Betänkande med förslag till den högre lantbruksundervisningens ordnande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

UTREDNINGAR 1927:32

STATENS OFFENTLIGA JORDBRUKSDEPARTEMENTET

BETANKANDE

MED FÖRSLAG

DEN HÖGRE

LANTBRUKSUNDER-

VISNÃINGENS

ORDNANDE

i AVGIVET AV

LANTBRUKSUND‘ERVISNINGS-

HÖGRE SAKKUNANIGA

STOCK‘HOLM 19-27

förtxecknin Kronologisk g

1. Betänkande angåendeåtgärder för tryggnncle av skogs- 1 Järnvägs- och automobilt-rañkkouferensen i Stockhoclxolm vårdsstyrelsernas Jo. . K. ekonomi m. m. Marcus. 109 s.‘ den 23-25 maj 1927. Norstedt. 169,5. 2. Utredning medförslagtill .ändrade bestämmelser rörande 18 Sinnesslövårdssakkunniges betänkande.2.. Betänkamdude allmännahandiingarsoffentlighet. Av N.Herlitz.Norstedt. medförslag rörande ordnandet av vården avvuxna vmvan- 2, 289 s. Ju. nrtn,de~sinness169.asocinlaimbecilla. Norstedt.71 s. 5 S. 3. Betänkande medförslagtill lag vissaaav . landsting eller 19. Utlåtandeangående tillverkning alkoholsvuga om av texexkommunerdrivna sjukhus m.lm. Norstedt. 89 s. S. traktrika maltdrycker."Marcnsu 35s. Fi. 4. Utredningar till helysande av nrbetsfredsirågan. Norstedt. 20.Betänkande med förslagtill förordningmedtulltauxnxn., 387 s. S. Marcus. 516 3. Fi.

Betänkandeoch förslag rörande andliga. vârdeüvid Betänkandedned , kungörelse angående

å. den "21. förslag till unanarmén. Norstedt. öl s. Fo. 1929. stäliande av komjmissionärer hos statsdepartement cococh 6. Sveriges familjenamn vissa ämbetsverk .w A. Gisliérlén. Supplement nr B till Stat. m.ñ. myndigheter., K. repr-.anst 31 s. Ju.. Beckman. ,414;. S14 - - - - . . i v 7. Betänkande angående ,sj6.fartsn.vgifber. Idun. 376 s. H. 22. Utredning Cngäendä disposition av skogsavkaetninggegen 1926års pensionsutredning. Betänkande medvförslag till Xvid Äboställedanslagna till klockare ochlärarevid d de

ny civil pensionslag m. m. Marcus. 165 s.~.Fi. i - 2 allmänna läroveñcen. -Av G.Thulin. Norstedt.97 s. E.

9. Hussvampen och konserveringav träpmotröta. .KungL Ptometfirrior rörande vissa beskdttningsfrågor. Marcuievis.

Bygguadsstyrelsens meddelandenr- 2. Tallberg. 68 s. , g so s. ~ . fn. v 16 s. planscher. K. ljabeller rörande-taxeringenav jordbruksfastighet å år 10.Betänkandemed förslag tillølag om sinnessjuka och om 1922 rikets 1andskom1ndiner. Marcus. 2, IFiFi. g i 39-5. undersökningangående sinnesbeskaüenhet 1926 - 25. Förslag angående de svenska N V .lappar-nan rätt till renbuebete m. m, . åresinnessjnksakknnnigas betänkande. 1. .Norstediz 128 i Sverigem; m; Beckunan;83 s. MS. I s. 26. Betänkande och förslag.angålendeändrad .organisation m av , . Betänkande . -, . lag .. vattenbyggnadsväsendet. 58 K. 11. 1924 års bankkcm mitté. med tömag tili wiig- och Beckman. s. om ändring vissa delar i av lagen den22juni 1911 nr 27. Utredningoch förs-lagrörande inrättande av kommuniahaln. 74 bankrörelsre Ma.rcus.228 Fi. ñickskolor. Norstedt." 4 . om m. .m. e. ‘ 144s." E. " 12. Betänkandemed förslag angående denstatsnnderstödda: 28. Betänkande ochförslag angående V turistreklam- och nxppppegnahemsverksam heten.Marcus.269 s. Jo.‘ I lysningsverksamheten i utlandet. Beckman 151 s. K. angående ,rättdn utträde. - 1s. Betänkande med förslag vidgad - 29. Betänkandepchförslag rörande den centralaförsvasrarsur svenskakyrkanjämtedärmed sammanhängande bâgor." .förvaltningengBeckman.rviij, 291 s. Fö. Norstedt.428 Ju. pFörslagvtill riktlinjer iör/bestämmandetiav ersättning fc för p. - 80. 14.Yttrande angående allmänna principer gör enlny g-rnv- itjänstehostad. F1. ~ áL Marcus. 6885; x . . lagstiftning.Tiden. 175 s..Fl. Betänkande med förslag an âenda avvecklingen av g.êAlAkprdcesskommissionens hetän-i 15.Yttranden anledning i av f tiebolaget Kreditkassans av 1922engagemang. Cedlcderkandeangående rättegangsväsendets ombildning..Norr- .19s. Fi.. - ~ stedt fl. 4,. 322 Ju. Betänkande med} förslagtill denhögkre lantbrnksundlederm. s. åtgärdergentemctmissbmkä 16.Betänkandemed förslag till visningenscrdnande.Ncrstedt. s. 17 pl. Jo.

av alkoholhaltigaapotaksvaror m. m". samt av behöriga heten att receptutskrivaspritdrycker m. ijrån apo-i

teksinrättning.,Martina 154s. .. . -

tryckeri angiveå tryokprtenätcckhnlmf ikBckvstblver/hla;medljetsgilwitgöra begynnelsebokstiiveirnrna Omsärskild är till det departement, under lvilketiutrexiningen avgivits. x: E 7 ecklesiastikdepartementet,Jo. jordbruksdepurtementtetet.‘ Enligt kungörelsen den 3 febx-.’.1922‘a.ug., stamens‘ offentliga. utredningens yttreanordirxing nr9.8 utgivna utredningarna i mmm-

slagmedenhetlig färg för varje departement

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1927: 32 JORDBRUKSDEPARTEMENTET

BETÃNKANDE MED FÖRSLAG

TILL

DEN HÖGRE LANTBRUKSUNDER-

VISNINGENS ORDNANDE

AVGIVET AV HÖGRE LANTBRUKSUNDERVISNINGS- SAKKUNNIGA

STOCKHOLM 1927 KUNGL.BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT SÖNER 273493

.gå

O

TILL KONUNGEN.

bemyndigade den 30 september 1926 dåvarande chefen för jord- Kungl. Maj tillkalla högst nio sakkunniga att verkställa utredning bruksdepartementet att förslag rörande lämpligaste sättet för ordnande den högre samt avgiva av lantbruksundervisningen.

Till sakkunniga förordnades generaldirektören och chefen för lantbruksstggrrelsen Per Erik Gustaf Insulander, ordförande, föreståndaren för centralanstzaltens för försöksväsendet på jordbruksområdet avdelning för bakteriologi, pmfessorn Johan Gottfrid Christian Barthel, föreståndaren för lantmannaskolam vid Hamra i Östergötlands lan Fritz Georg Ingemar Gezelius, ledamoten arv riksdagens andra kammare, sekreteraren hos Jämtlands lans hushållningssälllskap Paulus Samuel Hedlund, ledamoten riksdagens första kammare, godasav iigaren, numera landshövdingen Gustaf Robert Sederholm, rektorn vid lamtbruksinstitutet vid Ultuna, professorn Johan Abraham Sjöström, ledamoten arv riksdagens andra kammare, lantbrukaren Per Edvin Sköld, dåvarande rektorrn vid lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp, professorn Lars Gustaf Thomré samt ledamoten riksdagens första kammare, professorn vid universitetet i av Uppsala Karl Gustaf Westman. Till sekreterare hos de sakkunniga förordnades sekreteraren hos Örebro läms hushållningssällskap Thure Björkman. De sakkunniga, antagit benämningen högre lantbruksundervisningssakrsom kunniga, började under hösten 1926 sina överläggningar. Under 192 sommaren hava de sakkunniga efter givet bemyndigande företagit till laintbrnkssen resa institutet vid Ultuna samt till lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp. Till de sakkunniga hava överlämnats åtskilliga handlingar för att tagas undear övervägande vid fullgörande det de sakkunniga lämnade uppdrag. av Såsom resultat sitt arbete få de sakkunniga härmed överlämna följandte av betänkande med förslag till den högre lantbmkSanderoisniøzigens ordnømdc. I olika delar förslagen hava inom de sakkunniga uttalats skiljaktiga av mezningar och aro dessa i form särskilda reservationer bifogade betänkandet. av Stockholm den 12 november 1927.

Underdåirigst

ERIK INSULANDER.

CHR. BARTHEL. ING. GEZELIUS. P. s. HEDLUND.

G. SEDERHOLM. A. SJOSTROM. PER EDVIN SKOLD. L. G. THOME. K. o. WESTMAN.

Thure Björkman.

KAP.

Inledning.

Vetenskapen och näringslivet. Historisk översikt rörande den högre lantbruksundervisningen. — —— Ultuna. Alnarp. Behovet av förbättrad högre lantbruksundervisning. Tidigare utredning — — —— rörande liögskoleundervisning. Beräkning av elevantalet vid högskolan. - Lantbruks- högskolans uppgifter m. m.

Vetenskapen och näringslivet.

Ett framgångsrikt utövande av jordbruksnäringen liksom av varje annan Forskningens näring måste grunda sig på ett planmässigt tillämpande av de anvisningar, befyfielse för

praktisk erfarenhet och vetenskaplig forskning kunna hava att giva. Den ‘:,:;’;§:1‘i"’J°ts

tid länge sedan förbi, då jordbrukets endast hade följa ålder g är utövare att av brukade regler rörande åkerns odling och husdjurens skötsel. De framsteg, dock även under denna tid småningom gjordes på jordbrukets arbetsfält, som hade för sin tillkomst uteslutande eller nästan uteslutande att tacka de iakt-

tagelser och erfarenhetsrön, vilka mera uppmärksamma utövare av näringen av gjordes under det praktiska arbetets utförande. Efter hand som naturen blev föremål för ett ingående studium, blev också jordbruket delaktigt av frukmera terna därav, och den uppfattningen började allt mer göra sig gällande, att ändamålsenlig skötsel jordbruket i hög grad måste vila på ett rätt fören av stående av naturen och dess krafter. Allt efter den naturvetenskapliga forskningen med stor hastighet utvecksom lades och fördjupades, ställdes allt flera områden under dess belysning, och

allt flera forskningens resultat visade sig direkt tillämpliga inom näringsav livet och inom detta allt större beaktande, vilket i sin ordning medförde vunno påtagliga, stundom revolutionerande, omläggningar och förbättringar i närings-

utövandets praktiska metoder. Detta gäller minst vad jordbruket beträffar. Här är icke platsen att historiskt följa denna utveckling; det är tillfyllest att konstatera, att snart sagt varje form näringsutövande står under innumera av tim påverkan den vetenskapliga forskningen inom ifrågavarande område. av Det är denna, framför allt giver näringen de medel i handen, varmed svåsom righeter kunna bekämpas och framsteg göras. Forskningen är det livgivande element, varförutan näringslivet snart. skulle förtvina. Forskare utbildas emellertid endast i sällsynta undantagsfall sig själva. I av Stegrade an-

Sg.’11.P§‘

allmänhet måste forskningsarbetets utövare utbildas för sin särskilda t en var uppgift. Ju grundligare och specialiserad denna utbildning är, dess I ningen mera större är utsikten, att den skall visa sig fruktbärande. För att tillgodose detta viktiga behov hava olika utbildningsanstalter universitet och högskolor -inrättats, och ingen lärer väl vilja påstå annat, än att dessa bildningsnumera centra varit av en utomordentlig betydelse jämväl för den materiella kulturens framåtskridande.

I detta sammanhang må erinras jämväl därom, att i mån den samma vetenskapliga forskningen ställer hjälpmedel till näringslivets förfogande, nya ökas även fordringarna på den enskilda näringsutövarens förmåga att förstå

och rätt använda dessa hjälpmedel. Näringsutövandet kan längre ske under

slentrianmässiga former utan måste, det skall följas framgång, hastigast om av möjligt tillgodogöra sig utvecklingens resultat, såväl de erfarenhetsmäsmera siga från praktikens fält och minst de vetenskapliga från som mera forskningens härdar. Stora krav ställas alltså på driftsledaren, vilnumera kens utbildning måste helt än fordomdags, bland annat så till vara en annan vida, att den måste vetenskapligt betonad. Om också i flertalet fall vara mera detta icke nödvändigt måste fallet i den grad, att yrkesutbildningen måste vara vara vad man plågar kalla högskolemässig, så måste den dock alltid hava en så grundlig fördjupning även inom det teoretiska vetandet inom området pass i fråga, att de anvisningar, den vetenskapliga forskningen kan giva, kunna

nöjaktigt uppfattas och omsättas i det praktiska arbetet. För att sådan en kunskap skall kunnavinna den allmänna spridning, är ett oavvisligt villsom kor för näringslivets blomstring, erfordras högt kvalificerad undervisning. en En sådan kan emellertid icke tänkas utan undervisare olika slag, vilka av genom studier vid högskola vunnit de insikter och den kompetens, bilda som oeftergivliga förutsättningar för framgången deras uppgift underav som visare. Ej heller må underlåtas att beakta betydelsen den vetenskapliga verksamav heten såsom förmedlare den utländska forskningens resultat. Det prakav tiskt vetenskapliga forskningsarbetet är, när tager med i räkningen samt man liga kulturländer, oerhört omfattande. Endast att följa detta arbete inom ett

specialområde och resultaten därav kräver myckenhet sakkunnigt arbete. en av Om sådant alls eller endast i otillräcklig omfattning ställes till förfogande,

löper den påtagliga ri-sken, att för forskningen och det praktiska näringsman utövandet lovande uppslag och fördelaktiga metoder alls eller endast allt

för sent bliva observerade och komma till användning.

Insikten den högre vetenskapliga bildningens betydelse för och fruktbäom rande inflytande på det praktiska näringslivets utveckling och förkovran i alla

dess olika former har också i alla kulturländer tagit sig uttryck i upprättan-

det vetenskapliga institutioner och högskolor, avsedda att tjäna forskningsav arbetet och undervisningsverksamheten inom alla de olika discipliner, vilka

äro av betydelse för det praktiska utövandet de olika näringarna. I nämnda av åtgärder har tvivelsutan att söka den viktigaste grunden till näringslivets man i vår tid snabba framåtgående.

Forskning och Vad här sagts den högre bildningen och dess förhållande till näovan om utbildning på ringslivet i allmänhet, gäller i alldeles särskilt hög grad i fråga jordbruksom jordbruksom- näringen. Dennas utveckling under de senaste decennierna lämnar de mest pårådet. tagliga vittnesbörd den vetenskapliga forskningens och upplysningsarbetets om fruktbärande inflytande. De naturvetenskapliga studiernas inriktande på prak-

tiskt betydelsefulla uppgifter har lett till resultat den allra största betydelse av för jordbruket i snart sagt alla dess delar. Såsom exempel må anföras den ke-

miska och bakteriologiska forskningens inflytande på gödsellärans utveckling,

fysiologiens på utfodringslärans och genetikens på växtodlingens och djurför-

ädlingens.

Högskolemässig forskning och utbildning inom jordbruk och sådana områden, stå detta nära, hava också i alltjämt ökad omfattning kommit att som bedrivas inom snart sagt alla kulturländer, endera vid speciella avdelningar — agronomiska fakulteter vid universitet eller vid särskilda lantbrukshögslzo- lor. Sådana institutioner finnas sålunda bland annat, Tyskland, Schweiz,

Holland, Belgien, Frankrike, Storbritannien och Irland samt Förenta Staterna,

grannländer i detta hänseende tidsenligt rustade, och även våra nordiska äro landbrukshøiskole vid Aas, Danmark med sin landbohøiskole i Norge med sin

agrikultur-forstvetenskapliga fakultet vid uni-

Köpenhamn och Finland med sin

Närmare uppgifter rörande lantbrukshögskoleinstiversitetet i Helsingfors. angivna länder återfinnas i den vid detta betänkande fogatutionerna i ovan

de bil. F. svenska högre lantbruksundervisningens utveckling och nuva- Rörande den

rande ställning må följande kortfattade data lämnas.

Historisk översikt rörande den högre lantbruksundervisningen 0 mo i Sverige.

behov högre lantbruksundervisning torde knappast hava Något medvetet av

i gällande i vårt land förrän under 1700-talet, då vissa välmenta gjort sig mera till universitetens traditionella undervisän ändamålsenliga försök gjordes att

jämväl sådan, avsedd att verka befruktande på lanthushållningen. ning foga ledde dock icke till några anordningar bestå- Dessa sporadiska försök av mera

väl att betrakta enstaka utslag frihetstidens ende art och äro mest som av

allmänna intresse för upplysning och näringsliv.

Edward Nonnen 1834 upprättade sitt bekanta lantbruks- Först i och med det

institut på Degeberg kan säga, att ett verkligt och avgörande steg togs man kvalificerad lantbruksundervisning. Nontill anordnande i Sverige av en mera givetvis såväl skotska tyska föredömen, vilka påverkades härvid av som nen förstod så väl tillämpa. efter svenska förhållanden, att Degehan emellertid mäktigt inflytande på endast själva lant-

bergsinstitutet kom att utöva ett

bruksundervisningens hela jordbrukets utveckling i Sverige. Redan än även åtnjöt också N för sin verksamhet ett efter dåtida förhållanfrån början onnen oansenligt statsanslag 5 000 rdr b:co år. Undervisningen vid den icke av per två olika kurser, högre och lägre. År 1852 Degeberg var ordnad på en en lantbruksinstitutet vid Ultuna hade då trätt i funktion och nedlades den förra;

kunde denna del Degebergsinstitutets verksamhet. övertaga av

vid Ultuna bildar märkespunkt i den Lantbruks- Grundandet lantbruksinstitutet en av historia.. Redan år 1840 ingav Konungens institutet svenska lantbruksundervisningens Ul- vid Ultuna. befallningshavande i Uppsala län till Kungl. Maj framställning, att en kungsladugård, varå löpande arrende år 1848 utginge, skulle från samma tuna upprättande lantbruksinvstitut, skulle underhålår få disponeras för av ett som

las med egendomens avkastning och därutöver erforderligt statsanslag. Från

förelågo emellertid andra framställningar angående lantbruksandra håll även

undervisningens ordnande, och Kungl. Majzt avlät till Riksens 1840 samman-

ständer proposition fortsatt och ökat statsunderstöd åt Degebergs trädande om

lantbruksinstitut. Samtidigt remitterade Kungl. Maj emellertid Konungens

befallningshavandes i Uppsala län omnämnda framställning, överlämnanovan härutinnan vidtaga de beslut, därav kunde föranledas. de åt ständerna att som ständerna i ärendet rådande starka meningsskiljaktigheter be- Trots bland

slöts, Ultuna kungsladugård vid arrendetidens slut eller förr, därom att om kunde överenskommas, skulle upplåtas till ett för hela Sverige avsett lantbruks-

b:co årligen från 1841 skulle avsättas till fond institut, varjämte 4 000 rdr en

för anskaffande inventarier för institutet. av m. m. Stadgar för det blivande lantbruksinstitutet fastställdes Kungl. brev 1846 års genom vilken dag jämväl styrelse förordnades. stadgar.

av den 18 februari 1846,

Enligt stadgarna skulle institutet hava till uppgift att bibringa dem, som

j de kunskaper så i theoretiskt praktiskt hänseende,

detsamma begagna, som

hvilka erfordras för Landtbruks rätta skötsel, och derigenom göra dem skickett

o

liga såväl att förvalta landtegendomar som att leda och verkställa vid dem

förefallande arbeten. Till befrämjande af detta ändamål bör Institutet följa

landtbrukets utveckling och framsteg äfven i andra länder, samt förgenom sök, i den mån, tillgångar och öfriga förhållanden som medgifva., pröfva. och

tillämpa hvad för Sverige kan användbart. som vara För ändamål bör samma jordbruket vid egendomen i allmänhet så vårdas, att det må kunna tjena. till

föresyn och efterföljd, samt afvelsdjur af god race, utaf de kreatursslag, som med fördel kunna vid egendomen födas, derstädes underhållas och vårdas

Jämte själva institutsundervisningen,

som var lämpad för ynglingar, vilka

skulle bildas till ledare även större jordbruk, fanns av en lägre kurs lantbruksskolan fullt skild — från föregående kurs, avsedd för blivande förmån —— vid jordbruk.

I den högre kursen skulle följande föreläsas: ämnen

1:o Agronontica, eller jordbrukets theoretiska grunder, hvartill höra 1

nödiga kentiska förkunskaper agrikultur-kemi,

2 läran jordarterne om

geognosi, 3 öfocrsigt de särskilda åikerbrnkssystemcrnc,

4 kannedovnø, afi

den för olika lokaler och orter mest passande växtföljdeøz 5 samt landtlznshåll-

ningens Encyclopedi eller öfversikt landthushållningens en av samtliga delar och dessas inbördes samband;

2:0 Läran Ängs-, Skogs- och T rädgårdsskötsel,

om hvartill såsom förbe

redande kurs höra 1 Allmän Botanik, 2 Wäxtfysiologi 3 och Wiixtgeogra/"1,

såvidt dessa vetenskaper kunna tillämpas på Agronomi och växtkultur i all-

mänhet. På dertill tjenliga tider företagas excursioner såväl för vinnande a.f

växtkännedom i allmänhet synnerligast för inhemtande som af olika lokalers

och jordarters vegetationsförmåga;

3:0 Läran boskapsskötsel och Veterinär, hvartill om som förstudier genom-

gås a allmän Zoologi, b Djurfysiologz och c Anatomi, hvarefter afhandlas

d ole friska hnsdjurens vård och förädling,

e de sjukas bclzaøtclling, f ole olika

sätten att använda ladngårdens afkastning;

4:0 Läran Agriculturen, eller det praktiska om av jordbruket;

5:0 Landtmäteri, Rit- och Byggnadskonst, Bokhålleri och Kameralistik,

så vidt den angår landthushållningen; samt

6:0 Sådana binäringar, stå i samband med åkerbruket som och med ladu-

gårdsproduktens förädling

Institutets första stadgar innehöllo inga bestämmelser angående elevantal.

Emellertid uppställde rikets ständer enligt skrivelse den 20 oktober 1848 det

villkor för åtnjutande statsbidrag, att minst 6 elever skulle av kostnadsfritt underhållas och njuta undervisning.

Beträffande lärarpersonal föreskrevs, vid institutet skulle m. m. att av sty-

relsen anställas föreståndare, benämnd direktör, vilken tillika skulle en vara ordinarie lärare i undervisningens huvudavdelningar en av samt styrelsen an-

svarig för egendomens ändamålsenliga förvaltning och vård, så i anseende till

jordägor åbyggnader och inventarier, dessutom som samt två ordinarie lärare,

vilka företrädesvis skulle meddela undervisning i skogsängs-, och trädgårds-

skötsel samt boskapsskötsel och veterinär, lärare i agrikulturen, en tillika in-

spektor vid egendomen, kamrerare för uppbörd och redovisning en samt extra ordinarie lärare till det antal styrelsen prövade erforderligt även med fästat

avseende på undervisningen i binäringar.

Först den 14 1848 mottog styrelsen Ultuna kungsladugård jämte kronomars parken Lilla Djurgården, och härtill lades den 14 mars 1852 utgården Grane-

berg, först vid denna tid blev disponibel. som

Hösten 1849 tog den första högre undervi-sningskursen vid lantbruksinstitu-

tet sin början. Endast under stora ekonomiska svårigheter och med iakttagan-

de av den yttersta sparsamhet det möjligt för styrelsen var att realisera den

för undervisningsverksamheten uppgjorda planen, och det dröjde heller så länge, förrän Kungl. Maj måste hos riksdagen begära ökning det för instiav tutets drift anvisade anslaget. Behovet framtvingade sedermera upprepade

framställningar i enahanda syfte. Enligt rikets ständers skrivelse den 20 oktober 18-18 beviljades till understöd åt institutet ett årligt anslag 4000 kronor Detta anslag ökades enligt av ständernas skrivelse den 20 augusti 1851 till 8 000 kronor. Sedermera höjdes

anslaget vid 1865-1866 års riksdag till 16 000 kronor. Den läroanstalten ordnades redan från början efter internatsjrstemet, nya vilket bibehållits ända intill nuvarande tid. Elever mottages till att börja med endast vart annat år, anordning, vari dock ändring företogs år 1868, från en vilken tid elever mottagits varje år och sålunda äldre och kurs samtidigt yngre åtnjutit undervisning. Inträdesfordringarna enligt stadgarna mycket måttliga. Elev skulle voro hava fyllt 18 år samt befinnas äga de förberedande kunskaper, vilka styrelsen stadgat erforderliga för begagnande undervisningen vid institutet. I tillvara av lämpningen betyder detta, att elev vid inträdesprövning skulle visa sig äga vissa kunskaper, nämligen i geometri: 6 böcker Euclides elementa; i aritmetik: av de enkla räknesätten, sorter, bråk och regula de tri; i naturalhistoria: dess elementer; samt i svenska språket grammatik och rättskrivningslära. Inträdessökande, avlagt vissa examina, befriades från inträdesprövning, och från som 1871 ansågs avgångsbetyg från allmänt läroverks femte klass berättiga o. m. till inträde vid institutet. Att märka är vidare, att vid denna tid och man ända till år 1892 för inträde fordrade förutgången jordbrukspraktik. Den högre lantbruksundervisningen vid denna tid tydligt inriktad på var praktiken, och under lång följd år ända till 1892 deltogo institutets en av elever i icke obetydlig omfattning i de vid institutsegendomen förekommande

arbeten såväl å fältet ock i mejeri och husdjursstallar. som På initiativ från lantbruksakademiens förvaltningsutskott, som på denna tid 1868 års utövade den närmaste tillsynen över den statliga lantbruksundervisningen, stadgar.

samt styrelsen för Ultuna lantbruksinstitut sammanträdde år 1867 delegerade

för nyssnämnda institut och det år 1859 upprättade lantbruksinstitutet vid Alnarp för att söka åstadkomma förslag till ensartade stadgar för de båda läroanstalterna. På grund det förslag, sålunda utarbetades och i huav som som vudsak kom att följa de för Alnarpsinstitutet sedan den 25 februari 1859 gällande stadgarna, utfärdade Kungl. Maj den 8 maj 1868 Sv. förf.-saml. nr 27 stadgar för inst.itutet. Dessa angåvo institutets bestämmelse vara nya mindre att bibringa de lärjungar, därstädes inträde, de kunskaper, som vunne såväl i teoretiskt i praktiskt hänseende, vilka erfordrades för ett lantbruks som rätta skötsel, än ock att. till föresyn och efterföljd framställa till alla dess en särskilda delar tids- och ändamålsenligt anordnad lanthushållning. Ovan återgivna äldre bestämmelser beträffande lärjungarnas fördelning på. två klasföreståndarens ansvarighet för egendomens förvaltning kvarstodo oför-

serd

an ra e. I 1868 års stadgar föreskrevs, att vid institutet skulle antagas minst 24

betalande och 4 frielever. Styrelsen ägde kalla till ordinarie lärare det antal därtill skickliga personer, erfordrades för att jämte föreståndaren, undervisningsskyldighet ålades som om honom styrelsen, och inspektoren bibringa lärjungarna fullt tillräcklig känav nedom uti jordbrukslära, lantbrukets ekonomi, det mekaniska jordbruket, husdjursskötsel, kemi, geognosi och mineralogi. Undervisningen i övriga läroämägde styrelsen att fördela mellan lärarna efter sig företeende förhållanden. nen

‘ Här och i det följande göres ingen skillnad på. rdr. rmt. och kronor.

Vid 1874 års riksdag höjdes det årliga anslaget till institutet till 20000

kronor.

Högre mejeri- 1882 års riksdag anvisade på Kungl. Maj:ts förslag ett årligt anslag av skola. 10 000 kronor för anordnande vid vartdera institutet av en högre mejeriskola.

På grund härav under åren 1883-1892 sådan anordnad vid Ultuna, till var en vilken det beviljade anslaget årligen anvisades 5 000 kronor. Kungl. Lantav bruksakademiens förvaltningsutskott utfärdade den 4 maj 1883 stadgar för

mejeriskolan. Denna, undervisning ettårig samt såväl teoretisk vars var som praktisk, besöktes årligen 6-8 elever. av Undersök- Mot styrelsens förvaltning institutets angelägenheter framställdes redan av ningskom- tidigt upprepade anmärkningar. Med anledning härav och sedan styrelsen hos mitté. Kungl. Maj anhållit anställande undersökning, huruvida de överom av klagade bristerna förefunnes, samt jämväl 1877 års riksdag avlåtit framställ-

ning i enahanda syfte, uppdrog Kungl. Maj den 27 april 1877 åt komen mitté att verkställa undersökning angående förvaltningen och hushållningen

vid Ultuna lantbruksinstitut samt framställa förslag till avhjälpande de av brister och olägenheter i eller andra avseendet, vilka vid den sålunda ena anbefallda utredningen kunde varda iakttagna. Denna kommitté, som avgav sitt betänkande den 13 oktober 1877, föreslog vissa genomgripande förändrin-

gar i institutets organisation. Bland olägenheter denna organisation framav höll kommittén särskilt den sammanblandning utav läroanstaltens och lantegen-

domens ekonomi, dittills ägt som rum. Över kommitténs förslag hördes vederbörande. På grund de meningsskiljav aktigheter, härvid yppades, och på det att lantbruksundervisningen måtte som kunna ordnas i ett sammanhang, tillsatte Kungl. Maj den 20 oktober 1882

för ändamålet kommitté, den 29 1884 i ämnet betänkanen ny som mars avgav de, vilket föranledde proposition till 1889 års riksdag VI.H.T. punkt 8 om ändrad organisation lantbruksinstitutet vid Ultuna. Denna proposition, av som å väsentliga delar avvek från kommitténs förslag, avslogs emellertid riksav agen. Vid 1891 års riksdag framlade Kungl. Majzt ånyo proposition i ämnet

VI.H.T. punkt 7. Denna proposition, bland annat innebar, institutets som att och lantbruksegendomens ekonomi skulle åtskiljas samt att undervisning i lant-

brukets praktik icke vidare skulle meddelas vid läroanstalten, bifölls i huvud-

sak. I enlighet med riksdagens beslut förordnade Kungl. Maj den 6 augusti

1891, att förvaltningen den till institutet upplåtna egendomen skulle skiljas av från institutets förvaltning och egendomens avkastning tillika med elevernas

avgifter och hyresbidrag redovisas till statsverket.

1892 års Med anledning 1891 års riksdagsbeslut utfärdade Kungl. Maj den 14 av

stadgar. oktober 1892 nr 80 stadgar för lantbruksinstitutet.

nya I dessa angavs institutets ändamål att meddela högre undervisning i vara grunderna för lanthushållningens utövande. Lärokursen skulle tvåårig vara och så anordnas, att elever kunde mottagas varje år. Bland de obligatorinya ska ämnena upptogs längre praktik i lantmannaarbeten. I anslutning härtill

föreskrevs, att vid Ultuna egendom tillsvidare skulle finnas lantbruksskola, en samt att egendomens förvaltning skulle handhavas institutets styrelse, av som ägde antaga förvaltare för egendomen.

I stadgarna bestämdes vidare, att vid institutet borde finnas plats för minst

40 elever, ävensom 4 frielever, varjämte extra elever efter styrelsens beprö-

vande skulle kunna antagas.

Undervisningen skulle meddelas 4 lektorer, nämligen: i jordbrukslära, av en en i husdjurslära, i kemi och geologi, i botanik, zoologi och trädgårdsen en skötsel; 4 adjunkter, nämligen: i kemi och mejerilära, däri inbegripen mejerien kemi, i praktisk matematik, mekanik, fysik och meteorologi, i redskapsen en

fältmätning och ritning, i husdjurens anatomi, fysiooch byggnadslära samt en 3 lärare, nämligen: i skogshushållning, en logi och sjukvårdslära; samt extra en ekonomilagfarenhet och kommunalrätt, i bokföring. i nationalekonomi samt en

Härjämte skulle anställas bibliotekarie. en riksdag höjdes anslaget till institutet till 49 000 kronor, varav Vid 1891 års och återstoden, 24 450 kronor, å institutets 24 550 kronor belöpte å avlöningar Nämnda belopp, 49 000 kronor, skulle utgå under förutsättövriga utgifter. Ultuna egendom ävensom elevernas avgifter ning, att behållna avkastningen av hyresavgifter redovisades till statsverket. Vidare föreskrevs, att evenoch år å posten institutets övriga utgifter skulle tuell behållning vid slutet av ett till bestridande liknande utgifter under ett kommande år. få användas av genomförda omorganisationen lantbruksinstituten för- Genom den år 1892 av undervisningsverksamhetens karaktär i väsentlig grad. Inträdesändrades lärarkrafterna ökades, den praktiska undervisningen fordringarna skärptes, viss förutgången jordbrukspraktik uppställts såutelämnades, sedan krav på och betydligt ökat utrymme för den teoretiska utbildnininträdesfordran, som ökade tekniska möjligheter för dennas meddelande. bereddes liksom ock gen kunde undervisningens nivå icke obetydligt höjas. Härigenom anslagskrav ökades undan för undan. Med anledning av två Institutets och praktisk matematik förändring till adjunkturers i kemi m. m. m. m. — —— kronor till lektorat höjde 1899 års riksdag anslaget till institutet med 2 000

kronor, vilket belopp dock först år 1902 uppfördes å ordinarie stat. 51000 1904 beviljat höjda löner åt lärarna vid rikets allmänna Sedan riksdagen år likställde 1905 års riksdag institutets ordinarie lärare med lärarna läroverk, läroverk, vilket medförde höjning institutets stat med 8 000 vid nämnda en av Härvid föreskrevs dock, att så länge rektor, lekkronor till 59 000 kronor. åtnjöte fri bostad, å lönen årligen skulle avdragas 500 torer och adjunkter

kronor. års riksdag höjdes anslaget med 1 000 kronor till jämnt 60000 Vid 1909

k ronor. stadgar för institutet, vilka 1904 års

Den 3 juni 1904 nr 37 utfärdades åter nya

dock medförde några genomgripande förändringar. stadgar. mera Trots de väsentliga förbättringar, år 1892 genomfördes i fråga om Kousulentsom undervisningsmöjligheter, dröjde det dock icke länge, förrän krav kurs. institutets möjlighet skulle beredas instituten att meddela högre och mera restes, att en betonad undervisning. Under de åren hade upprättats ett allt teoretiskt senare antal lägre lantbruksundervisningsanstalter olika slag, och lärarstörre av vid dessa kände ett alltjämt växande behov fördjupad utbildning

krafterna av

de vari de hade att meddela undervisning. Liknande förhållandet 1 ämnen, var den allt talrikare kår konsulenter och andra undervisare i jordbrukets inom av utövandet sin tjänst funno den vid institutet inhämtade olika delar, vilka vid av

utbildningen allt för knapp. Det sålunda yppade behovet fördjupad lantbruksundervisning blev av mera också beaktat vederbörande; särskilda sakkunnigal tillkallades att utreda av frågan och inkomma med förslag. De sakkunniga avgåvo den 11 november 1909

betänkande angående, bland annat, utbildningskurser för blivande lantbruks-

konsulenter fl. Häri förordades inrättandet årliga fortsätt-

lärare och m. av

lantbruksinstitut. Kungl. Maj avlät emellertid

ningskurser vid Ultuna pro-

till 1911 års riksdag anvisande medel till anordnande sådana position om av av lantbruksinstituten, och denna proposition blev också

kurser vid b å da av

riksdagen bifallen. I samband härmed anvisades också medel för ombildning

1 Landshövdingen frih. Fab. De Geer, överdirektören H. D. G. Rhodin, professor H. L. O. Winberg entledigande med professor A. Siöström, lektor K. Star-

under arbetets gäng efter erhållet ersatt

back och kommissionslantmätaren B. K. Mogensen.

av de båda återstående adjunkturerna till lektorat samt till institutets allmänna

utgifter, varigenom institutets stat höjdes till G8 790 kronor.

1912 års Med anledning av 1911 års riksdags beslut och de förändringar detta med-

stadgar. förde för Ultuna utfärdade Kungl. Maj

den 12 augusti 1912 nr 172

nya stadgar för institutet.

I dessa institutets ändamål att meddela på vetenskaplig forskangavs vara en ning grundad undervisning i lanthushållning. Vid institutet skulle anordnas

en agronomkurs med ändamål att lämna den för ett rationellt jordbruks utövande erforderliga teoretiska grundvalen samt konsulentkurs, en som utgjor-

des av en på agronomkursen byggd fortsättningskurs, avsedd för utbildning

av konsulenter, lärare och andra, vilka önskade förvärva djupare insikter i jordbruk eller husdjursskötsel. Vid agronomkursen omfattade undervisningen

två 5.1‘och skulle så ordnas, att elever kunde mottagas varje år. Undervisnya ningen i denna kurs skulle för alla elever, tillhörde vara gemensam som samma årsavdelning. Vid konsulentkursen skulle undervisningen omfatta ett år. Kursen skulle uppdelad på två linjer, den företrädesvis för utbildning vara ena inom jordbruksfacket och den andra företrädesvis för utbildning inom husdjurs-

facket.

Vid agronomkursen skulle finnas plats dels för minst 44 ordinarie elever,

däribland 4 frielever, dels ock för högst 2 elever, vilka skulle åtnjuta undervisning för vinnande behörighet att antagas till lantbruksingenjörer. av Vid den nyinrättade konsulentkursen skulle finnas platser för tillhopa 6 ordinarie

elever, däribland frielev. Extra elever skulle i mån kunen även, av utrymme, na m0ttaga.s vid institutets olika kurser och avdelningar.

Genom stadgarna år 1912 föreskrevs vidare, att undervisning skulle medav delas 8 lektorer, nämligen: i jordbrukslära och lantbruksekonomi, av en i en husdjurslära, i kemi och geologi, i botanik och zoologi, en en en i mejerilära och

bakteriologi samt kemi, i fysik och redskapslära, i husbyggnadslära en en och kulturteknik med fältmätning, i veterinärlära; en samt av 9 extra lärare, nämligen: i nationalekonomi, ekonomilagfarenhet och kommunalrätt, en i boken föring, i skogshushållning, i trädgårdsskötsel, en en en i pedagogik, i jorden brukslära, i kemi, i botanik, i fältmätning Därjämte en en en m. m. skulle det åligga egendomens förvaltare att för eleverna redogöra för anordningarna vid

egendomen, dess skötsel, skörderesultaten m. m. Genom de till följd 1911 års riksdagsbeslut företagna av :anordningarna särskilt upprättande vid — instituten påbyggnader kurser efter den av genom ordinarie agronomutbildningen ansåg sig åtminstone för tillfället —— man hava

tillgodosett det allt framträdande kravet på möjlighet meddela mera att en mera vetenskapligt lagd undervisning. Särskilt framhölls, dessa kurser, att utom dem eljest åliggande uppgifter, skulle lämna viss pedagogisk utbilden ning ävensom tillfälle att förvärva. någon undervisningsvana, allt omständig-

heter av den största betydelse för blivande lärare och konsulenter.

Ar 1913 höjde riksdagen anslagsposten till institutets övriga utgifter från

25 240 kronor med 9 510 kronor till 34 750 kronor, varigenom statens slutsumma ökades till 78 300 kronor.

Lönereglering. Genom beslut vid 1917 års riksdag ombildades lektoraten till professurer

och vidtogs i samband därmed lönereglering för befattningshavarna i allmänhet vid institutet. Professors avlöning bestämdes till 6 400 kronor jämte ett ålderstillägg å 600 kronor efter 5 år. Bostadsavdraget höjdes till 750 kronor.

Två vaktmästarbefattningar med avlöning 1 150 kronor en av för vardera jämte tre ålderstillägg, vart och ett å 100 kronor efter resp. 10 och 15 år,

uppfördes i institutets stat. Avdrag vaktmästares avlöning skulle göras för bostad med bränsle med 150 kronor och för bostad med bränsle och lyse med 175 kronor. De dittills från a.nslagsposten institutets övriga utgifter utgåen-

de beloppen till arvoden åt vaktmästare, tillhopa l 675 kronor, utbrötos ur nämnda post, vilken dock ökades till 33 600 kronor. Anslag till arvoden åt

rektor, 2 000 kronor, och åt extra lärare, 9 250 kronor, ävensom anslaget till bestridande bibliotekariegöromål, 300 kronor, upptogos med oförändrade av belopp. Statens slutsumma höjdes till 98 650 kronor, minskat med ovannämnda bostadsavdrag 6 300 kronor, eller till 92 350 kronor. Till lärarpersonalen skulle givetvis utöver nyssnämnda avlöningar och arvo- A den utgå dyrtidstillägg och i förekommande fall provisorisk löneförbättring.

Till följd sistnämnda riksdagsbeslut utfärdades den 20 juni 1918 nr 405 1918 års

av stadgar för institutet. Genom de stadgarna ändrades icke antalet lä- stadgar. nya, nya vid institutet liksom heller undervisningens fördelning mellan olika

lrare

arare. Vid 1919 års riksdag höjdes, i syfte att bereda vid institutet anställda extra

lärare förbättrade villkor, anslagsposten till arvoden ät dylika lärare från 9 250 kronor med 3 250 kronor till 12 500 kronor, varjämte anslagsposten till institutets övriga utgifter ökades med 1 000 kronor till 34 600 kronor. Till

följd härav och på grund tillika av 1918 års lagtima riksdags beslut angående avlöningsförbättring med 600 kronor åt två vaktmästare, höjdes statens slutmed 4 850 kronor till 103 500 kronor och ökades i anslutning härtill summa ordinarie anslaget till institutet med 4 850 kronor till 97 200 kronor, med vilket belopp det ordinarie anslaget till institutet fortfarande utgår.

Härutöver har emellertid riksdagen under de senare åren till diverse behov institutet anvisat extra anslag, senast för budgetåret 1927-1928 med 26 000

ronor. Den fortgående utökningen institutets uppgift och undervisningsverk- Ansla till av g samhet förde givetvis med sig ökat behov byggnader och andra anläggningar. byggnadsarav De anslag, under årens lopp anvisats härtill, äro också betydande. beten m. m. som Så. beviljades av Kungl. Majzt år 1849 till byggnader i runt tal 16 600 kronor. . . . . . . . 1862/1863 års riksdag till större boningshus med lärosalar, laborato-

rium, rum för elever m. m- 109 000 . 1886 nybyggnad för laboratoriet 25 000 . 1891 bostadsbyggnader 24 475 . 1899 1 en lektorsbostad 15000 . . . . . . . 1905 W ändringar och reparationsarbeten inom

huvudbyggnaden samt centraluppvärmning därstädes 37 400 P . . . . . . . . . 1908 5 tillbyggnad av den s. laboratoriebygg-

1911 en institutionsbyggnad 60000 kr. och två låtar-bostäder 40 000 kr. 100 000 . . 1915 I elektrisk anläggning 32000 . . . . 1920 en försöksloge. 14 900 . . . 2 elektrisk anläggning 8 240 . . . . . . . . 1923 I omändring av gamla lärlingsbyggnaden till

restaurationslokal- för institutet 491400 . 1925 vissa ändringen-beten i rektorsbyggnaden 29 675

För institutet gällande stadgar äro den 20 juni 1918 nr 405 med

nu av

däri genom kungörelsen den 11 juni 1920 nr 317 gjord ändring.

Föregående stadgar äro följande:

av den 18 februari 1846; 8 maj 1868 nr 27 med däri kungörelserna den 10 april 1874 genom

nr 88 och den 28 januari 1876 nr 6 gjorda ändringar;

den 14 oktober 1892 nr 80 med däri kungörelserna den 30 november av genom

1899 nr 99 och den 30 1900 nr 16 gjorda ändringar;

mars J 3 juni 1904 nr 37;

12 augusti 1912 nr 172 med däri genom kungörelsen den 24 oktober 1913 nr 404 gjord ändring.

Lantbruks- Det dröjde länge efter det lantbruksinstitutet vid Ultuna börjat sin verk-

institutet samhet, förrän krav framställdes inrättande ytterligare ett institut. Denna om av mid Alnarp. fråga blev föremål för livliga meningsutbyten vid de allmänna .svenska lant-

bruksmötena i Lidköping 1853 och i Uppsala 1855. Vid det tillfället senare uttalade sig för att ytterligare ett lantbruksinstitut måtte anläggas, helst man i södra delen riket. Frågan togs upp av skånska hushållsföreningen, som av den ingick till länsstyrelsen i Malmö med framställning, att ett 7 mars 1856 sådant institut måtte anläggas å Alnarps kungsgård. Frågan fördes raskt

framåt, och den 26 februari 1857 avlät Kungl. Maj till rikets stander proposition i ämnet. Ständerna beslöto från midfastan år 1858 på vissa villkor upplåta Alnarps kungsgård till anordnande därstädes ett lantbruksinstitut.. av Till inlösen arrende, byggnader, inventarier anvisades ett anslag av av m. m. 175 000 kronor. Därjämte anslogs ett årligt statsanslag från och med 1858 18 000. kronor under förutsättning att institutet fr. slutet av år 1860 av 0. m. skulle mottaga 28 lantbrukselever, varav 4 skulle vara s. k. frielever. 1859 års Den 2 oktober 1857 förordnade Kungl. Maj interimsstyrelse med uppdrag en

stadgar. att organisera den läroanstalten, och den 25 februari 1859 nr 12 utfär-

nya dades institutets första stadgar. Enligt dessa omfattade undervisningen tvenne tvååriga lärokurser, nämligen

högre kurs för lantbrukselever och lägre för lantbrukslärlingar, den seen en med huvudsakligen praktisk läggning. nare Vid institutet skulle antagas minst 24 betalande och 4 frielever samt 24 fri-

lärlingar. Inträdesfordringar för elev ålder minst 18 år samt de förberevoro en av dande kunskaper, vilka styrelsen funne erforderliga för begagnande underav visningen vid institutet. Undervisningen skulle i den högre kursen omfatta: lanthushållningens naturvetenskapliga grunder, jordbrukslära, boskapsskötsel, förädling ladugårav dens produkter, lantbrukets ekonomi, trädgårdsskötsel, skogshushållning, prak-

tisk geometri, rit- och byggnadskonst samt mekanik, binäringar, bokhålleri, ekonomisk rättskunskap och kameralistik samt statsekonomiens grunder.

Vidare föreskrevs, att lanthushållningen å Alnarp skulle så handhavas, att den skulle kunna tjäna lärjungarna till undervisningsmedel och föredöme. Dessutom skulle såsom undervisningsmedel finnas: försöksfält för växter, ekonomisk-botanisk trädgård samt exsickatsamlingar av ekonomiska växter, frukt- och köksträdgård samt fruktträdsskola, humlegård, plantskola för vilda träd, redskapsverkstad, modellsamling, kemiskt laboratorium, mineralogiska

och geognostiska samlingar samt bibliotek. Lärarpersonalen bestod enligt 1859 års stadgar föreståndaren, som med av professors heder och värdighet tillika skulle institutets förste lärare namn, vara och undervisa i hela den egentliga jordbruksläran, boskapsskötseln med vad därtill hörde samt lantbrukets ekonomi, med skyldighet jämväl såsom vid —— Ultuna att inför styrelsen för egendo-mens förvaltning och vård, vidare — svara åkerbrukskemist med undervisningsskyldighet i kemi, fysik, geologi och av en mineralogi, lärare i veterinärkunskapen, med undervisningsskyldighet tillika en i zoologi och anatomi, inspektoren, skulle lärare i det mekaniska åkersom vara bruket, kamreraren med undervisningsskyldighet i lantbruksbokhålleri och en lärare i trädgårdsskötsel. Extra lärare skulle anställas i mån behov. av

Den 1862 började lantbruksinstitutet sin undervisningsverksamhet. 14 mars Såsom nämnts anvisade rikets ständer till lantbruksinstitutets upprättovan hållande ett årligt statsanslag 18000 kronor att utgå fr. början av av 0. m. år 1858. Vid 1862 1863 års riksdag anvisades ett extra anslag av 18000

kronor att fördelas på tre år. Under åren 1864-1866 tillgodonjöt institutet

således årligen ett anslag 24 000 kronor. Anslaget höjdes av 1865-1866 av års riksdag till 26 600 kronor och 1874 års riksdag till 29 400 kronor. av År 1864 utvidgades institutets undervisningsverksamhet genom upprättande

särskild kurs i hovbeslag såväl för civila smeder som militära hovslagare, av en vilken kurs såvitt utbildning civila hovslagare alltjämt fortfar. — avses av —— Omnämnas må även, att ungefär samtidigt Malmöhus läns hushållningssäll-

skap vid Alnarp upptog den kemiska kontrollverksamhet, allt sedan kommit som att för Skånes vidkommande till väsentlig del fylla den plats, i andra delar som landet intagits statsunderstödda kemiska stationer. av av I fråga Ultuna lantbrnksinstitut är i det föregående redan anfört, huru- Stadgeändom delegerade för de båda instituten 1867 utarbetade förslag till ensartade ring 1869. som stadgar för lantbruksinstituten och hurusom Kungl. Maj med anledning här-

också utfärdade stadgar för institutet vid Ultuna. Då förslaget i huav nya vudsak byggde på för alnarpsinstitutet redan gällande stadgar, fann Kungl.

Maj det tillräckligt att i fråga detta institut den 2 april 1869 genom om Kungl. brev förordna vissa ändringar i stadgarna. Härmed hade jämbörom digheten de båda instituten emellan även formellt blivit i stort sett fastslagen,

och från denna tid kan ock säga, att deras vidare utveckling i huvudsak man följt riktlinjer. samma Fr. år 1876 har i särskild till institutet knuten trädgårdsskola under- Trädgårdao. m. en visning meddelats i och för utbildning fackmän inom trädgårdsyrket. Till skola. av att börja med uppehölls denna undervisning delvis genom anslag från Malmöhus

läns hushållningssällskap, från år 1910 är skolan helt och hållet en statsmen

anstalt, för vilken Kungl.. Majzt den 10 juni 1910 nr 60 utfärdat regle-

mente. Sedan 1882 års riksdag, såsom på tal Ultuna lantbruksinstitut redan Mejeriovan om nämnts, anvisat ett årligt anslag av 10 000 kronor för anordnande vid vart- institut.

dera institutet högre mejeriskola, öppnades vid Alnarp en sådan hösten av en 1883. Hösten 1893 förändrades nämnda skola till Alnarps mejeriinstitut, för

vilket Kungl. Maj den 19 maj samma år nr 55 utfärdade stadgar. 1 sam-

band med mejeriinstitutets upprättande indrogs den högre mej-eriundervisnin-

vid Ultuna, och större delen det för båda läroanstalterna avsedda statsgen av anslaget tillföll mejeriinstitutet vid Alnarp.

Enligt nyssnämnda stadgar skulle mejeriinstitutet hava till ändamål att i en

ettårig kurs, den högre mejeriskolan, meddela teoretisk ävensom praktisk undervisning i grunderna för mejerihushållningens och boska-psskötselns utövande,

samt i lägre avdelning, mejeriskolan, meddela praktiskt betonad underen mera visning Föreståndaren för lantbruksinstitutet skulle i samma kunskapsämnen.

jämväl föreståndare för mejeriinstitutet. vara Vid mejeriinstitutet borde finnas plats för tillhopa 12 elever, därav 2 fri-

elever, i vardera avdelningen. För kortare tid kunde även extra elever anen tagas. Undervisningen skulle meddelas lärare i mejeriskötsel, en assistent, en av en mejeriinstruktör extra lärare i byggnadslära. För övrigt skulle un-dersamt en visningen bestridas lärare vid Alnarps lantbruksinstitut. av Ar 1903 upphörde mejeriinstitutet självständig institution och sammansom slogs med Alnarps lantbruksinstitut till en enhet.

Ovan är nämnt hurusom från slutet 1860-talet de båda lantbruksinstitu- 1904 års av tens utveckling stort sett följt linjer. Denna utveckling har dock stadgar. samma

alltid fortgått lika hastigt vid båda instituten. Sålunda kom den ganska genomgripande organisatoriska förändring, 1892 års stadgar medförde för som ultunainstitutet, icke att genomföras vid Alnarp förr än ett årtionde senare. Orsaken härtill torde till ringa del att söka i det motstånd, de princivara per, för vilka förenämnda omorganisation ett uttryck, mötte inom ledande var kretsar vid Alnarpsinstitutet. Redan 1893 hade emellertid Kungl. Maj uppdragit åt Alnarpsstyrelsen att inkomma med förslag till omorganisation inav stitutet, vilket styrelsen också år 1897. Efter åtskilliga meningsutbyten avgav i frågan framlade Kungl. Maj till 1902 års riksdag proposition i ärendet efter

i huvudsak de grunder, vilka redan vunnit tillämpning beträffande systerinsti-

tutet. Detta förslag riksdagens gillande och Kungl. Maj utfärdade növann

diga stadgar den 3 juni 1904 nr 38.

Enligt dessa stadgar sammanslogos lantbruks- och mejeriinstituten vid

Alnarp till ett institut, lantbruksavdelning skulle hava till ändamål att vars meddela högre undervisning i lanthushållning och mejeriavdelning att vars meddela såväl undervisning praktisk övning uti mejerihanteringens utsom övande. Sistnämnda avdelning omfattade alltjämt högre och lägre kurs. en en För lantbruksavdelningen skulle undervisningen fördelad på två årskurvara ser och så ordnad, att elever kunde mottagas varje år. För mejeriavdelnya ningen omfattade undervisningen vid varje kurs ett år. Anmärkas må, att lant-

brukets praktik i dessa stadgar icke upptogs såsom läroämne.

Vid lantbruksavdelningen borde finnas plats för minst 34 elever, därav 4 fri-

elever, och vid mejeriavdelningen för minst 12 elever, därav 2 frielever. Anta-

gande extra elever skulle bero på institutsstyrelsens prövning. av Enligt 1904 års stadgar skulle undervisning vid institutet meddelas 7 av lektorer, nämligen: i jordbrukslära, i husdjurslära med undantag en en av hippologi, i hippologi och hovbeslagslära samt husdjurens anatomi, fysioen logi och sjukvård, i mejerilära och bakteriologi, i redskapslära., praktisk en en matematik, mekanik, fysik och meteorologi, i kemi och geologi samt i en en botanik och zoologi; 7 extra lärare, nämligen: i husdjurens anatomi, fysioen logi och sjukvård samt husdjurslära, i mejerilära och bakteriologi, i läran en en om jords torrläggning och bevattning, fältmätning och kartritning, i byggen nadslära och ritning, i skogshushållning, i nationalekonomi, ekonomilagen en farenhet och kommunalrätt samt i kemi och fysik, varjämte egendomens fören valtare skulle undervisa i del jordbruksläran, kamreraren i bokföring och en av trädgårdsföreståndaren i trädgårdsskötsel. För vården institutets bibliotek av skulle anställas bibliotekarie. en Staten för det sammanslagna lantbruks- och mejeriinstitutet bestämdes till

65 000 kronor, innebärande anslagsförhöjning 35 G00 kronor i den för en av lantbruksinstitutet senast fastställda staten. Tillika förordnades, bland annat,

att behållna avkastningen den staten tillhöriga, till institutet anvisade av egendomen jämte elevernas vid institutet avgifter och hyresbidrag skulle redovisas

till statsverket. De besparingar, under ett år uppkomme å institusom posten tets övriga utgifter, skulle få användas till bestridande liknande utgifter av under ett följande år.

Genom den sålunda genomförda nyorganisationen verksamheten vid av Alnarpsinstitutet hade åter så gott full likformighet uppnåtts de båda insom stituten emellan, vad beträffar den högre lantbruksundervisningen. Den teore-

tiska undervisningen hade förts ytterligare ett steg framåt, delvis på bekost-

nad praktiken, vilken blivit helt avlägsnad från institutets undervisav nu ningsplan.

Utvecklingen krävde så småningom ändringar och tillägg till den organisa-

tionsplan, 1904 års stadgar representerade, och särskilt de ekonomiska kraven

gjorde sig allt för sällan gällande.

Sålunda höjdes i enlighet med beslut 1905 års riksdag fr. 0. m. år 1906 av institutets stat med 10 000 kronor, 7 000 kronor till höjning i avlöninvarav åt de sju lektorerna och 3 000 kronor till kosthåll åt frielever. Sistgen sex nämnda belopp tillfördes posten institutets övriga utgifter, som därigenom höjdes till 28 000 kronor. Samtidigt föreskrevs, att, så länge rektor och övriga lektorer åtnjöte fri bostad, å lönen skulle avdragas 500 kronor. Statens slut-

ökades sålunda till 75 000 kronor. summa I sammanhang med 1908 års riksdag beslutad förändring extra lärareav av befattningen i mejerilära och bakteriologi till adjunktur ändrades staten så

tillvida, att posten extra lärare, arvoden minskades med 2 500 kronor till 9 200 kronor. I stället upptogs avlöning till adjunkt med 3 000 kronor med en föreskrift tillika, att å lönen skulle avdragas 500 kronor, därest adjunkten åtnjöte fri bostad. Härigenom ökades i själva verket statens slutsumma med 500 kronor, ehuru motsvarande anslagsökning till följd bostadsavdraget icke beav hövde ske. Då de för byggnadernas underhåll, studieresor samt städning m. m. beräknade medlen visat sig otillräckliga, medgav 1910 års riksdag, att anslagsposten till

institutets övriga utgifter finge höjas från 28 000 kronor med 5 000 kronor till 33 000 kronor. Därigenom höjdes staten till 80 500 kronor. I enlighet med beslut 1911 års riksdag inrättades år 1912 vid institutet 1912 års av Ultuna skäl där fortsättningskurser för stad gar. liksom vid och av samma som -— — utbildning lantbrukslärare, konsulenter fl. Med anledning härav utfärav m.

dades stadgar för institutet den 12 augusti 1912 nr 173.

nya I stort sett blev undervisningen vid Alnarp dessa stadgar ordnad efter genom linjer undervisningen vid Ultuna de för detta institut samma samma som genom dag utfärdade stadgarna. nya Några olikheter äro dock att märka. Så skulle konsulentkursen jämte jordbruks- ooh husdjurslinjerna omfatta jämväl mejerilinje. Plats skulle finnas en för minst 42 ordinarie elever, däribland 4 frielever, dels ock för högst 2 elever, vilkas utbildning avsåge vinnande kompetens till lantbruksingenjörsbefattav ning. Vid konsulentkursens jordbruks- och husdjurslinjer skulle finnas plats

för tillhopa ordinarie elever, däribland frielev. Vid konsulentkursens sex en mejerilinje samt vid den lägre mejeriskolan skulle finnas platser för tillsam-

mans 12 ordinarie elever, därav 2 frielever. Extra elever kunde i mån av utrymme mottagas vid institutets olika kurser och avdelningar. Enligt 1912 års stadgar skulle undervisningen bestridas 8 lektorer, nämav ligen: i jordbrukslära och lantbruksekonomi, i husdjurslära med undanen en hästskötsel, i hästskötsel och hovbeslagslära, i fysik och redskapstag av en en lära, i hu-sbyggnadslära och kulturteknik med fältmätning, i mejerilära en en och bakteriologi, i kemi och geologi samt en i botanik och zoologi; av 2 en adjunkter, nämligen: i mejerilära och bakteriologi och i anatomi och en en fysiologi; samt 7 extra lärare, nämligen: i jordbrukslära samt kulturav en teknik med fältmätning, i skogshushållning, i nationalekonomi, ekonomien en lagfarenhet och kommunalrätt, i kemi och fysik, i botanik, i lantbruksen en en och mejeribokhålleri i pedagogik. Därjämte skulle det åligga egendosamt en förvaltare att lämna eleverna vissa redogörelser för egendomens skötsel mens och resultaten därav. Institutets kamrer och trädgårdens föreståndare skulle

skyldiga lämna viss undervisning, den förre ibokhålleri och den senare vara i trädgårdsskötsel. I samband med de år 1912 genomförda förändringarna vid institutet höjdes

kostnadsstaten till slutsumma av 88 650 kronor. en Enär institutet emellertid komme att gå miste vissa hyresinkomster till ett om sammanlagt belopp 1 800 kronor, beviljade 1914 års tidigare riksdag motav

2- 273493

svarande belopp till höjning anslagsposten institutets övriga utgifter av till 37 150 kronor. Statens slutsumma höjdes därför till 90 450 kronor.

För att behovet av en kassör med skyldighet tillika att meddela viss undervisning i bokhålleri skulle kunna tillgodoses, höjde 1915 års riksdag anslaget till extra lärare, arvoden med 950 kronor, varefter statens slutsumma utgjorde 91 400 kronor. Lönereglering. Jämväl vid Alnarp genomfördes 1917 års riksdag lönereglering för inav stitutets befattningshavare, därvid lektoraten förändrades till professurer. Liksom vid Ultuna bestämdes professors avlöning till 6 400 kronor med ett ålderstillägg å 600 kronor. Laboratorns avlöning fastställdes till 4 500 kronor med

två ålderstillägg, vartdera å 500 kronor. Bostadsavdragen fixerades för professor till 750 kronor och för labora.torn till 500 kronor. I staten uppfördes två vaktmästarbefattningar med avlöning 1 150 kronor för vardera jämte tre en av ålderstillägg, vart och ett å 100 kronor. Anslagsposten institutets övriga ut-

gifter minskades å ena sidan med därifrån dittills avlöning till två

vaktmästare, tillhopa 1 900 kronor, ökades å den andra för täckande men av ökade omkostnader för underhåll byggnader, löner åt tjänare, biblioteket och av studieresor med 3 950 kronor och utgjorde därefter 39 200 kronor. Anslagen till arvoden åt rektor, 2 000 kronor, och åt extra lärare, 8 950 kronor, ävensom anslagen till bestridande bibliotekariegöromål, 300 kronor, och betäckande av av möjligen uppkommande förlust å mejerirörelsen, 5 000 kronor, upptogos med oförändrade belopp. Statens slutsumma ökades till 119 850 kronor.

Till lärarpersonalen utgår utöver avlöning eller arvode dyrtidstillägg och i förekommande fall provisorisk löneförbättring. Efter avdrag för bostad med 750 kronor för 9 professorer och för envar av bostad med bränsle med 150 kronor för vardera vaktmästaren, tillhopa 7 050 kronor, begränsades statsanslaget till institutet till 112 800 kronor. 1918 års Till följd förenämnda riksdagsbeslut utfärdade Kungl. Maj den 20 juni av stadgar. 1918

nr 406 nya stadgar för institutet, vilka i huvudsak ännu äro gällande.

Enligt dessa utgöres lärarpersonalen 9 professorer, nämligen: i jordbruksav en lära och lantbruksekonomi, i husdjurslära med undantag hästskötsel, en av en i hästskötsel samt husdjurens hälso- och sjukvård, i fysik och redskapslära, en en i husbyggnadslära och kulturteknik med fältmätning, i mejeriteknik och en mjölkhushållning, en i mejerikemi, mejeribakteriologi och mjölkhushållning, en i kemi och geologi, i botanik och zoologi; 1 laborator i anatomi och fysiologi; en samt 6 extra lärare, nämligen: en i jordbrukslära samt kulturteknik med fältmätning, en i skogshushållning, i nationalekonomi, ekonomilagfarenhet och en kommunalrätt, ikemi och fysik, i botanik och i pedagogik. Det skulle en en en åligga egendomens förvaltare att för eleverna redogöra för anordningarna vid egendomen, dess skötsel, skörderesultat m". och kamreraren att undervisa i m. bokföring uti agronomkursen. Under de senare åren har riksdagen här liksom i fråga institutet vid Ulom tuna måst anvisa vissa ytterligare belopp för att i olika hänseenden tillgodose

undervisningsverksamheten. Anslagsposten till institutets övriga utgifter höjdes sålunda dels 1918 av års lagtima riksdag för att tillgodose rådande behov undervisningsmateriel av med 3 000 kronor, dels ock av 1919 års lagtima riksdag i syfte att möjliggöra utvidgning institutets årsberättelse med 1 500 kronor till 43 700 kronor. en av Med anledning härav och till följd förstnämnda riksdags beslut angående av avlöningsförbättring med 600 kronor åt institutets vaktmästare, ökades statens

slutsumma till 124 950 kronor och anslaget till institutet till 117 900 kronor. Med sistnämnda belopp utgår fortfarande det ordinarie anslaget till institutet

Under de senare åren har riksdagen härjämte till diverse behov vid institutet beviljat extra anslag, senast för budgetåret 1927-1928 med 8 500 kronor.

Liksom förut är anfört beträffande institutet vid Ultuna, hava ock i fråga Anslag till

institutet vid Alnarp betydande belopp upprepade gånger anvisats för till- byggnadsarom godoseendc det ökade behov byggnader jämsides med under- beten m. m. av av m. m., som visningsverksamhetens utvidgning anmält sig. Här nedan lämnas en summarisk förteckning på dessa anslag:

1856/1858 års riksdag till byggnader, inventarier m. rn. 175 000 kronor. . 1891 byggnadsarbeten och ny värmeledning ‘ F 67 425 m. m. . . . . 1902 nya byggnader 118 300 . . . . . . . . . 1906 ombyggnadsarbeten och nyanläggningar 46 900 . 1907 nybyggnad och förändringari huvudbygg-

naden 14 200 . . . . . . . . . . . . 1909 ytterligare kostnader för de vid 1906 års

riksdag beslutade ombyggnadsarbeten

och nyanläggningar 9591 F . . - . . . . .

. . . . . . . . vissa ändringsarbeten i sjukstallet vid veterinärinstitutionen 3 100 . . . . uppförande av en museibyggnad 20 950

1920 . .

om- och tillbyggnad av restaurationsbygg-

naden 420 000 . . . . . . . . . . . . 1921 reparationsarbeten m. m. å uppvärmningsanordningen i Alnarps slott 20 000 1923 uppförande av ett avskrädes- och avträdeshus vid Alnarps mejeri 2 350 . . . .

För institutet nu gällande stadgar äro av den 20 juni 1918 nr 406 med däri genom kungörelsen den 11 juni 1920 nr 318 gjord ändring.

Föregående stadgar äro följande:

den 25 februari 1859 ni 12 med däri Kungl. brev den 9 april 1869 av genom .z gjorda ändringar;

19 maj 1893 nr 55; i 3 juni 1904 nr 38 med däri genom kungörelsen den 18 september 1908

nr 91 gjorda ändringar;

I 12 augusti 1912 nr 173 med däri genom kungörelserna den 24 oktober

1913 nr 403 och den 31 december 1915 nr 600 gjorda ändringar.

Av dessa stadgar 1893 års endast mejeriinstitutet, under det därefter avse utfärdade stadgar såväl lantbruks- mejeriinstitutet. avsc som

Behovet av förbättrad högre lantbruksundervisning.

Såsom framgår ovan lämnade summariska redogörelse för den högre lantav Lantbruksinbruksundervrsningens Sverige utveckling under det senaste århundradet, lärer stitutens ut- 1 det icke med rätta kunna sägas, att icke statsmakterna ägnat intresse och veckling omvårdnad åt denna. del det kulturella framåtgâendet. Möjlighet har beretts av

att höja denna undervisning till högre grad ändamålsenlighet och effek-

en tivitet, och anslag hava sällan nekats, när föreliggande behov klarlagts och väl förberedda förslag till deras avhjälpande förebragts.

Lantbruksinstituten hava också tvivclsutan i stort sett väl fyllt sin uppgift, och den där meddelade undervisningen har säkerligen sin stora andel i det

kraftiga uppsving, det svenska jordbruket har att uppvisa under det senaste

århundradet. Upprepade gånger har undervisningen vid instituten omlagts och

utvidgats för att bättre motsvara tidens och rådande förhållandens krav. Denna

utveckling har, såsom av det föregående torde framgå, kännetecknats allt av en mer teoretisk inriktning studierna, karakteriserad jämväl allt längre av av en gående specialisering av lärarkrafterna. Denna utveckling efter teoremera tiska linjer får emellertid icke fattas ett tilltagande underskattande som av praktisk insikt och praktisk färdighet i jordbruket och alla därtill hörande äm-

nen. Tvärt om, betydelsen härav har kanske aldrig varit så klart fattad.. i som våra dagar; man har endast hållit före, att inhämtandet denna insikt och av denna erfarenhet icke längre borde belasta institutens undervisningsplan utan

borde ske annorstädes, till viss, obetjr-dlig, idel före inträdet vid institutet.

Tack vare det praktiska jordbruksarbetets avkopplande från institutens undervisningsschema, har också väsentligt längre tid och arbete kunnat ägnas mer det teoretiska kunskapsinhämtandet. Möjlighet härför har ock beretts mera genom upprättande vid instituten ett ökat antal lärostolar med allt av mera begränsade och specialiserade undervisningsområden, samtidigt allt bättre som rustade laboratorier, modellsa.mlingar och undervisningsmateriel museer, annan ställts till förfogande. Resultaten härav hava heller icke uteblivit, och den

agronomiska utbildning, instituten under de decennierna meddelat, som senare har i omfattning och teoretisk fördjupning höjt sig vida över äldre tiders. Institutsun- Den nuvarande institutsundervisningen står likväl icke på höjden vår av dervisningens tids högre lantbruksundervisning över huvud taget och är heller så organibrister. serad och rustad, att den har möjlighet att göra det, något ock från flera som håll bland annat från instituten själva upprepade gånger framhållits. Re- - — dan den omständigheten, att instituten alltjämt äro organiserade efter den plan,

som 1892 genomfördes vid Ultuna och ett årtionde vid Alnarp, senare ger en förklaring härtill. Under tiden har nämligen utvecklingen på detta område

annorstädes varit både stark och hastig, vilket även bestyrkes vid blick på en motsvarande förhållanden i våra grannländer.

Va d i hög grad stått hindrande i vägen för institutens utveckling är den som dualism i syftenlfrlet med agronomundervisningen, är följd institutens som en av dubbla uppgift att i kurs utbilda såväl praktiska jordbrukare med deras samma krav på i rent praktiskt ekonomisk riktning lagd allmän agronomutbildning, en som ock lärare, konsulenter fl., på vilka större fordringar måste ställas m. både beträffande den naturvetenskapliga grunden för deras vetande och i fråga

om inom visst område specialiserade och fördjupade kunskaper. Då sökt tillman godose den kategoriens behov, har den förstnämnda belastats med senare en del arbete, varav den kanske icke haft mlotsvarande direkta nytta. Då denna

belastning icke kunnat drivas för långt, har varit nödsakad följa man en medelväg, som icke blivit tillfredsställande för någondera gruppen. Visserligen har sökt avhjälpa bristen på specialisering inrätman genom tande konsulentkursens ,jordbruks- och husdjurslinjer, dessa hava aldrig av men blivit vad avsett och hoppats. Anledningen härtill är huvudsakligen att man söka i två omständigheter: dels har genomgången konsulentkurs icke av uppställts såsom formell kompetensfordran utöver dels har kursagronomexamen, tiden fastställts till endast ett år. Det förstnämnda förhållandet har gjort, att

endast ett fåtal har besökt dessa kurser och att de bästa bland i agronomâerna allmänhet icke gjort det, då de ändå kunnat vinna anställning både på lärare-

och konsulentbanan. En kurstid endast ett år måste vidare för kort, av anses då specialiseringen icke kunnat begränsas till ett enda ämne, utan den stude-

rande måste fördjupa sitt vetande i flera såväl tillämpade naturvetenskapsom

liga Vad konsulentkursens mejerilinje, den förutvarande högre mejeriämnen. skolan, beträffar, har allt efter det direkta sambandet mellan mejerihantesom ringen och det egentliga lantbruket upphört, fordran på och agronomexamen därtill hörande två års jordbrukspraktik för inträde i kursen ansetts allt för

betungande och avskräckt många från att välja denna bana.

