SOU 1926:23

Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Stockholms län.

Typ: SOU
Källa: urn.kb.se

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2013

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1 9 2 6 : 23 JORDBRUKSDEPARTEMENTET

INGENJÖR

N. EKWALLS

UTREDNINGAR.

(Fortsättning å Kungl. Elektrifieringskommitténs meddelanden)

UTREDNING BETRÄFFANDE

PLANMÄSSIG ELEKTRIFIERING AV LANDSBYGDEN INOM STOCKHOLMS LÄN

S T O C K H O L M 19 2 6

Statens offentliga utredningar 1926 Kronologisk U t r e d n i n g r ö r a n d e l a g s t i f t n i n g e n o m a r b e t s t i d e n s beg r ä n s n i n g i v i s s a f r ä m m a n d e l ä n d e r av J o h n N o r d i n jämte uppgifter angående arbetstiden i vissa länder, som sakna allmän lagstiftning rörande arbetstidens begränsn i n g , s a m m a n s t ä l l d a inom s o c i a l s t y r e l s e n . B i b a n g 2 till s o c i a l s t y r e l s e n s den 2 n o v e m b e r 1925 avgivna b e t ä n k a n d e m e d förslag t i l l r e v i d e r a d lag om a r b e t a r s k y d d . Nors t e d t . (4), 211 s. S. B e t ä n k a n d e a n g å e n d e de icke r ä t t s b i l d a d e d o m s a g o b i t r ä d e n a s a v l ö n i n g s f ö r h å l l a n d e n och a n s t ä l l n i n g s v i l l k o r . N o r s t e d t . 32 s. J u . 1921 å r s p e n s i o n s k o m m i t t é s b e t ä n k a n d e . 7. B e t ä n k a n d e m e d n y t t f ö r s l a g till m i l i t ä r t j ä n s t e p e n s i o n s l a g . I d u n . 51 8. F ö . P o s t v e r k e t . K o r t översikt av d e s s h i s t o r i a , r ö r e l s e och o r g a n i s a t i o n . Av M. M a r c u s . Tiden. (8), 68 s. F l . U t r e d n i n g a n g å e n d e d e t s v e n s k a s k o l v ä s e n d e t s organ i s a t i o n . N o r s t e d t , v i j , 462, 151 s. E . P . M. a n g å e n d e t ä t a r e t i n g s s a m m a n t r ä d e n i h ä r a d s r ä t t e r n a . N o r s t e d t . 28 s. J u . B e t ä n k a n d e o c h förslag, avgivet den 12 m a j 1926 av de j ä m l i k t k u n g l . b r e v den 18 j u n i 1925 t i l l k a l l a d e sakk u n n i g a för f ö r e n k l i n g av f ö r v a l t n i n g s o r g a n i s a t i o n e n vid a r m é n s h ö g r e och lägre t r u p p f ö r b a n d . Norstedt. vj, 222 s. F ö . B e t ä n k a n d e m e d förslag till lag om ä n d r a d lydelse av v i s s a d e l a r av lagen den 14 j u n i 1907 om n y t t j a n d e r ä t t till fast e g e n d o m . N o r s t e d t . 34G s. J u . B e t ä n k a n d e m e d förslag till lag om b e h a n d l i n g av vissa a r b e t s o v i l l i g a och s a m h ä l l s v å d l i g a m . ti., f ö r f a t t n i n g a r . N o r s t e d t , x, 184 s. S. B e t ä n k a n d e m e d förslag a n g å e n d e g y m n a s t i s k a c e n t r a l i n s t i t u t e t s v e r k s a m h e t och d ä r m e d s a m m a n h ä n g a n d e frågor. N o r s t e d t , v j , 141 s. E . B e t ä n k a n d e o c h förslag t i l l förenkling a v o r g a n i s a t i o n och f ö r v a l t n i n g å flottans s t a t i o n e r o c h v a r v s a m t ö r l o g s d e p å n i G ö t e b o r g . Del 1. F l o t t a n s v a r v . Beckm a n . 143 s. F ö . F ö r s l a g till h a n d b o k för svenska k y r k a n . U p p s a l a , A l m q v i s t & W i k s e l l . x i j , 402 s. E . N o r m a l b e s t ä m m e l s e r för l e v e r a n s och p r o v n i n g av cem e n t ( c e m e n t b e s t ä m m e l s e r ) s a m t för b y g g n a d s v e r k av b e t o n g och a r m e r a d b e t o n g ( b e t o n g b e s t ä m m e l s e r ) , a n d r a u p p l a g a n j ä m t e t i l l ä g g s b e s t ä m m e l s e r . N o r s t e d t . 44 s. K.

förteckning 14. T i l l ä g g s b e s t ä m m e l s e r (tillägg n r 1) till de d e n 27 m a r s 1924 fastställda n o r m a l b e s t ä m m e l s e r för l e v e r a n s och p r o v n i n g av c e m e n t ( c e m e n t b e s t ä m m e l s e r ) . Särtryck u r 1926: 13. N o r s t e d t . 2 8. K. 15. B e t ä n k a n d e m e d förslag till lag a n g å e n d e u p p s i k t ä v i s s a j o r d b r u k . N o r s t e d t . (2), 72 s. J u . 16. B e t ä n k a n d e och förslag a n g å e n d e o r d n a n d e t av bang a r d s f ö r h å l l a n d e n a i Göteborg. Göteborg. Handelst i d n i n g e n , v j , 90 s. 15 p l . K. 17. B e t ä n k a n d e m e d förslag till lag a n g å e n d e å t g ä r d e r mot d r y c k e n s k a p och fylleri. I d n n . iv, 155 s. J u . IS. B e t ä n k a n d e a n g å e n d e b e s k a t t n i n g av i n l ä n d s k a jurid i s k a p e r s o n e r s i n k o m s t och f ö r m ö g e n h e t . Marcus. 136 s. F l . 19. B e t ä n k a n d e och förslag till f ö r e n k l i n g av organisation o c h f ö r v a l t n i n g å flottans s t a t i o n e r och v a r v samt ö r l o g s d e p å n i Göteborg. Del 2. F l o t t a n s stationer u t o m varven. B e c k m a n . 116 s. 1 p a t . - t a b . F ö . 20. B e t ä n k a n d e a n g å e n d e ä n d r i n g a r i h o v r ä t t e r n a s organis a t i o n , a r b e t s s ä t t och l ö n e f ö r h å l l a n d e n m . m . Marcus. 203 s. J u . 21. U t l å t a n d e m e d förslag a n g å e n d e s t a t s b i d r a g till nyodl i n g och b e t e s f ö r b ä t t r i n g å ofullständiga j o r d b r u k . T h u l e . 35 s. J o . 22. B e t ä n k a n d e r ö r a n d e d e n e k o n o m i s k a försvarsberedskap e n s o r g a n i s a t i o n . B e c k m a n . 39 s. F ö . 23. I n g e n j ö r N. E k w a l l s u t r e d n i n g a r . 5. U t r e d n i n g beträff a n d e p l a n m ä s s i g elektrifiering av l a n d s b y g d e n inom S t o c k h o l m s l ä n . B e c k m a n . 29 s. 2 k a r t . J o . 24. I n g e n j ö r N. E k w a l l s u t r e d n i n g a r . 6. U t r e d n i n g beträff a n d e p l a n m ä s s i g elektrifiering av l a n d s b y g d e n inom U p p s a l a l ä n . B e c k m a n . 21 s. 2 k a r t . J o . 25. I n g e n j ö r N. E k w a l l s u t r e d n i n g a r . 7. U t r e d n i n g beträff a n d e p l a n m ä s s i g elektrifiering av l a n d s b y g d e n inom S ö d e r m a n l a n d s län. B e c k m a n . 24 s. 2 k a r t . J o . 26. I n g e n j ö r N. E k w a l l s u t r e d n i n g a r . 8. U t r e d n i n g beträff a n d e p l a n m ä s s i g elektrifiering av l a n d s b y g d e n inom G ö t e b o r g s och B o h u s l ä n . B e c k m a n . 21 s. 2 kart. J o . 27. I n g e n j ö r N. E k w a l l s u t r e d n i n g a r . 9. U t r e d n i n g beträff a n d e p l a n m ä s s i g elektrifiering av l a n d s b y g d e n inom Älveborgs l ä n . B e c k m a n . 37 s. 2 k a r t . J o . 28. I n g e n j ö r N. E k w a l l s u t r e d n i n g a r . 10. U t r e d n i n g beträff a n d e p l a n m ä s s i g elektrifiering av l a n d s b y g d e n inom S k a r a b o r g s l ä n . B e c k m a n . 37 s. 2 k a r t . J o .

