Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Värmlands län.

_V)N©

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1924: 9 JORDBRUKSDEPARTEMENTET

KUNGL. ELEKTRIFIERINGSKOMMITTÉNS MEDDELANDEN. 14.

UTREDNING BETRÄFFANDE

PLANMÄSSIG ELEKTRIFIERING AV LANDSBYGDEN INOM VÄRMLANDS LÄN

S T O C K H O L M 19 2 4

Statens offentliga utredningar 1924 Kronologisk 1. Angående ordnandet av statens kommersiella informationsverksamhet. Promemoria, avgiien av chefen för utrikesdepartementets speciella hande^avdelning. Marcus. 28 s. U, 2. Det svenska lantbrukets produktionskostnader. 2. Bokföringsåren 1920—1921 och 1921—1922. Av L. Nanueson. Meddelande från Kungl. Lantbruksstyrelsen nr 247 (nr 6 1923). Svanbäck. (G), 107 s. Jo. 3. Kungl. Elektrifieringskommitténs meddelanden. 12. Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Kopparbergs län. Beckman. 47 s. 3 kart. Jo. 4. Supplement nr 2 till Sverges familjenamn 1920. Stat. Kepr.-aust. 10 s. Ju. 5. Betänkande med utredning och fJrslag angående det fria och frivilliga folkbildningsarbetet Eklund, vi i, 208 s. K.

förteckning

6. Utredning rörande ny vattenväg mellan Östersjön och Vänern, Göta kanal, jämte bihang, innefattande preliminär utredning rörande vattenväg mellan Hjälmaren och Vänern, Svea kanal. Meddelanden från Kungl. Kanal kommissionen. Nr 4. Hteggström. 173 s. 3 lärt. K 7. Betänkande och förslag angående läroverks- o<ii lands bibliotek. Uppsala, Almqvist & YViksell. xj, 511 s. K 8. Kungl. Elektrifieringskommittéus meddelanden 13. Utredning beträffande planmässig elektrifiering av lands bygden inom Västmanlands län. Beckman. 36 t. 2 kart Jo. 9. Kungl. Elektrifieringskommitténs meddelanden. 14. Ut redning beträffande planmässig elektrifiering av lands bygden inom Värmlands län. Beckman. 52 s. 2 tärt. Jo

Anm. Om särskild tryckort ej angives, är tryckorten Stockholm. Bokstäverna med fetstil utgöra begynaelsebokstaverna Ull det departement, under vilket utredningen avgivits, t. ex. K. = ecklesiastikdepartementet Jo. = jordbruksdepartementet. Enhgt kungörelsen cen S febr. 1922 ang. statens offentliga utredningars yttre anordning (ur 9S) utgivas utredningarna i omslag med enhetlig färg för varje departement.

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR

1924:9

JORDBRUKSDEPARTEMENTET

KUNGL. ELEKTRIFIERINGSKOMMITTÉNS MEDDELANDEN. 14.

UTREDNING BETRÄFFANDE

PLANMÄSSIG ELEKTRIFIERING AV LANDSBYGDEN INOM VÄRMLANDS LÄN S E R I E N B: V I I I

STOCKHOLM 1924 K. L. BECKMANS BOKTRYCKERI [1158 23]

r

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Sid.

Inledning"

5 Beskrivning över de nuvarande elektriska anläggningarna inom Värmlands län

5 Vattenkrafttillgångarna inom Värmlands län Energi- och effektbehov F ö r s l a g till p l a n m ä s s i g elektrifiering av Värmlands län Kraftkällor Ortsdistributionen K o s t n a d e r n a för elektrifiering av Värmlands län Sammanfattning

10 10 12 12 13 15 16

FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR. K a r t a över befintliga och projekterade elektriska anläggningar inom Värmlands län 1 bilaga 1 Tabell över befintliga elektriska anläggningar inom Värmlands län med uppgifter om vissa tekniska data K a r t a över de elektrifierade områdenas utsträckning och åkerarealens fördelning inom Värmlands län Tabell över kraftbehovet inom de olika landskommunerna av Värmlands län Redogörelse för de tekniska anordningar, vilka föreslås inom de särskilda distributionsområdena inom Värmlands län i och för främjandet av den fortsatta landsbygdselektrifieringen

1 K a r t a n är inhäftad efter tabellen, bilaga 2.

»

» »

3 4

»

5 Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Värmlands län. Inledning. I Värmland lia sedan lång tid tillbaka förekommit industriella anläggningar i betydande antal. Landskapets vattenkrafttillgångar ha mycket länge varit utnyttjade för bergshantering och under senare hälften av 1800 talet även för den då uppblomstrande trämasseindustrien. Till en början måste vattenkraften användas i omedelbar närhet av fallen; så uppstod den mängd hyttor och bruk, vilken är karaktäristisk för förra århundradets Värmland. I och med turbintillverkningens tillkomst vidtog en centralisation av fabriksdriften, vilken blev än mera utpräglad, sedan man genom kraftstationernas elektrifiering blev mindre beroende av vattenkraftkällornas belägenhet. Icke förty finnes fortfarande ett mycket stort _ au tal industriella anläggningar i Värmland, vilka alla tillgodogöra sig energien i länets många floder. Från de för dessa industrianläggningar utbyggda kraftstationerna och ledningsnäten har landsbygden under senare år elektrifierats i relativt stor utsträckning, men även många självständiga landsbygdsanläggningar ha utbyggts; därjämte ha de sydligaste delarna av länets landsbygd elektrifierats från de stora ledningsnät för allmän distribution, vilka Trollhätte kraftverk resp. Kraftaktiebol. Gullspång— Munkfors framdragit i dessa trakter. I länet finnes sålunda ett mycket stort antal elektriska anläggningar. E n ingående kännedom om dessa och om de vid desamma rådande förhållandena är en nödvändig förutsättning för en utredning om, huru länets landsbygdselektrifiering skall kunna ordnas på ett planmässigt sätt. Här nedan lämnas därför i första hand en beskrivning över de befintliga elektriska anläggningarna inom länet.

Beskrivning över de nuvarande elektriska anläggningarna inom Värmlands län. Genom överenskommelse med Värmlands Elektricitetsförening ha för Elektrifieringskommitténs räkning uppgifter om tie befintliga elektriska anläggningarna anskaffats av ingeniörerna A. Moberg och F. Tingsjö. Samtliga kraftstationer och högspänningsledningar angivas å kartan, bilaga 1; i tabellen, bilaga 2, ha vissa data för dessa anläggningar blivit sammanställda. Av kartan framgår, att Trollhätte Kraftverk framdragit en kraftledning för 20 kV till Säffle. Härifrån erhåller landsbygden i Näs härad energi, varjämte samarbete etablerats med .Kolsäters Kraftstation, vilken vid 50 kV levererar elektrisk kraft till Karlstad. Även i länets sydöstligaste del har ett för allmän distribution avsett ledningsnät framdragits. Detta nät, vilket tillhör Kraftaktiebolaget Gullspång-Munkfors, är utfört för 40 kV och förser bl. a. Kristinehamns stad med kraft. Bland de industriella kraftanläggningarna äro Uddeholms A.-B:s de största. Detta bolags vattenkraftstationer, Nain, Knon, Malta, Stjärnfors, Krakerud och

(i

Forshult, äro samtliga belägna i länets mellersta del och förbundna med varandra genom ett ledningsknippe för 12 000 volt. Från Forshult är en 50 000 volts ledning framdragen längs Klarälven till Skoghallsverken söder om Karlstad. Från Uddeholmsledningarna ha vissa partier av landsbygden i Klarälvens dalgång elektrifierats. Även de i länets östra del befintliga kraftstationerna Gammalkroppa, Nykroppa, Storfors och Lillfors tillhöra Uddeholmsbolaget. Dessa stationer äro förbundna med varandra genom ett ledningsnät för 20 000 volt, från desamma har den omkringliggande landsbygden elektrifierats. Av övriga för industriell drift avsedda kraftanläggningar må särskilt nämnas Dejefors kraft och fabriks A.-B:s 30 kV nät i Karlstadstrakten, dit ett flertal fabriksanläggningar med egna kraftstationer äro anslutna, t. ex. Forshaga sulfit A.-B. och Frykfors A.-B. Till detta nät äro dels Karlstads elektricitetsverk, dels ett flertal landsbygdsanläggningar anslutna. I Byälvens dalgång äro Billeruds A.-B:s industriella anläggningar belägna. De erhålla kraft från nämnda företags kraftstationer, Knappstadsflagan, Brandströmmen och Fors, från vilka en 30 kV ledning utgår till Säffle; denna ledningar avsedd att förlängas dels norrut till bolagets kraftstationer vid Jössefors dels från Säffle till Segmon och där förbindas med Billeruds A.-B:s från Borgviks kraftstation kommande 20 000 volts ledning. Från Billerudsanläggningarna äro vissa delar av landsbygden kring Arvika och i Byälvens dalgång elektrifierade. Gruvfälten i länets östligaste del erhålla kraft från Hellefors Bruks A.: B:s 20 000 volts ledningsnät. Av bolagets kraftstationer äro Gustavsström och Älvsjöhyttan belägna inom länet. Den från sistnämnda ledningsnät verkställda bygdeelektrifieringen begränsar sig till brukssamhällena. Landsbygden i Värmlands län har ävenledes i stor omfattning elektrifierats från egna smärre kraftstationer, var och en matande ett enda ortsnät av mera lokal betydelse. Bland företag av detta slag kunna nämnas Näckåns A.-B. och Väråns Elektr. Förening i övre delen av Klarälvens dalgång. Bäck kraft A.-B. och Stöpafors kraftstation på ömse sidor om Övre Fryken m. fl. De inom Värmlands län befintliga kraftstationerna fördela sig på olika grupper så som nedanstående tabell visar.

Slag av anläggning

Kraftstationer, som uteslutande eller till väsentlig del äro disponerade för storindustrien och städerna

Strömart

Antal

Växelström..

Drivkraft

Vatten Värme Summa

Likström

*

Vatten Värme

Kraftstationer, som uteslutande eller till väsentlig del äro disponerade för landsbygdens borgerliga behov oeh småindustri Antal

st.

Installerad generatoreffekt k VA

37 8

Samtliga kraftstationer

Antal

st.

Installerad generatoreffekt kVA

st.

Installerad generator- i effekt kVA

79 457 2 670

75 1

6 625 30

112 9

86 082 2 700

82 127

6 655

88 782

4 2

1291 104

83 2

985 15

87 4

2 276 119

Summa

2 395

Summa

83 522

7 655

91 177

!

( Som förut omtalats, levereras ävenledes kraft till vissa delar av länet från kraftstationer utanför länets gränser. Den sammanlagda generatoreffekt, som disponeras för kraftleverans till konsumenter inom Värmlands län, uppgår i runt tal till c:a 93 000 kVA; härav falla ungefär 12 % eller c:a 11000 kVA på landsbygdens elektrifiering. A kartan, bilaga 3, lia de hittills elektrifierade områdena markerats som streckade ytor, samtidigt liar åkerarealens utbredning angivits genom bruna kvadrater, av vilka var och en motsvarar 100 hektar (enligt dr. J. Anricks »Karta över Sveriges åkerareal»). Av denna karta visas, att den hittills utförda elektrifieringen mycket väl ansluter sig till den odlade bygden. Överallt, där denna är någorlunda tät, finnas elektriska distributionsnät utbyggda, det är endast i de glesaste partierna, som sådana anläggningar icke finnas. Emellertid omfattar elektrifieringen inom de områden, där distributionsledningar finnas, naturligtvis ej all där befintlig åkerjord. Den nuvarande anslutningsgraden angives i nedanstående tabell. Elektrifieringen omfattar

! Endast belysning i Motordrift och. belysning . Summa

Ansluten åkerareal av länets totala, 198 700 hektar '

Anslutna personer av landsbygdens samtliga innevånare, 229 800 st.

hektar

%

antal personer |

%

c:a 8 500 » 103 500

! c:a 4-3 , ». 52-o

c:a 13 000 » 115 500

c:a 5 7 » 50-5

c:a 112 000

e:a 563

c:a 128 500

c:a 56"2

I länets sydliga, mera tätt bebyggda delar sker distributionen i regel medelst trespänningssystemet, under det att längre norrut, där bebyggelsen huvudsakligen följer floddalarna, tvåspänningssystemet är det förhärskande. Om till tvåspänningssystemet även hänföras de anläggningar, som från egen kraftstation mata ett mindre ortsnät, fördelar sig den elektrifierade åkerarealen på olika systemtyper och distributionsspänningar på följande sätt: Systemtyp

Elektrifierad åkerareal

Distribution sspänning

hektar

%

i Enspänningssystem (även likström)

lågspanning

Tvåspänningssystem

1 000 volt 1500 » 2 000 ». 3 000 » 4 000 » 5 000 » 6 000 » 10 000 » 12 000 » 20 000 » 30 000 »

Trespänningssystem

,

1 000 volt 1500 » 2 000 » 3 000 -> 6 000 » 7 000 » Summa

7-o

7 825

i

350 1900 2 850 7 900 1400 1450 8 300 46 725 8 650 250 475 150 400 1500 16 300 2125 3 450

0-8 1-7 2-5

7-o

80 250

1-3 1-3 7-4 41-9 7-7 0-2 0-4

71-8

23 925

o-i 0-4 1-3 14-5 1-9 3-i

21-3

112 000

100-0

8 Som härav framgår, liar vid den övervägande delen av den hittills utförda elektrifieringen tvåspänningssystemet tillämpats. Som distributionsspänning har vid de flesta av dessa anläggningar använts 10 kV. Vid trespänningsnäten är 3 000 volt den mest förekommande ortsspänningen. Tillsammans behärska de båda standards23änningarna 10 och 3 kV c:a 65 % av elektrifieringen. Den omfattning, vari olika förbrukningsspänningar kommit till användning, visas av nedanstående tabell. Distributionssystem Strömart Likström

Växelström

Elektrifierad åkerareal

Förbrukningsspänning

hektar

110 volt 220 » 2 x 220 »

300 2 900 3 300

1 9 0 - 2 2 0 volt 380 » 500 »

11000 90 500 4 000

Summa |

%

6 500

0-2 2-6 2-9

r>-7

105 500

9-7 81-o 3-6

94-3

112 000

100-0

Den mest förekommande gårdsspänningen är alltså 380 volt. Den av Trollhätte Kraftverk i länets sydvästligaste del verkställda landsbygdselektrifieringen har organiserats enligt samma system, som tillämpats inom Vattenfallsstyrelsens övriga distributionsområden. Energien försäljes vid bygdestationernas sekundärsida till kooperativa distributionsföreningar, vilka anlägga och underhålla orts- och gårdsnäten samt leverera kraften till sina medlemmar vid deras gårdar. Varje andelsförening erhåller ett med hänsyn till orts spänningen lämpligt avpassat verksamhetsområde, vars gränser från början fixeras. Genom att de olika områdena överallt stöta intill varandra, möjliggöres anslutning av samtliga delar av landsbygden. Även Kraft A.-B. Gullspång—Munkfors bygdedistribution har ordnats på ett med det ovan beskrivna analogt sätt. Vid Dejeforssystemet levereras energien ävenledes i regel till konsumentsammanslutningar, vilka dock i regel äro mycket små, och vilkas verksamhetsområden ofta icke fått en utsträckning, som överensstämmer med det tekniskt lämpliga. Energileverans till privata personer, som i sin tur distribuera inom visst område, eller direkt till enstaka gårdar förekommer ävenledes. Vid Uddeholms A.-B:s bygdedistribution förekommer ävenledes konsumentsammanslutningar, men å en stor del av den till bolagets nät anslutna landsbygden försäljes kraften direkt till vederbörande konsumenter. Vid de mindre distributionsföretag med egen kraftstation, som leverera kraft över ledningsnät av endast lokal betydelse, förekomma såväl det kooperativa andelsföreningssystemet som aktiebolagsformen, varjämte vissa företag av detta slag ägas av enskilda personer eller industrier. Direkt distribution till de enskilda abonnenterna är i dessa fall det vanligaste. De till storindustriernas eller de enskilda kraftstationer och ledningsnät anslutna distributionsföretagen ha ej erhållit verksamhetsområden med fixerade gränser, utan ha ledningsnäten vuxit ut från inmatningspunkten på ett i många fall relativt planlöst sätt. Ofta har ej heller distributionsspänningen avpassats efter behovet eller den valda spänningens överföringsförmåga utnyttjats.

i)

