SOU 1924:46

Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Östergötlands län.

Typ: SOU
Källa: urn.kb.se

sm: National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

STATENS O F F E N T L I G A UTREDNINGAR 1 9 2 4 : 46 JORDBRUKSDEPARTEMENTET

INGENJÖR

N. EKWALLS

UTREDNINGAR.

(Fortsättning å Kungl. Elektrineringskommitténs meddelanden)

UTREDNING BETRÄFFANDE

PLANMÄSSIG ELEKTRIFIERING AV LANDSBYGDEN INOM ÖSTERGÖTLANDS LÄN

S T O C K H O L M 19 2 4

Statens offentliga utredningar 1924 Kronologisk

1. A n g å e n d e o r d n a n d e t av s t a t e n s k o m m e r s i e l l a i n f o r m a t i o n s v e r k s a m h e t . P r o m e m o r i a , avgiven av chefen för u t r i k e s d e p a r t e m e n t e t s speciella h a n d e l s a v d e l n i n g . M a r c u s . 28 s. I . 2. D e t s v e n s k a l a n t b r u k e t s p r o d u k t i o n s k o s t n a d e r . 2. Bokf ö r i n g s å r e n 1920—1021 och 1921-1922. Av L . N a n n e s o n . M e d d e l a n d e från K u n g l . L a n t b r u k s s t y r e l s e n n r 217 (nr 6 19231. S v a n b ä c k . (C), 107 s. J o . 3. K u n g l . E l e k t r i f i e r i n g s k o m n i i t t é n s m e d d e l a n d e n . 12. Utr e d n i n g beträffande p l a n m ä s s i g elektrifiering a v l a n d s b y g d e n i n o m K o p p a r b e r g s l ä n . Beckman. 47 s. 2 k a r t . Jo. 4. S u p p l e m e n t n r 2 till Sverges f a m i l j e n a m n 1920. S t a t . R e p r . - a n s t . 10 s. J u . 5. B e t ä n k a n d e m e d u t r e d n i n g och förslag a n g å e n d e d e t fria o c h frivilliga f o l k b i l d n i n g s a r b e t e t . E k l u n d , v i j , 208 s. E . 6. U t r e d n i n g r ö r a n d e n y v a t t e n v ä g m e l l a n Östersjön o c h V ä n e r n , Göta k a n a l , j ä m t e b i h a n g , i n n e f a t t a n d e p r e l i m i n ä r u t r e d n i n g r ö r a n d e v a t t e n v ä g mellan H j ä l m a r e n och V ä n e r n , Svea k a n a l . M e d d e l a n d e n från K u n g l . K a n a l k o m m i s s i o n e n . K r 4. HaBggström. 173 s. 3 k a r : . K. 7. B e t ä n k a n d e oeh förslag a n g å e n d e l ä r o v e r k s - o c h l a n d s b i b l i o t e k . U p p s a l a , A l m q v i s t & Wiksell. x j , 511 s. E, 8. K u n g l . E l e k t r i f i e r i n g s k o m m i t t é n s m e d d e l a n d e n . 13. U t r e d n i n g beträffande p l a n m ä s s i g elektrifiering a v l a n d s b y g d e n i n o m V ä s t m a n l a n d s l ä n . Beckman. 30 s. 2 k a r t . Jo. 9. K u n g l . E l e k t r i f i e r i n g s k o m m i t t é n s m e d d e l a n d e n . 14. Utr e d n i n g beträffande p l a n m ä s s i g elektrifiering av l a n d s b y g d e n i n o m V ä r m l a n d s l ä n . B e c k m a n . 52 s. 2 k a r t . J o . 10. K u n g l . E l e k t r i f i e r i n g s k o m n i i t t é n s m e d d e l a n d e n . 1 1 . Utr e d n i n g beträffande p l a n m ä s s i g elektrifiering av l a n d s b y g d e n i n o m Blekinge l ä n . B e c k m a n . 32 s. 2 k a r t . J o . 11. K u n g l . E l e k t r i f i e r i n g s k o m m i t t é n s m e d d e l a n d e n . 15. Utr e d n i n g beträffande p l a n m ä s s i g elektrifiering av l a n d s b y g d e n i n o m J ä m t l a n d s län. B e c k m a n . 32 s. 2 k a r t . J o . 12. K u n g l . E l e k t r i f i e r i n g s k o n i m i t t é n s m e d d e l a n d e n . 1 r e d n i n g beträffande p l a n m ä s s i g elektrifiering av l a n d s b y g d e n i n o m G o t l a n d s län. B e c k m a n . 19 s. 1 k a r t a . J o . 13. F ö r s l a g t i l l l ö n e r e g l e r i n g för b e f a t t n i n g s h a v a r e vid a l l m ä n n a läroverk s a m t vid folk- och s m å s k o l o r m . ti. l ä r o a n s t a l t e r . T u l l b e r g . 413 s. E . 14. I a k t t a g e l s e r r ö r a n d e s o c i a l i s e r i n g e n i Österrike 1918— 1922. A v Nils K a r l e b y ; Tiden, v i j , 111 s. - F i . 15. D e t s v e n s k a t o b a k s m o n o p o l e t . E n undersökning av d e s s v e r k s a m h e t 1Ö15—1922. Av M. M a r c u s , 'liden, vij, 10C s. F l . IG. B e t ä n k a n d e m e d förslag till g r u v l a g . Norstedt. 400 s . .Tu. 17. K u n g l . Elektrifieringskonimitténs m e d d e l a n d e n . 19. u t r e d n i n g beträffande p l a n m ä s s i g elektrifiering av l a n d s b y g d e n i n o m V ä s t e r n o r r l a n d s l ä n . Beckman. 77 s. 2 k a r t . Jo. 18. K u n g l . E l e k t r i f i e r i n g s k o m n i i t t é n s m e d d e l a n d e n . 9. U t r e d n i n g beträffande p l a n m ä s s i g elektrifiering av l a n d s b y g d e n i n o m H a l l a n d s l ä n . B e c k m a n . 146 s. 3 k a r c . J o . 19. A n v i s n i n g a r r ö r a n d e v ä g v ä s e n d e t och a u t o m o b i l t r a f i k e n . B l o m . 24 s. K. 20. S k e p p s t j ä n s t k o m m i t t e r a d e s b e t ä n k a n d e . 3. F ö r s l ; lag o m s ä r s k i l d p e n s i o n s f ö r s ä k r i n g av sjöfolk. M a r c u s . 123 s. H . 21. F a s t i g h e t s r e g i s t e r k o m m i s s i o n e n s m e d d e l a n d e n . 13. S a m m a n d r a g av i n k o m n a y t t r a n d e n ö v e r f a s t i g h e t s r e g i s t e r k o m m i s s i o n e n s förslag d e n 25 a u g u s t i 1923 a n g å e n d e t i l l s y n e n å f a s t i g h e t s r e g i s t r e r i n g e n m. m . P a l m q u i s t . 79 s. J u . 22. S t a t e n s j ä r n v ä g a r . K o r t f a t t a d översikt av d e r a s tillkomst, ekonomi och organisation. Av M. M a r c u s . T i d e n , v i j , 149 s. F i .

f ö r t c c k n i n er

23. H a m d l e d n i n g v i d u t a r b e t a n d e t av b r a n d o r d n i n g a r f ö r l a m d s k o m m u n e r . M a r c u s . 16 s. K . 24. K. s k o l ö v e r s t y r e l s e n s u t l å t a n d e ö v e r s k o l k o m r n i s s i o n e n s b e t t ä n k a n d e n 1—5. N o r s t e d t . 346 s. E . 25. N o ) r m a l b e s t ä n i m e l s e r för le e r a n s och p r o v n i n g a v cemeint (cementbestämmelser) s a m t för byggnadsverk av belong och armerad betong .betongbestämmelser). Norsteidt. 42 s. K . 26—27.. B e t ä n k a n d e m e d förslag till e t t s y s t e m a t i s k t utf o r s k a n d e a v d e n s v e n s k a a l l m o g e k u l t u r e n . 1. H u v u d ä n k a n d e o c h förslag, v i i j , 156 s. 1 p a t . - t a b . 2. Allmoigefors-kningen i Sverige o c h d e s s n o r d i s k a g r a n n länider. i v , 204 s. V. P e t t e r s o n . E . 28. Kiv.ngl. E l e k t r i f i e r i n g s k o m m i t t é n s m e d d e l a n d e n . 16. Utr e d i n i n g beträffande p l a n m ä s s i g elektrifiering a v l a n d s b y g d e n i n e m N o r r b o t t e n s l ä n . B e c k m a n . 21 s . 2 kart. Jo.. 29. Kir.ngl. E l e k t r i f i e r i n g s k o m m i t t é n s m e d d e l a n d e n . 20, Utr e d l n i n g b e t r ä f f a n d e p l a n m ä s s i g elektrifiering a v l a n d s bvjgden i n o m V ä s t e r b o t t e n s l ä n . B e c k m a n . 29 s . 2 k a r t . Jo. 30. Staitens j ä r n v ä g a r s o m a l l m ä n t affärsverk. T i d e n . 411 s. Fi. 31. U t r e d n i n g r ö r a n d e k u n g l . t e a t e r n s e k o n o m i o c h k o n s t n ä r l i g a v e r k s a m h e t . N o r s t e d t . (2), 63, 27 s. E . 32. M a . l m k o m n i i s s i o n e n s s l u t b e t ä n k a n d e . U t r e d n i n g amgåenclo n y t t i g g ö r a n d e t av s t a t e n s n o r r l ä n d s k a m a l m f y n d i g het er. B e c k m a n . 346 s. I I . 33. M a . l m t i l l g å n g c n i N o r r b o t t e n s l ä n . U t r e d n i n g , i n g å i e n d o i n a a l m k o i n m i s s i o n e n s b e t ä n k a n d e d e n 31 . m a r s 1923.. AV K i h r . S. B e r g l u n d . B e c k m a n . 130 s. H . 34. Tulil- o c h t r a k t a t k o m m i t t é n s u t r e d n i n g a r o c h b e t a n kamden. 26. L j u s i n c t u s t r i e n s a m t t i l l v e r k n i n g e r a a v gly cerin m e d s ä r s k i l d h ä n s y n t i l l f ö r h å l l a n d e n a förö v ä r l d s k r i g e t . Av J . L u b l i n . T u l l b e r g , i v , 119 s. F i . 35. Tu.il- och t r a k t a t k o m m i t t é n s u t r e d n i n g a r oeli biet änkar.iden. 27. Y l l e i n d u s t r i e n s p r o d u k t i o n s f ö r h å i l a n i d e n . Av K.-G, H a g s t r ö m . M a r c u s , iv, 110 s. F I . 3G. Tu.11- o c h t r a k t a t k o m m i t t é n s u t r e d n i n g a r o c h b e t a n k a m d e n . 28. D e n svenska t e g e l i n d u s t r i e n s n t v e , 188 1—1913 m e d s ä r s k i l d h ä n s y n t i l ! d e s s s t ä l l n i n g åren n ä r m a s t före v ä r l d s k r i g e t , Av B . O h l i n . M a r c u s , iv, 79 s. F i . 37—38. T u l l - OOb t r a k t a t k o m m i t t é n s u t r e d n i n g a r oelu betän.kamlen. 36. B e t ä n k a n d e a n g å e n d e t u l l s , > i . v e r k n i n g a r i Sverige före v ä r l d s k r i g e t . M a r c u s . Diel 1. xix., 366 s. Del 2. 354 s. F i . 39. Svesriges v a t t e n k r a f t t i l l g å n g a r och v a t t e n k r a f t p r o d u k t t i o n Av S. L u b e c k . T i d e n . 10 p l . , viij, 140 s. F i . 40. Til.l frågan o m ny j o r d d e l n i n g - l a g s t i f t n i n g . P a l m q trist iv, 368 s. J u . •ti. U t r e d n i n g m e d förslag till l a g o m l ä r l i n g s v ä s e n t d e t > vis:sa y r k e n . N o r s t e d t . 104 s. E . 42. F ö r b r u k n i n g a v virke till h u s b e h o v p å V ä r m l a n d s län» l a n i d s b y g d . N o r s t e d t . 79 s. J o . 43. D o j m ä n s t y r , Isens utlåtande' d e n 28 m a j 1924 m e d förs l a g t i l l k o l o n i s a t i o n ä k r o n o p a r k e r i N o r r l a n d ock D a i l a r n a . T u l l b e r g . 7G s. J o . 44. Kir.ngl. E l e k t r i i i e r i n g s k o m m i t t é n s m e d d e l a n d e n . 17.. Utr e d n i n g beträffande p l a n m ä s s i g e l e k t r i f i e r i n g a v lamdsb y g d e n i n o m J ö n k ö p i n g s l ä n . B e c k m a n . 64 s. 2 kart.

Jo.. 45. K o i m m n n a l a f f ä r s v e r k s a m h e t i d e s v e n s k a s t ä d e r n a » . AT II. L i n d h o l m o c h G.. B e r g q v i s t . T i d e n , v i j , 332 s.. F i . 46. I n g e n j ö r N . E k w a l l s u t r e d n i n g a r . 1. U t r e d n i n g be trädffande p l a n m ä s s i g elektrifiering a v l a n d s b y g d e n ilnom Ö s t e r g ö t l a n d s l ä n . B e c k m a n . 38 s. 2 k a r t . J o . 47. I n g e n j ö r N . E k w a l l s u t r e d n i n g a r . 4. U t r e d n i n g beträtffantlc p l a n m ä s s i g elektrifiering a v l a n d s b y g d e n iinort K r o n o b e r g s l ä n . B e c k m a n . 24 s. 2 k a r t . J o .

