SOU 1924:49

Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Kalmar län.

Typ: SOU
Källa: urn.kb.se

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

c) & Q

STATENS O F F E N T L I G A U T R E D N I N G A R 1 9 2 4 : 4 9 JORDBRUKSDEPARTEMENTET

INGENJÖR

N. EKWALLS

UTREDNINGAR.

(Fortsättning å Kungl. Elektrifieringskommitténs meddelanden)

UTREDNING BETRÄFFANDE

PLANMÄSSIG ELEKTRIFIERING AV LANDSBYGDEN INOM KALMAR LÄN

S T O C K H O L M 19 2 4

Statens offentliga utredningar 1924 Kronologisk

1. Angående o r d n a n d e t av s t a t e n s k o m m e r s i e l l a informat i o n s v e r k s a m h e t . P r o m e m o r i a , avgiven av chefen för u t rikesdepartementets speciella handelsavdelning. Marcus. 28 s. L'. 2. Det s v e n s k a l a n t b r u k e t s p r o d u k t i o n s k o s t n a d e r . 2. Bokf ö r i n g s å r e n 1920—1921 och 1921 — 1922. Av L. N a n n e s o n . M e d d e l a n d e från K u n g l . L a n t b r u k s s t y r e l s e n n r 247 (nr 6 1923). S v a n b ä c k . (6), 107 s. J o . 3. K u n g l . E l e k t r i f i e r i n g s k o i n m i t t é n s m e d d e l a n d e n . 12. Utr e d n i n g beträffande p l a n m ä s s i g elektrifiering av l a n d s b y g d e n i n o m K o p p a r b e r g s l ä n . B e c k m a n . 47 s. 2 k a r t . Jo. 4. S u p p l e m e n t n r 2 till Sverges f a m i l j e n a m n 1920. Stat. K e p r . - a n s t . 10 s. J u . 5. B e t ä n k a n d e m e d u t r e d n i n g och förslag a n g å e n d e d e t fria och frivilliga f o l k b i l d n i n g - a r b e t e t . E k l u n d , v i j , 208 s. K. 6. U t r e d n i n g r ö r a n d e n y v a t t e n v ä g m e l l a n Östersjön och V ä n e r n , Göta k a n a l , j ä m t e b i h a n g , i n n e f a t t a n d e preliminär utredning rörande vattenväg mellan Hjälmaren och V ä n e r n , Svea k a n a l . M e d d e l a n d e n från K u n g l . Kanalk o m m i s s i o n e n . Nr 4. Hajggström. 173 3. 3 kart. K. 7. B e t ä n k a n d e o c h förslag a n g å e n d e l ä r o v e r k s - och l a n d s b i b l i o t e k . U p p s a l a , A l m q v i s t & Wiksell. xj, 511 s. K. 8. K u n g l . E l e k t r i f i e r i n g s k o m m i t t é n s m e d d e l a n d e n . 13. Utr e d n i n g beträffande p l a n m ä s s i g elektrifiering av l a n d s b y g d e n i n o m V ä s t m a n l a n d s l ä n . B e c k m a n . 36 s. 2 k a r t . Jo. 9. K u n g l . E l e k t r i f i e r i n g s k o m m i t t é n s m e d d e l a n d e n . 14. Utr e d n i n g beträffande p l a n m ä s s i g elektrifiering av landsb y g d e n i n o m V ä r m l a n d s l ä n . B e c k m a n . 52 s. 2 k a r t . J o . 10. K u n g l . E l e k t r i f i e r i n g s k o m m i t t é n s m e d d e l a n d e n . 11. Utr e d n i n g beträffande p l a n m ä s s i g elektrifiering av landsb y g d e n i n o m Blekinge län. B e c k m a n . 32 s. 2 k a r t . J o . 11. K u n g l . E l e k t r i f i e r i n g s k o m m i t t é n s meddelanden-. 15. Utr e d n i n g beträffande p l a n m ä s s i g elektrifiering av l a n d s b y g d e n i n o m J ä m t l a n d s län. B e c k m a n 32 s. 2 kart. J o . 12. K u n g l . E l e k t r i f i e r i n g s k o m m i t t é n s m e d d e l a n d e n . 18. Utr e d n i n g beträffande p l a n m ä s s i g elektrifiering av landsb y g d e n i n o m G o t l a n d s l ä n . B e c k m a n . 19 s. 1 k a r t a . J o . 13. F ö r s l a g till l ö n e r e g l e r i n g för b e f a t t n i n g s h a v a r e vid rikets a l l m ä n n a l ä r o v e r k s a m t vid folk- och s m å s k o l o r in. il. l ä r o a n s t a l t e r . T u l l b e r g . 413 s. K. 14. I a k t t a g e l s e r r ö r a n d e socialiseringen i Österrike 1918— 1922. Av N i l s K a r l e b y . T i d e n , vij, 111 s. Vi. 15. Det s v e n s k a t o b a k s m o n o p o l e t . E n u n d e r s ö k n i n g av d e s s v e r k s a m h e t 1915—1922. Av M. M a r c u s . Tiden, vij, 10G s. F i . IG. B e t ä n k a n d e m e d förslag till g r u v l a g . N o r s t e d t . 400 s. J u . 17. K u n g l . E l e k t r i f i e r i n g s k o m m i t t é n s m e d d e l a n d e n . 19. Utr e d n i n g beträffande p l a n m ä s s i g elektrifiering av l a n d s b y g d e n i n o m V ä s t e r n o r r l a n d s l ä n . B e c k m a n . 77 s. 2 kart. Jo. 18. K u n g l . E l e k t r i f i e r i n g s k o m m i t t é n s m e d d e l a n d e n . 9. Utr e d n i n g beträffande p l a n m ä s s i g elektrifiering av landsb y g d e n i n o m H a l l a n d s län. B e c k m a n . 146 a. 3 k a r t . J o . 19. A n v i s n i n g a r r ö r a n d e v ä g v ä s e n d e t och a u t o m o b i l t r a f i k e n . B l o m . 24 s. K. 20. S k e p p s t j ä n s t k o m m i t t e r a d e s b e t ä n k a n d e . 3. F ö r s l a g till lag o m s ä r s k i l d p e n s i o n s f ö r s ä k r i n g av sjöfolk. M a r c u s . 123 s. H. 21. F a s t i g h e t s r e g i s t e r k o m m i s s i o n e n s m e d d e l a n d e n . 13. Samm a n d r a g av i n k o m n a y t t r a n d e n över fastighetsregisterk o m m i s s i o n e n s förslag d e n 25 a u g u s t i 1923 a n g å e n d e tillsynen å fastighetsregistreringen m. m. Palmquist. 79 s. J u . 22. S t a t e n s j ä r n v ä g a r . K o r t f a t t a d ö v e r s i k t av d e r a s tillk o m s t , e k o n o m i och o r g a n i s a t i o n . Av M. M a r c u s . Tiden, v i j , 149 s. F i . 23. H a n d l e d n i n g v i d u t a r b e t a n d e t av b r a n d o r d n i n g a r för l a n d s k o m m u n e r . M a r c u s . 16 s. K. 24. K. s k o l ö v e r s t y r e l s e n s u t l å t a n d e över s k o l k o m m i s s i o n e n s b e t ä n k a n d e n 1—5. N o r s t e d t . 346 s. K. 25. N o r m a l b e s t ä m m e l s e r för l e v e r a n s och p r o v n i n g av cem e n t ( c e m e n t b e s t ä m m e l s e r ) s a m t för b y g g n a d s v e r k av b e t o n g och a r m e r a d b e t o n g ( b e t o n g b e s t ä m m e l s e r ) . Nors t e d t . 42 s. K.

förteckning

26—27. B e t ä n k a n d e m e d förslag till ett s y s t e m a t i s k t utf o r s k a n d e av den s v e n s k a a l l m o g e k u l t u r e n . 1. H u v u d b e t ä n k a n d e och förslag, viij, 156 s. 1 p a t . - t a b . 2. Allm o g e f o r s k i i i n g e n i Sverige och d e s s n o r d i s k a g r a n n l ä n d e r , i v . 204 s. V. P e t t e r s o n . 10. 28. K u n g l . Elektrifierii g s k o m m i t t é n s m e d d e l a n d e n . 16. Utr e d n i n g beträffande p l a n m ä s s i g elektrifiering av l a n d s b y g d e n i n o m N o r r b o t t e n s l ä n . B e c k m a n . 21 s. 2 k a r t . Jo. 29. K u n g l . E l e k t r i f i e r i n g s k o m m i t t é n s m e d d e l a n d e n . 20. Utr e d n i n g b e t r ä f f a n d e p l a n m ä s s i g elektrifiering av l a n d s b y g d e n i n o m V ä s t e r b o t t e n s l ä n . B e c k m a n . 29 s. 2 k a r t . Jo. 30. S t a t e n s j ä r n v ä g a r s o m a l l m ä n t affärsverk. T i d e n . 411 s. Fi. 31. U t r e d n i n g rörande, k u n g l . t e a t e r n s e k o n o m i o c h k o n s t n ä r l i g a v e r k s a m h e t . N o r s t e d t . (2), 63, 27 s. E . 32. M a l m k o m m i s s i o n o n s s l u t b e t ä n k a n d e . U t r e d n i n g a n g å e n d e n y t t i g g ö r a n d e t av s t a t e n s n o r r l ä n d s k a m a l m f y n d i g h e t e r . B e c k m a n . 346 s. H. 33. M a l m t i l l g å n g e n i N o r r b o t t e n s l ä n . U t r e d n i n g , i n g å e n d e i m a l m k o m m i s s i o n e n s b e t ä n k a n d e d e n 31 m a r s 1923. Av E d w . S. B e r g l u n d . B e c k m a n . 130 s. H. 34. Tull- o c h t r a k t a t k o m m i t t é n s u t r e d n i n g a r och b e t ä n kanden. 26. L j u s i n d u s t r i e n s a m t t i l l v e r k n i n g e n a v g l y c e r i n m e d s ä r s k i l d h ä n s y n till f ö r h å l l a n d e n a före v ä r l d s k r i g e t . Av J . L u b l i n . T u l l b e r g , iv, 119 s. F i . 35. Tull- och t r a k t a t k o m m i t t é n s u t r e d n i n g a r och b e t ä n k a n d e n . 27. Y l l e i n d u s t r i e n s p r o d u k t i o n s f ö r h å l l a n d e n . Av K.-G. H a g s t r ö m . M a r c u s , iv, 110 s. F i . 36. T u l l - och t r a k t a t k o m m i t t é n s u t r e d n i n g a r och b e t ä n k a n d e n . 28. Den sven'ska t e g e l i n d u s t r i e n s u t v e c k l i n g 1881—1913 m e d s ä r s k i l d h ä n s y n t i l l d e s s s t ä l l n i n g å r e n n ä r m a s t före v ä r l d s k r i g e t . Av B. O h l i n . M a r c u s , iv, 79 s. F i . 37—38. T u l l - och t r a k t a t k o m m i t t é n s u t r e d n i n g a r o c h b e tänkanden. 36. B e t ä n k a n d e a n g å e n d e t u l l s y s t e m e t s v e r k n i n g a r i Sverige före v ä r l d s k r i g e t . M a r c u s . D e l 1. xix, 365 s. Del 2. 354 s. F i . 39. S v e r i g e s v a t t e n k r a f t t i l l g å u g a r och v a t t e n k r a f t p r o d u k t i o n . Av S. L u b e c k . T i d e n . 15 p l . , viij, 140 s. F i . 40. Till f r å g a n om n y j o r d d e l n i n g s l a g s t i f t n i n g . P a l m q u i s t . i v , 368 s. J u . 41. U t r e d n i n g m e d förslag till lag om l ä r l i n g s v ä s e m l e t i vissa y r k e n . N o r s t e d t . 104 s. E . 42. F ö r b r u k n i n g av v i r k e till h u s b e h o v p å V ä r m l a n d s l ä p s l a n d s b y g d . N o r s t e d t . 79 s. J o . 43. . D o m ä n s t y r e l s e n s u t l å t a n d e d e n 28 m a j 1924 m e d förslag t i l l k o l o n i s a t i o n å k r o n o p a r k e r i N o r r l a n d och. D a l a r n a . T u l l b e r g . 76 s. J o . 44. K u n g l . E l e k t r i f i e r i n g s k o m m i t t é n s m e d d e l a n d e n . 17. Utr e d n i n g beträffande p l a n m ä s s i g elektrifiering av l a n d s b y g d e n i n o m J ö n k ö p i n g s län. B e c k m a n . 64 s. 2 k a r t .

