SOU 1926:24

Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Uppsala län.

Typ: SOU
Källa: urn.kb.se

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1 9 2 6 : 24 JORDBRUKSDEPARTEMENTET

INGENJÖR

N. EKWALLS

UTREDNINGAR.

(Fortsättning å Kungl. Elektrifieringskommitténs meddelanden)

UTREDNING BETRÄFFANDE

PLANMÄSSIG ELEKTRIFIERING AV LANDSBYGDEN INOM UPPSALA LÄN

S T O C K H O L M 19 2 6

Statens offentliga u t r e d n i n g a r 1926 Kronologisk Utredning rörande lagstiftningen om arbetstidens begränsniug i vissa främmande länder av. John Nordin jämte uppgifter angående arbetstiden i vissa länder, som sakna allmän lagstiftning rörande arbetstidens begränsning, sammanställda inom socialstyrelsen. BihangStill socialstyrelsens den 2 november 1925 avgivna betänkande med förslag till reviderad lag om arbetarskydd. Norstedt. (4), 2U s. S. Betänkande angående de icke rättsbildade domsagobiträdenas avlöningsförhållanden och anställnings villkor. Norstedt. 32 s. Ju. 1921 års pensionskommittés betänkande. 7. Betänkande med nytt förslag till militär tjänstepensionslag. Idun. 51 s. Fö. Postverket. Kort översikt av dess historia, rörelse och organisation. Av M. Marcus. Tiden. (8), 68 s. Fi. Utredning angående det svenska skolväsendets organisation. Norstedt, vij, 462, 151 s. E. P. M. angående tätare tingssammanträden i häradsrätterna. Norstedt. 28 s. Ju. Betänkande och förslag, avgivet den 12 maj 1926 av de jämlikt kungl. brev den 18 juni 1925 tillkallade sakkunniga för förenkling- av förvaltningsorganisationen vid arméns högre och lägre truppförband. Norstedt. vj, 222 s. Fö. Betänkande med förslag till lag om ändrad lydelse av vissa delar av lagen den 14 juni 1907 om nyttjanderätt till fast egendom. Norstedt. 346 s. Ju. Betänkande med förslag till lag om behandling av vissa arbetsovilliga och samhällsvfidliga ni. fl. författningar. Norstedt, x, 184 s. S. Betänkande med förslag angående gymnastiska centralinstitutets verksamhet och därmed sammanhängande frågor. Norstedt, vj, 141 s. F. Betänkande och förslag till förenkling av organisation och förvaltning å flottans stationer och varv samt örlogsdepån i Göteborg. Del 1. Flottans varv. Beckman. 143 s. Fö. Förslag till handbok för svenska kyrkan. Uppsala, Almqvist & Wiksell. xij, 402 s. F. Normalbestämmelser för leverans och provning av cement (cementbestämmelser) samt för byggnadsverk av betong och armerad betong (betongbestämmelser), andra upplagan jämte tilläggsbestämmelser. Norstedt. 44 s. K.

förteckning 14. Tilläggsbestämmelser (tillägg ur 1) till de den 27 mars 1924 fastställda normalbestämmelser för leverans och provning av cement (cementbestämmelser1). Sär.ryck ur 1926: 13. Norstedt. 2 s. K. 15. Betänkande med förslag till lag angående uppsikt å vissa jordbruk. Norstedt. (2), 72 s. Ju. 16. Betänkande och förslag angående ordnandet av bangårdsförhållandena i Göteborg. Göteborg. Handelstidningen, vj, 90 s. 15 pl. K. 17. Betänkande med förslag till lag angående åtgäi ler mot dryckenskap och fylleri. Idun. iv, 155 s. Ju, 18. Betänkande angående beskattning av inländska juridiska personers inkomst och förmögenhet. Marcus. 136 s. Fi. 19. Betänkande och förslag till förenkling av orgaaisation och förvaltning ä flottans stationer och varv samt örlogsdepån i Göteborg. Del 2. Flottans stationer utom varven. Beckman. 116 s. 1 pat.-tab. Fö. 20. Betänkande angående ändringar i hovrätternas organisation, arbetssätt och löneförhållanden m. ni. Marcus. 203 s. Ju. 21. Utlåtande med förslag angående statsbidrag til 1 nyodling och betesförbättring å ofullständiga jot-dbruk. Thule. 35 s. Jo. 22. Betänkande rörande den ekonomiska försvarsberedskapens organisation. Beckman. 39 s. Fö. 23. Ingenjör N. Ekwalls utredningar. 5. Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Stockholms län. Beckman. 29 s. 2 kart. Jo. 24. Ingenjör N. Ekwalls utredningar. 6. Utredning, beträffande planmässig elektrifiering av landsbygdeu inom Uppsala län. Beckman. 21 s. 2 kart. Jo. 25. Ingenjör N. Ekwalls utredningar. 7. Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Södermanlands län. Beckman. 24 s. 2 kart. Jo. 26. Ingenjör N. Ekwalls utredningar. 8. Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Göteborgs och Bohus län. Beckman. 21 s. 2 kart. Jo. 27. Ingenjör N. Ekwalls utredningar. 9. Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Älvsborgs län. Beckman. 37 s. 2 kart. Jo. 28. Ingenjör N. Ekwalls utredningar. 10. Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Skaraborgs län. Beckman. 37 s. 2 kart. Jo.

Anm. Om särskild tryckort ej angives, är tryckorten Stockholm. Bokstäverna med fetstil utgöra begynnelsebokstäverna till det departement, under vilket utredningen avgivits, t. ex. E. = ecklesiastikdepartementet, Jo. = jordbruksdepartementet. Enligt kungörelsen den 3 febr. 1922 ang. statens offentliga utredningars yttre anordning (nr 98) utgivas utredningarna i omslag med enhetlig färg för varje departement.

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR

1926: 24

JORDBRUKSDEPARTEMENTET

INGENJÖR

N. EKWALLS

UTREDNINGAR.

