SOU 1924:51

Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Örebro län.

Typ: SOU
Källa: urn.kb.se

f ONo

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

STATENS O F F E N T L I G A UTREDNINGAR 1 9 2 4 : 51 JORDBRUKSDEPARTEMENTET

INGENJÖR

N. EKWALLS

UTREDNINGAR.

(Fortsättning å Kungl. Eleklrifieringskommitténs meddelanden)

UTREDNING BETRÄFFANDE

PLANMÄSSIG ELEKTRIFIERING AV LANDSBYGDEN INOM ÖREBRO LÄN

S T O C K H O L M 19 2 4

Statens offentliga utredningar 1924 Kronologisk

Angående ordnandet av statens kommersiella informationsverksamhet. Promemoria, avgiven av chefen för utrikesdepartementets speciella handelsavdelning. Marcus. 2S s. I'. Det svenska lantbrukets produktionskostnader. 2. Bokföringsåren 19 JO—1921 och 1921—1922. Av L. Nanneson. Meddelande frän Kung]. Lantbruksstyrelsen nr 247 (nr 6 1923'. Svanbäck. (0), 107 s. Jo." Kungl. Elektrifieringskommitténs meddelanden. 12. Utredning beträffande planmässig e iktrifiering av landsbygden inom Kopparbergs län. is jkman. 47 s. 2 kart.

Jo.

4. Supplement nr 2 till Sverges familjenamn 1920. Stat. Repr.-anst. 10 s. Ju. 5. Betänkande med utredning och förslag angående det fria och frivilliga folkbildning-arbetet. Eklund, vij, 208 s. K. C. Utredning rörande ny vattenväg mellan Östersjön ocli Vänern, Göta kanal, jämte b) han g, innefattande preliminär utredning rörande vattenväg mellan Hjälmaren och Väuern, Svea kanal. Meddelanden från Kung). Kanalkommissionen. Nr 4. Hasggström. 173 s. 3 kart. K. 7. Betänkande och förslag angående läroverks- och landsbibliotek. Uppsala, Almqvist & Wiksell. xj, 511 s. E. 8. Kungl. Elektrifierjngskommitténs meddelanden. 13. Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Västmanlands län. Beckman. 36 s. 2 kart. Jo. 9. Kungl. Elektrifieringskommitténs meddelanden. 14. Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Värmlands län. Beckman. 52 s. 2 kart. Jo. 10. Kungl. Elektrifieringskommitténs meddelanden. 11. Utredning beträffande planmässig elektrifiering av lands bygden inom Blekinge län. Beckman. 32 s. 2 kart. Jo. Kungl. Elektrifieringskommitténs meddelanden. 15. Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Jämtlands län. Beckman. 32 s. 2 kart. Jo. Kungl. Elektrifieringskommitténs meddelanden. 18. Utredning beträffande, planmässig elektrifiering av landsbygden inom Gotlands län. Beckman. 19 s. 1 karta. Jo. Eörslag till lönereglering för befattningshavare vid rikets allmänna läroverk samt vid folk- och småskolor m. fl. läroanstalter. Tullberg. 413 s. E. Iakttagelser rörande socialiseringen i Österrike 1918— 1922. Av Nils Karlcby. Tiden, vij, 111 s. Fi. Bet svenska tobaksmonopolet. En undersökning av dess verksamhet 1915—1922. Av M. Marcus. Tiden, vij, 10G s. Fi. 16. Betänkande med förslag till gruvlag. Norstedt. 400 s. Ju. 17. Kungl. Elektrifieringskommitténs meddelanden. 19. Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Västernorrlands län. Beckman. 77 s. 2 kart. Jo. 18. Kungl. Elektrifieringskommitténs meddelanden. 9. Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Hallands län. Beckman. 146 s. 3 kart. Jo. 19. Anvisningar rörande vägväsendet och automobiltrafiken. Blom. 24 s. K. 20. Skeppstjänstkommitterades betänkande. 3. Förslag till lag om särskild pensionsförsäkring av sjöfolk. Marcus. 123 s. H. 21. Fastighetsregisterkommissionens meddelanden. 13. Sammandrag av inkomna yttranden över fastighetsregisterkommissionens föi-slag den 25 augusti 1923 angående tillsynen å fastighetsregistreringen m. m. Palmquist. 79 s. Ju. 22. Statens järnvägar. Kortfattad översikt av deras tillkomst, ekonomi och organisation. Av M. Marcus. Tiden, vij, 149 s. Fi. 23. Handledning vid utarbetandet av brandordningar för landskommuner. Marcus. 16 s. K. 24. K. skolöverstyrelsens utlåtande över skolkommissionens betänkanden 1—5. Norstedt. 346 s. E. 25. Normalbestämmelser för leverans och provning av cement (cementbestämmelser) samt för byggnadsverk av betong och armerad betong (betongbestämmelser). Norstedt. 42 s. K.

förteckning

26—27. Betänkande med förslag till ett systematiskt .utforskande av den svenska allmogekulturen. 1. Huvudbetänkande och förslag, viij, 156 s. 1 pat.-'.ab. 2. Allmogeforskningen i Sverige och dess nordiska grannländer, iv, 204 s. V. Fetters»n. K. 28. Kungl. Elektrifieri gskommitténs meddelanden. 16. Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Norrbottens län. Beckman. .1 s. 2 kart. Jo. 29. Kungl. Elektrifieringskommitténs meddelanden. 20. Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Västerbottens län. Beckman. 59 s. 2 kart. Jo. 30. Statens järnvägar som allmänt affärsverk. Tide] 41". s. Fi. 31. Utredning rörande kungl. teaterns ekonomi och konstnärliga verksamhet. Norstedt. (2), 63, 27 .'. E 32. Halmkommissionens slutbetänkande. Utredning angående nyttiggörandet av statens norrländska main heter. Beckman. 346 s. H. 33. Malmtillgången i Norrbottens län. Utredning, ingående i malmkommissionens betänkande den 31 mtrs 1)23. Av Kliv. S. Berglund. Beckman. 130 s. H. 34. Tull- och traktatkommitténs utredningar och betänkanden. 26. Ljusindustrien samt tillverininjen av glycerin med särskild hänsyn till förhållindi världskriget. Av J. Lublin. ' Tullberg, iv, 119 s. Fi. 35. Tull- och traktatkommitténs utredningar och betänkanden. 27. Ylleindustriens produktionsförhållanden. Av K.-G. Hagström. Marcus, iv, 110 s. Fi. 3G. Tull- och traktatkommitténs utredningar och betänkanden. 28. Den svenska tegelindustriens utveckling 1881—1913 med särskild hänsyn till dess stillniig åren närmast före världskriget. Av B. Ohlin, Harcis. iv, 79 s. Fi. 37—3K. Tull- och traktatkommitténs utredningar »ch betänkanden. 36. Betänkande angående ti llsy item-.ts verkningar i Sverige före världskriget, Manus, Del i. xix, 365 s. Del 2. 354 s. Fi. 30. Sveriges vattenkrafttillgångar och vattenkraftproduktion. Av S. Lubeck. Tiden. 15 pl., viij. 140 s. Fi. 40. Till frågan om ny jorddelningslagstiftning. Palnquist. iv, 368 s. Ju. 41. Utredning med förslag till lag om lärlingsväsendet i vissa yrken. Norstedt. 104 s. E. 42. Förbrukning av virke till husbehov på Värmlands lins landsbygd. Norstedt. 79 s. Jo. 43. Domänstyrelsens utlåtande den 28 maj 1924 ned forslag till kolonisation å kronoparker i Norrli Dalarna. Tullberg. 76 s. Jo. 44. Kungl. Elektrifieringskommitténs meddelanden. 17. Utredning beträffande planmässig elektrifiering ai landsbygden inom Jönköpings län. Beckman. 64 s. 2 kart.

Jo.

45. Kommunal affärsverksamhet i de svenska städarna. Av H. Lindholm och G. Bergqvist. Tiden, vi;, 33! s. Fi. 46. ingenjör N. Ekwalls utredningar. 1. Utiedniig beträffande planmässig elektrifiering av landsl ygdm inom Östergötlands län. Beckman. 38 s. 2 kar:. Ji. 47. Ingenjör N. Ekwalls utredningar. 4. Utrednng boträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Kronobergs län. Beckman. 24 s. 2 kart. Jo. 48. Kungl. Elektrifieringskommitténs meddelanden. !2. Förteckning över elektriska kraftanläggningar i Sverige år 1923. Beckman. 125 s. 1 väggkarta i särskild bihga. Jo. 4f'. Ingenjör N. Ekwalls utredningar. 3. Utrednng beträffande planmässig elektrifiering av landsl ygdm inom Östergötlands län. Beckman. 32 s. 2 kar:. J». 50. Kungl. Elektrifieringskommitténs meddelanden.T 7. Utredning beträffande planmässig elektrifiering a landsbygden inom Kristianstads län. Beckman. :08 s 2 kart. Jo. 51. Ingenjör N. Ekwalls utredningar. 2. Utrednng beträffande planmässig elektrifiering av landsl ygdm inom Örebro län. Beckman. 36 s. 2 kart. Jo.

Anm. Om särskild tryckort ej angives, är tryckorten Stockholm. Bokstäverna med fetstil utgöra begynndsebokstäverna till det departement, under vilket utredningen avgivits, t. ex. E. = ecklesiastikdepartementet, Jo. = jorlbruksdepartementet. Enligt kungörelsen den 3 febr. 1922 ang. statens offentliga utredningars yttre anordning (nr 98) utgivas utredningarna i omslag med enhetlig färg för varje departement.

STATENS

OFFENTLIGA

UTREDNINGAR

1 9 2 4 : 51

JORDBRUKSDEPARTEMENTET

INGENJÖR

N. EKWALLS

UTREDNINGAR.

(Fortsättning å Kungl. Elektrifieringskommitténs meddelanden)

UTREDNING BETRÄFFANDE

PLANMÄSSIG ELEKTRIFIERING AV LANDSBYGDEN INOM ÖREBRO LÄN

STOCKHOLM 1924 K. L. BECKMANS BOKTRYCKERI [827 24]

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Inledning

5 Beskrivning över de befintliga elektriska anläggningarna i Örebro län Vattenkrafttillgångarna inom Örebro län Energi- och effektbehov Förslag till planmässig elektrifiering av Örebro län Kraftkällor Ortsdistributionen K o s t n a d e r n a för elektrifiering av Örebro län Sammanfattning

5 9 10 12 12 12 14 15

FÖRTECKNING ÖYER BILAGOR. Tabell över befintliga elektriska anläggningar med uppgifter om vissa tekniska data bilada 1 K a r t a över befintliga och projekterade elektriska anläggningar inom Örebro län » 2 Karta, framställande den odlade jordens fördelning samt de elektrifierade områdenas utsträckning » 3 Redogörelse för de tekniska anordningar, vilka föreslås inom de särskilda distributionsområdena i Örebro län »

5 Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Örebro län. Inledning. Örebro län består liksom Västmanlands län av dels ett nordligare parti, bergslagsbygden, och ett sydligare parti, slättbygden, men har dessutom i sina sydligaste delar skogstrakter av samma karaktär som t. ex. Smålandsbygden. Inom bergslagsbygden har jordbruket mycket liten omfattning under det att den industriella verksamheten, särskilt järnhanteringen, där är av betydenhet. Slättbygden eller den s. k. Närkesslätten kännetecknas av ett tämligen intensivt jordbruk, vilket där är den huvudsakligaste näringsgrenen. De sydligaste skogsbygderna äro mycket glesa såväl med avseende på åkerareal som befolkning. Samtidigt som sålunda en betydande skillnad råder mellan länets nordligare och mellersta resp. sydligare delar beträffande näringslivet, så kan också en av denna skillnad beroende olikhet i kraftbehoven och dessas tillgodoseende iakttagas inom länets olika delar. I bergslagsbygden finnes ett flertal relativt betydande vattenfall, vilka ' sedan lång tid tillbaka hava utnyttjats i industriens tjänst. De sydligare delarna däremot äro ej så rikligt försedda med egen vattenkraft, utan de därstädes förekommande kraftbehoven hava varit hänvisade till kraft från andra trakter. På senare tider hava likväl där utbyggts betydande distributionsnät för elektrifiering av det i dessa delar förefintliga jordbruket. På detta sätt har mom länet uppstått ett betydande antal såväl egna kraftstationer som distributionsnät, de senare stundom matade från angränsande läns kraftkällor. En ingående kännedom om alla dessa elektriska anläggningar är förutsättningen för planläggandet av den fortsatta elektrifieringen. I det följande skall därför i första hand lämnas en beskrivning över dessa elektriska anläggningar.

