SOU 1926:25

Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Södermanlands län.

Typ: SOU
Källa: urn.kb.se

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

(i?

STATENS O F F E N T L I G A U T R E D N I N G A R 1 9 2 6 : 2 5 JORDBRUKSDEPARTEMENTET

INGENJÖR

N. EKWALLS

UTREDNINGAR.

(Fortsättning å Kungl. Elektrifieringskommitténs meddelanden)

UTREDNING BETRÄFFANDE

PLANMÄSSIG ELEKTRIFIERING AV LANDSBYGDEN INOM SÖDERMANLANDS LÄN

S T O C K H O L M 1 9 2 6

Statens offentliga utredningar 1926 Kronologisk U t r e d n i n g r ö r a n d e l a g s t i f t n i n g e n om a r b e t s t i d e n s beg r ä n s n i n g i vissa f r ä m m a n d e l ä n d e r av J o h n N o r d i n j ä m t e u p p g i f t e r a n g å e n d e a r b e t s t i d e n i vissa l ä n d e r , s o m s a k n a a l l m ä n lagstiftning r ö r a n d e a r b e t s t i d e n s b e g r ä n s n i n g , s a m m a n s t ä l l d a i n o m s o c i a l s t y r e l s e n . B i h a n g 2 till s o c i a l s t y r e l s e n s den 2 n o v e m b e r 1925 avgivna b e t ä n k a n d e m e d förslag till r e v i d e r a d lag om a r b e t a r s k y d d . Nors t e d t . (4), 211 s. S. B e t ä n k a n d e a n g å e n d e de icke r ä t t s b i l d a d e d o m s a g o b i t r ä d e n a s a v l ö n i n g s f ö r h å l l a n d e n och a n s t ä l l n i n g s v i l l k o r . N o r s t e d t . 32 s. J n . 1921 å r s p e n s i o n s k o m m i t t é s b e t ä n k a n d e . 7. B e t ä n k a n d e m e d n y t t förslag till m i l i t ä r t j ä n s t e p e n s i o n s l a g . I d u n . 51 s. FÖ. P o s t v e r k e t . K o r t översikt av d e s s h i s t o r i a , r ö r e l s e och o r g a n i s a t i o n . Av M. M a r c u s . T i d e n . (8), 68 s. F i . U t r e d n i n g a n g å e n d e det s v e n s k a s k o l v ä s e n d e t s organ i s a t i o n . N o r s t e d t , vij, 462, 151 s. E. P . M. a n g å e n d e t ä t a r e t i n g s s a m m a n t r ä d e n i h ä r a d s r ä t t e r n a . N o r s t e d t . 28 s. J u . B e t ä n k a n d e och förslag, avgivet d e n 12 m a j 1D26 av de j ä m l i k t k u n g l . brev den 18 j u n i 1925 t i l l k a l l a d e sakk u n n i g a för förenkling av f ö r v a l t n i n g s o r g a n i s a t i o n e n v i d a r m é n s h ö g r e och lägre t r u p p f ö r b a n d . Norstedt. v j , 222 s. F ö . B e t ä n k a n d e m e d förslag till lag om ä n d r a d lydelse av v i s s a d e l a r av lagen den 14 j u n i 1907 om n y t t j a n d e r ä t t t i l l fast e g e n d o m . N o r s t e d t . 346 s. J u . B e t ä n k a n d e m e d förslag till lag om b e h a n d l i n g av vissa a r b e t s o v i l l i g a och s a m h ä l l a v å d l i g a m . il. författningar. N o r s t e d t , x, 184 s. S. B e t ä n k a n d e m e d förslag a n g å e n d e g y m n a s t i s k a c e n t r a l i n s t i t u t e t s v e r k s a m h e t och d ä r m e d s a m m a n h ä n g a n d e frågor. N o r s t e d t , v j , 141 s. K. B e t ä n k a n d e och förslag t i l l f ö r e n k l i n g av o r g a n i s a t i o n och f ö r v a l t n i n g å flottans s t a t i o n e r och varv s a m t ö r l o g s d e p å n i Göteborg. Del 1. F l o t t a n s v a r v . Beckm a n . 143 s. F ö . F ö r s l a g t i l l h a n d b o k för s v e n s k a k y r k a n . U p p s a l a , A l m q v i s t & Wiksell. xij, 402 s. E . N o r m a l b e s t ä i n m e l s e r för l e v e r a n s och p r o v n i n g av cem e n t ( c e m e n t b e s t ä m m e l s e r ) s a m t för b y g g n a d s v e r k av b e t o n g och a r m e r a d b e t o n g ( b e t o n g b e s t ä m m e l s e r ) , a n d r a u p p l a g a n j ä m t e tilläggsbe.sliuniucl.scr. Norstedt. 44 s. K.

förteckning 14. T i l l ä g g s b e s t ä m m e l s e r (tillägg n r 1) till de den 27 m a r s 1924 f a s t s t ä l l d a n o r m a l b e s t ä m m e l s e r för leverans och p r o v n i n g av c e m e n t ( c e m e n t b e s t ä m m e l s e r ) . Särtryck u r 1926: 13. N o r s t e d t . 2 s. K. 15. B e t ä n k a n d e m e d förslag till lag a n g å e n d e uppsikt å vissa j o r d b r u k . N o r s t e d t . (2), 72 s. J n . 16. B e t ä n k a n d e och förslag a n g å e n d e o r d n a n d e ; av bangårdsförhållandena i Göteborg. Göteborg. Handelst i d n i n g e n , vj, 90 s. 15 p l . K. 17. B e t ä n k a n d e m e d förslag till lag a n g å e n d e åtgiirde: - m o t d r y c k e n s k a p och fylleri. I d u n . iv, 155 s. J i . 18. B e t ä n k a n d e a n g å e n d e b e s k a t t n i n g av i n l ä n c s k a j u r i diska p e r s o n e r s i n k o m s t och f ö r m ö g e n h e t . M i r c u s . 136 s. F i . 19. B e t ä n k a n d e och förslag t i l l f ö r e n k l i n g av organisation och f ö r v a l t n i n g å flottans s t a t i o n e r och v i r v s a m t ö r l o g s d e p å n i G ö t e b o r g . Del 2. F l o t t a n s stationer u t o m v a r v e n . B e c k m a n . 116 s. 1 p a t . - t a b . Fö. 20. B e t ä n k a n d e a n g å e n d e ä n d r i n g a r i h o v r ä t t e r n a s organisation, a r b e t s s ä t t och l ö n e f ö r h å l l a n d e n m . m . M i r c u s . 203 s. J u . 21. U t l å t a n d e m e d förslag a n g å e n d e s t a t s b i d r a g till nyodling o c h b e t e s f ö r b ä t t r i n g å ofullständiga jordbruk. T h u l e . 35 s. J o . 22. B e t ä n k a n d e r ö r a n d e d e n e k o n o m i s k a försvarsberedskap e n s o r g a n i s a t i o n . B e c k m a n . 39 s. FÖ. 23. I n g e n j ö r N. E k w a l l s u t r e d n i n g a r . 5. Utredning beträffande p l a n m ä s s i g elektrifiering av l a n d s b y g d e n i n o m S t o c k h o l m s l ä n . B e c k m a n . 29 s. 2 k a r t . Jo. 24. I n g e n j ö r N. E k w a l l s u t r e d n i n g a r . 6. Utr.edniLg Inträffande p l a n m ä s s i g elektrifiering av l a n d s b y g d e n i n o m U p p s a l a l ä n . B e c k m a n . 21 s. 2 kart. J o . 25. I n g e n j ö r N. E k w a l l s u t r e d n i n g a r . 7. Utredning beträffande p l a n m ä s s i g elektrifieriug av l a n d s b y g d e n i n o m S ö d e r m a n l a n d s l ä n . B e c k m a n . 24 s. 2 k a r t . J ( . 26. I n g e n j ö r N. E k w a l l s u t r e d n i n g a r . 8. Utredning beträffande p l a n m ä s s i g elektrifiering av l a n d s b y g d e n i n o m G ö t e b o r g s och B o h u s l ä n . B e c k m a n . 21 s. 2 k a n . J o . 27. I n g e n j ö r N. E k w a l l s u t r e d n i n g a r . 9. U t r e d n i n g beträffande p l a n m ä s s i g elektrifiering av l a n d s b y g d e n i n o m Älvsborgs län. B e c k m a n . 37 s. 2 kart. J o . 28. I n g e n j ö r N. E k w a l l s u t r e d n i n g a r . 10. U t r e d n i n g beträffande p l a n m ä s s i g elektrifiering av landsbygden i n o m S k a r a b o r g s l ä n . B e c k m a n . 37 s. 2 k a r t . J o .

