Betänkande och förslag till förenkling av organisation och förvaltning å flottans stationer och varv samt örlogsdepån i Göteborg. D. 3,
National Library of Sweden
Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012
S T A T E N S O F F E N T L I G A U T R E D N I N G A R 1 9 2 6 : 37 FÖRSVARSDEPARTEMENTET
BETÄNKANDE OCH FÖRSLAG TILL
FÖRENKLING AV ORGANISATION OCH FÖRVALTNING Å FLOTTANS STATIONER OCH VARV SAMT ÖRLOGSDEPÅN I GÖTEBORG AVGIVET
AV
ENLIGT NÅDIGT BREV DEN 18 JUNI 19 25
TILLKALLADE SAKKUNNIGA
DEL III.
LOKALFRÅGOR
S T O C K H O L M 19
2 6
Statens offentliga utredningar 1926 Kronologisk 1. U t r e d n i n g r ö r a n d e l a g s t i f t n i n g e n om a r b e t s t i d e n s beg r ä n s n i n g i vissa f r ä m m a n d e l ä n d e r av J o h n Nordin j ä m t e uppgifter a n g å e n d e a r b e t s t i d e n i vissa l ä n d e r , som sakna a l l m ä n l a g s t i f t n i n g r ö r a n d e a r b e t s t i d e n s b e g r ä n s n i n g , s a m m a n s t ä l l d a i n o m s o c i a l s t y r e l s e n . B i h a n g 2 till s o c i a l s t y r e l s e n s den 2 n o v e m b e r 1925 a v g i v n a b e t ä n k a n d e m e d förslag till r e v i d e r a d lag om a r b e t a r s k y d d . Nors t e d t . (4), 211 s. S. 2. B e t ä n k a n d e a n g å e n d e d e icke r ä t t s b i l d a d e d o m s a g o b i t r ä d e n a s a v l ö n i n g s f ö r h å l l a n d e n och a n s t ä l l n i n g s v i l l k o r . N o r s t e d t . 32 s. J u . 3. 1921 å r s p e n s i o n s k o m m i t t é s b e t ä n k a n d e . 7. B e t ä n k a n d e m e d n y t t förslag till m i l i t ä r t j ä n s t e p e n s i o n s l a g . I d u n . 51 s. F ö . 4. P o s t v e r k e t . K o r t ö v e r s i k t av d e s s h i s t o r i a , r ö r e l s e och o r g a n i s a t i o n . Av M. M a r c u s . T i d e n . (8), 68 s. F i . 5. U t r e d n i n g a n g å e n d e d e t s v e n s k a s k o l v ä s e n d e t s organ i s a t i o n . N o r s t e d t , x i j , 462, 151 s. E . 6. P . M. a n g å e n d e t ä t a r e t i n g s s a m m a n t r ä d e n i h ä r a d s r ä t t e r n a . N o r s t e d t . 28 s. J u . 7. B e t ä n k a n d e och förslag, a v g i v e t d e n 12 m a j 1926 av de j ä m l i k t kungl. brev d e n 18 j u n i 1925 t i l l k a l l a d e sakk u n n i g a för f ö r e n k l i n g a v f ö r v a l t n i n g s o r g a n i s a t i o n e n v i d a r m é n s h ö g r e och l ä g r e t r u p p f ö r b a n d . Norstedt. v j , 222 s. F ö . 8. B e t ä n k a n d e m e d förslag t i l l lag om ä n d r a d lydelse av v i s s a d e l a r av lagen d e n 14 j u n i 1907 om n y t t j a n d e r ä t t till fast e g e n d o m . N o r s t e d t . 346 s. J u . 9. B e t ä n k a n d e m e d förslag t i l l lag om b e h a n d l i n g av vissa a r b e t s o v i l l i g a och s a m h ä l l s v å d l i g a m . fl. f ö r f a t t n i n g a r . N o r s t e d t , x, 184 s. S. 10. B e t ä n k a n d e m e d förslag a n g å e n d e g y m n a s t i s k a c e n t r a l institutets verksamhet och därmed sammanhängande frågor. N o r s t e d t , v j , 141 s. E . 11. B e t ä n k a n d e och f ö r s l a g t i l l f ö r e n k l i n g av o r g a n i s a t i o n o c h f ö r v a l t n i n g å flottans s t a t i o n e r och v a r v s a m t ö r l o g s d e p å n i G ö t e b o r g . D e l 1. F l o t t a n s v a r v . Beckm a n . 143 s. F ö . 12. F ö r s l a g till h a n d b o k för svenska k y r k a n . U p p s a l a , A l m q v i s t & Wiksell. x i j , 402 s. E . 13. N o r m a l b e s t ä m m e l s e r för l e v e r a n s och p r o v n i n g av cem e n t ( c e m c n t b e s t ä n n n e l s e r ) s a m t för b y g g n a d s v e r k av b e t o n g och a r m e r a d b e t o n g ( b e t o n g b e s t ä m m e l s e r ) , a n d r a u p p l a g a n j ä m t e t i l l ä g g s b e s t ä m m e l s e r . N o r s t e d t . 44 s. K. 14. T i l l ä g g s b e s t ä m m e l s e r (tillägg n r 1) till de d e n 27 m a r s 1924 fastställda n o r m a l b e s t ä m m e l s e r för l e v e r a n s och p r o v n i n g av c e m e n t ( c e m e n t b e s t ä m m e l s e r ) . S ä r t r y c k n r 1926: 13. N o r s t e d t . 2 s. K. 15. B e t ä n k a n d e m e d förslag t i l l lag a n g å e n d e u p p s i k t å v i s s a j o r d b r u k . N o r s t e d t , (2), 72 s. J u . 16. B e t ä n k a n d e och förslag a n g å e n d e o r d n a n d e t av bangårdsförhållandena i Göteborg. Göteborg, Handelst i d n i n g e n , vj, 90 s. 15 p l . K. 17. B e t ä n k a n d e m e d förslag till l a g a n g å e n d e å t g ä r d e r m o t d r y c k e n s k a p och fylleri. I d u n . iv, 155 s. J u . 18. B e t ä n k a n d e a n g å e n d e b e s k a t t n i n g av i n l ä n d s k a j u r i diska p e r s o n e r s i n k o m s t och f ö r m ö g e n h e t . Marcus. 136 s. F i .
förteckning 19. B e t ä n k a n d e och förslag till f ö r e n k l i n g av o r g a n i s a t i o n och f ö r v a l t n i n g å flottans s t a t i o n e r o c h v a r v s a m t ö r l o g s d e p å n i Göteborg. Del 2. F l o t t a n s s t a t i o n e r u t o m varven. B e c k m a n . 116 s. 1 p a t . - t a b . FÖ. 20. B e t ä n k a n d e a n g å e n d e ä n d r i n g a r i h o v r ä t t e m a s organisation, a r b e t s s ä t t och l ö n e f ö r h å l l a n d e n m . m . M a r c u s ; 203 s. J u . 21. U t l å t a n d e m e d förslag a n g å e n d e s t a t s b i d r a g t i l l n y o d ling o c h b e t e s f ö r b ä t t r i n g å o f u l l s t ä n d i g a j o r d b r u k . T h u l e . 85 s. J o ; 22. B e t ä n k a n d e r ö r a n d e den e k o n o m i s k a f ö r s v a r s b e r e d s k a p e n s o r g a n i s a t i o n . B e c k m a n . 39 s. F ö . • 23. I n g e n j ö r N. E k w a l l s u t r e d n i n g a r . 5. U t r e d n i n g beträffande p l a n m ä s s i g elektrifiering av l a n d s b y g d e n i n o m S t o c k h o l m s l ä n . B e c k m a n . 29 s. 2 k a r t . J o . 24. I n g e n j ö r N. E k w a l l s u t r e d n i n g a r . 6. U t r e d n i n g beträf-' fande p l a n m ä s s i g elektrifiering av l a n d s b y g d e n i n o m U p p s a l a l ä n . B e c k m a n . 21 s. 2 k a r t . J o . 25 I n g e n j ö r N. E k w a l l s u t r e d n i n g a r . 7. U t r e d n i n g beträffande p l a n m ä s s i g elektrifiering av l a n d s b y g d e n i n o m S ö d e r m a n l a n d s l ä n . B e c k m a n . 24 s. 2 k a r t . J o . 26. I n g e n j ö r N . E k w a l l s u t r e d n i n g a r . 8. U t r e d n i n g beträffande p l a n m ä s s i g elektrifiering av l a n d s b y g d e n i n o m G ö t e b o r g s och B o h u s l ä n . B e c k m a n . 21 s. 2 k a r t . J o . 27. I n g e n j ö r N . E k w a l l s u t r e d n i n g a r . 9. U t r e d n i n g beträf* fande p l a n m ä s s i g elektrifiering av l a n d s b y g d e n i n o m Älvsborgs l ä n . B e c k m a n . 37 s. 2 k a r t . J o . 28. I n g e n j ö r N. E k w a l l s u t r e d n i n g a r . 10. U t r e d n i n g beträffande p l a n m ä s s i g elektrifiering av l a n d s b y g d e n i n o m S k a r a b o r g s l ä n . B e c k m a n . 37 s. 2 k a r t . J o . 29. B e t ä n k a n d e a n g . s t a t s b i d r a g för t o r r l ä g g n i n g av m a r k i ä n d a m å l av s k o g s b ö r d m . m . M a r c u s . 86 s. 2 k a r t . J o . 30. B e t ä n k a n d e och förslag a n g å e n d e v ä r d e r i n g och d i s p o sition av k r o n a n t i l l h ö r i g m a r k i V a x h o l m . B e c k m a n . 75 s. 1 k a r t a . F ö . 31. P r o c e s s k o m m i s s i o n e n s b e t ä n k a n d e a n g å e n d e r ä t t e g å n g s v ä s e n d e t s o m b i l d n i n g . F ö r s t a delen. D o m s t o l s f ö r f a t t n i n g e n . N o r s t e d t . (2), xv, 239 s. J u . 32. P r o c e s s k o m m i s s i o n e n s b e t ä n k a n d e a n g å e n d e r ä t t e g å n g s väsendets ombildning. Andra d e l e n . Rättegången i b r o t t m å l . N o r s t e d t . 312 s. J u . 33. P r o c e s s k o m m i s s i o n e n s b e t ä n k a n d e a n g å e n d e r ä t t e g å n g s väsendets ombildning. Tredje delen. Rättegången i t v i s t e m å l . N o r s t e d t . 246 s. J u . 34. B e t ä n k a n d e och förslag i fråga om e r s ä t t n i n g s b y g g n a d för flottan. B e c k m a n , vj, 96 s. F ö . 35. Sveriges a l l m ä n n a skogar, d e r a s t i l l k o m s t , t i l l s t å n d , f ö r v a l t n i n g och a v k a s t n i n g . Av G. A n d e r s s o n . T i d e n , xij, 268 e. F i . 36. B e t ä n k a n d e a n g å e n d e o m o r g a n i s a t i o n av d e t s t a t s u n d e r s t ö d d a . s j u k k a s s e v ä s e n d e t m . m . N o r s t e d t . 219 s. S. 37. B e t ä n k a n d e och förslag till f ö r e n k l i n g av o r g a n i s a t i o n och f ö r v a l t n i n g å flottans s t a t i o n e r och v a r v s a m t ö r l o g s d e p å n i Göteborg. Del 3. Lokalfrågor. B e c k m a n . 48 s. 2 k a r t . F ö .
Ariin. Om särskild t r y c k o r t ej a n g i v e s , ä r t r y c k o r t e n S t o c k h o l m . B o k s t ä v e r n a m e d fetstil u t g ö r a b e g y n n e l s e b o k s t ä v e r n a till d e t d e p a r t e m e n t , u n d e r vilket u t r e d n i n g e n a v g i v i t s , t. ex. E . = e c k l e s i a s t i k d e p a r t e m e n t e t , J o . = j o r d b r u k s departementet. E n l i g t k u n g ö r e l s e n den 3 febr. 1922 a n g . s t a t e n s offentliga u t r e d n i n g a r s y t t r e a n o r d n i n g (nr 98) utgivas u t r e d n i n g a r n a i o m s l a g m e d e n h e t l i g färg för varje d e p a r t e m e n t .
STATENS O F F E N T L I G A U T R E D N I N G A R 1 9 2 6 : 37 FÖRSVARSDEPARTEMENTET
BETÄNKANDE OCH FÖRSLAG TILL
FÖRENKLING AV ORGANISATION OCH FÖRVALTNING A FLOTTANS STATIONER OCH VARV SAMT ÖRLOGSDEPÅN I GÖTEBORG A V G I V E T AV ENLIGT NÅDIGT BEE V DEN 18 JUNI 1925
TILLKALLADE SAKKUNNIGA
DEL III. LOKALFRÅGOR
STOCKHOLM 1927 K. L. BECKMANS BOKTRYCKERI [2324 26]
3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Skrivelse till Statsrådet och Chefen för Kungl. Försvarsdepartementet
I.
II.
III.
Sid. 5
Karlskrona station
7 A . Stationen u t o m varvet B . Varvet
7 7
Stockholms station
8 A.
Stationen utom varvet 8 1. Nuvarande lokala anordningar 8 2. Lokalfrågornas behandling under senare tid 13 3. De sakkunnigas yttrande och förslag 24 Allmänna synpunkter 24 Kasernförläggningen 29 Sjukavdelningens och underofficersskolans lokalbehov (kasern II) 38 Koncentration av expeditionslokalerna (kasern I) 39 Övriga stationen utom varvet vidkommande lokala spörsmål 40 Ifrågasatt förflyttning till Skeppsholmen av marinens centrala myndigheter m. fl 42
B.
Varvet
44 Arbets- och anslagsplan
46 IV. De sakkunnigas hemställan
48 FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR. Bilagor, bifogade betänkandet: Bil. A. Karta över Skeppsholmen, visande ombyggnader m. m. för kaserner, sjukavdelning, underofficersskola, expeditioner m. m. enligt de sakkunnigas förslag. Bil. B. Karta över Skeppsholmen, visande i Kungl. Marinförvaltningens underdåniga skrivelse den 12 september 1918 föreslagna nybyggnader och ombyggnader för kaserner, matinrättning, skola, sjukstuga, expeditioner m. m. med däri av de sakkunniga vidtagna jämkningar. Särskilt (i begränsat antal exemplar) överlämnade ritningar: a—f. Förslag till om- och tillbyggnad av kasern III och arméns förrådsbyggnad (kasern IV). Bil. 2. Förslag till inredning för sjukavdelning och underofficersskola m. m. i nuvarande kasern II. Bil. 3. Förslag till inredning för stationsbefälhavarens m. fl. expeditioner i nuvarande kasern I. Bil. 1
Till Statsrådet och Chefen för Kungl. Försvarsdepartemetet.
T 7 I D överlämnandet med skrivelse till statsrådet och chefen för kungl. försvarsdepartementet den 18 sistlidne september av betänkande och förslag rörande organisationen av flottans stationer utom varven (Del II) anmälde de sakkunniga, att de hade för avsikt att inom kort inkomma med särskild utredning och förslag angående vissa flottans stationer och varv berörande lokala spörsmål, varav i främsta rummet komme frågan om koncentration av kasernförläggningen vid Stockholms station. Sedan denna utredning nu slutförts, få de sakkunniga såsom en tredje del av sitt betänkande härmed överlämna densamma.
Den utredning, som nu framlägges, berör, såsom redan blivit antytt, huvudsakligen Stockholms station, beroende dels därpå, att de ojämförligt viktigaste och mest omfattande förändringarna i organisatoriskt hänseende hänföra sig till nämnda station, och dels därpå, att flera synnerligen viktiga lokala spörsmål vid nämnda station, vilkas lösning av skilda orsaker länge skjutits åt sidan, måst i detta sammanhang upptagas till allsidig behandling.
Jämlikt utfärdad generalorder har stationsingenjören vid Stockholms station, specialingenjören av 1. graden K. A. Holmgren, varit ställd till de sak-
6 kunnigas förfogande och därvid biträtt vid utredningen angående de lokala spörsmålen vid nämnda station. Stockholm den 30 november 1926.
J. S C H N E I D L E E . BIRGER MAIJSTRÖM. C. E. HOLMBERG.
IVAR FALKMAN. E. F.
ELMQUIST.
C. Ekman.
7 I. Karlskrona station. A. Stationen utom varvet. Beträffande Karlskrona station utom varvet betingar genomförandet av den föreslagna organisationen inga lokala förändringar av den betydenhet, att härför torde erfordras äskandet av särskilda medel. De sakkunniga förutsätta nämligen, att de i betänkandet (Del I I sid. 29) omförmälda lokala anordningar, som kunna befinnas nödiga med hänsyn till kompanitjänstens organisation, skola kunna bekostas av de ordinarie underhållsmedlen. Vidare förutsätta de sakkunniga, att den föreslagna förflyttningen av sängpersedelförrådet till Stumholmen ävensom iordningställandet av tjänstelokaler för förrådsförvaltarna skola kunna utföras, utan att särskilda medel härför behöva ställas till förfogande. Såsom i nämnda betänkande (sid. 53) anförts har stationsbefälhavareu ifrågasatt att för underlättandet av bevakningen av sjömanskårens kasernområde ersätta det nu befintliga järnstaketet med en mur samt att avstänga norra ingången till kanslihuset. Utan tvivel skulle en dylik inhägnad vara ägnad att försvåra otillåten kommunikation mellan kaserngården och angränsande gatudelar och sålunda bidraga till bevakningens underlättande. De sakkunniga förutsätta emellertid, att, om och när det befinnes nödvändigt att vidtaga ifrågavarande anordningar, även kostnaderna för dessa skola kunna bestridas av de ordinarie underhållsmedlen.
B. Varvet. Genomförandet av de sakkunnigas organisationsförslag påkallar vad angår flottans varv i Karlskrona jämförelsevis obetydliga förändringar i lokalt hänseende. Beträffande varvsledningen hava de sakkunniga förutsatt, att tjänstelokal för förrådsintendenten jämte biträden skall beredas i varvschefens ämbetsbyggnad. Den till varvsledningen i organisatoriskt hänseende likaledes anslutne besiktningsmannen förutsattes däremot, alldenstund lokal anslutning för närvarande icke låter sig genomföra, komma att tillsvidare kvarbliva i nuvarande lokal. Vad artilleridepartementet angår förutsattes för närvarande endast den förändringen, att den s. k. tillverkningskammaren flyttas till ekipagedepartementet (tackelkammaren). Härtill kommer beredandet av tjänstelokal för förrådsförvaltaren vid departementets materialförråd, vilken samtidigt avses att omhänderhava reservförrådet av artilleriinventarier. Det föreslagna sammanförandet av byggnadsdepartementets departementskontor med arbetsgruppen B A.s kontor samt den föreslagna centraliseringen av bokföringen vid ingenjördepartementet — åtgärder, vilka liksom i övrigt föreslagna förändringar äro nödvändiga ur personalbesparingssynpunkt — betinga en förflyttning av byggnadsdepartementet till annan lokal, stor nog att inrymma de båda nämnda kontoren jämte det till departementet hörande ritkontoret. Till denna fråga skola de sakkunniga återkomma. Ifråga om ekipagedepartementet förutsattes en sammanslagning av departementskontoret och arbetsgruppen E A:s kontor, innebärande, att det senare inrymmes i det förra, varvid i och för erhållande av ökat lokalutrymme för
8 det sammanslagna kontoret äldste ekipageofficeren beredes tjänstelokal i tackelkammarens byggnad. De lokala förändringar, som för ovan angivet ändamål äro nödvändiga vid ingenjördepartementet, inskränka sig till beredande av ökat utrymme för departementets bokföringsavdelning samt inredande av tjänstelokaler för de båda vid departementet anställda förrådsförvaltarna, vilka anordningar möjliggöras genom att för byggnadsdepartementet, som nu är inrymt i samma byggnad som ingenjördepartementet, beredes lokal på annat håll i enlighet med vad nedan föreslås. Utöver nu nämnda komma de lokala förändringar, som kunna bliva en följd av de sakkunnigas förslag att minska del(behållnings)förrådens antal genom att vissa närbelägna förråd sammanföras. Genom sammanslagningen av min- och torpeddepartementen bortfaller behovet av kontorslokal för nuvarande mindepartementet. Någon häremot svarande ökning av lokalutrymmet för det förenade, till torpeddepartementets nuvarande lokaler förlagda departementet torde icke erfordras. För förrådsförvaltaren vid allmänna materialförrådet såväl som för övriga förrådsförvaltare torde erforderliga lokaler kunna utan svårighet beredas i därför tillgängliga byggnader. Med hänsyn till att samtliga nu nämnda lokala förändringar med undantag för beredandet av ny lokal för byggnadsdepartementet betinga jämförelsevis obetydliga kostnader, torde desamma kunna bekostas av de ordinarie underhållsmedlen. ByggnadsVad angår byggnadsdepartementets lokalfråga har av varvschefen i Karlsdepartementets krona framlagts tvenne alternativa förslag, avseende, det ena en förflyttning lokalfråga. a y d e p a r tementets kontor till den byggnad, i vilken beklädnadsverkstaden och stationsintendentens expedition tidigare varit inrymda och som nu till en del disponeras såsom varvets laboratorium, och det andra en förflyttning till den byggnad — en äldre envåningsbyggnad av trä — varest arbetsgruppen B A:s kontor för närvarande är beläget, dock först sedan den senare byggnaden tillbyggts för att lämna erforderligt lokalutrymme även för departementskontoret. Det förstnämnda förslaget slutar enligt av varvschefen avgiven kostnadsuppgift å en summa av 38 000 kronor och det sistnämnda å en summa av 27 300 kronor. Med hänsyn till att det sistnämnda alternativet, som ock av varvschefen förordats, betingar avsevärt lägre kostnad och då enligt detsamma byggnadsdepartementets kontor skulle bliva förlagt i omedelbar närhet av vissa till departementet hörande verkstadsanordningar, anse sig de sakkunniga böra i likhet med varvschefen förorda nämnda alternativ. Då det givetvis icke torde kunna ifrågasättas att för en så betydande utgift taga i anspråk de ordinarie underhållsmedlen, böra särskilda medel för ändamålet anvisas.
II.
Stockholms station.