Som av tabellen å sid. 7 visas, användes den elektriska energien å Värmlands läns landsbygd i regel för såväl motordrift som belysning; en elektrifiering som endast omfattar belysning förekommer endast ä c:a 7 % av den elektrifierade arealen. Enligt de från vederbörande företag insamlade uppgifterna uppgår landsbygdsanslutningen till följande belopp: Belysning Jordbrukets tröskmotorer » småmotorer Småindustri och hantverk

c:a c:a 8 200 kW » 300 »

4000 kW

g 500 » » 1100 » Summa c:a 14 400 kW %

Den installerade belysningseffekten, 4 000 kW, fördelad på 128 500 personer, motsvarar ett specifikt anslutningsvärde av c:a 38 watt pr person, vilket kan anses fullt normalt för här ifrågavarande slag av bygd. Motorinstallationerna bestå i Värmlands län liksom i Kopparbergs län och hela Norrland i regel av blott en enda motor, vilken användes till samtliga elektrifierade arbetsoperationer; särskilda småmotorer förekomma endast i undantagsfall och detta blott å slättbygden. P å grund härav är också den specifika motoranslutningen relativt hög, enär den antydda anordningen medför, att endast ett fåtal gårdar kunna gemensamt använda samma tröskmotor. Den ovan angivna tröskmotorefTekten, 8 200 kW, fördelar sig på c:a 103 500 hektar, och motsvarar således c:a 80 watt pr hektar eller c:a 140 a 150 watt pr ton tröskad säd, under det att 100 watt pr ton kan anses tillräckligt. (Jmfr Elektrifieringskommitténs meddelande 5 sid. 21.) De i länets mera tätt bebyggda trakter, d. v. s. de sydliga delarna, använda tröskmotorerna ha en effekt av 10 ä 15 hkr, under det att längre norrut tröskmotoreffekten är 5 ä 10 hkr. För sådana ändamål som pumpning, hackelseskärning, smedjefläkt, hiss- och transportanordningar i lador och magasin m. m., vartill elektrisk kraft lämpligen kan användas, äro de angivna motorstorlekarna onödigt stora; härtill äro 1/2 till 3 hkr lämpligare. De nämnda arbetsoperationerna torde därför ej heller ha blivit i nämnvärd utsträckning elektrifierade i Värmlands län. Uppgifter om energiförbrukningens storlek saknar för flertalet av de i tabellen, bilaga 2, upptagna distributionsföretagen, enär energien i regel ej uppmätes utan försälj es enligt ackordstariff. Om de för områden av samma karaktär som de i Värmlands län elektrifierade landsbygdsområdena gällande normalsiffrorna tilllämpas, skulle landsbygdens totala energiförbrukning kunna uppskattas till följande belopp: Belysning Jordbrukets motordrift Småindustri och hantverk Energiförluster

1158 S3

c:a 2*4 milj. kWh » 1"4 » » » 0'8 » » » 2'o » » Summa c:a 6*6 milj. kWh 2

10 Vattenkrafttillgångarna inom Värmlands län. Värmlands län tillhör dels kraftdistriktet Klarälven, dels kraftdistriktet Göta älv—Gullspång, för vilka utredning beträffande krafttillgångarna utförts i Elektrifieringskommitténs meddelande 8. Av denna utredning framgår, att relativt betydande krafttillgångar finnas tillgängliga särskilt i Klarälven. I vad mån de kraftbehov, som kunna väntas efter c:a 20 år härefter, kunna tillgodoses med länets egen vattenkraft, har i nyssnämnda utredning visats vara beroende av i vilken utsträckning dels elektrotermisk industri, särskilt elektrisk tackjärnstillverkning, kommer att förefinnas, dels länets kraftkällor kunna ekonomiskt utbyggas och vattenföringen regleras i konkurrens med kraft från annat håll. Utredningen har ådagalagt, att om en fullständig utbyggnad och reglering kunde genomföras, den då tillgängliga energimängden skulle vara tillräcklig, även om en rätt betydlig ökning av den nuvarande kraftförbrukningen för elektrotermisk industri uppstår. Yare sig krafttillförseln till länets storindustriella konsumenter kommer att ske uteslutande från inom länets gränser befintliga kraftkällor eller dessutom genom import av tillskottskraft från andra trakter, så bör landsbygden inom länets sydligare delar erhålla sin energi över stordistributionsnäten; i de fall då egna landsbygdsstationer utbyggts, böra dessa anslutas under parallelldrift till det större kraftnätet. I dessa delar av länet erfordras därför ingen ytterligare utbyggnad av för landsbygden speciellt avsedda kraftstationer. I de nordligare delarna av länet, där storindustriella ledningsnät icke komma att förefinnas, äro de redan utbyggda stationerna fullt tillräckliga till antalet, för att i det närmaste alla delar av landsbygden skola kunna nås därifrån. En utbyggnad av flera sådana stationer erfordras därför ej heller i dessa trakter. I den mån en ökningav den utbyggda effekten blir erforderlig, kan densamma lätt nog åstadkommas, enär krafttillgångarna överallt äro tillräckliga för landsbygdens relativt små behov. _ Med hänsyn till de omtalade förhållandena är en mera detaljerad undersökning av de olika vattenfallens kapacitet resp. speciella lämplighet för utnyttjande till bygdeelektrifiering icke erforderlig.

Energi- och effektbehov. Beräkningen av kraftbehovet har verkställts för var och en av de fyra konsumtionsgrupperna: landsbygd, städer, storindustri och järnvägar; därvid hava tvenne skilda värden å kraftbehovet beräknats, nämligen dels ett »nuvärde» avseende de för närvarande rådande förhållandena, och dels ett »framtida värde» avseende det kraftbehov, som med sannolikhet kan väntas uppstå efter en period av c:a 20 år eller däromkring. I fråga om landsbygden har beräkningen verkställts i enlighet med de i Elektrifieringskommitténs meddelande 5 uppställda principerna och har sålunda i första hand avsett en uppskattning av kraftbehovets storlek vid den anslutning och den energiförbrukning för olika ändamål, som kan anses normal för bygd av den inom länet förekommande karaktären och vid de nyss omtalade tidpunkterna. Resultatet av dessa beräkningar visas av följande tabell:

11 1

Kraftbehov vid fullständig elektrifiering Konsumtionsgrup])

Belysning, hushåll, hantverk

Summa

för närvarande

efter c:a 20 år

milj. k W h

milj. k W h

c:a

4-l

»> » ))

3" 5 4-5 5-4

c:a » » »

7'5 6-3 6-5 6-7

c:a 27-o

c:a 17-5

Mot de angivna energibeloppen, vilka hänföra sig till kraftstationerna, svara maximaleffektbelopp av c:a 7 500 resp. 10 500 kW. För städer, storindustri och järnvägar har kraftbehovet beräknats på det sätt, som omtalas i Elektrifieringskommitténs meddelande 8. Det totala Jcraftbehovet kan uppskattas till följande belopp: Kraftbehov vid fullständi r elektrifiering och hänfört till kraftstationerna Konsumtionsgrupp

! Landsbygd Städer '. Storindustri Järnvägar Summa

efter c a 20 år

för närvarande

energ ibehov u tnyttj tid tim. milj. kWh

max.-effekt ! ener 2,-ibehov n tnyttj. tid tim. kW mil; : kWh

max.-effekf kW 10 500 7 000 90 000 15 000

27 25 473 38

2 600 3 600 5 200 2 500

110 000

7 500 4 500 68 000 8 000

340 20

2 300 3 200 5 000 2 500

80 000

4 900

17-5 14T,

Den verkliga förbrukningen av elektrisk energi uppgår för närvarande till c:a 209 milj. kWh. Den genomsnittliga elektrifieringsgraden utgör sålunda c:a 54 %. Fördelningen på resp. konsumtionsgrupper är enligt följande:

Konsumtionsgrupp

Landsbygd Städer Storindustri (landsbygden") Järnvägar Summa

Verklig förbrukning av elektrisk energi för närvarande

Totnlt kraftbehov • vid fullständig elektrifiering för | närvarande

Elektrifieringsgrad

milj. kWh

milj. k W h

%

6-4 12-0 1890 1-6

17-5 14-5 340-0 20-o

c:a 37 » 85 -. 56

209o

392-0

12 Det är att förmoda, att elektrifieringsgraden ökas så småningom, så att densamma om c:a 20 år uppgår till nedan angivna värden: Totalt kraftbehov Sannolik vid fullständig elektrifieringsgrad elektrifiering om, iqin a 1rr i y 4 U kring år 1940

Konsumtionsgrupp

milj. k W h Landsbygd Städer Storindustri Järnvägar Summa |

ff..

^ T ? * ^ u k m n g av • elektrisk energi j år 1940

%

milj. kWh

C :a

27 „ 25 » 473 ,, 38

60 90 80 50

c:a 16 » 22 » 380 » 19

c:a 563

c:a 437

Kraftbehovets fördelning på de olika kommunerna angives i tabellen, bilaga 4.

Förslag till planmässig elektrifiering av Värmlands län. Kraftkällor. Det liar här ovan framhållits, att landsbygden i länets sydligare delar kan och bör anslutas till de stora ledningsnät, som där framdragits antingen speciellt för vissa storindustrier eller för allmän distribution, och att de mindre, lokala landsbygdsstationerna i dessa trakter böra under parallellarbete anslutas till nämnda ledningsnät. I de norra delarna synas de redan befintliga, för bygdeelektrifieringen avsedda kraftstationernas antal redan vara tillräckligt för ernående av en fullständig anslutning av hela landsbygden, varför utbyggnad av flera dylika stationer därstädes förefaller obefogad. I den mån kraftbehovets tillväxt nödvändiggör en ökningav krafttillgången, bör denna åstadkommas dels genom utökning av de befintliga stationerna, dels genom dessas hopknytning sinsemellan och med de större distributionsnäten i länets södra delar. Det är endast i de mycket glest bebyggda skogstrakterna mellan floddalarna eller sjöarna, som de stora avstånden mellan de olika byarna eller gårdarna samt dessas små kraftbehov sannolikt icke medgiva elektrifiering medelst sammanhängande ledningsnät. I dessa trakter är det därför sannolikt, att om en ytterligare ^ elektrifiering överhuvudtaget kan på ett ekonomiskt lämpligt sätt komma till stånd, densamma utföres genom utbyggnad av små kraftstationer, var och en avsedd endast för den närmaste omgivningens behov. Den centralisation av kraftproduktionen, som enligt vad här ovan anförts är lämplig för huvudparten av länets landsbygd, nödvändiggör samarbete mellan redan existerande kraftanläggningar och en hopknytning dem emellan. E t t förslag till härför lämpliga anordningar visas av kartan, bil. 1, vilket förslag naturligtvis endast utgör en av många möjliga lösningar, och vilket realiserande i varje fall får bli beroende av det ekonomiskt lämpliga vid tidpunkten för sammanbindningsnätets utbyggnad.

13 Ortsdistributionen. Bygden i Värmlands län kan med hänsyn till elektrifieringsförhållandena uppdelas på följande kategorier: Slättbygden, som förefinnes i länets sydliga delar utmed Vänerns stränder. Älvdalsbygden och Mellanbygden längs floderna och sjöarna. Skogsbygden, vilken omfattar de mycket glest bebyggda delarna mellan älvdalarna och sjöarna. Slättbygden tillhör den typ, som i Elektrifieringskommitténs meddelande 6 benämnts »utbredd bygd». Då odlingsgraden där är relativt hög, är trespänningssystemet där lämpligast. Genom befintligheten av de för storindustriella ändamål eller för allmän distribution där framdragna ledningsnäten möjliggöres en elektrifiering enligt nämnda systemtyp, vilken också där kommit till användning i stor utsträckning. Även vissa partier av mellanbygden och älvdalsbygd-en kunna elektrifieras med trespänningssystem, men då sammanhängande större ledningsnät saknas i större delen av denna bygd, har elektrifieringen hittills i många fall skett genom utbyggnad av mera lokala distributionsnät, vilka, då endast två spänningar, nämligen en distributions- och en förbrukningsspänning användas, kunna hänföras till tvåspänningssystemtypen. Tvåspänningssystemet är också i bygd av denna natur ungefär likvärdigt med trespänningssystemet. Att landsbygden i mittelpartiet av Klarälvsdalen elektrifierats från Uddeholmsbolagets anläggningar med ett t}Tpiskt tvåspänningssystem är därför fullt naturligt. I älvdalarnas nordligaste delar är bygdens bandform utpräglad, varför tvåspänningssystemet där är det enda lämpliga. Som redan tidigare framhållits, är det knappast troligt, att landsbygden, där kraftbehoven äro mycket små och konsumtionspunkterna skilda av stora avstånd, skulle kunna elektrifieras med sammanhängande högspänningsnät. I den mån elektrifiering alls kan här ifrågakomma, böra små stationer, avpassade endast för de närmaste omgivningarnas behov, utbyggas, och alltså enspänningssystem tillämpas. I samtliga de fall, där trespänningssystemet får användning, är 3 000 volts ortsspänning lämpligast (se Elektrifieringskommitténs meddelande 6 sid. 32). I de trakter av mellanbygden och älvdalsbygden, dar bygdeelektrifieringen sker från kraftstationer av endast lokal betydelse, bör ortsspänningen väljas antingen så, att densamma passar för anläggningens anslutande till ett blivande större sammanbindningsnät som ett led i ett trespänningssytem, eller också så, att nätet bildar ett självständigt tvåspänningssystem. I förra fallet bör ortsspänningen alltså väljas till 3 000 volt, i senare fallet till 10 000 volt (jmfr Elektrifieringskommitténs meddelande G sid. 33). Endast i undantagsfall användas så stora tröskmotorer, att deras anslutande direkt till ortsnäten kunde vara berättigat. Systemet lågspänningströskning har också hittills överallt tillämpats, vilket naturligtvis ävenledes är lämpligt vid den fortsatta elektrifieringen. I de fall, då 3 000 volt eller lägre ortsspänningar användas, skulle en gårdsspänning av 220 volt eventuellt vara tillräcklig, trots att tröskmotorerna anslutas till lågspänningsledningariia. Emellertid är vid den hittills utförda elektrifieringen 380 volt förhärskande, i det att denna spänning använts å c:a 80 % av den elektrifierade arealen, vilket för övrigt också är fallet, även då ortsspänningen är låg (t. ex. vid elektrifieringen av Näs härad med 3 000/380 volt). Med hänsyn härtill, och då 380 volt medför relativt betydande fördelar i de fall, då tvåspäniringssystem tillämpas,

synes denna spänning böra standardmässigt användas vid elektrifieringen av Värmlands landsbygd. I fråga om valet av bygdespänning gäller i Värmlands län liksom annorstädes, att landsbygdens bygdenät måste avpassas jämväl med hänsyn till andra, större konsumenters behov. I länets södra och mellersta delar torde den för de storindustriella ledningarna lämpliga spänningen även få användas för landsbygden. I de nordligare delarna är landsbygden allena bestämmande, och bör där 10 kV bygdespänning vara lämpligast. Som sammanfattning av det ovan anförda framgår alltså, att följande distributionssystem äro de principiellt lämpligaste i Värmlands län: A slättbygden: trespänningssystem med lågspänningströskning och efter storindustriens behov avpassad bygdespänning samt 3 000/380 volts ortsdistribution. I mellanbygden: antingen trespänningssystem med lågspänningströskning, utbildat från storindustriernas ledningsnät resp. från dit anslutna egna kraftstationer med 3000/380 volts ortsdistribution, eller också tvåspänningssystem med lågspänningströskning och 10 000/380 volt. I älvdalsbygden: tvåspänningssystem med lågspänningströskniim' och 10 000/380 volt. I skogsbygden: enspänningssystem med 380 volt. I den förut lämnade beskrivningen över befintliga elektriska anläggningar har omtalats, att i många fall från de ovan angivna standardsystemen avvikande spänningar och system kommit till användning vid den hittills utförda elektrifieringen. Denna har i regel redan fått en sådan omfattning, att en ändring av de onormala systemen icke kan genomföras. E n övergång till standardsystem skulle naturligtvis medföra oftast relativt stora kapitalutlägg. Det är icke troligt, att vederbörande distributörer äro villiga härtill, även om vissa fördelar för framtiden kunde vinnas. Ofta torde också dessa fördelar knappast kunna uppvägas av de stora olägenheter en ändring av bestående förhållanden alltid måste medföra, Det är därför nödvändigt att vid uppgörandet av ett förslag till planmässig elektrifiering taga största hänsyn till de redan använda anordningarna, Egentligen är det endast vid den av Trollhätte Kraftverk i länets sydvästligaste del verkställda elektrifieringen som landsbygden blivit systematiskt indelad i distributionsområden med fixerade gränser. Ortsnätens utsträckning eller geografiska förhållanden hava visserligen inom länets övriga delar i regel föranlett en sådan avgränsning mellan olika företags verksamhetsområden, att en fullständig anslutning av alla i en framtid tillkommande konsumenter synes kunna ernås. Helt säkert skulle emellertid landsbygdselektrifieringens utveckling befrämjas, om man även vid den av de enskilda företagen verkställda bygdeelektrifieringen fixerade distributionsområdenas gränser genom överenskommelser mellan grannarna. E t t förslag till systematisk indelning i distributionsområden har uppgjorts och återfinnes å kartan, bil. 1. En redogörelse för de tekniska anordningarna, vilka föreslås inom de å kartan angivna distributionsområdena, återfinnes i bilaga 5. Det har tidigare beskrivits, huru energiförsäljningen i många fall sker direkt till konsumenterna eller till mycket små konsumentsammanslutningar, omfattande endast ett fåtal gårdar. Konsumenternas intressen skulle bättre kunna tillvaratagas, om större sammanslutningar bildades, exempelvis av den omfattning, som är den vanliga vid Statens kraftdistribution i mellersta Sverige. Det uppgjorda

