Betänkande angående åtgärder för tryggande av skogsvårdsstyrelsernas ekonomi m. m.
Hänvisat till av
- SOU 1984:28: Ny banklagstiftning, avsnitt 72
National Library of Sweden
Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012
STATENS
OFFENTLIGA
UTREDNINGAR
1927:1
J O R D B R U K S D E P A R T E ME N T E T
BETÄNKANDE ANGÅENDE
ÅTGÄRDER FÖR TRYGGANDE AV SKOGSVÅRDSSTYRELSERNAS EKONOMI M. M. AVGIVET DEN 18 JANUARI 102 7
S
T
O
C
K
H
O
1 9
7 L
M
S t a t e n s o f f e n t l i g a u t r e d n i n g a r 1927 Kronologisk
förteckning
1. Betänkande angående åtgärder för tryggande av skogsvårdsstyrelsernas ekonomi m. m. Marcus. 109 s. J o .
Anm. Om särskild tryckort ej angives, är tryckorten Stockholm. Bokstäverna med fetstil utgöra bejgynnelsebokstäverna till det departement, under vilket utredningen avgivits, t. ex. E. = ecklesiastikdepartemtentet, Jo. = jordbruksdepartementet. Enligt kungörelsen den 3 febr. 1922 ang. statens offentliga utredningars yttre a u ordning (nr 98) utgivas utredningarna i omslag med enhetlig färg för varje departement.
STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR
1927:1
JORDBRUKSDEPARTEMENTET
BETÄNKANDE ANGÅENDE
ÅTGÄRDER FÖR TRYGGANDE AV SKOGSVÅRDS STYRELSERNAS EKONOMI M. M. AVGIVET DEN 18 JANUARI 1927
STOCKHOLM
1927 ISAAC MARCUS' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG
3 Till herr statsrådet
och chefen för kungl.
jordbruksdepartementet.
Sedan de sakkunniga, vilka jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 september 1926 tillkallats av herr statsrådet för utredande av viss fråga, genom Kungl. Maj:ts beslut den 12 november 1926 erhållit i uppdrag att jämväl verkställa utredning angående åtgärder för tryggande av skogsvårdsstyrelsernas ekonomi, få de sakkunniga härmed vördsamt överlämna betänkande i sistberörda ämne samt i vissa till dem särskilt remitterade frågor och därvid återställa till dem överlämnade handlingar. Stockholm den 18 januari 1927. A X E L MÖRNER. WILHELM LOTHIGIUS.
THOR SJÖFORS.
» v
5 De sakkunnigas uppdrag. Den 12 november 1926 anmälde statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet inför Kungl. Majtt frågan om åtgärder från statens sida för tryggande av skogsvårdsstyrelsernas ekonomi. H a n erinrade därvid, hurusom under senare år vid upprepade tillfällen förslag väckts om vidtagande av åtgärder i dylikt syfte och anförde därom följande: »I skrivelse till Kungl. Majtt den 2 januari 1925 har skogsvårdsstyrelsen i K a l m a r läns norra landstingsområde i detta hänseende framhållit, att nu gällande grunder för fördelning mellan skogsvårdsstyrelserna av de genom skogsvårdsavgifterna inflytande medel vore olämpliga och orättvisa. Under det vissa skogsvårdsstyrelser enligt dessa grunder erholle så ringa belopp, att styrelsernas verksamhet därmed ej kunde nöjaktigt bedrivas, uppbure andra styrelser av berörda medel så rikliga inkomster, att de kunde fondera en ej obetydlig del därav för framtida behov. För undanröjande av denna oegentlighet borde en avsevärt större procent av skogsvårdsavgifterna än nu vore stadgat redovisas till statskontoret att av Kungl. Maj:t fördelas mellan de skogsvårdsstyrelser, som befunnes vara i verkligt behov av ökade inkomster. En dylik ändring a v fördelningsgrunderna skulle för Kungl. Maj:t möjliggöra ett sådant ingripande i skogsvårdsstyrelsernas ekonomi, att dessas verksamhet säkerställdes. Skogsvårdsstyrelsen hemställde om utredning i ärendet eller vidtagande av de åtgärder, som kunde anses påkallade. I infordrade yttranden över denna skrivelse hava skogsvårdsstyrelsemötets förvaltningsutskott, skogsvårdsstyrelsernas förbunds centralråd, domänstyrelsen och statskontoret tillstyrkt den av skogsvårdsstyrelsen föreslagna utredningen. Centralrådet har därvid framhållit, att en än så omsorgsfullt verkställd fördelning av inflytande skogsvårdsavgifter icke kunde avhjälpa det ekonomiska nödläge, i vilket flera skogsvårdsstyrelser råkat, helst de övriga skogsvårdsstyrelserna icke kunde vidkännas minskning i dem enligt gällande grunder tillkommande skogsvårdsavgifter, såvitt de på ett tillfredsställande sätt skulle kunna fullgöra sina skyldigheter. Det förefölle därför centralrådet, som om i samband med den ifrågasatta utredningen j ä m v ä l borde tagas under övervägande, huruvida och i så fall vilka åtgärder borde vidtagas för att väsentligen höja skogsvårdsstyrelsernas inkomster. I nära överensstämmelse med den i skrivelsen den 2 j a n u a r i 1925 gjorda hemställan har i en vid 1926 års riksdag inom andra k a m m a r e n väckt motion, nr 296, av herr Olsson i Broberg m. fl. föreslagits, att riksdagen
6 måtte i skrivelse till K u n g l . Maj:t anhålla om utredning i sådant syfte, a t t för skogsvården tillgängliga skogsvårdsavgifter jämte därutöver för ändamålet erforderliga statsbidrag måtte fördelas efter sådana grunder, att de olika skogsvårdsstyrelsernas oundgängliga medelsbehov kunde tillgodoses. I sitt över denna motion avgivna utlåtande nr 62 har jordbruksutskottet anfört bland a n n a t : Utskottet insåge till fullo nödvändigheten av, att skogsvårdsstyrelserna ägde tillgång till de medel, som vore erforderliga för att de på ett tillfredsställande sätt skulle kunna fullgöra sina uppgifter. Ehuru någon fullständig utredning därom icke förelåge, torde man nödgas utgå ifrån, att vissa skogsvårdsstyrelser — även med iakttagande av den strängaste sparsamhet — icke ägde tillräckliga medel för upprätthållande av sin verksamhet. P å grund härav hölle även utskottet före, att särskilda åtgärder torde bliva erforderliga för tryggande av skogsvårdsstyrelsernas ekonomi. Givetvis tarvades en ingående utredning i ämnet, ägnad att klarlägga såväl behovet av statens ingripande i saken som ock vilka åtgärder vore de lämpligaste för vinnande av ifrågavarande syfte. Enär emellertid åtskilliga viktiga spörsmål rörande skogsvårdsstyrelsernas ekonomi redan vore föremål för K u n g l . Maj:ts övervägande, vilket torde kunna förväntas leda till ett upptagande i dess helhet av hithörande frågor, och då vidare utskottet icke kunnat finna, att den av motionärerna närmast anvisade utvägen ledde till det åsyftade målet, hemställde utskottet, att motionen icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd. Vad utskottet sålunda anfört godkändes av riksdagen.» För egen del yttrade departementschefen: »Under senare år har skogsvårdsstyrelsernas ekonomiska ställning i avsevärd grad försvagats, beroende i främsta rummet på den betydande nedgång i styrelsernas inkomster av skogsvårdsavgifter, som föraiiletts av de sedan länge rådande tryckta konjunkturerna på trävarumarknaden. Flera skogsvårdsstyrelser befinna sig på grund härav för närvarande i en situation, som måste betecknas såsom ett ekonomiskt nödläge. Då någon mera betydande förbättring i det nuvarande konjunkturläget ej med säkerhet kan förväntas under de närmaste åren, finner jag det böra övervägas, h u r u v i d a ej särskilda åtgärder från statens sida äro påkallade för betryggande av skogsvårdsstyrelsernas ekonomi. En undersökning härutinnan är av desto större vikt, som eljest en effektiv tillämpning av den vid 1923 års riksdag antagna skogsvårdslagen kan äventyras. Åtskilliga förslag för frågans ordnande hava framförts. Ett första villkor synes vara, att skogsvårdsstyrelserna begränsa sina utgifter så långt möjligt, utan att verksamheten därigenom må bliva lidande. Å andra sidan torde icke kunna bortses från att ökade inkomster för åtminstone en del av skogsvårdsstyrelserna äro nödvändiga. H ä r u t i n n a n har ifrågasatts höjning av
7 dels skogsvårdsavgifterna och dels statsanslaget för styrelsernas verksamhet. Å denna frågas bedömande inverka spörsmålen om storleken av de inkomster, som under växlande konjunkturer kunna beräknas tillföras skogsvårdsstyrelserna, samt önskvärdheten över huvud av en stabilisering av styrelsernas ekonomi. Från flera håll har betonats nödvändigheten av en större utjämning i ekonomiskt avseende skogsvårdsstyrelserna emellan under strängare iakttagande av de särskilda styrelsernas verkliga behov. För vinnande av fullständig överblick i ämnet med alla därå inverkande omständigheter synes emellertid en utredning nödvändig, därvid jämväl böra övervägas de medel, som må kunna anses påkallade för ifrågavarande betydelsefulla spörsmåls lösning. Redan nu pågår ett utredningsarbete, som nära angår skogsvårdsstyrelsernas ekonomi, nämligen angående anvisande av ökat statsbidrag för utdikning av sådana enskilda tillhöriga försumpade marker, som kunna göras tjänliga för skogsbörd, för vilket spörsmåls utredning K u n g l . Maj:t den 23 september 1926 bemyndigat mig att tillkalla särskilda sakkunniga. Förevarande utredning torde böra uppdragas åt nyssangivna sakkunniga.» I anledning härav och i enlighet med departementschefens hemställan täcktes Kungl. Maj:t uppdraga åt de sakkunniga, som jämlikt K u n g l . Maj:ts bemyndigande den 23 september 1926 av bemälde departementschef tillkallats eller kunde komma att tillkallas för utredning av frågan om ökat statsbidrag till utdikning av enskilda tillhöriga försumpade marker, tjänliga till skogsbörd, att jämväl verkställa utredning angående åtgärder från statens sida för tryggande av skogsvårdsstyrelsernas ekonomi. Berörda sakkunniga hava varit landshövdingen, greve Axel Mörner, ordförande, länsjägmästaren Wilhelm Lothigius och hovrättsrådet Thor Sjöfors. För att tagas i övervägande vid den sålunda anbefallda utredningen hava till de sakkunniga överlämnats, förutom den i statsrådsprotokollet omförn.älda framställningen från skogsvårdsstyrelsen i K a l m a r läns norra landstingsområde jämte däröver infordrade utlåtanden, jämväl handlingarna i nedarnämnda ärenden: 1) Dcmänstyrelsens utlåtande den 4 februari 1924, vari styrelsen vid avgivande av yttrande beträffande reglementen för skogssvårdsstyrelser tillika hemställt om verkställande av utredning angående dels i vad mån skogsvårdsstyrelse må vara berättigad att förvärva och besitta fast egendom, dels ocr. lämpliga grunder för skogsvårdsstyrelsernas tjänstemäns avlöningsförhållmden och reseersättningar samt i samband därmed stående spörsmål, bland andra pensioneringsfrågan. Sedan K u n g l . Maj:t den 14 september 1924 fastställt reglementen för skogsvårdsstyrelserna i riket, hördes i anledning av nyssberörda hemställan skogsvårdsstyrelsernas förvaltningsutskott som med utlåtande den 3 januari 1925 överlämnade yttranden från skogsvårdsstyrelserna. Domänstyrelsen yttrade sig ånyo den 31
8 januari 1925, varefter K u n g l . Maj:t den 2 juli 1925 anbefallde skogsvårdsstyrelsernas förbund att dels avgiva förslag till enhetlig reglering av skogsvårdsstyrelsernas personals avlöningsförhållanden och reseersättningar ävensom av sagda personals skyldighet a t t erlägga pensionsavgifter, dels inkomma med yttrande rörande väckta frågor om skyldighet för skogsvårdsstyrelserna att årligen till K u n g l . Maj:t ingiva beräkningar över styrelsernas inkomster och utgifter under nästföljande år samt att underställa av styrelserna gjorda fastighetsförvärv K u n g l . Maj:ts prövning. Den 1 oktober 1925 avgav skogsvårdsstyrelsernas förbund det sålunda infordrade utlåtandet och överlämnade därvid yttranden i ämnet från samtliga skogsvårdsstyrelser, varefter domänstyrelsen ytterligare avgav utlåtande den 11 november 1925. Sedan K u n g l . Maj:t numera fattat beslut beträffande hänförände av befattningshavare hos skogsvårdsstyrelserna till vissa klasser i allmänna resereglementet, avser handlingarnas överlämnande till de sakkunniga att ärendet skall tagas i beaktande i ännu icke avgjorda delar. 2) Skogsvårdsstyrelsernas förvaltningsberättelser för år 1924 jämte utlåtanden däröver den 13 mars 1926 av domänstyrelsen och den 25 september 1926 av centralrådet för skogsvårdsstyrelsernas förbund. 3) Centralrådets skrivelse den 18 oktober 1926, vari med föranledande av från skogsvårdsstyrelserna inkomna provisoriska budgetförslag för år 1927 hemställts, att K u n g l . Maj:t måtte av riksdagen för budgetåret 1927 —1928 till skogsvårdens befrämjande äska ett extra reservationsanslag av 765 000 kronor, att av K u n g l . Maj:t i m å n av förefallande behov fördelas mellan vederbörande skogsvårdsstyrelser. Över denna framställning Ihar domänstyrelsen avgivit utlåtande den 13 november 1926. Därjämte har genom särskild remiss de sakkunnigas utlåtande infordrats över centralrådets framställning den 30 j u n i 1926 om vidtagande av åtgärder i syfte att skogsvårdsstyrelsernas revisorer må utses å sådan tid, att de hava tillfälle att under löpande revisionsåret granska räkenskaperna. Över denna framställning hava utlåtanden avgivits den 21 juli 1926 av domänstyrelsen, den 23 september 1926 av riksräkenskapsverket ävens<om under hösten 1926 av samtliga länsstyrelser, som i vissa fall överlämnat yttranden av vederbörande skogsvårdsstyrelser m. fl.
9 Inledning. Då de sakkunniga nu gå att företaga den dem anbefallda utredningen, liar det för dem framstått såsom nödvändigt att först söka vinna en så klar och allsidig uppfattning som möjligt om skogsvårdsstyrelsernas ekonomiska läge, avseende dessas inkomster och utgifter, tillgångar och skulder samt tillgångarnas beskaffenhet. Det har visat sig, att de uppgifter och sammanställningar, som hittills i detta avseende stått till buds, icke varit tillräckligt exakta och upplysande. Detta beror delvis på att skogsvårdsstyrelsernas räkenskaper, isynnerhet under tidigare år, icke förts efter fullt enhetliga normer, så att exempelvis ett visst slag av utgifter icke överallt förts på samma konto, redovisningen av fonder skett på olika sätt, värdet av plantor och annat skogsodlingsmaterial ej alltid upptagits m. m. De förut publicerade uppgifternas otillförlitlighet har emellertid visat sig till väsentlig del bero därpå, att de direkta skogsvårdsavgifterna ibland redovisats under samma år, de debiterats, men ibland först påföljande år, samt därpå, att Kungl. Maj:ts beslut beträffande fördelningen av statsanslaget samt av de reserverade skogsvårdsavgifterna (10 procent) infallit å synnerligen växlande tider, så att under vissa kalenderår ingen fördeln i n g ägt rum och under andra två årsfördelningar skett. Först sedan så vitt möjligt noggranna och pålitliga uppgifter erhållits i nu angivna hänseenden, innebärande såväl att enhetliga principer tilllämpas beträffande bokföringsposternas rubricering som att varje års utgifter sammanställas med de till året rätteligen hörande inkomsterna, kan tillförlitlig kännedom vinnas om det ekonomiska läget. Av uppgifterna kan man då få god ledning för bedömandet såväl av det behov, som må förefinnas av ytterligare åtgärder för att trygga skogsvårdsstyrelsernas ekonomi, som ock av orsakerna till det nödläge, isorn ansetts för närvarande föreligga, och av de utvägar, som lämpligen böra anlitas för att avhjälpa detsamma och förebygga dess upprepande. Det är uppenbart att rent teoretiskt kunna dessa utvägar i första hand tänkas bestå i minskning av skogsvårdsstyrelsernas utgifter eller ökning av deras inkomster eller av båda åtgärderna i förening. Men på grund av skogsvårdsstyrelseväsendets organisation kan det ock tänkas, att hjälp kan, åtminstone i någon m å n , åstadkommas genom ändrad fördelning av de tillgängliga medlen de särskilda styrelserna emellan. Det kan även befinnas önskvärt att söka åstadkomma större stabilitet och jämnhet mellan inkomsterna under olika år, så att icke konjunkturernas växlingar bliva i tillfälle att utöva lika ödesdigert inflytande, som hittills ibland skett, och som skogsvårdsstyrelserna med sina till stor del fasta utgifter sakna tillräcklig elasticitet att i erforderlig m å n kunna möta.
10 Redogörelse för skogsYårdsstyrelsernas nuvarande ekonomiska förhållanden. A.
Skogsvårdsstyrelsernas inkomster.
De medel, som stå till skogsvårdsstyrelsernas förfogände för bestridande av kostnaderna för deras verksamhet, utgöras huvudsakligen av skogsvårdsavgifter samt anslag av staten. Därjämte erhåller ett flertal skogsvårdsstyrelser anslag till sin verksamhet från landsting och hushållningssällskap. Härförutom hava emellertid skogsvårdsstyrelserna vissa egna inkomster dels genom ersättningar för lämnat biträde vid utförande av skogsvårdsåtgärder samt för syner och rättegångar, dels genom försäljningar av frö, plantor m. m. dels ock genom avkastning av fastigheter och kapital m. m. Skogsvårdsavgifterna utgöra skogsvårdsstyrelsernas förnämsta inkomstkälla. Redan i samband med skogsvårdsstyrelsernas inrättande utfärdades den första förordningen om skogsvårdsavgift den 24 juli 1903 (nr 79 s. 15). Enligt denna förordning skulle för trävaror och trämassa, som utfördes från landet, skogsvårdsavgift erläggas enligt vissa i förordningen angivna grunder, och uppbars denna avgift av tulltjänstemän i sammanhang med nyss angivna varors utförande ur landet. De genom avgiften inflytande medlen fördelades mellan landstingsområdena efter den virkesmängd, som för tillverkning av de utförda varorna avverkats inom de skilda områdena, samt efter de närmare grunder, som fastställdes av Kungl. Maj:t. De medel, som enligt donna fördelning belöpte å visst landstingsområde, skulle enligt 1903 års skogsvårdsstyrelseförordning (nr 79 s. 11) förvaltas av vederbörande skogsvårdsstyrelse och användas för befrämjande av skogsvården å enskildas skogar. Förordningen gällde ej trävaror av virke, som avverkats inom Västerbottens och Norrbottens län, Särna socken i Dalarna samt Gotlands län, ej heller trämassa, tillverkad av virke, härrörande från nämnda orter. I samband med genomförandet av ny lagstiftning angående vård av enskildas skogar inom Gotlands län utfärdades emellertid den 13 juni 1908 (nr 44 s. 8) förordning angående skogsvårdsavgifter inom länet. Enligt denna förordning skulle skogsvårdsavgifter därstädes utgöras efter enahanda grunder som inom övriga delar av riket, där skogsvårdsavgifter utginge, dock med den skiljaktighet, att avgifter skulle erläggas för trävaror och trämassa, som utfördes från Gotlands län, oavsett huruvida
11 denna utförsel skedde till annan svensk ort eller till utlandet. De genom avgifterna inflytande medlen skulle tillfalla länets skogsvårdskassa. Sedan från vissa myndigheter i Nordamerikas förenta stater framställts anmärkning däremot, att å svensk trämassa upptogos skogsvårdsavgift vid utförsel från Sverige, vilken avgift av nämnda myndigheter likställdes med exporttull, utfärdades den 4 juli 1910 (nr 84) ny förordning angående skogsvårdsavgift, däri föreskrevs, att skogsvårdsavgift skulle utgå, förutom för trävaror, som utfördes ur riket, för all trämassa, som inom landet tillverkades, oberoende av om den exporterades eller ej, samt att uppbörden av avgifterna för trämassa skulle verkställas av vederbörande kronofogde. De i förordningen upptagna nya bestämmelserna ägde emellertid ej tillämpning å trämassa, som tillverkades i eller utfördes från Gotlands län eller som tillverkades av virke, härrörande från Gotland, Västerbotten, Norrbotten eller Särna socken. Efter införande av lagen om skogsaccis den 18 september 1909 (nr 110 s. 1) ansågos grunderna för utgörande av skogsvårdsavgift böra ändras i anslutning till vad i detta avseende gällde angående skogsaccisen, och utfärdades med anledning härav den 11 oktober 1912 (nr 275) ny förordning angående skogsvårdsavgift. Samtidigt härmed utfärdades även ny lag om skogsaccis och om virkestaxering (nr 274). I 1912 års förordning om skogsvårdsavgift, som i huvudsak alltjämt är gällande, stadgas, att skogsvårdsavgift skall erläggas för avverkat virke, som taxeras jämlikt lagen om skogsaccis och om virkestaxering, med 1.3 procent av virkets taxerade värde. Avgiften erlägges i allmänhet av avverkaren, varmed enligt förordningen förstås den, som, då virket fälles, äger förfoga över detsamma; dock att, där annan äger r ä t t till avfallsvirke, denne skall anses såsom avverkare i fråga om sådant virke. Beträffande debiteringen, uppbörden och redovisningen av ifrågavarande avgift stadgas, att dessa åtgärder skola äga rum i sammanhang med kronoutskylderna i den ordning Kungl. Maj:t därom föreskriver. Av de genom skogsvårdsavgiften inom varje landstingsområde inflytande medel skola — med undantag av medel, som härflyta från skyddsskogarna — 90 procent tillhandahållas skogsvårdsstyrelsen inom landstingsområdet samt 10 procent redovisas till statskontoret för att av K u n g l . Maj:t i mån av förefallande behov fördelas mellan samtliga skogsvårdsstyrelser i riket. De medel, som sålunda tillhandahållits eller tilldelats viss skogsvårdsstyrelse, få enligt nu gällande förordning den 15 juni 1923 (nr 213) angående skogsvårdsstyrelser ej användas för andra skogar än dem, som stå under skogsvårdsstyrelsernas tillsyn. Medel, som genom skogsvårdsavgiften inflyta från skyddsskogarna, överlämnas till domänstyrelsen. Enligt 1912 års förordning i dess ursprungliga lydelse utgjordes ej skogsvårdsavgift för virke, som avverkats inom Västerbottens eller Norrbottens län, inom Särna socken av Kopparbergs län eller inom området för städer, som icke tillhörde landstingsområde. I samband med utfärdan-
12 det av skogsvårdslagen den 15 j u n i 1923 (nr 212) förlänades emellertid förordningen om skogsvårdsavgift giltighet även inom vissa delar av Särna socken och inom området för nyssnämnda städer, och, då den inom Västerbottens och Norrbottens läns kustland gällande dimensionslagen den 1 januari 1925 ersattes med skogsvårdslagen, erhöll förordningen om skcgsvårdsavgift samtidigt tillämpning inom kustlanden. Nu angivna andungar i förordningen genomfördes genom förordningarna den 15 j u n i 1)23 (nr 214) och den 6 j u n i 1924 (nr 184). Giltighetsområdet för förordningen om skogsvårdsavgift omfattar numera hela landet med undantag av "Västerbottens och Norrbottens läns lappmarker samt de utom lappmarkerna belägna skogar, som lyda under förordningen den 18 juni 1915 (nr $51) angående utsyning å viss skog inom Västerbottens och Norrbottens lins lappmarker med flera områden, den s. k. lappmarkslagen. Omförmälda bestämmelse, att av de inom varje lands tingsomride inflytande skogsvårdsavgifter — med undantag av sådana avgifter f:ån skyddsskogar — 10 procent skola redovisas till statskontoret att fördelas av Kungl. Maj:t på förut angivet sätt, grundar sig enligt motiven däipå, att en viss mindre anpart av skogsvårdsavgifterna ansågs böra få av K u n g l . Maj:t disponeras för att fördelas mellan skogsvårdsstyrelserna efter deras olika behov. Det framhålles härvid i motiven, att skogsvårdsavgifter skulle erläggas även för virke, som avverkats å kronans skogar, samt att staten borde kunna anses äga en friare dispositionsrätt över avgifterna för dylikt virke än beträffande avgifter, som härrörde från virke å övriga skogar. Beloppet av förstberörda avgifter uppskattades till 10 procent av samtliga skogsvårdsavgifter. Beträffande de avgifter, som sålunda redovisas till statskontoret, gäller, såsom förut nämnts, att de skola fördelas av Kungl. Maj:t i mån av förefallande behov mellan samtliga skogsvårdsstyrelser. De närmare grunder, som vid denna fördelning tillämpats av K u n g l . Maj:t, hava växlat högst väsentligt under olika tider. F r å n och med år 1922 verkställes fördelningen i regel på följande sätt. För varje skogsvårdsstyrelse uträknas för den senaste period av tre år, för vilken uppgifter finnas tillgängliga, medeltalen av dels styrelsens inkomster med undantag av stats- och ortsbidrag, dels ock dess utgifter. Allenast de styrelser, vilkas sålunda uträknade medeltalsutgifter överskrida medeltalsinkomsterna, ifrågakomma till erhållande av tilldelning från avgifterna. Denna verkställes i första rummet efter den norm, att varje sådan styrelse, som nyss sagts, tilldelas visst belopp i förhållande till det bidrag, som för året utgår till styrelsen från landsting och hushållningssällskap eller ettdera av dem. För fördelningen av återstoden av avgifterna uträknas för ifrågavarande skogsvårdsstyrelser medeltalen under omförmälda tidsperiod av samtliga utgifter för skogsodling och plantskolor, dikning och bäckrensning, bidrag till skogsvårdsåtgärder samt litteratur och undervisning, och bestämmas dels relationstalen mellan sistnämnda utgiftsmedeltal och omförmälda inkomst-
13 medeltal för samma styrelser, dels ock det procentuella förhållandet mellan dessa relationstal. De sålunda erhållna procenttalen läggas till grund för fördelningen av berörda återstod. Förslag hava emellertid framkommit till ändring i dessa fördelningsregler. Till närmare upplysning om skogsvårdsavgifternas totalbelopp under senare år hava de sakkunniga med ledning av länsstyrelsernas i riksräkenskapsverket förvarade uppbördsredovisningar upprättat härvid fogade tabell (bil. 1), utvisande bland annat, att det vid ingången av år 1918 såsom oredovisad balans upptagna beloppet jämte de under åren 1918— 1925 uppdebiterade avgifterna utgjort tillhopa 21707 589 kronor 43 öre; att härav influtit 21188 770 kronor 84 öre samt avskrivits och avkortats i länen 244 400 kronor 80 öre och såsom extra avskrivning 74 672 kronor 46 öre, varefter återstoden 199 745 kronor 33 öre utbalanserats såsom oredovisad vid utgången av år 1925. Till ådagaläggande av huru skogsvårdsavgifterna fördelat sig på de särskilda skogsvårdsstyrelseområdena har uppgjorts särskild tabell (bil. 2), upptagande debiterade skogsvårdsavgifter under ett vart av åren 1918— 1926 efter avdrag för avkortningar och avskrivningar under samma år. I denna tabell har icke kunnat tagas hänsyn till förberörda extra avskrivning å 74 672 kronor 46 öre, vilken icke redovisats på särskilda län, och icke heller till skillnaden mellan in- och utgående balans. Ifall man sammanräknar slutsummorna för åren 1918—1925 å bil. 2, får man 21 299 880 kronor, vilket tal är 111109 kronor 16 öre större än det enligt bil. 1 för samma år influtna beloppet. Detta beror i fråga om 111 083 kronor 31 öre på nyssberörda extra avskrivning samt skillnaden mellan in- och utgående balans. Återstoden av skillnaden beror på att i tabellen bil. 2 öretalen icke medräknats, varigenom avdragen för avkortningar och avskrivningar blivit för låga. E h u r u sålunda talen i tabellen bil. 2 äro för åren 1918—1925 inalles cirka 111000 kronor för höga, torde de vara tillräckligt noggranna för n u förevarande ändamål och kunna anses såsom verkligen influtna skogsvårdsavgiftsbelopp. De hava visserligen icke influtit för visst år just med det för samma år angivna beloppet, enär, såsom en jämförelse mellan årssummorna mellan bil. 1 och bil. 2 utvisa, ojämnheter förekomma på grund av restantier, i det att beloppen influtna avgifter å bil. 1 äro för vissa år större men för andra mindre än årssummorna å bil. 2, men för perioden i sin helhet blir skillnaden för samtliga skogsvårdsstyrelsers vidkommande icke större än 111 000 kronor. Det bör sålunda med denna reservation kunna förutsättas, att av de i tabellen bil. 2 för varje skogsvårdsstyrelse upptagna beloppen 90 procent blivit under perioden av vederbörande länsstyrelser direkt överlämnade till skogsvårdsstyrelserna. För varje särskilt år torde däremot det överlämnade beloppet icke utgöra exakt 90 procent av det i tabellen angivna årsbeloppet, enär överlämnan-
L4 det ibland skett redan i december samma år, uppbörden ägt rum, och ibland först på nyåret året därpå. Vidare hava de sakkunniga till utredning av de belopp, vilka tillgodokommit skogsvårdsstyrelserna av den andel av 10 procent av influtna skogsvårdsavgifter, som skall redovisas till statskontoret, uppgjort en tabell (bil. 3). Å denna angives överst statskontorets beräkningar över de under åren 1918—1925 influtna totalbeloppen av skogsvårdsavgifter och därunder de belopp, vilka såsom enligt statskontorets anmälan stående till Kungl. Majrts förfogande blivit för åren 1919—1926 av Kungl. Majrt fördelade mellan skogsvårdsstyrelserna. Dessa senare belopp utgöra för varje år nästan jämt 10 procent av det utav statskontoret såsom under det nästföregående året influtet beräknade beloppet. Emellertid är att märka, att dessa beräkningar icke överensstämma med de exakta summorna i bil. 1. Under det att summan influtna medel för de åtta åren 1918—1925 enligt bil. 1 utgör 21 188 770 kronor, uppgår den enligt bil. 3 för samma period till 21 944 930 kronor. Alltså är statskontorets summa 756 160 kronor högre. Enligt inhämtad uppgift lärer detta bero därpå, att statskontoret, då detsamma till Kungl. Maj:t anmält de såsom skogsvårdsavgifter influtna beloppen, icke verkställt alla de avdrag, som vederbort. Skogsvårdsstyrelserna hava sålunda i varje fall icke förlorat genom det hittills av statskontoret följda förfaringssättet för beräknandet av 10-procent andelen. Ifrågavarande tabeller hava begränsats till tiden från och med år 1918, enär uppbördsredovisningen omlades från och med samma år samt en sammanställning av siffror från tidigare år knappast blir fullt jämförlig. Förhållandena under den föregående tiden hava förövrigt ansetts i detta sammanhang vara utan egentligt intresse. Förutom genom skogsvårdsavgifter har riksdagen allt ifrån början av skogsvårdsstyrelsernas verksamhet ställt medel till dessas förfogande genom statsanslag. Ursprungligen anvisades för detta ändamål två särskilda anslag, benämnda det ena anslaget för skogsodlingens befrämjande och det andra anslaget för uppehållandet av skogsvårdsstyrelsernas verksamhet. Det förra anslaget utgick under åren 1905—1917 med 100 000 kronor, och lämnades därav bidrag för understödjande av skogsodling dels till skogsvårdsstyrelser, till vilka landsting eller hushållningssällskap för ändamålet lämnat bidrag, dels ock inom landstingsområde, där sådan sådan styrelse ej fanns, till landsting eller hushållningssällskap, dock under iakttagande att i intetdera fallet statsbidrag finge till något landstingsområde utgå med högre belopp än det, varmed landsting och hushållningssällskap tillsammans eller ettdera av dem till ändamålet bidragit. Vid 1917 års riksdag nedsattes detta anslag till 90 000 kronor i samband med anvisandet av särskilt anslag till främjande av skogsvård å enskildas skogar i Västerbottens och Norrbottens län samt Särna socken med Idre kapellag. Det sålunda reducerade anslaget ställdes till Kungl. Majrts
J5 förfogande att tilldelas skogsvårdsstyrelserna på enahanda villkor, som gällt för berörda anslag å 100 000 kronor. Anslaget utgick med 90 000 kronor under åren 1918—1920. Vid sistnämnda års riksdag beslöts, att detta anslag samt förenämnda anslag för uppehållande av skogsvårdsstyrelsernas verksamhet skulle sammanföras till ett gemensamt anslag, benämnt skogsvårdens befrämjande, vilket senare anslag bestämdes till 150 000 kronor. Vad angår anslaget för uppehållande av skogsvårdsstyrelsernas verksamhet, utgick detta under åren 1905—1909 med 60 000 kronor samt — sedan en ny skogsvårdsstyrelse under år 1908 inrättats i Gotlands län — från och med 1910 med 67 500 kronor. Såsom anslagets benämning antyder, avsåg detsamma bidrag till bestridande av skogsvårdsstyrelsernas administrationskostnader, och lämnades sådant bidrag utan villkor om bidrag från vederbörande ortskorporationer. Såsom förut nämnts sammanslogs detta anslag vid 1920 års riksdag med anslaget för skogsodlingens befrämjande. Det genom sammanslagningen bildade nya anslaget för skogsvårdens befrämjande utgick för ett vart av åren 1921 och 1922 samt budgetåren 1923—1924 och 1924—1925 med 150 000 kronor. År 1921 utdelades icke hela anslaget utan 30 700 kronor utdelades först året därpå. Sedan, såsom ovan berörts, skogsvårdslagen utsträckts att gälla i Västerbottens och Norrbottens läns kustland samt med anledning härav två nya skogsvårdsstyrelser inrättats i nämnda län från och med den 1 oktober 1924, bestämdes anslaget för budgetåret 1925—1926 att utgå med 548 000 kronor, därav 298 000 kronor avsågo bidrag under sista kvartalet 1924 och under år 1925 till berörda nya skogsvårdsstyrelser. För budgetåret 3 926—1927 utgår anslaget med 500 000 kronor, varav 250 000 kronor beräknats såsom understöd till nyssangivna två skogsvårdsstyrelser. Beträffande dispositionen av anslaget till skogsvårdens befrämjandegälide för år 1921 vissa detaljerade av riksdagen bestämda grunder. F r å n och med 1922 har emellertid riksdagen medgivit Kungl. Maj:t att i mån av förefallande behov tordela anslaget mellan vederbörande skogsvårdsstyrelser. Denna av riksdagen lämnade generella anvisning har K u n g l . Maj:t tillämpat på det sätt, att anslaget eller numera den del därav, som icke utgått till de nya skogsvårdsstyrelserna i Västerbottens och Norrbottens län, fördelats på det sätt, att hälften ansetts böra utgå såsom bidrag till de äldre skogsvårdsstyrelsernas administrationskostnader och i enlighet härmed uppdelats mellan dessa skogsvårdsstyrelser efter vissa procenttal, grundande sig å förhållandet mellan de direkt till samma skogsvårdsstyrelser inflytande skogsvårdsavgifterna samt nämnda kostnader. Återstående hälften av berörda anslagsbelopp har, där ej särskilda förhållanden föranlett undantag från denna regel, av Kungl. Maj:t tilldelats dem av ifrågavarande skogsvårdsstyrelser, som inom sina verksamhets-
16 områden hava mera betydande äldre kalmarker, i proportion till arealen av dylika marker. Till n ä r m a r e upplysning om fördelningen av de anslag, som anvisats till skogsvårdens befrämjande för år 1922 samt budgetåren 1923—1927 hänvisa de sakkunniga till härvid fogad tabell (bil. 4). Över de bidrag, som landsting och hushållningssällskap för åren 1923— 1927 beviljat skogsvårdsstyrelserna, har uppgjorts bifogade tabell (bil. 5). Då Västerbottens och Norrbottens läns skogsvårdsstyrelser här liksom i samtliga tabeller icke förekomma tidigare än år 1925, framgår av tabellen, att landstingens bidrag till övriga skogsvårdsstyrelser hållit sig under åren 1923—1926 tämligen konstant vid 66 000 å 70 000 kronor men för å r 1927 höjts till 89 500 kronor. Landstingen hava således på ett erkännansvärt sätt flerstädes känt sig manade att söka bispringa skogsvårdsstyrelserna i deras svårigheter. Beträffande hushållningssällskapens bidrag, som under åren 1923 och 1924 utgjorde 40 400 kronor, visar sig, att dessa, ifall Västerbottens och Norrbottens län frånses, sjönko under år 1925 till 35 600 kronor för att därefter för åren 1926 och 1927 ånyo stiga till 38 675 respektive 42 900 kronor. Förklaringen till den tillfälliga nedgången torde vara, att sällskapen själva ibland haft vissa svårigheter att balansera sin budget. Vad Västerbottens och Norrbottens län beträffar framgår av tabellen, a t t skogsvårdsstyrelserna därstädes åtnjuta avsevärda ortsbidrag. Såsom förut nämnts, hava skogsvårdsstyrelserna inkomster jämväl från vissa enskilda inkomstkällor nämligen dels genom ersättningar för biträde med skogsvård samt syner och rättegångar, dels genom försäljningar av frö och plantor m. m., dels ock slutligen genom räntor å kapital samt avkastning från fastigheter m. m. Nu angivna inkomster redovisas för varje år i skogsvårdsstyrelsernas tryckta berättelser och sammanställas i särskilda i dessa berättelser införda tabeller. Med ledning av berörda berättelser och tabeller för åren 1923—1925 samt de budgetförslag, §om skogsvårdsstyrelserna för åren 1926 och 1927 avgivit till skogsvårdsstyrelsernas förbunds centralråd, hava de sakkunniga, under iakttagande så vitt möjligt av förut framhållna princip om likartade bokföringsmetoder, utarbetat härvid fogade tabell över skogsvårdsstyrelsernas ifrågavarande inkomster under nyssberörda år (bil. 6), angivande dels inkomsterna under ett vart av åren 1923—1925 jämte inkomstmedeltalen för dessa tre år, dels de beräknade inkomsterna under vartdera året 1926 och 1927 jämte medeltalen för dessa år, dels ock slutligen inkomstmedeltalen för samtliga berörda fem år. För Västerbottens och Norrbottens län gälla medeltalen blott de tre åren 1925—1927. Särskilda nedsummeringar äro gjorda dels för de 23 äldre skogsvårdsstyrelserna tillsammans och dels för samtliga nuvarande 25 skogsvårdsstyrelser.
17 Såsom i tabellen anmärkts, hava däri ej upptagits belopp, som under ifrågavarande år influtit till skogsvårdsstyrelserna genom inbetalningar av styrelserna tillkommande fordringar eller som styrelserna erhållit genom upptagande av lån. Dylika belopp äro givetvis ej att hänföra till inkomster i egentlig mening och hava därför ej ansetts böra redovisas i sagda tabell. De öva däremot inverkan beträffande styrelsernas tillgångar och skulder, vilka längre fram skola angivas. E j heller hava såsom inkomster upptagits av enskilda deponerade medel för skogsodling å deras marker. De sakkunniga återkomma till detta ämne, när redogörelse skall lämnas för utgifterna. A v nu ifrågavarande tabell framgår, att de äldre skogsvårdsstyrelsernas inkomster genom ersättning för biträde med skogsvård ökats från 86 623 kronor år 1923 till 118 803 kronor år 1925, vilken ökning åtminstone delvis torde bero på det intensivare skogsbruk, som tillämpningen av 1923 års skogsvårdslag medfört. I budgetförslagen för 1926 och 1927 hava emellertid dessa inkomster åter sänkts till c:a 100 000 kronor. Inkomsterna genom försäljning av frö och plantor m. m. hava enligt tabellen under åren 1923—1925 för samma skogsvårdsstyrelser minskats från 647 681 kronor till 443 420 kronor samt i budgetförslagen för 1926 och 1927 upptagits allenast till 389 050 respektive 344 450 kronor. Denna nedgång torde förnämligast hava sin grund däri, att skogsvårdsstyrelserna av brist på medel måst under senare år avsevärt inskränka sin verksamhet i nyssberörda avseende. Slutligen är att märka, att inkomsterna genom räntor å kapital samt avkastning av fastigheter m. m. för de äldre skogsvårdsstyrelserna nedgått från 307 679 kronor år 1923 till 223 813 kronor år 1925 samt för åren 1926 och 1927 beräknats allenast till i medeltal 143 503 kronor. Denna minskning torde hava föranletts därav, att skogsvårdsstyrelserna under nyssangivna år i betydande omfattning nödgats tillgripa uppsamlat kapital för bestridande av löpande utgifter, varigenom räntorna å kapitalet givetvis i motsvarande mån minskats.
B.
Skogsvårdsstyrelsernas utgifter.
