SOU 1924:44

Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Jönköpings län.

Typ: SOU
Källa: urn.kb.se

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

STATENS O F F E N T L I G A U T R E D N I N G A R 1924: 44 JORDBRUKSDEPARTEMENTET

KUNGL. ELEKTRIFIERINGSKOMMITTÉNS MEDDELANDEN. 17

UTREDNING BETRÄFFANDE

PLANMÄSSIG ELEKTRIFIERING AV LANDSBYGDEN INOM JÖNKÖPINGS LÄN

S T O C K H O L M 19 2 4

Statens offentliga utredningar 1924 Kronoloarisk

A n g å e n d e o r d n a n d e t av s t a t e n s k o m m e r s i e l l a i n f o r m a t i o n s v e r k s a m h e t . P r o m e m o r i a , a v g i v e n av chefen för u t rikesdepartementets speciella handelsavdelning. Marcus. 28 s. U. Det s v e n s k a l a n t b r u k e t s p r o d u k t i o n s k o s t n a d e r . 2. Bokf ö r i n g s å r e n 1920—1921 o c h 1921—1922. Av L. N a n n e s o n . M e d d e l a n d e från K u n g l . L a n t b r u k s s t y r e l s e n n r 247 (nr 6 1923). Svanbiick. (6), 107 s. J o . K u n g l . E l e k t r i f i e r i n g s k o m m i t t é n s m e d d e l a n d e n . 12. Utr e d n i n g beträffande p l a n m ä s s i g elektrifiering av l a n d s b y g d e n i n o m K o p p a r b e r g s l ä n . B e c k m a n . 47 s. 2 k a r t . Jo. S u p p l e m e n t n r 2 t i l l S v e r g e s f a m i l j e n a m n 1920. Stat. R e p r . - a n s t . 10 s. J u . Betänkande m e d u t r e d n i n g och förslag angående det fria och frivilliga f o l k b i l d n i n g s a r b e t e t . E k l u n d , v i j , 208 s. E . U t r e d n i n g r ö r a n d e n y v a t t e n v ä g m e l l a n Östersjön o c h V ä n e r n , Göta k a n a l , j ä m t e b i h a n g , i n n e f a t t a n d e p r e l i minär utredning rörande vattenväg mellan Hjälmaren och V ä n e r n , Svea k a n a l . M e d d e l a n d e n från K u n g l . K a n a l k o m m i s s i o n e n . Nr 4. Hseggström. 173 s. 3 k a r t . K. B e t ä n k a n d e o c h f ö r s l a g a n g å e n d e l ä r o v e r k s - och l a n d s b i b l i o t e k . U p p s a l a , A l m q v i s t & W i k s e l l . xj, 511 s. E . K u n g l . E l e k t r i f i e r i n g s k o m m i t t é n s m e d d e l a n d e n . 13. Utr e d n i n g beträffande p l a n m ä s s i g elektrifiering av l a n d s b y g d e n i n o m V ä s t m a n l a n d s l ä n . B e c k m a n . 36 s. 2 k a r t . Jo. K u n g l . E l e k t r i f i e r i n g s k o m m i t t é n s m e d d e l a n d e n . 14. Utr e d n i n g beträffande p l a n m ä s s i g elektrifiering av l a n d s b y g d e n i n o m V ä r m l a n d s l ä n . B e c k m a n . 52 s. 2 k a r t . J o . K u n g l . E l e k t r i f i e r i n g s k o m m i t t é n s m e d d e l a n d e n . 11. Utr e d n i n g beträffande p l a n m ä s s i g elektrifiering av l a n d s b y g d e n i n o m B l e k i n g e l ä n . B e c k m a n . 32 s. 2 k a r t . J o K u u g l . E l e k t r i f i e r i n g s k o m m i t t é n s m e d d e l a n d e n . 15. Utr e d n i n g beträffande p l a n m ä s s i g elektrifiering av l a n d s b y g d e n i n o m J ä m t l a n d s l ä n . B e c k m a n . 32 s. 2 k a r t . J o . K u n g l . E l e k t r i f i e r i n g s k o m m i t t é n s m e d d e l a n d e n . 18. Utr e d n i n g beträffande p l a n m ä s s i g elektrifiering av l a n d s b y g d e n i n o m G o t l a n d s l ä n . B e c k m a n . 19 s. 1 k a r t a . J o . F ö r s l a g t i l l l ö n e r e g l e r i n g för b e f a t t n i n g s h a v a r e vid r i k e t s a l l m ä n n a l ä r o v e r k s a m t v i d folk- och s m å s k o l o r m . fl. l ä r o a n s t a l t e r . T u l l b e r g . 413 s. E . I a k t t a g e l s e r r ö r a n d e s o c i a l i s e r i n g e n i Österrike 1918— 1922. Av Nils K a r l e b y . T i d e n , v i j , 111,s. F l . Det svenska tobaksmonopolet. E n undersökning av d e s s v e r k s a m h e t 1915—1922. Av M. M a r c u s . T i d e n , v i j , 106 s. F i . B e t ä n k a n d e m e d förslag t i l l g r u v l a g . N o r s t e d t . 400 s. J u . K u n g l . E l e k t r i f i e r i n g s k o m m i t t é n s m e d d e l a n d e n . 19. Utr e d n i n g beträffande p l a n m ä s s i g elektrifiering av l a n d s b y g d e n i n o m V ä s t e r n o r r l a n d s l ä n . B e c k m a n . 77 s. 2 k a r t . Jo. K u n g l . E l e k t r i f i e r i n g s k o m m i t t é n s m e d d e l a n d e n . 9. Utr e d n i n g beträffande p l a n m ä s s i g elektrifiering av l a n d s b y g d e n i n o m H a l l a n d s l ä n . B e c k m a n . 146 s. 3 k a r t . J o . Anvisningar rörande vägväsendet och automobiltrafiken. B l o m . 24 s. K. S k e p p s t j ä n s t k o m m i t t e r a d e s b e t ä n k a n d e . 3. F ö r s l a g t i l l l a g om s ä r s k i l d p e n s i o n s f ö r s ä k r i n g av sjöfolk. M a r c u s . 123 s. H. F a s t i g h e t s r e g i s t e r k o m m i s s i o n e n s m e d d e l a n d e n . 13. S a m m a n d r a g av i n k o m n a y t t r a n d e n ö v e r fastighetsregisterk o m m i s s i o n e n s förslag d e n 25 auguRti 1923 a n g å e n d e tillsynen å fastighetsregistreringen m. m. Palmquist. 79 s. J u .

förteckning

22. S t a t e n s j ä r n v ä g a r . K o r t f a t t a d ö v e r s i k t av d e r a s tillk o m s t , e k o n o m i och o r g a n i s a t i o n . Av M. M a r c u s . Tiden, v i j , 149 s. F i . 23. H a n d l e d n i n g v i d u t a r b e t a n d e t av b r a n d o r d n i n g a r för l a n d s k o m m u n e r . M a r c u s . 16 s. K. 24. K. s k o l ö v e r s t y r e l s e n s u t l å t a n d e över s k o l k o m m i s s i o n e n s b e t ä n k a n d e n 1—5. N o r s t e d t . 346 s. E. 25. N o r m a l b e s t ä m m e l s e r för l e v e r a n s o c h p r o v n i n g av cem e n t ( c e m e n t b e s t ä m m e l s e r ) s a m t för b y g g n a d s v e r k a v b e t o n g och a r m e r a d b e t o n g ( b e t o n g b e s t ä m m e l s e r ) . N o r s t e d t . 42 s. K. 26—27. B e t ä n k a n d e m e d f ö r s l a g till e t t s y s t e m a t i s k t utf o r s k a n d e av d e n svenska a l l m o g e k u l t u r e n . 1. H u v u d b e t ä n k a n d e och förslag, v i i j , 156 s. 1 p a t . - t a b . 2. Allm o g e f o r s k n i n g e n i Sverige o c h d e s s n o r d i s k a g r a n n l ä n d e r , iv, 204 s. V. P e t t e r s o n . E . 28. K u n g l . E l o k t r i n e r i u g s k o m m i t t é n s m e d d e l a n d e n . 16. Utr e d n i n g beträffande p l a n m ä s s i g elektrifiering av l a n d s b y g d e n i n o m N o r r b o t t e n s l ä n . B e c k m a n . 21 s. 2 k a r t . Jo. 29. K u n g l . E l e k t r i f i e r i n g s k o m m i t t é n s m e d d e l a n d e n . 20. Utr e d n i n g beträffande p l a n m ä s s i g elektrifiering av l a n d s b y g d e n i n o m V ä s t e r b o t t e n s l ä n . B e c k m a n . 29 s. 2 k a r t . Jo. 30. S t a t e n s j ä r n v ä g a r som a l l m ä n t affärsverk. T i d e n . 411 s. Fi. 31. U t r e d n i n g r ö r a n d e k u n g l . t e a t e r n s e k o n o m i och k o n s t n ä r l i g a v e r k s a m h e t . N o r s t e d t . (2), 63, 27 s. E . 32. M a l m k o m m i s s i o u e n s s l u t b e t ä n k a n d e . U t r e d n i n g a n g å ende n y t t i g g ö r a n d e t av s t a t e n s n o r r l ä n d s k a m a l m f y n d i g h e t e r . B e c k m a n . 346 s. H . 33. M a l m t i l l g å n g e n i N o r r b o t t e n s l ä n . U t r e d n i n g , i n g å e n d e i m a l m k o m m i s s i o n e n s b e t ä n k a n d e d e n 31 m a r s 1923. Av E d w . S. B e r g l u n d . B e c k m a n . 130 s. H . 34. Tull- o c h t r a k t a t k o m m i t t é n s u t r e d n i n g a r och b e t ä n kanden. 26. L j u s i n d u s t r i e n s a m t t i l l v e r k n i n g e n a v g l y c e r i n m e d särskild h ä n s y n till f ö r h å l l a n d e n a före v ä r l d s k r i g e t . Av J . L u b l i n . T u l l b e r g , iv, 119 s. F i . 35. Tull- och t r a k t a t k o m m i t t é n s u t r e d n i n g a r och b e t ä n k a n d e n . 27. Y l l e i n d u s t r i e n s p r o d u k t i o n s f ö r h å l l a n d e n . Av K.-G. H a g s t r ö m . M a r c u s , iv, 110 s. F i . 36. Tull- o c h t r a k t a t k o m m i t t é n s u t r e d n i n g a r och b e t ä n k a n d e n . 28. D e n s v e n s k a t e g e l i n d u s t r i e n s u t v e c k l i n g 1881—1913 m e d särskild h ä n s y n t i l l d e s s s t ä l l n i n g å r e n n ä r m a s t före v ä r l d s k r i g e t . Av B. O h l i n . M a r c u s , iv, 79 s. F i . 37—38. T u l l - och t r a k t a t k o m m i t t é n s u t r e d n i n g a r och betänkanden. 36. B e t ä n k a n d e a n g å e n d e t u l l s y s t e m e t s v e r k n i n g a r i Sverige före v ä r l d s k r i g e t . M a r c u s . Del 1. xix, 365 s. D e l 2. 354 s. F i . 39. Sveriges v a t t e h k r a f t t i l l g å n g a r och v a t t e n k r a f t p r o d u k t i o n . Av S. L u b e c k . T i d e n . 15 p l . , viij, 140 s. F i . 40. Till frågan om n y j o r d d e l n i n g s l a g s t i f t n i n g . P a l m q u i s t . (4), 368 s. J u . 41. U t r e d n i n g a r m e d förslag t i l l l a g om l ä r l i n g s v ä s e n d e t i vissa y r k e n . N o r s t e d t . 104 s. E . 42. F ö r b r u k n i n g a v v i r k e t i l l h u s b e h o v p å V ä r m l a n d s l ä n s l a n d s b y g d . N o r s t e d t . 79 s. J o . 43. D o m ä n s t y r e l s e n s u t l å t a n d e d e n 28 m a j 1924 m e d förslag t i l l k o l o n i s a t i o n å k r o n o p a r k e r i N o r r l a n d o c h D a l a r n a . T u l l b e r g . 76 s. J o . 44. K u n g l . E l e k t r i f i e r i n g s k o m m i t t é n s m e d d e l a n d e n . 17. Utr e d n i n g beträffande p l a n m ä s s i g elektrifiering av l a n d s b y g d e n i n o m J ö n k ö p i n g s l ä n . B e c k m a n . 63 s. 2 k a r t . Jo.

Anm. Om s ä r s k i l d t r y c k o r t ej a n g i v e s , ä r t r y c k o r t e n S t o c k h o l m . B o k s t ä v e r n a m e d fetstil u t g ö r a b e g y n n e l s e b o k stäverna t i l l d e t d e p a r t e m e n t , u n d e r v i l k e t u t r e d n i n g e n a v g i v i t s , t. ex. E . = e c k l e s i a s t i k d e p a r t e m e n t e t . J o . = j o r d b r u k s departementet. E n l i g t k u n g ö r e l s e n den 3 febr. 1922 a n g . s t a t e n s offentliga u t r e d n i n g a r s y t t r e a n o r d n i n g ( n r 98) u t g i v a s u t r e d n i n g a r n a i o m s l a g m e d e n h e t l i g färg för varje d e p a r t e m e n t .

STATENS O F F E N T L I G A U T R E D N I N G A R 1 9 2 4 : 44 JORDBRUKSDEPARTEMENTET

KUNGL. ELEKTRIFIERINGSKOMMITTÉNS MEDDELANDEN. 17

UTREDNING BETRÄFFANDE

PLANMÄSSIG ELEKTRIFIERING AV LANDSBYGDEN INOM JÖNKÖPINGS LÄN S E R I E N B: X I

STOCKHOLM 1924 K. L. BECKMANS BOKTRYCKERI [1406 23]

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Sid.

Inledning 5 Beskrivning över de nuvarande elektriska anläggningarna i J ö n k ö p i n g s län 5 Vattenkrafttillgångarna inom J ö n k ö p i n g s län 9 Energi- och effektbehov 10 F ö r s l a g till planmässig elektrifiering av J ö n k ö p i n g s län 12 Kraftkällor 12 Ortsdistributionen 12 K o s t n a d e r n a för elektrifiering av Jönköpings län 14 Sammanfattning 15

FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR. Karta

över befintliga och projekterade elektriska anläggningar inom Jönköpings län ' bilaga 1 Tabell över befintliga elektriska anläggningar inom Jönköpings län med uppgifter om vissa tekniska data » 2 Karta, framställande den odlade jordens fördelning samt de elektrifierade områdenas utsträckning » 3 Tabell över kraftbehovet inom de olika landskommunerna av Jönköpings län » 4 Redogörelse för de tekniska anordningar, vilka föreslås inom de särskilda distributionsområdena inom Jönköpings län i och för främjandet av den fortsatta landsbygdselektrifieringen » 5 1

Kartan är inhäftad efter tabellen, bilaga 2.

Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Jönköpings län. Inledning. Jönköpings län utgöres huvudsakligast av skogsbygd, belägen på den höjdplatå, där de flesta av Sydsveriges vattendrag upprinna. E t t stort antal_ vattendrag finnes därför inom länet, men vattenmängden i desamma är relativt obetydlig. Dessa vattendrags många forsar och fall hava likväl redan tidigt kommit till användning för anläggandet av en mångfald vattenhjul för drivandet av sågar och kvarnar. Anläggningar av detta slag finnas fortfarande i betydande omfattning och hava i många fall på senare tiden blivit försedda med elektrisk utrustning. Inom länet finnas även några storindustriella företag med mera moderna kraftanläggningar, varjämte även ledningsnät för allmän distribution fram dragits. Antalet elektriska anläggningar inom länet är på grund av dessa omständigheter synnerligen stort. I det följande skall i första hand en beskrivning över dessa anläggningar lämnas.

Beskrivning över de nuvarande elektriska anläggningarna i Jönköpings län. Genom Jönköpings Läns Elektricitetsförening hava vissa grundläggande uppgifter beträffande de elektriska företagen inom Jönköpings län anskaffats av dennas konsulent ingenjör T. Landén. På grundval därav hava utarbetats dels bifogade karta, bilaga 1, vara samtliga elektriska anläggningar och ledningsnät inritats, dels bifogade tabell, bilaga 2, vari vissa tekniska data för de å kartan angivna anläggningarna angivas. Inom Jönköpings län finnas inga staten tillhöriga elektriska anläggningar. Det största av de för allmän distribution av elektrisk energi avsedda företagen inom länet är Smålands Kraft A.-B., som i länets nordöstra delar utdragit ett ledningsnät för 30 kV, från vilket landsbygden i stor omfattning erhåller kraft. Vidare har en 20 kV ledning från Finsjö Kraft A.-B:s anläggning i Kalmar län utdragits över länsgränsen och från densamma en mindre del av Jönköpings läns landsbygd elektrifierats. . De största industriella anläggningarna inom länet äro belägna i Jönköpingstrakten. Bland dessa må särskilt framhållas Munksjö A.-B. samt Huskvarna Vapenfabriks A.-B. Jönköpings stad erhåller kraft dels från egen kraftstation i

6 Edekvarn, dels från Södra Vätterns Kraft A.-B:s kraftstation i Röttleån, från vilken anläggning en 40 kV ledning överför energi till Jönköpings elektricitetsverk. Även för landsbygden speciellt avsedda elektriska anläggningar finnas i betydande omfattning inom länet. Bland dessa äro de största sådana som t. ex. Värnamo Kraft A.-B., vars 20 kV nät även sträcker sig in i Kronobergs län, Västbo Kraft A.-B., beläget i Nissans dalgång i länets sydvästliga del m. fl. Särskilt den västra delen av länet har elektrifierats genom mycket små anläggningar, vanligen bestående blott av en liten kraftstation med tillhörande lågspänningsnät. De inom länet befintliga kraftstationerna fördela sig på olika grupper på det sätt, som framgår av följande tabell:

Slag av anläggning

Strömart

Kraftstationer, som • Kraftstationer, som uteslutande eller till i uteslutande eller till väsentlig del äro väsentlig del äro disponerade för disponerade för landsbygdens borgerstorindustrien och liga behov och städerna småindustri

st.

19 212 3 407

2 337

84 8

21549 3 407

22 619

2 337

24 956

4 1

192 680

191 5

1560 123

196 6

1752 803

Summa

1 683

2 555

Summa

23 491

4 020

27511 Summa | Vatten Värme

32 8

1 Antal

Växelström ... Vatten Värme

Likström

st.

