SOU 1926:28

Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Skaraborgs län.

Typ: SOU
Källa: urn.kb.se

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

STATENS

OFFENTLIGA

UTREDNINGAR

1926: 28

JORDBRUKSDEPARTEMENTET

INGENJÖR

N. EKWALLS

UTREDNINGAR.

(Fortsättning å Kungl. Elektrifieringskommitténs meddelanden)

UTREDNING BETRÄFFANDE

PLANMÄSSIG ELEKTRIFIERING AV LANDSBYGDEN INOM SKARABORGS LÄN

S T O C K H O L M 19 26

Statens offentliga utredningar 1926 Kronologisk Utredning rörande lagstiftningen om arbetstidens begränsning i vissa främmande länder av Jolin Nordin jämte uppgifter angående arbetstiden i vissa länder, som sakna allmän lagstiftning rörande arbetstidens begränsning, sammanställda inom socialstyrelsen. Bihang 2 till socialstyrelsens den 2 november 1925 avgivna betänkande med förslag till reviderad lag om arbetarskydd. Norstedt. (4), 211 s. S. Betänkande angående de icke rättsbildade domsagobiträdenas avlöningsförhållanden och anställningsvillkor. Norstedt. 32 s. Ju. 1921 års pensionskommittés betänkande. 7. Betänkande med nytt förslag till militär tjänstepensionslag. Iduri. 51 s. Fö. Postverket. Kort översikt av dess historia, rörelse och organisation. Av M. Marcus. Tiden. (8), 68 s. Fi. Utredning angående det svenska skolväsendets organisation. Norstedt, vij, 462, 151 s. E. P. M. angående tätare tingssammanträden i häradsrätterna. Norstedt. 28 s. Ju. Betänkande och förslag, avgivet den 12 maj 1926 av de jämlikt kungl. brev den 18 juni 1925 tillkallade sakkunniga för förenkling av förvaltningsorganisationen vid arméns högre och lägre truppförband. Norstedt. vj, 222 s. Fö. Betänkande med förslag till lag om ändrad lydelse av vissa delar av lagen den 14 juni 1907 om nyttjanderätt till fast egendom. Norstedt. 346 s. Ju. Betänkande med förslag till lag om behandling av vissa arbotsovilliga och samhällsvådliga ni. fl. författningar. Norstedt, x, 184 s. S. Betänkande med förslag angående gymnastiska centralinstitutets verksamhet och därmed sammanhängande frågor. Norstedt, vj, 141 s. E. Betänkande och förslag till förenkling av organisation och förvaltning å flottans stationer och varv samt örlogsdepån i Göteborg. Del 1. Flottans varv. Beckman. 148 s. Fö. Förslag till handbok för svenska kyrkan. Uppsala, Almqvist & Wiksell. xij, 402 s. E. Normalbestämmelser för leverans och provning av cement (cementbestämmelser) samt för byggnadsverk av betong och armerad betong (betougbestämmelser), andra upplagan jämte tilläggsbestämmelser. Norstedt. 44 s. K.

förteckning 14. Tilläggsbestämmelser (tillägg nr 1) till de den 27 mars 1924 fastställda normalbestämmelser för leverans och provning av cement (cemeutbestämmelser). Särtryck ur 1926: 13. Norstedt. 2 s. K. 15. Betänkande med förslag till lag angående uppsikt å vissa jordbruk. Norstedt. (2), 72 s. Ju. 16. Betänkande och förslag angående ordnandet av bangårdsförhållandena i Göteborg. Göteborg. Handelstidningen, vj, 90 s. 15 pl. K. 17. Betänkande med förslag till lag angående åtgärder mot dryckenskap och fylleri. Idun. iv, 155 s. Ju. IS. Betänkande angående beskattning av inländska juridiska personers inkomst och förmögenhet. Marcus. 136 s. Fi. 19. Betänkande och förslag till förenkling av organisation och förvaltning å flottans stationer och varv samt örlogsdepån i Göteborg. Del 2. Flottans stationer utom varven. Beckman. 116 s. 1 pat.-tab. Fö. 20. Betänkande angående ändringar i hovrätternas organisation, arbetssätt och löneförhållanden ni. ni. Marcus. 203 s. Ju. 21. Utlåtande med förslag angående statsbidrag till nyodling och betesförbättring å ofullständiga jordbruk. Thule. 35 s. Jo. 22. Betänkande rörande den ekonomiska försvarsberedskapens organisation. Beckman. 39 s. Fö. 23. Ingenjör N. Ekwalls utredningar. 5. Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Stockholms län. Beckman. 29 s. 2 kart. Jo. 24. Ingenjör N. Ekwalls utredningar. 0. Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Uppsala län. Beckman. 21 s. 2 kart. Jo. 25. Ingenjör N. Ekwalls utredningar. 7. Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Södermanlands län. Beckman. 24 s. 2 kart. Jo. 26. Ingenjör N. Ekwalls utredningar. 8. Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Göteborgs och Bohus län. Beckman. 21 s. 2 kart. Jo. 27. ingenjör N. Ekwalls utredningar. 9. Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Älvsborgs län. Beckman. 37 s. 2 kart. Jo. 28. Ingenjör N. Ekwalls utredningar. 10. Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Skaraborgs län. Beckman. 37 s. 2 kart. Jt).

Anm. Om särskild tryckort ej angives, är tryckorten Stockholm. Bokstäverna med fetstil utgöra begynnelsebokstäverna till det departement, under vilket utredningen avgivits, t. ex. E. = ecklesiastikdepartementet, Jo. = jordbruksdepartementet. Enligt kungörelsen den 3 febr. 1922 ang. statens offentliga utredningars yttre anordning (nr 98) utgivas utredningarna i omslag med enhetlig färg för varje departement.

STATENS

OFFENTLIGA

UTREDNINGAR

1926: 28

JORDBRUKSDEPARTEMENTET

INGENJÖR

N. EKWALLS

UTREDNINGAR.

(Fortsättning å Kungl. Elektrineringskommitténs meddelanden)

UTREDNING BETRÄFFANDE

PLANMÄSSIG ELEKTRIFIERING AV LANDSBYGDEN INOM SKARABORGS LÄN

STOCKHOLM 1926 K. L. BECKMANS BOKTRYCKERI [1402 25]

5? * A ; F 5 CKttOv

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Sid.

Inledning 5 Beskrivning över de befintliga elektriska anläggningarna i Skaraborgs län 5 Vattenkrafttillgångarna inom S k a r a b o r g s län 10 Energi- ocb effektbehov 10 Förslag till planmässig elektrifiering av Skaraborgs län 12 Kraftkällor 12 Ortsdistributionen 12 Sammanfattning 14

FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR. Tabell över befintliga elektriska anläggningar inom Skaraborgs län med uppgifter om vissa tekniska data bilaga 1 K a r t a över befintliga och projekterade elektriska anläggningar inom Skaraborgs län » 2 K a r t a , framställande den odlade jordens fördelning samt de elektrifierade områdenas utsträckning Redogörelse för de tekniska anordningar, vilka föreslås inom de särskilda distributionsområdena i Skaraborgs län

5 Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Skaraborgs län. Inledning. Inom den västligaste delen av Skaraborgs län är skaraslätten belägen, där jordbruket uppnått en för svenska förhållanden betydande intensitet. Skaraslätten genomflytes visserligen av Lidan, men i detta vattendrag finnas inga nämnvärda krafttillgångar. Inom länets östra del däremot, där den odlade jorden här och var omväxlar med skogsbygd, finnas i den här framrinnande Tidan vissa vattenfall och forsar, som på ett relativt tidigt stadium tagits i anspråk i industriens tjänst, och som på senare tiden även fått betjäna den omgivande bygden för fyllande av dess kraftbehov för borgerliga ändamål och för jordbrukets motorkraft. Emellertid äro de inom länet befintliga egna krafttillgångarna ingenstädes av tillräcklig omfattning för att helt kunna täcka länets kraftbehov. Att likväl länets landsbygd redan är tämligen fullständigt elektrifierad, har möjliggjorts i främsta rummet genom tillkomsten av de stora kraftfördelningsnät, som utdragits dels från Trollhättan och dels från Gullspång.

Beskrivning över de befintliga elektriska anläggningarna inom Skaraborgs län. I bifogade tabell, bilaga 1, hava vissa data för de inom länet befintliga elektriska anläggningarna sammanställts. Dessa anläggningar hava även markerats å bifogade karta, bilaga 2. De i tabellen samlade uppgifterna hava huvudsakligen anskaffats från Trollhätte kraftverk resp. Kraftaktiebolaget Gullspång— Munkfors och hava dessutom i möjligaste mån kompletterats på annat sätt. Av kartan visas, att Statens vattenfallsverk från sin kraftstation i Trollhättan framdragit en landslinje för 50 kV, till vilken anslutits trenne transformatorstationer i länets mera betydande belastningscentra, nämligen Håkantorp, Skara och Skövde. Från dessa centralpunkter hava bygdenät utdragits, vilka till en början utförts för 10 kV. Då man redan tidigt avsåg anläggandet av en transformatorcentral även i Falköping, har bygdenätet i Falköpingstrakten utbildats stjärnformigt kring denna stad såsom medelpunkt. Sedermera hava bygdenäten kring Skövde och delvis även kring Falköping omändrats till 20 kV. Bland de enskilda kraftföretagen inom länet är Kraftaktiebolaget Gullspång— Munkfors det ojämförligt största. Från bolagets kraftstation i Gullspångsälven på gränsen mellan Skaraborgs och Värmlands län har utdragits ett landslinjesystem för 40 kV, till vilket anslutits ett antal transformatorcentraler, bland vilka de större äro belägna i Töreboda, Mariestad, Hellekis och Lidköping. I sistnämnda stad samarbetar bolaget med Trollhätte kraftverk, som över en 50 kV ledning Håkantorp—Lidköping lämnar reservkraft till Gullspångsnätet. De från nyssnämnda transformatorcentraler utgående bygdelinjerna föra i regel 10 kV. De största av dessa återfinnas i trakten av Kinnekulle samt i Lidköpings omgivningar.

6 Förutom de nu omtalade tvenne större kraftdistributionsnäten finnes inom länet ett icke obetydligt antal medelstora och små elektriska anläggningar, avsedda för såväl industriell drift som för bygdeelektrifiering. Bland dessa må särskilt framhållas Kraftaktiebolaget Nykvarn—Tidan, från vilket företags tvenne kraftstationer ett distributionsnät för 10 kV utdragits, Tidaholms bruks aktiebolag och Tidans sulfitaktiebolag, från vilka företags kraftstationer ävenledes ett 10 kV nät utgår, m. fl. Vidare finnes ett visst antal mycket små kraftstationer, vilka ^ medelst från kraftstationen direkt utgående lågspänningsledningar lämna energi endast till den närmaste omgivningen. Omfattningen av den av staten resp. enskilda verkställda bygdeelektrifieringen framgår av följande tabell. I densamma angives elektrifieringens omfattning, uttryckt i storleken av den elektrifierade åkerarealen. Visserligen föreligga ej exakta uppgifter om denna åkerareal för andra företag än dem, som äro anslutna till Trollhätte kraftverks ledningsnät, men för övriga företag hava motsvarande uppgifter beräknats med tillhjälp av Dr J. Anricks karta över Sveriges åkerareal samt med hänsyn till ledningsnätens utbredning. Elektrifierad åkerareal

Anslutning till

Hektar Statens kraftföretag Enskilda » Summa

74 000 61000 1

55 45

135 000

100 Av ovanstående tabell framgår, att den hittills elektrifierade åkerarealen omfattar c:a 135 000 hektar, vilket motsvarar c:a 40 % av länets hela odlade areal. De inom länet befintliga kraftstationerna fördela sig på olika grupper på det sätt, som framgår av följande tabell:

Slag av anläggning

Strömart

Växelström

8t.