J ä m v ä l skogsstyrelsernas utgifter redovisas i styrelsernas förenämnda årliga berättelser och sammanföras i särskilda, för samtliga styrelser upprättade tabeller. I dessa upptagas utgifterna från och med år 1923 under följande sexton rubriker: 1) taxering till skogsaccis, 2) allmän skogsundervisning, 3) biträde för skogsvård, 4) skogsodling med av enskilda förskotterade medel, 5) övriga omkostnader för skogsodling, 6) skogsdikning, 7) reglering av skogsbetet, 8) skogslagarnas övervakande, 9) styrelsens och revisorernas resor, 10) löner och pensionsavgifter, 11) personalens diverse resor, 12) fastigheter, 13) expedition, annonser och tryck, 14) inventarier, 15) lån och 16) diverse. Med ledning av de tabeller, som sålunda upp2 — 8015.
rättats över skogsvårdsstyrelsernas utgifter under åren 1923—1925, samt de förslag till utgiftsbudgeter, som styrelserna för åren 1926 och 1927 avgivit till centralrådet, hava de sakkunniga utarbetat en tabell över styrelsernas utgifter under åren 1923—1927 (bil. 7), däri angivits dels utgifterna under ett vart av åren 1923—1925 samt utgiftsmedeltalet för dessa tre år, dels de beräknade utgifterna för åren 1926 och 1927 samt medeltalet för samma år, dels ock slutligen utgiftsmedeltalet för samtliga berörda fem år. För skogsvårdsstyrelserna i Västerbottens och Norrbottens län gälla medeltalen blott de tre åren 1925—1927. Utgifterna för de äldre skogsvårdsstyrelserna hava särskilt nedsummerats. Vid tabellens uppgörande hava utgifterna så vitt möjligt granskats i syfte att å dem tillämpa enhetliga bokföringsprinciper. Att full likformighet likväl icke torde hava vunnits, beror på materialets beskaffenhet. I tabellen hava utgifterna uppdelats å samma rubriker som i de vid skogsvårdsstyrelsernas berättelser fogade tabellerna, dock med två u n d a n t a g . Sålunda har rubriken »skogsodling med av enskilda förskotterade medel > ej medtagits. Denna rubrik avser nämligen allenast sådana utgifter, som bestridas med medel, vilka enskilda deponerat hos skogsvårdsstyrelserna för verkställande av skogsodling å deras fastigheter, och då berörda medel ej i det föregående upptagits bland skogsvårdsstyrelsernas inkomster, böra givetvis ej heller de med dessa medel verkställda utgifterna här redovisas. Vidare har jämväl rubriken lån, cl. v. s. inbetalningar å av skogsvårdsstyrelserna upptagna lån, uteslutits i tabellen, enär dessa lån icke upptagits å inkomstsidan. Enligt nu ifrågavarande tabell förete de nederst angivna slutsummorna för samtliga skogsvårdsstyrelser å vissa utgiftsrubriker rätt avsevärda ökningar under femårsperioden. Dessa ökningar hava emellertid i regel föranletts därav, att, såsom förut nämnts, två nya skogsvårdsstyrelser tillkommit i Västerbottens och Norrbottens län, vilka redovisat utgifter från och med 1925, och äro sålunda i allmänhet allenast skenbara. Till närmare ådagaläggande härav har uppgjorts följande sammanställning, utvisande för de 23 äldre skogsvårdsstyrelserna medeltalen dels för åren 1923—1925 och dels för åren 1926 och 1927:
1!) Medeltal av utgifter för samtliga skogsvårdsstyrelser med undantag av Västerbottens och Norrbottens läns. Medeltal i Medeltal 1023 —1925 11926—1927 Taxering Ull skogsaecis Allmän skogsmidervisning Biträde för skogsvård Omkostnader för skogsodling Skogsdikning Reglering av skogsbetet Skogslagarnas övervakande Styrelsernas och revisorernas resor Löner och pensionsavgifter Personalens diverse resor Fastigheter Expedition, annonser och tryck Inventarier Diverse
i ! i [ i
! ]
23 459 102505 21:1634 1 038 368 -202415 6 560 179 979 42 853 1136055 48 022 125798: 137 805j 29 631 114463
26 275J 103750 224650, 630875J 200878' 12 850! 189200! 44 425J 11196701 48 650! -13540; 139 385 217001 65258
. . .
i
Ökning
, Minskning j
2 816| 1 245; 11 016|
— — -
- - , 407 493 51 537 6 290 9 221 1 572 I 6 385 628.
—
—
82 258
1 580:
-1 34 368
— 7 931 49 205 614 809 34 368 580 4 41
Såsom av denna sammanställning framgår hava ökningarna, där sådana förekommit, varit obetydliga, inalles blott 34 368 kronor. Endast vid de två posterna biträde för skogsvård samt skogslagarnas övervakande hava de uppgått till något nämnvärt belopp, vilket påtagligen berott av 1923 års nya skogslag. Att utgifterna för taxering till skogsaecis något höjts, torde bero därpå, att skogsvårdsstyrelserna sökt att bättre bevaka sina intressen vid denna taxering, enär de därigenom ha möjlighet att inverka på storleken av sina inkomster av skogsvårdsavgifter. Jämväl rubriken allmän skogsundervisning utvisar en liten ökning, men detta beror på att utgifterna för detta ändamål varit kraftigt reducerade under åren 1924 och 1925, varemot de under år 1923 voro cirka 20 000 kronor .större än medeltalet för åren 1926 —1927. Ökningen i utgifter för reglering av skogsbetet sammanhänger med att denna viktiga angelägenhet först på senaste åren blivit föremål för större uppmärksamhet från skogsvårdsstyrelsernas sida. ^ Minskningarna ha däremot varit mycket stora, inalles ej mindre än 614 809 kronor, så att en nettominskning uppstått å 580 441 kronor. Särskilt anmärkningsvärd är minskningen i fråga om rubriken »omkostnader för skogsodling». Uppenbarligen korresponderar denna minskning mot nedgången under samma år i skogsvårdsstyrelsernas inkomster genom försäljningar av frö och plantor m. m. samt har sin grund i samma förhållande som denna, nämligen reducerad tillgång å medel för verksamhetens bedrivande. En annan utgiftsrubrik, som jämväl, så vitt de äldre skogsvårdsstyrelserna angår, uppvisar en avsevärd reducering under ifrågavarande år, är skogsdikning. Utgifterna för fastigheter hava ävenledes
20 undergått stor minskning, vilket i sin mån är ett bevis för skogsvårdsstyrelsernas behov att söka bevara ledigt kapital för löpande utgifter. E n anmärkningsvärd minskning uppvisar tillika kontot för diverse utgifter, vilken minskning för övrigt började redan år 1924. E n viss, om ock ej så stor minskning, har ägt r u m å lönekontot. Att denna icke är större, n ä r medeltalen jämföras med varandra, beror på att en kraftig minskning skedde redan åren 1924 och 1925, vilket tydligt framgår av tabellen bil. 7. Vad slutligen angår Västerbottens och Norrbottens län, är det uppenbart, att de tre åren 1925—1927 i viss mån äro att betrakta som en organisationsperiod. Härav förklaras exempelvis de höga inventarieutgifterna år 1925. I övrigt torde böra framhållas de stora belopp, dessa skogsvårdsstyrelser i statförslaget för år 1927 upptagit för skogsdikning.
C.
Sammanställning av inkomster och utgifter.
Genom en sammanställning av inkomster och utgifter i vinst- och förlusträkning framgår det ekonomiska resultatet av skogsvårdsstyrelsernas förvaltning. E n sådan sammanställning har för åren 1923—1927 för de äldre skogsvårdsstyrelserna samt för åren 1925—1927 för Västerbottens och Norrbottens läns skogsvårdsstyrelser gjorts å bil. 8 med användande av de i föregående tabeller angivna uppgifter. Beloppen av direkta skogsvårdsavgifter hava erhållits genom att från slutsummorna i tabellen bil. 2 draga 10 procent. Om man först granskar tabellen beträffande de äldre skogsvårdsstyrelserna, faller den starka minskningen i utgifter genast i ögonen. Visserligen företer 1924 en total ökning gent emot 1923 å ungefär 250 000 kronor, men denna beror uteslutande på utgifterna för skogsodling, vilka i väsentlig mån till följd av det rikliga kottåret 1924 ökades med 355 000 kronor. Övriga smärre ökningar år 1924 mer än motvägas av minskningar å andra konton. Förvaltningsutgifterna i vidsträckt bemärkelse ha sjunkit varje år från 1923 till 1926, inalles med cirka 230 000 kronor. För år 1927 inträder en obetydlig ökning. En ännu större minskning företer gruppen utgifter för skogsvårdsbefrämjande ändamål, nämligen med icke mindre än cirka 447 000 kronor från år 1923 till 1926. Även här uppvisa budgetförslagen för år 1927 en liten ökning. Inalles hava utgifterna under perioden 1923—1927 minskats med drygt 600 000 kronor. Vad inkomsterna angår bör först observeras det exceptionellt låga beloppet av direkta skogsvårdsavgifter år 1923. Det torde icke vara obefogat att anse denna tillfälliga men våldsamma nedgång i de normalt påräkneliga inkomsterna av detta slag som den kanske viktigaste orsaken till de därefter inträdande svårigheterna. Under åren 1924—1926 hava de direkta
skogsvårdsavgifterna varit väsentligt högre — i medeltal något över 1 500 000 kronor — ehuru långt ifrån så höga som under tidigare år. Skogsvårdsavgifternas nedgång är den egentliga anledningen till skogsvårdsstyrelsernas ekonomiska svårigheter. Skogsvårdsstyrelsernas egna inkomster hava sjunkit från 1923 till 1927 med cirka 463 000 kronor. Härav utgöras emellertid cirka 169 000 kronor av minskning i uppburna räntor samt inkomst av fastigheter. Förvisso består nästan hela sistnämnda belopp i minskad ränteinkomst, beroende på att skogsvårdsstyrelserna måst anlita sitt samlade kapital för löpande utgifter. Återstoden av den totala inkomstminskningen faller på kontot ersättning för frö, plantor och plantörer och sammanhänger med utgiftsminskningen för skogsodling. Inkomsterna genom anslag av landsting och hushållningssällskap ha förblivit ungefär oförändrade och först för år 1927 höjts. Statsanslaget har höjts från och med 1925. Beloppet av 10-procent andelen av skogsvårdsavgifterna har rönt inflytande av förändringarna i de direkta avgifterna, vilka förändringar dock här verkat först nästföljande år. Det för år 1926 upptagna beloppet är ej fullt jämförligt med beloppen för tidigare år, enär vid den detta år av K u n g l . Maj:t verkställda fördelningen ett relativt stort belopp av totalsumman tilldelats de båda nya skogsvårdsstyrelserna i övre Norrland. Resultatet har blivit, att verksamheten under år 1923 medförde den för skogsvårdsstyrelsernas ekonomiska förhållanden ofantliga förlusten av 1 310 678 kronor. År 1924 förvärrade ytterligare den kritiska ställningen genom att öka förlusten med 963 802 kronor. År 1925, då skogsvårdsstyrelserna hunnit kraftigt beskära sina utgifter samt skogsvårdsavgifterna lämnade större inkomst och statsanslaget höjdes, stannade årets förlust vid ej fullt 100 000 kronor. Enligt statförslagen för år 1926 samt de numera kända beloppen av skogsvårdsavgifter och anslag för detta år kan beräknas, att året skall uppvisa en förlust å nära 300 000 kronor. För år 1927 kunna inga antaganden göras, enär beloppen av skogsvårdsavgifter och anslag ej ännu äro kända. Förlustsumman för de 23 äldre skogsvårdsstyrelserna bestiger sig alltså för de fyra åren 1923—1926 till inalles cirka 2 670 000 kronor. Att den icke blivit ännu större beror på att skogsvårdsstyrelserna nödgats inskränka sin verksamhet på ett sätt, som icke torde kunna i längden fortfara, därest de skola tillfredsställande fylla de uppgifter, som äro dem förelagda. Det bör framhållas, att förlusten givetvis fördelar sig mycket ojämnt mellan de särskilda skogsvårdsstyrelserna. De sakkunniga få längre fram tillfälle att närmare yttra sig härom. De två nya skogsvårdsstyrelsernas i Västerbottens och Norrbottens län affärer förete en helt annan bild. Delvis torde detta bero på att de av naturliga skäl icke under de första åren kommit fullt i gång med verk-
samheten. Utgifterna för skogsvårdsändaniål uppgingo under åren 1925 och 1926 till endast 90 000 å 95 000 kronor men beräknas i budgetförslaget för år 1927 springa upp till icke mindre än 234 500 kronor. Ökningen faller huvudsakligen på biträde för skogsvård samt på skogsdikning, mest det senare. Förvaltningsutgifterna ha icke undergått nämnvärda förändringar. Inkomsterna av direkta skogsvårdsavgifter äro icke höga. De egna inkomsterna äro ganska obetydliga och uppgå endast till föga större belopp än ortsbidragen. Dessa skogsvårdsstyrelsers huvudsakliga inkomst har bestått i stora statsanslag jämte för år 1926 i andel av reserverade skogsvårdsavgifter. Resultatet har blivit årliga överskott, som för år 1925 uppgick till mer än 150 000 kronor och för år 1926 kan beräknas till cirka 100 000 kronor. I betraktande av den kraftiga utgiftsökningen i budgetförslaget för år 1927 synes det emellertid tvivelaktigt, huruvida även detta år kan komma att uppvisa överskott. För övrigt må omförmälas, att överskotten icke i sin helhet representera disponibel behållning, enär Västerbottens skogsvårdsstyrelse vid sitt inrättande måste övertaga betalningsskyldigheten för den förutvarande skogsvårdsnämndens skulder och därå synes hava år 1925 avbetalt 15 000 kronor. Att de uppgifter, som lämnats beträffande dessa skogsvårdsstyrelsers tillgångar och skulder vid slutet av år 1925 och vilka längre fram skola meddelas, icke stå v ä l tillsammans med den i förevarande tabell bil. 8 framlagda vinst- och förlusträkningen, beror dels härpå och dels på att de direkta skogsvårdsavgifterna för år 1925 icke av dessa skogsvårdsstyrelser upptagits såsom inkomst för detta år utan först för år 1926.
D.
Skogsvårdsstyrelsernas tillgångar och skulder.
För vinnande av en fullständig överblick över skogsvårdsstyrelsernas ekonomiska ställning under senare år erfordras, att redogörelse lämnas även för styrelsernas tillgångar och skulder under denna tid. Med ledn i n g av de uppgifter härom, som lämnats i skogsvårdsstyrelsernas tryckta årliga berättelser för åren 1923—1925 samt i de budgetförslag för år 1927, upptagande beräknad ingående balans vid årsskiftet 1926—1927, som styrelserna avgivit till centralrådet, hava de sakkunniga därför upprättat en tabell över styrelsernas tillgångar och skulder vid utgången av ett vart av åren 1923—1926 (bil. 9). I denna tabell hava beträffande varje skogsvårdsstyrelse för respektive år i särskilda kolumner upptagits: 1) disponibla tillgångar, vartill hänförts kontanta medel, inklusive banktillgodohavanden, ävensom värdehandlingar, fordringar och såsom tillgångar särskilt redovisade fonder, 2) skulder, omfattande lån, mottagna förskott och gjorda åtaganden för skogsodling samt såsom skulder redovisade donationer m. m., 3) disponibla tillgångar över skulder, 4) övriga tillgångar,
nämligen fastigheter, inventarier och skogsodlingsmaterial samt 5) summa tillgångar över skulder. Med avseende å tabellen vilja de sakkunniga till en början anmärka, a t t de till grund för densamma liggande uppgifterna från skogsvårdsstyrelserna ej kunna i allo anses tillförlitliga och med varandra jämförliga. E n särskild anledning till bristande överensstämmelse mellan dessa uppgifter är att söka däri, att såväl de direkta skogsvårdsavgifterna pläga överlämnas till skogsvårdsstyrelserna vid årsskiftet, ibland före och ibland efter 1 januari, som ock de till skogsvårdsstyrelserna utgående bidrag axstatsanslag samt av de till statskontoret redovisade skogsvårdsavgifterna flera gånger under ifrågavarande år av Kungl. Maj:t fördelats mellan styrelserna först i slutet av december, i följd varav dessa avgifter och bidrag ej sällan hos olika skogsvårdsstyrelser bokförts såsom inkomster för skilda år. En annan ojämnhet mellan styrelsernas uppgifter i förevarande avseende hänför sig därtill, att vissa skogsvårdsstyrelser upptaga av dem gjorda åtaganden för skogsdikning såsom skuld, under det andra underlåta detta. Vissa fonder av beskaffenhet att vederbörande skogsvårdsstyrelse över dem äger fri dispositionsrätt ävensom av skogsvårdsstyrelserna själva för visst ändamål avsatta medel hava i åtskilliga uppgifter upptagits såsom skulder och avdragits från tillgångssumman, ehuru de rätteligen utgöra blott en del av det allmänna kapitalet. Sistnämnda bägge slag av felaktigheter hava dock, i den m å n de framgått av uppgifterna, rättats av de sakkunniga vid uppgörandet av förenämnda tabell. De brister, som sålunda vidlåda det till grund för tabellen liggande materialet, torde dock ej vara av sådan betydelse vid bedömandet av utvecklingen under ifrågavarande tidsperiod, att icke tabellen må anses i stort sett lämna en, om än ej fullt exakt, så dock relativt belysande bild av den sida av skogsvårdsstyrelsernas ekonomi, som däri behandlas. Den kan dock- uppenbarligen icke fullt korrespondera med den förut lämnade tablån över skogsvårdsstyrelsernas inkomster och utgifter, vilken är grundad på ett mera homogent siffermaterial. Av tabellen framgår, att summan av disponibla tillgångar respektive skulder samt överskottet av disponibla tillgångar för samtliga skogsvårdsstyrelser vid utgången av de särskilda åren utgjort: Diaponibla tillgång,!-
1923 1924 1925 1926
„ ,, *kul(ler
kronor
kronor
Disponibla tillgångar over skulder kronor
3896931 2492111 2273581 2048047
911542 1147 546 1071913 857 457
2 985 389 1344 565 1201668 1190 590
Vad särskilt de 23 äldre skogsvårdsstyrelserna angår, hava under ifrågavarande fyra år de disponibla tillgångarna nedgått från 3 896 931
kronor till 1 973 047 kronor eller med ej mindre än 1 923 884 kronor, motsvarande cirka 49*4 procent, under det att skulderna under samma tid nedgått från 911 542 kronor till 817 457 kronor eller med allenast 94 085 kronor, motsvarande cirka 10'.°, procent. Berörda tillgångsbelopp 1 923 884 kronor har i huvudsak förbrukats för bestridande av skogsvårdsstyrelsernas löpande utgifter under ifrågavarande tid, ett förhållande, som klart ådagalägger de ekonomiska svårigheter, varmed skogsvårdsstyrelserna under samma tid haft att kämpa. Såsom en följd av berörda reduceringar hava de äldre skogsvårdsstyrelsernas disponibla tillgångar över skulder under här avsedda år nedgått från 2 985 389 kronor till 1155 590 kronor eller med 1 829 799 kronor, vilket innebär en nedgång med icke mindre än cirka 61*3 procent. E n dylik utveckling synes med fog kunna betecknas såsom katastrofal. Vad angår skogsvårdsstyrelsernas ej disponibla tillgångar, eller sålunda fastigheter, inventarier och skogsodlingsmaterial, hava dessa under ifrågavarande år undergått någon, om ock jämförelsevis obetydlig ökning. Ifrågavarande tillgångar uppskattades sålunda inalles till: 1923 1924 1925 1926
kronor 1753 945 » 2144919 » 2089958 och » 1822773
Värdestegringen för dessa tillgångar under åren 1924 och 1925 torde huvudsakligen hava sin grund däri, att skogsvårdsstyrelsernas förråd av frö och kött väsentligt ökats under fröåret 1924 samt att till följd härav sagda förråd även under 1925 varit betydande. Enligt tabellen utgjorde summan av samtliga skogsvårdsstyrelsernas tillgångar över skulderna vid utgången av 1923 4 739 334 kronor, men vid utgången av 1926 allenast 3 013 363 kronor. De överskjutande tillgångarna ha sålunda under här avsedda år minskats med 1 725 971 kronor eller med cirka 36*4 procent. Vad de särskilda skogsvårdsstyrelserna angår är det uppenbart, att utvecklingen icke överallt varit alldeles lika. För somliga har den icke varit fullt så ofördelaktig, som medeltalen utvisa, men för andra har den varit desto mer ödesdiger. Då ju varje skogsvårdsstyrelse har sin egen ekonomi, äro de enskilda resultaten de i verkligheten bestämmande för situationen. I detta avseende utvisar tabellen, bland annat, att vid utgången av 1926 allenast fem skogsvårdsstyrelser, nämligen styrelserna i Södermanlands, Östergötlands, Värmlands, Gävleborgs och J ä m t l a n d s län ägde mera betydande disponibla behållningar över skulder, växlande mellan 129 000 och 363 000 kronor, samt att av övriga skogsvårdsstyrelser en ägde dylik behållning å cirka 72 000 kronor, fem till belopp, växlande mellan 30 000 och 40 000 kronor, ytterligare fem till belopp, växlande mellan 10 000 och 30 000 kronor, samt tre till belopp, understigande 10 000
25 kronor. Av återstående skogsvårdsstyrelser ägde enligt tabellen en varken någon disponibel tillgång eller någon skuld, under det för de övriga fem skogsvårdsstyrelserna skulderna överstego de disponibla behållningarna, för en med 105 000 kronor, för två med belopp mellan 53 000 och 86 000 kronor och för två med belopp mellan 4 000 och 9 000 kronor. Då en skogsvårdsstyrelse givetvis bör hava tillgång till visst, ej allt för obetydligt rörelsekapital för att kunna på ett tillfredsställande sätt bedriva sin omfattande verksamhet, torde av det anförda framgå, att vid utgången av 1926 flertalet skogsvårdsstyrelser varit i avsaknad av tillräckligt dylikt kapital.
26 Möjligheterna till inskränkning i skogSYårdsntyrelsernas utgifter. A.
Personalkostnader.
Det torde sålunda få anses ådagalagt, att skogsvårdsstyrelsernas ekonomi, såsom helhet betraktad, för närvarande befinner sig i ett bekymmersamt läge. Att för förbättring härutinnan enbart lita till den ovissa utsikten till stigande konjunkturer är uppenbarligen icke möjligt. De sakkunniga finna det därför nödvändigt, att särskilda åtgärder vidtagas i dylikt syfte. Det kan då främst ifrågasättas, huruvida icke skogsvårdsstyrelsernas utgifter skulle kunna ytterligare inskränkas. I statsrådsprotokollet vid motiverandet av förevarande utredning framhåller också departementschefen, att såsom ett villkor för ytterligare hjälp från statens sida bör uppställas, att skogsvårdsstyrelserna begränsa sina utgifter så långt möjligt, utan att verksamheten därigenom må bliva lidande. I detta avseende är först att beakta det av domänstyrelsen i dess förut omförmälda utlåtande den 4 februari 1924 väckta förslaget om ändrade grunder för skogsvårdsstyrelsernas personals avlöningsförhållanden och reseersättningar. I det vid K u n g l . Maj:ts proposition nr 182 den 13 mars 1925 fogade statsrådsprotokollet lämnade dåvarande chefen för jordbruksdepartementet en redogörelse för innehållet i det utlåtande i detta ämne, som skogsvårdsstyrelsemötets förvaltningsutskott avgav den 3 j a n u a r i 1925 efter inhämtande av yttranden från skogsvårdsstyrelserna, samt för domänstyrelsens utlåtande däröver den 31 januari 1925. Vid propositionen voro såsom bilagor A—E fogade tabeller, utvisande avlöningsförmåner under år 1924 för länsjägmästare, biträdande länsjägmästare, länsskogvaktare samt kontors- och extra personal ävensom de då gällande bestämmelserna angående reseersättningar till skogsvårdsstyrelsernas personal. För egen del anförde departementschefen, att han funne av i ärendet a v g i v n a yttranden framgå, att skogsvårdsstyrelsernas utgifter för den hos dem anställda personalen i vissa fall vore höga och att en begränsning av dessa utgifter förty syntes kunna ernås. E n utredning härom hade igångsatts inom jordbruksdepartementet. Emellertid vore att märka, att en reglering av dessa utgifter kunde genomföras allenast i den mån hinder ej mötte på grund av gällande anställningsavtal och den kunde därför icke antagas medföra någon omedelbar utgiftsminskning av större omfatt-
27 ning utan skulle Törst efter längre tids förlopp bliva av betydelse i detta avseende. Jordbruksutskottet anförde i utlåtande nr 68, att utskottet i likhet med departementschefen funnit, att skogsvårdsstyre]sernas utgifter för den hos dem anställda personalen i vissa fall vore höga samt att en begränsning av dessa utgifter därför syntes kunna ernås. Utskottet uttalade tillika sin tillfredsställelse över att utredning i sådant syfte igångsatts. Den sålunda åsyftade utredningen verkställdes av skogsvårdsstyrelsernas förbund, vars centralråd med utlåtande den 1 oktober 1925 överlämnade yttranden i ämnet av samtliga skogsvårdsstyrelser. Centralrådet lämnade därvid följande sammanfattning av vad skogsvårdsstyrelserna anfört angående förslaget om enhetliga lönebestämmelser.' »I de infordrade yttrandena hava flertalet skogsvårdsstyrelser ställt sig avvisande till tanken pa genomförande av enhetliga löneförmåner för styrelsernas personal och jämväl framhållit, att denna personal i förevarande hänseende icke kunde jämställas med skogsstatens personal. Till stöd härför har huvudsakligen anförts följande. Inom skogsstaten är det tjänsten, inom skogsvårdsstyrelseinstitutionen mannen, som betalas. För skogsvårdsstyrelserna, vilka — i motsats till skogsstaten — i väsentlig mån inrikta sig pä pedagogisk verksamhet, är det av stor vikt att kunna förvärva ocli behålla tjänstemän, vilkas personliga egenskaper och kunskaper i övrigt äro sådana, att de äro särskilt lämpade för tjänsten i fråga. A andra sidan är det lika nödvändigt, att .skogsvårdsstyrelserna hava rätt att entlediga en person, som visat sig icke kunna sköta sin tjänst eller vara mindre lämplig för densamma. I organisatoriskt hänseende föreligga stora olikheter skogsvårdsstyrelserna emellan, vilket medför, att det olika länsjägmästare åliggande arbete erbjuder väsentliga olikheter. I ännu högre grad kan detta sägas vara fallet beträffande de yttre förhållanden, varunder läns jägmästarna i de skilda landsdelarna arbeta, såsom skogsmarkens uppdelning i brukningsdelar, försäljning och styckning av egendomar, skogsbrukets intensitet, biologiska, klimatiska och ekonomiska förhållanden, kommunikationer m. in. De stora anspråk, som ställts pä länsjägmästarna, hava ytterligare skärpts genom 1923 års skogsvårdslag. De hava en rådgivande, kontrollerande och även reglerande uppgift beträffande hela den enskilda skogsvården inom sitt område. Länsjägmästaren tillsättes på viss tid med viss uppsägningstid och lian har icke några befordringsmöjligheter. Den rätt, som enligt § 4 mom. e) i förordningen den 15 juni 1928 an^ gående skogsvårdsstyrelser tillkommer styrelserna att själva antaga och avlöna sin personal, bör ej beskäras genom preciserade avlöningsbestämmelser, som kanske hindra en styrelse att anställa just de personer, med vilka styrelsen kan förtroendefullt samarbeta. Det måste för övrigt anses ligga en inkonsekvens däri, att en institution, som ansetts kompetent och lämplig att erhålla ett så maktpåliggande och i det ekonomiska livet så djupt ingripande uppdrag som handhavandet av 1923 års skogsvårdslags tillämpning, icke skulle kunna betros att själv bestämma sina befattningshavares avlöningar. Detta så mycket mer som samtliga åtgärder i detta avseende årligen granskas av bl. a. av Kungl. Maj:t utsedd revisor. Åtskilliga skogsvårdsstyrelser hava uttalat sig till förmån för förslaget
28 om enhetliga lönebestäinnielser, och från ett par håll hava framlagts särskilda förslag. I allmänhet har emellertid ansetts, att endast minimilöner skulle fastställas med möjlighet för styrelserna att — eventuellt inom vissa gränser — allt efter omständigheterna bevilja personliga lönetillägg och dyrortstillägg. E n skogsvårdsstyrelse finner större likformighet önskvärd, men anser det lämpligt att, sedan numera ett centralråd inrättats, frågor rörande personalens avlöning m. m. hänskjutas till centralrådets beprövande. E n annan styrelse finner det berättigat med enhetlig reglering av avlöningsförhållandena först sedan styrelsernas administration blivit ekonomiskt säkerställd genom statsanslag och — i nödfall — av reserverade skogsvårdsavgifter. Ett förslag innebär, att länsjägmästarbefattningarna med hänsyn till de större eller mindre svårigheter och krav, som därmed äro förenade, av centralrådet skulle uppdelas i ett mindre antal, förslagsvis tre, avlöningsklasser, dock med möjlighet för skogsvårdsstyrelse att, då den finner sin länsjägmästare vara därav förtjänt, bereda honom personligt lönetillägg. För erhållande av största möjliga enhetlighet och objektivitet därvid, framhålles såsom lämpligt, att även beslut i detta avseende efter framställning av vederbörande skogsvårdsstyrelse fattas av centralrådet. Att indela biträdande länsjägmästarbefattningarna efter någon annan grund än efter hänsynen till dyrort och strapatssvårigheter ansågs icke vara möjligt. Dock borde även här personliga lönetillägg kunna ifrågakomma. Det syntes emellertid lämpligt, att centralrådet endast bestämde beloppet för det personliga lönetillägg, som kunde utbetalas, men att frågan om eller när ett sådant borde utgå, skulle överlämnas till vederbörande skogsvårdsstyrelses avgörande. — Beträffande länsskogvaktare och kontorspersonal syntes samma principer som för biträdande länsjägmästare böra tillämpas. Från ett håll föreslås såsom minimilön för länsjägmästare lägst revirförvaltarlön i någon av de högre lönegrupperna med därå belöpande dyr tidstillägg och för länsskogvaktarna en minimigrundlön av 2 000 kronor jämte fyra ålderstillägg å exempelvis 125 å 150 kronor jämte dyrtidstillägg. En skogsvårdsstyrelse framlägger följande förslag. Länsjägmästartjänstema i de 5 norrländska länen samt i Kopparbergs och Värmlands län skola tillhöra 14:e lönegraden enligt löneplanen för domänverket och övriga länsjägmästare måhända 13:e och 12:e lönegraderna. Biträdande länsjägmästare i de 7 förstnämnda länen böra tillhöra en lönegrad, som upptar löneklasserna 18—21, samt de övriga eventuellt 8:e lönegraden. Länsskogvaktarna böra kunna hänföras till samma lönegrad som kronojägarna d. v. s. den 5:e. Kanslist, som tillika är kassör, bör hänföras till en lönegrad, som omfattar 14—17 löneklasserna, och kontorsbiträde till 5:e lönegraden. En annan skogsvårdsstyrelse har med siffror påvisat, att även en blygsamt avpassad enhetlig lönestat för samtliga skogsvårdsstyrelser med domänstyrelsens löneschema som grundval icke skulle medföra någon inbesparing av medel. Skogsvårdsstyrelsen har därvid utgått från, att länsjägmästarna sattes i samma lönegrad, den 12:e, som revirförvaltarna, biträdande länsjägmästarna i 8:e, d. v. s. samma som överjägmästarassistenterna, och länsskogvaktarna i 5:e lönegraden eller den, som gäller för kronojägarna. Sammanställdes och jämfördes den lönestat, som år 1924 gällde för respektive skogsvårdsstyrelsers personal, med den, som gällde för domänverket, skulle det, dyrtidstilläggen oberäknade, för skogsvårdsstyrelserna uppstå en kostnadsökning vid minimilöner av 89 389 kronor och vid maximilöner av
29 277 295 kronor. Skogsvårdsstyrelsernas maximilöner med personliga lönetillägg skulle med 221 586 kronor understiga domän styrelsens maximilönestat utan lönetillägg. E n skogsvårdsstyrelse framhåller slutligen att, i de fall nuvarande befattningshavare blivit tillerkända en högre avlöning än som kan bliva fastslagen som lämplig i samband med införandet av enhetliga grunder, det torde bliva nödvändigt oeh även måste anses riktigt, att dessa befattningshavare icke lida rubbning i för dem redan nu bestämda löneförmåner.» Det av centralrådet åberopade yttrandet, vari gjorts beräkning över de ekonomiska verkningarna av en lönereglering för skogsvårdsstyrelsernas personal i anslutning till domänverkets löner, hade avgivits av skogsvårdsstyrelsen i Jönköpings län och gällde löneförhållandena för länsjägmästare, biträdande läns jägmästare samt länsskogvaktare. Från detta yttrande må återgivas följande sammanställningar, avseende år 1924. Dyrtidstillägg hava ingenstädes medtagits, enär de ansetts vanskliga att beräkna. Minimiavlöningar. Enligt skogsvårdsstyrelsernas lönestat kronor 565 607 » domänverkets » » 654 996 Ökning kronor 89 38 9 Maximlav löninga r a) utan personliga lönetillägg för personal hos skogsvårdsstyrelserna. Enligt skogsvårdsstyrelsernas lönestat kronor 716 785 » domänverkets » » 994 080 Ökning kronor 277 295 b) med personliga lönetillägg för personal hos skogsvårdsstyrelserna. Enligt skogsvårdsstyrelsernas lönestat kronor 772 494 » domänverkets » » 994 080 Ökning kronor 221586
Uppburna löner 1924 av skogsvårdsstyrelsernas personal.... Medeltalet av domänverkets minimi- och maximilöner Ökning
»
714 785
» 824 538 kronor 109 753.
Det bör anmärkas, att i denna beräkning samtliga länsjägmästare hänförts till domänverkets 12:e lönegrad (revirförvaltare), samtliga biträdande länsjägmästare till domänverkets 8:e lönegrad (överjägmästarassistenter) och samtliga länsskogvaktare — sålunda även s. k. förste länsskogvaktare — till domänverkets 5:e lönegrad (kronojägare). Vidare bör anmärkas, att den speciella kontorspersonalen ävensom tillfälligt anställd personal icke medtagits i dessa beräkningar. Centralrådets eget yttrande i avlöningsfrågan är av följande lydelse: »För egen del finner centralrådet det visserligen eftersträvansvärt att åstadkomma mera enhetliga lönebestämmelser för skogsvårdsstyrelsernas personal.
30 Att genomföra full likformighet i fråga om avlöningarnas storlek torde på förut anförda skäl vara icke blott olämpligt utan även omöjligt, särskilt vad beträffar länsjägmästarna och biträdande länsjägmästarna samt kontorspersonalen. E n sådan lönereglering skulle ock medföra en avsevärd kostnadsökning. Däremot synas goda skäl tala för att, på sätt i ovan refererade förslag ifrågasatts, antingen uppdela varje grupp befattningshavare i ett visst antal avlöningsklasser eller fastställa vissa minimilöner för varje sådan grupp, varvid emellertid såväl i det ena som andra fallet möjlighet bör finnas att med hänsyn till föreliggande omständigheter tilldela viss befattningshavare personligt lönetillägg, dyrortstillägg eller dylikt. Möjligen bör för dylikt tillägg visst maximibelopp bestämmas. Av skäl, som i det föregående redan antytts, finner centralrådet det vara vida att föredraga, att det skall ankomma på centralrådet att vidtaga åtgärder för att åvägabringa så stor enhetlighet i förevarande hänseende som möjligt, än att Kungl. Maj:t skall utfärda bestämmelser därom. Ett sådant förfarande från Kungl. Majrts sida skulle nämligen enligt centralrådets mening innebära en ej önskvärd begränsning i den frihet och självstyrelse, som utgör grundvalen för skogsvårdsstyrelseinstitutionen, och stå i strid med andemeningen i lagstiftningen rörande skogsvårdsstyrelserna och deras verksamhet. Centralrådet, som är berett att vidtaga åtgärder i angivet syfte, får därför pä denna punkt i underdånighet hemställa, att Eders Kungl. Maj:t behagade låta bero vid vad i ärendet förekommit.» I det utlåtande, som domänstyrelsen därefter avgav den 11 november 1925, har styrelsen anfört: »Med anledning av vad skogsvårdsstyrelserna och rådet anfört får styrelsen, som, såsom av handlingarna i ärendet framgår, funnit sig böra fästa Eders Kungl. Majrts uppmärksamhet på skogsvårdsstyrelsepersonalens avlöningsfråga, framhålla, att styrelsen visserligen anser, att en viss frihet bör tillkomma skogsvårdsstyrelserna vid utmätande av hos dem anställd personals avlöningar men att styrelsen dock hyser den uppfattningen, att icke blott större enhetlighet än den nu rådande bör ifråga om lönerna kunna åvägabringas utan att även en viss begränsning av lönebeloppens storlek i vissa fall bör kunna genomföras. Hos skogsvårdsstyrelserna anställda biträden och tillsyningsmän äro, på sätt framgår av 9 § av nådiga förordningen angående skogsvårdsstyrelser den 15 juni 1923, tjänstemän, underkastade, bland annat, det ansvar, som i allmän lag stadgas om statens ämbets- och tjänstemän. På grund av denna sin ställning lära de ock, i likhet med statstjänstemän, böra underkastas viss reglering, ej minst ifråga om avlöning och andra dylika förmåner. Flertalet skogsvårdsstyrelsér hava ställt sig avvisande till tanken på genomförande av enhetliga löneförmåner för deras personal och framhållit, att denna personal i förevarande hänseende icke kunde jämställas med skogsstatens personal. Styrelsen anser sig böra framhålla, att skogsvårdsstyrelsernas härvid gjorda uttalanden och förslag innebära en anmärkningsvärd överskattning av länsjägmästares ställning jämförd med jägmästares. Enär emellertid centralrådet nu förklarat sig berett att vidtaga åtgärder för åvägabringande av så stor enhetlighet som möjligt i fråga om skogsvårdsstyrelsernas personals avlöningsförhållanden, tager styrelsen för sin del fasta på detta uttalande och tillstyrker förty, att Eders Kungl. Maj:t för närvarande ville låta bero vid vad i ärendet förekommit.»
31 Beträffande frågan om personalens reseersättningar ernåddes beträffande länsjägmästare och biträdande länsjägmästare viss enhetlighet genom de av Kungl. Maj:t den 14 september 1924 fastställda reglementena för skogsvårdsstyrelserna. I dessa bestämdes nämligen, att sådan ersättning skulle till nämnda befattningshavare utgå efter fjärde klassen i 1907 års resereglemente, dock att vid resa, som med skogsvårdsstyrelsens medgivande företoges utom tjänstgöringsområdet, ävensom i andra särskilda fall annan grund för ersättning kunde enligt styrelsens beslut tillämpas. För resor, som övriga hos skogsvårdsstyrelse anställda befattningshavare företoge, skulle ersättning utgå efter av styrelsen bestämda grunder. Med erinran härom anförde centralrådet i sitt utlåtande den 1 oktober 1925, att, vad anginge reseersättning åt länsskogvaktarna, de allra flestaskogsvårdsstyrelserna hyste den meningen, att det icke vore möjligt att genomföra enhetlighet i detta avseende, utan att det borde ankomma på varje skogsvårdsstyrelse att fatta bestämmelser härom. Centralrådet förklarade sig dela denna uppfattning men anförde tillika, att det emellertid syntes önskvärt och sannolikt även möjligt att åtminstone i någon mån minska de rådande stora olikheterna och att centralrådet uppfattade det såsom en för rådet lämplig uppgift att verka i sådant syfte. I anledning av det år 1925 utfärdade nya resereglementet hemställde centralrådet, att Kungl. Maj:t måtte bestämma, till vilken klass i detta reglemente länsjägmästare och biträdande länsjägmästare vore att hänföra, och framhöll därvid, att en skogsvårdsstyrelse givetvis borde vara oförhindrad att fortfarande liksom förut genom särskild överenskommelse med befattningshavarna träffa anordningar, som innebure minskning i utgifterna för resekostnader. Domänstyrelsen anförde härom i utlåtandet den 11 november 1925, att en väsentlig minskning av kostnaderna för vissa skogsvårdsstyrelsernas befattningshavares tjänsteresor syntes kunna erhållas genom införande, i likhet med vad som gällde för domänverkets personal, av en gentemot det allmänna resereglementet reducerad ersättning för sådana resor i tjänsten, som vore av mera regelbunden natur. Då centralrådets uttalande syntes giva vid handen, att rådet ville verka för en behörig reglering av reseersättningarna, ansåg sig emellertid styrelsen böra hemställa, att K u n g l . Maj:t ej för närvarande måtte vidtaga andra åtgärder än som påkallades för hänförandet av vissa befattningshavare till vissa klasser i det allmänna resereglementet. Den 30 april 1926 bestämde Kungl. Maj:t att för resor, som länsjägmästare eller biträdande länsjägmästare företaga i tjänsten, skall utgå ersättning till de förra enligt klassen I I C och till de senare enligt klassen I I D i 1925 års reseglemente, dock med rätt för skogsvårdsstyrelse att fastställa annan lägre grund för ersättningens utgående. Samtidigt fastställdes ersättning till ledamöter i skogsvårdskommitté. Den 29 oktober 1926 fattade Kungl. Maj:t beslut angående reseersättning åt ordförande och ledamöter i skogsvårdsstyrelse samt revisorer.