Installerad . . . i generatorAntal i e „ , . effekt st. k VA

Installerad generatoreffekt kVA

Drivkraft

Installerad generatoreffekt kVA

Samtliga kraftstationer

Antal

Som härav framgår, uppgår den installerade generatoreffekten i de för landsbygdens elektrifiering huvudsakligast avsedda stationerna till sammanlagt c:a 4 000 kVA. I övriga stationer disponeras c:a 1 050 kVA för landsbygdens elektrifiering. Från utanför länet belägna kraftstationer erhålles kraft i viss omfattning, t. ex. från Finsjö Kraft A.-B., från Hylte Bruk samt från Värnamo Kraft A.-B:s station i Kronobergs län. Den generatoreffekt i utanför länets gränser belägna kraftstationer, som disponeras för sådan kraftleverans, kan i runt tal uppskattas till c:a 1 000 kVA. För Jönköpings läns kraftförsörjning tagas sålunda i anspråk c:a 28 500 kVA, varav c:a 5 500 kVA kunna beräknas falla på landsbygdens del. Av tabellen framgår, att av de därstädes upptagna kraftstationerna ett betydande antal utgöras av likströmsstationer, i det att mera än 2/a a v länets samtliga stationer äro avsedda för detta strömsystem. Emellertid är den installerade effekten i de av dessa stationer, som äro avsedda för landsbygden, tämligen obetydlig. Densamma uppgår nämligen blott till i genomsnitt c:a 8 kVA pr station, under det att landsbygdens växelströmsstationer hava en genomsnittlig storlek av c:a 45 kVA. Också är den med likström elektrifierade arealen relativt oväsentlig;

7 densamma utgör endast c:a 15 % av det hela, vilket framgår av nedanstående tabell, där den medelst olika strömart och systemtyper elektrifierade åkerarealen angives. Me( * htåe . | Med endast motordrift och beivsning

S y s t e m

Likström Enspänning Tvåspänning Trespänning

Växelström

elektrifierad

hektar

7 500

9 330

15-4

250 12 700 6160

580 23 260 8 440

830 35 960 14 600

1-4 59-3 23-9

20 940

39 780

60 720

100-o

elektrifierad åkerareal Typ

Strömart

Summa

Summa elektrifierad åkerareal

belysning

åkerareal

Tabellen visar, att de båda systemtyperna tvåspänningssystem och trespänningssystem äro ungefär lika representerade inom Jönköpings län, ehuru det förstnämnda använts i något större utsträckning. Den omfattning, i vilken olika förbrukningsspänningar kommit till användning, visas av följande tabell: Elektrifierad åkerareal

Distributionssystem Förbrukningsspänning

Strömart

Likström

Växelström

Med både Med motordrift endast och belys- belysning ning

Totalt

Summa

Totalt

Summa

volt

hektar

110 och 220 V 2 X 220 V

640 1190

2 900 4 600

3 540 5 790

9 330

5-8 96

15-4

V V

4 600 14 510

7 340 24 940

11940 39 450

65-o

84-G

Summa

—

60 720

—

100-0

110-220 380

19G

Härav visas, att den huvudsakliga elektrifieringen inom Jönköpings län skett med användande av 380 volt som förbrukningsspänning. Med denna spänning äro nämligen c:a 3/i av den hittillsvarande elektrifieringen utförda. Användningen av olika distributionsspänningar visas av följande tabell:

8 Ortsspänning

Systemtyp

Åkerareal elektrifierad Åkerareal med både elektrifierad motor drift endast med och belysning belysning

Summa elektrifierad åkerareal

volt

hektar

Enspänningssystem

—

2 080

8 080

16-7

230 120 1990 460 700 610 6 840 1720 30

410 280 2 910 1800 1430 1850 12 880 1700

640 400 4 900 2 250 2 130 2 460 19 720 3 420 30

lo 0-7

Tvåspänningssystem

1500 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 10 000 20 000 30 000 1500 2 000 3 000

6 060 50 5

8 280 50 110

14 340 100 160

23-6 0-2 0-3

20 940

39 780

60 720

lOO-o

Trespänningssystem

< Summa

8-1 37 3'5 4-o 32-6 5-6

Bland tvåspänningssysteinen, vilka tillsammans omfatta c:a 60 % av den elektrifierade åkerarealen, är systemet med 10 000 volts distributionsspänning det mest använda, i det att mera än 30 % elektrifierats därmed. Bland olika trespänningssystem är det med 1500 volts ortsspänning det nästan uteslutande använda. Detsamma omfattar 23 % av den hittillsvarande elektrifieringen. Som av ovanstående tabell framgår, omfattar den nuvarande landsbygdselektrifieringen c:a 61 000 hektar åkerjord. Härav har emellertid endast e:a l/z eller c:a 21 000 hektar försetts med ledningsnät, avpassade för den elektriska energiens utnyttjande även för motorkraft. Återstoden eller c:a 2/3 avser endast belysning. Av länets totala åkerjord, som uppgår till 140 000 hektar, äro sålunda c:a 15 % elektrifierade med såväl motorkraft som belysning och c:a 29 % med endast belysning. Elektrifieringen omfattar totalt c:a 44 % av den totalt förefintliga åkerjorden. A kartan, bilaga 3, visas de elektrifierade områdenas ungefärliga utsträckning. Vid den av Smålands Kraft A.-B. verkställda elektrifieringen distribueras den elektriska energien till de olika konsumenterna.över ledningar, som ända fram till de olika gårdarna tillhöra kraftproducenten. Även vid den på grund av lokala initiativ tillkomna bygdeelektrifieringen förekommer den på andra håll rätt vanliga andelsföreningsorganisationen i relativt liten utsträckning. I regel äro de lokala landsbygdsanläggningarna aktiebolag eller också ägas de av enskilda personer, vilka alla distribuera energien direkt till sina abonnenter. Blott i undantagsfall hava kooperativa konsumentsammanslutningar bildats. Dessa hava i regel obetydlig omfattning. Som förut framhållits, är utnyttjningen av de befintliga landsbygdsanläggningarna i regel mindre god, i det att energien i de flesta fall endast användes för belysning. Också är såväl anslutningsvärdet som energiförbrukningen för jordbrukets motordrift proportionsvis mycket låg. Detta framgår av nedanstående

9 specifikation över anslutningsvärdets och energiförbrukningens fördelning på olika konsumtionsgrupper. Konsumtionsgrupp

i Belysning, hushåll, h a n t v e r k Jordbrukets motordrift

Anslutningsvärde

Energiförbrukning

milj. kWh

c:a 6 900 »> 1800 • 1300

c:a 0'9 » 02 » 0-5 » 1-2

c:a 10 000

c-.a 2 8

Energiförluster Summa

Vattenkrafttillgångarna inom Jönköpings län. Jönköpings län tillhör kraftdistrikten Sydsvenska -Hemsjö, Finsjö och Yngeredsfors, för vilka utredning beträffande vattenkrafttillgångarna verkställts i Elektrifieringskommitténs meddelande 8. Inom Jönköpings län upprinna så gott som samtliga vattendrag i Sydsverige. Då emellertid de till Östersjön eller Kattegatt avrinnande åarna endast hava sina källområden inom länets gränser, och de till Vätternsystemet hörande vattendragen äro mycket små, finnas inga kraftkällor av betydande dimensioner inom länet. I gengäld är antalet fall och forsar mycket stort. Med hänsyn till kraftförsörjningen kan länet uppdelas i 4 skilda områden. I länets nordöstra delar finnas redan ledningsnät för allmän kraftdistribution i sådan omfattning, att landsbygdens alla delar kunna nås från desamma. I den mån de egna krafttillgångarna inom detta område icke äro tillräckliga, kan därför kraft lätt överföras dit över nämnda distributionsnät, antingen från kraftdistriktet Finsjö, med vars större ledningsnät områdets kraftföretag redan äro förbundna, eller också norr ifrån, d. v. s. från Vattenfallsstyrelsens kraftverk i Motala, vilkets ledningsnät så småningom sannolikt kommer att utdragas till Eksjötrakten. I trakten närmast Jönköping samt å Vätternstranden upp till Gränna finnas länets största vattenkrafttillgångar, nämligen de, från vilka Munksjö, Huskvarna och Jönköping erhålla sin energi. I länets sydvästra delar finnes i Nissans flodsystem redan ett tämligen stort antal vattenkraftstationer utbyggda. Dessa kunna och böra sammanslutas till ett komplex, vartill början redan gjorts, i det att till Västbo Kraft A.-B:s ledningsnät anslutits några av de övriga smärre anläggningarna. Detta kraftkomplex borde helt naturligt komma att samarbeta med de i Nissans nedre lopp belägna halländska kraftstationerna och sålunda komma i förbindelse med kraftdistriktet Yngeredsfors, från vars huvudlinjenät kraft i händelse av behov kan tillföras den nu ifrågavarande delen av Jönköpings län 1 . De inom denna del av länet befintliga kraftstationernas antal torde för övrigt vara tillräckligt för tämligen fullständig anslutning av därstädes befintliga landsbygdskonsumenter. Den nordvästliga delen av länet återigen saknar såväl distributionsanläggningar av nämnvärd omfattning som större vattenkraftkällor. Visserligen äro de kraft1 En annan möjlighet är, att kraft överföres från Trollhätte Kraftverks sekundärstation i närheten av Borås, varifrån kraftleverans till vissa industrier i gränstrakterna mellan Älvsborgs och Jönköpings län redan tagits under övervägande.

1406 23

10 behov, som kunna väntas uppstå inom denna del av länet, tämligen små, och det är troligt, att desamma i de flesta fall komma att kunna tillgodoses från de även inom detta område rikligt förekommande små vattenfallen, men det torde vara att förmoda, att ett utbyggande av sådana smärre lokala kraftkällor kommer att visa sig ekonomiskt mindre fördelaktigt än tillförandet av kraft från större kraftkällor över fjärrledningar. Denna del av länet torde därför fördelaktigast få sitt kraftbehov fyllt, om till densamma fram dragés en kraftledning från de inom närbelägna delar av Alvsborgs län befintliga kraftanläggningarna, vilka tillhöra Trollhätte Kraftverk. Då sålunda Jönköpings läns kraftbehov sannolikt kommer att fyllas antingen över sådana nät för allmän distribution, som redan finnas eller som snart nog behöva iitbyggas, och vilka komma att stå i förbindelse med kraftrikare trakters distributionsanläggningar eller också (ifråga om Jönköpingstrakten) från egna kraftkällor, som redan äro i stor omfattning utbyggda, så torde en närmare undersökning av länets alla små vattenfall och dessas speciella lämplighet för utnyttjande till landsbygdselektrifiering icke vara erforderlig.

Energi- och effektbehov. Beräkningen av kraftbehovet har verkställts för var och en av de fyra konsumtionskategorierna: landsbygd, städer, storindustri och järnvägar. Därvid hava tvenne skilda värden å kraftbehovet beräknats, nämligen dels ett »nuvärde», avseende de för närvarande rådande förhållandena och dels ett »framtida värde», avseende det kraftbehov, som med sannolikhet kan väntas uppstå efter en period av c:a 20 år eller däromkring. Ifråga om landsbygden hava beräkningar verkställts i enlighet med de i Elektrifieringskommitténs meddelande 5 uppställda principerna och hava sålunda i första_ hand avsett en uppskattning av kraftbehovets storlek vid en fullständig elektrifiering och vid den anslutning, som kan anses normal för bygd av den inom länet förekommande karaktären vid de nyss omtalade tidpunkterna. Resultaten av dessa beräkningar visas av nedanstående tablå: Kraftbehov vid fullständig elektrifiering Konsumtionsgrupp

Belysning, hushåll, hantverk Jordbrukets motordrift Småindustri Energiförluster

för närvarande

efter c:a 20 år

milj. kWh

milj. t W h

c:a » » » Summa

3'1 2-5 9-o 5-8

c:a 6o » 4\s »> 13-3 » 6" 5

c:a 19ö

c:a 306

Mot de angivna energibeloppen, vilka hänföra sig till kraftstationerna, svara maximieffektbelopp av c:a 8 000 resp. 11000 kW. För städer, storindustri och järnvägar har kraftbehovet beräknats på det sätt, som angives i Elektrifieringskommitténs meddelande 8. Det totala krajtbehovet kan uppskattas till följande belopp:

11 Kraftbehov vid fullständig elektrifiering och hänfört till kraftstationerna Konsumtionsgrupp

Landsbygden . Städerna Storindustrien (på landsbygden) Järnvägarna Summa

efter c:a 20 år

för närvarande max.-effekt

energibehov

utnyttj. tid

max.-effekt

milj. kWh

tim.

energibehov

utnyttj. tid

milj. kWh

tim.

c:a »

8 000 8 000

c:a »

19-6 28-7

2 500 3 600

c:a 11000 » 10 000

C:a »

30'5 36-8

2 800 3 700

» »>

8 000 9 000

» »

40-4 23-3

5 000 2 500

-» 11000 .. 15 000

» »

58-6 38i

5 300 2 500

c a 112-0

3 700

c:a 43 000

c:a 164-0

3 800

c:a 30 000

Den verkliga konsumtionen av elektrisk energi inom länet uppgår för närvarande till c:a 45 milj. kWh. Den genomsnittliga elektrifieringsgraden utgör alltså c:a 40 %. Fördelningen på resp. konsumtionsgrupper angives i följande tabell: Verklig förbrukEnergibehov Elektrifieringsgrad ning av elektrisk vid 100 % för närvaraude energi för när- elektrifieringsgrad varande

Konsumtionsgrupp

milj. kWh

Landsbygden Städerna Storindustrien (på landsbygden)...

c:a 2'8 » 27-1 » 15-i

c:a » » »

196 28-7 40-4 23-3

c:a 14 » 94 » 37

Summa

c:a 45'0

c:a 112-0

c:a 40

Ehuru elektrifieringsgraden helt säkert kan väntas bliva ökad så småningom, torde densamma ej heller omkring år 1940 uppgå till 100 %. Uppskattningsvis kan man för sistnämnda tidpunkt angiva följande värden såsom sannolika: Energibehov Om

Sannolik

^S f00 y 1 elektrifieringsgrad vid 1UU /o \ o m k r i n g å r J940 elektrifieringsgrad °

Konsumtionsgrupp

milj. kWh Landsbygd Städer Storindustri Järnvägar

milj. kWh

30 5 36-8 58-6 38-1

c:a 50 .» 95 .» 75 » 50

c:a » » »

c:a 1640

c: a 70

c:a 114

c:a » » » Summa

Sannolik förbrukning av elektrisk energi omkring år 1940

16 35 44 19

Kraftbehovets fördelning på de olika kommunerna angives i tabellen, bilaga 4.

12 Förslag till planmässig elektrifiering av Jönköpings län. Kraftkällor. Det har här ovan under rubrik »vattenkrafttillgångar» antytts, huru Jönköpings läns kraftförsörjning lämpligen bör ordnas. Utom beträffande den nordvästra delen torde det icke ens i framtiden bliva nödvändigt att annat än i undantagsfall utbygga nya kraftstationer, avsedda för landsbygdens elektrifiering. Tvärtom torde en centralisation av kraftproduktionen med all sannolikhet kunna medföra lägre kraftkostnader och dessutom höja bygdekraftens kvalitet. De skäl, som tala för åtgärder i dylik riktning, hava närmare utvecklats i Elektrifieringskommitténs meddelande 10, innehållande en utredning om Gävleborgs läns planmässiga elektrifiering, varför de icke torde behöva här närmare utvecklas. Den föreslagna centralisationen av kraftalstringen nödvändiggör emellertid en hopknytning av de olika kraftföretagens anläggningar, varmed dessutom den fördelen vinnes, att de befintliga kraftstationerna kunna bliva bättre utnyttjade. E t t förslag till för en sådan sammanknytning lämpliga anordningar visas å kartan, bilaga 1. Ortsdistributionen. Landsbygden i Jönköpings län är tämligen likartad och tillhör den typ, som i Elektrifieringskommitténs meddelande 6 benämnts »utbredd bygd». Odlingsgraden är, utom i vissa delar i sydväst och nordost, större än 10 %, vadan, enligt de skäl, som närmare utvecklats i Elektrifieringskommitténs nyssnämnda meddelande 6, trespänningssystemet är den lämpligaste systemformen. Inom de sydvästra och nordöstra delarna, där odlingsgraden är lägre än 10 %, förefinnas stora möjligheter för anslutning till ortsnäten av små industriella anläggningar, särskilt sågar och kvarnar, varjämte hemslöjden, åtminstone i gränsområdena mot Älvsborgs län, torde kunna påräknas såsom konsument av elektrisk energi. Med anledning härav torde även inom dessa trakter de vid trespänningssystemet nödvändiga anordningarna komma att bliva tillräckligt utnyttjade för att till fullo lämpliggöra denna systemform även därstädes. Då den småländska landsbygden överallt är tämligen gles, borde icke lägre ortsspänning än 3 000 volt väljas, och då en högre spänning av sådana anledningar, som närmare omtalats i Elektrifieringskommitténs meddelande 6, icke lämpligen böra ifrågakomma, så torde 3 000 volt få anses såsom den för hela länet lämpligaste standardspänningen. De å Jönköpings läns landsbygd använda motorerna äro relativt små. I varje fall torde motoreffekten i genomsnitt ej överstiga 10 hkr. På grund härav är, såsom visats i Elektrifieringskommitténs meddelande 6, systemet lågspänningströskning det lämpligaste. I sådant fall kunna också icke obetydliga fördelar vinnas med en högre gårdsspänning. Också har länets landsbygd elektrifierats huvudsakligast med användande av 380 volt, vilken spänning av dessa skäl bör betraktas som enda standardförbrukningsspänning. Bygdespänningens storlek måste i Jönköpings län såväl som annorstädes bestämmas med hänsyn jämväl till andra än landsbygdens behov. Emellertid har redan inom länet en viss praxis utbildats. Smålands Kraft A.-B:s huvudledledningar äro samtliga utförda för en spänning av 30 kV, vilken dock flerstädes

13 nedtransformerats till 10 kV. Då emellertid den förstnämnda högre spänningen är tillgänglig inom hela nu ifrågavarande kraftföretags verksamhetsområde, och då densamma kan användas som bygdespänning lika väl som 10 eller 20 kV (numera användes till och med 40 kV med fördel som bygdespänning) så torde tillräckliga skäl saknas för en omtransformering för landsbygdens räkning till en mellanspänning mellan 30 kV och ortsspänningen, förutsatt likväl, att denna sistnämnda väTjes tämligen hög. Inom dessa trakter borde därför 30 kV användas såsom bygdespänning. Vid Finsjö Kraft A.-B. och t. ex. vid Värnamo Kraft A.-B. användas 20 kV och torde denna spänning där även för framtiden vara den lämpligaste bygdespänningen. Inom Nissadalens kraftområde är den förhärskande distributionsspänningen 10 kV, vilken spänning också inom dessa trakter torde vara fullt tillräcklig såväl med hänsyn till kraftbehovens som överföringsavståndens storlek, möjligen bör i en framtid en samlingsskena för högre spänning uppläggas även längs Nissans övre del. Vad här ovan sagts kan eventuellt även tillämpas på den nordvästra delen av länet, vars kraftförsörjning sannolikt kommer att ske antingen från småstationer eller genom överföring från Trollhätte Kraftverk. Emellertid torde tillsvidare en mera detaljerad plan för ordnandet av ortsdistributionen inom denna trakt icke kunna uppgöras, utan måste därmed anstå, tills mera definitiva räntabilitetskalkyler för olika projekt blivit uppgjorda, en sak, som torde tillkomma de lokala intressena. För länet i övrigt skulle sålunda', om valet från början varit fritt, som standarddistributionssystem valts trespänningssystem med lågspänningströskning och 3 000/380 volt. Av den förut lämnade beskrivningen över den hittills utförda landsbygdselektrifieringen framgår emellertid, att från det nämnda standardsystemet avvikande spänningar eller spänningskombinationer i verkligheten kommit till användning. I de flesta fall är den redan utförda elektrifieringen av så stor omfattning, att en ändring av de onormala systemen numera knappast är möjlig. Man torde därför få åtnöja sig med att begränsa dessas omfattning samt till att använda det mera lämpliga standardsystemet inom de hittills oeléktrifierade områdena. I den beskrivande delen har omtalats, att distributionen i regel äger rum direkt till resp. konsumenter. Konsumentsammanslutningar av det i andra landsdelar vanliga slaget förekomma därför ej i Jönköpings län. Ej heller hava de olika distributionsföretagens verksamhetsområden blivit avgränsade gentemot varandra, utan ortsnäten hava oftast fått växa ut på ett tämligen planlöst sätt. I vissa fall hava distributionsavstånden av denna anledning blivit väl stora i förhållande till den använda spänningen. I andra fall, och dessa torde vara de flesta, har distributionsspänningen ej utnyttjats, utan äro överföringsavstånden avsevärt mindre, än vad som är tekniskt möjligt. Landsbygdselektrifieringens utveckling skulle säkerligen befrämjas och en allmännare elektrifiering kunna ernås, om man fixerade verksamhetsområdenas gränser genom överenskommelse mellan grannarna, och om man därvid sökte ernå överensstämmelse mellan verksamhetsområdenas utsträckning och de med hänsyn till de använda distributionsspänningarna föreliggande tekniska möjligheterna. Ett förslag till länets systematiska indelning i distributionsområden har uppgjorts och återfinnes å kartan, bilaga 1. E n redogörelse för de tekniska anordningar, vilka föreslås inom de å kartan angivna distributionsområdena, lämnas i bilaga 5. Som nyss framhölls, sker i regel kraftförsäljningen direkt till konsumenterna.