Anm. Om särskild t r y c k o r t ej angives, ä r t r y c k o r t e n S t o c k h o l m . B o k s t ä v e r n a m e d fetstil utgöra begynnelseboks t ä v e r n a t i l l d e t d e p a r t e m e n t , u n d e r vilket u t r e d n i n g e n a v g i v i t s , t. ex. E . = e c k l e s i a s t i k d e p a r t e m e n t e t , J o . = jordbruksd e p a r t e m e n t e t . E n l i g t k u n g ö r e l s e n d e n 3 febr. 1922 a n g . s t a t e n s offentliga u t r e d n i n g a r s y t t r e a n o r d n i n g (nr 98) u;givas u t r e d n i n g a r n a i o m s l a g m e d e n h e t l i g färg för varje d e p a r t e m e n t .

STATENS O F F E N T L I G A U T R E D N I N G A R 1 9 2 6 : 2 5 JORDBRUKSDEPARTEMENTET

INGENJÖR

N. EKWALLS

UTREDNINGAR.

(Fortsättning å Kungl. Elektrineringskommitténs meddelanden)

UTREDNING BETRÄFFANDE

PLANMÄSSIG ELEKTRIFIERING AV LANDSBYGDEN INOM SÖDERMANLANDS LÄN

STOCKHOLM 1926 K. L. BECKMANS BOKTRYCKERI [1399 25]

* SK$fea <ft

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Sid.

Beskrivning över de befintliga elektriska anläggningarna i Södermanlands län 5 Vattenkrafttillgångarna inom Södermanlands län 7 Energi- och effektbehov 7 Förslag till planmässig elektrifiering av Södermanlands län 9 Kraftkällor 9 Ortsdistributionen 10 Sammanfattning 10

FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR. Tabell över befintliga elektriska anläggningar inom Södermanlands län med uppgifter om vissa tekniska data bilaga 1 K a r t a över befintliga och projekterade elektriska anläggningar inom Södermanlands län » 2 Karta, framställande den odlade jordens fördelning samt de elektrifierade områdenas utsträckning » 3 Redogörelse för de tekniska anordningar, vilka föreslås inom de särskilda distributionsområdena i Södermanlands län » 4

5 Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Södermanlands län. Beskrivning över de befintliga elektriska anläggningarna inom Södermanlands län. Tack vare vattenkrafttillgångarna i Nyköpingsån och i Eskilstunaån hava inom Södermanlands län kunnat utbyggas vissa icke obetydliga vattenkraftstationer, vilka numera försetts med elektriska utrustningar. Dessa tillhöra emellertid antingen elektricitetsverk i städer och samhällen eller också storindustriella anläggningar och hava därför ej tagits i anspråk för landsbygdselektrifieringen. Den i de nämnda vattendragen tillgängliga energien är för övrigt otillräcklig att fylla länets kraftbehov. Det erforderliga krafttillskottet lämnas dels från Älvkarleby kraftverk, dels från Motala kraftverk över det stordistributionssystem, som av dessa utbyggts över Mälarlandskapen. Uppgifter beträffande inom länet befintliga anläggningar ha sammanställts i bifogade tabell, bilaga 1. Dessa anläggningar hava även markerats å bifogade karta, bilaga 2. Som av denna karta .visas, genomkorsas Södermanlands län av den 70 kV ledning, som förbinder Älvkarleby och Motala kraftstationer. Till denna ledning ha anslutits vissa större transformatorcentraler, nämligen vid Strängnäs, vid Eskilstuna och vid Kantorp. Från dessa centralpunkter ha utdragits bygdeledningar för 20 kV, vilka förse landsbygden med kraft. Endast i några undantagsfall, nämligen i länets sydligaste och västligaste delar, ha för landsbygden speciellt avsedda kraftstationer utbyggts. Som förut nämnts, ha länets egna vattenkrafttillgångar tagits i anspråk för kommunala och industriella ändamål; sålunda ha städerna Nyköping och Eskilstuna egna vattenkraftstationer och i närheten av dessa städer äro även vissa storindustriers kraftanläggningar utbyggda, bland vilka må nämnas A.-B. Perioden, A.-B. Fors ullspinneri, Nävekvarns Bruks A.-B., Högsjö bruk, Eskilstuna Stålpressnings A.-B. och Eskilstuna Järnmanufaktur A.-B. Bland landsbygdsanläggningarna med egen kraftstation må nämnas: Alberga elektriska distributionsförening och Vingåkers Tomt A.-B. Den inom Södermanlands län elektrifierade åkerarealen utgör c:a 91 100 hektar, varav så gott som det hela erhåller energi från Älvkarleby och Motala kraftverk. Den elektrifierade arealen motsvarar c:a 50 % av länets totala åkerareal. De inom Södermanlands län befintliga kraftstationerna fördela sig på olika grupper på det sätt, som framgår av följande tabell:

6 Kraftstationer, som uteslutande eller till väsentlig del äro disponerade för storindustrien och. städerna

Slag av anläggning

Strömart

Växelström

Drivkraft

Vatten Värme Summa

st.

Installerad generatoreffekt kArA

6 774 485

7 259

st.

Installerad generatoreffekt kVA

18 3 21

Antal

Kraftstationer, som uteslutande eller till väsentlig del äro disponerade för landsbygdens borgerliga behov och småindustri Antal

Samtliga kraftstationer

st.

Installerad generatoreffekt kVA

26 3

7 311 485

7 796

3 4

435 1155

9 396

Antal

Likström

1 3

Värme

412 1115

2 1

23 40

Summa

63 Summa

8 786

600 Förutom de 600 kVA, vilka enligt tabellen disponeras av landsbygdselektrifieringen inom för densamma särskilt avsedda kraftstationer, utnyttjas viss del av storstationernas effekt, så att den sammanlagda generatoreffekten, vilken för närvarande står till landsbygdens förfogande, utgör c:a 3 500 kVA. Då länets landsbygd så gott som uteslutande kunnat elektrifieras av statens kraftverk, ha enhetliga distributionssystem kommit till användning. Detta framgår av följande tabeller, av vilka den första visar den omfattning, vari olika förbrukningsspänningar användas inom länet. Distributionssystem Strömart

Likström Växelström

Elektrifierad åkerareal

Gårdsspänning

110 — 2 x 220 volt 220 » 380 .» Summa |

Hektar

c:a

0*1

» 89 600 » 1450

98-s

l-6

c:a 91100

c:a 100-0

Som härav visas, är 220 volt den så gott som uteslutande använda förbrukningsspänningen. Den omfattning, vari olika ortsspänningar använts, visas av följande tabell:

7 Elektrifierad åkerareal

Distributionssystem Ortsspänning

Hektar

Enspänningssystem .

