Utredning och förslag angående ordnandet av väghållningsdistriktens räkenskaper.

National Library of Sweden

enna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR

1924:60

KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET

UTREDNING OCH FÖRSLAG ANGÅENDE

O R D N A N D E T AV VÄGHÅLLNINGSDISTRIKTENS RÄKENSKAPER

S T O C K H O L M 1 9

Statens offentliga utredningar 1924 K r o n o l o g i s k

f ö r t e c k n i n g

1. Angående o r d n a n d e t av statens kommersiella informa25. Normalbestämmelser för leverans och p r o v n i n g av cement t i o n s v e r k s a m h e t . P r o m e m o r i a , avgiven a v chefen för (cementbestämmelser) s a m t för byggnadsverk a v betong u t r i k e s d e p a r t e m e n t e t s speciella h a n d e l s a v d e l n i n g . Maroch a r m e r a d betong (betongbestämmelser). Norstedt. cus. 28 s. U. 42 s. K. M —27. Betänkande m e d förslag till e t t systematiskt utfor2. D e t svenska l a n t b r u k e t s p r o d u k t i o n s k o s t n a d e r . 2. Bokskande av den svenska allmogeknlturen. 1. H u v u d b e (öringsaren 1920—1921 o c h 1921—1922. Av L . Nanneson. ! t ä n k a n d e o c h förslag, v i j , 156 s. 1 p a t . - t a b . 2. A l l Meddelande från K u n g l . L a n t b r n k s s t y r e l s e n n r 247 (nr 6 I mogeforskningen i Sverige och dess nordiska grannländer, 1923). S v a n b ä c k . (6), 107 s. J o . iv, 204 s. T . Petterson. E . 3. K u n g l . Elektrifieringskommitténs m e d d e l a n d e n . 12. U t - 2{ Kungl. Elektrifieringskommitténs m e d d e l a n d e n . 16. U t r e d n i n g beträffande planmässig elektrifiering av landsr e d n i n g beträffande planmässig elektrifiering av I mdsbygden i n o m K o p p a r b e r g s län. B e c k m a n . 47 s. 2 kart. bygden inom Norrbottens län. Beckman. 21 s. 2 k a r t . Jo. 4. Supplement n r 2 t i l l Sverges familjenamn 1920. Stat. .,< .lo. Kung]. Elektrifieringskornrnitténs meddelanden. 20. U t Bepr.-anst. 10 s. J u . redning beträffande planmässig elektrifiering av linds5. B e t ä n k a n d e med u t r e d n i n g och förslag angående det fria bygden inom Västerbottens län. Beckman. 29 s. 2 kart. och frivilliga folkbildningsarbetet. E k l u n d . vij,«208 s. E . ' Jo. 6. U t r e d n i n g r ö r a n d e ny v a t t e n v ä g mellan Östersjön och i 3 C Statens j ä r n v ä g a r som a l l m ä n t affärsverk. Tiden. 411 s. Fi. V ä n e r n , Göta k a n a l , j ä m t e b i h a n g , i n n e f a t t a n d e preli;il U t r e d n i n g rörande k u n g l . teaterns ekonomi och konstm i n ä r u t r e d n i n g r ö r a n d e v a t t e n v ä g mellan H j ä l m a r e n och närliga v e r k s a m h e t . Norstedt. (2), 63, 27 s. E . V ä n e r n , Svea k a n a l . Meddelande från K u n g l . Kanal8S Malmkommissionens s l u t b e t ä n k a n d e . U t r e d n i n g angående kommissionen. N r 4. Hteggström. 173 s. 3 k a r t . K. nyttiggörandet av statens n o r r l ä n d s k a malinfyndigheter. 7. B e t ä n k a n d e och förslag angående l ä r o v e r k s - och lands- '• Beckman. 346 s. 6 bil. H . bibliotek. Uppsala, A l m q v i s t & Wiksell. x j , 511 s. E . j 3 S Malmtillgangeh i N o r r b o t t e n s l ä n . U t r e d n i n g , i n g i e n d e 8. K u n g l . Elektrifieringskommitténs m e d d e l a n d e n . 13. U t i malmkommissionens betänkande den 31 mars 1923. A v r e d n i n g beträffande planmässig elektrifiering a v landsEdw. S. Berglund. Beckman. (22), 128 s. 0 bil. H . bygden inom V ä s t m a n l a n d s län. B e c k m a n . 36 s. 2 k a r t . J o . 34 Tull- och t r a k t a t k o m m i t t é n s u t r e d n i n g a r och betänkanden. 26. Ljusindustrien s a m t tillverkningen a v glycerin 9. K u n g l . Elektrifieringskommitténs m e d d e l a n d e n . 14. U t - j med särskild hänsyn till förhållandena före världskriget. r e d n i n g beträffande planmässig elektrifiering a v lands- I Av J . L u b l i n . Tullberg, i v , 119 s. F i . bygden inom V ä r m l a n d s län. Bockman. 52 s. 2 k a r t . J o . • Tull- och t r a k t a t k o m m i t t é n s u t r e d n i n g a r och b e t ä n k a n 10. K u n g l . Elektrifieringskommitténs m e d d e l a n d e n . 1 1 . U t den. 27. Ylleindustriens produktionsförhållanden. Av r e d n i n g beträffande planmässig elektrifiering av landsK.-CL Högström. Marcus, i v , 110 s. F i . bygden i n o m Blekinge l ä n . B e c k m a n . 32 s. 2 k a r t . J o . 3 ( i Tull- och t r a k t a t k o m m i t t é n s u t r e d n i n g a r och betänkan11. Kungl. Elektrifieringskommitténs meddelanden. 15. U t - i den. 28. Den svenska tegelindustriens u t v e c k l i n g 1881— r e d n i n g beträffande planmässig elektrifiering av lands1913 med särskild hänsyn till dess ställning åren närbygden inom J ä m t l a n d s l ä n . B e c k m a n . 32 s. 2 k a r t . J o . mast före världskriget. Av B . Ohlin. Marcus, i v , 79 s. fi. 12. K u n g l . Elektrifieringskommitténs m e d d e l a n d e n . 18. U t - i r e d n i n g beträffande planmässig elektrifiering av landsbyg""' - 8 8 . Tull- och t r a k t a t k o m m i t t é n s u t r e d n i n g a r och b e t ä n k a n d e n . 36. Betänkande angående tullsystemets v e r k den inom Gotlands län. B e c k m a n . 19 s. 1 k a r t a . J o . i ningar i Sverige före världskriget. Marcus. Del. 1. xix, 13. Förslag till lönereglering för b e f a t t n i n g s h a v a r e vid rikets 365 s. Del 2i 354 s. F i . a l l m ä n n a läroverk s a m t vid folk- och småskolor m . fl. oQ Sveriges vattenkrafttillgångur och vattonkraftproduktion. läroanstalter. Tullberg. 413 s. E . Av S. LUbeck. Tiden. 15 pl., viij, 149 s. F i . 14. Iakttagelser r ö r a n d e socialiseringen i Österrike 1918— 40 Till frågan om ny jorddelningslagstiftning. Palmquist. 1922. A v Nils Karleby. Tiden, v i j , 111 s. F i . (4), 368 s. J u . 15. D e t svenska tobaksmonopolet. E n u n d e r s ö k n i n g av dess ! 41. U t r e d n i n g med förslag till lag om lärlingsväsendet i vissa v e r k s a m h e t 1915—1922. Av M. M a r c u s . Tiden, vij I yrken. Norstedt. 104 s. F . 106 s. F i . ' 42, Förbrukning av virke till husbehov på V ä r m l a n d s läns 16. B e t ä n k a n d e med förslag till gruvlag. N o r s t e d t . 400 s. J u . i landsbygd. Norstedt. 79 s. J o . 17. Kungl. Elektrifieringskommitténs m e d d e l a n d e n . 19. U t 18, Domänstyrelsena u t l å t a n d e den 28 maj 1924 med förslag r e d n i n g beträffande planmässig elektrifiering a v landstill kolonisation fi kronoparker i Norrland och Dalarna. bygden inom V ä s t e r n o r r l a n d s län. B e c k m a n . 77 s. 2 k a r t . Tullberg. 76 s. J o . Jo. 44. Kungl. Elektrifieringskommitténs meddelanden. 17. U t 18. Kungl. Elektrifieringskommitténs m e d d e l a n d e n . 9. Utredredning beträffande planmässig elektrifiering av landsning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden bygden inom Jönköpings län. Beckman. 64 s. 2 k a r t . inom H a l l a n d s län. B e c k m a n . 146 s. 3 k a r t . J o . Jo. 19. Anvisningar r ö r a n d e vägväsendet o c h automobiltrafiken. t">. K o m m u n a l affärsverksamhet i de svenska städerna. A.v Blom. 24 s. K . H . Lindholm och Cl. Bergqvist. Tiden, v i j , 332' s. F i . 20. S k e p p s t j ä n s t k o m m i t t e r a d e s b e t ä n k a n d e . 3. Förslag till j 46. Ingenjör N . Ekwalls u t r e d n i n g a r . 1. U t r e d n i n g belag om särskild pensionsförsäkring av sjöfolk. Marcus. träffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom 123 s. 1 tab.-bil. I I . Östergötlands län. Beckman. 38 s. 2 k a r t . J o . 21. Fastighetsregisterkommissionens m e d d e l a n d e n . 13. S a m - 47. ingenjör N . Ekwalls u t r e d n i n g a r . 4. U t r e d n i n g beträfm a n d r a g av i n k o m n a y t t r a n d e n över fastighetsregisterfande planmässig elektrifiering a v landsbygden inom kommissionens förslag d e n 25 augusti 1923 angående i Kronobergs l ä n . Beckman. 24 s. 2 k a r t . J o . tillsynen å fastighetsregistreringen m . m . Palmquist. 48. K u n g l . Elektrifieringskommitténs meddelanden. 22. För79 s. J u . t e c k n i n g iiver elektriska k r a f t a n l ä g g n i n g a r i Sverige a r 22. Statens j ä r n v ä g a r . Kortfattad översikt av deras till1923. Beckman. 125 s. 1 väggkarta i särskild bilaga. komst, ekonomi och organisation. Av M. Marcus. Tiden. Jo. v i j , 149 s. F i . '. 4 9 -Ingenjör N . Ekwalls u t r e d n i n g a r . 3. U t r e d n i n g beträf23. H a n d l e d n i n g v i d u t a r b e t a n d e t a v b r a n d o r d n i n g a r för i fande planmässig elektrifiering av landsbygden inom l a n d s k o m m u n e r . Marcus. 16 s. K . K a l m a r län. Beckman. 32 s. 2 k a r t . J o . 24. K . skolöverstyrelsens u t l å t a n d e över skolkommissionens j 50. Kungl. Elektrifieringskommitténs meddelanden. 7. U t b e t ä n k a n d e n 1—5. Norstedt. 346 s. E . redning beträffande planmässig elektrifiering av l a n d s -

Fortsättning

d omslagets tredje sida.

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1924: 60 KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET

UTREDNING OCH FÖRSLAG ANGÅENDE

ORDNANDET AV VÄGHÅLLNINGSDISTRIKTENS RÄKENSKAPER

STOCKHOLM 1924 KUNGL. BOKTRYCKERIET.

P. A. NORSTEDT & SÖNER

iC&

TILL KONUNGEN.