Beskrivning över de befintliga elektriska anläggningarna i Örebro län. Genom Aktiebolaget Bergslagens Gemensamma Kraftförvaltning under medverkan av Örebro Läns Elektriska Förening hava vissa grundläggande uppgifter beträffande de elektriska företagen inom länet anskaffats och ställts till förfogande. Med tillhjälp av det sålunda erhållna underlaget hava utarbetats dels bifogade karta, bilaga 2, utvisande samtliga befintliga elektriska kraftstationer, ledningsnät och transformatorstationer, dels bifogade tabell, bilaga 1, i vilken data för de å kartan inritade anläggningarna sammanställts. Av kartan visas, att Statens Vattenfallsverk från sin sekundärstation i Finspång i Östergötlands län framdragit en bygdeledning för 40 kV till trakten av Hallsberg, medelst vilken en betydande del av Närkesslätten elektrifierats. Samma ledning har _ vidare framdragits förbi Örebro till Axbergshammar. Från denna del av ledningen har likväl ännu ingen landsbygdsdistribution ägt rum. Länet genomkorsas vidare av statens kraftledning Västerås—Trollhättan, den s. k. västra stamlinjen, vilken vid Hallsberg kommer att erhålla anslutning till det nyss omtalade distributionsnätet. För att förse Örebro stad med elektrisk kraft bildades ursprungligen Örebro Elektriska Aktiebolag, som i Svartälven utbyggt kraftstationerna Skråmforsen och

6 Brattforsen, varifrån en kraftledning för 15 kV överför energien till Örebro. I Örebrotrakten är en mindre del av landsbygden ansluten till denna ledning. Örebro Elektriska Aktiebolag samarbetar numera med Kraft Aktiebolaget Gullspång—Munkfors, som från kraftstationen i Gullspång på gränsen mellan Värmland och Skaraborgs län framdragit en ledning för 40 kV, vilken anknutits till Örebro Elektriska Aktiebolags ledning för samma spänning, vilken utgår från Örebro. Från sistnämnda ledning elektrifieras viss del av landsbygden å Närkeslätten. Särskilt må nämnas Pålsboda Elektriska Aktiebolag. Vidare har från Örebro Elektriska Aktiebolag vissa delar av norra och södra Hjälmarestranden elektrifierats medelst ett ledningsnät för 15 kV. E t t relativt betydande distributionsnät, som tillgodoser vissa delar av landsbygden inom östra delen av länet mot gränsen till Västmanlands län, har utbyggts av Lindesbergs Stads Elektricitetsverk. Den använda spänningen är 20 kV. Vidare har trakten av Askersund elektrifierats från Motala Ströms Kraft Aktiebolag, som dit framdragit en ledning för 20 kV, till vilken bolagets kraftstation Starketorp är ansluten. Inom länets nordligare delar finnas så gott som uteslutande endast industriella anläggningar, bland vilkas ledningsnät må nämnas Hällefors—Guldsmedshyttesystemet med 20 resp. 35 kV, Stjärnfors—Ställdalensystemet med 20 kV, Nora Bergslags Elektriska Aktiebolags ledningsnät för 9 kV samt Aktiebolaget Bofors— Gullspångs kraftstationer med tillhörande ledningsnät för 7 kV. Från dessa industriella anläggningar hava vissa partier av landsbygden här och var blivit elektrifierade. Förutom de nu nämnda anläggningarna finnes ävenledes ett visst antal kraftstationer med tillhörande distributionsnät, vilka enbart tillkommit för tillgodoseende av den omgivande landsbygdens behov, t. ex. Lönnhyttans Elektriska Distributionsförening, Bjurtjärns Elektriska Andelsförening med flera. De inom länet befintliga kraftstationerna fördela sig på olika grupper på det sätt, som framgår av följande tabell:

Slag av anläggning

Strömart

Drivkraft

Kraftstationer, som Kraftstationer, som uteslutande eller till uteslutande eller till väsentlig del äro dispoväsentlig del äro disponerade för stor- nerade för landsbygdens borgerbga behov industriens och. och småindustri städernas behov

Antal

Installerad generatoreffekt

Samtliga kraftstationer

Antal

Installerad generatoreffekt

Antal

Installerad generatoreffekt

st.

kVA

st.

kVA

st.

kVA

Växelström .. Vatten Värme

61 3

c:a 36 500 » 6 000

c: a 1 500 » 100

87 3

c: a 38000 » 6100

Vatten Värme

12 1

c:a

400 100

c:a

40 1

c:a

c:a 43 000

c:a 2 000

c:a 45000

Likström

Summa

800 100

Av tabellen framgår, att den i länets elektriska kraftstationer installerade generatoreffekten uppgår till c:a 45 000 kVA. Förutom dessa kraftstationer leverera även utanför länets gränser belägna anläggningar kraft till Örebro län. Den på sådant sätt disponerade generatoreffekten kan uppskattas till c:a 2 000 kVA, vadan länets elektrifiering för närvarande tager i anspråk i runt tal 47 000 kVA. Härav

7 belöpa sig c:a 5 000 kVA på landsbygdselektrifieringen. Av tabellen framgår vidare, att i Örebro län liksom i ett flertal andra län ett ej obetydligt antal mycket små likströmsstationer finnas utbyggda. Deras sammanlagda generatoreffekt är emellertid mindre än 1/10 av den effekt, som landsbygden i sin helhet disponerar, vadan dessa småstationer spela en my eket underordnad roll för länets kraftförsörjning. Omfattningen av den landsbygdselektrifiering, som verkställts med olika förbrukningsspänningar, framgår av nedanstående tabell: Distributionssystem Strömart

Växelström

Elektrifierad åkerareal

Förbrukningsspänning

Hektar

110, 220 och 2 x 220 volt

—

110 och 220 volt 380 »»

c: a 23 000 » 45 400

c:a

—

c: a 68 400

c:a

c:a 32-3 » 65'4

2'3

c:a 97-7

— — Summa c:a 70 000 100 Härav visas, att förbrukningsspänningen 380 volt kommit till användning ungefär i dubbelt så stor omfattning som samtliga andra spänningar tillsammantagna. I vilken utsträckning olika distributionsspänningar kommit till användning framgår av nedanstående tabell: Elektrifierad

Distributionssystem Strömart

Systerntyp

Distributionsspänning

Likström .... Enspänningssystem

Lågspänning

Växelström.. Enspänningssystem

Lågspänning

Tvåspänningssystem

Trespänningssystem

Hektar

—

20 000 volt 10 000 » 9 000 » 7 000 » 6 000 » 5 000 » 3 000 » 2 000 » 1500 .» 1000 » 800 » 500 »

c:a

» »

3 450 9 650 800 1550 2 050 600 4 000 2 950 800 1200 100 150

6 000 volt 5 000 » 3 000 » 1500 » 500 »>

c:a

6 200 800

Summa

åkerareal

» » » » » »

c:a 1600

—

2-3

c:a

—

0-7

27 300

4-9 13-7 11 2-2 2-9 0-9 5-7 4-2 11 1-9 0-2 0-2

39-0

40 600

1-4 0-7 46-o • 8-8 1-1

58-o

» 500 » 32100 a

—

c: a 70 000

Av tabellen framgår, att trespänningssystemet tillämpats vid omkring 60 % och tvåspänningssystemet vid omkring 40 % av den utförda elektrifieringen. Inom de områden, där trespänningssystemet använts, är 3 000 volt den mest förekommande ortsspänningen. Vid tvåspänningssystemet däremot har 10 000 volt använts i flera fall än 3 000 volt, men jämsides med dessa spänningar har även ett flertal andra använts i ej obetydlig omfattning. Landsbygdselektrifieringen inom länet är i regel organiserad enligt det vid statens bygdedistribution i allmänhet begagnade andelssystemet. Sålunda hava andelsföreningar bildats, vilka kooperativt inköpa kraften vid bygdestationens sekundärsida, samt över eget ortsnät distribuera densamma till sina medlemmar. Det är endast i få undantagsfall, som detta system ej vunnit tillämpning, och detta huvudsakligast i bergslagsbygden, där detalj distribution direkt till konsumenterna oftast äger rum. Enligt tabellerna å föregående sidor äro c:a 70 000 hektar åker elektrifierade. Då länets hela åkerareal utgör c:a 164 000 hektar, omfattar elektrifieringen c:a 43 % av länets hela odlade areal. I regel avser denna elektrifiering den elektriska energiens utnyttjande för såväl motordrift som belysning. I tabellen, bilaga 1, uppgives för vissa av därstädes upptagna anläggningar storleken av den anslutna effekten och energiförbrukningen. Emellertid finnas ej sådana uppgifter för samtliga distributionsföretag inom länet. Här nedan lämnas en uppställning över de summasiffror, vilka kunna erhållas för ett visst antal av de i bilaga 1 upptagna företagen: Elektrifierad åkerareal 37 000 hektar Antal personer, anslutna till de elektriska näten 35 000 Ansluten belysningseffekt 1 120 kW Ansluten effekt av tröskmotorer 2 095 » Ansluten effekt av småmotorer 430 » Total nyttig energiförbrukning 964000 kWh. Den angivna energiförbrukningen kan med ledning av de uppgivna anslutningsvärdena fördelas på olika konsumtionsgrupper på följande sätt: Belysning c:a 460000 kWh Tröskmotorer » 420000 » Småmotorer » 84000 » Summa c:a 964 000 kWh. Med stöd av ovanstående siffror och under antagande, att dessa äro representativa även för de företag, för vilka ej motsvarande siffror uppgivits, har följande tabell över de sannolika värdena för hela länet av motoranslutning och energiförbrukning uppställts.

Konsumtionsgrupp

Belysning, hushållsapparater J o r d b r u k e t s motordrift Srnåindtistri Energiförluster Summa

Anslutningsvärde

Energiförbrukning

Användningstid

kWh

timmar

c:a 2 100 »> 5 300 » 1750

c: a 840 000 » 1050 000 » 870 000 » 1640 000

c: a 400 » 200 » 500

c:a 9150

c: a 4 400 000

c:a 480

9 För belysning synes av ovanstående siffror att döma det specifika anslutningsvärdet vara c:a 32 watt per person och den specifika energiförbrukningen c:a 13 kWh per person, vilka värden rätt väl överensstämma med normalvärdena, angivna i Elektrifieringskommitténs meddelande 5. För tröskmotorer är det specifika anslutningsvärdet omkring 57 watt per hektar åker, motsvarande 90 watt per ton tröskad säd, vilket värde ävenledes kan anses normalt. För de förut omtalade företagen är den genomsnittliga storleken av tröskmotorer c:a 14 kW, vilken siffra huvudsakligast gäller slättbygden. I bergslagsbygden och de glesare partierna i länets sydligaste delar torde motorstorleken vara betydligt mindre, sannolikt ej mera än 7 ä 8 kW. Energiförbrukningen för tröskmotorer synes vara 12 kWh per hektar, vilken torde fördela sig med 8 kWh för tröskning och 4 kWh för sågning, stenkrossning och dylikt, vilka siffror ävenledes överensstämma med normalsiffrorna i_ nyssnämnda meddelande 5. Ovan angivna anslutningsvärde för småmotorer motsvarar 20 watt per hektar, men torde vara väsentligt mindre i de nordligaste resp. sydligaste delarna av länet. Särskilt i bergslagsbygden torde det i landets nordligare delar för övrigt vanligaste systemet vara tillämpat, nämligen att samma motor användes för alla arbetsoperationer, varvid inga särskilda småmotorer blivit installerade. Den förefintliga småmotorinstallationen är sålunda väsentligt mindre än den normalsiffra, som angivits i Elektrifieringskommitténs meddelande 5, ett förhållande, som har sin ^motsvarighet i ett flertal mellansvenska län. Även energiförbrukningen för nu ifrågavarande ändamål är mindre än den normala, i det att densamma endast uppgår till 3 kWh per hektar åker.