A. Stationen u t o m v a r v e t . 1. Nuvarande lokala anordningar. Stationsområdets omfattning.
Det för nuvarande stationsanläggning disponerade området, avsett för stationen utom varvet, omfattar, bortsett från kronans fastigheter i Djurgårdsstaden :
9 2
å Skeppsholmen omkring 120 000 m och > Kastellholmen > 30 000 m 2 eller sammanlagt omkring 150000 m 2 Till detta område leder endast en fast förbindelseled nämligen Skeppsholmsbron. I övrigt upprätthållas kommunikationerna mellan Skeppsholmen och Skeppsbron av ett enskilt bolag tillhörande ångslupar, vilka under en del av varvets arbetstid göra regelbundna turer, varjämte förbindelsen mellan örlogsvarvets Skeppsholms- och Djurgårdssidor upprätthålles med en varvet tillhörande färja eller vintertid medelst en flottbro. Stationsområdet är närmast att jämföra med en militär obefäst förläggningsort eller lägerplats. Det hålles numera öppet för allmänheten endast under viss del av dygnet. Bevakningen av stationsområdet ombesörjes genom flottans egen försorg. A stationsområdet utom varvet äro uppförda ett 40-tal större och mindre byggnader avsedda för olika ändamål. Såsom framgår av bifogade kartskiss (bil. A) äro byggnaderna förlagda till vitt skilda delar av området. Av byggnaderna disponerar armén alltsedan den tid, då en del av flottan Lokalernas under namn av arméns flotta i ekonomiskt avseende sorterade under krigs- disponerande, kollegium, en större förrådsbyggnad och några mindre byggnader, inrym- . mande expeditions- m. fl. lokaler, jämte ett område av omkring 4 000 m2, beläget å Skeppsholmens sydvästra del (A).1 A Skeppsholmen äro vidare belägna för sjökarteverket (B) och sjökrigsskolan (C) uppförda och av nämnda institutioner alltjämt disponerade byggnader. Övriga områden med byggnader disponeras av stationen; dock är en mindre boställsvåning i östra boställshuset provisoriskt upplåten åt 2. flygkåren. Med hänsyn till ändamålet eller användningen kunna stationens lokaler Lokalernas indelas i följande huvudgrupper, nämligen: indelning. lokaler för manskapets förläggning, » » bespisning, » » trevnad och förströelse, » » undervisning och övningar, » de olika myndigheternas expeditioner och kontor, » mässar för officerare och vederlikar samt underofficerare, » tjänstebostäder för vissa befattningshavare, » sjukvård, » rättsväsendet, » pastoralvården, » tvätt- och badinrättning samt » förråd m. m. Lokalerna för manskapets förläggning — sjöreservens undantagna — äro Lokaler för belägna i kasernerna I, I I och I I I , varjämte för ändamålet för närvarande manskapsdisponeras tvenne kasernfartyg. Såsom framgår av bifogade skiss äro ka- förläggning. sernerna belägna ganska spridda från varandra och skilda genom allmän väg. Något avgränsat sammanhängande kasernområde finnes sålunda icke. Kasern I (D), som är den äldsta och för inkvartering av manskap minst Kasern I. lämpliga byggnaden, lärer hava uppförts under konung Johan I I L s regering och av honom begagnats såsom »lusthus». På 1600-talet var byggnaden ämbetshus för amiralitetskollegium. Efter att sedermera hava under någon tid använts såsom magasin och förvaringsplats för arkivalier togs byggnaden i mitten av 1700-talet i anspråk såsom kasern för manskapet vid arméns 1 Bokstaven inom parentes hänvisar till motsvarande bokstav å bifogade kartskiss. (Bil. A.).
10 flotta samt ombyggdes år 1846 för att tjäna som kasern för den år 1832 vid Stockholms station bildade kanonjärkåren. För närvarande äro i våningarna två och tre trappor upp av denna byggnad inrymda 4 logement jämte tvättrum för sammanlagt 100 man vid normalbeläggning och 144 man vid maximibeläggning. A vinden äro inrymda rustkammare samt i bottenvåningen ett mindre läsrum jämte tjänsterum för veckohavande underbefäl och portkorpraler. Övriga delar av denna kasern upptagas av expeditionslokaler. Moderna anordningar såsom värmeledning, vattenklosetter, torkrum samt särskilda dagrum saknas inom kasernen. Däremot finnas vattenklosetter i en särskild uthusbyggnad. Kasernbyggnaden är synnerligen solitt uppförd samt till det yttre väl underhållen men är i stort behov av invändig reparation. Kasern II. Kasern I I (E) uppfördes under åren 1816—18 såsom förläggningslokal för uppfordrade båtsmän. Byggnaden avviker rätt väsentligt från den ursprungligen fastställda ritningen, enligt vilken densamma avsetts att uppföras i allenast tre, mot nu förefintliga fyra våningar ävensom till avsevärt större längd. Takhöjden, som i övriga våningar utgör omkring 3 meter, är i översta våningen endast omkring 2.7 meter. För närvarande äro i vardera av våningarna en, två och tre trappor upp inrymda 2 logement jämte tvättrum för sammanlagt 145 man vid normalbeläggning och 210 man vid maximibeläggning. E t t av ovannämnda logement i våningen en trappa upp disponeras dock såsom läsrum. Bottenvåningen inrymmer manskapsbibliotek, tjänsterum för veckohavande befäl och underbefäl samt dessutom en expeditionslokal och två boställslägenheter för underofficerare. P å vinden äro inredda rustkammare. Även denna kasern saknar varje slag av moderna anordningar, varjämte invändiga underhållsarbeten på grund av bristande anslagsmedel blivit eftersatta. I kasernen tillhörande uthus äro inrymda förutom bekvämlighetsanordningar och kasernförråd även en omformarstation. Kasem III. Kasern I I I (F), vilken byggnad är uppförd under 1700-talet, användes till en början såsom magasin för arméns flotta. I samband med skärgårdsartilleriets sammanslagning med örlogsflottan blev byggnaden år 1877 överlämnad till flottans station i Stockholm för att ombyggas till kasern, vilket skedde under åren 1878—79. För närvarande äro i våningen en trappa upp inrymda 2 och i våningen två trappor upp 4 logement jämte tvättrum för sammanlagt 150 man vid normalbeläggning och 216 man vid maximibeläggning. Förutom nyssnämnda logement äro i våningen en trappa upp inrymda läsrum, tjänsterum för veckohavande underbefäl, förvaringsarrest samt lokaler för krigsrätt och kompaniexpeditioner samt i våningen två trappor upp kasernbefälhavare- och kompaniexpeditioner ävensom en boställslägenhet för underofficer. Bottenvåningen upptages av matsal och sjukavdelning. A vinden äro inrymda förutom rustkammare tjänsterum för befälhavaren för kustartilleriets avdelning i Stockholm samt en boställslägenhet för underofficer. Även kasern I I I saknar moderna anordningar; dock har på sista tiden värmeledning installerats, vasernfartyg. Såsom kasernfartyg användes det år 1862 såsom ångfregatt byggda skeppet Vanadis. Detta fartyg har, sedan det utrangerats såsom fregatt, i omkring 30 år gjort tjänst som logements- och kasernfartyg och därunder vid flera tillfällen undergått omfattande och dyrbara reparationer för att nödtorftigt kunna fylla sitt ändamål. Vanadis rymmer vid normalbeläggning omkring 150 man och vid maximibeläggning omkring 230 man.
11 Såsom kasernfartyg användes för o närvarande även den till logementsfartyg Överförda pansarbåten Mord. A denna kunna vintertid förläggas omkring 120 man vid normalbeläggning. A kasernfartygen användas uteslutande kojer såsom sovplatser. Luftkuben per man är å kasernfartygen j avsevärt mindre än inom kasernerna i land. Lokalerna för manskapets förplägnad äro — bortsett från sjöreservens Lokaler för matinrättning — belägna inom och intill kasern I I I . Sålunda är, såsom nyss manskapets nämnts, matsalen, lymmande omkring 800 man, belägen i bottenvåningen av förplägnad. nämnda byggnad. Till densamma är ansluten en särskild kokhusbyggnad innehållande kök, diskrum, källare och förrådsrum samt ett logement rymmande 20 man, avsett för matsalsbetjäningen, ävensom ett mindre rum för den civila kökspersonalen. Kokhusbyggnaden, som uppfördes i början av 1880-talet, är i behov av en rätt genomgående reparation och modernisering. Anordningarna inom densamma äro nämligen icke de bästa. Köket är trångt, omodernt inrett samt har dålig ventilation. Logementet, som är otidsenligt och i övrigt för ändamålet olämpligt, användes numera icke. Lokalerna för manskapets trevnad utgöras av ett marketenteri inrymt i Lokaler för en särskild för ändamålet år 1918 nyuppförd byggnad (G), belägen mellan manskapets och kasern I I och kyrkan. Marketenteribyggnaden är ändamålsenligt inredd och trevnad förströelse. fyller moderna anspråk på trevnad. Inom byggnaden rinnas en rakstuga samt bostäder för uppbördsmannen och den civila betjäningen. Tör manskapet finnes dessutom ett bibliotek, såsom förut nämnts inrymt i bottenvåningen av kasern II. Lokalen är emellertid trång och medgiver endast plats för böckernas förvaring. Då särskilda läsrum saknas, har inom varje kasern ett logement eller annat rum därför måst tagas i anspråk. Bristen å lektionssalar har emellertid nödvändiggjort, att även dessa rum tidvis måst disponeras för skolor och kurser. Någon idrottsplan finnes icke utan härför användes exercishusets gårdsplan, vilken dock är föga lämplig för ändamålet. För de praktiska övningarna finnes ett stort och jämförelsevis modernt Övnings- och inrett exercishus (H), innehållande gymnastiklokal och kammarskjutnings- undervisbanor för kanon och karbin samt några lektionsrum. Den teoretiska under- ningslokaler. visningen i korpralskolan bedrives i övrigt uti provisoriskt inredda rum i en intill kasern I I belägen paviljong (K), vilken förut använts såsom kammarskjutningsbana. Dessa lektionsrum uppvärmas med kaminer och sakna moderna skolsalsanordningar. Underofficersskolans undervisning är på grund av brist på lokaler å Skeppsholmen förlagd till en våning, innehållande omkring 15 rum, i gamla riksbankshuset vid Skeppsbron. Genom nådigt brev den 26 augusti 1910 och senare utfärdade tilläggsbestämmelser har denna lokal provisoriskt ställts till flottans förfogande. För bedrivande av musikövningar disponeras för närvarande ett logement i våningen två trappor upp av kasern I. Stationsbefälhavarens ämbetslokaler, omfattande 10 rum, av vilka dock Expeditionsen del äro små och olämpligt belägna, äro inrymda i västra kanslihuset (L) lokaler och kontor. vid ingången till varvet. Kårchefens expedition, bestående av 8 rum, är belägen i våningen en trappa upp av kasern I. Kompanichefsexpeditionerna äro spridda och förlagda till ett flertal olika byggnader oberoende av förläggningen av respektive kompaniers manskap. Sålunda disponeras enligt hittillsvarande organisation i kasern I I I 4 rum i våningen en trappa upp, varav 1 mindre rum för vardera av cheferna för 4. och 6. matros- samt 2. ekonomikompanierna och 1
12 större rum (logement) såsom gemensam expeditionslokal för matroskompanierna samt 1 rum i våningen två trappor upp såsom expedition för ekonomikompaniet. I bottenvåningen av kasern I I disponerar chefen för 2. eldarekompaniet 3 rum. I bottenvåningen av kasern I användas 4 rum, därav 1 som rustkammare, av 2. beväringskompaniet, under det att 4. beväringskompaniets expedition jämte rustkammare förlagts till 4 rum i högvaktsbyggnaden (V). Samtliga kompaniexpeditioner äro omodernt och i många fall opraktiskt anordnade. Kasernbefälhavarens expedition är, såsom förut nämnts, inrymd i 2 rum i våningen två trappor upp av kasern I I I . Skolchefens expedition är förlagd till exercishuset och upptager där 3 rum. Stationskontoret, som är förlagt till våningen en trappa upp av västra boställshuset (M), omfattar 14 rum. Kassakontoret är inrymt i bottenvåningen av västra kanslihuset samt består av 2 rum jämte förrum. Stationsintendenturens expedition är inrymd i 6 rum i bottenvåningen av östra boställshuset (N). Sammanlagda antalet rum för expeditioner och kontor uppgår sålunda enligt hittillsvarande organisation till omkring 64. Mäss lokaler. Vid stationen finnas en officersmäss om 5 rum samt två underofficersmässar om respektive 3 och 5 rum, samtliga inrymda i östra boställshuset. TjänsteTjänstebostäder äro enligt särskild av Kungl. Maj:t fastställd inkvartebostäder. ringsplan anvisade vissa vid stationen anställda såväl militära som civilmilitära befattningshavare, vilkas tjänstgöring är av den art, att det för tjänsten är behövligt eller önskvärt, att de äro bosatta å stationen eller i dess omedelbara närhet. Dessutom äro bostäder upplåtna åt vissa vid varvet anställda civila befattningshavare. Nämnda bostäder äro förlagda förutom till förutnämnda båda boställshus även till den s. k. hantverkskasernen (O) å Skeppsholmen samt till hantverksbostadshuset nr 1, boställshuset nr 2, flaggkonstapelsbostället och kastellet, vilka senare äro belägna å Kastellholmen. Kasernbefälhavarens boställe (P) är beläget i omedelbar närhet av kasern I I I . Såsom förut nämnts äro dessutom ett fåtal underofficersboställen belägna inom kasernerna och ett i högvaktsbyggnaden. Sjuk v är dsStationens sjukavdelning disponerar 5 rum i bottenvåningen av kasern lokaler. I I I omedelbart intill matsalen. Avdelningen omfattar 3 små sjuksalar, med plats för sammanlagt 16 sängar, 1 mottagningsrum samt 1 rum för tandpolikliniken, tillika använt såsom förste läkarens expeditionsrum. Krigsrätten disponerar 3 rum i våningen två trappor upp i kasern I I I . Lokaler för rättsväsendet. Militärhäktet är förlagt till en för detta ändamål år 1866 uppförd samt 1902 påbyggd och reparerad byggnad (R), belägen mellan exercishuset och tyghuset. Häktet inrymmer 21 arrester (celler) och 1 vaktrum. Därjämte äro förvaringsarrester provisoriskt anordnade, en i varje kasern. Lokaler för Stationen har såsom egen församling en år 1842 färdigbyggd kyrka (S) pastoralsamt pastorsboställe (T), sistnämnda byggnad tillika inrymmande pastorsexvården. pedition och församlingens småskola. Stationens tvätt- och badinrättning är förlagd till ett särskilt hus vid Tvätt- och badinrättning. Skeppsholmsvarvets sydöstra del (U). Tvättinrättningen är omodern samt besitter mycket ringa kapacitet, varför numera tvättinrättningen i Vaxholms fästning samt i Stockholm belägna privata inrättningar i stor utsträckning tagas i anspråk. FörrådsStationens förråd äro huvudsakligen belägna inom varvets område. lokaler. Stationens bokförråd är emellertid inrymt i tvenne vindsrum i västra boställshuset. Sjukvårdsförrådet disponerar 1 vindsrum i kasern I I I , varjämte en mindre del av proviantförrådet förvaras i källarvåningen till nämnda byggnad. Några mindre upplag av materialförrådet äro förlagda till Kastellholmen.
1. Lokalfrågornas behandling under senare tid. För Stockholms station i dess helhet hava åtskilliga synnerligen viktiga lokala spörsmål sedan länge stått på dagordningen och vid upprepade tillfällen varit föremål för såväl omfattande utredningar och förslag som ock statsmakternas prövning. Närmast till följd av ifrågavarande spörsmåls beroende av Stockholms stations förläggningsfråga hava dessa emellertid endast i vissa hänseenden bragts till lösning. Vad särskilt angår stationen utom varvet torde under senare åren lokalfrågans avgörande hava undanskjutits även i avvaktan på beslut om försvarsväsendets omorganisation och örlogsstationens blivande omfattning. Sedan det vid 1907 års riksdag framlagda flottstationsförslaget, innebärande stationens förflyttning till Elfvik å Lidingön, fallit, upptogs frågan om stationens förflyttning till förnyad utredning genom olika kommittéer och sakkunniga ävensom genom myndigheterna. Då resultatet av utredningsarbetet syntes giva vid handen, att en förflyttning av stationen till annan plats av ekonomiska skäl vore mindre önskvärd, anmodade dåvarande chefen för sjöförsvarsdepartementet genom ämbetsskrivelse den 6 augusti 1910 marinförvaltningen att inkomma med utredning angående kostnaderna för de anordningar, som skulle bliva erforderliga, därest någon förflyttning icke komme till stånd. För utredningens verkställande angåvos vissa förutsättningar angående förläggning av fartyg till stationen m. m. Med skrivelse den 2 februari 1911 överlämnade marinförvaltningen den Förslag av begärda utredningen åtföljd av kostnadsberäkningar, vilka för station och marinförval t varv slutade på en summa av omkring 9 miljoner kronor oberäknat kostna- B,ngen i y 1 1 derna för markförvärv m. m. Förslaget upptog för stationen utom varvet uppförande och förändring av byggnader m. m. till ett belopp av omkring 2 miljoner kronor. Sålunda föreslogos i avseende å ordnandet av inkaserneringen dels vissa förändringar av kasernerna I och I I I , dels uppförande av två nya kaserner, den ena för 800 man för en beräknad kostnad av 700 000 kronor å platsen mellan stationsbefälhavarens kanslihus och pastorsbostället och den andra för 400 man för en beräknad kostnad av 442 500 kronor. Stationsmyndigheterna hade ifrågasatt att uppföra sistnämnda kasern å ungefärligen den plats, där arméns förrådsbyggnad är belägen. Alternativt hade ifrågasatts att ombygga nämnda förrådsbyggnad till kasern, i vilket fall kostnaden kunde nedbringas till 388 450 kronor. Då emellertid en förläggning av kasernen till förrådsbyggnadens tomt betingade en utgift av ytterligare 410 000 kronor för inlösen av förrådsbyggnaden, som för övrigt befunne sig i så dåligt skick, att den icke kunde anses aDvändbar till kasernbyggnad, ansåge marinförvaltningen, i enlighet med tidigare hävdad uppfattning, att någon kasern icke borde förläggas till nämnda tomt utan borde densamma förläggas till annan plats. Yidare upptog marinförvaltningens förslag dels tillbyggnad av exercishuset för en kostnad av 133 000 kronor, dels uppförande av en marketenterihyggnacl (i stället för av stationsmyndigheterna föreslagna tvenne jämte inredande av ett tredje marketenteri i högvaktsbyggnaden) för en beräknad kostnad av 62 643 kronor, dels ock uppförande av en ny underofficersskola å området mellan kasern I I och kyrkan för en beräknad kostnad av 128 000 kronor. Yad anginge den sistnämnda byggnaden vore visserligen för skolan sedan 1910 för en tid av 2 år upplåtna ett antal rum i gamla riksbankshuset, men då det vore ovisst, huruvida denna lokal för framtiden finge disponeras, ansåge ämbetsverket sig böra i förslaget upptaga nämnda nybyggnad. I en marinförvaltningens skrivelse bifogad reservation hade 4 ledamöter anfört, bland annat, att enligt deras åsikt den föreslagna nya kasernen för
14 800 man vore förlagd till ett alltför trångt område och icke uppgjord med tillbörlig hänsyn till manskapets trevnad ävensom att för flottan främmande institutioner borde avhysas från Skeppsholmen, varvid arméns förrådsbyggnad borde överlämnas till flottan att användas till samma ändamål, vartill den dittills varit använd för arméns räkning. Proposition Vid den granskning, som föredragande departementschefen uti proposi1911. tion (nr 123) till 1911 års riksdag ägnat frågan om de byggnadsarbeten å Stockholms station, som, med bibehållande av stationen å dess nuvarande plats, kunde vara erforderliga, har departementschefen anfört och föreslagit i huvudsak följande. Då den tid, som stått till buds för uppgörandet och granskningen av de framlagda förslagen, varit särdeles knapp och endast en del av kostnadsberäkningarna stödde sig på i detalj utarbetade förslag, vore det uppenbart, att ett definitivt förslag till stationens fullständiga ordnande icke för det dåvarande kunde föreläggas riksdagen till prövning och avgörande. I anslutning härtill ansåge sig departementschefen endast böra upptaga vissa åtgärder, om vilkas nödvändighet såväl stationsmyndigheterna som marinförvaltningen och dess reservanter varit eniga, nämligen beredande av ökat kasernutrymme, varav trängande behov förelåge, nybyggnad av underofficersskola, tillbyggnad av exercisskolan, anordnande av marketenteri för manskapet ävensom för varvets vidkommande uppförandet av en ammunitionsbyggnad å Loudden. I fråga om ökat leaser nutrymme vore departementschefen icke i tillfälle att för det dåvarande framlägga fullt genomarbetade förslag till kasernfrågans lösande; för att emellertid avhjälpa den brist därpå, vilken särskilt efter logementsfartyget Eugenies av myndigheterna påyrkade slopande skulle uppstå, ansåge sig departementschefen böra förorda ett av stationsmyndigheterna framlagt förslag till förändring av logementsfartyget Vanadis. Kostnaden för förändringen beräknades till 39 000 kronor. I avseende å behovet av en ny byggnad för under officersskolan framhöll departementschefen, att, som de i gamla riksbankshuset av flottan disponerade lokalerna ifrågasatts att användas som förvaringsplats för vissa arkivalier, de icke kunde påräknas för någon längre tid framåt för underofficersskolans räkning. För övrigt vore det, med hänsyn till att man för vissa övningar och kurser vore hänvisad till å stationsområdet befintliga anordningar, förbundet med olägenheter att hava skolan splittrad på flera håll. Då sålunda en snar lösning av frågan om nya lokaler för skolan vore behövlig, förordade departementschefen uppförande i enlighet med stationsmyndigheternas förslag av en ny underofficersskola å Skeppsholmen å området mellan kyrkan och kasern I I . Efter företagen revidering av kostnadsberäkningar och ritningar ansåge departementschefen erforderligt att höja den beräknade kostnaden från 128 000 till 138 000 kronor. P å av myndigheterna anförda skäl förordade departementschefen vidare tillbyggnad av exercisskolan för en från 133 000 till 159 000 kronor förhöjd kostnad. I avseende å behovet av marlcetenterilohaler hade, såsom ovan nämnts, marinförvaltningen föreslagit uppförande av ett marketenteri för en kostnad av 62 643 kronor, motsvarande den sammanlagda kostnaden för tvenne av stationsmyndigheterna föreslagna marketenteribyggnader. Departementschefen, som hölle före, att, intill dess kasernfrågan blivit löst, marketenterilokaler icke borde anordnas i större omfattning än som erhölles genom uppförandet av det ena av de båda ifrågasatta marketenterierna, föreslog uppförandet av en dylik byggnad för en beräknad kostnad av 34 000 kronor. Slutligen förordade departementschefen uppförande i enlighet med marin-
15 förvaltningens förslag av ett nytt ammunitionshus vid Loudden. Kostnaden beräknades till 27 500 kronor. I enlighet med departementschefens hemställan föreslog Kungl. Maj:t riksdagen att på extra stat för år 1912 bevilja ett anslag av i avrundat tal 400 000 kronor för byggnadsarbeten m. m. vid flottans station i Stockholm, avsett att bestrida kostnaderna: för ändring av logementsfartyget Vanadis till kasernfartyg kronor 39 000 » nybyggnad av en underofficersskola "... » 138 000 » tillbyggnad av exercis skolan •>•> 159 000 » nybyggnad av marketenteri » 34000 » » » ett ammunitionsförrådshus å Loudden » 25 700 Summa kronor 395 700: —, eller avrundat 400 000 kronor. 1911 års riksdag, som funnit sig övertygad om att de föreslagna bygg- 1911 års nadsarbetena vore behövliga och att deras utförande ej borde uppskjutas, riksdagsbeslut. beviljade det äskade anslaget. Medan arbetena med förändring av logementsfartyget Vanadis, tillbyggnad Åtgärder av exercisskolan och uppförande av ett nytt ammunitionsförrådshus under u n d e r åren ldl 1917 de närmast följande åren blevo slutförda, hade ännu vid 1918 års ingång }~ uppförandet av underofficersskolan och marketenteriet icke kommit till ut- ^ o S e ? Jf" förande av skäl, som framgå av nedanstående. de^es/utade Sedan från myndigheterna i mars 1914 inkommit infordrade, av ritningar arbetena. åtföljda förslag till uppförande av ifrågavarande byggnader, jämväl upptagande år 1915 föreslagen nybyggnad av en kasern mellan västra kanslihuset och kasern II, hade överintendentsämbetet i juli samma år förklarat sig anse, att en fullständig omarbetning av förslagen vore nödvändig samt hemställt, för ernående av en fullt lycklig lösning av denna grannlaga byggnadsfråga, om anordnande av en arkitekttävlan i ämnet. Med anledning därav hade uppdragits åt marinförvaltningen och överintendentsämbetet att gemensamt avgiva programförslag m. m. rörande anordnandet av en dylik tävlan. Sedan förslag inkommit, hade Kungl. Maj:t den 21 maj 1915 med viss ändring godkänt förslaget samt anbefallt myndigheterna att omedelbart vidtaga nödiga åtgärder för tävlingens anordnande. Efter det de inkomna tävlingsförslagen granskats, hade marinförvaltningen till utförande förordat det med 2:a pris belönade förslaget »Kranbalksvis», som upptog relativt låga byggnadskostnader och motsvarade de uppställda kraven såväl i estetiskt som praktiskt hänseende. Genom vissa mindre förenklingar i förslaget skulle den för underofficersskolan och marketenteriet beräknade byggnadskostnaden, 174 500 kronor, kunna nedbringas, så att det for byggnadsarbetena i deras helhet beviljade anslaget av 400 000 kronor icke behövde överskridas. Marinförvaltningen hemställde om bemyndigande att gå i författning om byggnadernas utförande. 1 infordrat utlåtande över byggnadsförslaget hade överintendentsämbetet hemställt, att ifrågavarande förslag måtte i huvudsak oförändrat komma till utförande. Handlingarna i ärendet hade därefter varit överlämnade till 1916 och 1917 års flottstationskommittéer för att vara tillgängliga vid fullgörande av de åt nämnda kommittéer lämnade uppdragen. I av dessa båda kommittéer avgivna betänkanden (»Stockholmsförslaget») hade ifrågavarande nybyggnader för underofficersskolan och marketenteriet upptagits, dock med förhöjda belopp sålunda, att de ursprungligen beräknade kostnaderna hade på grund av inträffad prisstegring ökats i fråga om underofficersskolan med 45 000 kronor och i fråga om marketenteriet med 20 000 kronor, alltså en sammanlagd merkostnad av 65 000 kronor.