(Fortsättning å Kungl. Elektrifieringskommitténs meddelanden)

UTREDNING BETRÄFFANDE

PLANMÄSSIG ELEKTRIFIERING AV LANDSBYGDEN INOM UPPSALA LÄN

STOCKHOLM 1926 K. L. BECKMANS BOKTRYCKERI [1398 25]

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Sid.

Beskrivning över de befintliga elektriska anläggningarna i Uppsala län... 5 Vattenkrafttillgångarna inom U p p s a l a län 7 Energi- och effektbehov 7 F ö r s l a g till planmässig elektrifiering av Uppsala län 9 Kraftkällor 9 Ortsdistributionen 9 Sammanfattning 10

FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR. Tabell över befintliga elektriska anläggningar inom Uppsala län med uppgifter om vissa tekniska data bilaga 1 K a r t a över befintliga och projekterade elektriska anläggningar inom Uppsala län » 2 Karta, framställande den odlade jordens fördelning samt de elektrifierade områdenas utsträckning » 3 Redogörelse för de tekniska anordningar, vilka föreslås inom de särskilda distributionsområdena i Uppsala län » 4

5 Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Uppsala län. Beskrivning över de befintliga elektriska anläggningarna inom Uppsala län. Inom Uppsala läns nordligaste del befinna sig i Dalälvens nedersta lopp de stora kraftkällorna vid Älvkarleby, Untra, Lanforsen och Söderfors, men i övrigt saknar länet vattenkrafttillgångar av nämnvärd betydelse. Från kraftstationen vid Älvkarleby har länets hela landsbygd erhållit elektrisk energi över ett vittförgrenat ledningssystem. I bifogade tabell, bilaga 1, hava vissa data för de inom länet befintliga elektriska anläggningarna sammanställts. Dessa anläggningar hava även markerats å bifogade karta, bilaga 2. Av kartan visas, att Statens vattenfallsverk från sin kraftstation vid Älvkarleby framdragit vissa landsledningar för 70 kV, till vilka anslutits transformator stationer, belägna i länets mera betydande belastningscentra, nämligen Dannemora, Uppsala och Enköping. Från dessa centralpunkter ha bygdenät utdragits, avpassade för en spänning av 20 kV. Medelst dessa senare förses länets landsbygd med elektrisk kraft i sådan omfattning, att numera endast några mindre områden ännu äro oelektrifierade. I Dalälven i närheten av Älvkarleby är ävenledes Stockholms stads elektricitetsverks kraftverk Untra beläget, varifrån Stockholms stad erhåller elektrisk energi över en överföringsledning för 100 kV. Förutom de nu nämnda finnas inom länet inga nämnvärda elektriska kraftanläggningar. Den inom Uppsala län elektrifierade åkerarealen utgör c:a 98 850 hektar, motsvarande c:a 63-5 % av länets totala åkerareal. Praktiskt taget har hela denna elektrifiering verkställts från Älvkarleby kraftverk. De inom Uppsala län befintliga kraftstationerna fördela sig på olika grupper på det sätt, som framgår av följande tabell:

Slag av anläggning

Strömart

Växelström

Drivkraft

Vatten Värme Summa

Likström

Vatten Värme

Kraftstationer, som Kraftstationer, som uteslutande eller uteslutande eller till väsentlig del till väsentlig del Samtliga äro disponerade för äro disponerade för kraftstationer landsbygdens storindustrien och borgerliga behov städerna och småindustri Installerad Installerad Installerad generatorgeneratorgeneratorAntal Antal Antal effekt effekt effekt st. kVA st. kVA kVA st. 4 2

81155 1070

2 2

60 160

6 * 4

81215 1230

82 225

82 445

50 1

1 1

50 25

25 Summa

1 Summa

82 275

82 520

6 Bland de i tablån upptagna kraftstationerna äro de vid Älvkarleby och Untra de största. Landsbygdens energibehov fylles, som nyss omtalats, uteslutande från den förstnämnda kraftstationen. Den härför disponerade generatoreffekten kan för närvarande uppskattas till c:a 3 000 kVA. Då länets landsbygd elektrifierats från ett enda distributionsföretag, hava också enhetliga distributionssystem kommit till användning. Det av Älvkarleby kraftverk utbyggda landsbygdsnätet har utformats i enlighet med trespänningssystemets principer. Därvid har spänningskombinationen 20 000/3 000/220 volt i regel blivit använd. Den omfattning, vari olika förbrukningsspänningar kommit till användning mom länet, framgår av nedanstående tabell: Elektrifierad åkerareal

Distributionssystem

Likström Växelström

Gårdsspänning

Hektar

110 — 2 x 220 volt 220 » 380 >

c:a 150 » 98 450 250

c:a » »

Summa

e:a 98 850

c:a 100-0

Strömart

0i 99-7 0-2

Som härav visas, är 220 volt så gott som uteslutande använd vid den hittillsvarande bygdeelektrifieringen. Den omfattning, vari olika ortsspänningar använts, visas av följande tabell: Elektrifierad åkerai-eal

Distributionssystem Sy 81 em typ

Ortsspänning

Hektar

Enspänningssystem Tvåspänningssystem Trespänningssystem

Lågspänning

c:a

1 500 volt 3 000 » Summa |

c: a

0-1

» 33 300 > 65 400

t »

33'7 66-2

c:a 98 850

c:a 100'o

Härav framgår, att trespänningssystemet tillämpats genomgående inom länet. Av de använda ortsspänningarna förekommer 1 500 volt i omkring Va a v fa Uen och 3 000 volt i omkring 2/a a v fallen. Den förra torde i regel ha kommit till användning vid den äldre distributionen. Landsbygdselektrifieringen inom Uppsala län är organiserad enligt det vid statens bygdedistribution i allmänhet begagnade systemet. Sålunda hava andelsföreningar bildats, vilka kooperativt inköpa kraften vid bygdestationens sekundärsida samt över eget ortsnät distribuera densamma till sina medlemmar. Bygdenätet äges och underhålles av kraftleverantören, vilken ävenledes genom kontraktsbestämmelser övervakar, att tekniska anordningar å ortsnäten och tillämpade taxor bliva ändamålsenliga.