De resultat, undervisningsverksamhet den vid instituten bedrivna en som kan giva under så kortvarig kurs två- högst treårig, äro giveten pass som en vis i hög grad beroende de förkunskaper, eleverna vid sitt inträde i instiav besitta i sådana där studeras eller utgöra underlag för tuten ämnen, som som bedrivna studier. I detta hänseende betecknade 1892 års organisationsplan ett

förhållande till vad förut varit på detta område gällande. givet framsteg i som ändock inträdesfordringarna och äro det ännu allt för låga Men voro — och de nyinkomna elevernas förkunskaper allt för ojämna, för att ett intensivt

och effektivt arbete redan från kursens början skulle kunnat bedrivas; de sva-

förbildade hava helt naturligt verkat återhållande på arbetet. Från flera gast håll särskilt från institutsstyrelsernas sida hava därför krav framställts — — på bättre underbyggnad hos det vid institutet mottagna elevmaterialet, ett krav,

sträckt sig till fordran på studentkunskaper i ämnen, vilka äro som i allmänhet

större betydelse för studierna vid institutet. av uppgift har, såsom förut nämnts, varit och är alltjämt att utbilda Institutens praktiska jordbrukare och vissa tjänstemän. Undervisningen har därför ord-

med hänsyn härtill och meddelats huvudsakligen i form bestämda nats av kurser, mredan relativt litet utrymme har lämnats åt fria studier. Då den

lantbruksundervisningen bör avsedd även för blivande forskare och högre vara behöva högre vetenskaplig skolning, måste naturligtvis på detta andra, som en framskridna stadium utbildningssättet ett annat, nämligen de fullt mera vara möjligheter måste beredas de studerande till självständigt fria studierna, och forskningsarbete tillgång till väl utrustade bibliotek, laborastudie- och genom torier dyl. I sistnämnda hänseende fylla instituten för närvarande icke de o. krav, ställas på högskola. Den högre lantbruksundervisningen i som måste en vårt land har under tid icke blivit fullt så väl tillgodosedd som annan senare högre undervisning här hemma eller lantbruksundervisningen i våra grannsom inrättande väl utrustade högskolor blivit bättre i stånd länder, vilken genom av

att fylla sin uppgift. anförts torde framgå, att icke med fog kan göra gällande, Av vad ovan man nuvarande organisation berättigar dem till plats bland högskoatt institutens icke bland dem dessa, arbeta under verkliga höglorna, åtminstone av som

skoleformer. ofullkomligheter, vilka för närvarande vid- Även åtminstone vissa av de om skulle lantbruksundervisningens i Sverige organisation, möjligen låda den högre genomgripande ändringar denna organisation kunna nödtorftliutan mera av avhjälpas, så lärer det dock utan vidare kunna anses uteslutet, att genom gen verkliga förbättringar vetenskaplig högskola i detta ords sådana partiella en högskola den ställning och auktorimening skulle kunna åstadkommas, en av grundläggande examina bleve jämbördiga med motsvarande exatet, att dess

mina från universitet och andra högskolor. anförda torde framgå, måste det, vad Sverige vidkommer, Såsom det ovan Jordbrukets av framskjutna ställning på snart sagt alla den andliga betydelse. erkännas, att trots landets det dock i här förevarande speciella avseende och materiella kulturens områden den allmänna utvecklingen. Man frågar sig då, vilken orsaken icke följt med förklaringen ligga däri, att det svenska jordbruket i härtill kan vara. Kan förhållande till andra näringar intager så obetydlig och undanskjuten plats en kulturell och särskilt nationalekonomisk betydelse med hänsyn till allmänt lärer icke med fog kunna påstås. Jordbruket intager alltjämt en Något sådant

mycket framträdande plats inom Sveriges näringsliv. Visserligen har, som en följd jordbrukets fortskridande mekanisering, den del landets befolkning, av av som är direkt knuten till jordbruket, under de decennierna procentuellt senare minskats, samtidigt jordbrukets relativa andel i landets samlade produksom tionsvärde under tid också i någon mån avtagit. Sett i och för sig har samma jordbruket under det senaste halvseklet likväl gått raskt framåt och ökat sin

förmåga produktion i hög grad. Men även sedd mot bakgrunden den av av senare tidens storartade utveckling det svenska näringslivet i sin helhet av lärer icke mer än mening kunna hysas därom, att inom detta jordbruksnär en ringen alltjämt intager ett mycket framstående och synnerligen betydelsefullt

rum. Och denna uppfattning blir ännu starkare, vid övervägandet om man av denna fråga anlägger endast ekonomiska synpunkter utan jämväl andra.

Bland sådana märkas i första rummet de sociala. folkhygieniska och men även Iasbiologiska hava i liknande sammanhang sällan framförts.

För fortsatt utveckling jordbruksnäringen är det stor betydelse, att en av av yrkesutövarna beredas tillfälle att erhålla god fackutbildning. För yrkesen männen vid det mindre och medelstora jordbruket stå i sådant avseende lant-

mannaskolor ävensom kortare undervisningskurser olika slag till förfoganav de. Lantbruksskolorna i sin tur äro närmast avsedda för utbildning lägre av tjänstemän vid det större jordbruket. Utbildningen självständiga av mera driftsledare vid det större jordbruket har däremot hittills ansetts vara en av de nuvarande lantbruksinstitutens viktigaste uppgifter. Det de sakkunsynes niga vara i hög grad motiverat, att även i fortsättningen särskilda anstalter

vidtagas för tillgodoseende sistnämnda yrkesmäns utbildningsbehov. av Behovet av Men därutöver torde jordbruket för främjande undervisningen och forsklantbruks- av en ningen på sitt område med fullt fog kunna göra anspråk på statligt ordnad vetenskaplig en högskola.. högskoleundervisning lika väl andra det svenska näringslivet, som grenar av vilka redan blivit i detta hänseende tillgodosedda. Det kan icke försvaras att

låta det svenska jordbruket längre det stöd, endast högskola avvara som en kan lämna.

Ett sådant stöd är i hög grad nöden. Viserligen kan det svenska jordav bruket visa hän på vacker utveckling under de decennierna, en senare ;nen oändligt mycket återstår att vinna på forskningens och undervisningens väg

till fromma endast för jordbrukets utövare utan även för hela vårt folk.

Erfarenheten från tid har påtagligt givit vid handen, att rådande försenare hållanden på här förevarande område icke utan allvarligt kunna i längden men få. fortvaira. Ett tydligt och svårfyllt behov tillgång till med den av personer kompetens, endast välordnad högre lantbruksutbildning kan skänka, som en framträder oftast i vårt land. Detta kommer nogsamt till numera som synes, då ledigblivna befattningar inom jordbruksadministrationen, lantbruksforsk-

ningen och jordbrukets undervisningsväsen skola återbesättas. Tillgången till

fullt lämpliga sökande har länge varit ringa, stundom till och med nära nog ingen; i varje fall har sällan eller aldrig möjlighet förelegat att bland ett

flertal i och för sig väl kompetenta sökande utvälja den mest lämpliga. Att ett

sådant förhållande icke kan annat än verka hämmande och återhållande på

jordbrukets allmänna utveckling ligger i öppen dag. Ej minst ekonomisk ur synpunkt förtjänar det framhållas, att aldrig så väl utrustade institutioner för

forskning eller undervisning icke kunna nå full effektivitet, därest icke för

föreliggande uppgifter högt kvalificerade stå till förfogande såsom personer ledare och medarbetare.

I detta sammanhang må det jämväl erinras därom, att så länge undervisnin-

gen på jordbrukets område icke är lika väl ordnad och kan föra lika långt

som motsvarande undervisning inom andra områden, det knappast är att för-

med särskilt goda förutsättningar hellre skola vänta annat än att unga män och sin framtid inom andra kunskapsområden än jordsöka sin utbildning

brukets. dessa förhållanden stundom framhållits, att det jämförel- Det ha.r på tal om antal studerande, kunde tänkas vilja söka sin utbildning vid sevis ringa som högskola med mindre kostnader för det allmänna skulle kunna jordbrukets en beredas möjlighet till utbildning vid lämplig utländsk högskola. Så har

viss mån under år varit fallet. De svenska jordbruksförhålla.nockså i senare emellertid i många avseenden så avvikande från motsvarande förhåldena äro utlandet, det i längden icke gärna låter sig göra att slå sig till landen i att uppfattningen den högre utbildning, här göres behov, ro i den att varav oss kan inhämtas på utländsk botten. En sådan lösning frågan om den högre av lantbruksundervisningen måste alltid bliva tillfällig nödfallsutväg, och en en verklig lösning kan på den vägen säkerligen icke vinnas.

den omständigheten att Sverige ännu saknar verklig lantbruksveten- Uti en skaplig högskola får emellertid icke ett bevis för, att intresset för högre man se jordbruksområdet saknats. Därom vittnar den i det föregående utbildning på lämnade redogörelsen för de båda lantbruksinstitutens uppkomst och utveckling.

Den högre utbildning i jordbruk och därmed sammanhängande kunskaps-

lantbruksinstitutens inrättande och påbyggnad kommit områden, som genom till stånd, har emellertid, såsom redan framhållits, icke varit avsedd att ovan kunna givas sig den reella fördjupning eller den vetenskapliga betoning, vare endast verklig högskoleundervisning kan åstadkomma. Behovet av en som en sådan har därför under tiden med ständigt ökad styrka gjort sig gälsenare lande. Den allmänt rådande uppfattningen härutinnan har också tagit sig

upprepade uttryck, bland annat i riksdagen.

Sålunda hemställde år 1909 professorn H. Juhlin-Dannfelt och landshöv- Utredning rö-

Odelberg motion i riksdagens första kammare samt godsägaren rande högdingen T. i

O. A. Berg och ingenjören O. Nylander i motion i dess andra kammare, att skålseålâder

utredning och g riksdagen måtte ingå till Kungl. Maj med hemställan om rörande anordnande lantbrukshögskoleundervisning sig vid förslag av vare fristående läroanstalt eller i samband med eller flera närstående en fullt en undervisningsan-stalter. Det förtjänar måhända erinras därom, att motionä-

i motiveringen, under hänvisning till att flera med den högre lantbruksrerna undervisningen närstående undervisningsbehov just fått eller på väg att få vore förefintliga krav på organisation och byggnader tillgodosedda, framhöllo an-

gelägenheten tiden försuttes i fråga den högre lantbruksunderav att om ordnande, vilket eventuellt syntes kunna ske i samband med tillvisningens godoseendet Omnämnda andra undervisningsbehov. av ovan Riksdagen, i ärendets dåvarande läge icke ville uttala sig för någon som de olika till frågans lösning, bragts på tal, beslöt anhålla om av vägar som den motionärerna ifrågasätta utredningen anordnande lantbrukshögav om av kunde befinnas lämpligt. I motiveringen till skoleundervisningen på sätt som beslutet framhöll riksdagen, bland annat, dels att frågan den högre lantom bruksundervisningens ordnande obestridligen aktuell, dels att vid en blivore utredning i frågan högre och vetenskaplig lantbruksundervisning vande om en i hela sin omfattning och dels slutligen att frågan flera denna måtte upptagas av

brådskande. skäl vore Den påbyggnad på den vid lantbruksinstituten meddelade undervisningen,

stånd 1911 års anförda riksdagsbeslut upprättande som kom till genom ovan om konsulentkurserna, kan icke hava fyllt det föreliggande beav de s. k. anses högskolemässig undervisning. Anordnande sådana kurser hade hovet av av för övrigt redan 1909 års riksdag uttryckligen betecknats såsom icke ägnat av

att uppfylla de önskningar angående högre undervisning här ifrågavaen av rande slag, vilka med fog kunde framställas.

1911ärs sak- Kungl. Majzt tillkallade också februari 1911 sakkunniga att utreda —— -

:änmåä och avgiva förslag i högskolefrågan. Dessa sakkunniga avlämnade i april

gafs 1913 sitt betänkande. Detta utmynnade i förslag att organisera den högre

lösning lantbruksundervisningen såsom agronomisk fakultet vid Uppsala en universitet. En reservant bland de sakkunniga förordade, den föreslagna att fakulteten i stället anknötes till universitetet i Lund. Den agronomiska fakulteten borde enligt ovannämnda sakkunnigas mening hava till uppgift

1 att bereda de vilkas verksamhet komme personer, att falla inom lantbrukets rent vetenskapliga område, tillfälle inom landet att erhålla den nödvändiga vetenskapliga utbildningen, ävensom att utgöra en centralhärd för inhemsk

lantbruksvetenskaplig forskning;

2 att bibringa den teoretiska lantbruksutbildning, som vore erforderlig för beklädandet vissa befattningar i det allmännas av tjänst, såsom för facklärare

vid de lägre lantbruksundervisningsanstalterna, jordbrukskonsulenter

m. fl.; samt 3 att bereda tillfälle till fria specialstudier i de vid fakulteten företrädda

amnena. Vid sidan den agronomiska fakulteten av men utan närmare samband med denna skulle fortfarande de båda lantbruksinstituten vid Ultuna och Alnarp upprätthållas. Dessa institut skulle efter lantbruksfakultetens inrättande få till uteslutande uppgift att utbilda yrkesmän vid det större jordbruket. För inskrivning vid universitet krävdes vitsord avlagd om studentexamen. Dock borde tillträde till den agronomiska fakulteten kunna vinnas även av sådan studerande, icke avlagt studentexamen i stället avlagt som men en på visst sätt kvalificerad och därjämte styrkt sig kunskaper agronomexamen äga i ämnena modersmålet, tyska språket och matematik, motsvarande minst betyget godkänd i studentexamen på latinlinjen. För inskrivning vid den agronomiska fakulteten ansågs däremot icke prak-

tisk förbildning på lantbruksområdet böra uppställas såsom obligatoriskt villkor. För vissa studerande ansågs jordbrukspraktik mindre vara erforderlig, och beträffande de övriga ansågs det med visshet kunna antagas, att de självmant vid lämplig tidpunkt under utbildningsåren skulle förskaffa sig erforderliga praktiska insikter.

Den årliga tillströmningen elever till av den agronomiska fakulteten beräknades till i runt tal 50. Med beräknad medelstudietid en av tre år skulle antalet studerande vid. fakulteten normalt komma uppgå till att 150. Vederbörande sakkunniga ansågo det ändamålsenligt, vara att undervisning och examination vid den agronomiska fakulteten organiserades på huvudsak i samma sätt som vid den filosofiska fakulteten. Den utbildning, blivande som

lärare vid lägre lantbruksundervisningsanstalter, konsulenter

och vissa andra tjänstemän hade behov borde inpassas inom av, ramen för en agronomisk ‘atmbetsexamen, medan agronomie kandidat- och licentiatexamina skulle grunda sig på specialstudier i vetenskapligt syfte. Studerande, icke avlagt mera som studentexamen, skulle nämnda examina endast kunna avlägga av ämbetsexamen. I likhet med andra fakulteter borde den agronomiska fakulteten tillerkäxinas

rätt att kreera doktorer.

För åstadkommande viss specialisering i studierna borde av agronomisk am-

‘ Landshövdingenfrih. Fab. De Geer, professorernaH. Juhlin-Dzmnfelt, O. Widman ochM. Weibull samt lantbruksskoleföreståndarenC. Rydberg.

betsexamen kunna avläggas på endera tre olika linjer, nämligen jordbruksav linjen, husdjurslinjen och mejerilinjen. För de olika linjerna skulle följande obligatoriska: ämnen vara

a jordbrukslinjen: jordbrukslära med kulturteknik och lantbruksfysik, lant-

brukskemi, lantbruksbotanik, lantbruksekonomi;

b husdjurslinjen: husdjurens avels- och raslära, husdjurens fysiologi och

utfodringslära, lantbrukskemi, lantbruksekonomi;

c mejerilinjen: mejerilära med mejeribakteriologi, husdjurens fysiologi och

utfodringslära, husdjurens avels- och raslära, lantbruksekonomi. När det för något visst syfte kunde befinnas önskvärt, skulle möjlighet finnas att medtaga förutom de obligatoriska ämnena även ett eller flera av fakultetens övriga examensämnen, vilka skulle utgöras jämte ovannämnda ämav nen även bakteriologi, redskapslära och husbyggnadslära. Studietiden för agronomisk ämbetsexamen beräknades till normalt sju lästerminer. Agronomie kandidatexamen borde avläggas i minst tre fakultetens av examensämnen. För att examen skulle godkännas, borde den studerande i examen hava erhållit minst fyra betygsenheter, därav minst betyget med beröm godkänd i ett uti ingående ämne. Studietiden för nyssnämnda examen anexamen sågs kunna beräknas till normalt fem lästerminer. Behörighet att avlägga agronomie licentiatexamen borde tillkomma en var, som avlagt studentexamen och därjämte ämbets- eller kandidatexamen i agronomiska eller filosofiska fakulteten. Agronomie licentiatexamen skulle avläggas i minst ett av fakultetens examensämnen. Undervisningen vid agronomiska fakulteten förutsattes skola i sin helhet bestridas särskilda vid fakulteten knutna lärare. Behovet lärarkrafter beav av räknades till 7 professorer, 4 docenter med fasta docentstipendier samt 6 biträdande lärare. Vidare ansågos 7 amanuenser erforderliga, varjämte till fakultetens förfogande borde ställas två inom densamma rörliga docentstipendier. Samtliga för den vid universitetet förekommande lantbruksundervisningen erforderliga institutionslokaler och andra utrymmen avsågos skola erhållas genom nybyggnad. Kostnaderna härför tomt oberäknad uppskattades till - — 1 130 000 kronor. För byggnadernas inredning och utrustning beräknades erfordras ett engångsanslag 189 000 kronor. Det uppgjorda förslaget till utav giftsstat för den agronomiska fakulteten slutade på ett belopp 128 800 av kronor. Over omförmälda förslag infordrades yttranden från olika myndigheter och yttranden. korporationer. Det större akademiska konsistoriet i Uppsala ansåg vägande Större akadeskäl tala för att förena tillämnad lantbrukshögskola med universitetet i miS,k31°Sien

Uppsala. För studenterna inom denna högskola skulle detta utan tvivel med- st°e,;°a1laUpP

föra en oväsentlig ekonomisk fördel, i den mån de därigenom finge del ° av universitetets stipendier, och även för staten bleve vinsten avsevärd. Några särskilda anslag till styrelse och förvaltning komme att behövas, i varje fall blott ganska obetydliga. Ur universitetets synpunkt skulle den föreslagegen na föreningen närmast medföra ideella fördelar. En utvidgning universiav tetet med nya vetenskapliga discipliner gåve möjlighet till ett rikare vetenskapligt liv vid hela universitetet, och med all sannolikhet skulle även de teoretiska vetenskapernas representanter hava fördel ett samarbete med jordav bruksvetenskapens målsmän. Förbises borde heller den ökade betydelse ett dylikt rikare och större universitet erhölle. Med avseende på olika detaljer i lantbrukshögskolesakkunnigas förslag hade konsistoriet emellertid vissa erinringar att göra. Sålunda ville konsistoriet hålla den frågan öppen, huruvida lantbrukshögskolans införlivande mâed universitetet borde ske i form fristående agronomisk fakultet eller av en såsom en

sektion eller institution inom den filosofiska fakulteten. En svårighet vore enligt konsistoriets mening att enligt de sakkunnigas förslag studentexamen skulle uppställas såsom oeftergivligt villkor för inskrivning i lantbruksfakulteten. Konsistoriet ansåg sig visserligen icke liksom heller dåvarande — universitetskanslern böra avstyrka förslaget i denna del, men ansåg likväl — att vissa ytterligare garantier borde skapas för att de studerande ägde nödiga förkunskaper. Av synnerlig vikt ansåg konsistoriet det de även vara., att agronomie studerande, som icke avlagt studentexamen, icke genom kunglig dispens erhölle samma rättigheter som de, vilka avlagt studentexamen. Ty för inskrivning i fakultet deras kunskaper alldeles otillräckliga liksom ock för annan vore förvärvandet agronomisk licentiat- och doktorsgrad. Ifrågasättas kunde av även, huruvida a.gronomie studerande, icke avlagt studentexamen, borde som tillerkännas rättighet att innehava universitetsstipendium. Större akade- Det större akademiska konsistoriet i Lund även fullt med förberörvar ense miska konsi- da sakkunniga rörande lämpligheten lantbrukshögskolans förläggning till av storiet i Lund. universiteten med hänsyn till den fruktbärande växelverkan, skulle uppstå som mellan högskolan och universitetens lärare och institutioner, särskilt inom den matematisk-naturvetenskapliga sektionen. Konsistoriet ansåg att, därest en agronomisk fakultet ansågs böra upprättas, denna borde förläggas till Lunds

universitet. De sakkunnigas förslag, att tillträde till den agronomiska fakulteten skulle

kunna beviljas på vissa villkor även utan förut avlagd studentexamen ansåg konsistoriet sig icke kunna tillstyrka.. Konsistoriet hade vidare vissa erinrin-

gar att göra med avseende på föreslagna läroämnen och lärarbefattningar vid den agronomiska fakulteten. Universitets- I särskilt avgivet yttrande förenade dåvarande universitetskanslern sig i hukanslern. vudsak med det större akademiska konsistoriet i Uppsala, bland annat i fråga förläggningsort för den agronomiska fakulteten. om Lantbruks- I den skrivelse, i vilken 1909 års riksdag anhöll utredning och förslag om styrelsen. rörande anordnande lantbrukshögskoleundervisning och vilken anledav gav ning till förberörda sakkunnigeförslag, framhöll riksdagen, hurusom flera ut-

vägar för frågans lösning syntes möjliga, vilka alla borde bliva upptagna till prövning. Av dessa utvägar omnämnde riksdagen särskilt tre, nämligen en utvidgning lantbruksinstituten, särskild till Stockholm förlagd lantbruksav en högskoleundervisning, eventuellt anordnad i samband med andra högskolor där.

städes, samt dess förläggande till ett av universiteten med eller utan samband med närliggande institut. I sitt över nämnda sakkunnigeförslag avgivna utlåtande anmärkte lantbruksstyrelsen, att utredning förelåge endast angående sistnämnda riksdagen anav visade utväg och även denna utredning i så måtto ofullständig, att de sakkunniga icke till närmare prövning upptagit den beaktansvärda frågan angående

åstadkommande samband i eller annan form mellan till ett av univerav en en siteten förlagd högre lantbruksundervisning och närliggande lantbruksinstitut. Lantbruksstyrelsen ansåg, att utbildningen lantbrukslärare och konsulenav ter fortfarande borde ske vid lantbruksinstituten. Redan den omständigheten, att ingen helst erfarenhet hunnit vinnas angående fördelarna och lämpligsom heten den från år 1912 inrättade konsulentkursen för åstadkommande av en av djupgående och jordbrukets utveckling bättre motsvarande utbildning av mera nämnda tjänstemän, syntes enligt lantbruksstyrelsens mening kunna giva anledning till betänkligheter mot de sakkunnigas förslag till ifrågavarande undervis-

nings överflyttande till agronomisk fakultet. Men även i övrigt syntes fören läggandet konsulenters och andra motsvarande tjänstemäns utbildning till av lantbruksinstituten erbjuda fördelar, skulle gå förlorade vid utbildningens som överflyttande till ett universitet.

Då sålunda utbildningen av konsulenter och lantbrukslärare fortfarande borde kvarbliva vid lantbruksinstituten, syntes det enligt lantbruksstyrelsens förmenande kunna ifrågasättas, dels huruvida upprättandet högre lantav en bruksundervisningsanstalt på sätt de sakkunniga föreslagit kunde för det då-

varande anses vara behovet påkallat för det jämförelsevis ringa antal av unga män, som kunde antagas komma att besöka denna anstalt, dels ock huruvida icke deras krav på högre utbildning kunde åtminstone tillsvidare bliva på andra

vägar tillgodosedda. Med hänsyn till de svårigheter, som enligt lantbruksstyrelsens uppfattning sannolikt skulle uppstå att för det dåvarande inom landet finna för den föreslagna högre lantbruksundervisningexis nöjaktiga meddelande fullt kompetenta

lärarkrafter, ansåg lantbruksstyrelsen det även erforderligt, att anordnandet ifrågavarande undervisning föreginges förberedande åtgärder med syfte av av att bereda tillgång till de lärarkrafter, denna undervisning krävde. En beak-

tansvärd dylik åtgärd syntes lantbruksstyrelsen att medel anvisades till vara, upprättande ett tillräckligt antal för studier vid utländska högre lantbruksav undervisningsanstalter avsedda stipendier, att tilldelas med goda förpersoner utsättningar att utbilda sig till lärare vid en blivande lantbrukshögskola och till vetenskapliga forskare på lantbrukets olika verksamhetsområden. Genom beredande tillgång till dylika stipendier, för vilkas inrättande kostnaderna av syntes komma att uppgå till endast en ringa del av det belopp, en högskola måste kräva, skulle utbildningen av det jämförelsevis ringa antal unga män, för vilka denna högskola enligt lantbruksstyrelsens mening närmast borde vara avsedd lärare vid lantbruksinstitut, tjänstemän vid försöksanstalter och vid med dem likställda institutioner på ett tillfredsställande sätt bliva för de närmaste åren ordnad. Därtill komme, att det vidtagande berörda genom av åtgärd skulle bliva vida lättare än vad då fallet att, då riktlinjerna för vore den högre lantbruksundervisningens lämpligaste ordnande i vårt nd låge klara och tydliga, så lösa denna viktiga undervisningsfråga, att arbetet på främjande av landets jordbruk därigenom verksamt och i största möjliga utsträckning underlättades. Styrelsen för Ultuna lantbruksinstitut ville å sin sida på det bestämdaste Styrelsen för

vitsorda betydelsen därav, att lantbruksundervisningen genom fortsatt ut- Ultuna

en veckling bättre de berättigade krav, kunde brukmnmtllt sattes i stånd att allt motsvara som ställas därpå. Styrelsen alltså med de sakkunniga att förorda vore ense om vidtagande åtgärder för åstadkommande ytterligare förbättrad lantav av en bruksundervisning. Beträffande utbildningen lantbrukslärare och konsulenter ansåg ultunaav styrelsen, att Ultuna lantbruksinstitut i olika avseenden särskilt med hän- — syn till den praktiskt-vetenskapliga försöksverksamheten erbjöde vida större — än fakultet i Uppsala. Över huvud taget kunde beträffande konresurser en sulentundervisningen de sakkunnigas förslag icke erbjuda åtminstone anses några väsentliga fördelar framför den nuvarande organisationen, och i åtskilliga viktiga avseenden skulle utbildningen tvärtom bliva sämre än förut. Enligt styrelsens förmenande funnes sålunda intet skäl för konsulentutbildningens för-

läggande till fakulteten. Fakultetens huvuduppgift skulle då bliva att meddela vetenskaplig utbildning åt blivande lärare vid fakultet och lantbruksinstitut samt vissa befattningshavare vid olika försöksanstalter ävensom att utgöra centralhärd för en vetenskaplig forskning. De lärare och tjänstemän, för vilkas utbildning fakulteten skulle sörja meddelande vetenskaplig undervisning, emelgenom av vore lcrtid mycket fåtaliga. Antagligen skulle därför den föreslagna fakulteten komma att lida betänklig brist på lärjungar, och i varje fall skulle icke så en

stort antal studerande kunna påräknas, att kostnaderna för inrättandet av en agronomisk fakultet därigenom kunde motiveras. Icke heller hänsyn till av den vetenskapliga forskningen dylik åtgärd motiverad. Säkraste medvore en let att främja forskningen att för denna inrätta och utrusta särskilda instivore tutioner. För övrigt skulle den föreslagna fakulteten i avseende på förutsättningarna för forskningsarbete näppeligen äga något väsentligt företräde framför instituten. Fakultetens lärare skulle nämligen bliva alltför få, för att en långt driven specialisering skulle möjlig, vilket även skulle hindras därvara av, att de bleve i hög grad sysselsatta med undervisning på olika stadier. Styrelsen för Ultuna lantbruksinstitut ansåg därför, att det tvivelsutan högst

önskvärda höjandet och förbättrandet lantbruksundervisningen borde ske av på det beståendes grund och utan tvära brytningar, nödvändigtvis skulle som tillintetgöra betydande materiella och ideella värden. För bedrivande högre, av vetenskapliga lantbruksstudier syntes emellertid lämpligt samarbete melmera lan de utvidgade lantbruksinstituten och universiteten väl tänkbart. vara Styrelsen för lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp instämde ävenledes styrelsen för AIMTPS lant- med de sakkunniga däri, att det i hög grad önskligt, att tillfälle i vidare vore bmk Sinsütut mån än dittills varit förhållandet bereddes för högre vetenskaplig utbildning och

-forskning inom de vetenskapsgrenar, på vilka det moderna lantbruket bavore serat och det omfattade. Styrelsen ansåge också, att det med största som vore fördel förenat, om åtminstone del detta vetenskapliga arbete förlades till en av universitet, då därigenom ökad impuls gåves till vetenskaplig forskning på en dessa områden genom exempel från och samvaro med övriga där arbetande vetenskapsidkare. Även Alnarpsstyrelsen påtalade den verkställda utredningens ofullständig-

het. Bland annat hade frågan utvidgning lantbruksinstituten icke blivit

om av föremål för tillbörlig utredning från de sakkunnigas sida. An mindre utvore redning förebragt, huruvida kombination studier vid universitet och en av lantbruksinstitut i många fall kunde åvägabringas. Enligt styrelsens mening borde bland annat utredning verkställas, huruvida även för blivande konsulen-

ter och lantbrukslärare dylik kombination instituts- och universitetsunen av dervisning kunde behövlig, samt över huvud taget huruvida lantbrukshögvara skolefrågan kunde lämpligen lösas kombination universitet och genom en lantbruksinstitut, innan ett avgörande i frågan fattades. I infordrat yttrande från lantbruksakademien ansåg denna sig efter företa- Lantbmks akademien. gen granskning av den remitterade utredningen böra uttala, att det remitterade förslaget icke kunde belysa frågan den högre lantbruksundervisninanses om gens ordnande från alla de synpunkter, som kunde anses avgörande, varför akadcmien avstyrkte förslaget och hemställde, att så fullständig utredning som möjligt måtte föranstaltas angående samtliga de i 1909 års riksdagsskrivelse

i ärendet Omnämnda utvägar för frågans lösning. Slutligen anförde styrelsen för centralanstalten för försöksväsendet på jord- Styrelsen för centralanstal- bruksområdet i yttrande över berörda sakkunnigeförslag i huvudsak följande.

t £°;6J%’kd Genom de under senare åren vid Ultuna och Alnarp skapade ettåriga fort-

m s S sättningskurserna behovet grundligare undervisning och utbildsyntes av en ning lärare vid de lägre lantbruksläroverken samt konsulenter tillgodoav vara sett. Vad den vetenskapliga forskningen beträffade, densamma tillgodovore sedd genom centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet och bleve det allt i mån denna verksamhet komme att omfatta flera mer, samma grenar. IV ad åter beträffade utbildning lärare vid lantbruksinstituten, försöksledarav na för de olika grenarna försöksverksamheten vid centralanstalten samt tillav fälle till vetenskapliga studier i allmänhet, vore en lantbrukshögskola helt visst betydelse såväl här i andra länder. av som För att till rimliga gränser kunna nedbringa kostnaderna för sådan högen

skola, där de besökandes antal alltid komme att bliva fåtaligt, borde enligt

styrelsens mening förläggningsorten Stockholm. vara Av refererade yttranden över 1911 års sakkunnigas förslag till lantbruks- Sammanfattnu ning. högskolefrågans lösning framgår, att de olika myndigheter och andra veder-

börande, hade anledning att yttra sig över detsamma, i allmänhet ställde som sig tveksamma inför den föreslagna fakulteten. Over huvud taget bära nya de uttalanden, gjorts med anledning de sakkunnigas förslag, i ganska som av hög grad vittne hurusom vid tidpunkten i fråga meningarna voro synnerom, ligen delade med hänsyn till lämpligaste sättet för det förevarande spörsmålets

lösning; också tämligen enhälligt uttalade starka tvivelsmål rörande om man lämpligheten det framlagda förslaget, så rådde däremot ingen enighet i av uppfattningen vilken utväg, skulle kunna framkomlig och om som anses mera ändamålsenlig. Det förtjänar emellertid antecknas, att i punkt frånsett kritiken av en — sakkunnigeförslaget rådde så. gott fullständig enhällighet, och det - som var i fråga det förevarande behovet lantbrukets högskola och angelägenom av en heten denna frågas och rationella ordnande. Endast från ett håll av snara ifrågasattes, huruvida det jämförelsevis ringa antal studeran-de, som kunde

förväntas komma att besöka sådan läroanstalt den föreslagna, kunde en som för det dåvarande rättfärdiga upprättandet sådan. Det fåtal studeav en rande, kunde tänkas önska förvärva högskolemässlig utbildning inom som lantbrukets område, kunde ansågs det beredas tillfälle att under åtnju- ~— tande stipendier förvärva sådan vid högskola i utlandet. av Av särskilt intresse är ock att konstatera, hurusom vederbörande universi-

tetsmyndigheter i över sakkunnigebetänkandet avgivna yttranden visat intresse

för även denna bildningsfråga och givit tillkänna vilja och tillmötesgående att,

i vad på d-em kunde ankomma, medverka till dess lösning. Det endast den framkomna kritiken mot det de sakkunniga utarbevar av tade förslaget till högskolefrågans lösning vållade ett längre uppskov med som hela frågan. Världskrigets utbrott 1914 och långa varaktighet medförde

givetvis, att detta ärende trots sin aktualitet och det allmänna intresse, var-

med det omfattades inom vida kretsar, blev skjutet i bakgrunden till förmån

för den mängd viktiga frågor, vilka anmälde sig såsom eller mindre mer direkta följder det stora kriget. De svårigheter i statsekonomiskt hänseende av detta medförde bidrogo också helt visst att tillbakahålla intresset för en lös-

ning denna jordbruksfråga. av

Denna hade emellertid icke på något sätt blivit avförd från dagordningen. Nyare fram- Sveriges allmänna lantbrukssällskap år 1919 gjord fram- ställningar i I yttrande över en av ämnet. ställning, att .spörsmålet den högre lantbruksundervisningens ordnande snaom rast möjligt måtte göras till föremål för utredning, förordade lantbruk-sny styrelsen förutsättningslös, allsidig och fullständig utredning den been av tydelsefulla frågan, omfattande endast det antal studerande, som kunde för-

väntas komma att anlita eventuell högskola utan även förefintliga möjligen heter att upprätta sådan och kostnaderna därför. en Inom lantbruksinstitutens ledning också fullt medveten om, att viss var man utvidgning och fördjupning den vid dessa läroanstalter meddelade underav visningen behovet påkallad även med hänsyn till de uppgifter, som revar av dan instituten förelagda. År 1919 gjord-es ock institutsstyrelserna vore av framställning till Kungl. Maj vissa ändringar i för instituten gällande om stadgar avseende bl. upprättandet särskilda lärostolar i lantbruksekonomi. a. av Dessa framställningar hava i avvaktan på upptagande av lantbrukets högre

undervisningsfråga i hela dess vidd ännu icke varit föremål för Kungl. Maj :ts

prövning och avgörande.

Hushållningssällskapens år 1924 samlade ombud förehade också, på grund

av vid mötet väckt motion, frågan den högre lantbruksundervisningen. Omom buden avläto även skrivelse till Kungl. Maj i ärendet, däri bl. med en a. styrka betonades, att det för jordbrukets utveckling nödvändigt, att detvore samma finge njuta stödet av en speciell högskola, såväl i vetenskapligt i som övriga avseenden fullt likvärdig med de läroanstalter, upprättats till försom kovran andra näringar. En sådan högskola den största betydelse av vore av icke blott för utbildande lärare för jordbrukets behov utan även för den av fortgående jordbruksforskningen i vårt land. Ombuden uttalade sig samtidigt

för, att undervisningssystemet vid lantbruksinstituten ändrades på sådant ett sätt, att utbildningen bleve ägnad att tillgodose det praktiska jordbrukets mera skilda krav.

Det intresse för högskolefrågans lösning, riksdagen redan förut ådagasnara lagt, tog sig ett nytt uttryck vid 1926 års riksdag, då riksdagen med anledning

av en i andra kammaren herr Janne Nilsson väckt motion beslöt hos Kungl. av Maj anhålla allsidig utredning samt förslag snarast möjligt rörande om en lämpligaste sättet för ordnande den högre lantbruksundervisningen. av Av vad här ovan anförts lärer med all tydlighet framgå, att behovet inom

vårt land en verklig, på vetenskaplig grund arbetande lantbrukshögskola av är på snart sagt alla håll känt och erkänt. I denna frågas grundläggande del

råder praktiskt taget fullkomlig enhällighet. Ej heller torde någon menings-

skiljaktighet råda därom, att det är hög tid att skrida till förverkligande nu av detta sedan lång tid tillbaka aktuella önskemål. Ett ytterligare uppskov

med frågans lösning skulle förvisso synnerligen menligt. Den vetenvara skapliga forskningen inom jordbrukets område pågår på. andra håll med en iver som aldrig tillförne, och skall vårt land i detta hänseende icke komma allt

för mycket efter, tarvas oundgängligen stödet verklig högskola, på av en som samma gång kan vara både en härd för praktiskt-vetenskaplig forskning och

en utbildningsanstalt för såväl blivande forskare och undervisare inom jord-

brukets vidsträckta område ock i vissa fall jämväl för driftsledare vid som praktiskt jordbruk.

Högskolan Vid ett hastigt övervägande den förevarande frågan ka.n det möjligen av av och forsk- någon ifrågasättas, huruvida icke den vetenskapliga forskningen på jordbruksningen. området i vårt land är i sådan grad och omfattning redan tillgodosedd genom den allt sedan år 1907 verksamma centralanstalten för försöksväsendet på

jordbruksområdet och andra praktiskt-vetenskapliga forskningsanstalter exem-

pelvis Svalövsanstalten, mosskulturföreningen, att vidare statsåtgärder i detta

avseende nu kunde anses mindre erforderliga. Visserligen har sålunda på ett

urrkâinnansvärt sätt forskning bedrivits inom stor del det område, vilket en av kan särskild betydelse för jordbruksniiringen, varjämte anses vara av genom tal och skrift kunskap spritts rön och uppslag. Men vetenskapens om nyare arbetsfält är stort och tillgängliga arbetskrafter räcka ingalunda till beatt härska det i sin helhet, ja, vissa delar detsamma hava på grund olika av av förhållanden i stort sett knappast blivit alls bearbetade. Det tillskott till den

inhemska vetenskapliga forskningen, upprättandet högskola skulle som av en medföra., måste därför betraktas synnerligen önskvärt och väl motiverat som ur forskningens synpunkt. Det är säkerligen högst betydande ekonomiska egen värden, på jordbrukets område stå att vinna sin uppgift som genom en vuxen och det stora området något så när fullständigt behärskande praktiskt-veten-

skaplig forskning, värden vilka den materiella kulturen i vårt helt enkelt land icke har råd att avvara.

En fråga, .på del håll vållat någon

Beräkning av annan som en tveksamhet, huruvida det

elevantalet. allmänna. bör taga de avsevärda kostnader, vilka. förbundna med pa sig äro

upprättandet och underhållet av en lantbrukshögskola eller annan däremot svarande institution, är den, om det antal studerande, som kan förväntas komatt begagna sig detta tillfälle att förvärva högre utbildning, kan bema av räknas bliva tillräckligt stort för att motivera nämnda kostnader. De sak-

kunniga hava därför sökt att med siffermaterial, grundat på föreliggande faktiska eller uppskattade förhållanden, få belyst den frekvens, varmed en eventuell institution för högre praktiskt-vetenskaplig utbildning inom lantbruksområdet skäligen kan hava att räkna. Såsom underlag för en sådan beräkning hava de sakkunniga i den å sid. 32 anförda förteckning sammanfört de befattningshavare olika slag, vilka, av därest tillfälle därtill förefunnits, med tämlig visshet kunna antagas skulle

hava begagnat sig av de möjligheter till fackutbildning, en högskoleinstitution erbjuder. De sakkunniga hava därvid av skäl, skola närmare utsom senare vecklas, räknat med, att blivande lantbrukslärare och konsulenter ävensom vissa tjänstemän inom lantbruksförvaltningen på grund uppställda behöav righetskrav skola avlägga vid dylik institution. Enär vid högskolan examen ansetts böra finnas tillfälle att avlägga såväl högre lägre examina., har i som tabellen åtskillnad gjorts mellan sådana befattningshavare, kunna förvänsom tas avlägga den högre examen, och andra, kunna beräknas åtnöjas med som en lägre examen. För överskådlighetens skull hava de olika ifrågakommande befattningshavarna vidare sammanförts i olika allt efter anställningens grupper,

olika art: anställda i direkt statstjänst utom vid undervisnings- och forsknings-

anstalter, anställda vid undervisnings- och forskningsanstalter statliga, stats-

understödda och enskilda, anställda hos hushållningssällskapen, anställda hos vissa anstalter och föreningar, anställda hos städer och stiftelser dyl. samt o. anställda hos affärsföretag. Anmärkas må, att i förteckningen icke upptagits

sådana befattningshavare, för vilka, högre mejeriutbildning kan önskvärd. anses Såsom tabellen framgår, kan hela antalet befattningshavare här av av av ifrågavarande kategorier mindre 320 i och för sin tjänst haft an 0:a anses anledning förskaffa sig högre lantbruksutbildning motsvarande inom filosofisk fakultet vid universitet kandidat- eller ämbetsexamen och 80 c:a personer motsvarande licentiat- eller högre examen. Då givetvis den högre måste föregås den lägre, bör anförda examen av ovan

tal för ämbets-kandidat-Examen höjas till i runt tal 400. Räknar med

man en omloppstid av 20 år, Vilket här torde försiktigt, skulle alltså erfordras, vara att årligen omkring 20 personer avlade den lägre och 4 den högre examen. Ovan anförda siffror måste givetvis nämnas och behandlas med viss en reservation; de äro ju grundade på beräkningar, vilka i sin ordning på vissa punkter icke vila på faktiskt konstaterade förhållanden utan måste betraktas som mer eller mindre godtyckliga antaganden. Mot beräkningen kan givetvis göras den erinran, att den vetenskapliga utbildning, här ansetts utgöra förutsättsom en ning för beklädande befattningarna i fråga, i åtskilliga fall även efter tillav komsten av en högskoleinstitution kan förvärvas vid in- eller utländsk annan institution. Denna omständighet, skulle i någon mån reducera det besom av räkningen framkomna talet, uttryekande den antagliga frekvensen, torde emellertid icke kunna tillmätas större betydelse. Om sålunda det årliga behovet avsedda befattningshavare med högre av ovan lantbruksutbildning skäligen kunna beräknas till i medeltal 20, är det synes likväl sannolikt, att detta antal ka.n variera rätt väsentligt under olika perioder. Vad den närmaste framtiden beträffar, förefaller det troligt, att antalet lediga befattningar olika slag skall bliva jämförelsevis ringa. Ett stort antal av av de befattningar, det här gäller, hava nämligen tillkommit under de senaste decennierna, och då de i regel tillsatts med relativt följer härav, unga personer, att antalet befattningshavare, inom den närmast framtiden uppnår som pen-

Antal befattningshavare, som kan förväntas söka sin teoretiska utbildning vid en

högre lantbruksundervisningsanstalt, därest en sådan kommer till stånd.

Utbildning Utbildning motsvarande motsvarande ämbets- minst licen- Anställda t statsförvaltningen: examen tiatexamen . Lantbruksstyrelsen 4 2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Andra centrala ämbetsverk m. m. 5 - Statskonsulenter 2 2 . . . . . . . . Lantbruksattachéer 3 . . . . . . . . . —— Centrala frökontrollanstalten l 3 . . . . . . .

Summa 15 7

Anställda vid undervlsnings- och forskningsanstalter:

Centralanstalten 8 12 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Anstalter för högre lantbruksundervisning 9 15 . . . . . . . . . . . . Andra högre undervisningsanstalter — 3 . . . . . . . . . . . . . . . Lantbruksskolor 28 4 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Lantmannaskolor 84 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Enskilda lantbruksundervisningsanstalter 5 . . . . . . . . . . . . — Folkhögskolor 10 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . -

Summa 144 42

3. Anställda hos hushållningssällskap:

Sekreterare hos hushållningssällskap 21 5 . . . . . . . . . . . . . . Andra befattningshavare hos hush.-sällskapenkonsulenter m. fl. 75 5 .

Summa 96 10

4. Anställda hos anstalter och föreningar m.

Maskin- och redskapsprovningsanstalterna 2 . . . . . . . . . . . . — Avelscenterinstitutionen - 2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Sveriges allmänna lantbrukssällskap 4 1 . . . . . . . . . . . . . . Mosskulturföreningen 3 2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Växtförädlingsanstalter 10 10 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Betes- och vallföreningen 3 2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Avelsföreningar 3 3 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Frökontrollanstalter. 10 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . - Kemiska stationer 10 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . -

Summa 45 20

Anställda hos städer, stiftelser etc. 10 . . . . . . . . . . . . . —

Anställda hos enskilda företag:

Lantbruksmaskinindustri, ekonomiska föreningar centralföreningar,

lantbrnkstidskrifter m. fl. 16 4 . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Summa summarum 326 83 ~:—§..—..j 409

sionsåldern, är oproportionerligt ringa.. Emellertid är det naturligtvis tänk-

bart, att även under den närmaste framtiden viss ökning antalet sådana en av befattningar, är fråga, kan Visa sig erforderlig, vilket givetvis varom nu vore ägnat att minska inflytandet förberörda missproportion i fråga antalet av om

avgående befattningshavare.

Åtskilliga omständigheter medverka emellertid till a.tt antalet studerande vid

lantbrukshögskola böra beräknas i viss mån högre än ovannämnda en synes siffror angiva. Sålunda bör kunna räkna med att högskolan jämväl skall man komma besökas ett icke ringa antal studerande, vilka efter avlagd exaatt av icke söka sig in vid tjän-stemannabanan utan i stället ägna sig åt men ämna praktiskt jordbruk, sig eget eller anställning i tjänst. Med vare genom annans den frihet i studierna, bör karakterisera högskolan, synes denna nämligen som i viss utsträckning lämpligen kunna medverka vid utbildningen yrkesäven av män inom praktiskt jordbruk. Särskilt torde därvid i förekommande fall den

k. ekonomiska studielinjen, för vilken längre fram närmare redogöres, kunna s. väntas bliva uppskattad. Vidare bör givetvis räkna med att viss erfarenheter från andra man en. -- av jämförbara högskolor att döma icke ringa andel eleverna på grund av -— av otillräcklig studiebegåvning eller anledning avbryter utbildningen och annan sålunda icke avlägger liksom fall även torde kunna väntas förekomma, examen, då vid högskolan utbildade söka sig utkomst inom annan näring än personer jordbruket. Vid övervägande denna fråga hava de sakkunniga kommit till den uppav fattningen, att. den årliga tillströmningen studerande till lantbrukshögav en skola skäligen bör kunna beräknas till i runt tal 30 elever. För studier för

högre det årliga tillskottet av studerande såsom ovan nämnts examen synes kunna beräknas till 4. Antalet samtidigt vid högskolan studerande skulle så-

lunda vid i medeltal tvåårig utbildning vid högskolan för ämbets-kandidab

och i medeltal ytterligare fyraårig studietid för licentiat- eller högre examen bliva 76; organiseras utbildningen för den lägre normalt examen examen som treårig, blir motsvarande tal 106.

Under åberopande vad anförts tveka de sakkunniga icke att sin Högskolefrâav ovan som bestämda mening uttala, att anordnandet inom landet i alla avseenden guns lösning av en praktiskt-vetenskaplig undervisning inom samtliga de brådskande. fullt högskolemässig

kunskapsområden, vilka direkt eller indirekt äro betydelse för jordbruksav näringen, är statsangelägenhet den betydelse, att den icke utan stort en av för, mindre näringen i fråga än även den materiella kulturen över humen vud taget kan uppskjutas. Redan förut statsmakterna vidtagna åtgärder av till jordbrukets befrämjande fordra, sig åtgärderna avse forskning eller vare fackligt upplysningsarbete, oundgängligen tillgång till personliga arbetskraf-

ter med sådan utbildning och sådana kvalifikationer, endast högav som en -skolemässig utbildning kan skänka. Endast under denna förutsättning kan

full effektivitet förväntas förenämnda åtgärder och därför gjorda uppoffav ringar bliva verkligt fruktbärande.

Sålunda synes icke mer än en mening kunna råda rörande önskvärdheten av Den högre

ordnande jordbrukets högskoleutbildning. Flera olika för tbruksnn-

ett snart av vägar lan

fragans lösning emellertid därvid tänkbara. Det gäller därför dervisningens synas att noga uppgifter och överväga valet, innan går till ett slutligt ställningstagande. man organisation.

Det lämpligt söka

torde då vara att såsom grundval för detta övervägande

bilda möjligast klar uppfattning vilka uppgifter den utbild-

s1gen om, nya

nZngsmstztu-tionen skall hava att fylla och huru den förty bör i stort vara or-

ganiserad och ordnad.

Härvid bör i första rummet betonas, att institutionen i fråga skall avse att

meddela en praktiskt-vetenskaplig undervisning inom alla de kunskapsomrâden, vilka särskild betydelse vid utövande jordbruksnäringen. Undervis-

äro av av under-

ningen skall givetvis vila på vetenskaplig grund, men samtidigt bör åt

visningen givas en praktisk inriktning och härvid ordnas så, att fruktbärande

resultat för den utövande jordbruksnäringen kunna förväntas. Vid undervis-

ningens anordnande bör i främsta rummet hänsyn tagas till de krav, utsom

3——27349.a-

bildningen lantbrukslärare, konsulenter, tjänstemän inom lantbruksförvaltav ningen och med dem jämställda befattningshavare kunna komma att ställa.

Därjämte böra sådana anordningar vidtagas, att institutionen

kan tjäna såsom

utbildningsanstalt för vetenskapsmän på jordbruksområdet. Aven för utbild-

ning av yrkesmän vid det större jordbruket bör ifrågavarande institution kun-

na bliva betydelse; dock det motiverat, att för sistberörda utbildning av synes jämväl särskilt för detta ändamål avsedd undervisning anordnas. Undervisningsanstaltcn skall så ordnad och utrustad, den, vara att samtidigt som den meddelar högskolemässig utbildning på jordbrukets område, kan inom

samma område verka härd för praktiskt-vetenskaplig forskning; detta bör som en säkerställas i den utsträckning, att vid anstalten anställda lärare inom olika

discipliner att endast följa utan även eget forskningsarbete bimanas genom draga till framåtskridandet inom eget ämnesområde. Endast under denna förut-

sättning ka.n undervisningen följa utvecklingen samt verkligt levande göras och ägnad att hos den studerande ungdomen uppväcka håg för forskning ävensom förståelse för dess betydelse. arbetssätt och möjligheter.

Den vetenskapliga. standard, institutionen i fråga hålla, skall redan avses från början fullt högskolemåssig och i varje fall lägre den vid vara än andra det praktiska näringslivets högskolor förekommande. Det angeläsynes get att redan från början uppehålla detta krav, enär endast under denna

förutsättning den meddelade undervisningen och vid anstalten avlagda examina kunna tillvinna sig och bevara den ställning och auktoritet, varförutan

hela anordningen måste betraktas i väsentlig mån förfelad. som För att här anförda önskemål skola kunna bliva uppfyllda erfordras, ovan att institutionen väl rustas med lärarekrafter och hjälpmedel olika slag. av Påtagliga brister i dessa hänseenden kunna med visshet i väsentlig antagas mån riskera framgången dess verksamhet. av Med hänsyn till d-en praktiska inriktning, undervisningen enligt vad ovan sagts bör hava, och för att säkerställa bekväm tillgång till försöks- och studie-

materiel jord, djur och växter, är nära anknytning till välskött av ett större jordbruk nödvändig. Nyttan att de studerande under sin utbildningsti-d av vistas å eller i varje fall hava nära tillgång till ett rationellt ordnat jordbruk

med allt vad därtill hör får för övrigt icke underskattas, och den tillnära gången till försöksmateriel under naturliga förhållanden har sin betystora delse för den forskningsverksamhet, bör bedrivas på platsen. som Undervisningen bör meddelas propedeutiska kurser, föreläsningar, genom seminarieövningar samt praktiska övningar och demonstrationer. Den bör så ordnas, att k. fria studier, till vilka lärarna meddela litteraturanvisningar, s. i möjligaste mån uppmuntras. Särskilt på det högre stadiet bör denna under-

visningsform bliva den huvudsakligen använda, frånsett experimentellt försöka

och forskningsarbete under lärares le-dning.

Med hänsyn till den betydande omfattningen det kunskapsområde, av som kan sägas vikt för jordbruket, och omöjligheten att på begränsad vara av en tid förvärva vetenskapligt fördjupade insikter i hela detta kunskapsstoff, måste

en ganska djupgående specialisering i studierna genomföras. De vid undervis-

ningsanstalten förekommande examina böra därför kunna avläggas på olika

studielinjer.

Mejeriunder- Med hänsyn till det nära sambandet mellan den egentliga jordbruksnäringen

visning. och mejerihanteringen de sakkunniga, att deras uppdrag omfattar förutom anse lantbruksundervisningen i inskränktaste bemärkelse jämväl den högre mejeri-

undervisningen. Härför talar även den omständigheten, att såsom förut anförts högre lantbruks- och mejeriundervisning för närvarande intimt är sann mankopplade, och att sålunda omorganisation den förra måste medföra en av vissa organisatoriska förändringar jämväl den av senare.

Beträffande den högre trädgårdsundervisningen hysa de sakkunniga ungefär Prädgärdsunuppfattning; vad vanligen med begreppet högre dervisning. samma även om man avser lantbruksundervisning måhän-da icke i och för sig innesluter även den högre trädgårdsundervisningen, så måste dock trädgårdsskötseln betraktas som en speciell jordbruket eller i varje fall så nära anknuten till gren av anses vara detta., att lösning frågan jordbrukets högre undervisning, varvid tråden av om gårdsskötselns behov högre undervisning icke beaktats, måste anses ofullav ständig. Vid utredningen förevarande fråga hava de sakkunniga även att beakta. Utbildning av av övervägande, huruvida i vilken omfattning och under vilka lantmätare och taga under samt och lant-

former jämväl den teoretiska utbildningen av lantmätare och lantbruksingen-

bruksingenjörer lämpligen kan förläggas till instution ifrågavarande slag. Aven om, j örer. en av på grund nyssnämnda befattningshavares krav på speciell fackutbildning, av icke alls eller endast i ringa grad kan företrädd vid högskoleinsom vara en stitution med inriktning på lantbrukets allmänna behov, sådan utbildning mera icke gärna skulle närmast med hänsyn till därav föranledd kostnadsökning kunna tänkas i sin helhet meddelad i förevarande sammanhang, så lärer —— dock böra undersökas, huruvida icke utbildningen inom vis-sa kunskapsområden dem vilka stå det lantbruket nära lämpligen skulle kunna anrena — ordnas i samband med den ordinarie undervisningen i nämnda discipliner. Med hänsyn till studiernas krav på förbildning och allmän underbyggnad 1I1tr3§deSf°1dsåsom inträdesfordran vid tillträde till högre undervisningsanstalt ringar. synes en av här ifrågavarande slag vissa bestämda krav böra uppställas. Uppehållandet fullt betryggande sådana avseende såväl vissa teoretiska insikter som av — viss praktisk erfarenhet på. jordbrukets område är tvivelsutan angelägen- - en het av ringa vikt. Elever med allt för bristfällig underbyggnad hava själva svårt att följa med den meddelade undervisningen och utgöra därigenom ett återhållande moment vid dennas meddelande över huvud taget. Skall den tilltänkta undervisningsanstalten kunna förvärva och uppehålla önskvärd ställen ning i full jämbördighet med högskolor annat slagg få också dess möjligav heter i detta hänseende icke beskäras a.tt den påtvingas ett förhållandegenom vis mindre väl kvalificerat elevmaterial. Att viss och på betryggande sätt kvalificerad jordbrukspraktik bör uppstäl-

la.s såsom villkor för tillträde till en högskoleutbildning på lantbrukets område synes ofrånkomligt; endast under denna förutsättning lärer undervisningen kunna givas den praktiska inriktning, måste betraktas dess viksom som en av tigaste uppgifter. Vad åter kraven på teoretiska insikter vid tillträdet till den högre utbildningen beträffar, så får ingalunda de sakkunnigas anförda uppfattning ovan därutinnan tolkas så, att enbart avlagd studentexamen såsom vid univer- — sitet och vissa högskolor skulle i detta hänseende kvalificera till inträde. — Tvärtom hålla de sakkunniga före, att föregående utbildning, även annan som kan bilda ett betryggande underlag för den fortsatta högre utbildningen, anses i detta hänseende bör godtagas. Särskilt torde utredningen i förevarande avseende böra omfatta jämväl frågan, huruvida avlagd avgångsexamen från agronomkurs jämte studentkunskaper i vissa för den fortsatta undervisningen betydelsefulla ämnen skall kunna berättiga till tillträde till högskola. I anses varje fall anse de sakkunniga., att tillträde till blivande högskola alltid skall en kunna göras till föremål för fri och efter sakliga grunder lagd prövning; en formella skrankor böra icke i mån än kräves högskolans resas annan som av och undervisningens intresse. Den tilltänkta undervisningsanstalten bör givetvis med hänsyn till lärare- Yttre organikrafter, lokaler och andra tilltagas så., att den utan lyx fyller skäliga sation. resurser krav på ändamålsenlighet och effektivitet. Kostnadsfrågan måste härvidlag

om ock icke givas en avgörande ställning dock beaktas, och lärer därvid noga böra undersökas, huruvida i detta avseende något kan att vinna vara genom mer eller mindre nära anknytning till redan förefintlig institution, exempelannan vis universitet, skogshögskola, veterinärhögskola, teknisk högskola, centralan-

stalt för försöksväsendet på jordbruksområdet. Fullständig inkorporering med

eller flera nämnda institutioner lärer ock böra övervägas, liksom 00k en av nu utnyttjande för ändamålet av förefintlig äldre undervisningsanstalt på ,jord-

brukets område, närmast något lnntbruksinstituten eller båda. av I fråga om dessa lärer enligt de sakkunnigas förmenande, då. anordsenare nande av högre undervisning torde visa sig hava inverkan på institutens organisation och arbetsuppgift-er, böra utredas, i vad mån för dessa gällande bestäm-

melser och rådande anordningar böra rättas efter de förhållandena. nya

KAP. ll..

Hnvudlinjer fiir den högre lantbruksundervisningens

anordnande.

Allmänna synpunkter. Hnvudalternativ A. Huvndalternativ B. Specialbestiimmelser för in- —— —~ —träde vid lantbrnkshögskolan Kurs i allmänbildande ämnen. Antalet undervisningsanstalter. in. m. - -

sakkunniga redogöra för de olika sätt, på vilka Utredningens Når de nu gå att närmare jordbruksområdet omfattning. enligt deras förmenande högskolemässig undervisning på en kan tänkas anordnad, hava de icke kunnat undgå att redan från början taga

hänsyn till den inverkan, införandet dylik undervisningsform har på av en ny de nuvarande 1a.ntbruksinstituten. Sålunda har det synts nödvändigt att vara redan på ett tidigt stadium fatta ställning till frågan, huruvida jämväl i fort-

sättningen vid sidan den högskolemässiga undervisningen kurser skola — av — anordnas i huvudsaklig överensstämmelse med de vid instituten förekomnu mande. Såsom redan inledningsvis antytts, hava de sakkunniga ansett, att ut-

bildningen lantbrukslärare och konsulenter fl., vilken äger vid av m. nu rum instituten, bör överflyttas till den blivande högskolan. Men instituten hava

därjämte till uppgift att sörja för utbildningen yrkesmän vid särskilt det av jordbruket driftsledare, och fråga är, icke denna uppgift även efter större om inrättandet lantbrukshögskola motiverar institutsundervisningens bibehålav en lande. Om så skulle fallet, blir nästa spörsmål, i vilket samband höganses vara skole- och institutsundervisning böra stå till varandra. Vissa skäl tala för synas att undervisningen ordnas så, att utbildning vid lantbruksinstitut åtminstone i

någon mån kvalificerar för inträde vid högskolan. I sådant avseende äro olika

alternativ tänkbara. Om utbildningen driftsledare och av lantbrukslärarc av fl. icke till någon del sker gemensamt, torde möjlighet böra beredas vid lantm. bruksinstitutet utbildade elever att utan alltför betungande villkor vinna inträde

vid lantbrukshögskolan och att lär bedriva studier. De sakkunniga hava även

ansett sig böra överväga den möjligheten, att genomgången kurs vid institut

normalt lägges till grund för studierna vid högskolan. I sistnämnda fall är

det naturligtvis alldeles särskilt stor vikt, att de båda undervisningssystemen av uppbyggas under ömsesidigt hänsynstagande. Det ka.n vidare tänkas, att an-

stalter för instituts- och högskolemässig undervisning med fördel förläggas till

plats. i vilket fall undervisningslokaler med tillhörande utrustning ävensamma lärarkrafter i viss utsträckning torde kunna Enär som vara gemensa.m1na. sålunda frågan den högskolemässiga undervisningens organisation åtminom stone under vissa förutsättningar står i nära samband med frågan om de

nuvarande lantbruksinstitutens blivande ställning, hava de sakkunniga funnit

ändamålsenligt, att utredningen i båda dessa hänseenden sker jämvara

Sl QS.

.38

Allmänna När det gäller att reformera den högre lantbruksundervisningen, tagen i synpunkter angiven vidsträcktare ovan betydelse, enligt de sakkunnigas mening på undervis- synas särskilt följande synpunkter, avseende huvudlinjerna för undervisningens ningen. an-

ordnande, värda beaktande. vara

Undervisningens innehåll. Till sitt innehåll bör undervisningen i största

möjliga utsträckning rätta sig efter det speciella syfte, utbildningen Det naturligtvis avser. är icke otänkbart, att undervisningen till viss del kan vara gemensam för blivande driftsledare och för blivande lantbrukslärare och kensulenter, det kan näppeligen ändamålsenligt, men vara att deras utbildning i

regel är till alla delar likartad. Driftsledaren framför är allt i behov allmän av en agronomisk utbildning, och undervisningen bör hava till huvudsaklig uppgift att meddela de kunskaper, som äro av särskild betydelse när det gäller att handhava den tekniska och ekonomiska ledningen av ett större jordbruk. För lantbruksläraren och konsulenten äro väl också allmänna. nomiska kunskaper agroerforderliga, denna del utbildningen men av bör för dem icke på samma sätt taga sikte på vad erfordras för skötandet som av ett större jordbruk, utan i minst lika utsträckning exemplifieras från förhållandena vid

det mindre och medelstora jordbruket. Men därutöver lantbruksläraren är och konsulenten i behov fördjupade kunskaper av mera på det område, hans blivande

verksamhet närmast omfattar. Skola dessa befattningshavare helt kunna fylla sin uppgift fordras även, att de stå i kontakt med den vetenskapliga forsk-

ningen på området och äga förmåga i tal att och skrift sprida kännedom

om nyvunna rön och forskningsresultat inom sitt verksamhetsområde. Härför kräves emellertid vetenskapligt en mera inriktad utbildning, kan ifrågaän som sättas för driftsledare vid jordbruket. Detta får givetvis icke hindra, att

även lantbrukslärarens och konsulentens utbildning blir praktiskt betonad, vilket i själva verket torde nödvändig förutsättning vara en för att resultatet deras av verksamhet skall bliva det bästa möjliga.

Formerna för underoisningens meddelande. Undervisningen bör till vä-

sentlig del bygga på elevernas självverksamhet under lärares ledning. Vid

utbildningen driftsledare böra sålunda övningar av av olika slag och demon-

strationer tillmätas stor betydelse liksom även självständiga mera övnings-

uppgifter praktisk-ekonomisk natur inom jordbruket. Egentliga av föreläs-

ningar böra på detta stadium icke givas alltför plats Å stor på schemat.

andra sidan bör tiden för individuell handledning eleverna av och prövningar

icke tillmätas alltför knapp. Vid utbildning lantbrukslärare av och konsulenter fl. bör stor vikt läggas vid eleverna m. att bedriva litteraturstudier. egna De för utbildningen erforderliga föreläsningarna böra få en mera högskolemäs-

sig prägel. Enär beträffande de flesta vid lantbrukshögskola förekommande en undervisningsämnen brist råder på lämplig litteratur åtminstone för delar ——— av ämnet torde det i regel bliva nödvändigt, att i varje årligen - ämne en återkommande föreläsningskurs meddelas. Därutöver bör emellertid särskilt i hu-

vudämnena hållas ett antal specialföreläsningar, vilka i främsta rummet böra

avse en mera djupgående vetenskaplig behandling begränsade delar av av läro-

ämnet, olika under olika år. Genom seminarieövningar och på annat sätt böra eleverna vänjas vid självständigt studiearbete. mera

Specialisering studierna. Såsom redan anförts, bör av undervisningen

hava i viss mån inriktning, när det gäller utbildning annan av driftsledare

vid det större jordbruket, än när det är fråga utbildning lantbrukslärarez om av och konsulenter fl. Men även inom sistnämnda kategori m. av studerande måste

de olika kraven på utbildningen medföra i viss mån olika lärokurser. Så:

ex. har en konsulent, huvudsakliga verksamhet förlagd till det vars är renar

jordbruket, behov väsentligt olika utbildning den, i huvudsak av än som är verk-

sam på husdjursskötselns område. Den vanliga ämnesindelningen vid de lägre

lantbruksundervisningsanstalterna det vidare motiverat, att även lantbruksgör

lärarnas studier bliva i viss mån specialiserade. Slutligen hava de studerande,

önska utbilda sig för befattning inom lantbruksförvaltningen eller ansom lantbruksekonomiskt betonad verksamhet, behov att deras läromera av nan kurser i viss utsträckning efter de särskilda krav, dylik verksamhet avpassas

kan förväntas ställa på dem.

Utbildning vctenslcapsnzdn på jordbruksomrádet. Innehavare av så- 4. av

dan befattning, för bestridande vetenskapliga kvalifikationer äro vars mera hittills för sin utbildning varit hänvisad antingen till utländska behövliga, har

högskolor på området eller också till sådana inhemska högre undervisningsan-

stalter, icke direkt haft jordbruksforskning till syfte. Det är förklarligt, som former för utbildning vetenskapsmän på jordbruksområdet icke i att dessa av

sig ändamålsenliga, och följden har också såsom redan anförts allo visat — —~

det varit förenat med allt större svårigheter att nöjaktigt besätta läblivit, att

vid lantbruksinstituten och andra befattningar lantbruksvetenrarplatser av

Det sålunda nödvändigt, att sådana åtgärder skaplig karaktär. synes vara

blivande högre lantbruksundervisningsanstalt i vårt land vidtagas, att vid en

inom olika jordbruksforskningens område kunna ervetenskapsmän grenar av

tillfredsställande utbildning. Härför torde erfordras, icke blott att anhålla

tillgodosedd med framstående lärare och goda i fråga stalten ‘air väl resurser

undervisningsmateriel, att möjlighet till avläggande särskilda om utan även av

vetenskapliga examina förefinnes vid anstalten.

framgå, den högre lantbruksundervisningen kan U11d81ViSI|il1 Av sagda torde att det nu

sägas hava tre huvudsyften, vilka motivera sin särskilda undervisningsform. g°lnl°‘.1.l’§5"‘‘

var pa aggnmg lantbruksundervisningen uppdelas därigenom på ett naturligt sätt Den högre

i tre avdelningar med sin speciella karaktär. var driftsledare vid det större jordbruket i det stora fler- Utbildningen av synes

lämpligen böra ske vid kurs, vad den yttre beträffar talet fall en som ramen

med nuvarande agronomkurs. Med avseende i allt väsentligt överensstämmer

undervisningens innehåll bör emellertid sådan ändring vidtagas, att utpå direkt anpassad efter det praktiska jordbrukets behov. bildningen blir mera

allt fortfarande böra bibehålla benämningen agronomkurs. Kursen synes konsulenter, tjänstemän inom lantbruksförvaltningen fl. Lantbrukslärare, m.

allmän agronomisk utbildning, dels fördjupad utbildhava behov dels mera av särskilda verksamhetsområde. Utbildningen i dess ning inom vars och ens

dess speciella del bör meddelas vid anstalt, där helhet eller möjligen endast en

bedrives under högskolemässiga former. Skall endast den speundervisningen åtnjutas vid sagda anstalt, meddelas den allmänna ciella utbildningen delen av

i förenämnda agronomkurs. Utbildningen bör närmast delen utbildningen av avslutas med agronomisk ämbetsexamen.

på jordbrukets område ävensom för be- För utbildande vetenskapsmän av lantbruksvetenskapliga forskningen över huvud böra vid en fordrande av den

lantbrukshögskola bland annat sådana särskilda anstalter vidtagas, att

blivande intresserade elever att bedriva vetenskapligt möjlighet beredes härför mera

dylika studier böra kunna avslutas med betonade studier. Framgångsrika

möjligen agronomisk doktorsgrad. Nu beagronomie licentiatexamen och

böra kunna ansluta sig till agronomisk ämbetsexamen ävensom rörda studier anordnad grundad på specialiserade stuvid sidan av denna examen, mera en agronomie kandier. Sistnämnda lämpligen kunna benämnas examen synes

didatexamen.

Den anstalt, vid vilken agronomisk ämbetsexamen, agronomie kandidatexamen

och agronomie licentiatexamen böra kunna avläggas, benämnes i det följande

lantbrukshögskola.

Den högre lantbruksundervisningens allmänna planläggning röner icke ringa

inflytande undervisningen vid lantbrukshögskolan förutsättes av om skola normalt bygga på genomgången agronomkurs eller nämnda om undervisning anordnas såsom i regel oberoende agronomkursen. Då båda möjligheterna av rent undervisningstekniskt sett äro tänkbara, skola de i det följande jämsides bliva

föremål för närmare utredning. Därvid kommer med självständig systemet

högskoleundervisning att betecknas såsom huvudalternativ A och systemet med

högskolemässig undervisning påbyggnad undervisningen vid som av agronomkurs såsom huvudalternativ B.

Huvudalternativ A.

Med iakttagande anförda synpunkter avseende den högre av ovan lantbruksundervisningens allmänna uppgifter och planläggning hava de sakkunniga utarbetat följande förslag till huvudlinjer för dess anordnande.

1. Agronomkurs.

Ändamål. Denna kurs bör, såsom redan anförts, avsedd huvudsakligen vara för utbildning yrkesmän inom det större jordbruket. av Inträdes- För inträde såsom ordinarie elev vid agronomkurs fordras för närvarande, fordringar. bland annat, att den sökande genomgått andra ringen vid statens gymnasium Teoretiska med minst betyget godkänd i modersmålet, matematik och biologi eller med

förkunskaper. företeende andra vitsord, lärarrådet godkännas, styrkt av som av sig äga motsvarande insikter i ämnen eller ock avlagt realskoleexamen med minst samma betyget godkänd i modersmålet, tyska, geografi, matematik och naturlära.

De sakkunniga att ovannämnda fordringar på teoretiska förkunskaper anse, för inträde vid agronomkurs i fortsättningen böra i huvudsak oförändvara rade. De krav på ökade förkunskaper för agronomelever, från olika håll som framställts, torde närmast hava motiverats agronomkursens nuvarande av uppgift med avseende på utbildningen lantbrukslärare och konsulenter. av Får agronomkursen uteslutande till uppgift att sörja för utbildningen mera av yrkesmän vid det större jordbruket, torde anledning icke längre förefinnas

att kräva högre teoretiska förkunskaper hos eleverna. Härför talar önskäven värdheten att utbildningen för de kategorier elever, här fråga, av av varom är blir så litet ekonomiskt betungande möjligt. som Å andra sidan torde skäl icke heller finnas för någon avsevärd sänk mera ning gällande inträdeskrav. Ett villkor för att undervisningen vid av nu agronomkursen skall kunna hållas på tillräckligt hög nivå nämligen, en är att elevernas allmänbildning är någorlunda god.