14 Dessas intressen skulle bättre kunna tillvaratagas, om konsumentsammanslutningar bildades, exempelvis av den omfattning, som är den vanliga vid statens bygdedistribution. Den kooperativa andelsföreningsformen torde därvid vara den lämpligaste. Att likströmssystemet erhållit stor utbredning inom länet liar tidigare beskrivits. Olämpligheten av detta system har påvisats flerstädes i Elektrifieringskommitténs föregående utredningar, särskilt i Kommitténs meddelande 10. Det må här ytterligare påpekas, att den splittring av konsumenterna, som uppkommer genom det antydda förfaringssättet, i längden måste skada dessas intressen och sålunda hämma landsbygdselektrifieringens utveckling. Den elektriska energien utnyttjas i Jönköpings län i mindre omfattning än vad fallet är i de flesta andra län. Trots att c:a 44 % av den inom länet befintliga åkerarealen anslutits till de elektriska ledningsnäten, så konsumeras endast c:a 14 % av det energibelopp, som svarar mot fullständig elektrifiering. Förbrukningsgraden är sålunda blott c:a 30 %, vilket ju till en del förklaras av det förut omtalade förhållandet, att en stor del av den hittills utförda landsbygdselektrifieringen blott avser belysning. Men även småindustrien, vilket slags anläggningar förekommer rikligt inom länet, har hittills i mycket begränsad omfattning använt sig av den elektriska kraften. I själva verket är småindustriens elektrifieringsgrad blott 5 %. Slutligen må framhållas, att ett bättre utnyttjande av kraften även vid de lantgårdar, där installationerna utförts med tanke på motordrift, helt säkert kunde ernås. Den elektriska energien kan vid elektrifierade lantgårdar utnyttjas för en mångfald ändamål, men fordras härför, att installationerna blivit utförda på ett ändamålsenligt sätt och med motorer, avpassade för de olika arbetsoperationernas kraftbehov. I regel torde det vara fördelaktigt, om de för tröskning och eventuellt sågning avsedda motorerna användas gemensamt för ett flertal gårdar, under det att för mindre arbetsoperationer de enskilda gårdarna anskaffa egna småmotorer om c:a 1/2 till 3 hkr vardera. E t t bättre utnyttjande av de elektriska anläggningarna och därav följande bättre räntabilitet skulle sålunda ernås, om dels småindustri i större utsträckning anslötes till de elektriska - distributionsföretagen, dels om lantgårdarnas egna motorinstallationer mera specialiserades och motorerna användes för ett flertal sådana arbetsoperationer, som på andra håll visat sig kunna med fördel elektrifieras och dels slutligen, om de för enbart belysning anordnade näten omändrades så, att kraften kunde utnyttjas även för motordrift.

Kostnaderna för elektrifiering av Jönköpings län. Uppgifter angående kostnaderna för de elektriska anläggningarna inom länet hava icke kunnat erhållas för samtliga företag, men hava för de övriga beräknats approximativt i proportion till ledningslängder, antal transformatorer, installerad maskineffekt etc. På sådant sätt har beräknats, att det hittills å Jönköpings läns elektriska anläggningar nedlagda kapitalet uppgår till följande belopp: Kraftstationer Större överföringsledningar och transformatorstationer Distributionsnät

c:a 16-7 milj. kr. » 2-2 » » » Ho » » Summa c:a 29'9 milj. kr.

15 Detta belopp motsvarar de i verkligheten nedlagda kostnaderna och hänför sig till de skilda prislägen, som varit rådande under anläggningsperiodens olika skeden. En mera objektiv grund för jämförelsen med kostnaderna inom andra län erhålles genom att hänföra anläggningskapitalet till ett visst fixerat prisläge. Hänförda till 1914 års prisläge utgöras anläggningskostnaderna av: Kraftstationer Större överföringsledningar och transformatorstationer Distributionsnät

c:a 12'6 milj. kr. » 1*5 » » » 6'7 » » Summa c:a 20'8 milj. kr.

En approximativ fördelning av dessa kostnader på landsbygd och storindustri utvisar, att på landsbygdselektrifieringen skulle belöpa sig följande ungefärliga summor, hänförda till 1914 års prisläge: F ö r landsbygden avsedda kraftstationer » » » ortsdistributionsnät Del av storindustriens kraftstationer och ledningar

c:a »

2 G milj. kr. 5'1 » » 1'2 » » Summa c:a 8'9 milj. kr.

E n summarisk beräkning av de kostnader, som ytterligare skulle erfordras fölen fullständig elektrifiering av Jönköpings läns landsbygd vid nuvarande kraftbehov, utvisar följande ungefärliga belopp, hänförda till 1914 års prisläge: Kraftstationer, större kraftledningar, sammanbindningsnät mellan olika företag o. dyl c:a 2'5 milj. kr. Ortsdistribution » 9'Q » » Summa c:a 11'5 milj. kr. En fullständig elektrifiering av Jönköpings läns landsbygd vid nuvarande kraftbehov skulle sålunda betinga en sammanlagd anläggningskostnad av i runt tal c:a 20 milj. kr. vid 1914 års prisläge.

Sammanfattning. I förestående utredning lämnas i första hand en redogörelse för den hittills verkställda elektrifieringen av Jönköpings län. A kartan, bilaga 1, hava samtliga för närvarande befintliga elektriska anläggningar inritats och i tabellen, bilaga 2, vissa tekniska data för dem angivits. Det största av de inom Jönköpings län befintliga elektriska företagen är Smålands. Kraft A.-B., varjämte kraft till vissa områden erhålles från Finsjö Kraft A.-B. Även elektriska anläggningar för storindustriella ändamål finnas, av vilka de största äro belägna i Jönköpingstrakten, t. ex. Huskvarnaanläggningarna, Munksjöanläggningarna etc. Landsbygden har dessutom i stor utsträckning elektrifierats från mindre kraftstationer med tillhörande nät, avsedda enbart för ortsdistribution. Den hittills utförda elektrifieringen har beräknats omfatta c:a 61 000 hektar, utgörande 44 % av länets totala åkerareal. Emellertid avse 2/3 av denna elektrifiering blott belysning och endast Va även landsbygdens förseende med elektrisk kraft för motordrift, vadan sålunda den hittillsvarande elektrifieringens kvalitet är relativt låg. I utredningen har

L-6 vidare lämnats en kortfattad redogörelse för de tekniska anordningar, som kommit till användning inom länet. Det liar därvid påvisats, att ett betydande antal små likströmsstationer kommit till utförande. Likströmsstationerna äro i själva verket fyra gånger så talrika som de för landsbygden avsedda växelströmsstationerna, men den till dem anslutna elektrifierade arealen är relativt oväsentlig, densamma utgör blott c:a 15 % av det hela. Bland de använda växelströmsspänningarna är 380 volt den mest representerade, i det att å densamma falla 65 % av hela elektrifieringen. Bland distributionsspänningarna, av vilka ett stort antal finnas representerade inom länet, är 10 000 volt, som förekommer å c:a 1 / 3 av den elektrifierade arealen, den allmännaste. Därnäst i ordningen kommer 1 500 volt, vilken inom de med trespänningssystem elektrifierade områdena är så gott som den enda använda spänningen. Konsumtionen av elektrisk energi inom länet uppgår för närvarande till i runt tal e:a 45 milj. kWh, varav endast 2"8 milj. kWh falla å landsbygden. Landsbygdselektrifieringens ringa intensitet framgår även av att denna siffra i jämförelse med det för fullständig elektrifiering beräknade kraftbehovet är mycket låg och utgör endast c:a 14 % av det belopp, som med nuvarande standard i fråga om förbrukning skulle vid fullständig elektrifiering uttagas å länets landsbygd, vilket sistnämnda belopp beräknats till c:a 19"6 milj. kWh. Om även övriga konsumentkategorier medtagas, skulle vid fullständig elektrifiering kraftbehovet utgöra c:a 112 milj. kWh. Även det framtida kraftbehovet har uppskattats. Det synes sannolikt, att vid fullständig elektrifiering omkring år 1940 c:a 164 milj. kWh skulle vara erforderliga, varav c:a 30"6 milj. kWh falla på landsbygden. E t t förslag till planmässig elektrifiering av länets landsbygd har uppgjorts. Det har därvid i första hand konstaterats, att Jönköpings läns kraftbehov lämpligen böra fyllas över sådana nät för allmän distribution, som antingen redan finnas eller som snart nog torde kunna komma till utbyggnad, och vilka samtliga komma att stå i förbindelse med kraftrikare trakters distributionsanläggningar, t. ex. Yngeredsforsnätet, som i sin tur är förbundet med Götaälvs verken, eller Finsjönätet, som i sin tur inom snar framtid förbindes med Hemsjöanläggningarna och sannolikt även kan komma i förbindelse med Älvkarleby- och Motalaverkens anläggningar. I varje fall bör kraftproduktionen för framtiden centraliseras i större omfattning, än vad hittills varit fallet. Det betydande antal små kraftstationer, som redan utbyggts, torde icke kunna prestera kraft i tillräcklig omfattning och ej heller till så gynnsamma kostnader i proportion till kraftens kvalitet, som vad fallet är ifråga om kraft, alstrad i större anläggningar. Småstationssystemet bör därför avvecklas på sådant sätt, att de befintliga småstationerna antingen helt upphöra eller också anslutas under samdrift till närmaste större distributionsnät. Det nu vid ifrågavarande småstationer använda likströmssystemet bör icke bibehållas utan snarast möjligt successivt utbytas mot växelströmssystem. Ett samarbete mellan länets samtliga kraftstationer bör etableras för åstadkommande av bättre utnyttjning och vattenhushållning. E t t för sådant ändamål lämpligt sammanbindningsnät har projekterats. Även ett förslag till ortsdistributionens ordnande har uppgjorts. Om valet från början varit fritt, skulle trespänningssystem med lågspänningströskning och 3 000/380 volts ortsdistribution hava varit det för länets landsbygd lämpligaste. Detsamma bör också tillämpas för de hittills o elektrifierade områdena, i den mån dessa komme att förses med elektrisk kraft. Inom de redan elektrifierade delarna hava mångenstädes från det nämnda systemet avvikande spänningar kommit till användning. I de flesta fall

17 är den redan utförda elektrifieringen av så stor omfattning, att en ändring av de onormala systemen numera knappast är möjlig. Man torde därför få åtnöja sig med att begränsa dessas omfattning så mycket som möjligt. Ett fixerande av gränserna för de olika distributionsföretagens verksamhetsområden, något som hittills blivit försummat, rekommenderas. E t t förslag till sådan systematisk indelning i distributionsområden har uppgjorts å kartan, bilaga 1. Ortsdistributionm inom dessa områden bör med hänsyn till de tekniska systemen ordnas så, som angivits i bilaga 5. I regel sker kraftförsäljningen i Jönköpings län direkt till konsumenterna. Sammanslutningar mellan dessa, sådana som på andra håll inom landet äro vanliga, förekomma sålunda endast sällsynt i Jönköpings län. Emellertid skulle säkerligen den elektrifierade landsbygden ernå icke så få fördelar, om leooperativa konsumentföreningar bildades, exempelvis på grundval av det uppgjorda förslaget till länets indelning i distributionsområden, varför ett sådant förfarande Utträdes. Den hittills utförda elektrifieringens intensitet är, som ovan antytts, tämligen liten, i det att kraften utnyttjas endast i ringa grad för motordrift. En intensifiering i detta hänseende bör eftersträvas, varvid motorinstallationerna borde så anordnas, att motorstorlekarna bliva avpassade efter de olika arbetsoperationernas effektbehov. Därigenom kunde ett bättre utnyttjande av installationer i elektriska distributionsanläggningar i övrigt ernås, varigenom större valuta skulle erhållas för de nedlagda kostnaderna. Kostnaderna för länets elektrifiering hava endast kunnat beräknas helt summariskt. De nu befintliga anläggningarna representera en kostnad av c:a 29'9 milj. kr., vilket belopp, hänfört till 1914 års prisläge, utgör c:a 208 milj. kr. Av dessa belöpa sig c:a 8"9 milj. kr. på landsbygdens kraftförsörjning. För ernående av en fullständig elektrifiering av landsbygden vid nuvarande kraftbehov skulle erfordras ytterligare kapitalutlägg av c:a 11-6 milj. kr., vadan vid 1914 års prisläge landsbygdens elektrifiering skulle erfordra totalt c:a 20 milj. kr. Stockholm den 30 maj 1923. Nils Ekwall.

1406 23

Bilaga 2.

TABELL över befintliga elektriska anläggningar inom Jönköpings län med uppgifter om vissa tekniska data.

20 Tabell över befintliga elektriska anläggningar inom Uppgifter beträffande energikälla H ä r a d eller tingslag samt samhälle, Ansocken eller lägglandskommun, vari gens anläggningen i sin helhet eller till nr väsentlig del är belägen

Anläggningens n a m n och adress

3 Drivmotor

Slag

Sammanlagd storlek hkr

5 Utbyggd fallhöjd

Total gene-

Elektriskt system å generatorerna eller å den anläggningen tillförd a energien

effekt Strömart

kVA

7 Period tal

Spänning

pr/s.

volt

trefas

10 000

3 000

Vista härad. 1

Gränna s:n

6 Bunnströms elektriska förening, Gränna Asmarks elektriska förening, Gränna

Ölmestad s:n

7 8

A.-B. Böttle elektricitets- Ab. fr. Södra Vätterns kraft A.-B. verk, Gränna Södra Vätterns kraft A.-B., Vattenturbin 3 600 108 3 200 Jönköping. Kraftstationen vid Böttle. Distributionen från Böttle Ab. fr. Södra Vätterns kraft A.-B.

Skärstad s:n

11 12

10 000

Dito

10 000

Dito

10 000

3 000

Olmestads norra energiförDito ening, Brötjemark Olmestads kraft A.-B., BrötDito jemark Jönköpings stads elektrici- Vattenturbin 57 1300 1500 tetsverk. Kraftstation vid Edeskvarna Ortsdistributionen vid EdesAb. fr. Jönköpings el.-verk kvarna Dito Lyckas A.-B. Lyckas Gård

Norra Vedbo härad. T r a n å s stad Tranås stads elektricitets- Vattenturbin verk, Tranås 8 A.-B. Asvallehults elektricitetsverk, Tranås. Kraftst. vid Åsvallehult o. distr.anläg^gn. inom staden A.-B. Asvallehults elektrici- Ångmaskin tetsverk, Tranås. Ångkraftstation i T r a n å s

210 500

2-8 12

240 450

„ »

50 50

3 000 3 000

2-4

4 000

21 Jönköpings län med uppgifter om vissa tekniska data. Elektrifierad Alstrat eller Sam- Distributionsledningar tillfört areal manSamSamUngekraftbelopp manlagd manlagd odlad jord lagd färlig anslutByggpritotal med Samkundär ning av nadsmär anläggSpän- man- trans- motorer, med belystransår forlagd forma- lampor blott ning energiKlass ning mikostnad matorlängd toreffekt m. m. belys- och belopp effekt effekt ning motordrift volt km kW kVA kVA hektar hektar mega kW kW årtal tusental kr. 12 13 14 11 15 16 17 19 20 21 22 18

50 3 200 500

— —

— 85 1200

_ (100)

—

ortsgårdsbygdeorts-

3 000 380 40 000 10 000

8 10 17

2 600

—

ortsgårdsortsgårdsortsgårds-

10 000 380 10 000 380 10 000 380

1 2 1 1

ortsgårdsortsgårdsbygde-

10 000 380 10 000 380 40 000

9 15 13 15 16

ortsgårdsortsgårds-

3 000 220 3 000 220

bygdeortsgårdsortsgårds-

—

Anmärkningar

Anläggninnr

55 Se anm. 1)

(5 000) (2 500)

4 000

Se anm. 2)

100 Se anm. 3)

80 Se anm. 4)

98 Se anm. 5)

2 700

—

(4 000)

(400)

1117 Se anm. 6)

38 Se anm. 7)

40 000 3 000 220 4 000 380

27 3 3 2 5

600 Se anm. 8)

120 Se anm. 9)

—

70 Se anm. 9)

22 1

14 Säby s:n

Lommaryd s:n

19 Vireda s:n

Marbäck s:n

26 27

Bälaryd s:n

Munkakvarns elektricitetsverk, F r i n n a r y d Noåns elektricitetsverk, Frinnaryd Kliaryds elektricitetsverk, Frinnaryd Ruppens kraft A.-B., Bunn Kieryds elektricitetsverk, Vireda

trefas

4 000

4-5

1-6

likström

3-5

» »

9 5 likström

— 2x220

•

— 2x220

3-5

2x220

trefas

4-5

likström

A.-B. Asvallekults elektrici- Vattenturbin tetsverk, Tranås. Vriggebo kraftst. med tillhörande distributionsnät H u l u elekti'iska förening, Säbydal

Bredestad s:n

28 Vrangsjö elektricitetsverk, Vrangsjö pr F r i n n a r y d Herrestads elektricitetsverk, Marbäck pr Aneby Vittaryd—Stolpets elektricitetsverk, A. Målkvist, Aneby. Vittaryds kraftst. Vittaryd—Stolpets elektricitetsverk, A. Målkvist, Aneby. Stolpets kraftst. och distributionsnät Thorstorps elektricitetsverk, Aneby

trefas

trefas Flisby distr.-anläggn., Flisby. Ab. fr. A.- B. Åsvallehult e l.-verk Ägare Ing. Hjalmar Carlson, Tranås 10 3 5 likström Aneby elektricitetsverk, A. J. Vattenturbin Anderson, Aneby Bona elektricitetsverk, Ane12 3 7-5 » by

2x220

— 220 50

2x220 50

10 000 2x220 2x220

Tveta härad. 29

Bankeryd s:n

Motorplogfabriken June, Bankeryd

Ab. fr. Habo si Llfitfab: *. i S car ab orgs i län

Ortsdistr. i Bankeryd

31 32

» »

34 35

» »

Vattenturbin Attarps säteri, Bankeryd Domeåns kraft A.-B., Banke» ryd. KJerebo kraftstation Domeåns kraft A.-B., Banke" ryd. Hovstorps kraftst. Lindkults kvarn, Bankeryd Vattenhjul Flaskebo elektricitetsverk, Vattenturbin Bankeryd

2x220

trefas

10 000

5 125

3 12

3'5 100

» 8

50 50

110 1650

6 600

10 4 4-7 14

1 likström 3-5 »

— 220 — 110

23 11

ortsgårds -

10 000 380

44 55

—

ortsgårds -

10 000 380

12 18

ortsgårds -

10 000 380 2x220

14 21 3

67-5

—

10 000 380 2x220

47 65 3

—

ortsgårds -

700 Se anm 9)

—

2x220

—

2x220

—

orts-

10 000

—

9 Se anm. 10)

ortsgårds -

10 000 380

10 15

85 Se anm. 10)

—

2x220

—

i»5

—

ortsgårds •

10 000 380

10 14

—

•

2x220

—

2x220

—

2x220

—

ortsgårds

10 000 380

7 12

ortsgårdsortsgårds » »

110 1500 380 6 000 380 220 110

1 4 7 11 14

1 240

40 400

1 500

2 400

1911 1918

2 905

25 Se anm. 11)

Se anm. 12)

29 30

Se anm. 13)