Lågspänn

c:a

Tvåspänningssystem

20 000 ve

Trespänningssystem.

1500 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000

Systemtyp

% c:a

0-6

550 »

181 0-i 78-8 0-6 0-4 1*3

16 520 100 .» 71730 500 400 » 1200

c:a 91100

c:a 100-0

» »

Härav framgår, att trespänningssystemet med 3 000, i några fall 1 500 volts ortsspänning är det allmännaste systemet. Landsbygdselektrifieringen inom Södermanlands län är organiserad enligt det vid statens bygdedistribution i allmänhet begagnade systemet. Sålunda hava andelsföreningar bildats, vilka kooperativt inköpa kraften vid bygdestationens sekundärsida samt över eget ortsnät distribuera densamma till sina medlemmar. Bygdenätet äges och underhålles av kraftleverantören, vilken ävenledes övervakar, att tekniska anordningar å ortsnäten och tillämpade taxor bliva ändamålsenliga.

Vattenkrafttillgångarna inom Södermanlands län. Södermanlands län tillhör dels kraftdistriktet Älvkarleby, dels kraftdistriktet Motala ström, för vilka utredning om krafttillgångarna verkställts i Elektrifieringskommitténs meddelande nr 8. Ehuru visserligen inom de nämnda kraftdistrikten relativt stora krafttillgångar äro till finnandes, kan dock efter några 10-tal år en viss kraftbrist väntas, vilken då kan fyllas medelst fjärrkraft på sätt som angives i nyssnämnda meddelande. Vad Södermanlands län beträffar, är, som ovan redan antytts, de egna krafttillgångarna redan nu otillräckliga, och krafttillförsel har därför måst etableras från angränsande trakter, närmast Älvkarleby och Motala. De distributionsnät, som i anslutning till denna kraftöverföring utbyggts inom länet, ha redan nu en utsträckning, som möjliggör kraftleverans till länets samtliga delar. P å grund härav behöver man ej befara, att någon del av länets landsbygd i framtiden icke skulle kunna erhålla kraft i tillräcklig myckenhet.

Energi- och effektbehov. Beräkningen av kraftbehovet har verkställts för var och en av de fyra konsumtionskategorierna: landsbygd, städer, storindustri och järnvägar; därvid hava tvenne skilda värden å kraftbehovet beräknats, nämligen dels ett »nuvärde», avseende de för närvarande rådande förhållandena, och dels ett »framtida värde»,

avseende det kraftbehov, som med sannolikhet kan väntas uppstå efter en period av c:a 20 år eller däromkring. I fråga om landsbygden hava beräkningar verkställts i enlighet med de i Elektrifieringskommitténs meddelande nr 5 uppställda principerna och hava sålunda i första hand avsett en uppskattning av kraftbehovets storlek vid en fullständig elektrifiering och vid den anslutning och den energiförbrukning för olika ändamål, som kan anses normal för bygd av den inom länet förekommande karaktären. Resultatet av dessa beräkningar visas av följande tabell: Kraftbehov vid fullständig elektrifiering K o n s u m t i o n s g r u p p För närvarande

Om c:a 20 år

milj. kWh

milj. kWTh

Belysning, hushåll, hantverk Jordbrukets motordrift Småindustri Förluster

c:a » » » Summa

2-5 2-8 3-8 3-7

c:a 12 8

c:a »

4"4 5'3

» 4-9 c:a 2 0 i

Mot de angivna energibeloppen svara maximieffektbelopp av c:a 5 600 resp. 8 000 kW hänfört till kraftstationerna. För städer, storindustri och järnvägar har kraftbehovet beräknats på det sätt, som omtalas i Elektrifieringskommitténs meddelande nr 8. I nedanstående tablå angives det totala kraftbehovet, men därvid har hänsyn ej tagits till sådan elektrotermisk och elektrokemisk industri, som eventuellt kan komma att uppstå inom länet. Kraftbehovet för sådana ändamål kan för närvarande ej ens gissningsvis beräknas och torde ej heller vara av betydelse för frågan om landsbygdselektrifieringen. Ej heller har här räknats med någon nämnvärd kraftkonsumtion för elektrisk kokning. Kraftbehov vid fullständig elektrifiering och hänfört till kraftstationerna Konsumtionsgrupp

För närvarande Maximieffekt kW

Landsbygden Städerna Storindustrien Järnvägarna

5 600 5 000 5 400 13 300 Summa

c:a 25 000

Efter cirka 20 år

Energi- Utnyttjn. behov tid milj. k W h tim.

Maximi- I Energi- | Utnyttjn. effekt behov tid kW j milj. k W h | tim.

c: a 12-8 » 15-8 » 21-7 » 40-o

2 300 c: a 000 » 9 400 3100 4 000 » 7 900 3 000 .. 21 700

20i 31-o 31-5 65o

2 500 3 300 4 000 3 000

c:a

3 600 c:a40 000l c:a 147"C

c:a 3 700

9 Den nuvarande energikonsumtionen inom länet uppgår till 37*4 milj. kWh. Den genomsnittliga elektrifieringsgraden utgör alltså c:a 42 %. Fördelningen härav på resp. konsumtionsgrupper är enligt följande tabell: Totalt kraftVerklig för- behov vid brukning av fullständig elektrisk elektrifiering energi för för närvarande närvarande

Konsumtionsgrupp

Summa

Elektrifieringsgrad

milj. k W h

milj. kWh

c:a 3'9 » 14-o ». 19-5

c:a 12-S » 15'S »> 21-7 » 40-0

c:a 30 » 89 » 90

c:a 37"4

c:a 89'3

c: a 42

Ehuru elektrifieringsgraden sannolikt kommer att så småningom stiga, torde densamma ej ens om 20 år uppgå till 100 % åtminstone för vissa konsumtionsgrupper. Som sannolika värden vid nämnda tidpunkt kunna de i följande tabell angivna anses: Kraftbehov om 20 år vid fullständig elektrifiering

Konsumtionsgrupp

Sannolik elektrifieringsgrad om 20 år

milj. k W h

milj. k W h Landsbygden Städerna Storindustrien Järnvägarna Summa

Sannolik konsumtion av elektrisk energi om 20 år

c:a 20-1 » 31o » 31-5 » 65-o

c: a 60 » 95 » 95 >» 50

c:a 12-0 » 29-5 » 30-o » 32-5

147-G

:a 71

c:a 104'0

I ovanstående, för år 1940 beräknat kraftbelopp, ingår, som ovan antytts, ej eventuellt behov av elektrisk energi till elektrotermiska anläggningar.