Vattenkrafttillgångarna inom Örebro län. Örebro läns norra del tillhör kraftdistriktet Bergslagen, dess mellersta del kraftdistriktet Göta Älv—Gullspång samt dess sydligaste del kraftdistriktet Motala Ström,, för vilka kraft distrikt utredning om vattenkrafttillgångarna verkställts i Elektrifieringskommitténs meddelande 8. Denna utredning visar, att Bergslagsdistriktets krafttillgångar, som huvudsakligast äro förlagda till Dalälven, för relativt lång tid framåt torde bliva tillräckliga för täckande av distriktets kraftbehov. Det synes därvid dock bliva nödvändigt att från Dalälven överföra kraft till de delar av detta kraftdistrikt, som falla inom Örebro läns gränser. Kraftöverföringen bör ske över ledningar, avpassade för anslutning till de storindustriella ledningsnäten. Dessa senare äro redan framdragna över hela ifrågavarande del av länet på ett sådant sätt, att landsbygden kan anslutas till desamma utan större kompletteringar. Inom de delar av länet, som tillhöra kraftdistrikten Göta Älv—Gullspång samt Motala Ström, finnes endast ringa tillgång på vattenkraft. Tillförsel av energi från distriktens mera kraftrika delar har också etablerats, och tämligen betydande distributionsnät med därtill anslutna ortsnät för landsbygdens elektrifiering hava redan utbyggts, så att landsbygden inom dessa delar kan få hela sitt kraftbehov Då sålunda varje del av Örebro läns landsbygd på ett ändamålsenligt sätt kan erhålla elektrisk energi i tillräcklig myckenhet över redan existerande större ledningsnät, behöva för landsbygdsdistributionen avsedda, mera lokala kraftstationer icke vidare utbyggas. 827 24

10 Det är på denna grund icke behövligt att verkställa en mera detaljerad undersökning av de olika vattenfallens kapacitet eller speciella lämplighet för utnyttjande till bygdedistribution. E n dylik undersökning måste dessutom taga hänsyn till sådana omständigheter av lokal eller juridisk natur, som knappast kunna behandlas i denna utredning.

Energi- och effektbehov. Beräkningen av kraftbehovet har verkställts för var och en av de fyra konsumtionskategorierna: landsbygd, städer, storindustri och järnvägar; därvid hava tvenne skilda värden å kraftbehovet beräknats, nämligen dels ett »nuvärde», avseende de för närvarande rådande förhållandena, och dels ett »framtida värde», avseende det kraftbehov, som med sannolikhet kan väntas uppstå efter en period av c:a 20 år eller däromkring. I fråga om landsbygden hava beräkningar verkställts i enlighet med de i Elektrifieringskommitténs meddelande 5 uppställda principerna och hava sålunda i första hand avsett en uppskattning av kraftbehovets storlek vid en fullständig elektrifiering vid den anslutning och den energiförbrukning för olika ändamål, som kan anses normal för bygd av inom länet förekommande karaktär. Resultatet av dessa beräkningar visas av följande tabell: Landsbygdens kraftbehov vid fullständig elektrifiering

Konsumtions grupp

för närvarande milj. k W h c:a ». » »

Belysning, hushåll och hantverk Jordbrukets motordrift Småindustri Summa

3'2 4-2 4-o 4-1

c:a 15"5

om c a 20 år milj. k W h c:a » .» »»

5'9 6-6 6-3 5-3

c:a 24o

Mot de angivna energibeloppen svara maximieffektbelopp av c:a 6 700 resp. 9 500 kW hänfört till kraftstationerna. För städer, storindustri och järnvägar har kraftbehovet beräknats på det sätt, som omtalas i Elektrifieringskommitténs meddelande 8. Som därstädes framhållits, är det särskilt ifråga om de elektrotermiska industrierna mycket vanskligt att uppskatta den framtida utvecklingen. I Örebro läns bergslagsområden är järnindustrien sedan mycket länge av betydenhet, och det är därför att förmoda, att elektriska masugnar komma att anläggas därstädes. Storleken av de kraftbelopp, som kunna bliva erforderliga inom länet för dylikt ändamål, kan emellertid för närvarande ej ens gissningsvis bedömas, och torde ej heller vara av betydelse för frågan om landsbygdens elektrifiering. I nedanstående tablå angives därför det totala krafibehovet med bortseende från den elektrotermiska industrien.

11 Kraftbehov vid fullständig elektrifiering och hänfört till kraftstationerna Konsum tionsgrupp

för n ä r v a r a n d e

om c:a 20 år

maximienergi- utnyttjn.effekt behov tid kW |milj. k W h tim.

maximieffekt kW

energiutnyttjn.behov tid milj. k W h | tim.

Landsbygden c:a 6 700 c:a 15-5 Städerna » 7 000J * 13-5 Storindustrien (på landsbygden) » 22 000; » 106-7 Järnvägarna » 13 300; » 35-s

2 300 1900

c:a 9 500 c:a » 10 000 »

4 900 2 700

.» 28 000 » 22 000

Summa

3 700

c:a 45 000

c-.a 168-0

24-o 25-0

2 500 2 500

.» 141-0 » 60o

5 000 2 700

c:a 65 000 c:a 245-0

3 800

Den nuvarande energikonsumtionen inom länet uppgår till c:a 109 milj. kWh, vadan den genomsnittliga elektrifieringsgraden utgör c:a 65 %. Fördelningen på resp. konsumtionsgrupper är enligt följande tabell:

Konsumtionsgrupp

Landsbygden Städerna Storindustrien Järnvägarna

Verklig förbrukn i n g av elektrisk energi för närvarande

Energibehov vid 100 % elektrifieringsgrad för närvarande

Elektrifieringsgrad för närvarande

milj. k W h

4*4 12-0 93-0

c:a 15'5 » 13-5 » 106-7 » 35-8

c;a 28 » 90 »> 87

c:a 109-4

c:a 168-0

c:a 65

c:a

Summa

Ehuru elektrifieringsgraden sannolikt kommer att så småningom stiga, torde densamma ej ens om 20 år uppgå till 100 %. Som sannolika värden vid nämnda tidpunkt kunna de i följande tabell angivna anses.

Konsumtionsgrupp

Landsbygden Städerna Storindustrien Järnvägarna Summa

Energibehov omkring år 1940 vid fullständig elektrifiering

Sannolik elektrifieringsgrad omkring år 1940

Sannolik förbrukning av elektrisk energi omkring år 1940

milj. k W h

c:a 24-0 » 25'o » 141-0 » 60-o

c:a 60 » 95 » 90 » 50

c:a 14-5 » 24-0 » 127-0 » 30o

y.a 245-0

c:a 80

c:a 195'5

12 I ovanstående, för år 1940 beräknade kraftbelopp ingår, som ovan antytts, ej eventuellt behov av elektrisk energi till elektrotermiska eller elektrokemiska anläggningar, ehuru naturligtvis stora förutsättningar för anläggande av dylika finnas inom länet, särskilt ifråga om elektriska masugnar hos de stora järnindustrierna.

Förslag till planmässig elektrifiering av Örebro läns landsbygd. Kraftkällor. Som förut framhållits, kan och bör landsbygden inom Örebro län få sitt kraftbehov fyllt antingen från de i länets mellersta och sydligaste delar befintliga större distributionsnäten, tillhörande Motala Kraftverk, Örebro Elektriska Aktiebolag m. fl. privata kraftdistributörer, eller också från de i de nordligare partierna befintliga industriella ledningsnäten. E n ytterligare utbyggnad av särskilda, för landsbygden avsedda kraftstationer är därför, som ovan antytts, obehövlig. I den mån sådan utbyggnad i några fall kommit till stånd, böra de lokala kraftanläggningarna anslutas till de större ledningsnäten. E t t samarbete mellan sistnämnda företag är att rekommendera. Åtgärder i dylikt syfte hava redan vidtagits. Så t. ex. har Aktiebolaget Bergslagens Gemensamma Kraftförvaltning, i vilken flertalet industriella anläggningar i bergslagsområdet äro intresserade, framdragit en sammanbindningsledning, till vilken Aktiebolaget Stjärnfors—Ställdalen samt Hällefors—Guldsmedshyttenätet äro anslutna, och vilken passerar och dessutom sammanbinder ett flertal ledningsnät i Västmanlands län. Vidare har, såsom förut beskrivits, samarbete etablerats mellan Gullspångssystemet och Örebro Elektriska Aktiebolags kraftnät, vilket senare jämväl kan hopkopplas med Motala Kraftverks ledningsnät i Örebro. Mellan Motala Ströms Kraftaktiebolags ledningsnät och Motala Kraftverks är sammanknytning verkställd i Motala. Omedelbart samarbete äger sålunda rum mellan ett flertal, gruppvis ordnade företag inom länet, men även dessa grupper samarbeta indirekt med varandra via Statens Vattenfallsverks kraftledningar, i det att till dessa äro anslutna Bergslagens Förvaltnings nät inom Västeråsområdet, Gullspångsnätet inom Trollhätteområdet och, som nyss omtalades, Motala Strömsnätet inom Motalaområdet. De kompletteringar, som erfordras för ernåendet av en fullständig sammanknytning mellan länets alla elektriska företag, bliva därför relativt obetydliga. Ett förslag till de anordningar, som erfordras för ernåendet av fullständigt samarbete, visas av kartan, bilaga 2. Ortsdistributionen och särskilda anordningar för denna. Bygden i Örebro län är genomgående s. k. »utbredd bygd». (Se Elektrifieringskommitténs meddelande 6.) Inom länets mellersta och i regel även inom dess sydligare delar är bygdens täthet tillräcklig för att trespänningssystemet där skulle vara att föredraga. Inom bergslagsområdet däremot är bygden synnerligen gles, vadan tvåspänningssystemet där bör tillämpas. Vid den utförda elektrifieringen har också denna princip i regel blivit tillämpad. Enligt de synpunkter, som framlagts i Elektrifieringskommitténs meddelande 6, är 3 000 volt den lämpligaste ortsspänningen inom de delar av länet, där, enligt vad nyss anförts, trespänningssystemet bör användas. Denna spänning har också i övervägande grad kommit till användning därstädes. Inom bergslagsområdet

13 torde någon bygdeelektrifiering icke komma till stånd på grund av bygdens gleshet i annan mån än som industriledningarna medgiva. Det är därför naturligt, att vid den elektrifiering av landsbygden, som där kan verkställas, använda de för industrierna avpassade överföringsspänningarna såsom ortsspänning. Endast i undantagsfall torde för landsbygdens del särskilt utbyggda nät kunna komma till stånd. I dylika fall torde 10 000 volt vara en lämplig spänning, för så vitt man ej i en tämligen isolerad trakt med små effektbehov kan åtnöja sig med 3 000 volt. De i dessa trakter ofta använda mellanspänningarna, 5, 6 och 7 000 volt med flera mindre normala spänningar borde icke få komma till användning vid nyelektrifiering. I vissa partier av bergslagsområdet är bygden så gles, att en elektrifiering från sammanhängande ledningsnät där synes vara mycket problematisk; i dylika trakter torde småstationssystemet vara den rationellaste lösningen. A slättbygden är, som ovan omtalats, den genomsnittliga tröskmotoreffekten c:a 14 kW, vadan systemet högspänningströskning därstädes torde vara att föredraga. Under sådana förhållanden borde en gårdsspänning av 220 volt vara fullt tillräcklig. I bergslagsområdet, där tvåspänningssystemet tillämpats, och relativt höga överföringsspänningar använts, torde icke så små fördelär vinnas genom användande av 380 volt, vadan denna spänning där sannolikt i fortsättningen liksom hittills blir standard, vilket även torde bliva fallet i de glesare skogstrakterna i länets sydligare delar. I enlighet med vad ovan anförts borde sålunda följande standardsystem för elektrifiering av Örebro läns landsbygd komma till användning: I bergslagsbygden: tvåspänningssystem och lågspänningströskning med för de industriella behoven avpassade bygdespänningarna och 380 volts gårdsspänning. A slättbygden: trespänningssystem och i regel högspänningströskning med I" skogsbygden: trespänningssystem och i regel lågspänningströskning med 3 000/380 volt. I den mån den hittillsvarande elektrifieringen avviker från nyssnämnda standardsystem, bör naturligtvis hänsyn tagas därtill, så att icke ändringar rekommenderas i sådana fall, där kostnaden för ändring av det bestående skulle mer än motväga fördelarna av införandet av standardsystemet. I de fall, där elektrifieringen redan erhållit nämnvärd omfattning, torde därför de redan använda spänningskombinationerna få bibehållas, även om de avvika från här ovan angivna standard. Som ovan omtalats, har landsbygdselektrifieringen inom Örebro län i regel organiserats enligt den vid Vattenfallsstyrelsens bygdedistribution genomförda principen med andelsföreningar, vilkas verksamhetsområden avpassats efter ortsnätens tekniskt lämpliga distributionsrayon. Det är dock endast vid Vattenfallsstyrelsens egen distribution som fixerade gränser mellan de olika ortsnätsområdena uppdragits. Detta kooperativa system torde vara lämpligt för länet i sin helhet och rekommenderas därför även för de delar, där det hittills icke funnit tillämpning. Särskilt viktig torde indelning i distributionsområden med fixerade gränser vara, E t t förslag till sådan indelning lämnas å kartan, bilaga 2. I bilaga 4 lämnas en redogörelse för de tekniska anordningar, som föreslås inom vart och ett av dessa områden. Det har här ovan påvisats, att den utförda elektrifieringen icke omfattar s. k. »småmotordrift» i den utsträckning, som skulle kunna påräknas inom trakter av

14 Örebro läns karaktär. En större mångsidighet i motorkraftens användande i jordbrukets tjänst skulle kunna bidraga till att större valuta erhålles av de väsentliga kapital, som redan nedlagts å landsbygdselektrifieringen, och vilkas förräntning och amortering mångenstädes äro betungande.

