SOU 1926:26

Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Göteborgs och Bohus län.

Typ: SOU
Källa: urn.kb.se

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1926: 26 JOftDBRUKSDEPARTEMENTET

INGENJÖR

N. EKWALLS

UTREDNINGAR.

(Fortsättning å Kungl. Elektrifieringskommitténs

meddelanden)

UTREDNING BETRÄFFANDE

PLANMÄSSIG ELEKTRIFIERING AV LANDSBYGDEN INOM GÖTEBORGS OCH BOHUS LÄN

—

•

—

•

S T O C K H O L M 19 2 6

—

Statens offentliga utredningar 1926 Kronologisk Xltredning r ö r a n d e lagstiftningen om a r b e t s t i d e n s beg r ä n s n i n g i vissa f r ä m m a n d e l ä n d e r av J o h n N o r d i n j ä m t e u p p g i f t e r a n g å e n d e a r b e t s t i d e n i vissa l ä n d e r , s o m sakna allmän lagstiftning rörande arbetstidens begränsn i n g , s a m m a n s t ä l l d a i n o m s o c i a l s t y r e l s e n . B i h a n g 2 till s o c i a l s t y r e l s e n s den 2 n o v e m b e r 1925 avgivna b e t ä n k a n d e m e d förslag t i l l r e v i d e r a d lag om a r b e t a r s k y d d . Nors t e d t . (4), 211 s. S. B e t ä n k a n d e a n g å e n d e de icke r ä t t s b i l d a d e d o m s a g o b i t r ä d e n a s a v l ö n i n g s f ö r h å l l a n d e n ocli a n s t ä l l n i n g s v i l l k o r . N o r s t e d t . 32 s. J u . 1921 å r s p e n s i o n s k o m m i t t é s b e t ä n k a n d e . 7. B e t ä n k a n d e m e d n y t t förslag till m i l i t ä r t j ä n s t e p c n s i o n s l a g . I d u n . 51 s. FÖ. P o s t v e r k e t . K o r t översikt av d e s s h i s t o r i a , r ö r e l s e o c h o r g a n i s a t i o n . Av M. M a r c u s . T i d e n . (8), 68 s. F i . U t r e d n i n g a n g å e n d e d e t svenska s k o l v ä s e n d e t s organ i s a t i o n . N o r s t e d t , v i j , 462, 151 s. E . P . M. a n g å e n d e t ä t a r e t i n g s s a m i n ä n t r ä d e n i h ä r a d s r ä t t e r n a . N o r s t e d t . 28 s. J u . B e t ä n k a n d e och förslag, avgivet d e n 12 m a j 1926 av de j ä m l i k t k u n g l . b r e v d e n 18 j u n i 1925 t i l l k a l l a d e sakk u n n i g a för förenkling av f ö r v a l t n i n g s o r g a n i s a t i o n e n v i d a r m é n s h ö g r e och l ä g r e t r u p p f ö r b a n d . N o r s t e d t . v j , 222 s. F ö . B e t ä n k a n d e m e d förslag t i l l lag om ä n d r a d lydelse avvissa d e l a r a v lagen d e n 14 j u n i 1907 o m n y t t j a n d e r ä t t t i l l fast e g e n d o m . N o r s t e d t . 346 s. J u . B e t ä n k a n d e m e d förslag till lag om b e h a n d l i n g av v i s s a a r b e t s o v i l l i g a och s a m h ä l l s v å d l i g a m . il. f ö r f a t t n i n g a r . N o r s t e d t , x, 184 s. S. B e t ä n k a n d e m e d förslag a n g å e n d e g y m n a s t i s k a c e n t r a l i n s t i t u t e t s v e r k s a m h e t och d ä r m e d s a m m a n h ä n g a n d e frågor. N o r s t e d t , v j , 141 s. E . B e t ä n k a n d e och förslag t i l l förenkling av o r g a n i s a t i o n och f ö r v a l t n i n g å flottans s t a t i o n e r och v a r v s a m t ö r l o g s d e p å n i G ö t e b o r g . Del 1. F l o t t a n s v a r v . Beckm a n . 143 s. F ö . F ö r s l a g t i l l h a n d b o k för svenska k y r k a n . U p p s a l a , A l m q v i s t & Wiksell. x i j , 402 s. E. N o r m a l b e s t ä m m e l s e r för l e v e r a n s och p r o v n i n g av cem e n t ( c e m e n t b e s t ä m m e l s e r ) s a m t för b y g g n a d s v e r k av b e t o n g och a r m e r a d b e t o n g ( b e t o n g b e s t ä m m e l s e r ) , a n d r a u p p l a g a n j ä m t e t i l l ä g g s b e s t ä m m e l s e r . N o r s t e d t . 44 s. K.

