SOU 1926:27

Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Älvsborgs län.

Typ: SOU
Källa: urn.kb.se

= tdC7s; National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

8 T A T E N S O F F E N T L I G A U T R E D N I N G A R 1 9 2 6 : 27 JOBDBBUKSDEPARTEMENTET

INGENJÖR

N.EKWALLS

UTREDNINGAR.

(Fortsättning å Kungl. Elektrifieringskommitténs meddelanden)

UTREDNING BETRÄFFANDE

PLANMÄSSIG ELEKTRIFIERING AV LANDSBYGDEN INOM ÄLVSBORGS LÄN

S T O C K H O L M 19 2 6

Statens offentliga u t r e d n i n g a r 1926 Kronologisk U t r e d n i n g r ö r a n d e lagstiftningen om a r b e t s t i d e n s beg r ä n s n i n g i vissa f r ä m m a n d e l ä n d e r av J o h n Nordin j ä m t e u p p g i f t e r a n g å e n d e a r b e t s t i d e n i vissa länder, som s a k n a a l l m ä n lagstiftning r ö r a n d e a r b e t s t i d e n s begränsn i n g , s a m m a n s t ä l l d a i n o m Socialstyrelsen. B i h a n g 2 till s o c i a l s t y r e l s e n s den 2 n o v e m b e r 1925 avgivna betankande m e d förslag till r e v i d e r a d lag om a r b e t a r s k y d d . Nors t e d t . (4), 211 s. S. B e t ä n k a n d e a n g å e n d e de icke riittsbildade domsagobiträd e n a s a v l ö n i n g s f ö r h å l l a n d e n och a n s t ä l l n i n g s v i l l k o r . N o r s t e d t . 32 s. J u . 1921 å r s p e n s i o n s k o m m i t t é s b e t ä n k a n d e . 7. Betänkande m e d n y t t förslag till m i l i t ä r t j ä n s t e p e n s i o n s l a g . I d u n . 51 s. F ö . P o s t v e r k e t . K o r t översikt av d e s s h i s t o r i a , rörelse och o r g a n i s a t i o n . Av M. M a r c u s . Tiden. (8), 68 s. Fi. U t r e d n i n g a n g å e n d e d e t svenska s k o l v ä s e n d e t s organ i s a t i o n . N o r s t e d t , v i j , 462, 151 s. E. P . M. a n g å e n d e t ä t a r e t i n g s s a m m a n t r ä d e n i häradsr ä t t e r n a . N o r s t e d t . 28 s. J u . B e t ä n k a n d e och förslag, avgivet d e n 12 m a j 1926 av de j ä m l i k t k u n g l . brev d e n IS j u n i 1925 tillkallade sakk u n n i g a för f ö r e n k l i n g av f ö r v a l t n i n g s o r g a n i s a t i o n e n v i d a r m é n s h ö g r e och l ä g r e t r u p p f ö r b a n d . Norstedt, v j , 222 s. F ö . B e t ä n k a n d e m e d förslag t i l l lag om ä n d r a d lydelse av v i s s a d e l a r a v l a g e n den 14 j u n i 1907 om n y t t j a n d e r ä t t till fast e g e n d o m . N o r s t e d t . 3-4G s. J u . B e t ä n k a n d e m e d förslag till lag om b e h a n d l i n g av vissa a r b e t s o v i l l i g a ocli s a m h ä l l s v ä d l i g a m . fl. författningar. N o r s t e d t , x, 184 s. S. B e t ä n k a n d e m e d förslag a n g å e n d e g y m n a s t i s k a centrali n s t i t u t e t s v e r k s a m h e t och d ä r m e d s a m m a n h ä n g a n d e frågor. N o r s t e d t , v j , 141 s. E . B e t ä n k a n d e och förslag till förenkling av organisation och f ö r v a l t n i n g å flottans s t a t i o n e r och varv samt ö r l o g s d e p å n i G ö t e b o r g . Del 1. F l o t t a n s v a r v . Beckm a n . 143 s. F ö . F ö r s l a g till h a n d b o k för svt-nska k y r k a n . Uppsala, A l m q v i s t & W i k s e l l . x i j , 402 s. K. N o r m a l b e s t ä m m e l s e r för l e v e r a n s och p r o v n i n g av cem e n t ( c e m e n t b e s t ä m m e l s e r ) s a m W ö r byggnadsverk av b e t o n g och a r m e r a d b e t o n g ( b e t o n g b e s t ä m m e l s e r ) , andra u p p l a g a n j ä m t e t i l l ä g g s b e s t ä m m e l s e r . Norstedt. 44 s, K.

f ö r t e c k n i 11 se 14. T i l l ä g g s b e s t ä m m e l s e r (tillägg ur 1) till de den '.7 m a r s 1924 f a s t s t ä l l d a n o r m a l b e s t ä m m e l s e r för leverans och p r o v n i n g av c e m e n t ( c e m e n t b e s t ä m m e l s e r ) . Slrtryck u r 1926: 13. N o r s t e d t . 2 s. K. 10. B e t ä n k a n d e m e d förslag till lag angående a\ psikt å vissa j o r d b r u k . N o r s t e d t . (2), 72 s. J u . 16. B e t ä n k a n d e o c h f ö r s l a g a n g å e n d e ordnandet iv bang å r d s f ö r h å l l a n d e n a i Göteborg. Göteborg. Handelst i d n i n g e n , v j , 90 s. 15 p l . K. 17. B e t ä n k a n d e m e d f ö r s l a g till lag angående åtgärder m o t d r y c k e n s k a p o c h f y l l e r i . I d u n . iv, 155 s. J u . 18. B e t ä n k a n d e a n g å e n d e b e s k a t t n i n g av inländska j u r i d i s k a p e r s o n e r s i n k o m s t och förmögenhet. Marcus. 136 s, F i . 19. B e t ä n k a n d e o c h f ö r s l a g till förenkling av organisation o c h f ö r v a l t n i n g å flottans s t a t i o n e r och var" s a m t ö r l o g s d e p å n i G ö t e b o r g . Del 2. F l o t t a n s stationer u t o m v a r v e n . B e c k m a n . 116 s. 1 pat.-tab. FÖ, 20. B e t ä n k a n d e a n g å e n d e ä n d r i n g a r i h o v r ä t t e r n a s organis a t i o n , a r b e t s s ä t t o c h l ö n e f ö r h å l l a n d e n m . m. H a r e n s . 203 s. J u . 21. U t l å t a n d e m e d f ö r s l a g a n g å e n d e s t a t s b i d r a g tik nyodling o c h b e t e s f ö r b ä t t r i n g a ofullständiga j o i d b r u k . T h u l e . 35 s. J o . 22. B e t ä n k a n d e r ö r a n d e cleh e k o n o m i s k a försvarsbe.-edskap e n s o r g a n i s a t i o n . B e c k m a n . 39 s. F ö . 23. I n g e n j ö r N. E k w a l l s u t r e d n i n g a r . 5. Utredning beträff a n d e p l a n m ä s s i g elektrifiering av landsbygden i n o m S t o c k h o l m s l ä n . B e c k m a n . 29 s. 2 kart. Jo. 24. I n g e n j ö r N . E k w a l l s u t r e d n i n g a r . 6. Utredning beträffande p l a n m ä s s i g elektrifiering av landsbygden i n o m U p p s a l a l ä n . B e c k m a n . 21 s. 2 k a r t . J o . 25. I n g e n j ö r N . E k w a l l s u t r e d n i n g a r . 7. Utredning beträffande p l a n m ä s s i g elektrifiering av l a n d s b y g d e i i n o m S ö d e r m a n l a n d s l ä n . B e c k m a n . 24 s. 2 kart. Jo. 26. I n g e n j ö r N . E k w a l l s u t r e d n i n g a r . 8. Utredning beträffande p l a n m ä s s i g elektrifiering av landsbygden i n o m G ö t e b o r g s o c h B o h u s l ä n . B e c k m a n . 21 s. 2 kart. J o . 27. I n g e n j ö r N. E k w a l l s u t r e d n i n g a r . 9. U t r e d n i n g beträff a n d e p l a n m ä s s i g elektrifiering av l a n d s b y g d e i i n o m Ä l v s b o r g s l ä n . B e c k m a n . 37 s. 2 kart. J o . 28. I n g e n j ö r N. E k w a l l s u t r e d n i n g a r . 10. Utredning beträffande p l a n m ä s s i g elektrifiering av landsbygden i n o m S k a r a b o r g s l ä n . B e c k m a n , 37 s. 2 kart. J o .

Anm. Om särskild t r y c k o r t ej angives, ä r tryckorten S t o c k h o l m . B o k s t ä v e r n a m e d fetstil utgöra begynne.sebokstäverna till d e t d e p a r t e m e n t , under, vilket u t r e d n i n g e n avgivits, t. ex. E . = e c k l e s i a s t i k d e p a r t e m e n t e t , J o . = jordbruksdepartementet. E n l i g t k u n g ö r e l s e n d e n 3 febr. 1922 ang. s t a t e n s offentliga u t r e d n i n g a r s y t t r e a n o r d n i n g (nr 98) ntgivas u t r e d n i n g a r n a i o m s l a g m e d enhetlig färg för varje d e p a r t e m e n t .

STATENS

OFFENTLIGA

UTREDNINGAR

1 9 2 6 : 27

JORDBRUKSDEPARTEMENTET

IN.GENJÖR

N. EKWALLS

UTREDNINGAR.

(Fortsättning å Kungl. Elektrifieringskommitténs

meddelanden)

UTREDNING BETRÄFFANDE

PLANMÄSSIG ELEKTRIFIERING AV LANDSBYGDEN INOM ÄLVSBORGS LÄN

STOCKHOLM 1926 K. L. BECKMANS BOKTRYCKERI [1401 25]

-C«HO V

INNEHÅLLSFÖKTEOKNING. Sid.