Kostnaderna för elektrifiering av Örebro län. I tabellen, bilaga 1, över de befintliga elektriska anläggningarna inom länet angivas för vissa av dessa anläggningar ävenledes anläggningskostnadens storlek. För övriga anläggningar kunna motsvarande kostnader uppskattas med ledning av ledningslängder, transformatorantal etc. enligt kartan, bilaga 2, eller kraftstationernas generatoreffekt enligt tabellen, bilaga 1. På sådant sätt har beräknats, att de för närvarande inom länet befintliga elektriska anläggningarna betinga en anskaffningskostnad enligt följande specifikation: Kraftstationer ... c:a 15'4 milj. kr. Industriella och andra större överföringsledningar, transformatorcentraler och dylikt » 6'2 » » Distributionsanläggningar för landsbygden » 9'4 > » Summa c:a 31"o milj. kr. I denna summa kan anses ingå även de mindre delar av anläggningar utanför länets gränser, vilka utnyttjats för Örebro läns kraftförsörjning. De angivna kostnaderna motsvara det i verkligheten använda kapitalet och hänföra sig alltså till de olika prislägen, som varit rådande under utbyggnadsperiodens olika skeden. En mera objektiv grund för jämförelse med kostnadssiffror från andra län erhålles, om anläggningskapitalet hänföres till ett visst, fixerat prisläge. Vid 1914 års prisläge utgöras ovan angivna, å Örebro län belöpande kostnader av följande: Kraftstationer c:a 13s milj. kr. Industriella och andra större överföringsledningar, transformatorcentraler och dylikt. » 4'8 » » Distributionsanläggningar för landsbygden » 4" 5 » » Summa c:a 22*6 milj. kr. En approximativ uppdelning av dessa kostnader på landsbygden och på storkonsumenterna utvisar, att på landsbygdselektrifieringen belöpa sig c:a 13-6 milj. kr. av de förut omtalade 31 milj. kr. Dessa motsvara vid 1914 års prisläge följande belopp: För landsbygden avsedda kraftstationer c:a » » » distributionsnät » Del i storindustrien och andra större ledningar eller kraftstationer » Summa c:a

1*1 milj. kr. 4'5 » » 1'4 » » 7'0 milj. kr.

En summarisk beräkning av de kostnader, som ytterligare skulle erfordras för ernåendet av en fullständig elektrifiering av länets landsbygd vid nuvarande kraftbehöv, visar följande resultat, hänfört till 1914 års prisläge:

15 Ytterligare del av större kraftstationer etc Sammanbindningsledningar, bygdenät Ortsdistributionsanläggningar

c:a » »

2 milj. kr. 0*7 » » 8-3 » »

Summa c:a l l o milj. kr. E n fullständig elektrifiering av Örebro läns landsbygd vid nuvarande kraftbehov och 1914 års prisläge skulle alltså uppskattningsvis kunna anses betinga en sammanlagd kostnad av i runt tal 18 milj. kr.

Sammanfattning. I det föregående lämnas i första hand en beskrivning över de för närvarande befintliga elektriska anläggningarna inom Örebro län. Därav framgår, att en viss del av länets landsbygd elektrifierats från statens kraftverk i Motala, men dessutom förefinnes ett betydande antal enskilda kraftanläggningar, varav flera hava kraftdistribution till uppgift, under det a t t andra, särskilt i länets norra del, äro rent industriella företag. Som exempel på det förra slaget må nämnas Örebro Elektriska Aktiebolag, vilket samarbetar med Kraft Aktiebolaget Gullspång—Munkfors. Bland de industriella företagen märkas särskilt Hällefors—Guldsmedshyttesystemet, Stjärnfors—Ställdalensystemet med flera. Som en följd av att sålunda ett betydande antal elektriska kraftföretag finnes inom länet, har en mångfald olika distributionssystem kommit till användning. Liksom flerstädes i mellersta och norra Sverige hava många små likströmsstationer utD .Yggts, # vilka dock till följd av den i dessa stationer installerade ringa generatoreffekten icke äro av nämnvärd betydelse för länets elektrifiering. Av använda förbrukningsspänningar intager 380 volt första rummet, i det att denna spänning förefinne^ i ungefär dubbelt så stor omfattning som samtliga övriga tillsammantagna. Såsom ortsspänning vid trespänningssystemet, vilket kommit till användning huvudsakligast å den tätare slättbygden, har 3 000 volt den största utbredningen. Vid tvåspänningssystemet, som tillämpats i de mera glest bebyggda delarna av länet, har 10 000 volt funnit den största användningen. Av länets hela åkerareal, vilken omfattar c:a 164 000 hektar, äro i runt tal 70 000 hektar eller c:a 43 % elektrifierade. Ehuru denna elektrifiering oftast avser energiens utnyttjning för såväl motordrift som belysning, är likväl den nuvarande förbrukningen av elektrisk energi blott c:a 4'4 milj. kWh, vilket motsvarar omkring 28 % av den mot fullständig elektrifiering svarande siffran. Den låga procentsatsen förklaras av att den elektriska motordriften å landsbygden ännu icke fått sådan omfattning, som kan betecknas som normal för nuvarande förhållanden. Konsumtionen av elektrisk energi inom länet uppgår för närvarande till c:a 110 milj. kWh. Vid fullständig elektrifiering skulle kraftbehovets nuvärde uppgå till c:a 170 milj. kWh, vadan den genomsnittliga elektrifieringsgraden ä r c : a 6 5 % . Detta värde är sålunda betydligt högre än motsvarande siffra för enbart landsbygden, vilket_ förhållande sammanhänger med att storindustrien och städerna blivit elektrifierade i stor omfattning. I en framtid kommer elektrifieringsgraden sannolikt att stiga. Det kan förmodas, att av hela det för år 1940 beräknade kraftbehovet, vilket vid fullständig elektrifiering skulle utgöra c:a 245 milj. kWh, omkring 80 % eller c:a 195 milj. kWh komma att uttagas såsom elektrisk energi. Häri äro då ej medräknade de kraftbelopp för elektrotermisk och elektrokemisk industri, vilka

16 komma att förbrukas av eventuellt inom länet så småningom anlagda fabriker av detta slag. E t t förslag till planmässig elektrifiering av länet har framlagts, enligt vilket länets kraftförsörjning skulle ske över sammanhängande distributionsnät, till vilket de befintliga smärre, fristående landsbygdsanläggningarna skulle anslutas. Samarbete mellan de större kraftföretagen inom länet har redan påbörjats, i det att t. ex. i Aktiebolaget Bergslagens Gemensamma Kraftförvaltning flera av de större bergslagensindustrierna sammanslutit sig för gemensam kraitförsörjning. Vid den fortsatta bygdeelektrifieringen bör i länets sydligare delar, särskilt på slättbygden, trespänningssystemet komma till användning. Ä den tätare slättbygden torde därvid högspänningströskning med 3 000/220 volt vara fördelaktigast, under det att i skogsbygden lågspänningströskning med 3 000/380 volt torde vara lämpligare. I länets norra del eller bergslagsbygden måste i regel landsbygden anslutas direkt till de industriella ledningarna och sålunda tvåspänningssystemet där tillämpas. Därvid torde 380 volts gårdsspänning komma att bliva mest använd. En systematisk indelning i distributionsområden med fixerade gränser bör genomföras. Ett förslag till sådan indelning har uppgjorts och återfinnes å kartan, bilaga 2. Inom de olika distributionsområdena, vari länet förslagsvis uppdelats, bör ortsdistributionen ordnas så som omtalas i bilaga 4. Kostnaderna för länets elektrifiering hava endast helt summariskt kunnat beräknas. De nu befintliga elektriska anläggningarna inom länet betinga en total anläggningskostnad av c:a 31 milj. kr., vilket belopp vid 1914 års prisläge beräknats motsvara c:a 23 milj. kr. Härav falla c:a 7 milj. kr. på landsbygdens elektrifiering. En fullständig elektrifiering av landsbygden inom Örebro län vid nuvarande kraftbehov har beräknats betinga vid 1914 års prisläge c:a 18 milj. kr. Stockholm den 11 september 1923. Nils

Ekwall,

Bilaga 1.

TABELL över befintliga elektriska anläggningar inom Örebro län med uppgifter om vissa tekniska data.

'827 24

18 Tabell över befintliga elektrisl

Företagets n a m n , ägare eller innehavare

Spänningssystem

Kraftstationens n a m n eller läge

10 Mosjö E l . A.-B.

Mosjö

Ab. fr. Ö r e b r o El. A.-B.

15000/1500/220

Lantbrukarnas El. A.-B

Viby, Knista A b . fr. Motala Mosjö, T ä b y Kraftverk Vintrosa.Tyss linge, Gäller stu,Hallsberg Kumia.Harde nio, Kräklinge Hackvad, Tångeråsa, Edsberg och T y s s l i n g e , Vin- G a r p h y t t a n Nyhammar trosa L a n n a f o r s . . . . Vintrosa

40:00.3000/380

A.-B. G a r p h y t t e Bruk Strömsnäs Järnverks A.-B. Örebro E l . A.-B. . . T y s s l i n g e Tränat.-stat. vid Latorp Gräveby E l . Distr. För. Ekers och L ä n g b r o El. För. Örebro E l . A.-B. . . Transf.-stat. vid Liudbacka Th. Bieden

6000/ .

ca 00

430/250

15000/500/220

Längbro

15000/ .

Örebro m e d omgivning

V om 1 700

7000/30000.1500/ 1897—1902 /3S0 r e s p . 190 1902—1907

Samarbete med Ö r e b r o E l . A.-B.

Örebro s t a d s Bl.verk

21 131!

1918—1919

1500/ .

150 480

L ä n g b r o , Ånsta

Längbro

15000/ .

Gräve, T y s s - Ab. fr. Ö r e b r o E l . A.-B. linge, V i n t r o s a Ab. fr. K a r l s l u n d Eker

Motala Kraftverk . . Trai-Sf.-stat. vid Örebro

o a> p j H-

Ab. fr. Ö r e b r o E l . A.-B. Ö r e b r o reservstation Skebäck

Örebro Örebro E l . A.-B. . . Almby Transf.-stat. vid Näsby Södra H j ä l m a r e - Almby, Mels t r a n d e n s E l . Distr. lösa, Asker A.-B. Motala Kraftverk . . Axberg Traiisf.-stat. vid Axbergshammar

Ab. fr. Ö r e b r o El, A.-B.

F r i h . G. Åkcrhielm Dylta E l . F ö r . . . .

Dylta kvarn . . . Ab.fr. D y l t a k v a r n

40000/

5 om 2 000

15000/3000,380 2x220 )

•MO

1100 r e s p . 1500 15000/ . 15000/3000/220 40000/ .

G l a n s h a m m a r s El. G l a n s h a m m a r , Ab. fr. Ö r e b r o E l . A.-B. Rinkaby, Distr. F ö r . Lillkyrka Sickelsjö Mindre dietr.-före-! G ö t l u n d a tag O r t s d i s t r i b u t i o n e n ii G ö t l u n d a , Lill- Ab. fr. L i n d e s b e r g s El.-verk kyrka Norra L i l l k y r k a

10000/ . 10000/380 r e s p . 220 15000/3000,380 L

2i0

3-fas

20000/

1919 1920

6 000

5 000

ggningar i Örebro län. 1

n s 1 u t 11 i n

st.

St.

kWh

2 5 | 20

35 Jordbruksabonnenter krer

SmåÖvriga motore r apparat

Övriga

1 B

*** B P

B p

B 3

p B P

B B

05 B B

3 3

B P

p X

abonnenter

Övriga Motore L ' apparat

c 3 3

i.5'

B B

H 0 bd

Total per år inköpt eller producerad energi

Ärlig energiförbrukning för industri och hantverk vid förbrukningsplatsen

Ärlig energiförbrukning i elektrifierade lantgårdar vid f örbrukningsplatsen

o1 cp1 B

p . B

B 3 p

1 4)

06,>

16E

io:!

1 99(

2'.

