Den svenska tegelindustriens utveckling 1881-1913 med särskild hänsyn till dess ställning åren närmast före världskriget utredning

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1 9 2 4 : 3 6 FINANSDEPARTEMENTET

TULL- OCH TRAKTATKOMMITTÉNS UTREDNINGAR OCH BETÄNKANDEN XXVIII

DEN SVENSKA TEGELINDUSTRIENS UTVECKLING 1881-1913 MED SÄRSKILD HÄNSYN TILL DESS STÄLLNING ÅREN NÄRMAST FÖRE VÄRLDSKRIGET

UTREDNING, VERKSTÄLLD PÅ UPPDRAG AV TULL- OCH TRAKTATKOMMITTÉN

AV

BERTIL OHLIN

S T O C K H O L M 1 9

Statens offentliga utredningar 1924 Kronologisk

förteckning

Angående ordnandet av statens kommersiella infor- I 18. Kungl. Elektrifiering-skommitténs m e d d e l a n d e n . y. U t r e d n i n g beträffande planmässig elektrifiering av rnationsverksamhet. Promemoria, avgiven av chefen landsbygden inom Hallands län. Beckman. 146 g. för utrikesdepartementets speciella handelsavdelning. 3 kart. J o . Marcus. 28 s. U. Anvisningar rörande vägväsendet och automobilDet svenska lantbrukets produktionskostnader. 2. 19. trafiken. Blom. 24 s. K. Bokföringsåren 1920—1921 och 1921—1922. Av L.NanneSkeppstjänstkommitterades betänkande. 3. Förslag son. Meddelande från Kungl. Lantbruksstyrelsen n r 20. till lag om särskild pensionsförsäkring av sjöfolk. 247 (nr 6 1923). Svanbäck. (6), 107 s. J o . Marcus. 123 s. 1 tab.-bil. H. Kungl. Elektrifieringskommitténs meddelanden. 12. Utredning beträffande planmässig elektrifiering av 21. Fastighetsregisterkommissionens m e d d e l a n d e n . 13. S a m m a n d r a g av i n k o m n a yttranden över fastighetslandsbygden inom Kopparbergs län. Beckman. 47 s. registerkommissionens förslag den 25 augusti 1923 an2 kart. J o . gående tillsynen å fastiglietsregistreringen m. m. Supplement n r 2 till Sverges familjenamn 1920. Stat. Palmquist. 79 s. J u . Rcpr.-anst. 10 s. J u . B e t ä n k a n d e med u t r e d n i n g och förslag angående det 22. S t a t e n s järnvägar. Kortfattad översikt av deras tillkomst, ekonomi och organisation. Av M. Marcus. fria och frivilliga folkbildningsarbetet. Eklund, vij, Tiden, vij, 149 s. F l . 208 s. E . H a n d l e d n i n g vid utai betandet av b r a n d o r d n i n g a r Utredning rörande ny vattenväg mellan Östersjön 23. för landskommuner. Marcus. 16 s. K. och Vänern, Göta kanal, j ä m t e bihang, innefattande K. skolöverstyrelsens utlåtande över skolkommissiopreliminär u t r e d n i n g rörande vattenväg mellan Hjäl- 24. n e n s b e t a n k a n d e n 1—5. Norstedt. 346 s. E . ruaren och Vänern. Svea kanal. Meddelande från Kungl. Kanalkommissionen. Nr 4. H a g g s t r ö m . 173 s. 25. Normalbestämmelser för leverans och p r o v n i n g av c e m e n t (cementbestämmelser) samt för byggnadsverk 3 kart. K. av betong och armerad betong (betongbestämmelser). B e t ä n k a n d e och förslag angående läroverks- och Norstedt. 42 s. K. landsbibliotek. Uppsala, Almqvist & Wiksell. xj, 511 s. E . ' 26- -27. Betänkande med förslag till ett s y s t e m a t i s k t utforskande av den svenska-allmogekulturen. 1. HuvudKungl. Elektrifieringskommitténs meddelanden. 13. b e t ä n k a n d e och förslag, viij, 156 s. 1 pat.-tab. 2. AllUtredning beträffande planmässig elektrifiering av mogeforskningen i Sverige och dess nordiska grannlandsbygden inom Västmanlands län. Beckman. 36 s. länder, iv, 204 s. V. Pettersson. E . 2 kart. J o . Kungl. Elektrifieringskommitténs meddelanden. 14. 28. K u n g l . Elektrifieringskommitténs m e d d e l a n d e n . 16. Utredning beträffande planmässig elektrifiering av Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Norrbottens län. Beckman. 21 s. landsbygden i n o m Värmlands län. Beckman. 52 s. 2 kart. J o . 2 kart. J o . Kungl. Elektrifieringskommitténs meddelanden. 11. 29. Kungl. Elektrifieringskommitténs meddelanden. 20. Utredning beträffande planmässig elektrifiering av U t r e d n i n g beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Västerbottens län. Beckman. 29 s. landsbygden inom Blekinge län. Beckman. 32 s. 2 kart. J o . 2 kart. J o . Kungl. Elektrifieringskommitténs meddelanden. 15. 30. Statens järnvägar som a l l m ä n t affärsverk. Tiden. Utredning beträffande planmässig elektrifiering av 411 s. F i . landsbygden inom J ä m t l a n d s län. Beckman. 32 s. 31. U t r e d n i n g rörande k u n g l . teaterns ekonomi och 2 kart. J o . konstnärliga v e r k s a m h e t . Norstedt (2), 63, 27 s. E . K u n g l . Elektrifieringskommitténs meddelanden. 18. 32. Malmkommissionens slutbetänkande. U t r e d n i n g anU t r e d n i n g beträffande planmässig elektrifiering av gående nyttiggörandet av statens n o r r l ä n d s k a m a l m landsbygden inom Gotlands län. Beckman. 19 s. fyndigheter. Beckman. 346 s. H. 1 karta. J o . 33. lilalmtillgången i Norrbottens län» U t r e d n i n g , ingåFörslag till lönereglering för befattningshavare vid ende i malmkomraissionens b e t ä n k a n d e den 31 mars rikets allmänna läroverk samt vid folk- och små1923. Av Edw. S. Berglund. Beckman. 130 s. H. skolor m. fl. läroanstalter. Tullberg. .413 s. E . 34. Tull- och t r a k t a t k o m m i t t é n s u t r e d n i n g a r och betänIakttagelser rörande socialiseringen i Österrike 1918— k a n d e n . 26. Ljusindustrien samt tillverkningen av 1922. Av Nils Karleby. Tiden, vij, 111 s. F i . glycerin med särskild hänsyn till förhållandena före Det svenska tobaksmonopolet. E n undersökning av världskriget. Av J. Lublin. Tullberg, iv, 119 s. F i . dess v e r k s a m h e t 1915—1922. Av M. Marcus. Tiden. 35. Tull- och t r a k t a t k o m m i t t é n s utredningar och betänvij, 106 s. F l . k a n d e n . 27. Ylleindustriens produktionsförhållanB e t ä n k a n d e med förslag till gruvlag. Norstedt. 400 s den. Av K.-G. Hagström. Marcus, iv, 110 s. F i . Ju. 30. Tull- och t r a k t a t k o m m i t t é n s u t r e d n i n g a r och betänkanden. 28. Den svenska tegelindustriens utveckKungl. Elektrifieringskommitténs meddelanden. 19. l i n g 1881—1913 med särskild hänsyn till dess ställU t r e d n i n g beträffande planmässig elektrifiering av ning åren närmast före världskriget. Av B. Ohlin. landsbygden i n o m Västernorrlands län. Beckman. Marcus, iv, 79 s. F i . 77 s. 2 kart. J o .

A n m . Om särskild tryckort ej ängives, är tryckorten Stockholm. Bokstäverna med fetstil utgöra begynnelsebokstäverna till det departement, u n d e r vilket utredningen avgivits, t. ex. E . = ecklesiastikdepartementet, J o . «= j o r d b r u k s d e p a r t e m e n t e t . Enligt kungörelsen den 3 febr. 1922 ang. statens offentliga utredningars yttre anordning (nr 98) utgivas utredningarna i omslag med enhetlig färg för varje departement.

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1 9 2 4 : 3 6 FINANSDEPARTEMENTET

TULL- OCH TRAKTATKOMMITTÉNS UTREDNINGAR OCH BETÄNKANDEN XXVIll

DEN SVENSKA TEGELINDUSTRIENS UTVECKLING 188H913 MED SÄRSKILD HÄNSYN TILL DESS STÄLLNING ÅREN NÄRMAST FÖRE VÄRLDSKRIGET

UTREDNING, PÅ UPPDRAG TRAKTA

VERKSTÄLLD AV TULL- OCH TKOMMITTÉN

AV

BERTIL OHLIN

STOCKHOLM 1924 ISAAC MARCUS" BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG

TILL KONUNGEN.

Tull- och traktatkommitténs tullavdelning får härmed i underdånighet överlämna en på avdelningens uppdrag av fil. licentiaten Bertil Ohlin verkställd utredning rörande Den svenska tegel- och

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Sid. Förord

5 Kap.

I.

Tillverkningen av icke eldfasta produkter

7 A.

Tegeltillverkningens teknik

7 B.

Teknisk utveckling särskilt med hänsyn till förhållandena i Tyskland och Sverige

C.

8¶Jämförelse mellan tegeltillverkningens ställning i Sverige och utlandet

med

hänsyn till teknisk utrustning, säsonglängd

m. m. åren närmast före världskriget

10 D.

Koncentration

2B

E.

Lokalisering

20 F.

Specialisering

21 Kap.

II.

Tillverkningen av eldfasta och därmed jämförliga produkter

22 Kap.

III.

Den svenska tegelindustriens utveckling

24 A.

Allmän undersökning

24 B.

Närmare undersökning av tillverkningens

samt in- och ut-

förselns sammansättning

26 Kap.

IV.

In- och utländska priser

Kap.

V.

Tillverkningsekonomi

40 A.

Svenska kalkyler

40 B.

Jämförelse med utländska kalkyler

Kap.

VI.

Kap. VH.

;»7

43¶Ekonomisk ställning

4^

A.

Tegelindustrien i allmänhet

4^

B.

Västra Sveriges tegelindustri

48¶Specialundersökning rörande västra Sveriges tegelindustri

50¶Tabellbilagor Tab.

1. 2. 3. 4. 5.

Översikt över de viktigare tullsatsernas förändringar Företags- och. arbetarantalets procentuella fördelning på olika storleksklasser Antal arbetare per företag av olika storleksklasser Företagsantalets och tillverkningsvärdets procentuella fördelning på olika storleksklasser Antal tegelbruk samt vid desamma anställda arbetare åren 1881—1919

57 57 58 59 59

4 Tab.

6. Tegelbrukens tillverkning. Summariska uppgifter 7. Tillverkning av icke eldfasta produkter 8. " * " 9. In- och utförsel av murtegel, klinker, trottoarsten, reveteringsplattor, håltegel m. m 10. In- och utförsel av taktegel, glaserat och oglaserat 11. In- och utförsel av murtegel, taktegel, fasad- och formtegel, reveteringsplattor etc. 12. Införsel av golv- och väggplattor 13. Tegelbrukens tillverkning av eldfasta produkter åren 1899—1920 14. Tillverkning av eldfast tegel och antal sysselsatta arbetare 15. Tillverkning av klinker och glaserade lerrör samt antal sysselsatta arbetare • •• 16. In- och utförsel av eldfasta produkter ävensom icke eldfast fasad- och formtegel 17. In- och utförsel av retorter och delar därav 18. In- och utförsel av chamotte-, dinas- och silika-, magnesit- och annat eldfast tegel, klinkertegel inkl. trottoarsten samt glaserade lerrör 19. In- och utförsel av eldfasta och därmed jämförliga produkter i förhållande till tillverkningen av samma varuslag 20. Svenska murtegelpriser 21. Utländska murtegelpriser 22. Tillverkningskostnader för tegel vid ett svenskt tegelbruk 23. Tegelbrukens räntabilitet 24. Utdelningsberättigat aktiekapital och utdelning åren 1890—1918 25. Västra Sveriges tegelindustri 26. Tillverkning och införsel av tegel i Bohuslän 27. Införsel av mur- och klinkertegel m. m 28. Införsel av taktegel 29. Antal eldstäder i av byggnadsnämnden i Stockholm beviljade byggnadsföretag

Sid. 60 61 62 63 64 65 66 67 68 68 69 70 70 71 73 73 74 74 75 76 76 77 78 79

Ö

Förord. En undersökning över utvecklingen inom en industri, så litet beroende av utländsk konkurrens som den svenska tegelindustrien, kan i det stora hela icke lämna någon belysning av tullpolitikens verkningar, helt enkelt därför att dessa äro och varit relativt obetydliga. Endast för tegelindustrien inom vissa distrikt spelar den utländska konkurrensen någon roll. Det har därför synts lämpligt att göra förhållandena inom dessa distrikt till föremål för en kompletterande specialundersökning men för övrigt vid den allmänna undersökningen icke göra frågan om tullpolitikens verkningar till en huvudsak, utan i stället söka lämna en allmän bild av utvecklingen. Undersökningen har, där så varit möjligt, begränsats till att behandla framställningen av olika slag av tegel och lerrör. Sten- och lergodstillverkningen synes nämligen äga flera beröringspunkter med framställningen av fajans- och finkeramik och därför lämpligen böra behandlas i samband med dessa artiklar. Utom från här nedan angiven litteratur och från officiell statistik har materialet genom förfrågningar erhållits från olika företag och från Sveriges tegelindustriförening. Dennas sekreterare ävensom bergsingenjören E . W . Tillberg hava underkastat utredningen en kritisk granskning, vilken medfört ett flertal rättelser och kompletteringar. För det värdefulla bistånd, som därvid lämnats, frambär förf. härmed sin tacksägelse. Utredningen har i huvudsak verkställts under år 1919. Författaren.

6 Litteratur. Commerce and Industry, ed. by W . Page. London 1919. HEINEMANN, B., Die wirtschaftliche und soziale Entwickelung der deutschen Ziegeelindustri. 1909. Schriften des Vereins Mr Sozialpolitik. Band 144. B. I. Belgien: Gerard, M. I L . : Industrie des briques. 1914. SIEURIN, E., Sveriges tillverkning av eldfasta och därmed jämförliga produkteer. Festskrift, tillägnad Peter Klason. 1910.

7¶Kap. I. Tillverkningen av icke eldfasta produkter. A. Tegeltillverkningens teknik. Råmaterialet för tegeltillverkningen är huvudsakligast lera och sand. Edmatenal Då ett stycke mjuk lera torkar, undergår det en volymförändring, sammankrymper, "svinner", och detta i högre grad ju fetare leran är och ju större mängd vatten den därigenom kunnat upptaga. Under torkningen avdunstar vattnet, dess plats intages av lerans smådelar, som härigenom bringas närmare varandra. Eöremålet kan härvid lätt erhålla sprickor; till förebyggande av detta blandar man leran med ämnen, som under torkning och bränning bibehålla sin form och storlek. För grövre lervaror användes sand eller grus av bränd lera, varjämte även ämnen kunna användas som senare bortbrännas, t. ex. sågspån, torvmull, kolstybb m. m.; vid finare tillverkning användas kvarts och flinta: vidare tillsättas emellanåt fältspat för minskning av porositeten, samt kalkföreningar om bränningen skall ske vid hög temperatur. Tillverkningen av byggnadstegel tillgår sålunda, att leran blandas med Formning. sand och arbetas med vatten i en s. k. förältare för att göra blandningen likformig och av lagom fasthet. F r å n förältaren faller denna ned i och passerar ett eller två par valsverk, som sönderklämma eller rensa bort småstenar o. d., varefter den sålunda erhållna massan pressas in i en snäckpress, vars utloppsmynniug är av samma storlek som teglets längd och bredd. Härefter passerar massan (strängen) över ett på rullar spänt vävstycke eller en bevattnad plåt, där den sönderskäres i stycken av ett tegels tjocklek. I viss utsträckning förekommer även handformning, varvid leran för hand pressas in i en träram med två h a n d t a g ; under uttryckningen från formen borttager formaren trä- eller stenbitar, som kunna vara kvar i blandningen. De på ena eller andra sättet formade teglen torka i fria luften, i Torkning. särskilda torklador, i torkrum i ugnsbyggnaden eller i torkugnar, varefter bränningen vidtager. Finare tegelsorter, såsom t. ex. vissa fasadtegel, plattor o. d., underkastas, sedan de blivit halvtorra, efterpressning i järnformar.

8¶Bränning.

Bränningen försiggår antingen ute på fältet eller i särskilt uppförda ugnar. Vid fältbränning uppstaplas teglen på varandra med mellanrmm mellan varje tegel och kanaler nedtill för inläggning av bränslet, v a r efter sidorna och taket täckas med lera och sand, dock så att utgång;ar lämnas för rök och gaser. I Holland och Flandern brännas på detfcta sätt ända till 600 000 tegel på en gång, och bränningen pågår två eller flera veckor. I vårt land torde bränning på detta sätt numera ej förekomma. Det vanligaste sättet är dock att bränna teglet i, ugnar, framför allt de brähslebesparande ringugnarna. Varje sådan avdelas vid insättningen i flera ugnsrum ( 1 6 — 2 4 st.) efter varandra i en fyrkantig, rund eller oval krets med en gemensam skorsten och så att de bortgående glödande gaserna från ett i gång varande ugnsrum få passera genom ett eller flera andra rum, innan de utsläppas i skorstenen. Den värme, som bortgår från de brända svalnande kamrarna, kan genom kanaler inledas i <de kamrar, där bränningen ej påbörjats, och därvid nyttiggöras för uttorkning av råteglet. Denna anordning kallas smocksystem. Taktegel Taktegel tillverkas av vanlig fetare tegellera i trä-, gips- eller metallm m ' - formar. För något tiotal år sedan började man forma ornament samt golv- och väggplattor ävensom vanligt tegel genom att i metallformar under starkt tryck sammanpressa torkad och pulveriserad lera, De svenska lerorna lämpa sig dock ej för denna metod.

B. Teknisk utveckling särskilt med hänsyn till förhållandena i Tyskland1 och Sverige. UgnsDen första mera betydande förbättringen av tegelfabrikationens teknik maskiner. v a r konstruktionen av ringugnar 1 8 5 8 , varigenom ungefär 60 % av bränslet besparades. Belysande för utvecklingen äro följande siffror över stenkolsåtgången vid tillverkning av 1 0 0 0 st, "Vollziegel": Öppna tyska ugnar Kasseler flammugn (efter 1830) Hoffmans ringugn ( > 1858) Oblonger > ( » 1868)

500 kg 350 > 150 » 125 »

Genom ringugnarna möjliggöres kontinuerlig drift. Vidare förbättringar av ugnskonstruktionerna ha förekommit ända till sista tiden, vilket medfört ett förbilligande av produktionen. Mot slutet av 1850-talet började man i Tyskland använda tegelpressar drivna av ångmaskiner. Numera är strängtegelpressen nästan allenarå1

Uppgifterna rörande de tekniska förhållandena i Tyskland äro till större delen hämtade från B. Heinemann: Die wirtschaftliche und soziale Entwickelung der deutschen Ziegelindustrie. 1909.

dande; handformningen användes dock i vissa fall vid tillverkning av fasadtegel. Medan 1860 en van formare och två pojkar gjorde 150 — 2 0 0 tegel per timme, tillverkades år 1900 medelst valsverk och ångtegelpress 3 000 — 4 000 st. per timme, varvid kraftåtgången uppgick till 12 — 30 hkr. och arbetareantalet till 3 — B. Trots detta spelar den mänskliga arbetskraften fortfarande en betydande roll. Knappast i någon industri, vars produkter äro så likformiga, möta så stora svårigheter för användandet av maskiner som i tegelindustrien. Orsaken härtill är lerornas olikhet med avseende på kemisk och fysikalisk sammansättning, föroreningar och vattenhalt, av vilka omständigheter lerornas formbarhet och förhållande vid bränningen äro i hög grad beroende. Den tidigare tegeltillverkningen försiggick till största delen under bar Säswglän d himmel; säsongen var därför i mellersta Tyskland blott B — 6 månader, 9och dessutom måste korta avbrott göras vid oväder. Efter införandet av ringugnen och maskindrift förlades hela tillverkningen under tak för att möjliggöra ostörd drift oberoende av väderleksförhållandena. Någon utsträckning av säsongen medförde detta dock ej; avgörande därvidlag var torkningen, som skedde med sol och luft i öppna torklador och som därför ej kunde pågå mera än den period, då man var säker för nattfrosten. E t t steg i riktning mot drift året om betydde inrättandet av torkrum i ugnsbyggnaden, varigenom avbrottet i Tyskland kunde förkortas till 2 ä 3 månader på vintern. Man fick härigenom större möjlighet att bibehålla en fast arbetarstam hela året om, som sedan efter behov kunde utökas under sommaren. Det är en av de stora svårigheter, med vilka de hela vintern stillastående bruken hava att kämpa, att de skolade arbetarna skingras under vintern och ofta taga annan sysselsättning, som de sedan ej vilja lämna. Kontinuerlig drift året om möjliggöres genom införandet av torkugnar, vilka emellertid betyda en avsevärd fördyring av produktionen och därför erhållit sin största användning vid tillverkning av finare tegelsorter. I Sverige användas de i mycket ringa utsträckning vid fabrikationen av byggnad stegel. Däremot ha tekniska förbättringar medfört, att användandet av torkrum i ugnsbyggnaden tilltagit. Drift under större delen av året blir då ekonomisk, särskilt vid taktegeltillverkning. Tegelfabrikationen var till en början en bisysselsättning till lantbruket. FörhålVarje större gods hade sitt bruk, som levererade till trakten omkring. lande ttli Förklaringen härtill var de höga transportkostnaderna och den ringa tek- bruket. niska utrustning, som behövdes. Först under senare hälften av 1800-talet började tegelindustrien utveckla sig till en självständig industri. I närheten av de stora avsättningsmarknaderna uppstodo då stora bruk, vilka tack vare de sjunkande transportkostnaderna och förbättrad teknisk utrustning alltmera trängde tillbaka den som bisysselsättning drivna tegeltillverkningen. Denna utveckling har dock fortskridit mycket ojämnt i olika produktionsområden med hänsyn till olikhet i klimat och avsätt-

ningsförhållanden. Relativt sakta torde den ha gått i vårt land, ddär ännu några hundratal småbruk existera; många av dem äro dock ejj i drift alla år utan ligga stilla under lågkonjunkturerna.

C. Jämförelse mellan tegeltillverkningens ställning i Sverige och utlandet med hänsyn till teknisk utrustning, säsonglängd m. m. åren närmast före världskriget. UgnsSåväl i Sverige som i Tyskland är ringugnssystemet det förhärskandde. syshm. j r e g e l k a de svenska braken blott en ugn, vars storlek varierar a\vsevärt: undantagsvis förekomma dock två ugnar. Största spridningen i i vårt land vid de mera moderna fabrikerna har det s. k. Svedalasystemaet vunnit; själva ugnen ligger där i byggnadens bottenvåning och däröver ärro torkrum anordnade i flera våningar. Fördelen härmed är, att transposrterna minskas, och en förlängning av säsongen möjliggöres genom aatt en del värme från ugnen hindrar frysning under torkningen. Det storra flertalet bruk har emellertid fortfarande torklador, varest torkning skeer med sol och luft. Ugnsanläggningarna vid de större svenska bruken torde vara fulilt jämförbara med de tyska, engelska och danska i fråga om moderniteet, medan de norska torde ligga något efter; så saknas t. ex. i Norge ppå de flesta ställen "smocksystem" vid ringugnarna. Maskiner Till största delen användes i vårt land kol för uppvärmning av ugnarnaa "km*!!' och- alstrande av energi åt maskinerna; i någon utsträckning brukadees även torv och sågavfall, särskilt för blandning med kolstybb. Använddningen av elektrisk energi, vilken här sällan genereras av ångkraft, vaar Tab. A. Antal hästkrafter per arbetare. År

; :

1914 1910 1909 1907 1904 1899 1897 1

U. S A . 1

— 4,2

Danmark

1,1

—

—

1,1

~

0,4

3.5 2,0

— —

Sverige

Tyskland 3

2,o 1,85 1,6 1,2 0,S

0,78

—

England

1¶Belgien !1

0,5

1,2

—

—

2,o i

Siffrorna äro för höga: arbetarantalet räknas nämligen i årsgenomsnitt i stället föör säsonggenomsnitt, varigenom arbetarantalet blir lägre än efter svenska beräkningsgrundens Emellertid gälla siffrorna tillverkningen av mur- och taktegel; tager man i stället hela induustrien fås avsevärt högre siffror. Felen kompensera varandra således delvis, då siffrornaa för övriga länder gälla hela industrien. 2 Gäller företag, som hava mer än 5 sysselsatta personer. s Vänstra kolumnen gäller alla företag: den högra däremot endast »Briqueteries mécaniques»».