Beskrivning över de befintliga elektriska anläggningarna i Älvsborgs län 5 Vattenkrafttillgångarna inom Älvsborgs län 7 Energi- och effektbehov 8 F ö r s l a g till planmässig elektrifiering av Älvsborgs län 10 Kraftkällor 10 Ortsdistributionen 10 Sammanfattning 11

FÖRTECKNING ÖYER BILAGOR. Tabell över befintliga elektriska anläggningar inom Älvsborgs län med uppgifter om vissa tekniska data bilaga 1 K a r t a över befintliga och projekterade elektriska anläggningar inom Älvsborgs län » 2 Karta, framställande den odlade jordens fördelning samt de elektrifierade områdenas utsträckning , » 3 Redogörelse för de tekniska anordningar, vilka föreslås inom de särskilda distributionsområdena i Älvsborgs län » 4

Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Älvsborgs län. Beskrivning över de befintliga elektriska anläggningarna inom Älvsborgs län. Älvsborgs, län är synnerligen rikt på vattenkraft tack vare krafttillgångarna i Göta älv. Även i länets sydligaste delar förefinnes ett stort antal vattenfall i Viskan och Ätrans övre lopp. Detsamma är förhållandet i Dalsland, vilket landskap utgör länets nordspets, och där bland andra Upperudsälven innehåller tämligen stora energitillgångar. Länets kraftleveranser äro också numera i stor omfattning utnyttjade i ett flertal kraftanläggningar. Uppgifter beträffande inom länet befintliga elektriska anläggningar ha sammanställts i bifogade tabell, bilaga 1. Dessa anläggningar hava även markerats å bifogade karta, bilaga 2. Det största av Götaälvsfallén, Trollhättan, tillhör staten, som där utbyggt landets största elektriska kraftstation. Därifrån utgå flera landsledningar för 50 kV. Till dessa hava i de större belastningscentra inom länet anslutits transformatorcentraler, nämligen vid Lilla Edet, där dessutom en ny, staten tillhörig kraftstation är under uppförande, samt vid Nol, Alingsås, Borås och Ånimskog. Från dessa centralpunkter hava utdragits bygdeledningar för 10 eller 20 kV, vilka förse landsbygden med kraft. De i Viskan och Atran förekommande vattenfallen hä redan tidigt tagits i användning huvudsakligast i industriens tjänst. Bland de viktigaste kraftanläggningarna i dessa floder må nämnas Borås stads kraftstationer vid Häggårda, Hulta och Haby, från vilka Borås stad erhåller kraft över en överföringsledning för 30 kV, Eydboholms aktiebolags kraftstationer, bland vilka den största är belägen vid Viskafors, Viskans kraftaktiebolags kraftstationer vid Svaneholm, Kungsfors och Lekvad, vilka äro sammanbundna medelst ett ledningsnät för 30 kV. Från Aktiebolaget Assmebro elektricitetsverks kraftstation vid Assmebro har utdragits ett tämligen vittförgrenat 10 kV nät, från vilket landsbygden i länets sydligare delar erhåller kraft. De största kraftanläggningarna i Dalsland tillhöra Aktiebolaget Billingsfors—Långed och Åmåls stad. I Dalsland hava utbyggts flera mindre och medelstora kraftstationer med tillhörände ortsdistributionsnät för landsbygdens elektrifiering. Bland dessa företag må nämnas Ärtemarks elektriska kraftaktiebolag, Dals-Ed—Bölanda och Aktiebolaget Hökedalens kraftstation. Den inom Älvsborgs län elektrifierade åkerarealen har beräknats omfatta c:a 58 700 hektar, motsvarande c:a 26"6 % av länets totala åkerareal. Den större delen härav erhåller kraft från Trollhätte kraftverk. De inom Älvsborgs län befintliga kraftstationerna fördela sig på olika grupper på det sätt, som framgår av följande tabell:

6 Kraftstationer, som Kraftstationer, som uteslutande eller uteslutande eller till väsentlig del till väseutlig del .. •,. ° , äro disponerade aro disponerade för landsbygdens för storindustrien borgerliga behov och städerna och småindustri

„, ,.. • Slag av anläggning ° °° °

_ Strömart

_. , , , Drivkraft

Vatten Värme

| Installerad .. , , i generatorAntal ! effekt st. kVA

Installorad . , ' generatorAntal effekt st. kVA

| Installerad , , ! generatorAntal ; b „ . , effekt st. k VA

49 2

235 542 1580

41 j -

2 457

41 i! !! 41

570 15

44 1

51 Summa

Samtliga kraftstationer

1 Värme

90 2

Summa

i! 45

Summa

237 694

! 42

3 042

237 999 1580

239 579 :

1142 15 1157

240 736

Förutom de c:a 3 000 kVA, vilka enligt tabellen disponeras av landsbygdselektrifieringen inom för densamma särskilt avsedda kraftstationer, utnyttjas viss del även av storstationernas effekt härför, så att den sammanlagda generatoreffekt, vilken för närvarande står till landsbygdens förfogande, utgör c:a 4 000 kVA. Visserligen har Älvsborgs läns landsbygd till större delen elektrifierats från statens kraftverk och därvid enhetliga distributionssystem kommit till användning, men inom de områden, som erhålla kraft från privata företag, råder däremot rätt stor oenhetlighet ifråga om tillämpade system. Detta framgår av följande tabeller, av vilka den första visar den omfattning, vari olika förbrukningsspänningar kommit till användning inom länet. Elektrifierad åkerareal

Distributionssystem

i Ström art Likström Växelström

Gårdsspänning

Hektar

110—2 x 220 volt

c:a

220 » 380 » Summa

2 000

c:a

3-3

» 11000 .. 45 700

» »

18-7 78-o

c:a 58 700

c:a lOO'O

Härav visas, att 380 volt användes å mera än 3/t av den hittills elektrifierade åkerarealen. Likströmssystemet tillämpas blott på c:a 3 % därav, trots att antalet små likströmsstationer är omkring 40. Dessa stationers genomsnittliga storlek är dock mycket obetydlig eller i genomsnitt endast c:a 14 kVA, så att deras betydelse för landsbygdselektrifieringen därigenom är rätt ringa.

7 Den omfattning, vari olika ortsspänningar användas, visas av följande tabell: Elektrifierad åkerareal

Distributionssystem

1 Systemtyp

Ortsspänning

Hektar

Enspänningssyotem

Lågspänning

c:a

T våspänningssystem

1 Trespänningssystem... Summa

» » » » »

» 1-3 » 0-3 « 1-9 » 3'6 » 0-7 » 34-1 » 5-o » 0-3

» »

920 » 28 200

» I* » 48-1

c:a 58 700

c:a 100-0

2 000

»>

5 000 6 000 7 000 10 000 12 000 15 000 1500 3 000 —

c:a

750 200 » 1 100 « 2100 400 .. 20100 2 900 200

1000 volt

2 000

Vid den av staten verkställda landsbygdsdistributionen tillämpas i regel trespänningssystemet med 3 000 volts ortsspänning, med vilken spänning därför nära hälften av länets landsbygdselektrifiering är utförd. I övrigt är tvåspänningssystemet med 10 000 volts distributionsspänning den vanligaste och förekommer, som av tabellen framgår, vid omkring.. 1/a av länets landsbygdselektrifiering. Den av Trollhätte kraftverk inom Älvsborgs län verkställda landsbygdselektrifieringen är organiserad enligt det vid statens bygdedistribution i allmänhet begagnade systemet. Sålunda ha andelsföreningar bildats, vilka kooperativt inköpa kraft vid bygdestationens sekundärsida samt över eget ortsnät distribuera den till sina medlemmar. Bygdenätet äges och underhålles av kraftleverantören, vilken ävenledes genom kontraktsbestämmelser övervakar, att tekniska anordningar å ortsnäten och tillämpade taxor bliva ändamålsenliga. Även i ett flertal fall, där den elektriska energien tillhandahålles av privata företag, är organisationen analog med den nyss angivna. I andra fall sker energileveransen direkt till de olika konsumenterna. I ett stort antal fall äges såväl kraftstation som ledningsnät kooperativt av konsumenterna.

Vattenkrafttillgångarna inom Älvsborgs län. Älvsborgs län tillhör kraftdistriktet Göta älv—Gullspång, för vilket utredning om • krafttillgångarna verkställts i Elektrifieringskommitténs meddelande nr 8. Denna utredning har visat, att krafttillgångarna inom länet äro så betydande, att de icke blott äro tillräckliga för länets behov under en mycket lång tid framåt, utan därifrån kan också kraft exporteras till angränsande kraftfattigare distrikt. Den rikliga krafttillgången inom länet är emellertid, som redan inledningsvis antytts, till huvudsaklig del koncentrerad till Göta älvs övre lopp. Länets mellersta delar sakna i övrigt nämnvärd vattenkraft, och behovet måste därför, så-

som redan skett, täckas från Götaälvsverken över de av Trollhätte kraftverk utbyggda distributionsnäten. Inom de nordligaste och sydligaste delarna finnes relativt riklig krafttillgång, men det är ovisst, huruvida denna är tillräcklig för de inom dessa områden för närvarande befintliga eller i en framtid väntade kraftbehoven. Förmodligen kommer det att bliva lämpligt att även till dessa trakter framdraga Trollhätte kraftverks landslinjer för samarbete med där befintliga enskilda anläggningar och för leverans av tillskottsenergi, såsom för övrigt redan skett i viss omfattning. De stordistributionsnät, som sålunda redan finnas eller som i en framtid bliva lämpliga, komma att möjliggöra kraftleverans till landsbygden inom länets samtliga delar. På grund härav behöyer man ej befara, att någon del av denna landsbygd i framtiden icke skulle kunna erhålla kraft i tillräcklig myckenhet.

Energi- och effektbehov. Beräkningen av kraftbehovet har verkställts för var och en av de fyra konsumtionskategorierna: landsbygd, städer, storindustri och järnvägar; därvid hava tvenne skilda värden å kraftbehovet beräknats, nämligen dels ett »nuvärde», avseende de för närvarande rådande förhållandena, och dels ett »framtida värde», avseende det kraftbehov, som med sannolikhet kan väntas uppstå efter en period av c:a 20 år eller däromkring. I fråga om landsbygden hava beräkningar verkställts i enlighet med cle i Elektrifieringskommitténs meddelande nr 5 uppställda principerna och hava sålunda i första hand avsett en uppskattning av kraftbehovets storlek vid en fullständig elektrifiering och vid den anslutning och den energiförbrukning för olika ändamål, som kan anses normal för bygd av den inom länet förekommande karaktären. Resultatet av dessa beräkningar visas av följande tabell: Kraftbehov vid fullständig elektrifiering-

' K o n s u m t i o n s g r u p p

•

För närvarande

Om c:a 20 år

milj. k W h

c:a 5'5 » 4'2 » 8-6

c:a 9'6 » 7-5 » 9-R » ll-i

C:a.24'8

c:a 38;o

• Summa

fi-K

Mot de angivna energibeloppen svara maximieffektbelopp av c:a 10 000 kW resp. 14 600 kW" hänfört till kraftstationerna. För städer, storindustri och järnvägar har kraftbehovet beräknats på det sätt, som omtalas i Elektrifieringskommitténs meddelande nr 8. I nedanstående tablå angives det totala kraftbehovet; huvudparten härav faller på den elektrotermiska och elektrokemiska industri, som för närvarande är synnerligen rikt representerad i det omedelbara grannskapet av Trollhättan. Huruvida denna industrigrupps

9 kraftbehov kommer att växa under den närmaste 20-årsperioden, är en fråga, som är relativt vansklig att besvara. I detta hänseende hänvisas till vad därom anförts i Elektrifieringskonimitténs meddelande nr 8. Som resultat av den därstädes förda diskussionen framgår, att man lämpligen kan räkna med att den ifrågavarande industrigruppens kraftbehov bibehålies i stort sett oförändrat. I nedanstående tabell har därför lika stora kraftbelopp upptagits såväl för nuvärdet som för det framtida värdet. I tabellen har däremot ej medtagits någon nämnvärd konsumtion av elektrisk energi för matlagning. Kraftbehov vid fullständig elektrifiering och hänfört till kraftstationerna Konsum tiousgrupp

Efter cirka 20 år

För närvarande Maximieffekt kW

Landsbygden c:a Städerna » Storindustrien exkl. elektro-j termisk och elektrokemisk' » Järnvägarna i » Elektrotermisk och elektro-j kemisk industri ' »

•

10 000 4 900

Energi- I Utnyttjn. behov tid milj. k W h ' tim.