31 32 33

0-5 1-5

4 23

1 2

1918 1918

1 7

34 35

24 "I 36 37

Bankeryd s:n Järstorp s:n

4 likström 3 6 Månseryds gård, Bankeryd Vattenturbin 15 7-6 45 Lalleryds elektriska förening, J ä r s t o r p pr Jönköping » 2-5 Rustorps gård, J ä r s t o r p p r Jönköping trefas Ab. fr. Jönköpings el.-verk Järstorps elektriska distr.för., J ä r s t o r p pr Jönköping 12 3 7-5 likström Klämmestorps gård, J ö n - Vattenturbin köping

Sandseryd s-.n

A.-B. Sandseryds elektr.-verk, Sandseryd pr Jönköping Ledstorps elektr.-verk, Sandseryd pr Jönköping Ängsfors snickerifabrikers A.-B.,Hovslätt. Nedrekraftstationen Ängsfors snickerifabrikers A.-B.,Hovslätt. Ö v r e k r a t f t stationen Åsafors elektr.-verk, Fabrikör J. Gustafson, Hovslätt. Nedre kraftstationen

38 39 40 41 42 43 44

46 47 48

Jönköpings stad »

49 50

Huskvarna stad

52 Hakarp s:n

53 Eogberga s:n

54 Barnarp

55 56 57

trefas

likström

8-5

4 5 Åsafors elektr.-verk,Fabrikör J. Gustafson, Hovslätt. Övre kraftstationen 5 72 50 Hovslätts elektr.-verk, Gods ägare S. Svenson, Kättils torps gård, Jönköping Jönköpings stads elektr.-verk, Ab. fr. tre vattenkraftst. se anm. 800 Ångturbiner 1315 — Jönköping 680 41 1950 Munksjö A.-B., Jönköping Vattenturbin 2 850 Huskvarna Vapenfabr. A.-B., Huskvarna

3 750

trefas

likström trefas

5 240

/Ab. fr. H u s k v a r n a vapenfabr. A.-B. Huskvarna stads elektr.-verk, i Diesel | — | — | 138 Huskvarna Ab. fr. Smålands Kraft. A.-B. Hakarpsnätet

likström

26-3

trefas

1-5

likström

trefas

13 Klevarps elektr.-verk, Ten Vattenturbin hult » A.-B. Norrahammars elektr.verk, Norrahammar » Stillesfors elektr.-verk, Barnarp pr Jönköping Norrahammars Bruk, Norrahammar. Kraftst. vid Hökhult Norrahammars Bruk, Norrahammar. Kraftstation vid Slätten

3 3

1918 1918

4 11

36 37

—

2 3 1

—

3 000 380 220

1-2 3-5

7•5

4 Se anm. 14)

—

27 Se anm. 14)

4 Se anm. 15)

45 Se anm. 15)

gårds»

220 2 x 220

1 4

—

ortsgårds»

10 000 380 220

7-5 ortsgårds-

8 41

1-2

—

800 10 000 10 000 2x220 10 000 500 10 000

—

207 4 200 2 000

1700 Se anm. 16)

4 000 2 000

1400 Se anm. 17)

1800 Se anm. 18)

5 725

70 12

2 400

2 600

85 10 000 110 10 000 o. 1 500 60 . gårds- HOo.380 4 2x220

518 207

21 5 000 ortsgårds- 380 o. 220 15 15 » 3 220

' —

—

— 23

(9 000) (3 000)

4 500{£ |l 500

—

3 000 220

—

3 260

10 000 220

ortsgards-

—

(300) bygdeorts-

—

2 2

—

ortsgårds-

—

170 70

ti 1

2 400

1\S 3-i

bygdeortsgårdsbygdegårdsbygde-

3 900

—

200 Se anm. 19)

3 000 1500

2 000

Se anm. 20)

—

53 Se anm. 21)

54 55

Se anm. 22)

—

57 4

3 Barnarp s:n

" 63

66 Månsarp

s:n

67 68

71 72

73 Svarttorp s:n

74 J ä r s n ä s s:n

75 Barkerycl s:n

» »

6-5

trefas

3 000

13-5

3 000

1*8

likström

—

— 110

— 2x220

trefas

likström

— 220

2-7

5-5

— 2x220

— 110

Norrahammars Bruk, Norra- Vattenturbin hammar. Kraftst. vid Verkstadsgården N o r r a h a m m a r s Bruk, Norrahammar. Kraftst. vid Plog" smedjan N o r r a h a m m a r s Bruk, Norra» hammar. Södra kraftstationen Läsängs elektr.-verk, Norrahammar Torsviks A.-B., Norrahammar. Kraftst. för motordrift Torsviks A.-B., Norrahammar. Kraftst. för belysning Ubbarps elektr.-verk, Barn a r p pr Jönköping F. d. Eogberga—Barnarps kraft A.-B., Barnarp pr Jönköping

» A.-B. Tabergs elektr.-verk, Smålands Taberg Tabergs yllefabriks A.-B., » Smålands Taberg. Nedre kraftstationen Tabergs yllefabriks A.-B., » Smålands Taberg. Övre kraftstationen Kåperyds elektricitetsverk, » Månsarp Ängsfors snickerifabr. A.-B., Ångmaskin Månsarp

,, a Viks trävaruaffär, Månsarp 3 8 Månsarps elektricitetsverk, Vattenturbin 15 4-5 9-5 Månsarp 8 Nässjö stads elektr.-verk, 600 25 442 trefas Ramsjöholmsanläggningen u F. d. Sunds elektr.-verk, A. J. Ab. fr. Fl isby dist ributioi isanl. Gustafsson, Sund, N ä t a r n s Vattenturbin 80 1-3 60 » p r Äng K r a m s ä n g s kvarn, Barke15 4 4-5 likström " rydsby pr Ang » Strömsfors elektr.-verk, Barkerydsby pr Äng 8 Boarps elektr.-verk, Forserum Lättarp—Broddarps elek» triska förening, Forserum Esperyds elektr. förening, Vattenhjul Äng Gran sängs elektr. förening, Vattenturbin Äng

— 220

— 2x220 50

50 50

10 000 380

2x220

— 2x220

4-5

— 2x220

6-5

— 2 x 220: — 220 — 220

6-5

5-2

4-1

1 27 11

—

gårds-

—

—•

—

gårds-

2x220

ortsgårds-

—

ii)

—

7-5

—

10 000 380

7 10

.»

—

gårds-

2x220

—

2 Se anm. 26)

2 x 220

2 32

1 10

2 8

1917 1917

2 46

Se anm. 26)

gårds-

71 72

bygdegårdsortsortsgårds»

20 000 380 10 000 1500 380 2x220

27 2 12 11 24 6

400 Se anm. 27)

40 30

5 20 (700) (350) 10 20 1918

125 Se anm. 28)

o O

—

2x220

—

2x220

—

5-5

—

2x220

—

8-7

—

6-2

—

— 442 20 60

—

120 Se anm. 23)

Se anm. 24)

66 Se anm. 25)

2S 1

81 Forserum s:n

84 Nässjö stad

85 Bottnaryd s:n

4 Ortsdistributionen vid Ang

87 88 89 90

93 94 95

Ab. fr. Smålån ds kraft 1L-B.

Nässjö stads Nässjö

elektr.-verk,

Kraftlev. från Bamsjök olm Ab. fr. Smålån ds kraft i L.-B. Dieselmotor 410 346 —

trefas

30 000

» » »

50 50 50

500 20 000 30 000 3 000

2-5

likström

— 220

» Bottnavyds elektr. förening, Bottnaryd pr Jönköping Klevebo kvarn, Bottnaryd Vattenhjul » » pr Jönköping Elgaryds såg- o. elektr.-verk, Vattenturbin » » Bottnaryd pr Jönköping Angerdshestra s:n Röksbergs gårds elektr.-verk, » Angerdshestra » » Yås elektr.-verk, Angerds" hestra

— 2x220

3-5

— 110

5-5

— 2x220

trefas

4-5 likström

— 2x220

7-5

— 2x220

4-5

— 2x220

14 7

4 12

6-5 4-5

» »

— 220 220 "

10 8

3 6

5 4

— 220

3-6

— 2x220

4-5

— 220

3-5

— 220

9- i

12s

trefas

likström

— 110

10-2

» Arvidsbo, Elmas o. Harp- Vattenhjul

hults elektriska förening, Angerdshestra » » Munkabo o. Angerdshestra Vattenturbin elektr. för., Angerdshestra Norra Unnaryd s:n Spafors elektr.-verk, Mulse» ryd » » i) Karsbo elektr. för., Mohärad » » » » Norra Unnaryds kyrkobys » elektr. förening, Mohärad

96 97

Bonstorp s:n

7 Tolabo gårds elektr.-verk, Vattenturbin Bottnaryd pr Jönköping

91 92

6 Smålands kraft A.-B., Forse- Angturbin 1000 875 r u m s ångcentral Forserum—Nässjö distribuAb. fr. Smålån ds kraft J L-B. tionsnätet

Mo härad.

» Brynas elektr. för., Mohärad

Stengårdshult s:n

101 Öreryd s:n

102 Valdshult s:n

104 Asenhöga s:n

Gettrabo elektr. förening, » Bonstorp pr Månsarp Bonstorp elektr. för., Bons» torp pr Månsarp Badaholms elektr. för., Sten» gårdshult pr Hestra Sandsebo elektr. för., Sten- Vattenhjul gårdshult pr H e s t r a Skogsfors kvarn, J.Anderson, Vattenturbin Öreryd pr H e s t r a Lilla Öghults elektr.-verk, Vattenhjul Öreryd pr Hestra Valdshults elektr. andelsför., Vattenturbin Öreryd pr H e s t r a Ossafors såg o. kvarn, J.Nils• son, Asenhöga pr Gnosjö Grans torps elektr.-verk, » Asenhöga pr Gnosjö

—

— 220

2x220

29 11

150 100

ortsgårdslandsgårdsbygdeorts-

200 500

gurdsorts-

20 000 380 30 000 500 10 000 10 000 o. 1 500 HOo.380 3 000

—

gårds-

—

•

2x220

—

67 16

390 34

2 560

100 5

6 9 3 1

1!1

2 000 1500

(400)

(700) 1921

850 Se anm. 20)

—

Se anm. 29)

Se anm. 20)

81 82

2-5

—

2x220

—

ortsgårds-

6 000 380

—

2'5

—

1-5

—

2x220

—

2x220

—

2x220

—

7-5

— ~

>' »

220 220

2 3

— —

3-3 52

30 40

— 10

1 2

1 4

1918 1921 1918 1918

12 11

94 95

— —

„

220 220

3 2

_ —

2-5

25 30

—

1 1

1918 1918

9 12

96 97

—

2x220

—

'—

—

3-1

—

7-5

ortsgårds-

3 000 380

2 3

10-2

—

2x220

—

2 000 1200

— 1

30 1

106 Åsenhöga s:n

.»

Ill

Källeryd s:n

113 Norra Hestra s:n 114

Nissafors träsliperi, Nissafors Nissafors elektr.-verk, Nissafors A.-B. Hestra elektr.-verk. Hestra Forsviks kvarn, Hestra Språttebo elektr.-verk, Språttebo pr Hestra

likström

trefas

likström

— 220

7-5

— 2x220

7-8

— 220

30 (900) 25

3-7

trefas

3-2

likström

— 2 x 220 :

» »

(27) 10 10

— 220

6'5

» »

3-5

— 220

— 2x220

— 220

trefas

19 15

4-5 4-5

likström 15 6-6 "

_ 2x220 — 2x220

— 2x220

20 26

3-5

3 14

» "

— 220

10-5

trefas

likström

trefas

8-5

300 Ingarps elektr.-verk, Åsen- Vattenturbin # höga p r Gnosjö ; Åsenhöga elektr. för., Åsen» höga pr Gnosjö Törestorps andelselektr.-för., » Åsenhöga pr Gnosjö Götarps kraftst., Åsenhöga » pr Gnosjö Skärvhults o. Skarköps el. » för., Åsenhöga pr Gnosjö

. . .

— 2x110 — 220 380

2x220

Västbo härad.

116 Båraryd s:n 117

119 Gnosjö s:n

121 122

» »

)) »

Öranholms kvarn, Bårarydsby pr Gislaved Hedenstorps elektr. för., Bårarydsby pr Gislaved Båraryds elektr. för., Bårarj'dsby pr Gislaved Lantbr. Aug. Andersson, Töllstorp, Gnosjö Gnosjö elektr.-verk, Gnosjö

» Gnosjö gelbgjuteri, Gnosjö J. Hyltens metallvarufabrik, » Gnosjö Fägerås elektr. andelsför., » Gnosjö Häryds bruk, Gnosjö Vattenhjul Stenshults el. för., Mölvehult Vattenturbin pr Sjötofta i Älvsborgs län

124 » » 125 Våthult s:n 126

128 129 Anderstorp s:n 130

Våthultsströms elektr.-verk, åig. Fabrikör M. Petterson. Gislaved Mo o. Grävhult el. belysningsför., Våthult pr Gislaved Sv. Gummifabr. A.-B., Gislaved. Kraftstationen vid Vika Sv. Gummifabr. A.-B., Gislaved. Kraftstationen vid Gyllenfors Henja elektr. belysningsför., Gislaved

2x220

380 220

6 000

5 000

10 000

" Ab. fr. Vå thultsstr* )ms el. -verk

31 11

—

gårds-

2x110

—

ortsgårds»

3 000 380 220

— —

—

10 1918

12 Se anm. 30) 107

7 11 5

—

3-7

2x220

—

13-5

—

4 Se anm. 26) 111

orts-

3 000

—

gårds-

2x220

—

2x220

—

• »

2x220

—

0-c

—

1 Se anm. 26) 119

ortsgårds-

3 000 380

1 3

—

» »

3 2

—

16 2

—

to to X X to to to to oo

5 2

10 4

1917 1917

17 7

121 122

—

2x220

—

6-3

—

220 2x220

1 3

—

2-2

10 15

—

1 1

2 10

1915 1918

3 6

124 Se anm. 31) 125

ortsgårds-

10 000 380

11 20

180 1919

—

4-4

—

orts-

6 000

—

400 1918

260 Se anm. 32) 128

—

gårds-

—

Se anm. 32) 129

—

ortsgårds-

10 000 380

2 4

—

17-5

32 1

131 Anderstorp s:n

134 Kulltorp s:n

137 138

» »

139 140

Bosebo s:n

143 Villstad s:n

156 157

Fabrikör C. A. Andersson, Vattenturbin Anderstorp 8 Töråsliohns mek. verkstad, Anderstorp Tåughults elektr.-verk, An" derstorp Vattenhjul Urabyggets elektr.-verk, Kulltorp pr Bredaryd Törestorps belysningsför., Vattenturbin Hillerstorp

Burseryd s:n

151 Södra Hestra s:n

trefas

likström

" »

~ 220 — 220 — 220

1-3

220 Tyngels elektr.A.-B., Hillerstorp Kärvaryds el.-verk, Kulltorp Vekafors såg, kvarn o. kraft A.-B., Kulltorp Lenna kvarn, Kulliorp Dalsbults eloktr. förening, Hällabäck

1-5

— 220

» »

4-5 2-5

5 40

trefas

— 220

» "

10 (50) 70 15 10

4 3

2 likström 6-6 »

Arnäsholms elektr.-verk, Hällabäck Löbbo belysningsförening, Hällabäck Askebo o.Karsliultsbel.-för., Våthult pr Gislaved Kappeleds spikfabrik, Smålandsstenar Kappeleds elektr.-verk, Smålandsstenar

2-70

trefas

likström

— 2x220

2x220

1-15

2x220

1-15

trefas

380 Ab. fr. Kappeleds el.-verk Isberga gård, Smålandso stenar Ågårdsfors kvarnbolag, Små- Vattenturbin 100 1-5 80 landsstenar Ab. fr. Västbo craft A .-B. Skeppshults tråddrageri A.-B., Skeppshult Vattenturbin 150 2-o 125

.»

6 600

3 000

» ))

50 50

10 000 380

Brännö elektricitetsverk, Skeppshult Mölnebergs elektricitetsverk, Smålands Burseryd

Lida b y a m ä n s elektr.-verk, Smålands Burseryd Burseryds kraft A.-B., Smålands Burseryd Betorps elektricitetsverk, Smålands Burseryd Kvarnaryds elektr.-verk, Smålandsstenar Vickelsbo elektriska fören., Smålands Burseryd Samseryds kvarn, Broaryd Brötjeryds elektr. förening, Broaryd

— 220 220

— 220

2-5 likström

•

— 2x220

trefas

likström

— 220

7-5

6-5

12 15

3 1-6

05 30

trefas

•

2x220 2x220

— 220 50

33 11

—

gårds-

—

• »

—

))

15 IG

—

1-5

—

0-7

—

220 6 000 380 220 220

1 33 30 4 3

3 000 380 2x220

12 10 3

• »

2x220

ortsgårds-

6 000 380

—

orts-

—

0-5

—

0-8 60

10 490

1 30

1 35

1917 1919

4 255

137 138

2'7

50 20

1 1

1918 1918

6 9

139 140

—

2-5

—

2-2

—

8 9

6 000

—

11 16 14 18

90 Se anm. 33) 147

3 000 380 10 000 380

gårdsortsgårds-

—

•

—

2-6

—

2x220

—

2-7

—

ortsgårds-

3 000 380

7 18

—

9 Se anm. 34) 153

—

2x220

—

2-8

—

2x220

—

ortsgårds-

220 6 000 380

2 14 22

21-5

2 14

30 110

1 10

2 20

1918 1917

10 56

156 157

ortsgårds-

— —

1406 23

34 1

158 Södra H e s t r a s:n

159 160

Reftele s:n

ila

trefas

Bredaryd s:n

165 Forsheda s:n

166 Kållerstad s:n

169 Långaryd s:n

,, Jälluntofta s:n

Kvarnsbo elektriska andelsförening, Reftele Eskilstorps elektricitetsförening, Bredaryd Forsheda kvarn, äg. Algefors manufakturverk, Forsheda Kållerstad kvarn, Kållerstad pr Reftele Lundens elektricitetsverk, Kållerstad pr Reftele Västbo kraft A.-B..Kållerstad Kraftst. vid Råsefors Västbo kraft A.-B., Kaller stad. Kraftstationen vid Gussbo Ortsdistr. från Västbo kraft A.-B.

50 50

3-8

likström

4-7

trefas

7-o

likström

6-3

4-5

trefas

6-5

1-5

3-2

likström

176 As s:n

Slättö kraft A.-B., Västboås

1-5

trefas

3-8

likström

6-5

179 F ä r g a r y d s:n

2-5

Sporda kraftförening, Västboås Ingaryds elektriska belysningsförening, Västboås Hylte kvarns elektricitetsverk, Hyltebruk Hylte bruks A.-B., Hyltebruk

50 Ab. fr. Västbo kraft A.-B.

Nyby kraftstation, Långaryd Vattenturbin pr Landeryd » Träppja elektricitetsverk, Långaryd pr Landeryd » Strömshults gårds elektricitetsverk, Långaryd pr Landeryd » Ringshults elektricitetsverk, Jälluntofta » Jälluntofta belysningsförening, Jälluntofta

40 A.-B. Skogsfors bruk, Reftele Strands övre kraftstation 40 3'5 Ab. fr. Västbo kraft A.-B. A.-B. Skogsforsbruk,Reftele. Vattenturbin 30 3*5 23'5 Strands nedre kraftst.

174 Långarekulle elektricitets- Vattenturbin verk, Broaryd Danhults elektriska belysförening, Broaryd Nennesholms elektricitetsverk, Reftele

Ab. fr. Rydö bruks och fabriks A.-B., Hallands län Vattenturbin I 1500 I 23 I 1250 Ångturbin | 1200 — | —

trefas

50 50

35 11

ortsgårdsortsgårdsortsgårds-

5 000 380 6 000 380 3 000 380

8-5 12 5 6 15 21

orts-

4 000

4 000 380 3 000 380 220

ortsgårds-

—

— .