IG
På grundvalen av 1916 års flottstationskommittés betänkande, som ut- | mynnade i förslag om bibehållande av stationen å nuvarande plats, framlade | Kungl. Maj:t i proposition (nr 296) till 1917 års riksdag förslag angående \ utvidgning av flottans station i Stockholm m. m., men fann riksdagen, som j icke hade hunnit ingå i närmare prövning av frågan, denna proposition för j det dåvarande icke böra till någon riksdagens åtgärd föranleda. Uti nämnda proposition hade bland annat upptagits ej mindre uppförandet av ovannämnda byggnader för underofficersskola och marketénteri än även dels uppförandet på samma plats, som myndigheterna angivit i 1911 års förslag, av en ny kasern för 800 man för en beräknad kostnad av 1 010 000 kronor, dels ombyggnad av kasernerna I I och I I I , dels ombyggnad av kasern I för inrymmande av lokaler för stationsmyndigheternas expeditioner, dels ock utvidgning av lokalerna för stationens förråd och verkstäder m. m. Härav hade det föreslagna kasernbygget tillika med en del byggnadsarbeten å varvet i planen ansetts skola påbörjas redan under åren 1917—1918 genom användandet av de medel, 1400 000 kronor, som föregående riksdagar avsatt till byggandet av en ny docka. Beträffande behovet i allmänhet av utvidgningsarbeten m. m. å stationen uttalade departementschefen i propositionen (sid. 91), att såväl byggnader som övriga anordningar å station och varv i många fall vore så bristfälliga, otillräckliga och otidsenliga, att det icke torde kunna undvikas att, om beslut skulle fattas om stationens förflyttning, vidtaga åtskilliga ändringar och reparationer, för att stationens och varvets verksamhet skulle kunna hållas igång under tiden för en sålunda beslutad utflyttning. Uti det betänkande och förslag, som avgavs av 1917 års flottstationskommitté upptogs, såsom nyss nämnts, under rubriken »Stockholmsförslaget» samtliga de byggnadsarbeten å stationen utom varvet, som förutsatts l såväl 1916 års kommittébetänkande som i nyssnämnda proposition (nr 296). 1917 års kommittéförslag föranledde emellertid icke någon Kungl. Maj:ts åtgärd. I skrivelse den 19 februari 1918 anförde marinförvaltningen i fråga om byggnader för underofficersskola och marketénteri, att det med avseende å de ofta och starkt påpekade stora hygieniska bristerna vid den nuvarande stationen å Skeppsholmen syntes ämbetsverket icke vara rådligt att längre j uppskjuta uppförandet av ifrågavarande byggnader. Vidare överlämnade stationsbefälhavaren i Stockholm med skrivelse den 18 mars 1918 reviderade förslag till såväl marketenteribyggnad som under- | officersskola, för vilkas uppförande kostnaderna då beräknades till respektive j 110 000 kronor och 290 000 kronor eller sammanlagt 400 000 kronor. Med anledning av remiss å sistnämnda förslag anförde marinförvaltningen i sitt yttrande den 26 mars samma år bland annat, att, för den händelse j Kungl." Maj:t funne sig icke kunna för det dåvarande göra framställning till riksdagen om ett så stort belopp, ville ämbetsverket, som hölle före, att det icke läte sig försvara att längre uppskjuta uppförandet av marketenteribyggnaden, hemställa om bemyndigande att av redan beviljade medel få använda en summa av 110 00 kronor för uppförande av sistnämnda byggnad. Marinförvaltningens framställning föranledde avlåtande av särskild proposition (nr 390) till 1918 års riksdag, däri alltså frågan om bringande till verkställighet av 1911 års riksdags beslut i fråga om uppförande å Skeppsholmen av nybyggnad för marketénteri och underofficersskola upptogs till förnyad prövning. Beträffande marketenterihyggnaden anförde departementschefen bland annat, att det stode i överensstämmelse med statens välförstådda intresse, att anordningar för manskapets trevnad å deras förläggningsplatser vidtoges och
17 att en dylik byggnad å Skeppsholmen vore av särskilt starkt behov påkallad till följd av de nuvarande manskapskasernernas bristfälliga beskaffenhet och avsaknaden av samlingsrum, där manskapet, utan att behöva lämna Skeppsholmens område, kunde vistas under sina fristunder, idka sällskapligt umgänge och erhålla lämpliga förströelser. Mot det då föreliggande, reviderade förslaget till nytt marketenteri hade departementschefen icke funnit anledning till erinran och icke heller mot kostnadsberäkningen, som slutade å ett på grund av prisstegringen till 110 000 kronor förhöjt belopp. Med avseende å underofficersslcolan syntes det visserligen departementschefen givet, att en snar lösning av byggnadsfrågan vore behövlig i betraktande av de olägenheter, som vore förbundna med lokalernas splittring på flera håll, men med hänsyn till den väsentliga kostnadsökning av 152 000 kronor, som utförandet av skolbyggnaden skulle medföra, ansåge departementschefen, såsom ock av marinförvaltningen alternativt ifrågasatts, att med detta byggnadsföretag kunde utan alltför stora olägenheter för det dåvarande anstå. I likhet med marinförvaltningen förordade departementschefen, att för beredande av medel till täckande av merkostnaden för marketenteribyggnaden, uppgående till 76 000 kronor, skulle tagas i anspråk motsvarande belopp av det anslag, som 1911 års riksdag beviljat för uppförande av en underofficersskola, vartill riksdagens medgivande borde inhämtas. Kungl. Maj:ts i anslutning härtill framlagda förslag vann riksdagens bifall. I avseende å, bland annat, nybyggnad för underofficersskolan samt uppförande av nya och omändring av redan befintliga kaserner voro sålunda de lokala spörsmålen fortfarande olösta. ^ Jämlikt nådigt brev den 9 november 1917 hade emellertid marinförvaltningen anmodats verkställa utredning angående förbättrande ur hygienisk synpunkt av förläggningsförhållandena i allmänhet vid marinen, och anmodade marinförvaltningen med anledning därav stationsbefälhavaren i Stockholm att inkomma med av approximativ kostnadsberäkning åtföljd preliminär uppgift å de anordningar, som kunde befinnas påkallade med hänsyn till ej mindre beredande av nödigt kasernutrymme utan användande av logementsfartyg än även modernisering i hygieniskt avseende av de gamla kasernerna med tillhörande sjukavdelning, arrest-, köks-, marketenteri-, bad-, tvätt- och matsalsanläggningar jämte vad som för övrigt beträffande manskapets förläggning i hygieniskt avseende vore önskvärt. I anslutning till den av stationsmyndigheterna verkställda utredningen Marinförvaitbeträffande Stockholms station framlade marinförvaltningen i sin skrivelse ningens sepden 12 september 1918 angående regleringen av utgifterna under femte huvud- temberekrititeln för år 1920 till förnyad prövning frågan om sådana anordningar å velse 1 9 1 8 , Skeppsholmen, som vore nödvändiga ur sanitär och disciplinär synpunkt. Ämbetsverket anförde därvid, att, då Stockholms station för en oviss och sannolikt ganska lång framtid torde bliva bunden vid sitt nuvarande område, ^ det syntes ämbetsverket, att stationen i avseende å manskapets förläggning borde komma i åtnjutande av de förbättringar, som enligt ovannämnda nådiga brev ställts i utsikt beträffande marinens förläggningar i allmänhet. Den genom stationsmyndigheternas försorg verkställda utredningen utmynnade i två alternativa förslag, som beträffande de däri upptagna nybyggnadernas läge och yttre utseende uppgjorts i anslutning till förutnämnda av marinförvaltningen och överintendentsämbetet förordade prisbelönade tävlingsförslag »Kranbalksvis». 2324 2C
18 Enligt alternativ I (se bifogade kartskiss, bil. B) föreslogs i huvudsak följande. För beredande av ökat kasernutrymme utan användande av logementsfartyg skulle en modern kasern för 945 man, normalbeläggning, uppföras å ungefär samma plats som i tidigare framlagda förslag. Området mellan denna kasern och de planerade byggnaderna för marketenteri och underofficersskola samt häktet, exercisskolan och kasern I I komme att bilda, sedan byggnaderna på lämpliga ställen förenats medelst staket, ett slutet kasernområde. Kasern I skulle upphöra att vara kasern och i stället, på grund av lämpligt läge och lämplighet i övrigt samt för beredande av nödigt utrymme i kanslihuset åt en del expeditioner, inredas till bostad och ämbetslokaler åt stationsbefälhavaren, krigsrättslokal samt expeditioner för stationsintendenturen. På grund av det otillräckliga utrymmet i matinrättningen och de kännbara olägenheter, som förorsakats av de otidsenliga och ohygieniska förhållandena, varunder manskapets utspisning i land i kasern I I I måst äga rum, borde kasern I I inredas till matinrättning med matsalar för utspisning av sammanlagt 1 200 man med tidsenligt inrett kök jämte o logement för kökspersonalen och expedition för matsalsunderofficeren. Ängpanneanläggning för kokinrättningen och för husets uppvärmning skulle anordnas. Kasern I I I borde moderniseras och hela byggnaden avses för inlogerande av 342 man (eldareavdelningen), normalbeläggning, samt för inrymmande av eldarekompaniets expeditionslokaler. Tre bostadslägenheter skulle bibehållas. Den utrymda kokhusbyggnaden skulle inredas till logement för tillfällig förläggning med utrymme för 50 man. För erhållande av annan lokal för den i kasern I I I inrymda sjukavdelningen borde uppföras en särskild sjukstuga intill kyrkan. Den otillräckliga och otidsenliga tvätt- och badinrättningen skulle om- och tillbyggas för att kunna verkställa tvätt för omkring 1 500 man och servera bad för 60 man samtidigt. Stationens förvaringsarrestlokaler skulle flyttas från kasern I I I till högvaktsbyggnaden, såsom erbjudande ett bättre läge. Stationsbefälhavarens och varvschefens intill varandra liggande kanslihus skulle sammanbyggas över varvsingången, varefter detta byggnadskomplex skulle inredas för varvschefens expeditioner, varvs-, stations- och kassakontoren. Vidare skulle den år 1911 beslutade nybyggnaden för underofficersskolan utföras. Kostnaderna för de föreslagna arbetena beräknades sålunda: ny kasern kr. 2606000: — invändig ombyggnad av kasern I » 177 000: — ombyggnad av kasern I I till mat- och kokinrättning » 436 000: — invändig ombyggnad av kasern I I I samt kokhusbyggnadens förändring till kasern » 280300: — ny sjukstuga » 211500: — om- och tillbyggnad av bad- och tvättinrättningen » 360 000: — inredning av förvaringsarrester i högvaktsbyggnaden » 18 000: — sammanbyggnad samt om- och påbyggnad av de båda kanslihusen » 260 000: — Summa kr. 4 348 800: — Härtill komme kostnaden för uppförande av nybyggnad för underofficersskolan, 340 000 kronor, varifrån dock avginge 62 000 kronor, som återstode
19 av de för ändamålet ursprungligen beviljade medlen, alltså 278 000 kronor. Hela kostnaden enligt alternativ I beräknades sålunda till (4 348 800 + 278 000 = ) 4 626 800 kronor. < Beträffande alternativ II innefattade detsamma, förutom vad enligt alternativ I föreslagits rörande sjukstuga samt tvätt- och badinrättning, endast vissa moderniserings- och inredningsarbeten i kasernerna I, I I och I I I samt i kokhusbyggnaden ävensom inredning av förvaringsarrester i högvaktsbyggnaden. Kostnaderna för genomförandet av detta alternativ beräknades uppgå till 1 385 200 kronor. I fråga om de sålunda avgivna förslagen anförde marinförvaltningen, att ämbetsverket funne det för flottans krigsberedskap vara av största vikt, att förevarande frågor med det snaraste erhölle en tillfredsställande lösning. De sedan länge vid stationen rådande missförhållandena med hänsyn till otidsenlig och ohygienisk förläggning samt otrevnad och trångboddhet hade medfört stora svårigheter i avseende å rekryteringen. Upprätthållandet av god ordning och disciplin hade med förefintlig splittring av kasernområdet utan erforderlig avstängning samt brist på befälsbostäder också varit förenad med liknande svårigheter. De huvudsakliga önskemålen för avhjälpande av förevarande missförhållanden vore beredande av såväl nödigt utrymme och tidsenliga hygieniska förhållanden för manskapet jämte avstängning av kasernområdet som ock bostäder för det befäl och underbefäl, vilka ovillkorligen borde vara bosatta å Skeppsholmen. Då alternativ I I icke tillgodosåge nu nämnda krav och särskilt i avseende å kasernerna lämnade hittills varande synnerligen otillfredsställande luftkub och utrymme per man oförändrade, men alternativ I däremot vore ur alla synpunkter lämpligt och ägnat att, om det komme till utförande, för framtiden definitivt avhjälpa de missförhållanden å Stockholms station, vilka i förevarande sammanhang framhållits och som under flera tiotal år på grund av stationsfrågans växlande öden till stort men för vapnet fått fortgå, finge marinförvaltningen, även på grund av vad stationsbefälhavaren i Stockholm i ärendet anfört, förorda frågans lösning enligt alternativ I och hemställde marinförvaltningen, att ett belopp av 4 626 800 kronor måtte av riksdagen äskas. E n av ämbetsverkets ledamöter reserverade sig till förmån för alternativ I I med vissa modifikationer i förbättrande riktning. Marinförvaltningens förslag föranledde icke någon framställning till 1919 års riksdag. Marinförvaltningen upptog i sin septemberskrivelse 1919 ånyo frågan beMarinträffande ovannämnda byggnadsanordningar och anförde därvid i huvudsak förvaltningens följande.
september-
Stationsbefälhavaren hade i sitt till marinförvaltningen avgivna förslag s k n v e l s e 1 9 i 9 till beräknande av utgifterna under år 1921 uttalat, att, därest flottstationen i Stockholm skulle kunna fylla de fordringar, som borde uppställas på densamma, vissa av i föregående års förslag upptagna anordningar icke kunde utan fara längre eftergivas samt att sanitära synpunkter oeftergivligt krävde, att rådande missförhållanden med otidsenliga anordningar i kaserner och i fråga om sjukrum skyndsamt bleve avhjälpta. Stationsbefälhavaren hade därför föreslagit, bland annat, uppförande av en underofficers skola, inledande av värmeledning i kasern I I I , uppförande av en sjukstuga och utvidgning av varmbadinrättningen. Beträffande under officersskolan ansåge sig marinförvaltningen, med hänsyn till att frågan om skolorganisationen vore under utredning av särskilda sakkunniga, böra avvakta resultatet av nämnda utredning, innan ytterligare anslag för ifrågavarande byggnad begärdes.
20 Inledandet av värmeledning i kasern I I I vore en åtgärd, soni icke allenast påkallades för att minska bränsleåtgången — den beräknades kunna nedbringas till omkring hälften — utan även krävdes för att sätta kasernen i ett något så när tidsenligt skick. Kostnaden beräknades till 70 000 kronor. Beträffande uppförandet av en sjukstuga vore enligt stationsbefälhavarens framställning förhållandena, under vilka sjukvården på stationen arbetade, sådana, att ett kvarblivande därvid måste anses såsom en sanitär våda. Erfarenheten från den tid, den s. k. spanska sjukan pågått, påvisade det ofrånkomliga behovet av kraftiga åtgärder för avhjälpande av de sjukvården vidlådande olägenheterna. E n tillfredsställande lösning kunde endast ernås genom uppförande av en sjukstuga i enlighet med 1918 års förslag. Kostnaden beräknades till 211 500 kronor. För den föreslagna utvidgningen av varmbadinrättningen, avseende utökning av bassängen m. m., beräknades slutligen en kostnad av 22 000 kronor. Marinförvaltningen gjorde därjämte framställning om anvisande av medel till ny ångpanneanläggning för matinrättningen å Skeppsholmen och anförde därvid, bland annat, följande. "Vid undersökning och utredning rörande vissa förhållanden vid stationens matinrättning, som på anmodan verkställts av folkhushållningskommissionen och medicinalstyrelsen, samt enligt av stationsmyndigheterna avgivna yttranden hade framgått, att behov förelåge förutom av en del moderna köksinventarier även av en ny ångpanneanläggning, då den dåvarande,anläggningen vore i flera angivna hänseenden synnerligen otillfredsställande. Ämbetsverket hemställde därför, att för ändamålet måtte av riksdagen äskas ett belopp av 59 000 kronor. Proposition Beträffande ovan nämnda anordningar har föredragande departements1920. chefen i statsverkspropositionen till 1920 års riksdag anfört och föreslagit, bland annat, följande. I avseende å underofficersskolan ansåge departementschefen, att, oavsett den av marinförvaltningen anförda omständigheten, att skolorganisationen vore föremål för särskild utredning, det icke torde böra ifrågakomma att under pågående revision av försvarsväsendet äska medel för uppförande av en ny byggnad för underofficersskola vid stationen, vartill komme, att Kungl. Maj:t under år 1919 anvisat medel för utförande av vissa reparationsarbeten i de av skolan disponerade lokalerna i gamla riksbankshuset. Vad anginge sjukstugan lämnade nuvarande i kasern I I I belägna sjukrum, rymmande ett tjugutal sjuksängar, otvivelaktigt åtskilligt övrigt att önska såväl i fråga om belägenheten och utrymmet som beträffande de fordringar i övrigt, som numera uppställas på fullt tidsenliga sjukvårdslokaler, men sjukvårdsförhållandena å stationen vore dock icke av den beskaffenhet, att departementschefen ansåge nödvändigt, att en ny sjukstuga för det dåvarande komme till utförande. Stationens sjukrum vore för övrigt avsedda endast för patienter, som förlagts under observation eller som ledo av lindrigare åkommor; sjuka, som behövde längre tids vård eller eventuellt operativ behandling, förlades å garnisonssjukhuset. Departementschefen, som i övrigt anslöt sig till marinförvaltningens förslag, nämligen i fråga om införande av värmeledning i kasern III och utvidgning av varmbadinrättningen, ansåge sig också böra förorda förslaget om ny ångpanneanläggning i matinrättningen. Beträffande beredandet av medel för sistnämnda anordning ansåge departementschefen dock, att vid det förhållandet, att frågan om underofficersskolans byggnad vore ställd på framtiden, det vore lämpligt att i erforderlig mån härför taga i anspråk återstoden av det anslag, som 1911 års riksdag anvisat för uppförande av en underofficersskola, utgörande skillnaden mellan
21 ursprungligen anvisade 138 000 kronor och 76 000 kronor, som enligt medgivande av 1918 års riksdag avsetts för täckande av merkostnaden för marketenteribyggnaden, eller 62 000 kronor. I anslutning härtill föreslog Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen till 1920 års riksdag beviljande av 92 000 kronor för införande av värmeledning i kasern I I I och utvidgning av varmbadinrättningen samt begärde medgivande, att till en ny ångpanneanläggning för matinrättningen finge användas 59 000 kronor av det utav 1911 års riksdag beviljade beloppet för uppförande av en underofficersskola. Kungl. Maj.ts förslag härutinnan vann riksdagens bifall.