13,

öl

ÖE P p:

Anmärkningar (Siffrorna h ä n v i s a till kolumnerna)

5 05 kr. 30

;

— —

H 0 p P? p 0 te p

139 OJ

88 00(

70C

839 OOC

5 4 7 00(

10) F ö r industriel är spänningssyst 15000/380 v o l t

1 K

2 059

22 00C j 2 6 5 8 O0C

4) 2 k r a f t s t a t i o n e r finnas

3 4 5

6 7 8 85

c a 300

d 3 000 v 800 0 0 0

2 7 2 000

33) Å r

8 007

8 800 0 0 0

160 000

57-0

35c

93-2

•'

640 0 0 0

2 3 1 9 000

(33) Å r | 1 9 1 6 2 2 9 0 0 0 \ 2 ) B å g l a m p s b e l y s n . }l2 ' 13 136 0 0 0

278 000

'85

'25

-L — — — _

0-5

•_

*40

40 000

48 TJ

473-c!

206 0 0 0

16 17 25 kWh/har

4 5 000

19 II

20 "Tr>l Ödeby E l . F ö r .

. . Ödeby

Lerbäcksortens Diätr. F ö r .

El. Lerbäck, Hammar

M a r i e d a m s E l . Distr. L e r b ä c k För. Skvllbergs B r u k s A.-B. Åstro Ålderdomshem V r e t s t o r p s E l . B e l . Viby Fir. Laxå B r u k s Å.-B. . . B a m u n d e b o d a

A.-B. B a c k a Kraft E d s b e r g , K r ä k linge o. K u m l a stition Knista F j u g e s t a E l . Kraft A.-B. Gust. A n d e r s s o n . . H i d i n g e och Knista

20000/ .

540 Linlesbergs stads El-verk Brevensfallet. Brevens B r u k . . . A sker N o r r Ab. fr. Örebro E l . P å h b o d a E l . A.-B. Asker, A.-B b y a s , Ekoby. Svennevad, Sköllersta Haddebo . . . Miridre distr.-f ö r e t a g S v e n n e v a d Skogaholm . . Hjortkvarn . . Greve H.D. H a m i l t o n Bo Beservstation Hallsberg Motala Kraftverk Trinsf.-stat. vid Hallsberg, F r y s huset Ab. fr. Örebro El. A.-B. H a l l s b e r g s El.A.-B verk Ab. fr. Örebro El. Kumla Örebro E l . A.-B. . A.-B T r m s f . - s t a t , i Halls berg Yxl-ults S t e n h u g g e r i A.-B. K u m l a E l . A.-B. . .

20000/1500/380

Ab. fr. L i n d e s b e r g s El.-verk Bingaby

24 L 3-fas

1905—191 220 40000/10000/220

220 110 2000/220

ca 45 ca 15 50 90

6 000

40000/ .

7 om 1 495

40000/3000/190 40000/380

10000/ .

Ab. fr. Örebro E l . A.-B. Ab. fr. H a l l s b e r g s El.-verk Ab. fr. Motala S t r ö m s Kraft A.-B Ab. fr. Motala S t r ö m s Kraft A.-B Mariedam . . .

10000/380 20000/6000/380 20000/6COO/220 220 110

Åsbro Ab. fr. Motala Kraftverk Nyhammar . . Lassåna kvarn

3-fas 3-7 2-3 11

L a x å valsverk Köfors . . . . Backa Ab. fr. Hasselfors B r u k s A.-B. Skärmartorp . . . Nyhyttan

3000/380 380

10 2 SO

L 3-fas

110 10000/380 o. 220 5000/380

45 2-5

2000/380

Yxtults Stenhuggeri Hidinge A.-B. Lelhyttans El. För. K l r n k h y t t e E l . Bol. H i c i n g e b r o E l . Anläggn.

Tovetorp

3000/ .

Lekhyttan . . Klunkhyttan . Hidingebro kvarn

220 2x220 110

Viliingsbergs A.-B. Per N i l s s o n s A.-B. K v i s t b r o , Knista M u l l h y t t a n s El. A.-B. K v i s t b r o

Villingsberg . Gropen . . . .

Svarta B r u k s A.-B.

Ab. fr. Haseelfor B r u k s A.-B. Svarta

M i t d r e distr.-företag

Mullhyttemo ,

Gu=t. K a r l s s o n .

Slestorp

1913 1916 1908

7 240

120 5000/350

1896—1917 1920

5000/1500/380 1871-73 1914

. . ,

Verkhyttan. Lais Larsson . . . Hasselfors . Skagershult, Haäselfors B r u k s R a m u n d e b o d a , A.-B.i K n i s t a , Kvistbro

4301 150/ 3-fas

50 20000/5000/220

ca 500

21 20 I 21

:;s

100 i

320 SO 887

7) U t b y g g n a d om 270 kVA p l a n e r a s 33) År 1916

25 000 688 000

-too

1 310 000

29 32) A b o n . effekt

81 32 33

34 35

40 000

33) År 1916

10 000

33) År 1916

822 56 25

32) Abon. effekt 18 000

ca 200 000

33) År 1916

7) M i n d r e krafts t a t i o n för eget behov 7) D:o 809 000

33) År 1916

22 1

3 Kudskoga och Ny- Nysund sunds El. Distr. För. B 60 Mindre distr.-föret. i Däldenäs

61 62 63

64 65 66 67 68

69 70

71 72 73 74 75 76 77 78

79 80 81 82 83 84 85 80 87 88 89

5 Ab.fr. Kraft A.-B. Gullspång— Munkfors Ab.fr. Kraft A.-B. Gullspång— Munkfors v. Starketorp

Motala Ströms Kraft Askersunds A.-B. landskommun Ab. fr. Motala Linds El. För. . . . » » Ströms Kraft A.-B. Ab. fr. Motala Diverse distr. s . . . Ströms Kraft ' ' A.-B. Dohnafors . . . . Dohnafors såg och . kvarn Askorsunds El.-verk Askersund Ab. fr. Motala Ströms Kraft A.-B. Ab. fr. Motala Lunna El. And. För. Hammar Ströms Kraft A.-B. B Ab. fr. Motala Harge El. And. För. Ströms Kraft A.-B. i. Motala Ströms Kraft — A.-B. Transf.-stat. vid Zinkgruvan Ab. fr. Motala Diverse distr. . . . > Ströms Kraft A.-B. Åmmeberg . . . . Bol. Vieille MonAb. fr. Motala tagne Ströms Kraft A.-B. Joh. Olsson Mårsäter > • Mindre anläggn. . . Aspa Bruk . . . . Olshammar . . . .. » Tycke El. Distr. För.* Suavlunda

- - ! 3-fas 50

10000/1500/380 10000/380

—

' *

15 o

" 2000/ .

20000/380

—

20000/ .

| L

J-fas 50

—

20000/380

—

— »

20000,0000

—

— »

20000/ .

4—4-0

» »

å. v.

. 7

20000/380

10 30 30

— 220 220 » — 220 » —

55 3-fas

50 Nora Stads Belysn. Nora stad och Hagby » \ , Nora lands- Nora dieseld. och Vattenverk central kommun 5—6 1 040 Nora Bergslags El. Nora landskom- Västgöthyttefors v. I A.-B. mun, Viker, „ Järnboås ( å. 440 Nora Bergslags El. Stribergs gruvfält » » — 1 A.-B. o fr. Nora Fogdhytte Ljusför. Nora landskom- Ab. Bergslags El. mun A.-B. 1 800 5-7 Kockesholm . . . v. Guldsmedshytte , » •• A.-B. 45 Boms Kraft A.-B. . Born » » » 33 1 » 48 Nitroglycerin A.-B. Övre krutbruks- i »» » » 38 Gyttorp fallet \a. — " j v. 3 20 Nitroglycerin A.-B. Nedre krutbruks» » Gyttorp fallet 17 Hammarby Yxe A.-B. Hyttfallet . . . . " 4-G—5 • 270 Dalkarlsberg . . . » 50 Nora Bergslags El. Viker A.-B. 45 3-fas 50 P. E. Larsson m. fl. Skrekarhyttan . . » » Nora Bergslags El. Järnboås Kastälvskvarn . . 9-u—10-5 525 " " A.-B. 250 Nora Bergslaga El. Kopparhyttan . . » 5'S—5-8 • " " A.-B. Ab. fr. Nora Tolvsbörds El. För. Bergslags El. A.-B. M 65 A.-B. Stjärnfors— Hultatorp . . . . v. 2 D — 3 5 * * Ställdalen 9

— — 1

20000/ .

220 145 1

i»

— — — —

0000/380 1897—981 1905—14)

9000/1500/380 r e s p . 110

— — — 8

11807—991 9000/ . (1905—08j 9000/500/220

30000/7000 3000/380

fiooo-on

15000/380

< l

1921 3000 o. 10000/380 9000/ .

1912—14

9000/ .

1912—14

9000/380 5000/ .

—

1906 > 1913 >

~ 4

23 25

2) Se n r 209 i Värm lands län

70 000

33) År 1916

840 000

(33)Årl916varprod. 1 200 000 k W h . — 313 000 •{30) I n b e r . 90 kW, I s o m l e v e r e r . till \ Pershytte gruvb.

3 080 000

588 000

33) År 1916

18 000

5 785 000

33) År 1916

v. 126 000 d. 55 000 15 000

33) År 1916

HO 81

33) År 1916

82 88 81

1 320 000

660 000

132 000 i 2 ) Se för övr. n r i s } 76,77. 71 000 ' 33) År 191

33) År 1916

85 80 87

24 1 |

fö |

Fernhyttan . . . .

Vassland

» »

15 | 1

90 Kläcka Lerbergs Järnboås Gruv A.-B. 91 Georg J o h a n s s o n , Järnboås 92 A.-B. Stjärnfors— Hjulsjö Ställdalen 93 A.-B. Stjärnfors— Ställdalen 94 A.-B. Stjärnfors— Ställdalen

•

' '

— 6-5

Nedre

5-5

•

6—65

» » — —

Grängshyttan . .

• * >

Skråmforsen . . . Brattforsen . . . Ab. fr. Ö r e b r o E l . A.-B. Ab. fr. Ö r e b r o E l . A.-B.

A.-B. Bofors Nobelkrut A.-B. Bofors—Gullspång

Björkborn

102 L i n n e b ä c k s E l . För. 103 B o b ä c k e n s E l . D i s t r . För. 104 Aggeruds Bel. För.

, * * • > * > '

96 97 98 99

100 101

A.-B. Stjärnfors— Ställdalen Örebro E l . A.-B. . . K a r l s k o g a

•

» . .

A.-B. J o r d b r u k s s m i d en Karlsdals El. För.

105 B r e g å r d s t o r p s Bel. För. F i s k s j ö n s Bel. F ö r . Skogskärrs £ 1 . Distr. För. 108 F i n n e b ä c k s B e l . F ö r . 109 A.-B. H ö g å s e n s torvströfabrik 106 107

Odlingens E l . Distr. För. 111 L o v i s e l u n d s E l . Bel. För. 112 L ä m å s L y s e F ö r . . 113 Västra L ö v å s e n s Bel. För. 114 Karlskoga El. För.

115 116 117 118 119 120 121 122 123 124 125 126 127 128 129 130

S t o l p e t o r p s E l . Bel. För. Strönisnäs Järnv. A.-B. Lönnhyttans El. Distr. F ö r . Stockfors Kraft A.-B. 2 G r a n b e r g s Dals A.-B Katrinefors A.-B. . Eric Ericsson . . . . G. E . E l f s t r ö m s sterbhns Villingsbergs A.-B. Mindre distr.-f öretag

• >

» »

. . . . v.

Bofors Ab. fr. Örebro El. A.-B. Ab. fr. Bofors . .

» — — * ' ' • •— » • — . , . - . . » > » — » ' * — »• »» «i —

• , * * . • »

» . > » » ' » • > >

> * , > > » *

. » * .

Degerfors

. .-

— _ — .. — — . . . . v.

. 1893-1903

» *

20000/2000

•

10-5—13 3 100 15-5—17 4 300

» » »

15000 o. 6000 1899—1900 15000 o. 7000 1903, 1906 7000/380 o. 220

•

7000/220

15000/7000 o. 3000

— —

» » ' »

4—4-5

•

12-E-14-1 2 900

— — — — — — " —

— }• — > — • — * • — » — ' » ' • —

— — _

— — —

6-9

2 170

70 Silverhyttan . . . Sågfallet Utterbäck . . . . Immetorp . . . .

„

13 20 5 28

— 2X220

» *

Högfors

Lanfors Blankafors . . . .

» » » »

-i

. '

1885 1916—1917

429 185

7000/380

102-5

7000/380

24-f

24-5

— — — -

» " » '

7000/380 7000/380

135 141-5

135 1415

—

7000/380 7000/380

7000/380

* » * *

7000/380

•

. /380

„

. /220

u 3-fas

„

•

3000/190 2x110 50

6000/380

• »

* •

1500/ .

2000/ .