32 I fråga om erläggandet av pensionsavgifter till statens pensionsanstalt råda nu avsevärda olikheter mellan skogsvårdsstyrelserna. Centralrådet har i sitt merberörda utlåtande den 1 oktober 1925 härom allenast anfört, a t t rådet, i likhet med flertalet skogsvårdsstyrelser, som yttrat sig i detta ämne, ansåge, att dessa avgifter borde betalas dels av huvudmannen och dels av befattningshavarna, på sätt angåves i pensionsanstaltens reglemente, samt att enhetlighet syntes böra och kunna åstadkommas på detta område. Domänstyrelsen har ansett detta centralrådets uttalande innebära, att rådet hade för avsikt att föranstalta därom, att inbetalningen av pensionsavgifter för framtiden ordnades på sätt, rådet angivit, och har hemställt, a t t K u n g l . Maj:t även på denna punkt icke för närvarande måtte vidtaga vidare åtgärder. Då de sakkunniga nu gå att för egen del yttra sig i dessa frågor, kunna de icke undgå att finna det anmärkningsvärt, att avlöningsutgifterna förete en brokig mångfald av typer. Domänstyrelsens förslag innebär genomförande av större enhetlighet. Härmed torde visserligen icke åsyftas, a t t skogsstatens löneschema skulle i allo bliva tillämpligt för skogsvårdsstyrelsernas personal. Förslaget torde hava sin huvudsakliga grund i strävan att åstadkomma minskning i skogsvårdsstyrelsernas utgifter och lärer sålunda förnämligast vara framkommet i besparingssyfte. Att en allmän tillämpning av domänverkets avlöningsreglemente icke skulle hava sådan verkan utan tvärt om leda till ökade utgifter har i flera av de från skogsvårdsstyrelserna avgivna yttrandena framhållits och har blivit särskilt tydligt ådagalagt i de beräkningar från Jönköpings läns skogsvårdsstyrelse, som här ovan återgivits. De sakkunniga anse sig därför kunna u t a n vidare bortse från eventualiteten av en dylik allmän tillämpning. Emellertid kan enhetlighet uppenbarligen befrämjas även genom tilllämpning av ett annat lönesystem än domänverkets. De sakkunniga, som med tillfredsställelse anteckna, att centralrådet förklarat sig berett att vidtaga åtgärder för åvägabringandet av så stor enhetlighet som möjligt i förevarande hänseende samt att domänstyrelsen med anledning härav ansett det böra för närvarande bero vid vad i ärendet härom förekommit, finna med hänsyn till beskaffenheten och ändamålet med sitt uppdrag icke nödigt att i detta sammanhang för egen del närmare ingå på frågan om fördelarna eller olägenheterna av en dylik enhetlighet samt om i vilken grad den kan eller bör genomföras. För tryggande av skogsvårdsstyrelsernas ekonomi torde enhetligheten i och för sig knappast hava någon betydelse. Det, som för de sakkunniga är viktigt, är, huruvida någon avsevärd minskning i de nu utgående avlöningsbeloppen kan antagas vara möjlig att åstadkomma. E n sådan minskning k a n tänkas äga r u m såväl genom sänkning av avlöningsbelopp som genom inskränkning i den lön-
33 t a g a n d e personalens antal eller genom ersättande av viss personal utav s å d a n ned lägre avlöning. Vaid då först avlöningsbeloppen angår har dornänstyrelsen uttalat såsom s i n å.sitt, att en viss begränsning av deras storlek borde i vissa fall k u n n a genomföras. Även från andra håll har anmärkts, att särskilt vissa länsjägmästares avlöningar nu förefölle alltför höga. De sakkunniga tro sig k u n n a antaga, att det framför allt är sistnämnda förhållande, som legat till grund för uppfattningen, att minskade löneutgifter skulle kunna åstadkommas genom en lönereglering. Härvid måste emellertid skarpt betonas, hurusom stora skiljaktigheter råda mellan läns jägmästarnas arbetsuppgifter inom olika skogsvårdsstyrelseområden, beroende icke blott på områdenas ofantligt växlande areal, utan även på många andra i utlåtandena framhållna omständigheter, såsom skogsmarkens uppdelning i brukningsdelar, omfattningen och naturen av den skogsskötsel, som där bedrives, klimatiska, biologiska och ekonomiska förhållanden, kommunikationer och mycket annat. Dessa skiljaktigheter kunna ingalunda utjämnas genom att till den enes förfogande ställas flera biträden i tjänsten än till den andres. I de större områdena är länsjägmästaren chef för en ganska stor personal och måste ha ett betydande kansli. Med en dylik omfattande verksamhet och ansvarsfull chefsbefattning bör rättvisligen förenas en skälig lön, så avvägd, att länsjägmästaren icke intager en alltför missg y n n a d ställning vare sig i jämförelse med skogsstatens tjänstemän eller gent emot de befattningshavare i den enskilda skogsskötselns eller trävaruhanteringens tjänst, vilkas förfaringssätt han är satt att övervaka. A t t utan vidare jämföra länsjägmästare med revirförvaltare kan, åtminstone beträffande de största och mest arbetskrävande skogsvårdsstyrelseområdena, icke anses riktigt, utan böra de placeras högre. Även om någon utgiftsminskning skulle kunna åstadkommas genom viss reduktion av de högsta lönerna, anse de sakkunniga den besparing, som skulle härigenom åstadkommas, icke kunna uppskattas högre än till allra högst ett par tiotusental kronor för samtliga skogsvårdsstyrelser. Då ju utgiftsstaternas sammanlagda slutsumma uppgår till omkring ]\ miljoner kronor, måste en dylik minskning anses vara mycket ringa. För övrigt må erinras, att gällande anställningsavtal utgöra hinder för omedelbar lönesänkning. Vad den jämförelsevis fåtaliga personalen av biträdande länsjägmästare angår, synes endast i något enstaka fall en obetydlig minskning kunna ifrågakomma. Beträffande den största och i löneavseende viktigaste gruppen befattningshavare, nämligen länsskogvaktarna, torde någon sådan lönereglering, som i det stora hela skulle medföra utgiftsminskning, icke kunna komma i fråga. Det må även framhållas, att högre lön bör utgå till de s. k. förste länsskogvaktarna än till andra. J ä m v ä l inom gruppen kontorspersonal och extra personal, vilken inrymmer ett antal i avseende på arbetsuppgifter och avlöning synnerligen .'} — 8015.
:54 skiljaktiga befattningshavare, torde endast i undantagsfall någon avlöningsminskning vara möjlig. Vad därefter beträffar frågan, h u r u v i d a några skogsvårdsstyrelser måste anses hava anställt hos sig större personal, än som är behövligt, och alltså kunna betecknas såsom överorganiserade, möta givetvis stora svårigheter a t t komma till ett objektivt omdöme. Förhållandena inom olika orter äro i hög grad skiljaktiga. Det är därför nödvändigt, att organisationen smidigt anpassas efter dem och icke överallt insnöres i samma schablon. Det är emellertid påtagligt, att skogsvårdsstyrelserna själva till följd av de under senare år så avsevärt minskade inkomsterna sett sig nödsakade att taga frågan om personalinskränkningar under allvarligt övervägande och vidtaga de åtgärder i dylikt syfte, som varit dem möjliga. Dessa inskränkningar hava givetvis i främsta rummet gått ut över den extra personalen. Gent emot den ordinarie personalen hava gällande anställningsavtal lagt hinder i vägen, ifall överhuvud någon minskning av denna någonstädes kunnat befinnas möjlig på grund av arbetets omfattning. Resultatet av nämnda bemödanden visar sig däri, att utgiftsposten »löner och pensionsavgifter» för samtliga skogsvårdsstyrelser — med bortseendefrån de år 1925 nytillkomna skogsvårdsstyrelserna i Västerbottens och Norrbottens län — nedgått från 1194 778 kronor år 1923 till 1111 587 kronor år 1924 och 1 101 802 kronor år 1925. Då väl i betraktande av skogsvårdsstyrelseorganisationens ganska unga ålder summan av under dessa år nytillkomna ålderstillägg torde hava överstigit beloppet av de ålderstillägg, som bortfallit på grund av att befattningshavare uppnått pensionsåldern, lärer inskränkningen i verkligheten hava varit något större än de angivna summorna utvisa. Det må även framhållas, att de vidgade uppgifter, som tilldelats skogsvårdsstyrelserna genom 1923 års skogsvårdslag, medfört ökat behov av arbetskrafter och därför motverkat strävandena att av ekonomiska skäl minska personalen. Det torde till och med k u n n a antagas, att, i mån som denna lags tillämpning blir allt mera eftertrycklig, den nuvarande personalen behöver förökas. Detta torde även vara en väsentlig anledning till att budgetförslagen för åren 1926 och 1927 upptagit avlöniugsutgifterna till ett, om än helt obetydligt, ökat belopp. Då det för ett behörigt handhavande av den nya lagen är ett oeftergivligt villkor att tillräckligt talrik personal finnes att tillgå, våga de sakkunniga icke räkna med att någon minskning i det nuvarande personalantalet skall kunna åstadkommas. De sakkunniga vilja emellertid framhålla, att hos centralrådet pågår en utredning angående sammanslagning av skogsvårdsstyrelserna i K a l m a r läns norra och södra landstingsområden. Ifall denna förändring befinnes böra genomföras, skulle väl därigenom en länsjägmästarlön kunna delvis inbesparas och möjligen skulle även någon minskning kunna ske i kontorspersonalen. Att avge förslag rörande denna detalj torde emellertid falla utanför de sakkunnigas uppdrag.
35 Vad slutligen beträffar frågan, huruvida hos någon skogsvårdsstyrelse ett utbyte av högre avlönad arbetskraft mot sådan med lägre avlöning skäligen kan komma till stånd, är den synnerligen svår att avgöra. Även här äro de speciella lokala förhållandena utslagsgivande. Emellertid finnas inom den kår, som utgöres av skogsvårdsstyrelsernas personal, så få grupper av befattningshavare, att möjligheterna till ett dylikt utbyte äro helt ringa. Länsjägmästarna kunna härvid lämnas alldeles ur räkningen, enär de enligt lag skola finnas. Mellan biträdande länsjägmästare och länsskogvaktare torde något utbyte i syfte att ersätta de förra med länsskogvaktare knappast kunna förekomma, Tvärtom synes det anmärkningsvärt, att länsskogvaktarna ofta betros med uppdrag, som äro av den natur, att de inom statens skogsförvaltning säkerligen skulle anses kräva personal med högre kompetens. För bägge de nu nämnda tjänstemannagrupperna torde enda möjligheten till en sådan organisationsändring, som skulle medföra utgiftsminskning, vara att, i mån av avgång bland ordinarie personal, indraga tjänsten och ersätta den med extra personal. Dock är en dylik förändring icke att anbefalla, ifall verksamheten är så regelbunden och krävande, att den fullt motsvarar vad man fordrar av en ordinarie tjänst. Beträffande kontorspersonalen äro de möjligheter, som tilläventyrs föreligga att genomföra förändringar i nu förevarande syfte, allra svårast att bedöma. Det vill dock synas, som om, därest sådana möjligheter överhuvud föreligga inom skogsvårdsstyrelsernas personal, skulle det vara inom denna grupp. Måhända kan kvinnlig arbetskraft där användas i. ökad utsträckning. Någon bestämd åsikt härom anse sig dock de sakkunniga icke kunna uttala. Beträffande reseersättningar har Kung]. Maj:t numera bestämt den klass i resereglementet, länsjägmästare och biträdande länsjägmästare skola tillhöra. F r å g a n om begränsning i skogsvårdsstyrelsernas utgifter för reseersättningar inskränker sig därför numera till att gälla, dels huruvida för nämnda tjänstemän bör för visst fall stadgas reducerad reseersättning, på sätt domänstyrelsen föreslagit, dels ock vilka reseersättningsbestämmelser, som böra gälla för länsskogvaktare och eventuellt annan personal. Såsom centralrådet antytt, hava emellertid bestämmelser i syfte att nedbringa beloppen av personalens reseersättningar redan i stor utsträckning träffats av skogsvårdsstyrelserna, ofta kombinerade ined bidrag till hållande av bil eller motorcykel. Därjämte hava beträffande rätten att överhuvud erhålla dylik ersättning inskränkande föreskrifter meddelats av skogsvårdsstyrelserna, särskilt beträffande länsskogvaktarna. Med anledning härav hålla de sakkunniga för troligt, att någon mera avsevärd minskning i resekostnadsersättningarna icke låter sig åstadkomma, därest icke effektiviteten av personalens verksamhet skall riskeras. De hava givetvis ingenting att invända mot att centralrådet ägnar sina bemödanden åt att åvägabringa såväl större likformighet som ock, där så tilläventyrs kan ske, nedsättning i reseersättningarna, men de anse sig icke nu kunna beräkna
36 dessa ersättningar för skogsvårdsstyrelserna, såsom helhet betraktade, till nämnvärt reducerat belopp. De hava desto mindre funnit sig kunna göra detta, som den av 1923 års skogslag påkallade ökade verksamheten, bland annat inom svårföryngrade skogar, säkerligen är ägnad att medföra ökade kostnader för resor, vilket i sin mån framgår av tabellen bil. 7. I avseende å pensionsavgifternas erläggande instämma de sakkunniga i centralrådets uttalande, att betalningsskyldigheten bör fördelas mellan huvudmannen och befattningshavarna enligt bestämmelserna i pensionsanstaltens reglemente. I detta avseende innehåller reglementets kap. VII § 78 (1920 nr 380), att befattningshavares årliga tjänstepensionsavgift är 3 7s procent av tjänstepensionsunderlaget och den årliga familjepensionsavgiften för manlig befattningshavare 18 procent av familjepensionsunderlaget samt att huvudmannen erlägger en årsavgift av 3 l / 8 procent av tjänstepensionsunderlaget. Enligt dessa bestämmelser komma huvudmannens och befattningshavarnas andelar i den sammanlagda pensionsavgiften att något växla i mån av pensionsunderlagets på lönen beroende storlek och för befattningshavarens del röra sig mellan 70 och 75 procent av totala avgiften. Hos de allra flesta skogsvårdsstyrelser betala befattningshavarna emellertid redan nu 2/3 av avgifterna. Hos två betala de hälften, hos en 1/a samt endast hos tre ingenting, vilket beträffande länsskogvaktarna är händelsen hos ytterligare en skogsvårdsstyrelse. I ett län betalar styrelsen all tjänstepensionsavgift och personalen familjepensionsavgiften. Den minskning i samtliga skogsvårdsstyrelsers utgifter, såsom helhet tagna, vilken skulle åstadkommas genom att överallt reglementsbestämmelserna tillämpas, skulle för den nuvarande personalen enligt verkställda beräkningar belöpa sig till cirka 15 000 kronor. Någon ändring skulle dock i varje fall icke kunna åstadkommas under löpande anställningstid, utan att befattningshavarnas avlöning i motsvarande mån höjdes, och någon besparing är därför för närvarande icke att räkna med. På grund av vad sålunda anförts finna de sakkunniga den minskning, som må kunna genomföras i fråga om skogsvårdsstyrelsernas utgifter i ölavlöningar, pensionsavgifter och reseersättningar till personalen, icke kunna sammanlagt för alla styrelser uppskattas till mer än några få tiotusental kronor. Härvid är emellertid att märka, att en sådan utgiftsminskning icke kan åstadkommas annat än i mån som gällande anställningsavtal utlöpa samt att den fullständiga tillämpningen av 1923 års skogslag torde mångenstädes kräva ökade personalutgifter. Det må även framhållas, att löneregleringar faktiskt icke plägat hava till resultat, att avlöningssumman för personalen, tagen som en helhet, nedgått utan snarare tvärtom. Med hänsyn till dessa omständigheter hava de sakkunniga icke funnit sig hava tillräckliga skäl att till grund för sina beräkningar lägga en personalutgiftssumma, understigande medeltalet för åren 1923— 1927, vilket medeltal är något lägre än slutsumman för dessa utgifter i statförslagen för år 1927. Det bör tillika anmärkas, att beräkningen är gjord allenast
37 på grundvalen av styrelsernas nuvarande verksamhet och uppgifter. Ifall, såsom de sakkunniga i ett förut avgivet betänkande föreslagit, staten genom skogsvårdsstyrelsernas medverkan anordnar en kraftig verksamhet för utdikning av mark i ändamål av skogsbörd, kan detta icke undgå att medföra ökade förvaltningsutgifter av nu angivet slag. B.
Övriga utgifter.
När därefter skogsvårdsstyrelsernas övriga utgifter skola skärskådas ur synpunkten, huruvida någon inskränkning i dem skäligen kan äga rum, u t a n att styrelsernas verksamhet därigenom må bliva lidande, torde vara lämpligt att iakttaga den i de vanliga årstabellerna vid styrelsernas berättelser följda indelningen i tre slags utgifter, nämligen dels egentliga förvaltningsutgifter, dels utgifter för övervakande av skogslagarnas efterlevnad d. v. s. för de s. k. fiskaliska uppgifterna, och dels utgifter för befrämjande av skogsvård m. m. Det är givet, att dessa olika slag av utgifter gripa in i varandra och ofta kunna vara svåra att hålla åtskils, varvid särskilt resekostnadernas rätta rubricerande ofta är vanskligt. De sakkunniga hänföra sig i det följande till de i tabellen bil. 7 intagna uppgifterna, vilka som sagt blivit så vitt möjligt granskade. Av den första gruppens utgifter har kontot 12, löner och pensionsavgifter, redan behandlats. Även kontot 13, personalens diverse resor, torde få anses tillräckligt berört i det föregående. Det företer för övrigt det anmärkningsvärda förhållandet, vad de äldre skogsvårdsstyrelserna angår, att, sedan utgifterna därå under åren 1924—1926 undergått en stark minskning i jämförelse med år 1923, har i budgetförslagen för år 1927 ånyo en höjning skett, vilken huvudsakligen är att hänföra till Jönköpings, Örebro och Västernorrlands län. Detta konto uppvisar även åtskilliga egendomliga växlingar mellan olika år för vissa skogsvårdsstyrelser, vilket tyder på bristande konsekvens i bokföringen.
Kontot U, styrelsens och revisorernas renor, är i stort sett bibehållet oförändrat under hela perioden 1923—1927 och torde ej kunna ge anledning till någon erinran. Å kontot 14, fastigheter, växla utgifterna i hög grad mellan olika år, beroende på fastighetsförvärv och verkställda dyrbarare byggnadsarbeten under vissa år. De sakkunniga, som längre fram komma att yttra sig angående det förut omförmälda förslaget, att skogsvårdsstyrelserna skola vara skyldiga att underställa frågor om fastighetsförvärv K u n g l . Maj:ts prövning, finna sig vid det förhållandet, att budgetförslagen för åren 1926 och 1927 innefatta högst väsentligt sänkta utgifter å detta konto, icke böra i detta sammanhang göra annat uttalande, än att medeltalet mellan de för dessa bägge sistnämnda år i budgetförslagen upptagna beloppen för fastighetsändamål synes vara lämpligt att tagas såsom norm för styrelsernas årsavgifter i detta avseende, dock med någon jämk-
38 ning för
Gävleborgs län, som för år 1926 upptagit
ett ovanligt högt
belopp. Kontot 15, expedition, annonser och tryck, har icke under perioden 1923—1927 undergått några större förändringar. Det torde vara ganska svårt att genomföra några nämnvärda i n s k r ä n k n i n g a r å detta konto. Inventariers konto, konto 16, företer i slutsummorna obetydliga förändringar, ehuruväl för de särskilda skogsvårdsstyrelserna utgifterna växla avsevärt under olika år. Då detta påtagligen beror av tillfälliga anskaffningar och då härunder föras bland annat sådana föremål som skogshackor och annat, som därefter tillhandahållas allmänheten, torde mot detta konto ingen anmärkning vara att göra. Kontot 18 för diverse utgifter innefattar utgifter, som äro nästan omöjr liga att bedöma. Bland dessa utgifter märkas sådana för upprättande av sockenkartor och fastighetsregister, bidrag till centralrådets verksamhet samt, åtminstone under tidigare år, räntor. Det bör med tillfredsställelse antecknas, att slutsummorna i de båda sista årens budgetförslag äro väsentligt lägre än utgifterna under tidigare år och ej ens hälften mot utgiftsbeloppet år 1923. Till viss del torde detta bero på att under senare år utgifter, som förut plägat föras å detta konto, fördelats å andra konton, dit de med mera fog höra hemma. Detta har i sin mån medverkat till en höjning av utgifterna å sistnämnda konton, som alltså endast är skenbar. Någon minskning å förevarande konto kunna de sakkunniga ej föreslå, utan vilja endast framhålla vikten av att hit icke må föras utgifter, som lämpligen kunna påföras andra konton, vilket centralrådet ock redan anbefallt i en för några år sedan utfärdad provisorisk bokföringsinstruktion. Vad därefter angår kontot 10, som upptager de såsom en särskild grupp behandlade utgifterna för skogslagarnas övervakande och som övervägande består av rese- och dagarvoden, gäller om detta vad som förut sagts om reseersättningar. Emellertid bör ånyo betonas, att ett behörigt övervakande av skogslagarnas efterlevnad, som ju är ett huvudändamål för skogsvårdsstyrelsernas verksamhet, naturligtvis icke kan äga rum utan avsevärda utgifter. Kraven på dylikt övervakande ha skärpts genom 1923 års skogslag. Utgifterna å detta konto ha undergått en mindre ökning, och de sakkunniga vilja så långt ifrån uttala något klander häremot, som de tvärtom anse detta vara en av förhållandena betingad företeelse. Bland utgifterna inom den grupp, som avser skogsvårdsbefrämjande åtgärder, möter först kontot 2, taxering till skogsaccis, vars hänförande till denna grupp visserligen synes något oegentligt. Utgifterna å kontot äro ungefär oförändrade, dock med en mindre ökning. Såsom redan i annat sammanhang framhållits, är det av stor betydelse, att accispliktiga avverkn i n g a r icke undgå skatt eller beskattas för lågt. Detta medför lägre skogsvårdsavgifter och därigenom minskade inkomster för skogsvårdsstyrelserna. De sakkunniga vilja ingalunda förorda någon inknappning av ut-
39 giftenia å detta konto utan anse det i stället önskvärt, att skogsvårdsstyrelserna överallt med energi anlita denna utväg att tillgodose sina egna intressen. Det må i detta sammanhang erinras om framkomna förslag till omläggning av skogsbeskattningen och om ändringar i taxeringsförfarandet vid dylik beskattning. Några mer betydande förändringar ha icke ägt r u m under perioden 1923—1927 å kontot 3, allmän skogsundervisning. Om än indragningar av understöd för detta ändamål antagligen skulle utan större svårighet k u n n a göras, skulle en sådan åtgärd säkerligen hava särdeles ofördelaktiga verkningar. Det är en synnerligen viktig sak, att allmänheten bibringas förståelse och intresse för skog och skogsvård. Skogsvårdsstyrelserna hava hittills strävat att utöva sin verksamhet så vitt möjligt i samförstånd med den skogsägande allmänheten och sökt sprida den uppfattningen, att styrelsernas verksamhet är till skogsägarnas eget bästa. J u mer insikten i skogsvårdsfrågor ökas hos allmänheten, desto bättre blir resultatet och desto lättare kan en frivillig samverkan åstadkommas. Under förutsättning att utgifterna å detta konto erhålla en klok och effektiv användning, vilja de sakkunniga därför icke tillråda någon beskärning av desamma. De närmast följande kontona, biträde för skogsvård (4), skogsodling (6), skogsdikning (7) och reglering av skogsbetet (8), innefatta åtgärder, som skogsvårdsstyrelserna vidtaga till hjälp åt de enskilda skogsägarna. Ibland lämnas sådant biträde fritt, men i de flesta fall betingas viss, om ock ofta ganska låg ersättning. Reglerna i detta avseende äro rätt växlande. Till närmare upplysning härom hänvisas till bifogad tabell (bil. 10), som uppgjorts på grundval av skogsvårdsstyrelsernas kungörelser i ämnet år 1926, dock med undantag för Gotlands län, från vilket uppgift ej erhållits. Allt biträde lämnas i regel under förutsättning av fri kost och logi samt. fria skjutsar för förrättningsmannen jämte nödig hantlangning. I de under kontot 4, utgifter för skogsvård, redovisade utgifterna upptagas bland annat kostnader för biträde med avverkning. Sådant yttrande, som omförmäles i (i § skogs vårdslagen, lämnas fritt, där icke utsy ning äger rum. I övrigt tillämpas i huvudsak följande bestämmelser. Avverkning
för
avsalu.
Biträde med stämpling av skog för avsalu kan hos 13 skogsvårdsstyrelser erhållas 1—2 dagar fritt. Avgiften per dag för biträdet ökas i allmänhet, ju längre det räcker. Sålunda lämnas biträdet, som nämnt, för 1—2 dagar i allmänhet fritt, för ytterligare 1—2 dagar debiteras 5—10 kronor per dag, för överstigande tid 9—15 kronor per dag. Där även första dagarna debiteras, uppgår kostnaden per dag till 4—10 kronor. Dessa avgifter gälla i flera fall blott, då biträdesansökan inkommit före viss datum, t. ex. 1 juni—1 augusti. Då ansökningarna inkommit efter denna tid men dock avse biträde till vinterns avverkningssäsong, höjes på grund av ökade resekostnader m. m. biträdeskostnaden hos nio skogsvårds-
styrelser, så att den fria dagen bortfaller och 10—20 kronor debiteras (-j- i vissa fall resekostnader). Styrkt stämplingslängd med eller utan angiven kubikmassa debiteras av 7 skogsvårdsstyrelser särskilt enligt olika grunder, som framgå av bil. 10. Avverkning för husbehov, plantskogsröjning, ungskogsgallring o. s. v. För dylikt biträde tillämpas ofta betydligt nedsatta priser, och medgivas, även i län där eljest inga fria biträdesdagar lämnas, i regel 1—2 sådana fria dagar. Biträde av länsjägmästaren. P å särskild ansökan kan hos Stockholms, Södermanlands, Östergötlands, Kalmar norra och Skaraborgs läns skogsvårdsstyrelser erhållas biträde av länsjägmästaren, hos de två förra 1 dag fritt och därefter mot ersättning av 20—30 kronor per dag, hos de övriga mot ersättning av 20—25 kronor för alla dagar. J ä m v ä l kostnad för biträde vid skogsindelning redovisas å kontot 4. Upprättande av enklare hushållningsplaner och avverkningsberäkningar utföras genom många skogsvårdsstyrelser efter särskild överenskommelse. »1*75—2 kronor totalt per har å karta» och »utearbetet efter vanlig biträdestaxa men innearbetet till självkostnadspris» äro ett par exempel på vad som debiteras. Vad de sakkunniga anfört beträffande utgifterna för skogsundervisning gäller i viss mån jämväl för kontot 4, utgifter för skogsvård. Detta konto företer en, om ock ganska obetydlig ökning under perioden 1923—1927. Det är av stor vikt, att denna verksamhet fortsattes och utvecklas. Enligt de sakkunnigas mening kunna de nuvarande biträdesvillkoren icke anses överflödigt frikostiga. I varje fall böra förvisso icke så stora ökningar i skogsägarnas ersättningar ske, att dessas benägenhet att anlita skogsvårdsstyrelsernas sakkunniga biträde minskas. Någon minskning av nämnvärd betydelse i det totala utgiftsbeloppet å detta konto finna de sakkunniga sig därför icke kunna förorda. Det stora kontot 6, omkostnader för skogsodling, innefattar utgifter av flera slag. E t t av dessa är i hög grad beroende av förekomsten av barrträdsfrö under s. k. kottar. När ett dylikt år inträffar, vilket sker med vissa ej fullt regelbundna mellantider, äro skogsvårdsstyrelserna snart sagt nödsakade att begagna tillfället att anskaffa frö. Det är ju ett numera allt mer erkänt faktum, att skogsfrö bör så vitt möjligt hämtas från den trakt, där det skall användas, eller åtminstone från en trakt, som är så likartad med denna som möjligt. De skogsvårdsstyrelser, som hava anläggningar för fröets klängning, måste under ett kottar inköpa kött och klänga denna* för att sedan antingen själva använda fröet, intilldess nästa kottar inträffar, eller ock genom dess försäljning bispringa andra skogsvårdsstyrelser. De höga utgifterna å detta konto för år 1924 få till stor del sin förklaring av denna orsak, vilket särskilt för vissa skogsvårdsstyrelser tydligt framgår vid jämförelse med siffrorna för övriga år under perioden. De oregelbundna utgifter, som hava nyss angivna grund, måste till stor del anses vara oberoende av skogsvårdsstyrelsernas fria beslut.
41 Därvid torde icke mycket kunna åtgöras. Att utgifterna å detta konto under senare år högst väsentligt minskats — ända till hälften gent emot år 1924 — beror emellertid icke blott på uteblivandet av mera givande k o t t a r , utan även på inskränkning i de övriga utgifter, som påföras detta konto. Sådana utgifter äro exempelvis kostnader för plantskolor, bidrag till skogsodling m. m. De ekonomiska svårigheterna under senare år hava t v i n g a t skogsvårdsstyrelserna till högst betydande inskränkningar i denna verksamhet. Beträffande de regler, som nu av skogsvårdsstyrelserna tillämpas för bidrag till skogsodling, hänvisas till förberörda tabell, bil. 10. E n sammanfattning av dessa regler ger följande huvudresultat. I regel skiljes på skogsodling å av ålder kal mark eller där avverkning skett före 1 januari 1905 och å senare uppkommen kalmark. Gammal kalmark m. m. För sådan skogsodling lämna de flesta skogsvårdsstyrelser fri plantor, vissa dock endast under bestämt antal dagar, och där kulturen utföres under plantors ledning även fria plantor eller fritt frö, åtminstone i viss utsträckning. P å något onda håll utkräves dock för skogsodlingsmaterialet ett lågt pris. I Kopparbergs län lämnas dessutom ett bidrag till arbetet med 12 kronor per har. I Hallands län lämnas ä mindre skogsbruk ett bidrag å 40 kronor per insynad, godkänd har, där ägaren själv utfört arbetet utan annan kostnad för skogsvårdsstyrelsen, och plantorna betalas. E n del skogsvårdsstyrelser lämna nu nämnda förmåner även för kultur å kalmark efter brand och annan skada, när ej virkesvärdet betalar skogsodlingskostnaderna (ex. Östergötlands och Kronobergs län). Skogsodling å mark, avverkad efter 1 januari 1905. Biträde av plantor lämnas i regel fritt under åtminstone 1—2 dagar (Jämtlands län fritt). Undantag härifrån utgöra Stockholms, Jönköpings, Kronobergs, Blekinge, Kristianstads, Malmöhus, Älvsborgs och Örebro län, men den första eller de två första dagarna bruka då debiteras med ett lägre pris. Priserna per dag växla mellan 2 kronor 50 öre—8 kronor för de första dagarna samt 4 kronor och upp till 10 kronor för tiden därefter. Frö och plantor utlämnas för skogsodling å denna mark i regel till självkostnadspris eller till något nedsatta priser, åtminstone intill en viss maximikvantitet. Endast Jämtlands län samt i viss mån Värmlands och Kopparbergs län hålla även för dessa kalmarker plantor och frö praktiskt taget fritt. Prisen för plantorna uppgår, där i kungörelserna dylika utsatts, till 2—4 1—2 1—2 kronor for samt 6—10 kronor för , allt per 1 000 stycken. I de fall, då svårigheter gjorts med skogsodlingen, såsom där laga syn måst hållas eller åläggande genom domstolsutslag ägt rum, eller då avverkningen stått i strid med gällande skogslag, debiteras i allmänhet fullt pris för frö och plantor samt förhöjd avgift för plantor. Till röjning och markberedning för självsådd lämna Jämtlands och Västernorrlands län 10—15 procent bidrag till röjningskostnaden; Stockholms och Södermanlands län utlåna kostnadsfritt kulturplogar för markberedning.
42 Den del av skogsodlingsverksamheten, som består i biträde för att ånyo försätta i skogbärande skick sådana marker, där avverkning skett efter ingången av år 1905, och där reproduktionsskyldighet alltså förefinnes, kan uppenbarligen icke nedläggas och bör ej heller inskränkas. Den enda åtgärd, som skogsvårdsstyrelserna synas k u n n a vidtaga beträffande denna verksamhet, består i reglering av de ersättningsvillkor, under vilka biträdet lämnas, och skulle resultera i en relativ ökning av inkomsterna å kontot 9 för frö, plantor och plantor. Denna utväg har, enligt vad de sakkunniga hava sig bekant, å flera håll redan anlitats under de senaste åren. Något direkt uttryck för resultaten härav kan näppeligen erhållas genom jämförelse mellan utgifter och inkomster å kontona 6 och 9, enär dessa konton innefatta jämväl andra slags poster och äro i hög grad beroende av kottar. Det torde emellertid böra bliva föremål för uppmärksamhet från respektive skogsvårdsstyrelsers sida, huruvida icke de nuvarande ersättningsbestämmelserna åtminstone å vissa orter må kunna i någon m å n skärpas utan olägenhet för verksamhetens resultat. Det faller sig svårt att från de sakkunnigas sida avgiva ett allmänt omdöme härom, enär de lokala förhållandena äro mycket skiftande. Det vill synas lämpligt, att centralrådet upptager denna fråga till omprövning. Såsom en betydelsefull post å utgiftskontot 6 ingår kostnad för skogsodling å äldre kalmarker. Det är uppenbart, att skogsodling å dessa marker icke är något, som nödvändigtvis måste omedelbart äga rum. Intet lagbud påbjuder dylik skogsodling. Man kan också göra gällande att, om dessa marker under lång tid varit kala, kanske i hundratals år, så betyder det föga om deras förseende med växande skog dröjer ett eller annat årtionde mer eller mindre. Men man kan också — och enligt de sakkunnigas förmenande med vida större skäl — göra gällande, att dessa nu nästan onyttiga kalmarkers omvandlande till produktiv skogsmark är i eminent mening ett angeläget riksintresse, vilket lika litet bör underlåtas eller försummas som torrläggning av mark eller uppodling av sådan mark, som är lämplig för jordbruk. Genom att göra kalmarkerna skogbärande förökas landets kapital, nya värden skapas, nya arbetstillfällen beredas och förutsättningar åstadkommas för att nya hem skola bildas på grundvalen av de nya inkomstmöjligheter, som uppstå. För de delar av landet, där dessa äldre kalmarker huvudsakligen äro belägna, har deras skogsodlande karaktären av en kolonisationsverksamhet. Då staten för torrläggning, odling och kolonisation årligen nedlägger mycket stora summor, vill det synas fullt konsekvent att staten gärna ser samt understödjer skogsodling å sådana kalmarker. Detta har också länge varit fallet. De sakkunniga vilja erinra, att det nuvarande statsanslaget till skogsvårdens befrämjande uppstått bland annat ur ett gammalt anslag till skogsodling. Utgifterna för dessa äldre kalmarker äro en övergående företeelse.
43 J u förr sådana marker bli skogsodlade, ju förr upphör behovet av b i d r a s därtill. Emellertid torde nödvändigheten av besparingar under de senaste åren medfört, att just dessa kalmarksodlingar blivit eftersatta. Att nu ytterligare inskränka dem, finna de sakkunniga icke tillrådligt. Däremot gäller principiellt även för dessa skogsodlingar vad som nyss beträffande ersättningsvillkoren sagts i fråga om kalmarker efter nyare avverkningar. Även här bör — lämpligen genom centralrådets förmedling — övervägas, i vad mån ersättningsvillkoren kunna skärpas. Dock må framhållas, att, då kalmarksodlingarna måste grundas på frivillighet från jordägarnas sida, de villkor, skogsvårdsstyrelserna erbjuda för sitt biträde, påtagligen måste vara förmånligare än när det gäller yngre kalmarker. Det kan förtjäna framhållas, att inom Hallands län, där dylika kalmarksodlingar förekomma i ganska stor utsträckning, den billigaste metoden för skogsvårdsstyrelsens medverkan varit de här ovan omförmälda kontanta understöden för skogsodlingar, vilka mindre skogsägare själva utfört utan kostnad för skogsvårdsstyrelsen. Med hänsyn till samtliga nu omförmälda förhållanden finna de sakkunniga sig icke kunna upptaga de normala utgifterna under kontot 6 för alla 25 skogsvårdsstyrelser till lägre belopp än medeltalet för perioden 1923—1927 eller till 887 388 kronor. För jämförelse må framhållas, att för åren 1923—1925 uppgick medeltalet till 1 048 912 kronor. Kontot 7 upptager kostnader för skogsdikning. För sådant arbete utföras undersökning och planläggning med kostnadsberäkning i regel fritt, åtminstone under vissa dagar, Därefter betalar rekvirenten 6—10 kronor per dag eller som för avverkningsbiträde. Bidrag till själva arbetet lämnas av skogs va rdsstyrelsen i: Södermanlands län max. 25 kronor per har. Värmlands » 40 procent av arbetskostnaden max. 100 kronor. Kopparbergs » intill 30 procent av arbetskostnaden. Gävleborgs » » 50 » » » max. 1000 kronor. Västernorrlands » » 15 » » » » 2 000 » Jämtlands » » 30 » » » med viss inskränkning. Västerbottens » » 50 » » » max. 400 kronor (enligt uppgift). Norrbottens » » 662/:] » » » där ej annat föreslås (enligt uppgift). För övrigt hänvisas till tabellen bil. 10. Ifall endast de 23 äldre skogsvårdsstyrelseriia tas i beaktande, visar sig, att utgifterna för skogsdikning kraftigt inskränkts under de senaste åren. Denna form av skogsvårdsbefrämjande verksamhet har hittills varit företrädesvis lokaliserad till Värmland och Norrland. De bägge nya skogsvårdsstyrelserna i Västerbottens och Norrbottens län hava också energiskt
-14 ägnat sig åt densamma. De sakkunniga hava i ett tidigare betänkande framlagt förslag till åtgärder från statens sida för främjande av utdikning av sådan mark, som lämpar sig för skogsbörd. Det torde därför nu vara överflödigt att här ånyo utveckla betydelsen av dylika åtgärder eller att eljest närmare ingå på ämnet. Det bör endast framhållas, att omförmälda ifrågasatta statsverksamhet givetvis är avsedd att på ett kraftigare sätt än nu är möjligt befordra dikningsverksamheten. Ifall den skulle hava till följd, att skogsvårdsstyrelsernas enskilda åtgärder i dylikt syfte i motsvarande grad minskades, skulle ju resultatet endast bli en överflyttning av utgifterna på staten, utan att större torrläggningseffekt uppnåddes. Då medeltalet skogsdikningsutgifter för perioden 1923—192(> för de äldre skogsvårdsstyrelserna, 231 800 kronor, är vida lägre än exempelvis kostnaden år 1923, som uppgick till 276 030 kronor, anse de sakkunniga det fullt befogat att lägga nyssnämnda medeltal till grund för framtida normala utgifter för detta ändamål. Med tillägg av medeltalet för 1925—1927 för Västerbottens och Norrbottens läns skogsvårdsstyrelser, ()2 289 kronor, uppgår det sammanlagda normala årsbeloppet till 294,089 kronor. Vad slutligen konto 8, utgifter för reglering av skogsbetet, angår, äro utgifterna h ä r å ännu helt obetydliga. I Jönköpings, Hallands och Älvsborgs län lämnas biträde för ordnande av verkliga betesmarker fritt (i vissa fall genom särskild fackman). I Älvsborgs län lämnas dessutom under vissa förutsättningar 20 procent bidrag till arbetskostnaderna. I övriga län likställes biträde för detta ändamål i kostnadshänseende med avverkningsbiträde. I betraktande av de stora fördelar, som genom ordnad beteskultur vinnas såväl för skogsvården som för boskapsskötseln, anse de sakkunniga det särdeles önskvärt, att denna verksamhetsgren vinner alltmera beaktande både av skogsvårdsstyrelserna och allmänheten. De kunna därför icke förorda, att utgifterna för detta ändamål beräknas till lägre belopp än medeltalet för perioden 1923—1927. I betraktande av att denna verksamhet är så ny, borde beloppet rätteligen sättas högre, men då det i allt fall är jämförelsevis litet, har en höjning ingen betydelse för det ekonomiska resultatet i dess helhet.
