Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Kristianstads län.

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

STATENS OFFENTLIGA U T R E D N I N G A R 1924: 50 JORDBRUKSDEPARTEMENTET

KUNGL. ELEKTRIFIERINGSKOMMITTÉNS MEDDELANDEN. 7

UTREDNING BETRÄFFANDE

PLANMÄSSIG ELEKTRIFIERING AV LANDSBYGDEN INOM KRISTIANSTADS LÄN

S T O C K H O L M 19 2 4

Statens offentliga utredningar 1924 Kronologisk 1. A n g å e n d e o r d n a n d e t av s t a t e n s k o m m e r s i e l l a i n f o r m a t i o n s v e r k s a m h e t . P r o m e m o r i a , avgiven av chefen f ö r utr i k e s d e p a r t e m e n t e t s speciella h a n d e l s a v d e l n i n g . M a r c u s . 28 s. U. 2. Det s v e n s k a l a n t b r u k e t s p r o d u k t i o n s k o s t n a d e r . 2. Bokföringsåren 1920—1921 och 1921—1922. Av L. N a n n e s o n . M e d d e l a n d e från K u n g l . L a n t b r u k s s t y r e l s e n n r 247 (nr 6 1923). Svanbäck. (G), 107 s. J o . 3. K u n g l . E l e k t r i f i e r i n g s k o r n m i t t é n s m e d d e l a n d e n . 12. Utr e d n i n g beträffande p l a n m ä s s i g elektrifiering av l a n d s b y g d e n i n o m K o p p a r b e r g s l ä n . B e c k m a n . 47 s. 2 k a r t . Jo. 4. S u p p l e m e n t n r 2 till Sverges f a m i l j e n a m n 1920. Stat. R e p r . - a n s t . 10 s. J u . 5. B e t ä n k a n d e m e d u t r e d n i n g och förslag a n g å e n d e d e t fria och frivilliga f o l k b i l d n i n g s a r b e t e t . E k l u n d , v i j , 208 s. E. C. U t r e d n i n g r ö r a n d e n y v a t t e n v ä g m e l l a n Östersjön o c h V ä n e r n , Göta k a n a l , j ä m t e b i h a n g , i n n e f a t t a n d e p r e l i minär utredning rörande vattenväg mellan Hjälmaren och Vänern, Svea k a n a l . M e d d e l a n d e n från K u n g l . K a n a l k o m m i s s i o n e n . Nr 4. Hseggström. 173 s. 3 k a r t K. 7. B e t ä n k a n d e och förslag a n g å e n d e l ä r o v e r k s - och l a n d s bibliotek. U p p s a l a , A l m q v i s t & Wiksell. x j , 511 s . E. 8. K u n g l . E l e k t r i f i e r i n g s k o m m i t t é n s m e d d e l a n d e n . 13. Utr e d n i n g beträffande p l a n m ä s s i g elektrifiering av l a n d s b y g d e n i n o m V ä s t m a n l a n d s l ä n . B e c k m a n . 36 s. 2 k a r t . Jo. 9. K u n g l . E l e k t r i f i e r i n g s k o m m i t t é n s m e d d e l a n d e n . 14. Utr e d n i n g beträffande p l a n m ä s s i g elektrifiering av l a n d s b y g d e n i n o m V ä r m l a n d s län. B e c k m a n . 52 s. 2 k a r t . J o . 10. K u n g l . E l e k t r i f i e r i n g s k o r n m i t t é n s m e d d e l a n d e n . 1 1 . Utr e d n i n g beträffande p l a n m ä s s i g elektrifiering av l a n d s b y g d e n i n o m Blekinge län. B e c k m a n . 32 s. 2 k a r t . J o . 11. K u n g l . E l e k t r i f i e r i n g s k o m m i t t é n s m e d d e l a n d e n . 15. Utr e d n i n g beträffande p l a n m ä s s i g elektrifiering av l a n d s b y g d e n i n o m J ä m t l a n d s l ä n . B e c k m a n . 32 s. 2 k a r t . J o . 12. K u n g l . E l e k t r i f i e r i n g s k o m m i t t é n s m e d d e l a n d e n . 18. Utr e d n i n g beträffande p l a n m ä s s i g elektrifiering av l a n d s b y g d e n i n o m G o t l a n d s l ä n . B e c k m a n . 19 s. i k a r t a . J o . 13. F ö r s l a g till l ö n e r e g l e r i n g för b e f a t t n i n g s h a v a r e vid r i k e t s a l l m ä n n a läroverk s a m t vid folk- och s m å s k o l o r na. fl. l ä r o a n s t a l t e r . T u l l b e r g . 413 s. E . 14. I a k t t a g e l s e r r ö r a n d e s o c i a l i s e r i n g e n i Österrike 1918 — 1922. Av Nils K a r l e b y . Tiden, v i j , 111 s. F i . 15. Det s v e n s k a t o b a k s m o n o p o l e t . E n u n d e r s ö k n i n g av dess v e r k s a m h e t 1915—1922. Av M. M a r c u s . Tiden, v i j , 10G s. F L 16. B e t ä n k a n d e med förslag till g r u v l a g . N o r s t e d t . 400 s. J u . 17. K u n g l . E l e k t r i f i e r i n g s k o m m i t t é n s m e d d e l a n d e n . 19. Utr e d n i n g beträffande p l a n m ä s s i g elektrifiering av l a n d s b y g d e n i n o m V ä s t e r n o r r l a n d s l ä n . B e c k m a n . 77 s 2 k a r t . Jo. 18. K u n g l . Elektrifieringskomniiltéiis m e d d e l a n d e n . 9. Utr e d n i n g beträffande p l a n m ä s s i g elektrifiering av l a n d s b y g d e n i n o m H a l l a n d s l ä n . B e c k m a n . 146 s. 3 k a r t . J o . 19. A n v i s n i n g a r r ö r a n d e v ä g v ä s e n d e t och a u t o m o b i l t r a f i k e n . B l o m . 24 s. K. 20. S k e p p s t j ä n s t k o m m i t t e r a d e s b e t ä n k a n d e . 3. F ö r s l a g t i l l lag o m särskild p e n s i o n s f ö r s ä k r i n g av sjöfolk. M a r c u s . 123 s. 11. 21. F a s t i g h e t s r e g i s t e r k o m m i s s i o n e n s m e d d e l a n d e n . 13. S a m m a n d r a g av i n k o m n a y t t r a n d e n över fastighetsregisterk o m m i s s i o n e n s förslag d e n 25 a u g u s t i 1923 a n g å e n d e tillsynen å fastighetsregistreringen m. m. Palmquist. 79 s. J u . 22. S t a t e n s j ä r n v ä g a r . K o r t f a t t a d ö v e r s i k t av d e r a s tillk o m s t , e k o n o m i och o r g a n i s a t i o n . Av M. M a r c u s . Tiden, v i j , 149 s. F i . 23. H a n d l e d n i n g vid u t a r b e t a n d e t av b r a n d o r d n i n g a r för l a n d s k o m m u n e r . Blarcus. 16 s. K. 24. K. s k o l ö v e r s t y r e l s e n s u t l å t a n d e över s k o l k o m m i s s i o n e n s b e t ä n k a n d e n 1—5. N o r s t e d t . 346 s. E. 25. N o r m a l b e s t ä m m e l s e r för l e v e r a n s och p r o v n i n g a v cem e n t ( c e m e n t b e s t ä m m e l s e r ) s a m t för b y g g n a d s v e r k av b e t o n g och a r m e r a d b e t o n g ( b e t o n g b e s t ä m m e l s e r ) . Nors t e d t . 42 s. K.

förteckning:

26—27. B e t ä n k a n d e m e d förslag till ett systematiskt utforskande av d e n svenska a l l m o g e k u l t u r e n , i. Huvudb e t ä n k a n d e och förslag, vilj, 156 s. 1 pat. tab. 2. Allm o g e f o r s k n i n g e n i Sverige och dess nordiska grannl ä n d e r , iv, 204 s. V. P e t t e r s o n . E . 28. K u n g l . Elektrifierij g s k o m m i t t é n s m e d d e l a n d e n . 16. Utr e d n i n g beträffande p l a n m ä s s i g elektrifiering av landsb y g d e n i n o m N o r r b o t t e n s l ä n . Beckman. 21 s. 2 kart Jo. 29. K u n g l . E l e k t r i f i e r i n g s k o m m i t t é n s m e d d e l a n d e n . 20. Utr e d n i n g beträffande p l a n m ä s s i g elektrifiering av landsb y g d e n i n o m V ä s t e r b o t t e n s l ä n . Beckman. 29 s. 2 kart. Jo. 30. Statens j ä r n v ä g a r som a l l m ä n t affärsverk. Tiden. 411 s. Fi. * 31 U t r e d n i n g r ö r a n d e k u n g l . t e a t e r n s ekonomi och konstnärliga v e r k s a m h e t . Norstedt. (2), 63, 27 s. E . 32 M a l m k o m m i s s i o i i e n s s l u t b e t ä n k a n d e . Utredning angåe n d e n y t t i g g ö r a n d e t av s t a t e n s n o r r l ä n d s k a malmfyndigh e t e r . B e c k m a n . 346 s. H. 33

Malm t i l l g å n g e n i N o r r b o t t e n s l ä n . Utredning, ingående i m a l m k o m m i s s i o n e n s b e t ä n k a n d e den 31 m a r s 1923. Av E d w . S. B e r g l u n d . B e c k m a n . 130 s. H. 34. Tull- och t r a k t a t k o m m i t t é n s u t r e d n i n g a r och betänk a n d e n . '26. L j u s i n d u s t r i e n s a m t tillverkningen av glycerin m e d särskild h ä n s y n till förhållandena före världskriget. Av J . L u b l i n . Tullberg, iv, 119 s. F i . Tull- och t r a k t a t k o m m i t t é n s u t r e d n i n g a r och betänk a n d e n . 27. Y l l e i n d u s t r i e n s produktionsförhållanden. Av K.-G. H a g s t r ö m . M a r c u s , iv, 110 s. F i . Tull- och t r a k t a t k o m m i t t é n s u t r e d n i n g a r och betank a n d e n . 28. Den svenska tegelindustriens utveckling 1881—1913 m e d särskild h ä n s y n till dess ställning åren n ä r m a s t före världskriget. Av B. Ohlin. Marcus, iv 79 s. F i . 37—38. Tull- och t r a k t a t k o m m i t t é n s u t r e d n i n g a r och betänkanden. 36. B e t ä n k a n d e angående tullsystemets v e r k n i n g a r i Sverige före världskriget. Marcus. Del 1. xix, 365 s. Del 2. 354 s. F i . 39. Sveriges vattenkrafttillgångar och vattenkraftproduktion. Av S. Liibeck. T i d e n . 15 pl., viij, 140 s. F'i. 40. Till frågan om n y j o r d d e l n i n g s l a g s t i f t n i n g . P a l m q u i s t . iv, 368 s. J u . 41. U t r e d n i n g m e d förslag till lag om lärlingsväsendet i vissa y r k e n . Norstedt. 104 s. K. 42. F ö r b r u k n i n g av virke till h u s b e h o v pä Värmlands läns l a n d s b y g d . N o r s t e d t . 79 s. J o . 43. D o m ä n s t y r e l s e n s u t l å t a n d e den 28 maj 1924 med förslag till k o l o n i s a t i o n å k r o n o p a r k e r i Norrland och D a l a r n a . T u l l b e r g . 76 s. J o . 44. K u n g l . Elektrifieringskornmitténs m e d d e l a n d e n . 17. Utr e d n i n g beträffande p l a n m ä s s i g elektrifiering av landsb y g d e n i n o m J ö n k ö p i n g s l ä n . B e c k m a n . 64 s. 1 kart. Jo. 45. K o m m u n a l affärsverksamhet i de svenska städerna. Av H. L i n d h o l m och G. Bergqvist. Tiden, vij, 332 s. F i . 46. I n g e n j ö r N. E k w a l l s u t r e d n i n g a r . 1. Utredning beträffande p l a n m ä s s i g elektrifiering av landsbygden i n o m Ö s t e r g ö t l a n d s l ä n . B e c k m a n . 38 s. 2 kart. J o . 47. I n g e n j ö r N. E k w a l l s u t r e d n i n g a r . 4. U ^ e d n i n g beträffande p l a n m ä s s i g elektrifiering av landsbygden inom K r o n o b e r g s län. B e c k m a n . 24 s. 2 kart. J o . 48. K u n g l . E l e k t r i f i e r i n g s k o m m i t t é n s m e d d e l a n d e n . 22. Fört e c k n i n g ö v e r e l e k t r i s k a kraftanläggningar i Sverige å r 1923. B e c k m a n . 125 s. 1 väggkarta i särskild bilaga. J o . 49. I n g e n j ö r N. E k w a l l s u t r e d n i n g a r . 3. Utredning beträffande p l a n m ä s s i g elektrifiering av landsbygden i n o m Ö s t e r g ö t l a n d s l ä n . B e c k m a n . 32 g. 2 kart. J o . 50. K u n g l . E l e k t r i f i e r i n g s k o m m i t t é n s meddelanden. 7. Utr e d n i n g beträffande p l a n m ä s s i g elektiincrin.j av landsbygden i n o m K r i s t i a n s t a d s län. Beckman. 108 s. 2 kart. Jo. 51. Ingenjör N. E k w a l l s u t r e d n i n g a r . 2. Utredning beträffande p l a n m ä s s i g elektrifiering av landsbygden inom Örebro l ä n . B e c k m a n . 36 s. 2 kart. J o .

Anm. Om särskild t r y c k o r t ej angives, ä r t r y c k o r t e n S t o c k h o l m . B o k s t ä v e r n a m e d fetstil utgöra begynnelsebokstäverna till det d e p a r t e m e n t , u n d e r vilket u t r e d n i n g e n a v g i v i t s , t. ex. E. = e c k l e s i a s t i k d e p a r t e m e n t e t , J o . ^ j o r d b r u k s d e p a r t e m e n t e t . E n l i g t k u n g ö r e l s e n d e n 3 febr. 1922 a n g . s t a t e n s offentliga u t r e d n i n g a r s y t t r e a n o r d n i n g (nr 98) utgivas u t r e d n i n g a r n a i o m s l a g m e d e n h e t l i g färg för varje d e p a r t e m e n t .

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1 9 2 4 :

50 JORDBRUKSDEPARTEMENTET

KUNGL. ELEKTRIFIERINGSKOMMITTÉNS MEDDELANDEN. 7

UTREDNING BETRÄFFANDE

PLANMÄSSIG ELEKTRIFIERING AV LANDSBYGDEN INOM KRISTIANSTADS LÄN S E R I E N B: I I

STOCKHOLM 1924 K. L. BECKMANS BOKTRYCKERI •

[1314 23]

INNEHÅLLSFÖBTECKNING. Sid.

Elektrifieringskommitténs skrivelse Kungl. Jordbruksdepartementet

till H e r r S t a t s r å d e t och Chefen

för 5

Södra Sveriges Angpanneförenings utredning angående planmässig elektrifiering a v K r i s t i a n s t a d s l ä n

8 Inledning Utredningens tillkomst och sättet för dess utförande Allmän historik

8 8 8

B e s k r i v n i n g över befintliga elektriska a n l ä g g n i n g a r 9 Allmänt 9 Hemsjö kraft a.-b 10 Sydsvenska kraft a.-b 11 Höganäs—Billesholms a.-b 13 Övriga distributionsföretag 13 Diverse statistiska uppgifter beträffande distributionsföretagens art och de a n v ä n d a spänningarna 14 Karta över elektrifierade områden i Kristianstads län 16 Total kraftförbrukning samt dennas fördelning 17 Total anläggningskostnad samt dennas fördelning 18 Jämförande undersökning angående Sydsvenska kraft a.-b:s och Hemsjö kraft a.-b:s landsbygdsdistribution 20 Statistiska uppgifter över Hemsjö kraft a.-b:s distribution L ä n e t s naturliga krafttillgångar, särskilt i form av vattenkraft

21 22

B e r ä k n i n g av energi- och effektbehov 23 Allmän översikt av länets egenskaper ur elektrifieringssynpunkt 23 Kurvor utvisande sambandet mellan gårdars antal och storlek för vissa typiska socknar i Kristianstads län 24 Generella statistiska uppgifter 26 Den odlade arealens fördelning och användning 26 Binäringar 26 Principerna för beräkning av kraftbehov 26 Järnvägarnas kraftbehov 28 Länets totala kraftbehov 28 F ö r s l a g till p l a n m ä s s i g o c h f u l l s t ä n d i g e l e k t r i f i e r i n g a v l ä n e t 29 Vatten kraftstationer 29 Huvudlinjer 30

4 Sid 30 31 32 33 35 37 37 37 38 38

Landsnät Järnvägarna • Transformatorcentraler Val av spänningssystem för landsbygdens elektrifiering Val av organisationsform för landsbygdens elektrifiering Bygdenät , Ortsnät och gårdsledningar Förslag till distributionsområden Karta över förslag till planmässig elektrifiering Förteckning över distributionsområden

B e r ä k n i n g a v a n l ä g g n i n g s k o s t n a d e r n a vid fullständig elektrifiering 38 Förutsättningar för beräkningarna 38 Tillkommande anläggningskostnad 40 Total anläggningskostnad 40 Kostnadsberäkningar vid successiv elektrifiering 42 Kurvor, utvisande tillväxten i anläggningskostnad pr andel vid successiv elektrifiering 44 Områden inom länet, vilkas elektrifiering ställer sig relativt dyrbar

46 Å t g ä r d e r , s o m k u n n a förordas till befrämjning a v l ä n e t s elektrifiering

47 S a m m a n f a t t n i n g och slutord

49 S k r i v e l s e t i l l E l e k t r i f i e r i n g s k o m n i i t t é n f r å n d i s t r i k t s i n g e n j ö r T. S t a a f

50 FÖKTECKNLNG ÖVEE BILAGOE. K a r t a över befintliga och projekterade elektriska anläggningar inom Kristianstads l ä n 1 T a b e l l över befintliga elektriska anläggningar inom Kristianstads län med uppgifter om vissa tekniska data T a b e l l e r över anslutnings- och konsumtionsförhållandena inom f. d. Hemsjö Kraft A.-B:s verksamhetsområde under år 1918 T a b e l l över vattenkrafttillgångarna i Kristianstads län K a r t a över de elektrifierade områdenas utsträckning och åkerarealens fördelning inom Kristianstads län T a b e l l över statistiska uppgifter rörande samhällen och landskommuner i Kristianstads län R e d o g ö r e l s e för de tekniska anordningar, vilka föreslås inom de särskilda distributionsområdena inom Kristianstads län i och för främjandet av den fortsatta landsbygdselektrifieringen 1

Inhäftad efter bilaga 2.

Bilaga 1 »

» »

3 4

»

»

»

Herr Statsrådet och Chefen för Kungl. Jordbruksdepartementet,

Som Elektrifieringskommittén vid flera föregående tillfällen och senast i sin skrivelse av den 29 november 1922 omtalat, har Kommittén åt Södra Sveriges Angpanneförening i Malmö uppdragit att för Kommitténs räkning utarbeta en utredning beträffande planmässig elektrifiering av Kristianstads län. Angpanneföreningens arbete med den nämnda utredningen har numera slutförts. Utredningen, som härmed bilägges, utmynnar i förslag om ett flertal åtgärder och tekniska anordningar för befrämjande av planmässigheten i länets fortsatta elektrifiering. Kommittén har vid granskning av denna utredning i dess nu föreliggande form icke funnit skäl till någon erinran utom i den dock mycket viktiga frågan om_ lämplig organisationsform för elektrifiering av länets landsbygd. Angpanneföreningen konstaterar härvidlag, att distributionen av elektrisk energi å Kristianstads läns landsbygd hittills omhänderhafts av tvenne större kraftföretag, nämligen dåvarande Hemsjö Kraft Aktiebolag inom länets östra delar och Sydsvenska Kraft Aktiebolaget inom länets västra delar. Yid dessa två stordistributörers landsbygdselektrifiering hava tvenne, från varandra helt skilda organisationsformer funnit tillämpning. Sedan Ångpanneföreningen närmare utvecklat dessa organisationsformers egenskaper, har Ångpanneföreningen kommit till det resultatet, att intet av de sätt för landsbygdselektrifieringens genomförande, som hittills tillämpats av de båda stordistributörerna, skulle vara fullt lämpligt att användas i framtiden, utan föreslår, att den av Kungl. Vattenfallsstyrelsen vid dess landsbygdsdistribution använda organisationsformen i stället bör genomföras inom hela Kristianstads län. Denna organisationsform innebär, att kraftleverantören äger och underhåller alla för kraftdistributionen, erforderliga ledningar och transformatorstationer till och med de s. k. »bygdestationerna» — avsedda för transformering vanligen från 20 000 till 3 000 eller 1 500 volt. — A sistnämnda stationers sekundärsida försälj es den elektriska energien till lokala distributionsföretag, vilka bildats av konsumenterna själva genom kooperativ sammanslutning till andelsföreningar. Andelsföreningarna utbygga själva de anläggningar, som erfordras för strömmens distribution och överförande fram till medlemmarnas gårdar, samt omhänderhava dessa anläggningsdelars skötsel och drift. Andelsföreningarna fungera sålunda som abonnenter gent emot kraftproducenten, men som leverantörer gent emot sina medlemmar — konsumenterna. Kraftproducenten utövar kontroll över andelsföreningarnas verksamhet, t. ex. med avseende å tekniska anordningar, taxor, stadgar e t c , men andelsföreningen utgör i övrigt en självständig förvaltningsenhet.

6 Enligt det vid förutvarande Hemsjö Kraft Aktiebolag tillämpade organisationssystemet bygger och underhåller däremot kraftproducenten alla de ledningar och transformatorstationer, som äro erforderliga för energiens distribution ända fram till de enskilda konsumenternas fastigheter samt försäljer där kraften nedtransformerad till förbrukningsspänning. De allmänna villkoren för kraftförsäljningen till abonnenterna, pris o. dyl. regleras genom kollektiva avtal med kommunerna eller med sammanslutningar av abonnenter, vilka även i detta fall erhålla formen av andelsföreningar. Dessa konsumentsammanslutningars huvudsakliga uppgift är kapitalanskaffningen, under det att, som ovan antytts, distributionsnätens projektering, anläggning, skötsel, underhåll och drift samt kraftförsäljningens administration allt framgent påvilar kraftproducenten. Kommittén har ägnat spörsmålet om den för landsbygdselektrifieringen i Kristianstads län lämpliga organisationen en ingående behandling., och har för dess allsidiga belysning jämväl anmodat distriktsingenjören vid Älvkarleby kraftverk T. Staaf, vilken förut varit anställd vid Hemsjö Kraft Aktiebolag och därför har en noggrann kännedom om båda de ifrågavarande systemen, att avgiva yttrande i frågan. Då detta yttrande innehåller många detalj upplysningar, som måste anses vara av stort intresse för frågans bedömande, har Kommittén fogat detsamma såsom bilaga till denna skrivelse. För egen del får Kommittén anföra följande. I likhet med Angpanneförenmgen och ingenjör Staaf anser Kommittén den av Yattenfallsstyrelsen tillämpade organisationsformen, enligt vilken ortsdistributionen omhändertages av andelsföreningar, bildade av konsumenterna själva, vara lämplig beträffande den del av Kristianstads län, som ännu icke elektrifierats, eller som är elektrifierad enligt Sydsvenska Kraft Aktiebolagets system. Kommittén anser sig emellertid behöva särskilt framhålla, att om detta system väljes, så är det nödvändigt, att antingen från kraftverket eller av annat rådgivande organ eller från bådadera lämnas verksam hjälp åt andelsföreningarna, vilka, enligt vad erfarenheten visat, eljest icke kunna fullt rationellt omhändertaga sina förvaltningsärenden. Kan sådant stöd åt andelsföreningarna påräknas, och är bolaget villigt att framdraga kraftledningar till varje särskild ort, så anser Kommittén det av Vattenfallsstyrelsen tillämpade distributionssystemet vara med fördel användbart inom de senast nämnda områdena. Ifall däremot bolaget anser sig böra begränsa sitt ledningsnät till att omfatta endast de viktigare linjerna, och om det, såsom hittills väl merendels varit fallet, i ringa grad befattar sig med ortsdistributionen och icke hjälper föreningarna med deras organisation och förvaltning, så synes det Kommittén vara lämpligast att ordna detalj distributionen genom större lokala distributionsföretag — kraftförva^tningar — enligt de riktlinjer, som redan meddelats i Kommitténs yttrande om elektrifieringen inom Malmöhus län. Denna organisationsform avser att landsbygdens konsumenter av elektrisk energi sammansluta sig till större enheter i samma anda, som ursprungligen föranledde de skånska städerna att sammansluta sig för gemensam kraftförsörjning. Kraftförvaltningarna böra för erhållande av viss motvikt mot de eljest mom det kraftproducerande företaget förhärskande stadsintressena vara ekonomiskt intresserade i detta senare företags verksamhet. De kunna lämpligen gruppera sig kring t. ex. de större transformatorcentralerna, så att kraftinköp och distribution kunna ske gemensamt för alla till ett och samma bygdenät anslutna konsumenter. För att kunna fylla sin uppgift måste kraftförvaltningen därför äga det för de anslutna företagen gemensamma bygdenätet. Skillnaden mellan denna organisa-

7 tionsform och den vid Vattenfallsstyrelsens bygdedistribution tillämpade skulle vara, att kraftförvaltningen innehåller ett större antal bygdestationer än andelsföreningen, och att kraftförvaltningen omhändertager även en del av bygdenätet samt i någon större utsträckning levererar kraft till mindre och medelstor industri. Yad åter beträffar de av Hemsjö Kraft Aktiebolag omhänderhavda och planmässigt elektrifierade områdena, anser sig Kommittén böra framhålla, att det i och för sig icke föreligger någon anledning att omändra distributionen därstädes, för såvitt kraftleverantören är villig att fullfölja det nu tillämpade systemet, som enligt Kommitténs åsikt fungerat väl. För tätt odlade områden torde skillnaden i lämpligheten mellan å ena sidan Vattenfallsstyrelsens system och å andra sidan Hemsjösystemet vara ganska ringa, och då det nu en gång börjats med ett system, är det mindre tilltalande att frångå detsamma. Om emellertid ett sådant frångående skulle bliva nödvändigt därför att Sydsvenska Kraft Aktiebolaget, som nu övertagit Hemsjö Kraft Aktiebolags anläggningar, och som i främsta rummet är inriktat på de större städernas förseende med kraft, icke är villigt fortsätta med och utveckla detalj distributionen, så böra eventuella ändringar i organisationen företagas med största varsamhet. Givetvis blir även inom dessa äldre »Hemsjöområden» organisationsformen i hög grad beroende av i vilken utsträckning kraftleverantören anser sig kunna och vilja taga hand om elektrifieringen. Om kraftleverantören beslutar att omhändertaga hela bygdenätet, ungefär som Vattenfallsstyrelsen gjort inom sina områden, och sålunda ett system liknande Vattenfallsstyrelsens skulle införas inom de äldre »Hemsjöområdena», så måste det beaktas, att detta icke kan ske genom en direkt tillämpning av Vattenfallsstyrelsens förfaringssätt på detta område, därför att bygdestationerna — 20 000/1 500 volt — utplacerats enbart med hänsyn till åstadkommande av lägsta möjliga anläggnings- och driftkostnad och utan tanke på att det från varje sådan bygdestation matade området skulle kunna utgöra ett självständigt förvaltningsområde. Det torde sålunda bliva nödvändigt att i många fall förena flera bygdestationsområden till en andelsförening, och det bör därvid skapas sådana taxor, att man trots uppmätning på skilda punkter dock kan behandla dessa områden på samma sätt, som om enhetlig uppmätning ägt rum. En sådan modifierad form av Vattenfallsstyrelsens distributionssystem är emellertid ganska närbesläktad med den organisation medelst kraftförvaltningar, som föreslagits i yttrandet angående Malmöhus län och för vilken redogörelse lämnats här ovan. Den här ifrågavarande landsbygdens förseende med kraft på ett ändamålsenligt sätt och i tillräcklig mängd är givetvis av stor allmän betydelse. Frågan skulle därför förtjäna en förnyad behandling längre fram, då Sydsvenska Kraft Aktiebolaget hunnit för sin del klarlägga distributionsfrågan för dessa områden i sådan utsträckning, att en rationell plan kan överenskommas med bolaget, utan vars medverkan en sådan plan blir av relativt ringa värde. Då Kommittén är ålagd att avsluta sina arbeten senast den 31 instundande maj, måste vidare åtgärder i ärendet givetvis anförtros åt annat organ. Stockholm den 27 april 1923. F. V I L H . HANSEN. Nils

Ekwall.

B

Södra Sveriges Ångpanneförenings utredning angående planmässig elektrifiering av Kristianstads län. Inledning. Utredningens Eedan innan Kungl. elektrifieringskommittén börjat sin verksamhet, hade tillkomst och Kristianstads läns hushållningssällskap tagit initiativet till en utredning angående sättet för planmässig elektrifiering av länet, särskilt dess landsbygd. Hushållningssällskapet ttrande tillsatte nämligen 7 april 1917 en kommitté för frågans behandling samt beslöt i november s. å. att godkänna, denna kommittés förslag, enligt vilket man skulle uppdraga åt Södra Sveriges Ångpanneförening i Malmö att verkställa ett utredningsarbete för länet i överensstämmelse med det, som nämnda förening på uppdrag av Malmöhus läns hushållningssällskap då hade påbörjat. Sedan Kungl. elektrifieringskommitténs arbetsprogram blivit känt, trädde Hushållningssällskapet i förbindelse med densamma, och överenskommelse träffades i början av år 1918, att utredningsarbetet skulle på uppdrag av såväl Kungl. kommittén som Länets hushållningssällskap utföras av Ångpanneföreningen. Det hade till en början förutsatts, att dåvarande Hemsjö kraft a.-b. delvis skulle taga hand om det utredningsarbete,, som avsåg den östra delen av länet, men i juli 1919 bestämdes definitivt, att Ångpanneföreningen skulle utföra arbetets alla delar. Föreliggande utredning omfattar således hela Kristianstads län och har utarbetats efter de riktlinjer, som Kungl. elektrifieringskommittén fastställt för sina s. k. länsutredningar. Arbetet har utförts av Södra Sveriges Angpanneförening i Malmö i samarbete med och enligt direktiv av Kungl. elektrifieringskommitténs tekniska byrå. Allmän Den nu så allmänna kraftöverföringen på elektrisk väg och i stor skala datehistorik. r a r s j g ) v a ( j Kristianstads län beträffar, från år 1907, då en landslinje byggdes till Kristianstad från en vattenkraftstation vid Hemsjö i Mörrumsån. Dessförinnan funnos visserligen inom länet lokala elektricitetsverk uti städerna Kristianstad och Hässleholm samt vid en del storindustrier å landsbygden, men någon kraftöverföring på längre avstånd och vid högre spänning hade ännu icke anordnats. År 1907 påbörjades även byggandet av den vattenkraftstation vid Torsebro i Helgeå, vilken fortfarande är länets enda för stordistribution avsedda vattenkraftstation. Till densamma anslötos under de följande åren Hässleholm och Ahus samt landsbygden kring Kristianstad. Genom en landslinje, som år 1914 byggdes från Torsebro till Tomelilla, fick även länets sydligaste del, slättbygden vid Simrishamn, tillgång till elektrisk energi. Eedan förut hade elektrifieringen av länets västra del påbörjats från den landslinje, som år 1909 byggdes för överförande av elektrisk kraft från Lagafallen i Hallands län till städerna i Malmöhus län. Denna linje framdrogs genom Kristianstads län, och från densamma utgrenades snart ett distributionsnät över den tätt befolkade bygden mellan Ängelholm och Klippan.

9 Till dessa två stora distributionsföretag, förutvarande Hemsjö kraft a.-b. i länets östra samt Sydsvenska kraft a.-b. i dess västra del, har den hittills utförda elektrifieringen av länet huvudsakligen anknutit sig. Sedan Sydsvenska kraft a.-b. år 1920 inköpt Hemsjö kraft a.-b., hava planerna på en sammankoppling och en rationell utveckling av de hittills helt skilda distributionsnäten bragts närmare sin lösning. De självständiga elektriska distributionsanläggningar med egen kraftalstring, som i övrigt finnas inom länet, äro av mindre betydelse och disponera i allmänhet icke vattenkrafter, som äro tillräckliga för någon avsevärdare distribution. Den första och hittills enda värmekraftstationen för stordistribution erhöll länet år 1917 uti den av Höganäs—Billesholms a.-b. uppförda s. k. Ormastorpcentralen vid Nyvång, vilken central är avsedd för sådant mindervärdigt stenkol, som annars icke skulle kunna användas. Denna kraftstation samarbetar med Sydsvenska kraft a.-b. De distributionsnät, som matas från densamma, ligga emellertid så gott som helt inom Malmöhus län.

Beskrivning över befintliga elektriska anläggningar. Från alla de elektriska distributionsanläggningar, som vid utgången av år 1920 Allmänt. funnos inom länet, hava detaljerade uppgifter införskaffats, avseende anläggningstekniska data samt anslutnings- och konsumtionsförhållanden. Med tillhjälp av dessa uppgifter hava utarbetats, dels den såsom bil. 1 närslutna kartan över befintliga elektriska anläggningar, dels den i bil. 2 införda tabellen. Elektrifieringen inom länet har, såsom framgår av kartan, hittills huvudsakligen omfattat tre skilda områden, nämligen i väster trakten mellan Ängelholm och Klippan, i öster Kristianstadsslätten och i söder området mellan Tomelilla och Simrishamn. På dessa tre slättbygder, vilka som bekant äro länets bördigaste och tätast befolkade, förekomma fullt utbildade distributionsnät. Övriga delar av länet äro i allmänhet mera knapphändigt elektrifierade. Såsom framgår av tabellverket, äro distributionsföretagen inom länet av mycket skiftande karaktär. Bland dem finnas representerade såväl kommunala elektricitetsverk som ekonomiska föreningar och aktiebolag. Några företag hava egna kraftstationer, de flesta erhålla behövlig energi från annat distributionsföretag. Den årliga energiförbrukningen varierar från ett par miljoner kilowattimmar hos de största företagen till ett par tusen hos de minsta. De för kraftöverföringen använda spänningarna äro även av de mest olika slag, dock användes nästan överallt trefasström, varvid periodtalet uteslutande är 50 per/s. Såsom en komplettering till karta och tabellverk lämnas här nedan en kortfattad redogörelse för de stora distributionsföretagens utveckling, organisation och kraftresurser. Ehuru Hemsjö kraft a.-b. såsom nyss nämnts numera uppgått i Sydsvenska kraft a.-b., har Hemsjöbolaget i denna utredning upptagits såsom ett separat företag, enär detsamma i elektriskt avseende är fristående och fortfarande behåller sin typiska organisation. Hemsjö hraft a.-b. bildades år 1906 och utbyggde då Övre Hemsjö kraftstation Hemsjö i Mörrumsån, Blekinge län, samt framdrog året därpå en landslinje för 40 kV kraft a--b till Kristianstad. Huvudavnämare voro till en början förutom Kristianstads stad 1314 23

10 en del isolerade storindustrier å landsbygden, vilka samtliga erhöllo energien vid 40 kV. Först sedan Torsebro kraftstation tillkommit ocli år 1909 tagits i bruk påbörjade bolaget landsbygdsdistribution i Kristianstadstrakten med ett spänningssystem av 6 000/500/190 volt, vilket med undantag för Fjälkinge socken, där spänningarna 800/190 volt kommo till användning, till en början blev allmänt i denna trakt. År 1912 övergick man vid den fortsatta landsbygdselektrifieringen till ett nytt system, nämligen till trespänningssystemet 20 000/1500/220 volt, vilket system därefter konsekvent liar använts vid bolagets elektrifiering av nya områden. Trenne till bolagets anläggningar anslutna företag använda de avvikande spänningarna 2600/190, 1000/190 och 6 000/500/190 resp. 6 000/380 volt. Ar 1914 byggdes 40 kV landslinjen Torsebro—Tomelilla. Efter år 1912 bar bolaget utdragit ledningar även till norra delen av Kristianstads län, dels från Torsebro för 20 kV spänning,., dels från övre Hemsjö för 40 kV. Dessa ledningar hava sammanknutits vid Älmhult i Kronobergs län. Även i norra delen av Kristianstads län, som dock är av en helt annan natur än de ditintills elektrifierade områdena, hava 1 500 och 220 volt använts uti orts- och gårdsnät. Samtidigt med att den första landsbygdsdistributionen igångsattes, bestämde sig bolaget för att självt vara direkt leverantör till alla förbrukare. Detta distributionssätt användes fortfarande, och äger bolaget således alla orts- och gårdsnät samt har inom länet närmare 7 000 abonnenter. Undantag hava dock i vissa fall måst göras. Sålunda äro en del köpingar och municipalsamhällen samt ett par ekonomiska föreningar mellanhänder vid kraftförsäljningen. Blott ett fåtal sådana mellanhänder sälja i sin tur energi till andra distributionsföretag. För att anskaffa de relativt stora kapital, som behövas för byggandet av alla dessa lands-, orts- och gårdsnät, använder bolaget följande tillvägagångssätt. I det område, som skall elektrifieras, organiserar Hemsjö en ekonomisk förening, vilken för en på förhand bestämd summa inköper det distributionsnät, som Hemsjö utbygger till samtliga föreningsmedlemmars fastigheter. Hemsjö återköper därefter 'detta nät av föreningen genom att under tjugo år erlägga köpesumman jämte ränta i lika annuiteter. Så snart hela beloppet blivit erlagt, tillfaller ledningsnätet Hemsjö med full äganderätt. Kraftleverantören har emellertid redan från början ensam dispositionsrätt över hela anläggningen och förbinder sig att sköta, underhålla och i mån av behov förstärka densamma. Inom Hemsjöbolagets distributionsområde i länet finnas för närvarande 32 ekonomiska föreningar av denna speciella typ, vilka visserligen benämnas elektriska andelsföreningar, men icke syssla med distribution och icke förfoga över någon anläggning. Vid energiförsäljningen använder Hemsjöbolaget sig av flera olika taxeformer. Frånsett kraftleveranserna till en del äldre storavnämare, med vilka speciella överenskommelser ingåtts, har bolaget i regel försökt att genom lämpligt avpassade taxor få kraftuttagningen från sina stationer utjämnad och i möjligaste mån förlagd till de tider på året, då vattentillgången är riklig. Hänsyn har även tagits till det/ värde, den elektriska energien haft för olika slag av abonnenter. Bolaget använder således icke blott dubbeltarifftaxor med ett högre kilowattimmepris å belysningstid, utan till och med trippeltarifftaxor. Medelstora och större abonnenter betala i regel en grundavgift för en viss årseffekt samt dessutom en tilläggsavgift för s. k. månadseffekt, vilken senare avgift är lägre under årets vattenrikare och högre under årets vattenfattigare månader. Detta slag av abonnenter erlägger därjämte en kilowattimmeavgift, ofta enligt dubbeltariffsystem. Ackords-

11 taxor hava tillämpats blott för smärre förbrukare. — För under kristiden anslutna konsumenter liar kilowattimmeavgiften under de tider, då ångreserven måst tagas i anspråk, varit underkastad en mot kolpriset svarande och således ganska väsentlig höjning. För att möta det år från år ökade kraftbehovet har bolaget måst utvidga sina kraftresurser. Detta har skett genom ett successivt utbyggande av vattenfall i Blekinge län, varest bolagets tyngdpunkt, vad kraftalstringen beträffar, är belägen. För närvarande äger bolaget följande utbyggda eller under byggnad varande kraftstationer: Utbyggda: I Mörrumsån: Övre Hemsjö 2 800 kW Nedre » 1750 » I Ronnebyån: Djupafors 450 » Brantafors 150 » I Helgeå: Torsebro 2100 » Ångkraftcentral i Karlshamn 2 700 » Under utbyggnad: I Ronnebyån: Yärperyd Brantafors Dieselmotorcentral i Ystad

1000 » 1000 » 2000 »

