SOU 1924:8

Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Västmanlands län.

Typ: SOU
Källa: urn.kb.se

ON©

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1924: 8 JORDBRUKSDEPARTEMENTET

KUNGL. ELEKTRIFIERINGSKOMMITTÉNS MEDDELANDEN. 13

UTREDNING BETRÄFFANDE

PLANMÄSSIG ELEKTRIFIERING AV LANDSBYGDEN INOM VÄSTMANLANDS LÄN

• M M W M M

S T O C K H O L M 19 2 4

Statens offentliga utredningar 1924 Kronologisk

1. Angående ordnandet av statens kommersiella informationsverksamhet. Promemoria, avgiven av chefen för utrikesdepartementets speciella handelsavdelning. Marcus. 28 s. U. 2. Det svenska lantbrukets produktionskostnader. 2. Bokföringsåren 1920—1921 och 1921—1922. Av L. Nanneson. Meddelande från Kungl. Lantbruksstyi'elsen nr 247 (nr 6 1923). Svanbäck. (G), 107 s. Jo. 3. Kungl. Elektrifieringskommitténs meddelanden. 12. Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Kopparbergs län. Beckman. 47 s. 3 kart. Jo. 4. Supplement nr 2 till Sverges familjenamn 1920. Stat. Kepr.-anst. 10 s. Ju. 5. Betänkande med utredning och förslag angående det fria och frivilliga folkbildningsarbetet. Eklund, vij, 208 s. E.

förteckning

6. Utredning rörande ny vattenväg mellan Östersjön och Vänern, Göta kanal, jämte bihang, innefattande preli minär utredning rörande vattenväg mellan Hjälmaren och Vänern, Svea kanal. Meddelanden från Kungl. Kanal kommissionen. Nr 4. Haeggström. 173 s. 3 kart. K 7. Betänkande och förslag angående läroverks- och lands bibliotek. Uppsala, Almqvist & Wiksell. xj, 511 s. E 8. Kungl. Elektrifieringskommitténs meddelanden. 13. Ut redning beträffande planmässig elektrifiering av lands bygden inom Västmanlands län. Beckman. 36 s. 2 kart Jo. 9. Kungl. Elektrifieringskommitténs meddelanden. 14. Ut redning beträffande planmässig elektrifiering av lands bygden inom Värmlands län. Beckman. 52 s. 2 kart. Jo

Anm. Om särskild tryckort ej angives, är tryckorten Stockholm. Bokstäverna med fetstil utgöra begynnelsebokstäverna till det departement, under vilket utredningen avgivits, t. ex. E. = ecklesiastikdepartementet, J o . = jordbruksdepartementet. Enligt kungörelsen den 3 febr. 1922 ang. statens offentliga utredningars yttre anordning (ur 98) utgivas utredningarna i omslag med enhetlig färg för varje departement.

STATENS O F F E N T L I G A U T R E D N I N G A R 1 9 2 4 : 8 JORDBRUKSDEPARTEMENTET

KUNGL. ELEKTRIFIERINGSKOMMITTÉNS MEDDELANDEN. 13

UTREDNING BETRÄFFANDE

PLANMÄSSIG ELEKTRIFIERING AV LANDSBYGDEN INOM VÄSTMANLANDS LÄN S E R I E N B: V I I

STOCKHOLM 1924 K. L. BECKMANS BOKTRYCKEEI [1167 23]

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Sid.

Inledning 5 Beskrivning över de nuvarande elektriska anläggningarna inom Västmanlands län 5 "Vattenkrafttillgångarna inom Västmanlands län 8 Energi- och effektbehov 9 Förslag till planmässig elektrifiering av Västmanlands län 11 Kraftkällor 11 Ortsdistributionen och särskilda anordningar för denna 11 K o s t n a d e r n a för elektrifiering av Västmanlands län 12 Sammanfattning 13

FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR. K a r t a över befintliga och projekterade elektriska anläggningar inom Västmanlands län 1 bilaga 1 Tabell över befintliga elektriska anläggningar inom Västmanlands län med uppgifter om vissa tekniska data » 2 K a r t a över de elektrifierade områdenas utsträckning och åkerarealens fördelning inom Västmanlands län » 3 Tabell över kraftbehovet inom de olika distributionsområdena inom Västmanlands län » 4 Redogörelse för de tekniska anordningar, vilka föreslås inom de särskilda distributionsområdena inom Västmanlands län i och för främjandet av den fortsatta landsbygdselektrifieringen » 5

1 Kartan är inhäftad efter tabellen, bilaga 2.

5 Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Västmanlands län. Inledning. Västmanlands läns landsbygd kan uppdelas i två från varandra relativt skarpt avskilda delar: bergslagsbygden ocli slättbygden. Inom den förra, som sammanfaller med länets nordvästra del, liar jordbruket endast liten omfattning, under det att den industriella verksamheten, särskilt järnhanteringen, sedan gammalt där är av betydenhet. Länets östra och södra delar däremot äro betydelsefulla jordbruksdistrikt med hög odlingsgrad. Med hänsyn till kraftbehovens art och storiek råder således mellan dessa båda delar av länet en avsevärd skillnad. Detsamma är förhållandet även i fråga om såväl möjligheterna för dessa behovs tillgodoseende som det sätt, varpå detta i verkligheten skett. Den nordvästra delens vattendrag, Kolbäcksån och Hedströmmen, innehålla icke obetydliga energimängder uppdelade på ett flertal vattenfall, vilka också blivit utnyttjade i de många industriföretagens tjänst. Slättbygden däremot är kraftfattig och dess kraftbehov, ehuru mindre betydande än bergslagsbygdens, kunna icke tillgodoses annat än genom tillförsel från annat håll. I och med tillkomsten av statens kraftverk Älvkarleby, vars ledningsnät utsträckts över hela östra och södra delarna av Västmanlands län, ha möjligheter för en elektrifiering av landsbygden inom dessa delar öppnats, och också begagnats i sådan utsträckning, att de flesta områden i dessa trakter nu ha tillgång till elektrisk energi. Beskrivning över de nuvarande elektriska anläggningarna i Västmanlands län. Genom Västmanlands Läns Elektriska Förening ha vissa grundläggande uppgifter beträffande företagen inom länets nordvästra del anskaffats och ställts till Elektrifieringskommitténs förfogande. Beträffande anläggningarna inom de östra och södra delarna av länet ha motsvarande uppgifter erhållits av Älvkarleby Kraftverk. Med tillhjälp av det sålunda erhållna underlaget hava utarbetats dels bifogade karta, bilaga 1, utvisande de befintliga elektriska kraftstationerna samt ledningsnäten och transformatorstationerna, dels bifogade tabell, bilaga 2, i vilken vissa data för de i kartan inritade anläggningarna sammanställts. Av kartan visas, att Statens Vattenfallsverk från sin kraftstation i Älvkarleby framdragit en landslinje för 70 kV via Enköping till Västerås. I Västerås är Västerås kraftverks ångcentral belägen. Från Västerås och Enköping utgå bygdenät för 20 kV, vilka nu sträcka sig över länets östra del. De från Älvkarleby kraftverks sekundärstationer i Eskilstuna och Uppsala utgående 20 kV bygdenäten sträcka sig även inom Västmanlands läns gränser, i det att de sydligaste resp. nordostligaste delarna, av länet elektrifierats därifrån; ävenledes är ett område i norr elektrifierat från Älvkarleby Kraftverks sekundärstation i Hedemora medelst 40 kV bygdespänning. Bland de enskilda kraftföretagen inom länet märkas Virsbo-Bamnäs kraftstationer, Virsbo, Seglingsberg och Bamnäs, från vilka ett 30 kV ledningsnät utdragits över länets nordvästra del. Under det att detta företag har kraftdistribution till huvudsaklig uppgift, avse övriga enskilda kraftanläggningar inom länet

6 huvudsakligast tillgodoseendet av de egna behoven för industriell drift; bland dessa böra omnämnas Riddarhytte A.-B:s kraftstationer Eiddarhyttan och Gisslarbo. förenade med en 25 kV ledning, Fagersta Bruks A.-B:s, Norbergs Elektriska A.-B:s anläggningar. Surahammars Bruks A.-B:s stationer i Kolbäcksän, förbundna med 30 kV, samt A.-B. Svenska Metallverkens anläggningar i Kolbäcksån och Västerås med en 15 kV förbindelseledning. Den från dessa företag verkställda landsbygdselektrifieringen är obetydlig och omfattar egentligen endast brukssamhällena och några enstaka ortsnät. Endast ett fåtal enskilda anläggningar med bygdedistribution till huvuduppgift finnas, av vilka följande äro de viktigaste: Lyftinge elektr. distributionsförening, Sevalla elektr. industriförening och Strömsbergs elektr. distributionsförening, vilka från egen kraftstation elektrifierat omkringliggande landsbygd med vid det förstnämnda företaget 3 000 volt, vid de två sistnämnda 1 500 volt, samt Jäders bruks anläggningar med distribution medelst 10 000/1 500 volt. Omfattningen av den av staten resp. enskilda utförda bygdeelektrifieringen framgår av följande tabell, där den elektrifierade åkerarealen angives. Elektrifierad åkerareal

Anslutning till

hektar Statens kraftföretag- ... Enskilda » Summa

84 000 7 700

91-c 8-4

100-o

De inom länet befintliga kraftstationerna fördela sig på olika grupper på det sätt, som framgår av följande tabell.

Slag av anläggning

Ström art

Kraftstationer, som Kraftstationer, som uteslutande eller till uteslutande eller till väsentlig del äro dispoväsentlig del äro nerade för landsbygdisponerade för stor- dens borgerliga behov industrien och städerna och småindustri

Drivkraft

Växelström .. Vatten

» Summa Likström

Vatten Värme

Samtliga kraftstationer

Installerad generatoreffekt

Antal

effekt

Alltal

st.

kVA

st.

kVA

st.