Anm. Om särskild t r y c k o r t ej angives. ä r t r y c k o r t e n S t o c k h o - l m . B o k s t ä v e r n a m e d fetstil u t g ö r a begynnelse>bokstäverna t i l l d e t d e p a r t e m e n t , u n d e r vilket u t r e d n i n g e n a v g i v i t s , t. ffii. E . = e c k l e s i a s t i k d e p a r t e m e n t e t , J o . = j o r d b r r u k s d e p a r t e m e n t e t . E n l i g t k u n g ö r e l s e n d e n 3 febr. 1922 a n g . s t a t e n s o f f e n t l i g a u t r e d n i n g a r s y t t r e a n o r d n i n g ( n r 98) u t g i v a s u t r e d n i n g a r n a i o m s l a g m e d e n h e t l i g färg för varje d e p a r t e m e n t .

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR

1924: 46

JORDBRUKSDEPARTEMENTET

INGENJÖR

N. EKWALLS

UTREDNINGAR.

(Fortsättning å Kungl. Elektriiieringskommitténs meddelanden)

UTREDNING BETRÄFFANDE

PLANMÄSSIG ELEKTRIFIERING AV LANDSBYGDEN INOM ÖSTERGÖTLANDS LÄN

STOCKHOLM 1924 K. L. BECKMANS BOKTRYCKERI [826 24]

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Sid.

Inledning 5 Beskrivning över de befintliga elektriska anläggningarna i Östergötlands län 5 Vattenkrafttillgångarna inom Östergötlands län 12 Energi- och effektbehov 12 F ö r s l a g till planmässig elektrifiering av Östergötlands län 14 Kraftkällor 14 Ortsdistributionen , 15 K o s t n a d e r n a för elektrifiering av Östergötlands län 17 Sammanfattning ••• 19

FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR. Tabell över befintliga elektriska anläggningar inom Östergötlands län med uppgifter om vissa tekniska data bilaga 1 K a r t a över befintliga och projekterade elektriska anläggningar inom Östergötlands län » 2 Karta, framställande den odlade jordens fördelning samt de elektrifierade områdenas utsträckning » 3 Redogörelse för de tekniska anordningar, vilka föreslås inom de särskilda distributionsområdena i Östergötlands län » 4

5 Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Östergötlands län. Inledning. Östergötlands län utgör en av Sveriges äldsta kulturbygder, där sedan lång tid tillbaka industriella anläggningar förefunnits, vilka utnyttjat de i Motala Ström och dess biåar, Svartån och Stångån, förefintliga vattenkraftkällorna. På senare tider hava dessa kraftanläggningar blivit elektrifierade, men vid sidan av dem hava ävenledes uppstått flera elektriska anläggningar, avsedda huvudsakligast för landsbygdens förseende med elektrisk kraft. Då en tämligen ingående kännedom om länets samtliga elektriska anläggningar är en nödvändig förutsättning för uppgörande av riktlinjerna för länets fortsatta planmässiga elektrifiering, lämnas här nedan i första hand en beskrivning över de befintliga elektriska anläggningarna. Beskrivning över de befintliga elektriska anläggningarna i Östergötlands län. A bifogade karta, bilaga 2, hava samtliga elektriska anläggningar och ledningsnät inom länet inritats. Dessutom hava vissa tekniska data för dessa anläggningar sammanställts i tabellen bilaga 1. De därstädes lämnade uppgifterna hava delvis lämnats av ingenjör K. Jungholm i Linköping, tidigare sysselsatt såsom konsulent åt Östergötlands Läns Elektriska Förening. Inom Östergötlands län är Kungl. Vattenfallsstyrelsens nyaste vattenkraftanläggning, Motala Kraftverk, belägen. Ehuru den energimängd, som årligen kan utvinnas ur denna anläggning, är tämligen liten, har stationen dock utbyggts för ett relativt högt effektbelopp, enär densamma är avsedd såsom toppbelastningscentral, vilken med kort utnyttjningstid kommer att vid enstaka tillfällen leverera stort kraftbelopp till Vattenfallsstyrelsens kraftnät i mellersta Sverige. Motalastationen är sammanbunden med Älvkarlebyverket genom en 70 kV landsledning, vilken passerar Finspång, till vilken ort framdeles den s. k. »östra stamlinjen» från Västerås kommer att framdragas. Härigenom blir Motala Kraftverks ledningsnät, och som en följd därav de flesta övriga elektriska anläggningar inom Östergötlands län, förbundna med det planerade stamlinjenätet och sålunda länets kraftförsörjning tryggad för betydande tidrymder framåt. Från Finspångs transformatorcentral utgår en bygdeledning för 40 kV norr ut till Närkesslätten. Från densamma lämnas emellertid endast obetydliga kraftmängder till konsumenterna inom Östergötlands län. Vidare utgår från den i Finspång belägna transformatorcentralen en landsledning, utförd för 70 kV, men tillsvidare använd endast för 40 kV, till Norrköping, från vilken stad ett bygdenät för 40 kV utgår dels till Vikbolandet, dels söder ut till Valdemarsvik.

G I Norrköping finnas förbindelser mellan Motala Kraftverks ledningsnät och Norrköpings stads elektricitetsverk resp. det för Norrköpings stad huvudsakligast avsedda företaget A.-B. K n u t s b r o kraftstation. Sistnämnda företag äger 3 kraftstationer, Hovetorp, Öjebro och Knutsbro, från vilka den elektriska energien överföres medelst 40 kV till staden. Från Norrköpings stad resp. A.-B. Knutsbro kraftstation hava vissa områden i kraftstationernas omgivningar samt i Norrköpings närhet elektrifierats. I samarbete med Norrköpings elektricitetsverk befinna sig ett betydande antal elektriska kraftstationer, vilka anlagts inom Norrköpings stad. Dessa betjäna uteslutande storindustriella företag. Den mest betydande är A.-B. Holmens Bruks nybyggda kraftstation Bergsbron—Havet, genom vilken ett flertal äldre anläggningar sam inanslagits till en enda. Inom Norrköpings stad äro ävenledes belägna Fiskeby A.-B:s anläggningar vid Fiskeby, vilka äro medelst en 15 000 volts ledning förbundna med de av samma företag dirigerade anläggningarna vid Skärblacka. I Motala samarbetar Motala Kraftverk med Motala Ströms Kraft A.-B., vars reservkraftstation är belägen inom nämnda stad, under det att vattenkraftstationen vid Näs är belägen mellan Boren och Norrbysjön och förbunden med anläggningarna inom Motala stad medelst en 20 kV ledning. Motala Ströms Kraft A.-B. har elektrifierat vissa delar av landsbygden, huvudsakligast norr ocli söder om Motala. Det torde förtjäna omnämnas, att för närvarande en transitering av kraft från Motala Kraftverk äger rum över A.-B. Knutsbro kraftstations ledning Norrköping —Knutsbro till det distributionsnät för 10 kV, som utgår från Mjölby till Väderstad, och som numera övertagits av Vattenfallsstyrelsen. Sedermera kommer en bygdeledning att framdragas direkt från Motala till Mjölby, varvid det nämnda distributionsnätet kommer att erhålla kraft direkt från Motala Kraftverk. Bland sådana företag, som tillkommit huvudsakligast för storindustriens räkning, må nämnas Boxholms A.-B:s o kraftstationer vid Boxholm och Flemminge. Baroniet Adelswärds kraftstation Åtvidaberg, vilken numera medelst en 20 kY ledning är förbunden med A.-B. Knutsbro kraftstations 40 kV ledningsnät, samt vidare Finspångs Metallverks kraftstationer vid Finspång, Ljusfors A.-B:s anläggning vid Ljusfors m. fl., från vilka samtliga landsbygdsdistribution i större eller mindre utsträckning äger rum. Särskilt bör framhållas den från Baroniet Adelswärd verkställda elektrifieringen av Norsholmstrakten, där ett relativt stort ortsnät för 3 000 volt utgrenas från en vid Norsbolm belägen bygdestation för 20 000/3 000 volt. ( Bland de enskilda, för landsbygdsdistribution enbart avsedda företagen intager Svartådalens Elektriska Kraft- ife Distributionsförening det främsta rummet. Fran kraftstationen Vågforsen matas en betydande del av den bördiga Östgötaslätten medels ett 20 kV bygdenät, till vilket anslutits ortsnät för 3 000/220 volt. Vidare märkes A.-B. Hallsta—Rimforsa elektricitetsverk med ett vitt förgrenat 5 000 volts nät, som numera anslutits till Baroniet Adelswärds anläggningar medelst en 20 kV ledning. Den Linköpings stad omgivande delen av slättbygden har elektrifierats från stadens elektricitetsverk, vars samtliga kraftstationer Tannefors, Odensfors, Svartåfors och Nykvarn äro sinsemellan förbundna medelst 10 000 volts ledningar. Den verkställda bygdeelektrifieringen har skett medelst 10 000 volt, därigenom att avgreningar utdragits från nyssnämnda ledningssystem. Bland övriga bygdedistributionsanläggningar må nämnas Hättorps Bruks 6 000 volts

nät, Ödeshögs Elektriska A.-B:s 3 000 volts nät samt Blomsfors Kraft A.-B:s och Tyrisfors Kraft A.-B:s 10 000 volts nät. De inom länet befintliga elektriska kraftstationerna fördela sig på olika grupper på det sätt, som framgår av följande tabell: Kraftstationer, som Kraftstationer, som uteslutande eller uteslutande eller till väsentlig del till väsentlig del äro disponerade för äro disponerade för landsbygdens storindustrien och borgerliga behov städerna och småindustri

Slag av anläggning

Växelström

Antal

st.

Installerad generatoreffekt kVA

st.

Installerad generatoreffekt k VA

58 073 10 680

16 1

2 801 85

65 13

60 874 10 765

68 753

2 886

—

370 Summa

—

Summa

2 886

72 009

Drivkraft

Strömart

vatten värme Summa

"Likström

,.,,,

Samtliga kraftstationer

vatten värme

Antal

st.

Installerad generatoreffekt kVA

49 12

Antal

Av tabellen framgår, att den installerade generatoreffekten i de för landsbygdselektrifiering huvudsakligast avsedda stationerna uppgår till sammanlagt c:a 2 900 kVA. I övriga stationer disponeras i runt tal c:a 3 100 kVA för landsbygdselektrifiering, vilken sålunda hittills tagit i anspråk en generatoreffekt av i runt tal 6 000 kVA. Till skillnad från ett flertal andra län, där bygdeelektrifieringen kommit till stånd huvudsakligast genom enskilt initiativ, finnas i Östergötlands län ytterst få småstationer med en generatoreffekt av ett eller annat tiotal kVA. Medeltalet av generatoreffekten inom landsbygdens egna stationer utgör, som av tabellen visas, c:a 170 kVA. Ej heller har landsbygden elektrifierats med användande av likströmssystemet, vilket eljest är rikt representerat inom många andra områden. Samtliga inom länet befintliga växelströmsanläggningar äro avsedda för 3-fas 50 perioder, vadan stor enhetlighet alltså råder ifråga om strömart och periodtal. Ehuru fullständiga uppgifter om storleken av den åkerareal, som elektrifierats med olika spänningssystem, icke kunnat erhållas, har likväl en uppskattning av omfattningen av den med olika spänningssystem utförda elektrifieringen verkställts med tillhjälp, av de uppgifter beträffande antalet ortsstationer resp. längd av högspänningsledningarna, vilka kunna erhållas av kartan bilaga 2. Enligt denna princip liar omstående tabell över förbrukningsspänningarnas olika användning sammanställts:

Förbrukningsspänning

190 volt 220 » 380 » 500 » Summa

Antal ortsstationer

Procentuell del av den utförda elektrifieringen

st.

7 488 444 22

c:a » »

c:a 100

1 49 48 2

Härav visas, att de två spänningarna 220 och 380 volt äro så gott som de enda använda förbrukningsspänningarna, och att dessa förekomma i ungefär lika stor omfattning vardera. Spänningen 220 volt förekommer så gott som uteslutande inom de med trespänningssystem elektrifierade områdena, särskilt å Vikbolandet samt inom Svartådalens distributionsområde och i Norsholmstrakten. Den högre spänningen, 380 volt, förebommer i regel inom de områden, där tvåspänningssystemet funnit tillämpning, t. ex. i Motalatrakten, inom Linköpingsnätet m. fl. dylika områden. Användningen av olika distributtionsspänningar visas av följande tabell:

Distributionssystem

Tvåspänningssystem

Trespänningssystem Sumnna

Ortsspänning

Längd av ortsledningarna

Antal ortsstationer

Procentuell del av den utförda elektrifieringen

volt

st.