lö förslaget till indelning i distributionsområdeö utgör en lämplig stomme för konsumentsammanslutningar av andelsföreningstypen. Även i de fall, där ett aktiebolag eller en privat distributör försäljer energien direkt till varje abonnent vid dennes gård, skulle säkerligen vissa fördelar för abonnenterna kunna vinnas genom sammanslutning i abonnentföreningar. Att likströmssystemet icke är lämpligt för landsbygdselektrifiering liar vid många föregående tillfällen framhållits; ett närmare ingående på denna fråga i detta sammanhang synes därför överflödigt. Det må vara nog att under hänvisning till t. ex. Elektrifieringskommitténs meddelande 10 beträffande Gävleborgs läns elektrifiering påpeka önskvärdheten av övergång till växelströmssystem. Användandet av det speciella periodtalet 25 vid Uddeholmsbolagets anläggningar utgör i viss mån ett hinder för det fullständiga samarbete mellan länets samtliga kraftnät, som, enligt vad tidigare anförts, är att rekommendera. Då helt säkert en ändring till det vid övriga anläggningar inom länet använda periodtalet 50 av flera skäl knappast är genomförbar, bör man, i den mån detta kan bliva ekonomiskt lämpligt, tänka sig sådana anordningar, varigenom hopknytningen mellan Uddeholmsnätet och övriga anläggningar åstadkommes i en omformarestation, lämpligen förlagd till Karlstad. De mindre anläggningarna norr om Uddeholms kraftstationer, som icke utan stora kostnader kunna hopknytas med det större 50-periodsnätet, och som redan äro utförda för 50 perioder, bliva i sådant fall för all framtid isolerade, för så vitt icke periodomformning även för dem skulle bliva ekonomiskt möjlig, något som är föga troligt. Obefintligheten av särskilda småmotorer, vilka medför att den för många ändamål onödigt stora tröskmotorn måste användas till alla elektrifierade arbetsoperationer, torde i viss mån förhindra den elektriska kraftens mångsidiga användning och uppnåendet av bästa möjliga räntabilitet å de elektriska anläggningarna. Större specialisering av motorinstallationerna torde därför utgöra ett led i strävandena att förbättra landsbygdselektrifieringens ekonomi.

Kostnaderna för elektrifiering av Värmlands län. Bland uppgifterna om de befintliga elektriska anläggningarna inom länet, vilka uppgifter ligga till grund för den förut lämnade beskrivningen över dessa anläggningar, ingår även kostnadssiffror för ett visst antal företag. Genom approximativ beräkning i proportion till ledningslängden, antal transformatorer, installerade maskinerier etc. ha kostnaderna uppskattats jämväl för övriga anläggningar. På sådant sätt har beräknats, att det hittills å Värmlands läns elektriska anläggningar nedlagda kapitalet uppgår till följande belopp: Kraftstationer c:a 33'8 milj. kr. Landslinjer och bygdenät • » 6'2 » » Ortsdistributionsnät » 9'5 » » Summa c:a 49-5 milj. kr. Detta belopp motsvarar de i verkligheten nedlagda kostnaderna och hänför sig alltså till de skilda prislägen, som varit rådande under anläggningsperiodens olika skeden. E n mera objektiv bedömning av kostnadsförhållandena medgives, om anläggningskapitalet hänföres till ett visst, fixerat prisläge. Hänförda till 1914 års prisläge utgöras anläggningskostnaderna av:

16 Kraftstationer Landslinjer ocli bygdenät Ortsdistributionsnät

c:a 22"8 milj. kr. » 4'4 » » » 5*1 » » Summa c:a 32"3 milj. kr.

En approximativ fördelning av dessa kostnader på landsbygden och storindustrien ger vid handen, att på landsbygdselektrifieringen belöpa sig följande ungefärliga summor, hänförda till 1914 års prisläge: För landsbygden avsedda kraftstationer c:a 3"8 milj. kr. » » » ortsdistributionsnät » 5\5 » » Del av storindustriens kraftstationer och ledningar > lo » » Summa c:a 10'3 milj. kr. En summarisk beräkning av de kostnader, som ytterligare skulle erfordras för en fullständig elektrifiering av Värmlands län vid nuvarande kraftbehov, har verkställts. Beräkningens resultat utvisar följande ungefärliga belopp, hänförda till 1914 års prisläge: Större kraftledningar, sammanbindningsnät mellan olika företag o. dy 1 c:a 3'6 milj. kr. Ortsdistributionsnät » 6-o » » Summa c:a 9" 6 milj kr. Ett flertal av de i den första av ovanstående poster ingående ledningarna öro avsedda för tillgodoseende av storindustriens behov. På landsbygden enbart kunna därav ej anses belöpa mer än c:a 1 milj. kr., vadan den tillkommande kostnaden för landsbygdens elektrifiering skulle utgöra c:a 7 milj. kr. E n fullständig elektrifiering av Värmlands landsbygd vid nuvarande kraftbehov skulle alltså betinga en sammanlagd kostnad av i runt tal c:a 17 milj. kr.

Sammanfattning. I utredningen har först lämnats o en redogörelse för den hittills verkställda elektrifieringen i Värmlands län. A kartan, bilaga 1, hava samtliga elektriska anläggningar inritats, och i tabellen, bilaga 2, vissa tekniska data för dem angivits. Större företag för allmän distribution av elektrisk energi finnas blott i länets sydligare delar, där bygdenät tillhöriga Trollhätte Kraftverk resp. Kraft A.-B. Gullspång—Munkfors fram dragits. De väsentligaste elektriska anläggningarna inom länet ha tillkommit i storindustriens tjänst; av dessa äro Uddeholmsanläggningarna i Klarälven, Hillringsbergs- och Billerudssystemet i Byälven samt Dejeforssystemet i Karlstadstrakten de största. Landsbygden har antingen elektrifierats från storindustriella företag som de nämnda eller också från egna mindre kraftstationer med tillhörande ortsdistributionsnät, varav ett stort antal finnes i länet. Den hittills verkställda elektrifieringen omfattar c:a 112 000 hektar åker, motsvarande c:a 56 % av länets totala odlade areal. Ehuru många olika distributionssystem kommit till användning, är dock huvudparten av bygdeelektrifieringen utförd på ett tämligen enhetligt sätt. Så har t. ex. som förbrukningsspänning använts 380 volt å 80 % av den elektrifierade arealen och som distributionsspänningar de standardmässigt lämpliga spänningarna 10 000 volt och 3 000 volt å tillsammans c:a 65 % därav.

17 Kraftkonsumtionen inom länet utgör för närvarande c:a 210 milj. kWh pr år, varav dock endast c:a 6'4 milj. kWh falla på jordbruket och landsbygdens borgerliga behov samt småindustri. Vid fullständig elektrifiering skulle kraftbehovet för närvarande uppgå till c:a 390 milj. kWh varav c:a 17*5 milj. kWh falla å landsbygden. Om c:a 20 år kan behovet beräknas ha vid fullständig elektrifiering stegrats till c:a 650 milj. kWh. Elektrifieringsgraden för länet i genomsnitt är för närvarande c:a 55 %, och kan möjligen vid nyssnämnda tidpunkt ha ökats till c:a 80 %, vadan c:a 450 kWh då skulle komma att uttagas som elektrisk energi. E t t förslag till planmässig elektrifiering av länets landsbygd har uppgjorts, enligt vilket kraftproduktionen bör för framtiden så mycket som möjligt centraliseras, de minsta kraftstationerna i länets mera tätt bebyggda delar böra helst upphöra. Endast i länets glesast bebyggda skogstrakter kan småstationssystemet vara berättigat, varvid dock växelström alltid bör användas. De nu på flera ställen förekommande likströmsstationerna böra sålunda så småningom antingen helt slopas eller också omändras för växelström. E t t samarbete mellan länets kraftstationer bör etableras för åstadkommande av belastningsutjämning och vattenhushållning. Ett för sådant ändamål lämpligt sammanbindningsnät har projekterats. Även ett förslag till ortsdistributionens ordnande har uppgjorts. Om valet från början varit fritt, skulle man för de tätare bebyggda delarna ha valt trespänningssystem med 3 000 volts ortsspänning och i övrigt huvudsakligast tvåspänningssystem med 10 000 volts distribution, endast de glesare skogstrakterna utgöra undantag härifrån, i det att en elektrifiering där sannolikt endast kan ske från småstationer med direkt användande av lågspänning. Landsbygden är i många fall elektrifierad med användande av dessa distributionssystem, men i andra fall förekomma därifrån avvikande anordningar, vilka likväl — till följd av den redan utförda elektrifieringens omfattning — i regel måste bibehållas. Ett fixerande av gränserna för de olika distributionsföretagens verksamhetsområden, något som oftast hittills försummats, rekommenderas, enär därigenom ledningsnätens utsträckning kan regleras på, ett lämpligt sätt, och möjligheter för anslutning av alla konsumenter erhållas. Ett förslag till länets indelning i med hänsyn till de nuvarande förhållandena lämpligt avgränsade distributionsområden — inalles 120 st. — har uppgjorts å kartan, bilaga 1. Ortsdistributionen inom dessa distributionsområden bör med hänsyn till de tekniska systemen ordnas så, som angivas i bilaga o. Landsbygdselektrifieringens organisation inom Värmlands län har mångenstädes oj erhållit den fasthet, som är önskvärd och nödvändig för att konsumentintressena skola kunna göra sig gällande. Kooperativ sammanslutning konsumenterna emellan skulle sannolikt vara till gagn i detta avseende, även i de fall där ett mindre kraftföretag försäljer energien över eget ledningsnät direkt till abonnenterna vid deras gårdar. Kostnaderna för länets elektrifiering hava endast kunnat beräknas helt summariskt. De nu befintliga anläggningarna representera en kostnad av c:a 50 milj. kr., vilket belopp hänfört till 1914 års prisläge motsvarar c:a 32-5 milj. kr. Härav kan anses belöpa å landsbygdselektrifieringen c:a 10 milj. kr. En fullständig elektrifiering av länets landsbygd vid nuvarande kraftbehov skulle erfordra ett ytterligare kapitalutlägg, som vid 1914 års prisläge kan uppskattas till c:a 7 milj. kr., vadan totalkostnaden vid nämnda prisläge kan antagas till i runt tal c:a 17 milj. kr. Stockholm den 10 april 1923. Nils Ekivall. 1168 23

3 fl

Bilaga 2.

TABELL över befintliga elektriska anläggningar inom Värmlands län med uppgifter om vissa tekniska data.

20 Tabell över befintliga elektriska anläggningar i]

Företagets nr å kartan

Företagets ägare

Kommun

Kraftstationens n a m n

i

4 UtDriv- byggd kraft fallhöjd

5 Generator effekt

Strömart

Perj ta

pr/i

m

kVA

i

—

3-fas

likström 3-fas

•

1 2

Långflons distributions- N. Finnskoga område Aspbergets elektriska an» delsförening A.-B. Mölnbacka—Trysil » Oråns elektriska andels)) förening Näckåns elektriska A.-B. Dalby D:o »

Kraftstationen belägen i Norge Aspbergets kraftstation vatten Husbäckens » V. Kärrb ä ekstrands»

» »

26—27 15

25 12

Digerfallets Näckåns

» »

28 31-32

400 \ 100 1

5 Andelsföreningen Leta- S. Finnfors elektriska kraft- skoga station B. Carlsson » A.-B. Femtåns elektrici- V. By tetsverk Väråns elektriska före» ning

Letafors

»

» » »

8-5

5 Kindsjöns Femtåns

»

» "

4 16

I75

likström 3-fas

5 Väråns

»

))

»

5 Ekshärad Hornnäs—Stackeruds elektriska förening J. Norbäcks stärbhus » Mindre distribut.-företag » Solbergs belysningsföre» ning Vits and A.-B. Vitsands elektricitetsverk

Brattfallets

»

•

«

l

Grundfors Göknäs Solbergs

»

» « "

4-i 1-5 8

50 8 18

likström 8

-

Vitsands

»

•

4-5

3-fas

16 17 18 19 20

Fryksände Nils Larsson Kålleruds elektricitetsverk » Nils Persson » Billeruds A.-B. )> Velens elektriska förening »

Fensbols kvarn och såg Kålleruds kraftstation Böbjörkeby kvarn Torsby b r u k Abonnemang från Torsby bruk

» » » »

7 6 4-5 4-5

25 80 90 130

» » )> >'

21 Hassla elektriska andels- Ostmark förening B Viggafors elektriska andelsförening Billeruds A.-B. » Lekvattnet Larsson u Turisthotellet L e k v a t t n e t

Hassla

4'5

likström

5-1

»

6 7

15 1 10

•

»

•

3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15

22 23 24 25

»

kraftstation vatten

Viggafors

»>

Konradsfors Si bila Turisthotellets

» » »

» I » ! olja

»

5 5

-

i

n

i f

21 nlands län med uppgifter om vissa tekniska data. Elektrifieringens omfattning

imingssystem

OrtsHu- transformavudtorer transformasamantal torns odlad invåstor- antal sam lagd nare jord lek eff.

Anslutning

jordbruket

övriga konsumenter

mo- belys- mo- belystorer ning torer ning

Ärlig Föreenergitagets förbrukning Anm. nr å Summa kartan

volt

st.

har

kVA

st.

kVA

kW

kW

kW

kW

kW

kWh

0/380

(50)

(25)

—

—

—

>20

—

—

—

—

2-5

—

—

2-5

00/380 00/380

150 50

88 82

20 10

2 3

20 12

7 4

10 6

~~

17 10

0/380

3 600

—

—

00/380

—

—

142 X

80 600

40 283

108 5

2 12-5

—

2 165

X

00/380

)

8 9

30/380

')

)0/380 o. 220 (1 560)

b/880 20

225 100 150

350 150 100

15 2 7-5

—

') 1 Anm. 1

23 2 7-5

)/380

(800)

—

10/380 )/380 b/880 10/380

100 750 1500 900 350

100 1010 75 400 300 (100) j- 60

12 11

143 108 30 45

26 155 51 28 9

5 33 50 75 7

—

—

—

—

—

—

225 4

(100) 3

—

4 1

5 1 5

—

—

U — —

_

—

l

')

l

)

3 4 l

)

)

,1

Anm. 2

i

\

6 7

12 13 14

')

31 188 101 132 16

l

)

16 '17 18 19 20

—

l

)

—

')

—

9 2 5

— 29

23 24 IN 1

'

25 1

1 2 2-5 16

| likström

3-5

i likströmj

85 3'3 7 8 7

3-fas i | likström j

40-5 36

600 60

3-fas

10 6 8-5 16-17 3-5

4 13 3 200 25

7-5

30 Helgebodafors » Abonnemang från Helgebodafors kraftstation Eda glasbruk vatten

16 Charlottenbergs kraftstation Abonnemang från Charlottenbergs kraftstation D:o

kraftstation vatten Källstorps Östanå » Gustafsdals kvarn Sönrudshedens kraftstation Krockås såg

6-6 3 4-5 3'8

30 J o h a n Johanson Lekvattnet F e r n s t r ö m & Nilsson » Billeruds A.-B. Sönrudshedens elektriskal Fryksände förening Alfred Nilsson »

31 32 33 34 35

Sågbackens elektr.-verk Billeruds A.-B. Qvarnström & Person B. A. Pettersson Hj. Svensson

» » Lysvik

Sågbackens kraftstation Bada bruk Kvarnåsens kraftstation vatten Bambysåkers » Hedarne »

7-9 12 3-4 5-6 3-4

36 37 38 39

N. Kåda

Timansfallets Lovisebergs Bäcks Karlsbols

10-12

40 Timansfallefcs byamän •Lovisebergs » Bäck kraft A.-B. Karsbols elektriska delsförening Kullberg & Mayer

! Eottneros

41 42 43 44 45

Brunzell Tyberg & Nilsson Emil Johansson A - B . Edsvalla Bruk Billeruds A.-B.