1»

—

1000/220 7000/190

. 1

—

143 240

*240

— _ —

• . }

•

1899 1917

1 500

5 12

1000/380 2 x 220 220 2x220

> '

—

3000/380 3000/380

20 1800

•

495 250

" • »

7-5

};

7000/380 7000/380

— » — » — ca 16 » — 2x120 ca 11 » _ 220 ca 22 » — 220 ca 9 » — 50 3-fas 50 10000/380

» * » *

Valåsen

1401 3-fas 250) 54

» >

B j u r t j ä r n s E l . And B j u r t j ä m För. A l k v ä t t e r n s A.-B. Guldsmedshytte Grythyttan A.-B. t

34 Lönnhyttan Ab. fr. Ö r e b r o Bl. A.-B. Stockforstorp . .

Lanhöjden . . . . Knappsfors . . . Våtsjötorp . . . . Bjurtjärn

ca 4

B r e d s j ö , övre o. nedre å. ö v r e N y h a m m a r v.

•

21 3-fas

— — .

ca 30 ca 50 ca 200

• 1904 1919

2*000

1*300 ca 100

• —

— — — — — —

2 2

—1 i

— — — — 15 3 1

25 18

90 91 240 fv. 54(6 000 \å. 648 000

1 }

) -

33) Å r 1916

92 | 93

30O 000

33) Å r 1916

l»4

33 310

—

540 000

7 500

5 900

29 OOO 000

• •

-_ _ ...

6-5

—

- -

—

7 7

0-5

—

— — —

— — — —

14 3-1

66 9-6

14-5

2-9 5

—

5-6

—

6-5

2-8 12-5

9-s 20-5

._ 11

_ —

—

— —

— — — — — —

—

_ — —

_ —

; 96 197 98

32) A b o n . effekt

8 060 2 000

102 103

14-5

5 670

2 460

2 840 2 470

106 107

2 880

—

108 109

6 135

66 61 c

33) Å r 1916

1 6 9 " 000

0-9

( 4) N y anläggn. äri { under byggn. \ 100 { 33) Å r 1916 ) 101

• 50

33) Å r 1916

9-8 20-5

—

1 790 15 300

112 113

•

114 115 116

1 17-5

17-5

92 5

117 118

•

119 120 121 122 123

•

2-5

40 112-5

112-5

125 126 127 128

7 000

5 295 000

33) Å r 1916

129 130

26 1 1 131 132 133 134 135

2 GuldsmedshytteA.-B. G r y t h y t t a n F a b r . E n g b e r g & Co. Saxhytte El. Ljusför. » och Hällefors B r u k s A.-B. Hällefors Hällefors

> •

•

136 137 133 139 140 141 142 143 144 145 146 147

148 149 150 151 152 133

154 155

156 157 158 159 160 161 162

163 164

•

• » » » »

• » ,

A.-B. Stjärnfors— Stäildalen A.-B. Bergslagens Gemensamma Kraftförvaltning Transf.-stat. i Kopparberg A.-B. B å n g b r o Rörverk A.-B. Svartviks Gruvor

, »

3-fas

5 10

» » , »

7 Älvestorp . . . . Finnhyttan . . . Saxhyttan . . . .

8-7

Hammarfallet . .

„

36 Sikfors

5-2 7.5

» » »

3-8 5-7 6 14-6 16

»•

|v. lå. S i l v e r g r u v a n . . . v. Hällefors

Risforsen

. . . .

• >

Bruksägare Nils E r i c s o n Rockhammars Bruks A.-B. Erik Landström . . A.-B. Stjärnfors— Ljusnarsberg Ställdalen A.-B. Stjärnfors— Stäildalen

3 040

(I:

Gusselbo El. Distr. Lindesbergs För. landskommun Aspa El. Distr. F ö r . L i n d e s b e r g s landskommun Lindesbergs Stads Lindesberg, El.-verk s a m t abon- L i n d e s b e r g s nenterna Björkhyt- landskommun, t a n s El. F ö r . m. fl. F e l l i n g s b r o , Näsby Stråssa G r u v A.-B. R a m s b e r g A.-B. Bergslagens Gemensamma Kraftförvaltning Transf.-stat. vid Stråssa

5 Lindesbergs GuldsmedshytteGuldsmedshytte A.-B. l a n d s k o m m u n fallen Stripa G r u v e b o l a g . L i n d e s b e r g s d. landskommun L i n d e s b e r g s v. » > landskommun o. E a m s b e r g A.-B. S t o r a M a s u g n L i n d e s b e r g s Stora H y t t a . . . landskommun D a l k a r l s h y t t e A.-B. L i n d e s b e r g s Dalkarlshyttan landskommun M å l r o - R y a El. D i s t r . L i n d e s b e r g s För. landskommun G. N o r e l i u s Lindesbergs landskommun o. Nora l a n d s kommun Vedevåg— K o p p o m B L i n d e s b e r g s A.-B. landskommun B r u k s ä g . G. Olsson L i n d e s b e r g s landskommun Mindre distr.-f ö r e t a g L i n d e s b e r g s landskommun

440 290 1 300 1 865

350 635 640 550 210 1 750

» > , »

}•

—

10-12

5 "5

4—5

•

• »

Vedevåg . . .

" •

Östra B o h r . . . .

Ab. fr. D a l k a r l s h y t t e A.-B. Ab. fr. D a l k a r l s h y t t e A.-B. Kraf tlev. fr.Ringaby

-—

Skogsforsen

. . .

Ramshyttan . . .

Gammelbo . . . . Nederhyttan . . . Lilla K u m l a n . . Ställdalen

. . . .

Stjärnfors

. . . .

3—5

56 20 25

— —

30000/20000

» 380 » 380 » 5000/ . » 5000/ . • 30000/20000/5000 20000/ . » 20000/5000 » 5000 » 20000/ . » » 30000/7000 * >7000/ . » )

i4 r^ 5 1 i

—

c a 200 1902

1914 1910 1910 1896

1 !

1900 1896

» »

•

3000/380 •

" 7000/ . resp.} » \13000/380 220 f

öskevik

Kvarnberga

1-»

' 3 9

3000/380

8 L

— 440 och 110 * — 2x220 * ~ 220

ca 130

— 3-fas 50 3000/ . 3000/ . " » C20000/1500/2201 < o. 20000/500/> l 220 •*

• , "

•

15 L

7000/ . 30000/7000

» 3000/500/190 — 220 » _ 220

*85 3-fas

lå.

90 250

1 000

1 1907—1908;

1 "

3000/ .

19C6

» »

20000/3000

20000/ .

1C06—07

ca 150

•

30000/20000

• •

Bångbro

Il:

750) 250|

30000/380

Iv. Is.

9-5

190|

60/

1872 1913—14

•

27 |

25 26

! 2 170

8 072 OOO

33) År 1916

1 709 COO

98 OOO: 33) År 1916

70 000; 33) År 1916

•135

• (

3 500

207 767 000 „„„( v. 3 802 OOO| 7661 å. 834 000

1 076 000 2 200 000 2 307 000

170 | v. 187 0001

l ä. 4 000 /

536 000

277 567

33) År 1916

80 OOo! 33) År 1916 161 000 33) År 1916 119 OOOj 33) År 1916

137 138

131 132 133

33) År 1910

2 018 000

33) År 1910

139 140 141

i 142

\ 143 144

450 000

•

33) År 1916

145 146

cam

148 149 150 151 152 153

721 000

33) År 1910

(i) Två kraftsta' tioner finnas. 1.33) År 1916

55 000

• 85

100 1 000

•

154 155

\ 156 i 157

420 000

33) År 1916

158 159

530 000

33) År 1916

4 100 000

33) År 1916

161 102

v. 2 014 000 300 { å. 876 000 1 160

810 000

33) År 1916

75 OOOj 33) År 1916

1G4

106 Högfors A.-B. . . . L j u s n a r s b e r g 106 107 168 S t ä l l b e r g s G r u v Å . - B 168

Högfors Segerfors . . . . Högbergsforsen Hörksälv . . . . Blyhyttan . . .

26-5 17 23-5 15 10-5

84 250 510 160 140

1500/ 1500/ 1500/ 1000/

170 Ställberg

14-9 24

225 360

1000/

171 Diverse d i s t r . - a n l . .

172 A.-B. H ö r k s M a s u g n J o h . Carlsson . . .

17;:

A.-B. Sv. Metallverken

Ramsberg Ljusnarsberg

175 Moberg, L i l l ä n g . , R o c k h a m m a r s Trä- F e l l i n g s b r o 170 massefabrik Rockhammars Trä 177 m a s s e f a b r i k O p p b o g a A.-B. . . 178 E . A. A n d e r s s o n , 179 Djupdalen 180 181

Ax. W. H å k a n s s o n F r ö t u n a A.-B. .

Götlunda Fellingsbro östra Fellingsbro E l . K o n s . För. Fellingsbro 183 N o r r a Distr. F ö r . 184 A. A l m q v i s t . . . 182

187 Finnåkers Bruk . Frövifors Bruks A.-B Lia El. För. . . .

188 V. H y b i n e t t e . . .

189 Stockholms Super fosfatfabr. A.-B. 7

185 186

. . . .

Ab. fr. Grängesb e r g s G r u v A.-B. Hörks kvarn . . . Rällså damm . ,

Näsby

Krokfors

1892, 1908 1898, 1906 1920 1899-1912

8000/ L 3-fas

4—4-;

220 5000/

8-3

Björkäng . . Lustholmen

10 220

2x220 380

Stensta .

3000/380

Oppboga

1911—16 o. 1920 3-fas

3000/380

Österhammar Frötuna . . .

3000/ . 1000/380

1 325

Ab. fr. L i n d e s bergs El.-verk Ab. fr. L i n d e s b e r g s El.-verk Norrby gård . .

20000/1500/220

1 500

1 372

ca3(

20000/220

1 500

1 250

ca3(

800/110

391 Finnåker . . . . Frövifors nedre fall A b . fr. L i n d e s b e r g s El.-verk Ab. fr. L i n d e s b e r g s EL-verk Axbergshammar

L 400 3-fas

220 3000/220

1904—06

20000/1500/380 20000/3000/220 20000/1500/220

i H ä r i i n g å ä v e n : B ä l s å s E l . F ö r e n . , P o r l a B r u n n s A.-B. 1 » > » : Dalsmunds El. Fören., Granberga El. Fören., Granåsens El. Fören. 3 » » » : Läggesta E l . F ö r e n . , S t j ä r n s u n d s e g e n d o m . 4 » » » : Svinnersta El. Fören., Tiveds El. Fören. 6 » » » : Stadra e g e n d o m . o » » » : Ås L j u s f ö r e n . , Å k e r b y E l . F ö r e n . 7 » > » : Ortsdistributionen i Ervalla.

1917-18

107 407

SO 240

33) År 1916 33) År 1916

272 000 525 000

165 166 167 168 169 170 171 172 173

72 000

7) D e s s u t o m loko m o b i l o m 150 h k r

820 000

33) År 1916

530 000

32), 33) Ar 1916

176 176 177 178 179

—

32) År 1916 var m a x . - b e l . 60 kW

1 ;,•.";

ca 20

ca 2

24-5

ca 3

9-o

18-0

13-

70 000 ca 35 000

180 181 182

ca 70 000

12-5

10 375

1 469 000

185 186

33) År 1916

187 32) A b o n . effekt

4) H u v u d s a k l i g e n i n d u s t r i e l l drift

KARTA ÖVER BEFINTLIGA OCH PROJEKTERADE

ELEKTRISKA ANLÄGGNINGAR NOM ÖREBRO LÄN PÅ UPPDRAG AV KUNGL. JORDBRUKSDEPARTEMENTET SAMMANSTÄLLD AV CIVILINGENJÖR NILS EKWALL år 1923 SKALA 1:200 000

TECKENFÖRKLARING: Vattenkrnrtstatlon atom» In 8.000 kVA. D

Vattankraftatatlon mattan 200 och 5.000 kVA.

Vattenkreftatatlon mindre In 200 kVA. Vlrmekrartatation etorro In 3.000 kVA.

0 Vflrmokrattatntion mellan 200 och 3.000 kVA.

0 Vormokraftotatlon mlndra In 200 kVA.

'4 Jl

Tranaformatorcentrnl onsluton till atamllnle.

'Q/

Tronaiormntorcontral ansluten till landallnjo.

Bugdetranaformatoratation.

Ortatranaformetorstation.

•^•»* • • • • » ^ • ^

Stamllnta.

^m ^m ^m ^m ^m ^m

Landetlnje.

— ^ ~ — • • • ~••——.

Bygdellnje.

———————

Ortallnjo. Q'Ina fflr dtatributionaomrade.