förteckning 14. T i l l ä g g s b e s t ä m m e l s e r (tillägg nr 1) till de den 27 m a r s 1924 f a s t s t ä l l d a n o r m a l b e s t ä m m e l s e r för leverans o c h p r o v n i n g av c e m e n t ( c e m e n t b e s t ä m m e l s e r ) . £ ä r t r y e k u r 1926: 13. N o r s t e d t . 2 s. K. 15. B e t ä n k a n d e m e d förslag till lag a n g å e n d e u p p s i k t å vissa j o r d b r u k . N o r s t e d t . (2), 72 s. J u . 16. B e t ä n k a n d e och förslag a n g å e n d e o r d n a n d e t av b a n gardsförhållandena i Göteborg. Göteborg. Handelst i d n i n g e n , v j , 90 s. 15 p l . K. 17. B e t ä n k a n d e m e d förslag till lag a n g å e n d e åtgärder m o t d r y c k e n s k a p och fylleri. I d u n . iv, 155 s. J u . 18. B e t ä n k a n d e a n g å e n d e b e s k a t t n i n g av inläudska j u r i diska p e r s o n e r s i n k o m s t och förmögenhet. M a r c u s . 136 s. F i . 19. B e t ä n k a n d e och f ö r s l a g till förenkling av organisation och f ö r v a l t n i n g å flottans s t a t i o n e r och varv s a m t ö r l o g s d e p å n i G ö t e b o r g . Del 2. F l o t t a n s s t a t i o n e r u t o m v a r v e n . B e c k m a n . 116 s. 1 p a t . - t a b . F ö . 20. B e t ä n k a n d e a n g å o n d e ä n d r i n g a r i h o v r ä t t e r n a s organisation, a r b e t s s ä t t o c h l ö n e f ö r h å l l a n d e n m . m. M a r c u s . 203 s. J u . 21. U t l å t a n d e m e d förslag a n g å e n d e s t a t s b i d r a g till nyodl i n g och b e t e s f ö r b ä t t r i n g å ofullständiga j o r d b r u k . T h u l e . 35 s. J o . 22. B e t ä n k a n d e r ö r a n d e d e n e k o n o m i s k a försvarsberedskap e n s o r g a n i s a t i o n . B e c k m a n . 39 s. F ö . 23. I n g e n j ö r N. E k w a l l s u t r e d n i n g a r . 5. Utredning beträffande p l a n m ä s s i g elektrifiering av l a n d s b y g d e n i n o m S t o c k h o l m s l ä n . B e c k m a n . 29 s. 2 k a r t . J o . 24. I n g e n j ö r N. E k w a l l s u t r e d n i n g a r . 6. U t r e d n i n g beträffande p l a n m ä s s i g elektrifiering av l a n d s b y g d e n i n o m U p p s a l a l ä n . B e c k m a n . 21 s. 2 k a r t . J o . 25. I n g e n j ö r N. E k w a l l s u t r e d n i n g a r . 7. U t r e d n i n g beträffande p l a n m ä s s i g elektrifiering av l a n d s b y g d e n i n o m S ö d e r m a n l a n d s l ä n . B e c k m a n . 24 s. 2 kart. J o . 26. I n g e n j ö r N. E k w a l l s u t r e d n i n g a r . 8. U t r e d n i n g beträffande p l a n m ä s s i g elektrifiering av l a n d s b y g d e n i n o m G ö t e b o r g s och B o h u s l a n . B e c k m a n . 21 s. 2 kart. J o . 27. I n g e n j ö r N . E k w a l l s u t r e d n i n g a r . 9. U t r e d n i n g beträffande p l a n m ä s s i g elektrifiering av l a n d s b y g d e n i n o m Älvsborgs l ä n . B e c k m a n . 37 s. 2 k a r t . J o . 28. I n g e n j ö r N. E k w a l l s u t r e d n i n g a r . 10. U t r e d n i n g beträffande p l a n m ä s s i g elektrifiering av l a n d s b y g d e u i n o m S k a r a b o r g s l ä n . B e c k m a n . 37 s. 2 k a r t . J a .

Ahm. Om särskild t r y c k o r t ej angives, är t r y c k o r t e n S t o c k h o l m . B o k s t ä v e r n a m e d fetstil utgöra begynnelsebök' stäverna till d e t d e p a r t e m e n t , u n d e r vilket u t r e d n i n g e n avgivits, t. ex. E . = e c k l e s i a s t i k d e p a r t e m e n t e t , J o . = jordbruksdepartementet. E n l i g t k u n g ö r e l s e n d e n 3 febr. 1922 a n g . s t a t e n s offentliga u t r e d n i n g a r s y t t r e a n o r d n i n g (nr 98) utgivas u t r e d n i n g a r n a i o m s l a g m e d e n h e t l i g färg för varje d e p a r t e m e n t .

STATENS OFFENTLIGA

UTREDNINGAR

1926: 26

JORDBRUKSDEPARTEMENTET

INGENJÖR

N. EKWALLS

UTREDNINGAR.

(Fortsättning å Kungl. Elektrifieringskommitténs meddelanden)

UTREDNING BETRÄFFANDE

PLANMÄSSIG ELEKTRIFIERING AV LANDSBYGDEN INOM GÖTEBORGS OCH BOHUS LÄN

STOCKHOLM 1926 K. L. BECKMANS BOKTRYCKERI [1400 25]

^m/r Jr, JO. *

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. BeS

B r ohus n fän V e r d 6 b e ö n t l i g r a

elektrisk

a anläggningarna i Göteborgs och * 5 7

Vattenkrafttillgångarna inom Göteborgs och Bohus län Energi- och effektbehov Pörslag till planmässig elektrifiering av Göteborgs och Bohus län Kraftkällor Ortsdistributionen Sammanfattning

9 q

FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR. Tabell över befintliga elektriska anläggningar inom Göteborgs och Bohus lan med uppgifter om vissa tekniska data bi]aga K a r t a över befintliga och projekterade elektriska anläggningar inom Göteborgs och Bohus län ''

Karta, framställande den odlade jordens fördelning samt de elektrifierade områdenas utsträckning Kedogörelse för de tekniska anordningar, vilka föreslås inom de särskilda distributionsområdena i Göteborgs och Bohus län

1 Ä

o »

5 Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Göteborgs och Bohus län. Beskrivning över de befintliga elektriska anläggningarna inom Göteborgs och Bohus län. Göteborgs och. Bohus län saknar så gott som fullständigt egen vattenkraft och är därför hänvisat till de stora kraftkällorna i Göta älv för erhållande av elektrisk energi. Distribution från Trollhätte kraftverk har också redan kommit till stånd i relativt stor utsträckning, vilket framgår av bifogade karta, bilaga 2, å vilken samtliga elektriska anläggningar inom länet finnas markerade. Vissa tekniska data beträffande dessa anläggningar ha sammanställts i tabellen, bilaga 1. Av kartan, bilaga 2, framgår, att Trollhätte kraftverk från Trollhättan framdragit en landslinje för 50 kV till Uddevalla. Från den därstädes befintliga transformatorcentralen distribueras den elektriska kraften över ett distributionsnät för 10 och 20 kV inom mellersta delarna av länet. De södra delarna erhålla kraft över 10 kV bygdeledningar dels från transformatorcentralen vid Lilla Edet, dels från transformatorcentralen vid Nol och dels från transformatorcentralen vid Göteborg, vilka samtliga äro anslutna till Trollhätte kraftverks landsledning Trollhättan—Göteborg. Trakten söder om Göteborgs stad erhåller kraft från Yngeredsfors Kraft A.-B., som från sin transformatorcentral vid Mölndal framdragit ett 10 kV distributionsnät. t Några nämnvärda för landsbygdens behov avsedda lokala distributionsanläggrtmgar finnas ej inom länet, men några enskilda kraftstationer ha utbyggts för industriella eller kommunala ändamål; bland dessa må nämnas Munkedals bruk och Strömstads elektricitetsverk. Den inom Göteborgs och Bohus län elektrifierade åkerarealen utgör c:a 15 000 hektar, varav så gott som det hela erhåller energi från Trollhätte kraftverk. Den elektrifierade arealen motsvarar c a 15 % av länets totala åkerareal. De inom Göteborgs och Bohus län befintliga kraftstationerna fördela sig på olika grupper på det sätt, som framgår av följande tabell:

Slag av anläggning

Kraftstationer, som Kraftstationer, som uteslutande eller till uteslutande eller till väsentlig del äro väsentlig del äro disponerade för landsdisponerade för bygdens borgerliga storindustrien och behov och småstäderna industri

Strömarfc

Antal

Växelström..