7 Vattenkrafttillgångarna inom Uppsala län. Uppsala län tillhör kraftdistriktet Älvkarleby, för vilket utredning om krafttillgångarna verkställts i Elektrifieringskommitténs meddelande nr 8. Denna utredning visar, att tack vare de stora kraftkällorna i länets nordligaste del distriktet sannolikt kan bliva självförsörjande i krafthänseende under en relativt lång tid framåt. Dock torde kraft så småningom behöva tillföras från andra håll. De utvägar härför, som erbjuda sig, hava skisserats i nyssnämnda meddelande nr 8. Länets sydligare delar sakna vattenkraft och måste förses med elektrisk energi över distributionsledningar från kraftstationerna i länets norra del. Så har ju också redan skett i så stor utsträckning, att ingen del av länet behöver vara i avsaknad av elektrisk kraft. Även för framtiden bör distributionen ordnas på detta sätt. Man behöver ej befara, att någon del av länets landsbygd icke skulle kunna erhålla kraft i tillräcklig utsträckning. Energi- och effektbehov. Beräkningen av kraftbehovet har verkställts för var och en av de fyra konsumtionskategorierna: landsbygden, städer, storindustri och järnvägar; därvid hava tvenne skilda värden å kraftbehovet beräknats, nämligen dels ett »nuvärde», avseende de för närvarande rådande förhållandena, och dels ett »framtida värde», avseende det kraftbehov, som med sannolikhet kan väntas uppstå efter en period av c:a 20 år eller däromkring. I fråga om landsbygden hava beräkningar verkställts i enlighet med de i Elektrifieringskommitténs meddelande nr 5 uppställda principerna och hava sålunda i första hand avsett en uppskattning av kraftbehovets storlek vid en fullständig elektrifiering och vid den anslutning och den energiförbrukning för olika ändamål, som kan anses normal för bygd av den inom länet förekommande karaktären. Resultatet av dessa beräkningar visas av följande tabell: Kraftbehov vid fullständig elektrifiering Konsumtionsgrupp

Belysning, hushåll, hantverk J o r d b r u k e t s motordrift Småindustri Energiförluster Summa

för närvarande

om c:a 20 år

milj. kWh

c:a 2"3 » 2-5 » 2-3 » 2-4

c:a » » »

3'7 4'7 3-s 3-o

c:a 9'5

c:a 14'6

Mot de angivna energibeloppen svara maximieffektbelopp av c:a 4100 och 5 800 kW hänfört till kraftstationerna. För städer, storindustri och järnvägar har kraftbehovet beräknats på det sätt, som omtalas i Elektrifieringskommitténs meddelande nr 8. I nedanstående tablå

8 angiyes det totala kraftbehovet, men därvid har hänsyn ej tagits till sådan elektrotermisk och elektrokemisk industri, som eventuellt kan komma att uppstå inom länet. Kraftbehovet för sådana ändamål kan för närvarande ej ens gissningsvis beräknas och torde ej heller vara av betydelse för frågan om landsbygdselektrifieringen. Ej heller har här räknats med någon nämnvärd kraftkonsumtion för elektrisk kokning. Kraftbehov vid fullständig elektrifiering och hänfört till kraftstationerna för närvarande

Konsumtionsgrupp

Landsbygden Städerna Storindustrien Järnvägarna Summa

efter c:a 20 år

max.-eff.

energibehov

utnyttjn.tid.

max.-eff.

energibehov

utnyttjn.tid

milj. k W h

tim.

milj. k W h

tim.

c:a 9'5 > 14o » 34-7

c:a 2 300 » 3 000 > 4 500 » 2 500

c:a 5 800 » 8 200 » 11000 > 3 800

c:a > »

14-6 27-o 50-o 9-4

c:a 2 500 » 3 300 » 4 600 > 2 500

c:a 63'3

c:a 4 000

c:a 25 000

c-.a 101-0

c:a 4 000

c:a » »

4100 4 700 7 700

2 000

c:a 16 000

Den nuvarande energikonsumtionen inom länet uppgår till c:a 50'2 milj. kWh Den genomsnittliga elektrifieringsgraden utgör alltså c:a 79 %. Fördelningen härav på resp. konsumtionsgrupper är enligt följande tabell:

Konsumtionsgrupp

Landsbygden Städerna Storindustrien Järnvägarna Summa

Verklig förbrukning av elektrisk energi för närvarande

Totalt kraftbehov vid fullständig elektrifiering för närvarande

Elektrifierings-

milj. k W h

c.-a 5*5 » 12-5 » 32-2

c:a 945 » 14'o » 34-7 » 5i

c:a 58 > 89 » 93

c:a 50'2

c: a 63'3

c:a 79

jn-ad

Ehuru elektrifieringsgraden sannolikt kommer att så småningom stiga, torde densamma ej ens om 20 år uppgå till 100 % åtminstone för vissa konsumtionsgrupper. Som sannolika värden vid nämnda tidpunkt kunna de i följande tabell angivna anses:

9 Kraftbehov om 20 Sannolik elektriom år vid fullständig fieringsgrad 20 år elektrifiering

Konsumtionsgrupp

milj. k W h

14-6 27-o 50'o 9-4

c:a 70 » 95 » 98 » 50

c:a 10-2 » 25-7 » 49o » 4-7

c:a 101-0

c: a 89

c: a 89'o

milj. kWh c:a » » » Summa

Sannolik konsumtion av elektrisk energi om 20 år

I ovanstående, för år 1940 beräknat kraftbelopp, ingår, som ovan antytts, ej eventuellt behov av elektrisk energi till elektrotermiska anläggningar.