4.-)
Ändrad fördelning av nuvarande skogsvärdsavgifter. Den granskning av möjligheterna att åstadkomma trygghet i skogsvårdsstyrelsernas ekonomi genom minskning av utgifterna, vilken de sakkunniga sökt verkställa i nästföregående avdelning av betänkandet, har givit till resultat att, därest icke styrelsernas verksamhet skall bliva lidande, nämnda möjligheter äro mycket små. Även om tilläventyrs på en eller a n n a n utgiftspost någon minskning synes kunna med visst fog eller åtminstone utan större skada genomföras, blir verkan härav på det ekonomiska resultatet i dess helhet mycket obetydligt. Det huvudsakliga skälet härtill är, att nödvändigheten redan tvingat skogsvårdsstyrelserna till högst väsentliga inskränkningar i sina utgifter. Verksamheten har därigenom under senare år flerstädes blivit på ett betänkligt sätt inknappad. Det kan icke utan risk för fullgörandet av dessa styrelsers uppgifter i skogsvårdens tjänst fortsätta på detta sätt i framtiden. Såsom förut framhållits äro emellertid förhållandena icke fullt lika brydsamma för alla skogsvårdsstyrelser. Oaktat, såsom av bilagan 9 framgår, behållningen av disponibla tillgångar över skulder under perioden 1923—1926 sjunkit våldsamt för samtliga skogsvårdsstyrelser — utom för två, där dock överskotten även år 1926 äro låga — visar samma bilaga, a t t vissa skogsvårdsstyrelser fortfarande hava högst betydande överskjutande tillgångar. En utväg till att i någon mån åstadkomma förbättring i läget kan då tänkas vara att iinna i en utjämning. Härmed avse de sakkunniga ingalunda, att medel, som nu tillhöra en viss skogsvårdsstyrelse, skola tillföras en eller flera andra styrelser. E n sådan utväg vore orimlig. Men bestämmelser kunna träffas, varigenom för framtiden de årligen tillgängliga medlen fördelades på annat sätt. De medel, som nu stå till buds i utjämningssyfte, utgöras av dels statsanslaget, nu å 500 000 kronor, och dels 10 procent av skogsvårdsavgifterna. Angående de principer, efter vilka dessa medels fördelning bör ske, hava rått skilda meningar. De sakkunniga hava sig bekant, att frågan om dylika fördelningsprinciper för närvarande äro under utredning genom en a v centralrådet tillsatt kommitté. Denna torde jämväl komma att beakta frågan, huruvida tillräckliga skäl förefinnas att allt framgent bibehålla den särställning, som hittills tillerkänts skogsvårdsstyrelserna i Västerbottens och Norrbottens län, därigenom, att halva anslagsbeloppet eller mer tilldelats dessa styrelser utan konkurrens med övriga styrelser. Med fullt beaktande av den stora vikten av att så vitt möjligt rationella för-
46 delningsgrunder tillämpas, hålla de sakkunniga emellertid före, att det är omöjligt att allenast genom en ändrad fördelning av de nuvarande utjämningstillgångarna vinna erforderlig förbättring i läget. Därtill äro dessa utjämningstillgångar icke tillräckligt stora. De sakkunniga anse sig på grund härav och med hänsyn till nyssberörda pågående utredning kunna underlåta att närmare ingå på det synnerligen vanskliga fördelningsspörsmålet. E t t uttömmande yttrande i denna fråga skulle för övrigt kräva vida längre tid, än som anvisats till de sakkunnigas förfogande. Däremot anse de sakkunniga sig böra till prövning upptaga frågan om möjligheter till dessa utjämningstillgångars förökande. Därvid är det självklart, att sådan förökning skulle kunna erhållas genom höjning av statsanslaget. Därigenom skulle emellertid inalles ökade medel ställas till förfogande till understöd åt skogvårdsstyrelserna, men frågan om behovet av sådan understödsökning är icke i nu förevarande sammanhang föremål för undersökning. De sakkunniga återkomma därtill längre fram. Den fråga, det nu gäller, är, huruvida större utjämningsbelopp kan erhållas inom ramen av de nu disponibla understödsmedlens totalbelopp. Därvid kan ingen annan utväg ifrågakomma än en höjning av den andel, nu 10 procent, av skogsvårdsavgifterna, som är i utjämningssyfte ställd till K u n g l . Maj:ts förfogande. Såsom förut erinrats åberopades såsom ett skäl för att i 1912 års förordning om skogsvårdsavgift sagda andel bestämdes till 10 procent, att beloppet av skogsvårdsavgifter, som erlades för virke å kronans skogar, syntes kunna uppskattas till nämnda procent av totala skogsvårdsavgiftsbeloppet och att staten borde kunna anses äga en friare dispositionsrätt över de avgifter, som härrörde från dylikt virke. De sakkunniga vilja lämna därhän, huruvida sagda procenttals ställande i beroende av virkesavkastningen från kronans skogar får anses vara principiellt befogat och huruvida icke snarare erfarenheten om storleken av det belopp, som u r skogsvårdsstyrelsernas egen synpunkt är erforderligt i utjämningssyfte, bör vara avgörande. De hava i stället, eftersom nyssnämnda motiv i allt fall åberopats, sökt verkställa en undersökning, vilken andel av skogsvärdsavgifterna, som numera får anses belöpa från de allmänna skogarna. I sådant avseende hava de sakkunniga erhållit inom domänstyrelsen utarbetade uppgifter över till skogsaccis under åren 1922—1.924 taxerat virke från allmänna skogar under nämnda styrelses förvaltning utanför lappmarken. Till förklaring av dessa uppgifter har vederbörande tjänsteman i domänstyrelsen anfört följande: »För beräknande av de belopp, varmed skogsaccis utgått ä de allmänna skogarna under åren 1922—1924, (siffror för 1925 föreligga ännu icke) har sammanställning verkställts av rotvärdena å försåld virkesmassa efter följande grunder. I den mån rotförsäljning skett, ha i de flesta fall accisplikt inträffat året
efter ellev senare, beroende av när avverkning av köparen företagits. I stort sett torde likväl resultaten beträffande dessa försäljningar för en period av ifrågavarande tre år giva användbara siffror för det här avsedda ändamålet. För av domänförvaltningen upphugget virke hava uppgifterna — hämtade från domänstyrelsens statistik — angivits beträffande försäljningsbelopp för det år, då försäljning verkställts, och beträffande utgifterna för det år, då dessa skett. Inkomster och utgifter hava sålunda icke kunnat hänföras till samma virkesmassor. Från köpeskillingarna hava i enlighet med bestämmelserna i gällande lag dragits kostnaderna för »utsyning» samt »avverkning och transport» men däremot icke alla omkostnader för tillsyn, vilka icke kunnat särskiljas. Statistikens rubrik »avverkning, transport och bearbetning av virke» omfattar även förädling vid sågverk, varför med ledning av uppgifter angående domänverkets sågverksrörelse de härför utgående beloppen avdragit». När förädlingsverket erlagt betalning för råvaran till produktionsreviret, har köpeskillingen tillagts på sistnämnda revir, för att rotvärdena i enlighet med syftemålet med den föreliggande utredningen skola omfatta avverkning, redovisad per respektive landstingsområde. Samtliga grupper av allmänna skogar hava icke kunnat redovisas, men hava uppgifter lämnats för de mest betydande grupperna, nämligen domänfondens skogar och de ecklesiastika skogarna, renbetesfjäll och gruvallmänningar (beträffande sistnämnda ingå endast genom verket försåld virkesmassa). Sålunda saknas siffror för härads- och sockenallmänningar, allmänna inrättningar och smärre fonders och institutioners skogar, beroende på att dessa icke stå under skogsstatens vård och förvaltning och därigenom någon fullständig redovisning för dessa skogar icke meddelas i statistiken.» De i nyssberörda uppgifter upptagna slutsummorna å rotvärdet av till skogsaccis taxerat virke å allmänna skogar utgöra för år 1922 » » 1923 » » 1924
kronor 19 429 768 » 19914957 » 15894600 Summa kronor 55 239 325
eller i medeltal per år 18 413 108 kronor. Skogsvårdsavgift härå skulle efter 1*3 procent utgöra 239 371 kronor. Det skogsvårdsavgiftsbelopp för riket i dess helhet, varmed ovannämnda avgiftsbelopp från de allmänna skogarna nu bör jämföras, är det debiterade, dock efter avdrag av avskrivningar och avkortningar, och icke det influtna, som ju delvis kan tillhöra tidigare år. Då emellertid, såsom i ovanintagna förklaring framhållits, debitering för det i tabellerna upptagna kronovirket kan beträffande de stora å rot sålda virkespartierna ha skett icke blott året efter försäljningen utan jämväl senare år, beroende på n ä r köparen företagit avverkningen, synes det befogat att i kalkylen medtaga de fyra åren 1923—1926. Enligt tabellen bil. 2 utgöra nämnda belopp
48 för år » » » » » »
1923 1924 1925 1926
kronor 750 853 » 1664461 » 1958 963 » 1630 269 Summa kronor 6 004 546
Då i berörda belopp för åren 1923 och 1924 ej ingå skogsvårdsavgifter från Västerbottens och Norrbottens läns kustland, böra dessa belopp vid ifrågavarande jämförelse ökas med vad som skulle hava debiterats i skogsvårdsavgifter inom kustlanden under samma år, därest förordningen om skogsvårdsavgift då varit gällande därstädes. Sistnämnda belopp kunna uppskattas till sammanlagt 131000 kronor, motsvarande två tredjedelar av summan av de skogsvårdsavgifter, som, efter avdrag för avkortningar och avskrivningar, debiterats i kustlanden under åren 1926 och 1927. Med hänsyn härtill torde skogsvårdsavgifterna för landet i dess helhet utom lappmarken för åren 1923—1926 här böra beräknas till sammanlagt 6 135 546 kronor eller i medeltal för år till 1 533 886 kronor. De allmänna skogarnas här förut angivna skogsvårdsavgiftsmedeltal, 239 371 kronor, motsvarar härå cirka 15'o procent. Denna utredning utvisar alltså, att ur synpunkten av den motivering, som år 1912 anfördes för 10-procentsbestämmelsen, en höjning av procenttalet till åtminstone 15 procent numera är befogad. Eätteligen borde procenttalet sättas något högre, enär i de från domänstyrelsen erhållna uppgifterna, såsom ock i förklaringen angives, vissa allmänna skogar icke upptagits. De sakkunniga, vilka, såsom ovan anförts, finna behovet av ökade utjämningsmedel vara synnerligen stort, vilja fördenskull förorda sådan ändring i 4 § av förordningen om skogsvårdsavgift den 11 oktober 1912, a t t beträffande sådana avgifter, som icke erlagts från skyddsskogar, 85 procent skola tillhandahållas skogsvårdsstyrelsen inom landstingsområdet och 15 procent redovisas till statskontoret för att i mån av förefallande behov fördelas mellan skogsvårdsstyrelserna i riket. Då sålunda ändring föreslås i sagda författningsrum, vilja de sakkunniga tillika tillstyrka, att i bestämmelsen om fördelningen ordet »samtliga» framför »skogsvårdsstyrelser» uteslutes. Visserligen torde det vara uppenbart, att därmed endast avsetts att uttrycka, att samtliga skogsvårdsstyrelser skola kunna i mån av behov erhålla andel vid fördelningen och icke att de alla nödvändigtvis skola tilldelas något belopp, men den nuvarande ordalydelsen har dock ibland vållat missuppfattning. I detta sammanhang vilja de sakkunniga beröra en annan fråga beträffande de till statskontoret redovisade skogsvårdsavgiftsmedlen. Förut är framhållet, att statskontorets uppgifter till Kungl. Maj:t om beloppet av influtna dylika medel icke varit fullt exakta och har anledningen därtill även omförmälts. De sakkunniga vilja ifrågasätta, huruvida icke till före-
49 byggande av dylika ojämnheter länsstyrelserna kunde åläggas att i början av varje kalenderår till statskontoret avgiva noggrann uppgift å beloppet av de under nästföregående år verkligen influtna medel av ifrågavarande slag, efter avdrag för avkortningar och avskrivningar. Det kan beträffande en liknande anordning erinras om den i kungl. förordningen den 26 november 1926 med närmare bestämmelser angående fördelningen av automobilskattemedel stadgade skyldigheten för länsstyrelserna att före den 1 februari varje år till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen avlämna uppgift å de under föregående år redovisade automobilskattemedlen.
4 — 3015.
50 Behoyet av ökade medel och förslag till dessas beredande. Förut har framhållits, hurusom de ekonomiska förhållandena äro avsevärt skiftande mellan olika skogsvårdsstyrelser. För att vinna noggrannare uppfattning härom och om behovet utav ökade medel har upprättats tabellen bil. 11. Denna tabell är betecknad såsom normalkalkyl. Det är visserligen uppenbart, att någon normalstat i egentlig mening icke gärna kan uppgöras för en på grund av tidsförhållanden och lokala omständigheter så skiftande verksamhet som skogsvårdsstyrelsernas, men de sakkunniga hava likväl funnit det nödvändigt, att till grund för sina beräkningar lägga vissa sifferuppgifter, som, för att kunna bliva jämförliga med varandra, för alla skogsvårdsstyrelser hämtats från samma tidsperiod. Såsom sådan period hava de ansett de fem åren 1923—1927 kunna lämpligen användas, såvitt avser skogsvårdsstyrelsernas utgifter och enskilda inkomster. Att medtaga även några tidigare år har ansetts olämpligt på grund av de exceptionella förhållanden, vilka då rådde i avseende såväl å konjunkturer som å penningvärdet. För åren 1926 och 1927 hava visserligen icke avslutade räkenskaper utan endast de uppgjorda budgetförslagen k u n n a t användas. Detta är ju en olägenhet, men den har icke kunnat undvikas, ifall man icke velat begränsa materialet till en så kort period som de tre åren 1923—1925. De uppgifter å skogsvårdsstyrelsernas utgifter och enskilda inkomster, som förekomma å tabellen bil. 11, utgöras alltså av de i tabellerna bil. 6 och bil. 7 i sista kolumnen för varje konto angivna medeltalen för nämnda fem år. E t t par undantag från denna regel finnas dock, i det att såväl utgifter för fastigheter som ock inkomster av räntor och fastigheter grundats på medeltal allenast för de båda åren 1926 och 1927. Såsom av tabellerna bil. 6 och 7 tydligt framgår, hava nämligen berörda utgifter och inkomster visat högst betydlig minskning under senare år, beroende på att fastighetsköp och dyrbarare byggnadsarbeten då såvitt möjligt underlåtits samt att det kapital, vara ränta erhålles, smält tillsammans. Då även framdeles stor försiktighet uppenbarligen bör iakttagas vid sådana utgifter för fastighetsändamål, som nyss angivits, samt då det försvunna kapitalet ej kan ge ränta, har för dessa bägge konton någon hänsyn till åren 1923—1925 icke tagits. För Gävleborgs läns skogsvårdsstyrelse har dock fastighetsutgiftsmedeltalet grundats på hela femårsperioden, enär utgifterna år 1926 tillfälligtvis upptagits ovanligt högt. — Inkomsterna genom bidrag från landsting och hushållningssällskap hava
51 ansetts k u n n a upptagas med de belopp, som i sådant avseende anvisats för år 1927 och som finnas angivna å tabellen bil. 5. Med utgångspunkt från dessa utgifts- och inkomstmedeltal och det för varje skogsvårdsstyrelse därvid uppstående underskottet hava därefter åtskilliga beräkningar verkställts. Såsom norm för skogsvårdsavgifterna har därvid tagits medeltalet av de i tabellen bil. 2 upptagna avgiftsbeloppen för åren 1924—1926 för de äldre skogsvårdsstyrelserna samt för åren 1925—1926 för Västerbottens och Norrbottens län. Att här för de äldre skogsvårdsstyrelserna medtaga året 1923 med dess abnormt låga avgiftsbelopp har icke ansetts riktigt och då det belopp, som kan bliva debiterat under innevarande år, ännu icke är känt, har medeltidsberäkningen måst grundas på allenast tre, respektive t v å år. E n ä r konjunkturerna under dessa år icke kunna anses hava varit förmånliga, torde måhända sagda medeltal få anses vara i någon m å n för låga för att utgöra ett riktigt uttryck för vad man kan förvänta för de kommande åren, men då det givetvis är särdeles ovisst, hur utvecklingen kommer att gestalta sig, hava de sakkunniga icke vågat vidtaga någon förhöjning i nämnda medeltal. För samtliga skogsvårdsstyrelser uppgår det till 1 783 924 kronor. Vad utjämningsmedlen i form av statsanslag och till statskontoret redovisade skogsvårdsavgifter angår, kan något medeltal av dessa uppenbarligen icke tillgodoföras de särskilda skogsvårdsstyrelserna, enär dessa medel fritt fördelas av Kungl. Maj:t. Vid ifrågavarande beräkning hava de sakkunniga först utgått från nu gällande bestämmelser om att skogsvårdsavgift skall utgå med 1*3 procent av virkesvärdet och att den direkta andelen skall utgöra 90 procent. Ifall 90 procent av nyssberörda medeltal av skogsvårdsavgiftsbeloppen med inalles 1 605 535 kronor och för varje skogsvårdsstyrelse med det å tabellen bil. 11 upptagna beloppet avdragas från omförmälda underskott, framgår av samma tabell, att ändock underskott kvarstår för samtliga skogsvårdsstyrelser, nämligen med följande belopp för de särskilda skogsvårdsstyrelserna: Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs K a l m a r läns norra » » södra Gotlands Blekinge Kristianstads
läns » » » » »
läns » »
kronor » » » » » » » » » »
25 363 31671 29144 22 836 33 655 18 552 38 262 19 975 28 098 32120 36 468
52 Malmöhus läns Hallands » Göteborgs och Bohus » Älvsborgs » Skaraborgs » Värmlands » Örebro » Västmanlands » Kopparbergs » Gävleborgs » Västernorrlands » Jämtlands » Västerbottens » Norrbottens »
kronor 29 552 » 66316 » 42630 » 51448 » 29 507 » 59074 » 28012 » 17807 » 7253 » 62553 » 25784 » 47776 » 97164 » 108184 Summa årligt underskott kronor 989 204.
Då till förfogande för täckande av detta underskott stå allenast statsanslaget, n u å 500 000 kronor, samt 10 procent av skogsvårdsavgifterna, utgörande i medeltal för ovan angivna år 178 393 kronor, tillhopa 678 393 kronor, återstår en brist av 310 811 kronor. Ifall Västerbottens och Norrbottens läns skogsvårdsstyrelser, vilkas underskott här ovan beräknats till sammanlagt 205 348 kronor, även framdeles skola erhålla 250 000 kronor av statsanslaget och dessutom viss andel i de reserverade skogsvårdsavgifterna, blir bristen i motsvarande mån ökad och kan beräknas till cirka 390 000 kronor. Ifall, såsom de sakkunniga förut föreslagit, den direkta skogsvårdsavgiftsandelen sänkes till 85 procent och utjämningsandelen höjes till 15 procent, komma påtagligen inga nya medel att i det hela tillföras utan blott ändrade fördelningsregler att tillämpas. Denna förändring kan således icke minska behovet av ökade medel för skogsvårdsstyrelseverksamheten såsom helhet betraktad. Emellertid vilja de sakkunniga framhålla, att det ökade medelsbehovet icke rätteligen bör stanna vid nyssangivna belopp av 310 000 respektive 390 000 kronor årligen. Skogsvårdsstyrelserna hava nämligen under den till grund för beräkningen lagda perioden nödsakats att i hög grad inskränka sin verksamhet, vilket är desto mer ofördelaktigt, som 1923 skogsvårdslag snarare bort påkalla ökad livaktighet från deras sida. Genom beredande av medel till täckande av nyss angivna brist och under förutsättning, att desamma kunde fördelas å de särskilda skogsvårdsstyrelserna i riktig proportion just efter det för envar felande beloppet, skulle i allt fall icke mer vinnas, än att driften ginge jämnt ihop. Såsom förut framhållits behöver dock ett flertal skogsvårdsstyrelser ökat rörelsekapital. E n särskild anledning till att dylikt kapital erfordras ligger däri, att styrelserna måste bereda sig till att, när fröår inträffar, hava nödiga medel till kottinköp och
53 övriga utgifter för fröanskaffning. Behovet av rörelsekapital förstoras för övrigt därigenom, att inkomster av statsanslag och andel i reserverade skogsvårdsavgifter pläga inflyta i deras kassa först i slutet av året. Denna omständighet torde i flera fall vara en väsentlig orsak till att under senare år, då de direkta skogsvårdsavgiftsbeloppen minskats, styrelserna måst för att under året äga medel till avlöningar och andra löpande utgifter upptaga lån, för vilka ofta styrelsens ledamöter måste ikläda sig personlig borgen. Att det icke är med god ordning överensstämmande, att privatpersoner, vilka anförtrotts ett förtroendeuppdrag i det allmännas tjänst, skola nödgas ställa sin personliga kredit till det allmännas förfogande, är så uppenbart, att det endast torde behöva påpekas. Om utdelningen av de utav K u n g l . Maj:t disponerade medlen kunde ske vid tidigare tidpunkt än nu, skulle därmed viss hjälp vinnas. Behovet av rörelsekapital skulle dock icke enbart därigenom bliva fyllt, utan synes det nödvändigt, att något belopp avses även för detta ändamål. Slutligen vilja de sakkunniga erinra att, därest den av dem i ett föregående betänkande föreslagna verksamheten för utdikning medelst statsbidrag av mark i ändamål av skogsbörd genomföres, härtill kräves, såsom en i samma betänkande intagen beräkning utvisar, till ökade förvaltningskostnader för skogsvårdsstyrelserna ett sammanlagt belopp av 75 000 kronor. De sakkunniga äro nu framme vid frågan huruledes de behövliga ökade medlen böra beredas. De vilja då först erinra om framkomna förslag till ändring i skogsbeskattningen, avseende bland annat, att den nuvarande friheten från skogsaccis för husbehovsvirke skall borttagas samt att jämväl enahanda frihet för skogsvärde under 150 kronor skall inskränkas. Det är att antaga, att genom dessa förändringar det taxerade virkesvärdet skulle komma att ganska väsentligt ökas, vilket skulle hava till följd ökade skogsvårdsavgifter. Ävenledes torde en ökning i dessa avgifter kunna tänkas bliva en följd av en jämväl ifrågasatt ändring i taxeringsförfarandet. Då det emellertid är ovisst, huruvida och i vilken mån dessa författningsändringsförslag tilläventyrs k u n n a bliva genomförda, hava de sakkunniga icke ansett sig kunna räkna med dem. De hava velat påpeka förhållandet, men de bygga sitt förslag på bibehållandet av nuvarande skattelagstiftning. Givetvis är höjning av det nuvarande statsanslaget å 500 000 kronor en tekniskt synnerligen enkel utväg till beredande av ökade medel. Den statsnnansiella ställningen synes emellertid göra denna utväg ur ekonomisk synpunkt särdeles svårframkomlig, helst som ökningsbeloppet skulle bli ganska betydande. Därest ändock detta sätt att bereda skogsvårdsstyrelserna ökade medel befinnes böra anlitas, vilja de sakkunniga — under framhållande, att i sådant fall någon ändring i det nuvarande procentiska förhållandet mellan direkta och reserverade skogsvårdsavgifter blir ur utjämningssynpunkt mindre behövlig, enär de till Kungl. Majrts för-
54 fogande stående utjämningsmedlen ändock i det höjda statsanslaget erhålla en kraftig ökning, men att skogsvårdsavgiftsbeloppet från de allmänna skogarna likväl gör en dylik ändring motiverad — omförmäla att enligt förenämnda beräkningar det totala anslagsbeloppet synes icke böra understiga 1 000 000 kronor, och alltså innebära en höjning av 500 000 kronor. Då en dylik ökning av statsanslaget näppeligen torde kunna för närvarande påräknas, hava de sakkunniga såsom en återstående utväg ansett sig böra förorda en höjning av den procent å virkets taxerade värde, varmed skogsvårdsavgifterna utgå. Denna procent är nu 1*3 procent. För att vinna erforderlig inkomstökning för skogsvårdsstyrelserna måste denna procent höjas till 1*7 procent. E n enkel beräkning ger vid handen, att, när skogsvårdsavgifterna under den här förut till grund för kalkylerna lagda perioden 1924—1926, såsom förut angivits, uppgått till 1783 924 kronor, skulle dessa avgifter för samma tid men efter 1*7 procent hava uppgått till 2 332 824 kronor. Ökningen skulle alltså varit 548 900 kronor. Ifall skogsvårdsavgiftsprocenten undergår en sådan ökning, framstår behovet av att förändra proportionen mellan de direkta och de reserverade skogsvårdsavgifterna till 85 respektive 15 procent, på sätt förut föreslagits, desto ofrånkomligare, enär eljest ökningen skulle för vissa skogsvårdsstyrelser med stora inkomster av direkta skogsvårdsavgifter medföra, att de erhöllo överflödigt stora överskott. Ändamålet med ökningen är ju dock att främst bispringa dem, som äro i största behovet av hjälp. De sakkunniga hava å tabellen bil. 11 angivit för varje skogsvårdsstyrelse, hurudant resultatet skulle bliva, därest skogsvårdsavgifterna på n u föreslaget sätt utginge efter 1*7 procent samt den direkta andelen bestämdes till 85 procent. Det visar sig då, att de särskilda skogsvårdsstyrelserna skulle efter åtnjutandet av direkta avgifter med för varje skogsvårdsstyrelse i tabellen angivet, beräknat belopp, tillhopa utgörande 1 982 901 kronor, hava nedannämnda belopp i brist eller överskott. Brist
Stockholms läns Uppsala » Södermanlands » Östergötlands » Jönköpings » Kronobergs » K a l m a r läns norra » » södra Gotlands » Blekinge » Kristianstads * Malmöhus » Hallands » Göteborgs och Bohus »
kronor » » » » » » » » » » » » »
17175 22123 14 216 7 759 16 302 5 590 29 038 12 579 26 741 29 391 30 716 26 564 64 385 40 771
Överskott
55 Brist
Älvsborgs Skaraborgs Värmlands Örebro Västmanlands Kopparbergs Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens
läns » » » » » » » » » »
kronor » » » »
38 405 20168 21045 15190 8 213
»
» 4 097 » 82 642 » 101 959 Summa kronor 656 378
Överskott
kronor
»
kronor 44 540.
F r å n de bägge jämförelsevis ganska små överskotten för Kopparbergs och Västernorrlands läns skogsvårdsstyrelser kan i det följande bortses. De äro icke större än att dessa bägge skogsvårdsstyrelser mer än väl behöva dem såsom tillskott till sitt rörelsekapital för verksamheten i dessa stora och arbetskrävande områden. Till mötande av bristen för övriga skogsvårdsstyrelser, uppgående till 656 378 kronor, finnes att tillgå dels statsanslaget å 500 000 kronor och dels reserverade skogsvårdsavgifter med återstående 15 procent av 2 332 824 kronor eller 349 923 kronor, alltså tillhopa 849 923 kronor. Detta belopp är 193 545 kronor större än den ovan uppvisade sammanlagda bristen. Med detta belopp bör emellertid först och främst bestridas kostnaden för förvaltningen av den nya statsunderstödda skogsutdikningsverksamheten, beräknad till 75 000 kronor, varefter 118 545 kronor återstå. Därest fortfarande en särskilt gynnad ställning skall beredas Västerbottens och Norrbottens läns skogsvårdsstyrelser, vilkas andelar i utjämningsmedlen enligt sistberörda förteckning skulle uppgå till 184 601 kronor, under det att dem år 1926 tilldelats inalles 288 074 kronor, bör dylikt extra bidrag även utgå av nämnda överskottsmedel. Vad därefter kan återstå, är väl behövligt som bidrag till ökat rörelsekapital åt de skogsvårdsstyrelser, som äro mest i behov därav. Det torde i verkligheten vara mycket knappt tillmätt för sådant ändamål. Kanske k a n det göras gällande, att en höjning av skogsvårdsavgifterna på nu föreslaget sätt blir alltför betungande för skogsbruket och trävaruhanteringen. De sakkunniga finna en sådan farhåga synnerligen överdriven. I betraktande av de ofantliga belopp, skogsskötseln årligen avkastar, måste en avgiftsökning, som med de i ovanstående beräkningar gjorda förutsättningar uppgår för hela riket till allenast omkring 550 000 kronor, vara u t a n nämnvärd betydelse såsom utgift betraktad. Och det må betonas, att denna utgift icke är bortkastad för främmande ändamål
56 u t a n skall utgå just för skogsbrukets främjande genom de för detta ändamål inrättade skogsvårdsstyrelserna. I överensstömmelse med vad sålunda anförts hava de sakkunniga utarbetat förslag till förordning om ändrad lydelse av 1 och 4 §§ i förordningen den 11 oktober 1912 (nr 275) om skogsvårdsavgift, avsedd att träda i kraft den 1 januari 1928 (bil. 12). Genom den nu föreslagna förhöjningen av skogsvårdsavgiften komma emellertid ökade medel icke att tillföras skogsvårdsstyrelserna tidigare än i slutet av år 1928, då den direkta avgiftsandelen för samma å r kan disponeras. I fråga om den reserverade 15-procentsandelen sker inverkan först år 1929. Det är vid sådant förhållande nödvändigt att tillse, h u r skogsvårdsstyrelsernas behov av ökade medel må kunna tillgodses för tiden dessförinnan. Då uteblivandet intill år 1929 av ökning i inkomsten av reserverade skogsvårdsavgifter icke ensamt för sig torde behöva föranleda några extra åtgärder, inskränker sig frågan till att avse åren 1927 och 1928. Då det anslag, som må äskas av riksdagen för budgetåret 1927—1928, avser bidrag till skogsvårdsstyrelserna under kalenderåret 1927, måste hela detta år nu tagas i beräkning. Såsom de sakkunniga förut omnämnt, har frågan om anslagsäskande för budgetåret 1927— 1928 blivit till dem särskilt remitterad för att beaktas vid utlåtandets avgivande. Det må icke anses opåkallat att under dessa övergångsår skogsvårdsstyrelserna underkasta sina utgifter en tillfällig reduktion. Skogsvårdsstyrelserna själva hava också i viss mån ådagalagt benägenhet härtill, i det att sammanlagda utgifterna enligt deras budgetförslag för år 1927 jämlikt bil. 7 uppgå till 3 334 508 kronor, under det att det av de sakkunniga i bil. 11 upptagna normalbeloppet för utgifter uppgår till 3 500 357 kronor. Vad de egna inkomsterna beträffar upptagas de i nyssberörda budgetförslag enligt bil. 6 till sammanlagt 617 780 kronor, vilket är betydligt mindre än normalkalkylens till 753 218 kronor beräknade inkomstsumma. Ortsbidragen upptagas i budgetförslagen till inalles 152 400 kronor, vilken summa även använts i normalkalkylen. Underskottet mellan utgifter och inkomster för år 1927 skulle alltså bliva 2 564 358 kronor eller något mindre än normalkalkylens beräknade underskott å 2 594 739 kronor. Till mötande av detta underskott för år 1927 finnes främst att tillgå beloppet av skogsvårdsavgifter för år 1926, vilka enligt tabellen bil. 2 uppgå till 1 630 269 kronor. Härav torde 90 procent redan ha utanordnats till styrelserna oeh de återstående 10 procenten lära bliva av Kungl. Maj:t fördelade under årets lopp. Härigenom reduceras bristen till 934 089 kronor. Till detta belopp bör dock läggas kostnad för förvaltning av den föreslagna nya statsunderstödda skogsutdikningsverksamheten. De sakkunniga hava i ett föregående betänkande beräknat denna kostnad till 15 procent av statsbidragssumman för helt år räknat. Då i årets statsverksproposition till
57 dylika statsbidrag beräknats ett belopp av 200 000 kronor, skulle förvaltningskostnaden uppgå till 30 000 kronor, men då sagda verksamhet icke kan under innevarande år taga sin början förrän efter nya budgetårets ingång den 1 juli, behöver blott hälften härav beräknas för år 1927 med 15 000 kronor. Beloppet av bristen höjes då till 949 089 kronor. Emellertid torde för år 1927 vissa ytterligare inskränkningar k u n n a och böra göras i utgifterna, vilket centralrådet i sitt utlåtande också framhållit. Dessa inskränkningar måste uppenbarligen till största delen drabba utgifterna för skogsvårdsändamål, vid vilka en inknappning är lättast genomförbar. Men att även förvaltningsutgifterna böra inskränkas, i den mån sådant låter sig göra, är naturligt. Bland de minskningar, som centralrådet enligt vid dess utlåtande fogade tabeller ifrågasatt, är särskilt att märka inställandet av i bugetförslagen upptagen återbetalning av lån med ett belopp av 105 600 kronor. Även de sakkunniga anse, att man nu kan bortse från denna utgiftspost. Vidare har centralrådet ansett, att skogsdikningsverksamheten skulle k u n n a undergå en väsentlig minskning. Oaktat de sakkunniga förut i detta betänkande gjort gällande, att inrättandet av en statsunderstödd verksamhet för detta ändamål icke bör under vanliga normala förhållanden hava till följd, att skogsvårdsstyrelsernas egen verksamhet för ändamålet inskränkes, måste de medgiva, att under nu ifrågavarande korta övergångsperiod statsverksamheten kan åberopas såsom ett acceptabelt motiv för att styrelsernas egna utgifter för ändamålet i viss mån minskas. Då, såsom nyss erinrats, för detta ändamål beräknats i årets statsverksproposition ett anslag av 200 000 kronor, torde en väsentlig del av detta belopp böra antagas kunna medföra minskning i skogsvårdsstyrelsernas egna dikningsutgifter. Även å skogsodling, kontot diverse utgifter och andra utgiftskonton torde vissa tillfälliga inskränkningar kunna utan större olägenhet vidtagas, varjämte i någon mån ökade inkomster torde k u n n a beredas genom höjning av taxorna för biträde med skogsvård. De sakkunniga anse av dessa skäl, att ovannämnda beräknade brist å 949 089 kronor bör kunna nedsättas med ungefär 350 000 kronor till 600 000 kronor. Anslag å detta belopp bör därför enligt de sakknnuigas mening äskas för budgetåret 1927—1928 och avse understöd till skogsvårdsstyrelserna för kalenderåret 1927. Beträffande året 1928 torde det ännu vara för tidigt att uppgöra någon kalkyl, enär utfallet av 1927 års virkestaxeringar ännu är okänt, och någon beräkning av skogsvårdsavgiftsbeloppet för detta år därför icke kan göras.
58 Stabilisering av skogsvårdsstyrelsernas ekonomi. E t t önskemål, vilket framställts från åtskilliga håll och, såsom de sakkunniga tidigare antytt, är av icke ringa betydelse, är att åstadkomma större stabilitet i skogsvårdsstyrelsernas ekonomi, så att inflytandet av konjunkturväxlingar mellan de olika åren bleve förminskade. De sakkunniga hava övervägt denna fråga. De vilja framhålla, att då de medel, som i utjämningssyfte stå till Kungl. Maj:ts förfogande, avsevärt ökas genom a t t de reserverade skogsvårdsavgifterna skola utgöras av 15 procent u t a v ett med 4/13 höjt avgiftsbelopp, större möjlighet finnes a t t bispringa enskilda skogsvårdsstyrelser, som k u n n a i särskilt hög grad lida genom ofördelaktiga konjunkturväxlingar. Men i det stora hela erhålles dock icke på detta sätt någon utjämning mellan olika år. Därest åtgärder i dylikt syfte verkligen befunnes oundgängliga, vill det emellertid synas som om de skulle nödvändigtvis föranleda ganska djupt ingripande förändringar i det nuvarande sättet för beredande av medel åt skogsvårdsstyrelserna. Den mest genomgripande åtgärden vore, att helt i n d r a g a skogsvårdsavgifterna till statsverket och i stället tillgodose styrelserna medelst fasta statsanslag i anslutning till det förfaringssätt, som tillämpats beträffande hushållningssällskap m. fl. i samband med brännvinsmedlens indragning till statsverket. De sakkunniga anse emellertid, a t t en dylik anordning skulle för skogsvårdsstyrelsernas fria och livskraftiga verksamhet v a r a i så hög g r a d ofördelaktig, att de ingalunda k u n n a tillstyrka, att denna u t v ä g tillämpas a n n a t än av yttersta nödtvång. Något sådant föreligger dock icke. E n a n n a n u t v ä g vore, att skogsvårdsavgifterna utdelades, icke såsom nu med just det belopp, vartill de för ett å r uppgått, u t a n efter medeltalet för flera år, exempelvis en femårsperiod. Själva avgiften skulle givetvis liksom nu av avverkarna erläggas i m å n av årets avverkning, men avgiftsbeloppen skulle utbetalas efter medeltalsuträkning såväl vad angår den genom länsstyrelserna utanordnade direkta avgiftsandelen som beträffande de till statskontoret redovisade procenten. Då de sammanlagda utbetalningarna under en tillräcklig följd av år skulle genom utjämning motsvara inbetalningarna, borde någon egentlig fondbildning knappast behöva förekomma. Något utarbetat förslag enligt dessa riktlinjer hava de sakkunniga emellertid icke ansett sig böra framlägga. Behovet av särskilda stabiliseringsåtgärder torde nämligen hava starkt samband med de våldsamma växlingarna i konj u n k t u r e r och skogsvårdsavgiftsbelopp under kristiden och de därpå följande depressionsåren. Under mera normala förhållanden kunna fluktuationerna antagas skola hålla sig inom jämförelsevis snäva gränser. Bety-
59 delsefulla växlingar i utgifterna kunna visserligen, såsom förut nämnts, vållas av fröåren, men därest ökade möjligheter till erhållande av rörelsekapital beredas styrelserna, torde icke nämnda förhållande nödvändiggöra några extraordinära åtgärder. I varje fall anse de sakkunniga, att, intilldess erfarenheten ådagalagt, att även under mera normala tider särskilda stabiliseringsåtgärder äro oundgängliga, dylika åtgärder böra anstå.
60 Fråga om skyldighet för skogsvårdsstyrelserna att till Kuiigl. Maj:t överlämna statförslag. I förut omförmälda skrivelse den 31 januari 1925 har domänstyrelsen — i sammanhang med avgivande av utlåtande rörande fråga om anslag till skogsvårdens befrämjande för budgetåret 1925—1926 — hemställt om vidtagande av åtgärder för att till Kungl. Maj :t måtte årligen före september månads utgång ingivas av skogsvårdsstyrelserna för nästpåföljande år upprättade beräkningar över inkomster och utgifter i syfte att möjliggöra ett säkrare bedömande av styrelsernas anslagsbehov. Till stöd härför har domänstyrelsen anfört: »Det torde ej med fog kunna göras gällande, att större svårighet skulle möta för en skogsvårdsstyrelse än för annan myndighet att upprätta en i huvudsak hållbar beräkning över kommande års utgifter och inkomster. Sådana till Kungl. Maj:t avlämnade och behörigen granskade statförslag skulle givetvis utgöra ett gott underlag för anslagsäskande av riksdagen och förebygga svårigheter av den art, som förevarit vid bedömande av den skäliga storleken av anslaget för budgetåret 1925—1926. Införandet av skyldighet för skogsvårdsstyrelse att till Kungl. Maj:t avgiva statförslag torde emellertid kräva författningsändring i form av tillägg till gällande nådiga förordning angående skogsvårdsstyrelser.» Över domänstyrelsens berörda förslag har infordrat utlåtande den 1 oktober 1925 avgivits av centralrådet för skogsvårdsstyrelsernas förbund, som vid utlåtandet fogat yttranden från samtliga skogsvårdsstyrelser. I skogsvårdsstyrelsernas yttranden har framhållits, bland annat, att svårighet mötte att så tidigt som före den 1 september upprätta en något så när hållbar inkomst- och utgiftsstat för nästföljande år. Särskilt vore det vanskligt att vid berörda tidpunkt beräkna skogsvårdsstyrelsernas inkomster. I flera yttranden har därjämte framhållits, att de insända statförslagen ej borde binda skogsvårdsstyrelserna i deras verksamhet utan att styrelserna skulle äga att fritt efter omständigheterna förfoga över tillgängliga medel. Centralrådet har i sitt utlåtande anfört: »För egen del inser centralrådet till fullo betydelsen av, att Kungl. Maj:t vid bedömande av anslagsbehovet och anslagsfördelningen äger tillgång till så tillförlitliga uppgifter som möjligt rörande de olika styrelsernas beräknade inkomster och utgifter under det kommande året. Centralrådet, som nyligen haft att uppgöra förslag rörande dels fördelning av an-
slaget till skogsvårdens befrämjande för nu löpande budgetår och dels storleken av det anslag för enahanda ändamål, som skulle behöva att av riksdagen äskas för nästkommande budgetår, har för fullgörande av uppdraget sett sig nödsakat att anmoda samtliga skogsvårdsstyrelser att före den 15 september inkomma med provisorisk inkomst- och utgiftsstat för år 1926. Detta har ingivit centralrådet tanken på att ett liknande förfarande även framdeles skulle kunna vara tillfyllest, en tanke, som för övrigt även framförts av ett par skogsvårdsstyrelser. Centralrådet utgår därvid därifrån, att liksom i år centralrådet i god tid före den 1 september anmodas av Kungl. Maj:t att före den 1 nästa oktober inkomma med utredning och förslag rörande storleken av det anslag till skogsvårdens befrämjande, som skulle behöva äskas av nästkommande års riksdag. Centralrådet infordrar då från de olika skogsvårdsstyrelserna provisoriska inkomst- och utgiftsstater för sistberörda år och översänder dessa jämte sitt utlåtande inom förelagd tid till Kungl. Maj:t. På så sätt synes det av domänstyrelsen åsyftade målet kunna nås utan att styrelsernas självbestämmanderätt på något sätt kan anses lida intrång. Centralrådet vill emellertid betona, att därest Kungl. Maj:t skulle enligt domänstyrelsens förslag ålägga skogsvårdsstyrelserna att till Kungl. Maj:t ingiva provisorisk inkomst- och utgiftsstat för ett följande år, detta icke får medföra, att staten sedermera skall anses hava blivit av Kungl. Maj:t fastställd.» Med anledning av vad centralrådet i sitt utlåtande anfört har domänstyrelsen den 11 november 1925 avgivit förnyat yttrande i ärendet och däri framhållit, att styrelsen i likhet med centralrådet ansåge, att med det av centralrådet angivna förfarande skulle nås det av styrelsen med dess ifrågavarande förslag åsyftade målet eller vinnandet av erforderligt underlag för ett säkrare bedömande för framtiden än dittills varit fallet av skogsvårdsstyrelsernas anslagsbehov. På sätt i ärendet framhållits, torde syftet med domänstyrelsens förevarande förslag lämpligast vinnas på det sätt, att centralrådet, som enligt de för skogsvårdsstyrelsernas förbund gällande stadgar får anses hava till åliggande att årligen hos Kungl. Maj:t göra framställning om anvisande av anslag till skogsvårdsstyrelsernas verksamhet under nästföljande år, därvid överlämnar från skogsvårdsstyrelserna infordrade förslag till stater över styrelsernas inkomster och utgifter under samma år. Såsom i ärendet upplysts, har centralrådet vid sin framställning år 1925 i berörda avseende fogat dylika förslag, och hava liknande förslag jämväl åtföljt centralrådets framställning i ämnet år 1926. Då det, särskilt med hänsyn till vad centralrådet i ärendet anfört, bör antagas, att centralrådet även framdeles vid äskande av anslag till skogsvårdsstyrelserna kommer att förfara på nyssangivna sätt, finna de sakkunniga meddelande av särskild
föreskrift i förevarande syfte obehövligt. Be sakkunniga anse förty, att domänstyrelsens ifrågavarande förslag ej bör föranleda någon Kungl, Maj:ts vidare åtgärd. Det må emellertid erinras, att den tidiga tidpunkt, å vilken budgetförslagen skola upprättas, gör, att dessa förslag måste bliva i hög grad approximativa.