—

Se anm. 35) 161

36 Se anm. 36) 162

—

120 Se anm. 26) 165

—

3-7

—

Se anm. 37) 168

—

Se anm. 37) 169

52 71

1918 1922

260 Se anm. 38) 170

—

1-5

—

4 Se anm. 39) 171

2x220

—

•'

2x220

—

2x220

—

2-5

—

2x220

—

3-4

—

ortsgårds-

10 000 380 2x220

17 4

—

4-5

—

82-5

—

1 6

5-5

—

10 000 380 o. 220

6 11

))

2x220

orts-

10 000

—

10 000

—

(115)

» gårds-

10 000 380

—

».

15 30

— 25 12

— 20

—

gårdsortsgårds»

—

»»

—

7'5

—

bygde-

20 000

2 050

1 gårds - 500 o. 220

—

— 5

600 Se anm. 40) 180

6 000

1918 Se anm. 41)

36 1

2 Femsjö s:n

186 187 188 189 190

4 Yabergs elektriska förening, Vattenturbin Hyltebruk Haghults belysningsför» ening, Rydöbruk Femsjö belysningsförening, » Femsjö pr Unnen Nabba kvarn, Femsjö p r Vattenhjul Unnen Duvhults elektricitetsverk, Vattenturbin Femsjö pr Unnen

>' Södra Unnaryd s:n F ä r d a elektricitetsverk, Unnaryd pr Unnen » » » A.-B. Möllekvarn, Unnaryd Vattenhjul pr Unnen » » » Unnaryds elektricitetsverk, Vattenturbin Unnaryd pr Unnen Vattenhjul » » » Önnekvarns elektricitetsverk, Unnaryd pr Unnen Kvarnagårds kraftstation, Vattenturbin Dannäs s:n Dannäs, Hänger pr Forsheda

191 Tannåker s:n

192 Byarum s:n

likström

2-5

2x220

—

— 220

3-8

7-r.

—

— 2 x 220

2x220

trefas

—

3-o

likström

— 2x220

—

2-c

2x220

2-5

2x220

4-2

2 x 220

2x220

Tannåkers elektricitetsverk, Tannåker pr Ljungby

20 Eckersholms gårds elektricitetsverk, Bratteborg Krängshults elektriska förening, Bratteborg Bratteborgs lysebolag, Bratteborg Bratteborgs elektriska distributionsförening, Bratteborg

— 220

— 2x220i

— 2 x 220

3r,

22-5

trefas

6-5

likström

— 2x220

6-5

— 2x220

2-5

8-1

— 220

30 35 90

2 2

—

0-7 20 60

— 220 — 2 x 220| — 2x220

trefas

220 Östbo härad.

199 200

))

202 Åker s:n

» Högafors kvarns elektricitetsverk, Byarum Ryds elektriska förening, Vattenhjul Byarum Skogafors bruks elektrici- Vattenturbin tetsverk, Byarum Mölna kvarn, Vaggeryd » B Vaggeryds samhälles elektricitetsverk, Vaggeryd Dieselmotor Götafors sulfitfabrik, Vagge- Vattenturbin ryd A.-B. Oljehults elektricitets" verk, Åker pr Skillingaryd

37 11

—

gårds-

2x220

—

2x220

—

2-8

—

3-5

—

3-8

—

2'7

—

2x220

—

4-i

—

2 x 220

2-6

—

forts\gårds-

10 000 \ 380 |

—

1-8

—

2x220

—

2x220

—

2x220

—

3-7

—

2x220

—

2x220

—

2x220

—

3-7

—

ortsgårcls-

6 000 380

5 9

22-5

—

2x220

—

6-5

—

2x220

—

» »

220 2x220

1 4

6 40

—

1 60

1 30

1 40

1918 1907

1 18

950 o. 220

—

ortsgårds-

10 000 380

7 9

— 25

— — 30

8-i

Se anm. 42)

199 200

203 Åker s:n 204 205

206 207 208 209 210

213 214 215

216 Tofteryd s:n 217

218 219 220 H a g h u l t s:n 221

222 223 Kävsjö s:n 224 225 226 227

2-1

2-8

12 Stensö bandfabrik, Åker pr Skillingaryd Elghammars träullfabrik, Åker pr Skillingaryd Häradsköps elektricitetsverk, Skillingaryd Hultafors kraftstation, Åker pr Skillingaryd Ängsfors kraftstation, Åker pr Skillingaryd

6-5

2-5

2-4

5-5

2-7

5-5

4-2

20 Gisslakops elektriska för ening, Åker pr Skillingaryd Kyllenfors kraftstation, Åker , p r Skillingaryd Åby kraftstation, Åker pr Skillingaryd Alaryds kvarn, Åker pr Skillingaryd Förebergs elektriska andelsförening, Åker pr Skillingaryd

211 212

Hallafors kraftstation, Åker Vattenturbin pr Skillingaryd Linnås kraftstation, Åker pr Skillingaryd Ljungsfors kraftstation, Äker pr Skillingaryd

K a r d a s:n

likström

trefas

7-5 230 340 A.-B. Skillingaryds elektricitetsverk, Skillingaryd » Tofteryds elektriska andels Ab. fr. A.-B . Skilling aryds e lektricitetsvei k förening, Skillingaryd 7 5 likström 4 15 Torps elektriska andelsför- Vattenturbin ening, Skillingaryd » 25 35 35 Tofteryds elektricitetsverk, Skillingaryd » 1-5 4 >' 30 Möllefors kvarn, Klevshult Dammens elektricitetsverk, Klevshult Packebo elektriska förening, Klevshult Carl Herrlins distributions anläggning, Hillerstorp Mjögaryds elektricitetsverk, Hillerstorp Hillerstorps elektricitetsverk, Hillerstorp Herrestads elektricitetsverk, o Karda Åminne fideikommiss' elektricitetsverk, K a r d a

2-5

trefas

1-7

•

likström

1-5

•

))

5'5

trefas

likström

•

—

39 11

—

gårds-

—

2x220

—

1»

—

1-5

—

))

—

3-1

—

2x220

—

ortsgårds-

6 000 380

55 7

—

ortsgårdsorfcsgårds-

3 000 220 3 000 380 2x220

3 6 11 14 6

—

8 ID

23 Se anm. 26)

Se anm. 43)

—

2x220

—

ortsgårdsortsgårdsortsgårds-

6 000 380 6 000 380 10 000 380

—

1-3

—

15 15 50 ~~ — 40

5 7 6 9 33 54 1

2x220

—

12 16 6

—

orfcs5 000 gards- 380 o. 220 2x220 »

40 1

228 a Värnamo stad b

» »

4 Edhs elektriska kraft A.-B., Bor

231 Gällaryd s:n

Obs bruk, Bor. Kraftstatio- Vattenturb in nen vid Långö Ohs bruk, Bor. Kraftstatio» nen vid Obs Gripenbergs såg, Gällaryd » pr Hörda Gällaryds elektricitetsverk, » Gällaryd pr Hörda Bydaholms kraft ocbindustri » A.-B., H ö r d a

235 j Eydaholm s:n

8 A.-B. Hörle bruks elektrici- Vattenturbin 600 6 500 I li trefas tetsverk, Carlsfors kr.-stn D:o, Hörle kr.-stn . 500 » — 900 1 Värnamo kraft A.-B., Vär- Kraftlev. fr. Aby kr.-stat. nr 57 i »' namo Kronobergs län Angturbin 1200 88 840 likström

230 Våxtorp s:n

5 Ab. ft •. Värnan IO kraft . L-B.

380 2x220

trefas

20 000

17-6

likström

—

5-5

—

2"6

1-5

likström

—

6-5

—

2x220

—

2x220

—

» »

20 15

3-5 4

15 6-6

» "

—

2x220 2x220

—

2x220

6-5

—

2x220

—

2x220

trefas

likström

—

2'5

2x220

—

•

trefas

380 Västra härad.

236; Ödestuga s:n 237

238 Almesåkra s:n 239 Malmbäck s:n 240 Svennarum s:n 241 ; 242

» »

248 Hylletofta s:n

249 Bringetofta s:n 250

» Elgabäcksryds elektricitetsv e r k , Ödestuga pr Tenbult Ödestuga elektriska för» ening, Ödestuga pr Tenbult Barkansjö elektriska förVattenhjul ening, Malmbäck Sörängs elektricitetsverk, Vattenturb in Malmbäck Höks egendom, Hok » Lindefors kartongf abrik,Hok Långserums elektriska förening, Hok A.-B. Hagafors stolfabrik, Hok Ettarps elektricitetsverk, Hok Trollbättans belysningsförening, Hok Svenstorps elektricitetsverk, Hok Krokhemmets elektricitetsverk, Hok Nordanskogs elektricitetsverk, Hok Storekvarns elektricitetsverk, Bringetofta pr Sävsjö Dragaryds elektriska förening, Bringetofta pr Sävsjö Asbyholms kraftstation, Bringetofta pr Sävsjö

Vattenhjul

1 41 11

15 IG

2(1

orts10 000 går ds- 380 o. 220 bygde- 20 000 orts20 000 gårds- 380 o. 2x220 orts20 000 gårds- 380

32 50 40

17 15

bygde-

20 000

—

(1 000) (400) 1922

240 Se anm. 45)

—

gårds-

—

8 Se anm. 46)

—

2-8

—

ortsgårds-

20 000 380

45 55

—

2x220

—

6'2

—

2x220

—

1-5

—

» »

2x220 2x220

3 2

—

45 50

2-7

10 2

15 4

1918 1918

8 11

241 242

—

2x220

—

5-5

—

2x220

—

2x220

—

2x220

—

6-5

—

500 900 100

1406 23

Se anm. 44)

228a b 229

60 230

Se anm. 47)

42 1

252 Norra Sandsjö s:n Bodanäs—Ånhults kraft 253

))

A.-B., Grimstorp Bodafors möbelfabrik, Bodafors. Övre kraftstationen Bodafors möbelfabrik. Bodafors. Nedre kraftstationen H a g a elektricitetsverk, Bodafors

10 Vattenturbin

trefas

7-5

•

likström

_ Prinsfors kraftstation,Sävsjö Vattenhjul 45 30 Torsets energiförening, Säv- Ab. fr. Prinsfors kraftst., Sävsjö sjö 258 Norra Ljunga s:n Kråkefors kvarn, Sävsjö Vattenturbin 4-5 15 10 3-5 259 » » )> Komstads kvarn, Sävsjö 12 3 )) Lnndholmens gård, Vrigstad 260 Vrigstad s:n 30 4 10 »

trefas

» Kvarnagårdens kraftstation, 114 5-6 50 Vrigstad Vrigstads belysningsförAb. fr. K v a r n a g å r d e n s kraftst. ening, Vrigstad G-isabo o. Klintbults elek- Vattenturbin 15 9 i-s triska förening, Vrigstad Stockaryds elektricitetsför- Ab. fr. Kvarnagårdens kraftst. ening, Stockaryd Smålands bränntorvs A.-B., Ångmaskin 85 60 Stockaryd

trefas

6 000,

Vesterkvarns elektricitets- Vattenturbin 15 2 4 verk, Stockaryd Brohults elektricitetsverk, 2-5 8 4 " Stockaryd Långö m. fl. orters elektri- Vattenhjul 3 10 — citetsförening, Stockaryd Sävsjö sambälles elektriciAb. fr. Smålands kraft A.-B. tetsverk, Sävsjö 1 1 Sävsjö sanatorium, Sävsjö Ab. fr. SS vsjö sam lälles e l.-verk Ångmaskin 50 37 —

likström

— 2x110

— 2x220

256 257

» »

264 Stockaryd s:n 265

266 Hjälmseryd s:n 267

268 Nydala s:n 269 270

Vallsjö s:n

271 Hultsjö s:n 272 Bäckaby s:n 273 Ramkvilla s:n 274 275

» »

Södra Vedbo h:d. 276 Flisby s:n 277

65 Agunnaryds elektriska för- Vattenturbin 5 20 ening, Stockaryd 8 Bäckaby elektriska förening, 25 6 20 Bäckaby pr Landsbro Västerkvarns kraftstation, 1-5 20 3 » Ramkvilla Hallsnäs gårds elektricitetsAb. fr. Smålands kraft A.-B. verk, Ramkvilla Vattenturbin 45 7 30 Skärstorps m. fl. byars elektriska förening, Ramkvilla 12 11 10 »

Sunneränga elektricitetsverk, Flisby Norra Solberga s:n Eksjö stads elektricitetsverk. Distributionsnätet i Solberga o. Flisby

5 Ab. fr. Smålands kraft A-B.

50 50

380 3 000

likström

— 220 — 2x220

)•

likström

— 2x220

trefas

6 000

trefas

30 000

3 000

likström

•>

— 220 — 2x220

trefas

likström

— 110

trefas

50 50

10 000 3 000

» 8

likström

— 220

trefas

30 000

1 43 11

65 80

10 000 ortsgårds- 380 6 000 ortsgårds- 380 o. 220

15 K;

15 i 22 ! 6i 12 !

180 Se anm. 48)

180 Se anm. 49)

253 Se anm. 49)

—

7 19-5

40 70

3 10

4 15

1919 1920

22 36

256 257

5-5 2 8-2

60 30 40

2 1 5

5 2 8

1918 1918 1914

8 6 14

258 259 260

—

3 3 4

2 O

6 000 380 1500 110

7 6 3

2x110

—

2x220

—

2-2

—

2x220

—

11 19 1

1918 1917 1907

gårds-

» 30 (30) ortsgårds»

380 3 000 380 220 220 2x220

2 11 14 3 2 3

ortsgårds»

6 000 380 2x220

ortsgårdsortsgårds-

—

250 15

— 20

3 000 ortsgårds- 380 o. 220 » 220

31 Se anm. 50)

—

ortsgards-

3 000 380 110

3 4 1

273 Se anm. 48)

ortsgårds-

3 000 380

5 6

—

„

bygdegårds-

30 000 380

4 6

75 I

.»

59 Se anm. 51)

44 1

283 284 285

288 Mellby s:n

289 Edshult s:n

296 G

Glömminge gårds elektrici- Vattenturbin 15 4 10 tetsverk, Smal. Anneberg » » » Snårebo elektricitetsverk, 5 2-5 3 » Ormaryd Eksjö stads elektricitetsverk, Ab. fr. Smålands kraft A.-B. » » » Eksjö. Distributionsnätet i Ormaryd Eksjö landskommm Eksjö stads elektricitetsverk, Kraftlev. fr. Eksiö el.-verk Eksjö. Distributionsanläggning i landskommunen Hagersryds elektricitetsverk, Vattenturbin » » 20 3 12 Eksjö

5 Norra Solberga s:n Eksjö stads elektricitetsverk. Ab. fr. Smålands kraft A.-B. Distributionsnätet i Smålands Anneberg » » » Annebergs tändsticksfabrik, Vattenturbin 32 4 30 Smålands Anneberg Ångmaskin 150 125 — Ab. fr. Eksjö, stads el.-verk » » )> Annebergs tändsticksfabrik, Smålands Anneberg. Distributionsnätet i Anneberg

4 Ingatorp s:n i)

Hässleby s:n Östra härad. Björkö s:n

Skedliults gårds elektricitets- Vattenhjul 2 3-5 3 verk, Eksjö Eksjö stads elektricitetsverk, Ab. fr. Smålands kraft A.-B. Eksjö Kraftlev. fr. Olstorps kraftstation n r 104 i Ögl. län Ångmaskin I 400 | — 1 350 Ortsdistr. i Värne m. fl. Ab. fr. £Smålands kraft i \ . - B .

A. : B. Metallduk, Bruzaholm. Vattenturbin Övre kraftstationen A.-B. Metallduk, Bruzaholm. » Nedre kraftstationen

trefas

50 30 000

„ „ »

50 380 50 380 50 3 000

likström

— 220

trefas

50 30 000

50 200

likström

•—•

2x220

— 220

trefas

50 30 000

50 15 000

» "

50 2 000 50 30 000

50 380

» F. d. Nya Bruzaholm A.-B., 35 4-5 35 likström Bruzaholm. Övre kraftstationen F. d. Nya Bruzaholm A.-B., 75 8-i 70 » ,, Bruzaholm. Nedre kraftAb. fr. Smålands kraft i L-B. trefas stationen Hjältevads nya träförädlings Ångmaskin 15-7 likström — — A.-B., Hjältevad Ortsdistr. vid Ingatorp Ab. fr. Smålands kraft A.-B. trefas

50 380

— 220 — 220 50 380 — 110 50 30 000

A.-B. Bruzafors—Hällefors, Lönneberga. Bruzafors Ångturbin sulfitfabrik, Bruzafors

Dito 270

—

„

50 500 50 500

Eödjenäs gårds elektricitets- Vattenturbin verk, Rödjenäs

50 220

45 11

50 bygde- 30 000 ortsgårds-

14 IG

8 9 10

3 000 380

40 1920

Se anm. 52)

—

100 1919

—

2-5

—

1-2

—

25 bygda- 30 000

3 000 380 2 000

—

ortsgårdsortsgårds-

17 15

44 —

—

2x220

—

7-5

—

2-8

—

30 000 15 000 2 000

—

2 000 2000

600 landsbygde160 orts— gårds-

orts-

—

gårds-

—

1 2

—

85 Se anm. 54)

—

Se anm. 54)

—

26 Se anm. 55)

—

(150)

—

gårds-

250 bygdeorts-

10 000 10 000 o. 1 500 gårds- 380o.ll0 500o.220

—

gårds-

10 000 220

—

2 2

1913 1920 1918

296 Se anm. 20)

16 30

— 50 orts-

4 10

250 bygde-

10 000 10 000 o. 1 500 gårds- 380o.H0 10 000 40 ortsgårds- 380

Se anm. 53)

20 _

46 1

297 Björkö s:n

298 Nävelsjö s:n

300 Lannaskede s:n

301 Skede s:n

Vetlanda stad

313 Näsby

315 316

Bäckseda s:n

trefas Björkö elektricitetsverk, Ab. fr. Rödjenäs g årds e .-verk, Rödjenäs o Björköby Ahults gårds elektricitets- Vattenhjul 2'6 4"5 likström — v e r k , Lannaskede Ahults elektriska förening, Vattenhjul 3 5 — » Lannaskede Ortsdistr. i Landsbro Ab. fr. Smålands kraft A.-B. trefas

Vetlanda ullspinneri, Vetlanda Mjölby ullspinneri A.-B , Vetlanda Vermunderyds elektricitetsverk, Vetlanda Flugeby träförädlings A.-B., Vetlanda Vetlanda stads elektricitetsverk

317 Kråkshult sm

318 Karlstorp s:n

Strömmahults kvarn, Smal. Hällinge Hällinge gårds elektricitetsverk, Smal. Hällinge Stensåkra gårds elektricitetsverk, Vetlanda Simonstorps elektricitetsverk, Snärle Kvilla h e r r g å r d s elektricitetsverk, K r å k s h u l t Högagårds kraftstation, Karls torp

50 10 000 220

— 2 x 220 50 30 000

50 2 000

50 30 000

likström

— 220

— 110

1-5

— 220

1-5

6-5

—" 220

trefas

50 380

5-8

50 380

50 30 000

Ab. fr. S mål an ds kraft ii.-B. 100

2'3

50 380

5-4

likström

— 220

22-8

1-8

4-4

— 220

2-5

•

8 Vattenturbin Hällaryds mek. verkstad, Holsbybrunn. H u s k v a r n s kraftstation Adelfors bruk, Adelfors »

Alseda s:n

1600 Smålands kraft A.-B., Nässjö. Vattenturbin 27 2 225 Kraftstation vid Klinte Smålands kraft A.-B.,Nässjö. 900 15 700 " Kraftstation vid Brunshult Smålands kraft A.-B., Nässjö. Kraftlev. fr. Klinte och Bi unshult Transformator centralerna vid Vetlanda, Hässleby och Landsbro Hällaryds mek. verkstad, Vattenturbin 35 1-c 30 Holsbybrunn. Hällaryds övre kraftstation Hällaryds mek. verkstad, 60 5 15 » Holsbybrunn. Hällaryds nedre kraftstation

Vetlanda s:n

— 2 x 220

•

110 220

1 47 12

— orts-

10 000 220 220

17 21 1

2X220

—

100 bygde- 10 000 orts10 000 o. 1 500 gårds- 380o.H0

245 10

—

gårds-

— gårds-

1600 lands700 ortsi 23 000 lands-

30 000 30 000 2 000 30 000

—

4 1918

3 000 3 000

100 1918

(3 000) (1 200) 1907

700 Se anm. 56)

(1 500)

(600: 1911

500 Se anm. 57)

1907 1921

—

i»

—

gårds-

—

25 1917

—

10 1911

—

3 1904

—

2'2

—

3 1910

—

4 1918

—

290 bygdeorts250 gårds-

11000 11000 380

200 1907

80 orts-

10 000 380

5 5

30 1916

3 000 380 220

12 16 1

1-5

1917 1921 1917

gårds-

125 ortsgårds-

61 Se anm. 58)

Se anm. 59)

—

2x220

—

7-5

—

7 1915

—

14-5

—

10 1915

—

1 1919

6 1918

48 1

319 Karlstorp s:n 320

321 Okna s:n

))

323 Lemnhult s:n

324 Näshult s:n

4 Pauliströms bruk, J ä r n Vattenturbin forsen. Boanäs kraftstation Pauliströms bruk, Järn» forsen. Pavdiströms kraftstation

Gryteryd s:n

328 329

Burseryd » C A. Carlsson Angerdshestra s:n Gullbergets el. and.-för.