Likström

Drivkraft

Vatten Värme

Antal

st.

Installerad generatoreffekt kVA

2110 Samtliga kraftstationer

Antal

st.

Installerad generatoreffekt kVA

st.

Installerad generatoreffekt kVA

2 271

Summa

o O

2110 Vatten ... . Värme

10130 Summa |

3 Summa |

2 271

4 3

48 10178

12 240

12 449

G Förutom de 200 kVA, vilka enligt tabellen disponeras för landsbygden inom stationer, belägna inom länets gränser, erhålles, som förut nämnts, kraft från Trollhättan och Yngeredsfors, så att den sammanlagda generatoreffekt, vilken för närvarande står till landsbygdens förfogande, kan beräknas utgöra c:a 1 000 kVA. Då länets landsbygd så gott som uteslutande elektrifierats från statens kraftverk, ha enhetliga distributionssystem kommit till användning. Detta framgår av följande tabeller, av vilka den första visar den omfattning, vari olika förbrukningsspänningar användas inom länet. Distributionssystem Strömart

Elektrifierad åkerareal

Gårdsspänning

Likström

110 — 2 X 220 volt

Växelström

c:a

0'7

» »

100 v 14 800

0-7 986

Summa

c:a 15 000

c:a 100'0

220 380

Hektar

c: a

Härav visas, att 380 volt är den så gott som uteslutande använda förbrukningsspänningen. Den omfattning, vari olika ortsspänningar använts, visas av följande tabell: Elektrifierad åkerareal

Distributionssystem

Systemtyp

Ortsspänning

Hektar

Enspänningssystem

Lågspänning

c:a

c: a

0-7

Tvåspänningssystem

10 000 volt

3 850

25-6

Trespänningssystem

1500 3 000 6 000

800 » 10 000 250 c: a 15 000

5-3 66-7 1-7

Summa

—

» » »

c:a 100o

Härav framgår, att trespänningssystemet är det allmännaste, och att därvid 3 000 volts ortsspänning i övervägande grad användes. Vissa av de ortsnät, som äro anslutna till Trollhätte kraftverk, ha visserligen utförts med samma ledningsföring som vid trespänningssystemet, men tillsvidare utnyttjas bygdespänningen 10 kV även för ortsdistributionen. Denna är emellertid som nämnts utförd med centraliserad ledningsföring och med tanke på att man i en framtid skall kunna övergå till trespänningssystemet med 3 000 kV ortsspänning. Den av Trollhätte kraftverk verkställda landsbygdselektrifieringen inom Göteborgs och Bohus län är organiserad enligt det vid statens bygdedistribution i allmänhet begagnade systemet. Sålunda hava andelsföreningar bildats, vilka kooperativt inköpa kraften vid bygdestationens sekundärsida samt över eget ortsnät distribuera densamma till sina medlemmar. Bygdenätet äges och underhålles

7 av kraftleverantören, vilken ävenledes övervakar, att tekniska anordningar å ortsnäten och tillämpade taxor bliva ändamålsenliga. Inom det område söder om Göteborg, som elektrifierats av Yngeredsfors Kraft A.-B., distribueras energien i detalj till de olika konsumenterna.

Vattenkrafttillgångarna inom Göteborgs och Bohus län. Göteborgs och Bohus län tillhör kraftdistriktet Göta älv—Gullspång, för vilket utredning om krafttillgångarna verkställts i Elektrifieringskommitténs meddelande nr 8. Ehuru visserligen detta kraftdistrikt äger vattenkrafttillgångar, vilka bliva tillräckliga såväl för det egna behovet som även för export till angränsande trakter under tämligen lång tid framåt, så saknar Göteborgs och Bohus län, som redan omtalats, så gott som helt och hållet egen vattenkraft. Denna är nämligen koncentrerad till Göta älv, och därifrån torde också länet lämpligen böra förses med elektrisk energi. De distributionsnät, som i anslutning till den kraftöverföring från Göta älv till Göteborgs och Bohus län, som redan utbyggts inom länet, ha redan nu eller kunna relativt lätt få en utsträckning, som möjliggör kraftleverans till länets samtliga delar. Möjligen komma dessa distributionsledningar att inom länets nordligaste del bliva väl dyrbara i proportion till den kraftavsättning, som där kan påräknas. Det är emellertid sannolikt, att kraft över ett sådant distributionsnät likväl skulle bliva fördelaktigare än utbyggnad av smärre lokala småstationer i de fall, där de begränsade vattenkrafttillgångarna verkligen skulle medgiva sådan utbyggnad.