Jo. 45. K o m m u n a l a f f ä r s v e r k s a m h e t i de s v e n s k a s t ä d e r n a . Av H . L i n d h o l m och G. B e r g q v i s t . T i d e n , v i j , 332 s. F i . 46. I n g e n j ö r N . E k w a l l s u t r e d n i n g a r . 1. U t r e d n i n g b e träffande p l a n m ä s s i g elektrifiering av l a n d s b y g d e n i n o m Ö s t e r g ö t l a n d s l ä n . B e c k m a n . 38 s. 2 k a r t . J o . 47. I n g e n j ö r N . E k w a l l s u t r e d n i n g a r . 4. U t r e d n i n g b e träffande p l a n m ä s s i g elektrifiering av l a n d s b y g d e n i n o m K r o n o b e r g s l ä n . B e c k m a n . 24 s. 2 k a r t . J o . 48. K u n g l . E l e k t r i f i e r i n g s k o m m i t t é n s m e d d e l a n d e n . 22. F ö r t e c k n i n g ö v e r e l e k t r i s k a k r a f t a n l ä g g n i n g a r i Sverige å r 1923. B e c k m a n . 125 s. 1 v ä g g k a r t a i s ä r s k i l d b i l a g a . J o . 49. I n g e n j ö r N. E k w a l l s u t r e d n i n g a r . 3. U t r e d n i n g b e träffande p l a n m ä s s i g elektrifiering a v l a n d s b y g d e n i n o m Ö s t e r g ö t l a n d s l ä n . B e c k m a n . 32 s. 2 k a r t . J o . 50. K u n g l . E l e k t r i f i e r i n g s k o m m i t t é n s m e d d e l a n d e n . 7. Utr e d n i n g b e t r ä f f a n d e p l a n m ä s s i g elektrifiering av l a n d s b y g d e n i n o m K r i s t i a n s t a d s l ä n . B e c k m a n . 108 s. 2 k a r t . Jo. 51. I n g e n j ö r N . E k w a l l s u t r e d n i n g a r . 2. U t r e d n i n g b e träffande p l a n m ä s s i g elektrifiering av l a n d s b y g d e n i n o m Ö r e b r o l ä n . B e c k m a n . 36 s. 2 k a r t . J o .

Anm. Om särskild t r y c k o r t ej angives, ä r tryckorten S t o c k h o l m . B o k s t ä v e r n a m e d fetstil u t g ö r a b e g y n n e l s e b o k s t ä v e r n a t i l l d e t d e p a r t e m e n t , u n d e r vilket u t r e d n i n g e n a v g i v i t s , t. ex. E. = e c k l e s i a s t i k d e p a r t e m e n t e t , J o . = j o r d b r u k s departementet. E n l i g t k u n g ö r e l s e n den 3 febr. 1922 ang. s t a t e n s offentliga u t r e d n i n g a r s y t t r e a n o r d n i n g (nr 98) u t g i v a s u t r e d n i n g a r n a i o m s l a g m e d e n h e t l i g färg för varje d e p a r t e m e n t .

STATENS O F F E N T L I G A U T R E D N I N G A R 1 9 2 4 : 4 9 JORDBRUKSDEPARTEMENTET

INGENJÖR

N. EKWALLS

UTREDNINGAR.

(Fortsättning å Kungl. Elektrineringskommitténs meddelanden)

UTREDNING BETRÄFFANDE

PLANMÄSSIG ELEKTRIFIERING AV LANDSBYGDEN INOM KALMAR LÄN

STOCKHOLM 1924 K. L. BECKMANS BOKTRYCKERI [828 24]

Ä*

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Sid.

Inledning Beskrivning över de befintliga elektriska anläggningarna i Kalmar län Vattenkrafttillgångarna inom K a l m a r län Energi- och effektbehov F ö r s l a g till planmässig elektrifiering av K a l m a r län Kraftkällor Ortsdistributionen K o s t n a d e r n a för elektrifiering av K a l m a r län Sammanfattning

5 5 9 10 12 12 12 14 15

FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR. Tabell över befintliga elektriska anläggningar inom Kalmar län med uppgifter om vissa tekniska data bilaga 1 K a r t a över befintliga och projekterade elektriska anläggningar inom Kalmar län » 2 Karta, framställande den odlade jordens fördelning samt de elektrifierade områdenas utsträckning » 3 Redogörelse för de tekniska anordningar, vilka föreslås inom de särskilda distributionsområdena i Kalmar län » 4

5 Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Kalmar län. Inledning. Kalmar län utgöres till stor del av skogsbygd, tillhörande småländska höglandet; inom detsamma äro de flesta av Sydsveriges öster ut rinnande vattendrag tillfinnandes. Ehuru vattenmängden inom dessa vattendrag är tämligen obetydlig, förefinnes i de talrika forsarna och fallen likväl en mångfald vattenkraftkällor, vilka kommit till användning för anläggandet av mindre vattenhjul i och för drivande av sågar och kvarnar. Anläggningar av detta slag finnas fortfarande i stor omfattning och hava i många fall på senare tider blivit försedda med elektrisk utrustning. Inom länet finnas även några storindustriella företag samt dessutom för distribution av elektrisk energi avsedda modernare ledningsnät. Antalet elektriska anläggningar inom länet är på grund av dessa omständigheter tämligen stort. I det följande skall i första hand en beskrivning över dessa anläggningar lämnas. Beskrivning över de befintliga elektriska anläggningarna i Kalmar län. Genom Kalmar Läns Elektriska Förening hava vissa grundläggande uppgifter beträffande de befintliga elektriska företagen inom länet anskaffats av föreningens konsulent, Ingenjör T. Engström. På grundval av dessa uppgifter hava utarbetats dels ^ bifogade karta, bilaga 2, vara samtliga elektriska anläggningar och ledningsnät inritats, dels bifogade tabell, bilaga 1, vari vissa tekniska data för de å kartan angivna anläggningarna sammanställts. Inom Kalmar län finnas inga staten tillhöriga elektriska anläggningar. Det för allmän distribution av elektrisk energi avsedda största företaget inom länet är Finsjö Kraft A.-B,, som numera tillhör Sydsvenska Kraft A.-B. Bolaget har i. Emån och Alsterån utbyggt ett flertal kraftstationer: Gårdveda, Frö vi, Finsjö Övre och Nedre samt Hornsö. Från kraftstation erna har utdragits ett distributionsnät för 40 kV, vilket sträcker sig dels till Oskarshamn, dels till Kalmar. Bygdedistribution är anordnad dels med 6 000 volt, dels med trespänningssystemet 20 000/1 500/220 volt. Sedan, som ovan antytts, Finsjöanläggningarna inköpts av Sydsvenska Kraft A.-B., har från detta företags kraftstationer i Blekinge en kraftledning för 120 kV utdragits, vilken ledning sedermera kommer att fortsättas till Malmö och sålunda kommer att förbinda bolagets tre kraftnät. I samarbete med Finsjöanläggningarna befinner sig Smålands Kraft A.-B., som dock icke anlagt någon kraftstation inom länet. Från bolagets kraftstationer i Jönköpings län har framdragits en ledning för 30 kV, vilken bl. a. levererar kraft till Vimmerby stad samt i Hultsfred samarbetar med Finsjönätet. Den av Smålands Kraft A.-B. verkställda bygdedistributionen har ringa omfattning. Vid densamma har använts 10 kV. Bland industriella anläggningar av större betydelse märkas Forsaströms Kraft A.-B., som numera arrenderas av Baroniet Adelswärd, och som sammanhänger

6 med sistnämnda företags stationer i Östergötland medelst en ledning för 20 kV, från vilken landsbygden i ringa omfattning blivit elektrifierad, Gunnebo Bruk, Ankarsrums Bruk och Blankaholms Sågverks A.-B., vars kraftstationer äro förbundna med Västerviks elektricitetsverk medelst ett nät för 10 kV, varifrån ävenledes någon del av landsbygden erhåller elektrisk kraft samt Emsfors Bruk jämte några andra industristationer, från vilka dock ingen bygdedistribution hittills ägt rum. För landsbygden speciellt avsedda elektriska anläggningar finnas ävenledes inom länet. Dessa äro i regel tämligen obetydliga. Bland dem må nämnas Stora Klo kraftstation med tillhörande distributionsnät för 6 000 volt. Den större delen av dessa anläggningar utgöres av mycket små kraftstationer, vanligtvis utförda för likström, vilka äro avsedda enbart för den närmaste omgivningens behov. De inom länet befintliga kraftstationerna fördela sig på olika grupper så som framgår av följande tabell:

Slag av anläggning

Strömart

Drivkraft

Växelström... Vatten Värme Summa Likström

Vatten Värme Summa | Summa

Kraftstationer, som viteslutande eller till väsentlig del äro disponerade för storindustrien och städerna

Kraftstationer, som uteslutande eller till väsentlig del äro disponerade för landsbygdens borgerliga beliov ocb. småindustri

Samtliga kraftstationer

Antal

Installerad generatoreffekt kVA

Installerad generatoreffekt k VA

22 5

13 754 1675

49 5

14 959 1675

15 429

16 634

3 3

313 778

70 3

657 30

73 6

970 808

18 412

Antal

16 520

Antal

1892 Av tabellen visas, att den installerade generatoreffekten inom de för landsbygdens elektrifiering huvudsakligast avsedda stationerna uppgår till sammanlagt c:a 1 900 kVA. I övriga stationer disponeras i runt tal c:a 1 100 kVA för landsbygdens behov, som sålunda tagit i anspråk c:a 3 000 kVA. Från utanför länet belägna kraftstationer erhålles kraft i viss omfattning, men å andra sidan torde kraft till -ungefär samma myckenhet exporteras från länets egna kraftstationer till grannlänen. För Kalmar läns kraftförsörjning tagas sålunda i anspråk c:a 18 400 kVA, varav c:a 3 000 kVA falla på landsbygden. Av tabellen visas det ovan antydda förhållandet, att ett betydande antal mycket små kraftstationer för likström finnes inom länet. Likväl är den i dessa stationer installerade effekten tämligen obetydlig. Densamma uppgår i genomsnitt till blott c:a 10 kVA per station, under det att landsbygdens växelströmsstationer hava en genomsnittlig storlek av c:a 45 kVA. Till följd av sitt stora antal spela