63 Skogsvårdsstyrelses rätt att förvärva fast egendom. P å s ä t t förut n ä m n t s har dömänstyrelsem i skrivelse den 4 februari 1924 — i sammanhang med avgivande av utlåtande över upprättade förslag till n y a reglementen för vissa skogsvårdsstyrelser — hemställt om utredning, i vad mån skogsvårdsstyrelse kunde vara berättigad a t t förvärva ooh besitta fast egendom. Domänstyrelsen har härvid framhållit, att det vore av vikt, a t t grunderna för dylika förvärv bleve n ä r m a r e bestämda, detta särskilt med hänsyn därtill, att det torde hava förekommit fall, då skogsvårdsstyrelse förvärvat fast egendom a v omfattning, som måhända icke varit förenlig med en tillbörlig hushållning med styrelsens tillgångar. Sedan skogsvårdsstyrelsemötets förvaltningsutskott lämnats tillfälle a t t avgiva yttrande över domänstyrelsens berörda hemställan, h a r förvaltningsutskottet den 3 j a n u a r i 1925 inkommit med sådant yttrande och därViid överlämnat dels infordrade uppgifter från skogsvårdsstyrelserna över a v dem förvärvade fastigheter, dels ock en av förvaltningsutskottet u p p r ä t t a d tablå i ämnet (bil. 13). I denna tablå h a r för varje särskild skogsvårdsstyrelse angivits a v styrelsen inköpta fastigheter, s a m t dessas ändamål och arealer, tiden för fastigheternas förvärvande, erlagda köpeskillingar samt fastigheternas taxeringsvärden och avkastning. I yttrandet h a r förvaltningsutskottet i förevarande avseende anfört: »Enligt utskottets mening bör hinder icke möta för skogsvårdsstyrelserna a t t förvärva och besitta sådan fast egendom, som erfordras för styrelsernas verksamhet. Till sådan fast egendom r ä k n a r utskottet plantskolor, försöksfält, länsskogvaktarboställen och fröklängningsanstalter. Flertalet styrelser hava ock lagt sig till med fastigheter för dylika ändamål. Kostnaderna därför s t a n n a i allmänhet vid ganska blygsamma belopp, dock med undantag för vissa fröklängningsanstalter, som dragit jämförelsevis höga kostnader. F ö r d e l a r n a för en skogsvårdsstyrelse att h a v a egna plantskolor och försöksfält torde icke behöva n ä r m a r e framhållas. Att det även ä r av stor vikt för styrelserna att kunna bereda sin personal, särskilt länsskogvaktarna, goda och välbelägna bostäder, ligger ock i öppen dag. Mången gång lean detta icke ske på a n n a t sätt än genom köp av lämpliga lägenheter. Ofta h a r en skogsvårdsstyrelse jämväl för sin verksamhet stor n y t t a a v egen fröklängningsanstalt, och utskottet anser det fullt befogat av en styrelse att a n v ä n d a skäligt belopp av sina tillgångar för anordnandet a v en dylik. E t t p a r skogsvårdsstyrelser h a v a inköpt större fastigheter på landet för att användas såsom undervisnings- och demonstrationsgårdar och ett
64 p a r a n d r a styrelser hava förklarat sig h a v a planer på a t t söka förvärva dylika gårdar. Uppenbarligen k a n det var till stort gagn ur undervisnings- ooh instruktionssynpunkt, a t t en skogsvårdsstyrelse äger tillgång till en sådan gård, och det förefaller, som om icke n å g r a befogade anm ä r k n i n g a r skulle v a r a a t t framställa emot dylika fastighetsförvärv, under förutsättning att ej alltför stort kapital bindes vid fastigheten och a t t fastigheten särskilt lämpar sig för ändamålet. Utskottet har särskilt uppmärksammat, a t t ett par skogsvårdsstyrelser för jämförelsevis stora belopp inköpt stadsfastigheter och där inrymt bostad åt länsjägmästare och expeditionslokaler. Väl kunna vissa skäl anföras till stöd därför. Utskottet finner sig dock böra ifrågasätta, huruvida det kan vara lämpligt att av en skogsvårdsstyrelses medel binda betydande belopp i en större stadsfastighet, även om styrelsen har användning för och kan p å r ä k n a inkomst av densamma. Såsom en sammanfattning av det föregående får förvaltningsutskottet såsom sin mening uttala, att en skogsvårdsstyrelse bör anses v a r a berättigad att förvärva och besitta fast egendom, dock under förutsättning att fastighetsinnehavet verkligen är erforderligt för styrelsens verksamhet och att ej oskäligt stora belopp av styrelsens medel bindas på detta sätt.» Över förvaltningsutskottets berörda yttrande har domänstyrelsen den 31 j a n u a r i 1925 avgivit infordrat utlåtande, d ä r i styrelsen framhållit, att, ehuru skogsvårdsstyrelsernas fastighetsförvärv i vissa fall v a r i t av betydande omfattning, styrelsen ej ansåge sig för det dåvarande böra framställa någon erinran mot dessa. Syftet med förvärven syntes, såvitt av utredningen framginge, hava stått i viss överensstämmelse med skogsvårdsstyrelserna tillkommande uppgifter till befrämjande av den enskilda skogshushållningen. Styrelsen ville dock ifrågasätta, om ej lämpligt vore, a t t uppkommande frågor om dylika förvärv för framtiden underställdes Kungl. Majrts prövning. Härför torde emellertid erfordras tillägg till gällande förordning angående skogsvårdsstyrelser. Styrelsen hemställde alltså om vidtagande av åtgärder för att fråga om skogsvårdsstyrelses fastighetsförvärv måtte underställas Kungl. Majrts prövning. Därefter liar skogsvårdsstyrelsernas förbunds centralråd den 1 oktober 1925 avgivit infordrat utlåtande i ärendet och därvid överlämnat y t t r a n den från samtliga skogsvårdsstyrelser. I skogsvårdsstyrelsernas yttranden har flertalet av dem förklarat sig ej h a v a något att erinra mot den av domänstyrelsen föreslagna skyldigheten för styrelserna a t t underställa a v dem gjorda fastighetsförvärv Kungl. Majrts prövning. Vissa a v skogsvårdsstyrelserna h a v a däremot gjort gällande, att det vore onödigt och olämpligt att besvära Kungl. Majrt med här avsedda frågor, särskilt i betraktande därav, att Kungl. Majrt utsåge ordförande och en revisor i varje skogsvårdsstyrelse. Från sistnämnda skogsvårdsstyrelsers sida h a r även framhållits, a t t ett genomförande av domänstyrelsens förslag skulle verka inskränkande p å den
65 rörelsefrihet, som. vore skogsvårdsstyrelsernas styrka, E n skogsvårdsstyrelse h a r ifrågasatt, huruvida ej skogsvårdsstyrelse borde ä g a befogenhet att u t a n medgivande av Kungl. Maj:t förvärva fastighet till värde ej överstigande 2 000 kronor. För egen del h a r centralrådet i sitt utlåtande anfört: »Centralrådet ä r visserligen a v den uppfattningen, a t t en skogsvårdsstyrelse icke kan a n t a g a s komma a t t inköpa en fastighet utan att fullgoda skäl för en dylik å t g ä r d föreligga. Då emellertid en skogsvårdsstyrelse genom ett fastighetsköp binder för styrelsen tillgängliga medel och detta sedermera kan hava inflytande på styrelsens framtida behov av andel i tillgängliga anslag, anser sig centralrådet icke böra motsätta sig förslaget, att fastighetsförvärv skola underställas Kungl. Maj:te prövning. Dock synes skyldighet till sådant underställande lämpligen icke böra föreskrivas, för den händelse inköpspriset för fastigheten icke överstiger 5 000 kronor.» Till följd av remiss h a r domänstyrelsen den 11 november 1925 avgivit förnyat utlåtande i ärendet och d ä r i förklarat sig anse, a t t skogsvårdsstyrelsernas verksamhet endast i undantagsfall borde inriktas på fastighetsförvärv samt att det borde åligga skogsvårdsstyrelse att i varje fall underställa fråga om fastighetsförvärv Kungl. Maj:ts prövning. Av den i ärendet förebragta utredningen framgår, a t t flertalet skogsvårdsstyrelser inköpt fastigheter för att disponeras såsom plantskolor, fröklängningsanstalter, försöksfält eller skogvaktarboställen. Vissa skogsvårdsstyrelser h a v a därjämte förvärvat egendomar för a t t brukas såsom undervisnings- och demonstrationsgårdar eller för a t t d ä r i inrymma styrelsernas expeditionslokaler eller bostad för länsjägmästaren. Antalet av skogsvårdsstyrelserna inköpta fastigheter utgör enligt förenämnda tablå 69 och uppgå köpeskillingarna för fastigheterna till sammanlagt 874 645 kronor. (För två fastigheter i K a l m a r läns södra del samt en fastighet å Gotland hava köpeskillingarna ej angivits.) Av fastigheterna hava ej mindre än 35 inköpts under de för skogsvårdsstyrelserna ekonomiskt gynnsamma åren 1916—1921, och stiga köpeskillingarna för dessa fastigheter till en summa av 645 838 kronor (fastigheten å Gotland ej medräknad). De ojämförligt värdefullaste fastigheterna h a v a alltså förv ä r v a t s under nyssangivna år. Taxeringsvärdena för samtliga förvärvade fastigheter uppgå enligt tablån till sammanlagt 982 400 kronor. Skillnaden mellan detta belopp och först n ä m n d a köpeskillingssumma torde huvudsakligen bero därpå, att vissa fastigheter efter inköpen bebyggts, varigenom dessas taxeringsvärden kommit a t t avsevärt överstiga de därför erlagda köpeskillingarna. De sakkunniga finna det synnerligen önskvärt, att den rätt, som nu tillkommer skogsvårdsstyrelse att för av styrelsen förvaltade medel inköpa fastigheter, som äro till gagn för styrelsens verksamhet, bibehålles. En5 — 3015
66 ligt de sakkunnigas mening ä r det otvivelaktigt ägnat att underlätta och befordra skogsvårdsstyrelsernas verksamhet, därest styrelserna själva disponera erforderliga plantskolor, fröklängningsanstalter och försöks fält samt a n d r a för verksamheten betydelsefulla institutioner. För ett r ä t t fullgörande av skogsvårdsstyrelsernas uppgift torde även v a r a till gagn, om styrelserna förfoga över välbelägna och lämpliga boställen för de hos styrelserna anställda länsskogväktarna. Ur ren sparsamhetssynpunkt k a n det därjämte i vissa fall v a r a till fördel, att styrelserna i stället för att förhyra erforderliga expeditions- och sammanträdeslokaler förvärva för detta ändamål lämpliga fastigheter och d ä r i eventuellt jämväl upplåta bostäder för styrelsens tjänstemän. I fråga om skogsvårdsstyrelsernas fastighetsförvärv ä r emellertid uppenbarligen av vikt, a t t styrelserna ej för dylika förvärv disponera större be. lopp än behovet verkligen k r ä v e r och med hänsyn till vederbörande styrelses ekonomiska ställning kan u t a n risk användas för ändamålet. Det kan givetvis ej anses riktigt, att styrelserna i spekulationssyfte placera medel i fastigheter, som ej erfordras för styrelsernas verksamhet, eller i sådant syfte förvärva större eller d y r b a r a r e fastigheter än nödigt är och erforderlig försiktighet medgiver. De sålunda placerade medlen undandragas ju fölen oviss framtid styrelsernas skogsvårdande arbete och kunna ej u t a n omgång och måhända förlust ånyo göras tillgängliga för detta. Det torde ej kunna bestridas, att under den förflutna tiden från vissa skogsvårdsstyrelsers sida fastighetsförvärv ägt rum, som med hänsyn till föreliggande behov och styrelsernas ekonomiska ställning måste betecknas såsom mindre lämpliga. E h u r u v ä l det med skäl torde k u n n a antagas, a t t då nu uppmärksamheten blivit fäst på dessa förhållanden, skogsvårdsstyrelserna icke skola framdeles vidtaga några fastighetsförvärv, som kunna ge anledning till befogade anmärkningar, vilja de sakkunniga icke motsätta sig att, såsom domänstyrelsen förordat, viss kontroll anordnas över dylika fastighetsförvärv. Denna kontroll synes lämpligen böra ernås genom föreskrift, att förvärven skola underställas prövning och godkännande av överordnad myndighet. Då det givetvis är av stor vikt, att denna prövning utövas efter i viss mån enhetliga grunder, dock med behörig hänsyn till de i varje särskilt fall föreliggande omständigheterna, synes det oundgängligt, a t t prövningen, på sätt domänstyrelsen föreslagit, sker genom Kungl. Maj:t. Någon n ä m n v ä r d ökning i vederbörande departements arbetsbörda torde härigenom näppeligen uppstå, då hithörande ärenden torde komma att utgöra allenast ett fåtal per år. Därest ifrågavarande kontroll skall bliva fullt effektiv, bör den givetvis anordnas på det sätt, att Kungl. Maj:ts godkännande skall utgöra villkor för köpets giltighet. E n dylik verkan av godkännandet torde förutsätta, att de i ämnet erforderliga bestämmelserna meddelas i allmän författning, lämpligen förordningen angående skogsvårdsstyrelser.
67 Därest den ifrågasatta kontrollen organiseras pä nu föreslaget sätt, synes ej nödigt eller lämpligt a t t begränsa skogsvårdsstyrelsernas r ä t t till fastighetsförvärv till att avse sådana allenast för vissa speciella ändamål. Såsom allmän norm bör givetvis gälla, att vederbörande fastighet skall vara till gagn för skogsvårdsstyrelsens verksamhet, men torde det i övrigt böra ankomma å Kungl. Maj:t att fritt pröva frågan om lämpligheten av förvärvet. Vad a n g å r frågan, huruvida h ä r avsedd kontroll bör gälla alla av skogsvårdsstyrelserna avslutade fastighetsköp eller begränsas till vissa sådana av större omfattning, finna de sakkunniga övervägande skäl tala för det förra alternativet. E n begränsning av kontrollen till allenast de köp, där köpeskillingen överstege ett visst angivet belopp, skulle erbjuda en lättillgänglig utväg a t t kringgå densamma och sålunda förringa dess effektivitet. De i nu angivna avseende erforderliga bestämmelserna synas lämpligen böra upptagas i 6 § i skogs vårdsstyrelse förordningen. I enlighet med vad sålunda anförts hava de sakkunniga, som utarbetat förslag till förordning om ändrad lydelse av vissa paragrafer i förordningen den 15 juni 1923 angående skogsvårdsstyrelser,-däri upptagit förslag till ändring jämväl av 6 § (bil. 14). De föreslagna n y a bestämmelserna torde lämpligen — under förutsättning, att beslut i ämnet fattas vid 1927 års riksdag — böra t r ä d a i kraft den 1 juli 1927. Av allmänna regler följer, att bestämmelserna ej böra äga tillämpning i fråga om fastighetsköp, som avslutats före deras ikraftträdande. För undanröjande av varje tvekan i detta avseende h a r emellertid ett uttryckligt stadgande härom upptagits i förslaget.
68 Fråga om förändrad revision av skogsvårdsstyrelsernas förvaltning. I förenämnda, till de sakkunniga för utlåtandes avgivande särskilt remitterade skrivelse den 30 juni 1926 har centralrådet för skogsvårdsstyrelsernas förbund erinrat, att enligt 8 § i förordningen den 15 juni 1923 (nr 213) angående skogsvårdsstyrelser den redovisning, som skogsvårdsstyrelse har att före april månads utgång varje år avgiva till länsstyrelsen över sin förvaltning under nästföregående kanlenderår, skall granskas av revisorer, utsedda för ett år i sänder. En av dessa revisorer skall utses av Kungl. Maj :t. I regel plägade detta ske under april månad året efter det, revisionen avsåge. Då det emellertid kunde vara av vikt, att även under det löpande revisionsåret revisorer funnes tillgängliga med rätt att granska räkenskaperna, när helst anledning därtill uppstode, hemställde centralrådet, att Kungl. Maj:t måtte dels, därest så befunnes erforderligt, vidtaga åtgärder för ändring av nyssberörda paragraf i angivet syfte, dels ock för framtiden förordna revisorer för granskning av skogsvårdsstyrelsernas räkenskaper i god tid före ingången av det kalenderår, revisionen avsåge. Över denna framställning hava, såsom förut berörts, infordrade yttranden avgivits dels av domänstyrelsen och riksräkenskapsverket, dels ock av samtliga länsstyrelser. Yttranden från skogsvårdsstyrelserna i Hallands, Skaraborgs och Kopparbergs län samt landstingens och hushållningssällskapens förvaltningsutskott i Örebro och Gävleborgs län hava bifogats utlåtandena från vederbörande länsstyrelser. Samtliga hörda myndigheter hava i likhet med centralrådet funnit det önskvärt, att revisorer för granskning av skogsvårdsstyrelsernas förvaltning utsåges före ingången av det kalenderår, revisionen avsåge. En dylik anordning skulle, framhålles det i yttrandena, möjliggöra en kontinuerlig tillsyn över räkenskaperna, vilken, såsom erfarenheten visat, ej. kunde anses opåkallad och sålunda medföra större trygghet med avseende å förvaltningens behöriga handhavande. Flertalet myndigheter hava även tillstyrkt upptagande i förordningen angående skogsvårdsstyrelser av en uttrycklig föreskrift i förevarande avseende. Vissa myndigheter hava emellertid gjort gällande, att den ifrågasatta anordningen kunde genomföras utan författningsändring. Till stöd härför har framhållits, att inom vissa län vederbörande landsting och hushållningssällskap antingen redan nu tillämpade den av centralrådet föreslagna ordningen med avseende å utseende av ifrågavarande revisorer eller i varje fall förklarat sig vilja göra detta för framtiden. Skogsvårdsstyrelsen i Hallands län har anfört, att styrelsen delade cen-
tralrådets uppfattning- om lämpligheten av att revisorerna kunde, där så ansåges nödigt, taga del av vederbörande skogsvårdsstyrelses verksamhet under det löpande berättelseåret. Detta hade emellertid redan beaktats inom länet, i det skogsvårdsstyrelsens revisorer i samförstånd med styrelsen utsett inom sig en granskare av räkenskaperna för det löpande året. Ersättningen för detta uppdrag utginge med fixt belopp, som även utgjorde betalning för resor. Riksräkenskapsverket har med avseende å den av centralrådet föreslagna anordningen framhållit, att densamma torde komma att föranleda ökade revisionskostnader. Då ersättningen till skogsvårdsstyrelses revisorer jämlikt 7 § i förordningen angående skogsvårdsstyrelser skulle utgå enligt bestämmelserna i resereglementet, ville riksräkenskapsverket ifrågasätta, huruvida icke rätten till ersättning borde på något sätt begränsas, därest centralrådets förslag genomfördes. Vad riksräkenskapsverket sålunda anfört har vunnit understöd av länsstyrelserna i Blekinge, Jämtlands och Norrbottens län samt skogsvårdsstyrelsen i Skaraborgs län. Länsstyrelsen i Norrbottens län har härvid såsom lämplig form för den ifrågasatta begränsningen av revisorernas ersättning föreslagit meddelande av föreskrift, att traktamente till revisor ej finge utgå för mer än exempelvis 10 förrättningsdagar per år. Länsstyrelserna i Malmöhus, Göteborgs och Bohus samt Västmanlands län hava avstyrkt införande av något stadgande i det av riksräkenskapsverket angivna syfte eller ställt sig tvekande med avseende å lämpligheten därav. Till stöd härför har anförts, att ett dylikt stadgande kunde befaras menligt inverka på kontrollens effektivitet, samt att enligt 7 § i förordningen angående skogsvårdsstyrelser ersättning skulle utgå allenast för sådana resor, som vore att anse såsom nödiga. Det syntes för övrigt föga sannolikt, att vederbörande revisorer skulle för den relativt ringa ersättning, som för närvarande utginge för förrättningsdag, företaga granskning av räkenskaperna i större omfattning eller vid flera tillfällen, än som kunde anses nödigt. I allt fall borde någon bestämmelse i förevarande syfte ej meddelas, innan närmare erfarenhet vunnits om verkningarna av den föreslagna reformen. Länsstyrelsen i Västmanlands län har framhållit, att iakttagandet av berörda föreskrift i förordningen angående skogsvårdsstyrelser möjligen skulle befordras genom meddelande av bestämmelse därom, att i revisionsberättelsen alltid skulle angivas hela kostnaden för revisionen. Enligt 8 § i förordningen angående skogsvårdsstyrelser hava dessas revisorer allenast att granska de redovisningar, som styrelserna årligen skola före april månads utgång avgiva över förvaltningen under nästföregående kalenderår. Denna bestämmelse föreskriver sålunda ej någon fortlöpande kontroll från revisorernas sida över styrelsernas förvaltning och räkenskaper och till följd härav torde det enligt bestämmelsen få anses tillfyllest,
70 om revisorerna finnas utsedda senast vid tiden för avgivandet a v sagda redovisningar. P å sätt centralrådet uppgivit, hava ock de revisorer, som utsetts av Kungl. Maj:t, i allmänhet förordnats först vid nyssangivna tidpunkt, varemot landsting och hushållningssällskap, som ej hålla sammanträden i början av året, i regel torde hava valt revisorer under senare hälften av det år, vilket ifrågavarande redovisningar avse. I vissa fall hava dock dessa korporationer, såsom i det föregående angivits, under senare tid valt revisorer redan före början av nyssangivna år. I likhet med centralrådet och de i ärendet hörda myndigheterna finna de sakkunniga det vara till fördel, om skogsvårdsstyrelses revisorer städse utses före början av det år, vars förvaltning skall av dem granskas, och sålunda bliva i tillfälle att utöva en fortlöpande kontroll över förvaltningen. E n dylik anordning skulle otvivelaktigt v a r a ägnad att förläna ökad effektivitet åt revisorernas granskning, och det med denna avsedda syftet skulle då k u n n a bättre än nu tillgodoses. Vikten av en verksam kontroll över skogsvårdsstyrelsernas förvaltning är givetvis desto större, som styrelsernas verksamhet genom skogslagstiftningens utveckling och det stegrade skogsvårdsintresset vunnit alltmera ökad betydelse. E t t genomförande av centralrådets förevarande förslag skulle medföra, att ifrågavarande granskning komme att anordnas p å väsentligen samma sätt som revisionen inom aktiebolag och ekonomiska föreningar, där revisorerna träda i verksamhet omedelbart efter det de blivit valda och fungera intill dess n y t t val ägtrum. P å grund h ä r a v och då förslaget näppeligen torde förväntas skola vinna allmän efterföljd, med mindre en uttrycklig föreskrift i förevarande syfte upptages i förordningen angående skogsvårdsstyrelser, hava de sakkunniga funnit sig böra tillstyrka detta. I enlighet härmed hava de sakkunniga, vilka, på sätt förut angivits, funnit sig böra föreslå viss ändring i 6 § av skogsvårdsstyrelseförordningen, utarbetat härvid fogade förslag till förordning om ändrad lydelse av 6 och 8 §§ i förordningen den 15 juni 1923 (nr 213) angående skogsvårdsstyrelser (bil. 14). Enligt förslaget skola skogsvårdsstyrelses revisorer utses årligen före början av det år, granskningen avser. Detta innebär, att skogsvårdsstyrelses förvaltning under visst år skall granskas av revisorer, som utsetts under nästföregående år, samt a t t de sålunda utsedda revisorerna skola fungera ej blott under förvaltningsåret, då de hava att utöva en fortlöpande kontroll över förvaltningen, u t a n även under viss del av det närmast därefter följande året, då det åligger dem att granska skogsvårdsstyrelsens redovisning för förvaltningsåret samt avgiva revisionsberättelse. Under året efter förvaltningsåret ankommer det emellertid ej å ifrågavarande revisorer a t t utöva någon fortlöpande kontroll över förvaltningen u t a n skall enligt förslaget denna uppgift då fullgöras av n y a revisorer, som utsetts under förvaltningsåret för granskning av nästföljande års förvaltning. Förslaget förutsätter sålunda, att under viss tid varje år tvenne särskilda grupper revisorer skola v a r a i funktion. Då emellertid dessa grupper en-
71 ligt förslaget h a v a helt skilda uppgifter, torde berörda förhållande ej inneb ä r a någon olägenhet. Det är att m ä r k a , att redan nu en dylik anordning genomförts inom vissa län, u t a n a t t någon ogynnsam erfarenhet d ä r a v försports. I själva verket torde ifrågavarande två grupper åtminstone delvis komma att bestå av samma personer, varigenom faran för bristande jämnhet och överensstämmelse i deras arbete givetvis reduceras till ett minimum. Av sakens n a t u r följer, att revisorerna vid fullgörande av sitt u p p d r a g äga a t t taga del av skogsvårdsstyrelses räkenskaper, protokoll och andra h a n d l i n g a r samt a t t inventera styrelsens kassa och övriga tillgångar. Någon u t t r y c k l i g bestämmelse härom h a r därför ej ansetts erforderlig. Den föreslagna författningsändringen torde lämpligen böra t r ä d a i kraft den 1 juli 1927. P å sätt förut framhållits, hava redan nu vissa landsting och hushållningssällskap genomfört den i förslaget avsedda ordningen för val av revisorer. I de län, där detta ej skett, torde övergången till den n y a ordningen lämpligen böra ske på det sätt, att under senare hälften a v å r 1927 revisorer väljas för granskning av skogsvårdsstyrelsernas förvaltning icke blott under å r 1928 enligt bestämmelsens avsedda n y a lydelse u t a n jämväl under år 1927. E n liknande regel bör även tillämpas av Kungl. Maj:t vid utseende av revisorer för nyssnämnda år. I överensstämmelse härmed har i förslaget upptagits en övergångsbestämmelse i nu angivet syfte. Vad härefter a n g å r riksräkenskapsverkets förslag om' meddelande av föreskrift rörande begränsning av revisorernas ersättning är att märka, a t t jämlikt 7 § i förordningen angående skogsvårdsstyrelser revisorerna skola för varje sammanträde ävensom för de resor, som föranledas av deras u p p d r a g och äro att anse såsom nödiga, erhålla ersättning enligt »tredje klassen i gällande resereglemente». Sedan numera n y t t allmänt resereglemente utfärdats den 18 juni 1925, h a r Kungl. Maj:t genom beslut den 29 oktober 1926 förordnat, att skogsvårdsstyrelses revisorer skola hänföras till klassen I I C i sagda reglemente, enligt vilken klass traktamente u t g å r med 12 kronor per dag samt med 18 kronor för helt dygn. Enligt de sakkunnigas uppfattning är denna ersättning näppeligen av sådan storlek, att den kan antagas föranleda därtill, att revisorerna hålla flera sammanträden eller företaga andra resor, än som kunna anses nödiga för behörigt fullgörande av deras uppdrag. Däremot torde med fog kunna befaras, att, om ersättningen ytterligare begränsas, svårighet kommer att möta att till ifrågavarande u p p d r a g erhålla personer, som' äro därför särskilt lämpliga, och a t t sålunda effektiviteten av revisionen äventyras. De sakkunniga finna det desto mera viktigt, att en dylik ofördelaktig utveckling förebygges, som under senare å r Kungl. Maj :t vid utseende av revisorer l å t i t sig angeläget vara, a t t till detta u p p d r a g erhålla personer med framstående forstlig sakkunskap. Med hänsyn till vad sålunda anförts, hava de sakkunniga ej ansett sig böra föreslå någon begränsning av den reviso-
72 rerna nu tillkommande rätt till ersättning. Däremot finna de sakkunniga ej någon vägande erinran att göra mot det förslag, som i ärendet framlagts av länsstyrelsen i Västmanlands län, nämligen a t t föreskrift bör meddelas därom, att i revisorernas berättelse städse skall intagas uppgift om totala beloppet av revisionskostnaderna. E n dylik föreskrift torde v a r a ägnad att på ett lämpligt sätt motverka, a t t dessa kostnader stegras över vad som kan anses lämpligt. De sakkunniga förorda därför utfärdande av en dylik föreskrift, som dock icke torde behöva intagas i själva skogsvårdsstyrelseförordningen, u t a n lämpligen k u n n a inrymmas i skogsvårdsstyrelsernas reglementen.
73 De sakkunnigas hemställan. I enlighet med vad sålunda anförts få de sakkunniga hemställa, a t t h e r r statsrådet behagade tillstyrka Kungl. Maj:t a t t dels i proposition föreslå riksdagen att a) antaga h ä r v i d fogade förslag till förordning om ä n d r a d lydelse av 1 och 4 §§ i förordningen den 11 oktober 1912 (nr 275) om skogsvårdsavgift (bil. 12) samt till förordning om ändrad lydelse av 6 och 8 §§ i förordningen den 15 juni 1923 (nr 213) angående skogsvårdsstyrelser (bil. 14^ ävensom b) anvisa för budgetåret 1927—1928 till skogsvårdens befrämjande för a t t av Kungl. Maj:t i m å n a v förefallande behov fördelas mellan vederbörande skogsvårdsstyrelser ett extra reservationsanslag av 600,000 kronor, dels ock utfärda föreskrifter därom, att i revisionsberättelse över skogsvårdsstyrelses förvaltning skall intagas uppgift å sammanlagda beloppet av revisionskostnaderna samt att länsstyrelse i början av varje kalenderå r skall beträffande skogsvårdsavgifter från a n d r a skogar än skyddsskogar till statskontoret avgiva uppgift å beloppet av de u n d e r nästföregående å r inom länet influtna avgifter efter a v d r a g för a v k o r t n i n g a r och avskrivningar. Slutligen hemställa de sakkunniga, att domänstyrelsens i förenämnda skrivelse den 31 j a n u a r i 1925 framställda förslag om skyldighet för skogsvårdsstyrelse a t t årligen före september månads u t g å n g till Kungl. Maj:t överlämna beräkningar över styrelsens inkomster och utgifter under nästföljande år ej måtte föranleda någon Kungl. Maj:ts vidare åtgärd.
14 Bil. 1.
Skogsvårdsavgifter enligt riksräkenskapsverkets uppbördsredovisningar från länen. Debet. Vi 1918 ingående oredovisad balans hos länen 1918 uppdebiterade medel 4 283 826*4? 1919 » » 3 469 135*76 1920 » » 3 614 173-10 1921 » » 3 752 858-65 1922 » » 1878 617'— 1923 » » 823 972*67 1924 » » 1715 784-54 1925 » » 2 005 886-76
163 334-48
21544 254-95
21 707 589'43
Kredit. Avkortade och avskrivna
Influtna
4 213-62 3 813140-9 6 3 714-8 9 3 895 886-96 9135-62 3 535 222-24 15 808-18 3 528 342-68 40130-12 1868 399-22 925 054-59 73137-33 51338-71 1653 228-10 46 922-33 1969 496-09 21188 770-84 ""244 400-8 0 244 400-80 Ytterligare avskrivna 74 672-46 3 Va2 1925 utgående balans 1918 1919 1920 1921 1922. 1923 1924 1925
21507 844-io 199 745-33 21 707 589-43
75 oS c» TM
a 1 a 5
w C3
"-1
M
X00O(MT|it-01iOCOT)ia)CDI>rti0(MKiO-iO(M(Mi0C0O 00 « (M -M (M Tf 35 ^ O X i t » 00 ^ - l ^ (M OS l O T ) ( r - 00 l-OCC [ » - " t T f n c i H O c o ^ ^ ^ o i H c o - c c x a c o r - I M O I T C C O O O H O N O O M C l O i r o O O r t C O i O O C O i C C T T l - i C i O l M C C n ^ K o i i ^ t ^ i n T ) t r J i £ > . o i > o i o a i ^ c c i o a ) ' * ' * - o H o (M c c i t l > i O OJ O O 00 l O •<* CM - * T—I I — I r t J . i O -T 35 t ~ Tfi "<t CM CD »—' >—i i—I
CM
S3
CC
£-1
CM CM CM CM
o--t^oo3:cD®(NMf;smaoiCHjicomM^cocONtt CM CC CO I O CO 35 CO CM •>* O -* -t O CM CO CO CD CO 00 CO lO I C »O T—I D~ 0 5 o o i ^ o c o x a i o c o o i i o i i O i O ( M r - i c : o c c t » o o o 5 c o c 6 c o i c CTrooc>iOCTaiencDOsi"+MC»oocOHfficoo,*coio^o.i'* COCOCDCOOOCDCOCO i—I CM i—I iC-^it^iO-^iCt^cCOSCOCM
oq
O
L ^ T ) i [ ^ - ' * O O O O O H Q O t O C \ l ' * ' ^ , + OOcOOOCDCCCOCOtDT|' CO 00 a — •<* X CO CM iff i C ^ T)( i O r-i (M l » IM O: O O ! rH CO C» 00 00 i 0 0 0 8 » £ i O t > C O ^ ! C X - H H t » i O H O ^ O e O O f f l ( M o j i o t ^ x r ^ ^ c x i c ^ c D ^ c c T f i o c i c o c o c o T f f a j o s ^ x f f i o ^ - r t i Tji-^t^OOOtO-^CO i—I CM i-H i—I t>-3*35CD-**COT—iO-t<t~CO i-H rH CM CM CM
. » U «* be a
-a U © f-
M-
ao
O i i C O O t — i X i O CO CM (M CM CO CO tC CO O l r - I C Ö - * C 5 C C C I O H iC X 1 ^ i O « T t T t i O i O T(H H 00 O l Tf 00 O T ) I < * t ^ O ! O l « o X ^ X l O C T t l C O H O j O O r - I ^ O X r - l t - O i O J O i a i r H C O OOCO^OOCOHcOCOMOOiOl^UJCOCMeOOOCCt^COt-iO - * i 0 1 > M ^ i O ^ C O H M r t iO^I>inTjiOCRl^l> H ( M r - I H H lOJiOiCCOCOt^COrJICOX^OUOCOX-tTtl-iCMt^CD-^l 35>C35351^C0COCM^C0-HHC0C0CMOC0"<ct''O13:-^00a035 -*l>^l>(MCDCOC35CO-<j(coXCOO(MH©rHT((cOXX-<*
a a, t! *
if ° a .» 6c "C SH
—<
o
•*>
* u U
eS
® 3
I— 1^- —' CO CO CD -t 35 CO CD CO iO L- iO t— CD CM CM t- 35 O i—i 'O O N O i © a i , M i o c » K t » x x j : H X ' * x o c i t » T i < ' * ' * N M o s e o i o o o o ' t H i o o ^ c o a o H T f t ^ x t ' n c » • ^ ^ t ^ T i i i c c o o - c H X r - i i — i c D o o c ~ o o - ^ c r . t ~ t ~ ao 35 oo oo COCOiOiOiOrJICOCM H I M H »O-** — i O - > # - < H c D 0 0 3 5 CM
CM CM i-H CM
0 5 x c o o j < M O ) X c o i O r H o o a ! T ( i T ) i ^ , c i > - T C » i O H / i o CiOCRCRH(SC00 1 > O X t » t > t » ( M « J i l i O O X t * - * x o o i c r . i o c n o J i a j ^ o t - j i O ^ i c t ' X ^ X H / t o H iOHjO!iCO)OiOXt-iOCBOCOOOiHMOc<ICOa)01001 CO3:cO35»OCM35C-i-HCOi>-C0(MCM»O35t~CDCMr^-^<iOCM I—f
I—I i—I i—I i-H
i—I
CO i—I r H CO • * S J H J
CO CO Ol l> X H L^ CM O Ol CJ -^ CO J ) O 35 rH 1-» N CM iO X o (^ CM CD t~ CM CO 00 CM CM 35 iO -># —' »O 35 CO 00 35 CD CD iO CO 00
cococMXcoHtoa5i>coioxt-xt-'^oif;iccoiocj50 X CM iO CM 35 O ^ »O -H iO t» I> CO lO X (M X iO X CO iO lO o
tC5
OS
wo
g
fe « 6C «
° fe. rS 3
a 2 Vi
O t » L O X 0 5 C O J 3 l > H C M X C M C M C M X 3 5 X i O O i O C M i C X i-H r-H .—I i—I .—I i—I - ^ I—I i—I CO CO CO CO
cD-rt!OCOCC-<chOCMa5iCMI-~CDOOOOl^-Ht^05i^*0-^cDO
ooonocMCTcoxaicsco-HxasasaicocMx- H / C X ( 3 ! a 5 X X i O O - i X J 4 0 X M < M C O O i C M > C M C M X X i O r H — H O ^ C B X X X - H t ^ C O H T f i C M C R X C M X t ^ X h - i O »OCTiCDt^CCTfOiC~ - > # X C O C O C O l > X h - i O H C O X O - * i—I
i—(
i-H
T—IT—I
r-H
CO
t-H
i—i
CO
CM CO
CO
CM 3 5 CM CM 0 0 CM CO 3 1 i O i C r » CM 3 5 CC CO 3 5 CC »O 0 0 i Q CM <•* ^ H CMiOCMCMOOOOOOCOCOCi^-OOCOOC035i—i-cfiOOOI^OO
l O ^ r H r H i H i o o n o c o i O L ^ i c x c M ^ t N X T f o o a a i t ^ aXCMiOCOXCOOl-HTjiTtlCMTtlrHCMOiO-COXXCS-H i O H X o o 5 c o x t H H / 0 5 c o c M c o x o o a i x i o x t ^ x i — I H H J I H H n r-l rt i j l H H HJ H / CO T|l
S
. £ CS i. K
<—<
Ä*rH
t5«B
^ ^ .> «» OS
1 :«
CO
cS eS
a a
S
r
«
i» "
"3 CS WJSC 2
eS
_
CS •>-> . 5
:
ö
°
^
S^taO (H rt
4)
CS C
a
a0>O O
•
O *-* & >o g -co - 0 o g « M
T3 S CO B M —c cu a , 2 CJ SO G CO C -Q ' CS " S -Q o
b o fleS'.OfloOA-pHHAt, O XI
•a •2 « flH o&oo cuxi o c>sH i i
CO
CO CO
- I .g ^** ^ "3 =0 ^>^ M « i-H2 ::3 O:ra==S:ra :S '•v* .»»/ k^ ;cg « v-/ .—( :cS O
^-* ^ H
JH
CU
CS
£91 H s^
3II •o > > rf
OCT CO
76 ®
>•
**
'Zt J2
%
Ö C2
•**
™ «! « P P.
T H » 0 - H W C O C 5 f - C ^ C - O O T - ( t - 0 - * 0 0 a ) X C C i C ^ - 1 C O
CD CM
CMCMCMcbi^cbr^©rHcb^^rHcbcb.brH
1 CS
cMi^i^rH©rHt-cM
o
. —
i-H
"O "* "5
• s 2
a a M
fcfc<=
a SS cS
Ö
a
iH
-* — •0 0
CO (M
cS
O
» ! M
1 H
i
O
M
!
O
O
t
-
«
t
-
O
t
-
C
i
|
H
A
9 ) M
l
b
^ibödicb^c^rå^^t^i^rööix^rHc^cbööi^ö '
o 1—1
I—1
O
CT.
O <N
a
•*
1>
>3
-a a
O (M C5 r-l
l > O H » C ^ i C i C r i 3 3 1 ' - N i O t » < M X ® " Q O t * i ( M C C O X T t C t ~ ^ C O X C M X X O C O ^ T t . e ^ C O O X O O - * X » O C M O C M . C O a ) 0 1 0 i ^ ( D C O C O - * i O H ( H O X O H C O i O S ) C C K i O C l M a ^ ^ ^ C ^ ^ t ^ C O r H C O t ^ X C R C O C M t ^ ^ C O a O O l C M C M r H C M T j i C C i—I CM i—i i—1 >—1 i—l CM
p IO —1
en CR
e» 03~^"~~^ o»
OS 1—1
1# CM 03 C R
§7 c '
3 CO
CO
T H
OS
cc cc T *
CO cc cr. CR CM CC
CR rH
•c
3 O
3 r m
a^ a1
CO CR X CM CO X CM t - T * CM CR i C CD CO f . O \0 CM »O O CR X CM 1 C B l C l C O C C - ^ T t - W I ^ T f C S T f r - l O r o O L ^ C O I ^ O C C K M I M i ( M i C i o t o Q O t - T j i o o O i C H c c i x j j ^ c o r a c c i o o o o o s H t ~ C R © C M X O O . O i — i i — I C O - * W O O C O C O Q 1 - I CR t > CO CO •«# O O O H T j l H X f f l f f i r - O J l O T ( ( | > O C l M X i H T t C D H H C O H 1-1 i-H ,_, _ | , _ , CM r-H r-H
CO
[ ~
CM CM CR CR r—1 r - l
|
1!
CM
CR
C3
S 0
cS
"2 *
<N
CC
COCO CO CR *-I-*I \o »o
I 1
1 O i C l ^ ) C t ^ T t i 0 0 CO M CO - ' X CO CO X ICRCMCRCDCRCRCMCRXCRCMCMCRCRCR c s o o c» - cRCRXCRCRTt<xco^tiCR-<cH »c CM co co * * x x o i c o a c c i o i o m 1—1 1-H H O I H H
1t ~ I E -1 | 1 CR 1 C6 1 1 CR - * co co
o>
CO
•o
o»
»O i O CM • M
i-H
g a a M
iH CR
o o a o M
c3
(^
rr«.
^
»o M1
lC (M
CD
cS
o
o ^r V—
—
i 1
M.3
CM
C5 *H
OS ctf O
CC CT.
e3 T3 S
rH
CR
CM X CM
i O CO
• *
1—1 1—1
:COCOCOHiSM£iCTt00CC I I O I O C I H C O M C O ( M 0 5 ^ « C M O t - O O i C C M C O C C O - ^ i O i S ) C O C O I > r - C M i O O ( M C O i—ii—1 i—I i—1 t - l CO CM CM
1 1
|CO| l o l JO i-H i-H
1 1
i C C C I M iC lO CM O i C M CM C O C T S C O X C R C O C O i — I C M X i-H rH, i-H CM CM 1—iCMrHl—iCM-^ICMCMi-H
i—IX
T-l
O O I O I iC O! 1 to 1 rjiio tX O rf
| O I I X 1 co l>
1—1
tC
M lO
CR
TU
9a
»o »o CM CM CR CR
I
ca
xh
o
rH
-W
CM CM CR CR
ö ^
1 O)
1—I
• *
l O l O O O O O O O O l l i o l X C O O O i C X C i C O l *$ CMi^cxc7scocou;x X -rt-^COCCiOt^OiO
i-H
i-H
H J H C O C O l O
| O l I x l co I>
-t CO
CM CM CM CM CR CR
O
C
© <N
M
rH
o
CO O O l CM X I lOiO
I O I O O O O O O O O O O I ICMlcCOOOXCC-*OCCCOI CM N ^ ^ T h r r H ^ t O i H ^ l
l O CO r-1 i-H
»O CM
t ^ CR (35 OS CM f ~ O f ~ t ^ t~H H H T f l O t m i x M H
l O l ICMI CM
1 1 1 1
s 1 - H
Ca
-
ca Cl
o
-rJlCM
^ O
| 1 1 1
ca
o
.
5 g
CC
x
i
1—1 — *
CM
CM CM CM CM CR CR o
1 1
»O CM
c
z> o - H »O X X
o CM o CM
co
— 1 1 -
o o o >o CM Tt<
oo c
CR CR
o3
-* CR CO
i
I
CC
eo X X ec
i
?1
oo CM
o: c
i
ICMCM | l l ^ C O 1 COCM
CR
CM i—i 1 COCMl i—1 i—1 i—i O ,-HI—i
i
C O ( M C O ( M ( M i n H C O C C O C O H C O H N t » a O D O O t - O l i O C S C C f f l t C ^ C O O l O H C C ^ S O l M i C H t ^ i C O O C O C M C M C O e D t - C M ^ C O X C D X O O C T i
=3
CM CM
co oc
CD l O X CO CO CM
i i C © i l o o l i-H CO
1 OS
^
CR X CM CO
i 1
i co i l e o l »O »c
co
fcX) >
o
o
I i c « H r i t ( D l ^ t ^ e o t o m c s r - CC i—1 CM CM i—I T-l
:o3 a bo
O
I W C H C O ITKMCOOS CD CO CR i O
>
bJO
CC
CC X
i 1
<N
—:.««
rH
i 1
> «1
CR r-<
o o o o >c o o cr O O >C vC iC »O >C »C O O O O O O »O | | lO i<: O I O 1^ iC i O i O i C O M ( M ( M ( M ( M M O O i C O O vO CM 1 ! CMCM»OC-COCMCMCMt~OCCi—1 £ tO tDOD t - O (M O C b CD iHHC0 0 1 C O - H H ; H C M l > N C R - * b N - * l M I > - t - C D C » 0 C M C M
r H C M C M
C M r H i - H C M i — l - * C M C M i - l i — I r H C M r - H
1—Il-H
CR CR CR CR 1-H 1—1
ca
s a fl
)
a o
M T=
1 03
I S 03
C/3
) ca C
"o a
J5 C--Ö
»3 -o
^
C O
c
T3 ^ U3 i n fl a D fl -A T
!