Lersjöfors » » Sydv. Bottna » i Gräsmark Borra kvarn » Högfors kraftstation » iGunnarsberg Tre skogsbrukets »

46 Treskogs elektriska före-] ning

50 Gunnarsbergs elektriska! A.-B. Billeruds A.-B. j Eda Håfvilsruds elektriska be- » lysningsförening Eda glasbruks A.-B. | »

51 Billeruds A.-B.

52 Mellbyns belysningsföre-j » ning Väsby elektriska distribu-j » tionsförening Emteruds elektriska andelsförening Lina elektriska andelsförening

26 27 28 29

48 49

53 54 55

j

Sunne

j »

56 Charlottenbergs bruk 57 ! Morast och Vestergårdens elektr. andelsförening Kola 58 Adolfsfors A.-B. Skillinge59 Olof Bengtsson mark 60 Sundshagfors bruks A.-B. 61

A.-B. Järnskogs citetsverk

elektri- J ä r n s k o g

Stöpafors

» » » » »

Abonnemang från Treskogsbrukets kraftstation Bortans kraftstation vatten

3-fas !

»

likström

»

u

3-fas

j likström

3-fas

8-5 5

125 75

.»

likström

»

3-4

3-fas

D:o D:o D:o D:o Adolfsfors Skillingsfors Sundshagfors

kraftstation vatten » »

Järnskogs elektricitetsverk

23 10

)0/380

ii

23 9 50 225

10 1

—

_

1000 700 20 90 eget >ehov 200 200 30 (50)

0s

-

—

0-4 1-2 9

— —

—

—

1-2

—

27-5 1-3 0-8 5 3

—

5-5

K)0/380 )00/380

50 50 3 600 1000

40 75 3 000 1000

500 50

23 8

405 78

177 64

2-5 1-5 80 40

)00/380

2 000

3 000

15 3-7

2-5 6 1 25 1-2

— —

— 254 50

—

0-3 0-4 1-2 9

22 X J

l

|

1 26 27 28 29

) )

)

Is

')

66 1-3 6-3 5 20

l

31 32 33 34 35

2-5 1-5 511 104

)

) »)

36 37 38 39

100 000

25 6 1 40

4] 42 43 44 45

X

K)0/380 KJU/380

20 19 180 128 20 17 1100 1500 100 (50) (50) 15

15 1

100/380

(100)

(100)

7-5

—

—

12-7

i\

»0/380

—

—

l

)

47 JOO/380 )00/380

(100) (100)

— 5

__

—

65 32

—

—

6-5 3-2

l

)

48 49

—

—

—

—

—

...

—

—

—

(1000 000)2)Anm. 3

114 5

—

i)

4-9

—

—

X)0/380

52 53

)00/380

5 000

—

r.

56 . 57 )00/380 )00/380

)00/380

1600 1000

2 500 500

125 75

18 11

109 76

167 91

55 50

—

—

222 141

)

5C

—

—

—

—

-

')

2 000

1\ J

2 000

—

-

Anm. 3

58 59

24 1

i

likström

Vedevåg—Koppoms A.-B. Järnskog ÖstervallD:o skog D:o » D:o >'

vatten Koppoms bruk Bottners kraftstation »

11 35

15 8

Hagets N. Ivarsbyns

» »

5 5

35 1-2

»

S. Böns

»

12 6-2

35 20

o-fas

3-5 27

11 25

likström o-fas

„ D:o Östervallskogs elektriska " kraft A.-B. Kola Billeruds A.-B. Kola S. elektr. andelsför. » o. Kola elektr. and -för. Kroppstadsfors A.-B. Eda

5-5

likström

71 72 73 74 75

Amotsfors A.-B. Kroppstadsfors A.-B. Amotsfors A.-B. Stens andelsförening Billeruds A.-B.

3-75 6 9—10 6 3'6

10 14 40 20 21

)> '»

76 Elektriska föreningen Bex

»

.— •

—

»

77 Gårdsås distributionsföre-

»

Abonnemang från Bäxeds — kraftstation Gårdsås kraftstation vatten

likström

78 79 80

ö v r e Fjälls kraftstation Fjälls » A. G. Andersson

Mangskog

Övre Fjälls Fjälls Knaggens

»> » u

5—6 5-6 4

4 12 12

» » "

81 82 83

Bottneros b r u k Sunne D:o » Såneby & Toresby elektriska andelsförening

» »

9 25

345 125

o-fas

84 Sydöstra Sunne-Mårbacka elektriska förening (Johan Nilsson)

62 63 64 65 66 67 68 69

„ » )> Arvika

Skällarebyns kvarn Växviks kraftstation

l.-f.

Gunnarskog

» »

" »

•

Nor^borgs

»

Amotsfors Kroppstadsfors Amotsfors Stens Bäxede

» » » » »

» »

Skarpeds » Bottneros » Abonnemang från Skarped och Bottneros kraftstationer D:o Gårdsereds

•

89 90

Ranå bruks A.-B.

91 Lundby snickerifabriks A.-B. Uddeholms A.-B. D:0 D:o D:o

92 93 94 95 96a 96b

D:o D:o

97 D:o

»

Bana

» » »

»

Jonsbolsbäckens kraftstation kraftstation Gustaf Adolf Nains Knons » » Malta » » N. Båda Stjärnfors » j)

„ •

Krakeruds Forshults

» »

Bansäter

Munkfors

»

»

»

j»

i-fas

»

> ) 11

'

kraftstation vatten

Ö. Emtervik Gårdsjö gårds Bågnar Chöler (Holmgren) Alkärrsruds » Östra Emterviks elektriska Kvarneds » förening A.-B. Mölnbacka—Trysil Bansäter Bansbergs bruk

86 87 88

» » » " » " ;» )) » * »

14'5

likström

» » "

3 4-5 42-5

18 6 100

» )> 3-fas

" » »

lil:ström

10 15 140

10—15

lilström

46 32 28 8-5

3 830 3 830 3 830 850

3-fas

» » » " » » »

11 13-5 /10-12 \10—12

3-fas

» » » ». »

10 750 18 700 12 500 430 liiström

25 «

10 20

100 60

20 20

1 1*

—

—

—

—

11 —

5 —

16 2-5

X

(50)

) *)

62 63

20 35

(20) (50)

— —

—

—

0-8 1-5

—

l

)

64 65

20 80

30 300

(50)

— —

—

—

—

1J 10

—

— _ —

OS Tö

l

—

1-2 10

») ')

66 67

20 500/380

57 450

40 400

—

2 18

—

—

2 31

*) *)

68 69

10 o. 220

(100)

—

—

—

—

—

l

)

10 20

— —

X220 000/380 000/380

(200) (200)

— 60 206 180

— — 5

— — 1

19 9 38

X

) *) l

12-5

«)

71 72 73 74 75

000/380

— — 5

— — 7

19 9 32 5-5

— 6 —

— — —

—

—

—

—

—

8-7

)

)

i

40 000

x

)

!) *) *)

78 79 80

X220

(100)

—

—

_

JO

40 300 194

20 122 20

— —

— —

— —

3-7

2 9 5

5 000

(65)

550 J

)

{ 82 l 83

000/380

—

—

—

65 000

84 X220

—

— _

8 IN

)

17-7

—

2 70

-l1) ) l

)

86 87 88

1)

133 X

x220 X220 000/380 000/380 000/380

iO !0 »000/380

—

12-7

)

(50)

30 30

(30) (30) (2 500) 2 500

—

6 — •

— 75

_

—

— 13

— 96

—

—

17-7

•4

— 22

2 37

12-5

— — 11

117-5

—

) Anm. 4

1000/190 1000/190 :000/190 1000/190

91 ( 92

93 9495

•

Anslutning se unc er nr !)8

•

f 81

)

|D

000/190 000/12 000/190 000/12 000/190

-

96a 96b

•

26 1

99 100

3 Ortsdistributionen från Gustaf Adolf, Nain, Knon, Malta, N. B å d a lAbon. från Uddeholms — Stjärnfors, Krakerud och EksA.-B. och F o i s h u l t härad Uddeholms A.-B. Hammarö Skoghallsverken i ånga Bogeruds elektriska an- B a n s ä t e r Abonnemang från Udde- — delsförening holms A.-B.

»

—

D:o

101 Ransäter elektriska före-

105 Övre Ulleruds elektriska Öv. Ullerud D:o andelsförening Grava elektriska A.-B. Grava D:o Kraftleverans från UddeUddeholms A.-B. (Skog- H a m m a r ö holms A.-B. hallsverken) D:o (Hammarö) D:o •

106 107 108 109 110

Skattkärr torv A.-B. Mindre anläggning Skogafors kvarn Uddeholms A.-B. Dito

111 112 113 114

A.-B. Mölnbacka—Trysil Alvsbacka Karl J o h a n s s o n Brattfors Uddeholms A.-B. » Vestanå elektriska belys Nyed ningsförening Dala Väveri A.-B. »

103 104

— —

Ö. Fågelvik D:o Alster D:o — Uddeholm vatten — N. B å d a Sunnemo kraftstation » Nordmark Motjärnshyttans » ).

» » » » »

126 127 128 129

» Dejefors kraft o. fabriks A.-B. Frykfors A.-B. St. Kil

—

—

3-fas

— —

—

« »

25 25

—

—

»

~ —

~ — —

"

» "

25 25

_ -

» »

25 25

•

—

—

5-6 17-5 7

2-5 90 45

likström 3-fas likström

•— 50

—

45 2 41 19

3-fas likström 3-fas

Fösked

t>

7 7 6 29-5 20

» »

15 500 75

3-fas

»

50 50

»

"

»

Båglanda » Tröskeds kvarn Lindfors gård Blombacka kraftstation Hulteby »

,, »B

» » Molkoms elektricitetsverk A.-B. Molkoms kvarn- och grynverk Abonnemang från MolBåums belysningsföre" koms elektricitetsverk ning Laskeruds elektriska beLaskeruds kraftstation vatten " lysnings A.-B. Nedre Ullerud—Hedås Norums kvarn » )> elektr. distribut.-för. A.-B. Mölnbacka—Trysil Ned. Ullerud Mölnbacka bruk "

4 1 39 9-5

» » » »

D:o Karl Persson Uddeholms A.-B. Blombacka A.-B. Hulteby belysningsförening

7 Östan å » Pardixhyttans kvarn Brattfors bruk Asksjöns kraftstation

116 117 118 119 120

5 Dejefors kraftstation

Frykfors » Samarbete med Dejefors kraftstation Bröderna J o h a n s s o n Öv. Ullerud Abonnemang från Dejefors kraftstation Norsetorps-Lövåsen elek- St. Kil D:o triska andelsförening

» ))

»

—

—

»

likström

»

— 50 50

50 50

— —

9M

"

4-5

"

likström

8-12

6 900

3-fas

7-8

a

50,

—

—

f>

»

21 1

.

.2 000/500 o. 190 20 000

6 000

7 500

213 48 440

>0 000/3 000/500 .2 000/3 000/190

6 Ans utning se nr 104 52 11-2 7 —

—

18-2

—

99 100

.2 000/3 000/190

2 500

—

—

—

.2 000/500/110

2 500

—

—

—

.2 000/500/127 »0 000/3 000/500

2 500 4 000

2 050 123

500 9 000

2975 262 4 403

90 _

44 10 960 225

396 282 000 11185 18 255 000

103 104

—

1 1

150 40

-

86-5

0-5

285 _ 27-5 5

». n o >0 000/3 000/500 ». 110

ii

.2 000/500 o. 110 .2 000/190 I-JO 20 i000/380 1500 120 150 (800) 5 100 125

853 10 150 172

000/380

0-5 48 4

1-2 31-7 5-5

25 1 16-5 3-6

5-5

60 70

i 18

60 212-5

20-5 20 7-5 152-5

i 40

1i

2 1

714 1156 47 930

—

(20) 100 800 85

0 000/380 120 bO/220 . 000/380

59 800 98 334 000

_

496 000

Anm. 5

"Öfl 52 55

— 28

125 59 26-2 1 76-2

0 108 000

)

111 112 113 114

l

)

9i

106 107 108 109 110

115 X220 20 - 000/380 0 000/380

0 000/380 0 000/380

(400) 430 120 130 400 160 2 500 1500

200 (300)

260 350

000/380

0 000/380

—

—

—

—

—

(300)

—

4 000/2 000/380

3 000

—

107-5

15-5 5 3-2 51-8

412-6 3-7

27-i

36 25 451 208

0-8

21-3

—

24-3

14-5

116 117 118 119 120

')

°)

27-6

121 122

33-3 l

)

3-5

—

—

—

—

—

-

—

21-5

')

—

6-5

-

—

3 684

3 807

123 Anm. 6

(20 021 000)2) (9 390 000)2)Anm. 7

4 000/2 000/

000/380

—

1 , 35

13 2

000/380

—

4-4 1

124 125 126 127

—

67-7

40 000

3-8

-

—

12 000

28 2

130 Bergs o. Bergstorps elek- St. Kil triska andelsförening

131 132 133

Ö.Deje elektriska förening Rönningens gård Arretorps ålderdomshem

>, » ))

D:o D:o D:o

134 135

Bråten—Arnäs torps " elektriska andelsförening Forshaga elektriska A.-B. Grava

136 A.-B.

137 138

Forshaga sulfit A.-B. Lökene gård

139 140

Apertins gård Fryksta ångsåg

141 142

Kils elektriska A.-B. Runnevålskretsens elektriska andelsförening Ortsdistr. i Fagerås och » Frykfors G. Anderssons distribu- Frykerud tionsområde Ortsdistr. i Skog »

D:o D:o

Ortsdistr. i Rud St. Kil Sahlströms distribution » Skårebolskretsens elektri» ska andelsförening Edsvalla bruk o. stations- Nor samhälle Bryngelruds elektriska • andelsförening

D:o

143 144 145 146 147 148 149 150

Mölnbacka—Trysil

—

3-fas

50 50 50 50

D:0

"

50 D:o

—

—

—

•

»

Klarafors kraftstation

ånga l vatten

»

Forshaga » Abonnemang från Dejefors kraftstation

» —

3-5-4 3-3-8

255 585 470

—

—

» »

« » » »

D:0

—

— — —

» " » »

50 50

—

— — — —

"

50 St. Kil

» » » » » »

157 Slottsbrons sulfitfabrik

Ed

158 Sahlström, Hannäs

St. Kil I Karlstad \ l.-f.

D:o

D:o

50 50

—

—

»

50 D:o

— — — —

— — — —

— — — —

» » » "

50 D:0

»

50 D:o

"

» » » » » »

50 50 50 50 50

} •

50 D:o D:o

— — — — — —

D:o D-.o | Slottsbrons kraftstation H a n n ä s ångsåg

ånga

Stadens elektricitetsverk

i :.