Maximi- j Energi- j Utnyttjn. effekt behov tid kW J milj.,kWh j , . t i m -

c:a 24'8

c:a 38"0 » 34-0

c: a 2 600 »» 3 700

' » »

54 000 • » 260-0 » 50-016 700

;» 4 800

» 6 500

» 400-0

c.a5 400

c:a!40 000

c:a 782-0

17-2

c:a2 400 » 3 500

c:a 14 600 ». 9 200

39 000 10 000

» 175-0 » 30-0

» 4 500 » 3 000

62 000

» 400o

c:a 647'0

1 Summa i c:a 120 000

'» -3 000 » 6 500 era 5 600

Den nuvarande energikonsumtionen inom länet uppgår till c:a 590 milj. kWh. Den genomsnittliga, elektrifieringsgraden utgör alltså e:a 90 96. -Fördelningen härav på de olika konsumtionsgrupperna är enligt följande tabell: Verklig förbruk- Totalt kraftbehov ning av elektrisk vid fullständig energi för näTelektrifiering för yärande närvarande

Konsumtionsgrupp

milj. k W h Landsbvecden Städerna Storindustrien exkl. och elektrokemisk

c:a » elektrotermisk :..

Elektrotermisk och elektrokemisk industri . Summa

i .

» 4ÖOo c:a 590-7

milj. k W h c:a »

5'7 15'0

»170-0

Elektrifieringsgrad

24'8 17-2

» 175.-0 ' ' » 30-0 »' 400-0 c:a 647o

c:a 28 » -'87 »

»T1ÖÖc:a 91

Ehuru elektrifieringsgraden sannolikt kommer att så småningom stiga, torde densamma ej ens om 20 år uppgå till 100 % åtminstone för vissa konsumtionsgrupper. Som sannolika värden vid nämnda tidpunkt kunna de i följande tabell angivna anses: 1401 25

10 Konsumtionsgrupp

Kraftbehov om 20 år vid fullständig elektrifiering

Sannolik elektrifieringsgrad om 20 år

Sannolik konsumtion av elektrisk energi om 20 år

milj. kWh

milj. k W h

! Landsbygden Storindustrien exkl. och elektrokemisk

] elektrotermisk! j

c:a »

3S'0 34o

c:a 50 » 95

c:a »>

19 32

•

» 260o » 50-o

» »

98 50

.. 255 » 25

Elektrotermisk och elektrokemisk inSumma |

» 400o

» 100

» 400

c:a 782-0

c;a731

94 Förslag till planmässig elektrifiering av Älvsborgs läns landsbygd. Kraftkällor. Som förut framhållits, kan landsbygden inom Älvsborgs län få sitt kraftbehov fyllt från de större kraftdistributionsnät, som redan nu finnas eller som i en framtid bliva lämpliga. En ytterligare utbyggnad av särskilt för landsbygden avsedda kraftstationer torde därför i regel bliva obehövlig. I den mån de nu befintliga smärre kraftanläggningarna bliva otillräckliga, torde det komma att bliva fördelaktigt att antingen utvidga dem med ytterligare maskineri eller också inköpa kraft från stordistributionsnätet. I varje fall synes ett samarbete mellan de befintliga anläggningarna vara lämpligt. Detta försvåras i viss grad genom olikhet i periodtal mellan vissa delar av Trollhätte kraftverks distributionsnät och de enskilda anläggningarna. Det förstnämnda är nämligen utom i Dalsland utfört för 25 perioder och de sistnämnda utan undantag för 50 perioder per sek. Inom en snar framtid kommer en omläggning av periodtalet från 25 till 50 att ske inom sekundärstationsområdet vid Borås (Sjömarken), vilken kan åstadkommas, sedan huvudledningen Trollhättan—Alingsås utbyggts och sedan driften å linjen Alingsås—Sjömärken omlagts till 50 perioder. Efter denna förändring kan samarbete etableras med de i länets södra delar befintliga stora kraftkomplexen. Det förordade samarbetet kan åstadkommas genom de olika anläggningarnas hopknytning sinsemellan och med stordistributionsnätet. l E t t förslag till sådan hopknytning lämnas å kartaD, bilaga 2. Ortsdistributionen och särskilda anordningar för denna. Bygden inom Älvsborgs län är av den beskaffenhet, att, enligt vad som visas i Elektrifieringskommitténs meddelande nr 6, trespänningssystemet därstädes i regel är det lämpligaste. Detta system har också tillämpats vid omkring 50 % av den hittills utförda elektrifieringen och i övriga fall ha ortsnäten, vilka direkt anslutits till de smärre kraftstationerna, i regel erhållit en utsträckning, som överensstämmer med den vid trespänningssystemet förekommande. 1 Sådant samarbete har sedermera (bösten 1925) etablerats med Borås stads och Viskans Kraft A.-B:s anläggningar.

11 Den vid det fullt utbyggda trespänningssystemet använda ortsspänningen inom länet är 3 000 volt, den är också den mest lämpliga och bör därför även i framtiden komma till användning. Ej heller i fråga om gårdsspänningar torde något skäl föreligga att frångå den redan utbildade standarden med 380 volt. Som av tabellen, bilaga 1, och kartan, bilaga 2, framgår, ha i verkligheten avvikelse redan skett från det nu rekommenderade standardsystemet. En övergång till detta sistnämnda torde emellertid i regel icke vara ekonomiskt möjlig, då elektrifieringen redan fått alltför stor omfattning härför. De olika system och spänningar, som nu inom flera områden tillämpas, torde därför i regel få bibehållas. I bilaga 4 lämnas mera detaljerade anvisningar härom. Som ovan omtalats, har landsbygdselektrifieringen inom Alvsborgs län i många fall organiserats enligt den vid vattenfallsstyrelsens bygdedistribution genomförda principen med andelsföreningar, vilkas verksamhetsområden avpassats efter ortsnätens tekniskt lämpliga aktionsradie. Det är dock endast vid vattenfallsstyrelsens egen distribution, som fixerade gränser mellan de olika ortsnätens områden uppdragits. Detta kooperativa system torde vara lämpligt för länet i sin helhet och rekommenderas därför även för de delar, där det hittills icke funnit tillämpning. Särskilt viktigt torde en rationell indelning i distributionsområden med fixerade gränser vara. Ett förslag till sådan indelning lämnas å kartan, bilaga 2. Vid detta förslag har i de fall, där fixerade distributionsgränser redan finnas, dessa i största utsträckning blivit följda. Endast i vissa smärre detaljer ha avvikelser skett. Förslaget bör endast uppfattas såsom ett principiellt exempel på lämplig elektrifiering. Vad detaljerna beträffar, kunna dessa möjligen utan olägenhet utföras även på annat sätt, i den mån lokala förhållanden skulle komma att motivera detta. I bilaga 4 lämnas en redogörelse för de tekniska anordningar, som föreslås inom vart och ett av de ifrågavarande distributionsområdena. Sammanfattning. I förestående utredning lämnas o en redogörelse för den hittills verkställda elektrifieringen av Älvsborgs län. Å kartan, bilaga 2, ha samtliga för närvarande befintliga elektriska anläggningar inritats och i tabellen, bilaga 1, vissa tekniska data för dem sammanställts. Landsbygden inom länets mellersta delar samt inom Dalslands kustremsa har erhållit" energi från Trollhätte kraftverk, varvid i regel tillämpats trespänningssystem med 10 000 eller 20 000/3 000/380 volt. I länets sydligare delar finnes ett flertal industriella anläggningar, exempelvis Viskans Kraft A.-B. samt Borås stads anläggningar, varifrån landsbygden i viss omfattning elektrifierats med ett flertal olika tekniska system. I dessa trakter liksom även inom Dalslands västligaste delar finnes ett flertal speciellt för landsbygdselektrifiering utbyggda smärre kraftstationer med tillhörande högspänningsdistributionsnät eller mycket små kraftstationer med lågspänningsdistribution. En undersökning av landsbygdens nuvarande kraftkonsumtion resp. den anslutna effektens storlek har icke ansetts erforderlig. Detaljerade uppgifter härom finnas nämligen, vad statens distribution beträffar, vid Trollhätte kraftverk, där allt för vidare bearbetning erforderligt statistiskt materiel i detta hänseende sålunda kan erhållas. Den totala förbrukningen av elektrisk energi inom länet har uppskattats till c:a 590 milj. kWh, vilket belopp utgör c:a 91 % av det energibelopp, som svarar mot fullständig elektrifiering och som uppskattats till c:a 647 milj. kWh för när-

12 rmimka^^axia^^i'^iss c:a. 20,.åi\ sannolika'kraftbehoyets storlek liar'beräknats. Detsamma .angives v utredningen till c:a .782 milj. kWh' vid fullständig elektrifiei ring, varav c^a 731/milj. JcWh vid nämnda tidpunkt beräknats bliva uttagna i form av elektrisk .energi. , ' • ,. • , • .Jitt förslag till planmässig elektrifiering, av länets landsbygd har framlagts, enligt vilket, kraftförsörjningen bör ordnas över sammanhängande stordistributiönsnät, > vilka skulle, bildas genom anknytande av de befintliga lokala anläggningarna;-tjll de existerande större ledningsnäten från Trollhätte kraftverk eller Borås stad och andra privata större kraftnät. För bygdedistributionen har såsom standard rekommenderats trespänningssystem med 3 00.0/380 volt. Ett fixerande av cgränserna för de olika distributionsområdena rekommenderas i utredningen. E t i förslag* till systematisk indelning i sådana områden har uppgjorts å kartan, bilaga 2.", 01'tsdistrihutionen inom dessa områden bör, med hänsyn till de tekniska systemen-, ordnas så, som angives i bilaga 4. Bildandet av kooperativa konsumentsammanslutningär , på grundval av en dylik distributionsområdesindelning-förordas.:: :,->••' - . , , • " • • ' { . ; Det har- icke ansetts -nödvän digt att verkställa kostnadsberäkning beträffande den- hittills : utförda resp. den för. framtiden ytterligare planerade landsbygdsr elektrifieringen...'Detaljuppgifter;beträffande de hittills nedlagda kostnaderna kunna åtminstone vad beträffar Trollhätte kraftverks verksamhetsområde erhållas från Trollhätte kraftverk..» Beträffande framtida ytterligare kostnader kunna likaledes uppgif ter -erhållas därifrån, allt eftersom elektrifieringen inom de olika områdena blir aktuell. Det må endast liar erinras om de siffror, vilka angivits av Elek.trifieringskojnmittén i .dess meddelande nr 21, vilka siffror emellertid endast angiva storleksordningen av kostnaderna (Statens offentliga utredningar 1923: 72)-. Där uppgives, att de.hittills totalt nedlagda kostnaderna för- samtliga elektriska anläggningar kunna uppskattas till c:a 69-o milj. kr., varav c:a 9-9 milj. kr. belöpa å landsbygdselektrifieringen. . Sistnämnda belopp reducerat till 1914 års prisläge angives till c:a 5*0 milj. kr. Yid en fullständig elektrifiering av landsbygden, skulle -totalkostnaden vid 1914 års prisläge kunna uppskattas till-e:a 21 ".ft .milj. kr. Stockholm dem 31 mars 1925. ' >

•

Nils

Ekwall.

Bilaga 1.

TABELL över befintliga elektriska anläggningar inom Älvsborgs län med uppgifter om vissa tekniska data.