Med hänsyn till att undervisning på realskolestadiet numera anordnats inom ett stort antal orter i vårt land, varigenom möjlighet beretts allt flera elever

även från jordbrukarhem att avlägga realskoleexamen, hava de sakkunniga emellertid ansett det motiverat, denna vara att examen ensam uppställes såsom norm när det gäller teoretiska förkunskaper. Dock bör realskoleexamen vara på visst sätt kvalificerad, så att garanti vinnes för eleven att äger nödiga förkunskaper i de ämnen, äro särskild betydelse för som av de agronomiska studierna. Sålunda torde för inträde vid agronomkurs böra fordras teoretiska

förkunskaper motsvarande realskoleexamen med minst betyget

godkänd i modersmålet, tyska, geografi, matematik och naturlära. Därest nämnda förkunskaper icke vitsordats genom avlagd realskoleexamen eller minst likvärdig annan examen, synas de böra få styrkas även på annat sätt. som kan godkännas. För åstadkommande erforderlig kontroll av i senast an-

givna fall synas olika anordningar möjliga. Sålunda torde prövning i olika ämnen kunna anordnas vid läroverk enligt i huvudsak samma bestämmelser, gälla för fyllnadsprövning till realskoleexamen. En annan tänkbar som nu utväg att såväl den skriftliga den muntliga prövningen ansynes vara, som ordnas i samband med och under kontroll prövningen privatister samma som av i realskoleexamen. Slutligen låter det sig tänkas, att ifrågavarande prövninanordnas såsom inträdesprövningar vid den anstalt, där agronomutbildgar ningen sker. Denna fråga emellertid jämförelsevis underordnad synes vara av betydelse och icke natur att i detta sammanhang påkalla något direkt förav slag från de sakkunnigas sida. I fråga krav på praktiska förkunskaper för inträde vid agronomkurs Praktiska om gäller för närvarande, att sökande skall hava minst två år deltagit i de vid ett fi5Fkn5k3P°P-

jordbruk förefallande göromål, dock att på institutsstyrelsen må bero att i sär-

skilda fall bevilja undantag härifrån. Då agronomkursen i fortsättningen skola få utpräglat praktiskt avses mera syfte än för närvarande är fallet, är det givetvis möjligt ännu större av om vikt, att kraven på goda praktiska förkunskaper upprätthållas. Endast därigenom torde ett gynnsamt resultat agronomutbildningen att förutse. av vara De sakkunniga hysa sålunda den uppfattningen, att för ifrågavarande utbildning två års föregående jordbrukspraktik är ett minimum. Emellertid är det

tydligt, att denna jordbrukspraktik kan olika stort värde, och det synes vara av därför önskvärt, att vissa normerande bestämmelser med avseende på jordvara brukspraktikens beskaffenhet utfärdas. De sakkunniga hava tagit under övervägande, huruvida genomgående lantbruksskola bör uppställas såsom obliav gatoriskt villkor för inträde vid agronomkurs. Ehuru kurs vid lantbruksen skola praktisk synpunkt otvivelaktigt värde för den blivande ur är av stort driftsledaren, hava de sakkunniga likväl icke ansett sig böra förorda dylik en bestämmelse. Däremot bör lantbruksskolekursen räknas vederbörande till godo,

när det gäller att mäta jordbrukspraktikens längd. Enär för inträde vid lantbruksskola enligt gällande bestämmelser erfordras, bland annat, minst ett års föregående jordbrukspraktik, torde för ifrågavarande elever den praktiska förbildningen i regel komma att avslutas med lantbruksskolekurs. För sådana elever torde särskild kontroll över den praktiska utbildningen icke bevara hövlig. Ingår lantbruksskolekurs däremot icke i vederbörandes jordbrukspraktik, torde särskilda kontrollbestämmelser beträffande denna erforderliga. vara Det emellertid icke nödvändigt att i detta sammanhang i detalj ingå synes mera på berörda spörsmål. De sakkunniga vilja sålunda inskränka sig till att föreslå, att såsom särskilt villkor för inträde vid agronomkurs stipuleras två års god jordbrukspraktik,

dock att med godkända vitsord genomgången ettårig eller tvåårig kurs vid en lantbruksskola, för vilken Kungl. Maj fastställt reglemente, bör likvärdig anses med lika lång jordbrukspraktik. Med avseende på kurstidens längd gäller i stort sett, att elevernas kost- Kurstid mm.

nader för utbildningen växa i samma mån som kursen göres längre. Det är

givet, möjliga hänsyn bör till kravet

att största tagas att hålla agronomernas

utbildningskostnader nere på en rimlig nivå. Särskilt för tjänstemän vid

,jordbruksföretag torde avlöningsförhållandena i stort sett sådana. att vara mera avsevärda kostnader för utbildningen lätt bliva för tunga att bära. Över

huvud taget torde större tillopp elevern icke att påräkna, studie-

av vara om

kostnaderna

normalt måste bliva stora. A andra sidan är det givetvis nöd-

vandigt att. se till. att syftet med utbildningen icke äventyras. Skall agronomutbildningen hållas på så hög nivå, de tämligen krävande

uppe en som

driftsförhållandena vid våra större jordbruk ävensom omsorgen om vårt jord-

bruks utveckling över huvud motivera, kan kurstiden enligt de sakkunnigas

uppfattning icke lämpligen beräknas kortare än vad för närvarande är fallet, eller till två år. Deltagandet i undervisningen såväl föreläsningar som Övningar och de- — monstrationer bör vara obligatoriskt för de studerande. Dock bör givetvis undantag kunna göras, när särskilda skäl i visst fall därtill föranleda, såsom till exempel då elev förut äger för erforderliga kunskaper i ett eller examen flera de på schemat upptagna undervisningsämnena. Enär antalet föreläsav ningar och övningar vid agronomkursen blir jämförelsevis stort och undervisningen därför måste bliva någorlunda jämnt fördelad under de båda studieåren, torde emellertid sådan anordning av kurserna i de olika ämnena, att en elev med särskilt goda förkunskaper skulle kunna på kortare tid än två år avlägga examen, icke vara möjlig annat än i enstaka fall. Å andra sidan bör i särskilda fall tillstånd kunna lämnas elev att under längre tid än två år bedriva studier för agronomexamen, liksom även att bedriva kompletterande eller mera speciella studier efter avlagd examen. Kursens bör- För närvarande börjar läsåret vid agronomkursen den 1 november, och kurjan och slut. skall för avgående elever avslutad före den 24 oktober. De sakkunsen vara niga hava tagit under övervägande. huruvida någon ändring i berörda avseende lämpligen bör vidtagas. Med hänsyn till att arbetsåret vid jordbruket normalt omfattar tiden 1 n0vember-24 oktober och att sålunda både elev- och befälsplatser vid jordbruket i regel tillsättas för denna tid, har det emellertid synts de sakkunniga önskvärt, att nu gällande bestämmelser angående tidpunkten för agronomkursens början och slut allt fortfarande bibehållas. Härför talar även den omständigheten, att kurstiden i dylikt fall däremot — men icke kursen skulle taga sin början på eftersommaren kommer att om: om — fatta två hela vilket för ett ändamålsenligt anordnande de för agrosomrar, av nomutbildningen viktiga demonstrationerna å fältet värde. är av stort Ferier. Enar, såsom ovan antytts, icke minst sommaren är en värdefull tid för lantbruksstudier på grund därav, att vissa för utbildningen värdefulla demonstrationer och övningar naturliga skäl endast kunna förläggas till denna årsav tid, måste ferierna vid agronomkurs bliva jämförelsevis korta. Undervisen ningen bör enligt de sakkunnigas mening inställas under sammanlagt högst tio veckor varje år, dock att övningar i viss utsträckning må kunna förläggas jämväl till nämnda ferietid. Undervisnin- Undervisning bör meddelas i samtliga de ämnen, som nu äro obligatoriska gens omfatt- vid agronomkurs. Dock undervisningen böra inriktas på lantsynes mera ning. bruksekonomiska frågor än för närvarande, och den bör över huvud taget vara avpassad att giva eleverna utbildning för praktisk verksamhet inom jordmera bruket. I jämförelse med förhållandet vid nuvarande agronomkurs bör antalet föreläsningar nedbringas, under det att i stället tiden för individuell handledning och prövningar bör utökas. Antalet på schemat upptagna övningstimmar bör bibehållas mera tid anslås för demonstrationer och exkursioner samt för men förberedelse till förhör och för studier. Genom ökad användning av egna nu antytt undervisningssätt torde ett säkrare tillgodogörande kunskapsmateav rialet vinnas. Det torde därför böra komma till användning såväl i de förbere-

dande i de tillämpade ämnena.

som Aven antalet på schemat upptagna övningstimmar torde böra nedbringas något, varigenom tid erhålles för demonstrationer och exkursioner samt mera för förberedelse till förhör och för egna studier. För agronomutbildningen torde tillgång till ett välskött större jordbruk i undervisningstanstaltens omedelbara närhet vara oundgängligen nödvändigt. Detta jordbruk bör i högre grad än hittills varit fallet med vederbörande institutsegendomar användas såsom demonstrationsmaterial, och under den tid,

då instruktiva arbeten pågå, böra ofta återkommande demonstrationer mera hållas driftsledaren och vederbörande lärare, så att exempelvis vårbrukots av alla detaljer genomgås för eleverna, fördelade i mindre Eleverna grupper. böra skyldiga att föra anteckningar gårdens drift, vilka vara noggranna om granskas av vederbörande lärare. Eleverna böra deltaga i undersökningar om erhållna arbetsmängder såsom grundval för arbetsläran, och övningarna m. m.

i redskapslaran böra erhålla ökad omfattning.

Aven i fråga om husdjursskötseln böra demonstrationer och anteckningar komma till större användning, så att eleverna bliva väl förtrogna medkontrollarbete inom djurbesättningar och i allmänhet med de faktorer, som inverka på husdjursskötselns ekonomi. Exkursioner till andra välskötta egendomar böra företagas i jämförelsevis stor utsträckning. Såsom ovan antytts, bör antalet undervisningsåmnen vid agronomkursen Undervisenligt de sakkunnigas mening icke avsevärt ändras. Emellertid torde det "’3S5"m°vara motiverat att i vissa fall ändra undervisningsämnenas benämninga I något fall synes det även vara lämpligt att vidtaga viss justering med avseende på det särskilda ämnets materiella omfattning. De sakkunnigas förslag till undervisningsämnen vid agronomkurs angives här nedan. Till jämförelse har förteckning de olika examensämnena vid nuvarande

medtagits

över agronomurs.

Sakkunnigas förslag: Nuvarande examensämnen:

Matematik Praktisk matematik Fysik och meteorologi Mekanik, fysik och meteorologi ken

{Allglan

Kemi och lantbrukskemi Agrikulturkemi , Geologi och marklära Geologi

botanik

{Auman

Botanik och lantbruksbotanik Lantbruksbotamk Bakteriologi Bakteriologi Lamb Zoologi Jordbrukslära J ordbrukslära

{K}11tu’:te1,m1k

Kulturteknik Faltmatning och avvagnmg med ritning Redskapslära Redskapslära Husbyggnadslära Husbyggxiadslära med ritning Husdjurens anatomi och fysiologi anatomi och fysiologi

Husdjurcns Husdjurslära

Husdlurslara - -lHästskötsel och hovbeslagslära Husdjurens hälso- och sjukvårdslära Husdjurens hälso- och sjukvårdsliirzi Mjölkhushållning Mejerilära Nationalekonomi Nationalekonomi Lantbruksekonomi Lantbruksekonomi Lantbruksbokföring Bokföring Rättslära Ekonomilagfarenhet med kommunalrätt Trädgårdsskötsel Trädgårdsskötsel Skogshushållning Skogshushållning

Vid nuvarande agronomkurs med dess dubbla uppgift att utbilda såväl yr- Underviskesmän vid det praktiska jordbruket lantbrukslårare och konsulenter har i.35§""°” som undervisningen Innehåll i de grundläggande ämnena måst beredas en ganska avsevärd plats på schemat. En dylik åtgärd har närmast motiverats lantbruksläraav res och konsulenters behov fördjupad utbildning i jordbruksämnenas mera av

teoretiska delar. Sedan agronomkursen i fortsättningen får till huvudsakligt syfte att utbilda praktiska yrkesmän, kan och bör undervisningen undergå viss reformering i sådant hänseende, att tiden för studier i olika grundläggande ämnen förkortas och mera tid blir övrig för studier i de tillämpade jord- Härigenom torde ifrågavarande utbildning avsevärt kunna för-

Eruksämnena.

ättras. Med iakttagande vad anförts hava de sakkunniga utarbetat här av ovan nedan återgivna summariska förslag avseende de olika undervisningsämnenas omfattning och innehåll.

Undervisningsämazeøzas omfattning och innehåll. Matenzatik. Huvudsakligen fördjupning realskolans kurs i syfte att biav bringa eleverna större säkerhet och färdighet i räkning. Antalet lektioner bör beräknas till 30. Fysik och meteorologi. Repetition realskolans kurs med utvidgad underav visning särskilt i värme- och elektricitetslära samt någon undervisning i meteorologi, tillsammans 40 timmar. Kemi och lantbrukskemi. Kursen i ämnet bör omfatta cirka 30 timmar allmän och Oorganisk kemi, 20 timmar organisk kemi och 20 timmar lantbrukskemi. Cirka 30 timmar anslås för enklare laborationer. Härjämte böra under ett exkursioner företagas till tekniska anläggningar intresse för jord-

åarkdagar

av ru et. Geologi och markldra. Huvudvikten bör här läggas på kvartärgeologien och dess tillämpning i marklära, för vilka avdelningar 20 timmar kunna anses erforderliga. Räknas därjämte med 10 timmar för den allmänna geologien, skulle summan bliva 30 timmar, vartill komma 20 övningstimmar och 2 dagars exkursioner. Botanik och lantbruksbotanik. På grund den ringa omfattning ämnet av botanik har i realskolan, måste i agronomkursen däri lämnas någorlunda en fyllig framställning, särskilt i de delar, äro grundläggande för växtodlinsom Det behövliga timantalet ungefär följande: morfologi, gen. synes vara anatomi och fysiologi 25, ärftlighetslära växtkunskap, särskilt avseende växter av ekonomisk betydelse för jordbruket, 20, växtpatologi 10, eller tillsammans G0 föreläsningstimmar, vartill komma 90 övnings- och demonstrationstimmar samt ett par exkursionsdagar.

Bakteriologi. I detta ämne böra hållas omkring 15 föreläsningar.

Lantbrukszoologi. Ämnet bör i agronomkursen omfatta entomologi och jordbrukets skadedjur allmänhet. Antalet föreläsningar torde lämpligen bliva 15. Jordbrukslâra. För allmän jordbrukslära torde böra beräknas omkring 80 föreläsningstimmar, därav jordartslära 20 timmar, jordförbättring och bearbetning 25 timmar samt gödsellära 35 timmar, och för växtodlingsläran ungefär samma antal, fördelade på allmän växtodling med 30 timmar och på. speciell med 50 timmar. Av de i tabellen angivna övnings- och demonstrationstimmarna äro 20 timmar i huvudsak avsedda för genomgående skriftliga av uppgifter. De återstående 80 timmarna böra huvudsakligen demonstratioavse ner. Kulturtekøzik. I ämnet böra givas omkring 60 föreläsningar, vilka lämpligast torde böra fördelas på följande sätt: mätningsmetoder 10 timmar, jords torrläggning och bevattning 40 timmar samt övriga kulturtekniska arbeten 10 timmar. Av de föreslagna 100 övningstimmarna bör tillräckligt antal ägnas åt andra övningar i ämnet än ritning. Redskapslära. Huvudvikten här böra läggas på övningarna, vilka synes föreslås skola omfatta 100 tzimmar, varemot antalet föreläsningstimmar bör

kunna inskränkas till 50 med ungefär följande fördelning: material och maskinelement 10 timmar, motorer 15 timmar och arbetsmaskiner 25 timmar. Husbyggnadslära. I ämnet böra givas omkring 50 föreläsningar rörande material- och konstruktionslära samt kostnadsberäkningar, allt avsem. m. ende lantmannabyggnader. Antalet övnings- och demonstrationstimmar föreslås till 100. Själva ritningsarbetet bör i huvudsak inriktas pä viktigare byggnadsdetaljer ävensom pä planläggning olika utrymmens tillvaratagande av m. m. Husdjurens anatomi och fysiologi. Tillsammans synes kursen böra omfatta 40 timmar, ungefär lika fördelade på de båda delarna av ämnet, vartill komma 30 övningstimmar. , Husdjursliira. Amnet lämpligen kunna uppdelas i allmän husdjurssynes lära 50 timmar, därav 20 timmar avelslära och 30 timmar utfodringslära, samt speciell husdjurslära 110 timmar, därav omkring 50 timmar ägnas nötboskap, 25 timmar hästar och 35 timmar övriga husdjur. Antalet övnings- och demonstrationstimmar bör vara ungefär 100, av vilka omkring 20 timmar användas för genomgående av skriftliga uppgifter. Husdjur-ens hälso- och sjukvårdslära. För detta ämne föreslås 30 föreläsningstimmar, 10 timmar lämpligen böra användas pä ämnets allvarav synas männa del och 20 timmar på dess speciella del. M jiilkhushdllning böra uppdelas i två. avdelningar: omfattande mjölsynes en kens produktion och egenskaper samt mjölkhygien med omkring 30 föreläsningar samt en omfattande mjölkens avsättning och tekniska användning med omkring 20 föreläsningar. Nationalekonomi. I detta ämne bör under 20 föreläsningstimmar givas en allmän kurs, dock med framhållande de kapitel, äro särskild betyav som av delse för jordbruket. Lantbruksekonomi. Åt detta läroämne böra anslås omkring 120 föreläsningstimmar, fördelade på följande sätt: jordbrukets utveckling, storleksklasser, jordvärden 15 timmar, byggnads- och driftskapital 15 timmar, arbetare och arbetsmängder 20 timmar, produktionens anordning, växtföljder, ekonomiska beräkningar 30 timmar, avsättning, handel, föreningsväsen 25 timmar, förvaltning, arrende 15 timmar. Därtill bör räknas med 50 övningstimmar. Skriftliga uppgifter böra förekomma i jämförelsevis stor omfattning och avslutas med k. kulturplan. en s. Lantbruksbokfdring. Vid denna undervisning, i huvudsak meddelas i som form övningar, genomgås kurser i allmän bokföring, egentlig lantbruksbokav föring och kontrollbokföring. I samband härmed meddelas undervisning rörande jordbrukets vanligare affärs- och banktransaktioner varjämte m. m., övning meddelas i utförande enklare ekonomiska beräkningar. I ämnet torav de 100 undervisningstimmar erfordras. Rättslära. Undervisningen bör i huvudsak de delar ämnet, äro avse av som av särskild betydelse för jordbrukare att känna till. För ändamålet torde 60 en föreläsningstimmar erfordras. Särskild vikt bör läggas vid övningar i att uppsätta handlingar vartill böra anslås 30 timmar. m. m., Trädgårdsskötsel. Undervisningen bör omfatta 10 föreläsnings- och 20 demonstrationstimmar. Skogshushållning. I detta ämne böra hållas omkring 60 föreläsningar, vilka lämpligen fördelas på egentlig skogshushållning med 30 timmar och på skogsteknologi med 30 timmar. 4 dagars exkursioner måste nödvändiga. anses

Liksom för närvarande är fallet torde även i fortsättningen vid agronomkur- Undervis-

k. ningsplan.

sen s. koncentrationsläsningböra tillämpas i stor utsträckning. Endast ett

fatal ämnen böra sålunda samtidigt upptagas till studium. Därvid bör givet-

vis tillses, att ämnen av grundläggande eller förberedande natur komma före

de tillämpade jordbruksämnena. Vid uppgörande undervisningsplan det av är

naturligtvis även vikt, att belastningen eleverna under de båda studieav av

åren blir så jämn möjligt. Därvid är att iakttaga, att arbetet med tentasom

mensläsning normalt ökas mot kurstidens slut, varför antalet föreläsnings- och

övningstimmar böra vara mindre under det andra studieåret än under det

första.

Nedanstående de sakkunniga uppgjorda schematiska undervisningsplan av

visar dels det ungefärliga antalet undervisningstimmar i olika ämnen och dels

huru undervisningen kan tänkas uppdelad på de båda studieårcn.

Undervisuingsplan.

Antalet nndervisningstimmar i olika ämnen.

Föreläsningar, Övningar och demon-

timmar strationer, timmar Exknr-

A m n e sioner,

Första Andra dagar Första Andra s amma s amma året året året året

l

Matematik 30 30 . . . . . . . . . . . . . —— —- —- — ——- Fysik och meteorologi 40 i 40 . . . . . . . . ——— — — - -

Kemi och lantbrukskemi 70 l 70 30 30 2

. . . . . . . — — Geologi och marklära 30 30 20 20 2 . . . . . . . . — - Botanik och lantbruksbotanik 60 60 90 90 2 . . . . ——- — Bakteriologi 15 15 . . . . . . . . . . . . — — — — — Lantbrukszoologi 15 15 . . . . . . . . . . —— — — — - Jordbrukslära 50 110 160 30 70 100 1 5 . . . . . . . . . . . . Kulturteknik 30 30 60 40 60 100 . . . . . . . . . . . . - Redskapslära 50 50 100 100 . . . . . . . . . . . . - - - Hnsbyggnadslära 50 50 100 100 1 . . . . . . . . . . —- — Husdjurens anatomi och fysiologi 40 40 30 30 . . . —- -——- — Husdjurslära 50 110 160 30 70 100 . . . . . . . . . . . . -- Husdjurens hälso- och sjnkvârdslära. 30 30 15 15 . — — — Mjölkhushållning 50 50 15 15 1 . . . . . . . . . . —- - Nationalekonomi 20 20 . . . . . . . . . . - —— —— — — Lantbruksekonomi 20 100 120 50 2 50 . . . . . . . . . . - - Lantbruksbokföring 100 100 . . . . . . . . . — — —- -— — Rättslära 60 60 30 30 . . . . . . . . . . . . . . - - — Trädgärdsskötsel 10 10 20 20 . . . . . . . . . . -- - - Skogshushållning 30 30 60 4 . . . . . . . . . . — — -—

Summa 020| 510 1130 5201 380 900 17

Examen. Med avseende på tentamina och examination i huvudsak samma besynas

stämmelser böra gälla som nu äro föreskrivna för agronomkurs. Sålunda bör

elev för erhållande fullständigt avgångsbetyg från kursen tentaav genom

men eller på annat sätt, som kan komma att föreskrivas, styrka sig ägatnöj-

aktiga insikter i samtliga vid agronomkursen förekommande undervisnings-

ämnen. För olika betyg icke böra fordras till omfattningen olika kursynas

ser. Enär kursen är avsedd att giva allmän teoretisk lantbruksutbildning, sy-

nes anledning icke förefinnas att vidtaga särskilda anordningar till främjande

av specialisering i studierna.

Examen vid berörda kurs bör såsom benämnas nu agronomexamen.

Lärare. Ur utbildningssynpunkt torde det regel önskvärt, att undervisninsom vara

gen vid kurser av olika slag i största möjliga utsträckning bestrides fast av

anställda lärare. Så är enligt de sakkunnigas mening även fallet beträffande

1 Avser även husdjurslära och lantbruksekonomi.

2 Därtill kommer uppgörandet av knlturplan på annan tid.

agronomutbildningen. Av praktiska skäl är det emellertid icke möjligt i — varje fall icke därest agronomundervisningen anordnas utan anknytning till närgränsande undervisning att låta alla ämnen föredragas dylika annan —— av lärare. Såsom ovan anförts förekommer vid agronomutbildningen ett betydande antal undervisningsämnen. På grund a.v dessa ämnens speciella natur är det i regel icke möjligt för en och samma lärare att nöjaktigt behärska mer än på sin höjd några få närbesläktade ämnen. Härav följer, att i vissa fall undervisningen bleve alltför dyrbar, om den skulle meddelas av fast anställd läoch denne skulle icke heller kunna fullt utnyttjas för undervisningen. Det rare, torde sålunda vara erforderligt att för nu ifrågavarande undervisning jämväl anlita vissa icke fast anställda lärare. I det följande hava de fast anställda lärarna betecknats såsom huvudlärare och de övriga såsom speciallärare. Enligt de sakkunnigas mening bör såvitt möjligt undervisningen i samtliga för agronomutbildningen viktiga tillämpade ämnen bestridas av huvudlärare. Emellertid är det tydligt, att icke huvudlärare kan anställas för varje såen dant ämne. Skola kostnaderna för agronomkursen kunna hållas på nere en rimlig nivå och de olika lärarnas arbetskraft helt kunna tagas i anspråk, är det nödvändigt, att varje lärare får mera än ett ämne att föredraga. Om agronomkursen anordnas i överensstämmelse med ovan angivna riktlin- Huvu d lärare. jer och icke kan lokalt anknytas till närstående utbildningsanstalt, hava annan de sakkunniga förberörda skäl funnit sig böra utgå ifrån, att antalet huvudav lärare vid kursen begränsas till fem samt att undervisningsskyldigheten för var och en av dem får en omfattning, som av nedanstående sammanställning framgår. De sakkunniga kunna emellertid icke underlåta att framhålla, att det av kostnadshänsyn betingade sammanförandet många delvis tämligen olikartaav de undervisningsämnen på och lärare måste medföra avsevärda svåen samma righeter att i varje särskilt fall erhålla fullt kvalificerade lärare, varigenom i sin tur fara uppstår, att undervisningen vid agronomkursen icke skall kunna hållas på en tillräckligt hög nivå. Samordnas däremot agronomutbildningen med annan närstående undervisning, blir det totala behovet av lärare större, och kraven på specialisering hos lärarna kunna då också ställas högre. Ett arrangemang i sådan riktning måste därför anses vara stort värde för av agronomutbildningen. De sakkunniga skola längre fram redogöra för hur lärarfrågan på ett tillfredsställande sätt kan tänkas ordnad, mera om agronomkurs samordnas med kurser för högre mejeri- och trädgårdsundervisning.

Omfattningen, av de fem huvudliiramas mzdervismngsskyldighet. 1 Allmän jordbrukslära hälften ämnet jordbrukslära; 80 förel., 50 Övn. av och kulturteknik 60 förel., 100 övn. samt geologi och marklära 30 förel., 20 övn., omfattande tillsammans 170 föreläsnings- och 170 övningstimmar; 2 Växtodlingslära hälften ämnet jordbrukslära; 80 förel., 50 övn., av botanik och lantbruksbotanik 60 förel., 90 övn., lantbrukszoologi 15 förel. samt bakteriologi 15 förel., omfattande tillhopa 170 föreläsnings- och 140 övningstimmar; 3 Redskapslära 50 förel., 100 övn., husbyggnadslära 50 förel., 100 övn., matematik 30 förel. och fysik 40 förel., omfattande sammanlagt 170 föreläsnings- och 200 övningstimmar; 4 Husdjurslära 160 förel., 100 övn. och mjölkhushållning 50 förel., 15 övn., omfattande tillhopa 210 föreläsnings- och 115 övningstimmar; 5 Lantbruksekonomi 120 förel., 50 övn., nationalekonomi 20 förel. och lantbruksbokföring 100 övn., omfattande tillsammans 140 föreläsnings- och 150 övningstimmar.

I övriga ämnen torde undervisningen kunna bestridas speciallärare,

av näm- Speciallärare. 1igen 1:

1 Kemi och lantbrukskemi 70 förel., 30 övn.; 2 Husdjurens anatomi och fysiologi 40 förel., 30 Övn. samt husdjurens hälso- och sjukvårdslära 30 förel., 15 övn.; 3 Rättslära 60 förel., 30 övn.; 4 Trädgårdsskötsel 10 förel., 20 övn.; ö Skogshushållning 60 förel.. Assistent. Vid undervisningen i kulturteknik särskilt de praktiska övningarna är —— — vederbörande lärare i behov biträde. För planläggning och skötsel de i av av samband med undervisningen i jordbrukslära förekommande praktiska försöken är ävenledes särskild hjälp erforderlig. Såsom biträde vid ifrågavarande undervisning torde därför böra anställas assistent. en

2. Lantbrukshögskolan. iåndanaål. Lantbrukshögskolan bör hava till uppgift dels att meddela undervisning åt. blivande befattningshavare för konsulent- och lärarverksamheten inom m. m. jordbruket ävensom åt blivande vetenskapsmän på jordbrukets område, dels att utgöra en härd för lantbruksvetenskaplig forskning. Därjämte torde i viss mån jämväl utbildning driftsledare vid större jordbruk kunna påräknas komma av att äga rum vid lantbrukshögskolan. Inträdes Undervisningen vid lantbrukshögskolan har förutsätts skola bedrivas under fordringar. fullt högskolemässiga former. För att de studerande på ett tillfredsställande Teoretiska sätt skola kunna tillgodogöra sig denna undervisning, är det givetvis erforderförkunskaper. ligt, att de vid inträdet i kursen stå på jämförelsevis hög kunskapsnivå. De en sakkunniga att fordringarna på teoretiska förkunskaper hos de studerande anse, realiter böra sättas lika höga för inträde vid lantbrukshögskola för inen som träde vid verklig högskola i vårt land, i stort sett motsvarande avannan v. s. lagd studentexamen. Vissa de i studentexamen förekommande ämnena äro av emellertid av särskild betydelse såsom grundval för de fortsatta lantbruksstudierna. Sådana ämnen äro modersmålet, tyska, engelska, geografi, matematik. biologi, fysik och kemi. Enär avlagd studentexamen icke i och för sig garanterar studentkunskaper i nyssnämnda ämnen, bör för inträdessökande, som avlagt sådan särskilt krav i dylikt avseende uppställas. examen, Enligt de sakkunnigas mening är det emellertid icke lämpligt att under alla förhållanden upprätthålla krav på avlagd studentexamen för rätt att såsom ordinarie studerande åtnjuta undervisning och avlägga examen vid högskolan. De nuvarande förhållandena med avseende på agronomutbildningen giva nämlivid handen, att i många fall elever, icke haft det formella intyg om gen som kunskaper, vilket ett studentbetyg meddelar, med fördel kunnat tillgodogöra sig undervisningen vid agronomkursen och sedermera på ett förtjänstfullt sätt varit verksamma såsom lantbrukslärare och konsulenter. Visserligen är det sant, att undervisningen på agronomstadiet icke står på fullt högskolemässig nivå och att sålunda för tillgodogörande den undervisning, är av varom nu fråga, större teoretiska förkunskaper äro erforderliga, men de sakkunniga äro likväl övertygade därom, att i vissa fall begåvade studerande även utan avlagd studentexamen skola på ett fullt nöjaktigt sätt kunna tillgodogöra sig undervisningen. I detta sammanhang förtjänar påpekas, att det på grund lantbruksvetenav skapernas speciella natur i högre grad torde gälla dem än de flesta andra om om vetenskaper, att framgången i studierna i väsentlig grad är betingad därav, att den studerande äger god allmän mognad och omfattande praktisk erfarenhet på området för studierna i fråga. Dylika meriter kunna därför enligt de sakkunv nigas förmenande mången gång tänkas uppväga den brist i fråga allmänom

lnildning, avsaknaden fullständiga studentkunskaper må anses innebära. som av Enär det vidare olika skäl önskvärt, att rekryteringen av elevav synes vara kåren lantbrukshögskola i icke ringa utsträckning sker från lantmannavid en hem, och särskilda svårigheter på grund avståndet till olika undervisningsav anstalt-er ofta förefinnas för den vid dessa hem uppväxande ungdomen att be-

driva studier för avläggande studentexamen, medan å andra sidan i vissa av fall reella förutsättningar för idkande högre lantbruksstudier kanske i rikt av mått äro förhanden, de sakkunniga sig böra förorda en mera fri prövning anse de inträd-essökandes förkunskaper än ett fasthållande vid krav på avlagd av studentexamen medgiver. Dock böra givetvis kraven på teoretiska förkunskaunder alla förhållanden ställas så höga, att undervisningens högskolemäsper siga karaktär icke äventyras. Sålunda minst böra fordras, att den stusynes derande styrkt sig äga studentkunskaper i de ämnen, angivits vara som ovan särskilt viktiga för bedrivancle högre lantbruksstudier. av Därest nyssnämnda teoretiska förkunskaper icke vitsordas avlagd genom studentexamen, kunskapsprövningen lämpligen kunna ske på. något av synes följande sätt, för sig torde innebära nödig kontroll över att kunskapersom var motsvara de uppställda fordringarna. na Alt Fyllnadsprövning enligt i huvudsak bestämmelser, som gälla samma för studentexamen. Då enligt gällande bestämmelser fyllnadsprövning får avläggas endast av godkänd studentexamen, erfordras för ändamålet vissa den, som förut avlagt undantagsbestämmelser. Lämpligen torde endast sådana aspiranter, som av anstalt för högre lantbruksundervisning förklarats härför lämpliga, böra äga rätt att undergå dylik prövning. Anmälan till prövning torde böra göras hos skolöverstyrelsen, bör anvisa läroanstalt, där prövningen skall I som äga rum. övrigt torde prövningen böra anordnas fyllnadsprövning. som annan

Alt. II. Prövning vid allmänna läroverkeøz i samband med studentexamen. Om föreskrift utfärdas i sådan riktning, att såväl den skriftliga den som muntliga prövningen skall anordnas i samband med och under kontroll samma prövningen privatister i studentexamen, torde större garanti erhålsom av las för att de inhämtade kunskaperna verkligen motsvara fordringarna i respektive examina. Angående rätt att deltaga, anmälan och hänvisning föregåense de alternativ.

Alt. III. Delad studentexamen. Enligt gällande bestämmelser skall den muntliga prövningen i studentexamen för lärjunge, åtnjutit enskild undervisning antingen odelad, då examisom vara nanden under termin undergår alla erforderliga eller delad, då samma prov, prövningen verkställes under två på varandra följande terminer. I sistnämnda

fall skall den första examensavdelningen omfatta de ämnen, i vilka de skriftliga avlagts, samt dessutom efter examinandens eget val så många ämnen, proven att sammanlagda antalet ämnen i första avdelningen uppgår till minst fem och

högst sex. Examinand, deltagit i den första examensavdelningen, erhåller protosom kollsutdrag angående vitsorden i de ämnen, i vilka han blivit prövad. I varje fall formellt hinder icke föreligga, att nu ifrågavarande prövsynes ning sker i form delad studentexamen. Emellertid torde i sådant fall prövav

ningen i kemi reallinjens kurs få anordnas på särskilt sätt.

Alt. IV. Inträdesprövniøzg vid vederbörande anstalt för högre lantbruksun-

dervisning. Här ifrågasätta prövningar torde lämpligast kunna anordnas såsom inträdesprövningar vid vederbörande läroanstalter. I de ämnen modersmålet,

4-273493

tyska, engelska, geografi och eventuellt matematik, hava särskilda som representanter bland anstaltens lärare, torde efter samråd med skolöverstyrelsen

kunna förordnas såsom examinatorer lärare vid närbeläget allmänt läroverk

I detta sammanhang vilja de sakkunniga framhålla, att det enligt deras mening är önskvärt, att särskilda anordningar vidtagas i syfte att underlätta in-

träde och studier vid högskolan för sådana studerande, förut avlagt som agronomexamen. Till denna fråga vilja de sakkunniga återkomma.. senare Följande allmänna bestämmelser rörande fordringar på teoretiska förkun-

skaper för inträde såsom ordinarie studerande vid lantbrukshögskolan torde

sålunda böra uppställas: avlagd studentexamen med minst betyget godkänd, erhållet i examen eller vid komplettering till denna, i modersmålet, tyska, engel-

ska, geografi, matematik, biologi, fysik och kemi, därav sistnämnda ämne å

reallinjen och övriga ämnen å latinlinjen B;2 dock att även den, icke avlagt som studentexamen, må kunna vinna inträde såsom studerande, därest han i viss

föreskriven ordning styrker sig äga nödiga förutsättningar att bedriva studier

vid högskolan.

Praktiska För blivande lantbrukslärare och konsulenter är god jordbrukspraktik en förkunskaper. nödvändig. Men även för olika slags tjänstemän inom lantbruksförvaltningen

är det viktigt, att utbildningen grundar sig på tillräcklig praktisk erfarenhet.

För att den vetenskapligt fördjupade undervisningen skall kunna i önskmera värd utsträckning inriktas på aktuella frågor och problem rörande jordbruket,

är det också erforderligt, att de studerande besitta icke ringa erfarenhet från en praktiskt jordbruk. De sakkunniga sålunda, att för inträde vid lantbruksanse högskolan bör fordras minst två års väl vitsordad jordbrukspraktik. Enär undervisningen vid högskolan kan utbildning för många olika ändamål, avse är det emellertid tänkbart, att i särskilda fall visst avsteg från uppställda krav nu på praktisk förbildning kan motiverat och att möjlighet härför bör bevara redas.

Med avseende på värdesättandet kurs vid lantbruksskola ävensom kontrolav len över den praktiska förbildningen bör gälla vad förut anförts med avseende

på agronomkursen.

Undervisningsåret vid högskolan böra räknas från den 1 juli samt Undems. synes omningsårets in- fatta två terminer, nämligen hösttermin och vårtermin. en en delning m m Av olika skäl det emellertid lämpligt, tidpunkten för studesynes att nya randes inträde vid högskolan bestämmes till den 1 november. Såsom redan anförts vid redogörelse för agronomkursen, omfattar arbetsåret vid jordbruket ti-

den l november-24 oktober. För de studerandes praktiska utbildning bör det

vara till fördel, nämnda utbildning icke behöver avbrytas före arbetsårets om slut. Men även för sådana studerande, komma till högskolan direkt från som agronomkurs eller kurs vid lantbruksskola., vilka kurser plåga avslutas i senare hälften oktober, är det förmånligt, att inträdet vid högskolan kan ske av omkring den 1 november. På grund att endast ett begränsat antal studerande av årligen kunna vinna inträde vid högskolan ävensom med hänsyn därtill, att ett

rationellt bedrivande studierna förutsätter, att undervisningskurserna i viss av utsträckning anordnas i en bestämd ordningsföljd, torde det nödvändigt, vara att hela årskontingenten ordinarie studerande vid högskolan vinner inträde av samtidigt.

Även för den högskolemässiga lantbruksutbildningen äro värdesomrarna fulla ur undervisningssynpunkt, och liksom vid agronomkursen bör undervis-

1 Enligt nyligen utfärdade bestämmelserskall inträdesprövning i vissa fall äga rum vid sjökrigsskolan. 2 Här och i det Följande avses med latinlinjen B den studiekurs å latingymnasium, icke som omfattar undervisning i grekiska.

ningen därför inställas högst tio veckor varje år, varjämte bör stadgas, att övningar i viss utsträckning må kunna förläggas jämväl till nämnda ferietid. Vid lantbrukshögskolan har undervisningen förutsätts skola fullt Lärare vara av högskolemässig karaktär. Såsom följd därav måste de fast anställda lärarna vid denna kurs avsevärt specialiserade och äga högre vetenskapliga vara mera kvalifikationer än vid agronomkursen. På grund undervisningens högre av plan ävensom nödvändigheten att bereda tid för ifrågavarande lärare att beav driva självständigt forskningsarbete torde även böra räknas med ett mindre antal undervisningstimmar för varje dylik lärare än vid sagda kurs. Fast anställd lärare bör liksom vid andra jämförbara anstalter med högskolemässig undervisning hava professors ställning. Annan lärare med självständig undervisning liksom vid agronomkursen böra benämnas speciallärare. synes Såsom biträden vid undervisningen i vissa ämnen bör anställas ett antal assi-

stenter och amanuenser. Behovet lärare olika slag de sakkunniga bör beräknas på fölav av anse jande sätt. Jordbruksldra. På grund ämnets avsevärda omfattning och synn-erav ligen stora betydelse hava de sakkunniga ansett det väl motiverat, att två särskilda professurer upprättas, nämligen i allmän jordbrukslära och i växten en odlingslära. Först genom en sådan anordning torde kunna förväntas, att undervisningen i ämnet får den vetenskapliga karaktär, måste påkallad. som anses Såsom biträde särskilt vid den för undervisningen erforderliga, rätt omfattande försöksverksamheten bör till vardera professorns förfogande ställas en

assistent. Hursdjztrslära. Beträffande detta ämne är det om möjligt ännu angelägnare, uppdelning i två professurer sker. De sakkunniga föreslå alltså, att en att särskilda professurer upprättas i husdjurens avels- och raslära samt i hus-

djurens utfodring och skötsel. Särskilt i ämnet husdjurens utfodring och skötsel förutsätter undervisningen icke obetydlig försöksverksamhet, varför tillgång till assistent bör finnas. I en ämnet husdjurens avels- och raslära, där ävenledes försöksverksamhet i viss omfattning ‘air behövlig, torde professorn åtminstone tillsvidare kunna åtnöjas med

en kvalificerad amanuens. 3. Lantbruksekonomi. Betydelsen fördjupad undervisning i detta av en ämne har allt börjat inses, och alla torde väl ense därom, att mer numera vara ämnet bör företrädas professur. av en 4. Kulturteknik är ävenledes ett ämne, lantbruksvetenskaplig synsom ur punkt måste tillmätas stor betydelse. Icke minst för främjande den synnerav ligen viktiga forskningsverksamheten på ifrågavarande område är det enligt de sakkunnigas mening nödvändigt att professur upprättas i ämnet. Såsom en biträde åt professorn särskilt vid de praktiska övningarna bör anställas en

assistent. 5. Laxntbrukskemien synnerligen stor betydelse såsom grundläggande är av disciplin för olika lantbruksvetenskapen, och ämnet bör därför föregrenar av trädas professur. Vid laborationerna har professorn behov av en amanuens av en såsom biträde. 6. Lantbruksbotanik. Även detta ämne så stor grundläggande beär av tydelse för de egentliga lantbruksstudierna, att professur i ämnet enligt de en sakkunnigas mening icke kan undvaras. Professuren lämpligen böra omsynes fatta såväl lantbruksbotanik som lantbrukszoologi och allmän ärftlighetslära, då icke kan förutsättas behärska hela detta område, torde undermen en person visningen böra uppdragas åt särskild speciallärare. i en mindre del därav Vid olika slags övningar torde professorn behöva biträde av amanuens.

Marklära. Detta ämne har först under den senaste tiden blivit föremål för större intresse, drives omfattande forskningsverksamhet på men numera en området inom olika delar världen. Med hänsyn till ämnets stora betydelse av såsom vetenskaplig grundval för det fortsatta studiet jordbruksläran av anse de sakkunniga det väl motiverat, att professur upprättas i ämnet. vara en H usdjurens anatomi och fysiologi. För studier inom husdjurslärans område kan detta ämne sägas hava samma grundläggande betydelse lantbrukssom botaniken och markläran hava för studiet jordbruksläran. De sakkunniga av anse, att ifrågavarande ämne icke blir tillbörligt tillgodosett med mindre en

professur upprättas i ämnet.

Aven i detta ämne behöver en amanuens anställas såsom biträde vid öv-

ningar. Redskapslära. Den fortgående mekaniseringen inom jordbruk-et för med sig, att redskapsläran får allt större betydelse såsom undervisningsämne. en Enär den vetenskapliga delen ifrågavarande ämne taget i inskränkt mera av — bemärkelse rent teknisk natur och förty torde böra före- — synes vara av vara trädd inom annat forskningsområde, hava de sakkunniga emellertid ansett, att

ämnet vid nu ifrågavarande kurs åtminstone tillsvidare bör kunna företrädas av speciallärare. De sakkunniga förutsätta, att frågor rörande användningen av olika redskap och maskiner behandlas i samband med undervisningen i de

ämnen, som närmast beröras därav, användningen redskap för jordens ex. av bearbetning vid undervisningen i allmän jordbrukslära.

10. Husbyggnadslära. Beträffande detta ämne gäller i stort sett vad ovan anförts med avseende på ämnet redskapslära. Icke heller i detta ämne hava de sakkunniga därför ansett sig böra föreslå fast anställd lärare.

11. Nationalekonomi. Vissa delar ämnet äro stor betydelse såsom av av vetenskaplig grundval för studiet lantbruksekonomien. Med anledning härav av har ämnet på den ekonomiska linjen ansetts böra upptagas såsom examensämne. Ehuru sålunda skäl tala för att ämnet vid ifrågavarande undervisning företrä-

des professur, hava de sakkunniga likväl icke ansett sig böra för närvarande av föreslå sådan åtgärd. en

12. I övriga ämnen, som ansetts böra förekomma vid lantbrukshögskolan,

torde undervisningen lämpligen böra bestridas speciallärare. av Lärarnas un- I följande sammanställning sid. 62-64 har för varje i ämbetsexamen en dervisnings- förekommande undervisningsämne angivits det ungefärliga antalet undervisskyldighet. ningstimmar avseende ämbetsexamen för varje lärare. Därutöver — — böra vederbörande lärare i förekommande fall meddela undervisning i motsvarande äm-

nen avseende jämväl andra vid högskolan inrättade examina. Varje lärare, som meddelar självständig undervisning, bör givetvis åligga prövningsskyldighet i de ämnen, i vilka han undervisat. Därvid förtjänar särskilt omnämnas skyldigheten att granska studerande utarbetade skriftliga uppsatser och avhandav lingar inom vederbörandes ämnesområde. Av sammanställningen å nästa sida framgår närmare behovet lärare och av biträden vid lantbrukshögskolan. Undervisning I det föregående har redan framhållits, att vid högskolan möjlighet bör föreoch examina.finnas att avlägga såväl lägre högre examina. Med avseende på undervissom ningens planläggning, graden specialisering ävensom andra för de olika av examina speciella bestämmelser få de sakkunniga hänvisa till vad här nedan anföres under de särskilda examina.

Agronomisk Såsom redan angivits, bör undervisningen för agronomisk ämbetsexamen närämbetseøca- mast avsedd för utbildning lantbrukslärare och konsulenter vara av ävensom men. tjänstemän inom lantbruksförvaltningen och andra jämförbara befattningsha- Ändamål. Det kan förväntas, antal blivande driftsledare vare. även att ett vid större

Antalet erforderliga lärare vid lantbrnkshögskolan.

Special Professor Assistent . Amanuens lärare

Matematik

Fysik

Lantbrukskemi

Lantbruksbotanik, lantbrukszoologi 0. ärftlighetslära

Bakteriologi

Marklära . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Allmän jordbmkslära

Växtodlingslära . . . . . . . . . . . . . . . . Kulturteknik . . . . . . Redskapslära . . . . . . . . . . . . . . . . . Husbyggnadslära . . . . . . . . . . . . Husdjurens anatomi och fysiologi . . . . . . . . Husdjurens avels- och raslära . . . . . . . . . . Husdjurens utfodring och skötsel . . . . . . . . Husdjurens hälso- och sjukvârdslära . . . . . . . Mjölkhushållning . . . . . . . . . . . . . . . Nationalekonomi med statistik

Lantbruksekonomi med handelslära och bokföring 1 . Rättslära . . Trädgårdsskötsel

Skogshushållning

Pedagogik

I 4 4

Summa 10

jordbruk skola välja att å denna väg förskaffa sig sin utbildning. Därjämte

bör undervisningen tjäna såsom grundval för vetenskapligt inriktade stumera

dier på lantbruksområdet.

Om konsulentkursen jämte agronomkurs medraknas i nuvarande teoretiska Studietid.

utbildningstid för lantbrukslärare och konsulenter, blir denna tre år. De sak-

kunniga att den teoretiska fackutbildningen för ifrågavarande befattanse, ningshavare närmast ekonomiska skäl såvitt möjligt icke heller i - av — fortsättningen bör förutsättas i regel taga längre tid i anspråk. Därest ford-

ringarna på de studerandes teoretiska förkunskaper höjas på sätt föreovan slagits och undervisningen under de tre åren i följd planlägges på ett ända-

målsenligt sätt, torde också enligt de sakkunnigas mening på denna tid en

fullt tillfredsställande utbildning de kategorier befattningshavare, det av av här gäller, kunna åstadkommas. Föreläsningar och övningar torde sålunda böra

planläggas för normal studietid för ämbetsexamen tre år. På grund av en av den studiefrihet, bör råda vid högskolan, bör emellertid såväl kortare som som längre tid kunna ifrågakomma.

Undervisningen för ämbetsexamen bör såsom nämnts i främsta rummet avse Studielinjer.

utbildning lantbrukslärare, konsulenter och tjänstemän inom lantbruksförav valtningen. Särskilt de båda sistnämnda kategorierna befattningshavare av hava behov viss specialisering i studierna, med tyngdpunkten förlagd till av jordbrukslärans, husdjurslärans eller lantbruksekonomiens område, allt efter in-

riktningen deras verksamhet. Men även för lantbrukslärare torde av senare det värdefullt, att deras teoretiska utbildning blivit grundlig inom vara mera

något avgränsat område lanthushållningen. av Vid studiernas bedrivande bör principiellt studiefrihet förefinnas samma vid universitet och liknande högskolor. Emellertid föreligga vid den som högre lantbruksundervisningen vissa omständigheter, medföra, att för ett som bedrivande studier fordras, dels att ämnena tagas i viss ordrationellt av en ningsföljd och dels åtminstone flertalet föreläsningar göras obligatoriska. att

De vid lantbruksundervisningen förekommande ämnena gripa nämligen på olika

sätt in i varandra, så att fördjupade studier i ett tillämpat ämne i regel förutsätta mera omfattande kunskaper i ett eller flera grundläggande ämnen, varjämte den förefintliga litteraturen på detta område så knapp, ännu är pass att föreläsningar ofta i viss utsträckning få träda i litteraturstudiernas ställe. På grund därav de sakkunniga, att ämbetsexamen bör omfatta vissa beanse stämda betygskombinationer studielinjer, varigenom garanti för ändamålsen enlig specialisering vinnes. Studielinjerna böra lämpligen med tyngdvara tre punkten förlagd hos till jordbrukslärans, hos till husdjurslärans och hos en en en till lantbruksekonomiens område. En sådan anordning med fasta studielinjer bör givetvis icke medföra hinder för studerande, önska avlägga särskilt som en kvalificerad att fördjupa sina studier på de huvudexamen, mer än ett av tre områdena. Härför torde dock i allmänhet behövas längre studietid, än vad som normalt avsetts. Av det sagda torde framgå, att undervisningen för ämbetsexamen i första nu hand bör, för tillgodoseende studiernas ändamålsenliga bedrivande, organiav seras på tre linjer, nämligen jordbrukslinje, husdjurslinje och ekonoen en en misk linje. Inom varje sådan linje bör undervisningen sä omfattande, vara att den kan tillgodose såväl den allmänna agronomiska utbildningen efter som en vederbörandes behov avpassad specialutbildning. Den allmänna agronomiska utbildningen bör enligt de sakkunnigas mening hava den omfattning, att avlagd ämbetsexamen å endera nyssnämnda linjer vad kunskaper beav ger — träffar kompetens att undervisa vid lägre lantbruksundervisningsanstalt icke —— blott i de ämnen, i vilka specialiserade studier bedrivits, utan även i mera andra förekommande fackämnen Specialutbildningen å jordbruks- och husdjurslinjerna bör till sin omfattning efter de krav, för tiden anpassas som nu ställas på de hos hushållningssällskapen anställda jordbruks- och husdjurskonsulenterna. Å den ekonomika linjen slutligen bör specialutbildningen göras så

omfattande, att studierna för normalt kräva lika lång tid å de båda examen som övriga linjerna.. Aven studierna för avläggande ämbetsexamen i vida övervägande om av antal fall lära komma att ske inom någon nämnda studielinjer, hålla de av nu sakkunniga dock före, att det bör stå studerande vid högskolan fritt att efter inhämtat tillstånd bedriva dessa studier även med lämplig ämneskombiannan nation, där de undervisningstelcniska förutsättningarna för ett sådant bedrivan-

de av studierna föreligga. Undervis- Med avseende på antalet undervisningsämnen och deras benämning ävensom ningsämuexi.undervisningsämnenas huvudsakliga innehåll minimifordringar för olika. studielinjer vid undervisningen för ämbetsexamen få de sakkunniga hänvisa till här nedan återgivna förslag, tillika angiver, i vilken utsträckning undersom visningen synes kunna för studerande tillhörande olika studievara gemensam linjer. Beträffande de här nedan upptagna ämnena marklära, kulturteknik, husdjurens anatomi och fysiologi samt nationalekonomi med statistik angiver den större kursen fordringarna för erhållande betyget godkänd i vederbörande ämne av såsom exameøzsämøze, den mindre kursen däremot det kunskapsmått i samma ämne, som bör fordras för ämbetsexamen studerande, för vilken ifrågavaav rande ämne icke ingår såsom examensämne.

1 Beträffande vissa vid lägre lantbruksundervisniugsanstalt förekommande ämnen, som ligga mer eller mindre vid sidan av den egentliga lantbruksundervisningen, såsom husdjurens hälso- och sjukvärdslära, trädgårdsskötsel och skogshushällning, kan emellertid undervisningen för agronomisk ämbetsexamenicke drivas så långt, att full kompetens såsom lärare erhålles, enär därigenomhela planen för den högre lantbruksundervisningen skulle förryckas. I nämnda ämnen torde också speciallärare i allmänhet kunna erhållas utan större svårighet. Vad särskilt angår skogshushällning, hava de sakkunniga sig bekant, att skogsvärdsstyrelsernai regel äro intresserade av att ställa sina tjänstemän till förfogande för dylik undervisningsverksamhet.

huvudämnena allmän jordbrukslära, växtodlingslära, husdjurens I de fem raslära, husdjurens utfodring och skötsel samt lantbruksekonomi avels- och med handelslära innefattar den för varje ämne först nämnda kursen ford- —— angivringarna för erhållande betyget godkänd. Den ytterligare här nedan av undervisningen uti vart och ett huvudämnena tilläggskursen för na av avser betyget med beröm godkänd. slutligen angår redskapslära, husdjurens hälso- och sjukvårds- Vad ämnena lantbruksbokföring och rättslära, i vilka undervisningen ävenledes förutlära, olika omfattning för olika studielinjer, torde böra i betyget ansättes vara av givas, den större eller mindre kursen inh.ämtats. om

Undervisningsämnen och deras innehåll.

huvudsak kurs i sannolikhetskalkyl och felutjämningslära Matematék. I en behandling statistiskt material, det i främsta rummet hämtat samt i av senare från ärftlighetslärans och försöksväsendets områden.

Kursen bör för samtliga studerande. vara gemensam Studentkursen utvidgas beträffande värme och elek- Fysik och metcorologi.

trioitetslära samt meteorologi.

Gemensam kurs. 1 Allmän: studentkursen utvidgas, så att eleverna erhålla Lantbrukskemi. insikter i teoretisk kemi och kolloidkemi samt i organisk kemi, spegrundligare beträffande kolhydrat, fett, äggviteämnen och andra för växtciellt grupperna

och djurriket särskilt viktiga ämnen. omfattande huvudsakligen gödselmedlens och fodermedlens sam- 2 Speciell:

mansättning, egenskaper och framställningssätt.

I undervisning för samtliga studerande. stort sett gemensam relativt utförlig kurs i morfologi, anatomi, fysiologi Lantbruksbotanik. En växtkunskap, särskilt beträffande de för jordbruket ekonooch ekologi samt i betydelsefulla växterna, och vidare i växtpatologi. miskt

Kursen gemensam. omfattande bakteriernas allmänna egenskaper och Bakteriologi. En kurs, mikrobiologi mikrobiologiens tillämpning på livsvillkor, åkerjordens samt

mjölkhushållningen och jordbrukets binäringar.

Kursen i huvudsak gemensam. samtliga studerande kurs med- Allmän ärftlighetslära. I en för gemensam undervisning de teoretiska grunderna för växt- och djurförädling. delas om samtliga studerande kurs, omfattande Lantbrukszoologi. En för gemensam

entomologi och för övrigt jordbrukets skadedjur i allmänhet.

inledning till markläran gives kurs i geologi, därvid Markldra. Såsom en kvartärgeologien. I markläran behandlas markens huvudvikten lägges vid fysikaliska synpunkter, med hänsyn tagen jämväl egenskaper från kemiska och

till vissa biologiska företeelser i jorden. studerande på jordbrukslinjen och mind- Två skilda kurser, större för en en för övriga studerande, torde bliva erforderliga. re jords bearbet- Allmän jordbruksliim, omfattande läran jordarterna samt om ingår först och främst för samtliga studening och gödsling. I detta ämne en

rande allmän kurs. gemensam jordbrukslinjen tillkommer kurs i allmän och spe- För de studerande på en

gödslingsförsök, varjämte för dessa studerande hållas ett

ciell försöksteknik främsta rummet böra djupantal specialföreläsningar, vilka i avse en mera begränsade delar läroämnet, olika under gående vetenskaplig behandling av av

Litteraturanvisningar lämnas i fråga om hela ämnet. olika år. till väsentlig del utgöras undersökningsarbeten av Övningarna i ämnet böra av

teknisk och ekonomisk art samt försöksarbeten, utförda de studerande av av för sig eller -var i mindre grupper under lärarens ledning. - Gemensam kurs,

dllfáxtødliøzgslära.

omfattande allmän och speciell växt-

o ing. För de studerande på jordbrukslinjen tillkommer kurs i speciell försöksteken nik växtodlingsförsök. Beträffande specialföreläsningar, litteraturanvisnin-

gar och övningar gäller i tillämpliga delar vad anförts under allovan ämnet män jordbrukslära.

Kulturteknik. Undervisningen bör omfatta läran mätningsmetoder, om jords torrläggning och bevattning samt övriga kulturtekniska åtgärder.

För de studerande på jordbrukslinjen bör undervisningen i ämnet vara mera djupgående än för övriga studerande. Endast mindre del undervisningen en av torde kunna vara gemensam. Redskapsléim. En allmän kurs i ämnet, omfattande material och maskinele-

ment, motorer och arbetsmaskiner, ingår i samtliga studerandes utbildning.

För de studerande på jordbrukslinjen tillkommer därutöver ytterligare en kurs särskilt i elektroteknik och redskapsprovning.

Hasbyggnadslära. En för samtliga studerande kurs, omfattande gemensam materialier, byggnaders konstruktion och planläggning samt kostnadsberäknin-

gar, allt avseende lantmannabyggnader.

H usdjurcns anatomi och fysiologi. En för studerande på jordbruks- och eko-

nomiska linjerna kortfattad kurs, därvid huvudvikten lägges på fygemensam siologien.

För de studerande på. husdjurslinjen bör kursen såväl i anatomi i fysiosom logi betydligt fullständigare, med särskild vikt lagd vid näringsomsättvara ningens och körtelsystemets fysiologi.

Husdjmens avels- och raslära. En för samtliga studerande kurs gemensam i allmän och speciell avelslära, exteriörlära samt raslära.

För de studerande på husdjurslinjen tillkommer ytterligare kurs, omfaten tande tillämpad ärftlighetslära samt djurbedömning. Beträffande specialförc-

läsningar, litteraturanvisningar och övningar i detta för husdjurslinjen ämne gäller i tillämpliga delar vad anförts under ämnet allmän jordbrukslära. ovan Husdjurens utfodring och skötsel. Aven i detta ämne gives allmän kurs, en gemensam för studerande på. de olika linjerna.

För de studerande på husdjurslinjen tillkommer ytterligare kurs i allen män och speciell försöksteknik utfodringsförsök. Beträffande specialföre-

läsningar, litteraturanvisningar och övningar gäller i tillämpliga delar vad ovan anförts under ämnet allmän jordbrukslära.

Husdjurens hälsø- och sjukvårdslära. En kurs i allmän och speciell hälso-

och sjukvårdslära gives för de studerande på husdjurslinjen.

För övriga studerande inskränkes nyssnämnda kurs därigenom, att vissa partier av ämnets speciella del uteslutas.

Mjölkhuslzállning. En för samtliga studerande kurs, omfattande gemensam dels mjölkens produktion och egenskaper samt mjölkhygien, dels mjölkens avsättning och tekniska användning.

Nationalekonomi med statistik. En allmän kurs, omfattande dels national-

ekonomiens teori, med framhållande de kapitel, äro särskild betydelse av som av för de lantbruksekonomiska studierna, dels tillämpad nationalekonomi ekono-

misk politik, i första hand avseende jordbruket. Redogörelse för jordbruks-

statistikens metoder och resultat.

För de studerande på den ekonomiska linjen tillkommer djupgående en mera kurs främst i de delar av ämnet, vilka äro särskild betydelse såsom underlag av för ett grundligare studium lantbruksekonomien. av Ltmtbruksekmwmi med hawdelsldra. En för samtliga studerande gemen-

sam kurs, jämväl omfattande kortfattad redogörelse rörande utländska jordbruksförhållanden, särskilt inom jordbrukets viktigare exportområden. För de studerande på den ekonomiska linjen tillkommer ytterligare undervisning, särskilt avseende taxationsläran, produktionens inriktning och intensitet

under olika förutsättningar samt jordbrukets handelsförhållanden, varjämte för dessa studerande hålles ett antal speoialföreläsningar, Vilka i främsta rummet

böra avse en mera djupgående vetenskaplig behandling begränsade delar av av läroämnet, olika under olika år. Litteraturanvisningar lämnas i fråga hela om ämnet. Övningarna i ämnet böra till väsentlig del utgöras undersökningsarbeten av och beräkningar ekonomisk art samt seminarieövningar. av av Lantbruksbokföriøig. Undervisningen i ämnet meddelas huvudsakligen i form

av övningar. En för samtliga studerande kurs. gemensam En särskild kurs för studerande på den ekonomiska linjen för fördjupning a.v kunskaperna i ämnet. Räitslära. En för samtliga studerande kurs rörande de delar gemensam av ämnet, som för jordbruket äro särskild betydelse. av För de studerande på den ekonomiska linjen tillkommer särskild kurs i fören valtningsrätt m. m. Trädgårdsskötsel. En för samtliga studerande kortfattad kurs. gemensam Skogshusluillning. En för samtliga studerande kurs i egentlig gemensam skogshushållning och skogsteknologi. Pedagogik. En kurs, omfattande föreläsningar och skriftliga övgemensam ningar, de med hänsyn tagen jämväl till lantbruksjournalistiken. senare Tillfällen till muntliga övningar givas bl. vid de under vederbörande läa. rares ledning stående seminarieövningarna i huvudämnena.

I jämförelse med förhållandet vid agronomkurs bör undervisningen för äm- Undervisbetsexamen i betydligt större utsträckning bygga på elevernas självstudier. An- ningsplaner.

talet föreläsningstimmar blir därför proportionsvis lägre än i agronomkursen,

under det att mera tid anslås för litteraturstudier i olika ämnen.

Ovningskurser, demonstrationer och seminarieövningar bör tillmätas stor betydelse vid undervisningen. Deras uppgift bör i väsentlig grad att fostra vara de studerande till mera självständig studieverksamhet. Särskilt gäller detta beträffande övningarna i huvudämnena. Undervisningen för ämbetsexamen bör i överensstämmelse med vad ovan sagts planläggas så, att under första året huvudvikten lägges vid de grundläg-

gande ämnena. Under andra året påbörjas undervisningen i de fem huvudämnena, s. ämnena allmän jordbruksläia, växtodlingslära, husdjurens v. avels- och raslära, husdjurens utfodring och skötsel samt lantbruksekonomi, samtidigt som undervisningen i övriga tillämpade ämnen avslutas. Tredje året ägnas huvudsakligen åt huvudämnena inom de olika linjerna. De sakkunnigas förslag med avseende på undervisningens allmänna planläggning, det ungefärliga antalet undervisningstimmar i varje ämne ävensom

graden av specialisering vid de olika utbildningslinjerna belyses närmare av tabellen å nästa sida. Det är emellertid tydligt, att vid närmare utformande av ifrågavarande undervisning åtskilliga jämkningar kunna Visa sig erforderliga.

Av nu lämnad redogörelse för de sakkunnigas förslag rörande undervisnin- Examen. gen för ämbetsexamen framgår, att antalet undervisningsämnen vid varje utbildningslinje skulle bliva 25. Av dessa äro visserligen åtskilliga varandra

ganska närstående, de sakkunniga hava likväl ansett det lämpligt men vara att rubricera dem såsom särskilda ämnen. Det är tydligt, att studerande en icke under loppet tre år skall hinna med att ingående studera samtliga av mera

dessa 25 ämnen. De sakkunniga hålla också före, att studierna i största möj-

Schematiskt förslag

Antalet nndervisningstimmar i olika

i Jordbrukslinjen

t Första året Andra året Tredje året

FöreLl

Ovn. Förel. Övn. Förelm Övn.

l

1. Matematik 30 15 . . . . . . . 50 50 2. Fysik och meteorologi i . . . . . . . . . 90 180 3. Lantbrukskemi . . . . . . . . . . . . . . 120 Lantbruksbotanik 120 . . . . . . .- . . . . . 5. Bakteriologi 35 60 . . . . . . . . . . . . . . . . 6. Allmän ärftlighctslära 30 10 . . . . . . . . . . . . 20 10 7. Lantbrukszoologi . . . . . . . . . . . . . . 90 70 Marklära. . . . . . . . . . . . . . . . . 70 40 70 130 9. Allmän jordbrukslära . . . . . . . . . . . . 40 40 100 130 10. Växtodlingslära . . . . . . . . . . . . . . 50 100 50 120 11. Kulturteknik . . . . . . . . . . . . . . . ., 100 12. Redskapslära .i 70 . . . . . . . . . . . . . . . 80 13. Husbyggnadslära 40 . . . . . . . . . . . . . . 35 14. Husdjurens anatomi och fysiologi 35 . . . . . . . 70 40 15. Husdjurens avels- och raslära . . . . . . . . 30 16. Husdjurens utfodring och skötsel 40 40 . . . . . . . 20 10 17. Husdjurens hälso- och sjukvärdslära . . . . . . 50 15 18. Mjölkhushållning . . . . . . . . . . . . . . 50 19. Nationalekonomi och statistik . . . . . . . . 60 40 60 60 20. Lantbruksekonomi med handelslära 20 . . . . . . 80 21. Lantbruksbokföring . . . . . . . . . . . . . 50 25

23. Trädgårdsskötsel 10 10 . . . . . . . . . . . . 50 24. Skogshushållning . . . . . . . . . . . . . . 10 15 25. Pedagogik . . . . . . . . . . . . . . . . .

Summa 030 660 500 605 l 3-20 360

liga utsträckning böra koncentreras på sådana tillämpade ämnen, som äro av

särskild betydelse för jordbruket. I överensstämmelse härmed hava de sak-

kunniga tänkt sig uppdelning undervisningsämnena på tre kategorier. en av

Den dessa bör omfatta sådana viktigare undervisningsämnen, som kunena av böra företrädas professur. Med något undantag böra endast na anses genom dessa ämnen betecknas såsom verkliga examensämnen. Härav följer även,

att längre gående studier för ämbetsexamen i regel böra begränsas till dessa

ämnen. Enligt de sakkunnigas mening böra sålunda följande ämnen betecknas

såsom examensämnen, nämligen: lantbrukskemi, lantbruksbotanik, marklära,

allmän jordbrukslära, växtodlingslära, kulturteknik, husdjurens anatomi och

fysiologi, husdjurens avels- och raslära, husdjurens utfodring och skötsel, na-

tionalekonomi med statistik samt lantbruksekonomi med handelslära. Av

nämnda examensämnen förutsättas samtliga utom nationalekonomi med stati-

stik skola företrädas av professur.

1 Utöver nedan angivna nndervisningstimmar bör för vissa ämnen tillkomma ett antal exkursioner.

Det har emellertid icke ansetts erforderligt att i förevarandestudieplan angiva denhärför behövliga tiden.

2 Det har förutsatts, att studierna för betyget med beröm godkänd avse -jämte lantbruks-

ekonomi med handelslära ämnet växtodlingslära. Antalet undervisningstimmar ändras emellertid icke, om växtodlingslära utbytes emot allmän jordbrukslära eller husdjurens utfodring och skötsel.

Dock är det tänkbart, att i senare fallet tillkommer någon ökning av kursen i respektive marklära

och husdjurens anatomi och fysiologi.

3 Under rubriken övningar hava här och i det följande sammanförtsicke endast olika slags verkliga

övningar, såsom laborationer, fältmätning och ritning, dissektioner, skriftliga övningar och seminarie-

övningar utan även rena demonstrationer, därest dessa icke ske i samband medföreläsning. m. m.,

till studieplan. ämnen i treårig kurs för ämbetsexamen

i

Hnsdjurslinjen Ekonomiskalinjeng

Första året Andra året Tredje året Första året Andra året Tredje året

i

Förel. Ovn. Förel. Ovn. Förel. Ovn. Förel. Ovn. Förel. Ovn. Förel. Ovn. l k

3 70 70 a 30 80 35 35 14. 70 40 70 130 70 40 15. 40 40 100 130 40 40 30 16. 30 15 20 10 17 50 15 50 15 18. 50 V 90 20 ~ 19. 20 60 40 60 60 20 60 80 130 80 20. 80 80 50 21. 50 25 90 50 22. 10 10 10 10 23. 50 50 24. 10 15 10 15 25.

I J 1

015 045 520 530 320 300 020 030 l 480 485 360 325

Av examensämnena äro fem att såsom särskilt viktiga, nämligen allanse män jordbrukslära, växtodlingslära, husdjurens avels- och raslära, husdjurens utfodring och skötsel samt lanbruksekonomi. Dessa fem ämnen därsynas för benämnas huvudämnen. En annan kategori undervisningsämnen utgöres sådana, visserliav av som gen i och för sig intaga självständig ställning vid undervisningen, en men vilka likväl kunna mindre framträdande betydelse. I dessa ämanses vara av nen bör enligt de sakkunnigas mening undervisningen icke drivas längre än som erfordras för att de studerande skola kunna bibringas med hänsyn till utbildningens allmänna syfte nöjaktiga kunskaper. Den tredje kategorien undervisningsämnen återigen omfattar sådana ämav nen, som antingen äro grundläggande betydelse för studiet annat underav av visningsämne eller också på annat sätt hava nära samband med dylikt viktigare ämne. I denna tredje grupp ämnen endast böra anordnas propedeuav synas tiska kurser. I anslutning till vad sålunda anförts torde följande allmänna grunder böra föreskrivas för examinationen: För varje här nedan såsom examensämne angivet ämne bör finnas till omfånget olika kurser för betygen godkänd, med beröm godkänd och berömlig. Beträffande övriga å schemat förekommande självständiga ämnen bör mera undervisningen hava till syfte att bibringa eleverna ett bestämt mått kunav skaper. Olika betyg böra sålunda icke förekomma i dessa ämnen.

Speoialiseringen i studierna för ämbetsexamen bör till väsentlig del avse huvudämnena. Sålunda böra för krävas kunskaper motsvarande den examen större kurs i två huvudämnena, erfordras för erhållande betyget med av som av beröm godkänd i dessa ämnen, nämligen antingen i allmän jordbrukslära och växtodlingslära jordbrukslinjen eller i husdjurens avels- och raslära samt husdjurens utfodring och skötsel husdjurslinjen eller i lantbruksekonomi med handelslära samt ettdera ämnena allmän jordbrukslära., växtav

odlingslära eller husdjurens utfodring och skötsel den ekonomiska linjen.

Med nämnda undantag bör för fordras betyg om godkända kunskaper examen i samtliga till vederbörande studielinje hörande obligatoriska examensämnen. Enar det för utvecklande den studerandes förmåga att bedriva mera av självständig studieverksamhet torde önskvärt, att han under utbildningsvara tiden ingående får sysselsätta sig med studiet av ett av huvudämnena, mera det lämpligt att såsom särskilt examensvillkor föreskriva, att synes vara den studerande skall inom området för ett de huvudämnen, i vilka han av bedriver omfattande studier för ämbetsexamen, utarbeta skriftlig mera en uppsats beskaffenhet att kunna vederbörande lärare godkännas. För stuav av derande å den ekonomiska linjen bör dock den ytterligare begränsning i ämnesval göras, att uppsatsen skall hänföra sig till ämnet lantbruksekonomi med handelslära. Uppsatsens titel bör angivas i examensbetyget. För bör vidare fordras, att den studerande avlagt tillfredsställande examen kunskapsprov i vart och ett övriga självständiga ämnen inom vederav mera börande studielinje, i vilka särskild undervisning anordnas vid högskolan. Därjämte bör stadgas, att studerande, för rätt att undergå tentamen i vissa förberörda ämnen i vissa fall redan för rätt att deltaga i den fortsatta av —— undervisningen skall hava att förete intyg, att han på tillfredsställande sätt —— tillgodogjort sig undervisningen vid högskolan anordnad propedeutisk kurs av i ett eller flera sådana ämnen, vilka äro särskild betydelse för studiet av av ifrågavarande ämne eller i övrigt hava nära samband därmed. För betyg eller intyg i ett visst ämne bör i allmänhet fordras, bland annat, att den studerande deltagit i till ämnet eventuellt hörande övningar. För å de olika studielinjerna i övrigt böra gälla följande särexamen synas skilda bestämmelser.

1. J ordbrukslinjen.

Följande examensämnen böra obligatoriska: vara 1 Lantbrukskemi. 2 Lantbruksbotanik. 3 Marklära. 4 Allmän jordbrukslära. 5 Växtodlingslära. 6 Kulturteknik. 7 Husdjurens avels- och raslära. 8 Husdjurens utfodring och skötsel. 9 Lantbruksekonomi med handelslära.

Följande ämnen böra vara valfria såsom examensämnen 1 Husdjurens anatomi och fysiologi. 2 Nationalekonomi med statistik. För bör fordras minst betyget med beröm godkänd i ämnena allmän examen jordbrukslära och växtodlingslära samt minst betyget godkänd i övriga här såsom obligatoriska angivna examensämnen. ovan

1 I dessaämnen är en mindre stndiekurs obligatorisk.

Det erforderliga skriftliga examensarbetet bör hänföra sig till ettdera av ämnena allmän jordbrukslära och växtodlingslära. Därjämte bör för fordras vitsord godkända insikter i följande examen om ämnen: bakteriologi, redskapslära större kursen, husbyggnadslära, mjölk-

hushållning, rättslära mindre kursen, trädgårdsskötsel, skogshushållning

och pedagogik. Slutligen bör studerande på jordbrukslinjen genom särskilda intyg styrkt sig hava på ett tillfredsställande sätt tillgodogjort sig undervisningen vid de högskolan anordnade propedeutiska kurserna i följande ämnen: matematik, av fysik och meteorologi, allmän ärftlighetslära, lantbnukszoologâ, husdjurens

anatomi och fysiologi, husdjurens hälso- och sjukvårdslära mindre kursen, nationalekonomi med statistik samt lantbruksbokföring mindre kursen.

Nämnda propedeutiska kurser böra anordnas vid sådan tidpunkt, att syftet med dem blir fullt tillgodosett. Därvid är att iakttaga, att de kunskaper, kursen i matematik avser att giva, äro av betydelse vid studiet av bland annat allmän ärftlighetslära, allmän jordbrukslära, växtodlingslära., husdjurens avels- och raslära, husdjurens utfodring och skötsel samt nationalekonomi med statistik. Undervisningen i fysik är betydelse närmast för studiet av redav skapslära, marklära och allmän jordbrukslära, undervisningen i allmän ärftlighetslära för studiet växtodlingsläran och husdjurens avels- och raslära, av undervisningen i husdjurens anatomi och fysiologi för studiet husdjurens av avels- och raslära samt husdjurens utfodring och skötsel. Vidare står undervisningen i lantbrukszoologi i nära samband med studierna i lantbruksbotanik växtpatologi, undervisningen i husdjurens hälso- och sjukvårdslära med studierna i husdjurens utfodring och skötsel, undervisningen i nationalekonomi med statistik och lantbruksbokföring slutligen med studierna i lantbruksekonomi.