.- 2
c
o 03
bf) ca TTS
03 03
rfl
ca BS
7 Sir2 C
< en i ; — SJ O O JX b .2 a ! © —<
"O
•
stmanlanc pparbergs vleborgs sternorrla utlands . sterbotten rrbottens.
OS
~ os
iermanlan tergötland aköpings • onobergs Imar norr » södr
CO
al h t • i : c S *H :cS
O :cS :CS . j j : « O
gc rQ
fl
r-: " « *
fl H-> 9-Q ^ r -
77 Bil. 4 Fördelning ar anslaget till skogsvårdens befrämjande. Skogsvårdsstyrelse Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar läns norra » södra Gotlands Blekinge Kristianstads Malmöhus Hallands Göteborgs och Bohus Älvsborgs Skaraborgs Värmlands Örebro Västmanlands Kopparbergs Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens
Kungl. brev den
1923 — 24
1924—25
6 450 7 620 125 14 410 17 030 4 840 6 060 740 7 365 8 830 10 660 11 100 26 380 16 800 22 450 8 535 60 125 4 040 1800 80 4 000 1200
2 250 5 250 2 100 2 325 14 175 5 850 2 325 12 225 15 825 4 875 6 450 6 900 27 150 15 375 9 450 5 850 1050 2 100 2 475 1650 1500 1425 1425
2 250 5 250 2 100 2 325 14 175 5 850 2 325 12 225 15 825 4 875 6 450 6 900 27 150 15 375 9 450 5 850 1050 2 100 2 475 1650 1500 1425 1425
180 700
150 000
150 000
8 dec. 1922 4 maj 1923
1925—26 4 883 7 573 3 828 4 109 29 748 3 043 44 471 17 477 5 199 16 669 14 320 4 179 20 388 41354 3 893 3719 2 370 3 414
1926 — 27
2 983 4128 3 527 159 000 139 000
11750 11700 3 500 3 875 12 075 14 500 13 375 19125 23 525 14 850 13 775 8 125 27 250 17 600 28 925 6 675 1750 3 500 4 125 2 750 2 500 2 375 2 375 102 000 148 000
548 000
500 000
5 314 3411
•-iw (gg-as
23 dec. 1926 i
78 Bil. S. Skogsyårdsstyrelsernas inkomster ar anslå? från landsting: och hushållningssällskap åren 1923-1927. Anslag av landsting
Anslag av hushållningssällskap
Landstingsområde 1923
1926 | 1927 10 000
Uppsala Södermanlands Östergötlands
2 500 2100 2100 2 500 2 200 5 000 10 000 10 000 10 000 5 000 7 000 7 000 7 000 7 000 10 000 3 000 3 000 3 000 1000 1000 1000 1000 Kalmar läns norra.. » » södra.. 2 500 2 500 2 500 2 500 1500 3 000 2 O00 2 000 2 000 3 000 5 000 3 000 3 000 3 000 3 000 5 000 5 000 5 000 5 000 5 000 15 000 15 000 15 000 15 000 15 000 Hallands 3 000 Göteborgs och Bohus 2 000 2 000 2 000 2 000 15 000 15 000 15 000 15 000 20 000 1500
3 000
3 000 1000 500
10 000 10 000
5 000 10 000
Västmanlands
2 000 3 000
2 000 3 000
2 000 3 000
2 000 3 000
2 000 3 000
5 000 3 000
5 000 3 000 1000
5 000 3 000 1000
5 000 5 000 3 000 3 000 1 000 1000
1000 2 400 3 000 1000 5 0"0 9 500
1000 2 400 3 000 1000 5 000 9 500
2 400 3 000 1000 5 000 5 200
1000 2 400 3 000 1000 5 000 5 275
1000 2 400 5 000 1000 5 000 5 000
4 000
4 000
4 000
6 000
8 000
500 500 500
5 000 4 430
5 000
5 000
Västernorrlands Västerbottens
65 600 66 600 80 000 76 200 104 500 40 400 40 400 45 030 43 675 47 900
79 0 ) H ^ i f f i O i O > ( M t > C O i O O > i 0 3 3 C O t D H t C i O C O M i a CM CM CO l > X 0 0 CM t— iCT >C I— 0 0 CM CM OS • * »O - * CD O l O t - . — C O i O H X > T ) < l > O C C C O C O H 3 5 r t a i C N C l ] i O C O C n c C C M C D T j '
73 m CM -2 OS (N a
o
i
**
[ » C O C C C O I M S S C O C M H i C f f l N t O ^ l O O O O O i O T l t C O ^ p - e O CO • — i i — i CO • " * O l CO CM C O C M i — i i — i CO CM i—ii—I
1 O O O G i O O O O O O O O O O O O O O O O O O i O O o O O C M O O G O O O O i C i O i O O O O O O O i O C M o o » i C ! O i o o i o i n o H ( M i * a i c o o o c T ) i i c t » x lOCOMt^CftCMCOHrtiC-^inCMCONCMiniHCMtNiHXCM CO •—ii—i CM CM CM CM CM CO O l H r i CM N - i
— r " 73 -o *M
? ! Cl 93
~
0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 O
O
G
O
iO
CD i—I iCO CO »O CD i—I i—i T J I O » C T + I CO > 0 O
L
CO r-t
O
O
i
C
^
O
C
M
O O
O
O
O
I
O
O T
O J
I
O O
i—i CM CM CM
G O
CM
O
O
O
S
O
O C
O
M
CM
C
O O
O
O
O
O
O O
O O
O
O
O
O
O
O I
C
i—i CM CM CD i—I O CM M
H
H
J
I
H
H
H
© O O O O O G O O O O O O O O O O O O O O O O o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o i r : O O i C O O O O i O C O O C M T j i O i O C O O O O O Q C O i O L ^ » O C O i O O C O O C D i - l i — i C D O O O O ^ ' O ' t a i O C M O O C M t ^ C M CO i—ii—I CO CO CM CM CM -<ch CM i—I —< CM CM i—i O C M T h C M O : — ' O C C D i — i C O O O ^ C J i C M a i i C I ^ O i O C J l C ; ! — i i — i i > c r » a i C T f t > c o c c o i i o c o t » ^ i o 5 c c N c - o x w ' * O O C M O O r - O c D C O L ^ t ^ O i O O O O c D C O T j i a i C C D - ^ f O c o a i 0 0 © t - CM —< r f i OS CO i—i CD ! > • a v - + iC »O CM O 3 5 CO r + l CD CO CO CO CM F-H " * l O CO CO t > CO CM i—I - f l CM CM i C i C CO CO CC — J ; O l 3 : - t H N i Q ® CO ' X l O CO ^ i 3 : I » O ! — X 0 1 C O N i C ( O C » T ) i c C O M ( C i O C C l ; t C i C 0 0 1 w O - t l ^ o ^ i < s o ! O i - i a ) i > c o r - i i O n C B ! a o i > o i M ^ o i c » c D j : » C CD T i l CD 0 0 t - t i — l C M - ^ 0 0 » O C D 0 0 i * C D t ^ i C t ^ C 0 C M t — CO - ^ — CM CO CM CO lCCMi—ii-iCOCMi—i — ' O n I C CO CO N J . C M ^ H » O T * i O i i ! 0 t - - < * i — u t O O ^ t » J J t - OS CO CM 1 ^ > D CM CM CO O x C i—i O T C \0 CM t— CM i—i 0 3 t - CD CO r - i C D C D C O O T j i c O C D O O i O ' t O C M O l C M L ^ O O T t i i — l O O C ^ i f t O C
o I H co cs I O a ; J ; i » co i c x H o i T)I t » o i T f H r > t » co i o i ^ O i i c i ^ T j i o o o o o o i ^ - c ; i C M L ^ r > - T t i C M » o o o a 2 c D o c T t i i - ^ W i l t ' - O O C O C C C R i O t O a c O O l X B t - X i O C N C O i C t O O 9 - P 2 1 C T 2 c c o t > , » C CM CM CD T f i CO i—i
CO CM
tj> i - l
s s
73 <? <^
H
i
:
D
t
^ o c o x « c » c o c o c o c o o i o a > c D CO i—i CO 0 0 - * CO i—I I O N H
t » O T f t > N C O ' X C » C O a > H t » r t L ^ C O c O ) C C O v O O O N X F S f c S ^ t ^ S C O C O C M r - i - H C O O l O l i C a S i — i O ! O S C M C X ) i O C > l i — ' x x a r i i x c o o c o ^ i - i i O r H c o T h H c o ^ - c i ^ ^ c f t x COi—ICOCOiOCMt^i—i
i-l
T-H
X H r f C M C 0 H O 3 C O t >
O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O i C O O O O i O O O i O i O i O O O O i C O i O O O O O O O t » i O O f f l O C M C O K H H i l i i C O C O O ) i C t » O O O i C TJiCMCOiCCDCMt^i—I T—I O r — I T + I CM CM CM 0 0 0 0 CD 1—I 1—1 1—1
o o o
o o
o c
iC
o
CO CS
1—1
g ö o o o o b ö © ~ ö ~ c f © ~ © © ~ © © o © ~ o o ö ~ o c" o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o O O iI O O O O O O C C M M O O iI DO t Co Ot oC cO OC r O- 1 H O O T f i CM T J I CD CO CO lO
O O O O O O O O C O O O O O O O o o o o o o o o TjicMcomcocMcjii—i
o I o l o i—i
O<-} I iO n r , > l rO, > in O O <—i O t—i O e—i O Oe— t—>O<—i
T t l CM CO CM 0 0 CO t ^
o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o oi a in o - o o > c o o o c O i — I T J I C O C M C M O O O C C
i—I
i—I
o o co o o
o o o c o o lO c
o o CM
o o o
1—1
CM 0 0
o
CM
o c c
1—1 i
its
-o "3 52 £
C M X " * C M n i c C H X X 0 3 X H C 0 0 1 C S O l ^ C » O C O H r - o : C - l ^ O - i X i H r H C O T J I C O t ^ H N i r J I C f t C O l O C B C M C O a i C M C O « H T ) l l > l O O l l > H i—I i-l CO r H T J I T - I CO i—I OS •—i 0 0
^NTtoioococococoxr-lÄcocoiHcocciccoOi—iir C O C M r t i C J : a - i X L ^ C O X r h C J q i l L ^ i O T ) l J > r - i 0 1 C n f f l t « » t » t » H H C C O Q O C C l O H Q O f f l H t . H C O i l O f f l O t » COi—ICDCMCDCOCOCM i—I CM t M i H t - t M C O T » O C O r -
C O t ^ i j T t l t O ^ O ^ i i O X O C Ä C M i O l M i O - H X K I CO CO r f CM i—1 «C 0 5 CM CM h - CO CM CD »O O - * 0 0 0 0 i C CO o o i o c o t - o ^ O i o i o ^ H H c o c o c o c o j i c B o C
O
C
M
C
I
X
I
C
H
O
H
t—l
i—i
i O •—i CM i—1 CO i - i
CS i n
no as co " o 00 00
CM t oo —i
as CM m co CM t » 00 . -
as CM I O co
8 132 6 7531 7 2921
—i
O C C O O O C O O O O C M O O — »Oi—iicoasTfit^i—iTfioococ^i—ICD
00 Tfi ^ - 00 00 — ^ T t i T j i T j i O I M C O O O t - T f c O C M T f i X X C COCCCOCT. t - T t i c M T ^ c o o c o t - o a s o i - i a s o i c — i i - i c o c C O - * O O a s i O C M C M O •»cdi—I ( M O J l O CM T » I H
r-t
C M C O k O O S O c O C M O O O O O O T-I
0c f c..a ub "öC ,: : T3
T t l H t M O ) H O I >
.
to tn
fl-fl r* ~ t l C M p£j Sc 'OO ' aO. ja/ ^ uC_. *ö c .2 : 0 a C3 g Ja * o jr/Ta -»-i Ö o ^ ^ c/a D 00 O
CO
es ci
"2 2
I'
t ~ CO
% g
g
LM o
fl SD "' ~ fl (n E , f l t» co g ) ^ i n ert
I_i ?
fl
H
fl tn
.2 fl
o Jä-C ä ed =0 i M :c3 tn :cé O :crt ICS . f l § 33 O ^ O 0 > O > « 0 > - ?
« fl
s s fl oo
80 r£
^3
.2
M
^
oirt
A
I
O
O
C
O
O
O
O
O
O
O
O
O
O
O
O
O
O
C
O
C
o
O H l 0 ^ t > r - I T-l
CN CO CN
O
O
O
O
O
O r - 1 O
C
CO - I C M C O C M
c
O
O
O
i-l
O
I
rH
COCM
i-HCNCNiGOOTjiaOiC CM r-t i - l i-H r-,
lo o
o o o o o o o o o o o o o o o o o o i c r o o o © c o c t - O i c o i c o i o w
i-H
i—i
o
H C M M i O i a c O C i C CM i-H r - i i-H I-H
O O O O O O O O O O O O O O O O O O O C C O O O o o o o o c i o o o o o o t - o o o o o o x o o ^ ; O i G O i G o o i o o i i o o o i r - i t ^ i O L ^ c c c o a o i G O i a i C M O i O H
^ n3
CM i-H
CM 0 0 T j i O CC CC »G CM i— r - i CM —<
CO CM
£ CO T | i CO O T j i H / c c CO ffi O J) » C CM i—i i—I i * l O O i-H O i CM O i i G t l O i O C H l M J l Q O O J m c E C M t
t > C» O 0 0 _ I» i- " -.-i >G L~- O i CO O i C~ O i O i 0 0 O r - l 0 5 « O 0 4 » Q c N » O t > S O ! 0
C5 T-l
l > l C 5 D 0 D ^ - - 0 0 « : C C H l O C M C D r - I C C l C O 0 0 r H C S t ti-H-rt i—I CM i—I CM i—I r-H CM CM CO
i .n CÖ
i-H l O CO t -
T3
ccB
—t i-H CO CM i-H
TJ
c^ L^ iG
CC TO CO — lO Tf
O
CM CM
C O O C N 0 5 0 0 0 0 0 C C L - - # C M O i C M 0 0 — ' O i 0 0 CC c o t - - T c o c o o o c o -sr c c
co
CO CO CO i— IG - *
H C O O l H / O C M C O i C C C CM - H i—i r - i CM —i CM
CO CM CM
OI
OI
O I CN T J ( CX> CO CO O I O I O T T © O i i — i i - H C C O C O O O l ^ O i i — C -rr i — i — i - T c o a o c M - H - r } ' — i ^ i - i o t - H H i C r - 1 a i i—i o i o s - T C M ) O i H - r J C C C 0 0 5 ' * C O l > C O C O l C i * X r H T t i C O T t ' C C - < t t - - r | C C
Tfl CO CM
1 I
l O O H C o c O H i - i M c o H C M c o s H i o . c o c K c o ^ H - t a r i—i CM i-H C M i - H C M C M C M - t f
r-H t^ CM
0 0 CM O i — i i-H 0 0 CO T T C M t— I G O —I 0 5 O CO 1 ^ i-H CO t - O H TJI L~-
Tji Oi
CO O
Oi
JJ O
CO CO O
O
CM CO i - 1 O S3
O
i—' T J I O I
l O CO i C H
CM CO
• *
CO CM
UJ
1 1
C O M - C M i O O C O ^ C C O O C N r t H a ^ i H H / F - T j i c O i O C C CO [ - O H ; l > r i o CM l ^ CO t » O U ^ l O 1 ^ O O l O Ä l ^ X CM 7 1 C O . - O i O T f O c C C O C C - r J i O O r i i O a i T l i C O C B T l i C C H / r H r - C O
| fer >
g
C
<J5 i-H
pq
1-H
I
O ^ O O C M I X M r t a - . C O i O C B O X T l i C O C C O O r t C M l ^ C ;
O O O O O O > G O O ococ^o^Tjii^aicM
CM
O
00 T)-
o c it) in o o £ o I O o I O i c n o i c I O o I O I O o * i : o
CD <N
25 IG —' TJI r—
< M C D r - ( C C « O ( M a 0 C 0 C £ > C X 3 O H T | ( t - T j ( C 0 - ! ) H D i 0 i ( 5 c a T f C O I > H C O C M i f l " * O I > ^ l O L ^ ^ i n 0 1 l > C O CO CO i C T J I T J I l O M C O i O C D O H ^ f f i - i O O ^ C O C O O X C C O O O C O Q O T j i CO 0 0 CO i—i i-H CO CO I G •—i CO CN T } I « ( M C C H > ^ O C X 1—I r-H i—I CN - H - H CM CN G l
O -ii
TOCNl^OiC30TOOi»GCOOli-Hi-HC-i—liCCOiGCCOiOOCOi-HCO CN Tt -H —t »—i
« 5 CN <N 0> O i YH
s o
o o o o o o
o o o
n
»G O O t - I G CO
<M
i C O f f l H n v C i f K j i t i ^ - # H C M C » C O C M O ^ C M i O C O T j I ^ T j i C M i O C O O C O t ' O O C M i H l O CM CO CM l ^ I H H i-H CO 00 t~
C D H H
i-iCMCMCO I I
o o
CM CO CO - i O CMOiiGCMCO CM-^1—I
>G O CM C c o Tt-
O O I o o O O I iG iC CM >G
»G O t - TJI
s
o o o o
o o o o o o
O CM
OlOlO oas
tC
O
CO O i T J I CM l c o oo c o i— CM Tt* CM
O c io T tf TT tf i i oG — • CO m O u a CO j i Cx MO iJ i Ti t uO uO iT i t ni Ci O O i JC i OJ C I X B i il O O H rCI O CO i C C O C Ä C O O O J H J c O i C CCC O CO M CC OO — I 00 O i TJI CO T J I O i CM CM ~
5C
O C O — iG—"Oi »G O O CM » G CM CO •—i O i CM
I
^H
CM
•CO
CO T J I »G O O OI H CO CM l O i—i CM I G i—i CC
i-H L~ i G CO T f l O i i—I r - i I-H »G
- + i-H T t T * TJI i—I
l > CO CO i-H O i » G CC — CO CO i-H Oi t »
co oo o
i i G O c O i G i-H i-H 0 0 0 0 i—i CM i-H CO
O O O CM CO I G O 00
I I
r-H CO CM
I I
e
CO i-H
o rCO CM
'O C c/5 fl
S3 6 1 3 6 0 tH cp B5 3 ä C i H i r J i t< o
co W3
fcD C „
X) «> O
S
CM
i&rfU 0-:0
K
00 N CM
m
3 Oi
*H CS
2pi< O-Z
c n , S — i s <o b rt: t-ij5 0~,«:cS
p-H i SH :C3 O
.2 ö
Bl
ii n i
> S2
81 M t o t - r - i O J r t f f i - ^ i H i ^ c o - i c S T f i o c M O x o a o ^ o o f f i o s CO r » CM CO CD CM •>* CD 0 0 » O CD i n ' t f OS OS t - CM O CO C75 m m m OJ ^
l«=i
71 O
co C M CM os OS i-H ^
T-H i n 0 0 CO CM 0 0
i — i C O O O O C M C M O S i — K M O H N ^ C H O O i O
CM r H I—i i—I O
i—I
I—l,CMCMCMC0l0c0ln-'*OI>-
i—I
o omt o- oomo ooooooo oo oo m o oo oo mo oo oomo mo ionoo oo cmMo m moco-^-Ht~oocoococom>ococMcMinoinocMOi>
o m
i-H CM CM CM O
co o
i—I
CM ( M i C ( M i C CO CO CO i H
T - I T-H
O
t-
T-H
oo oo oo oo oo oo oo oo oo oo oo oo oo oo oo oo oo oo oo oo oo oo oo lnommcooomom-^cMOO-^oooooooo
55 T-H CM CO CM OS T-H CM
ml
o o O o o m o m CM m m T—1
i—IT-I
CM O U O (M •* t> CO CO CM O
X
o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o m o o m o o o o o o o o o m o c M c o c o m i - - c M O r H C M O s o t ^ o m o o o o - ^ o m —< <M i—i CM O
•—I
i—I-H
CO CS » O ( N t *
lO
• *
ffl
O
O
P>
i * - > * OS OS .—i 0 0 O • * > C CM H CM i - i •<* OS - * OS i n t ~ CO Tji 0 0 CM C D C B I ^ r H O O c o i - t ' C O C O C M i O C O ^ i O i O T f O ^ C ^ C O C O C O m c M T f i — i c o o o c o c o i — i m c M i o o e o » i O i o ^ c o o o ^ CM r - i t — I i—( O
i—I
T - I CM
H C O i O O ( O i O O I >
00 o CO CM m co t -
in
CM co
os os C D
m i — i m o o o s m i - ~ m c o i — i ^ o s o c D c o T f c o i - H - > * c M r - i c o m o s c D i n t ^ c o o s o o c o m o o o o m m o s m c M — i co t ~ o co co i n m c M - ^ T t i o s m o - c o c o o o e o - ^ m c M C M C D O O i — i m o c o m CM i-H i — I t - ( O S
i—I
rHt-H
CM i n CO "<tf ••<* CM 0 0
o o
o o O o o O o o 1—1
o
m co
o o o o o m
o o O o o o o o m m co CM CM co CO
OS CM CM
CM O
CM CM
CD CM
CM CM CD CD
o T-H o m o m
CO
co
T-H T-H
T-H T-H
co co
co co
O OS
CM CM
o oo
1 1o
Os 00
co
co
OS
S3
0 0 O CM CO 0 0 > CO m o c o c o m o c o m c o r f m i — i - ^ t i — i
O
i—I i—I i—I
M
2s
>
P
a
I
COCO I c o o s o s ^t<
O C O C O m c D O S C M O O O S C D O H O O C O O ^ ^ C O t ^ l X ^ ' ^ C M I > C O 0 0 C O - * O - O O l > ( M CM CO i—l CD t - •<* CM CO CM l > i—I CM CM T-H
OS T—I — I
O S C M m c O C M O S - * C M • H / O H C O C M ^ O C O CMCDi-<i—lOSCOOCO
CM
t ^ O O S O C O O C O O S t ^ O S C O O O O ^ COOsOCDCOOSOsmCMOSCOOOOSCO
oo oo oomoooooc m M tm^ -tft^COTjH^H-cHCMCM
o o m o o o o o o o o o o o o o c M O o o m o o o o o o m m ^ i — i r - i c M c o c M i - H C M t ^ i n m o c M
o oo oo oo oo oo om o oo lOOOCOiOCMTfCOCM
oo oo oo oo oo oo oo oo oo oo oo oo oo o o l O ^ H H w e w o w t - o o o i o
CM t-H
H
-
*
H
H
C
M
C
O
<
M
I
co co co
T-I
CD <M CM CS os i-i
O
i-l
>
H
oo o m oo
co
CO CO rH CO
®
CO - #
T-I
r3
1—I T-H C M T-H
O
i 0 - * T - i r - i C M C D C 0 C M C M t ~ O O O O T—I T * CO -H^ Tf.
T—I
o s c o —< o s - t m t— o T f C O C B C O O H i O h
- < * 0 0 0 5 O C 0 C D C M t ~ C t - C D l O CO 0 0 O Tf C M C O O C O O C M O O C D
•**
.2
O-, C
( M O C C H h O l T f O i O i O H i O i t O m c O i - H C M O O m C M O S C M C M C O O O C M i-H H / H H C M f f l » 0 1>COCO
CO
»n m -H
CO CO * # CM
T-H
- * O O O O O O O S C O C O N O J i O O ' l C O N C D T-H CO CM — CO T-H CO
l » i O T | I I > i O I > O H J C R i O r t O ) l > i C C M ra H Tt r - i m c o o o c D c o c o o o m T - i T-HCOT-H C O ( M O C M I > H i O I > ! M T-H CO CM CO T-H
o s c o c o c ~ a s © c M a o CDCO-^i-HCOt-OSOS 0 0 CO CO O ^tf O CO
OOCOCMi-HCOOSiOTtCMcOOO OOCOCOCOOOCMCMTtiOCO T-H T—I T-H -># T-H CO CM i > - CO
CM T-H
—
co CM
i-H i-H CM T-H
T-H
o C o
CM
CM CO CO CO
T-I
O
o O O
M i ^ c o c o c o ! O O o s i o o } i > r > o i > c o — < O S C O O O T — i c D o s ^ a s c ^ T f m m CM - * i — I T — I CM CO t - H CO O
r-imosiooocoooco
"3
" * CM
oo om oo oo oo oo oo oo oo oo oo oo oo o o
o o o o o o o o o o o o o o m o cococo-^o-^ccco
»as
I
w
CM
0i
rf
CM
O l"I o s c o 00CO
T-H
S 2 T3
rf rf c
s&g>g=ö^ - J . "»»a-s : l & f t l i b0O:O
" 5 « Ö C : 0
c-> cJSi
° al; (i — 3015
d
o
.. —
^ e 2 3 K S f » H S • n _n ^ o ^ 3 ^ s
O
C Ä J H - J , . ,
—
4) —H ^ * ^ 3 ZZ. > „JS 'u p ^ ( H rf « . i«i : Q i .
a
ra .^/
o 4) c/3 ÉH :rf
a ^ •*-' P- > CO C O :rf :rf . 3
-3 O
:-, >7,
a (H
C
Medeltal 1923 — 1927
82 J
1 t-
»
2 -
J » - H CO CM "Ö _ 2 CM C i be
oq
oc3 e3 CO CO
cu
CD O
a o
i4
u
a u .o
CM C i
bo US (3
en
••O
13 O
4-1
cu feC
12 c3 a u
S)
>>
CO
CM
co
- *
CO
C O O H i O H J o o c D i S t O C C b C O K
lO O
X
lO
i-H
•H^ co co i n co T
H
/
O 1-H
'3 1 »o - Ö 7 3 CO CM a> - w CM e n
e
3 TH
2 T3 cS
lO (M Ci
a
-•^
S O
Ml CM
> CO
eo
bC O
CM O
§5 A
1-
_2 r 3 ^ ^
a '5
eo CM CM en
o T3 cu
T3 O
6 Ml
M
a o
1 r— —J ^
:S
c o CM I N O !
CM
o
-a
M
CS
T3
oS s>
en bo
co CM
e>
bo o
"S
GO
o C srt
: 0
c^
:c3 >H
M
C
O
H
/
O
H
H
CC
O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O l f f O O O O O O X O O CC l O O t - C l CM CO X o -<* i—i »ff CO CO CM CM i - " C l C l C l
O O O O O O O O O O O O O O O O O X O C M O O O O O O O O O G M t ^ O i - i O X i f f » f f » 0 0 i C M M O S O O O i O h t - O i O COGMCOCOClCOi-HrH i - H T t - * C D
O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O C M O O O O O X i f f O t ^ C D W t C O H i O C S t C O t i — I C O G M C O i — 1 — - i CM CO CM
i-H
r H -<* CO
• H / i t ^ i — ' O l C O i f f O C O i - H O X O i f f ( M O J H j i o C M H f f l O O H J f N O J i O t C »ff »ff »ff " * »ff> O r ^ t - CD X l > C l 1 * HjiCOCOCCXCDOli-H r-H-^COCC
C D C O X C O C D X C M C M O i f f 1 — I T t l C M C O - H r H C l C O C l i —
X »o X
o
X X
o o o »c o t>Cl o
»ff
o o
o o
o
O
»ff
CO
C l CC
CM t -
CM CO
co
CO CO
o
l O 1-H
l O CD
o o CO
o
CO
ICO
1-H
o o o c o o
o•o o
<M »ff
CO
X O t ~ 0 5 X » O »ff C l CO CM CO X »ff O O O i CO CC O i f f O X - H ^ O C X C I O C D C M X
"bo
~ o »ff
CD
CO o GM CO
» O C O - H / C M ^ O O C O C O H - C O N C O T T C D L ^ H r -
X
CO
o
CM CO r H
co X
CO
o
o C C C M O X O O i C C O i C C X X X S C ) t » o c i i f f o o s c o » o i f f c o r - i f f i—i O J H T f i C I M M i C i O C S O H T j i O i O O i »ff CM O C l CO "H> CO CC i — l i C i O O O C O C M C O » f f - ^ i ^ c i — ' i—i - H CO - *
i f f O C l C l X C 5 • > * CO O O i M O ) T i " * o c i o o H / r H X t - - * ( M ( M r t O C D l C t S M ! C C O H C D O ) t » O I > i — H > ^ I O ( M O 1 C 0 T ) I I - I
l ^ X C i »O CM - H / . — CO CO X CO -TJI O Q 0 O H ( M ( M I > i 0 C 0 X H C B h 0 3 L - o t ^ c o c o s t - c o i > O H 0 3 c t i
CCCD-H/TJI — X O c O i f f i C O O ^ H t t h M i C C C c D C t » H j M C ( M Q c D o a ) a
r t i o t c t ^ C M ^ C M i O i O C M l ^ t ^ i n iffT^COCDCMCDCMi-H CqiOCOOO
X C M t ~ C O l ~ - 0 5 t ^ - ^ C M - J i — l - ^ c D O l i f f - H ^ O C O C l C l 1 — 1-H
1-H
CiC0»ffC0 0 1 X C M H ^ O C i C ~ C 0 - < H i C O U S O l l ^ O C C O O O C M M J C H J c n t - O D H H H j f M o o T t n M T i i o
-HcO»ffCM»OXi—ICCCOCM O ^ - C t T f H i O B O H cNieoosotojt^ocx)!—ii—
O I O I > I O H I M C X ) H J C D H H T ) I O T f CO m i > O ! t - t-1 C l <M - * ©1 CO
-rjICDOi-HOCOCOOiffOl i—iCICDt~CM»ffCCCOi—ii—i
X » f f c O » n O S C O O i O - s H » f f » O C C i O CO t ^ CC CM — i X »O X C l CO »ff »ff CO i T O O O O O C S I l - O O H T f t - W O O T H C M X 0 5 0 C D X C 1 — ' C M i-H rH O O O O O O O O O O O i O O O O O o » f f » f f c ~ o o i f f O T f CM a
X
H r-t
I l
O O O O 0 » 0 0 0 c c i o i o o
ir, t>CM
O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O X O O - s U c O O C i C i C O f r - O l •—i O O O O O O O O O O O O O O O O O O O »O O O »CO O HJ(Mffi0CifflT|i|>(M
TH
-1
1o
e CM CJi
Cl
I I
CM
O O O O O O O O O O H O CM CM
I I
O O O O O O O O »o »o c i o CM CM
I C M O H O O C O H - K J O C l O C M O i f f c C O C i O C C C O C O C l C C O C M O O t ^ O < M O i i O - + O X X O i c D » f f CO 1-H 1-H i - . CM CM O O O O O O O O O O » O O O O O O O O O O c ~ o » o o o » o o » o o » f f C M O i f f X i — i X C ^ C O i — i i — i H eo ^H i—i i-H c o c o O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O i f f O O O O O O O M n i O X I M C B t - i O O O i-H c o i—i i—11—i c o c o
HI CM <3i iH
O
O
CO CM C5
P cu
C O i—I
CM
1-H
05 iff CO o C l CO
Iff
c
C5
0 5 Iff
c?
1en »o »o co
l O
X
cS
1 1o
co o o o
o o o
co o X
o
CO
l— CM CC l > X CO O Cl CO C l
X t~ CM
o o
o o o o
O
L -
CO
Iff CM
t > —
»o CO Cl
-st co
0 5 0 5
»C
X
CD
»n - *
CC
co
0 5 0 5 i-H
Cl
05 —
CM
i — I O : » O O O i O : t - - < t X t ^ - * i—1 >-i C l C l
1 C M t 1 t » » o
1 h1 eo
CM i f f i f f 0 5 O CM i f f CM CO i f f » o © i •*# « c » o o t - o e o —
cS
CO-^OiCDCMCMCMt^.
t ^ C 5
\Ci
L-^XCMCOi—
"*
C l
i-H
C l o ; »O C l i-H X M H
i-H
» O i O X C C i — I O O C O H
Cl
C M C 1 0 5 C D X C M l f f i f f O O : 0 0 0 5 t - H C t - S I M H C O O i O O O C
l O H O H ^ K M O C R C O t O O O O B O O T f H t » ! »
S
»Oi—It^OiOiCOOJCO
C M I > T j i c 0 t > » f f C l O C M C D CM CM - * i-H i—1
C l CO 1-H
t» » ^ t» o a »ff o ; co o o c i CM (Mi—i
i-H
"H oj •' • cö cd
^ i
.5 co
ö a bo M ° so
)
b
i
CO Ö
03 J ^
Cl »ff i-
Oi
O
1 1
o i-H
Cl CM
1 1
CO
o T f o
o o
Cl C3
CM C3
s
I
a s
CO
Is 3 o£
—
J
:C3
t . scS
O scS :cS . 2
05 free »o Cl CO CD
Cl
v
c o -a T j .5 =o c
ä c - ^ "S .§ 2 « c 1 1 sO ^ X PC) M S 5 %e o c
i
« : : : . : « :c: • 'S SP • « •
03 CO
—
ceiorcxcoxcDxt-cc
o i • i : i
co
1 O
o eo o
T-'
»O T C Cl Cl
o
X
i-H
O o;
X C O i —
05 O
-Cf
CM
CD C l O X H H C O H
CM X
- H
£35 Cl Cl Cl
»O
C l X i— O CO O CO - * • c o c o - H o e o T t < T t i e o
o o
o o o o
0 » 0 0 5 0 q i > C M O t » C O C M t > t » CM l O ( M
05 Cl
o o
H^ ( M X
O
o o o o o o X o T f
cscccoocMcoccrji-Hc: coo»ffococxcoxo;
a
a co c i
-H tCl
CD Cl Cl
»o iff — c i o; L^ x CM ca co r- co o I O 3: I O i o i c c co co M a H x x
"o a S sO Xxi ^ d
o o "9
r f c O C O C O C O O C D i - H - * c C i O X O C O - ^ i - H C O X X t > C M X » O C M 0 5 X X C 1 C O O CO i-H C l CM C l
X
O iff »O X CD
Cl Cl
c i r- co iff o »n x x — i-~
a>
1-H-
o »o CD
1-b» i-H
oo3 S-.
T3
C O CO
CD
CO
CO
C 0 3 > H / C ! C " * O C C M > C » 0 t ~ C M - * C M C O i — l i f f - * X C O X T f ( M X O O t ^ OS CO r - I C M
CH
bo
i—i i - H
X
»o »ff »ff
o c i •«* os »ff co os t - Th »ff —• * * »o
ort
3 o
O C O O O O O O O O O O O O O O O O O O » O O » O O O O O O O O O J O i » O X O X t ~ C l C l CO
i—i
«3
CO CM C i
t*
C
-a OH
"So
sO
CO CO l O l O l » T t
O
o o o o o o o o o o o o o O i O O O O O O O O O O O C O C M X i O O O i f f O X O O O C » O C l C 0 » O C M i — i X i f f »ff O i »ff O C
be
T3 c3 C
CM C35
>
X X CO
^ c
CM
CU
GO
I
1—1
be
t» CU
H
O O O O O O O O O O » O O O O O O O » O O »ff CO l O O l O i f f »O 0 5 CD O X
1-H
CO
61) O
X
O i O O O O O O O O O O O C o c i o »ra o s o i-H o o i f f »ff i f f c O H H j o O M i C C O i O X O J O l C M i C O C l »ff O Tj< O C5 CM »ff X CD » O C ] • - * CM CM "sf CO CO i-H -HTflCOCD
-O H
u
i — 1 1 * co co
0 0 CO OS i — " * t » c O
1-H
CO CO
CO »1 OS
i—in
- ^ - C O H H J C O O I C O I Q C O I O -
o r*
o CU
eo
»o t - O
CD
53 CO
CO X " * l O »O 1 ^ — 1 - - C l — CO C l t— O -H^ L^ X i f f CM i f f
- * G M i - H T } i T t i C O
CD CM
bo c
C8 u sO
» f f T t < c - » f f » f f c M x a 3 X c o o c o i — TtlcOOi0 3 S 3 s r O O C M O O C S H T J i r f C O O M O O t C H i M i M i O f -
eu
A
—• 03 SÄ
SH
t-l O
c/o
83 O T3
a
! «3
m <n
-u
CM O S OJ H
1 c-
»Ö " 3 CO <N M
O
CD I-H CM rH
1 CM l O
CM CO CM
CM
O O o o O »O CM
1 O l o Tf i-H
co m co — TJI
o OS
Tf CM CM
1 >
hr
°o 1 1 I1 O»O O»O OiCOo m
I o o o 1 o o o O CM T f CM
O
I O O O O O 1 1 o o o o o '
CO C O CM
T *
03 o X CM
C O i—1 C D l O
--1
CM
ö c o c m o
o o
1—1 I—1
in
o o o o o c
o o
CO
i-H
O O O O
t— CM
:0
O
rH
1-1
03 O
ncOCMOCDXOCO ° 1 I1 XC J>n2 —£ f-i i-H CO CM T f T f T f 1 J£
O
1—1
"3 tr.
CD O i CD T f CO «0 CM » O 1 3) ! O O t » CD CM Oi O i—i i—1
1 O l o
1 9 S S 9 I O O O O O ° 1 1 I O O O O l O O O O — 1 1
I O O O 1 O O O
1 1 o CM CO o
O i O
T f
O
CM
i-H
CO
i-H co i n CM
°o
i n co i-H CM m TH CM
i-H
o
CD
—H
-3
O
•i-l
bo o M
<x> rH
1 «
«
f l C3
a
bo C
O rt
1 O
| O O O
OiO CM
Tf i—i
O CM i n i—(
tl> "*
1 1
1 I O O O O
lo 1 1
1O O O
1l oo oT f oCMoCM l oC O CoO Io- H
in
™
1 CD CD 00 CM O 1 1 CM CO i * CM 1 t> Tf
1 1i Tf CM CM i n |
C S C(3 l O i C M
l ^
t ^ i f
CO
CM
_ l
H
i-H
cct^ri
CM
"<*
I 00 03 00 CD i—i 1 1 C75 i—I 00 CM CD 1
O
O
.—t
i—i
1 °
0 0
leo
i-H C D
1 1 in
1—1 i - H
CM
1 I x - n t e o
i co co co
i TJI
1 1 5 CM i t
t ^ l O I > H
°o
I O
CM
CM | 00 1
CM CO rH
J^
O
o o l o 1 o o o 11
CO (M
i -
X
iC
CD
Tf rH
C33> r f CM . -
CO m
i-H
X
x in Cft Tf CM —
Tf
co in CD
i co 1 1 1 Tf1
"<# X
CM
t»
i-H
i* CM
CM
o
CD
1 CM i n
i-H
o o o o o o
o
o
c^
i-H
bo 4)
1 1 S 1 S 1 1 1 11
£
P3 O
»
O
**
I-H
r H
1 1
CO
1 a ^ t o i o o o o c » 1 CD i-H i—1 i n i-H CM X CO
H
I-H
I
O
CM
S 1 1 S 1 $ 1 1 11 11 os 1 co 1 1 CM 2
CO (M
lO
CO
L-
CM
lin
i-H l D
O
^
1 CD
1 tCO O)
TS 3
i—1 l O
Ä
- H
T f
1 co CM - * o ex !>• co CM h" r- ci 0 1 OMXINCONlCTlltCt^^r CM o o c o o H / o o i o c q o it COICLm x x i-
l O
CD
S -i
53 **
11.
