20 17 12 15 13

Kapitalet. Såsom närmare utförts i utredningen rörande bomullsindustrien, måste all statistik över kapitalinvestering bliva behäftad med stora

felmöjligheter. En inventering av förefintliga maskiner och anläggningar, helst med uppgift om fördelningen på ålder, är därför avgjort att föredraga, i all synnerhet i tider av starkt växlande penningvärde. Följande tabell över aktiekapital och medelutdelning i flertalet aktiebolag må emellertid anföras. TABELL 7 8.

YLLEFABRIKERNAS EGNA KAPITAL ÅR 1912 Antal aktiebolag.

Ullspinnerier Vigognespinnerier Kamgarnsspinnerier Ylleväverier Kombinerade yllefabriker Summa

Eget kapital

Utdelning

tusental kr.

3 2 4 8 34

253 770 2 450 2 262 13 256

4-s

18 991

2-9 5-8 5-9 5-9

Inom tull- och traktatkommittén har verkställts en utredning rörande olika industriers räntabilitet, varvid balansräkningarna underkastats en kritisk granskning och man försökt approximativt fastställa det investerade kapitalet under hänsynstagande till alla uppgifter i desamma. Med tillhjälp av resultaten för de olika företagen har tabell 79 sammanställts. Då den i bomullsindustriutredningen återgivna tabellen av liknande art (nummer 213) endast avser utdelning i procent av det nominella aktiekapitalet, har här även en tabell för bomullsindustrien, tabell 79 A, upptagits, vilken bör vara direkt jämförlig med tabell 79. T A B E L L 7 9. NETTOVINSTEN (EXKL. SKATTER) I P R O C E N T AV D E T EGNA KAPIT A L E T INOM D E N SVENSKA Y L L E I N D U S T R I E N 1911 — 1914 1911 Antal undersökta aktiebolag Eget kapital, 1000 kr Antal företag med en medelvinst av: + 20... + 3 0 % + 12... + 2 0 % + 8... + 1 2 % + 4... + 8 % 0... + 4 % — 4... 0% - 8...- 4% -15...— 8% Kapitalets fördelning på företag med en medel vinst av: + 20...+ 30% + 12...+ 20% + 8... + 1 2 %

+ 4.

0. — 4. — 8. — 15. Approximativ

21 917 4 5 13 10 2 1 1

9 9 53 22 3 3

+ 8% + \J4 °//o ^ /o

medelvinst

36 29 565

37 28 490

37 f 30 074

1 3 5 15 10

6 6 13 10 1

9 11 9

1 1 2 7 S 65 13

5'5

63 16 2

5'o

16 14 46 24

TABELL 7 9 A. NETTOVINSTEN (EXKL. SKATTER) I PROCENT AV DET EGNA KAPITALET INOM DEN SVENSKA BOMULLSINDUSTRIEN 1 9 1 1 — 1 9 1 4

Antal undersökta aktiebolag Eget kapital, 1000 kr Antal företag med en medelvinst av: + 30... + 4 0 % + 20...+ 30% + 12... + 2 0 % + 8...+ 12% + 4...+ 8% 0...+ 4% - 4... 0% 8...— 4 % - 34...— 8 % Kapitalets fördelning pä företag med en medelvinst av: + 30...+ 40% + 20... + 30 % + 12... + 20 % + 8... + 1 2 % + 4... + 8 % 0... + 4 % — 4... 0% — 8... 1- % — 34...— 8 % Approximativ

medelvinst

27 31 768

27 33 374

27 34 915

27 37 015

8 2 12 4

1 1 2 7 8 6

1 3 8 10 5

2 1 0/

—

9 25 25

39 14 34

13 31 35

30 23 l8

8 3

4 2

8-8

S-7

11¶Den svenska industrien och hemmarknaden. Som vi n ä r m a r e utfört i utredningen rörande bomullsindustriens produktionsförhållanden, k a n en huvudsakligen för hemlandet producerande industri lämpligen bedömas med hänsyn till dess betydelse för den inhemska konsumtionen. Man sätter därvid produktionen, eventuellt produktionen minskad med exporten, i relation till en approximativ beräkning av konsumtionen: produktion + import — export. E n på detta sätt verkställd beräkning, grundad på kvantiteterna, återfinnes i tabell 80. TARELL 80-

DEN SVENSKA YLLEINDUSTRIEN OCH HEMMARKNADEN 1896—1900

1901 — 1905

1906 — 1910

1911 — 1913

Medeltal per år i tusental kilogram Vllgarn: Tillverkning Införsel Utförsel Förbrukning Tillverkning i % av

förbrukning

Yllevävnader: Tillverkning Införsel Utförsel Förbrukning Tillverkning i % av förbrukning

6 506 2 666 119 9 053

8 219 1895 133 9 981

9 689 1807 165 11 331

10 909 2 074 200 12 783

82-

85'6

5 569 2 240 239 7 570

7 017 1542 99 8 460

7 914 1610 92 9 432

8 557 1407 204 9 760

73-6

82-9

83-a

87-7

85¶För ylleindustrien är en beräkning av denna art osäkrare än för bomullsindustrien. Inom den förra är specialiseringen på olika tillverkningar mera betydande, och statistikens redovisning av löngodsrörelsen är dessutom av sådian art, att siffrorna i ovanstående tabell bliva tämligen svårtydda. Med ledning av en del statistiska primäruppgifter har därför följande tabell konstruerats. Man har därvid försökt särskilja de olika tillverkningarna efter deras användning. Uppskattningarna äro givetvis mycket grova, och författaren gör icke anspråk på att tabellen skall giva annat än en ungefärlig föreställning om förhållandena före kriget — dock med den anmärkningen, att väl nästan alla dylika beräkningar måste anses vara behäftade med lika stora felmöjligheter. TABELL 8 1 .

APPROXIMATIV ÖVERSIKT ÖVER TILLVERKNING OCH FÖRBRUKNING AV YLLEVÄVNADER OMKRING ÅR 1 9 1 3 (1)

Tillverkning

(2)

(»)

Därav utfört

Återstod för inhemsk förbrukning

(6)

SammanInförsel lagd förbrukning

Uppskattning i tusental kronor Vanliga kostymtyger, vävnader till\ ytterplagg m. m.: De vanliga kombinerade kardyllefabrikernas tillverkningar 25 000 Löngodsfabrikernas tillverkningar (a)10 000 De smärre väveriernas tillverkningar 1300 Halvyllevävnader, framställda av särskilda väverier 2 700 Summa 39 000

23 700

—

10 000

<B)

(7)

Därav i %

kolumn kolumn (1) (3)

1 300 2 700 1300

37 700

4 200

90¶Klänningstyger Mattor (huvudsakligen) och stampad filt Pressdnk och maskinfilt Plysch, gardiner m. m

7 900'

7 860

3 380

2 000 3 500

30 860

1970 2 640

1500 (b)610 910

3 470 3 250 910

58 108 0

Sammanlagt

52 400

2 230

60 770

57 81 0 83

(a) Ett försök till uppskattning av sammanlagda värdet, således ej vävlönen. (b) Här borde måhända för vinnande av full jämförlighet tilläggas importerad maskinfilt av bomull till ett värde av kr. 54 000.

Tullpolitiken. Den svenska ylleindustriens tullskydd har under senare tid i stort sett varit konstant. Man ser av följande tabell, att den enda tullförändring av mera genomgripande betydelse för industrien, som förekommit sedan år 1882, var den år 1911 införda, kraftiga höjningen av tullen för damklänningstygerna, vävnader med mindre vikt än 200 gram per kvadratmeter. För övrigt är det anmärkningsvärt, att den princip, som på andra håll tillämpades i 1911 års tulltaxa, nämligen frigivande av så fina garnnummer, som sannolikt ej komme att tillverkas inom lan-

det, ej blivit följd beträffande de fina kamullgarnerna. Ett borttagaade av tullen för kamullgarn, finare än nr 60 m/g, torde ej hava varit omöjligt. Å andra sidan har denna tullsats i jämförelse med priset ej sä stor betydelse. Någon inverkan av nyssnämnda tullförhöjning för klänningstyger på statistiken torde knappt hava hunnit spåras före kriget. TABELL 82. TULLFÖRÄNDRINGAR FÖR YLLEVAROR I SVERIGE. 1882

Tulltaxa I kraft den

/s 1882 j V' 1888 j 2l /e 1892 | l / u 1911 Öre per kilogram

Garn : Ofärgat och oblekt: enkelt: nr 40 m/g och därunder över nr 40 m/g tvinnat: nr 40 ocb därunder över nr 40 Färgat, blekt, tryckt: enkelt: nr 40 och därunder över nr 40 tvinnat: nr 40 och därunder över nr 40 Vävnader: Nöthårsfilt, stampad Andlös maskinfilt, stampad Annan stampad filt, mer än 300 gr/kvm Pressduk Andlös maskinfilt, vävd Hårfilt, vävd Mattor, knutna, med mer än 180 knutar/meter Mattor, ej knutna, plyschartade, metervara Mattor, ej knutna, ej plyschartade metervara Kostymvävnader över 300 gr/kvm, inneb. något silke (högst 3 % ) Andra yllevävnader: 200—700 gr/kvm mindre än 200 gr/kvm

1¶Sedermera höjd till 8 kr./kg.

Numner i 1911 års taxa

20 20

20 30

381 382

20 20

25 25

25 35

385 386

35 35

35 45

383 384

40 40

40 50

387 388

10 50 90 50 50 25

377 378 380 393 393 407

35 35 fri fri 60 20 fri fri

fri fri 80 20 fri

fri 25 60 25

200 ]

175 175

405 406

87 FEMTE

KAPITLET

PRODUKTIONSKOSTNADERNA INOM YLLEINDUSTRIEN A. ALLMÄNT Vi övergå nu till den del av vår uppgift, som utan tvivel borde hava det största värdet för belysning av tullsystemets oumbärlighet och betydelse för produktionen: studiet av tillverkningsekonomien. I utredningen rörande bomullsindustrien, där författaren sökt i detalj följa tillverkningskalkylens olika element, har ofta uppmärksamheten riktats på de hart när oöverstigliga svårigheter, som äro förenade med ett dylikt studium, om det skall fylla sin uppgift. Vad man önskar lära känna, differenserna mellan tillverkningskostnaderna i olika länder, är nämligen skillnaden mellan två tal, vilika själva äro ytterligt osäkert bestämda, särskilt som det gäller att göra sammanfattande uttalanden för det stora antal skiftande företag, som utgöra ett lands hela industri inom en viss bransch. De spridda data, som anförts i det föregående, hava i det stora hela utvalts med hänsyn därtill, att de skola vara av betydelse vid beräkningen av industriens produktionskostnader. I detta kapitel skola dels några kalkyler anföras, som avse att, i den mån detta är möjligt, lämna en konkret genomsnittsbild av tillverkningsekonomien, dels differenserna mellan tillverkningskostnaderna i olika länder mera flyktigt beröras. Ett försök att följa tillverkningsekonomien från råullen fram till den färdiga, i detalj saluhållna kostymen återgives i tabellerna 83 till 87. Materialet till dessa har erhållits ur den förut flera gånger citerade rapport, som av Förenta Staternas Tariff Board avgavs till kongressen 1912. Siffrorna angivas i betänkandet såsom typiska för en högre kvalitet av helyllekostym. Sammanställda med uppgifterna i tabellerna 1 och 2 rörande fårskötselns ekonomi, torde de utgöra ett tämligen enastående exempel på en fullständig överblick över en speciell produktionsprocess från tillkomsten av den i jordbruket framställda råvaran till den slutliga distributionsverksamhet, varigenom färdigfabrikatet tillföres konsumenten. Procenttalen i tabell 87 för fördelningen av produktionskostnaden på olika element föra osökt till den reflexionen, att mänskligheten efter den sänkning av kostnaderna, som den industrieJla utvecklingen medfört, ännu har en viktig uppgift att lösa, innan den billigaste framställningsmetoden nåtts: organiserandet och förbilligandet av distributionen. Det kan vi-

88 TABELL

83.