2. Husdjurslinjen. Följande examensämnen böra vara obligatoriska: 1 Lantbrukskemi. 2 Lantbruksbotanik. 3 Allmän jordbrukslära. 4 Växtodlingslära. 5 Husdjurens anatomi och fysiologi. 6 Husdjurens avels- och raslära. 7 Husdjurens utfodring och skötsel. 8 Lantbruksekonomi med handelslära. Följande ämnen böra valfria såsom examensämnen vara 1 Marklära. 2 Kulturteknik. 3 Nationalekonomi med statistik. För examen bör fordras minst betyget med beröm godkänd i ämnena husdjurens avels- och raslära och husdjurens utfodring och skötsel samt minst betyget godkänd i övriga här såsom obligatoriska angivna examensämnen. ovan Det erforderliga skriftliga examensarbetet bör hänföra sig till ettdera av ämnena husdjurens avels- och raslära och husdjurens utfodring och skötsel. Därjämte bör för fordras vitsord godkända insikter i följande examen om

ämnen: bakteriologi. marklära, kulturteknik, redskapslära mindre kursen, husbyggnadslära, mjölkhushällning, rättslära mindre kursen, trädgårdssköt-

sel, skogshushållning och pedagogik.

1 I dessa ämnen är en mindre studieknrs obligatorisk.

Slutligen bör studerande på husdjurslinjen särskilda intyg styrkt sig genom hava på ett tillfredsställande sätt tillgodogjort sig undervisningen vid de ovan

för jordbrukslinjen föreskrivna propedeutiska kurserna med undantag för

husdjurens anatomi och fysiologi, vilket ämne å husdjurslinjen bör vara obligatoriskt examensämne, dock att i ämnet husdjurens hälso- och sjukvårdslära undervisningen bör den större kursen. avse 3. Den ekonomiska linjen. Följande examensämnen böra obligatoriska: vara 1 Lantbrukskemi. 2 Lantbruksbotanik. 3 Allmän jordbrukslära. 4 Växtodlingslära. 5 Husdjurens avels- och raslära. 6 Husdjurens utfodring och skötsel. 7 Nationalekonomi med statistik. 8 Lantbruksekonomi med handelslära. Följande ämnen böra valfria såsom examensämnen vara 1 Marklära. 2 Kulturteknik. 3 Husdjurens anatomi och fysiologi. För bör fordras minst betyget med beröm godkänd i ämnet lantexamen bruksekonomi med handelslära och i ettdera ämnena allmän jordbrukslära, av växtodlingslära och husdjurens utfodring och skötsel samt minst betyget godkänd i övriga här ovan såsom obligatoriska angivna examensämnen. Det erforderliga skriftliga examensarbetet bör hänföra sig till ämnet lantbruksekonomi med handelslära. Med avseende på tiden för ,de propedeutiska kursernas anordnande gäller i tillämpliga delar vad ovan anförts beträffande jordbrukslinjen. Därjämte bör för examen fordras vitsord godkända insikter i följande om

ämnen: bakteriologi, marklära, kulturteknik, redskapslära mindre kursen,

husbyggnadslära, mjölkhushållning, rättslära större kursen, trädgårdsskötsel, skogshushållning och pedagogik. Slutligen bör studerande å den ekonomiska linjen särskilda intyg genom styrkt sig hava på ett tillfredsställande sätt tillgodogjort sig undervisningen

vid de ovan för jordbrukslinjen föreskrivna propedeutiska kurserna med un-

dantag för nationalekonomi med statistik, vilket ämne å den ekonomiska linjen bör vara obligatoriskt examensämne, dock att i ämnet lantbruksbokföring undervisningen bör den större kursen. Med avseende på tiden för de avse propedeutiska kursernas anordnande gäller i tillämpliga delar vad ovan anförts beträffande jordbrukslinjen.

Undervis- Fördelning mellan olika lärare av undervisningen för agronomisk dmbetsexamen. ningens för- Undervisningen för agronomisk ämbetsexamen lämpligen böra för;delning på. synes olika lärare. delas mellan olika lärare på följande sätt. Matematik: Speciallärare meddelar undervisning i ämnet 30 förel., 15 övn.. Fysik och meteorologi:

Speciallärare undervisar i ämnet 50 förel.,50 övn..

1 I dessa ämnen är en mindre studiekurs obligatorisk.

Lantbrukskemi: Professor i lantbrukskemi bestrider undervisningen såväl i allmän kemi 50 förel., 100 övn. i lantbrukskemi på grund delvis specialiserad som av undervisning tillsammans 60 förel., 120 övn.. Summa 110 förel., 220 övn. Amanuens biträder professorn vid undervisningen.

Lantbraksbotaøiik och lantbrukszoologi samt allmän ärftlighetslära:

Professor i lantbruksbotaxnik undervisar i lantbruksbotanik utom växtpato-

logi 100 förel., 100 övn. samt dessutom antingen i allmän ärftlighetslära 30 förel., 10 övn. eller i växtpatologi och lantbrukszoologi 40 förel., 30 övn..

Summa approx 130 förel., 110 övn.

Speciallärare undervisar i växtpatologi och lantbrukszoologi 40 förel.. 30 övn. eller i allmän ärftlighetslära 30 förel., 10 övn.. Amanuens biträder professorn vid undervisningen.

Bakteriologi: Speciallärare bestrider undervisningen i ämnet 35 förel., 60 övn..

.Marklärac Professor i marklära handhar undervisningen i ämnet å jordbrukslinjen 90 förel., 70 övn. och å övriga linjer 40 förel., 20 övn.. Summa 130 förel., 90 övn. Allmän jordbruikslära: Professor i allmän jordbrukslära meddelar undervisning i ämnet dels i en allmän kurs 70 förel., 40 övn., dels speciellt för jordbrukslinjen 70 förel., 130 övn.. Summa 140 förel., 170 övn. Assistent biträder professorn vid undervisningen.

Växtodlin gslära: Professor i växtodliøigslära giver allmän kurs i ämnet för samtliga studielinjer 70 förel., 40 övn. samt meddelar ytterligare undervisning i ämnet för jordbrukslinjen 70 förel., 130 övn.. Summa 140 förel., 170 övn. Assistent biträder professorn vid undervisningen. K alturtekøzik: Professor i kultartelcnik undervisar i ämnet för jordbrukslinjen 100 förel.,

220 övn. och för övriga studielinjer av dessas undervisning i ämnet beräk-

nas 30 förel. och 100 övn. vara gemensamma med jordbrukslinjen; återstå 20 förel.. Summa 120 förel., 220 övn. Assistent biträder professorn vid undervisningen. Reclskapslâra: Speciallärare undervisar i ämnet i allmän kurs för samtliga studielinjer 40 förel., 60 övn. och i specialkurs för jordbrukslinjen 30 förel., 40 övn..

Husbyggnadslära: Speciallärare meddelar undervisning i ämnet 40 förel., 80 övn..

Husdjurens anatomi och fysiologi: Professor i hasdjurens anatomi och fysiologi bestrider undervisningen i ämnet såväl för husdjurslinjen 100 förel., 150 övn. för övriga linjer 35 som förel., 35 övn.. Summa 135 förel.. 185 övn. Amanuerzs biträder professorn vid undervisningen. Husdjnrens aoels- och raslära: Professor i hnsdjnrens avels- och ras-lära undervisar i allmän kurs i ämnet för samtliga studielinjer 70 förel.. 40 övn. samt meddelar ytterligare undervisning i ämnet för husdjurslinjen 70 förel., 130 övn.. Summa 140 förel., 170 övn. Amannens biträder professorn vid undervisningen.

Hasdjnrens utfodring och skötsel: Professor i hasdjurens utfodring och .skijtsel meddelar undervisning såväl gemensamt for samtliga linjer 70 förel.. 40 övn. som speciellt för husdjurslinjen 70 förel., 130 övn.. Summa 140 förel., 170 övn. Assistent biträder professorn vid undervisningen.

Husdjurens hälso- och sjakvärdslära: Speciallärare bestrider undervisningen i ämnet 30 förel., 15 övn..

Mjöl khushälløiin g: Speciallärare undervisar i ämnet 50 förel., 15 övn..

Nationalekonomi med statistik: Speciallärare bestrider undervisningen såväl i den allmänna kursen för samtliga linjer 50 förel. i tilläggskursen för den ekonomiska linjen 40 som förel., 20 övn..

Larztbrnlcsekmiomi med handelslära: Professor i lantbralcsekonomi giver allmän kurs i lantbruksekonomi för samtliga linjer 110 förel., 100 övn. samt meddelar specialundervisning för den ekonomiska linjen i lantbruksekonomi 50 förel., 20 övn. och i lantbruksbokföring 50 övn.. Summa 160 förel., 170 övn. Speciallärare meddelar undervisning i handelslära såväl i allmän kurs för samtliga linjer 30 förel. speciellt för den ekonomiska linjen 20 förel., som 40 övn..

Lantbrnksbolcföring: Speciallärare leder Övningarna i den allmänna kursen 80 övn.. Professorn i lantbruksekonomi meddelar specialundervisning i ämnet för den ekonomiska

linjen se ovan

Rättslära:

Speciallärare giver såväl allmän kurs i ämnet 50 förel.. 25 övn.

som speoialundervisning för den ekonomiska linjen 40 förel., 25 övn..

Trädgårdsskötsel: Speciallärare bestrider undervisningen 10 förel., 10 övn..

S kogshushållning: . Speciallärare undervisar i ämnet 50 förel..

Pedagogik: Speciallärare meddelar undervisning i ämnet 10 förel., 15 övn..

För möjliggörande redan på ett tidigt stadium längre gående specialise- Agronomic av kandidatring i studierna, kan komma i fråga för ämbetsexamen, bör vid sidan än som examen. denna inrättas lämpligen bör benämnas agronomie av en annan examen, som kandidatexamen. Sistnämnda icke bör medföra behörighet att examen, som innehava befattning, kräver allmän agronomisk utbildning, sådan som som lantbrukslärare- eller konsulentbefattning, bör närmast avsedd att utgöra vara grundval för fortsatta vetenskapligt inriktade studier på. lantbruksommera rådet. För vinnande tillräcklig specialisering torde det önskvärt, att stuav vara dierna för kandidatexamen kunna bedrivas pä två. olika linjer med inriktning pä respektive jordbruks- och husdjursområdet. Däremot torde det enligt de sakkunnigas förmenande icke lämpligt, att avsedda studier omfatta vara nu jämväl ekonomisk linje. Fruktbärande studier i lantbruksekonomi torde en nämligen förutsätta, att den studerande äger allmän agronomutbildning. Studier för agronomie kandidatexamen böra kunna bedrivas i flertalet de av vid högskolan förekommande undervisningsämnena. I regel torde väl undervisningen kunna för studerande pä kandidat- och magisterstadiet. vara gemensam Dock är det naturligtvis tänkbart, att för kandidatexamen kan behöva tillkomytterligare föreläsningsserier och övningskurser, liksom kraven pä litterama turstudiernas omfattning i olika ämnen givetvis icke behöva ställas lika för de

båda examina.

1. J ordbmkslinjen.

Följande ämnen böra examensämnen: vara 1 Lantbrukskemi.

2 Lantbruksbotanik. 3 Marklära. 4 Allmän jordbrukslära.

5 Växtodlingslära. 6 Kulturteknik. 7 Ärftlighetslära universitetsämne.

Av dessa ämnen böra de fem förstnämnda obligatoriska. Av de två sistvara nämnda ämnena bör minst ett ingå i exam-en, därvid den studerande bör äga att själv välja mellan dem. För bör fordras minst betyget med beröm godkänd i tre examensämexamen nen och minst betyget godkänd i tre andra examensämnen. I minst ett av examensämnena bör fordras självständigt skriftligt examensarbete. ett mera Därjämte bör för fordras vitsord godkända insikter i bakteriologi examen om och redskapslära samt delar lantbruksekonomi. av Slutligen bör examinand särskilda intyg styrkt sig hava pä ett tillgenom fredsställande sätt tillgodogjort sig undervisningen vid de propedeutiska kuri matematik, fysik och meteorologi, allmän ärftlighetslära därest ämnet

serna

icke väljes såsom examensämne och lantbrukszoologi.

5-273493

H usdjurslinjen.

Följande ämnen böra examensämnen: vara 1 Lantbrukskemi. 2 Husdjurens anatomi och fysiologi. 3 Husdjurens avels- och raslära. 4 Husdjurens utfodring och skötsel. 5 Lantbruksbotanik. 6 Ärftlighetslära universitetsämne.

Av dessa ämnen böra de fyra förstnämnda obligatoriska. Av de två vara sistnämnda ämnena bör minst ett ingå i därvid den studerande bör äga examen, att själv välja mellan dem. För bör fordras minst betyget med beröm godkänd i tre examen examensämn-en och minst betyget godkänd i två andra examensämnen. I minst ett av examensämnena bör fordras självständigt skriftligt ett mera examensarbete. Därjämte bör för fordras vitsord godkända insikter i bakteriologi examen om och mjölkhushållning samt delar redskapslära och lantbruksekonomi. av Slutligen bör examinand särskilda intyg styrkt sig hava på ett tillgenom fredsställande sätt tillgodogjort sig undervisningen vid de propedeutiska kur-

serna i matematik, fysik, allmän ärftlighetslära därest ämnet icke väljes såsom examensämne samt husdjurens hälso- och sjukvårdslära. Beträffande de i agronomie kandidatexamen förekommande examensämnena är att märka, att ämnet ärftlighetslära icke förutsättes företrätt vara genom professur vid lantbrukshögskolan, varför beträffande detta ämne sådan anordning är erforderlig, att ämnet kan studeras och tentamen däri avläggas inför lärare vid universitet eller därmed likställd högskola. Härför kräves givetvis medverkan från universitetsmyndigheternas sida.

A gronomie För utbildande vetenskapsmän och främjande i övrigt forskningsverkav av lwentzat— samheten på jordbruksområdet bör, såsom de sakkunniga redan framhållit, vid exam Jantbrukshögskolan beredas möjlighet för härför lämpade elever idka att mera vetenskapligt inriktade studier kunna komma i fråga för kandidat- och än som ämbetsexamina. Framgångsrika dylika studier böra kunna vitsordas genom avläggande av agronomie licentiatexamen. En på förut angivet sätt beskaffad agronomisk ämbetsexamen bör lämvara pad att utgöra grund för fortsatta studier inom lantbruksvetenskaperna. Det torde sålunda vara berättigat, att studierna för agronomie licentiatexamen kunna bygga direkt på avlagd agronomisk ämbetsexamen. Därjämte bör naturligtvis avlagd agronomie kandidatexamen kunna utgöra grundval för högre lantbruksstudier. Agronomie licentiatexamen bör kunna avläggas i sådana ämnen, angivits som såsom examensämnen för agronomisk ämbetsexamen, nämligen lantbrukskemi, lantbruksbotanik, marklära, allmän jordbrukslära, växtodlingslära, kulturteknik, husdjurens anatomi och fysiologi, husdjurens avels- och raslära, husdjurens

utfodring och skötsel, nationalekonomi samt lantbruksekonomi. Av dessa examensämnen förutsättes ämnet nationalekonomi icke företrätt vara genom professur vid lantbrukshögskolan, varför beträffande detta ämne sådan anordning är erforderlig, att ämnet kan studeras och tentamen däri avläggas inför lärare vid universitet eller därmed likställd högskola. Två andra ämnen, äro som av grundläggande betydelse för vissa lantbruksvetenskaper, ärftlighetslära och statistik, böra på grund därav ävenledes kunna förekomma såsom ämnen i licentiatexamen. Beträffande dessa ämnen bör vidtagas liknande anordning, som ovan ifrågasätts för ämnet nationalekonomi.

Hn;-

På grund att lantbruksvetenskaperna till väsentlig del äro att betrakta av såsom tillämpade ämnen, de sakkunniga det erforderligt, att agroanse vara nomie licentiatexamen omfattar två ämnen. Först därigenom torde garanti vinnas, att den vetenskapliga fördjupningen omfattar tillräckligt stort kunskapsområde. Av de i licentiatexamen ingående ämnena bör ett betecknas såsom hu-

vudämne och det andra såsom biämne. I huvudämnet böra studierna omfatta minst den kurs, erfordras för erhållande betyget med beröm godkänd, som av och i biämnet minst den kurs, erfordras för betyget godkänd. I regel torde som väl studierna komma att läggas så, att ett för lantbruksvetenskaperna grundläggande ämne studeras såsom biämne och ett tillämpat ämne såsom huvudämne. Principiellt emellertid hinder böra möta att välja ett grundläggande synes såsom lantbrukskemi eller lantbruksbotanik till huvudämne. ämne ex. ä Dock den begränsningen i valfriheten böra göras, att ämnena ärftlighetssynes lära, nationalekonomi och statistik, i vilka ämnen, såsom det föregående av framgår, studier skulle bedrivas och tentamen skulle avläggas inför lärare vid universitet eller därmed likställd högskola, icke få medtagas såsom huvudäm-

i licentiatexamen vid lantbrukshögskola. nen Enär de särskilda lantbruksvetenskaperna stå i olika nära samband med varandra, det vidare motiverat, att den studerande icke tillerkännes full synes vara frihet det gäller att välja ämneskombination för licentiatexamen. Det torde när därför böra föreskrivas, vilka ämneskombinationer må förekomma i dylik

examen. Kraven på licentiatexamens vetenskapliga standard böra ställas höga. Enär antalet studerande inom varje undervisningsgren kan väntas bliva jämförelsevis ringa., lära väl särskilda föreläsningsserier och kurser för studerande på

licentiatstadiet endast i undantagsfall kunna anordnas. Däremot torde särskilda seminarieövningar för sådana studerande kunna bliva vanliga. I mera stort sett torde emellertid undervisningen på detta stadium närmast få karaktär

personlig handledning från lärarens sida. av Olika slag övningar, laborationer och försök böra tillmätas stor betydelse av för den vetenskapliga utbildningen. I huvudämnet bör den studerande utarbeta avhandling, givetvis så långt möjligt bör grunda sig på resultat en som den studerandes undersökningar. Det torde önskvärt, att möjligav egna vara het i viss utsträckning beredes de studerande att syssla med dylika undersök-

ningar även utom högskolan, oberoende huru denna böra organiseras. av anses Därvid närmast centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområsynes det böra komma i fråga. Verkställd utredning har också givit vid handen, att

vid nämnda anstalt arbetsplats kan beredas visst antal studerande, som äro sysselsatta med dylika undersökningar. Därjämte torde vid olika andra jordbru-

ket avseende statliga eller statsunderstödda institutioner och inrättningar av eller mindre vetenskaplig karaktär arbetsplats för undersökningar på nu mer ifrågavarande område i viss utsträckning kunna beredas lantbruksstuderande på licentiatstadiet. Även vid universiteten torde, enligt vad de sakkunniga under hand inhämtat, i vissa fall goda studiemöjligheter kunna beredas för sådana

studerande.

De sakkunniga det önskvärt, att disputationsprov för doktorsgrad Agronomisk anse vara kunna anställas vid lantbrukshögskolan. Emellertid torde anordningar i så- loktorsgrad.

dant avseende icke böra vidtagas, förrän någon tids erfarenhet vunnits rörande högskolans verksamhet och högskolan sålunda hunnit Visa, att den uppfyller de

krav, skäligen böra ställas på anstalt, skall äga utdela doksom synas en som torsvärdighet. Vid sådant förhållande hava de sakkunniga icke ansett något

utformat förslag från deras sidai förevarande avseende vara påkallat utan in-

skränka sig till att konstatera, att den tilltänkta anordningen väl låta sig

synes anslutas till högskolans planerade organisation i övrigt.

Docentinsti- I syfte att bereda framstående forskare tillfälle att fortsätta sin verkyngre tution. samhet vid högskolan, bör vid denna finnas tillgängliga antal docentstipenett dier. Härigenom torde det vetenskapliga livet vid högskolan komma att i hög

grad främjas och större förutsättningar skapas för att denna skall bliva en framstående härd för vetenskaplig forskning. Givetvis bör docent, tilldesom lats stipendium, även åläggas en viss, mindre omfattande undervisningsskyldighet. De sakkunniga vilja föreslå, att till början fem docentstipendier ställas en till förfogande. Av dessa böra tre företrädesvis de fem k. huvudämnena avse s. för ämbetsexamen, allmän jordbrukslära, växtodlingslära, husdjurens v. s. avels- och raslära, husdjurens utfodring och skötsel samt lantbruksekonomi

med handelslära.

II. Huvudalternativ B.

De i förhållande till huvudalternativ A ändrade förutsättningarna med avseende på undervisningens allmänna planläggning föra med sig vissa avvikel-

ser från de för nämnda alternativ föreslagna huvudlinjerna för undervisningens anordnande.

Agronomkurs.

Ändamål Denna kurs i förevarande fall icke blott utbildning yrkesmän vid avser av m. m. det praktiska jordbruket utan har även till uppgift att tjäna såsom underlag för de ytterligare studier, erfordras för avläggande agronomisk ämbetssom av examen. Även d-en förstnämnda uppgiften får betraktas såsom den viktiom gaste, måste hänsyn jämväl tagas till den därest ämbetsexamen icke senare, skall bliva mindervärdig. Det har sålunda synts önskvärt, att undervisningen i de naturvetenskapliga ämnena möjligt drives så långt vid agronomkursen, om att den utexaminerade utan särskild komplettering såvitt angår agronomen —— ifrågavarande ämnen äger tillräckliga förutsättningar att idka fortsatta —~ studier för agronomisk ämbetsexamen. I överensstämmelse därmed har åt undervisningen i de grundläggande ämnena tillmätts större plats på undervisningsschemat än vid huvudalternativ A, under det att undervisningen i de praktiska tillämpningsämnena i någon mån måst inskränkas. Beträffande inträdesfordringar, kurstid, undervisningens allmänna planlägg-

ning m. m. gäller vad anförts för motsvarande kurs vid huvudalternativ A. ovan I jämförelse med agronomkursen vid huvudalternativ A bör undervisningen Undervisningsämnenasvid denna kurs av förut anförda skäl hava i viss mån skiljaktig inriktning. en innehåll. Detta har de sakkunniga synts motivera följande ändringar med avseende pa nedan angivna undervisningsämnens innehåll.

Matematik. Realskolans kurs omfattar 4 böcker Euklides, enklare plani-

metriska och stereometriska uppgifter samt inom algebran ekvationer förav sta graden. I agronomkursen erfordras påbyggnad med andra gradens ekvationer, elementen av logaritmer, grafiska framställningar och räknestickans användande. Vid undervisningen böra hemuppgifter lämnas, varigenom antalet lektioner på lärorummet böra kunna inskränkas till omkring 30.

Fysik och meteorologi. I realskolan har mycket elementär kurs en genomgåtts, slutande med värmelära, optik och akustik i sjätte klassen. I agronom-

kursen erfordras något fylligare framställning dels i mekanik, varvid tillen fälle gives att utvidga och befästa de matematiska kunskaperna, dels i värmeoch elektricitetslära. För vardera dessa huvudavdelningar kan ett tjugutal av undervisningstimmar erforderligt, vartill komma omkring 10 timmar anses meteorologi. Sammanlagt skulle alltså omkring 70 undervisningstimmar bliva behövliga. Kemi och lantbmkskemi. Realskolans kurs i kemi är jämförelsevis obetydlig, och i agronomkursen måste därför undervisningen i ämnet bliva ganska omfattande. Lektionstimmarnas antal lämpligen böra ungefär fölsynes vara jande: allmän kemi 15 timmar, Oorganisk 40 timmar och organisk 25 timmar, vartill kommer lantbrukskemi omkring 20 timmar, huvudsakligen ägnade åt jordens, gödselmedlens och fodermedlens kemi. Sammanlagda antalet lektionstimmar skulle alltså bliva omkring 100, och antal timmar torde bliva samma erforderligt för laborationer, omfattande enklare analyser och synteser. Härjämte böra några dagars exkursioner anslås till besök vid tekniska anläggningar av intresse för jordbruket. Geologi och marklära. Antalet föreläsningstimmar ökas med 10, därav 5 den allmänna geologien och 5 kvartärgeologien och dess tillämpning i avse marklära. Botanik och lantbraksbotanik. Undervisningen utökas i morfologi, anatomi och fysiologi med 10, i växtkunskap med 5 samt i växtpatologi med 5 föreläsningstimmar. Undervisningen i ärftlighetslära överflyttas till ämnet husdjurslära. - Bakteriologi. Antalet föreläsningar föreslås ökat med Lantbrakseoologi. Undervisningen utökas med 5 föreläsnings- och 10 övningstimmar. Jordbrakslära. I detta ämne föreslås minskning antalet föreläsningsav timmar med 5 för jordartslära och 5 för allmän växtodlingslära. Antalet övningstimmar föreslås minskade från 100 till 60. Redskapsldra. Antalet övningstimmar minskas med 10. H usdjurens anatomi och fysiologi. För detta ämne beräknas en höjning av antalet övningstimmar med 10. H usdjarslära. Antalet föreläsningstimmar blir lika vid alternativ A, som dock att ärftlighetslära tillkommer med 10 föreläsningstimmar. Antalet övningstimmar minskas till 70. Lantbraksekonoøni. I detta ämne föreslås minskning antalet föreläsen av ningstimmar med 20 och antalet övningstimmar med 30 eller till 100 av resp. och 20. Trädgårdsskötsel. Antalet övningstimmar föreslås minskade till 10. I ämnena kulturteknik, husbyggnadsldra, husdjurens hälso- och sjukvårds- Zära, mjölkhashålløzing, nationalekonomi, lantbruksbokföring, rättslära och skogshushållning ifrågasattes ingen ändring i det antal undervisningstimmar, angivits för respektive ämnen vid agronomkursen under huvudalternativ A. som Med iakttagande föreslagna ändringar kan undervisningsplanen för Undervisav nu agronomkurs enligt huvudalternativ B schematiskt angivas på följande ningaplan. en sätt.

Undervisningsplan.

Antalet nndervisningstimmari olika ämnen.

Föreläsningar, Ovningar och demon-

timmar strationer, timmar Exkur-

A m n e sioner,

Första Andra dagar Första Andra summa summa året âret året året

Matematik 30 30 . . . . . . . . . . . . . - — — — -- Fysik och meteorologi 70 70 . . . . . . . . -—- -— — — — Kemi och lantbrukskemi 100 100 100 100 2 . . . . . . . -- - Geologi och marklära 40 40 20 20 2 . . . . . . . . — —- Botanik och lantbruksbotanik. 75 75 90 90 2 . . . . - — Bakteriologi 20 20 . . . . . . . . . . . . — - -—- — — Lantbrukszoologi 2 20 10 10 . . . . . . . . . . ; —— — — Jordbrukslära i 30 120 150 60 60 1 5 . . . . . . . . . . . . - Knltnrteknik 30 30 60 40 60 100 . . . . . . . . . . . . - Redskapslära 50 50 90 90 . . . . . . . . . . . - - ——~ Husbyggnadslära 50 50 100 100 1 . . . . . . . . . . - —- Hnsdjurens anatomi och fysiologi 40 40 40 40 . . . - - — Husdjnrslära 40 130 170 70 70 . . . . . . . . . . . . -— — Husdjnrens hälso- och sjukvärdslära. - 30 30 15 15 . -— - Mjölkhnshållning 50 50 15 15 1 . . . . . . . . . . - — Nationalekonomi 20 20 . . . . . . . . . . —— — -— — - Lautbruksekonomi 100 100 20 2 20 . . . . . . . . . . —— — - Lantbruksbokföring 100 100 . . . . . . . . . — — -—- — - Rättslära 60 60 30 30 . . . . . . . . . . . . . . - - -— Trädgärdsskötsel 10 10 10 10 . . . . . . . . . . —— — — Skogshushållning 30 30 60 4 . . . . . . . . . . — — —

I 1 I H

Snmmal 665 g 540 1205 540| 330 I S70 17

Examen. Vad beträffande vid agronomkurs anförts under huvudalternasom examen tiv A bör gälla även vid avsedda kurs. nu Lärare. Behovet lärare vid agronomkursen torde i stort sett böra tillgodoses på. av sam-

ma sätt som vid huvudalternativ A. Emellertid hava de sakkunniga icke fun-

nit lämpligt att i detta fall låta husbyggnadslära ingå tillsammans med red-

skapslära, matematik och fysik i ämneskombination med fast anställd lärare. en Återstående ämnen i denna kombination torde nämligen vid här ifrågasätta

form för agronomutbildningen bliva tillräckligt krävande för lärare. Husen byggnadsläran har därför föreslagits skola föredragas speciallärare. av De sakkunniga sig sålunda böra beräkna lärarbehovet vid fullt anse en fristående agronomkurs enligt huvudalternativ B på följande sätt.

Huvndlärare. Antalet huvudlärare torde skäl, anförts vid redogörelse för motsvaav som rande kurs vid huvud.alternativ A, böra begränsas till fem, med undervisnings-

skyldighet i följande kombinationer ämnen: av 1 Allmän jordbrukslära hälften ämnet jordbrukslära; 75 förel., 30 övn. av och kulturteknik 60 förel., 100 övn. samt geologi och marklära 40 förel., 20

övn., omfattande tillsammans 175 föreläsnings- och 150 övningstimmar;

2 Växtodlingslära hälften ämnet jordbrukslära; 75 förel., 30 övn., boav tanik och lantbruksbotanik 75 förel., 90 övn., lantbrukszoologi 20 förel.,

10 övn. och bakteriologi 20 förel., omfattande tillhopa 190 föreläsnings- och

130 övningstimmar;

3 Redskapslära 50 förel., 90 övn., matematik 30 förel. samt fysik och

1 Avser även husdjurslära och lantbruksekonomi.

2 Därtill kommer nppgörandet av knlturplan på. annan tid.

meteorologi 70 förel., omfattande sammanlagt 150 föreläsnings- och 90 öv-

ningstimmar; 170 förel., 70 övn. och mjölkhushållning 50 förel., 15 4 Husdjurslära övn., omfattande tillhopa 220 föreläsnings- och 85 övningstimmar; 100 förel., 20 övn., nationalekonomi 20 förel. och 5 Lantbruksekonomi 100 övn., omfattande tillsammans 120 föreläsnings- och lantbruksbokföring

120 övningstimmar. Speciallärare bestrida undervisningen i övriga ämnen, nämligen: Speciallärare. 1 Kemi och lantbrukskemi 100 förel., 100 övn.;

2 Husbyggnadslära 50 förel., 100 övn.; 3 Husdjurens anatomi och fysiologi 40 förel., 40 övn. samt husdjurens

hälso- och sjukvårdslära 30 förel., 15 övn.; 4 Rättslära 60 förel., 30 övn.; 5 Trädgårdsskötsel 10 förel., 10 övn.;

6 Skogshushållning 60 förel.. undervisningen i kulturteknik och i jordbrukslära för- Assistent. Såsom biträde vid sök bör vid denna form för agronomkursen anställas assistent. även en

2. Lantbrukshögskolan.

huvudalternativ B bör givetvis i stort sett hava Ändamål. Lantbrukshögskolan enligt motsvarande undervisnings- och forskningsanstalt vid ändamål som samma huvudalternativ A. bygger undervisningen vid lantbrukshögskolan vid Inträdes- Såsom förut angivits, Enär nämnda undervisning fordringar. detta alternativ på avlagd agronomexamen. avses skola hava fullt högskolemässig karaktär, kan emellertid avlagd agronomexaavseenden tillfredsställa de krav på förkunskaper, men icke i alla ensam anses med fog böra ställas för inträde vid högskolan. Särskilt i ämnena som synas modersmålet, tyska, engelska och matematik, vari ingen eller beträf-- —— jämförelsevis obetydlig undervisning meddelas vid fande sistnämnda ämne —— agronomkursen, böra kompletterande studier för vinnande studentkunskaper av inträde vid högskolan. Därjämte fordran på kvalificerat bedrivas före synes ställas beträffande vissa de i agronomkursen förekommande unbetyg böra av särskild betydelse för de fortsatta lantbruksdervisningsämnen, som äro av Därigenom vinna ökade förutsättningar för ernående av studierna. avses att ett gynnsamt resultat de högre studierna. av ordinarie studerande vid högskolan torde sålunda böra För inträde såsom uppställas följande fordringar med avseende på teoretiska förkunskaper: avmed betyget med beröm godkänd i minst tre följande lagd agronomexamen av meteorologi, kemi och lantbrukskemi, botanik och lantbruksämnen: fysik och botanik, husdjurens anatomi och fysiologi, jordbrukslära, husdjurslära och lantminst de fyra förstnämnda ämnena och i minst bruksekonomi, därav i ett av sistnämnda vidare vitsord kunskaper i modersmålet, ett av de tre ämnena; om engelska och matematik, motsvarande minst betyget godkänd i studenttyska, på latinlinjen B. examen Kunskapsprövningen i nyssnämnda ämnen för studentexamen skulle möjlienligt något de alternativ, angivits för lantbruksgen kunna äga rum av som högskolan vid huvudalternativ A. Likväl är det måhända lämpligare, att särskild uti ifrågavarande ämnen anordnas det allmännas försorg. kurs genom Till denna fråga skola de sakkunniga återkomma. senare önskvärt, att studerande, avlagt kvalifi- Emellertid torde det vara även som icke må kunna vinna inträde vid cerad studentexamen men agronomexamen, sakkunniga hava å sid. 84 och 85 angivit huvudlinjerna för dyhögskolan. De

lika studerandes utbildning vid högskolan.

Praktiska Enär undervisningen vid högskolan normalt bygger på genomgången agroförkunskaper. nomkurs och för inträde i den på sätt anförts uppställts senare ovan vissa krav på praktiska förkunskaper, vilka även för ifrågavarande utbildning nu torde vara tillfredsställande, skäl icke förefinnas att i förevarande fall synes uppställa några allmänna krav på praktisk förbildning för inträde vid högskolan.

För sådan inträdessökande, icke avlagt som agronomexamen, böra fordringarna på föregående praktik lika med dem, angivits för vara som ovan inträde vid lantbrukshögskola enligt alternativ A.

Undervis- Med avseende på undervisningsårets indelning, tidpunkt för inträde vid högningsårets in- skolan ävensom ferietidens omfattning bör gälla vad i det föregående anförts delning m. m. beträffande lantbrukshögskolan vid huvudalternativ A.

Lärare. Specialiseringen lärarkrafterna måste givetvis drivas lika av långt som vid motsvarande undervisningsanstalt enligt huvudalternativ A, ett i stort om sett likvärdigt resultat undervisningen skall kunna förväntas. Ur av undervisningens synpunkt torde det även önskvärt, att fast anställda lärare vara professorer finnas i samtliga —— de undervisningsämnen, för vilka dylik lärare för- —— utsatts vid förberörda anstalt. På grund det vid förevarande alternativ jämav förelsevis ringa antalet undervisningstimmar i olika särskilt ämnen för ämbetsexamen synes det emellertid förenat med stora svårigheter att ordna lärarvara frågan, högskolan skall organiseras fullt fristående. Det visar sig om nämligen, att de fast anställda lärarna i sådant fall få så ringa undervisningsskyl-

dighet, att deras arbetskraft näppeligen kan sägas i tillbörlig utsträckning vara tagen i anspråk för undervisningen. Anordnandet lantbrukshögskola av en enligt huvudalternativ B såsom fullt fristående torde därför enligt de sakkunnigas mening vara motiverad endast under den förutsättningen, att de fast anställda lärarna vid sidan sin undervisning i avsevärd omfattning av mera bedreve undervisningen närstående verksamhet. En sådan annan förutsättning vore till exempel förhanden, högskolan förlades till Stockholm och lärarverkom samheten förbundes med redan förefintlig forskningsverksamhet vid centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet. Till denna fråga skola de

sakkunniga senare återkomma sid. 110 ff.; sid. 121 ff..

Där dylik förutsättning icke är förhanden, det för vinnande erforen är av derlig specialisering lärarkrafterna enligt de sakkunnigas av mening nödvändigt, att högskolan kombineras med agronomkurs. I sådant fall kunna profes-

sorerna i viss utsträckning åläggas tjänstgöringsskyldighet även i agronomkursen, och deras arbetskraft skulle därigenom bättre kunna utnyttjas för undervisningen.

Å sid. 78-81 har intagits de sakkunniga uppgjort förslag till fördelning av av undervisningen för och ämbetsexamen mellan olika lärare vid agronom- en kombination agronomkurs och högskola. Givetvis böra vederbörande lärare av bestrida undervisningen jämväl för övriga vid högskolan inrättade examina. Varje lärare, meddelar självständig undervisning, bör därjämte åligga som prövningsskyldighet innefattande, bland annat, granskning skriftliga - av uppsatser och avhandlingar i de ämnen, i vilka han undervisat. m. m. - Särskilda huvudlärare med lektors ställning hava ansetts erforderliga i agronomkursen i jordbrukslära och lantbruksekonomi i husdjurslära. För samt agronomutbildningen det nämligen i hög grad önskvärt, att framsynes vara ställningen särskilt i nämnda ämnen blir enhetlig, vilket torde förutsätta, att samma lärare får behandla åtminstone huvuddelen ämnet. Genom nämnda av anordning torde även vinnas större säkerhet för att undervisningen i önskvärd

utsträckning kommer att tillgodose agronomutbildningens rent praktiska syfte.

I jämförelse med huvudalternativ A har antalet professurer minskats med en, nämligen den i marklära. Detta motiveras därav, att innehavaren av en eventuell professur i detta ämne skulle erhålla jämförelsevis ringa undervisnings-

skyldighet. I stället har undervisningen i nämnda ämne uppdelats på lärarna

lantbrukskemi, geologi, bakteriologi och allmän jordbrukslära. Det är emel-

i

lertid tydligt, att undervisningen i ämnet måste bliva lidande på sådan uppen

delning.

Av nedanstående sammanställning framgår närmare behovet av olika slags

lärare och biträden vid lantbrukshögskolan.

Antalet erforderliga lärare vid lantbrnkshögskola alt. B med därtill anknuten

agronomkurs.

Slâecial Ama- Professor Lektor Assistent larare nuens

Matematik högre kursen

Kemi och lantbrukskemi .

Botanik och lantbruksbotanik } . . . . . . 1 Lamtbrukszoologi . . . Bakteriologi . . Allmän jordbrukslära med marklära - . Växtodlingslära . . Kuhturteknik . . . . . . . . . . . . Rediskapslära samt matematik i agronom- s

kursen och fysik 1 . . . . . . . . . . . Husbyggnadslära . . . . 1 Husdjurens anatomi och fysiologi l . . . . . Husdjurens avels- och raslära samt allmän

ärftlighetslära . Husdjurens utfodring och skötsel . . . . 1 Husdjurena hälso- och sjukvårdslära . . . . Nationalekonomi med statistik } . . . . . . 1 Lantbruksekonomi med handelslära . Lantbruksbokföring

Rättslära.. . . . . . Trädgårdsskötsel . . Skogshushållning

Pedagogik

9 3 12 3 l 3

Vid högskolan böra såväl lägre högre examina kunna avläggas. Angåsom ende undervisningens planläggning, graden specialisering ävensom andra av för de olika examina speciella bestämmelser fä de sakkunniga hänvisa till vad

här nedan anföres under de särskilda examina.

Undervisningen för agronomisk ämbetsexamen bör närmast avsedd för Agronomisk vara lantbrukslärare och konsulenter fl. Den bör därjämte kunna ämbetseøcautbildning av m. vetenskapligt inriktade studier på. lantbruks- men. tjäna såsom grundval för mera

området.

Vid utbildningssystemet enligt huvudalternativ B hava de studerande redan studietid.

i agronomkursen förvärvat ett visst mått allmänt agronomiskt vetande. Det av därför motiverat, att undervisningen för ämbetsexamen i detta fall plansynes lägges för något kortare tid än vid huvudalternativ A, där sagda kurs även

avsåg att giva den allmänna agronomutbildningen. För vinnande av i stort

sett slutmål, vartill undervisningen för ämbetsexamen vid huvudaltersamma nativ A avsåg att föra, torde motsvarande studier i detta fall böra beräknas taga

1 Undervisar även i lantbrnksekonomi i agronomkursen.

° imjölkhushållning i

en tid av omkring två år i anspråk. Föreläsningar och övningar torde sålunda

böra planläggas för en normal studietid två år. Liksom vid huvudalternativ av A bör emellertid förefinnas viss studiefrihet och på grund därav bör såväl

kortare längre tid kunna ifrågakomma. som Studielinjer. Liksom vid huvudalternativ A bör, såsom redan nämnts, undervisningen för

ämbetsexamen även i detta fall hava till sin viktigaste uppgift att meddela erforderlig utbildning åt lantbrukslärare och konsulenter fl. Behovet m. av specialisering i undervisningen bör sålunda lika stort. På grund de i vara av jämförelse med huvudalternativ A förekommande skiljaktigheter i undervisnin-

gens allmänna planläggning emellertid viss olikhet beträffande linjesynes indelningen vara motiverad. Sålunda den ekonomiska linjen i detta fall, synes då de allmänna agronomiska kunskaperna redan i förväg förutsättas invara hämtade, bliva väl mycket specialiserad, och de sakkunniga hava därför funnit

det vara berättigat att utesluta denna utbildningslinje. De krav på en mera omfattande undervisning i lantbruksekonomiska ämnen, sannolikt komma som att göra sig gällande, torde i stället kunna tillfredsställas den vid sidan genom av ämbetsexamen inrättade kandidatexamen.

Vid avsedda anordning undervisningen för ämbetsexamen torde sålunda nu av tillsvidare endast böra räknas med två studielinjer, nämligen jordbruks- och en en husdjurslinje.

Undervis Antalet undervisningsämnen för ämbetsexamen blir mindre än vid huvudal- ningsämnen. ternativ A på grund därav, att undervisningen i vissa ämnen slutföres redan i

agronomkursen. Dessa ämnen äro: lantbrukszoologi, husbyggnadslära, senare husdjurens hälso- och sjukvårdslära, mjölkhushållning, lantbruksbokföring,

rättslära, trädgårdsskötsel och skogshushållning. Därjämte är att märka, att

åtskilliga ämnen endast äro obligatoriska för endera studielinjerna. För av examen å husdjurslinjen erfordras sålunda icke betyg i jordbrukslära och när-

stående ämnen, liksom å jordbrukslinjen icke i husdjurslära med angränsande

discipliner. En olikhet i förhållande till huvudalternativ A är, att annan undervisningen i flertalet ämnen i detta fall är att betrakta fortsättningssom kurser, i det att undervisningen är ämnad att anknyta till de redan i agronomkursen inhämtade kunskaperna i ämnen. samma De i nu avsedda undervisning för ämbetsexamen förekommande undervis-

ningsämnena synas böra hava i stort sett följande innehåll.

Undervisnmgsdmnenv och deras innehåll.

Matematik. I huvudsak kurs i sannolikhetskalkyl och felutjämningslära en samt i behandling statistiskt material, det i främsta rummet hämtat av senare från ärftlighetslärans och försöksväsendets område.

Kursen gemensam för samtliga studerande.

F ysik. För studerande på jordbrukslinjen utvidgad kurs i mekanik, vären melära och elektricitetslära, med huvudvikt lagd vid den sistnämnda.

Lantbrukskemi: a allmän, gemensamt för båda studielinjerna: kursen

i nuvarande agronomkurs i Oorganisk kemi fördjupas i syfte att giva eleverna grund-

ligare insikter i teoretisk kemi och kolloidkemi. Beträffande organisk kemi

utökas nuvarande agronomkurs i fråga kolhydrat, fett, åggviteämnen och om andra för växt- och djurriket särskilt viktiga ämnen; -

b speciell: för studerande på jordbrukslinjen huvudsakligen åkerjordens och

gödselmedlens kemi och för studerande på husdjurslinjen i huvudsak foder-

medelskemi.

Geologi. För studerande på jordbrukslinjen allmän kurs i ämnet, med en huvudvikten på kvartärgeologien.

Lazntbruksbotanik. 1 studerande på jordbrukslinjen: kursen omfattar huvudsakligen erforderlig växtkunskap, växternas anatomi och fysiologi samt växtpatologi. 2 studerande på husdjurslinjen: växtkunskap såsom underlag

för studiet fodermedelsläran. av Bakteriologi. Fördjupad kurs i bakteriernas allmänna egenskaper och livsvillkor, åkerjordens mikrobiologi samt mikrobiologiens tillämpning på mjölk-

hushållningen och jordbrukets binäringar. Kursen torde i stort sett kunna för de båda studielinjerna. vara gemensam Allmän ärftlighetslära. En för båda studielinjerna kurs, omfatgemensam tande de teoretiska grunderna för växt- och djurförädling. Allmän jordbrukslära med marklära. Kursen omfattar allmän och speciell försöiksteknik gödslingsförsök samt marklära. Därjämte hållas ett antal specialfxöreläsningar, vilka i främsta rummet böra djupgående vetenavse en mera skaplig behandling begränsade delar läroämnet, olika under olika år. av av Litteraturanvisningar lämnas i fråga om hela ämnet. Övningarna i ämnet böra till väsentlig del utgöras undersökningsarbeten av teknisk och ekonomisk art samt försöksarbeten, utförda de studerande av av av för sig eller i mindre under lärarens ledning. var grupper —— —— Kursen endast jordbrukslinjen. avser Växtodlihgslöira. Kursen omfattar i huvudsak speciell försöksteknik växt-

odlingsförsök. Beträffande specialföreläsningar, litteraturanvisningar och övningar gäller i

tillämpliga delar vad anförts under ämnet allmän jordbrukslära. ovan Kursen endast jordbrukslinjen. avser Kaulturteknik. Mera djupgående kurs för studerande på jordbrukslinjen särskilt i fråga mätningsmetoder samt jords torrläggning och bevattning. om Redskapsldm. Kursen endast jordbrukslinjen omfattar i - som avser —— huvudsak elektroteknik och redskapsprovning. Husdjurens anatomi och fysiologi. Kursen i anatomi förhållandevis mindre omfattande. Huvudvikten vid fysiologien, i första hand näringsomsättningens

och körtelsystemets fysiologi. Kursen endast husdjurslinjen. avser H usdjurens avels- och raslära. Kursen omfattar tillämpad ärftlighetslära

samt djurbedömning. Beträffande specialföreläsningar, litteraturanvisningar och övningar gäller i tillämpliga delar vad anförts under ämnet allmän jordbrukslära. ovan Kursen gäller husdjurslinjen. H usdjurens utfodring och skötsel. Kursen omfattar allmän och speciell för-

söksteknik utfodringsförsök samt husdjurshygien. Beträffande specialföreläsningar, litteraturanvisningar och övningar gäller i tillämpliga delar vad anförts under ämnet allmän jordbrukslära. ovan Kursen avsedd för husdjurslinjen. Nationalekonomi med statistik. Kursen omfattar de delar den teoreav tiska och den tillämpade nationalekonomien, vilka direkt beröra jordmera bruket. Översikt jordbruksstatistikens metoder och resultat. av Gemensam kurs för båda linjerna. Lantbruhsehoøzomi med handelslära. Utvidgning institutskursen i lantav bruksekonomi särskilt med avseende på taxationsläran, produktionens inriktning och intensitet under olika förutsättningar samt jordbrukets handelsför-

hållzanden. Ytterligare övning i ekonomiska

Mindre kurs i utländska jordbruksförhållanden särskilt inom lantbrukets

viktigare exportområden. Kurserna för båda linjerna. l gemensamma

Pedagogik. En kort kurs i ämnet. Skriftliga övningar med gemensam hänsyn tagen jämväl till lantbruksjournalistiken.

Tillfällen till övningar i muntlig och skriftlig framställning givas även vid

de seminarieövningar, som under vederbörande ämneslärares ledning hållas

i huvudämnena.

Undervis- Beträffande undervisningens allmänna planläggning ävensom formerna för ningsplaner. studiernas bedrivande gäller i tillämpliga delar vad anförts med ovan avseende på motsvarande undervisning vid huvudalternativ A. Under första året

bör huvudvikten läggas vid de grundläggande ämnena, varjämte undervis-

ningen i vissa tillämpade ämnen påbörjas. Under andra året fortsättes och

avslutas undervisningen i de tillämpade ämnena.

Den allmänna planläggningen undervisningen för ämbetsexamen av synes lämpligen kunna ske i huvudsaklig överensstämmelse med följande tabell, som bland annat upptager det ungefärliga antalet undervisningstimmar i olika

läroämnen.

Schematiskt förslag till studieplan.

Jordbrukslinj en H usdjurslinj en 3

1 Första året Andra året Första året Andra året

Före- Ovn. Före- Ovn. Före- Ovn. Före- Ovn. läsn m. m. läsn. m. m. läsn. m. m. läsn. m. m.

Matematik 30 15 30 15 . . . . . . . . . . . . . Fysik 50 51 . . . . . . . . . . . . . . .

Lantbmkskemi {:‘}3;‘éi:‘i1: : : 1 : : :

Geologi 20 20 . . . . . . . . . . . . . . Lantbruksbotanik 75 80 30 50 Bakteriologi . . . . . . . . . . 35 70 30 70 . . . . . . . . . . . . Allmän ärftlighetslära 30 10 30 10 . . . . . . . . Allmän jordbrukslära med marklära 40 20 75 150 . . Växtodlingslära 90 150 . . . . . . . . . . . Kulturteknik 30 100 40 80 . . . . . . . . . . . . Redskapslära 40 40 . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . .

I I l

Summa 500 565 295 495 400 405 220 4

Examen. Vad anförts under huvudalternativ A angående de i ämbetsexamen inovan gående undervisningsämnenas olika ställning med avseende på examinationen,

gäller i tillämpliga delar även för omhandlade alternativ. Vad i anslutnu ning därtill anförts rörande de k. huvudämnenas ställning vid undervisnins. gen är givetvis även i stort sett tillämpligt i detta fall. Men viss avvikelse torde dock behöva ske. Vid alternativ A kommer nämligen betygssättningen att omfatta såväl den allmänna agronomiska utbildningen också den som mera specialiserade, medan den vid alternativ B endast den utbildninavser senare gen. Betygsvalörerna bliva därför icke jämförbara. Av praktiska skäl torde vid alternativ B böra så ordnas, att fordringarna för betyget godkänd bestäm-

mas på sådant sätt, att betyget med beröm godkänd behöver krävas i allenast ett huvudämne.

avseende pä examinationen torde därför böra gälla följande bestämmel- Med

ser. olika här nedan såsom examensämnen angivna ämnen böra finnas till I de omfånget olika kurser för betygen godkänd, med beröm godkänd och be-

römlig. Beträffande övriga ä schemat förekommande självständiga ämnen bör mera undervisningen hava till syfte a.tt bibringa eleverna ett bestämt mätt av kun-

skaper. Olika betyg böra sålunda icke förekomma i dessa ämnen. För bör fordras betyget med beröm godkänd i ett följande huexamen av vudämnen, nämligen ä jordbrukslinjen allmän jordbrukslära med marklära,

växtodlingslära eller lantbruksekonomi med handelslära samt ä husdjurslinjen husdjurens avels- och raslära, husdjurens utfodring och skötsel eller lantbruksekonomi med handelslära. Med nämnda undantag bör för fordras beexamen tyg godkända kunskaper i samtliga till vederbörande studielinje hörande om examensämnen. För bör vidare fordras, att den studerande avlagt tillfredsställande examen kunskapsprov i vart och ett övriga självständiga ämnen inom vederav mera hörande studielinje, i vilka särskild undervisning anordnas vid högskolan. Därjämte bör stadgas, att studerande, för rätt att undergå tentamen i vissa förberörda ämnen, i vissa fall för rätt att deltaga i den fortsatta underav visningen skall hava att förete intyg, att han på tillfredsställande sätt till- -— godtogjort sig undervisningen vid högskolan anordnad propedeutisk kurs i av ett eller flera sådana ämnen, vilka äro särskild betydelse för studiet av ifråav gavarande ämne eller i övrigt hava nära samband med detsamma. För betyg eller intyg i ett visst ämne bör i allmänhet fordras, bland annat, att den studerande deltagit i till ämnet eventuellt hörande övningar. För ä de olika studielinjerna i övrigt böra gälla följande särexamen synas skilda bestämmelser.

1. J ordbrukslinjen.

Följande ämnen böra obligatoriska examensämnen: vara 1 Lantbrukskemi. 2 Lantbruksbotanik. 3 Allmän jordbrukslära med marklära.

4 Växtodlingslära. 5 Kulturteknik. 6 Lantbruksekonomi med handelslära.

Därjämte bör betyg godkända insikter fordras i följande ämnen: bakom teriologi, redskapslära och pedagogik. Slutligen bör studerande på jordbrukslinjen särskilda intyg styrkt genom sig hava ett tillfredsställande sätt tillgodogjort sig undervisningen vid de

lläroanstalten anordnade propedeutiska kurserna i följande ämnen: matemaav tik, fysik. allmän ärftlighetslära och nationalekonomi med statistik. Nämnda

projpedeutiska kurser böra anordnas vid den tidpunkt, som för vinnande av det med kurserna avsedda syftet mä befinnas lämpligast. Därvid är att iakttaga, att de kunskaper, kursen i matematik att giva, äro av betydelse avser vid studiet bland annat, allmän ärftlighetslära, allmän jordbrukslära, växtav, odlingslära och nationalekonomi med statistik. Undervisningen i fysik är av betydelse närmast för studiet redskapslära och undervisningen i allmän av ärftlighetslära för studiet växtodlingslära, under det att undervisningen av i med statistik står i nära samband med studierna i lantbruks-

1:1aLtiona1ekonomi

e onomi.

2. H usdjurslinjen. Följande ämnen böra vara obligatoriska examensämnen: 1 Lantbrukskemi. 2 Husdjurens anatomi och fysiologi. 3 Husdjurens avels- och raslära. 4 Husdjurens utfodring och skötsel. 5 Lantbruksekonomi med handelslära. För examen bör därjämte fordras betyg godkända insikter i ämnena bakom teriologi och pedagogik. Slutligen bör studerande på husdjurslinjen styrkt sig hava på ett tillfredsställande sätt tillgodogjort sig undervisningen vid de högskolan anordnade av propedeutiska kurserna i följande ämnen: matematik, lantbruksbotanik, allmän ärftlighetslära och nationalekonomi med statistik. Nämnda propedeutiska kurser, som i vissa ämnen äro för jordbruks- och husdjurslinjergemensamma na, böra anordnas vid den tidpunkt, för vinnande det med kurserna som av avsedda syftet må befinnas lämpligast. Därvid bör uppmärksammas, att de kunskaper, kursen i matematik att giva, äro betydelse vid studiet avser av av, bland annat, allmän ärftlighetslära, husdjurens avels- och raslära, husdjurens utfodring och skötsel samt nationalekonomi med statistik. Undervisningen i lantbruksbotanik är av betydelse för studiet husdjurens utfodring av och skötsel och undervisningen i allmän ärftlighetslära för studiet husdjuav rens avels- och raslära, under det att undervisningen i nationalekonomi med statistik stär i nära samband med studierna i lantbruksekonomi.

Fördelning mellan olika lärare undervisningen för och av agronomexamen agronomisk iimbetsexamen. Lärarnas un- Den omfattning, i vilken varje lärare vid högskolan enligt de sakkunnigas dervisnings- förslag har att meddela undervisning i agronomkurs ävensom för ämbetsexaskyldighet. men, framgår följande sammanställning. av M atematik : Speciallärare undervisar i matematik i den högre kursen 30 förel., 15 övn.. I agronomkursen handhaves undervisningen i matematik lektorn i redav skapslära 30 förel..

Fysik och meteorologi: Undervisningen i fysik i den högre kursen 50 förel., 50 övn. samt i fysik och meteorologi i agronomkursen 70 förel. bestrides lektorn i redskapsav lära.

Kemi och lantbrakskemi: Professor i lantbrnkskemi föreläser samt leder övningar i ämnet för ämbetsexamen 140 förel., 210 övn. samt undervisar i lantbrukskemi i agronomk 20 f" 1.. ursen Ore Summa 160 förel., 210 övn.

Speciallärare sköter undervisningen i allmän kemi i agronomkursen 80 förel., 100 övn.. Amanuens biträder professorn vid övningarna för ämbetsexamen.

Geologi: Speciallärare undervisar ämnet för ämbetsexamen 20 förel., 20 övn. och i agronomkursen 25 förel., 20 övn..

Botanik och lantbruksbotanik samt lantbrurkseoologi: Professor i lantbruksbotanik handhar undervisningen i större delen av Launför ämbetsexamen 85 förel., 110 övn. och i agronomkursen 60 förel., net 80 övn.. Summa 145 förel., 190 övn.

Sgoeeiallärare undervisar i mindre del ämnet för ämbetsexamen 20 en av förel., 20 övn. och agronomkursen 35 förel., 20 övn.. 1 Amanuens biträder vid undervisningen.

Bakteriologi." Speciallärare bestrider undervisningen för ämbetsexamen 35 förel., 70 övn. och i agronomkursen 20 förel..

Allmän ärftlighetslära . Undervisningen bestrides professorn i husdjurens avels- och raslära såav väl för ämbetsexamen 30 förel., 10 övn. agrononikursezi 10 förel.. som 1 J orzlbricksl ära: Professor i allmän jordbrukslära med marklära föreläser allmän jordbrukslära med marklära för ämbetsexamen 115 tim. och delar av ämnet i agronomkursen 25 tim. samt leder övningar för ämbetsexamen 170 t1m.. Summa 140 förel., 170 övn.

Professor i ráxtodlirzgslära föreläser växtodlingslära för ämbetsexamen 90 tim. och delar ämnet i agronomkursen 40 tim. samt leder övningar för av ämbaetsexamen 150 tim.. Summa 130 förel., 150 övn.

Lektor i jordbruylcslära och lantbruksekonomi bestrider undervisningen i stördelen ämnet jordbrukslära i agronomkursen 100 förel., 60 övn., underre av visar i lantbruksekonomi i agronomkursen 100 förel., 20 övn. samt handleder i praktiska jordbruksförsök för ämbetsexamen. Summa 200 förel., 80 övn.

Assistent i jordbrukslära biträder vid övningar och försök för ämbetsexamen. Ifultiørtekrzik: Professor i lculturteknik undervisar i detta ämne såväl för ämbetsexamen 70 förel., 180 övn. i agronomkursen 60 förel., 100 övn.. som Summa 130 förel., 280 övn.

Assistent i kulturtekriik biträder professorn vid övningar i ämnet.

Iteclskapslära: Lektor i redskapslära undervisar i redskapslära för ämbetsexamen 40 förel.,

40 övn. ochi agronomkursen 50 förel., 90 övn.. Undervisar därjämte se ovan för ämbetsexamen i fysik 50 förel., 50 övn. och i agronomkursen i

matematik 30 förel. samt fysik och meteorologi 70 förel.. Summa 240 förel., 180 övn. Husbyggnadslära: Speciallärare undervisar i ämnet i agronomkursen 50 förel., 100 övn..

Husdjurens anatomi och fysiologi: Professor i husdjnrens anatomi och fysiologi bestrider undervisningen i ämnet för ämbetsexamen 100 förel., 150 övn. och i agronomkursen 40 förel., 40 övn.. Summa 140 f6re1., 190 övn. Amanuens biträder professorn vid undervisningen.

Hnsdjurslära: Professor i husdjurens avels- och raslära undervisar dels i avelsoch ras-

lära för ämbetsexamen 90 förel., 150 övn. dels ock se ovan i allmän ärft-

lighetslära såväl för ämbetsexamen 30 förel., 10 övn. i agronomkursen som 10 förel.. Summa 130 förel., 160 övn.

Professor i husdjurens utfodring och skötsel föreläser utfodring och skötsel för ämbetsexamen 90 tim. samt delar ämnet i agronomkursen 30 av tim. Leder övningar för ämbetsexamen 150 tim..

Summa 120 förel., 150 övn.

Lektor i husdjurslära föreläser större delen ämnet i agronomkursen 130 av tim., leder övningar i kurs 70 tim. samt handleder i praktiska samma övningar för ämbetsexamen. Undervisar därjämte i mjölkhushållning i agronomkursen 50 förel., 15 övn.. Summa 180 förel., 85 övn. Assistent i husdjurslära biträder vid övningar och försök för ämbetsexamen.

Husdjnrens hälso- och sjulcoårdslära: Speciallärare bestrider undervisningen i detta ämne i agronomkursen 30 förel., 15 övn..

M jöllchushållnin g : Undervisningen i ämnet i agronomkursen bestrides lektorn i husdjursav

skötsel se ovanl.

Nationalekonomi med statistik: Undervisningen i ämnet såväl för ämbetsexamen 40 förel. i som agronomkursen 20 förel. bestrides professorn i lantbruksekonomi. av Lantbrakschonomi med handelsláira:

Professor i lantbruksekonomi föreläser lantbruksekonomi och handelslära för

ämbetsexamen 80 tim., leder övningarna för 100 tim. samma examen samt undervisar i nationalekonomi

se ovan såväl för ämbetsexamen 40 tim.

som i agronomkursen 20 tim.. Summa 140 förel., 100 övn. Undervisningen i lantbruksekonomi i agronomkursen bestrides lektorn i av

jordbrukslära och lantbruksekonomi se ovanl.

Lantbruksbolzföring: Speciallärare leder övningarna i agronomkursen 100 övn..

Rättslära: Speciallärare undervisar i ämnet i agronomkursen 60 förel., 30 övn..

Trädgårdsskötsel: Speciallärare bestrider undervisningen i ämnet i agronomkursen 10 förel.,

10 Övn.

Skogshuslzålløziøzg: S:vcciallcira7e meddelar undervisning i ämnet i agronomkursen G0 förel..

Pedagogik: Speciallärare undervisar i ämnet för ämbetsexamen 10 förel., 15 övn..

De skäl, vid redogörelse för huvudalternativ A anförts för inrättande Agronomie som av Med lumdzdatagronomie kandidatexamen, äro giltiga även vid förevarande alternativ. en examen. hänsyn till att den allmänna agronomutbildningen vid alternativ B förutsättes

anordnad såsom särskild grundläggande kurs för studierna vid högskolan, vara måste emellertid vid detta alternativ bestämmelserna för agronomie kandidatbliva i viss mån skiljaktiga från de huvudlinjer, i det föregående examen som angivits för motsvarande vid huvudalternativ A. examen Sålunda böra studierna för kandidatexamen bygga på förbildning samma för ämbetsexamen, och i detta fall böra alltså även för kandidatexamen som krävas allmänna agronomiska kunskaper hos den studerande. övrigt vid detta alternativ agronomie kandidatexamen såvitt möjligt synes böra planläggas i huvudsaklig överensstämmelse med närmast jämförbara examina kandidat- och ämbetsexaminai inom filosofisk fakultet vid universi- — — tet och likställd högskola. För agronomie kandidatexamen sålunda böra synes gälla", bland annat, att skall avläggas i minst tre ämnen, samt att den examen studerande i skall hava erhållit sammanlagt minst betygsenheter, examen sex därav minst betyget med beröm godkänd i två uti ingående ämnen. examen Såsom ämnen i kandidatexamen böra kunna förekomma samtliga ovan för ;imbetsexamen angivna examensämnen, nämligen lantbrukskemi, lantbruksbota-

nik, allmän jordbrukslära med marklära, växtodlingslära, kulturteknik, husdjurens anatomi och fysiologi, husdjurens avels- och raslära, husdjurens utfod-

ring och skötsel samt lantbruksekonomi. Vidare böra sådana anordningar vidtagas, att för agronomie kandidatexamen ämnena ärftlighetslära, nationaleko-

nomi och statistik kunna studeras och tenteras vid universitet eller likställd

högskola. Förut har framhållits, att de för högre studier ifrågakommande lantbruksämnena stå i olika nära samband med varandra och att det på grund härav vore motiverat, att de studerandes ämnesval för licentiatexamen på visst sätt reglerades. Av skäl det även beträffande kandidatexamen ändasamma synes vara målsenligt, att vissa regler uppställas med avseende på de studerandes val av ämneskombinationer. Därvid förtjänar främst uppmärksammas, att vissa av lantbruksämnena äro betydelse icke minst såsom grundval för studiet av av andra ämnen, utpräglat hava karaktär tillämpande vetenskaper. som mera av För ernående ett gynnsamt resultat längre gående studier i ett tillämpat av av ämne är det sålunda i regel vikt, att goda kunskaper förut inhämtats i ett av eller flera bestämda grundläggande ämnen. Med iakttagande härav torde böra föreskrivas, bland annat, att ämnet allmän jordbrukslära med marklära inom går i med minst betyget med beröm godkänd, denna jämväl skall omexamen fatta lantbrukskemi. I syfte bör, när det gäller kurs för minst betyget samma med beröm godkänd, föreskrivas, att växtodlingslära skall åtföljas lantbruksav botanik och ettdera ämnena lantbrukskemi eller ärftlighetslära, husdjurens av avels- och raslära husdjurens anatomi och fysiologi, husdjurens utfodring av och skötsel husdjurens anatomi och fysiologi samt lantbrukskemi, lantbruksav

6-273493

ö2

ekonomi nationalekonomi och statistik. Avser kursen i ovannämnda huvudav ämnen endast betyget godkänd, synas nu angivna sammanställningar av ämnen icke böra göras obligatoriska. Beträffande de ämnen, betecknats såsom universitetsämnen, synes som ovan böra gälla, att ärftlighetslära må förekomma såsom examensämne endast om samtidigt ett av ämnena växtodlingslära eller husdjurens avels- och raslära ingår i med minst betyget med beröm godkänd, och nationalekonomi enexamen dast lantbruksekonomi förekommer med minst betyget med beröm godkänd om i examen. Statistik slutligen böra få ingå i examen tillsammans med synes kurs för minst betyget med beröm godkänd i något de fem k. huvudämav s. allmän jordbrukslâtra med marklära, växtodlingslära, husdjurens nena, v. s. avels- ooh raslära, husdjurens utfodring och skötsel eller lantbruksekonomi med handelslära.

Agron omie De skäl, tala för inrättandet vetenskaplig när den som av en mera examen, liccntint- högre lantbruksundervisningen anordnas i överensstämmelse med huvudalternaexamen tiv A, lika hög grad giltiga avseende på förevarande alternativ. Vad äro i med m. m. förut anförts rörande dels agronomisk ämbetsexamen och agronomie kandidatexamen såsom grund för licentiatstudier oeh dels huvudlinjerna för själva licentiatexamen, är sålunda giltigt även i detta fall. Vad i det föregående vid huvudalternativ A anförts rörande önskvärdheten av, att vid lantbrukshögskolan doktorsvärdighet må kunna utdelas, ävensom nödvändigheten att docentinstitution inrättas vid högskolan, äger ävenledes av, i lika grad giltighet vid förevarande alternativ. Beträffande antalet docentstipendier och deras fördelning gäller vad ovan sagts under alternativ A.

Specialbestâimmelser för inträde vid lantbrukshögskolan m. m.

Vid båda omhandlade huvudalternativ för den högre lantbruksundervisnu ningens anordnande det angeläget, att åtgärder vidtagas i sådant synes vara syfte, att även studerande med i vissa avseenden förbildning annan än ovan angivits med fördel kunna driva studier för ämbetsexamen. Vid huvudalternativ A bygga studierna vid högskolan på avlagd studentexamen eller däremot svarande kunskaper i vissa ämnen. Däremot förutsättes icke genomgången agronomkurs. Emellertid måste det anses vara i hög grad önskvärt, att möjlighet beredes sådana studiebegåvade elever, som efter avlagd realskoleexamen med goda vitsord genomgått agronomkurs och sedermera önska fortsätta sin teoretiska lantbruksutbildning, att utan alltför betungande villkor vinna tillträde till undervisningen vid högskolan. Vid huvudalternativ B återigen. där på realskolekunskaper byggd agroen nomkurs föregår de egentliga studierna för änibetsexamen, åtgärder böra synas vidtagas i syfte att bereda studerande, före påbörjandet lantbruksstusom av dierna avlagt kvalificerad studentexamen, möjlighet till viss begränsning i studietiden vid högskolan.

Huvndalter- Skall undervisningen vid lantbrukshögskola enligt huvudalternativ A kunen nativ A. hållas på hög nivå, det givetvis nödvändigt, bland att na uppe en annat, kraven på de studerandes förkunskaper ställas höga. Det kan sålunda icke anses lämpligt, att avlagd agronomexamen i och för sig skall berättiga till inträde vid högskolan. I stället torde böra utgå ifrån, att endast mera dugman liga och begåvade på visst sätt kompletterat sin agronomutagronomer, som bildning, skola tillerkännas sådan rätt. Den erforderliga kompletteringen skulle, så vitt angår naturvetenskapliga ämnen, möjligen kunna ske jämsides med stu-

I sådant syfte bör vid undervisningsanstalten, i dierna för agronomexamen.

den mån lämpliga lärarkrafter stå till förfogande, beredas tillfälle för elev att

för inträde vid högskolan nödvändiga ytterligare studier i ett eller bedriva --

eleven medhinner flera ämnena kemi, fysik och biologi. om av I modersmålet, tyska, engelska och matematik bör elev, varom nu är ämnena skaffa sig kunskaper, motsvarande fordringarna för minst betyget godfråga,

känd i studentexamen å latinlinjen B. Möjligen kan undervisning i dessa äm-

för här avsedda studerande anordnas på liknande sätt som ovan antytts nen beträffande de naturvetenskapliga ämnena.

För anordnande ifrågavarande undervisning torde ett mindre anslag vara av

erforderligt.

Elev, på antydd väg vunnit inträde vid högskolan, har redan kommit som nu åtnjutande viss allmän agronomisk utbildning, och hans studietid bör på i av

grund därav kunna i viss mån förkortas. Avse studierna vid högskolan att

avläggande ämbetsexamen, bör sålunda utan större oläbereda för av agronom kunna befrias från deltagande från vissa föreläsningar och övningar, genhet området för den allmänna agronomutbildningen. Dessa äro på som falla inom

jordbrukslinjen:

I 5 Första året Andra året Tredje året

Förel. Ovn. Förel. Ovn. Förel. Ovn.

Lantbrukszoologi 15 . . . . . . . . . . . 70 40 Allmän jordbrukslära . . . . . . . . . 40 40 30 Växtodlingslära . . . . . . . . . . . 100 Kulturteknik 50 . . . . . . . . . . . . . 40 60 Redskapslära . . . . . . . . . . . . 40 80 Husbyggnadslära . . . . . . . . . . . 35 Husdjurens anatomi och fysiologi 35 . . . 70 40 Husdjurens avels- och raslära . . . . . 40 40 30 Husdjurens utfodring och sjukvärdslära . 20 10 Husdjurens hälso- och sjukvårdslära . . 50 15 Mjölkhushållning . . . . . . . . . . . G0 40 Lantbruksekonomi med handelslära 20 . . . 80 Lantbruksbokföring . . . . . . . . . . 50 25 Rättslära . . . . . . . . . . . . . . 10 10 Trädgärdsskötsel . . . . . . . . . . . 50 Skogshushållning . . . . . . . . . . .

Summa 130 145 i 480 445 110 25

Tillsammans kan sålunda fri från 720 föreläsningar och 615 agronomen vara övningar. För att nå bästa möjliga resultat studierna bör han under sitt förav studieår vid högskolan kunna deltaga i de återstående föreläsningar och sta övningar, normalt falla på de två första studieåren vid högskolan. Under som sitt andra studieår vid högskolan bör i huvudsak följa den återståagronomen

ende undervisningen för ämbetsexamen.

deltagande i vissa föreläsningar , och övningar bör likväl icke Frihet från

medföra befrielse från i sådant fall, då ämnet är helt avslutat tentamen utom

i agronomkurs-en och där har ungefär omfattning för ämbetsexasamma som

Sådana ämnen äro på jordbrukslinjen: men.

lantbrukszoologi,

husdjurens hälso- och sjukvårdslära,

lantbruksbokföring,

trådgårdsskötsel,

skogshushållning.

Agronom, vunnit inträde vid högskolan, som bör sålunda vid studier för ‘im-

betsexamen kunna inbespara tid mera i fråga om föreläsningar och övningar,

än som normalt faller på ett studieår, då tentamensskyldigheten men icke är i

motsvarande grad minskad, torde kunna räkna med, man att besparingen i studietid för ämbetsexamen icke skall uppgå till mera än ett år.

För husdjurslinjen och den ekonomiska linjen bör övergången kunna genomföras på liknande sätt.

Huvudalter- Vid huvudalternativ B bygga studierna vid högskolan på genomgången nativ B. agronomkurs och sålunda endast att giva den för avse vissa befattningshavare forderliga erspecialutbildningen. Skall kvalificerad student en kunna vinna nå-

gon avsevärd besparing i utbildningstid, jämfört med annan elev, torde det nödvändigt vara att agronomkurs och högskola äro förlagda till plats, samma så att studenten i viss utsträckning jämsides kan följa undervisningen vid kursen agronomoch högskolan. Under denna förutsättning torde, om än med vissa svårigheter, för kvalificerade studenter kunna anordnas en parallellavdelning,

som torde kunna föra fram till ämbetsexamen efter normalt tre års studier. För rätt till inträde vid högskolan bör krävas avlagd studentexamen å reallin-

jen med minst betyget godkänd i matematik ämnena och fysik samt betyget

med beröm godkänd i biologi och kemi.

Undervisningen för ämbetsexamen vid förberörda parallellavdelning anord-

nas så, att med vissa nedan angivna jämkningar —— under första året genomgås såväl agronomkursens högskolans första årskurs, som under andra året

agronomkursens andra årskurs och under tredje året högskolans andra årskurs. För parallellavdelningen-å jordbrukslinjen skulle studierna kunna planläggas

på följande sätt.