24 11

20 718 48 783

34 11

69 501

70 744

—

100 Autal

1 Installerad generator-

j Installarad | generatoreffekt kVA |

21901 48 723

Summa j

—

100 Summa

69 501

70 844

Då länets landsbygd huvudsakligast elektrifierats från Statens Vattenfallsverks anläggningar, ha också enhetliga distributionssystem kommit till användning. Av den hittills elektrifierade åkerarealen, c:a 91 700 hektar, äro endast några hundratal

7 hektar anslutna till gårdsnät med 380 volt, under det att resten elektrifierats med 220 volts gårdsspänning. Den omfattning, vari olika systemtyper och olika ortsspänningar kommit till användning, visas av följande tabell. Summa elektrifierad åkerareal

Ortsspänning

Systeintyp

hektar i Enspänningssystem (Likström)

0'3

Tvåspärmingssystem

1500 2 000 3 000 13 000

2 300 100 2 500 400

2-5 0-1 27 0-4

Trespiinningssystcni

1500 3 000 6 000

10100 63 700 3 500

20-9 69-5 3-G

lOO-o

S nmma

Yid den verkställda elektrifieringen liar sålunda trespänningssystemet så gott som uteslutande tillämpats. Därvid ha de båda standardortsspänningarna 1 500 och 3 000 volt använts i övervägande grad. Landsbygdselektrifieringen inom länet är organiserad enligt det vid statens bygdedistribution i allmänhet begagnade systemet. Sålunda ha andelsföreningar bildats, vilka kooperativt inköpa kraften vid bygdestationens sekundärsida samt över eget ortsnät distribuera densamma till sina medlemmar; bygdelinjer och bygdestationer ägas och underhållas av kraftleverantören, vilken även genom kontraktsbestämmelser övervakar, att tekniska anordningar å ortsnäten och tilllämpade taxor bliva ändamålsenliga. Det är endast i få undantagsfall, som en härmed analog organisationsform ej tillämpats, och är detta egentligen fallet blott i vissa bruks- eller gruvsamhällen m. fl., där detalj distribution — liksom i städer, köpingar o. d. orter — äger rum direkt till konsumenterna. Enligt tabellerna å föregående sidor äro c:a 92 000 hektar elektrifierade av länets hela åkerareal, vilken utgör c:a 168 000 hektar. Elektrifieringen omfattar alltså c:a 55 % av den odlade jorden (jmfr kartan, bil. 3). Denna elektrifiering avser den elektriska energiens användande för såväl motordrift som belysning. I tabellen, bilaga 4, ha sammanställts vissa uppgifter beträffande anslutningens och energiförbrukningens nuvarande storlek. Som härav framgår, förbrukar den hittills elektrifierade landsbygden c:a 4-4 milj. kWh, dess installerade effekt utgör c:a 9 200 kW. De från resp. företag erhållna detaljuppgifterna medgiva i regel ej en uppdelning av energiförbrukningen å olika slag av konsumtion. Med hjälp av vissa erfarenhetsvärden kan likväl följande approximativa specifikation uppställas. Landsbygdens nuvarande

! i

EnergiAnslutning förbrukning milj. kWh kW 1 c:a 2 000 \ c:a U 7 » 200 (\ .. 6 000 ' » 1-8 » 1000 •> 0'4 — » 1/6

Konsumtio n a grupp

Hushåll

Summa

c:a 9 200

c:a 4-4

Medelanvändningstid timmar

i c: a 320 » »

300 400

c: a 480

8 Av det elektrifierade jordbruket, som omfattar c:a 92 000 hektar åker, användes alltså c:a 6 000 kW motoreffekt, varav c:a 4 900 kW falla på tröskmotorer och c:a 1 100 kW på småmotorer. Det specifika anslutningsvärdet för tröskmotorerna är sålunda c:a 53 watt/hektar, vilket motsvarar c:a 76 watt pr ton tröskad säd, under det att det normala värdet är 80 a 100 watt pr ton säd. För småmotorerna är det specifika anslutningsvärdet endast c:a 12 watt pr hektar åker. Enligt Elektrifieringskommitténs meddelande 5 (sid. 29) skulle ett anslutningsvärde av c:a 60 a 70 watt pr hektar vara normalt för dessa trakter. Den hittills utförda elektrifieringen av de arbetsoperationer, som vanligen sammanfattas under benämningen »småmotordrift», synes sålunda vara relativt ofullständig. Av de lämnade anslutningsuppgifterna att döma. är tröskmotorernas medelstorlek c:a 18 hkr. De använda tröskverken äro blott 2'6 fots, för vilken storlek en 11 hkr motor är tillräcklig, om halmpräss och agnfläkt ej medräknas. För sistnämnda tillsatsmaskiner torde erfordras ytterligare c:a 3 ä 4 hkr i genomsnitt, vadan den genomsnittliga tröskmotoreffekten knappast behövt överstiga 15 hkr. De anförda siffrorna tyda alltså på, att onödigt stora, men väl få, tröskmotorer i vissa fall kommit till användning. Den genomsnittliga småmotorstorleken uppgår till c:a 2" 6 hkr, ett värde som synes vara normalt. För jordbrukets motordrift förbrukas c:a I s milj. kWh eller c:a 20 kWh pr hektar åker, under det att belysnings- och hushållsförbrukningen utgör c:a 7'5 kWh pr hektar. Den sannolika fördelningen på olika ändamål är följande: belysning c:a 6'5 kWh/hektar = c:a 13 kWh/person hushållsändamål » 1 » » — » 2 » » motordrift: tröskning » 9 » » = » 12 kWh/ton säd sågning, stenkrossning »4 » » småmotordrift »7 » » De angivna siffrorna äro normala med undantag för småmotordriften, för vilken den normala energiförbrukningen borde, enligt Elektrifieringskommitténs meddelande 5 (sid. 51), uppgå till c:a 10 kWh pr hektar.

Vattenkrafttillgångarna inom Västmanlands län. Västmanlands läns nordvästra del.tillhör kraftdistriktet Bergslagen och dess östra och södra delar kraftdistriktet Älvkarleby, för vilka kraftdistrikt utredning om krafttillgångarna verkställts i Elektrifieringskommitténs meddelande 8. Denna utredning visar, att Bergslagsdistriktets krafttillgångar, som huvudsakligast äro förlagda till Dalälven, för relativt lång tid framåt torde bliva tillräckliga för täckande av distriktets kraftbehov. Det synes därvid dock bliva nödvändigt att från Dalälven överföra kiaft till de delar av detta kraftdistrikt, som falla inom Västmanlands läns gränser. Kraftöverföringen bör ske över ledningar, avpassade för anslutning till de storindustriella ledningsnäten. Dessa senare äro redan framdragna över hela ifrågavarande del av länet på ett sådant sätt, att landsbygden kan anslutas till desamma utan större kompletteringar. Inom de delar av länet, som tillhöra kraftdistriktet Älvkarleby, finnes endast ringa tillgång på vattenkraft. Tillförsel av energi från distriktets mera kraftrika delar har också redan etablerats och ett stordistributionsnät med därtill anslutna bygdenät utdragits så, att landsbygden inom hela denna del redan kan få hela sitt kraftbehov fyllt över detta nät. Då sålunda varje del av Västmanlands läns landsbygd på ett ändamålsenligt sätt kan erhålla energi i tillräcklig myckenhet över redan existerande större led-

9 ningsnät, behöva för landsbygdsdistributionen avsedda, mera lokala kraftstationer icke utbyggas. Det synes på denna grund icke vara behövligt att verkställa en mera detaljerad undersökning av de olika vattenfallens kapacitet resp. speciella lämplighet för utnyttjande till bygdedistribution. En dylik undersökning måste dessutom taga hänsyn till sådana omständigheter av lokal eller juridisk natur, som knappast kunna behandlas i denna utredning.

Energi- och effektbehov. Beräkningen av kraftbehovet har verkställts för var och en av de fyra konsumtionskategorierna i landsbygden, städer, storindustri och järnvägar; därvid hava tvenne skilda värden å kraftbehovet beräknats, nämligen dels ett »nuvärde», avseende de för närvarande rådande förhållandena, och dels ett »framtida värde», avseende det kraftbehov, som med sannolikhet kan väntas uppstå efter en period av c:a 20 år eller däromkring. I fråga om landsbygden ha beräkningar verkställts i enlighet med de i Elektrifieringskommitténs meddelande 5 uppställda principerna och ha sålunda i första hand avsett en uppskattning av kraftbehovets storlek vid en fullständig elektrifiering och vid den anslutning och den energiförbrukning för olika ändamål, som kan anses normal för bygd av den inom länet förekommande karaktären. Resultatet av dessa beräkningar visas av följande tabell. Kraftbehov vid fullständig elektrifiering

Konsumtionsgrupp

Belysning, hushållsförbrukning och hantverk Jordbrukets motordrift Småindustri Energiförluster Summa

För närvarande milj. k W h

Om c: a 20 år milj. k W h

23 2-7 3-4 3-3

4-1 Ö-i 4-9 4-7

11-7

18-8

Mot de angivna energibeloppen svara maximieffektbelopp av c:a 5 000 resp. 7 500 kW hänfört till kraftstationerna. För städer, storindustri och järnvägar har kraftbehovet beräknats på det sätt, som omtalas i Elektrifieringskommitténs meddelande 8. Som därstädes framhållits, är det särskilt ifråga om de elektrotermiska industrierna mycket vanskligt att uppskatta den framtida utvecklingen. I Västmanlands bergslagsområden är järnindustrien sedan mycket länge av betydenhet, och det är därför att förmoda, att elektriska masugnar komma att anläggas därstädes. Storleken av de kraftbelopp, som kunna bliva erforderliga inom länet för dylikt ändamål, kan emellertid för närvarande ej ens gissningsvis beräknas, och torde ej heller vara av betydelse för frågan om landsbygdens elektrifiering. I nedanstående tablå angives därför det totala kraftbehovet med bortseende från den elektrotermiska industrien. 1157 23

10 Kri ftbehov vid fullständig elektrifier n g och hänfört till kraftstationerna Konsumtionsgrupp

Landsbygden Storindustrien Summa

Om cirka 20 år

B ör närvarande Maximi- | Energi- Utnyttjn. tid behov effekt tim. milj. k W h kW

Maxmieffekt kW

EnergiUtnyttjn. ! behov tid milj. k W h tim.

5 000 7 500 12 500 5 000

11-7 28-7 58-6 20-0

2 400 3 000 4 700 2 500

7 500 10 000 16 000 13 000

181-7 31-G 72-5 39-o

2 600 3 200 4 860 2 500

30 000

119-o

5 600

43 000

162o

3 500 i

Den nuvarande energikonsumtionen inom länet uppgår till c:a 61 milj. kWh, vadan den genomsnittliga elektrifieringsgraden utgör c:a 55 %. Fördelningen på resp. konsumtionsgrupper är enligt följande tabell. Energiförbrukningför närvarande | Vid 100 % I verklig- i elektriheten fieringsI grad

Konsumtionsgrupp

'•Elektrifieringso-rad

milj. k W h \ milj. k W h

11 8 22-7 58-6 20-o

37 88 62 0

61-0

112-0

4-4 20-4 36-2

Landsbygd.. Städer Storindustri J ä r n v ä g a r .. Summa

% » » »

Ehuru elektrifieringsgraden sannolikt kommer att så småningom stiga, torde densamma ej ens om 20 år uppgå till 100 %. Som sannolika värden vid nämnda tidpunkt kunna de i följande tabell angivna anses.