330 Åker s:n

331 Anders torp s:n

332 Malmbäck s:n

333 334 335 336

Bringetofta Haghult Alseda Karsberga Bottnar3 d Mar bäck Lekeryd Stenberga Näshult

4-5

trefas

(445) 22

likström

50 800 110

— 2x220 — 2x220 50 20 000 50 380

— 110 — 220

—

5 15

likström trefas

50 Åsafors bruk

» )) »

— _ —

—

C. A. Andersson

•

—

P. Fornander

—

likström

» » » »

Skaftarps Kraftverk A. W. Johansson A. Danielsson K. A. Karlsson

— — —

23 15 4 15

trefas

» » » » »

G. Johansson Ludv. Karlsson, Fagerhult F. 0 . Adelin Se nr 75 i Kalmar län Se nr 78 i » »

— — — —

Senare tillkomna

337 338 339 340 341

» » Okna elektriska förening, 25 35 15 Österökna Kvillesbruks elektricitets24 2'i 25 likström " verk, Kvillefors F. d. Finsjö kraft A.-B. Kraftlev. från kraftstationer i trefas Distributionsnät i JönKalmar län köpings län Beskvams elektricitetsverk, Vattenturbin 25 5 20 " Näshult Götafors möbelfabrik, Näs3 25 2 likström » hult Nässja elektricitetsverk,Näs1 10 4-2 " » hult Börjeryds såg- och el.-verk 45 trefas » — —

anläggningar.

Vattenhjul

» „ » .. » »

„

— — 50 _ 50

likström trefas

likström

10 5

» »

—

— —

Anmärkningar. 1) Energi levereras till Gränna stad i direkt distribution. ledningarna approximativa. 2) Anläggningen under byggnad. 3) I uppgifterna 5, 6 och 7.

Uppgifterna

angående gårds-

Uppgifterna därför i viss mån approximativa.

ingå icke underdistributörerna, för vilka separat redovisats under nris 4,

4) Gårdsledningarna ägas av abonnenterna.

En del uppgifter approximativa.

5) Uppgifterna angående gårdsledningarna approximativa.

—

49 12

11 IS

—

gårds-

—

2x220

—

2x220

—

— bygde-

20 000 1 500

33 28 24 5 7 1

180 90 — 15 — — _

—

ort s-i gårds20 ortsgårds-

220 3 000

—

380 110

—

ortsgårds-

5 000

M — — orts-

—

— — — — — _ — — —

gårdsortsgårdsortsgårds-

» ortsgårds-

35; 1911

27 1903

15 1920

—

15 1918

1 350

—

10 1918

—

v> 1918

9-5

—

2 1918

320 Se anm. 60)

• Se anm. 26)

325 326

—

380 2x220 3 000 380 5 000

—

— —

328 329

—

190 3 000 380

—

—j

— — —

— —

—

2x220 6 000

» »

380 380 220

ortsgårds-

3 000 380

gårds-

2 x 220

—

•

—

—' i

— — i

—

— — — —

333 334 335 336 337 338

—

~~ —

—

— — —

— —

—

-—

—

— _

6) Häri ingå kraftstation samt 40 kV näten till Lyckas och Jönköping. 7) Anslutningen utgörea delvis av värmeelement. 8) Uppgifterna omfatta Tranås kraftstation samt den i Östergötland belägna Forsnäs kraftstation och landslinjen från densamma till Tranås. Dessutom ingå jordkabelnätet för 3 000 volt i staden samt gårdsnäten för 220 volt. En del uppgifter approximativa. 9) Samköming med de två efterföljande anläggningarna nris 13 och 14. Uppgifterna i kol. 16, 17 och 18 avse samtliga tre anläggningarna. Uppgifterna i kol. 19 och 20 approximativa. 10) S a m k ö m i n g med följande anläggning nr 24. Uppgifterna i kol. 14—20 avse båda anläggningarna tillsamman. 1406 23

aay i 340

;->() 11) Energien transiteras från anläggning nr 14 via anläggningarna nris 16 och 24 till denna anläggning. 12) Häri ingår även den i Skaraborgs län belägna sträckan av bygdelinjen. 13) Samköming med följande, nr 33. Uppgifterna i kol. 16—22 avse b å d a anläggningarna tillsamman. En del uppgifter approximativa. 14) Samköming med följande, nr 43. Uppgifterna i kol. 14—20 avse b å d a anläggningarna tillsamman. 15) Samköming med följande, nr 45. Uppgifterna i kol. 14—20, som äro approximativa, avse båda anläggningarna tillsamman. 16) Samdrift med anläggningarna nris 2, 8 och 50. Bygdelinjerna huvudsakligen utförda såsom jordkablar. Uppgifterna i kol. 14 approximativa. 17) Häri ingå bolagets vattenkraftstation vid Ebbe i H u s k v a m a å n samt bygdelinjen till fabriken. Uppgifterna i kol. 19, 20 och 22 approximativa. Enligt »Sveriges monterade vattenkraft» linnes även ångcentral 1 415 kVA. Enligt d:o var energibehovet år 1916 v. 7 695 mega Wh., å. 1 300. 18) Enligt »Sveriges monterade vattenkraft» var energibeloppet år 1916 10 500 mega "Wh. a) Egen förbrukning säkerligen för lågt angiven för normal drift. Jönköpings stations behov av Huskvarna kraft kan uppskattas till högst 1500 000 kWh. b) Enligt »Sveriges monterade vattenkraft» var energibeloppet år 1916 7 500 mega Wh. 19) Samtliga uppgifter approximativa. 20) Uppgifterna i kol. 17—20 approximativa. 21) Uppgifterna i kol. 16—20 approximativa. 22) Samköming med följande, nris 57, 58, 59 och 60. Uppgifterna i kol. 12—20 samt 22 avse samtliga fem anläggningarna. Ortslinjen huvudsakligen jordkabel. 23) I fabriken användes huvudsakligen direkt mekanisk kraftöverföring. 24) Hela anläggningen har inköpts av Smålands kraft A.-B. Kraftstationen kommer att ställas i reserv och energi att överföras till anläggningen från Smålands kraft A.-B:s ledningsnät i trakten. 25) S a m k ö m i n g med följande, nr 68. Uppgifterna i kol. 12—20 och 22 avse båda anläggningarna tillsamman. 26) Vid fabriken användes direkt mekanisk kraftöverföring. 27) I uppgifterna ingå en mindre distribution vid kraftstationen samt bygdelinjen till Nässjö och nedtransformatorstation därstädes. En del uppgifter approximativa. Enligt »Sveriges monterade vattenkraft» var energibeloppet år 1916 1710 mega Wh. 28) Anläggningen har inköpts av Smålands kraft A.-B. och skall anslutas till bolagets nät. 29) Uppgifterna angående anslutning och kraftförbrukning

approximativa.

30) Kraftstationen äges av A. Forsberg, Högafors såg och kraftstation. 31) Häri ingår anläggningen i dess helhet, således även de delar, som ligga i Älvsborgs län. 32) Samköming med följande, nr 129. tillsamman.

Uppgifterna i kol. 16—22 avse de två anläggningarna

33) H a r övertagits av Skeppshults tråddrageri A.-B. 34) Anslutning till Burseryds kraft A.-B. planeras. 35) Samköming med följande, nr 162. 36) Se anm. 35.

Uppgifterna i kol. 14—22 avse de båda anläggningarna tillsamman.

37) Samköming med nr 169. 38) Uppgiften i kol. 22) avser även anläggningarna nris 168 och 169. 39) Anslutning till Västbo kraft A.-B. planeras.

51 40) Uppgifterna i kol. 19—22 approximativa. Av bygdelinjen Rydö — Hylte liar sträckan Glassbo—Hylte förts på Jönköpings län. I uppgiften ingå en del abonnentsammanslutningar i trakten. Enligt från Hylte bruk erhållna siffror var energibeloppet för år 1916 2 300 mega Wh. 41) Enligt från Hylte bruk erhållna siffror var energibeloppet år 1916 7 000 mega Wh. 42) Uppgifterna i kol. 16 och 19 approximativa. 43) Nolledare finnes ej.

Lampor seriekopplade.

44) I uppgifterna ingå blott de delar av anläggningen, som falla inom Jönköpings län. Vattenkraftstationen vid Aby i Kronobergs län har således bl. a. ej medtagits. 45) Anläggningen under byggnad. 46) Vid fabriken användes huvudsakligen direkt mekanisk kraftöverföring.

Utvidgningar pågå.

47) I uppgifterna ingår endast den del av anläggningen, som ligger i Jönköpings län. 48) Smålands kraft A.-B. har övertagit anläggningen. 49) S a m k ö m i n g med följande, n r 254. tillsamman.

Uppgifterna i kol. 13—22 avse de två anläggningarna

50) Huvudsakligen för bränntorvfabrikation. 51) I anläggningskostnaden ingår kostnaden för landslinjen Ormaryd—Smal. Anneberg, Solberga. 52) I anläggningskostnaden ingår kostnaden för landslinjen Ormaryd—Smal. Anneberg. 53) Enligt Svenska Elektricitetsverksföreningens statistik var energibeloppet för 1916 800 mega Wh. Uppgifterna i kol. 16—22 approximativa. 54) S a m k ö m i n g med följande, nr 290. tillsamman.

Uppgifterna i kol. 12—22 avse båda anläggningarna

55) S a m k ö m i n g med följande, nr 292. tillsamman.

Uppgifterna i kol. 12—22 avse båda anläggningarna

56) Enligt »Sveriges monterade vattenkraft» var energibeloppet för 191G 4 500 mega Wh. 57) Enligt »Sveriges monterade vattenkraft» var energibeloppet år 1916 2 200 mega Wh. 58) En del uppgifter approximativa. 59) Uppgifterna i kol. 16, 19 och 20 approximativa. 60) Vid fabriken användes huvudsakligen direkt mekanisk kraftöverföring.

KARTA ÖVER BEFINTLIGA OCH. PROJEKTERADE

ELEKTRISKA ANLÄGGNINGAR INOM JÖNKÖPINGS LÄN S A M M A N S T Ä L L D AV KUNGL.

ELEKTRIFIERINGSKOMMITTÉN år 1923 SKALA 1:200 000

Befintlig.

Projektarad.

•

Vattenkraftstation mellan 200 och 5.000 kVA.

•

Vattankraftatation mindre ån 200 kVA.

1 D

VSrmekraftstation större fin 5.000 kVA.

•

Varmekraftstation mellan 200 och 5.000 kVA.

•

''""')

Transformatorcentral ansluten till stamlinje.

® O

Transform atorcontral ansluten till landalinje.

BugdetransformatorstatJon,

•

Ortstransf o rmatorstation.

Vatten kraftstation större I n 5.000 kVA.

Vårmek ratta tati on mindre fin 200 kVA.

•

Stamlfnja.

Landa linje.

Bygdelinje.

Ortslinje.

äSSfESöSäSÄSSSS ' . 2, j

1, 2, 3 —

Grfins för distributionaområde.

Nummer å elektriska anläggningar enligt tabellen bilaga 2.

Nummer å föreslagna distributionsområden enligt bilaga 5.

T KARTA ÖVER DE ELEKTRIFIERADE OMRÅDENAS UTSTRÄCKNING OCH ÅKERAREALENS FÖRDELNING I N O M JÖNKÖPINGS LÄN UPPRÄTTAD ÅR 1923 AV KUNOL.

ELEKTRIFIERINGSKOMMITTÉN

MED FIL. DR. J, ANRICKS »KARTA ÖVER SVERIGES ÅKERAREAL» SÅSOM UNDERLAG

BETECKNIN6AR: 1 kvkm åker

3 ^ * ^

elektrifierat område

. 10

. SKALA 1:1000000 20

70 km.

• • l m i l H H | , m I i>ll|l* i n l i i i i l n n l m i l n i i l i H i l n n i i i i i l i i i i l i m j i i i i l i i I I I

STATENS REPRODUKTIONSANSTALT

53 Bilaga 4.

Tabell över kraftbehovet inom de olika kommunerna av Jönköpings län. Areal

H ä r a d och kommuner

Antal innevånare

Antal bruk- Årligt energibehov vid fullständig elektrifiering och hänfört: till kraftstationerna ningsdelar För

Landareal

Hushåll, Större Odlad än 3 Totalt hantverk, areal hektar antal jordbruk och småindustri

närvarande Storindustri

Hushåll, hantverk, jordbruk och småindustri

Storindustri

215 000 101 000 66 000 115 000 73 000

218 000 155 000: 93 000' 150 000 102 000

75 000

31000 58 000 212 000 137 000 725 000

41000 41000 79 000 79 000 276 000 174 000 102 000 177 000 177 000 218 000. 826 000 1 044 000 133 000 5 366 000 5 499 000| 48 000 48 000. — 76 000 76 000 — 569 000 569 000 211000 27 600 000 27 811 000 273 000 273 000 32 000 32 000 520 000 91000 429 000 18 000 18 000 25 000 25 000

583 000 231 000 59 000 362 000 1 302 000

Summa

60 000

c:a 20 år

Summa

293 000 155 000 93 000 150 000 102 000

14 494 1155 661 11 298 510 8 400 342 8 829 449 8 648 109 3193 274 6 560 255 3 618 444 9 350 566 12 095

124 86 70 59 64

181 112 87 81 92

155 000 101 000 66 000 115 0001 73 000|

16 47 38 64 87

34 64 73 76 173

31000 58 000 131 000 137 000 145 000

37 25 50 233 74

84 69 118 532 213

1457 410 1390 161 308

289 4 lööl1 210 431 6 180 23 142i 1796 615 8 061 893 9 292 213 3 635 696 8 412 103 2 201 2 732| 189

118 31 104 19 32

242 77 194 31 56

580 000 96 000 3 589 000 3 685 000 33 000 33 000 44000 44 000 376 000 376 000 146 000 19 100 000 19 246 000 164 000 164 000 19 000 19 000 371 000 73 000 298 000 12 000 12 000 15 000 15 000

Villstad Bårai-yd Våthult Keftele Anderstorp...

2 639 1576 488 1937 1969

15 816| 1477 464 7 462S 4 236| 270 15 0471 1374 9 276| 614

208 63 41 196 79

365 135 72 290 200

502 000 231000 59 000 267 000 312 000

Gnosjö Kållersta Svarttorp Lekeryd Järsnäs Forserum Barkeryd Järstorp Bankeryd Bogberga .....

1288 564 883 974 915

5 647 357 3 461 294 5 584 1549 6 753 1968 7 449 1241 6 075! 1014 9 343| 1474 3 618: 1054 3 6201 1 280| 7117; 2 071 4 765| 953 7 4801 1232 742 6 476

54 34 84 121 100

126 108 105 139 118

219 000 61000 177 000 129 000 121 000

88 000

307 000 61000 177 000 129 000 121 000

92 142 41 75 123

107 179 51 105 159

208 000 350 000 66 000 253 000 141 000

495 000

703 000 350 000 66 000 253 000 141 000

848 000 102 000 387 000 81000 440 000 119 000 589 000 1 500 000 403 000 110 000 88 000 259 000 194 000 178 000 363 000 620 000 468 000 100 000 445 000 210 000

79 000 2 037 000 657 000

118 000 118 000 282 000 2 560 000 2 842 000 947 000 361 000 586 000

Bottnaryd Mulseryd Angerdshestra.. Stengårdshult .. Norra Unnaryd. Vadshult Öreryd Norra H e s t r a . . . Bonstorp Asenhöga

1175 712 527 558 578

Källeryd Jälluntofta Femsjö Långaryd Färgaryd

658 359 649 3 597 1899

Södra Hestra Gryteryd Burseryd Sandvik Bosebo

Öggestorp Barnarp Månsarp

209 436 608 503 1262

2 006 1540 592 1106 1723 535 2 606 1376

6 625

44 79 73

62 95 94

81000 95 000 990 000

79 000 167 000 1 870 000 206 000 451 000

950 000 387 000 81000 559 000 2 089 000 513 000 88 000 259 000; 194 000 178 000 983 000 468 000i 100 000!

445 ooo; 240 000J

54 Sandseryd Hakarp Visingsö Gränna ländsk.. Skärstad Ölmestad Lommaryd

1220 2 504 2183 1340 1683

5166 3 699i 2 454! 12 313 8 881 4 722 11501

Bälaryd Frinnaryd Adelöv Vinda Haurida

1388 1782

955 1090

64 61

83 96

124 000 138 000

1810 2 665 2 629 1402 2192

161 180 173 134 151

193 291 232 173 212

109 000 249 0001 236 000! 272 000! 265 000|

860 769 1332 948 430

7174| 893 3 923 679 10 807 2 082 5 934 1123 3 583 436

93 64 136 93 53

127 90 195 126 67

72 000, 58 000! 143 000! 136 000! 38 000J

Askeryd Bredesta d Marbäck Linderås Säby

1089 939 768 1660 6 877

10 847 2 958 5 862 9 642 19 694

109 45 77 174 226

141 56 106 223 370

140 000 116 000 115 000 135 000 435 000

Tranås köping.. Flisby Nässjö ländsk. . Ingatorp Bellö

2 318 1675 1336 2 438 415

139 126 164 62

183 169 230 65

199 000 182 000 172 000 116 000 23 000

Hässleby Hult Edshult Höreda Mellby

2119 1339 629 1540 608

34 ' ) 10 671 1833 8 285 1176 14 334 1437 3 445 417 9 498 1079 10 562 1116 6 261 752 12 757 2 521 866 4 599

95 105 71 168 70

143 155 86 189 86

187 000 2 200 OOO! 2 387 000 146 000 146 000 42 000 42 000 126 000 126 000 82 000 82 000

299 000 3 300 000 210 000 70000 205 000 118 000

Eksjö ländsk.... Norra Solberga Norra Sandsjö . Vallsjö Fröryd

1317 2 690 3 732 1675 1148

9 995 1586 10 349 1593 15172 2 602 4 096 758 7 676 1028|

114 138 227 67 142

152 185 302 94 189

147 000 204 000 368 000 201 000 148 000

147 000 850 000 428 000 201 000 148 000

215 000 321 000 1218 000 73 000 577 000 311 000 224 000

Bäckaby Ramkvilla Södra Solberga Skepperstad Almesåkra

831 1 334 634 683 539

5 887 639 9 783 1192 4 999 475 616 4 740 563 5 874

98 166 78 82 71

147 230 104 105 86

74 000 117 000 32 000 62 000 71000

74 000 238 000 32 000 62 000 71000

112 000 181 000 53 000 91000 104 000

Bringetofta Vetlanda landsk Vetlanda stad... Björkö Nävelsjö

1306 11542 2 082 10 490 2 871 270 1 401 8 593 945 6 356 1 152 10 775 887 6 679 2 425 13 320 1336 7 454 1169 7 919 787 4 930 953 4 838 1005 6 978

1313 2 020 46 2 024 1472

187 146 5 134 119

222 201 19 175 149

133 000 136 000 172 000 172 000 132 000

133 000 235 000 396 000 172 000 132 000

200 000 221 000 290000 255 000 205 000

1068 902j 2 300! 1175 845

110 111 194 111 97

157 155 269 155 137

209 000 1 600 000 1 809 000 109 000 109 000 283 000 283 000 187 000 407 000 594 000 223 000 65 000, 288 000

833 1066 1039;

67 89 115

99 127 149

102 000 117 000 154 000

Karlstorp Kråkshult Alseda Skede Ökna Skirö Nye Näshult x

) Odlad areal ingår i Säby s:n.