Totalt disponerar bolaget således, när de under byggnad varande stationerna om ett par år blivit färdigställda, en maximal vattenkrafteffekt av 9 250 kW och en värmekraftreserv av 4 700 kW. Huvudparten av denna maximieffekt torde komma Kristianstads län till godo, ehuru bolaget dessutom från sina kraftstationer, vilka alla äro elektriskt sammankopplade, distribuerar energi i hela Blekinge län samt i delar av Kronobergs och Malmöhus län. Följande vattenfall har bolaget dessutom inköpt i syfte att framdeles utbygga desamma: I Mörrumsån: Ryd 7000kW Härnäs 6 000 » Suskull 7000 » Yittskövle 7 000 » I Helgeå: Genastorp 1 100 » Broby 1 800 » Yid Holjeå: Sibbarp 3 000 » Dessa fall representera således efter reglering en sammanlagd maximieffekt av c:a 33 000 kW. Sydsvenska hr aft a.-h:s distribution i Kristianstads län anknyter sig huvudsak- Sydsvenska ligen till den 50 kY landslinje, som från Lagafallen transporterar elektrisk kraft kraft a--btill Malmöhus läns städer och landsbygd. När denna linje utbyggdes, utdrog bolaget från utmed densamma anlagda transformatorcentraler, vid Skälderhus och Åstorp, bygdelinjer för 20 kY till Ängelholms stad och till A.-B. Klippans Finpappersbruk. Till dessa stationer och linjer hava därefter successivt anslutits ledningsnät över de västra delarna av länets landsbygd. I norra delen av länet påbörjades år 1914 dels Örkelljungatraktens elektrifiering medelst en 20 kY

12 bygdelinje från Hulebäcks transformatorcentral i Hallands län samt dels Vittsjö och Norra Äkarps socknars elektrifiering genom en liknande linje, utgående från bolagets vattenkraftstation i Majenfors, som är belägen på gränsen mellan Kronobergs och Hallands län. Sydsvenska kraft a.-b. tillämpar uti Kristianstads län samma distributionssystem som i Malmöhus län, för vilket system en ingående redogörelse lämnats uti Kungl. elektrifieringskommitténs meddelande 2, serien B 1 a. Således äger bolaget självt inom länet blott landslinjen för 50 kV., jämte densammas två transformatorcentraler och nyss nämnda 20 kV linjer till Ängelholm och Klippan. Till detta nät äro såsom direkta abonnenter till bolaget följande nio företag anslutna: Ängelholms stads elektricitetsverk, Munka-Ljungby andelselektricitetsförening, Ästorps municipala elektricitetsverk, Andelsföreningen Kvidinge elektricitetsverk, Äby-Klippans municipala elektricitetsverk, Aktiebolaget Klippans Finpappersbruk, Höganäs—Billesholms Aktiebolag, Ormastorpcentralen, Örkelljunga municipala elektricitetsverk, Andelsföreningen Bjärnums elektricitetsverk. Dessa företag, som erhållit bestämda områden att elektrifiera, sälja energi till direkta förbrukare och dessutom till underordnade distributionsföretag. Bolaget har icke ansett sig böra i nämnvärd grad inverka på abonnenternas administrativa anordningar eller deras byggnadsplaner, utan hava abonnenterna haft så gott som fria händer beträffande sin organisation samt vid val av spänningar och byggande av ledningsnät. De taxor, efter vilka bolaget försäljer energi, äro synnerligen enhetliga och basera sig på ett kilowattimmepris efter en fallande skala, beroende på den årliga energiuttagningen, varjämte större förbrukare erhålla 50 % rabatt för energi, uttagen under natten. En årlig minimiavgift, grundande sig på den maximala effektuttagningen, är dessutom fastställd. Under kristiden hava taxorna i en del fall blivit höjda och tilläggsavgifter utgått för de energimängder, vilka alstrats med ångreserven. Sydsvenska kraft a.-b. har för närvarande följande kraftresurser: Utbyggda: I Lagaån: Majenfors 3450kW Bassalt 3450 » Övre Knäred 5 950 » Nedre » 5 950 » Ängkraftcentral i Malmö 5 700 » Abonnement från Höganäs—Billesholms a.-b 4 000 » Abonnement från Skodsborgs ångkraftcentral i Danmark... 3 000 » Under utbyggnad: I Lagaån: Bassalt Skogaby Ångkraftcentral i Malmö

3 000 » 10000 » 10 000 »

När de under utbyggnad varande kraftstationerna färdigställts, vilket torde bliva fallet under år 1923, disponerar bolaget således en maximal vattenkraft-

13 effekt av 31 800 kW samt en värmekraftreserv av 22 700 kW. Ojämförligt största delen av denna effekt måste emellertid reserveras för Malmöhus län, som är bolagets huvudsakliga avsättningsområde. Dessutom tillhör södra delen av Hallands län samt en del av Kronobergs län bolagets område, varför blott en mindre del av ovan angivna totala effektbelopp kan påräknas för Kristianstads län. I syfte att möta en framtida ökning i effektbehovet har bolaget dessutom tillsvidare inköpt följande större vattenkrafter: I Lagan: Floheda 3000kW I Atran: Ätrafors 2 000 » Höganäs—Billesholms a.-b. har i Ormastörpcentralen installerat en generatoreffekt Höganåsav 7 000 kW, av vilka Sydsvenska kraft a.-b. dock disponerar 4 000 kW. Energien Billesholms ab användes huvudsakligen för bolagets egna industrier och exporteras således till '' Malmöhus län, till vilket bolagets landsbygdsdistribution dessutom är helt förlagd. Förutom nämnda tre stordistributörer torde bland företag med egna, uteslu- Övriga tände för distribution avsedda kraftstationer böra nämnas Sösdala kraftbolag och distributionsNäsums elektriska kraft a.-b. Sösdala kraftbolag har i sin vattenkraftstation i fö™tag. Hovdalabäcken söder om Finjasjön en effekt av 145 kW. Energien distribueras medelst ett 6 000 V nät inom Brönnestads och Norra Mellby socknar samt försäljes direkt till konsumenterna efter en taxa med enbart kilowattimmeavgifter. Näsums elektriska kraft a.-b. har nyligen utbyggt ett fall i Holjeån norr om Ifösjön för en effekt av 75 kW. Energien distribueras vid 6 000 V i Näsums och Ivetofta socknar, och bolaget har i mindre skala tillämpat samma distributions- och finansieringssystem, som Hemsjö kraft a.-b. Anslutningen utgöres nästan uteslutande av belysning med ackordsavgifter pr ljuspunkt. Ekonomiska föreningar för energidistribution förekomma talrikt inom länet, samlade huvudsakligen inom de västra och nordvästra områdena, som tillhöra Sydsvenska kraft a.-b:s avsättningsområde. Andelsteckningen inom dessa föreningar har genomgående skett efter antalet ljuspunkter och motorhästkrafter eller på grundval av ansluten åkerareal, varvid i regel en andel tecknats pr ljuspunkt, pr tiondedels hk å anslutna motorer eller pr tunnland åker.^ Föreningsmedlemmarnas avgifter till företaget utgå i allmänhet endast såsom förbrukningsavgifter. Före kriget var en taxa pr kilowattimme av 40 öre för belysning och 20 öre för motorkraft den vanliga. Det förtjänar antecknas, att många av dessa energiföreningar äro relativt små med blott ett par hundra andelar, 4 ä 5 km ledningar och ett effektbehov av c:a 20 kW. Små elektricitetsverk, anlagda i befintliga vattenkvarnar och sågar samt avsedda för uteslutande belysning med en anslutning av ett hundratal ljuspunkter, förekomma strödda över hela länet. Vid dessa användes huvudsakligen likströmssystem. Då de i Kristianstads län icke hava någon större betydelse för landsbygdselektrifieringen, redogöres ej här närmare för desamma. I detta sammanhang bör nämnas, att inom länet finnas ett par företag, bildade för att stödja elektrifieringen eller för att tillvarataga konsumenternas intressen. Hit r ä k n a v i Kristianstads läns elektriska förening, vilken trädde i verksamhet i slutet av år 1920, och vilken har samma arbetsprogram som liknande föreningar i andra län. Dessutom torde hit kunna föras Sydsveriges kraftintressenters för-

ening, vilken har till ändamål att trygga en del sydsvenska städers tillgång till elektrisk kraft, och uti vilken länets städer äro medlemmar. Tabellverket över befintliga elektriska anläggningar kan användas till härledande Diverse statistiska av en del för den hittills utförda elektrifieringen inom länet karaktäristiska föruppgifter hållanden och totalsiffror. beträffande Tabellverket upptager 163 företag, som syssla med elektrisk distribution inom distributionsOm Hemsjö kraft a.-b., som i tabellen uppdelats i ett flertal företagens art Kristianstads län. och de använda företag, räknas såsom endast ett, och om man utesluter dels de »Hemsjöspänningarna. föreningar», som icke syssla med distribution, och dels ett flertal små vattenkraftstationer, vilkas distributionsnät äro synnerligen obetydliga, reduceras ^ antalet egentliga distributionsföretag inom länet till 86 st. Dessa företag hava i nedanstående tabell uppdelats i olika grupper med hänsyn till energidistributionens betydelse för företagen och sättet för energiens erhållande m. m.

Slag

och

antal

företag

Av kom- Ekonomunal miskaförnatur eningar

I. Företag med distribution till huvudändamål, . a) vilka själva alstra större delen av sitt energibehov 1) övervägande medelst vattenkraft 2) övervägande medelst värmekraft b) vilka inköpa större delen av sitt 10

10 Andra slag av samman- Summa slutningar företag eller privata företag

7 2

11 2

86 II. Företag med annat huvudändamål, a) vilka själva alstra större delen av sitt energibehov 1) övervägande medelst vattenkraft 2) övervägande medelst värmekraft b) vilka inköpa större delen av sitt Totala summor

Aktiebolag eller enkla bolag

45 Sammanställningen visar, att den inom länet vanligaste organisationsformen för distributionsföretag är ekonomisk förening, samt att det övervägande, antalet företag inköpa sitt energibehov från kraftleverantörer. — Små elektricitetsverk, under kristiden anlagda i befintliga vattenkvarnar och sågar, förekomma till ett antal av 34 st., men hava icke medtagits i denna uppställning. Ett flertal olika spänningar användas, såsom förut nämnts, impm länet. E t t mått å den utsträckning, i vilken en viss spänning förekommer i jämförelse med andra spänningar, erhåller man genom att undersöka, huru linjesträckor och transformatorstationer fördela sig på olika spänningar. Kesultatet av en sådan undersökning har tabellariskt angivits här nedan.

15 Sydsvenska kraft a.-b. egna anläggningar Klass av spänning

Hemsjö kraft a.-b. egna anläggningar

Övriga anläggningar

Summa

Transf.-stat. Linjelängd

volt

km

Trefas. 50000 40000 30000 20 000 6000 5 000 4000 3000 2600 1500 1000 800 500 380 220 190 110

38 23

antal st.

Transf.-stat. Transf.-stat. Transf.-stat. LinjeLinjeLinjestor- längd stor- längd stor- längd antal antal antal storlek lek lek lek

kVA 2

km

st.

kVA

3 000

st.

km

kVA

km

1 151

7 380

243 105

39 47

1735 2 455

6 20

8 70

8 141

—

-

122 62

Likström. 440 220 110

9 133 100 4 1 120 48 115 5 78 232 114 48 7

49 57 3 1 87 38 82 9

5196 2 086 350 60 3 015 326 760 38

39 151 9 399 205 4 1 120 48 244 5 6 98 232 236 110 7

42 25 8

Summa

3 400

273 12167

st.

kVA 2 8

3 000 7 680

89 104 3 1 87 38 184 9 8 133

7 331 4 541 350 60 3 015 326 1208 38 8 398

42 25 8 395 12 388

671 27 955

Sammandrag. Transf.-stat. Ledningsnätets

Linjelängd km

klass

Landsnät för 50—30 kV Bygdenät för 20 kV Ortsnät för 6—08 kV Gårdsnät för 500 V och lägre Summor

antal

storlek i kVA

199 399 633 758

10 89 434 138

10 680 7 331 9 546 398

27 955

16 Å nedanstående kartskiss hava dessutom de elektrifierade områdena inom länet markerats med angivande av de inom varje område använda orts- och gårdsspänningarna. Det förtjänar i detta sammanhang noteras, att de självständiga

distributionsföretagen inom länet, vilka haft en viss frihet vid val av spänningar, såsom ortsspänningar använt 6 000, 3 000 och 1500 volt, varvid 3 000 volts spänningen något föredragits, samt till gårdsspänningen givit ett tydligt företräde åt 380 volt framför Joåde 220 och 500 volt. Företag av detta slag använda överhuvudtaget 220 volts spänningen blott uti de slutna samhällena,

17 Med hjälp av tabellverket erhållas uppgifter om de totala energi- och effekt- Total kraftbelopp, som för närvarande distribueras inom länet, och om huru desamma för- förbrukning dennas dela sig på olika kategorier av förbrukare. För detta ändamål hava tabellverkets samt fördelning. uppgifter måst i någon mån justeras, så att alla kraftbelopp hänföra sig till de befintliga stora kraftstationerna. Sålunda har bl. a. vid summering av de separata effektbelopp, som uttagits av landsbygdens många små distributionsföretag, utjämningsfaktorn, linjeförlusterna inberäknade, antagits vara 0'7ö. Detta relativt höga värde å utjämningsfaktorn är motiverat därmed, att de senare årens kraftbrist givit anledning till ett mera rationellt utnyttjande av disponibla effektbelopp, än normalt förekommer. Under denna förutsättning utgjorde år 1920 länets totala energiförbrukning 33 milj. kiloivattimmar och totala effektbehov 10 000 kilowatt. I nedanstående tabell har en approximativ uppdelning skett av detta kraftbelopp på dels ren landsbygd och slutna samhällen, dels olika slag av anslutnmg.

Slag

av

ans u t n i n g

Ken landsbygd, exkl. storindustrier

Slutna samhällen samt landsbygdens isolerade storindustrier

Energi i milj.kWh

Effekt i kW

Energi i milj. k W h

Effekt i kW

Energi i milj. k W h

Effekt i kW

T o< a l t

Hushåll, hantverk, lantbruk... Mindre industri Storindustri

4-3 0-6

2 000 200

0-9 3-6 23-6

500 1100 6 200

52 4-2 23-6

2 500 1300 6 200

Summa

4-9

2 200

28-1

7 800

33-0

10 000

Den rena landsbygden tager således för närvarande i anspråk blott 15 % av länets totala energiförbrukning, men 22 % av det totala effektbehovet. De distributörer, som alstra de för länets elektriska försörjning erforderliga kraftbeloppen, deltaga i energialstringen enligt nedanstående uppdelning:

Sydsvenska kraft a.-b f. d. Hemsjö kraft a.-b Höganäs—Billesholms a.-b Övriga kraftalstrare varav A.-B. Klippans Finpappersbruk

Energi i milj. kilowattimmar

Effekt i kilowatt

7-6 18'0 2"5 5'0 3-o

2 200 5000 600 2 200 1000

Av de c:a 110 milj. kilowattimmar, som Sydsvenska kraft a.-b. för närvarande årligen alstrar, konsumeras således c:a 7 % i Kristianstads län. Av Hemsjö kraft a.-b:s årliga produktion, c:a 35 milj. kilowattimmar, konsumerar länet 51 %. Av Höganäs—Billesholms a.-b:s årliga produktion, c:a 18 milj. kilowattimmar, konsumerar länet 14 %. På grund av de speciella distributionsförhållandena inom länet kan icke exakt beräknas, i vilken proportion de 33 miljonerna kilowattimmar fördela sig på vattenkraft resp. värmekraft såsom energikälla. En överslagsräkning visar dock, att under de senaste åren med deras kraftbrist c:a 20 % av totala energibeloppet torde hava alstrats medelst värmekraft. 1 3 1 4 23

18 E n sammanställning över den elektrifierade åkerarealen inom länet torde även hava ett visst intresse. Ur fornt nämnda tabell erhållas beträffande denna följande siffror: Elektrifierade hektar åker Energien

erhålles

från

med belysning och motor drift

9 700 9 700 4 500

11000 30 000 2 500

20 700 39 700 7 000

23 900

43 500

67 400

Sydsvenska kraft a.-b., Malmö f. d. Hemsjö kraft a.-b., K a r l s h a m n Övriga självständiga kraftalstrare Summor

Summa

med blott belysning

Av länets totala åkerareal, 247 000 hektar, äro således för närvarande 177 % fullständigt elektrifierade samt dessutom 9' 7 % försedda med enbart elektrisk belysning, så att samtliga de brukningsdelar, som äro konsumenter av elektrisk energi, tillhopa disponera 27'4 % av länets totala åkerareal. E n tablå över länets »import och export» av elektrisk energi får följande utseende: Energibelopp i miljoner kilowattimmar, alstrade inom E n er gi a1st r aro

länet och därstädes konsumerade

Sydsvenska kraft a.-b f. d. Hemsjö kraft a.-b Höganäs—Billesholms a.-b Diverse kraftstationer

8-8 2-5 5-0 Summor

16-3

andra län och

1 konsumera- i transiterade exporterade de i Kristian-genom Kristill andra län stads län . tianstads län — 3-0 15-5

7-5 9-2 —

100-0 4-0

18-5

16-7

104-0

Av sammanställningen framgår, att länet för att täcka sin konsumtion måste årligen importera netto 14*6 milj. kilowattimmar samt att genom länet transiteras energimängder mångdubbelt större än de därstädes konsumerade. Total anlägg- Anläggningskostnaden för länets elektriska distributionsanläggningar uppgick ningskostnad v i c | slutet av år 1920 till ett totalt belopp av 15 milj. kronor. Då det kan vara Sa fÖrdeMnaS a v i n ^ r e s s e a ^ undersöka, huru stor del av denna kostnad, som kommer på den rena landsbygdens konto, har en uppdelning av kostnaden skett enligt den principen, att länets stora kraftstationer, landslinjer, primära transformator station er och en stor del av bygdelinjerna med tillhörande stationer samt de slutna samhällenas »orts- och gårdsnät» tagits som en del för sig, vilken ansetts vara byggd uteslutande i syfte att förse de större, slutna samhällena och storindustrierna med energi. Anläggningskostnaden för dessa delar av distributionsanläggningarna skall således fullt förränta sig genom den till dem erhållna anslutningen. Under

1!) sådana förutsättningar har nämligen stommen till de nuvarande näten ursprungligen byggts. Då dessa delar av anläggningskostnaderna sålunda tagas för sig och enciast de återstående anläggningskostnaderna föras på den rena landsbygdens konto, erhålles följande uppställning: Verklig anlag o;nin gskostnad i tusental kr anor P å slutna samhällen och landsbygdens P å ren landsbygd storindustrier A. Vatten- och värmekraftstationer för stordistribution.. B. Vattenkraftstatiouer för lokal, mindre distribution .. C. Landslinj er D. Transformatorcentraler E. Bygdelinjer F. Bygdestationer G. Orts- och gårdsnät

3 500 2100 550 350 300 2 200

30 500 600 4 500

Summa

9 000

6 000

—

—

Korrigeras anläggningstabellens kostnadssiffror, så att de bliva fullt jämförbara, d. v. s. samtliga hänföra sig till prisläget före kriget, får uppställningen följande utseende: Total anläggningskostnad, hänförd till 1914 års prisläge i tusental kronor P å slutna samhällen och landsbygdens P å ren landsbygd storindustrier A. Vatten- och värmekraftstationer för stordistribution .. B. Vattenkraftstationer för lokal, mindre distribution ... C. Landslinj er D. Transformatorcentraler E. Bygdelinjer F. Bygdestationer G. Orts- och gårdsnät

3 250 1850 550 300 250 2 000

20 310 340 2 900

Summa

—

—

Kristidens prisstegringar hava således medfört en merutgift för länets elektriska distributionsanläggningar av c:a 3 milj. kronor. Vid årsskiftet 1915—1916, när den egentliga prisstegringen tog sin början, torde totala anläggningskostnaden hava uppgått till 10 milj. kronor. Den omfattande byggnadsverksamhet yad elektriska anläggningar beträffar, som ägde rum under åren 1916—1919, förnämligast på länets rena landsbygd, ökade denna anläggningskostnad med c:a 5 milj. kronor. Tyvärr har detta belopp till stor del, särskilt av de smärre företagen, nedlagts i distributionsnät, vilka äro av kristidstyp och således blivit byggda på ett mindre tillförlitligt sätt och med alltför ringa hänsyn till framtida utvecklingsmöjligheter.

20 I det föregående hava länets totala årliga energiförbrukning samt maximala effektbehov uppdelats på slutna samhällen och ren landsbygd enligt samma principer, som använts vid uppdelningen av anläggningskostnaden här ovan. Jämföras motsvarande belopp i dessa skilda beräkningar, så erhåller man, att, reducerat till 1914 års anläggningskostnad, för de elektrifierade städerna, slutna samhällena och landsbygdens isolerade storindustrier den genomsnittliga anläggningskostnaden är c:a 30 öre pr årligen alstrad kilowattimme och c:a 1 000 kronor pr i kraftstationer tillhandahållen maximal kilowatt, samt för den rena landsbygden motsvarande siffror äro c:a 80 öre pr kilowattimme och c:a 1 700 kronor pr kilowatt. För länet i dess helhet utgör den genomsnittliga anläggningskostnaden c:a 35 öre pr årligen alstrad kilowattimme och c:a 1200 kronor pr i kraftstationer tillhandahållen maximal kilowatt. Jämförande Såsom förut omnämnts, hava Sydsvenska kraft a.-b. och f. d. Hemsjö kraft undersökning a.-b. organiserat distributionen inom sina resp. områden efter helt olika prinangående Sydsvenska ciper. Enär den utsträckning, i vilken den rena landsbygden blivit på ett effekkraft a.-b:s tivt och ekonomiskt sätt elektrifierad, kan i viss mån anses vara ett praktiskt och Hemsjö mått på det använda distributionssystemets lämplighet, har en jämförande underkraft cr.-6.-s sökning i sådan riktning utförts. Inom Sydsvenskas område o hava härtill valts landsbygds- de socknar, som ingränsas av en linje Förslöv—Ängelholm—Åstorp—Klippan— distribution. Skälderkus—Förslöv, samt inom Hemsjös område de socknar, som ingränsas av linjen Tomelilla—Simrishamn—Borrby—Glemmingebro—Övrabyborg—Tomelilla. Ur ett i det följande infört tabellverk hämta vi nedanstående totalsiffror för socknarna inom de två områdena, varvid städer och andra samhällen med storindustri icke medtagits, enär i så fall jämförelsen skulle i viss mån förryckas.

Invånare , Odlad areal Landareal, totalt Brukningsdelar Taxeringsvärde å bevillningsskyldig jordbruksfastighet.. Nuvärde å årlig energiförbrukning vid full elektrifiering 1 1

Ängelholmsområdet

Simrishamnsområdet

25 000 st. 358 kvkm 516 » 2 600 st. 35 milj. kr. 1-7 milj. k W h

25 000 st. 357 kvkm 404 » 3100 st, 32 milj. kr. 1-7 milj. kWh

Angående nuvärde och beräkning av detsamma, se i det följande.

De två områdena äro således ungefär lika stora och ur elektrifieringssynpunkt ganska likvärdiga. Landsbygdselektrifieringen påbörjades samtidigt inom båda områdena, eller år 1914, och har pågått inom båda under kristiden samt fortsatt fram till de senare åren. Energitillgången var i början tillräcklig inom båda områdena, ehuru den under de senare åren varit knapp, särskilt inom Ängelholmsområdet. I allt väsentligt hava samma möjligheter för elektrifiering förelegat inom båda områdena. E n sammanställning av ivppgifter angående den hittills utförda elektrifieringen inom resp. områden har därför gjorts med tillhjälp av tabellverket över befintliga distributionsanläggningar. Ej heller i denna sammanställning hava städer och storindustriella samhällen medtagits, och har anläggningskostnaden reducerats till att avse 1914 års prisläge, varjämte en del korrektioner gjorts för att få jämförelsen så rättvis som möjligt. På detta sätt hava för de två områdena följande specifika tal angående elektrifieringen erhållits:

21 P r hektar elektrifierad åkerareal: Specifik totalförbrukning Maximalt effektbehov Anläggningskostnad Distributionsnätets anslutningsgrad i % av total åkerareal Total energiförbrukning i förhållande till nuvärdet å energiförbrukningen vid full elektrifiering

Ängelholmsområdet

Simrishamnsområdet

53 k W h 39 w a t t 52 kr.

54 k W h 36 w a t t 50 kr.

44 %

31 %

48 %

36 %

Inoni bägge områdena finnas en del småsamhällen med mindre industri o. d., vilka icke kunnat vid jämförelsen bortelimineras. Jämförelsens resultat torde emellertid därigenom icke i nämnvärd grad hava förskjutits. Även om hänsyn tages till den grad av osäkerhet, som alltid måste vidlåda beräkningar av detta slag, kunna dock vissa slutsatser med tillräcklig noggrannhet därav utläsas. E n viss överensstämmelse i resultatet föreligger mellan de två jämförda områdena, men har i bygder av detta slag det av Sydsvenska kraft a.-b. tillämpade distributionssystemet medgivit en något större användning av den elektriska kraften. Det vore givetvis av intresse att undersöka, i vad mån jämförelsen förskjutes, om i stället två glest befolkade områden med obetydlig åkerareal ställas emot varandra. Emellertid har elektrifiering av dylik bygd inom Hemsjöbolagets område icke skett i nämnvärd utsträckning, på vilket förhållande man kan stödja den slutsatsen, att det av detta bolag tillämpade distributionssystemet möjligen lämpar sig mindre väl för föga uppodlade trakter. E n jämförelse beträffande dylik bygd har därför icke kunnat verkställas. Tager man emellertid totalsiffrorna för den del av länet, som tillhör Sydsvenskas avsättningsområde, så finner man, att inom denna del 27 % av totala åkerarealen elektrifierats genom anslutning till Sydsvenska kraft a.-b., under det att Hemsjöbolaget inom sin del av länet elektrifierat blott 23 %. Denna skillnad är obetydlig och torde liksom ovanstående jämförelse visa, att, om de båda distributionssystemen bedömas efter den utbredning, elektrifieringen ernått, desamma äro tämligen likvärdiga. Här bör inflikas, att intetdera av dessa elektrifieringsresultat (23 resp. 27 %) kan anses tillfredsställande. I själva verket hava stordistributörer inom andra områden av vårt land erhållit en väsentligt större procentuell anslutning av åkerareal. Detta förhållande skall emellertid närmare belysas i det följande. Hemsjöbolaget har sedan en del år tillbaka fört en detaljerad statistik angå- Statistiska ende distributionsanläggningarna uti de av bolaget elektrifierade områdena, vilket uppgifter över material bolaget bearbetat och beredvilligt ställt till förfogande att användas uti HemsJ5 kr°f.t denna utredning. I de tre tabellverk vilka sammanförts i bilaga 3 hava därför en del a'~ bution. w,v2 r uppgifter lämnats över distributionen, avseende anslutnings- och konsumtionsförhållanden under hela driftåret 1918. Såsom framgår av det första tabellverket över vissa huvudlinjer har maximieffekten å dessa utgjort c:a 25 % av den anslutna effekten, när å varje linje c:a 1 000 abonnenter av de mest olika kategorier förekommit. Belastningstiden 1 har i medeltal utgjort 2 400 timmar. I den andra tabellen hava liknande uppgifter lämnats beträffande vissa till nätet anslutna distributionsföretag. Den tredje tabellen avser förhållanden inom rena lantbruksföretag, och framgår av densamma, att energiförbrukningen i medeltal utgjort 30 kilowattimmar pr år och hektar åker, samt att medelanvändningstiden utgjort blott c:a 200 timmar. * Belastningstid = ^ ^ b J ^ ^ L maximaleffekt

(även kallad utnyttjningstid).

22 Länets naturliga krafttillgångar, särskilt i form av vattenkraft. Av naturtillgångar, som kunna tagas i anspråk för alstrande av elektrisk energi, disponerar länet vattenkraft, kol och bränntorv. Vi bortse härvid från såväl skogtillgångar som vindkraft, vilka båda tillgångar för närvarande icke äro och med stor sannolikhet ej heller framdeles komma att visa sig ekonomiskt lämpliga för energialstring i den skala, det här är fråga om. Länets koltillgångar äro väl kända till såväl läge som omfattning och bearbetas för närvarande i den utsträckning, som är ekonomiskt möjlig. I Ormastorpcentralen tillgodogöras de redan för alstring av elektrisk energi. Lämpligheten av en utvidgning av denna central beror på prisrelationen mellan importerat kol, svenskt kol samt vattenkraftenergi och är således i hög grad avhängig av framtida ekonomiska förhållanden. Då härtill kommer, att värmekraft bör utnyttjas blott som reserv till och i kombination med vattenkraftenergi, torde frågan om en ökning av Ormastorpcentralens prestationsförmåga icke behöva här närmare beröras, ehuru det givetvis är önskvärt, att landets egna koltillgångar i största möjliga utsträckning tagas i anspråk i stället för importerat bränsle. Huruvida länets tillgångar å bränntorv kunna utnyttjas för energialstring eller ej, sammanhänger ävenledes med framtida prisrelationer. Dessa tillgångar äro ganska väsentliga, ehuru dock på ingen plats av så stor mäktighet, att de för årtionden framåt bliva tillräckliga för några å mossarna uppförda större kraftcentraler. För energialstring torde bränntorven knappast kunna ifrågakomma vid andra tillfällen, än då det blir ekonomiskt fördelaktigt att frakta densamma från mossarna till de befintliga värmekraftcentralerna. Av det ovan sagda framgår, att det icke torde vara lämpligt att för närvarande uppgöra projekt rörande ett framtida utnyttjande av länets kol- och bränntorvtillgångar till energialstring i större skala än hittills. Vattenkraften däremot torde även framdeles med största fördel kunna utnyttjas för alstring av elektrisk energi, och hava länets resurser i detta avseende därför undersökts. Blott två större vattendrag, Eönneå och Helgeå, genomflyta länet. De största fallen i Könneå äro emellertid redan fullt elektrifierade av Aktiebolaget Klippans Finpappersbruk, som har användning för hela den disponibla kraften till sin fabriksdrift, och de resterande, outbyggda fallen äro på grund av sin ringa storlek knappast av betydelse för länets elektrifiering. Helgeå vattenkrafter äro_ däremot ganska väsentliga, ehuru de hittills utbyggts i mycket ringa utsträckning, enär fallen utgöras av långsträckta forsar, relativt dyrbara att montera. Övriga vattenkrafttillgångar inom länet äro obetydliga och hava i regel icke tagits i anspråk för energialstring. Såsom av det föregående framgått, är det också i väsentlig grad från södra Hallands och västra Blekinge vattenfall som länets energibehov för närvarande tillgodoses. Då sålunda utvecklingen redan visat, att ett utbyggande av länets egna vattenkrafter icke är ett oeftergivligt villkor för detsammas fortsatta elektrifiering, har det icke ansetts erforderligt att utföra en detaljerad inventering av länets vattenkraft tillgångar. I samband med lokalundersökningar inom länet hava emellertid uppgifter införskaffats angående viktigare vattenfall, vilka uppgifter därefter bearbetats och

23 sammanförts uti tabellen, bilaga 4. I tabellen hava bland mindre vattenkrafter blott sådana medtagits, vilka vid beräkning visat sig kunna under minst 6 månader pr år avgiva en effekt av minst 15 kW. Då det vid flertalet mindre vattenkrafter visat sig synnerligen svårt att erhålla tillförlitliga uppgifter angående fallhöjden, äro tabelluppgifterna i viss grad approximativa. Om alla de 51 vattenfall, som återfinnas i tabellen, bleve utbyggda, skulle de sammanlagt representera en effekttillgång under 9 månader av 13 000 kW eller ungefär samma belopp som länets nuvarande effektbehov. Utan någon som helst reglering skulle således länet självt, rent teoretiskt sett, huvudsakligen medelst vattenkraft kunna alstra all den energi, som för närvarande förbrukas inom dess elektriska anläggningar. Den utsträckning, i vilken ett utbyggande av vattenfall kan ske, beror emellertid på det pris, som en konsument är villig att betala för fördelen att erhålla elektrisk energi. Konjunkturer, kolpris m. m. äro här av en avgörande betydelse. Med bestämdhet kan man blott våga påstå, att det från såväl nationalekonomisk som teknisk synpunkt måste uttryckligen avrådas från ett mera allmänt utbyggande av de många småfallén. Lokala förhållanden kunna givetvis berättiga till utbyggande av enstaka fall, men är det härvid av vikt, att en sakkunnig utredning först utföres. En stordistributör, som förfogar över ett fåtal utbyggda stora vattenfall, torde nämligen inom ett län av så ringa utsträckning och så relativt tätt befolkat som Kristianstads län i regel kunna tillhandahålla elektrisk energi billigare och mera tillförlitligt än ett företag, som för lokal distribution utbyggt ett obetydligt vattenfall. Största intresset tilldrager sig ovillkorligen i Helgeå disponibla vattenkrafter. Inklusive det redan utbyggda Torsebro representera dessa i oreglerat skick en 9 månaders effekt av c:a 8 500 kW, fördelade på 8 fallsträckor. Funnes här möjlighet att genomföra full dygnsreglering och dessutom att i viss mån reglera vattendragets källsjöar, så att nuvarande 9 månaders vatten hela året kunde innehållas, skulle genom lämplig kombination med ångkraft fallen representera ett effektbelopp av c:a 17 000 kW. Den energimängd, som härigenom kunde utnyttjas, torde, om den användes till samma ändamål, som hittills varit brukligt inom länet, komma att uppgå till c:a 70 milj. kWh. En så långt gående reglering möter dock väsentliga svårigheter.

Beräkning av energi- och effektbehov. En plan för länets fullständiga elektrifiering måste baseras på detsammas såväl nuvarande som framtida kraftbehov, och måste man därför först och främst klarställa, i vilken utsträckning länet i sin helhet och dess olika trakter jämförda med varandra kunna väntas bliva avnämare av elektrisk kraft. Liksom Kristianstads län i elektriskt avseende utgör en förmedlande länk Allmän övermellan vattenkraftstationerna i Halland—Blekinge och de stora konsumenterna i s,/(t av läneis Malmöhus län, så utgör också länet, vad odlingsgrad och befolkningstäthet be- eJ}l^J!jf^ngs träffar, en övergångsform mellan Malmöhus läns slättbygder och Smålands skogs- synpunkt bygder. Övergången är emellertid icke jämn, ty utmed gränsen till Malmöhus län förekomma i stor utsträckning glest befolkade skogstrakter, varjämte de väl uppodlade bygderna, såsom förut omnämnts, gruppera sig kring städerna Ängelholm,

24 KURVOR utvisande SAMBANDET MELLAN GÅRDARS ANTA», OCH STORLEK FÖR VISSA TYPISKA SOCKNAR I KRISTI ANSTÄD5 l f \ N S å s o m a b s c i s s a har a v s a H s g å r d a r n a s a n t a l i % av t o t a l a a n t a l e t och S å s o m o r d i n ä r a v a r j e g å r d s o d l a d e a r e a l ( a K e r ©cV» l r ä d g å r d _ ) i heWtar. ha 4c

HÄSTVEDA Zki0/*

SOCKEN

Ka 100

©dlingsgrad

SMEDST0RP5 SOCKEN

5.9 n a p«,r g ä r d

•

•

70 %

odlingsgrad

11,2. h» per gård 10 20 30 40

50 60 70 80 90 100%

HUARÖD3 SOCKEN "33 % odlingsgrad

7» h» per gSrd 10 to S0 40 10 20 30 40 so 60

60 70 80 90 100%

10 eo 90 100%

A U S A S SOCKEN 9 3 % odlingsgrad 19,3 ha p e r g § r d

FJÄLKINC5E SOCKEN 81 "/o o d l i n g s g r a d 19.6 h a p e r g å r d

10 20 50 40 50 60

so

70 60 90 100%

io

zo so 40

So 60 70

eo 90 iDO-%

25 ha 58

KVtDlNGE. SOCKF.H

te»

68*/» o d I i n g & g r a d

•VÄSTRA, KAROPS SOCKEN "79 % odlinQ&grad 1 t , 5 h a p e r <g&d

14/thai p « r q S ^ d

t6

»

SO 4C SO W 10 M

R13E.BE.R6A

»0 100%

O 10 £0 30 40 50 40 «70 80 90 » 0 0 %

SOCKEN

4 9 •/© o d l i n g s g r a d 7.0 h a p a r ^ a r « d

tO

XO

30 *40

»0

IOOX

ÖRKENE. 5 0 C K E N 10°/» o d l i r t g e g r a d 3 . 7 *"»a p a r $ å r d

tO 30 40 50 60 70 60 90 100%

10 JO

»O

VQ. 80

100%

MATTEROO 30tKEK| 2 0 % odlingagrad

ha 50

6 , 6 ho per gård

t0

30 AO 50 60 7 0 CO 90 100%

KRISTIANSTADS

tÄN

4 0 % odlingsgrad 9, a ha p e r $ £ r d

0 10

1314 23

ZO 30 40 50 60 70 80 9o 100%

O 10 ZO 30 40 SO 60 *70 80 90 I00&

26 Generella statistiska uppgifter.

Kristianstad och Simrishamn. Dessa tre nr elektrifieringssynpunkt fördelaktiga områden äro åtskilda genom skogstrakter. Länets norra del består av en sammanhängande skogs- och mossbygd av ganska stor omfattning. Några helt obebygda områden av väsentligare utsträckning förekomma dock ingenstädes. Skärgård, vars elektrifiering alltid erbjuder vissa svårigheter, äger länet icke. Hallands Väderö kan i denna utredning förbigås på grund av sin egenskap av naturskyddat område, men bör man däremot räkna med, att den i Ifösjön liggande Ifön framdeles blir elektrifierad. Med tillhjälp av den officiella statistikens uppgifter om länet har nedanstående sammanställning utarbetats. P å ren landsbygd Uppgifterna

avse

tillhörande de väl upp- tillhörande skogsodlade slättbygderna bygderna

Antal invånare Odlad areal Areal land Totalareal (land och. vatten) Totalt antal brukningsdelar

st. kvkm » » st.