1000 3 000 4 000 5 000 6 000 7 000 10 000 20 000

3 66 23 135 88 17 398 121

3 34 8 68 57 11 216 87

1500 3 000

49 617

50 427

—

c:a 100-0

c:a » » » » »

0'2 4-0 1-0 8-o 6-0 1-1 24-5

85 B »>

4*1 42-5

Av tabellen visas, att tvåspänningssystemet tillämpats i ungefär samma omfattning som trespänningssystemeit, det senare förekommer uteslutande å slättbygden, under det att tvåspännirngssystemet tillämpas inom den glesare skogsbygden men även å en del av den tätare slättbygden, exempelvis i Linköpingstrakten. _ Vid tvåspänningssystemett är 10 000 volt den vanligaste spänningen, vid trespänningssystemet användes nästan uteslutande 3 000 volt såsom ortsspänning. Det har^ nyss antytts, att uppgifter om den elektrifierade åkerarealen icke kunnat erhållas från samtliga företag. Likväl har en approximativ uppskattning

9 verkställts beträffande länets elektrifieringsförhållanden i detta avseende. Resultatet därav visar, att inom de med ledningsnät försedda områdena befinna sig c:a 160 000 hektar av länets 260 000 hektar, vadan sålunda de elektriska ledningsnätens utbredningsgrad i genomsnitt är c:a 60 %. Med stöd av de från vissa företag lämnade siffrorna och genom uppskattning för övriga företag med ledning av erfarenheten från andra trakter av ungefär samma beskaffenhet som de nu ifrågavarande skulle man kunna beräkna, att av nyssnämnda 160 000 hektar omkring 80 000 hektar eller 50 % äro anslutna till de elektriska ledningarna. Länets anslutningsgrad med avseende å åkerarealen är alltså i runt tal c:a 31 %, Ej heller beträffande anslutnings- och energikonsumtion hava fullständiga uppgifter kunnat erhållas från samtliga de elektriska distributionsföretagen inom länet. Emellertid hava dylika uppgifter lämnats för antingen vissa företag eller sockenvis för vissa andra områden. De sålunda anskaffade uppgifterna äro sammanställda i följande tabell, där även uppskattade siffror för övriga elektrifierade områden inom länet medtagits inom parentes. Tabell över anslutnings- och konsumtionsförhållandena inom Östergötlands län. Siffror inom ( ) äro uppskattade. A n i 1 u t n i n g Elektrifierad åkerareal

Distributionsföretag eller kommuner

Motorer Lampor hektar Vikbolandets El. Kraft A.-B. Norsholmstraktens El. Distr. Fören Svartådalens El. Kraft & Distr. Fören Brenäs El. Distr. Fören.... Odeshögs El. A.-B A.-B. Hallsta—Rimforsa... Norrköpings Kom. Affärsverk Motala Ströms Kraft A.-B. (utom Kristberga socken) Blomsfors Kraft A.-B Tyrisfors Kraft A.-B Mjölsefalls A.-B Biörkfors Såg Bankekinds El. Distr. FörLinköpings El. Kraft Bel. A.-B Norra Vi socken Sunds » Västra Ryds » Asby » Torpa o Ekeby » 826 24

Övriga konsumenter Motorer Lampor kW

Summa

förbrukning

kWh

680 500

(200)

(25)

180 000

760 120 122 100

265 12 24 70

170 10 115 200

—

c: a

9 907 555 1249 4 000

56 11

*1231 142 317 381

1 031 400 26 600 228 400 765 000

.»

8 000

9 000 1541 700 140 100

1260 62 29 27

155 30 30 5

185 27 7

100 18 2

653 700 ? ?

1700 137 68 32 10

—

c:a 12 000 » 400 550 500 » 300 » 350 a 700

2 370 46 37 28 9 3

425 11 22 13 9 7 6

225 5 21 12 3 3 30

3 280 62 164 62 21 13 39

? ?

c:a » »

—

84 9 3

? 2

10 A n s l u t n i n g Distributionsföretag eller kommuner

Elektrifierad åkerareal

Öviiga konsumenter

Jordbruk Motorer Lampor

hektar

c:a » • »> » »

250 1 UOO 15(00 2 0(00 10(00 550 950 3(00 »» 13(00 » 2 5(00 (11(00)

19 180 110 260 90 31 10 16 (150) (450) (40)

för företag med energiförbrukning

37 962

Summa för samtliga företag

77 043

Kristbergs » Hällestads » Tjällmo » Vånga » Risinge » Kullerstads » Skedevi » Bel. A.-B. Tomten Baroniet Adelsvärd Hammarkinds h ä r a d Summa känd

Motorer

Lampor

Summa

Energi- ! förbrukning

kWh

y ? ? ? 9 ? ? ?

2 (15) (20) (5)

3 46 57 40 20 22 12 9 (30) (50) (25)

23 6 25 15 9 12 5 11 (20) (25) (15)

54 250 223 362 120 74 27 38 (215) (545) (85)

4 007

5 937

3 535 600

8 959

13 638

9 18 26 47 11 9

Om man även för de företag, för vilka uppgifter om energiförbrukningen saknas, antoge i runt tal samma» användningstider för de olika konsumentgrupperna, skulle man kunna uppställa följande specifikation över den sannolika förbrukningen av elektrisk energi inom länet. Det bör observeras, att fördelningen av energiförbrukningen hos de företag, där denna är känd (inalles c:a 3 500 000 kWh) är verkställd med tillämpande av sådana medelanvändningstider, vilka enligt erfarenhet från andra trakter kunna antagas såsom sannolika. Företag, där energiförbrukningen är känd Specifikation

J o r d b r u k e t s motordrift » belysning Övrig motordrift

Anslutningsvärde

Sannolik modelanvlindningstid

Sannolik energiförbrukning

Anslutningsvärde

Sannolik energiförbrukning

tim.

kWh

4 007 976 726 228

c:a 250 ». 350 » 700 .» 350

c: a 1000 000 » 340 000 » 510 000 80 000 ». 1 600 000

8 959 1869 1789 1021

c:a 2 250 000 » 650 000 »» 1 250 000 » 350 000 .. 3 500 000

—

c:a 3 530 000

Energiförluster Summa

Samtliga företag

c:a 8 000 000

Den nyttiga energiförbrukningen för jordbruksmotorerna kan alltså antagas 2 250 000 c:a 28 kWh pr hektar åker. Densamma torde fördela sig på utgöra: 80 000 olika ändamål på följande sätt:

11 Tröskning Sågning, stenkrossning o. dyl. arbetsoperationer Snnåmotordrift

15 kWh pr hektar 3 » » » 10 » * » Summa 28 kWh pr hektar

Då man i Elektrifieringskommitténs meddelande 5 funnit, att en energiförbrukning för tröskning av 12 ä 14 kWli pr ton säd kan anses normal, och då enligt den officiella statistiken skördesiffran för trösksäd inom Östergötlands län är c:a l'l tom pr hektar åker, så kan den här ovan beräknade energiförbrukningen för tröskning anses normal. Likaså torde förbrukningen för sågning, stenkrossning e t c , beräknad till 3 kWTh, få anses rimlig, då ju givetvis arbeten av detta slag å slättbygden förekomma i tämligen ringa utsträckning, vadan medeltalet för länet bör vara tämligen lågt. Medelstorleken av gårdar med en åkerareal över 3 hektar pr brukningsdel, vilka storleksklasser torde hava användning för motorkraft, är inom Östergötlands län c:a 33 hektar, för vilken gårdsstorlek en småniotorförbrukning av 9 a 10 kWh skulle vara normal enligt diagrammet fig. 8 i Elektrifieringskommitténs meddelande 5. Förbrukningsgraden för jordbrukets motorer skulle sålunda kunna anses vara inemot 100 %, åtminstone inom de i förestående tabell upptagna områdena. Den specifika energiförbrukningen för belysning utgör enligt ovanstående beräkning c:a Q. m n = c:a 8 kWh pr hektar. Då befolkningstätheten inom yrkesgruppen »Jordbruk etc.» inom Östergötlands län är omkring ] / 2 person pr hektar åker, skulle belysningsförbrukningen i genomsnitt pr person vara c:a 16 kWh, vilket ävenledes enligt Elektrifieringskommitténs meddelande 5, sid. 38, kan anses vara en rimlig siffra. Anslutningen av jordbruksmotorer motsvarar i genomsnitt enligt ovanstående 8 959 tabell „ n , " = c:a 115 watt pr hektar åker. Det är sannolikt, att denna siffra 80 000 fördelar sig med c:a 25 watt pr hektar för småmotorer och c:a 90 watt pr hektar = 83 watt pr ton säd för tröskmotorer. Enligt Elektrifieringskommitténs meddelande 5, sid. 21, skulle normalsiffran ligga mellan 80 och 100 watt pr ton säd, vadan sålunda tröskmotorerna i Östergötlands län kunna anses vara väl utnyttjade och" den sammanlagda tröskeffekten lagom avpassad. Den normala småmotoranslutningen skulle enligt nyssnämnda meddelande, sid. 29, utgöra mellan 60 och 70 watt pr hektar åker. Östergötlands län har sålunda icke ännu kommit upp till detta värde, men nar i gengäld väl utnyttjat de befintliga småmotorerna. Belysningsanslutningen kan beräknas utgöra

' = c:a 23 watt pr hektar

eller i runt tal c:a 45 watt pr person. Detta värde är också enligt nyssnämnda meddelande, sid. 38, att betrakta såsom normalt. Yid den av Motala Kraftverk verkställda bygdeelektrifieringen har tillämpats samma organisationsform, som eljest är vanlig vid statens distribution av elektrisk kraft. Kraftverket försäljer alltså energien till andelsföreningar, vardera med ett verksamhetsområde, som motsvarar den normala distributionsradien vid den använda ortsspänningen (i regel 3 000 volt). Andelsföreningen utbygger och underhåller själv ortsnätet samt omhänderhar kraftens distribution och försäljning till medlemmarna. Visserligen är den största kraftavnämaren ansluten till Motala

12 Kraftverks nät, Vikbolandets Elektriska Kraft A.-B., ett bolag, men dess funktion är densamma, som ovan antytts beträffande andelsföreningarna. Även inom de områden, där enskilda kraftdistributörer förse landsbygden med elektrisk energi, hava andelsföreningar bildats i tämligen stor utsträckning, men dessa äro ofta av mycket ringa omfattning och motsvara oftast blott en eller möjligen några få ortstransformatorsområden. Undantag härifrån bilda blott sådana företag som t. ex. Svartådalens Elektriska Kraft- & Distributionsförening samt Norsholmstraktens Elektriska Distributionsförening och några andra. Även direkt distribution till konsumenter förekommer inom länet, exempelvis inom Motala Ströms Kraft A.-B:s område samt inom Linköpingsnätet m. fl.

Vattenkrafttillgångarna inom Östergötlands län. Östergötlands län tillhör kraftdistriktet Motala Ström, för vilket utredning beträffande vattenkrafttillgångarna verkställts i Elektrifieringskommitténs meddelande 8. Det huvudsakligaste vattendraget inom länet är, som förut angivits, Motala Ström med dess biåar Svartån och Stångån. Särskilt i Motala Ström finnas tämligen betydande krafttillgångar, för vilkas fullständiga utnyttjning förutsättningarna äro ovanligt goda, på grund av de betydande regleringsmagasin, som bildas av i första rummet Vättern men även sjöarna Boren, Roxen och Glan. Även inom de nämnda biåarna, vilka upprinna i det sjörika mellansvenska höglandet, kan åtminstone i de flesta fall god vattenreglering erhållas. Trots dessa gynnsamma förhållanden ger emellertid den nyssnämnda utredningen vid handen, att man inom en icke alltför avlägsen framtid (omkring två årtionden härefter) sannolikt tagit samtliga energitillgångar i anspråk, vilka äro utbyggnadsvärdiga i konkurrens med kraft, tillförd över fjärrledningar. Man måste sålunda tänka sig en krafttillförsel i stort från kraftrikare trakter och har därvid i nyssnämnda utredning angivit en väg, nämligen framdragandet av den s. k. »östra stamlinjen» Hallsberg—Finspång. Denna stamlinje, vilken i Hallsberg skall sammanhänga med den redan utbyggda »västra stamlinjen» Västerås—Trollhättan, och via denna i Västerås med den blivande »norra stamlinjen» Indalsälven— Västerås, skall komma att för mycket lång tid framåt trygga krafttillgången i Östergötlands län. Då, såsom ovan beskrivits, så gott som samtliga de mera betydande kraftforetagen i Östergötlands län redan äro elektriskt förbundna med varandra, kommer det icke att möta någon som helst svårighet att från stamlinjens slutpunkt i Finspång vidarebefordra fjärrkraften till alla delar av länet, där krafttillskott kommer att bliva önskvärt.

Energi- och effektbehov. Beräkningen av kraftbehovet har verkställts för var och en av de fyra konsumtionskategorierna: landsbygd, städer, storindustri och järnvägar. Därvid hava tvenne skilda värden å kraftbehovet beräknats, nämligen dels ett »nuvärde», avseende de för närvarande rådande förhållandena, och dels ett »framtida värde», avseende det kraftbehov, som med sannolikhet kan väntas uppstå efter en period av c:a 20 år eller där omkring.