Konsumtionsgrupp

Summa

Energibehov om c: a 20 år vid fullständig elektrifierin g

Hannolik elektrifieringsgrad

Sannolik konsumtion av elektrisk energi om c:a 20 år

milj. k W h

milj. kWTh

18-s 3lG 72c 39 o

60 95 90 50

11-5 300 66-5 20

162-0

128o

11 Kraftbehovets fördelning på de olika kommunerna angives av tabellen, bilaga 4. I ovanstående, för år 1940 beräknat kraftbelopp, ingår, som ovan antytts, ej eventuellt behov av elektrisk energi till elektrotermiska anläggningar, ehuru naturligtvis stora förutsättningar för anläggande av dylika finnas inom länet.

Förslag till planmässig elektrifiering av Västmanlands län. Kraftkällor. Som förut framhållits, kan och bör landsbygden inom Västmanlands län fä sitt kraftbehov fyllt dels från det av Älvkarleby Kraftverk över länets östra och södra delar framdragna lanclslinje- och bygdenätet, dels från de i den nordöstra delen befintliga storindustriella ledningsnäten. E n utbyggnad av särskilda, för landsbygden avsedda kraftstationer är därför obehövlig. " I den mån detta redan i några fall skett, böra de lokala kraftanläggningarna anslutas till det större ledningsnätet. Ortsdistributionen och särskilda anordningar för denna. Bygden i Västmanlands län är s. k. »utbredd bygd» och, även vad Bergslagsområdet beträffar, av tillräckligt stor täthet, för att trespänningssystemet överallt skall med fördel kunna tillämpas. Denna systemtyp har också" i regel kommit till användning vid den hittills utförda elektrifieringen. Enligt de synpunkter, som framlagts i Elektrifieringskommitténs meddelande 6, skulle 3 000 volt vara den för hela länets landsbygd lämpligaste ortsspänningen. Med denna spänning har också huvudparten av den nu anslutna arealen elektrifierats, ehuru väl även 1 500 volt kommit till användning inom flera områden. Den sistnämnda spänningen torde för den å slättbygden vanliga odlingsgraden vara i det närmaste jämställd med 3000 volt, men i Bergslagsområdet medför den högre spänningen större fördelar. A slättbygden är den använda tröskmotorstorleken i genomsnitt omkring 13 kW eller c:a 17 hkr, vadan tröskmotorernas anslutande till de högspända ortsledningarna medelst särskilda transformatorvagnar är att rekommendera (»högspänningströskning»). I Bergslagsområdet däremot användas mycket små tröskmotorer, vanligen endast 7 a 8 hkr, vilkas anslutande till lågspänningsnäten icke torde möta några svårigheter. På grund härav bör en gårdsspänning av 220 volt vara fullt tillräcklig å slättbygden, ehuru nog i de undantagsfall, då de stora tröskmotorerna anslutas till gårdsnäten, en höjning till 380 volt är nödvändig. Även i Bergslagsbygden torde i de flesta fall gårdsnäteii, som där endast behöva överföra ett tämligen litet kraftbelopp, kunna anordnas för 220 volt. Härtill kommer, att länets hittillsvarande elektrifiering till övervägande del utförts med 220 volt, vadan denna gårdsspänning föreslås såsom standardspänning för länet. Slättbygden är redan så gott som fullständigt försedd med bygdelediiingar, utförda för en spänning av 20 kV, vilken naturligtvis även i fortsättningen bör bibehållas. I Bergslagsbygden däremot äro förhållandena ej så enhetliga. De därstädes befintliga, större industriella företagen hava använt den för var och en lämpligaste överföringsspänningen, varför där finnas ledningsnät utförda för 30, 25 och 10 kV m. fl. I länets nordligaste delar har slutligen 40 kV kommit

12 till användning även för bygdeelektrifieringen. Då de industriella anläggningarna givetvis inom dessa trakter spela den största rollen, är det berättigat, att landsbygden skall tillgodoses från bygdeledningar med för industribehoven avpassade spänningar. I enlighet med vad ovan anförts, böra sålunda följande distributionssystem för elektrifiering av Västmanlands läns landsbygd komma till användning: Å Slättbygden: trespänningssvstem och i regel liögspänningströskning med 20 000/3 000/220 volt. I Bergslagsbygden: trespänningssystem och lågspänningströskning med för de industriella behoven avpassad bygdespänning och 3 000/220 volt. I den mån den hittillsvarande elektrifieringen avviker från nyssnämnda standardsystem, bör naturligtvis hänsyn tagas därtill, så att icke ändringar onödigtvis rekommenderas. I regel torde därför de hittills använda, från ovanstående system skiljaktiga spänningssystem få bibehållas. Organisationen av den från Statens kraftverk utförda elektrifieringen är fullt enhetlig och genomförd enligt andelsföreningssystemet på sådant sätt, att för varje bygdestation en kooperativ distributionsförening bildats, vilken från kraftförsäljaren inköper energien samt utbygger orts- och gårdsnät och levererar kraften vid sina medlemmars gårdar. Inom övriga delar av länet äro förhållandena icke så enhetliga, men även där förekomma andelsföreningar enligt nyssnämnda mönster. Dessutom förekommer direkt distribution i några fall. Den av Vattenfallsstyrelsen utarbetade organisationsformen är för Västmanlands län fullt lämplig och bör användas inom hela länet, i den mån nya konsumentsammanslutningar bildas eller de mindre, från det nämnda systemet avvikande omorganiseras. Samtidigt bör en systematisk indelning av landsbygden i distributionsområden företagas, så att även de inom Bergsjagsområdet befintliga distributörernas verksamhetsområden bliva fixerade till sin utsträckning. Tidigare har påvisats, att den utförda elektrifieringen icke omfattar s. k. »småmotordrift» i den utsträckning, som skulle kunna påräknas inom trakter av Västmanlands karaktär. En större mångsidighet i motorkraftens användande i jordbrukets tjänst skulle säkert bidraga till större räntabilitet och förbättra de ekonomiska forhållandena hos distributionsföretagen. Å bifogade karta, bilaga 1, har länet blivit systematiskt uppdelat i 85 distributionsområden. I bilaga 5 lämnas en redogörelse för de tekniska anordningar, som föreslås inom vart och ett av dessa områden.

Kostnaderna för elektrifiering av Västmanlands län. I tabellen, bilaga 2, över de befintliga elektriska anläggningarna inom länet saknas uppgifter om kostnaderna för desamma. Vad beträffar Kungl. Vattenfallsstyrelsens anläggningar och de dit anslutna ortsnäten, vilka utgöra huvudparten av de inom länet befintliga elektriska anläggningarna, ha emellertid kostnadsuppgifter erhållits från Älvkarleby Kraftverk; för övriga elektriska stationer och ledningar ha anläggningskostnaderna uppskattats i proportion till ledningslängder, installerad effekt etc. På sådant sätt har beräknats, att de för närvarande inom länet befintliga, elektriska anläggningarna betinga en anskaffningskostnad enligt följande specifikation :

13 Kraftstationer c : a ig-g m ftj. kr> Landslinjer och större industriledningar samt transformatorcentraler » 2-4 » » Bygdenät, ortsnät o. dyl. anläggningar » 122 » » Summa c:a 31'5 milj. kr. Då länet i stor utsträckning mottager elektrisk energi från i andra län belägna kraftstationer, böra till ovanstående belopp läggas å Västmanlands län belöpande delar av kostnaderna för de nämnda kraftstationerna och de ledningar, som överföra kraften från dem. A andra sidan utnyttjas vissa av anläggningarna i Västmanlands län för andra trakters förseende med kraft; en reduktion av ovanstående kostnadssiffror bör med anledning härav företagas. De å Västmanlands läns kraftkonsumtion belöpande kostnaderna för elektriska anläggningar ha beräknats till: Kraftstationer C: a 11*4 milj. kr. Landslinjer och större industriella ledningar samt transformatorcentraler » 2'9 » » Bygdenät, ortsnät etc » 12'2 » » Summa c:a 26"5 milj. kr. Dessa kostnader _ motsvara det i verkligheten använda kapitalet och hänföra sig alltså till de olika prislägen, som varit rådande under utbyggnadsperiodens olika skeden. En mera objektiv grund för jämförelse med kostnadssiffror från andra län erhålles, om anläggningskapitalet hänföres till ett visst, fixerat prisläge. Vid 1914 års prisläge utgöras ovan angivna, å Västmanlands län belöpande kostnader av följande: Kraftstationer c:a l l o milj. kr. Landslinjer och större industriella ledningar samt transformatorcentraler » 2'5 » » Bygdenät, ortsnät etc » 5"0 » » Summa c:a 18'5 milj. kr. Härav torde falla å landsb}^gdens elektrifiering c:a 5 milj. kr. E n summarisk beräkning visar, att kostnaderna för de anläggningar, som ytterligare skulle erfordras för ernåendet av en fullständig elektrifiering av länets landsbygd vid nuvarande kraftbehov och vid 1914 års prisläge icke torde överstiga c: a 3'6 milj. kr. E n fullständig elektrifiering av Västmanlands läns landsbygd vid nuvarande kraftbehov och vid 1914 års prisläge betingar alltså en kostnad av i runt tal c:a 8 milj. kr.

Sammanfattning. I det föregående lämnas i första hand en beskrivning över de för närvarande befintliga elektriska anläggningarna inom Västmanlands län. Därav framgår, att den landsbygdselektrifiering, som hittills ägt rum inom länet, nästan uteslutande verkställts av Älvkarleb}- Kraftverk, under det att några få procent av länets nu elektrifierade landsbygel erhåller kraft från de för industriens förseende med kraft avsedda företagen, av vilka Wirsbo—Kamnäs Kraft A.-B., Kiddarhytte A.-B., Fagersta Bruks A.-B., Norbergs Elektriska A.-B. och Surahammars Bruks A.-B. äro de viktigaste.