KALKYL A 1 KG T O P S .

U. S. A.

1912 FRÅN FET ULL TILL TOPS A.

RÅVARUKOSTNAD

Kilogram

Pris per kilogram

3125 0*180 0-050

206 263 140

R å u l l , fet h a l v b l o d O h i o Avgår: noils a n n a t avfall Råvarukostnad

per

Totalkostnad

642 47 7

kg tops , B.

FRAMSTALLNINGSKOSTNAD Ingående materialkvantitet, kilogram

Direkt arbete

Indirekt arbete

Hjälpmaterial

3-125 1-25 1-2

0-94 2-77 4-oi

4-26 0-50 1-00

539 Tvättning Kardning Kamning Allmänna utgifter Framställningskostnad

Totalkostnad

15'59 3-2 7 7-14 19-59

2-13

per kg tops

Sammanlagd kostnad per kg tops

TABELL

84.

45-69

634 K A L K Y L Å 1 KG KAMGARN N R

45/2

(M/G).

U. S. A .

1912 FRÅN TOPS TELL GARN A.

RÅVARUKOSTNAD

Kilogram

P r i s per kilogram

Totalkostnad öre

Tops Avgår:

1-136 0-085

avfall.

Råvarukostnad

per

FRAMSTALLNINGSKOSTNAD

Sträckning Spinning Tvinning Sp olning Varpning A l l m ä n n a utgifter per

720 26

garn. B.

Framställningskostnad

634 304

kg garn

...

Sammanlagd kostnad per kg garn

Ingående materialkvantitet kilogram

Direkt arbete

Indirekt arbete

1-136 1*09 1-037 1-02 l-oi

16-59 24-10 20-is 935 10-29

1'33 1*48 0-84 0*6 2 0-62

Totalkostnad

17-92 25-5Ö

21-02 9*97 10-91 90-5 2 17592

89 TABELL

8 5.

KALKYL Å 1 METER

KAMYLLEVÄVNAD.

U. S. A.

1912 FRÅN GARN TILL VÄVNAD

Vävnadens definition: Fancy worsted suiting; trådtal på 1 inch i varp och väft: 73 X 6 1 ; bredd i skeden 166 cm; den färdiga varans bredd 145 cm; vikt per meter 344 gram, per kvm 237 gram. A.

RÅVARUKOSTNAD

Garnnummer

Garnkvalitet

Varp, 3 992 trådar 152 »

45/2 m/g 60/2 m/g

Väft.

45/2 m/g

»/i blod silke avfall V»blod avfall

Råvarukostnad

' Garnpris per Kilogram I kilogram

0*004 J \

3öö - 8

FRAMSTALLNINGSKOSTNAD

Dressing (inkl. drawing-in) Vävning Noppning (burling) Lagning (mending) Remending, specking o. s. v Färgning och appretering Allmänna utgifter Framställningskostnad

170-5 5-4 4-3 151-8 3-8

870 3 207

0-196 0*0017 0-005 \ 0-174 i

per meter vävnad B.

Totalkostnad

Direkt arbete

Indirekt arbete

Hjälpmaterial

4'5 49s 4-1 11'4 1*8

0-6 15'5 0'4 0-4

2.4 4.6

Totalkostnad ore 7-s 69-9 4-5 11-8 2-0 22*4 62-0

per meter vävnad

Sammanlagd kostnad per meter vävnad

516 Försäljningspris från fabriken

542 TABELL

8 6.

K A L K Y L Å EN H E R R K O S T Y M .

U. S. A.

1912 FRÅN VÄV TILL FÄRDIGT PLAGG A.

Yllevävnad: till » » Besättning: » » » Fraktkostnad Avgår: avfall Råvarukostnad

rock byxor väst rock... byxor väst...

RÅVARUKOSTNAD

1'65 1-23 0-41

542 yrockfoder •: 156 j [ ärmfoder 73

••

891 669 223 732 104 197 19 - 18 2 817

90 B.

FRAMSTALLNINGSKOSTNAD

Direkt

Tillskärning Sylön (operating) Tråckling (basting) Finishing Knappsyning Knapphålssyning Pressning (pressing) .. Förbättring (busheling) Diverse arbeten

arbete

Totalkostnad

Rock

Byxor

Väst

öre

54 142 119 129 14 48 168 25 133

41 95 13 51 15

14 70 22 10 9 40 46 9 21

109 307 154 190 38 88 270 53 186

56 19 32

Summa direkt arbete ..,

1395 Allmänna utgifter Försäljningskostnader Framställningskoslnad

419 712 2 526

Sammanlagd kostnad

5 343

Nettoförsäljningspris en gros Detaljhandelspris

5 740 8 580

TABELL

8 7.

ANALYS

KOSTNADERNA

FRÅN

RÅULL

TILL

FÖR

FÄRDIGT

HERRKOSTYM.

Fabrikation

1912 PLAGG

Kostnader i öre för Ingående råvara

hjälpmate- direkt direkt rial arbete arbete

annat

Distributions- Avdra; Totalför av-i kostkostfall nad nader öre öre öre

a) Tvättning och kamning [4.38 kg ull 900 b) Kamgarnspinnin; 1.40 kg tops) (889) c) Kardyllevävning 1.23 kg garn|(1074) d) Konfektionering 3.2 9 m. väv (1 784)

54 1032

18 99 236 1395

Summa (a . .<!)

70|

12-8

20 4

0-8!

Q-8

i2-7

20-2

62 o-7

— 0'6

I OO. o

56 o-7

697 8-x

4 054 — 18

8 580

— O" 2

IOOo

8 580

0*2

lOO'o

O/ 'O

Summa (b . , . d ) . y0 Summa (c . , • d) % Summa (d) %

| :

900 lo-.

; io- 4 j 1074 j 12-5 1784 !

20*8

28 112 278 419

9"4

— 76 — 32 86 3 968 — 18 4 054 —126 4 7 - 2 — I*s 4 054 — 50 47-2

I2-7

io/o

3 968 — 18

I2*o

l6*3

4"9

46-2

47'2

889 185 710 6 796 8 580 I OO'o

8 580

Anm. I denna tabell liksom i tabellerna 83 . . . 87 avser »direkt arbete» allt arbete, som direkt kan uppdelas på de olika fabrikationsprocesserna, inklusive avlöningar till speciella förmän. Under »indirekt arbete» inbegripas förmanslöner o. s. v. men ej reparationsarbeten o. d., vilka ingå i rubriken för övriga kostnader. Till »hjälpmaterial» räknas olja, såpa, färger, kemikalier o. s. v.

dare vara skäl att framhålla, att u/tgifterna föi* »hjälpmaterial» till största delen utgöra kostnaderna för framställning av fodervävnader av bomull, varför de ungefärligt kunna uppdelas med ledning av uppgifter i utredningen rörande bomullsindustrien. Däremot är det ej lätt att göra en uppdelning av alla produktionskostnaderna på sådant sätt, att man särskil-

91 jer kapital och arbete, enär kapitalkostnaderna i denna amerikanska utredning uppförts under »andra kostnader». För att få en föreställning om tillförlitligheten av beräknade »medelkostnader» h a r i tabellerna 88 och 89 gjorts en bearbetning av en äldre amerikansk undersökning (7TH REPORT 1891). Tabell 88 avser en kardyllevävnad, »cassimere», tabell 89 en i E u r o p a tillverkad kamyllevävnad, »cashmere». De 45 resp. 16 vävnaderna med dessa n a m n äro visserligen långt ifrån identiskt konstruerade, men tabellerna k u n n a ändock anses giva en bild av spridningen i resultaten för vävnader, vilka praktiskt sammanfattas till en kvalitet. Som ett exempel på användandet a v tabellen k a n anföras, a t t utgifterna för »bränsle och belysning» för cassimere i genomsnitt uppgingo till 2.5 cents per yard. R ä k n a r m a n med detta medeltal gör m a n endast i 2 fall på 45 ett fel på 2 cents per y a r d eller däröver, men i 22 fall på 45 ett fel på 1 cent per y a r d eller 40 % a v medelvärdet. För en person, som åtoge sig att tillhandahålla fabriken bränsle och belysning till 2.5 cents per y a r d skulle det v a r a lika sannolikt, a t t h a n gjorde vinst, som a t t h a n gjorde förlust: sannolikheten för en förlust a v 40 % skulle v a r a omkring 10: 45. De anförda siffrorna visa, a t t spridningen måste betecknas som ganska avsevärd. F ö r vissa kalkylelement ä r den mindre, exempelvis för råvarukostnaderna. E n l i g t många industrimäns åsikt böra de tal, som ange den procentuella fördelningen a v kostnaderna, v a r a a v mera konstant n a t u r än de absoluta talen. Härför talar ju den omständigheten, a t t en d y r a r e r å v a r a i regel TABELL

88.

PRODUKTIONSKOSTNADER

FÖR

U. S. A.

"CASSIMERE'

1890 FRÅN RÅULL TILL FÄRDIGBEREDD VÄVNAD

Spridning (45 vävnader)

Vikt Ga:xnnummer: varp väft Tråldtäthet: varp ... väft ... Produktionskostnader

ArJbete Fö)rvaltningslöner

cts/yd antal cts/yd antal cts/yd antal

belysning antal cts/yd antal Oljja Amdra förnödenheter och cts/yd antal rreparationer och

cts/yd

Sammanlagt antal

cm 137 yds/lb gr./m. 0-36 580 run m/g 4-2 14 run m/g 4'2 13 tr./in. tr./cm, 62 24 tr./in. tr./cm, 20 52 54'1

100 3

cts/yd öre/m. 412 IOI-T

50 4 20 8

80 110 140 170 14 21 4 2 30 40 50 60 12 12 9 4 0 1 2 3 4 5 6 7 8 2 2 9 14 12 3 1 1 1

cts/yd

Briänsle

inches

inches 54 54-5 55 antal 39 4 2 yds/lb o'6 o"7 o"8 0-9 i'o l'i antal 2 14 1 14 10 4 run 2 3 4 5 6 7 8 9 antal 3 12 16 6 5 3 0 1 run 2 3 4 5 6 7 antal 3 4 25 9 3 1 tr./in. . 30 40 50 60 70 80 90 antal 2 10 5 10 5 8 2 tr./in. 30 40 50 60 70 80 antal 3 10 14 11 5 2

Bredd

Råvaror

Medelvärden

3-2

2-5

10 O 9

4 O" 7

9 152-1

12 10 13 8 2 o-o o-5 i-o l's 2-o 2-5 2 16 10 8 1 0 2 5 8 11 14 (okänt) 8 12 8 6 4 (7) 80

37'4

3-0 1

(okänt) (7)...