1920 års riksdagsbeslut.
De arbeten, vartill medel sålunda beviljats, ävensom nybyggnad av marketenteriet hava sedermera kommit till utförande. I sin underdåniga skrivelse den 30 augusti 1920 angående regleringen av Marinutgifterna under fjärde huvudtiteln, sjöförsvaret, för år 1922 anförde marin- förvaltningens förvaltningen beträffande behovet av en sjukstuga å Skeppsholmen, om vars strivefseS1920 uppförande för en nu beräknad kostnad av 230 000 kronor stationsbefälhavaren åter gjort framställning, att uppförandet därav visserligen fortfarande syntes marinförvaltningen angeläget, men att, på grund av vad i 1920 års statsverksproposition anförts, ämbetsverket ansåge sig för det dåvarande icke böra göra någon framställning i ärendet. I samma skrivelse framlade marinförvaltningen däremot förslag till införande av värmeledning i kasernerna I och II för en beräknad kostnad av 109 000 kronor, och grundade ämbetsverket sin framställning på samma skäl, som anförts beträffande det vid 1920 års riksdag beslutade införandet av värmeledning i kasern I I I . Med hänsyn till den allmänna revisionen av försvarsväsendet och nöd- Proposition vändigheten att i möjligaste mån nedbringa statsutgifterna ansåg sig föreVd2\. dragande departementschefen, enligt vad som uttalats i 1921 års statsverksproposition, icke kunna tillstyrka marinförvaltningens framställning, vilken sålunda icke föranledde till någon Kungl. Maj:ts åtgärd. I sin underdåniga skrivelse den 22 augusti 1921 angående regleringen av Marinutgifterna under förut nämnd titel för första halvåret 1923 m. m. anmälde förvaltningens marinförvaltningen beträffande behovet av sjukstuga å Skeppsholmen, att , auoU8t»frågan därom vore föremål för ytterligare utredning samt att ämbetsverket framdeles eventuellt skulle inkomma med underdånigt förslag i ärendet. Marinförvaltningen upptog i nämnda skrivelse ånyo förslaget om värmeledning i kasernerna I och II i så måtto, att ämbetsverket under anförande, att sagda värmeledningar lämpligen kunde utföras i en kasern i sänder, hemställde om äskande av ett anslag av 55 000 kronor för införande av värmeledning i kasern II. P å grund av samma skäl, som anförts i 1921 års proposition, föranledde Proposition framställningen icke till någon Kungl. Maj:ts åtgärd. 1922. Till frågan om sjukstuga å Skeppsholmen återkom marinförvaltningen i Marinsin underdåniga skrivelse den 29 augusti 1922 angående regleringen av sjö- förvaltningens försvarets utgifter för budgetåret 1923—1924, vari anmäldes, att, ehuru upp•'"'P^qoo förandet av sjukstugan skulle i hög grad förbättra ej blott de rena sjukvårds- 8 n v e 8e förhållandena därstädes utan även åtskilliga andra därmed sammanhängande omständigheter, ämbetsverket av statsfinansiella skäl och med hänsyn till andra viktiga anslagsbehov dock icke ansett sig för det dåvarande vilja äska medel för ifrågavarande ändamål. Förslaget om införande av värmeledning i kasern II upptogs av marinförvaltningen ånyo och med oförändrat belopp, 55000 kronor.
22 Marinförvaltningens framställning föranledde emellertid allt fortfarande icke nådig proposition i ärendet. I nu nämnd skrivelse anmälde marinförvaltningen, att ämbetsverket haft under förnyad prövning frågan om uppförande av en ny kasern å Stockholms station. Efter att hava redogjort för frågans tidigare behandling och om de skäl, som förut anförts för förslaget i fråga, anförde ämbetsverket följande. I årets utgiftsförslag hade stationsbefälhavaren i Stockholm i föreliggande fråga anfört: »Jag anser mig på nytt böra fästa ämbetsverkets uppmärksamhet å vikten av att något göres för att förbättra inkvarteringsförhållandena vid denna station. Den 5 september 1918 överlämnade jag till ämbetsverket ett vidlyftigt förslag i fråga om de anordningar, som kunde befinnas påkallade med hänsyn till ej mindre beredande av nödigt kasernutrymme utan användande av logementsfartyg än även modernisering i hygieniskt avseende av de gamla kasernerna med tillhörande sjukavdelning, arrest-, köks-, marketenteri-, bad-, tvätt- och matsalsanläggningar jämte vad som för övrigt beträffande manskapets förläggning i hygieniskt avseende vore önskvärt. Den 26 augusti 1921 överlämnade jag till ämbetsverket på grund av anmodan en utredning utvisande det utrymme för stammanskap, som kasernerna I, I I och I I I samt kasernfartyget Vanadis kunde bereda. Den 25 mars detta år har jag i skrivelse till chefen för kungl. försvarsdepartementet framhållit, att stationen lider brist å såväl kasernutiymme som utrymme för underofficers- och korpralskolor, och anmält, att stationen icke kommer att äga kasernutrymme för ens hälften av det manskap, som under nästa vinter beräknas bliva i behov därav. Jag föreslog, att statsrådet ville för frågans lösande på lämpligaste sätt föranstalta om överlämnande till flottan av det intill kasern I I I liggande, armén tillhörande förrådshuset. Den 4 sistlidne maj avgav jag på grund av nådig remiss yttrande i anledning av kungl. marinförvaltningens uttalande över min senast relaterade skrivelse. Jag vidhöll däri mina tidigare gjorda uttalanden och betonar ytterligare vikten av att såväl frågan om kasernutrymme som behovet av lokaler för skolorna bliver löst. Oaktat dessa mina alla framställningar har intet åtgjorts i kasernfrågan, och i fråga om behovet av lokaler till skolorna har endast ett provisoriskt ordnande av frågan skett genom nådiga brevet den 2 sistlidna juni genom ställandet av stationskontorets nuvarande lokaler till stationsbefälhavarens förfogande för att användas till lokaler för skolorna och utökning av skjutpaviljongen. Genom dessa framställningar rörande behovet av ökat kasernutrymme har jag fullgjort de plikter, som i sådant hänseende åligga mig såsom stationsbefälhavare, och fritager jag mig från ansvaret för de svårigheter, som i kaserneringshänseende kunna inträffa.» Ehuruväl marinförvaltningen ville framhålla, att frågan om uppförande av en ny kasern å Skeppsholmen ej i längden torde kunna uppskjutas, hade ämbetsverket likväl, med hänsyn till att försvarsrevisionens arbeten inom den närmaste tiden förväntades bliva avslutade, ej ansett sig i förevarande sammanhang böra göra någon framställning om äskande av medel till ny kasernbyggnad å Stockholms station, utan endast velat framhålla den synnerliga vikten av att kasernfrågan inom en snar framtid vunne sin lösning. MarinÄven i följande års augustiskrivelse inskränkte sig marinförvaltningen förvaltningens beträffande sjukstugan å Skeppsholmen till ett vitsordande av behovet. augustiskn-. Till frågan om värmeledning i kasern II återkom marinförvaltningen på nytt
23 och hemställde om äskande för ändamålet av ett till 60 000 kronor förhöjt anslag. Icke heller i 1924 års statsverksproposition blev framställningen beaktad. I ovannämnda marinförvaltningens skrivelse anmälde ämbetsverket liksom föregående år, att frågan om uppförande av en ny Tcasern å Skeppsholmen varit under behandling och anförde därvid bland annat följande. Ehuruväl försvarsrevisionen nu avgivit sitt betänkande, torde emellertid frågan om erforderligt kasernutrymme vid Stockholms station ej ännu kunna helt överblickas, utan syntes det slutliga avgörandet härutinnan böra anstå, till dess frågan om flottans organisation blivit av statsmakterna löst. Marinförvaltningen ville därjämte erinra därom, att myndigheterna i enlighet med denna uppfattning föreslagit bibehållande tills vidare av vissa logementsfartyg, som av försvarsrevisionen föreslagits skola utrangeras, ävensom att ämbetsverket igångsatt utredning angående logementsfartyget Vanadis' ersättande med en till logementsfartyg förändrad pansarbåt, som skulle kunna vid behov tagas i anspråk för inkasernering av manskapet. Ehuru marinförvaltningen, såsom förut framhållits, ansåge en snar lösning av kasernfrågan vara av synnerlig vikt, funne sig ämbetsverket med hänsyn till andra viktiga anslagsbehov för det dåvarande böra anstå med äskande av medel härför. I sin underdåniga skrivelse den 26 augusti 1924 angående regleringen av Marinsjöförsvarets utgifter upptog marinförvaltningen icke till behandling förut ^ " j ^ J ^ ? 8 omförmälda frågor men föreslog däremot i anledning av förslag av varvs- "ET 1924" chefen i Stockholm under rubriken »Sjömanskårens kaserner vid flottans stationer i Stockholm» utförande av vissa ur hygienisk synpunkt önskvärda förbättringsarbeten, såsom inläggning av andra golv i kasernerna I, II och III och i matsalen m. m. för en kostnad av 87 200 kronor. I samband med nu nämnda förslag betonade marinförvaltningen angelägenheten av att sjömanskårens kaserner bleve iordningställda, enär det kasernfartyg, som då stode till förfogande, snart ej längre kunde för detta ändamål avses utan måste utrangeras. Framställningen föranledde emellertid icke någon Kungl. Maj:ts åtgärd i samband med avlåtande av statsverkspropositionen till 1925 års riksdag. I skrivelse den 20 februari 1925 gjorde marinförvaltningen förnyad framMarinställning i ärendet i vad avsåg inläggande av nytt golv i matsalen i kasern III förvaltningens och föreslog därvid att efter inhämtande av riksdagens medgivande få för fraTnstäilning ändamålet disponera högst 20 000 kronor av behållningen i det av 1922 års ^ril925~ riksdag för reparation av Skeppsholmsbron beviljade anslaget. I särskild proposition (nr 151) av den 13 mars 1925 upptog Kungl. Maj:t Proposition denna framställning, som vann riksdagens bifall. I 9 2 5 och Nämnda arbete har sedermera blivit utfört. riksdagens beslut.
Till frågan om inläggning av nya golv i kasernerna å Skeppsholmen återMarinkom marinförvaltningen i sin skrivelse den 25 augusti samma år angående förvaltningens regleringen av sjöförsvarets utgifter för budgetåret 1926—1927 och anförde YciseS1925~ till stöd för sin framställning följande. Varvschefen hade i sina under år 1924 avgivna anslagsäskanden i frågan anfört, att av en verkställd noggrann undersökning av kasernernas och tillhörande byggnaders tillstånd hade framgått, dels att kasernerna vore synnerligen otidsenliga för inkasernering av militärmanskap, dels att åtskilliga reparations- och andra arbeten å vissa byggnader utöver dem, som hade upptagits i varvschefens förslag till arbetsplan för det förevarande budgetåret och för vilkas utförande medel hade anvisats, vore starkt av nöden. Enligt uppgjord kostnadsberäkning skulle sammanlagda kostnaden för samtliga ifrågavarande arbeten uppgå till omkring 293 000 kronor.
24 P å grund emellertid av det statsfinansiella läget och de rådande ovissa förhållandena hade varvschefen funnit sig till utförande böra föreslå endast sådana arbeten, som ansetts ovillkorligen snarast möjligt böra komma till utförande. Kostnaden för dessa arbeten beräknades till sammanlagt 95 000 kronor. Bland ifrågavarande kostnader inginge ett belopp av 53 0U0 kronor för inläggning av golv av långek i kasernerna. Marinförvaltningen hemställde om äskande för ändamålet av sistnämnda belopp. Icke heller denna framställning föranledde någon Kungl. Maj:ts åtgärd. Vissa uttalanEnligt uttalande i 1925 års försvarsproposition (sid. 222) har föredragande den i 1925 års departementschefen förutsatt, att, därest den för arméns intendenturförråd ^ S o ^ o d T ?** närvarande disponerade byggnaden å Skeppsholmen efter erforderlig 1926 års stats- ändring och tillbyggnad toges i anspråk för användning såsom kasern för vcrkspropo- flottan, kasernerna I och I I skulle, ävenledes efter erforderlig ändring och sition. tillbyggnad, kunna bliva disponibla för marinförvaltningen och marinstaben. Vid bedömandet av spörsmålet i fråga borde hänsyn även tagas till möjligheten att bereda plats å Skeppsholmen för sjökrigshögskolan. En samlad förläggning av de marina organen till Skeppsholmen ansågs kunna bidraga till förenkling av administrationen och medföra besparingar. Med ett definitivt ståndpunkttagande i berörda frågor borde emellertid anstå, tills frågan om Stockholms stations blivande förläggning blivit utredd. Huru denna fråga än komme att lösas, räknade dock departementschefen med att marinförvaltningen skulle kunna beredas lokal i kronans hus. I avseende å behovet av en koncentrerad kasernförläggning har därjämte i nämnda proposition (sid. 237) uttalats, att vidtagandet av en dylik koncentration på sätt, förut i propositionen förordats, torde komma att medföra minskat behov av personal för kasern- och vakttjänsten. "Vidare har departementschefen beträffande ifrågavarande spörsmål i 1926 års statsverksproposition (sid. 244) uttalat, att, som en förflyttning av Stockholms station för närvarande måste av finansiella skäl anses vara utesluten, hinder icke syntes möta att upptaga frågan om förläggning till Skeppsholmen av marinens centrala myndigheter till behandling. Härför erforderlig närmare utredning skulle komma att verkställas i samband med redan påbörjad undersökning av övriga aktuella spörsmål rörande dispositionen av kronans byggnader å stationsområdet. Förenämnda uttalanden hava icke föranlett någon erinran från riksdagens sida.
3. De sakkunnigas yttrande och förslag. Allmänna synpunkter. Såsom av ovan lämnade redogörelse framgår, hava de lokala missförhållandena vid Stockholms station föranlett flottans myndigheter att år efter år återkomma med förslag och framställningar om deras avhjälpande. Av redogörelsen torde även hava framgått, att medel endast i jämförelsevis ringa omfattning blivit anvisade för att, oftast provisoriskt, avhjälpa de mest kännbara bristerna. De huvudsakliga anledningarna till att statsmakterna hittills visat så stor återhållsamhet i fråga om beviljandet av erforderliga medel för ovanberörda ändamål torde, såsom förut framhållits, hava varit rådande oklarhet dels i fråga om stationens bibehållande å nuvarande plats, dels beträffande den omfattning, stationen skulle komma att erhålla i den nya försvarsorganisation, som varit under utformande. Då emellertid dessa skäl icke längre äro för handen, synes frågan om ett rationellt uppordnande av de otillfredsställande lokala förhållandena å Skepps-
25 holmen nu böra upptagas till allsidig behandling och förslag snarast föreläggas statsmakterna. En bestämd anledning härtill föreligger i det förhållandet, att en nödvändig betingelse, för att den nya stationsorganisationen skall kunna genomföras, är, att särskilt lokalfrågan beträffande statio' nen utom varvet blir ändamålsenligt ordnad. De sakkunniga hava också l begränsat sin förevarande utredning att i första hand omfatta endast sådana lokala spörsmål, som äro betingade av stationsorganisationens genomförande. De sakkunniga hava vid upprepade besök å stationen och i dess olika lokaler kommit till den bestämda övertygelsen, att de av stationsmyndigheterna framhållna och av erfarenheten bestyrkta olägenheterna särskilt i avseende å kaserneringsförhållandena men även i vissa hänseenden i fråga om skol- och expeditionslokaler äro av den art, att de kräva snar rättelse. Såsom en allmän olägenhet framträder lokalernas splittring i en mängd från varandra jämförelsevis avlägsna byggnader, en olägenhet, som är desto mera kännbar, som någon rationell fördelning av lokalerna efter arten av verksamheten å stationen icke kan sägas hava ägt rum. Att så icke skett beror tydligen därpå, att man, efter hand som behovet av ökat lokalutrymme gjort sig gällande och då de för ändamålet i fråga ursprungligen avsedda byggnaderna icke räckt till, utan ledning av någon utstakad plan tagit i anspråk utrymmen, där sådana för tillfället utan alltför stora olägenheter kunnat erhållas, varigenom de nuvarande anordningarna fått karaktären av provisorium. Att detta provisoriska tillstånd så länge kunnat fortgå, trots att från myndigheternas sida upprepade framställningar gjorts i syfte att söka uppordna förhållandena, samt att de olika byggnaderna till stor del blivit oberörda av den moderna utvecklingen i avseende å hygien, trevnad m. m. och till och med icke tillfredsställande underhållits är, såsom ovan framhållits, att tillskriva den omständigheten, att frågan om hela stationens vara eller icke vara på nuvarande plats under ett kvarts sekel vilat såsom en död hand över statsmakternas åtgöranden och beslut, när det gällt att skapa en bättre tingens ordning i lokalt hänseende vid Stockholms station. Om så ej varit, skulle helt säkert ett avhjälpande av många av de svåra brister, som alltjämt vidlåda de lokala förhållandena, helt enkelt icke kunnat undvikas. De sakkunniga syfta härmed i främsta rummet på inkaserneringsförhållandena. Blott och bart ett påpekande av, att endast en av de trenne kasernerna, nämligen kasern II, ursprungligen uppförts såsom kasern och detta så lång tid tillbaka som i början av 1800-talet, att kasern I är uppförd under 1500-talet och kasern I I I under 1700-talet, båda ursprungligen för helt andra ändamål, samt att ingen av dessa byggnader under de senaste 50 åren undergått någon verkligt genomgripande modernisering, torde vara nog för att ge en antydan om kasernernas bristande tidsenlighet. För att en kasern skall motsvara nutida fordringar på hygien och trevnad m. m., skola logementen hava en för ett begränsat antal man lämplig storlek — i arméns modernaste kaserner äro logementen avsedda för normalt 16 man — medgivande en viss luftkub per man; inom kasernen skola finnas goda utrymmen för dag- och läsrum och dylikt, hygienisk golvbeläggning, moderna värme- och ventilationsanordningar samt moderna dusch- och tvättrum m. fl. sanitära anordningar. Ingen av kasernerna å Skeppsholmen uppfyller dessa anspråk; logementen äro för stora, egentliga dagrum saknas, värmeledning finnes endast i en kasern, golven utgöras av vanliga trägolv, som äro svåra att hålla rena, och de sanitära anordningarna äro icke tidsenliga. Härtill kommer, att det effektiva kasernutrymmet är otillräckligt för att med normalbeläggning inkasernera manskapet även med den enligt försvarsbeslutet starkt reducerade numerären. Följden härav är, att maximibeläggning vissa tider måste tillgripas och en del manskap måste förläggas
26 å kasernfartyg, vilka icke heller uppfylla kraven på tidsenlighet. Detta gäller särskilt kasernfartyget Vanadis. De nuvarande kasernernas olämplighet ur hygienisk synpunkt har av den medicinska sakkunskapen vid upprepade tillfällen påtalats. Det torde i detta avseende förtjäna att framhållas vad marinöverläkaren — som av chefen för försvarsdepartementet med anledning av riksdagens skrivelse den 2 juni 1925 (nr 310) anmodats att tillsammans med arméns sjukvårdsstyrelse verkställa undersökning och inkomma med förslag rörande åtgärder för beredande av större trygghet för de värnpliktigas liv och hälsa — anfört i underdånig skrivelse den 6 oktober 1926. Marinöverläkaren anför däri beträffande Stockholms station följande: »Vad angår marinen torde kunna sägas, att de hygieniska förhållandena äro tillfredsställande utom vad beträffar förläggningarna å flottans station i Stockholm , vilka i vissa avseenden ingalunda motsvara nutidens fordringar och därför säkerligen hava inverkat menligt på hälsotillståndet hos vederbörande manskap. Ej blott gamla murkna logementsfartyg utan också ur hygienisk synpunkt utdömbara kaserner hava nämligen under en lång följd av år å berörda förläggningsorter måst användas för inkvarteringen. Såväl lokalmyndigheterna som marinförvaltningen hava gjort upprepade framställningar om medel till nya hygieniska anläggningar för avhjälpande av dessa missförhållanden. Jag får vad angår flottans station i Stockholm erinra om marinförvaltningens underdåniga förslag till ny kasern å Skeppsholmen den 12 september 1918, till ny sjukstuga för stationen den 24 september 1919, till värmeledning i kasernerna I och I I å Skeppsholmen den 30 augusti 1920, till värmeledning i kasern I I den 22 augusti 1921 och 29 augusti 1922, förnyad framställning beträffande kasern å flottans station i Stockholm den 29 augusti 1922, om ersättande av det såsom logementsfartyg hälsovådliga fartyget Vanadis med till logementsfartyg ändrat äldre pansarskepp den 12 oktober 1922. — Samtliga här uppräknade framställningar innebära förslag till sådana hygieniska förbättringar, som erfordras för att bereda värnpliktiga å Stockholms station större trygghet till liv och hälsa. Att inga åtgärder vidtagits med anledning av här anförda framställningar, torde hava berott på förläggningsfrågornas ovissa läge, alltsedan försvarsrevisionen började behandla försvarsfrågan. För hälsovården inom dessa förläggningar har detta uppskov vållat avsevärda olägenheter och t. ex. genom den fortsatta användningen av Vanadis som logementsfartyg rent av ökad sjuklighet jämte sannolikt även ökade ersättningsbelopp för under militärtjänsten ådragna sjukdomar. Den nya marinorganisationens genomförande torde emellertid i åtskilliga hänseenden komma att medföra förändringar i förläggningsförhållandena både å flottans station i Stockholm , vilka möjliggöra att kronan tillhöriga byggnader ej blott ur organisatorisk och disciplinär synpunkt utan även i den allmänna hygienens intresse tagas i anspråk, inredas eller ändras på ett ändamålsenligt sätt. Bland de första åtgärder, som i sammanhang med den nya marinorganisationens genomförande därför böra vidtagas, är förläggningarnas rationella ordnande även ur hygienisk synpunkt å Stockholms station — — —.» Med hänsyn till de förhållanden, som sålunda känneteckna manskapsförläggningen å Skeppsholmen, bör det icke vara ägnat att förvåna, att manskapet högst ogärna dväljes inom kasernerna. Så många, som kunna och därtill få tillstånd, bo numera i staden, och de, som icke hava denna möjlighet, visa en tydlig motvilja att vistas inom kasernen under sin fritid, allt förhållanden, som hava ett ogynnsamt moraliskt inflytande på manskapet och försvåra upprätthållandet av disciplin och ordning. De mindre goda
27 förläggningsförhållandena torde säkerligen även hava ogynnsamt återverkat å rekryteringen. För övrigt lärer det icke vara staten värdigt, att stammanskapet och de värnpliktiga inlogeras i kaserner, som förete så påtagliga brister ifråga om hygien och trevnad. Vad särskilt angår den permanenta förläggningen av manskap å kasernfartyg, är denna olämplig icke endast från hygienisk utan även från ekonomisk synpunkt, i det att kasernfartygen kräva förhållandevis stora kostnader för uppvärmning och underhåll. De förhållanden, som ovan antytts, vore i och för sig tillräckliga att motivera vidtagandet av snara och effektiva åtgärder för bristernas avhjälpande. Härtill kommer emellertid även en annan omständighet, som för de sakkunniga varit bestämmande vid upptagandet till behandling av detta lokala spörsmål, nämligen omöjligheten att med den reducerade tillgången å militärpersonal tillfredsställande ordna kasern- och vakttjänsten. I detta hänseende hava de sakkunniga i sitt betänkande, Del I I (sid. 74), framhållit, att kasernförläggningen, som är uppdelad å trenne från varandra lokalt skilda kaserner utan gemensam inhägnad och tidvis även å kasernfartyg — vartill kommer att kasernområdet i vissa hänseenden omfattar både Skeppsholmen utom varvet och Kastellholmen — kräver en oproportionerligt stor vaktoch handräckningspersonal och är förenad med stora olägenheter ur ordnings- och bevakningssynpunkt. Sistnämnda olägenhet torde komma att än mer framträda, sedan för nämnda områdes bevakning icke längre kan disponeras personal av flottans poliskår. En koncentration av kasernförläggningen till ett etablissement, beläget inom ett slutet område och inrättat efter nutida fordringar, framstår därför såsom en bjudande nödvändighet. E n dylik koncentration har också, såsom ovan anförts, av statsmakterna vid försvarsfrågans avgörande förutsatts. Av den redogörelse, som ovan lämnats dels för nuvarande lokalförhållanden, dels för lokalfrågans behandling under senare tider, torde hava framgått, att olägenheterna icke endast hänföra sig till inkaserneringsförhållandena utan även framträda i andra avseenden. Behovet av bättre sjukvårdslokaler har sålunda vid upprepade tillfällen sjukvårdsframhållits, och krav hava rests att få sjukvårdsavdelningen avskild från förhållandena. kasernförläggningen samt moderniserad och utökad. Visserligen har marinen möjlighet att för vården av de sjuka anlita garnisonssjukhuset, men denna utväg är och bör vara begränsad till sådana fall, där egentlig sjukhusvård är av nöden. Med den relativt stora manskapskontingent, som är tjänstgörande å stationen, och med hänsyn till att även den vid flottan anställda talrika civila personalen i fråga om undersökning, behandling av mindre skador m. m. är hänvisad till stationens sjukavdelning, är det givetvis nödvändigt, att denna förfogar över tillräckligt utrymme och erforderliga sjukvårdsanordningar. Att hava sjukavdelningen förlagd inom den egentliga kasernen och i matsalens omedelbara närhet — såsom för närvarande är fallet — kan, utom det att densamma inkräktar på kasernutrymmet, ur flera synpunkter icke vara lämpligt. Vidare hava påvisats de olägenheter, som äro förenade därmed, att för underofficersunderofficersskolan icke finnes någon lokal å Skeppsholmen, vilka olägenskolans heter tidigare ansetts vara så betydande, att riksdagen en gång, nämligen lokalfråga. år 1911, beviljat medel för uppförandet av en särskild skolbyggnad å Skeppsholmen, som dock på grund av mellankommande hinder aldrig kom till utförande. Berörda olägenheter komma i den föreslagna organisationen att bliva än mer framträdande, i det att dels skolchefen samtidigt avses vara kårchef, dels såväl den vid skolorna tjänstgörande personalen som eleverna hädanefter måste tagas i anspråk för veckotjänst och vakttjänst, omständigheter, som göra, att skolans förläggning utom Skeppsholmens område måste komma att menligt inverka på tjänsten.