Genom nådigt brev den 29 februari 1924 har Eders Kungl. Maj:t uppdragit åt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att, med biträde av byråchefen Josua Albin Litzén och ledamoten av riksdagens första kammare häradsskrivaren Axel

4 Rudolf Rooth såsom sakkunniga, verkställa utredning rörande åstadkommande av enhetlighet i förandet av väghållningsdistriktens räkenskaper i syfte att ernå överskådlighet av vägkassornas ekonomiska ställning och tillförlitliga primäruppgifter till statistiken samt till Eders Kungl. Maj:t inkomma med det förslag, vartill utredningen kan föranleda. Vidare har Eders Kungl. Ma.j:t genom beslut den 11. juli 1924 anbefallt vägoch vattenbyggnadsstyrelsen att med biträde av de i nådiga brevet den 29. februari 1924 omförmälda sakkunniga, i samband med utförandet av det i förberörda nådiga brev angivna utredningsuppdraget, verkställa utredning dels angående de åtgärder, som med anledning av den av Eders Kungl. Maj:t och riksdagen beslutade ändringen i väglagen, innebärande bland annat att beträffande väghållningsdistrikt, vars samtliga vägar övertagits till underhåll medelst vägkassan, statsbidrag till vägunderhållet skall beräknas _å distriktets verkliga kostnader för underhållet under nästföregående år, och eljest må vara erforderliga för erhållande av tillförlitlig kontroll över användningen av de för vägväsendet avsedda medel, dels angående erforderliga ändringar i nu gällande formuläi till vägfyrktalslängd, dels ock angående de övriga åtgärder, som av omförmälda lagändring må föranledas, samt att senast den 15. september 1924 till Eders Kungl. Maj:t inkomma med det förslag, vartill utredningen må föranleda. I skrivelse den 29 augusti 1924 hava väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och de sakkunniga, vid det förhållande, att de anbefallda utredningarna icke hunne slutföras inom den föreskrivna tiden, hemställt, att anstånd måtte beviljas med förslagets överlämnande till den 15. oktober 1924. Genom skrivelse den 12. september 1924 har Eders Kungl. Maj:t lämnat nådigt bifall till det sålunda begärda anståndet. Vid fullgörandet av det lämnade uppdraget, i vad detsamma avser åstadkommande av enhetliga räkenskaper för väghållningsdistrikten, har uppgiften fattats så, att de räkenskaper, som kunde komma att föreslås, icke blott borde ge möjlighet till ett överskådande av vägkassornas ekonomiska ställning och utgöra tillförlitliga primäruppgifter till statistiken, utan räkenskaperna borde ävenledes utarbetas med tanke på, att desamma gåve möjlighet till kontroll å den eller dem, som uppbure ansvaret för vägstyrelsens medelsförvaltmng. _ Den första frågan, som framställer sig, gäller uppställningen och omfattningen av de räkenskaper, som vägstyrelserna lämpligen må åläggas att föra. I detta hänseende måste det å ena sidan tillses, att räkenskaperna givas en sådan uppställning och omfattning, att de kunna ge en tillförlitlig bild icke blott av årets medelsförvaltning, därvid statsbidragens användning bör tydligt framgå, utan även av vägkassans ekonomiska ställning, men å andra sidan får räkenskapen icke göras så invecklad eller i detalj gående, att det möter svårighet för en icke bokföringstekniker att föra densamma. Något dubbelt bokhålleri torde näppeligen krävas, utan synes det tillräckligt med vanlig redovisningsbokföring, utökad med redovisning för tillgångar och skulder. För alla de vägstyrelser, som låta debitera och indriva vägskatten i samband med kronoutskyfderna, har redovisningen hittills varit skäligen enkel. Dessa vägstyrelser hava nämligen icke haft anledning att röra sig med annat än kassaposter. . n Annorlunda ställer sig saken för de vägstyrelser, som själva ompesör.ii debiteringen och indrivningen av vägskatten. För dessa vägstyrelser blir det nödvändigt att förutom kassaposterna bokföra jämväl avkortade och avskrivna samt restförda belopp, och räkenskapsformuläret måste vara så uppställt. at1 det ger möjlighet till en sådan bokföring. Men härtill kommer, att för framtiden jäm-

5 väl de vägstyrelser, som uppbära vägskatten i samband med kronoutskylderna, måste i sina räkenskaper upptaga utom rena kassaposter jämväl avkortade, avskrivna samt restförda belopp. Det kravet måste nämligen ställas på räkenskapen, att densamma skall ge en verklig bild av vägkassans ekonomiska ställning. Under sådana förhållanden blir det nödvändigt att åtminstone i årsräkenskapen sammanknyta en bokföring per kassa med en enklare debiterings- och uppbördsbokföring. Det föreliggande förslaget är även uppgjort under sådan förutsättning. En fråga, som framställer sig, när det gäller att uppgöra förslag till gemensamt formulär för vägstyrelsernas räkenskaper, är den, huruvida räkenskaperna skola omfatta kalenderår eller budgetår. När räkenskapsåret för statsverket i egentlig mening numera blivit omlagt till att omfatta budgetår, har clet ansetts ofrånkomligt att i denna utredning även upptaga frågan om vägstyrelsernas räkenskapsår. Det skulle givetvis bidraga till ordning och reda särskilt i mellanhavandet med länsstyrelserna och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, därest vägstyrelsernas och de statliga myndigheternas räkenskapsår sammanfölle. Någon tvingande nödvändighet att införa budgetåret som räkenskapsår jämväl ^ för vägstyrelsernas räkenskaper föreligger dock icke av denna anledning. Såväl vägoch vattenbyggnadsstyrelsen som länsstyrelserna avsluta numera sina räkenskaper månadsvis och kunna därför utan olägenhet lämna uppgift å mellanhavandet med vägstyrelserna för vilken tid av året som helst, förutsatt att perioden avser hela månader. För vägstyrelsernas egen del. synes det, med särskild hänsyn till tiden för deras huvudsakliga verksamhet samt till lagstadgad tidpunkt för vägstämmor och statbehandling, lämpligast med kalenderåret som räkenskapsår. Då vidare redan vid omläggningen för statens del av räkenskapsåret till budgetår undantag gjorts beträffande de affärsdrivande verken, vilka fått bibehålla kalenderåret som räkenskapsår, och då landsting och kommuner fortfarande hava sina räkenskaper per kalenderår, torde kalenderåret lämpligast böra bibehållas som räkenskapsår jämväl för vägstyrelserna. Vidare uppstår frågan, huruvida räkenskaperna skola uppläggas enligt längdeller breddsystem (kolumnsystem). Då vägstyrelsernas räkenskaper erfordra relativt få kolumner och då rubrikerna å dessa kolumner kunna på förhand bestämmas, har breddsystemet ansetts lämpligast. Detta system, utformat på sätt i det föreliggande förslaget ägt rum, syftar till överskådlighet samt medför avsevärd arbetsbesparing vid räkenskapernas förande. Räkenskapsböckerna bliva följande: kassabok och huvudräkenskap. Kassaboken, upplagd enligt bredd-(kolumn-)systemet, är avsedd för dagliga anteckningar av inkomster och utgifter. Huvudräkenskapen har till uppgift att uppvisa årsresultat av vägstyrelsens hela medelsförvaltning. I anslutning till dessa båda räkenskapsböcker skola dessutom föras följande liggare, nämligen: låneliggare, inventarieliggare, förbrukningsliggare, vägbyggnadsliggare och vägliggare. Låneliggaren redovisar upptagna lån, förfallna räntor samt verkställda kapitalavbetalningar och ränteutgifter. Inventarieliggaren upptager inköpta maskiner och andra värdefullare mvenFörbrukningsliggaren materiel. Yägbyggnadsliggaren

upptager

av vägstyrelsen disponerad förbruknings, innehåller upplägg för varje särskilt vagioretag.

6 Vägliggaren innefattar en fullständig förteckning över alla inom distriktet befintliga vägar, broar och färjor. Genom att vid sidan av den egentliga bokföringen göra anteckningar, som icke avse direkta medelstransaktioner, i ovannämnda särskilda liggare vinnes cen fördelen, att det löpande bokföringsarbetet icke tynges av anteckningar, som äro bokföringen ovidkommande, under det att dessa anteckningar, verkställda i särskilda för varje speciellt område upplagda liggare, kunna givas en form och omfattning, som den löpande bokföringen icke skulle medgiva. Formulär till ovan uppräknade räkenskapsböcker och liggare hava uppgjorts och biläggas denna skrivelse. Vidare bifogas särskilda anvisningar rörande sattet för räkenskapsböckernas förande och verkställande av anteckningar i liggariia. I kontrollsyfte böra, samtidigt med fastställandet av nyssberörda formulär, bestämmelser utfärdas, vilka medföra skyldighet för de myndigheter, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt länsstyrelserna, från vilka vägstyrelserna mottaga sina huvudsakliga inkomster, att vid varje kalenderårs slut översända uppgift rörande styrelsernas medelstransaktioner med varje särskild vägstyrelse under det gångna kalenderåret. Dessa uppgifter skola, vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen angår, upptaga samtliga under året till varje särskild vägstyrelse utanordnade statsbidrag, automobilskattemedel och övriga medel, som må hava blivit till vägstyrelsen översända. För länsstyrelsernas vidkommande skall uppgiften i fråga först och främst innefatta den redogörelse för vägskatten, som, i de fall där vägskatten uppbäres i samband med kronoutskylderna, det jämlikt bestämmelserna i § 22 av nådiga kungörelsen med föreskrifter angående medelsförvaltningen i länen den 21. december 1917 (nr 893) åligger länsstyrelsen att avgiva, men dessutom skall det för framtiden åligga länsstyrelserna att lämna uppgift även å utanordnade statsbidrag eller andra medel, som må hava blivit till vägstyrelserna översända. Uppgiften från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen skall före januari månads utgång året näst efter det, uppgiften avser, översändas till respektive länsstyrelser, som i sin tur böra, jämlikt bestämmelserna i förut åberopade nådiga kungörelse, före den 15. februari jämte egna uppgifter översända de sålunda mottagna uppgifterna till vederbörande vägstyrelser. Samtliga uppgifter skola av vägstyrelsen biläggas årets räkenskaper för att på så sätt bli tillgängliga för vägkassans revisorer. Formulär till uppgift från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen å till respektive vägstyrelser utanordnade statsbidrag är uppgjort i samband med övriga formulär och finnes fogat vid denna skrivelse. Formulär till länsstyrelsernas redovisning för vägskatten finnes intaget i formulärsamlingen till länens räkenskaper sid. 397. Denna redovisning bör kompletteras med uppgift å utanordnade statsbidrag eller andra medel, som blivit från länsstyrelsen till vägstyrelsen översända under den tid redovisningen omfattar. I samband med frågan om lämnande av uppgifter från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen å till vägstyrelserna utanordnade statsbidrag har jämväl den frågan uppstått, huruvida det icke, med särskild hänsyn till det allt ofrånkomligare kravet på enhetlighet och överskådlighet från statens sida med avseende på dess bidrag till vägväsendet, vore lämpligt, att styrelsen får i uppdrag att fördela alla till vägväsendet utgående statsbidrag — med undantag för vad som nu utbetalas genom länsstyrelserna — således även de bidrag, som utdelas direkt av Eders Kungl. Maj:t, och vilka eljest ej skulle komma att i någon av styrelsernas uppgifter redovisas. Dessa senare bidrag utgöras av riksstatsanslagen till Vägar och kommunikationer samt Understöd åt synnerligt betungade väghållningsdistrikt. Vad särskilt det senare anslaget angår, synes det nödvändigt, för att den kontroll, som här åsyftas med den föreslagna uppgiftsplikten, skall