Installerad generatoreffekt kVA

8 2

st.

Installerad generatoreffekt k VA

23 038 465

23 503

310 Summa

3 Summa

13 Drivkraft

Vatten Värme Summa

Likström

Kraftstationer, som Kraftstationer, som uteslutande eller uteslutande eller till väsentlig del till väsentlig del äro disponerade äro disponerade för för landsbygdens storindustrien och borgerliga behov städerna och småindustri

Vatten Värme

Antal

Samtliga kraftstationer

st.

Installerad generatoreffekt kVA

27 2

24 433 465

24 898

17 3

199 310

23 813

25 407

Antal

7 Bland de i tablån upptagna kraftstationerna är kraftstationen vid Gullspång den största. Från densamma levereras emellertid kraft även till andra län, nämligen Örebro län och Värmlands län. A andra sidan erhåller länet elektrisk energi från den utom länsgränsen befintliga kraftstationen vid Trollhättan. Den för länets kraftförsörjning disponibla generatoreffekten har beräknats till sammanlagt c:a 26 900 kV A, varutav c:a 4 700 kVA falla på landsbygdens elektrifiering. Då länets landsbygd huvudsakligast elektrifierats från tvenne större distributionsföretag, hava också tämligen enhetliga distributionssystem kommit till användning. Vid den från Trollhätte kraftverk verkställda landsbygdsdistributionen har ledningsnätet utformats i enlighet med trespänningssystemets principer. Detta system har emellertid ej konsekvent genomförts, i det att man inom vissa ortsnäts områden icke omedelbart utbyggt bygdestationen utan tills vidare verkställer ortsdistributionen vid bygdespänning. I dessa fall är sålunda distributionssystemet ett centraliserat tvåspänningssystem (se Elektrifieringskommitténs meddelande nr 6, sid. 36). I andra fall har däremot ortsnätet utförts för en lägre spänning än 10 kV, oftast 3, någon gång 1'5 kV. I trakten mellan Skara och Skövde, där den äldsta bygdeelektrifieringen är tillfinnandes, har det s. k. decentraliserade tvåspänningssystemet kommit till användning i begränsad omfattning. Inom de områden, som erhålla kraft från Kraftaktiebolaget Gullspång— Munkfors, har så gott som uteslutande det decentraliserade tvåspänningssystemet funnit tillämpning. Endast i några få fall hava ortsnät enligt trespänningssystemet utbildats. De viktigare av de medelstora och smärre distributionsnäten äro, som redan tidigare anförts, utbyggda för 10 kV spänning, vilken direkt nedtransformeras till förbrukningsspänning hos abonnenterna. Den omfattning, vari olika förbrukningsspänningar kommit till användning inom länet, framgår av nedanstående tabell: Distributionssystem Strömart

Likström Växelström

Elektrifierad åkerareal

Gårdsspänning

Hektar

110 — 2 x 220 volt

c:a

l'l

» » »

» 9 500 » 122 000 2 000

» »

7-o 90-4 1-5

Summa

c: a 135 000

c: a 100-0

220 380 500

c:a

Som härav visas, är 380 volt den ojämförligt mest använda spänningen, i det att 9/io a v den hittillsvarande bygdeelektrifieringen verkställts med densamma. Den omfattning, vari olika systemtyper och olika ortsspänningar använts, visas av följande tabell:

8 Elektrifierad åkerareal

Distributionssystem Systemtyp

Ortsspänning

Hektar

c:a 1 000 volt 2 000 » 3 000 »> 6 000 » 10 000 » 20 000 »

Tvåspänningssystem

1500 3 000 5 000 6 000

Trespänningssystem

Summa

—

» » » »

».

c:a

l'l

100 1 000 1 500 1 300 79100 160

0l 0-7 1-1 l-o 58-6 Oi

7 340 37 200 3 200 2 600

» »

c:a 135 000

5'4 27-6 2-4 1-9

c:a 100-0

Härav visas, att trespänningssystemet tillämpats vid c:a 40 % och tvåspänningssystemet vid c:a 60 % av den hittills utförda landsbygdselektrifieringen. Vid det förstnämnda systemet är 3 kV den mest använda ortsspänningen och vid det sistnämnda 10 kV. Tillsammans förekomma dessa båda standardspänningar inom c:a 85 % av de elektrifierade områdena. Landsbygdselektrifieringen inom de delar av länet, som erhålla kraft från Trollhätte kraftverk, är organiserad enligt det vid statens bygdedistribution i allmänhet begagnade systemet. Sålunda hava andelsföreningar bildats, vilka kooperativt inköpa kraften vid bygdestationens sekundärsida samt över eget ortsnät distribuera densamma till sina medlemmar. Bygdenätet äges och underhålles av kraftleverantören, vilken ävenledes genom kontraktsbestämmelser övervakar, att tekniska anordningar å ortsnäten och tillämpade taxor bliva ändamålsenliga. Inom det område, som elektrifierats från Kraftaktiebolaget Gullspång—Munkfors, hava ävenledes i vissa fall andelsföreningar bildats, men dessa äro ofta mycket små och omfatta blott en eller några få lågspänningsnät. Endast i undantagsfall hava dessa abonnentsammanslutningar en nämnvärd omfattning. Vid den från de smärre distributionsföretagen verkställda bygdeelektrifieringen torde i regel abonnentsammanslutningar icke förekomma. Energien distribueras sålunda av kraftleverantören direkt till de enskilda förbrukarna. Som ovan anförts, äro för närvarande i runt tal c:a 40 % av länets åkerareal elektrifierade. Denna elektrifiering omfattar i regel energiens användande för såväl motordrift som belysning. Fullständiga uppgifter över anslutningens storlek hava icke kunnat erhållas, men tillförlitliga uppgifter föreligga beträffande de till Trollhätte kraftverk och Kraffcaktiebolaget Gullspång—Munkfors anslutna områdena. För övriga distributörer har en motsvarande uppskattning verkställts. Resultatet härav visas av nedanstående tabell:

o Ansluten effekt Kraftdistributör

Trollhätte kraftverk Kraft A.-B. Gullspång—MunkÖvriga distributörer Samtliga

Belysning

Motorer

Övriga apparater

Totalt

2 650

12 100

15 800

Enligt uppgift

850 500

5 300 3100

100 50

6 250 3 650

Uppskattat

4 000

20 500

25 700

Anm.

Enligt denna beräkning skulle sålunda den anslutna effekten å Skaraborgs läns landsbygd vara sammanlagt 25 700 kW. Denna effekt fördelar sig på olika konsumtionsgrupper på följande sätt: c:a 4 000 kW Belysning 1200 » Hushåll » Jordbrukets motorer » 17 000 » 3 500 » Småindustri och hantverk » Summa c:a 25 700 kW Ej heller beträffande energiförbrukningens storlek föreligga fullständiga uppgifter. Sådana hava erhållits endast från Trollhätte kraftverk beträffande dess abonnenter. Emellertid har en uppskattning beträffande energiförbrukningens storlek även hos länets övriga konsumenter verkställts, vilken lämnat till resultat, att landsbygdens energikonsumtion för närvarande skulle uppgå till c:a 11'o milj. kWh årligen. Detta belopp synes fördela sig på olika konsumtionsgrupper på följande sätt: Belysning c:a 1-4 1"4 milj. kWh OS Hushåll » 2-5 Jordbrukets motorer .,..' » 2-5 Småindustri och hantverk x 4-3 Energiförluster Summa c:a 11-o milj. kWh De ovan angivna energiförbrukningssiffrorna motsvara en specifik energiförbrukning för belysning av c:a 10 kWh per hektar åker, vilket vid den genomsnittliga befolkningstätheten av 0'6 invånare per hektar motsvarar c:a 17 kWh per person och år. Den specifika energiförbrukningen för jordbrukets motordrift uppgår till c:a 18 kWh per hektar. Båda dessa värden överensstämma i stort sett med de siffror, vilka i Elektrifieringskommitténs meddelande nr 5 angivits såsom normala. 1 Denna siffra är måhända allt för stor. Den har baserats på vissa uppgifter från Trollhatte kraftverks landsbygdselektrifiering, där periodtalet 25 i många fall föranlett höga energiförluster Den har möjligen också ökats genom att den hos konsumenterna u p p m ä t t a energien till följd av felregistrering av energiförbrukningen är mindre än den verkliga nyttiga energien.

1 4 0 2 25

10 Vattenkrafttillgångarna inom Skaraborgs län. Skaraborgs län tillhör kraftdistriktet Göta älv—Gullspång, för vilket utredning om krafttillgångarna verkställts i Elektrifieringskommitténs meddelande n r 8. Denna utredning visar, att det nämnda kraftdistriktets krafttillgångar äro mycket betydande, och att desamma kunna beräknas icke blott vara tillräckliga för det egna behovet under mycket lång tid framåt utan även medgiva en kraftexport till andra kraftfattigare områden inom mellersta och södra Sverige. Denna gynnsamma situation för kraftdistriktet i sin helhet sammanhänger givetvis uteslutande med befintligheten av de stora krafttillgångarna i Göta älv, vilka likvisst äro belägna utanför Skaraborgs läns gränser. Som redan inledningsvis framhållits, äro de inom nu ifrågavarande län tillgängliga kraftkällorna icke alls tillräckliga för länets egna kraftbehov. Också har sedan rätt länge kraft måst tillföras länet i stor utsträckning, men, då detta sker över distributionsnät, vilka numera utbreda sig över länets hela areal, behöver man ej befara, att någon del av länets landsbygd icke skulle kunna erhålla kraft i tillräcklig myckenhet. Det synes på denna grund icke vara behövligt att i detta sammanhang verkställa en mera detaljerad undersökning av de olika vattenfallens kapacitet resp. speciella lämplighet för utnyttjande till bygdedistribution. En dylik undersökning måste dessutom taga hänsyn till sådana omständigheter av lokal eller juridisk natur, som knappast kunna behandlas i denna utredning.