13 Ifråga om landsbygden hava beräkningar verkställts i enlighet med de i Elektrifieringskommitténs meddelande 5 uppställda principerna och hava sålunda i första hand avsett en uppskattning av kraftbehovets storlek vid en fullständig elektrifiering och vid den anslutning, som kan anses normal för bygd av den inom länet förekommande karaktären vid de nyss omtalade tidpunkterna. Resultaten av dessa beräkningar visas av nedanstående tablå: Kraftbehov \ id fullständig elektr fiering Konsumtionsgrupp för närvarande

efter c-.a 20 år

milj. k W h

Belysning, hushåll, hantverk Jordbrukets motordrift Småindustri Energiförluster

c:a » » »

3 7 4-2 7-7 5'8

c:a »

.» I l a »

c:a 21-4

Summa

6'8 8-0 7-0

c:a 33o

Mot de angivna energibeloppen, vilka hänföra sig till kraftstationerna, svara maximieffektbelopp av c:a 8 600 resp. 12 000 kW. För städer, storindustri och järnvägar har kraftbehovet beräknats på det sätt, som angives i Elektrifieringskommitténs meddelande 8. Det totala Jcraftbehovet kan uppskattas till följande belopp: Kraftbehov vid fullständig elektrifiering och hänfört till kraftstationerna för närvarande

Konsumtionsgrupp

max.-eff.

energibehov

utnyttjn.tid

max.-eff.

energibehov

utnyttjn.tid

milj. k W h

tim.

milj. k W h

tim.

c:a

21*4

2 500

c:a 12 000

c:a

33'0

2 700

85-0

6 000

» 25 000

» 150-0

6 000

» »

53-6 19-6

5 000 2 500

»» 15 000 » 15 600

» »

75-o 39-n

5 000 2 500

c:a 179-6

4 600

c:a 64 000

c:a 297-0

4 700

Landsbygden c:a 8 600 Städerna (inkl. därvarande industri) » 14 200 Storindustrien (å landsbygden) » 10 700 Järnvägarna » 7 800 Summa

efter c:a 20 år

c:a 39 000

Den verkliga konsumtionen av elektrisk energi inom länet uppgår för närvarande till c:a 127 milj. kWh. Den genomsnittliga elektrifieringsgraden utgör alltså c:a 70 %. Fördelningen på resp. konsumtionsgrupper angives i följande tabell:

14 Verklig förbruk- Energibehov vid ning av elektrisk fullständig elektri- Elektrifieringsgrad fiering för närenergi för närför närvarande varande varande

Konsumtionsgrupp

Städerna (inkl. därvarande industri) Storindustrien (å landsbygden) Summa

milj. k W h

c:a » » »

8'0 75'o 43-5 0-5

c: a 127-0

21-4 85-o 53" 6 19-G

c:a 37 » 89 » 81 »» 2

c:a 179-c

c:a 70

Ehuru elektrifieringsgraden lielt säkert kan väntas bliva ökad så småningom, torde densamma ej heller omkring år 1940 uppgå till 100 %. Uppskattningsvis kan man för sistnämnda tidpunkt angiva följande värden såsom sannolika: Energibehov vid Sannolik elektrifullständig elektrifieringsgrad omfiering omkring kring år 1940 år 1940

Konsumtionsgrupp

Summa

Sannolik förbrukning av elektrisk energi omkring år 1940

milj. k W h

c:a 33 » 150 » 75 » 39

c:a 60 » 95 » 90 » 50

c:a 20 » 145 »» 68 »» 19

c:a 297

c:a 85

c:a 252

Förslag till planmässig elektrifiering av Östergötlands län. Kraftkällor. Det har här ovan under rubrik »Vattenkrafttillgångarna» antytts, huru Östergötlands läns kraftförsörjning lämpligen bör ordnas. I vad mån länets egna kraftkällor skola utnyttjas eller i vad mån fjärrkraft i stället skall tillgripas, kommer naturligtvis att bliva beroende av i första rummet ekonomiska förhållanden. Vad särskilt landsbygdens kraftförsörjning beträffar, så torde såsom allmän regel kunna fastställas, att en centralisation av kraftproduktionen bör eftersträvas, och att sålunda utbyggandet av smärre lokala kraftkällor bör undvikas. Som bekant äro nämligen utbyggnadskostnaderna pr kW betydligt större för småanläggningar än för större kraftstationer. Därtill kommer det förhållandet, att om kraftproduktionen centraliseras till ett fåtal större anläggningar, en god belastningsutjämning mellan de enskilda konsumenternas effektuttagning erhålles, så att den sammanlagda generatoreffekt, som i sådant fall erfordras, blir mindre, än om kraftalstringen skulle splittras på ett flertal småstationer. Dessutom erhålles en kvalitativt bättre kraft, om densamma levereras från större kraftkomplex.

15 Em dylik centralisation av kraftalstringen nödvändiggör en hopknj'tning av de olika distributionsnäten. E t t ytterligare steg i samma riktning är samarbete mellan de större kraftproducenternas anläggningar. Att redan mycket åtgjorts i dettat avseende har tidigare omtalats. De flesta kraftanläggningarna inom länet äro redan i elektrisk förbindelse med varandra och för att åstadkomma ett fullständigt samarbete mellan samtliga anläggningar erfordras endast obetydliga kompletteringar av de befintliga ledningsnäten. Ett förslag till sådan fullständig sammanknytning finnes å kartan bilaga 2. Ortsdistributionen. Östergötlands län består av tvenne huvuddelar med en tämligen skarp skillnad i karaktär dem emellan. Den bördiga Östgötaslätten, som är belägen i landskapets mitt, söder om Motala Ström, är en typisk slättbygd med mycket hög odlingsgrad och intensivt jordbruk. Den nordligaste och sydligaste delen av länet däremot är typisk skogsbygd med ringa odlingsgrad. Jordbruket spelar där en mera underordnad roll. Åtminstone den sydligare delen av länet är med avseende å bygdekaraktären likartad med Smålandsbygden. Slättbygden är en s. k. »utbredd bygd» (enligt den definition, som lämnas i Elektrifieringskommitténs meddelande 6), vadan trespänningssystemet därstädes är den lämpligaste systemtypen, men även skogsbygderna tillhöra nämnda kategori och torde i regel även där nyssnämnda systemtyp vara den förmånligaste. Möjligen finnas vissa synnerligen glesa partier, där såväl trespännings- som tvåspänningssystem kunna användas med lika fördel, eller till och med tvåspänningssystemet är överlägset (jämför Elektrifieringskommitténs meddelande 6, fig. 4 å sid. 30). Då bygdens täthet å Östgötaslätten är mycket stor, skulle därstädes kunna såsom ortsspänningar användas såväl 3 000 som 1 500 volt. Enligt den här ovan lämnade beskrivningen över de elektriska anläggningarna inom länet liar emellertid 1 500 volts spänningen kommit till mycket liten användning, under det att 3 000 volt är mycket allmänt använd. Det finnes intet skäl att frångå den standard, som sålunda redan utbildats, varför även för den framtida elektrifieringen 3 000 volt bör förordas såsom ortsspänning å slättbygden. I de glesare skogsbygderna är 1 500 volt en alltför låg spänning (se Elektrifieringskommitténs meddelande 6), vadan därstädes endast 3 000 volts ortsspänning bör förekomma, då trespänningssystem tillämpas. För den händelse att i vissa undantagsfall tvåspänningssystem skulle vara att föredraga, bör spänningen 10 000 volt väljas. Det förtjänar här påpekas, att en elektrifiering med en så hög ortsspänning som 20 000 volt, direkt transformerad till förbrukningsspänning och alltså använd såsom ortsspänning vid tvåspänningssystem, medför tämligen betydande kostnader och vållar i driftshänseende så otympliga högspänningsnät, att antingen spänningen icke kan utnyttjas över hela den rayon, som är tekniskt möjlig, eller också att bygden icke kan fullständigt genomelektrifieras. Det bör därför allvarligt varnas för användandet av nyssnämnda system och gäller detta framför allt å den täta slättbygden, där likväl tvåspänningssystem med 20 000 volt hittills kommit till användning i icke så få fall. (Beträffande dessa förhållanden hänvisas för övrigt till den mera utförliga framställningen i Elektrifieringskommitténs meddelande 6.) Gårdsspänningens storlek vid en i enlighet med ovannämnda riktlinjer utförd elektrifiering bör på den grund, som angives i Elektrifieringskommitténs nyssnämnda meddelande 6, vara 220 volt å slättbygden, där på grund av de därstädes

IG lämpliga motorstorlekarna högspänningströskning är att föredraga. I de glesare skogsbygderna torde sannolikt fördelarna med den högre spänningen 380 volt visa sig vara så stora, att denna spänning därstädes blir standard. Den hittillsvarande utvecklingen har ju också, som av beskrivningen här ovan framgår, gått i sådan riktning, att slättbygden huvudsakligast elektrifierats med 220 volts gårdsspänning, åtminstone i de fall, där trespänningssystem tillämpats, men att i övrigt 380 volt använts. Bygdespänningens storlek måste i Östergötlands län såväl som annorstädes bestämmas med hänsyn även till andra än landsbygdens behov. I detta avseende har för övrigt redan en viss praxis utbildat sig, i det att för de större ledningsnäten antingen 40 eller 20 kV kommit till användning. Båda dessa spänningar torde vara lämpliga och det synes förmånligt, att desamma i fortsättningen användas även för nytillkommande ledningar på det sätt, som föreslagits å kartan bilaga 2. Som sammanfattning av det nyss anförda kan alltså sägas, att följande spänningssystem böra bliva standardmässigt använda inom länet: å slättbygden trespänningssystem med 3 000/220 volt och högspänningströskning, i skogsbygden trespänningssystem med 3 000/380 volt och lågspänningströskning. Av den förut lämnade beskrivningen över den hittills utförda landsbygdselektrifieringen framgår emellertid, att från de nämnda standardsystemen avvikande spänningar eller spänningskombinationer i verkligheten kommit till användning i vissa fall. Flerstädes är den redan utförda elektrifieringen av så stor omfattning, att en ändring av de onormala systemen numera knappast är möjlig. Man torde därför få åtnöja sig med att begränsa dessas omfattning samt till att använda de mera lämpliga standardsystemen inom de hittills oelektrifierade områdena samt i den mån, det blir ekonomiskt möjligt, även inom de redan elektrifierade områden, där alltför svåra olägenheter kunna befaras av de hittills tilllämpade systemen. Landsbygdselektrifieringen bör för framtiden organiseras enligt de principer, som redan flerstädes inom länet vunnit tillämpning, varvid konsumenterna själva sammansluta sig till föreningar eller motsvarande företag av sådan storlek, att deras intressen kunna göra sig gällande. Det torde vara lämpligt att därvid låta andelsföreningarna erhålla ungefär samma omfattning som ett 3 000 voltts ortsnätsområde. De olika distributionsföretagens verksamhetsområden hava o>fta nog icke blivit avgränsade gentemot varandra, utan ortsnäten hava oftast fått växa ut på ett tämligen planlöst sätt med resultat, att i vissa orter dubbla eller tredubbla ledningsnät finnas (se t. ex. Mjölby trakten). I många fall har den använda distributionsspänningen icke utnyttjats, utan överföringsavstånden äro avsevärt laiindre, än, vad som är tekniskt möjligt. Detta är ofta fallet vid de små ortsnät for 1 500 eller 3 000 volt, som anslutits till vissa av de större ledningsnäten i enskild ägo. De större distributionsföretagen i Östergötlands län hava redan beaktzat nyss anförda synpunkter beträffande fixerandet av verksamhetsområdenas gränser. Underhandlingar dem emellan hava förts och ehuru dessa ännu ej slutförts, ar det att hoppas, att de skola i flera fall lända till gynnsamt resultat, så att ifrågavarande angelägenhet kan på ett planmässigt sätt snart nog bliva ordnad. Ä kartan, bilaga 2, har länet förslagsvis indelats i verksamhetsområden på ett systematiskt sätt. Förslaget överensstämmer i huvudsak med de preliminära överenskommelser, som hittills träffats mellan vederbörande intressenter. I övriga

17 fall böra naturligtvis de å kartan angivna gränserna endast anses såsom en principiell stomme, vilken i verkligheten kan i detaljerna erhålla annat utseende. E h u r u det här ovan konstaterats, att utnyttjningen av de elektriska anläggningarna inom Östergötlands län synes vara god, förtjänar det måhända likväl att i detta sammanhang framhållas, att genom ett så långt som möjligt drivet ekonomiskt utnyttjande av den elektriska kraften till alla de ändamål, vartill densamma lämpar sig, större valuta kan erhållas ur de betydande kapital, vilka redan nedlagts eller måhända i en framtid komma att ytterligare nedläggas å landsbygdselektrifieringen och vilkas förräntning och amortering mångenstädes äro betydande.

Kostnaderna för elektrifiering av Östergötlands län. Fullständiga uppgifter angående kostnaderna för de elektriska anläggningarna inom länet hava icke kunnat erhållas, men för ett mindre antal av distributionsföretagen, tillsammans omfattande i runt tal 30 % av den hittills verkställda landsbygdselektrifieringen, hava kostnadsuppgifter kunnat anskaffas. Dessa äro sammanställda i nedanstående tablå: AnläggningsElektri- Kostnad kostnad för ortsdistribufierad per tionsnätet (ej 'åkerareal hektar bygdenät)

Företagets n a m n

hektar

kr./har

635 000 440 000 1 414 770 105 810 150 110 57110 139 370 75 000 67 000 78 700

9 907 4151 9100 864 1249 493 1396 860 555 205

64 106 155 122 120 116 100 87 121 380

1919 1920 1919 1918 1918 1921 1919 1919 1919 1919

3 162 870

28 780

—

kr. Svartådalens El. Kraft- & Distr .-förening Vikbolandets El. Kraft A.-B Gammalkils El. Andelsförening Ödeshögs El. A.-B Motalaortens El. Distr.-förening Vångaortens Brenäs Ljusfalls

» » »

» » » Summa

1 Anläggningsår

Härav framgår, att anläggningskostnaderna för elektrifiering av 28 780 hektar uppgå till 3162 870 kr., vilket motsvarar en genomsnittlig kostnad av 110 kr. pr hektar åker. Anläggningarna äro utförda i regel under år 1919 eller 1920, vadan den nämnda kostnaden, hänförd till 1914 års prisläge, skulle kunna beräknas till i runt tal 45 lo-, pr hektar. Denna siffra avser anläggningskostnaderna för ortsledningar, ortsstationer och lågspänningsledningar, men icke de enskilda gårdarnas installationer och ej heller bygdeledningar eller ledningar av högre ordning. De i tabellen sammanställda anläggningarna äro belägna inom den ur ekonomisk synpunkt gynnsammaste delen av länet, vadan det är att förmoda, att kostnaderna pr hektar åker inom övriga företag hava blivit högre. Om man antoge, att elektrifieringskostnaderna för 30 000 hektar hava varit 45 kr. och för de återstående 70 000 hektaren 60 kr., allt vid 1914 års prisläge, så skulle den hittills-

18 varande anläggningskostnaden vid samma prisläge för ortsnäten utgöra c:a 5'6 milj. kr. E n annan uppskattning av kostnadernas storleksordning kan erhållas med tillhjälp av de uppgifter om ledningslängder och antal transformatorstationer, vilka kunna hämtas från kartan bilaga 2. Med tillhjälp av dessa uppgifter har beräknats, att kostnaderna för inom länet befintliga ledningar och transformatorstationer uppgå till följande belopp: landsledningar, transformatorcentraler och större industriledningar bygdenät för landsbygdsdistribution ortsdistributionsanläggningar Summa

2'0 milj. kr. 1-3 » » 5-7 » » 9"o milj. kr.