11 emellertid kraftigt växande. 1 Vattenhjul och turbiner, som år 1896 lämnade Yr, av energien, sakna numera betydelse på ett par fall när. Till närmare belysning meddelas här ett par tabeller över använd kraft i olika länders tegelindustri. Mer belysande än antal hästkrafter per företag synes antalet per arbetare vara, då man annars vid jämförelsen måste taga hänsyn till företagsstorleken i olika länder. Av tabellen framgår, att Förenta Staterna använda betydligt mera maskinell kraft än övriga länder, vilket, som längre fram skall visas, också tager sig uttryck i ett mångdubbelt större tillverkningsvärde per arbetare. Sverige synes vara i det närmaste jämställt med England och betydligt överlägset Belgien och Tyskland. För Norge finnas inga siffror, men enligt uppgift från svenska industrimän använda norska bruken mindre maskiner än de svenska. Av den totala kraften utgöres i Förenta Staterna och Tyskland blott ett par procent av elektricitet, medan resten praktiskt taget är ångkraft. Den rikliga tillgången till elektrisk energi i Sverige har givetvis stor betydelse för tillverkningsekonomien, då kol till ångmaskinerna är mycket dyrare här än i Förenta Staterna och Tyskland, medan däremot den elektriska kraften i allmänhet är avsevärt billigare. Tab. B. Kapaciteten i hästkrafter av de vid den svenska tegel-, sten- oeh lergodstillverkningen använda motorerna.

År

1896 1902 1906 1911 1913 1916

För omedelbar drift Summa av föreVattenhjul Ångmaskiner i gående och och turbiner andra 1279 1673 1793 1164 1001 1 159

3 855 8 884 12 252 13 934 13 080 9 882

5172 10 591 14 295 15 807 14 726 11633

Jlilektr.

motorer

m i i Totalsumma

2 440 4 989 6 217 118

16 735 20 796 20 943 20 751

Utom tegelpressar, som ju förekomma vid så gott som alla bruk, användas vid tegeltillverkningen inga mera betydande maskinella hjälpmedel. De viktigaste, särskilt vid taktegelbruken använda, äro desintegratorer och kulkvarnar för målning av bräckaget. Detta uppgår ofta till 10—15 % och användes som magringsmedel. För upptagning av leran användes olika slags grävmaskiner eller excavatorer. Dylika äro emellertid lönande endast vid stordrift. I Sverige torde 2 — 3 milj. sten vara den minsta årsproduktion, som erfordras härför; i regel äro också bruk av denna 1 Under krigsåren har användandet av ångmaskiner för direkt drift gått ytterligare tillbaka, medan de elektriska motorerna vuxit i antal och styrka. Är 1919 lämnade de senare 15 669 h k r eller 60 % av den totala energien. Jfr tab. B.

storlek försedda m<ed dylika maskiner. Dessutom äro storföretagen utrustade med olika slags transportanordningar. Angående den omfattnimg, i vilken dylika anväindas i olika länder, torde man bäst kunna bilda sig en föreställning genom studium av siffrorna över kraftkonsumtionen. Sfoongi)et har redan nämnts, att tillverkningen i Tyskland, om än myc3ket växlande i olika delar av landet, i genomsnitt kan pågå minst 5 — 6 månader vid torkning i torklador, samt ytterligare ett par månader, om torkrummen äro anordnade i ugnsbyggnaden. Drift hela året om fförekommer vid de större bruken, som äro försedda med torkugnar; antsalet av dessa uppgick redan 1895 till ungefär yÄ av alla. Beträffande E m g land kan man av en jämförelse mellan ugnarnas och maskinernas vecikokapacitet samt årstillverkningen se, att tillverkningen måste vara igåang i genomsnitt minst 7 y 2 månader om året och troligen längre. I vårt land förekommer däremot tillverkning året om endast i u n d a n tagsfall. Vidare är den genomsnittliga säsongtiden av klimatiska orsalker avsevärt kortare än i Tyskland. Vid de flesta bruken torde torknings ej kunna pågå mer än från mitten av maj till mitten av september, medan bränningen fortgår så länge lagret av torkade produkter varrar. Dessa lager måste dock därvid omflyttas och lagras (rumskjutning), villket fördyrar tillverkningen. P å en del håll, t. ex. i Skåne, börjar säsongen redan i början av maj och varar således cirka 5 mån. Vid fabrikcer, som tillämpa Svedalasystemet, torde torkningen i regel kunna forttgå större delen av oktober, varför säsongen vid dylika fabriker, såvida de ej drivas året om, blir ungefär 6 månader i Skåne och 5 i mellerrsta Sverige. Enligt den officiella statistiken (Tab. C) är genomsnittliiga dagsverksantalet per arbetare 160 dagar vid bruk, som tillverka vanliigt tegel, och 275 vid de skånska bruk, som bearbeta stenkolsfältens lerrör. Tab. C. Antal dagsverken per arbetare oeh å r . År

Vid tillverkning av vanligt tegel

Vid tillverkning av eldfast tegel och klinker

1906 07 08 09 1910 11 12 13

171 156 160 145 164 168 177 167

284 285 278 233 280 275 292 281

I Danmark är klimatet något gynnsammare än i Skåne; praktis^kt taget alla bruk äro i gång maj — sept., medan hälften drives ävem i april och oktober. Den genomsnittliga säsongtiden är således ungefär 6 månader. Under dece m ber—mars ligger, liksom i vårt land, driftten nere utom vid 5 — 1 0 % av företagen.

13¶Nödvändigheten att koncentrera driften till några få månader är givetvis en stor olägenhet, varmed den svenska tegelindustrien har att kämpa. Amorteringen av byggnader och maskiner blir mera kännbar. Ännu värre äro emellertid svårigheterna med arbetskraften. Större delen av arbetsstyrkan måste på hösten avskedas; behåller man den mest kvalificerade under vintern, kan den ej fullt utnyttjas, utan måste en del av lönerna denna tid räknas som en kostnad för arbetarstammens kvarhållande. Under alla förhållanden blir man tvungen att varje vår nyanställa en hel del personal och kan därvid ofta ej få samma arbetare som föregående år; detta leder till en början till minskad produktivitet och lägre kvalitet på tillverkningen, då en del arbeten först efter några veckors övning kunna utföras tillfredsställande. I Danmark sysselsattes under vintern c:a V3 av arbetarna; motsvarande siffra för vårt land torde vid tillverkning av icke eldfasta produkter vara ungefär densamma, möjligen något lägre. Såväl i Sverige som i utlandet använder tegelindustrien huvudsakligen manliga arbetare över 18 år, vilket, vad den svenska tegelindustrien beträffar, illustreras av nedanstående tabell för år 1 9 1 3 .

Arbetskraft.

Tab. D. Arbetarnas fördelning efter kön oeh ålder.

Män Kvinnor Summa

...

18 år och däröver

under 18 år

Summa

8 514 115

1 066 37

9 580 152

9 732

1¶På det hela taget synes den svenska tegelindustrien på grund av s*™m?in vårt kalla klimat vara ogynnsamt ställd i förhållande till tegelindustrien i mellersta och södra Europa, Däremot torde dess tekniska utrustning övriga europeiska länder, vara jämförlig med den som förekommer under det att Förenta Staternas tegelindustri i avsevärt högre grad är baserad på maskinanvändning.

D.

Koncentration.

Tegelindustriens utveckling utmärkes liksom de flesta andra industriers av en tilltagande koncentration. Stordriftens allmänna fördelar ha här som annorstädes gjort sig gällande. Emellertid erbjuder tegeltillverkningen en del specifika drag, vilka utgöra förklaringen till vissa egendomligheter med avseende på driftskoncentrationen.

14¶Den tek. Det kan med säkerhet påstås, att utvecklingen till stordrift överrallt veckY \n S^-tt hand i hand med ökat användande av maskiner. Införandet av dylika, som oftast avsevärt förbilligat produktionen, blir nämligen av olika anledningar i regel lönande endast vid tillverkning i stor skätla. J u mera revolutionerande uppfinnandet av maskinerna verkat, desto s t a r kare har därför tendensen till driftskoncentration gjort sig gällande. Vad nu speciellt tegelindustrien beträffar, så torde de tekniska fraimstegen, om man undantager förbättringarna i ugnskonstruktionerna på 1850- och 60-talen samt strängpressens införande, ej ha varit synmerligen omvälvande i ekonomiskt avseende, i det något mera avsevärt förbilligande av tillverkningen ej åstadkommits. Orsaken härtill ligger till en del i den tekniska processens enkelhet; den består egentligen end;ast av formning och bränning. Någon annan maskin än tegelpressen hiar därför ej kunnat bli av större betydelse. Denna är emellertid relativt billig och har av denna anledning ej gjort smådriften underlägsen stordriften. Övriga maskinella anordningar, såsom grävmaskiner, transportanordningar o. dyl., äro däremot i regel ganska kapitalkrävande; då tendensen till koncentration blir starkare, ju dyrbarare maskinerna ä r o , borde således dessa ha verkat relativt kraftigt i riktning mot småbrukens undanröjande. Här spelar emellertid en annan faktor in, som g ö r att dessa maskinella anordningar ej avsevärt förbilliga tillverkningen, nämligen den korta säsongen. Om denna beräknas till 4 månader, måste avskrivningarna göras bortåt 3 gånger så stora som vid drift året runt, eftersom maskinernas livslängd ej torde avsevärt förlängas genom det mindre fullständiga utnyttjandet. Med en avskrivningsprocent på 2.5 % per månad, motsvarande 10 % per år, betyder emellertid användandet av dylika maskiner endast i undantagsfall något nämnvärt sänkande av tillverkningskostnaderna. E t t undantag får därvid måhända göras för de under senare åren införda automatiska avskärningsborden i förbindelse med strängpressarna, vilka medgiva en betydande ökning av de senares prestationsförmåga, i det hastigheten vid automatisk avskärning kan avsevärt ökas — tidigare begränsades den av avskärarens kapacitet. Fullt utnyttjande av dessa automatiska avskärningsbords fördelar är möjligt endast vid mycket stor tillverkning, som t. ex. vid de största svenska tegelbruken. Ej heller den moderna ugnstekniken har medfört någon kraftigare koncentrationstendens. Visserligen arbeta de stora ringugnarna under tider med normala bränslepriser något billigare än de små. Men denna fördel kan till fullo utnyttjas redan vid en företagsstorlek, som inom andra industrier anses högst medelmåttig; häri ligger till en del förklaringen till de verkliga storföretagens sällsynthet inom tegelindustrien. MarkAv ännu större betydelse för koncentrationen torde dock marknadens nådens begränsning vara. De enklare tegelprodukterna kunna på grund av sin omfång stora tyngd ej med ekonomisk fördel transporteras mer än en ganska kort sträcka. De förbättrade kommunikationerna ha visserligen något ökat

möjligheterna härvidlag, vilket också avspeglar sig i den koncentrationsrörelse, som ägde rum vid slutet av 1800-talet. Ännu utgöra dock de höga transportkostnaderna det viktigaste hindret för stordrift. E n hithörande omständighet av stor vikt vid bedömandet av tegelindlustriens koncentrationsfrågor är den egendomliga uppdelning av landet i olika slags marknader, som transportförhållandena och befolkningsagglomerationen medföra. Man skulle kunna säga, att på så sätt skapas avsättningsmarknader av tre olika storleksklasser, ehuru naturligtvis gränserna äro mycket flytande. Först har man de stora och medelstora städerna, vilkas tegelbehov inom ett relativt begränsat område är så stort, att de närliggande bruken få avsättningsmöjligheter vida överstigande de vanliga. Något hinder för tillverkning i stor skala finnes sålunda ej här. I regel torde också de största bruken i vårt land vara belägna i storstädernas närhet. Att tendensen till stordrift ej ens här varit så stark som man kunnat vänta, är sant och torde finna sin förklaring i räntabilitet sförhållandena, vilket längre fram skall beröras. För det andra har man att taga hänsyn till de rent lokala marknader, som finnas över hela landet på platser utan kommunikationer. Även om avståndet till ett stort eller medelstort tegelbruk ej är så betydande, omöjliggör dock frånvaron av vattenvägar och järnvägar avsättning av dettas tillverkningar. Det naturliga blir då, att ett litet bruk anlägges för tillgodoseende av det lokala behovet av enklare tegelsorter. Varje som helst utvidgning eller koncentration är här a priori utesluten. Under den tredje kategorien av marknader falla alla övriga, således medelstora platser i besittning av järn- eller vattenvägar samt deras omgivande landsbygd. Allt efter befolkningstätheten och kommunikationernas art blir där en viss företagsstorlek den lämpligaste. Av denna uppdelning i olika sorters marknader följer nu, att tegelindustrien, även om den vore ekonomiskt väl organiserad och koncentrerad, likväl skulle bestå av såväl stora och medelstora som små bruk. Detta förbises alltför ofta, i det man på grund av den ringa koncentrationen, utan att göra någon närmare undersökning rörande tegelindustriens säregna förhållanden, anser det framgå, att organisationen är bristfällig. Det ovan sagda kan emellertid ej förklara hela den splittring av produktionen på små företag, som förekommer i vårt land. Det är därför utan tvivel riktigt, att den svenska tegelindustrien ej visar den koncentration, som vore önskvärd. Förklaringen till detta faktum, som icke blir mindre beklagligt därför att det är internationellt, är icke lätt att finna. Till belysning av frågan må här ett par synpunkter anföras. Det har varit mycket lätt att sätta upp ett litet tegelbruk; råvaran Anläggfinnes tillgänglig litet varstans över hela landet, och den maskinella utf^åirustning, som krävdes, var minimal. För uppbyggandet av en liten ugn landen. och några torklador samt anskaffande av en tegelpress åtgingo ej många tusen kronor. Vidare är tillverkningen mycket enkel och kräver, så länge

16 man håller sig till det enklare murteglet, ej större sakkunskap än w a d en arbetare med några års erfarenhet kan prestera. E n b a r t denna Matthet att sätta igång nya företag kan dock ej förklara uppkomsten av dylika. Den svaga räntabilitet, varmed tegelindustrien arbetat, borde3 ju ej utgöra något incitament till ytterligare kapitalplacering i densamima. Emellertid är det utmärkande särskilt för byggnadstegel, att prise3rna växla mycket kraftigt alltefter konjunkturerna på bostadsmarknaden, viilka i sin tur till stor del avhänga av det allmänna ekonomiska läget. Unider högkonjunkturerna kunna sålunda tegelprisen springa upp högst avsevrärt, efter att kanske under flera år ha legat under tillverkningskostnaderrna. Av det för ögonblicket gynnsamma läget lockas då en hel del persomer, utan tillräckliga ekonomiska kunskaper och därför arbetande på kort siikt, att sätta upp nya bruk. Det ovanligt ringa kapital, som åtgår härfför, möjliggör nämligen för dylika personer att på egen hand taga upp ttillverkningen, vilket däremot ej är fallet inom andra mera kapitalkrävamde produktionsområden. När sedan högkonjunkturen gått tillbaka och jpriserna fallit så långt, att driften ej lönar sig, måste bruket nedlägg^as. Mycket ofta händer det, att tillverkningen återupptages, när goda ticder på nytt inträda. Hellre än att låta bruket ligga oanvänt kan drifften sättas igång, om den blott lämnar någon vinst, sedan de löpande utgifterna betalts. E n icke ringa del av småbruken i vårt land, vilka to)rde uppgå till ett par hundra stycken utöver de i den officiella statistilken redovisade, utgöras av dylika bruk, som endast periodvis äro i gång. E t t nedrivande av byggnader och ugnar och därmed ett frigörande av det bundna kapitalet torde oftast lämna klent resultat. Ganska sannollikt är, att den sten o. d., som kan för annat ändamål utnyttjas, med hlänsyn till det ofta ganska avskilda och för annan industri föga lämpliiga läget, är av så ringa värde utöver rivningskostnaderna, att ägaren, srom i regel är stor jordbrukare, föredrager att låta det hela stå oförändirat. Förklaringen till de många småbrukens existens skulle således dellvis ligga i följande tre omständigheter: 1) lättheten att starta ett tegelbruik, 2) de häftiga pris växlingarna, som göra högkonjunkturerna ovanligt p r o noncerade och därför stimulera till igångsättandet av nya företag, saimt 3) det bundna kapitalets orörlighet, d. v. s. omöjligheten att frigöra n å g o n mera väsentlig del av det kapital, som en gång bundits i en mindre t e g e l bruksanläggning. Med de växande kraven på teglets kvalitet är (det emellertid antagligt, att här anförda omständigheter förlorat i betyde3lse och att således återupptagandet av de nedlagda småbruken och <anläggandet av nya framdeles icke kommer att få större omfattning. KonjunkDen omständigheten att konjunkturerna äro så markerade och konsuimUnqarna. tionen av tegel starkt varierande inverkar på ännu ett sätt å koncentrationen, nämligen i riktning mot ett minskande av stordriftens fcördelar, eftersom det vid dylik arbetas med mycket fast kapital och diärigenom förlusterna på inskränkning av produktionen bliva relativt stöirre

än vid smådrift. För Övrigt torde i många fall icke ens under högkonjunkturen produktionskapaciteten hava kunnat fullt utnyttjas, vilket likaledes minskat stordriftens fördelar. Överflödet på tegelbruk skulle visserligen temporärt kunna minskas genom att en del småföretag konkurrerades ihjäl av storbruken. Men när sedan priserna skola höjas och "krigskostnaderna" tagas igen, uppkommer omedelbart ny konkurrens genom igångsättandet av de nedlagda bruken eller startandet av nya. Som redan nämnts spela härvid de starka prisförhöjningarna under högkonjunkturen stor roll. I n n a n tegelindustriens koncentration i Sverige under jämförelse med Befolkandra länder statistiskt belyses, böra måhända ett par ord nämnas om ni "^g n olikheten i förutsättningar för en kraftig koncentrationsrörelse. Som redan nämnts, beror säsonglängden av de klimatiska förhållandena, särskilt av temperaturen höst och vår. I vårt nordliga land blir därför säsongen avsevärt kortare än på kontinenten eller i England, vilket å sin sida medför, att kapitalkostnader o. d. bli kännbarare för vår tegelindustri; detta gäller främst den del därav, som arbetar med dyrbarare anläggningar, medan den mera primitiva framställningsmetoden i mindre skala knappast i motsvarande grad fördyras. Stordriftens fördelar måste därför göra sig gällande i mindre grad i vårt land än i de mera sydliga. Härtill kommer den relativt glesa bebyggelsen, som medför en motsvarande begränsning av det tegelbehov, som ett visst område årligen måste ha täckt. Då avsättningen på grund av transportsvårigheterna ej kan utsträckas utöver ett visst område, följer härav, att det eller de bruk, som behärska ett dylikt område, ej kunna sälja på långt när samma tegelkvantitet som motsvarande utländska bruk. Det hinder för större företag, som ligger i marknadens lokala begränsning, gör sig därför mera kännbart i vårt land. Man kan sålunda a priori ha anledning att förmoda, att de svenska tegelbruken i genomsnitt skola vara något mindre än de utländska. Om detta kan konstateras, innebär det således ej i och för sig, att vår industri är sämre organiserad än den utländska. Skulle åter de svenska företagen visa sig vara lika stora som de utländska, tyder detta på en relativt kraftigare driftskoncentration i vårt land. Till belysning av huru koncentrationen fortskridit inom den svenska Koncentegelindustrien meddelas i tab. E siffror för arbetarantal och tillverk- utveckling. *™lll™™ ningsvärde per företag samt tillverkningsvärde per arbetare. Som synes har sedan 1870-talet arbetarantalet 3-dubblats och tillverkningsvärdet 5-dubblats. Starkast tyckes koncentrationen ha varit på 1890talet, vilket troligen är något senare än i utlandet. Trots denna hastiga stegring av arbetarantalet ökades även tillverkningsvärdet per arbetare kraftigast just på 90-talet; utnyttjandet av de tekniska framstegen synes sålunda hava tagit fart först vid denna tid. Tabell F avser att belysa företagsstorleken i olika länder. Av densamma framgår att arbetarantalet per företag är större i Sverige än i 5 9GC.

T. T.

t>

18¶Tab. E. Företagsstorlekens utveckling.

Årligen

Antal arbetare per företag 11.5 13 14 15.G 15.S 20 22 25.s 27.2

1873- -1875 1876- -1880 1881- -1885 1886- -1890 1891- -1895 1896- -1900 1901- -1905 1906- -1910 1912

TillverkTillverkningsvärde ningsvärde per företag per arbetare, kr. i 1 000 kr. 750 630 750 720 770 970 1 110 1310 1 580

8.5 8.2 10.6 11. 4 12.0 19.4 24.4 33.8 43.0

Danmark och Belgien samt ungefär detsamma som i Tyskland. Vid jämförelse med detta senare land bör emellertid ihågkommas, att den tyska statistiken upptager antalet sysselsatta personer i stället för a r b e tarantalet, vilket givetvis är lägre. Belgiens låga siffra beror på att tillverkning enligt primitivare metoder, t. ex. bränning på öppna fäiltet, där ännu håller sig kvar och i samband därmed drift i liten skala. Sifffran Tab. F. Antal arbetare per företag. Å r

Sverige

Danmark 1

U. S A. 1

Tyskland 1

Belgiern 1

1914 23.5 31 34.7 » 17.2 12 119.5 | 26.8 1910 18-2 30 254 1909 26.2 1907 21.6 27.9 25.6 13.6 23.1 1906 14-2 22.7 1904 1 Siffrorna i högra kolumnen, som gälla företag med mer än 5 arbetare eller 5 sysselisatta personer, torde vara mest jämförliga med de svenska siffrorna. 2 Jfr anm. till tab. G.

för "Briqueteries mécaniques" är för år 1910 29, således högre än den svenska. I Förenta Staterna är företagsstorleken däremot större iän i Sverige, särskilt om hänsyn tages till att arbetarantalet där berälknas i genomsnitt per år, medan man i vårt land räknar genomsnittliga antalet den tid säsongen pågår. Enligt sistnämnda metod får man för Förenta Staterna år 1909 en siffra av ungefär 4 0 . E n närmare undersökning av företagens och arbetarantalets fördelrning på olika storleksklasser bekräftar intrycket av tab. F , men erbjiuder ingenting av intresse. (Se tab. 2—4.) Minskningen, vad de rena småbruken beträffar, sammanhänger imed statistikens omläggning. Däremot framträder det nrycket tydligt, attt de medelstora brukens betydelse vuxit. Detta kan möjligen utgöra en bekräftelse på vad som ovan anförts om de tegelbruk, som tillfredssttälla

19¶Tab. G. Företagens oeh arbetarnas procentuella fördelning på företag av olika storleksklasser. T i l l v e r k n i n g s v ä r d e 1

t. o. m. 10000 kr. 10 000—25 000 kr. 25000—100000 kr. mer än 100 000 kr. Antal Antal företag arbetare Sverige 1896 D:o 1912 Norge 1909

70.1 ?9.8 18.2

Antal Antal företag arbetare

13.4 4.0 9.6

15.5 24.0 20.6

Antal Antal företag arbetare

15.2 9.5 12.9

11.7 39.1 59.8

29.9 43.S 69.9

Antal Antal företag arbetare j 2.8 7.0 2.4

41.5 42.7 7.6 J

1 Den kraftiga nedgången av företag inom denna grupp åren 1896—1912 sammanhänger med en omläggning av statistiken, i det många småföretag sistnämnda år räknas som hantverk. Se anm. till tab. 5.

rent lokala behov. De kunna ej vara alltför små, då driften i så fall blir mycket primitiv, men å andra sidan kunna de ej utvidgas utöver de mycket trånga gränser, som betingas av de lokala förhållandena, framför allt frånvaron av kommunikationer. Tab. H. Tillverkningsvärde i 1000 kr. P e i

f ö r e t a g 1

P e r

a r b e t a r e

Å r Sverige 1913 1910 1909 1907 1905 1904 1899 1

63.2 i 40.9 30.6 36.9 30.1 29.2 23.4

U. S. A.

Danmark

Sverige

81.4 1 * 57.6 86.8

12 1.4

U. S. A. Danmark

England

1.8 4.5 2.3 1.5

4 3.2

Jfr anm. till tab. G.