14 Då Staten sålunda är landsbygdens huvudsakligaste kraftleverantör, har elektrifieringen utförts på ett mycket enhetligt sätt. A c:a 90 % av den hittills elektrifierade åkerarealen har sålunda trespänningssystemet 20 000/3 000 eller 1500/220 volt använts. Även Vattenfallsstyrelsens bekanta organisationsform med andelssystem och av konsumenterna omhänderhavda ortsnät har konsekvent genomförts. Under det att av länets hela åkerareal, vilken omfattar c:a 16b 000 hektar, c:a 92 000 hektar eller c:a 55 % äro anslutna till elektriska ledningsnät, uppgår landsbygdens nuvarande energikonsumtion till endast c:a 4 4 milj. kWh, vilket utgör c:a 37 % av det mot fullständig elektrifiering svarande värdet. Att elektrifieringsgraden sålunda är lägre än vad anslutningen av åkerjord skulle ge vid handen, har visats vara till största delen beroende av att landsbygdens småindustri elektrifierats i endast ringa utsträckning; dessutom synes förbrukningen för kategorien »småniotordrift» å lantgårdarna vara onormalt låg. En längre utsträckt elektrifiering av småindustri samt ett bättre utnyttjande av lantgårdarnas elektriska installationer skulle helt säkert bidraga till höjandet av landsbygdselektrifieringens räntabilitet. Konsumtionen av elektrisk kraft inom länet uppgår för närvarande till c:a 61 milj. kWh. Vid fullständig elektrifiering skulle kraftbehovets nuvärde uppgå till c:a 112 milj. kWh, vadan den genomsnittliga elektrifieringsgraden är c:a 55 %. I en framtid kommer elektrifieringsgraden sannolikt att stiga. Det kan förmodas, att av hela det för år 1940 beräknade kraftbehovet, c:a 162 milj. kWh, omkring 80 % eller c:a 128 milj. kWh komma att uttagas som elektrisk energi. I de senast angivna siffrorna ingår ej eventuellt framtida kraftbehov för elektrotermisk eller elektrokemisk industri. E t t förslag till planmässig elektrifiering av länet har framlagts, enligt vilket länets kraftförsörjning skall ske över sammanhängande stordistributionsnät, till vilket även de befintliga smärre, fristående landsbygdsanläggningarna böra anslutas. Vid den fortsatta bygdeelektrifieringen bör trespänningssystemet med 3 000/220 volts ortsdistribution fortfarande komma till användning. En systematisk -indelning i distributionsområden med fixerade gränser bör genomföras även mom länets nordvästra delar. E t t förslag till sådan indelning har uppgjorts. Inom de 8» st. distributionsområden, varvid länet därvid uppdelats, bör ortsdistributionen ordnas så som omtalas i bilaga 5. Kostnaderna för länets elektrifiering hava endast helt summariskt kunnat beräknas. De nu befintliga elektriska anläggningarna inom länet betinga en total anläggningskostnad av c:a 31 5 milj. kr. De på länets kraftkonsumtion belöpande anläggningskostnaderna, reducerade till 1914 års prisläge, utgöra c:a 18-5 milj. kr., varav c:a 5 milj. kr. falla å landsbygden. En fullständig elektrifiering av landsbygden inom Västmanlands län skulle vid 1914 års prisläge och vid nuvarande kraftbehov betinga c:a 8 milj. kr. Stockholm den 16 april 1923. Nils Ehvatt.

Bilaga 2.

TABELL över befintliga elektriska anläggningar inom Västmanlands län med uppgifter om vissa tekniska data.

16 Tabell över befintliga elektriska anläggningar inom

Norbergs Elektriska A.-B.

Kommun

Kraftstationens namn

Norberg

Kärrgruvans dieselcentral Norbergs ångcentral Samarbete med Avesta-Lillfors kraftstation Nordansjö kraftstation

Surahammars bruks A.-B. Västanfors

Fagersto bruks A.-B

Riddarhytte bruks A.-B.

11 12 13

Uttersbergs bruks A.-B.

14 15

Karmansbo b r u k Ferna bruks A.-B

Hed f Skinn\ \ skatteberg j Hed Gunnilbo

"Wirsbo-Ramnäs Kraft A.-B.

Ramnäs

)) »

» »

Uddnäs » Västanfors » Samarbete med kraftstationerna nri: 1 och 2 f Skinn\ Skinnskattebersrs kraftstation \ skatteberg Kopparverkets kraftstation Ångcentral

9 10

16 17 18 19 20

Semla Fagersta

» »

Ramnäs bruk

Uggelforsens kraftstation Gisslarbo kraftstation Östanfors Karmansbo Bockhammars

Kedjehammars » Virsbo »> Seglingsberg •> Ramnäs » Bratthedens » Samarbete med kraftstationerna nri 4—12 [Skultuna kraftstation

Skultuna

21 A.-B. Svenska Metallverken, Skultuna bruk

23 24

Haraker Svanå bruk » Kättsta gård Forsby kvarn ocb Skerike el. distr.-fören. Skultuna

25 Surahammars bruks A.-B.

Sura

i Samarbete med kraftstationerna nri l 17—20 Svanå kraftstation Kättsta » Forsby » [Surahammars » ) Samarbete med kraftstation nr 21

17 Västmanlands län med uppgifter om vissa tekniska data. Drivkraft

5 Utbyggd fallhöjd

Generatoreffekt

kVA

430 >3-fas o. 1-fas 1750

Olja Ånga Vatten

Strömart

12 11

3-fas

133000/10000/380 1 \ och 2 x 110/

1 2

» »

3200, 2000/

3-6 4-5

225 1070

» »

•

„

200 c: a 250 100 1500

14 35

6-7—8-2

5 4-5

120 c: a 100 20

3-fas

18-5

6 7

„

10000/380

25000/10000/380 10000/380

9 10

„

4000/380 25000/380

» »

» "

4 630

•

3-fas

423 Vatten

c: a 10 c:a 10 c: a 20 245 380

3-2—4-9 \Ånga 1 1 .i 7 2 3

2000/ 2000/

lAnga

33000/2000/

Ånga

(Vatten

volt

4-5

pr/sek.

\Anga Vatten

Vatten

Företagets nr å kartan

Spänningssystem

200 2 080 1250 c: a 1000

Ånga

Anmärkningar

Periodtal

—

11 12 13

—

14 15

3000/ 133000/ 33000/ 133000/1700/ 1700/

16 17 18 19 20

—

(33000/13000/380 \ \ och 190| •

I Likström

» 3-fas

1500/220 33000/12000/

22 23 24

If 25

26 Sur ak am mars bruks A.-B

27 28 29 30

| Svedvi

Hallstahammars A.-B A.-B. Sörstafors Pappersbruk » » »

! Kolbäck i » i Svedvi ! Kolbäck

lAlsätra kraftstation \Samarbete med kraftstation nr 25 I Västerkvarns kraftstation \ Sam arbete med kraftstation nr 25 Hallstahammars kraftstation Sörstafors

31 32

A.-B. Svenska Metallverken »

i Svedvi i Västerås

, Trångfors kraftstation 11 Ångreservation i< Samarbete med kraftstationerna nris 'I 21 och 30 I Västerås ångcentral \ S a m a r b e t e med kraftstation nr 25

33 Västerås kraftverk

34 Västerås stad

35 Kolsva Järnverks A.-B

(Abon. från Älvkarleby kraftverk... Kolsva kraftstation iBroo. Malma Samarbete med kraftstationerna nris 17—20

36 37 38 39 40

Lyftinge elektr. distributionsförening u. p. a. J Malma Lyftinge kraftstation Köpings stad '• Köpings lf. (Ekeby » städj< Köpings elektricitetsverk ', [Abon. från Älvkarleby kraftverk ! Fredr. Lorichs V. Skedvi ! Valsta kraftstation Jäders bruk i Arboga If. j Jäders bruks »

41 A.-B. Arboga Mek. Verkstad

42 Arboga stad

43 44

Hjelmare Kanal och Slussverks A.-B. B. L. Blix

Arboga s t a d ! i A r b ° S a elektricitetsverk (Abon. från Grindberga kraftstation Säterbo Hallby träsliperi kraftstation Björskog ostarna kraftstation

45 A.-B. Sala el.-verk

Sala stad

11 Västerås elektricitetsverk

Grindberga

(Sala elektricitetsverk |Abon. från Älvkarlebv kraftverk.

46 47 48 49 50

Sevalla elektriska industriförening... Sevalla Strömsbergs elektriska industriförening ... Björksta Norbergs Södra elektr. distributionsfören. ! Norberg Ombenning-Sundby elektr. » . Västervåla Västanfors Elektriska A.-B i Västanfors

51 52 53 54

Hedkärra-Onsjö-Åvestbo belysnings A.-B.... Fagersta brukssamhälle Kraftlev. från Pagersta bruks A.-B Brukspatron G- Thorells sterbhus Västervåla Abon. frånWirsbo-Bamnäs Kraft A.-B, Engelsbergs Elektriska A.-B Biddarhyttans brukssamhälle, Godkärra el. bel.-fören. m. fl. abonnenter och industriföretag { s k a S > e r g } | K r a f t W ' fr " Biddarhytte bruks A , B

Sevalla kraftstation Strömsbergs » Abon. från Wirsbo-Ramnäs Kraft A.-B

19 5

6 Vatten

2i—3

• • fÅnga \Vatten

3-fas

12000/

6-2—6-9

33000/

3-6—4-2 10—12

212 800 255 35

1700/220 13000/

28 29

9-5—16-5

•

—

/Vatten \Diesel

2-5—3-7

Vatten

| 30

2 400 1125

13000/380 o. 190 13000/380 o. 190

31 32

42 000

/120000/70000 och\ l 20000/6000/

» 115 480 och likström

6000/220 Likström 2 x 2 2 0

i 34

33000/

2-3s

Vatten Ånga

3-fas

» »

4 5-6

108 200 360 och likström

Diesel Vatten

4-1

/ 3-5-s

3 500

likström 3-fas

1520 66

225 ( 3-fas och \ likström

Ånga \

1-lT,

Vatten Ånga

60 c:a 65 4-3

Vatten

c:a 40 c:a 80

50 50

» » i)

_ —

—

» i

3300/220 20000/3000/220 o. likström 2 x 220

•

110 15000/1600/

36 37 38 39 40

5000/500

—

3-fas 335 / 3-fas och \ likström 3-fas

500 Likström 2 X 110 3000/ 6000/ 1500/ Likström 2X220 20000/1500

1 42 43 44 Reservstation.

1 45

1500 220 1500/220 33000/1700/380 33000/3300/220 33000/3300/190

46 47 48 49 50

33000/3300/220 2000/ 33000/900/190 33000/380 o. 220

51 52 53 54

10000/220

56 57 58 59 60

Hamnas brukssamhälle Guttsta Elektriska A.-B Viby elektriska distributionsförening

61 62 63 64

Fläckebo » » Harakers » » Romfartuna » » Tillberga-Hubbo och Tillberga elektr. distr.föreningar Badelunda elektr. distributionsförening

Sätrabrunn i Skultuna Tillberga

Dingtuna

Dingtuna /Västerås- \\ \ Barkaröfl Rytterne

65 66 67 68 69

Granhammars elektr. distributionsförening V. Fernebo

Västerås-Barkarö »

j Ramnäs Malm a Arboga lf.