bliva fullt effektiv, att icke anslagens handhavande och kontroll splittras å olika händer. Ur de anförda synpunkterna synes det angeläget att vid nu pågående utredning angående vägväsendets organisation jämväl undersöka, huruvida icke enhetlig handläggning av samtliga till vägväsendet utgående statsmedel kan åvägabringas. Förslaget till blankett till uppgift å från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen utanordnade statsbidrag är uppgjort under förutsättning, att anslaget till understöd åt synnerligt betungade väghållningsdistrikt fördelas av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. För stärkande av kontrollen å vägstyrelsernas medelsförvaltning böra vidare bestämmelser utfärdas angående formerna härför. Med nuvarande bestämmelser har den praxis ganska allmänt utvecklat sig, att vägstyrelsens ordförande ensam handhar vägkassans hela medelsförvaltning. En sådan anordning kan icke ur kontrollsynpunkt anses tillfredsställande och bör icke vidare förekomma. Nya bestämmelser i denna fråga böra därför lämpligen gå ut på, att ansvaret för medels förvaltningen i varje vägstyrelse åvilar tvenne av styrelsens ledamöter, som blivit av vägstyrelsen därtill särskilt utsedda, lämpligen ordföranden och en annan ledamot. Dessa båda skola lika ansvara för vidtagna medelsdispositioner och inga medelsdispositioner skola kunna vidtagas utan bådas medverkan. Anordningen ansluter sig till vad som för åtminstone vissa vägstyrelser redan är genomfört. Dessutom böra sådana bestämmelser utfärdas, att den, som omhänderhar vägkassans medel, alltid skall, såvitt möjlighet därtill finnes, vara skyldig att hava dessa medel insatta i bankinrättning å särskild för vägstyrelsen upplagd räkning, så att all sammanblandning med egna medel blir utesluten. Härvid bör givetvis enskild bankinrättning anlitas, på det att vägkassan må komma i åtnjutande av den ränta, som i sådan bank kan erhållas. De statsbidrag, som utgå till vägstyrelserna, uppgå numera tillsammans med automobilskattemedlen till synnerligen avsevärda belopp. Det måste under dessa förhållanden för staten vara av ett ofrånkomligt intresse att tillse, ej endast att medelsförvaltningen är underkastad fullt effektiv kontroll, utan även att vägstyrelsens ekonomi i dess helhet handhaves på ett ändamålsenligt sätt. Det är därför icke tillräckligt med de kontrollåtgärder, som i det föregående föreslagits, utan ytterligare dylika måste vidtagas, syftande till en teknisk och ekonomisk kontroll över den lämpliga användningen av samtliga för vägväsendet avsedda medel. En närmare undersökning av särskilt denna fråga är av Eders Kungl. Maj:t anbefalld genom det ovan nämnda nådiga uppdraget_ av den 11 juli 1924; och få väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och de sakkunniga i detta hänseende anföra följande. Oavsett vad här ovan anförts angående önskvärdheten över huvud taget att med hänsyn till statsbidragens avsevärda omfattning utöva viss tillsyn över vägstyrelsernas verksamhet, så måste särskilt väglagens nyss genomförda ändring därhän, att statsbidraget under vissa förhållanden skall beräknas på den verkliga kostnaden för vägunderhållet, med nödvändighet medföra ett noggrant aktgivande från statsverkets sida på, huru dessa kostnader för vägunderhållet uppstått. Vid rekvisitionen av sådant statsbidrag, som skall beräknas på den verkliga kostnaden, måste givetvis under lämplig form presteras ett intyg angående den verkliga kostnaden och dess skälighet, och utfärdandet av detta intyg förutsätter, att sakkunnig person icke blott tagit del av räkenskapen utan även på nära håll följt vägstyrelsens verksamhet under det år intyget avser. Av vad ovan erinrats framgår, att det i nu förevarande fall gäller att åstadkomma såväl en teknisk som en ekonomisk kontroll. Denna omständighet gör,

8 att det lärer ställa sig svårt att hos en person förena det uppdrag, varom Lär är fråga. Huru denna angelägenhet definitivt skall lösas, lärer icke vara möjligt eller lämpligt att närmare angiva annat än i samband med den pågående utredningen angående vägväsendets slutliga organisation. Ur denna synpunkt hava styrelsen och de sakkunniga ej heller ansett nödigt att här närmare utveckla de olika alternativ till frågans lösning, som under utredningen närmare diskuterats. I den mån dessa förslag avsett anställandet av nya arbetskrafter i statsverkets tjänst för utövande av erforderlig tillsyn och kontroll hava de ansetts för närvarande, med hänsyn till organisationsfrågans svävande läge, icke böra upptagas till avgörande; väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och de sakkunniga hava i stället sökt att inom redan förefintliga förvaltningsorganisationer uppbringa krafter, som kunde befinnas lämpliga för utövande av den med hänsyn till nu gällande lagbestämmelser erforderliga kontrollen å vägstyrelsernas förvaltning och det har då även, med hänsyn till vad ovan erinrats, blivit nödvändigt att föreslå anlitandet av skilda personer för de olika slagen av kontroll. Vad den tekniska kontrollen angår, skall den -— utöver den tillsyn, son. i detta avseende redan utövas vid vissa ny- och ombyggnader samt särskilda underhållsarbeten med bidrag av automobilskattemedel — nu avse även de underhållsarbeten, för vilka vägdistriktet skall åtnjuta ersättning enligt verkliga kostnaden. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och de sakkunniga hava föreslagit, att intyg angående kostnaden för sådant underhåll skall tills vidare utfärdas av vederbörande distriktstjänsteman eller där så befinnes lämpligt av vägkonsulenten. Den alternativa användning av olika tjänstemän, som sålunda föreslagits, har nödvändiggjorts därav, att särskilt vägkonsulenterna men även distriktstjänstemännen i vissa fall intaga en partisk ställning så till vida, att desamma av vägstyrelserna anlitas såsom sakkunniga och ledare för arbeten avseende just vägkassans eget underhåll. Då det icke synes få förekomma, att någon av de nämnda tjänstemännen sålunda skulle få för statsverkets del tekniskt och ekonomiskt granska åtgärder, för vilka han själv är ansvarig, har det ansetts nödvändigt, att möjlighet beredes att till uppdraget förordna den person, som i varje fall befinnes lämpligast för en ojävig och sakkunnig granskning. Förordnandena böra av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, som äger ingående kännedom angående arbetsledarskapet inom vägdistrikten, för varje år i god tid utfärdas. Möjlighet beredes härigenom den förordnade att under året följa vägdistriktets verksamhet. Vägstyrelserna hava för intygs erhållande att direkt vända sig till den av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen förordnade tekniske besiktningsmannen samt att sedermera vid rekvisition av statsbidrag hos länsstyrelsen bifoga sådant intyg, angående vars tekniska innehåll väg- och vattenbyggnadsstyrelsen givetvis har att meddela närmare instruktion. Vid behov av ytterligare teknisk utredning angående den verkliga kostnaden är länsstyrelsen oförhindrad att häröver begära yttrande från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. De här föreslagna bestämmelserna för lyftande av statsbidrag till vägunderhållet böra lämpligen införas såsom ändringar och tillägg till gällande nådiga kungörelse den 13 december 1917 (nr 77/1907) angående dispositionen av anslaget till bidrag till vägunderhållet på landet. Med hänvisning till vad ovan anförts anse sig väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och de sakkunniga i detta avseende böra föreslå att mom. 2 i nämnda kungörelse erhåller följande ändrade lydelse: »att, där uppskattning av kostnaden för vägunderhållet skall ligga till grund för utbetalningen, denna ej får äga rum, förr än uppskattningen vunnit laga kraft;»

9 samt att nytt mom. tillägges av följande lydelse: »att, där samtliga vägar övertagits till underhåll medelst vägkassan, vägstyrelsens rekvisition skall vara åtföljd av intyg utvisande den verkliga kostnaden för vägunderhållet enligt vägkassans räkenskaper, utfärdat av sakkunnig person, som det åligger Vår vägoch vattenbyggnadsstyrelse att för ändamålet årligen förordna och om vilket förordnande styrelsen har att lämna Vare befallningshavande och vederbörande vägstyrelser underrättelse.» Förordnande av sakkunnig intygsgivare skall, såsom ovan erinrats, för varje år i god tid utfärdas; för innevarande år, då rekvisitioner å statsbidrag äro att förvänta från och med ingången av nästkommande november månad, är vägoch vattenbyggnadsstyrelsen beredd att utfärda vederbörliga förordnanden, så snart Eders Kungl. Maj:t i ärendet utfärdat vederbörlig bestämmelse. Angående kostnaden för utfärdandet av de avsedda intygen samt för verkställande av de inspektioner och granskningar, på vilka de skola grundas, torde desamma avsevärt kunna nedbringas därigenom, att de ifrågasatta förrättningsmännen genom sin tjänst redan äro väl förtrogna med de olika vägdistriktens verksamhet samt även bliva i tillfälle att företaga erforderliga inspektioner i samband med andra tjänsteresor. För bestridande av rese- och traktamentsutgifter torde väg- och vattenbyggnadsstyrelsens allmänna inspektionsanslag, av vilket ersättning kan utgå till såväl vägkonsulenter som distriktstjänstemän, lämpligast böra disponeras. Den ökning av detta anslag, som framdeles kan befinnas erforderlig, kan ej nu med säkerhet bedömas; styrelsen skall ej underlåta att, om så befinnes nödigt, återkomma till denna fråga. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och de sakkunniga hava i detta sammanhang ej velat underlåta att erinra, att, vad särskilt vägkonsulenterna angår, något disponerande av automobilskattemedel för denna rent statligt-administrativa kontrolluppgift icke rimligen kan ifrågakomma. Den ekonomiska kontrollen skulle under det kortare provisorium, som i avvaktan å vägorganisationen nu närmast avses och under förutsättning att under denna tid annan kameral kontroll än den, som ligger i distriktens egen revision, anses erforderlig, enligt styrelsens och de sakkunnigas uppfattning lämpligast kunna utövas av landsfogdarna, var och en inom sitt län. Den skulle innebära kassainventering i förening med undersökning av vägstyrelsens ^hela medelsförvaltande verksamhet. Inventeringen skulle äga rum minst en gång om året hos varje vägstyrelse och förrättas å på förhand ej bekantgjord tid. Landsfogdarna måste under angivna förhållanden anses lämpliga för denna kontroll. De utöva redan förut en liknande kontroll gentemot landsfiskalerna och landsfogden måste dessutom på grund av sin ställning inom länet äga en stor personkännedom, som kommer väl till pass vid fullgörandet av kontrollen över vägkassorna. Dessutom är landsfogden avlönad av rena statsmedel, vadan han bör kunna åläggas att utan annan ersättning än resekostnads- och traktamentsersättning utföra detta nya uppdrag. Vid de inventeringar och undersökningar, som skola av landsfogdarna verkställas, bör jämväl tillses, att det räkenskapsformulär, som varder fastställt, överallt tillämpas på det sätt som avses. Efter avslutad inventering skall landsfogden till vederbörande länsstyrelse insända protokoll över förrättningen, att av länsstyrelsen beaktas vid utanordnande av rekvirerat statsbidrag till distriktets vägunderhåll. Det torde böra i detta sammanhang nånekas, att den ekonomiska kontroll, som skulle av landsfogdarna utövas, givetvis icke är avsedd att tillämpas förr än tidigast under år 1925, alltså icke för innevarande års statsbidrag till vägfl—24SS35.