Energi- och effektbehov. Beräkning av kraftbehovet har verkställts för var och en av de fyra konsumtionskategorierna: landsbygd, städer, storindustri och järnvägar; därvid hava tvenne skilda värden å kraftbehovet beräknats, nämligen dels ett »nuvärde», avseende de för närvarande rådande förhållandena, och dels ett »framtida värde», avseende det kraftbehov, som med sannolikhet kan väntas uppstå efter en period av c:a 20 år eller däromkring. I fråga om landsbygden hava beräkningar verkställts i enlighet med de i Elektrifieringskommitténs meddelande nr 5 uppställda principerna och hava sålunda i första hand avsett en uppskattning av kraftbehovets storlek vid en fullständig elektrifiering och vid den anslutning och den energiförbrukning för olika ändamål, som kan anses normal för bygd av den inom länet förekommande karaktären. Resultatet av dessa beräkningar visas av följande tabell: Kraftbehov vid fullständig elektrifiering K o n s u m t i o n s g r u p p

Belysning, hushåll, hantverk J o r d b r u k e t s motordrift Småindustri Förluster

För närvarande

Om c:a 20 år

milj. k W h

c:a » » » Summa

4o 1-7 3-2 4'3

c:a 13-2

c:a » » »

7-0 3'2 4" 9 5'0

c: a 20-1

Mot de angivna energibeloppen svara maximieffektbelopp av c:a 5 700 resp. 8 000 kW hänfört till kraftstationerna. För städer, storindustri och järnvägar har kraftbehovet beräknats på det sätt, som omtalas i Elektrifieringskommitténs meddelande nr 8. I nedanstående tablå angives det totala kraftbehovet, men därvid har hänsyn ej tagits till sådan elektrotermisk och elektrokemisk industri, som eventuellt kan komma att uppstå inom länet. Kraftbehovet för sådana ändamål kan för närvarande ej ens gissningsvis beräknas och torde ej heller vara av betydelse för frågan om landsbygdselektrifieringen. Ej heller har här räknats med någon nämnvärd kraftkonsumtion för elektrisk kokning. Kraftbehov vid fullständig elektrifiering och hänfört till kraftstationerna Konsumtionsgrupp

Landsbygden Städerna Storindustrien Summa

Efter cirka 20 år Energi- Utnyttjn.tid behov tim. milj. k W h

För närvarande Maximieffekt kW

Energi- Utnyttjn.tid behov tim. milj. k W h

c:a 5 700 » 25 000 » 15 000 » 2 700

c:a » »

c:a 43 000

c:a 185-0

13-2 90-0 75-o 68

Haximieffekt kW

c: a 2 300 c: a 8 000 c: a 20'1 » 47 0 0 0 | » 180-0 » 3 600 » 22 000 » 110-0 » 5 000 » 4 400 » 10-9 ». 2 500

c:a 2 500 » 3 800 ». 5 000 » 2 500

c:a 321*0

c:a 4 400

c: a 4 300 c:a 73 000

Den nuvarande energikonsumtionen inom länet uppgår till 136'9 milj. kWh. Den genomsnittliga elektrifieringsgraden utgör alltså c:a 74 %. Fördelningen härav på resp. konsumtionsgrupper är enligt följande tabell: Totalt kraftVerklig för- behov vid brukning av fullständig elektrisk elektrifiering energi för för närvarande närvarande

Konsumtionsgrupp

milj. k W h c:a .» »

Landsbygden Städerna Storindustrien Järnvägarna Summa

Elektrifieringsgrad

milj. k W h

1'9 85-o 50 o

13i: 90-o 75-o 6-8

c:a 14 » 95 > 67

136-9

c:a 185'0

c:a 74

Ehuru elektrifieringsgraden sannolikt kommer att så småningom stiga, torde densamma ej ens om 20 år uppgå till 100 % åtminstone för vissa konsumtionsgrupper. Som sannolika värden vid nämnda tidpunkt kunna de i följande tabell angivna anses:

9 Konsumtionsgrupp

Landsbygden Städerna Storindustrien .. Järnvägarna Summa

Kraftbehov om 20 år vid fullständig elektrifiering

Sannolik elektrifieringsgrad om 20 år

Sannolik konsumtion av elektrisk energi om 20 år

milj. k W h

c: a 20-1 » 180-0 » 110-0 » 10-9

c: a 50 > 97 » 75 » 25

c:a 10 o »» 175-0 » 83-0 3-0

c:a 321-0

c: a 85

c:a 271-0

I ovanstående, för år 1940 beräknat kraftbelopp, ingår, som ovan antytts, ej eventuellt behov av elektrisk energi till elektrotermiska anläggningar, vilkas uppkomst inom Göteborgs och Bohus län för övrigt förefaller osannolik.

Förslag till planmässig elektrifiering av Göteborgs och Bohus läns landsbygd. Kraftkällor. Som förut framhållits, kan landsbygden inom Göteborgs och Bohus län få sitt kraftbehov fyllt från de större kraftdistributionsnät, som redan nu finnas eller lätt kunna utbyggas inom länets alla delar. Beträffande denna fråga hänvisas för övrigt till vad ovan anförts under rubriken »Vattenkrafttillgångarna inom Göteborgs och Bohus län». Ortsdistributionen och särskilda anordningar för denna. Bygden inom Göteborgs och Bohus län är i regel av den beskaffenhet, att, enligt vad som visas i Elektrifieringskommitténs meddelande nr 6, trespänningssystemet där är det lämpligaste; inom vissa delar av norra Bohuslän skulle det likväl kunna förutsättas ett tvåspänningssystem på grund av bygdens gleshet. Emellertid torde de bygdeledningar, som kunna komma att framdragas dit, på grund av de större överföringsavstånden behöva utföras för 20 kV,_ vilken spänning är för hög för tvåspänningssystemet. E n omtransformering till 3 000 eller möjligen inom vissa områden 6 000 volt är därför att rekommendera även i dessa trakter. Såsom standardortsspänning i övrigt föreslås 3 000 volt, vilken är den hittills mest använda. Då såsom förbrukningsspänning 380 volt redan kommit till användning inom så gott som alla de hittills elektrifierade områdena, torde någon annan spänning vid den fortsatta elektrifieringen icke komma ifråga, trots att belysningen flerstädes inom länet har förhärskande betydelse, varigenom 220 volts spänning kunde varit att föredraga i dessa fall och åtminstone i samhällena och de samhällsliknande orterna. Den av statens kraftverk genomförda organisationen av landsbygdselektrifieringen synes vara lämplig för länet i dess helhet och rekommenderas till fortsatt användning.