106 292 1549 2 328 2 424 12 271

Befolkningstäthet, inv./kvkm Odlingsgrad Odlad areal pr brukningsdel

% ha

46 66 12-6

89 728 900 3 850 3 966 12 753 23 23 7-3

Uti städer, Totalt för köpingar och länet i dess rnunicip alhelhet samhällen

41556 18 49 50 230

237 576 2 467 6 227 6 440 25 254

850 37 7-

38 40 9-

Den odlade Såsom framgår av dessa statistiska uppgifter, har den odlade arealen en relaarealens för- tivt stor utsträckning inom länet, och åkerbruk med boskapsskötsel utgör som delning och användning. bekant även huvudnäringen å länets landsbygd. A kartan, bilaga 5, har åskådlig-

gjorts, huru den odlade arealen är fördelad inom länet, varjämte kurvorna å omstående sidor visa, huru densamma fördelar sig på brukningsdelarna inom vissa typiska socknar. Det förtjänar antecknas, att lantbruket inom de väl uppodlade områdena bedrives med yrkesarbetare på samma sätt som i Malmöhus län samt att härstädes i regel stora tröskverk, som erfordra en effekt av 15—30 hk, användas. Inom de obetydligt uppodlade trakterna torde lantbruket däremot vara att betrakta mera som en binäring jämfört med skogsbruk, träförädling i mindre skala samt torvupptagning. I dessa sistnämnda trakter utföres i regel tröskningen med vandring och dragare, varför den enskilda brukningsdelens effektbehov härstädes icke överstiger 5 hk. Binäringar. Hemslöjd och hantverk, vilka skulle kunna tänkas bliva avnämare till elektrisk kraft, förekomma icke i någon mera ovanlig utsträckning inom länet. Dock må nämnas, att i de nordöstra skogstrakterna talrikt förekomma med vattenkraft drivna sågar och kvarnar, varjämte såsom nyss nämnts träförädling i mindre skala flerstädes bedrives, koncentrerad till järnvägsstationssamhällena. Principerna E n beräkning av länets totala energi- och effektbehov kan till stor del baseras för beräkning på tillgängliga statistiska uppgifter. De olikartade förhållandena inom skilda delar av kraftav länet nödvändiggöra emellertid en uppdelning av detsamma i ett flertal enhetsbehov. områden, för att de erforderliga beräkningarna tillräckligt detaljerat skola kunna

27 genomföras. Såsom lämpliga enhetsområden hava härvid valts de minsta områden, i vilka länet administrativt är uppdelat, således socknar, landskommuner, municipalsamhällen, köpingar och städer. Ur tillgängliga statistiska arbeten kan man nämligen för varje sådant område erhålla alla de uppgifter om odlings- och befolkningsförhållanden, på vilka beräkningarna delvis skola baseras. För varje enhetsområde hava beräkningar utförts, avseende två skilda värden å områdets kraftbehov, nämligen dels ett nuvärde och dels ett framtida värde. Beräkningen av nuvärdet har gjorts under den förutsättningen, att områdets samtliga invånare och rörelser begagna elektrisk energi till alla de ändamål, till vilka den elektriska kraften hittills visat sig lämplig och ekonomisk. Sålunda har antagits, att alla byggnader skola vara försedda med elektrisk belysning, att alla lantgårdar skola använda elektricitet till tröskning, småmotordrift o. d., att hantverk, som behöva drivkraft, erhålla denna på elektrisk väg samt att små- och storindustri genomgående elektrifieras. För städer och övriga slutna samhällen, som i flera år varit elektrifierade, blir således detta nuvärde å energibehovet ungefär detsamma som det uppmätta värdet å den nuvarande årliga energiförbrukningen. För redan elektrifierade landsbygdsområden blir det beräknade nuvärdet i regeln väsentligt större än uppmätta värden, enär elektrifieringen ingenstädes inom länet blivit så långt genomförd, som önskvärt är och som i dessa beräkningar förutsattes. Utförandet av en andra beräkning för ett framtida värde å energibehovet motiveras därmed, att man på grund av hittills gjorda erfarenheter bör räkna med, att elektriciteten erhåller ännu flera användningssätt, än den för närvarande har, samt utnyttjas mer och mer intensivt. Således bör man förutsätta, att elektrisk energi, även om densamma i sydligare delar av vårt land alltid kommer att ställa sig väl dyr för rumsuppvärmning annat än i mindre skala, dock bör i skogfattiga bygder i större utsträckning kunna användas för kokning och för smärre värmeapparater, såsom strykjärn o. d. Inom lantbruket finnas flera utvecklingsmöjligheter. Så kan t. ex. problemet om elektrisk plöjning tänkas bliva löst samt förmalning av spannmål inom lantgårdarna komma att ske i större utsträckning än hittills. Utvecklingsmöjligheterna i de smärre orterna för såväl småindustri som hantverk bliva därjämte förbättrade, när elektrisk kraft blir tillgänglig. Bedan med hänsyn till industriens normala utveckling innebär en 10-årsperiod en högst väsentlig stegring i energiförbrukning. Emellertid är det givet, att detta framtida värde endast låter sig helt approximativt bestämmas. — Enligt de grunder, som fastställts för denna beräkning och för vilka å annat ställe redogöres, skulle det framtida kraftbehovet i allmänhet bliva två- eller tredubbelt nuvärdet. Vid vilken tidpunkt, detta framtida värde å energiförbrukningen kommer att erhållas, kan icke exakt fastställas. Detta är emellertid från beräkningssynpunkt sett ej av någon väsentligare betydelse, men har man dock ansett, att det framtida värdet bör vara uppnått möjligen år 1930, men med all sannolikhet senast år 1940. De statistiska uppgifterna för samtliga områden och de specifika siffror å Tabellverk befolkningstäthet och - odlingsgrad, som på grundval av desamma uträknats, °*?r stat'8hava sammanställts i det tabellverk, som införts i bilaga 6. I detsamma hava 'Sqfft^rP" även angivits de beräknade nuvärdena och framtida värdena å energiförbrukningen för varje område vid fullständig elektrifiering. Till tabellen har fogats en förklarande text, där detaljerade upplysningar lämnats angående beräkningssätt m. m.

28 Järnvägarnas I tabellverket hava icke medtagits de energimängder, som behövas för järnkraftbehov. vägarna, när desamma bliva elektrifierade. I Kungl. elektrifieringskommitténs meddelande 2 har redan en beräkning genomförts angående storleken av dessa energimängder år 1930, under förutsättning, dels att trafiken ökas på normalt sätt, dels att vid denna tidpunkt blott hälften av de enskilda järnvägssträckorna hava hunnit bliva elektrifierade. Under dessa förutsättningar giva beräkningarna vid handen, att man för Kristianstads läns järnvägssträckor bör år 1930 räkna med ett energibehov av c:a 40 milj. kilowattimmar pr år. Med den belastningstid av c:a 3 400 timmar, som torde bliva normal, skulle motsvarande effektbehov vara c:a 12 000 kW. Länets tota/a "Vid den hittills utförda elektrifieringen utgör genomsnittliga belastningstiden kraftbehov. 3 300 timmar. För det beräknade nuvärdet vid fullständig elektrifiering måste man räkna med en något kortare belastningstid, t. ex. 3 200 timmar, och för energibehovet vid en elektrifiering uti den omfattning, som det framtida värdet angiver, med t. ex. 3 400 timmar, exkl. järnvägarna. För länet i dess helhet erhåller man genom summering av tabellverkets uppgifter och under antagande av nyss nämnda belastningstider följande värden å energiförbrukning och effektbehov, hänförda till kraftstationerna: Slutna samhällen R e n landsbygd, ochlandsbygdens exkl. storstorindustrier industrier s amt j ärnv ägarn a

Slae av kraftbehov

Hushåll, hantverk, l a n t b r u k

*1

Totalt

Energi i milj. kWh

Effekt i kW

Energi i milj. kWh

Effekt i kW

5 300 2 000

1-8 39 27-o

500 1200 7 000

14-o 10-o 27-o

5 800 3 000 7 200

18-8

7 300

32'2

8 700

51-0

16 000

27-5 12-0

10 500 3 600

2-5 8-o 50-o 40-0

1000 2 400 12 500 12 000 1

30-0 20-o 50-0 40-o

11500 6 000 12 500 12 000

39-5

100-5

27 900

140 0

42000 Energi i milj. kWh

Effekt i kW

12 7 61

Storindustri

<S> l

Summa

fcsj 9

Bi

Hushåll, hantverk, lantbruk

< H

en

Summa

I nuvärdet å energiförbrukningen ingå de små- och storindustrier, som nu använda vattenkraft och direkt mekanisk överföring, med ett belopp av 3'6 milj. kWh. De härovan angivna värdena å kraftbehovets storlek nu och framdeles äro beräknade under antagande av, att fullständig elektrifiering kommer till stånd. Alldenstund elektrifieringen i verkligheten givetvis icke kommer att bliva genomförd till denna yttersta gräns, komma de vid olika tidpunkter uttagna kraftbeloppen att mer eller mindre understiga här ovan angivna. Om vi förutsätta, att inom de närmaste åren alla de bygdelinjer och bygdestationer, som erfordras vid en fullt genomförd elektrifiering, komma till stånd, så torde man att döma av de praktiska elektrifieringsresultat, som erhållits i andra trakter, kunna beräkna en energiförbrukning, som utgör för landsbygden c:a 60 % och för samhällen ni. m.

29 c:a 100 % av de i tabellen införda nuvärdena. Motsvarande siffror, när den framtida elektrifieringen blivit genomförd så långt, som praktiskt är möjligt, torde bliva c:a 85 och 95 % av de angivna framtida värdena. Även om beräkningarnas resultat äro i viss mån approximativa, visa desamma dock, att man måste tänka sig en avsevärd ökning uti länets år 1920 uppmätta energi- och effektbehov, 33 milj. kWh och 10 000 kW, under de kommande åren, och att man således vid projekteringar av nya linjer och stationer bör taga hänsyn till denna väntade ökning.

Förslag till planmässig och fullständig elektrifiering av länet. De elektriska distributionsanläggningarna inom länet ägas så gott som uteslutande av privata företag. Det är därför helt naturligt, att privatekonomiska intressen fått vara utslagsgivande vid anläggningarnas byggande, så att dessa i regel äro tillräckliga blott för det nära föreliggande behovet på en bestämd ort. Liksom i landets övriga län förefinnes även inom Kristianstads län av denna anledning behov av planmässig projektering av alla de anläggningar, som komma att erfordras vid ordnandet av distributionen, då det framtida, ökade kraftbehovet inom hela länet skall tillgodoses. Intet skäl föreligger att uppdela länet uti särskilda kraftverksområden, varje med sitt separata distributionsnät, utgående från en lämpligt belägen vattenkraftstation. De relativt korta avstånden mellan skilda konsumtionsorter och bristen på lämpligt belägna vattenkrafter medföra, att länets elektriska försörjning blir mest ekonomisk, om den ordnas såsom en stordistribution med i elektriskt avseende samarbetande lands- och bygdenät. De separata vattenkraftanläggningar med " större eller mindre distribution, som nu finnas eller kunna tillkomma, äro hänvisade till samarbete med en sådan stordistributör, om de även framdeles skola kunna nöjaktigt sörja för sina områdens behov av elektrisk energi. När länets krafttillgångar och kraftbehov sammanställas, bör länet sålunda betraktas såsom en enhet. Yid de beräkningar, som i det föregående utförts angående storleken av dels dessa vattenkrafttillgångar, dels det totala energibehovet, har redan antytts, att såväl ekonomiska som tekniska faktorer lägga hinder i vägen för ett utbyggande av länets egna vattenkrafttillgångar i sådan utsträckning, att länet i elektriskt avseende blir självförsörjande. Ett samarbete med utom länet befintliga kraftanläggningar måste även i framtiden vidmakthållas och import av energi från närbelägna län med rikligare vattenkrafttillgångar fortfarande äga rum, antagligen i större omfattning än hittills. Enär Malmöhus län för sitt framtida energibehov, vilket blir dubbelt så stort som Kristianstads läns motsvarande behov, kommer att vara uteslutande hänvisat till en liknande energiimport, är det tydligt, att Lagans och västra Blekinge vattenkrafter måste utbyggas för dessa två län gemensamt och att Kristianstads län kommer att framdeles bibehålla sin karaktär av transitoland för elektrisk energi. Det ligger därför vikt uppå, att utbyggandet av Lagans och Mörrumsåns vatten- Vattenkraftkrafter fortsattes, samt att dessa två vattendrag regleras i så stor utsträckning, stationer. som är ekonomiskt lämplig. Vad beträffar i Kristianstads län befintliga vattenkrafter, torde ekonomiska möjligheter för montering, såvitt nu kan bedömas, knappast komma att finnas för andra än följande fem fallsträckor:

30 I Helgeå:

Genastorp 1100 kW Bonarp 1 600 » Broby 1800 » Nöbbelöv 2500 » Vid Holjeå: Sibbarp 3000 » Enär Helgeå bildar ganska långsträckta forsar, så att betydande uppdämningar och utgrävningar behöva göras, om tillräckliga fallhöjder skola erhållas vid kraftstationerna, kan eventuellt en annan uppdelning av vattendragets fallsträckor än den ovan föreslagna komma att visa sig lämplig. Preliminärt förutsattes emellertid i denna utredning, att kraftstationer utbyggas å dessa fem platser för den effekt, som ovan angivits. Dessa effektbelopp kunna emellertid erhållas först efter vattendragens reglering, varför detaljundersökningar angående möjligheterna härför böra utföras. Vad beträffar de många smärre fall, som finnas inom länet, har i det föregående avråtts från ett mera allmänt utbyggande av desamma. Det har därför icke ansetts opportunt att i denna utredning omnämna vissa sådana såsom mer eller mindre lämpliga för utbyggnad, ehuru det är sannolikt, att enstaka fall på grund av lokala förhållanden kunna med en viss fördel monteras. Även om nya kraftstationer byggas i ganska väsentlig utsträckning, bör man dock räkna med, att åtskilliga omonterade vattenkrafter i Södra Sverige komma att visa sig för dyra att utbygga, och att kraftbehovet kan bliva så stort, att denna landsdel framdeles måste anslutas till landets stamlinjenät medelst en linje Trollhättan—Knäred—Malmö. Huvudlinjer. De nuvarande landslinjerna Knäred—Malmö, Hemsjö—Torsebro och Torsebro —Tomelilla äro icke tillräckligt dimensionerade för att kunna nöjaktigt framföra de effektbelopp, som framdeles erfordras för Malmöhus och Kristianstads län. Enär den å dessa linjer förekommande högsta spänningen, 50 kV, kommer att bliva för låg vid en framtida kraftöverföring i väsentligt större skala än hittills, måste man förutsätta att två nya huvudlinjer framdeles byggas. E n av dessa bör förbinda de västliga vattenkraftcentralerna med den största sydliga konsumtionscentralen, Malmö, och bör således dragas från Knäred till lämplig ort i Malmötrakten. Även om en spänning av 130 kV tillsvidare kan användas å denna linje, bör den dock utföras så, att den framdeles kan inordnas såsom södra sträckan av en stamlinje Trollhättan—Malmö, för vilken stamlinje en spänning av omkring 220 kV torde bliva nödvändig. Den andra av de nya huvudlinjerna bör sammanbinda de östliga vattenkraftcentralerna med Malmö och således dragas från Hemsjö över Torsebro till samma punkt i Malmötrakten som den första huvudlinjen. Såvitt nu kan förutses, torde högre spänning än 130 kV aldrig behöva förekomma å denna senare huvudlinje. Kommande förhållanden få avgöra, i vilken tidsföljd de olika sträckorna av dessa linjer skola byggas. Givetvis kan det vara motiverat att otill en början använda desamma för en lägre spänning än här ovan angivits. — Å den i det följande närmare omnämnda kartan över föreslagna anläggningar hava dessa linjer inlagts. Landsnät. Under förutsättning att ifrågavarande huvudlinjer utbyggas, behöver de nuvarande .landslinjernas överföringsförmåga icke ökas. Detta gäller även landslinjen Torsebro—Tomelilla, som icke direkt avlastas genom huvudlinjerna. Att dess överföringsförmåga icke behöver ökas beror därpå, att densamma kommer att avlastas genom en under byggnad varande landslinje Malmö (Kristineberg)— Tomelilla, vilken utföres för 50 kV med 35 kvmm koppararea. I vilken omfatt-

31 ning det kan bliva nödvändigt,att förstärka den över länets nordöstra hörn framdragna landslinjen Hemsjö—Älmhult, får avgöras i samband med utredningen angående Kronobergs läns elektrifiering. I viss mån bör dock landslinjesystemet inom länet ändras och kompletteras, för att landsdistributionen även framdeles skall bliva fullgod. Sålunda bör spänningen å f. d. Hemsjöbolagets 40 kV linjer höjas till 50 kV, för att enhetlighet med Sydsvenska kraft a.-b:s spänningssystem skall ernås. Denna höjning kan ske successivt, allt eftersom de skilda ledningssystemen sammankopplas. Dessutom blir det nödvändigt att utbygga tre nya sträckor landslinje. En av dessa, vilken redan nu torde vara av behovet påkallad, bör utgå från Maltesholm i Kristianstads län till Hörby i Malmöhus län samt utföras för 50 kV med 25 kvmm koppararea. I H ö r b y anlägges en transformatorcentral för matning av kringliggande landsbygd i Malmöhus och Kristianstads län. E n likadan landslinje har projekterats från Torsebro till Hässleholm, som således har avsetts till centralpunkt för distributionen över den omgivande trakten. Slutligen har det förutsatts, att, när Helgeåns vattenfall bliva monterade, kraften från • desamma inmatas till Torsebro medelst en landslinje för 50 kV med 25 kvmm koppararea. Innebära således å ena sidan dessa förslag en utsträckning av länets landslinjesystem och en mot spänningshöjningen svarande höjning av överföringsförmågan å de befintliga östra linjerna, så kan det å andra sidan vara lämpligt att i ett par detaljer göra inskränkningar uti de nuvarande linjerna för landsdistributionen. Å Sydsvenska kraft a.-b:s landslinje Knäred—Malmö finnas inom Kristianstads län två onödigt nära varandra belägna transformatorcentraler, nämligen de i Skälderhus och Heagård (Åstorp). Utvecklingen bör gå i sådan riktning, att bygdebelastningen överflyttas på endera av dessa, lämpligen på Skälderhusstationen, så att Heagårdsstationen i framtiden får karaktär av blott kopplingsstation. När ovan berörda huvudlinje Hemsjö— Malmö byggts å sträckan Hemsjö—Torsebro, blir den nuvarande sydligare landslinjen Hemsjö—Bromölla—Torsebro så gott som helt avlastad. Istället för att höja spänningen å densamma från 40 till 50 kV, såsom föreslagits för övriga 40 kV linjer, bör man överväga, om icke denna linje, åtminstone å sträckan Torsebro—Kristianstad—Bromölla, lämpligen bör användas som bygdelinje för 20 kV, så att denna lätthanterligare spänning blir tillgänglig dels i Kristianstads transformatorstation, dels för landsbygden öster om Kristianstad. Storindustrien i Bromölla samt Sölvesborgs stad i Blekinge län kunna dock lämpligen fortfarande matas med 40 kV direkt från Hemsjö. Ett bestämt förord för just detta förslag till omändring av linjesträckan kan dock icke lämnas på den grund, att en del andra sätt att disponera densamma kunna bliva lika lämpliga. Ovan angivna projekt har emellertid angivits å kartan över planerade anläggningar. Ehuru de stora utredningarna om elektrifiering av vårt lands järnvägar ännu Järnvägarna. icke fortskridit så långt, att det bestämts, huruvida järnvägarna komma att matas uteslutande från egna vattenkraftstationer, eller om de dessutom komma att erhålla ström från de olika länens landsnät, har dock i denna utredning för säkerhets skull räknats med, att i Kristianstads län en anslutning av sistnämnda slag kommer att anordnas. De erforderliga matarledningarna skulle i så fall bliva utförda såsom 50 kV linjer och från närmast belägna transformatorcentral framdragas till vissa inmatningsstationer, vilka finnas angivna å bilaga 3 till Kungl. elektrifieringskommitténs redan publicerade meddelande 2. Uti dessa inmatningsstationer nedtransformeras 50 kV spänningen till en spänning, som

32 direkt kan användas å de erforderliga omformarnas motorer. — Å kartan över föreslagna anläggningar hava icke dessa matarledningar ocli ej heller tillhörande inmatningsstationer angivits, enär förslag i denna riktning falla utanför ramen av detta utredningsarbete. TransSåsom utgångspunkter för bygdedistributionen inom länet måste finnas vissa formator- till landslinjerna anslutna och lämpligt utplacerade transformatorcentraler, av centraler. v jjj c a c | e flesta dock redan äro anlagda. I den förteckning över befintliga och föreslagna nya centraler, som här nedan lämnas, hava för fullständighetens skull även medtagits sådana till landslinjerna anslutna stationer, som komma att mata blott ortsnät och storindustrier, varjämte hänsyn tagits till fördelningen av järnvägarnas blivande inmatningsstationer å dessa centraler. Karseforsen i Lagan, Hallands län, har, enligt vad hittills planerats, betydelse blott för järnvägselektrifieringen. Den torde komma att lämna energi till en eventuell inmatningsstation vid Förslöv i Kristianstads län. Majenfors kraftstation i Hallands län avses att mata bl. a. ett bygdenät i norra delen av Kristianstads län, varjämte sådana järnvägssträckor i Kristianstads län, som i en framtid lämpligen bliva anslutna till en planerad inmatningsstation vid Markaryd i Kronobergs län, kunna erhålla energi från denna kraftstation. Hulebäcks transformatorcentral i Hallands län skall mata ett bygdenät bl. a. i närbelägna delar av Kristianstads län. SMlderhus utvidgade transformatorcentral skall mata ett vidsträckt bygdenät för området Båstad—Ängelholm—Åstorp—Klippan. Heagård föreslås till kopplingsstation, från vilken energi för järnvägselektrifieringen kan, om så behöves, levereras till Åstorps inmatningsstation. Ormastorpcentralen skall i Kristianstads län mata blott Höganäsbolagets storindustrier. Hässleholms föreslagna nya transformatorcentral skall mata dels Hässleholm, dels ett bygdenät i den omkringliggande trakten och i händelse av behov inmatningsstationen Hässleholm för kringliggande järnvägar. Älmhidts transformatorcentral i Kronobergs län skall mata bygdenät bl. a. i norra delen av Kristianstads län samt dessutom sådana järnvägssträckor i Kristianstads län som i en framtid anslutas till en ifrågasatt inmatningsstation i Älmhult. Brobyfallet skall, nar detsamma blivit monterat, samarbeta med övriga kraftstationer i Helgeå samt utgör en lämplig utgångspunkt för en framtida linje till järnvägarnas projekterade inmatningsstation i Hästveda. Torsebro kraftstation avses att mata Kristianstad och bygden däromkring. . Till densamma kan dessutom inmatningsstationen Kristianstad för järnvägsdriften anslutas. Sibbarp vid Holjeå skall, när detsamma blivit monterat till kraftstation, förse ett ortsnät och industrien vid Axeltorp med energi. Bromölla transformatorcentral skall mata ett ortsnät samt storindustrien i Bromölla. Maltesholms transformatorcentral avses såsom hittills blott för storindustrien i Maltesholm. Hörby föreslagna nya transformatorcentral i Malmöhus län skall mata bl. a. vissa gränsbygder i Kristianstads län, Vid den framtida järnvägselektrifieringen kan bl. a. en inmatningsstation vid Tjörnarp anslutas till denna central.

33 Tomelilla transformatorcentral skall mata bygden Tomelilla—Simrishamn samt inmatningsstationen Tomelilla för järnvägsdriften. I nedanstående tabell hava de effektbelopp angivits, som efter ett eller annat tiotal år böra kunna distribueras från dessa stationer. Effektbeloppen för järnvägarna avse härvid behovet vid en fullständig elektrifiering även av alla de i enskild ägo befintliga järnvägssträckorna. Det totala effektbehovet för järnvägarna blir därför i tabellen större än det belopp av 12 000 kW, varmed i det föregående räknats, då blott hälften av behovet för de enskilda järnvägarnas elektrifiering medtogs. I stationen »år 1930» erforderligt ungefärligt effektbehov i k W

Primärstation

Skälderhus Ormastorpcentralen

Sibbarp Maltesholm Hörby Tomelilla Summa

för hushåll, hantverk lantbruk samt storoch småindustri i Krist, län

i andra län

Summa

800 1000 6 900

4 200 400 400

5 000 1400 7 300

800 2 800 1200

3 700 1800

4 500 2 800 3 000

7 300 300 1800 1800 800 4 500

3 200 3 300

7 300 300 1800 1800 4 000 7 800

30 000

17 000

47 000

för de järnvägssträckor, som matas från den till primärstationen anslutna inmatningsstationen i i Summa andra Krist, län län

Totalt

800 300

400 700

1200 1000

2 500

3 500

6 000

2 600 3 500 2 500 1900

800 1400

1500 600

2 300 2 000

1200 6 000 1400 7 300 6 000 4 500 5 400 6 500 2 500 9 200 300 1800 1800 6 300 9 800

15 000

8 000

23 000

70 000

2 600 2 200 2 500 1900

Distributionen av energi å länets landsbygd skall således i första hand ske Val av spånfrån dessa stationer. Innan man projekterar de erforderliga bygdenäten måste ni"Ps,yas^™ dock undersökas, vilka spänningssystem som böra förordas till användande vid bygdens den fortsatta elektrifieringen. elektrifiering. % Till sekundärspänning uti transformatorcentralerna, d. v. s. till bygdespänning, bör utan tvekan 20 kV väljas. Denna spänning begagnas nu genomgående uti länets såväl västra som östra delar och är fullt lämplig till bygdespänning uti Kristianstads län. De äldre 6 kV linjer, som förekomma i området Hässleholm —Kristianstad—Åhus och vilka utdragits nästan lika långt som bygdelinjer, böra därför icke vidare utvecklas. Det är nödvändigt att giva dessa linjer deras rätta karaktär av ortslinjer och att således på lämpliga punkter uti 6 kV näten inmata 20 kV. Vad beträffar det för ortsdistributionen lämpligaste systemet är detta med hänsyn till bygdens beskaffenhet utan tvivel trespänningssystemet. Detta har tillräckligt tydligt visats i den av Kungl. elektrifieringskommittén företagna prin1314 23

84 ciputredningen angående lämpliga spänningssystem vid landsbygdens elektrifiering, publicerad såsom »Elektrifieringskommitténs meddelande 6». I samma principutredning har framhållits, att de vid trespänningssystem lämpligaste ortsspänningarna äro 1 500 och 3 000 volt, varvid den förstnämnda spänningen synes böra begränsas till sådana trakter, där odlingsgraden är relativt hög, under det att den sistnämnda med fördel kan användas även inom områden med den lägsta odlingsgrad, som förekommer i Kristianstads län. För detta län torde sålunda 1500 voltsmt ortsspänning huvudsakligast kunna ifrågakomma blott å de tre slättbygderna Ängelholmsslätten, Kristianstadsslätten och Simrishamnsslätten, under det att 3000 volt är användbart inom länet i dess helhet. Det är vid val av gårdsspänning av vikt att klargöra, huruvida de större motorerna (tröskverksmotorerna) komina att bliva anslutna till ortsnäten (högspänningströskning) eller till gårdsnäten (lågspänningströskning). I elektrifieringskommitténs ovannämnda meddelande har visats, att högspänningströskning är lämplig, då tröskmotoreffekten överstiger ett visst värde, vilket i runt tal utgör vid 1500 volt 9 kW och vid 3 000 volt 11 kW. Det synes därför sannolikt, att man i Kristianstads län skall erhålla det bästa resultatet vid användande av högspänningströskning å slättbygderna, men lågspänningströskning i övriga trakter. Vid högspänningströskning är en gårdsspänning av 220 volt fullt tillräcklig. Vid lågspänningströskning däremot erhålles alltid en viss besparing med 380 volts gårdsspänning, ehuru denna besparing blott under vissa förutsättningar blir tillräcklig för att motivera den högre spänningens användande. I kommitténs meddelande 6 har påvisats, att tillräckliga motiv för ett användande av 38a volts spänningen förefinnes, så snart tämligen stora tröskmotorer anslutas till lågspänningsnäten, eller då de olika fastigheterna äro relativt jämnt fördelade över den bygd, som skall elektrifieras, och således någon utpräglad bybildning icke kan sägas föreligga. Ingående undersökningar av några typiska områden inom Kristianstads läns skogsbygder hava visat, att just dessa förutsättningar härstädes förefinnas. Spänningen 380 volt synes sålunda vara den för skogsbygderna lämpligaste gårdsspänningen, varjämte densamma borde komma till användning även å slättbygderna i de fall, då lågspänningströskning användes. Vid den hittills utförda elektrifieringen har man i stor utsträckning använt 380 volts spänningen, synbarligen beroende på att man med denna spänning uppnått icke obetydliga fördelar. På grund av dessa förhållanden har i denna utredning förutsatts, att användandet av 380 volts spänningen är inom Kristianstads län förenat med så stora fördelar, att denna spänning vid trespänningssystem med lågspänningströskning bör komma till användning såsom standardspänning. Det torde dock få bero på lokala undersökningar i varje särskilt fall, vilkendera gårdsspänningen, 380 eller 220 volt, som bör väljas. De standardspänningar, vilka av principiella skäl äro de lämpligaste för länet, bliva sålunda:

Systemtyp Tröskmotorernas anslutande .. Bygdespänning Ortsspänning Gårdsspänning ,

Slättbygderna

Skogsbygderna

trespänningssystem regel bögspänningströskning 20 kV 1 500 eller 3 000 volt 220 volt

trespänningssystem i regel lågspänningströskning 20 kV 3 000 volt 380 volt eller event. 220 volt

35 De spänningssystem, som användas uti redan elektrifierade delar av länet, överensstämma blott delvis med de system, som här ovan föreslagits såsom standard. Någon omändring av de äldre onormala .anläggningarna kan dock icke för närvarande anses erforderlig. Först när dessa anläggningar av andra anledningar måste i större omfattning ombyggas, bör samtidigt en övergång ske till nytt system, vilket system i så hög grad som är praktiskt möjligt bör ansluta sig till det principiellt lämpligaste. Såsom i det föregående visats, har av den inom Sydsvenska kraft a.-b:s av- Val av orga sättningsområde befintliga åkerarealen hittills elektrifierats endast omkring 27 % nisationsform och inom Hemsiö kraft a.-b:s område endast omkring 23 %. I jämförelse med f°Lr lanclsmotsvarande procentsats för Älvkarleby kraftverk, vilken den 1 januari 1920 ut- eiektrifiering. gjorde c:a 50 %, förefalla de i Kristianstads län uppnådda resultaten ej så goda, som man haft anledning vänta. Emellertid är, om hänsyn tages till samtliga konsumtionsgrupper (belysning, hushåll, hantverk, lantbruk och småindustri) den genomsnittliga elektrifieringsgraden större, än vad nyssnämnda procentsatser utvisa, nämligen c:a 40 96, vilket har sin orsak i, att elektrifieringsgraden i samhällena är väsentligt högre än å den rena landsbygden. Man har sålunda vid de båda stora distributionsföretagen inom länet konsekvent valt sådana elektrifieringsobjekt, som varit ur privatekonomisk synpunkt lättast att ansluta. Distributionen har på detta sätt blivit begränsad att omfatta huvudsakligast de närmast huvudledningarna belägna bygderna, järnvägsstationssamhällena samt landsbygden omkring dessa, industrier o. d. Att så varit förhållandet, torde till en viss del kunna förklaras av den sparsamhet med kapitalutlägg, som givetvis alltid måste iakttagas av ett på privatekonomisk grund baserat distributionsföretag. I någon mån kunna dock orsakerna till de mindre gynnsamma resultaten i Kristianstads län sättas i samband med de administrativa system och de organisationsformer, som tillämpas av de båda stordistributörerna, I Elektrifieringskommitténs meddelande 2 har lämnats en utförlig beskrivning av Sydsvenska kraft a.-b:s organisation av dess landsbygdsdistribution, sådan densamma tillämpas i Malmöhus län. Ehuru det s. k. mellanhandssystemet icke i Kristianstads län nått samma stora omfattning som i nämnda meddelande konstaterats vara för handen i Malmöhus län, kan dock ett fasthållande vid detsamma för den fortsatta elektrifieringen icke tillrådas. Den av Hemsjö kraft a.-b. tillämpade organisationen med direkt distribution till alla konsumenter har i hög grad medfört enhetlighet i distributionen. Även planmässighet, speciellt med hänsyn till framtida utveckling, har med denna organisation kunnat åstadkommas. Systemets genomförande i större utsträckning förutsätter emellertid, att distributionsföretaget förfogar över avsevärda ekonomiska resurser. Att Hemsjö kraft a.-b. på ett förtjänstfullt sätt kunnat genomföra sin organisationsform för distributionen beror på, att bolaget såsom nyss nämnts hittills valt sådana elektrifieringsobjekt, som visat sig ekonomiskt lämpliga för dess system. Stora kapitaltillgångar erfordras det oaktat, och den tekniska apparat, som skall handhava skötseln, blir vidlyftig och dyrbar, vilket måste inverka på energipriset för avnämarna. Det är tydligt, att dessa olägenheter hos Hemsjösystemet komma att bliva kännbara, när elektrifieringen utsträckts till föga uppodlade och ur trafiksynpunkt svårtillgängliga platser. De relativt stora anläggningskapital, som detalj distributionen på landsbygden kräver, kunna väsentligt nedbringas därigenom, att ortsbefolkningen med kost-

36 nadsfritt arbete och andra naturaprestationer biträder vid anläggningarnas utförande. E n organisation i denna riktning har flerstädes visat sig lämplig och lätt att genomföra, särskilt uti trakter av det slag, som återstår att elektrifiera i Kristianstads län. Sedan anläggningen väl utförts, torde alltid inom orten finnas en person, villig att mot en relativt ringa ersättning tillse densamma. Yid tilllämpning av Hemsjösystemet tillvaratages ingendera av dessa fördelar, varför anläggningskostnaderna såväl som de årliga underhållskostnaderna därvid bliva något högre. Man måste givetvis söka ernå, att för den fortsatta elektrifieringen ett och samma system tillämpas inom länets olika delar. Detta bör nu så mycket lättare kunna genomföras, som ett enda bolag, Sydsvenska kraft a.-b., hädanefter kontrollerar densamma. Emellertid kan icke någondera av de två organisationsformer, vilka hittills tillämpats, förordas såsom den för framtiden ändamålsenligaste. E n medelväg mellan de båda ytterligheterna bör i stället tillgripas, nämligen en för länet ny organisationsform enligt nedanstående principer. Stordistributören äger och underhåller själv alla lands- och bygdelinjer samt helst även bygdestationerna och levererar härifrån energi till distribntionssammanslutningar, vilka i regeln böra organiseras såsom ekonomiska föreningar. Dessa äga själva orts- och gårdsnäten, köpa energi direkt från stordistributören och försälja densamma uteslutande till direkta konsumenter, således icke till andra distributionssammanslutningar av något som helst slag. Föreningarnas självbestämmanderätt begränsas i så måtto, att de skola följa energileverantörens anvisningar beträffande plats för bygdestationen och gränser för det område, som från densamma skall elektrifieras, och dessutom underkasta sig energileverantörens kontroll vid val av spänningar och beträffande anläggningens utföringssätt, taxor, räntabilitet, bokföringssystem och driftsäkerhet m. m. dyl. E n organisation enligt dessa principer överensstämmer med den av Statens kraftverksförvaltning vid dess landsbygdsdistribution använda, vilken organisationsform torde på ett fördelaktigt sätt i sig koncentrera de båda förutnämnda systemens förtjänster, utan att tyngas av deras olika brister. Såsom ovan omnämnts har vid Statens distribution gynnsammare resultat i avseende på elektrifierad åkerareal erhållits än vid den nuvarande distributionen inom Kristianstads län. Det torde därför vara sannolikt, att en väsentlig förbättring i de hittills uppnådda elektrifieringsresultaten inom sistnämnda län skall ernås med den nu föreslagna organisationsformen, varför densamma förordas till användande i Kristianstads län. Om man sökte ernå full enhetlighet i avseende på organisationsform för länets alla elektriska anläggningar, skulle detta medföra, att den nya organisationsformen infördes även vid de befintliga anläggningarna. Detta kan emellertid tillrådas endast efter en noggrann undersökning i varje särskilt fall. Ett brådstörtat tillvägagångssätt skulle säkerligen stöta på stora hinder, speciellt av ekonomisk natur, och på sätt och vis äventyra redan vunna resultat. Uti länets västra delar ligger huvudvikten uppå, att Sydsvenska kraft a.-b. övertager alla delar av bygdenäten och skaffar sig ett större kontrollerande inflytande över detalj distributionen och distributionsområdenas form. än vad nu gällande leveransavtal medgiva bolaget. Beträffande länets östra delar gäller, att det för närvarande, sedan Sydsvenska kraft a.-b. övertagit ledningen av hittillsvarande Hemsjö kraft a,-h., icke kan bedömas, huruvida Hemsjösystemet kommer att bibehållas inom de distributionsföretag, där detsamma redan införts. E t t sådant bibehållande torde kunna

37 medgivas i fråga om vissa områden, även om Statens distributionssystem införes vid nytillkommande företag i den närgränsande trakten. I varje fall bör en eventuell övergång till Statens system vid de företag, där Hemsjösystemet nu tilllämpas, ske med stor varsamhet. Nyanläggningar i länets östra delar böra hädanefter utföras endast efter det nya systemet. Sedan det sålunda klarlagts, dels vilta spänningssystem som böra användas vid landsbygdens elektrifiering, dels vilken organisationsform som härvid blir den lämpligaste, har ett detaljerat förslag uppgjorts angående de för hela landsbygdens förseende med elektrisk energi erforderliga distributionsnäten. Såsom förut omnämnts, hava alla bjgdelinjer projekterats för 20 kV. Vid beräknande av ledningsareorna har ett spänningsfall av maximalt 10 % vid 1930 års belastning ansetts tillåtligt. Såsom minimum har emellertid antagits 16 kvmm koppararea. Spänningsfallet uti bygdelinjerna blir av denna anledning för länet i dess helhet i medeltal blott c:a 5 %. Beräkningarna visa, att så gott som alla befintliga bygdelinjer framdeles komma att behöva omläggas till grövre areor. E n sådan omläggning är emellertid till fördel även ur driftsäkerhetssynpunkt, enär för närvarande nästan genomgående så pass klena ledningar som 10 kvmm koppartråd eller 12'5 kvmm järntråd användas i de befintliga linjerna. Stolpmaterialet har antagits bliva ek eller furu, vilket sistnämnda åtminstone å de viktigare huvudsträckorna impregneras. Bygdestationerna böra utföras såsom husbyggnader av sten och av så rymliga dimensioner, att framtida utvidgningar möjliggöras. Det blir således nödvändigt, att framdeles utbyta de talrika bygdestationer av stolptyp, som nu förekomma i länets södra delar, mot stationer uti hus. E t t flertal bygdestationer, som uppförts med mycket knappt tilltagna dimensioner, måste dessutom utvidgas. De ortsnät och gårdsledningar, som erfordras vid en fullständig elektrifiering av länet, kunna av helt naturliga skäl icke i detalj på förhand projekteras. Den utsträckning i radiell led, som bör givas åt de olika orts- resp. gårdsnäten har emellertid blivit särskilt utredd i Kungl. elektrifieringskommitténs meddelande 6. Därstädes har visats, att den lämpligaste aktionsradien för ledningar av olika slag i normala fall är följande: vid 3000 volts ortsspänning 6 000 ä 8 000 m » 1500 » » 3000 » 4000 » » 380 » gårdsspänning och lågspänningströskning 500 » 700 » » 220 » » » » 300 » 400 » » 220 » » » högspänningströskning 500 » 700 »

Bygdenät.

Ortsnät och gårdsledningar.

De lägre siffrorna avse tätare bygd med större belastningsenheter och de högre siffrorna glesare bygd med mindre belastningsenheter. Givetvis kan man i specialfall överskrida de angivna värdena, vilka endast äro att betrakta såsom genomsnittssiffror. Sålunda torde man i Kristianstads läns glest befolkade skogsttygder kunna i vissa områden använda sig av aktionsradier av c:a 5 resp. 10 km vid 1500 resp. 3 000 volts ortsspänning, detta dock under förutsättning att någon industriell anslutning inom områdena icke kan väntas. E t t viktigt led uti här föreliggande förslag till planmässig elektrifiering har Förslag till varit att uppdela hela länet uti lämpliga distributionsområden. För detta arbetes distributionsgenomförande har man varit hänvisad att begagna generalstabsbladen i skala områden. 1:100 000, enär något kartverk i större skala icke finnes för Kristianstads län. Med stöd av kartverkets uppgifter har härvid omkring varje bygdestation det

område avgränsats, vilket fördelaktigast låter sig elektrifiera från stationen i fråga. Det skulle föra för långt a t t ' h ä r i detalj redogöra för alla de förhållanden, till vilka hänsyn måste tagas vid denna uppdelning. Samtliga områden hava erhållit en från teknisk synpunkt sett lämplig avgränsning samt dessutom utformats så, att de ur ekonomisk synpunkt hava utsikt att bliva möjligast bärkraftiga. Det bör framhållas, att de distributionsgränser, som av olika företag inom länet redan fastställts, ingalunda uppfylla dessa fordringar, varför de befintliga distributionsgränserna genomgående blivit justerade. Karta över Samtliga distributionsområden, hava inlagts å den karta, vilken såsom bilaga förslag till 1 närslutits denna utredning. A kartan hava dessutom inlagts såväl befintliga planmässig elektrifiering. som föreslagna ledningsnät, vilka erfordras för en fullständig elektrifiering av länet. Nytillkommande orts-- och gårdsledningar hava däremot icke angivits. Så har ej heller skett med de sammanbindnings- och reservlinjer av bygdetyp, som framdeles kunna visa sig lämpliga. Förteckning I bilaga 7 lämnas en kortfattad redogörelse för de distributionsområden, i över distribu- vilka länet enligt det föregående uppdelats, innehållande anvisningar om lämpliga tionsområden, spänningssystem m. m.

Beräkning av anläggningskostnaderna vid fullständig elektrifiering.

Förutsättningar för beräkningarna.