92 TABELL

89.

PRODUKTIONSKOSTNADER

FÖR "CASHMERE".

KONTINENTEN

1890 FRAN GARN TILL RA VÄVNAD t

Spridning (16 vävnader) incbes antal yds/lb antal eng. n r antal eng.nr antal tr./in. antal tr./in. antal

Bredd Vikt Garnnummer: varp väft Trådtäthet: varp väft Produktionskostnader:

cts/yd antal cts/yd A r b ete antal cts/yd Förvaltningslöner antal cts/yd Bränsle och belysning antal cts/yd Andra förnödenheter och reparationer antal cts/yd Skatter antal Råvaror

Sammanlagt

TABELL

90.

cts/yd antal

40 6 3-0 5 70 9 75 1 55 6 80 3

45 50 3 7 3-5 4-0 4-5 5 5 1 .. 75 8 0 1 6 n o 120 130 140 4 3 3 3 60 65 70 75 80 0 3 6 0 1 110 140 170 2 0 0 5 2 4 2

10 15 25 2 8 1 6 2 3 4 3 1 5 3 o" 1 o" 2 0-3 11 1 4 .... O" 1 0 2 o- 3 11 4 1 .... O-6 o-7 0 - 8 O ro 2 4 2 3 5 0-03 C 0 4 0*05 0"o6 CV07 1 3 3 3 15 3

20 5

25 4

PROCENTSIFFRORNAS

Medelvärden

150 1

inches cm 115 45 yds/lb gr./m. 3*6 138 eng. n r m/g 74 84 eng. nr m/g 122 138 tr./in. tr./cm 64 25 tr./in. tr./cm 53 134 cts/yd öre/m »75 71

O-oJ 1 ..

30 4

4-3

0*2

0-2

0-8

3 O05

22*6

KONSTANS

PRODUKTIONSKOSTNADERNA FÖR 4 5 "CASSIMERES", U. S. A. 1 8 9 0

Råvara 1. Absoluta tal: Kostnad enligt tabell 88 Genomsnittlig avvikelse (a)

Arbete

Förvaltningslöner

Bränsle och belysning

cts/yd >

101-1 21-S

37-4 10-3

3-2 l-l

2-5 l-o

Procent av medelvärdet

40¶Medelkostnad i % av samtliga kostnader Genomsnittlig avvikelse (a)

66-o 3-4

24-3 2-4

2-2 0-8 7

0-43

Procent av medelvärdet (b)

5-2

Procenttal:

1-e

(a) M e d e l t a l e t a v a v v i k e l s e r n a s n u m e r i s k a v ä r d e n ( a b s o l u t a b e l o p p ) . (b) O m d e o l i k a k o s t n a d s e l e m e n t e n a l l t i d v a r i e r a d e p r o p o r t i o n e l l t m e d v a r a n d r a , s k u l l e d e s s a t a l b l i v a = 0. O m d e å t e r v a r i e r a d e o b e r o e n d e a v v a r a n d r a s k u l l e m o t d e r e l a t i v a g e n o m s n i t t l i g a a v v i k e l s e r n a u n d e r 1. s v a r a f ö l j a n d e t a l i d e n n a r a d : Procent av medelvärdet I 7-5 I 21 I 33 I 39

93 TABELL

91.

PROCENTUELL NING

PROCENT

217 SAMTLIGA

FÖRDELNING

YLLEVÄVNADER.

KOSTNADERNA

FLERE

TILLVERKNINGSKOSTNADER

LÄNDER UTOM

FÖR

FRAMSTÄLL-

189 0

KAPITALKOSTNADER

Medelvärden

Spridning av 100 undersökta vävnader Kardyllevuvn åder: Råvaror (ull, färg m. m.) .. Arbete

antal

5o 1

antal

10 Q

Förvaltningslöner

Andra förnödenheter o. s. v.

10 1

antal 7 23 43 17

2 2

antal 4 51 41

Olja.

15 0

Bränsle och belysning

55 60 65 70 75 3 14 37 26 11

11 5 l

o-s

o'r

23*5

6 1

2*o

0 7 io

antal 6 28 32 16 14

Skatter

is 3

antal 48 48 o

0-9

i*7

4*4

antal 32

2¶Råvaror (garn, färg m. m.)

% antal

6° 1

65 12

70 75 27 40

80 14

85 2

Arbete

antal

1¶Kamyllevävnader :

Förvaltningslöner Bränsle och belysning Andra förnödenheter o. s. v.

antal 9 72

6 12

3 . 8

antal 5 15 66 10

11 12

; i

:::

17 j .18 j 23 24 ! Medeltal för 11 vävnader! /a

J T.

4 O"1

0-5

10 FÖR

1-2 II 10

2 O"9

10¶YORKSHIRE

Arbetslöner

99-1 10(5-7 83-9 93-3 65-7 64-3

33-8 25-2 20-8 20-s 39-0 42-6 44-2 39-7 43« 37-1 49-0

91-0 157-7 103 4 53'o

2I'o

4-0

1*7 0-3

TWEEDS.

ÖRE

PER

1913 Råvaror

186-2 129'!) 73-5 150-2 84-0

72-4

3 6

0¶PRODUKTIONSKOSTNADER

Vävnadens nummer

antal 76

9 2.

antal 13 64 20

OMKRING

5989.

Skatter

TABELL

55 4

356 18.2

1 1139 113-9

Övriga utgifter 34-5 26-o ; 21-8 21-3 21-3 50 •»; 53-7 56-7 40-9 39-fi 51-8

38i *9*s

Vinst

Försäljningspris

37*7 7-5 15-8 6-3 20-4 29-1 29-0 29-0 5*4 11-4 5-9 33-3 22-3

205-1 165-4 141-8 141-7 146-4 186-6 313-1 255-3 163-4 238-a 190-7

18-2 9*3

195s

238-2 293-9 lOO'o

94¶TABELL 9 3.

PRODUKTIONSKOSTNADERNA

FOR KAMYLLEVAROR

ENGLAND 1 8 9 9 — 1 9 0 4 Råvara (a)

Textillöner (b)

Material i er, i Andra utgifter innehållande lej innehållande! löner (c) i löner (d)

Kostnader i procent av sammanlagd kostnad Ullhandel Topsframställning. Spinning Vävning

95-7 84-6 64-0 34-8

0-6

6-9 13-8 30-o

4-i 8'8

18-2

31 4-1 13-4 17-5

(a) »Actual fibre». (b) Löner .er till egna arbetare. Uppskattad löndel i utbetalningar till andra andrt företag för k o m m i s s i o nnsarbete s a r b e t e (sortering, ^onrfnrinof kamning, IramniTiff spinning, cninnin(r vävning, vä.vruno* fii.rtrniTicrV färgning). ikineri, maskindelar, järn, läder, olja, kol, transporter o. s. v. (c) Maskineri, •or, skatter, försäkringar, rabatter, räntor, affärsförluster, vinst o. s. v. (d) Hyror,

anses kunna påkostas mera arbete o. s. v. Undersökningen i tabell 90 bekräftar riktigheten a.v denna åsikt. I tabell 91 återgives vidare en statistisk bearbetning av hela det vidlyftiga materialet i 7TH REPORT 1891 sammanlagt 217 yllevävnader, v a r a v 129 kardyllevävnader och 97 kamyllevävnader. Man får väl utgå ifrån a t t vävnaderna utvalts på ett sådant sätt, att de kunna anses representativa för samtliga vid denna tid i den amerikanska handeln cirkulerande yllevävnader. Genom den stora mängden av observationer bör man då hava utjämnat det mesta av de anomalier beträffande uppgiftslämnandet, som faktiskt förekommo. Det behöiver väl knappast framhållas, att tabellen, kompletterad med uppgifter rörande den amerikanska pris- och lönenivån, bör kunna v a r a en användbar utgångspunkt för beräkningar även rörande nutida förhållanden. Rörande produktionskostnaderna i England föreligga n å g r a uppgifter i tabellerna 92 och 93. Vid jämförelse med tabell 91 bör man lägga m ä r k e till, att sistnämnda tabell i framställningskostnaden icke i n r ä k n a r r ä n t a och avskrivningar, ej heller försäkringar. Tabell 93 h ä r s t a m m a r från den Chamberlainska tullkommitténs publikationer, tabell 92 från en kommitté enligt Profiteering Act, A-ars betänkande avgavs den 26 juli 1920. Tabellerna 94, 95 och 96 innehålla en del spridda uppgifter- från svenska fabriker rörande tillverkningskostnader för yllevävnader.

B. KOSTNADERNA I SVERIGE OCH UTLANDET De i föregående paragraf anförda tabellerna över tillverkningskostnader äro visserligen hämtade från olika länder, men de medgiva ingen direkt jämförelse. Möjligheterna till kvalitetsförämdringar äro i själva verket så stora, a t t de verkliga produktionskostnadsdifferenserna fullkomligt drunkna i den stora spridning, som åstadkommes härigenom. E n direkt jämförelse mellan produktionskostnaderna i två länder kan endast åstadkommas på så sätt, att en likartad undersökning samtidigt verkställes i ett stort a n t a l fabriker i de båda länderna, under det att därvid tillverkningen utgöres a v i det närmaste samma vara. Man torde sålunda t r y g g t kunna säga, att vi alltid skola vara i okunnighet om den exakta skillna-

95 TABELL

94.

PRODUKTIONSKOSTNADER SVERIGE

V a r a (Rubrikerna enligt gällande statistiska varuförteckning.)

1913 OCH

Rubrik 404. Hel- och halvyllevävnader över 700 gr./kvm. Tallsats 1'so kr./kg. Från spånadsämne till beredd kardyllevåvnad. Paletåtyg, 1 100 gr./m 1913 1920 1913

FÖR

1920 Kvanti- Pris ab tetsfabrik enhet

1 m.

150 cm. helyllekostymtyg, 540 gr./m.

130 cm. halvyllekostymtyg, 380 gr./m.

150 cm. paletåtyg, 900 gr./m.

0-2 0 0-8 7 0-18

1-19 5-04 1-08

0-S2 21-30 14-30

2-39 5*9 6 5'S6

0-23 1-06 0-57

1*22 5-54 3-00

10-42 14-40

5-21 20-2 5 7*20

0-42 2-2 5 0-57

1-56 7-20 2-16

9-63 40-50 14-50

4-5 7 15-80

0-39 2-03 0-58

1-64 7-29 2-47

4-o

1 m. 1913 1920 h. » 1913 1 kg.