Den enligt denna kalkyl erhållna kostnadssiffran för ortsdistributionen, 5'7 milj. kr.,., överensstämmer rätt väl med den här ovan på annat sätt uppskattade siffran. Även beträffande kraftstationerna föreligga kostnadsuppgifter för ett visst antal, innehållande 37 000 kVA generatoreffekt. De i verkligheten i dessa stationer nedlagda kapitalkostnaderna utgöra 23*6 5 milj. kr., vilket belopp vid 1914 års prisläge kan anses motsvara c:a 15 milj. kr. För de återstående 35 000 kVA generatoreffekt, för vilka kostnadssiffror icke föreligga, torde anläggningskostnaden vid 1914 års prisläge kunna beräknas till 15 milj. kr., då de häri ingående kraftstationsenheterna äro något mindre och alltså något dyrare pr kVA. Med ledning av ovanstående kostnadskalkyl kan följande tablå över de hittills nedlagda anläggningskostnaderna för länets elektriska anläggningar uppställas: kraftstationer större överföringsledningar och transformatorstationer distributionsnät Summa

c:a 40 milj. kr. » 3 » » » 12 » » c:a 55 milj. kr.

Detta belopp motsvarar de i verkligheten nedlagda kostnaderna och hänför sig till de skilda prislägen, som varit rådande under anläggningsperiodens olika skeden. En mera objektiv grund för jämförelsen med kostnaderna inom andra trakter erhålles genom att hänföra anläggningskapitalet till ett visst fixerat prisläge. Hänförda till 1914 års prisläge utgöra anläggningskostnaderna: kraftstationer.. större överföringsledningar och transformatorstationer distributionsnät Summa

c:a 30 milj. kr. » 2 » » » 7 » » c:a 39 milj. kr.

En approximativ fördelning av dessa kostnader på landsbygd och storindustri utvisar, att på landsbygdens elektrifiering skulle belöpa sig följande ungefärliga summor, hänförda till 1914 års prisläge:

19 för landsbygden avsedda kraftstationer del av storindustriens kraftstationer och större ledningsnät för landsbygden avsedda bygdenät » » » ortsnät Summa

c:a

1*4 milj. kr.

» 1'6 » » » 1"3 » » » 5'7 » » c:a 10'o milj. kr.

E n summarisk beräkning av de kostnader, som ytterligare skulle erfordras för en fullständig elektrifiering av Östergötlands läns landsbygd vid nuvarande kraftbehov, utvisar följande ungefärliga belopp, hänförda till 1914 års prisläge: större kraftledningar, sammanbindningsnät mellan olika företag, del i storindustriens kraftstationer etc c:a 3"5 milj. kr. ortsdistributionsanläggningar » 11 5 » » Summa c:a 15"o milj. kr. E n fullständig elektrifiering av Östergötlands läns landsbygd vid nuvarande kraftbehov skulle sålunda betinga en sammanlagd anläggningskostnad av i runt tal c:a 25 milj. kr. vid 1914 års prisläge.

Sammanfattning. I det föregående lämnas i första hand en beskrivning över de för närvarande befintliga elektriska anläggningarna inom Östergötlands län. Därav framgår, att en viss del av länets landsbygd elektrifierats från statens kraftverk Motala, men att även ett betydande antal enskilda kraftanläggningar finnes inom länet. E n kortare beskrivning lämnas över de viktigaste av dessa, nämligen A.-B. Knutsbro kraftstation, som förser Norrköpings elektricitetsverk med kraft, Motala Ströms Kraft A.-B., Baroniet Adelswärds anläggningar i Åtvidaberg, Linköpings elektricitetsverk, Svartådalens Elektriska Kraft- & Distributionsförening samt A.-B. Hallsta—Rimforsa elektricitetsverk. Då sålunda ett stort antal elektriska anläggningar finnes inom länet, har också ett flertal olika distributionssystem kommit till användning. Bland de använda gårdsspänningarna förekomma likväl blott 220 och 380 volt i nämnvärd omfattning. Båda dessa spänningar hava använts i ungefär lika stor omfattning vardera. Däremot finnes ett flertal olika distributionsspänningar representerat. De allmännast förekommande äro 3 000 volt såsom ortsspänning vid trespänningssystem och 10 000 volt vid tvåspänningssystem. Under det att av länets hela åkerareal, vilken omfattar c:a 260 000 hektar, c:a 80 000 hektar eller 30 % äro anslutna till elektriska ledningsnät, uppgår landsbygdens nuvarande konsumtion av elektrisk energi till c:a 8 milj. kWh, vilket utgör omkring 37 % av det mot fullständig elektrifiering svarande värdet. Konsumtionen av elektrisk energi inom länet uppgår för närvarande till C:a 127 milj. kWh. Vid fullständig elektrifiering skulle kraftbehovets nuvärde uppgå till c:a 180 milj. kWh, vadan den genomsnittliga elektrifieringsgraden sålunda är c:a 70 %. Detta höga procenttal föranledes huvudsakligast av de storindustriella kraftanläggningarna, vilka i stor utsträckning blivit elektrifierade. I en framtid kommer elektrifieringsgraden sannolikt att stiga. Det kan förmodas, att av hela

20 det för år 1940 beräknade kraftbehovet, vilket vid fullständig elektrifiering skulle utgöra c:a 300 milj. kWh, omkring 85 % eller c:a 250 milj. kWh komme att uttagas såsom elektrisk energi. E t t förslag till planmässig elektrifiering av länet har framlagts, enligt vilket länets kraftförsörjning skulle ske över sammanhängande stor distributionsnät, till vilket de befintliga, ännu fristående landsbygdsanläggningarna böra anslutas. Samarbetet mellan de olika kraftföretagen inom länet har redan påbörjats i tämligen vidsträckt omfattning. I elektrisk förbindelse med Motala Kraftverk befinner sig nämligen bl. a. Motala Ströms Kraft A.-B. i Motala och Norrköpings elektricitetsverk med A.-B. Knutsbro kraftstation i Norrköping. Till sistnämnda företag äro anslutna såväl Linköpings elektricitetsverk som Svartådalens Kraft- & Distributionsförening och Baroniet Adelswärd, som i sin tur parallellarbetar med A.-B. Hallsta—Bimforsa elektricitetsverk. Till dessa sålunda med varandra sammankopplade kraftnät äro även anslutna diverse industriella företag eller mindre distributionsanläggningar såsom t. ex. Rejmyre Glasbruk, Finspångs Metallverk, Ödeshögs Elektriska A.-B. m. fl. Vid den fortsatta bygdeelektrifieringen bör trespänningssystemet huvudsakligast användas, varvid å slättbygden högspänningströskning med 3 000/220 volt och i skogsbygden lågspänningströskning med 3 000/380 volt helst bör användas. JEn systematisk indelning i distributionsområden med fixerade gränser bör genomföras. E t t förslag till sådan indelning har uppgjorts, vilket i vissa detaljer överensstämmer med de preliminära överenskommelser, som redan efter nu pågående underhandlingar träffats mellan några av de större kraftföretagen i länet. Inom de olika distributionsområden, vari länet förslagsvis uppdelats, bör ortsdistributionen ordnas såsom omtalas i bilaga 4. Kostnaderna för länets elektrifiering hava endast helt summariskt kunnat beräknas. De nu befintliga elektriska anläggningarna inom länet betinga en total anläggningskostnad av c:a 55 milj. kr., vilket belopp vid 1914 års prisläge beräknas motsvara c:a 39 milj. kr. Härav falla omkring 10 milj. kr. på landsbygdens elektrifiering. En fullständig elektrifiering av landsbygden inom Östergötlands län vid nuvarande kraftbehov har beräknats betinga ytterligare c:a 15 milj. kr., vadan totalkostnaden för en sådan elektrifiering skulle vid 1914 års prisläge uppgå till i runt tal c:a 25 milj. kr. Stockholm den 10 september 1923. Nils

Ekwall.

Bilaga 1.

TABELL över befintliga elektriska anläggningar inom Östergötlands lan med uppgifter om vissa tekniska data.

22 Tabell över befintliga elektriska anläggningar inom Företagets namn, ägare eller innehavare

1 2 3 4a 4b

Motala Kraftverk Motala Ströms Kraft A.-B

5 Distr. Motala—Vadstena

6 Distr. i Fivelstad

7 Distr. i Vadstenatrakten

8 9

Distr. norr om Tåkern Elektr. Kraft A.-B Orion

10 a 10 b 10 c 10 d 10 e

Ask El. Andelsfören Elmtomta El. Distr.-Fören Rocklunda El. Distr.-Fören Vedemö El. Distr.-Fören. Distr. i Fornåsa

11 12 13 a 13 b 14

Distr. i Tjällmo Distr. i Bana Degeröns El. Distr.-Fören Disponent Fagerberg Distr. i Godegård

15 a 15 b 16 17

Karl Axel Klöfverskjöld

18 19

Kommun, stad

Motala stad

Kraftstationens namn eller läge

Motala

Näs » rt » » Brunneby Motalaortens El. Distr.-Fören. .. Motala landsförsamling Ab. från Motala Ströms Kraft A.-B. Södra Motalaortens El.-Distr. Viunestad Fören

fMotala landsförsam\ ling, H a g e b y h ö g a . . . Fivelstad I Vadstena, S:t Pers, \ Örberga Strå, Hof, Källstad Svanhals

Ask, Ekebyborna

Ekebyborna Vinnerstad Fornåsa Tjällmo Västra Ny

» »

Godegård Kristberg

L. W. Langerud A.-B. Hättorps Bruk med abon nenter, bl. a. Ljusfalls El. Distr. >Tjällmo, Hällestad Fören. och Hällestads El. Distr. Fören Tjällmo A.-B. Lämneå El.-Verk A.-B. Borggårds Bruk Hällestad

20 a 20 b

Of. O. Mörner

21a

A.-B. Grytgöls Bruk

21b 22

Rommetorps El. Distr.-Fören. .., Igelfors Bruks A.-B

24 Harald Boe Brenäs El. Distr.-Fören..

Nordsjö Carlström Kvarn

IHättorp

\ A b . från Motala Ströms Kraft A.-B Lämneå Borggårds kraftstation Sonstorp

. » »

, Regna.. Skedevi

1 Grytgöls kraftstation \ A b . från Motala Kraftverk » » Grytgöls Bruk Backa Regnaholm Ab. från Motala Kraftverk

23 Östergötlands län med uppgifter om vissa tekniska data.

Drivkraft

Utbyggd fallhöjd

Installerad generatorStröm art Periodtal effekt

Anmärkningar

kVA

v d v

3-fas

50 »

5-2

12 000 625 2 230

70000/6000 20000/6000 20000 o. 10000/5000 6000/380

1 2 3 4a

—

6000/380

—

— — — —

» » »

20000/380

20000/1500/220 o. 20000/380

» »

20000/1500/220 o. 20000/380 20000/1500/220

8 9

20000/1500/220 o. 20000/380 20000/500/220 20000/380 20000/1500/380 20000/380

10 a 10 b 10 c 10 d 10 e

» » » »

20000/380 20000/3000/220 20000/3000/220 20000/3000/380 20000/700/380 o. 20000/380

11 12 13 a 13 b 14

10000/380 380

/15 a \15b 16

} •

))

6000/380

4000/380 110

18 19

50 » » » »

1000/190 1000/190 500/127 1 40000/500/ 500/3000/220 1000/190

20 a 20 b

J21a

» »

3000/380 20000/3000/220

23 24

— —

volt

» » »

» »

—

» »

— v

9 9

125 48 28

24-5

16 4

100 26

» » »

5 5 4 o. 10

100 100 170

3-fas

2-8

—

» »

i i

» »

—

Spänningssystem

» »

21b 22

24 3

25 26

Rejmyre Bruks A.-B Skedevi Motala Kraftverk Risinge Sekundärstationen i F i n s p å n g

27 Finspångs Metallverks A.-B

28 29 30

Hällestad Finspångs Metallverks A.-B Risinge C. Rappe Borg Motala Kraftverk Sekundärstationen i Norrköping vid Eksund » Norrköpings stad Transformatorstationen vid Skälf Norrköping Norrköpings stad Transformatorstationen i staden

31 a 31b

32 33 a

Norrköpings stad Fiskeby Fabriks A.-B

Ab. från Motala Kraftverk IAb. från Motala Kraftverk \ Finspång

33 b

Rämminge S tjärn vik..,

» »

Omformarestation Fiskeby

Ab. från Skärblacka A.-B

» Gryt och Draggruppen

34 Norrköpings Bomullsväveri A.-B

35 Drags A.-B

36 Holmens Bruks o. Fabriks A.-B

37 A.-B. Förenade Yllefabrikerna ...

38 39

Holmens Bruks o. Fabriks A.-B. Fastighets A.-B. C. L. Svensson & Co Holmens Bruks o. Fabriks A.-B

Bergsbron—Havet

» »

Kerstin Pommerinken

» |

Bergs Bolagsfall Ströms övre verk Bergsbrogruppen

Kråkholmens vei'k

41 42

Distr. i Dagsberg och Styrestad Dagsberg, Styrestad ... Ab. från Norrköpings stad Distr. i Ö. Eneby, Kvillinge El. » )i » » Distr.-Fören. m. fl. Östra Eneby, Kvillinge

43 44 45

Distr. i Kolmården Krokek P . Swartz » Sthlms Bomullsspinneri o. Väveri A.-B Kvillinge

» »

46 a 46 b

Hults Bruk.