Förslag till planmässig elektrifiering av Uppsala läns landsbygd. Kraftkällor. Som förut framhållits, kan och bör landsbygden inom Uppsala län få sitt kraftbehov fyllt från de större kraftdistributionsnät, som redan nu finnas inom länets alla delar. E n utbyggnad av särskilda för landsbygden avsedda kraftstationer är därför obehövlig och torde ej heller kunna sättas ifråga, då ju härför erforderlig vattenkraft icke finnes inom länet annat än möjligen i något enstaka undantagsfall. I den mån enskilda kraftanläggningar i några fall redan finnas, böra dessa anslutas till de större ledningsnäten under samarbete med dessa. Ortsdistributionen och särskilda anordningar för denna. Bygden inom Uppsala län är av den beskaffenhet, att, enligt vad som visats i Elektrifieringskommitténs meddelande nr 6, trespänningssystemet _ därstädes uteslutande bör komma till användning. Av den föregående beskrivningen över de elektriska anläggningarna i Uppsala län framgår ju också, att detta system genomförts inom länet. Visserligen hava de äldre ortsnäten inom länet i regel blivit utförda med 1 500 volts ortsspänning, men huvudparten av elektrifieringen har verkställts med 3 000 volts ortsspänning; någon anledning att i fortsättningen rubba den standard, som sålunda redan utbildats, finnes icke. Även i fråga om gårdsspänningarna bör den hittills så gott som uteslutande använda, 220 volt, för framtiden bliva standardspänning. Den av Älvkarleby kraftverk genomförda organisationen av landsbygdselektrifieringen synes vara lämplig för länet i dess helhet och rekommenderas till fortsatt användning. Å bifogade karta, bilaga 2, har länets landsbygd uppdelats på ett systematiskt sätt i distributionsområden. Vid detta förslag ha de hittillsvarande distributionsgränserna i största möjliga utsträckning följts, endast i vissa smärre detaljer ha avvikelser skett. Förslaget bör endast uppfattas såsom ett principiellt exempel på lämplig elektrifiering. Vad detaljerna beträffar, kunna dessa säkerligen ut1398 25

10 foras även på annat sätt i den mån lokala förhållanden skulle komma att motivera detta. I bilaga 4 lämnas en redogörelse för de tekniska anordningar, som föreslås mom vart och ett av ifrågavarande distributionsområden.

Sammanfattning. I förestående utredning lämnas en redogörelse för den hittills verkställda elektrifieringen av Uppsala län. A kartan, bilaga 2, ha samtliga för närvarande befintliga elektriska anläggningar inritats och i tabellen, bilaga 1, vissa tekniska data for dem sammanställts. Därav framgår, att länets landsbygd elektrifierats huvudsakligast från Älvkarleby kraftverk medelst det landslinjenät för 70 kV, som utgår från Älvkarleby kraftstation. Bygdedistributionen är i regel anordnad med E n undersökning av landsbygdens nuvarande kraftkonsumtion resp. den anslutna effektens storlek har icke ansetts erforderlig. Detaljerade uppgifter härom finnas nämligen vid Älvkarleby kraftverk, där allt för vidare bearbetning erforderligt statistiskt materiel i detta hänseende sålunda kan erhållas. Den totala förbrukningen av elektrisk energi inom länet har uppskattats till c:a 50'2 milj. kWh, vilket belopp utgör c:a 79 % av det energibelopp, som svarar mot fullständig elektrifiering och som uppskattats till c:a 63'3 milj. kWh för närvarande. Även det efter c:a 20 år sannolika kraftbehovets storlek har beräknats Detsamma angives i utredningen till c:a 101 milj. kWh vid fullständig elektrifiering, varav c:a 90 milj. kWh vid nämnda tidpunkt beräknats bliva uttagna i form av elektrisk energi. E t t förslag till planmässig elektrifiering av länets landsbygd har framlagts, vilket forslag innebär en komplettering av det befintliga trespänningssystemet och kraftleverans från Älvkarleby kraftverk. Därvid har länets hela landsbygd på ett systematiskt sätt uppdelats i distributionsområden såsom angivits å kartan, bilaga 2. Ortsdistributionen inom dessa områden bör ordnas så, som angives i bilaga 4. Det har icke ansetts nödvändigt att verkställa kostnadsberäkning beträffande den hittills utförda resp. den för framtiden ytterligare planerade landsbygdselektrifieringen. Detaljuppgifter beträffande de hittills nedlagda kostnaderna kunna nämligen erhållas från Älvkarleby kraftverk. Beträffande framtida ytterligare kostnader kunna likaledes uppgifter erhållas därifrån, allt eftersom elektrifieringen mom de olika områdena blir aktuell. Det må endast här erinras om de siffror, vilka angivits av Elektrifieringskommittén i dess meddelande 21, vilka siffror emellertid endast angiva storleksordningen av kostnaderna (Statens offentliga utredningar < 1923: 72). Där uppgives, att de hittills totalt nedlagda kostnaderna ior samtliga elektriska anläggningar kunna uppskattas till c:a 44 milj. kr., varav c:a 9 milj. kr. belöpa å landsbygdselektrifieringen. Sistnämnda belopp reducerat till 1914 års prisläge angives till c:a 4'5 milj. kr. Vid en fullständig elektrifiering av landsbygden skulle totalkostnaden vid 1914 års prisläge kunna uppskattas till c:a 7-5 milj. kr. Stockholm den 31 mars 1925. Nils

Ekivall

Bilaga 1.

TABELL över befintliga elektriska anläggningar inom Uppsala län med uppgifter om vissa tekniska data.