7 likväl småstationerna en viss roll för länets elektrifiering. Densamma har, såsom h ä r nedan skall visas, till c:a V3 utförts från nu ifrågavarande småstationer. D å uppgifter om den från olika företag och med olika spänningssystem verkställda elektrifieringens omfattning, uttryckt i hektar åker, icke kunnat erhållas, h a r en uppskattning av de olika distributionssystemens användning gjorts i proportion till dels antalet ortsstationer, dels längden av högspänningsledningarna. P å sådant sätt har följande tabell över den utsträckning, i vilken olika förbrukningsspänningar kommit till användning, blivit uppställd. Distributionssystem Strömart

Förbrukningsspänning

Antal ortsstationer resp. småkraftstationer

Procentuell del av den utförda landsbygdselektrifieringen

volt

110 220 2 x 220

11 51 11

2'5 28-o 25

190 och 220 380 500

80 220 10

17-5 48-5 2-2

68-2

—

100-0

. Växelström

Summa

31-8

Av tabellen visas, att likströmssystemet är representerat vid i runt tal 1/3 av den hittills utförda landsbygdselektrifieringen. Bland växelströmsspänningarna dominerar 380 volt, vilken förefinnes å i runt tal hälften av hela elektrifieringen. Den omfattning, i vilken olika distributionsspänningar kommit till användning, visas av följande tabell: Distributionssystem Distributionsspänning

Typ

volt

Antal ortsstationer Längd av högresp. småkraftstationer spänningsledningar st km

Procentuell del av den utförda elektrifieringen Summa

lågspänning

34-3

343 Tvåspänningssystem ...

2 000 3 000 6 000 7 000 10 000

2 40 103 6 55

3 32 219 12 113

0-4 6-6 26-2 1-4 13-8

48-4

Trespänningssystem ...

1 500

17-3

Summa

—

100-0

Enspänningssystem

Som härav visas, är tvåspänningssystemet den mest använda systemtypen och därnäst enspänningssystemet. Bland distributionsspänningarna vid tvåspänningssystem intager 6 000 volt första rummet och därefter 10 000 volt. Vid trespänningssystem förekommer endast 1 500 volt såsom ortsspänning. Den från Finsjö Kraft A.-B. utförda landsbygdselektrifieringen är i regel organi-

8 serad enligt samma princip, som tillämpats vid f. d. Hemsjö Kraft A.-B. Visserligen hava i många fall andelsföreningar bildats bland konsumenterna, men dessas funktion begränsas till kapitalanskaffning samt träffande av kollektivavtal om villkoren för kraftinköpet. Kraftproducenten utbygger ledningsnätet ända fram till konsumenternas fastigheter samt försäljer energien i detalj till varje enskild konsument. Även vid sådana större kraftföretag som t. ex. Smålands Kraft A.-B., kraftstationen Stora Klo och dylika försäljes energien direkt till konsumenterna. De många små kraftstationerna ägas oftast av enskilda personer eller småindustriella verk men någon gång även av mindre konsumentsammanslutningar, som kooperativt utbyggt den elektriska anläggningen. Som ovan framhållits, saknas uppgifter angående den elektrifierade åkerarealens storlek. Emellertid har en approximativ uppskattning av den åkerareal, som är belägen inom de med ledningsnät försedda områdena, verkställts. Resultatet därav utvisar, att i runt tal 45 000 hektar åker äro belägna innanför dessa områdens gränser. Med stöd av erfarenhetssiffror från andra trakter skulle man kunna för Kalmar län antaga, att av nyssnämnda areal omkring 2/3 eller c:a 30000 hektar åker anslutits till de elektriska ledningsnäten. Av Kalmar läns totala åkerareal, som utgör c:a 196 000 hektar, skulle sålunda c:a 15 % vara elektrifierade. Om man bortser från Öland, där ledningsnät ej alls finnas, och där åkerarealen uppgår till c:a 40 000 hektar, äro av länets fastlandsdel c:a 20 % elektrifierade. Nyssnämnda elektrifiering omfattar delvis såväl belysning som motordrift. Av de erhållna anslutningsupj)gifterna, vilka återfinnas i bilaga 1, att döma, synes emellertid c:a Va a v elektrifieringen hava skett med tanke på blott belysning. Man kan därför antaga, att c:a 20000 hektar åker äro elektrifierade med såväl motordrift som belysning och c:a 10 000 hektar med blott belysning. Den till de olika företagen anslutna effekten angives i tabellen bilaga 1. Om den storindustriella anslutningen borträknas, skulle för landsbygdens borgerliga behov och småindustri återstå följande belopp: belysning c:a 1200 kW motorer » 3 000 > Summa c:a 4 200 kW Uppgifter angående energiförbrukningen saknas för de flesta företagen i länet, men hava erhållits för viss del av den från Finsjöanläggningarna verkställda landsbygdselektrifieringen. För denna del föreligga följande uppgifter:

Belysning Motorer .

Anslutningsvärde

Energiförbrukning

Användningstid

kWh

timmar

500 2 000

114 300 322 181

•

275 180

Enär den för motorer beräknade genomsnittliga användningstiden avser såväl jordbruksmotorer som småindustri, kan man antaga, att användningstiden för enbart jordbruksmotorer är något lägre än den härovan beräknade siffran. Man skulle kunna uppställa följande tabell över den sannolika fördelningen av anslutningsvärdena samt av däremot svarande energiförbrukningssiffror:

9 Småindustri Energiförluster Summa

Anslutningsvärde

Användningstid

Energiförbrukning

timmar

kWh

1200 1800 1200

300 150 600

360 000 270 000 720 000 600 000

4 200

1 950 000

De här ovan beräknade siffrorna för belysningsanslutning och energiförbrukning motsvara c:a 40 watt resp. 12 kWh per hektar åker. Då befolkningstätheten inom Kalmar län är c:a 1 person per hektar åker, skulle det specifika anslutningsvärdet för belysning vara c:a 40 watt och den specifika energiförbrukningen c:a 12 kWh per person. Motsvarande siffror för jordbruksmotorerna bliva c:a 90 watt resp. 14 kWh per hektar åker av den med motordrift elektrifierade arealen, vilken, som ovan angivits, kan uppskattas till c:a 20 000 hektar. Nyssnämnda värden för belysning överensstämma med normalsiffrorna i Elektrifieringskommitténs meddelande 5, under det att däremot motoranslutningen och energiförbrukningen för jordbrukets motorer synas vara mindre än de i nämnda meddelande såsom normala angivna värdena.

Vattenkrafttillgångarna inom Kalmar län. Kalmar län tillhör kraftdistrikten Motala Ström, Finsjö och Sydsvenska-Hemsjö, för vilka utredning beträffande vattenkrafttillgångarna verkställts i Elektrifieringskommitténs meddelande 8. Kalmar län genomflytes av de från småländska höglandet öster ut avrinnande vattendragen, bland vilka Emån och Alsterån äro de största. Krafttillgångarna i dessa vattendrag äro visserligen tämligen rikliga, men då desamma äro splittrade på ett flertal smärre fall, och då regleringsmöjligheterna icke alltid äro de bästa, har den nyssnämnda utredningen visat, att de av länets krafttillgångar, som antagligen kunna ekonomiskt tillvaratagas i konkurrens med fjärrkraft, sannolikt icke komma att bliva tillräckliga för täckande av de kraftbehov, som kunna väntas uppstå inom länets gränser. Kraft kommer sålunda sannolikt att behöva tillföras från andra kraftdistrikt, och har i nämnda utredning ett principiellt förslag till för sådan överföring lämpliga anordningar framlagts, enligt vilket den del av länet, som tillhör Motaladistriktet, skulle erhålla tillskottskraft över den s. k. »östra stamlinjen», Hallsberg—Finspång, vilken i Finspång skulle inmata energien till kraftdistriktets ledningsnät. Vad beträffar den del av länet, som tillhör kraftdistrikten Finsjö och Sydsvenska-Hemsjö, blir en krafttillförsel från Sydsvenska Kraft A.-B:s stora kraftkällor i Blekingeåarna och i Lagan naturlig, sedan nyssnämnda bolag övertagit Finsjöanläggningarna, vilka äro Kalmar läns förnämsta vattenkraftanläggningar, och än mer sedan förbindelseledningen Hemsjö—Finsjö utförts, över vilken de nu ifrågavarande delarna av länet kunna erhålla erforderlig tillskottsenergi i den mån en sådan kraftöverföring blir nödvändig. Visserligen finnes i länets nordligare delar ännu icke något sammanhängande ledningsnät, över vilket den här ovan omtalade tillskottskraften över östra stamlinjen skulle kunna distribueras. Emellertid får det blott anses som en tidsfråga, 828 23

10 att Motala Kraftverks ledningsnät, Norrköping—Valdemarsvik, fortsattes till Västervik. I sådant fall uppstå möjligheter att medelst detta ledningssystem tillföra länets norra delar kraft i erforderlig myckenhet. Inom de mellersta och sydliga delarna finnas redan de av Smålands Kraft A.-B., f. d. Finsjö Kraft A.-B. och f. d. Hemsjö Kraft A.-B. utbyggda distributionsnäten, vadan'i dessa delar av länet möjligheter för kraftdistributionen redan finnas. Vad ovan anförts, gäller fastlandsdelen av länet. Öland saknar som bekant vattenkraft, men enligt det förslag till Ölands elektrifiering, som uppgjorts i annat sammanhang, skulle Öland förbindas med Finsjönätet medelst en kabel över Kalmarsund och å Öland utdragas ett distributionsnät för 40 kV, varigenom hela öns kraftbehov skulle kunna täckas. Då sålunda Kalmar läns kraftbehov sannolikt kommer att fyllas över sådana ledningsnät för allmän distribution, som redan finnas eller som med största sannolikhet snart nog behöva utbyggas, och vilka komma att stå i förbindelse med kraftrikare trakters distributionsanläggningar, så torde en närmare undersökning av länets alla små vattenfall och dessas speciella lämplighet för utnyttjande till landsbygdselektrifiering icke vara erforderlig.

Energi- och effektbehov. Beräkningen av kraftbehovet har verkställts för var och en av de fyra konsumtionskategorierna: landsbygd, städer, storindustri och järnvägar. Därvid hava tvenne skilda värden å kraftbehovet beräknats, nämligen dels ett »nuvärde», avseende de för närvarande rådande förhållandena och dels ett »framtida värde», avseende det kraftbehov, som med sannolikhet kan väntas uppstå efter en period av c:a 20 år eller där omkring. Ifråga om landsbygden hava beräkningar verkställts i enlighet med de i Elektrifieringskommitténs meddelande 5 uppställda principerna och hava sålunda i första hand avsett en uppskattning av kraftbehovets storlek vid en fullständig elektrifiering och vid den anslutning, som kan anses normal för bygd av den inoni länet förekommande karaktären vid de nyss omtalade tidpunkterna. Resultaten av dessa beräkningar visas av nedanstående tablå: Kraftbehov vid fullständig elektrifiering Konsumtionsgrupp för närvarande milj. kWh Belysning, hushåll, hantverk Jordbrukets motordrift Småindustri Energiföiiuster

3'0 2-7 7-3 5'8

c:a 5'9 » 5-G » 10-5 » 7-G

c:a 18-8

c: a 29'6

c:a » » » Summa

efter c:a 20 år milj. kWh

Mot de angivna energibeloppen, vilka hänföra sig till kraftstationerna, svara maximieffektbelopp av c:a 7 500 resp. 11 000 kW. För städer, storindustri och järnvägar har kraftbehovet beräknats på det sätt, som angives i Elektrifieringskommitténs meddelande 8.