14 Tabell över befintliga elektriska anläggning-ar i n J : InUtbyggd stallerad fall- generahöjd toreffekt i ra i kVA

StröJ

Företagets namn, ägare eller innehavare

Kommun, stad

Kraftstationens namn eller läge

Drivkraft

»)

165 000

3-faaj

—

Trollhätte kraftverk

2 Trollhätte stads el.-verk

3 Ortsdistributionen i Hjulkvarn etc.

4 Nydqvist & Holms A.-B.

5 Trollhätte kanal

Trollhättan, Vänersborg

6 7

A.-B. Stridsberg & Björck Trollhätte kraftverk

Trollhättan

8 Diverse industrier å Stall» backa Vargöns A.-B. V. Tunhem Ortsdistributionen vid Varg- » » ön m. fl.

9 10

Trollhättan

1 Ab. från Trollhätte kraftverk »

Vargöns A.-B.

Trollhätte kraftverk

Vänersborg

12 13 14 15

V. Tunhem Nygårds egendom » V. Tunhems el. distr.-fören. 0 Montén i Lunden Karlsson i Galltorp » »

» » » »

» » » ))

16 17 18

)) )) » » Väne-Asaka el. distr.-fören. Väne-Asaka N. Björke el. distr.-fören. ; N. Björke^ » » « » 1 » E. Andersson och G. Johans- i » Björbofors son i Vassända- i Ab. från Trollhätte kraftTorsereds el. distr.-fören. verk Naglum a » » » Vassända-Naglums el. distr.- ' VassändaNaglum fören.

Almas och Frigårds egen- Väne-Ryr domar etc. 22 Kållereds Kvarn A.-B. » 23 i Gärdhems el. distr.-fören. Gärdhem

24 Velanda el. industrier

» » » »

Kållerö 1 Ab. från Trollhätte kraftverk Väne-Asaka 1 Velanda

—

} •

— "

Vänersborgs el.-verk

Fördelningscentralen i Stallbacka Ab. från Trollhätte kraftverk

1 Trollhättan <Ab. från Trollhätte kraftverk

art «

— — — — — _ — v

~ —

—

" * " •

—

— —

— — —

— —

» *

*8 •

3-fas

~~ —

—

' "

3-fa: •

15 Bilaga 1.

Lvsborgs län med uppgifter om vissa tekniska data.

dtal

OrtsHuvud- transformatorernas transSpänningssystem formasamvolt torns antal maneffekt lagda st. kVA effekt kVA

5,50

—

120000, 50000 och 10000 3000/380

3000/380

—

10000/380

—

25 25

10000/380 10000

10000. div. lågsp.

—

25 25

10000 760/ •

—

10000/220 och 65

25 25 25 25

10000/190 10000/3000 380 10000/190 10000/190

25 25

10000/3000,380 10000/3000/380 lågsp.

13 Anslutnin g år 1922

Energiförbrukövning mo- belys- riga sum- år 1922 torer ning appa- ma kWh kW kW rater kW kW 14

—

. . —

—

6 3

10000/1500 380

•

' •

30 90 6 6

5 34 1 3

110 55

120 113

32 25

10000,3000/380

20000/3000/190

10000/3000 380

6000 '380

"9 8

•

1 2

—

6 7

—

9 10

—

35 127 7 9

3 800 39 000 2 500 3 400

220 788 55 104

12 13 14 15

172 143

53 600 28 000

907 436

16 17 18

30 800

—

14 900

—

161 000

22 23

— —

—

. —

18 Elektrifierad åkerareal Anmärkden Vi ningar 1923 hektar

20 5

24 !

16 1

25 A.-B. Sjuntorp

fAb. från Trollhätte kraft- — verk! [ Sjuntorp v

Pors Asbräcka

26 Alfr. Larsson i Herrklättan

27 28

Trollhätte kraftverk: Sekun- Fuxerna därstationen i Lilla Edet Trollhätte kraftverk »

29 Lilla Edets samhälle

30 Göta sulfitfabrik

31 32 33 34 35

Haneströms tegelbruk Södra Garns varv m. fl. små- Tunge industrier i Garn Sanct Peter Lödöse varv Propsexporten » » Ale-Skövde el. distr.-fören. Ale-Skövde

36 37 38

Kalltorps egendom Upphärads el. distr.-fören. Kobergs egendom

39 Trollhätte kraftverk. därstationen i Nol Diverse industrier vid Nols j ärn vägsstation

» » »

Rommele Upphärad Lagmansered Sekun- Starrkärr

» »

» • »

» »

»i)

))

» » »

—

—"

33 000

—

Ab.från Trollhätte kraft-i verk

.. — . —

— —

—

» )) >'

—

46 47 48

Kilanda kvarn och el.-verk Anders Lundkvist Backa säteri

Kilanda kvarn Lindas Ab. från Trollhätte kraftverk

49 50

A.-B. DeNoFa St. Vikens egendom

Nödinge

» »

)) »

» »

»n

» ~ — —

51 52 53

Bohus elektriska Diverse industrier i Bohus Surte glasbruk (A.-B. Surte — Liljendal Angereds el. distr.-fören. Angered a P . 0 . Stockebyes kvarn och A.-B. Dorch Bäcksin & Co.

» » )>

» » »

» »

— —

—

)i)>

—

» Gunnilse el.-verk och kvarn St. Lundby Ytterstafors El. A.-B. Diverse egendomar mellan Lerum Jonsered och Lerum

Gunsered Ytterstafors Ab. från Trollhätte kraftverk

54 55

56 57 58

» » » »

)) » » »

» » » "

! 1

— "" —

Kilanda Nödinge Starrkärr

42 43 44 45

))

— —

Nol—Rished och Moljes el. distr.-fören. Alafors spinneri H . Carlmark repslageri Älvängens el. distr.-fören. Tjurholmens egendom

» »

— —

» »

3 fäs

•

— — —

„

j _ j

19 Ab. från Trollhätte kraft-! — verk' i — Lilla Edet (under utförande) Ab. från Trollhätte kraftverk

— — —

•

—

— — ~

—

— — 18 15

—

• —

» t) J.

" )) L 3-fas j)

» » B

— 27 42

» —

—

» »

— •

» » " »

17 —on

10000/760 och 190

•

10000/3000/380

50000/10000

10000/380 och 190

—

10000/ •

•

—

25 25

10000/ • 10000/ •

—

25 25 25

10000/ • 10000/ • 10000/3000/380

25 25 25

10000/380 10000/3000/380 10000/380

70 60 50

—

50000/10000

10000/ •

10000/3000/190

25 25 25 25

10000/ • 10000/ • 10000/1500/380 10000/3000/380

50 25

3000/380 2 x 220 10000/190

25 25

10000/ • 10000/190

—

25 25 25

10000/380 10000/ • 10000/ •

25 25

10000/3000/380 10000/ •

50 50 25

2000/380 10000/380 10000/ •

—

•

j 1

25 1

50 J 3

6 —

50 500

213 200 000

—

— 7 400

31 32

39 700

33 34 35

86100 39 500 41400

139 407 329

36 37 38

—

50 50

44 20

• 18

60 12

6 5

70 2

136 19

25 000

67 400 13 300

—

215 150

42 43 44 45

17 700

46 47 48

—

49 50

—

30 400

—

51 52 53

90 000

54 55

—

• —

1401 25

—

56 57 58

18 1

59 Lerums El. A.-B.

60 Nääs Fabr. A.-B.

61 Adelstierna-Adelsköldska Skallsjö, fideikommisset5 Hemsjö Alingsås Snickerifabr. A.-B. Alingsås Trollhätte kraftverk. Sekun» därstationen i Alingsås Alingsås stads el.-verk »

62 63 64 65

Distribut, vid Alingsås

—.

—

3-fas I

Solveden

4-7

Linnafors

» —

• —

—

,, »

Ab. från Trollhätte kraftverk » » Alingsås stads el.-verk

•—

—

— — —

» » »

Lerum, Ab. från Trollhätte kraftSkallsjö, -verk St. Lundby, Bergum Skallsjö, Nääs eller Tollered ström Hemsjö

5 B

» L 3-fas |

66 Bolltorps sanatorium

67 68 69

Björkekärrs el. distr.-fören. Vikaryds egendom Antens el. distr.-fören. och Långareds el. distr.-fören. Östads el. distr.-fören.

» » »

— — —

—

3-fas

70 71 72 73 74 75

» » )) » » Bälinge el. distr.-fören. och. Rödene el. distr.-fören. Bäne el. distr.-fören. Hol » » » » S. Mark Fullestad Lagmansholm Lena, Berg- Ab. från Trollhätte kraftLena el. distr.-fören. stena verk Magra el. distr.-fören. och Magra, » » » » Uplo egendom Lån gared

76 77 78 79 80

Mellbydalens el. distr.-fören. St. Mellby Erska el. distr.-fören. Erska Siene sockens el. distr.-fören. Siene Vårgårda kvarn Algutstorp KullingsVårgårda tegelbruk Skövde

85 Vårgårda samhälle samt Kullings"Vårgårda armaturfabrik Skövde V å r g å r d a t r a k t e n s el. distr.- Kullingsfören. Skövde, Algutstorp, Tumberg S. Härene el. distr.-fören. och S. Härene, E g g v e n a el. distr.-fören. Eggvena Fölene, Fölene el. distr.-förening Tarsled Herrljunga El. A.-B. Herrljunga

86 87

J e n n y Anjou A.-B,. Kvissle kraftstation

83 84

Trollhätte kraftverk

» » » » »

» » » >) »

» )> » » )>

))

Hudene Trollebo Hellestad, Kvissle Mjälldrunga

" B

— — — "

— — —

» » » »

—

" »

58 v (Se nr 154 i Skara13orgs 1ån)

19 9

10000/ •

—

•

433 300

1000/380

—

3000/380

—

50 25

2000/110 50000/10000 och 3000 3000/380 2X220 3000/380

10000/ •

•

25 25 25

10000/380 10000/380 10000/3000/380

10 15 100

10000/3000/380

10000/380

10000/3000/380

25 25 25 25 25

10000/3000/380 10000/3000/380 10000/3000/380 10000/ • 10000/ •

•

61 62 63

—

2 638 300

—

64 65

—

21 63

4 9 26

100 100 40

5 10 3

90 130 50

195 65 105

43 41 16

10000/190

—

10000/3000/380

25 J 0000/3000/380

10000/3000/380

10000/lågsp.

—

10000/380

4 39 92

1700 55 800 46 400

92 70 426

67 68 69

29 800

28 900

4 300

46 400

72 73 74

90 400

242 106 121

57 300 45 700 29 900

826 441

76 77 78 79 80

—

202 000

101 000

94 300

—

9 3

—

86 87

20 'i 1

Skölvene 88 A.-B. Vimle kraftstation 89 Grolanda m. fl. socknars el. Broddarp distr.-fören. Hov 90 A. H. Andersson 91 Ljurs el. distr.-fören. och Nårunga el. ab.-fören. 92 Bredareds och Vänga el. distr.-fören. 93 Mindre kraftstation 94 Hedareds el. distr.-fören. 95 Alb. Andersson

3 Henå Hällered

100 Ljushults el. distr.-fören. och Hill are d Sexdrega el. distr.-fören.

102 Svenljunga el. distr.-fören. » 103 J. A. Larsson » 104 Målsrydsnätet med div. indu- Toarp strier 105 Dalsjöfors Väveri A.-B.