»

_ — — — — — — —

— — — — — 650 5 1000 250

) A b o n n e m a n g från Deje- l o l j a fors och Blixbols kraftstationer

> •1

50 50 50 50

—

D:0 D:0 D:0

|

„

Dro

D:0 D:0

Alsters b r u k Abonnemang från Dejefors kraftstation

•

,. )) "

Varpnäs egendom

Handels A.-B. P. G. J a n s son

— — — —

160 Abonnemang från Dejefors kraftstation

— — — —

Höglunda egendom Ris egendom G. Johansson, Arbäck Trossnäs egendom L. J . Olsson, Mellerud

Karlstad stad

— — — —

151 152 153 154 155

vatten

—

5-65

—

f \

likström 3-fas likström 3-fas

20 22-5

likström

—

3-fas

50 50 50

— 50 50

»

29 10

ii

!000/380

—

5-5

—

—

11 7

15 000

! 000/380 ! 000/380 ! 000/380

150 9 70

212 20 40

1 1 1

10 10 10

55 6-6

— —

— —

11 7-e

10-7

— —

13-7

15 000 3 000 7 000

131 132 133

!000/380

—

4-4

—

—

9-4

7 000

4 000/2 000/380

(400)

3-7

693"

295 000 2

4 000/1000 4 000/500 4 000/6 000/380

(150)

150 180

1 300

—

—

1 —

—

I 2 238 OOO )Anm. 7 2 590 000 1 6 710 000 s) » 14 000 19o

137 138

21-7

22-6 28-2

9 000 10 000

139 140

268 000 15 000

141 142

»)

15-9

3-i

—

20 —

20 —

2-6 —

000380 4 000/380

35 —

4 000/380 00/380

338 350

240 20

7-5

3 10

22-6

2 1

28-7

—

37 —

91-3 17-5

000/380

—

—

—

—

194-6

38-6

—

—

88-6

164 000

10-8

4 000

146 147 148

(3 000) 3 000

0 000/380 000/190

—

9-8

—

—

000/380 000/380 000/380

200 350 450

155 225 214

— —

1 1 2

10 5 20

8-5 63 16-ö

7-5 8 7-5

— —

2 —

20 000 13 000 18 000

4 000/2 000/380

(85)

85 1500

18-4

55-6

—

000/380

—

—

2-7

—

—

2-7

10 000

000/380 000/380 000/380 000/380 000/380

90 20 80 96 50

150 125 100 300 50

1 1 1 1 1

25 10 10 15 10

18-2

3-5 2 2-4 4 2-4

29-3

— — —

— — — —

— — — —

ll-o 14-4 32-4 12-6

57-000 2 000 10 000 35 000 11000

151 152 153 154 155

000/380

100 600 —

335 — —

20 — —

18-6

5 —

— 515

— 15

23-6

34 000

2 300 000

156 157 158

I 000/6 000/380

JO

1000/3 000/380 ) 20 000 ) 000 3 000/380 \ } 460 (1 000) kström 2 X 2 2 0 J )0 x.220 1000/500

— 525

9-6 12 28-4 10-2

— —

16-3

Anm- 8

3 390

—

2 637 1137

—

—

15-5

3 792

5 128 000

496 000

)

260 j

8 Anm. 9

i

30 2

161 162 163 164 165 166 167 168 169 170 171 172 173 174 175 176 177 178 179

5 Abonnemang från Deje-' Ned. Alsters elektriska Alster fors kraftstation andelsförening D:o Östra Fågelviks elektriska Ö. Fågelvik andelsförening Skattkärrs elektriska andelsförening Skattkärrs tegel- o. kakelfabrik G. Lindstedt, Skattkärr

»

D:o

8 D:o

"\

—

3-fas

—

—

»

—

—

.

»

"

—

—

ånga

—

110 Vase elektriska andels- Vase förening Olsson, N. Forsnäs Alster Ing. M s s e r , Ulfsby .. » Fr. Eriksson m. fl., Vase Ölme Ölme elektriska andels» förening D:o Karl Myren, Ölme » Bengtson & Andersson,| » Vase Löfstafors elektriska an-i » delsfö rening Ölmåns elektriska före»> ning

Abonnemang från Deje-j — fors krafrstation Forsnäs kraftstation vatten Alstrums kvarn >' Backa kraftstation » » Trefors »

—

—

5'5 3'5 5" 7

52 35 50 75

likström 3-fas

» »

50 50 50

Ölmåns

»

Lungsund Stiftelsen Lundsbergs skola Lundsbergs Fastighets » A-B. Anders Virén » Uddeholms A.-B. Kropp a

Kvarneds

•>

»

Lundsbergs kvarn

»

i

»

i

180 D:o

» »

D:o

181 182 183 184 185

3 Skattkärrs sågverk

»

» "

Hults My roms Forsas

5 4

5-4

» »

»

6 0

50 19 9

» »

50 50

»

likström

3-fas

3-6

»

—

»

2'4

1-7

15 / 500 \ 510 125 | 46 \ 50 i 85 \ 85

1 Löfstafors

» i

Asktjärns gård Gammelkroppa kraftsta-1 tion Ii N y k r o p p a k r a f t s t a t i o n n r Ii

_

,

in

»

50 likström 3-fas likström 3-fas likström 3-fas

Nykroppakraftstationnr 2

»

16 Nykroppakraftstationnr 3

»

12 Storfors kraftstation i Lill fors » Skarphyttans » Asphyttans kvarn Bjurbäckens kraftstation

» >' " » »

12—15 4 6 2"7 8

800 400 8 22

)i

Henniokehammars » » 16—17 Abonnemang från Udde- i holms A.-B (kraftstation 182) Filipstad st. Filipstads elektricitetsdi esel; — verk va ttenl 6'4—-69 Fernebo Bergkarlshyttans kraftst. 4 Skribo kraftstation 12 » » 10 1 Finnshyttan — — t Abonnemang från Hellefors Bruks A.-B.

3-fas

D:o D:0 D:0 D:0

Storfors

D:o D:o

Fernebo Storfors

» »

—

»

— 50

50 50

likström 3-fas

»

likström

"

186 187

Fernebo D:o Bergsjö elektriska andels- Varnum förening

188 Filipstads stad

189 190

G. Karlsson A.-B. Finnshyttan

191 A.-B. Finnshyttan

32 \ likström 250 I 4 » 20 3-fas 25 1 1

—

»

50 50

— — — 50 50

—

50 . 50

31 10

ii

i 000/10 000/380

103-6

14 7

3-7

72 000

—

—

105 000

105 000

160 000

1200 i1405

) 000/380

) 000/380

—

3 000/380

—

5-5

180-2

4-5

—

—

—

—

—

2 500

3 300

-

89-5

29-5

—

90 200 200

175 600 400

30 50

3 3

30 365

9-1 47 30

3-6 12 17

000/380

2 000

4 000

000/380 20

175 20

750 60

52-5

87 7-7

9 1-2

) 000/380

400 1000

57-5

) 000/380

(1 000) 1000

55.

24-7

) 000,380 20 000/380 o. 220 ) 000/380

l

167 168 169

)

l

) l )

(170

57 000 2)

ll7l|

— _

96 8-9

') J )

172 ! 173

—

*)

—

34-7

*)

l

)

2-5

-

—

17-2

')

8T,

Ii

—

—

9-8

*>

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

~ '

—

(100)

—

—

—

—

—

—

) 000/380

—

—

—

—

—

—

—

22-5

—

14-7

j

) 000/500 o. 220 000/380 (500) !0 !0 .0

100 30

80 70

—

500/380 000/380

(400) 160

390 229

—

—

_

_

—

—

8 4

23-5 4-4

19-5 4-8

—

—

1 150

—

—

?5

8 26

—

—

l

)

29-5

1-5

230-5

181 182 183 184 185

i>

186 187

498 000

92 337

—

400/190 1000/190

148 000

—

xl20

0-4

(50)

) 000/ ) 000/1 500

42-6

—

000/190

) 000/380

12-7 59 47

189 190 357 000

32 1

2 Mölnlycke T o m t A.-B.

194 Tabergs Gruv A. B.

195 Hellefors Bruks A.-B.

196 D:o 197a Lesjöfors A.-B. 197b D:o

vatten 1 Persbergs kraftstation Abon fr. Hellefors A.-B. Storbrons kraftstation vatten » Abon. fr. Hellefors A.-B. Stamparbo kraftstation vatten Nordmark Abon. fr. Hellefors A.-B. Gåsborn Gustavströms kraftstation vatten

Billeruds A.-B.

{ {

,, » Ramen

199a

D:o

'• »

199b

D:o

»

200 201 202 203 204 205 206

{

L å n g b a n s h y t t a n , Lesjö- Fernebo fors A.-B. Aron Aronsson Gåsborn Nicklasdam elektriska Ölme AB. Hedbults elektr. förening Varnum Maria Svensson » >i Bäckhammars Nya A.-B. D.o

Visnnm

Svarta bruks A.-B.

208 S. R å d a elektriska distri» bulionsförening Rudskoga och. Nysunds Nysund elektriska distributionsförening Kristinehamns stad med (KristineS. Varnums el. and.-för. f h a m n m. fl. abonnenter

211 212 213 214

{

»

I

» » »

Älvsjöhyttans » Stjärnfors » Lesjöfors » Abon. fr. Hellefors A.-B. Ramens

5 Persbergs gruvaktiebolag Fernebo

»

•! ånga vatten

Liljendals nedre » » övre » » Oforsens kraftstation » Abonnemang från Helle- — fors bruks A.-B. Långbanshyttan vatten Gåsborns kraftstation ,, n

Jonsbols

G

7-5

46 15-9

600 \ J 1200

6 5 15

837 200 300

17-6 24-s 3-5 31-2

30 \ » 83 / 72 \ » 48 1 8-5 likström

—

- 1

13-5 10

90 1

—

•

—

—

— —

— —

— —

— —

1 Bäckhammars

» Abonnemang fr. Kr. A.-B. — Gullspång—Munkfors | Björneborgs kraftstation vatten Abonnemang fr. Kr. A.-B. — Gullspång—Munkfors D:o •—

1 1

5-5

(

-

/

9-5

^

50 50

» » » >'

50 50 50 50

— 50

,) —

— —

—

— —

50 50 50

D:o

»

—

50 D:o Kristinebamns kraftstation

ånga

—

— —

—

kraftstation vatten •> » » » » »

39 6 19 5

125 17-5 275 5 11

215 Moriansfors

»

»

5-6

216 217 218 219 220

Billeruds A.-B. Brunskog Nyström » Alfr. Andersson » Ljusefors elektriska A.-B. » And. Anderssons sterbhus »

Brunsbergs Berga Lerolfors Svartåns Tångnäs

» » » » »

» » » » »

5-6 5-4 4 65 7

5-5 6'5 26 15 33

221 222 223

Axel Olsson Nils Nilsson (Joh. Nilsson)

Gullsbyns Amåtts D:o

» » »

» »

5 4-5 4

25 2 8

»

3-fas

— —

9 1

likström 3-fas

likström 3-fas

—

Dömle Tolita Rinnefors Lene

»

|

c:a 50

Axel Runestam, Deje Deje C. O. Forslund, Tolita St. Kil D:o och Billeruds A - B . Frykerud Mjölnare Johansson, Fa» gerås Billeruds A.-B. Brunskog

n

\

7-5

—•

kraftstation vatten

i n

—

likström

—

3-fas

» »

50 50 50

likström

—:

» » » » » »

— — — — — —;

3-fas likström

»

-1

—

1 ii 900

000/2 000/190

o

\

)00/380 1 1000 000/3 000/380 000/

—

—

—

150 —

|

its

0-5

1100 000

x

)

1 2 0 8 000

194 195

4-5 i —

—

—

12-5

2 259 OOO 2 )

196 197a

—

197b

—

71 3

7 5

78 8

— l

)

199b

-

—

')

201 202

—

—

—

—

203 204 205

—

—

—

—

—

-

~~

—

—

—

—

—

—

—

—

260 000

—

_

—

-

—

—

100/220

—

—

—

0/380

125 50

120 —

—

—

—

—

2 —

757-5

(220

—

—

—

000/500/220

—

—

—

—

—

0 0

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

0 0 bO/380

—

000/500 000/2 000

—

—

—

—

000/380

(600)

—

—

000/1 500/220

2 500 3 000

-

000 3 000/380 \ (2 000; 2 000 C150 f

—

000/380

53-5

12-5

2 000 5 000

(15)

26-4

000/380

—

—

—

—

—

D

—

—

—

—

—

100 30 300 250 17

207 50 175 500 10

7-4

4 2 4 9 1

:220 :220 3 00/380 3 :220

{ 108

1-9

13i

— —

—

7-4

74 2-2

{=

—

15 1 4

199a

108 OOO 2 )

—

899 000

I

000/ DO/ 000/2 000/380

211 f 212 \ 213

—

67-6

—

—

1-9

x

)

5'9

7-9

*)

11-4

x

)

216 217 218 219 220

X

221 222

—

15' i

— — —

11-4 16-4 3-2

17 1 3

)

I 22a

34 Mölneruds elektriska an- Brunskog delsförening Mangskog Kraftbolaget Gylte

Mölneruds

kraftstation

Gylteruds

»

Ullefors

»

227 228 229 230

Ullefors elektriska andels- Arvika l.-f. förening And. Anderssons sterbhus Joh. Olovsson A.-B. Arvika-Verken Arvika stad D:o

231 232

Billeruds A.-I D.-o

Arvika l.-f.

233 Arvika elektriska A.-B.

Arvika stad o. l.-f.

234 235

Kärrmossens s:a elektri- Arvika l.-f. ska ljusförening Koppsängs gård

239 240

Höfves o. Gilteruds elektriska förening Sulviks elektriska andels- Elga förening Elga mellersta ljusföre ning » Elga södra ljusförening Arvika l.-f. Billeruds A.-B.

224 J25 226

242 243 244 245 246 247 248

250 251 252 253

vatten

Skogslunds » Segerfors » Perseruds » ånga Viks » vatten Jössefors övre » » » no dre >» ( » Sälboda \ånga Abonnemang från kraft-j stationerna nris 231, 232; och 229. Abonnemang från Bille-j ruds A.-B. D:o

3-fas

likström

3-fas

6 12 450 90 1323 220 460 75

likström

4-5 4-5 140 7 12-13 6

S-fa s

D:o D:o D:o D:o Brättne kraftstation

vatten

12-5

176 W a g g e elektriska andels- Ny förening Norseruds egendom Andelsföreningen Nordals Arvika l.-f. kraftverk Lars Johansson Karlanda elektriska kraft Karlanda A.-B.

Wagge

»

30 Norsernds Nord als

» »

2 15

12 15

Kälkesruds Smolmarks verk

» elektricitets-

12 25

7 93

C. Nilsson ÖstervallTorpeddalens elektriciskog tetsverk Töcksmarks elektricitets Töcksmark verk V. Fågelviks elektriska V. Fågelvik förening Holmedal Fröken Olsson

Korsbyns kraftstation vatten Torpeddalens

3-4 4-5

36 12

Töcksmarks

24 Lössbyns

15 Liane Holmerudsfors Årjängs kraftstation Abonnemang från kraftstationen nr 252 D:o

likström

4-5

25 25

3-fas

»

Holmerudsfors A.-B. Årjängs elektriska A.-B Silbodal Tvärdalens elektriska andelsförening Lian elektr. ljusförening Högerud—Strands ljusförening Fanskog o. Gerruds ljus förening

D:0

D:o

i likström 3-fas

! i likström 3-fas

likström 3-fas

35 10

000/380

67-3

14-7

—

—

30-7

%

X220

-

—

—

14-7

—

27-4

!

)

000/380

—

-

—

')

226 K 220 x220 000/380 000/380

(50) (10) 300 500

(50) 10 300 233 3 550

J

75 40

18-9 10-2 730 3 370

577 OOO2)

227 228 229 230

1000/7 000/380 1000/7 000/380

\ 500

233 3 550

000/380

2 500

2 000

000/380

000/380

17-4

..30

jAnm.

) 1 6

l

} 224

29 2 570

7-5

1-5 3-5 12 643 2-5 3 320

—

2 570

7-5

2-5 3 320

3 370 {

6 840 OOO2) 1 000 OOO2)

231 232

—

—

(1300 OOO)2)

—

—

—

\)

—

6-5

—

—

—

]

000/380

—

—

—

-

4 D00/380

—

35 D00/220

—

2 D00/380 D00/380

250 (50)

200 (50)

—

3 DOO/380

(200)

(200)

<220 300/380

(100) 150

(100) 100

<220 000/380

12 1500

40 1500

000/380 0

1000 1000

000/380

000/380

(150)

67 5

10-3

27-5 762 5

2 000 220

(200)

(150)

— 3

9-6

L0-7 570

!)

239 240

—

—

l

12 4-4

3 7

— —

15 11-4

242 243

5 66-5

2 53

—

7 119-5

244 245

30 5

—

86 5

l

)

246 247

—

')

7-5

l

l

— 30

7-4

8 —

7-5

(50)

—

—

—

—

—

30 5 5

6 24 1-6

300/380 000/380

(50) (50)

(50) (50)

—

1 1

5 5

—

)

545 (50) (50)

—

)

15'3

(50)

(50)

—

300 (50) (50)

(50)

236 l

—

000/380 000 o. 2 000/380 300/380

000/380

—

)

l

c 220

)

—

—

— — — •

2-4 2

—

—

—

—

) )

6 24 1-6

250 , 251

fAnm. \ 252 ' 253

2-4 2

1\

2 X

= 5

)

J

)

» »

86 2

253 Sangbergsföreningen

»

Sjögårdarnas ljusförening' Holmerudsfors A.-B.(Möl-j neruds kvarn) Aslanda elektriska förening

254 255 256 257 258 259 260 261 262 263 264 265 266 267 268 269 270

Silbodal

»

A.-B. Gränsfallets kraftstation D. Nordin » Svanskog Svaneholms A.-B. Långs erud Esbjörb3'ns elektriska förening Svaneholms A.-B. )>

»

Viksfors A.-B. Bröderna Pettersson Kolsäters kraft A.-B. D:o Stenbyns elektriska andelsförening

» » »

271a Kolsäters kraft A.-B.