Första året läses högskolans första årskurs helt med undantag för ämnena

kulturteknik, läses andra året, och redskapslära, som som läses först under

tredje året. Av agronomkursens första årskurs uteslutas ämnena matematik,

fysik, kemi och lantbrukskemi, geologi och bakteriologi; ur ämnet botanik och lantbruksbotanik uteslutas morfologi fysiologi samt och anatomi, varefter åter-

står kurs motsvarande 40 föreläsningar en och 80 övningar; i ämnena lantbruks-

zoologi, jordbrukslära, kulturteknik, husdjurens anatomi och fysiologi, hus-

djurslära och nationalekonomi läses agronomkursens första årskurs helt. I

kulturteknik läses därjämte även agronomkursens andra årskurs. Ãmnena hus-

byggnadslära, lantbruksbokföring, trädgårdsskötsel och skogshushållning över-

föras till andra årskursen samt rättslära till tredje årskursen. Antalet föreläs-

ningar skulle med dylik anordning komma en att under första året å jordbruks-

linjen uppgå till 655 och övningarna till 625.

Andra året läses agronomkursens andra årskurs utom kulturteknik jämte de delar från —- — första årskursen, enligt skulle överföras till detta som ovan år. Därjämte läses högskolans andra årskurs i kulturteknik. Antalet före-

läsningar skulle komma att under detta år till uppgå 630 och övningarna till 580.

Tredje året läses högskolans andra årskurs jämte redskapslära från högskolans första årskurs och rättslära från agronomkursens första årskurs. Antalet

föreläsningar skulle under detta år komma att å jordbrukslinjen uppgå till 435

och övningarna till 585.

Emellertid torde det icke möjligt ordna vara att undervisningsschemat så,

att eleverna uti ifrågavarande parallellavdelning kunna följa den ordinarie dervisningen unuti samtliga ifrågakommande ämnen. Ämnena husbyggnadslära

och lantbruksbokföring torde sålunda icke kunna inpressas

i det allmänna sche-

mat, utan finge i dessa ämnen anordnas parallellundervisning. Kostnaderna härför skulle med de sakkunniga använda beräkningsgrunder av komma att uppgå

till cirka 3 000 kronor. Men beträffande även agronomkursens första årskurs

i botanik och kulturteknik förefaller det vara tvivelaktigt, om den ordinarie

undervisningen kan inpressas i parallellavdelningens schema. Skulle särskild

undervisning få meddelas även i dessa ämnen, skulle de särskilda kostnaderna

för parallellavdelningen därest speciallärare finge anlitas för ändamålet - —— komma att stiga med ytterligare cirka 3 000 kronor.

Den allmänna planläggningen undervisningen å jordbrukslinjen framgår av

närmare av nedanstående tabell.

Antalet undervisningstimmar i olika ämnen.

Jordbrukslinjen

Första året Andra året Tredje året

Från Från Högre i Från

kgffergs .. agronom- Akgur1:e%1: agronom- kursens agronom-

kursens kursens andra kursens första andra första första första första år kur s s årskurs årskurs årskurs årskurs årskurs

förel. övn. förel. övn. förel. övn. förel. övn. förel.|övn.fdl-e1.|6vn.

Matematik 30 15 . . . . . . . . . Fysik 50 50 . . . . . . . . . . . Lanthrukskemi:

allmän 60 100 . . . . . . . . . . speciell 50 60 . . . . . . . . . Geologi 20 20 . . . . . . . . . . Lantbruksbotanik 75 80 40 70 . . . . . Bakteriologi 35 70 . . . . . . . . Allmän ärttlighetslära 30 10 . . . . Lanthrukszoologi 20 10 . . . . . . Allmän jordbrukslära med mark-

lära 45 120 60 115 170 . . . . . . . . . . . Växtodhngslara 90 150 . . . . . . . Kulturteknik 30 60 30 40 230100 40 80 . . . . . . . . Redskapslara 50 90 40 40 . . . . . . . . Hushyggnadsliira. 340 380 . . . . . . Husdjurens anatomi 0. fysiologi 40 40

Husdjurslära 40 130 70 . . . . Husdjurens avels- och raslära . Husdjurens utfodring 0. skötsel

Husdjurens halso- o. sjukvårds-

lära 30 15 . . . . . . . . . . . Mjölkhnshållning 50 15 . . . . . . Nationalekonomi med statistik 40 20

Lantbruksekonomi medhandels-

lära 100 20 80 100 . . . . . . . . . . . 380 Lanthruksbokföring . . . . . 30 Rättslära 60 . . . . . . . . . . Trädgårdsskötsel 10 10 . . . . . . Skovgshnshållning 30 30 . . . . . . Pedagogik 10 15 . . . . . . . . .

Summa 420 465 235 16ol 540 370 8011701 375 555 60| 30

Inom husdjurslinjen torde parallellavdelning kunna anordnas på. liknande

sätt.

1 Agronomkursensandra årskurs.

2 Högre kursens första årskurs.

3 Specialkurs; antalet undervisningstimmar har på. grund därav ansetts kunna minskas till över-

ensstämmelse med motsvarande antal vid huvudalternativ A.

Kurs i allnxiinbildande ämnen.

För inträde vid en lantbrukshögskola enligt huvudalternativ B har ansetts böra såsom regel fordras, att den studerande avlagt på visst sätt kvalificerad agronomexamen samt därjämte styrkt sig äga kunskaper i svenska språket, tyska,

engelska och matematik, motsvarande minst fordringarna för betyget godkänd i studentexamen å latinlinjen B. Det torde kunna förutsättas, att erforderliga kunskaper i sistnämnda allmänbildande ämnen i många fall skulle komma att till större eller mindre del inhämtas efter avlagd Vid sådant agronomexamen. förhållande enligt de sakkunnigas mening skäl tala för att därest synas —— den högre lantbruksundervisningen anordnas enligt alternativ B undervis- ningskurs uti ifrågavarande ämnen anordnas genom det allmännas försorg för sådana studerande, önska vinna inträde vid lantbrukshögskolan. som Ifrågavarande undervisning torde böra anordnas vid den blivande lantbrukshögskolan. Kursen bör såsom antytts omfatta ämnena svenska språket, ovan ty.ska, engelska och matematik. För inträde vid agronomkurs har ansetts böra fordras, bland annat, realskolekunskaper i nyssnämnda fyra ämnen. För inhämtandet av de ytterligare kunskaper uti ifrågavarande ämnen, erfordras för inträde vid lantbrukshögsom skolan, bör enligt de sakkunnigas uppfattning beräknas tid omkring en av ett år. I de tre sista klasserna å latingymnasium vid rikets högre allmänna läroverk omfattar undervisningen i nyssnämnda ämnen för närvarande följande antal

veckotimmar:

svenska språket 8 veckotimmar, . . . . . . . . . . tyska 6 . . . . . . . . . . . . . . , engelska. 6 . . . . . . . . . . . . , matematik 13 . . . . . . . . . . . . , Summa 33 veckotimmar.

För här ifrågavarande undervisningskurs torde böra räknas med i stort sett antal veckotimmar. Visserligen kunna de studerande vid denna kurs samma beräknas hava vunnit .större mognad, än vad fallet i regel är beträffande elever på gymnasialstadiet, och därigenom större förmåga att idka självstudier. Denomständighet tala för någon minskning i antalet undervisningstimmar na synes vecka. Å andra sidan måste emellertid undervisningen särskilt i främmande per språk bliva i viss mån forcerad genom att meddelas under så kort tid som ett år, och för ernående ett gynnsamt resultat av undervisningen i dessa ämnen av torde det nödvändigt, att undervisningen på lärorummet blir jämförelsevara vis omfattande. Lärarna vid kursen torde böra hava lektorskompetens. Önskvärt givore vetvis, de för undervisningen erforderliga lärarna kunde fast anställas. om Med hänsyn till svårigheten att bedöma den sannolika elevfrekvensen vid ifrågavarande kurs torde emellertid dylik anställningsform åtminstone icke till en början kunna förordas. Därtill kommer, att det enligt vad de sakkunniga en inhämtat torde förenat med vissa svårigheter att erhålla kvalificerade fast vara anställda lärare med de ämneskombinationer, skulle komma i fråga. De som sakkunniga sålunda, att undervisningen vid eventuell kurs ovan ananse en av givet slag åtminstone tillsvidare bör bestridas av timlärare. Med ledning inhämtade uppgifter rörande arvoden för liknande underav visning vid vissa andra utbildningsanst.alter hava de sakkunniga ansett sig böra uppskatta kostnaden för ifrågavarande undervisning till omkring 400 kronor veckotimme, däri inberäknat ersättning för rättande skrivninper av

kostnaderna för lärare vid kursen torde sålunda De totala årliga gar m. m. kunna beräknas till 13 200 kronor.

lantbrukshögskolan, torde icke behöva räknas med sär- Förlägges kursen till

kostnader för lokaler eller undervisningsmateriel. skilda

Antalet undervisningsanstalter.

tillströmningen studerande till undervisning för ämbetsexa- Undervisning Den årliga av elevfrekvens bör ut- på. högskolei det föregående beräknats till 30. Vid denna en men har stadiet. uppgift kunna tillfyllest. I anslutbildningsanstalt för ifrågavarande anses

har böra finnas möjlighet att bedriva ning till nämnda undervisning ansetts

studier för kandidat- och licentiatexamina. Anvetenskapligt inriktade mera bliva besistnämnda kategorier kan emellertid icke väntas talet studerande av sålunda ansetts böra räknas med årlig tyda.nde. På licentiatstadiet har en

överstigande 4 studerande. Den sannolika elevtillströmning i medeltal därför enligt de sakkunnigas mening frekvensen på högskolestadiet motiverar

undervisningsanstalt för utbildicke i och för sig inrättandet av mera än en

ning på detta stadium.

sannolika elevfrekvensen vid undervisning för agro- Beräkning av För bedömande den av antalet elever sakkunniga låtit verkställa utredning rörande de unnomutbildning hava de nuvarande för agronom- 1910-1923 från agronomkursen utexaminerade elevernas der åren utbildning.

Av utredningen framgår, att ungefär 45 % av dessa agronomer sysselsättning. jordbruket. Under år hava sålunda verksamma vid det praktiska senare äro med agronomutbildning funnit sysselsättning i runt tal årligen 25 personer Vid bedömande denna siffra förtjänar såsom yrkesmän vid jordbruket. av

endast på förhand fastställt antal studeemellertid uppmärksammas, att ett

årsklass agronomkursen. Då antalet kompetenta rande emottagits i varje av

finnes det anledning antaga, att inträdessökande ofta varit avsevärt större,

inneburit viss minskning antalet agronomutden företagna gallringen en av antalet befattningar såsom lantbildade driftsledare vid jordbruket, enär fixt och i regel i första hand brukslärare och konsulenter fl. är tämligen m. Å torde kunna räkna med, att vissa torde bliva tillgodosett. andra sidan man

vid det praktiska jordbruket, från de äro verksamma av agronomer, som nu lärare eller konsulenter, och åtbörjan åsyftat att erhålla anställning såsom

måhända icke besökt lantbruksinstitut, om skilliga dessa skulle av personer utbildningsanstalt för dylika befattningshavare dettaicke samtidigt varit även

jordbruket sålunda utgjort den enda framanställning vid det praktiska och om nämnda fakgivetvis icke möjligt att avgöra, vilken av tidsutsikten. Det är skulle det .största inflytandet på torer verka i motsatt riktning utöva —~ som -

elevfrekvensen. på den högre lantbruksundervis- Vidtagas sådana åtgärder med avseende

vid det jordbruket avsedda utbildningen ningen, att den för driftsledare större

vid nuvarande agronomkurs, synes det blir tillfredsställande ordnad än mera skall bliva tillströmningen till denna utbildningskurs att förvänta, att vara antal tala för att under sådana förhållanden ett större god. Ehuru skäl synas fallet skola söka komma i åtnjutande av högre blivande driftsledare än nu är det berättigat att för den agronomisk utbildning, hava de sakkunniga ansett

tiden endast räkna med omkring 25 om året. närmaste undervisningsanstalter för agronomutbildning Antalet agro- Med avseende på behovet av huvudalternativ A eller B kommer till ut- nomkurser. bliva förhållandena något olika, om

kan räkna med att även på sätt ovan anförande. I förra fallet man - om, vinna inträde vid lantbrukshöggivits, möjlighet beredes för agronomer att

skall söka sig ut till det prakskolan det övervägande flertalet agronomer

—-

tiska jordbruket. De sakkunniga hava förut räknat med, cirka att 25 agronomer årligen skola gå denna väg. Antalet fortsätta agronomer, som sin teoretiska lantbruksutbildning, torde icke böra uppskattas till flera 5 10 än a om året. Sammanlagda antalet studerande i varje årsklass agronomkurs skulle av sålunda kunna beräknas till 30 å 35.

Vid nuvarande agronomkurser omfattar varje årsklass i regel 24,—3O elever.

De sakkunniga hysa den uppfattningen, att antalet elever i varje klass icke

gärna bör i varje fall icke avsevärt överstiga 30. Vid antal elever — —— större torde nämligen utbildningen lätt bliva mindre effektiv på grund vederav att hörande lärare får mindre tillfälle att ägna sig åt den individuella handled-

ningen eleverna.. av Enligt de sakkunnigas beräkning skulle sålunda vid huvudalternativ A för

närvarande en agronomkurs tillräcklig. Såsom redan emelvara nämnts äro lertid beräkningar ifrågavarande slag behäftade med osäkerhet, av rätt stor och det är därför icke uteslutet, att tillströmningen elever till ifrågavarande av kurs kan bliva så stor, att frågan inrättande ytterligare om av en agronomkurs rätt snart blir aktuell.

Vid huvudalternativ B kan ett ganska stort antal elever från agronomkurs

beräknas fortsätta sina studier till ämbetsexamen. Man torde kunna räkna

med, att i varje fall större delen de studerande för ämbetsexamen, vilka av även vid detta alternativ kunna beräknas till omkring 30 årsklass, skola per komma denna väg. Antalet elever vid agronomkurs, vilka önska utbilda sig för praktisk verksamhet vid jordbruket, torde kunna beräknas till ungefär

samma siffra vid huvudalternativ A. Vid huvudalternativ B kan som elevfrekvensen vid agronomkurs sålunda beräknas bliva så. två dylika stor, att kurser behöva inrättas.

KAP. III.

Den högre lantbruksundervisningens yttre organisation.

Inordnande i ett universitet". Anknytning till tekniska högskolan. Inkorporering med veterinär- - och skogshögskolorna. Förening med centralantalten för jordbruksförsök. organisatoriskt - självständig Iantbrukshögskola. Den högre lantbruksundervisningens ledning. —

I det föregående har redogörelse lämnats för huru de sakkunniga tänkt sig Allmänna

de allmänna grundlinjerna för den högre lantbruksundervisningens anordnande synpunkter. under olika förutsättningar. Nästa åtgärd har sedan blivit att undersöka, vilken form för ifrågavarande undervisnings yttre organisation, kunde befinsom mest ändamålsenlig. Såvitt de sakkunniga kunnat finna, utgör den förenas slagna formen för den högre lantbruksundervisningen intet hinder för att uni organisatoriskt och administrativt hänseende kan ordnas på skil-

åervisningen

a sätt. Den enklaste och närmast till hands liggande lösningen att ordna synes vara den högre lantbruksundervisningen fullt självständigt. Att vid sådan anordning alla förutsättningar böra förhanden att kunna utnyttja tillgängliga vara på det för undervisningen mest ändamålsenliga sättet, torde vara uppenresurser bart. Men även vid samordnande den högre lantbruksundervisningen med av jämställd, närstående undervisning eller med verksamhet, som mera utannan präglat har forsknings- och försöksuppgifter till sitt syfte, torde åt lantbruksundervisningen under vissa förutsättningar kunna givas sådan ställning, en att den förmår fylla sin uppgift. Vid dylik kombination av ett eller annat slag är det väl tänkbart för att icke säga sannolikt, att ökade resurser i fråga lärarkrafter och instrumentell utrustning skulle komma att stå till om m. m. förfogande för lantbruksundervisningen, då det kan förutsättas, att jämväl

den samordnade undervisningens eller försöksverksamhetens resurser i sådant avseende åtminstone i viss utsträckning skola kunna utnyttjas för ändamålet. I det följande hava de sakkunniga upptagit till behandling de olika alternativ för den högre lantbruksundervisningens yttre organisation, enligt de saksom kunnigas förmenande kunna tänkas ifrågakomma.

Den högre lantbruksundervisningens inordnande i ett universitet.

Vid övervägande den tilltänkta högskoleinstitutionens inordnande i någon av redan förefintlig undervisningsverksamhet minst vetenskapliga ställav samma ning, hava de sakkunniga först riktat sin uppmärksamhet på möjligheten och

lämpligheten dess anknytning till eller inordnande i något de nuvarande av av universiteten eller någon med dessa likställd högskola. Det ha.r givetvis förefunnits så mycket större anledning härtill, lantbrukshögskolesakkunniga som år 1911 förordade sådan lösning frågan såsom den för det dåvarande av en av mest lämpliga.. För nämnda sakkunnigas förslag ävensom de däröver avgivna yttrandena har i det föregående i korthet redogjorts sid. 24-29.

Men även i utlandet är den högre lantbruksundervisningen, såsom närmare framgår bil. F, mångenstädes i eller form ansluten till universitet. av en annan AllI}1éinI1a Vid övervägande spörsmålet den högre lantbruksundervisningens evenav om sakkunniga

°’ga:‘§f‘t‘°S‘ tuella införlivande med anstalt för universitetsutbildning hava de

p ° em kommit till den uppfattningen, att för dylik åtgärd endast något statsen av universiteten kan komma i fråga. De med universiteten i vissa avseenden lik-

ställda högskolorna i Stockholm och Göteborg, vilka icke på sätt stå samma under statligt inflytande, hava de sakkunniga sålunda i detta sammanhang an-

sett sig kunna bortse ifrån. Vad beträffar formen för den högre lantbruksundervisningens införlivande med ett universitet, bör givetvis frågan fristående fakultet eller avdelning om inom filosofiska fakulteten lantbruksundervisningens synpunkt vara ur egen jämförelsevis underordnad betydelse. Huvudsaken är, att för ifrågavarande av undervisning skapas sådana betingelser även rent administrativt att un- —— —— dervisningen blir i stånd att tillfredsställa de krav, som från jordbruksnäringens sida med fog kunna ställas på den. Det vill emellertid synas de sakkunniga, som organisatoriskt sett fristående fakultet i sådant avseende innebure större om en förutsättningar mindre avdelning inom den filosofiska fakulteten. än en De sakkunniga hava i det föregående angivit, vilken teoretisk förbildning studerande bör äga för att vinna inträde vid lantbrukshögskolan. Bestämmelserna härutinnan, liksom i fråga praktiska förkunskaper, med om synas hänsyn till lantbruksstudierna.s speciella fordringar även i förevarande fall

böra i allt väsentligt gällande. Å andra sidan de sakkunniga det vara anse i hög grad betänkligt, lantbruksstuderande skulle gå förlustig vissa vara om akademiska rättigheter på grund därav, att han icke avlagt studentexamen. De sakkunniga hava redan förut uttalat såsom sin uppfattning, att alla studerande,

vunnit inträde vid lantbrukshögskola, vare sig de avlagt studentexamen som en eller icke, böra likställda även när det gäller studier för högre examina, vara och måste förty bestämt motsatta sig, att någon åtskillnad i akademiskt hänseende göres mellan olika lantbruksstuderande. Enligt de sakkunnigas mening böra nämligen de lantbruksstuderande, icke avlagt studentexamen, på som grund de uppställda inträdesfordringarna hava i stort sett förav anses samma utsättningar för bedrivande högre studier denna art som de, vilka avav av lagt sådan Inskrivning lantbruksstuderande i fakultet lärer examen. av annan väl i praktiken endast i undantagsfall komma i fråga, enär ifrågavarande studerande sin föregående jordbrukspraktik måste speciellt genom anses vara inriktade på lantbruksstudier. Därest så skulle befinnas erforderligt, torde emellertid vissa reglerande bestämmelser rörande övergång från fakulgenom en tet till lätt kunna förhindras, att rättighet till dylik övergång missen annan brukades. Såsom redan antytts, formerna för den högre lantbruksnndervisningens synas anordnande i stort sett icke böra undergå förändring på grund därav, att undervisningen inordnas under ett universitet. Undervisningen torde sålunda även i sådant fall böra i huvudsak anordnas på något de sätt, huvudalternatiav som ven A och B innebära. Vid huvudalternativ A är agronomkursen jämförelsevis väl avgränsad från

övrig högre lantbruksundervisning, och då kursens syfte i stort sett är ett annat än universitetsundervisningen är avsedd att tillgodose, synes tillräcklig anledning icke förefinnas att införliva denna kurs med ett universitet. Vid huvudalternativ B har, såsom längre fram närmare motiveras, förutsätts två agronomkurser, vilka den lämpligen ansetts kunna införlivas med av ena anstalt för högre lantbruksundervisning. Därest lantbrukshögsk0la.n skall imordnas såsom avdelning ett universitet, torde det emellertid icke heller vid av detta alternativ kunna ifrågasättas att inrangera agronomundervisningen, som

bygger på så låga teoretiska förkunskaper realskoleexamen och för övrigt som till väsentlig del har rent praktiskt syfte, under ett universitet. Mot dylik en anordning talar även den omständigheten, att de två kurserna för agronomut-

bildning måste förutsättas bliva förlagda till skilda delar landet, vilket av givetvis i hög grad försvårar enhetlig administration. en Beträffande undervisningen för agronomisk ämbetsexamen, däremot skulsom infogas i universitetsundervisningen, böra förut anförda allmänna grunder

med avseende på studietid, tid för undervisningens början, ferietid, undervis-

ningens allmänna planläggning ävensom examination även i detta fall tillvara lämpliga. Reglerna för avläggande högre lantbruksexamina böra ävenledes vara i av stort .sett desamma förut angivits. Vad slutligen beträffar för evensom prov tuell doktorsgrad, böra givetvis bestämmelser tillämpas som i sådant samma avseende gälla för doktorsgrad vid universitet. annan Genom inordnande den högre lantbruksundervisningen i ett universitet Utnyttjandet av att vinna, bland annat, tillgång till de stora i olika undervis-aV 11"iV0PSit0avses resurser Beträffande de tillämpade lant-tets resume" ningsavseenden, universitetet disponerar över. bruksvetenskaperna jordbrukslära, husdjurslära ooh lantbruksekonomi fl. m. -visar det sig emellertid vid närmare granskning, att ett universitet har ~— jämförelsevis litet att giva, sig det gäller lärarkrafter, lokaler eller invare strumentell utrustning. Beträffande de ämnen, lantbruksundervisningens synpunkt äro av som ur grundläggande natur, det givetvis önskvärt, undervisningen kunmera vore om de meddelas vid redan förefintliga universitetsinstitutioner. Därigenom skulle

Vinnas viss minskning i fråga behovet lokaler och instrumentell uten om av rustning för lantbruksundervisningen med ty åtföljande kostnadsbesparing.

Möjligen skulle därigenom även kunna åstadkommas, att vid universitetet redan

förefintliga lärarkrafter i större utsträckning än eljest kunde meddela undervis-

ning jämväl åt lantbruksstuderande. Emellertid är att märka, att den under-

visning, meddelas vid universitet uti de för lantbruksutbildningen ifrågasom kommande grundläggande ämnena, i regel icke utan vidare är lämpad att ingå

i kurserna i motsvarande ämnen för agronomisk ämbetsexamen. I de flesta fall

torde de sedvanliga universitetskurserna i dessa för omfattande för

ämnen vara den agronomiska utbildningen, och därjämte kan naturligtvis åt dem icke lämp-

ligen givas den speciella inriktning, med hänsyn till de fortsatta lantsom bruksstudierna måste synnerligen önskvärd. I regel torde sålunda säranses skilda kurser bliva erforderliga uti ifrågavarande ämnen för de studerande

inom lantbruksfakulteten. Frågan blir då, huruvida nuvarande lokaler

och apparatur inom vederbörande universitetsin.stitutioner kunna ställas till för-

fogande jämväl för ifrågavarande kurser, ävensom huruvida för andra uppgif-

ter anställda lärare vid universitetet lämpligen kunna meddela undervisning

även vid dessa kurser. Vid bedömande denna fråga förtjänar uppmärksammas, att avsedav av nu da ämnen matematik, fysik och meteorologi, bakteriologi, allmän ärftlighets-

lära, lantbrukszoologi, nationalekonomi med statistik, rättslära och pedagogik

förutsättas skola studeras i förhållandevis ringa omfattning för agronomisk

ämbetsexamen, varför de för dessa ämnen erforderliga lokalutrymmen och in-

strumentella hjälpmedel icke bliva avsevärda. Ämnena marklära samt hus-

djurens anatomi och fysiologi återigen hava så speciell karaktär, att vid uni-

versitetet tillgängliga endast i jämförelsevis ringa mån torde kunna utresurser nyttjas vid studiet dessa ämnen. Återstå så ämnena lantbrukskemi och av lantbruksbotanik. För dessa ämnen erfordras relativt omfattande institutioner,

och det skulle givetvis stort värde, dessa kunde inrättas i anslutvara av om ning till universitetets institutioner för respektive kemi och botanik. Även vid

sådan anordning torde det emellertid nödvändigt, att särskilda professuvara rer inrättas i lantbrukskemi och lantbruksbotanik. Det torde nämligen icke

kunna förutsättas, att andra vid universitetet fast anställda lärare — även om deras tid tilläte meddelandet särskilda., jämförelsevis omfattande kurser för av lantbruksstuderande, vilket för övrigt med skäl torde kunna ifrågasättas -skola kunna inrikta undervisningen i dessa ämnen efter de speciella krav, en ändamålsenlig högre la.ntbruksutbildning ställer därpå. Att åter för undervis-

ningen i dessa viktiga ämnen anlita tillfälliga lärare icke försvarsynes vara ligt. Enär sålunda beträffande ämnena lantbrukskemi och lantbruksbotanik

måste förutsättas särskilda professurer och speciella undervisningskurser för

lantbruksstuderande, är det uppenbart, att för dessa ämnen måste krävas icke

obetydliga särskilda utrymmen. Enligt vad de sakkunniga under hand in-

hämtat, torde emellertid icke vid något rikets båda universitet finnas möjav lighet att inom institutionsbyggnaderna för kemi och botanik bereda erforderlig

arbetsplats sig för ytterligare professorer eller för det jämförelsevis stora vare antalet studerande för agronomisk ämbetsexamen. För ett mindre antal stu-

derande på ett högre stadium däremot enligt tillgängliga uppgifter synes erforderlig arbetsplats möjligen kunna ställas till förfogande.

Förläggning Vid den högskolemässiga lantbruksundervisningens anordnande såsom fakulav erfordertet av ett universitet torde sålunda böra räknas med, att behovet för nämnda liga byggundervisning särskilda utrymmen för olika institutioner skall bliva i det nader. av närmaste lika stort vid i organisatoriskt avseende fristående lantbrukssom en högáskola. Vid sådant förhållande det böra tagas under övervägande, synes huruvida erforderliga nybyggnader för lantbruksundervisningen borde uppfö-

ras i själva. universitetsstaden eller de behövliga institutionerna lämpligare om skulle förläggas till platsen för ettdera de nuvarande lantbruksinstituten. av På grund av de båda lantbruksinstitutens närhet till sitt universitet torde, var särskilt med hänsyn till de jämförelsevis goda kommunikationerna, de rent lo-

kala förhållandena icke lägga hinder i vägen för senast antydda anordning.

På grund lantbruksundervisningens speciella karaktär är det för ernående av av ett gynnsamt resultat studierna på detta område nödvändigt, att underav visningen i de tillämpade ämnena kan stödja sig på direkta försök och demon-

strationer. För den tillämpade lantbruksundervisningen bör sålunda finnas till-

gång till ett välskött större jordbruk i närheten institutionslokalerna. Av av särskild betydelse är detta vid huvudalternativ A, där studierna för ämbets-

examen avses skola omfatta jämväl den allmänna agronomiska utbildningen.

Ur denna synpunkt synes det motiverat, att institutionerna för den vara a.gronomiska fakulteten förläggas till universitetet närbelägen institutsegendom.

Vid förläggning till själva universitetsstad-en torde det visserligen icke vara otänkbart, att ett eller flera vederbörande universitets jordbruk kunde ställas av till fakultetens förfogande, och den med det närbelägna lantbruksinstitutet för-

bundna egendomen skulle väl också under senast angivna förutsättningar kunna

i viss utsträckning utnyttjas för undervisningen i fakulteten. Därigenom skulle

emellertid icke ernås den omedelbara kontakt med verksamheten vid lanten bruksegendom, endast kan vinnas att förlägga vederbörande institusom genom tioner till själva egendomen, och det torde sålunda icke kunna hindras, att den

högre lantbruksundervisningen vid förläggning till universitetsstad skulle komma

att bliva i viss mån isolerad från det praktiska jordbruket. Olägenheterna härav

äro visserligen något mindre vid huvudalternativ B än vid huvudalternativ A

på grund därav, att den allmänna agronomiska utbildningen vid förstnämnda

alternativ förutsättes hava ägt före inträdet i fakulteten vid ett med prakrum tiskt jordbruk utrustat lantbruksinstitut. Men även för de högre, specialimera serade studierna är det stor betydelse, att den studerande oavlåtligen kan av följa verksamheten vid ett större välskött jordbruk. och för de på detta stadium

ganska omfattande försöken icke minst på jordbrukets och husdjursskötselns område är det naturligtvis nödvändigt, att jämförelsevis stora markområden och djurbesättningar direkt stå till undervisnings- och forskningsverksamhetens

förfogande. För undervisningen i vissa grundläggande ämnen, såsom lantbrukskemi och lantbruksbotanik, det däremot betydelse att vinna direkt anslutning till vore av motsvarande universitetsinstitutioner, helst tillbyggnad ifrågavarande genom av institutionsbyggnader. Endast på dylikt sätt omedelbar tillgång genom vunnen till universitetets stora med avseende på undervisningsmateriel i beresurser rörda ämnen, torde nämligen dessa kunna i avsevärd mån utnyttjas. resurser Man kunde då tänka sig sådan anordning, att de vid den agronomiska en fakulteten erforderliga institutionerna för tillämpade vetenskaper förlades till institutsegendom, medan institutionerna för vissa grundläggande ämnen inrät-

tades i universitetsstaden. Emellertid må icke bortses ifrån, att det för undervisningen i de tillämpade lantbruksämnena, som i stor utsträckning bygga på olika grundläggande ämnen såsom lantbrukskemi och lantbruksbotanik, är av stort värde att äga institutionerna för sådana ämnen i omedelbar närhet. Men även för de studerande bör det stor fördel, att samtliga instituvara av tioner för undervisningen äro koncentrerade till plats, liksom det givetsamma vis vid sådan anordning bör vara lättare att planera undervisningsverksamheten på ett ändamålsenligt sätt. Det vill sålunda synas, som om övervägande skäl talade för att samtliga för den agronomiska. fakulteten erforderliga institutionerna förlades till plats. samma Kostnaderna för uppförandet erforderliga byggnader för agrnnomisk Byggnadsav en fakultet kunna förväntas bliva avsevärt olika vid olika huvudalternativ och kostnader.

förläggningsplatser. Skall undervisningen vid fakulteten förläggas till själva universitetsstaden, måste givetvis, då enligt vad anförts befintliga byggovan nader vid universiteten endast i mycket ringa utsträckning torde kunna pa- , räknas för ifrågavarande ändamål, byggnadskostnaderna bliva avsevärda. För

båda huvudalternativen torde sålunda kostnaderna bliva i det närmaste lika

stora, som om en motsvarande högskola förlägges till Stockholm. För sistnämnda förläggningsort skola de beräknade byggnadskostnaderna för högskolan längre fram angivas. Visserligen kunna vid förläggning till universitetsstad vissa lokalutrymmen lokaler för administrativt ändamål, biblioteks- —— utrymmen, samlingslokaler för de studerande, mässutrymmen inbem. m. sparas, men å andra sidan tillkomma vissa institutionslokaler, vid Stocksom holmsalternativen ansetts kunna undvaras på grund ifrågavarande underav visnings förläggning till andra fackhögskolor i Stockholm. Vid förläggning fakulteten till ett lantbruksinstitut byggnadskostav synas naderna bliva avsevärt olika, undervisningen anordnas enligt huvudalternaom

tiv A eller B. Vid förstnämnda alternativ torde skäl, längre fram

av som angivas, endast agronomkurs erforderlig, och de vid ettdera de nuen vara av varande lantbruksinstituten förefintliga i byggnadshänseende böra resurserna då kunna utnyttjas för fakulteten. Under denna förutsättning torde för fakulteten få räknas med ungefär lika stor byggnadskostnad för till samma som en plats förlagd, organisatoriskt fristående högskola. Vid huvudalternativ B hava däremot två agronomkurser ansetts behövliga. Skulle den högre lantbruksundervisningen anordnas enligt nämnda alternativ,

torde det vara lämpligt, att agronomutbildningen fortfarande finge äga rum vid de nuvarande båda lantbruksinstituten. Detta bör givetvis icke utgöra hinder för att även den agronomiska fakulteten förlägges till platsen för ett av dessa institut. Enär agronomkursen icke ansetts böra införlivas med universi-

tetet, torde det emellertid i detta fall bliva erforderligt, att särskilda institutionsbyggnader uppföras för fa.kulteten. Kostnaderna härför torde kunna vän-

tas bliva något högre än vid fakultetens förläggning till själva universitets-

staden, enär i förstnämnda fall utrymmen för administrationslokaler icke m. m. kunna undvaras.

Behovet På grund lantbruksundervisningens speciella karaktär torde man, såsom av av lärare. redan antytts, icke kunna räkna med, att undervisningen annat än i undantags-

fall kan för lantbruksstuderande och andra studerande vid univara gemensam versitetet. För lantbruksundervisningen torde därför vid ifrågavarande organi-

sationsform erfordras lika många särskilda professurer som under förutsatt-

ning självständig högskola. Såsom speciallärare torde i vissa fall docenter av och andra tillfälliga lärarkrafter vid universitetet kunna ifrågakomma. mera Med avseende på den omfattning, i vilken dylika lärarkrafter kunna förväntas

stå till förfogande för lantbruksfakulteten, torde det spela mindre roll, om

fakulteten förlägges till själva universitetsstaden eller till platsen för ett av

de nuvarande lantbruksinstituten. Uppenbarligen måste även för sådan lärar-

kraft räknas med särskilt undervisningsarvode.

Vid huvudalternativ A kan de olika lärarnas undervisningsskyldighet be-

räknas bliva omfattning vid fristående högskola. Vid huvudav samma som alternativ B däremot åstadkommes viss förändring i nämnda avseende däri-

att själva högskolan förutsättes helt skild från agronomkursen. genom, vara Vid fakulteten skulle vederbörande professorers undervisning för agronomisk

ämbetsexamen i överensstämmelse med förut angivet förslag till undervisnings-

plan bliva följande omfattning: av

Föreläsnings- Ovningstimmar timmar

1 Lanthrukskemi 140 210 . . . . . . . . . . . . . 2 Lantbruksbotanik 105 130 . . . . . . . . . . . . 3 Allmän jordbrukslära med marklära 115 170 . . . . 90 150 4 Växtodlingslära . . . . . . . . . . . . . 70 180 5 Kulturteknik . . . . . . . . . . . . . . 6 Husdjurens anatomi och fysiologi 100 150 . . . . . 90 150 7 Husdjurens avels- och raslära . . . . . . . 150 8 Husdjurens utfodring och skötsel 90 . . . . . 9 Lantbruksekonoini med handelslära 80 100

Nämnda undervisningsskyldighet torde få jämförelsevis litet betungananses de, helst den muntliga undervisningen icke uteslutande kan få karaktär som k. fria föreläsningar utan till viss del måste givas formen av bestämda av s. kurser. Å andra sidan måste ifrågavarande undervisning, då undervisningen

för ämbetsexamen i detta fall endast att giva de utöver den allmänna avser agronomutbildningen erforderliga specialkunskaperna, läggas på ett förhål-

landevis högt plan. Därjämte bör givetvis räknas med, att ifrågavarande pro-

fessorer skola i viss omfattning meddela undervisning jämväl åt studerande,

önska avlägga högre examina inom lantbruksvetenskaperna. som Av speciallärare skulle undervisning komma att meddelas i följande utsträck-

ning: Föreläsnings- Ovnings-

timmar timmar

1 Matematik 30 15 . . . . . . . . . . . . . . . 50 50 2 Fysik . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 Geologi 20 20 . . . . . . . . . . . . . . . . . 70 4 Bakteriologi 35 . . . . . . . . . . . . . . 5 Allmän ärftlighctslära 30 10 . . . . . . . . . . 40 40 6 Redskapslära . . . . . . . . . . . . . . 40 7 Nationalekonomi med statistik - . . . . . . 10 15 8 Pedagogik . . . . . . . . . . . . . . .

I åtskilliga dessa torde undervisning kunna vid uni-

av ämnen meddelas av

versitetet knutna lärarkrafter. Enär undervisningen i samtliga dessa ämnen

måste få karaktär specialkurser för den agronomiska fakulteten, torde det av emellertid motiverat att räkna med att särskilt arvode skall utgå för ifråvara gavarande undervisning. Kostnaderna för lärare vid den högre lantbruksundervisningen torde bliva iKostnader för

-viss mån större vid nämnda undervisnings inordnande i ett universitet än vid lärare H1 m-

fristående lantbrukshögskola. I förra fallet torde nämligen till vederbörande

professorer böra utgå löneförmåner åtnjutas universitetsprosamma som nu av fessorer., Därest form för lantbruksundervisningens organisation väljes, annan torde däremot skäl, längre fram angivas, böra räknas med att profesav som skola placeras i lönegrad professor vid annan fackhögsorerna samma som skola. På grund universitetsprofessorernas högre lönenivå skulle sålunda av anslutning till universitet förorsakas kostnadsökning, som torde genom en kunna beräknas till oavsett skillnad i dyrtidstillägg ett belopp, som —— —— beroende på, valet alternativ för undervisningens anordnande och förläggav ringsort varierar mellan cirka 18 000-27 000 kronor året. Å andra siom dan kunna möjligen i något fall kostnaderna för speciallärare bliva lägre vid

anslutning till universitet, och särskilt vid lantbruksfakultetens förläggan-

de till själva universitetsstaden torde administrationskostnaderna i viss mån

kunna nedbringas, på detta sätt kostnadsbesparingar torde icke men vunna på långt kunna motväga förberörda kostnadsökning. Härtill kommer för när huvudalternativ B den ökning lärarlöner, ett särskiljande av agronomav som kurs från den högskolemässiga delen lantbruksundervisningen medför. av Nämnda kostnadsökning kan uppskattas till i runt tal 30 000 kronor år. per Kostnaderna för undervisningsmateriel för den högre lantbruksunder- Kostnader för m. m.

visningen torde icke avsevärt komma att påverkas huruvida undervisningen nndemsi

av

organiseras fristående eller såsom del av ett universitet. I sistnämnda fall "’§;m;;°e"e1

torde emellertid, erforderliga institutioner förläggas till universitetsstaom den, kunna räknas med något minskade kostnader för undervisningsmateriel

avseende vissa grundläggande ämnen, varjämte utgifterna för underhåll av

fackbibliotek böra kunna något nedbringas. Å andra sidan kunna kostnader-

för försöksverksamheten förväntas bliva större vid lantbruksundervisningens na förläggande till stad än vid direkt anknytning till större jordbruk. Vid hu-

vudalternativ B torde slutligen de allmänna omkostnaderna oberoende av för- —— läggningsorten bliva högre, den högskolemässiga lantbruksundervisnin- -— om i organisatoriskt avseende är skild från agronomkurs. gen Då de sakkunniga hava att taga ställning till frågan lämpligheten Sakkunuigas om av lantbrukshögskolans inordnande statsuniversiteten, hava de dår- ställning till i ett av de två hand hänsyn till de skäl för och emot, vilka frågan vid givetvis att i första taga ur undervisningsteknisk och ekonomisk synpunkt blivit i det föregående anförda.

Dessa skäl knappast giva stöd för sådan anordning. Den i ämnet synas en verkställda utredningen giver nämligen, såsom ock det anförda torde av ovan framgått, otvetydigt vid handen, att de fördelar i förenämnda avseenden, man

tilläventyrs trott sig hava anledning förvänta den högre lantbruksundervisav ningens inkorporering i universitetsundervisningen, näppeligen äro till fin-

nandes, i varje fall icke i sådan grad, att avgörandet därav kan anses böra i

avsevärd grad påverkas. mera Utom de anförda skälen huvudsakligen undervisningsteknisk och ovan av ekonomisk art finnas även andra, vilka böra tagas i beaktande. Så lärer man

utan vidare kunna påräkna, att den högre lantbruksundervisningen, inordnad i

ett universitet, skulle röna ett livgivande och även annorledes gynnsamt infly-

tande den vetenskapliga livaktighet, råder vid våra högsta bildningsav som anstalter. Värdet ett sådant inflytande bör icke underskattas, helst som av det skulle innebära garanti mot den fara för isolering och passivitet, varför en mindre läro- och forskningsanstalter med avgränsade arbetsuppgifter i viss

mån alltid äro utsatta. Ä andra sidan lantbrukshögskolans insynes genom korporerande i ett universitet allvarlig fara uppstå, att högskolan kan — såsom dylik facklig undervisnings- och forskningsanstalt enligt all erfarenen het helst bör få föra sitt eget fria och självständiga liv. Endast vid verk- — samhetens utövande under fullt fria och självständiga former torde högsko-

lan kunna utöva ett verkligt fruktbringande inflytande på den näring, högskolan är avsedd att stödja. Vidare kan såsom fördel vid lantbrukshögskolans inkorporerande i en ett av de stora universiteten räknas med, att högskolan vid sådant förhållande skulle

komma i åtnjutande av dettas på seklers verksamhet grundade auktoritet. Härtill kommer slutligen, att universitetens organisation vuxit fram som resultat av lång tids erfarenhet och tvivelsutan kan sägas vara för sitt ändamål väl lämpad; även härav skulle den högre lantbruksundervisningen utan

vidare kunna draga fördel. Vissa skål av liknande art tala emellertid emot den blivande högskolans inordnande i ett äldre universitet. Då givetvis eventuellt tillskapad agronomisk fakultet eller sektion faen av kultet vid universitet komme att intaga i förhållande till övriga fakulteter en resp. sektioner med hänsyn till omfattningen underordnad ställning, skulle antagligen jordbruksundervisningens intressen endast med en viss svårighet kunna på ett för ifrågavarande undervisning betryggande sätt göra sig gällande gent emot mäktigare eventuellt konkurrerande intressen. I allmänhet torde

man med fog kunna förvänta, att lantbruksstudierna över huvud taget svårligen åtminstone förr än avsevärd tid förlupit skulle kunna erhålla med — — en

övriga studier fullt likställd och jämbördig ställning. En sådan i förhållande

till undervisningen i övrigt underordnad ställning skulle helt visst mycket snart visa sig medföra mindre önskliga följder. Erfarenheten har ock tydligt givit vid handen, att vid viss fackundervisnings förläggande till självständig och efter förhållandena väl avpassad högskola,

denna har möjlighet att till hela facket i fråga intaga central och domien nerande ställning, att bilda den medelpunkt, dit utövare ifrågavarande prakav tiska verksamhet känna sig mer eller mindre anknutna och varifrån de i fråga sin speciella yrkesgren tillitsfullt förvänta de signaler, vartill de om nya undan för undan gjorda vetenskapliga framstegen och rönen kunna giva anled-

ning. I alldeles särskilt hög grad är detta självfallet gällande i fråga från om resp. högskola utexaminerade yrkesmän, vilka enligt vad erfarenheten gi- —— vit vid handen till och minst högskolas fördel alltjämt — egen resp. uppehållit förbindelsen med högskolan på ett helt annat sätt, än vad fallet kan bliva med den, utexaminemts från ett universitet. som En direkt anknytning till ett universitet den högre lantbruksundervisninav

gen även på dess lägre stadium för ämbets- eller kandidatexamen vidare

synes medföra högre och i varje fall formella inträdesfordringar med hänsyn till mera de studerandes teoretiska förbildning, detta även kan tänka sig uniom man versitetet giva efter undantagslöst uppehållna på den annars fordran påavlagd studentexamen. Därest i detta håller för lämplig viss man en möjlighet till fri prövning de inträdessökandes kompetens för deltagande i av just detta slag av utbildning, lärer berörda förhållande få betraktas en nu som förevarande organisationsform vidlådande olägenhet. Slutligen förtjänar erinras därom", att i intimare anknytning med ett uni-

versitet den blivande högskolan organiseras, dess svårare torde det befinnas bliva att uppehålla den för högskolans verksamhet och resultatet därav så be-

tydelsefulla kontakten med det praktiska jordbruket. Och uppehållandet av en intim och livlig förbindelse med den utövande jordbruksnäringen måste betraktas utomordentligt viktig förutsättning för mindre att högskosom en

lans undervisning skall få önskvärd praktisk inriktning än även att den vid högskolan bedrivna vetenskapliga forskningen erhåller den praktiskt-vetenskap-

liga karaktär, kan göra densamma fullt ägnad att fylla sin uppsom ensam gift i jordbrukets tjänst. Vid övervägande samtliga här anförda skäl och omständigheter, vilav ovan ka tala för eller emot blivande lantbrukshögskolas inordnande såsom inen en tegrerande del ett universitet, hava de sakkunniga kommit till den bestämda av uppfattningen, att den högre lantbruksundervisningen icke lämpligen bör organiseras såsom underavdelning ett universitet. Dock synes, såsom redan av förut påpekats, särskilt på det högre stadiet av lantbruksutbildningen ett visst samarbete mellan universitet och högskola både möjligt och ur flera vara synpunkter önskvärt. Till denna fråga skola de sakkunniga längre fram åter-

komma.

2. Den högre lantbruksundervisningens anknytning till tekniska hög-

skolani Stockholm.

Vid den under senaste åren förda diskussionen rörande lämpligaste sättet för ordnande den högre lantbruksundervisningen har bland annat kommit av till uttryck den uppfattningen, att nämnda undervisning lämpligen borde anordnas i samband med den högsta tekniska undervisningen i riket. Ett visst

stöd för denna uppfattning utgör den omständigheten, att lantbrukshögskolan i München med fördel ansetts kunna samordnas med den tekniska undervisningen därstädes. Däremot är det polyteknikum i Zürich icke enbart en s. teknisk läroanstalt och utgör därför knappast någon lämplig illustration till

ifrågasätta anordning. ovan De-sakkunniga hava låtit verkställa utredning, i vad mån den nuvarande Tekniska hög-

undervisningen vid tekniska högskolan kan tänkas lämpad jämväl för högre Sk01éIns11I1j

lantbruksutbildning. Därvid har framkommit, att de läroämnen vid en bli- äTämäl

vande högre lantbruksundervisning, för vilka studierna kunna tänkas helt el- iantfiuulfs-

tm ler delvis förlagda till tekniska högskolan, äro följande: utbildningen.

Maskin- och redskapslära; . Kulturteknik och fältmätning;

Elektroteknik och fysik

Kemi; . Geologi och marklära; . Byggnadslära.

A. illaskm- och redskapslära. Om bortser från de för fackskolan för man maskinbyggnad och mekanisk teknologi avsedda, speciella kurserna bland

annat, ämnena ångteknik, vattenmotorer och förbränningsmotorer samt pumpar, hiss- och transportanordningar, -vilka för sig äro alldeles för specialiserade var för att kunna ifrågakomma., finnes dessutom vid tekniska högskolan för en tredje årets elever i fackskolan för elektroteknik avsedd, allmän kurs i läran värmemotorer samt förbränningslära. Till kursen höra. laborationer och om övningar omfattande utredning angående värmekraftverk, beräkning kraftav kostnader samt laborationer vid ångkraftanläggning, inklusive proveldning. Antalet lärotimmar föredrag och övningar uppgår till fem i veckan under

hela läsåret. Denna kurs torde, med sitt nuvarande knappast kunna anses lämpprogram, lig för här ifrågavarande ändamål. Den egentliga redskapsläran beröres nämligen alls, och maskinläran är helt naturligt inriktad åt det rent tekniska hållet. För den högre lantbruksundervisningen måste krävas läroen

7-273493

kurs i maskin- och redskapslära med speciell inriktning på till jordbruket hörande maskiner och redskap, varjämte tillgång till ett mekaniskt laboratorium

för detta särskilda ändamål samt utställningshall för de vanliga åkerbruksredskapen nödvändighet. är en B. Kulturteknik och fältmätøziøzg. Vid fackskolan för väg- och vattenbyggnad undervisas bland annat, geodesi och vattenbyggnadslära, för att nu endast nämna de ämnen, skulle kunna tänkas intresse med hänsyn som vara av till den högre la.ntbruksundervisningen. Båda dessa läroämnen äro emellertid vid tekniska högskolan för sig så omfattande, att de kunna inpassas i var programmet för sistnämnda undervisning, dessutom kräver speciell som anslutning till jordbruksförhållanden, med bortseende ifrån sådana rent tekniska områden exempelvis vattenkraftanläggningar, vattenvägar, vattenledninsom gar och vattenavlopp för samhällen, hamnbyggnader, flod- och sjöregleringar, flottningsteknik, vilka ingå i tekniska högskolans kurs. Någon allmän, mindre kurs i vattenbyyggnadslära gives ej. Däremot finnas

olika kurser i geodesi, vilka möjligen den för första årets elever i fackskoav lan för väg- och vattenbyggnad avsedda kursen, omfattar planmätning som och nivellering med två lärotimmar i veckan under vårterminen samt 14 dagars

övningar på fältet under sommarferierna, skulle kunna lämplig. anses C. Elektroteknik. Vid tekniska högskolan gives utanför fackskolan för elektroteknik allmän kurs i detta ämne, avsedd för eleverna i fackskolorna en för mekanisk teknologi, skeppsbyggnad, väg- och vattenbyggnad, bergsvetenskap samt kemisk teknologi. Denna allmänna kurs omfattar utom inledande

grundbegrepp elektriska generatorers, motorers, transformatorers och ackumulatorers anordning och verkningssätt, elektriska lampor och olika slag ledav ningssystem, upptagande tre timmar i veckan under vårterminen samt påföljande läsår laborationer och föreläsningar över metoder och apparater för mät-

ning av motstånd, spänning, ström, effekt och energi, mätningar å elektriska maskiner och transformatorer samt beräkning elektriska anläggningar och av ledningsnät, upptagande fem timmar i veckan under höstterminen. denna kurs tages särskild hänsyn jämväl till sådana frågor, beröra som jordbrukets elektrifiering, och kursen torde sålunda kunna inrymma anses allt, vid högre lantbruksundervisning kan böra inhämtas på detsom en anses ta område, därjämte omfattar den även del speciella saker med hänsyn men en till skeppsbyggnad och bergsvetenskap, för ifrågavarande ändamål ex. som utgör alldeles överflödig belastning. en D. Kemi. Kursen i Oorganisk kemi, meddelas under första året i facksom skolan för kemisk teknologi, omfattar under höstterminen 6 föreläsnings- och 11 laborationstimmar i veckan och under vårterminen 2 och 11 timmar. resp. Under det andra läsåret gives kurs i organisk kemi, omfattande under hösten terminen 5 föreläsningstimmar och under vårterminen 3 föreläsnings- och 10 laborationstimmar i veckan. Båda dessa kurser äro helt allmänt lagda. Utan-

för den kemiska fackskolan finnes allmän kurs i teknisk kemi, avsedd för en första årets elever i fackskolorna för mekanisk teknologi, skeppsbyggnad, elek-

troteknik samt väg- och vattenbyggnadskonst. Denna kurs är dock mycket elementär samt dessutom speciellt inriktad på de allmänt tekniska tillämpnin-

garna av kemien och torde därför intresse i detta sammanhang. Detvara av samma gäller i ännu högre grad ännu mindre kurs i organisk kemi för andra en årets elever i bergsvetenskap, omfattande elementär framställning den en av organiska kemien och dess viktigaste tekniska tillämpningar. De förstnämnda, stora kurserna i Oorganisk och organisk kemi vid kemiska fackskolan äro utan tvivel för vidlyftiga för lantbrukshögskola, vartill en kommer, att de, förut framhållits, äro helt allmänt lagda, medan vid som man en högre lantbruksundervisning måste tänka sig att undervisningen i kemi re-

dan från början inriktas åt det lantbrukskeniiska hållet, även om ämnet uppdelas i grundläggande, allmän, och lärpå följande, speciellt lanten mera en brukskemisk del. De kemiska laboratorierna skulle i jämförelsevis ringa grad kunna utnyttjas. Om det oorganiska laboratoriet kunde avstås under eller ett par ex. en dagar i veckan, behövdes under alla förhållanden även särskilda uppsättningar glas och apparater för lantbrukshögskolans elever, ty varje a.v m. m. elev måste utlösa och för sin egen uppsättning dylika föremål. svara av Som och den kemiska fackskolans elever måste disponera de till var en av hans arbetsbord hörande skåputrymmen, kommer då frågan la.ntbrukshögvar skoleevelerna skulle förvara sin laboratoriemateriel. Slutligen tillkommer den omständigheten, att kemiska fackskolans elever väl svårligen skulle kunna ne-

kas att, såsom sker, när helst få disponera sina egna arbetsutrymmen. nu som E. Geologi och marklära. Undervisningen i dessa ämnen vid tekniska högskolan omfattar dels kurs i allmän geologi, avsedd för första årets elever en i faekskolorna för väg- och vattenbyggnadskonst, kemisk teknologi, arkitektur och vissa bergsvetenskap, dels större kurs i mineralogi och grenar av en geologi, omfattande dels mineralogi och petrografi för andra årets elever i fackskolorna för kemisk teknologi och bergsvetenskap, dels tillämpad geologi för

de samt för tredje årets elever i underavdelningen för gruvvetenskap. senare Den förstnämnda kursen i allmän geologi omfattar valda delar den dynaav miska geologien med särskild tillämpning på svenska förhållanden, kort framställning jordens historia, översikt Sveriges geologi, varvid huvudvikten av av lagts vid den svenska kvartären, samt Sveriges viktigaste mineral, bergarter och jordarter. Därjämte anordnas exkursioner under sju dagar. Timantalet

är vecka fyra timmar under höst- och timme under vårterminen. per en Denna kurs torde knappast lämpa sig för lantbruksundervisningen på det

högre stadiet, emedan huvudvikten lagts på den dynamiska geologien, medan markläran endast flyktigt beröres. Vad åter beträffar den högre kursen, för vilkas enskildheter här torde krävas någon redogörelse, är denna speciellt inriktad på bergartsläran och på malmgeologi och berör sålunda tillräck-

ligt den för jordbruket utomordentligt viktiga markläran. A F. Byggnadslära. Förutom de kurser i husbyggnadslära och byggnadsteknik, ingå i undervisningen för fackskolan för arkitektur, vilka kursom givetvis äro alldeles för omfattande och speciella för här avsett ändamål, ser finnes även mindre kurs i byggnadslära, avsedd för tredje årets elever i en faekskolorna i mekanik, elektroteknik, bergsvetenskap samt fjärde årets elei fackskolan för kemisk teknologi. Denna kurs omfattar grunddragen av ver materialläran med särskild hänsyn till husbyggnader, mindre kurs beträffande väggkonstruktioner, pelare, bjälklag, trappor och takkonstruktioner, allmänna grunder för entreprenadavtal inom byggnadsfacket samt ritningar till

enklare byggnad. Kursen pågår under höstterminen med två föreläsnings-

och tre övningstimmar i veckan, alltså i allt cirka 65 timmar. Av årsberättelserna för lantbruksinstituten framgår emellertid, att sammanlagda timantalet för ämnet byggnadslära uppgår till 131 timmar vid Ultuna

och 112 timmar vid Alnarp, torde följa, att. den ovannämnda allmänna varav kursen i byggnadslära vid tekniska högskolan är alltför liten för att kunna anmotsvara behovet vid den högre lantbruksundervisningen. Dessutom erses fordrar denna undervisning givetvis specialisering kursen med senare en av hänsyn till lantmanna- och ekonomibyggnader. Av den här förebragta utredningen beträffande kurserna i de studieämnen Sammanfattvid tekniska högskolan, eventuellt skulle kunna tänkas utnyttjas vid den niu g. som högre lantbruksundervisningen, framgår, att knappast någon dessa lärokurav i sin nuvarande utformning är utan vidare lämplig för sagda ändamål. ser

Man torde heller kunna räknar med möjligheten anpassning kurav en av serna, så att de bättre skulle tillgodose behovet vid den högre lantbruksunder-

visningen, emedan detta i avscvêirtl mån skulle förryoka den tekniska under-

visningen. Man kan . då tänka sig möjligheten anordnande speciella kurser i de av av ovan omtalade ämnena, givna tekniska högskolans professorer och specialav lärare och medutnyttjande sagda högskolas föreläsningssalar, laboratorier av och ritsalar. Aven denna möjlighet visar sig emellertid vid närmare skärskå-

dande ganska ringa Enligt inhämtade uppgifter är lärarnas arbetskavara pacitet redan fullt tagen i anspråk för den ordinarie undervisningen med här-

till hörande examinationsskyldighet. Vad hör- och ritsalar beträffar, kunna

dessa få disponeras utöver de tider, då de användas för högskolans egen undervisning.

Lantbfüks De sakkunniga hava även tagit under övervägande, huruvida samverkan en

hff;k‘}a":l;a:§‘ mellan lantbrukshögskolan och tekniska högskolan skulle kunna tänkas åstad-

komma-s på så sätt, att den förra organiserades i form särskild fackavdeldelning av av en tekniska hög- ning den Detta skulle då givetvis medföra såväl uppförande av senare. av Skolan- särskilda byggnader i tillräcklig omfattning för den fackavdelningen, nya som även upprättandet särskild lärarestab. av en Då, såsom torde framgå föregående utredning, några större möjligheter av för direkt samarbete med övriga fackavdelningar vid tekniska högskolan

torde kunna föreligga, skulle, enligt de sakkunnigas mening, organiseanses randet den högre lantbruksundervisningen såsom fackavdelning vid tekav en niska högskolan huvudsakligen medföra fördelen administration, av gemensam vilket visserligen ur besparingssynpunkt måste innebära vinning. anses en F rånsett att den blivande lantbrukshögskolan, under förutsättning den av ifrågasätta sammankopplingen med tekniska högskolan, utåt skulle komma

att äga någon självständig ställning, vilket med hänsyn till jordbrukets stora

betydelse för landet väl knappast torde kunna lämpligt, bör hänanses även syn tagas därtill att, med bortseende ifrån de anknytningspunkter säsom kerligen förefinnas mellan undervisningen vid tekniska högskolan och vid

lantbrukshögskolan rent teknisk synpunkt, dock hela det rent biologiska

ur område, som bildar den väsentliga grundvalen för lantbruksundervisningen,

måste stå tekniska högskolans uppgifter synnerligen främmande. anses

St‘1fi¥“1§‘l51- Det vill sålunda synas, som om ur den högre lantbruksundervisningens syn-

s l

afrggifil punkt föga vore att vinna genom anslutning till tekniska högskolan. Då

en dylik anordning därtill administrativa och ekonomiska synpunkter ur synes vara förbunden med allvarliga olägenheter, hava de sakkunniga icke ansett sig

böra ingå på en närmare utredning av ifrågavarande Organisationsform för den

högre lantbruksundervisningen.

Den högre lantbruksundervisningen inkorporerad med veterinär-

och skogshögskolorna.

Under det meningsutbyte. varför lantbrukshögskolefrågan under de senast

förflutna årtiondena varit föremål, har även framhållits, att högskolan borde

direkt anknytas till de till Stockholm förlagda veterinär- och skogshögskolorna.

Aven de sakkunniga att det skulle synnerligen önskvärt, så.anse, vara att en dan lösning högskolefrågan kunde komma till stånd, att ett samarbete melav lan den blivande lantbrukshögskolan och förenämnda högskolor kunde åväga-

bringas. Vid utredning hithörande förhållanden hava de sakkunniga till av en början ansett sig böra undersöka, huruvida ett organisatoriskt samordnan-

de den högre lantbruksundervisningen med undervisningen vid nämnda båda av högskolor lämpligen kunde komma i fråga..

Av skäl, i annat sammanhang nämnare angivas, de sakkunniga, att Allmänna som anse . förläggas till Stockholm. För eventuell sammanslag- synpunkter. :igronomkurs icke bör ning med veterinär- och skogshögskolorna skulle sålunda endast att räkna vara med anstalt för den rent högskolemässiga lantbruksundervisningen. De sakkunniga vidare, att den högre lantbruksundervisningen orgaanse om nisatoriskt skall samordnas med närstående fackundervisning, kombinaannan tionen bör omfatta både veterinärundervisningen och den högre skogsunder-

visningen. Om lantbrukshögskolan förenas endast med den av ifrågavaena rande båda fackhögskolor, torde nämligen de fördelar, ett samordnande som olika närstående utbildningsgrenar kunna medföra, endast i betydligt reduav cerad omfattning stå att vinna. Med avseende på dels den utsträckning, i vilken vid ifrågavarande båda fack- Veterinär- och

högskolor meddelad undervisning kan utan vidare motsvara den högre skogshögsko-

anses lokaler och lornas underlantbruksutbildningens behov, dels i vad mån högskolornas övriga visning i förför undervisningen inklusive lärarkrafter kunna. tänkas ställas till förresurser hållande till fogande för speciell undervisning för lantbruksstuderande, hava de sakkunniga lantbruksutinhämtat följande. bildningen.

1. Veterinärhögskolan.

De läroämnen vid veterinärhögskolan, kunna äga samband med som anses den högre lantbruksundervisningen, närmast vara följande: synas A. Husdjurslära; fysiologi; . B. Husdjurens anatomi och C. Husdjurshygien; D. Kemi.

A. Husdjurslära. Den till veterinärexamen hörande kursen i husdjurslära omfattar läran husdjurens utfodring och skötsel jämte jrtterlära, avelsom och raslära. Den är avsedd för tredje och fjärde årskursens elever, men är av för ringa omfattning för att motsvara den högre lantbruksundervisningens

fordringar. B. Ilusdjurens anatomi och fysiologi. Den till veterinärkandidatexamen hörande kursen i anatomi omfattar husdjurens normala anatomi och därmed

sammanhängande delar embryologien ävensom grunderna i den jämförande av anatomien, medan den fysiologiska kursen innefattar såväl allmän som spe-

ciell fysiologi. Undervisningen i anatomi är både för omfattande och för djupgående för

att lämpa sig för den högre lantbruksundervisningen. Såväl föreläsnings- som dissektionskurs måste anordnas speciellt för ändamålet och med tillhjälp av särskilda lärarkrafter. Emellertid torde såväl anatomisal som dissektionsmateriel kunna få disponeras. Anatomisalen är avsedd för 60 studerande. Undervisningen i fysiologi skulle möjligen kunna tänkas användas direkt sådan den är. Till ämnet i fråga är anslaget två timmar i veckan under höstterminen och fem timmar i veckan under vårterminen. Kursen är avsedd för veterinärkandidatexamen. Dock torde denna kurs måhända bättre för dem, passa välja den speciella husdjurslinjen, än såsom allmän kurs. som C. Husdjurshygien. Någon sammanhängande, särskild kurs i husdjurshygien finnes vid veterinärhögskolan. Sålunda behandlas del detta en av ämne i samband med undervisningen i husdjurslära; desinfektionsläran, som också hör hit, behandlas i samband med epizootiläran, och slutligen faller en del hithörande område under den veterinära rättsmedicinen. av Man skulle emellertid kunna tänka sig sammanhängande, speciell kurs i en ämnet husdjurshygien lämplig omfattning särskilt anordnad för ändamålet av vid veterinärhögskolan, med anlitande där befintliga Iärarkrafter. av

D. Kemi. Kursen i allmän kemi består uti propedeutisk kurs samt laen borationskurs vid medicinskt-kemiska institutionen, varjämte medicinsk ämnet kemi jämväl omfattar fysiologisk och patologisk kemi jämte grunddragen av farmaceutisk kemi och farmakognosi, allt med tillhörande laborationer. Kursen i allmän kemi omfattar fyra föreläsnings- och laborationstimmar sex i Veckan under höstterminen för första årskursen. En del organisk kemi ingår även i denna kurs, med speciell inriktning åt det fysiologiska hållet. Det skulle möjligen kunna tänkas, att denna kurs i allmän kemi utan särskilda modifikationer kunde utnyttjas såsom propedeutisk kurs vid den högre lantbruksundervisningen. Man finge i så fall tänka .sig lantbrukskemien såsom en särskild fortsättning. Emellertid har redan på tal kemikurserna om vid tekniska högskolan firamhållits, sannolikt, med tanke på tidsbespaatt man ringen, måste från första början inrikta kemiundervisningen åt det lantbrukskemiska hållet. Under sådana förhållanden återstår dock möjligheten att av få. använda veterinärhögskolans laboratorium för allmän kemi till de kemiska laborationerna. Detta skulle antagligen lätt låta ordna sig, ty nämnda labora-

torium stir ledigt under hela vårterminen oeh 30 laboranter.

rymmer

2. Skogshögskolan.

Undervisningen vid skogshögskolan bekant uppdelad är som i en jägmästaroch en forstmästarkurs. De undervisningsämnen, kunna tänkas som vara av intresse för den högre lantbruksundervisningen, äro:

A. J ordbruksekonomi; B. Allmän botanik; C. Geologi oeh marklära; D. Skogsskötsel.

A. J ordbruksekono-mi. Denna kurs, i vilken ingår såväl jordbrukslära som lantbruksekonomi, omfattar 18 timmar föreläsningar under tredje terminen oeh 22 timmar under fjärde terminen samt exkursioner under 7 dagar. Den är alltså betydligt mindre än den undervisning, meddelas vid våra lantsom n. bruksinstitut, oeh har sålunda intet intresse i detta sammanhang. B. Allmän botomik. Undervisningen i allmän botanik i jägmästarkursen är av betydligt mindre omfattning än den förekommer vid lantbrukssom n. instituten. Dessutom gives särskild kurs i skogsbotanik, vilken givetvis är en alltför speciell för lantbruksundervisningen. C. Geologi och ønarklärtz. En allmän kurs meddelas i geologi och minera.logi, vari behandlas dels mineralogi med karakterisering de vanligaste miav neralen och malmerna, dels geologi med historisk inledning, allmän geologi med bergartskunskap, jordens historia samt Sveriges geologiska förhållanden. Härvid gives framställning Sveriges berggrund, beskrives i anslutning en av som till den geologiska kartan. Sveriges lösa. jordlager oeh kvartärgeologiska. förhållanden samt Sveriges landskavpstyper. Tyngdpunkten lägges på kvartärgeologien, emedan här för den skogliga markläran särskilt grundläggande förhållanden beröras. De företeelser oeh avlagringar olika slag, äro av som av speciell betydelse med hänsyn till vårt lands skogsförhållanden, betonas. Kursen omfattar jämväl övningar och exkursioner. En speciell kurs i marklära omfattar historisk översikt över marklärans utveckling, de för markläran viktigaste delarna fysikalisk kemi oeh växtav fysiologi, vittring och humifiering, markens fysiska egenskaper, klimatets oeh andra faktorers betydelse för utbildningen olika jordmånstyper, de viktigaav ste jordmånstyper och deras egenskaper med hänsyn till den skogliga produktionsförmågan, samt skogsskötselns inverkan på markens egenskaper och produktionsförmâga.

i geologi och mineralogi omfattar 27 föreläsnings- och 9 övningstim- Kursen under den första terminen, vartill komma exkursioner 4 dagar, medan mar kursen i marklära omfattar 44 föreläsningstimmar under andra terminen samt

cxkursioner under 4 dagar under den första sommarterminen. vad anförts, att kursen i geologi och mineralogi möj- Det framgår av ovan och för sig skulle kunna tillgodogöras, vad markläran angår, så är ligen i men vid skogshögskolan från början speciellt inriktad på skogsförhållanden denna därför i sin nuvarande omfattning mindre lämplig för lantbruksunderoch

visningen. Skogsskiitsel. Undervisningen i skogshushållning vid lantbrukshögskolan D. skola omfatta 25-30 timmar skogsskötsel och ungefär lika många timmar avses skogsteknologi. J ägmästarkursens undervisning i dessa ämnen självfallet

alldeles för omfattande för här ifrågavarande ändamål. Men även forstmästar-

undervisning betydligt omfattande. Sålunda omfattar underkursens är mera visningen vid sistnämnda kurs i exempelvis skogsskötsel 69 föreläsningstimmar,

arbeten och En särskild kurs i skogshushållning måoavsett praktiska resor. sålunda under alla förhållanden anordnas, varvid givetvis skogshögskolans ste omfattande undervisningsmateriel på detta område kunde bliva till stor nytta.

torde framgå, att vid veterinär- och skogs- Formerna m Av den lämnade översikten ovan

högskolorna meddelad undervisning endast i undantagsfall synes i oförändrad utnyttjande

för studerande vid lantbrukshögskolai. Enär Varje slags fack- ffckhfigsgo-

form passa en särskilda specialisering undervisningen, torde det icke lors utbildning kräver sin av resurser eller möjligt, kurserna i förberörda ämnen modere- för den högre heller vara lämpligt ens att

på ett sådant sätt, att de jämväl kunna tillgodogöras för den högre lant- ld;‘;i::f:;

ras g bruksutbildningen. torde det möjligt att för lantbruksundervisningen i vissa fall Däremot vara fackhögskolornas i fråga lokaler och undervisutnyttja de andra resurser om ningsmateriel. Sålunda torde möjligen åtminstone större delen undervisninav husdjurens anatomi och fysiologi kunna förläggas till veterinärhögskolan. gen i högskola bör den för lantbruksutbildningen erforderliga un- Vid samma även dervisningen i husdjurens hälso- och sjukvårdslära kunna meddelas. Undervis-

skogsskötsel bör tydligen kunna förläggas till skogshögskolan. Emelningen i märka, sistnämnda båda endast förekomma vid huvudlertid är att att ämnen alternativ A; vid huvudalternativ B förutsättes nämligen, att erforderlig un-

dervisning uti ifrågavarande skall meddelas redan i agronomkursen. ämnen Vad slutligen beträffar undervisningen i lantbrukskemi, det icke vara synes uteslutet för erforderliga övningar få använda veterinärhögskolans elevlaatt boratorium. Enär vid lantbrukshögskolan måste finnas professur i lantbruks-

kemi och såsom följd därav också väl utrustad institution i ämnet, för vilken en institution plats icke lämpligen torde kunna beredas i anslutning till veterinär-

högskolans lokaler för undervisningen i kemi, det emellertid vara mest synes ändamålsenligt, lokal för elevernas laborationer förlägges till plats att samma övriga delar vederbörande institution. som av Vad därefter angår lärarfrågan, förefaller det tänkbart, att genom en sammanslagning lantbrukshögskolan med ovannämnda. två fackhögskolor viss av de totala kostnaderna för lärare skall kunna åvägabringas Så minskning i räkna med professuren vid lantbrukshögskolan i husdjutorde man kunna. att anatomi och fysiologi skall kunna undvaras. Dock torde även i sårens man dant fall få räkna medsärskilt lärararvode för ifrågavarande undervisning.

Enär de ordinarie lärarna uti ifrågavarande ämnen vid veterinärhögskolan icke

förutvarande undervisning torde kunna bestrida den förhållandevis jämte sin undervisningen i jämväl vid lantbrukshögskolan, åtomfattande samma ämnen i hela dess omfattning, de sakkunniga. likväl icke övertygade minstone äro

därom, att på detta sätt lantbruksundervisningens ur synpunkt samma gymn-

samma rcsultat kan förväntas under förutsättning professur i som av egen ämnet vid lantbrnkshögskolan.

I ämnena husdjurens hälso- och sjukvårdslära skogsskötsel samt förutsättas ävenledes särskilda kurser för lantbruksstuderande, och på grund därav torde

man även för dessa ämnen hava att räkna med särskilda lärararvoden.

Huruvida avsedda sammanslagning fördelar genom nu vore att vinna för undervisningen vid veterinär- och skogshögskolorna, undandrager sig de sakkunnigas närmare bedömande. Likväl torde kunna man utgå ifrån, att ifråga-

varande högskolor redan äro så väl rustade med lokaler och andra resurser för undervisningen, att kombination med den högre lantbruksundervisgenom en ningen föga att vinna i sådant avseende. Återstår då frågan vore om, huruvida därigenom någon besparing kunde ernås i kostnaderna för lärare vid de båda högskolorna. Otänkbart väl ej, i dylikt fall är att professuren i hus-

djurslära vid veterinärhögskolan kunde indragas. Dock torde det vara uteslutet, att fast anställda lärare vid lantbrukshögskolan skulle kunna medhinna att bestrida all erforderlig undervisning uti ifrågavarande vid ämne veterinärhögskolan. Vid skogshögskolan åter skulle kanske speciallärarbefattningen i jordbrukslära och lantbruksekonomi bliva obehövlig. Även om utöver vad nu

nämnts ytterligare någon minskning i antalet lärarkrafter skulle kunna vinnas genom här diskuterade sammanslagning fackhögskolor, det emellertid av är tydligt, att den tänkbara kostnadsminskningen på denna punkt aldrig kan upp-

gå till något större belopp.