12 Tabell över befintliga elektriska anläggningar ino

Företagets namn, ägare eller innehavare

InstalleUtbyggd rad geDriv- fallhöjd n e r a t o r Strör kraft art effekt

Kraftstationens namn eller lä<j;e

Kommun

kVA

Stockholms stads el.-verk.. Söderfors Älvkarleby kraftverk Älvkarleby Ostanå El. A.-B., Västanå, Södra el. distr.-f ören., » Norra el. distr.-fören. och Älvkarleö el. distr.-fören. 4 Gårdskärs El. A.-B I Overboda el. distr.-fören. o.\ 5 \Bodarnas bel.-fören. J 6

9 10

Untra Älvkarleby

12'4 16'7-17'9

30 000 50 000

3-fas

Ab. från Älvkarleby kraftverk

Söderfors Bruks A.-B., Skutskär 1 Vesslands el. and.-fören. ... Vessland » » » » » Karlholms b r u k Carlholms kraftstation Öster-Lövsta El. A.-B 1 Östra Lövsta Ab. från Älvkarleby kraftverk

L 3-fas

111 Lanforsens kraftverks bygg Älvkarleby 12 13

nad A.-B. M a n n a el.-verk A.-B. Mehede el.-verk

Tierp

14 Söderfors Bruks A.-B

Söderfors

15 Distributionen i Långvik..

16 17

»> i Untra Ängsbolagets el. distr.-fören Söderfors, Tierp A.-B. Tierps el.-verk . Tierp Tolfta El. A.-B. Tolfta Tierps el. distr.-fören. Tierp

18 19 20 21 22 23 24 25

Strömsbergs b r u k Tierps södra el. distr.-fören. Älvkarleby kraftverk Dannemora Sekundärstationen i Dannemora Films el. distr.-fören Film Dannemora sockens el. distr.- Dannemora fören.

/Söderfors \Ab. från Älvkarleby kraftverk » » Söderfors bruk

» Älvkarleby kraftverk

» »

» Tierps el.-verk » Älvkarleby kraftverk

4'5

Husby Ab. från Älvkarleby kraftverk

Ab. från Älvkarleby kraftverk » » » »

}•

>psala län med uppgifter om vissa tekniska data.

bdal

OrtstransforAnslutning år 1922 Huvud- matorernas Elektri- Energitransfierad förbruksamSpänningssystem formaåkerning torns man- mo- belys- övriga sumareal år 1922 antal effekt lagda torer n i n g appa- ma rater effekt volt

kVA

st.

kVA

hektar

kWh

15 IG

25 50

100000 70000-20000/3000

3000/220

20000/190

20000 3000/220 220

20000,3000/220

50 50 50

Anmärkningar

1 2 -

6 2 26

17 4 50

6 200 4 580

•

—

{ l 7

20 6 25

36 902

—

23 6 76

100 200

8 346 2 988 29114

6 383

—

2 730

97 980

150 } 100

7 8

2 616

113 170

20000/ •

—

133 086

60 90

4 10

27 58 39 78 2 600 9 685

22 22 295

300 26 614 120 28 721 — 25 522 239

12 13

20000/1500/220 20000/1500/220 20000/ •

20000/ •

50 50

20000/3000/ • 20000/3000/220

50 50 50

20000/3000/220 20000/3000/220 20000/1500/220

50 50 50

1500/220 20000'3000/220 70000/20000/3000

50 50

3000/220 3000,220

/ \

52 3 62 1 5 673 8 568

—

3 330

140 843

58 166

—

13 14

77 45

45 31

21 22

} '

66 55

29 413 372 470

532 684

28 620 20 478

16 17 i flj \19 20 21 22 23 24 25

14 2

26 27

Dannemora gruvintressentei Dannemora Gimo—Österby Bruks A.-B Film /Upplanda och Berga el.] 28 < distr.-fören. Tegelsmora [Oyllby el. distr.-fören. J 29 Tegelsmora el. distr.-fören. » » 30 Gimo—Österby Bruks A.-B. IE. v. Rosen och 1 31 \Örbyhus el. distr.-fören. / Vendel 32 Vendels el. distr.-fören. » 33 Gimo—Österby Bruks A.-B. Skefth ammar 34 Ramhälls gruvor Alunda 35 Alunda norra el. distr.-fören. » 36 37 38 39 40 41

42 43 44 45

Ekeby el. distr.-fören.

Ekeby

Björklinge

—

3-fas

—

» / -

» -

—

(Tobo ki'aftstation

fKettslinge lAb. från Älvkarleby kraftverk

Gimo

51 52 53 54

\ Viksta f

Vaksala el. distr.-fören. .. Vaksala Fundbo el. distr.-fören. ... Fundbo Rasbo el. distr.-fören. . , . Rasbo Rasbokils el. distr.-fören. .. Rasbokil Bondkyrko södra el. distr.fören. Nontuna el. distr.-fören. Ultuna lantbruksinstitut, ^ Bondkyrka F. Gustafsson (Säby såg och kvarn), Bergsbrunna tegelbruk m. fl-

—

— —

— _

Ab.frånÄlvkarleby kraftverk

—

» »

— å

— (Uppsala dieselcentral

1(Ab.^från Älvkarleby kraftverk »

» »

el.

50 /Viksta el. distr.-fören. IViksta kvarn och såg

» » » » distr.-fören. Björklinge, Skultuna 47 Ullbolsta såg, Krantz A.-B. Jumkil Ullbolsta såg (Lena el. distr.-fören. 1 48 1 A.-B. Salsta gruvor Lena, Tensta Ab.från Älvkarleby kraftverk [Söderfors Bruks A.-B. j l (Brunna gruvor) m. fl. J fVattholm 49 Vattholma bruk Lena \ Ab.från Älvkarleby kraftverk 46

Väskinge Alunda södra och T u n a el. Alunda,Tuna Ab.från Älvkarleby kraftverk distr.-fören. » » » u Olands-Stavby el. distr.Stavby fören. Skeberga ångkvarns bolag Skeberga »

Gamla Uppsala el. distr.- Gamla Uppfören. sala Börje el. distr.-fören Börje Åkerby—Bälinge el. distr.- Åkerby, fören. Bälinge

6 Ab. från Älvkarleby kraftverk

Älvkarleby kraftverk Uppsala Sekundärstationen i Uppsala Uppsala stads el. verk »

il d8

—

500 370 —

1 /

3-fa i)

—

T L

—

3-fa

•

—

» » )> »

)> » » ))

» » » »

— — —

» » »