1194 635 1038 2 046 3194

— 110 000; 73 000 81 000'

72 000|

444 ooo; 110 000

635 ooo;

646 000: 60 000,

121 000!

99 000 224 000

124 000, 248 000

228 000 253 000

109 000 322 000 236 000 272 000 346 000

172 000 388 000 365 000 390 000 383 000

72 000 58 000 143 000 136 000 38 000

112 000 93 000 221 000 202 000 58 000

140 000 188 000 115 000 135 000 879 000

201 000 209 000 163 000 217 000 712 000

199 000 182 000: 282 000| 751 000 23 000

355 000 301000 306 000 198 000 39 000

128 ooo: 88 000 97 000!

86 000!

589 ooo: 132 OOOj 795 000 i

160 000

124 000 379 000

293 000; 2 4(

155 ooo; 445 000! 310 000; 345 000;

102 000 171000 117 000 185 000) 154 0001! 225 000

550 000 81 000 — — —

55 2

8 Mvresiö Lannaskede

Hultsjö Hj ärtlanda Hjälmseryd

| j

Svennarum Ödestuga Xorra Ljuuga.. Hylletofta Tofteryd Haghult Rydaholm Värnamo ländsk Värnamo stad,. Tånnö Håuger Vker Södra Unnaryd Kulltorp Torskinge As

Tamiåker

93 000 219 000

87 89 74 126 82

158 34 266 98 118

233 38 450 134 162

69 000 145 000 168 000 80 000 115 000 125 000 20 000 330 000 65 000 232 000

1272 11441 1023 1900 17 974 1380 2162 17 741 1721 846 9159 864 1041 701 4 577 541 619 6 225 2 402 12 253 1271 3151 22 033 2 3L0 1080 12 130 1098 636 596 6 729

141 143 235 78 62

181 209 285 105 68

72 135 202 131 79

96 197 240 181 105

116 000 116 000 201 000 1 984 000 2 185 000 332 000 332 000 250 000 85 000 165 000 112 000 112 000 109 000 109 000 212 000 212 000 277 000 2 235 000 2 512 000 182 000 182 000 108 000 108 000

3 319 20 214 2 288 868 1346 9 487 4 819 18 717 3159 2 19 1293 8 850 1014 1385

304 100 269 113

479 176 399 1 183

267 000 181 000 426 000 143 000 151 000

585 438 2 837 831 875 9 906 704 669 4 986 1538 15 647 1237 774 1066 10 309

49 72 86 146 91

68 130 119 245 151

44 000 57 000 76 000 307 000 103 000

989 2 090 16 704 869 9 011 1311 1580 7 550 1068 599 654 5 544 7 971 1297 1346 723 977 7 940 470 513 3 694 603 789 4 884 254 318 2 428

130 131 132 84 161

308 240 272 116 233

182 000 193 000 212 000 49 000 150 000

104 50 73 33

171 96 118 62

50 000 74 000 85 000 63 000

232 000

187 000 700 000 145 000 97 000

57 000

191 000 33 000 468 000 108 000 333 OOOj

110 000

90 000J

298 ooo;

89 000

233 000! 128 0001 177 000 280 000 33 000 468 000 196 000i 333 000

88 000 i

_ 178 000! 178 000 : 301 000 2 952 000 3 253 000 528 000 528 000' 136 000 198 OOOj 334 000 158 000 158 000

454 000 881 000 426 000 288 000 248 000

146 000 146 000 358 000 358 000 472 000 3 350 000 3 822 000 249 000 249 000 145 000 145 000 760 000 431 000 329 000 250 000 1 050 000 1 300 000 693 000 693 000 437 000' 263 000 174 000 360 000; 239 000 121 000

44 000 138 000 76 000 307 000 103 000

71000 98 000 110 000 508 000 162 000

182 000 250 000 212 000 49 000 150 000

265 000 296 000 328 000 76 000 221 000

50 000 74 000 166 000 63 000

83 000 104 000 127 000 83 000

71 ooo! 97 000

68 000

97 000

195 000 110 000 508 000 162 000 265 000 364 000 328 000 76 000 221 000; 83 OOOi 104 000 224 000, 83 000

—

Järnvägar

—

1—

—

22 000 000 11000 000 2 400 000 1 250 000 150 000

! 16 700 000 9 000 000 1 900 000 1 000 000 100 000

Summa

109 ooo!

44 000

—

Jönköping

Summa

196 000 20 000; 330 0001

142 000 308 000

19 600 00040 400 000 60 000 000bo 540 000 58 560 00089 100 000

Summa

Eksjö Gränna

73 000

93 000' 142 000 219 000 308 000 69 000 110 000^ 218 000 208 OOOi 168 000 233 000' 80 000 128 000 115 000 177 000

92 202

1455 28J 2 657 1091 1374

67 140 59 61 50 94 60

605 954 611 830 794

752 4 702 11479 1400 677 6 832 4 221 775 4 354 885 6 247 1 269. 4 892 704 9 585 1247 370 2 298 16 101 17811 5 017 751 11657 1288

731 1400

Stenberga

6 1

! :

—

— |

—

28 700 000

—

23 300 000

—

112 000 000

—

36 800 000

—

164 000 000

38100 000

56 Bilaga

Redogörelse för de tekniska anordningar, vilka föreslås inom de särskilda distributionsområdena inom Jönköpings län i och för främjandet av den fortsatta landsbygdselektrifieringen. Nr 1. A.-B. Röttle Elektricitetsverk. Området erhåller kraft från Södra Vätterns Kraft A.-B. Det använda distributionssystemet 3 000/380 volt bör bibehållas. Nr 2. Södra Vätterns Kraft A.-B. Området är delvis elektrifierat med 10 000/380 volt. Kraftförsäljning sker till ett flertal små andelsföreningar, vilka borde sammanslås till en enda. Det använda distributionssystemet kan bibehållas. Nr 3. Ölmestads Norra Energiförening erhåller kraft från Södra Vätterns Kraft A.-B. Det a n v ä n d a distributionssystemet 10 000/380 volt kan bibehållas. Nr 4. Ölmestads Kraft A.-B. Se område nr 3. Nr 5. Edeskvarna distributionsområde. Området är delvis elektrifierat från Edeskvarna kraftstation med 3 000 volt, vilken spänning bör bibehållas även i framtiden. Uppgift saknas angående förbrukningsspänningen, vilken sannolikt är 380 volt, men den nu befintliga torde böra bibehållas. Nr 6. Lyckas Gård abonnerar kraft från Edeskvarna kraftstation. Se för övrigt område nr 5. Nr 7. Siringe distributionsområde är elektrifierat från Smålands Kraft A.-B., som från Hakarp till området framdragit en 10 000 volts ledning. Distributionssystemet är 10 000/1 500/380 volt. Transformeringen från 10 000 till 1 500 volt sker i 4 stationer, från vilka utdragits ortsnät för 1 500 volt med mycket små aktionsradier. Hela området är ej större, än att detsamma kunde elektrifieras med 1 500 volt från en enda bygdestation. En centralisering till en bygdestation av transf ormeringen från 10 000 till 1 500 volt rekommenderas därför. En dylik förändring kan utan svårighet vidtagas genom sammanknytning av de befintliga 1 500 volts näten. Nr 8. Hakarps distributionsområde. Se område nr 7. Nr 9. Västra Lekeryds distributionsområde. Detta område är elektrifierat på samma sätt som område nr 7, men därjämte förekommer direkt transformeriug från 10 000 till 380 volt. Ett enhetligt trespänningssystem med 1 500 volts ortsspänning bör genomföras, varvid transformeringen centraliseras på enahanda sätt, som omtalats beträffande område nr 7. Nr 10. Norra Svarttorps distributionsområde. Beträffande detta område gäller, vad ovan anförts beträffande område nr 7. Nr 11. Norra Järsnäs, Nr 12. Södra Järsnäs, Nr 13. Östra Lekeryd, Nr 14. Norra Eogberga, Nr 15. Riddersberg och Nr 16. Tenhult. Beträffande dessa områden gäller, vad ovan anförts beträffande område nr 9. Nr 17. Buppens Kraft A.-B. Området är elektrifierat från egen kraftstation medelst 10 000/380 volt, vilket system bör bibehållas, enär den redan utförda elektrifieringen erhållit för stor omfattning för att en ändring till standardsystem med 3 000 volt skulle k u n n a genomföras. Nr 18. Adelövs distributionsområde är hittills oelektrifierat. Detsamma kan lämpligen anslutas till distributionsnätet från Ruppens kraftstation, genom att en 10 000 volts ledning framdrages till Adelöv, varest en bygdestation för 10 000/3 000 volt bör uppföras. Lämpligaste ortsdistributionssystemet är 3 000/380 volt.

57 Nr 19. Åsvallehults Elektricitetsverk erhåller kraft från egen kraftstation. Det använda distributionssystemet 10 000/380 volt kan bibehållas. Nr 20. Tranås stad. Kraft erhålles dels från Åsvallehults kraftstationer inom staden, dels från egen kraftstation i Östergötlands län. Sättet för stadsdistributioneh saknar intresse i denna utredning. Nr 21. Hulu Elektriska Förening. Området erhåller kraft från egen kraftstation. Det använda distributionssystemet är 10 000/380 volt, vilket kan bibehållas även i framtiden. Distributionsnätet är sammanknutet med Åsvallehults distributionsnät. Nr 22. Munkakvarna Elektricitetsverk. Beträffande detta område gäller, vad ovan sagts angående område nr 21. Nr 23. F. d. Sands Elektricitetsverk. För detta område gäller, vad ovan sagts beträffande nr 21. Nr 24. Vittaryd—Stolpets Elektricitetsverk. Beträffande detta område gäller, vad ovan anförts angående nr 21. Nr 25. Flisby distributionsområde. Området erhåller kraft från Åsvallehults elektricitetsverk via områdena nr 22 och 24. Distributionssystemet är 10 000/380 volt, vilket kan bibehållas. Nr 26. Askeryds distributionsområde. Området är hittills oelektrifierat. Detsamma bör anslutas till Eksjö stads elektricitetsverks ledning för 15 000 volt Olstorp—Eksjö. Lämpligt ortsdistributionssystem är 3 000/380 volt. Nr 27. Huskvarna stad. Staden erhåller kraft från egen kraftstation. Densamma distribueras vid 220 volts spänning, vilket system kan bibehållas. Nr 28. Jönköpings stad. Elektricitetsverket har en inom staden belägen värmekraftstation, vilken samarbetar med kraftstationen i Edeskvarna. Distributionen sker dels med 2 X 220 volts likström inom staden och dels, vad den omgivande landsbygden beträffar, med 10 000/380 volt, vilket system kan bibehållas. Nr 29. Järstorps Elektriska Distribntionsjörening. Kraft erhålles från Jönköpings elektricitetsverk. Det använda distributionssystemet 10 000/380 volt kan bibehållas. Nr 30. Domeåns Kraft A.-B. Området erhåller delvis kraft från Domeå Kraft A.-B:s kraftstationer Klerebo och Hovstorp, från vilka utdragits distributionsnät för dels 6 000/380, dels 1 500/380 volt. Dessutom har Habo Sulfitfabrik i Skaraborgs län utdragit ett distributionsnät för 10 000/380 volt till nu ifrågavarande område, varj ä m t e ett flertal smärre likströmsstationer finnas. En enhetlig elektrifiering borde åstadkommas, varvid ett enda distributionssystem väljes för hela området. Det för länet lämpligaste standardsystemet överensstämmer tyvärr icke med något av de hittills inom området använda systemen, av vilka det för 6 000/380 volt har fått den största användningen. Det torde vara lämpligast, att sistnämnda system kommer till användning för området i dess helhet. Nr 31. A.-B. Norraliammars Elektricitetsverk. Området erhåller kraft dels från Norrähammars elektricitetsverk med 5 000/380 volt, dels från Sandseryds elektricitetsverk med 3 000/380 volt. Vidare finnas inom området Norrahammars Bruks anläggningar, omfattande ett flertal kraftstationer, förbundna med en ledning för 3 000 volt. Slutligen har landsbygden delvis elektrifierats från ett betydande antal likströmsstationer. Då en enhetlig elektrifiering bör eftersträvas, och då 5 000 volts systemet är det hittills mest använda inom området, rekommenderas, att den fortsatta elektrifieringen sker med 5 000/380 volt, och att de befintliga landsbygdsanläggningar, som utförts för annan spänning, omändras och anslutas till 5 000 volts nätet. Nr 32. F. d. Rogberga—Barnarps Kraft A.-B. Området erhåller kraft från egen kraftstation. Det använda distributionssystemet 10 000/380 volt kan bibehållas. I i 0 6 23

•

5S Nr 33. Ödestuga distributionsområde är hittills så gott som oelektrifierat, i det att endast ett par små likströmsanläggningar finnas. En fullständig elektrifiering av området bör ske genom anslutning till Smålands Kraft A.-B:s 10 000 volts n ä t från Forserum, varvid en bygdestation anordnas i Odestuga. Lämpligaste ortsdistributionssystem är 3 000/380 volt. Nr 34. Forserums distributionsområde. Området är elektrifierat från Smålands Kraft A.-B. delvis med 10 000/1500/110 volt, delvis med 10 000/380 volt. Beträffande detta område gäller, vad ovan anförts angående område nr 9. Nr 35. Sniparps distributionsområde. För detta område gäller, vad ovan anförts om område nr 9. Nr 36. Malmbäcks distributionsområde. Från Smålands Kraft A.-B. erbålles elektrisk energi till Malmbäcks stationssamhälle. Området är i övrigt oelektrifierat. En fullständig elektrifiering bör ske, genom att en bygdestation för 10 000/3 000 volt anordnas i Malmbäck. Lämpligt ortsdistributionssystem är 3 000/380 volt. Nr 37. Svennarums distributionsområde. Området är delvis elektrifierat från 9 st. likströmsstationer. En fullständig elektrifiering kan emellertid ej åstadkommas med dylika anläggningar, varför det föreslås, att Smålands Kraft A.-B:s 10 000 volts ledning från Forserum framdrages till Svennarum, där en bygdestation för 10 000/3 000 volt anordnas. Lämpligt ortsdistributionssystem är 3 000/380 volt. Nr 38. Barkerijds distributionsområde. Området är delvis elektrifierat från Smålands Kraft A.-B. med 20 000/380 volt och delvis från 4 st. smärre likströmsanläggningar. Då den förstnämnda distributionen ännu icke erhållit nämnvärd omfattning föreslås en övergång till det lämpligare systemet 3 000/380 volt, varvid bygdestationen lämpligen kan anordnas i omedelbar anslutning till Smålands Kraft A.-B:s 30 000 volts ledning. Nr 39. Spånarps distributionsområde. Beträffande detta område gäller, vad förut anförts angående område nr 9. Nr 40. Bodanäs—Anhults Kraft A.-B. Området är delvis elektrifierat från egen kraftstation med 10 000/380 volt, vilket system bör bibehållas för framtiden. De inom områdets västra del befintliga likströmsstationerna böra omändras för växelström och så småningom anslutas till 10 000 volts nätet. Nr 4 1 . Nässjö distributionsområde. Området är relativt fullständigt elektrifierat från Smålands Kraft A.-B. med 10 000/380 volt, vilket system kan bibehållas. Nr 42. Nässjö stads distributionsområde. Staden erhåller kraft från Smålands Kraft A.-B. och från egen kraftstation, från vilken en 20 000 volts ledning är framdragen till stadens elektricitetsverk. Det använda distributionssystemet 3 000/220 volt bör bibehållas. Nr 43. Annebergs distributionsområde. Området är delvis elektrifierat av Eksjö elektricitetsverk med 30 000/3 000/380 volt. Dessutom finnas ett par mindre likströmsanläggningar. Den framtida elektrifieringen bör ske genom utveckling av det nu befintliga 3 000 volts nätet. Nr 44. Eksjö stads distributionsområde. Från Eksjö elektricitetsverk har utdragits ett distributionsnät över den omgivande landsbygden, vilket n ä t är avpassat för 2 000/380 volt. Det vore önskvärt, om en höjning till 3 000 volt kunde genomföras. Nr 45. Rödjenäs Gårds distributionsområde. Från egen kraftstation är området elektrifierat med 10 000/220 volt, vilket system kan bibehållas. Nr 46. Mellby—Ryningsholms distributionsområde. Från Smålands Kraft A.-B. har området elektrifierats med 10 000/380 volt, vilket system kan bibehållas. Nr 47. Boda distributionsområde. Området är elektrifierat från Smålands Kraft A.-B. med 10 000/1500/110 volt. Detta system bör bibehållas.