11 Det totala kraftbehovet kan uppskattas till följande belopp: Kraftbehov vid fullständig elektrifiering och hänfört till kraftstationerna Konsumtionsgrupp

Landsbygden ... Städerna (inkl. därv. industri... Storindustrien (å landsbygden) ... Järnvägarna Summa

för närvarande

efter c:a 20 år

max.-effekt kW

energibehov utnyttj. tid max.-effekt milj. kWh tim. kW

energibehov u t n y t t j . tid tim. milj. kWh

c:a

7 500

c:a

18-8

c:a

2 500

c:a 11000

c:a

29-6

c:a

2 700

.»

5 000

14'0

2 800

»»

6 300

19-2

3 000

.» »»

6 000 2 300

» »

25-5 5-7

» »

4 300 2 500

»> »

8 200 4 600

» »

36-8 114

» »

4 500 2 500

c:a 19 000

c:a

64-o

c:a

3 400

c:a 27 000

c:a

97"0

c:a

3 600

Den verkliga komsumtionen av elektrisk energi inom länet uppgår för närvarande till c:a 24"5 milj. kWh. Den genomsnittliga elektrifieringsgraden utgör alltså c:a 38 %. Fördelningen på resp. konsumtionsgrupper angives i följande tabell:

Konsumtionsgrupp

Verklig förbrukning av elektrisk energi för närvarande

Energibehov vid fullständig elektrifiering för närvarande

Elektrifieringsgrad för närvarande

milj. kWh

Landsbygden Städerna (inkl. därvarande industri) Storindustrien (å landsbygden) Järnvägarna

c:a » »

2-0 12-o 105

c:a » » »

188 14-0 25-5 5-7

c:a » »

11 86 42

Summa

c:a

24-5

c:a

64-o

c:a

38 Ehuru elektrifieringsgraden helt säkert kan väntas bliva ökad så småningom, torde densamma ej heller omkring år 1940 uppgå till 100 %. Uppskattningsvis kan man för sistnämnda tidpunkt angiva följande värden såsom sannolika:

Kons umtionsgr upp

Energibehov vid fullständig elektrifiering om c:a 20 år

Sannolik elektrifieringsgrad om c:a 20 år

Sannolik förb r u k n i n g av elektrisk energi om c:a 20 år

milj. kWh

Landsbygden Städerna (inkl. därvarande industri) Storindustrien (å landsbygden) Järnvägarna

c:a » » »

29'6 19-2 36-8 11-4

c:a » » »

50 95 60 30

c:a » »

15'0 18-o 22-0 3-o

Summa

c:a

97-Q

c:a

58'0

12 Förslag till planmässig elektrifiering av Kalmar län. Kraftkällor. Det har här ovan under rubrik »vattenkrafttill^ångar» antytts, att Kalmar läns kraftförsörjning lämpligen bör ordnas över stordistributionsnät, anslutna till de större kraftföretagen i länet eller i grannlänen. Det torde därför icke vara ens i framtiden nödvändigt att annat än i undantagsfall utbygga nya kraftstationer, avsedda enbart för landsbygdens elektrifiering. Tvärtom borde en centralisation av kraftproduktionen med all sannolikhet kunna medföra lägre kraftkostnader och dessutom höja bygdekraftens kvalitet. De skäl, som tala för åtgärder i dylik riktning, hava närmare utvecklats i Elektrifieringskommitténs meddelande 10, innehållande en utredning om Gävleborgs läns planmässiga elektrifiering, varför de icke här torde behöva upprepas. Den föreslagna centralisationen av kraftalstringen nödvändiggör en hopknytning av de olika kraftföretagens anläggningar, varigenom dessutom den fördelen vinnes, att de befintliga kraftstationerna kunna bliva bättre utnyttjade genom den större belastningssammanlagring, som därvid erhålles. E t t förslag till sådan sammanknytning av länets befintliga kraftanläggningar visas av kartan, bilaga 2. Ortsdistributionen. Landsbygden i Kalmar län är till sin beskaffenhet likartad med bygden i övriga Smålandslän med undantag för kustremsan längs Kalmarsund samt å Öland, där tätare jordbruksbygd förefinnes. Även i de glesaste partierna är emellertid odlingsgraden icke lägre, än att trespänningssystemet enligt de skäl, som närmare angivits i Elektrifieringskommitténs meddelande 6, är den fördelaktigaste systemtypen. Därvid borde ortsspänningen 3 000 volt väljas, ehuru väl även 1 500 volt utan olägenhet torde kunna få användning å kustremsan närmast Kalmarsund. De i Kalmar län använda tröskmotorerna äro i regel tämligen små, vadan lågspänningströskning oftast torde bliva tillämpad. I de fall, där 1 500 volt, såsom av den förestående beskrivningen framgår, införts, äro tröskmotorerna i regel större och hava också anslutits till 1 500 volts ledningarna och sålunda högspänningströskning tillämpats. I sistnämnda fall är 220 volt en fullt tillräcklig gårdsspänning. Vid lågspänningströskning däremot kunna vissa fördelar med användandet av gårdsspänningen 380 volt vinnas, vilken sjDänning också i övervägande grad kommit till användning vid den hittills utförda elektrifieringen, och som sannolikt också i framtiden kommer att bliva mest använd. Dock torde man för Öland antagligen kunna nöja sig med 220 volts gårdsspänning, enär den därstädes gyttrade gårdsbelägenheten torde i högre grad möjliggöra den lägre spänningen än vad fallet är i den glesa skogsbygden å fastlandet, där de större avstånden mellan gårdarna medföra behov av högre överföringsförmåga å gårdsledningarna. Bygdespänningens storlek blir i Kalmar län bestämd av redan existerande förhållanden. I den nordliga delen, där en fortsättning av 40 kV ledningen till Valdemarsvik kommer att framdragas och användas såsom bygdeledning, är 40 kV sålunda den lämpligaste bygdespänningen. Inom de från Smålands Kraft A.-B. i Vimmerbytrakten elektrifierade delarna borde 10 kV vara en tillräcklig spänning, och då densamma redan förekommer därstädes, synes den även vid nyelektrifiering böra användas. Inom det område, som elektrifierats av f. d. Finsjö Kraft

13 A.-B., har redan 20 000 volt kommit till uteslutande användning såsom bygdespänning och bör så bliva fallet även i fortsättningen. Å Öland däremot måste till följd av de stora överföringsavstånden 40 kV tillgripas, såsom ovan antytts. Som sammanfattning av det ovan anförda kan sålunda sägas, att, för den händelse valet av distributionssystem vore fritt, följande spänningskombinationer helst borde komma till användning: I länets norra del: trespänningssystem med lågspänningströskning6 och 40 000/3 000/380 volt 1 . I mellersta och södra delarna (utom kustbygden): trespänningssystem med lågspänningströskning och 20 000/3 000/380 volt. I kustremsan längs Kalmarsund: trespänningssystem i regel med högspänningströskning och 20 000/3 000 eller 1 500/220 volt. På Öland: trespänningssystem med lågspänningströskning och 40 0000/3 000/220 volt. I den beskrivande delen av denna utredning har redan omtalats, att distributionen å landsbygden i regel äger rum direkt till resp. konsumenter, vilka dock inom Finsjöområdet ofta sammanslutit sig till andelsföreningar av samma typ, som är vanlig vid det s. k. »Hemsjösystemet», vilket tidigare beskrivits på ett flertal ställen, bl. a. i Elektrifieringskommitténs meddelande 2. Ofta nog hava emellertid icke tillräckliga hänsyn tagits till samstämmighet mellan de administrativa enheternas omfattning och de tekniska överföringsmöjligheterna hos de använda ortsspänningarna, så att varje ortsnäts verksamhetsområde ofta blivit alltför knappt tilltaget. Ej heller hava gränserna mellan de olika ortsnätsområdena fixerats,_ vilket visserligen till följd av den hittills utförda elektrifieringens ringa omfattning ännu ej lett till nämnvärda olägenheter, men som vid en fullständigare elektrifiering skulle medföra besvärande konsekvenser. Landsbygdselektrifieringens utveckling skulle säkerligen befrämjas, om man fixerade gränserna för de olika ortsnätens verksamhetsområden. Ett förslag till indelning i dylika områden har uppgjorts och återfinnes å kartan, bilaga 2. E n redogörelse för de tekniska anordningar, vilka föreslås inom de å kartan angivna områdena, har sammanställts i bilaga 4. Som en ytterligare åtgärd för landsbygdselektrifieringens befrämjande är att rekommendera bildandet av konsumentsammanslutningar av tillräcklig omfattning och på grundval av den stomme till indelning i ortsnätsområden, som ovan omtalats. Beträffande frågan om lämpliga organisationsformer hänvisas till, vad i detta ärende anförts dels i Elektrifieringskommitténs meddelande 7 beträffande elektrifiering av Kristianstads läns landsbygd, dels i Elektrifieringskommitténs meddelande 11 angående elektrifiering av Blekinge läns landsbygd. Likströmssystemet har såsom framgår av beskrivningen här ovan erhållit en betydlig utbredning inom länet. Olämpligheten av detta system, vilket medför mycket små kraftstationsenheter och därmed höga utbyggnadskostnader per kVA samt omöjliggör samarbete mellan olika företag, har förut tillräckligt omtalats, t. ex. i Elektrifieringskommitténs meddelande 10 beträffande Gävleborgs läns elektrifiering, varför det här må vara tillräckligt att hänvisa till sistnämnda utredning. Den elektriska energien utnyttjas i Kalmar län icke i den omfattning, som kunnat konstateras i ett flertal andra län. Av beskrivningen här ovan framgår 1

I Vimmerbytrakten torde dock 10 kV böra användas som bygdespänning.

för det första, att en stor del av de elektrifierade områdena endast använda den elektriska kraften till belysning, och vidare, att även i de fall, då elektrisk motordrift förekommer, utnyttjningen av motorerna är mindre än normal. Genom att öka utnyttjandet av den elektriska energien för den mångfald ändamål, vartill densamma med fördel kan användas, skulle helt säkert större valuta kunna erhållas för de å landsbygdselektrifieringen utlagda kapitalen, vilkas förräntning och amortering nu medföra avsevärda kostnader. Det bör slutligen i detta sammanhang framhållas, att vad Ölands elektrifiering beträffar, ett detalj ärat förslag uppgjorts i annat sammanhang, vilket torde komma att framläggas såsom en separat utredning 1 .