3-50 15-27 6-48

1-60 7-io 2'96

0-60 2-3 0 1-11

0-36 1-50 0-65

1 m.

1913 1920 h. 1913 1 kg.

1-90 10-60

0-60 325 1-5S

0-38

2-io l-oo

0-35 2-36 0-92

1913 1920 h 1913

1 m.

4-85 15-22 5-39

2-io 6'5 7 2-33

0-80 2-50 0-89

0-60 1-80 0'6 7

3-4 5 13-25

1-05 4-03 2-50

0-60 2-30 1'43

0-6 7 2-58 1-60

1 k-

1 m. 1 kg.

o/ /o

1913 1920 1913

1 m. 1 kg.

o/ /o

1913 1920 1913

1 m. » 1 kg.

1913 j 135 cm. damkläde, 420 gr./m.

bränsle råvara och kraft arbete

2*15 5-04 1'95

Rubrik 405. Hel- och halvyllevävnader, 200—700 gr./kvm. Tullsats V 75 kr./kg. Frän spånadsämne till beredd kardyllevävnad. 135 cm., helylledamkläde, 407 gr./m 1913 1920 1913

144 cm. helyllekostymtyg, 665 gr./m.

Därav kostnader för

0 - 66 19-40 5*15

144 cm. helyllekostymtyg, 725 gr./m.

YLLEVÄVNADER

45*oo

1 kg. % 1 m.

1913 1920 h 1913

1 kg.

Från gam (helt eller delvis) till beredd kamyllevävnad. 150 cm. helyllekostymtyg, kamgarn, 480 gr./m. 1913 1913 1913 150 cm. halvyllekostymtyg, kamgarn, 560 gr./m. 1913 1913 1913

1 m. 1 kg.

% 1 m. 1 kg.

5-oo

8-21

6-ss

6-oo

3-os

12*50

6-42

0-43 0-90

0-80 1-67

7-i

2-5 7 4*59

053 0-95

0-si

5-oo 8-93

1-45

96 TABELL

9 5.

PRODUKTIONSKOSTNADER SVERIGE

FOR

KARDYLLEVÄVNADER

1913 Kostnad i öre för en meter väv, 147 cm. bred, 560 gram/meter

Fabrikationaprocess

Ingående råvara

Råvarukostnad (a)

1'50 kg me299-0 rinoull Spinning av garn 0*702 kg tvät(373-8) nummer 15 m/g ... tad ull Olja till spinningen (508-0) Färgning av garnet Färgstoff och kemikalier Vävning av 2 560 skott: vävlöner ... andra kostnader ... 0'7 14 kg garn (612-s) (738-8) Beredning

Driftskostnader

ArBränsle, kapidrivkraft, Andra betsbelysning, drifts- löner regie- talkost- kostlokalupp- kostvärmning nader nader nader (c) (b)

Avgår för avfall

öre

Ulltv ättning

Samma (d) /o

% av exkl.

kostnaderna kapitalkost-

373-s

42-6 373"8

8-9

16-8

16-2

28*0

8-2

11-8 7-0 4-2

27-5

30-6

9-5

8-7

54-0 — 4-9 127-2 \ 15-3 608-0 7-0 45*1 16-6 l l 2 - o 612*8 59-7

25 6 21-5 60-3

23-6 21-9

7-1

59-7 8-6 15-0

4-9

10-2 393

34"

Ackumulerad sum% ma öre

Summa

Andel i

25-6 738-8 100-4 J *4'4 41-8 38-6 — 8-2 187-8 15-7 876-6

111-2 1612 1010 178-0 - 1 3 1 876-e lOO'o I2-7

i8-4

11*5

20- 3 —

1*5 IOO.o

— 2 ! IOO 16 14 43 23 4'5 (a) Här inräknas icke färg, olja o. s. v., vilka emellertid återfinnas, delvis specificerade, under > an dra driftkostnader». (b) Fabriken har egen vattenkraftanläggning, vars driftkostnader fördelats på olika prodiktiva 6 avdelningar och ingå i denna kolumn. Kapitalkostnaderna ingå under »andeli kapitalkostr.ader». (c) Ränta efter 6 % å fabriksvärdet samt avskrivningar, hyror och skuldräntor. (d) Försäljningskostnader och handelsvinst beräknas uppgå till 158 öre.

den mellan de svenska och exempelvis de engelska tillverkningskostnaderna före kriget, och att det ä r mycket sannolikt, att vi ej heller för någon senare tidpunkt skola bliva i tillfälle att företaga någon noggrann, direkt jämförelse. Genom att n ä r m a r e granska olika punkter i kalkylen kan man emellertid hoppas att på indirekt väg få en föreställning om de möjliga differenserna. Kapitalkostnaderna. Genom välvilligt tillmötesgående från ett svenskt industriföretag har författaren varit i tillfälle a t t undersöka kapitalkostnaderna i en av v å r a större kardyllefabriker. J a g h a r därvid genomgått fabrikens anläggningskostnader och för v a r och en av fabrikationsavdelningarna tillsammans med disponenten fixerat det rörelsekapital, som behöver v a r a bundet i varor, tillbehör, hjälpmaterial o. s. v. Besultatet h a r därefter reducerats till en »normalfabrik», som antages h a v a 200 vävstolar saint för varje vävstol 50 spindlar eller sammanlagt 10 000 spindlar samt erforderligt beredningsverk och färgeri. Man a n t a g e r vidare, a t t normalfabriken sysselsattes med tillverkning av normalkläde, tillverkat av garn nummer 8 m/g och med ett trådantal av 15 per cm (allt lika i varp och väft) samt en bredd a v 150 cm. x 1 Normalvävnaden skulle tillhöra rubrik 405 i statistiska varuförteckningen. meter är 562 gram, per m. 9 375 gram.

Vikten per

97 TABELL

9 6.

PRODUKTIONSKOSTNADER SVERIGE

FÖR

KARDYLLEVÄVNADER

1913 K o s t n a d i ö r e för e n m e t e r v ä v , 130 c m . , h a l v y l l e , 370 g r a m / m e t e r DriftskostAndel i nader j Avgår ArBränsle, drivkraft, Andra bets«3£| lör regiebelysning, drifts- löner avfall lokal upp- kostkost- kostnader värmning nader nader (c)

ElFabrikationsprocess

Ingående råvara Ä

varukostnad (a)

(b)

Ackumulerad summa öre

1¶Ulltvättning

0'140 k g m e 27-s r i n o u l l ... O'0S3 k g b o Varptvinning mullsgarn, 30/1 13-4 V ä f t s p i n n i n g ( n r 5 [0-458 kg tibet 47-2 ^ 10-062 »tv.Ull (29-o) m/g) Olja till s p i n n i n g e n Vävning av 1 2 8 0 0 0 8 2 k g v a r p (16-2)1 0-4 7 0 > Väft (107-1) | s k o t t : v ä v l ö n e r ... a n d r a k o s t n a d e r ... — Färgning Färgstoff och kemikalier — Beredning 88-4 Summa

% i av exkl. nader

0-26

0-04

0-31

0-09

0-49

0*54 4-7

0-0 7 1-8

1-29

8-s

0-16 2-9

0-85 14-5

1-2

Oi 2-5

12-2

29-0

16-2 76-9

6-8

45-2

32-8 123-3 1-2

—

8-4

l-o

33 2-9

29-0

10-5 3-4

0-5

18-8 (•iv 5-5

3-4

1-1

:r«

i 8 - , 166-8

35-1 13-4 9-8 190-2

10-o 7-6

4-9

17-9

2-7

14-9

10-o 48-0

20*2 238-2

19-8

10-4

55-0

4 5 2 3 8 2 lOO* o

37-i

8-j

8-2

2I-o

4'4

23-1

i'9 I OO" o

kostnaderna kapitalkost27

(a), (c) S o m i t a b e l l 9 5 . (b) F a b r i k e n h a r ä v e n e g e n v a t t e n k r a f t a n l ä g g n i n g , ingå i denna kolumn. (d) A v f a l l ä v e n f r å n b e r e d n i n g s v e r k e t .

för

vilken ränta och samtliga

kostnader

Resultatet av beräkningarna återgives i tabell 97. TARELL

97.

KAPITALKOSTNADER Streichgarnsspin neri om 10 000 spindlar Kr.

FOR

NORMALFARRIKEN

Väveri om I Berednings-I 200 stolar 1 verk

F ä

Kr.

Summa

Kr.

17 800 326 500 395 300 456 900

15 900 ; 291 6001 409 100; 315 000 j

9100 165 9 0 0 302 6 0 0 2 0 9 300

47 800 5 000 875 600 91600 266 600 1 3 7 3 6 0 0 5 7 900 1 0 3 9 100 j

k a p i t a l b e h o v (t) 1 1 9 6 5 0 0

241100 Anläggningskapital: Tomt Byggnader M a s k i n e r och inventarier Rörelsekapital Sammanlagt

(a) (b) (c) (d)

3 336100

98 Rörelsekapitalet h a r bestämts med hänsyn till det minimilager av råvaror och förnödenheter, som erfordras i de olika avdelningarna. Något rörelsekapital för själva affärsverksamheten h a r däremot icke medtagits, liksom för övrigt även i fråga om anläggningskostnaderna a v d r a g gjorts för den del a v företaget, som uteslutande avser inköp och försäljningar. I 1912 å r s uitredning finnes för de till gruppen hörande aktiebolagen följande s a m m a n d r a g a v balansräkningarna: TARELL

9 8.

BALANSRAKNING

A k t i v a

Kr.

FOR SAMTLIGA

AKTIEBOLAG

Kr.