10 underhåll, varom rekvisitioner få ingivas efter ingången av nästkommande november månad. Landsfogdens nya uppgift som inventeringsförrättare hos vägstyrelserna medför ändring i den för denna tjänsteman utfärdade instruktion. Denna ändring skulle bestå i en ny paragraf av följande lydelse: »Landsfogde skall minst en gång årligen hos varje vägstyrelse förrätta kassainventering samt företaga undersökning av vägstyrelsens medelsförvaltande verksamhet. Över sålunda verkställd förrättning skall föras protokoll, som omedelbart efter förrättningens slut insändes till länsstyrelsen.» Denna nya paragraf bör i landsfogdeinstruktionen placeras omedelbart efter § 11, vilken innehåller föreskrift om inventering hos landsfiskalerna. För att bereda landsfogden möjlighet till effektiv kontroll av vägstyrelsernas inkomster, böra sådana bestämmelser utfärdas, att det åligger länsstyrelserna och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att varje gång, medel översändas till en vägstyrelse, lämna landsfogden underrättelse om medelsförsändelsen. Vacl vidare angår vägkassornas inkomst- och utgiftsstat, så hava väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och de sakkunniga, i samband med och i anslutning till det nya räkenskapsformuläret, även uppgjort förslag till gemensam blankett för uppgörande härav, vilket förslag bilägges denna skrivelse. Vid uppgörandet av denna blankett har fråga uppstått, huruvida vägstyrelsernas stat skall vara brutto- eller nettostat. För att få statuppställningen så fullständig som möjligt, har det ansetts nödvändigt att införa bruttosiffror för distriktets verksamhet; under denna förutsättning är även formuläret uppgjort. Vidare har uppgjorts förslag till formulär för revisionsberättelse och finnes detta förslag fogat till övriga formulärförslag. Vidkommande statistiken samt dess samband med räkenskaperna hava vägoch vattenbyggnadsstyrelsen och de sakkunniga ansett sig böra i korthet framföra följande synpunkter. Uppgifterna till statistiken böra såvitt möjligt kunna utan bearbetning hämtas direkt ur räkenskaperna, under det att å andra sidan räkenskapen, som i första hand bör utgöra en redovisning för omhänderhavda medel, icke bör enbart av statistiska hänsyn belamras med kolumner utöver dem, som räkenskapsmässigt krävas. Härmed sammanhänger frågan, huru detaljerade uppgifterna till statistiken måste vara. I detta avseende torde man å^ena sidan böra tillse, att man genom statistiken kan få besvarade just de frågor, som äro av aktuellt intresse, men å andra sidan får man noga undvika att ålägga vägstyrelserna en årligen återkommande uppgiftsplikt av större omfattning, än nöden ovillkorligen kräver. Det torde därför också vara riktigt och nödvändigt att skilja mellan den löpande, för alla vägdistrikten gemensamma, årliga statistiken, vilken bör inskränkas till den minsta möjliga omfattning, samt den statistik över vissa speciella frågor, vilken kan i särskilda fall och för bestämda ändamål anordnas utan att nödvändigtvis behöva avse samtliga vägdistrikt. På samma sätt synes det nödvändigt att skilja mellan ursprunglig (primär-) statistik och bearbetad (resultat-) statistik. Vägstyrelserna böra åläggas att lämna uppgifter allenast till primärstatistiken; all bearbetning bör verkställas av den sakkunniga myndighet, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, till vilken uppgifterna i sista hand lämnas. Vid denna skrivelse finnes, i enlighet härmed, fogat förslag till formulär för vägstyrelserna allenast till årsstatistik, med införande av enbart primäruppgifter. , I samband med omläggningen av vägstyrelsernas redovisningssystem bör i fråga om de statistiska uppgifterna givetvis sådan ändring genomföras, att dessa uppgifter i stället för att som nu insändas till kommunikationsdepartemen-

11 tet för framtiden komma att ingå till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för att där sakligt bearbetas. En sådan ändring medför ändring i nådiga kungörelsen den 28 januari 1910 (nr 20) angående avgivande av statistiska uppgifter rörande allmänna vägväsendet på landet m. m. Vederbörande anslag, som hittills disponerats för täckande av kostnaden för uppgifternas samlande och bearbetande, bör anvisas å väg- och vattenbyggnadsstyrelsens stat. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och de sakkunniga vilja slutligen erinra därom, att en oundgänglig förutsättning för, att ett fastställt gemensamt räkenskapsformulär skall få den betydelse och nytta, som avsetts med detsamma, är, icke blott att detta formulär tryckes och distribueras bland vederbörande, utan även att tryckta blanketter tillhandahållas för att användas vid räkenskapernas förande. Detta gäller emellertid icke blott räkenskaperna i egentlig mening utan även de liggare och uppgifter till statistiken, som i samband med räkenskapsformuläret föreslagits. För att nedbringa kostnaderna och få kontroll därå, att det fastställda formuläret på alla punkter följes, måste tryckningen verkställas centralt och under sådana förhållanden ligger det närmast till hands, att omsorgen härom ålägges väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, vilken på grund av sin ställning som central myndighet kan med minsta svårighet fullfölja ärendet och vilken, därest ändringar i det fastställda formuläret efter hand måste vidtagas, lättast och effektivast kan enhetligt genomföra dessa. Kostnaden för erforderliga blanketter och formulär, vilken kostnad givetvis bliver för varje vägdistrikt relativt obetydlig, bör, enligt styrelsens och de sakkunnigas uppfattning, vidkännas av vägstyrelserna. Enklast synes denna angelägenhet kunna ordnas så, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen träffar överenskommelse med lämplig förläggare, vilken direkt på rekvisition ombesörjer distributionen av blanketterna. Till styrelsen torde kunna överlämnas att i samråd med statens tryckerisakkunnige, på ovan angivet eller annat sätt ordna denna angelägenhet utan kostnad för statsverket. Givetvis bör i detta sammanhang även utarbetas en blankettförteckning, som tryckes och distribueras bland vägstyrelserna och enligt vilken dessa kunna rekvirera erforderliga blankettyper. Förslag till blankettförteckning finnes uppgjort och bilägges övriga till denna skrivelse fogade formulär. Slutligen hava väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och de sakkunniga på grund av föreskriften i nådiga brevet den 11 juli 1924 uppgjort förslag till nytt formulär till vägfyrktalslängd. Detta formulärförslag innebär, i förhållande till förut gällande formulär, endast den ändringen, att under rubriken »Taxeringsvärde å jordbruksfastighet» inlagts en ny kolumn för sådana fastigheter, som jämlikt 12 § väglagen befriats från vägunderhåll in natura. En motsvarande kolumn har även inlagts under rubriken »Påfört vägfyrktal å jordbruksfastighet». I övrigt är formuläret oförändrat. Nu gällande formulär till vägfyrktalslängd är fastställt genom nådiga kungörelsen den 2 oktober 1908 (nr 95). Denna kungörelse torde böra förnyas, därvid det nu utarbetade, ändrade formuläret bör vinna fastställelse; börande den nya kungörelsen i likhet med den gamla innehålla bestämmelser om den ersättning, som skall tillkomma häradsskrivarna för bestyret med vägfyrktalslängdens upprättande. På grund av vad här ovan sålunda anförts, få väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och de sakkunniga i underdånighet hemställa: att Eders Kungl. Maj:t täcktes vidtaga åtgärder för att gemensamma formulär till räkenskapsböcker och liggare m. m. bliva för vägstyrelserna fastställda; att Eders Kungl. Maj:t, under förutsättning av bifall till ovanstående framställning, behagade uppdraga åt väg- och vattenbyggnads-

12 styrelsen att fastställa erforderliga formulär och blanketter; att Eders Kungl. Maj:t likaledes behagade uppdraga åt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att i samråd med statens tryckerisakkunnige vidtaga åtgärder för att utan kostnad för statsverket tillhandahålla samtliga vägstyrelser i riket ej endast sålunda fastställda formulär utan även vederbörlig formulärsamling jämte anvisningar för räkenskapernas förande; att Eders Kungl. Maj:t måtte bemyndiga väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att vid slutligt fastställande och tryckning av nu avsedda formulär och blanketter anlita biträde av en av de nu tillkallade sakkunniga, mot den ersättning, som Eders Kungl. Maj:t kan föreskriva ; att, för åstadkommande av tillförlitlig ekonomisk kontroll över vägstyrelsernas medelsförvaltning, Eders Kungl. Maj:t täcktes foga sådant tillägg till instruktionen för landsfogdarna, som ovan föreslagits ; att Eders Kungl. Maj :t behagade, för beredande av erforderlig kontroll över den riktiga och ändamålsenliga användningen av de till vägkassornas underhållsarbeten använda medlen, utfärda ändring och tillägg, i enlighet med vad ovan föreslagits, till nådiga kungörelsen den 13 december 1907 angående dispositionen av anslaget till bidrag till vägunderhållet på landet (nr 77/1907); att bestämmelser måtte utfärdas av sådant innehåll, att det för framtiden skall åligga väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att före januari månads utgång till respektive länsstyrelser översända uppgift å till varje särskild vägstyrelse under närmast föregående år utanordnade statsbidrag eller andra medel, som må hava blivit till vägstyrelserna översända; att nådigt cirkulär måtte till samtliga länsstyrelser utfärdas, innehållande föreskrift därom, att den redogörelse, som det jämlikt § 22 i kungörelsen angående medelsförvaltningen i länen åligger länsstyrelsen att avgiva, skall kompletteras med uppgift även å utanordnade statsbidrag till vägunderhållet på landet eller andra medel, som må hava blivit från länsstyrelsen till vägstyrelserna översända, samt att länsstyrelsen vid översändande härav inom stadgad tid samtidigt skall bilägga de från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen mottagna uppgifterna å till vägstyrelserna utanordnade statsbidrag m. fl. medel; att bestämmelser måtte utfärdas, innefattande åläggande för vägoch vattenbyggnadsstyrelsen och länsstyrelserna att varje gång medel översändas till vägstyrelse lämna vederbörande landsfogde underrättelse om medelsförsändelsen; att beträffande vägstyrelsernas medelsförvaltning sådana bestämmelser måtte utfärdas, att den omedelbara kassavården skall handhavas av tvenne av vägstyrelsens ledamöter^ vilka båda skola medverka vid alla medelstransaktioner, samt att det skall åligga dem, som fått vägstyrelsens medelsförvaltning sig anförtrodd, att hava vägkassan tillhöriga medel insatta i bankinrättning å för vägstyrelsen särskilt upplagd räkning; att Eders Kungl. Maj:t behagade till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens stat överföra riksstatsanslagen »Till vägar och kommunikationer» samt »Understöd åt synnerligt betungade väghållningsdistrikt»;

13 att sådan ändring i nådiga kungörelsen den 28 januari 1910 (nr 20) angående avgivande av statistiska uppgifter rörande allmänna vägväsendet nå landet m. m. måtte göras, att de i nämnda kungörelse omförmälda uppgifter m. m. skola insändas till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i stället för som nu sker till kommunikationsdepartementet; samt att uppgjort nytt formulär till vägfyrktalslängd måtte vinna nådig fastställelse. Stockholm den 15 oktober 1924. Underdånigst C. MEURLING. FR. ENBLOM.

G. C. A . LlNDENCRONA.

ALBIN LITZÉN.

AXEL ROOTH.

N. N. VÄGDISTRIKT N. N. LÄN KASSABOK FÖR ÅR 19

16 Inkomstjournal

I

Utgiftsjournal

Månad och dag

< 9>

e£ o' B ö

Utgifter

Vt

Inkomster

på

Uttag från bank

CD 1

fe"1 t/3

p: p r+-

S B.

, EK

oq to

P

Vt S

i-s

crc 19 jan.

n -

8 L a n d s k o n t o r e t i Växjö, vägskatt » A . - B . Sydsvenska banken, löpande räkning 10 D:o d:o A u g . B l o m , vägarbete . 12 A . - B . Sydsvenska b a n k e n , löp. r ä k n i n g . . » G. L i n d h o l m , brobyggn. 14 A . - B . S y d s v e n s k a b a n k e n , löp. r ä k n i n g . . » L e a n d e r Larsson m . fl., vinterväghållning . . 15 M. A. J o h a n s s o n , vägvisare » Malkolm Svensson, brounderhåll 16 S m å l a n d s p o s t e n , a n n o n s 18 L a n d s k a n s l i e t i Växjö, kungörelsekostnad . . 20 E . 0 . M a g n u s s o n , revisionskostnad . . . . 21 V ä g - o. V a t t e n b y g g n a d s styr, för väganläggn.

Bökö—Tofthult » A . - B . Sydsvenska

. .

bank e n , löp. r ä k n i n g . . 22 D:o d:o » E . L i n d a h l , för v ä g u n derhåll 26 L a n d s k o n t o r e t i Växjö, indrivna restantier å vägskatt » A.-B. Sydsvenska bank e n , löp. r ä k n i n g . . Summa

till vi let i för unde håll av vägar

80 00O

80 000 80 000 5 000 — 5 000 3 000 3 000 1000 300 — 200 200 100 — 150 50

4 000 4 000 5 000 — 5 000

431 10

431 10 416 10 84 431 10 14 000

14 000

84 416 10 80 431 10

— Säger för j a n . — d e c .

383 211 32 478 991 03 481 206 53 481 081 69 210 000 — 43 679

m

s

t

S t a t s b i d r a g lerhål- Till anUnderstöd det läggning Underåt synnerFör För under- eller för- stödjande ligt beenklare ödebygds- tungade åll av bättring av brovägar vägar oar och av väj: ar byggnader vägoch broar "ärjor distrikt

4 000

4 000

I 000]—i 97 3 0 0 - 28 000 f2—243835

—

po p 95

Automobilskattemedel

p< o o

Till vägförbättring

crq

19 jan.