—

i 1

15 20

20000/ • 20000/500/220 20000/1500/220 20000/3000,220 20000/3000/220

91 1248 360 2 353 32 2

2 1500 1070 4 2 600 1850 4 18 20

87 143 10

22 135

9 46 23

1 6

36 101 58

90 103 162

110 52 275

25 43 123

5 28 15

250 155

1 425 722 1 847 392 6 282

100 90

9 27

20000/1500,220 500

1 3 50

20000/ • 20000/3000/220

350 100

95 145

20000/3000/220 110 20000/3000/220

20000/1500/220

20000/3000; 220

15 936 47145

300 1000 300

140 123 413

750 3 037

154 721 133 484 97 316

128 253 65 557

2 283

2 226

87 384

77 652

46 153

8 084

238 397 130

13 261

6 283

1500/190 70000/20000/6000 och 1500 600 och 2X220 6000/500 och 220 20000/1500/220

} "120

9 281 406

47 5 780 6 400 3 024 1213 10647 72

3 500

184 832

1500/220 20000/3000/220

31 72

116 360

260 410

60 113

6 6

326 529

2123 3 553

93 720 98 065

20000/3000/220

3 256

19 072

220 20000/1500/220

20000/3000/500/220

115 411

23 696

20000/3000/220

43 1

293 2

170 37

63 1

12 2

245 40

2 149

59198 68 650

20000/3000/220 20000/3000/220 20000/3000/220 20000/1500/220

120 100 120 60

63 39 42 17

414 278 139 53

265 200 310 55

71 66 71 23

11 7 2

336 277 388 80

2 676 1551 3 211 860

115 493 94 704 149 117 38 513

25 5 5

122 64 110

60 29 320

49 6 45

115 35 420

20000/3000/220

53 508 10 290 296 184

6 55

16 1

56 57 58 59 60 61 62 63 64 65

4 Dalby el. distr.-fören

Dalby, Upp- Ab. från Älvkarleby kraftverk sal a-Näs Balingsta el. distr.-fören.... Balingsta, » )> » )> V. Åker H ä g g e b y el. distr.-fören. ... Häggeby, » » » » Skokloster H å t u n a el. distr.-fören Håtuna, Hå- » » » » bo-Tibble Västra Ryds el. distr.-fören. V. Ryd » » » . » Stockholms-Näs fören.

el.

distr.- StockholmsNäs Lossa, Bro Sunnerdals hemskolor Lossa Kalmar Älvkarleby kraftverk, Enköping Sekundärstationen i Enköping

75 76

Vallby el. distr.-fören.

72 73 74

77 78

Vallby, Lillkyrka Löt, Hacksta Lots el. distr.-fören Veckholms el. distr.-fören. Veckholm, Torsvi, Kungs-Hus-

79 Boglösa el. distr.-fören

80 Enköpings-Näs fören.

81 Teda el. distr.-fören

el.

—

3-fas

—

—:

—

— _

—

. —

L 3- fas

) > 1

Ab.från Älvkarleby kraftverk

Se även nr 82 i Västmanlands län Ab.från Älvkarleby kraftverk

... Härkeberga, Litslena, Fröslunda Örsundsbro el. distr.-fören. Giresta, Gryta, Fittja, Fröslunda Husby-Sjutolfts el. distr.- Husby-Sj ufören. tolft,Hjälsta Öv. Gran, Grans el. distr.-fören. Ytt. Gran Backa och Eskilla kvarnar Ytt. Gran

(Enköpings stads el. verk, ] !• Enköping, 66 IVappa el. distr.-fören., 1 Tillinge el. distr.-fören. m.fl.) Tillinge 67 Åkerby—Skälby el. distr.- Vårfrukyrka fören. 68 Sparrsätra el. distr.-fören. Sparrsätra 69 Härnevi el. distr.-fören. ... Långtora, Biskopskulla (A.-B. Grillby el.-verk ochl 70 \Grillby el. distr.-fören. / Villberga Litslena el. distr.-fören.

5 Ab.från Älvkarleby kraftverk

—

Enköpings el.-verk..

—

» Älvkarleby kraftverk

— —

) >

—

))

" —

—

•

» ))

» »

—

Svinnegarn, Vårfrukyrka distr.- EnköpingsNäs,Svinnegarn

Teda

—

» •

—

Se nr 78 i Västmanlands län 82 Strömsbergs el. distr.-fören. Bred Se nr 47 i » » i — 83 Kulla el. distr.-fören Kulla,Halm Ab. från Älvkarleby kraftverk — 1 Hiiri ingå även: Korsnäs och Skutskärs samhällen.

—

3-fas

17 9

20000/3000/220

83 857

85 728

20000/1500/220

—

78 390

20000/1500/220

2 327

120 135

20000/3000/220

103 391

158 766

50 50

20000/3000/220 2x110 20000/3000/220 70000/20000/3000

"60

62 63 64 65

f 43 1190 13 5 26 1 7

975 33 41

3000/220

(1151698 11497 l 15101

1871 37 51

Il 399 l

522 4 9

3000/210

50 50

20000/1500/220 20000/3000/220

120 150

20000/1500/220

—

67 51 68

144 555

305 385

80 56

15 4

400 445

3 545 3 810

132 070 149 415

68 69

120 il 23

100 55

113 150

53 33

210 183

67 656 42 524

20000/3000/220

—

3 500

110 630

20000/3000/220

—

2 706

115 328

20000/3000/220

—

2 033

84 021

20000/3000/220

2 250

117 298

20000/3000/220

—

49 776

20000/1500/220

3 206

113 127

50 50

20000/3000/220 20000/3000/220

100 200

64 59

558 570

345 365

63 58

6 20

414 443

3 026 2 897

109 697 120 896

77 78

20000/3000/220

33 812

20000/1500/220

—

62 023

20000/3000 och 1500/220

3 203

134 863

b 1 20000/3000/220 398 85

•

—

•

82 83 1

TECKENFÖRKLARING: Vattenkraftstalion störro Bn 9.000 kVA. VattankrafKtation mellan 200 och 5.000 kVA. Vattonkraftstatlon mindre un 200 kVA. Vflrmekraftetation störro i n 5.000 kVA. Vfirmekraftstatlon mollan 200 och 5.000 kVA. Vfirmekraftstatlon mindre an 200 kVA. Trantformatorcentral ansluten till atamllnjo. Transformatorcentral ansluten till landallnje. öugdetransformatorslatlon. Ortetransformotorstation. SUmllnJe. Lnndsllnjo. Bygdoflnje.