Storföretagens an dol av arbetarantalet har hållit sig praktiskt taget konstant, trots det ökade antalet dylika företag, vilket möjligen kan bero på den ökade användningen av maskinella hjälpmedel. Vid jämförelse med Norge framträder en betydande olikhet; detta land saknar nästan storföretag, medan de medelstora företagen äro av dominerande betydelse. Tabell H ger vid handen, att tillverkningsvärdet per företag i Förenta Staterna är mer än dubbelt så stort som i Sverige, och att differensen under tiden 1 8 9 9 — 1 9 0 9 avsevärt ökats. Förklaringen till den amerikanska överlägsenheten i detta avseende torde ligga dels i den vidsträckta maskinanvändningen, vilket redan påpekats, dels i den längre säsongen. Däremot är tillverkningsvärdet per företag i Danmark mindre än i vårt land; dock är skillnaden ej så stor som i fråga om arbetarantalet, vilket också framträder i ett högre tillverkningsvärde per arbetare därstädes liksom i

20¶England. Till huvudsaklig del torde detta bero på den kortare säsongen i Sverige. A t t på grundval av ovanstående tabeller fälla något allmänt omdöme om den svenska tegelindustriens koncentration är ganska svårt. Håller man sig endast till arbetarantalet per företag, torde man, trots alla jämförelsers osäkerhet, med bestämdhet kunna påstå, att koncentrationen i vårt land drivits fullt ut lika långt som i de flesta andra länder och troligen längre. Man måste därvid hålla i minnet, att befolkningsglesheten väl skulle kunna förklara och motivera en något mindre företagsstorlek i Sverige än t. ex. i Tyskland och Belgien. Går man till tillverkningsvärdet per företag eller arbetare, visar det sig visserligen, att de svenska siffrorna ligga under ej blott de amerikanska utan även de engelska, beroende bl. a. på kortare säsong och mindre maskinell utrustning. Men detta är i huvudsak en annan fråga än driftskoncentrationen, och kan därför ej föranleda någon ändring i slutsatserna rörande denna.

£. Lokalisering. Av det som ovan sagts om tegelindustriens koncentration följer, att man ej kan vänta sig någon mera utpräglad lokalisering till vissa delar av landet. Tvärtom måste industrien på grund av sina säregna avsättningsförhållanden vara spridd över hela landet, i det flertalet av de faktorer, som i allmänhet bestämma lokaliseringen, äro av relativt liten betydelse. Denna avhänger så gott som helt och hållet av närheten till råmaterial och avsättningsområden. Man kan sålunda vänta sig, att tegelindustrien koncentrerats till de områden, som äga särskilt goda lertillgångar och en tät befolkning. Detta visar sig också vara fallet. Av tab. I framgår, att tegeltillverkningen år 1 9 1 3 framför allt bedrevs i Skåne och Mälardalen, dock med undantag för Södermanlands län. Ar 1896 var fördelningen densamma, utom att Södermanlands län då var ett tillverkningscentrum, medan Kristianstads län hade mindre betydelse. Inflytande av utländsk konkurrens på lokaliseringen kan spåras endast i västra Sverige, där tegelindustriens ringa utveckling beror på norsk konkurrens; detta undersökes närmare i kap. V I I . E n annan faktor av betydelse för tegelindustriens lokalisering är skogstillgången. Det ligger i sakens natur, att behovet av tegel skall vara mindre i distrikt, där tillgång finnes till billigt timmer, vilket väl mindre är fallet i Mälardalen och Skåne än i övriga landsdelar. Tegelindustriens ringa utbredning i landets norra delar beror dessutom på det kalla klimatet, som förkortar säsongen och medför risk för frysning av det formade teglet. I viss mån belysande för lokaliseringen är, att tegeltillverkningen på Malmöhus läns landsbygd sysselsätter 20 % av dennas industriarbetare,

21¶Tab. I. Tegelbrukens lokalisering. 19 L

ä.

ii

Företas: Arbetare

Malnöhus Stociholms Kristianstads Upp.'ala Västmanlands Östergötlands Örebro Södermanlands

59 28 23 19 23 26 15 20 Summa

Halhnds Gröteoorgs och Bohus Älvs>orgs Hela landet

18 9 6

1912 TillverkTillverkArbetare i nings- Förenings- °/oo av folkArbetare värde tag • värde mängden 1 000 kr, 1 000 kr.

2 461 1047 677 583 511 455 447 394

5 576 1330 1385 743 663 619 574 467

213 I 6 575

9 | 6 20 i

292 162 632

491 250 1 055

79 30 32 20 28 41 24 46 300

2189 1037 394 794 486 479 371 661 6411

9 9 28 508

172 152 627

136 88 460

3.4 2.0 0.4 2.2

9 048

3 374 1029 264 545 295 292 230 499

5.3 4.3 2.9 4.ö 3.2 1.5 2.1 2.2

medan motsvarande siffra för hela landet är cirka 3 %. Den höga siffran "beror framför allt på förekomsten och utnyttjandet av stenkolsfältens leror och skiffrar. Jfr kap. I I .

F. Specialisering. Det anses i regel, att en industri, där varje fabrik tillverkar en mångfald olika artiklar, icke är ekonomiskt väl organiserad, medan en genomförd specialisering vittnar om större modernitet. Graden av specialisering är sålunda i många fall en barometer, utvisande industriens utveeklingsstadium. Detta gäller dock knappast tegelindustrien. För det först* ha de flesta bruken alltid tillverkat och tillverka fortfarande så gott som uteslutande vanligt byggnadstegel; detta var ju praktiskt taget den 3nda produkt, som framställdes för några 10-tal år sedan. Specialiseringen var sålunda på den tiden med nödvändighet genomförd, varför det också är de äldsta och minst moderna bruken, som uteslutande tillverk*, murtegel. De nyare anläggningar däremot, som äro tekniskt bättre rustade, framställa utom murtegel i stor utsträckning även fasad- och taktegel, rör m. m.; de ha sålunda icke specialiserat sig. Orsaken härtil är framför allt, att marknaden tack vare de höga transportkostnaderna är begränsad och att vid bränning i ringugnar endast halva kvantiteten kan vara taktegel, medan andra hälften måste vara murtegel. Vid användning av flamugnar är visserligen bränning av enbart taktegel möjlig, men bränslekostnaderna bli därvid avsevärt högre.

22¶Kap. II. Tillverkningen av eldfasta och därmed jämförliga produkter.1 Utom framställning av tegelprodukter av de vanliga, icke eldfasta lerorna förekommer i Sverige en betydande fabrikation av mer eller mindre eldfasta produkter, som brännas vid en avsevärt högre temperatur än vanligt tegel. Råmaterial äro en del i högre eller lägre grad eldfasta leror, som efter lämplig blandning förläna produkterna olika, önskade egenskaper. Eldfast Den viktigaste av dessa produkter är chamottetegel, som tillverkas av ege ' rå, eldfast lera, blandad med bränd pulveriserad sådan (chamotte). I vårt land tillverkas dylikt tegel dels av de i stenkolsfälten förekommande eldfasta lerorna och skiffrarna 2, dels av de i nordöstra Skåne förekommande kaolinlerorna, vilka blandas med chamotte, huvudsakligen från stenkolsfälten. Dessutom användas i mindre utsträckning en del utländska leror för inblandning med de inhemska. 3 Framställningen av chamottetegel tillgår sålunda, att de kolhaltiga skiffrarna uppläggas i högar och antändas, varvid kolhalten är tillräcklig för färdigbränning. Till skillnad från tillverkningen av vanligt tegel torrmalas i regel de hopbrända kakorna på kollergångar, försättas med råa leror och vatten, varefter massan sammanknådas i valsverk eller förältare. Efter hava passerat en strängpress underkastas teglet oftast efterpressning i maskin- eller handpress och torkas i torkrum ovanför ugnen. Dock förekommer även handslagning, särskilt av vissa fasontegel. Härefter vidtager bränning i gasugnar vid en temperatur av 1 300 — 1 400° C. Tillverkningen omfattar huvudsakligen murtegel, valvtegel, masugnstegel, kupolugnstegel, rostugnstegel, kamintegel och ärilstegel (bakugnsplattor). Dessutom tillverkas s. k. formtegel, d. v. s. tegel efter speciella ritningar, t. ex. stoppare och tärningar, mufflar, retorter m. m. Vida mindre betydelse än chamotteteglet har silihateglet, ett huvudsakligen av kiselsyra bestående eldfast tegel, som tillverkas vid Höganäs och Köpmannabro av ren kvarts, kvartsit eller sandsten — huvudsakligen från Dalsland — vartill som bindmedel sättes något kalk. Råmateri1

Sten- och lergodsfabrikationen bebandlas ej. Se förordet. Hela denna tillverkning bedrives av Höganäs-Billesholms A.-B.; den på kaolinlerorna baserade tillverkningen bedrives av Hö Chamotte- och Kaolinverk, Bromölla. 8 Blandning med utländska leror äger rum för att giva teglet vissa specifika egenskaper. 2

alet krossas på kollergång eller dylikt, blandas och instampas för hand såsom en halvtorr massa i järnformar. Härefter vidtager torkning och bränning vid mycket hög temperatur (omkring 1 500° C.) medelst kol av högsta kvalitet. Silikategel användes huvudsakligen för stål- och glasugnar. Det erbjuder framför chamotteteglet den fördelen att ej krympa utan utvidgas vid hög temperatur, och att ej bliva, mjukt förrän straxt under smältningstemperaturen. Utomlands tillverkas många, olika slag kiselsyrehaltiga tegel; utom silika i egentlig mening märkas dinas och halv-dinas e t c , hörande till denna klass. E t t annat eldfast tegel är magnesittegel som huvudsakligen består av magnesiumoxid. Före kriget tillverkades detta ej i Sverige, men under kriget upptog Höganäsbolaget tillfälligtvis fabrikation därav, delvis med användande av råmaterial från lappländska magnesitfyndigheter. E n del mindre betydelsefulla eldfasta tegel såsom bauxit-, kiselkarbidoch koltegel m. fl. tillverkas av Höganäs-Billesholms A.-B. Vissa av stenkolsfältens skifferleror sintra vid bränningen under 1 2 5 0 — Klinker. 1300° C. temperatur, d. v. s. sammandraga sig till nästan porfrihet, dock utan att smälta. De utgöra råmaterial för tillverkning av klinker i olika format, såsom murtegel (till vattenbyggnader), golvtegel, trottoarsten, syrefast tegel, sulfitkokaretegel m. m. Tillverkningssättet överensstämmer i huvudsak med det för eldfast tegel. Glaserade lerrör tillverkas av ett råmaterial, som står på gränsen mellan Glaserade eldfast lera och klinkerlera. De brännas vid ungefär samma temperatur som eldfast tegel och glaseras antingen med saltglasyr eller med ler- och fältspathaltig glasyr. 1 Till leror av ovannämnt slag sättes en del chamotte, varefter massan underkastas ungefär samma bearbetning som vid tillverkning av eldfast tegel. Själva formningen av rören sker i hydrauliska rörpressar. De glaserade lerrören användas för kloakledningar av olika slag. Tillverkningen av chamottetegel har av Höganäs-Billesholms A.-B. de sista årtiondena alltmera koncentrerats. 2 För övrigt tillverkas chamottetegel och ugnar av dylikt tegel vid A.-B. Ifö Chamotte- och Kaolinverk, Bromölla. Klinkertillverkningen har koncentrerats till Skromberga, som har den bästa klinkerleran, och tillverkningen av glaserade lerrör och övriga artiklar till Höganäs och Skromberga. År 1 9 1 3 sysselsattes vid Höganäs 698 arbetare, vid Bjuv 149, vid Hyllinge 152 och vid Skromberga 4 5 2 . '" 1

I den officiella statistiken gå de under benämningen saltglaserade rör. År 1920 bedrevs den vid fyra fabriker i Höganäs, två i Bjuv och en i Hyllinge. » Jfr tab. 14 och 15. 2

24¶Kap. III. Den svenska tegelindustriens utveckling. A. Allmän undersökning:. Den svenska tegelindustrien har ända till början av 1900-talet varit föremål för en snabb utveckling. Värdet av årsproduktionen har under perioden 1 8 8 1 — 1 9 1 3 mer än 6-dubblats och antalet sysselsatta arbetare nära 4-dubblats. Utvecklingen har emellertid ingalunda förlupit jämnt. E t t studium av kurvan på diagram 1 ger vid handen, att arbetarantalet ärbare D i a ° r a m 1 '

ANTAL TEGELBRUK OCH ARBETARE .

12000 A

/

V

\ \

/

\

»

w^/

v

//

/ h 1 1

1 S

'"N

i

9000 Antal tegelbr. 600 8000

/'

A

s' /

/ //

^/-^^

II il

6000 I

/

/

300 5000

/.

200 4000

/

/ S

/

Antal tegelbruk 1881—1912

1¶Antal arbeta re 1881-1912 0

R T O G R A F I S K A INSTITUTET 2000 K A _ 1881 1885

feSÖ

1"595

T9Ö75

1910 1912

1 8 8 1 — 8 9 höll sig ungefär konstant, därefter steg hastigt t. o. m. 1899 och sedan höll sig på ungefär samma nivå, dock med en markerad nedgång efter 1907. Det egentliga uppsvinget inträffade således under loppet av endast 10 år, 1889 — 99. Detta bekräftas även av kurvan över antalet företag, vilken nådde sitt maximum 1 8 9 8 . Om än ej företigsantalet är så särskilt belysande för en industris utveckling i allmänhet, så framgår dock i detta fall, att den egentliga griinderperioden inföll under sistnämnda decennium.

25¶Tillverkningsvärdet utvecklade sig ej på riktigt samma sätt. Uppgången var visserligen stark 1 8 9 0 — 9 1 , men sedan ganska obetydlig de närmaste 4 åren, för att 1 8 9 5 — 9 9 taga en raskare takt. Även under perioden 1899 — 1 9 0 7 , då arbetarantalet förblev ungefär oförändrat, steg tillverkningsvärdet något, vilket icke kan hava berott på prisstegringen, eftersom den producerade kvantiteten växte ännu starkare. Tegelindustrien var således då ännu något uppåtgående. Vid krisen 1907 Diagram

TILLVERKNING .

1000 800 Tegelbrukens tillverkningsvärda

1 8 8 1 - 1 9 1 3 f i kr.)

600 •Tegelbrukens tillverkningskvantitet 1 8 8 1 - 1 9 1 3 ("i ton) 400 200 0

nåddes emellertid vändpunkten. Från och med 1908 börjar en markerad nedgång, som dock i någon mån undandöljes av prisstegring på produkterna. Tegeltillverkningens uppsving åren 1884 — 85 förefaller vid första påseendet förvånande. I regel betraktas 1883 som vändpunkten, då sämre konjunkturer började inträda, låt vara att övergången var mycket jämn, så att man har svårt att angiva, när högkonjunkturen nådde sin kulmen. Tegelproduktionen borde därför nått maximum 1882 eller senast 1 8 8 3 . Att så ej blev fallet beror på och bevisar själv den ringa enhetlighet i näringslivets läge, som då rådde. P å sätt och vis kan man tala om två övergångsår, både 1 8 8 3 och 1 8 8 5 ; för en del industrier, däribland tegelindustrien, inträffade omslaget ej förrän vid den senare tidpunkten. Under sådana förhållanden verkar tegeltillverkningens uppsving, uttryckt i relativa siffror, starkare 1884 — 8 5 , då industriens totalproduktion höll sig konstant, än vad det verkligen var. Den mest markerade uppsvingsperioden var istället åren 1890 — 91 och, ehuru i mindre grad, slutet av 90-talet. E n jämförelse med Danmark giver Add handen, att till 1906 utvecklingen i Sverige var väl så snabb som i grannlandet. Därefter kan man emellertid konstatera en tillbakagång i vårt land, medan den danska tegelindustrien tyckes vara stillastående.

26¶Tab. K. Tegelindustriens utveckling i Sverige oeh Danmark. 1896- -1905 Tillväxt

i % Danmark

Sverige

Danmark

Sveriige

-ie, i

— 13.fi 20.0 1 217.0. 68.8 57.5

-22.7 — 1.4 58.s 14.7 — 1.0

— 4t6.s — 277.7 1 244.8 111.4 — (6.5

0.7 140.8

1905- -1913

Siffrorna omfatta även sten- och lergodstillverkning.

Som synes är utvecklingstendensen densamma i Sverige och Dammark: ansenlig minskning av företagsantalet, svag minskning av arbetsstyrkan, ansenlig ökning av kraftkonsumtionen och konstant tillverkning, villken på grund av prisstegring växer något i värde. Det förefaller däirför, som om de faktorer, vilka gjort sig gällande i vårt land, också — om än i mindre grad — skulle ha varit verksamma i Danmark. Av dcominerande betydelse härvidlag torde den ringa byggnadsverksamheten! de sista åren av undersökningsperioden ha varit. Då byggnadsverksamhetens nedgång måste anses som en tillfälligt verkande faktor — lämgre och kortare uppsvings- och nedgångsperioder omväxla med varandras — kan man således ej utav tegelindustriens utveckling de sista 10 tåren draga några slutsatser rörande dess framtid och allra minst antaga som säker en fortsatt nedgång.

B. Närmare undersökningr av tillverkningens samt in- och utförselns sammansättning1. Den svenska tegelindustrien kan delas i två eller, om man så vill, ii tre olika grupper: tillverkningen av vanliga leror, av eldfasta leror och skiffrar, och av andra råämnen än leror och skiffrar. Den tredje av dlessa omfattar framställningen av kalksand-, alunskiffer- och asktegel. Då den icke är av större betydelse, har den i nedanstående diagram sammanfförts med tillverkningen av icke eldfasta leror och kommer icke att särskilt behandlas i denna utredning. Hur tillverkningen inom de olika grupperna utvecklat sig framgjår i stora drag av diagram 3. I motsats till den övriga tegelindusterien visar tillverkningen av eldfasta produkter och klinker ingen nedgång de .'sista åren före kriget, utan efter ett stillestånd i början på 1900-talet tväirtom en snabb ökning.

a) Icke eldfasta

produkter.

Tillverkningen av "vanliga" leror, som ju är den ojämförligt mest be- BBtydande, har varit underkastad i stort sett samma utveckling som den ver mng' för tegelindusLrien i dess helhet ovan angivna. En närmare undersökning

1 000 ton D agram 3.

Milj. kr

TILLVERKNING .

/ ^

/ 1800

\

IS

/

"V / 1000 produkter (i ton) 800 ————Tillverkning av eldfasta produkter (i kr.) odukter (i ton) 600 Tillverkning av andra produkter (i kr.) 400

//

—-''

,»

200 0 18 99 1900

4 ?

0 1913

KAU OGRAFiSH A t N S H T u T f T

19 05

n 10

av de olika produkterna inom denna grupp visar emellertid, att desamma härvid förhållit sig mycket olika. "Mur- och klinkertegel m. m.", som 1896 utgjorde 85.6 X , sjönk ända ned till 75 % av tillverkningsvärdet år 1 9 1 3 , medan tillverkningen av taktegel och dräneringsrör under samma period fördubblade sin relativa andel. Av diagram 4 finner man också, att förstnämnda grupp visar en absolut taget mycket obetydlig kvantitativ stegring, under det att tillverkningen av dräneringsrör nära fördubblats och av taktegel nära tredubblats. Förklaringen till donna utveckling ligger väl — utom i det om byggnadsverksamheten ovan anförda — bl. a. i andra taktäckningsmedels ersättande med taktegel icke blott vid nybyggnader utan även i avsevärd grad & gamla hus. I förbigående kan nämnas, att — enligt vad diagram 4 ger vid handen — tillverkningen av murtegel har en tydlig tendens att kulminera ett eller ett par år före krisen och visar ett minimum året efter denna, medaL någon motsvarande utveckling ifråga om övriga tegelprodukter knappast kan konstateras. Gör man en jämförelse med utvecklingen i Danmark, finner man att sammi tendens där gjort sig gällande, om än svagare. Visserligen har murtegeltillverkningen hållit sig ungefär oförändrad, men dess relativa siffra visar tillbakagång. Den utgjorde 1905 86 %', men 1913 blott 80 %

av hela tillverkningen; 1 denna nedgång är dock endast hälften så stor som i Sverige motsvarande period. Observeras böra även de absoluta . siffrorna, vilka visa, att Danmarks produktion av murtegel är nära dubbbelt M

sl)0X'

- TILLVERKNING AV ICKE ELDFASTA PRODUKTER,

300 M u r - o c h klinkertegel m . m . 1 8 9 6 - 1 9 0 8 Murtegel 1 9 0 9 - 1 9 1 3 Taktegel 1896— 1913 Dräneringsrör 1896—1913

så stor som den svenska, vilket med hänsyn till den stora skillnadeen i befolkningsstorlek förefaller ganska förvånande. Till en del h a r r m a n att söka förklaringen däri, att de i Sverige mest använda formaaten äro dels 50 %, dels 150 %' större än de danska. De mera belysaande värdesiffrorna visa emellertid en differens på 50 % till Danmarks förmån, vilket betyder en tre gånger så stor murtegelproduktion per* inTab. L. Tillverkningen av murtegel i Sverige oeh Danmark.

Å r

1905 06 07 08 09 1910 11 12 13

Sverige Mur- och klinkertegel Murtegel m. m. m milj. st. i l j - st. 402 428 413 301 282 372 345 337 345

— _ 247 320 297 292 303

Tillverkningen av eldfasta produkter är obetydlig i Danmark.