Energi- och effektbehov. Beräkningen av kraftbehovet har verkställts för var och en av de fyra konsumtionskategorierna: landsbygden, städer, storindustri och järnvägar; därvid hava tvenne skilda värden å kraftbehovet beräknats, nämligen dels ett »nuvärde», avseende de för närvarande rådande förhållandena, och dels ett »framtida värde», avseende det kraftbehov, som med sannolikhet kan väntas uppstå efter en period av c:a 20 år eller däromkring. I fråga om landsbygden hava beräkningar verkställts i enlighet med de i Elektrifieringskommitténs meddelande nr 5 uppställda principerna och hava sålunda i första hand avsett en uppskattning av kraftbehovets storlek vid en fullständig elektrifiering och vid den anslutning och den energiförbrukning för olika ändamål, som kan anses normal för bygd av den inom länet förekommande karaktären. Resultatet av dessa beräkningar visas av följande tabell: Kraftbehov vid fullständig elektrifiering Konsumtionsgrupp

Belysning, hushåll, hantverk Jordbrukets motordrift Småindustri Energiförluster

För närvarande

Om c: a 20 år

milj. k W h

3'7 5-o 7-9 9-8

c:a 6-7 » 97 ,, 10-9 » 12'8

c:a 26'4

c:a 4 0 l

c:a » » » Summa

11 Mot de angivna energibeloppen svara maximieffektbelopp av c:a 9 100 resp. 13 100 kW hänfört till kraftstationerna. • För städer, storindustri och järnvägar har kraftbehovet beräknats på det sätt, som omtalas i Elektrifieringskommitténs meddelande nr 8. Storleken av de kraftbelopp, som kunna bliva erforderliga inom länet för elektrotermisk industri, kan för närvarande ej ens gissningsvis beräknas och torde ej heller vara av betydelse för frågan om landsbygdens elektrifiering. I nedanstående tablå angives därför det totala kraftbehovet med bortseende från eventuell ökning av den elektrotermiska industrien. Ej heller har där medtagits någon nämnvärd kraftkonsumtion för elektrisk kokning. Kraftbehov vid fullständig elektrifiering och hänfört till kraftstationerna För närvarande

Komsumtionsgrupp

Efter c:a 20 år

Max.effekt

Energibehov

Utnyttjningstid

Max.effekt

Energibehov

Utnyttjningstid

milj. k W h

tim.

milj. kWh

tim.

9100 4 700 4 000 6 000

c:a 26-4 » 14-o »> 18-5 » 15.1

2 900 3 000 4 600 2 500

c-.a 13100 » 7 700 » 5 000 »> 12 000

c:a

40 - l 24-0 249 30-0

3 000 3100 5 000 2 500

Summa c:a 20 000

c:a 74-o

3 600

c:a 31 000

c:a 119o

3100 Landsbygden Städerna Storindustrien Järnvägarna

ca » » »

» »

Den nuvarande energikonsumtionen inom länet uppgår till c:a 74 milj. kWh, vadan den genomsnittliga elektrifieringsgraden utgör c:a 46 %. Fördelningen på resp. konsumtionsgrupper är enligt följande tabell: Verklig förbrukning av elektrisk energi för närvarande

Konsumtionsgrupp

Landsbygden Städerna Storindustrien Järnvägarna Summa

Totalt kraftbehov vid fullständig Elektrifieringsgrad elektrifiering för närvarande

milj. kWh

C:a l l o » 120 » 11-7

c:a 26-4 » 14-o »» 18-5 » 15i

c: a 40 » 85 » 63 » 0

c:a 34"7

c:a 74-o

c:a 46

Ehuru elektrifieringsgraden sannolikt kommer att så småningom stiga, torde densamma ej ens om 20 år uppgå till 100 %. Som sannolika värden vid nämnda tidpunkt kunna de i följande tabell angivna anses:

12 Konsumtionsgrupp

Landsbygden Städerna Storindustrien Järnvägarna

Kraftbehov om 20 år vid fullständig elektrifiering

Sannolik elektrifierings grad om 20 år

Sannolik konsumtion av elektrisk e n e r g i om 20 å r

milj. kWh

milj. k W h

40-1 24-o 24-9 30-o

c:a 75 .» 95 » 90 ». 60

c:a 30o » 228 » 22-2 » 18-o

c:a 119-0

c:a 78

c:a 93'0

c:a » >» » Summa

I ovanstående, för år 1940 beräknat kraftbelopp, ingår, som ovan antytts, ej eventuellt behov av elektrisk energi till elektrotermiska anläggningar, ehuru naturligtvis vissa förutsättningar för anläggande av dylika finnas inom länet.

Förslag till planmässig elektrifiering av Skaraborgs läns landsbygd. Kraftkällor. Som förut framhållits, kan och bör landsbygden inom Skaraborgs län få sitt kraftbehov fyllt från de större kraftanläggningar, vilka redan utdragit stordistributionsnät över så gott som hela länet, nämligen dels Trollhätte kraftverk, dels Kraftaktiebolaget Gullspång—Munkfors. En ytterligare utbyggnad av särskilda, för landsbygden avsedda kraftstationer är därför obehövlig. I den mån sådan utbyggnad redan i några fall skett, böra de lokala kraftanläggningarna anslutas till de större ledningsnäten under samarbete med dessa. Ortsdistributionen och särskilda anordningar för denna. Bygden inom Skaraborgs län är av den beskaffenhet, att, enligt vad som visats i Elektrifieringskommitténs meddelande nr 6, trespänningssystemet därstädes uteslutande bör komma till användning. Undantag från denna regel utgöra måhända några mindre partier dels på gränsen mot Örebro län, dels på gränsen mot Jönköpings län, där bebyggelsen är så gles, att måhända endast tvåspänningssystemet eller kanske till och med småstationssystemet måste tillgripas. Enligt de synpunkter, som framlagts i nyssnämnda Elektrifieringskommitténs utredning, meddelande nr 6, är 300 volt den för länets landsb}^gd lämpligaste ortsspänningen, ehuruväl även 1500 volt utan större olägenhet kan finna användning inom de tätast bebyggda delarna. Vid den med trespänningssystemet hittills utförda elektrifieringen är också, som ovan framhållits, 3 000 volt den i de flesta fall mest använda ortsspänningen. Stora partier av länets tätaste jordbruksdistrikt ha redan blivit elektrifierade med användande av tvåspänningssystem med 10 kV ortsspänning, vilket är nog så förklarligt med hänsyn till den under utbyggnadsperioden rådande dyrtiden, då sparsamhet med koppar för ortsledningarna var nödvändig och då man helst ville uppskjuta det av bygdestationernas utbyggnad representerade kapitalutlägget till längre fram, då man hoppades på bättre prisförhållanden. Olägenheterna med tvåspänningssystemet träda måhända på det stadium och med den

13 elektrifieringsgrad, som hittills uppnåtts, icke så mycket i dagen, enär ledningsnäten ju hittills icke blivit alltför utgrenade. Under hänvisning till den utredning beträffande denna fråga, som framlagts i Elektrifieringskommitténs omnämnda meddelande nr 6, bör emellertid här framhållas, att en fullständig elektrifiering av landsbygden inom så tätt bebyggda och uppodlade områden som Skaraslätten, det nämnda systemet kommer att medföra vissa olägenheter icke minst ur administrativ synpunkt och med hänsyn till driftsförhållandena, allt efter som elektrifieringen blir mera fullständig. Dessa olägenheter kunna emellertid i viss mån förminskas genom ledningsnätets utbildande med s. k. centraliserad ledningsföring, varvid man låter ortsledningarna utgrena sig från ett fåtal lämpligt belägna centralpunkter å huvudnätet, vilket senare därigenom avlastas från all detalj distribution. Bedan i detta sammanhang måste nödvändigheten av att successivt övergå till ledningsnätens utbildande enligt denna princip fran> hållas. I det följande skall mera detaljerade anvisningar beträffande de olika områdenas elektrifiering lämnas, varvid frågan i varje särskilt fall skall upptagas till behandling. Även på den tätast uppodlade Skaraslätten användas i regel så små tröskverk och därav beroende tröskmotoreffekter, att lågspänningströskning torde vara att föredraga framför högspänningströskning. Också har elektrifieringen hittills skett i överensstämmelse härmed. Då sålunda tröskmotorerna komma att anslutas till lågspänningslednmgarna, erfordras, om dessa icke skola bliva alltför dyrbara, en tämligen hög förbrukningsspänning. Man har här att söka orsaken till, .att 380 volt är den så gott som uteslutande förekommande gårdsspänningen. Även i framtiden torde förhållandet komma att bliva enahanda, och förutsattes därför i denna utredning 380 volt såsom standardgårdsspänning inom Skaraborgs län. Vad bygdespänningens storlek beträffar, är densamma redan fastlagd genom den hittillsvarande utvecklingen. Densamma bör liksom för närvarande bliva inom Skövde- och Falköpingsområdena 20 kV, inom Håkantorps- och Skaraområdena samt inom Kraftaktiebolaget Gullspång—Munkfors verksamhetsområde 10 kV. Den oenhetlighet i fråga om periodtalet, som är en följd av, att Trollhätte kraftverk utbyggts för 25 perioder, är visserligen en olägenhet, då samarbete skall etableras mellan detta kraftverks ledningsnät och angränsande smärre anläggningar, men i vad mån denna svårighet kan komma att bliva undanröjd, är för närvarande vanskligt att bedöma, då ju den 25-periodiga kraftdistributionen redan erhållit en så betydande omfattning inom länet. Vad samdriften mellan Trollhättan och Gullspång beträffar, har ifrågavarande svårighet lösts genom periodomformning i Lidköping. I fråga om smärre kraftanläggningar torde likartade anordningar bliva erforderliga, därest ej dessa distributionsnät skola for en längre tid bliva isolerade från det större nätet. Dock kan frågan för anläggningarna i Tidan lösas, så att en 50 per. samlingsskeneledning utdrages från den blivande transformatorcentralen i Moholm ansluten till västra stamlmjen och eventuellt genom partiell omläggning av periodtalet å bygdenätet i Skövdetrakten. . f Den av Trollhätte kraftverk genomförda organisationen av landsbygdselektnfieringen synes vara lämplig för länet i dess helhet och rekommenderas till användning jämväl inom de områden, som elektrifierats från Kraftaktiebolaget Gullspång—Munkfors, dock naturligtvis med de modifikationer, vilka kunna bliva en

följd av därstädes använda, från Trollhättesystemet avvikande tekniska distributionssystem. Även inom de trakter, som erhålla kraft från smärre företag, borde en analog organisationsform kunna tillämpas med fördel, i det att konsumenterna sammansluta sig i enheter av samma storhetsordning som en andelsförening mom de större distributionsnätens verksamhetsområden. Även beträffande dessa smärre anläggningar bör en systematisk indelning i distributionsområden företagas, så att även dessa företags verksamhetsområden bliva fixerade till sin utsträckning och så att ingen del av landsbygden lämnas utanför möjligheten att erhålla kraft. Å bifogade karta, bilaga 2, har länet blivit systematiskt uppdelat i distributionsområden. Detta förslag bör naturligtvis endast uppfattas såsom ett principiellt exempel på lämplig elektrifiering. Vad detaljerna beträffar, kunna dessa givetvis utföras på annat sätt, allt efter de lokala förhållandena. I bilaga 4 lämnas en redogörelse för de tekniska anordningar, som föreslås inom vart och ett av ifrågavarande distributionsområden. Det bör här framhållas, att gränserna for de områden, vilka redan äro elektrifierade från Trollhätte kraftverk, å kartan angivas i stort sett sådana de fastlagts genom kontrakt mellan kraftverket och abonnenterna, men att de i vissa mindre betydande detaljer något modifierats med hänsyn till den faktiska utbredning, ledningsnäten sedermera erhållit.