Beräkningar av anläggningskostnaderna för samtliga de distributionsnät, som erfordras vid en fullständig elektrifiering, måste givetvis, huru noggrant desamma än utföras, bliva i viss mån approximativa. Särskilt beror detta på, att anläggningskostnaderna för ortsnäten och gårdsledningarna, vilka ingå i totalsumman med ett ganska väsentligt belopp, i många fall kunna härledas blott på ett helt schematiskt sätt med stöd av erfarenhets siffror. Även om de separata kostnaderna för ortsnäten, tagna för sig, sålunda bliva något osäkra, kan dock totalsumman för samtliga ortsnät anses innehålla tillräcklig grad av noggrannhet. Redan i det föregående är påpekat, att vissa vattenkraftstationer och primära transformatorstationer, belägna utanför Kristianstads läns gränser, tagas i anspråk för länets förseende med elektrisk energi, varför således viss del av kostnaderna för desamma strängt taget borde påföras länets konto, medan däremot de viktigare linjerna inom länet transitera energi huvudsakligen till Malmöhus län, varför av denna anledning största delen av kostnaden för dessa linjer rättvisligen borde fråndragas länets konto. Nu visar en överslagsberäkning, att dessa två kostnadsbelopp, vad Kristianstads län beträffar, för närvarande äro och även framdeles torde komma att hålla sig ungefär lika höga, varjämte de utgöra blott en mindre del av den totala kostnaden. Under sådana förhållanden har det ansetts berättigat att i beräkningarna i det följande medtaga totala kostnaderna för alla elektriska distributionsanläggningar innanför länsgränserna och att utesluta varje del av kostnaderna för utanför länsgränserna belägna anläggningar. Kostnadsberäkningarna avgränsas därför så att säga geografiskt till att omfatta exakt Kristianstads län. De ytterligare förutsättningar, som lagts till grund för beräkningarna, äro följande.

39 Det liar antagits, att länet bidrager till sin framtida elektriska försörjning genom att utbygga fyra vattenkraftstationer i Helgeå samt dessutom en vattenkraftstation vid Sibbarp. Anläggningskostnaden för dessa kraftstationer kan naturligtvis beräknas blott med mycket avrundade siffror, enär densamma i hög grad beror på lokala förhållanden. Kostnaderna för stamlinjer, huvudlinjer och landslinjer hava beräknats på grundval av de å kartan angivna, inom länet fallande sträckorna av dessa linjer. Denna kostnad, i vilken även ingå kostnader för ombyggnad av alla 40 kV linjer till 50 kV, är således relativt exakt. Alla dessa linjer antagas bliva byggda så, att de äro fullt tillräckliga för »1930 års» belastning. Blott en ny transformatorcentral erfordras inom länet, och har kostnaden för denna såväl som kostnaden för vissa omändringar och utbyggnader av de befintliga stationerna beräknats med hänsyn till »1930 års» belastning, ehuru blott den transformatorutrustning, som erfordras för nuvärdet å förbrukningen, tillsvidare tankes installerad. Enär bygdelinjernas längder kunna erhållas från kartverket, kan kostnaden för desamma ganska exakt beräknas, och har därvid antagits, att linjerna från början byggas tillräckliga för >1930 års» belastning. Bygdestationerna hava beräknats enligt samma princip som transformatorcentralerna, och till deras kostnad har lagts kostnaden för ombyggnad och utvidgning av de flesta befintliga bygdestationerna, vilka i regel nu äro väl knappt dimensionerade. E n post, som i viss mån måste uppskattas, är kostnaden för distributionsnäten till landsbygdens ännu icke elektrifierade storindustrier, vilka nät troligen komma att bliva av dels bygcle-, dels ortstyp, men utgör denna post ett ganska oväsentligt belopp av den totala kostnaden. Vad därefter orts- och gårdsnäten beträffar, hava anläggningskostnaderna för nya »orts- och gårdsnät» uti de få municipalsamhällen, som ännu icke elektrifierats, separat beräknats på grundval av invånaretalet. Vid beräknande av anläggningskostnaden för den rena landsbygdens orts- och gårdsnät har följande schematiska metod använts. Fem för länet typiska områden, desamma som behandlats här nedan vid undersökningarna angående successiv elektrifiering, hava utvalts och kostnaden för inom dem erforderliga orts- och gårdsnät i detalj beräknats. På detta sätt erhålles för varje sådant område en total anläggningskostnad, vilken har satts i relation till områdets totala invånaretal, totala landareal och totala energiförbrukning för hushåll, hantverk, lantbruk och småindustri. Vart och ett av de enhetsområden, i vilka länets rena landsbygd uti den i det föregående införda statistiska tabellen uppdelats, har därefter hänförts till ett visst av dessa fem typområden och anläggningskostnaden för området beräknats på grundval av såväl invånaretal som landareal och energiförbrukning. De tre sålunda erhållna slutresultaten visa stor överensstämmelse, och har medelvärdet mellan dem antagits såsom det rätta värdet. Denna anläggningskostnad för samtliga orts- och gårdsnät å länets rena lands bygd blir 20-8 milj. kronor. Enligt det föregående har t. o. m. utgången av å. 1920 2'9 milj. kronor nedlagts uti orts- och gårdsnät å den rena landsbygden. Nyanläggningskostnaden skulle således uppgå till 17'9 milj. kronor, vilken summa dock bör höjas till 18-7 milj. kronor, enär de befintliga ortsnäten i viss utsträckning måste ombyggas och förstärkas. Vid samtliga dessa beräkningar hava, såsom förut nämnts, resp. områdens storindustrier uteslutits, enär beräkningar för desamma separat utförts. — Alla kostnadsberäkningar basera sig på 1914 års prisläge.

40 Tillkommande På ovanstående grunder har den tillkommande anläggningskostnad, som eranläggnings- fordras för en fullständig elektrifiering av länet, uträknats och sammanställts. kostnad.

Eesultatet angives här nedan, varvid slutsummorna uppdelats på samma sätt som i det föregående skett med avseende på anläggningskostnaderna för befintliga anläggningar. Tillkommande anläggningskostnad, hänförd till 191-4 års prisläge För slutna samhällen För ren ocli landsbygdens stor- landsbygd industrier i tusental kronor A. Nya vattenkraftstationer B. Ny stamlinje C. Ny huvudlinje D. Nya landslinjer och ändring av befintliga E. Ny transformatorcentral och ändring av befintliga F. Nya bygdelinjer och ändring av befintliga G. Nya bygdestationer och ändring av befintliga H. Nya orts- och gårdsnät och ändring av befintliga Summa

6 700 1600 1300 500 180 220 200 100

750 600 18 700

10 800

20 200

150 Total an/ägg- Summeras dessa tillkommande anläggningskostnader av totalt 31 milj. kronor ningskostnad. ^ n j e j j e ^ föregående på analogt sätt uppdelade anläggningskostnaderna för länets befintliga anläggningar, hänförda till 1914 års prisläge, erhålles följande uppställning över storleken av totala anläggningskostnaderna vid en fullständig elektrifiering av länet: Total anläggningskostnad, hänförd till 1914 års prisläge För slutna samhällen För ren och landsbygdens stor- landsbygd industrier i tusental kronor A. Vatten- och värmekraftstationer för stordistrib\ition B. Vattenkraftstationer för mindre, lokal distribution C. Stamlinje D. Huvudlinje E. Landslinjer F. Transformatorcentraler G. Bygdelinjer H. Bygdestationer I. Orts- och gårdsnät

9 500 230

Summa

1600 1300 2 350 730 520 450 2100

150 20 1060 940 21600

19 000

24 000

41 Det kapital av c:a 12 milj. kronor, som till och med 1920 års utgång nedlagts uti kraftstationer och distributionsnät, måste således ökas med c:a 31 milj. kronor till totalt 43 milj. kronor, för att länet skall bliva fullständigt elektrifierat. För att därefter sätta transformatorstationerna i stånd att förmedla »1930 års» kraftbehov, måste desammas utrustning ytterligare utvidgas, så att totala anläggningskostnaden vid denna tidpunkt torde uppgå till c:a 46 milj. kronor. Det må ännu en gång framhållas, att dessa kostnadsbelopp hänföra sig till prisläget före kriget, samt att kostnaderna för järnvägarnas elektrifiering icke ingå i desamma. För denna summa, 46 milj. kronor, såsom totalbelopp gäller emellertid samma reservation, som i det föregående gjorts för nuvärdet och det framtida värdet å länets kraftbehov. Enär dessa beräknade kraftbelopp utgöra maximivärden, vilka i verkligheten ftke komma att fullt uppnås, så kommer också totala anläggningskostnaden för en elektrifiering av länet, successivt utförd på det planmässiga sätt,, som i det föregående angivits, att bliva något lägre än ovan angivna siffror. 1 huru hög grad elektrifieringen framdeles än kommer att genomföras, blir densamma dock aldrig så fullständig, som vid den teoretiska beräkningen av de framtida värdena förutsattes. E n ny beräkning har därför utförts i syfte att fastställa storleken av de anläggningskostnader, vilka praktiskt sett äro sannolika, och har av densamma framgått, att vid det framtida värdet å kraftbehovet totala anläggningskostnaden kommer att uppgå till c:a 40 milj. kronor, vilket belopp i ungefär lika delar belöper sig på dels landsbygd, dels samhällen m. m. Det är således ganska betydande kapital, som under de närmaste 10 ä 20 åren komma att bindas uti länets elektriska distributionsanläggningar. Då det är av betydelse att få klarlagt, på vad sätt ökningen i anläggningskostnaderna kommer att inverka på kraftpriset, har en ingående jämförelse gjorts mellan den behövliga utökningen av distributionsanläggningarna och det stigande kraftbehovet. Härvid har först en beräkning utförts under den förutsättningen, att under de närmaste åren ett par av de planerade kraftstationerna komma att utbyggas, stam- och huvudlinjer med tillhörande centraler att anläggas samt bygdelinjer och bygdestationer att uppföras i den utsträckning, som erfordras för en fullständig elektrifiering, samt att orts- och gårdsnäten under denna period däremot komma att utsträckas blott över de gynnsammare delarna av resp. distributionsområden, så att kostnaden för den rena landsbygdens orts- och gårdsnät blir ungefär hälften av vad här ovan angivits. Motsvarande kraftbehov har antagits uppgå för landsbygden till c:a 60 % samt för slutna samhällen och storindustrier till c:a 100 % av nuvärdet. Därefter har en andra beräkning utförts, avseende förhållandena 10 ä 20 år framåt i tiden. Samtliga kraftstationer antagas då vara utbyggda, transformatorstationernas utrustningar vara kompletterade samt orts- och gårdsnäten utsträckta så långt, som är praktiskt möjligt. Kostnaden för den rena landsbygdens orts- och gårdsnät skulle härvid nå ett praktiskt maximum av c:a 17 milj. kronor. Motsvarande kraftbehov har antagits uppgå för landsbygden till c:a 85 % och för de slutna samhällena m. m. till c:a 95 % av det framtida värdet. Om de sålunda i vardera fallet beräknade anläggningskostnaderna angivas i förhållande till totala årliga energiförbrukningen inom länet, hänfört till kraftstationerna, erhållas de resultat, som äro angivna i följande sammanställning, i vilken även de siffror, som i början av denna utredning beräknades för de nuvarande förhållandena inom länet, införts såsom pos. 1. 1 3 1 4 23

42 Anläggningskostnaderna avse

För ren landsbygd

För slutna samhällen och landsbygdens storindustrier

För länet i dess helhet

Anläggningskostnad i öre pr kWh och år 1. Länets nuvarande elektriska anläggningar 2. En rationellt utförd elektrifiering efter omorganisation av distributionen 3. En framtida elektrifiering i största praktiskt genomförbara utsträckning

45 I denna tabell visar den specifika, framtida anläggningskostnaden för samhällen m. m. en stegring och för landsbygden en väsentlig sänkning, jämfört med den nuvarande, beroende därpå, att vissa stora poster av de totala anläggningskostnaderna förts på samhällen och storindustrier. Jämförelsen ådagalägger således, att den rena landsbygden vid den fortsatta elektrifieringen kan bära en icke oväsentlig del av anläggningskostnaderna för kraftstationer m. m. Överflyttar man t. ex. c:a 5 milj. kronor av denna kostnad till landsbygdens konto, ändras kostnadssiffrorna uti pos. 3 här ovan till 75 öre resp. 25 öre iör landsbygd resp. samhällen m. m. Vid sådant förfaringssätt inträder således för både landsbygd och samhällen m. m. en sänkning i nuvarande kostnader. Huruvida en tillfällig kostnadsökning under den fortsatta elektrifieringen verkligen kommer att inträffa, såsom tabellen visar, beror givetvis på i vilket tempo de förutsatta nybyggnaderna komma att utföras. Sker detta, såsom möjligt är, långt mer successivt, än vad här ovan antagits, torde höjningen knappast bliva märkbar. Slutligen må framhållas, att den höjning, som för länet i dess helhet framstår såsom ofrånkomlig, har sin grund däri, att landsbygdens energibelopp framdeles komma att utgöra en väsentligt större del av länets totala förbrukning, än vad nu är fallet. Taxeringsvärdet å all fast egendom inom länet utgjorde vid årsskiftet 1917—18 311 milj. kronor, och kommer således anläggningskostnaden vid en framtida elektrifiering, genomförd i praktiskt största utsträckning, att utgöra c:a 13 % av detta taxeringsvärde. Räknat med länets nuvarande totala invånaretal motsvarar denna anläggningskostnad c:a 175 kronor pr invånare. KostnadsDet är tydligt, att elektrifieringen av den rena landsbygden ställer sig ur kostberäkningar nadssynpunkt väsentligt olika inom olika delar av länet. I detsamma finnas, såsom v d u '. ,* ?,?es.s'v förut framhållits, synnerligen väl uppodlade trakter med lantbruk till uteslutande n lenng. n äxingsfång såväl som glest befolkade skogstrakter, där hantverk och träförädling utgöra invånarnas huvudsakliga inkomstkälla. Enär i denna utredning landsbygdens förhållanden skola särskilt uppmärksammas, har därför en mera detaljerad undersökning gjorts angående kostnaden för en elektrifiering av länets olika bygder och samtidigt undersökts, huru dessa kostnader variera för mer eller mindre gynnsamt belägna förbrukare. Av dessa undersökningar framgår, i vad mån hela länets landsbygdsareal kan anses vara med rimliga kostnader elektrifierbar.

43 Anläggningskostnaden liar härvid analyserats för fem landsbygdsområden av olika typ under den teoretiska förutsättningen, att elektrifieringen sker i den största ekonomiens ordning och sålunda börjar med de fastigheter inom områdena ifråga, som kräva relativt minsta anläggningskostnader, samt slutar med dem, som ligga mest ogynnsamt till och sålunda föranleda den största kostnaden. _ Till norm för elektrifieringens utsträckning har tagits anslutningens storlek vid varje utbyggnadsstadium i förhållande till totala anslutningen vid full elektrifiering av området. Anslutningen har härvid angivits uti s. k. andelar, varvid andelstalet för varje installation beräknats efter följande principer: Vid lantbruksfastigheter har andelstalet beräknats uteslutande efter den odlade arealen med 1 andel pr hektar åker. Vid övriga fastigheter har andelstalet för belysningsinstallationer satts till 1 andel för 2 ljuspunkter samt för motorinstallationer till 10 andelar pr hästkraft för motorstorlekar upp till 2 hk, till 8 andelar för storlekar upp till 5 hk och till G andelar för storlekar upp till 15 hk o. s. v. Minsta andelstalet för en fastighet har satts till 3. Beräkningarna hava vidare skett på grundval av de material- och arbetspriser, som voro gällande före kriget, varjämte samtliga undersökta områden hava förutsatts bliva, elektrifierade med trespäimingssystemet 20 000/3 000/380 volt. I kostnaderna ingå bygdestationer samt skälig del av bygdelinjerna men däremot icke anslutning av de inom områdena eventuellt befintliga storindustrierna. Här nedan lämnas en beskrivning av de områden, som på detta sätt i detalj analyserats, samt en redogörelse för resultatet av beräkningarna, vilka därjämte grafiskt åskådliggjorts å bifogade kurvblad. Västra Karupstralcten i Bjäre härad utgör ett tätt befolkat och relativt väl uppodlat område, där lantbruket utgör invånarnas så gott som enda inkomstkälla. Brukningsdelarna äro emellertid små, och tröskningen sker nästan uteslutande med små tröskverk. Varken skog eller vattenkrafter finnas inom området. Genomsnittliga anläggningskostnaden pr andel har sitt minimum, 50 kronor, när ungefär 80 % av området blivit elektrifierat. Oaktat elektrifieringen av de mest ogynnsamt belägna fastigheterna uppgår till 140 kronor pr andel, stiger dock genomsnittliga anläggningskostnaden vid en fullständig elektrifiering av hela trakten blott till 55 kronor. ValUnjtraläen uti Järrestads härad har 98 % odlingsgrad, och utgöres således praktiskt taget hela arealen av åkerjord. Vid gårdarna, som representera alla storleksklasser, förekommer tröskning uteslutande med så stora tröskverk, att 3 000 volts ledningar måste framdragas till alla dessa fastigheter. Områdets enda näringsgren är lantbruk och av detsamma beroende småhantverk. Varken skog eller vattenkrafter finnas inom distriktet. Minimum för anläggningskostnaden är 60 kronor vid 80 % elekrifieringsgrad, och ökas denna kostnad till blott 65 kronor vid komplett elektrifiering av området, oaktat de sist anslutna andelarna ställa sig i en kostnad av 100 kronor. TjörnarpstraMen i Västra Göinge härad har blott 30 % odlingsgrad men är relativt tätt befolkat, enär i densamma ingår ett stationssamhälle med en del smärre industrier. Lantbruk, torvindustri och någon träförädling utgöra de. viktigare näringsgrenarna. Tröskningen sker inom detta och de tvenne efterföljande områdena uteslutande med små tröskverk. Inga vattenkrafter av betydelse utnyttjas inom området. Minimum för anläggningskostnaden, 65 kronor pr

44 KURVOR

UTVISANDE.

TILLVÄXTEN

ANDEL

V I D SOfcCESlV

F6.R

DE

STRECKADE

ANILAGONINGSKOST N A D ELEKTRIFIERING,

KURVORNA» A N G I V A

LÄGGNINGSKOSTNADEN SOM ANSL.UTES. D t HELDRAGNA

I

KURVORNA

S E P A R A T A AN-

FÖR VARJE. ANDEL

ANGIVA

GENOMSNITT-

LIGA ANLÄGGNINGSKOSTNADEN PER ANDEL PÖR HELAs DE.T VID ETT VISST UTtAYGGNADSSTAOIUW ANSLUTNA ANOELSTA.LET .

VALLBY-TRAKTEN.

VÄSTRA KARUP5-TRAKTEN. 7 0 % OOUrKjSGRAD

9a

%. ODLIN6SO.RAO.

iNVÄN. p e r kvk«v L A N o .

1,7

AWOE.IAR

INVAN p e r kvWm LAND

2L A N D E L A R I

por

ANOeu p e r

IKVAN.

ha

300 ANtÄäaNINGSKOSTNAO kr. kr.

tO

ANLK6<5NIMä%K05THAJD.

250 Ao

ha

»0

Ur, 12.0 p e r INVAN-

t o o : - p e r INVAN. 5 5 - - p«r

p e r INVAN.

1,1 AWOEL p«<< h a L A M O

LAND.

LAND.

e>° ANSLOTNA

kr.

7 0 p « r h a LANO.

2co

ISO

»50

too

50 Kxf% ANDELAR

lo

\ % AV H t L A ANTALET

«o~

ao

IOO^

45 GLIMAKRA- T R A K T £ , N

TJÖRNARPS-TRAKTLN 30 %

kr/ 'AMOCL

ODLiNG.SGRAD

t5*>«»

- AA H 3 C L

OOUHQSQI^AO

3o

INVXN. p e f

2.0¶INVAN, p e r kvU«r. L A N D

a.l

ANDE1AR

p e r INVAN.,

»,«»

ANDELAR

p e r INVAN,

C.fe

ANDELAR

p a r h a L^Mö

0 S

ANDELAR

p « r

kxkm

LAND

3oo

2SO

ANLÄGGNINGSKOSTNAD kr. I * * 0 > kr.

per

45i-

p a r

ha

Hr. f 5 2 . : - p e r

2oo

kr.

VAND

30-.-

-

1 -i 2 5 0

h a L A No

A N t - A G G N I N G S KOSTNA

INVAN,

-

-J

1 200

INVAN»

P * r S a LAH

»50

150 j

/

;

, ''I

„s

»

gr-p"

L—

So

— """""

1 feO

4o

HO

«oo%

ANSLUTNA

VJTT3JÖ10 %

LAND

ANTALET.

32.

150 INVAN

K

»00%

RfcNA LAMOSBV6Pkr/ 'AANDEL

ÖOLlNQSQRAO

INVAN, per

300 K v k m LANO

2,

ANDELAR p e r

INVANi

ANDELAR

h a LAND

PKr

250 ANLA&GNVNGQVCOATN/VO

,<, <^

eo

0,6

. O1.-per ha LAND

/

(o

\ DESS HELHET. 40*^

ANLÄGGNINGSKOSTNAD

^ -»" r-"

*»o

HELA

_

O.8. A M O C I A R p e r h a I A M O

kr.

*o

_ ät»

p e r INVAN.

kr-I^O'-per

AV

HT/

ODUKSSOSAO

ANDEL

» V„

LÄNET*

TRAKTEN

15 I N V A N , p e r k v k m Il

AN0E.LAR

i »50

kr.. K o : -

per

IMVAN

A 5- - -

per

ha LAND

Ur.,

2oo

H »50

loo

lOo

50 Ao

GO

BO ANSLUTNA

100% ANQ&1AR I %

£ a

AV

KELA

4 o

6 o

ANTALET

46 Områden inom länet, vilkas elektrifiering ställer sig relativt dyrbar.

andel, erhålles vid 70 % elektrifieringsgrad, och stiger den genomsnittliga anläggningskostnaden till 75 kronor vid fullständig elektrifiering, enär områdets längst bort belägna andelar kosta c:a 200 kronor pr andel att ansluta. GHmäJcratraJcten i Östra Göinge härad har blott 18 % odlingsgrad. Trakten utgöres huvudsakligen av skogsbygd och är rik på små vattenkrafter samt torvmossar, vilka av befolkningen utnyttjas. Minimum för anläggningskostnaden, 90 kronor pr andel, stiger till 110 kronor för full elektrifiering. De mest ogynnsamt belägna fastigheter draga nämligen en kostnad av ända till 300 kronor pr andel. Vittsjötraläen torde ur elektrifieringssynpunkt vara länets mest ogynnsamma område. Visserligen finnas stora torvmossar, men dessa ägas av industrier, under det att ortsbefolkningens huvudsakliga förvärvskälla utgöres av jordbruk. Odlingsgraden är blott 10 % eller den minsta inom länet förekommande. Anläggningskostnaden har sitt minimum, 100 kronor, vid c:a 60 % elektrifiering och stiger till 120 kronor vid full elektrifiering. De mest ogynnsamt belägna brukningsdelarna draga en kostnad av 170 kronor pr andel vid anslutning. För länet i dess helhet har på grundval av kostnadskurvorna för dessa fem typiska områden en genomsnittlig kostnadskurva framkonstruerats. För detta ändamål har till en början en hjälpkurva utlagts för områden, som ansetts ur elektrifieringssynpunkt intaga en mellanställning mellan Glimåkra- och Vittsjötrakterna. Ett detaljerat studium av karaktären hos länets olika socknar har visat, att av länets rena landsbygds totala andelstal, c:a 320 000, 5 % falla å områden av Västra Karups typ, 27 % å områden av Vallby typ, 35 % å områden av Tjörnarps typ, 25 % å områden av Glimåkra typ, 7 % å områden av »hjälpkurvtyp» samt 3 % å områden av Vittsjö typ. Under dessa förutsättningar erhåller man för länets rena landsbygd i dess helhet de å kurvbladet angivna kostnadskurvorna. När 45 % av totala antalet andelar anslutits, utgör anläggningskostnaden pr andel c:a 60 kronor. Den stiger till ett genomsnittligt värde av 75 kronor pr andel vid en fullständig elektrifiering av länets landsbygd. Beräkningarna visa, att det tillägg i anläggningskostnad, som blir nödvändigt, för att även ogynnsamt belägna brukningsdelar skola tillgodoses, så att ett område bliver komplett elektrifierat, i de flesta fall är så oväsentligt, att det i regel icke är motiverat att med hänsyn därtill uppdela fastigheterna inom ett och samma ortsnät uti skilda kategorier med olika anslutnings- och förbrukningsavgifter. Det förtjänar dessutom påpekas, att anläggningskostnaden i detta län blir lägre, än man kunnat vänta vid jämförelse med t. ex. det väl uppodlade Malmöhus län. Detta beror i viss mån därpå, att systemet 20 000/3 000/380 volt i allmänhet giver än lägre anläggningskostnader för distributionsanläggningar än det system 20 000/1500/220 volt, som av särskilda skäl förutsatts komma att bliva det lämpligaste inom Malmöhus län, men isynnerhet därpå, att användandet av stora tröskverk, vilket är regel inom Malmöhus län, där helt naturligt medför relativt dyra anläggningskostnader. Inom stora delar av Kristianstads län är däremot tröskning med små tröskverk regel. Genom dessa undersökningar angående successiv elektrifiering erhåller man möjlighet bedöma, i vilken utsträckning länets landsbygd kan anses vara med rimliga kostnader elektrifierbar. Det förtjänar då först framhållas, att elektrifieringen redan blivit i viss mån underlättad för stora områden därigenom, att lands- och bygdelinjer framdragits över desamma för att mata längre bort belägna förbrukningscentra. Inom andra glest uppodlade trakter, där elektrifie-

47 ringen skulle ställa sig relativt dyrbar, underlättas densamma i hög grad genom förekomsten av storindustrier, fen noggrann analys av elektrifieringsmöjligheterna inom länets olika trakter ger därför till resultat, att det icke finnes några större sammanhängande områden, vilkas elektrifiering medför så stora kostnader, att ortsbefolkningen icke skulle kunna bära desamma. Dock finnas två smärre områden, vilka ur elektrifieringssynpunkt hava mycket ogynnsamma egenskaper. Dessa äro: Visseltofta och Yerums socknar i Västra Göinge härad (projekterat distributionsområde nr 24). Huaröds socken i Gärds härad (projekterat distributionsområde nr 61). Om vi antaga, att elektrifieringen av dessa två områden genomfördes så fullständigt, som motsvarar det framtida teoretiska värdet å energiförbrukningen, gälla för desamma följande ungefärliga siffror:

Antal invånare

Landareal

Odlad areal

Anläggningskostnad

Årlig energiförbrukning

st.

kvkm

kvkm

kronor

kWh

1600 3 200

111 130

14 37

250 000 350 000

200 000 300 000

Summor

4 800

600 000

500 000

Samma summor i % av motsvarande siffror för hela länets rena landsbygd

2-5

3-9

2-i

2-6

1-8

0 m r ä d e

Nr 24, Visseltofta—Verum N r 61. Huaröd ..

Båda områdena erfordra för sin elektrifiering relativt långa bygdelinjer, båda hava mycket ringa odlingsgrad samt sakna industri, hantverk och annan rörelse, som kunde medföra normal ekonomisk bärkraft. Likvisst är det tänkbart, att elektrifiering framdeles kan underlättas därigenom, att industriella företag, träförädling och torvfabrikation, igångsättas i dessa trakter.

Åtgärder, som kunna förordas till befrämjning av länets elektrifiering. Det framhålles i utredningen, att en fortsatt elektrifiering av länet bör ske i första hand genom utveckling av den stordistribution, som redan förefinnes. De små lokala elektricitetsverken med egna kraftkällor hava visserligen för närvarande sin givna uppgift att fylla, men erbjuda icke nämnvärda utvecklingsmöjligheter i förhållande till de framtida kraftbehoven. E t t utbyggande av länets små vattenkrafter bör ske blott efter sakkunniga undersökningar och torde endast i enstaka fall visa sig ändamålsenligt. I första rummet är det av vikt, att länets stordistributör, Sydsvenska kraft a.-b., snarast vidtager åtgärder för ordnande av stordistributionen enligt de i utredningen _ föreslagna principerna. Sålunda böra de tvenne skilda system för denna distribution, vilka nu tillämpas, successivt ersättas med ett nytt system, utgörande medelvägen mellan båda. Det mellanhandssystem vid handel med

48 elektrisk energi, som förekommer i länets västra delar, är olämpligt ocli föranleder intressemotsatser mellan de skilda distributionsföretag, som ingå såsom led i kedjan. Detta förhållande inverkar hämmande på en fortsatt, planmässig elektrifiering särskilt genom de administrativa svårigheter, som därvid uppstå. Den direkta distributionen i länets östra delar bör upphöra, i varje fall icke utvecklas, enär den därvid erforderliga vidlyftiga organisationsapparaten fördyrar energien, och enär ortsbefolkningens intresse och offervillighet för elektrifieringens befrämjande icke kunna vederbörligen tillgodogöras. Landsbygdsdistributionen har icke råd att avvara sådant bistånd. Det till användande föreslagna nya distributionssystemet, vilket redan tillämpas av statens kraftverksförvaltning, torde, även vad Kristianstads län beträffar, i längden komma att visa sig överlägset de båda befintliga systemen. I sin egenskap av stordistributör bör Sydsvenska kraft a.-b. vidare utöva en detaljerad kontroll över de distributionssammanslutningar, till vilka bolaget nu levererar eller framdeles kan komma att leverera energi. De enhetliga spänningssystem, för vilka i detalj redogjorts i utredningen, böra införas vid den fortsatta elektrifieringen och distributionsområdena erhålla de gränser, som angivits å till utredningen bifogad karta. Bland de nya linjer, som föreslagits till utbyggnad, torde 50 kV landslinjen Maltesholm—Hörby för elektrifiering av Skånes centrala bygder vara mest av behovet påkallad. Den svåraste frågan att lösa, vad länets elektriska försörjning beträffar, är givetvis, huru för framtiden tillräckliga mängder elektrisk energi skola kunna anskaffas till acceptabla priser. Det är obestridligt, att under de senare åren en mycket hämmande kraftbrist varit rådande inom länet. Ehuru denna kraftbrist just nu är mindre kännbar på grund av den allmänna ekonomiska depressionen och de inom industrien företagna driftsinskränkningarna, kommer densamma dock att uppstå i förstorad grad, så snart förhållandena inom länets ekonomiska liv på nytt bliva normala. Det är därför av vikt, att åtgärder snarast vidtagas för att trygga länets tillgång på elektrisk energi. I detta syfte böra av länets tillgängliga större vattenkrafter främst de i Helgeå utbyggas, varjämte åtgärder för ökad energiimport till länet måste vidtagas. Länets befolkning måste vid den fortsatta elektrifieringen följa de anvisningar, som givits i utredningen. Isynnerhet är det av vikt, att de distributionssammanslutningar, som åstadkommas, erhålla större omfattning än hittills varit brukligt, och att befolkningen inom ett större område enigt samarbetar med åsidosättande av eventuellt förefintliga, lokala särintressen. Det är nämligen nödvändigt, att bygdestationerna utplaceras på lämpliga inbördes avstånd, och att deras antal inskränkes inom de orter, där detsamma i utredningen påvisats vara för stort. Inom ortsnäten böra de föreslagna högre ortsspänningarna användas och bygdestationernas verksamhetsrayon ökas, så att distributionsområdena bliva väsentligt större än hittills. Inom länet finnas en del lokala distributionsföretag, vilkas ekonomiska ställning är svag, och vilkas anläggningar äro olämpligt utförda. Detta^ gäller emellertid företag, som igångsatts under dyrtiden med dess kända materialbrist. Förhållandena vid dessa kunna upphjälpas endast därigenom, att de i företagen intresserade göra pekuniära uppoffringar för konsolidering av den ekonomiska ställningen och förbättrande av distributionsnäten. Några missförhållanden i den elektriska distributionen inom länet av sådan art, att de skulle nödvändiggöra ett omedelbart ingripande i ena eller andra riktningen från statsmakternas sida, hava icke konstaterats.

49 Sammanfattning och slutord. Ehuru Kristianstads län såsom en av Sveriges bördigaste och tätast befolkade landsdelar har förutsättningar att utan större svårigheter kunna bliva helt elektrifierat, visar dock utredningen, att mycket härutinnan ännu återstår. Ett betydande arbete och avsevärda kapital måste nedläggas, innan en fullständig elektrifiering kan åstadkommas, och, för att denna skall bliva fullt planmässig, erfordras en ändamålsenligare organisation samt ett enhetligare utföringssätt vid det fortsatta utbyggandet. Sydsvenska kraft a.-b. äger såväl de tekniska som ekonomiska resurser, vilka erfordras för att kunna leda utvecklingen av länets elektrifiering in på rätta banor, och är det därför att hoppas, det detta bolag skall i fortsättningen stödja elektrifieringen på det sätt, som i utredningen föreslagits. Vid utgången av år 1920 var den årliga energiförbrukningen inom länet 33 milj. kilowattimmar, och ett kapital av 12 milj. kronor hade till och med denna tidpunkt nedlagts i länets elektriska distributionsanläggningar. Det beräknas, att år 1930 eller snart nog därefter, sedan den fullständiga elektrifieringen genomförts, länets årliga energibehov, exkl. järnvägarnas behov, kommer att uppgå till högst 100 milj. kilowattimmar, och att ett kapital av c:a 40 milj. kronor enligt före kriget rådande prisstandard då behöver vara nedlagt i samtliga distributionsanläggningar. Huru betydande denna summa än kan förefalla, så må dock ihågkommas, att den representerar ett minimibelopp, som blir tillräckligt för driftsäker distribution i största erforderliga omfattning inom hela länet, endast för såvitt att elektrifieringen genomföres på det rationella sätt, som i utredningen angivits. I denna visas nämligen i detalj, huru distributionsföretagen böra avgränsas samt ordnas ur både teknisk och administrativ synpunkt inom varje trakt av länet, samt vilka spänningar, som böra väljas, varest transformatorstationerna böra placeras, och huru de olika ledningarna böra framdragas inom varje område. Länets befolkning måste för den fortsatta elektrifieringen ikläda sig avsevärda ekonomiska uppoffringar. Huvudparten av denna befolkning utgöres av lantbrukare, och är det av vikt, att dessa förstå att uppskatta den elektriska energien såsom ett viktigt tekniskt hjälpmedel för lantbrukets utveckling. Av betydelse ar, att lantbrukets ekonomiska ställning upprätthålles, så att de för länets elektrifiering erforderliga kaj)italen kunna anskaffas. Malmö den 31 mars 1921. SÖDRA S V E R I G E S

ÅNGPANNEFÖRENLNG

ELEKTKISKA AVDELNINGEN

Tore Husberg. Eskil Rydhohn.

1314 23

50 Skrivelse till Elektrifieringskommittén från distriktsingenjör T. Staaf. Till Kungl.

Elektrifieringskommittén, STOCKHOLM.

Av Kungl. Elektrifieringskommittén anmodad taga del av Södra Sveriges Ångpanneförenings utredning angående planmässig elektrifiering av Kristianstads län och att avgiva yttrande rörande däri framställda förslag berörande landsbygdselektrifieringens organisation får jag anföra följande. Sammanfattar man den av Ångpanneföreningen utarbetade tekniska planen för landsbygdselektrifieringens utveckling, så går denna beträffande länets västra, från Sydsvenska Kraftaktiebolaget elektrifierade områden i huvudsak ut på en mera ändamålsenlig gruppering av distributionen på de olika smärre distributionsföretagen. Det betonas, att ett sådant samarbete mellan de enskilda distributionsföretagen och emellan dessa och Sydsvenska Kraftaktiebolaget bör inledas, att varje enskilt distributionsföretag skall k u n n a direkt anslutas till bygdelinjen u t a n det nu icke ovanliga mellanhandssystemet; d. v. s. varje bygdelinje bör i sin helhet hava en ägare, som ombesörjer distributionen från densamma. — Sedermera påpekas önskvärdheten av, att Sydsvenska Kraftaktiebolaget själv på detta sätt omhändertager bygdelinjerna. — Vidare bör enligt planen samarbetet emellan de enskilda, smärre distributionsföretagen inom vissa orter inriktas på sammanslagning emellan desamma till för distributionen lämpligare tekniska och administrativa enheter, varvid en hel del av de nu på många platser onödigt t ä t t placerade bygdestationerna k u n n a bortfalla till förmån för distributionssystemets drift och ekonomi. Härvid böra strävandena samtidigt gå u t på successiv övergång, i den mån det låter sig göra, till några få enhetliga, för landsbygdselektrifieringen lämpliga standardspänningar. Denna av Ångpanneföreningen föreslagna konsolideringen av landsbygdselektrifieringen till förmån för dess framtida utveckling bygger i stort sett på de hittills för bygdedistributionen utförda huvudanläggningarna. Dess genomförande synes därför väsentligen endast betingas av, att den av Ångpanneföreningen rekommenderade enhetligheten i ledningen av landsbygdselektrifieringen från Sydsvenska Kraftaktiebolagets sida genomföres. Beträffande de delar av länet i öster och söder, som elektrifierats av f. d. Hemsjö Kraftaktiebolag, ansluter sig Ångpanneföreningens tekniska projekt i alla väsentliga delar till den plan för bygdeelektrifieringen, som Hemsjö Kraftaktiebolag utarbetade redan åren 1911 och 1912 och sedermera konsekvent fullföljt. Bolaget, som vid utarbetandet av sin plan byggde på förutsättningar beträffande landsbygdens kraftbehov, som ännu anses normala, införde därvid det trespänningssystem 20 000/1 500/220 volt, som sedermera blivit ett standardsystem för landsbygdselektrifieringen i södra Sverige. Ångpanneföreningen har kompletterat denna plan med förslag om tvenne nya landslinjer för 40 000 volt till Hässleholm och Hörby, motiverade av att det efter sammanslagningen av de båda kraftbolagen befunnits lämpligt utsträcka Hemsjösystemet

51 längre västerut. Dessa landslinjer betinga emellertid betydande anläggningskostnader och avse ett ganska avlägset framtidsbehov. För de nu överskådliga kraftbehoven i n ä m n d a trakter torde de befintliga bygdelinjerna efter lämplig förstärkning av överföringsförmågan vara tillräckliga. Vidare föreslås för de skogsbygder av glesare karaktär, som nu återstå att elektrifiera, a t t ortsdistributionen företages med 3 000/380 volt i stället för det hittills använda spänningssystemet 1 500/220 volt. Då det icke torde vara möjligt utplacera bygdestationer i skogsbygden så tätt, som vid 1 500 volts ortsnätsspänning kräves för en fullständig elektrifiering av skogsbygden, är det otvivelaktigt, att en övergång till 3 000 volt kommer att verka gynnsamt å elektrifieringsmöjligheterna i dessa trakter. Huruvida lika starka skäl föreligga att härvid övergå till gårdsspänningen 380 volt är mera tvivelaktigt, då man samtidigt tager i betraktande, att denna högre gårdsspänning är mindre önskvärd ur säkerhetssynpunkt, och att hittills uteslutande gårdsspänningen 220 volt (inom de äldsta näten 190 volt) använts i Hemsjöbolagets distribution. I betraktande av att ingen väsentlig anmärkning av Ångpanneföreningen riktats emot den nyssnämnda av Hemsjöbolaget redan tidigt utarbetade elektrifieringsplanen och att en enhetlig standardmässig och fullständig elektrifiering av dessa delar av länet nu i själva verket utan svårigheter kan ske endast genom ett konsekvent fullföljande av denna plan, så är det förvånande, att Ångpanneföreningen i sina uttalanden å sid. 33 om bristande allmänintresse, framtidssikt och planmässighet i landsbygdselektrifieringen inom länet ansett sig böra innesluta även det av Hemsjö Kraftaktiebolag utförda elektrifieringsarbetet. o Under rubriken »Val av organisationsform för landsbygdens elektrifiering» förordar Angpanneföreningen ett frångående av båda de hittills inom länet använda organisationsformerna Sydsvenska Kraftaktiebolagets och Hemsjö Kraftaktiebolags och föreslår övergång till en tredje för länet ny organisationsform, nämligen den av Kungl. Vattenfallsstyrelsen inom Älvkarlebynätet tillämpade. Angpanneföreningens omdömen om de olika systemen torde kunna sammanfattas sålunda: Sydsvenska Kraftaktiebolagets så gott som fria överlämnande av landsbygdselektrifieringen åt allmänheten bereder vidsträckt rum för enskilt initiativ och enskild företagsamhet att arbeta för elektrifieringen. En mängd parallella krafter kunna gripa sig an med verket. Metoden främjar vidare i många fall en billigare elektrifiering därigenom, att kostnadsfritt arbete och andra naturaprestationer från ortsbefolkningens sida i viss mån kunna tagas i anspråk. Sydsvenska Kraftaktiebolagets distributionssätt kan emellertid lätt leda till planlöshet och oordning, hämmande utvecklingen, då elektrifieringen växer ut till större omfattning, vilket ju även visas av förhållandena inom Malmöhus län. Henisjö Kraftaktiebolags organisationsform möjliggör däremot enhetlighet och planmässighet i landsbygdselektrifieringen. Systemet medgiver direkt förbindelse emellan kraftproducenten och kraftkonsumenterna u t a n mellanhand, vilket innebär betydande fördelar. Emot Hemsjösystemet framhålles å a n d r a sidan, att detsamma kräver en mera omfattande organisation på en h a n d för detalj distributionen, vilket påstås onödigt fördyra elektrifieringen, speciellt då det gäller elektrifiering av folkfattigare och mindre uppodlad bygd. Detta verkar, åtminstone till en början, hämmande på elektrifieringens utveckling till dylik för elektrifieringen mindre gynnsam bygd.