. • •"•

Orlsllnjo. Sröns för distributionsområde. Nummer a oloktriska anläggningar enligt tabellen bilaga 1. Nummer fl föreslagna distributionsområden enligt bilaga 4.

KARTA OVER BEFINTLIGA OCH PROJEKTERADE

ELEKTRISKA ANLÄGGNINGAR INOM UPPSALA LÄN PÅ UPPDRAG AV KUNGL. JORDBRUKSDEPARTEMENT TET SAMMANSTÄLLD AV CIVILINGENJÖR NILS EKWALL år 1925 SKALA 1:200000

"•^s.

STATENS REPRODUKTIONSANSTAI.T

KARTA OVER

DE ELEKTRIFIERADE OMRÅDENAS UTSTRÄCKNING O C H ÅKERAREALENS F Ö R D E L N I N G INOM U P P S A L A LÄN UPPRÄTTAD ÅR 1925 AV

CIVILINGENJÖR

NILS

EKWALL

MED FIL. DR. J. ANRICKS »KARTA ÖVER SVERIGES ÅKERAREAL- SÅSOM UNDERLAG

BETECKNINGAR:

1 kvkm åker SKALA 1:1000000 2 0 3 4 IP 0 10 20 300 W1 50 60 10 k m Luulti H I | i I i I 1 ' 11JJLUILUJJ I 11 111 111 :1 n i iluililiLLLLLlJJ 1.1 • 1111 I! | i I M y I i i |

elektrifierat område

Statens Reproduktionsanstalt

19 Bilaga

Redogörelse för de tekniska anordningar, vilka föreslås inom de olika distributionsområdena inom Uppsala län i och för främjande av den fortsatta landsbygdselektrifieringen. Nr 1. Överboda Elektriska Distributionsförening, Nr 2. Gårdskärs Elektriska Distributionsförening och Nr 3. Älvkarleby distributionsområde. Dessa områden erhålla kraft från Älvkarleby kraftverk. Det använda distributionssystemet 3 000/220 volt är lämpligt och bör bibehållas. Nr 4. A.-B. Marma Elektricitetsverk och Nr 5 a. A.-B. Mehede Elektricitetsverk. Dessa områden erhålla kraft från Älvkarleby kraftverk. Det a n v ä n d a distributionssystemet 1 500/220 volt kan användas även i framtiden. . ^ Nr 5 b. Söderfors distributionsområde. En del av områdets landsbygd erhåller kratt från Älvkarleby kraftverk. Det vid denna distribution använda systemet 3 000/220 volt bör användas även inom området i övrigt. Nr 6. Vesslands Elektriska Andelsförening och Nr 7. Österlövsta Elektriska Aktiebolag. Beträffande dessa områden gäller, vad ovan anförts beträffande område nr 1. Nr 8. Hållnäs distributionsområde. Detta område är ännu ej elektrifierat. Det bor erhålla kraft från Älvkarleby kraftverk. Lämpligt distributionssystem är 3 000/220 volt. Nr 9. Vigelsbo distributionsområde, Nr 10. Tegelsmora Elektriska Distributionsförening, Nr 11. A.-B. Tierps Elektricitetsverk och Nr 12. Ängsbolagets Elektriska Distributionsförening. Om dessa områden gäller, vad ovan anförts beträffande område nr 1. Nr 13. Tierps Elektriska Distributionsförening. Om detta område gäller, vad ovan anförts beträffande område nr 4. Nr 14. Tierps Södra Elektriska Distributionsförening. Om detta område gäller, vad ovan anförts beträffande område nr 1. Nr 15. Vendels Elektriska Distributions förening. Om detta område gäller, vad ovan anförts beträffande område nr 4. Nr 16. Örbyhus Elektriska Distributionsförening. Om detta område gäller, vad ovan anförts beträffande område nr 1. Nr 17. Upplanda och Bergs Elektriska Distributionsförening samt Gyllby Elektriska Distributionsförening. Om detta område gäller, vad ovan anförts beträffande område nr 4. Nr 18. Films Elektriska Distributionsförening och Nr 19. Dannemora sockens Elektriska Distributionsförening. Om dessa områden gäller, vad ovan anförts beträffande område nr 1.

20 Nr 20. Morkarla distributionsområde. Om detta område gäller, vad ovan anförts beträffande område nr 8. Nr 21. Alunda Norra Elektriska Distributionsförening, Nr 22. Ekeby Elektriska Distributionsförening samt Nr 23. Alunda Södra och Tuna Elektriska Distributionsförening. Om dessa områden gäller, vad ovan anförts beträffande område nr 1. Nr 24. Olands-Stavby Elektriska Distributionsförening, Nr 25. Rasbokils Elektriska Distributionsförening och Nr 26. Lena Elektriska Distributionsförening. Om dessa områden gäller, vad ovan anförts beträffande område nr 4. Nr 27. Viksta Elektriska Distributionsförening och Nr 28. Björklinge Elektriska Distributionsförening. Om dessa områden gäller, v a d ovan anförts beträffande område nr 1. Nr 29. Jumkils distributionsområde. Beträffande detta område gäller, vad ovan anförts om område nr 8. Nr 30. Åkerby—Bälinge Elektriska Distributionsförening. Om detta område gäller, vad ovan anförts beträffande område n r 1. Nr 31. Gamla Uppsala Elektriska Distributionsförening och Nr 32. Rasbo Elektriska Distributionsförening. Om dessa områden gäller, vad ovan anförts beträffande område nr 4. Nr 33. Funbo Elektriska Distributionsförening och Nr 34. Vaksala Elektriska Distributionsförening. Om dessa områden gäller, vad ovan anförts beträffande område nr 1. Nr 35. Uppsala stad. Stadens elektricitetsverk erhåller kraft dels från Älvkarleby kraftverk, dels från egen kraftstation. Det använda distributionssystemet växelström 6 000/500 och 220 volt samt likström 2 X 220 volt bör bibehållas. Nr 36. Börje Elektriska Distributionsförening. Om detta område gäller, vad ovan anförts beträffande område nr 4. Nr 37. V ånga distributionsområde, Nr 38. Ålands och Skogs-Tibble distrilndionsområde samt Nr 39. Järlåsa distributionsområde. Om dessa områden gäller, vad ovan anförts beträffande nr 8. Nr 40. Dalby Elektriska Distributionsförening och Nr 41. Bondkyrko Södra Elektriska Distributions förening. Om dessa områden gäller, vad ovan anförts beträffande nr 1. Nr 42. Häggeby Elektriska Distributionsförening. Om detta område gäller, vad ovan anförts beträffande område nr 4. Nr 43. Kulla Elektriska Distributionsförening, Nr 44. Balingsta Elektriska Distributionsförening, Nr 45. Örsundsbro Elektriska Distributionsförening, Nr 46. Litslena Elektriska Distributionsförening och Nr 47. Härnevi Elektriska Distributionsförening. Om dessa områden gäller, vad ovan anförts beträffande område nr 1. Nr 48. Sparrsätra Elektriska Distributionsförening. Om detta område gäller, vad ovan anförts om nr 4. Nr 49. Strömsbergs Elektriska Industriförening. Se område nr 58 i Västmanlands län. Nr 50. Teda Elektriska Distributionsförening. Om detta område gäller, vad ovan anförts beträffande område nr 4. Nr 51. Tillinge Elektriska Distributionsförening,