Sammanfattning. I förestående utredning lämnas en redogörelse för den hittills verkställda elektrifieringen av Skaraborgs län. A kartan, bilaga 2, ha samtliga för närvarande befintliga elektriska anläggningar inritats och i tabellen, bilaga 1, vissa tekniska data för dem sammanställts. Landsbygden inom Skaraborgs län erhåller kraft dels från Trollhätte kraftverk, varvid trespänningssystemet 10 000/ eller 20 000/3 000/380 volt är det vanligaste, dels från Kraft A.-B. Gullspång—Munkfors, där distributionssystemet är 10 000/380 volt, och dels från ett visst antal för landsbygdens elektrifiering utbyggda smärre kraftstationer med tillhörande högspänningsnät. Även ett mindre antal mycket små kraftstationer med lågspänningsdistribution finnes. Visserligen saknas i många fall uppgifter om den från de olika företagen .verkställda elektrifieringens omfattning, men en uppskattning härav ger vid handen, att för närvarande c:a 135 000 hektar skulle vara elektrifierade. Även beträffande den anslutna effektens och energiförbrukningens storlek saknas fullständiga uppgifter, men en uppskattning har visat, att dessa faktorer sannolikt uppgå till c:a 26 000 kW och c:a 11 milj. kWh vad landsbygden beträffar. Den totala förbrukningen av elektrisk energi inom länet har uppskattats till c:a 34-7 milj. kWh, vilket belopp utgör c:a 46 % av det energibelopp, som svarar mot fullständig elektrifiering och som uppskattats till c:a 74-o milj. kWh för närvarande. Även det efter c:a 20 år sannolika kraftbehovets storlek har beräknats. Detsamma angives i utredningen till c:a 119o milj. kWh vid fullständig elektrifiering, varav c:a 93"o milj. kWh vid nämnda tidpunkt beräknats bliva uttagna i form av elektrisk energi. E t t förslag till planmässig elektrifiering av länets landsbygd har framlagts, enligt vilket kraftförsörjningen bör ordnas över sammanhängande stordistributionsnat, vilka skulle bildas genom anknytande av de befintliga lokala anläggningarna till de existerande större ledningsnäten från Trollhätte kraftverk och

15 från Kraft A.-B. Gullspång—Munkfors eller genom komplettering av dessa. Såsom lämpligt ortsdistributionssystem har rekommenderats trespänningssystemet med 3 000/380 volt. Ett fixerande av gränserna för de olika företagens verksamhetsområde rekommenderas. Ett förslag till systematisk indelning i sådana områden har uppgjorts å kartan, bilaga 2. Ortsdistributionen inom dessa områden bör, med hänsyn till de tekniska systemen, ordnas såsom angives i bilaga 4. Bildandet av kooperativa konsumentsammanslutningar på grundval av den angivna indelningen i distributionsområden förordas. Det har icke ansetts nödvändigt att verkställa kostnadsberäkning beträffande den hittills utförda resp. den för framtiden ytterligare planerade landsbygdselektrifieringen. Detaljuppgifter beträffande de hittills nedlagda kostnaderna kunna åtminstone vad beträffar Trollhätte kraftverks verksamhetsområde erhållas från Trollhätte kraftverk. Beträffande framtida ytterligare kostnader kunna likaledes uppgifter erhållas därifrån, allt eftersom elektrifieringen inom de olika områdena blir aktuell. Det må endast här erinras om de siffror, vilka angivits av Elektrifieringskommittén i dess meddelande 21, vilka siffror emellertid endast angiva storleksordningen av kostnaderna (Statens offentliga utredningar 1923: 72). Där uppgives, att de hittills totalt nedlagda kostnaderna för samtliga elektriska anläggningar kunna uppskattas till c:a 27"o milj. kr., varav c:a 13o milj. kr. belöpa å landsbygdselektrifieringen. Sistnämnda belopp reducerat till 1914 års prisläge angives till c:a 7o milj. kr. Vid en fullständig elektrifiering av landsbygden skulle totalkostnaden vid 1914 års prisläge kunna uppskattas till c:a 20'o milj. kr. Stockholm den 31 mars 1925. Nils Ekwall.

16 Tabell över befintliga elektriska anläggningar inå

Företagets namn, ägare eller innehavare

Kommun, stad

Kraftstationens namn eller läge

1 Amnehärad

Kraft A.-B. Gullspång— Munkfors jämte Gullspångs El. A.-B.

» l

2 Ortsdistr. från Gullspång

3 Ortsdistr. i Melltorp och Gud- Hova hammar Hova El. A - B . , " Valeholms egendom m. fl. Fagerlids el. distr.-fören. »

4 5

Gullspång Ab. från Kraft A.-B. GullspångMunkfors Ab. från Kraft A.-B. GullspångMunkfors Ab. från Kraft A.-B. GullspångMunkfors Ab. från Kraft A.-B. GullspångMunkfors Ab. från Kraft A.-B. GullspångMunkfors

Älgarås och Grimstorps el. distr.-fören. Finnerödja el. distr.-fören.

Algarås

Hova Lyrestad

Sekundärstationen i Lyrestad

10 Gårdsjö Jordbruks och Industri A.-B. Kraft A.-B. Gullspång— Munkfors Kungl. Telegrafstyrelsen

Ab. från Kraft A.-B. GullspångMunkfors Ab. från Kraft A.-B. GullspångMunkfors Gårdsjö

Ab. från Kraft A.-B. GullspångMunkfors

11 Lyrestads Kraft A.-B.

))

Ab. från Kraft A.-B. GullspångMunkfors Töreboda

6 7 8 9

12a Töreboda el.-verk 12b Töreboda el.-verk

Finnerödja

Töreboda Töreboda, (Ab. från Kraft A.-B. GullspångBjörkäng, Bäck, FredsMunkfors berg Färed, Freds- Ab. från Töreboda el.-verk berg » » » )> » Björkäng, Fredsberg Mo Sekundärstationen i Moholm

13 Ortsdistr. i Färed m. fl.

14 Ortsdistr. i Espäng m. fl.

15 Kraft A.-B. Gullspång— Munkfors

16 Distr. i Moholm

17 18

Moholms valskvarn Alfr. Tidner, f. d. Bellefors Kraftverk

» »

Ab. från Kraft A.-B. Nykvarn —Tidan Moholms valskvarn Kvarngården

In-I Utbyggd ställe» genel Driv- fallratorkraft höjd effekl i m

kViJ

7 1

22 5(1

—

—.

—•

—

— v

—

, ,

—

— —

•2 il

—

— v H

•

17 Bilaga 1.

araborgs län med uppgifter om vissa tekniska data.

römart

-fas

Periodtal

Spänningssystem

50 50 50

ElekHu- OrtstransforAnslutning år 1922 trimatorernas Energi- fierad vudförbruk- åkertr anssamning formaövriga areal Nr summanmobelysår 1922 den Vi torns antal appan i n g ma lagda torer effekt rater 1923 effekt

volt

kVA

st.

kVA

hektar

15 IG

40000/5000 och 10000 5000/55

(Anslut) ning ) etc. se I nedan

5 500

4 800 4 800

—

5000/380 och 10000/380 10000/5000/380

10000/3000/380

10000/380

—

40000/10000

10000/•

—

10000/380

—

220 L

—

-fas

40000/3000/380

10000/380

40000/10000

10000/380

—

L -fas

2x220 10000/380/ och 3000/380

—

•

5 6

• •

7 | 8i 9

—

• 275

—

10 11

—

12a 12b

•

> 400

—

< 13 l 14

—

— -

—

17 18

19a 19b >Kraft A.-B. Nykvarn—Tidan Götlunda, Väring, Hova, Odensåker, Tidavad, Lå-| stad, Böja, Timmersdala, Lunne Lerdala, Berg, Nykvarn Locketorp, Hjälstad, Trästena, Ekby, Utby, Ullervad 20 Cl. H. Beckman Locketorp, S örbylund Säter

24 J. G. Svensson L. G. Frödelius Kraft A.-B. GullspangMunkfors Torso el. distr.-fören.

25 Hassle el. distr.-fören.

26 Katrinefors A.-B. och A.-B. Tidan

Mariestad

27 Mariestads el.-verk

28 29

S. Gullberg Arnäs b r u k

Mariestad, Leksberg Ullervad Bredsäter

30 Björsäters m. fl. socknars el, Bredsäter, Björsäter, distr.-fören. Lugnas

31 Halffara—Äskekärr el. distr.- Bredsäter fören. Ortsdistr. i Forshem Forshem

21 22 23

32 33 34

Lerdala Berga

Skräddareslätt Kvarngården Sektvndärstationen vid Säby

Torso

Ab. från Kraft A.-B. GullspångMunkfors Hassle, Freds- Ab. från Kraft A.-B. Gullspångberg, Berga Munkfors

Kraft A.-B. Gullspång— Munkfors Skånska Cement A.-B.

Österplana

/Ab. från Kraft A.-B. GullspångJ Munkfors iKatrinefors Ab. från Kraft A.-B. GullspångMunkfors Nykvarn Ab. från Kraft A.-B. GullspångMunkfors Ab. från Kraft A.-B. GullspångMunkfors Ab. från Kraft A - B . GullspångMunkfors Ab. från Kraft A.-B. GullspångMunkfors Sekundärstationen vid Hellekis Ab. från Kraft A.-B. GullspångMunkfors Ab. från Kraft A.-B. GullspångMunkfors

35 Ortsdistr. å Östra Kinnekulle Kinne härad

36 Ab. från Kraft A.-B. GullspångOrtsdistr. å Västra Kinnekulle 3 Medelplana, Munkfors Västerplana, Husaby, Källby,Skeby, Hangelösa Omformarestationen och sekundärstationen i Lidköping, Lidköping Kraft A.-B. Gullspång— Samarbete med Trollhätte Munkfors kraftverk Ab. från Kraft A.-B. GullspångLidköping Lidköpings stads el.-verk Munkfors

10000/380

—

40000/500

3 000

50 50 50

40000/5000/380 och 220 3000/380 40000/3000/220

—

/ 19a \ 19b

-fas

24 25

—

3 700

—

3 775

—

12 4

10000/380

—

10000/380

I-

40000/10000

40000/500/220

50 1250

—

10000/380

—

605 1050

—

10000/380

—

25/50

50000/3000/40000

40000/3000/380

—

28 29

—

(31

1 32 33

—

34 35

'•

•

—

•

—

20 1

2 Ortsdistr. söder om Lidköping 4

Norra Kållands el. distr.fören. m. fl. 5

4 Meliby,.Kål- ] lands-Åsaka, Sävare, Lind- 1 Ab. från Kraft A.-B. GullspångMunkfors ärva, Hovby, j Norra Härene Strö, Sunners- • berg, Gösslunda, Råda, Ab. från Kraft A.-B. GullspångMunkfors Skalwnda, Örslösa

(Res ville Kristinedals Nya Ullspinneri N. Härene < Ab. från Kraft A.-B. GullspångA.-B. [ Munkfors Alfr. Håkansson N. Härene Resville Kraft A.-B. Närefors—Härje- Härjevad, Närefors Järpås, Gill- Samarbete med Kraft A.-B. vad 6 stad, Tranum Gullsp ång—Munkf o rs m. fi. 7 Hälla el. distr.-fören. Hällum, J u n g , Bodar Long, Skär- Ab. från Trollhätte kraftverk stad m. fl. A. E. G. Claesson V. Gerum Mindre kraftstation

46 47 48 49 50

Nils Kuylenstjerna Blombacka egendom Salström, E. Mindre distr.-företag Dahlén, E. öch H.