Krafblev. fr.Wirsbo-Ramnäs KraftA.-B. Abon. » » » » » Abon. från Jäders bruk /Abon. från Kungsörs Vatten- och beK u n g Karl ( lysningsverk V. Fernebo Abon. från Älvkarleby Kraftverk ... » » »

Västerås

70 Rytterne » » Strömsholms ridskola och Strömsholms el. distr.-förening Säby elektr. distributionsförening

71 72 73 74 75

Svedvi Kolbäck-Bergs Berga Munktorps Torp a

» » » <> »

» » » » »

Svedvi Berg Munktorp

76 77

Kungsörortens Irsta-Kärrbo

» »

K n n g Karl Kärrbo

78 Teda

79 80

Tortuna Simtuna

» »

Tortuna Simtuna

81 Frösthults

82 Härnevi

Kolbäck

» Torp a

Frösthult

91 92

Härnevi Torstuna-Österunda el. distributionsfören... Osterunda Altuna elektr. distributionsförening Altuna Tärna » » Tärna Ransta » » Kumla » » Kumla i Kila » » j Kila norra » » Kila Saladamms » » Saladamm i Västerlövsta s. » » Västerlövsta Vittinge \ Vittinge » »

93 A.-B. Västeråsmaskiner

(Västerlövsta norra elektr. distributionsför. > » ! Abon. från Älvkarleby Kraftverk |\Heby Elektriska A.-B 1 ! Huddunge » » » » Huddunge elektr. distributionsförening

83 84 85 86 87 88 89 90

j\Egen ångreservstation

21 5

—

i : ;

_ — —

3-fas

— —

» »

» -

•

» »

-_ — —

— —

» » •

„ » •

20000/3000/220 20000/1500/220 20000/3000/220

—

— — — —

— _ —

„ » »

» »

» » »

—

— — — ,

» »

}

» » » »

» „ » 20000/1500/220 20000/3000/220 20000/1500/220

20000/3000/200

•

» »

» — —

61 62 63

—

64 65

— —

66 67 68

—

{

69 70 71 72 73 74 75 76 77

jEn del av området be/20000/3000 och \ { lägen inom Uppsala \ 78 \ 1500/220/ l län. 79 20000/1500/220 80 20000/3000/220

Ånga

— —

—

56 57 58 59 60

—

20000/1500/220

—

1700/ 33000/6000/220 1500/220 3000/220 20000/3000/220

—

81 1 Omfattar även en del } 82 \ av Uppsala län. 83 D:o 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95

96 Runhällens elektr. distributionsförening ....

97 Möklinta

98 Brovallens

99 100 101 102 103 104 105

Nora Tärnsjö Nora Östervåla

A. P. Eriksson A.-B. Svenska Metallverken

Möklinta v. Färnebo

Forsbo kraftstation Hörnsjöfors Bruk

106 107 108 109

Karbennings Pattigv. Styrelse Västervåla elektr. distributionsförening .... Tomtebo Belysn. A.-B Högfors och Persbo A.-B.

Karbenning Västervåla Svedvi Karbenning

Karbenning Abon. från Virsbo-Bamnäs Kraft A.-B. Närmare uppgifter saknas Abon. från Virsbo-Bamnäs Kraft A.-B.

110 Skultuna el. distr.-fören. m. fl. abonnenter

Skultuna

111 Medåkers elektr. distributionsförening

Medåker

112 113 114 115

Horndals Järnverks A.-B., Långgruvan .... Statens Skogsskola Gruv A.-B. Stark Ljuane-Voxna A.-B

Norberg

Västanfors

116 117

Ängelsbergs Bruk Statens Vattenfallsverk, Trummelsberg

Västervåla

118 Baggå Ångsåg

119 120 121 122

Statens Vattenfallsverk, Stormossen Gisslarbo samhälle m. m Jönsarbo samhälle Sala gruva

Enåker Möklinta I Väster\ färnebo

Abon. från Älvkarleby Kraftverk

...

1 /

Nora » » »

» » Östervåla

» »

» Skultuna Bruk

(Abon. från Grindbergs kraftstation \ (nr 41) Kraftleverans från Näs kraftstation.. Abon. från Norbergs El. A.-B » » Virsbo-Bamnäs Kraft A.-B

» (Skinn"1 » » » » )) » \ skattebergj Kraft från Älvkarleby Kraftverk Bamnäs Abon. från Biddarhytte A.-B. Malm a Hed Sala stad

» »

» » Älvkarleby Kraftverk...

23 5

—

— —

3-fas

))

20000/3000/220 40000/3000/380

—

» » »

20000/3000/220

» — — _

—

» » »

Vatten

__ —

likström

—

— _.

3-fas 50 Närmar* » uppgifter saknas. 3-fas 50 —

—

_ —

—.

— — _ —

—

— — —

». » )) » » » » •

» » » 8

» „ » » " „ 0

}

110 111

5000/ 20000/380 33000/380 33000/ 33000/380

» » 20000/ 25000/380 25000/ 20000/

106 107 108 109

110 33000,3300/220 3300/ 113000/1500/220 och \ 13000/380

101 102 103 104 105

33000/

—

„

96 97 TEndast en mindre del < av området beläget \ 1 { inom Västmanl. län.

., "

—

•

112 113 114 115

—

116 117

-—

—— .

119 120 121 122

KARTA ÖVER BEFINTLIGA OCH PROJEKTERADE

ELEKTRISKA ANLÄGGNINGAR INOM VÄSTMANLANDS LÄN SAMMANSTÄLLD AV KUNGL. ELEKTRIFIERINGSKOMMITTÉN Hl år 1925 SKALA 1:200 000

TECKENFÖRKLARINS: Vatlonkraftatatlon atflrro ån 5.000 kVA. VaHenkraftatation mellan 200 och 9.000 kVA. Vattenkraftatation mindra an 200 kVA

0 V arm ek raftstatio n stflrre In 3.000 kVA.

Vårmekraftstetlon mellan 200 och 5.000 kVA.

V Irma kraftstation mindre I n MO kV A.

Trän atonnato re antral anslutan till atamlinje.

® ®

Tra naf orm ato re antral analutan till landall nja.

Buodatrmn «fo rm atorstatl on.

•

Ortatranaf o rmato rstation.

— ——

Stwniinjt. Landallnte. Bygdolinje. OrtaHnja.

pnv*'am,'&®&mam?>s:

e, J

1, 2, 3 —

Grams för dintntiutlonaomrido. Nummer i elektriska nnlärjoninQar willgt tabu len bilaga 2. Nummer k lores agna distributionsområden e ligt bilaga B.

STATENS REPRODUKTIONSANSTALT

KARTA

ÖVER

DE ELEKTRIFIERADE OMRÅDENAS UTSTRÄCKNING OCH ÅKERAREALENS FÖRDELNING INOM VÄSTMANLANDS LÄN UPPRÄTTAD ÅR 1923 AV KUNGL.

ELEKTRIFIERINGSKOMMITTÉN

M E D F I L . DR. j . A N R I C K S > K A R T A Ö V E R SVERIGES ÅKERAREAL. SÅSOM UNDERLAG

BETECKNINGAR:

•

1 kvKm åker

elektrifierat område

SKALA 1:1000000 f

,? Ll n

,°

*«

70 k m .

' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ! ' •• " • l " ' ' ' 11 11 i i 1111 LLLI I H I I I I I I ! m I i I I I I I I I I I I, I I I ' I I I : ! i I : • I

STATENS RTPRODUKTIONSANSTALT

Bilaga 4.

TABELL över kraftbehovet inom de olika distributionsområdena inom Västmanlands län.

26 Tabell över kraftbehovet inom de olika dib

O d 1 a d

X -T-

Distributionsområdets belägenhet

Antal innevånare

B i

3 i 2 3 4

Norbergs s:n »

» , Västervåla o. Västanfors s:nar Västanfors s:n )i

7 Västervåla

8 9 10 11 12 13 14 15 LC

Karbenning » Västervåla » Ramnäs » Gunnilbo » Skinnskattebergs s:n ...

Utterbergs

Gunnilbo o. Sura Ramnäs s:n Sura »

sinar

17 18 19

20 21 22 88 24 25 2G 27 28 29 30

31 .'.2 33 34 35

Bro o. Hed sinar V. Skedvi s:n Malin a » Himmeta, Bro, Malma o. Odensvi s:nar Medäkers s:n Arboga stad o. If, Säterbo s:n xVrboga lf o. Björskog s:n Bjärskogs s:n Västerfärnebo s:n V. Färnebo o. Fläckebo sinar Fläckebo o. Kils sinar... Harakers sm Romfartuiia s:n » , Tillberga o. [.Hubbo s:nar Badelunda s:n

Totalt

a r e a 1

Elektrifierad Med Totalt endast belysning

Ortstransformatorer

Huvudt r ansformatorns storlek

Antal

Sammanlagd effekt

st.

har

kVA

st.

kVA

6150 475

980 450

— 150

2 500 50

58 4

280 1600 1575

550 250 1150

440 115 (500)

24 (606)

5 7 8

4 375 575 350 2 625 825

300 590

(20)

(100) (20)

2 500 240

1050 1200 1550 1575 1150

810 360 660 290 150

225 1430 550 1600 3190

270 1360 900 960 1160

3 210 575 1150

1770 1420 500

5 425 1200

6170 2 400

6 900 2 200

2 400 5 200

3 900

2 400

3 900

2 694

1400 1300 1106

2 600 3 300 3 400

1847 2 361 2 623

150 150 90

1700 1100

2 500 2 500

2 344 2 240

300 100

15 1 28 2 Hittills o elektrifierat

» » »

—

3 800 18

l Anslutes

» B

))

I littills oe lektrifierat

Anslutes

I littills oi lektrifierat

Anslutes

1littills oe lektrifierat 10 5 200

Anslutes

(50)

(500) (500)

(400!

(400)

] littills ot dektrifierat

7 650 Anslutes

5 53

2 500

_ 10 165 300 6 (Upi eriffcerna in trå i mot svaraiide u ppgifter för Anslutes Hittills oelektrifierat 272

—

176 258 115 304 178

27 stributionsområdena inom Västmanlands län. Årlig energiförbrukning för borgerliga behov och industri (även storindustri)

A n s l u t n i n g Övriga konsumenter

Jordbruket.

S ii m m a Motorer Belysning kW

Motorer

Belysning

2 985

10 35 22

14 3 20

(10)

(5) 1

90 (5 000)

(85)

21 lämpligast till Wirsbo—Rämnas Kraft. A.-B.

, (100) j (5) i lämpligast till Wirsbo—Ramnäs Kraft. A.-B. (5) J (2 400) | (165) I

För närvarande Ar 1940 vid Vid nuvarande vid fullständig fullständig anslutning elektrifiering elektrifiering

kWh

3110 10

4 500 000 (2 000)

5 710 000 19 000

6 950 000 38 000

49 116 20

(15 000) 57 000 (4 000)

19 000 230 000 106 000

31000 235 000 167 000

^5100) 1 23

(11 500 000) (1 000) 15 000

12 500 000 65 000 99 000 470 000 28 000

15 200 000 99 000 139 000 640 000 43 000

142 000 600 000 215 000 385 000 12 260 000

214 000 710 000 285 000 500 000 17 130 000

26 000 670 000 35 000 1 080 000 4 150 000

40 000 650 000 61000 1 387 000 5 000 000

980 000 134 000 2 015 000

1190 000 204 000 2 440 000

(105)

(165 000)

(2 500)

(12 750 000)

lämpligast till Riddarhytte A.-B:s ledningsnät. (225) — | — | (210) ! (15) | lämpHgast till Wirsbo—Ramnäs Kraft. A.-B. (15) (440) (40) (375) (10) i 223 (7 500) 7190 (37) (60)

(720 000) (1 300 000)

(160)

(300 000)

(620)

(900 000)

(250)

(75 000)

488 000 100 000

750 000 170 000

(1 330)

4 954 000 (10 000)

5 500 000 130 000

7 500 000 250 000

292 000

404 000

(150) (10) lämpligast till W i r s b o — R a m n ä s Kraft. A.-B. (550) (35) 35

(400 000)

område nr 27. lämpligast till Älvkarleby Kraftverk. 152

65 139 220

67 58 54

218 100

34 32

113 000

410 000

610 000

203 197 274

69 000 104 000 95 000

130 000 255 000 180 000

200 000 365 000 295 000

531 132

220 000 62 000

245 000 370 000

370 000 490 000

3C Västerås If. och. stad 37 D i n g t u n a o. Säby s:nar 38 Västerås-Barkarö o.