Till vägunderhåll

VägRäntor

avgifter

8 Landskontoret i äxjc -,i vägskatt . . » A.-B. Sydsven-k ken, löpande : 10 D:o d:o . . J Aug. Blom, väg* 12 A.-B. Sydsvensk ken, löp. räkn

» G. Lindholm, l>r rggn. 14 A . - B . Sydsvensk ken, löp. räkn » Leander Larsson* fl-., vinterväghållni • • 15 M. A. Johanssoi yagvisare . . . » Malkolm Svenssc brounderhåll . . 16 Smålandsposten, mons 18 Landskansliet i äxjd. kungörelsekost' 1 . . 20 E. 0 . Magnusso rev Lsionskostnad . 21 Väg- o. Vattenby nadsstyr. för v ä r a g g n Bökö—Tofthu 1 » A.-B. Sydsvens b ; , n " ken, löp. räkn, • 22 D:o d:o 1 » E. Lindahl, föi'äg U nderhåll . . 26 Landskontoret 7äxjiö indrivna restij e r £ vägskatt . . _ % . » A.-B. Sydsvens banken, löp. räkn 3 • nma

— — — —• - — Säger för ja:n- dec.

I

slitnings-

I 1 231 55

19 U Underhåll av Diverse inkomster

allmänna

broar och

vägar

färjor

t Statsbidrag för underhåll av indelad väg

Vinterväghåll-

Diverse utgifter

ning

100 150

5 000

5 000

125 746 13J

12 683j50|

300!

43 679|77

752 60

1476 •24

g i f t s K po 95

p-

Väg- och

0 E5-

broanläggningar

aq

1 19 jan.

• 1

8 Landskontoret i vägs katt . . » A . - B . Sydsvensk ken, löpande 10 D:o d:o . . . Aug. Blom, vägq 12 A . - B . Sydsvensk ken, löp. räkn: » G. L i n d h o l m , brc 14 A.- B . Sydsvensk oanken, löp. r ä k n : . . » L e a n d e r Larssoni. fl., vinterväghållni '. . 15 M. A. J o h a n s s o i väg-j

Uppsättning av varningsoch vägvisare

FörbrukInventarier

ningsmateriel

Vägsyne-

Restitu-

kostnader

tioner

5 000

3 000

1 200 —

» Malkolm Svenssc brounderhåll ft 16 Smålandsposter^, anons i/äxjö. 18 L a n d s k a n s l i e t k u n g ö r e l s e k o s t d .;• . 20 E . 0 . Magnussio revision skostnad .• ft 21 V ä g - 0. Vattenbyjnadsstyr. för väjgJäggn. Bökö—Tofthm • • » A . - B . Sydsvenis] bank e n , löp. r ä k i n g 22 D:o d:o . . » E . L i n d a h l , föir/ägunderhåll . . 26 L a n d s k o n t o r e t Växjö i n d r i v n a resttitier å vägskatt . . » A . - B . Sydsvemsv bank e n , löp. räkkiQg . . 8 000

—

—

258 415 37

3 727j.*l|

nmma —

—

—

Säger för j a t n --dec.

!

- ~ 1 26 564| - 1

— |

o

Uppbörds- i Förvaltprovi-

nings-

sioner

kostnader ;

k

VägslitRäntor

Diverse

nings-

utgifter

avgifter

i

'

4 300'52' 3f— 243835

3 860'89i

I

I

1476 24

22 N. N. vägdistrikt.

Huvudräkenskap DEBET.

Ingående

Kronor

Kronor

35 509 209 978 2 558 31 006 3 000

2 82 051 66

balans:

Balans från år 19... Utestående vägskatt hos de skattskyldige Tillgodohavande hos länsstyrelsen . . . Innestående i A.-B. Sydsvenska banken Inventarier Förbrukningsmateriel Uppbörd: Vägskatt Ordinarie uppbörd Tillfälligt uppdebiterad vägskatt . Statsbidrag Till vägunderhållet på landet För underhåll av vägar . . . » » » broar o. färjor Till anläggning eller förbättring av vägar och broar Till understödjande av brobyggnader Till enklare vägar » ödebygdsvägar » särskilt betungade vägdistrikt * vägdelningar Automobilskattemedel Till vägförbättring » vägunderhåll Räntor Vägslitningsavgifter Diverse inkomster

296 0 0 1 : 6<0 62:

296 063 60

43 679: 7 7 3 000: — 97 300: 28 000:

171 979 77

I 231 55

Till uppbörd och redovisning påföres följande undter året inköpta inventarier och förbrukningsmateriel. Inventarier Förbrukningsmateriel

26 564 — 495 838 92

Utgående balans: Balans till år 19 Lån i A.-B. Sydsvenska banken D:o i

192 944 5 252 Sumrma

198 197 976 087158!

23 N. N. län.

f(ör år KREDIT.

Kronor Ingående

balans:

Balans från år 19 Lån i A.-B. Sydsvomska banken Förskott av kassaförvaltaren vkortning

Kronor

och

98 890 2 6 1 779 09

100 669 35

8 717 51 10 403 — 750 —

19 870 5 1

avskrivnrimg:

Avkortade och avskrivma vägskattebelopp Avskrivning å inventarrier » å förbrukmingsmateriel . .

Utgifter: Underhåll av allmännai vägar . . . 125 746: 13 » av broar oclh färjor . . . 12 683: 50 Statsbidrag för underhiåll av indelad väg . . . . Vinterväghållning Väg- och broanläggninjgar Uppsättning av varningstecken och vägvisare . . . Inventarier Förbrukningsmateriel Vägsynekostnader Restitutioner Uppbördsprovisioncr Förvaltningskostnader Räntor Vägslitningsavgifter Diverse utgifter

138 429 43 679 752 258 415 3 727 26 564 1 824 1 866 6 732 4 300 3 860 1 476

491 629 57

Utgående balans: Balans till år 19 Utestående vägskatt hos de skattskyldige Tillgodohavande hos länsstyrelsen . . . Innestående i A.-B. Sydsvenska banken Inventarier Förbrukningsmateriel

31 874 10 280 536 39 2 090 66 47 167 — 2 250 — 363 91: 15

Summa

976 087 58!

24 Låneliggare

N. N. vägdistrikt.

Under året upptagna lån

Oguldet belopp vid årets början

Av Kungl. Maj:t godkända lån SumKapiRänta tal ma

Av Kungl. Maj:t godkända lån

Tillfälliga lan

Kapital

_.. , i Ranta

Summa

SumKapiRänta tal

Tillfälliga lån

Kapital

Ränta

Summa I

1¶A.B.Sydsvenska banken.

93 000

I

5 890 26 98 890 26 150 000

I l):o d:o

1150 0 0 0 1 -

I D:o d:o

5 959 58

5 252 53

1155 959 53'

155 259 53

Summa

93 000—15 890 26 i 98 890 26

för åir

N. N. län.

UJnder året verkställda avbetalningar

Å av IKungl. Maj:t godlkända lån KapiSum1 Ränta tal ma

A tillfälliga lån

Kapital

Ränta

Summa

52 084 90 3 860 89 55 945 79

Oguldet belopp vid årets slut

Av Kungl. Maj:t godkända lån KapiSumRänta tal ma

Kapital

5 252 53 52 084 90 3 860 89 55 945 79

Ränta

Summa

40 9i5 10 2 029 37 42 944 47 150 000

1¶Anmärkningar

Tillfälliga lån

150 000 5 252 53

196 167 53 2 029 37 198 197 —

26 ö

oj

:03

c

i—l

o rW H :oä

ti

S

fl

<5

ti 03

T3

f>

on

3 £

O

>o o o

*#

»o

O

O

CM C3

»o

o

o o

CM

«* CO

O

o

o co to

** • *

O

o

o

CM CO

to CO

9 11 «C

t-

OS

*"* t -

CO

r H

r H

-r^

1—1

«$

rfl

1 1 1 1 1 1 1 1 1 11

»1

6 C ^

fl

l

"3

GP

pq

CM

co

1—1

CM

"*

CO

t~

t -

1 11 1

I

11 co ° 1 'tf co

CO

O CM

r H

B <3

1 1 1 1 1 1 1 60

•H

bl

O

O

P>

'C r^

•

co

O

^

o

CM

CM

i—i

o

*£i

o o

o

O

co

CM

CO

-*

r H

rH

CO

o

O

"<*

CM

1 o o

i—i

CM

o

O

o

O

O

CM

CM

r H

CM

CM

O CM

1 I

r»

^ PH °G$ e3

s

itf

3 0

GG

lé

O

o

O

o

o t»

o

CO

co

CM

1 O O

O

O O

o

o

• ^

CM

1—1

t~

O

r H

CM

co

p

b

CO

,_, CM 1

11 3 ««

l>

o o

o

CO

o;

CC

O

O

1 CM

CM

|

1 1

"«*

TH

CO

C^

1 |

t-»

rH

1 1

"* co

o CM

1 1

i

CM

1 O

o

O O

O O

o o

X *

CM

CM

CM

1 1 1

o CM

1 1

S 1

o

l—1

1 1 |

c

c3

o o o o

<1

o

1 1 1 1 1 1 1 O1 O1 o

fl

•iH r—1 •rH

(M

6J3 <D

1-1

1 JH

o3 6JD

vC

i—i

1 1 o r~ o t^

r H

i O

1 11 1

1 1

1 1

° 11

•»*"

O

<LC

<M

eo CM

i—i

o

>

»—1

«1

.—i

I 1 «

.S . =

i>

fi

g

,_, -Sfl3

pH

4J

•iH Fl 4^

OQ •iH

o

CO

ZD

O O

1—1

CM

rH

1 O

O

O

o

o

o o

o

o o

00 CT3

-tf

"* t~

o

1¶O O CM

H

CM

•HH

CM

CO

1 11 1

1 1

o

°o 1

o

CM

CM

O

r H

r H

CO

I i

s H

r

C3

i

-r->

©

>

O bi

c

bl

a

O O

o

CO

bl

s bl

o CO

u u o

-t->

ed u

H

u

o +^ S3

+->

CO C3

k-H

03 bl O +a oS

>

03 T ! "Ö C3

'To fcD :c3

bl O

ä

bi

o

-|J

o +-> o

3 bi

O CO

1 CO

:c3 03 co

bl

bl bl bl

a

a 2 CO

o

-Q O

M 09 CO

ci

1 1

-Q

H"

1¶CD O O rH

£

co

a

>

r-

eo

"<*

ä 1

•p

12r

o

O

a 0

o o o

1 1 o o l>

**

(•

-ö >

r H

1—1

r-J 03 r f l 1-, 03 coä

.

1 1 1

T—1

o

|

CO

27 b

fl bO fl fl M b

:03

£ 5

:ei

B

•^ rd

r2

^ fl

bo .3 t"

CM

CM Ti

^JS 03

bO

O O

fl

o

pq

£ 03 T) O

fl 5

fl b

b

o

C?

b

o o

a

1 O O

o

rH

^

o o

9 CM

o

TJ

M a

bO :o3

cH

ä

rQ rH

O

fr

1 1

bO't? a "O

rT.

^

|

2 ro bO

fl

r S <**

pq

:c3

£ c

'

o o

CO

o

o o CM

i

i

1 1 o O

o CO

a -° •a

«3 -g

.2 o T* fl •53 o r-M

1 O

o o

bo a

iO

o

o

TJ

fl

ö •FH

o

In 03

o

1 1

bo O

CO

5J0 ÖB

i i

O

:oS

GG

a

rH

1 1

r>

fl

?H

O O

i

3 O

CM

i

^ fl .53 §

s

£

CM

O

TU

cl

rH

o o

wo t-

rQ b :0

fn

1 1

1—1

^M

-r> tf!

CQ

o

fl CO •—i + »

O

•rH i—I

1 1

©

i

o o

o O

o

CM

i

i

o CO o o

o CM

a

rQ

•rH rH

r*

M ca

ca

*C

•rH

a

co CD

bD

o; -*s

-t-> O

b0

a

a 0 co

bl

H

al

C c

b rC b :c

fr

CJD

'o

1 1

a c

bl

.S

:o3

O

>

m

a S3 rbCi

S3

28 N. N. Vägdistrikt.

Vägbyggnadsliggare.