62 Kungl. Vattenfallsstyrelsens organisationsform, som är en mellanform emellan Hemsjöbolagets detalj distribution och Sydsvenska Kraftaktiebolagets fria form för landsbygdselektrifieringen, anses på ett fördelaktigt sätt i sig koncentrera de båda systemens förtjänster u t a n att så mycket tyngas av deras brister. Då Ångpanneföreningen föreslår Sydsvenska Kraftaktiebolaget den nya organisationsformen för dess hittillsvarande område inom länet, går Ångpanneföreningen längre än Kungl. Elektrifieringskommittén i sin utredning angående Malmöhus län (Meddelande n r 2) ansåg sig kunna i fråga om landsbygdselektrifieringens centralisering under enhetlig ledning. Kommittén förutsatte nämligen vid tidpunkten för denna utredning, a t t Sydsvenska Kraftaktiebolaget under inga omständigheter önskade övertaga bygden ä t e n och sträcka sin verksamhet så långt u t å t som motsvarande Kungl. Vattenfallsstyrelsens system, och inskränkte sig Kommittén därför till att förorda, a t t i stället distributionsföretagen själva skulle sluta sig tillsammans omkring de större transformatorcentralerna till s. k. »kraftförvaltningar» med sakkunnig ledning, vilka var inom sitt område kunde omhändertaga en planmässig och rationell bygdedistribution. Den av Ångpanneföreningen föreslagna övergången till Vattenfallsstyrelsens system vore, därest den visar sig möjlig, sannolikt en lyckligare lösning av organisationsfrågan än de för Malmöhus län såsom en kompromiss föreslagna kraftförvaltningarna. Även Vattenfallsstyrelsens system, som icke förutsätter andra mellanhänder än de smärre konsumentföreningarna, medgiver nämligen en mera direkt förbindelse mellan kraftproducenten och kraftkonsumenterna. Vid tillämpning av detta system kunna också de abonnenternas centralorgan inbesparas, som kraftförvaltningarna eljest skulle utgöra. Det förutsattes emellertid, att kraftbolaget liksom Kungl. Vattenfallsstyrelsen vakar över, att de enskilda distributionsföretagen skötas rationellt och enhetligt. När Ångpanneföreningen för de ännu icke elektrifierade trakterna av Hemsj öbolagets förutvarande verksamhetsområde, vilka huvudsakligen utgöras av glesare befolkad och mindre odlad skogsbygd, föreslår övergång till det distributionssätt, som använts vid Kungl. Vattenfallsstyrelsens nät, anser jag detta förslag vara lämpligt. Även om Sydsvenska Kraftaktiebolaget hade samma intresse för landsbygdsdistributionen, som jag anser hava förefunnits vid förutvarande Hemsjöbolaget, så skulle jag dock hava kommit till denna slutsats. Än mera anser jag förslaget berättigat, då distributionen nu omhändertagits av ett företag, som anser det vara önskvärt att begränsa sig till den stora och medelstora distributionen och inskränka detalj distributionen till ett minimum. Huruvida Vattenfallsstyrelsens distributionssätt hade varit att föredraga även vid nyelektrifiering av de redan elektrifierade trakterna av det gamla Hemsjöområdet, alltså av slättbygden med tätare odling och tätare befolkning, vill jag lämna därhän. Skillnaden emellan Vattenfallsstyrelsens system och Hemsjöbolagets system tillämpade för dylik bygd kunde icke hava varit av någon n ä m n v ä r d betydelse. Men då det n u ifrågasattes en omläggning av distributionssättet för de områden, som redan elektrifierats enligt Hemsjösystemet, och det förordas, a t t man även här skulle u t a n någon nyansering övergå till Vattenfallsstyrelsens system, så finner jag det vara absolut olämpligt. I de trakter, som redan helt eller delvis elektrifierats med tillämpning av Hemsjöbolagets detalj distribution, bör därför den redan bestående organisationen icke avskaffas för att ersättas av konsumentorganisationer för varje särskild tertiärstation, vilka med den tekniska utformning som Hemsjöbolagets landsbygdselektrifiering erhållit näppeligen k u n n a bliva rationella. Angpanneföreningens förslag att överföra den hittillsvarande elektrifieringen till

53 Vattenfallsstyrelsens system bereder nämligen stora tekniska svårigheter i m å n g a hänseenden. Strukturen av bygdelinje- och ortsnätssystemen är nämligen helt olika i de båda fallen. Olika faktorer bliva bestämmande för deras utformande. Hemsjösystemet arbetar med relativt små ortsnät och små bygdestationer, avvägda uteslutande med hänsyn till tekniskt ekonomiska synpunkter. Bygdestationerna sakna oftast mätaranordningar och möjlighet att inbygga sådana. Vattenfallsstyrelsens system arbetar med större ortsnät, dimensionerade för att bliva lämpliga administrativa enheter för föreningarna och med stora tertiärstationer, försedda med mätaranordningar och anordningar för allmänhetens eget betjänande av ortslinjerna. Skulle distributionsanläggningarna säljas till konsumenterna, torde det därför sannolikt bliva nödvändigt att avyttra varje hel bygdelinje som en enhet, och kommer man i sådant fall, snarare än till Vattenfallsstyrelsens system, att övergå till formen av de kraftförvaltningar, som av Kungl. Elektrifieringskommittén föreslogos för Sydsvenska Kraftaktiebolagets område av Malmöhus län. Huruvida man i så fall bör stanna vid kraftförvaltningar, motsvarande en bygdelinje, eller låta varje kraftförvaltning omfatta ett helt sekundärstationsområde eller en ännu större enhet av landsbygdsdistributionen är en lämplighetsfråga. Då detaljdistributionen nu redan är organiserad av det gamla Hemsjöbolaget, är det enligt min redan framhållna åsikt olämpligt att splittra densamma i smärre organisationer, i all synnerhet om dessa organisationer skola uppbyggas av helt nya företagare. I syfte att utreda, yilken organisationsform, som varit mest lämplig för landsbygdselektrifieringen, gör Angpanneföreningen å sid. 20—22 en jämförande undersökning av den uppnådda elektrifieringsgraden, dels inom tvenne med hänsyn till jordbruksoch befolkningsförhållanden jämförbara områden, Ängelholmsområdet och Simrishamnsområdet, dels inom Sydsvenska Kraftaktiebolagets och Hemsjöbolagets avsättningsområden i sin helhet inom länet. Angpanneföreningen konstaterar, att vid tiden för utredningen kraftbolagen i de båda speciella områdena uppnått i stort sett samma resultat ifråga om elektrifieringsgrad, om m a n frånser den glesare bebyggda och mindre odlade skogstrakten, vilken icke varit föremål för elektrifiering i nämnvärd utsträckning inom Hemsjös område. Inom Sydsvenska Kraftaktiebolagets och Hemsjöbolagets hela avsättningsområden konstaterades den elektrifierade arealen vara 27 % resp. 23 %. Härav dragés, visserligen med viss reservation, den slutsatsen, att de båda distributionssystemen i stort sett äro likvärdiga, men att Hemsjösystemet mindre väl lämpar sig för föga uppodlade trakter. En dylik undersökning av elektrifieringens utbredning vid en viss tidpunkt är j u intressant i och för sig men är ingalunda utslagsgivande vid bedömandet av i vad mån de använda organisationssystemen äro inbördes av värde för landsbygdselektrifieringen. Under kristidens lyse- och kolnöd elektrifierades det j u överallt, där ett tillfälle därtill över huvud taget erbjöd sig. I synnerhet har det ju visat sig, a t t i de trakter, där elektrifieringen skedde genom allmänhetens självverksamhet, man ofta, endast byggande på det suggererande exemplet av grannarnas företagsamhet, byggde kritiklöst, vare sig de ekonomiska förutsättningarna för elektrifieringen funnos eller ej och utan nödig teknisk kontroll. Frånsett det förhållandet, som är mycket riktigt, att Hemsjöbolagets centraliserade organisationsform icke medgav det obegränsade utvecklande av byggnadsverksamheten, som vid kristidens inträde plötsligt ansågs önskvärt, hade bolaget starka skäl att under denna tid iakttaga försiktighet och m å t t a vid landsbygdselektrifieringen. Hemsjö hade att själv för framtiden svara för skötsel

54 och underhåll av de byggda anläggningarna. Med full insikt om vad detta innebar hade bolaget anledning undvika den sänkning av anläggningarnas kvalitet, som skulle bliva följden av ett forcerat byggande under kristiden. Dels för att u n d g å risken av a t t höjda energipris efter kristidens upphörande antingen icke skulle k u n n a bibehållas eller också verka hämmande på konsumtionen och alltså leda till ett bakslag, dels för att underlätta kapitalanskaffningen hade bolaget intresse av a t t icke n ä m n v ä r t höja energiprisen utan uttaga den av kristiden betingade merkostnaden för anläggningarna medelst engångsavgifter eller amortering på kort tid. Dessa engångsavgifter blevo betydande, vållade betänksamhet hos allmänheten och ledde till en viss återhållsamhet. Nu har man tillfälle konstatera, a t t denna återhållsamhet huvudsakligen var av godo. Vid bedömandet av elektrifieringsresultatet h a r man vidare att taga h ä n s y n till icke blott h u r u många hektar jord, som u n d e r en viss tid elektrifierats, u t a n jämväl på vad sätt elektrifieringen genomförts. Man måste sålunda exempelvis undersöka, vilket bestående värde de utförda anläggningarna erhållit såsom led i den fortskridande elektrifieringen av landsbygden. Någon jämförande undersökning emellan resultaten av de båda distributionssätten i berörda avseende har icke gjorts. I avseende på deras påverkan på det planmässiga och ändamålsenliga utförandet av bygde- och ortsnäten kan dock en dylik jämförelse lätt nog utläsas av Ångpanneföreningens förslag till åtgärder för elektrifieringens främjande inom de olika områdena. Där elektrifieringen utförts efter Hemsjöbolagets speciella distributionssystem, d. v. s. av bolaget själv, har densamma alltsedan år 1912 konsekvent fullföljts efter en standardmässig och enhetlig plan och äro ändringar icke behövliga, under det att större eller mindre avvikelser från standard och enhetlighet i regel förefinnas i alla de fall, då bolaget av en eller annan anledning nödgats lämna distributionen ifrån sig till privat företagsamhet och privat projektering. I samma riktning talar en jämförelse i detta avseende med områdena i väster. Ångpanneföreningen motiverar ett frångående av Hemsjöbolagets organisationsform bland a n n a t därmed, att inom Hemsjös område den glesare bebyggda och mindre odlade skogsbygden icke i samma utsträckning som inom Sydsvenska Kraftaktiebolagets område blivit föremål för elektrifiering, vilket tillskrives bristande lämplighet hos Hemsjösystemet. Men även om det med dessa förutsättningar är motiverat att välja ett n y t t system för dessa glest odlade bygder, så motiverar det icke, a t t Hemsjösystemet generellt förkastas. Själv anser jag det ju vara önskvärt, att Vattenfallsstyrelsens distributionssätt användes inom de delar av Kristianstads län, där odlingen är relativt gles. Men därmed vill jag dock icke hava utdömt Hemsjösystemet såsom oanvändbart i dessa bygder med glesare befolkning. Hemsjöbolaget verkställde givetvis av rent egoistiska skäl elektrifieringen i största ekonomiens ordning, varvid den glesare bygden självfallet kom i andra hand. Denna arbetsordning torde, förutsatt att elektrifieringsmöjligheten för framtiden för den glesare bygden icke härigenom äventyrats, h a v a varit riktig ur icke blott privatekonomisk utan även nationalekonomisk synpunkt, i all synnerhet under kristiden, då målet ur hushållningssynpunkt ju var att med minsta material- och arbetsåtgång elektrifiera största möjliga antal belysnings- och arbetsenheter. Hemsjö räknade ju också faktiskt redan från början med att en ganska fullständig elektrifiering av landsbygden vore möjlig, även om elektrifieringsobjekten tillsvidare i allmänhet vore latenta. Bolaget inskränkte sig visserligen till a t t tillsvidare endast bygga den bärande stommen för landsbygdselektrifieringen, d. v. s. bygdelinjer och

55 bygdestationer, genom att först elektrifiera samhällen, landsbygdsindustrier och rikare och tätare bebyggda jordbruksområden. Men sedan denna stomme utbyggts, ansåg m a n elektrifieringen av den övriga landsbygden så småningom skulle komma med av sig själv. Då kristiden bröt in, var Hemsjö ä n n u icke fullt färdig med denna stomme. Av skäl, som jag förut framhållit, kom Hemsjö under denna tid att intaga en relativt återhållsam position vis å vis landsbygdselektrifieringen. Omtanken om dess framtida räntabilitet krävde försiktighet. I motsats därtill erbjödo samhällena och industrierna å landsbygden fortfarande gynnsamma elektrifieringsmöjligheter och begagnade sig Hemsjö självfallet därav, för att få huvudsystemet för landsbygdselektrifieringen kompletterat i de trakter, där detta ännu återstod. Att härifrån sluta sig till, att Hemsjös organisationsform icke möjliggör landsbygdselektrifieringens fullföljande utöver hittillsvarande gränser, är förhastat. Den under de senaste åren (från år 1919), sedan landsbygdselektrifieringen slagit igenom och kristidsförhållandena på den elektriska marknaden lindrats, av Hemsjöbolaget utförda elektrifieringen lär i avseende på utbredningsgraden hava varit fullt normal. Det sägs, a t t ett fullföljande av landsbygdsdistributionen enligt Hemsjösystemet kräver särskilt stora kapitaltillgångar. Beträffande denna fråga hänvisas till a t t kapital för ortsdistributionen i varje fall anskaffas genom konsumenternas egen försorg. Det var utbyggandet av huvudstommen för landsbygdselektrifieringen, kraftstationer, landslinjer, transformatorcentraler och bygdelinjer, som ställde stora anspråk på bolagets kapitalanskaffning. Sedan dessa anläggningar nu i stort sett äro färdiga, bortfalla bolagets kapitalsvårigheter för landsbygdselektrifieringen. Det framhålles i utredningen, att Hemsjösystemet icke möjliggjort tillvaratagandet av allmänhetens naturaprestationer och kostnadsfria arbete, varigenom anläggningarna skulle hava blivit dyrbarare. Då det gäller slättbygden, torde betydelsen av naturaprestationerna och det kostnadsfria arbetet betydligt överskattas. Stolpar och sten finnas där icke till hands såsom i den brutna bygden och skogsbygden. Jordbruksarbetet bedrives också här på ett helt a n n a t och intensivare sätt, som gör att dagsverken och kördagsverken icke k u n n a fås av de enskilda föreningsmedlemmarna. Vem som än bygger här, måste därför lega dem och betala dem. Därest emellertid naturaprestationerna äro av värde, är det intet som hindrar, att de tillvaratagas i Hemsjösystemet, vilket också i viss mån skett. Ingen principiell skillnad råder i detta avseende om kraftbolaget eller en entreprenörsfirma bygger anläggningarna. Intet hindrar att i lämpliga fall t. o. m. låta de enskilda konsumenterna eller sammanslutningarna av desamma under bolagets kontroll helt och hållet själva bygga sina ledningar för att sedermera överlåta dem å bolaget, som åtager sig deras skötsel och underhåll, eventuellt även detta med abonnenternas medverkan. Stora kraftföretag med detalj distribution i Tyskland hava exempelvis byggt hela sin verksamhet på ett dylikt förfaringssätt. Det anses vidare, att distributionsanläggningarnas skötsel och underhåll och energileveransernas administration vid detaljdistributionen måste kräva en särskilt stor apparat, som verkar fördyrande på kraftdistributionen. Detta anser jag långt ifrån vara fallet. Genom att överflytta dessa saker på abonnenterna själva kan man visserligen införa en förenkling och besparing för kraftleverantören men icke för konsumenterna eller nationalekonomiskt sett. I själva verket kräva skötsel och underhåll av bygdelinjerna och ortsnäten relativt låga kostnader. Den personal, som erfordrades för huvudnätets och bygdenätets skötsel, är med relativt ringa komplettering tillräcklig för skötsel även av ortsnäten.

56 Extra i orterna anlitade privata hjälpare k u n n a biträda med skötsel av ortstransformatorerna, inkasseringar o. d. Energidebiteringen och bokföringen av de många små standardleveranserna kan i stor utsträckning ske maskinmässigt och med förvånande liten apparat. Beträffande nyanslutningen av mängden små abonnenter så är att märka, att sedan k o n t r a k t uppgjorts med abonnentföreningen om de allmänna villkoren för energileveranserna inom en viss ort, behöver icke kraftföretaget förhandla med de enskilda abonnenterna. Detta kan uppdragas åt bolagets entreprenörer, som kunna sköta alla dylika förhandlingar enligt bolagets direktiv, till dess abonnenterna blivit anslutna, då bolaget övertager dem. De spridda smärre nyanläggningarna ute i orterna krävde visserligen under byggnadsperioden en relativt stor apparat, då de byggdes av bolaget och blevo i glesare bygd dyrbara genom svårigheten för bolaget att införa den differentiering i anläggningarnas kvalitet och kostnad, som var behövlig och befogad vid leveranser av olika omfattning och olika betydelse l . Under kristiden var självfallet också en stor personal behövlig för att möta den flod av förfrågningar, som då strömmade in från allmänheten. Alla förfrågningar måste ju utredas och besvaras, även om svaren komme att gå i avkylande riktning. Denna företeelse var tillfällig. Men sedan detaljdistributionen kommit i gång, kräver den en mindre apparat och mindre besvär än man är benägen att tro, och just därför är det så föga motiverat att vidtaga ändring sedan den redan organiserats. Den synes vara stor och dyrbar därför, a t t den är samlad på en hand. Den apparat, som är i verksamhet, då allmänheten själv bygger, torde dock icke vara mindre. J a g behöver endast påpeka, att då allmänheten själv ombesörjer detalj elektrifieringen, det j u vid sidan av kraftleverantörens organisation arbetar en stab av konsulterande och byggande elektriska firmor, föreningarnas funktionärer, föreningarnas samorganisationers konsulenter och övriga funktionärer o. s. v. I det förra fallet äro dessa personer samlade hos kraftleverantören och arbeta efter ett enhetligt program. I det senare fallet arbeta de mera var för sig. En del av de anmärkningar, som riktats mot detalj distributionens h a n d h a v a n d e av kraftbolaget, bero nog därpå, att man förbiser, att den stora administrationspersonalen vid Hemsjöbolaget mindre berodde på driften än på anslutnings- och byggnadsarbetena samt mera på kristidssvårigheter än på svagheter, förefintliga under normala tider, ävensom enligt m i t t förmenande därpå, att Hemsjöbolaget icke h a n n att under kristiden tillräckligt snabbt anpassa sin förvaltning efter den då abnormt hastigt växande verksamheten. Södertälje den 15 mars 1923. Torsten Staaf.

1¶Denna olägenhet kan reduceras genom utbygga dylika mindre viktiga ledningar.

att abonnenterna, såsom tidigare nämnts, själva

57 Bilaga

2.

TABELL över befintliga elektriska anläggningar inom Kristianstads län med uppgifter om vissa tekniska data.

Allmänna upplysningar. Uppgifterna i röjande tabell avse alla inom länet befintliga distributionsföretag och vattenkraftstationer samt hava i regeln erhållits vid besök på de olika anläggningarna. Mycket små vattenkraftstationer av kristidstyp och utan utvecklingsmöjligheter hava för fullständighetens skull medtagits, ehuru de för länsutredningen äro av mindre betydelse. .Värmekraftstationer hava medtagits blott om de hava ett utbrett distributionsnät. Av anläggningar under utförande hava i regeln medtagits blott sådana, för vilka det huvudsakliga materialet beställts vid tiden för uppgifternas införskaffande. Uppgifterna avse i regeln blott de delar av anläggningarna, som befinna sig inom länet. Vid tabellens utarbetande har dessutom följande iakttagits beträffande de skilda kolumnernas ifyllande: Kol. 1. Varje anläggning har erhållit ett löpande nummer, med tillhjälp av vilket anläggningen kan återfinnas å kartan över befintliga anläggningar. Kol. 2. Anläggningarna hava i regeln hänförts till det område, inom vilket de huvudsakligen äro belägna. Härader, socknar o. d. hava införts i samma ordnings1 11 i 9 5

O

58 följd, som i den statistiska tabellen, och distributionsanläggningarna således även i ren lokalf öljd. — Stora distributionsföretag, som omfatta flera socknar eller härader, hava dock införts på lämpligt ställe i tabellen. Kol. S. Varje företag, som utgör en teknisk eller ekonomisk enhet, upptages i allmänhet för sig. Sådana, privatpersoner eller icke inregistrerade sammanslutningar tillhöriga anläggningar, vilka äro obetydliga och icke själva alstra sitt behov av elektrisk energi, hava dock, där så är lämpligt, inbegripits i energileverantörens anläggning. Varje företag har i regeln införts blott en gång. De stora distributionsföretagen hava dock uppdelats i olika avdelningar. Kol. 4—7. Om anläggningen uteslutande abonnerar elektrisk energi, hava dessa fyra kolumner hopslagits och namnet å energileverantören införts under desamma. Kol. 8. Kolumnen har ifyllts med »Likström» eller »Trefas>. Kol. 9. Vid likström har kolumnen ifyllts med » >. Kol. 10. Likströmstreledaresystem har markerats på lämpligt sätt, t. ex. » 2 x 2 2 0 » . För trefassystem har alltid huvudspänningen angivits. Kol. 11. Som primära transformatorstationer betraktas transformatorer i kraftstationer samt i primär- och bygde- eller därmed jämförbara stationer. Kol. 12. Ledningar indelas uti lands-, bygde-, orts- och gårdsledningar i enlighet med den av Vattenfallsstyrelsen använda nomenklaturen. Kol. 13. För trefassystem har alltid huvudspänningen angivits, även om alla ledningar skulle vara blott enfasiga. Kol. 14. Blott ledningssträckor inom länet hava medräknats, men alla sådana hava i regeln upptagits. För två ledningar å samma stolpar räknas stolplinjelängden, vilken införes under den klass, dit ledningen med den högre spänningen hör. För sådana ledningar, som ej äro markerade å kartan, har blott en approximativ uppgift om ledningslängden lämnats. Kol. 15. Som sekundära transformatorer betraktas sådana i orts- och gårdsstationer, varjämte omformare trefas-likström medtagits under denna rubrik. Kol. 16. Här medtagas blott energiförbrukande apparater, således icke transformatorer och omformare. Varje lampa har antagits förbruka 25 watt, såvida icke särskild uppgift om storleken finnes. Kol. 17—18. Små brukningsdelar, t. ex. sådana mindre än 1"5 hektar, hava i en del fall icke inberäknats. Kol. 19—20. Uppgifterna avse uteslutande inom anläggningen förbrukad kraft samt hänföra sig till åren 1919—1920. Sådana kraftbelopp., vilka anläggningen sålt eller befordrat till annan distributionsanläggning, hava upptagits under denna sistnämnda. Kraften har antagits uppmätt primärt vid anläggningens egen kraftstation eller, om sådan icke finnes, vid någon central plats inom distributionsområdet. Maximieffekten hänföres till kvartstimmesperiod. Om anläggningen erhåller kraft från olika håll, har om möjligt energi- och effektbeloppen uppdelats med hänsyn härtill. — Om anläggningen nyligen tagits i bruk, har kraftåtgången uppskattats på grundval av anläggningens omfattning, så att energiförbrukningssiffran kommer att avse hela året. Kol. 21. Uppgift om det år, då större delen av anläggningen först blev driftsfärdig. Kol. 22. Uppgiften avser totala, verkliga anläggningskostnaden, i regeln dock blott för de delar av anläggningen, som falla inom länet. I kostnaden ingå stolpar, husbyggnader och dylikt. Erhållna uppgifter hava behandlats kritiskt och i regeln något ökats.

59 Kol. 23. Här hava antecknats de avseenden, i vilka anläggningen eventuellt avviker från normala typer. — Således hava bl. a. följande förhållanden p å p e k a t s : a) om anläggningen delvis ligger i annat län. b) om någon väsentligare del av distributionsanläggningen befinner sig i annans ägo. c) om en vattenkraftstations utbyggda effekt onormalt avviker från den tillgängliga. d) om det elektriska systemet är så speciellt, att detsamma icke k u n n a t tillräckligt tydligt angivas i föregående kolumner. e) om distributionsledningarna äro utförda å fackverksstolpar eller såsom jordkablar. (Enkla trästolpar = normalt utföringssätt.) f) om kristidsnät för blott belysning och uteslutande av järntråd i någon större utsträckning ingår i en landsbygdsanläggning. g) om anslutningen till väsentlig del utgöres av mindre vanliga apparater, t. ex. värmeelement. h) om kraftbeloppssiffrorna äro uteslutande uppskattade. i) om anläggningen är nybyggd eller under utförande och i sistnämnda fall, om dess omfattning är obestämd.

60 Tabell över befintliga elektriska anläggningar inom Härad eller tingslag samt samhälle, socken er; en; eller landskommun, S" vari anläggningen i o sin helhet eller till CO väsentlig del är B belägen

i>

2¶Anläggningens namn och adress

3¶Energien erhålles: Från egen kraftstation av följande typ och storlek. Medelst abonnement från nedanstående företag.

Sam- ;| man- i! lagd ji Elektriskt system å gene- primäri '• Drivmotor ratorerna eller å den anlägg- trans-1! Utbyggd Total ningen tillförda energien formal 1 generatorfalltor- 1 Samman- höjd effekt Peri- Spän- effekt i lagd Slag Strömart odtal ning storlek 1. 2.

hk

meter

kVA

pr/s.

volt

kVA |j

—

—

20 000

20 000

^•o

Bjäre h ä r a d : 1 Västra Karup

s:n G l i m m i n g e E l e k t r i c i t e t s - V a t t e n 20 Likström 20 6 verk, Glimminge pr turbin V. K a r u p 2 B å s t a d k ö p i n g .... B å s t a d s A n d e l s e l e k t r i c i - A b . f r å n Ä n g e l h o l m s s t a d s e l e k t r i - T r e f a s tetsförening, Båstad citetsverk, Ängelholm 3 4

G r e v i e s:n

»

»

5¶F ö r s l ö v s:n 6 Hjärnarps

s:n

7¶Barkåkra

s:n

»

Grevie Andelselektrici- Ab. från Båstads Andelselektricitetstetsförening, Grevie förening, Båstad Sex s m å elektricitetsverk Vattenhjul c:a 1*5 10 vid befintliga vattenk v a r n a r o c h s å g a r ... Förslövs Andelselektrici- Ab. från Båstads Andelselektricitetstetsförening, Förslöv förening, Båstad Hjärnarps Andelselektri- Ab. från Angelholms stads elektricitetsförening, Hj ärnarp citetsverk, Ängelholm Vejby medomnejds EnerD:o d:o giförening, B a r k å k r a

»

•

Trefas

20 000

20 0 0 0

)>

20 000

—

20 000

3 000

20 000

(-100)

»

4 000

60 B

3 000

—

»

4 000

—

3 000

3 000

»

Skaftarps kvarn, Bark- Vatten- 1 11 1 2 1 10 Likström åkra turbin 9 Angelholms stads elektri- A b . från Sydsvenska Kraft A.-B. Trefas " » citetsverk, Ängelholm, Malmö Barkåkraområdet 10 Skäldervikens AndelsAb. från Ängelholms stads elektri» » » elektricitetsförening, citetsverk, Ängelholm Skälderviken 11 Ä n g e l h o l m s t a d . . . A n g e l h o l m s s t a d s e l e k t r i - A b . f r å n S y d s v e n s k a K r a f t A . - B . , » citetsverk, Ängelholm Malmö

— 150

Södra Åsbo härad: 12

S t r ö v e l s t o r p s:n... V ä l i n g e E l e k t r i s k a A n delsförening, Rögle (Malmöhus län) 18 » • > . . . Strövelstorps Elektricitetsförening, Hasslarp 14 » » ... K a t t a r p s E n e r g i f ö r e n i n g , K a t t a r p ( M a l m ö h u s län) lb H ö j a s:n Höja Andelselektricitetsförening, Ängelholm M a r d a l s E l e k t r i s k a förein » » ning, Ängelholm

A b . f r å n H ö g a n ä s — B i l l e s h o l m s A.-B.. Höganäs Ab. från Ausås Andelselektricitetsförening, Spannarp. A b . f r å n H ö g a n ä s — B i l l e s h o l m s A.-B., Höganäs Ab. från Angelholms stads elektricitetsverk, Ängelholm Ab. från Höja Andelselektricitetsförening, Ängelholm

61 Kristianstads län med uppgifter om vissa tekniska data. Elektrifierad areal Alstrat eller tillfört Samman- Sammankraftbelopp odlad jord lagd lagd sekundär anslutMed trans- ning av belysning Ärligt Samman- forma- motorer, MaximiMed blott och. energilampor tOTlagd effekt belysning motorbelopp m. m. längd effekt drift

Distributionslednmgar

!

Spänning

Klass i

hektar

hektar

mega W h

kW

årtal

kVA

kW

—

16 5 4 1 &1

volt

km

14 Gårds-

220 B y gdeOrtsGårdsGårds-

20 000 3 000 220 500 & 220

|

|

—

>

Ungefdr-

a p: Anmärkningar. O* total Sifl'rorna hän- cr? a anläggvisa till 3' nings0? ra kostnad anmärkningar a å sid. 26 CD a

Byggnadsår

tusent.kr. i

1 l

)

2 3

Gårds-

—

— —

OrtsGårdsBygdeGårdsBygdeOrtsGårdsGårds-

3 000 500 & 220 20 000 500 & 220 20 000 1500 380 220

6 4 &4 3 4&2

)

*)

)

) o. e )

8 9 2

—

—

ä

)

53-5

13 4&8

830 10

4 000 & 1 500 1 &2

—

6 10

— —

—

—

—

l0

)

u

)

20 000 500 & 220

12 4&4

OrtsGårds-

3 000 380 & 220

9 4 &3

OrtsGårds-

3 000 500 & 200

OrtsGårdsOrtsGårdsOrtsGårdsOrtsGårds-

)

1-5

BygdeGårds-

Orts-

3 000 380 4 000 500 & 220 3 000 500 & 220 3 000 500 & 220

2 4 &3 2 2

36 4 20

60 30

60 50

200 50

20 10

25 15

1916 1916

)

) o. 9 )

12 13

)

62 3

7¶Ausås Anclelselektrici- Ab. från Åstorps municipala elektetsförening, Spannarp tricitetsverk, Åstorp Västra Ausås Energi- Ab. från Ausås Andelselektricitets18 » » förening, Spannarp förening, Spannarp. Spannarpsortens ElektriD:o d:o 19 » » citetsförening, Spannarp Humlarps Elektricitets- Ab. från Åstorps municipala elek20 » » förening, Åstorp tricitetsverk, Åstorp. D:o d:o 21 Västra Broby s:n Västra Broby med omnejds Elektriska Distributionsförening » » i» Höganäs—Billesholms Ångturbin 10C00 22 9 000 A.-B., Ormastorpcentralen och Nyvångs gruva, N y v å n g Ab. från Höganäs— Billesholm A.-B., 23 » » » Flenninge_ Energiförening, Ödåkra (MalmöHöganäs hus län) Ång210 24 160 » » » Höganäs—-Billesholms A.-B., Hyllingeverken, maskin Hyllinge 25 Björnekulla s:n ... Åstorps municipala elek- Ab. från Sydsvenska Kraft A.-B., tricitetsverk, Åstorp Malmö Kvidinge AndelselektriD:0 d:o 26 Kvidinge s:n citetsf örening, Kvidinge Kvidingeortens Energi- Ab. från Kvidinge Andelselektrici27 » » tetsförening, Kvidinge. förening, Kvidinge 28 Västra Sönnarslöv A.-B. Klippans Finpap- Ab. från Sydsvenska Kraft A.-B., s:n persbruk Malmö Vatten1125 8-5 & 5 1045 turbiner Ång375 294 — turbiner Sydsvenska Kraft A.-B., Från egna vattenkraftstationer i La29 gaån i Hallands län och från ångMalmö kraf tcentr al i Malmö, Malmöhus län

17 Ausås s n

10 Trefas

3 000

»

3 000

—

n

3 000

—

» »

3 000

— i

3 000

»

3 000 15 90|

»

4 000

»

» »

3 000

50 20 000

40 B

50 20 000

6C

»

50 20 000 1200 5 000 &380 380

»

|

— —

50 50 000 3 40Ö

Norra Åsbo härad:

30 Tostarp s:n 31

»

»

32 Munka-Lj ungby s:n

33 Munka-Ljtmgby 34 Tosjö s:n 35 Ossjö s:n 36

»

»

Gånarps Andelselektrici- Ab. från Ängelholms stads elektri» citetsverk, Ängelholm tetsförening, M u n k a Lj ungby Tostarps Energiförening, Ab. från M u n k a - L j u n g b y Andels» elektricitetsförening, M u n k a Munka-Ljungby Ljungby Munka-Ljungby Andels- Ab. från Sydsvenska Kraft A.-B., » elektricitetsförening, Malmö Munka-Ljungby Skälderhus EnergiförAb. från Mxmka-Ljungby Andels» elektricitetsförening, M u n k a ening, Skälderhus Ljungby 2- 5 100 Bösjöholms Gård, Mun- Vatten- 1 70 » turbin .. ka-Lj ungby Ab. från Munka-Ljungby AndelsOssjö Energiförening, » elektricitetsförening, MunkaÅsbo-Össjö Ljungby Gångvads Gård, Kallna Vattenhjul 20 5 10 Likström

50 20 000 50

—

50 20 000

5C

3 000

_

50 20 000

~

—

—

63 12

14 ÖrtsGårds* OrtsGårdsOrtsGårds-

3 000 380 3 000 380 3 000 500 & 220

9 3 1 3 7 5 & 2

OrtsGårdsOrtsGårds-

3 000 380 3 000 380

3 2 12 16

|

2 000

2 000

19;7

—

—

—

—

2 300

2 500

—

—

—

— —

2 500

—

—

LandsBygde-

50 000 20000

33 23

— _

— — .

) o.

)

29 OrtsGårds-

1500 380

4 3-5

30 OrtsGårds-

1500 380

3 4

32 OrtsGårds-

1500 380 & 220

4 1 &3

80 OrtsGårds-

1500 380

1 3

37 Orts-

3 000

2-5

—

18)

19)

) o. 6 )

22-5

90 10

250 Lands- 50 000 & 30 000 1 & 9 Orts3 000 — Gårds380 2

650 OrtsGårds-

4 000 500

—

—

Gårds-

—

410 OrtsGårdsGårds-

3 000 500 & 220 380

9 2 &5 5

300 7

OrtsGårdsOrts-

3 000 380 5 000

10 10 3

—

—

Gårds-

BygdeGårds-

20 000 380

4 1*5

Gårds-

0-5

60 20

—

)

j

10)

13\

24 U)

) o.

)

31 17)

32 33

64 2

5 G

37 Kallna s:n 38 39 40

41 Stora Mölla Kvarn, Vatten50 Likström 6 40 Kallna turbin Östra Ljungby s:n Östra Ljungbyortens Elektriska Andelsförening, Östra Ljungby 180 G 150 Trefas » » » A.-B. Fettindustri. Stids VattenTig turbin 6 & 1-5 Likström » » » Två smärre elektricitets- Vattenverk vid Kopparmöllan turbiner och Östra Ljungby Valskvarn Ekets Elektriska Energi- Ab. från Örkelljunga Municipala Trefas Rya s.n förening, Eket Elektricitetsverk, Örkelljunga

» 42 Örkelljunga ni:e... Örkelljunga Municipala Ab. från Sydsvenska Kraft A.-B., Elektricitetsverk, ÖrMalmö kelljunga Energiför- Ab. från Örkelljunga Municipala 43 » s:n ... Kyrkolycke " ening, Örkelljunga Elektricitetsverk, Örkelljunga 44 D.-o d:o " » ... Harbäckshults Energiför» ening, Örkelljunga 45 D:0 d:o » » ... Åsljunga Elektricitets» verk, Åsljunga 46 D:o d:o » "... Eingarps Energiförening, » Örkelljunga Östra Eingarps EnergiAb. från Eingarps Energiförening, 47 » » ... » förening, Örkelljunga Örkelljunga i) » Spångs Energiförening, 48 D:o d:o " Örkelljunga F agerhultV ärsj ö EnergiAb. från Örkelljunga Municipala 49 Fagerhult s:n » fören., Asbo-Fagerhult Elektricitetsverk, Örkelljunga Bjärsgårds Gård, Grå50 Gråmanstorp s:n. Vattenhjul! 10 Fö 7 Likström manstorp 51 » » ,. Gråmanstorp Elektrici- Ab. från Klippans Municipala Elek- Trefas tricitetsverk, Klippan tetsför., Gråmanstorp 52 Aby-Klippans m:e Aby—Klippans Munici- Ab. från Sydsvenska K r a i t A.-B., pala Elektricitetsverk, Malmö " Klippan ' Ljunghuset—Sjöborgs Ab. från Klippans Municipala 53 Vedby s:n » Elektricitetsförening, Elektricitetsverk, Klippan Klippan Vedby Valskvarn, Klip- Vatten54 20 3 15 Likström » » turbin pan Svenningstorps Vals55 Vatten80 3 20 » » » kvarn, Hyllstofta turbin 56 Oderljunga s:n ... Oderljungaortens energi- Ab. från Örkelljunga Municipala Trefas förening, Perstorp Elektricitetsverk, Örkelljunga 57 Biseberga s:n 58 Perstorp s:n 59

»

»

Föreningen Ljungbyhed- Ab. från Klippans Municipala ElekEöstångaAndelselektritricitetsverk citetsverk, Ljungbyhed Perstorps Sockens Elek- Vatten100 7-s 65 tricitetsförening, Pers- turbin torp Skånska Ättikfabriken, 120 3 100 » Perstorp Gasmotor 120 100 —

ii

—

-

—

230 & 110 50

20 000

20 000

90 \

20 000

10 i

20 000

10 1

20 000

—" !

i

20 000

—

—

3 000

— 1

20 000

3 000 2x220 220

20 000

»

20 000

»

3 000

»

1500 220

65 12

—

—

—

—

20 OrtsGårds-

500 220

1 1

•

—

——

18)

16)

10)

18)

16)

50 Gårds-

—

—

1918 BygdeGårdsBygdeGårdsOrtsGårdsOrtsGårdsOrtsGårdsBygdeGårds-

20 000

3 4 6 5 1-5 3-o 1-8 2-o 3-5 2 12 4 —

_

—

—

380 1500

380 1500

380 20 000

380 —

3-o 8 5 3 4 2 2-5

Gårds-

2x220

1 Gårds-

4¶OrtsGårdsBygdeOrtsGårdsOrtsGårds-

BygdeOrtsGårdsBygdeGårdsOrfcsGårdsOrtsGårds1314 23

3 000

380 20 000 3 000

220 3 000

20 000 1500

380 20 000 500 & 220 samt 380 3 000

220 1500

21 18 23 20

10 10

20 15

150 75

—

—

15 10

) o. 2a)

)

—

—

)

20 000

—

) o. ™)

) O. 20 )

20 000

23")

20 000 1500

3 8 8 7 4

BygdeOrtsGårdsBygdeGårds-

1917 1917

—

—

—

—

—

—

16)

25)

—

26)

—

—

) O. 27 )

—

—

5 5

4 1

—

) O.