P a s s i v a

Fastigheter Maskiner och inventarier Lager Varufordringar Aktier Övriga tillgångar Kapitalbrist Årsförlust

I 15 789 550 I 13 341391 j 16726052 5 947 712 I 1281650 I 863 970 j 266 973 191880 54 409178

Eget kapital Beservfonder Andra reservmedel Fonder för personalen Obligationslån Annat upplånat kapital Varuskulder Årsvinst

;

' |

13 255 950 5 921 682 4 701 485 1 237 458 5 871 430 16 995 546 7)6 472 319 155 54 4)9178

F ö r beräkning a v det genomsnittliga kapitalbehovet k a n man, som en blick på balansräkningen visar, inskränka sig till aktivposterna för fastigheter, maskiner och inventarier samt lager. I de båda förstnämnda summorna ingå ett avsevärt antal poster, som representera anläggningskostnader u t a n a v d r a g för avskrivningar, vilka i dylika fall torde återfinnas under »andra reservmedel» på passivsidan. E n hel del av uppgifterra under denna rubrik äro emellertid nedskrivna värden. Anläggningsvärdena böra därför h ä r understiga de förut för normalfabriken angivna. F ö r denna h a r också antagits e t t större spinneri än det i regel befintliga. Man får vid reduktion till 200 vävstolar: Fastigheter Maskiner och inventarier Lager

1 015900 kr. 857600 » 1075 400 » Sammanlagt kapitalbehov 2 948D00 »

Det sammanlagda kapitalbehovet är, som v a r a t t vänta, mindre In det förut beräknade värdet. F ö r jämförelse må även anföras brandfirsäkringsvärdena för samtliga fabriker (således ej endast aktiebolagen), reducerade till 200 vävstolar. Fabriks- och ekonomibyggnader Maskiner och inventarier

788600 kr. 1 248600 »

Värdet av maskiner och inventarier enligt denna, uppskattning överensstämmer ganska väl med det för normalfabriken funna, likaså Tärdeit a v byggnader. Att båda talen enligt iden sisita uppskattningen äro n i n d r e ä n de för normalfabriken a n g i v n a k a n tänkas bero på a t t de mindre fabrikerna till en del i n r y m m a s i h y r d a lokaler, a t t de som ovan n ä n n t s i regel h a v a mindre maskinutrustning, troligen även sämre byggnader, än som a n t a g i t s för normalfabriken och a t t de angiva nuvarande värdena

99 av i flera fall gamla anläggningar, varför icke hela anskaffningsvärdet upptagits. Vad uppgifterna om behov av rörelsekapital angår, så är överensstämmelsen mellan den för normalfabriken angivna och den, som härletts u r aktiebolagens balansräkningar, så god som man k a n önska. Man torde sålunda kunna utgå ifrån, att kapitalbehovet för en ny svensk genomsnittfabrik före världskriget i stort sett överensstämmer med det som ovan beräknats för normalfabriken. F ö r beräkning av årskostnaderna måste m a n enligt vad som n ä r m a r e utförts i utredningen rörande bomullsindustrien dels bestämma sig för en viss förräntning av det investerade kapitalet, dels på där angivet sätt fixera avskrivningarna. R ä k n a r m a n för bestämmande av avskrivningsprocenten med 4 % räntefot får m a n för avskrivning å maskiner med 15 å r s medelutslitningstid omkring 5 %, för byggnader med 50 års medelutslitningstid omkring 1 % av anläggningsvärdet. Siffrorna angiva endast storleksordningen, men om bättre kännedom k a n vinnas om medelutslitningstiden, kan beräkningen lätt förändras med tillhjälp av tabell 119 i bomullsindustriutredningen. A n t a r man vidare en räntefot av 6 % för industrikapitalet, får m a n följande kalkyl för årskostnaderna. TABELL 9 9.

ÅRSKAPITALKOSTNADER I NORMALFABRIKEN Kronor 200 170 8 76068 680 277 610

F ö n r ä a t n i n g : 6 % av e Avskrivning å byggnader: \% av b » » maskiner och inventarier: 5 % av c Sam.manlagt

1390 Kroinor per vävstol och år

D e t gäller a t t fördela denna kostnad på den sannolika produktionen under- ett år. Man torde k u n n a utgå från en genomsnittlig skyttelhastighet av 80 slag i minuten. Övre gränsen för en vävstols produktion blir med dettta a n t a g a n d e vid ett arbetsår på 3 000 timmar (före kriget) omkring 14 400 000 skott. Enligt vad som uppgivits torde effektivitetsgraden i Sver i g e sällan h a v a överstigit 50 %. Detta skulle alltså ge 7 200 000 skott per å r eller 4 800 meter normalkläde. Kapitalkostnaden per meter skulle enligtt denna kalkyl utgöra omkring 29 öre. S a m m a n h a n g e t mellan de olika storheter, som inverka på kapitalkostnad dsdifferensen, torde bäst kunna överblickas med tillhjälp av en matematislk formel, och jag tillåter mig därför meddela en sådan. B e t e c k n a med a, b, c, d, e kapitalbehovet i utlandet för tomt, byggnader, maiiiskiner, rörelsekapital och sammanlagt samt med a (1 4- «), b (1 -+- fi), c (:1 -\- y), d (1 + å), e (1 + 0 motsvarande kapitalbehov i Sverige. Man beiräknar enklast e såsom medeltalet av a, ft, y. dmed resp. a, b, c och d som viketer. L å t e r m a n vidare räntefoten i utlandet v a r a r, h ä r r (1 -f Q), prooduktionen per maskinenhet här v a r a 1—s* gånger motsvarande i utlandett, avskrivningsprocenten här och i utlandet v a r a för byggnader g och förr maskiner och inventarier h, så får man för förhållandet mellan kapitalkosstnaderna för en viss v a r u m ä n g d i Sverige och utlandet "

100 A n t a r man g.5= 1 %, h'«= 5 %, r =s 5 %, fc;« - 25 % och c:e = 40 %, bliva, om man tillsvidare bortser från olikheten i effektivitet, de svenska kapitalkostnaderna 100 k = 0*03 . fi + 0-28 . ; + 0-69 . (c + Q + O-oi.--o) %

högre än de utländska. 1 ^ Man ser att olikheten i avskrivning å byggnadskostnader spelar en tämligen obetydlig roll, olikheten i avskrivning å maskinkostnad däremot en tydligt m ä r k b a r roll, och att den sista termen är den största. F ö r a, b, c, d och e vilja vi h ä r införa antagandena 2, 25, 40, 33 och 100, vilka i stort sett torde ange de riktiga proportionerna. Problemet om anläggningskostnadernas olikhet i Sverige och utlandet h a r tämligen utförligt studerats i utredningen rörande bomullsindustrien. De skäl, som d ä r anförts för att byggnader och maskineri i Sverige ställa sig d y r a r e än i länder med långt fortskriden industrialisering, äro med visst fog tillämpliga även på andra industrier. Den å sid. 144 genomförda uppskattningen av maskinkostnaden i Sverige gav vid handen, att en merkostnad av omkring 30 å 40 % över de engelska maskinkostnaderna sannolikt förefunmiits. I fråga om uppsättning av maskinerna o. s. v. torde skillnaden åtminstone icke hava varit mindre. Vi kunna således antaga 7 = 40?/. F ö r byggnadsvärdet sätta vi p = 20 % och för merbehovet av rörelsekapital <)• = 50 %. Siffrorna äro endast att betrakta som uttryck fölen subjektiv uppfattning, men några exaktare uppgifter torde ej u t a n särskilda utredningar stå att erhålla. Vad rörelsekapitalet angår, är det naturligtvis huvudsakligen lagren av r å v a r o r och fabrikat, som äro betydelsefulla. Med hänsyn till den ringa omfattningen av den svenska handeln, jämförd med Englands, torde den anförda uppskattningen ej v a r a överdriven. Av de anförda värdena på //, y och r? får man (om a negligeras) _ 2 . Q + 25 . 20 4- 40 .40 + 33 . 50 = 100 ~

°°'

Beträffande den överränta gent emot utlandet, som i Sverige erfordras för a t t kapital skall tillföras industrien, finnes utöver de allmänna talesätten föga exakt material att bygga på. Tabell 120 i bomullsindustriutnedningen ger en jämförelse mellan växeldiskontosatser i olika länder. Med h ä n s y n till dispersionens storlek torde man d ä r a v t r y g g t kunna v å g a den slutsatsen, a t t kapitalets avkastning vid dylik placering i Sverige varit omkring 25 % högre än i England. Att samma m e r r ä n t a varit nödvändig i fråga om placering i industriföretag, följer givetvis ej h ä r a v , men så länge man ingenting bestämt vet i motsatt riktning, finnes ju anledning antaga detta. I själva verket bör kanske saken uppfattas så, att de stora inhemska industrierna, exempelvis trävaru- och pappersindustrierna, äro av den natur, att en högre ränteavkastning k a n lämnas. Kapitalet — på vilket en viss brist råder — skulle därför dras ifrån de tullskyddade industriföretagen, om de endast kunde lämna sådan förr ä n t n i n g som motsvarande utländska industrier. H u r u denna fråga än 1 B, Y' £ o c n p ä r ° i denna formel uttryckta i procent. För ej allt för stora - kan nian sätta 100 k = 0-03 B + 0-28 Y + 0ö8 (e -f- p + 0-Ol.cp) -j- K %.

101 bör betraktas, anse vi oss nödsakade att r ä k n a med en överränta för den sveinska industrien och sätta, försöksvis o = 25 %. Gtodtar m a n de anförda uppskattningarna av i formeln förekommande storheter, blir merkostnaden för den svenska industrien 100 k = 0*03 . 20 + 0*28 . 40 + 0*69 . 72 = 61*5 % a w de utländska kapitalkostnaderna. Om härtill kommer en mindre effektivitet i arbetet, går merkostnaden m å h ä n d a upp till 75 % eller de utl ä n d s k a kapitalkostnaderna skulle kunna beräknas utgöra omkring 60 % av (de svenska. P;å var och en av de olika punkterna i denna kalkyl finnes mycket a t t d i s k u t e r a och mycket a t t undersöka. Genom kalkylens uppställning hoppas j a g emellertid h a v a underlättat överblicken över de olika elementens betydelse. Någon definitiv beräkning av merkostnaden på denna punkt h a r icke; varit avsedd. Tiill slut må i detta sammanhang hänvisas till tabell 100, som innehåller en (del uppgifter rörande anläggningskostnader för yllefabriker av olika slag- i England och Förenta Staterna före världskrigets utbrott. TABELL 1 0 0 .

ANLÄGGNINGSKOSTNADER FÖR YLLEFABRIKER. TARIFF BOARD REPORT 1 9 1 2 . Förenta Staterna

E n g l a n d i C"

Antal maskiner

Faibriksbeskrivnins

cä a, sa a. 2 s H ._ o u H S

al SS

aO o T u s e n t a l

Kardiyllefabrik Kamimeri

bo .

sä

!5 "3

•r

u. J3 T 3

2 '£

.5? «*

W c8

H s d o l l a r s

"ö> *3

i ro

14 kardverk (a) 126-2 122-8 17-6 76-2 342-3 182-t 180-J 1 23-3:121-0 506-9 England: 12 i kammaskiner >70-s 53-3' 6-6 32-3 163-0 76-3 73-3 11*8 38-8 200-2 För. Staterna: 8 kammaskiner

Kamjgarnsspinneri för 2 0000 å 2 500 lbs per dag 3 sträckverk, (10 timmar) av garn 5 400 spindlar 10-3 40-s! 16-9! 27-6 125-6 625 72-7 24-61 44-2 204-0 30/2} (eng.) Kamyylleväveri med be-i redmingsverk | 100 vävstolar! 92' 79-31 11-4 50-o 233-4 135-0 111-3 17-61 69-8 333-7

(a) Enligt Förenta Staternas officiella statistik gå inom kardylleindustrien omkring 7 stolar på ett kardverk, vilket även stämmer med en uppgift av MULLER. Fabriken är således omkring hälfteni så stor som vår »normalfabrik».