28 Det nuvarande provisoriet med underofficersskolans förläggning till gamla riksbankshuset synes de sakkunniga därför böra upphöra. För övrigt torde lokalerna i förenämnda byggnad, som har synnerligen fördelaktigt affärsläge, med större ekonomisk fördel för statsverket kunna utnyttjas på annat sätt, exempelvis genom att uthyras, därest de icke erfordras för annat statsändamål. Expeditionsjy^ ^j. o v a n blivit antytt, att de olika lokalerna å stationen icke äro planmässigt fördelade. Detta gäller även expeditionslokalerna. Sålunda är, såsom förut nämnts, stationsbefälhavarens ämbetslokal förlagd till västra kanslihuset, vari jämväl är inrymt kassakontoret. Nämnda kontor, ehuru i verkligheten utgörande en avdelning av stationskontoret, är alltså avskilt från detta senare, vilket är inrymt i västra boställshuset. Vidare äro kårchefens expedition och vissa kompaniexpeditioner belägna i kasern I, medan övriga kompaniexpeditioner äro eller hittills varit inrymda dels i kasern I I , dels i kasern I I I , dels ock i högvaktsbyggnaden. Stationsintendenturens expeditionslokaler äro inrymda i östra boställshuset. Det är påtagligt, att en dylik splittring av expeditionslokalerna innebär avsevärda olägenheter med hänsyn till tjänsten, varjämte den är ägnad att öka behovet av expeditions- och ordonnanspersonal samt att direkt fördyra vissa kostnader för värme, belysning m. m. I sitt betänkande rörande stationerna utom varven, Del I I , hava de sakkunniga framållit vikten av att expeditionstjänsten förenklas och hava därvid dels framhållit, att i allmänhet bör kontakten mellan en viss chefsmyndighet och denna underställda organ upprätthållas under förenklade former utan onödig skriftväxlig — vilket kan ske bland annat genom muntlig föredragning av ärendena — dels i sådant syfte särskilt föreslagit direkt anslutning till stationsbefälhavaren av chefen för stationskontoret och stationsintendenten ävensom förste läkaren med föredragningsskyldighet och reservationsrätt för nämnda befattningshavare, allt i anslutning till vad i berörda hänseende uttalats i 1925 års försvarsproposition. Vidare hava de sakkunniga, likaledes i anslutning till nämnda proposition, föreslagit, att kassakontoret skall organisatoriskt uppgå i stationskontoret och utföra vissa åligganden med avseende å bokföringen och redovisningen, som nu påvila stationskontorets bokföringsavdelning. För att nu berörda organisatoriska förändringar verkligen skola medföra de fördelar, som härmed avsetts, nämligen administrations- och förvaltningsarbetets förenkling, en förenkling, som är nödvändig med hänsyn till den knappa personaltillgången, är det tydligt, att en koncentration i lokalt hänseende omkring den styrande, d. v. s. stationsbefälhavaren, av alla de organ å stationen, som så att säga utgöra kuggar i administrations- och förvaltningsverket, kommer till stånd. Det största hindret för åvägabringandet av enkla former för samarbetet är otvivelaktigt en lokal spridning av de olika organen; genom svårigheten att på ett enkelt sätt kommunicera få nämligen dessa automatiskt karaktären av särskilda från chefsmyndigheten och från varandra isolerade myndigheter, som kommunicera skriftligen och som inrätta sig med hänsyn härtill, något som givetvis kräver jämförelsevis stor personal. Olägenheten av denna företeelse, som för övrigt torde hava motsvarighet inom andra grenar av statsförvaltningen, lärer vara så allmänt känd, att dess betydelse icke här behöver närmare utläggas. När det nu dels med hänsyn till nödvändigheten av att frigöra det utrymme, som egentligen borde vara avsett för manskapsförläggningen, dels på grund av vissa i anslutning till den reducerade personaltillgången beslutade eller föreslagna organisatoriska förändringar är ofrånkomligt att verkställa en omläggning i fråga om vissa expeditioners lokala förläggning, synes rättelse böra åvägabringas i ovan påvisade uppenbara missförhållanden, gående ut på att så vitt möjligt koncentrera alla stationens expeditioner till
29 en byggnad. Den omständigheten, att en dylik koncentration drager med sig rätt avsevärda engångskostnader, bör ej få verka hindrande, då denna koncentration måste anses icke endast synnerligen önskvärd utan ock ur tjänstens synpunkt nödvändig såsom ett led i den nya organisationens genomförande, så mycket mindre som engångskostnaderna lära komma att i icke ringa mån uppvägas av minskade årliga kostnader för värme, belysning, underhåll, expenser m. m. En omläggning åsyftande en koncentration av expeditionslokalerna är Behovet av tjänsteäven motiverad därav, att man härigenom skulle för deras egentliga ändamål kunna frigöra vissa utrymmen i östra och västra boställshusen, som nu bostäder. disponeras till tjänstelokaler. För en militärförläggning i allmänhet är det givetvis nödvändigt, att viss vid densamma tjänstgörande befälspersonal är boende inom förläggningsområdet; för flottans station med dess omfattande verksamhet å station och varv och med stationens från staden i övrigt relativt avskilda läge måste behovet av tjänstebostäder göra sig särskilt starkt gällande. Yid sådant förhållande böra givetvis icke sådana byggnader, som en gång avsetts för befälspersonalens inkvartering, tagas i anspråk för inrymmande av tjänstelokaler, och, i den mån så skett, synes rättelse nu böra vidtagas. I detta avseende få de sakkunniga hänvisa till vad som ifråga om behovet av tjänstebostäder för viss för kompanitjänsten avsedd personal anförts i betänkandet, Del I I (sid. 18). Det torde i detta sammanhang böra erinras därom, att tjänstebostadsfrågan numera är av ekonomiskt intresse för staten såtillvida, som kronan med nu gällande avlöningsbestämmelser av boställsinnehavaren gottgöres skälig hyra, medan denne enligt förut gällande bestämmelser endast avstod inkvarteringsersättningen. De lokala förändringar å Skeppsholmen, som de sakkunniga ansett sig Synpunkter böra i det följande föreslå, betinga visserligen icke oväsentliga kostnader, i fråga om men det bör framhållas, att dessa kostnader till mycket stor del äro att till- kostnaderna. skriva det förut påvisade förhållandet, att de lokala spörsmålen beträffande Stockholms station under en tid av mer än tvenne decennier skjutits åt sidan. Härigenom har icke blott behovet av ökat lokalutrymme genom nybyggnad icke tillgodosetts utan även erforderlig modernisering samt till och med det rena underhållet betänkligen eftersatts, allt med den påföljd, att, när de lokala förhållandena nu måste i ett sammanhang uppordnas, kostnaderna givetvis avsevärt måste överstiga vad som skulle betingas av en förändring, blott och bart åsyftande att bringa de lokala anordningarna i överensstämmelse med den nya organisationen. Såsom ovan omförmälts har i 1925 års försyarsproposition förutsatts så- Lokaler för som möjligt att under vissa angivna förutsättningar å Skeppsholmen bereda marinförvalttiänstelokaler åt marinens centrala myndigheter m. fl. Till denna fråga skola ningen m. fl. de sakkunniga i det följande återkomma men anse sig redan i detta sam- å Skeppsholmen. manhang böra framhålla, att de vid utredningen av de lokala spörsmålen å Skeppsholmen funnit sig böra undersöka i första hand, vilka lokala utrymmen som erfordras för stationens eget behov, samt därefter, huruvida och i vad mån möjligheter förefinnas att, sedan detta behov behörigen tillgodosetts, bereda utrymme för någon eller några av ifrågavarande myndigheter. De sakkunniga övergå nu till att behandla de föreliggande frågorna var för sig och att redogöra för, huru de enligt de sakkunnigas mening böra bringas till lösning. Kasernförläggningen. Ovan har framhållits nödvändigheten av att koncentrera inkaserneringen av manskapet till ett kasernetablissement, beläget inom ett slutet område och i övrigt anpassat efter moderna krav. En dylik åtgärd torde få anses
Behovet av kasernutrymme.
30 vara påkallad av så starkt behov, att frågan därom icke längre kan lämnas åsido. Det bör för övrigt utöver vad ovan anförts erinras därom,, att logementsfartyget Vanadis, som nu tages i anspråk för inkaserneringsändamål året om, enligt försvarsbeslutet är avsett att utrangeras, varigenom vikten av att inkaserneringsfrågan snart bliver löst ytterligare framhäves. För bedömandet av möjligheterna för en koncentrerad kasernförläggning är det givetvis nödvändigt att först klargöra, vilket behov av kasernutrymme, som med den nya organisationen under normala förhållanden förefinnes. Detta behov växlar under olika tider av året och är störst under tiden från slutet av oktober, då höstskjutskolan upphör, till omkring den 1 maj, då flertalet av de fartyg, som enligt rustningsplanen skola vara rustade under sommarhalvåret, utgå på expedition. Bestämmande för beräkningen av behovet av kasernutrymme blir alltså behovet under vinterhalvåret, vilket behov de sakkunniga beräknat enligt nedanstående tablå. Antal man Beräkningen grundar sig på
Tjänstgöringsplats
Korpraler Meniga Stationen utom varvet: manskap, ej i skolor
Summa
99 259
141 334
85 11
lOrganisationssakkunnigas be-l / tänkande, Del II. Bil. A 2.\ värnpliktiga i skolor Uppgift från marinstaben (anVarvet (utom sjöreserven och Organisationssakkunnigas behögbåtsmän i polistjänst) ... tänkande, Del I. Bil. A 2. Centrala myndigheter m. fl. ... Prop. 50/25, sid. 221 ...' Högste befälhavaren över kustNuvarande antal flottan Kungl. brev den 16 november Kustartilleridetachementet 1917 För sjöstyrkorna avsedd ersättProp. 50/25, sid. 227 (l/a av anningspersonal talet beräknas tillhöra Stockholms station)
42 75
men.
Summa
10 % av summan. Gällande stat; fördelning enligt kungl. marinförvaltningens augustiskrivelse 1926, sid. 14
207 Summa antal man, för vilka kasernutrymme erfordras
628 Avgår för: korpr. Vakanta, sjuka, tjänstlediga, rymda m. fl. .. 18 Manskap med: hyresbidrag., 63 inkvarteringser-
Anm-
—
39 3
8 2 15
2 15
Flaggkorpraler beräknas bo i kvarter.
Såsom framgår av tablån förefinnes ett nettobehov av kasernutrymme för 628 man. Det bör emellertid framhållas, att beräkningen i vissa hänseenden, såsom beträffande värnpliktskontingentens storlek samt antalet sjuka ni. fl., endast kan anses approximativ. Säkrare beräkningsgrunder torde emellertid icke stå till buds. Vidare torde böra erinras därom, att marinförvaltningen och chefen för marinstaben föreslagit, att ett visst antal värnpliktiga av ersättningsreserven skall inkallas till tjänstgöring å flottans varv, därav för Stockholms varv ett antal av 75 dylika värnpliktiga beräknats vara samtidigt tjänstgörande. Emellertid torde dessa huvudsakligen komma att inkallas under den tid av året, då behovet av kasernutrymme gör sig mindre
31 starkt gällande, varför, om den föreslagna inkallelsen kommer till stånd, den icke torde komma att i nämnvärd grad påverka behovet av kasernutrymme. Till jämförelse med de sakkunnigas beräkning bör nämnas, att antalet inkasernerade, inberäknat omkring 100 man tillhörande flygvapnet, utgjorde den 1 november 1926, då de nya personalstaterna trädde i kraft, 840 man och den 15 i samma månad omkring 700 man, ävensom att stationsbefälhavaren i Stockholm ansett, att kasernutrymme normalt bör beräknas för minst 600 man, eller ungefär det antal, som framgår av de sakkunnigas ovan gjorda beräkning. I förhållande till i ovannämnda 1918 års förslag beräknat behov av kasernutrymme, som angavs till omkring 1 300 man, har sålunda på grund av beskärningen av antalet stammanskap och värnpliktiga behovet nedgått med mer än 50 %. Visserligen torde under vissa kortare perioder det verkliga behovet bliva något större än vad ovan beräknats, t. ex. tiden närmast efter det värnpliktiga i allmän tjänst, vilkas antal på förhand icke kan närmare beräknas, inryckt till tjänstgöring, men de sakkunniga förutsätta, att vid dessa tillfällen ökad förläggning skall utan större svårighet kunna beredas genom att dels härför anlita dagrum o. d. och dels i viss utsträckning öka beläggningen i logementen utöver den normala (maximibeläggning). Givetvis kunna även sådana förhållanden tänkas undantagsvis inträffa, då kasernerna icke räcka till ens med maximibeläggning, men linnes ju då alltid den möjligheten att bereda det överskjutande antalet plats å något logementsfartyg. För vanliga förhållanden synes man emellertid kunna räkna med att ett utrymme för 600 man, normalbeläggning, skall vara tillfyllest. Med normalbeläggning avse de sakkunniga en förläggning, enligt vilken för varje man beräknas en luftkub av omkring 12 kbm och där manskapet utan att behöva trängas erhåller erforderligt utrymme i övrigt, såsom i avseende å sängarnas placering, förvaringsplatser för manskapets tillhörigheter, dusch- och tvättrum m. m. Undersöker man med dessa förutsättningar möjligheterna i avseende å olika möjiigåstadkommandet av en koncentrerad kasernförläggning, kan till en början heter för konstateras, att ingen av de nuvarande kasernerna har den storlek, att den, ^^etliv om allt däri befintligt utrymme toges i anspråk för inkaserneringsändamål, e n k o n c e n . skulle ens tillnärmelsevis förslå. Den största kasernen är kasern I I I , vilken, tration. om alla därstädes nu befintliga inkaserneringen ovidkommande expeditionsni. fl. lokaler — utom kasernexpeditionen, vilken givetvis måste vara kvar — toges i anspråk för inkvarteringsändamål, skulle med normalbeläggning kunna inrymma omkring 300 man, varvid dock behovet av dagrum m. m. icke vore tillgodosett i erforderlig utsträckning. Den åsyftade koncentrationen måste sålunda åvägabringas på annat sätt. Härvid erbjuda sig praktiskt taget endast tvenne möjligheter, nämligen antingen ett ordnande av kasernfrågan enligt i huvudsak ovannämnda 1918 års förslag (ny kasern å området invid exercisskolan) eller ock att koncentrera kasernförläggningen enligt det direktiv för frågans lösning, som angivits i 1925 års försvarsproposition (kasern I I I och arméns förrådsbyggnad). 1918 års förslag var, såsom förut nämnts, grundat på det på sin tid prisKasernbelönade tävlingsförslaget »Kranbalksvis» och avsåg uppförandet av en ny etabiissement kasern för 945 man, normalbeläggning. Byggnaden föreslogs skola i enlig- m'1 <^"8 efllgt het med 1917 års flottstationskommittés förslag uppföras i 3 våningars höjd försla<T f^r å ungefär det område, som begränsas av exercishuset, stationsbefälhavarens 945 man. kanslihus och kasern I I (se närslutna, kartskiss, bil. B). Kasernen avsågs skola innehålla 63 logement sammanförda till 10 avdelningar samt såväl expeditioner för kårchefen, kompanicheferna och kasernbefälhavaren som ock
32 lokaler för veckohavande befäl och underbefäl, kasernslöjd, rustkammare m. m. Byggnaden beräknades kosta 2 606 000 kronor. Härtill skulle komma kostnader för dels inredande av kasern I I till matinrättning och dels ombyggnad av kasern I I I med tillhörande kokhus till kasern för eldare, vilka kostnader beräknades till respektive 436 000 och 280 300 kronor. Ehuru icke direkt tillhörande inkaserneringen ingick i förslaget dessutom, bland annat, uppförande inom kasernområdet dels av en ny sjukstuga, dels av en ny byggnad för underofficersskolan, för vilka kostnaderna beräknades till respektive 211500 och 340 000 kronor. Den sammanlagda kostnaden i de avseenden, varför här redogjorts, beräknades alltså uppgå till (2 606 000 + 436 000 + 280 300 + 211 500 + 340 000 =;) 3 873 800 kronor. För att utröna lämpligheten av att lösa kasernfrågan efter i huvudsak 1918 års förslag, revi- 1918 års linjer, dock utan användande av kasern I I I , hava de sakkunniga derat med låtit revidera förslaget i fråga med hänsyn tagen dels till det minskade behov hänsyn till av kasernutrymme, som nu föreligger, dels till nödvändigheten av att genomkasern utrymme för föra en koncentration av kasernförläggningen till ett etablissement, dels även omkring: till behovet av skollokaler och sjukstuga. Såsom framgår av närslutna kart600 ra an. skiss (bil. B) har med iakttagande av nyssnämnda förutsättningar kasernbyggnadens åt väster vettande länga, vilken i 1918 års förslag avsetts nå fram till kasern II, tänkts avkortad, så att gaveln komme att sluta något ost om pastorsbostället, medgivande anordnandet av uppfartsväg mellan kasernen och pastorsbostället, som alltså skulle bibehållas. Den sålunda förminskade kasernen, vars interiör i förhållande till motsvarande del enligt 1918 års förslag ändrats med större hänsynstagande till nutida fordringar å en kaserninredning, skulle komma att vid normalbeläggning inrymma 624 man förutom en kompaniexpedition jämte tjänstelokaler för kasernbefälhavaren, veckohavande befäl m. fl. ävensom erforderligt antal dag-, dusch- och tvättrum samt bibliotek och läsrum. Logementens antal skulle bliva i bottenvåningen 9 och i vardera av våningarna en och två trappor upp 15, vartdera avsett för 16 man. I källarvåningen skulle inrymmas pannrum, kasernslöjd, torkrum och förråd. De expeditioner, vilka enligt 1918 års förslag avsetts inrymda i kasernbyggnaden men för vilka icke beräknats utrymme i den förminskade kasernen, borde enligt föreliggande förslag förläggas till kasern I, där en del av desamma för närvarande äro inrymda, dock efter det nämnda byggnad undergått erforderlig förändring och modernisering, såsom installation av värmeledning, inläggande av nya golv m. m. De sakkunniga hava icke låtit verkställa några detaljerade kostnadsberäkningar, men med ledning av 1918 års beräkningsgrunder kan kostnaden för den reducerade kasernbyggnaden beräknas uppgå till i runt tal 1900 000 kronor, vartill kommer för uppförande av en särskild avträdesbyggnad en beräknad kostnad av 25 000 kronor. Till ovan nämnda kostnader skulle komma kostnaderna dels för inredande av kasern I I till matinrättning, dels för uppförande av en sjukstuga och en underofficersskola, vilka arbeten, då nuvarande byggnadskostnader i stort sett ligga på samma nivå som 1918 års motsvarande kostnader, här upptagas med samma belopp, eller med respektive 436 000, 211 500 och 340000 kronor, ävensom kostnaden för ändring och modernisering av kasern I, beräknad till 198 000 kronor. Den sammanlagda kostnaden för 1918 års förslag, reviderat med hänsyn till det minskade behovet av kasernutrymme, skulle alltså kunna beräknas till (1 900 000 + 25 000 + 436 0 0 0 + 2 1 1 500 + 340 000 + 198 000 = ) 3 110 500 kronor.