10 A bifogade karta, bilaga 2, har länets landsbygd uppdelats på ett systematiskt sätt i distributionsområden. Vid uppgörandet av detta förslag ha de hittillsvarande distributionsgränserna i största möjliga utsträckning följts, endast i vissa smärre detalje ha avvikelser skett. Förslaget bör endast uppfattas såsom ett principiellt exempel på lämplig elektrifiering. Särskilt vad detaljerna i länets nordligaste del beträffar, torde det vara önskvärt att vid ett eventuellt realiserande av elektrifieringsplanerna verkställa förnyade detaljundersökningar och utredningar om den lämpligaste distributionsområdesindelningen. I bilaga 4 lämnas en redogörelse för de tekniska anordningar, som föreslås inom vart och ett av de å kartan markerade distributionsområdena. Sammanfattning, I förestående utredning lämnas en redogörelse för den hittills verkställda elektrifieringen av Göteborgs och Bohus län. Å kartan, bilaga 2, ha samtliga för närvarande befintliga elektriska anläggningar inritats och i tabellen, bilaga 1, vissa tekniska data för dem sammanställts. Landsbygden inom länets södra och mellersta delar erhåller kraft huvudsakligast från Trollhätte kraftverk, varvid trespänningssystemet 10 000/3 000/380 volt i regel kommit till användning. Söder om Göteborg är dock landsbygden ansluten till Yngeredsfors Kraft A.-B., och det använda distributionssystemet är där 10 000/380 volt. Länets norra del är ännu oelektrifierad, om man bortser från några smärre anläggningar för samhällselektrifiering, exempelvis i Strömstad. En undersökning av landsbygdens nuvarande kraftkonsumtion resp. den anslutna effektens storlek har icke ansetts erforderlig. Detaljerade uppgifter härom finnas nämligen vid Trollhätte kraftverk, där allt för vidare bearbetning erforderligt statistiskt materiel i detta hänseende sålunda kan erhållas. Den totala förbrukningen av elektrisk energi inom länet har uppskattats till c:a 136-9 milj. kWh, vilket belopp utgör c:a 74 % av det energibelopp, som svarar mot fullständig elektrifiering, och som uppskattats till c:a 185 milj. kWh för närvarande. Även det efter c:a 20 år sannolika kraftbehovets storlek har beräknats. Detsamma angives i utredningen till c:a 321 milj. kWh vid fullständig elektrifiering, varav c:a 271 milj. kWh vid nämnda tidpunkt beräknats bliva uttagna i form av elektrisk energi. Ett förslag till planmässig elektrifiering av länets landsbygd har framlagts, vilket förslag innebär en komplettering av det befintliga trespänningssystemet och kraftleverans från Trollhätte kraftverk. Därvid har länets hela landsbygd på ett systematiskt sätt uppdelats i distributionsområden såsom angives å kartan, bilaga 2. Ortsdistributionen inom dessa områden bör ordnas så, som angives i bilaga 4. Det har icke ansetts nödvändigt att verkställa kostnadsberäkning beträffande den hittills utförda resp. den för framtiden ytterligare planerade landsbygdselektrifieringen. Detalj uppgifter beträffande de hittills nedlagda kostnaderna kunna nämligen erhållas från Trollhätte kraftverk. Beträffande framtida ytterligare kostnader kunna likaledes uppgifter erhållas därifrån, allt eftersom elektrifieringen inom de olika områdena blir aktuell. Det må endast här erinras om de siffror, vilka angivits av Elektrifieringskommittén i dess meddelande 21, vilka siffror emellertid endast angiva storleksordningen av kostnaderna (Statens offentliga utredningar 1923:72). Där uppgives, att de hittills totalt nedlagda

11 kostnaderna för samtliga elektriska anläggningar kunna uppskattas till c:a 16 milj. kr., varav c:a 4-9 milj. kr. belöpa å landsbygdselektrifieringen. Sistnämnda belopp reducerat till 1914 års prisläge angives till c:a 2*4 milj. kr. Vid en fullständig elektrifiering av landsbygden skulle totalkostnaden vid 1914 års prisläge kunna uppskattas till c:a 17"2 milj. kr. Stockholm den 31 mars 1925. Nils

Ekwall.

12 Tabell över befintliga elektriska anläggningar inom Göteborgs

Företagets namn, ägare eller innehavare

1 2

Kraftstationens n a m n eller läge

Drivkraft

6 Transformatorcentralen i Mölndal l Omformarestationen i Krokslätt Ab. från Trollhätte kraftverk Ab. från Yngeredsfors Kraft A.-B. Transformatorstationen i Örgryte

—

Yngeredsfors Kraft A.-B. Fässberg ))

))

3a Papyrus A.-B.

3b Ortsdistributionen i Askims h ä r a d 4 Trollhätte kraftverk 5 6 7 8 9 10

Diverse industrier i Gårda 2 Trollhätte kraftverk Göteborgs stads el.-verk

Askims härad Örgryte

» Göteborg

Ab. från Yngeredsfors Kraft A.-B. Transformatorcentralen i Göteborg f Ab. från Trollhätte kraft| verk (Göteborgs ångcentral

3-fas

~~ —

•

—

" —

—

•

~~ å

—

10 000

—

;; .

Belysnings A.-B. Stads- V. Frölunda gränsen—Långedrag Diverse industrier å Hi- Göteborg singen

Ab. från Göteborgs el.verk Ab. från Trollhätte kraftverk

Backa—Tuve el. fören. Säveåns A.-B. Utbynäs villastad

—

— —

„

8-8 34

1110 51

distr.- Backa och Tuve Göteborg

11 12 13

Jonsereds Fabr. A.-B.

Partilie

14 Partilleds El. A.-B.

15 Råda el. distr.-fören. Båda Strandlyckans el. distr.fören Pixbo el. distr.-fören. Långenäs el. distr.-fören. samt Råda säteri Mölnlycke Väveri A.-B. » S. Längkvist Landvetter G. Nordblom Härryda Härryda el. and.-fören. »

16 17 18 19

UtInbygd stallerad fall- genera- Strömart höjd toreffekt i m i kVA

Kommun, stad

» / "

» »

1 Jonsered /Kåbäcken lAb.fr.Trollhätte kraftverk

3-fas

" " •

» »

» " » »

))

] 1 Mölnlycke Landvetter Härryda

» » »

56 L

13-7

3-fas

13 Bilaga 1.

och Bohus län med uppgifter om vissa tekniska data. OrtsHuAnslutning år 1922 transformavudtorernas transövsamforma torns antal man- mo- belys- riga sumlagda torer n i n g appa- ma effekt st. kW effekt k W k W rater kVA kW kVA

Peri-. odtal

Spänningssystem volt

40000/10000/800 och 380

—

•

25/50

10000/40000

10000/lågsp.