Vad till sist beträffar den allmänna administrationen, är det antagligt,

att ett stort kansli med rektor för samtliga förutnämnda fackhöggemensam tre skolor skulle komma. att draga mindre kostnader än om varje fackhögskola skall hava sitt särskilda kansli med rektor. Dock egen försvåras stark konen centration av administrationen därav, att de olika högskolorna vid sidan den av teoretiska undervisningen måste hava tillgång till omfattande även anordningar för praktiska övningar, vilka anordningar förenade med icke äro ringa administrativt arbete. För skogsundervisningen måste sålunda omfattande skogs-

marker stå till förfogande, och lantbrukshögskolan måste anknytning äga till försöksmarker och demonstrationsjordbruk. Veterinärhögskolan slutligen är jämväl sjukvårdsanstalt. Vid administrativ förening nämnda av tre fackhögskolor torde sålunda åt och de tre fakulteternas dekaner var en av få givas mera omfattande uppgifter än tillkomma universitetsfakulteternas som nu dekaner. Gemensam administration torde även kunna medföra viss kostnadsbesparing

därigenom, att, enär för samtliga fackskolor inköp bränsle av och andra förnö-

denheter skulle kunna göras gemensamt, avsluten komme att röra sig om större kvantiteter och på grund därav sannolikt skulle kunna till något göras förmånligare pris.

Tänkbart är väl också, att kostnaderna för underhåll och skötsel av bibliotek skulle bliva något mindre, för de fackhögskolorna om tre ett gemensamt

större bibliotek inrättades. En sådan anordning dock flera andra vore ur synpunkter given försämring. en Allmänna Det kan enligt sakkunnigas mening icke med fog bestridas, att icke åtskil-

synpunkter ligt talar för ett samordnande tre varandra så närstående undervisningsanav på samman- stalter de nämnda.. som nu Utländska föredömen kunna också anföras till stöd slagningsför ett sådant sammanförande dessa högre undervisning. Såsom frågan. av grenar av av det ovanstående framgår, hava de olika högskolorna vissa beröringspunkter

med avseende på själva undervisningen, och denna skulle sannolikt för de tre högskolorna tillhopa medföra något mindre kostnader, om de organiserades så-

som fakulteter större undervisningsanstalt såsom av en gemensam än självständiga högskolor. Som given fördel dylik kombination torde en av en även vara

att räkna, att såväl lärare elever, representerande tre varandra närstående som utbildningsfack, därigenom bereddes möjlighet att komma i intim beröring med varandra, vilket med säkerhet borde medföra ett inbördes fruktbärande infly-

tande på studier och forskning inom vederbörande kunskapsområden. Vore det därför fråga att på gång ordna hela detta undervisningskomplex, nu om en hålla de sakkunniga före, anförda synpunkter på lantbrukshögskolefråatt nu lösning i samband med högskoleundervisning hade förtjänat det gans annan allra största beaktande. Men nu ligger saken .som bekant icke till på detta sätt. Veterinärutbildningen och den högre skogsundervisningen hava redan, den förra

år 1912 och den år 1914, erhållit sin organisation genom upprättandet av senare för ett vart dessa båda ändamål avsedda särskilda läroanstalter, ordnade av fullt självständiga och varandra oberoende enheter. I och med detta som av lärer det utan vidare kunna sägas, att det rätta ögonblicket för ifrågavarande nu högskolors sammanförande i en organisk enhet är försuttet. Det ligger också nära till hands, att högskolor, vilka helt nyligen fått sin organisation och sin verksamhet ordnade på för speciella uppgifter en vars lämpligt sätt, icke gärna skola vilja avstå från sin självständiga ställning och

uppgå i större organisation såsom delar därav blott för att underlätta tillen komsten för dem i viss mån främmande läroverksamhet. Och man måste av en medgiva, att det för högskolor, vilka, såsom de här ifrågavarande, under nu rådande förhållanden bedriva framgångsrik verksamhet, måste förefalla fören enat med ringa osäkerhet och risk att övergiva prövad och god befunnen en organisation för vilken i varje fall har att tjäna även andra. ändamål en annan, och på utformning och anpassning för högskolas speciella uppgifter vars resp. skulle komma att kunna utöva endast jämförelsevis ringa inflytande. man Om också de för nämnda två högskolor erforderliga byggnaderna kommit att uppföras på tämligen ringa avstånd från varandra, så är avståndet dock tillräckligt stort för att ett organisatoriskt sammanförande redan dessa två av läroanstalter skulle stöta på rätt väsentliga svårigheter rent lokal natur. av Dessa två högskolors byggnadsfråga skulle förvisso, därest de från början skulle sammanförts till organisation, lösts på ett helt annat sätt än vad fallet en blivit. De fördelar, sammanförandet kunde hava vunnits, stå under nu som av nuvarande förhållanden endast delvis att vinna. Såvitt de sakkunniga finna,

skulle lantbrukshögskolan vid förläggning till Stockholm på grund av dc topografiska förhållandena få förläggas till plats på icke ringa avstånd från de båda övriga fackhögskolorna. Med anledning härav torde sålunda genom anknytning dylik tredje fackhögskola olägenheterna gemensam adav en av ministration bliva ännu påtagliga. mera Det har till på goda grunder antagits, att sammanförande till synes genom organisation flera närstående högskolor betydande besparing skulle en av en att vinna ett fullständigare utnyttjande tillgängliga lärarkrafvara genom av ter, dels så att viss undervisning kunde för elever, tillhörande vara gemensam olika studiebranscher och dels .så att lärare, vilkas tid nu vore endast delvis upptagen undervisning, kunde finna. användning vid sådan verksamhet även av inom andra studiegrenar. De verkställda undersökningarna hava, såsom av det anförda torde framgå, givit vid handen, att någon sådan besparing verkovan ligen torde att på antytt sätt vinna, detta dock i så jämförelsevis vara men ringa grad, att detta motiv för anordning sådan den här tilltänkta säen som kerligen icke kan tillmätas avgörande betydelse. Vad beträffar byggnadskostnader för lantbrukshögskolan, torde dessa icke kunna nämnvärt nedbringas därigenom, att högskolan sammankopplas med andra fackhögskolor. Ifrågavarande kostnader för till Stockholm förlagd fristående lantbrukshögskola en hava de sakkunniga i det följande beräknat. Det vill också vid lantbrukshögskolans förläggande till synas, som om

Stockholm angivna fördelar för den högre lantbruksundervisningen ovan av samarbete med andra fackhögskolor åtminstone i väsentlig mån kunde vinnas

även utan administrativ sammankoppling de olika anstalterna. För de närav mast ifrågakommande ämnena vid lantbrukshögskolan husdjurens anatomi —och fysiologi samt i förekommande fall husdjurens hälso- och sjukvårdslära

samt skogshushållning bör sålunda undervisningen i särskild ordning —— genom träffad överenskommelse kunna förläggas till högskolas lokal även med annan bibehållande denna högskolas självständighet. Och vad beträffar det av vetenskapliga samarbetet mellan tillhörande olika discipliner, bör detta, personer som ytterst är beroende de olika vetenskapsidkarnas personliga intresse och av förutsättningar för dylikt samarbete, i stort sett kunna åvägabringas utan att

anstalterna äro administrativt förenade. Sakkunnigas Enär sålunda ett organisatoriskt samordnande den högre lantbruksunderav ställning till visningen med veterinärutbildningen och den högre skogsundervisningen icke frågan. synes medföra några större påtagliga fördelar väl åtskilliga olägenheter men i jämförelse med den högre lantbruksundervisningens organiserande såsom självständig högskola, hava de sakkunniga icke funnit anledning att närmare ingå på frågan den högre lantbruksundervisningen, organiserad på dylikt om sätt.

Den högre lantbruksundervisningen organisatoriskt förenad med

centralanstalten för försöksväsendet på, jordbruksområdet.

Naturligt Den centrala försöksanstalten på jordbrukets område står i ett naturligt sambandmel- och ganska intimt samband med den högre lantbruksundervisningen. Härmed lan centralförstås då, att den försöksverksamhet, bedrives vid nämnda institution, anstalt och som lantbruks- tjänar till att på olika sätt underbygga lantbruksundervisningen. Detta förhögskola. hållande har givetvis kommit att allt tydligare framträda, talrikare och

mera. fruktbärande försöksverksamhetens resultat blivit. Före utvecklingen av den inhemska försöksverksamheten på jordbruksområdet fick nöja sig man med att vid undervisningen meddela de forsknings- och försöksresultat som motsvarande utländska närmast den danska. tyska och engelska verk— ——- —— samhet på detta område kunnat frambringa, och vilka ofta utan vidare voro tillämpliga på våra speciella förhållanden. Utnyttjandet Om sålunda verksamheten vid centralanstalten för försöksväsendet på jordav centralan- bruksområdet redan kan betydelse för lantbruksundernu sägas vara av stor staltens tjänvisningen, så ligger naturligtvis den tanken mycket nära till hands, att vid stemän för- en lantbruksun- omorganisation av den högre lantbruksundervisningen ännu fastare tillknyta dervisning. detta naturliga samband genom att på ett mera direkt sätt utnyttja central-

anstalten i undervisningens tjänst. En dylik samverkan mellan blivande en lantbruk-shögskola och centralanstalten kan givetvis tänkas ordnad på olika sätt. Med avseende på den omfattning, i vilken direkt medverkan från tjänste-

män vid centralanstalten må anses kunna komma i fråga vid undervisningen i lantbrukshögskolan, synes emellertid i första hand böra skiljas mellan två principiellt olika anordningar. Den ena av dessa skulle innebära, att centralanstaltens avdelningsföreståndare, överassistenter och laboratorer ålades så en utsträckt undervisningsskyldighet vid lantbrukshögskolan, att de jämte sin nuvarande försöksverksamhet komme att bära huvudansvaret för utbildningen

vid högskolan i sina respektive ämnen bland annat till ämbetsexamen. Därjämte är emellertid sådan anordning tänkbar, att ifrågavarande tjänsteäven en män vid centralanstalten visserligen direkt medverkade vid den högre lantv bruksundervisningen, antingen endast på det högre stadiet för licentiatexamen

eller också därjämte i viss utsträckning på det lägre stadiet för äinbetsexamen, att denna medverkan icke sådan omfattning, att tjänstemännen men vore av komme att bära huvudansvaret för utbildningen i sina ämnen. I fallet senare skulle sålunda detta fortfarande i stort sett komma att åvila särskilda ansvar till lantbrukshögskolan knutna lärarkrafter. Den första de nämnda tänkbara anordningarna synes förutsätta en Utnyttjande av nu genomgripande ändring centralanstaltens såväl organisation verksam- iutstfâck av som

het. Enär avdelningsföreståndarna vid centralanstalten i regel skulle komma att

med bibehållande sin förutvarande uppgift jämväl bliva huvudlärare item

av resursen respektive ämne vid lantbrukshögskolan, förutsätter anordningen givetvis, att de båda institutionerna bliva ställda under enhetlig organisatorisk ledning

med hänsyn till såväl verksamhet som ekonomi. Ordnas däremot samverkan mellan centralanstalten och lantbrukshögskolan på ett sådant sätt, att medverkan från anstaltens tjänstemän vid högskoleundervisningen blir mindre omfattning och även bättre avgränsad, synas ovan av antydda förändringar i centralanstaltens organisation icke behovet vara av påkallade. De -sakkunniga vilja längre fram återkomma till frågan om huru samarbetet under senast angivna förutsättningar kan tänkas ordnat. Ett intimt samarbete mellan centralanstalten och anstalt för högre mera lantbruksundervisning förutsätter givetvis, att båda anstalterna förläggas till plats. Enär centralanstalten är och under hela sin tillvaro varit församma lagd till Stockholm, torde det närmast gälla att undersöka förutsättningarna för ifrågavarande samarbete under det antagandet, att båda anstalterna bliva

förlagda till nämnda plats. Såsom redan antytts, hava de sakkunniga icke ansett sig kunna förorda, att agronomkurs förlägges till Stockholm. För sammanslagning med centralanstalten torde sålunda endast anstalt för den rent högskolemässiga lantbruks-

undervisningen böra komma i fråga. Sambandet med centralanstalten bör naturligtvis icke påverka den högre samarbetets lantbruk-sundervisningens planläggning i mån betingas att inverkan P5 annan än som av

anstaltens tjänstemän till väsentlig del bestrida nämnda undervisning. Beträf- d1t.b"‘.ks“"‘

ervisningens fande fördelningen . undervisningen . . for ,, ambetsexamen , pa ., olika . lararkrafter . av planläggning under angivna förutsättningar hava för de båda förut behandlade huvudnu alternativen uppgjorts följande förslag.

1. Huvud alternativ A.

Undervisningen böra fördelas på följande sätt: synes Matematik 30 förel., 15 övn.: Speciallärare undervisar.

Fysik och meteorologi 50 förel., 50 övn.:

Speciallärare meddelar undervisning i ämnet.

Lantbrukskemi och nzarklära 110 förel., 220 övn. + 130 förel., 90 övn.:

Professor vid högskolan undervisar i större delen ifrågavarande ämnen

av 150 förel., 220 övn.. F öreståndaren, och laboratorn vid centralanstalteøzs avdelning för lantbruks-

i mindre del ifrågavarande ämnen tillsammans 90 förel.,

hemi undervisa

en av .0 övn. . Amanuens biträder vid undervisningen.

Lantbruksbotanik 120 förel., 120 övn.:

Föreståndaren och lahorgtorn vid centralanstaltens avdelning för lantbruks-

botanzk bestrida undervisningen i större delen ämnet 80 förel., 80 övn.. av

Speciallärare undervisar i återstående del ämnet 40 förel., 40 my. av Amanuens biträder vid undervisningen. Bakteriologi 35 förel., 60 Övn: F öreståndaren vid centralanstaltens avdelning för bakterie-logi bestrider undervisningen. Allmän ärftlighetsläøa 30 förel., 10 Jvn.: Speciallärare undervisar i ämnet. Lantbrukszoologi 20 förel., 10 hur: F öreständaren. eller laboratorn vid centralanstaltens avdelning för entonzologi bestrider undervisningen. Jordbrnkslära allmän jordbrukslâira och våixtodlingslâira; tillhopa 280 förel., 340 övn.:

Professor vid högskolan undervisar i delar ämnet 140 förel., 170 övn..

av Föreständaren och överassistcnten vid centralanstaltens jordbrnksavdeløiirzg

undervisa i andra delar ämnet tillsammans 100 förel., 120 övn..

av Speciallärare undervisar i återstående del av ämnet 40 förel., 50 üvn.. Assistent biträder vid försök och övningar i ämnet. Knltnrteknik 120 förel., 220 övn.:

Professor vid högskolan undervisar i ämnet.

Assistent biträder vid undervisningen. Redskapslära 70 förel., 100 övn.: Speciallärare undervisar. Hnsbyggnadslära 40 förel., 80 üvn.: ;Speciallärare undervisar. Husdjnrens anatomi och fysiologi 135 förel., 185 övn.: Undervisning i ämnet meddelas speciallärare veterinärhögskolan. av Amanuens biträder vid undervisningen. Hnsdjnrens avels- och raslära 140 förel., 170 övn.:

Professor vid högskolan undervisar i ämnet.

Amanuens biträder vid undervisningen. Hnsdjnrens utfodring och skötsel 140 förel., 170 övn.: Föreständaren och laboratorn nd centralanstalteøis husdjnrsavdelning bestrida tillsammans undervisningen i större delen ämnet 100 förel., 120 övn.. av Speciallärare undervisar i återstående del ämnet 40 förel., 50 Övn. av Amanuens biträder vid undervisningen i ämnet. Hnsdjnrens hälso- och sjakvårdslära 30 förel., 15 övn.: Speciallärare undervisar i ämnet.

llljälkhnshällning 50 förel., 15 övn.: Overassistenten och assistent eventuellt vid centralanstaltens underavdel-

ning för mejerihantering bestrida undervisningen i ämnet. Nationalekonomi med statistik 90 förel., 20 övn.: Speciallärare undervisar. Lantbrnksekonoøni med handelslära 210 förel., 160 övn.:

Professor vid högskolan undervisar i lantbruksekonomi 160 förel., 120 Övn.

samt i bokföring specialkurs för ekonomiska linjen; 50 övn.. Speciallärare undervisar i haindelslära 50 förel., 40 övn..

Lantbruksbokféring 130 övn.:

clel undervisningen i bestrides professorn i lantbruksckouomi En av ämnet av

se ovunl.

Speciallärare meddelar allmän kurs i ämnet 80 övn..

Rättslära 00 förel., 50 övn.:

Speciallärare bestrider undervisningen i ämnet.

Trädgjårdsskölâsel 10 fåirel., 10 ivn.:

Speciallärare undervisar.

Skogshuvslzállniøzg 50 förel:

Speciallärare meddelar undervisning i ämnet skogshögslmlnn.

Pedagogik 10 förel., 15 övn.:

Speciallärare undervisar.

Undervisningens fördelning på olika lärare framgår närmare afterföljanav

le tabell.

Lärarpersonal och undervisningstimmar vid undervisning för fimbetsexnmen i Stock-

enligt huvudalternativ A under förutsättning organisatorisk förening med holm av

centrnlanstalten samt viss anknytning till veterinär- och skogshögskolorna.

Befattnings-

Professor vid havare vid Special-

högskolan central- lärare Assi- Ama-

anstalten stent nuens

Antal Förel. I Ovn. Förel. l Ovn. Förel. Ovn.

I ’ 30 15 Matematik . . . . . . . . . . . . . 50 50 Fysik och meteorologi . . . . . . . }

§Z3li§iáåkf°f; : : : : : : : 1 : : 1 150 22° 90 90 I

80 80 40 40 1 Lantbruksbotauik . . . . . . . . . . 35 60 Bakteriologi . . . . . . . . . . . . 30 10 Allmän ärftlighetslära . . . . . . . . 20 10 Lantbrukszoologi . . . . . . . . . . Allmän ordbrukslära

l

40 50 1

Allmän , . . . . . . . 1 140 170 100 120

. . . . . . . . . . 220 Kulturteknik 1 1.20 . . . . . . . . . . . . 70 100 1 Redskapslära . . . . . . . . . . . . 40 80 Husbyggnadslära . . . . . . . . . . 135 185 1 Hnsdjurens anatomi och fysiologi. . . 140 170 1 Husdjurens avels- och raslära. 1 . . . . 100 120 40 50 1 Husdjurens utfodring och skötsel . . . 30 15 Husdjurens hälao- och sjukvårdslära . 50 15 g Mjölkhushällning . . . . . . . . . . 90 20 Nationalekonomi med statistik . . . . - 50 40 Lantbruksekonomi med handelslâra L { 160 120 ; . . 1 I Lantbruksbokfdring I 50 80 —— —- . . . . . . . . . 90 50 Rättslära 1 . . . . . . . . . . . . . I 10 10 Trädgärdsskötsel i i . . . . . . . . . . ‘ l 50 Skogshnshällning i -

. . . . . . . . . . I l 10 15

Pedagogik . . . . . . . . . . . . .

5 710 | 950 475 495 805 l 810 l 2 5

Summa

Härtill kommer ett antal exkursiousdagar. Under cirka 5 dessakunna speciallärare väntas av

vara ledare.

Qvan angivna förslag till fördelning av undervisningen för üinbetsexamen

enligt huvudalternativ A innebär. att befattningshavare vid centralanstalten skulle bära huvudansvaret för undervisningen i åtskilliga viktiga ämnen. För att i någon mån kompensera den minskning i forsknings- och försöksarbetet. vid centralanstalten, otvivelaktigt måste bliva följd anstaltens som en av att befattningshavare i så stor utsträckning, i förslaget förutsatts, i som tagas anspråk för den högre lanbruksundervisningen, det motiverat att följande synes nya befattningar inrättas vid centralanstalten, nämligen: 1 assistentbefattning vid lantbrukskemiska avdelningen, 1 lantbruksbotaniska

1 jordbruksavdelningen samt

1 husdjursavdelningen.

2. Huvudalternativ B.

Vid detta alternativ undervisningen för åimbetsexznnen böra fördelas synes sålunda: Matematik 30 förel., 15 övn.: Speciallärare undervisar i ämnet.

Fysik 50 förel., .50 övn.: Speciallärare bestrider undervisningen.

Lantbrnkskerni med marklära 165 fijrel., 230 övn.: Föreståndaren och laboratorn vid centralamstaltens avdelning för lantbrukskemi bestrida undervisningen. För tillgodoseende försöksverksamheten av torde böra anställas ytterligare laborator vid avdelningen. en Amanuens biträder vid undervisningen.

Geologi 20 förel., 20 övn.: Speciallärare undervisar i ämnet.

Lantbrnksbotarzik 105 förel., 130 övn.: Färeståndaren och

laboratorn vid centralanstaltcøzs avdelning för lantbruks-

botanik bestrida undervisningen ämnet. För tillgodoseende försöksverk- 1 av samheten torde böra anställas ytterligare assistent vid avdelningen. en Amanuens biträder vid undervisningen.

Bakteriologi 35 förel., 70 övn.: Föreståndaren vid cantralanstaltcøzs airdlelning för bakteriologi bestrider undervisningen.

Allmän ärftlighetslära 30 förel., 10 övn.: bestrides

Undervisningen

av professorn i husdjurens avel-s- och raslära se

nedan . Allmän jorclbrnkslära och växtodliøzgslära 180 förel., 300 övn. : Färeståndaren, överassistenten och för undervisningen, erforderlig labb ny ratar vid centralanstaltens jordbrnksavclelrzing bestrida tillsammans undervisningen i âmnet. Assistent biträder vid undervisningen. Knlturteknik 70 förel., 180 övn: Speciallärare undervisar i ämnet. Assistent biträder vid undervisningen.

Redska-pslära 40 förel., 40 övn.:

Undervisning i ämnet meddelas speciallärare. av

Hnsdjnrens anatomi och fysiologi 100 förel., 150 övn.:

Undervisning meddelas speciallärare veterinärhögskolan. av Amanuens biträder vid undervisningen.

Hnsdjnrcrzs aocls- och raslära 00 förel., 150 övn.:

Professor i hnsdjurens avels- och rasl’ira undervisar i detta åimnc åivcnsom i

allmän ärftlighetslara se ovanl.

Ilusdjmcns utfodring och skötsel 90 förel., 150 övn. :

Föreståndaren och laboratorn vid ccntralanstalteøis husdijursaodLel-niøig be-

strida tillsammans undervisningen. För tillgodoseende forskningsverksamav heten torde böra anställas ytterligare assistent vid avdelningen. en Assistent biträder vid undervisningen i detta och nästföregâende ämne.

Nationalekonomi med statistik 40 förel.:

Undervisningen bestrides professorn i lantbruksekonomi. av

Lantbruksckonomi med Iiandelslära 80 förel., 100 övn.:

Professor i lantbrnksckooiomi undervisar i detta ämne üvensom i national-

ekonomi se ovanl.

Pedagogik 10 förel., 15 övn.:

Speciallärare undervisar.

Undervisningens fördelning på olika lärarkraftei belyses nämnare fölav jande tabellariska sammanställning.

Lärarpersonal och undervisningstimmar vid undervisning för ämbetsexamen i Stock-

holmgenligt huvudalternativ B under förutsättning av organisatorisk förening med

centraianstalten och viss anknytning till veterinär-högskolan.

l Befattnings- Professor vid havare vid Specialhögskolan central- lärare Assi- Ama-

anstalten stent nuens

Antal Förel. Ovn. Förel. Övn. Förel. Ovn.

Matematik 30 15 . . . . . . . . . . . . . 50 50 Fysik . . . . . . . . . . . . . . . 165 230 1 i Lautbrukskemi medimarkiära . . . . 20 20 i Geologi . . . . . . . . . . . . . . 130 1 Lantbruksbotanik 105 . . . . . . . . . . 35 70 Bakteriologi 1 . . . . . . . . . . . . 1 30 10 I ärftlighetslära

Allmän . . . . . . . .

ilman jordbrukslära

l

. . . 18° 300 1 - : . . . . . ; i Växtodlingslära . . . . . . . . . . 70 180 1 g : Kulturteknik . . . . . . . . . . . . 40 40 g Redskapslâra i . . . . . . . . . . . . 100 150 l Husdjurens anatomi och fysiologi . . } Husdjurens avels- och raslära 1 90 150 . . . . 1 Husdjurens utfodring och skötsel 90 150 - ‘ . . . Nationalekonomi med statistik 1 { 40 - . . . . 1 l

Lantbruksekonomi med handelslära . . J 80 100 I

Pedagogik 10 15 . . . . . . . . . . . . . .

, 26o575|sso|32o . 470 3,

g Summa 2 240

1 Undervisning meddelas av professor i husdjurens avels- och raslära.

Enligt ovanstående förslag till fördelning undervisningen för ämbetsexaav men mellan olika lärare skulle befattningshavare vid eentralanstalten bära huvudansvaret för utbildningen i flertalet viktigare âimnen. Systemet synes. såsom redan nämnts, kunna motivera. krav på inrättande följande befattav nya ningar vid centralanstalten, nämligen:

1 laboratorsbefattning vid lantbrukskemiska avdelningen, 1 jordbruksavdelningen,

1 assistentbefattning lantbruksbotaniska avdelningen, l husdj

De ekonomis- Med avseende på kostnaderna för anordnande högre lantbruksundervisning av ka konse- i anknytning till centralanstaltens verksamhet i jämförelse med motsvarande kvenserna av kostnader för till Stockholm förlagd fristående lantbrukshögskola är lantbrukshög- en mera det tydligt, att posten lärarlöner skall bliva förhållandevis låg i mån skolans in- samma korporexing som tjänstemän vid eentralanstalten utan särskild ersättning meddela -undermed central- visning vid högskolan. Om emellertid vilket givetvis är fullt riktigt man — anstalten. till kostnaderna för ifrågavarande undervisning räknar jämväl löner till — innehavarna de befattningar vid eentralanstalten, vilka kunna väntas av nya bliva erforderliga till följd att redan befintliga tjänstemän i avsevärd grad av bliva upptagna undervisning, visar det sig likväl enligt de sakkunniga av av gjorda beräkningar, att besparingen i utgifter för lärare blir ganska obetydlig. I jämförelse med motsvarande kostnader vid fristående, till Stockholm en mera förlagd högskola, för vilka de sakkunniga skola lämna beräknade siffersenare mässiga uppgifter, den sannolika besparingen endast uppgå till ett eller synes annat tusental kronor. Skulle därtill särskilt arvode böra utgå till tjänanses stemän vid eentralanstalten för deras undervisning varmed åtminstone under —— viss övergångstid torde få räknas lärer någon ekonomisk fördel av samen — mankopplingen med eentralanstalten näppeligen att påräkna i nu nämnda vara hänseende. De egentliga administrationskostnaderna kunna möjligen nedbringas något anknytning till eentralanstalten, då dennas verksamhet i huvudsak genom men ligger på ett helt annat område, torde administrationen oväsentligt behöva utvidgas för tillgodoseende högskolans särskilda krav, och några avsevärda av besparingar på denna punkt lära sålunda icke att vinna ifrågavavara genom rande sammankoppling. ad därefter angår övriga årliga kostnader för undervisningsverksamheten undervisningsmateriel är det sannolikt, att dessa skola bliva något —— m. m. — lantbrukshögskolan inkorporeras med eentralanstalten den , mindre, än om om får fristående ställning För tjänsteman vid eentralanstalten, som en mera meddelar undervisning vid högskolan, torde nämligen icke behöva räkna man med, att han vid högskolan skall behöva särskilt utrymme eller dyrbara experimentella hjälpmedel för forskningsverksamhet, då erforderliga förutegen sättningar i sådant avseende redan stå till hans förfogande vid eentralanstalten. I den mån dylika tjänstemän tagas i anspråk i stället för särskilda vid högskolan fast anställda lärare, bör sålunda viss kostnadsbesparing kunna

ernås. Även med avseende på den vid högskolan erforderliga försöksverksamheten är det tänkbart, att fastare anknytning till eentralanstalten kostgenom naderna i någon mån skola kunna nedbringas. Det är emellertid tydligt, att besparingar på dessa och möjligen vissa andra punkter under inga förhållanden

kunna uppgå till något större belopp. Centralanstaltens institutioner och laboratorier äro inrättade för och kunna

icke erbjuda plats för lantbrukshögskolans studerande på det lägre stadiet. Även under förutsättning organisatoriskt samband med eentralanstalten av måste sålunda åt lantbrukshögskolan uppföras institutions- och undervisnings-

byggnader i stort sett omfattning vid självständig högskola. av samma som Såsom förut bör emellertid någon kostnadsbesparing kunna vinnas därantytts, igenom, vissa lärare hava lokaler för forskningsarbeten vid central att egna anstalten. Utförd överslagsberäkning har givit vid handen, att den därigenom

möjliggjorda minskningen i byggnadskostnader, inberäknat kostnaderna för

ifrågavarande lokalers inredning, kan beräknas till i runt tal 40 000—60 000

Å andra sidan det tänkbart, att kostnader kunna uppstå för berekronor. är arbetsplats åt erforderliga assistenter och i förekommande fall dande av nya centralanstalten. Eventuell sådan kostnad bör givetvis betraklaboratorer vid

tas såsom utgift för högskolan. Av det sagda torde framgå, att minskningen i kostnader för den högre nu lantbruksundervisningen i samorganisation med centralanstalten i jämförelse

förläggning till Stockholm under självständig organisation icke kan med mera bliva avsevärd. I varje fall kunna icke besparingarna väntas bliva beräknas storleksordning, de kunna tillmätas någon avgörande betydelse vid av den att valet mellan olika tänkbara alternativ för den högre lantbruksundervisningens

ordnande. vidare klart, avhandlade anordning för den högre la.nt- Varför sam- Det är utan att ovan organisation med nödvändighet måste medföra, att mak°PP“K bruksundervisningens een-

tralanstaltens för försöksväsendet på jordbruksområdet nuvarande huvudupp- Iréillzflsfift‘

vetenskapliga forskningsarbetet i hög grad skulle komma att lm

gift det — och — vid anstalten bliva tillbakasatt på grund därav, att de ledande tjänstemännen brukshögskola

väsentlig del sin tid för undervisningsverksam- bör äga skulle nödgas använda en av verksamhet består ju endast "m" heten vid lantbrukshögskolan. Denna senare föreläsningar i utarbetande sådana, i handledning i hållande av utan även av och andra övningar samt i examinationsarbete. Det torde vid laborationer den förminskade försöksverksamhet, kunde bedriockså vara fara värt, att som undervisningsarbetet, rent automatiskt komme att växla. in på vid sidan av vas nämligen så försöksarbetet allt komme att tillrättaläggas andra spår, att mera undervisningens behov, för att illustrera denna och för att giva resultat, efter kunde speciellt intresse demonstrationssynpunkt. som vara av ur emellertid otvivelaktigt till skada, centralanstaltens nuvarande Det vore om skulle på dylikt sätt i avsevärd grad förryckas. Efter tjuarbetsuppgifter en centralanstaltens vetenskapligt-praktiskt inriktade förguårig utveckling har kommit tillvinna sig allt erkännande såväl inom som söksverksamhet att mera och har lyckats binda framstående forskare vid anstalten. utom vårt land, man verksamhet omläggas, så att betydande del arbetstiden Skulle anstaltens en av undervisning, detta liktydigt med ett allvarligt åtginge för meddelande av vore grunden för den självständiga lantbruksvetenskapliga forskförsvagande av Genom komplettera centralanstaltens arbetskrafter ningen inom landet. att inrättandet ytterligare laborators- och assistentbefattningar vid anmedelst av visserligen olägenheten därav, att de ledande arbetskrafterna vid stalten kan avdelningar i väsentlig mån kopplas ifrån den hittillsvarande anstaltens olika viss grad förminskas, full ersättning kan på dylikt huvuduppgiften, till en men resultatet avdelningarnas forsknings- och försökssätt icke ernås, enär utav beroende föreståndarnas respektive överassistenverksamhet i högsta grad är av och initiativ samt deras direkta övervakande av ternas personliga insatser av

arbetets gång. förhållandet i stället för att lägga den hu- Annorlunda ställer sig om man, undervisningen inom de vid centralanstalten företrädda vudsakliga delen av därstädes anställda tjänstemännen, tänker sig, att dessa jordbruksämnena på de handleda de lantbruksstuderande i vissa speciella delar av skulle undervisa och Härigenom skulle belastningen med undervisning mindre de olika ämnena. egentliga försöksarbetet och anstaltens huvudsakliga kännbart inverka på det

8~—27.u93

verksamhet sålunda lida mindre avbräck. Man skulle sålunda kunna tänka

sig, att anstaltens professorer och överassistenter mindre, speciellt övertoge ett område av undervisningen i sina olika fack samt att vissa dem jämte laboav ratorerna måhända helt kunde bestrida undervisningen i vissa mindre ämnen. Till frågan lämpligheten ett dylikt till skillnad från om av arrangemang, som den förut diskuterade anordningen icke torde förutsätta sig administrativ vare eller ekonomisk sammankoppling centralanstalt och lantbrukshögskola, vilja av de sakkunniga strax återkomma.

När i det föregående högskolans eventuella inkorporering i centralanstalten

avhandlats, har detta skett under förutsättning, att förläggningsorten för båda

institutionerna Stockholm. vore 09n"1aS’°a1 Inom de sakkunniga har emellertid jämväl bragts på tal frågan, huruvida

tens icke vid upprättande av en lantbrukshögskola å annan plats än Stockholm cen-

g tralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet lämpligen borde på ett

eller annat sätt inkorporeras i högskolan och alltså förflyttas från dess nuva-

rande förläggningsort, Experimentalfältet. Såsom skäl härför har anförts,

dels att sådan förläggning centralanstalten, skulle medföra väsentlien av som gen större tillgång till för försöksändamål lämpad jord ävensom kreatur av olika slag, synpunkten anstaltens arbetsuppgifter skulle beteckna ur av en avsevärd fördel.

Aven har hållit före, att här liksom vid de båda anstalternas förlägg-

man ning i Stockholm vissa ekonomiska fördelar skulle förenade med sådan vara en anordning; detta skulle emellertid tydligen kunna påräknas endast under förut-

sättning, att samorganisationen genomfördes på det sätt, att befattningshavarna

vid centralanstalten främst avdelningsföreståndarna samtidigt lä- — — vore rare vid högskolan eller vice Tydligt är emellertid, att sådan —— versa. en anordning, även den undervisningens synpunkt skulle tänkbar, givetvis om ur vara måste liksom motsvarande anordning vid förläggning i Stockholm innebära en betydande nedskrivning det vetenskapliga forskningsarbete i jordbrukets av tjänst, varit och är centralanstaltens uppgift. I stället för att såsom som man,

i det föregående påvisats, ansett sig kunna såsom en sekundär fördel lant-

av brukshögskolans upprättande räkna med ett ytterligare väl behövligt tillskott

till jordbruksforskningen i vårt land, skulle här resultatet bliva det rakt mot-

satta. I den mån detta icke skall bliva fallet måste giva avkall på förman hoppningarna besparingar på detta område; skall åter centralanstaltens om verksamhet alltjämt i oförminskad omfattning uppehållas, lärer också i man det stora hela få räkna med, att hela dess stora apparat upprätthålles i hela sin

vidd, vilket lärer förutsätta, att full ersättning lämnas för de anstaltens ar-

betskraften vilka tagas i anspråk för högskolans undervisningsverksaimhet.

avsevärda kostnader, sådan anordning skulle medföra,

Vilka

en låter sig väl

tän as.

Det har i detta sammanhang påpekats, att särskilt centralanstaltens under-

avdelning för mejerihushållning på det sätt den för närvarande är organiserad

väl skulle lämpa sig för att lösgöras från centralanstalten och infogas i en eventuell högre mejeriundervisningsanstalt, förmenats dels kunna ny som omhändertaga dess arbetsuppgift och dels för sitt egentliga ändamål hava viss en

fördel av denna utbyggnad.

Aven om man skulle sig böra tillerkänna denna uppfattning ett visst anse berättigande, så måste det dock väcka stark betänksamhet att på detta tidiga

stadium, innan ännu den eventuella undervisningsanstalten hunnit Visa, nya vilka möjligheter den över huvud taget kan hava att räkna med, planera ett

sönderbrytande centralanstaltens organisation. Ett sådant skulle nämligen av bliva given följd därav ity att mejeriavdelningen, ock inom centralanen om stalten förhållandevis friställd så till organisation arbetssätt, dock särsom

skilt på ett område, bakteriologiens, och i viss mån även på husdjursskötselns, uppehåller ett intimt och omständigheterna påkallat samarbete med andra av verksamhetsområden inom centralanstalten. På sätt enligt vad sagts frågan mejeriavdelningens vid samma som ovan om centralanstalten eventuella utbrytning knappast kan sägas vara aktuell, förhåller det sig med den större frågan centralanstaltens i dess helhet inordom lantbrukshögskola. Även härvidlag må med styrka framhållas, nande i en ny att det givetvis måste betraktas ett knappast tillåtligt vågspel att vidtaga som åtgärder i föreslaget syfte, innan ännu någon som helst erfarenhet vunnits om högskolans allmänna förutsättningar att övertaga jämväl centralanstaltens mångahanda och krävande arbetsuppgifter. Aven den tilläventyrs håller som före, att utveckling i här förevarande riktning önskvärd, måste dock en vore erkänna, att tidpunkten för åtgärder i detta syfte ännu icke är inne. Detta så mycket mindre, det förslag till högskolefrågans lösning, vari de sakkunnisom arbete kommer att utmynna, icke lärer kunna sägas på något besvärande gas sätt föregripa kombination med centralanstalten, därest sådan vid en seen en tidpunkt, då detta spörsmål bättre kan överblickas, skulle befinnas önsknare värd. Ehuru det den högre lantbruksundervisningens synpunkt torde vara i hög ur grad önskvärt, att vid centralanstalten anställda vetenskapsmän ävensom därstädes förefintliga instrumentella på ett eller annat sätt utnyttjas resurser jämväl för undervisningsändamål, kunna de sakkunniga anförda skäl av ovan icke förorda, att detta sker i den omfattning, att lantbrukshögskolan inkorpomed centralanstalten. Förut hava de sakkunniga sökt motivera, att lantreras brukshögskolan icke heller bör organisatoriskt förenas sig med universivare tet eller med lantbrukshögskolan eller mindre närstående fackhögskola. mer De sakkunniga hava i stället kommit till den bestämda uppfattningen, att en blivande lantbrukshögskola bör organiseras såsom fullt fristående underen visningsanstalt självständig ekonomi. med egen styrelse och

Den högre lantbruksundervisningen organisatoriskt självständig, med

anknytning till andra högskolor och institutioner.

Ehuru den högre lantbruksundervisningen sålunda enligt de sakkunnigas Betydelsenav förmenande i organisatoriskt hänseende bör utgöra självständig institu- Samarbete en

tion följer därav ingalunda, att ifrågavarande undervisning bör stå isolerad hgnelfl f‘d"h

från närstående undervisnings- och forskningsverksamhet. Tvärtom inäiiååânzi

annan hålla de sakkunniga före, att det för ernående av ett gynnsamt resultat av reformerad högre lantbruksundervisning synnerligen stor betydelse, en är av att denna står i nära kontakt med förefintliga. institutioner inom angränsande

undervisnings- och forskningsområden. Vad först beträffar det personliga samarbetet mellan vetenskapsmän vid en lantbrukshögskola och andra närstående anstalter för undervisning och forsk-

ning, är det tydligt, att dylikt samarbete icke kan garanteras genom yttre anordningar och föreskrifter, då den enskildes intresse för dylikt samarbete ytterst är bestämmande för det kommer till stånd eller icke. Emellertid om böra olika åtgärder ökade förutsättningar kunna skapas för dylikt genom samarbete. I sådant avseende är det givetvis framför allt betydelse, att av de olika anstalterna icke lokalt äro så vitt skilda, a.tt det personliga sammanträffandet mellan olika vetenskapsmän blir förenat med avsevärda svårigheter. Men även på annat sätt torde förbindelsen mellan vetenskapsmän från olika institutioner kunna underlättas. Sålunda anse de sakkunniga, att bland annat sådan anordning, att vetenskapsmän vid olika institutioner på en

jordbrukets område kunna anlitas för hållande någon serie föreläsningar eller av enstaka föredrag vid lantbrukshögskolan, kommer att verka i antydd ovan

riktning. Ur själva undervisningens synpunkt bör kontakt med andra närstående genom anstalter för undervisning och forskning ett resultat den lantgynnsammare av bruksvetenskaipliga utbildningen kunna ernås. I den mån vetenskapligt spe-

cialiserade lärarkrafter från dylika anstalter kunna anlitas vid den högskole-

mässiga lantbruksundervisningen, bör denna inom begränsade områden kunna

väntas vinna i fördjupning, och kunna därtill vid sådana anstalter förefint-

liga, ofta på sitt speciella område rika instrumentella i viss utsträckresurser ning tagas i anspråk för lantbruksundervisningen, bör denna hava ännu större

förutsättningar att lämna ett gott resultat. Förbises bör heller, att dylik

kontakt mellan lantbrukshögskola och andra vetenskapliga anstalter bör kunna

väntas hos de lantbruksstudcrande medföra vidgad förståelse för forskningens

metoder ävensom för dess betydelse för jordbruksnäringen.

I ekonomiskt hänseende böra ävenledes vissa. fördelar kunna vinnas genom

anknytning till andra undervisnings- och forskningsanstalter. Genom ut-

nyttjande andra anstalters i fråga lärare, lokaler och underav resurser om visningsmateriel bör nämligen viss minskning i lantbrukshögskolans egen en utrustning i förevarande avseenden bliva möjlig, och det torde lida. något

tvivel att därigenom viss kostnadsbesparing kan åstadkommas. Naom, en turligtvis bestämmes dock kostnadsbesparingen till sin storlek i väsentlig mån

de villkor, kunna komma att gälla för samarbetet. av som I det föregående har undersökts, i vilken utsträckning den högre lantbruks-

undervisningen skulle kunna tänkas draga nytta lärare och materiella reav vid universitet, olika fackhögskolor och centralanstalten för jordsurser bruksförsök, under förutsättning att lantbrukshögskolan organisatoav vore riskt förenad med eller flera dem. Det har därvid visat sig, att i vissa en av fall fördelar att vinna för den högre lantbruksundervisningen genom vore sådan anordning. Av skäl, förut anförts, hava de sakkunniga likväl en som icke sig kunna förorda dylik organisationsform. Det återstår då ansett en att undersöka, i vad mån ifrågavarande fördelar må kunna ernås även utan

dylik inkorporering lantbrukshögskolan i redan befintlig mer eller mindre av närstående institution. Vad först beträffar universiteten, torde på det lägre utbildningsstadiet Samarbete —— undervisningen för agronomisk ämbetsexamen föga att vinna med univer- närmast —— vara sitet. samarbete. Universitetskurserna för kandidat- och ämbetsexamina inom genom filosofiska fakulteten i de för lantbruksstudierna viktigare grundläggande äm-

kunna nämligen icke, sig med avseende på omfattning eller inriktning, nena vare lämpade att ingå i agronomisk ämbetsexamen, och de speciella kurser anses en uti ifrågavarande sålunda måste givas för lantbruksstuderande, ämnen, som olika skäl böra meddelas särskilda vid lantbrukshögskolan ansynas av av ställda lärare, för vinnande önskvärd begränsning i studietiden redan som av från början kunna giva undervisningen sådan inriktning, bäst överensen som stämmer med lantbruksutbildningens speciella krav.

Däremot erfordras medverkan från universitet i vissa fall med avseende på

agronomie kandidatexamen. I denna har ansetts böra kunna ingå ett examen eller flera ärftlighetslära och nationalekonomi samt beträffande av ämnena. —— huvudalterna.tiv B statistik, studerade och tenterade vid universitet. Stu- — diekurserna för olika betyg i agronomie kandidatexamen torde för dessa äm-

böra överensstämma med de kurser, fordras för motsvarande benen som i filosofie kandidatexamen. För lantbruksstuderande, avlagt studenttyg som erfordras givetvis inga särskilda anordningar när det gäller studiet examen,

universitetsämnen, sådan studerande på vanligt sätt ifrågavarande enär av Beträffande vinna inträde vid filosofisk fakultet universitet. bör kunna av avlagt fullständig studentexamen, är det därsådan studerande, som icke

anordning vidtages, att lantbruksstuderande beemot erforderligt, att sådan

möjlighet vid universitet bedriva studier och avlägga tentamen i ett redes att hinder därav, att han eventuellt eller flera de tre nyssnämnda ämnena utan av Enär det icke heller i detta fall är fråga om icke avlagt studentexamen.

universitet, torde hinder icke böra möta för vidtagande att avlägga examen vid

anordning, lantbrukshögskolan förutsättes i ifrågavarande även om vara av organisatoriskt avseende skild från universitetet.

vetenskapligt betonade lantbruksstudierna för licentiat- Vid de mera -

eventuellt doktorsgrad är medverkan från universitetens sida och examen —— påkallad. Såsom förut anförts, bör såsom biämne i liävenledes av behovet

vissa fall få ingå något ämnena ärftlighetslära, nationalcentiatexamen i av

eller statistik. Enar berörda ämnen icke vid lantbrukshögskolan avekonomi

företrädas professurer, har förutsätts, att de skola få studeras setts skola av

universitet. Den studiekurs, skulle komma i fråga, och tenteras vid som

fordringarna för ett betyg i filosofie licentiatbör för varje ämne motsvara

sålunda erforderliga, att lantbruksstuderande, Sådana åtgärder äro examen. kandidatexamen vid lantbrukshögskolan, beredes möjavlagt ämbets- eller som universitet bedriva studier och avlägga tentamen för ett betyg lighet att vid

licentiatexamen i något de tre nyssnämnda ämnena utan hinder i filosofie av filosofisk Det vill de sakdärav, att han icke avlagt lägre examen. synas

allvarligare invändning icke skulle kunna från kunniga, som om någon resas

dylikt Såsom redan tidigare påpekats, universitetshåll emot ett arrangemang.

fall icke för den studerande att avlägga fullständig filogäller det i detta

vid viss ämneskombination kvalificera. sig för sofisk utan endast att examen vid lantbrukshögskolan. Uppenbarligen bör den föreavläggande av examen

kunna vidtagas hinder därav, att lantbrukshögskolan slagna anordningen utan

icke är organisatoriskt förenad med universitet.

högre lantbruksstudier, är emellertid medverkan från uni- När det gäller

andra avseenden. Enär lantbruksvetenskaperna till versitet önskvärd även i

naturvetenskaplig karaktär, måste den högre utbildninstörsta delen hava

på området i utsträckning grunda sig på den studerandes egna gen stor

experimentella undersökningar. Sålunda torde böra räkna med, att man doktorsavhandlingar inom lantbruksvetenskaperna mycket ofta licentiat- och

skola bygga på experiment. Nu torde det i många fall synnerligen önskvara dylika experimentella undersökningar helt eller delvis kunna få värt, att

vid härför lämpade universitetsinstitutioner. För arbeten av ifrågaäga rum slag torde det nämligen mången gång synnerligen värdefullt varande vara

nödvändigt, att dessa institutioners omfattande instrumentella för att icke säga

utrustning kan få tagas i anspråk. Det torde nämligen icke kunna förväntas,

lantbrukshögskolans institutioner åtminstone till början skola äga att egna en alla de ofta mycket dyrbara instrument, äro nödvändiga för tillgång till som

speciella vetenskapliga arbetsuppgifter inom hela det arbetsområde, utförande av

kan komma i fråga. Det torde alltså erforderligt, att anstalter som vara bereda vissa lantbrukshögskolans studerande på licentiatvidtagas i syfte att av

stadiet och doktorander arbetsplats vid olika universitetsinstitutioner ävensom

viss handledning vid de experimentella studierna. Enligt vad de sakkunniga

under hand inhämtat, torde förutsättningar finnas för sådan anordning. en

Förut har framhållits, att antalet lantbruksstuderande på detta stadium icke

bliva betydande, och för samtidigt studium vid universitetsinstitutiokan väntas

räkna med ett ringa antal. ner torde man endast hava att

Samarbete Lantbrukshögskolans anknytning på det lägre utbildningsstadiet till andra

"‘°dskf0;°l;h5g närstående fackhögskolor är i stort sett endast möjlig under förutsättning av

o att lantbrukshögskolan förlägges till Stockholm. Vid förläggning till annan plats är det naturligtvis tänkbart, att lärare vid sådan fackhögskola skall kunna hålla enstaka eller kortare serier föredrag vid lantbrukshögskolan, av men med hänsyn till de ämnen, därvid kunna komma i fråga, torde detta som kunna förväntas ske endast i mindre omfattning. Vid förläggning lantbrukshögskolan till Stockholm kan anknytning på av det lägre stadiet, såsom redan anförts, tänkas ske till tekniska högskolan, skogshögskolan och veterinärhögskolair. Av vad förut sagts torde emellertid framgå, att undervisningen vid tekniska högskolan icke till någon del kan anses avpassad för .studierna till agronomisk ämbetsexamen. Till skogshögskolan skulle den i lantbrukshögskolans undervisning ingående kursen i skogshushållning möjligen kunna förläggas, i vilket fall skogshög-

skolans rika samlingar på området kunde utnyttjas, samtidigt plats för som undervisningsmateriel i ämnet icke behövde reserveras vid lantbrukshögskolan. Givetvis det önskvärt, ifrågavarande undervisning kunde meddelas vore om av lärare vid skogshögskolan. Enligt de sakkunnigas förmenande torde det vara tänkbart att genom avtal med skogshögskolan få dylikt samarbete till

stånd. Vid veterinärhögskolan återigen skulle kunna meddelas erforderlig undervisning för agronomisk ämbetsexamen i ämnena husdjurens anatomi och fysiologi samt husdjurens hälso- och sjukvårdslära. med anlitande vid nämnda av högskola anställda lärare. Härigenom skulle vinnas icke obetydlig been sparing vid lantbrukshögskolan i fråga undervisningslokaler och experiom mentella hjälpmedel. Även med nämnda högskola torde det tänkbart att vara träffa avtal om samarbete i nu berörda avseende. Med avseende på studierna i lantbruksämnen på licentiatstadiet synes av nu berörda fackhögskolor skogshögskolan knappast kunna komma i fråga för samarbete, enär där förekommande discipliner icke direkt torde stå i samband med något examensämnena för licentiatexamen vid lantbrukshögskolan. Till av tekniska högskolan däremot skulle sannolikt någon del den högre utbildav ningen i kulturteknik med fördel kunna förläggas, och vid veterinärhögskolan

borde vissa möjligheter att bedriva fortsatta .studier i husdjurens anatomi och fysiologi förefinnas. Vad studiet sistnämnda ämne beträffar skulle av de lantbruksstuderande för övrigt i huvudsak hänvisade till veterinärvara högskolan, då vid lantbrukshögskolans förläggning till Stockholm sådan anordning synts böra träffas, a.tt undervisningen i dessa ämnen helt och

hållet kunde överlåtas åt lärarkrafter vid veterinärhögskolan.

Aven med avseende på. ovan berörda högre studier torde det tänkvara bart att få samarbete till stånd, utan att organisatorisk förening de olika av högskolorna behöver ifrågasättas. Samarbete på detta stadium torde för öv-

rigt kunna anordnas, även lantbrukshögskolan är förlagd till plats om annan än Stockholm.

Vad slutligen angår lantbrukshögskolans utnyttjande centralanstalten, Samarbete av med central- äro förutsättningarna härför, såvitt angår det lägre stadiet högskoleutav anamten- bildningen, väsentligt olika, lantbrukshögskolan förlägges till Stockholm om eller till plats. I förra fallet torde, såsom redan förut antytts, avdelannan ningsföreståndare och andra tjänstemän vid centralanstalten kunna övertaga

en viss mindre del av den på undervisningsschemat upptagna undervisningen. I senare fallet åter torde ifrågavarande tjänstemän endast kunna åtaga sig att tillfälligtvis hålla kortare serier föreläsningar vid sidan högskolans av av schema. Under förutsättning lantbrukshögskolans förläggning till Stockholm hava av

följande förslag till fördelning undervisningen för ämbetsexamen, uppgjorts av ifrån, vederbörande tjänstemän vid centraldärvid såsom regel utgått att man undervisa i mindre del sina ämnen, utan att dock bära anstalten skola en av för utbildningen vid lantbrukshögskolan uti ifrågavarande ämhuvudansvaret förutsätts, undervisningen i husdjurens anatomi och fy- Vidare har att nen. vid veterinärhögskolan samt i förekommande siologi skall kunna äga rum — i skogshushållning samt husdjurens hälso- och sjukfall undervisningen -— vid respektive skogshögskolan och veterinärhögskolan.

vårdslärzx

1. Huvudalternativ A.

Undervisningen för ämbetsexamen kan tänkas fördelad på olika lärare på

följande sätt:

Matematik 30 förel., 15 övn.: Speciallärare undervisar i ämnet.

Fysik och meteorologi 50 förel., 50 övn.: marklära undervisar i delar ämnet mekanik, värmelära,

Professor i av me-

teorologi; 30 förel., 30 övn..

Speciallärare undervisar i återstående del ämnet i huvudsak elektricitets-

av lära; 20 förel., 20 övn..

Lantbrakskemi 110 förel., 220 övn.:

Professor i lantbrakskenzi undervisar i ämnet.

Amanuens biträder vid undervisningen.

Lantbruksbotanik och allmän árftliglietslära 130 förel., 110 övn.:

Professor i lantbruksbotanik bestrider undervisningen.

Amanuens biträder vid undervisningen.

Växtpatologi 20 förel., 20 övn.: Föreståndaren eller laboratorn vid centralanstaltens lantbrnksbotaniska av- Idelning undervisar i ämnet.

Lantbralcszoologi 20 förel., 10 övn.: F örestdndaren eller laboratorn vid centralanstaltens entomologiska avdelning meddelar undervisning i ämnet.

Bakteriologi 35 förel., 60 övn.: Föreståndaren vid certtralaiistalterzs bakteriologiska avdelning bestrider undervisningen i ämnet.

Marklära 130 förel., 90 övn.: Professor marklära undervisar i större delen ämnet 105 förel., 65 i av övn.. Undervisar därjämte i delar ämnet fysik 30 förel., 30 övn.. av eller laboratorn vid centralanstaltens lantbrnlcskemiska avdel- Föreståndaren ning undervisar i mindre del ämnet marklära 25 förel., 25 övn.. en av Allmän iordbrukslära 140 förel., 170 övn.: jordbruikslära undervisar i större delen ämnet 120 Professor i allmän av förel., 150 övn.. Föreståndaren eller överassistenten vid centralanstaltens jordbrnksavdelning undervisar i mindre del ämnet försöksteknik, eventuellt någon del av en av gödselläran; 20 förel., 20 övn..

Växtodlingslära 140 förel., 170 övn.: i växtodlingslära undervisar i större delen ämnet 120 förel.,

Professor

av O övn. . Föreståndaren eller överassistenten vid centralanstaltens jordbruksavdelning undervisar i mindre del ämnet försöksteknik, eventuellt någon del av en av växtodlingsläran; 20 förel., 20 övn.. Assistent biträder vid undervisningen i detta och nästföregående ämne.

Kulturteknik 120 förel., 220 övn.: ‘

Professor i kulturteknik undervisar i ämnet.

Assistent biträder vid undervisningen.

Redskapslära 70 förel., 100 övn.: Speciallärare undervisar i ämnet. Husbgggnadslära 40 förel., 80 övn.: Speciallärare meddelar undervisning i ämnet.

Husdjurens anatomi och fysiologi 135 förel., 185 övn.:

Professor i husdjurens utfodring och skötsel undervisar i en del av ämnet

fysiologi 30 förel., 50 övn.. Undervisningen i övrigt bestrides speciallärare veterinärhögskolan 105 av förel., 135 övn.. Arnanuens biträder vid undervisningen.

Husdjurens avels- och raslära 140 förel., 170 övn.: . Professor i husdjurens avels- och raslära bestrider undervisningen i ämnet. Husdjurens utfodring och skötsel 140 förel., 170 övn.:

Professor i husdjurens utfodring och skötsel undervisar i större delen av äm-

net 110 förel., 130 övn.. Undervisar därjämte i del ämnet husdjurens en av fysiologi 30 förel., 50 övn.. Föreståndaren eller laboratorn vid ccntralanstaltens husdjursavdelning undervisar i mindre del av ämnet försöksteknik och eventuellt del av ut-l en en fodringsläran; 30 förel., 40 övn.. Assistent biträder vid undervisningen i detta och nästföregående ämne. Hnsdjurens hälso- och sjukvårdslära 30 förel., 15 övn.: Speciallärare undervisar. Mjölkhnshällnirzg 50 förel., 15 5VI1-2

Överassistenten och assistent eventuellt vid centralanstaltens underavdel-

ning för mejerihantering bestrida undervisningen i ämnet. Nationalekonomi med statistik 90 förel., 20 övn.: Undervisning meddelas speciallärare. av Lantbruksekonorni med handelslära 210 förel., 160 övn.: Professor i lantbruksekonomi undervisar i ämnet lantbruksekonomi 160 120 övn. samt i bokföring specialkurs för den ekonomiska linjen; 50

övn. förel.,

. Speciallärare undervisar i handelslära 50 förel., 40 övn.. Lantbruksbokföring 130 övn.: Speciallärare meddelar allmän kurs i ämnet 80 övn.. Specialundervisning i ämnet för den ekonomiska linjen meddelas profesav sorn i lantbruksekonomi.

Rättslära 90 förel., 50 övn.:

Speciallärare bestrider undervisningen i ämnet.

Trädgårdsskötsel 10 förel., 10 övn.:

Speciallärare undervisar.

Skogshushållnirzg 50 förel.:

Speciallärare meddelar undervisning i ämnet skogshögskolan.

Pedagogik 10 förel., 15 övn.:

Speciallärare undervisar.

Lärarpersonal och undervisningstimmar vid undervisning för ämbetsexamen i Stock-

holm enligt huvudalternativ A under förutsättning av viss anknytning till central-

anstalten samt veterinär- och skogshögskolorna.

Befattnings- 1

Professor vid havare vid ; Special-

högskolan central- lärare Assi- Ama-

anstalten stent nuens

Antal Förel. Övn. Förel. Övn. Förel. Övn.

Matematik 30 15 . . . . . . . . . . . . . 30 30 20 20 Fysik och meteorologi 1 . . . . . . . 220 1 Lantbrukskemi 1 110 . . . . . . . . . . . Lantbruksbotanik och allmän ärftlighetslära 1 130 110 1 . . . . . . . . . . . . . 20 20 Växtpatologi . . . . . . . . . . . . 10 Lantbrukszoologi 20 . . . . . . . . . . 35 60 Bakteriologi . . . . . . . . . . . . 25 Marklära 1 105 65 25 . . . . . . . . . . . . . 150 20 20 } Allmän jordbrukslära 1 120 l . . . . . . . . 150 20 20 Växtodlingslära 1 120 . . . . . . . . . . 220 1 Kultnrteknik 1 120 . . . . . . . . . . . . 70 100 Redskapslära . . . . . . . . . . . . 40 80 Husbyggnadslära . . . . . . . . . . 105 135 1 Husdjurens anatomi och fysiologi 2 30 50 . . Husdjurens avels- och raslära 1 140 170 } . . . . 1 Husdjurens utfodring och skötsel 1 110 130 30 40 . . . 30 15 Husdjurens halso- och sjukvårdslära. . 50 15 Mjölkhushällning . . . . . . . . . . 90 20 Nationalekonomi med statistik . . . . 1 160 120 50 40 Lantbmksekonomi med handelslära . . 3 50 80 Lantbruksbokföring - - . . . . . . . . . 90 50 Rättslära . . . . . . . . . . . . . 10 10 Trädgärdsskötsel . . . . . . . . . . 50 Skogshushâllning "- . . . . . . . . . . 10 15 Pedagogik . . . . . . . . . . . . .

9I11751465 220|210 595 580 3 3

Summa

2. Huvudalternativ B.

i Vid detta alternativ kan undervisningen för ämbetsexamen tänkas fördelad

mellan olika lärare på nedan angivna sätt.

Matematik 30 förel., 15 övn.:

Speciallärare undervisar i ämnet.

‘ Undervisningen meddelas av professor i marklära.

2 r i husdjurens utfodring och skötsel.

3 2 a i lantbruksekonomi.

Fysik 50 förel., 50 övn.: Undervisning meddelas speciallärare. av Lantbrakskemi och rnarlclära 165 förel., 230 övn.:

Professor i lantbrnkskemi och marklära undervisar i större delen av ifråga-

varande ämnen 125 förel., 190 övn.. F öreståvidaren och laboratorn vid centralanstaltens kemiska avdelning bestrida mindre del undervisningen 40 förel., 40 övn.. en av Amanaens biträder vid undervisningen.

Geologi 20 förel., 20 övn.: Speciallärare bestrider undervisningen i ämnet.

Lantbrnksbotanik 105 förel., 130 övn.: Speciallärare undervisar i större delen ämnet 65 förel., 80 övn.. av F öreständaren och laboratorn vid centralanstaltens lantbrnlcsbotaniska avdelning meddela undervisning i mindre del ämnet t. växtfysiologi och en av ex. växtpatologi; 40 förel., 50 övn..

Bakteriologi 35 förel., 70 övn.: Föreständaren vid centralanstaltens bakteriologiska avdelning undervisar i ämnet. Allmän ärftlighetslära 30 förel., 10 övn.: Speciallärare undervisar i ämnet. Jordbrnkslära allmän jordbrukslära och växtodlingslära; 180 förel., 300 övn. : i jordbrukslära undervisar i större delen ämnet 130 förel., 250

Professor

av ovn. . centralanstaltens jordbruksavdelning Föreståndaren och överassistenten vid undervisar i övriga delar ämnet försöksteknik och eventuellt delar av gödav sel- och växtodlingsläran; 50 förel., 50 övn.. Assistent biträder vid undervisningen.

Kulturteknik 70 förel., 180 övn.: Undervisning meddelas av speciallärare. Assistent biträder vid undervisningen.

Redskapslära 40 förel., 40 övn.: Speciallärare undervisar i ämnet.

Hnsdjnrens anatomi och fysiologi 100 förel., 150 övn.: Undervisningen bestrides speciallärare veterinärhögskolan. av Amanuens biträder vid undervisningen.

avels- och raslära samt utfodring och skötsel; 180 förel., 300

Husdjøgrslära övn.

i hnsdjurslära undervisar i större delen ämnet 140 förel., 250

Professor

av övn. . hnsdjnrsavdelning under- Föreständaren och laboratorn vid centralanstaltens visa i övriga delar ämnet försöksteknik och eventuellt delar utfodringsav av läran; 40 förel., 50 övn.. Assistent biträder vid undervisningen.

1 Eventuellt kan den huvudsakliga undervisningen i hästskötsel bestridas av speciallärare; professom i husdjurslära kan då. tänkas övertaga undervisningen allmän i ärftlighetslära.

Lantbrukselconomi och nationalekonomi 120 förel., 100 övn.:

Professor i lantbruksekcmomi bestrider undervisningen.

Pedagogik 10 förel., 15 övn.:

Speciallärare undervisar i ämnet.

Lärarpersolnal och undervisningstimmnr vid undervisning för ämbetsexannen i Stock-

holm enligt huvudalternativ B under förutsättning av viss anknytning till central-

anstalten samt veterinär-högskolan.

i Befattnings-

Professor vid havare vid Special-

högskolan central- lärare Assi- Ama-

anstalten stent nnens

i 1 l

Antal Förel. Övn. Förel. Övn. Förel. Övn.

i Matematik 30 15 . . . . . . . . . . . . . 50 50 i Fysik . . . . . . . . . . . . . . . 125 190 40 40 1 Lantbrnkskemi och marklära 1 . . . . 20

i Geologi 20

. . . . . . . . . . . . . 40 50 65 80 Lantbruksbotanik . . . . . . . . . . 35 70 Bakteriologi . . . . . . . . . . . . 30 10 Allmän ärftlighetslära . . . . . . . . Allmän jordbrukslära

i

. . . . . . . . 1 130 250 50 50 1 y Växtodlingslära g . . . . . . . . . . 70 180 1 Kultnrteknik l . . . . . . . . . . . . 40 l Redskapslära 40 . . . . . . . . . . . . 100 150 1 § Husdjurens anatomi och fysiologi . . A Husdjurens avels- och raslära 1 140 250 40 50 1 . . . . l Husdjurens utfodring och skötsel lNationalekonomi . . r 40 med statistik } — . . . 1 l Lantbruksekonomi med handelslära 80 100 . .

i Pedagogik 10 15

. . . . . . . . . . . . .

I 260 I 415 560 3 2

Summa 4 515 790 205

En allvarlig olägenhet med den vid huvudalternativ B föreslagna anordnin-

är emellertid, att endast fyra huvudlärare skulle fast knutna till höggen vara skolan. Härav följer till början, att undervisningen för ifrågavarande huen vudlärare icke kan bliva så specialiserad önskvärt vore. En huvudlärare som förutsättes sålunda skola i stort sett behärska såväl lantbrukskemi marksom

lära, hela ämnet jordbrukslära och tredje hela husdjursläran. I en annan en varje fall måste vederbörande lärare kompetenta att omhänderhava exavara minationen i de olika delarna ifrågavarande mycket omfattande undervisav ningsämnen. En betänklig följd den vid nämnda alternativ föreannan av slagna anordningen är, att jämförelsevis stor del ansvaret för undervisen av ningen komme att läggas på speciallärare, vilket måste anses såsom en för en

högskola mycket otillfredsställande anordning. Sålunda skulle undervisnin-

i bland andra de för den högre lantbruksutbildningen synnerligen betydelsegen fulla ämnena lantbruksbotanik och kulturteknik helt eller till största delen

komma att åvila speciallärare utan fast anställning vid högskolan.

Fördelning högskoleundervisningen på det lägre stadiet på nu antytt av sätt innebär för båda huvudalternativen jämförelsevis svag anknytning till en centralanstalten. Endast i något mindre omfattande ämne skulle befattnings-

havare vid nämnda anstalt bära huvudansvaret för undervisningen. Å andra

sidan innebär förslaget, att ifrågavarande befattningshavares medverkan vid

berörda undervisning icke i och för sig med nödvändighet skulle medföra krav

på ökning av antalet vetenskapliga arbetskrafter vid centralanstalten, även om anordningen torde komma att föra med sig viss minskning i den ordinarie verk-

samheten därstädes. Förlägges lantbrukshögskolan till plats än Stockholm, torde det icke annan vara möjligt att åt tjänstemän vid centralanstalten överlämna så stor del av undervisningen för ämbetscxamen vid högskolan, ifrågasatts. I stort som ovan sett torde i dylikt fall ifrågavarande tjävnstemäns medverkan vid undervisnin-

gen på detta stadium få inskränkas till kortare, utanför det ordinarie undervisningsschemat lagda föreläsningsserier med redogörelse för forskningens metoder och nyaste resultat på och speciella verksamhetsområde. Men vars ens även med denna begränsning bör anknytning till centralanstalten tillmätas en icke ringa betydelse för den högre utbildningen på jordbruksområdet, varför

sådan anknytning under alla förhållanden bör eftersträvas. På lantbrukshögskolans högre stadium omfattande studier för licentiat- — examen och doktorsgrad torde anknytning till centralanstalten möjlig - vara i sådant avseende, att vissa studerande finge utföra det för nämnda examina ofta nödvändiga experimentella forskningsarbetet vid centralanstaltens olika

institutioner och under ledning institutionsföreståndarna. Samma skäl, av som tidigare anförts för anknytning på detta stadium till universitet, gälla med lika styrka även i detta fall. För anknytning till centralanstalten talar emellertid ytterligare den omständigheten, att verksamheten vid nämnda anstalt

är speciellt inriktad på jordbruksforskning, vilket givetvis innebär ökade förutsättningar för ett gynnsamt resultat samarbetet på detta stadium. En dylik av anordning torde väl även kunna till nytta jämväl för centralanstalten, ty vara även på dennas verksamhet skulle helt visst den insats i forskningsverksamhe-

ten, som ifrågavarande unga och intresserade krafter kunde representera, verka stimulerande och befruktande i än ett hänseende. Forskningsuppgifterna mer för dessa studerande kunde kanske till och med i vissa fall tillrättaläggas så, att de inginge såsom led respektive avdelningars planmässiga försöksverk-

samhet. Enligt vad de sakkunniga inhämtat, torde vid oentralanstaltens olika avdelningar kunna beredas samtidig arbetsplats för tillhopa 10 å 15 studerande för licentiatexamen. Av förut anförda uppgifter rörande den sannolika frekvensen på ifrågavarande utbildningsstadium framgår, att nämnda antal kan representera betydande del hela det beräknade antalet dylika stuanses en av derande. Samarbete Men även med olika andra inrättningar och organisationer inom jordbruket med andra och detta närliggande områden bör lantbrukshögskolan upprätthålla förbininstitutioner delse. Särskilt gäller detta sådana institutioner Sveriges utsädesförening, som m. m.

svenska mosskulturföreningen och svenska betes- och vallföreningen, vilka

lämpligen böra kunna i viss utsträckning direkt medverka vid lantbruksunder-

visningen på såväl det lägre det högre utbildningsstadiet. Statskonsulensom ter ävensom tjänstemän vid provningsanstalter, avelsföreningar och andra jordbruket avseende organisationer böra ävenledes kunna k. fria föredrag genom s. eller på annat sätt medverka vid undervisningen. Slutligen torde bigenom träde av särskilda specialister även böra vid högskolan avhållas föreläsningar eller föredrag i sådana ämnen fiskodling, biskötsel, jaktvård och natursom skydd. I syfte att nedbringa kostnaderna för undervisningen synas nu avsedda föredragshållare, därest de äro anställda i statens eller statsunderstödda institutioners tjänst, böra åläggas att utan särskild gottgörelse lämna sådan kortare undervisning.

6. Den högre lantbruksumdervisningens ledning.

Liksom fallet med närstående högskolor veterinär- och skogshögskoär —— lorna bör blivande lantbrukshögskola höra direkt under jordbruks- - även en departementet. Med hänsyn till att lantbrukshögskolans uppgift till väsentlig

del kommer att bestå i utbildandet tjänstemän för den under lantbruksstyav överinseende stående lägre lantbruksundervisningens, konsulentverkrelsens samhetens och lantbruksförvaltningens behov, det emellertid vara lämpsynes ligt, chefen för lantbruksstyrelsen tillerkännes inspektionsrätt vid högatt

skolan. Vid själva lantbrukshögskolan bör den högsta myndigheten utgöras av en

styrelse, böra erhålla sådan sammansättning, att i densamma den som synes en förut omtalade samverkan mellan olika vetenskapliga anstalter kommer till

organisatoriskt uttryck. Detta kunna ernås på det sätt, att styrelsen synes får bestå medlemmar, vilka Kungl. Maj utser två, vilka den av sex av av bör ordförande, är självskriven på grund sin ämbetsställning, ene vara en av nämligen lantbrukshögskolans rektor, väljes lantbrukshögskolans läraren av kollegium, det större akademiska konsistoriet vid ett universitet och en en av centralanstaltens för försöksväsendet på jordbruksområdet styrelse på förav slag dess nämnd. Bestämmelser böra givas, trygga, att sakkunskap av som förefinnes hos styrelsens samtliga ledamöter. Av de utav Kungl. Maj utsed-

da ledamöterna bör åtminstone den förfaren i praktiskt jordbruk. ene vara Lärarkollegiets fasta kärna bör utgöras de vid lantbrukshögskolan anav ställda professorerna. Ingår särskild agronomkurs i högskolans undervisning,

vid dylik kurs anställd lektor böra äga säte och stämma i lärarkolsynes även legiet. Prefekt vid universitetsinstitution och avdelningsföreståndare vid cen-

tralanstalten bör för undvikande tidsödande skriverier adjungeras vid beav handlingen visst ärende, rör samarbetet med respektive institution. Likaså av som bör dylik prefekt eller avdelningsföreståndare eller professor, vid vars annan institution eller under ledning studerande utarbetat licentiatavhandling, advars jungeras vid bedömandet den studerandes licentiatexamen i vederbörande av dock med rätt för den adjungerade att insända skriftligt yttrande eller ämne, votum. Vid lantbrukshögskolan anställd speciallärare, självständigt handsom har undervisningen i något ämne, bör ävenledes adjungeras i lärarkollegiet vid

behandlingen frågor, omedelbart röra det honom anförtrodda läroämav som nets intressen. Liksom är fallet vid lantbruksinstituten torde vid lantbrukshögskolan en nu högskolans professorer böra förordnas till rektor Kungl. Majzt, sedan av av styrelsen avgivit förslag. Lämpligt torde att styrelsen avgiver förslag vara, först efter lärarkollegiets hörande. Att låta lärarkollegiet självt välja rektor

att tillråda med hänsyn till dess fåtalighet. Dessutom skulle synes vara lärarkollegiet enligt förevarande förslag få tillfälle att vald regenom en presentant göra sina synpunkter gällande i styrelsen.

Vid till särskild plats förlagd agronomkurs ledningen undervisen synes av ningsverksamheten lämpligen böra organiserad enligt i huvudsak samma vara grunder, gälla för lantbruksinstituten. som nu

KAP. IV-

Olika med hänsyn till förläggningsorten tänkbara

högskolealternativ.