Hill are d

106 Toarpu El. A.-B.

Toarp

107 Hillareds Bl. A.-B. 108 A. Hillström och A. Gustafsson 109 J o h a n S. Johansson m. fl. 110 Bångedala el. fören.

Hillared Toarp

111 Borås spetsfabrik 112 A.-B. Lantmossen 113 Hökerums el. distr.-fören.

Fristad

114 Ulricehamns stads el.-verk 115 Karl Klaesson

Bångedala

116 Adolf Molander 117 K n u t Andersson 118 Bedvägs Kraft A.-B. 119 A. J. Josefsson 120 J. E. Gustafsson

Solberga 121 David Olsson 122 Norra Åsarps el. distr.-fören. N. Asarp

3-fas 8

3-fas i

3-fas | L

•

» »

3-fas

~ Ab. från Trollhätte kraftverk

" " » »

(Ljungafors lAb.från Trollhätte kraftl verk

—

<Gölared IVeka

v » 1

19 19

220 66

Ab. från Dalsjöfors Väveri A.-B.

—

•

—

— '

—

» "

Spavryd Klemmerfcorp

» »

Borås spetsfabrik

n å

Herrekvarn Ab. från Trollhätte kraftverk

Häljerads kvarn

na, Hällstad Ulricehamn » » Vist Vistafors Timmala Dalum Blidsberg, Dalum Humla Kälaby

17-5

» » » » »

Lantmossen » S. Vin g, Här- Ab. från Trollhätte kraft-

Ljurs kraftstation Nårunga, Ornunga Bredaredoch Skattegården Vänga Töllesjö Gantarås Sandhult Hedareds kraftstation Töllesjö Lobo

Svenljunga

30 v Vimle Ab.från Trollhätte kraft- (Se ni 150 i Skaraverk b orgs län) Annelund v 30

» 96 Edvin Eliasson 97 N. Månsson Sandhult 98 Trollhätte kraftverk. Sekun- Torpa därstationen i Sjömarken 99 Sandhults el. distr.-fören. Sandhult

101 Ljungaskogs A.-B.

verk

— — v

Timmala kvarn Flata Henakvarn

» » »

Dreta kvarn Brokvarn

)) »

—

100 80

—

— 11 120

Baggekvarn a Ab. från Trollhätte kraft- (Se n r 149 i Skaraverk | orgs Iim)

L 3-fas

3-fas

» »

!) »

3-fas L

» >>

21 9

50 25

10000/380 20000/6000/380

—

1 5

—

i 88 89

—

2x110

3000/380

—

1500/380 2x220

— —

220 220 50000/20000

20000/3000/380

69 300

50 25

3000/380 och 1101 20000/3000 /

—

20000/3000/380 2x220 20000/3000/-

—

•

93 94 95

— —

— 60

— 40

96 97 98

73 600

102 103 104

25 50

20000/10000

10000/•

50 50

10000/380 380

107 108

10000/380

•

220 220 50 50 25

10000/380 och 190 1500/20000/3000/380

20000/8000/220 2,20

•

109 110 111 112 113

444 500

114 115

2x220 2x220 10000/380

116 117 118

—

2x220 2x220

119 120

—

2X220

•

121 122

22 2

123 124 125

Se nr 178 i Skaraborgs län Levin J o b a n s s o n Liared Carl E. Rylander Marbäck

126 127 128 129 130

S. A. Rundquist 0 . E. N y g r e n N. H. Nilsson A. Nyström K. Dalheim m. fl.

131 132 133 134

» J. A. J o b a n s s o n J o h n Göransson Ljungsarp A.-B. Fred. Brusewitz S. Åsarp Tranemo El. Kvarn & B<jl. Tranemo A.-B. Mossebo el. and.-fören. Mossebo

135 Gällstad

» »

Månstad Dalstorp

136 137 138

Mindre anläggning J. B,. Lagerström Sjötofta Tråddrageri A.-B.

139 140

Ekedals bolag Klevs ocb Vallens kvarnbolag

141 142 143

S. J. Larsson Hids el. distr.-fören. A.-B. Assmebro el.-verk

144 145 146 147 148 149 150 151 152 153 154 155 156 157a b c 158 159 160

„

» »

Örsås och Tranemo Örsås och Axelfors Fabr. A.-B. Revesjö Charlotte Sparre, Torpa gård L änghem med abon. Länghems el. distr.-fören. Fritz Sterner — P . J. Johansson m. fl. Torestorp Strömfors bruk

Galtholmens kraftförening Borås stads el.-verk

» )) »

» » »

Distr. i Borås omnejd Eydboholms A.-B.

» »

_ •

Berga Göransfors Rånnoväg Björnarp Ods kvarn

» » » » "

Åsarps kvarn Björsdamm

» » » »

Mossebo Mossebo kvarn Högalids kvarn Hunnabo

» Hyndarp Mölnaby Assmebro

15 125

L 3-fas

30 Axelfors

7-5

60 Forsa

65 Örbrandsfors Annebergs sågverk

3-fas

" »

3-fas L

•

" »

» » » »

27-8 12 27-e

—

4 800 3-fas 2 400 » 1370 » / 3-fas 1500

—

3-fas

» » »

6 3'5 24 8-1 13-3

1 " 1 »

4-2

22 135 5 000 275 330 146 90

„

Kinnaström

65 Strömfors

Ab. från Borås el. verk Kinnaromma Eydboholms fabriksfall Viskafors sågfall » Viskafors » Se glor a Svanholm

.» »

3-fas

» » »

Borås

85 10

110 286

Heby Hulta Kinnaromma H ä g g å r d a

3-fas |

L j

2-6 3'8

Fredriksberg Åstafors

» »

21 15

62 200

« »

Viskafors Kraft A.-B. Fritsla mek. väveri o c h ) Fritsla spinneri ( Viskans Kraft A.-B. Kinna

L " 1

" » » » »> » » »

3 Örby

Borås

5 Bredgården

Ambjörnarp Ambjörnarp och Sjötofta Sjötofta Ekefors

Ö. Frölunda Delar av Kinds härad A.-B. Uddebo trikåfabriker Örsås Sveriges fören. trikåfabr. »

» » »

} ' »

23 17

2x220 2x220

2x220 2x220 3000/380 1500/380 2x220 2x220 2x220 10000/380 3000/380 10000/380 lågsp. 2x220 6000/3000/190 2x220 3000/380 10000/380 3000/220 110 lågsp.

6000/380 220 220

220 30000/6000 6000 30000/6000 30000/5000/220 2x120 5000/380 3000/190 30000/3000 50

30000/12000/380

24 1

—

16 4

6 250 550

Ortsdistributionen från Lek- Hyssna,Hag- Ab. från Viskans Kraftvad l rim, BergA.-B. hem m. fl. S. Marks el. distr.-fören. Harred, Is» » » » torp, Örnevalla

—

166 167 168a b 169

M. Bengtsson S. A. J o h a n s s o n Eydals Manuf. A.-B.

170 Ingeruds vilohem.

171 172

E. Svensson m. fl., Björkäng Björketorp K n u t Gustafsson m. fl. »

173 Forssa b r u k

Bollebygd

174 175

Bollebygds el. distr.-fören. Hindås el. distr.-fören.

Björketorp

176 Grönkullens väveri

Bollebygd

177 Sv. måttfabriken

178 Ortsdistributionen från Hul- Bollebygd tafors Gesebols el. distr.-fören. » Sandhults och Sandhult, Bollebygd Bollebygds el. distr.-fören.

161 162 163 164 165

179 180

Ortsdistributionen i etc. 8 Viskans Kraft A.-B.

Kinna Kinna, Frits- Ab. från Viskans la m. fl. Örby Kungsfors Berghem Lekvad

Fjärås Kraft A.-B.

och

Harred Kungsäter Kinna

Stämmervad Eydal Sätila, Björ- Se nr 19 i Hallands län ketorp Sätila Ingerud

tumstocks- Bollebygd, Sandhult

Ör—Melleruds El. Kraft A.-B. och Melleruds El. A.-B.

Vosse

181 Herm. Vednell m. fl. Bollebygd 182a Assarebyns och Vena Kraft Frändefors, A.-B. Bråland, Bolstad, Gestad b Assarebyns och Vena Kraft Frändefors, Bråland, A.-B. Bolstad, Gestad 183 Böns El. K v a r n A.-B. Ör 184 Melleruds köpings el.-verk Holm 185

Kraft A.-B.

Ör, Holm

Hellingsjö såg Apelnäs 1 Forssa < Ab. från Trollhätte kraft1 verk

» »

fGrönkullen <Ab. från Trollhätte kraftverk | Hultafors J Ab. från Trollhätte kraftverk Ab. från Sv. mått- och tumstocksfabr. Geskeby Bertilshult

Hedegärde (Böns kvarn ^Ab. från Trollhätte kraftl verk

» » » —

3-fas

» L

8 4

275 1 3-fas 350 f

—

" L

» » » —

—

— —

15 34

— — i

—

8-5

—

» »

3-fas

» » » » » » » »

» » »

3-6

56 20

» »

12 L 3-fas

50 Assarebyns kvarn

Böns Ab. från Trollhätte kraftverk Stampen

» —

—

» »

•• /

25 ii

30000/12000/380

50 50 50

30000/12000/190 30000/12000 och 6000/380 12000/380

30000/3000/380

50 — 50 50

3000/380 2x220 3000/190

166 167 168

10000/380

| 1

161 162 163

•

220 220

50 \ 3000/500 25 /

•

171 172 173

741 —

174 175

•

_ —

25 25

20000/3000/380 20000/3000/380

180 180

_ 3

50 \ 3000/25 J

107 33

75 24

•

• 88 35

163 61

76 200 44 800

•

50 \ 20000/3000/220 25 f

3000/220

•

50 50

3000/380 3000/380

. •

, •

50 50

10000/och 4000/380 20000/10000

10000/380

50 50

3000/190 20000/3000/190

10000/190 och 380

•

179 180

(

1 •

—

182a

4182J

1 • •

•

183 184

• <

26 1 1 186 187

3 Skållerud Ingribyn Hilmer Kellman Köpmarmebro el. distr.-fören. Holm. Skålle- Ab. från Trollbätte krafl rud verk f

188 Håvreströms A.-B. Upperud 189 A.-B.Upperuds trämassefabr. Skållerud 190a Sv. silikattegelfabr. Animskog b » » » 191 192

» » — —

Gruv A.-B. Lake Copper Elektromangan A.-B.

196 197

Hannebols b r u k Tösse Tösse—Tydje el. distr.-fören. »

Tegnersfors A.-B.

198a Åmåls stads el.-verk

» »

\Håverud Upperudsfallen Djupelund Säljedalen

Ab. från Trollbätte krafl H verk I

» » »

» »

» » »

\Rodane

Hannebols övre nedanfall Ab. från Trollbätte kraf ver k Mo Hanefors I Korsbyn <Ab. från Trollbätte krafl Åmåls lf. l ver k Åmåls stad (Nygård lÅmåls kraftstation (Ab. från Trollbätte krafl Mo | verk [Låbyfors Åmåls lf. Kvarnberg

199 K n u t Larsson

200 A. Gustafsson

201 202 203 204 205

Tveta el. distr.-fören. Se n r 282 i Värmlands län Laxarby Kvarn och El. A.-B. Laxarby Laxarby Gustavsfors Fabr. A.-B. Skåpafors » A.-B. Billingsfors—Långed Steneby Billingsfors Långed » » — » »

„ »

206 207 208 209 210

A.-B. Mustad & Son E. Hansson Rämne Kraft A.-B. Elektrokemiska A.-B. • Ärtemarks El. Kraft A.-B.