51 52

Levene

53 54 55

Mindre distr.-företag Trollhätte kraftverk och Håkantorps samhälle Levene el. distr.-fören. Smedtofta egendom J ä r p å s el.-verk

56 57 58 59 60

Domö egendom Hellebergs egendom Nordhalla egendom Spannmålslagerhuset i Vara Vara köpings el.-verk

Järpås Hällum Saleby Vara

61 62 63 64 65

Naums el. distr.-fören. Önums el. distr.-fören. Tråvads el. distr.-fören. Bjerrtorps egendom C. Vin ro t, Kvänum och Edsvära el. distr.-fören.

Naum Önum Travad Fyrunga Kvänum

66 67 68 69 70

Budatorps el. distr.-fören. Öttum Rangeltorps egendom Önum Längjums el. distr.-fören. Län gjuni Vedum—Möllentorps el. distr.- St. Lundby, fören. Önum A.-B. Vedums el.-verk Laske-Vedum

71 72

Larvs el. distr.-fören. Byda el. distr.-fören.

41 42 43

Vinköl Marum

» » » > ) »

Järpås, Häggesled

Larv Byda

» »

—

—k

3-3-5

—

» ~

4oq _

10C

—

— — — -

— — —.

— — — —

— — — — —

— — — —. —

— — —

_ — —

— — — —

— — — — _ —

» »

Hospitals k v a r n Bränningeb erg Marum Frälsegården Sekundärstationen i Håkantorp Ab. från Trollhätte kraftverk

» »

» » » » » » » » »

)) )) » » » » » » »

» » » » » )) » )) »

» » » » » » » » »

))

;) »

» »

!) »

» »

)) »

))

„ — — —

—

—n

10000/380

10000/3000/220

10000/500/ •

50 25/50

J10000/380

—

2x220

—

2x220

50000/10000/190

25 25 25.

10000/1500/380 10000/190 10000/1500/380 o 10000/380

25 25 25 25 25

10000/190 10000/190 10000/380 10000/lågsp. 10000/3000/190

25 25 25 25 25

10000/1500/380 10000/1500/380 10000/1500/380 10000/lågsp. 10000/190 och 10000/3000/380

25 25 25 25

10000/3000/380 10000/lågsp. 10000/3000/380 10000/380

10000/380

25 25

10000/380 10000/380

22 1

73 74 75

Ryda Halvas kvarn Arentorps el. distr.-fören. S. K e d u m Heresgårdens el. distr.-fören. •

76 Essunga Tumlebergs El. A.-B. och Skattåsens el. distr.-fören. Essunga—Bärebergs el. distr.- Essunga, Bäreberg fören. Nossebro El. A.-B. Bäreberg Fåglums el. distr.-fören. Barne-Åsaka Bitterna m. fl. socknars el. Lekåsa, V. Bitdistr.-fören. t e r n a m. fl.

77 78 79 80

85 Sparlösa Sparlösa kvarn Slädene egendom » Håle, Täng och N. Sparlösa Håle, T ä n g o. el. distr.-fören. Sparlösa Ulvstorpstraktens el. distr.- Sparlösa fören. Hyringa el. distr.-fören. Hyringa

86 87 88 89 90

Ekedals egendom Malma el. distr.-fören. Flakebergs el. distr.-fören. Grästorps samhälle Tengene el. distr.-fören.

91 92

Flo Flo el. distr.-fören. As m. fl. socknars el. distr.- Ås, Särestad fören. Tuns el. kraftfören. Tun, Friel Frugårdens egendom Vänersnäs Vänersnäs egendom »

81 82 83 84

93 94 95

» Malma Flakeberg Tengene

Främmestad 96a Främmestads egendom 96b )> » » 97 Edsvära el. kraftfören. med Edsvära, abonnenter: Östra Larvs Längjum, och Östra Längjums el. Larv distr.-fören. 98 Trollhätte kraftverk Skara 99 100 101 102 103 104 105 106

107 108

Skara stads el.-verk Händene el. distr.-fören.

» »

Synnerby—Hasslösa el. distr.- Synnerby, Hasslösa fören. Skallmeja Skallmeja el. distr.-fören. Mellomtorp m- fl. Skara Västorps el. distr.-fören. » Skånings-Åsakael. distr.-fören. SkåningsAs aka

— — —

—

~ — —

"~ — —

— —

— — — — — — —

— — — —

— — —

— —

12 . 7

40 50 48

—

Ab. från Trollhätte kraftverk

» » »

» »

))

» » »

» )> »

» » »

» » ))

))

). » )) »

» )> » »

» » !) »

>. » » »

))

"~" — --

Främmestad Baljefors Lidafors

Sekundärstationen i Skara

—

Ab. från Trollhätte kraftverk

» »

—

— —

—

» » » »

— — —

—

—1

» » )i » Lundsbrunnsortens el. distr.- SkåningsAsaka,Ledsjö, fören. Ofwa och Hangelösa S. Sparre Ofwa Mariedal Skara Ab. från Trollhätte kraftverk Götala egendom

—

27 V

—

•

81 27 25

13 7 6

99 34 32

138 100 17 700 15 900

246 303 551

73 74 75

148 100 1300

75 160 140

85 311 284

27 30 37

120 348 330

183 102 200 111300 1372 49 400 1564

10000/lågsp. 10000/190 10000/380

74 30 216

2 1 24

76 31 249

81 127 100 200 82 4 200 69 300 1404 83

10000/380

78|

26 800

10000/380

25 25 25 25 25

10000/220 10000/380 10000/380 10000/190 10000/380

•25 20 55 100 85

32 15 112 129 127

2 20 16 56 18

34 36 133 220 156

11200 200 15 600 637 28 500 780 93 800 43 700 1006

86 87 88 89 90

25 25

10000/1500/380 10000/3000/380

60 120

85 153

112 247

22 40

138 292

53 600 1112 84 400 2 867

91 92

25 25 25

10000/380 10000/lågsp. 10000/lågsp.

224 38 23

46 6 2

307 60 25

295 300 2 010 226 32 300 9 400 160

93 94 95

10000/380

6000/800 och 380

50000/10000 och 3000/190 3000/380 2 x 110 10000/380

10000/3000/380

{96a \96b 97

98 \ /

156 1828 1196 000 114 31800 2

56 700 1651 101

5 1 1 6

90 5 15 95

108 8 14 154

12 1 4 22

126 10 19 178

50 500 '777 102 34 103 1000 200 104 3 500 60 600 1573 105

811 100

307 113 200 1612 106

2 000

107 lOOl 108

109 Brunnobo egendom

110 Tubbetorps egendom

Västergötland—Göteborgs järnvägar, Rödemosse 112 Östtomten torvfabrik 113 Härlingstorps egendom och Stenums el. distr.-fören. 114 Ekebergs sanatorium 115a Skärvs el. distr.-fören. o. b

SkåningsAsaka Stenum

Ab. från Trollhätte kraftverk

118 119 120 121 122 123 124 125

Stenum och N. Ving Skärv

Skärvs torvströfabrik Skaraborgs regemente, Skaraborgs läns folkhögskola, Axvalls ångbryggeri och Axvalls mejeri Ökulls egendom Värnhems kloster Hushagens egendom » Ulunda kalkbruk Värnhems Ab. från Trollhätte kraftverk kloster Värnhems kyrka Sjötuna egendom E g g b y el. distr.-fören. och Ljungstorps el. distr.-fören. Istrums el. distr.-fören. Remingstorps egendom

Skärv Öglunda Istrum

129 130

Dagsnäs och Trestena egen- Björklunda domar St. Bjurums egendom Bjurum Ugglums m. fl. socknars el. Ugglum, Östra distr.-fören. Tunhem, Gudhem St. Ståltorps egendom Ugglum Backors kvarn Vilske-Kleva

131 Trollhätte kraftverk

132 Skövde gl.-yerk

133 134

Gullhögens bruk Våmb » Skövde Mek. Stenhuggeri & Kalkbruks A.-B. Sjogerstads el. distr.-fören. Sjogerstad

126 127 128

135 136 137 138

Stenstorps samhälle (Svensson, C. A.) Broddetorps el. distr.-fören.

Skövde

Stenstorp

Broddetorp m. fl. Torbjörnstorps el. distr.-fören., Torbjörnstorp Gudhems remontdepot, Rössberga kalkbruk, Tomtens kalkbruk, A.-B. Kalk, Vrangelsholms egendom och Segerstads el. distr.-fören.

» »

25 25

10000/lågsp. 10000/800/190

75 30

39 87

39 107

6 400 112 53 500 1044 113

25 25

10000/lågsp. 10000/380

56 40

45 57

21 7

82 67

54 800

—

» »

25 25

10000/lågsp. 10000/220

10000/lågsp.

25 25

10000/lågsp. 10000/380

15 15

» »

25 25 25

10000/190 10000 220 10000/380

175 5

» »

25 25

10000/380 10000/380

10000/190

25 25

10000/380 10000/380

—

25 25

10000/380 10000/lågsp.

15 30

25 25

50000/20000 och 3000/190 3000/190 2x220 20000/lågsp. 20000/-

300 126

130 118

102 140

12 24

120 125 900 1200 127 164 29 400 672 128

—

17 25

3 1

1 1

21 27

— 5 8

2 200 55 600

69 129 130 131

785 1210

247 2 2581 519 200

338 132

—

100 41

5 4

105 46

50 000 26 700

158 133 40 134

80 400 1310 135

211 250 700

20000/3000/380

608 217 900 1551 138

—

20000/3000/380

100 40

700 136

94 500 1797 137

140 Dala el. distr.-fören. och A.-B. Dala el. kvarn Vretens egendom

Dala, Borgunda Edhem

141 Falköpings El. A.-B.

Falköping

142 Trollhätte kraftverk, Aslenätet Mularp, Asle, Karleby, Tiarp, Högstena Valstad, Ö. Hvalstads el. distr.-fören. Gerum,Dimbo Vartofta el. distr.-fören. och Vårkumla, Vartofta kvarn, Lidberg Slöta m. fl.

143 144

7 Ab. från Trollhätte kraftverk

—

» »

» » » —

—

•

» »

)> »

» »

)) »

— —

» » »

— —

— ~ -

27 ii

144 500 1038 139

73 700

153 / 195 \ 411 40 79 159 95 129

13 40 2 21 3

7 10 2 15

30 800

951 143

461 44

79 500 62 440

1491 J144

195 132

30 200 74 000

579 |l45

3-fas

20000/3000/380

„

•

20000 och 10000/380 och 110 20000/3000/380

20000/3000/380

630 140

2169 2 032 200 1623 141 1792 142

20000/3000/380

{ t

20000/1500/190

35 300

290 146

255 57 533

26 1 76

6 2 10

287 60

33 600 96 400

915 J148

121 700

1732 149

22 1274 1114 200 2 598 150 64 2

))

20000/lågsp.

20000/3000/380

73 15 230

f 20000/6000/380 och \ 20000/3000/-

120 60

14 1

225 1100 61 50

152 1

))

25 25

10000/lågsp. 10000/lågsp.