Danmark Murtegel i milj. st. 547-2 652 614 527 475 471 513 506 535

v a n a r e som i Sverige. Förnämsta anledningen härtill torde ligga i vår rikedom på skogar och billigt virke, vilket i stor utsträckning ersätter teglet. Detta visar bl. a., att den svenska murtegeltillverkningens framtid icke bara är beroende av utvecklingen på bostadsmarknaden, utan lika mycket på konkurrensen med byggnadsvirke och andra byggnadsmaterial. Den före världskriget ständigt fortgående prisstegringen på t r ä tack vare efterfrågan för andra användningar kan sålunda, om den fortsätter, få den allra största betydelse för den svenska tegelindustriens framtid, liksom även betonggjutningens utveckling. V a d tillverkningen av dräneringsrör beträffar, finner man, att ökningen varit avsevärt mindre i Danmark än i Sverige (10 % ifråga om kvantitet och 3 0 % ifråga om värde åren 1905 —13), under det att takteglet i båda länderna visar en fördubbling under tiden 1 9 0 5 — 1 3 . Den svenska tillverkningen är här nära tre gånger så stor som den danska, således en proportion, som mera överensstämmer med relationen mellan invånarantalen. Det går ju också lika bra för sig att lägga tegeltak på träsom p å stenhus. U t o m nyssnämnda produkter tillverkas av vanlig lera huvudsakligen fasad-, hål-, klint-, radial- och reveteringstegel samt något litet golv- och väggplattor. De tre förstnämnda äro byggnadstegel av ungefär samma slag som murtegel. Såvitt man av siffrorna 1909 — 1 3 kan döma, var tillverkningen snarare avtagande än växande; den höll sig för fasadtegei omkring 300 000 kr., för håltegel något under 200 0 0 0 och för övriga något under 100 000 kr. Se tab. 8. Utrikeshandeln med tegelprodukter av vanlig lera är mycket obetydlig, utrikesnågot som finner sin naturliga förklaring i de höga transportkostnaderna, vilka utgöra ett kraftigt skydd för den inhemska industrien vad hemmamarknaden beträffar och lägga hinder i vägen för export. Givetvis är emellertid detta skydd verksamt i mycket olika grad för olika varor, vilket avspeglar sig i införselsiflrorna. Det är dock ingalunda så, att de tyngsta och billigaste artiklarna importerats minst; tvärtom utgjordes större delen av den relativt obetydliga totalinförseln, som sällan överstigit 1.5 milj. kr., utav dylika artiklar. Den första rubriken i handelsstatistiken är "mur- och klinkertegel, samt andra slag, ej specificerade". Det är en samlingsrubrik för de mest skilda artiklar, vilka först 1907 fördelats på flera grupper. Emellertid intager det oglaserade murteglet en så dominerande ställning, att gruppens utveckling kan anses ganska väl belysa importen av dylikt. A diagram 5 åskådliggöres denna utveckling. Först och främst falla de starka variationerna i ögonen; med en förvånande regelbundenhet gå kurvorna i höjden under de goda tiderna och sjunka under de dåliga. I stort sett äro svängningarna desamma som tillverkningskurvornas. Maximum infaller i regel ett par år före krisens utbrott. Detsamma gäller för övrigt även murtegelpriserna, som nådde sin största höjd åren 1898 och 1905.

30¶Maximiår för införseln voro 1898 och 1 9 0 3 — 0 5 samt för tillverkniingen 1899 och 1 9 0 6 . Av dessa uppgifter att döma förefaller det sannoolikt, att byggnadsverksamheten börjar avtaga redan före krisen, varförr, då murtegelframställningen ej omedelbart inskränkes, priserna även de bbörja falla 1—2 år före krisens utbrott. Enligt tab. 29 svängde siffran i för antalet av byggnadsnämnden i Stockholm beviljade eldstäder nedåt i åren 1889 — 90 samt 1898 — 99, vilket synes bekräfta slutsatsen ifrråga. Däremot höllo sig siffrorna uppe på en hög nivå under åren 1905 — 0 7 . Byggnadsverksamheten i Stockholm var emellertid under dessa år sainnolikt ej belysande för förhållandena över hela landet, då byggnadshauissen Milj. s t

Diagram 5 .

IN- OCH UTFÖRSEL AV MURTEGEL.

Införsel ev mur- och klinkertegel m . m . 1 8 8 1 - 1906 • Utförsel » " " " •> » >• " Införsel av murtegel 1 9 0 7 - 1 9 1 3 . Utförsel "

" " " " I Införsel frän Norge av mur- och klinkertegel m . m . " n » >> murtegel

/ /

\ \

i huvudstaden var ovanligt kraftig. Av stort intresse är att iaktttaga huru avgörande byggnadsverksamheten influeras av den allmänna ]konjunkturrörelsen. En jämförelse mellan siffrorna i tab. 29 och a m d r a konjunkturkurvor skulle emellertid föra för långt. E t t enormt språng uppåt tager importen åren 1903 — 0 5 ; 1906) inträder en stark minskning och från och med 1908 är den helt och hiållet betydelselös. Orsaken kan ej gärna ligga i något annat än den år 11906 (2i/e) införda tullen på 10 öre per 100 kg, d. v. s. c:a 3 kr. per ttusen tegel av norskt format* eller ungefär 15 % av värdet. Första hällften av 1906 höll sig importen på samma nivå som närmast föregåendea år, men från och med 2Vf) sjönk den till mindre än hälften och uppbiörde från och med 1908 nästan fullständigt. Tullen av 1906 fick såluunda en rent prohibitiv verkan. Av diagrammet framgår likaledes, att det importerade teglet näistan uteslutande kom från Norge, varav man kan sluta sig till att det var den 1

2 x 4 x 9 V* tum.

SI

västsvenska tegelindustrien, som ensam hade känning av den utländska konkurrensen. Närmare undersökning härav återfinnes i kap. V I I . Exporten av artiklar tillhörande murtegelgruppen har, som synes av diagrammet, varit betydande alltsedan början av 80-talet. Är 1902, då maximum nåddes, utgjorde den över 50 milj. st. till ett värde av bortåt 1.5 milj. kr., medan tillverkningen utgjorde endast 300 milj. st. Ä n n u klarare framstår utförselns betydelse, om man sätter den i relation till tillverkningen i Malmöhus län. Det bör nämligen observeras, att, praktiskt taget, allt murtegel gått till Danmark och utskeppats från Landskrona och Malmö tullkammaredistrikt, varför man torde kunna antaga att detsamma huvudsakligen tillverkats vid bruken i Malmöhus län. Dessas tillverkning av mur- och klinkertegel m. m. uppgick 1902 till 134 milj. st. Exporten torde således hava utgjort c:a 7 ;! av den tillverkade kvantiteten. Sedan dess har den visserligen avtagit, men visade dock för åren 1907 och 1912 i det närmaste lika höga siffror. Man kunde vänta sig, att exportkurvan skulle erbjuda ungefär samma drag som importkurvan och sålunda liksom tillverkningskurvan i stort sett variera med konjunkturerna; samma orsaker, som verka stegrande på behovet av tegel i västra Sverige och framkalla import från Norge, borde väl öka efterfrågan från Danmark och därmed exporten från Skåne. Emellertid visar det sig, att så ej varit fallet. Medan tillverkningen och införseln var störst ett eller ett par år före kriserna, är utförseln störst samma år som kriserna eller snarare de närmast följande åren. Detta kan möjligen tyda på, att de skånska tegelbruken, när avsättningen minskas allteftersom högkonjunkturen nalkas sitt slut, i stället för att ytterligare trycka den svenska marknaden, föredraga att öka sin export. Om fasadteglet, d. v. s. murtegel med bearbetad yta, är icke mycket att säga. Införseln, som liksom utförseln huvudsakligen omfattar oglaserat fasadtegel, uppgick 1 9 1 3 till c:a 1 000 ton eller 2 — 4 % av tillverkningen. Största delen kom från Tyskland, under det att utförseln, som uppgick till nära det dubbla, framförallt gick till Finland och Norge. Jfr tab. 1 1 . Den andra stora importartikeln är taktegel, glaserat och oglaserat. Ej förrän 1907 har denna grupp uppdelats; emellertid torde importen av glaserat taktegel icke ha tagit någon nämnvärd omfattning förrän i början på 1900-talet. Man finner nämligen, att före 1902 praktiskt taget allt taktegel importerades till Bohuslän och att under åren 1907 — 13 glaserat taktegel ej alls gick till detta landskap. Under sådana förhållanden kan importkurvan å diagram 6 fram till början av 1902 anses gälla det oglaserade takteglet. Denna avviker högst väsentligt från tillverkningskurvan och utmärker sig för häftiga kastningar. Även ifråga om takteglet kan man konstatera verkningarna av 1906 års tull, som utgjorde 15 öre per 100 k g eller ungefär 4 kr. per tusen oglaserat taktegel, d. v. s. 6 % av värdet. Parallellt med ett starkt ökat behov, vilket efter storstrejksåret kommer till uttryck i snabbt växanda tillverk-

ningssiffror, avtager sedan importen oavbrutet; dock märker man en liten uppgång 1913 och 1914, trots att tullen fördubblats år 1 9 1 1 . Närmare belysning av förhållandet mellan tillverkning och införsel av oglaserat taktegel återfinnes i specialundersökningen över den västsvenska tegelindustrien, kap. V I I . För det glaserade takteglet sattes tullen 1906 så lågt som till 2 5 öre per 100 k g eller c:a 4 % av o värdet; den synes ej ha haft något inflytande på införselns storlek. År 1911 skedde emellertid en förhöjning till det fyrdubbla, varefter införseln gick ned till fjärdedelen. 1000 s t . D i a S r a m 6 "

IN- OCH UTFÖRSEL AV TAKTEGEL.

0U—. 1881

1885 Exporten av taktegel har varit relativt obetydlig. Från och med 1905 börjar emellertid en växande export av oglaserat taktegel till Finland och Danmark, som 1 9 1 3 nådde sitt maximum 546 000 st., således ungefär en fjärdedel av importen från Norge samma år. Någon nämnvärd betydelse för den svenska tegelindustrien, närmast tegelbruken i Skåne och Mälardalen, har dock denna export ej kunnat få, då den endast uppgick till c:a 2 % av tillverkningen inom dessa båda distrikt. Övriga i handelsstatistiken särskilt redovisade artiklar av vanlig lera äro ej föremål för någon mera betydande in- eller utförsel. Särskilt gäller detta den viktiga artikeln dräneringsrör. Måhända får undantag dock göras för golv- och väggplattor. Dessa redovisas i tillverkningsstatistiken före 1907 tillsammans med murtegel men bilda fr. o. m. 1 8 9 3 en särskild grupp i handelsstatistiken. Därvid skiljes på grövre plattor av minst 3 cm tjocklek och tunnare plattor, som äro sammanförda med byggnadsornament.

33¶Av varor till den förra gruppen förekom ingen införsel att tala om, om man undantager ett par år; dock kan man iakttaga någon stegring fr. o. m. år 1912, huvudsakligen från Tyskland. Huruvida tullen av år 1 8 8 8 (20 öre per 100 kg) haft någon betydelse för utestängande av importen är omöjligt a t t konstatera. Utförseln var under åren 1 8 9 3 — 1 9 1 1 likaledes mycket obetydlig, t. o. m. mindre än importen; siffrornas stegring de båda följande åren beror, åtminstone till största delen, på ändring av statistikens rubriceringsgrunder. Av handelsstatistikens värdesiffror att döma förefaller det som om de importerade plattornas värde per kg utgjorde dubbelt så mycket som de exporterades, vilket skulle betyda att importen bestod av finare produkter. Detta torde också vara sannolikt, eftersom 1911 års förhöjning från 20 öre till 1 kr. per 100 kg för glaserade och flerfärgade, oglaserade grövre plattor ej synes hava haft någon större betydelse för utestängandet av den utländska konkurrensen. De sista åren ha de grövre plattorna alltmera förlorat i betydelse; tillverkningen sjönk från c:a 6 000 ton år 1910 till 2 750 ton år 1 9 1 3 . Införseln av tunnare plattor och byggnadsornament var något mera betydande, ehuru det tyvärr ej kan avgöras, huru den förhöll sig till tillverkningen inom landet. Vad först de enfärgade, oglaserade plattorna beträffar, finner man, att införseln under högkonjunkturen 1 8 8 3 — 8 5 var ovanligt stor (c:a 250 ton och 35 000 kr.). Den 1 8 8 6 — 8 7 inträffade sänkningen sammanhängde troligen med konjunkturomslaget; den fortsatta nedgången under åren 1888 — 92 kan däremot hava berott på den år 1888 åsatta tullen 3 kr. per 100 kg, som utgjorde minst 2 0 % av genomsnittsvärdet. Däremot är det knappast troligt, att sänkningen till 2 kr. år 1906 nämnvärt bidragit till införselns stegring under åren före krigsutbrottet. Om införseln av de enfärgade, glaserade plattorna kan ingenting annat sägas, än att den trots tullen (10 kr. per 100 kg) var ganska betydande (se tab. 12). De flerfärgade plattorna äro varken föremål för in- eller utförsel i nämnvärd utsträckning. Som sammanfattning av tullpolitikens inverkan å den här skisserade utvecklingen av tillverkningen och införseln av icke eldfasta produkter kan ingenting annat sägas än att 1906 års tullar å oglaserat mur- och taktegel fingo ett avgörande inflytande å införseln från Norge och å den bohuslänska tegelindustrien samt att 1 9 1 1 års förhöjning av tullen å glaserat taktegel ledde till en kraftig minskning av införseln av denna artikel, under det att övriga tullar icke synas ha haft någon större betydelse. b) Eldfasta

och därmed jämförliga

produkter.

Det har redan tidigare nämnts, att tillverkningen av eldfasta produkter icke som den övriga tegelindustrien företett nedgång under det sista decenniet före världskriget. Den allmänna ekonomiska och indu5 966.

T. T.

striella utvecklingen har fört med sig ett växande behov av dessa produkter, som till största delen gå antingen till industriell användning eller till gatu- och kloakanläggningar i städerna. Minst har tillverkningen av klinker och trottoarsten vuxit, medan framställningen av saltglaserade r ö r 1 sedan 1 8 9 9 ökats med cirka 50 % och tillverkningen av eldfast tegel m. m. med fullt lika mycket. Vad värdena beträffar, finner man för åren närmast före kriget (se tab. 13), a t t tillverkningen av klinker- och trottoarsten håller sig omDiagram 7. 1 000 ton TILLVERKNING AV ELDFASTA PRODUKTER. 120] , — — — Eldstader,ugnar,tegel

Klinker och trottoarsten 1 8 9 9 - 1 9 1 3 Rör 1C0r-—i

.

m.m.1899-1913

och rördelar 1 8 9 9 - 1 9 1 3 ,

/ v / ¥-

\

S* - V - —

)

£0

18G91900

kring 8 0 0 000 kr., av rör- och rördelar omkring 1 2 0 0 000 kr. och av eldfasta tegel o. d. omkring 2 500 000 k r . Silikategel, som redovisas separat, tillverkas sedan 1 9 0 3 vid Köpmannabro och sedan 1907 vid Höganäs. Efter ett snabbt uppsving nådde produktionen år 1 9 0 8 2 800 ton. Därefter inträdde en stagnation, som avbröts av ett nytt uppsving först när kriget försvårade tillförseln från England och Tyskland. Det ökade behovet under åren 1907 — 13 tillfredsställdes i stället genom införseln, som växte från 3 0 0 0 till 6 0 0 0 ton. Detta tyder ej p å någon större konkurrenskraft hos den svenska fabrikationen. Orsaken härtill torde främst ligga i den stora åtgången av prima kolbränsle vid bränning av silikategel; de högre bränslepriserna i vårt land spela därigenom en ganska avgörande roll. Dessutom inverka de tekniska metoderna vid framställningen av dessa liksom de flesta finare eldfasta tegel mycket väsentligt; utlandets längre erfarenhet är härvidlag åtminstone tillsvidare en källa till överlägsenhet. Den med silikateglet närbesläktade produkten magnesittegel tillverkas ej alls Sverige. Införseln uppgick före kriget till 30 000—80 0 0 0 k r . 1

Under denna rubrik torde redovisas alla glaserade lerrör.

35¶Den svenska tillverkningen av eldfasta och därmed jämförliga produkter utrikesär i stort sett en exportindustri. Exporten av eldfast tegel, fasad- och handel* formtegel o. d. (ej silika- och magnesittegel, deglar, mufflar eller retorter), som ända från 1870-talet varit snabbt stigande, utgjorde 1896 — 1 9 1 3 3 3 — 4 3 % av tillverkningen, under det att importen höll sig vid c:a 3 %. Exportens betydelse var stadd i ökning, vilket framgår av den kraftigt växande kurvan i diagram 8, med dess språng uppåt vid slutet av 1890-talet och åren närmast före kriget. Frånskiljer man fr. o. m. 1909 det icke eldfasta fasad- och formteglet, får man en exportsiffra på 50 — 57 %. Införseln bestod huvudsakligen av chamottetegel samt en del finare eldfast tegel, ofta av speciella kvalitetsmärken. Nästan lika betydande var exporten av glaserade lerrör och av klinker, som uppgick till cirka hälften av tillverkningen, under det att importen var betydelselös. 1 000 t o n D ' E ° r 8 m 8 '

UTFÖRSEL AV ELDFASTA PRODUKTER .

Q

1889 1890

KARTQ6RAFISRA WSTITUTfT

T895

1913 Denna omfattning hos exporten tyder på, att förutsättningarna för produltion av eldfasta och därmed jämförliga produkter i Skåne äro mycken goda. I samma riktning pekar den omständigheten, att exporten ganskc, jämnt fördelar sig på icke mindre än fem länder, nämligen Norge, Finland, Ryssland, Danmark och Tyskland. Den svenska industriens svåras-.e konkurrent på dessa marknader voro de engelska och skotska fabrikerna samt, vad en del speciella kvalitetsartiklar beträffar, några tyska fabriker. Bland övriga eldfasta artiklar av betydelse märkas deglar för smältning tv metaller, varav avsevärd införsel förekommer. Till största delen

36¶Tab. M. Utförsel i proeent av tillverkningen. Eldfast tegel m. m.

Glaserade lerrör

Ärligen

%

Årligen

1909 1910 1911—1913

56-4 55-1

1899—1905 1906—1910 1911—1913

Klinkertegel /o

52-9 45-o 53-0

Årligen

1909—1910 1911—1913

%

!

54-i 5«i

i

utgöras de av grafitdeglar. Varken dessa eller lerdeglar tillverkas i nämnvärd utsträckning inom landet. E n annan artikel är mufflar, ett slags låd- eller halvcylinderformiga kärl med flat botten, som användas särskilt vid inbränning av färger i emaljeringsindustrien. Tillverkning härav bedrives vid Höganäs och Ifö, under det att såväl in- som utförseln är betydelselös. Gasretorter, som användas t. ex. för förgasning av stenkol, tillverkas huvudsakligen vid Ifö ( 2 0 0 — 4 0 0 ton). Såväl in- som utförseln uppgick åren 1907 — 1 1 till 200 — 300 ton. Såvitt man av dessa fem år kan döma, var utförseln emellertid i avtagande. Någon inverkan av tullpolitiken å tillverkningen av eldfasta och därmed jämförliga produkter, har ej kunnat konstateras. 1888 infördes en tull å 2 0 öre per 100 k g å eldfast tegel och 1872 en tull å 75 öre per 100 k g å glaserade rör. 1906 fingo även klinker en tull, 10 öre per 100 kg, vilken 1 9 1 1 höjdes till 30 öre. Samtidigt höjdes tullen å tegel till 2 5 öre och deglar, mufflar och retorter åsattes en tull av 1 kr. Dessa obetydliga tullar, som 1914 icke uppgingo till 10 % av värdet å någon rubrik, kunna knappast ha haft någon nämnvärd betydelse. I varje fall giver tillverknings- och handelsstatistiken ingen upplysning härom.

37¶Kap. IV. In- och utländska priser. Priserna å murtegel i olika delar av landet framgå av tab. N. Som synes äro de lokala variationerna icke särdeles framträdande, om priserna reduceras till en gemensam bas. Tab. N. Priser å murtegel. (Kr. per 1000 st.) 1 År

Stockholm I

1912 1913 1914

r\ i Orebro I

39 (23-4) 40 (24-0) 42 (25-4) 43 (25-8) 42 (25-4)

n

_Norr. | ,köping

Gävle

i

1¶Sundsvall

| Malmö

I

|

II

_ 27 i 44 (26-5) 45 (27-1) 45 (27-1) 27-5 ; 38 (27-7) 43-5 (26-2) 45 (27-1)

30 30

Uddevalla

II

in

28 29 30

21 (28-8) *23 (31-5) 23 (31-5)

1¶I Stortegel, s. k. 12". II Småtegel, s. k. 10". III Norskt tegel, s. k. 9 l /»". Siffrorna inom parentes angiva priset reducerat till småtegel enligt i tab. O angivna redviktionstal.

Tegelprisernas temporala variationer äro däremot ganska betydande. Närmast sammanhänga de med efterfrågans växlingar. Det är endast i undantagsfall som faktorer på tillverkningssidan direkt förorsaka en mera betydande förändring av priset. Regniga somrar försvåra dock torkningen, vilket kan minska tillverkningens kvantitet; detsamma blir givetvis följden, om strejker inom tegelindustrien inträffa. Som regel kan emellertid sägas, att de ganska häftiga prisväxlingarna ej motsvaras av liknande växlingar i produktionskostnaderna. Följden härav blir, att priserna variera starkt ovanför och under dessa. Detta måste så mycket mera bli fallet som ju stark efterfrågan framkallar ej blott höga priser utan även stor tillverkning, vilken å sin sida står tillsammans med låga tillverkningskostnader, som i nästa kapitel visas. Vid lågkonjunktur blir åter förhållandet det motsatta; låga försäljningspriser och höga tillverkningskostnader. E t t modifierande inflytande har visserligen den normala konjunkturprisrörelsen på kol och arbete; under högkonjunkturen stiga dessa i pris, vilket innebär en ökning av tillverkningskostnaderna och sålunda motverkar den tendens till sänkning därav, som det bättre utnyttjandet av produktionskapaciteten medför. Men icke desto mindre bli vinsterna,

resp. förlusterna, större än man enbart av prisvariationerna skulle förmoda; de undersökta svenska företagen uppgiva omväxlande vinster 1 och förluster på bortåt 4 kr. per 1 000 murtegel, d. v. s. 1 5 — 2 0 %i av tillverkningsvärdet (ränta på eget kapital inräknas i kostnaderna). Murtegelprisernas utveckling i Sverige belyses av diagram 9. Ililktigheten av den kurva, som bygger på industristatistikens uppgifter, avhäinger av antagandet, att murtegel ( 1 0 " ) under perioden utgjort ungefär konstant del av gruppen "murtegel, klinker m. m . " samt att de öwriga ingående artiklarnas prisfluktuationer i stort sett följt murteglets. U/nder Diagram 9.

Ur industristatistiken beräknat nettoförsäljningspris per 1 000 st. murtegel .— Nettoförsäljningspris vid skånskt tegelbruk

,,

„

,,

„

alla förhållanden är detta så dominerande, att kurvan ej kan vara helt missvisande. Detta bestyrkes av en jämförelse med markegångsprisferna i Hallands län, som förvånande väl överensstämma med nyssnäminda kurva, ehuru variationerna äro något utjämnade. (Se tab. 20.) Som man ju redan på förhand kunde antaga, spåras å diagraim '.) intet inflytande av tullen år 1 9 0 6 ; dennas inverkan var helt och hiållet begränsad till västra Sverige. (Jfr kap. VII.) E n jämförelse mellan tegelpriserna i Sverige och utlandet försvårats av a t t de använda formaten variera högst avsevärt från ett land tillL ett annat. Visserligen kunna relativtal uträknas, som angiva relatiomen mellan de olika teglens volym, och dessa relativtal kunna sedan anwändas för reducering av de faktiska priserna till att gälla t. ex. 10" teegel. Men en dylik jämförelse blir givetvis ganska otillförlitlig, då smärre teegel helt naturligt draga högre arbetskostnader per ton eller per kubikmieter än tegel av större format. För vinnande av någon översikt över jprisförhållandena k u n n a dylika beräkningar emellertid vara av intresse.