211 Nössemarks

212 213 214 215

Dals-Ed—Eölanda Dals-Ed A.-B. Hökedalens kraftst. » Ernst Samuelsson )) A.-B. Grorads kvarn & såg »

Håbol Ärtemark Ärtemark, Torrskog

el. distr.-fören. Nössemark

216 Möns El. A.-B. 217 Sarps el. and.-fören. 218a Bäckefors El. A.-B. b » » »

Trollhätte kraftverk. Sekundärstationen i Animskog Ö. Ånimskogs el. distr.-fören.

193 194 195

5 Töftedal Gesäter Backe

Mustadfors Gråsjö Bengtsfors

3-fas

—

} •

— 9'5

» » ))

4 11

4 200 36 90 100

—

•'

•—

— —

— — —

)> » »

60 L

3-fas 1

17-8

—

3-fas

27-5 13

450 110

—

» » »

100 125

—

10 3-6

50 33

15-7 6-5 18'8

100 21 1060 3 000

3-fas 1

» » » „

» v

» v d v

» » L

— v

—

»a — V

Mon Fjätta • Bäckefors nr 2 » » 1

» )> » /)

L 3-fas

•

3-fas

410 100 20 500 75

» „ ;) » » »

—

125 45 15

3-3

» Ab. från kraftstation Norge Kalbotten Hökedalen

4-6

18 120 22 90

» » »

3-fas L

3-fas

27 9

50 50

10000/380 20000/3000/880

20000/lågsp.

50 50

5000/380 4000/380

50000/20000/3000

3000/380

50 50 50

20000/lågsp. 20000/lågsp. 20000/lågsp. 2x220

20000/3000/380

50 50 50

3000/380 3000/380 20000/3000

50 50

3000/380 och 220 2x220 20000/3000

3000/380

50 50 50

3000,220 220 380 5000/220

201 202 203 204 205

50 50 50 50 50

500 3000/190 3000/220 8000/. 8000/220

206 207 208 209 210

5000/220

50 50

10000/380 10000/380 och 110 2x110 220

212 213 214 215

3000/380 110 2x220 3000/380

216 217 218a b

27 300

186 187

•

188 189 190a b

—

•

—

•

29 200

192 193 194

\ /

• —

20 200

•

196 197 198a

b c

•

(S e nr 2 dd i Viirmlanc .s län)

•

28 1

219 A. M. Lindström

220 A. Pettersson

221 222

P . J. Mellin & A. R a n A.-B. Färgelanda el.-verk

223 Näsböle el. distr.-fören.

224a Odeborgs Bruks A.-B. b

5 G

8 Dalskog, Skållerup Skällsäter

Famred

18 Svingån

Remmalanda Högsäter ocb Färgelanda Högsäter och Färgelanda Färj elända, Ödeborg Odeborg

Häröholm Edstenefors

» » »

7-5

125 L 3-fas 1

Alnäs

3-9

Dystorp

Odeborg

136 L

Färgelanda

Ö. och V. Stigens fall

3-fas

20 25 73

225 Stigens A.-B.

226 227 228 229

Rådanefors el. and.-fören. Ödeborg Gustavsfors Fabr. A.-B. Torrskog Kinnaströms Väveri A.-B. Kinna Skepplanda el. distr.-fören. Skepplanda

))

Gustavsfors Johannesdal Ab. från Trollhätte kraftverk

)) » ))

3 3-7

—

3-fas |

3-fas

*) H ä r i ingå bl. a.: Berghems nedre kraft- och belysn.-fören., Surte el. distr.-fören., Södra Surte eL distr.-fören., Fotskäls el. distr.-fören., Haj oms el. distr.-fören., Hysums el. distr.-fören., Surteby el. distr.fören., Surtedalens el. distr.-fören., Tostareds el. distr.-fören. 2 ) H ä r i ingå bl. a.: Brännhults el. and.-fören., H u l t a och Trandareds el. distr.-fören., B y n el. distr.fören., K ä r a d s el. distr.-fören., Torpa södra el. distr.-fören. 3 ) H ä r i ingå bl. a.: K i n n a r u m m a el. distr.-fören., Örby el. distr.-fören. 4 ) H ä r i ingå bl. a.: Sätila el. distr.-fören. 5 ) H ä r i ingå bl. a.: Västra Bodarnes el. distr.-fören. 6 ) H ä r i ingå bl. a.: Å.mål sockens V. el. distr.-fören.

29 18

5000/220

7000/220

220 15000/380

50 50

10000/380

3000/lågsp

3000/220 1000/110

222 223 224a b 225

10000/380

226 227 228 229

KARTA ÖVER BEFINTLIGA OCH PROJEKTERADE

ELEKTRISKA ANLÄGGNINGAR INOM ÄLVSBORGS LÄN. PÅ UPPDRAG AV KUNGL. JORDBRUKSDEPARTEMENTET SAMMANSTÄLLD AV CIVILINGENJÖR NILS EKWALL år 1925 SKALA 1 :200 000

Befintlig.

Projekterad.

TECKENFÖRKLARING: Vattenkraftstation större än 5.000 kVA.

Vattenkraftstation mellan 200 och 5.000 kVA.

Vattenkraftstation mindre än 200 kVA.

Värmekraftstation större än 5.000 kVA.

Värmekraftstation mellan 200 och 5.000 kVA.

Värmekraftstation mindre än 200 kV A

Transformatorcentral ansluten till stamlinje.

Transformatorcentral ansluten till landslinje.

Bygdetransformatorstation.

Ortstransformatorstation.

Stamlinje.

Ortslinje.

Gräns för distributionsområde.

Nummer å elektriska anläggningar enligt tabellen bilaga 1.

Nummer å föreslagna distributionsområden enligt bilaga 4.

KARTA OVER

DE ELEKTRIFIERADE OMRÅDENAS UTSTRÄCKNING O C H ÅKERAREALENS FÖRDELNING INOM ÄLFSBORGS LÄN UPPRÄTTAD ÅR 1925 AV

CIVILINGENJÖR

NILS

EKWALL

MED FIL. DR. J. ANRICKS »KARTA ÖVER SVERIGES ÅKERAREAL» SÅSOM UNDERLAG

BETECKNINGAR:

'•

SKALA 1:1000000 10 20 50 w 50 m Unik i n i i l l l l U J I 11 I I I! I I I I I i 1 I I! IJJLlliiJJliLLlijLiUilJLlliil., 11 I I 11 i

1 kvkm åker

elektrifierat område

io k m . .JJUJ

Statens Reproduktionsanstalt

31 Bilaga

Redogörelse för de tekniska anordningar, vilka föreslås inom de olika distributionsområdena inom Älvsborgs län i och för främjande av den fortsatta landsbygdselektrifieringen. Nr 1. Vänersborgs stad. Stadens elektricitetsverk erhåller kraft' från Trollhätte kraftverk. Distributionssystemet är 10 000/220 volt, vilket bör bibehållas. Nr 2. Vargöns distributionsområde. Området är delvis elektrifierat från Vargöns A.-B. Det därvid använda distributionssystemet är åtminstone delvis 800/220 volt. Den n ä m n d a distributionsspänningen är för låg för en mera fullständig elektrifiering av området. 3 000 volt bör föredragas. Nr 3. Västra Tunhems Elektriska Disiributionsförening. Området erhåller kraft från Trollhätte kraftverk. Det använda distributionssystemet 3 000/380 volt är lämpligt. Nr 4. Vassända-Naglums Elektriska Distributionsförening. Beträffande detta område gäller, vad som ovan anförts beträffande område nr 3. Nr 5. Väne-Ryrs distributionsområde. Endast några gårdar inom detta område äro hittills elektrifierade med kraft från Trollhätte kraftverk. Det hittills använda distributionssystemet 3 000/190 volt kan även a n v ä n d a s vid den fortsatta elektrifieringen, men det kan ifrågasättas, om ej 380 volts gårdsspänning vore att föredraga. Nr 6. Torsereds Elektriska Distributionsförening. Området erhåller kraft från Trollhätte kraftverk. Det använda distributionssystemet 1 500/380 volt är lämpligt. Nr 7. Trollhättans stad. Stadens elektricitetsverk erhåller kraft från Trollhätte kraftverk. Det använda distributionssystemet 3 000/380 volt är lämpligt. Nr 8. Väne-Asaka Elektriska Distributionsförening, Nr 9. Norra Björke Elektriska Distributionsförening och Nr 10. Mellby'dalens Elektriska Distributions förening. Beträffande dessa områden gäller, vad ovan anförts om område nr 3. Nr 11. Kobergs distributionsområde. Elektrisk energi levereras till Kobergs egendom, men området är i övrigt oelektrifierat. En vidare elektrifiering bör kunna ske med användandet av systemet 3 000/380 volt. Nr 12. Upphärads Elektriska Distributionsförening, Nr 13. Gärdhems Elektriska Distributionsförening och Nr 14. Asbräcka distributionsområde. Om dessa områden gäller, vad ovan anförts beträffande område nr 3. Nr 15. Lilla Edets samhälle. Samhället erhåller kraft från Trollhätte kraftverk med 10 000/380 volt. Detta system bör bibehållas. Nr 16. Ale-Skövde Elektriska Distributionsförening. Om detta område gäller, vad ovan anförts beträffande område nr 3. Nr 17. Skepplanda Elektriska Distributions förening. Området erhåller kraft från Trollhätte kraftverk. Distributionssystemet är 10 000/380 volt. Åtgärder böra vidtagas för övergång till trespänningssystemet med 3 000/380 volts ortsdistribution.

32 Nr 18.

Aniens Elektriska Distributionsförening och Långareds Elektriska Distributionsförening, Nr 19. Er ska Elektriska Distributionsförening, Nr 20. Magra Elektriska Distributionsförening, Nr 21. Lena Elektriska Distributions förening, Nr 22. Vårgårdatraktens Elektriska Distributionsförening, Nr 23. Södra Härena Elektriska Distributionsförening och Eggvena Elektriska Distributionsförening samt Nr 24. Fölene Elektriska Distributionsförening. Om dessa områden gäller, v a d ovan anförts beträffande område nr 3. Nr 25. Herrljunga distributionsområde. Herrljunga samhälle erhåller elektrisk energi från Trollhätte kraftverk. Dessutom har dit framdragits en 10 kV" ledning från Trollebo kraftstation. Den omgivande landsbygden är ännu icke elektrifierad. Lämpligt distributionssystem för områdets landsbygd är 3 000/380 volt. Nr 26. Hudene distributionsområde. Detta område har ännu ej elektrifierats. Detsamma kan lämpligen erhålla energi från Trollhätte kraftverk. Lämpligt distributionssystem är 3 000/380 volt. Nr 27. A.-B. Kvissle Kraftstation. Se område nr 92 i Skaraborgs län. Nr 28. Grolanda m. fl. socknars Elektriska Distributionsförening. Se område n r 90 i Skaraborgs län. Nr 29. A.-B. Vimle Kraftstation. Området är elektrifierat från Yimle kraftstation med 10 000/380 volt, vilket system torde få bibehållas, då det utbyggda nätet erhållit för stor omfattning för att en övergång till det lämpligare systemet med 3 000 volts ortsspänning skulle kunna ske. Nr 30. Asklanda distributionsområde och Nr 31. Vesene distributionsområde. Beträffande dessa områden gäller, v a d ovan anförts beträffande område nr 26. Nr 32. Ljurs Elektriska Distributionsförening. Från Ljurs kraftstation har utdragits ett distributionsnät för 3 000/380 volt. Detta system bör bibehållas. Nr 33. Hol och Horla distributionsområde. Endast en mindre del av området är elektrifierat genom Siene sockens elektriska distributionsförening. Det a n v ä n d a ortsdistributionssystemet 3 000/380 volt är lämpligt, men den för hela området erforderliga bygdestationen bör lämpligen förläggas längre söderut, exempelvis vid Horla. Nr 34. Balinge Elektriska Distributionsförening och Bödene Elektriska Distributionsförening. Beträffande dessa områden gäller, vad ovan anförts om område nr 3. Nr 35. Alingsås stad. Stadens elektricitetsverk erhåller kraft från Trollhätte kraftverk. Inom de centralare delarna är systemet likström 2 X 220 volt, i de yttre delarna växelström 3 000/380 volt, vilket bör bibehållas. Nr 36. Vikaryds distributionsområde. Vikaryds egendom erhåller kraft från Trollhätte kraftverk genom direkt transformering från 10 000 volt till lågspänning. I den mån även andra delar av området skola erhålla energi, bör en mellanspänning införas och trespänningssystemet 3 000/380 volt användas. Nr 37. Östads Elektriska Distributionsförening. Beträffande detta område gäller, vad ovan anförts om område nr 3. Nr 38. Kilanda kvarn och elektricitetsverk. Från Kilanda kvarn erhåller området elektrisk energi, som distribueras vid 3 000/380 volt. Detta system bör bibehållas. Nr 39. Alvängens Elektriska Distributionsförening. Beträffande detta område gäller, vad ovan anförts om område nr 6.