33 Genom vidtagande av vissa jämkningar i fråga om användningen av kasern 1918 års I I skulle emellertid den sålunda beräknade kostnaden kunna rätt avsevärt reviderade f rsla med nedbringas. ° *. Sålunda borde, då hänsyn tages till att den å stationen tjänstgörande . f] g™ nms** manskapskontingenten förutsattes bliva avsevärt mindre, än vad förutsattes byggnader. i 1918 års förslag, såväl underofficersskola som sjukavdelning kunna inrymmas i kasern I I , sedan denna iordningställts härför, vilket beräknas kunna ske för en kostnad av 209 000 kronor. Särskilda nybyggnader för dessa ändamål bleve då obehövliga. E n sådan användning av kasern I I synes de sakkunniga även vara ändamålsenligare än att ombygga densamma till matinrättning, helst som byggnaden med det antal man, vartill matinrättning enligt den reducerade marinorganisationen behöver avses, och med hänsyn till den fria skattningens införande är för stor för ifrågavarande ändamål. Behovet av matinrättning skulle i stället fyllas genom att inom kasernområdet för ändamålet uppföra en särskild byggnad, för vilken kostnaden approximativt kan beräknas uppgå till 430 000 kronor. Kostnaden för kasernetablissementet m. ni., i enlighet med ovannämnda jämkningar, skulle alltså kunna beräknas till (1 900 000 + 25 000 + 209 000 + 430 000 + 198 000 = ) 2 762 000 kronor. Därest de ekonomiska betingelserna samt ett fullt lämpligt och tillräckligt Fördelar och byggnadsområde förefunnes, vore givetvis inkaserneringsfrågans ordnande nackdelar med på grundval av nybyggnad att föredraga framför en lösning av densamma f-V^oia? genom användande av nu befintliga kaserner, då det vid nybyggnad bleve en ^gia» möjligt att åstadkomma ett etablissement, som i alla hänseenden tillfredsställde nutidens fordringar och som vore anpassat efter de särskilda förhållandena vid stationen. Emellertid torde under nuvarande förhållanden ingen av ovannämnda förutsättningar vara för handen. Det statsfinansiella läget lärer icke medgiva större utgifter för ifrågavarande ändamål, än som äro oundgängligen nödvändiga, och vad angår tillgängliga byggnadsområden å Skeppsholmen äro dessa synnerligen begränsade. Beträffande särskilt det område, som förutsatts tagas i anspråk enligt 1918 års förslag, är detta i flera hänseenden icke fullt lämpligt för ändamålet. En blick på kartan över Skeppsholmen giver vid handen, att å det tilltänkta kasernområdet skulle komma att hopgyttras ett flertal större och mindre byggnader med alltför obetydligt fritt gårdsutrymme, vartill kommer, att de redan nu starkt begränsade möjligheterna för exercis och övningar under bar himmel invid exercishuset skulle bliva ännu mera beskurna därigenom, att planen framför nämnda byggnad skulle komma att utgöra en del av kaserngården. Det läte visserligen även tänka sig att åstadkomma en lösning av kasernfrågan enligt 1918 års förslag i förminskad form på det sätt, att man bibehölle den del av kasernbyggnaden, som avsågs sträcka sig från stationsbeiälhavarens kanslihus till kasern I I (dock avbruten av pastorsbostället) och uppförde en ytterligare kasernbyggnad på den plats, dit enligt 1918 års förslag underofficersskolan förlagts, varigenom erhölles ett slutet kasernområde med undvikande av den blockbyggnad, som i 1918 års förslag upptagits mellan exercisskolan och kanslibyggnaden, men även en dylik lösning vore, om ock i något mindre grad, behäftad med samma olägenheter, som ovan sagts. Det torde ock böra framhållas, att vid kasernfrågans ordnande genom nybyggnad på grundval av 1918 års förslag kasern I I I med därtill hörande inrättningar och områden skulle komma att stå odisponerade av stationen. Med hänsyn till nu angivna förhållanden hava de sakkunniga ansett sig Kastmböra inrikta sin strävan på att lösa frågan i anslutning till det direktiv, som etablissement lämnats i 1925 års försvarsproposition, nämligen att söka ernå en koncentra- <*y kasern III tion genom utnyttjande av kasern I I I jämte arméns förrådsbyggnad med ^an^öen^ens 2324 26
byggnad.
34 tillhörande område, vilket, om området vid exercishuset undantages, torde vara det enda å Skeppsholmen, som kan ifrågasättas för en koncentrerad kasernanläggning. Endast i det fall, att kasern I I I med större fördel skulle kunna användas för annat statsändamål eller det därintill erforderliga området med tillhörande byggnader icke skulle bliva disponibelt, anse sig de sakkunniga böra förorda uppförandet av en ny kasern å området vid exercishuset. Den lösning, som förutsatts enligt nyssnämnda direktiv, erbjuder nämligen vissa fördelar framför den enligt 1918 års förslag ifrågasatta koncentrationen. Sålunda erhålles därigenom en kaserngård, som med hänsyn till storlek och läge är tillfredsställande. Läget är såtillvida särskilt gynnsamt, som vid de tillfällen, då kasernfartyg behöver tillgripas — något som understundom torde bliva nödvändigt, om icke avsevärt kasernutrymme i land skall hållas i reserv — dylikt kasernfartyg blir direkt förbundet med den övriga kasernförläggningen såsom liggande omedelbart intill dess område. Yidare betingar en lösning av kasernfrågan enligt meromnämnda direktiv väsentligt lägre kostnader än enligt 1918 års reviderade förslag. Innan de sakkunniga gå att närmare redogöra för sitt förslag till koncentrerad kasernförläggning, torde böra angivas de förutsättningar i övrigt, varpå detsamma grundats. Sålunda torde böra framhållas, att de sakkunniga icke ansett det ingå i deras uppdrag att närmare undersöka, huru arméns intendenturförråd skall kunna beredas plats i annan, staten tillhörig byggnad. De sakkunniga utgå från att byggnaden, såsom ock statens byggnads sakkunniga i sitt den 18 mars 1925 avgivna betänkande (sid. 222) förordat, skall inom den närmaste tiden kunna återställas till flottan och utan att flottan därvid skall behöva betungas med någon utgift för lösen av densamma, såsom tidigare ifrågasatts. Härigenom bortfaller ett av de skäl mot en lösning enligt nu förevarande förslag, som anfördes år 1911. Ovan har anförts, att i kasern I I I kunna efter utrymmande av vissa expeditioner m. m. inkaserneras omkring 300 man, normalbeläggning, varför sålunda enligt de sakkunnigas beräkning rörande behovet av kasernutrymme plats erfordras för ytterligare omkring 300 man. Det felande kasernutrymmet kan erhållas genom att taga i anspråk förrådsbyggnaden, efter det denna byggnad undergått härför erforderlig om- och tillbyggnad. I sistnämnda hänseende erfordras för att ernå erforderlig golvyta uppförande av dels en sammanbindningsbyggnad mellan kasern I I I och förrådsbyggnaden och dels en tillbyggnad vid den mot strömmen belägna gaveln (se ritningarna, bil. I a—f1 och bifogade kartskiss, bil. A.) För att ytterligare utöka kasernutrymmet bör den å förrådsbyggnadens gård belägna expeditionsbyggnaden tagas i anspråk för inrymmande av bland annat kasernexpeditionen, varigenom ytterligare ett antal man kan inkaserneras i kasern I I I . De sakkunniga hava emellertid ansett sig böra jämväl undersöka, dels huruvida det mot de båda tillbyggnaderna svarande utrymmet skulle för en lägre kostnad, än vad dessa betinga, kunna erhållas genom påbyggnad av kasern I I I med en våning — en påbyggnad av förrådsbyggnaden, som för övrigt på grund av befintligheten av en jordvåning redan för närvarande har fyra våningars höjd åt gårdssidan, torde ur arkitektoniska och estetiska synpunkter få anses utesluten — dels, huruvida det icke med hänsyn till de betydande förändringar, som förrådsbyggnaden vid en ombyggnad måste undergå, och kostnaderna härför vore mera ändamålsenligt att, såsom enligt 1911 års förslag av stationsmyndigheterna alternativt förutsattes, riva förrådsbyggnaden och uppföra en helt ny kasern på den frigjorda tomten. Genom att påbygga kasern I I I med en våning erhålles en golvyta av endast omkring 1 000 m2, under det att behovet utgör minst 1 200 m2, eller 1 Dessa, såväl som i det följande omnämnda ritningar, överlämnas särskilt, i begränsat antal exemplar.
35 vad som erhålles genom tillbyggnaderna. Vidare skulle en dylik påbyggnad komma att stöta på byggnadstekniska svårigheter. Grundförhållandena äro nämligen, enligt vad av stationsingenjören vid Stockholms station verkställd utredning givit vid handen, ovissa och de inre bärkonstruktionerna av otillräcklig styrka för att uppbära en påbyggnad. Härtill kommer, att byggnadens planform mindre väl lämpar sig för en kasern enligt moderna principer, varför ett utnyttjande av byggnaden i vidare mån, än som den oförändrad erbjuder, icke är lämpligt. Byggnaden är nämligen onödigt bred för en inredning med endast en rad logement av lämplig storlek åt byggnadens ena sida och genomgående korridor åt den andra. En genomgripande förändring av inredningen i syfte att i enlighet med nämnda principer erhålla mindre logement skulle betinga större kostnader, än som motsvarade de vunna fördelarna. På grund av nu anförda förhållanden får en påbyggnad^ av kasern I I I sålunda anses vara utesluten. I 1911 års förslag hade kostnaderna för ombyggnad av förrådsbyggnaden ifrågasatt till kasern för 400 man av marinförvaltningen beräknats till 388 450 kronor, rivning av förrådsb medan kostnaderna för rivning av nämnda byggnad och uppförande av en yggny kasern för samma antal man beräknats till 442 500 kronor; kostnads- ™den och P skillnaden var alltså endast omkring 54 000 kronor. Såsom förut nämnts ™ n » " w ^ ansåg marinförvaltningen, att förrådsbyggnaden befunne sig i så dåligt skick, att den icke kunde anses användbar till kasernbyggnad. Den undersökning rörande byggnadens tillstånd, som de sakkunniga låtit verkställa, har emellertid givit vid handen, att byggnaden icke kan betecknas såsom olämplig, än mindre oanvändbar för ändamålet i fråga, en motsägelse, som kan förklaras därav, att marinförvaltningen, som då även hade andra skäl för att avstyrka ifrågavarande alternativ, icke ansåg erforderligt att låta verkställa någon mera ingående undersökning i frågan. Vad angår den relativt ringa skillnaden i kostnad mellan å ena sidan en omändring av förrådsbyggnaden och å den andra rivning av densamma samt uppförande av en helt ny byggnad, hava de sakkunniga låtit undersöka, huru stor denna skillnad skulle bliva med nu föreliggande förutsättningar. Härav har framgått, att merkostnaden för rivning och uppförande av en ny kasern kunde beräknas uppgå till i runt tal 150 000 kronor, förutsatt att grundförhållandena i alla avseenden vore så gynnsamma, som den verkställda undersökningen synes giva vid handen. Härvid är emellertid att märka, att de sakkunnigas beräkningar av kostnaderna för byggnadens ändring och tillbyggnad äro synnerligen försiktigt uppgjorda, detta av den anledningen, att det alltid är vanskligt att beräkna kostnader för genomgripande ombyggnader i äldre hus, där beskaffenheten av bjälklag och trossbottnar m. m. kan vara svår att på förhand bestämma och det därför är förenat med svårigheter att exakt beräkna, huru mycket som behöver förnyas. Kostnaden för en ny byggnad låter sig däremot jämförelsevis lättare bestämma. Det är sålunda"ingalunda uteslutet, att de verkliga kostnaderna för om- och tillbyggnaden kunna komma att understiga de nu beräknade. Oavsett detta är en merutgift av 150 000 kronor så betydande, att de sakkunniga utan tvekan ansett sig böra fororda, att frågan löses genom om- och tillbyggnad av förrådsbyggnaden, detta så mycket mera, som byggnaden, enligt vad uttalats i en 1917 års nottstationskommittés betänkande vidfogacl särskild utredning i .fråga om denna byggnad, bör bibehållas på grund av dess för sin tid karaktäristiska samt på sitt sätt monumentala arkitektur. De sakkunniga övergå nu till att närmare redogöra för förslagets de- Redogörelse täljer.
Såsom framgår av ritningarna har beträffande bottenvåningen i kasern I I I förutsatts, att den nuvarande matsalen och vaktrummet vid ingången till denna bibehållas samt att det utrymme, som nu disponeras av sjukav-
för de sakfcMnni as
5 fj^i"/*' * „
36 delningen, inredes till 2 logement" för sammanlagt 32 man (normalbeläggning liksom i det följande) ävensom tvättrum m. m. Efter utrymmande av därstädes nu befintliga lokaler för krigsrätten m. fl. samt läsrummet avses våningen en trappa upp att disponeras sålunda: 3 logement för 30 man, 1 logement för 20 man, 1 logement för 18 man, 1 större och 1 mindre dagrum samt 3 tvätt- och duschrum. I våningen två trappor upp inrymmas, likaledes efter det att expeditionslokaler och en bostadslägenhet utrymts, 4 logement för 30 man samt 2 logement för 18 man jämte 3 tvätt- och duschrum samt 1 rum för veckohavande underbefäl. Beträffande vinden ifrågasattes ingen förändring. Logementen i kasern I I I avses att sammanföras till tvenne avdelningar, var och en under en veckohavande underofficer (flaggkorpral) såsom avdelningsbefäl. Ingången till den södra avdelningen blir såsom nu å södra gaveln. SammanbindTill den norra avdelningen avses även höra logementen i sammanbindningsbygg- ningsbyggnadeu, som uppföres i två våningar. På grund av att kasern I I I nåden. o c ^ förrådsbyggnaden hava olika höjd, vore det ur arkitektonisk synpunkt olämpligt att uppföra byggnaden till högre höjd. Vardera av byggnadens båda våningar inredes med ett logement för 20 man jämte korridor (dagrum). Återstoden av utrymmet i byggnaden disponeras till tvätt- och duschrum samt till rum för veckohavande befäl m. m. Till sammanbindningsbyggnaden förlägges ingången till den kasernavdelning, som bildas av norra delen av kasern I I I samt sammanbindningsbyggnaden. Kasern iv. Av förrådsbyggnaden användas i stort sett endast yttermurarna, en del av bjälklagen samt taket. In vän dig inredning måste däremot så gott som helt ändras och fönstren vidgas. Den nu befintliga, vinkelrätt mot huvudbyggnaden uppförda utbyggnaden rives såsom olämplig för kasernändamål. Vid västra gaveln förlänges huvudbyggnaden omkring 15 meter. Enligt vad de sakkunniga utrönt finnes här fast grund på mycket ringa djup. På grund av markens lutning erhålles i tillbyggnaden en omkring 3 meter hög, jordvåningen — i övriga delar av byggnaden — motsvarande nedre bottenvåning, genom vilken kasernetablissementets huvudingång tankes dragen. Bummen på sidorna därom inredas till vaktrum, bibliotek och läsrum. I övrigt inredes den om- och tillbyggda förrådsbyggnaden, som i det följande benämnes kasern IV, till logement, 4 i bottenvåningen och 6 i vardera av våningarna en och två trappor upp, samtliga belägna längs södra sidan av byggnaden och rymmande 14 logement för 16 man och 2 logement för 10 man vardera, eller tillsammans 244 man, normalbeläggning. Härtill kommer erforderligt antal modernt inredda tvätt- och duschrum jämte rum för veckohavande befäl. Längs den norra sidan av byggnaden löper i varje våning en bred korridor, som samtidigt avses såsom dagrum. I våningen en trappa upp i tillbyggnaden inrymmes ett större, synnerligen lämpligt beläget samlingsrum avsett för kasernen i dess helhet, där för manskapets trevnad och förströelse föredrag kunna hållas, radio installeras etc. Vid behov kan denna lokal användas till reservlogement med plats för omkring 50 man. Uppgången till kasern IV förlägges till gårdsidan i jord(nedre bottenvåningen, där rum inredas för veckohavande befäl och portkorpraler. I samma våning kan beredas utrymme för slöjdlokal och ångpannerum. A vinden inredas musikrum och i erforderlig mån rustkammare. Kasern IV förutsattes bilda en kasernavdelning. Särskilda I kasern IV och sammanbindningsbyggnaden installeras värmeledning i anordningar, likhet med vad redan finnes i kasern I I I . Den å gården belägna avträdes-
37 byggnaden förutsattes i erforderlig mån ändrad och tillökad med hänsyn till ökningen av antalet inkaserneracle i detta etablissement. Enligt vad av ovanstående framgått blir antalet logement respektive antalet Logementens sängplatser vid normalbeläggning i etablissementet i dess helhet följande: fördelning i kasern I I I 13 logement med plats för 316 man i sammanbindningsbyggnaden 2 » » » » 40 » i kasern IV 16 » » » » 244 » eller tillsammans 31 logement med plats för 600 man. Genom att dels taga i anspråk samlingsrum och dagrum, dels utöka antalet sängplatser i logementen kan vid tillfälliga behov ett så stort antal utöver det ovan angivna inkaserneras, att logementsfartyg icke torde behöva tillgripas annat än i rena undantagsfall. Vidtagandet av nu förutsatta anordningar i fråga om kasernindelning, läget av in- och uppgångar samt veckohavande befälets och vaktpersonalens rum medför, att behovet av personal för ordningshållningen torde kunna inskränkas till, utom veckohavande befäl, 1 avdelningsunderbefäl i varje kasernavdelning eller tillsammans 1 officer samt 5 underofficerare och flaggkorpraler jämte erforderligt antal portkorpraler. Beträffande gårdsutrymmet förutsattes, att det plank, som nu skiljer om- Kaserngården, rådet vid kasern I I I och förrådsbyggnadens gård, ävensom därinvid liggande mindre uthus avlägsnas, varigenom en sammanhängande kaserngård erhålles. Såsom förut nämnts förutsattes, att i regel all trafik till etablissementet skall försiggå genom porten vid västra gaveln av kasern IV, vilket givetvis icke hindrar, att för transporter m. m. kan begagnas den vid södra gaveln av kasern I I I belägna grinden. Den å förrådsbyggnadens gård belägna expeditionsbyggnaden avses för Expeditionsinrymmande av dels kasernexpedition, dels 4. kompaniets expedition, vilken byggnaden, sistnämnda, såsom i det följande skall påvisas, här erhåller en lämplig förläggning. Ifrågavarande byggnad befinner sig i så gott skick och är så inredd, att några förändringar för närvarande icke synas erforderliga. ^Såsom framgår av fasadritningarna till kasern IV (bil. l e och f) torde Exteriören, från estetiska och arkitektoniska synpunkter icke vara något att erinra mot det föreslagna etablissementets utseende, vare sig det betraktas från Skeppsholmen eller från Strömmen. Den vid kasern I I I belägna kokhusbyggnaden befinner sig, såsom ovan Kokhusbyggnaden nämnts, i ett bristfälligt skick. Det i byggnaden inrymda logementet för kökspersonalen bör såsom olämpligt och ohygieniskt utdömas. Det härigenom ledigblivna utrymmet erfordras för att tillgodose behovet av ökad golvyta för köket och därtill hörande anordningar, ett behov som länge varit aktuellt och blir än mer kännbart, när nu den fria skaffningen skall införas. Med hänsyn till att frågan om kokhusets utvidgning och modernisering, enligt vad de sakkunniga inhämtat, för närvarande är föremål för stationsmyndigheternas åtgöranden, hava de sakkunniga, som förutsätta att frågan härom blir löst oberoende av förslag från de sakkunnigas sida, icke beräknat några kostnader härför. Kostnaderna för den koncentrerade kasernförläggningen beräknas komma Kostnader. att uppgå till: förändringsarbeten i kasern I I I uppförande av sammanbindningsbyggnad om- och tillbyggnad av förrådsbyggnaden m. m ändring och utvidgning av avträdesbyggnaden
kronor 35000 » 166 500 » 937 000 » 10 000 Summa kronor 1 148 500
38 I avseende å den ordning, i vilken nu föreslagna byggnadsarbeten böra komma till utförande och erforderliga medel härför böra äskas, få de sakkunniga hänvisa till vad därom, under avd. I I I . Arbets- och anslagsplan, i det följande anföres. Sjukavdelningens och underofficersskolans lokalbehov (kasern II). Ovan har ifrågasatts att från kasern I I I förflytta bland annat även den till kasernerna hörande sjukavdelningen, varigenom det blir möjligt att dels avhjälpa de brister, som nu vidlåda stationens sjukvårdsförhållanden, och dels bereda ökat utrymme för manskapsförläggningen. Yid valet av annan lokal för sjukavdelningen bör enligt de sakkunnigas mening i första hand komma i fråga att disponera en del av det utrymme, som blir ledigt i kasern I I därigenom, att manskapsförläggningen jämte läsrum och bibliotek koncentreras till det föreslagna kasernetablissementet. Emellertid blir genom sjukavdelningens överflyttande endast en del av det lediga utrymmet belagt. Det övriga ledigblivna utrymmet ävensom vad som kan ytterligare vinnas därigenom, att den nu i kasern I I inrymda kompaniexpeditionen flyttas till kasern I, anse de sakkunniga böra disponeras för underofficersskolans räkning. Såsom framgår av nedanstående förutsätta de sakkunniga, att de tvenne nu befintliga bostadslägenheterna skola, ehuru med annan belägenhet för den ena av dessa, bibehållas i byggnaden. I anslutning till vad nu och förut anförts anse de sakkunniga, att kasern I I bör i enlighet med vad som närmare framgår av förslagsritningen (bil. 2) disponeras på följande sätt. 1 bottenvåningen bibehålles den bostadslägenhet, som är belägen i byggnadens södra hörn. Motsvarande utrymme på andra sidan av korridoren, där nu biblioteket m. m. är inrymt, upplåtes likaledes till bostad för underofficer, förslagsvis uppbördsmannen i matinrättningen, vilken hittills disponerat en lägenhet i kasern I I I . Vidare avses ett rum såsom tjänstelokal för tillsyningsmannen i häktet. Vad som i denna våning återstår bör inredas till förrådslokal för förste läkarens uppbörd, tandläkarepoliklinik, steriliseringsrum, samt till toalett- och badrum för sjukvårdspersonalen. De tvenne rum, som därefter återstå, böra avses till reservsjukrum och till uppehållsrum för sjukvårdspersonalen. Vad angår behovet av förrådslokal hava de sakkunniga i sitt betänkande rörande stationerna utom varvet (Del II) dels (sid. 82) erinrat om de mindre tillfredsställande förvaringsrum, som för närvarande äro för läkareuppbörden upplåtna å varvet, dels (sid. 79 och 82) framhållit, att vad som av det s. k, sjukvårdsförrådet, vilket för närvarande omhänderhaves av beklädnadsintendenten, är användbart bör överflyttas till förste läkarens uppbörd. Det torde ligga i sakens natur, att de artiklar, varom här är fråga, särskilt instrument och annan ömtålig materiel, böra förvaras på ett sådant sätt, att de icke taga skada av fukt och kyla och att tillsynen av desamma underlättas. I motsatt fall riskeras, att den huvudsakligen för sjukvården ombord avsedda materielen icke kan användas, när den skall tagas i anspråk. Det lämpligaste torde vara att materielen förvaras inom sjukavdelningen, där ju för övrigt en del av densamma kommer till användning och där den i erforderlig mån bör provas och undersökas m. m. Mindre ömtålig materiel, som icke får plats i bottenvåningen, torde kunna förvaras i källarvåningen till samma byggnad. Våningen en trappa upp bör helt avses för sjukavdelningen och inredas till sjuksalar, isoleringsrum, expeditionsrum för förste läkaren, mottagningsrum för kasernläkaren, linneförråd, bostadsrum för den sjuksköterska, som