21 Nr 52. Enköpings stad och Vappa Elektriska Distributionsförening, Nr 53 Åkerby—Skälby Elektriska Distributionsförening och Nr 54. Boglösa Elektriska Distributionsförening. Om dessa områden gäller, vad ovan anförts beträffande område nr 1. Nr 55. GriZ% Elektriska Distributionsförening. Om detta område galler, vad ovan anförts beträffande område nr 4. Nr 56 Husbij-Sjutolfts Elektriska Distributionsförening och Nr 57. Grans Elektriska Distributionsförening. Om dessa områden galler, vad ovan anförts beträffande område nr 1. Nr 58. IZäfowa Elektriska Distributionsförening. Om detta område galler, vad ovan anförts beträffande område nr 4. Nr 59. Västra Ryds Elektriska Distributionsförening, Nr 60. Stockholms-Näs Elektriska Distributionsförening, Nr 61. Lossa Elektriska Distributionsförening, Nr 62. Kalmar Elektriska Distributionsförening och Nr 63. Ztffe Elektriska Distributionsförening. Om dessa områden galler, vad ovan anförts beträffande område nr 1. Nr 64. Vallby Elektriska Distributionsförening och Nr 65. Enköpings-Näs Elektriska Distributionsförening. Om dessa områden galler, vad ovan anförts beträffande område nr 4. Nr 66. Veckholms Elektriska Distributionsförening. Om detta område galler, vad ovan anförts beträffande område nr 1.

4 139S 25

Statens offentliga utredningar 1926 Systematisk

förteckning

(Siffrorna inom klämmer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.)

Allmän lagstiftning. Rättskipning. Fångvård. P. M. ang. tätare tingssammanträden. [6] Betänkande ang. ändringar i hovrätternas organisation, arbetssätt och löneförhållanden m. m. [20]

Statsförfattning. Allmän statsförvaltning. Betänkande, ang. de icke rättsbildade domsagobiträdenas avlöningsförhållanden och anställningsvillkor. [2] 1921 års pensionskommittés betänkande. 7. Nytt förslag till militär tjänstepensionslag. [3]

Vattenvägen.

Skogsbruk.

Bergsbruk.

Industri. Cement- och betongbestämmelser. Andra upplagan med tilläggsbestämmelser. [13] Tillägg nr 1 till cementbestämmelser. Särtryck ur .926: 13. [14]

Handel ock sjöfart. Kommunalförvaltning

Statens och kommunernas flnansväseu. Betänkande ang. beskattning av inländska juridiska personer. [18; Politi. Betänkande med förslag till lag ang. åtgärder mot dryckenskap och fylleri. [17]

Socialpolitik. Utredning rörande lagstiftningen om arbetstidens begränsning i vissa främmande länder m. ni. [1] Postverket. [4] Förslag till lag om behandling av vissa arbetsovilliga och samhällsvådliga m. m. [9]

11 älso- och sjukvård.

Allmänt näringsväsen. Ingenjör N. Ekwalls utredningar. 5. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Stockholms län. [23] 6. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Uppsala län. [24] 7. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Södermanlands län. [25] 8. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Göteborgs och Bohus län. [26] 9. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Älvsborgs län. [27] 10. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Skaraborgs län. [28J Fast egendom. Jordbruk med binäringar. Förslag till ändrad lydelse av vissa delar av lagen om nyttjanderätt till fast egendom. [8] Förslag till lag ang. uppsikt å vissa jordbruk. [15] Utlåtande med förslag ang. statsbidrag till nyodling och betesförbättring å ofullständiga jordbruk. [21]

K o in ni II n i ka t i ons vilsen. Betänkande och förslag, ang. ordnandet av bangirdsförhållandena i Göteborg. [16]

Bank-, kredit- och penning Väsen.

Försäkrings väsen.

Kyrkoväsen. Undervisningsväsen. Andlig odling i övrigt. Det svenska skolväsendets organisation. [5] Betänkande ang. gymnastiska centralinstitutet. [10] Förslag till handbok för svenska kyrkan. [12]

Försvarsväsen. Betänkande ang. förenkling av förvaltningsorganisationen vid arméns truppförband. [7] Förenkling av organisationen å flottans stationer m. m. Del 1. Flottans varv. [11] Del 2. Flottans stationer utom varven. [19]. Betänkande rörande den ekonomiska försvarsberedskapens organisation. [22]

Utrikes ärenden.

Stockholm. K. L. Beckmans Boktr., 1926. 1398 25

Internationell rätt.