)

)

) O. 29 )

24 & 5

58 80)

1 9

66 2

Västra Göinge härad: 60

Vittsjö s:n

B o alts såg, Boalt pr Vitt Vattenhjul Likström sjö » » 61 Andelsföreningen Vittsjö Ab. från Andelsföreningen Bjärnums Trefas Elektricitetsverk, VittElektricitetsverk, Bj ärnum sjö 62 Visseltofta sm ... Visseltofta kvarn och såg Vatten50 3 4"6 I Likström Visseltofta turbin 63 » » ... Möllegården, Visseltofta » 5 1 4 » 64 Verum s:n Höliinge —Hovgårdens Vattenhjul 15 1 10 Elektricitetsverk, Ve rum 65 Bröderna Jönssons Mö- Vatten2 20 18 Trefas belfabrik, Verum turbin 6G Norra Akarp s:n Andelsföreningen Bj är- Ab. från Sydsvenska Kraft A.-B., numsElektricitetsverk, Malmö Bj ärnum 67 Hågnarps Elektricitets- Ab. från Andelsföreningen Bjärnums förening, Bj ärnum Elektricitetsverk, Bj ärnum 68 D:o d:o » » Hemmeströ Elektricitetsförening, Bj ärnum 69 A.-B. Hörröds kvarn och Vatten10 40 elektricitetsv.,Farstorp turbin » » 70 Hörröds m. fl. byars andelselektricitetsförening, Farstorp 71 Finja s:n Andelsföreningen Tyrin- Ab. från Sydsvenska Kraft A.-B., Trefas ge Elektricitetsverk, Karlshamn Tyringe » » 72 Höriinge Gård, Finja 40 Vatten36 turbin | 73 Vankiva s:n Mala- Andelselektricitets- Ab. från Andelsföreningen Bjärnums förening, Mala Elektricitetsverk, Bj ärnum » 74 )> Vankiva Elektriska förening, Hässleholm 75 Stoby s:n Ballingslövs Elektrici- Ab. från Sydsvenska Kraft A.-B., Trefas tets A.-B., Ballingslöv Karlshamn och Tockarpsortens energiförening » » 76 Kvistlånga bys distribu Ab. från Ballingslövs Elektricitets tionsföretag, KyrkA. B., Ballingslöv Stoby 77 Norra Sandby s:n Norra Sandby Energi D:o D:o förening, Ranseröd 78 Tre mindre elektricitets- Vattenhjul Likström verk vid befintliga kvarnar och sågar 79 Hässleholm stad.. Hässleholms stads elek Ab. från Sydsvenska Kraft A.-B., Trefas tricitetsverk, Hässle Karlshamn holm Ång100 I — 67 Likström maskin | 80 Kristinehems Elektriska Ab. från Hässleholms stads elektrici- Trefas Energiförening,Hässletetsverk, Hässleholm holm 81 Ekeclals Elektriska EnerD:o d:o giförening, Hässleholm

110 50

20 (»00

:10 120 120 50

20(00

lfOO

lfOO

6C00

20 0)0

5 0)0

6 0)0

75 ILO 50

20 0)0 2x220

6 0)0

6 000

07 12

60 BygdeOrtsGårdsGårds-

20 000 3 000 500 & 220 110

0-6 2 1 &3 2

—

80 GårdsGårds-

220 220

1-5 3

—

3 3

200 80

OrtsGårdsBygdeOrtsGårdsOrfcsGårdsOrtsGårdsGårds-

1500 380 20 000 1500 220 1500 380 1500 380 380

16 2 5 7 7 12 9 9

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Gårds-

500 & 200

2-5 & 4

26 Orts-

—

10 OrtsGårdsOrtsGårdsOrtsGårds-

1500 380 6 000 500 & 220 6 000 500 & 380

16 8

—

—

—

—

—

—

—

—

—

10' 5 6-5 & 1

136 OrtsGårds-

6 000 380

0-5 l-o

14 OrtsGårdsGårds-

6 000 380 110

2-o 1-5 1

—

—

2 Orts-

6 000

—

—

1906 Gårds-

—

i

—

1 1

2 2

1915 1918

5 24

—

_

)

) o.

61 lfl

)

63 64

*) 2

) o.

)

)

) 0.

65 66

)

67 68

lö

) o. ) (delvis) 69 21

) o. Sä )

70 71

) 0.

)

16)

)-Senrll3.

74 75

34)

85)

77 2

) o. )

8 G)

500 & 2 x 220 3 & 14

OrtsGårds-

6 000 220

OS 0-6

16)

80 OrtsGårds-

6 000 220

2-5 2

25 S7\

68 1

82 Hässleholm stad.. Stattena Elektriska Ener- Ab. från Hässleholms stads elektri- Trefas giförening, Hässleholm citetsverk, Hässleholm 83 Brönnestad s:n ... Sösdala Kraftbolag, Sös- Vatten200 21 190 » dala turbin Tjörnarps Kraftbolag, Vatten84 Tjörnarp s:n 20 7'6 15 » Tjörnarp turbin Lokomobil 40 85 Ignaberga s:n A.-B. J g n a b e r g a Kalk- Ab. från Sydsvenska Kraft A.-B., » sten, Ignaberga Karlshamn Två smärre elektricitetsVatten86 4 Likström » » . verk vid Troedstorps turbin och såg och Gulastorps vattenhjul kvarn 87 Vinslövs m:e Vinslövs Municipala Ab. från Sydsvenska Kraft A.-B., Trefas Elektricitetsverk, VinsKarlshamn .. löv 88 Onnestad s:n » Önnestads AndelselektriD:o d:0 citetsförening, Onnestad Östra Göinge härad: 89 Losliult s:n 90

»

» ..

»

»

92 Osby s:n

»

m:e

94 Glimåkra s:n 95

»

»

»

»

97 Orkene s:n 98

»

»

99 Hästveda s:n

Sydsvenska Kraft A.-B., Karlshamn. Landslinjen Lönsboda—Hökön Killeber^s Andels clektricitetsförening, Kille berg Hököns Andelselektricitetsförening, Hökön

Trefas

Fyra smärre elektrici- Vattenc:a 30 Likström tetsverk vid befintliga turbiner industriella vattenkraftanläggningar Osby Muuicipala Elek- Ab. från Sydsvenska Kraft A.-B., Trefas tricitetsverk, Osby Karlshamn Källtorpsortens Andelselektricitetsförening, Glimåkra Glimåkra Andelselektri— — citetsförening, Glimåkra F y r a smärre elektrici- Vatten6-2 15 Likström — tetsverk vid befintliga turb. och kvarnar och sågar vattenhjul Lönsboda Andelselektricitetsförening, Lönsboda Tommaboda kvarn och Vatten5 3 4 Likström såg, Lönsboda turbin Hästveda Andelselektri— — — — — citetsförening

100 Östra Broby s:n... Ostanå fabriksaktiebolag, Glimminge

Vattenturbin Ångmaskin

820 60

80 Likström

n

6 00C

—

6 00C 23C 380

6 000

.

~~

6 000

20 000

50 1

40 000

325 i

110 &120 50

20 000

—

—

—

— i \

—

220 110

awc 1 ul O ]

}

— 220

—

—

—

—

69 12

6 000 0-6 20 10 500 & 220 1 - 2 & 1 - 4 1 6 000 & 1 500 19 & 3 190 & 40 200 380 & 220 3& 9 1-7 1500 8 12 1-2 380

30 OrtsGårdsGårds-

6 000 500 & 190 220

2& 1 1

1-5

30 OrtsGårds-

6 000 220

3 8

200 OrtsGårds-

1000 190

5 7

130 LandsOrtsGårdsBygdeOrtsGårdsLandsOrtsGårdsGårds-

40 000 1500 220 20 000 1500 220 40 000 1500 220 220

30 3 3

— —

OrtsGårdsBygdeOrtsGårdsBygdeOrtsGårdsGårds-

3 000 220 20 000 1500 220 20 000 1500 220 220

LandsOrtsGårds-

40 000 1500 220

_

—

—

OrtsGårdsOrtsGårdsOrtsGårds-

— LandsOrtsGåfdsGårds-

20 000 1500 220 220

1-4

— •

—

5 3

145 6

~ 255

16)

")

16)

38\

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1904 O.

)

)

) - S e nr 89. 91 2

) o. 18)

93 32

) - S e nr 114. 94

3a

) - Se nr 114. 95 2

) o. 18)

) - Se nr 89. 97

—

98 32

)

O.

) - S e nr 114. 90

_ 110

)

S2

— —

1 1

—

) - S e n r l l 4 . 99 2

)

70 1

101 Östra Broby s:n... Njura-Kaestorps Andelselektricitetsförening, Glimminge Intressenterna för an102 Broby Kyrkoby skaffande av elektrisk m:e kraft till Broby, Broby 103 Östra Broby s:n... Lunnoms Andelselektricitetsförening, Broby Färe Glasbruks A.-B., 104 Hjärsås s:n Sibbbult 105 106

Immelnortens Andelselektricitetsförening, Inimeln Knisslinge s:n ... A.-B. Knisslinge verken, Vanas

*

»

107 Kviinge s:n

Hanaskogs Gård

108 Färlöv s:n

Intressenterna för anskaffande av elektrisk kraft till Bjärlöv, Bjärlöv

ii

—

—

—

—

—

3-s

8 Likström

~

—

—

"

"

5 G

—

—

—

Vattenturbin Ångmaskin

—

—

—

3 000

—

_

Vatten140 35 100 Likström turbin Ång140 100 maskin Ab. från Sydsvenska Kraft A.-B., Trefas Karlshamn

—

~

2 x 220

20 000

100 Trefas

6 000 3 000

»

6 000

100 ]

»

40 000

18001 1110

»

40 000

1110 3 035

»

6 000

20 000

»

20 000

170 i

»

6 000

485 Villands härad: 109 Fjälkestad s:n 110

»

»

»

»

»

i)

113 114

»

H

»

»

Sydsvenska Kraft A.-B., VattenKarlshamn, Torsebro turbiner Kraftstation Sydsvenska Kraft A.-B., Karlshamn, Torsebro samhälle och k r u t b r u k Sydsvenska Kraft A.-B., Karlshamn, Landslinjen Torsebro-Kristian- • stad —Blekingegränsen Sydsvenska Kraft A.-B., Karlshamn, Landslinj e n Torsebro—Maltesholm—Tomelilla Sydsvenska Kraft A.-B., Karlshamn, Ortslinjen Torsebro—Tyringe Sydsvenska Kraft A.-B., Karlshamn, Bygdelinj e n Torsebro—Hässleholm—Smålandsgränsen Sydsvenska Kraft A.-B., Karlshamn, Bygdelinjen Torsebro—Österslöv—Immeln Sydsvenska Kraft A.-B., Karlshamn, Ortslinjen Torsebro —TrolleLj ungb y— Åhus

2 640

71 12

13 BygdeOrtsGårds-

20 000 1500 220

15 IG

—

—

—

—

—

—

—

—

) - S e n r l l 4 101

—

—

—

—

—

—

) - S e nr 114 102

) - S e nr 114 103

~

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Gårds-

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Gårds-

2 x 220

—

30 OrtsGårdsOrtsGårds-

6 000 500, 380, 220 6 000 500 & 190

1 5

—

—

—

—

OrtsGårds-

6 000 500 & 190

1&4

Lands-

40 000

Lands-

)

3a

) - S e n r l l 5 . 105 2

) o. " )

107 40

) - S e n r U 3 . 108

—

—

—

—

(12 000)

(2 100)

—

—

—

—

—

—

—

ti\

40 000

—

—

—

—

—

—

43)

112 OrtsGårds-

6 000 500 & 190

46 3&4

40 1910—

")

113 LandsOrtsGårds-

20 000 1500 220

86 16 20

45)

114 LandsOrtsGårds-

20 000 1500 220

27 18 9

46)

115 OrtsGårds-

6 000 & 800 500 & 190

53 & 6 12 & 50

2 903

300 1909—

47)

72 3

i

117 Fjälkestad s:n

»

»

119 Österslöv s:n 120 121

»

»

122 Ivetofta s:n 123

»

»

»

»

7¶Sydsvenska Kraft A.-B., Trefas Karlshamn, Bygdelinj en Torsebro—Tollarp — Vittskövle Råbelövs Gods, Kristian- Ab. från Sydsvenska Kraft A.-B., » stad Karlshamn Österslövs Andelselektricitetsförening, Osterslöv Näsums Elektriska Kraft- Turbin 200 435 270 Trefas A.-B. Osby (o. Näsum) Diesel75 motor Höganäs—Billesholms Ab. från Sydsvenska Kraft A.-B., * A.-B., Axeltorpsverken, Karlshamn Axeltorp A.-B. Ifö Chamotte- & D:o d:o » Kaolinverk, Bromölla Ivetofta Andelselektrici— — — — — tetsförening, Bromölla Årups Gård, Bromölla Vattenhjul 12 0-6 5 Likström

Fjälkinge och Nosaby samhällens belysningsförening, Fjälkinge 126 Gustav Adolf s:n Gustaf Adolf, Rinkaby— Hammars samhällens belysningsförening, Viby Nymö Andelselektrici127 Nymö s:n — — — — tetsförening, Bäckaskog Åhus Andelselektricitets128 Ahus köping — — — — — förening, Ahus 129 Kristianstad stad Kristianstads stads elek- Ab. från Sydsvenska Kraft A.-B., Trefas tricitetsverk, KristianKarlshamn stad Suggas180 660 Likström motor Diesel200 — motor Sydsvenska Kraft A.-B., 130 Trefas Karlshamn, Kristianstads alla linjer

20 000

6 000

—

40 000

40 000 (1110)

—

—

—

2x220

125 Nosaby s:n

—

—

—

—

—

—

40 000 2x220

40 000 (1 800)

Gärds h ä r a d : 131 Skepparslöv s:n..

Skepparslövsortens Andelselektricitetsförening, Skepparslöv 132 » "... Håslövs Andelselektricitetsförening, Kristianstad 133 Västra Vram s:n... Västra Vrams Andelselektricitetsförening, Tollarp Tollarps Andelselektrici134 Tollarp m:e tetsförening, Tollarp

—

—

—

—

—

—

—

—

73 19 20 000 1500 220

46 20 65

6 000

9-2

20 000 1500 220 6 000 & 1 500 47 & 3 165 & 10 380 41

21 150

1912 50

118 *)— S e n r l l 5 , 119

380 & 190

—

500 & 190

0-5&0-5

2 700

120 6»)

122 2

2X220

) - S e n r l l 6 123

124 2

) - S e n r l l 6 125

6 000 500 & 190

) - S e n r l l 6 126

6 000 500 & 190

) - S e n r l l 6 127

—

6 000 & 800 190

6 000 500 & 190 6 000 & 5 000 1-2&0-5 190 x 110 6&7 2 X 220 20

6 4 &4

1790 & 67

2 651

6 000 500 & 190

BygdeDrtsjrårds-

3ygde3rts3-årds BygdeDrts3årdsBygde3rts3årds1314 23

20 000 1500 220 20 000 1500 220 20 000 1500 220 20 000 1500 220

893 75

3 200

260 1902220 1913

)-Senrll7 131

)-Senrll7. 132

—

—

)-Senrll7. 133

) - Senrll7. 134

135 Östra Vram s:n... Trobro Gård, Östra Vram

1-7

Vattenturbin

220 Likström

Köpinge, Åsums och Hovby Andelselektricitetsförening, Gärds Köpinge Ab. från Sydsvenska Kraft A.-B., 137 Östra SönnarslöT Maltesholms Cement Karlshamn A.-B., Tollarp s:n Everöds Andelselektrici- Ab. fr. A.-B. Vittskövle, Vittskövle 138 Everöd s:n tetsförening, Everöd A.-B. Vittskövle, Vitt- Ab. från Sydsvenska Kraft A.-B., 139 Vittskövle sin Karlshamn skövle Ang325 160 o maskin 28 45 Ångturbin — 136 Köpinge s:n

Trefas

40 000 (1110]

20 000 Trefas

2 600 190

Albo härad: Bengtemölla Elektrici- Vattenhjul tetsverk, Brösarp VattenByadals Elektricitetsturbin verk, Vitaby

140 Brösarp s:n 141 Vitaby s:n

—

2 Likström

—

110 110

10 Ingelstad härad: Likström 2 10 Tranås Kvarn och Elek Vattenhjul tricitetsverk, S k å n e Tranås Trefas Sydsvenska Kraft A.-B., Karlshamn, Linjerna mot Hörby, Kristineberg och Ystad — Sydsvenska Kraft A.-B., — — Karlshamn, Linjen Tomelilla-Simrishamn -Glemminge Sälshög—Everöds Elek- Ab. från Tomelilla Municipala Elektricitetsverk triska förening

142 Tranås s:n

3¶Tryde s:n

145 Tryde s-.n 146 Tomelilla m:e 147 Smedstorp s:n

Ab. från Sydsvenska Kraft Tomelilla Municipala Karlshamn Elektricitetsverk Gårdslösa Elektricitetsförening, Smeds torp

Smedstorps Andelselektricitetsförening, Smedstorp Sydsvenska Kraft A.-B., 149 Övraby s:n Karlshamn, Linjen Tomelilla-Övrabyborg -Tosterup 150 H a m m e n h ö g s:n.., Hammenhögs Andelselektricitetsförening, Hammenhög 151 Glemminge s:n .. Glemmingeortens Andelselektricitetsförening, Glemmingebro 148

»

A.-B.,

110 50

40 000

20 000

20 000

20 000

20 000

m:e ...

—

Trefas

75 12

15 Gårds-

—

—

By gde-OrtsGårds-

20 000 1500 220

—

Gårds-

500 & 190

—

—

—

-

—

—

—

—

—

—

4 500

| 1

)

) - S e nr 117. 136

— —

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

2 500

300 Orts-

2 600

48 Gårds-

32 Gårds-

—

—

—

—

Gårds-

—

—

—

—

141 Gårds-

—

—

—

142 LandsBygde-

50 000 20 000

4-5 4&7

—

-

—

—

—

—

1914— 1920

)

143 BygdeOrtsGårds-

20 000 1500 220

67 68 25

7 386

550 M

)

144 BygdeOrtsGårdsOrtsGårdsBygdeOrtsGårdsBygdeOrtsGårdsBygdeOrtsGårds-

20 000 1500 220 3 000 220 20 000 1500 220 20 000 1500 220 20 000 1500 220

2 8 4 3 6

29)

58)

—

—

— —

—

— —

—

—

—

—

S2

) - So n r 144. 147

—

—

—

—

__

—

—

—

—

) ~ Se n r 144. 148

6 4

40 BygdeOrtsGårdsBygdeOrtsGårds-

20 000 1500 220 20 000 1500 220

— —

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

° ) — S e n r l 3 9 . 138 56)

°)

59)

) - S e n r l 4 4 . 150

) —Senrl44. 151

76 1

i

152 Glemminge s:n ... K a b u s a Elektricitetsverk, Glemmingebro (Malmöhus län) 153 Borrby s:n Borrby Andelselektricitetsförening, Borrby

7¶Vattenturbin

154 Östra H o b y s:n... Östra Hoby Andelselektricitetsförening, Borrby 155 Löderup s:n Löderups Andelselektricitetsförening, Löderup 156 Simrishamns stad Simrishamns stads Elek- Ab. från Sydsve nska K raft A.-B., tricitetsverk, SimrisKarlsha mn hamn

10 Trefas

500 Trefas

20 000

1500 & 220

400 Järrestad härad: 157 Stiby s:n

Gärsnäs Andelselektricitetsförening, Gärsnäs

Andelselek158 Östra Tommarp s:n Tommarps tricitetsförening, Tommarp 159 Svenska Skolästfabriken, Ab. från Sydsve aska K]raft A.-B., Trefas Järrestad Karlsha mn 30 Vatten2 turbin Likström Ång70 maskin Vallby Andels elektrici160 Vallby s:n tetsförening, Hammenhög 161 Simris s:n Bjärsjö Bryggeri A.-B., VattenLikström 40 lG 5 Simrishamn turbin Gasmotor 30 » » 162 Simris Andelselektricitetsförening, Simrishamn 163 Branteviks m:e ... Branteviks Andelselektricitetsförening, Brantevik Summa

—

—

—

—

—

—

—

Anmärkningar. 1

) Ortsledningar delvis utförda såsom jordkablar. Den mindre del, som faller inom Hallands län, h a r medtagits. Uppgiften i kol. 17 approximativ. 2 ) I anläggningskostnaden ingå icke dammbyggnader och dess maskinerier, enär dessa delar anlagts för och huvudsakligen användas till annat ändamål än alstring av elektrisk energi för distribution. 8 ) Uppgifterna i kol. 17 och 18 approximativa. 4 ) Uppgifterna i kol. 17, 18 och 22 äro approximativa. 6 ) E n ä r anläggningen icke varit i drift ett helt år, har energiförbrukningen uppskattats.

—

77 12

14 Gårds-

500 & 220

1&0-5

BygdeOrtsGårdsBygdeOrtsGårdsBygdoOrtsGårds-

,

Gårds-

20 000 1500 220 20 000 1000 220 20 000 1500 220 1500 220

BygdeOrtsGårdsBygdeOrtsGårdsBygdeOrts Gårds-

20 000 1500 220 20 000 1500 220 20 000 1500 220

BygdeOrtsGårds-

20 000 1500 220

Orts-

— BygdeOrtsGårdsBygdeOrtsGårds-

— 20 000 1500 220 20 000 1500 220

—

—

—

22 2

—

—

—

—

—

—

—

_

—'"

—

—

—

—

—

—

—

—

2 7

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

(110) 6

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

2-5

—

—

.

_

__

—

—

23 948

43 404

—

—

2-5

—

| 1

)

) - S e n r l 4 4 . 153

) - S e n r l 4 4 . 154

60\

) - Se nr 144. 157

) - S e n r l 4 4 . 158; 61)

—

) - S e n r l 4 4 . 160 C2\

) - S o n r l 4 4 . 162

) - S e nr 144. 163]

29 789 11186-5 (41 789) (13 286-5)

' 6

) Uppgifterna approximativa. ) Uppgifterna i kol. 14—22 approximativa på grund av pågående utvidgningar. 8 j Uppgifterna omfatta blott den del av anläggningen, som faller inom Kristianstads län. e ) Uppgifterna avse blott Vegeliolms Gård. I anläggningskostnaden hava medtagits 4 000 V linje och station, vilka delar ägas av Höganäs—BilleshoTms A.-B. 10 ) Avser blott en lantgård belägen vid länsgränsen. Uppgifterna i kol. 15—22 approximativa. n ) Siffrorna i kol. 16, 17 och 18 uppskattade. 12 ) Häri ingår den inom länet belägna sträckan av 30 000 V linjen Bjuv—Höganäs. Uppgifterna .i kol. 16 och 19 inkludera icke centralens egen anslutning. 7

i i

) — Se nr 144.155

—

7o ") Uppgifterna i kol. 19 och 20 uppskattade. Anläggningskostnaden avser blott distributionsnätet. " o TT„ . u ) Anläggningskostnaden avser blott distributionsnät till bolaget utomstående avnämare. H a n ingår Övads Gård m. m. . 15 ) Samtliga till dessa landsnät anslutna distributionsanläggningar hava upptagits var lör sig i tabellen. 16 ) Anläggningen h a r utförts under kristiden med övervägande j ä r n till ledarematerial. ") H ä r u n d e r hava inbegripits Munka-Ågårds distributionsföretag och Skillinge Gård. 18 ) Uppgifterna i kol. 19—22 uppskattade. 1S ) Energien uppmätes i Sydsvenska Kraft A.-B:s Skälderhusstation. so ) Siffrorna i kol. 17—22 uppskattade. Elektrisk uppvärmning. 21 ) Anläggningens utförande har uppskjutits. g?) Utbyggnader pågå, varför uppgifterna i kol. 19 och 20 äro approximativa. 23 ) Siffrorna i kol. 17 och 19 approximativa. M) Uppgifterna i kol. 16 och 17 uppskattade. Orkelljunga Torvströfabrik ingår i dessa u p p gifter. 2ä ) H ä r i ingå Tomarpsgården med underabonnenter samt Abygården. 26 ) H ä r i ingår Älvdalens Gård med dess anläggning. ") Uppgifterna i kol. 5 och 6, 16—22 approximativa. 28 ) Uppgifterna i kol. 17—22 approximativa. 29 ) Uppgifterna i kol. 19 och 20 äro approximativa. 30 ) Anläggningskostnaden avser blott distributionsnätet utanför fabriksområdet. 81 ) Uppgiften i kol. 17 approximativ. S2 ) Föreningen har bildats blott för att ekonomiskt stödja f. d. Hemsjöbolaget, vilket utfört hela distributionsanläggningen och levererar energien direkt till de skilda konsumenterna. Sydsvenska Kraft A.-B., Karlshamn, disponerar således hela anläggningen och underhåller densamma. Alla uppgifter angående anläggningen hava inbegripits under ett av de huvuddistributionsnät, i vilka Sydsvenska Kraft A.-B., Karlshamn, i denna tabell uppdelats. 33 ) Uppgifterna i kol. 6 samt kol. 19—22 approximativa. S4 ) H ä r i ingå Sinclairsholms och Råröcls gårdar. 35 ) Siffrorna i kol. 18 och 19 äro approximativa. 86 ) Uppgiften i kol. 22 approximativ. 37 ) H ä r i inbegripes Ljungdala Torvströfabrik, Hässleholm. 38 ) H ä r i ingår ett mindre landsbygdsdistributionsföretag söder om fabriken. 80 ) Linjen är utförd som enkcllinje på ekstolpar. I uppgifterna ingår all anslutning inom länet till linjen. 40 ) Utgör en sammanslutning med samma ändamål som under anm. 3'2) angivits, men u t a n att densamma h a r karaktär av ekonomisk förening. 41 ) Uppgifterna i kol. 19 och 22 approximativa. 42 } Å järnstolpar, med 6 000 V ledning vissa sträckor å samma stolpar. 3 * ) Å järnstolpar. Byggd för framtida omändring till 100 000 V. " ) H ä r i ingår all anslutning till linjen; exkl. Vinslöv (nr 87), Ignaberga (nr 85), Hässleholm med underabonnenter (nris 79—S2) och Tyringe (nr 71). 45 ) H ä r i ingår all anslutning till linjen, exkl. Ballingslöv med underabonnenter (hris 75-»-77\ Hanaskog (nr 107) och Osby (nr 93). P å grund av pågående utbyggnader äro en del uppgifter approximativa. iG ) H ä r i ingår all anslutning till linjen. Anläggningen under byggnad. Approximativa u p p gifter. 47 ) Å vissa sträckor lagd under 40 000 V linjen. Se anm. under nr 111. Pläri ingår all anslutning till linjen, exkl. Eåbelöv (nr 118). 8 * ) H ä r i ingår all anslutning till linjen, exkl. Önnestad (nr 88) och Vittskövle (nr 139). ) Uppgifterna i kol. 20 och 22 approximativa. 60 ) Den del av anläggningen, som f. n. utbygges i Blekinge län, har ej medtagits bär. Utvidgningar pågå, varför siffrorna i kol. 17—22 äro approximativa. 51 ) Huvudtransformatorstationen äges av abonnenten. 52 ) Uppgiften omfattar A.-B. Ifö Chamotte- och Kaolinverk, Ifö Cementfabriks A.-B., Bromölla Toffelfabrik samt ett mindre distributionsnät. 63 ) Under byggnad. 51 ) Den egna centralen användes vid toppbelastning och driftsavbrott. Häri ingår ej vissa storindustrier, se nr 130.

70 55 ) Omfattar f. d. Kristianstads Elektriska Distributions A.-B. H ä r i ingå således vissa storindustrier i Kristianstad samt Vilans m:e. Dock icke stadens elektricitetsverk och dess anslutning (nr 129). B6 ) För närvarande står den egna värmecentralen blott som reserv vid driftsavbrott. " ) H ä r i ingår all anslutning till linjen, exkl. Sälshög (nr 145) och Simrishamn (nr 156). 5b ; Ortsledningarna äro utförda med jordkablar. 59 ) Häri ingår all anslutning till linjen. Under utförande. Alla uppgifter approximativa. 60 j 1 500 V ledningarna utgöras av jordkablar. De år 1920 pågående stora utvidgningarna hava medtagits, varför en del uppgifter äro approximativa. 91 ) Alla uppgifter angående trefasanläggningen äro inbegripna under anläggningen n r 144. °2) Drivmotorerna användas huvudsakligen för mekanisk kraftöverföring. 63 ) A.-B. Vittskövle, Vittskövle äger distributionsnätet och omhänderhar detalj distributionen.

" T B

••^^^•i^BiiH^i^^^

STATENS REPRODUKTIONSANSTALT

•n

Bilaga 3.

TABELLER över anslutnings- och konsumtionsförhållandena inom f. d. Hemsjö Kraft A.-B:s verksamhetsområde under år 1918.

82 Tabell över anslutnings- och konsumtionsförhållande Avseendl b

t Antal brukningsdelar

Nr

Sammanlagda anslutningsrärden

L i n j

av tröskmotorcr av Bma( > 10 kW) motorer

st.

ha

st.

kW

st.

ay lampor

kW kW

kAV

kW mega tim. kWhj Wh 1!

15 Hässleholmslinj en

28 21

28 1472 11 300

35 10

826 611

Älmhultslinjen

30 38

9 13

785 276

Åhuslinjen

90 130

617 284 68 3 231 37 1618

Tollarpslinjen

164 44

151 7 206 11 476

S imr i sh amnslinj en

259 37

216 8 964 10 325

Anmärkningar:

159 30 188 2C 22 23 .045 76 156 109 698 177 6 8 333 2g

74 172 2 892 17 33 1454 10 202 112 432 6125 118 8 6 390 2 27 512 173 625 6 463 174 156 4 154

434 159 67 60 804 345 14 19 80 1391 187 4 5

*) Dock icke transformatorer. J Uppmätt hos de enskilda abonnenterna. 3 ) Mätt medelst hnvudmätare vid linjens titgångspunkt. 4 ) Hos underdistributörerna har den med högspänningsmätaren u p p m ä t t a energien räknats som nyttiggjord. 5 ) Exkl. abonnenters efter mätare och underdistributörers efter huvudmätare anslutna transformatorer. °) Mätaren felaktig en del av året, varför det uppgivna värdet är approximativt.

2¶Allmänna upplysningar

o m de i tabellen omtalade

linjerna.

Hässleholmslinjen u t g å r från Torsebro och m a t a d e år 1918 o m r å d e t Torsebro—Virislöv —Hässleholm—Tyringe. S p ä n n i n g s s y s t e m 6 000/500/190 V. A n s l u t n i n g e n utgöres dels av väl uppodlad landsbygd, dels av storindustri och dels av småindustri. A l l a n s l u t n i n g till l i n j e n i n g å r , ä v e n u n d e r d i s t r i b u t ö r e r n a V i n s l ö v s M u n i c i p a l a E l e k t r i c i t e t s v e r k , A.-B. I g n a b e r g a K a l k s t e n , H ä s s l e h o l m s S t a d s E l e k t r i c i t e t s v e r k och A n d e l s f ö r e n i n g e n T y r i n g e E l e k t r i c i t e t s v e r k , v i l k a b e t r a k t a s s o m f y r a speciaiförb r u k a r e o c h i n f ö r t s i k o l . 19 —22. U n d e r d i s t r i b u t ö r e r n a t i l l ö v r i g a l i n j e r h a v a införts p å s a m m a sätt u n d e r sina resp. linjer. Älmhultslinjen u t g å r f r å n T o r s e b r o och m a t a d e å r 1 9 1 8 t r a k t e n u t m e d j ä r n v ä g e n Kristianstad—Älmhult. S p ä n n i n g s s y s t e m 20 0 0 0 / 1 5 0 0 / 2 2 0 V. Anslutningen utgöres

366 895

49 37

429 357

47 40

134 250

20 15

K3

fr vissa av Hemsjö Kraft A.-B:s huvudlinjer. p 1918. ndustri och större förbrukare (motoransl. 5 kW,' t» p

P

B B • B

> a

B B p

p" CR r+ ta

,p 85 O" O

a

i

a a e

CO

ET B" 5"

CD •i

Ö v r i g a f ö r b r u k a r e (inkl. s m å h a n t verkare)

os

CO -i P: i-i

B

P.

p" cm

c» p* B

pj

3¶CD 0= B K) CD » — *1

13. 5» O:

>-« 5

«* p:

3 P-

g 5" en

fe» g_

P

P"

o 3 3

O

a

o H

era

o:

P

p cj-

p •<

P

3.

p"

P

o o

•ö

P •O *Ö P

CD

B o

•1

p

H o

P J

5 ' CD o q S3

p

P CD

B B

p-

p

-<0p : B

& 5. 5'

P

o* o § B CD

B a

kW

mega Wh

tim.

st.

kW kW kW kW

73 4

105 4

p"

s pp

a cT B.

a' Cl<3

T

st.

B B P a

p CD P*

i

GO P

to

CD? •i C "t B

4 P-

xn p B B p B

Sammanlagda anslutningevärden

L i n j e n

a

M

B O •4 CD >i CD HJ P

P<

v_^

CD

en;

a •i

c er

CD

a

c» H

°3.

d e s s

h e l h e t

—***

P

d

p ?t s ,£• P^2S CD 22. _. o" — pM*

a

>Ö h3

p:

B

CD

P

B

i—. CD CD >-i

I

•< cr? H ' CD • - . •i P W5 pj

ro gä

o:

- ^ B-

tim.

st.

kW

si

352 37 } 5 1250

mega mega Wh Wh 32

33 M

S3 ""^

CD*

td

B

p P B B CD g>

SB

CD P*

P B

B| B'

l>

ro

CK5

5" ro

a >^!

P^

o

B

il B

•

•i

H

P

P

Nr

O

a 3 3

**

o: af P°

%*

H CD

er E?

er

er &t-t- p o

Ö3 0? CD

3 P»

mega Wh

fees CO ET

l-(

PJ

ro

%

kW

%

tim.

kVA

%

3 8 2 454 347

22 1

27 2 226 912

48 2

)350

26 2 234 537

39 3

i

23 1 2 6 6 1 1 7 5

928 331 23

46 1 2 5 4

611 458

111 219 70

39 369 9 79

112 303 }• 1183 1 8 6 4 112 1 4 1 8

918 1 1 1 3

244 761

136 113

65 303 18 131

218 66 }l244 1371 176 1 3 4 3

339 190

86 1

81 25

16 3

552 101 j38 1310

747 1 3 2 3

24 2 656 280

21 4

720 936 297 403

323 48

239 859 7 55

306 263 I l 654 2 666 72 1 3 0 9

15 2 287 864

33 5

183 29

426 1 5 5 6 1 2 7 0 1 4 4 8

huvudsakligen av stationssamhällen, sågverk och torvfabriker. All anslutning till linjen ingår, även underdistributörerna Hanaskogs Gård, Ballingslövs ElektricitetsA.-B., Osby Municipala Elektricitetsverk samt dessutom Älmhults samhälle och de från denna linje matade delarna av Kronobergs län. Åhuslinjen utgår från Torsebro och matar området Torsebro—Trolle-Ljungby—Ähus. Spänningssystem 6 000/500/190 V. Anslutningen utgöres av en väl uppodlad landsbygd, diverse stationssamhällen med småindustri s a m t av Ahus industrisamhälle. All anslutning till linjen ingår, även underdistributörerna Eåbelövs Gods och Kristianstads egna hems företag. Tollarpslinjen utgår från Torsebro och matar trakten u t m e d och söder om bandelen Kristianstad—Tollarp. Spänningssystem i huvudsak 20 000/1 500/200 V. Anslutningen utgöres dels av väl uppodlad landsbygd, dels av ett par stationssamhällen med småindustri. All anslutning till linjen ingår, även underdistributörerna Önnestads Andelselektricitetsförening och A.-B. Vittskövle. Simrishamnslinjen utgår från Tomelilla och matar trakten Tomelilla—Glemmingebro— Borrby—Simrishamn. Spänningssystem 20 000/1 500/220 V. Anslutningen utgöres huvudsakligen av en väl uppodlad landsbygd. All anslutning till linjen ingår, även underdistributörerna Simrishamns Stads Elektricitetsverk samt Sälshögs—Everöds Elektriska Förening.

84 Tabell över anslutnings- och konsumtionsförhållanden vid vissd Avseendd

Nr

Tröskbolagets eller gårdens namn och adress

A n s l u t n i n g SammanSamAntal man- lagd år medligen lagd lemmar areal tröskad av övav i bo- odlad spann- trösk- av smaav riga motolaget lampor appamåls- motojord rer rater rer mängd ha

ton

kW

kW

kW

5 18

494 204 1008

624 199 552

21 21 25

28 14 34

11 5 17

6 4

181 125

139 94

3 6

4 3

320 222

262 242

17 17 18

10 Tågarps Elektriska Tröskbolag, Tommarp... Fröslövs Elektriska Tröskförening, Glemmingebro Glemminge-Tågarps Elektriska Tröskförening, Glemmingebro Glemminge Elektriska Tröskbolag, Glemmingebro Hagestads Elektriska Tröskbolag Nr 1, Löderup

53 15

6 5

11 12 13 14 15

Hagestads Elektriska Tröskbolag Nr 2, Löderup Orums Elektriska Tröskförening, Löderup Löderups NorraElektriskaTröskbolag,Löderup Tullstorps Elektriska Tröskförening, Borrby... Sandby Elektriska Tröskbolag, Borrby

10 5 7 6 5

246 207 188 218 217

293 235 201 197 252

18 17 17 13 17

12 10 2 16 10

6 4 4 6 3

16 17 18 19 20

Vankiva Gård, Vankiva Bålambsdals Gård, Vinnö Trolle-Ljungby Gård, Bäckaskog Uddarps Gård, Övesholm Valterslunds Gård, Smedstorp

1 1 1 1 1

250 140 315 100 126

115 200 280 900 50

25 17 21 17 17

1 3 4 4

5 1 2 1 2

21 22

Bollerups Lantbruksinstitut, Smedstorp Ingelstads Gård, Ingelstad

448 426

350 280

21 17

Skepparslövs Elektriska tröskförening, Skepparslöv Vä Elektriska Tröskbolag, Norra Åsum Ejälkinge Elektriska tröskbolag, Fjälkinge.. Västra Vrams Elektriska Tröskförening, Västra Vram Gårdslösa Elektriska Tröskbolag, Smedstorp

17 17 17

10 4

kW

11 Hemsjö Kraft A.-B. anslutna tröskbolag och större gårdar. r 1918. E n e r g i f ö r b r fö i1 trösknii' g

högtariff

lågtariff

u k n i n

Specifik förbrukning

g

för övrig förbrukning

totalt

högtariff

lågtariff

totalt

manför t r ö s k n i n g lagd anTotal slutning förbrukpr pr ha pr h a ning 100 kg åker åker spannmål

[ega W h Me ga W h Mega W h Mega W h Mega W h Mega W h Mega W h

Medelanvändningstid

Totalt av av total pr h a tröskanslut- N r åker motorer ning

watt

kWh

kWh

kWh

tim.

tim.

i

1-9

65 2-i 1-2

84 2-8 4-8

2-6 1-3 4-1

7-8 2-8

10-4

0-8 3-6

4-i

37-6 13-9

14-4

18-e

127 196 84

17 14 5

1-35 l-40 0-87

38 34 23

398 133 192

300 172 276

1 2 3

0'6

0-i

re

0-7 1-6

0-9

—

0G

0-9 0'5

1-7 Ti

49 5-4

154 213

4 12

0-50 1'70

13 21

33 92

86 99

4 5

2-o

0G

2-e

0-9

2-o

ll-o

1'33

2'2

—

2-2

0-G

1-8

1-9

8-2

11 Too

—

0-7

2-o

2-8

13 i

1-53

1-8 2-1

0-5 0-2

2-3 2-3

11 11

1-7

2-7 1-9

10-1

2-o

242 181

7 10

0-88 0-95

16 24

136 124

64 141

9 10

1-4 05

2s

28 1-3 1-3 2-4 6-4

155 150 129 184 152

11 6 10 12 18

0-92 0-51

0-7 11

1:4 0-9 03 1-9 5-3

11-6

0-2 1-5

2-7 1-2 1-8 2-6 38

1'32 1-51

22 12 17 24 47

146 72 108 202 223

141 82 130 128 308

11 12 13 14 15

— — — — — — —

— — — — — — —

— — — — —— —

— — — — — — —

— — — — — — —

2-o 8-o

121 143 84 226 189

— — — —

— . — — —

5 39 19 21 28

.. — — — —

38 270 228 92 146

16 17 18 19 20

19o 6-o

107 68

—

—

43 15

—

402 215

21 22

2-7 1-2 1-8 24

— — —

l-o

— — — — —

9-6

5-1 6-2

10-2 20-4 l-o 5-o 6-0

-

86 P r i m ä r transt'ormatoreffekt i f ö r h å l l a n d e t i l l a n s l u t o n effekt

0 94

Primärt iH

ansluten transformatoreffekt

^

CD

CO

S

Maximieffekt i förhållande t i l l a n s l u t e n effekt

-

W

co

bo

rf

'5?