33 Nr 40. Nols distributionsområde. Landsbygden inom detta område är endast i obetydlig utsträckning elektrifierad. Om en mera fullständig elektrifiering skall komma till stånd, bör den ske med trespänningssystemet 3 000/380 volt och bygdestationen placeras i närheten av Nödinge. Nr 41. Angareds Elektriska Distributionsförening. Om detta område gäller, vad ovan anförts beträffande område nr 3. Nr 42. Gunnilse elektricitetsverk och kvarn. Området är elektrifierat från egen kraftstation vid Gunnilse med användande av 2 000/380 volt. Detta system måste bibehållas, då en ändring till det lämpligare systemet 3 000/380 volt ej lär kunna ske. Nr 43. Ytterstafors Elektriska A.-B. Området erhåller kraft från egen kraftstation vid Ytterstafors. Distributionssystemet är 10 000/380 volt, som måste bibehållas. Nr 44. Lerums Elektriska A.-B. Området erhåller kraft från Trollhätte kraftverk. Det använda distributionssystemet är 10 000 volt direkt nedtransformerad till lågspänning, vars storlek är obekant. Lämpligare för ortsdistributionen hade varit en mellanspänning av 3 000 volt. Till följd av att det befintliga distributionsnätet redan erhållit tämligen stor omfattning, kan antagligen en övergång till sistnämnda spänning ej ske. Nr 45. Nääs distributionsområde. Från Nääs fabriker levereras energi till vissa delar av området med 1 000/380 volt. Detta system torde få bibehållas. Nr 46. Solvinds distributionsområde. Från egen kraftstation vid Solvind levereras energi vid 3 000/380 volt, vilket system bör bibehållas. Nr 47. Hindås Elektriska Distributionsförening. Beträffande detta område gäller, vad ovan anförts beträffande område nr 3. Nr 48. Töllesjö distributionsområde. Inom detta område finnas 3 småstationer med lågspänningsdistribution, i övrigt är landsbygden icke elektrifierad. En mera fullständig elektrifiering bör kunna ske från Trollhätte kraftverk. Lämpligt ortsdistributionssystem är 3 000/380 volt. Nr 49. Gesebols Elektriska Distributionsförening. Området är delvis elektrifierat med kraft från egen kraftstation. Det använda ortsdistributionssystemet 3 000/380 volt bör bibehållas. Nr 50. Sandhults och Bollebygds Elektriska Distributionsförening. Från en kraftstation vid Pukared distribueras energi över ett ortsnät för 3 000/380 volt. Detta system bör bibehållas. Nr 51. Bollebygds Elektriska Distributionsförening och Nr 52. Sandhults Elektriska Distributionsförening. Beträffande dessa områden gäller, vad ovan anförts om område n r 3. Nr 53. Bredareds och Vänga Elektriska Distributionsförening. Området är elektrifierat från egen kraftstation vid Skattegården. Det använda distributionssystemet 3 000/380 volt bör bibehållas. Nr 54. Fristads distributionsoynråde. Området erhåller energi från Borås spetsfabrik, vid 10 000/380 volt. Detta system måste bibehållas. Nr 55. Fenneslunda distributionsområde, Nr 56. Alboga distributionsområde och Nr 57. Kärråkers distributionsområde. Dessa områden ha hittills icke elektrifierats. Kraft bör erhållas från Trollhätte kraftverk. Lämpligt ortsdistributionssystem är 3 000/380 volt. Nr 58. Bedvägs Kraft A.-B. Från egen kraftstation vid Blidsberg erhåller området energi över ett distributionsnät för 10 000/380 volt. Dessutom finnas några småstationer med lågspänningsdistribution, varjämte Hökerums elektriska distributions1401 25

34 förening (se område nr 62) utdragit sitt 3 000 volts nät till nu ifrågavarande områdes sydligaste delar. Sistnämnda distribution torde helst böra överflyttas till Redvägsnätet. Det bör tagas i övervägande, om ej en övergång från 10 kV till 3 kV är möjlig. Nr 59. Se område nr 110 i Skaraborgs län. Nr 60. Liareds distributionsområde. Området är så gott som oelektrifierat, i det att endast en liten station med lågspänningsdistribution finnes. En fullständigare elektrifiering kan åstadkommas med kraft från Trollhätte kraftverk. Lämpligt ortsdistributionssystem är 3 000/380 volt. Nr 61. Ulricehamns stad. Stadens elektricitetsverk erhåller kraft från Trollhätte kraftverk. I stadens centrala delar distribueras likström vid 2 X 220 volt och i de yttre delarna växelström med 3 000/220 volt. Dessa system äro lämpliga. Nr 62. Hökerums Elektriska Distributionsförening. Beträffande detta område gäller, vad ovan anförts om område nr 3. Nr 63. Rångedala distributionsområde. Beträffande detta område gäller, vad ovan anförts om område nr 48. Nr 64. Toarps Elektriska A.-B. Landsbygden inom detta område erhåller kraft från Dalsjöfors Väveri A.-B. Det använda distributionssystemet 10 000/380 volt måste bibehållas. Nr 65. Borås stad. Stadens elektricitetsverk erhåller kraft från egna kraftstationer vid Häggårda, Haby och Hulta. Energien tillföres staden över en 30 kV ledning. Inom staden distribueras energi dels med likström 2 X 120 volt, dels med växelström 5 000/220 volt. Det sistnämnda systemet användes även för den omgivande landsbygden och måste sannolikt där bibehållas, då distributionsnätet redan erhållit en relativt stor utbredning. Nr 66. Rydboholms distributionsområde. Områdets landsbygd är ännu ej elektrifierad. Kraft bör kunna erhållas från Rydboholms A.-B., vars kraftstationer, Viskafors m. fl., äro belägna inom området. Lämpligt ortsdistribntionssystem är 3 000/380 volt. Nr 67. Seglora distributionsområde. Områdets landsbygd är så gott som oelektrifierad. Kraft bör kunna erhållas från Viskans kraftaktiebolag. Lämpligt ortsdistributionssystem är 3 000/380 volt. Nr 68. Fjärås Kraft A.-B. Se område nr 5 i Hallands län. Nr 69. Lekvads distributionsområde. Området erhåller kraft från Viskans Kraft A.-B. Det använda distributionssystemet är 12 000/380 volt, vilket torde komma att bibehållas på grund av att distributionsnätet redan erhållit alltför stor omfattning för att en övergång till mera normal distributionsspänning skulle kunna ske. Energi försäljes till ett flertal, ofta mycket små distributionsföreningar. Det rekommenderas, att dessa erhålla gemensam organisation. Nr 70. Kinnaströms distributionsområde. Beträffande detta område gäller, vad ovan anförts beträffande område nr 69. Nr 71. Skephults distributionsområde. Området är hittills oelektrifierat. Kraft bör k u n n a erhållas från Borås stads 30 kV ledning från Haby och Häggårda. Lämpligt ortsdistributionssystem är 3 000/380 volt. Nr 72. Svenljunga distributionsområde. Om detta område gäller, vad ovan anförts beträffande område nr 48. Nr 73. Sexdrega Elektriska Distributionsförening och Nr 74. Ljushults Elektriska Distributionsförening. Om dessa områden gäller, vad ovan anförts beträffande område nr 3.

35 Nr 75. Dalsjöfors distributionsområde. Området är delvis elektrifierat från Dalsjöfors väveri med 10 000/380 volt, vilket system måste bibehållas. Nr 76. Forssa distributionsområde. Området erhåller kraft från kraftstationen vid Forssa. Det a n v ä n d a distributionssystemet är 6 000/380 volt, vilket 'måste bibehållas. Nr 77. A.-B. Assmebro Elektricitetsverk. F r å n kraftstationen vid Assmebro distribueras energien över detta vidsträckta område med 10 000/380 volt. Det hade varit att föredraga a t t uppdela området i några mindre delområden och ordna ledningsnätet med centraliserad ledningsföring, så att ett ortsnät kunnat utbyggas inom varje sådant delområde, varvid helst en lägre ortsspänning, exempelvis 3 000 volt, bort komma till användning, men med den stora omfattning distributionen redan erhållit, synes en förbättring i a n t y d d riktning numera icke kunna ernås. Möjligen skulle en organisation i konsumentsammanslutningar kunna företagas på basis av en genomförd centralisation av ledningsföringen, varvid vissa delar av ortsdistributionen, som nu äro anslutna till nätets huvudsträckor, skulle skiljas från dessa och överföras på befintliga eller n y a avgreningar. Nr 78. Gällstads distributionsområde. Från en kraftstation vid Rånnaväg distribueras energien till en mindre del av området med 3 000/380 volt. Dessutom finnas några småstationer med lågspänningsdistribution. En mera fullständig elektrifiering bör kunna åstadkommas med systemet 3 000/380 volt, varvid småstationerna böra anslutas till det gemensamma ortsnätet. Nr 79. Grönahögs m. fl. socknars distrihttionsområde. Bygden inom detta område är så gles, a t t en sammanhängande elektrifiering synes relativt osannolik. Förmodligen måste, därest en elektrifiering av vissa delar av området skall kunna ske, småstationssystemet tillämpas såsom redan skett i områdets södra delar. Nr 80. Mossebo distributionsområde. Från en kraftstation vid Mossebo distribueras energien över ett distributionsnät för 10 000/380 volt. Detta system måste bibehållas. Nr 8 1 . Tranemo Elektriska Kraft- och Belysningsaktiebolag. Från en kraftstation vid Tranemo distribueras energien över ett distributionsnät för 3 000/380 volt. Detta system bör bibehållas. Nr 82. Sjötofta distributionsområde. Området är endast obetydligt elektrifierat. En fullständigare elektrifiering kan ske från Trollhätte kraftverks 30 kV ledning till Gislaved. Lämpligt ortsdistributionssystem är 3 000/380 volt. Nr 83. Ekedals distributionsområde. Från en kraftstation vid Ekefors har utdragits ett distributionsnät för 3 000/190 volt, vilket system bör bibehållas. Nr 84. Hids Elektriska Distributionsförening. Från en kraftstation vid Mölneby har utdragits ett distributionsnät för 3 000/380 volt, vilket system bör bibehållas. Nr 85. Holtsljunga distributionsområde. Detta område är så gott som oelektrifierat, i det att endast en mindre kraftstation med lågspänningsdistribution finnes. Området bör k u n n a erhålla kraft från en planerad samlingsskena längs Ätran. Lämpligt ortsdistributionssystem är 3 000/380 volt. Nr 86. Torestorps distributionsområde. Beträffande detta område gäller, vad ovan anförts om område nr 67. Nr 87. Södra Marks Elektriska Distributionsförening. Området erhåller kraft från Viskafots Kraft A.-B. Ortsdistributionssystemet är 3 000/380 volt, som bör bibehållas. Nr 88. Grimmareds distributionsområde. Detta område har hittills ej elektrifierats. Det bör erhålla kraft från Yngeredsfors Kraft A.-B. Lämpligt ortsdistributionssystem är 3 000/380 volt. Nr 89. Gunnarsjö distributionsområde. Om detta område gäller, vad ovan anförts beträffande område nr 67.