65 17

—

67 20

5 2

77 22

73 900 1500

310 151 154 152

20000/3000/380

30 400

1033 153

50 25

10000/380 20000/10000

—

» »

25 25

3000/380 20000/3000

—

571 }l54

—

•

}•

156 157 158 159

lågsp. »-fas

—

50 25

380 3000/380

—

))

20000/380

25 25 25

20000/3000/380 20000/3000/380 20000/-

70 120 115

25 25

20000/3000/380 20000/3000/-

60 440

20000/-

• —

. 12

•

571 160

12 13

164 161

313 123 204

10 4 19

360 329 225

52 800 71600 65 500

1279 161 1373 162 163 —

7 16

88 448

89 338

37 41 2 56 136

25 181

170 655

93 700 865 000

290 164 165 —

—

28 1

167a Hjo mek. verkstad & el.-verk 1C Fridene, Mo- Karthagen falla, Hjo [ Strömsdals vattenfall » » H » 167b » » » [Ab. från Trollhätte kraftverk 168 Ulvhults säteri Grevbäck » » » » 169 Västergötlands yllefabrik » » » j) Vad Vads kvarn 8 170 C. A. S j ö b e r g Ransberg Hönsa kvarn 171

Hj. Åberg 9

172 173

C. L. Johansson A.-B. Svenska lyxmöbelfabrikerna A. von Essen

174 175

(Gustav

176a Tidaholms Bruks A.-B.

176b

7 V

3-6-3-7

10-i

70 100 ?

—

2-i

» »

73 70

2-5

2-3

70 135

Kullo

20 Haven

4 Baltak, Dimbo, Baltak Varv, A ckHnga, Härja m. fl. » » Bruket

3-3-7

4-4-6

46 142 63 110 28

Kyrkefall a

Havens egendom Nilsson m. fl.)

Fridene Agnetorp, Daretorp, Velinge Agnetorp

177 178 179 180

H. von Essen Tidans Sulfit A.-B. » Ryfors bruk 12 G. A. Svensson och K. T. Johansson

Brandstorp Sandhem Nykyrka

181 182 183 184

Habo

185 Habo sulfitfabrik Ida Kindlund Nils Vennersten Holma-Hälsinglands Linspinneri och Väveri A.-B. Vulcans tändsticksfabrik

186 187 188 189 190

G. Andersson Sätra bruk Forsviks bruk A.-B. Sv. Naxos J. F. Fredriksson

191 Fagerhults el. and.-fören.

fÅreberg \Ab. från Trollhätte kraftverk Bro kvarn Blixtorp

Häldesholm Öjaforsen Ryfors Jul and

å v

„8

3 15

» »

275 1

Baltak

Habo Kråkeryd Gunnarsbo Holma

„» 4-8-5-3

265 Tidaholm

Vulcans fall

2-2-4

60 Ås Undenäs

3-3 10 3-3-8 19-5

—

2x220

3-fas

50 50 50

6000/190 10000/380 5000/190 lågsp.

3-fas L

10000/220 2x220 2x220

150 60 150

•

81 188

167a

9 23

3 47

93 22 500 258 498 100

167b 455 168 169 170

}

171 172 173

•

174 175 176a

,— 176b }

177 178 179 180

—

181 182 183 184 185

— 3-fas

10000/380

—

186 187 188 189 190 191 |

Häri iugå dessutom: Båda elektriska distributionsfören., Örs*lösa m. fl. socknars elektriska distributionsfören. Abonnenter äro: Hammaren i Antorp, Härjevads elektriska distributionsfören., N. Kedums elektriska distriionsfören., Saleby elektriska distributionsfören., Saleby södra eloktriska distributionsfören., Kjellberg i Storeg, Trassberg och Vestheda elektriska distributionsfören. 7 Abonnenter äro: Djupadal-Månsagården-Kartegårdens transf.-fören., Rytterås transf.-fören. s Abonnenter äro: Fagersanna elektriska distributionsfören., Hönsa-Kråkhults elektriska distributionsfören., ens elektriska distributionsfören. 9 Abonnenter äro: Kyrkefalla elektriska distributionsfören. 10 Abonnenter äro: Mofalla elektriska distributionsfören., Sanna elektriska distributionsfören. 11 Abonnenter äro: Dimbo-Ottravads eloktriska distributionsfören. 12 Abonnenter äro: Mullsjö elektriska distributionsfören. 13 Häri ingår: Tidaholms stad. G

KARTA ÖVER BEFINTLIGA OCH PROJEKTERADE

ELEKTRISKA ANLÄGGNINGAR INOM SKARABORGS LÄN PÅ UPPDRAG AV KUNGL. JORDBRUKSDEPARTEMENTET SAMMANSTÄLLD AV CIVILINGENJÖR NILS EKWALL år 1925 SKALA 1:200000

V. V. % V. \V "S

TECKENFÖRKLARING: Vattenkraftstatlon större än 5.000 kVA. Vattenkraftstatlon mellan 200 och 5.000 kVA. Vattenkraftstatlon mindre an 200 kVA. Värmokraftstallon större än 5.000 kVA. Värmekraftstation mellan 200 och 5.000 kVA. Värmekraftstation mindre ån 200 kVA. Transfoimatorcentral ansluten till stamlinjo. Transformatorcentral ansluten till landslinje. Bugdetrjnsformatorstation. Ortstransformatorslation. Stamlinjo. Landslinje. Bygdotlnjo. Ortslinje, Gräns för distributionsområde. Nummer i elektriska anläggningar enligt tabellen bilaga 1. Nummer i föreslagna distributionsområden enligt bilaga 4.

STATENS REPRODUKTIONSANSTALT

Bggyn'

KARTA ÖVER DE ELEKTRIFIERADE OMRÅDENAS UTSTRÄCKNING O C H ÅKERAREALENS FÖRDELNING INOM SKARABORGS LÄN UPPRÄTTAD ÅR 1925 AV

CIVILINGENJÖR

NILS

EKWALL

MED FIL. DR. J. ANRICKS »KARTA ÖVER SVERIGES ÅKERAREAL» SÅSOM UNDERLAG

BETECKNINGAR:

1 kvkm åker

SKALA 1:1000000

TO km.

elektrifierat område

Statens

Reproduktionsanstalt

31 Bilaga

Redogörelse för de tekniska anordningar, vilka föreslås inom de olika distributionsområdena inom Skaraborgs län i och för främjande av den fortsatta landsbygdselektrifier ingen. Nr 1. Gullspå)igs distributionsområde. Området är redan delvis elektrifierat med 10 000/380 och 5 000/380 volt. De n ä m n d a systemen böra bibehållas, det förra inom områdets södra del och det senare inom områdets norra del. Nr 2. Hova norra distributionsområde. Området erhåller kraft från Kraftaktiebolaget Gullspång—Munkfors 10 kV ledning till Hova. Det använda ortsdistributionssystemet 5 000/380 volt bör bibehållas. Nr 3. Hova södra distributionsområde. Området erhåller kraft från Kraftaktiebolaget Gullspång—Munkfors 10 kV ledning till Hova. Ortsdistributionen sker dels med 3 000/380 volt genom Hova elektriska aktiebolag, dels med "10 000/380 volt genom Fagerlids elektriska distributionsförening. Önskligt vore, om 3 000 volts distributionen enhetligt kunde genomföras inom hela området. Nr 4. Gårdsjö Jordbruks- och Industriaktiebolag. Från en mindre kraftstation har en del av området elektrifierats medelst 500 volt. Om möjligt, borde ortsdistributionsspänningen höjas till 1 500 volt. Nr 5. Finnerödja Elektriska Distributionsförening. Området erhåller kraft från Kraftaktiebolaget Gullspång—Munkfors. Det använda ortsdistributionssystemet 10 000/380 volt måste bibehållas. Nr 6. Elgarås och Grimstorps Elektriska Distributionsförening. I områdets norra del har ett fåtal ortstransformatorer anslutits till Kraftaktiebolaget Gullspång—Munkfors 10 kV ledning vid Hova. Den framtida elektrifieringen bör ske över nämnda ledning men genom omtransformering till det lämpligare ortsdistributionssystemet 3000/380 volt. Nr 7. Undenäs distributionsområde. Med undantag för en mindre kraftstation vid Sätra b r u k är området hittills oelektrifierat. Detsamma bör erhålla kraft från Kraftaktiebolaget Gullspång—Munkfors sekundärstation vid Töreboda, därifrån en 10 kV ledning bör utdragas till Undenäs. Lämpligt ortsdistributionssystem är 3 000/380 volt. Nr 8. Tiveden. Detta område har hittills icke elektrifierats, och det torde v a r a tvivelaktigt, om så kan ske med ekonomisk fördel. Skulle befolkningen trots de höga kostnader, som torde vara förenade med en elektrifiering inom detta glest bebyggda område, ändock önska, att en sådan kommer till stånd, torde antingen tvåspänningssystemet 10 000/380 volt böra tillgripas, varvid den beträffande område nr 7 föreslagna ledningen Töreboda—Undenäs förlänges längre öster ut, eller också små lokala kraftstationer utbyggas. Nr 9. Lyrestads Kraftaktiebolag. Området erhåller kraft från Kraftaktiebolaget Gullspång—Munkfors medelst systemet 10 000/380 volt. Detta torde få bibehållas, då elektrifieringen redan erhållit alltför stor omfattning för att en övergång till ett annat lämpligare system skulle k u n n a ske.