Airbetslönekostnaderna. Deen direkta jämförelsen mellan arbetslönekostnaden för en viss v a r a h a r av skäl, som vi förut utvecklat, icke v a r i t möjlig att genomföra. I bomiullsindustriutredningen hava vi försökt få en överblick över arbetslöne^kostnaden genom att studera de olika faktorer A^ar för sig, v a r a v den k a n tänkas sammansatt, nämligen timavlöningen, det tal, som anger arbetseorganisationen (antalet arbetare på en viss maskinuppsättning), samt

102 produktionskapaciteten. Vi h a v a därvid sökt ådagalägga, att arbetsorganisationen åtminstone inom industrien ifråga spelar en så viktig roll för beräkningen, att den icke g ä r n a k a n försummas vid en undersökning av tullskyddets berättigande. Möjligen äro inom ylleindustrien förhållandena något enklare. Vi h a v a förut framhållit, att det inom denna industri (särskilt inom den för oss hittills betydelsefullare kardyllebranchen) icke så uteslutande kommer a n på att pressa fram en avsevärd produktion, u t a n a t t den omsorgsfulla behandlingen av den d y r b a r a r å v a r a n kanske ä r väl så viktig. F ö r s u m m a r man olikheter i arbetsorganisation och produktionskapacitet, k a n m a n ur n å g r a i det föregående anförda tabeller hämita uppgifter om arbetslöner och direkt jämföra dessa. Några data äro sammanställda i tabell 101, där även för bedömande av felmöjlighetema hänvisning gjorts till föregående utförligare tabeller. Förenta Staterna står som alltid främst ifråga om höga löner. Lönenivån i Sverige torde icke med bestämdhet k u n n a skiljas från den engelska, utom möjligen beträffande vuxna män, d ä r England synes ligga högre. TABELL

101.

ARBETSLÖNER

L a n d

Sverige

1913 1913

England Tyskland Frankrike Förenta Staterna

1913 1906 1906 1906 1906 1907 1904 1904 1913 1913

INOM

YLLEINDUSTRIEN

A r b e t a r

FORE

VÄRLDSKRIGET.

i Genomsnittlig avlöning | Öre per timme

Tidavlönade vuxna män i kardylleyllefabriker Tidavlönade vuxna män i kamylleväverier Vuxna väverskor > kardyllevävare » män i allmänhet » kardylleväverskor » kamylleväverskor Kardyllevävare (M.-G-ladbach) Vävare, manliga (Elboeuf) » kvinnliga » » manliga » kvinnliga

Killa

33-o

Tatell 76

331 25-5 42-3 43-9 25-9 24-7 36 30 20 87 73

> r > > > i > i i >

76 75 48 48 48 48 54 56 56 62 62

Råvarukostnaderna. Som i fråga om bomull gäller, a t t ull k a n köpas lika billigt av svenskar som av engelsmän eller tyskar. Det ä r givetvis klart, att tillvaron i dessa länder av en stor handel med v a r a n betyder åtskilligt, dock väl knappast så mycket ifråga om priset för v a r a n vid leveransen. Den större lagringskostnaden i Sverige hava vi behandlat i samband med kapitalkostnaderna. Skillnaden i fraktkostnad torde ej v a r a stor i jämförel») med r å v a r a n s eget pris. Priset på materialet till konstull, lump o. s. v. h a r möjligen i S'erige varit ett a n n a t än i a n d r a länder. Någon tillförlitlig prisstatistik fir bedömande h ä r a v föreligger emellertid icke. Driftkostnaderna. Kostnaden för drivkraft bör, såsom vi i bomullsindustriutrediingen framhållit, v a r a mindre i v å r t vattenkraft rika land än i Englanc eller Tyskland. Med samma utgångspunkt som i nämnda utredning (sid 170),

103 elleir a t t kostnaden i utlandet med omkring 80 % skulle överstiga den svenskai, får m a n t. ex. för den i tabell 96 behandlade (högt förädlade) kardyllfevävnaden en merkostnad för utlandet av 6.5 % a v den svenska tillverkningskostnaden. Elegikostnaderna. ECo.stnader.na för fabrikens administration ä r o säkert högre i~ Sverige än i länder med stor ylleindustri. Liksom för bomullsindustrien torde det. gälla, a t t den engelska ylleindustrien på grund av god tillgång på tekmiskt utbildad arbetskraft och på skickliga arbetare k a n administreras my eket billigare ä n flera a n d r a länders industri. De skickliga ledarna deltas ofta mellan olika företag, d ä r de förekomma som styrelsemedlemma:r, under det a t t den närmaste skötseln av fabriken ä r anförtrodd åt t e k n i s k t kunniga, men ej kommersiellt ansvariga personer.

PRISERNA I SVERIGE OCH UTLANDET.

P å begäran av Tull- och traktatkommittén hava tvenne textilsakkunnigja personer, h e r r a r A. E . SCHÖNTHAL och H. HAGBERG, gjort ett försök att jämföra priserna på vanliga yllevävnader i Sverige och England, i s y f t e a t t därigenom en bättre överblick skulle k u n n a vinnas över skillnacden mellan den svenska och den engelska yllevävnadens produktionskostnader. Undersökningen h a r utförts efter två linjer. E t t antal vanliga svenska ylhevävnader, vilkas försäljningspris å r 1913 voro kända, översändes till a v de sakkunniga kända affärsmän i England med begäran a t t uppgift måitte lämnas om priserna å r 1913 i detta land. Resultatet a v undersöknimgen återfinnes i tabell 1.02. TABELL

Varrans nuimmoer

11 <-2 33 44 55 66 77 r8 f9

10 2.

PRISERNA

I SVERIGE OCH ENGLAND ÅR

Tullbelopp:

Svenskt pris 1 9 1 3 :

kr. per m.

0-7S 0-92 1-02 0-96 1-65 1-31 0-98 1-5'_> 0-54

3-30 3-60 4-20 6-50 11-20 11-50 6-90 7-oo 3-2 0

1913.

Engelskt pris 1 9 1 3 : V i k t : gram per längdm.

445 524 582 546 885 748 558 867 307

utan tull

med tull kr. per m.

3-oo 2-70 4-oo 6-oo 5-5o 6-00 5-oo 4öo 3-4 0

3-80 3-60 5-oo 7-oo 7-io 730 6-oo 6-oo 3-90

(Om m a n bortser från vävnaderna 5 och 6, för vilka en missuppfattning a v varans kvalitet vid prisbestämningen icke synes utesluten, och för villka i varje fall särskilda förhållanden måste hava varit rådande, finneir man, a t t det svenska priset i alla de 7 undersökta fallen utom ett (vfävnaden 9, som för övrigt icke ger ett alltför vägande utslag åt motsatt hålll) överstigit det engelska inlandspriset. Jämföres åter det svenska priiset med det engelska med pålagd tull, finner man, a t t det svenska

104 priset endast i två fall av de 7 undersökta överstiger det engelska priset förtullat. Det finnes således all anledning, att antaga, att före kriget tullbeloppet för vanliga vävnader delvis varit utnyttjat. Resonerande som förut i bomullsindustriutredningen finner man, att antingen den utnyttjade tullen måste hava absorberats av verkliga merkostnader gent emot det konkurrerande utlandet eller att marginalerna måste hava blivit synliga i form av mervinster. Då sådana icke förekommit, blir resultatet ett indirekt bestyrkande av merkostnadernas förekomst. Någon närmare kännedom om merkostnadernas karaktär, sålunda exempelvis om deras ofrånkomlighet, kan man givetvis icke ernå på denna väg. Den andra undersökningen avsåg att vid ett visst tillfälle jämföra de engelska priserna på representativa varor med vad de svenska fabrikerna anse vara ett kalkylmässigt skäligt pris. Man har för detta ändamål utvalt en samling engelska yllevävnader och hos de svenska fabrikanterna anhållit om en kalkyl av det skäliga dagspriset på dessa varor. Resultatet av denna senare undersökning, som avser hösten 1923, återfinnes i tabell 103. TABELL

103.

ENGELSKA

PRISER

OCH S V E N S K A

K a m g a r n s v ä v Svenska k a l k y l p r i s e r : Vävnadens benämning

6'75 6-7 5 8-oo 7-40 8-2 5 8-25 7-60 7-00 9-oo 7-oo 6-00 6-75 9-oo

Engelska priser i svensk hamn 1923 utan tull sb./d.

14-00 14-0 0 17-50 15-70 17-00 17-00 14-90 14-25 17-00 15-00 12-5 0 14-50

13/— 13/15/14/16/15/13/12/3 15/13/11/6 12/6 15/-

16oo

1923.

i a d e r

kronor per m.

6133 6135 6728 6118 6729 6734 7514 7522 P 58901 P399 M27 M30 7508

PRODUKTIONSKOSTNADER

inkl. tull och andra kostnader kronor per m. 13-70

14oo 15-45 14'40 15-65 15-6 5 13-9 0 13-80 15-4 0 13-6 5 12-30 13-10 15-40

Tabellen visar väl närmast, att det pris, som av de svenska fabrikanterna vid detta tillfälle ansågs skäligt med hänsyn till de verkliga kostnaderna, för full konkurrensförmåga skulle erfordra högre tullsatser än de gällande. Några viktigare slutsatser torde icke kunna dragas av detta faktum, som avser en enda tidpunkt, vilken ej heller kännetecknas av någon större ekonomisk stabilitet.

105 REGISTER. ( F Ö R K O R T N I N G A R : e.

ENGELSKA,

F R A N S K A , t.

TYSKA.) SID.

SID.

A. Ageeing, e Agrneau, f Alppac(k)a »Allpac(k)a» (konstull) Alppaca, försäljning a v ALkSTRÖM(ER),

43 7 6 31 21 5

An&gorageten 6 Anläggningskostnader för yllefabriker 97, 101 Artbetareantal, England 50, 56 A r t b e t s l ö n e k o s t n a d för en h e r r k o s t y m 90 A r t b e t s l ö n e k o s t n a d för y l l e v a r o r . . . . 101 Arbbetelöner: England 57, 58 Frrankrike fi4 F^örenta Staterna 69 SSverige 81 Tfyskland 62 A r p g e n t i n a , ullproduktion 9 Aukktioner å ull 20 A-uull 22 Auastralien, ullproduktion 9 Auastraliska ullmarknader 20 Avifall 31 Avs^skrivning a v f å r v ä r d e t 8

B. Bacck-washed, e Bacckwashing, e Bapgge Bal lvikt Bammockburn, e Battley Bavwra BeMgien, ylleindustri Beblier, f Bebllies, e Berredning av yllevävnader . > Berrgfår Blaackfaced, e Bloorelle freinte, f Bloouse, f Bloousse, f -bldood, e Boock, t

15 42 7 20 45 50 21 63 7 15 45 5 5 42 42 42 6 7

Bokhara Borstning av vävnader Borås Bradford B r a d f o r d m a r k n a d e n för u l l

14 45 74 49 21

BRANDT

61¶Brasilien, ullproduktion B r e a k e r , first, e B r e a k e r , second, e Brebis, f -bred, e Briseuse, f B r i t i s h - A u s t r a l i a n Wool Realisation Association (Bawra) Brook-washed, e Brushing, e Buck, e Buckskin, e Buenos Ayres, u l l p r o d u k t i o n B-ull Burling, e

9 37 37 7 6 37 21 15 45 7 46 9 22 45

C. Cap frame, e 43 Cape-ull H Cards, set of, e 37 Cardée, I n d u s t r i e de laine, f 33 Cashmere, e 6 Cashmere, p r o d u k t i o n s k o s t n a d e r p å k o n t i n e n t e n 1890 91 Casimir, e 46 Cassimere, e 46 Cassimere, produktionskostnader i U. S. A . 1890 91 Centrifuger, e 35 Cheviot (väv), e 45 Cheviotf å r 5 Cirkel i k a m m a s k i n 42 Cloth, e 45 Coatings, e 47 Comb, e 42 Comb pot, e 42 Comber, e 42 Combing, e 42 Comeback, e 6 Cone d r a w i n g , e 41

106 SID.

K ID.