Anm. Om s ä r s k i l d t r y c k o r t ej a n g i v e s , ä r t r y c k o r t e n S t o c k h o l m . B o k s t ä v e r n a m e d fetstil u t g ö r a b e g y n n e l s e l o k stäverna till d e t d e p a r t e m e n t , u n d e r vilket u t r e d n i n g e n a v g i v i t s , t. e x . E . = e c k l e s i a s t i k d e p a r t e m e n t e t , J o . as j o r d b r u k s departementet. E n l i g t k u n g ö r e l s e n den 3 febr. 1922 a n g . s t a t e n s offentliga u t r e d n i n g a r s y t t r e a n o r d n i n g (nr 98) utgivas u t r e d n i n g a r n a i o m s l a g m e d e n h e t l i g färg för varje d e p a r t e m e n t .

STATENS

OFFENTLIGA

UTREDNINGAR

1926: 23

JORDBRUKSDEPARTEMENTET

INGENJÖR

N. EKWALLS

UTREDNINGAR.

(Fortsättning å Kungl. Elektrineringskommitténs meddelanden)

UTREDNING BETRÄFFANDE

PLANMÄSSIG ELEKTRIFIERING AV LANDSBYGDEN INOM STOCKHOLMS LÄN

STOCKHOLM 1926 K. L. BECKMANS BOKTRYCKERI [1397 25]

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Sid.

Beskrivning över de befintliga elektriska anläggningarna i Stockholms län 5 Vattenkrafttillgångarna inom Stockholms län 7 Energi- och effektbehov • 8 F ö r s l a g till planmässig elektrifiering av Stockholms län 9 Kraftkällor : 9 Ortsdistributionen 10 Sammanfattning 10

FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR. Tabell över befintliga elektriska anläggningar inom Stockholms län med uppgifter om vissa tekniska data bilaga 1 K a r t a över befintliga och projekterade elektriska anläggningar inom Stockholms län * 2 K a r t a , framställande den odlade jordens fördelning samt de elektrifierade områdenas utsträckning • * 3 Redogörelse för de tekniska anordningar, vilka föreslås inom de särskilda distributionsområdena i Stockholms län • » 4

5 Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Stockholms län. Beskrivning över de befintliga elektriska anläggningarna inom Stockholms stad och län. Stockholms län saknar egen vattenkraft men har tack vare det nära grannskapet till de stora vattenkraftkällorna i Dalälvens nedre lopp kunnat förses med elektrisk kraft genom de betydande distributionsledningar, som Älvkarleby kraftverk utdragit över Mälarlandskapen. I bifogade tabell, bilaga 1, hava vissa data för de inom länet befintliga elektriska anläggningarna sammanställts. Dessa anläggningar hava även markerats å bifogade karta, bilaga 2. Av kartan visas, att Statens vattenfallsverk från sin kraftstation i Älvkarleby framdragit vissa landsledningar för 70 kY, till vilka anslutits transformatorstationer i länets mera betydande belastningscentra, nämligen Hallsta, Norrviken och Södertälje. Från dessa centralpunkter ha bygdenät utdragits, avpassade för en spänning av 20 kY. Medelst dessa senare förses länets landsbygd med elektrisk kraft. Denna bygdedistribution har redan nått en sådan omfattning, att endast några mindre områden ännu äro oelektrifierade. Yid sidan av statens kraftledning från Älvkarleby till Norrviken framgår Stockholms stads landslinje från Untra till Yärtaverket i Stockholm, vilken linje är utbyggd för 100 kY. Från denna distribueras ingen energi, utan dess enda ändamål är att förse Stockholms stad med elektrisk kraft. Förutom de nu nämnda stora kraftöverföringarna finnas inga distributionsnät av nämnvärd betj^denhet inom länet. I. Stockholms omgivningar ha av förstäderna anlagts vissa värmekraftverk med tillhörande distributionsledningar, men dessa sakna betydelse för landsbygdselektrifieringen. Den inom Stockholms län elektrifierade åkerarealen utgör c:a 71 800 hektar, varav så gott som det hela erhåller kraft från Älvkarleby kraftverk. Denna areal motsvarar c:a 43 % av länets totala åkerareal. De inom länet och Stockholms stad befintliga kraftstationerna fördela sig på olika grupper ph det sätt, som framgår av följande tabell:

6 Kraftstationer, som uteslutande eller till väsentlig del äro disponerade för storindustrien och städerna

Slag av anläggning

Drivkraft

Strömart

Växelström

Svimma Likström

Vatten Värme

Installerad generatoreffekt kVA

Samtliga kraftstationer

1 11 i

Installerad generator- j effekt k VA i

st.

Installerad generatoreffekt kVA

3 7

430 38 840

2 il —

515 ! 38 840 i

39 270

39 355 j

2 250

3 7

20 2 250 i

Antal

Vatten Värme

Kraftstationer, som uteslutande eller till väsentlig del äro disponerade för landsbygdens borgerliga behov och småindustri Antal st.

Antal st.

Summa

2 250

2 270

Summa

105 !

41625 Bland de i tablån upptagna kraftstationerna är den vid Vårtan den största med 37 000 kV A. Densamma användes endast för Stockholms stads behov och har sålunda ingen betydelse för landsbygdens kraftfråga. Landsbygdens energibehov fylles, som förut nämnts, så gott som uteslutande från Älvkarleby kraftverk, vars kraftstation är belägen utanför länets gränser. Den för landsbygden inom Stockholms län disponerade generatoreffekten kan beräknas för närvarande uppgå till c:a 2 500 kVA. Då länets landsbygd elektrifierats från ett enda distributionsföretag, hava också enhetliga distributionssystem kommit till användning. Det av Älvkarleby kraftverk utbyggda landsbygdsnätet har utformats i enlighet med trespänningssystemets principer. Därvid har spänningskombinationen 20 000/3 000/220 volt i regel blivit använd. Den omfattning, vari olika förbrukningsspänningar kommit till användning inom länet, framgår av nedanstående tabell: Distributionssystem Strömart Likström

Elektrifierad åkerareal

Gårdsspänning 110 — 2 X 220 volt 220 380 500

Hektar c:a

c:a

0-1

» » »

). 69 750 » 1800 » 200

» 97-1 .» 2-5 B 0-3

Summa

c:a 71 800

c:a 100-0

Som härav visas, är 220 volt använd vid 97 % av den hittillsvarande bygdeelektrifieringen. Den omfattning, vari olika ortsspänningar använts, visas av följande tabell: Elektrifierad åkerareal

Distributionssystem

i 1

1 Systemtyp

1 Ortsspänning

Hektar

c:a 0 2

5 000 volt 6 000 » 20 000 »

190 . .» 4 660 ». 1500

». 0-2 » 6-5 . *i

1500 » 3 000 »

» 1900 »> 63 400

.. 2-6 » 88'4

—

c:a 71 800

c:a 100-0

c:a

Tresp anilin gssy stem Summa

Härav framgår, att trespänningssystemet tillämpats vid c:a 9/io a v landsbygdselektrifieringen. Den oftast använda ortsspänningen är, som förut nämnts, 3 000 volt. Landsbygdselektrifieringen inom Stockholms län är organiserad enligt det vid statens bygdedistribution i allmänhet begagnade systemet. Sålunda hava andelsföreningar bildats, vilka kooperativt inköpa kraften vid bygdestationens sekundärsida samt över eget ortsnät distribuera densamma till sina medlemmar. Bygdenätet äges och underhålles av kraftleverantören, vilken ävenledes genom kontraktsbestämmelser övervakar, att tekniska anordningar å ortsnäten och tillämpade taxor bliva ändamålsenliga. Vattenkrafttillgångarna inom Stockholms län. Stockholms län tillhör kraftdistriktet Älvkarleby, för vilket utredning om krafttillgångarna verkställts i Elektrifieringskommitténs meddelande nr 8.^ Denna utredning visar, att nämnda kraftdistrikts krafttillgångar visserligen äro betydande, men att möjligtvis efter några 10-tal år den situationen kan uppstå, att kraft ändock behöver tillföras från andra håll. De utvägar härför, som erbjuda sig, hava skisserats i nämnda meddelande nr 8. Som tidigare antytts, saknar Stockholms län egen vattenkraft, och att det kraftdistrikt, vari länet ingår, likvisst äger för lång tid framåt tillräckliga vattenkraftkällor, sammanhänger med den rikliga . kraftförekomsten i Dalälven. Kraft har därför redan måst tillföras länet i stor utsträckning från denna sistnänmda. Då detta sker över distributionsnät, vilka redan nu äro utbredda över länets hela areal, behöver man ej befara, att någon del av länets landsbygd icke skulle kunna erhålla kraft i tillräcklig myckenhet.