36 Nr 90. Mjöbäcks och Mårdaklevs distributionsområde samt Nr 91. Kalvs distributionsområde. Om dessa områden gäller, vad ovan anförts beträffande område nr 85. Nr 92. Frändefors södra distributionsområde. Detta område är oelektrifierat. Det bör erhålla kraft från Trollhätte kraftverk. Lämpligt distributionssystem är 3 000/380 volt. Nr 93. Se område nr 18 i Göteborgs och Bohus län. Nr 94. Valbo-Byrs distributionsområde. Om detta område gäller, vad ovan anförts beträffande område nr 92. Nr 95. Näsböle elektriska distributions förening. Områdets landsbygd erhåller energi huvudsakligen från Näsböle elektriska distributionsförening, från vars kraftstation vid Ålnäs utdragits ett distributionsnät för 10 000/380 volt. Dessutom lämnas kraft från A.-B. Färjelanda Elektricitetsverk vid 15 000/380 volt, från Stigens A.-B. vid 1 000/110 volt och från Ödeborgs Bruks A.-B. Ett enhetligt distributionsnät bör om möjligt ordnas, till vilket all distribution överflyttas. Detta bör lämpligen utbildas som en påbyggnad till det största av de inom området befintliga näten, nämligen Näsbölenätet, och följaktligen 10 000/380 volt genomgående användas. Nr 96. Assarebyns och Vena Kraft A.-B. Från Kraftstationerna vid Assarebyn och Böns kvarn levereras kraft över distributionsnät för dels 10 000/380 volt, dels 4 000/380 volt. Inom detta område vore ett trespänningssystem med 3 000 volts ortsspänning a t t föredraga, men det synes tvivelaktigt, om en övergång till ett sådant system kan ske. Nr 97. Grinstads distributionsområde. Detta område är oelektrifierat. Det bör lämpligen erhålla kraft från Trollhätte kraftverk. Ortsdistributionssystemet bör vara 3 000/380 volt. Nr 98. Böns Elektriska kvarn. Från Böns Anolfsbols kraftstation distribueras energi över ett n ä t för 3 000/190 volt, vilket system bör bibehållas. Nr 99. Ör—Melleruds Elektriska Kraft A.-B. Från en kraftstation vid Stampen distribueras energien över ett n ä t för 10 000/190 och 380 volt. Vid en fortsatt elektrifiering bör sistnämnda förbrukningsspänning föredragas. Nr 100. Melleruds köping. Kraft levereras dels inom köpingen från Trollhätte kraftverk vid 3 000/190 volt, dels från kraftstationen vid Ingridsbyn, dels från en kraftstation vid Stampen, vid 10 000/190 volt. En enhetlig distribution bör anordnas, varvid ortsdistributionen bör ske med 3 000/380 volt men inom köpingen med 220 volt (möjligen kan 190 volt bibehållas inom köpingen). Nr 101. Köpmannebro Elektriska Distributionsförening. Beträffande detta område gäller, vad ovan anförts om område n r 3. Nr 102. Famseds distributionsområde. Området erhåller kraft från en kraftstation vid Famsed. Ortsdistributionssystemet är 5 000/220 volt, vilket måste bibehållas. Nr 103. Svingåns distributionsområde. Området erhåller energi från Svingåns kraftstation med 7 000/220 volt, vilket system måste bibehållas. Nr 104. Gesäters och Lerdals distributionsområde1 samt Nr 105. Gerbo och Båggärds distributionsområde. Dessa områden äro så gott som oelektrifierade, i det att endast några småstationer finnas. En mera fullständig elektrifiering skulle kunna åstadkommas från en planerad avgrening från Trollhätte kraftverks bygdenät. Lämpligt ortsdistributionssystem är 3 000/380 volt. Nr 106. Möns 'Elektriska A.-B. Området erhåller kraft från Möns kraftstation. Det använda distributionssystemet 3 000/380 volt bör bibehållas. Sedermera har området elektrifierats från nr 107.

37 Nr 107.

A.-B. Hökedalens Kraftstation samt Dals-Eds distributionsområde. Området erhåller kraft dels från en kraftstation vid Kolbotten, dels från Dals-Eds kraftstation. Distributionssystemet är 10 000/380 volt, vilket bör bibehållas. Nr 108. Dingelviks distributionsområde. Från en kraftstation vid Taxviken har utdragits ett distributionsnät för 3 000/190 volt. Detta system bör bibehållas. Nr 109. Långeds distributionsområde. Från A.-B. Billingsfors kraftstation vid Långed levereras energi till områdets norra del. Det använda distributionssystemet 5 000/220 volt måste bibehållas. Nr 110. Håvreströms distributionsområde. Landsbygden inom detta område kan erhålla energi från Håvreströms A.-B. Lämpligt distributionssystem är 3 000/380 volt. Nr 111. Tisselskogs distributionsområde. Beträffande detta område gäller, vad ovan anförts om område nr 104. Nr 112. Östra Animskogs Elektriska Distributionsförening och Nr 113. Tösse-Tydje Elektriska Distributionsförening. Beträffande dessa områden gäller, vad ovan anförts om område nr 3. Nr 114. Fröskogs distributionsområde. Områdets landsbygd är ännu ej elektrifierad. Kraft kan erhållas från Trollhättan. Lämpligt ortsdistributionssystem är 3 000/380 volt. Nr 115. Laxarby Kvarn och Elektriska A.-B. Från en kraftstation vid Laxarby har området elektrifierats med 3 000/220 volt, vilket system kan bibehållas. Nr 116. Billingsfors distributionsområde. Områdets landsbygd är endast i obetydlig utsträckning elektrifierad. En mera omfattande elektrifiering kan ske från Billingsfors eller från Bengtsfors. Som ortsdistributionssystem är 3 000/380 volt lämpligt. Nr 117. Ränne Kraft A.-B. Från en kraftstation vid Gråsjö har utdragits ett distributionsnät för 3 000/220 volt. Detta system bör bibehållas. Nr 118. Nössemarks distributionsområde. Kraft erhålles från en kraftstation i Norge. Det använda distributionssystemet är 5 000/220 volt. Detsamma kan bibehållas. Nr 119. Ärtemarks Elektriska Kraft A.-B. F r å n egen kraftstation har området elektrifierats med 3 000/220 volt. Detta system kan bibehållas. Nr 120. Vårviks distributionsområde och Nr 121. Edsleskogs distributionsområde. Dessa områden äro hittills oelektrifierade. Kraft kan erhållas i det förstnämnda området från en planerad samlingsskena i Upperudsälven och i det sistnämnda området från Trollhätte kraftverk. Lämpligt ortsdistributionssystem är 3 000/380 volt. Nr 122. Åmåls stad. Staden erhåller kraft från egna kraftstationer vid Hanefors och Korsbyn. Det a n v ä n d a distributionssystemet är inom staden likström 2 X 220 volt och i omgivningarna växelström 3 000/380 volt. Dessa system äro lämpliga. Nr 123. Låbyfors distributionsområde. Från en kraftstation vid Låbyfors distribueras energi över ett distributionsnät för 3 000/380 volt, vilket system bör bibehållas.

1401 25

Statens offentliga utredningar 1926 Systematisk

förteckning

(Siffrorna inom klämmer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.)

Allmän lagstiftning. Rättskipning. Fångvård. P. M. ang. tätare tingssammanträden. [6] Betänkande ang. ändringar i hovrätternas organisation, arbetssätt och löneförhållanden m. m. [20]

Statsförfattning. Allmän statsförvaltning. Betänkande ang. de icke rättsbildade domsagobiträdenas avlöningsförhållanden och anställningsvillkor. [2] 1921 års pensionskommittés betänkande. 7. Nytt förslag till militär tjänstepensionslag. [3]

Vattenvägen.

Skogsbruk.

Bergsbruk.

Industri. Cement- och betongbestämmelser. Andra upplagan med tilläggsbestämmelser. [13] Tillägg nr 1 till cementbestämmelser. Särtryck ur '926: 13. [14]

Handel och sjöfart. Kommunalförvaltning.

Statens och kommunernas flnansväsen. Betänkande ang. beskattning av inländska juridiska personer. [18] Politi. Betänkande med förslag till lag ang. åtgärder mot dryckenskap och fylleri. [17]

Socialpolitik. Utredning rörande lagstiftningen om arbetstidens begräns- | ning i vissa främmande länder m. m. [1] LJ Postverket. [4] Förslag till lag om behandling av vissa arbetsoviljiga och ' samhällsvådliga m. m. [9]

Hälso- och sjukvård.

Allmänt näringsväsen. Ingenjör N. Ekwalls utredningar. 5. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Stockholms län. [23] 6. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Uppsala län. [24] 7. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Södermanlands län. [25] 8. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Göteborgs och Bohus län. [26] 9. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Älvsborgs län. [27] 10. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Skaraborgs län. [28] Fast egendom. Jordbruk med binäringar. Förslag till ändrad lydelse av vissa delar av lagen om nyttjanderätt till fast egendom. [8] Förslag till lag ang. uppsikt å vissa jordbruk. [15] Utlåtande med förslag ang. statsbidrag till nyodling och betesförbättring å ofullständiga jordbruk. [21]

Kommunikations väsen. Betänkande och förslag ang. ordnandet av banglrdsförhållandena i Göteborg. [16]

Bank-, kredit- och peiiniiigväsen.

,.,-• •-. . lorsakringsvaseii.

Kyrkoväsen. Undervisningsväsen. Andlig odling i övrigt. Det svenska skolväsendets organisation. [5] Betänkande ang. gymnastiska centralinstitutet. [10] Förslag till handbok för svenska kyrkan. [12]

Försvarsväsen. Betänkande ang. förenkling av förvaltningsorgacisitionen vid arméns truppförband. [7] Förenkling av organisationen å flottans stationer m. m. Del 1. Flottans varv. [11] Del 2. Flottans stationer utom varven. [19] Betänkande rörande den ekonomiska försvarsberedakapens organisation. [22] .

Utrikes ärenden.

S t o c k h o l m . K. L. B e c k m a n s Boktr., 1926. 1401 25

Internationell rätt.