Förslag till planmässig elektrifiering av Södermanlands läns landsbygd. Kraftkällor. Som förut framhållits, kan landsbygden inom Södermanlands län få sitt kraftbehov fyllt från de större kraftdistributionsnät, som redan nu finnas inom länets alla delar. En utbyggnad av särskilda för landsbygden avsedda kraftstationer är därför obehövlig och torde i regel ej heller kunna sättas ifråga, då ju därför er1399 25

10 forderlig vattenkraft icke finnes annat än inom vissa begränsade delar av länet De enskilda kraftanläggningarna, som redan finnas, böra anslutas till de större ledningsnäten under samarbete med dessa. Ortsdistributionen och särskilda anordningar för denna. Bygden inom Södermanlands län är av den beskaffenhet, att, enligt vad som visats i Elektrifieringskommitténs meddelande nr 6, trespänningssystemet därstädes uteslutande bör komma till användning. Av den föregående beskrivningen över de befintliga elektriska anläggningarna i länet framgår också, att detta system tillämpats vid huvudparten av den hittillsvarande elektrifieringen. Visserligen hava några av ortsnäten utförts med 1 500 volts ortsspänning, men i flertalet fall har 3 000 volt kommit till användning. Någon anledning att i fortsättningen välja annan spänning än den sistnämnda finnes icke. Även ifråga om gårdsspänningen bör den hittills så gott som uteslutande använda, 220 volt, för framtiden förbliva standardspänning. Den av statens kraftverk genomförda organisationen av landsbygdselektrifieringen synes vara lämplig för länet i dess helhet och rekommenderas till fortsatt användning. A bifogade karta, bilaga 2, har länets landsbygd uppdelats på ett systematiskt sätt i distributionsområden. Vid uppgörandet av detta förslag ha de hittillsvarande distributionsgränserna i största möjliga utsträckning följts, endast i vissa smärre detaljer ha avvikelser skett. Förslaget bör endast uppfattas såsom ett drincipiellt exempel på lämplig elektrifiering. Vad detaljerna beträffar, kunna pessa säkerligen utföras även på annat sätt, i den mån lokala förhållanden skulle komma att motivera detta, I bilaga 4 lämnas en redogörelse för de tekniska anordningar, som föreslås inom vart och ett av ifrågavarande distributionsområden.

Sammanfattning. I förestående utredning lämnas en redogörelse för den hittills verkställda elektrifieringen av Södermanlands län. A kartan, bilaga 2, ha samtliga för närvarande befintliga elektriska anläggningar inritats och i tabellen, bilaga 1, vissa tekniska data för dem sammanställts. Länets landsbygd erhåller till största delen elektrisk energi från dels Älvkarleby kraftverk, dels Motala kraftverk över det stordistributionssystem, som av dessa utbyggts över Mälarlandskapen. Det därvid oftast förekommande distributionssystemet är ett trespänningssystem med 20 000/3 000/220 volt. I trakterna kring Nyköping och Eskilstuna samt i länets västligaste del finnas även kraftanläggningar i enskild ägo. Dessa äro emellertid huvudsakligast kommunala eller storindustriella och den därifrån verkställda landsbygdselektrifieringen av relativt begränsad omfattning. E n undersökning av landsbygdens nuvarande kraftkonsumtion resp. den anslutna effektens storlek har icke ansetts erforderlig. Detaljerade uppgifter härom finnas nämligen vid Älvkarleby och Motala kraftverk, där allt för vidare bearbetning erforderligt statistiskt materiel i detta hänseende sålunda kan erhållas. Den totala förbrukningen av elektrisk energi inom länet har uppskattats till c:a 37'4 milj. kWh, vilket belopp utgör c:a 42 % av det energibelopp, som svarar mot fullständig elektrifiering och som uppskattats till c:a 89"8 milj. kWh för närvarande. Även det efter c:a 20 år sannolika kraftbehovets storlek har beräk-

IL näts. Detsamma angives i utredningen till c:a 148 milj. kWh vid fullständig elektrifiering, varav c:a 104 milj. kWh vid nämnda tidpunkt beräknats bliva uttagna i form av elektrisk energi. E t t förslag till planmässig elektrifiering av länets landsbygd har framlagts, vilket förslag innebär en komplettering av det befintliga trespänningssystemet och kraftleverans från Älvkarleby och Motala kraftverk. Därvid har länets hela landsbygd på ett systematiskt sätt uppdelats i distributionsområden såsom angives å kartan, bilaga 2. Ortsdistributionen inom dessa områden bör ordnas så, som angives i bilaga 4. Det har icke ansetts nödvändigt att verkställa kostnadsberäkning beträffande den hittills utförda resp. den för framtiden ytterligare planerade landsbygdselektrifieringen. Detalj uppgifter beträffande de hittills nedlagda kostnaderna kunna nämligen erhållas från Älvkarleby och Motala kraftverk. Beträffande framtida ytterligare kostnader kunna likaledes uppgifter erhållas därifrån, allt eftersom elektrifieringen inom de olika områdena blir aktuell. Det må endast här erinras om de siffror, vilka angivits av Elektrifieringskommittén i dess meddelande 21, vilka siffror emellertid endast angiva storleksordningen av kostnaderna (Statens offentliga utredningar 1923: 72). Där uppgives, att de hittills totalt nedlagda kostnaderna för samtliga elektriska anläggningar kunna uppskattas till c:a 18 milj. kr., varav c:a 10"6 milj. kr. belöpa å landsbygdselektrifieringen. Sistnämnda belopp reducerat till 1914 års prisläge angives till c:a 4"8 milj. kr. Vid en fullständig elektrifiering av landsbygden skulle totalkostnaden vid 1914 års prisläge kunna uppskattas till c:a 10-4 milj. kr. Stockholm den 31 mars 1925. Nils Ekivall,

12 Tabell över befintliga elektriska anläggningar inom 1

UtNr

Företagets namn, ägare eller innehavare

Kommun

Kraftstationens namn eller läge

1 Älvkarleby kraftverk, sekun-j Strängnäs därstationen i Strängnäs i

2 Strängnäs stads el. verk

3 Ulvhälls och Gorsingeholms » egendomar m. fl. Vansö el. distr.-fören. och Vansö, A.-B. Sanda tegelbruk Fogdö Aspö el. distr.-fören. och Aspö H. W r a n g e l

4 5

Toresunds norra el. distr.- ] fören. | Toresunds södra el. distr.- [ Toresund ( fören. f Stallarholmens el. distr.- ^ fören. Husby tegelbruk J Ytterselö 7 A.-B. Remmar, Sundby Te-I l •# gelbrnks A.-B. m. fl. J 8 Overselö el. distr.-fören. Overselö 9 Ytterselö el. distr.-fören. och^ Ytterselö Näsby tegelbruk ) Strängnäs, 10 Malmby—Ahus el. distr.fören. Åker 6

11 Åkers krutbruk

Åker

12 Åkers styckebruk

13 14

Mariefreds stads el.-verk Mariefred Kärnbo östra el. distr.-fören Kärnbo m. fl. Taxinge-Näsby egendom och Taxinge Mariefreds stad

15 16

17 18

Enhörna el. distr.-fören.