Kostnaderna för elektrifiering av Kalmar län. Uppgifter angående kostnaderna för de elektriska anläggningarna inom länet hava endast kunnat erhållas för ett ringa antal men hava för de övriga beräknats approximativt i proportion till ledningslängder, antal transformatorer, installerad maskineffekt e t c På sådant sätt har beräknats, att det hittills å Kalmar läns elektriska anläggningar nedlagda kapitalet uppgår till följande belopp: Kraftstationer c:a 11-2 milj. kr. Större överföringsledningar och transformatorstationer » 3'0 » » Distributionsnät » 3'4 •» » Summa c:a 17'6 milj. kr. Detta belopp motsvarar de i verkligheten nedlagda kostnaderna och hänför sig till de skilda prislägen, som varit rådande under anläggningsperiodens olika skeden. En mera objektiv grund för jämförelsen mellan kostnaderna för andra län erhålles genom att hänföra anläggningskapitalet till ett visst fixerat prisläge. Hänförda till 1914 års prisläge utgöras anläggningskostnaderna av: Kraftstationer c:a 7'6 milj. kr. Större överföringsledningar och transformatorstationer » 2"o » » Distributionsnät » 1'7 » » Summa c:a 11*2 milj. kr. En approximativ fördelning av dessa kostnader på landsbygd och storindustri utvisar, att på landsbygdens elektrifiering skulle belöpa sig c:a 6"9 milj. kr., vilket vid 1914 års prisläge motsvarar c:a 4 milj. kr., fördelade på följande sätt: För landsbygden avsedda kraftstationer c:a 1"4 milj. kr. » » » ortsdistributionsnät » 1*7 » » Del av de större ledningsnäten och kraftstationerna » 0"9 » » Summa c:a 4"o milj. kr. E n summarisk beräkning av de kostnader, som ytterligare skulle erfordras för en fullständig elektrifiering av Kalmar läns landsbygd vid nuvarande kraftbehov, utvisar följande ungefärliga belopp, hänförda till 1914 års prisläge: 1 Utredningen om Olands elektrifiering har sedermera bekantgjorts och distribuerats å Öland genom Länsstyrelsens försorg.

15 Större kraftledningar, ytterligare del av de större kraftstationerna etc c.a 3.2 m j j Ortsdistribution å fastlandet ".' » JQ-O » Ölands elektrifiering ' "' '" , 2-0 »

»'

Summa c:a 15'2 milj. kr. E n fullständig elektrifiering av Kalmar läns landsbygd vid nuvarande kraftbehov skulle sålunda betinga en sammanlagd anläggningskostnad av i runt tal 20 milj. kr. vid 1914 års prisläge.

Sammanfattning. I förestående utredning lämnas en redogörelse för den hittills verkställda elektrifieringen av Kalmar län. A kartan, bilaga 2, äro samtliga för närvarande befintliga elektriska anläggningar inritade och i tabellen, bilaga 1, vissa tekniska data for dem sammanställda. Det största av de inom länet befintliga elektriska företagen ar f d. Finsjö Kraft A,B., som numera övertagits av Sydsvenska llratt A.-B. Vidare märkas bland större distributionsföretag Smålands Kraft A.-B:s ledningsnät 1 Vimmerbytrakten. I övrigt är landsbygdselektrifieringen inom länet verkställd antingen av sådana industriella företag som t. ex. Forsaströms Kraft A.-B. eller också från mindre, huvudsakligast för landsbygdselektrifiering avsedda foretag som t. ex. Stora Klo kraftstation. Den större delen av dessa anläggningar utgores emellertid av mycket små kraftstationer, vanligtvis utförda ö tor likström. Den hittills elektrifierade åkerarealen har beräknats utgöra c:a 30 000 hektar varav dock blott c:a 20 000 äro elektrifierade med såväl motordrift som belysning. Denna elektrifiering har till V3 utförts från likströmsstationer. Av använda forbrukningsspannmgar intager 380 volt första rummet, i det att densamma anvants 1 runt tal mom hälften av de elektrifierade områdena. I de fall där tvåspanningssystemet tillämpats, vilka motsvara omkring 50 *, hava i första rummet b 000 och 10 000 volt använts såsom distributionsspänningar. Vid trespänningssystem däremot ar 1 500 volt den enda förekommande ortsspänningen Som nyss antytts hava blott c:a 30 000 hektar åker elektrifierats, vilken areal motsvarar omkring lo % av länets hela åkerareal. Även förbrukningen av elektrisk energi ar a landsbygden tämligen begränsad. Densamma uppgår blott till c:a 2 m i j . kWh, vilket utgör c:a 11 % av det mot fullständig elektrifiering sva™nde b e o p p e t Konsumtionen av elektrisk energi uppgår inalles till c:a 25 W . ^ k , under det att vid fullständig elektrifiering behovet skulle vara c:a 04 milj. kWh Den genomsnittliga elektrifieringsgraden utgör sålunda c:a 38 %. A? v? T,i I k V a ^ s i s t n a n m d a procentsats kommer att så småningom ökas och det forefaller troligt att förbrukningen av elektrisk erergi om c:a 20 år kommer att uppgå till c:a 58 milj. kWh, vilket motsvarar c:a 60 % av det mot fullständig elektrifiering svarande beloppet 97 milj. kWh. E t t förslag till planmässig elektrifiering av länets landsbygd har framlagts enligt vilket kraftforsorjningen lämpligen bör ordnas över sammanhängande stordistnbutionsnat Den norra delen bör lämpligen anslutas till Motala Kraftverks tor närvarande till Valdemarsvik framdragna ledningsnät, och den mellersta och södra delen till Fmsjo Kraft A.-B:s ledningsnät. Kraftalstringen bör för framtiden centraliseras 1 större omfattning, än vad hittills varit fallet. Det för när-

m varande tillämpade småstationssystemet bör därför avvecklas oeh samtidigt därmed bör helst övergång från likströmssystem till växelströmssystem ske. Samarbete mellan länets olika kraftföretag bör eftersträvas för åstadkommande av bättre utnyttjning av de enskilda anläggningarna och för belastningsutjämning. Ett för sådant ändamål lämpligt sammanbindningsnät har projekterats och antytts å kartan, bilaga 2. Även ett förslag till ortsdistributionens ordnande har uppgjorts. Därvid borde, om valet från början varit fritt, trespänningssystem med 3 000 volts eller i vissa tätare bygder möjligen 1500 volts ortsspänning kommit till användning. Som gårdsspänning torde 380 volt komma att bliva standard inom de glesare bygderna, under det att å kustremsan närmast Kalmarsund, där sannolikt högspänningströskning är lämplig, man kan vid användande av sistnämnda system nöja sig med 220 volt. Likaså torde på grund av vissa omständigheter sistnämnda spänning även vara tillräcklig å Öland. E t t fixerande av gränserna för de olika distributionsföretagens verksamhetsområden rekommenderas. E t t förslag till systematisk indelning i sådana områden har uppgjorts å kartan, bilaga 2. Ortsdistributionen inom dessa områden bör med hänsyn till de tekniska systemen ordnas så, som angivits i bilaga 4. I regel sker kraftförsäljningen i Kalmar län enligt det s. k. »Hemsjösystemet», varvid sålunda konsumentsammanslutningar bildats, eller också genom direkt distribution utan sådan kooperativ sammanslutning. Beträffande landsbygdselektrifieringens organisation har i utredningen hänvisats till de förslag, som i detta ärende framställts i bl. a. Elektrifieringskommitténs meddelande 7 beträffande Kristianstads läns landsbygd m. fl. Den hittills utförda elektrifieringens intensitet är, som ovan antytts, tämligen liten, i det att kraften i många fall utnyttjats endast för belysning. E n intensifiering i detta hänseende bör eftersträvas, varigenom ett bättre utnyttjande av de elektriska anläggningarna och därigenom större valuta av de däri nedlagda kapitalen skulle kunna erhållas. Kostnaderna för länets elektrifiering hava beräknats summariskt. De nu befintliga anläggningarna representera en kostnad av c:a 17'6 milj. kr., vilket belopp, hänfört till 1914 års prisläge, utgör c:a 11*2 milj. kr. Härav belöpa sig å landsbygden c:a 4 milj. kr. För ernående av en fullständig elektrifiering av landsbygden vid nuvarande kraftbehov skulle erfordras ytterligare kapitalutlägg av c:a 15'2 milj. kr., vadan vid 1914 års prisläge landsbygdens elektrifiering skulle erfordra totalt c:a 20 milj. kronor. Stockholm den 15 september 1923. Nils Ekwall.

Bilaga 1.

TABELL över befintliga elektriska anläggningar inom Kalmar län med uppgifter om vissa tekniska data.

888 24

18 Tabell över befintliga elektriska anläggningar inom InstalNr enligt kartan

Kommun

Företagets namn

Utbyggd l e i a d Drivg?e" Kraftstationens namn kraft fallhöjd : ratoreffekt kVA

2a 2b 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16

E u m m a och Böhälls el. kraftfören. Forsaströms Kraft A.-B.

Mindre kraftanläggn.

Eumma

Gärdserum

Forsaströms nedre Forsaströms övre Torestorp

» ...

Falerums Belysnings A.-B. Hornsbergs egendom Forsaströms Kraft A.-B. Mindre kraftanläggn. Vinas egendom Mindre kraftanläggn. Vindö kraftanläggn Mindre kraftanläggn.

Hannas

20 Faleram Tryserum

Lövbo

10 Ukna

Melby Borstads kvarn Klosterängsfallet Storkvarn Vindö

33 V. Ed Ö. Ed

... V. Ed

Eds Bruk Tyllinge A.-B Mulestads el.-fören.

40 Dalhem Odensvi

18-8

290 1 160 / 13 23 \ 36 / 145 600 3 75 7-5

Skillereds kvarn Blidstena Verkdammen Tyllinge

1-2 20 8 7

Trävara A.-B.Norrköpings Exporthyvleri, Gullringens ångsåg L a m m s gård A.-B. Overums bruk

S. Vi

Brännebo

175 Dalhem V. Ed

19 20

Mindre kraftanläggn.

Lofta

Larum Överums mellersta Överums nedre Sågaretorps kvarn Häggs kvarn

ö »-9-5

1-7 4o 120 2-8 1

21 22 23 24

Hj. Andersson Nygårds egendom Mindre kraftanläggn Skramstad gård

25 A.-B. Gamleby el.-verk o. mek. verkstad

26 T r ä v a r a A.-B. H. Cornelius Häckenstads gård Ogestads gård Bispetorps gård Gunnebo Bruk

17 18

27 28 29 30 31

...

Gamleby

6-o 60 4 OS 37 \ 23 (

Harg Gursten Eödja kvarn Skramstad Gamleby el.-verk

200 Odensvi Hallingeberg Gladhammar

Häckenstad Ogestad Eamnegärde Gunnebo övre Gunnebo nedre Brunsö

15-7 8-2 35

4-5 3 15 160 ) 150 [

341 J

19 Kalmar län med uppgifter om vissa tekniska data. Spänningssystem

Periodtal

9 50

Antal ortsstationer

Ansluten effekt BelysMotorer Summa ning

volt

75 Oljemotor i reserv

20000/7000..500 o. 380

8-5 33-5 55

49 Arrenderade av Baroniet Adelswärd. Samarbeta m. nr 6 och Åtvidaberg (Baroniet Adelswärd) i Östergötlands län

—

1 30 0-5 3-5

2 X 220

—

15r.