Energi- och effektbehov. Beräkningen av kraftbehovet liar verkställts för var och en av de fyra konsumtionskategorierna: landsbygden, städer, storindustri och järnvägar; därvid hava tvenne skilda värden å kraftbehovet beräknats, nämligen dels ett »nuvärde», avseende de för närvarande rådande förhållandena, och dels ett »framtida värde», avseende det kraftbehov, som med sannolikhet kan väntas uppstå efter en period av c:a 20 år eller däromkring. I fråga om landsbygden hava beräkningar verkställts i enlighet med de i Elektrifieringskommitténs meddelande nr 5 uppställda principerna och hava sålunda i första hand avsett en uppskattning av kraftbehovets storlek vid en fullständig elektrifiering och vid den anslutning och den energiförbrukning för olika ändamål, som kan anses normal för bygd av den inom länet förekommande karaktären. Resultatet av dessa beräkningar visas av följande tabell: Kraftbehov vid fullständig elektrifiering K o n s u m t i o n s

g r u p p För närvarande

Om cirka 20 är

milj. k W h

c:a 5'7 » 3*0 » 5'7 » 4-8

C:a 8-5 » 4-7 » 93 » 6-8

c:a 19-2

e:a 29'3

1 Belysning, hushåll, hantverk | Jordbrukets motordrift Småindustri Energiförluster Summa

Mot de angivna energibeloppen svara maximieffektbelopp av c:a 6 500 resp. 9 800 kW hänfört till kraftstationerna. För städer, storindustri och järnvägar har kraftbehovet beräknats på det sätt, som omtalas i Elektrifieringskommitténs meddelande nr 8. I nedanstående tablå angives det totala kraftbehovet, men därvid har hänsyn ej tagits till sådan elektrotermisk och elektrokemisk industri, som eventuellt kan komma att uppstå inom länet, eller till ett eventuellt behov av elektrisk energi till kokning. Kraftbehovet för sådana ändamål kan för närvarande ej ens gissningsvis beräknas och torde ej heller vara av betydelse för frågan om landsbygdselektrifieringen. Kraftbehov vid fullständig elektrifiering och hänfört till kraftstationerna För närvarande

Konsumtionsgrupp

Landsbygden Städerna Storindustrien Järnvägarna

Max.-effekt

Energibehov

milj. kWh

c: a 6 500 c:a 19-2 » 130-0 a 32 000 » 118-0 » 24 000 » 24-8 » 8 300

Summa c:a65 000 c:a 292-0

Utnyttjn.tid

Efter c:a 20 år Max.-effekt

Energibehov

milj. kWh

Utnyttjn. tid

c:a 2 800 c-.a 9 800| c:a 29 3 c:a 3 000 » 3 900 » 62 500 »> 260-0 » 4 000 » 4 900 » 34 400 172-0 I » 5 000 » 3 000 » 14 900 44-7 » 3 000 c:a 4 300 c:all0 000; c:a 496o

c:a 4 400

9 Den nuvarande energikonsumtionen inom länet uppgår till c:a 248 milj. kWh. Den genomsnittliga elektrifieringsgraden utgör _ alltså c:a 85 %. Fördelningen härav på resp. konsumtionsgrupper är enligt följande tabell:

Konsum tionsgr upp

Landsbygden ., Städerna Storindustrien Järnvägarna... Summa

Verklig förbrukning av elektrisk energi för närvarande

Totalt kraftbehov vid fullständig elektrifiering för närvarande

milj. kWh

5-5 125'0 116-0 2-o

19-2 130-0 118o 24-8

c: a 35 » 96 .. 98

o:a 248r,

c:a 292-0

c.-a 85

Elektrifieringsgrad

Ehuru elektrifieringsgraden sannolikt kommer att så småningom stiga, torde densamma ej ens om 20 år uppgå till 100 % åtminstone för vissa konsumtionsgrupper. Som sannolika värden vid nämnda tidpunkt kunna de i följande tabell angivna anses: Kraftbehov om 20 år vid fullständig elektrifiering

Konsumtionsgrupp

milj. kWh Landsbygden Städerna Storindustrien Järnvägarna Summa

I Sannolik konsumSannolik elektri- j tion av elektrisk fieringsgrad om energi om 20 år 20 år milj. kWh

293 2600 172-0 44-7

60 100 100 75

c: a 17-G » 260o » 172-0 » 33-4

496-0

c: a 483-0

I ovanstående, för år 1940 beräknat kraftbelopp, ingår, som ovan antytts, ej eventuellt behov av elektrisk energi till elektrotermiska anläggningar.

Förslag till planmässig elektrifiering av Stockholms läns landsbygd. Kraftkällor. Som förut framhållits, kan och bör landsbygden inom Stockholms län få sitt kraftbehov fyllt från de större kraftdistributionsnät, som redan nu finnas inom länets alla delar. En utbyggnad av särskilda för landsbygden avsedda kraftstationer är därför obehövlig och torde ej heller kunna sättas ifråga, då ju härför erforderlig vattenkraft icke linnes inom länet annat än möjligen i något enstaka undantagsfall. I den mån enskilda kraftanläggningar i några fall redan finnas, böra dessa anslutas till de större ledningsnäten under samarbete med dessa. 1897 25

10 Ortsdistributionen och särskilda anordningar för denna. Bygden inom Stockholms län är av den beskaffenhet, att, enligt vad som visats i Elektrifieringskommitténs meddelande nr 6, trespänningssystemet därstädes uteslutande bör komma till användning. Av den föregående beskrivningen över de elektriska anläggningarna i Stockholms län framgår ju också, att detta system genomförts inom länet. Visserligen har ett fåtal ortsnät redan utförts med 1 500 volt, men huvudparten av elektrifieringen har verkställts med 3 000 volts ortsspänning; någon anledning att i .fortsättningen rubba den standard, som sålunda redan utbildats, finnes icke. Även ifråga om gårdsspänningarna bör den hittills så gott som uteslutande använda, 220 volt, för framtiden bliva standardspänning. ^ Då de Stockholms stad tillhöriga anläggningarna av särskilda skäl utförts för 25 per., har därigenom skapats viss svårighet att åstadkomma ett samarbete mellan dessa anläggningar och statens kraftnät. Att ett sådant samarbete förr eller senare blir önskvärt, torde man redan nu vara ense om, även om man inom Stockholms stads elektricitetsverk ännu funnit tidpunkten härför icke vara inne. Skillnaden i periodtal torde emellertid ej utgöra ett alltför betydande hinder för samarbetet, .som naturligtvis kan ordnas medelst en periodomformning. Den av Älvkarleby kraftverk genomförda organisationen av landsbygdselektrifieringen synes vara lämplig för länet i dess helhet och rekommenderas till fortsatt användning. A bifogade karta, bilaga 2, har länets landsbygd uppdelats på ett systematiskt sätt i distributionsområden. Vid detta förslag ha de hittillsvarande distributionsgränserna i största möjliga utsträckning följts, endast i vissa smärre detaljer ha avvikelser skett. Förslaget bör endast uppfattas såsom ett principiellt exempel på lämplig elektrifiering. Vad detaljerna beträffar, kunna dessa säkerligen utföras även på annat sätt i den mån lokala förhållanden skulle komma att motivera detta. I bilaga 4 lämnas en redogörelse för de tekniska anordningar, som föreslås inom vart och ett av ifrågavarande distributionsområden.

Sammanfattning. _ I förestående utredning lämnas en redogörelse för den hittills verkställda elektrifieringen av Stockholms län. A-kartan, bilaga 2, ha samtliga för närvarande befintliga elektriska anläggningar inritats och i tabellen, bilaga 1, vissa tekniska data för dem sammanställts. Därav framgår, att länets landsbygd elektrifierats huvudsakligast från Älvkarleby kraftverk medelst ett landslinjenät för 70 kV, som utgår från Älvkarleby kraftstation i Uppsala län. Bygdedistributionen är i regel anordnad med 20 000/3 000/220 volt. Stockholms stad erhåller kraft från kraftverket vid Untra, varifrån en 100 kV ledning framdragits till ångkraftverket vid Värtan inom stadens gräns. En undersökning av landsbygdens nuvarande kraftkonsumtion resp. den anslutna effektens storlek har icke ansetts erforderlig. Detaljerade uppgifter härom finnas nämligen vid Älvkarleby kraftverk, där allt för vidare bearbetning erforderligt statistiskt materiel i detta hänseende sålunda kan erhållas. Den totala förbrukningen av elektrisk energi inom länet har uppskattats till c:a 248 milj. kWh, vilket belopp utgör c:a 85 % av det energibelopp, som svarar mot fullständig elektrifiering och som uppskattas till c a 292 milj. kWh för