28 000 1600

3 000 3 300

2 896 2 712

6 777 180

18 882 392

B y t t e r n e s:nar

1100 1100 500

2 550 2 350 200

2 398 2 670

130 90

90 130 70

Kolbäck o. Säby s:nar.. Svedvi s:n Berg » Odensvi o.Munktorp s:nar Munktorps s:n

1200 3100 2 700 1400 1600

1500 2 500 2 700 3 700 4100

1160 1832 2159 2 799 3 633

150 100 150 180

55 208 340 248 350

46 Köpings lf. och stad .... 47 Torpa s:n 4! Kungs-Barkarö o. K u n g

6 400 1300

3100 2 600

300 150

1401 224

3 700 600 1700 1379

3 600 1000 3100

2 624

(400)

100 1600 400

200 2 200 1500

1300 600 1050 1250 1200

3 000 900 2 900 2 700 3 400

T o r s t u n a o. Osterunda s:n 63 A l t u n a s:n 64 T ä r n a o. Simtuna s:nar 6 5 K u m l a s;n

1650 1350 1100 1000 1000

4 400 3 700 2100 2 900 2100

6 G K u m l a o. Norrby s:nar. 67 Kila s:n 68 69 Sala stad o. s:n 70 Sala o. Norrby smar

1800 1000 900 7 400 1000

3 200 2 200 1000 2 000 1700

71 Norrby s:n 72 Västerlövsta o. Vittinge

3 400

1800 1400 530

2100 2 200

1720 734

100 150 400

196 96 30

1300 1700 2 600

2 000 2 000 3 400

2 800

4 300

80 100 230 180 417 150 Distributionsområdet till största 348 3 090

300 3100 1850

5100 2 700

166 380

166 720

39 B y t t e r n e s:n 40 Kolbäcks » 41 42 4: 44 45

Karls s:nar 49 Lillhärad s:n 50 S k u l t u n a o. Skerike s:nar 51 Skultuna s:n 52 Västerås-Barkarö s:n

(Bidön) 53 I r s t a o. Kärrbo s:nar ... 54 K u n g s å r a s:n 55 Ängsö s:n 56 57 58 59 60

T o r t u n a s:n Sevalla » Björksta » Simtuna » » o.Fröshultss:nar

61 H ä r n e v i s:n. 62

73 74 75

ti 77 78 79 80

s:nar Vittinge s:n

300 Hittills o elektrifierat

364 Anslutes •i

2 525 (500) (1 600) 2 476 3100 3 510 3110

716 1672 1779 2 593 1879 1196

— 99

350 Hittills oelektrifierat. Anslutes II . 100 || — ! 63 | Hittills oelektrifierat. Anslutes Distributionsområdet till en

120 8 14

J00 100 150 90 150 60 90 180 60 90 600 150 Hittills oelektrifierat.

121 25 40 314 357 535 390 110 157 124 136 20 185 872 109 Anslutes

o. Västerlövsta H u d d u n g e s-.n .... Enåkers » Möklinta » Västerfärnebo s:n. Nora s:n

81 82 Östervåla s:n 83 H a r b o »

Summa

1306 1816 3 260

4 095 -

150 350 Hittills oelektrifierat.

94 623 Anslutes

29 10

195 91

45 26

! I

25 37 54 68 94

| 1

24 470 265

14 000 000 105 000

16 000 000 190 000

20 000 000 310 000

36 37

240 117 90

82 000 68 000 52 000

85 000 70 000 80 000

130 000 110 000 120 000

38 39 40

40 165 215 188 306

31 000 70 000 82 000 76 000 121000

97 000 3 300 000 6 760 000 250 000 156 000

162 000 4 130 000 10 050 000 410 000 267 000

41 42 IS 44 45

1419 191

462 900 115 000

1 000 000 120 000

2 500 000 190 000

46 47

115 000

560 000 40 000 200 000

897 000 67 000 300 000

48 49 50

(2 300)

3 610 000

3 700 000

4 200 000

76 000

1000 380 000 40 000

2 000 600 000 70 000

52 53 54 55

103 000 (13 000) (50 000) 90 000 127 000

150 000 80 000 180 000 180 000 160 000

230 000 110 000 280 000 280 000 220 000

56 57 58 59 60

20 680

3 790

— — 509

58 210 lämpligas t till Älvka rleby Kraftverk. » » >

910 157

54 35 128 161 120 212

lämpligas t till Älvktirleby Kraftverk. 31 1 156 1 lämpligas t till Älvksirleby Kraftverk, del beläg et inom Up psala län. 73

197 230

30 44

145 (50) (150) 233 274

338 298 32 110 129

50 83 27 40 58

368 291 59 150 259

158 000 104 000 57 000 45 000 148 000

200 000 250 000 140 000 170 000 160 000

310 000 400 000 220 000 250 000 230 000

61 62 63 64 65

220 150 170

87 38 50

122 000 63 000 62 000 1 227 000 100 000

180 000 100 000 90 000 1 500 000 140 000

260 000 150 000 140 000 3 500 000 200 000

66 67

693 3

307 188 220 1598 289

—

160 000

260 000

_ —

905 101

67 118 lämpligas t till Älvkiirleby Kra1 'tverk.

69 70

40 258

1 28

160 132 288

73 000 59 000 110 000

600 000 370 000 260 000

850 000 350 000 360 000

72 73 74

400 000

540 000

720 000

47 64 — — 114 55 354 162 delen be' äget inom Kopparbergs län. 121 107

111 169 516

34 000 81000 115 000

230 000 150 000 340 000

360 000 240 000 520 000

118 000

540 600

83 000

76 77 78 79 80

63 000 145 000

100 000 450 000 150 000

150 000 690 000 290 000

81 82 83

60 961 000

92 697 000

122 247 000

105 59

56 32

40 | 1 275 156 lämpligas,t till Älvk irleby Kraftverk.

41 407

so B ilaff a ö.

Redogörelse för de tekniska anordningar, vilka föreslås inom de särskilda distributionsområdena inom Västmanlands län i och för främjandet av den fortsatta landsbygdselektrifieringen. Nr 1. Norbergs Elektriska A.-B. Inom detta område äro Norbergs Elektriska A.-B:s kraftstationer och ledningsnät belägna. Från bolagets tvenne värtnekraftstationer erhålla ett stort antal inom området befintliga gruvor elektrisk energi medelst ett 10 kV distributionsnät. De n ä m n d a stationerna äro sammankopplade med bolagets vattenkraftstation Lillfors vid Avesta medelst en ledning för 30 kV. Inom området är dessutom vid Långgruvan en transformatorstation anordnad, tillhörig Horn dals Järnverks A.-B., vilken station matas med 20 000 volt från Näs Kraftstation vid Dalälven. Till Norbergs Elektriska A.-B:s 10 000 volts nät äro några mindre transformatorstationer anslutna, avsedda för bygdeelektrifiering. Dessa stationer äro belägna å följande platser: Kallmora by, Heden, Stora Kylsbo by, Riddargärdet, Norbergs stationssamhälle samt Norbergs lasarett. A några av dessa är sekundärspänningen 220 volt, å några 380 volt, varför dessa stationer endast kunna tillgodose en ringa del av bygdens behov. Då emellertid det befintliga 10 000 volts nätet redan har en väsentlig utsträckning, måste bygdeelektrifieringen inom detta område fortsättas från detsamma. Som lämplig gårdsspänning föreslås 380 volt. Nr 2. Norbergs Södra Elektriska Distributionsförening. Vissa delar av området äro elektrifierade från en till Wirsbo - R a m n ä s ledningsnät ansluten transformatorstation för 30 000/1 700 volt, belägen norr om sjön Tratten. Den använda spänningen 1 700 volt å ortsnätet bör fortfarande användas, lämpligen med anpassning efter 1 500 volts standardmaterielen. Nuvarande lågspänning utgöres av 380 volt, för nyanslutning bör om möjligt användas 220 volt. Nr 3. Ombennings—Sundby Elektriska distributionsförening. Området är elektrifierat från en transformatorstation för 30 000/3 000 volt c:a 1 km. söder om Ombennings hållplats, vilken är ansluten till Wirsbo—Ramnäs ledningsnät. Elektrifieringen av området bör ske på samma sätt som hittills. Som lågspänning bör användas 220 volt. Nr 4. Västanfors Elektriska A.-B. Detta område är redan delvis elektrifierat med 3 000 volt från en transformatorstation c:a 2 km. nordost om Västanfors järnvägsstation. Den hittills använda gårdsspänningen är 190 volt, som dock vid nyanslutning om möjligt bör modifieras till 220 volt. Nr 5. Hedkärra—Onsjö—Avestbo Belysnings A.-B. Detta områdes norra del är redan elektrifierad medelst ett ortsnät för 3 000 volt från Västanfors Elektriska A.-B:s station. Energien inköpes sålunda vid 3 000 volt från sistnämnda företag. Området måste emellertid utsträckas ytterligare c:a 6 km. söderut, och blir det i så fall, för att en fullständig elektrifiering skall kunna åstadkommas, icke längre möjligt att använda transformatorn vid Västanfors. På samma gång ortsnätet sålunda utsträckes söderut, bör en särskild transformatorstation anordnas för detta område, vilken är planerad att förläggas till Onsjö och genom en c:a 6 km. lång bygdeledning anslutas till "Wirsbo—Ramnäs 30 kV ledning i Västanfors. Den hittills använda gårdsspänningen 220 volt bör även i fortsättningen bibehållas. Nr 6. Fagersta Distributionsområde. Inom detta område äro Fagersta Bruks A.-B:s kraftstationer belägna. Dessa kraftstationer äro sinsemellan förbundna med en led-