Tre tänkbara Vid bedömande frågan den lämpligaste förläggningen anstalter för av om av förläggnin gs‘ högre lantbruksundervisning, måste hänsyn givetvis tagas till en mångfald omort61. ständigheter. De olika förutsättningarna för samarbete med andra under-

visningsanstalter och institutioner förtjäna att uppmärksammas, och de noga ekonomiska konsekvenserna förläggningen måste naturligtvis under alla förav hållanden tillmätas stor betydelse.

De sakkunniga hava kommit till den övertygelsen, att det endast är tre plat-

ser, som på allvar kunna komma i fråga såsom förläggningsorter för anstalt en för högre lantbruksundervisning, nämligen Stockholm, Ultuna och Alnarp. Ett

mera intimt samarbete med skogs- och veterinärhögskolorna med ävensom een tralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet förutsätter, att blien vande lantbrukshögskola förläggas till Stockholm, även ifrågava men om nu rande högskola organiseras fristående, frågan dess förläggning mera synes om till rikets huvudstad förtjäna att på allvar tagas under övervägande. Ultuna

och Alnarp äro förläggningsorterna för den förefintliga institutsmässiga nu högre lantbruksundervisningen i vårt land. Under tidernas lopp hava i fråga

om dessa instituts utrustning förbättringar olika slag vidtagits i syfte att av göra undervisningen mera effektiv, och det förtjänar givetvis tagas under all-

varlig omprövning, huruvida icke de i undervisningshänseende, resurser som på detta sätt så småningom skapats, må kunna komma den högre lantbruks

undervisning, nu är fråga.. till godo. För ernående ett fruktbringande Varom av samarbete mellan lantbrukshögskola och universitet är det givetvis betyav delse, att de båda läroanstalternas institutioner äro belägna i nära grannskap av varandra. Ur denna synpunkt är det otvivelaktigt åtskilligt talar för lantsom brukshögskolans förläggning till universitetsstad. Såsom redan anförts, torde

det emellertid även i dylikt fall många skäl ändamålsenligare, att av vara redan förefintliga institutionslokaler vid något de nuvarande lantbruksinstituav ten efter erforderlig komplettering tagas i anspråk för högskolan. Den omständigheten, att våra båda lantbruksinstitut äro belägna på jämförelsevis

ringa avstånd från sitt universitet, gör sådan anordning möjlig, helst var en som kommunikationerna mellan de för samarbete ifrågakommande utbildnings-

centra kunna betecknas såsom synnerligen goda. Även sålunda endast tre orter Stockholm, Ultuna och Alnarp

om —— — anses

kunna ifrågakomma såsom förläggningsplatser för högre lantbruksundervis-

ningsanstalter, äro likväl många alternativ för förläggningen åtminstone teore-

tiskt tänkbara, beroende därpå, att vid båda huvudalternativen för undervis-

ningens allmänna planläggning förutsatts kurser olika slag. De sakkunav

niga hava sålunda på ett förberedande stadium räknat med mindre än 19

olika tänkbara alternativ. Åtskilliga dessa alternativ hava emellertid utan närmare utredning an- Anledningar av setts kunna lämnas räkningen. Sålunda hava till början sådana alter- till ‘1t9511}taur en

nativ synts kunna uteslutas, vid vilka agronomkurs förutsatts skola förläggas aiitirfiztfvlsstifjr

till Stockholm. För agronomutbildningen är det nämligen allra största vikt, av förläggningen att tillgång finnes till ett större jordbruk i omedelbar närhet av läroanstalten, och lämpligt sådant jordbruk kan icke, såvitt de sakkunniga kunnat finna, ställas till förfogande i Stockholms omedelbara närhet. De sakkunniga hålla vidare före, att icke all högre lantbruksundervisning bör koncentreras till del landet. Sedan gammalt har den högre lantsamma av bruksundervisningen varit uppdelad på två anstalter, belägna inom vitt skilda landsdelar. Det är emellertid blott historiska skäl, tala för att sådan som en uppdelning fortfarande bör äga utan dylik åtgärd motiveras jämväl rum, en av den omständigheten, att jordbruksförhållandena inom skilda delar vårt långav sträckta land äro väsentligt olika. Skola olika landsdelars intressen med avseende på den högre lantbruksundervisningen kunna tillgodoses, är det därför enligt de sakkunnigas mening erforderligt, att icke all högre lantbruksundervisning förlägges sig till mellersta eller sydligaste delen Sverige. Det vare av kan sålunda denna synpunkt icke heller betraktas såsom tillfredsställande ur en lösning förläggningsfrågan, del den högre lantbruksundervisningen av att en av förlägges till Stockholm och återstående del till Ultuna. Vad slutligen angår huvudalternativ B, omfattar, bland annat, två agro som nomkurser, är det liknande skäl, anförts mot alltför stark konav som ovan en centration den högre lantbruksundervisningen över huvud taget, icke önskav värt, att all agronomutbildning förlägges till del landet. I stället samma av bör i detta fall agronomkurs förläggas till mellersta och till södra en en annan delarna landet. av Med iakttagande anförda synpunkter hava de 19 undersökta tänk- Äterstående av nu av

bara alternativen 13 ansetts kunna utgå och sålunda endast sex böra bliva före- utrednings-

mål för närmare utredning. Av ifrågavarande alternativ tillhöra tre hu- alternativsex vudalternativ A och likaledes tre huvudalternativ B. Dessa återstående utredningsalternativ hava i det följande betecknats på det sätt, nedanstående som av sammanställning framgår.

Huvud altern ativ A:

Alt. I Högskola vid Ultuna; agronomkurs vid Alnarp. Alt. A II: Högskola vid Alnarp; agronomkurs vid Ultuna. Al A III: Högskola i Stockholm; agronomkurs vid Alnarp. .

Huvud altern ativ B:

Alt. B I: Högskola med därtill anknuten agronomkurs vid Ultuna; agro-

nomkurs vid Alnarp. Alt V B II: Högskola med därtill anknuten agronomkurs vid Alnarp; agro-

nomkurs vid Ultuna. Alt. B III: Högskola i Stockholm; agronomkurs vid Ultuna och Alnarp.

KAP. V.

Byggnader m. m.

Redan tillgängliga utrymmen. Behov av förbättringar vid nuvarande undcrvisuingsform. ——— Bygg- nadsprogram för lantbrukshögskola. Kostnader för byggnader m. m. vid olika utrednings- alternativ. Tomtmark m. m. Sammanställning av byggnadskostnader. w -

Sedan i det föregående redogörelse lämnats för på. vad sätt utvidgad och Tillgängliga en utrymmen för förbättrad högre lantbruksundervisning kan tänkas anordnad samt därjämte

hög m lk k f ° k ° f" 1 t f"

angivits, vi a or t er synas unna 1 ragapmma såsom or aggningsp a ser or

bruksunder

institutioner för ifrågavarande undervisning, övergå de sakkunniga nu till att

visning behandla frågan erforderliga lokaler och utrymmen för sagda undervisning. om Enar denna undervisning vid samtliga utredningsalternativ förutsattes skola i

större eller mindre utsträckning bliva förlagd till ettdera eller båda de nuva-

rande lantbruksinstituten, torde det lämpligt, att redogörelse till en början vara lämnas för i vilken omfattning utrymmen för närvarande direkt eller indi- rekt stå till disposition för den högre lantbruksundervisningen vid berörda — institut.

Vad först angår Ultuna lantbruksinstitut, förfogar detta över följande

utrymmen

1. Elevbyggnaden.

K ällarvåningen : 100 m2 Anatomisal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Diverse andra utrymmen 384 . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bottenvåningen :

2 föreläsningssalar. 170 . . . . . . . . . . . . . . 3 för samlingar i husdjurslära 150 rum m. m. . . . . . . . . . . . Elevernas kârlokalel 150 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Vaktmästarbostad 55 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Första våningen:

23 bostadsrum för elever ä cirka 16 m2 370 . . . . . . . . . . . .

Andra våningen:

23 bostadsrum för elever å cirka 16 m2 370 . . . . . . . . . . . .

2. Kemiska laboratoriet. 50 mg 1 föreläsningssal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 laboratoriesalar för elever 140 . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 laboratorierum för lärare och specialelever 110 . . . . . . . . . .

‘ Här och i det följande angivna siifermässiza uppgifter för vissa lokaler avse den ungefärliga

storleken av ifrågavarande lokalers eflE‘ektiva.golvyta.

för samlingar i geologi, fysik m. m. 120 m

4 rum . 40 2 förvarings- och prepareringsrum . 200 Professorsbostad P

3. Agronomisk-botaniska institutionen.

90 m:

1 föreläsningssal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . för elever 60 1 agronomiskt laboratorium . . . . . . . . . . . . . för lärare och elever 50 3 laboratorierum i agronomi . . . . . . . . för elever 100 1 botaniskt laboratorium . . . . . . . . . . . . . . lärare 25 1 . . . . . . . . . . . . . .

agronomi och botanik 100 3 för samlingar i . . . . . . . . rum . . i källaren 60 2 för grövre arbeten . . . . . . rum . . . . . . . växtmateriel i källaren 100 Förvaringslokaler för m. m. . . . . . . .

4. Rektorsbygguaden.

250 mg

Bibliotekslokaler med reservutrymme . . . . . . . . . . . . . . 40 Kollegierum . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 7 Rektorsexpedition . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 340 rektor och ytterligare lärare i Bostad åt en . . . . . . . . . . . .

60 z 4 bostadsrum å vinden . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

bostadsrum åt 5 elever vid institutet 80 å. Flygelbyggnad, med . . . . .

6. Museibyggnaden.

130 m, Lokal för undervisningen i redskapslära . . . . . . . . . . . .

500 Redskapshall med loftutrymme . . . . . . . . . . . . . . . . mejerilära, växtodling 230 2 för samlingar i m. m. . . . . . . . rum

7. Försöksväxthns med nätgärd.

Växthuset

100 Nätgârden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

9. Restaurangbyggnad.

235 m2

2 matsalar samt kök . . . . . . . . . . . . . . och personal 90 5 bostadsrum för restauratris . . . . . . . . . . . m2 elever vid institutet 80 . 4 bostadsrum ä cirka 20 för . . . . . . . ml 80 4 gästrum ä cirka 20 . . . . m. m. . . . . . . . . . . .

professorer, 5 st., vanligen å 7 rum och kök. 10. Bostadshus för

11. Tjänarebostäder.

3 st.. å 2 rum och kök.

7 å och kök. 1 rum

lantbruksundervisningen vid Ultuna torde Såsom tillgång för den högre

flygelbyggnad lika den angivits un-

även böra upptagas ytterligare en som

disponeras såsom bostadslägenhet av föreder punkt 5 här ovan, vilken nu

utsädesförenings filial vid Ultuna. Enar boståndaren för Sveriges annan

förfogande för nämnda föreståndare, torde stad icke för närvarande står till

verksamheten vid ifrågavarande filial emellertid berörda flygel helst som

- Ultuna tills icke ringa betydelse för undervisningen vid måste tillmätas —

upplåtas till bostad åt filialens föreståndare. vidare böra fortfarande

927349.:

Vid A l lantbruksinstitut stå följande till n a r p s utrymmen förfogande för den högre lantbruksundervisningen.

Alnarps slott.

Bottenvåningen:

3 föreläsningssalar m2 260 - . . . . . . . . . . . . . - . . . . . . Fysikavdelning . . 85 Botanisk avdelning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. 100 Bibliotek . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

95 Vaktmästarbostad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

60 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Första våningen:

1 styrelserum 34 kollegierum . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 35 1 för professorn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . i jordbrukslära rum 10 1 i husdjurslära - . . . . . . . . . . . . .

22 . . . . . . . . . . . - . . 1 samlingar i 21 Elevernas . . . . . . . . . . . . . . kårlokaler . . . . 173

12 bostadsrum för elever samt .gästrum medeltalcirlxailll

Andra våningen:

30 bostadsrum för elever i medeltal cirka 14 mg

420 . . . . . . . . Tredje våningen samt mittornet:

14 bostadsrum för elever i medeltal cirka 20 m2. 280 . . . . . . .

Kemiska laboratoriet.

1 föreläsningssal m2 81 . . . . . . . . . . . . . . . 9 större och mindre rum för laborationer 374 2 för samlingar . . . . . . . . . . . . rum 81 Bostad för Vaktmästare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

70 Bostad för assistent dubblett . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

48 . . . . . . . . . . . . . . . .

3. Veteriniirbyggnaden.

Föreläsningssal m2 58 . . . . . . . . . . . . . . . . - . . . . . . Anatomisal 76 Fysiologiskt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . F laboratorium 39 - - . . . . - ~ - - - - - ‘ Laboratorierum för professor i sjukvårdslära 20 1 för samlingar m. m. . . . . . . . .

rum . . . . . . . 28 . . . . . . . . . . . . . Bostad för professor- 155 - - . . . - - ~ - - - I Sjukstall jämte för dräng, foder etc. rum 90 . . . . . . . . . . . .

Operationshall för sjukvårdslära 96 - ~ - - - - - - - - - - - - . -

Restaurangbyggnad; elevernas matsal - - - 140 - . - - - - - - . -

6. Försökslada . . . . . - . . . . . . 160 . . . . . . . . . . . .

Museibyggnad för äldre jordbruksredskap m. m.

6 bostadshus för professorer, innehållande tillhopa 8 bostadslägen-

heter, vanligen å 7 och kök. rum

9. 2 bostadshus för eldare, kusk och städerskor, innehållande 4 bostads—

lägenheter om 2 och kök. rum

För lantbruksinstitutet utnyttjas ock i viss mån ett vid Alnarp uppfört

större mejeri ävensom för institutet med egendomen kontorsbygggemensam nad, innehållande jämväl bostadslägenhet åt kamrerare.

Såsom tillgång för den högre lantbruksundervisningen vid Alnarp bör måhända även upptagas den å Alnarps egendom tillhörig mark år 1917 uppförda institutionsbyggnaden för professorn N. H. Nilsson-Ehles ärftlighetsforskning. Sedan professor Ehles huvudsakliga verksamhet blivit förnumera lagd till Sveriges utsädesförening i Svalöv, torde nämligen ifrågavarande byggnad icke längre kunna utnyttjas för sitt ursprungliga ändamål. De sakkunniga hava också tagit under övervägande, huruvida ifrågavarande institutionsbyggnad lämpligen kunde tagas i anspråk för den högre lantbruksundervisningen. Vid närmare granskning berörda projekt hava de sakkunniga emelav lertid kommit till den uppfattningen, att så icke med fördel torde låta sig göra.

Ehuru de i fråga lokalutrymmen, som enligt ovan angivna för- Behov av nyresurser om teckning förefinnas vid de båda nuvarande lantbruksinstituten, i stort sett tor- byggnader -m. m. för de kunna nöjaktigt tillgodose de krav, den högre lantbruksunderanses som institutsunvisningen i sin nuvarande gestaltning ställer i sådant avseende, förefinnas dock dervisningen. på vissa punkter brister, det angeläget att snarast avhjälpa. Besom synes rörda brister icke endast vissa lokaler för undervisningen, utan även vatavse ten- och avloppsledningar samt andra sanitära anordningar. Ifrågavarande förbättringar måste enligt de sakkunnigas förmenande vidtagas inom den närmaste tiden, även nuvarande organisation den högre lantbruksundervisom av ningen skulle bliva bestående, och äro därför icke att såsom direkt anse en följd nämnda undervisnings ifrågasätta reformering. Kostnaderna för av nu ifrågavarande förbättringars genomförande torde på grund härav icke heller böra betraktas såsom utgift för själva omorganisationen, även om denna en givetvis förutsätter, att nu avsedda förbättringsarbeten bliva utförda. Vid Ultuna erfordras sålunda byggnad för övningar och demonstrationer en i exteriörlära. Byggnaden, för vilken närmare redogöres i annat sammanhang sid. 137, har beräknats kunna uppföras för kostnad 39 000 kronor. en av Vidare böra åtgärder vidtagas för möjliggörande att vattenklosettsystem av kan anordnas vid Ultuna. I sådant avseende torde det bliva erforderligt att utbyta vissa avloppsledningar därstädes mot andra av grövre dimensioner. Kostnaderna härför hava beräknats till 13 800 kronor. De sammanlagda kostnaderna för de under alla förhållanden nödvändiga förbättringsarbetena vid Ultuna skulle sålunda uppgå till 52 800 kronor. För Alnarps vidkommande erfordras likaledes en byggnad för övningar i exteriörlära. Emellertid torde den nuvarande hallen för demonstrationer i

sjukvårdslära efter vissa ändringar kunna användas för ifrågavarande ända-

mål. Andringskostnaderna hava beräknats till 9 000 kronor. För undervisningen i redskapslära erfordras vidare vid Alnarp redskapsen hall med tillhörande maskinlaboratorium och verkstadsutrymme. Nämnda byggnad, åtminstone till större delen torde kunna vara av tämligen lätt som konstruktion, har beräknats kunna uppföras för 72 000 kronor. Den vaktmästarbostad vid Alnarp, är förlagd till slottet, är så belägen, som att den hindrar den inre kommunikationen mellan ritsalen och övriga till slottet förlagda undervisningslokaler. Då därtill kommer, att de utrymmen, som äro tagna i anspråk för vaktmästarbostad, synnerligen väl behövas för innu rättande institutionslokaler för kulturteknik och byggnadslära, det av synes nödvändigt att åt vaktmästaren uppföra bostad. Kostnaden härför vara ny kan uppskattas till 12 000 kronor. För omändring av den nuvarande vaktmästarbostaden till undervisningsändamål ävensom för ändring i dispositionen vissa andra i byggnad förefintliga lokaler kan beräknas åtgå ett av samma belopp 10 000 kronor. av Stort behov förefinnes därjämte vid Alnarp att få till stånd ett centralt vattenlcdningssyrstem, vilket bör så ordnat, att det kan göra tjänst jämvara

väl vid bekämpande eventuellt uppkommande eldsvåda därstädes. Uppav gjord kostnadsberäkning avseende berörda ledningssystem slutar på beett lopp 125 000 kronor. Enligt vad de sakkunniga inhämtat, Alnarpsav anser styrelsen, att av sistnämnda belopp endast G2 000 kronor böra komma på in-

stitutet, medan återstoden kostnaderna eller 63000 kronor skäligen bör av bestridas Alnarps egendom i form arbetsprestationer och kontant av av bidrag. De sakkunniga dela denna uppfattning och sålunda, i samband anse att med åtgärder för ordnande vattenledningsfrågan vid Alnarp bör äskas av särskilt anslag.

En förbättring avloppssystemet vid Alnarp i syfte att möjliggöra användav ning vattenklosetter även i hög grad behovet påkallad. Kostav synes vara av naderna härför hava beräknats till 40 000 kronor, vilket belopp emellertid av omkring hälften eller 20 000 kronor lantbruksskolan och Alnarps avse egendom. På institutets del kan sålunda beräknas komma kostnad 20000 kronor. en av De sammanlagda kostnaderna för nämnda förbättringsarbeten vid Alnu narps lantbruksinstitut och egendom kunna sålunda beräknas till 268 000

kronor, 185 000 kronor institutet och 83000 kronor varav avse avse egendomen.

Lokalbehov Både vid huvudalternativ A och B har förutsätts, att den egentliga agronomm. m. vid utbildningen under alla förhållanden skall äga rum vid åtminstone ett de fristående av båda nuvarande lantbruksinstituten. Alternativen A A III och B I innebära agronomkurs. sålunda, att lokalt fristående agronomkurs skall förläggas till Alnarp, en alternativen AII och BII återigen, att dylik kurs skall inrättas vid Ultuna.

Vid alternativ BIII slutligen skulle agronomkurs förläggas till vartdera en av de båda instituten. Ehuru den fristående agronomkursen blir något olika

vid de båda huvudalternativen A och B, denna skillnad likväl synes icke medföra olika krav i fråga byggnader. Behovet lokalutrymmen torde om av sålunda kunna beräknas bliva lika stort vid båda alternativen.

Efter den högre lantbruksundervisningens omorganisation skulle antalet fast

anställda lärare vid fristående agronomkurs bliva något mindre en än det antal professorer, meddela undervisning vid vartdera lantbruksinstitutet. som nu Därigenom uppstår minskat behov lärarbostäder. Behovet i övrigt av av utrymmen för undervisningen torde däremot bliva lika stort för den nuvarande som agronomutbildningen. De nybyggnader och övriga anordningar, här som ovan angivits erforderliga för den nuvarande institutsundervisningen, därför vara äro nödvändiga även vid den formen för agronomutbildning. Därutöver torde nya emellertid icke för den närmaste framtiden krävas anslag för ytterligare ny-

byggnader eller därmed jämförbara anordningar för ifrågavarande undervis-

ning.

Byggnads- Vid bedömande behovet utav lokaler och utrymmen för den blivande av program för lantbrukshögskolan måste hänsyn tagas till den omständigheten, att verksamlantbruksheten vid berörda anstalt är avsedd att omfatta förutom undervisning högskolan vid även huvudalter- vetenskaplig forskning. En faktor, givetvis ägnad i viss annan som är att nativ A. mån öka utrymmesbehovet vid högskolan, är nödvändigheten vid högav att skolan bereda arbetsplats åt sådana studerande, efter avlagd ämbets- eller som kandidatexamen önska fortsätta sin vetenskapliga utbildning på jordbruks-

området. Med hänsyn härtill samt med ledning tillgängliga uppgifter av över tillgången på undervisningslokaler vid olika andra jämförbara anstalter hava

de sakkunniga beträffande lantbrukshögskolan närmast avseende huvudalter- —— nativ A uppgjort nedanstående förteckning över de lokaler, - som synas erforderliga för undervisningen, med angivande den ungefärliga golvytan för av var och en av dem. Programmet upptager endast k. effektiv golvyta, och s.

utrymme för korridorer, trapphus, kapprum, inner- och ytterväggar har m. m. sålunda icke medräknats. Hänsyn har icke heller tagits till behovet av rum

för värmepannor, förrådsrum olika slag, fotograferingsrum, mörkrum av m. m.. kunna förläggas till källare vind. De i programmet upptagna utsom resp. för undervisningsändamål torde få betraktas såsom ett minimum, som rymmena icke utan stor olägenhet för undervisningen läror kunna underskridas.

E1-fol-den-liga lokaler och utrymmen för lantbrukshögskola huvud-

alternativ A.

Institutioner för lautbrukskemi, markliim och allmän jordbrukslära.

Golvyta In

1 föreläsningssal 70 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 laboratoriesal för kemi 100 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 mark- och jordartslära 80 : . . . . . . . . . . . . . . prepareringsrum för kemi 50 . . . . . . . . . . . . . . . . 1 marklära och allmän jordbrukslära 30 . . . . . . . lvågrum 30

för grövre arbeten 60 2 rum . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

1 vätesvavlerum 10 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 diskrum 30 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 rum för professor i lantbrukskemi 60 . . . . . . . . . . . . . . . . 2 i marklära 60 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 i allmän jordbrukslära 30 . . . . . . . . . . . . . 1 assistent 20 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 elever specialarbeten 150 . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 ä för samlingar i marklära med geologi och allmän jordbruks- 3 rum

lära

för seminarieövningar och tentamina 50 1 rum . . . . . . . . . . . . . 1 handbibliotek samtidigt skrivrum 30 3 . . . . . . . . . . .:

Summa 1 060

Institutioner för lnntbruksbotanik, bakteriologi, allmän ärftlighetslära, lantbruks-

zoologi, växtodlingslära, trädgårdsskötsel och skogshushållning.

Golvyta m

1 föreläsningssal 70 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 prepareringsrum 30 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 laboratoriesal för mikroskopering samtidigt plats för botaniska m. m. samlingar 100 . . . . . . . . . . . . . 1 laboratoriesal för växtfysiologi 80 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 mindre laboratorium för kemi specialundersökningar 20 . . . . . . . . 2 för övningar i bakteriologi 80 rum . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 grövre arbeten 30 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 professor i lantbruksbotanik 60 : . . . . . . . . . . . . . . . 1 r D iväxtodlingslära 30 . . . . . . . . . . . . . . . . 2 speciallärare och assistent 40 . . . . . . . . . . . . . . . . 3 7 elever specialarbeten 80 . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 â för ytterligare samlingar i botanik och i växtodlingslära 100 2 rum . . . för samlingar i trädgårdsskötsel och skogshushållning 60 1 rum . . . . . .

1 seminarieövningar och tentamina 50 . . . . . . . . . . . . . 1 handbibliotek samtidigt skrivrum 30 . . . . . . . . . . . .

Summa 860

Institutioner för husdjurens anatomi och fysiologi, husdjurens avels- och raslära, husdjurens utfodring och skötsel, husdjurens häiso- och sjukvårdslära samt

mjölkhushållning.

Golvyta m

1 föreläsningssal 70 1 prepareringsrum . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

30 1 laboratoriesal för anatomi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

100 1 fysiologi. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

80 1 fysiologisk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . kemi

G0 1 för undervisningen sjukvårdslära . . . . . . . . . . . . . . . . rum i 40 2 . . . . . . . . . . . . . . imjölkhushållning 60 2 professor husdjurens . . . . . . . . . . . . ‘ i anatomi och fysiologi 60 1 professor . . . . . . . . i husdjurens avels- och raslära 30 1 husdjurens . . . . . . . . . i utfodring och skötsel 30 1 . . . . . . . . ; assistent 20 5 elever specialarbeten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

125 1 W preparat samlingar intill . . . . . . . . . . . . . . . . . I anatomisalen 80 2 ytterligare . . . . . . . . . . rum för samlingar 170 . . . . . . . . . . . 1 rum för seminarieövningar och tentamina 50 . . . . . . . . . . . . . 1 handbibliotek samtidigt skrivrum 3_ . . . . . . . . . . . .

Summa 1 035

Lokal för övningar i exteriörlära 150 Stallutrymme . . . . . . . . . . . . . . . . . . m. m. 70 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . i Summa 220

Institutioner för

n Matematik, fysik, kulturteknik, redskapslärn och husbyggnadslära.

b Nationalekonomi med statistik, lantbruksekonomi med handelslära, lantbruksbok-

föring, rättslära och pedagogik.

Golvyta m

1 större föreläsningssal 90 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 mindre 50 1 prepareringsrum . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . för gruppen a 30 1 b samtidigt . . . . . . . . . . . . . . . . . plats för samlingar i lantbruks-

ekonomi 40 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

100 1 rum för övningar i fysik samtidigt plats för samlingar 80 1 . . . . . . . rum för professor i kulturteknik 30 1 . . . . . . . . . . . . . . . . . i lantbruksekonomi 30 . . . . . . . . . . . . . . . 4 ¥ speciallärare och assistent 80 4 elever specialarbeten . . . . . . . . . . . . . . . . 100 3 samlingar kulturteknik, . . . . . . . . . . . . . . . . redskapslära och husbyggnadslära 200 1 seminarieövningar . . och tentamina 50 1 handbibliotek samtidigt . . . . . . . . . . . skrivrum . . . . . . . . . . :__._

Summa 910

Maskinlaboratorium 100 Redskapshall . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

500 Verkstadsutrymme . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

50 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Summa 650

Bibliotek, udministrationslokalei m. m. Golvyta mg

Bibliotekslokaler 500 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Samlingssal. 150 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Elevernas kårlokal 150 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kollegierum 70 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Rektorsexpedition, 60 2 rum . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Kamrerarexpedition, G0 2 rum . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Summa 990

6. Mässutrymmen.

för restauratris och kökspersonal 100 5 rum . . . . . . . . . . . . . . .

Kök med tillhörande utrymmen . . . . . . . . . . . . . . .AW.7.7.

Summa 340

Rektorsbostad 200 . . . . . . . . . . .

Bostadsrum åt assistenter m. fl.

9. Bostäder för vaktmästare m. fl.

Bostad för 1 maskinist 60 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bostäder för 5 vaktmästare .:V..fi . . . . . . . . . . . . . . . .

Summa 360

Sammandrag.

jordbrukslära 1 060 mg 1. Kemi, marklära och allmän . . . . . . 2. Botanik, växtodlingslära m. m. 860 . . . . . . . . . . . m2 3. Husdjurslära 1035 + 220 m. m. . . . . . . . . . . . . . . . 4. Kulturteknik, lantbruksekonomi 910 + 650 m. m. . . . . . . . . 5. Bibliotek, administration m. m. 990 . . . . . . . . . . 6. Mässutrymmen 340 . . . . . . . . . . . . . . . . . Rektorsbostad 200 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8. Bostadsrum åt assistenter m. fl. 200 ‘ . . . . . . . . . . 9. Vaktmästarbostäder. 3 60 9 . . . . . . . . . . . . . . .

9551112 S70 m2

Summa 5 +

Anmärkningar till förteckningen över lokalbehovet.

Anmärkningar till punkt 1.

Ehuru lokaler och utrymmen i allmänhet beräknats för ett elevantal per

årskurs omkring 30, har det synts önskvärt, att föreläsningssalarna göras av så rymliga, att något större antal åhörare kan inrymmas. Med nu föreslagen

golvyta torde i föreläsningssalen kunna beredas erforderligt utrymme för 40-

50 åhörare. Vid enklare laborationer i kemi kan räkna med, att varje elev behöver man ett något än 3 m2. För 30 laboranter torde sålunda sal om utrymme av mer en

100 m2 nödtorftigt förslå.

På. grund den speciella, i vissa fall ganska skrymmande apparatur, som av erfordras för laborationer och övningar i mark- och jordartslära, torde det

nödvändigt, särskilt laboratorium inrättas för undervisningen i vara att ett

dessa åtmnen. Enär det i stort sett endast är elever med den ämneskombina-

tion, som i detta betänkande representeras den k. jordbrukslinjexi, vilka av s. komma att laborera i mark- och jordartslära, har laboratoriesalen kunnat be-

räknas något mindre än motsvarande övningssal i kemi. När det gäller lokaler, närmast avsedda för elever tillhörande enda studielinje, har det synts motien verat att beräkna utrymmesbehovet för omkring 20 elever. Vid vissa föreläsningar, äro förbundna med demonstrationer olika som av slag på lärorummet, är det mången gång nödvändigt att iordningställa demon-

strationsmaterielen någon tid i förväg. Skall föreläsningssalen kunna fullt utnyttjas för sitt ändamål, är det då nödvändigt, att särskilda prepareringsrum ställas till förfogande för lärarna i olika ämnen. Dylika prepareringsrum böra ligga i omedelbar anslutning till vederbörande föreläsningssal. I insti-

tutionsbyggnaden för kemi torde två prepareringsrum behövliga, m. m. vara nämligen ett i lantbrukskemi och ett i marklära och allmän jordbrukslära. Förstnämnda har beräknats något rymligare för beredande plats för rum av olika preparat och diverse samlingar i lantbrukskemi.

Av de två för grövre arbeten ett skola användas för kväverummen avses bestämningar det andra för preparering jordprov dyl. m. m., av o. I diskrummet beräknas även finnas plats för viss materiel för de kemiska

laborationerna, varjämte institutionsvaktmästaren kunna hava sitt tillhåll avses där vaktrum.

För varje professor, som på grund sitt undervisningsämnes natur måste av äga tillgång till laboratorium, har räknats med två nämligen ett mindre rum, skriv- och vågrum samt ett större arbetsrum. För professor har räknats annan med endast ett skriv- och arbetsrum. För assistent har i förekommande fall i programmet upptagits ett mindre

skriv- och arbetsrum. Såsom arbetsplats för vissa elever har i programmet för denna liksom för andra institutionsbyggnader upptagits ett antal Dessa äro avsedda rum. rum att utgöra arbetsplats dels för sådana elever, äro sysselsatta med studier som för kvalificerat betyg i visst ämne i ämbets- eller kandidatexamen, dels ock för sådana elever, efter avlagd lägre önska vid högskolan bedriva som examen högre studier. I förekommande fall bör arbetsplats här även kunna anvisas

åt docent. Rummen torde lämpligen böra olika storlek, och vart och vara av ett av dem bör givetvis inredas och utrustas på det speciella sätt, gör det som bäst ägnat att motsvara sitt särskilda ändamål. För samlingar torde böra beräknas jämförelsevis stort utrymme. Därige-

nom beredes tillfälle att på ett rationellt sätt de olika föremålen, exponera vilket i hög grad bidrager till att underlätta studiet desamma. av I och med lantbruksundervisningens omläggning till högskolemässiga mera former synes det önskvärt, att i varje institutionsbyggnad ett särskilt rum inredes för seminarieövningar. I regel torde behöva beräknas plats i detta rum för än studielinjes elever åt gången. I nämnda torde även mer en rum kunna avhållas tentamina, i första hand skriftliga sådana. Av betydelse för studie- och forskningsarbetet torde också att varje vara, institution äger tillgång till ett handbibliotek i omedelbar närhet till institu-

tionens arbetslokaler. Det i vilket handbiblioteket inhyses, torde även rum, kunna tjänstgöra såsom skrivrum för eleverna.

Anmärkningar till punkt 2.

Laboratoriesalen för mikroskopering är avsedd för 30 elever. Till m. m. nämnda sal torde kunna förläggas vissa övningar bland annat avseende växtoch frökännedom, växtpatologi Sannolikt torde i denna sal endast obem. m. tydlig plats kunna beredas för botaniska samlingar.

Laboratoriesaleni fysiologi avsedd för samtliga elever, då i detta är även men fall mindre elever torde böra samarbeta vid lösandet av olika uppgrupper av gifter, har salen ansetts kunna beräknas något mindre än mikroskoperingssalen. den tid, då allmänna övningskurser icke pågå, bör salen kunna utnyttjas Under för specialarbeten försigkomna elever. av mera Det föreslagna mindre kemiska laboratoriet är avsett för vissa speciella arbeten, såsom framställning näringslösningar 0. dyl. av

Anmärkningar till punkt 3.

Laboratoriesalarna för anatomi, fysiologi och fysiologisk kemi âiro närmast avsedda för husdjurslinjens elever. Vid förberedande laborationer i anatomi och fysiologi torde emellertid alla elever i årsklass samtidigt kunna vara nären varande, därest de vid arbetet äro uppdelade på mindre grupper. Rummen för undervisningen i sjukvårdslära och mjölkhushållning äro näravsedda för samlingar i ämnen, varjämte i tillfällig mast resp. samma rum arbetsplats bör kunna beredas vederbörande lärare. Byggnaden för övningar i exteriörlära skola lättare konavses vara av struktion. Mitt på golvet bör finnas plats för demonstration levande djur, av amfiteatraliskt anordnade bänkrader för studerande. Möjlighet till vid sidorna såväl tak- sidobelysning bör finnas. Lokalen bör kunna vid behov uppsom värmas. mindre stallbyggnad, där djur kunna uppställas i väntan på att bliva En demonstrerade, bör finnas i anslutning till förutnämnda övningshall.

Anmdrkmngar till punkt

Vid undervisningen i vissa till 4 a och b hörande ämnen är det

grupp

önskvärt, att varje elev har något större utrymme till sitt förfogande än eljest.

Den föreläsningssalen, är avsedd att samtliga elever i en årsstörre som rymma klass, har därför beräknats något rymligare än övriga föreläsningssalar. Den mindre föreläsningssalen är avsedd att komma till användning vid

specialföreläsningar för särskild studielinje. I prepareringsrummen böra finnas för utförande ritningar, graresurser av fiska framställningar dyl., må erfordras för undervisningen uti ifrågao. som varande ämnen. Ritsalen beräknas böra lämna utrymme för 30 elever. Vid övningarna i fysik förutsättas eleverna uppdelade i mindre grupvara sysselsatt med sin uppgift. per, var och en Redskapshallen tänkes jämförelsevis lätt konstruktion. Maskinvara av laboratoriet och verkstadsutrymmet, vilka böra stå i förbindelse med redskapshallen, kunna måhända behöva solitt byggda; i varje fall bör för vara mera dessa lokaler möjlighet till uppvärmning förefinnas.

Anønärkningar till punkt 5.

Det för bibliotekslokaler föreslagna utrymmet torde icke omedelbart vara erforderligt i sin helhet. Det kan emellertid förväntas, att utrymmesbehovet skall snabbt, och det torde därför icke dröja avsevärd tid, förrän växa mera de till början förefintliga reservutrymmena behöva disponeras för det aven sedda ändamålet. Med föreslagen storlek torde samlingssalen komma att rymma 250-300 Den avsedd tagas i anspråk jämväl såsom föreläsningssal, personer. är att föreläsningar i vissa fall hållas för alla eller flertalet ex. när gemensamma studerande vid högskolan.

Elevernas nuvarande kårlokziler omfatta vid Ultuna cirka 150 m och vid Alnarp cirka 200 m2 golvyta. Antalet elever är samtidigt omkring 50 vid Ultuna och omkring GO vid Alnarp. Här har räknats med 150 n12 golvyta och omkring 100 elever.

Särskilda anordningar för beredande tillgång av till rum för styrelsen hava icke ansetts erforderliga. Styrelsen torde nämligen kunna hålla sina sammanträden i kollegierummet.

Anmärkningar till punkt

Skall Stockholm väljas till förläggningsplats för den blivande lantbrukshögskolan, torde denna under alla förhållanden böra placeras på något avstånd från stadens planlagda område. Vare sig lantbrukshögskolan förlägges till Stockholm eller till någon platserna för av de nuvarande lantbruksinstituten, torde det därför nödvändigt att i likhet med förhållandet vara vid — ex. veterinär- och skogshögskolorna anordna matservering vid högskolan. Även ~— om internatsystemet icke skulle komma att tillämpas, bör sålunda tillfälle beredas eleverna att intaga åtminstone någon måltid dagen vid om högskolan, enär tiden för studier därstädes eljest skulle bliva alltför splittrad. Oberoende

av förläggningsorten torde även böra räknas med, att åtminstone assistenter

och amanuenser skola erhålla bostadsrum vid högskolan, och dessa böra då också kunna erhålla kost på plats. Slutligen torde det samma vara nödvändigt, att speciallärare och andra tillfälliga lärare vid högskolan kunna mera erhålla förplägnad under sin tjänstgöring därstädes.

Anmärkningar till punkt

Det har synts de sakkunniga i hög grad önskvärt, den vara att person, som bär högsta ansvaret för ledningen institution den omfattning av en av som den nu ifrågavarande, beredes bostad inom dess område, för därigenom att sättas i tillfälle att utöva ständig tillsyn över institutionen. I byggnadsprogrammet

har därför upptagits jämväl bostad åt högskolans rektor.

Anmärkningar till punkt 8.

Såsom redan antytts, torde vid den blivande lantbrukshögskolan bostadsrum

böra finnas tillgängliga åtminstone för erforderliga assistenter och amanuenser. Därutöver böra finnas möjlighet att härbärgera föredragshållare synes eller annan tillfällig lärare, gör kortare uppehåll vid högskolan. I som programmet har därför såsom ett minimum räknats med 10 bostadsrum för ovan avsedda ändamål.

Anmärkningar till punkt .9.

Såväl maskinist olika vaktmästare måste givetvis bosatta som vara inom högskolans område. För och nämnda befattningshavare har räknats var en av med bostad om två och kök. rum

Programmet upptager såsom nämnts samtliga för undervisningen erforderliga viktigare lokaler och är sålunda närmast tillämpligt vid förläggning lantav brukshögskolan till plats, varest förut inga för ändamålet användbara lokaler finnas tillgängliga. Vid förläggning till plats, där redan förefintliga lokaler kunna tagas i anspråk för undervisningsändamål, blir det givetvis erforderligt att taga under övervägande, på vad sätt de tillgängliga lokalerna eventuellt efter ombyggnad ——— lämpligen kunna utnyttjas, och vilka inskränkningar i —— det uppgjorda byggnadsprogrammet, därigenom kunna åvägabringas. som

Ehuru förberörda byggnadsprogram såsom redan nämnts uppgjorts för den Andringar i undervisningen vid huvudalternativ A, har det visat sig kunna byggnadshögskolemässiga behovet vid tjäna till underlag för bedömande byggnadsbehovet jämväl vid huvudalterav huvudalternativ B. De beräkningar, gjorts på denna punkt, hava nämligen visat, att nativ B. som skiljaktigheterna i utrymmesbehov mellan de båda undervisningssystemen icke

bliva särskilt stora. En omständighet, i hög grad är ägnad att underlätta som jämförelsen mellan utrymmesbehovet vid dc båda systemen, är den, att antalet

elever, årligen vinna inträde, förutsatts lika stort för de olika slagen som vara undervisningsanstalter, nämligen 30. Härav följer, att storleken enskilda av av föreläsnings-, rit- och laboratoriesalar röner föga inflytande den särskilda av undervisningsanstaltens karaktär.

Vid jämförelse med förut anförda förteckning över lokalbehovet torde man

sålunda för lantbrukshögskola med därtill anknuten agronomkurs vid huen vudalternativ B endast behöva räkna med följande olikheter i fråga om utrym-

mesbehovet. Punkterna 1-2. På grund olikheten i fråga lärarpersonal i jämföav om relse med huvudalternativ A kan räknas med ökning i utrymmesbehovet av en omkring 15 m2. Punkt 3. På denna avdelning tillkommer ett arbetsrum för lärare 25 m2.

Punkt 4. Den mindre föreläsningssalen behöver ökas med 10 m2, så att plats

kan beredas för ett större antal åhörare. Därjämte torde ytterligare ritsal en erforderlig. Dock torde denna icke behöva större än 70 m2. vara vara Punkt 5. Elevernas kårlokal böra beräknas 50 m2 större. synes Punkt 6. För mässen torde böra räknas med följande utrymmen:

180 m2 2 matsalar . . . . . . . . . 7 för restauratris och personal 140 ’ rum . Kök med tillhörande utrymmen l20

Summa 440 ma

vilket innebär ökning i förhållande till alternativ A med 100 m2. en Punkterna 7-9, Ingen ändring i utrymmesbehov förutsättes.

Sammandrag.

Kemi, allmän jordbrukslära 1050 m2 1. m. m. . 2. Botanik, växtodlingslära m. m. 885 . m2 Husdjurslära m. m. 1060 + 220 . . . . . . . . 4. Kulturteknik, lantbruksekonomi m. m. 990 + 650 . 5. Bibliotek, administration m. m. 1040 . 6. Mässutrymmen 440

7. Rektorsbostad 200 ‘ . . . . . . . 8. Bostadsrum åt assistenter m. fl. 200 . 9. Vaktmñstarbostäder 360

Summa 6225 m2 + 870 mg

Den totala ökningen i utrymmesbehov, jämfört med huvudalternativ A, blir

sålunda 270 m2 effektiv golvyta.

Beträffande alternativ B III, innebär förläggning till Stockholm av som lantbrukshögskola utan lokalt samband med agronomkurs, blir givetvis ut-

rymmesbehovet avsevärt mindre än det angivna. Närmare uppgifter över nu erforderliga lokaler vid alternativ B III lämnas i det följande i samband med

redogörelse för byggnadskostnaderna vid nämnda alternativ sid. 149 ff..

Ovan angivna förteckning över lokalbehovet förutsätter, att de egentliga

undervisningslokalerna uppdelas på fyra institutionsbyggnader. Denna åtgärd

är när1na.st motiverad därav, att förläggning lantbrukshögskolan till en av ett dera av de nuvarande båda lantbruksinstituten med hänsyn till förefintliga

byrggnadsresurser synts, ock med vissa jämkningar, förutsätta dylik om uppdelning. Vid förläggning högskolan till Stockholm är det emellertid möjav ligt och måhända även lämpligt att sammanföra de olika undervisningsloka-

lerna i ett eller två större komplex. Vid beräkning byggnadskostnaderna av för stockholmsalternativen har också utgåtts ifrån, a.tt de egentliga undervis-

ningslokalerna skulle sammanföras i två byggnader, varigenom någon minsk-

ning i utrymmesbehov kunnat vinnas. Huruvida ytterligare begränsning av byggnadskostnaderna skulle kunna ernås att förlägga alla erforderliga genom institutionslokaler till ett enda byggnadskomplex, förefaller tvivelaktigt.

Kostnader för Sedan ovannämnda allmänna uppgifter rörande bjyggnadsbehovet för den

byggnader högre lantbruksundervisningen lämnats, övergå de sakkunniga till redonu att m. m. vid göra för verkställda beräkningar över de sannolika kostnaderna. för byggnader olika utredningnaltema- m. m. vid vart och ett de för utredning kvarstående alternativen. av sex tiv.

Alternativ A

1. Lantbrukshögskola vid Ultuna.

Därest fristående lantbrukshögskola enligt alternativ A skulle en upprättas vid Ultuna, enligt de sakkunnigas förmenande följande anordningar böra synas med avseende

vidtagas

på olika vid Ultuna lantbruksinstitut befintliga bygg-

na er. Till den k. elevbyggnadevz böra förläggas erforderliga institutionslokaler s. i lantbruksbotanik, allmän ärftlighetslära, lantbrukszoologi, marklära, allmän

jordbrukslära, växtodlingslära, skogshushållning och trädgårdsskötsel. Ifråga-

varande lokaler kunna beräknas upptaga hela bottenvåningen förutom vakt- — mästarbostaden, fortfarande bör kvar hela första våningen som vara samt —— en del av andra våningen. Elevernas kårlokaler böra flyttas till erforderlig

ny institutionsbyggnad, och de i elevbyggna.den förefintliga 46 bostadsrumav men för elever torde 33 få omändras till undervisningslokaler, varefter endast

13 bliva kvar för sitt tidigare ändamål. I källarvåningen böra ytterligare utrymmen tagas i anspråk för undervisningen.

I kemiska laboratoriet bör beredas plats för erforderliga institutionslokaler

för lantbrukskemi samt bakteriologi. Ifrågavarande institutionslokaler kunna

förväntas taga hela byggnaden i anspråk, sålunda även utrymmet för den till

nämnda byggnad förlagda professorsbostaden. nu I byggnaden för den nuvarande agroøzomisk-botaniska institutionen torde

böra inrymmas institutionerna för matematik, fysik och meteorologi, kultur

teknik, redskapslära och husbyggnadslära. Emellertid det tänkbart, i är att nämnda byggnad med lika fördel inrymmas institutionerna för marklära och

allmän jordbrukslära., i vilket fall institutionerna för kulturteknik finge m. m. förläggas till den k. elevbyggnaden. Dylik ändrad disposition bygg-t s. av naderna. torde icke förorsaka större ändring i byggnadskostnaderna..

För undervisningen i redskapslära tages jämväl den k. muscibg/ggnadcn A s. i anspråk.

Till rektorsbyggnadcn böra såsom förläggas bibliotek, rektorsbostad, stynu relserum och rektorsexpedition. För biblioteket bör åtminstone inom —— en nära framtid disponeras hela bottenvåningen, varför den hit förlagda lärar- — bostaden får försvinna. Å byggnadens vind torde kunna inredas några bostads-

rum för assistenter fl. m.

Övriga byggnader vid lantbruksinstitutet flygelbyggnad med elevbostä- —— der, försöksväxthus, försökslada, restaurangbyggnad, bostadshus för profesoch tjänarebostäder böra även i fortsättningen disponeras för sitt ursorer ~— sprungliga ändamål. Slutligen är den redan under nuvarande förhållanden erforderliga demonstrationshallen för djur givetvis minst lika behövlig för mot-

svarande ändamål vid högskolan. För tillgodoseende det ytterligare behovet lokaler för undervisningen av av uppföres undervisningsbyggnad. Till denna byggnad förläggas sålunda en ny samlingssal, kollegierum, kamrerarexpedition, elevernas kårlokaler och vakten mästarbostad samt vidare institutionslokaler för undervisningsämnena husdjurens anatomi och fysiologi, husdjurens avels- och raslära, husdjurens utfodring och skötsel, husdjurens hälso- och sjukvårdslära, mjölkhushållning, nationalekonomi med statistik, lantbruksekonomi med handelslära, lantbruksbokföning, rättslära och pedagogik. I byggnadens vindsvåning bör kunna beredas

plats för ett antal bostadsrum åt assistenter och elever. Det vid Ultuna sedan år 1862 förefintliga gasverket blir otillräckligt efter inrättande lantbrukshögskola därstädes. För tillgodoseende högskoav en av lans behov det tänkbart, antingen att uppföra ett nytt, tillav gas synes vara räckligt stort gasverk vid Ultuna eller att söka anslutning till Uppsala stads

gasverk. Verkställd preliminär utredning har givit vid handen, att de sannolika anläggningskostnaderna kunna beräknas bliva ungefär lika stora vid de båda alternativen eller omkring 45 000 kronor, vilket belopp torde böra upptagas bland engångskostnaderna för högskolan. Valet mellan de båda alterna-

tiven torde få göras beroende resultatet ytterligare utredning i ämnet. av av De sakkunniga hava låtit arkitekten Victor Holmgren i Uppsala utarbeta detaljerat förslag till olika undervisningslokalers placering inom respektive

byggnader. Ifrågavarande förslag illustreras till väsentlig del de skiss-

av ritningar, fogats vid betänkandet. Förslaget måste givetvis betecknas som

såsom preliminärt, och det kan vid arbetets utförande måhända befinnas ända-

målsenligt att vidtaga vissa ändringar i de föreslagna dispositionerna. Önskvärt

naturligtvis, vederbörande professorer kunde hinna utnämnas innan vore om institutionsbyggnaderna bleve iordningställda. Den bästa garantien för att en institutionsbyggnad skall bliva tillfredsställande anordnad torde nämligen vara, att den planlägges efter anvisningar och förslag kunnig prefekt, som även av en gärna torde böra övervaka själva uppförandet byggnaden. Skulle nämnda av anordning särskilda anledningar icke kunna genomföras, torde möjligen före av det slutliga ställningstagandet till frågan institutionsbyggnadernas lämpom ligaste anordnande på detta område förefintlig in- eller utländsk speciell annan sakkunskap böra anlitas. Emellertid torde vid dylik eventuell justering den

totala omfattningen erforderliga utrymmen för undervisningen icke kunna av väntas undergå nämnvärd ändring, och nyssnämnda skissritningar torde därför med fördel kunna läggas till grund för approximativa beräkningar över de med

lantbrukshögskolans inrättande förenade byggnadskostnaderna.- Enligt det uppgjorda byggnadsförslaget skulle vid lantbrukshögskolan

kunna beredas plats för, utöver i det föregående såsom oundgängligen erforderliga Omnämnda 10 bostadsrum för assistenter fl., ytterligare 25 bostadsm. för elever. Av ifrågavarande 35 skulle 13 bliva förlagda till nurum rum varande elevbyggnaden, 10 till den institutionsbyggnaden, 5 till flygelnya en byggnad, 4 till nuvarande rektorsbyggnaden och 3 till restaurangbyggnaden.

Härtill komma 3 gästrum, nämligen ett i rektorsbyggnaden och två i restau-

rangbyggnaden. Det torde också få önskvärt, att bostad kan beredas vid höganses vara skolan ,iämväl åt ett visst antal elever. Särskilt för sådana elever, hunsom nit så långt i sina studier, att de äro sysselsatta med försöksarbeten å fältet

eller i husdjursstallarna, för vilka arbeten ofta hela dagarna torde få tagas i anspråk, bör det stort värde att hava bostad vid högskolan. För vara av andra elever återigen torde det, sedan den spårvåigsförbindelsen mellan nya Uppsala och Ultuna blivit ordnad, icke förenat med större olägenheter att vara vara bosatta i Uppsala.

För approximativ beräkning de med lantbrukshögskolans förläggande av till Ultuna förenade byggnadskostnaderna hava de sakkunniga anlitat omför-

malde Holmgren. Ifrågavarande beräkningen hava såsom bil. B fogats vid

detta betänkande. Enligt berörda bilaga skulle byggnadskostnaderna i sammandrag kunna beräknas på följande satt.

Sammandrag av byggnadskostnader för erforderliga lokaler avseende till en Ultuna förlagd lantbrukshögskola.

Ãndringsarbeten och reparationer redan befintliga byggnader. av

1 Institutionsbyggnad för marklära och allmän jordbruks-

lära, botanik och växtodlingslära nuvarande elevbyggm. m. naden .87 300:- . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 Institutionsbyggnad för lantbrukskemi och bakteriologi

nuvarande kemiska institutionen . . . . . . . . 58 000: —~ 3 Institutionsby gnad för kulturteknik, redskapslära och

husbyggnadslära nuvarande agroxiornisk-botaniska in m. m. stitutionen 13 100: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . — 4 Rektorsbyggnaden . . . . . . . . . . . . . . . §29000: -- 5 Redskapshallen nuvarande museibyggnaden 19 200: . . . . — 6 Restaurangbyggnaden . . . . . . . . . . . . . . 2 000: - 7 Bostadshus för maskinist och 3 vaktmästare 6 000:- 8 . . . . Flygelbyggnader till rektorsbyggnaden 5000:- 219 6-00; . . . . . . .

Nybyggnadsnrbete.

Byggnad innhållande adrninistrationslokaler, samlingssal,

kårlokaler, institutioner för husdjurslära och lantbruksekonomi

675000:-

Ledningar m. m.

1 Ledningar för jämte pumpstation .45 000: gas 2 . . . . . . Yttre ledningar för vatten och avlopp utöver dem som erfordras redan vid nuvarande förhållanden 7 2005-- . . . . . . . 3 Väganläggningar och planteringar .#10 . -j 62 200; . . . . . . .

Kronor

956 800: —

Härtill kommer uppförandet den byggnad för övningar i exteriörlära, av som även vid nuvarande förhållanden måste erforderlig, samt vissa förbättanses ringsarbeten avseende avloppsledningen. Kostnaderna för ifrågavarande anord-

ningar kunna, såsom redan anförts, uppskattas till sammanlagt 52 800 kronor.

De totala byggnadskostnaderna för lantbrukshögskola vid Ultuna enligt en huvudalternativ A skulle alltså belöpa sig till 1 009 600 kronor.

2. Agronomkurs vid Alnarp.

Kostnaderna. för erforderliga förbattringsarbeten avseende fristående agronomkurs vid Alnarp hava i det föregående beräknats till 185 000 kronor

1 De totala kostnaderna för ifrågavarande förbättringsarbeten vid Alnarp belöpa sig till 268 000 kronor jämför sid. 132. Av nämnda kostnadssumma komma emellertid 83000 kronor på den del av berörda förbättringsarbeten, som avse Alnarps egendomochlantbruksskola, och de sakkunniga hava utgått ifrån, att särskilt anslag skall äskas till bestridande av sistnämndadel av totalkostnaderna.

II. Alternativ A II.

1. Lantbrukshögskola vid Alnarp.

Vid eventuell förläggning fristående la-ntbrukshögskola. enligt alterav en nativ A till Alnarp böra enligt de sakkunnigas mening de för Alnarps lantbruksinstitut avsedda byggnaderna disponeras på följande sätt. Till slottet förläggas erforderliga lokaler för undervisningen i matematik, fysik och meteorologi, kulturteknik, redskapslära, husbyggnadslära, nationalekonomi med statistik, lantbruksekonomi med handelslära, lantbruksbokföring, rättslära och pedagogik. Därjämte böra kollegierum och rektorsexpedition ävensom elevernas kårlokaler fortfarande förlagda dit. Biblioteket bör vara flyttas från sin nuvarande plats i flygelns bottenvåning till andra våena ningen, där i mån behov bostadsrum för elever omändras till biblioteksav lokaler. Så småningom torde hela denna våning behöva tagas i anspråk för biblioteksändamål. De nuvarande bibliotoksutrymmena ävensom de 12 i första våningen belägna bostadsrummen för elever omändras till undervisningslokaler. Av bostadsrum återstå därefter endast de 14, äro belägna i vindsvåningen som och mittornet. Den i slottet inrymda vakt-mästarbostaden, redan vid som nuvarande förhållanden böra flyttas, bör givetvis icke heller kvar anses vara efter eventuell omändring till högskola. Kemiska laboratoriet bibehålles i huvudsak oförändrat. Tillräckligt utrymfinnes här för högskolans institution för lantbrukskemi, utan att de till me nu byggnaden förlagda bostadslägenheterna behöva tagas i anspråk. Nuvarande utrymmen i veterinéirbg/ggnaden även professorsbostaden böra helt tagas i anspråk för undervisningsändamål. I nämnda byggnad jämte erforderlig tillbyggnad inrättas institutionslokaler för husdjurens anatomi och fysiologi, husdjurens avels- och ra.slära, husdjurens utfodring och skötsel, husdjurens hälso- och sjukvårdslära samt mjölkhushållning. I vindsvåningen böra kunna inredas ett 10-tal bostadsrum för assistenter fl. Till den inm. nya stitutionsbyggnaden bör även förläggas vaktmästarbostad. Det i veterinären byggnaden inredda stallutrymmet bibehålles. Övriga byggnader bibehållas för sitt nuvarande ändamål. För tillgodoseende det ytterligare behovet lokaler för undervisningen av av uppföres en ny byggnad, till vilken förläggas erforderliga institutionslokaler för marklära, allmän jordbrukslära, lantbruksbotanik, bakteriologi, allmän ärftlighetslära, lantbrukszoologi, växtodlingslära., trädgårdsskötsel och skogshushållning. Till sagda byggnad förlägges därjämte samlingssalen ävensom en vaktmästarbostad. Även i denna byggnad böra i vindsvåningen kunna inredas ett 10-tal bostadsrum åt elever. Nybyggnad är vidare erforderlig för erhållande bostäder åt maskinist av en samt två vaktmästare. Av dessa bostäder är såsom förut nämnts vakten mästarbostad erforderlig redan vid den nuvarande institutsundervisningen. Den även under nuvarande förhållanden erforderliga redskapshallen med maskinlaboratorium och verkstadsutrymme är givetvis också behövlig för högskoleundervisningen. Detsamma gäller i fråga demonstrationshallen för om djur. Kraven på centralt vattensystem och förbättrat avloppssystem kvarstå ävenledes oförminska.de. Vid Alnarp finnes för närvarande ett äldre acetylengasverk. Förlägges la.ntbrukshögskolan till Alnarp torde det emellertid bliva erforderligt att där inrätta ett större gasverk för framställning lysgas för laboratoriernas behov. av Kostnaderna härför kunna anslås till i runt tal 45 000 kronor. På uppdrag de sakkunniga har arkitekten O. E. Hägg i Malmö verkav ställt preliminära beräkningar över kostnaderna för erforderliga omändrings-

och nybyggnadsarbeten vid Alnarp. Därvid hava kostnaderna för omändringsarbeten allt efter graden svårighet beräknats till 75-125 kronor mg av per golvyta.. Uppförandet av ny- och tillbyggnader för undervisningsändamål har ansetts kunna väntas medföra en kostnad av i medeltal 300 kronor per m effektiv golvyta. Vid beräkning nämnda enhetspris för byggnadsav kostnader har i tillämpliga delar använts metod, i det följande samma som angives vid redogörelse för de beräknade byggnadskostnaderna för till en

Stockholm förlagd lantbrukshögskola alternativ A III. Vaktmästarbostaden

har beräknats kunna uppföras något billigare eller till ett pris av 235 kronor per m3 effektiv golvyta. De sammanlagda kostnaderna hava sålunda ansetts kunna beräknas till följande belopp.

Sammandrag av sannolika byggnadskostnader för erforderliga lokaler avseende en till Alnarp förlagd lantbrukshögskola.

1. Ändringsarbeten och reparationer redan befintliga byggnader. av 1 Institutionslokaler för kulturteknik samt för m. m.

lantbruksekonomi m. m. slottets bottenvåning samt en del

av dess första våning 95 700 kronor, eller efter avdrag för redan upptagen kostnad för ändringsarbeten isamband med vaktmästarbostadens förflyttning med 10 000 kronor 85 700: . . . ——— 2 Bibliotekslokaler slottets andra våning . . . . . . 100 000: —~ 3 Omändring veterinärbyggnaden 44 800: av -- . . . . . . . . 4 Institutionsbyggnaden för lantbrukskemi nuvarande kemiska laboratoriet 5000:- . . . . . . . . . . . . . 235 500;

Nybyggnadsarbeten.

1 Nybyggnad för institutioner i jordbrukslära, marklära, lantbruksbotanik m. samt tillbyggnad för institum. tioner i husdjurslära tillhopa 2 305 m2 effektiv golvm. m., yta ä i medeltal 300 kronor . . . . . . . . . . .691 500: - 2 Nybyggnad för maskinist- och vaktmästarbostäder, efter

avdrag för den vaktmästarbostad, som enligt vad förut anförts redan under nuvarande förhållanden kan anses erforderlig, 120 m: ä 235 kronor .28 200:- 719 70mm . . . . . . . . . . . . Diverse. 1 Gasverk 45000:- . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 Väganläggningar och planering WIl____(_)2:_-_: m. m. 55 000; . . . . . . .

Kronor l 010 200: - Härtill komma. kostnaderna för uppförande redskapshall och för av m. m. förflyttning av vaktmastarbostaden i slottet ävensom för vatten- och avloppssystem. Ifrågavarande kostnader, vilka även vid nuvarande förhållanden måste

elrforderliga, hava i det föregående beräknats till sammanlagt 185 000

éflnses

ronor. De totala kostnaderna för byggnader för till Alnarp förlagd lantm. m. en p enligt huvudalternativ A skulle alltså belöpa sig till 200

ärukshögskola

1 195

ronor. Genom att anordna ett visst antal bostadsrum för studerande i de erforderliga nya institutionsbyggnaderna skulle efter omorganisationen även vid Alnarp omkring 35 bostadsrum ståtill förfogande för assistenter, och amanuenser vissa andra studerande. Beträffande möjligheterna för elever vid till Alen narp förlagd lantbrukshögskola att på annat håll anskaffa lämplig bostad, kan

‘ Se noten sid. 142.

givetvis erhållas de närliggande städerna Lund eller Malmö. Vissersådan torde mellan endera nyssnämnda städer och Alnarp bliva förligen resan av enad med något väsentligt större tidsuppoffring än som kan väntas om än fallet vid mellan Uppsala och Ultuna, betydande olägenhet bliva resa men mera grund det avståndet mellan bostadsort och studieplats för studierna på av större torde behöva befaras. För övrigt finnas i närheten av Alnarp tre större samhällen, nämligen Åkarp, Lomma och Arlöv, och såvitt de sakkunniga hava sig torde det icke förenat med svårighet för åtminstone flertalet bekant, vara studerande vid lantbrukshögskolan att erhålla bostad i nämnda samhällen.

2. Agronomkurs vid Ultuna.

förbättringsarbeten kunna på sätt i det före- Kostnaderna för erforderliga gående angivits beräknas till 52 800 kronor.

III. Alternativ A III.

1. Lantbrukshögskola i Stockholm.

Alternativ A III innebär, att lantbrukshögskolan skulle förläggas till Stockholm eller i dess omedelbara n.ärhet. Med hänsyn till nämnda högskolas katorde det icke kunna råda än mening därom, att högskolan raktär mer en helst bör förläggas till den k. vetenskaps.staden, det i dylikt fall s. v. s. Djurgården, dit redan tidigare förlagts institutioner för, bland område av Norra centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet, skogshögskolan annat, veterinärhögskolan. De sakkunniga hava icke närmare tagit ställning till och den blivande lantbrukshögskolan lämpligast borde uppföras frågan o1n varest under förutsättning dess förläggande till Stockholm; dock den del av av synes lägenheten Frescati, ligger mellan skogshögskolans område å sidan som ena Bergianska trädgården och vetenskapsakademiens tomtområde den andra samt sidan möjligen kunna komma i fråga såsom tomtplats för lantbrukshögskolan. I det tidigare anförda byggnadsprogrammet för laintbrukshögskolan torde vissa besparingar i fråga utrymmesbehov kunna åstadkommas därigenom, om någon del undervisningen förlägges till fackhögskola. Undervisatt av annan ningen i skogshushållning kan sålunda tänkas förlagd till skogshögskolan, vari-

det för samlingar i trädgårdsskötsel och skogshushållning avsedda rumgenom

60 mg blir överflödigt. Samlingarna i trädgårdsskötsel förutsättas näm-

met ligen kräva mindre utrymme, varför de torde kunna inrymmas i de för samlingar i botanik och växtodlingslära avsedda lokalerna. Undervisningen i husdjurens anatomi och fysiologi samt i husdjurens hälsooch sjukvårdslära har förutsätts kunna förläggas till veterinärhögskolans institutioner. Därigenom skulle följande eljest erforderliga utrymmen inbesparas

vid lantbrukshögskolan: .100 mg 1 laboratoriesal för anatomi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . fysiologi 80 1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 fysiologisk kemi 60 P . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40 för undervisningen i sjukvårdslära . 1 rum . . . . . . . . . . . . . . 2 professor i husdjurens anatomi och fysiologi 60 ‘ . . . . . . . . . 1 samlingar preparat intill anatomisalen 80 r . . . . . . . . . . . .

saga; DÅQTJ

Därjämte någon minskning i det totala behovet utrymme för lantsynes av vinnas därigenom, samtliga för själva undervis-

brukshögskolan kunna att

erforderliga lokaler sammanföras i två större byggnadskomplex. ningen

10-273493

H6

Behovet lokaler och utrymmen för till Stockholm förlagd högskola, av en anordnad i överensstämmelse med huvudalternativ A, torde sålunda kunna beräknas på följande sätt:

Institutioner för lnntbrukskemi, lontbrnksbotnnik, bakteriologi, allmän åirftlighctslära, lantbrnkszoologi, murklâira, allmän jordbrnkslärn, växtodlingslärn och trädgårdsskötsel. Golvyta m Gemensamt : 2 föreläsningssalar å 70 mg . . . . . 1 rum för seminarieövningar och tentamina handbibliotek samtidigt skrivrum

Kemi och markldra: laboratoricsal för kemi .100 . . . . . . . 7 mark- och jordartslära S0 . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . diskrum även plats för förbrukningsartiklar m. 30 m. . rum för professor i lantbrukskemi 60

i marklära 60 . T elever specialarbeten 100

. . . . . . . . . . . . . . . . . 3 rum för samlingar i marklära med geologi och allmän jordbrukslära 200

Botanik och jordbrukslära m. m.:

1 laboratoriesal för mikroskopering samtidigt plats för botaniska m. m.

. . . . professor i lantbruksbotanik 60

. . . . . . â 3 rum för samlingar i botanik och jordbrukslära

Summa 1 830

Institutioner för husdjurens avels- och raslära, husdjurens utfodring och skötsel, mjölkhushållning; matematik, fysik, kulturteknik, redskapslära, husbyggnndslära; nationalekonomi, lantbruksekonomi, lantbruksbokföring, rättslära och pedagogik. Golvyta. m Gemensamt.- 3 föreläsningssalar å 90, 70 och 50 m2 210 resp. 1 rum för seminarieövningar och tentamina 50 1 e handbibliotek samtidigt skrivrum 50

Transport 310

Transport 310

Husdjursliira m. m.:

prepareringsrum 30 1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60 2 för undervisningen i mjölkhushållning rum . . . . . . . . . . . . professor i husdjurens avels- och raslära. 30 1 D . . . . . . . . . utfodring och skötsel 30 1 . . . . . . . . assistent 20 1 a . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 125 5 elever specialarbeten. . . . . . . . . . . . . . . . . . samlingar 170 2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Kulturteknik m. m.:

30 1 prepareringsrum . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100 lritsal . . . . . . . ..

i fysik 80 1 rum för övningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . professor i kulturteknik 30 1 . . . . . . . . . . . . . . . . . 60 3 r speciallärare och assistent . . . . . . . . . . . . . . . . specialarbeten 50 2 a elever . . . . . . . . . . . . . . . . . samlingar 200 3 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Lantbruksekonomi m. m.:

samtidigt plats för samlingar i lantbruksekonomi 40 1 prepareringsrum . .

professor i lantbruksekonomi 30 1 rum för . . . . . . . . . . . . . . . speciallärare 40 2 i 7 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . elever specialarbeten 50 2 v . . . . . . . . . . . . . . . . .

Summa 1 485

A___ d

i exteriörlära 150 Lokal för övningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . Stallutrymme . 70 220 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Mnskinlaboratorium 100 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .500 Redskapshall . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Verkstadsutrymme 50 650 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Summa 870

torde böra beräknas utrymmesbehov i ti- För övriga ändamål samma som

byggnadsprogram angivits. Det totala behovet lokaler för digare anförda av

Stockholm förlagd lantbrukshögskola enligt alternativ A framgår nären till

nedanstående sammandrag. mare av

Sammandrag.

1 830 m2 1. Kemi, botanik, jordbrukslära m. m. . . . . . . . . m2 kulturteknik, lantbruksekonomi 1 485 + 870 2. Husdjurslära, m. m. . . Bibliotek, administration 990 3. m. m. . . . . . . . . . . Mässutrymmen 340 4- . . . . . . . . . . . . . . . . . Rektorsbostad 200 5. . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bostadsrum åt assistenter 200 6. m. m. . . . . . . . . . . Vaktmästarbostäder 360 7. . . . . . . . . . . . .

m + 870 m’

Summa 5 405

kostnaderna för uppförande ifrågavarande byggnader Vid beräkning av av

de sakkunniga ansett sig kunna använda den metod, utgår från ett hava som varje kubikmeter byggnadens volym. Vid använduppskattat enhetspris för av

nyssnämnda metod för kostnadsberäkningarna hava efter överläggningen av

byggnadsingenjören- L. E. Hellstedt i Stockholm följande norning i amnet med

blivit tillämpade: mer

1 Den erforderliga effektiva golvytan beräknas ökad med 60 % för kapp-

rum, toaletter, korridorer, trapphus samt inneroch ytterväggar m. m.

2 Genomsnittshöjden etage beräknas per till 3.6 m. 3 Byggnadskostnaden m3 beräknas per vid högskolans förläggning till Stockholm — till 60 kr., vilket pris motsvarar kostnaden för —- ett normalt bostadshus i Stockholm.

4 Priset m2 effektiv golvyta per blir då 1.6 X 3.6 X 60345.60 eller i

runt tal 350 kronor.

5 Nyssnämnda pris samtliga kostnader avser för byggnaderna fullt färdiga

även arkitekt- och kontrollantarvoden m. m. med därtill hörande grundlägg-

ning och inre ledningar, däremot icke de eventuella kostnaderna för tomt och

ledningars framdragande till denna.

6 För byggnader lättare konstruktion, av såsom övningshallen i exteriör-

lära och redskapshallen med tillhörande utrymmen, har ansetts kunna räknas

kostnad för uppförandet

meld

en a.v i runt tal 200 kronor m2 effektiv per go vyta.

Med tillämpning nyssnämnda kunna av normer de totala byggnadskostnaderna för lantbrukshögskola i Stockholm en enligt huvudalternativ A beräknas

uppgå till 5405 X 350 + 870 X 200 2065 750 kronor eller avrundat

2 065 000 kronor.

2. Agronomkurs vid Alnarp.

Kostnaderna för byggnader kunna m. m. liksom för motsvarande kurs vid

alternativ A I beräknas till 185 000 kronor

IV. Alternativ B

1. Lantbrukshögskola vid Ultuna.

Ökningen i utrymmesbehov i förhållande till alternativ A I

se sid. 139 sy-

nes lämpligen kunna tillgodoses på följande sätt. Behovet ökat utrymme vid punkterna av 1 och 2 15 m2 tillgodoses genom att ytterligare ett bostadsrum i elevbyggnaden tages i anspråk för undervis-

ningsändamål.

De under punkterna 3 och 4 förutsätta ytterligare utrymmena, tillhopa

155 m2, förläggas i sin helhet till den institutionsbyggnaden nya för husdjur lära vilken göres i motsvarande m. m., grad större.

Restaurationsbyggnaden torde tillräcklig vara jämväl för fyllande ifrågasätta av nu ökade anspråk på utrymme, varför icke heller i detta fall

behöva räknas synes

med byggnadskostnad för mässlokaler.

Okningen i byggnadskostnader torde sålunda i stort sett inskränka sig till kostnaden för nyssnämnda utvidgning av institutionsbyggnaden för husdjur

lära Ifrågavarande kostnad har m. m. ansetts kunna beräknas uppgå till

omkring 325 kronor m2 effektiv golvyta, per v. 155 X 32550 375 kronor s. eller i runt tal 50 000 kronor.

De. totala byggnadskostnaderna för till Ultuna förlagd en lantbrukshögskola enligt huvudalternativ B kunna sålunda uppskattas till 1 059 600 kronor.

2. Agronomkurs vid Alnarp.

Kostnaderna för byggnader kunna beräknas m. m. bliva likasom vid alterna tiv A I eller 185 000 kronor

‘ Se noten sid. 142.

V. Alternativ B II.

1. Lantbrukshögskola vid Alnarp.

Även vid Alnarp äro restaurationslokalerna så rymliga, att det vid alternativ

B ökade utrymmesbehovet i berörda avseende kan fyllas utan särskilda bygg-

nadsarbeten.

Övrig ökning i lokalbehov får tillgodoses motsvarande utvidgning genom för undervisningen erforderliga nybyggnader. Kostnaden härför kan beav räknas till omkring 300 kronor m2 effektiv golvyta. Enär ifrågavarande per ökning i utrymme upptagits till 170 me, skulle ökningen i byggnadskostnader,

jämfört med alternativ A II, sålunda kunna beräknas till 170 X 300 51 000 : kronor.

De sammanlagda byggnadskostnaderna för lantbrukshögskola vid Alnarp en enligt huvudalternativ B skulle sålunda belöpa sig till 1 246 200 kronor.