11 närvarande. Även det efter c:a 20 år sannolika kraftbehovets storlek har beräknats. Detsamma angives i utredningen till c:a 496 milj. kWh vid fullständig elektrifiering, varav c:a 483 milj. kWh vid nämnda tidpunkt beräknats bliva uttagna i form av elektrisk energi. E t t förslag till planmässig elektrifiering av länets landsbygd har framlagts, vilket förslag innebär en komplettering av det befintliga trespänningssystemet med kraft från Älvkarleby kraftverk. Därvid har länets hela landsbygd på ett systematiskt sätt uppdelats i distributionsområden såsom angives å kartan, bilaga 2. Ortsdistributionen inom dessa områden ordnas så, som angives i bilaga 4. Det har icke ansetts nödvändigt att verkställa kostnadsberäkning beträffande den hittills utförda resp. den för framtiden ytterligare planerade landsbygdselektrifieringen. Detaljuppgifter beträffande de hittills nedlagda kostnaderna kunna nämligen erhållas från Älvkarleby kraftverk. Beträffande framtida ytterligare kostnader kunna likaledes uppgifter erhållas därifrån, allt eftersom elektrifieringen inom de olika områdena blir aktuell. Det må endast här erinras om de siffror, vilka angivits av Elektrifieringskommittén i dess meddelande 21, vilka siffror emellertid endast angiva storleksordningen av kostnaderna (Statens offentliga utredningar 1923: 72). Där uppgives, att de hittills totalt nedlagda_ kostnaderna för samtliga elektriska anläggningar kunna uppskattas till c:a 14 milj. kr., varav c:a 8-3 milj. kr. belöpa å landsbygdselektrifieringen. Sistnämnda belopp reducerat till 1914 års prisläge angives till 3-7 milj. kr. Yid en fullständig elektrifiering av landsbygden skulle totalkostnaden vid 1914 års prisläge kunna uppskattas till c:a 9"5 milj. kr. Stockholm den 31 mars 1925. Nils Ehvall.

12 Tabell över befintliga elektriska anläggningar inon

UtInDriv- byggd stallerad Ström kraft fall- genera- i höjd toreffekti i m i kVA

Företagets namn, ägare eller innehavare

Kommun

Kraftstationens namn eller läge

-1

5 Forsmarks bruk Ab. från Älvkarleby kraftverk

1 1 ! Forsmarks bruk 2 j Vigelsbo gruvintressenter

Forsmark Valö

3 i Frösåkers el. distr.-fören. 4 | Forsmarks bruk 5 » »

Valö, Börstil Forsmark Börstil

))

i i

11 Östhammars stads el.-verk, Osthammar Östhammarortens el. distr.fören. och Öregrunds stad

12 M. Karlsson

13 Hav er ö norra el. distr.-fören. Häverö

14 Herr ängs Gruv A.-B.

15 Häverö el. distr.-fören.

16 Hallstaviks el. distr.-fören.

Häverö och Edebo 17 Häverösunds el. distr.-fören. Häverö Edebo el. distr.-fören. Edebo 18 Nya A.-B. Schebo bruk Ununge 19 | Väddö el. distr.-fören. Väddö 20 : A. Karlsson och E. Dalberg! »

(Herräng

Ab. från Älvkarleby kraftverk i)

))

Gåsvik

—

_ —

» » _ » ))

—

100 |

^Östhammars kraftstation | Ab. från Älvkarleby kraftverk

3-fas

— —

6 j Frösåkers el. distr.-fören. >i » » Valö, Höks- » huvud M (samma som nr 3) 7 i Älvkarleby kraftverk Häverö SekundärstationeniHallsta 8 Holmens Bruks & Fabriks Ab. från Älvkarleby kraft» A.-B. verk 9 Gimo-Österby Bruks A.-B.| och Harg » » » » Hargshamns el. distr.-fören.J 10 Hargs bruk Hargs kraftstation » Ab. från Älvkarleby kraftverk

— —

— — —

— — 500

90 J

— —

—

„ » » »

—

2-5

» „ „ »

13 Bilaga 1.

tockholms stad och län med uppgifter om vissa tekniska data.

Periodtal

OrtsHuvud- transformatorernas transSpänningssystem formasamvolt torns manantal effekt lagda st. kVA effekt kVA

—

lågsp.

50 50 50 50

20000/3000/220 20000/3000/220 20000/220 20000/220

20000/300/200

70000/20000 och 5000

ElekEnergitriförfierad brukning åkersumareal år 1922 ma kWh hektar kW

Anslutnin g år 1922 övmo- belys- riga torer ning appakW kW rater kW

4 23 2

665 176

200 175

17 39

4 Nr

ningar

217 218 232

150 1038

185 236 51725

2 3

566 082

82 837

\ / 90

~4 6

6 5 057

6 569

— 59 878 350

l 3

35 12

22 3

6 14

28 20

20 318 7 676

8 9

258 050

—

232 093

20000/6000 20000/3000/220

—

50 841

20000/3000/850

—

421 019

20000/3000/220

60 367

20000/1500/220

—

30 237

50 50 50 50 50

20000/1500/220 20000/1500/380 20000/500/220 20000/3000/220 220

63 53 1150 86

44 18 45 73

4 2

3 39

67 30 1650 190

111 73 1198 173

279 367 100 1528

41913 19 385 222 063 81907

16 i 17 18 19 ;

5000/500/220

/20000/500 och 120000/3000/220

20000/500/110

20000/6000/220

6000/220

50 50

— \ /

\ /

8 (

90 90

5 033 14 400

20 i

14 1

25 Söderby-Karls el.distr.-fören.j SöderbyKarl Roslagsbro el. distr.-fören. Roslagsbro Vätö el. distr.-fören. Vätö E s t u n a och E s t u n a el. distr.-fören. SöderbyKarl Norrtälje stads el.-verk Norrtälje

26 27

F r ö t u n a el. distr.-fören. Lohärads el. distr.-fören.

28 29 30

Ununge el. distr.-fören. Edsbro el. distr.-fören. Bimbo municipalsamhälles och Bimbo kommuns el.-verk

31 Gimo—Österby Bruks A.-B. F a s t e r n a

32 Lenna Bruks A.-B.

Almunge

33 34

Almunge el. distr.-fören. Husby-Långliundra el. distr.-fören. Gottröra el. distr.-fören.

HusbyLånghundra Gottröra

21 22 23 24

35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45

Frötuna Estuna, Lohärad, Malsta Ununge Edsbro Bimbo

Knivsta Knivsta el. distr.-fören. Alsike el. distr.-fören. Alsike Vallox—Säby el. distr.-fören. Östuna Noor—Ledinge el. distr.Knivsta fören. Odensala el. distr.-fören. Odensala Märstaortens el. distr.-fören. Husby-Ärm. fl. linghundra Steninge egendom » Sigtuna—Bävsta—Lunda el. Sigtuna och distr.-fören. och S:t Olof Sigtuna stad Venngarns uppfostringsS:t Olof anstalt Skånella el. distr.-fören. Norrsunda

» Rosersbergs el. distr.-fören. Älvkarleby kraftverk Sollentuna Sekundärstationen i Norrviken n t u n a gård intressenter, "j •A A.-B. A. Wesströms verktygsfabrik, Svenska Jästfabriks A.-B. (Stockholms norra j ä s t - / Sollentuna 48' fabrik i Botebro), Botebro järnvägsstation, F r e s t a kommun och j » Sollentuna kommun 46 47

3 Ab. från Älvkarleby kraftverk

» » »

» » >

« » »

» )> »

, » »

))

])

— — — ~

— — —

3-fas

—

» „

— —

Bånäs Ab. från xilvkarleby kraftverk

» »

» ;)

)) »

)) ))

» » ;) ;)

» » » »

» »

)) ))

» »

))

)) » » )>

— —

— — — —

»o "

60 \ 40 S

>»

— — —

» »

—

— — —

• »

» »

— —

» »

—

» 8

— — B

— — —

" —

•

— .

» "

! Ab. från Älvkarleby kraftverk

. w

15 ;<

90 60 60 60

42 37 28 47

277 297 205 307

290 230 150 195

41 44 54 37

4 11 27 7

335 1678 285 1930 231 716 239 1756

45 244 72 423 82 382 60 202

21 22 23 24

i 20 * 23

586 157

760 130

47 788 345 2 086

421 290 29 480

160 18 53

80 2

520 110 285

79 992

25 26 27

28 41 4

222 294 50

110 230 23

48 38 39

40 3 23

198 1165 271 1675 85

69 193 95 917 32 961

28 29 30

1 1

50 50 50 50

20000/3000/220 20000/3000/220 20000/3000/220 20000/3000/220

20000/3000/220

50 50

300 20000/3000/220 J 100 20000/3000/220

50 50 50

20000/3000/220 20000/3000/220 20000/3000/220

60 100 60

1500/220

—

50 50 50

20000/20000/3000/220 20000/3000/220

175 90 100

17 31

166 358

210 230 305

14 40 45

10 11

234 281 859 350 1929

110 668 87 826 79 428

32 33 34

20000/3000/220

—

197 1273

42 450

50 50 50 50

20000/3000/220 } 20000/3000/220 { 150 20000/3000/220 ( 20000 3000/220 J

f 6 J 34 1 8 I 11

66 354 40 143

27 166 13 57

29 28 7 15

1 30

61 194 •1201 332 21 102 247

39 882 100 968 8 838 42 612

36 37 38 39

20000/3000/220

172 1831

87 577

20000/1500/220

—

75 498

50 50

20000/20000/3000/220

44 100

82 33

18 7

1 1

101 41

180 175

44 992 8 447

42 43

20000/3000 220

—

55 425

20 000/3000/220 |

90 50 50

20000/3000/220 J 70000/20000/3000

/ 13 I 16

89 105

85 63

11 32

1 2

97 97

916 718

37 810 40 928

45 46

20000 3000/220

]

27 762

—

255 771

2 1 19 7

350 4 112 106

50 58

33 115

72 1 12 116

413 6 95 289

-48 220

629 948 4 910 36 456 150 997

16 1

5 Sollentuna kraftstation

—

3-fas

—

" »

—

„

49 50^

Sollentuna församling A.-B. Optimus och A.-B. Väsby verkstäder

i Sollentuna 1 J Fresta

Ab. från Älvkarleby kraftverk

Väsby samhälle och 5lj Eds el. distr.-fören.