Gillberga

271b L:o 272 Glava glasbruks A.-B. 273 Billeruds A.-B.

Glava

D:o

275 D:o

276 277 278 279 280 281 282 283

»

" i)

» „

D:o D:o (Stömne sulfat- Stavnäs fabrik) Stavnäs elektriska andels» förening Värml. Nysäters elektriska Gillberga andelsförening Billeruds A.-B. (Billeruds By sulfitfabr.) Gunnarsbol elektriska » distributionsförening Tveta elektriska distribu- Tveta tionsförening Kila elektriska distribu- Kila tionsförening

|

_ i Abonnemang från kraftstationen nr 252 D:o — Mölneruds kraftstation vatten !

—

—

3-fas

50 50 50

—

» "

)>

likström

Lennartsfors bruk Blomma kraftstation

» »

8'5

207 25

3-fas

"

50 50

Sundsbyns Asebyfors Sanda

» » »

7 4 2-4

50 20 7-5

» »

50 50

likström

—

Gränsfallets

»

» » » »

3-fas

10 14

40 25 3-5

»

ikström

Aslanda

»

Trankil Lennartsfors A.-B. Blomma elektriska före- Blomskog ning Sundsbyns kraft A.-B. » Asebyfors elektriska verk Sillerud Sanda elektriska förening »

»

Karlsfors såg Svaneholms kraftstation Esbjörbjms »

)> » "

Skillingsfors

»

Viksfors Kyrkebols Torps Kol säters Elovsbyns kvarn

» » » »

" » » » j)

»

1 Blixbols kraftstation l Abon. från Trollhätte — kraftverk Sågbacka vatten Glava glasbruk » Knappstadsflagans kraft" station Brandströmmens kraft" station Fors kraftstation >, Hillringsbergs » Kraftleverans från nris 273-277 Abonnemang från Billeruds A.-B. (Kraftstationerna nris 273—276) D:o Kraftleverans från kraftstationerna nris 273— 276. Abonnemang från Trollhätte kraftverk D:o D:o

„ —

—

~ —

7 6-8 5-3 7-5 3

11 8 250 20 5

9'G

—

»

— ~

» " »

— —

3-fas likström

—

—

M

3-fas

50 50

»

—

» —

—

3-fas

14-3

"

14-5

6-8

—

—

» „ "

50 50 50

~

—

—

»

50 50

—

—

—

50 50 50

37 10

ii

(50)

. 1000/380

;

i000/380 i000/380

(50) (50)

(50 (50)

__ —

—

(50)

—

—

_

0 000/380

750 60

—

000/380 0 (220

800 50 100

500 (50) (100

— —

)00/380

)00/380 0 c 220

(50) 140 (150)

(50; 40 J 60

— —

c 220

0 0 100/220

— (35) 100

35 100

— — — 15

:220

—

—

—

000 6 000 000/20 000 000

l

) ) ')

—

1-5 la

—

—

1-5 1-8

—

1-6

—

—

1-c

—

0-6

—

0G

1)6)

— —

18-4 9 3

12 4 8-8

—

30-4 13 6-6

i>

— —

— _ __ —

— _

—

—

3'6

i\

13"8

10-3

10-4

la

1) b\

—

_ 1

la

— —

— —

—

1-5 6

— — —

—

—

7-4

8-8

j

123 000 2)

256 257 258 259 260

»)

i\

)

l

—

36 6

) ')

262 263 264

7-o

23-2

l

—

4-8

2-5

_ —

11-7

—

— —

-r

—

—

) _ *) *) ')

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

3 035 000 )

i 271b (Anm. \ 272 \ 11 > 273

_ —

7-3

{

266 267 268 269 270

—

. —

—

(500)

—

—

2 404 000 2 )

_ —

—

—

;—

—

—

—

—

—

—

—

—

-

—

—

-

—

(1 500) (1 500)

—

—

—

—

— —

000/6 000/380

—

—

271a

000/6 000

000/6 000/380

|

000 6 000

000/6 000 000/400

l

~~ —

l

)

276 277

—

—

*278

000/6 000/380

(500)

—

—

50 000

000/380

(50)

—

—

—

—

—

—

—

—

—

000/3 000/380

—

—

—

22 000

000/3 000/380

—

—

—

56 000

000/3 000/380

—

—

23 000

38 1

3-fas

1 284 285 286 287 288 289 290 291 292 293 294 295 296 297 298 299 300 301 302 303 304 305 306 307 308 309 310.

Huggen äs elektriska di- H u g g e n ä s stributionsförening Bro elektriska distribu- Bro tionsförening

A b o n n e m a n g från Troll-! hatte kraftverk D:o

—

S:a Ny elektriska distri- S:a Ny butionsförening By elektriska distribu- By tionsförening Botilsäter elektriska di- Botilsäter stributionsförening Ölserud-Millesvik elektri- Ölserud ska distribut.-förening Eskilsäter elektriska di- Eskilsäter stributionsförening

D:o

—

Gillberga Hultkrantz, Björnö Malsjö elektriska andels- Grums förening Mindre kraftanläggning B org vik Billeruds A.-B. » Ed D:o

Sandåsens kraftstation Malsjö k v a r n

50 D:o D:o

—

D:o

Uppgifter saknas Borgviks bruk Kyrkbyns sulfitfabrik

vatten

» —

vatten ånga

Sillegårdens kraftstation » kvarn H e n s g å r d s kraftstation

» » »

Mitandersfors Reinholdsfors

Värmskogs el. and.-fören. Värmskog Glava och Glava el. distr.-fören. Stavnäs Karlanda E. Eriksson m. fl. E. R u n e och R. Aronson V. Fågelvik Trollhätte kraftverk, se- Säffle kundärstation vid Säffle

Värmskogs kraftstation Abon. från Billeruds A.-B.

» » „ —

Nordmark

316 317 318 319 320

Hellefors Bruks A.-B. Billeruds A.-B. Örlingsbyns el. fören. Se nr 116 i Örebro län — P. Persson och A. Lorell Nysund

»

Fernebo

» » „ » Gåsborn

»

- '

""" —

»

> )

" »

»

—

D:o

„ D:o N. A. och J. Johanson »a Hensgårds elektriska andelsförening Norskt företag (Lie) Bogen Brunskogs el. and.-fören. Brunskog

Uddeholms A.-B. D:0 Fernebo kommun Ingenjör Rundberg C. Danielsson

—

~

A b o n n e m a n g från Blix- — Segerstad och. Nor elek- Segerstad bols kraftstationer271) triska andelsförening Vålbergs Fabriks A.-B. Vålbergs Fabriker ånga » Kapten H. V. Axelson Bro Mässviks kraftstation vatten Låbyfors elektricitetsverk K n u t Larsson » » J. O. Bergström V. Emtervik Aplungs kvarn "

311 312 318 314 315

—

Mölnerud Durserud

16-5 4

— 11 — — — 8 10 6

35 8

—

3-fas

— »

50 50

—

•

72 37 50 50

likström

— — 50

Saxåhyttan Torskebäcken Abon. från Hellefors A.-B. Håkanbol

50 50

60 3 20

likström 3-fas

6 150

likström 3-fas

» " »

» vatten » » » »

2-5 33 3 2-3 4

33 48 8 1-6 16

»

10 4

10 10

— —

— — 20

» — — vatten

» 3-fas » »

—

6 10 18

~~ 10 2-5

_

Konstfallet Finnboström Fogdhyttan Stockforsen Stöpjöhyttan

likström

500 250

— — — — —

vatten

likström 3-fas

—

—

50 50 50

—

3-fas

— — — — ~" — — 50

— »

likström

» » » " i)

»

—

39 IS

ii

|

|

1 I 000/3 000/380

—

—

-

24 000

000/3 000/380

—

—

—

—

95 000

000/3 000/380

—

—

—

—

39 000

300/3 000/380

—

—

—

—

67 000

300 3 000/380

—

—

—

—

114 000

300/3 000/380

-

—

—

—

43 000

—

—

—

24 000

45-6

15 11

—

60-6 11

l

—

291 292

3 3

22-5 258

15 10

59 280

—

—

300/3 000/380 30/380 220

350 460

750 175

)00/380 100/880

300 200

100 150

18-5 9

)00/10 000/380

o.|220

(50) 175 1194 775

(50) 250 400 700

20 20-6

8 32

)0/380 )0,380 10/380 b/380 bo/880

(100) (100) 20 35 300 300

~~

—

—

—

—

—

—

1-3

293 (2 136 000)2) 1 Anm. > 294 l ) 1 13 I 295

')

—

39 I 301 302 303

3 42

—

Is

296 297 298 299 f 300

28 52-6

3 15

)

l

)

304 305

»0/380 10/380

306 307

»00/20 000/3000

308 309 310

276 500

| 300

»0/190 10/380 o. 220

90 10 30

100 10 60

—

80 40 6(3

200 50 120

—

—

-_

10 9 10

8 2 4 4 2 2

—

8 2 14

—

10 12 2

—

{ 312 313 314 315 316 317 318 319

40 2

321 322

Villingsbergs A.-B. Krontorps A.-B.

323 Visnums and.-el.-fören.

324 325

H. C. Falkenberg Se nr 2 i Skaraborgs län

326 Säffle köping

Anm. 1. Anm. 2. Anm. 3. Anm. 4. Anm. 5. Anm. 6. Anm. 7. Anm. 8. Anm. 9. Anm. 10. Anm. 11. Anm. 12.

3 Nysund Visnum

" »

i

Säffle

likström 3-fas

50 Mobråten Abon. från Kraft A.-B. Gullspång—Munkfors 1 Torpa kraftstation Abon. från Kraft A.-B. Gullspång—Munkfors Boos kvarn

—

—

—

vatten

— —

—

I•

»

| Säffle kraftstation

ånga

— — — —

— —

likström

1 —

l Abon. från Trollhätte kraftverk

ånga

» » —

3-fas

— —

50 Distribution sledningarna hopknutna. Krafts ationen kommer antagligen att nedläggas och. installationerna anslutas till Uddeholms A.Kraftleverans till Norge. Anslurningsuppgifterna ingå i Uddeholms A.-B:s uppgifter. Under byggnad. Anläggningen under byggnad. Samarbetar med Dejefors kraftstation. Kraftstationen arrenderas av Dejefors kraft och fabriks i Anslutningen ingår i område 147. Anläggningen överkopplingsbar till Dejeforsnätet. Energileverans från Dejefors. Köper kraft från Holmerudsforsens kraftstation. Uppgifter saknas. Ångreservation.

41 10

u

—

—

—

—

—

> 000/lågsp.

321 322

000/380 o. 220

100/

— [0 o. 220 DOO/380 o. 220

} ~

—

— —

324 325

— —

—

—

—

—

') Mätare saknas. ') Årsproduktion 1916. ') Från Dejefors kraft och fabriks A.-B. ') Periodtalet höjes till 50. 5 ) N ä t e t sedermera utökat.

58 23

]

STATENS REPRODUKTIONSANSTALT

STATENS KPPRODUKTIONSANSTALT

43 Bilaga 4. Tabell över kraftbehovet inom de olika landskommunerna av Värmlands län. Areal Härad och kommuner

Lungsund Brattfors Kroppa Färnebo Nordmark åsborn Ramen Visnum ... isnumn8-Kil. Eludskoga Södra Råda 3lrme arnum än )stra Fågelvik .. lster tyed lvsbacka Jvre Ullerud Jedrc Ullorud ... Itora Kil rykerud ansäter ra va [ammarö Karlstads ländsk, egerstad

orgvik .. llberga ångsund ärmskog iavnäs .. ögerud.. lava ranskog. ila ro

Antal innevånare Landareal

Antal brukningsdelar

Ärligt energibehov vid fullständig elektrifiering och hänfört till Kraftstationerna För

Odlad Större Totalt areal än 3 antal hektar

1965 16 802 1990 1290 19 963 1160 4 203 21699 726 4 212 42 510 1991 2196 23 514 801 1307 22 200 429 3 369 28 982 484 3 498 18 577 3 362 997 9 418 1780 1394 5 262 1985 1241 4 360 1184 1410 17 556 5 642 1994 20 359 2 981 3 698 25 496 8 572 2138 8 063 2 469 1568 11142 3 608 4 957 29 648 6 054 805 6 174 837 2 331 19 314 2 802 3 942 11349 2 783 3 864 14 463 4157 2 805 13 682 5 248 5 519 14 028 1930 7 325 15 903 5 382 2 588 5103 1225 1834 4 675 883 783 6 343 2179 3147 10 428 3 533 2 781 15 620 4 455 2 478 9 045 1880 1146 5 623 991 2 382 18 619 4 200 1835 19 331 11 1202 7 939 2 045 2 682 18 535 2 703 664 4 934 3 624 22 946 1510 11331 1729 13 811 1279 9 945

900 1612 1386 3 628 2 785

147 104 58 173 66

232 156 154 478 379

40 29 176 107 196

220 208 287 146 ,74

139 197 182 383 152

222 321 274 537 258

151 425 81 223 141

194 606 139 339 207

261 366 154 279 109

362 511 394 552 201

41 73 148 294 103

58 96 211 384 153

73 218 197 183 246

83 333 357 241 396

98 158 180 263 124

132 412 284 310 189

Hushåll, hantverk, jordbruk och småindustri

närvarande Storindustri

Summa

Om Hushåll, hantverk, jordbruk och småindustri

c:a 2 0 år

Storindustri

Summa

201 000 201 000 310 000 310 000 118 000 190 000 308 000 182 000 230 000 412 000 189 000 11000 000 11189 000 297 000 13 200 000 13 497 000 765 000 4 900 000 5 665 000 1132 000 5 880 000 7 012 000 95 000 3 323 000 3 418 000 153 000 3 987 000 4 140 000 54 000 54 000 87 000 87 000 151000 9 801 000 9 952 000 236 000 11 799 000 12 035 000 319 000 3 231 000 3 550 000 495 000 4 537 000 5 032 000 80 000 80 000 127 000 127 000 152 000 152 000 235 000 235 000 91000 91000 142 000 142 000 371 000 371 000 568 000 568 000 222 000 222 000 341 000 341 000 552 000 552 000 845 000 845 000 138 000 332 000 470 000 220 000 458 000 678 000 230 000 230 000 353 000 353 000 427 000 843 000 1 270 000 666 000 1 061 000 1 727 000 49 000 98 000 147 000 76 000 152 000 228 000 210 000 210 000 323 000 323 000 195 000 28 968 000 29 163 000 316 000 43 377 000 43 693 000 358 000 1 954 000 2 312 000 553 000 2 879 000 3 432 000 346 000 346 000 531 000 531 000 340 000 14 152 000 14 492 000 521 000 18 396 000 18 917 000 396 000 14 169 000 14 565 000 628 000 20 966 000 21 594 000 118 000 16110 000 16 228 000 185 000 23 300 000 23 485 000 77 000 4 303 000 4 380 000 124 000 5 170 000 5 294000 76 000 76 000 123 000 123 000 180 000 6 441 000 6 621 000 293 000 9 500 000 9 793 000 216 000 1146 000 1 362 000 342 000 1 375 000 1 717 000 134 000 5 860 000 5 994 000 216 000 8 786 000 9 002 000 54 000 1 531 000 1 585 000 88 000 1 855 000 1 943 000 331 000 5 500 000 5 831 000 506 000 8 250 000 8 756 000 212 000 114 000 326 000 319 000 182 000 501 000 128 000 128 000 199 000 199 000 214 000 2 446 000 2 660 000 334 000 3 670 000 4 004 000 82 000 82 000 125 000 125 000 195 000 9 792 000 9 987 000 308 000 14 463 000 14 771 000 114 000 2 681 000! 2 795 000 173 000 4 011 000 4 184 000 198 0U0 198 000 301 000 301 000 132 000 132 000 209 000 209 0001

44 Tveta By Säffle köping Södra Ny . . . . Huggenäs

1064 1942 2 701 605 501

6 948 8 316 182 5 744 3 681

2 029 3 280 40 1963 1773

173 143 3 96 75

211 174 14 110 84

Botilsäter Ölserud Millesvik Eskilsäter .... Sillerud

869 7 896 565 4 942 350 3 451 823 6 377 2 967 33 851

2( 1553 1128 1550 3 021

117 80 48 100 337

Silbodal Blomskog Trankil Västra Fågelvik. Holmedal

2198 22 633 1848 1523 12 757 1315 1130 6 806 505 915 7 208 826 1845 13 011 1976

Töcksmark Karlanda Östervallskog Jälnskog Skillingmark

116 000

116 000

176 000

374 000

6 613 000

563 000

67 0U0 78 000

67 000 78 000

108 000 122 000

132 100 57 134 601

124 000 97 000 65 000 112 000 298 000

124 000 97 000 65 000 112 000 480 000

191 000 146 000 99 000 168 000 453 000

206 169 50 105 231

445 366 174 219 455

154 000 133 000 54 000 50 000 211 000

1487 11989 1328 1758 19 100 2 782 1068 13 761 707 2 554 22 876 2 675 1090 11307 536

162 279 92 281 281

318 447 231 483 274

93 000 240 000 108 000 183 000 125 000

Kola Eda Ny Älgå Arvika ländsk. .