10000/380

10000/3000

10000/380

50000/10000 och 6000

6000/380 och 210

6000 600, 250 och 120

6000/380

10000/lågsp.

10000/3000/380

25 25 25 \ 25 f 50 25 25

10000/lågsp. 10000/220

17 ElektrifieEnergirad förbruk- åkerning areal Nr år 1922 den Vi kWh 1923 hektar 18

—

1 2

—

•

—

•

— —

—

•

— 1 /

—

•

—

99 700

— — —

10 11 12

•

10000/lågsp. 3000/380 10000/3000 10000/3000/380

850 2x220 120 6000/380

1 /

14 80

—

73 600

15 T

16 17 18 19

14 1

20 Save el. distr.-fören.

Säve

21 22

Kungälvs stads el.-verk Torsby—Harestads el. distr.-fören. Tofta egendom Gullbringa egendom

Kungälv Torsby. och Harestad Lycke

23 24 25

Marstrands stads el.-verk Marstrand

26 Romelanda el. distr.-fören. Romelanda

27 28

Stora Borgs tegelbruk Västerlanda Norum och u d s m å l s el. Spekeröd, distr.-fören. samt Ucklum och Spekeröd och Ucklums »jdsmål el. distr.-fören. Hjärtums och Hjärtum Hjärtums v ä s t r a el. distr.fören.

30 31 32 33 34 35 36 37 38 39

Inlands pappfabrik Ytterby el. distr.-fören. Oastellegården Trollhätte kraftverk Sekundärstationen i Uddevalla Uddevalla stads el.-verk

» Ytterby

5 Ab. från Trollhätte kraftverk

Bäve el. distr.-fören. Bäve Forshälla el. distr.-fören. Forshälla Ljungs el. distr.-fören. Ljung Herrestads el. distr.-fören. Herrestad Foss och H å b y el. distr.- Foss och fören. Håby

_ j_

3-fas

»»

—

•

» »

—

J»

_ — —

(Marstrands reservstation Ab. från Trollhätte kraftverk

» »

))

;)

» » »

)) » »

» » ))

Uddevalla

6 Ab. från Trollhätte kraftverk »

» » »

» L

—

3 fas

" —

•

—

{ l 3-fas

—

( v \ å

544 ) 400 /

40 Munkedals A.-B.

Foss

41 Lyse el. distr.-fören.

Lyse

Ab. från Trollhätte kraftverk

42 43

Lysekils stads el.-verk

Lysekil

» »

» «

» »

—

3-fas — _ / — 3-fas

—

» »

« »

» »

—

44 Skandinaviska Granit Brostad A.-B. Stångenäs el. distr.-fören. Bro och Brostad

/ 45a Sotenäs el. distr.-fören. 1 45b Vejarns el. distr.-fören., Hasselösunds, Näsets, Tossene, Smögens, Gravarnas 1 Askim, och Bäckviks samj Malmön, < Kungshällen hamn 45c Granit A.-B. Kullgrens änka 46 Skaftölandets el. distr.- Fiskebäck, fören. Grundsund

Munk e dal

— —

15 9

10000/3000/380

25 25

10000/380 och 190 10000/3000/380

550 60

25 25

10000/190 10000/380

40 30

—

10000/3000/110 2x120

\ 200 /

25 25 25

10000/1500/380 10000/lågsp. 10000/3000/380

180 180

10000/380

25 25 25 25

10000/lågsp. 10000/3000/380 10000/380 50000/20000 och 10000

25 J 0000/380 och 190 2x220

50 50 50 50 50

20000/1500/380 10000/380 10000/380 20000/3000/380 20000/3000/380

—

50 50 50

20000/3000/380 20000/6000 2X110 20000/760 och 190

20000/3000,380

450 20

550 000 74 800

—

•

—

| 1

—

7 400 5 500

21 22

90 23 80 24

183 000

—

26 300

203 900

580 26 27 937 28

—

59 300

625 29"

100 30

96 21

14 4

110 27

39 300 3100

30 231 31 162 32 33

—

4 7 5 1 15

14 80 125 10 244

—

\ /

— 24 120 150 12 354

7 70 95 5 130

26 100 15

31 216 345 17 499

186 35 11200 61300 1177 36 646 37 103 800 151 38 5 600 161 000 2 543 39

— 2

460 41

\ /

42 43

—

126000 1323 44

45 20C

50 \ 20000/3000/380 och 190 ' 50 /

50 50

1177 45

20000/20000/3000/380 och 190

•

16 1

—

47 V. Orusts el. distr.-fören. Morlund a, GuUholmen, Käringön, Mollösund

Ab. från Trollhätte kraftverk

—

48 49

Vassbottens 0 . Hansson

Vassbotten Blomsholm

50 Strömstads el.-verk Strömstad A.-B. Grebbestads el.-verk Tanum

51 1

el.

fören. Naverstad Skee

Stadens el.-verk Grebbestad

( »

1-7

3-fas

12 16 40 \ 125 /

Häri ingår även: Distributionen i Mölndals stad. • • » » Örgryte och Krokslätt.

17 9

— — —

20000/3000/380

2 x 250 220

—

2x110

1400 25

161 600

620 47

| 1

• 49 — —

— —

—

| 50

—

KARTA ÖVER BEFINTLIGA OCH PROJEKTERADE

ELEKTRISKA ANLÄGGNINGAR INOM GÖTEBORGS OCH BOHUS LÄN PÅ UPPDRAG AV KUNGL. JORDBRUKSDEPARTEMENTET SAMMANSTÄLLD AV CIVILINGENJÖR NILS EKWALL år 1925 SKALA 1:200000

TECKENFÖRKLARING

Befintlig.

Projekterat

•aj

Vattenkraltatation större I n 5,000 kVA.

Vattenkroftstation mellan 200 och 9.000 kVA.

Vattenkraftstation mindre än 200 kVA.

•

Varmekraftstation större an 5.000 k VA.

•

VArmekraftstation mellan 200 och 5.000 kVA.

Varmekraftstation mindre an 200 kVA.

(j&)

«£*J}

Transformatorcentral ansluten till Jtamlinjo.

'£$

Transformatorcentral ansluten till landalinje.