32 Nr 10. Töreboda distributionsområde. Områdets landsbygd erhåller kraft dels från Kraftaktiebolaget Gullspång—Munkfors med 10 000/380 volt, dels från Töreboda elektricitetsverk med 3 000/380 volt. Ehuru sistnämnda system är fullt tillräckligt och lämpligare än det förstnämnda, torde områdets norra och östra delar även i framtiden få elektrifieras genom utveckling av 10 kV systemet, vilket redan erhållit alltför stor omfattning för att en omläggning skulle kunna ske. Nr 11. Hassle Elektriska Förening. Om detta område gäller, vad ovan anförts beträffande område nr 9. Nr 12. Torso Elektriska Distributionsförening. Beträffande detta område gäller, vad ovan anförts beträffande område nr 9. Nr 13. Mariestads distributionsområde. Från Mariestads elektricitetsverk har ett ledningsnät för 5 000/220 volt utdragits till den angränsande landsbygden. Det n ä m n d a systemet torde få bibehållas, enär en omändring icke torde kunna genomföras. Nr 14. Ullervads distributionsområde. Området har elektrifierats från Nykvarns kraftstation med 3 000/380 volt. Detta system bör bibehållas. Nr 15. Beliefors distributionsområde. Området är elektrifierat från Beliefors kraftstation med 10 000/380 volt, vilket system måste bibehållas. Nr 16. Beatébergs distributionsområde. Tvenne mindre transformatorstationer, anslutna till Bellefors kraftverk, finnas inom områdets västra del. Emellertid torde vid den framtida elektrifieringen ortsdistributionssystemet 3 000/380 volt hellre böra tilllämpas, varvid ortsnätet bör anslutas till Bellefors kraftverks 10 kV ledning, som då bör framdragas till trakten av Beateberg. Nr 17. Moholms distributionsområde. Området är delvis elektrifierat från Kraftaktiebolaget Gullspång—Munkfors. Tillämpandet av distributionssystemet 1 500/220 volt torde vara att rekommendera. En övergång till detta system torde tämligen lätt kunna genomföras, då endast ett fåtal transformatorstationer ännu äro anslutna till 10 kV ledningarna. Nr 18 a och b. Kraftaktiebolaget Nykvarn—Tidan. Från de tvenne kraftstationerna Lunne och Nykvarn har ett tämligen vitt förgrenat distributionsnät för 10 000/380 volt utdragits. Genomförandet av centraliserad ledningsföring är att rekommendera. Ledningsnätet inom detta rätt vidsträckta område skulle eljest vid en mera fullständig elektrifiering bliva synnerligen otymplig. Likaså är åtgärden att föredraga ur organisatorisk synpunkt. 3 a 4 underavdelningar av 10 kV nätet torde på detta sätt lämpligen böra bildas, var och en lämnande ström till en konsumentsammanslutning. Vad beträffar området nr 18 b, har ett överflyttande av därvarande distribution till Trollhätte kraftverk ifrågasatts, varvid detta kraftverks 20 kV bygdenät skulle framdragas till området. 1 Nr 19. Arnäs bruks distributionsområde. Området erhåller kraft från Kraftaktiebolaget Gullspång—Munkfors. Det använda distributionssystemet 3 000/220 volt bör bibehållas. Nr 20. Björnsäters m. fl. socknars Elektriska Distributionsförening, Nr 21. Haljfara—Äskekärr Elektriska Distributionsförening, Nr 22. Forshems distributionsområde, Nr 23. Kinnekulle östra distributionsområde, Nr 24. Kinnekulle västra distributionsområde, Nr 25. Kinne-Vedums och Holmestads distributionsområde, 1 Det har sedermera visat sig att dessa planer icke tillsvidare behöva realiseras. nr 18 b kvarstannar alltså inom Nykvarn—Tidans verksamhetsområde.

Området

33 Nr 26. Götene och Vettlösa distributionsområde samt Nr 27. Husaby och Hangelösa distributionsområde. Alla dessa områden äro redan i tämligen stor omfattning elektrifierade från Kraftaktiebolaget Gullspång—Munkfors medelst 10 000/380 volt. E h u r u för dessa tätt bebyggda orter trespänningssystemet med 3 000 volts ortsspänning hade varit att föredraga, om detsamma från början k u n n a t genomföras, torde en ä n d r i n g av distributionsspänningen numera icke kunna genomföras till följd av ledningsnätens betydande omfattning. En mera fullständig elektrifiering skulle emellertid k u n n a underlättas genom att ledningsföringen centraliseras, så att ledningsnätets huvudsträckor frigöras från all ortsdistribution, vilken i stället uteslutande sker över från vissa centrala punkter stjärnformigt utstrålande avgreningar. En stomme till en dylik uppdelning av ortsdistributionen angives av den nu föreslagna områdesindelningen. Nr 28. Lidköpings distributionsområde. I den mån den kring staden befintliga landsbygden elektrifieras, borde ortsdistributionssystemet 3 000/220 volt komma till användning. Nr 29. Lindärva m. fl. socknars distributionsområde, Nr 30. Besville distributionsområde och Nr 31. Kållands-Asaka distributionsområde. Beträffande dessa områden gäller, vad ovan anförts angående områdena nris 20—27. Nr 32. Norra Kållands Elektriska Distributionsförening. Området är elektrifierat genom Norra Kållands elektriska distributionsförening, som erhåller kraft från Kraftaktiebolaget Gullspång—Munkfors. Ortsdistributionssystemet är 10 000/380 volt. Då områdets elektrifiering i administrativt hänseende är enhetlig, torde en omändring till en centraliserad ledningsföring icke vara nödvändig. Härför erfordras emellertid, att område nr 33 erhåller sin kraft genom Norra Kållands elektriska distributions förening som mellanhand. Nr 33. Octerstads distributiotisområde. Detta område är hittills oelektrifierat. Detsamma bör erhålla kraft från område nr 32 genom att Norra Kållands ledningsnät framdrages till Otterstad. Lämpligt ortsdistributionssystem är 3 000/380 volt. Nr 34. Kraftaktiebolaget Närefors—Härjevad. Området erhåller kraft från Närefors kraftstation medelst ett distributionsnät för 10 000/500 volt. Detta system måste sannolikt bibehållas till följd av, att elektrifieringen redan erhållit allför stor omfattning för att en övergång till det lämpligare systemet med 380 volts gårdsspänning skulle kunna ske. Nr 35. Levene Elektriska Distributionsförening. Området erhåller kraft från Trollhätte kvaftverk. Det använda ortsdistributionssystemet 1 500/380 volt bör bibehållas. Nr 36. Järpås elektricitetsverk. Området erhåller kraft från Trollhätte kraftverk. Ortsdistributionssystemet är delvis 1 500/380 volt och delvis 10 000/380 volt, vilka antagligen måste bibehållas. Nr 37. Hälla Elektriska Distributionsförening. Området är elektrifierat från egen kraftstation vid Norra Hälla med 10 000/380 volt, vilket system bör bibehållas. Reservkraft erhålles från Trollhätte kraftverk. Nr 38. Vara elektricitetsverk. Området erhåller kraft från Trollhätte kraftverk med 3 000/190 volt, vilket system bör bibehållas. Nr 39. Naums Elektriska Distributionsförening, Nr 40. Önnums Elektriska Distributionsförening och Nr 41. Tråvads Elektriska Distributionsförening. Om dessa områden gäller, vad förut anförts beträffande område nr 35. Nr 42. Kvänums distributionsområde. Området är elektrifierat från Trollhätte kraftverk med 3 000/380 volt, vilket system bör bibehållas. 1102 25

34 Nr 43. Budatorps Elektriska Distributionsförening. Om detta område gäller, vad ovan anförts beträffande område nr 42. Nr 44. Norra V ånga distributionsområde. Området är till viss omfattning elektrifierat från område nr 42. Detsamma bör emellertid erhålla ett självständigt ortsnät för 3 000/380 volt, vilket bör erhålla kraft från Trollhätte kraftverk genom att dess 10 kV nät utdrages till Norra Vånga. Nr 45. Längjums Elektriska Distributionsförening. Om detta område gäller, vad ovan anförts beträffande område nr 42. Nr 46. Edsvära Elektriska Kraftförening. Området är elektrifierat från egen kraftstation med 6 000/800 och 380 volt. Vid den fortsatta elektrifieringen bör blott sistn ä m n d a gårdsspänning komma till användning. Nr 47. Vedum—Möllentorps Elektriska Distributionsförening. Området erhåller kraft från Trollhätte kraftverk genom Vedum—Möllentorps elektriska distributionsförening och Aktiebolaget Vedums elektricitetsverk, i båda fallen medelst 10 000/380 volt. Så småningom bör ett gemensamt ortsnät för 3 000/380 volt utbyggas. Nr 48. Larvs Elektriska Distributionsförening. Området erhåller kraft från Trollhätte kraftverk. Det använda ortsdistributionssystemet 10 000/380 volt bör utbytas mot 3 000/380 volt. Nr 49. Byda Elektriska Distributionsförening. Området erhåller kraft från Trollhätte kraftverk dels genom Ryda elektriska distributionsförening, dels genom Arentorps elektriska distributionsförening, i båda fallen med 10 000/380 volt. Beträffande detta område gäller i övrigt, vad som tidigare anförts angående område nr 47. Nr 50. Tumlebergs Elektriska Aktiebolag. Beträffande detta område gäller, vad ovan anförts om område nr 35. Nr 51. Essunga—Bärebergs Elektriska Distributionsförening. Beträffande detta område gäller, vad ovan anförts angående område nr 42. Nr 52. Fåglums Elektriska Distributionsförening, Nr 53. Bitterna m. fl. socknars Elektriska Distributionsförening samt Nr 54. Håle, Täng och Norra Sparlösa Elektriska Distributionsförening. Beträffande dessa områden gäller, vad ovan anförts angående område nr 48. Nr 55. Flakebergs distributionsområde. Detta område erhåller kraft från Trollhätte kraftverk genom dels Ulvstorpstraktens elektriska distributionsförening, dels Flakebergs elektriska distributionsförening och dels Hyringa elektriska distributionsförening, i samtliga fall medelst 10 000/380 volt. I övrigt gäller, vad ovan anförts beträffande område nr 47. Nr 56. Tengene Elektriska Distributionsförening. Om detta område gäller, vad ovan anförts beträffande område nr 48. Nr 57. Flo Elektriska Distributionsförening. Beträffande detta område gäller, vad ovan anförts angående område nr 35. Nr 58. As m. fl. socknars Elektriska Distributionsförening. Om detta område gäller, vad ovan anförts beträffande område nr 42. Nr 59. Tuns Elektriska Distributionsförening. Om detta område gäller, vad ovan anförts beträffande område nr 48. Nr 60. Vänersnäs distributionsområde. Området är endast obetydligt elektrifierat från Trollhätte kraftverk med 10 000 volt. En mera fullständig elektrifiering bör ske med ortsdistributionssystemet 3 000/380 volt. Nr 61. Främmestads distributionsområde. Området är elektrifierat från egen kraftstation vid Främmestad med 10 000/380 volt, vilket kan bibehållas. Nr 62. Malma Elektriska Distributionsförening. Om detta område gäller, vad ovan anförts beträffande område nr 48.

35 Nr 63. Skara stads distributionsområde. Området är delvis elektrifierat genom Skåra elektricitetsverk medelst 3 000/380 volt, vilket system är lämpligt även för den fortsatta elektrifieringen. Nr 64. Händene Elektriska Distributionsförening. Detta område är elektrifierat delvis av Trollhätte kraftverk medelst 10 000/380 volt, delvis från 4 st. smärre kraftstationer vid Märum. Beträffande den fortsatta elektrifieringen gäller, vad ovan anförts i fråga om område nr 48. Nr 65. Synnerby—Hasslösa Elektriska Distributionsförening och Nr 66. Skallmeja Elektriska Distributionsförening. Beträffande dessa områden gäller, vad ovan anförts angående område nr 42. Nr 67. Skånings-Åsaka Elektriska Distributionsförening och Nr 68. Liundsbrunnsortens Elektriska Distributionsförening. Beträffande dessa områden gäller, vad ovan anförts angående område n r 48. Nr 69. Axvalls distributionsområde. Inom detta område levererar Trollhätte kraftverk energi till ett flertal enskilda egendomar och abonnenter, anslutna till 10 000 volts ledningen Skara—Skövde. Det är att rekommendera, att ett enhetligt ortsnät för 3 000/380 volt utbildas och anslutes i någon central punkt, exempelvis Axvall, till nyssnämnda bygdelinje. Nr 70. Stenums Elektriska Distributionsförening. Området erhåller kraft från Trollhätte kraftverk via Hörlingstorps egendom, enligt uppgift med systemet 10 000/800/190 volt. Om detta onormala system verkligen tillämpas, tillrådes en övergång till ortsspänning 3 000 volt. Nr 71. Värnhems klosters distributionsområde. Området är delvis elektrifierat från Trollhätte kraftverk genom att ett par enstaka konsumenter anslutits till bygdelinjen Skara—Skövde. Det rekommenderas, att ett ortsnät för 1 500/220 volt utdrages från exempelvis Värnhems kloster. Nr 72. Eggby Elektriska Distributionsförening och Nr 73. Istrums Elektriska Distributionsförening. Om dessa områden gäller, vad ovan anförts beträffande område nr 48. Nr 74. Björklunda distributionsområde. Området är så gott som oelektrifierat. Endast Dagsnäs och Trestene egendomar erhålla kraft från Trollhätte kraftverks 10 000 volts ledning Skara—Falköping. En mera fullständig elektrifiering av området bör ske m e d 3 000/380 volt och ortsnätet anslutas till nyssnämnda bygdelinje i närheten av Björklunda. Nr 75. Ugglums Elektriska Distributionsförening. Detta område är delvis elektrifierat genom Stora Bjurums egendom, delvis genom Ugglums m. fl. socknars elektriska distributionsförening, vilka båda företag erhålla kraft från Trollhätte kraftverk och distribuera densamma med 10 000/380 volt. Om detta område gäller i övrigt, vad förut anförts beträffande område nr 47. N r 76. Skövde distributionsområde. Området är elektrifierat från Skövde elektricit e t s v e r k med 3 000/190 volt, vilket system bör bibehållas. Distributionsförening, N r 77. Sjogerstads Elektriska Nr 78. Stenstorps distributionsområde, Distributionsförening, N r 79. Broddetorps Elektriska Distributionsförening, N r 80. Torbjörnstorps Elektriska N r 81. Dala Elektriska Distributionsförening samt Om dessa områden gäller, vad ovan N r 82. Vretens Elektriska Distributionsförening. a n f ö r t s beträffande område nr 42. N r 83. Falköpings stads distributionsområde. Inom detta område har Falköpings