47 Skärblacka A.-B.

48 49

» Ljusfors A.-B Grensholms och Rosendals egendomar Vånga

» »

.-...

» »

Torshag Hults Bruk D vardala

Kullerstad Skärblacka Ljusfors Ab. från A.-B. Knutsbro kraftstation

25 c

—

15-3

» » —

7-5

950 280

—

» » »

—

2-5

390 670 585

2-5

» —

•

1 å

2-5

1 \

/ I

2-9

å v

—

3 3-5

å v

—

» »

4 7-2

3-fas

» » »

» »

20000/3000/190 70000/40000 o. 20000

25 26

20000/4000

" 1 » J

4000/220

» »

6000/40000/20000

29 30

40000/20000

31a

40000/3000

31b

3000/likström 500/110

)) ))

» »

ll5000/500

32 33 a 33 b

380 o. 190

3-fas/Li kström 50 3-fas

1 } '

670 1500 340 1050 600 13 000

» » » » » »

380 o. 190 3000 380 o. 190 380 o. 190 500 3000/380

20 2 050 1875

L 3-fas

3000/380 3000

36 37 38 39

—

» »

56 15 5-7 2 5-5

295 82 11001 225! 31601 2 375) 1300

» »

3000/500/110 3000/500/110

46 a 46 b

15000/3000

» »

3000/-

40000/3000/-

1 »)> 1

å v

— 3

» »8

•

}40

—

— —

» »

Samtliga anläggningar i Norrköping erhålla kraft från eller samarbeta med stadens elektr.-verk.

» » » » » »

— —

— — —

320 300 700 830 315

3000/500/190

20000/380 o. 500/110

20000/500/190 20000/500/190

43 44

380 o. 110

50 Vångaortens El. Distr.-Fören. .. Vånga

51 52 53 54

Doverstorps El. Distr.-Fören. .. Risinge Kullerstads El. Distr.-Fören Kullerstad. Distr. i Skärblacka Skärblacka A.-B Norrköping Transformatorstationen i Norr köping K v a r n A.-B. J. G. Swartz Vikbolandets El. Kraft Kuddbynäte t Vikbolandets El. Kraft Jonsbergsnätet Vikbolandets El. Kraft Furingstadsnätet Vikbolandets El. Kraft Ö. Stenbynätet

Dagsberg A.-B.,

ånga

uAb. från A.-B. Knutsbro kraftstation Skärblacka A.-B.

fAb. från Skärblacka A.-B. L Dagsberg

Kuddby A.-B., Jonsberg A.-B., Furingstad ... A.-B.,

A b . från Motala Kraftverk Östra Stenby

Vikbolandets El. Kraft A.-B., Veckelstadsnätet Östra Husby Vikbolandets El. Kraft A.-B. Lönsåsnätet Östra Ny Skällvik St. Långbaus Gruv A.-B C.J.Lundbergs Läderfabriks A.-B Valdemarsvik Gusums Bruks o. Fabriks A.-B Ringarum Gusums Bruks o. Fabriks A.-B.... Belysnings A.-B. Tomten

Skönberga Söderköping. Drothem

Distr. i Karvetorp

S:t Johannes

H. Jonsson o. abonnenter, bl. a Östra Ryd. Ö. Ryds El. Distr.-Fören Baroniet Adelswärd Åtvid Norsholmstraktens El. Distr.Fören

I Kimstad, Skärkind, \ Gårdeby

Bankekinds El. Distr.-Fören.... Bankekind. A.-B. Knutsbro Kraftstation... Vist Th. G. Bielke A.-B. Nykvarns Bindgarnsfabrik Linköping Linköpings El. Kraft o. Bel.A.-B.

» » Norrköpings stad » » Motala Kraftverk Mellanbruket lUrsäter \Ab. från Motala Kraftverk Narebo Söderköping fAb. från Motala Kraftverk \Nybble Ab. från Norrköpings stad

Bubbetorp Åtvidaberg. Adelsnäs ... Kvarntorp . kA.b. från Baroniet Adelswärd

Hove torp.. Sturefors.. Nykvarn .. Tannefors Linköping

Ledberg. S k e d a - S l a k a El. Distr.-Fören.

Vreta kloster .... Skeda och Slaka.

Odensfors Svartåfors Nykvarn Ab.fr. Linköpings El. Kraft o. Bel. A.-B.

27 6

5 V

30-5

215/

3-fas

» » » » »

}50

» » »

10000/380 40000/10000 40000/500/190 15000/3000/380 3000/220 15000/3000

15000/500

51 52 53 54

56 57

—

58 40000/3000/220 59 60

» » V

2-6

51 L

3-fas

v g

12-9 9 15

25 420 80 150

—

12-5 2-5 3

1800 130 215 170

12 13 4

325 1750 2 600 2150 1090

)) »

» »

240 75

» »

» » »

;

20000/380 40000/380 220

50 »

3000/220 40000/3000 10000/220 samt 380 och 190 10000/220

61 62 63 64 a

}64b 65 a 65 b

40000/10000

65 c

20000/3000/380

» »

67 68 a 68 b 68 c

3000/380 20000/7000/500 o. 220 7000/500 7000/380

20000/3000/220

» »

» » » » »

20000/3000/220 40000/3000/220 3000/380 380 3000 och 10000

70 71 72 73 74 a

500 och 10000 3000 och 10000 10000 10000 10000 10000/380

j>74b

» » »

74 c 74 d 74 e 75

76 77 78

Västerlösa El. Distr.-Fören Västerlösa Östra Tollstad El. Distr.-Fören. Östra Tollstad Gammalkils El. Andelsdistr.Fören. Gammalkil Högby El. Distr.-Fören Högby Sjögestads El. Distr.-Fören Sjögestad

79 80

Ab. fr.LinköpingsEl.Krafto.Bel.A.-B.

85 a

Delar av Åkerbo, Bo» » bergs, Valkebo och » )) Hanekinds härader Svenska Chokladfabriks A.-B. ... Vreta kloster Södra Malfors nedre A.-B. Ljungs Tegelbruk Ljung Ljung Svartådalens El. Kraft- och Distr.(Vifolka, Bobergs och Fören >Vågforsen ^ Gästrings härader... A.-B. Knutsbro Kraftstation Härbärga Knutsbro

85 b 86 a 86 b 87 88 a

Torpa El. Distr.-Fören H ä r b ä r g a El. Distr.-Fören. Distr. i Skänninge Veta El. Distr.-Fören.

Övrig distr.inom Linköpingsnätet

81 82 83 84

» Normlösa Härbärga Skänninge Veta

» »

Öjebro Ab. från A.-B. Knutsbro Kraftstation

» »

» Motala Kraftverk 1 ) » A.-B. Knutsbro Kraftstation

» » » >) » Sy a El. Distr.-Fören. Sy a » » Motala Kraftverk 1 ) Distr. i Mjölby Mjölby » » A.-B. Knutsbro Kraftstation » » Hulterstad » Väderstads K v a r n A.-B. Distr. i » Motala Kraftverk 1 ) Väderstad och Hogstad _» -Hogstad m. fl. Mjölby Älvkulla Kraft A.-B Älvkulla

88 V 89 90 91

93 a

Boxholms A.-B.

Ekeby och Åsbo

Boxholm

93 b 94 95

Boxholms A.-B. Stråisnäs El. Distr.-Fören Ekeby El. Distr.-Fören

Ekeby och Åsbo Åsbo Ekeby

96 Ödeshögs El. A.-B

Ödeshög

Flemminge Ab. från Boxholms A.-B Linnefors kvarn IÖdeshög \ A b . från Motala Ströms Kraft A.-B.

97 a

A.-B. Hallsta—Rimforsa El.-verk Tjärstad, Vårdnäs

97 b 97 c

Ulrika, Kettilstad Hägerstad, Oppeby och Kisa Horn och Västra Eneby H o r n och Hycklinge

98 99

Tyrisfors Kraft A.-B Blomsfors » »

100 101

Mjölsefalls A.-B. Kisa Forsnäs A.-B. med abonnenter: Norra Vi El. Distr.-Fören. m. fl. Sund och Norra Vi... Tranås Stads El.-verk Sund Sunds El. Distr.-Fören » Carl Stjernsvärd Västra Ryd

102 103 104 l

) Transiteras över A.-B. Knutsbro Kraftstations'ledningsnät.

Sjösäter Hallsta Eriksholm Tyrisfors Blomsfors

•

Örneström Ånestad Forsnäs Ab. från Forsnäs kraftstation Olstorp

29 ~

—

3-fas

50 »

10000/1500/220 10000/1500/22Q

76 77

» »

» » »

10000/3000/380 10000/1500/220 10000/1500/380

78 79 80

—

10000/380

81 V

3 3

200 73

—

220 220

82 83

4-9

3-fas

20000/3000/220

4-8

85 a

15-8

2 600 a

» » )) »

40000/6000 6000/500/220 6000/500/220 6000/220 6000/500/220

85 b 86 a 86 b 87 88 a

6000/220 6000/500/220 10000/1500/220

88 b 89 90

—

10000/500/220 3000/380

91 92

} ;

5000/380 o. 800

93 a

» »

800 5000/380 10000/380

93 b 94 95

3000/380

5000/380, 220 o. 190

97 b

» »

» ))

10000/380 3000/380 o. 10000/380

97 c 98 99

6000/220

10000/380 40000/10000 10000/380 16000/3000/380

101 102 103 104

— 180

1 1 fi.v v

—

Sr dv

29 54

836 150 1200

1 30

20 125

34 14

500 80 85

» !

97 a

\ .

4 9-5 5

60 90 75

8-5

5 12-5

100 500

KARTA ÖVER BEFINTLIGA OCH PROJEKTERADE

ELEKTRISKA ANLÄGGNINGAR INOM ÖSTERGÖTLANDS LÄN PÅ UPPDRAG AV KUNGL. JORDBRUKSDEPARTEMENTET SAMMANSTÄLLD AV

S1ATENS REPRODUKTIONSANSTALT

KARTA ÖVER

DE ELEKTRIFIERADE OMRÅDENAS UTSTRÄCKNING OCH ÅKERAREALENS FÖRDELNING INOM ÖSTERGÖTLANDS LÄN UPPRÄTTAD ÅR 1924 AV CIVILINGENJÖR

NILS

EKWALL

M E D FIL. DR. J. A N R I C K S »KARTA Ö V E R SVERIGES ÅKERAREAL» S Å S O M UNDERLAG

BETECKNINGAR: s

*. • - * ' * ^ » * -+' 1 kvkm åker

SKALA 1 : 1000 000

elektrifierat område

1,0 o lo 20 30 40 so so 70 k m . LLLLilui-iixiiliiiiili t i i l i i i ; ! ' i i | i h i ; l n i i l u u l r n l i n i l i i . i l i m i i i i i h i L j

NS REPRODUKTIONS

31 Bilaga 4.

Redogörelse för de tekniska anordningar, vilka föreslås inom de särskilda distributionsområdena i Östergötlands län. Nr 1. Motala Stads distributionsområde. Området är elektrifierat från Motala Ströms Kraft A.-B. Inom den västra delen hava Motalaortens Elektriska Distributionsförening och Södra Motalaortens Elektriska Distributionsförening utdragit ledningsnät för 6 000/380 volt; den östra delen är elektrifierad med 20 000 volt, som dels transformeras direkt till förbrukningsspänningen 380 volt, dels i ett par fall till 1 500/220 volt. Inom sistnämnda del finnas flera olika distributionsföreningar, var och en omfattande endast 1 a 2 ortstransformatorområden. En enhetlig elektrifiering kan åstadkommas med användande av 6 000/380 volt, vilket system för närvarande tillämpas inom områdets västra del. Därvid måste 20 000 volts systemet i den östliga delen utbytas, vilket är så mycket mera motiverat som distributionen därstädes nu sker från den 20 kV ledning, som förbinder Näs kraftstation med dieselcentralen i Motala, och vilken ledning helst bör befrias från all detaljdistribution. Även i administrativt avseende bör enhetlighet eftersträvas, genom att de nu befintliga små distributionsföretagen få uppgå i ett enda. Nr 2. Hagebyhöga distributionsområde. Området är nu elektrifierat från Motala Ströms Kraft A.-B. med 20 000 volt direkt transformerad till förbrukningsspänningen 380 volt. För bygd av den här förekommande tätheten är detta system mindre lämpligt. För möjliggörande av en fullständigare elektrifiering måste en mellanspänning införas. Det föreslås, att en bygdestation anslutes till den 20 000 volts ledning, som na passerar området, samt att ortsdistributionen ordnas med 3 000/220 volt. Nr 3. Vadstenatraktens distributionsområde. Området är elektrifierat på samma sätt som område nr 2, men även i enstaka fall med 20 000/1 500/220 volt, varvid dock 1 500 volts ledningarna erhållit en mycket liten utsträckning. Beträffande en mera fullständig elektrifiering gäller, vad ovan anförts beträffande område nr 2. Nr 4. Norra Tåkems distributionsområde. Se område nr 3. Nr 5. Södra Tåkems distributionsområde. Området är delvis elektrifierat från Elektriska Kraft A.-B. Orion, vilket erhåller kraft från Motala Ströms Kraft A.-B. Det använda spänningssystemet 20 000/1 500/220 volt kan bibehållas. Nr 6. ATäs distributionsområde. Området är delvis elektrifierat från Motala Ströms Kraft A.-B:s kraftstation vid Näs. Det hittills använda spänningssystemet 5 000/380 volt kan bibehållas även i framtiden, ehuru genomförandet av standardspänningen 3 000 volt är önskvärt. Nr 7. Nordsjö distributionsområde. Området är elektrifierat från Nordsjö kraftstation, tillhörande C. A. Klöfverskjöld. Det använda distributionssystemet 10 000/380 volt kan bibehållas, men den Klöfverskjöldska anläggningen lämpligen anslutas till Motala Ströms Kraft A.-B. för samarbete med detta företag. Nr 8. Kristbergs Norra distributionsområde. En mindre del av området är elektrifierad med 20 000/380 volt från Motala Ströms Kraft A.-B:s 20 kV ledning till Asker-