O 0 0 O O O O O O O O O i O O i O
(M C
o
CO l O
2 *"
•-. c-
•O s pq
CM
l O C l l O t » O r f O (M i C (M l i - H C D C D i - H r H C M r f T *• - * i-H i - H C O i - H K5
»O I - H
O i C O O O O O
I O O 1
l O CO " * I O r-1 O CM CD CD CO CO
i n CM
o —. o o o o o l Oo Oo 1 1 o oo oo oo oo oo oo oo oo oo oc c: :
in
r-H CM i.O o o o i n ex. o o c 5 i-HCDi^i-HOinxic : •<* i-H CM IC3
l O
lo 1
o o o o o o o
I O I O O I O O D O M
M
fl
CM CO
O O O O O O O co
ö o
bo ö
1 o oo o om o oo ot>ooooocoinc i S i in 3
" 3 CD (M
T
r"
br> ät
l O l o o
1 OO OO OO OO OO OO OO OO OO OO CC 53
O
i-H co
o CM i n i n o Gi »n »n o i n ic3 i-H CM CD i n CM o o •*• H
in
->tf
r H T f
i—1
CM
1 V 1 >o •a 15 w w
CD
i - H i—1 C M
l C O
m t CM
>
> O H , H » C CM i-H
t » H
c
»
m
—
1 1
CMr-H H
O i-H
in
1 1
if> SM
— T f — C Ä T f L ^ C M X I ^ O C O T f C O C O C M T f r - i C J S
!1 in
T)H I-H I-H I-H CO oo t»
m
X l^ X o O CM m - H
CM
I-H CM
i-H
CM
-<* CM 0C)
CM in o co
CM
C o c "öö"
O
i C
CD T f
i C CM
co
CM tSd
o c o c o o co m o
O o
m CM
Tf o
I-H
CO
o
1 T f
o
o
CO
T f
CM
CD 1 CM X 05 i— CM CM CD — 1^ CM 1 C?i — CC i-H CM i n r H o CC CM i-Ht--incDCDCOCOCO-1
i>
o T f C5
O
C5 o O m O
C35
CO CM
CM
O
GS
X
i—i
CM
O
«> o A! 02
CJi CO CD i n
o1
i-H
CD
X
( M C O H j H o i X O t - O C C ^ CM CM ac OS -rt> CO X CM CM c i-H H C O ( M ' ^ [ . t » H H S-
in
1 1o - H
I f
H r
l>
o
CO CM
C O i-H l-
o
CD CD
o CD
CM CM CD CO LO CO CO C» t » i-H O 1 H: O X i f f - Ol J l CD O 1 CO T f CO CM CO CO i—( O M "
1 !
o
—T|T X
Hcocoa m cc
m CM CO
o 1—1
CO
CM X CM
oz at X Tf
CD <33 CM
I-H CM
co m c» o X i H
lO 03 Tf
T f CM
CM T H
-H^OCD^HOin-H/OiCD X X X CM CD CM - f CD
CM
Tf
CO CM
CM
1 t— lO i—( O i 00 O
CM
t ~
CO
l >
H f
t - '
O
1 1
,—i T j i
1 T f
i
- # OS CD C X X L^ m CM l - c 1 > I O C O I > C C N C O H O , 1 1 rH CMi-Ht^TTCMCOi—IXC COOlrHl-HCMt-OCr O CM CM X "-H CO
o
fl
• co
a "Ö" cc
ca ^3 . i : fl
fl
Of :C
sa '•Irtg ÖD:c i l ^ § a , -s a ••§ |
£ c C/3 C
: CO
•J
3ifl
1/
O cä
Ö
CO
o CQ
ri få • • ' co SH -Q '• '. " f l 3fcOO , Q ; ; ni y
a
o CO bo
l-tflOO-rl-X-H/GtCDO l o x t ^ i n c M c o x c M c T OS CM i n CM CO CD X CM iC" i * CO CM i—i CM CO J CD - * co a
CO
Tf
0 0 1-H
1 1 or1-
2 13
mx
XI
o u u «R
ocamz X
c
\ - i2 c
c
•-
a
' -n •
>-J
fl <ao -2 £ cu 'ac u " fl £) bi o ^ a ca -O u «
u a, "S °- > lo P :cS k. :CS O :o3 :CS .Z
TH
CM
1 1
o m CM
o o
Tf"
o >n CM
1 1
CD b» CM
o CD CM
ca
ca
g
aa
a X
CO
a« * i cu
o ii
•si H 3
CO
tH t-i
:C3 O
fl
X
84 • O Ä S S
oi.oc»(M>ni-coco<M^ooL^^^^O)c»^05^-a5coio ^S03050.I>HH(MC0Hl-TjiOaiK;C0HHHt-OT0: 1—Ii—Ii—ll-H
r—I CM i—11—'
i—I
4 CM CM i—i CO CM CO CO
i—I i -
O O O O O O i O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O i O O O C M O O O O . O O » 0 » 0 0 0 0 > 0 » n O O O ? Oi k0 OOO 0C H e O 0 CO OOO lO ^ > 0 M ( N > 0 » 0 O 0 I t - O O i 0 k M O O CÖ Or i i—«i O
o o o o o »o
CM CM i—i CM CO CO -sjl
T< T *
i—i T-l CM CM i—i i—i CM
o oo oo oo oo oo oo oo oo oo oo oo oo oo oo oo oo oo oo oo oo oo o oo
oq
Q© o o o o
lOiCimcOOCCOOCSIOOiOiDCMiOiCiOiCiiniOOOO i-H r-i CM CM i—ItNH i—IHH i—Ii—i-^i—ICMI—Ii—iCMCOCOiC
- * Tji
o o o
ooooooooooooooooooooooo O O O O O O i O O O O O O O O O O O O O O O O O »OJOiOOOCMTfOO^fOOOiOinOiOiOiOOOOOO H
H H C M H H ( M
H r t H H H H T J I H ( M ( M r H C O C O C O ' * -T. l O r-1 O Cl t -
0 0 0 0 C 0 T * i C 0 0 S ^ ^ L ^ C M O C M T - i > 0 C B C D T j i O » c a 0 0 S ; ^ 0 0 ^ • - H O 5 0 0 0 0 0 0 r - I C O C M C - C M t - ^ * O l C O C M 0 0 i - - i i - l C O i O C O C O — . — I , - ! , - !
H I M H H
i-l
i-l
COi-HCMCMi—ICOCMCOCO
OS CM CM CM CO OS CD ,
,03CMCD0500Or^t~0iC0t-C-C0O5O oxcocOHffit-ocMiocMrocncooosTHHCOipccCTic COt-O CMO O O - H i - O t - C M ^ C O T j i H t D i O C N C O i O H C M C O C O t D i-l ^H i—I COi—I CM CM i—iCMCMCMCO C0t^"*cfliOCOiOC0XC»05C0CJlCRC»HT|iC0C0C0H-iiC t - M O M t O ' - i H i O C M O i C H i O H I ' i ' ^ O O H j i g H H t . OOCM050i-^CMCMiO-*OCOOOeOCMCMCO-^005CMt^rHr^ Jn(f|HrtHi-1 i—11—I T * i—I CM CM CO CM CO - * r_I^HrHTH coiccoco^ioiOQOTiiic-^Tjit-io^oot^aTf OfflOJCMa-^ioicincoot-Hi^cotTi-t-OCT CO TJI 00 CO i — l ( N i O * O I > O 0 J C D 0 0 ~ O < C C » ! M t 0 i—Ii—Ii—Ii—Ii—ICMCMi—Ii—I i-l T—I CO i—i CO i—I i—i T * 1 IN O TH
u 0>
C 6r> • * • >
0 W
sa
o
^ > at co
3 TI O
cu
Tfl O
ey t»
£
O)
en
TM
rf
t » T-!
C ^4 id U
t* 0C5
- i
t* bi o
ed a o
GG
ä
an
o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o > o » o o o o x o o i o o o o o g o i o o i n > o o o o o » o
tn
c
-H o »O o o o T}( CO
T-l
3 O O C O O O O I C M T J I T - I I - I i—i i—l
C O t - ^ ^ ^ O t - X M O Q O O t - 0 0 T—i CM i—l T-H
I!
CO Os
o o CM
-=< "3 » 2?
O
<M t -
CCOJMtDCCHCOIMI^COiCOcOOI'-iOOlH^iflCOi-iJ >o^i>wo30icoiccot-iccccoeocoHei5cocscsaoc» riioost-TjtiococsiN^coioococOTiiiococBro^aoio t ~ co ao ao CM »o o cqt~co-*coocoost-»ot~Gooocc
CO
tn
o o o
OS 00
o o O lO io t » l> - * 1-11—1
i—l CM CM
~© o o o o o
O O iO
lO l O
OS
1-1
O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O St-^OOiOiOOOiOfflOCOiOO«OOtDOOOO ooacocsieiocMHHcot^io^cocs^caiMOt^ocox
o OS 00
T - l 1—1
CM
T-H
o oo oo oo oo oo oo oo o
oooooooooooooo
o o
l O O O i O i O M O i f l M O O O O r - 1
OS
C O O O ^ - ^ ^ r H O O t ^ O O C D O O c D O O i—i i—I CM i—I — i
00 00
O O O O O O O O O O O O O O
O CM O O O O »O lO aooooiocoOi—i
1-1
o c o t - i i ^ a c o o i o t c c M t o c o f f l i g c s c c T H T f c o M / g H i CMT*OT^Olc0C0l^-*05OJC0Oig0Tt<^CC^CMi0t--OCM O J - ^ r f i i o - < t c o c o c - i — i i > c f t c a i > c o > o a ) c o c » r - i co -<# o co CD »O OS 00 <M CD OS HCOCMCOCMOlOOI>«Ot>l>Oif. i—I
_H
i—I
t^coooao-^cocM
o o o o O iC O -+ ( M i—l
i—l CM
OS
OS CM
1—1
1—1
O CM
CO
os co
00 T-l
—< CM o •>*
lO
co
OS CM 00
O CO »O O! T-l CM CO 00 CM CO I O Tji OS OS iiCOt-BJMOOl^HOOCSCSHC (McMHoa^oHocsmoscsiio
CO CO (M CD t- CO iC t» i—i oo CM co os co r^ oo
CM O CM O CO i O OS O » O CM CO C M O i — I C O C O O O O t ^ i C O C O i O i O i O O O O S O S O t ^ O S O O C M i-HOSCOCMi-IOSiOCOt>COCD
TJ
OJ O
CM ( D O
CO CM O
C M i O C M - * C M i — I C D O O O I O O S T J I O O O i—l i—l i—l CM i-H
O) 00
0 0 CO ^ H CO
T P CO
i-H » O
I O co CM CM CM i - l
T3
.a " ^
fl
O d a - g fl T *
«
» » o sO O ed
ed
-
,~
*
•
C/5 CO CO CO
co • «
!Jt°o"3 •Po
<*>5 r f e ^ o fe j a «
fe
£ °-T3
—" CO
o -2, 5.2
o ^
S <s si : 0 i
3 a
C sed o sed :ed .£:
CM CM
OS CO —I CM O Tji
H t D m - * e o o c o i > i > i ( M > c » i > i o
OiOO^Hcoeoco^tit^ CM t~- 00 CO OJ CM • * OS OSCOt~**Ot^cOTji CO CO O 00 OS -^i o
O O T}l
co
OS
OS
i—I CM —H
t O T | [ ^ o s O l O - ^ N • * l O H CM CB r - i t - r - i-H CD v O CM Os CO 0 0 ^ 0 0 0 0 » 0 0 - * 0 5 ^ 1 C O C ^ O T ^ O ^ L - C G r H C O C O C O ^ h C O - * -rtCDCDOSt-COCMOSTtlCOi—ICMiOt^CMC-CM00CD-*O3CMO5
O iO r(i
H rH
sed O
CM O CM
i
co~ be OS
o
"3 o
MedelMedel- tal tal 19231926- 1927 1927
:3
ca
o o
o o ire o
o o
o o o o o o o o o »o I O o
o o o o o o o o o »o o >o i o »o o o o
o
T-H
H C O H I C J T J H C O H
o o
T-HCMCM o o
o o
o o
o o
H C O ^ l H o o
o o
o o
o o
o o
i—1 o o
o o
o o
o o
o o
o o
o o
o o
o o
O
o o
o o
iC lO CM T | o o
o o
o o
o o co 00
O O O O O O O O O O lOiCCOTfcO
Medeltal 19231925
I I
O O O O CO O
! - H T - H I - H
C
l
T-1
O O O O O O O O O O »O CO CO O O
O O O O O O O O O O O O O O O O l O O O i O i O i O O O
T
H
f
H
i-Hi—1
M
H
l
O
H
CM
I O l o o
H
l O
c o t c c M i O i o a c M i n t ^ c D o o i ^ a t ^ 1 " r l i 0 0 i O O C M C 0 i O C M C 0 0 0 a i COCMCTiOCMCMCMOJOCMi—Ii—ICM
i - H c o o o c M t ^ r a r a c M c o o OOCMCOCDOOCMCOCMi-HTO COiOCJiiOCO-^cOOi-HCM
i—1 CM T-H i—I T-H T—IT—i
T-H CO
PM
Medeltal 1923— ; 1923 1927
Cl
I
a t* 9
s cS C
c o
M
05 co CM CM O
»o O O O O lO lC
Medeltal 1926 — 1927
ta |
Ci
?
T-H
-HH
t > OJ CO 0C »o »ra
CO CM CJ
t>-> "ta
00 i-H
CO
oo
CO CM
C D - r f O ^ C O ^ l l O O O I B - H - J C O H H t ^ O O H i O ) r J t - C C C O C O - * l — O C M - H C M
CM OJ O
I > OO TO 0 0 »o K :
00 T-H
1 — I C O i - H l C
CO CM
ro
C M T - H
CO T-1 CM T-H CM
I—1
i-H
T-H
TJ*
H
lO H
H
I
>
H
ra
T
*
l
C
i-H
C35
kO CO
CM-tOOOCMCTiCCCMaiCOCOT^CM C O C O M T - i t - . C O l O C O C O T H T ) i r H i O l O C O i O C O C O H O S ^ T f C M O O t -
O t » t - M O O 0 0 > C M 3 ' . CO O O CB I O l O H J H i f ! I > COCTJOOi-HCDCOt^OOOO^
%
1 1ro
T-H
T—I C M
ra
ro ro i i 1 1 ro -^
T - H T - H 1—i 1—1
T^T-Hl-Hl—11—1
CO
T—ICO
CO
a i - * r ~ o c o o o a o - . c r - o o c c o — I C O O I — I C O O O C O O C M I C O C M T — I C R H C M C O T t n n O l X M C M O H O
O O C C C O - ^ T - H C O C O O O O O C O ra C 3 5 1 » ro T H ra O C R O C S O C C T - H O C M C M O C M O
H C S M < N H H H - J T j l H l C 5 C q T l l
T-H-<T)<
l O l O CM 0 0 CO t - C M CO M l O CM l > T J 0 0 —c >C0 t - 0 0 C5 CM T j i CO CM CM 0 5 t o i > c o i > c f t i O r H i ^ x c D m c o r a t ~ - J o c o o o c o C M i — 1 1 » > o -^JH ra • * - j i H j i O T f i o c o T t i c o r - I C M C O T H C O
O CD C35 i—1 CM CM »O - * CO CO 1 ^ CO O 0 0 l O CM CO CM CM CO C O T J I O O - T J I C M O C O C X C D C H t o m c o o t - i o i o i o i e raocoiOTfcocxicoocÄ
lO
H
t» t»
ra
ra
lO
CO - - 1 Tt< T-H CO
o »5 CJ5 CM
CO CM CO O 00 C - CM
05 O
C5
lO C35
CO
I C
TCH
CM T-H
o
o m o o o o o i o o o o o < r a O L ^ O i o c o o a o o o r a o i o r a co i o H iM i o H co o o a o i> io
C M O O O O O C O - * O O 5 a o o u o c o o i o o i o c c ( M i o i o t - H i o o c o r o H
i C f f l C O C O O ) I ^ O O O - | T j C O C O
C75COThC~OiCOCOraOiC
^ra^*-Tjfioco-T*cocMCMraT-ira
CMCOCOIOCOCOOOOT-HO
i-H T-H
o oo
t»
O
CM
CO
O
T *
O
TO O CO CO
oo C35 O CO
"S CM
T-H
O O O O O O 00 O O O O O O O l O O O i O O c O O O O O O O O C O C M C M — i T T i O O O i O O O i O
»-i o o o o o o o o o c o o o o o o o o o o l ^ i O O O O O t ^ O O O
c o a t ^ t ^ o c o a o o H / H j T f r a TflCOT-K^jicOCOCOCOCMCMCOT—ICO
c o »o 1 0 oo o N 1 0 i o CM 10 C M C O C O i O - * r a O 5 0 0 i — i os
o
u
CD
ro O o loO o o o ro o c TO TO co o °O 1 1 o o ro TO
05 O CM
o er
o
o
o
o
o
o
o
o
o
o
o
T-H
O O O O — O r H O O C O O O t ( M i o o m c s x c M O o m o i o i o i o a i o i o oo i o H o o i o -)i ro T ^ r a - ^ - ^ i o r a ^ c o c M C M r a i - H c o
ra
ra
o
o
o
o
o
T-H as o
CM
O
T -
CM
CO CM
CM lO CM
CO co
O
c-
l O O C O c O O H C O O h o o i o o i o o i o ^ r a c o r o H I ^ - * I > C O C O C O C M O O I O rocoraiororacsxoo) i-H
CD
o co
CM to T-H i-H
C35
O
T-H
to -a a
o >ra
t^CJ5CM-tia5T-HCOL-^tCO<-HCO>0 O O O O O C O i O i O t ^ c O t ^ i - H t ^ C M C O I Q T H O ^ C S O O C C O ^ I M C O ^ T H
CO
O) BB
o o o
CO
T-H
1 *
ci
o
o
l O i O M O O O O O O O O
>-.
CI
T *
-<#
H C O H l O C O i - I ^ H K C l T f
Cl Ci
fcc
\0 CO 00
00 CD
lO 00
T-H
H C O C M H H C O H J H H
CM TO i-H
CM
l O i O C O - ^ i O O t - O i n i O O i - H O
o
o o
l O CM r - i ( M CM CO O
i—1
-3
o o
l O i C K O ^ O i O O O i O T f C D i n O
ra
T H
CO Cl Ci
IH
o o
0 5 c o c o i > c M T t < o o c o a ; o o O H O C O H H C R H t c c O C O i i O C O H i O i O O O O h i — I C O r - 1 -TJ< CM - H • " * T — I C M C O
Ci
to pi
T f c o i O i - i c o i o c o i — i - # c o ro C M o > O T ^ O C O l ^ C M C O C O C O O J T f i C O t C D i O 0 0 O i 0 C » H l > C 0 C M i 0 0 5 1 > i—1 i—( i—1 CM i—1 - H H C O H H 1—1
o o O 00 CO W0
CS
ro ro CM
Medeltal 1923 — 1925
a o
•v
Ö Cl Ci
Ci
:S
CS CM t » l O CD 0 0 CO CM
TO
C O t - O O i O O O - * i - H i O c O
»o r- ^#TOo i^ o T-H o a; t - t » C O ! O O C O - * T f
oo co ra i - - oo co ra CM CO CD •<* c o T H •^•^»o-^iocoTfleoT-HCMMr-ieo
CM - t
I O O
CO i o W CO I O i ^ CM CO rocccoin-^roasoooas T-H
l O
»o o CO
ra
a i O i c o c M T t i o i c D - H C M ^ H i - o r a C M M C O i O H ^ i H X X i O C R H a C 5 l O - # iCO r j i CM CO O t - 0 5 0 0 CM CM
c c H o o o o o i o r o r o c o C M O O C O O I O C M ^ C O T H I O t » t - CM t - - * t - O CM CO CO
CM O 00
» O O S C D C D O O C M O T — i c o - i f c o c o i o T j i c O T j H - ^ i c r a - ^ c o i — I C M C O I - H C O
t^co^tiinoooocMraco-H.H o i c o m i o e o c o c s c o o c a
o
I O
T -
t- o ra o CD t ^ lO lO
T-H
ro T *
05 CM
»ra
i—
CO
t-
I- o ra o
>o ico
00 c~ T-H
l O T-H
CM H
— -* Cl
o
o
o - H / i c o - t H - ^ c o r a i ^ i - H O O c o i c r w O i O I ^ O i - H O O v C O C D ^ C O O O - f O " T t i T j i o c o i o c o t > T ) i T ) i m i o c o a o c r i ' H H j o N C M H c o c o r a r a ' - ) » o r o - T j f - r f i i o c o - ^ H c o T - H o i ra T - H C O
i— ra • * * ra ra —i i o r -
CD - t
T(l l O H
CM T-H O
- H CC LO OS
CO CM O
- * CS O
os CM
So
I1
CO
00 lO T-H
CM CO CM -rf CM 00 T-H T-H T * CO m c o m i o - s t i r a o i x o c s T-H
CD CM »O i C O - * — i l— CM » Q CD CM O" o r a c o r a r a o D c o c o o i ^ c M c M X co C] Ci
i—1 CM CM i—1 CO 0 0 l~~ - r f - T * " # O O O C O C D C M - f O O O O O CM T J * 0 C t - CO 0 0 0 0 O 0 0 CO 0 0 T * CM CO CM 5 5 i - l O O h C O C O C O I O ^ C O O O J O J O
Q C T i t T | 0 0 3 X h C M O C O H C R C C t - O O O C S C O C O l D T j l C O C O C M T j T H I O t ~ i O > o c o T * ! c o T-H C M ra i—i ro
1—1
1 1t" C-
^H C55
• > *
OS r—1
o fcO
1-1
ca
;
B *
|
o
!/
CS O
p
fcc
'£ C c;
'o
i Sstx 1 l 05 , 5 " "
:0
^
Värmlands
a
Örebro Västmanlands - . Kopparbergs ... Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands
i-H
O
Älvsborgs Skaraborgs
1-3
O
i-»<*ooMHcoi^oraxracora
O H O H C O N C M O J T J O I O H »
Uppsala Södermanlands Östergötlands... Jönköpings Kronobergs Kalmar norra » södra•• •
»a
» O CM »
fl | C/0
05 Ö
_S C
oa
•9 o tu "? "S '-< :C5
O
a a 0
in
WO
a, &
O
86 1
, 2 T ; en <N
; « N C >
S
o
pq
n
o
to
W,
CO T j
00 CM
q" t > T * e o o - * e o r - i e o « c o i M e o e o £ » T | ( c » ^ i o « ) <r - tH» ' - 1 -
00 CO
t > C7
lO
o c o c »c c
»ro »c io
O
O
O
O
i
C
O
O
O
O
O
O
O
O
O
O
O
O
O
O
O
C
r H
, _ , , _ , _
O CC l O TJI O >D CO
-^ -a
co
i 1 m
C O C O I N O l ^ T f b i ^ O i O i O O i O O O r -
o
=
CS
a O
"* »o
o
t~ 00
~ö~c o c O iC
©"
a i> io <t © ic co
o
t~ a
c~ »o r~i
\o
CO cc
Ttl
o 00
m a T-H e r o oc
co »o
c o e o M C M ^ n c o i f . o c o k o o sr il ot—1 o ii c—
L^CO
1—
1—1
rH
co <N OS
on
>
ui
HI
* J
I N
c£
^ +3
a o
a
i—IC»
^e rf ? O) s i i N
I O I C O T I I
O)
I-H
IH
t<N
o be
rH
i—1 Tj<
i »o © © © © © >o I c O O i O O O O O l CC l O I C CO H
Tf
»CÖ l ^ H i—1
i o l o
CD 0 0 rH
1 1
Q
o co o
Dl Ttl
o 1—1 Dl
1—1
co T* y *
o oo o
11 CO
CO
»O
t ^ »O l O ©
Dl
CM
D l t > r-Ii—( CD
O O O O O m o o o o l o o o ^ i i
•a 0
1© © © © © © © l o o o o o o o (MiOi—<coi—iL^^r
i—Ii—1 CO
O O 1
O
©
i—1
o
bo
r-
I
O
t O © © © © O C l o o o o o o c © o »c © © © c
i-l
S J O H H C P r l r I—1
CM
O
O
O
O
O
O
I
O
O <M 03
i o loO l Oo -rfo 1 rco © CO o Ho I© l ioo . I© BO O i>o l
1 CO r n i o OJ lO) CDr-^CMOCO
1—1 CO
rH
I
O
O
O
O
O
lO
»O r H
" 2 - 2 <* <y>
^
O
«3 o
>o
CM
lO <N OJ
r-HCO
rH
C
l l oO oC oi Oo O oO o^ cC
O r H
t»
i—(-H/COCOCCL^CT
CMiO
lO
H i o O CO CM CM rH rH CM
CO • — l l O C O r - 1 1 O C O C t O O H H h » t ^ r H t ^ O l O 1 C M H O J r - 1 CM O. r H i—IrH OCO rHCOrHCM 00CO 1—ICO eOrH
rH rH
c3 PH
• *
<N
CC i-
I r H 1 CD • * O 1> O i i ' l I r H 1 • * O ^ f O O O! o O C» t ^ CO n T f C K CM »Q-rJ<rHt-COr-ia
00 Tjt
">* CO CD
o r H co
I O H
o
cc
CO
o
CO
1c 1 lc ^
o
I O
o CO CO
1 1~"~Q 1 1 CO CO
o
VD
r^ 1 rj
r-H
CC
rH
rH
o~ _ co co o o oo ol ^ »o CM
00 1.» 1 O rH 1 CO T f CO CM O »O CM I O I CD 1 ^ t - O 1 ^ l O X CM I C O O O I t ^ C O C O - r J f - r J l C O C O ICM 1-rJHCO-H^OOt^OlC: •<* COO) CM CO CM TfiiO i—1 H X H H J O J O C C lC-# M O H H O J C O l O H y-i
o
I1 IcT
co
C M C O C M l O r H i — I C O r -
T^
CM CO
CO
I CO L- CO CO O CM tH- | CO I CO OJ l O l O CM CM c 1 - ^ C O C O i O C M i C O i I O 1 O Ol H iC O M S O
CM CO r-i
3"
1 er o
00 CM
CC CO
CO
CM ri 1 m . 2 " 3 co CM
1 •—
o >* m
1- C
I O l o »c
a»
HH
©
l—1
iC
o
H<J
i o o © o c; © c l i O O O O O O C
O TJI
i—1 CO
CC
H
C3
2H
CJ
-*O star Q ri
CM CC
co Tp r H
1 T P CM O D l D l r H 0 0 | CM 1 O l CO 3"- CO l O o s « 1 l O 0 0 r - i-H l O t - CO 1 CM 1 CO l O CC —' CO - ^ i C CO r-1 CM CM Tfi © TJI K5 ( N a l O r - i t - L-
^ -w
)
t*
1 1
oo
Tt
t~
o
—'
^h
11 Ttl
t^ CO y—*
1—1
eo (N 03 -r-t
co>o i c M c o CD 1 l O C C c o o o o
i C O - H X l-^CDCO t»
H O CO
I 1
I o c o i o i « io a t I O O 1 !•• 1 H o : i C ^ c o c o o c M c c c o a i
CO
rH
• *
icocc 1 0 3 X CM
CM O J CO CO r H CM
CM
en
O
SQ
r-H
'
TJ „
C en
o
•
:
CQ
ca cs
wDcöOSsMW
o 1
en
en tm
•3 taO?3-o. .2 e 13 "K J is !. rt2 -HSa i
l ä
j
n :C
en "•o (H
! 7: 2 «. Ja" :cS t 1 4= I Oi ^ K > 0 > a O > >Oi f f l t i i 2-.O
CO
i
o co
i
co
o CO
co
co
I—1
o
r H
CS
CS
a a ti co
H3
cos
Dl CC D!
r^ 1 r- »o o
t^ CO
IC
ästmanland opparbergs ävleborgs ästernorrlai
So o
cd
1—1
I—
i OS C
3dermanlan stergötland: jnköpings ronobergs al mar norr » sö dr
rH
1e s c o c CC 0C
© © o © o lO © O O O
IH
•OS
r-l
CM
^^ooiot^cecocococ^coc£cMi^<>.i^fioo-*^*:C! t> — x c o i o ^ o o r o ^ r a t ^ i o M c c o ^ o c B i ^ o rtCOCOOJOOiOCOHiOIMCTOilrJimQOCsl^^iCiCD
|1 *~
>
:0
iffl
o""
C O C O t ^ r H r H C O t ^ C D C O C O - H O l O r - l l ^ - ^ j l C S O l C C
O !
Tj1
i—1
CO t>- i C i—i OS lO O H C iC l O CM O CM
a tonT )
as
*
co cc »c a i—1 CC o a
~H
C3
a
o t>
•
lO I—1
I—1
(i
0)
CO
CO r H
CM»DOT«T)<rHHioc»aooiococooooiocM"rti»ocoir: O-HOlOlCOOlrHcCTfiTtiTfiiOOMaCt^Or^OlcOOTtiOO l^MO]fflOOO^J-!rCOlOC3SrH3:aOCD'*--lrHflOI--^r-Tj O t - ^ C O O M C O r t C O i M O Q O I C O M O ^ O C O i O O t O a i M
TH
« ? a
1 ^
CO
^ri
T-H
o t * c 4 o ; n i > ' - > O r i i o f l 5 ^ < T c i ; o ! « 3 i o c B ( M m o o - x H i C (M f CS 31 O) - t ^ CC 00 X l O CO 0 C * O l O O l - ^ CC © t> OiOCOCOOOJOTCOCOHCMCCL^X^COCOCOCOl^iOO' » I C O t l l T t O s i O C O r H C O M C O C T C T t M X i ^ C a i O i O O - . CM l > CC
• * <N C3
•Ö a
o o •fll
o o o o o o c o o o o o o o o o o o o o o o ©
T3
on
rH
CO c
1—1
lO <M O
hs
o
»o lO
L— CO
CCCOOS-J. l O O S K M t S i S l M C a O K N C O - s f i O r i l M i ^ C O M ^ l O - * M l C X l O C O O ! C 3 ( N C C f f l i C T l i i O t » O O O l C l O M H T j W i C ' j t O O C O O ' i f t O i - i C O l ^ O S i O i O W f f i O O l ^^^eoo5THco»-H-<*<?qeoc>]cceoi>coao»c»ooo-^i>'-
Mede tal | 1923 1 192
, ri
a
•*•>
0 0
CO
CC c
1—t
a
CM
O
CO
O O O O O C i O O O O T f O O O O O O O O O O O G C O O O L ^ M M c C K r l i O i C h K O u ' I O O t O i O O O C C
CM C2
o
a
oo co
~~ ©15"©~<F©©~©"©Q~©Q~l5Q~Q~Q~Q - © Q Q Q O O C o " - _ ö ~ c o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o c r o o c O i O O O l L ^ O c O C O T j i O i O i O O O C i D O O O O O O C C3S o >r
t <M O
*o
O
o i c o L C TT CM i o o o O! o o »o o i o >o o >o i c o o o c O t ' O ^ t ' H ^ M ^ O o S ' - i O t ' t ' O H O I f l O O i C O CO > C Tji O l O CO COCOCOCMTfCOCOTfOijiiOmiOOC
iH
03 fc£
-a
oo co:
TT
O
I
3«»g
lO
,_,
l O r-
CO
,
» *" m 2 S S
lO
T j i r f N r J i ( 5 H C S f f i H O ) ^ O O l » l ^ l ^ i C t D C O C O r - i ( M C O CD O i C - * [ ^ ^ * O ) ( S CM O CT ffl r » O ) l O t ^ X CO ( M CO CO 1-lO C lO X • * t J i H t ^ c C O i O O O O I l S r i C C r o ^ Q O t ^ t - C
o
C/3
gg 1 ]
+J a 1 O H-
)
"oo E :C5 C 1
>^
a a ti
CO
87 CO <M (M C3 OJ T-i
oo io -H oo a co (M io -^ w CM CD x co in ^t iO cc IH (M oc ca oo 0 i l O 0 0 - * O 0 0 ) C C - " J 3 X I > H D ] O 1 0 0 ® 0 0 ' - lO iC eg r I(M r-i ?l Tf CO •- 00 Ol
OJ I-H CO Ol Ol Ol CO T-H r-H 00 -- CO H *
o o o o o o o o o o o o o o o c o o o o o o o o o >o o o o o CD >c >o o o ic ic -fi o »o o c o o in >c o O ^ l t - O i C O I X M S t ^ C O T j i C i C O f f l ^ C O O - I ^ M C H rt I H i n co rt H o i o i co o i I O - i H t » Tt* x Tf
re
O O C
Ol Ol CD
O CD
i-l
H
Ol lO
O
CD
CD
"t
O O
O O
O O
O O
CO H
O O
O O
lO O]
i -
O ^
i — I H r - 1 l O CO - H H
H H H 0 1 " # C O r H l C H H C C C C C D t >
O O
O O O O O r O O O O O C
^ O O O O M O O O C
O O
O C
O O
O O
C O
Ol
»— i-H CO
l> O I O
CO • *
3 : O l O l O ) CO i C CM O CD t— L~- O w re a ai o a
oi H
re
co i n
H
> re i c ^ CM 0 0 >C0 —
oo re
ic
CO I M J l
oi H
Cft i.O CO
re
o i oo x » o o i i s C M re o i c o T J I c c o i H o i i^ x re CD 0 0 - r f 0 0 O l i — i - * r ^ t ~ 0 1 - * i i O ] O J t > 0 ; O l CO - t
vo CO
H
re
oq O l > H H
o c i—i re
H
—i o i
re
t^
re
rf
OJ
Olr^
O O i O ^ f O l i O i — I C D C D C D T J I I C C O C D C M O I C T J I O O C D O O - ^ C O O I
H ra re rn IO co
-*
>
re -* ~.
3: ^ t> X O J CO O OD CM CO CC O • * 0 0 CO a : 0 0 CM i * CM r j t CM OJ - H —i O i CO CM - + 0 0 O : CM cc i c t > o »o >* - J H i - a s C M rt I O s ej o
o i-H
o
01 —
lO
o
• *
CM CM —i CO
Ol
C O C O l C H r - O O C O N t M
i - i C f t i O H o o c o x O L O i o c o o s f f i O h - x x o o o ^ c o e o o ; CO
o oc
O CD
CO CM CM »O >C O: *T0 r~- 00 CD 00 Ol CM 1^ iO Ol OJ OJ t- i—I OJ i—I o: CO CO CM rf CM OJ OJ OJ 00 »C -rf 00 <M Ol CD -t CM 1^ iC t» -t- CM t—
l
T*
O O O O O O i C O O O O O O O J O O O O O O O O C O O O O O O l ^ O O O O O O c D O O O O O O O O C OiOOOtO!Di(3tCOMOO»OOC:COO(MuCiCC
o o i o o x o o o c ^ t ^ a c o i ^ o i e o o x o o o o c
•s-
O l CD CD O l — o
i—ii—I^JII-HCM
« re - t t~ oi
re
.-„
• c ' l O f f i r e o - i i T - i c o o N ^ ' j i o i ^ r e N C M T t a - i o i M r a cc x o c o • * c o re CM o > o i t ~ c c re x o re I O • * C M o i t o a x o i o a i c a c o i o ^ o t ^ c o - i c o o - H o o x c c c c CD I O t» H rf x H C O H L ^ - i c M - r j i i o — i o i H ro i c a ; •-i „ oi re
a o i i - i c i > H f f i t » c ( M o r e i » r a t » ^ o c i a x a i N C H t * ) O X " > i a s N T ) i a s H H N O o i o o i a a c D T ) i c D r o a t » c o - i c M - * C C C O C J C D - ^ ^ H i O C M 0 1 C O C D l ^ 0 1 t ~ T t i 0 1 L ^ t ^ t ^ 0 0 0 1 —I ,-H O l l-H Ol i-i re
CD CM CM O O —I
o o oo o> o oO o>C oO oO ol O ouO oO oO o»O oi C ol O o> o oo c» o oo o> o oo o» o c c m o t - t - i O l ^ O t ^ C O r - i C O - ^ C O r t N C D O l C C O O l i O O l O N C
O
O
O
O
O
O
O
O
O
C
D
O
O
C
O
O
O
O
O
O
O
O
O
C
o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o » O O l >C O O O - * i—I O l i—i i - i
Ol
l-H
re
»-i i-H
O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o oiOiOiooiooi-re^rereioxioNoreioioo
I o I o o
,—|
- Ö "c3 m <M a> ^-» CM CJ M ers i n
i — l O i O C O i O O K S O C O O C M i O O O i C O
_i
,-f ,-1
(
M
_
i
i-H l O
o c o c »o »c o er o c o o
o c o o o o
i-H
O l CD ^ H O i i C 0 0 O l 0 0 CM O i 0 0 0 0 O l O l O J l ^ — CD O i CO O O l i C re re o > o o i C D re o i o i > o re i^- o i i^- — o o o o Tt 1 M< i c » o » o -^h fflcoL^cocMiocoHTi<HHCMcoi>cox[»cMaocoaTj' i — i i — ' H T * oi oi i-H o i c o i —
CD — OJ o c O t-
• H j o ^ X H / x o c o s i o c D o i o o a i o a x H H - c i c x o - t i o i r e o i c D O i i H O ^ o i x i O r H i ^ r H a s x - t c o o i a i—i re re o CM H H i O H O i i o x H S i c o i > H x a x i O H re 0 o; H
oi oi
oi
re
. i
TU
,-H
oi
x co o i > CM • * r J . rexxioxoHTjioa^H/ F - oc o i-H i-H o i 0 1 o o ico O J >—• i - - L ^ I ^ C D re - * •— O J —< 0 1 C D io oi I O ic - * i-H i—i re -st* i—1 C D —i 0 1 i o o c » o ^ H C D C I - H I—I CD
CM
re t - i ^ C D i - i o r f -+ Tf o oo OirecO-#-<#CDi-HCDCOOC|CD ^ H I * ^ ! - i CD re » o r e
i I
PHI-H-CHI-HI-H
i-H i-H
x a •+ a io o o co o OJ C D O O O O C D C0CMO1
~ «
O l O I O l i I
CO
c o oo t> Ol i— C D
i I
o »c •— h I > ©
-H,—i
Ol Ol
in
nä
'c B .2
a a
EL-* 5 ^
P fefi-cT O cS ö t- 3 c ö ?. s: w D w C ^ Mo » b
75 cS "fl
bi)B
,J f l
i
h
O
C3
_".
t i r t
C3:oX>^:C3
t-i
^H :0
3O
M
5 -Q O
S
CS
O
Ä
' S «>
m m
rH
C
S-i
> "> 6
> a :CS :rt . 2
88 SkogSYärdsstyrelsernas (för 1926 och 1927 De 2 3 ä l d r e 1923
s k o g s v å r d s1925
1'tgifler: Taxering till skogsaccis Allmän skogsundervisning Biträde för skogsvård Skogsodling Skogsdikning Reglering av skogsbetet Skogslagarnas övervakande Styrelsens och revisorers resor • •• • Löner och pensionsavgifter Personalens diverse resor Fastigheter Expedition ni. m Inventarier Diverse utgifter Summa
24 553 21266 21415 90 326 93 804 123 376 224 777 204 064 212 063 000 308 759 271 355 533 276 030 231 067 250 154 6 066 1 631 259 6 531 1 336 525 7 084 1 939 904 181 136 177 146 168 681 37 843 44 948 43 214 111 587 1101802 194 778 37 736 44 792 61 533 167 448 106 644 103 306 143 120 138 703 116 989 27 035 28 830 29 375 150 449 1 699 644 99 504 1 633173 93 435 1 550 254 3 499 584
3 067 915
3 750 223
Inkomster: 1498 015 675 767 Direkta skogsvårdsavgifter Ersättning för biträde med skogs87 240 86 623 vård Ersättning för frö, plantor och plan568 016 647 681 törer Ersättning för syne- och rättegångs10 374 9 016 kostnader Räntor, inkomst av fastigheter, di307 679 1 050 999 271 234 936 864 verse • -. 65 600 66 600 Anslag av landsting 40 400 106 000 40 400 107 000 » » hushållningssällskap 150 000 T50 000 Statsan slag 206 140 356 140 94 5421 244 542 Reserverade skogsvårdsavgifter 2 786 421 2 188 906 Summa
1 664 723 118 803 443 420 7 831 223 813 793 867 70 000 35 600 105 600 250000 166 557 416 557 2 980 747
Överskott 1310 678 Brist
963 802
89 Bil. 8. utgifter och inkomster enligt budgetförslagen). styrelserna 1926
Västerbotten och Norrbotten 1927
28 300 24 250 3 000 2 000 103 400 104 100 4 724 10 000 11000 222 900 226 400 29 014 42 700 88 000 607 600 654 150 10 544 7 000 18 500 210 540 191215 43 868 30 000 113 000 11600 1 184 340 14100 1214215 1443 3 000 95 700 2 000 234 500 89 593 30 000 189 500 21442 188 900 34 500 43 850 45 000 4 919 9 000 8 000 1115 241 1 124 099 113 376 118 736 128 120 39 000 58 300 9126 4 000 6 000 50 830 36 250 700 413 140 870 137 900 16 500 16 500 17 539 21400 22 000 5 000 3 000 21877 60 272 1 471 463 70 244 1 493 793 8 564 161 800 10 680 173 000 4420 171 670 2 844 703
2 897 508
1 389 038 101 200
100 300
389 050
344 450
5 911
6 900
4 700
282 705
292 000
437 500
98 343
78 203
1 15 000
10 000
10 500 2 000
2 000
148 706 645 856 138 300 587 750 4 949 21235 12 000 — 8~9~5ÖÖ 66~2uÖ ~~ TÖÖ6Ö 7ÖÖÖÖ 38 675 104 875 42 900 132 400 5 000 15 000 9 430 19 430 ? 250 000 250 OÖÖ ~298l)00 ? 160 076 410 076 298 000 38 074 288 074 ? 2 549 845
294 858
2 500 15 000 5 000 ? ?
30 000 20 000 j
•>
437 008
393 277
?
154 303
101 277
?