Bygdetranaformatorstation.

•

Ortetransformatorstation.

aaaeaasBi

saaaai aajjsji saaaei

Stamlinje.

••••••

H H M i a i M M

Landslinje.

———

—«»—.-«.«».——

Bygdelinje. Ortslinje.

•i

L-*-i^^j-i'i_ -i-f

Orons för distributionsområde.

/, Z. J

Nummer i elektriska anläggningar enligt tabellen bilaga 1.

Z |

"~~

Nummer å föreslagna distributionsområden enligt bilaga 4.

STATENS REPRODUKTIONSANSTALT

KARTA OVER

DE ELEKTRIFIERADE OMRÅDENAS UTSTRÄCKNING O C H ÅKERAREALENS F Ö R D E L N I N G INOM G Ö T E B O R G S O C H B O H U S LÄN UPPRÄTTAD ÅR 1925 AV

CIVILINGENJÖR

NILS

EKWALL

MED FIL. DR. J. ANR1CKS -KARTA ÖVER SVERIGES ÅKERAREAL» SÅSOM UNDERLAG

Gravar-fa-Backe Sm ögen'

BETECKNINGAR:

SKALA 1:1000000

1 kvkm åker

elektrifierat område

0 10 20 30 40 50 «) 70 k m . 111 LI 11 11 I I iLOLlJ-LLull III il 11 11 11 liJ-UUiuXlii-UliLLll 11 I i 11 i i I! I guixLuJ

Statens Reproduktionsanstalt

10 Bilaga 4.

Redogörelse för de tekniska anordningar, vilka föreslås inom de olika distributionsområdena inom Göteborgs och Bohus län i och för främjande av den fortsatta landsbygdselektrifieringen. Nr 1. Nässinge distributionsområde, Nr 2. Strömstads distributionsområde, Nr 3. Skee distributionsområde, Nr 4. Tanums distributionsområde, Nr 5. Näver stads distributionsområde, Nr 6. Krokstad och Hedens distributionsområde, Nr. 7. Svarteborgs distributionsområde och Nr 8. Kville distributio72sområde. Landsbygden inom dessa områden är hittills oelektrifierad. Beträffande möjligheterna till dessa områdens elektrifiering hänvisas till, vad som i huvudtexten anföres om norra Bohus läns elektrifiering. Särskilt beträffande områdena nris 1, 3, 5 och 6 torde de ekonomiska förutsättningarna för elektrifieringen k u n n a dragas i tvivelsmål till följd av bebyggelsens gleshet; i fråga om nris 3, 4, 5 och 6, vilkas utsträckning är betydlig, synes det böra tagas under övervägande, huruvida ortsspänningen vid en eventuell elektrifiering bör vara 6 000 eller 3 000 volt, men ett avgörande härom kan endast ske efter utredning i varje särskilt fall. 1 Nr 9. Sotenäs distributionsområde, Nr 10. Stångenäs Elektriska Distributionsförening och Nr 11. Foss—Håby Elektriska Distributio7isförening. Dessa områden äro elektrifierade med kraft från Trollhätte kraftverk. Det använda distributionssystemet 3 000/380 volt bör bibehållas. Nr 12. Skredsviks distributionsområde och Nr 13. Bokenäs distributionsområde. Dessa områden ha ä n n u ej elektrifierats. De böra erhålla kraft från Trollhätte kraftverk. Lämpligt ortsdistributionssystem är 3 000/380 volt. Nr 14. Lyse Elektriska Distributionsförening. Om detta område gäller, vad ovan anförts beträffande område nr 9. Nr 15. Lysekils stad. Staden erhåller kraft från Trollhätte kraftverk. Det använda distributionssystemet likström 2 X 110 och växelström 6 000 volt bör bibehållas. Nr 16. Herrestads Elektriska Distributionsförening. En obetydlig del av området har elektrifierats med kraft från Trollhätte kraftverk. Det därvid a n v ä n d a ortsdistributionssystemet 3 000/380 volt bör användas även i fortsättningen. Nr 17. Uddevalla stad. Staden erhåller kraft från Trollhätte kraftverk. Det använda distributionssystemet inom staden likström 2 X 220 volt och växelström 380 1 Efter utredningens färdigställande har projektet om norra Bohusläns elektrifiering tagit fastare form. Planerna gå nu u t på att elektrifieringen omhändertages av A.-B. Skandinaviska El.-verk. Elektrifiering av områdena nris 1, 5 och 6 torde emellertid tillsvidare få anstå, varvid 20 kV nätet får en enklare form ä n vad kartan anger.