39¶Tab. 0 . ' L a n d Belgien Danmark England Förenta Staterna. Norge Sverige Tyskland 1

Olika storlekar å murtegel i Sverige oeh andra länder. Betecknin 8 tum

Dimensioner

Volym kbdm

7" 9" 9" 9"

176 x 45 230 110 x 55 229 111 x 68 219 105 x 67 9 Vt" 235 115 x 55 12" 300 x 145 x 75 10" 250 x 120 x 65 Normal 250 x 120 x 65

0-07 1-88 1-78 154 1-41» 3-3 7 1*86 1*88

Vikt per st. Relativtal k1*07 2"2 2 2-79 2-46 2-08 5-39 3-12 3-t2

!

0-67 0-85 0-7 0 0-7 3

1-66 l-oo

Too

Denna tabell liar utarbetats av ingenjör E. W. Tillberg.

Användas dessa relativtal — under hänsynstagande .till att de mindre formaten böra vara relativt sett dyrare än de större — i och för en reduktion av svenska och utländska tegelpriser till en gemensam bas (10 ), så finner man att de ligga på ungefär samma nivå i Tysldand, England_'och Sverige, men däremot avsevärt lägre i Belgien (se tab. 20 och 21). I Norge torde priserna ligga något under de svenska men i Danmark i allmänhet något över.

Kap. V. Tillverkningsekonomi. A. Svenska kalkyler. De största utgiftsposterna vid framställandet av tegel äro bränslekostnader och arbetslöner. I genomsnitt torde de förra kunna sättas till 20 % och de senare till 40 ä 50 % av totalkostnaderna; resten utgöres av reparationer, avskrivningar, räntor, försäkringsavgifter, regikostnader m . m . Leran upptages däremot i regel ej till något värde; beloppet skulle under alla förhållanden bliva mycket obetydligt. Till närmare belysning av tillverkningskostnaderna tjänar nedanstående kalkyl för åren 1 9 0 2 — 1 8 från ett bolag med tre bruk, som i regel drivas året om. Tab. P. Tillverkningskalkyl, relativa tal.* 1 9 0 2 / 3 0 3 / 4 0 4 / 5 05/61 06 | 07 1 08 ! 09 10 1

Eränsle Råmaterial... Räntor Omkostnader Reparationer

45-a 19-7 0-3 22-4 8-7 3'4 0-2

i

18 ! 1902/14;

•

47-6 47-3 48-9 44-8 45-4 43-9 48-9 50-9 50-1 47-7 48-7 47-9 44-i|38-5 39-8'39-2 20-9 21-5 19-0 18-8 20-1 20-6 18-5 20-s 22-0 26-5 25-7 19-0 26-137-7 34-0 38-o 1-2 1-2 3-4 3-7 3-5 3-9 3-2 4'2 3-3 3 2 3-8 3-6 1-3 1-6 1-9 l-o 17-2 16-4 14-4 16-5 16-0 14-6 10-9 6'7 8 0 7-4 6-9 9-7 10-2! 6 7 5-0 3'4 8'5 8-1 6-4 8-2 8-6 9 3 1 0 6 9-9 10-1 8-8 8-5 12-3 1 0 7 8-0 9-7 10-6 3-s 4-8 7-o 7-1 5-9 7-8 7-1 6-5 6-1 5-6 6-4 7-4 6-s 6'6 6 7 4-2 0-8 0 o 0-9 0-8 0-5 — 0-8 1-1 0-4 0-5 0-8 0-3 0-8 0-s 3-8 2-1

47-5 21-o 2-9 12-9 9-1 6-1 0-6

i

! i :

1 Tillverkningen bestod 1902—13 av murtegel till c:a 50 % ocb fasad- och formtegel till c:a 45 % samt något taktegel och rör. Under krigsåren har taktegeltillverkningen vuxit avsevärt. Siffrorna äro från och med 1910 hämtade ur vinst- och förlusträkningama; de tidigare äro meddelade av bolaget.

Vad som först faller i ögonen är den ringa variationen i siffrorna år från år, något som ger dem ökat värde. Därnäst lägger man märke till att lönerna före kriget uppgått till ungefär hälften och bränslekostnaderna till en femtedel av totalsumman, således samma proportion som från andra håll angivits som normal. Råmaterialet, som utgöres av glasyrämnen och möjligen något sand, är av ringa betydelse. Den stora och starkt varierande ränteposten saknar varje intresse, då den erhållits genom att taga intressekontots debetöverskott, vilket ju är beroende bl. a. på om man försålt kontant eller mot accepter, som diskonterats:

beloppets storlek avhänger således av försäljningsmetoderna, ej av tillverkningskostnaderna. En annan brist i kalkylen är att avskrivningar ej medräknats, ehuru dessa utgöra ett reellt kostnadselement av största betydelse. För att få en riktigare uppfattning hava därför genomsnittssiffrorna för åren 1902 —14 omräknats med hänsyn till normala avskrivningar och som räntekostnad insatts 6 % ränta på allt i företaget nedlagt kapital, såväl eget som upplånat; härvid har företagets lantbruksrörelse frånskilts. Tab. Q. Tillverkningskalkyl för mur-, fasad- oeh formtegel. Löner Bränsle Råmaterial Diverse omkostnader

41-0 % 18-0 % 2'6 % 7*5 J/Q

Eeparationer Avskrivningar Räntor

5"0 8-5 17° Summa 100'0

% % % %

Man finner då, att räntor och avskrivningar utgöra mer än fjärdedelen av totalkostnaden, vilket illustrerar oriktigheten av att försumma dessa faktorer. I stort sett torde man kunna anse denna kalkyl som representativ för större bruk. Den överensstämmer ganska väl med nedanstående kalkyl för ett annat av våra större bruk, som gäller åren 1912 — 1 3 och dels är hämtad ur motion n:r 79 till A. K. år 1 9 1 6 , dels beräknad med tillhjälp av företagets vinst- och förlusträkningar. Tab. R. Tillverkningskalkyl för murtegel. Löner Tegelmästaren Kol Kraft Sand

6*54) 0*95J 2-75) 1-41/ 107

„ _ . 0/ ° /0 9„ 0/

M

/a

5-3 %

Diverse utgifter Reparationer Avskrivningar Räntor

2-50 12-3 % 0-7ö 3<> % 1"50 7"4 _% 3-00 14"6 % Summa 2047 100-8 %

Småföretagen ha möjligen något mindre avskrivningar och r ä n t o r än de båda här undersökta, men också högre lönekostnader. Dessvärre ha produktionskostnadsberäkningar för småbruk, som drivas endast på sommaren och med relativt obetydlig maskinell utrustning, ej k u n n a t erhållas, varför man saknar varje möjlighet att statistiskt belysa de olika driftstypernas företräden och nackdelar. Räntabilitetsundersökningarna ha nämligen ej heller kunnat differentieras efter företagsstorleken, då uppgifter äro tillgängliga endast för aktiebolagen och dessa i regel äro storföretag. E t t särskilt intresse för tillverkningsekonomien erbjuder kraftfrågan. Av den totala energikonsumtionen torde vid ett medelstort eller större bruk ungefär 3 / 4 belöpa på bränningen och */* på alstring av kraft åt maskiner och transportanordningar. Vid två av de här undersökta företagen kommo dock b l o t t 2 / på bränningen och resten, d. v. s. 1/3l på kraftalstringen, vars kostnader sålunda utgjorde 6 — 7 % av totalkostnaderna. Företagen visa ungefär samma siffra, trots att det ena använde ångmaskiner och det andra elektrisk kraft. Man kan dock härav ej draga

någon slutsats beträffande förmånligheten av att använda det ena eller:r det andra, då man ej vet om den använda energimängden var lika stitor i båda fallen. Före kriget, varom här är fråga, torde f ö r h å l l a n d e t ha varit det, att den elektriska energien var något litet billigare än å n a g a n . E n omständighet, som bidrager till den elektriska driftens överlägsen nhet, är inbesparingen av transmissionsanordningar o. dyl., vilka vid i ångmaskinsdrift bliva ganska Diagram 10 dyrbara med hänsyn till TILLVERKNINGSKOSTNADER FÖR 1000. STYCK den stora yta över vilken MUR-jFASAD-OCH FORMTEGEL. e t t tegelbruks verksamhet är spridd. A andra sidan erbjuda ångmaskinerna ingalunda oväsentliga fördelar framför de elektriska motorerna, t. ex. i fråga om uppvärmning. Ofördelaktigt för tegelindustrien är att de mellan- och sydsvenska kraftverken i regel hava ringa tillgång till sekunda kraft under sommarmånaderna, d. v. s. tegelindustriens säsong. Denna omständighet fördvrar givetvis den elektriska energien. Under kriget har man i ganska stor utsträckning börjat vid bränningen ersätta kolen med sågavfall, torv, ved m. m. Detta torde dock före kriget ej ha varit lönande i vårt land, då tegelbruken i regel Hggz på slättbygden, varemot tillgången på billigt ^^^^ sågavfall är ett av den syd-

Baskostnader

Läner

Övriga omkostnader TillwerkninsskvKvantitet

östnorska tegelindustriens stora företräden framför den västsvenska. Ar 1913 lämnade stenkcolen mera än 90 % av den totala bränsleenergien och veden så gott s som hela återstoden. Vid studiet av tillverkningskostnadernas utveckling kan man ej n m d g å att lägga märke till det tydliga sammanhang, som existerar mellan i stor tillverkning och billig produktion. J u större tillverkningen är e t t ; år, desto mindre bliva bränsle-, löne- och indirekt produktiva kostnader per

1 O 00 tegel. Diagram 10 visar en rent förvånande regelbundenhet härvidlag, När tillverkningen ökas, sjunka kostnaderna per 1 0 0 0 st. och vice versa. Endast ett u n d a n t a g kan konstateras och detta gäller 1909, storstrejksåret. Den å diagrammet detta år utvisade sänkningen av totalkostnaderna per 1 000 st. var emellertid till stor del skenbar och sammanhängde med en minskning av den irrationella ränteposten, som sannolikt icke innebar någon reell utgiftsminskning. Däremot sjönko bränslekostnaderna faktiskt, vilket bl. a. berodde på att driften stod stilla en del av säsongen, varför den låga tillverkningen ej vittnar om att produktionskapaciteten utnyttjades mindre än vanligt under den tid driften pågick. Avvikelsen 1909 motsäger således ej de slutsatser man kan draga av de tidigare siffrorna, nämligen att det är det ringa utnyttjandet av produktionskapaciteten, som fördyrar produktionen. I samma riktning peka de tidigare anförda siffrorna, enligt vilka de indirekt produktiva omkostnaderna uppgå till nära 4 0 % av totalkostnaderna; en fullständigt abnorm siffra i och för sig, som också visar sig högst väsentligt överstiga motsvarande utländska.

B. Jämförelse med utländska kalkyler. Någon direkt jämförbarhet mellan de ovan begagnade svenska kalkylerna och de utländska har man dessvärre e j ; de senare lida framför allt av den bristen, att de ej taga hänsyn till avskrivningar och räntor. Fördenskull har i tab. S en sammanställning gjorts, med uteslutande av dessa poster även ur de båda svenska beräkningarna. Tab. S. Tillverkningskostnader, relativa tal.

Bränsle Råmaterial Diverse omkostnader och reparationer Summa

Sverige I

Sverige II

Belgien

U. S. A.

1902—14

1912—13

55-2 24-2 3-4 17-2

46-8 26-o 6'8 20-4

lOOo

lOOo

611 27-2 4-9 6-8

56-2

125 Man ser här, att arbetslönerna i Belgien spela en mera dominerande roll an i Sverige och Förenta Staterna, oaktat siffrorna gälla Campine, vilket är det distrikt, där tegelindustrien är utrustad med maskiner och fasta ugnar i motsats till Boom, där bränningen sker på öppna fältet eller i flyttbara ugnar och där maskiner knappast förekomma. Bränslet intager ungefär samma ställning i alla tre länderna. Däremot uppgå "diverse omkostnader och reparationer" till avsevärt högre belopp i Sverige än i U. S. A. och Belgien. Skillnaden mellan sistnämnda båda länder kan förklaras av att Förenta Staterna utan tvivel har dyr-

barare anläggningar, fastigheter och framför allt maskiner; men om man tager hänsyn till blott denna faktor, borde j u Sveriges siffra för r e p a rationer ligga någonstans emellan Förenta Staternas och Belgiens. E m e l lertid tillkommer här vår korta säsongtid, vilken medför en höjning av det belopp, varmed underhållskostnaderna belasta tillverkningen av -varje tusental tegel. Även med hänsyn tagen härtill förefaller dock beloppet alltför högt, vilket måste bero på att "diverse omkostnader" äro större i vårt land. Delvis är detta naturligt, då t. ex. försäkringspremierna av samma anledning som ifråga om underhållet måste bli kännbarare än i Belgien och U. S. A. Till en del torde dock förklaringen böra sökas i svag kommersiell organisation o. d. Vad avskrivningar och räntor beträffar, kan man få en ungefärlig föreställning om dessas storlek, eller rättare vilken deras andel borde vara i kalkylen, genom att jämföra de redovisade omkostnaderna med årliga tillverkningsvärdet. För Förenta Staterna i sin helhet uppgingo de till nära 80 % av detta åren 1899, 1904 och 1909, medan de tre förnämsta murtegeldistriken uppvisa en siffra på 83 %. Antager man att tillverkningsvärdet ungefär överensstämmer med de totala tillverkningskostnaderna inkl. ränta å eget kapital, d. v. s. att räntabiliteten är normal, k u n n a således avskrivningar och räntor ej ha uppgått till mer än högst 2 0 X , resp. 17 %. Trots att detta är maximivärden, understiga de avsevärt de redovisade svenska, vilka äro 26 % och 22 %. Detta betyder med all sannolikhet, att i förhållande till tillverkningens storlek för mycket kapital bundits i den svenska tegelindustrien, eller med andra ord att produktionskapaciteten ej utnyttjas. Visserligen böra även dessa siffror vara högre i Sverige än i Förenta Staterna på grund av vår kortare säsong; men å andra sidan använder den amerikanska tegelindustrien mera maskinella anordningar än den svenska, vilket verkar höjande på ifrågavarande utgiftspost. Slutsatsen kan därför knappast bli någon annan än den nyss nämnda. Detta omdöme bekräftas av att, enligt uppgift från sakkunniga personer, den svenska tillverkningen av murtegel ej ens under högkonjunkturerna n å t t upp till produktionskapaciteten. Ar 1913 uppgives tillverkningen för de här undersökta företagen ifråga om mur- och taktegel till 2/ö och ifråga om fasad- och formtegel till 3/4 av produktionskapaciteten samt i genomsnitt åren närmast före kriget till 60 % av högsta uppnådda tillverkning. Sämst har situationen varit för murteglet, medan takteglet hade en relativt god ställning. Uppgifter beträffande produktionskapaciteten i utlandet finnas tillgängliga endast för Belgien, där den enligt beräkningar 1910 utnyttjades till 7 0 — 7 5 % vid murtegelframställningen. Vad England beträffar k a n man av uppgifterna över veckokapaciteten och årstillverkningen draga den slutsatsen, att proportionen varit ungefär densamma. I båda dessa länder utnyttjades således kapaciteten mer än i Sverige.

45¶Tab. T. Tillverkningskalkyl för byggnadstegel. TJ. S. A. 1909 Förvaltniiigslöuer Arbetarlöner Råmaterial, inkl. bränsle 1 Diverse omkostnader Summa

Genomsnitt 1904

!

j Hudson

Cook

Philadelphia

1899 i

49-o 1 31-;) ! 12-5 ;

6-4 51-7 29-4 12-5

7-2 4-5 5-1 i 3-o 58-3 56-0 54-» 61-o 27-5 23-6 (19-1) 27-4 (25-4) 23-4 (19-8) 12-4 12-5 7-2 16-1

lOOo

100-0

IOOO ! 1000

7-2 \

1000 LOOo

1 ovanstående tabell lägger man märke till, att de rena arbetslönerna förlorat i relativ betydelse, medan bränslekostnaderna vunnit. Även i Sverige har utvecklingen gått i denna riktning, vilket ju är helt naturligt, då det ej innebär annat än att en del arbete ersatts med maskiner. Utesluter man den intetsägande ränteposten i tab. P , finner man, att lönerna sedan 1902 minskats från 57 — 58 % till 5 1 — 5 2 X , medan bränslekostnaderna vuxit från 25 % till 28 — 29 %. P å det hela taget måste man säga, att tillverkningskalkylerna i Sverige, Belgien och Förenta Staterna visa en påfallande överensstämmelse, så länge man håller sig till de relativa talen. De absoluta talen avvika däremot avsevärt från varandra. (Se tab. U.) Som redan nämnts gälla de emellertid mycket olika tegelstorlekar och äro därför ej jämförbara. E n närmare undersökning av desamma torde därför knappast vara lönande. Tab. U. Tillverkningskostnad (delvis), kr. per 1000 st. murtegel. Sverige I s Sverige II 3 Belgien 1902—10 1912—13 9-39

Råmaterial Diverse omkostnader och reparationer

0-5 5 2-9 5

7-4 9 4-16 1-07 3-25

Summa

16-89

15-97

4-oo

1910 3-29

1*461 0-26/ 0-36 537

Förenta Tyskland Staterna* 1909

8-6 7

7*oo

4*84

3-50 1-50

1*88

15 44

Siffrorna inom parentes beteckna bränslekostnaderna. * Beräknat genom minskning av de genomsnittliga produktionskostnaderna för allt tegel med 2 5 % ; detta bruks murtegelpris understeg nämligen genomsnittspriset med 2 5 % . 3 Gäller norskt format, som är 10—20 % billigare. Detta bruk använder mycket maskinella anordningar. 4 Beräknat ur medelsalupriset för murtegel och produktionskostnaderna för byggnadstegel.

46¶Kap. VI. Ekonomisk ställning. A. Tegelindustpien i allmänhet. Eör att få någon kännedom om tegelindustriens ekonomi ha balansräkningar och vinst- och förlusträkningar för de tre åren närmast före krigett bearbetats för sex företag, utgörande samtliga tegelbruk som i andra delar av landet än västra Sverige drivas under aktiebolagsform utan samband med annan industri, t. ex. kakeltillverkning eller sågverk. Den -västsvenska tegelindustrien intager, som av det ovanstående framgår, i flera avseenden en särställning och undersökes därför separat. I vad mån dessa sex företag äro representativa för industrien är s v å r t att säga.* De tillhöra alla storföretagen, och det kan ej med säkerhet fastställas, om dessa i genomsnitt äro mera räntabla än småföretagen. Emellertid höra till de undersökta två bruk, som äro bekanta för sin särskilt goda räntabilitet; de intaga kanske rentav i detta avseende en särställning inom hela industrien. Man kan därför utgå ifrån, att denna i sin helhet ej är så gynnsamt ställd som ifrågavarande balanskritiska undersökning visar. Snarare torde siffror, som erhållas efter frånskiljande av dessa två företag, kunna anses som typiska. Totala omslutningssumman uppgick för de tre åren till resp. 2 188, 2 141 och 2 219 tusen k r . Tab. V. Balansräkning- för sex aktiebolag.

Anläggningsmedel Likvida medel II... » I... Summa 1

%

%

o/ /o

72 21 7 100

75 15 10 100

75¶Eget kapital 75 18 18 .Främmande långtkapitalj » kort kapital j 7

60 29 11

100¶Summa:

%

/o

63 29 8 100

61 29 10 100

Tillverkningen av eldfasta produkter är ej representerad. För Höganäs-Billesholms A.-B. spelar nämligen kolbrytningen och sten- och lergodsframställningen en så betydande roll, att det ekonomiska resultatet av tegelfabrikationen ej kan utrönas av balansräkningarna. • I nedanstående balansräkningar hänföras till anläggningsmedel: fastigheter, maskiner och inventarier; till likvida medel II: lager av råvaror, hjälpmaterial och fabrikat; till likvida medel I : varufordringar, banktillgodohavanden, odiskonterade växlar och kassa; till eget kapital: aktiekapital, fonder och den del av vinsten, som ej utdelas; till främmande långt kapital: skulder med förfallotid efter 6 mån. eller längre; till främmande kort k a p i t a l : skulder, som förfalla till betalning inom 6 månader samt den del av vinsten, som utdelas.

47¶Betraktar man först aktivsidan, så faller det genast i ögonen, vilken stor proportion, som faller på anläggningsmedel, d. v. s. fastigheter r maskiner och inventarier. Detta beror dels därpå, att flera av företagen inneha jordbruksfastighet och driva jordbruk som bisysselsättning, dels på att likvida medel av andra ordningen (d. v. s. lager av råvaror, halvoch helfabrikat) uppgå till mycket små belopp; några inköpta råmaterial eller halvfabrikat förekomma nämligen i regel ej i tegelindustrien, och balansen uppgöres på vintern, då rörelsen till stor del ligger nere och lagret av färdigt tegel således bör vara litet. Proportionen mellan de olika aktivposterna kan därför ej anses giva anledning till förmodan om en olämplig kapitalplacering. Ej heller passivsidan synes berättiga till dylika antaganden. Det egna kapitalet uppgår till c:a 60 % av det totala, vilket måste anses betryggande. Emellertid förminskas värdet av denna siffra, om man betänker, att avskrivningarna inom industrien voro så ytterst små, att anläggningsmedlen säkert stå upptagna i för höga värden. Avdrager man 1 5 — 2 0 % på deras bokföringsvärden, kommer det egna kapitalet att uppgå till något över 50 %, vilket ju icke är mycket. Vid bedömandet av tegelindustriens likviditet, d. v. s. förhållandet mellan lätt realiserbara tillgångar (kassa, bankfordringar och fordringar enligt faktura) och kortfristiga skulder, måste man komma ihåg, att inköp av råvaror eller halvfabrikat äro obetydliga. Skulder till leverantörer bli därför en relativt obetydlig post. I stället är det utbetalandet av arbetslönerna, som ställer det största kravet på likviditeten; över eventuella svårigheter härmed lämnar emellertid en balansräkning, som uppgöres när driften delvis ligger stilla, ingen upplysning. Under sådana förhållanden kan man utav en normal proportion mellan likvida medel I och främmande kort kapital ej draga någon slutsats rörande likviditeten. Möjligen skulle det kunna antagas, att denna på våren är ganska dålig, då i annat fall ställningen i balansögonblicket bort vara gynnsammare än som utvisas. Detta antagande bekräftas av tegelbrukens försäljningspolitik. Flertalet av småbruken försälja redan på våren och försommaren hela tillverkningen, ehuru priserna på hösten äro ansenligt högre. Detta tyder ju på en viss svårighet att under säsongen skaffa tillräckliga k o n tanter. Övergår man till att betrakta räntabiliteten, finner man, att den beräknade verkliga vinsten uppgick till 3 — 4 % på det egna kapitalet (se tab. 23). Härvid måste man dock taga i betraktande, att beräkningen gjorts under antagande, att en normal avskrivning utgör 2 % på fastigheter, vilket torde vara ganska lågt. 5 % anses normalt för fabriksfastigheter, men är, med hänsyn till den betydande del jordvärdet utgör av tegelbrukens fastigheter, för högt för dessa. Om emellertid den beräknade verkliga vinsten är något högt upptagen, så utvisas å andra sidan även det egna kapitalet troligen 1 5 — 2 0 % för högt på grund

4*

av otillräckliga avskrivningar, varför den beräknade räntabiliteten torde ungefär motsvara verkliga förhållandet. Avsöndrar man de två företag, som ha exceptionellt goda vinster, framgår det, att de övriga praktiskt taget ej visa någon vinst alls, ja, att de, med hänsyn till den lågt beräknade avskrivningen på fastigheter, troligen gått med förlust. Att det här ej är fråga om någon tillfällighet framgår, utom av de lika dåliga siffrorna för 1914 och 1915, av styrelseberättelserna, i vilka åren 1 9 1 1 — 1 3 ej betecknas som särskilt ogynnsamma, utan där situationen i stället karaktäriseras därmed, att en önskvärd förbättring i jämförelse med de föregående åren uteblivit. Så långt man av materialets otillräcklighet vågar draga några slutsatser för tegeltillverkningen i allmänhet, måste dessa bli, att räntabiliteten var svag åren närmast före kriget. Antagandet att balansräkningen för ovan behandlade sex företag är alltför gynnsam för att vara fullt symptomatisk för hela tegelindustrien bekräftas av kommerskollegii för tull- och traktatkommittén verkställda undersökning över ställningen i de 60 bolag, som besvarat kollegii formulär \ Aktivsidan företer visserligen en påfallande likhet med tabell \ , men det egna kapitalet redovisas med endast 50 X , under det a t t främmande långt kapital uppgår till icke mindre än 4 1 X , således en svagare ställning än nämnda tabell visar. Likaledes finner man bekräftat, att räntabiliteten varit dålig. Utdelningen i procent av stamaktiekapitalet har sedan 1 8 9 0 hållit sig vid 2 — 4 %; endast två år, 1898 och 1 9 0 4 , visa högre siffror, resp. 4.0 5 % och 4.3 4 %. Anledning finnes antaga att de till grund för denna utdelning framlagda vinstsiffrorna snarare varit för höga än tvärtom, då avskrivningarna säkert varit låga. I vilken grad d e n vid sidan av tegeltillverkningen drivna hanteringen, framför allt jordbruksrörelse och kakeltillverkning, inverkat å räntabiliteten har ej kunnat avgöras. P å frågan, vad anledningen kan vara till den dåliga räntabiliteten, är det ej lätt att finna något tillfredsställande svar. E n medverkande orsak har utan tvivel varit byggnadsverksamhetens ringa omfattning åren närmast före kriget. Men frånsett detta ligger nog förklaringen i att för mycket kapital investerats i tegelindustrien; orsakerna härtill ha berörts vid behandlingen av koncentrationstendensen.