31 ning för 2 000 volt. Inom området ar Fagersta samhälle beläget, vilket är elektrifierat från brukets ledningar. Någon bygdedistribution förekommer däremot icke. Området bör elektrifieras direkt från Fagersta Bruks ledningsnät för 2 000 volt och sålunda i detta specialfall en onormal ortsspänning, 2 000 volt, tillgripas. Områdets utsträckning har i alla händelser så avvägts, att inom detsamma befintlig landsbygd kan nås med 2 000 volt från Semla. Lämplig gårdsspänning är 220 volt. Nr 7. Västervåla Östra distributionsområde. Inom detta område finnes en transformatorstation ansluten till Virsbo— Ramnäs Kraft A.-B:s 30 kV ledning, genom vilken Västervåla El. Distr. Fören. erhåller kraft. Det av denna förening utbyggda ortsnätet för 3 000/220 volt bör utvidgas och omfatta hela området, varvid den vid Västervåla belägna mindre anläggningen för 30 000/900/190 volt bör uppgå i 3 000 volts nätet. Nr 8. Ängelsbergs Elektriska A.-B. Området är elektrifierat från Wirsbo—Ramnäs Kraft A.B:s 30 000 volts ledning med 380 volt. Den förefintliga distributionen begränsas till stationssamhället med närmaste omgivningar. Nr 9. Karbennings distributionsområde. Detta områdes landsbygd är hittills oelektrifierad. En transformatorstation är planerad c:a ll/2 km. söder om Karbennings kyrka, vilken är avsedd att anslutas till Wirsbo—Ramnäs 30 000 volts ledningsnät medelst en kortare avgrening. Området bör elektrifieras med 3 000 volts ortsspänning och 220 volts gårdsspänning. Nr 10. Trummeisbergs distribtitionsområde. Inom detta område är Vattenfallsstyrelsens, till Wirsbo—Ramnäs ledningsnät anslutna transformatorstation vid Trummeisberg belägen. Densamma är utförd för 30 000/380 volt och är avsedd uteslutande för torvupptagning å den vid Trumrnelsberg befintliga torvmossen och lämpar sig ej för bygdedistribution. Särskild bygdestation bör därför anordnas för 3 000 volts ortsspänning. Lämplig gårdsspänning är 220 volt. Nr 11. Wirsbo distributionsområde. Inom detta område har förut ingen elektrifiering ägt rum. En transformatorstation är planerad för södra ändan av Wirsbosjön. Området anslutes till Kraft A.-B. Wirsbo—Ramnäs 33 000 volts ledningsnät, för ortsdistributionen är 3 000/220 volt ett lämpligt system. Nr 12. Gunnilbo distributionsområde. Inom detta område är Gunnilbo kraftstation belägen, tillhörande Farna Bruk, till vilket bruks anläggningar en ledning är framdragen. Emellertid genomkorsas området ävenledes av Wirsbo—Ramnäs kraftledning till Skinnskatteberg. Det torde sålunda, allra helst som någon bygdedistribution från Gunnilbo ännu ej ifrågakommit, vara lämpligast, att området elektrifieras från Wirsbo —Ramnäs, och att en transformatorstation anslntes till detta företags ledning i närheten av Gunnilbo. Området elektrifieras med 3 000 volt å ortsnätet och 220 volt å gårdsnätet. Nr 13. Skinn skattebergs distributionsområde. Inom detia område är Riddarhytte Bruks A.-B:s kraftstation vid Skinnskatteberg belägen. Området genomkorsas dessutom av Wirsbo—Ram näs 30 000 volts ledning till Skinnskatteberg. Till denna ledning är en transformatorstation ansluten vid Baggå ångsåg i närheten av Skinnskattebergs järnvägsstation, vilken station emellertid är avsedd uteslutande för industriellt ändamål och därför ej lämpar sig för bygdedistribution. En ny bygdestation bör därför anordnas, avsedd för 3 000 volts ortsspänning. Densamma anslutes till Wirsbo —Ramnäs ledningenät med en kortare avgrening och placeras vid Dammsjön. Lämplig gårdsspänning är 220 volt. Nr 14. Sunnanfors distributionsområde. Inom detta område befinner sig Ljusne— Voxna A.-B:s transformatorstation vid Hultebo. Densamma är ansluten till Wirsbo

32 —Ramnäs ledningsnät, men avsedd endast för gruvdrift. En ny bygdestation planeras därför strax norr om Sunnanfors. Densamma utföres för 3 000 volts ortsspänning och anslutes medelst en c:a 3 1 / , km lång ledning till Wirsbo—Eamnäs ledning vid Hultebo. Som gårdsspänning bör 220 volt användas. Nr 15. Riddarhyttans distributionsområde och Nr 16. Uggelfors distributionsområde. Inom dessa områden är Riddarhytte Bruks A.-B:s vattenkraftstation, Kopparverket, belägen, varjämte vid Riddarhyttan en ångkraftstation, tillhörig samma bolag, finnes. Från dessa stationer har utdragits ett ledningsnät för 10 000 volt, vilket dels förbinder dem med kraftstationen vid Skinnskatteberg, dels förser ett stort antal inom området befintliga gruvor med elektrisk energi. Vidare är från Kopparverket en 25 000 volts ledning utdragen söderut till bolagets station vid Gisslarbo. Det vore tänkbart, att såväl det med nr 16 som det med nr 15 betecknade området sammansloges till ett enda distributionsområde, enär desammas sammanlagda utsträckning ej är större än att detta mycket väl ginge för sig med ett 3 000 volts ortsnät. Inom området 15 är emellertid, som ovan sagts, ett relativt vitt förgrenat 10 000 volts nät redan utdraget, varjämte inom detta område intet nämnvärt jordbruk förefinnes. Inom nr 16 däremot finnas ännu inga elektriska ledningsnät. Inom detsamma förekommer dessutom jordbruk i större utsträckning. Det har därför synts lämpligt att göra en uppdelning i tvenne områden, och att det med nr 16 betecknade elektrifieras skilt från det med nr 15 betecknade området. Beträffande elektrifieringen av nr 16 förefinnas inga skäl att frångå standardsystemet. Detsamma bör därför förses med en bygdestation, vilken förslagsvis placeras vid Abborrtjärn. Densamma bör utföras för 3 000 volts ortsspänning. Gårdsspänningen bör vara 220 volt. Området nr 15 däremot torde även i fortsättningen få elektrifieras med tvåspänningssystem och 10 000 volt från ovan omtalade, till Riddarhytte bruks kraftstationer anslutna ledningsnät. Gårdsspänningen bör här vara 380 volt. * Nr 17. Uttersbergs distributionsområde. Inom detta område finnes Uttersbergs bruks kraftstation vid Uttersberg, avsedd för brukets drift. Från densamma är Uttersbergs gård elektrifierad. I övrigt förekommer ingen bygdeelektrifiering. Då inom området Riddarhytte A.-B:s ledning är framdragen, är det lämpligast, att en ny bygdestation anslutes till densamma och placeras vid Uttersbergs station. Densamma är avsedd för 3 000 volts ortsspänning. Som gårdsspänning bör 220 volt användas. Nr 18. Kallmora distributionsområde. Inom detta område är en ledning för 12 000 volt från Surahammar framdragen till tvenne transformatorstationer, avsedda för 2 st. Surahammars Bruks A.-B. tillhöriga torvmossar. Någon bygdedistribution har hittills icke ifrågakommit från n ä m n d a ledning. Då området ävenledes genomkorsas av Wirsbo —Ramnäs ledning till Kolsva, bör för enhetlighetens skull bygdeelektrifieringen inom detta område ske från sistnämnda ledning. En bygdestation har därför planerats i Kallmora. Densamma bör vara avsedd för 3 000 volts ortsspänning. Som gårdsspänning bör 220 volt användas. Nr 19. Ramnäs distributionsområde. Detta område är förut delvis elektrifierat från Ramnäs kraftstation, varvid ortsledningar för 1 700 volt utdragits till en del av landsbygden. Elektrifieringen inom detta område bör fortfarande ske på detta sätt och därvid nuvarande ortsspänningen, som tillåter användning av 1 500 volts materiel, bibehållas. Som lågspänning användes 220 volt. 1 Sedermera har en mindre betydande ledning för 4 kV framdragits till Forsen, vilket förhållande likväl ej ändrar det här föreslagna.

83 Nr 20. Surahammars distributionsområde. Inom detta område äro framdragna Surahammars Bruks A.-B:s ledningar dels för 12 000 volt från Alsätra kraftstation, dels för 30 000 volt från Västerkvarns kraftstation, båda belägna längre söderut i Kolbäcksån. Båda stationerna parallellarbeta i Surahammar genom därstädes befintlig transformatorstation för 30 000/12 000 volt. Från 12 000 volts ledningen äro utdragna några avgreningsledningar till ett fåtal gårdar, tillhöriga Surahammars bruk, samt till en torvmosse, tillhörig samma bolag. Detta ledningsnät torde eventuellt icke kunna disponeras för en allmännare bygdedistribution inom området. Emellertid har Vattenfallsstyrelsen framdragit en 30 000 volts ledning från Västerås via Skultuna till Surahammar, avsedd för industriella ändamål. Densamma bör användas även för bygdedistribution inom området, varvid systemet 3 000/220 volt bör användas. Nr 21. Jönsarbo distributionsområde. Inom detta område är Riddarhytte Bruks A.-B:s kraftstation vid Gisslarbo belägen. Dessutom finnes en kraftstation vid Karmansbo, tillhörig Karmansbo bruk och avsedd för bruksdrift. Till densamma är intet ledningsnät anslutet. Däremot genomkorsas området av Riddarhyttans 25 000 volts ledning till Gisslarbo. Till denna ledning äro anslutna tvenne transformatorstationer, den ena vid Gisslarbo station, avsedd huvudsakligast för bruksdrift men även för distribution inom samhället, den andra stationen är belägen vid Jönsarbo och är avsedd för distribution inom samhället. Båda dessa stationer transformera direkt till lågspänning och äro därför ej lämpliga som bygdestationer. En ny bygdestation planeras därför c:a l1/i km. söder om Jönsarbo, avsedd för 3 000 volts spänning. Gårdsspänningen bör vara 220 volt. Nr 22. Västra Skedvi distributionsområde. Inom detta område är ännu ingen elektrifiering företagen. En ny bygdestation är planerad vid Västra Skedvi kyrka, vilken medelst 8 å 9 km. lång bygdeledning anslutes till Wirsbo—Ramnäs ledning vid Kolsva. Ortsspänningen bör vara 3 000 volt och gårdsspänningen 220 volt. Nr 23. Guttsta Elektriska A.-B. Från en transformatorstation, ansluten till Wirsbo —Ramnäs ledningsnät, har ett mindre ortsnät för 6 000/220 volt utdragits, vilket system måste bibehållas till följd av den redan utförda elektrifieringens omfattning. Nr 24. Lyftinge Elektriska Distributionsförening. Inom detta område har ett ortsnät för 3 000/220 volt utdragits från en mindre kraftstation vid Lyftinge kvarn. Det nämnda systemet är lämpligt även för den fortsatta elektrifieringen. Nr 25. Medåkers distributionsområde. Området är elektrifierat av Medåkers el. distr.fören. medelst 5 000 volt, vilket system bör bibehållas till följd av den utförda elektrifieringens omfattning. Nr 26. Arboga stad. Områdets landsbygd är hittills så gott som oelektrifierad, men bör anslutas till Arboga stad medelst ett ortsnät för 3 000/220 volt. Nr 27. Viby Elektriska Distributionsförening. Området är delvis elektrifierat från Jäders Bruk medelst en bygdestation, ansluten till Jäders Bruks 15 000 volts ledning. Ortsdistributionen är utförd med 1 500/220 volt, vilket system bör bibehållas. Nr 28. Björskogs distributionsområde. Området är elektrifierat från Östuna kraftstation med 6 000 volt, vilken spänning torde få bibehållas till följd av det befintliga nätets omfattning. Nr 29. Västerby—Kils distributionsområde. Detta område är hittills oelektrifierat. Detsamma bör anslutas till Älvkarleby kraftverks 40 000 volts ledning från Hedemora. För ortsdistributionen föreslås 3 000/220 volt. Nr 30. Väster Färnebo Elektriska Distributionsförening. Området är elektrifierat från Älvkarleby kraftverk med 3 000/220 volt, vilket system bör bibehållas. Nr 31. Fläckebo Elektriska Distributionsförening. Se område nr 30. 1157 23' 5