Över Enhörna, Ytter Enhörna K. Karlsson Härad Älvkarleby kraftverk, sekun- Eskilstuna därstationen i Eskilstuna

1 Ab. från Älvkarleby kraft| verk (Strängnäs kraftstation Ab. från Älvkarleby kraftverk } » » » »

—

3-fas

—

— —

—

L 3-fas

—

» »

—

— —

_ — —

" " „

— —

— — — —

—

\ » 1 »

» »

» »)

)) )>

» ))

» » [Åker

))

» »

« »

Eksåg

—

Strömart

j Ab. från Älvkarleby kraftl verk

In-

Driv- b y g g d stallerad fall- generakraft höjd toreffekt i kVA i m

—

» » »

—

L 3-fas

—

180 ) 150 \

13 Bilaga 1. ödermanlands län med uppgifte r om vissa tekniska data.

Periodtal

OrtsHuElektransformaAnslutnin g år 1922 Energivudtritorernas förtransfierad AnmärkSpänningssystem formasamåker- brukning ningar övriga volt mantorns mo- belys- appa- sum- areal år 1922 antal lagda kWh ma rektar effekt torer ning r a t e r st. effekt k W kW kVA kW kW kVA 12

70000/20000/3000

3000/110

2 x 220 20000/3000/220

20000/3000/220

20000/3000/220"

20 Nr

1 1 721 027

33 854

—

23 22

4 4

62 J 2 077 \i 181

30 494 46 596

24 387

101 150

240 104

40 21

14 9

294 134

2 003 799

89 715 49 350

66 510

—

246 630

—

452 313

75 71

75 36

101 9

41 1

217 46

82 627 21275

13 14

72 774

—

62 550

—

20000/3000/220

90 \f

17 23

80 223

35 155

50 50

20000/1500/220 20000/-

20000/1500/220

20000/3000/220

20000/1500/220

20000/-

20000/3000/380

50 50

20000/1500/220 20000/1500/220

| 175 f l

5 11

20000/-

20000/3000/220

220 70000/20000/6000

—

}' 8

}» 10

17 18

14 1

2 Eskilstuna stads el.-verk "j med Norra Klosters och 1 Södra Klosters el. distr.-[ Eskilstuna fören. j » Karl Gustavs stads gevärsfaktori

21 Eskilstuna Järnmanuf. A.-B.

22 Eskilstuna A.-B.

23 24

N y b y Bruks A.-B. Torshälla stads el.-verk

25 Torshälla sockens el. distr.fören.

26 27

Mälarbadens el. fören. Tumbo el. distr.- fören.

28 Vallby—Jäders el. distr.fören.

29 Eskilstuna Stålpressnings A.-B. m. fl. Kekarnebygdens el. distr.fören.

30 31 32 33 34 1 35 36 37 38 39 40

Stålpressnings

[Eskilstuna < Ab. från Älvkarleby kraftl verk

1 665

r8 L 3-fas

1-6-2-3

115 1 233 /

1000 I 500 \

3-fas

1100 1

3-5

—

3-fas

„ »

[Tunafors j \ Samarbete med Eskils- > tuna el.-verk [Skogstorp ) Samarbete med Eskils- [ tuna el.-verk och l Älvkarleby kraftverk J Kvarn fallet Ab. från Älvkarleby kraftverk

— —

» »

» » » »

» »

—

— —

~ — — —

» »

— —

» » "

—

— — —

— — — "

— — —

" » » » .

Tumbo, Båby-Eekarne Vallby, Hammarby, Sundby, Jäder, Kjula Eskilstuna Husby-Rekarne, Arla

Stenkvista el. distr.-fören. Stenkvista Eklångens el. distr.-fören. Arla, Kjula » » )) Gillberga—Lista el. distr.Gillberga, » » » fören. Lista Oj a och Västermo el. distr.- Öja, Väster- » » » fören. samt mo Öja Kvarn A.-B. N. Arwedsson, Hedensö Näshulta Näshulta kvarn a

)) » ))

Motala kraftverk, sekundär- Sköldinge stationen i Kantorp Kantorps el. distr.-fören. Ab. från Motala kraftverk » Stavs gruva Flöda » » » » Flöda el. distr.-fören. » » » » » Gropptorpsortens el. distr.- V. Vingåker, » » » » fören. Flöda Julita

—

Fågelstad V. Vingåker Spånga Bilsbro » » (Vingåker lAb. från Spånga kraftVingåkers El. A.-B. » )> station Högsjö bruk, Schullström & » Högsjö » Sjöströms Fabr. A.-B.

u 1-

Eskilstuna

41 J u l i t a el. distr.-fören. 42 El. Tamm 43a Vingåkers Tomt A.-B. b » » » 44

Torshälla

» »

6-5 3-8

—

— —

7-5

» »

230 \ 180 J 50 i

15 10

220 och 110 1 6000 och 1500/ \ 50 | 190 och 380 j

—

85 6 986 5 680 1955

8 613 2 417 4 581150

19 20

6000/-

—

6000/-

—

20000/3000/220

50 50

20000/3000/220 20000/3000/220

20000/3000/220

20000/6000

—

•

—

— 13

150.

252 591

23 24

163 531

12 33

64 315

24 220

15 42

1 7

40 211 269 1817

19 862 99 041

26 27

151 1237

964 7143

413 357

4 722

600 150

20000/1500 220

i\ 90/ 1

527 3 343

227 643

50 50 50

20000/3000/220 20000/3000/220 20000/3000/220

100 90 150

25 47 87

287 326 634

210 200 365

47 40 91

12 8

269 1628 240 1230 464 3 284

76 993 64 513 130 087

31 32 33

20000/3000/220

i \ 150

27 1

308 5

210 59

65 1

11 1

286 1948 61

81775 81325

4000/190

•

70000/20000/3000

50 50 50 50

3000/220 20000/20000/3000/220 20000/3000/220

150 120 100

27 22

50 50

20000/3000/220 1500/190

3000/380 och 220

3000/500 och 380

—

35 36

82 500

222 186

1950 1391

140100 63 500

2 406

95 500

—

37 38 39 40 41 42 /43a

—

16 1 ~l

2 Valla El. Kraft och Belys- Lerbo nings A.-B. Lerbo sockens el. distr.* fören.

46 47

49 50

57 58

Ab. från Forssjö bruk u

(Akfors \ A b . från Motala kraftverk Ab. från Åkfors kraftstation

Björkvik

60 61 62

Danbyholms delägare Vadsbro el. distr.-fören.

63 Bettna—Hälla—Vrena el. distr.-fören. Backa—Hosjö A.-B. Stigtomta Nya el. distr.fören.

a Vedeby kvarn Vadsbro, Ab. från Motala kraftverk Blacksta Vrena, Hälla, » » » » Bettna Vrena » » » » Stigtomta » » » »

64 65 66 67 68

Tuna, Lunda

St. Nikolai

Nyköpings stads el.-verk

Nyköping

j » » » \Storhusfallet

A.-B. Perioden

Perioden

70 A.-B. Fors ullspinneri

•

Forsfallet

71 Stjärholmstraktens el. distr.- S tjärnholm fören. Gamla Oxelösunds el. distr.-! fören., Trafik A.-B. Grängesberg—} )> Oxelösund och Oxelösunds Järnverks A.-B.J

Tuna—Lunda el. distr.fören. Nyköpingsortens el. distr.fören.

72j

3-fas

» —

— — —

270 300

L 3-fas

—

» »

—

3-7

» — v

—

1-8

— —

300 \ - i

—

» •

35 100 \ - J 75

—

270 1 300 /

— —

» » »

~ v d

» )>

—

» "

—

T »

—

~ —

—

» »

))

{i U v

;

5 1-9 1-9

2:2 i 200 J 490 \ S5 J 145

3-fas

Ab. från Motala kraftverk

f » » » \ Oxelösund

" s

Ransta Kraft och Trafik A.-B. Björkviks el. distr.-fören.