B. Västra Sveriges tegelindustri. Då tegelbruken i västra Sverige av olika anledningar intaga en särställning, ha de gjorts till föremål för en specialundersökning, vilande på 5 aktiebolags balanser. Omslutningen för dessa var under åren 1 9 1 1 — 1 3 resp. 1 0 4 4 , 1 337 och 1 4 2 7 tusen kr. 1

Att även de västsvenska bruken ingå bland dessa kan icke få något avsevärt inflytande p å totalsummorna. Däremot är det givetvis en stor olägenhet, att många företag driva även a n n a n hantering än tegeltillverkning.

49¶Tab. X. Balansräkning för fem aktiebolag i västra Sverige. l

Anläggningsmedel Likvida medel II Summa

191I

0/

0/

/o

/o

84 10 6 100

82 9 9 100

1913 °/ /o

83 12 Främmande långt kapital > kort kapital Summa 100

r

191l| 1912 0/

/o

44 47! 91 100 i

l

1913 0/

/o

/o

43 44 44 13 43! 13' 100 i 100

Som av tabell X framgår, intaga anläggningsmedlen en fullkomligt dominerande ställning på aktivsidan, i det de uppgå till c:a 83 %. Häri ingå emellertid högst betydande jordbruksfastigheter, varför de för fabriksdriften använda anläggningarna ej torde avsevärt överstiga den procentuella siffra, som ernåddes för bruken i övriga Sverige. I jämförelse med dessa visar däremot passivsidan en mycket låg proportion eget kapital, i genomsnitt c:a 44 %. Då härtill kommer, att så gott som inga avskrivningar gjorts och således bokföringsvärdena med all sannolikhet äro för höga, bör denna siffra rätteligen reduceras till 2 0 — 3 0 %; intrycket härav måste bli, att den ekonomiska ställningen är mycket svag. Betecknande är också, att ett företag visar en balanserad förlust på mer än Y;$ av aktiekapitalet. Liksom finansieringen är också likviditeten synnerligen svag. 1 9 1 3 uppgingo t. ex. de kortfristiga skulderna till ett nära tre gånger så högt belopp som motsvarande fordringar. E t t fullständigande av den mörka bilden ger räntabilitetsundersökningen, som visar, att ifrågavarande företag regelbundet gått med förlust. (Se tab. 23). A t t denna var relativt obetydlig år 1911 beror på den stora vinst ett företag utvisar detta år. Denna vinst användes helt och hållet till extra ordinarie avskrivningar; styrelsen meddelade, att en del anläggningar, som stodo upptagna till anskaffningsvärdet, enär avskrivning förut ej kunnat ske, voro att anse som värdelösa. Västra Sveriges tegelindustri tyckes sålunda i ekonomiskt avseende även före kriget ha intagit en ställning, som gör det mer än förvånande, att driften uppehållits i den omfattning som skett. Detta intryck befästes av de uppgifter, som lämnas i en till bevillningsutskottet år 1916 inlämnad promemoria. Därav framgår, att nästan intet enda av de västsvenska tegelbruken kunnat av en och samma ägare drivas mer än 3 — 4 år, varefter detsamma avyttrats, ofta genom exekutiv försäljning. Att förklaringen till den dåliga ekonomiska ställningen framförallt är att söka i den norska konkurrensen belyses närmare i nästa kapitel.

r>966.

År 1911 endast fyra företag. T.

T.

50¶Kap. VII. Specialundersökning rörande västra Sveriges tegelindustri. Som redan tidigare nämnts har den västsvenska tegel industrien haft mycket svårt att uthärda den norska konkurrensen. Förutsättningarna för tillverkning äro nämligen långt sämre än i sydöstra Norge. Särskilt de s. k. Eredrikstadsbruken, som äro de egentliga exportörerna till Sverige, åtnjuta följande fördelar: mera lättarbetad och lättbränd lera, vilken dessutom i motsats till den västsvenska är lagom sandbiand ad, samt billigare bränsle, framförallt beroende på riklig tillgång till sågavfall och på möjligheten att lossa importerat kol direkt vid brukens bryggor. Störst betydelse har därvid tillgången till sågavfall; enligt uppgift i motion till A. K. nr 79 1916 utgjorde bränslekostnaderna år 1915 c:a 1.6 0 kr. per tusen murtegel, medan motsvarande siffra i västra Sverige under tider med normala kolpriser uppgick till 2.7 5 ä 3 kr. Eör konkurrens i Sverige ha emellertid de låga transportkostnaderna spelat en ej mindre viktig roll. De norska bruken kunna lasta direkt i båt, varförutom själva sjötransporten är relativt billig. Till ej ringa del ombesörjdes den av svenska fiskare, vilka under sina fisketurer på återvägen gingo in till Fredrikstad och hämtade tegel. Omkostnaderna blevo på så sätt mycket låga, vilket dels verkade sänkande på fraktsatserna, dels gav fiskarna en extraförtjänst, som bortföll med importens upphörande efter 1906. Tack vare dessa omständigheter var införseln av tegel från Norge mycket betydande. I kap. I I I har visats, att under perioden 1896 — 1 9 1 3 praktiskt taget allt importerat murtegel kom från Norge, vilket även var fallet med större delen av det oglaserade takteglet (se diagram 5 och 6). Av tab. Y framgår nu, att denna import så gott som uteslutande gick till tullkamrar i Bohuslän, varav man torde kunna sluta, att det importerade teglet av ifrågavarande slag förbrukades i västra Sverige.

öl

Tab. Y. Införsel oeh tillverkning av mur- oeh taktegel i västra Sverige. (1 000 st.). Taktegel2

Murtegel1 Å r

Till Bohuslän 1896 97 98 99 1900 01 02 03 04 i 1905 06 i 07 08 09 ' 1910

Tillverkning

Import

8 235 11 738 16 452 12 863 6 527 13 086 21671 34 538 28 770 31 219 18 408 11 480 2 270 1590 1 857

Tillverkning!

Import

i Hallands, Till Till Älvsborgs övriga län o. Bohus län Bohus län

Till övriga län

1 598 1724 1408 819 1046 1002 1079 1219 1 548 1813 2 034 2 104 1 751 1492 1798

685 1764 4 762 2 467 437 232 1146 395 2 208 1669 3 012 1 422 800 102 200

30 400 35 200 40 900 48 800 53 300 56 800 57 300 47 500 51 800 57 500

13 19 51 87 211 282 263 337 909 266 480 217 136

i Hallands, Älvsborgs o. Bohus län

2 800 2 700 2 400 2 400 2 500 3000 3 400 3 500 3 400 4 500

Det glaserade takteglet gick ej alls till Bohuslän åren 1907 — 10, och troligt är, att detsamma var förhållandet 1 8 9 6 — 1 9 0 6 , varför tabellens siffror för importen till Bohuslän torde vara jämförbara. Däremot äro siffrorna för importen till övriga län ej jämförbara före och efter 1906. Med hänsyn till nyssnämnda förhållanden är det naturligt, att den norska konkurrensen haft ett oerhört stort inflytande på den västsvenska tegelindustriens utveckling, särskilt före 1906, då tullarna tillkommo. Detta bekräftas också av siffrorna för utvecklingen av arbetarantal och tillverkningsvärde. 3 Tillverkningsvärdet vid tegelbruken i Göteborgs och Bohus län höll sig 1902—04, då verklig högkonjunktur rådde på tegelmarknaden, konstant, medan en stark ökning av tillverkningssiffrorna gjorde sig gällande i andra landsdelar. Behovet tillfredsställdes i stället genom import från Norge. Ej blott för den bohuslänska utan för hela den västsvenska tegelindustrien var denna kännbar, då t. ex. tegelbruk i västra delen av Älvsborgs län till stor del måste söka sig avsättning åt öster och därigenom tryckte marknaden för bruken i östra delen av länet, vilka ej direkt hade känning av den norska konkurrensen. Under åren 1 9 0 3 — 0 5 var nära hälften av det tegel, som förbrukades i Hallands, Älvsborgs samt Göteborgs och Bohus län, importerat från Norge. Tydligt framträder förändringen efter införandet av 1906 års tullar. Tillverkningen i Bohuslän fördubblas, såsom av diagr. 11 framgår, och importens andel av förbrukningen i nyssnämnda tre län sjunker. Införseln 1

Mur- och klinkertegel m. m. t. o. m. 1906. Såväl glaserat som oglaserat t. o. m. 1906, därefter endast oglaserat. • Se tab. 25. 5

52¶Diagram 11. 1000 Kr. 800r

TILLVERKNING OCH INFÖRSEL AV TEGEL I BOHUSLÅN.

—

Tegelbrukens tillverkning i Bohuslän Införsel av mur-och taktegel till Bohuslän

av taktegel höll sig visserligen ungefär oförändrad men av murtegel upphörde den praktiskt taget. Denna förbättring av den västsvenska tegelindustriens läge behöver dock icke enbart ha berott på prisförhöjning utan även på den sänkning av produktionskostnaderna, som ett bättre utnyttjande av produktionskapaciteten kan medföra (se diagr. 10). Antag t. ex. att tillverkningen något år före 1906 uppgick till 50 milj. tegel, varvid tillverkningskostnaderna, inklusive ränta på eget kapital, utgjorde 22 kr. per tusen, medan priset tack vare den norska konkurrensen tryckts ned till 20 kr. Något år efter 1906, när den inhemska industrien tillfredsställde så gott som hela behovet, uppgick tillverkningen till 8 0 milj. tegel, varvid tillverkningskostnaderna genom ett bättre utnyttjande av produktionskapaciteten kunde hava sjunkit till 20 kr. Även utan prisförhöjning skulle då räntabiliteten blivit tillfredsställande. Det tillgängliga prismaterialet medgiver icke någon bestämd slutsats rörande tullarnas prishöjande verkan. Att döma av de i markegångstaxorna för Hallands län meddelade priserna å murtegel *, vilka på det hela taget väl följa den beräknade kurvan å diagr. 9, förefaller det emellertid, som om priserna där stigit åren 1 9 0 6 — 0 8 , under vilka år 1

Dessa priser återgivas för åren 1860—1913 i Kommersiella Meddelanden 1921 sid. 1273 och 1282.

priskurvan för hela landet icke visar någon stegring. Tullen skulle således, som naturligt är, de första åren ha höjt priserna. F r . o. m. 1909 synas emellertid priserna i Halland icke ha följt med i den allmänna kurvans stegring; möjligt är därför, att tullen, under trycket av den inhemska konkurrensen, i huvudsak upphört att verka prishöjande, men likväl förbättrat industriens ställning genom att möjliggöra ett bättre utnyttjande av produktionskapaciteten.

t

TABELLBILAGOR

57¶Tab. 1. Översikt över de viktigare tullsatsernas förändringfar (kr. per 100 kg).

Murtegel, oglaserat Fasad- och formtegel oglaserade glaserade Taktegel: oglaserat glaserat Dräneringsrör Golv- och väggplattor av 3 cm tjocklek och däröver: oglaserade enfärgade oglaserade flerfärgade samt glaserade av mindre tjocklek: enfärgade: oglaserade » glaserade flerfärgade Byggnadsornament (enfärgade): oglaserade glaserade Andra slags tegel, ej s. n.: ogl aserade glaserade jEldfast tegel i Klinker ! Saltglaserade rör Deglar, mufflar och retorter 1

j Tullsatsen i motsvarar i |°|o av varuivärdet 1914

649 A |

fri

fri

O.io

10 21

651 B 652 A

0.2 0

O.io 0.30 1.00

652 B ! 662 A I

fri fri fri

fri fri 0.7 5

0.15 0.2 5 0.75

0.30 1.00 0.75

16 20 38

0.2 0

0.2 0

0.2 0

656 O.i'o

0.2 0

3.oo 10.00 ! »16.00

3.oo lO.oo I6.00

2.oo lO.oo 16.00

2.00 lO.oo 16.00

3.oo lO.oo

2.oo lO.oo

3.oo lO.oo

fri fri 0.20 fri 0.75 fri

O.io O.io

0.30 1.00 0.26 0.30 0.75 1.00

\\ /

651 D I

657 658 659

i

653 654 651 F 652 C 650 651 A 662 B 660

fri fri 0.2 0 fri fri fri

0.20¶O.io 0.7 5 fri

15 40 67

3 11 4 21 8 3

Om oglaserade 3 kr.

Tab. 2. Företags- oeh arbetarantalets procentuella fördelning på olika storleksklasser. !

1—10 arbetare

11—50 arbetare

51—100 arbetare

101—500 arbetare

Mer än 500 j arbetare j

Före- Arbe- Före- Arbe- Före- Arbe- Före- Arbe- Före- Arbetare tag t a s I tare tag tare tare tag tag tare

i Sverige 1912 Tyskland 1907 Belgien 1910

27.4 45.2 67.1

6.3 9.4 21.2

62.9 47.1 28.4

57.9 51.3 47.1

7.8 5.5 3.6

18.C 18.7 18.1

1.6 ! 11.9 2.06 ! 19.2 1.1 13.6

0.3 0.04

5.3 1.4 —

i

58¶Tab. 2 (forts.). 1—10 arbetare Företag | Arbetare Sverige 1912 Danmark 19141-

27.4 48.0

6.3 13.6 J

Småföretag;

11—20 arbetare

Mer än 20 arbetare

Företag

Företag | Arbetare

Arbetare

1 26.0 ! 23.4 ;

14.7 20.6

46.6 ! 28.6 '

Medelföretaj

79.0 i 65.8 j

Storföretag

Företag I Arbetare ; Företag | Arbetare j Företag | Arbetare Sverige 1912 Belgien 1910 Förenta Staterna 1909. Tyskland 1907 Sverige 1896 Frankrike 1896 Tyskland 1895 Tyskland 1882

27.4 42.9 43.5 35.1 59. s 69.9 47.3 63.0

6.3 8.8

6.s 4.6 17.S 24.5 10.4 24.5

62.9 52.6 49.0 56.7 33.9 28.5 47.9 34.9

57.9 59.5 49.6 56.2 44.9

35.1 31.7 43.6 89. i 37.3

9.S 4.7 7.5 8/2 6.3 1.6 4.8 1.5

58.3 58.2

81.8 17.3

Jmfr anm. till tab. 3.

Tab. 3. Antal arbetare per företag av olika storleksklasser. L a n d

Sverige Belgien Förenta Staterna Tyskland Sverige Tyskland Tyskland 1

Å r

Småföretag

Medelföretas:

Storföretas

1912 1910 1909 1907 1896 1895 1882

6.3 2.5 2.8 2.8 5.4 3.1 3.0

25.0 13.9 18.4 21.0 23.7 17.2 12.8

97.4 83.4 105.9 101.2 106.0 91.6 86.9

!

De olika kategorierna omfatta i ovannämnda länder:

Sverige Belgien Tyskland

Småföretag -10 arbetare -4 1—5 sysselsatta personer

Medelföretag 11—50 arbetare 5—49 » 6—SOsysselsattapersoner

Storföretag Mer än 50 arbetare » » 49 » » » 50 sysselsatta personer

Siffrorna för småföretag äro ej fullt jämförbara, då redovisningen av hantverkarna sker olika sätt i olika länder.

59¶Tab. 4. Företagsantalets och tillverkningsvärdets procentuella fördelning på olika storleksklasser. T. o. ni. 25 000 kr. resp. 5 000 doll.

Sverige 1912 F ö r e n t a Staterna 1909

25—100 000 kr. resp. 100 000—500 000 kr. Mer än 500 000 kr. 5—20 000 doll. 1 resp. 20—100 000 doll. resp. 100 000 doll.

1 Företag

Tillverkningsvärde

Köretag

Tillverkningsvärde

32.9¶Företag

Tillverkningsvärde

Företag 1 Tillverkjningsvarde

F ö r e n t a Staternas siffror gälla »brick and tile», d. v. ,s. byggnadstegel.

Tab. 5. Antal tegelbruk samt vid desamma anställda arbetare åren 1881-1919. A 1881 82 83 84 85

i | ! j i

Fabriker

Arbetare

243 258 265 274 276

2991 3652 3561 3982 4318

1901 02 03 04 05

3977 3 709 3 567 4164 5509

1906 07 08 09 10

7 139 6865 7171 7496 8218

1911 12 13 14 15

A r

Fabriker j Arbetare

: 1

477 513 514 507 489

9 635 10 556 11412 11 516 11606

451 434 391 384 388

11529 11352 9 869 9 753 10 422

378 363 262 251 233

9 955 9 889 9 732

j 1886 89 90

J

1891 92 93 94 95

1 ! j

1896 97 98 99 1900

1 i j j j

271 262 248 265 292 425 440 490 483 500 508 522 536 532 492

i

9048 9617 10314 11 183 10337

1916 17 18 19

i i i j

1 1 j

235 242 245 251

8711 7 992 7 788 8 294 8 676 8 228

För åren 1909—12 äro sten- och lergodsfabrikerna inräknade. Nedgången i antalet fabriker och arbetare år 1913 beror huvudsakligen på att en del smärre tegelbruk vid redovisningen utgallrats. Detsamma gäller även den successiva nedgången av fabriksantalet 1896—1912, under vilken period hantverksstatistiken visar en motsvarande ökning av antalet tegelslagar e. Uppgifterna rörande arbetarantal före 1914 äro på grund av ändrat redovisningssätt ej jämförbara med uppgifterna för följande år.

60¶Tab. 6. Tegelbrukens tillverkning. Summariska uppgifter. A r

Eldfasta och därmed jämförliga produkter ton

1896 97 98 99 1900

113 589 120 382

1901 02 03 04 05

1 000 kr.

Icke eldfasta produkter (inklusive asktegel) ton

1 000 kr.

Summa ton

1000 kr.

1 447 518 1 330 476

1 243 325 1 328 903 1 466 821 1 561 107 1 450 858

8 663 10185 12 077 12 454 11485

117 226 124261 122 646 121 004 110 632

1 284 274 1490 284 1 686 543 1 878 359 1 798 781

1 401 500 1 614 545 1 809 189 1 999 363 1 909 413

10 952 11878 13 578

1906 07 08 09 10

110 796 153 451 139 269 103 998 164 891

2 658 4 050

1 923 146 1 840 607 1 406 560 1 271 999 1 637 985

8 805 11444

2 033 942 1 994 058 1 545 829 1 375 997 1 802 876

15 273 16;027 13 408 11463 15 494

1911 12. 13 . 14. 15 .

174193 163 436 171 255 175 552 151 463

4 316 4032 4 724 4 870 5 302

1 528 359 1 505 674 1 473 491 1 188 963 1 067 280

11014 10 984 11846 10 288 10 360

1 702 552 1 669 110 1 644 746 1 364 515 1 218 743

15 330 15 016 16 570 15158 15 662

1916. 17 . 18 . 19 .

150 520 163 776 150 000 117 532

6 509 10 818 14129 11868

1 081 269 1 116 078 998 881 925 507

13 408 20 661 32 001 32 418

1 231 789 1 279 854 1 148 881 1 043 039

19 917 31 479 46 130 44 286

14 797 14 734

61¶Tab. 7. Tillverkning av icke eldfasta produkter. Mur- oeh taktegel samt dräneringsrör.

Å r

Mur- och klinkertegel

Murtegel

Dräneringsrör

Taktegel

1000 st.1000 kr. 1 000 st.1 000 kr. 1000 st. 1 000 kr. 1 000 st.1000 kr 1896 97 98 99 1900

25-1800 270 527 298 300 319 170 285 994

5 406 | 6 473 i 7 839 i 7 985 6 527 j

14 965 17144 19 837 18 448 28 019

623 689 796 850 1035

12 925 12 927 16 997 15 386 15 040

286 303 j 379 1 414 i 333

1901 02 03 04 05

282 444 330 926 375 165 422 880 400 897

6 273 7 612 9 077 i 10 295 ! 10 096 ;

20 943 20 797 20 638 20174 21 346

961 945 917 899 971

12 991 13120 15 992 21421 24 563

302 1 334 i 373: 480 ! 517|

1906 07 08 09 10

427 254 409 140 300 428

10 352 9 869 7 382 ; i 94-fi90K 320 244

6 031 7 812

23 471 24 012 26 021 25 723 32 287

1093 1158 1227 1238 1593

23 187 21994 25 566 29 356 40170

481 512 563 654 938

296 593 292 321 302 564 232 573 208 263

7 347 7 229 7 622 6 020 5 811

36 457 37 361 39 949 40 661 39 320

1806 1928 2 084 2 202 2 271

38 065 32 256 34 468 35167 37 843

917 807 856 872 986

218 043 217 058 197 870 177 917 161 825

7 645 12 386 17 882 16 153 15 878

38177 39 007 44 247 49 811 48 633

2 585 4 044 8 046 9 831 10 176

39 992 35 297 43 659 49 819 42 878

1335 1667 3 434 4 121 3 809

1911 12 13 14 15

•

1 1916 17 18 19 20

•

62¶O <S> t C MH ©

1s

o ri O

o . o -g

^^ ^ §

i-H

'o bfi

o

<ö

°J3 i-H

d

ro 3 M

of

eo J*

s O) r *

O •rH

>

Cl

CO

cc

-+

en

CM

>—i

CM

kfi CO

on

co

bo i

M

>

o

bo

H

Ti

CM

T—i

O 00

1 1

i-H

'

CI

r-4

C) CC-

er. cc

on

©

CI rf

OS TT

OC> CC

or. W

o

or;

i-H

i-H

iCl

CM

»o er.

© 00

CC; 1-

kfi 1-H

1-H

T—

cc

o

kfi

O

O

kfi

i-H

cs

"Sf

cl>-r

oo

t^

o

t -

Ifi - *

co L^

CM

i-H

i-H

1-^

O

rf

cc

T-H

CM

CM CC

ir

Si O 2 bD ° r *

h«

1^

"^

CM

<* >c C

-H-

,_, _ 1^ o

<s» C I O

© C

kfi CC

1* 1-

mi 30

*""' -t

1-H

er. >c cc

CO

t>

CC

1-H

MO

CO

CX.'