Contremaitre, f, 63 Cotswoldfår 5 Counts, e 38 Coureur, f 63 Crabbing, e 45 Crépe, 1 46 Crossbred, e 6 Crossbredull, Sveriges konsumtion av 77 Cull, e 36 C-ull 22 Cuts, e 38

i). D A L G E T Y & Co

9¶Darlington Dekatering Devil, e Devon Devonshiref å r Dewsbury D i a m e t e r a v ullfibrer Diamond, e Doeskin, e

49 45 37 50 5 50 15, 16 7 46

DOLLOND'S ullmikrometer

16¶Donegals, e 45 Donsköj 14, 16 Dos, l a v a g e å, f 15 Double, e 46 Dräp, f 45 Drawing, e 41 Dress goods, e 47 Driftkostnad för yllevaror 102 Drivkraft, Sverige 80 Drousse, f 37 D r y finishing, e 45 D-ull 22 D y r o r t s g r u p p e r enligt det svenska kollektivavtalet för textilindustrien 82 Döda ullfibrer 15

E. Echardonner, f Effektiviteten hos yllcvävstolar Einfetten, t Einschmalzen, t Ekonomi, fårskötselns Elain Elasticitet, ullens Elboeuf Elekta Elektoralf å r E l e k t r i f i e r i n g a v den svenska ylleindustrien E n g l a n d , ylleindustri Ensemage, f Entkletten, t Entredent, f Epidermisfjäll, ullens Escurialf å r Eskimo, o

36 47 37 37 7 37 15 63 22 5 81 48 37 36 42 15 5 46

Essoreuse, f Estame, f Etaim, f E-ull Ewe, e Exeter Ex moors Extrakt

35 42 42 22 7 50 5 31

F. Facteur, f Farmsystem Felting, e Fet ull Fiberlängd i ull Fiberlängd i konstull Fifties, e Fifty-sixes, e Filtfabriker Filtniug Finisher, e Finishing, e Finishing, dry, e Finishing, wet, e Finisseuse, 1* Flanell Fleece, e Fleece-washed, e Flyer Forties, e Forty-sixes, e F r a n k r i k e , ylleindustri Frigorifico

63 7 45 15 16 31 21 21 71 45 37 45 45 45 37 46 15 15 43 21 21 63 9

FROBISHER, A

58¶F u k t i g h e t s h a l t i yllevaror 24 Fnktighetshalt, ullens 35 Fulling, e 45 F å r , kortulliga 5 F å r , långulliga 5 F å r h j o r d a r n a s storlek 8,12 Furklippning 7 Fårraser 5 F å r r a s e r i olika l ä n d e r 9 Fårskötsel 7 F å r t v ä t t a d ull 15 F ä r g , ullens 15 F ä r g n i n g av ull 35 Förenta Staterna: ullproduktion 11 ylleindustri 66 F ö r r ä n t n i n g av k a p i t a l e t 100 F ö r r ä n t n i n g av k a p i t a l e t i den svenska ylleindustrien 83

G. Galashiel Garnkonsumtion, Sverige Garnnummer Geten Gill box, e Gilling, e Gimmer, e

49 78 38 6 42 42 7

107 Glans, ullens Gloucester Grain, e Graissage, f Grease, i n the, e Greasy, e Gumse Göteborg

SID.

15 50 38 37 15 15 7 74

Kamyllevävnad, produktionskostnader i U. S. A. 1912 89 Kamvaruindustri 33 K a p i t a l i den svenska y l l e i n d u s t r i e n 83 K a p i t a l k o s t n a d för yllevaror 96 K a p i t a l k o s t n a d e r , Sverige 82 Kapp, t 7 K a r b o n i s e r i n g av konstull 31 K a r b o n i s e r i n g av ull 35 Kardgarn 33 K a r d n i n g av k a m u l l 42 Kardullgarn 33 Kardullgarn, nummer 38 Kardullspinning 37 Kardvaruindustri 33 Kardverk 37 Kardylleindustri 33 K a r d y l l e i n d u s t r i , svensk 71 K a r d y l l e v ä v n a d e r , produktionskostnader i Sverige 1913 96, 97 Kasan 14 K a s h m i r (väv) 46 Kashmirgeten 6 Kemps, e 15 Kersey, e 46 Kidderminster 50 K l i p p n i n g av f å r 7 Kläde 45 K o l l e k t i v a v t a l i den svenska textilindustrien 82 K o m b i n a t i o n s t y p e r i den svenska ylleindustrien 73 Konfektion, p r o d u k t i o n s k o s t n a d e r i U. S. A. 1912 89 Konstull, priser 31 Konstullf r å g a n 31 Kostym, produktionskostnader i U. S. A. 1912 89 Krempelsatz, t 37 Kräpp 47 K r i g e t s i n v e r k a n p å u l l m a r k n a d e n . . 21 K r u s n i n g a r i ull 15 K r u s n i n g e n av ullfibrer sammanh ä n g e r med medeldiametern 17 Krympning 45

H. HAGBERG

103 Half-blood, e Half-bred, e Hammel Hampshiredowns H a n d e l s organisationen i ylleindustri Hardvicks Harris, e H e a v y Woollen District

6 6 7 5 Englands 52 5 45 50

HEILMANN

42¶H f u n m a r k n a d e n och den s v e n s k a ylleindustrien 84 Herrkostym, produktionskostnader i TJ. S. A. 1912 89 Hoboken 65 H o g , hogget, e 7 HOLDEN

42¶Homespun, e HfJBNER H:,vdro-extracteur, f Hjvdro-extractor, e Hojentorp

46 42 35 35 5

I. IarB I n d u s t r i e de laine cardée, f In.fettniiig av ull Imoljning av ull iNfSTITUT INTERNATIONAL ^ I S T I Q U E AGRICOLE

42 33 37 37 DE

STA9

K. Kiamavfall Kaimclen Kanngarn Kjamgarnsspinning Kaimin a s k i n e r Kaimmpott, t Kaimmtopf, t Ksa-mmzug, t Kaamning av ull K a i m n i n g i olja Kaamning, t o r r Kaimull Kaxmullgarn Kfamullgarn, n u m m e r Kaamullgarn, p r o d u k t i o n s k o s t n a d e r i IU. S. A. 1912 Kaam5 r lleindustri Kaamylleindustri, svensk Kaamylleindustri, produktionskostnaöler i E n g l a n d

42 6 33 41 42 42 42 42 41 42 42 42 33 38 88 33 71 94

KUNTZE

62¶K v a l i t e t e r av ull K v a l i t e t e r av ull, prisjämförelse K v a l i t e t e r av ull, rationell bestämn i n g av K v a l i t e t e r av y l l e v ä v n a d e r K v a l i t e t e r av y l l e v ä v n a d e r , Sverige . . K v a l i t e t s b e n ä m n i n g a r å ull Kammen, t Kämmlinge, t

21 18 23 45 80 22 42 42

L. L a i n e peignée, f Laine de renaissance, f L a i n e en suint, f L a m a n (llama) L a m b s ' wool, e L a m m (lamb, e.)

42 31 15 6 16 7

108 8ID.

8ID.

Lammull, egenskaper L a n c a s h i r e , ylleindustri Lanolin Lanolin, å t e r v i n n i n g av La Plata, ullproduktion L a v a g e ä dos, f Leeds Leicesterf å r Leicestershire Leviathan Lincolnf å r Linsey, e Lisseuse, f

16 49 15 35 9 15 49 5 50 35 5 31 42

LISTER

42¶L i v e r p o o l m a r k n a d e n för ull Locks, e Lokalisering: England Sverige Tyskland Londonauktionerna, priser L o n d o n m a r k n a d e n för ull Lonks Loup, f Lump Lustre, e Löngodsfabriker

21 15 48 73 60 29 20 5 37 31 15 71

M. MACARTHUR,

6¶Machines å peigner, f Maskineri: England Förenta Staterna Tyskland Maskinfiltfabriker Mattindustri Mazamet M e d e l d i a m e t e m hos ullfibrer m a n h ä n g e r med k r u s n i n g e n Medellängd av ullfibrer Melton, e

42¶MELEN,

50 67 61 71 34 63 sam-

17 15 46 35

Merinofår Merinoull, Sveriges konsumtion av . . Mjukhet, ullens Mohair Molton, e Mouton, f Mungo, e Muslin Mutterschaf, t

5 77 15 6 46 7 31 47 7

N. Negretef å r Negrettif å r New Zealand, ullproduktion

5 5 9

NOBLE

42¶Noils, e Normalfabrik Norrköping

42 96 73

N u m m e r som beteckning för ullkvalitet N u m m e r s y s t e m för g a r n Nöthår

21 38 6

O. Oiling, e Olein Olja, k a m n i n g i Open d r a w i n g , e Orleans O t v ä t t a d ull Oxf ordshiredowns Oa., e

31 37 42 41 47 15 5 38

P. Paletottyger 45 Papeline 47 Peigne, f 42 Peignage, f 42 Peignons, f 42 Pelzkrempel, t 37 Pelzwäsche, t 15 Pick, e 36 Plättmaschine, t 42 Popeline, f 47 Poplin, e 47 P o t ä peigne, f 42 Preparing, e 42 P r i s e r å konstull 31 Prisutvecklingen 26 Procentsiffrornas konstans 92 P r o d u k t i o n a v yllevaror: England 51 Förenta Staterna 68 Sverige 74 Produktionskapaciteten i k a m ullspinnerier 44 i karnyllevävcrier 46 i kardverket 37 i kardullspinnerier 38 i kardylleväverier 46 P r o d u k t i o n s k o s t n a d e r för ull 7 P r o d u k t i o n s k o s t n a d e r inom ylleindustrien, a l l m ä n t 87 P r o d u k t i o n s k o s t n a d e r i Sverige och utlandet 94 Produktionskostnader, procentuella . . . 9 3 Panta Arenas j 21

R. Rags, e 31 Ram, e 7 Rams, e 15 Rambouillet, f 5 Ranchsystem 7 Ratiné, f 46 Regiekostnador för yllevaror 103 Renaissance, laine, tissu de, f 31 Rendement, f 15 Rendement för olika ullsorter . . . . 24, 25 R e n t v ä t t a d ull 15

109 SID.

R.epasseuse, f Riips R.ocky Mountain Region Rtomney-Marsh-får Rioubaix-Tourcoing Ruggning Run, e R y s s l a n d , ullproduktion R.åvaror, ylleindustriens R.åvaruanskaffningen, S v e r i g e R å v a r u k o s t n a d i en h e r r k o s t y m

37 47 7 5 63 45 38 14 5 75 88

....