—

•

» » » » Ö. Vingåkers el. distr.-fören. Vingåker C. Lewenhaupt Ö. Vingåker Boda kvarn )> Ab. från Motala kraftverk Strångsjö el. kraft- och be- » lysningsförening och St. Malm St. Malm St. Djulö 54 B. Grönkvist i Forssjö damm 55a Forssjö b r u k » » \ A b . från Motala kraftverk Eriksberg 55b » » » » » » Forssjö—Östra Djulö el. distr.-fören. Forssjö och Stensjö el. distr. » )> fören. Bettna Kantorps malmfält

—

j »

51 52 53

7 Ab. från Motala kraftverk

[Katrineholms kraftstat. I II A.-B. Katrineholms el.-verk Katrineholm [Ab. från Motala kraftverk (Gene kvarn Ö. Vingåker Värmbols Fabr. A.-B. \ A b . från Motala kraftverk w » » » Baggetorpsortens el. distr.- » » fören.

—

115 /

17 9

50 { 20000/3000/500 och 190 50 20000/3000/220 2x220 50 3000/220 50 20000/3000 50 { 20000/4000/380 och 190 50 20000/3000/220

46 300

64 500

47 48

l . 1

55 300

49 50

50 50 50

20000 3000/220 2000/380 20000/3000/220

9 900

50 50 50

3000/3000/220 3000/220

— — —

3000/220

—

50 50

10000/380 10000/-

—

10000/3000/220

2 840

119 700

50 50

2000/380 20000/3000/220

120 400

61 62

20000/1500/220

2 631

147 000

50 50

20000/3000 20000/1500/220

98 600

64 65

20000/3000/220

163 500

20000/3000/220

71 700

20000/6000 2x110

—

20000/1500/220

20000/3000/220

1399 25

57 58 59

—

1• 90

' •

—

— —

54 55a 55b

•

• •

— — 16

51 52 53

69 70 96 700

18 1 1

73a Nävekvarns Bruks A.-B. b » » » 74 Ålberga gård och Ålberga el. distr.-fören. 75

3 Tunaberg Tuna Kila

Stavsjö A.-B.

Helgona

130 Harg

» —

5-8

— —

— — 8

L 3-fas

—

83 Runtuna—Lids el. distr.fören. Ludgo och Spelviks el. distr.-fören. L. Mellösa el. distr.-fören.

84 Hällefors bruk

85 Granhed Granheds Kvarn & Kraft Flöda A.-B. 1 Ab. från Motala kraftverk Flens el.-verk och \ Flen iFlens kraftstation Stenhammars egendom / Dunkers el. i distr.-fören. Dunker Ab. från Motala kraftverk L. Malma L. Malma el. distr.-fören. Malmköping Malmköpings el.-verk Skebokvarns el. distr.-fören. Helgesta » » » » samt A.-B. Skebo k v a r n och träförädlingsfabrik Sparreholms municipalsam- Hyltinge )! » » )) hälle, Sparreholms snickerifabrik

Buntuna,Lid

Ludgo, Spelvik L. Mellösa

))

92 F r u s t u n a el. distr.-fören. ] Frustuna Gnesta El. A.-B. och Gnesta el. valskvarn Gåsinge—Dillnäs el. distr.- Gåsinge, Dillnäs fören. Björnlunda el. distr.-fören. Björnlunda Gryts el. distr.-fören. Gryt

94 95 96 97 98

99 100

Angå Ab. från Motala kraftverk

„

—

/Sparreholm \ A b . från Motala kraftverk ("Ab. från Älvkarleby kraft\ verk

{ l j 3-fas l L 3-fas

—

» »

•

— — —

— — — —

•

—

)> )) »

» » »

» » ))

» » »

—

))

Hölö el. distr.-fören. Hölö Mörkö el. distr.-fören., 1 )) Mörkö A.-B. K a r t a & Oaxens kalk-J bruk Vagnhärads el. distr.-fören. Vagnhärad, » Trosa landsförs., Hölö, Västerljung 1 » Trosa stads el.-verk och Trosa, Trosa el. distr.-fören. Västerljung Åkers styckebruk, SkattGåsinge » vångsgruvan

» »

—

IHällefors

E. Dickson

93 Ab. från Motala kraftverk

3-fas

Stavsjö

89 V

210 200 230

Svärta Förola A.-B. Bogstaortens el. distr.-fören. Bogsta S. Palme Svärta Husby-Oppunda el distr.- HusbyOppunda fören.

87 88

15o.20 33 16

H a r g s fabriker

» »

77 78 79 80

6 Nävekvarn, 2 stationer Fada Ålberga

— _ —

•

—

~ — —

46 J

—

40 L 3-fas

— —

35 1

—

"~ —

" M

» » <

—

19 9

ii 1

73a b 74

50 50 50

5000/6000/380 6000/380 3000,220

} ;

3000/380 220

50 I :

3000/380 och 220 2x110 20000/• 20000/3000/220 220 20000/3000/220

109 700

2 406

83 400

77 78 79 80

20000/3000/220

83 500

20000/3000/220

72 500

20000/220 _

3000/380

50 50

20000/3000/220 2 x 220 20000/3000/220

50 50

20000/3000/220

120 60

20000/3000/220

—

20000/3000/220 50 { och 500/110

} 150

24 900

91 J92

50 50

20000/3000/220

—

} 120 60

19 5 12

129 255 128

79 300

72 500

45 700

88 89

20000/3000/220

f 28 l 11

265 161

190 150

25 96

4 44

219 290

43 394 226 894

20000/3000/220

50 50

20000/3000/220 20000/3000/220

100 100

36 46

225 283

205 170

19 45

224 224

1457 1597

89 628 93 919

94 95

20000/3000/220

47 f 28 150 \ 1

269 190 50

160 105 110

28 42 13

6 5

194 152 123

1985 1125

80 405 42 019 47 765

J97

20000/3000/220

112 980

20000/3000/220

i 2

50 232

48 140

62 35

4 2

114 177

49 328 60 020

}99

20000/-

100 \ 33 —

—

•

—

KARTA ÖVER BEFINTLIGA OCH PROJEKTERADE

ELEKTRISKA ANLÄGGNINGAR INOM SÖDERMANLANDS LÄN PÅ UPPDRAG AV KUNGL. JORDBRUKSDEPARTEMENTET SAMMANSTÄLLD AV CIVILINGENJÖR NILS EKWALL

KARTA OVER

DE ELEKTRIFIERADE OMRÅDENAS UTSTRÄCKNING O C H ÅKERAREALENS FÖRDELNING INOM SÖDERMANLANDS LÄN UPPRÄTTAD ÅR 1925 AV

CIVILINGENJÖR

NILS

EKWALL

MED FIL. DR. J. ANRICKS »KARTA ÖVER SVERIGES ÅKERAREAL- SÅSOM UNDERLAG

BETECKNINGAR:

1 kvkm åker SKALA 1:1000000 elektrifierat område 0

50 GO

km.