20 volt bör fortfarande användas. För den omgivande landsbygden, som ännu är oelektrifierad, rekommenderas systemet 3 000/380 volt. Nr 18. Lane-Ryrs distributionsområde. Beträffande detta område gäller, vad ovan anförts beträffande område nr 12. Nr 19. Bäve Elektriska Distributionsförening. Området har delvis elektrifierats från Trollhätte kraftverk med 1 500/380 volt. Detta system bör bibehållas. Nr 20. Forshälla Elektriska Distributionsförening, Nr 21. Hjärtums Elektriska Distributionsförening och Nr 22. Ljungs Elektriska distributionsförening. Dessa områden äro elektrifierade med kraft från Trollhätte kraftverk. Det använda distributionssystemet 10 000/380 volt bör så småningom ersättas med 3 000/380 volt. Nr 23. Myckelby distributionsområde, Nr 24. Tegnéby distributionsområde, Nr 25. Tjärns norra distributionsområde och Nr 26. Tjörns södra distributionsområde. Dessa områden äro hittills oelektrifierade. De böra erhålla kraft från Trollhätte kraftverk. Lämpligt ortsdistributionssystem är 3 000/380 volt. Eventuellt kunna områdenas nris 25 och 26 sammanslås till ett enda. Nr 27. Skaftölandets Elektriska Distributionsförening, Nr 28. Västra Orusts Elektriska Distributionsförening, Nr 29. Norum och Ödsmåls Elektriska Distributionsförening och Nr 30. Spekeröd—Ucklums Elektriska Distributionsförening. Om dessa områden gäller, vad ovan anförts beträffande område nr 9. Nr 31. Västerlanda distribtitionsområde. Endast en mindre del av detta område är hittills elektrifierad, i det att ortsnätet inom område nr 21 även utdragits till Västerlanda. En mera fullständig elektrifiering av område nr 31 bör ske direkt från Trollhätte kraftverks bygdelinje, som genomkorsar området. Därvid är ortsdistributionssystemet 3 000/380 volt lämpligast. Nr 32. Romelanda Elektriska Distributionsförening. Detta område erhåller kraft från Trollhätte kraftverk. Det använda distributionssystemet 1 500/380 volt är otillräckligt för områdets fullständiga elektrifiering. En övergång till 3 000/380 volt rekommenderas därför. Samtidigt bör helst bygdestationen flyttas längre norrut. Nr 33. Kareby distributionsområde och Nr 34. Solberga distributionsområde. Beträffande dessa områden gäller, vad ovan anförts om område nr 23. Nr 35. Lycke distributionsområde. Inom detta område äro endast tvenne egendomar elektrifierade. Vid en mera fullständig elektrifiering bör systemet 3 000/380 volt användas. Nr 36. Marstrands stad. Staden erhåller kraft från Trollhätte kraftverk. Det använda distributionssystemet 3 000/110 volt är lämpligt. Nr 37. Torsby—Harestads Elektriska Distributionsförening, Nr 38. Säve Elektriska Distributionsförening och Nr 39. Backa—Tuve Elektriska Distributionsförening. Beträffande dessa områden gäller, vad ovan anförts beträffande område nr 9. Nr 40. Björlanda distributionsområde och Nr 41. Öckerö distributionsområde. Beträffande dessa områden gäller, vad ovan anförts om område nr 23. Nr 42. Göteborgs stad. Stadens elektricitetsverk erhåller kraft från Trollhätte kraftverk. Det använda distributionssystemet är likström 250 och 120 volt i de centralare delarna och växelström 6 000/380 och 210 volt i de yttre delarna. Då frågan om

21 distributionssystemet inom staden saknar betydelse för landsbygdselektrifieringen, är det obehövligt att i detta sammanhang diskutera denna fråga. Nr 43. Iyartille Elektriska Aktiebolag. Ett mindre distributionsnät anslutet till en kraftstation vid Kåbäcken finnes inom området. Till detta nät levereras dessutom kraft från Trollhätte kraftverk. En ytterligare elektrifiering av området bör ske med bibehållande av det befintliga systemet, som är 3 000/380 volt. Nr 44. Råda Elektriska Distributionsförening. Om detta område gäller, vad ovan anförts beträffande område nr 9. Nr 45. Askims distributionsområde. Området erhåller energi från Yngeredsfors Kraft A.-B. medelst ett ortsdistributionsnät för 10 000/380 volt. Detta system bör bibehållas. Nr 46. Styrsö distributionsområde. Området är oelektrifierat. Eftersom detsamma utgöres av skärgård, är det tvivelaktigt om en elektrifiering kan komma till stånd på grund av de därvid erforderliga dyrbara överföringsledningarna. Möjligen kan ett ortsnät för 10 000 volt anslutas till ortsnätet i område nr 45. Nr 47. Härryda Elektriska Andelsförening. Området är elektrifierat från Härryda kraftstation med 6 000/380 volt. Detta system kan bibehållas.

1400 25

Statens offentliga utredningar 1926 Systematisk

förteckning'

(Siffrorna inom klämmer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.)

Allmän lagstiftning. Rättskipning, langvård. P. M. ang. tätare tingssammanträden. [G] Betänkande ang. ändringar i hovrätternas organisation arbetssätt och löneförhållanden m. ni. [20]

Statsförfattning.

Allmän statsförvaltning.

Betänkande ang. de icke rättsbildade domsagobiträdenas avlöningsförhållanden och anställningsvillkor. [2] 1921 års pensionskommittés betänkande. 7. Nytt förslag till militär tjänstepensionslag. [8]

Vattenvägen.

Skogsbruk.

Bergsbruk.

Industri. , , , Cement- och betongbestammelser. Andra upplagan med tilläggabestämmelser. [13] Tillägg nr 1 till cementbestämmelser. Särtryck nr 1926: 13. 11

Handel och sjöfart. Kommunalförvaltning.

Statens och kommunernas finansväsen. Betänkande ang. beskattning av inländska juridiska personer. [18] Politi. Betänkande med förslag till lag ang. åtgärder mot dryckenskap och fylleri. [17]

Socialpolitik. Utredning rörande lagstiftningen om arbetstidens begränsning i vissa främmande länder m. m. [1] Postverket, [i] Förslag till lag om behandling av vissa arbetsovilliga och samhällsvådliga ni. m. [9]

Hälso- och sjukvård.

Allmänt näringsväsen. Ingenjör N. Ekwalls utredningar. 5. Ang. elektrifiering avlandsbygden inom Stockholms län. [23] 6. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Uppsala län. [24] 7. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Södermanlands län. [25 8. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Göteborgs och Bohus län. [26] 9. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Älvsborgs län. [27] 10. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Skaraborgs län. [28] Fast egendom. Jordbruk ined binäringar. Förslag till ändrad lydelse av vissa delar av lagen om nyttjanderätt till fast egendom. [8] Förslag till lag ang. uppsikt å vissa jordbruk. [15] Utlåtande med förslag ang. statsbidrag till nyodling och betesförbättring å ofullständiga jordbruk. [21]

Kommunikations viiseii. Betänkande och förslag ang. ordnandet av bangårdsförhållandena i Göteborg. [16]

Bank-, kredit- och penningväsen.

Försäkringsväsen.

Kyrkoväsen. Undervisningsväsen. Andlig odling i övrigt. Det svenska skolväsendets organisation. [5] Betänkande ang. gymnastiska centralinstitutet. [10] Förslag till handbok för svenska kyrkan. [12]

Försvarsväsen. Betänkande ang. förenkling av förvaltuingsorganisitionen vid arméns truppförband. [71 Förenkling av organisationen å flottans stationer m. m. Del 1. Flottans varv. [11] Del 2. Flottans sfati mer utom varven. [19] Betänkande rörande den ekonomiska försvareberedskapens organisation. [221

Utrikes ärenden.

S t o c k h o l m . K. L. Beckmans Boktr., 1926. 1400 25

Internationell rätt.