2 520 2 1 2 3 8 6 417 26 762 1575 8 001 1529 14 376 5 547 15 677

3 339 3 308 1669 1083 3 255

309 327 139 100 339

Brunskog Boda Gunnarskog Bogen

3 489 23146 3 303 1 4 2 6 7127 1676 1 3 1 7 12 648 870 4 330 37118 2 961 273 7 821 81

Gräsmark Sunne Västra Emtervik. Östra Emtervik .. Lysvik

3 247 36 625 10 295 51753 1908 11868 2 034 10 991 3 341 17 854

Fryksände Lekvattnet Östmark Vitsand Norra Ny

6 413 48 999 755 18 861 3 868 38 092 2 017 20 263 2 930 72 433

182 000

9 238 000

223 000

154 000 133 000 9 044 000 50 000 211 000

239 000 204 000 86 000 13 455 000 80 000 318 000

3 187 000

3 280 000 240 000 108 000 8 816 000 8 999 000 9 937 000 10 062 000

145 00') 4 746 000 360 000 164 000 283 000 13 220 000 187 000 14 864 000

503 761 235 278 616

235 000 5 086 000 5 321 000 366 000 19 194 000 19 560 000 130 000 60 000 190 000 78 000 372 000 450 000 394 000 30 076 000 30 470 000

360 000 7 563 000 572 000 28 737 000 200 000 75 000 123 000 460 000 607 000 45 093 000

368 183 100 303 6

615 312 278 738 45

309 00i) 172 000 116 000 305 000 10 000

472 000 258 000 176 000 471 000 16 000

2 643 8 759 2 426 2 920 2124

296 739 220 226 256

630 1435 357 366 569

320 000 985 000 224 000 212 000 307 000

56 000 376 000 486 000 70 000 9 844 000 10 829 000 1 495 000 14 515 000 224 000 338 000 325 000 113 000 326 000 136 000 549 000 242 000 464 000 302 000

3 798 371 1491 985 1241

398 51 150 99 153

810 129 604 307 489

441 000 73 000 294 000 209 000 218 000

4 723 000

Nyskoga Dalby Södra Finnskoga. Norra Finnskoga. Ekshärad

543 17 664 113 3 665 77 965 1142 366 1871 61180 239 1684 66 591 6 828 87 636 3 605

13 136 38 25 411

68 406 163 120 1086

19 000 172 000 115 000 62 0001 436 ooo:

Norra Råda Sunnemo Gustav Adolf

9 994 51916 1590 23131 2 230 23 952

411 91 72

1015 239 337

517 0001 83 430 000 83 947 000 101 000 101 000 101 000 101 ooo!

Summa

3 596 744 701

990 000

266 000 26 000 378 000

105 000

575 000 172 000 142 000 685 000 10 000

5 164 000 73 000 294 000 209 O00 218 0U0

680 000 101 000 450 000 310 000 328 000

19 000 277 00() 115 000 62 000 436 000

31000 272 000 175 000 98 000 673 000

326 000 33 000 455 000

6 945 000

130 000

813 000 100 050 000 100 863 0 153 000 153 0 158 000

18 113 000 34C 207 000 358 320 000 27 880 000 468 120 000 496 000 C

Städerna

14 500 000

25 000 C

Järnvägarna

20 000 000

II 38 000 <M

Total summa

392 820 OOOl

—

559 000 0

45 Bilaga

5.

Redogörelse för de tekniska aiordningar, vilka föreslås inom de särskilda distributionsområdena inon Värmlands län i och för främjandet av den fortsatta landsbygdselektrifieringen. Nr 1. Husbäckens distributionsområde är elektrifierat från A.-B. Mölnbacka-Trysils kraftstation vid Mölrbacka med 10 000/380 volt, vilket system bör bibehållas. Nr 2. öråns Elektriska Andelsförening. Området är elektrifierat från egen kraftstation vid Västra Kirrbäcksstrand med 10 000/380 "volt, vilket system bör bibehållas. Nr 3. Näckåns A-B. Detta område är elektrifierat från Näckåns A.-B:s tvenne kraftstationer vid Digerfallet och Näckån. Distributionssystemet är 5 000/380 volt, vilket system, då ooirådet redan är så gott som fullständigt elektrifierat, måste bibehållas. Nr 4. A.-B. Femtons elektricitetsverk har från kraftstationen vid Femtån elektrifierat området medelst 10 030/380 volt, vilket system bör bibehållas. Nr 5. Väråns Elektricitetsförening har från egen kraftstation elektrifierat området med 10 000/380 volt, vilket system bör bibehållas. Nr 6. Hornnäs-Stackeruds Elektricitetsverksförening. Från Brattfallets kraftstation är området elektrifierat med 10 000/380 volt, vilket system bör bibehållas. Nr 7. Grundfors Mstribiitionsområde har elektrifierats från Grundfors kraftstation, tillhörig J. Norbecks stärbhus, medelst 10 000/380 volt, vilket system bör bibehållas. Nr 8. A.-B. Vitsands elektricitetsverk. Från egen kraftstation i Vitsand är området elektrifierat med 2 000/380 volt. Till följd av elektrifieringens omfattning kan en ändring av det onormala distributionssystemet ej genomföras. Nr 9. Kolleruds elektricitetsverk. Området är elektrifierat från egen kraftstation med 10 000/380 volt, som bör bibehållas. Nr 10. Torsby distributionsområde. Från Röbjörkeby kraftstation har området elektrifierats med 3 000/380 volt, vilket spänningssystem är fullt tillräckligt med hänsyn till områdets ringa utsträckning och därför bör bibehållas. Det vore önskligt, om en reglering av gränsen mellan område nr 9 och 10 kunde genomföras, så att de sydligaste, till Kolleruds elektricitetsverk anslutna transformatorstationerna överflyttades till Röbjörkeby kraftstations ledningsnät. Nr 11. Velens Elektriska Förening. Området är elektrifierat med kraft, inköpt från Torsby bruk, tillhörigt Billeruds A.-B. Det använda distributionssystemet 10 000/380 volt är lämpligt även vid den fortsatta elektrifieringen. Nr 12. Östmarks distributionsområde är hittills oelektrifierat med u n d a n t a g av tvenne mindre likströmsnät. En fullständig elektrifiering av området fordrar likströmssystemets upphörande och de befintliga nätens omändring till ett växelströmsnät för 10 000/380 volt. Erforderlig kraft torde finnas i Röjdån inom områdets gränser. I annat fall kan anslutning ske till område nr 11. Nr 13. Stöpafors distributionsområde. Området är elektrifierat från Kullberg & Mayers kraftstation vid Stöpafors med 10 000,380 volt, som bör bibehållas. Nr 14. Sågbackens elektricitetsverk. I detta område är ortsdistributionen utförd med 3 000/380 volt, vilket system är tillräckligt på grund av områdets ringa utsträckning och därför kan bibehållas. För större enhetlighets skull föreslås dock, att de sex sydligaste transformatorerna överflyttas till område nr 15.

46 Nr 15. Bäcks Kraft A.-B. har från egen kraftstation medelst 10 000/380 volt elektrifierat detta område. Det n ä m n d a systemet är lämpligt även vid den fortsatta elektrifieringen. Om möjligt böra hit anslutas de sex ovan omtalade transformatorerna, som nu tillhöra Sågbackens elektricitetsverk. Nr 16. Karsbols Elektriska Andelsförening har från egen kraftstation elektrifierat området med 10 000/380 volt, som bör bibehållas. Nr 17. A.-B. Edsvalla Bruk. Från Högfors kraftstation har området elektrifierats med 10 000/380 volt, vilket system är lämpligt även för framtida elektrifiering. Nr 18. Från Träskogs-brukets kraftstation, tillhörig Billeruds A.-B., har utdragits ett distributionsnät för 6 000 380 volt, vilket system bör bibehållas även i framtiden. Nr 19. Gunnarskogs Elektriska A.-B. Från egen kraftstation har området elektrifierats med 6 000/380 volt, vilket system, då ändring sannolikt ej kan genomföras, måste bibehållas även i framtiden. Nr 20. Håvildsruds Elektriska Belysningsförening abonnerar kraft från Billeruds A.-B:s kraftstation vid Helgebodafors. Det använda systemet 3 000/380 volt kan användas även i framtiden. Nr 21. Charlottenbergs distributionsområde erhåller kraft från Billeruds A.-B:s kraftstation i Charlottenberg. Det använda distributionssystemet 3 000/380 volt kan bibehållas även i framtiden. Nr 22. Adolfsfors distributionsområde erhåller kraft från Adolfsfors kraftstation, tillhörig Adolfsfors A.-B. Det använda distributionssystemet 10 000/380 volt bör bibehållas. Nr 23. Skillingsmarks distributionsområde. Från Skillingsfors kraftstation distribueras energi medelst ett ledningsnät för 10 000/380 volt. Detta system bör bibehållas. Nr 24. A.-B. Järnskogs elektricitetsverk. Området är elektrifierat från egen kraftstation med 10 000/380 volt, som bör bibehållas. Nr 25. Östervallskogs distributionsområde är för närvarande delvis elektrifierat från 5 st. små kraftstationer, varav alla utom en äro utförda för likström. En omläggning till växelström med ett sammanhängande distributionsnät för 10 000/380 volt bör ske. Nr 26. Töcksmarks Elektriska Förening. Se område nr 24. Nr 27. Korsbyns distributionsområde. » » » 24. Nr 28. Karlanda Elektriska Kraft A.-B. » » » 24. Nr 29. Kola Elektriska Andelsförening. Från egen kraftstation är området elektrifierat med 1 500/380 volt. Till följd av områdets ringa utsträckning är det använda spänningssystemet tillräckligt och kan därför bibehållas. Nr 30. Detta område är så glest bebyggt, att ett sammanhängande ledningsnät sannolikt icke kan komma till stånd. För den händelse detta område helt eller delvis på ett ekonomiskt sätt kan elektrifieras, torde detta endast kunna ske genom utbyggnad av smärre kraftstationer, var och en avsedd blott för den närmaste omgivningens behov. I den mån sådana anläggningar komma till stånd, böra de utföras för växelström med 380 volts distributionsspänning. Nr 31. Vagge Elektriska Andelsförening. Området har elektrifierats från Vagge kraftstation med 6 000/380 volt, vilket system måste bibehållas även i framtiden, då en ändring till ett mera standardmässigt knappast kan genomföras. Nr 32. Brättne distributionsområde är elektrifierat från Billeruds A.-B:s kraftstatiou vid Brättne med 7 000/380 volt. Detta onormala system torde få bibehållas, då en ändring knappast kan genomföras. Nr 33. Stens Andelsförening. Se område nr 31.

47 Nr 34. Elektriska Föreningen Rex. Området är elektrifierat från Rexeds kraftstation med 3 000/380 volt, vilket spänningssystem är tillräckligt, enär området har tämligen begränsad utsträckning. Nr 35. Arvika Elektriska A.-B. Detta område är elektrifierat från kraftstationerna vid Jössefors, tillhöriga Billeruds A.-B. samt från de med dessa stationer parallellarbetande Perseruds kraftstation, tillhörande A.-B. Arvikaverken, och Sälboda kraftstation, tillhörande Arvika Elektriska A. B. Distributionsspänningen är 7 000 volt, vilken, då det redan utbyggda nätet omfattar så gott som hela områdets landsbygd, måste bibehållas. Såsom förbrukningsspänningar hava använts i några fall 220 volt, i några fall 500/220 volt, men i regel 380 volt. Vad den fortsatta elektrifieringen beträffar, bör sistnämnda spänning uteslutande användas. Nr 36. Jössefors distributionsområde har elektrifierats från Jössefors kraftstationer med 7 000/380 volt, vilket system måste bibehållas. Nr 37. Andelsföreningen Norddals Kraftverk. Området har elektrifierats från egen kraftstation med 3 000/380 volt. På grund av områdets ringa omfattning kan detta system bibehållas. Nr 38. TJUefors Elektriska Andelsförening. Se område nr 31. Nr 39. Mölneruds Elektriska Andelsförening. » » »37. Nr 40. Perseruds distributionsområde har elektrifierats från Perseruds kraftstation. I övrigt gäller vad ovan sagts om område nr 36. Nr 4 1 . Detta område är delvis elektrifierat från ett flertal små likströmsstationer. Elektrifieringen bör ske med växelström, varvid systemet 3 000/380 volt synes vara det lämpligaste. I den mån kraft ej kan erhållas inom områdets gränser, bör detsamma anslutas m e d 10 000 volt till det ledningsnät, som enligt förslaget å kartan, bil. 1, bör framdragas till Mölneruds kraftstation. Nr 42. Brunskogs Elektriska Andelsförening. Området är elektrifierat dels från Brunskogs kraftstation m e d 10 000/380 volt, dels från Gullsbyns kraftstation med 3 000/380 volt, av vilka system det förstnämnda torde bliva uteslutande använt vid den fortsatta elektrifieringen. Nr 43. Tolita distributionsområde är elektrifierat från Tolita och Ringefors kraftstationer med 10 000/380 volt, vilket system bör bibehållas. Nr 44. Västra Emterviks distributionsområde är elektrifierat från egen kraftstation med 2 000/380 volt. Till följd av den utförda elektrifieringens omfattning måste det onormala systemet bibehållas. Nr 45. Hensgårds Elektriska Andelsförening. Se område nr 31. Nr 46. Bottneros distributionsområde. Detta område är elektrifierat från Rottneros Bruk med 4 000/380 volt, vilket system, till följd av att det befintliga nätet redan utdragits över större delen av området, måste bibehållas. Nr 47. Sydöstra Sunne och Mårbacka Elektriska Distributionsförening erhåller elektrisk energi från Rottneros Bruk med 4 000/380 volt. Då överföringsavståndet från kraftstationen till nätets y t t e r s t a delar är alltför stort för den använda distributionsspänningen, och då en ä n d r i n g av densamma knappast är genomförbar, bör en ny tryckp u n k t anordnas, vilken lämpligen förlägges till Sunne. Densamma förbindes med en nyprojekterad ledning; för 30 kV från Dejeforssystemet längs Norsälven. Nr 48. Östra Emterviks Elektriska Förening. Se område nr 24. Nr 49. Dömle Disitributionsförening. » » » 24. Nr 50. Uddeholms distributionsområde är elektrifierat från Uddeholms A.-B:s kraftstationer med 12 000/190 och 12 000/500 volt. Till följd av att det befintliga ledningsnätet redan u t s t r ä c k t s över större delen av området, kan övergång till ett standard-