Uppmätt

a rf

M

CM r-l

c8 o

1—1 1—1

. ^

O

+3

Si ig 43 o *ö • 1-4

C3

- Pi

© fö CD CP 00 r*

"3

T-I

O \0

O O Tji O (MH

I 1

OlO O CM CO i—I

O O

1 1

in CQ 00

CO

00 T-I

in

T]< T-I

T-I

CQ

O CO CO i-(

1 1

TH

^a

Tji co

CO CQ

CO co

iO r-

iO co

Tji co

1 1

co C5

r~ CQ

© in

CTJ

in t-~

in 1 1 CQ 1 1

o o t ~ CO CO er

r-l

CQ i - i

00 r-1

CO

CQ

M TH CT5 >-l

rf

c3

Total

energiförbrukning

Sammanlagd

anslutning

Medelanyändningstid

-<

0 CO

Total

energiförbrukning anslutning

Energiförbrukning ha åker

Total

a CO CQ

t-~ CO CO !>• TH in C Q T H C O

CQ as

T*I TH N

COOl'* --OCQT-I W H H

CO CQ t---^i ceo

CO co ^

C 00 CO

Q O ; ! 00 O 1 QO CQ

1¶C Q O O O O CO CO t CO

TH

l O CO CO

O O CO

CD

CO

co as

i

O

O

TTI

CO

r-

<r>

CM TH

Tf

t^ <*

r-i I co I

i I

i n co i n co in

TH

00 co co

i> •#

co o

co i io I

i I

t~-1-t^Tf in

co co co

CO

I

O O

r3

Sammanlagd

anslutning

Elektrifierad

åkerareal

a

a

O

CQ

io

co

Oi

CQ

T-I TH

O TU

CO TJI

CT3

Oi CQ CO

T-I

a^ t*

I

O O

»-i

-»ti T-I I

!>• i n

co

-T)I

CTi TH

O 30 CO T-I

CTJ

O CQ 1-1 <M CO TH

Tji O

iH

TH

CO CO

in co

? H tDrfS

CO

bo

>

CD

»1

u 12

1¶TJI T-I

co

1 l

o

i

in 0 1 T-^iOl CQ

y-<

1 00 i n 1 »-i i n

T-l

I - I CQ

i co 0

T-I

1 co 1 TJI

co

-H t-

1¶T ^ O Tji i n

1 r~ in

1 0

C:

O

00 y-{

1 1

1 1

TJI -I

I SON 1 CO CO

I TH 1 CO

T-

Tji

Tji

CQ

C-

in en

I

0 I

1 M

'0

1¶E"1 t>i"co c l .-g 0 d h -ti bD > <2

•Ö •rl

:^2 . co

-y

• 0

-ö :.-g

T-i

I CT5 Tji

I CTJ

CO

1 t>- T-I

1 CQ

T-i

T-I

0 co

1 0 in 1 co co

H

CQ CQ

cc CD

'3 '3

z; cd • co co co Td CO CO 0 <0 to W co Ten J r*i a - H 1J2 co j rj m —1 rf co

co rt

trj

§ t>

£

c: er.

T-i

T-I

r CO

1¶H CO T-l

T-I

H

T-I

44 cä ,0

TH

i n c o c Q O C O T H

•* CQ

fl

•8

0 I 1

CO

© CQ

CQ

.2 - 30

CQ O O t~ CQ

T-l

^

in co co 0 i n c o c o T j i T-I CQ

a H

T-I

co co

T-l

pr

energiförbrukning

•r-l

u

r

IOCO COCO CO CQ

co

§

C1 0

COCOI-COOCO CQ TH

0 M 3 .0

bo

p.

l O CO T-ICO

TH

co

C3

•—I

T|I

Cv 1

TH CO

"a

00¶Tji »O

I O H

10 O T-l

a^ £.*

Medelanvändningstid

CO

T*

1¶CO CQ CQ O CO CQ

co »O "#

bor?

••^

Sammanlagd

—

O o

0 T-I

Medelanyändningstii

3 5a S "p" cd 12 ~. M at . CD 3 * 'B .3 P O £ 0 p4 '3 • CD

CO

0 T-I

T-l

cfl M 3

. ^^ rf — O

co co nco

CO CQ CO

anslutning

M

rf

1 l

CO in O CQ

CJ

to

coo co t >

a

energiförbrukning

Sammanlagd

co

lO Tji CQ

=3

Total

&i

CQ

O \Q

l«

a»

maximieffekt

ros

in CQ i-(

-T1 -Kl

Belastningstid

t-

rco

TJI

I-I

.Cj •

co

TJI

CO

CQ

1 0 0 1 in in 00 CQ

r-l

bc^ '3 : _co' .rf'3

- r ca .-1 S -rf r4 rM 3 1 *

T i ri • *» "B

rf * _2 'B rM » d

^ 'O» äi>-2id ..W^-rf 12 a

r-r—1 CO X3 «. CO -rf T3 -T 3 a co -T 3 " F ! 0 . & > •>0 0 "3 M : g en QQ < ,STC

Ä-ri-5 O i u H c o d J S S c i i a - r j ^

en ^ co . r en 2 , W) « -*?. ^ i i 5 ^

S

c> d

D'C

H ffl

'C

fi u

te

<j

pq W t> 0

0 K«M

T-I

CQ

co

r~aocr>

co

TM

in

<JM 0—1 -H

H

Bilaga 4.

TABELL över vattenkrafttillgångarna i Kristianstads län.

I

Tabell över vattenkrafttillgångarna i Kristianstads län.

Nr

Härad och socken

U t t a g b a r generatorNederUnge- börds- effekt u t a n reglering samt vid en årsnederfärlig Vattendragets och fallets netto- områ- börd av 600 m m och dets en avrinning av 60 % namn, läge enligt general- fallstorstabsblad, ägare m. m. höjd lek under under under 3 mån. 6 mån. 9 mån. kvkm

kW

kW

Anmärkningar

kW

Bjäre härad: Båstad s:n Grevie s:n

Sinarps-ån, Karres möllr » , fall 1 k m N om Axeltorp, tillhörigt Dala M. anufakturspinneri ...

15 Delvis iitbyggt med kvarn

10 Delvis utbyggt för in dustri

160 Fullt utbyggt för 180 kW

Södra Åsbo härad: Västra Sönnarslöv s:n Eönneå, Forsmöllan, till hörigt A.-B. Klippans Fin pappersbruk Eönneå, Klippans fall, till hörigt A.-B. Klippans Fin pappersbruk « » Eönneå, Stackarp, 1 5 km S om Klippans station, tillhörigt A.-B. Klippans Finpappersbruk Norra Asby härad:

8-5

260 Icke utbyggt

Munka-Ljungby s:n

45 Delvis utbyggt kvarn

60 Delvis utbyggda kvarnar m. in.

50 Delvis \itbyggd för industri

110 Delvis utbyggt med kvarn och el.-verk

25 Fullt utbyggt för 120 kW]

30 Delvis utbyggd kvarn och såg

25 Utbyggt med kvarn och! el.-verk

20 Utbyggt med kvarn oc el.-verk

Eösjö-ån, Dalamöllan » » , Nymölian möllor Eösjö-ån, Gamla möllan

Kallna s:n 10 Östra Ljungby s:n 11 Örkelljunga s:n ... 12 Vedby s:n 13

» 650 »

med

m. fl.

stamp-

Pinnan, Stora och Nedre Möllan Pinnan, Stidsvig, tillhörigt A.-B. F e t t i n d u s t r i Pinnan, fallsträckan Ö om stationen Vedby-ån, fall i Vedby, tillhörigt Vedby Valskvarn Vedby-ån, fall vid Svenningstorp, tillhörigt Svenningstorps Valskvarn ...

med

med)

89 P e r s t o r p s:n.

»

»

Färingtofta s:n

Vedby-ån. Ebbarp, tillhörigt P e r s t o r p s:ns elektriska förening Skånska ättikfabrikens kraftstation, 2 lon SV om Perstorps station Snälleröds kvarn, 2'5 km SO om kyrkobyn

35 Fullt u t b y g g t för 50 k W

20 Delvis u t b y g g t med kvarn

50 Outbyggt

5¶Utbyggt med kvarn och mindre el.-verk 260 Delvis u t b y g g t med mindre el.-verk

Rönneå, Djupadals fall, tillhörigt SvenskaEmissionsbolaget, Stockholm Västra Göinge häracl: Visseltofta s:n

Verum s:n

Fars torp s-.n

10 Helgeå, fall vid Möllegården

2 500

450 Helgeå, Hästberga—Hovgårdens fallsträcka före Skeinge-sjön

2 600

3 400

1900 Vittsjö-ån, fallsträcka Mölleröd

190 Hörlinge-ån, fall 1/5 km NV om Hörja kyrkoby Hörlinge-ån, Hörlinge kvarn, 4 km NV om Finj a station

Finja s:n

Stoby s:n Brönnestad s:n ..

Häglingo s:n Gumlösa s:n Vinslöv s:n .

Alma-ån, fallsträcka vid Siktemöllan Hovdala-ån, fallsträcka vid Hovdala

1314 23

110 Delvis u t b y g g t för industri och el.-verk

10 U t b y g g t med kvarn och mindre el.-verk

40 Outbyggt

15 Utbyggt med kvarn och mindre el.-verk

13 G90

330 Outbyggd

30 Delvis utbyggd med el.verk

Fallsträcka 1 km NO Tj örnarps sj ön

om 11

25 Delvis utbyggd med kvarn o. mindre el.-verk

Sjörups kvarn vid Bosarpssjön

10 Delvis utbyggd med kvarn

Alma-ån, Sinclairsholms kvarn

110 Delvis utbyggd med kvarn

Lommarps fall, 2'5 km SV om Vinslövs station

15 Delvis u t b y g g d med kvarn

Östra Göinge härad: Loshult s:n

1100 Delvis u t b y g g t med mindre el.-verk

vid

Hörröds kvarn och elektricitetsverk, 2 km S om Farstorps kyrkoby

Hörja s:n

Tjörnarp s:n

Vejsljunga-ån, 1*5 km före åns utflöde i Helgeån, tillhörigtVisseltofta kvarn och s å ?

Östanböke, 3-5 km SO om| Killeberjjs station

10 O u t b y g g t 12

90 i

2 600

4 200

2 400

2 700

3 000

970 Delvis u t b y g g d vid Östanå för industri

Helgeå, fallsträcka Uddarp— Broby

3 200

3 500

1100 U t b y g g a n d e h a r fler gånger planerats

Helgeå, fallsträcka Broby— Nöbbelöv, ägare Sydsvenska Kraft A.-B

3 300

5 000

2 800

37 Gryt s:n

Alma-ån, Spångamöllan ...

1700 Utbyggande h a r fler gånger planerats 200 Delvis titbyggt med kvarn

38 Hiärsås s:n

Sibbhultsån, fall vid Sibbhults station tillhörigt Färo- Glasbruks A.-B. ...

10 U t b y g g t med kraftsta tion för industri

50 O u t b y g g t

3 400

20 O u t b y g g t

3 800

4 300

2 400

1400 Fullt u t b y g g t 2 100 k W

Fall, 2 lan N om Näsums station

460 Delvis u t b y g g t med kraftstation

Fall nedanför Blixtorpssjön, ägare Sydsvenska Kraft A.-B

2 900

6 000

3 300

2 000 Utbyggande har fler gånger planerats

Forsakar. 2'5 km SV om Degeberga station

45 Outbyggt.

Värkeå, Bengtemölla, 1 km SV om Brösarps station

10 Utbyggt med kvarn ocl mindre el.-verk

Värkeå, Hallamölla, 7'5 km VSV om Brösarps station

35 Outbyggt

33 Glimåkra s:n

Färeköp, 2 km N om Sibb-

34 Östra Broby s:n

Helgeå, fallsträcka Bon-

»

»

»

»

»

»

»

»

40 Knisslinge s:n

»

9 Helgeå, falls t räcka vid Östra Genastorp, tillhörig Syd-

32 Osby s:n

»

Sibbhultsån, fall vid Axeltorp, NO om Hjärsås kyrkoby Helgeå, Knisslingefallet, tillhörigt Knisslingeverken Fall vid Bivaröd,

1400 U t b y g g a n d e h a r fler gånger planerats 10 O u t b y g g t

610 Delvis u t b y g g t för in dustri

SO om

Villands härad: 42 Fjälkestad s:n 43 Näsum s:n 44

))

»

Helgeå, Torsebro station

kraftmed

Gärds härad: 45 Degeberga s:n

Skyddat

Albo härad: 46 Brosarp s:n 47 Eljaråd s:n Järrestads härad: 48 J ä r r e s t a d s:u

Bjärsjö-ån, fall 1 km S om Summa

—

40 365

22 500

10 Utbyggt för industri j 13 300

KARTA OVER DE ELEKTRIFIERADE OMRÅDENAS UTSTRÄCKNING OCH ÅKERAREALENS FÖRDELNING INOM KRISTIANSTADS LÄN UPPRÄTTAD ÅR 1921 AV SÖDRA SVERIGES ÅNOPANNEFÖREN1NG mrishnmit

S A M R Å D KUNGL.

M E D

ELEKTRIFIERINGSKOMMITTÉN

M E D F I L . DR. j . A N R I C K S • K A R T A Ö V E R SVERIGES ÅKERAREAL» SÅSOM UNDERLAG

BETECKNINGAR: SKALA 1 :1 000 000 •

1 kvkm eker

O 10 20 30 40 50 60 70 k l U . I'i;M' 11, i,i 1,11,1,! ii il:II il | | : i,t i m i l , l i il ill.ii I ni, i I I n i I' ni 'i 11;. i ij j,. : | I elektrifierat område

STATENS REPROD'JrtTIONSANSTAL

91 Bilaga 6.

TABELL över statistiska uppgifter rörande samhällen och landskommuner i Kristianstads län.

Allmänna upplysningar. I följande tabell över statistiska uppgifter har redovisats för alla i länet belägna städer, köpingar, municipalsamhällen, socknar och landskommuner, varvid varje sådant område upptagits för sig. Områdena hava införts i ren lokalföljd, å kartan från nordväst till sydost. I denna följd hava först häraderna och därefter inom varje h ä r a d dess samhällen, socknar m. m. ordnats. Socknar, som ligga inom mer än ett h ä r a d eller län, hava i sin helhet införts under det område, där huvudsak-, liga delen är belägen. Municipalsamhälle eller köping, som ligger inom flera socknar, har ej heller uppdelats på dessa, utan införts blott en gång, varvid samtliga uppgifter avse samhället i dess helhet. Vid tabellens utarbetande har i övrigt följande iakttagits vid de skilda kolumnernas ifyllande. Kol. 1. Varje område har erhållit ett löpande nummer. (Detta nummer har dock icke inlagts å något av de till utredningen hörande kartverken.) Kol. 2. Uppgifter om länets indelning hava hämtats från allmänna kartverk samt ur »Årsbok för Sveriges kommuner»," första årgången, 1918, och ur »Sveriges officiella statistik. Folkmängden och dess förändringar, Folkmängden inom administrativa områden den 31 dec. 1917. Kol. 3. Invånaretalet har erhållits ur under kol. 2 n ä m n d a »Sveriges officiella statistik o. s. v.». För sådana socknar, inom vilka municipalsamhällen och (i vissa fall) köpingar ligga, hava dessa samhällerjs invånaretal fråndragits, vadan uppgiften för socknen i sådana fall avser blott landsbygdsdelen av densamma. Kol. 4, 5 och 6. För socknarna hava uppgifterna i dessa kolumner h ä m t a t s ur förut n ä m n d a »Årsbok för Sveriges kommuner», tabell VIII, varvid iakttagits, att arealerna för de socknar, i vilka municipalsamhällen och vissa köpingar äro belägna, minskats med dessa samhällens arealer, varom uppgift hämtats ur årsbokens tabell VII och IX. Härvid har den approximationen gjorts, att samhällenas areal antagits vara helt ouppodlad. — För städer och köpingskommuner hava motsvarande uppgifter erhållits dels ur nyssnämnda tabell VII, dels ur »Arealinventeringen den 20 juni 1917 av Folkhushållningskommissionen», tabell I.

1)2 Kol. 7—13. Uppgifterna hava hämtats nr »Arealinventeringen», tabell 2, delvis genom hopläggning av uppgifterna i tabellens kolumner. För municipalsamhällen och vissa köpingar, för vilka kol. 4 icke ifyllts, hava givetvis icke heller dessa sju kolumner ifyllts. Kol. 14, 15 och 16. Uppgifterna hava h ä m t a t s ur »Årsbok för Sveriges kommuner». Uppgifterna för sådana socknar, i vilka municipalsamhällen och vissa köpingar äro belägna, hava reducerats med tillhjälp av uppgifterna i årsbokens tabell IX, varvid den approximationen gjorts, att så stor del som möjligt av taxeringsvärdet å jordbruksfastighet förts på landsbygdsdelen av socknen. För städerna hava uppgifterna till kol. 16 erhållits från årsbokens tabell IV. Kol. 17 = kol. 3 X 100 :kol. 5. Kol. 18 = ko\. 3 : kol. 4. Kol. 19 = ko\. 4 X 1 0 0 : kol. 5. Kol. 20 = kol. 4 : kol. 13. Kol. 21 = kol. 14 X 1 000 : kol. 4. Kol. 22 = kol. 16 X 1 000 : kol. 3. Kol. 23. Uppgiften avser det energibehov, som föreligger, när alla invånarna inom området begagna sig av elektrisk energi för belysning och hantverksmotordrift, och när områdets hela åkerareal elektrifierats i sådan utsträckning, att elektrisk energi, å denna areal överallt användes även för tröskning och andra hittills brukliga ändamål. Härvid förutsattes emellertid blott en sådan specifik energiförbrukning pr invånare och hektar åker, som man med stöd av praktiska resultat från liknande, helt elektrifierade trakter för närvarande anser normal. För Kristianstads län har vid dessa beräkningar den normala specifika energiförbrukningen för den del av invånarna, som bo i samhällena eller icke hava sin utkomst direkt av lantbruket, antagits till 20 kWh pr invånare, vilket belopp således utgör ett medelvärde av energi använd av dessa invånare till belysning, diverse smärre hushållsförbrukning, hantverk och kommunal förbrukning. För lantbrukarna har den normala specifika energiförbrukningen antagits till 30 kWh pr hektar åker för energi, använd inom lantbruket till belysning, tröskmotordrift, småmotordrift och sådant hantverk, som är direkt beroende av lantbruket. Uppdelningen av invånaretalet i ovanstående två kategorier har approximativt skett på så sätt, att av områdets totala invånaretal ungefär 0-6 invånare pr hektar åker ansetts tillhöra lantbruket. Beräkningen har således skett enligt formeln

kol. 23 = 20 (kol. 3 + kol. 4). Det erhållna resultatet har avrundats uppåt för områden, som äro väl uppodlade eller hava mera upräglad samhällsbildning, samt nedåt för glest befolkade eller föga uppodlade trakter. Kol. 24. Uppgiften avser energibehovet hos inom området befintlig mindre industri i dennas nuvarande omfattning. Härvid h a r medtagits all sådan mindre industri, som enligt erfarenhet med större fördel begagnar sig av elektrisk kraft än värmekraft eller vindkraft, eller som nu begagnar sig direkt av vattenkraft. Alla vattenkvarnar, vattensågverk o. d. hava således medtagits. Uppgifterna om mindre industrier inom de olika områdena hava erhållits från de tabeller, som landsfiskalerna insänt till kungl. elektrifieringskommittén, och från de sammanställningar, som kommitténs tekniska byrå gjort på grundval av kommerskollegii icke publicerade tabeller över industriella anläggningar. Samtliga dessa uppgifter hava kontrollerats genom förfrågningar hos initierade personer inom de olika områdena.

93 (För vindkvarnar av medelstorlek med ett par stenar har energibehovet uppskattats till 3 000 kWh, för mindre vattenkvarnar med ett par stenar till 2 000 kWh, för m i n d r e vattensågverk med en ram till 2 000 kWh, för torvtillverkning pr grävmaskin eller press 4 000 kWh, för tegelbruk pr press 30 000 kWh o. s. v.) För väl elektrifierade samhällen hava dock icke detaljberäkningar för denna grupp a v förbrukare utförts, u t a n ett uppmätt värde å energiförbrukningen, lämpligt korrigerat, har direkt använts. Kol. 25. Såsom storindustri har antagits all större industri, som varit av mera speciell karaktär och som ansetts böra förses med kraft direkt från en huvudlinje eller en huvudcentral. I allmänhet har under denna rubrik införts industrier med större effektbehov än 75 å 100 kW eller större anslutningsvärde än 100 å 150 kW. För samtliga storindustrier hava specialberäkningar utförts, varvid för helt elektrifierade storindustrier uppmätta värden å energiförbrukningen lagts till o-rUnd Kol. 26 =a kol. 23 + kol. 24 + kol. 25. För redan elektrifierade områden har en kontrollberäkning utförts, så att det beräknade värdet å energibehovet står i rätt proportion till konstaterad energiförbrukning ; Kol. 27. Här har införts de delar av energibehovet i kol. 24 och kol. 25, vilka tillgodoses genom vattenkraft och direkt mekanisk överföring till arbetsmaskinerna. Uppgifterna hava erhållits på sätt, som i kol. 24 och 25 omnämnts. Kol. 28. Uppgiften avser det sannolika framtida energibehovet, sedan icke blott alla invånare och hela åkerarealen inom varje område anslutit sig till distributionsföretaget, utan även elektriciteten erhållit fler användningssätt inom hushåll, hantverk och lantbruk än nu är fallet. En beräkningsgång, analog med den i kol. 23, har använts. Energiförbrukningen pr invånare, icke tillhörande jordbruket, har antagits till 40 kWh och energiförbrukningen pr hektar åker till 80 kWh, vadan beräkningen således skett enligt formeln kol. 27 = 40 X kol. 3 + 60 X kol. 4. Det erhållna värdet har avrundats uppåt eller nedåt enligt samma grunder som värdena i kol. 23. Kol. 29 och SO. Uppgifterna avse det sannolika energibehovet år 1930 hos all industri inom områdena, bestående dels av nu befintlig industri, som elektrifierats och utvecklats, dels av nya industrier, som uppstått och blivit avnämare. 1 beräkningarna har således medtagits all industri inom området, även sådan med direkt vattenkraft. U n d a n t a g har gjorts blott för sådana speciella industrier, vilka på grund av sitt behov av värmeånga (sockerfabriker, mejerier o. d.) fortfarande komma att själv alstra största delen av sitt energibehov. Beräkningarna äro således ovillkorligen ganska approximativa och i hög grad beroende på områdets natur och kommunikationsförhållanden, tillgång på råvara och invånarnas företagsamhet. I allmänhet hava kol. 29 och 30 antagits bliva 2 å 3 gånger större än kol. 24 och 25. (För ett område, där småindustrien för närvarande tillgodoses övervägande med vind- eller vattenkraft, har emellertid räknats med blott en obetydlig ökning av småindustriens energibehov). För städer och större samhällen har det framtida energibehovet i varje särskilt fall uppskattats på grundval av den utveckling, energibehovet hittills haft, och med hänsyn till de förhållanden, som kunna påverka detsamma i framtiden. Kol. 31 = kol. 28 + kol. 29 + kol. 30.

94 Tabell över statistiska uppgifter rörande samj

Antal

Nr

Härader och. tingslag samt samhällen, vanare socknar och landskommuner

Odlad areal

Landareal

hektar

hektar

Taxeringsvärd^ å bevillnings-j skyldig fast I egendom

Antal brukningsdelar med areal odlad jord om

A r e a l

Totalt antal brukningsÖver Över Över Över Total 10 areal Högst 3 50 Över delar 20 (land 3 t. o.m. t. o.m. t. o.m. t. o.m. 100 20 och hektar 10 100 hektar 50 hektar hektar hektar hektar vatten)

st.

hektar

st.

Jordbruksfastighet

Annan fastighet

Tusental krå

st.

15 Bjäre härad. Hov s:n Torekov m-.e Torekov s:n Västra Karup s:n Båstad köping Båstad s:n Grevie s:n Förslöv s:n Hjärnarp s-.n Barkåkra s:n Rebbelberga s:n Ängelholm stad

1099 *)409 J )51 2 735 627 1097 1856 2 021 1929 2 004 890 4 879

1753 98 4 551 405 2 918 2 283 2 673 2 594 1 134 161

3 163

16 397

1015 2 )57 49 3171

27 101 89 115 61 20 9

12 106 76 42 41 24 4

1 24 18 32 17 13 1

63 276 248 275 156 79

579 2 303 2 061 2 615 2 726 1120

43 13 14 16 19 47

50 37 16 37 21 46

67 39 36 65 21 29

48 34 11 36 17 21

217 129 78 161 82 145

4 049 2 402 965 3 219 1879 1888

5 581 2 533 3134

64 22 30

70 39 53

76 29

49 27 6

264 120 112

3 692 1329 747

236 308 58 128 2 445 1071 1906 750 1307 40

2 203 4 589 9164 3 992 1159

35 52 68 45 12

39 129 147 61 23

17 52 16 18 24

24 20 1 13 7

116 259 233 141 70

1207 2 593 1422 1618 807

75 630 76 111 96

2 558 11 492 5 762 29 687 4 558 3 243 6 258 3 200 1186 1047

2 558

4 532 2 507 1109 3 337 1548 1631

11 492 5 762

29 687 4 558 3 243 6 284 3 223 1203 1072

6 62

7 129

23 45 64 84 30 18

395] 497 1491 1896 300 364 270 870 196 10 224

Södra Åsbo härad. Strövelstorp s:n: Höja sm Starby s:n Ausås s:n Västra Broby s:n Björnekulla s:n Åstorp m:e Kvidinge s:n Västra Sönnarslöv s:n Stenestad s:n

1980 1407 493 1438 2 290 2 206 1181 2 292 1195 671

3 735 2 366 1039 3110 1399 1515 3 803 1823 856

4 532 2 507 1109 3 337 1548 1631 61 5 562 2 510 3134

747 2 269 1495 1041 632

1356 2 755 1421 1711 1035

2197 4 574 8192 3 983 1154

61 Norra Åsbo härad. Tostarp s:n Munka-Ljungby s:n... Tosjö s:n Össjö s:n Kallna s:n

illen och landskommuner i Kristianstads län. Energibehov hänfört till uppmätning hos konsumenterna TaxeBerings- skattNuvärde, om allmän elektrifiering värde å ningsFramtida värde (år 1930) bevill- bar in- hade varit införd, enligt hittills vid intensiv och komplett normal anslutningsoch förbruknings- komst, elektrifiering ningsgrad skyldig vara Häri inrara j ordkom.omgå små- Husbruks- munal- Husmuoch stor- håll, Nr fastig- utskyl- håll, pr pr I pr i % av brukalutindustri hant- Mindre Storhet, der ut- hant- Mindre Storhektar ininTotalt kyl- kvvkm odlad land- ning aininTotalt verk för verk pr debiareal dustri dustri 3r ufc- laand och direkt och dustri dustri hektar teras, jord del ebivatten- lantodlad pr in- lantkraft eras bruk areal vånare bruk med c:a mega moga mega mega mega o/ i sst. st. hektar kronor kronor mega mega mega mega Wh Wh Wh Wh Wh Wh Wh Wh Wh ' Bekattingsar in)mst

16 Antal i invånare

102 131

43 3 7718 8 ))23 — 325 47 364 21162 385 1160 232 41 264 62 277 31 442 63 213 75 994 4466

18 Odlad areal

0-63

10-9

—

—

—

93 320 412 119 581 351 125 131 144 221 240 819

60 10 5 150 30 50 95 90 90 95 45 125

—

115 80 35 95 100 75 35 125 60 30

2 25 25 95 35 20 6

45 100 55 55 35

40 80 35 30 20

0-52 0-60

8)44 79

6-i 11-5

500 697

—

—

—

—

2-71 0-64 0-88 072 0-77 078

59 64 70 43 81 96

6-4 10-6 9-2 9-7

16-e 14-4 7-3

1430 790 902 979 1051 988

— — 40 40 50 40 60 20 25 10 375

100 10 5 190 70 )150 250 135 — 150 — 110 — 120 — 55 — 500 1000

•44 156 •45 <43 1148 11123 19037 '41 '48 i 21

0-60 0-G5 0-78

117 106 129 144 72

:34 . r 50 J18 5 26 f55

0-55 0'82 1-06 0-61 0-61

0-53 0-59 0-4 7 0-46 1-63 1'46

82 94 94 93 90 93

—

—

1083 1016 930 1034 1343 1247

68 73 27

14-4 15-2 7-6

971 729 873

236 222 201 248 505 306 808 321 715 112

62 60 17 43 90

11-7 10-6 6-1

890 941 1000 945 780

157 179 86 138 114

17-2 18-3 13-3 19-3

17-i 10- 4

—

12-i 14-8

—

20 30

—

135 110 35 97 5 )3 000 3125 100 — 120 250 200 — °)5 500 5 580 36 —

150 20 10 380 50 90 250 200 200 280 100 250

80 10 5 60 60 70 100 100 . 50 50 70 650

230 30 15 440 .— 110 300 460 250 300 250 — 230 170 — 1600 2 500

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

10 3

300 200 85 250 180 200 60 320 160 60

30 100 5 10 50 100 200 100 40 10

—

330 300 90 260 3 730 300 550 420 8 200 70

13 14 15 16 17 18 19 20 21 22

8 45 4 30 20

100 250 140 140 90

60 150 80 80 40

—

160 400 220 220 130

23 24 25 26 27.

— — — — 4

3 10 15 20 5 19 25

— —

" 468 312 99 356 157 674 955 777 855 75

— — —

— — —

85 180 90 85 55

_ — — .

3 500 290

— 8 000

i

96 13

Östra Ljungby s:n .. Rya s-.n Örkelljunga s:n Örkelljunga m:e Hishult s:n, länsdel av£ Fagerhult sm Gråmanstorp sm Åby-Klippan m:e Vedby sm Oderljunga s:n Riseberga s:n Perstorp sm Färingtofta s:n

51 112 327

42 28 54

10 5 3

151 234 597

1439 910 2 443

95 55

17 41

1 16

195 157

120 188 175 63 81

49 37 70 19 38

16 9 42 4 12

251 329 518 135 194

933 1760 172 1319 1554 2 880 1012 1300

154 76 99 97 102 81 72 47 101 58 115 26 19 50 33 61

145 67 115 137 125 106 70 84 99 114 133 56 1 70 71 103

27 15 18 38 17 48 27 27 28 48 52 24

3 5 1 3 11 3 5 11 9 34 6

33 20 44

2 6 22

330 163 234 275 244 246 172 163 242 230 342 115 20 156 131 234

690 818 1618

33 20 29 13 15 19 84

80 67 69 30 35 24 148

28 38 25 19 15 11 54

7 20 5 24 5 3 32

149 148 128 88 73 59 320

908 983 559 845 699 458 2 365

10 487 137 17 689 252 84 16 201 191 23 886 347 6 084 118 56 7 254 99

110 174

17 36

2 12

266 475

1006 2 246

137 212 91

62 31 32

9 5 14

399 595 255

2149 1968 1403

2 238

2 911 2 911 57 3 072 3 152 16 7 868 I 8 449 114

35 27 58

18 14 33

20 5 13

131 66 219

665 546 1229

1339 1247 3 662 546 (241) 1336 1265 2 496 1487 1833 4 040 1636 1248

82 7 518 7 933 35 4 256 4 295 97 97 2174 64 6 707 6 740 1953 10 764 10 877 95 3 878 13 555 13 908 226 880 5138 5 296 48 1474 6 763 6 813 62

2 273 1004 1342 1745 2 221 1443 986 816 2 781 1942 3 208 797 3 238 935 836 1579 619 1104 1024 744 943 671 502 2 545 723 1894

1568 14 987 15 685 801 8 028 8 413 7 640 7 757 1144 1573 11380 11918 1021 5 404 5 555 1684 7 517 7 807 986 7 215 7 294 1063 6140 6123 1903 5 337 5 782 1947 6 361 6 403 3 266 8 367 8 951 1192 3 305 3 404 26 149 149 1065 5 390 5 519 1107 4 559 5 214 2 337 7 393 7 394 56 56 1117 4 029 4129 1807 5 036 5154 919 3 713 3 713 1306 2 958 2 958 1184 2 557 2 557 1858 770 1858 3 088 7 201 7 201 59 59 2 480 3 828 3 828

2 910 2 924 1625 1305 6 054 6 059 2 973 14 640 15185 101 101

950 2 467

Västra Göinge härad. 41 Vittsjö s:n 42 Visseltofta s:n 43 Verum s:n 44 Röke sm 45 Norra Åkarp sm 46 Farstorp s:n 47 Torup s:n 48 Hörja s:ii 49 Finja s:n 50 Vankiva s-.n 51 Stoby s:n 52 Norra Sandby s:n 53 Hässleholms stad 54 Mattered s:n 55 Brönnestad s:n 56 Norra Mellby sm 57 Sösdala m:e 58 Tjörnarp s:n 59 Häglinge s:n 60 Nävlinge s:n 61 Ignaberga s:n 62 Gumlösa s:n 63 Sörby s:n 64 Vinslöv s:n 65 yinslöv m:e 66 Önnestad s:n

2134 578 842 1161 1039 1105 803 677 1243 1509 2 325 626

Östra Göinge härad. Loshult s:n 2137 Osby s:n 3 370 Osby m:e ")1 218 Glimåkra s:n 3 304 Örkene s:n 4 881 Hästveda s:n 1535 Hästveda m:e 432 Östra Broby s:n 1714 Broby kyrkoby m:e .. 594 Emislöv s:n 921 Gryt s:n 489 Hjärsås s:n 2 350

1089 10 421 2 265 16 776 84 2 224 15 688 2189 23 077 1513 5 790 56 1926 6 706 1137 869 1511

97 IG

2G

397 118 343 206

46 21 25

0-82 0-96 1-23

10-8

—

886 698 823 —

296 95 94 378

60 50 130 15

70 50 100 45

»)570

!540

56 22 20 —

— — —

700 100 230 60

170 18 246 30 505 2! 570 189 22 194 17 702 30 061 32 176 18

140 0-51

13 58 — 32 18 29 17 22

49 15-7

983 714 — 6Q8 796 744

127 195 604 127 106 174 649 141

45 75 50 70 75 155 50 50

80 — 75 30 25 135 70 20

— 440 — — —

— 0-69 0-94 1*04 l-86 0-86

5-G

5-o —

— 8-7 59 7-5 65 7-0

i

70 50 80 20

120 100 250 30

130 50 200 100

750 1000 — 150 — 450 130 —

28 29 30

125 75 565 100 100 290 270 70

15 — — 20 25 6 28 20

90 200 100 190 190 340 120 120

160 10 125 45 50 210 100 80

— 700 — — — 300

250 210 925 235 240 550 520 200

34 35 36 37 38 39 40

175 75 110 95 380 100 60 55 320 —. 145 — 175 — 70 200 450 — 60 — 50 — 110 — 70 — 95 — 70 — 60 13 ;150 210 — 105 — 35 — 130 — 100 180 —

15 20 50 30 10 25 — 20 80 20 20 30 — 10 15 10 — — 15 5 10 5 — — —

150 70 100 130 150 160 80 90 220 200 320 90 200 80 100 200 40 110 150 60 110 100 60 290 30 230

150 i0;100 400 40 — 110 60 — 160 100 230 500 — 650 40 — 200 60 — 140 60 — 150 500 — 720 200 — 400 90 — 410 50 — 140 400 600 1200 30 — 110 30 — 130 70 — 270 100 — 140 340 — 450 10 30 ;220 400 —, 40 100 30 300 440 100 — 200 20 — 80 40 — 330 160 — 190 100 330

41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 65 66

60 120 100 — 210 150 — 180 400 — 510 150 — 290 20 — 80 40 — 50 15 130 )1500 1700 30 _ 55 75 — 115 50 — 75 120 ie,200 395

20 50 10 130 90 — —

150 270 50 200 250 150 20 180 40 100 60 180

150 10)100 400 67 200 — 470 68 —. 250 300 69 550 — 750 70 300 10)150 700 71 60 — 210 72 150 — 170 73 150 2 000 2 330 74 60 — 100 75 100 — 200 76 50 — 110 77 150 400 730 78 13

)150

31 32 33

" 373 15 76 12 104 18 148 15 471 41 119 19 113 14 81 13 961 52 292 31 537 38 69 24 148 2J170 57 17 93 18 490 20 185 11105 189 27 85 20 66 20 217 32 172 26 87 27 286 35 275 H227 280 49

204 21 330 20 517 14452 384 21 451 21 177 27 125 7772 434 26 312 109 32 76 16 443 30

1-45 125 1-17

l-io 2l7 0-86

l-oo 0-77 1-46

l-oo 0-98 0C7

— 088 0-75 0-67

— 0-99 057 0-81 0-72 057 0-05 0-82

— 0-76

1-9G 1'48

10 10 15 14 19 22 14 17 36 31 38 36 17 20 24 32 — 28 36 25 44 46 41 43 — 65

4-8

4-s

722 736 739

164 76 78 85

• 212

656 815 637 654 775 712 525 — 648 739 693 — 813 545 609 648 590 595 766 — 801

82 115 99 346 150 167 87 665 61 111 332 299 171 83 89 230 256 173 112 380 148

75 100 35 40 50 60 65 30 u 65 )315 60 40 40 20 35 20 90 12)230 75 70 130 45 40 30 80 170 40 20 35 15 75 35 20 50 40 55 55 15 30 30 45 15 35 70 25 10 110 20 20 80 120 60

923 992 — 967 899 927 —

96 98 425 116 92 115 289 253 526 117 155 189

60 110 30 110 140 60 10 70 25 40 25 75

4-9 5-7 4-2 69 5-7 65 7-9 8T,

9-c 10-4 1-3 6-8 8-5

10-o

— 7-5 12-2

7-i 14-8 162

13i 97

— 12-o

4-i 4-8

0-89

10 14 — 14 10 26 — 29

— 8-o

0-82 0-56 155

39 28 19

87 13-2 69

585 628 813

— l-48 223

l-oi

—

— 5-6 37 59

— — — — — — — _.