CO CC

CM CO

«B - H

«* rth IS -*

"H

or, ©

O

©

CM

0B

©

>c

-r

oc cc

©

o

»c

oo

os

kfi CM

-H

t CC

CM CM

l^ Cd JO <~> i-H r f

^~

CO 00 i-H

Cl

03 CC

CO 00

-H 1-H

-H

O

er 00

Cl

co

oo

-*• C l >c ^ Cl 00 CC lC

i-H

CO

-*

oo oo

co os

t"* t^

-Hl >o o

-r

Cl

O

o .

°-s

rr, to

on

©

do

1^

r > T-H

cr,

t—

OS

—i

eo 00 03 CC

CTi CI CC

00¶Ift CO CI -f

en cc.

1^ )P

CM

CM

CM

CM

cc.

i—i

- H

at on

O CC

o

it>

i—1

H

O

li«5 OJ3 -t-> H

T.. CV

o 2° r «bJo g Fi

1*3 §

1-

cc

r^

O

£s

o

da

CC 1-

on

cc

CO

kc

CO OS CM

CM kC CC

>c

CM

CO

CC

O

1^

rr;

)C

-H

03 <* cc if} >o

CO

>o

CC

1^

i-H

k~

T-H

CO

co

CM

© cc

lO

oc »* cc 00

cc

-»°kfi i-H

kfi

*"' _

<£

CM C3S i-H

i-H i-H CM

00¶OS CM

-n

co

oo

»c

Of) CO •cc

eo

-t

co -Hl

•"# -*

o t>

op

-Y,

CC -tCC

no "+ to

i-H CO

OS O

kfi

co

CC

en cc cc nr;

Cl

rH i-~ CO

O CO CM

CO

CO i—1

t i-H

l> o os co

cr-

-*

co

53 T-H

t-

i-

O .*!

bo

rH

w

2-^ i-H O

i~

1-H

cc

«* -+

kfi Ci

©

lO

Ol

CO

^

^ , - Ö

^~'

rfi

er cc

1-1

^ rH •_, t - . a> 0) O H iJ[)

o

er cc

"4 cc

O H

•* -+

\<0

rH

iOOS

rH QJ

W rk O CP C bjj

S-S1-

£ ®rS ^ a

kO

•* <v r2 bo t>

O

i-H

a

of c os o

oc o

tn Q.

bD-rJ <» kfi

i-H

OS -+3 i-H O

CC

^r5"S

W

i-H

CO

CC CO CM

rH

CM " CM

cc cc cc

CO croc

C3S

Cl

i-H

CM CM

l^

00 O CO

1— »fil 1-H

CC CM

os

Cl

1—

CC

—1

er cc

•cc

-H

t»

CC

da

—1

t>

OC

cc

e

<D

•c

"<*

°r!»f

sadtege 2 även ste

X>

CO

03 CC

cc

er>

o I O)

CI CI

o cc

i^

- * 00

<—•

Reve tege gob vägg

©

*1

CO

OS

O O bD <=> X

SD

o °

*-. ö

s

i—i

O

d

f

CC

0)

ti* o cö boÄ • o

t

1 CO

>c

5 M

00 CC

to

t>

xi ' 3 £ bo

CM

09 00

o

>

iO rf

OJ

i-H

*a

cc

CC

i—t

•

00 CM

"t

>r -t

1—1 T—

HH>

bo (O

t Of! T

CO 4

cc

il, -T

Andra s (ej cham

T* O

n

CM

O

i-H

k O

»fi -f Cl cc

er,

5*

>o O

bc£

t*

-H >C

CO

1-H

CT: 1^ O

ot 03 i-H 1-H

oo cc

CO

h»

.C

1—1

T-H

© Cl

o CC CC

l~ OS CM

r~ o

UL-

h» <M

CM

CM

1-H

Cl

-ri o

,co_( CC CM 03

00 Tt*

CO CC

kfi

co

-t

kfi

o

oo

t-

oo

i-H

)C0 1-

rt Ä

-* "*

o T-H

T-H

1—1

Q 00

cc »c er:

i-H

-*

Ol

CD

o

(fl

>c

CC

er

S

Cl

\C

l>

k>

-* CO 1^

^ • 1

M OJ

o OS

O

i-H

CM

•H

—r

1—1

0B

cr-

<*

\0

CI

er.

i-H

OS

•CC T-H

• > T—

er

oo

os

i-H 03

rH OS

° i

CM

H

"^

(B -S © ?e

68¶Tab. 9. In- och utförsel av murtegel, klinker, trottoarsten, reveteringsplattor oeh hål tegel m. m.1 I n f ö r s e1

U t f ö r s e1

Ton

Ton

Å r 1000 st,

1 000 kr. 1000 st.

1 000 kr. |

84 85

7 656 12 908 15 705 10 753 13 645

153 | 258 314 215 ! 275

5 872 12 881 19 651 24 312 23 977

117 258 393 486 j 480

1886 87 88 \ 89 90

12 955 13 714 10179 8 244 3 791

259 274 ! 204 j 165 76 !

10 783 10 391 20 560 21447 22 874

216 208 411 429 457

' 1891 92 93 94 95

1 681 3 288 3 938 5 147 5 591

34 66 79 103 168

25 620 29 551 24 799 20 899 25 284

512 591 496 418 759

' 1896 i 97 98 99 1 1900

8 920 13 502 21214 15 330 6 964

268 540 , 849 613 279

24 935 22 860 29 353 32 964 41 231

499 686 881 989 1237

1901 02 03 04 05

13318 22 817 34 933 30 978 32 888

533 913 1397 1301 1 316

39 927 52 293 46 846 27147 29 276

1198 1569 1405 869 878

1906 07 08 09 10

21 420

737 607 152 79 102

42 527

39 920 9 890 5 229 6 593

; 1911 12 13 14 15

5 222 3 097 3 062 2 725 5 701

1916 17 18 19 20

13 767 1 909 937 1 954 5 307

1881 82 8;J

i

J

-

76 617 25 819 30 386 28 786

1276 1276 495 574 537

80 53 48 45 53

47 450 77 232 78 168 47 981 43 216

840 1366 1047 589 433

141 59 42 116 218

43 719 31961 14 862 37100 18 821

554 667 592 1 461 1084

Stat. rubr. 1907—11: 352 h, 355 a, b, c, d, e, f. > > 1912—20: 649 A, 650 E, 651 A, C, E, F, 652 C. Siffrorna före 1912 mycket osäkra på grund av olikformig attestering samt ändrade tullbehandlingsprinciper. AL 1 Före 1907 ingår icke trottoarsten och under hela tidsperioden icke kalksandtegeJ.

64¶Tab. 10. In- och utförsel av taktegel, glaserat oeh oglaserat. ' U t f ör s e 1

In fö r se 1 A r 1 000 st.

Ton

1 000 kr.

1000 st. 16 7 9 14 2

Ton

_

1881 82 83 84 85

871 771 1204 890 1433

26 23 36 27 43

1886 87 88 89.. 90

1 255 1157 1471 1665 1788

38 35 44 50 54

1891 92 93 94 95

1327 1405 1540 2 052 1782

40 42 46 62 107

17 27 42 91 49 54 45

1896 97 98 99 1900

1599 1724 1421 838 1097

96 103 85 50 66

36 38 16 39 42

1901 02 03 04 05

1089 1290 1501 1811 2150

65 77 90 114 140

18 14 95 75 222

1906 07 08 09...- •• 10

2 943 2 876 2 494 2 272 2 399

6 508 5 728 5195 5 420

173 142 121 139 165

139 479 363 280 377

1033 882 706 837

1911 12 14 15

1964 1861 2137 1907 1 683

4 332 4 062 4 535 3 999 3 491

154 212 239 80 74

466 569 546 335 164

1113 1441 1355 835 412

1916 17 18 19 20

1508 127 303 470 242

3178 317 679 991 557

77 16 33 75 54

216 365 146 267 118

564 988 388 706 286 i

i

Stat. rubr. 1907—11: 8541/«, 354 V*, 1912—20: 651 D , 652 B.

1 00-0 kr.

2 3 2 2 1 2 3 1 1 6 5 14 9 22 18 16 23 37 48 54 25 13 24

46 62 77 30

65¶Tab. 11. In- och utförsel av murtegel, taktegel, fasad- och formtegel, reveteringsplattor etc. T akt e g e 1 Murtegel, vanligt, oglaserat1 Glaserade 3

Oglaserade 2

År

In f ö r s e 1 1000 st.

08 09 10

ton

I n f ö r s e 1

U tförs e1

1000 kr.

1000 . st.

ton

1000 kr.

1000 st.

ton

1000 kr.

1000 st.

ton 1220

1000 1 kr.

14 706 38 706 3 117 9 209 1 787 5 076 2 267 6 171

581 23 535! 54 371 138 3 4661 9 071 76 4 006 13 335 3 738 9 345 93

816 136 200 140

2 370 2 231 1709 1934

5 288 5100 3 837 4 250

106 102 84 106

506 263 563 466

1358 1170

37 19 54 58

1 842 4 967 1099 2 973 992 2 693 652 1709 2 036 5 502

74 8 752 22 475 45 22 260 54 086 27 26 784 59 891 16 16 141 35138 42 17 175 38 082

337 811 599 246 258

1694 1767 2 000 1883 1649

3 700 3 841 4 270 3 941 3 404

122 192 214 77 66

270 94 137 24 34

632 221 264 57 87

32 20 24 3 8

4 735 13 519 624 1664

125 45 28 39 180

340 292 230 915 330

120 301 466 242

299 673 985 557

72 14 33 73 54

29 7 2 3 —

76 18 5 6 —

5 2

12 13 14 15 1916

17 18 19 20

221 404

757 286

5 061

16 634 38 046 9 847 24 889 4144 9 457 14 032 31148 5 009 11844

1! 2 !

1¶Stat. rubr. 1907—11: 355 a; 1912—20: 649 A. » » 1907—11: 354V*: 1 9 1 2 - 2 0 : 651D. 3 » » 1907—11: 3547»; 1912—20: 652B. '-'

Reveteringsplattor, iiåltegel samt andra ej s. n. slag av oglaserade tegel -

i

År

Införsel

Utförsel

Införsel

Utförsel

ton

ton

1 000 kr.

ton

1000 kr.

ton

144 292 142 22

4 9 7 1

995 680

20 14

150 255

3 5

2 56 56 12 11

1 855

08 09 10

740 1 277 1303

812 705

12 13 14 16

592 178

1 000 kr.

81 37 59 51 29 29 54 16 7

1878 1845 1058

1 000 kr. :

410 227 24 797

3 930 3 653 1968 2 587

5 7 14 9 11

79 165 119 110

231 121 27 45 205

14 7 3 7 32

1566 3 323 1362 1473 3 535

92 949 142 258 534

234 109 149 142

5 0.5 :

'

l

42 46 90 68 34

17 18 19 20

5 3 24 6 11

1 471 1675

302 297 120

54 68 17 24 13

1 Stat. rubr. 1907—11: 352 f, g; 1912—20: 651 B, 652 A. Exportsiffrorna före 1912 äro otillförlitliga. Sannolikt har största delen av det utförda fasad- och formteglet attesterats såsom murtegel. 2 Stat. rubr. 1907—11: 355 e; 1912—20: 650 E, 651 C, E, F. Siffrorna äro på grund av olikformig varurubricering i hög grad osäkra.

596G.

T.

T.

66¶Tab. 12. Införsel av golv- och väggplattor. Av minst 3 cm tjocklek1 A r

Av mindre

ä n 3 c m t j o ck l l e k

enfärgade, oglaserade"'

enfärgade, glaserade3

flerfärgaetde*

ton

1000 kr.

ton

1000 kr.

1893 94 95

16 29 98

1 1 5

46 34 84

5 3 8

1896 97 98 99 1900

459 196 129 102 90

23 10 6 6

53 115 234 206 170

5 11 23 21 17

1901 02 03 04 05

57 120 224 79 130

3 6 11 4 7

149 170 215 200 191

15 17 22 20 19

1906 07 08 09 10

172 76 77 107 140

9 4 4 7

297 329 285 194 167

29 13 20 14 13

183 121 106 197

27 18 16 32

7 4 4 3

2 1 1 1

1911 12 13 14 15

150 269 323 385 271

7 14 24 41 33

210 342 574 605 782

17 44 86 76 91

119 171 340 273 331

19 26 85 67 77

1 18 10 13 19

0 4 3 3 4

1916 17 18 19 20

442 240 283 332 574

46 1027 24 697 49 581 85 362 171 760

113 73 132 100 247

682 503 384 363 743

154 129 197 230 513

11 7 22 12 8

4 4 18 13 9

ton

Stat. rubr. 1907- -11:

3¶Stat, rubr. 1907- -11: 360 a; 1912—20: 658. »

--tnm.

»

3 5 4 a ; 1912—20: 657.

" '

• •

1893—1906 ingå byggnadsornament.

1907- -11: 361 a, b ; 1912—20: 659.

Utförseln var mycket obetydlig.

11 000 1kr.

i 1

Stat, rubr. 1907- -11: 353; 1912—20: 655, 656.

*

1000 kr.

ton

67¶Tab. 13. Tegelbrukens tillverkning av eldfasta produkter åren 1899—1920.

Ar

Chamottetegel, eldstäder, ugnar m. m. ton

Trottoarsten

Klinker

1000 kr.

' Bör och rördelar

t o n

ton

1000 kr.

Summa (utom silikategel) ton

1000 kr.

Silikategel

ton

1 0001 1 000 st. kr.

1899 1900

i 65 032! | 70 157 j

30 914 29 013

17 643 21 212

113 5891 120 382|

1901 02 03 04 05

i 67 612! 74 565! ! 75 026! i 63739! 1 44 782;

27 570 29 429 28 661 :>7 342 42 426

22 044 20 267 18 659 19 423 22 524

117 226 124 261 122 346 120 504 109 732

300 j 500 900

1906 07

56165 ' 80653

j 74 436

34 080 46 203 37 928 1000 ton kr.

. 19 051 I 24 178 ; 24 047

109 296 151 034 136 411

1500 2 4171 2 858!

ton 09 10

63 268 ! 1 364 23 033 99 452 2 012 88 886

1911 110 698 12 260 12 10081212137 13 107 037 2 512 14 113 788 2 647 15...... 98 233 3 037 1916 17 18 19 20

96211 108 995 103 892 72239

1¶Tillverkningen kronor.

3 892 5 974 8 982 7 280 6 720

36 575 33 655 27 821 24 988 15 398

1000 kr. i

475 1 3 000 | 90 | 15 481 737 104 782 2 666 788 3 000 90 ! 24 528 1 170 165 866 4 060

524 479

82 79

4 296 4 003 4 606 4 740 5 046

538 581 643 799 919

111 119 118 131 256

744 3000 90 24 642 1202 174 915 636 3 000 90 26 511 1140 163 978 666 4 981 123 28 697 1305 168 536 625 3 564 107 29 834 1361 172174 468 4 007 137 29 938 1 404 147 576

584 16 920 15 216 659 12 828 794 17 019 1198 11737 1026

4127! 134 2 795! 111 2 924 1 165 3 602 1240 4 054 !322

27 767 1423 145 025 6 033 29 080 2 074 156 086 8 818 25 439 2 543 145 083 12 484 19 342 2 07 112 202 10 795 17 686 1 946 10 014

1299 476 1817 2 001 1162 1645 1 260! 1 072i 621! 48()|

av trottoarsten 1909—12 bar antagits utgöra årligen 3 000 ton, värda 90 000

Tab. 14. Tillverkning av eldfast tegel och antal sysselsatta arbetaire. Billesholm Skromberga Stabbarp

Bjuv

Höganäs

År

Ife

Hyllinge

Axceltorp

Ton Arb. Ton [Arb. T o n jArb. Ton Arb. Ton j Arb. Ton Arb. Ton Arb. Tom (Arb. 9 931 70

5 788 42

1900 32 924 372 01 29 332 338 02 28 767 317 03 32 801 397 04 27 321 268

20 207 180 10 915 91 • 21026 172 7 395 62 4 284 25 22 937 178 7 127 77 10 395 60 21220 168 6 674 6o 10 820 60 15 981 147 3 069 59 13 798 60

6111 46 5 575 43 5 339 42 3 511 38

1905 26 306 228 06 33 432 257 07 42 833 298 08 33 929 228

12 626 134 14 507 135 23 058 155 25 665 168

1899 29 020 302 20 293 174

6 051 50 9 898 58 7 763 58

3 570 45

3 748 25 26 1140 7 1554 9

• •

2102 27 2169 22 3 724 33 5 525 41

•

1750 12 000 12 000 15 000 14 000

_ 1725 12 8 5(69 56 8 9O0 7 8

15 000 15 000 16 000

Uppgifterna äro hämtade från Sieurin, a. a. sid. 728.

Tab. 15. Tillverkning av klinker och glaserade lerrör samt antal sysselsatta arbetare. x Glaserade

År

1899...

Höganäs

Skromberga

Ton

Ton

1 Arb.

8 567 163

1900... 11762 01... 12 921 02... 9 813 03... 8 435 04... 9 454 1905... 06 . 07... 08...

lerrör

K Skromberga

j Arb. Ton

9 076 125

194 9 450 129 25 653 J 236 245 9123 131 24 513 232 261 10 454 169 26129 258 154 10 224 182 25 460 260 178 9 969 178 27 606 265

10 508 190 12 016 200 11075 220 7 976 185 12 202 219 i 11976 214 12132 215 11 915 210

26 400 19 644 31417 31210

Billesholm

i Arb. Ton

25 036 1 215

240 245 284 267

1 i n k

e r Hyllinge

Bjuv

Arb Ton Arb. Ton JArb. Ton Urb.

978 30

.

' 25 23 24 29

' . •

. '

•

2 998 39

3 057 3 300 3 201 5 027

Vällåkra

8 007 71 1362 8 1800 20

Uppgifterna äro hämtade från Sieurin, a. a. sid. 736 — 37.

'

4 360 39 3 574 40 4 977 38

.

•

' "

4 900 24 3 360 24

•

3 659 7 500 8 009 6 718

48 76 70 50

*

i

. •

• 1 • |

. J

69¶Tab. 16. In- och utförsel av eldfasta produkter ävensom icke eldfast fasad- och formtegel. Eldfast tegel ävensom fasadoch formtegel1

År Införsel Ton

82 83 84 85

1000 kr.

Ton

Införsel

1 000 kr. Ton

22 37 28 73 59

391 447 480 417 401 361 393 467 610 693

Utförsel

1000 kr.

Ton

Utförsel

Införsel

1 000 kr. Ton

1000 kr.

Ton

1 000 kr.

. . • •

•

87 88 89 90

6 666 6 791

33 35 103 319 20 340 309 23 110

92 98 94 95

6 304 7 298 4 412 5 511 4 869

189 23 186 172 22106 88 22 368 220 22169 146 25 728

696 442 447 887 515

88 172 154

5 7 321 10 8 669 9 6 086

439 520 365

66 62 67

—

550 809 748 717 737

118 197 159 328 176

7 9 239 12 12 479 10 11040 20 10 094 11 12 102

554 749 662 606 726

80 90 116 160 135

1 1 1 3 1

550 564 681 664 724

118 189 101 144 141

1 5 3 8 10

•

— 5

9 781

336 27 513 311 40 437 367 37 391 301 35 827 293 36 858

6 079 7 888 8 445 8 999 7 838

182 31 619 237 36 718 253 34 754 270 36 879 235 42 711

632 734 695 738 854

160 54 83 82 215

10 9 163 3 9 400 5 11 353 5 11070 13 12 063

07 08 09 10

8 856 8 591 8 250 7 148 7 167

266 37 049 741 362 50 482 1236 357 38199 781 318 39 471 801 329 50 410 1023

259 304 255 700 805

13 9 963 498 18 12 619 1248 15 8 992 898 60 9 395 939 74 10 420 1034

547 603 515 666

172 243 236 183 264

495 385 240 171

18 57 45 27 20

7 059

347 56 942 873 342 60 590 961 500 63 554 1307 459 48 908 1425 653 29 042 849

560 464 207 187 11

56 10 340 1031 37 16 558 1323 12 15 471 928 19 16 248 673 5 13 323 584

554 569 790 676 815

285 57 79 259 284

66 115 42 14 125

8 12 4 2 13

563 39 335 1386 8 062 17 11178 985 36 151 1815 18 10 280 1570 26 481 2 499 19 9134 1 555 24 794 2 379 20 10 046 1840 29 946 3 051

16 26 17 22 27

881 3 18114 6 13 009 914 21 14130 1493 9 13 868 1641 8 11 816 1391

924 966 594 835 705

317 329 219 728 400

120 245 288 308 89

19 41 50 114 30

97 10 356 98 12 245 99 10 025

02 !

Utförsel

Deglar, mufflar och retorter samt delar därtill3

Rör och rördelar2

04 05 1906

12 9 133 13 12 074 14 8 466 15 11 515 1916

1 Stat. rubr. 1907—11: 352 a, b, c, d, e, f, g; 1912—20: 650 A, B, C, D, 651 B, 652 A. Före 1907 ingår även trottoarsten. Åren 1885—88 ingå »tegel andra slag> samt åren 1882 —92 golv- och väggplattor av 3 cm tjocklek och däröver. 2 Hänfördes före 1893 till maskiner och redskap. Fr. o. m. 1912 även brunnar och krubbor. Stat. rubr. 1907—11: 357 a, b, c; 1912—20: 662 A. B. 3 Hänfördes före 1893 till maskiner och redskap. Stat, rubr. 1907—11: 356 a, b, c, d; 1912—20: 660. Importvärdena 1912—13 äro för lågt beräknade.

70¶Tab. 17. In- och utförsel av retorter och delar därav. Införsel

Utförsel

Införsel

År

Utförsel

År Ton

1000 kr.

Ton

1 000 kr.|

Ton

11 000 kr.

Ton

| l 0 0 0 kr.

169 64

;

i i

1907 08 09

227 303 274

25 33 30

484 367 2.39

53 40 26

1910 11

321 152

35 15

19 6

Stat. rubr. 356 d.

Tab. 18. In- och utförsel av chamotte-, dinas- och silika-, magnesitoch annat eldfast tegel, klinkertegel inkl. trottoarsten samt glaserade lerrör. Ch a m o t t e t e g el1 Utförsel

Införsel

Å r

ton

1000 kr.

ton

1907 08 09 10

2 768 2 775 1712 2 252

83 83 51 68

42 827 37 450 39 067 49 940

191} 12 13 14 15

1212 2 719 2 920 2 294 7 438

36 41 58 130 373

56 061 57 831 60 792 47 262 27 730

841 867 1216 1387 777

1916 17 18 19 20

2 694 6 635 4 736 2 371 3 585

147 437 488 279 393

36 529 33 756 24 942 24 041 29129

1189 1629 2 101 2 214 2 867

1000 kr.

Dinas- och silikategel 2

Ma g n e s i t t e g el3

Införsel

Införsel

ton

857 j 3 018 749 3 486 781 3 498 999 2 891

1000 kr.

Utförsel ton

1000 kr.

ton

Utförsel

1000 kr.

ton

1000 kr.

151 174 175 145

106 232 110 412

5 12 5 21

425 701 518 584

21 35 26 58

3 39 3 13

2 — 1

4 324 4 585 6 206 4 726 2 966

216 160 217 219 161

742 782 875 554 671

26 27 31 24 52

599 740 733 635 876

60 74 81 78 108

9 — 17 8 18

1 — 2 1 4

3 728 2 641 4 673 5 222 4 921

188 306 740 814 744

1264 648 1235 337 675

137 110 380 107 156

1022 1578 643 728 942

146 227 296 362 591

Stat. rubr. 1907—11: 352 a; 1912—20: 650 A.