S. Siavolga Siaxony, e Sicales, e Scchibbe, t Sichleuder-Centrif ugalmaschine, S<chmieren, t Scchmucke, t S(chrubbelmaschine, t

14 45 15 7 35 37 7 37

S(OHWARZE, BUCHANAN & CO

9, 26

Scchweisswolle, t Sichöps, t Sceoured, e Sccribbler, e

15 7 . 15 37

SlEHLMACHER

35¶Seelfaktor Sterge, e., f Sterrations, e S « t of cards, e Slhearing, e Slhearing-ewe, e Slhearling, e Slheave, e Slhoddy, e Slhrinkage, e Slhropshires

43 46 15 37 45 7 7 7 31 15 5

SC3HÖNTHAL

103 Siixties, e 21 Slkein, e 38 Slkotska b e r g f å r , 5 S l k ä r n i n g av v ä v n a d e r 45 Sllagmaskiner 37 Smap, e 38 Sruodd av k a m u l l g a r n 43 Sinodd av k a r d u l l g a r n 38 Sonnmerset 50 Son-tering av ull 35 Somthdowns 5 Sroånadstisteln 45 S t t a n d a r d k v a l i t e t e r av ull 21 S t t a n d a r d k v a l i t e t e r av y l l e v ä v n a d e r , 'Sverige 80 Sttorbritannien, u l l p r o d u k t i o n 9 Sttorlcken av i n d u s t r i f ö r e t a g e n : (Sverige 72 U. S. A 67 Sttreichwollindustrie, t 33 S t t r ä c k n i n g , engelsk 41, 43 S t t r ä c k n i n g , fransk 41, 43 Sttuff, e 47 S t t y r k a , ullfiberns 15 59)3 9

SID.

Stöhr, t. Suf folks Suint, laine en, f Superelekta Surge, f Sverige, ylleindustri Sydafrika, ullproduktion S y d a m e r i k a , ullproduktion System för t o p s f r a m s t ä l l n i n g

7 5 15 22 15 70 11 9 41

T. Tacka 7 Tags, e 15 Teg, e 7 Teknisk u t r u s t n i n g , Sverige 79 Teknologi, ylleindustriens 33 Tenswaterfår 5 T e r m i n s h a n d e l med ull 30 Tissus de renaissance, f 31 Titre, f 38 Toison, f 15 Tops, e 42 Tops, dry, e 43 Tops in oil, e 43 Tops, priser 29, 30 Tops, produktionskostnader i U. S. A. 1912 88 Torkmaskiner 35 Torrappretering 45 Toupie, f 35 Trouserings, e 47 Tuch, t 45 Tullarnas betydelse för Englands export 56 Tullpolitiken i Sverige 85 Tup, e 7 T u r k i s k a riket, u l l p r o d u k t i o n 13 T v ä t t a d ull 15 Tvättmaskiner 35 T v ä t t n i n g av ull 35 T v ä t t n i n g av v ä v n a d e r 45 Tweed, e 45 Tweed-distriktet 49 Tweeds, Yorkshire, produktionskostn a d e r 1913 93 Two-ply, e 44 Tyskland, ylleindustri 60

u. Ull, fet Ull, f å r t v ä t t a d Ull, o t v ä t t a d Ull, r e n t v ä t t a d Ull, t v ä t t a d Ullfiberns egenskaper Ullf ett Ullkonsumtionen, i n t e r n a t i o n e l l sikt Ul lkonsumtion : England Sverige Tyskland

15 15 15 15 15 15 15 över32 53 75 61 8

Ill) SID.

SID.

Ullmarknader 20 Ullpriser 26 Ullpriser, jämförelse mellan olika kvaliteter 23 Ullpriser, jämförelse mellan olika kvaliteter 1908—1910 18 Ullproduktion i olika länder 9 Ullproduktion: Brittiska riket 11 Sverige 75 Ulltvättning 35 Unbur, e 36 Union fabrics, e 47 Union tweeds, e 47 Unwashed, e 15 Uppångning 45 Uruguay, ullproduktion 9 Utrikeshandel med yllevaror, England 53 Utrikeshandel: Frankrike 64 Sverige 76

V. Valkning Verviers Vicuna, e Vigogne, f Vigognespinnerier Vingspinnmaskin Vliess, t Vliesskrempel, t Vorspinnkrempel, t Våtappretering Vädur Världskonsumtionen av ull och konstull Vävning

45 64 6 6 71 43 15 37 37 45 7 32 45

w. Warwickshire Washed, e Waste, e.

50 15 31

Welliné, f Welsh Mountains West of England West Riding Wet finishing, e Wether, e Widder, t Wiltshire Wollkamm, t Wolf, t Wool Auction House Woollen industry, e Worcestershire Worstead Worsted industry, e

46 5 50 49 45 7 7 50 42 31, 37 20 33 50 33 33

Y. Yearling, e 7 Yield, e 15 Ylleflanell 46 Ylleindustri i olika länder 48 Yllemuslin 47 Yllerips 47 Yllevävnader, produktionskos tnader 1890 92 Yllevävnader, produktionskostnader i Sverige 1913—1920 95 Yllevävnadskvaliteter, Sverige 80 Yolk, in the, e 15 Yorkshire Tweeds, produktionskostnader 1913 93

z. Zackel Zephir Zigaya Zug, t

16 23 16 42

Ö. Öppnare

Intill den 5 juni 1924 offentliggjorda delar av

Tull- och traktatkommitténs utredningar och betänkanden: I. Svensk tullpolitik 1816—1911 av A. Montgomery. I I . Bomullsindustriens produktionsförhållanden av K.-G. Hagström. I I I . Utredning angående det svenska jordbrukets produktion samt saluöverskott av spannmål av E. Höijer. IV. Jämförelse mellan jordbrukets utveckling i vissa delar av Sverige, Danmark samt Norge av E. Höijer. V. Tabeller till belysning av det svenska jordbrukets utveckling 1871 — 1919 jämte anmärkningar av E . Höijer. VI. Svensk traktatpolitik 1816—1914 av Å. Montgomery. VII. Utlåtande angående frågan om differentialtullar till skydd mot valutadumping. VIII. Utlåtande i valutafrågan. I X . Utlåtande »angående järnvägsfrakternas reglering. X . Utlåtande med förslag till förordning om åtgärder till skydd mot så kallad valutadumping. X I . Pappersindustriens produktionsförhållanden av E. Bosseus. X I I . Margarinindustriens utveckling etc. av J. Lublin. X I I I . Den svenska kautschukindustriens utveckling 1890—1913 etc. av B. Ohlin. XIV. Huvuddragen av det svenska jordbrukets utveckling 1871 — 1919 av A. Sjöström. XV. Översikt av jordbrukets utveckling i vissa främmande länder 1871 — 1913 av E. Höijer. XVI. Den svenska järnhanteringens utveckling etc. av S. K. Stockman. XVII. Den svenska glasindustriens utveckling etc. av B. Ohlin. XVIII. Den svenska mekaniska verkstadsindustriens utveckling intill krigsutbrottet av E. Linder. X I X . Sveriges bryggeriindustri av A. Lilienberg. X X . Garveriindustriens produktionsförhållanden av W . Smith. X X I . Kvalitetsfrågan hos det svenska vetet av H. Nilsson-Ehle. X X I I . Översiktstabeller angående den svenska industriens utveckling 1 8 9 1 1920 jämte anmärkningar. X X I I I . De svenska järn- och metallmanufakturindustriernas utveckling etc. av G. Delling. XXIV. Undersökning angående jordegendomsvärdenas utveckling i Sverige och vissa främmande länder av K. Amark. XXVI. Ljusindustrien samt tillverkningen av glycerin etc. av J. Lublin. X X V I I . Ylleindustriens produktionsförhållanden av K.-G. Hagström. XXVIII. Den svenska tegelindustriens utveckling etc. av B. Ohlin.

S t a t e n s o f f e n t l i g a u t r e d n i n g a r 1924 Systematisk

förteckning

(Siffrorna inom klämmer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.) Allmän lagstiftning. Rättskipning. Fångvård.

Vatten väsen. Skogsbruk. Bergsbruk. Betänkande med förslag till gruvlag. [16] Malmkommissionens slutbetänkande. [32[ Malmtillgången i Norrbottens län. [33]

Statsförfattning. Allmän statsförvaltning.

Kommunall ör valtni ng.

Industri. Cement- och betongbestämmelser. ^[25]

Handel och sjöfart. Statens och kommunernas finansväsen. Tull- och traktatkommitténs utredningar och betänkan- Skeppstjänstkommitterades betänkande. 3. [20] den. 26. Ljusindustrien. [34] 27. Ylleindustrien. [35] 28. Tegelindustrien. [36] Kommunikationsväsen. Utredning rörande ny vattenväg mellan Östersjön och , Poll». Vänern jämte bihang. [6] Handledning vid utarbetandet av brandordningar för Anvisningar rörande vägväsendet och automobiltrafiken. [19] landskommuner. [23]

Socialpolitik. Iakttagelser rörande socialiseringen i Österrike. [14] Det svenska tobaksmonopolet. [15] Statens järnvägar. [22] Statens järnvägar som allmänt affärsverk. [30]

Hälso- och sjukvård. Allmänt näringsväsen. Kungl. Elektrifieringskommitténs meddelanden. 9. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Hallands län. |18] 11. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Blekinge län. [10] 12. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Kopparbergs län. [3] 13. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Västmanlands län. [8] 14. Ang. elektrifiering av landabygden inom Värmlands län. [9] 15. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Jämtlands "län. [11] 16. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Norrbottens län. [28] 18. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Gotlands län. [12] 19. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Västernorrlands län. [17] 20. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Västerbottens län. [29]

Bank-, kredit- och penningväsen.

Försäkringsväsen.

Kyrkoväsen. Undervisningsväsen. Andlig odling 1 övrigt. Supplement nr 2 till Sverges familjenamn 1920. [4] Betänkande angående det fria och frivilliga folkbildningsarbetet. [5] Betänkande och förslag angående läroverks- och landsbibliotek. [7] Förslag till lönereglering för befattningshavare vid allmänna läroverk m. fl. läroanstalter. [13] K. skolöverstyrelsens utlåtande över skolkommissionens betänkanden 1—5. |24] Systematiskt utforskande av allmogekulturen. 1. (26| 2. [27] Utredning rörande kungl. teaterns verksamhet. [311

Försvarsväsen.

Fast egendom. Jordbruk med binäringar. Utrikes ärenden. Internationell rätt. Det svenska lantbrukets produktionskostnader. 2. Bokföringsåren 1920—1921 och 1921—1922. [2] Angående ordnandet av statens kommersiella informaFastighetsregisterkommissionens meddelanden. 13. [21] tionsverksamhet. [1]

Stlilm.1924, Isaac Marcus' Boktr.-A.-B.