1! 111 j [ 11111: iioi 11111111.111111111! i i 111111 i 111J Liniixakij 11111! i i 11 i i 11111

Statens

Reproduktionsanstalt

21 Bilaga

Redogörelse för de tekniska anordningar, vilka föreslås inom de olika distributionsområdena inom Södermanlands län i och för främjande av den fortsatta landsbygdselektrifieringen. Nr 1. Ytterselö Elektriska Distributionsförening. Området erhåller kraft från Älvkarleby kraftverk. Det a n v ä n d a distributionssystemet 3 000/220 volt bör bibehållas. Nr 2. Overselö Elektriska Distributionsförening. Området erhåller kraft från Älvkarleby kraftverk. Det a n v ä n d a distributionssystemet 1 500/220 volt bör bibehållas-. Nr 3. Aspö Elektriska Distributionsförening och Nr 4. Vansö Elektriska Distributionsförening. Om dessa områden gäller, vad ovan anförts beträffande område nr 1. Nr 5. Helgarö distributionsområde. Området är ännu ej elektrifierat. Det bör erhålla kraft från Älvkarleby kraftverk. Lämpligt ortsdistributionssystem är 3 000/220 volt. Nr 6. Vallby—Jäders Elektriska Distributionsförening. Om detta område gäller, vad ovan anförts beträffande område nr 1. Nr 7. Eskilshma stad. Stadens elektricitetsverk erhåller kraft dels från Älvkarleby kraftverk, dels från egen kraftstation. Distributionssystemet är i de centrala delarna: likström 220 och 110 volt samt i de yttre partierna och å landsbygden 6 000/380 och i vissa fall 1 500/190. Ett enhetligt distributionssystem hade varit att föredraga, men då elektrifieringen erhållit relativt stor omfattning, torde en ändring numera ej k u n n a genomföras. Nr 8. Torshälla stad, Nr 9. Mälarbadens Elektriska Distributionsförening, Nr 10. Torshälla sockens Elektriska Distributionsförening, Nr 11. Tumbo Elektriska Distributionsförening, Nr 12. Gillberga—Lista Elektriska Distributionsförening, Nr 13. Öja och Västermo Elektriska Distributionsförening. Om dessa områden gäller, vad ovan anförts beträffande område nr 1. Nr 14. Vårhulta distributionsområde. Om detta område gäller, vad ovan anförts beträffande område n r 5. Nr 15. Rekarnebygdens Elektriska Distributionsförening. Om detta område gäller, vad ovan anförts beträffande område n r 2. Nr 16. Stenkvista Elektriska Distributionsförening. Om detta område gäller, vad ovan anförts beträffande område nr 1. Nr 17. Härads distributionsområde. Om detta område gäller, vad ovan anförts beträffande område n r 5. Nr 18. Strängnäs stad m. fl. Stadens elektricitetsverk erhåller kraft dels från Älvkarleby kraftverk, dels från egen kraftstation. Det använda distributionssystemet, i stadens centrum likström 2 X 220 volt och i omgivningarna växelström 3 000/220 volt, bör bibehållas.

22 Nr 19. Stallarholmens Elektriska Distributionsförening. Om detta område gäller, \ a d ovan anförts beträffande område nr 2. Nr 20 a. Toresunds Norra Elektriska Distributionsförening, Nr 20 b. Toresunds Södra Elektriska Distributionsförening och Nr 21. Enhörna Elektriska Distributionsförening. Om dessa områden gäller, vad oran anförts beträffande område nr 1. Nr 22 a. Mariefreds stad. Staden erhåller kraft från Älvkarleby kraftverk. Det använda distributionssystemet 1 500/220 volt bör bibehållas. Nr 22 b. Kärnbo Östra Elektriska Distributionsförening. Om detta område gäller, -vad ovan anförts beträffande område nr 22 a. Nr 23. Taxinge distributionsområde och Nr 24. Åkers distributionsområde. Inom dessa områden har landsbygden endast i obetydlig utsträckning elektrifierats med kraft från Älvkarleby kraftverk. Det där7id använda distributionssystemet 3 000/220 volt är lämpligt även vid den fortsatta elektrifieringen. Nr 25. Malmby—Åkers Elektriska Distributionsförening. Om detta område g ä t e r , vad ovan anförts beträffande område nr 2. Nr 26. Länna distributionsområde. Om detta område gäller, vad förut anförts beträffande område nr 5. Nr 27. Eklångens Elektriska Distributionsförening, Nr 28. Gåsinge—Dillnäs Elektriska Distributionsförening och Nr 29. Frustuna Elektriska Distributionsförening. Om dessa områden gäller, Tad ovan anförts beträffande område nr 1. Nr 30. Torsåkers distributionsområde. Om detta område gäller, vad ovan anfcrts beträffande område nr 5. Nr 31. Björnlunda Elektriska Distributionsförening och Nr 32. Gryts Elektriska Distributionsförening. Om dessa områden gäller, vad ovan anförts beträffande område nr 1. Nr 33. Dunkers Elektriska Distributionsförening. Området erhåller kraft från Motala kraftverk. Det använda distributionssystemet 3 000/220 volt bör bibehållas. Nr 34. Fräkentorps distributionsområde och Nr 35. Hälleforsnäs distributionsområde. Områdena ha ännu ej elektrifierats. De böra erhålla elektrisk energi från Motala kraftverk. Som ortsdistributionssystem är 3 000/220 volt lämpligt. Nr 36. Näshulta distributionsområde. Området erhåller kraft från Näshulta kvarn. Ehuru det använda distributionssystemet 4 000/190 volt avviker från det standardmässiga, torde det böra bibehållas, då elektrifieringen erhållit alltför stor omfattning för att en ändring skulle kunna ske. Nr 37. Julita Elektriska Distributionsförening. Om detta område gäller, vad ovan anförts beträffande område nr 33. Nr 38. Österåkers distributionsområde. Endast en mindre del av områdets landsbygd har hittills elektrifierats genom att ortsnätet inom område nr 37 utdragits hit. Då överföringsavstånden från bygdestationen inom område nr 37 bliva alltför stora vid en mera fullständig elektrifiering inom område nr 38, rekommenderas, att ett särskilt ortsnät utbygges inom detta område och anslutes direkt till Motala kraftverks bygdelinjer. Ortsdistributionssystemet 3 000/220 volt är lämpligt. Nr 39. Västra Vingåkers distributionsområde. Inom detta område har ett ortsdistributionsnät för 3 000/380 volt utbyggts. Kraft levereras från Vingåkers Tomt A.-B:s kraftstation vid Spånga och Bilsbro. Det använda distributionssystemet bör bibehållas.

23 Nr 40. Gropptorpsortens Elektriska Distributionsförening och Nr 41. Flöda Elektriska Distributionsförening. Om dessa områden gäller, vad ovan anförts beträffande område nr 33. Nr 42. Granheds Kvarn och Kraftaktiebolag. Från en kraftstation vid Granhed har utdragits ett distributionsnät för 3 000/380 volt. Detta system bör bibehållas. Nr 43. Lilla Mellösa Elektriska Distributionsförening, Nr 44. Kantorps Elektriska Distributionsförening, Nr 45. Flens elektricitetsverk, Nr 46. Skebokvarns Elektriska Distributionsförening, Nr 47. Lilla Malma Elektriska Distributionsförening och Nr 48. Sparreholms municipalsamhälle. Beträffande dessa områden gäller, vad ovan anförts beträffande område nr 33. Nr 49. Ripsa distributionsområde. Om detta område gäller, vad ovan anförts beträffande område nr 34. Nr 50. Ludgo och Spelviks Elektriska Distributionsförening samt Nr 51. Bogstaortens Elektriska Distributionsförening. Om dessa områden gäller, vad ovan anförts beträffande område nr 33. Nr 52. Vagnhärads Elektriska Distributionsförening, Nr 53. Hölö Elektriska Distributionsförening, Nr 54. Mörkö Elektriska Distributionsförening samt Nr 55. Trosa stad och Trosa Elektriska Distributionsförening. Om dessa områden gäller, vad ovan anförts beträffande område nr 1. Nr 56. Västerljungs södra distributionsområde. Om detta område gäller, vad ovan anförts beträffande område nr 5. Nr 57. Långö och Ringsö distributionsområde, Nr 58. Bälinge distributionsområde samt Nr 59. Svärta distributionsområde. Beträffande dessa områden gäller, vad ovan anförts om område nr 34, dock bör anmärkas, att beträffande område nr 57, som utgöres av skärgård, det synes tvivelaktigt, om en elektrifiering kan komma till stånd på grund av de i proportion till avsättningsmöjligheterna dyrbara överföringsledningarna. Möjligen kan kraft överföras till öarna från det blivande ortsnätet i område nr 56 eller 58, varvid det kunde ifrågasättas, att en högre ortsspänning än 3 000 volt komme till användning, exempelvis 6 000 volt. Då elektrifierings frågan blir aktuell, bör närmare undersökning om dessa alternativ göras. Nr 60. Runtuna—TAds Elektriska Distributionsförening och Nr 61. Husby-Oppunda Elektriska Distributionsförening. Om dessa områden gäller, vad ovan anförts beträffande område nr 33. Nr 62. , Ardala distributionsområde. Om detta område gäller, vad ovan anförts beträffande område nr 34. Nr 63. Vadsbro Elektriska Distributionsförening och Nr 64. Lerbo sockens Elektriska Distributionsförening. Om dessa områden gäller, vad ovan anförts beträffande område nr 33. Nr 65. Forssjö bruks distributionsområde. Området har elektrifierats från Forssjö bruk med 3 000/220 volt. Detta system bör bibehållas. Nr 66. Katrineholms stad. Området erhåller kraft dels från Katrineholms två st. kraftstationer, dels från Motala kraftverk. För distributionen i staden användes likström 2 X 220 volt och i omgivningarna växelström 3 000/220 volt. Detta system bör bibehållas.