32 sund. Då denna distribution är mindre omfattande, torde en övergång till det mera lämpliga systemet 20 000/3 000/220 volt kunna genomföras. Nr 9. Degeröns distributionsområde. Detta område är delvis elektrifierat från Motala Ströms Kraft A.-B. med 20 000/3 000/220 volt, vilket system för framtiden bör uteslutande användas. Nr 10. Västra Ny distributionsområde. Området är delvis elektrifierat från Motala Ströms Kraft A.-B. med 20 000/3 000/220 volt, vilket system bör bibehållas även i framtiden. Nr 11. Godegårds distributioyisområde. Se område nr 8. Nr 12. Godegårds Norra distributionsområde. Detta område har hittills icke elektrifierats. Detsamma bör anslutas till Motala Ströms Kraft A.-B:s 20 000 volts nät. Lämpligaste ortsdistributionssystem är 3 000/220 volt. Nr 13. Hättorps Bruks distributionsområde. Området är elektrifierat från A.-B. Hättorps Bruk med 6 000/380 volt. Därjämte finnes ett ortsnät för 4 000/380 volt, tillhörande A.-B. Lämneå Elektricitetsverk, vilket delvis framgår parallellt med Hättorpsnätet. En enhetlig elektrifiering bör ske med användande av det redan i stor omfattning tillämpade systemet 6 000/380 volt, varvid sålunda 4 000 volts distributionen helst bör upphöra. För närvarande finnas en del smärre abonnentsammanslutningar, t. ex. Ljusfalls Elektriska Distributionsförening. Fördelaktigare vore en gemensam sammanslutning av samtliga konsumenter inom hela området. Nr 14. Bommetorps Elektriska Distributionsförening. Området erhåller kraft delvis från Grytgöls kraftstation, delvis genom abonnemang från Motala Kraftverk, vars 40 kV ledning Finspång—Hallsberg framgår genom området. Det använda ortsdistributionssystemet 3 000/380 volt kan bibehållas. Nr 15. Brenäs Elektriska Distributions förening. Området är elektrifierat från Motala Kraftverk med 20 000/3 000/220 volt, vilket system bör bibehållas. Nr 16. Bejmyre distributionsområde. Området är elektrifierat från Rejmyre Bruk med 3 000/380 volt, vilket system kan bibehållas. Nr 17. Finspångs distributionsområde. Inom detta område finnes ett flertal anläggningar, nämligen dels Finspångs Metallverks kraftstationer med 4 000 volts ledningar, dels Stjärnviks kraftstation med tillhörande distributionsnät för 6 000 volt, dels Sonstorps kraftstation med ett mindre n ä t för 1 000 volt och slutligen Doverstorps Elektriska Distributionsförening, ansluten till A.-B. Knutsbro kraftstations 40 kV ledning till Finspång. En enhetlig elektrifiering bör åstadkommas genom tillämpande av distributionssystemet 3 000/220 volt. Den hittills utförda bygdedistributionen med härifrån avvikande spänningar — vilken för övrigt ej erhållit nämnvärd omfattning — borde sålunda helst upphöra och anläggningarna omändras till nyssnämnda standardsystem eller åtminstone icke vidare utvecklas och i varje fall anslutas till det föreslagna 3 000 volts nätet. Nr 18. Norrköpings distributionsområde. Detta område omfattar Norrköpings stad med omgivande landsbygd, vilken senare blivit elektrifierad från ett flertal företag och enligt många olika system. Sålunda distribuerar Norrköpings stad kraft till områdets östra del med 3 000 volt och till dess norra del med 20 000 volt, direkt nedtransformerad till förbrukningsspänning. Vidare har Belysnings A.-B. Tomten från sin i närheten av Söderköping belägna kraftstation framdragit en 10 kV ledning och försäljer medelst direkt transformering till förbrukningsspänning kraft i områdets södra del. Slutligen hava enstaka transformatorer anslutits till Skärblacka A.-B:s 15 000 volts ledning i områdets sydvästra del. Som ett önskemål får uppställas, att all distribution så småningom överflyttas till Norrköpings elektricitetsverk, och att

B3 d e n n a sker med användande av spänningssystemet 3 000/220 volt. Särskilt viktigt torde införandet av detta system vara i Kvillinge socken, vars t ä t t bebyggda del knappast kau mera allmänt elektrifieras utan avsevärda kostnader med det nu anv ä n d a tvåspänningssystemet med 20 000 volt. Nr 19. Krokeks distributioyisområde. Inom detta område har Norrköpings elektricitetsverk framdragit en 20 kV ledning, huvudsakligast avsedd för drift av marmorbruken. Till följd av områdets karaktär torde systemet 20 000/380 volt kunna användas även i framtiden. Nr 20. Kullerstads Elektriska Distributionsförening. Området är delvis elektrifierat från Kullerstads Elektriska Distributionsförening, vilken abonnerar energi från Skärblacka A.-B. samt distribuerar densamma med 3 000 volt. Vidare finnas inom områdets västra del dels ett distributionsnät för 3 kV, anslutet till Skärblacka, dels Ljusfors Kraft A.-B:s 3 000 volts ledning. Området bör elektrifieras med 3 000/220 volt och samtliga konsumenter sammansluta sig till ett distributionsföretag. Nr 21. Vångaortens Elektriska Distributionsförening. Området är delvis elektrifierat från Vångaortens Elektriska Distributionsförening, som från egen kraftstation i Vånga utdragit ett ortsnät för 10 000/380 volt, och som även är ansluten till A.-B. Knutsbro kraftstations 40 kV linje, och delvis från A.-B. Knutsbro kraftstations inom områdets södra del belägna transformatorstation, därifrån ett 3 000 volts nät utgår till Grensholmen. Till följd av att Vångaortens 10 000 volts nät redan erhållit en tämligen stor omfattning, torde detsamma ej kunna omändras till 3 000 volt, vilken spänning torde för övrigt böra komma till användning inom området vid nyelektrifiering. Den hittills a n v ä n d a gårdsspänningen 380 volt kan bibehållas. Nr 22. Detta område är så glest bebyggt, att en mera fullständig elektrifiering är tämligen tvivelaktig. En detaljerad plan för en dylik elektrifiering torde därför ej böra uppgöras. Nr 23. Vikbolandets Elektriska Kraft A.-B. Området erhåller kraft från Motala Kraftverks transformatorcentral vid Norrköping över en därifrån utgående ledning för 40 kV. Till detta bygdenät hava anslutits 6 st. bygdestationer med tillhörande ortsn ä t för 3 000/220 volt, medelst vilka området redan är i stor utsträckning elektrifierat. Det n ä m n d a systemet bör bibehållas även i framtiden. Nr 24. Torö distributionsområde. Området är hittills oelektrifierat. Detsamma bör anslutas till Motala Kraftverks 40 kV ledning Norrköping—Valdemarsvik. Lämpligt ortsdistributionssystem är 3 000/220 volt. Nr 25. Börrums distributionsområde. Inom området finnas Stora Långviks Gruv A.-B:s anläggningar, vilka erhålla kraft från Norrköpings stad, som hit framdragit en ledning för 20 kV. Någon landsbygdsdistribution äger emellertid ej rum från dessa anläggningar. Landsbygden inom området bör emellertid elektrifieras med 3 000/220 volt. Ortsnätet bör anslutas till den för Toröområdets elektrifiering föreslagna 40 kV ledningen och alltså erhålla kraft från Motala Kraftverk. Nr 26. Mogata distributionsområde. Inom detta område har ingen bygdedistribution ä n n u anordnats. Det föreslås, att området anslutes till Motala Kraftverks 40 kV linje till Valdemarsvik, och att såsom ortsdistributionssystem väljes 3 000/220 volt. Nr 27. Engelholms distributionsområde. Se område nr 24. Nr 28. Gryts distributionsområde. » » » 24. Nr 29. Valdemarsviks distributionsområde. Till Valdemarsvik har framdragits Motala Kraftverks 40 kV ledning, från vilken dock ingen bygdedistribution äger rum i annan mån än att Gusums Bruks tämligen obetydliga ledningsnät för 3 000/220 volt anslu826 24

34 tits dit. En elektrifiering av områdets landsbygd bör ske med 3 000/220 volt med kraft från Motala Kraftverk via Gusumsnätet. Nr 30. Bingarums distributionsområde. Se område nr 24. Nr 31. Yxnerums distributionsområde. » » » 24. Nr 32. Östra Byds Elektriska Distributionsförening. Området är endast i obetydlig utsträckning elektrifierat från kraftstationen Bubbetorp med tillhörande ledningsnät för 3 000/380 volt. En fullständig elektrifiering bör kunna ske, om området anslutes till Motala Kraftverks 40 kV linje till Valdemarsvik, varvid nyssnämnda ortsdistributionssystem kan bibehållas. Nr 33. Drothems distributionsområde. Inom området är Belysnings A.-B. Tomtens kraftstation Nybble belägen. Någon bygdeelektrifiering äger dock ej rum därifrån. Som lämpligt ortsdistributionssystem föreslås 3 000/220 volt. Nr 34. Söderköpings distributionsområde. Den staden omgivande landsbygden är delvis elektrifierad med 10 000 volt från Belysnings A.-B. Tomten. Det använda syste met måste bibehållas till följd av att nätet redan torde hava erhållit för stor omfattning, för att en ändring skulle kunna genomföras. Nr 35. Karvetorps distributionsområde. Området är delvis elektrifierat från Norrköpings elektricitetsverks 20 kV ledning medelst ett ortsnät för 3 000/220 volt. Detta system bör bibehållas. Nr 36. Norsholmstraktens Elektriska Distributionsförening. Området är tämligen fullständigt elektrifierat genom Norsholmstraktens Elektriska Distributionsförening, som erhåller kraft från Åtvidabergs kraftstation, tillhörande Baroniet Adelswärd. Det använda distributionssystemet 20 000/3 000/220 volt bör bibehållas. Nr 37. Ortomta distributionsområde. Området är delvis elektrifierat från Linköpings Elektriska Kraft & Belysnings A.-B., som utdragit ett 10 000 volts nät med direkt transformering till lågspänning, och delvis från Baroniet Adelswärds 20 000 volts ledning. En mera allmän elektrifiering torde icke kunna erhållas med mindre trespänningssystemet införes och sålunda de nu utbyggda näten omändras till 3 000 volt. Det föreslås, att ortsdistributionssystemet 3 000/220 volt införes, samt att området anslutes till Atvidabergsanläggningarna, genom att en bygdestation för 20 000/3 000 volt anlägges vid Örtomta. Nr 38. Bankekinds Elektriska Distributionsförening. Området erhåller kraft från Baroniet Adelswärds 20 kV ledning. Det använda ortsdistributionssystemet 3 000/220 volt kan bibehållas. Nr 39. Björsäter—Värna distrihitionsområde. Området är relativt fullständigt elektrifierat från Baroniet Adelswärd medelst 20 000/380 volt. Ehuru ett trespänningssj^stem med 20 000/3 000/220 volt hade varit lämpligare för ifrågavarande område, torde den hittills utförda elektrifieringens utsträckning omöjliggöra en övergång till detta sistn ä m n d a system. Nr 40. Åtvidabergs^ distributionsområde. Området är elektrifierat från Baroniet Adelswärds kraftstation Åtvidaberg med 7 000/380 volt, vilket system kan bibehållas. Nr 41. Linköpings Elektriska Kraft & Belysnings A.-B:s distributionsområde. Området är tämligen fullständigt elektrifierat från Linköpings Kraft & Belysnings A.-B. medelst 10 000/380 volt. Detta system måste, ehuru detsamma icke är lämpligt för bygd av den täthet, som förefinnes inom området, bibehållas, till följd av att nätet redan erhållit en betydande omfattning. Även i administrativt avseende är distributionen mindre lämpligt anordnad. Ett betydande antal, ofta mycket små distributionsföreningar eller andra abonnentsammanslutningar finnas, av vilka var och en endast omfattar ett enda eller några få ortstransformatorområden. Det föreslås, att kon-