39 de sakkunniga föreslagit att anställas, samt toalett- ock badrum för de sjuka ävensom väntrum för patienterna. Sjuksalarna, 2 till antalet, vardera med plats för 8 sängar, samt isoleringsrummen, som vid behov ock, när förhållandena så medgiva, även kunna tagas i anspråk såsom vanliga sjukrum, avses samtliga skola förläggas längs den mot sydväst vettande fasaden. Tredje och fjärde våningarna hava, såsom framgår av ritningarna, avsetts Underofficersför underofficersskolans olika klasser, varvid även behovet av särskilda ritskolan, salar, rum för lärare och instruktionspersonal i erforderlig mån tillgodosetts. I förslaget ingår anordnande av värmeledning, vattenklosetter m. m. Beträffande detaljerna i övrigt hänvisas till ritningen (bil. 2). Enligt uppgjort kostnadsförslag beräknas kostnaderna för inredning och Kostnader. modernisering uppgå till sammanlagt 209 000: kronor. Av nämnda belopp betingas omkring 70000 kronor av värmeledningsinstallation, medan omkring 50 000 kronor kunna anses förorsakade av i övrigt eftersatt modernisering och underhåll, vadan kostnaderna för nu föreslagna förändringar i inredningen inskränka sig till i runt tal 90 000 kronor. I avseende å den ordning, i vilken nu ifrågavarande inredningsarbeten böra komma till utförande och erforderliga medel härför böra äskas, få de sakkunniga hänvisa till vad därom, under avd. I I I . Arbets- och anslagsplan, i det följande anföres. Koncentration av expeditionslokalerna (kasern I). Beträffande användningen av kasern I är att erinra därom, att därstädes Tjänstelokaler nu befintliga tjänstelokaler för kårchefen och beväringskompaniet alltjämt för Icårchef kompaniäro behövliga. Vad angår behovet av utrymme för övriga kompanier, blir och chefer. sammanlagda antalet dylika i den nya organisationen inskränkt till 3, varför ytterligare erfordras plats för 2 kompaniexpeditioner. Den ene av dessa föreslås förlagd till kasern I. Det hade visserligen varit önskvärt, att dit även kunde förlagts den tredje kompaniexpeditionen, men med det förslag till byggnadens disposition i övrigt, som de sakkunniga nedan framlägga, låter detta sig icke göra. Det kompani, varom här är fråga, förutsattes bliva 4. kompaniet, dit ekonomimän, eldare och hantverkare skulle enligt de sakkunnigas förslag hänföras. Dess manskap har i regel sådan tjänst, att den påfordrar särskilda arbetskläder, vilket gör att det ur militär ordnings- och snygghetssynpunkt är en fördel, om manskapet för sina ofta förekommande besök å kompaniexpeditionen icke behöver gå utanför kasernområdet. Av denna anledning vore sålunda i det föregående berörd förläggning äV 4. kompaniets expedition till den å intendenturförrådets gård belägna administrationsbyggnaden icke ofördelaktig och ägnad att i icke ringa mån motväga nackdelen av, att icke alla expeditioner kunnat, såsom de sakkunniga eljes skulle ansett önskvärt, förläggas till kasern I. I anslutning till vad i det föregående anförts föreslå de sakkunniga, att, Tjänstolokaler enligt vad som närmare framgår uv förslagsritningen (bil. 3), våningen två för stationsbefälhavare, trappor upp inredes till lokal för stationskontoret utom kassan, som avses stationskontor inrymd å nedra botten; ävensom för stationsintendentens expedition (inten- och stationsdenturexpeditionen) samt våningen tre trappor upp till ämbetslokal för sta- intendentur. tion sbefälhavaren jämte militär- och civilexpeditionerna. Genom vidtagandet av nu föreslagna åtgärder komma med undantag av ovannämnda kompanichef samt av kasernbefälhavaren och förste läkaren — vilka senares expeditioner med större fördel böra vara förlagda, den ena till kasernetablissementet och den andra till sjukavdelningen — hela administrationen och förvaltningen att vara samlad till en gemensam byggnad, som
40 för övrigt torde hava ett synnerligen lämpligt läge. För varvets vidkommande kan visserligen kassans förflyttning från den nuvarande lokalen tänkas innebära en viss olägenhet, eftersom avståndet mellan kassan och varvet ökas, men denna omständighet torde uppvägas av den fördel, som ligger däri, att kassan kommer inom samma byggnad som den övriga delen av stationskontoret. Yidare blir en del av den nuvarande kassalokalen disponibel för varvets räkning, som med hänsyn till den föreslagna förrådsorganisationen kommer att få behov därav. I inredningen avses ingå värmeledning m. fl. moderna anordningar samt hiss. Den senare torde i betraktande av byggnadens höjd få anses väl motiverad. Beträffande förslagets detaljer i övrigt hänvisas till ritningen. Kostnader. Enligt uppgjort kostnadsförslag skulle totalkostnaden för inredning av kasern I komma att belöpa sig till 198 000 kronor. Härav betingas omkring 66 000 kronor av installation av värmeledning, medan omkring 43 000 kronor kunna anses härröra av i övrigt eftersatt modernisering och underhåll, vadan sålunda i runt tal endast 90 000 kronor äro direkt betingade av nu föreslagna förändringar beträffande inredningen. 1 avseende å den ordning, i vilken nu ifrågavarande inredningsarbeten böra komma till utförande och erforderliga medel härför äskas, få de sakkunniga hänvisa till vad i det följande, under avdelning I I I . Arbets- och anslagsplan, därom anföres. Övriga stationen utom varvet vidkommande lokala spörsmål. Västra Det ledigblivna utrymme i västra kanslihuset, som uppkommer, sedan kanslihuset, stationsbefälhavarens expedition och kassakontoret överflyttats till kasern I, föreslås att disponeras på följande sätt: 2 rum å östra gaveln i bottenvåningen iordningställas såsom tjänsterum för varvspolisen, 3 rum å samma gavel en trappa upp avses såsom krigsrättslokal och övriga rum iordningställas såsom lektionssalar för korpralsskolan. Denna skola är, såsom förut nämnts, för närvarande provisoriskt inrymd i en paviljong, belägen norr om och tätt intill kasern I I . Genom utrymmandet och rivning av denna paviljong och delvis även de uthus, som tillhöra kasern II, kan exercisplanen erhålla en välbehövlig utvidgning. Kostnaderna för erforderliga ändringsarbeten beräknas kunna bestridas av de ordinarie underhållsmedlen. HögvaktsEnligt vad de sakkunniga inhämtat förefinnes ett gammalt önskemål från byggnaden, stationsmyndigheternas sida att bereda möjlighet för tillfällig inkvartering av sådant, båda stationerna tillhörande manskap, som permitterats från flottans fartyg, då dessa äro förlagda till Stockholms skärgård (Hårsfjärden m. fl. platser), och som tillfälligt uppehålla sig i huvudstaden under natten utan att där hava hem. Erfarenheten visar nämligen, att dylikt manskap esomoftast, särskilt under den mildare årstiden, nattetid driver omkring på gatorna eller vistas i parkerna. Detta missförhållande har man velat avhjälpa genom att inom stationsområdet anordna lämplig inkvarteringsmöjlighet, som ifrågavarande manskap kunde erhålla under enkla former och utan den bundenhet, som alltid medföljer en förläggning inom själva kasernområdet. Då de sakkunniga i likhet med stationsmyndigheterna funnit en åtgärd i åsyftat hänseende välbetänkt såsom bidragande ej blott till stammanskapets och de värnpliktigas välfärd och trevnad utan även till ordningens upprätthållande, förutsätta de sakkunniga, att de lokaler i den s. k. högvaktsbyggnaden, som bliva lediga, sedan 4. beväringskompaniet och eventuellt även skomakeri- och skrädderislöjden därifrån överflyttats till kasern I respektive kasern IY, tills vidare må disponeras för anordnande av förevarande inkvartering.
41 Även i detta fall torde kostnaderna för erforderliga ändringsarbeten kunna bestridas av de ordinarie underhållsmedlen. De genom den föreslagna förflyttningen av stationskontoret och stations- I västra och intendentens expedition till kasern I ledigblivna lokalerna böra, enligt vad östra boställshusen ledigde sakkunniga inledningsvis framhållit, upplåtas till tjänstebostäder åt vid blivna lokaler. stationen tjänstgörande befattningshavare. Såsom framgår av kostnadstablån å sid. 47 hava de sakkunniga beräknat kostnaderna för inredning och reparation av nämnda lokaler till 20 000 kronor, en kostnad, som mer än väl uppväges av den inkomst av hyresersättningar, som efterhand kan beräknas inflyta för lokalerna i fråga. Det torde ock böra bringas i erinran, att dessa lokaler varit upplåtna till bostäder, innan de inreddes till tjänstelokaler. De sakkunniga hava icke ansett anledning föreligga att närmare ingå på frågan, huru ifrågavarande eller i övrigt å Skeppsholmen befintliga bostadslägenheter böra disponeras, men föreslå, att en revidering av inkvarteringsplanen vidtages, varvid de synpunkter böra beaktas, som de sakkunniga i det föregående anfört beträffande behovet av tjänstebostäder å Skeppsholmen åt viss för kompanitjänsten avsedd personal, varjämte behovet av tjänstebostäder åt kårchefens förste adjutant och eventuellt stationsbefälhavarens andre adjutant därvid jämväl bör om möjligt tillgodoses. Såsom de sakkunniga i sitt betänkande, Del I (sid. 101), framhållit, böra de högbåtsmän, som förrätta polistjänst, beredas bostäder i varvets närhet. Enligt de sakkunnigas förslag i betänkande, Del I I , skola de stations- Lokaler för förrådsintendenturen tillhörande förråden omhänderhavas av förrådsförvaltare, en för stambeklädnads- och sängpersedelförråden och en för beväringsbekläd- förvaltare. nads- och proviantförråden. För dessa erfordras särskilda vid vederbörande förråd belägna lokaler, varest bokförings- och andra expeditionsgöromål kunna utföras. Då emellertid iordningställandet av dylika lokaler icke torde betinga några kostnader av betydenhet, hava de sakkunniga ansett sig kunna förutsätta, att dessa kostnader skola kunna bestridas av de ordinarie underhållsmedlen eller av i övrigt tillgängliga medel. Såsom i det följande, beträffande Stockholms varvs lokalfrågor, anföres, Ifrågasatt förhar av varvschefen i Stockholm framhållits önskvärdheten av att sjöinstru- flyttning av mentförrådet bleve förflyttat från nuvarande lokal i mindepartementets bygg- beklädnadeverkstadew. nad till den s. k. södra fundamentsbyggnaden, vilket skulle påfordra en förflyttning av den i sistnämnda byggnad för närvarande inrymda under stationsintendenten sorterande beklädnadsverkstaden till annan byggnad, förslagsvis den lokal i tyghuset, som nu disponeras av besiktningsmannen Kostnaden härför har beräknats till 14 000 kronor. De sakkunniga, som på grund av att nämnda spörsmål angående sjöinstrumentförrådets förflyttning icke är beroende av den nya organisationens genomförande, icke funnit anledning att upptaga nämnda förslag av varvschefen, hava icke heller ansett frågan om beklädnads verkstadens förflyttning vara direkt beroende av den nya organistionen och sålunda böra föranleda något förslag från de sakkunnigas sida. De sakkunniga vilja dock framhålla, att en förflyttning av beklädnadsverkstaden vore önskvärd, även om sjöinstrumentförrådet skulle komma att bibehållas i nuvarande lokal. Yid flera tillfällen hava nämligen befogade anmärkningar riktats mot de mindre goda hygieniska förhållanden, som vidlåda beklädnadsverkstadens nuvarande lokal, vilken för övrigt även i andra avseenden är mindre lämplig. Härtill kommer, att en förflyttning till tyghuset vore förmånlig med hänsyn till att beklädnadsförråden, för vilkas räkning verkstaden utför reparationer — numera utgörande dess huvudsakliga verksamhet — äro belägna i nyssnämnda byggnad. E n förflyttning dit skulle sålunda innebära en med hänsyn till personalminskningen önskvärd koncentration av verksamheten.
42 Då emellertid, som ovan anförts, förflyttningen i fråga icke torde kunna anses oundgängligen nödvändig från organisationssynpunkt, hava de sakkunniga icke i frågan ansett sig böra framställa något positivt förslag, utan velat inskränka sig till att uttala sig för lämpligheten av en dylik åtgärd. Ifrågasatt förflyttning till Skeppsholmen av marinens centrala myndigheter m. fl. Ovan har anförts, dels att i 1925 års försvarsproposition förutsatts möjligheten av att bereda lokaler å Skeppsholmen för marinförvaltningen och marinstaben ävensom sjökrigshögskolan — vars lokalfråga dock numera är definitivt löst på annat sätt — dels hurusom de sakkunniga vid sin undersökning av de lokala spörsmålen beträffande Stockholms station utom varvet ansett sig böra utreda i första hand behovet av lokalutrymme för stationens eget behov samt därefter, om och i vad mån det vore möjligt att, sedan detta behov tillgodosetts, bereda lokaler å Skeppsholmen för marinförvaltningen m. fl. marinens myndigheter. Den fråga, som i ovan angivet sammanhang förts fram, torde böra avse, icke allenast marinförvaltningen och marinstaben, utan även högste befälhavaren över kustflottan, såsom under viss tid av året utövande befäl från sin expedition i land, samt eventuellt även chefen för kustartilleriet, vilka sistnämnda myndigheter för närvarande äro inrymda i en och samma fastighet, nämligen patent- och registreringsverkets förutvarande byggnad, Birger Jarlsgatan 7. Mellan samtliga nu nämnda marina verk och myndigheter förefinnes nämligen ett så nära samarbete, att det torde få anses vara av stor betydelse, att de äro lokalt anslutna till varandra. Den nuvarande lokala förläggningen torde såtillvida vara gynnsam, som dels marinstaben, högste befälhavaren över kustflottan och chefen för kustartilleriet redan hava lokaler i en gemensam, kronan tillhörig byggnad, dels marinförvaltningens nuvarande lokal är belägen i mycket nära grannskap, nämligen i fastigheten nr 6 i kvarteret »Kvasten» med adressnummer 6 vid Mästersamuelsgatan. Marinförvaltningen disponerar här en sammanlagd golvyta i tjänste- och bostadsrum av 2 251 m2, eller, om även korridorer, trappuppgångar, toilettrum, arkiv och vindsutrymmen medtagas, av sammanlagt 3 095 in2. Detta utrymme har ämbetsverket i skrivelse till byggnadsstyrelsen den 19 maj 1925 betecknat såsom otillräckligt, enär behov förelåge av ytterligare omkring 370 m 2 golvyta. Visserligen har sedan dess det marina flygväsendets överstyrelse överflyttats till flygstyrelsen, men då å andra sidan de s. k. sjörevisionerna förflyttats från stationerna till marinförvaltningen, lärer någon minskning i behovet av utrymme icke uppstått. Marinförvaltningens lokal är förhyrd intill den 1 april 1931 med det särskilda villkor, att hyresvärden icke må uppsäga kontraktet att upphöra att gälla tidigare än den 1 april 1936. Den årliga hyran utgör nu, inklusive ersättning för värme och varmvatten, 63 000 kronor. Marinstaben, högste befälhavaren över kustflottan och chefen för kustartilleriet disponera en golvyta i tjänsterum av respektive 615, 238 och 232 m 2 eller tillsammans 1 085 m2. Lokalfrågans Enligt det förslag till de lokala spörsmålens ordnande vid Stockholms lösning med station utom varvet, som de sakkunniga ovan framlagt, bliva de byggnader, n m r^nlder'I ^ ^ g e n kasernerna I och I I , som enligt 1925 års försvarsproposition ifrås/eppshoimen. g a s a ^ s att tagas i anspråk för beredandet av lokaler för marinförvaltningen m. fl., icke för ändamålet tillgängliga. Då icke heller någon annan byggnad å Skeppsholmen, stor nog att härvid komma i fråga, finnes disponibel samt då nybyggnad därstädes för ändamålet i fråga torde få anses utesluten, framgår det, att någon möjlighet icke förefinnes att med i de sakkunnigas förslag
43 angivna förutsättningar bereda lokalutrymme å Skeppsholmen för marinens centrala myndigheter m. fl. Därest emellertid statsmakternas beslut i kasernfrågan ginge ut på en lösning enligt 1918 års förslag i modifierad form, d. v. s. på grundval av nybyggnad å området vid exercisskolan, skulle en möjlighet yppa sig att för ändamålet taga i anspråk kasern I I I samt arméns förrådsbyggnad. Då det icke torde ingå i de sakkunnigas uppdrag att utreda de centrala myndigheternas lokalfråga i vidare mån än som erfordras för att bedöma, huruvida en förläggning å Skeppsholmen överhuvud är möjlig, hava de sakkunniga icke ansett erforderligt att närmare undersöka lämpligheten av ovan antydd lösning av nämnda fråga. Tages endast hänsyn till golvytan, skulle kasern I I I och förrådsbyggnaden väl räcka till för att ersätta vad ifrågavarande myndigheter för närvarande disponera. Mot läget torde icke heller vara något att erinra, förutsatt nämligen, att frågan om bättre kommunikationer mellan Skeppsholmen och staden bleve tillfredsställande löst. Vad . angår de olika byggnadernas lämplighet för inredande till administrationsbyggnader torde kasern I I I icke utan mycket dyrbara förändringar kunna inredas. Förrådsbyggnaden finge givetvis helt ombyggas. H u r u de marina myndigheternas lokalfråga skall lösas, därest icke heller Lokalfrågans ovan antydda möjlighet står till buds, därom lärer det lika litet tillkomma lösning utan de sakkunniga att yttra sig. Emellertid torde i detta sammanhang böra anlitande av byggnader å omnämnas vissa uttalanden i denna fråga dels av byggnadsstyrelsen, dels Skeppsholmen. av de s. k. statens byggnadssakkunniga, vilka uttalanden kunna giva en antydan om de möjligheter till en tillfredsställande lösning, som synas föreligga utan att taga i anspråk någon eller några av byggnaderna å Skeppsholmen. I underdånig skrivelse den 7 mars 1924 hemställde marinförvaltningen, att förhyrandet av ämbetsverkets nuvarande lokal finge förlängas efter den löpande hyrestidens utgång för en tid av fem år och med förut nämnt särskilt villkor. I utlåtande över nämnda framställning den 11 mars 1924 anförde byggnadsstyrelsen — som tillika anmodats yttra sig över en av marinförvaltningen den 16 mars 1923 gjord framställning om verkställande av utredning samt uppgörande av förslag till slutligt ordnande av marinförvaltningens och övriga marinen tillhöriga centralmyndigheters lokalfråga — att styrelsen hade för avsikt att framlägga ett förslag rörande, bland annat, marinförvaltningjens definitiva förläggning till de artillerigården (å Östermalm) omgivande flygelbyggnaderna. E n dylik lösning kunde emellertid under inga förhållanden komma att genomföras före den 1 april 1926 — då kontraktet angående förhyrandet av marinförvaltningens lokal utlöpte — varför styrelsen tillsttyrkte det föreslagna förlängandet av hyrestiden. Nämnda av byggnadsstyrelsen avgivna utlåtande torde böra ses i samband med de förslag i frågan, som framlagts av statens byggnadssakkunniga i deras den 18 mars 1925 avgivna betänkande angående ordnandet av statens byggnadsverksamhet i Stockholm. Dessa sakkunniga ifrågasatte (sid. 122). att antingen disponera artillerigården för armé- och marinförvaltningarna, eventuellt även marinstaben, chef<en för kustartilleriet och högste befälhavaren över kustflottan, eller också att rapplåta hela artillerigården för uteslutande sjömilitära ändamål, i vilket fall iäven marinmuseet skulle kunna flyttas dit efter armémuseets förflyttning till Karlberg. Vidare erinrade byggnaclssakkunniga (sid. 244) beträffande spörsmålet om mariinstabens på sin tid ifrågasatta förflyttning till den nyuppförda fastigheten i kvarteret »Kandidaten» därom, att chefen för marinstaben framhållit, att mariinstaben icke borde lokalt sammanföras med generalstaben utan med marin-
44 förvaltningen, något som också gällde chefen för kustartilleriet och högste befälhavaren över kustflottan; och anförde byggnads sakkunniga för egen del, att, om Kungl. Maj:t skulle besluta i enlighet härmed, bleve dessa myndigheters lokalfråga icke för det dåvarande aktuell utan beroende på, när marinförvaltningens lokalfråga kunde upptagas till slutligt avgörande. Rörande denna fråga uttalade de sakkunniga, att dels verket borde beredas plats i kronans hus, antingen i någon redan befintlig eller nyuppförd byggnad, dels att denna fråga med hänsyn till andra mera trängande behov hörde till dem, som kunde sättas i sista rummet. De sakkunniga förutsatte sålunda, att marinförvaltningen tills vidare skulle kvarbliva i sin nuvarande lokal. Av vad ovan anförts torde hava framgått, att, såsom ock enligt uttalandet i 1925 års försvarsproposition förutsatts beträffande marinförvaltningen, möjlighet förefinnes att utan anlitande av å Skeppsholmen befintliga byggnader bereda marinens samtliga centrala myndigheter erforderligt lokalutrymme i kronans hus och på ett sådant sätt, att de komma att bliva lokalt förbundna med varandra.