24 Nr 67. Baggetorpsortens Elektriska Distributionsförening, Nr 68. Östra Vingåkers Elektriska Distributionsförening, Nr 69. Strångsjö Elektriska Kraft- och Belysningsförening och Nr 70. Björkviks Elektriska Distributionsförening. Beträffande dessa områden gäller, vad ovan anförts om nr 33. Nr 71. Åkerö distributionsområde. Om detta område gäller, vad ovan anförts beträffande område nr 34. Nr 72. Bettna—Hälla—Vrena Elektriska Distributionsförening och Nr 73. Stigtomta Nya Elektriska Distributions förening. Dessa områden erhålla kraft från Motala kraftverk. Distributionssystemet är 1 500/220 volt, vilket bör bibehållas. Nr 74. Hargs distributionsområde. Området erhåller kraft från Hargs fabriksaktiebolag med 3 000/380 volt. Detta system bör bibehållas. Nr 75. Nyköpings stad. Staden erhåller kraft dels från egen kraftstation, dels från Motala kraftverk. Distributionssystemet är likström 2 X 110 volt i staden och växelström 6 000 volt i omgivningarna. Detta system bör bibehållas. Nr 76. Nyköpingsorlens Elektriska Distributionsförening. Beträffande detta område gäller, vad ovan anförts beträffande område nr 33. Nr 77. Oxelösunds distributionsområde. Ett mindre distributionsnät har utbyggts kring Oxelösunds station. Denna distribution sker med kraft från Trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund, som i sin tur samarbetar med Motala kraftverk. Distributionssystemet är 3 000/220 volt och detta bör bibehållas. Nr 78. Stjärnholmstraktens Elektriska Distributionsförening. Om detta område gäller, vad ovan anförts beträffande område nr 72. Nr 79. Nävekvarns distributionsområde. I vissa delar av områdets landsbygd levereras energi från Nävekvarns Bruks A.-B., vilkets kraftstationer vid Nävekvarn och Fada äro förbundna med varandra medelst en 6 000 volts ledning. Ortsdistributionssystemet är 6 000/380 volt. På grund av att de industriella kraftöverföringarna inom området sker med 6 000 volt, och på grund av att landsbygden lämpligen även i fortsättningen torde erhålla energi från dessa anläggningar, torde det n ä m n d a systemet få användas även vid den fortsatta elektrifieringen, trots att systemet 3 000/220 volt hade varit lämpligare. Nr 80. Tuna—Lunda Elektriska Distributionsförening. Om detta område gäller, vad ovan anförts^ beträffande område nr 33. Nr 81. Ålberga distributionsområde. Områdets landsbygd erhåller kraft från Ålberga kraftstation. Det använda distributionssystemet 3 000/220 volt är lämpligt. Nr 82. Stavsjö distributmisområde. Områdets landsbygd är hittills så gott som oelektrifierat. Kraft kan erhållas från den inom området belägna kraftstationen vid Stavsjö samt genom tillskottsenergi från Motala kraftverks bygdenät. Såsom ortsdistributionssystem rekommenderas 3 000/220 volt.

^ ^ ^ ^ M

Statens offentliga utredningar 1926 Systematisk

förteckning

(Siffrorna inom klämmer beteckna utredningarnas nummer i den kronologieka förteckningen.)

Allmän lagstiftning. Rättskipning. Fångvård. P. M. ang. tätare tingssammanträden. [6] Betänkande ang. ändringar i hovrätternas organisation, arbetssätt ocb löneförhållanden m. m. [20]

Statsförfattning. Allmän statsförfattning. Betänkande ang. de icke rättsbildade domsagobiträdenas avlöningsförhållanden och anställningsvillkor. [2] 1921 års pensionskommittés betänkande. 7. Nytt förslag till militär tjänstepensionslag. [3]

Yattenväsen.

Skogsbruk.

Bergsbruk.

Industri. Cement- och betongbestämmelser. Andra upplagan med tilläggsbestämmelser. [13] Tillägg nr 1 till cementbestämmelser. Särtryck ur 1926: 13. [14]

Handel och sjöfart. Kommunal för valt ning.

Statens och kommunernas flnansyäsen. Betänkande ang. beskattning av inländska juridiska personer. [18] Politi. Betänkande med förslag till lag ang. åtgärder mot dryckenskap och fylleri. [17]

Socialpolitik. Utredning rörande lagstiftningen om arbetstidens begränsning i vissa främmande länder m. m. [1] Postverket. [4] Förslag till lag om behandling av vissa arbetsovilliga och samhällsvådliga m. m. [9]

Hälso- och sjukvård.

Allmänt näringsväsen. Ingenjör N. Ekwalls utredningar. 5. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Stockholms län. [23] 6. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Uppsala län. [24] 7. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Södermanlands län. [25] 8. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Göteborgs och Bohus län. [26] 9. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Älvsborgs län. [27] 10. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Skaraborgs län. [28] Fast egendom. Jordbruk med binäringar. Förslag till ändrad lydelse av vissa delar av lagen om nyttjanderätt tiU fast egendom. [8] Förslag till lag ang. uppsikt å vissa jordbruk. [15] Utlåtande med förslag ang. statsbidrag till nyodling och betesförbättring å ofullständiga jordbruk. [21]

K om ni ii ii i Rations väsen. Betänkande och förslag ang. ordnandet av bangårdsförhållandena i Göteborg. [16]

Bank-, kredit- och peiiningväsen.

Försäkrings väsen.

Kyrkoväsen. Undervisningsväsen. Andlig odling i övrigt. Det svenska skolväsendets organisation. [5] Betänkande ang. gymnastiska centralinstitutet. [10] Förslag till handbok för svenska kyrkan. [12]

För srars väsen. Betänkande ang. förenkling av förvaltningsorganisationen vid arméns truppförband. [7] Förenkling av organisationen å flottans stationer m. m. Del 1. Flottans varv. [11] Del 2. Flottans stationer utom varven. [19] Betänkande rörande den ekonomiska försvarsberedskapens organisation. [22]

Utrikes ärenden.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 192 6. 1399 25

Internationell rätt.