N. N. län.

Väganläggningen Elmas—Bassarås i Lidhults socken. Påbörjad år 19

avslutad år 19

Väganläggningens längd 2 350 meter. Beräknad kostnad 18 600 kronor motsvarande per löpmeter 7: 91 kronor. Verklig kostnad

18 073

*

»

»

Bidrag från staten »

»

vägkassan

»

»

kommuner, landsting m. fl.

Månad Dag

6 024: 33

År

24 Juli

3 000

Jan.

19 Summa

1923 Förvaltningskostnad

Jordersättning

Summa

öre

1921 Apr.

Maj

Nov. 11

. .

MåDag Byggnadsnad kostnad

— 1919 Nov. 7 — 1920 Jan. 17 3 000 — Mars 26

»

Utgifter för väganlägg ningen

Belopp Kr.

7: 69

12048:67

Uppburet statsbidrag År

»

2 400

—

2 000

Maj

1.648 67

Juni

12 048 67

Sept. 28

—

—

—

3 000

100 Febr.

2 000

100 —.

1000 Dec. 21

»

—

2 000

Jan. Mars

—

5 000

Dec. 22 1921

—

300 16

—

_

300 500

1000 15 700

-1 1 7 8 9 J -

18 073

—

29 o

Byggd (ombyggd)

OS

oo :o3 b -r=

Byggnadssätt å vattendrag eller plats

ti :o3

PH

-r= 03 rfl

oi bO 03 I-H

a

05 bO :o3

|

bO :o3 r»

pq

Toftaholm— Vittaryd

b

•3

r5

oo3

rH

År

Nr Byggd (ombyggd)

rH

O "r7 <fH

Byggnadssätt

ra

rH

r-T

c8 bl) :c8

4J 03 rfl

fl

03 bO :o3

"03

pq

bO :o3

co3

l> N.r'

<D rH

08 &J0

-r= 03 rfl

•a

03 r*

•rH

:C8

[>

a

Ti bO

q

:o3 HH

Nr Ödebygdsvägar Enklare vägar

fi

Bygdevägar

a

TP

pq

Landsvägar

03 bO

J>

S

03 b

b

Traheryd— Hinneryd

rH

rQ

RyssbyLjungby

o

O

Lagaån

oä

o

120 000

rH

b

m

o

å vattendrag eller plats

O

betong 1905

b O

järn 1868 med körbana av trä

=C3

1—1

Bredd

:o3

Tillåtet hjultryck

fl

O

r*

H-3

Underhållssätt

•

'a 0)

1 fe

bS) :C8

&

Nr | Särskilda nämndens uppskattning Gällande vägdelning fullbordad

Ljungby— Össjö

02 •iH

a

-ö dl

Toftaholm— Markaryd

'rH

rH

CM

in

°

°<I

Oi i-H

o

1—1

ert r =

a ~ näfl —

3 rC

-i

a

30 N. N. vägdistrikt.

Inkomst- och utgiftsINKOMSTER. Kronor.

Statsbidrag: Till vägunderhållet in natura »

underhåll av broar och färjor . . . .

»

vägdelningar

»

understöd åt synnerligt betungade väg-

»

anläggning av vägar

»

omläggning >

»

brobyggnader

distrikt

Bidrag från

kommuner

»

m. fl.:

Från N. N. kommun till vägbyggnad »

N. N. landsting

>

. . . •

Automobilskattemedel: Till vägförbättringar » vägunderhåll

Vägskatt: som jämlikt 60 § 3 mom. påföres till vägunderhåll in natura icke förpliktade st. vägfyrkar med samtliga

öre per fyrk

st. vägfyrkar med

öre per fyrk Lånemedel Övriga

inkomster:

Räntor Vägslitningsavgifter Bötesmedel

. . . Summa

Kronor.

31 S1.tat för år 19

N. N. län. UTGIFTER. Kronor.

Vägunderhåll: Underhåll av allmänna vägar ;>

broar och färjor

Vinterväghållning

Vägbyggnad: Kostnader för anläggning av vägar . . . . omläggning »

. . . .

» brobyggnader Inventarier

och

förbrukningsmateriel:

Inköp av redskap, grus- och stentag m. m. Förvaltningskostnader: Arvoden och resepenningar Uppbördsprovisioner Ersättning för vägfyrktalslängder Övriga

. . . .

utgifter:

Vägdelningskostnader Kostnader för varningstecken och vägvisare Ersättning till särskilda nämnden

. . . .

Räntor och avbetalningar å lån

Summa

Kronor.

32 Berättelse över verkställd granskning av N. N. härads vägstyrelses förvaltning och räkenskaper för år 19 D E B E T Balans från

år 19

Utestående vägskatt hos de skattskyldige . . . . Tillgodohavande hos länsstyrelsen Innestående i A.-B. Sydsvenska banken

35509:35 209 978: 09

. . . .

2 558: 22

Inventarier

31006:

Förbrukningsmateriel

3 0 0 0 :

~

282 051:66

Uppbörd. Vägskatt

296 0 6 3 : 6 0

Statsbidrag

171 9 7 9 : 7 7

Automobil8kattemedel Räntor

1 2 3 1 : 55

Vägslitningsavgifter Diverse inkomster Till uppbörd och redovisning året inköpta

inventarier

påföres följande och

Inventarier

under

förbrukningsmateriel 26 o64:

Förbrukningsmateriel Balans

—

~

495 838:92

. • • Summa

198 197 976 087 58

till år 19

Lån i A.-B. Sydsvenska banken

. . . . . . . . . . .

33 K R E D I T Balans

från

år 19

Lån i A.-B. Sydsvenska banken

- . . .

Förskott av kassaförvaltaren Åvkortning

och

98 890: 26 1779:09

avskrivning.

Avkortade och avskrivna vägskattebelopp

8 717: 51

Avskrivning å inventarier

10403: —

»

100669:35

» förbrukningsmateriel

750: —

19 §70: 51

Utgifter, Underhåll av allmänna vägar och broar m. m.

. .

Statsbidrag för underhåll av indelad väg

43679:77

A'intervaghallning

752: 60

Väg- och broanläggningar Uppsättning av varningstecken och vägvisare Inventarier

258 415: 57 . . .

3 727:31 26564: —

Förbrukningsmateriel Vägsynekostnader

138 429: 63

. .

—

—

1824:45

Restitutioner

1 866: 43

Uppbördsprovisioner

6 7 3 2:16

Förvaltningskostnader

4300:52

Räntor

3 860: 89

Vägslitningsavgifter Diverse utgifter Balans

—

—

1 476: 24

491 529: 57

till år 19

Utestående vägskatt hos de skattskyldige Tillgodohavande hos länsstyrelsen Innestående i A.-B. Sydsvenska banken

31874:10 280 536: 39 2090:66

Inventarier

47167: —

Förbrukningsmateriel

2 250:—

303 91g; 15

Summa

976 087: 58

34 Diverse inkomster

= •

CO

:03

os IN

Vägslitningsavgifter

00¶Räntor

<N

ö a» Ta

Sr3 g to IM

ti

>o (M

FH cp -r= gg

a •* <M

o M

fl co

a <M

<M

c3 rr. en o3 rt4 bO :o3

CN O <N

>

(T.

rH

cos

cc

rH

t>

5J0 ft ft PJ

•rH HVJ

CG •rH

0}

•rH rH CG •rH

> fe

S

Vid årets slut

t-' M

Vid årets början

M h

bo ! s

M

vägdelningar M understöd åt synnerligt betungade väg- M distrikt anläggning av M -rS ödebygdsvägar bO anläggning av oä M m enklare vägar -o understödjande av — rQ M brobyggnader en -rS anläggning eller c3 förbättring av -rS M t» vägar och broar underhåll av broar rH M och färjor underhåll av vägar

•

Vid årets början

Av Kungl. Maj:t godkända lån

c 3

é'

p,

oof

>

Tillfälliga lån r=

+> : 2 CP

r^

OS H 00 B H^>

bC £ C oo3

Av Kungl. Maj:t godkända lån

rH

P*

s S P S

-3 :o3 Q 3

Åvkortning och avskrivning

M

Diverse utgifter Vägslitningsavgifter M Räntor Förvaltningskostnader Uppbördsprovisioner

cp

cp

03 :o3

Restitutioner SM» 5

Vägsynekostnader Förbrukningsmateriel

.2 fl 5

Inventarier Varningstecken och vägvisare

r «

Väg- och broanläggningar Vinterväghållning Statsbidrag för underhåll av indelad väg Broar och färjor m. m.

i»

i

;

Vid årets slut

Tillfälliga lån

rH M

Influten vägskatt M *H «ö totala beloppet M -rS HH 03 tv å övriga beskattnings•— M •z urs föremål per vägfyrk CO bO :o3 å jordbruksfastighet, som r* befriats fråu vägunderhåll :rHc •* T)C3f-l in natura per vägfyrk OJ å jordbruksfastighet för 93 eö vilken vägunderhåll ut- torH P föres in natura per vägfyrk för övriga beskattnings<M In m föremål Oj rW rH för jordbruksfastighet, £> hO som befriats från väg- H-S CO :o3 runderhåll in natura H för jordbruksfastighet, o fl för vilken vägunderhåll oo utföres in natura för broar och färjor os m. m. för vägar, som underhål- rH las medelst vägkassan r*) för vägar, som underti M hållas in natura Gällar de uppskattning av vägeo unc erhållet tillämpad från Ödebygds vägar s rt _ Enklare vägar £ Bygdevägar <xi os a Landsvägar S •rtr^ 1 ! | Gällaiide vä gdelning fullbordad »Särskilda nämndens uppskattning av vägnnderhållskostnaderna

•^3

till vägunderhåll till vägförbättringar

M

Allmänna vägar

.

!• c«r<: S

i? «* S

35 o

-a ©

r^ ^ <ä u

=1

bO 1 ^

H J M ."fl *< S3 ^H -o -a

© 03

fl

»

H

u

^

.

C

-

H

»1

gfl 3 gr»-* b£

O

fl

c3

bt

M

•" S

•rH rH

i o) ^H

c* bo =O3

££=§ > bo co B c? 60

to «|H

-ö bJO

>

O

fe' < i 03

fe OH

a -3 .2,-a

°^

OH

o3

g

fl ^ . ^ 2 fe bO

os a . 2 rH " " fl ( 2 bO e° ££ c1 c bO rH T :o3 S3 *3 fe r-H , 1 T ^

O o

8, >» rO

fl ©

+a 03

>

m bl

a

s

B

be

fl

PH

-r=

a

B Ti

rfl O

o

to

>s

-a

:c3

>bo fl fl M fl

•> r Qg fl

o

PH

to

JO

ej

fl

<

bD:S >S O

rH +J

O W

u pq

O

*

fl

> OH

Ö

CG

rH ^

'g "O =2 03I :c3 SH fl fcC fl ö 2 -fl fl

t* a r *

fl

• ?-a

<D

fl »

ooä OCÖ

rM

to

<i w

X

be :o

•"»

>S

rH

o

CO

o

pq

I-H O

(B J»H

CO

Q

w

36 Vägfyrktalslängd för

kommun till-

hörande

vägdistrikt för år 19

Taxeringsvärde å

Påfört

rZ- O

vägfyrktal

C

O

3 er te

jordbruksfastighet A-

hH

£ o:

] t 3 r* rn B B

p" <i r.

O"?

j-J

S fl P" CD

CD B M

CD

fl a

'l

B&*£. W

å jordbruksfastighet po trj

fl g

r-> P

£• fl

& J t tr

3 - <J>'g:

ct> en >-i <n-

^ »' fe

p:

^.

S- fl" p. B

P

p B

i.H(c

"HJ

£3

S*

gr <J

(T? P 2 rT

12= S' 2. B p p

— 1

P

B cH-

s;::JH. i P

B<-r

c»

O

rs B" p : to: a=) 0=5

Anmärkningar

B* B

er

ANVISNINGAR rörande tillämpningen av formulären till vägstyrelsernas räkenskaper samt räkenskapsformulären tillhörande liggare.