6000/380

20000/3000 220 10000/380

—

— —

—

2 X 220

7-5

—

•

Nr enligt kartan

—

Anmärkningar

8-5 67

, 2

18-6

.— —

4 5 6 7 8 9 10

Se nr 2a o. b

1 11-5 0-6 3-5

2a 2b 3

Samarbete med nr 6

0-5 1-5 12-5

11 12 13 14 15

— '— — 50

220 110 220 3000/220

— — — 2

0-6 1-5 12-5 7*0 6-5

— — — —

10000/380

— — —

40 0-5 0-5

17 /18a \ 18b 19 20

3-3 7-5 2 1

37 28-5

— —

7-0 36-o 2 1

21 22 23 24

— — —

110 o. 220

—

220 3000/380, 220 o. 110 220 220

0-5 0-5

7-o 6-5

— — —

—

__ —

2 x 220 220 3000/220

— —

3-5 2-5 5

—

3-5 2-5 7-5

27 28 29 30

6000/220

2-5

440 Samarbete med nris 33, 34, 85 och 86

3 2,

20 1

32 33

Ankarsrums Bruk

34 Blankaholms Sågverks A.-B. A.-B. Västerviks el.-verk

35 36

Hallingeberg

Ankarsrum Svarteström Skaftet

Vestram

Tovehult

Västervik

Västerviks ångcentral (

37 38 39 40

Carl Stern Toverums gård Mindre kraftanläggn Falsterbo kraftanläggn....

Hjorted Locknevi

41 42 43 44

Byggm. L. Lindström

45 Hagaroten—Sjundhult— Karsnäs konsumt.-fören.

» Kvarnbo Djursdala Skeninge kvarn Bumskulla Asta Vimmerby stad Ab. fr. Smålands Kraft A.-B. Vimmerby Ab. fr. Smålands landsf. Kraft A.-B. j Brasafors,

...

Byggm. L . L a r s s o n Vimmerby stads el.-verk

Hjorted

A.-B. Brusafors—Hällefors Pappersbruk

Lönneberga

47 Ortsdistrib. i Hällefors...

48 49 50

Storebro b r a k Mindre kraftanläggn Elof Johansson

Vimmerby lf. Lönneberga

51 Ortsdistrib. i Hultsfred...

Vena

52 53 54 55

Tuna gård Mjöshults gård

Hjorted

Syserums gård

...

Hässeltulls kvarn Toverum Fågelså kvarn Falsterbo

)Hällefors ångcentr., Ab. fr. Smålands

v B

17-5 17 3-5—4-5

å \

—

183 L

50 B

3-fas L

Västerum

9 B

1 \

300 |

å \ o ]

—

450 1

—

Blankaholms Sågv. A.-B.

Hjorted

Blankaholm

Wirbo gård Kristdala Småhem A.-B. Järnforsens möbelfabrik

66 67 68

Järnforsens snickerifabrik Nyboholms b r u k Finsjö Kraft A.-B

St. Sinnerstads transf.central

Kristdala Järreda B B

Gårdveda Mörlunda

Fabriksfallet Ölvedal Fårbo

Figeholm Wirkvarn Wirbo Hägerum Järnforsen

o v

3-fas L 3-fas

» B

—

2 2

L B

» B

\3-fas

10 30

L 3-fas

3-fas L

75 13.

3-fas L

» » " „

Nyboholms Gårdveda

Nässjö—Misterhults A.-B. J. P. Svensson, Mörtfors Nässjö—Misterhults A.-B.

40 B

57 58 59 60

Figeholms el. bel.-fören.

3-fas

61 62 63 64 65

o v

;

» Tuna » »

2 B

Ab. fr. Smålands Kraft A.-B. Tuna Mjöshult Kvilleberg Syserum

Misterhult

500 \ 3-fas 278 f 500 \ B 400/

Kraft A.-B.

Ab. fr. Smålands Kraft A.-B. Storebro Haddarps kvarn Haddarp

bruksfall

B B

4-5

4-3—4-7 3-3-5

B 7-5 12 3-fas 90 „

21 10

50 B

5000/220 10000/2000/380 o. 110 (10000/3000/500, 380, \ 220, 190

—

2 x 110

10000/380 220 220 220

—

•'

30000/6000

6000/380

—

380 220 220

—

40000/10000/380

50 50

60 2 x 220 220 110

314 Se nr 30 o. 31

2 400

Se nr 30 o. 31

15 3 1 4-5

4-5

9 2 — OS — Uppgifter saknas

15 7-5 1 4-5

37 38 39 40

9 2 0-5

41 42 43 44 45

Uppgifter saknas

46 Uppgifter saknas Upp gifte r saknas 0-5 0-5

1 3-5 1-5 1

}

48 49 50

0-5 0-5

51 1 3-5 • 15 1

52 53 54 55

9 15 10-5

57 58 59 60

10-5 15 10-5 32 10

61 62 63 64 65

—

5 9 15 1-5 7o 4o 1-5 17 10

3-5 11 9 15

5-5 4-5 A nslutninj j se neda n

10000/220

47 Upp gifter saknas

220 220 220 3000/2 x 220

/40000/20000/10000 o./ \ 1500/220

—

f 32 \ 33

Upp gifte r saknas

2 x 220 |

Se nr 30 o. 31

30000/10000/380

110 6000/380

220 30000/10000/220

220 380

40 I

—

5-5 ( S a m a r b e t a r med nrie 7 7, 4-5 81, 82, 33 o. 93 s a m t ] med S m å l a n d s Kraft A.-B. 1 o. Hemsjö s t a t i o n e r n a Transf.-effekt 1250 kVA

66 67 68 69

22 1

70 Distrib. fr. St. Sinnerstads transf.-central

71a 71b 72 73

A.-B. Eosenfors bruk .... Målilla Möbelfabrik .... Ammanäs b r u k Elisebo

74 Distrib. i Virserum

75 K. Bomans ning

76 77 78

8 Närlunda, Målilla, Tveta o. Gårdveda

Ab. fr. Finsjö Kraft A.-B.

—

3-fas

Målilla

Eosenfors

2-5-2-7

126 L

» »

—

100 B

7-5

22 2 500 50

L 3-fas

Virserum

kraftanlägg-

Mörlunda Högsby Fagerhult

Finsjö Kraft A.-B Palm o. Pettersson

79 80

Björkhults Glasbruk » A.-B- Förenade tändst.- Kråksmåla fabr.

81 82 83 84

Finsjö Kraft A.-B B

Högsby Fliseryd

85 Ortsdistrib. fr. Blankaström Ortsdistrib. fr. Frövi

Fågelfors, Högsby Högsby, Fliseryd, Långemåla

86 Ortsdistrib. fr. Finsjö

Fliseryd

87 Finsjö Kraft A.-B Oskarshamns transf.central Oskarshamns stad

Oskarshamn B

89 Oskarshamns kopparverk

90 Ortsdistrib. fr. Oskarshamns transf.-central...

Döderhult

91 92 93 94

Emsfors Bruk

Fliseryd

Finsjö Kraft A.-B Ortsdistrib. fr. Hornsö ...

Långemåla

95 Distrib. i Blomstermåla.

Alem

» Tålebo

Ammanäs Ab. fr. Finsjö Kraft A.-B. Ab. fr. Finsjö Kraft A.-B. Mörtöfors Eyningsnäs Blankaström Stora Klo, Ab. fr. Finsjö Kraft A.-B. Björkhult Grönskåra

„

3-fas

B B

» —

—

— } •

7-5 20

Frövi Fin sjö övre Finsjö Ab. fr. Finsjö Kraft A.-B. Ab. fr. Finsjö Kraft A.-B.

„

Ab. fr. Finsjö Kraft A.-B.

—

3-8.-5

7- 5 _g- 6 1'5—2

2 200 750 1200

3-fas „

„ »

—

— —

—

2-3—3 1-6—3 15

425 •85 1250

} ;

—

— Oskarshamns el.-verk Ab. fr. Finsjö Kraft A.-B. Ab. fr. Finsjö Kraft A.-B. Ab. fr. Finsjö Kraft A.-B.

Cai'lshammar Emsfors Hornsö Ab. fr. Finsjö Kraft A.-B. Ab. fr. Finsjö Kraft A.-B.

Ab. fr. Finsjö Kraft A.-B.

—

B B

—

}•

23 10

110000/. {10000/1500/• (20000/1500/-

1 100

71a 71b 72 73

10 4 )

— 120

4 ! Uppgifte r saknas

20000/-

20000/1500/-

6000/380 och 190 2x220 40000/6000

—

6000/380

2x220 220

—

—•

50 B

1 M

75 Uppgifte r saknas 12 4 Anslutn. se nedan 21-5 50

76 77

16 71-5

S a m a r b . med Finsjö Kraft A.-B.

79 80 81 82 83 84

Anslutn. se nedan

40000/6000 40000/1600 40000/1600 6000/-

197 6000/-

24 ]

„

1600/-

40000/6000

6000/380 och 1500/220

6000/-

1121 85

—

600'

•

1500 kVA

a b o n n . effekt

89 90

40000/6000/1500 1500/-

91 92 93 94

20000/1500/220

5 1

Se nedan

97 Mönsterås

Distrib. i Mönsterås

98 B

» Herrstorp

» Kaggetorp

» Alem

102 B

B Tillingenabben

103 B

» Pataholm

Alem Mönsterås

104 105 106 107 108 109 110 111 112 113 114 115 116 117 118 119 120 121 122 123 124 125 126 127 128 129

8 Ab. fr. Finsjö Kraft A.-B. Ab. fr. Finsjö Kraft A.-B. Ab. fr. Finsjö Kraft A.-B. Ab. fr. Finsjö Kraft A.-B.

—

3-fas

—

...

Bråttsmåla kvarn Gunnabo gård Finsjö Kraft A.-B Transformatorcentralen i Kalmar Kalmar stads el.-verk ... Ortsdistrib. fr. Kalmar transf.-central Ortsdistrib. i Berga » Förlösa .... » Läckeby ...

•

80 6

•

Åfors

Strömsholm

" »

'»

...

—

Blomsterström

—

Nybro Madesjö B

Kristvalla Kalmar

Karlsfors Böle kvarn Knivingaryd Alsterbro såg o. kvarn Alsterbro glasbruk Uvafors Eeservstation Flerohopp Flerohopps glasbruk Bråttsmåla Gunnabo

Eeservstation Ab. fr. Finsjö

Ab. fr. Finsjö

Förlösa o. Kalmar Åby Dörby

•

3-fas

25-3

87 L

3 35 50 12-5

B B

)) »

—

4 16

25-3

» 19 250 \ 3-fas 125 / 55 » 5 L 2-5 10

3-fas L

» 3-fas

—

Eyssby Bäckebo Kråksmåla

—

Norrbacken

Nybro köping A.-B. Flerohopps Ind. Flerohopps glasbruk

Ab. fr. Finsjö Kraft A.-B. Ab. fr. Finsjö Kraft A.-B. Ab. fr. Finsjö Kraft A.-B. T o r s r a m kvarn Kronbäck

~ —

Sandbäckshvilts träindustri Karlsfors pappfabrik, Emil Svensson E. Lindell Sievertsson

6 B

5 Gunnarström Blomstermåla

Alem Blomstermåla möbelfabrik Maskinfabr. A.-B. Norrbacken A.-B. Bohman & Johansson Åfors möbelfabrik

—

Kraft A.-B.