»

»

1907—11: 352 b; 1912-20: 650 B.

>

»

1907—11: 352 c: 1912—20: 650 C.

— 2 5 21

__ — 1 6 15

71¶Tab. 18 (forts.). Klinkertegel inkl. trottoarsten 2

A n n a t eldfast te« el'

i i

A r

| 1

i

!

i

ton

Införsel

Utförsol

Införsel 1000 kr. |

ton

1000 kr.

kr. ; | 5 i 21 766 — 16 357 0.1 116 908 4 18 550

1000 kr.

ton

1000 kr.

449 346 350 375

66 51 501 680

6 5 50 68

12 576 8 976 9 388 10 267

1246 898 939 1027

556 462 177 181 8

55 37 11 19 4

10 340 1031J 16 497 ! 1320J 15 461 928! 16 248 673! 13 308 584

13 26 17 22 25

3 6 21 9 i

881 18104 i 13 009 914 14105 i 1492 13 242 1602! 11666 1 1380'

26 i 7 402 177 27 7 149 7i 23

1911 12 13 '; 14 15

111 383 901 219 58

6 38 90 15 3

70 99 24 27 75

21044 ; 425 4 i 21 1 10 ! 0.1 19 493 390 12 , 2 f 213 6 i 16 270, 325 1 i 812 I 14 j 10 262 232 4 — ' 4 220 101 5

i

577 278 138 745 564

77 12 22 93 102

72 73

6 ii 7 Ii

i

— i

113 1

— !! 28 ji 1

0.2 ^ 410É | 3 744 i 4 00É i 4478 3 ! 3 441

5 106 9 151 576 1 41 36 !

Utförsel

ton

525 548 142 138

2¶Införsel

1000 kr.

1907 06 09 | 10

1916 17 18 19 20

370 ! 160 9 — 4 7 i 166 1

lerrör*

Utförsel

1000 I .ton ,

ton

Glaserad e

122 125 t 216 287 219

Stat. rubr. 1907—11: 352 d, e; 1912—20: 650 D.

»

„

>

1907—11: 352 h, 355 c; 1912—20: 651 A.

Trottoarsten torde fr. o. m. 1912 i stor utsträckning hava hänförts till golv- och väggplattor av minst 3 cm tjocklek. 3

Stat. rubr. 1907—11: 357 b. c; 1912—20: 662 B.

Tab. 19. In- och utförsel av eldfasta och därmed jämförliga produkter i förhållande till tillverkningen av samma varuslag. In- oeh utförsel av eldfast tegel (ej klinker-), fasad- oeh formtegel oeh trottoarsten i förhållande till tillverkningen av samma varuslag. Medeltal

per

Å r

1896—1900 1901—1906 1907—1910 1911—1913

är i ton

Import

Export

rr,.,, , • Tillverkning |

4 047 3 751

35 605 36 622 45 711 60153

99 734 108 232 127 679 139 672

1¶Import i procent av tillverk-

Erport i procent av tillverkningen

'

35.7 33.8 35.8 43.1

ningen

3.2 2.7

1¶Anm. I exportsiffrorna ingå före 1907 även kvarts-, kvartsit-, dinas-, silika- och magnesittegel, dock sannolikt endast till oväsentliga kvantiteter. Tillverkningssiffrorna omfatta även andra chamottevaror än tegel. Fasad- och formteglet är till stor del icke eldfast. Jfr avd. 4 denna tabell.

72¶Tab. 19 (forts.). Utförsel av rör oeh rördelar i förhällande till tillverkningen av saltglaserade) rör. Export i procentt av tillverkj Tillverkning ningen j 20334 52. st 45.0 22750 53.0

Medeltal per år i ton Å

r

Export 1899—1905 1906—1910

10749 10234

Anm. I exportkvantiteterna ingå 1899—1906 samtliga utförda rör och rördelar av* lergods. Fr. o. m. 1907 hava dräneringsrör — varav obetydlig export förekommer — kiunnat frånskiljas.

Utförsel av klinkertegel i förhållande till tillverkningen av samma, varuslag Exporte i procent av tillverk[ Tillverkning ningen

Medeltal per år i ton

Å r Export 1909--1913 Anm.

17 921

31 994

56.0¶Exportsiffrorna omfatta endast oglaserade klinkertegel.

In- oeh utförsel av eldfast tegel (ej klinker-), i förhållande till tillverkningen av samma varuslag. A r

1909 1910 1911 1912 1913

Import ton

Export ton

Tillverkning ton

Import i procent av tillverkningen

Export i procent av tillverkningen

1854 2 390 1323 3 102 3 821

39 216 49 963 56 131 57 929 60 816

62 890 99 197 110 481 100 598 106 631

2.9 2.4 1.2 3.1 3.6

62.4 50.4 50.8 57.6 57.0

I in- och utförselsiffrorna ingå ej kvarts-, kvartsit-, silika- eller magnesittegel. verkningssiffrorna ingå samtliga chamottevaror med undantag av gasretorter.

I till-

73¶Tab. 20. Svenska murtegelpriser. K r . p e r 1 000 s t y c k e n 1 0 " m u r t e g e l .

Ar

1896 97 98 99

jNettoförsäljNettoförsäljMarkp{ ningspris, . ningspris g å n g s p r i s i |beräknat ur vid skånskt Halland industristat. tegelbruk 19.40 20.4 0 22.50

20 22 22 22

• •

21.40 1900 01 02 03 04

Nettoförsälj-! liSTettoförsälj-i Märke•. n i n g s p r i s , ' ningspris i jjångspris i • b e r ä k n a t url vid skånskt Halland i industristat.; tegelbruk

i

21 21 21 21 21

19.30 18.S0 19.40 20.80 20.7 0

Ar

06 07 08 09

.

20.5 0 21.20 21.60

11 12 13

21.60 20.0 0 20.oo 21.oo 22.7 0

21.07 22.5 7 22.96 23.2 7 22.2 2

22.7 0 23.0 0 22.no 23.4 0

22.9 7 22.30 23.3 7 23.7 8

20.0 0 20.8 0 21.50

Tab. 21. Utländska murtegelpriser. (Kr. p e r 1 000 s t y c k e n . )

A r

Genomsnitts- Genomsnitts-jNettoförsäljnings.Grosshandelspris pris i pris i ipris v i d b e l g i s k a i Glasgow3 Tyskland1 Berlin l bruk 2

1892 93 94 95 96 97 98 99

23.80 23.0 0 22.50 25.7 5 27.00 23.7 5 24.50 24.2 5

1900 01 02 08 04 05 06 07 08 09

28.5 0 24.5 0 25.5 0 24.0 0 25.7 5 25.5 0 22.2 5 24.00 23.08 25.50

1910 11 12 13

23.50 23.50 26.5 0

25.2 5 28.5 0 26.2 5 26.26 24.30 26.5 0 29.7 5 30.0 0

1¶S c h r i f t e n d e s V e r e i n s fur S o c i a l p o l i t i k .

32.5 0 27.7 5 29.5 0 31.oo 31.00 26.0 0 25.oo 20.5 0

5.io (15.3) 5.io (15.3) 7.80 (21.9) 7.io (21.3) 8.8 0 (26.4) 9.60 (28.8) 9.6 0 (28.8) 8.00 (24.0)

24-8 0 24.80 22.6 0 22.60 22.0 0 22.60 25.00 27.00

7.30 (21.9) 6.2 0 (18.6) 6.90 (20.7) 7.30 (21.9) 7.S0 (23.4) 8.oo (24.0) 7.io (21.3) 6.70 (20.1) 5.50 (16.5) 5.30 (15.9)

27.00* 32.4 0 24.8 o; 29.76 22.40 (26.88 22.4 0 26.88 22.40 26.S8 21.80 26.16 21.oo 25.2 0 21.10 25.32 2 1 . s o 26.16 20.5 0 24.6 0

7.70 (23.1)

20.50 20.50 21.40 22.3 0

B a n d 143.

'-' G é r a r d a. a. s i d . 1 5 1 . :1

Commerce a n d I n d u s t r y , P a r t II.

4¶Siffrorna i n o m p a r e n t e s a n g i v a p r i s e t r e d u c e r a t t i l l 10" t e g e l .

(29.7 6 29.70 27.16 27.16 27.16 27.16 30.oo 32.40

24.6 0 24.60 25.68 26.76

74¶Tab. 22. Tillverkningskostnader för tegfel vid ett svenskt tegelbruk. Ärligen

Summa tillverk- TillverkBränsle ! Löner I ningsningsi kostnader antal

Är

Bränsle

Löner

Summa i —... . tillverk- i Till" verk. i nirags-

. mtngs; '

-***

kostnader 6.oo 4.84 5.40 4.25 4.9 2

1902-03 1903—04 1904—05 1905 » 1906

13.7 7 11.04 11.88 10.9 4 11.69

30.4 7 23.17 25.15 22.37 26.0 9

4 536 7 724 7 396 » 6 496 7 839

1907 08 09 10

0.5 4 6.50 5.60 4.95

12.58 13.86 14.80 12.12

27.61 31.5 8 30.2 4 23.7 8

7 314 6 195 8 986 7 483

Endast 8 månader. 2

I diagram 10 har tillverkningsantalet under tiden x /s— 31 /is 1905, 6 496 000 st., ökatss med tredjedelen av tillverkningsantalet den 1 /sl904— 30 /* 1905 och summan 8 961 000 st. antagits ungefär angiva tillverkningens omfattning under 1905. Att denna därigenom sannolikt angivits för högt, spelar föga roll, då diagrammet endast belyser tendensen.

Tab. 23. Tegelindustriens räntabilitet.

.

.

Ar

1 Beräk- 1 RedoTill Beräk- | Eget visad Avskriv- Vinstaktie- nad verkvinst av ningar och avnadverk-! kapi- Ränta- ägare ut- lig vinst i delat 4 av de 6 1ig vinst j *a* bilitet årets före bok- skrivrörelse slutet ningar belopp företagen 1000 1 000 kr. 1 000 kr. 1000 kr. 1 000 kr. 1000 kr.l kr. % 1 000 kr. 1 0 0 0 kr.

1 6 aktie- 1911 2 bolag -.912 913

106.4 100.0 86.2

12.8 14.5 25.0

119.8 114.6 111.7

5 väst- J 911 svenska 1912 aktie1913 bolag 3

0.4 1.2 11.2

I8.1 8.4

18.5 9.6 — 11.2

-

4.1 3.6 3.2

30.2 33.8 40.0

-0.. 20 1.5 363 25 i —15.4 456.6 —3.4 28.5 ; —39.7 i 482. s —8.2

•

66 68 69

53.2 1 304.0 46.1 1 304.4 42.7 1344.7

2.1 —4.9 i 10.0 <

2 % på fastigheter och 10 % på maskiner och inventarier.

'-' Annetorps Tegelbruksaktiebolag, Aktiebolaget Förenade Tegelbruken, Ljungs Tegelbruksaktiebolag, Aktiebolaget Marks Tegelbruk, Minnesbergs Tegelbruksaktiebolag. Sandviks Tegelbruksaktiebolag. 3 Bokenäs Tegelbruksaktiebolag, Göta Elf dals Tegelbruksaktiebolag, Lyckebergs Tegelbruksaktiebolag, Nabbensbergs Tegelbruksaktiebolag, Stora Borgs Tegelbruksaktiebolag.

75¶Tab. 24. Utdelningsberättigat aktiekapital oeh utdelning aren 1890—1918. Aktiekapital A r

Antal bolag

Preferensaktier 1000 kr. 1 1000 kr.

i Stamaktier

Utdelning av vinst, uppkommen under resp. år Stamaktier 1000 kr. I

% 3.54 3.2 7 3.06 2.41 2.41 2.2 9

1890 91 92 93 94 95

6 8 10 11 11 11

847 1032 1 152 1224 1224 1224

21 21 21

30 34 35 30 30 28

1891) 97 98 99 1900

11 13 17 19 21

1224 1409 1802 2 228 2 613

21 21 21 21 21

37 50 73 88 62

2.98 3.58 4.0 5 3.97 2.39

1901 02 03 04 05

21 23 25 30 32

2 613 2 928 3 243 3 608 3 985

21 21 21 21 31

60 74 111 156 158

2.30 2.52 3.41 4.34 3.97

1906 07 08 09 10

35 38 41 47 51

4 503 4 995 5 615 6 367 6 742

31 28 26 73 107

168 152 134 115 162

3.7 4 3.04 2.38 1.80 2.40

1911 12 13 14 15

52 52 60 68 72

6 842 7 029 10 391 10 494

107 181 181 271 571

178 180 208 259 245

2.59 2.56 2.50 2.49 2.33

1916 17 18

74 79 89

11209 12150 14 306

571 571 601

332 633 802

2.96 5.2 0 5.60

8311 Preferensaktier

Dessutom utdelade 1 bolag med 100000 kr:s akt.-kap. 25 000 kr. i gratisaktier. 2 > » 98 000 > » 98 000 » » » » > 1 » ••- 10 000 > * 20 000 » » v » » 8 » » 430 500 > > 215 250 > » » Anm.

Tabellen omfattar endast vid 1918 års slut befintliga aktiebolag.

76¶Tab. 25. Västra Sveriges tegelindustri. Hallands län

Göteborgs o. Bohus län

Alvsborgs läm

A r Företag Arbetare

Tillv.Arbe- j Tillv.Arbevärde Pöretagl tare i värde Företag tare

ITillv.wärde

1896 97 98 99

9 10 10 12

172 180 222 220

136 184 I 277 I 232 !

9 9 13 10

152 180 200 160

88 114 ; 133 ! 113 !

28 29 30 27

627 698 713 716

460 600 651 575

1900 01 02 03 04

12 11 10 10 11

210 184 192 187 235

220 177 229 242 305

12 9 9 9 8

219 143 133 138 144

114 74 92 91 97

27 27 30 31 28

647 598 646 714 705

434 412 487 627 658

1905 06 07 08 09

11 8 9 8 9

237 244 251 231 247

397 364 420 310 368

8 7 8 3 7

149 147 169 SO 183

88 97 115 72 199

26 26 25 24 25

713 666 794 < 8 3 0 782 792 638 729 754 888

1910 11 12

10 9 9

259 267 292

416 396 491

7 6 6

189 155 162

257 243 250

21 20 20

729 636 632

1017 1048 1054

Tab. 26. Tillverkning oeh införsel av tegel i Bohuslän. (1 000-tal kr.)

Å r

Införsel av Tegelbrukens mur- och 1 tillverkningstaktegel värde

1896 97 98 99

261 329 413 305

88 114 133 113

1900 01 02 03 04

193 32y 488 763 668

114 74 92 91 97

1¶Uppskattade siffror.

Å r

Införsel av i Tegelbrukens mur- och tillverkningstaktegel värde

1905 06 07 08 . 09

733 -ton 356 150 122

88 <»7 115 72 1501

IQIO

lA*

OHV

77¶Tab. 27. Införsel av mur- och klinkertegel m. m. l Från Norge

Från övriga länder

Ar

1895 96 97 98 99 1900 01 02 03 04 1905 06 1/i—33/G 06 2 V— 31 /i2 07 08 09 i 1910 ! 11 12 13 i 14 j 1915

17 18 19 1

1 000 st.

1 000 kr.

1 000 st.

1 000 kr.

5 204 8 434 11747 15 909 12 074 6 509 12 988 21 670 34 503 29 796 32 057 14 621 6 000 14189 2194 1 755 2 054 1689 915 958 574 1998 4 554 41 121 253

156 253 470 636 483 260 520 867 1380 1251 1282 585 125 553 93 74 86 70 38 26 9 40 114 4 9 21

387 486 1755 5 305 3 256 455 330 1147 430 1 182 831 469 330 517 923 32 213 152 183

VA 15 70 213 130 19 13 46 17 50 34 19 8 27 45 2 6 5 7 1 7 2 12 41 19 18

U 0

78 37 181 583 100 151

Stat, rubr. 1907—11: 355 a; 1 9 1 2 - 2 0 : 649 A.

Anm. Siffrorna omfatta fr. o. m. den 24/6 1906 endast murtegel. De avse att belysa importen av dylikt från Norge. Importen därifrån av andra artiklar hänförliga till gruppen »mur- och klinkertegel m. m.> torde före nämnda datum, likaväl som efter, hava varit obetydlig. Däremot äro siffrorna före och efter 1906 ej jämförbara för »övriga länder.»

78¶Tab. 28. Införsel av taktegel. Från Norge

Från övriga lämder

Å r 1 000 st.

1 000 kr.

1 000 st.

1 000 kr.

1 773 1598 i 1722 1 408 !

106 96

9 1

1 -

2 1

-

49 63

i

1895 96 97 98 99 1900 01 02 03 04 1905 06 Vi—"/» 06

07 08 09 1910 11 12 13 14 1915 16 17 18 19

*/e— 3 1 /i2

:

1046 1 001 i 1070 1 188 1467 1763 1 277

1 1 3

64 71 92 115 83 30 94 83 74

13 19 51 88 220 313 344 387 586 390 276 410 207

13 19 22 25 38 22 12 19 10

101 118

114 57

5 4

15 5

84 60

2 094 1821 1502 1820 1637 1634 1956 1860 1636 1478 6 198

209 75 65 72 1 20

44 23 13 O.s 115 102

13 13

—

—

Anm. 1895—1906 såväl glaserat som oglaserat, därefter endast oglaserat. Införseln från Norge omfattar emellertid säkerligen huvudsakligen oglaserat även under förstnämnda år. Däremot äro siffrorna för »övriga länder» ej jämförbara före och efter 1906.

79¶Tab. 29. Antal eldstäder i av byggnadsnämnden i Stockholm beviljade byggnadsföretag. Å r

Antal

Å r

Antal

1885 86 87 88 89

14 445 5 857 5 274 6 337 9 346

1900 01 02 03 04

2 614 4 531 9 099 14 373 6 439

1890 92 93 94

5 775 1583 1601 1279 3 744

1905 06 07 08 09

10190 11504 13 496 4 713 3 731

1895 96 97 98 99

5 904 8 509 6 770 7 439 4 207

1910 11 12 13 14

6 286 7 112 12 720 9 003 5 402

S t a t e n s o f f e n t l i g a u t r e d n i n g a r 1924 Systematisk

förteckning

(Siffrorna inom klämmer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.) Allmän lagstiftning. Rättskipning. Fångvård.

Vattenväsen. Skogsbruk. Bergsbruk. Betänkande med förslag till gruvlag. [16] Malmkommissionens slutbetänkande. |32] Malmtillgången i Norrbottens län. [88]

Statsförfattning. Allmän statsförvaltning.

Kommunalförvaltning.

Industri. Cement- och betongbestämmelser. [25]

Handel och sjöfart. Statens och kommunernas finansväsen. Tull- och traktatkommitténs utredningar och betänkan- Skeppstjänstkommitterades betänkande. 3. [20) den. 26. Ljusindustrien. [34] 27. Ylleindustrien. [35] 28. Tegelindustrien. [36] Kommunikationsväsen. Utredning rörande ny vattenväg mellan Östersjön och Politi. Vänern jämte bihang. [6] Handledning vid utarbetandet av brandordningar för Anvisningar rörande väg väsendet och automobiltrafiken. [19] landskommuner. [23]

Socialpolitik. Iakttagelser rörande socialiseringen i Österrike. [14] Det svenska tobaksmonopolet. [15] Statens järnvägar. [22] Statens järnvägar som allmänt affärsverk. [30]

Bank-, kredit- och penningväsen.

Försäkringsväsen.

•

Hälso- och sjukvård.

Kyrkoväsen. Undervisningsväsen. Andlig odling i övrigt. Supplement nr 2 till Sverges familjenamn 1920. [4] Betänkande angående det fria och frivilliga folkbildAllmänt näringsväsen. ningsarbetet. [5] Kungl. Elektrifieringskommitténs meddelanden. 9. Ang. Betänkande och förslag angående läroverks- och landselektrifiering av landsbygden inom Hallands län. [18] bibliotek. [7] 11. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Blekinge Förslag till lönereglering för befattningshavare vid alllän. [10] 12. Ang. elektrifiering av landsbygden inom männa läroverk m. fl. läroanstalter. [13] Kopparbergs län. [3] 13. Ang. elektrifiering av lands- K. skolöverstvrelsens utlåtande över skolkommissionens bygden inom Västmanlands län. [8] 14. Ang. elektribetänkanden 1—5. [24] fiering av landsbygden inom Värmlands län. [9] 15. : Systematiskt utforskande av allmogekulturen. 1. [26] Ang. elektrifiering av landsbygden inom Jämtlands 2. [27] län. [11] 16. Ang. elektrifiering av landsbygden inom j Utredning rörande kungl. teaterns verksamhet. [31| Norrbottens län. [28] 18. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Gotlands län. [12] 19. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Västernorrlands län. |17] 20. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Västerbottens län. [29] Försvarsväsen. Fast egendom. Jordbruk med binäringar. Utrikes ärenden. Internationell rätt. Det svenska lantbrukets produktionskostnader. 2. Bokföringsåren 1920—1921 och 1921—1922. [2] Angående ordnandet av statens kommersiella informaFastighetsregisterkommissionens meddelanden. 13. [21] tionsverksamhet. [1]

Sthlm 1924, Isaac Marcus' Boktr.-A.-B.

Intill den 5 juni 1924 offentliggjorda delar av

Tull- och traktatkommitténs utredningar och betänkanden: I. Svensk tullpolitik, 1816—1911 av A. Montgomery. II. Bomullsindustriens produktionsförhållanden av K.-G. Hagström. I I I . Utredning angående det svenska jordbrukets produktion samt saluöverskott av spannmål av E. Höijer. IV. Jämförelse mellan jordbrukets utveckling i vissa delar av Sverige, Dammark samt Norge av E. Höijer. V. Tabeller till belysning av det svenska jordbrukets utveckling 1871—19 H9 jämte anmärkningar av E . Höijer. VI. Svensk traktatpolitik 1816—1914 av A. Montgomery. VII. Utlåtande angående frågan om differentialtullar till skydd mot valutaidumping. VIII. Utlåtande i valutafrågan. I X . Utlåtande angående järnvägsfrakternas reglering. X. Utlåtande med 'förslag till förordning om åtgärder till skydd mot siå kallad valutadumping. X I . Pappersindustriens produktionsförhållanden av E . Bosseus. X I I . Margarinindustriens utveckling etc. av J. Lublin. X I I I . Den svenska kautschukindustriens utveckling 1890—1913 etc. av B. Ohlim. X I V . Huvuddragen av det svenska jordbrukets utveckling 1871—1919 a v A. Sjöström. XV. Översikt av jordbrukets utveckling i vissa främmande länder 187 1 — 1913 av E. Höijer. XVI. Den svenska järnhanteringens utveckling etc. av S. K. Stockman. XVII. Den svenska glasindustriens utveckling etc. av B . Ohlin. X V I I I . Den svenska mekaniska verkstadsindustriens utveckling intill krigsutbrottet av E. Linder. X I X . Sveriges bryggeriindustri av A. Lilienberg. X X . Grarveriindustriens produktionsförhållanden av W . Smith. X X I . Kvalitetsfrågan hos det svenska vetet av H. Nilsson-Ehle. X X I I . Översiktstabeller angående den svenska industriens utveckling 1891 — 1920 jämte anmärkningar. X X I I I . De svenska järn- och metallmanufakturindustriernas utveckling etc. av G. Delling. ' X X I V . Undersökning angående jordegendomsvärdenas utveckling i Sverige och vissa främmande ^länder av K. Amark. X X V I . Ljusindustrien samt tillverkningen av glycerin etc. av J. Lublin. X X V I I . Ylleindustriens produktionsförhållanden av K.-G-. Hagström. X X V I I I . Den svenska tegelindustriens utveckling etc. av B. Ohlin.