'* *' J

1 2 '•

Nummer I oloktrioko anläggningar orilQt tabellen bilaga 1.

3 -— '

Nummer & föreslagna distributionsområden enligt bilaga 4.

STATE\J KEPTODUKTlONSANSTALT

HE ^fc O

KARTA OVER

DE ELEKTRIFIERADE OMRÅDENAS UT* STRÄCKNING OCH ÅKERAREALENS F Ö R D E L N I N G I N O M Ö R E B R O LÄN

F co - v4 -

UPPRÄTTAD ÅR 1924 AV CIVILINGENJÖR

NILS

EKWALL

MED FIL. DR. J. ANRICKS »KARTA ÖVER SVERIGES ÅKERAREAL» SÅSOgVl UNDERLAG

SS«J

=m = «4

- M - t4 JJ

- n ="»4

BETECKNINGAR

1 kvkm åker

elektrifierat område

SKALA 1 :1000000

±Q

60 D u l l m l m i l i ti i h i n l i n i l i i n i H i i l i . n t i n i I n n i ; m i n . l i n il i i m : : ii

TO km.

STATENS

REPRODUKTIONSANSTALT

31 Bilaga 4.

Redogörelse för de tekniska anordningar, vilka föreslås inom de särskilda distributionsområdena i Örebro län. Nr 1. Mosjö Elektriska Aktiebolag. Området erhåller kraft från Örebro Elektriska Aktiebolag medelst 15 000/1 500/220 volt. Det nämnda systemet bör bibehållas. Nr 2. Lantbrukarnas Elektriska Aktiebolag (Leabolaget). Området erhåller kraft från Motala Kraftverk över 40 000 volts ledningen Finspång—Hallsberg. Distributionssystemet är 40 000/3 000/380 volt. Detsamma bör bibehållas. Nr 3. Vretstorps Elektriska Belysningsförening. Området erhåller kraft från Motala Kraftverk. Det använda distributionssystemet 3 000/380 volt bör bibehållas. Nr 4. Hidinge distributionsområde. Inom detta område finnes för närvarande ett flertal mindre distributionsanläggningar, nämligen Gustav Anderssons kraftstationer, Skämartorp och Nyhyttan, med ett dit anslutet distributionsnät för 2 000/380 volt, Yxhults Stenhuggeri med ett distributionsnät för 3 000 volt, Garphytte Bruk med ett distributionsnät för 6 000 volt samt några smärre stationer för lågspänningsdistribution. En enhetlig elektrifiering bör ske med användande av standardsystemet 3 000/ 380 volt. Ortsnäten böra anslutas till Örebro Elektriska Aktiebolags 40 000 volts ledning. Nr 5. Gräveby Elektriska Distributiousföreuing. Området erhåller kraft från Örebro Elektriska Aktiebolag. Det använda distributionssystemet 15 000/500/220 volt kan bibehållas. Nr 6. Ekers Elektriska Förening. Området är elektrifierat från Karlslunds kraftstation med 1 500 volt, vilket system bör bibehållas. N r 7. Örebro stads distributionsområde. Inom detta område finnes ett flertal anläggningar, tillhörande Örebro Elektricitetsverk samt Karlslunds kraftstation. Såväl 3 000 som 1 500 volt hava använts såsom ortsspänningar. En enhetlig elektrifiering bör genomföras med 3 000/380 volt, varvid ortsnätet bör anslutas till Örebro Elektricitetsverk. Nr 8. Glanshammars Elektriska Distributionsförening. Området erhåller kraft från Örebro Elektriska Aktiebolag med 15 000/3 000/380 volt, vilket system bör bibehållas. Nr 9. Götlunda distributionsområde. Inom detta område har hittills ingen bygdedistribution ägt rum. E n elektrifiering bör ske från Örebro Elektriska Aktiebolag med a n v ä n d a n d e av systemet 15 000/3 000/380 volt. Nr 10. Södra Hjälmarestrandens Elektriska Distributions Aktiebolag. Området är elektrifierat på samma sätt som omtalats beträffande område nr 8. N r 11. Kilsmo distributionsområde. Om detta område gäller vad ovan sagts om område n r 9. Nr 12. Pålsboda Elektriska Aktiebolag. Området erhåller kraft från Örebro Elektriska Aktiebolag med 40 000/10 000/220 volt. Då området är så gott som fullständigt elektrifierat med detta system, bör detsamma bibehållas. Nr 13. Brevens Bruk. Endast bruket med omgivningar har hittills elektrifierats. Kraft erhålles från brukets egen kraftstation, vilken är utförd för 220 volt likström.

32 En fullständig elektrifiering bör ske med användande av växelström och spänningssystem 15 000/3 000/380 volt, varvid kraften bör tagas från Örebro Elektriska Aktiebolag. Nr 14. Hjorikvams kraftstation. Området är delvis elektrifierat från egen kraftstation med 2 000/220 volt. E h u r u en övergång till standardsystemet med 3 000 volts ortsspänning är önskvärd, torde dock det redan utbyggda nätets omfattning lägga hinder i vägen därför. Det befintliga nätet bör anslutas till Motala Kraftverks 40 kV ledning, som framdragits i närheten av Hjortkvarns kraftstation. Nr 15. Haddebo distributionsområde. Detta område har hittills icke elektrifierats. Landsbygden är inom detsamma så gles, att en mera allmän elektrifiering sannolikt ej kan genomföras. I den m å n vissa delar av området kunna komma att bliva elektrifierade, torde detta komma att ske medelst småstationer. Nr 16. Lerbäcks distributionsområde. Även detta område är hittills så gott som oelektrifierat. Endast en liten kraftstation för lågspänning finnes. Vid en allmän elektrifiering bör området anslutas till Motala Kraftverks 40 kV ledning till Hallsberg och 3 000/380 volt användas för ortsdistribution. Nr 17. Lerbäcksortens Elektriska Distributionsförening. Området är elektrifierat från Motala Ströms Kraft Aktiebolag med 6 000/380 volt, vilket system kan bibehållas. Nr 18. Mariedams Elektriska Distributionsförening. Området är elektrifierat från Motala Ströms Kraft Aktiebolag med 6 000/220 volt, vilket system kan bibehållas. Nr 19. Hammars distributionsområde. Området är delvis elektrifierat från Motala Ströms Kraft Aktiebolag med 20 000/380 volt. Om en fullständigare elektrifiering skall genomföras, bör systemet 20 000/3 000/380 volt användas. Nr 20. Askersunds stads distributionsområde. Området är elektrifierat från Motala Ströms Kraft Aktiebolag med 20 000/380 volt. Till följd av det utbyggda nätets omfattning torde en förändring till standardsystemet icke kunna genomföras. Nr 2 1 . Olshammars distributionsområde. Inom detta område finnas endast 2 smärre kraftstationer för likström. Vid en fullständigare elektrifiering bör området anslutas till Motala Ströms Kraft Aktiebolag och ortsdistributionssystemet 3 000/380 volt användas. Nr 22. Askersunds västra distributionsområde. Beträffande detta område gäller vad ovan anförts angående område nr 21. Nr 23. Tycke Elektriska Distributionsförening. Området är delvis elektrifierat från egen kraftstation vid Torpa med 6 000/380 volt, vilket system kan bibehållas. Nr 24. Laxå Bruks distributionsområde. Inom detta område finnes ett flertal kraftstationer för industriell drift. Från en vid Laxå järnvägsstation befintlig transformatorstation, ansluten till Hasselfors Bruks Aktiebolags 20 kV ledning, har utdragits ett ledningsnät för 5 000 volt. En eventuell elektrifiering av landsbygden, som inom detta område är mycket gles, bör kunna ske genom anslutning till nyssnämnda 5 000 volts ledningar. Nr 25. Hasselfors Bruks Aktiebolag. F r å n Hasselfors Bruk har landsbygden delvis elektrifierats medelst 5 000/220 volt. Detta system kan bibehållas. Nr 26. Mullhjttans Elektriska Aktiebolag. Området erhåller kraft från Hasselfors Bruk. För ortsdistributionen har använts 5 000/1 500/380 volt. Detta system kan bibehållas. Nr 27. Kvidbro distributionsområde. En mindre del av områdets landsbygd är elektrifierad från Per Nilssons Aktiebolags kraftstation med 5 000/380 volt, vilket system kan bibehållas. Nätet bör sammankopplas med Hasselfors Bruks 5 kV ledning till Fjugesta.

33 Nr 28. Svarta Bruks distributionsområde. Området är hittills oelektrifierat. I den m å n en elektrifiering av områdets landsbygd, som är tämligen gles, kan åstadkommas, bör densamma ske från Örebro Elektriska Aktiebolag med användande av ortsdistributionssystemet 3 000/380 volt. Nr 29. Strömsnäs Järnverks Aktiebolag. Området har redan elektrifierats från egen kraftstation Degerforsen med 3 000/190 volt, vilket system bör bibehållas. Nr 30. Bofors distributionsområde är elektrifierat från Bofors kraftstation, huvudsakligast med 7 000/380 volt, vilket system bör bibehållas. Nr 31. Bjurtjärns Elektriska Andelsförening. Området är elektrifierat från egen kraftstation med 10 000/380 volt, som bör bibehållas. Nr 32. Alkvätterns Aktiebolag. Området är elektrifierat från egen kraftstation med det onormala systemet 1 000/220 volt, vilket torde få bibehållas till följd av det redan utbyggda nätets omfattning. Nr 33. Lönnhyttans Elektriska Distributionsförening. Området är elektrifierat från egen kraftstation med 6 000/380 volt och erhåller dessutom kraft från Skråmforsens kraftstation. Det hittills använda distributionssystemet kan bibehållas. Nr 34. Stockfors Kraft Aktiebolag. Området är elektrifierat från egen kraftstation med 1 500 volt, vilket system bör bibehållas. Nr 35. Katrinefors Aktiebolag. Området är elektrifierat från egen kraftstation med 1 000/380 volt. Beträffande detta område gäller vad ovan anförts angående område nr 32. Nr 36. Granbergs Dals Aktiebolag. Området är elektrifierat från egen kraftstation med 2 000 volt. I övrigt gäller vad ovan anförts angående område nr 32. Nr 37. Skråmforsens distributionsoynråde är delvis elektrifierat från Örebro Elektriska Aktiebolags kraftstation Skråmforsen med 15 000 och 7 000 volt, som transformeras direkt till förbrukningsspänning. Dessutom finnas 3 stycken små kraftstationer med lågspänningsdistribution. Vid en mera allmän elektrifiering hade ortsdistributionssystemet 3 000/380 volt varit fördelaktigare. Nr 38. Kils distributionsområde. Detta område har hittills icke elektrifierats. Ortsdistributionssystemet 3 000/380 volt är det lämpligaste. E t t blivande ortsnät bör anslutas till Motala Kraftverks 40 kV ledning till Axbergshammar. Nr 39. Dylta Elektriska Förening. Området erhåller kraft från Dylta kvarns kraftstation med 10 000/380 volt, vilket system kan bibehållas. Nr 40. Axbergshammars distributionsområde. Området är delvis elektrifierat från Axbergshammars sulfitfabrik med systemet 20 000/1 500/220 volt, vilket system bör bibehållas. Nr 4 1 . Lia Elektriska Förening. Detta område erhåller kraft från Lindesbergs Elektricitetsverk med 20 000/1 500/380 volt, vilket system bör bibehållas. Nr 42. Frövi—Näsby distributionsområde. Området är elektrifierat från Lindesbergs Elektricitetsverk med 20 000/3 000/220 volt, vilket system bör bibehållas. Nr 43. Ödeby Elektriska Förening. Området erhåller elektrisk energi från Lindesbergs Elektricitetsverk. Det använda distributionssystemet är 20 000/1 500/380 volt. Detsamma kan bibehållas. Nr 44. Norra Lillkyrka distributionsområde. Se område nr 43. Nr 45. Frötuna Aktiebolag. Området är elektrifierat från egen kraftstation med 1 000/380 volt. I övrigt gäller beträffande detta område vad ovan sagts angående område nr 32. Nr 46. Östra Fellingsbro Elektriska Distribidionsförening. Området är elektrifierat från Lindesbergs Elektricitetsverk med 20 000/1 500/380 volt. Detta system bör bibehållas. 827 24