Kraft A.-B. Ab. fr. Finsjö Kraft A.-B. Ab. fr. Finsjö Kraft A.-B. Ab. fr. Finsjö Kraft A.-B.

—

— —

520 L 3-fas

—

» '

25 u

20000/1500/380

97 70

99 14

20000/1500/380

43 B

20000/1500/380

2000/380 110

220 '220

103 104 105

. —

0-5 12

, —

0-5 12

106 107

—

1-6 1-2 52 6

—

1-6 1-2 52 6

112 113 114 115

20 — 10

26 80

1-4

11'4

—

6000/380 och 220 220

— 50 »

2x220

—

6 80

12 3-5

20000/3000/220 6000/380 220

Industridrift

117 118 119 120

22 3-5

121 122 123

220 220 40000/20000/6000

2X220 6000/220

6 B

20000/1500/380

126 B

20000/1500/380

127 B

20000/1500/380

129 Disponeras av Finsjö

Kraft A.-B.

124 125

2>;

130 Trekantens and.-el.-fören.

131 132

Ljungbyholm—Vassmolösa and.-el.-fören. Ortsdistrib. i Norrgård...

133 134 135

Dansbo gård Eöstorps gård Skäryd gård

136 137 138 139 140

Godsäg. J e a n s o n S. Fredriksson Strömsholms b r a k F. J. Karlsson Kölby gård

Strömsholm Kranklösa Kölby

141 142 143 144 145

Aug. Jonsson Sten Waldem Tvärskogs byalag Euntorps B A. Buhré

Holmen Nygård Tokebo Euntorp Mortorp

10 18 3

146 147

Christinelunds gård Igelösa o. Högby el. fören. Värnanäs gård H. Antoni A. Adolfsson

Christinelund Igelösa kvarn

20 27-5

Värnanäs Vinterbo Bruatorp

6 2 25

148 149 150 .151

Ljungby

Ab. fr. Finsjö Kraft A.-B Ab. fr. Finsjö Ab. fr. Finsjö

Dörby B

Ljungby

Kraft A.-B. Kraft A.-B 3 25 10

Dansbo Eöstorp Fredriksström Källstorp

10 10 40

Mortorp

Våxtorp Halltorp Söderåkra

3-3 i 33

153 154 155

Bergkvara—Gökalunds and.-el.-fören. Torsås ångkvarn o. träindustri A.-B. N. Gullabo byalag Strömby kvarn Påryds el. and.-fören. ...

156 157 158 159 160

Mindre anläggn Torsbo kvarn Grossh. Hedman Mindre anläggn ») »

161 162 163 164 165

Lindas läder- & remfabrik Borgholms El. A.-B Gärdslösa bel.-fören Ekerums gård_ S. Kalmar & Ölands Sockerf.

Borgholm Gärdslösa Högsrum Mörbylånga

Lindas Borgholms el.-verk Gärdslösa Ekerum Sockerfabriken

166 Ölands Cement A.-B. ...

Degerhamn

Cementfabriken

152 Ab. fr. Finsjö

Kraft A.-B

Torsås

Torsås el.-verk

50 Karlslunda

Gullabo Strömby Påryd

3 40 17

Långeström Torsbo Örsjö Linnefors Gusemåla

25 2 20

40 75

Mortorp Madesjö B

Vissefjärda

9-5

27 10

20000/1500

20000/1500/380

220 380 220

220 220 380 220

—

1 1 3

2-5 29 8

3-5 30 11

1 1-4 6 45

5 2

1-4 3 5 35

2 5

220 220 3000/220 2 x 220 110

380 3000/380

—

220 110 220

—

20000/1500

1 B

—

220 3000/220 2 x 220

6 12

50 B

220 220 3000/220

190 2 x 220 55 220"

0-6

—

34 6 75

133 134 135 136 137 138 139 140

141 142 143 144 145

3-4 8 5 26-5

4-6 12

29-6 12

146 147

6-2 1 1-2

13-2 1 1-2

148 149 150 151

6 15

153 154 155

1-2 46

1-2 9-6

2-8

10-8

—

12 80

24 48

12 80 2-4 2

156 157 158 159 160 161 162 163 164 165 166

STATENS REPRODUKTIONSANSTALT

KARTA OVER

jgw

DE E L E K T R I F I E R A D E O M R Å D E N A S UTSTRÄCKNING OCH ÅKERAREALENS F Ö R D E L N I N G I N O M K A L M A R LÄN UPPRÄTTAD ÅR 1924 AV CIVILINGENJÖR

NILS

EKWALL

MED FIL. DR. J. ANRICKS »KARTA ÖVER SVERIGES ÅKERAREAL» SÅSOM UNDERLAG

BETECKNINGAR:

•

1 kvkm åker

SKALA 1 : 1000000 10

fiO

elektrifierat område

L i ^ l l i l i x U x L i l i X L L L L L I I 11 I I I I I I I I 11 n i : I i i I 11 I i 11 I I i I i I i i 1111 i , 11 ! i I I I i I M :, i i i

NS REPRODJrtTIONSANSTAlT

Bilaga 4.

Redogörelse för de tekniska anordningar, vilka föreslås inom de särskilda distributionsområdena i Kalmar län. Nr 1. Forsaströms distributionsområde. Området är till mindre del elektrifierat från Forsaströms Kraft A.-B. med 20 000/380 volt, vilket system torde kunna bibehållas. Nr 2. Hannas distributionsområde. Detta områdes landsbygd är till största delen oelektrifierad. Endast ett mindre företag i områdets norra del finnes. Det föreslås, att från Forsaströms Kraft A.-B:s kraftstation vid Melby en 20 kV bygdeledning framdrages till området och' att ortsdistributionssystemet 3 000/380 volt tillämpas. Nr 3. Melby distributionsområde. Även inom detta område, som är i mycket liten omfattning elektrifierat med 20 000/380 volt, torde ortsdistributionssysternet 3 000/380 volt vara lämpligt. Ortsnätet bör anslutas till Forsaströms Kraft A.-B:s kraftstation vid Melby. Nr 4. Dalhems distribidionsområde. Elektrifieringen av detta område bör ordnas på s a m m a sätt, som ovan anförts beträffande område nr 2. Nr 5. Västra Eds distributionsområde. Inom området befinna sig några smärre kraftstationer, varav Vinas egendoms kraftstation Klosterängsfallet är med 10 000 volt förbunden med Melby. Även inom detta område bör ortsdistributionen verkställas med 3 000/380 volt och ortsnätet anslutas till nyssnämnda ledning. Nr 6. Hornsbergs distributionsområde. Området är delvis elektrifierat från Hornsbergs egendoms kraftstation Lövbo med 6 000/380 volt, vilket system torde få fortfarande användas. Området bör anslutas till en blivande 40 kV ledning Valdemarsvik— Västervik. Nr 7. Östra Eds distributionsområde. Inom området finnas endast några smärre likströmsstationer. En mera fullständig elektrifiering bör ske med 3 000/380 volt och området anslutas till den blivande 40 kV ledningen Valdemarsvik—Västervik. Nr 8. Loftahammars distributionsområde. Området är helt oelektrifierat. I övrigt gäller, vad ovan anförts beträffande område nr 7. Nr 9. Gamleby distributionsområde. Inom detta område finnes ett flertal små kraftstationer, av vilka de flesta äro utförda för likström. För detta område gäller, vad ovan anförts beträffande område nr 7. Nr 10. Odensvi distributionsområde. För detta område gäller, vad ovan anförts beträffande område nr 9. Nr 11. Jjocknevi distribidionsområde. För detta område gäller, vad ovan anförts beträffande område nr 9. Nr 12. Blackstads distributionsområde. Detta område är hittills oelektrifierat. En framtida elektrifiering bör åstadkommas på samma sätt, som omtalats beträffande område nr 8. Nr 13. Törnesfalla distributionsområde. Detta område är hittills oelektrifierat. Detsamma bör anslutas till det från Västervik utgående 10 kV nätet. Som ortsdistributionssystem bör användas 3 000/380 volt. Nr 14. Västerviks distributionsområde. Från Västerviks stad har utdragits dels ett ledningsnät för 10 000/380 volt inom den västra delen, dels ett nät för 3 000/380 volt inom den östra delen. Det senare distributionssystemet torde vara att föredraga vid den fortsatta elektrifieringen.

30 Nr 15. Gladhammars och Västrums distribidionsområde. Inom detta område äro ett flertal större kraftstationer belägna, varav en tillhör Västerviks elektricitetsverk och övriga betjäna storindustrier. Stationerna äro förbundna med varandra medelst 10 000, 6 000 och 5 000 volt, men någon bygdeelektrifiering av n ä m n v ä r d omfattning har icke verkställts från dessa ledningsnät. Som lämpligt ortsdistributionssystem rekommenderas 3 000/380 volt. Nr 16. Hjorteds distributionsområde. Inom detta område äro Ankarsrums Bruks kraftstationer vid Ankarsrum och Svarteström belägna, Dessutom finnas några smärre likströmsstationer. I övrigt gäller, vad ovan anförts beträffande område nr 15. Nr 17. Hässeltulls distributionsområde. Området är delvis elektrifierat från Hasseltulls kvarn med 10 000/380 volt, vilket system bör bibehållas. Nr 18. Vimmerby stads distributionsområde. Från Smålands Kraft A.-B:s transformatorcentral i Vimmerby har utdragits ett ledningsnät för 10 000/380 volt. Detta system bör bibehållas. Nr 19. Gallringens distributionsområde. Området är delvis elektrifierat från Trävaruaktiebolaget Norrköpings Exporthyvleri, från vars kraftstation vid Gullringen utdragits ett ledningsnät för 10 000/380 volt. Detta system bör bibehållas. Nr 20. Rumskulla distributionsområde. Området är så gott som oelektrifierat, i det att endast en mindre likströmsstation finnes. Bygden är sannolikt alltför gles för att trespänningssystemet skulle kunna användas med fördel. I den mån en allmännare elektrifiering kan komma till stånd, torde därför systemet 10 000/380 volt få användas. Nr 2 1 . Slättfalls distributionsområde. Området, som hittills är oelektrifierat, bör an slutas till transformatorcentralen i Vimmerby medelst en bygdeledning för 10 kV. Som ortsdistributionssystem är 3 000/380 volt lämpligt. Nr 22. Frödinge distributionsområde. För detta område gäller, vad ovan anförts beträffande område nr 21. Nr 23. Tuna distributionsområde. Inom området finnas endast 3 st. små likströmsstationer. En mera allmän elektrifiering bör åstadkommas genom anslutning till en blivande 20 kV bygdeledning från Oskarshamns transformatorcentral. Lämpligt ortsdistributionssystem är 3 000/380 volt. Nr 24. Misterhults Norra distributionsområde. Om detta område gäller, vad ovan anförts beträffande område nr 23. Nr 25. Misterhults Södra distributionsområde. Se område nr 23. Nr 26. Oskarshamns stads distributionsområde. Från Oskarshamns transformatorcentral, vilken är ansluten till Finsjönätet, har utdragits ett ortsnät för 1 500/220 volt, varjämte även en mindre del elektrifierats med 6 000/380 volt. Vid den forts a t t a elektrifieringen bör det förstnämnda systemet uteslutande tillämpas. Nr 27. Döderhults Västra distributionsområde. Om detta område gäller, vad ovan anförts beträffande område nr 23. Nr 28. Knstdäla distributionsområde. Inom området finnes en mindre anläggning för 3 000 volt. I övrigt gäller, vad ovan anförts beträffande område nr 23. Nr 29. Hultsfreds och Gårdveda distributionsområde. Området är delvis elektrifierat dels från Smålands Kraft A.-B:s transformatorcentral i Hultsfred, dels från Finsjö Kraft A.-B:s kraftstation Gårdveda. I båda fallen har systemet 10 000/380 volt använts. Även vid den fortsatta elektrifieringen bör detsamma vinna tillämpning. Nr 30. Lönneberga distributionsområde. F r å n transformatorcentralen vid Brusafors har ett mindre distributionsnät för 6 000 volt utdragits. I övrigt gäller om detta område, vad ovan anförts beträffande område nr 29. Nr 3 1 . Virserums distributionsområde. Ehuru systemet 1 500/220 volt kommit till