35 sumenterna i största möjliga utsträckning sammansluta sig tall större distributionsföreningar event, en enda, omfattande hela området. I den händelse flera sådana föreningar hellre böra bildas, böra desamma gruppera sig kring ledningsnätets huvuddelar varvid ävenledes ledningsföringen bör om möjligt mera centraliseras, så att gemensam uppmätning av kraften för ett flertal konsumenter kan anordnas. Den hittillsvarande detalj distributionen nödvändiggör, sådan den nu är ordnad uppmätning på ett mycket stort antal punkter, varigenom säkerligen kraften onödigtvis tordyras för konsumenterna. „" .„ . - 07 7 a-j -vr AP Nr 42 Bystad, Nr 43. Törnevalla, Nr 44. Landeryd, Nr 45. Skeda Södra, Nr 46. Lannaskede, Nr 47. Spällinge, Nr 48 a. Ö. Tollstads och Nr 48 b. Sjögestads distributionsområden. Samtliga dessa områden äro i större eller mindre utsträckning elektrifierade från Linköpings Elektriska Kraft & Belysnings A , B . , i vissa fall med 10 kV tvåspänningssystem, i andra fall med trespänningssystem. I de förra fallen synas de med tvåspänningssystem utförda distributionsanläggningarna icke hava erhållit större omfattning, än att en övergång till trespänningssystem kan genomforas. Den mom dessa områden förekommande bygdens karaktär nödvändiggör användandet av sistn ä m n d a systemtyp, för den händelse en mera allmän elektrifiering skall k u n n a . m e d rimliga kostnader genomföras. Det förordas därför, att samtliga områden elektrifieras med systemet 3 000/220 volt, utom i nr 48 a och b, där 1 5 0 0 volt kan bibenallas, och att bygdestationer anordnas, en inom varje område, vilka stationer bora anslutas till Linköpings Elektriska Kraft & Belysnings A,B:s 10 000 volts nat. I administrativt hänseende bör elektrifieringen ordnas så, att en enda distributionsforenmg bildas inom vart och ett av ifrågavarande områden. ; , Nr 49 Svartådalens Elektriska Kraft- och Distributions förening. Området ar pa ett enhetligt sätt elektrifierat från Vågforsens kraftstation medelst trespännmgssystemet 20 000/3 000/220 volt, vilket system är det för bygd av här förekommande beskaffenhet lämpligaste. Detsamma bör därför bibehållas. Till Svartadalens ledningsnät böra anslutas vissa smärre partier av angränsande företags ledningsnät, vilka nu pa ett mindre planmässigt sätt framdragits till Svartådalens verksamhetsområde. Detta är förhållandet med t. ex. viss del av Linköpings Kraft & Belysnings A,B:s distribution i Vibv och Västerlösa etc. Nr 50. Knutsbro distributionsområde. Området är delvis *l*^*™*toxiA.-B. Knutsbro kraftstation med ledningsnät för 6 000/500/220 och 6 000/380 volt De n ä m n d a systemen k u n n a bibehållas, men endast det sistnämnda användas vid nyanslutningar. Däremot böra de små distributionsföreningarna uppgå 1 en tor samtliga områdens konsumenter gemensam distributionsförening. Nr 51 Mjölby och Skänninge distributionsområde. Området ar hittills delvis elektrifierat men på ett mycket oenhetligt sätt. Mjölby stad, Skänninge stad samtVjJ» del av landsbygden erhålla kraft från A.-B. Knutsbro Kraftstation, som till Mjölby och Skänninge framdragit ledningar för 6 kV, vilken spänning 1 Mjölby upptransformeras till 10 kV. Till dessa 6 000 och 10 000 volts nät, vilka numera delvis övertagits av Motala Kraftverk, äro anslutna dels vissa transformatorstationer for direkt transformering till lågspänning, dels en station för transformering till ^ e l a n s p a n ningen 1 500 volt. Vidare har Linköpingsnätet utdragit» till Hogby och levererar därifrån kraft vid 10 000/1 500/220 volts spänning till områdets nordvästra delar Från Linköpingsledningen distribueras även kraft vid 10 000/380 volt spanning tall Mantorp m. fl. orter. Slutligen har Älvkulla Kraft A , B . anlagt en mindre kraftstation med ett ledningsnät för 3 000/380 volt. En enhetlig elektrifiering, av ° ™ ^ ^ r ske med användande av systemet 3 000/220 eller möjligen 6 000/220 volt. Ett nat

36 för denna spänning bör utdragas från Mjölby, dit så småningom Motala Kraftverk kommer att framdraga en ledning för 40 kV. Önskligt vore att därvid de med skilda spänningar och olika system utförda ledningsnäten, som nu finnas inom området, omändrades och anslötes till det föreslagna ortsnätet. Nr 52. Hogstad—Väderstads distributionsområde. Inom området finnas 3 st. smärre transformatorstationer för transformering till 380 eller 500 volt. Dessa äro anslutna till den Motala Kraftverk tillhöriga 10 000 volts ledning, som utgår från Mjölby och till vilken kraft för närvarande transiteras över A.-B. Knutsbro kraftstations anläggningar. Sedan den under område nr 51 omtalade 40 kV linjen framdragits till Mjölby, erhåller området omedelbar anslutning till Motala Kraftverk. Ortsdistributionen bör ske med användande av systemet 3 000/220 volt. Nr 53. Ödeshögs Elektriska A.-B. Området är elektrifierat från egen kraftstation medelst 3 000/380 volt. Dessutom erhålles kraft från Motala Ströms Kraft A.-B:s transformatorstation i Svanhals. Det hittills använda ortsdistributionssystemet bör bibehållas. Nr 54. Trehörna och Nr 55. Västra Holavedens distributionsområden. Områdena äro oelektrifierade. Desamma äro tämligen glest bebyggda, och det kan anses tvivelaktigt, huruvida en allmän elektrifiering kan åstadkommas på ett ekonomiskt sätt. Skulle det visa sig vara fallet, att områdena äro villiga bära kostnaderna för en allmän elektrifiering, bör denna ske genom anläggande av ortsnät för 3 000/380 volt, vilka böra anslutas till en blivande fortsättning av Motala Kraftverks 40 kV ledning Motala— Mjölby, vilken sannolikt bör utdragas och förbindas med i första h a n d Boxholms A.-B. och därefter Tranås stad. Nr 56. Boxholms distributionsområde. Inom detta område äro Boxholms A.-B:s stationer Boxholm, Strålsnäs (numera nedlagd) och Flemminge belägna, från vilka utdragits ett mindre ledningsnät för 5 000 volt. Området är glest bebyggt och torde icke k u n n a mera allmänt elektrifieras a n n a t än genom medverkan från n ä m n d a industriföretag. I sådant fall torde ortsdistributionssystemet få lämpas efter de industriella anläggningarnas spänningar, varvid sålunda ortsspänningen kommer att bliva 5 000 volt. Som gårdsspänning torde 380 volt bliva använd. Nr 57. Göstrings och Nr 58. Blåviks distributionsområden. Dessa områden äro hittills oelektrifierade och tämligen glest bebyggda. Beträffande möjligheterna för en allmän elektrifiering gäller, vad förut anförts beträffande område nr 54. Nr 59. A.-B. Hallsta—Bimforsa Elektricitetsverks distributionsområde. Området är redan delvis elektrifierat från A.-B. Hallsta—Rimforsa elektricitetsverk medelst 5 000 volt. Såsom gårdsspänningar förekomma 380, 220 och 190 volt. Ortsnätet har redan utdragits betydligt över den gräns, som kan anses lämplig för den använda ortsspänningen, i det att distributionsrayonen redan uppgår till c:a 20 km. Till följd av den tämligen glesa bebyggelsen och därav följande små kraftbehov, torde emellertid i här förevarande fall olägenheterna icke vara större, än att den nuvarande distributionsradien kan bibehållas. Däremot bör densamma under inga förhållanden ytterligare ökas. A.-B. Hallsta—Rimforsa elektricitetsverks anläggningar äro för närvarande arrenderade av Baroniet Adelswärd, med vilkets ledningsnät desamma också förbundits. Till följd av att det redan utbyggda 5 000 volts nätet erhållit alltför stor omfattning för att en övergång till ett mera lämpligt distributionssystem skulle k u n n a ske, torde den nuvarande distributionen få bibehållas oförändrad i tekniskt hänseende. Med h ä n s y n till administrationen råda inom detta område samma förhållanden, som relaterats beträffande område nr 41. Det föreslås därför samma åtgärder även här,

37 nämligen, att en enda eller ett fåtal konsumentsammanslutningar bildas, i senare fallet på grundval av distributionsnätets geografiska utformning. Nr 60. Hovetorps distributionsområde. Inom området är A.-B. Knutsbro kraftstations station vid Hovetorp belägen, från vilken utdragits ett mindre ortsnät för 3 000 volt. För samma spänning är anläggningen vid Sturefors utförd. Området bor också elektrifieras med systemet 3 000/380 volt och erhålla kraft från Hovetorpsstationen. Nr 61. Söderö distributionsområde. Området är hittills oelektrifierat och tämligen <dest bebyggt, vadan en mera allmän elektrifiering möjligen icke kan komma till stånd av ekonomiska skäl. I den mån områdets konsumenter äro villiga ikläda sig erforderlig utgift kan en elektrifiering ske, exempelvis från Baroniet Adelswärds anläggningar i Kalmar län, varifrån en 20 kV ledning kan framdragas till området. Som ortsspänning är 3 000 volt lämplig; som gårdsspänning torde 380 volt komma att användas. , Nr 62. Hycklinge distributionsområde. Den närmast Hycklmge belägna delen av detta område är delvis elektrifierad från Blomsfors kraftstation med 10 000/380 volt, vilket system kan bibehållas. . ^: ^ Nr 63. Tyrisfors Kraft A.-B. Området är delvis elektrifierat frän egen kraftstation med 10 000/380 volt, vilket system kan bibehållas. Nr 64. AB. Blomsfors kraftstation. Området är delvis elektrifierat från Blomstors kraftstation med 3 000/380 volt, vilket system kan bibehållas. Nr 65. Tirserums distributionsområde. Området är oelektrifierat. Om detsamma gäller, vad ovan anförts beträffande områden nris 54 och 61. En eventuell elektrifiering kan ske med 10 000/3 000/380 volt från Forsnäs kraftstation. Nr 66 Örneströms dislribidionsområde. Inom detta område är Ornestroms kraftstation belägen. Därifrån har en mindre del av omliggande landsbygd elektrifierats med 6 000/380 volt. Emellertid är även vid elektrifiering av hela området 6 000 volt en tillräcklig spänning. Nr 67. Torpa distributionsområde. Se område nr 65. .. Nr 68. Ånestads Elektriska Distributionsförening. Områdets norra del ar elektrifierad från Ånestads kraftstation, varifrån ett distributionsnät för 10 000/380 volt utdragits. Detta system torde till följd av områdets glesa bebyggelse få användas, for den händelse även de sydligare delarna skola elektrifieras. i"" + v Nr 69. Kolmården och Nr 70. Norra Bisinge. Dessa områden äro synnerligen glest bebyggda En elektrifiering inom desamma torde icke bliva möjlig annat an pa vissa punkter, i vilket fall antingen småstationer få anläggas eller också ett tyåspanmngsn ä t utdragas. Någon närmare plan för dessa områdens elektrifiering torde emellertid icke böra här framläggas.

82G 24

Statens offentliga utredningar 1924 Systematisk

förteckning

(Siffrorna inom klämmer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.)

Allmän lagstiftning. Statsförfattning:.

Rättskipning.

Fångvård.

Allmän statsförvaltning.

Vattenväsen. Skogsbruk. Bergsbruk. Betänkande med förslag till gruvlag. [16] Malmkommissionens slutbetänkande. [32] Malmtillgången i Norrbottens län. [33] Förbrukning av virke till husbehov på Värmlands läns landsbygd. [42]

Kommunal förvaltning. Industri. Cement- och betongbestämmelser. [25] Statens och kommunernas finansväsen. Tull- och traktatkommitténs utredningar och betänkanden. 26. Ljusindustrien. [31] 27. Ylleindustrien. [35] 28. Tegelindustrien. [36] 36. Betänkande ang. tullsystemets verkningar. Del 1. [37] Del 2. [38] Politi. Handledning vid utarbetandet av brandordningar för landskommuner. [23] Socialpolitik. Iakttagelser rörande socialiseringen i Österrike. [14] Det svenska tobaksmonopolet. [15]" Statens järnvägar. [22] Statens järnvägar som allmänt affärsverk. [30] Sveriges vattenkrafttillgångar och vattenkraftproduktion. [39] Kommunal affärsverksamhet. [45]

Handel och sjöfart. Skeppstjänstkommitterades betänkande. 3. [201

Kommunikations väsen. Utredning rörande ny vattenväg mellan Östersjön ock . Vänern jämte bihang. [6] Anvisningar rörande vägväsendet och automobiltrafiken. [19'

Bank-, kredit- och penningväsen.

Hälso- och sjukvård. Försäkringsväsen. Allmänt näringsväsen. K. Elektrifieringskommitténs meddelanden. 9. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Hallands län. [18] 11, Ang. elektrifiering av landsbygden inom Blekinge län. [10] 12. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Kopparbergs län. [8] 13. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Västmanlands län. [8] 14. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Värmlands län. [9] 15. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Jämtlands län. [11] 16. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Norrbottens län. [28] 17. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Jönköpings län. [44] 18. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Gotlands län. [12] 19. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Västernorrlands län. [17] 20. .Ang. elektrifiering av landsbygden inom Västerbottens län. [29] Ingenjör N. Ekwalls utredningar. 1. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Östergötlands län. [46] 4. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Kronobergs län. [47] Förslag till lag om lärlingsväsendet i vissa yrken. [41] Fast egendom. Jordbruk med binäringar. Det svenska lantbrukets produktionskostnader. 2. Bokföringsåren 1920—1921 och 1921—1922. [2] Fastighetsregisterkommissionens meddelanden. 13. [21] Till frågan om ny jorddelningslagstiftning. [40] Kolonisation å kronoparker i Norrland och Dalarna. [43]

Kyrkoväsen. Undervisningsväsen. Andlig odling i övrigt. Supplement nr 2 till Sverges familjenamn 1920. [4] Betänkande angående det fria och frivilliga folkbildningsarbetet. [5] Betänkande och förslag angående läroverks- och landsbibliotek. [7] Förslag till lönereglering för befattningshavare vid allmänn» läroverk m. fl. läroanstalter. [13] K. skolöverstyrelsens utlåtande över skolkommissionens betänkanden 1—6. Systematiskt utforskande av allmogekulturen. 1. [26] 2. [27; Utredning rörande kungl. teaterns verksamhet. [31]

Försvarsväsen.

Utrikes ärenden. Internationell rätt. Angående ordnandet av statens kommersiella informationsverksamhet. [1]

Stockholm, K. L. B e c k m a n s Boktr., 1924. 826 24