1 >. Ed J 1 H a m m a r b y el. distr.-fören. | 1 52 | och Hammarby | 1 Torsåkers gård Uddnäs kem. fabr., ] Ed 53{ A.-B. Stakets El. A.-B. | " » 54 Bolanders Mek. Verkst. A.-B Järfälla Järfälla el. distr.-fören., | Hässelby municipalsamhälle Järfälla och 55 och » Spånga västra el. distr.»panga fören. j

" »

" »>

1 Fören. Edsbergs egna hem,]

Turebergs villaägarefören. 1 och i Sollentuna A.-B. Skånska cementi gjuteriet Edsvikens el. distr.-fören., Ålkistans el. distr.-fören., Hagalunds municipalsamh., J Solna 57> J ä r v a el. distr.-fören., Bergshamra el. distr.-fören., Ulriksdals slott, H a g a slott m. fl. • Båsunda Förstads A.-B. och 58' Stockholms N y a Spårvägs " A.-B. 59 A.-B. Elevator » 56;

60 J61 1 1 62J 63 64

\ E å s u n d a kraftstation

Ab. från Älvkarleby kraftverk f Ab. från Stockholms el.verk A.-B. Sundbybergs el.-verk 3 ) Sundbyberg ^ Sundbybergs kraftstation Ab. från Älvkarleby kraft1 verk

Edsbergs och Bergendals ] egendom samt ; Solna Stocksunds pumpstation | Enebybergs el. and.-fören.,] Danderyds el. distr.-fören., 1 JDanderyd, Mörby lasarett och j Täby C. B . Lamm, Näsby j Djursholms stads el.-verk Djursholm Stockholm—Boslagens vägar

järn- Stocksund

Stocksunds köpings el.-verk I och ' Stocksund Långängens el. distr.-fören.)

—

))

( »

"iDjursholms kraftstation Stocksunds kraftstation j Ab. från Älvkarleby kraft l verk

—

380 L

—

3-fas

— d

— —

—

890 L / D \ 1-fas

—

3-fas

—

•

17 10

—

| 1

—

459 616

24 21 14 3

52 11

118 152

147 529 56 976

—

72 24

23 604 11381

lö2

53 54

20000/3000/220

200 1 4 \ 15

95 159

20000/3000/380

—

{ l

31 33

42 120 58 21

50 50

20000/3000/220 20000/110

30 —

2 5

18 46

50 40

6 25

— —

56 65

100 —

23 922

20000/3000/220

1 1210

86 126 10

35 119 33

7 29 9

128 1198 274 52 55

54 507 155 386 20 896

l 5

132 186 30

530 642

20000/3000/220

{ l

97 35

17 23

28 51

12 45

57 119

—

25 705 59 693

}ö6

20000/3000/220

—

24 336

20000/ • 2 X 220 och 600

} •

841 2 410

220 3 034

1 965 318

20000/ •

—

349 162

25 50

6000/380 och 22C 2000/190

150 2 204 492'

20000/1200

! •

1300/220 \20000/ •

} -

20000/3000,220

105 70 50

34 11 21

66 35 45

40 23

140 69 66

56160 26 753 41149

1301 2 517

1 246 216

20000/5000/220 2xll0och2x22( 700 3000/2 x 110 |

283 2 379

2 067 434

20000/3000

20000/3000/2 x 11 0

198 2 643

130 1086

. 1990 300

— 1

18 1

2 Lidingö köping

)

(Lidingö villastad)

[

66 67

[Ab. från Älvkarleby kraft| verk

—

1 Lidingö kraftstation

— —

3 Lidingö

1Nacka östra el. distr.-fören. Nacka

Ab. från Älvkarleby kraftverk Saltsjöbadens köpings el.- 1 Saltsjöbaden J » » » » verk | ) Saltsjöbadens kraftstation 69 Boo el. distr.-fören. Boo Ab. från Älvkarleby kraftverk » » « 70{ A.-B. Gustavsbergs fabriks-I Gxistavsberg 1 » intr. / IGustavsbergs kraftstation

68J

71 Värmdö mell. el. distr.-fören. Värmdö

Värmdö södra el. distr.-fören. Värmdö och Djurö 73 Ingarö el. distr.-fören. Ingarö 74 Täby El. A.-B. Täby Vallentuna el. distr.-fören.,1 7ö{ Binkesta Trävaru A.-B. J Vallentuna

Ab. från Älvkarleby kraftverk

76 77

78J 79

80J 81 82 83

8éJ 85

Markim—Orkesta el. distr.- Markim, Orkesta n fören. Össeby-Garns el. distr.-fören. OssebyGarn, Vada Ångarn Bydbo el. distr.-fören., 1 Östra Byd, Viggbyholms El. A.-B. j Täby Vaxholms stads el.-verk Vaxholm Vaxholms stads el.-verk, 1 A.-B. Vaxholmsvarvet, ; " K. Marinförvaltningen

))

88 89 90

Ostertälje Ostertälje el. distr.-fören. Tveta el. distr.-fören. m. fl. Tveta

91 92

K. W. Hagelin Västertälje el. distr.-fören., Lena tegelbruk m. fl.

», Västertälje

3-fas

— —

{ i

—

3-fas

185 L 3-fas

—

: —

} •

—

— — — —

— — —

» » » 8

•

))

—

))

" »

))

—

))

—

— —

» "

))

» » » » Norra Värmdö El. Distr. A.-B. Värmdö Österåkers el. distr.-fören. Österåker » » » » » )) » Länna—Riala el. distr -fören. Länna, Riala O Stockholms stads el.-verk Stockholm Kraftlev. från Untra, inkl. distributionsnätet i Värtastationen staden och å södra Lidingx 2 ön samt i Nacka m. fl. Ab. från Stockholms el.Distributionen i Bromma » verk m. fl.

» Brännkyrka El. Distr. A.-B. Älvkarleby kraftverk Södertälje Sekundärstationen i Södertälje 0 Södertälje stads el.-verk

86 87

—

[Ab. från Älvkarleby kraft< verk [Södertälje kraftstation Ab. från Södertälje el.-verk » » Älvkarleby kraftverk Bränninge Ab. från Älvkarleby kraftverk

—

— i

— —

—

37 000

» » » » L 3-fas

" —

—

j^ d

— —

—

, 35

L 3-fas

19 9

50 50

20000/5000/ } 5000/380 och 190} 600/ och 2 X 220j

: 50

20000/3000/220 20000/ • 2 x 220

\ i

912 102

45 450

67 68

•

60 150

3 2

57 143

5 103

39 667

40 332

—

339 060

22 1

183 600

81 705

141 108

101 30

323 843

331 —

726 051

69 70

86 4Ö9

50 50

20000/3000/220

222 1011

50 50 50

20000/6000/220 20000/3000/220 20000/3000/220

90 60 60

19 22 29

143 161 195

80 66 130

47 39 77

16 12 10

594 143 400 117 217 1000

35 461 38 929 76 866

72 73 74

20000/3000/220

272 1386

63 970

20000/3000/220

264 1443

104 798

20000/3000/220

445 2 742

151 625

20000/3000/220 20000/3000/220 20000/3000/220 I 50 | 20000/3000/380 20000/3000/190 j

60 90

357 180 15 175

208 128 2 300

50 98 10 2

57 8 1

315 234 13 302

72 950 151 042 6 285 26 768

78 79

15o|

30 3 2 2

100 200

10 38 57

63 361 645

48 242 550

20 81 76

17 64 24

127 85 387 1416 650 2 325

15 549 105 799 140 247

81 82 83

20000/500

50 50

50 50 50 25 25

20000/3000/220 20000/3000/220 20000/6000/220 100000/6000 1 6000/220 2 x 220 och 600

6000/220

50 50 50

6000/220 70000/20000 6000 och 1500 6000/190 |

50 50

2x110 1500/190 6000/220

50 50

500 20000/3000/220

—

91849 41591 14630 148 070

—

78 906 582

85 86 87

4 658 3 780

5 601

532 4035 014

28 435

89 90

34 045

91 92

—

93 Nykvarns P a p p e r s b r u k A.-B. Turinge

94 95

Turinge el. distr.-fören. och Nykvarns Torv A.-B. Fr. Berglund

96 Salems el. distr.-fören.

97 Salems östra el. distr.-fören. Ekerö—Lovö el. distr.-fören.] och Ekerö, Lovö Drottningholms slott Ekerö västra el. distr.-fören. och Ekerö Nya murbruksfabriken Sånga och Skå el. distr.-j fören. och Sånga, Skå Svartsjö tvångsarbetsanst.