59 Nr 48. Ekenässjöns distributionsområde. Se område nr 46. Nr 49. Värm distributionsområde. Se område nr 9. Nr 50. Bruzaholms distributionsområde. Inom detta område finnas 4 smärre kraftstationer endast avsedda för industriella ändamål. Landsbygden bör elektrifieras medelst 3 000/380 volt. Ortsnätet bör anslutas till den 10 000 volts ledning, som nu är framdragen från Smålands Kraft A.-B:s sekundärstation i Hässleby. Nr 51. Amundarps distributionsområde. Se område nr 47. Nr 52. Bellö distributionsområde. Området är hittills oelektrifierat. Detsamma bör erhålla elektrisk kraft med 3 000/380 volt från en bygdestation, vilken bör anordnas i närheten av Aspenäs och anslutas till den 30 kV ledning, som kommer att förbinda de projekterade kraftstationerna vid Qvill och Pauliström med varandra, och som även bör anslutas till Smålands Kraft A.-B:s 30 kV ledning. Nr 53. Ingatorp—Hässleby distributionsområde. Se område nr 46. Nr 54. Karlstorps distributionsområde. Området är hittills så gott som oelektrifierat, i det att endast en för industriellt bruk avsedd anläggning vid Pauliström samt en obetydlig likströmsanläggning finnas. Enhetlig elektrifiering av området bör ske från en i Karlstorp anordnad bygdestation, ansluten till den under område nr 52 omtalade 30 000 volts ledningen. Nr 55 a. Ökna distributionsområde. Inom området finnas 5 st. smärre likströmsstationer. En mera fullständig elektrifiering kan endast ske, genom att ett ortsnät för växelström utbygges. Detsamma bör anordnas för 3 000/380 volt och anslutas till Finsjö Kraft Å.-B:s 20 000 volts ledning mellan Virserum och Skirö genom en ledning, som även bör anslutas till Pauliström. Bygdestationen kan lämpligen förläggas till Kvillsfors järnvägsstation. Nr 55 b. Virserums distributionsområde. Detta områdes huvudsakliga del faller inom Kalmar län. Området bör elektrifieras från Virserum med 3 000/380 volt. Nr 56. Beskvarns Elektricitetsverk. Området är endast i obetydlig utsträckning elektrifierat, nämligen dels från Beskvarns elektricitetsverks kraftstation med 3 000/380 volt och dels från några smärre likströmsstationer. En fullständig elektrifiering kan ske, genom att en avgrening från Finsjö Kraft A.-B:s 20 000 volts ledning framdrages till Beskvarn och genom en vidare utveckling av det därifrån utgående 3 000 volts nätet. Nr 57. Skirö distributionsområde. Detta område är delvis elektrifierat från Finsjö Kraft A.-B. med 20 000/1 500/220 volt, vilket system kan bibehållas. Nr 58. Nye distributionsområde. Se område nr 57. Nr 59. Lemnhults distributionsområde. Se område nr 57. Nr 60. Korsberget distributionsområde. Se område nr 57. Nr 61. Solberya distributionsområde. Detta område är hittills oelektrifierat. Finsjö Kraft A.-B:s 20 000 volts ledning till Korsberga bör förlängas till Solberga, varest en bygdestation anordnas. Lämpligt ortsdistributionssystem är 3 000/380 volt. Nr 62. Alseda distributionsområde. Området erhåller kraft vid 11 000/380 volt från Vetlanda stads kraftstation. Det använda distributionssystemet torde få bibehållas. Nr 63. Ädelfors Bruks distributionsområde. Landsbygden är delvis elektrifierad från Ädelfors Bruk medelst ett distributionsnät för 3 000/380 volt. Detta system bör bibehållas. Nr 64 a. Holsbybrunns distributionsområde. Området är delvis elektrifierat från Vetlanda elektricitetsverk, vars 11 000 volts ledning framdragits genom området, och delvis från 5 st. smärre likströmsanläggningar. Dessutom finnas inom området Hällaryds Mek. Verkstads kraftstation och 10 000 volts ledning. Den hittills utförda

m elektrifieringen är av så ringa omfattning, att en övergång till standardsystemet 3 000/380 volt utan olägenhet torde kunna ske. Det rekommenderas därför att till Vetlanda elektricitetsverks 11 000 volts ledning ansluta ett ortsnät för nämnda spänningssystem. Nr 64 b: Skede distributionsområde. Från Smålands Kraft A.-B:s kraftstation vid Briinnshult är en mindre del av landsbygden elektrifierad medelst 2 000/220 volt. Dessutom finnäs ett par smärre likströmsstationer. En övergång till standardsystemet med 3 000 volts ortsspänning är att rekommendera, varvid 3 000 volts nätet lämpligen kan utgå från stationen i Briinnshult. ; Nr 65. Vetlanda stads distributionsområde. Stadens elektricitetsverk erhåller kraft dels från Smålands Kraft A.-B., dels från egen kraftstation, från vilken en ledning för 11000 volt framdragits till staden. Den omgivande landsbygden har tämligen fullständigt elektrifierats med 11 000/380 volt, vilket system torde få bibehållas. Nr 66. Myrsjö distributionsområde. Se område nr 46. Nr 67. Torsets Eueryiföreninys distributionsområde. Elektrisk energi erhålles från Prinsfors kraftstation och distribueras medelst ett ortsnät för 3 000/380 volt. Detta system bör bibehållas. Nr 68. Fröryds distributionsområde. Se område nr 9. Nr 69. Bäckaby distributionsområde. Se område nr 46. Ni*-70. Hallsnäs Gårds elektricitetsverk. Området erhåller kraft från Hallsnäs Gårds kraftstation. Det använda distributionssystemet 3 000/380 volt bör bibehållas. Nr 71. Hultsjö'distributionsområde. Detta område är oelektrifierat. Detsamma bör anslutas -till Smålands Kraft A.-B:s 10 000 volts ledning Lannaskede—Fröryd, vilken bör förtsättas till Yggersryd, där en bygdestation bör anordnas. Lämpligt ortsdistribntionssystem är 3 000/380 volt. - Nr 72. Sävsjö distributionsområde. Området erhåller kraft delvis från Sävsjö samhälle, vilket abonnerar kraft från Smålands Kraft A.-B. Det använda distributionssystemet är 3 000/380 volt. Vidare finnas inom området 4 st. smärre likströmsstationer. En fullständig elektrifiering av området bör ske med användande av systemet 3 000/380 volt. Nr 73. Bodafors distributionsområde. Från egen kraftstation är en mindre del av landsbygden elektrifierad med 6 000/380 volt. Detta system torde kunna bibehållas även för den framtida elektrifieringen. Nr 74. Hyllétoftadistributionsområde. Området är hittills oelektrifierat. Detsamma bör anslutas till Smålands Kraft A.-B., genom att detta företags 30 000 volts ledning till Sävsjö ytterligare fortsattes. Det kan härvid m å h ä n d a vara lämpligt att med hänsyn till anläggningen vid Ohs Bruk utföra den nya ledningen för 20 kV. En bygdestation bör anordnas vid Hyllétofta. Lämpligt ortsdistributionssystem är 3 000/380 volt. Nr 75. Vrigsfads och Stockaryds distributionsområde. Området är delvis elektrifierat med 6 000/380 volt från Kvarnagårdens kraftstation. Dessutom finnas 3 st. smärre likströmsstationer. Det nyssnämnda växelströmssystemet torde kunna bibehållas även i framtiden. : Nr 76. Smålands Bränntorvs A.-B:s distributionsområde. Inom detta område är en för torvupptagning avsedd värmekraftstation belägen, från vilken ett mindre distributionsnät för 1 500/110 volt utdragits. Detta system torde k u n n a bibehållas. Nr 77. Jämseryds distributionsområde. Detta område är oelektrifierat. Detsamma bör anslutas till Ohs Bruks 20 000 volts ledning. Lämpligt distributionssystem är 20 000/3 000/380 volt. Nr 78. Ohs Bruks Norra distributionsområde. Se område nr 77. Nr 79. Ohs Bruks Södra distributionsområde. » » » 77.

01 Nr 80. Gällaryds distributionsområde. Se område nr 77. Nr 81. Bydaholms Kraft och Industri A.-B. Området är tämligen fullständigt elektrifierat med 20 000/380 volt. En ändring till ett lämpligare distributionssystem torde icke kunna genomföras, varför det nu använda torde få bibehållas. Nr 82 a. Värnamo Kraft A.-B:s distributionsområde. Från Värnamo Kraft A.-B:s 20 000 volts ledning har området tämligen fullständigt elektrifierats genom direkt transformering till 380 volt. Beträffande detta område gallor, vad ovan anförts, angående område nr 8 1 . Nr 82 b. Edhs Elektriska Kraft A.-B. Området erhåller kraft från Värnamo Kraft A.-B. I övrigt gäller för detsamma, vad ovan anförts angående område nr 81. Nr 83. Haghults distributionsområde. Området är delvis elektrifierat från Dammens Elektricitetsverk och från Packebo Elektricitetsförening, vilka båda företag utdragit distributionsnät för 6 000/380 volt. Detta system torde kunna bibehållas, men företagen sammanknytas. Nr 84. A.-B. Hörle Bruks Elektricitetsverk. Området är tämligen fullständigt elektrifierat från Hörle Bruks kraftstationer med 10 000/380 volt, vilket system kan bibehållas. Nr 85. Herrestads Elektricitetsverk. Från kraftstationen i Herrestad har utdragits ett 5 000 volts nät. Ehuru en ändring till den mera standardmässiga spänningen 3 000 volt vore önskvärd, torde den hittills utförda elektrifieringens omfattning icke medgiva ett sådant systemskifte. Av de båda hittills använda förbrukningsspänni.ngarna 380 och 220 volt torde den förra böra föredragas vid nyelektrifiering. Nr 86. Forsheda Kvarns distributionsområde. Ett mindre distributionsnät för 10 000/380 volt har utdragits från Forsheda kvarn. Detta torde kunna bibehållas. Nr 87. Lekafors Såg, Kvarn och Kraft A.-B. Området är tämligen fullständigt elektrifierat från Lekafors kraftstation med 6 000/380 volt, vilket system därför torde få bibehållas. Nr 88. Ktivsjö distributionsområde. Från C. Herrlins kraftstation är området elektrifierat med 10 000/380 volt, vilket system kan bibehållas. Nr 89. A.-B. Skillingaryds Elektricitetsverk. Från kraftstationen i Skillingaryd är området delvis elektrifierat med 3 000/220 volt. Detta system bör bibehållas. Nr 90. A.-B. Oljehults Elektricitetsverk. Inom detta område finnas A.-B. Oljehults elektricitetsverks tämligen obetydliga distributionsnät för 10 000/380 volt och dessutom 6 st. smärre likströmsstationer. Den önskvärda övergången till standardsystemet 3 000/380 volt torde k u n n a genomföras, enär det befintliga växelströmsnätet ännu erhållit tämligen liten utsträckning. Nr 91. Bratteborgs Elektriska Distribntionsförening. Området är till ringa omfattning elektrifierat från Bratteborgs kraftstation med 6 000/380 volt samt dessutom från 6 st. likströmsstationer. I övrigt gäller, vad ovan anförts beträffande område nr 90. Nr 92. V arvskults distributionsområde. Inom detta område finnas endast små elektriska anläggningar. Den största är Varvshults Elektriska Andelsförenings kraftstation med distributionsnät för 3 000/380 volt. En mera fullständig elektrifiering bör åstadkommas med användande av sistnämnda distributionssystem. Nr 93. Förebergs Elektriska Andelsförening. Inom området är Förebergs Elektriska Andelsförenings kraftstation och distributionsnät för 6 000/380 volt belägna. Därjämte finnas 10 st. mindre likströmsstationer. I övrigt gäller, vad ovan anförts beträffande område nr 90. Nr 94. Törestorps Andelselektricitetsverk. Även inom detta område finnes ett större antal smärre obetydliga anläggningar, varav den viktigaste är Törestorps Andelselek-

62 tricitetsverks distributionsnät för 3 000/380 volt. En mera fullständig elektrifiering bör ske med användande av sistnämnda system. Nr 95. Nissafors Elektricitetsverk. Området är delvis elektrifierat från några smärre anläggningar, varav den största är Nissafors elektricitetsverks distributionsnät för 3 000/380 volt. Sistnämnda system bör användas för den fortsatta elektrifieringen. Nr 96. Våthultsströms Elektricitetsverk. Området är delvis elektrifierat med 10 000/380 volt. Dessutom finnas Gislaveds Gummifabriks anläggningar inom området, vilka äro förbundna medelst en 6 000 volts ledning. Av de n ä m n d a distributionsspänningarna är ingendera fullt lämplig för områdets fullständiga elektrifiering. Då en övergång till standardsystemet 3 000/380 volt knappast torde kunna genomföras, synes det hittills för bygdedistributionen använda systemet 10 000/380 volt få bibehållas. Nr 97. Nennesholms Elektricitetsverk. Området är delvis elektrifierat från egen kraftstation med 3 000/380 volt, vilket system är lämpligt även vid den fortsatta elektrifieringen. Nr 98. Alnäsholms Elektricitetsverk. Se område nr 97. Nr 99. Burseryds Kraft A.-B. » » » 97. Nr 100. Kappeleds Elektricitetsverk. Från egen kraftstation har utdragits ett distributionsnät för 6 000/380 volt. Då den med detta system utförda elektrifieringen synes vara tämligen fullständig, torde en ändring icke kunna genomföras. Nr 101. Refteles distributionsområde. Kraft erhålles från Skogsfors Bruk och från Västbo Kraft A.-B. Om möjligt bör det använda distributionssystemet 4 000/380 volt ändras till 3 000/380 volt. Nr 102 a. Västbo Kraft A.-B. Området är tämligen fullständigt elektrifierat med 10 000/380 volt, vilket system kan bibehållas. Nr 102 b. Bredaryds distributionsområde. Området erhåller kraft från Västbo Kraft A.-B. Det använda distributionssystemet 10 000/380 volt kan bibehållas. Nr 103. Slättö Kraft A.-B. Från egen kraftstation distribueras elektrisk energi med 10 000/380 volt. Detta system torde få bibehållas. Nr 104. Bolmsö distributionsområde. Området är delvis elektrifierat från Värnamo Kraft A.-B. med 20 000/380 volt. Ehuru ett trespänningssystem med 20 000/3 000/380 volt med bygdestation i Tannåker hade varit lämpligare, torde en ändring numera icke kunna genomföras. Nr 105. Södra Unnaryds distributionsområde. Endast några smärre likströrasanläggningar finnas. En mera fullständig elektrifiering bör ske med 3 000/380 volt, varvid ortsnätet bör anslutas till Västbo Kraft A.-B:s 10 000 volts ledning genom a t t denna framdrages till Södra Unnaryd, där en bygdestation anordnas. Nr 106. Kvamabo Elektriska Andelsförening. E t t mindre distributionsnät för 3 000/380 volt finnes. En mera fullständig elektrifiering bör ske med användande av detta system. Nr 107. Ågårdsfors Kvarnbolag. Se område nr 106, Nr 108. Brötjeryds Elektriska Förening. Från egen kraftstation distribueras elektrisk energi över ett distributionsnät för 6 000/380 volt. Detta system torde få bibehållas med hänsyn till nätets nuvarande utsträckning. Nr 109. Södra Hestra distributionsområde. Inom området finnas tvenne mindre betydande anläggningar. Den ena Långarekvarns elektricitetsverk med 5 000/380 volts distribution och den andra Danhults Elektriska Belysningsförening med 6 000/380 volts distribution. Lämpligare ortsdistributionssystem är 3 000/380 volt och bör en övergång till detta system om möjligt ske. Nr 110. Hylte Bruks distributionsområde. Från Hylte Bruk distribueras kraft i om-

63 givningarna med 500/220 volt. Fullständig elektrifiering bör åstadkommas, genom att ett ortsnät för 3 000/380 volt utdrages från Hylte. Nr 111. Femsjö distributionsområde. Inom området finnas endast 5 st. smärre likströmsanläggningar. En fullständigare elektrifiering kan åstadkommas, om Västbo Kraft A.-B:s 10 000 volts ledning förlänges till området och en bygdestation anordnas, t. ex. vid Femsjö. Lämpligt ortsdistributionssystem är 3 000/380 volt. Nr 112. För detta område kan av skäl, som i huvudtexten närmare framlagts, någon definitiv elektrifieringsplan icke uppgöras. Det är sannolikt att kraft bör tillföras området från de i angränsande delar av Älvsborgs län belägna ledningarna, tillhöriga Trollhätte Kraftverk, vilka torde komma att så småningom framdragas till västra delen av Jönköpings län för leverans av tillskottskraft till där belägna industrier etc. Möjligen anslutas dessa ledningar till Nissansystemet i trakten av Gislaved.

64 Förteckning över av Elektrifieringskommittén hittills publicerade meddelanden. Löpande nr

Serie nr

C:l

Redogörelse för en studieresa till Danmark.

A: I

Utredning angående de allmänna förutsättningarna i avseende på krafttillgångar, kraftbehov och kraftöverföring för elektrifiering av ki-aftdistriktet »Sydsvenska—Hemsjö» samt angående

B: I

Den hittillsvarande elektrifieringen av Malmöhus läns landsbygd och de åtgärder, som böra vidtagas för befrämjande av elektrifieringens utveckling.

C: II

Utredning angående lämpligheten bygd sdistribution.

C: III

Utredning beträffande en generell metod för beräkning av distributionsnät för landsbygdsdistribution.

C: IV

Utredning beträffande en generell metod för beräkning av energi- och effektbehov vid landsbygdselektrifiering.

C: V

Utredning angående lämpliga distributionssystem för landsbygdselektrifiering.

A: II

Utredning angående de allmänna förutsättningarna med avseende å krafttillgångar, kraftbehov och kraftöverföring för elektrifiering av Sveriges olika kraftdistrikt.

9 B: III

Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Hallands län.

10 B: IV

Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Gävleborgs län.

11 B:V

Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Blekinge län.

12 B: VI

Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Kopparbergs län.

13 B: VII

Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Västmanlands län.

14 B: VIII

Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Värmlands län.

15 B: IX

Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Jämtlands län.

1(5

B:X

Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Norrbottens län.

17 B: XI

Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Jönköpings län.

18 B: XII

Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Gotlands län.

19 B: XIII

Utredning beträffande planmässig elektrifieriug av landsbygden inom Västernorrlands län.

20 B: XIV

Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Västerbottens län.

21 C: VI

Kort redogörelse för Elektrifieringskommitténs verksamhet samt förslag till organisation av statens verksamhet beträffande i landets elektrifiering.

av 380/220 volt för lands-

Statens offentliga utredningar 1924 Systematisk

förteckning

(Siffrorna inom klämmer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.)

Allmän lagstiftning.

Statsförfattning.

Rättskipning.

Fångvård.

Allmän statsförTaltning.

Kommunal för val tn ing.

Statens oeh kommunernas finansväsen. Tull- och traktatkommitténs utredningar och hctänkanden. 26. Ljusindustrien. [34] 27. Ylleindustrien. [35] 28. Tegelindustrien. [36] 36. Betänkande ang. tullsystemets verkningar. Del 1. [37] Del 2. [38] Politi. Handledning vid utarbetandet av brandordningar för landskommuner. [23] Socialpolitik. Iakttagelser rörande socialiseringen i Österrike. [14] Det svenska tobaksmonopolet. [15] Statens järnvägar. [22] Statens järnvägar som allmänt affärsverk. [30] Sveriges vattenkrafttillgångar och vattenkraftproduktion. [39]

Vattenväsen. Skogsbruk. Bergsbruk. Betänkande med förslag till gruvlag. [16] Malmkommissionens slutbetänkande. [32] Malmtillgången i Norrbottens län. [33] Förbrukning av virke till husbehov på Värmlands läns landsbygd. [42] Industri. I Cement- och betongbestämmelser. [25]

Handel och sjöfart. Skeppstjänstkommitterades betänkande. 3. [20]

Kommunikationsväsen. Utredning rörande ny vattenväg mellan Östersjön och Vänern jämte bihang. [6] Anvisningar rörande vägväsendet och automobiltrafiken. [19]

Bank-, kredit- och peiuiingväsen.

Försäkringsväsen. Hälso- och sjukvård. Allmänt näringsväsen. K. Elektrifieringskommitténs meddelanden. 9. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Hallands län. [18] 11. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Blekinge län. [10] 12. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Kopparbergs län. [3] 13. Äng. elektrifiering av landsbygden inom Västmanlands län. [8] 14. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Värmlands län. [9] 15. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Jämtlands län. [11] 10. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Norrbottens län. [28] 17. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Jönköpings län. [44] 18. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Gotlands län. [12] 19. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Västernorrlands län. [17] 20. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Västerbottens län. [29] Förslag till lag om lärlingsväsendet i vissa yrken. [41] Fast egendom. Jordbruk med binäringar. Det svenska lantbrukets produktionskostnader. 2. Bokföringsåren 1920—1921 och 1921—1922. [2] Fastighetsregisterkommissionens meddelanden. 13. [21] Till frågan om ny jorddelningslagstiftning. [40] Kolonisation å kronoparker i Norrland och Dalarna. [43]

Kyrkoväsen. Undervisningsväsen. Andlig odling i övrigt. Supplement nr 2 till Sverges familjenamn 1920. [4] Betänkande angående det fria och frivilliga folkbildnings-. arbetet. [5] Betänkande och förslag angående läroverks- och landsbibliotek. [7] Förslag till lönereglering för befattningshavare vid allmänna läroverk m. fl. läroanstalter. [13] K. skolöverstyrelsens utlåtande över skolkommissionens betänkanden 1—5. [24] Systematiskt utforskande av allmogekulturen. 1. [26] 2. [27] Utredning rörande kungl. teaterns verksamhet. [31]

Försvarsväsen.

Utrikes ärenden. Internationell r ä t t . Angående ordnandet av statens kommersiella informationsverksamhet. [1]

S t o c k h o l m , K. L. B e c k m a n s Boktr., 1924. 1406 28