20 75 50 20

—

• — •

•

9S 1

79 80 81 82

2¶TTnisslingft s;n Kviinge s:n Norra Strö s:n Färlöy s:n

4 3 2 6

133 61 87 146

1282 1189 1119 2 596

593 243 30 2 005

5 3

125 119 224 289 314 85 57 258 216 95 99 66 157 62 130 312

2115 2 106 1425 1294 2173 789 405 2 359 2 099 692 1307 466 2 054 476 620 2 013

1697 235 347 109 610 211 367 2 234 361 199 324 126; 2461 138 203 1034] 739 3 269 26 899 J

1514 1034 814 2 046

2174 1399 1351 2 569

4112 3167 2 548 3 898

4163 3195 2 548 4184

44 14 25 36

36 20 24 49

28 14 22 31

16 10 12 21

1599 1205 1708 1749 2 237 900 419 2 767 1862 893 1294 473 1554 579 945 2 361 476 1281 12 542

2 734 5 276 2 293 3 973 2 073 4 744 1451 10 370 2105 9 798 2 536 1386 1301 558 2 766 5 710 3156 2 249 958 644 2 432 1966 1064 915 5133 3167 1699 706 2 060 1359 7 045 3 817 65 23 90 )95 924 1467

5 481 4 566 5 230 11510 9 944 3 817 3 018 7 243 3156 1493 2 432 1064 5188 1979 2 403 7 572 65 90 1518

35 24 95 168 144 24 33 103 101 61 39 31 29 34 68 146

36' 38 63 76 90 20 11 77 44 20 12 17 42 9 33 97

19 23 39 35 63 16 6 44 32 2 11 6 23 10 7 26

26 26 24 10 16 23 4 30 34 10 27 8 55 6 16 25

1 1 2 3 5 2 8 2 6 2 6 10

24 55

3 17

2 3

48 3 510 3 371 2 671 4 448 2 992 3 912 4 058 5 477 108 789 1745 4 216 5 397 2 975 3 890 2 608 3 925 4 654 3160

48 4 490 3 371 2 671 4 454 2 992 3 912 4 058 5 477 108 789 1756 4 216 5 397 2 975 3 890 2 608 3 925 4 701 3160

41 38 51 49 59 58 38 122

27 67 27 72 58 74 91 133

25 38 8 31 19 27 26 54

30 34 17 15 2 4 6 32

10 10 6 2

27 7 65 27 61 55 38 59 32 46

23 17 65 43 14 65 50 96 56 52

5 5 40 19 7 30 18 35 18 21

3 15 21 2 6 11 6 17 13 24

1 1 11 2 10 1

4 874 4 404 3 663 2 432 2 999

4 874 4 404 3 663 2 432 2 999

51 71 30 26 36

69 100 23 24 65

39 34 37 27 32

13 14 9 9 14

1 1

ii

5 2 3

Villands härad. 83 Fjälkestacl s:n 84 Österslöv s:n 85 Oppmanna s:n 86 Vånga s:n 87 Näsum s:n 88 Kiaby s:n 89 Ivö s:n 90 Ivetofta s:n 91 Nosaby s:n 92 Gustaf Adolf s:n 93 Fjälkinge s:n 94 Nymö s:n 95 Trolle-Ljungby s:n., 96 Gualöv s:n 97 Kinkaby s:n 98 Ahus s:n 99 Arms m:e 100 Ah vis köping 101 Kristianstads stad

4 5 3

1 1 1 2 2 2 1 8 2

29 91"

Gärds härad. 102 103 104 105 106 107 108 109 110 ill 112 113 114 115 116 117 118 119 120 121

Vilan m:e Norra Asurn s:n Vä s:n .. Skepparslöv s:n Träne s:n Djurröd s:n Äsphult s:n Linderöd s:n Västra Vram s:n Tollarp m:e Östra Vram. s:n Lyntisiö s:n Köpinge s:n Östra Sönnarslöv s:n.. Everöd s:n H u a r ö d s:n Hörröd s:n Degeberga s:n Vittskövle s:n Maglehem s:n

1869 2 061 1656 1186 1279 729 861 934 2199 584 433 368 1834 1120 1492 948 617 1333 1065 1094

2 503 2 794 1529 2 020 865 966 1129 2 715 626 717 2 931 1711 1741 1279 754 1618 2 212 1675

A n d r a r u m s:n Brösarp s:n Kavlunda s:n Eliaröd s:n Vitaby s:n

2 3 1

5 3

2 2 4 3

134 187 111 172 139 163 161 342

2157 1609 1410 1397 707 716 576 1959

61 45 204 97 101 162 112 207 126 147

378 368 2 022 1528 1394 738 568 1227 1652 950

174 220 99 86 149

1209 1091 995 678 1327

1 2791 514 195' 1151 8)5 43 64 47 136 i 536 { 55 55 567? 11301 299| 37 26 1761 3041 1511

1¶Albo härad. 122 123 124 125 126

1085 1231 778 536 1074

1695 1670 971 841 1617

1 1 1

20 86 1971

hr-

608 195 120 847

37 33 32 53

0-70 0-74

53 44 53 66

16-3 22-9 15-5

590 850 828

17-G

402 189 148 414

75 45 45 95

90 40 10 90

265 185 55 185

316 240 238 204 225 159 74 648 355 130 241 65 253 99 158 322 185

30 30 36 17 23 35 32 48 59 93 53 44 30 34 46 34 732

0-58 0-48 0-82 1'20

52 58 44 14 21 55 43 48 71 67 81 86 62 42 66 54 — — 63

21-8 19-2

5o

775 919 688 892

6-7

16-3 10-7 10-4

570 726 853 933

6-8

19-8 13-9 20-2 11-4 10-4

665 509 648 675 603 527 — —

198 199 139 117 101 177 177 234 191 146 186 137 162 171 167 137 389 880 958

90 70 75 60 85 50 20 120 85 30 70 30 95 25 50 125 10 30 270

71 83 57 45 29 25 28 50 — 79 41 70 32 79 33 29 41 48 53

18-7 14-9

209 235 146 147 113 82 101 64 117 361 120 111 141 322 210 84 89 151 226 152

112 132 194 93 129

Oco 0-8 0

106 0-65 0-75

loo 0-83 1'38 0-66 0-62 0-49 0-82 0-69 0-62

—

1127 1 424 13-50 L2 014 855 13-60

390 3.895 485 59 241 49 174 44 145 29 60 24 87 22 60 23 258 40 211 540 52 55 41 21 259 44 361 21 313 50 80 24 55 24 201 34 241 23 145 35

122 163 151 50 1& ) 139

22 28 21 22 36

0-82 0-59 0-77

063 084 0-89 0-83 0-81

— 0-69 0-61 0-62 0-65 0-86

074 0-82 0'82 0-48 0-65

0C4 0-74 0-80 0-64 0-66

35 38 27 35 54

9-3

9-8

— — lOo

138 11-7

6-2 5-9

7-o 7-9

— 10-3 15-9 14-4 17-7 17-2

7-9 6-7 78 17-5 11-4

97 7-6 9-8 9-8 10-8

861 576 922 692 818 742 510 721 — 604 513 690 893 802 590 754 759 748 567

714 653 1025

807 831

i

60 — 5 —

190 120 120 240

100 80 20 260

200 200 — 100

490 79 400 80 140 81 600 82

40 130 70 — 140 20 — 95 40 — 100 70 — 155 10 — 60 10 — 30 30 20)2700 2 850 25 — 110 5 21) 100 135 15 — 85 10 — 40 10 — 105 30 — 55 10 — 60 10 — 135 20 — 30 400 510 80 630 3 300 4 200

3 — 15 30 45 — — 20 — — — — — — — — — — —

230 80 190 150 190 40 100 40 210 100 100 20 50 20 250 50 210 60 70 10 170 30 60 30 260 20 60 50 120 30 320 30 20 50 60 160 500 2 000

100 — — — — —

40 95 90 55 65 30 30 40 95 15 20 20 95 60 65 30 20 55 65 55

300 340 30 125 10 100 10 65 5 70 10 40 20 50 5 — 45 20 — 115 60 — 75 10 — 30 20 — 40 80 — 175 10 2*)4500 4 570 30 95 10 — 40 — 20 20 — 75 2B 40 ) 100 205 10 65 —

— — — — 10 .20 3 15 20 10 20 20 — — 5 — 10 5

80 240 200 140 170 60 60 80 250 30 60 50 250 150 170 50 40 150 170 110

420 100 30 30 10 10 20 50 40 180 20 20 150 50 60 10 5 30 80 20

55 55 35 25 55

10 10 20 10 10

10 5 5 10 5

120 130 80 60 140

50 50 20 10 20

25 17

)100 )100

— —

— — — —

65 65 55 35 65

410 83 340 84 230 85 140 86 310 87 120 88 16 )100 170 89 4 700 5 000 90 — 270 91 200 280 92 — 200 93 — 90 94 — 280 95 — 110 96 — 150 97 — 350 98 — 70 99 1000 1220 100 7 500 10 000 101

500 — — — — — — — — — — — —

1000 102

340 103 230 104 170 105 180 106 70 107 -80 108 130 109 290 110 210 111 80 112 70 113 400 114 6 000 6 200 115 — 230 116 — 60 117 — 45 118 — 180 119 150 400 120 130 121

— — — —

170 122 180 123 100 124 70 125 160 126

100 1

127 128 129 130 131 132

2¶Vitemölla m:e Kivik m:e Södra Mellby s:n Fågeltofta s:n S:t Olof s:n Rörum s:n

391 635 1231 911 1701 782

1558 2 035 1462 1032

42 33 2 928 3 261 3 663 2 006

42 33 2 928 3 261 3 663 2 006

2100 1907 3 504 95 1565 4 244 21 1659 1252 2 092 1324 1358 1272 1350 1385 710 1117 2 030 1274 3 584 1630 8 1591 2 037 4 490 430

2100 1943 3 504 95 1565 4 285 21 1659 1252 2 092 1324 1358 1272 1350 1385 710 1117 2 030 1274 3 584 1630 8 1591 2 037 4 490 430

1366 2 864 2 411 12 2 511 702 1869 875 1153 55 1304

1366 2 885 2 411 12 2 511 702 1869 875 1153 55 1304

f 10 I

u

44 15 125 20

77 47 132 29

39 29 23 18

14 19 5 11

42 67 133

79 113 117

38 44 63

9 4 25

24 81

43 102

27 55

24 18

2 4

16 36 56 15 29 13 2 8 24 38 32 34 131 169

18 34 48 28 12 16 7 45 12 42 38 21 58 33

10 23 53 20 8 10 23 14 16 24 25 18 34 25

8 12 24 4 8 11 4 4 12 8 19 10 51 18

3 1 1 4 1 1

1 1 2 1 2 2

1 3 4 3 5 1

1 2 1

72 72 130 1

53 62 60 1

23 45 51

13 25 38 1

1 1 2

40 32 46

41 44 36

27 20 30

11 13 29

3 4 1

67 18 60 33 30

44 18 34 25 22

46 18 25 8 35

24 6 15 5 10

5 1 2

175 114 286 82

1260 1238 1294 569

172 228 342

1092 1109 2 407

120 263

779 2 252

59 106 183 68 63 52 39 73 65 115 119 88 280 246

1184 745 1341 1168 1218 1036 1170 1220 582 863 1747 1026 3 255 1356

162 205 281 5

1248 1634 2 409

122 117 142

1284 1150 1231

186 61 137 73 97

1854 533 1390 590 914

4 1 4

]

118 253 203 33 211 19

Ingelstad härad. 153 Tranås s:n 134 Onslunda s:n 135 Tryde s:n 136 Tomelilla m:e 137 Spjutstorp s:n 138 Smedstorp s:n 139 Smedstorp m:e 140 Benestad s:n 141 Ullstorp s:n 142 Kverrestad s:n 143 Östra Ingelstad s:n ... 144 Östra H e r r e s t a d s:n... 145 Övraby s:n 146 Tosterup s:n 147 Bollerup s:n 148 Hannas s:n 149 Hammenliög s:n 150 Glemminge s:n ... i 151 Hörup s:n 152 Borrby s:n 153 Östra H o b y s:n 154 Skillinge m:e 155 Ingelstorp s:n 156 Valleberga s:n 157 Löderup s:n 158 Simrishamns stad

1043 1395 2 023 1322 744 1486 330 530 938 1063 548 554 507 420 558 371 1027 1119 777 2 393 1522 490 1028 1276 2 088 2 378

1780 1523 3 230 1536 2 953 1416 1056 2 084 1238 1301 1089 1231 1196 713 1088 1859 1250 3105 1414 1309 1862 2 721 184

92 152 218 1904

85 53 326 20 207 154 21 29 25 68 6 23 278 191 155 616 67 126 52 252 262 4 022

Järrestad härad. 159 Stiby s:n 160 Östra Vemmerlöv s:n 161 Gladsax s:n 162 Baskemölla m:e 163 Östra Tommarp s:n ... 164 J ä r r e s t a d s:n 165 Vallby s:n 166 Bolsliög s:n 167 Simris s:n 168 Brantevik m:e 169 Östra Nöbbelöv s:n...

1110 899 1028 310 1346 574 892 489 1019 889 598

1180 1768 1574 2 064 655 1883 716 943

1101 Totalsumma 237 576 246 698 622 676 644 001 8 783 9 374 4 453 2192

1 2

223 95 126 93 2.12 101 19 6 282 306 42

151 25 254 199 126 112 16s]

1 101 IG

90 286

—

131 188 53

42 28 46 39

0-78 0-45 1*16 0-7C

105 117 739

50 73 58

™) 159

0-92 0-63

1392 — 77 50 050 221 35 0-50 138 1571 — 97 32 0-37 135 75 0-89 146 51 0-51 84 41 0-44 104 41 0-43 95 40 0-47 115 31 0-34 106 40 0-47 53 52 052 245 92 0-95 223 55 060 169 61 0-60 449 67 0-77 370 93 T08 183 •6125 — 137 65 0-79 193 63 0-69 287 47 077 2 990 553 12-9

81 0-94 207 220 31 0-51 185 43 0-65 71 i 2 583 — 246 54 065 128 82 088 121 48 0-47 56 56 0-68 80 ) 190 88 1'08 1030 31616 — 80 ) 129| 46 0-54 : 55 589|

—

-|

— 54 62 40 52

— 9-1 17-9

5-i 12-6

85 10-3 80 6 7 92 9-4 — — 98 12-8 70 11-2 — — 85 24-o 84 10-o 28 )98

94 96 86 91 86 28

ll-i 18-2 20-6 21-0 31-6 16-4

)98

ll-o

97 92 58

9-5

)98

87 87 — 82 92 61 43

86 62 65 — 82 93 28 )98

82 82 — 84

15-6 14-5 11-1

— 8-i 9-i 97

9-7 111

— ll-i 10-7 13-7

9-8

9-7 1 14-3

-1

230 450 129 144 111 68

10 15 60 60 60 40

— 20 10 15 10

101 84 366 806 100 149 418 183 144 137 153 188 187 274 190 143 238 199 218 188 243 374 133 151 137 1258

60 60 105 30 50 90 10 40 50 65 40 40 35 35 35 25 45 60 40 110 60 10 50 65 100 60

12 15 55 700 15 5 10 5 15 20 15 5 10 — 5 6 10 50 20 70 50 — 10 15 30 60

187 650 245 782 180 — 229 899 183 814 223 738 136 827 115 970 187 — 1160 788 216

50 55 55 10 70 25 55 25 40 20 35

— 794 608 885 552

613 728 745 — 508 763 — 838 706 644 943 936 951 950 1021

817 793 940 808 1049

958 — 953 878 885

36-8

15-1

-|

-

i

10 15 80 70 75 50

— 5 — 5 5

20 30 150 160 160 80

— — — — — — 400

72 75 160 730 65 95 20 45 65 85 55 45 45 35 40 31 55 110 60 180 110 10 60 80 130 520

2 3 — — — — — 3 10 — — 2 — — — — — — — — — — — — — —

150 170 133 20 150 — 180 134 30 280 — 430 135 150 60 1 2 0 0 — 1 2 6 0 136 130 — 160 137 30 260 40 — 300 138 27 20 80 )2600 2 700 139 110 10 — 120 140 150 100 — 250 141 170 — 210 142 40 100 — 130 143 30 — 100 110 144 10 90 110 145 20 — 130 146 90 40 110 — 120 147 10 — 70 148 60 10 — 140 149 110 30 — 310 150 160 150 — 170 151 110 60 250 — 530 152 280 150 — 230 153 80 20 10 — 30 154 120 20 — 140 155 170 30 — 200 156 260 70 — 330 157 100 100 1 0 0 0 1 2 0 0 158

20 20 — 15 — — — 20 — 30 2O)200 15 — — — 30 — — — 15 —

70 75 70 10 90 255 70 25 70 20 50

5 5 — — 15 10 — — 10 — —

140 140 140 20 180 70 150 70 100 40 90

— — — — —

— — — — — — — — — — — — — — — — — -—

9 925 8 426 24 480 42 831

10 10 40 20 70 10

60 40 30 20 40 60 30 10 50 10 30

— — — — —

— — — — 370 — — — — —

30 127 40 128 190 129 180 130 230 131 90 132

200 159 180 160 170 161 40 162 220 163 500 164 180 165 80 166 150 167 50 168 120 169

3 458 23 665 17 205 44 030 84 900

102 Anmärkningar. 1

) Uppdelningen av invånaretalet å mnnicipalsamhället och socknen är approximativ. ) Siffran är föga sannolik och beror troligen på någon ofullständighet i statistiken. ) Uppgiften avser socknen, exkl. Hallands Väderö. 4 ) Båstads Kalkindustri Aktiebolag, Båstad. 5 ) Höganäs—Billesholms Aktiebolag, kolgruvorna vid Nyvång och Hyllinge. °) Aktiebolaget Klippans Finpappersbruk, Klippan. 7 ) Aktiebolaget Fettindustri, Stidsvig. 8 ) Denna del av Hishults socken bör föras å Hallands län, där huvudsakliga delen av socknen är belägen. 9 ) Skånska Ättikfabriken, Perstorp. 10 ) Stora torvmossar. x ) Bjärnums fabrikssamhälle. 2 ) Tyringe fabrikssamhälle. s ) Aktiebolaget Ignaberga Kalksten. w ) Mantalsskriven folkmängd. 5 ) Ostanå Fabriks Aktiebolag, Glimminge. °) Färe Glasbruks Aktiebolag, Sibbhult. ') Knislingeverken, Vanas. 8 ) Hanaskogs gård, H a n a s k o g (kalkbrott). 19 ) Fyndigheter av kalksten. 20 ) Aktiebolaget Ifö Chamotte- & Kaolinverk, Bromölla. 21 ) Stora tegelindustrier. 22 ) Uppgifterna för municipalsamhället avse endast den del, som ligger utanför köpingen. 23 ) Uppgiften förefaller otillförlitlig. Antagligen tryckfel i årsboken. 24 ) Maltesholms Cement Aktiebolag, Tollarp. 26 ) Aktiebolaget Vittskövle, Vittskövle (Träförädlingsindustri). 26 ) Uppgifterna äro approximativa, enär Kiviks m:e ligger i såväl Vitaby som Södra Mellby socken. De delar av den beskattningsbara inkomsten, som böra komma på socknarna, h a v a proportionerats efter den taxerade inkomsten av kapital och arbete. 27 ) Fyndigheter av kalksten och lera för cementfabrikation. 88 ) Enär den ur statistiken erhållna proportionen mellan odlad areal och landareal är orimlig, h a r odlingsgraden satts till 98 %. 2fl j Svenska Skolästfabriken, Järrestad. •°) Uppgifterna äro approximativa, enär Branteviks m:e ligger dels i Simris, dels i Östra Nöbbelövs socken. Se i övrigt anm. nr 2G. 2

103 Bilaga 7.

Redogörelse för de tekniska anordningar, vilka föreslås inom de särskilda distributionsområdena inom Kristianstads län i och för främjandet av den fortsatta landsbygdselektrifieringen. Nr 1, ToreJcov, utgör ett hittills så gott som oelektrifierat område. Såsom orts- och gårdsspänningar torde 3 000 resp. 380 volt bliva lämpligast. När området elektrifierats, bör det för Glimminge elektricitetsförening bliva fördelaktigast att ställa sin nuvarande vattenkraftstation i reserv och efter omändring av gårdsledningarna ansluta desamma. till det större distributionsnätet. Nr 2, Båstads andelselektricitetsförening, är så gott som genomgående elektrifierat och de använda spänningarna, 3 000 och 220 volt, fullt lämpliga. Nr 3, Gi'evie andelselektricitetsförening och nr 4, Förslövs andelselektricitetsförening, äro delvis elektrifierade. Nuvarande ortsspänning, 3 000 volt, bör bibehållas och användas vid ett fortsatt utbyggande. Den hittills använda gårdsspänningen, 220 volt, är lämplig för de väl uppodlade, västra delarna av områdena. För de glest befolkade, östra delarna torde visserligen en gårdsspänning av 380 volt vara fördelaktigast, men bör för enhetlighetens skull 220 volts gårdsspänning begagnas även här. De 500 volts gårdsnät av obetydlig utsträckning, som för närvarande finnas inom områdena, böra icke utvidgas utan i stället, när så skulle visa sig lägligt, ersättas dels med ortsledningar, dels med gårdsledningar. Nr 5, BarJcåJcra—Hjämarp, är elektrifierat inom den bördiga, västra delen men helt oelektrifierat inom den östra, glest bebyggda delen. Enhetliga spänningar böra införas inom området, vissa av de nu tätt placerade 20 kV stationerna utrangeras, samt samarbete ordnas mellan de fem företag, som nu handhava distributionen inom området. Spänningssystemet 3 000/380 volt torde för elektrifiering av den östra delen bliva det lämpligaste, och bör hänsyn härtill tagas vid omändringar eller utvidgningar av de befintliga anläggningarna. Nr 6, Angelholms stads elektricitetsverk, är redan elektrifierat. Vid fortsatt utbyggande bör det nuvarande systemet, 3 000/220 volt, uteslutande användas och således den obetydliga 500 volts distribution, som nu förefinnes, icke utvidgas. Nr 7, Välinge elektriska andelsförening, är delvis elektrifierat. Inom området, som till hälften ligger i Malmöhus län, bör den fortsatta elektrifieringen ske med hittills använda 1 500/220 volt. Nr 8, Åstorps municipala elektricitetsverk, är till stor del elektrifierat. De för större delen av området använda spänningarna, inom municipalsamhället 3 000/220 och å landsbygden 3 000/380 volt böra uteslutande användas vid den fortsatta elektrifieringen, varför de i norra delen av området förekommande 500 volts näten icke böra utvidgas. Så snart ske kan, borde åtgärder vidtagas för slopande av kedjehandeln inom området, så att detsammas sex energiföreningar bliva jämnställda och kunna samarbeta.

104 Nr 9, Kvidinge, är delvis elektrifierat. De nuvarande spänningarna, 3 000 och 380 volt, äro lämpliga för områdets fortsatta elektrifiering. Kedjehandeln inom området bör upphöra och de två distributionsföretagen var för sig bliva abonnenter direkt till Sydsvenska kraft a. b. Framdeles bör Tomarps-gårdens 20 000 volts station ersättas med en 3 000 volts station. Nr 10, Föreningen Ljungbyhed—Böstånga andelselektricitetsverk, är delvis elektrifierat. Inom detta område skulle, enligt vad tidigare anförts, 3 000/380 volt vara det mest lämpliga systemet. De hittills använda spänningarna, 500 och 220 volt, böra därför icke vidare komma till användning vid den fortsatta elektrifieringen, som bör ske med 3 000 och 380 volt, varvid vissa av de nu tätt placerade 20 000 volts stationerna kunna utrangeras. Stenestads socken samt den norra delen av Konga socken i Malmöhus län, vilka trakter böra tillhöra distributionsområdet, torde lämpligast elektrifieras medelst 3 000 volts ortslinjer från den föreslagna nya 20 kV stationen vid Ljungbyhed. Nr 11, Munka—Ljungby andelselektricitetsförening, är delvis elektrifierat, varvid utanför samhället spänningarna 1 500 och 380 volt blivit använda. Visserligen skulle för ernående av en fullständig elektrifiering av hela området 3 000 volt vara den lämpligaste ortsspänningen, men då i 500 volts distributionen redan nått en tämligen stor omfattning, måste densamma bibehållas. Åtgärder böra vidtagas för undvikande av den nuvarande kedjehandeln inom området. Nr 12, Tosjö, är o elektrifierat. Systemet 3 000/380 volt torde bliva det lämpligaste vid elektrifiering av området. Nr 13, Östra Ljungbyortens elektriska andelsförening, är o elektrifierat. En ifrågasatt elektrifiering av området bör ske med användande av ortsspänningen 3 000 volt. Gårdsspänningen 380 volt torde böra föredragas framför 220 volt. Nr 14, Ekets energiförening, är delvis elektrifierat, varvid använts spänningssystemet 1 500 och 380 volt. Inom detta område skulle 3 000/380 volt, enligt vad tidigare anförts, vara det mest lämpliga systemet, och är en övergång till detta system nödvändig för en fullständig elektrifiering av området. Nr 15, Orkelljunga, är delvis elektrifierat, varvid utanför municipalsamhället använts spänningarna 1500 och 380 volt. För detta område gäller vad ovan sagts för område nr 14. En del av de nu tätt placerade 20 kV stationerna inom området böra framdeles utrangeras. Den långt gående kedjehandeln mellan de sex distributionsföretagen bör vid lägligt tillfälle upphöra och samarbete ordnas. Nr 16, Hidebäck, är oelektrifierat och ligger till största delen inom Hallands län. Elektrifieringen bör ske med användande av 3 000/380 volts systemet, utgående antingen från Sydsvenska kraft a.-b:s transformatorcentral vid Hulebäck eller ock från en å 20 000 volts linjen till Orkelljunga projekterad kopplingsstation. Nr 17, Fagerhult—Värsjö energiförening, är obetydligt elektrifierat. Enda nu förekommande sekundärspänning är 380 volt, och bör denna kompletteras med 3 000 volt vid en fortsatt elektrifiering. De två mellersta 20 kV stationerna bliva härigenom överflödiga och kunna framdeles utrangeras. Det är önskvärt, att de två inom området arbetande distributionsföretagen sammanslås till ett, vilket bör bliva direkt:abonnent till Sydsvenska kraft a. b. Nr 18, Aby—Klippans municipala elektricitetsverk, är till stor del elektrifierat. Det å områdets landsbygd hittills använda systemet, 3 000/380 volt, bör bibehållas vid den fortsatta elektrifieringen. Framdeles bör 20 kV stationen vid Abygården ersättas med 3 000 volts station och samarbete ordnas mellan de små energiföreningarna inom området.

105 Nr 19, Oderljungaortens energiförening, är delvis elektrifierat. För detsamma gäller vad ovan sagts beträffande område nr 14. Nr 20, Perstorp—Tornp och nr 21, Färingtofta—Norra JRörum, inom vilka områden landsbygden hittills är oelektrifierad, böra båda elektrifieras med användande av 3 000/380 volt. Vattenkraftstationen inom Perstorps socken bör framdeles ställas i reserv och 220 volts nätet i Perstorps samhälle samt 1 500/380 volts nätet vid Skånska Ättikfabriken icke utsträckas. Nr 22, Fmmaljunga, t. o. m. nr 25, Böke—Hör ja, vilka områden äro i ringa grad elektrifierade, böra elektrifieras med användande av 3 000/380 volt. Den obetydliga 500 volts distributionen i Vittsjö samhälle bör icke utvidgas och de små självständiga kraftstationerna vid tillfälle ställas i reserv, varvid deras nät efter omändring anslutas till de nya distributionsnäten. Nr 26, Andelsföreningen Bjärnunis elektricitetsverk, är så gott som fullständigt elektrifierat med spänningssystemet 1 500/380 volt, vilket system därför — trots att 3 000 volts ortsspänning här hade varit den lämpligaste — bör begagnas vid den fortsatta elektrifieringen av området. Samarbete bör ordnas mellan distributionsföretagen, så att kedjehandeln undvikes. Nr 27, Farstorp, och nr 28, Mala, äro delvis elektrifierade med 1500 volt från område nr 26. För dessa områden gäller vad nyss nämnts beträffande område nr 26. Energien måste föras till centrala punkter inom områdena medelst nya 20 kV bygdelinjer. Nr 29, Andelsföreningen Tyringe elektricitetsverk, är, vad samhället beträffar, elektrifierat med systemet 500/220 volt. När landsbygden kring samhället elektrifieras, torde detta lämpligast ske med systemet 3 000/380 volt. Nr 30, Hässleholms stads elektricitetsverk, är delvis elektrifierat. Inom samhället användas 2 X 220 volt likström och 500/220 volt trefasström. Den omgivande trakten är blott obetydligt elektrifierad, i huvudsak med 6 000/500/190 volt. För detta område hade 3 000 volts ortsspänning varit önskvärd, men måste den befintliga 6 000 volts spänningen bibehållas. Som gårdsspänning bör 380 volt föredragas och den obetydliga 500 volts distributionen icke vidare utvidgas. Nr 31, Ballingslövs elektricitets a.-b., är delvis elektrifierat, huvudsakligen med systemet 6 000/380 volt, som därför bör användas vid den fortsatta elektrifieringen av skäl, som angivits för område nr 30. Kedjehandeln inom området bör upphävas. Nr 32, Matteröd—Brönnestad, och nr 33, Norra Mellby, äro till stor del elektrifierade med 6 000, 1 500, 380 och 220 volt. Spänningen 3 000 volt hade här varit den lämpligaste, men då ett vitt utgrenat 6 000 volts nät redan finnes, måste den fortsatta elektrifieringen ske med 6 000/380 volt. När den befintliga vattenkraftstationen vid Hovdala blir otillräcklig, bör samarbete sökas med Sydsvenska kraft a.-b. Den nuvarande organisationen av Sösdala kraftbolag med direkt distribution till alla konsumenter är lämplig och bör bibehållas. Nr 34, Tjörnarp—Häglinge, är elektrifierat blott vad Tjörnarps stationssamhälle beträffar, där en mindre kraftstation finnes. Lämpliga distributionsspänningar äro 3 000/380 volt. Nr 35, Vinslövs municipala elektricitetsverk, är delvis elektrifierat, varvid systemet 6 000/500/190 volt blivit använt., E n lägre ortsspänning än 6 000 volt hade här varit lämpligare, men då 6 000 volts distributionen redan nått en tämligen stor omfattning, måste densamma bibehållas, men ledningsföringen centraliseras. Som gårdsspänning torde 380 volt bliva lämpligast. 1314 23

106 Nr 36, Önnestads andelselektricitetsförening, är så gott som helt elektrifierat med 1 000/190 volt. E n framtida övergång till 1 500 volt är önskvärd, enär denna spänning här är den lämpligaste. Nr 37, Loshult, t. o. m. nr 42, Broby, äro samtliga obetydligt elektrifierade. Med undantag för område nr 38, Osby, där 3 000 volt införts, har härvid genomgående 1 500/220 volt kommit till användning. För dessa områden äro 3 000/3^0 volt nödvändiga för en fullständig elektrifiering, varför detta system bör införas. Nr 43, Knisslinge, är så obetydligt elektrifierat, att en omläggning till det hir lämpligaste systemet 3 000/380 volt icke torde möta några svårigheter. Samarbete bör vid den fortsatta elektrifieringen ordnas mellan Knisslingeverken och Sydsvenska kraft a.-b. Nr 44, Torsebro, är till stor del redan elektrifierat, huvudsakligen med 6 000/ 500/190 volt, men delvis även med 20 000/1 500/220 volt, vilket sistnämnda system är för detta område det lämpligaste och sålunda helst borde komma till användning över hela området. Det torde dock ej nu kunna fastställas, i vilken utsträckning den önskvärda omändringen är genomförbar. Nr 45, Österslöv, och nr 46, Immeln, äro delvis elektrifierade med 20 000/1 500/ 220 volt. För område nr 45 kan detta system bibehållas, men för område nr 46 måste en övergång förberedas till 3 000/380 volt, vilket system är nödvändigt för fullständig elektrifiering av området. Nr 47, Näsums elektriska Jcraft a.-b., är delvis elektrifierat med 6 000, 15(0 och 380 volt. Den fortsatta elektrifieringen bör av samma skäl, som angivits för områdena nris 32 och 33, ske med användande av 6 000/380 volt. När vatteikraftstationen vid Näsum blir otillräcklig, bör samarbete sökas med Sydsvensla kraft a.-b. Nr 48, Ivetofta, håller för närvarande på att elektrifieras från Näsums kraftstation med 6 000/380 volt. Ehuru en lägre mellanspänning här hade varit önsivärd, torde av skäl som nyss nämnts 6 000 volts spänningen böra bibehållas. Samarbete måste inom detta område åvägabringas mellan Näsums elektrisla kraft a.-b. och Sydsvenska kraft a.-b. samt transformatorcentralen vid Bromöla framdeles tagas till centralpunkt för området. Nr 49, Trolle—Ljungby, är i viss utsträckning elektrifierat med dels 6 000/500/ 190, dels 6 000/800/190 volt. Den fortsatta elektrifieringen bör ske så, att onrådet kan matas från en blivande bygdestation vid Bäckaskog. Frågan om en för detta väl uppodlade område lämplig mellanspänning torde tillsvidare få lännas öppen. Nr 50, Åhus, är så gott som fullständigt elektrifierat med 6 000/500/190 volt. E n högre mellanspänning hade varit gynnsammare men torde knappast nu kunia införas. E n bygdestation bör framdeles anordnas vid Ähus. Nr 51, Kristianstad, är elektrifierat och torde i denna utredning icke behöra närmare beröras. Nr 52, Norra Asum, t. o. m. nr 58, Köpinge, äro till största delen elektrifierade och detta genomgående med 20 000/1 500/220 volt, vilket system är lämpligt vid den fortsatta elektrifieringen. Nr 59, Djurröd, nr 60, Linderöd och nr 61 Huaröd, äro helt oelektrifierade. Elektrifieringen bör ske med 3 000/380 volt. Nr 62, A.-B. VittsTcövle, är helt elektrifierat, men med den speciella ortsspäiningen 2 600 volt med en fasledare jordförbunden. Vid utbyggnader bör en övergång till 3 000 volt förberedas. Den förekommande gårdsspänningen, 190 vol,

107 bör bibehållas. Det hittills använda systemet med direkt distribution till alla konsumenterna bör icke frångås. Nr 63, Magiehem, t. o. m. nr 67, Östra Vemmerlöv, äro oelektrifierade. 3 000/380 volt torde vara lämpliga spänningar att använda vid elektrifiering. Nr 68, Tranås, t. o. m. nr 88, Östra Nöbbelöv, äro till största delen elektrifierade med 20000/1500/220 volt, med vilket system en fullständig elektrifiering av områdena utan svårighet kan genomföras. Dock föreslås, att ett par onödiga bygdestationer utrangeras samt att uti område nr 69 3 000 volts distributionen begränsas till Tomelilla samhälle, så att Sälshögs elektriska förening erhåller distributionsrätten över- områdets hela landsbygd, som således bör elektrifieras med 1 500/220 volt. Kedjehandeln i detta område bör avvecklas.

108 Förteckning över av Elektrifieringskommittén hittills publicerade meddelanden. Löpande nr

Serie nr

1 2

C: I A: I

a

B: I

3 C: II

4¶C: III

5 C: IV

6 C: V

7 B: II

8 A: II

9 B: III

10 B: IV

11 B: V

12 B: VI

13 B: VII

14 B: VIII

15 B: I X

16 B:X

17 B: X I

18 B: X I I

19 B: X I I I

20 B: XIV

21 C: VI

22 C: VIII

N a m n

Redogörelse för en studieresa till Danmark. Utredning angående de allmänna förutsättningarna i avseende på krafttillgångar, kraftbehov och kraftöverföring för elektrifiering av kraftdistriktet »Sydsvenska—Hemsjö» samt angående Den hittillsvarande elektrifieringen av Malmöhus läns landsbygd och de åtgärder, som böra vidtagas för befrämjande av elektrifieringens utveckling. Utredning angående lämpligheten av 380/220 volt för landsbygdsdistribution. Utredning beträffande en generell metod för beräkning av distributionsnät för landsbygdsdistribution. Utredning beträffande en generell metod för beräkning av energi- och effektbehov vid landsbygds elektrifiering. Utredning angående lämpliga distributionssystem för landsby gdselektrifierin g. Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Kristianstads län. Utredning angående de allmänna förutsättningarna med avseende å krafttillgångar, kraftbehov och kraftöverföring för elektrifiering av Sveriges olika kraftdistrikt. Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Hallands län. Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Gävleborgs län. Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Blekinge län. Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Kopparbergs län. Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Västmanlands län. Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Värmlands län. Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom J ä m t l a n d s län. Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Norrbottens län. Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Jönköpings län. Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Gotlands län. Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Västernorrlands län. Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Västerbottens län. K o r t redogörelse för Elektrifieringskommitténs verksamhet samt förslag till organisation av statens verksamhet beträffande landets elektrifiering. Förteckning över elektriska kraftanläggningar i Sverige år 1923.

—

Statens offentliga utredningar 1924 Systematisk

förteckning

(Siffronia inom klämmer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.)

Allmän lagstiftning. Statsförfattning.

Rättskipning.

Fångvård.

Allmän statsförvaltning.

Vattenväsen. Skogsbruk. Bergsbruk. Betänkande med förslag till gruvlag. [16] j Malmkommissionens slutbetänkande. [32] Malmtillgån<en i Norrbottens län. [33 ! Förbrukning av virke till husbehov på Värmlands lins landsbygd. [42]

K o mm un al för val (ni n g.

Statens och kommunernas fluansviiseu. Tull- och traktatkommitténs utredningar och betänkandeh. 20. Ljusindustrien. [34] 27. Ylleindustrien. 135] 28. Tegelindustrien. [3G] 36. Betänkande ang. tullsystemets verkningar. Del 1. [37] Del 2. [38]

Industri. Cement- och betongbestämmelser. [25]

Politi. Handledning vid utarbetandet av brandordningar för landskommuner. [23]

Handel och sjöfart. Skeppstjänstkommitterades betänkande. 3. [20]

Socialpolitik. Iakttagelser rörande socialiseringen i Österrike. [14] Det svenska tobaksmonopolet. [15] Statens järnvägar. [22] Statens järnvägar som allmänt affärsverk. [30] Sveriges vattenkrafttillgångar och vattenkraftproduktion. [39] Kommunal affärsverksamhet. [45] lliilso- och sjukvård. Allmänt näringsväsen. K. Elektrifieringskommitténs meddelanden. 7. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Kristianstads län. [50] 9. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Hallands län. [18] 11. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Blekinge län. [10] 12. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Kopparbergs län. [3] 13. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Västmanlands län. [8] 14. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Värmlands län. [9] 15. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Jämtlands län. [11] 10. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Norrbottens län. [28] 17. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Jönköpings län. [44] 18. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Gotlands 1 19. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Västernorrlands län. [17] 20. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Västerbottens län. [29] 22. Förteckning över elektriska kraftanläggningar i Sverige år 1923 Ingenjör N. Ekwalls utredningar. 1. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Östergötlands län. [46] 2. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Örebro län. [51] 3. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Kalmar län. [49] 4. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Kronobergs län [47] Förslag till lag om lärlingsväsendet i vissa yrken. [41] Fast egendom. Jordbruk med binäringar. Det svenska lantbrukets produktionskostnader. 2. Bokföringsåren 1920—1921 och 1921—1922. [2] Fastighetsregisterkommissionens meddelanden. 13. [21] Till frågan om ny jorddelningslagstiftning. [40] Kolonisation å kronoparker i Norrland och Dalarna. [43]

Kommunikationsväsen. Utredning rörande ny vattenväg mellan Östersjön och Vänern jämte bihang. [6] Anvisningar rörande vägväsendet och automobiltrafiken. [9]

Bank-, kredit- och penningväscn.

Försäkrings väsen.

Kjrkoväsen. Undervisningsväsen. Andlig odling i ovrist. Supplement nr 2 till Sverges familjenamn 1920. [4 Betänkande angående det fria och frivilliga folkbiliinin;sarbetet. [5] Betänkande och förslag angående läroverks- och lamsbibliotek. [7] Förslag till lönereglering för befattningshavare vid allmäma läroverk m. fl. läroanstalter. [13] K. skolöverstyrelsens utlåtande över skolkommissiomns ietänkanden 1—5. [24] Systematiskt.utforskande av allmogekulturen. 1. [26' 2. [:7] Utredning rörande kungl. teaterns verksamhet [31_

Försvarsväsen.

Utrikes ärenden. Internationell rätt. Angående ordnandet av statens kommersiella inforimtioisverksamhet. [1]

Stockholm. K. L. Beckmans Boktr., 1924. 1314 23