Vägstyrelsernas medelsförvaltning omfattar i huvudsak följande slag av medel, nämligen: Vägskatt Statsbidrag av olika slag Bidrag från kommuner och landsting m. fl. Lånemedel Automobilskattemedel V äg slitning sav gifter Bötesmedel och Räntemedel. För redovisning av dessa och övriga medel, som kunna komma under vägstyrelsernas förvaltning, skola föras följande räkenskaper och ligtrare, nämligen : Kassabok II uv u dräkenskap Låneliggare Invenlariclig gare Förbrukningslig gare Vägbyggnadsliggare och Vägliggare. För användningen av dessa räkenskapsböcker och liggare skola gälla följande bestämmelser: Räkenskapsböckerna. Kassaboken är avsedd för dagliga anteckningar av vägkassans inkomster och utgifter. Den är upplagd enligt breddsystemet och innehåller kolumner för de i ett väghållningsdistrikt vanligast förekommande inkomster och utgifter. Uppställningen är följande: huvudrubriker: Månad och dag, Verifikation, Inkomstjournal, Utgiftsjournal, Inkomstbok och Utgiftsbok. Inkomstjournalen är i sin tur uppdelad i tvenne underrubriker: Inkomster och Uttag från oank. På samma sätt är utgifts journalen uppdelad i kolumner för Utgifter och Insättning i bank. Inkomst- och utgiftsboken är likaledes uppdelad i ett flertal underrubriker, upptagande de anslag och medel, som i ett medelstort väghållningsdistrikt i allmänhet förekomma. Dessa underrubriker ange så tydligt, vartill de äro avsedda, att några närmare förklaringar icke torde erfordras. Däremot torde journalernas underrubriker tarva några närmare anvisningar för den rätta användningen. Anteckningarna i journalkolumnerna verkställas

39 i kronologisk följd. När en inkomst tillgodokommit vägkassan antecknas beloppet först i inkomstjournalens kolumn Inkomster, men samtidigt måste beloppet antecknas i inkomstboken under vederbörlig titel. På enahanda sätt förf a res, när ett belopp skall från vägkassan utbetalas. Beloppet antecknas i utgiftsjournalens kolumn Utgifter, varefter utgiftsposten i fråga införes i utgiftsboken under vederbörligt anslag eller medel. När belopp insattes i eller uttages från bank verkställas anteckningar i journalernas för sådana transaktioner avsedda kolumner. Någon vidare anteckning av dessa belopp förekommer ej. Kassaboken avslutas månadsvis. Månadssummorna hopsummeras successivt till summor för den vid en månads slut förflutna delen av året (januari—februari, januari—mars o. s. v.) och erhållas sålunda vid december månads slut årssummor. Samtliga årssummor i inkomst- och utgiftsboken med undantag för influten vägskatt införas i huvudräkenskapen på sätt i det följande närmare angives. I stället för den influtna vägskatten ingår nämligen i huvudräkenskapen den debiterade vägskatten, vilket belopp erhålles ur länsstyrelsens redovisningsräkning eller ur vägstyrelsens egna debiteringshandlingar, beroende på hur vägskatteuppbörden är ordnad. Hwvudräkenskapens uppgift är att uppvisa årsresultatet av vägstyrelsens hela medelsförvaltning samt giva en sammanfattning av tillgångar och skulder. Huvudräkenskapens debet upptager följande rubriker: Ingående balans, Uppbörd samt Utgående balans. I kredit ingå följande rubriker: Ingående balans, Åvkortning och avskrivning, Utgifter samt Utgående balans. Ingående balansen i debet är en tillgångsbalans och upptager fordringar i form av vägskatt, som utestår hos de skattskyldiga samt vägkassans tillgodohavande hos olika bankinrättningar. Uppgiften å de fordringar som bestå i resterande vägskatt hämtas, därest vägskatteuppbörden äger rum i sammanhang med kronoskatten, av länsstyrelsens till vägstyrelsen överlämnade redovisningsräkning, i annat fall måste denna uppgift grunda sig å vägstyrelsens egna restlängder. Uppgiften å banktillgodohavanden grundas å kassaboken. Ingående balansen skall vidare upptaga värdet vid årets början av inventarier samt värdet av förefintlig förbrukningsmateriel. Dessa senare uppgifter hämtas ur Inventarie- respektive Förbrukningsliggaren. Ingående balansen i Debet för ett år är alltid lika med Utgående balansen i Kredit för närmast föregående år. Uppbörd (Inkomst i vidsträckt bemärkelse). Denna rubrik upptager först och främst den utdebiterade vägskatten, vare sig vägskatteuppbörden ombesörjes i sammanhang med kronoskatterna eller i annan ordning. Titeln vägskatt uppdelas i tvenne undertitlar, nämligen: Ordinarie uppbörd samt Tillfälligt utdebiterad vägskatt. Den förra titeln talar för sig själv. Under den senare titeln uppföras sådana vägskattebelopp, som efter att hava varit i räkenskaperna avskrivna sedermera influtit, eller nya skattebelopp som tillkommit på grund av höjda taxeringar. På enahanda sätt som i fråga om den resterande vägskatten hämtas uppgifterna till titeln uppbörd ur länsstyrelsens redogörelse, därest vägskatten uppbäres i sammanhang med kronoskatterna, eller ur vägstyrelsens egna handlingar, då vägskatten uppbäres i annan ordning. Statsbidrag. Under denna rubrik uppföras alla av vägstyrelsen mottagna statsbidrag, av vad slag de vara må. Som underrubriker uppföras de olika riksstatsanslag, till vilka bidragen hänföra sig. Unngifterna till denna rubrik hämtas ur kassaboken, sedan kassabokens siffror jämförts med länsstyrelsens och väg- och vattenbyggnadsstyrelsens redogörelse för till vägstyrelsen levererade statsbidrag.

40 Automobil skattemedel. Räntor och väg slitningsavgifter. Dessa rubriker ange så tydligt vilka medel, som skola under desamma bokföras, att någon närmare förklaring icke torde erfordras. Diverse inkomster. Under denna titel införes allt som icke är hänförligt till någon annan titel, exempelvis till vägkassan influtna försäljningsmedel och böter m. fl. medel, som må under året hava tillkommit vägkassan. Primäruppgifterna till rubrikerna Automobilskattemedel, Räntor och Vägslitningsavgifter och Diverse inkomster hämtas direkt ur kassaboken. Under rubriken Uppbörd antecknas till redovisning värdet av nyinköpta inventarier och förbrukningsmateriel. Uppgifterna hämtas ur Inventarie- och Förbrukningsliggarna. Utgående balans._ Utgående balansen i debet är en skuldbalans och upptager såsom sådan lån i olika bankinrättningar. Uppgifterna i fråga hämtas ur låneliggaren. Dessutom upptager utgående balansen i debet eventuella förskott, som blivit av kassamannen gjorda eller andra vägkassans skulder av vad slag de vara må. Ingående balansen i kredit är en skuldbalans och upptager lån, förskott och övriga skulder på enahanda sätt, som i fråga om utgående balansen i debet beskrivits. Ingående balansen i kredit i ett års räkenskap är alltid till siffran lika med utgående balansen i debet i närmast föregående års räkenskap. Åvkortning och avskrivning. Under denna rubrik uppföras de vägskattebelopp, som på grund av bristande tillgång hos de skattskyldiga eller på grund av feldebitering måst avkortas, samt de belopp, som avsknvits av den anledning, att de skattskyldiga icke kunnat anträffas. Uppgifterna till denna rubrik hämtas, därest vägskatten uppbäres i sammanhang med krono skatterna, i ran länsstyrelsens årsredogörelse, eller ur vägstyrelsens egna handlingar, da vagskatten uppbäres i annan ordning. Under denna rubrik avföras även de värden, varmed inventarier och förbrukningsmateriel blivit under året nedskrivna. Uppgifterna hämtas ur Inventarie- och Förbrukningsliggarna. Utgifter. Under denna huvudrubrik förekomma följande underrubriker: Underhåll av allmänna vägar, Underhåll av broar och färjor, Statsbidrag for underhåll av indelad väg, Vinterväghållningen, Väg- och broanläggningar, Uppsättning av varningstecken och vägvisare, Inventarier och Förbrukningsmateriel, Vägsynekostnader, Restitutioner, Uppbördsprovisioner, Förvaltningskostnader, Räntor, Vägslitningsavgifter och Diverse utgifter. ^ De ovan uppräknade underrubrikerna angiva i allmänhet sa tydligt, vilka utgifter som avses, att några närmare förklaringar icke torde erfordras. Allenast rubrikerna Restitutioner, Uppbördsprovisioner och Diverse utgifter torde kräva några närmare upplysningar rörande de belopp, som skola under dessa rubriker avföras. q Under rubriken Restitutioner avföras sådana vägskattebelopp, som pa grund av utslag från Kungl. Kammarrätten eller Regeringsrätten i taxermgsmal, innebärande nedsättning i taxeringen, skola till de skattskyldiga aterbaras Verkställes detta återbärande, på sätt i vissa län äger rum, av^lansstyrelsen. hämtas uppgifterna till rubriken Restitutioner ur länsstyrelsens årsredovisning för vägskatten; i det fall däremot att vägstyrelsen själv restituerar hämtas uppgiften ur kassaboken. , Utgiftstiteln Uppbördsprovisioner kommer till användning allenast tor det fall att särskild ersättning utgår för bestyret med debitering och uppbörd av vägskatten. Så är alltid förhållandet när vägskatteuppbörden sker i sammanhang med kronoskatterna, då beloppet återfinnes i länsstyrelsens årsredogörelse. Sådan ersättning torde jämväl kunna utgå när uppbörden sker i annan ordning, och framgår beloppet i så fall ur vägstyrelsens egna handlingar.

41 Diverse utgifter. Under denna titel avföres allt som icke kan direkt hänföras till någon annan utgiftstitel exempelvis annonskostnader, utgifter för upprättande av vägfyrktalslängder m. m. Uppgifterna hämtas direkt ur kassaboken. Till alla de underrubriker under huvudrubriken Utgifter, vilka icke varit föremål för särskild beskrivning i dessa anvisningar, hämtas uppgifterna ur vägs tyrelsens kassabok. Utgående balans. Utgående balansen i kredit är en tillgångsbalans, som upptager vid årets slut förefintliga fordringar i form av vägskatt, som utestår hos de skattskyldiga, samt tillgodohavanden i bank eller annorstädes. Dessutom skall i utgående balansen för tillgångar upptagas värdet vid årets slut av inventarier och förbrukningsmateriel. Samtliga dessa uppgifter erhållas på enahanda sätt som i fråga om ingående tillgångsbalansen finnes närmare angivet. Till räkenskapen hörande verifikationer ordnas och numreras efter kassaboken, därvid verifikationsnumren införas i härför avsedd kolumn. Verificenngen bör ske med stor omsorg och bör noga tillses, att inga inkomster eller utgifter bokföras utan att verifikationer alltid äro till finnandes. Såväl kassaboken som huvudräkenskapen avslutas för varje år, dateras den dag avslutningen äger rum samt underskrivas av de vägstyrelsens ledamöter, åt vilka kassavården blivit anförtrodd.