31 a n v ä n d n i n g vid tvenne stycken relativt obetydliga ortsnät, så torde den fortsatta elektrifieringen böra ske med användande av standardsystemet 3 000/380 volt. En övergång till sistnämnda system torde icke möta alltför stora hinder, då de nyssn ä m n d a 1 500 volts näten hava mycket ringa omfattning. Nr 32. Stora Sinnerstads distributionsområde. Från Finsjö Kraft A.-B:s transformatorcentral i Stora Sinnerstad utgå ledningar för 10 och 20 kV, till vilka anslutits ett flertal ortsnät med 1 500/220 volt. Sistnämnda ortsdistributionssystem bör bibehållas. Nr 33. Stora Klo distributionsområde. Området är tämligen fullständigt elektrifierat från Stora Klo kraftstation med systemet 6 000/380 volt, vilket bör bibehållas. Nr 34. Blankaströms och Frövi distributionsområde. Området är elektrifierat från Finsjöstationerna med 6 000/380 volt, vilket system bör bibehållas. Nr 35. Finsjö distributionsområde. ' Inom detta område äro kraftstationerna Övre och nedre Finsjö belägna, från vilka området elektrifierats med 1 500/220 volt, vilket system bör bibehållas. Nr 36. Påskallaviks distributionsområde. Emsfors Bruks kraftstationer vid Carlsh a m m a r och Emsfors äro belägna inom detta område, vars landsbygd dock icke är elektrifierad i n ä m n v ä r d omfattning. Det föreslås, att området anslutes till Finsjö Kraft A.-B:s 40 000 volts ledning Finsjö—Oskarshamn och att ortsdistributionssystemet 3 000/380 volt användes. Nr 37. Älmhults distribidionsområde, Nr 38. Mönsterås distributionsområde, Nr 39. Blomstermåla distributionsområde, Nr 40. Hornsö distributionsområde, Nr 4 1 . Alems distributionsområde och Nr 42. Pataholms distributionsområde. Samtliga dessa områden äro i större eller mindre omfattning elektrifierade från Finsjö Kraft A.-B:s 20 000 volts ledning från Hornsö, varvid 1 500/220 volt använts såsom ortsdistributionssystem. Inom några av områdena finnes dessutom ett betydande antal små likströmsstationer. En mera allmän elektrifiering av dessa områden bör ske med användande av det redan införda systemet 1 500/220 volt, varvid det torde vara tillräckligt, att inom v a r t och ett av områdena ett enda ortsnät för nyssnämnda spänning utbildas. Nr 43. Knivingaryds distributionsområde. Området är i viss omfattning elektrifierat från Knivingaryds kraftstation med 6 000/380 volt, varjämte några smärre likströmsstationer finnas. Det förstnämnda distributionssystemet bör bibehållas även i fortsättningen. Nr 44. Ryssby distributionsområde. Området är, hittills icke elektrifierat. Inom detsamma bör 3 000/380 volt event., om högspänningströskning tillämpas, 220 volt vara ett] lämpligt ortsdistributionssystem. Ortsnätet bör anslutas till 40 000 volts ledningen Hornsö—Kalmar. Nr 45. Aby distributionsområde, Nr 46. Förlösa distributionsområde, Nr 47. Kalmar stads distributionsområde, Nr 48. Dörby distributionsområde och Nr 49. Trekantens distributionsområde. Beträffande dessa områden gäller, vad ovan anförts om områdena nris 37—42. Nr 50. Kristvalla distributionsområde. Detta område är hittills oelektrifierat. Detsamma bör anslutas med 20 kV till Nybro köpings bygdeledning och ortsdistributionssystemet 3 000/380 användas.

32 Nr 51. Flerohopps distribidionsområde. Från Flerohopps Glasbruk har området delvis elektrifierats med systemet 6 000/380 volt, vilket system bör bibehållas. Nr 52. Örsjö distributionsområde och Nr 53. Nybro distributionsområde. Beträffande dessa områden gäller, vad ovan anförts angående område nr 50. Nr 54. Tvärskogs distributionsområde. Från Tvärskogs byalags kraftstation vid Tokebo är en del av områdets landsbygd elektrifierad med 3 000/220 volt, vilket system bör bibehållas. Nr 55. Ljungby distributionsområde. Om detta område gäller, vad ovan anförts beträffande områdena nris 37—42. Nr 56. Voxtorps distributionsområde. Inom detta område finnas flera mindre anläggningar, varav en Igelösa kvarn med 3 000/380 volt och övriga utförda för likström. Det föreslås, att ortsdistributionssystemet 3 000/380 volt eller, om högspänningströskning tillämpas, 220 volt genomgående användes och a t t ortsnätet anslutes till 20 000 volts ledningen Kalmar—Bergkvara, Nr 57. Karlslunda distributionsområde. Området är så gott som oelektrifierat. Detsamma bör anslutas till en blivande 20 000 volts ledning från Ljungby, varvid ortsdistributionssystemet 3 000/380 volt bör användas. Nr 58. Vissefjärda distributionsområde. Detta område, inom vilket några smärre lågspänningsanläggningar finnas, bör elektrifieras med 3 000/380 volt och anslutas till ett blivande 40 kV nät inom sydöstra delarna av Kronobergs län. Nr 59. Gullabo distribidionsområde. Om detta område gäller, vad ovan anförts beträffande område nr 54. Nr 60. Bergkvara distributionsområde. Till Bergkvara har Finsjöbolagets 20 kV ledning framdragits och till densamma anslutits ett mindre 1 500 volts nät. I övrigt finnas 3 st. likströmsstationer. En allmännare elektrifiering bör åstadkommas med systemet 3 000/380 volt event, vid högspänningströskning 220 volt. Nr 61. Slätafly distributionsområde. Inom detta område har ingen elektrifiering hittills ägt rum. Inom detsamma bör 3 000/380 volt användas och ortsnätet anslutas till Finsjönätet genom en fortsättning av 20 kV ledningen Kalmar—Bergkvara. Nr 62—73. Öland. Öland är hittills så gott som oelektrifierat. Endast några smärre värmekraftstationer finnas. En fullständig elektrifiering av Öland bör ske med systemet 40 000/3 000/220 volt och i övrigt på det sätt, för vilket redogörelse lämnas i en särskild utredning, vilken torde komma att framläggas i annat sammanhang.

Statens offentliga utredningar 1924 Systematisk

förteckning

(Siffrorna inom klämmer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.)

Allmän lag-stift ning. Statsförfattning.

Kättskipning.

Fångvård.

Allmän statsförvaltning.

Yattenväsen. Skogsbruk. Bergsbruk. Betänkande med förslag till gruvlag. [161 Malmkommissionens slutbetänkande. [32] Malmtillgängen i Norrbottens län. [33] Förbrukning av virke till lulsbehov på Värmlands lins landsbygd. [42]

Kommunalförvaltning.

statens och kommunernas flnansväsen. Tull- och traktatkommitténs utredningar och betänkanden. 26. Ljusindustrien. [34] 27. Ylleindustrien. [35] 28. Tegelindustrien. [36] 36. Betänkande ang. tullsystemets verkningar. Del 1. [37] Del 2. [38]

Industri. Cement- och betongbestämmelser. [25]

Politi. Handledning vid utarbetandet av brandordningar för landskommuner. [23]

Handel och sjöfart. Skeppstjänstkommitterades betänkande. 3. [20]

Socialpolitik. Iakttagelser rörande socialiseringen i Österrike. [14] Det svenska tobaksmonopolet. [15] Statens järnvägar. [22] Statens järnvägar som allmänt affärsverk. [30] Sveriges vattenkrafttillgångar och vattenkraftproduktion. [39] Kommunal affärsverksamhet. [45] lliilso- och sjukvård. Allmänt näringsväsen. K. Elektrifieringskommitténs meddelanden. 7. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Kristianstads län. [50] 9. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Hallands län. [18] 11. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Blekinge län. [10] 12. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Kopparbergs län. [3] 13. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Västmanlands län. [8] 14. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Värmlands län. [9] 15. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Jämtlands län. [11] 16. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Norrbottens län. [28] 17. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Jönköpings län. [44] 18. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Gotlands län. [12] 19. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Västernorrlands län. [17] 20. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Västerbottens län. [29] 22. Förteckning över elektriska kraftanläggningar i Sverige år 1923. [48] Ingenjör N. Ekwalls utredningar. 1. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Östergötlands län. [46] 2. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Örebro län. [51] 3. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Kalmar län. [49] 4. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Kronobergs län. [47] Förslag till lag om lärlingsväsendet i vissa yrken. [41] Fast egendom. Jordbruk med binäringar. Det svenska lantbrukets produktionskostnader. 2. Bokföringsåren 1920—1921 och 1921—1922. [2] Fastighetsregisterkommissionens meddelanden. 13. [21] Till frågan om ny jorddelningslagstiftning. [40] Kolonisation å kronoparker i Norrland och Dalarna. [43]

Kommunikations väsen. Utredning rörande ny vattenväg mellan Östersjön och Vänern jämte bihang. [6] Anvisningar rörande vägväsendet och automobiltrafiken. [19]

Hank-, kredit- och peniiiiigväscn.

Försäk rings väsen.

Kyrkoväseu. Undervisningsväsen. Andlig odling i övrigt. Supplement nr 2 till Sverges familjenamn 1920. [4] Betänkande angående det fria och frivilliga folkbildningsarbetet. [5] Betänkande och förslag angående läroverks- och landsbibliotek. [7] Förslag till lönereglering för befattningshavare vid allminna läroverk m. fl. läroanstalter. [13] K. skolöverstyrelsens utlåtande över skolkommissionens betänkanden 1—5. [24] Systematiskt utforskande av allmogekulturen. 1. [261 2. [27] Utredning rörande kungl. teaterns verksamhet. [31]

Försvarsväsen.

Utrikes ärenden. Internationell rätt. Angående ordnandet av statens kommersiella informationsverksamhet. [1]

S t o c k h o l m . K. L. Beckmans Boktr., 1924. 828 24