98<

99<

100i

102J 103 104

105<

106 Lundvik Salem

107 108

A.-B. Separator Huddinge

110 Huddinge egendomars el. kraftfören. och Huddinge el. distr.-fören. Drevvikens el. distr.-fören.

111 L u t h & Roséns El. A.-B.

Tyresö

112 Dalarö el. distr.-fören.

Dalarö

113 Södra Grödinge el. distr.- Grödinge fören. Lundby el. distr.-fören. Sorunda V.ästerhanninge el. distr.Västerhanfören. ninge

114 115

Ab. från Älvkarleby kraftverk »

Färentuna—Hilleshögs el. Färentuna, distr.-fören. Hilleshög Munsö—Adelsö el. distr.- Munsö, fören. och Adelsö Sand & Grus A.-B. JelanderJ Stockholms stads vattenverk Botkyrka i Norsborg Fittja el. distr.-fören., Fittja tegelbruk m. fl. Uttrans kraft A.-B. med abonnenterna: Uttrans El. A.-B., Rönninge Salem, BotEl. A.-B., T u m b a El. A.-B kyrka Riksbankens pappersbruk Grödinge Norra Grödinge el. distr.- Grödinge fören. Tullinge El. A.-B. Botkyrka

109;

Ab. från Älvkarleby kraftverk

116 I Tungelsta el. distr.-fören.

))

» Uttrans Kraft A.-B. » » A.-B. Separator Hamra Ab. från Älvkarleby kraftverk

Osterhanninge Uddby Ab. från Stockholms el.verk Ab. från Älvkarleby kraftverk

21 10

12 |

—

•

ii 1

| 1

—

•

24 582

99 179

673 905

47 763 147 835

74 — 238 1093 _ 293 2 006

51571 69 537

59 815

•

20000/500/220

20000/ •

20000/3000/220

1 130

50 50

20000/3000/220 ( 20000/3000/220 1

15 25

147 265

90 150

9 29

4 21

40 233

29 190

44 40

• 4 — —

150 2x110

}98

20000/3000/220

1 150

1 8 —

1 99

75 912

1 >100

159 1000

24 827

1Jl02

20000/3000/220

I 90

1 2

20000/lågsp.

1360 1150

— 38

20000/3000/380

29 245

20000/3000/220 ^

190 631

297 633

— —

31 2 1190

3 948 19) år 1923 3 253 780 103

— —

20000/•

—

•

3000/220 J

—

20000/3000/220 50 \ 20000/800 50 /

—

•

106 107 108

| 150

20000/3000/220

60I

8 15

105 99

51 43

148 — 64 25

199 132

634 535

}109 81131 60 651 19) år 1923 110

25 25

10000/380 6000/•

—

•

—

•

20000/6000/220

42142 19) år 1923 112

20000/3000/220

50 50

20000/3000 220 20000/3000/220 j

12 33

85 221

53 115

18 51

1 9

72 546 175 1334

21454 19) år 1923 114 84 469 115

20000/3000/220 J

29 317

33 308

)

• 34

—

120J

1 IIP

22 1

—

3-fas

117 Sorunda norra el.distr.-fören. Sorunda

Ab. från Älvkarleby kraftverk

118 119 120

Sorunda el. distr.-fören. Osmo el. distr.-fören. Djursnäs el. distr.-fören.

» » »

Osmo Sorunda, Nynäs

1 Ortsdistr. i Torö (Al. Berlin))

ml A -och B . Torö Taktegel

1 N y n ä s h a m n s El. A.-B. och

Torö

•"'•"

[Nynäshamns kraftstation 122J Kungl. Telegrafverket Nynäs JKraftlev. från Älvkarleby kraftverk J ä r n a el. distr.-fören., "1 Over-Järnao. Ab. från Älvkarleby kraft123| J ä r n a municipalsamhälle / Ytter J ä r n a verk 124 Mörkö el. distr.-fören. Se nr — 97 i Södermanlands län 125 Vårdinge el. distr.-fören. m. fl. Vårdinge Ab. från Älvkarleby kraftverk 126 G. Bång Huddinge Sundby 12V Segeltorps el. distr.-fören. Ab. från Älvkarleby kraft» verk 128 Osterhanninge el. distr.Osterhan» » » » förening nmge

,. '

„ „ •

„ d

•

y—

•

— —

—

— 3-fas 7

L 3-fas

1 Häri ingå bland annat: Svenska A.-B. Gasaccumulator, A.-B. Breviks elektricitets- och vattenverk, Nya A.-B. Skärsätra, Herseruds och Torsviks villaägares Ljus- och Vattenlednings A.-B. 2 Häri ingå bland annat: Kvarnen Tre Kronor, Saltsjökvarn, A.-B. de Lavals Ångturbin, Saltsjöbanan,: Blomkvists mek. verkstad, Jästfabriken i Sickla, Rylander och Rudolph, Svenssons mek. verkstad m. fl. 3 Häri ingå även: Alby, Duvbo, Mariehälls, Bromstens, Solhems och H u v u d s t a samhällen.

23 13

20000/3000/220

50 50 50

20000/3000/220 20000/3000/220 20000'3000/220

60 100 90

31 34 34

221 280 234

160 180 140

26 25 28

20000/3000/220

50 \ 20000/3000/380 och 190 50 f

600|

20000/3000/220

120{

—

360 120

280 27

| 1

76 1158

| 117

1 3

186 1407 206 ] 205 171 1602

47 250 73 684 74 785

118 119 120

27 514

ll21

492 544 }l22

— 47 3

56 40

336 1900 74

97 764 40 099

}l23 124

20000/3000/220

88 225

•

126 127

•

284 1528

• •

KARTA ÖVER'BEFINTLIGA OCH PROJEKTERADE

ELEKTRISKA ANLÄGGNINGAR INOM STOCKHOLMS LÄN PÅ UPPDRAG AV KUNGL. JORDBRUKSDEPARTEMENTET SAMMANSTÄLLD AV CIVILINGENJÖR NILS EKWALL

Ortslinje. Griins för distribution som räds. läggningar enligt tabellen bilaga 1 Nu.nmer å föreslagna distributionsområden enligt bilaga 4

KARTA OVER

DE ELEKTRIFIERADE OMRÅDENAS UTSTRÄCKNING O C H ÅKERAREALENS FÖRDELNING INOM S T O C K H O L M S STAD O C H LÄN

UPPRÄTTAD ÅR 1925 AV

CIVILINGENJÖR

NILS

EKWALL

MED FIL. DR. J. ANRICKS »KARTA ÖVER SVERIGES ÅKERAREAL» SÅSOM UNDERLAG

BETECKNINGAR:

•

SKALA 1:1000000 10

1 kvkm åker

elektrifierat 50

område

70 k m .

%, i l I I I I 111 i l I l l l l l l l l l l l l l l l l l III H i l l It I i l l I l l j I IM I i I l l l l I i i i i l l l i l l n J U X L i