LIGGARE. Låneliggaren är avsedd för redovisning av utav vägstyrelsen upptagna lån. Denna liggare upptager följande huvudrubriker, nämligen: O guldet belopp vid årets början, Under året upptagna lån, Under året verkställda avbetalningar samt Oguldet belopp vid årets slut. Var och en av dessa huvudrubriker är uppdelad i tvenne underrubriker, nämligen: Av Kungl. Maj:t godkända län och Tillfälliga lån, vilka underrubriker i sin tur uppdelats i tvenne kolumner, en med rubriken Kapital och en med rubriken Ränta. Liggaren avslutas årsvis. Uppgifterna från denna liggare användas dels vid uppgörandet av huvudräkenskapen och dels vid uppgörandet av årsstatistiken. Inventarieliggarcii avser att redovisa av vägstyrelsen inköpta maskiner och andra inventarier. Liggaren i fråga är försedd med följande huvudrubriker: Behållning vid årets början, Tillkomna under året, Summa, Avskrivning, Behållning vid årets slut. Varje huvudrubrik är uppdelad i tvenne underrubriker, nämligen: Antal och Värde. Dennas liksom låneliggarens siffror användas vid huvudräkenskapens uppgörande. Liggaren avslutas årsvis. Förbrukningsliggareii är avsedd att redovisa av vägstyrelsen disponerad förbrukningsmateriel. Liggaren upptager följande huvudrubriker: Enhet, Behållning vid årets början, Tillkommet under året, Summa, Förbrukat under året, Behållning vid årets slut. Envar av dessa huvudrubriker är dessutom uppdelad i tvenne underrubriker: Mängd och Värde. I denna liggare införas ägande grus- och sfentag, virke, brännolja, makadam m. m. Liggaren avslutas årsvis och siffrorna användas vid uppgörande av huvudräkenskapen. Vågbyggnadsliggaren utgör en specialredovisning för varje särskilt vägföretag.

42 Liggaren i fråga innehåller följande rubriker: Väganläggningen påbörjad år . . . . Vägbyggnadens längd Beräknad kostnad total Beräknad kostnad per löp. meter Verklig kostnad \ e r k l i g kostnad per löp. meter Bidrag från staten D:o » vägkassan D:o » kommuner m. fl

avslutad år

. . . , meter kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor

Uppburet statsbidrag och Utgifter för väganläggningen, de två sistnämnda kolumnerna i sin tur uppdelade i följande tvenne underrubriker, nämligen: Är, månad och dag samt Belopp Kr. öre. Rubrikerna i denna liggare torde vara så tydliga att de förstås utan vidare anvisningar. Liggaren bör tryckas å helark med tryck allenast å första sidan och bör papper av god beskaffenhet komma till användning. En liggare bör användas för varje särskilt vägföretag och böra samtliga till vägföretaget i fråga hörande handlingar samlas i liggaren, som samtidigt tjänstgör som ett slags samlingspärm för handlingarna. Vägliggaren. Denna liggare innehåller följande huvudrubriker, nämligen: Gällande väg delning fullbordad år, Särskilda nämndens uppskattning år, Vägar, broar och färjor. Vägarna betecknas med nr och namn och införas uppgifter om underhållssätt, tillåtet hjultryck, längd och bredd allt efter vägens beskaffenhet under någon av rubrikerna Landsvägar, Bygdevägar, Enklare vägar och Ödebygdsvägar. För broar och färjor angives först belägenhet å väg med angivande av vägens nr och namn samt brons eller färjans belägenhet å vattendrag eller plats. Vidare angivas för broar och färjor byggnadssätt och byggnadsår (ny- eller ombyggnad). När denna liggare en gång blivit upplagd gälla givetvis däri gjorda anteckningar år efter år intill dess förändringar inträffa, som föranleda nya eller ändrade anteckningar i liggaren. Samtliga liggare böra föras med stor omsorg och noggrannhet.

43 Blankettförteckning. Förteckning över blanketter, s o m av Kungl. Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen tillhandahållas vägstyrelserna i riket.

Blankettens nr

V 1 a V 1 b V 2 a V 2 b

Blankettens benämning

Kassabok, ytterark D:o

, innerark

Huvudräkenskap, ytterark D:o

, innerark

V 3

Låneli ggare

V 4

Inventarieliggare

V5

Förbrukningsliggare

V 6

Vägbyggnadsliggare

V 7

Vägliggare

V 8

Revisionsberättelse

V 9

Inkomst- och utgiftsstat

V 10

Statistisk uppgift

Fortsättning

från

bygden inom K r i s t i a n s t a d s län. Beckman. 108 s. 2 kart. J o . Ingeniör N. Ekwalls u t r e d n i n g a r . 2. U t r e d n i n g beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden i n o m Örebro län. B e c k m a n . 36 s. 2 k a r t . J o . U t r e d n i n g beträffande de elektriska distributions!öretagens ;å landsbygden ekonomiska svårigheter och möjligheterna för dessas avhjälpande. Beckman. 100 s. J o . -•54. 1921 års k o m m u n a l s k a t t e k o m m i t t é s b e t ä n k a n d e a n ;gående den k o m m u n a l a b e s k a t t n i n g e n . Del 1. Lagförs l a g , allmän m o t i v e r i n g , speciell m o t i v e r i n g , xvj, 489 s. D e l 2. Reservationer, bilagor, tabeller, sakregister. 369 s. 'Tullberg. F i .

omslagets andra

sida.

55. Tull- och t r a k t a t k o m m i t t é n s u t r e d n i n g a r och b e t ä n k a n l den. 25. Handels- och prisöversikter rörande spannmåj ä m t e bihang, i n n e f a t t a n d e vissa internationella prisjämförelser angående viktigare jordbruksprodukter. Av K. A m a r k . Marcus, viij, 143 s. F i . 56. 1921 års pensionskommittés b e t ä n k a n d e . 3. Betänkande med förslag till civil tjänstepensionslag. Marcus. 135 s. Fi. 57. Betänkande med förslag till lag om modershjälp. Av B. v. Koch och G. Almön. Tullberg. 30 s. S. 58—59. F a t t i g v å r d e n b l a n d lapparna. Avd. 1. vj, 120 s. Avd. 2. Lapparnas b e s k a t t n i n g . 32 s. Norstedt. S. 60. U t r e d n i n g och förslag angående ordnandet av väghållningsdistriktens räkenskaper. Norstedt. 43 s. K.

Anm. Om särskild t r y c k o r t ej angives, är tryckorten Stockholm. Bokstäverna med fetstil ntgtira begynnelsebokstäverna till det departement, u n d e r vilket utredningen avgivits, t. ex. E . = ecklesiastikdepartementet, J o . = jordbruksdepartementet. E n l i g t kungörelsen den 3 febr. 1922 ang. statens offentliga u t r e d n i n g a r s y t t r e anordning Cnr 98) utgivas utredningarna i omslag med enhetlig färg för varje departement.

Statens offentliga utredningar 1924 Systematisk

förteckning

(Siffrorna inom k l ä m m e r beteckna u t r e d n i n g a r n a s n u m m e r i den kronologiska förteckningen.)

Allmän lagstiftning. Statsförfattning.

Rättskipning.

Fångvård.

Allmän statsförvaltning.

1921 års pensionskommittés b e t ä n k a n d e .

3. [56]

U t r e d n i n g b e t r . d e elektriska distributionsföretagens & l a n d s bygden ekonomiska svårigheter o c h möjligheterna för dessas avhjälpande. [52] Förslag till l a g o m lärlingsväsendet i vissa yrken. 141J

Fast egendom. Jordbruk med binäringar. Bokfösvenska l a n t b r u k e t s produktionskostnader. ringsåren 1920—1921 o c h 1921—1922. [2] Fastighetsregistsrkommissionens meddelanden. 13 [21] Till frågan o m ny jorddelningslagstiftning. [40] Kolonisation å k r o n o p a r k e r i Norrland o c h Dalarna. L43J

Det

Kommunalförvaltning. Statens och kommunernas

flnansväsen.

Tull- och t r a k t a t k o m m i t t é n s u t r e d n i n g a r och b e t ä n k a n d e n . 25. .Handels- och prisöversikter rörande s p a n n m å l . [65] 26. Ljusindustrien. [34]. 2 7 . Ylleindustrien. [35] 28. Tegelindnstrien. [36] 36. Betänkande a n g . tullsystemets v e r k n i n g a r . Del 1. [37] Del 2. [38] 1921 års k o m m n n a l s k a t t e k o m m i t t é s b e t ä n k a n d e . Del 1. [a«J Del 2. [64]

Vattenväsen.

Skogsbruk.

Bergsbruk.

Betänkande med förslag till gruvlag. [16] Malmkommissionens s l u t b e t ä n k a n d e . [32] Malmtillgången i N o r r b o t t e n s län. [33] F ö r b r u k n i n g av v i r k e till husbehov på V ä r m l a n d s lans l a n d s bygd. [42]

Industri.

Politi. Handledning vid u t a r b e t a n d e t av b r a n d o r d n i n g a r för landsk o m m u n e r . [23]

Cement- och betongbestämmelser.

[25] .

H a n d e l o c h sjöfart. Skeppstjänstkommitterades b e t ä n k a n d e .

Socialpolitik.

3. [20]

Iakttagelser rörande socialiseringen i Österrike. [14] Det svenska tobaksmonopolet. [15] Statens j ä r n v ä g a r . [22] Statens järnvägar som a l l m ä n t affärsverk. [30] Sveriges vattenkrafttillgångar och v a t t e n k r a f t p r o d n k t i o n . [39] K o m m u n a l affärsverksamhet. [45] v Betänkande med förslag till lag o m modershjiilp. [57] Fattigvården bland l a p p a r n a . Avd. 1. [58] Avd. 2. Lapparnas b e s k a t t n i n g . [59]

U t r e d n i n g r ö r a n d e n y v a t t e n v ä g mellan Östersjön och Vänern j ä m t e b i h a n g . [6] Anvisningar r ö r a n d e vägväsendet och automobiltranken. [19] U t r e d n i n g och förslag a n g . o r d n a n d e t av v ä g h a l l n m g s d i s t n k -

Hälso- ock sjukvård.

Bank-, kredit- och penningväsen.

Allmänt näringsväsen. K. Elektrifieringskommitténs meddelanden. 7. A n g . elektrifieringen av landsbygden i n o m Kristianstads l ä n . [50J 9. Ang. elektrifiering av landsbygden inom H a l l a n d s l ä n . [18] 11. A n g . elektrifiering av landsbygden inom Blekinge län. [10] 12. A n g . elektrifiering a v landsbygden inom K o p p a r b e r g s län. [3] 18. A n g . elektrifiering av landsbygden inom V ä s t m a n l a n d s län. [8] 14. A n g . elektrifiering av landsbygden inom V ä r m l a n d s l ä n . [9] 15. A n g . elektrifiering av landsbygden i n o m J ä m t l a n d s l ä n . [11] 16. A n g . elektrifiering av landsbygden inom Norrbottens l ä n . [28] 17. Ang. elektrifiering av landsbygden i n o m J ö n k ö p i n g s l ä n . [44] 18. A n g . elektrifiering av landsbygden i n o m Gotlands l ä n . [12] 19. A n g . elektrifiering av landsbygden inom V ä s t e r n o r r l a n d s l ä n . [17] 20. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Västerbottens län. [29] 22. Förteckning över elektriska kraftanläggningar i Sverige å r 1923. [48] Ingeniör N . Ekwalls u t r e d n i n g a r . 1. Angående elektrifiering av landsbygden i n o m Östergötlands l ä n . [46] 2. A n g . elektrifiering a v landsbygden inom Örebro län. [51] 3. A n g . elektrifiering a v landsbygden i n o m K a l m a r l ä n . [49] 4. A n g . elektrifiering av landsbygden i n o m K r o nobergs l ä n . [47]

Komniunikationsväsen.

t e n s räkenskaper. [ISO]

Försäkringsväsen. Kvrkoväsen. Undervisningsväsen. A n d l i g odling i övrigt. Supplement n r 2 till Sverges familjenamn 1920. [4] B e t ä n k a n d e angående d e t fria och frivillig* folkbildningsarbetet. [5] ,,MM1/1 B e t ä n k a n d e och förslag angående läroverks- och landsbibhotek [7] F ö r s l a g ' till lönereglering för befattningshavare vid allmänna läroverk m . fl. läroanstalter. [13] K. skolöverstyrelsens u t l å t a n d e över skolkommissionens bet ä n k a n d e n 1—5. [24] Systematiskt utforskande av allmogekulturen. 1. LibJ ^ [27] U t r e d n i n g rörande k u n g l . teaterns verksamhet. [31]

Försvarsväsen. Utrikes ärenden.

I n t e r n a t i o n e l l rätt.

Angående o r d n a n d e t av statens kommersiella informationsv e r k s a m h e t . [1]

Stockholm 1924. P . A. N o r s t e d t & Söner. 243835