« a g cg:
C O O l ^ l M ^ t o l ^ a i i O O C O H C C C D C C t O O C t O O i H — OlI O i H - j i O C ( M n 3 X i a ( N C 0 T ( ( i C i - i - j - * L ^ i O i - i i O ( O « O i O t » H C C l M O l r H t S O r H O I S S H ^ n H K t O O O W T t l H l C ^ S O
£ -ö •> - g
C O C C i H O C M C - i — l O O T j i i O i O t - C M CM CM •—I , i—I
00L-»Gi—iL-OSi—lOOCM © ( M H n ^ H ^ I
I ^ C O C O O I S C C O O T J Ö C O C os~aö » Q ~ Ö ~ C Ö O O I O I-H~OS c o T ^ ~ O ' t ^ f t O - ' t ' O O ^ Q O i O n f f l ' t O l C O M O O O O I M O
©v
bO M fcO "C g •C JS - 3 ,,r =? - 3
&0-S c ~
ootsco^ixoHrrooic^oot^HeooraM^coojco
C O i C - * a 5 C 0 0 5 r - i O I > » i O i O O C O ® l > H r t C D a i O i C r t M l > Tji l ^ • * J ] B5 t - r i (N ^ i (N O 5 3 (Jl QO O O ! O ! O i C ( O i-H i—, rt CM CM <M CM
CO t - -rjt C 5M C\J i - i its i c r - i l (M 0C• OS Tji r o 00 TJI a i C> CM o . 00 H H t ^ 0 0 2 N 53 O l O S Cft o ; ^ O j , f t CN 00 i C • * l ^ O ! c ( M ' t f f i l ^ ' O f i J i O l ^ - ^ ' r f C O i O i C O ' i U B i C ' ^ O ' W ' ^ i O N C
C
o> ^ 3
p< bp-.a
i
a
«
B
*
ti
r H C ^ ^ t - \ h ^ O O - * 0 3 t ~ l ^ - 0 0 e > 3 » 0 5 R C 0 i r 0 t ^ l 0 C 5 : 0 0 C M CO L— CM * - t O O j , - H CM CM T * CM t ^ T t * H l > O O O I ! 0 ••—' ••—' i ""—i i i-H CO i - l CM i—I CO
g
J,
Tt< »O CO CO i O CO
f*
o :C
i—i CO I O CM a : o t - 0 0 t - O <M O CD OS CO L - 0 0 o i C CC ( M H O TJI CO CO
"So
fl fl CS
•<
K
•a)
eS
-J
n
e
l - Tji o •"* CM CM
053 5! COCOTf
csiccooa © • H H H C O CM
:0
f3.5 SP'SL
o »os "ä " 3
O C M ' * i - < H » - < T | i i O I - t » ( O t » i - i O C O O O ^ a C » ( M c c o i i O » H T j i O t M 5 ) M C M O H T T [ > . i o c C i O ( M ! O C N O N C O - ' L - O Os T * T J I O i — i C C T t ^ O i T j < 0 3 0 S C O C C i n i n C M t - T H H i - o H S ^ M t M i D i H H T J t S f f i C O ' - H O M O l X O C O H a i H T j l
c
Th
>
^-
c3
ja
s-
5 G
a, - ö
» "S, ^
"a
02 ~
m
c3 cä i ö 3 M M , b p - - r
tu O
i—i
t -
CO CO
H r - i
00 CM t -
CD TJ<
C M T M - C O - ^ ^ O C O I O
OJ
S 5 -~/:ci " £ « 1—1
^ T t i O J C - * » O l O l - O >C i T . CO CO O H
o
i-H
CO
CM i—i Tji
CC er. i - O". i C \ N — - r CC T J I j ; „ . : c 0 0 J O J : I C J . £ X i Q ^ i cc H - ^ a i O X 5 H 3 S r H i O C O C O M C M t - C C O ^ O " v D < » i - < f f l c o i - - ^ i c » c c ' 0 5 J i O O ' - H C i 5 t - c r ' L — T f c o s a l o c o o o o i t o CM T J * CO T f CM i - l 5 Ä CM GO CM O t— »O T * I O CO i C i-* CM <LC O CM CM < — I H i O i C t » l O i O O T t l > 0 ! t » C M C O H i O C O C t - i f O - * H H W O I H . i—I i—i i-f!-(00CMCMCMiOC0CX>
.L r s g , *
CM C O r t O l ^ j l l ^ i C T j i i O C O - C O i O C R H O T t O ^ T j i O S : C O — ' 0 0 0 0 I— rtTfC»»T|iTfHOI>COT)iOCMOCOili-J5iO O 0 0 0 0 ! C C 5 t « C O H O H 0 0 ( M i O l > 5 i : 0 0 e 0 O L » T t t » ^ l > t - O 0 0 l — CM CO CO L - O
.£
ä 42 13
rf
o
S
£
°
t - t - T f t i—I t - « o O CM K 5 0 0 t » 0 0 OS t - T J I e o CM CO H COi t - C M C M C O C M t i O i - H C CO 0 0 C73 — i s i O i—I CM - H i—i — I
T j I X C O O ^ u C f O T j i O i T j i O O i — 3 O C C C - » - 0 C l C > C C C 5 S — I C M T J I 00 O CO — L- C- CO C5i i C O •<+ L - - M T J I I-H M O CM O CM >C2 i O O CMCTSiOCOCCtVjocoOOOCJiTiiCMfÖ^OOOCCOCOTjlcOCOCO
«be fl fco
>n co CM co T t O i CM oo i - i n TJ< t - co i - i evj , c t - CM TJI CM c o ers >c 00TJ<CMI-COCOCMCMCMTJI»C»O»O , CVJosCSTjit-lOOCMTiioo O J H , . iO i—I T^i CM »O
• ^ : o ^
i—i Tji
00 CC CM CO 00 O
CM CO i-i CM l O CM
a> t I OTOMCMOOCOOCOCMCSTH I - rt ' CMiO loOi—IIOCCOOO-HTJICMOTJI—i I 2 *• ° I ,§ .g o g i c c c in i— i— i-H o i—i >o cc »o c o T U i-H-H ^
CO ccS £
iC C »"2 «
S
c - as I I C I IcOOO
CD os t— COCCTJI
co os co
C D C O C M I - I » O
,§
cS
r s to
rao
00 i C CO ICOTJ<CO I O CM »O
3 S
s
» i f o -S D - 5 * • S . T j [ M *S <-5 >-i ,
CO t ^ i j
5i O
L^ T» O
• * 53 ) D CO H
CO i O CO H
CM H
O) CO
i^ooco—iooTjico>n»ot-cooTfiTjicocMOcc>ocoioooo iOr)iisojt»cs)[-ioo5ftTrt»cxi--inco»incocscooTji
OCOCNlCMrMCOCOOSl-COOCOOOt-OJOt-OOCOOSCDCOiO OCDCMQOOCOCMCMOOTJICMOOCO CO O : OS t - 00 CM CM I C CM CO CM i — I H I-H H iC rtrt^M»
bc
o M vi
t) fl
ir. S
O
•
CS
CO P
CC
c
g
c/2
0!
O!
(H t< T )
bo o ! 0
:0
S3 " a 45 o
Ä «
c :Q
c
t-, rt
fl £c
C/3 I/!
m
fl
Ä
-ö
H
t-i
fl
o •*-> c
c
§1
*-,a3--H'T5--J*J:>CrtCHiuo30H>o3H O — t-H « Cd : 0 X J3- :cd t-, :cd O :Cd :cd .!3
u
osa a s S c ; ^ w > o > ^ o > 2 > z
cd
91 a
g H - ; O Ol J S O O O O a O O O O O O O c C O c O O O O C O Or-tOOCJgCOOOOr-fOl-OOOOiOOOJOOOOO:
bo . «• a ;cj * Ö
i^t-ffii^aTH^aHoooooiot^iOiMtDiMOooicaiiCNN
^ : 0 ^
co
| W - t 2
8.3 Js > s ° e
eo
« « bb . - £ c .2 S
t*
'^1 a
a
o »o o co
t ^ ^ o o o o o o o o o
00 T-I
O
C
T f O O - * O T*
C M O O C M O O O » O O C O O O t - O T * O O O I CM - * r-1 O » O
lO o 00 00
1-1 eo O
O O O O O
I
Oi l O CM I O CO O
O O T ^ i O T f i c O C M C M e O r - I T t i - ^ 00 CM r H i - i CM CM
CO T f CM l-H CO CS
0 0 CO O T - I Tji
o s a -4i
u
"u
£ 8>9 9 b SH- S a
O r a n O - t O O O O O O O O O O O O O O i O O O O O C O O O O C M C M O O O O O O O O O O O O O C O O O O O C T . O ^ O O O i O H O O O O a o O O i C ^ O H ^ M M i C O O t M OHiOt^ClHTfOOaiODCOCMNGOO^OCMQOrHOOCOCMtO D O c o i o c N n t M T H ^ c o c c i Q o ^ H H i o c c * c o c a i > T-I >—' r-( eo T-i CM r-i
g ^ g S ^ S O O J OO OO H O O Ot O O C O O c O O O j O O O O S 2 9 S t 2 J ? " O o o o i e c t o o c o o O N i o c f t ' t o j x i o ^ c r - r H T j i c C i i o o ® r - O G O O T t i o L^ T * -+• 01 Oi »Q 0 0 CO O ^ L^ CO a »O i n ö O M « 5 T)( (M S I 10 COCMFHQO , eo cq ( M c o i - i c i c o ^ H t - T i i c r a ^ c o
TZ bo ti o c a o T3 O ».-ifc--75 ft t 0 : o g
m °* JA
CM
a * " « i f o T3 . 5 *
o *•
O
O
O
»
C
:
O
O
O
O
O
C
o c ^ o o o o o o o o c o
O
O
O
O
O
O
O
O
O
i
—
l
O
O
O
O
0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0
»OOOCDOCMOeOiCI>CMOiOCOO>0>OOcccCCMOOOOO l O c o i ' C J i O H i C r t t ^ r a t D a j c o c S ' ^ o t ^ c D c T S T f O c s i o OirHCOCMcO 1-1 • * CM (M Tji CM T—I CO T-I CM CO CO >ri Tji l > L-
•2 rs -* i « CD
- S^ S °ft bo .C 3
C
tu
P
j
Q
rt 1 Ö o t j ) bo b o " " —
T
f
|
-
O C
JT~ O C
.c M I O
r - i O - T f X t » C O O . " > i O i - I l C X
H C O l O3 — l a o o c o c a o o c s M o t o i c o i i c i M t - a c i f f i H t o xOiOCOOiOlOTj-COCMTtiCOC-COCMTtiTtiCOCCCOOOeOCCt^r-HCO <M
cd to
-a
j
H1 as CM CO CM •— T } I CS TJI 00 0C — 2 '-9 £ : n ° ° 2 t ; 92 — 2 : 1*~ 2 ^ ^ <*> — " * "^ " * ° ° °o »c: TJ< H 10 CM H O - * t > ^ H ® a C O » H ! ! J C Ö H Ö - -
1—I
—
- n
C
C
H
H
H
C
O
H
C
O
l O O H N H a r o a o M i O H n o ^ i C M T f o o o f f i o s o t » ClC0C>l>0COT}<t~e000OrHOC0OC\|Tt000iOOcCr-IC0O>0 O O M i O ^ C D O i O H H O O t - C O H t C C O M ' J t - O i O ^ i C K O ' i ' O h a b o a O H - ' ^ i o o i S T t i c H i o t o o i f f l o c s i H C O C C » O t ~ C O C O T j i c O C M C M T j i c O C 5 — ' C C C M C M C O C S l ^ i O T j i a o CM
CO T : 00 t - CO Os - S S xcS P ^ ^ O ' O ' + o ' * © CM 00 ib —1 N^ oN S 5 .CM ^ 5 ' ^a cocao.]CMt ^t—10»raNL-~ CJ? S O S i n '.»ra Tj, 5 — 15 u.j 9 ;_, t_;?> w\i^» N r »^ c>i i 3: i-iit;i cK cc»N>~i '*C>3T|icCiCCiraOJlM05I^O-*OCMCCCMCM'OCMX^iON o ^ i o m c r . 'cxcc^ca»HC» « 3T— C iCNJ c or-i c aö HCNitsco»ococoTt et;- -TJI CM
i T—i T—i T — . C s
^ 1 . M TJ< ^
>•< eo
CO »O CO »ra O O CO l ^ CM CM » o 0 0 t - - »O — i O O CO CO »ra CM CO l o c o i o o o o i — i o o c o o r ~ o > o co 1 0 o o 1 O O CM CO
Tf 1—1 H
t - 0 0 £>• T-H OS r ^ Qr» r~r^, T-I T-I CM
C\i - j n
T-jt
i
TJI CO 10 T-H o co
O CM t cc »ra co
t— T * >fj CM 1 o TJI eo co I O CO CO CO CM T-H t - co
T-I CO T f l
t ^ T-H
CM0D00I— C f t c O T t i c C O O i e O l ^ c O C O i O O O i O O O C C t ^ O O C M O e O H CO 10 i B O CM i C 10 O O H CO CM • * l O ffl 1-1 o l ^ T f 0 1 (M CM a c c o C T T f c p r ^ c o x L ^ o i C T a m - H r t c s c s i O i - i i o w M Q o n H TjiovocoocoeoT-)4ccocM^aioocooocn>oor^cxioot^occi—1
1—I T—I r-t —1 L-CM
CM - H
r_(r_i50r_|
1O1O1-i CM T-H O rH CO »CJ t~ *- t^ CM CM T-1
CO
i — I T - I
r-l
CO
5C
'O
05 O bo
ta e ^ ^ S 5 f«
r" S » ' c3 -H O o S XI 0 C « -O
!H
^2 CH
•S«-E « ö g > 3:0, « s § §\£
:S
O CQ W £ K O =< E73 > 0 > W O
>>Z
C
92 AT skogsvardsstyrelserna lämnade S k o vårdsstyrelse
Vanliga Plantor
o
fall
Frö och plantor
d
1 i n Gammal kalmark, brandfält o. d. Frö och plantor
Plantor
i mån av tillgång självkostnadspris
Stockholms
8 kr. pr dag
Uppsala
1 dag fritt, sedan självkostnad 8 kr.
Södermanlands
1 dag fritt, sedan 10 000 st. *-*/o fritt eller 6 kr. 5 000 st l-'/i-t » , därutöver självkostnadspris
i vissa fall fritt eller nedsatt
2 dagar fritt, se- fritt, likaså i vissa fall efter skada dan 6 kr.
Östergöt- 2 dagar fritt, se- fastställda priser lands dan 6 kr.
Jön2 dagar ä 4 kr. under gängse marknads- fritt köpings därefter å 5'5 o kr. pris Kronobergs
2 dagar ä 2'5 o kr. 10 000 plantorUillVssjälv- till enskilda eller 2 kg. frö/ kostnad bolag) fritt därefter 5 kr. därutöver till självkostn.
Kalmar norra
1 dag fritt, där- 0-5 kg. frö eller plantor fritt efter 8 kr.
Kalmar södra
1 dag fritt, där- fullt pris efter 10 kr.
fritt (om kulturerna makthållas)
vid-
(ej fritt i viss utsträckning, även i vissa fall efter brand
5 000 Öland 2 dagar fritt å Öland fritt; å fastlandet fastlandet 1 dag å av ålder kal mark fritt, å före 1/i 1905 avverkad mark fritt 1 /a pris
Gotlands 1 Blekinge
3 kr. pr dag 3 2—3 kr. pr 1 000 oom skogsodling mot viss ersättning enl. särskild dagar, därefter skolade, 6 kr. pr 1 000 överenskommelse omskolade; frö av tall till 6 kr. självkostnad
Kristianstads
6 kr. pr dag
Malmöhus
6 kr. pr dag
Hallands
2 dagar fritt, efter oomskolade plantor 2 kr. å mindre skogsbruk bidrag med 40 kr. pr har prövning; där-| pr 1 000; omskolade till eller i vissa fall 2 / 3 av plantors- och arbets efter 5 kr. pr dag bestämt pris; frö till kostnaden; plantor till 1 kr. å 1"5 0 pr 1 000 I självkostnad st.
omkr. självkostnadspris
Göteborgs 2 dagar å 3 kr. självkostnad o. Bolins därefter 6 kr.
verkställes av styrelsen under självkostnadspris, eller genom återbetalande efter ansökan av 2 /s av köpeskillingen för frö och plantor
Lika med Kristianstads län
2 dagar fritt, där- där plantor användes, frö och oomskolade plantor fritt; efter 6 kr. eljest frö efter dagspris
Älvsborgs 4 dagar å 5 kr. blandat tall- och granfrö fritt 1 8 därefter 10 kr. 10 kr. pr kg. - /o plantor 3 kr. pr 1 000 st 1
Uppgift ej inkommen.
fritt efter ansökan
93 Bil. 10. förmåner enl. kungörelserna 1926. Markberedning för självsådd o. d.
kulturplog kostnadsfritt
Skogsdikning
fri plan och biträde under 3 dagar
Skogsindelning
utearbetet som stämpling; expeditionsarbetet självkostnad
fri plan och kostnadsberäkning ] kulturplog fritt; i vissa fall fri plan; i vissa fall bidrag med 25 kr. som övrigt biträde; innefri kottklängning pr har arbetet 10 öre pr har prod, mark, 25 öre pr avd. å karta
—
planläggning fritt intill 3 dagar
överenskommet pris
—
fri planläggning
2 kr. pr h a r å karta
—
fri planläggning
f 7 5 kr. pr har
_
för planläggning 1 dag fritt, övriga dagar enl. överenskommelse efter 8 kr. pr dag
i
—
—
—
enl. överenskommelse
fri planläggning
enl. överenskommelse
fritt 2 dagar, därefter 6 kr. pr dag
» » räk- p ning och taxering 15 kr. p r dag
1 dag fritt, därefter 10 kr. pr dag
—
94 AT skogsyårdsstyrelserna lämnade S k o g s o d l i n g
Skogsvårdsstyrelse
Vanliga Plantor
fall
Gammal kalmark, brandfält o. d.
Frö och plantor
Plantor
Frö och plantor
Skaraborgs
2 dagar fritt, där- oomskolade plantor 2 kr. 5 dagar fritt, där- fritt; varje skola inom länet efter 4 kr. pr dag pr 1 000 st. omskolade efter 4 kr. pr kan erhålla 1 000 oomskolaplantor 10 kr. pr 1 000 st. dag de plantor fritt för underfrö självkostnadspris visning
Värmlands
fritt intill 12 da- plantor gratis. Frö till gar Vio av inköpspriset intill 20 kg.
Örebro
6 kr. pr dag
—
till självkostnadspris
fritt
fritt, max. 15 har pr år till samme person
Västman- 1 dag fritt, där- till självkostnadspris lands efter 6 kr.
fritt
fritt, max. 10 har, betesfred fordras
Kopparbergs
1 dag fritt, där- fritt, V2 pris eller fullt be- fritt efter 5 kr. talt enl. styrelsens avgörande, max. 10 kg. frö och 50 000 plantor
fritt, max. 10 har till samme ägare; bidrag till arbetet 12 kr. pr har
Gävleborgs
fritt på våren in- plantor fritt, frö till halva till 8 dagar, på beräknade självkostnadshösten längre priset *
—
Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens 1
fritt
—
fritt
—
— —
fritt
—
—
fritt
—
—
bidrag i den mån ailslagna medel räck
Dessutom lämnas bidrag intill halva kulturkostnaden, max. 1 000 kr. pr skogsägare.
95 förmåner enl. kungörelserna 1926 (forts. Markberedning för självsådd o. d.
Skogsdikning
Bil. 10 (forts.;
Skogsindelning
fri planläggning men ersattes dagsarvoden och resor, där bidrag erhålles. Kontanta bidrag i mån av tillgång planläggning fri intill 12 dagar. 40 % bidrag till arbetet, dock max. 100 kr. fri planläggning
trädräkning 10 kr. pr dag
fri planläggning 3 dagar
enl. överenskommelse
fritt biträde med planläggning (10 kr. be- 2 kr. för varje å karta intalas pr dag, som återbetalas vid avsyning); lagd har bidrag intill 30 % av arbetskostnaden fri planläggning; bidrag intill hälften av beräknade kostnaden, max. 1 000 kr. biträde som vid stämpling fri plan för utförd dikning; bidrag intill bidrag intill 15 % av arbets- 15 % av arbetskostnaderna, max. 2 000 kr. kostnaden bidrag intill 1 0 % av nedlagda kostnaden intet i kungörelsen
den fri planläggning (10 kr. pr dag, som åter- enl. överenskommelse betalas, då dikningen godkänts); bidrag intill 30 % med vissa inskränkningar intet i kungörelsen, men enl. uppgift har 1926 bidrag lämnats med 50 % av beräknade dikningskostnaden, max. 400 kr. enl. ^ uppgift har 1926 bidrag lämnats med 66 */» % av beräknade kostnaden, där ej annat föreslagits
96 ÅT s k o g s v ä r d s s t y r e l s e r n a lämnade B i t r ä d e Skogsvårdsstyrelse
Vanligt
biträde
med
D:o efter ansökan som inkommit efter viss dato
Stockholms
1 dag fritt, å svårföryngrad mark 2 dagar, efter 1 juni 10 kr. pr dag därefter 10 — 15 kr.
Uppsala
1 dag fritt, därefter 10 kr. pr dag
Södermanlands
1 dag fritt, sedan 3 dagar 5 kr., därefter 10 kr. pr dag
—
Östergötlands
1 dag fritt, därefter 10 kr. pr dag
—
Jönköpings
1 dag 6 kr., sedan 12 kr. pr dag
Kronobergs
1 dag 4 kr., 1 dag 6 kr., därefter 9 kr. pr dag
Kalmar norra
8 kr. pr dag
Kalmar södra
1 dag fritt, därefter 10 kr. pr dag
efter 1 aug. 10 kr. pr dag
efter 1 aug. 1 dag 12 kr., sedan 15 kr. pr dag
— efter 1 aug. 10 kr. pr dag
— —
—
Gotlands l Blekinge
1 dag 5 kr., därefter 8 kr- pr dag
Kristianstads
8 kr. pr dag
— efter 1 juli 12 kr. pr dag + resekostnad
som i Kristianstads län
Malmöhus
1 dag 5 kr., därefter 10 kr. pr dag
—
Göteborgs o. 2 dagar fritt, därefter 6 kr. pr dag Bohus
—
Hallands
Älvsborgs
10 kr. pr dag
Skaraborgs
10 kr. pr dag, då skriftlig anvisning lämnas, annars 1 dag fritt, därefter 10 kr. pr dag
Värmlands
fritt 3 dagar, därefter självkostnadspris
1 Uppgift ej inkommen.
s k o g s v å r d
efter 1 aug. 15 kr. pr dag
—
97 Bil. 10 (forts.).
förmåner enl. kungörelserna 1926 (forts.) och
a v v e r k n i n g
Husbehovsavverkning och ungskogsgallring m. m.
Stäraplingslängder
undersökning för yttrande enl. § 6 skogsvårdslagen och gallringsbläckning i ungskog under 30 år fritt
Biträde för beteskultur
1 dag fritt, där- som för stämpling efter 30 kr. pr dag
fritt en dag, därefter kubering utföres 10 kr.
—
Biträde av länsjägmästaren
—
som för övrigt biträde
1 000 träd 5 kr., därutöver 2 kr. 1 dag fritt, därpr påbörjat 1 000-tal efter 20 kr. pr dag
1 dag fritt, sedan 8 kr. 5 kr. pr st.
25 kr. pr dag
—
fri
1 dag fritt 2 dagar fritt, därefter 5 kr. pr dag
d:o
—
d:o fritt
—
— —
1 dag fritt, därefter 0'5 öre pr träd, för större efter 25 kr. pr dag 8 kr. pr dag överenskommelse
—
som för skogsvård avverkning
—
—
4 kr. pr dag
och
—
—
taxering eller stämpling i förening med taxering 25 kr. pr utedag; innearbetet fritt
—
fritt
_
—
—
som avverkningsbiträde
1 dag fritt, 10 kr.
7 — 3015.
sedan 1 000 träd 5 kr. därutöver 1 kr. för varje påbörjat 1 000-tal; för flera styrkta ex. 50 öre pr st.
—
—
—
—
rritt; dessutom under| vissa villkor 20 % bidrag, för arbetskostnaderna! vid omläggningen 20 kr. pr dag
—
—
98 Av skogsvårdsstyrelserna lämnade B i t r ä d e Skogsvårdsstyrelse
Vanligt
biträde
Örebro
fritt 1—2 dagar, därefter 10 kr. pr dag, liksom för innearbete
Västmanlands
1 dag fritt, 1 dag 5 kr., därefter 10 kr. pr dag
med
s k o g s v å r d
D:o efter ansökan som inkommit efter viss dato
Kopparbergs 1 dag fritt, därefter 10 kr. pr dag
efter 1 juni 10 kr. pr dag
Gävleborgs
8 kr. per dag
efter 1 nov. 10 kr. pr dag
Västernorrlands
2 dagar fritt, 2 dagar 10 kr., därefter efter 15 juli (stämpling) eller 1 okt. (råd och 15 kr. pr dag anvisning) 2 dagar å 10 kr., 2 dagar ä 20 kr-, 2 dagar å 30 kr. + resekostnader
Jämtlands
2 dagar fritt, 5 dagar 10 kr., därefter efter 1 juni tillkommer gottgörelse för reseenl. överenskommelse kostnaden utöver den vanliga ersättningen
Västerbottens
1 dag fritt, 2 dagar 7 kr., 2 dagar 10 kr., efter 1 maj 1 dag å 7 kr., 2 å 10 kr., 2 ä därefter 15 kr. pr dag 15 kr, och därefter 20 kr. Efter 1 nov. 15 kr. pr dag
Norrbottens
99 Bil. 10 (forts. förmåner enl. k u n g ö r e l s e r n a 1926 (forts).. icli
a v v e r k n i n
Husbehovsavverkning och ungskogsgallring m. m.
Stämplingslängder
hyggesröjning 1 dag 10—30 kr. beroende på omfattfritt, därefter 5 kr. ningen
1 öre pr träd
Biträde av länsjägmästaren
Biträde för beteskultur
som för skogsvård avverkning
och
100 Normalkalkyl f Stockholms läns
Utgifter
Uppsala läns
Södermanlands läns
Östergötlands läns
Jönköpings läns
Kronobergs läns
(bil. 7):
Skogsvårdens främjande (konto 2, 3, 87 422 48 598 69 095 61137 51998 37 593 4, 6, 7, 8) Skogslagarnas över12 498 8 978 8 726 5 521 6 049 vakande (konto 10) 7 453 Förvaltning (konto 11, 12, 13, 14, 15, 16, 64 481 123 932 53 663 97 305 63 876 121452 61824 139 645 80 388 1 8 o 3 0 8 46 540 113 IS 18)
Inkomster:
26 294 47 663 ;57 823 51734 33 497 22 011 Egna (bil. 6) Ortsbidrag (bil. 5) •• 12 000 63 734 3 000 25 011 2 500 28_794 5 000 52 663 15 000 _72j323 6 000 39 4S 86 982;
107 485
73 7C
63 514
64 146
73 830
29 144
22 836
33 655
18 55
72 294
92 658
86 982
107 485
73 7C
72 294
92 658
Direkta skogsvårdsavgifter
34 835
40 623
Brist
25 363
31 671
60198 Underskott A. Nuvarande hållanden.
för-
B. Därest skogsvårds-' avgiften enligt förslå-'. get utgår med 1'7 %\ av virkesvärdet och de' direkta avgifterna ut-\ göra 85 %. Underskott enl. ovan Direkta skogsvårdsavgifter
43 023
50 171
78 442
79 223
91 183
68 11
Brist
17 175
7 759
16 302
5ol
Överskott
101 Bil. 11. ogsvårdsstyrelserna. Gotlands läns
Blekinge läns
Kristianstads läns
Malmöhus läns
Hallands läns
Kalmar läns norra
Kalmar läns södra
8 005
19 454
13 434
22 382
48 598
34 219
68 647
0 383
2 478
7 355
3 580
4 036
8 507 96 895 39151
59 567 28 226 41947 31584 56 444 50 039 105 992 19 702 57 501 48 805 121 488
8 124 7 387 2 000 19 387
77 508
39 246
4 574 3 500
26 955 9 238 35 050 7 312 8 074 5 400 12 712 10 000 45 050 6 000 15 238 20 000 42 263
46 955 74 533
33 873
43 732
60 942
5 775
24 474
12 711
8 217
38 262
19 975
28 098
32 120
36 468
29 552
66 316
77 508
33 873
43 732
60 942
42 263
74 533
48 470
38 864
7 132
14 341
13 226
15 699
26 564
64 385
29 038
12 579
26 741
29 391
30 716
102 Normalkalkyl fj Göteborgs ocli Bohus läns
Utgifter
Älvsborgs läns
Skaraborgs läns
Värmlands läns
Örebro läns
Västmanland läns
(bil. 7):
Skogsvårdens främjande (konto 2, 3, 4 6 7 8) 20 751 98 964 59 005 175 675 50 050 47 776 Skogslagarnas övervakande (konto 10) 3 330 10 387 6 415 9 532 7 831 5 994 Förvaltning (konto 11, 12, 13, 14, 15, 16, 40 313 64 394 87 736 197 087 43 748 109 168 18) 266 664 58 366 116 247 49 821 103 59 81457
Inkomster:
5 851 Egna (bil. 6) 70148 31 931 30 187 43 463 Ortsbidrag (bil. 5) ••• 8 000 13 851 20 000 90 148 8 000 39 931 45 791 45 791 3 500 33 687 1 500 44 96 Underskott 50 543 106 939 69 237 220 873 82 560 58 6S A. Nuvarande hållanden:
för-
Direkta skogsvårdsav7 913
55 491
39 730
161 799
54 548
40 82
42 630
29 507
59 074
28 012
17 80
Underskott enl. ovan Direkta skogsvårdsav-
50 543
106 939
69 237
220 873
82 560
58 62
9 772
68 534
49 069
199 828
67 370
50 41
Brist Överskott
40 771
38 405
8 21
Brist B. Därest skogsvårdsavgiften enligt förslaget utgår med V7 % av virkesvärdet och de direkta avgifterna utgöra 85 %.
103 Bil. 11 (forts.).
skogsvårdsstyrelserna (forts.). Kopparbergs läns
Gävleborgs läns
!
Västernorrlands \ läns
Västerbottens läns
Jämtlands läns
Norrbottens läns
Summa för alla styrelser
87 142
130 411
79 596
121 920
76 315
64 451
1 602 638
7 995
18 483
18 801
16 594
14 673
13 974
212 315
123 468 218 605 127 641 276 535 135 706 234 103 121 560260 074 82 621 173 609 86 181 164 606 1 685 4043 500 357
19 935 4 659 26 468 38 511 43 971 44 646 1000 45 646 43 971 26 463 10 000 14 659 10 000 29 935 38 511 134 671 233 611 158 950 238 024 190132 172 959
753 218 152 400
905 618 2 594 739
" ~
165 706
175 471
164 348
185 835
26 487
1 605 535 989 204
2 594 739
7 253
62 553
25 784
47 776
97 164
108 184
172 959
238 024
190 132
233 611
158 950
134 671
204 654
202 977
229 514
76 308
32 712
4 097
82 642
101 959
21 309 31695
12 845
1 982 901 656 378 — 44 540
104 Bil. 12.
Förslag till förordning om ändrad lydelse av 1 och 4 §§ i förordningen den 11 oktober 1912 (nr 275) om skogsvård sa Ygift. Härigenom förordnas, att 1 och 4 §§ i förordningen den 11 oktober 1912 om skogsvårdsavgift skola erhålla följande ändrade lydelse: 1 §. För avverkat virke, som taxeras jämlikt lagen om skogsaccis och om virkestaxering, skall erläggas skogsvårdsavgift med en och sju tiondels procent av virkets taxerade värde. Denna avgift skall fördelas mellan skogsvårdsstyrelserna i riket på sätt här nedan sägs. 4 §.
Av de genom skogsvårdsavgiften inom varje landstingsområde inflytande medel skall sådan del, som erlagts från skyddsskogar, överlämnas till domänstyrelsen samt av vad som erlagts från andra skogar åttifem procent tillhandahållas skogsvårdsstyrelsen inom landstingsområdet och femton procent redovisas till statskontoret för att av Kungl. Maj:t i mån av förefallande behov fördelas mellan skogsvårdsstyrelserna i riket.
Denna förordning skall träda i kraft den 1 januari 1928.
105 Bil. 13. Tablå oyer skogsvårdsstyrelsernas fastigheter år 1924. Areal, hektar Fastighetens ändamål
Stockholms
mark
Impediment
26-3
Tomt
Inköpt
Köpeskilling kr.
Taxeringsvärde kr.
0-5
Plantskola
0-653
Uppsala länPlantskola och läns skogvaktarboställe ..
—
1-42
7-184
1920 omkr.3000
6 000
1918 12 000
12 000
D:o, d:o
0-27 2
1919 25 000
15 000
D:o, d:o
0-3173 0-3245
1919 20 000
10 000
1908 1912 1913
3 200
län.1
Plantskola
2-204
Östergötlands län. Fröklängningsanstalt Länsskogvaktarbostad D:o Dytag för plantskola Plantskola D:o D:o Jönköpings län. Undervisnings- och demonstrationsgård
2-2251 0-2 7 1-9205
5-6
36-5
2 037-50
1905 4 700 1920 11000 1919 10 000 0"8601 1920 1500 1916 3 600 530 1924 1924 3 841
0-1559 0-234 0-3342
Försöksfält Fröklängningsanstalt Plantskola
Kronobergs
Anmärkningar
län.
Försöksfält
Södermanlands
Avkastning kr.
258-7 7
14-00
1920 95 000
Gåva 1924 1909 25 000 1920 4 000
12 700 8 200 4 000 1400 3 500
—
En barack och en materialbod. En materialbod.
Ett oanvändbart bostads30 hus. Skall bebyggas med länsskogvaktarbostad. 650 Bostadshus om 5 rum 2 kök. 400 Bostadshus om 4 rum 1 kök.
—
Erforderliga ekonomihus, Fröklängningsanstalt. Bostadshus. D:o.
176 Bebyggd med lägenhet.
2 torp såldes år 1924 för 4%å 74 400 köpe- 11 000 kr. Inägorna utskil- arrenderade. I huvudbygglin- naden logement för 40 kursgen deltagare, lärosal m. m. länsskogvaktarbostad. Bebyggd. 4 700 Föreståndarbostad. 19 000 4 000 5 %l nedlagda kostn.
län.
Kalmar norra län. Fröklängningsanstalt och länsskogvaktarbostad
0-251
Kalmar södra län. Länsjägmästarbostad
1 Styrelsen äger dessutom en fröklängningsanstalt enderad mark.
4 050
16 600
50 000 3 000
Även expeditionslokal. Avkastningen betalas till hälften av styrelsen och till hälften av länsjägmästaren.
samt byggnader å två andra plantskolor, belägna å
106 Tablå över skogsrärdsstyrelsernas fastigheter år 1924 (forts.) Fastighetens ändamål
Tomt
Areal, hektar Skogs- ImÄker o. hag- pedimark ment
2. Undervisnings- och demonstrationsgård
0-68
kr
Taxeringsvärde kr.
Avkastning kr.
13 000
0'53
Kristianstads il. Plantskola
län.
Malmöhus 1. Plantskola 2. Skogsodling
län.
1-5
3 510
3 500
0-5
2 000
2 000
0-4
3 000
1922 1923
4 000 1800
1919 1924 1924
10 000 3 000 23 000
1910 1912 1919 1917 1918
2 505 500 12 500 12 000 gåva 2 800 \ 2 000
26 Hallands län. 1. Plantskola 2. Länsskogvaktarboställe och fröklängningsanstalt 3. Plantskola 4. Fröklängningsanstalt Göteborgs och Bohus
1-06 0-5
0-5 1-5
3-76
Anmärkningar
En paviljong med föl läsningssal och kök.
8 000
En lägenhet till länssko en uthyres f 300 kr.
300 väktaren,
län.
2. D:o
Ett materialhus, tax. 1 500 kr., en klängstuj tax.-v. 7 000 kr.
Även kottmagasin.
7 000
Belägen å 2) här ovan,
län.
Älvsborgs län.1 1. Fröklängningsanstalt 2. Plantskola 3. Länsskogvaktarbostad 4. En slottspark 5. Fröklängningsanstalt och plantskola Skaraborgs
Köpeskilling
51 Gotlands län. 1. Skogvaktarboställe och plantskola Blekinge 1. Plantskola
Inköpt
0-25365 0*247 0-253G
l- I ~ I
1-01 2-83
1-937
1919 ' 24 200
90 000
120 000
125 000 QAQ 0 |
1918 1916
5 000 1200
6 300 12 000
400 400j
1917 1920 1919
2 500 2 400 4 000
15 000 13 700 4 900
400J D:o.
6 525
37 000
län.
Värmlands lån. 0-133: 1. Kontorslokal 2. Länsskogvaktarboställe 2-3 och plantskola 3. Länsskogvaktarboställe 0-3 5
—
4. D.o 0-13221 — 5. D:o 0-09 — 6. D:o och plantskola ... 2-07 7. Länsskogvaktarboställe och fröklängningsanstalt 2-65 8. Länsskogvaktarboställe och magasin 0-231 9. Plantskola 1-03
2*07
400; 400j
Om-och tillbyggd år 192 Delvis ombyggd. Bostaden uppförd köpet.
eft
D:o. D:o.
Fröklängningsanstalten 400 helt nyuppförd. Byggnaderna uppförda 400 efter köpet.
1913 2 301 24 400 1916 3 800 2 540 Styrelsen äger dessutom frökällare och magasin, taxerade för 5 000 kr. och belägna å arrenderad mai
107 Tablå över skogrsyårdsstyrelsernas fastigheter år 1924 (forts. Fastighetens ändamål
Tomt
Areal, hektar Skogs- ImÅker o. hag- pedimark ment
Inköpt
Av-
Köpeskilling
Taxeringsvärde
kastning
kr.
kr.
kr.
Anmärkningar
Örebro län. 1. Länsjägmästarbostad och expeditionslokal 0-1157 2. Länsskogvaktarbostad, plantskola och fröklängningsanstalt ... 1-22 Länsskogvaktarbostad, plantskola och frökällare 1-18 Länsskogvaktarbostad 0-2 0-9 och plantskola D.o, d.o 2-15 D:o, d:o 1 Västmanlands län. Fröklängningsanstalt, plantskola och länsskogvaktarbostad 0-7S 2. Länsskogvaktarbostad 0-079
Efter 1920 60 000 1908 och i 3 100 1912 0-12 i
1-6 8
/1913 \1923
6 734 1726
110 000
—
1921 13 000 1909 6 500 1916 8 000
10 000 7 000 6 500
1912 5 000 1919 20 800 1920 1875
—
2 253
0-118
3. D:o 0-112
4. D:o 20
j5. Försöksfält Kopparbergs län. Skogsvårdsskola, fröklängningsanstalt och plantskola »Gärdsjö» »Borlänge» Länsskogvaktarboställe Kottmagasin Ormgransbestånd
3"79
399-55
0-3 1 0-1728
— 0-5
Gävleborgs län. Länsskogvaktarboställe och plantskola Plantskola
2-5
Skogsskola
2-5 2-6
2-5
—
Jämtlands län. 1. Plantskola 2. Fröklängningsanstalt 3. »Skogshall»'
1-1787
Bebyggt efter köpen för 25 200 kr.
Byggnadskostnader omkr. 45 000 420 26 000 kr. 2-våningshus av trä. 27 200 1 320 7 500 360 Bebyggd år 1923 för 11 125 kr. 420 Bebyggd år 1923 för 13 600 kr. 1000
2 600 500
4 300
1912 10 000
16 500
1908 26 000
12 000
—
1912 10 696-98
40 000
—
1915 400 1920 35 000 1916 5 013-23
200 30 000
0-129
reparerat
Jordbruket är utarrenderat. Arrendet höjes efter 1919 133 000 129 000 2 500 hand. 1909 1000 »Avsedd att rivas och 2 000 nedläggas». 1924 c:a 50 000 Ännu ej taxerat. 1913 5 898 6 700 300 775 1911 262 1909 Naturskyddsändamål.
1909 1-2035 1911
Fröklängningsanstalt Västernorrlands län. Expeditionslokaler, klängstuga och kottmagasin samt plantskola
27 200
— —
—
inköpet
75 000 7 500 för 20 000 kr.
Boställe uppfört för 14 000J kr. Myrtag, inköpt för plant-j skolan. Logement för 20 elever,] lärosal m. m. Anstalten uppförd å arrenderad tomt.
Tomten nu blott 0-4611 hektar till följd av tomt-j försäljningar m. m.
På ofri grund. D:o.
108 Bil. 14.
Förslag till förordning om ändrad lydelse ay 6 och 8 §§ i förordningen den 15 j u n i 1923 (nr 213) angående skogsvårdsstyrelser. Härigenom förordnas, att 6 och 8 §>§ i förordningen den 15 juni 1923 angående skogsvårdsstyrelser skola erhålla följande ändrade lydelse: 6 §.
De under — — — tillsyn. Skogsvårdsstyrelse vare berättigad att för sagda medel inköpa fastighet, som är till gagn för styrelsens verksamhet. Sådant köp vare dock ej gällande, innan det blivit av Kungl. Maj:t godkänt. 8 §.
Skogsvårdsstyrelse åligger — — — föreskrifter. Skogsvårdsstyrelses förvaltning och den däröver avgivna redovisningen skola granskas av revisorer, vilka årligen före början av det år, granskningen avser, utses, en av Kungl. Maj:t och de övriga till antal och enligt de grunder, som om ledamöter i skogsvårdsstyrelsen är föreskrivet. Revisionsberättelsen, i vilken — — — till Kungl Maj:t. P å landstinget — — — åtgärder.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1927; dock att bestämmelsen i 6 § andra stycket ej skall tillämpas å fastighetsköp, som avslutats före berörda dag, samt att under år 1927 skola utses, jämte revisorer för granskning av skogsvårdsstyrelsernas förvaltning under år 1928, jämväl revisorer för granskning av nämnda styrelsers förvaltning under år 1927, i den mån så ej redan skett.
Innehållsförteckning. Sid.
Skrivelse till statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet De sakkunnigas uppdrag Inledning Redogörelse för skogsvårdsstyrelsernas nuvarande ekonomiska förhållanden A. Skogsvårdsstyrelsernas inkomster B. Skogsvårdsstyrelsernas utgifter C. Sammanställning av inkomster och utgifter D. Skogsvårdsstyrelsernas tillgångar och skulder Möjligheterna till inskränkning i skogsvårdsstyrelsernas utgifter A. Personalkostnader B. Övriga utgifter Ändrad fördelning av nuvarande skogsvårdsavgifter Behovet av ökade medel och förslag till dessas beredande Stabilisering av skogsvårdsstyrelsernas ekonomi Fråga om skyldighet för skogsvårdsstyrelserna att till Kungl. Maj:t överlämna statförslag Skogsvårdsstyrelsernas rätt att förvärva fast egendom Fråga om förändrad revision av skogsvårdsstyrelsernas förvaltning De sakkunnigas hemställan
Bilagor 1—14.
3 5 9 10 10 17 20 22 26 26 37 45 50 58 60 63 68 73
L
S t a t e n s o f f e n t l i g a u t r e d n i n g a r 1927 Systematisk
förteckning
(Siffrorna inom klämmer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.) Allmän lagstiftning. Rättskipning. Fångvård.
Vattenväsen. Skogsbruk.
Bergsbruk.
Betänkande ang. åtgärder för tryggande av skogsvård styrelsernas ekonomi m. m. fl] Industri.
Statsförfattning. Allmän statsförvaltning.
Kommunalförvaltning. Handel och sjöfart.
Statens och kommunernas finansväsen. Kommunikationsväsen.
Pollti. Bank-, kredit- och penningväsen.
Socialpolitik. Pörsäkringsväsen.
Hälso- och sjukvård.
Kyrkoväsen. Undervisningsväsen. Andlig odling i övrigt.
Allmänt näringsväsen.
Försvarsväsen.
Fast egendom. Jordbruk med binäringar.
Utrikes ärenden. Internationell rätt.
Sililm 1927. Isaac Marcus' Boktr.-Å.-B.