36 elektriska aktiebolag verkställt elektrifiering med 10 000/380 volt. Lämpligare system vore 1 500/220 volt. En övergång till sistnämnda spänningssystem synes tämligen lätt kunna ske, då den hittillsvarande distributionen har en relativt liten omfattning. Nr 84. Asle—Högstena distributionsområde, Nr 85. Hvalstads Elektriska Distributionsförening, Nr 86. Vartofta Elektriska Distributionsförening samt Nr 87. Kättilstorps Elektriska Distributionsförening. Beträffande dessa områden gäller, vad ovan anförts angående område nr 42. Nr 88. Slutarps Elektriska Distributionsförening. Detta område har i viss omfattning elektrifierats dels genom Slutarps elektriska distributionsförening med 3 000/380 volt, dels genom Aktiebolaget Rogestorps bränntorvsfabrik med 1 500/190 volt. Den fortsatta elektrifieringen bör ske genom det förstnämnda företaget och med det därstädes använda distributionssystemet. Nr 89. Norra Asarps m. fl. Elektriska Distributionsförening. Beträffande detta område gäller, vad ovan anförts angående område nr 42. Nr 90. Grolanda m. fl. socknars Elektriska Distributionsförening. Området erhåller kraft från Trollhätte kraftverk. Det använda distributionssystemet 6 000/380 volt bör bibehållas. Nr 91. Gökhems Elektriska Distributionsförening. Beträffande detta område gäller, vad ovan anförts angående område nr 42. Nr 92. Aktiebolaget Kvissle Kraftstation. Området är elektrifierat från egen kraftstation men erhåller dessutom reservkraft från Trollhätte kraftverk. Det använda distributionssystemet 10 000/380 volt bör bibehållas. Nr 93. Sventorps Elektriska Distributionsförening. Beträffande detta område gäller, vad ovan anförts angående område nr 42. Nr 94. Hagelbergs och Varola distributionsområde. Området är hittills oelektrifierat. Detsamma bör anslutas till Trollhätte kraftverks 20 000 volts ledning över Skövde— Karlsborg. Lämpligt ortsdistributionssystem är 3 000/380 volt. Nr 95. Säters distributionsområde. Området är elektrifierat för Sörbylunds kraftstation med 3 000/380 volt. Detta system bör bibehållas. Nr 96. Rambergs distributionsområde. Området är elektrifierat från Hönsa kvarn med 10 000/380 volt. Detta system bör bibehållas. Nr 97. Tibro distributionsområde. Området är delvis elektrifierat från egen kraftstation vid Areberg men erhåller dessutom reservkraft från Trollhätte kraftverk. Det använda ortsdistributionssystemet 3 000/380 volt bör bibehållas. Nr 98. Kyrkefalla distributionsområde. Området är elektrifierat från egen kraftstation Bro kvarn med 2 000/380 volt. En önskvärd förändring av spänningen till den normala spänningen 3 000 volt torde sannolikt ej kunna genomföras till följd av det nuvarande distributionsnätets omfattning. Nr 99. Mölltorps Elektriska Distributionsförening och Nr 100. Karlsborgs Elektriska Distributionsförening. Beträffande dessa områden gäller, vad ovan anförts angående område nr 42. Nr 101. Forsviks distributionsområde. Området är så gott som oelektrifierat. Detsamma bör erhålla kraft från Trollhätte kraftverks 20 000 volts ledning Karlsborg— Bölet. Lämpligt ortsdistributionssystem är 3 000/380 volt. Nr 102. Grevbäcks distributionsområde. Området erhåller kraft från Trollhätte kraftverk genom Ulvhults säteri, som utdragit ett mindre distributionsnät för 1 500/380 volt. En höjning av ortsspänningen till ^3 000 volt är att rekommendera. Nr 103. Hjo stads distributionsområde. Området är elektrifierat från Hjo mek. verk-

37 stad och elektricitetsverk, från vars tvenne kraftstationer utdragits ett distributionsnät för 10 000/380 volt. Dessutom erhålles reservkraft från Trollhätte kraftverk. Det nyssnämnda distributionssystemet bör bibehållas även i framtiden. Nr 104. Fridene distributionsområde. Området erhåller kraft från Aktiebolaget Svenska lyxmöbelfabrikerna, från vars kraftstation vid Blixtorp utdragits ett distributionsnät för 10 000/380 volt. Detta system bör bibehållas. Nr 105. Fröjereds distributionsområde, Nr 106. Klämmesbo distributionsområde och Nr 107. Norra Fågelås distributionsområde. Dessa områden äro oelektrifierade. Desamma böra erhålla kraft från Trollhätte kraftverk. Lämpligt ortsdistributionssystem är 3 000/380 volt. Nr 108. Södra Fågelås distributionsområde. Detta område har elektrifierats med 10 000/380 volt från Kvarnfallens kraftstation, vilken elektrifiering medfört anläggandet av en tämligen lång 10 kV ledning, vilken kunnat undvaras, om energien i stället levererats från Hjo eller Trollhätte kraftverk. Då anläggningen redan finnes, torde en ändring ej kunna företagas. Nr 109. Tidaholms distributionsområde. Området är elektrifierat från Tidaholms bruks aktiebolag medelst 10 000/380 volt, vilket system bör bibehållas. Nr 110. Tidans sulfitaktiebolags distributionsområde. Området är elektrifierat från Tidans sulfitaktiebolags kraftstation vid Öjaforsen med 10 000/380 volt. Detta system bör bibehållas. Nr 111. Daretorps distributionsområde. Detta område är delvis elektrifierat från Kullo kraftstation med 10 000/380 volt, vilket system bör bibehållas. Nr 112. Brandstorps distributionsområde. Området är delvis elektrifierat från Häldesholms kraftstation med 6 000/190 volt. Detta system bör bibehållas. Nr 113. Gustav Adolfs distributioiisområde. Detta område är oelektrifierat. Detsamma bör anslutas till Habo sulfitfabrik. Lämpligt ortsdistributionssystem är 3 000/380 volt. Nr 114. Ryfors bruks distributionsområde. Området är elektrifierat från Ryfors bruk med 5 000/190 volt. Detta onormala system torde få bibehållas, enär det befintliga ledningsnätet har en tämligen stor omfattning. Nr 115. Habo distributionsområde. Beträffande detta område gäller, vad ovan anförts angående område nr 113. Nr 116. Habo sulfitfabriks distributionsområde. Området är delvis elektrifierat från Habo sulfitfabrik med 10 000/220 volt. Detta system bör bibehållas.

1402 25

Statens offentliga utredningar 1926 Systematisk

förteckning;

(Siffrorna inom klämmer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.)

Allmän lagstiftning. Rättskipning. Fångvård. P. M. ang. tätare tingssammanträden. [6] Betänkande ang. ändringar i hovrätternas organisation, arbetssätt och löneförhållanden ra. m. [20]

Statsförfattning. Allmän statsförvaltning. Betänkande ang. de icke rättsbildade domsagobiträdenas avlöningsförhållanden och anställningsvillkor. [2] 1921 års pensionskommittés betänkande. 7. Nytt förslag till militär tjänstepensionslag. [3]

Vattenvägen.

Skogsbruk.

Bergsbruk.

Industri. Cement- och betongbestämmelser. Andra upplagan mei tilläggsbestämmelser. [13] Tillägg nr 1 till cementbestämmelser. Särtryck ur 1926: 13 [14]

Handel och sjöfart. Kommunalförvaltning.

Statens och kommunernas finansväsen. Betänkande ang. beskattning av inländska juridiska personer. [18] Politi. Betänkande med förslag till lag ang. åtgärder mot dryckenskap och fylleri. [17]

Socialpolitik. Utredning rörande lagstiftningen cm arbetstidens begräns ning i vissa främmande länder m. m. [1] Postverket. [4] Förslag till lag om behandling av vissa arbetsovilliga och samhällsvådliga m. m. [9]

Hälso- och sjukvård.

Allmänt näringsväsen. Ingenjör N. Ekwalls utredningar. 5. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Stockholms län. [23] 6. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Uppsala län. [24] 7. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Södermanlands län. [25] 8. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Göteborgs och Bohus län. [26] 9. Aug. elektrifiering av landsbygden inom Älvsborgs län. [27] 10. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Skaraborgs län. [28] Fast egendom. Jordbruk med binäringar. Förslag till ändrad lydelse av vissa delar av lagen om nyttjanderätt till fast egendom. [8] Förslag till lag ang. uppsikt å vissa jordbruk. [15] Utlåtande med förslag ang. statsbidrag till nyodling och betesförbättring å ofullständiga jordbruk. [21]

Koniinunikationsväsen. Betänkande och förslag ang. ordnandet av bangårdsför hållandena i Göteborg. [16]

Bank-, kredit- och penningväsen.

Försäkringsväsen.

Kyrkoväsen. Undervisningsväsen. Andlig odling i övrigt Det s-venska skolväsendets organisation. [5] Betänkande ang. gymnastiska centralinstitutet. [10] Förslag till handbok för svenska kyrkan. [12]

Försvarsväsen. Betänkande ang. förenkling av förvaltningsorganisationer vid arméns truppförband. [7] Förenkling av organisationen å flottans stationer m. m Del 1. Flottans varv. [11] Del 2. Flottans stationei utom varven. [19] Betänkande rörande den ekonomiska försvarsberedskapeni organisation. [22]

Utrikes ärenden.

S t o c k h o l m . K. L. Beckmans Boktr., 192 6. 1102 25

Internationell r ä t t .