Statens

Reproduktionsanstalt

25 Bilaga

Redogörelse för de tekniska anordningar, vilka föreslås inom de olika distributionsområdena inom Stockholms län i och för främjande av den fortsatta landsbygdselektrifieringen. Nr 1. Forsmarks distributionsområde. Detta område är endast delvis elektrifierat. Vid Forsmark finnes en mindre kraftstation och dit har också framdragits en 3 000 volts ledning från nedan angivna område nr 2. I den mån en fullständigare elektrifiering kan åstadkommas, torde den böra ske genom kompletteringar av det befintliga 3 000 volts nätet. Nr 2. Frösåkers Elektriska Distributionsförening. Området erhåller kraft från Älvkarleby kraftverk. Det använda ortsdistributionssystemet 3 000/220 volt är lämpligt för den fortsatta elektrifieringen. Nr 3. Östhammars distributionsområde. Området erhåller kraft från Älvkarleby kraftverk och från Östhammars kraftstation. Det använda distributionssystemet. 6 000/220 volt bör användas även i framtiden. Nr 4. Gräsö distributionsområde. Området har ännu ej elektrifierats. En eventuell elektrifiering bör ske från Älvkarleby kraftverk med 6 000/220 volt. Nr 5. Frösåkers Elektriska Distributionsförening. Se område nr 2. Nr 6. Hargs distributionsområde. Områdets landsbygd har ännu ej elektrifierats. Kraft kan erhållas från Hargs bruks kraftstation, som erhåller tillskottskraft från Älvkarleby kraftverk. Lämpligt ortsdistributionssystem är 3 000/220 volt. Nr 7. Hargshamns Elektriska Distributions förening. Om detta område gäller, vad ovan anförts beträffande område nr 2. Nr 8. Singö och Grisslehamns distributionsområde. Området har ännu ej elektrifierats. Detsamma bör erhålla kraft från Älvkarleby kraftverk. Lämpligt ortsdistributionssystem är 3 000/220 volt. Nr 9. Häverö Norra Elektriska Distributionsförening. Om detta område gäller, vad ovan anförts beträffande område nr 2. Nr 10. Edebo norra distributionsområde. Om detta område gäller, vad ovan anförts beträffande område nr 8. Nr 11. Skefthammars distributionsområde. En del av områdets landsbygd är elektrifierad av Frösåkers elektriska distributionsförening. Området bör erhålla ett självständigt ortsnät med 3 000/220 volt anslutet direkt till Älvkarleby kraftverks bygdenät. Nr 12. Häverösunds Elektriska Distributionsförening och Nr 13. Edebo Elektriska Distributionsförening. Områdena äro elektrifierade med kraft från Älvkarleby kraftverk och med 1 500/220 resp. 380 volt. Vid den fortsatta elektrifieringen bör den lägre förbrukningsspänningen användas. Nr 14. Hallstaviks Elektriska Distributionsförening. Området är elektrifierat från Älvkarleby kraftverk med 1 500/220 volt, som bör bibehållas. Nr 15. Häverö Elektriska Distributionsförening, Nr 16. Väddö Elektriska Distributionsförening, Nr 17. Söderby-Karls Elektriska Distributionsförening, 1397 25

26 Nr 18. Ununge Elektriska Distributionsförening och Nr 19. Edsbro Elektriska Distributionsförening. Om dessa områden gäller, vad ovan anförts beträffande område nr 2. Nr 20. Bladåkers distributionsområde och Nr 21. Faringe distributionsområde. Om dessa områden gäller, vad ovan anförts beträffande område nr 8. Nr 22. Almunge Elektriska Distributionsförening. Om detta område gäller, vad ovan anförts beträffande nr 2. Nr 23. Länna bruks distributionsområde. Områdets landsbygd är ännu ej elektrifierad. Den bör erhålla kraft från Länna bruk, som är anslutet till Älvkarleby kraftverks bygdenät. Lämpligt ortsdistributionssystem är 1 500/220 volt. Nr 24. Rånäs distributionsområde. Om detta område gäller, vad ovan anförts om område nr 8. Nr 25. Rimbo distributionsområde. Endast Rimbo municipalsamhälle är elektrifierat. Detta erhåller kraft från Älvkarleby kraftverk med 3 000/220 volt. Detta system bör användas även beträffande övriga delar av området. Nr 26. Husby-Lijhundra distributionsområde. Om detta område gäller, vad ovan anförts beträffande område nr 8. Nr 27. Lohärads Elektriska Distributionsförening, Nr 28. Estuna Elektriska Distributionsförening och Nr 29. Roslagsbro Elektriska Distributionsförening. Beträffande dessa områden gäller, vad ovan anförts om område nr 2. Nr 30, Björkö distributionsområde. Om detta område gäller, vad ovan anförts beträffande område nr 8. Nr 31. Vätö Elektriska Distributionsförening. Om detta område gäller, vad ovan anförts beträffande område nr 2. Nr 32. Rådmansö distributionsområde. Om detta område gäller, vad ovan anförts beträffande område nr 8. Nr 33. Frötuna Elektriska Distributionsförening och Nr 34. Norrtälje stad. Om dessa områden gäller, vad ovan anförts beträffande område nr 2. Nr 35. BlidS distributionsområde. Om detta område gäller, vad ovan anförts beträffande område nr 8. Nr 36. Länna—Riala Elektriska Distributionsförening. Området har elektrifierats med kraft från Älvkarleby kraftverk och med 6 000/220 volt, vilket system bör bibehållas. Nr 37. Kårsta distributionsområde. Om detta område gäller, vad ovan anförts beträffande område nr 8. Nr 38. Gottröra Elektriska Distributionsförening och Nr 39. Husby-Långhundra Elektriska Distributionsförening. Om dessa områden gäller, vad ovan anförts beträffande område nr 2. Nr 40. Lägga distributionsområde. Om detta område gäller, vad ovan anförts beträffande område nr 8. Nr 4 1 . Alsike Elektriska Distributionsförening, Nr 42. Vallox—Säby Elektriska Distributionsförening, Nr 43 a. Knivsta Elektriska Distributionsförening och Nr 43 b. Noor—Ledinge Elektriska Distributionsförening. Om dessa områden gäller, vad ovan anförts beträffande område nr 2. Nr 44. Haga distributionsområde. Detta område är oelektrifierat. Kraft kan erhållas med 3 000 volt från Venngarns distributionsområde.

27 Nr 45. Vemigarns uppfostringsanstalt. Om detta område gäller, vad ovan anförts beträffande område nr 2. Nr 46. Sigtuna stad och Nr 47. Sigtuna—Bävsta—Lunda Elektriska Distributionsförening. Om dessa områden gäller, vad ovan anförts beträffande område nr 2. Nr 48. Steninge egendom. Området erhåller kraft från Älvkarleby kraftverks 20 kV ledning genom direkt transformering till lågspänning. På grund av områdets ringa utsträckning kan detta system antagligen bibehållas. Nr 49. Märstaortens Elektriska Distributionsförening. Om detta område gäller, vad ovan anförts beträffande område nr 14. Nr 50. Odensala Elektriska Distributionsförening. Om detta område gäller, vad ovan anförts beträffande område nr 2. Nr 51. I/unda distributionsområde. Om detta område gäller, vad ovan anförts beträffande område nr 8. Nr 52. Skånella Elektriska Distributionsförening, Nr 53. Rosersbergs Elektriska Distributionsförening, Nr 54. Markim—Orkesta Elektriska Distributionsförening och Nr 55. Össeby-Garns Elektriska Distributionsförening. Om dessa områden gäller, vad ovan anförts beträffande område nr 2. Nr 56. Roslags-Kulla distributionsområde och Nr 57. Ljusterö distributionsområde. Om dessa områden gäller, vad ovan anförts om område nr 8. Nr 58. Österåkers Elektriska Distribulionsföreni?ig, Nr 59. Norra Värmdö Elektriska Distributionsförening, Nr 60. Vaxholms stad, Distributionsförening, Nr 61. Rydbo Elektriska Nr 62. Vallentuna Elektriska Distributionsförening, Distributionsförening, Nr 63. Hammarby Elektriska Distributionsförening, Nr 64. Eds Elektriska Distributionsförening, Nr 65. Stakets Elektriska Nr 66. Sollentuna distributionsområde, Nr 67. Täby Elektriska Aktiebolag, Nr 68 a. Enebybergs Elektriska Distributionsförening och Nr 68 b. Danderyds Elektriska Distributionsförening. Om dessa områden gäller, vad ovan anförts beträffande område nr 2. Eventuellt uppdelas område nr 60 på flera distributionsföreningar. Nr 69 a. Stocksunds köping. Området erhåller kraft från Älvkarleby kraftverk. Det använda distributionssystemet är 3 000/2 X 110 volt, vilket kan bibehållas. Nr 69 b. Långängens distributionsområde. Om detta område gäller, vad ovan anförts om nr 2. Nr 70. Djursholms stad. Området erhåller kraft dels från Älvkarleby kraftverk, dels från egen kraftstation. Det använda distributionssystemet 5 000/220 volt växelström och likström 2 X 220 volt bör bibehållas. Nr 71. Turebergs distributionsområde, Nr 72 a. Järfälla Elektriska Distributions förening och Nr 72 b. Spånga Västra Elektriska Distributionsförening. Om dessa områden gäller, vad ovan anförts beträffande område nr 2. Nr 73. Sundbybergs m. fl. samhällens distributionsområde. Inom detta område äro ett flertal förstadssamhällen norr om Stockholm belägna, vilka erhålla kraft dels från