B. Varvet. Såsom de sakkunniga i sitt betänkande, Del I, haft tillfälle framhålla är Stockholms varv genom vatten, som utgör allmän farled, uppdelat i tvenne hälfter, varvet å Skeppsholmen och Galärvarvet. Beträffande sistnämnda del av varvet äro, oavsett de sakkunnigas förslag, de lokala spörsmålen såtillvida svävande, som frågan om Galärvarvets utflyttning hän mot Beckholmsområdet och beredande i samband därmed av ökat utrymme för Nordiska Museet m. m. länge stått på dagordningen och ännu icke avgjorts. Disposition av I och med att den för flygvapnet nu bedrivna verksamheten i överens1 lokale" &* summelse m e < l försvarsbeslutet överflyttas till Västerås, komma vissa byggGaiäryarvet. n a d e r å Galärvarvet att delvis bliva disponibla för annat ändamål, än vartill de för närvarande användas. Detta blir också förhållandet, om, såsom de sakkunniga föreslagit, artilleridepartementet överflyttas till varvet å Skeppsholmen. Yad angår de byggnader, som nu helt eller delvis disponeras av flygvapnet, lära dessa bliva erforderliga för undervattensbåtdepåns räkning. Yad artilleridepartementets byggnad beträffar hava de sakkunniga, såsom de i sitt betänkande, Del I, framhållit, visserligen utgått från, att artilleriverkstaden skall nedläggas, men å andra sidan förutsatt, att de maskinella anordningar, som icke böra ifrågakomma att överflyttas till den gemensamma vapen verkstaden eller till Fjäderholmarna, skola bibehållas därstädes såsom reserv. På grund därav blir egentligen endast det utrymme ledigt, som hittills disponerats för departementskontoret. Om och till vad ändamål detta jämförelsevis obetydliga utrymme skall användas, är en fråga, varpå det i detta sammanhang torde vara onödigt att ingå. Vad angår de Galärvarvet avseende lokala spörsmål i övrigt, som ovan berörts, anse sig de sakkunniga sakna anledning att närmare ingå härpå, såsom varande oavhängiga av de sakkunnigas organisationsförslag, utan övergå nu att redogöra för de lokala spörsmål, som, utöver den ovan berörda frågan om användandet av lediga utrymmen å Galärvarvet, äro sammankopplade med nämnda förslag. AT de sakkunI olikhet med förhållandet å Karlskrona varv betingar genomförandet av Bigas forslag ^e sakkunnigas förslag åtskilliga jämförelsevis betydande förändringar i lokalt byggnads-m fl hänseende, huvudsakligen föranledda av förslaget att lokalt sammanföra de arbeten. trenne vapendepartementen vad angår såväl deras administrativa organ som ock verkstadsdriften. Ifrågavarande förändringar och kostnaderna för desamma äro här nedan sammanförda sålunda:
45 Kronor
1 350: 1. IFlyttning av varvsboden m. m 5 300: 2. Ändringar av mindepartementets byggnad 30 500: 3. HJtvidgning av mindepartementets verkstad 10 5 0 0 : 4. IFlyttning av radioprovrummet 5. » » arbetsmaskiner från artilleridepartementet till 1 500: mindepartementets verkstad » » arbetsmaskiner från artilleridepartementet till 6 800: Fjäderholmarna » » arbetsmaskiner från torpeddepartementet till 8 000 mindepartementets verkstad » » verkstygsrum vid ingenjördepartementet m. m. 27 500 8. 29 200 9. TUppförande av laddhus å Fjäderholmarna m. m. Summa 120 650 U ppförandet av nytt laddhus å Fjäderholmarna är direkt betingat av den i betänkande, Del I, föreslagna överflyttningen av arbetsposten AL till nämmda holmar. V;ad angår övriga ovan upptagna poster hava de sakkunniga i nämnda betämkande ingående redogjort för de förändringar, varpå dessa poster grunida sig. Fcör bestridandet av nu upptagna kostnader kunna givetvis icke de ordi- Medelsfrågan. naries underhållsmedlen lämna tillgång utan erfordras härför särskilda medel. E n l i g t de sakkunnigas mening torde dock medelsfrågan kunna lösas, utan att mya anslag behöva äskas. Med hänsyn till förevarande arbetens natur tordee nämligen, under förutsättning av riksdagens medgivande, medel kunna för äindamålet disponeras från Stockholms varvs byggnadsfond (kungl. brev 28 jrani 1918). Slåsoni redan blivit omnämnt har av varvschefen i Stockholm förslag Ifrågasatt fraimställts att i sammanhang med utförandet av de arbeten, som erfordras förflyttning ar sjöinstrumentför 1 beredandet av plats i mindepartementets byggnad för artilleri- och tor- förrådet m. m. peddlepartementen, förflytta det i nämnda byggnad för närvarande inrymda sjöinistrumentförrådet till den s. k. södra fundamentsbyggnaden, varest ekipagecdepartementets departementskontor m. fl. lokaler äro belägna. Härigencom skulle vinnas såväl ökat utrymme för de trenne vapendepartementen som den fördelen, att sjöinstrumentförrådet erhölle en lämpligare lokal, blanid annat därför att den vore belägen i samma byggnad som det departementt, vartill förrådet hörer. Kostnaden härför har beräknats till 28 000 kronor. Nil ifrågasatt förflyttning skulle emellertid, såsom förut nämnts, i sin tur betimga en förflyttning från södra fundamentet av den däri för närvarande inryrmda stationens beklädnadsverkstad. VYad sjöinstrumentförrådets lokalfråga vidkommer synes det ur många synpumkter önskvärt, att en förflyttning enligt varvschefens förslag kommer till i stånd. Då emellertid de av de sakkunniga föreslagna organisationsförändrringarna, såsom ovan sagts, icke med nödvändighet betinga sjöinstrumentförråidets förflyttning från dess nuvarande lokal, anse sig de sakkunniga i likheet med vad fallet är beträffande beklädnadsverkstaden för sin del sakna anlecdning att i kostnadshänseende taga hänsyn till förslaget i fråga. Dte arbeten, som ovan föreslagits beträffande Stockholms varv, böra komma Tid för de till i utförande under år 1927 och helst påbörjas redan under innevarande föreslagna arbetenas budggetår, vartill möjlighet borde förefinnas, då det i detta fall endast är utförande. frågai om ett medgivande att disponera en redan befintlig medelstillgång.
46 III. Arbets- och anslagsplan. I avseende å den ordning, i vilken av de sakkunniga föreslagna byggnadsni. fl. arbeten böra komma till utförande och härför erforderliga medel böra äskas, få de sakkunniga föreslå följande arbets- och anslagsplan.
Arbetsplan. A. Karlskrona varv. Ny kontorslokal för byggnadsdepartementet inredes under budgetåret 1927— 1928 i den härför föreslagna byggnaden, sedan denna undergått erforderlig tillbyggnad.
B. Stockholms station utom varvet. Budgetåret 1927—1928: Sammanbindningsbyggnaden mellan kasern III och arméns förrådsbyggnad uppföres, varefter plats kan beredas för förläggning till kasernetablissementet av ytterligare 40 man. I hasern II inredas de båda nedre våningarna till sjukavdelning m. m. i enlighet med de sakkunnigas förslag. Värmeledningscentralen anordnas, varjämte värmeledning indrages i sjukavdelningen. De i östra boställshuset av stationsintendenten och chefen för 2. flygkåren för närvarande disponerade rummen inredas till bostadslägenheter, sedan stationsintendentens expedition sammanförts med stationskontoret och chefen för 2. flygkåren avflyttat från lägenheten. Budgetåret 1928—1929: Om- och tillbyggnaden av arméns förrådsbyggnad (kasern IV), vilken byggnad förutsattes vara utrymd och överlämnad till flottan senast den 1 juli 1928, påbörjas. Kasern III inredes enligt de sakkunnigas förslag. Avträdesbyggnaden vid hasern III ändras och utvidgas. Budgetåret 1929—1930: Om- och tillbyggnaden av hasern IV fortsattes och beräknas under budgetåret medhinnas så långt, att kasernen delvis kan tagas i bruk. I hasern II utrymmas de båda övre våningarna och inredas till underofficersskola i enlighet med de sakkunnigas förslag. Budgetåret 1930—1931: Om- och tillbyggnaden av hasern IV avslutas. Inredning av hasern I i enlighet med de sakkunnigas förslag påbörjas. Budgetåret 1931—1932: Förändringsarbetena i hasern I avslutas. Stationsbefälhavarens militär- och civilexpeditioner, stationshontoret och hassan samt intendenturexpeditionen sammanföras till kasern I. Stationshontorets ledigblivna lokal i Långa raden inredes till bostadslägenheter. C. Stockholms varv. Utförandet av för flottans varv i Stochholm föreslagna arbeten avses, såsom förut nämnts, skola påbörjas snarast möjligt under år 1927, sedan beslut fattats, att medel få på förut angivet sätt disponeras för ändamålet.
47 Anslagsplan. Såsom förut anförts beräknas kostnaderna för genomförandet av de sakkunnigas förslag uppgå till följande belopp: Karlskrona vary. Ny lokal för byggnadsdepartementet kr. 27 300: — Stockholms station utom varvet. Koncentration av kasernförläggningen: Förändringar i kasern I I I ... kr. 35 000: — Sammanbindningsbyggnad mellan kasern I I I och arméns förrådsbyggnad (kasern IV) > 166 500: — Om- och tillbyggnad av sistnämnda byggnad » 937 000: — Förändring och utvidgning av avträdesbvggnaden vid kasern m i148500:_ 1 _10000 i ~ k r Förändring av kasern I I » 209000: — *m » > I » 198000: — Inredning av ledigblivna expeditionslokaler till bostadslägenheter » 20000: kr. 1575 500: Stockholms station, varvet. 120 650: Diverse arbeten enligt specifikation å sid. 45 Summa kronor 1 723 450: — Härav förutsättas, såsom ovan nämnts, kostnaderna för arbeten å Stockholms varv kunna bestridas av medel från varvsbyggnadsfonden. F ö r bestridandet av återstående kostnader (1 723 450 — 120 650 = ) 1602 800 kronor böra av riksdagen äskas särskilda medel. De sakkunniga hava tänkt sig, att medelsanvisningen skulle i anslutning till ovanstående arbetsplan fördela sig på en tid av fem budgetår i enlighet med följande: 1927—2811928—29 1929-30 1930—3111931—32 Arbeten. Kontorslokal för byggnadsdepartem e n t e t i Karlskrona 27 300 F ö r ä n d r i n g a r i kasern III 35 000 Sammanbindningsbyggnad mellan kasern III och arméns förrådsbyggnad (kasern IV) 166 500 Om-och tillbyggnad av sistnämnda byggnad 300 000 Utvidgning av avträdesbvggnaden vid kasern III 10 000 Förändringar i kasern II 94 200 » » » I ... Inredning av ledigblivna expeditionslokaler . . . . 12 000 Summa 300 000
Summa
27 300 35 000 166 500 320 000 317 000
937 000
114 800
10 000 209 000 198 000
345 000 1434 800
98 000 1100 000 -
8 000
20 000
415 000
108 000
1602800 Såsom förut anförts är en stor del av förenämnda kostnader för av de sakkunniga föreslagna arbeten å Stockholms station utom varvet att hänföra till eftersatt modernisering och underhåll. Enligt den utredning, de sakkunniga i detta hänseende låtit verkställa, fördela sig kostnaderna med hänsyn till deras natur sålunda:
48 Byggnadskostnad Värmeoch ledning inredning kr. 35 000 166 500 Om- och tillbyggnad
av
arméns
kr. i
Eftersatt underhåll
Summa
kr.
kr. 35000 166500 J
_
förrådsbyggnad
Utvidgning av avträdesbyggnad vid kasern III
937 000 10 000 89 000 89 000 20 000
l
-
937 000 10000 50 000 209000 i 43 000 198000 ! i 20000 i
70 000 66 000
Summa kronor 1 346 500 136 000
93 000 | 1575500 :
IV. De sakkunnigas hemställan. På grund av vad ovan anförts få de sakkunniga föreslå: beträffande Karlskrona varv: att nya kontorslokaler för byggnadsdepartementet iordningställas i enlighet med vad de sakkunniga ovan under avdelning IB förordat; beträffande Stockholms station utom varvet: att inkaserneringen av manskap vid stationen koncentreras till ett ctablissement, bestående av nuvarande kasern III och armens förrådsbyggnad, vilken byggnad föreslås skola överlämnas till flottan samt om- och tillbyggas i enlighet med vad ovan sagts; att nuvarande kasern II avses för och inredes till sjukavdelning och underofficersskola m. m.; att nuvarande kasern I avses för och inredes till expeditionslokaler och kontor för stationen; att genom ovannämnda åtgärder ledigblivna lokaler iordningställas och disponeras i huvudsak för av de sakkunniga angivna ändamål och a tt planen för fördelning av bostäder i kronans hus (inkvarteringsplanen) å stationen revideras med hänsyn till den ändrade stations- och varvsorganisationen; allt i enlighet med vad de sakkunniga ovan under avdelning II A förutsatt; beträffande Stockholms varv: att de förändringar av lokaler och uppförande av byggnader, som de sakkunniga förutsatt under avdelning II B ovan, komma till utförande; beträffande båda stationerna jämte varven: att av de sakkunniga förutsatta, av den förändrade organisationen betingade lokala förändringar och anordningar i övrigt komma till utförande; samt att ovan föreslagna byggnads- m. fl. arbeten utföras i huvudsaklig överensstämmelse med den ordning, som framgår av den under avdelning III förordade arbets- och anslagsplanen. För ovannämnda ändamål få de sakkunniga hemställa, det statsrådet ville utverka, att till 1927 års riksdag förslag framläggas: dels om beviljande för budgetåret 1927—1928 av ett anslag av 27300 kronor till anordnande av nya kontorslokaler för byggnadsdepartementet vid flottans varv i Karlskrona; dels om beviljande av ett anslag å 1575 500 kronor för byggnadsarbeten m. m. vid flottans station i Stockholm utom varvet och om anvisande därav för budgetåret'1927—1928 av 272 700 kronor; dels ock om medgivande att från Stockholms varvs byggnadsfond måtte få tagas i anspråk ett belopp av 120 650 kronor för byggnads- och förändringsarbeten m. m. vid flottans varv i Stockholm. 1
Kostnaden inräknad i byggnadskostnaden.
B
T///hor
/~/o//os}&
/be/onkoric/e.
orpc/r>/.ro//or?ss-oJcJcur>r)Jocrs-
g/e/UJ, a\rgr/vet
a/er? 30
B/7. /9.
november
/92é>-
KARTA) Q\S£R
*SKEf>PSHOL
MEN C/oi/ar
W f g M M OMBY&&H/4DER. M.M. roK K/Z&ER/V£f3 SJUKSJVDELNiHC UNO. OFF. SKOLAj eXF>£OJT/OH£/j. M.M. &M.J&T F/.OTTAttVS OJ? •
varvet.
FA •j'Ä9*S^\
\~
(
Föri/öyt.
\ r«> Mos*m förfog.
/Ortm.
SoA^-Zcrverrx?
hc/r>/~ora -svor ////
•Sc//jor>s^a/ckur}r>/Qos-
i i ii I i 11 I i 11 11 h 111 i L Ste/er /o c
I
soo
tteftr.
/be/ortkor)
org/or}/ c/e.
k
I
7///hor
/~/o//os>s
fre/osy/rcfc/e.
orgron/sor1/
c/e/ 122, c?vc?/\/e/
onsso/r/rvnn/qraj' c/e/> SO
november
Bi/.
B.
/9^'é,.
K&RT* o\y£R ^>/rejof>±
isbron
SKEPPSHOL
MEN
VISAMOE D£ /' Kvr<iQL.Mrt>9)NFOf*\/S)LTriir\&ENS CihtOERDÄNI&A ^KRJVElfE DEW J2 JEPTEM3£/f /?/8 fOI*E Si/t 6-VAi JVYBYGC r\A*DEK/V/* OCH Q/*aVGaQ o/o i ^*rois9,S~i/L>*rsrv<*/q
KL/A//V/&AJ
EX*>&QJT/O/VEFI
\// OTyCJG/V^)
n.rt.
J/SMKHIHG/m
er ge.
vor
we/.
forjlöai
Wi3 ' M ar fm
rltnskaa/
/a/-/yo .
saJekyfin/vas
kosers,
för £ 24- mor) jb
en/, or ty amsot/ons
e?ätokonc/e..
I I I I I I I I I M I
/fey<v
/o a
zoo
tttttr. STATENS REPRODUKTIONSÅRET,'. '
-
Statens offentliga utredningar 1926 Systematisk
förteckning
(Siffrorna inom klämmer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.)
Allmän lagstiftning.
Vattenväsen. Skogsbruk. Bergsbruk.
Rättskipning. Fångvård.
Betänkande ang. statsbidrag för torrläggning av mark i ändamål av skogsbörd m. m. 29]
P. M ang. tätare tingssammanträden. [0] Betänkande ang. lindringar i hovrätternas organisation, arbetssätt oeh löneförhållanden ni. ni. [20] Processkommissionens betänkande. Första delen. Domstolsförfattningen. [31] Andra delen. Rättegången I 3:ibrottmål. [32] Tredje delen, Rättegången i tvistemål. L
Industri. Cement- och betongbestämmelser. Andra upplagan med tilläggsbestämmelser. [13] Tillägg nr l till cementbestämmelser. Särtryck nr 1926:13. [14]
Statsförfattning. Allmän statsförvaltning. Betänkande ang. de icke rättsbild ude domsagobiträdehas avlöningsförhållanden oeh anställningsvillkor. L2] 1921 års pensionskommittés betänkande. 7. Nytt forslag till militär tjänstepensionslag. [31
Handel ocli sjöfart. Kommunalförvaltning.
Statens och kommunernas flnansväsen. Betänkande ang. beskattning av inländska juridiska personer. [181 Politi. Betänkande med förslag till lag ang. åtgärder mot dryckenskap och fylleri. [17]
Socialpolitik. Utredning rörande lagstiftningen om arbetstidens begränsning i vissa främmande länder m. ni. [1] Postverket. [4] , . , „ , , Förslag till lag om behandling av vissa arbetSOVilliga oeh samhällsvådliga m. m. [9] Sveriges allmänna skogar. [36 Betänkande ang. omorganisation av det statsunderstödda sjukkasseväsendet m. m. [36]
Hank-, kredit- och penuliigväsea.
Försäkringsväsen.
Kyrkoväsen. Undervisningsväsen. Andlig odling i övr Det svenska skolväsendets organisation. [5] Betänkande ang. gymnastiska centralinstitutet. [10] Förslag till handbok för svenska kyrkan. [12]
Hälso- och sjukvård.
Allmänt näringsväsen. Ingenjör N. Ekwalls utredningar. 5. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Stockholms län. [23] 6. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Uppsala län. [241 7. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Södermanlands lan. [25] 8 Ang elektrifiering av landsbygden inom Göteborgs och Bohus län. [26] 9. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Älvsborgs län. [27] 10. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Skaraborgs län. [28] Fast egendom. Jordbruk med binäringar. Förslag till ändrad lydelse av vissa delar av lagen om nyttjanderätt till fast egendom. [81 Förslag till lag ang. uppsikt å vissa jordbruk. [15] Utlåtande med förslag ang. statsbidrag till nyodling och betcsförbättring å ofullständiga jordbruk. [21]
Stockholm. K. L
Kommunikations väsen. Betänkande oeh förslag ang. ordnandet av bangårds hållandena i Göteborg. [16]
Försvarsväsen. Betänkande ang. förenkling av förvaltningsorganisationen vid arméns truppförband. [7] Förenkling av organisationen å flottans stationer ni. m. Del 1. Flottans varv. [11] Del 2. Flottans stationer utom varven. [19] Del 3. Lokalfrågor. [37] Betänkande rörande den ekonomiska försvarsberedskapens organisation. [22 Betänkande oeh förslag ang. värdering oeh disposition av kronan tillhörig mark i Vaxholm. [30] Betänkande och förslag i fråga om ersättningsbyggnad fe dottan. 84] Utrikes ärenden.
Beckmans Boktr.. 1927. 2324 26
Internationell rätt.