34 Nr 47. Mellersta Fellingsbro Distributionsförening. Området är elektrifierat från Lindesbergs Elektricitetsverk med 20 000/380 volt. Ehuru införandet av mellanspänningen 3 000 volt skulle underlätta ytterligare elektrifiering av områdets landsbygd, torde dock det redan befintliga ledningsnätets utsträckning lägga hinder i vägen för en dylik ändring. Nr 48. Norra Fellingsbro distributionsområde. Om detta område gäller vad ovan anförts beträffande område nr 47. Nr 49. Spannarboda distributionsområde. Området erhåller kraft från egen kraftstation. Det använda ortsdistributionssystemet 3 000/380 volt bör bibehållas. Nr 50. Rockhammars Bruks distributionsområde, Öm detta område gäller vad ovan anförts beträffande område nr 49. Nr 51. Östra Bohrs distributionsområde. Området är elektrifierat från Lindesbergs Elektricitetsverk delvis med 1 500/380 volt, delvis med 20 000/380 volt. Det förstn ä m n d a systemet bör föredragas vid framtida nyanslutningar. Nr 52. Målro—Rya Elektriska Distribidionsförening. Om detta område gäller vad ovan anförts beträffande område nr 49. Nr 53. Lindesbergs stads distributionsområde. Området är redan delvis elektrifierat från Lindesbergs Elektricitetsverk. Beträffande detta område gäller vad ovan anförts angående område nr 51. Nr 54. Gusselby distributionsområde. Beträffande detta område gäller vad ovan anförts angående område nr 49. Nr 55. Mårshyttans distributionsområde. Detta område är hittills icke elektrifierat. Vid en eventuell elektrifiering bör ett ortsnät för 3 000/380 volt anslutas till Guldsmedshyttesystemets 30 kV ledning. Nr 56. Guldsmedshyttans distributionsområde. Inom detta område finnes ett flertal industriella företag, såsom Guldsmedshyttans Aktiebolag, Stripa Gruvbolag, Aktiebolaget Stora Masugn samt Stråssa Gruv Aktiebolag. Flertalet av dessa företags kraftstationer äro förbundna med varandra medelst ett ledningsnät för 7 000 volt, till vilket ävenledes vissa delar av landsbygden anslutits. En eventuellt utvidgad elektrifiering av landsbygden måste ske med användandet av detta distributionssystem. Nr 57. Ramshyttans distribidionsområde. F r å n egen kraftstation distribueras elektrisk energi till landsbygden inom detta område vid 3 000/190 volt. Detta system bör bibehållas. Nr 58. Rällså distributionsområde. F r å n egen kraftstation har utdragits ett ortsnät för 5 000 volt, vilken spänning torde få användas även i framtiden. Nr 59. Kopparbergs distributionsområde. Inom detta område finnas flera storindustriella kraftstationer, nämligen Aktiebolaget Stjärnfors—Ställdalens kraftstation vid Stjärnfors, Bångbro Rörverks kraftstation vid Bångbro samt Svenska Metallverkens kraftstation vid Krokfors. Landsbygden har emellertid icke elektrifierats från någondera av dessa anläggningar. En eventuell landsbygdselektrifiering inom området bör ske med a n v ä n d a n d e t av 3 000/380 volt. Nr 60. Ställdalens distributionsområde. Även inom detta område finnas flera industrianläggningar, nämligen Aktiebolaget Stjärnfors—Ställdalens kraftstationer vid Ställdalen och Lilla Kumlan samt Aktiebolaget Svartviks Gruvor. I den mån landsbygden kommer att elektrifieras, bör densamma anslutas till Stjärnfors—Ställdalens ledningsnät, varvid ortsdistributionssystemet 3 000/380 volt bör användas. Nr 6 1 . Högfors Aktiebolag. Inom området äro Högfors Aktiebolags kraftstationer, Högfors, Segerfors och Högbergsforeen, belägna. Desamma äro förbundna med var-

35 a n d r a medelst ett ledningsnät för 1 500 volt, varifrån ävenledes viss del av landsbygden elektrifieras. Detta system bör bibehållas. Nr 62. Ställbergs Gruv Aktiebolag. F r å n Ställbergs Gruv Aktiebolags ledningsnät för 1 000 volt har viss del av landsbygden elektrifierats. Detta system kan bibehållas. Nr 63. Hjulsjö distributionsområde. Inom området finnas Aktiebolaget Stjärnfors— Ställdalens kraftstationer, Hultatorp, Grängshyttan, Övre och Nedre Nyhammar samt Övre och Nedre Bredsjö. Desamma äro förbundna sinsemellan, dels medelst 5 000 volt, dels medelst 20 000 volt. I den mån detta glest bebyggda område kan ekonomiskt elektrifieras, bör detta ske från n y s s n ä m n d a ledningsnät genom direkt transformering till lågspänning, varvid 380 volt torde bliva använt. Nr 64. Nora Bergslags distribidionsområde. Området erhåller kraft från Nora Bergslags Elektriska Aktiebolag, som inom området äger ett flertal kraftstationer samt ett ledningsnät för 9 000 volt. Till detta ledningsnät bör landsbygden anslutas på samma sätt som ovan anförts beträffande område nr 63. Nr 65. Öskeviks distributionsområde. Beträffande detta område gäller vad ovan anförts beträffande område nr 49. N r 66. Boms Kraft Aktiebolag. Beträffande detta område gäller vad ovan anförts beträffande område nr 49. N r 67. Nora stads distributionsområde. F r å n stadens kraftstation distribueras elektrisk energi till den omgivande landsbygden med ortsdistributionssystemet 1 500/380 volt, vilket system bör bibehållas. Nr 68. Vikers distributionsområde. Från kraftstationen vid Skrekarhyttan distribueras kraft medelst 3 000/380 och 10 000/380 volt, av vilka det förstnämnda helst bör bibehållas. N r 69. Detta område är så glest bebyggt, att någon mera allmän elektrifiering medelst ett sammanhängande ledningsnät knappast kan på ett ekonomiskt sätt komma till stånd. I den mån enstaka delar av området bliva elektrifierade, torde detta komma att ske från små kraftstationer med lågspänningsdistribution, avsedda endast för den närmaste omgivningens behov. Nr 70. Hällefors Bruks distributionsområde. Inom området finnes ett flertal av Hällefors Bruks Aktiebolags kraftstationer belägna, vilka äro förbundna med varandra genom ledningar för 30, 20 resp. 5 kV. Området är så glest bebyggt, att någon självständig bygdeelektrifiering icke kan komma till stånd. I den mån enstaka partier av landsbygden skola elektrifieras, bör detta ske genom anslutning till de n ä m n d a industriledningarna, varvid direkt transformering till lågspänning 380 volt bör äga rum. I vissa fall kunna även små kraftstationer tänkas vara lämpliga. N r 71. Kilsbergen. Om detta område gäller vad ovan anförts beträffande område nr 69. N r 72. Om detta område gäller vad ovan anförts beträffande område nr 69.

36 Förteckning över K. Jordbruksdepartementets hittills publicerade elektrifieringsutredningar. Löpande

Serie

1 2

C: I A: I

2 B: I

3 C: II

4 C: III

5 C: IV

6 C: V

7 B: II

8 A: II

9 B: III

10 B: IV

11 B: V

12 B: VI

13 B: VII

14 B: VIII

15 B: I X

16 B:X

17 B: X I

18 B: XII

19 B: XIII

20 B: XIV

21 C: VI

22 C: VIII

N a m n

Elektrifieringskommitténs meddelanden. Redogörelse för en studieresa till Danmark. Utredning angående de allmänna förutsättningarna i avseende på krafttillgångar, kraftbehov och kraftöverföring för elektrifiering av kraftdistriktet »Sydsvenska—Hemsjö» samt angående Den hittillsvarande elektrifieringen av Malmöhus läns landsbygd och de åtgärder, som böra vidtagas för befrämjande av elektrifieringens utveckling. Utredning angående lämpligheten av 380/220 volt för landsbygdsdistribution. Utredning beträffande en generell metod för beräkning av distributionsnät för landsbygdsdistribution. Utredning beträffande en generell metod för beräkning av energi- och effektbehov vid landsbygdselektrifiering. Utredning angående lämpliga distributionssystem för landsbygdselektrifiering. Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Kristianstads län. Utredning angående de allmänna förutsättningarna med avseende å krafttillgångar, kraftbehov och kraftöverföring för elektrifiering av Sveriges olika kraftdistrikt. Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Hallands län. Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Gävleborgs län. Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Blekinge län. Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygdea inom Kopparbergs län. Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygdea inom Västmanlands län. Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygdea inom Värmlands län. Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygdea inom J ä m t l a n d s län. Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygdea inom Norrbottens län. Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Jönköpings län. Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygdea inom Gotlands län. Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygdea inom Västernorrlands län. Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygdea inom Västerbottens län. K o r t redogörelse för Elektrifieringskommitténs verksamhet samn förslag till organisation av statens verksamhet beträffandi landets elektrifiering. Förteckning över elektriska kraftanläggningar i Sverige år 1925.

(Forts, ä omsl. sid. B.)

Löpande nr

Serie nr

N a m n

Ingenjör Nils Ekwalls utredningar. (Fortsättning av Elektrifieringskommitténs utredningar efter kommitténs upplösning.) 1 2

—

4 U t r e d n i n g beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Östergötlands län. Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom. Örebro län. Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Kalmar län. Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Kronobergs län.

Statens offentliga utredningar 1924 Systematisk

förteckning

(Siffrorna inom klämmer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.)

Allmän lagstiftning. Statsförfattning.

Rättskipning.

Fångvård.

Allmän statsförvaltning.

Yattenväscn. Skogsbruk. Bergsbruk. Betänkande med förslag till gruvlag. [16] Malmkommissionens slutbetänkande. [32] Malmtillgåiifen i Norrbottens län. :!)! Förbrukning av virke till husbehov pä Värmlands lins landsbygd. [42

Kom m ii nal fö i-T.il tning.

Statens och kommunernas finansväsen. Tull- och traktatkommitténs utredningar och betänkanden. 26. Ljusindustrien. [34] 27. Ylleindustrien. industrien. [361 36. Betänkande ang. tulls; ningar. Del 1. [37] Del 2. [38]

roliti. Handledning vid utarbetandet av brandordningar för landskommuner. 23^ Socialpolitik. Iakttagelser rörande socialiseringen i Österrike. [14] Det svenska tohaksmonopolet. [15] Statens järnvägar. Statens järnvägar som allmänt affärsverk. [30] Sveriges vattenkrafttillgångar och vattenkraftproduktion. [39] Kommunal affärsverksamhet. [45 Hälso- ocli sjukvård. Allmänt näringsväsen. K. Elektrifieringskommitténs meddelanden. 7. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Kristianstads län. [50] 9. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Hallands län. [18J 11. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Blekinge lan. [10] 12. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Kopparbergs län. [8] 13. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Västmanlands län. [8] 14. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Värmlands län. [9] 15. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Jämtlands län. [11] 16. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Norrbottens län. [28 17. Ang. elektrifiering av landebygden inom Jönköpings lan. -it 18. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Gotlands i, 19. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Västernorrlanda län. [17j 20. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Västerbottens län. [29] 22. Förteckning över elektriska kraftanläggningar i Sverige ar 1023. IM Ingenjör N. Ei Lningar. 1. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Östergötlands län. 16 2. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Örebro län. 61] 3. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Kalmar län. [49] 4. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Kronobergs län. [47] Förslag till lag om lärlingsväsendet i vissa yrken. [41] Fast egendom. Jordbruk nicd binäringar. Det svenska lantbrukets produktionskostnader. 2. Bokföringsåren 1920—1921 och 1921—1922. [2] Fastighetsregisterkommissionens meddelanden. 13. [21] Till frågan om ny jorddelningslagstiftning. [40] Kolonisation å kronoparker i Norrland och Dalarna. [43]

Industri. Cement- och betongbestämmelsei'.

25 Handel ocli sjöfart. Skeppstjänslkommitterades betänkande. 3. [20]

Kommunikations väsen. Utredning rörande ny vattenväg mellan Östersjön <ch Vänern jämte bihang. [6] Anvisningar rörande vägväsendet och automobiltrafiken. 19]

Bank-, kredit- och nenningväscn.

Försäkrings väsen.

Kyrkoväseu. Undervisningsvägen. Andlig odling i övrigt. Supplement nr 2 till Sverges familjonamn 1920. [4] Betänkande angående det fria och frivilliga folkbildningsarbetet. [51 Betänkande och förslag angående läroverks- och lan Isbibliotek. [7] Förslag till lönereglering för befattningshavare vid allmänna läroverk m. 11. läroanstalter. [13] K. skolöverstyrelsens utlåtande över skolkommissionens betänkanden 1—5. [24] Systematiskt utforskande av allmogekulturen. 1. [26] 2. .27] Utredning rörande kungl. teaterns verksamhet. [31]

Försvarsväscn.

Utrikes ärenden. Internationell rätt. Angående ordnandet av statens kommersiella informations' verksamhet. [1]

Stockholm. K. L. Beckmans Boktr., 1924. 827 24