28 Älvkarleby kraftverk, dels från inom området befintliga kraftstationer. De hittills använda distributionssystemen böra bibehållas inom samhällena. För landsbygdens del är 3 000/220 volt det lämpligaste systemet. Nr 74 a. Édsvikens Elektriska Distributionsförening och Nr 74 b Haga slott, Ulriksdals slott m. fl. Om dessa områden gäller, vad ovan anförts beträffande område nr 2. Nr 75. Lidingön. Området erhåller kraft dels från Älvkarleby kraftverk, dels från egen kraftstation och dels från Stockholms elektricitetsverk vad beträffar industrierna i södra delen av ön. I Lidingö användes 5 000/380 och 190 volt. Stockholms elektricitetsverks ledning är utförd för 6 000 volt. De använda distributionssystemen kunna bibehållas. Nr 76 a. Nacka Östra Elektriska Distributionsförening och Nr 76 b. Boo Elektriska Distributionsförening. Om dessa områden gäller, vad ovan anförts beträffande område nr 2. Nr 77. Gustafsbergs distributionsområde. Inom detta område äro Gustafsbergs fabriker belägna med egen kraftstation och med kraft från Älvkarleby kraftverk. Ortsdistributionen kan lämpligen erhålla energi härifrån. 1 500/220 volt torde vara ett lämpligt distributionssystem. Nr 78. Värmdö Mellersta Elektriska Distributionsförening. Om detta område gäller, vad ovan anförts beträffande område nr 2. Nr 79. Värmdö Södra Elektriska Distributionsförening. Om detta område gäller, vad ovan anförts beträffande område nr 36. Nr 80. Ingarö Elektriska Distributionsförening. Om detta område gäller, vad ovan anförts beträffande område nr 2. Nr 81. Saltsjöbaden. Området erhåller kraft dels från egen kraftstation, dels från Älvkarleby kraftverk. Distributionen i samhället är utförd med likström 2 X 220 volt, vilket är lämpligt även för framtiden. Nr 82. Stockholms stads elektricitetsverk erhåller kraft från egen kraftstation vid Untra, som tillföres staden i ångkraftstationen vid Värtan över en 100 kV ledning. Distributionen sker dels med 6 000 volt till större abonnenter och till understationerna, dels med likström 2 X 220 volt. I Brännkyrka distribueras energien efter omformning till 50 perioder med 6 000/220 volt. Även i Bromma användes växelströmsdistribution med 6 000/220 volt. Frågan om lämpliga distributionssystem inom Stockholms stad har under senare tider tilldragit sig stor uppmärksamhet. Då emellertid densamma har föga intresse för landsbygdselektrifieringen, torde ett ingående därpå i detta sammanhang vara överflödigt. Nr 83. Ekerö—Lovö Elektriska Distributionsförening, Nr 84. Sånga och Ska Elektriska Distributionsförening, Nr 85. Färeniuna—Hilleshög Elektriska Distributionsförening, Nr 86. Munsö—Adelsö Elektriska Distributionsförening, Nr 87. Ekerö Västra Elektriska Distributionsförening, Nr 88. Salems Elektriska Distributionsförening, Nr 89. Salems Östra Elektriska Distributionsförening, Nr 90. Fittja Elektriska Distributionsförening, Nr 91. Huddinge distributionsområde och Nr 92. Drevvikens Elektriska Distributionsförening. Om dessa områden gäller, vad ovan anförts beträffande område nr 2. Nr 93. Tyresö distributionsområde. Inom området är Luth & Roséns Elektriska A.-B:s kraftstation vid Uddby belägen. Härifrån kan områdets landsbygd erhålla kraft, varvid det lämpligaste distributionssystemet är 3 000/220 volt.

29 Nr 94. Dalarö Elektriska Distributionsförening. Om detta område gäller, vad ovan anförts beträffande område nr 36. Nr 95. Österhanninge Elektriska Distributionsförening, Nr 96. Västerhanninge Elektriska Distributionsförening och Tungelsta Elektriska Distributionsförening. Nr 97. Lundby Elektriska Distributions förening, Nr 98. Södra Grödinge_ Elektriska Distributionsförening, Nr 99. Tullinge Elektriska Aktiebolag, Nr 100. Grödinge Norra Elektriska Distributionsförening, Nr 101. TJltuna Elektriska Aktiebolag och Tumba Elektriska Aktiebolag samt Nr 102. Rönninge Elektriska Aktiebolag. Om dessa områden gäller, vad ovan anförts beträffande område nr 2. Nr 103. Södertälje stad. Området erhåller kraft från Älvkarleby kraftverk och från egen kraftstation. Det använda distributionssystemet med likström 2 X 110 volt i staden och växelström 6 000/190 volt i omgivningarna bör bibehållas. Nr 104. Östertälje Elektriska Distributionsförening. Området erhåller kraft från Södertälje stads elektricitetsverk. Det använda distributionssystemet 1 500/220 volt är lämpligt. Nr 105. Tveta Elektriska Distributionsförening. Om detta område gäller, vad ovan anförts beträffande område nr 36. Nr 106. Västertälje Elektriska Distributionsförening. Om detta område gäller, vad ovan anförts beträffande område nr 2. Nr 107. Turinge Elektriska Distributionsförening. Om detta område gäller, vad ovan anförts beträffande område nr 2. Nr 108. Vårdinge Elektriska Distributionsförening, Nr 109. Järna Elektriska Distributionsförening, Nr 110. Sorunda Norra Elektriska Distributionsförening, Nr 111. Sorunda Elektriska Distributionsförening, Nr 112. Ösmo Elektriska Distributionsförening, Nr 113. Djursnäs Elektriska Distributionsförening, Nr 114. Nynäshamns Elektriska Aktiebolag samt Nr 115. Torö distributionsområde. Beträffande dessa områden gäller, vad ovan anförts beträffande område nr 2. Nr 116. Stockholms skärgård. Området är ännu oelektrifierat. Det synes tvivelaktigt om en elektrifiering kan komma till stånd på grund av de relativt dyrbara överföringsledningar, som erfordras från fastlandet. Möjligen kunna vissa av de större öarna erhålla kraft, t. ex. Ornö, som skulle k u n n a förbindas med Dalarö. I sådant fall torde antingen kablar för 20 000 volt användas och ortsdistributionen ordnas med 3 000/220 volt, eller också, vilket torde vara lämpligare, kan en högre ortsspänning, exempelvis 6 000 volt, användas även för överföringen från fastlandet

1397 25

Statens offentliga utredningar 1926 Systematisk

förteckning

(Siffrorna inom klämmer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.)

Allmän lagstiftning. Rättskipning. P. M. ang. tätare tingssammanträden. [6] Betänkande äng. ändringar i arbetssätt och löneförhållanden

Statsförfattning.

Fångvård.

Allmän statsförvaltning.

Betänkande ang. de icke rättsbildade domsagobiträdenas avlöningsförhållanden och anställningsvillkor. 2 1921 års pensionskommittés betänkande. 7. Nytt förslag till militär tjänstepensionslag. [3]

Vattenvägen.

Skogsbruk,

Bergsbruk.

Industri. Cement- och betongbestammelser. Andra upplaga!! med tilläggsbestämmelser. 13] Tillägg nr 1 till cementbestämmelser. .Särtryck ur 1926:13. [14]

Handel ocli sjöfart. Kommunal förval tn in:

Statens och kommunernas fiuansväsen. Betänkande ang. beskattning av inländska juridiska personer. [18] Politi. Betänkande med förslag till lag ang. åtgärder mot dryckenskap och fylleri. [17]

Socialpolitik. Utredning rörande lagstiftningen om arbetstidens begräus ning i vissa främmande länder m. ni. [1] Postverket, [i] Förslag till lag om behandling av vissa arbetsoyilliga oel samhällsvådliga ni. ni. [(J]

Hälso- ocli sjukvård.

Allmänt näringsväsen. Ingenjör N. Ekwalls utredningar. 5. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Stockholms län. [23] C. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Uppsala län. [241 7. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Södermanlands län. [26 8. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Göteborgs och B o h u s l ä n . [26] 9. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Älvsborgs län. [27] 10. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Skaraborgs län. [28J Fast egendom. Jordbruk med binäringar. Förslag till ändrad lydelse av vissa delar av lagen om nyttjanderätt till fast egendom. [8] Förslag till lag ang. uppsikt å vissa jordbruk. [15] Utlåtande med förslag ang. statsbidrag till nyodling och betesförbättring å ofullständiga jordbruk. [21]

Kom ni II ni ka Hons väsen. Betänkande och förslag ang. ordnandet av bangå:-dsförhållandéna i Göteborg. [161

Bank-, kredit- och penningväsen.

Försäkrings väsen.

Kyrkoväsen. Undervisningsväsen. Andlig odling; i ivrigt. Det svenska skolväsendets organisation. [5] Betänkande ang. gymnastiska centralinstitutet. [10] Förslag till handbok för svenska kyrkan. [12]

Försvarsväsen. Betänkande ang. förenkling av förvaltningsorganisationen vid arméns truppförband. [7] Förenkling av organisationen å flottans stationer m. m. Del 1. Flottans varv. [11] Del 2. Flottans stttioner utom varven. [19] Betänkande rörande den ekonomiska försvarsberedskapens

Utrikes ärenden.

Stockholm." K. L. Beckmans Boktr.. 1926. 139 7 25

Internationell rätt.