34 Nr 32. Harakers Elektriska Distribuiionsförening. Se område nr 30. Nr 33. Romfartuna Elektriska Distributionsförening. Området är elektrifierat från Älvkarleby kraftverk med 1 500/220 volt, vilket system bör bibehållas. Nr 34. Tillberga—Hubbo Elektriska Distributionsförening. Se område nr 33. Nr 35. Badelunda Elektriska Distributionsförening. Se område nr 33. Nr 36. Västerås stad. Stadens elektricitetsverk erhåller kraft dels från egen kraftstation, dels från Älvkarleby kraftverk. Distributionen i stadens omgivningar äger rum med 6 000/220 volt, vilket system bör bibehållas även i en framtid. Nr 37. Dingtuna Elektriska Distributionsförening. Se område nr 30. Nr 38. Barkarö Elektriska Distributionsförening. Se område nr 33. Nr 39. Rytterne Elektriska Distributionsförening. Se område nr 30. Nr 40. Strömholms Ridskola. 41) Säby Elektriska Distributionsförening. Se område nr 30. Nr 42. Svedvi Elektriska Distributionsförening. Se område nr 30. Nr 43. Kolbäck—Bergs Elektriska Distributionsförening. Se område nr 30. Nr 44. Berga Elektriska Distributionsförening. Se område nr 30. Nr 45. Munktorps Elektriska Distributionsförening. Se område nr 30. Nr 46. Köpings stad. Stadens elektricitetsverk erhåller kraft dels från egen kraftstation med 3 000 volt, dels från Älvkarleby kraftverk med 20 000/3 000 volt. Förbrukningsspänningen är 220 volt. För elektrifiering av stadens omgivningar bör användas 3 000/220 volt. Nr 47. Torpa Elektriska Distributionsförening. Se område nr 30. Nr 48. Kungsörortens Elektriska Distributionsförening och Granhammars Elektriska Distributionsförening. Se område nr 30. Nr 49. Lillhärads Distributionsområde. Detta område är hittills oelektrifierat. Detsamma bör anslutas till Älvkarleby kraftverks 20 000 volts ledning från Västerås. Lämpligt ortsdistributionssystem är 3 000/220 volt. Nr 50. Skerike distributionsområde. Detta område är delvis elektrifierat från Forsby kvarn med 1 500/220 volt, vilket system bör bibehållas. Nr 51. Skultuna Bruks distributionsområde. Detta område är elektrifierat från Skultuna med ett ortsnät för 13 000/380 resp. 13 000/1500/220 volt, vilka system, på grund av den utförda elektrifieringens omfattning, måste bibehållas. Nr 52. Ridöns distributionsområde. Området är hittills oelektrifierat. I den mån en elektrifiering kan komma till stånd, bör densamma ske medelst 3 000 volt från det angränsande fastlandsområdet nr 53 Irsta—Kärrbo Elektriska Distributionsförening. Nr 53. Irsta—Kärrbo Elektriska Distributionsförening. Se område nr 30. Nr 54. Kungsåra distributionsområde. Området är hittills oelektrifierat, men bör anslutas till Älvkarleby kraftverks 20 000 volts bygdenät från Västerås. För ortsdistributionen bör 3 000/220 volt användas. Nr 55. Teda Elektriska Distributionsförening. Områdets bygdestation är belägen i Uppsala län. Ortsdistributionen sker med dels 1 500/220 och dels 3 000/220 volt, vilka system böra bibehållas. Nr 56. Tortuna Elektriska Distributionsförening. Se område nr 33. Nr 57. Sevalla Elektriska Industriförening. Området är elektrifierat från egen kraftstation med 1 500/220 volt, vilket system bör bibehållas. Kraftstationen torde dock så småningom böra anslutas till Älvkarleby kraftverks ledningsnät. Nr 58. Strömsbergs Elektriska Distributions förening. Se område nr 57. Nr 59. Dingtuna Elektriska Distributionsförening. Se område nr 30.

35 Nr 60. Frösthults Elektriska Distributionsförening. Se område nr 30. Nr 61. Hernevi Elektriska Distributionsförening. Se område nr 30. Nr 62. Tortuna —Österunda Elektriska Distributionsförening. Se område nr 30. Nr 63. Altuna Elektriska Distributionsförening. Se område nr 30. Nr 64. Tärna Elektriska Distributionsförening. Se område nr 30. Nr 65. Mansta Elektriska Distributionsförening. Se område nr 33. Nr 66. Kumla Elektriska Distributionsförening. Se område nr 33. Nr 67. Kila Elektriska Distributionsförening. Se område nr 33. Nr 68. Kila Norra Elektriska Distributionsförening. Se område nr 30. Nr 69. Sala Stad, Se område nr 33. Nr 70. Sala Damms Elektriska Distributionsförening. Se område 33. Nr 71. Norrby Östra distributionsområde. Området är hittills oelektrifierat. Detsamma bör anslutas till Älvkarleby kraftverks 20 000 volts ledning till Sala. Lämpligaste ortsdistributionssystem är 3 000/220 volt.. Nr 72. Västerlövsta Södra Elektriska Distributionsförening. Se område nr 30. Nr 73. Vittinge Elektriska Distributionsförening. Se Område nr 30. Nr 74. A.-B. Västerås-maskiner. Se område nr 30. Nr 75. Västerlövsta Norra distributionsförening. Se område nr 30. Nr 76. Huddunge Elektriska Distributionsförening. • Sé område nr 30. Nr 77. Runhällens Elektriska Distributionsförening. Se område nr 30. Nr 78. Möklinta Elektriska Distributionsförening. Området är elektrifierat från Älvkarleby kraftverk med 40 000/3 000/380 volt, vilket system bör bibehållas. Nr 79. Brovallens Elektriska Distributionsförening. Området tillhör ett i Kopparbergs län beläget ortsnätsområde, som elektrifierats med 3 000/380 volt, vilket system bör bibehållas. Nr 80. Nora Elektriska Distributionsförening. Se område nr 30. Nr 81. Tärnsjö Elektriska Distributionsförening. Se område nr 30. Nr 82. Östervåla Elektriska Distributionsförening. Se område nr 30. Nr 83. Särbo distributionsområde. Detta område är hittills oelektrifierat. Detsamma bör anslutas till Älvkarleby kraftverks 20 000 volts ledning från Uppsala. För ortsdistributionen bör användas 3 000/220 volt.

36 Förteckning över av Elektrifieringskomniittén hittills publicerade meddelanden. Löpande nr

Serie nr

N a m n

... 1

C: I

Redogörelse för en studieresa till Danmark.

2 A: I

Utredning angående de allmänna förutsättningarna i avseende på krafttillgångar, kraftbehov och kraftöverföring för elektrifiering av kraftdistriktet »Sydsvenska—Hemsjö» samt angående

2 B: I

Den hittillsvarande elektrifieringen av Malmöhus läns landsbygd och de åtgärder, som böra vidtagas för befrämjande ! äy elektrifieringens utveckling.

8 C: II

Utredning angående lämpligheten av 380/220 volt för lands- i ' bygdsdistribution.

4 C: III

Utredning beträffande en generell metod för beräkning av \ distributionsnät för landsbygdsdistribution.

6 G:IVi

Utredning beträffande en generell metod för beräkning av energi- och effektbehov vid landsbygdselektrifiering.

6 C: V

Utredning angående lämpliga distributionssystem för landsbygdselektrifiering.

8 A: II

Utredning angående de allmänna förutsättningarna med av- j : seende å krafttillgångar, kraftbehov och kraftöverföring för i elektrifiering av Sveriges olika kraftdistrikt.

10 B: IV

Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden j inom Gävleborgs län.

12 B: VI

Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Kopparbergs län.

13 B: VII

Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden . inom Västmanlands län.

14 B: VIII

Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Värmlands län.

21 C: VI

Kort redogörelse för Elektrifieringskommitténs verksamhet s a m t ; förslag till organisation av statens verksamhet beträffande i landets elektrifiering.

•

. '

Statens offentliga utredningar 1924 Systematisk

förteckning

(Siffrorna inom klämmer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.)

Allmän lagstiftning.

Statsförfattning.

Rättskipning.

Fångvård.

Vatten väsen. Skogsbruk.

Industri.

Allmän statsförvaltning.

Kommunalförvaltning.

Statens och kommunernas

flnansväsen.

Politi.

Bergsbruk.

Handel och sjöfart.

Kommunikationsväsen. Utredning rörande ny vattenväg mellan Östersjön och Vänern jämte bihang. [6] Hank-, kredit- ocli penningväsen.

Socialpolitik.

Försäkringsväsen.

Hälso- och sjukvård.

Allmänt näringsväsen. K. Elektrifieringskommitténs meddelanden. 12. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Kopparbergs län. [3] i 3. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Västmanlands län. [8] 14. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Värmlands län. [9] Fast egendom. Jordbruk med binäringar. Det svenska lantbrukets produktionskostnader. 2 föringsåren 1920—1921 och 1921—1922. [2

Kyrkoväsen. Undervisningsväsen. Andlig odling i övrigt. Supplement nr 2 till Sverges familjenamn 1920. [4] Betänkande angående det fria och frivilliga folkbildningsarbetet. [5] Betänkande och förslag angående läroverks- och landsbibliotek. [7] Körs vars väsen.

Utrikes ärenden. Internationell rätt. Angående ordnande iv statens kommersiella informationsverksamhet. [11

Stockholm, K. L. B e c k m a n s Boktr., 1924. 1157 23