48 system, exempelvis 10 000/380 volt, sannolikt ej genomföras, varför det nu a n v ä n d a distributionssystemet måste bibehållas även vid den fortsatta elektrifieringen. Nr 5 1 . Bogeruds Elektriska Andelsförening är ansluten till Uddeholms A.-B:s 12 000 volts ledning från Forshults kraftstation söder ut. Ortsdistributionen verkställes med 3 000/190 volt, vilket system måste bibehållas. Nr 52. Ransäters Elektriska Förening. Beträffande detta område gäller, vad ovan sagts om område nr 51. Nr 53. Övre Ulleruds Elektriska Andelsförening. Detta område är elektrifierat från Uddeholms-bolagets 12 000 volts ledning från Munkfors kraftstation. Distributionssystemet är 12 000/500/110 volt. En övergång till ett mera standardmässigt spänningssystem torde icke k u n n a genomföras. Nr 54. Sunnermo distributionsområde är elektrifierat från Uddeholms A.-B:s kraftstation i Sunnermo med 3 000/380 volt, vilket system kan bibehållas även i framtiden. Nr 55. Östanå distributionsområde är elektrifierat med 10 000/380 volt från A.-B. Mölnbacka-Trysils kraftstation i Östanå. De använda distributionsspänningarna kunna bibehållas även i framtiden. Nr 56. Ramens distributionsområde. Detta område är delvis elektrifierat från Ramens kraftstation med 3 000 volt, delvis' från Liljendals kraftstation med 800 volt. En enhetlig elektrifiering av hela området bör ske med 3 000 380 volt. Ortsnätet bör lämpligen kunna anslutas till Hällefors Bruks kraftstation Gustavsström, vilken är belägen innanför områdets gränser. Nr 57. Lesjöfors distributionsområde är delvis elektrifierat från Lesjöfors A.-B:s kraftstation Stjärnfors med 2 000 volt. Vid den fortsatta elektrifieringen kan denna spänning bibehållas. Lämplig gårdsspänning är 380 volt. Nr 58. Långbanshyttans distributionsområde. Detta område är hittills oelektrifierat med u n d a n t a g för Långbanshyttans samhälle, vilket är elektrifierat från Hällefors Bruks A.-B:s 20 000 volts ledning. Som distributionsspänningar användas 500/220 volt. I den mån den omgivande landsbygden elektrifieras, bör detta ske från en bygdestation vid Långbanshyttan med 3 000/380 volt. Nr 59. Nordmarks distributionsområde. Områdets landsbygd är hittills oelektrifierad. Hällefors Bruks A.-B:s 20 000 volts ledning har framdragits till Tabergs gruvfält i områdets mitt. Landsbygden kan lämpligen elektrifieras från en i Taberg anlagd bygdestation med 3 000/380 volt. Nr 60. Persbergs distributionsområde. Landsbygden inom detta område är ännu ej elektrifierad. Vid Persbergs gruvfält finnas transformatorstationer, anslutna till Hällefors Bruks A.-B:s 20 000 volts ledning, från vilka samhället erhåller kraft. Landsbygden bör elektrifieras från en vid Persbergs järnvägsstation till n ä m n d a 20 000 volts ledning ansluten ny bygdestation. Som ortsdistributionssystem bör 3 000/380 volt användas. Nr 61. Kroppa distributionsområde. Detta område har elektrifierats från Hennickeh a m m a r s och Nykroppa kraftstationer, tillhöriga Uddeholms Kraft A.-B., med 1 500 volt. Denna spänning är ej tillräckligt hög för de stora överföringsavstånden inom området. En höjning till 3 000 volt vore önskvärd. Som gårdsspänning bör 380 volt användas. Nr 62. Storfors distributionsområde. Området är delvis elektrifierat från Lillfors kraftstation, tillhörig Uddeholms A.-B., från vilken ett 5 000 volts ortsnät utdragits. Detsamma torde redan hava fått alltför stor utsträckning, för att en övergång till ett mera standardmässigt system skulle kunna åvägabringas. De a n v ä n d a spänningarna 5 000/380 volt torde därför få användas även i framtiden.

49 Nr 63. Lundsbergi distributionsområde. Området är elektrifierat från en Lundsbergs skola tillhörig kraftstation med 3 000/190 volt, vilket system kan bibehållas. Nr 64. Ölme Elektriska Andelsförening. Området har elektrifierats från egna kraftstationer med 6 000/380 volt, vilket system, till följd av det befintliga nätets utbredning, icke kan ändras. .Nr 65. Myroms distributionsområde är elektrifierat från Myroms kraftstation med 3 0 0 0 / 3 8 0 volt, vilka spänningar böra bibehållas. Nr 66. Lövstafors Elektriska Förening. Se område nr 24. Nr 67. Ölmeåns Elektriska Förening. » » » 24. Nr 68. Hulteby Belysningsförening. » » » 24. Nr 69. Båums Belysningsförening erhåller kraft från Molkoms kraftstation. Det använda distributionssystemet 10 000/380 volt kan bibehållas. Nr 70. Norums distributionsområde är elektrifierat medelst 10 000/380 volt från Norums kvarn. Det använda systemet bör bibehållas. Nr 71. Vase Elektriska Andelsförening erhåller kraft från Dejefors Kraft A.-B. Det använda distributionssystemet 10 000/380 volt kan bibehållas. Nr 72. Östra Fogelviks Elektriska Andelsförening. Se område nr 71. Nr 73. Nedre Alsters Elektriska Andelsförening. » » »71. Nr 74. Alstnims distributionsområde är delvis elektrifierat från Alstrums kvarn med 3 000/380 volt. Inom området finnes dessutom en från Uddeholms sekundärstation i Grava utgående 12 000 volts ledning, till vilken anslutits 5 st. transformatorstationer. Då olikheten i periodtal icke möjliggör samarbete mellan de två ledningssystemen, bör den framtida elektrifieringen ske uteslutande från Uddeholmsnätet med 12 000/380 volt. Nr 75. Dejefors distributionsområde är elektrifierat från Dejefors kraftstation med 2 000/380 volt. Då den med detta onormala system utförda elektrifieringen är tämligen fullständig, kan en övergång till ett standardsystem, exempelvis 3 000/380 volt, icke åvägabringas. Nr 76. Forshaga distributionsområde är elektrifierat från Forshaga kraftstation. I övrigt gäller vad ovan sagts beträffande område nr 75. Nr 77. Grava Elektriska A-B. Från Uddeholms A.-B:s sekundärstation i Grava har utdragits ett ortsnät för 12 000 volt, vilken spänning icke torde k u n n a ändras till en mera standardmässig. Förbrukningsspänningarna hava hittills varit 500 volt för motorer och 127 volt för belysning. För de hittills oelektrifierade delarna av områdets landsbygd borde den mera standardmässiga spänningen 380 volt komma till användning. Nr 78. Karlstads distributionsområde. Områdets landsbygd bör erhålla elektrisk energi från Karlstads elektricitetsverk. Den redan påbörjade distributionen med 3 000/380 volt bör fortsättas. Nr 79. Skoghalls och Hammaröns distributionsområde. Detta område är elektrifierat från Uddeholms sekundärstation vid Skoghall med 3 000 volt, vilken spänning är lämplig även vid den fortsatta elektrifieringen. De hittills a n v ä n d a distributionsspänningarna 500/110 volt borde helst icke komma till a n v ä n d n i n g vid den fortsatta elektrifieringen, där 380 volt torde vara lämpligare. Nr 80. Fryksta distributionsområde är elektrifierat från Dejefors Kraft A.-B:s 30 000 volts ledning, delvis med 6 000/380 volt, delvis med direkt transformering till 380 volt. Områdets ringa utsträckning motiverar ej den höga distributionsspänningen 6 000 volt, som hittills endast funnit användning i ringa omfattning. En övergång till 3 000 volt rekommenderas. Som gårdsspänning är 380 volt lämplig. 1158 23

50 Nr 81» Stora Kils distributioyisområde. Från Dejefors Kraft A.-B. erhålles kraft genom transformering från 30 kV till 2 000 volt. Det redan utförda 2 000 volts n ä t e t har för stor utsträckning, för a t t en övergång till den mera normala ortsspänningen 3 000 volt skulle k u n n a ske, varför det använda systemet måste bibehållas. Som lågspänning är 380 volt lämplig. Nr 82. Edsvalla distributionsområde. Om detta område gäller vad ovan sagts beträffande område nr 8 1 . Nr 83. Segerstads och Nors Elektriska Andelsförening abonnerar kraft från Kolsäters Kraft A.-B., vars 50 kV ledning till Karlstad genomkorsar området. Det a n v ä n d a ortsdistributionssystemet 10 000/380 volt kan bibehållas. Nr 84. Grunds distributionsområde. Kraft erhålles från Dejefors Kraft A.-B:s sekundärstation vid Kil. Det använda ortsdistributionssystemet 10 000/380 volt kan bibehållas. Nr 85. Borgviks distributionsområde. Landsbygden i detta område är ä n n u ej elektrifierad med undantag för den sydligaste delen, där distribution med 20 000/380 volt äger rum från Borgviks kraftstation. Vid en utsträckt elektrifiering synes standardsystemet 10 000/380 volt vara a t t föredraga. Nr 86. Stavnäs Elektriska Andelsförening. Området erhåller kraft från Billeruds A.-B:s transformatorstation vid Stömne samt från Värmskogs el. and.-förenings kraftstation vid Värmskog. Ortsdistributionen verkställes i båda fallen med 6 000/380 volt, vilket system bör bibehållas även i framtiden. Nr 87. Björne distributionsområde är elektrifierat från egen kraftstation vid Sandån med 6 000/380 volt, vilket system måste bibehållas. Nr 88. Hillringsbergs distributionsområde erhåller kraft från Billeruds A.-B:s kraftstation vid Hillringsberg med 6 000/380 volt, vilket system måste bibehållas. Nr 89. Glava distributionsområde är ännu, vad landsbygden beträffar, oelektrifierat. Från Glava glasbruk kan utdragas ett ortsnät för 3 000/380 volt. Nr 90. A.-B. Gränsfallets kraftstations område är elektrifierat från egen kraftstation med 6 000/380 volt, vilket system måste bibehållas. Nr 91. Arjängs Elektriska A.-B. Detta område är elektrifierat från egen kraftstation med 2 000/380 volt. Områdets ringa utsträckning medgiver bibehållandet av det onormala systemet. Nr 92. Holmerudsfors A.-B. Se område nr 24. Nr 93. Västra Fogelviks Elektriska Förening. Se område nr 24. Nr 94, Lennartsfors distributionsområde. Detta område är oelektrifierat. Landsbygden bör lämpligen elektrifieras med ett från Lennartsfors kraftstation utgående ortsn ä t för 3 000/380 volt. Nr 95. Sundsbyns Kraft A.-B. Se område nr 24. Nr 96. Blomma Elektriska Förening. Se område nr 24. Nr 97. Kolsäters distributionsområde. Detta område är hittills icke elektrifierat. Landsbygden bör anslutas till Kolsäters kraftstation medelst ett ortsnät för 3 000/380 volt. Nr 98. Långseruds distributionsområde. Området är hittills oelektrifierat, men bör anslutas till Trollhätte Kraftverks 20 000 volts ledning Säffle-Kolsäter. Lämpligt ortsdistributionssystem är 3 000/380 volt. Nr 99. Svanskogs distributionsområde. Se område nr 98. Nr 100. Värmland-Nysäters Andelsförening. Området är delvis elektrifierat från Billeruds A.-B. E t t ortsnät för 6 000/380 volt är nämligen anslutet till n ä m n d a bolags 30 000 volts ledning till Säffle. En övergång till det mera standardmässiga systemet 3 000/380 volt torde icke k u n n a genomföras, varför den påbörjade 6 000 volts distributionen torde få bibehållas.

51 Nr 101. Kila Elektriska Distributionsförening. Området är elektrifierat från Trollhätte Kraftverk med 3 000/380 volt, vilket system är lämpligt även vid den fortsatta elektrifieringen. Nr 102. Låbyfors elektricitetsverks distributionsområde. Området är elektrifierat från en utanför länsgränsen belägen kraftstation med 3 000/380 volt, vilket system bör bibehållas. Nr 103. Bro Elektriska Distributionsförening, \ Distributionsförening, Nr 104. Gunnarbols Elektriska Nr 105. Tveta » » Nr 106. By » > Nr 107. Huggenäs » » Nr 108. Södra Ny » » Nr 109. Botilsäters » » Nr 110. Ölseruds-Millesviks och Nr 111. Eskilssäters Elektriska Distributionsförening ärp samtliga elektrifierade från Trollhätte Kraftverk med 20 000,3 000/380 volt, vilket system är lämpligt för den fortsatta elektrifieringen. Nr 112. Kristinehamns distributionsoynråde är delvis elektrifierat frän Kristinehamns elektricitetsverk, som erhåller elektrisk energi från Kraft A.-B. Gullspång-Munkfors. Det använda ortsdistributionssystemet 3 000/380 volt bör bibehållas. Nr 113. Degerfors distributionsområde är hittills så gott som oelektrifierat. Områdets landsbygd bör anslutas till Degerfors kraftstation i Örebro län medelst ett ortsnät för 3 000/380 volt. Nr 114. Visnums andelselektricitetsförening. Detta område erhåller kraft såväl från egen kraftstation som från Kraft A.-B. Gullspång-Munkfors. Det hittills a n v ä n d a ortsdistributionssystemet 5 000/220 volt bör bibehållas. Nr 115. Éudskoga-Nysunds distributionsområde erhåller; kraft från Kraft A.-B. Gullspång-Munkfors över en ledning för 10 0O0 volt. Denna spänning nedtransformeras i 3 bygdestationer till ortsspänningen 1 500 volt. Den använda gårdsspänningen är 220 volt. Det hittills a n v ä n d a distributionssystemet är lämpligt även för framtiden. Nr 116. Södra Råda Elektriska Distributionsförening erhåller kraft från Kraft A.-B. Gullspång-Munkfors med 10 000/380 volt, som kan användas även i framtiden. Nr 117. Andelsföreningen Letafors kraftstation. Området är elektrifierat från Letafors kraftstation med 10 000/380 volt, vilket system bör bibehållas. Nr 118—121. Dessa områden utgöras av den glesare skogsbygden, där elektrifiering hittills skett endast i mindre begränsad omfattning och då från smärre kraftstationer, var och en avpassad endast för den närmaste omgivningens behov. Bygdens gleshet medger knappast utdragandet av ett sammanhängande distributionsnät, varför det hittills a n v ä n d a småstationssystemet även i fortsättningen måste tillämpas, i den mån nyelektrifiering över huvud taget blir ekonomiskt möjlig. Vid utbyggnad av dylika stationer böra dessa anordnas för växelström och 380 volts distributionsspänning.

52 Förteckning över av Elektrifieringskommittén hittills publicerade meddelanden. Löpande nr

Serie nr

1 C: I

Bedogörelse för en studieresa till Danmark.

2 A: I

Utredning angående de allmänna förutsättningarna i avseende i på krafttillgångar, kraftbehov och kraftöverföring för elektrifiering av kraftdistriktet. »Sydsvenska—Hemsjö» samt an- gående

2 B: I

Den hittillsvarande elektrifieringen av Malmöhus läns landsbygd och de åtgärder, som böra vidtagas för befrämjande j av elektrifieringens utveckling.

3 C: II

Utredning angående lämpligheten av 380/220 volt för lands- j bygdsdistribution.

4 C: III

Utredning beträffande en generell metod för beräkning av 1 distributionsnät för landsbygdsdistribution.

0:IV

Utredning beträffande en generell metod för beräkning av ! energi- och effektbehov vid Jandsbygdselektrifiering.

6 C: V

Utredning angående lämpliga distributionssystem för lands- i bygdselektrifiering.

8 A: II

Utredning angående de allmänna förutsättningarna med avseende å krafttillgångar, kraftbehov och kraftöverföring för j elektrifiering av Sveriges olika kraftdistrikt.

10 B: IV

Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden | inom Gävleborgs län.

12 B: VI

Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden 1 inom Kopparbergs län.

13 B: VII

Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Västmanlands län.

14 B: Vin

Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden ; inom Värmlands län.

•

21 i

• -

N a m n

'

C: VI

Kort redogörelse för Elektrifieringskommitténs verksamhet samt | förslag till organisation av statens verksamhet beträffande landets elektrifiering.

Statens offentliga utredningar 1924 Systematisk

förteckning

(Siffrorna inom klämmer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.)

Allmän lagstiftning.

Statsförfattning.

Rättskipning.

Fångvård.

Vattenväsen.

Skogsbruk.

Industri.

Allmän statsförvaltning

KommunalförTaltning.

Bergsbruk.

Handel oelt sjöfart.

Statens och kommunernas finansväscn.

Kominunikationsväseii. •Utredning rörande ny vattenväg mellan Östersjön och Vänern jämte bihang. [6]

Politi.

Bank-, kredit- och penningväsen.

Socialpolitik.

Försäkrings väsen.

Hälso- och sjukvård.

Kyrkoväsen. Undervisningsväsen. Andlig odling i övrigt. Supplement nr 2 till Sverges familjenamn 1920. [4] Betänkande angående det fria och frivilliga folkbildningsarbete , , Betänkande och förslag angående läroverks- och landsbibliotek.

Allmänt näringsväsen. K. Elektrifieringskommitténs meddelanden. 12. Al fiering av landsbygden inom Kopparbergs län. elektrifiering av landsbygden inom Västmanlands lai 14. Ang. elektrifiering av landsbygden inom \ arml: län. [9] Fast egendom. Jordbruk med binäringar. Det svenska lantbrukets produktionskostnader. 2. Bok föringsåren 1920—1921 och 1921—1922.

Försvarsväsen.

Utrikes ärenden. Internationell r ä t t . • ordnandet av statens kommersiella informations

S t o c k h o l m . K. L. Beckmans Boktr., 1924. 115» 23