2. Agronomkurs vid Ultuna.

Kostnaderna för erforderliga förbättringsarbeten kunna beräknas på. samma sätt vid alternativ A II eller till 52 800 kronor. som

VI. Alternativ B III.

1. Lantbrukshögskola i Stockholm.

Beträffande alternativ BIII gäller i tillämpliga delar vad anförts ovan under alternativ A III med avseende på byggnadstomt för lantbrukshögskolan

ävensom möjligheterna att begränsa utrymmesbehovet för högskolan. På grund

att undervisningen vid högskolan enligt detta alternativ icke omfattar den av allmänna agronomiska utbildningen, blir emellertid lokalbehovet icke oväsentligt

lägre än vid alternativ A III.

Behovet lokaler för lantbrukshögskolan vid alternativ B III synes kunna av beräknas nedanstående sammanställning framgår. på. sätt av

Institutioner för lantbrukskemi, geologi, lantbruksbotanik, bakteriologi, allmän

ärftlighetslära, allmän jordbrukslära med marklära samt växtodlingslära.

Golvyta m

Gemensamt:

1 föreläsningssal 70 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 mindre föreläsningssal 50 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 rum för seminarieövningar och tentamina 50 . . . . . . . . . . . 1 P handbibliotek samtidigt skrivrum §Q 220 . . . . . . . . . . .

Kemi m. m.:

1 laboratoriesal elevlaboratorium 100 . . . . . . . . . . . . . . . . 2 rum för professor i lantbrukskemi och marklära 60 . . . . . . . . . 1 ’ speciallärare 20 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 elever specialarbeten 80 . . . . . . . . . . . . . . . .

arbeten 30 1 rum för grövre . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ldiskrum 30 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1v§.tesvav1erum 10 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 prepareringsrum samtidigt plats för samlingar 50 . . . . . 410 . . . .

Transport 6 30

Transport 630 Bakteriologi: . 2 rum för undervisningen 80

Allmän jordbrukslära och geologi: 1 laboratorium marklära 80 1 rum för assistent 20 . . . . . . . 3 1 elever specialarbeten 70 . 2 9 samlingar 150 1 P grövre arbeten 30 1 prepareringsrum Ä 380 Växtodling och botanik:

. . . . . . . 1 rum för professor i jordbrukslära 30

1 3 speciallärare 20 . . . . . 3 elever specialarbeten 80 . 1 ’ grövre arbeten 30 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 â 2 rum för ytterligare samlingar i botanik och växtodlingslära £O 470 . .

Summa 560

Institutioner för husdjurens avels- ooh raslära, husdjurens utfodring och skötsel, matematik, fysik, kulturteknik, redskapslära, nationalekonomi, lantbruksekonomi samt

pedagogik. Golvyta 111’ Gemensamt: 1 större föreläsningssal 1 . 1 mindre 1 rum för seminarieövningar och tentamina 1 3 handbibliotek samtidigt skrivrum . H usdjursliira 2 : prepareringsrum 30 . . . . mindre laboratorium i kemi 30 rum för professor 30 . . . . . . . . . assistent och elever specialarbeten 120 salar för samlingar 170 380 . Kulturteknilc, redskapsliira och fysik:

1 prepareringsrum 30 1 ritsal 70 . . . . . . . 2 rum för speciallärare . . . . . . . . . . 3 assistent och elever specialarbeten 70

2 J D samlingar 120 . . . . . . . . . . . 1 9 övningar i fysik samt för samlingar 80 410

Lantbruksekonomi m. 1 rum för professor 30 . . . . . . . . . 2 elever specialarbeten 40 . . . . 1 prepareringsrum samtidigt plats för samlingar 40 110

Summa 1 140

l Avses med hänsyn till det jämförelsevis ringa elevantalet samtidigt skola göra tjänst som samlingssal. l Undervisningen i husdjurens anatomi och fysiologi tänkes förlagd till veterinârhögskolan.

Golvyta m

övningar i exteriörlära 220 Byggnad för m. m. . . . . . . . . . . . . Redskapshall 350 m. m. . . . . . . . . . . . . . . . . . . W.#:__:_W.______

Summa 570

3. Bibliotek, administrationsloknler m. m.

Bibliotekslokaler 400 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . klubblokal. 120 Elevernas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60 Kollegierummet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50 Rektorsexpeditionen, 2 rum . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kamrerarexpeditionen, 2 ..ä.__.___â0 rum . . . . . . . . . . . . . . .

Summa 680

Mässutrymmen.

matsalar 110 2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . för restauratris och kökspersonal 80 4 rum . . . . . . . . . . . . . . . med tillhörande utrymmen 80 Kök . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Summa 27 0

Rektorsbostad 200 . . . . . . . . . .

Bostndsrum åt assistenter m. fl.

bostadsrum ä 20 mg 200 10 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7. Vaktmästarbostäder m. m.

Bostad för eldare 60 en m. m. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ._1’8Q Bostäder för 3 vaktmästare ;. . . . . . . . . . . . . . . . . .

Summa 240

Sammandrag.

1 560 mg 1. Kemi, botanik. jordbrukslära m. m. . . . . . . . . mg Husdjurslära, kulturteknik, lantbruksekonomi m. 1 140 + 570 2. m. . .

Bibliotek, administrationslokaler m. 680 I m. . . . . . . . 4. Mässutrymmen 270 / . . . . . . . . . . . . . . . . . Rektorsbostad 200 5. . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bostadsrum åt assistenter fl. 200 I 6. m. . . . . . . . . . . Vaktmästarbostäder 240 m. m. . . . . . . . . .

m2:;m

Summa 4 290

vid alternativ A III torde böra räknas med, att byggnadskostnaderna Liksom uppgå till cirka 350 kronor m effektiv golvyta för mera skola komma att per till cirka 200 kronor m2 effektiv golvyta för desolida byggnader samt per

monstrations- och redskapshallar m. m.

byggnadskostnaderna för till Stockholm förlagd lantbrukshög- De totala en

enligt huvudalternativ B bliva då 4 290 X 350 + 570 X 200 1 615 500 skola

kronor eller avrundat 1 615 000 kronor.

2. Agronomkurs vid Ultuna.

byggnader böra givetvis beräknas lika vid alter- Kostnaderna för m. m. som

nativ B II eller till 52 800 kronor.

3. Agronomkurs vid Alnarp.

kostnader böra beräknas lika vid alternativ B I eller till Ifrågavarande som

185 000 kronord

1 Se noten sid.-142.

sammanhängande med de egentliga byggnadskostnaderna eventuella äro för byggnadstomt för

kostnader

ävensom annat markbehov för lantbrukshögs olan. I omedelbar närhet lantbrukshögskolans institutionsbyggnader bör finnas av lantbruksbotanisk trädgård för ringa mått. Med hänsyn därtill en av ävensom till önskvärdheten att lantbrukshögskolan får disponera över ett mindre av planteringsområde, torde tomtplatsen för lantbrukshögskolan icke böra under-

stiga en areal av 5 hektar. Till jämförelse må anföras, att veterinärhögskolans tomtmark omfattar 4.63 hektar, under det att motsvarande område för skogshögskolan och skogsförsöksanstalten utgöres 5.33 hektar. av Vidare erfordras för försöksverksamheten vid lantbrukshögskolan ett försöksfält lämplig beskaffenhet och storlek, gärna .kan underav av en som stiga 20 hektar. Ifrågavarande försöksfält kan, ock utan olägenhet, om vara beläget på något avstånd från själva högskolan, därest så skulle visa sig nödvändigt. Dock måste under alla förhållanden bekväm förbindelse finnas

mellan högskolan och försöksfältet. Slutligen måste för högskoleundervisningen stå till förfogande ett välskött

demonstrationsjordbruk för ringa storlek. Arealen åkerjord vid berörda av jordbruk torde icke böra understiga 100 hektar. Demonstrationsjordbruket må-

ste vara så närbeläget i förhållande till högskolan, att svårigheter icke möta att tämligen ofta företaga demonstrationer vid jordbruket. Vid lantbrukshögskolans förläggning till Ultuna eller Alnarp stå tomtplats,

försöksfält och demonstrationsjordbruk utan vidare till högskolans förfogande vid de nuvarande institutsegendomarna, och några särskilda kostnader för utrustningen i nämnda hänseenden vid sådan förläggning icke behöva räksynas nas med. Annorlunda blir förhållandet vid förläggning lantbrukshögskoav lan till Stockholm. Härvid torde den erforderliga tomtplatsen representera ett betydande värde, även upplåtandet tomt för lantbrukshögskolan icke om av skulle förenat med direkta utgifter för statsverket. Vad därefter angår vara försöksfält och demonstrationsjordbruk för till Stockholm förlagd lanten brukshögskola, hava de sakkunniga icke heller närmare beräknat kostnaderna härför. Det är emellertid tydligt, att, även mark, tillhörig staten, skulle om kunna tagas i anspråk för ändamålet, tillgodoseendet nämnda behov iéke av nu skulle kunna ske utan betydande uppoffring från statsverkets sida.

Sammanställning av de beräknade kostnaderna för byggnader för den m. m. högre lantbruksundervisningen.

AlternativfA

a. Lantbrukshögskola vid Ultuna.

1 Redan under nuvarande förhållanden erforderliga nya byggnader 52 800:m. m. . . . . . . . . . . . . . . . 2 Ytterligare byggnadskostnader för högskolan .956 800: . . — 1 009 600;

Agronomkurs vid Alnarp.

Redan under nuvarande förhållanden erforderliga byggnader 1 185 000: nya m. m. --

Kronor 1 194 600: - 1 Se hoten sid. 142.

Alternativ A II. Lantbrukshögskola vid Alnarp. a. 1 Redan under nuvarande förhållanden erforderliga nya byggnader m. m. 1 185 000:-—— . . . . . . . . . . . . . . . 2 Ytterligare byggnadskostnader för högskolan 1 010 200:: 1 195 200; . . . . Agronomkurs vid Ultuna. Redan under nuvarande förhållanden erforderliga nya byggnader m. m. 52 800: Kronor 1 248 000: Alternativ A III. a. Lantbrukshögskola i Stockholm. Byggnadskostnader 2 065 000: Härtill kommer beräknat värde av byggnadstomt ävensom kostnader för försöksfält och demonstrationsjordbruk. Agronomkurs vid Alnarp. Redan under nuvarande förhållanden erforderliga byggnader 1 185 000: nya m. m. Kronor 2 250 000: Alternativ B a. Lantbrukshögskola vid Ultuna. 1 Redan under nuvarande förhållanden erforderliga nya byggnader 52 800:-m. m. . . . . . . . . . . . . . . . 2 Ytterligare byggnadskostnader för högskolan .A006 8005 -- 1 059 600; . . Agronomkurs vid Alnarp. Redan under nuvarande förhållanden erforderliga byggnader 1185 000: nya m. m. Kronor 1 244 600: Alternativ B II. a. Lantbrukshögskola vid Alnarp. 1 Redan under nuvarande förhållanden erforderliga nya byggnader 1 185 000:m. m. . . . . . . . . . . . . . . . 2 Ytterligare byggnadskostnader för högskolan 061 200: 245 2003 . . - 1 Agronomkurs vid Ultima. Redan under nuvarande förhållanden erforderliga nya byggnader m. m.: 52 800: Kronor 1 299 000: 6. Alternativ B III. a. Lantbrukshägskola i Stockholm. Byggnadskostnader 1 615 000: . . . . . . . . . . . . . . . . Härtill kommer beräknat värde av byggnadstomt ävensom kostnader för försöksfält och demonstrationsjordbruk. Transport 1 615 000: 1 Se noten sid. 142.

Transport 1 615 000: - Agronomkurs vid Ultuna. Redan under nuvarande förhållanden erforderliga nya byggnader m. m. 52 800: c. Agronomkurs vid Alnarp.

Redan under nuvarande förhållanden erforderliga nya byggnader1E_131_.__1 185 000:

e Kronor 1 852 800: - 1 Se noten sid. 142.

KAP. VI.

Undervisningslokalernas inredning och utrustning.

Specialinredning och inventarier. Uudervisningsmateriel. Sammanfattning. — —

Förutom de i nästföregående kapitel angivna engångskostnaderna för den Allmänna lantbruksundervisningens omorganisation förekomma även andra kost- 3YP“kt°högre nader liknande karaktär, nämligen sådana, stå i samband med åtgärder av som

för byggnadernas iordningställande och utrustning för undervisnings- och

forskningsändamål. Aven för bestridande avsedda kostnader torde såav nu lunda få anvisas ett engångsanslag viss storlek. Ifrågavarande kostnader av lämpligen kunna uppdelas i två kategorier. Den skulle då omfatta synas ena kostnader för specialinredning i olika institutionslokaler samt vidare för möbler i vidsträckt bemärkelse, gardiner, linoleummattor Den andra katem. m. gorien återigen skulle omfatta kostnader för instrumentell utrustning olika av institutioner, samlingar olika slag samt bibliotek. I det följande hava nämnav da båda utgiftsposter benämnts respektive inredning och inventarier samt

undervisningsmateriel. För fristående agronomkurs, enligt de särskilda utredningsalternativen Fristående som skulle förläggas antingen till det eller till båda de nuvarande lantbruks- 1gF0n0mkUT5ena instituten, torde i stort sett icke behöva räknas med kostnader här ifrågaav varande natur. Endast beträffande Alnarp erfordras särskilt anslag, nämligen för instrumentell utrustning den redan vid nuvarande undervisningsav erforderliga redskapshallen. Berörda kostnad, i likhet med kostsystem som naden för själva redskapshallens uppförande icke direkt betingas den högre av lantbruksundorvisningens omorganisation, kan enligt de sakkunnigas mening

beräknas till 10 000 kronor. Med avseende på lantbrukshögskolan äro de sakkunniga icke i tillfälle att Lantbruks detaljerade uppgifter storleken ovannämnda båda kostnads- h5g~k°1“ framlägga över av poster vid de olika utredningsalternativen. Dock hava de sakkunniga funnit det önskvärt, att ifrågavarande utgifter kunde åtminstone tillnärmelsevis fastställas. Då de sakkunniga i det följande angiva vissa siffermässiga uppgifter

rörande de sannolika engångskostnaderna för inredning och inventarier samt för undervisningsmateriel, sker det emellertid med den reservationen, att kost-

nadssiffrorna endast äro att betrakta såsom ungefärliga.

Kostnaderna för speeialinredning och inventarier vid lantbrukshögskola Kost-I}ad0r för en

bestämmas till sin storlek närmast av tre faktorer. En sådan är det ändamål, SP°°‘h}’:"d‘

för vilken varje särskild lokal är avsedd. Det är tydligt, att olika under- m‘I,l§na:ac,ie:m

visningslokaler ställa olika anspråk i fråga specialinredning. Sålunda om måste de speciella inredningsarbetena bliva betydligt större omfattning i ett av

laboratorium än till exempel i föreläsningssal. Även beträffande inventaen rier göra sig motsvarande olikheter gällande. I nämnda nu avseende äro emellertid de olika utredningsalternativen i jämställda, stort sett och inflytandet av berörda faktor på avsedda kostnaders relativa storlek nu synes icke motivera användandet olika för kostnadsberäkningen vid olika av normer alternativ.

En faktor, utövar inflytande på ifrågavarande kostnadspost, annan som är lokalernas storlek. Under eljest lika förhållanden böra givetvis kostnaderna för inredningsarbeten i stort sett proportionella m. m. vara mot den effektiva golvytan. Därvid är att märka, att vid omändring äldre byggnad av för annat ändamål kostnaderna för specialinredning i vissa fall kunna bliva i det närmaste lika stora som vid nybyggnad.

Den tredje faktorn, påverkar avsedda kostnader, enhetspriset som nu är för olika slags materiel och för inventarier ävensom arbetspriserna i orten. I samma mån som nämnda priser äro jämförelsevis låga kunna naturligtvis kost-

naderna för inredning och inventarier nedbringas.

Vid övervägande förevarande spörsmål hava de sakkunniga funnit av lämpligt att vid beräkning kostnaderna för inredning och inventarier vid av olika utredningsalternativ utgå från de beräknade byggnadskostnaderna för samma alternativ under det antagandet, att samtliga byggnader för undervisningen

skulle nyuppföras. Dock har därvid hänsyn icke tagits till rektorsbostad eller

bostäder för maskinist och vaktmästare, för vilka lokaler kostnader av här ifrågavarande slag icke behöva beräknas, liksom heller för synas redskapshall och demonstrationshall för djur, vilka byggnader i varje fall icke kräva nämnvärda belopp för berörda ändamål. För övriga lokaler har ansetts kunna

räknas med följande byggnadskostnad m2 effektiv golvyta, nämligen per för Stockholm 350 kronor, för Ultuna 325 kronor och för Alnarp 300 kronor jämför kap. V. Kostnaderna för inredning och inventarier hava ansetts kunna angivas såsom ett fixt procenttal de på nyssnämnda erhållna av sätt beräknade byggnadskostnaderna. Vid denna metod hänsyn tages till samtliga tre ovan angivna faktorer, inverka på kostnadsbeloppets storlek. Genom som att använda samma procentsats betonas, att samtliga utredningsalternativ äro principiellt jämställda, när det gäller behovet specialinredning och invenav tarier. Kostnadsbeloppets beroende undervisningslokalernas totala omfattav ning kommer till uttryck därigenom, att byggnadskostnaderna beräknats på.

grundval hela det utrymme, kan komma i fråga för beräkning här av som av avsedda kostnader. Slutligen torde den relativa olikheten i kostnader för in-

redning m. för olika platser kunna antagas i stort sett proportionell m. vara mot de skiljaktigheter i enhetspris för byggnader, angivits. Evensom ovan tuella olikheter i fråga fraktkostnader torde icke kunna utöva om nämnvärt inflytande på storleken ifrågavarande kostnader och hava här icke medav räknats.

På grundval av verkställda överslagsberälzningar ävensom med ledning av tillgängliga uppgifter över motsvarande kostnader avseende omfattande mera nybyggnader dels vid olika fackhögskolor i vårt land och dels vid vissa utländska lantbrukshögskolor, hava de sakkunniga ansett sig kunna uppskatta

kostnaderna för inredning och inventarier till i genomsnitt nio procent av de på ovan angivet sätt beräknade byggnadskostnaderna. Kostnaderna för in-

redning vid olika alternativ kunna sålunda beräknas på framgår m. m". sätt som av följande tabell.

Beräkning av engångskostnaderna för inredning och inventarier vid olika utrednings-

alternativ.

Kostnad för inventarier

1I3‘:mr1I:Isd-

.. m m Z 9 % 1 B nads-

g Eñektiv ggsgmad -Zggtuad av den beräk-

I g°1VX‘’

per m2 avrnndade nad:åyäg

; m ’ kronor na s os -

; i kim naden i av-

i Om rundade tal, . kronor

I

Alternativ A 1 r 5395 325 1 753000 800 A II . . . . . . . . . . . . . . ä : 5 395 300 1 619000 14 700 . . . . . . . . . . . . . .

i A III 4 845 350 1 696000 152600

. . . . . . . . . . . . . i z B I 1 5 665 325 1 841000 165700 . . . . . . . . . . . . . . g B II 5 665 300 1 700 000 153 000 . . . . . . . . . . . . . . 1 g , B m e 3930 350 1 376000 123300 . . . . . . . . . . . . .

Vid förläggning lantbrukshögskolan till Ultuna eller Alnarp bör emelav lertid viss inredning och vissa redan förefintliga inventarier i respektive lant-

bruksinstituts byggnader kunna utnyttjas för den högskolan. De saknya kunniga hava uppskattat värdet för högskolan nämnda inredning och invenav tarier till för Ultuna 35 000 kronor och för Alnarp 30 O00 kronor. Vid alter-

nativ A III, som förutsätter att högre lantbruksundervisning icke längre skulle

meddelas vid Ultuna, kunna möjligen inventarier för ett beräknat nettovärde

av 10 000 kronor överflyttas från Ultuna till lantbrukshögskolan i Stockholm.

Sedan avdrag gjorts för nämnda redan tillgängliga värden, kunna kostnanu derna för inredning och inventarier vid olika utredningsalternativ beräknas

uppgå till följande belopp:

Alternativ A I 122 800 kronor. . . . . . . . . . . . . . A II 115 700 . . . . . . . . . . . . . 1 V A III 142 600 . . . . . . . . . . . . . t B I 130 700 . . . . . . . . . . . . . B II 123 000 . . . . . . . . . . . . . B III 123 800 . . . . . . . . . . . . .

Vad därefter angår kostnaderna för inköp olika slags undervisningsma- Kostnader för av teriel, röna dessa kostnader givetvis föga påverkan lantbrukshögskolans ändamåav

placering. I stort sett torde sålunda kostnaderna för högskolans instrumentella nlnfigate‘

utrustning samt förseende med samlingar och bibliotek bliva lika stora, vare sig högskolan förlägges till Stockholm, Ultuna eller Alnarp, naturligtvis under

det antagandet, att på ingendera platsen några ifrågavarande slag resurser av redan förut stode till förfogande för den högre lantbruksundervisningen. Mellan

de båda huvudalternativen A och B torde icke heller förefinnas någon nämn-

värd skiljaktighet i förevarande hänseende. Vid alternativ B kan visserligen

elevantalet vid högskolan anknytning agronomkurs väntas bliva - genom av oväsentligt större än vid alternativ A, och därav torde betingas viss en ökning den jämförelsevis mindre dyrbara instrumentella utrustningen för av undervisningen på det lägre stadiet vid alternativ B, denna ökning torde men uppvägas av det större behov instrumentella vid alternativ A i av resurser ämnet marklära, blir följd att vid detta alternativ särskild professur som en av förutsättes finnas i nämnda ämne. Vid alternativ B III, innebär, att som en

högskola enligt huvudalternativ B skall anordnas utan lokalt samband med agronomkurs, blir dock behovet undervisningsmateriel något mindre än vid av övriga alternativ. Av de sakkunniga verkställda överslagsberäkningar hava givit vid handen, att de totala kostnaderna för anskaffandet av en första uppsättning av undervisningsmateriel vid en lantbrukshögskola kunna beräknas till i runt tal 175 000 kronor, 50 000 kronor biblioteket. Förlägges lantbrukshögskolan varav avse till plats, varest åtskillig undervisningsmateriel redan förut står till förfogande

för den högre lantbruksundervisningen eller varest för annat ändamål anskaffade hjälpmedel i nämnda avseende kunna tagas i anspråk för berörda undervisning, bör givetvis nyssnämnda kostnadssumma kunna i motsvarande grad minskas. Värdet för den högskolemässiga lantbruksundervisningen av den vid Ultuna förefintliga undervisningsmaterielen synes kunna uppskattas till omkring 75 000 kronor. Motsvarande materiel vid Alnarp torde sedan det redan under nuvarande förhållanden erforderliga anslaget till maskinell utrustning den behövliga redskapshallen tagits i anspråk böra upptagas av till ett värde 70 000 kronor. Vid förläggning av lantbrukshögskolan till av Ultuna eller Alnarp böra sålunda de förut beräknade engångskostnaderna för undervisningsmateriel kunna minskas med respektive 7 5 000 och 70 000 kronor.

Vid förläggning lantbrukshögskolan till Stockholm torde ifrågavarande anav slag återigen kunna undergå någon minskning av den anledningen, att undervisningen i husdjurens anatomi och fysiologi samt vid alternativ A III — — i husdjurens hälso- och sjukvårdslära och i skogshushållning förutsatts kunna förläggas till anstalt. Den härigenom förorsakade minskningen i annan engångskostnader för undervisningsmateriel kan beräknas till vid alternativ A III 15 000 kronor och vid alternativ B III 10 000 kronor. Vid sistnämnda alter-

nativ blir ifrågavarande kostnadspost ytterligare reducerad på grund därav, att högskoleundervisningen icke är kombinerad med agronomkurs. Den härav föranledda kostnadsminskningen har ansetts kunna beräknas till 15 000 kronor. Slutligen torde vid alternativ A III, förutsätter, att anstalt för högre lantsom bruksundervisning icke längre skulle förlagd till Ultuna, den vid Ultuna vara lantbruksinstitut redan förefintliga undervisningsmaterielen kunna förflyttas

till Stockholm, varigenom vid detta alternativ kostnaderna för nyanskaffning undervisningsmateriel skulle kunna i avsevärd grad nedbringas. Med frånav räknande flyttningskostnaderna torde antydda åtgärd kunna av genom nyss åstadkommas kostnadsminskning cirka 70 000 kronor. en av Med användande angivna kostnadssiffror, vilka dock på grund av ovan av svårigheten att fixera penningvärdet såväl av ny som äldre undervisningsmateriel endast kunna betraktas såsom ungefärliga, skulle engångskostnaderna för instrumentell utrustning, samlingar olika slag samt bibliotek vid den av blivande lantbrukshögskolan alltså kunna beräknas uppgå till följande bc-

lopp:

Alternativ A I 100 000 kronor. . A II 105 000 k . . A III 90 000 v v . . . v B I 100 000 . t B II 105 000 : . . B III 150 000 . .

Sammanfatt- De sammanlagda engångskostnaderna för specialinredning undervisningsav ning. lokaler samt för anskaffande inventarier och undervisningsmateriel olika av av slag, däri inbegripet kostnad för instrumentell utrustning av redskapshall vid Alnarp i den omfattning förut angivits 10000 kronor, synas sålunda i

överensstämmelse med vad anförts kunna approximativt beräknas till ovan ne-

danstående belopp:

Alternativ A I 232 800 kronor. . . . . . . . . . . . . . A II 230 700 7 . . . . . . . . . . . . . A III 242 600 7 . . . . . . . . . . . . . B I 240 700 . . . . . . . . . . . . . B II 238 000 . . . . . . . . . . . . . B III 283 800 . . . . . . . . . . . . .

KAP. VII.

Elever.

Olika slags elever. — Elevavgifter. Internatsystem. Stipendier. — -

Olika slags Såväl vid lantbrukshögskola vid agronomkurs bör kunna beredas tillsom elever. träde dels för ordinarie studerande, vilka följa. undervisningen till den omfattning, som erfordras för att efter fullbordad lärokurs få avlägga och examen, dels i mån av utrymme för specialstudemnde, vilka följa undervisningen i ett

eller flera läroämnen efter eget val med rätt att över sina kunskaper i dessa

ämnen erhålla betyg. Idkare högre vetenskapliga studier vid lantbruksav högskolan böra betraktas såsom ordinarie studerande.

Enär föreläsningarna vid lantbrukshögskolan i regel böra offentliga, finvara givetvis tillfälle även för andra studerande än här nämnts att i mån nes ovan av utrymme såsom åhörare närvara vid viss undervisning vid högskolan.

För inträde såsom ordinarie studerande bör krävas det mått teoretiska av och praktiska förkunskaper, i det föregående angivits vid redogörelse för som huvudlinjerna för den högre lantbruksundervisningens anordnande. För ernå-

ende gynnsamt resultat utan högre studier inom lantbruksvetenskaperna är av det nödvändigt, att den studerande förutom erforderliga förkunskaper äger —— den grad av mognad, som i regel vunnits först vid ålder omkring 18 år. ~— en av Enär fordringarna på förbildning för inträde i agronomkurs icke ställts högre,

än att de i vissa fall torde kunna fyllas redan vid lägre ålder, torde i syfte en att bereda blivande studerande vid agronomkurs tillfälle uppnå önskad mognad

böra särskilt stadgas, att studerande vid inträdet i nämnda kurs skall hava

fyllt 18 år. För vinnande inträde vid lantbrukshögskolan hava fordrinav garna på förkunskaper ställts så höga, att studerande endast i undantagsfall

torde kunna fylla dem vid lägre ålder än 18 år, och särskild bestämmelse om minimiålder för inträde vid högskolan torde därför icke erforderlig. vara Beträffande specialstuderande böra sådana fordringar ställas på vederböran-

des förkunskaper, att nödiga garantier kunna föreligga för att han skall anses kunna tillgodogöra sig den undervisning, han att följa. avser

Begränsning Enär den högre lantbruksundervisningen icke endast har till uppgift att tillav elevanta- godose utbildningen fixt antal konsulenter, lantbrukslärare av ett och liknande let. - befattningshavare vetenskapsmän, ävensom utan därjämte är avsedd för yrkes-

män inom det större jordbruket, det varken erforderligt eller önsksynes vara värt, att antalet studerande snävt begränsas. Vad särskilt beträffar agronomkursen, i högre grad är avpassad efter det praktiska jordbrukets behov, som vore det enligt de sakkunnigas mening önskligt, att den kunde emottaga samt-

liga tillräckligt kvalificerade inträdessökande, vilka efter avslutad kurs hade

för avsikt att ägna sig åt praktisk verksamhet inom jordbruket. Men icke hel-

ler med avseende på undervisningen för ämbetsexamen, dock närmast avsom lantbrukslärare, konsulenter och med dem jämförbara beser utbildning av fattningshavare inom jordbruket, det befogat att strängt begränsa synes vara

med hänsyn till det antal befattningar ifrågavarande slag,

antalet elever av kan stå till förfogande för de utexaminerade eleverna. Aven besom väntas träffande denna undervisning gäller nämligen, ock i mindre grad, att den om till förfogande för sådana elever, efter slutad utbildning jämväl bör stå som hava för avsikt att ägna sig åt praktisk verksamhet inom jordbruket.

sakkunniga hysa sålunda den uppfattningen, a.tt begränsning antalet De av elever vid anstalt för högre lantbruksundervisning icke bör ske i vidare mån

särskilt ekonomiska hänsyn betingas de tillgängliga resurserna än som av av fråga lokaler, materiel och lärarkrafter för undervisningen. om

Vid de båda nuvarande lantbruksinstituten erlägger betalande elev i agro- Elevavgifter.

eller konsulentkursen årlig undervisningsavgift 100 kronor. Vid nom- en av de flesta andra statens försorg inrättade högre utbildningsanstalter är genom undervisningen däremot kostnadsfri för de studerande. Så är förhålex. landet icke blott vid universiteten utan även vid bland andra skogs- och vete-

rinärhögskolorna. De sakkunniga hysa den uppfattningen, att i fortsättningen

jämväl den undervisning bör kostnadsfri, meddelas vid anstalt för vara. som lantbruksundervisning, sig det gäller agronomkurs eller högskola. högre vare kan det givetvis fullt befogat, att studerande vid anstalt för Däremot vara lantbruksundervisning i likhet med vad förhållandet plägar vid högre vara andra jämförbara anstalter erlägger viss avgift för deltagande i laborationer

övningar, förbundna med viss åtgång förbrukoch eventuellt andra som äro av ningsartiklar. Avgiften bör naturligtvis i dylikt fall icke vara större än som

betingas de med övningarna förbundna särskilda kostnaderna. av

lantbruksinstituten undervisningen kombinerad med Internat- Vid de nuvarande är jämväl system. k. internatsystem, den avgift, elev har att erlägga, omfattar s. v. s. ersättning för kost och bostad vid undervisningsanstalten. Enligt för m. m. lantbruksinstituten gällande stadgar erlägger sålunda betalande elev i agro-

eller konsulentkurs årligen förutom fastställd undervisningsavgift nom- ——— —bostadsavgift med 7 5 kronor, då bostad vid institutet kan beredas eleven, samt

därjämte avgifter för kosthåll till belopp, för varje får bestämmas m. m. som institutets styrelse. Mot erläggande nämnda avgifter erhåller elev av av nu under sin vistelse vid institutet sund och tillräcklig kost, fri läkarvård och

läkemedel, bostad med särskild sängplats samt, tillgång därtill finnes, särom skilt med enkla möbler, uppvärmning och städning. Elev är däremot rum skyldig själv hålla sig med lyse å bostadsrummet, sängkläder, linne och att På styrelsens prövning beror, elev må äga rättighet att bo utom tvätt. om institutet och själv sörja för sin kost. tiden för inrättande givetvis anordningen med

Vid lantbruksinstitutens var

internatsystem nödvändig på grund förläggningsplatsernas på den tiden av jämförelsevis isolerade läge. Senare har särskilt för Alnarps vidkommande för-

hållandet ändrats så till vida, att flera större .samhällen uppvuxit på avsevärt jämförelsevis ringa avstånd från undervisningsanstalten. Därjämte hava kom-

munikationerna med de närbelägna städerna Malmö och Lund undan för undan

För Alnarps del torde sålunda internatsystemets bibehållande nuförbättrats. icke motiverat svårigheter för eleverna att erhålla lämplig bomera vara av och kosthåll undervisningsanstalten. Beträffande Ultuna hava förstad utom hållandena i förevarande avseende hittills varit något mindre gynnsamma, enär

samhällen i undervisningsanstaltens omedelbara närhet saknas och komstörre munikationerna med Uppsala särskilt vintertiden varit mindre goda. Sedan

11-273493

den nu under byggnad varande Spårvägen mellan Uppsala och Graneberg bli-

vit färdig vilket förväntas bliva fallet — våren 1928 och regelbunden spårvägsförbindelse därefter — erhålles mellan Ultuna och Uppsala, bliva förutsättnin-

garna för elever vid Ultuna lantbruksinstitut att kunna erhålla lämplig bostad och kosthåll utanför undervisningsanstalten väl så goda där vid Alnarp. som Internatsystemet är otvivelaktigt förenat med åtskilliga fördelar för de stu-

dera.nde. Genom att kost och bostad erhållas vid undervisningsanstalten givetvis sparas åtskillig tid, eljest skulle erfordras för kanske som att flera gånger dagen tillryggalägga om avståndet mellan bostaden eller platsen för kosthållet och undervisningsanstalten. Intcrnatsystemet bidrager vidare till att skapa ett ri-

kare kamratliv bland de studerande, och detta att bör vara till fördel även fackutbildningssynpunkt ur är påtagligt.

Men internatsystemet torde också kunna föra med sig vissa mindre önskvärda

följder. I regel måste ett större antal elever få. sina bostäder förlagda till

byggnad, samma och det lider intet tvivel, att dylik anordning lätt en kan inverka störande på vederbörande elevers enskilda studier. Det tvång, internatsyste-

met i vissa avseenden innebär, torde också i vissa fall av eleverna själva mindre anses önskvärt. Det också ligga i hela synes systemets natur, att missnöje

med beskaffenheten åtnjutna förmåner lätt kan alstras av hos de studerande. Förutsättning för anordnandet internat av är naturligtvis i främsta rummet

tillgång till erforderligt antal bostadsrum. Därjämte erfordras tillgång till

restauration, sådan måste nödvändig men anses vid varje anstalt för högre lant-

bruksundervisning även internatsystem icke skulle om komma till användning.

För undvikande onödig splittring den dagliga av av studietiden vid dylik stalt anär det nämligen erforderligt, att. åtminstone enskilda måltider kunna intagas vid anstalten.

De sakkunniga hysa den uppfattningen, frågan att om internatsystemets bi-

behållande efter den högre lantbruksundervisningens omorganisation närmast

bör bliva beroende i vilken utsträckning bostadsrum av för elever även i fort-

sättningen kunna ställas till förfogande. Vid förläggning enbart av agronomkurs till Ultuna eller Alnarp, därvid redan tillgängliga undervisningslokaler i

stort sett äro tillräckliga, böra bosta.dsrummen för elever naturligtvis även i fortsättningen upplåtas åt studerande, och dylikt i fall torde även internat-

systemet böra bibehållas. Därest lantbrukshögskolan skulle förläggas till nå-

gon av platserna för de nuvarande lantbruksinstituten har emellertid verkställd

utredning givit vid handen, att större delen de utrymmen, av som nu användas till bostadsrum för clever, med fördel kunna tagas i anspråk för undervisnings

ändamål och att därigenom icke obetydliga besparingar i byggnadskostnader

skulle kunna göras. I detta fall bör enligt de sakkunnigas förmenande ändring

i dispositionen ifrågavarande utrymmen vidtagas. av Under sådana förhållan-

den kunna de förmåner, hittills varit förenade med internatsystemet, som tillförsäkras endast ett jämförelsevis ringa antal studerande. Vid förläggning av

lantbrukshögskolan till Stockholm, därvid

samtliga byggnader för undervis

ningen skulle få nyuppföras, torde det enligt de sakkunnigas mening icke vara

motiverat att vidtaga särskilda åtgärder för anordnande av internat.

Stipendier. Vid vartdera lantbruksinstitutet finnas för närvarande platser för, bland

andra, fem frielever, därav 4 i agronomkursen och i konsulentkursen. en Fri-

elev erhåller kostnadsfritt samtliga de förmåner, enligt vad tillsom ovan sagts komma betalande elev. I övrigt utgår icke understöd av statsmedel till stude-

rande vid lantbruksinstitut.

Enligt de sakkunnigas uppfattning den understödsform,

är systemet med

frielevplatser representerar, icke fullt tillfredsställande. Förmånen av fri-

elevplats måste i förekommande fall tillförsäkras studerande redan före hans

inträde vid undervisningsanstalten. Val frielev måste sålunda i regel ske av med ledning endast tillgängliga uppgifter vederbörandes duglighet och av om behov understöd. I praktiken torde det också. hava visat sig vara förenat av med svårigheter att i varje särskilt fall träffa rätt och sålunda tilldela just de studerande frielevplats, vilka sedermera visat sig bort hava i främsta rum-

met kommit i fråga härtill. En annan olägenhet med ifrågavarande system är att detta innebär ett högst avsevärt stipendiebelopp åt två elever i varje årskurs, medan alla övriga elever bliva helt utan dylikt understöd staten. I av regel torde det lämpligare, att flera elever komma i åtnjutande av stipenvara dier, även till mindre belopp. De sakkunniga sålunda, att även i det fall, då internatsystemet tillämpas, anse stipendier till behövande, dugliga elever bör utgå i form kontanta penningav belopp. Såväl vid lantbrukshögskolan vid agronomkurs torde sålunda årsom ligen böra utgå ett antal kontanta studiestipendier av tillfredsställande storlek, förslagsvis cirka 600 kronor. I de fall, då erforderliga bostadsrum stå om till förfogande, även ett mindre antal studerande såväl vid högskola synes agronomkurs böra kunna kostnadsfritt komma i åtnjutande möblesom —- av rat bostadsrum med bränsle, lyse och städning. Kontant studieunderstöd eller motsvarande förmån bör kunna tilldelas studerande, först .sedan han nåannan tid mottagit undervisning vid läroanstalten. Givetvis böra stipendier eller gon förmån kunna utgå än ett år i följd till samma studerande. annan mera

KAP. VIII.

Lärares och

övriga befattningshavares ställning och av-

löningsförhâllanden.

Huvudlärare. Speciallärare. Övriga befattningshavare fl. Avlöningsstater. - —— m. —

En omorganisation den högre lantbruksundervisningen av i överensstämmelse med i det föregående angivna grunder för med sig vissa förändringar i fråga om lärare och personal för nämnda undervisning. Förut annan har redogjorts för

behovet av fast anställda lärare vid olika utredningsalternativ, varjämte

angivits, i vilken utsträckning undervisningen lämpligen kunna synts anförtros

åt speciallärare. Därjämte har angivits, i vad mån biträde vid

undervisningen av assistenter och amanuenser synts behovet påkallat. I det följande vara av skall redogörelse lämnas för, bland annat, i vad utsträckning annan personal synes de sakkunniga erforderlig vid anstalter för ifrågavarande undervisnings-

verksamhet.

De fast anställda lärarna huvudlärarna hava böra två — — ansetts vara av olika kategorier, nämligen dels sådana, hava till väsentlig som uppgift att meddela undervisning på det rent högskolemässiga stadiet, och dels sådana, vilkas

undervisning huvudsakligen att tillgodose agronomutbildningen. Vad avser Huvudlärare först angår huvudlärarna vid den egentliga högskoleundervisningen, det tydär vid 1153819316- ligt, att på grund undervisningens karaktär jämförelsevis fordringar av stora

l‘id°eV;s‘ måste ställas på dem. Skall undervisningen vid den blivande lantbrukshögsko-

Hg lan kunna höjas till en i vetenskapligt hänseende fullt tillfredsställande nivå,

måste det sålunda förutsättas, bland annat, att lärarna och framför allt huvud-

lärarna äro skickliga undervisare samt äga den praktiska läggning och de vetenskapligt fördjupade kunskaper, göra dem ägnade att med framgång som bedriva forskningsarbete inom sitt verksamhetsområde. Det är emellertid tyd-

ligt, att såsom lärare till högskolan skola kunna knytas verkligt framståom ende vetenskapsmän och detta utgör ett oundgängligt villkor för att högsko- — lan skall kunna helt fylla sin viktiga uppgift måste mot utbildningen —— svarande ställning och avlöningsförhållanden erbjudas lärarna. Utan att ingå i

prövning huruvida denna synpunkt de motsvarande huvudlärare vid av ur andra fackhögskolor tillkommande förmåner kunna fullt tillfredsanses vara ställande, hava de sakkunniga icke ansett sig böra för avsedda lärare föreslå nu andra anställningsvillkor. De sakkunniga förorda alltså, att huvudlärarna vid

den högskolemässiga lantbruksundervisningen i likhet med motsvarande lärare

vid andra fackhögskolor erhålla professors ställning samt hänföras till lönegrad

B 30 i avlöningsreglementet för statsdepartement och vissa andra verk, tillhö-

rande den civila förvaltningen.

Vid bedömande sökandes skicklighet till professorsbefattning hänav synes syn böra tagas i första rummet till graden ådagalagd vetenskaplig skickligav het inom det ämnesområde, professorsbefattningen omfattar, och i andra rummet

till ådagalagd förmåga att meddela vetenskaplig undervisning. Innefattar professorsbefattningen tillämpat undervisningsämne, må avseende därjämte fästas vid den förutsättning för tjänstens skötande, sökande må hava förvärvat som föregående praktisk verksamhet. Med avseende på formerna för tillgenom sättandet professorsbefattning i tillämpliga delar böra gälla de motav synas svarande bestämmelser, äro föreskrivna i statuterna för universiteten. som Huvudlärarna vid agronomkurs hava för närvarande professors namn, även Huvudlärare de i avlöningshänseende icke likställda med motsvarande befattnings- vid agronomom äro lant- kurs. havare vid verkliga fackhögskolor. Sedan emellertid utbildningen av brukslärare och konsulenter fl. överflyttats till lantbrukshögskola och m. en agronomkursen sålunda får till huvudsaklig uppgift att sörja för utbildning av yrkesmän vid det större jordbruket samt eventuellt att meddela de all- —— —— männa agronomiska kunskaper, må erfordras för vinnande inträde vid som av

lantbrukshögskolan huvudalternativ B, hava de sakkunniga ansett det skä-

ligt, att ifrågavarande huvudlärare i fortsättningen erhålla lektors ställning. I likhet med vad gäller för lektor vid skogshögskolans forstmästarkurs tornu de lektorerna vid agronomkurs böra hänföras till lönegrad B 26 i förenämnda

avlöningsreglemente. Lektor bör tillsättas Kungl. Maj efter förslag undervisningsanstalav av tens styrelse, som för bedömande av skickligheten hos sökande till lektorsbefattning bör medgivas att tillkalla en eller flera sakkunniga. Speciallärarnas undervisning dels sådana ämnen, på grund de- Speciallärare. avser som av ras ringa omfattning ekonomiska skäl icke lämpligen ansetts kunna repreav senteras fast anställd lärare, och dels ämnen, på grund deras eleav som av mentära karaktär eller annan orsak måste tillmätas mindre vikt för den lantbruksvetenskapliga utvecklingen. Härav följer, att fordringarna på kvalifikationer hos speciallärare måste ställas olika höga i skilda fall. En konsekvens härav blir i sin tur, att lärararvodet undervisningstimme kan beräknas vaper riera rätt avsevärt. När de sakkunniga i det följande gå att beräkna de sannolika kostnaderna för speciallärares undervisning, har det givetvis icke varit dem möjligt att för vart och ett de olika ämnena verkställa sådan beräkning. av en I stället har vid uppskattningen ansett sig kunna utgå från sannolik man en medeltalssiffra för kostnaden undervisningstimme. Vid bedömande denper av na kostnad måste givetvis hänsyn tagas till att åtskillig tid utom schemat tai anspråk för examination och i vissa fall även för rättande skriftliga ges av uppgifter. Med iakttagande härav hava de sakkunniga kommit till den upp-

fattningen, att den genomsnittliga kostnaden för speciallärarnas undervisning på högskolestadiet skäligen bör beräknas till 30 kronor reducerad underper visningstimme, därvid föreläsningstimme eller två övningstimmar eller en en exkursionsdag räknats lika reducerad undervisningstimme. Denna bemed en räkning gäller närmast vid högskolans förläggning till Stockholm eller Ultuna. Förlägges högskolan till Alnarp, torde åtminstone i vissa fall ökade svårigheter uppstå att erhålla väl kvalificerade speciallärare, och det torde berättigat vara att vid detta alternativ räkna med till 35 kronor reducerad undervisen per

ningstimme förhöjd kostnad. Till jämförelse må nämnas, att enligt den för tek-

niska högskolan gällande staten för budgetåret 1927-1928 den genomsnittliga

kostnaden vid nämnda högskola dylik reducerad undervisningstimme för

per 38 olika speciallärare kan beräknas till 37 kronor, med variationer för olika cza lärare mellan 19 och 62 kronor timme. per Vid agronomkursen, där undervisningen i stort elementär sett är av mera na-

tur, torde man kunna räkna med något lägre kostnad per reducerad undervis-

ningstimme för speciallärare. I genomsnitt torde berörda kostnad kunna uppskattas till 25 kronor per timme. Att beträffande denna kurs räkna med olika timpris för Ultuna och Alnarp synes icke vara motiverat.

A asistenter. Såsom assistenter vid lantbrukshögskolan torde i regel komma anställas att sådana redan hunnit att med goda vitsord avlägga agronomisk personer, som

ämbets- eller kandidatexamen. Detta gäller även assistent, förutsätts

som skola finnas vid agronomkurs. Aven ifrågavarande assistenter kunna få om någon tid övrig för bedrivande fortsatta studier, torde likväl deras huav egna vudsakliga arbetstid bliva upptagen direkta assistentgöromål. På grund av härav hava de sakkunniga ansett det väl motiverat, assistent vid instivara att tution för högre lantbruksundervisning erhåller ett årligt arvode av samma "storlek, plägar utgå till assistent vid universitetsinstitution, eller 3 600 som kronor. Såvitt möjligt bör assistent mot skälig ersättning vid undervisnings-

anstalten beredas tillgång till möblerat bostadsrum med värme och lyse.

Amanuensen Amanuensernas tjänstgöring torde i regel icke taga så mycken tid i anspråk

i varje fall icke under hela läsåret och icke heller så krävande - — vara av beskaffenhet assistenternas uppgifter. I allmänhet torde därför såsom som amanuens kunna anställas sådan framstående studerande, ännu icke mera som hunnit avlägga ämbets- eller kandidatexamen. Till sådant biträde böra synes utgå ett årligt arvode av 1 200 kronor. Amanuensen i husdjurens avels- och

raslära kan emellertid förutsättas hava avlagt lägre vid högskolan. examen För denne torde därför böra räknas med ett till 1 800 kronor förhöjt

arvode.

Även åt möblerat bostadsrum vid undervisningsanstalten såvitt amanuens synes möjligt böra mot skälig ersättning ställas till förfogande.

Rekton Såsom förut anförts, skulle vid anstalt för högre lantbruksundervisning en av de fast anställda lärarna utses till rektor. Med denna chefsställning följer givetvis ett betydande för undervisningsverksamhetens behöriga ansvar fortgång, och den för även med sig avsevärd ökning i arbetsbördan. Det måste en sålunda anses rimligt, att rektor utöver sin ordinarie lärarlön tillerkännes ett särskilt, icke alltför knappt tillmätt rektorsarvode. De sakkunniga anse, att rektorsarvodet skäligen bör utgå med följande belopp: vid självständig agronomkurs med 1 000 kronor, vid lantbrukshögskola, i Stockholm enligt alterna-

tiv B III med 1 500 kronor samt vid lantbrukshögskola enligt övriga fem utredningsalternativ med 2 000 kronor, allt för år räknat. Vid beräkning rekav torsarvodets storlek hava de sakkunniga utgått ifrån, att rektor skall åtnjuta

viss nedsättning i sin ordinarie undervisningsskyldighet, ehuru detta icke torde kunna ske i så stor utsträckning, att därigenom kompenseras den ökning i

arbetet, som rektorsuppdraget innebär. Därjämte har hänsyn tagits till att

rektor för lantbruksinstitut eller lantbrukshögskola, särskilt sådan anstalt om förlägges till Ultuna eller Alnarp, torde få vidkännas icke obetydliga kostna-

der för representation.

Vikariat- För upprätthållande den del undervisningen, från av av vilken rektor är bearvode. friad, måste särskild vikarierande lärare anställas. Med hänsyn till fordringarna på denne lärares kompetens och den ifrågavarande undervisningens omfattning torde arvodet till honom kunna bestämmas lägre än vid lantbrukshögskola 3 000 kronor och vid agronomkurs 2 000 kronor, allt för år räknat. Behovet arvoden åt i förekommande fall erforderliga vikarier av för andra fast anställda lärare vid anstalt för högre lantbruksundervisning kan givetvis förväntas bliva i hög grad växlande och därjämte omöjligt att på förhand beräkna. På grund härav torde det icke lämpligt uppföra vara att dylik vikariatsersättning såsom särskild. post i undervisningsanstaltens I stället stat. torde sådana vikariatskostnader i överensstämmelse med de principer, som nu börjat tillämpas vid uppställningen stater för statsdepartementen

av m, fl. se

Bihang till riksdagens protokoll 1926, första samlingen, första bandet. Utgifterna. För flera huvudtitlar frågor, sid. 20-21, böra gemensamma bestridas från anslagsmedlen för avlönande ordinarie tjänstemän. av

Vid en blivande lantbrukshögskola måste givetvis finnas ett ganska full- Bibliotekarie-

ständigt fackbibliotek. Men även vid en agronomkurs måste finnas tillfälle

såväl för lärare elever att genom anlitande av ett allmänt bibliotek kunna som taga del den viktigaste litteraturen på jordbrukets område. Särskilt vid av lantbrnkshögskolan torde det vara nödvändigt, att ledningen av biblioteket

uppdrages åt verklig fackman på ifrågavarande område, det huvudäven om sakliga detaljarbetet kan utföras underordnat biträde. I intet fall torde av emellertid arbetet med bibliotekets skötsel bereda full sysselsättning åt en kva-

lificerad De sakkunniga hava därför ansett sig böra räkna med ett person. fixt årligt arvode för handhavandet biblioteksgöromål, att utgå med 600 av kronor vid agronomkurs och med 2 500 kronor vid lantbrukshögskola.

Kamrerargöromålen torde icke heller giva full sysselsättning åt person. Kamrerare. en I vissa fall torde emellertid kamreraren vid sidan ifrågavarande göromål av kunna få i uppdrag att såsom speciallärare meddela viss undervisning. Vid

förläggning till Ultuna eller Alnarp det möjligt att såsom synes även vara —— är fallet vid Alnarp låta kamreraren ansvara för skötseln jämväl av den nu ~— med anstalten förenade jordbruksegendomens räkenskaper. Vid ifrågavarande

beräkning kostnaderna för den högre lantbruksundervisningen bör givetvis av endast upptagas arvodet för de med själva undervisningsverksamheten förenade

kamrerargöromålen. De sakkunniga hava ansett berörda arvode skäligen kun-

uppskattas till för agronomkurs 2 000 kronor, för lantbrukshögskola enligt na alternativ B III 3 000 kronor samt för på annat sätt organiserad lantbruks-

högskola 4 000 kronor, allt för år räknat.

Till hjälp åt rektor och kamrerare vid utförande skrivgöromål och därmed Skrivbiträde. av jämförbara arbeten bör vid lantbrukshögskolan finnas anställt ett särskilt

kvinnligt biträde. Enär arbetsuppgifterna för ifrågavarande biträde delvis

kunna förväntas bliva jämförelsevis krävande bland annat torde kunskaper — i främmande språk önskvärda hava de sakkunniga ansett det motivara —— verat, att biträdet i likhet med jämförbara biträden vid veterinär- och skogs-

högskolorna erhåller ställning motsvarande kanslibiträde med placering — en i lönegraden B Vid agronomkurs torde icke erfordras fast anställt skriv-

biträde. I stället bör vid behov anskaffas tillfällig skrivhjälp, för vilken kost-

naderna kunna beräknas till 500 kronor år. synas per Vid lantbrukshögskolan maskinist behövlig. I överensstämmelse med Betjäningär en förhållandet vid universitet och vissa fackhögskolor bör ifrågavarande maski- nist hänföras till lönegraden B Vid fristående agronomkurs torde motsva-

rande göromål kunna ombesörjas eldare med placering i lönegraden B 5. av en Vidare erfordras ett antal vaktmästare. Vid fristående agronomkurs behövas

liksom är fallet vid vartdera de båda nuvarande lantbruksinstituten av — två vaktmästare. Dessa torde böra placeras i lönegraden B Vid lantbruks-

högskola enligt alternativ B III äro tre vaktmästare erforderliga, och om lant-

brukshögskolan organiseras enligt annat förberörda utredningsalternativ, av måste antalet vaktmästare ökas till fem. I sistnämnda fall få fyra vaktmä-

sin verksamhet förlagd till särskilda institutioner eller grupper av såstare dana, medan den femte i huvudsak blir sysselsatt med uppgifter, hörande till

högskolans allmänna verksamhet. På grund de stora fordringar, som måav ställas på vaktmästare vid lantbrukshögskola, böra de enligt de sakkunste en nigas uppfattning hänföras till den lönegrad, vaktmästare vid andra veten-

skapliga institutioner i regel tillhöra, nämligen lönegraden B Vid de al-

ternativ, då fem vaktmästare erfordras, torde det likväl möjligt att plavara vaktmästare i lönegraden B cera en

beräkningsgrunder de sakkunniga utarbe-

Med ledning av ovan angivna hava Avlönings-

nedanstående sammanställningar avseende avloningsstatens sannolika stor- Statertat

lek vid olika alternativ för den högre lantbruksundervisningens organisation. Vid beräkning lönebeloppen för fast anställda befattningshavare har hänav syn tagits till gällande ortsgruppindelning. Av de ifrågakommande orterna

tillhör för närvarande Stockholm ortsgrupp G, Ultuna Bondkyrka socken

ortsgrupp D samt Alnarp ortsgrupp B. Förlägges lantbrukshögskolan till Ultuna eller Alnarp, torde såsom förut nämnts bostad icke kunna beredas samtliga ifrågavarande befattningshavare å stationeringsorten. Sålunda torde ex. vid förläggning till Ultuna vissa dessa befattningshavare bliva hänvisade av söka sig bostad i Uppsala ortsgrupp E. Enär vid sådant förhållande bostads-

orten i vissa fall kommer att tillhöra ortsgrupp med högre levnadskostnader en än tjänstgöringsorten, böra tagas under övervägande, huruvida icke synes vederbörande befattningshavare borde tillerkännas någon ersättning för de där-

igenom ökade levnadskostnaderna. Vid utarbetandet nedanstående av sammanställningar hava de sakkunniga emellertid ansett sig böra taga hänsyn endast till stationeringsorten. I det fall bostad kan tillhandahållas vid undervisningsanstalten för nämnd befattningshavare, bör givetvis visst avdrag nu från lönen göras för dylik förmån. Enär tillhandahållandet bostad för med av sig viss ökning de allmänna omkostnaderna för anstalten, det emelav synes lertid vid här ifrågavarande beräkningar riktigast, att bostadshyra vara av angivet slag icke får gå i avdrag på avlöningsstaten utan i stället betraktas

såsom särskild inkomst för undervisningsanstalten. Vid beräkning av avlöningsstatens storlek för olika alternativ hava beträffande fast anställda befattningshavare anlagts budgettelmiska synpunkter, i det att för de till viss lönegrad hänförda befattningshavarna räknats med det lönebelopp, motsvarar näst högsta löneklassen inom vederbörande lönesom grad. För kvinnlig befattningshavare, enligt gällande bestämmelser icke som äger rätt att åtnjuta lön enligt högsta löneklassen inom vederbörande lönegrad, har räknats med den näst högsta löneklass, som för sådan befattningshavare kunnat komma i fråga. Till grund för beräkningen kostnaderna för den undervisning, av som avses skola meddelas speciallärare, har lagts antalet på sätt redan anförts beräkav nade reducerade undervisningstimmar vid dylik undervisning. Såväl vid agronomkurs vid lantbrukshögskolan har ansett sig kunna räkna med, som man att speciallärare tjänstgöra såsom ledare under fem exkursionsdagar årligen.

Under exkursion bör givetvis förutom undervisningsarvode även resekostnadsoch traktamentsersättning utgå till färdledare. Sistnämnda kostnad bör emellertid hänföras till de allmänna utgifterna för exkursioner, till vilken post de

sakkunniga senare återkomma. Slutligen har beträffande alternativen B I och B II räknats med, att i överensstämmelse med vad förut anförts parallellavdelning för studenter inrättas vid lantbrukshögskolan samt att de särskilda kostnaderna härför arvoden —— till speciallärare skola uppgå till cirka 3 000 kronor. Vid alternativ B III, — innebär att högskolan är lokalt skild från agronomkurs, kan dylik paralsom lellavdelning uppenbarligen icke åstadkommas.

Avlöningsstater vid olika utredningsalternativ för den högre lantbruksunder-

visningens ordnande.

Alternativ AI.

1. Lantbrukshögskola vid Ultuna.

Professorer: 10 ä 10 740: 107 400: —— . . . . . . . . . . . . . . — Rektorsarvode 2 000: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . — Speciallärare: 0:a 940 reducerade undervisningstimmar ä 30: 28 200: — — Transport 137 600: -

Transport 137 600: ——

3 000: Vikariatsarvode . . . — . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 400: - Assistenter: 4 ä 3 600: . . . . . . . . . —— . . . . . . 5 400: 3 â 1 200: 1 ä 1 800: - - Amanuenser: -, . . . . . . . . 2 500:-

Bibliotekarie . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 000: - Kamrerare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 802: Kanslibiträde - . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 108: — Maskinist . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .14:124:— 187 234; Vaktmästare: 4 â 2 940: 1 â 2 664: — -, . . . . . . .

2. Agronomkurs vid Alnarp.

1 000: - Rektorsarvode . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25: 8 500: 340 reducerade undervisningstimmar â - - Speciallärare: 0:a

2 000: — Vikariatsarvode . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 600: — Assistent . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bibliotekarie 600: -

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 000: -

Kamrerare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Skrivbiträde 500: -

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 448: Maskinist — . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 896: 67 244; Vaktmästare: 2 ä 2 448: - — — . . . . . . . . . . . . . .

Kronor 254 478: -

II. Alternativ A -II.

1. Lantbrukshögskola vid Alnarp.

.102 600: - Professorer: 10 â 10 260: - . . . . . . . . . . . . . Rektorsarvode 2 000: —

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . undervisningstimmar â 35: 32 900: Speciallärare: 940 reducerade -- -cza 3 000: - Vikariatsarvode . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 400: 14 -- Assistenter: 4 3 600: -— . . . . . . . . . . . . . . . 400: 1 1 800: 5 - Amanuenser: 3 â 1 200: -, -- . . . . . . . . Bibliotekarie 2 500: -

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 000: --

Kamrerare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 574: Kanslibiträde — . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 856: Maskinist - ;-, . . . . . . . . .

. . 1-§.2.448:.—— 13 2482-185 473:

Vaktmästare: 4 . . . . . . . .

2. Agronomkurs vid Ultima.

44 100: - Lektorer: 5 â 8 820: - . . . . . . . . . . . . . . . . 000: 1 - Rektorsarvode . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 500: reducerade undervisningstimmar 25: - 8 - Speciallärare: cza 340

2 000: - Vikariatsarvode . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 600: Assistent — . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bibliotekarie 600: -

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 000: Kamrerare - . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Skrivbiträde 500: -

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 664: Maskinist - . . . . . . . . . . . . . . .

. . 2iâ2664zi- 5328:- 70292;-

Kronor 255 770:-

IH. Alternativ A III.

1. Lantbrukshögskola i Stockholm.

Professorer: 9 5 11 460: 103 140: - — Rektorsarvode . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 000: --

Speciallärare: c:a 890 reducerade undervisnings-

timmar ä 30: 26 700: -- - Vikariatsarvode . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . 3 000: -

Assistenter: 3 â 3 600: 10 800: - . . . . . . . . . . -- Amanuenser: 3 5 1 200: 3 600: - — Bibliotekarie . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 500: -

Kamrerare . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 000: -

Kanslibiträde . . . . . . . . . . . . . . . . 3 144: -

Maskinist

. . . 300: . 8 486: - Vaktmästare: 4 5 2.938:- . . .

16 188: — 173 . . . 558,

Tillkommer ersättning till befattningshavare vid centralanstal-

ten för undervisning vid högskolan: 325 reducerade 0:a undervisningstimmar 5 30:- 9750:-1g3 . . . . . . . . . . . . . 303:..

2. Agronomkurs vid Alnarp.

Avlöningsstat som vid alternativ AI . . 67 244:- . . . . . . . . . . . . . .

Kronor 255 552: -

IV. Alternativ BI.

1. Lantbrukshögskola vid Ultuna.

Professorer: 9 5 10 740: — 96 660: - Rektorsarvode . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 000: —

Lektorer: 3 5 8 820: 26 460:- — . . . . . . . . . . . . . . . . Speciallärare: cza 185 reducerade undervisningstimmar â 30: — 5 550: -

cza 575 reducerade undervisningstimmar ä 25: 14 375: - -parallellundervisning . . . . . . . . . . . . 3 000: —

Vikariatsarvode . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 000: -

Assistenter: 3 5 3 600: — 10 800: — Amanuenser: . . . . . . . . . . . . . . . 3 5 1 200: - 3 600: . . . . . . . . . . . . . . — Bibliotekarie . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 500: -

Kamrerare . 4 000: Kanslibiträde . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . —

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 802: -

Maskinist . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 108: -

Vaktmästare: 4 5 2 940: 1 5 2 664: —, — 14 424: -- 192 279: . . . . . . . .

2. Agronomkurs vid Alnarp.

Lektorer: 5 5 8 340: 700: -- 41 - Rektorsarvode . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 000: -

Speciallärare: 505 reducerade undervisningstimmar 5 25: cza — 12 625: -

Vikariatsarvode 2 000:- Assistent . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . 3 600: — Bibliotekarie . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

600: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . — Kamrerare . . 2 000: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . - Skrivbiträde . 500: Maskinist . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . —

. . 2 448: Vaktmästare: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . â -- 2 2 448: - 4 896:- . . . . . . . . . . . . . . 71 369:

Kronor 263 648: —

V. Alternativ B II.

1. Lantbrukshögskola vid Alnarp-

92 340: Professorer: 9 â 10 260: - Rektorsarvode 2 000; . . . . . 25 020: Lekt0rer:3â8340:-. reducerade undervisningstimmar å 35: 6 475: Speciallärare: c:a 185 - 575 reducerade undervisningstimmar â 25: - 14 375: c:a parallellundervisning 3 000: . 3 000: Vikariatsarvode . . . . . 10 800: Assistenter: 3 ä 3 600:- 3 600: Amanuenser: 3 ä 1 200:- 2 500: Bibliotekarie . 4 000: Kamrerare . 2 574: Kanslibiträde . 2 856: Maskinist i

. 627.06: -, 2.448. 13 248:

Vaktmästare: 4 a 185 788: —

2. Agronomkurs vid Ultuna.

ä 820:- 44 100: Lektorer: 5 8 1 000: Rektorsarvode reducerade undervisningstimmar â 25: -- 12 625: Speciallärare: c:a 505 2 000: Vikariatsarvode . 3 600: Assistent 600: Bibliotekarie 2 000: Kamrerare . 500: Skrivbiträde 2 664: Maskinist ä 5 328: 74 417: Vaktmästare: 2 .

Kronor 260 205: —

VI. Alternativ B III.

1. Lantbrukshögskola i Stockholm.

Professorer: 4 ä 11 460: 45 840: — - Rektorsarvode 1 500: - . . . . . . . . . . . Speciallärare: 700 reducerade undervisningsc:a timmar â 30: 21 000: - - . Vikariatsarvode 3 000: - . . . . .

. . . . . . . . . . . . Vaktmästare: 3 å 3 300: 9 900: - 106 570: — . . . . ersättning till befattningshavare vid centralanstal- Tillkommer för undervisning vid högskolan: 335 reducerade ten c:a undervisningstimmar ä 30: 10 050: - 116 620: — . .

2. Agronomkurser vid Ultuna och Alnarp.

vid alternativ B II 74 417: Avlöningsstat för Ultuna som vid alternativ B I 71 369: Avlöningsstat för Alnarp som 4 .

Kronor 262 406:

Jämförelse Vid jämförelse mellan avlöningsstaterna för de båda huvudalternativen A mellan alter- och B förtjänar uppmärksammas, att vid alternativ nativen A A. den högskolemässiga undervisningen för ämbetsexamen omfattar förutom jordbruksoch B. och husdjurslinjer

även en särskild ekonomisk linje, vilket däremot icke på samma sätt är fallet vid alternativ B. De särskilda kostnaderna för undervisningen vid den ekono-

miska linjen arvoden till speciallärare kunna uppskattas till

0:a 4 500 kronor. Därtill kommer emellertid, att den ekonomiska linjen kräver ökat antal undervisningstimmar även i lantbruksekonomi att bestridas av professorn i detta ämne. F örekomme icke denna undervisning, kunde ifrågavarande professor möjligen i stället såsom förutsätts vid alternativ B meddela den — —— allmänna kursen i nationalekonomi 50 förel., vilka skola föredragas nu avses av speciallärare. Den sammanlagda ökningen i kostnader för lärarlöner vid

alternativ B inrättandet ekonomisk linje torde sålunda kunna begenom av en räknas till 6 000 kronor. 0:a

KAP. IX.

Övriga

årliga kostnader för undervisningen.

Omkostnader vid olika alternativ. - Hyresinkomster m. m.

och arvoden till lärare och andra befattningshavare måste Allmänna syn- Förutom löner med årligen återkommande Punkt för den högre lantblruksundervisningen räknas

andra slag. Sålunda är den för undervisningen erforderliga utgifter även av

materielen instrumentell utrustning olika institutioner ävensom samlingar —— av behov underhåll och komplettering, och i Vissa fall olika slag ständigt i av av ——— förbunden med åtgång förbrukningsartiklar olika är undervisningen av av

Försöksverksamhet i olika former, vilken är nödvändig för undervisslag.

forskningen särskilt i de tillämpade ämnena, är givetvis också förningen och

med omkostnader. Med avseende på själva undervisningen måste viknippad

med utgifter för bibliotek och exkursioner. Såsom studieunderstöd dare räknas

bör årligen visst belopp stå till förfogande och vid åt behövande elever ett

därjämte för främjande lantbruksforskningen ett antal dohögskolan bör av

centstipendier kunna utdelas. Vissa eller mindre regelbundet återkommanmer samband med behovet lokaler för undervisningen. Sålunda de utgifter stå i av

årligen räknas med kostnader för underhåll byggnader och inventamåste av

bränsle och lyse samt för städning och renhållning Andra årrier, för m. m. med själva administrationen. Hit höra bland liga omkostnader sammanhänga

sammanträden, kontorsutgifter och kostnader för annat kostnader för styrelsens

trycksaker Slutligen torde i den årliga staten böra upptagas ett särm. m. skilt belopp för diverse utgifter olika slag. av

de sakkunniga verkställt summarisk beräkning över 0mk0Stnader

I det följande hava. en å

ifrågavarande kostnader vid olika utredningsalternativ. Därvid har hänsyn °ht1.‘

lantbruksinsti- mm w tagits till motsvarande rådande förhållanden såväl vid våra nu lantbrukshögskolorna i grannländerna ock vid andra fackhögskolor tut och som sakkunniga vilja emellertid framhålla, att den gjorda beräki vårt land. De

anspråk på att ungefärlig. Ehuru de olika slutningen endast kan göra vara

sakkunnigas förmenande icke skäligen torde kunna underenligt de summorna möjligt, fördelningen på olika utgiftsposter kan beskridas, är det sålunda att

erfarenhet vunnits vederbörande anstalts behov i olika höva justeras, sedan om

beträffande anslagen till de olika institutioavseenden." Särskilt gäller detta

varför fördelningen ifrågavarande anslag icke vid lantbrukshögskolan, av nerna från början böra definitivt fastställas. synes

Alternativ A

1. Lantbrukshögskola vid Ultuna.

jämförelse med förhållandena vid de nuvarande lantbruksinstitutenbliva Kostnader fdr

I

utrustning med apparater och samlingar för under- institutioner

naturligt kraven på

helt -°°h S‘1“‘g‘“

vid lantbrukshögskola. På det lägre stadiet visningen avsevärt större en

för ämbets- och kandidatexamina kan undervisningen visserligen jäm- — göras förelsevis billig, enär ofta ett större antal studerande kunna och underövas

visas på gång och utrustningen med apparater,

en som användas av var och

en, blir tämligen enkel. Dock måste redan denna undervisning

i betydligt

högre grad än motsvarande undervisning vid

agronomkurs byggas på direkta experiment, och därvid böra icke blott förekomma jämförelsevis

eleverna enkla, som

själva få utföra, utan lärarna måste vid

sina experiment utga fran

vetenskapens senast nådda ståndpunkt och låta eleverna fa inblick de en 1 nyaste metoderna och de viktigaste fenomenen. Att härför erfordras en omfattande och dyrbar apparatur är tydligt.

På licentiatstadiet tillkomma faktorer, äro ägnade att öka

som kostnaden

för undervisningen individ. De studerande böra sysselsätta

per nu sig med

undersökningar verkligt vetenskaplig karaktär. Härvid behöva de ofta av

för sig var

ett särskilt rum till arbetsplats eller i varje fall större utrymme

fin pa

ett lägre stadium. De måste icke blott hava tillfälle att använda institutionens

redan förefintliga instrumentella utrustning i den mån de behöva

det utan även

att få den kompletterad med de instrument, nödvändiga som äro för deras

speciella arbetsuppgift. Ingen högskola kan inom det

arbetsområde, som här

är i fråga., utföra ett vetenskapligt arbete, står på höjden tidens som av möjligheter, den förfogar över jämförelsevis dyrbar

om en instrumentell utrust-

ning och är försedd med de anordningar, förutsättning för dess som äro en

användande.

Annu omständighet, på detta stadium en som verkar i fördyrande riktning,

måste här påpekas. Ett ingående och nyskapande vetenskapligt arbete medför oundgängligen specialisering. Det lider icke det minsta tvivel, att i den

mån lantbruksvetenskapens framsteg skulle främjas

genom en ny organisation, en specialiseringstendens skulle framträda med allt mera ökad styrka. Redan från början måste för övrigt räknas med att de studerande på. licentiatstadiet

komma att upptaga arbetsuppgifter speciell av natur, för vilkas lösande i olika fall anslutning till vitt skilda teoretiska vetenskapers arbetsmetoder nödvändig. Givetvis kan vara

kan det icke tänkbart vid lantbrukshögskolan vara att tillhandahålla all den instrumentella utrustning, skulle erforderlig som vara för att möjliggöra ett kvalificerat vetenskapligt arbete inom ett så vidsträckt

arbetsfält., faller inom området för som de agronomiska studierna. De sak-

kunniga hava också förutsatt, i vissa att fall de instrumentella vid bland resurserna annat universiteten och centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet i förekommande fall skola få utnyttjas för högre studier på ifråga-

varande område. Inom vissa specialområden av lantbruksvetenskaperna torde

emellertid varken universitet eller centralanstalt hava tillräckliga att erbjuda, resurser och i sådant fall torde det understundom nödvändigt, vara att den för forskningsverksamhet på området erforderliga instrumentella utrustningen

får anskaffas vid lantbrukshögskolan.

Vid utmätandet anslag till de olika institutionerna av måste hänsyn även tagas därtill, att professorerna vid högskolan böra beredas tillfälle att vid sidan

av undervisningen bedriva forskning, vilket givetvis egen är ägnat att öka behovet instrumentell utrustning. I av samma riktning verkar även den enligt

de sakkunnigas förmenande nödvändiga docentinstitutionen.

Anslagsbehovet är naturligtvis olika stort för olika institutioner. I ämnena

lantbrukskemi, bakteriologi och marklära

ävensom i delar ämnena lantbruksbotanik av samt husdjurens anatomi och fysiologi intaga laboratoriemässiga

försök och experiment framstående plats en vid undervisningen. An-

ordningarna härför äro förenade med jämförelsevis stora kostnader. För lant-

bruksbotaniken tillkommer därjämte behov av en botanisk trädgård. För under-

visningen i fysik, redskapslära och mjölkhushållning erfordras ganska en om-

fattande uppsättning instrument och modeller, och undervisningen i husav byggnadslära måste i stor utsträckning illustreras modeller och ritningar. av allmän jordbrukslära, växtodlingslära och kulturteknik måste den l ämnena experimentella delen undervisningen i icke ringa utsträckning givas formen av fältmässiga försök, vilka helt naturligt komma att bliva förbundna med reav lativt utgifter. Detsamma gäller de till ämnet husdjurens utfodring stora om skötsel hörande experimentellt-praktiska försöken i stallar och ladugårdar. och Även husdjurens avels- och raslära äro direkta försök i viss utsträcki ämnet

ning erforderliga för undervisningen.

De sakkunniga hava ansett sig kunna beräkna behovet årligt anslag till av olika institutioner utöver laboratorieavgifter från elever på följande —— -— sätt:

Matematik

Fysik i 000: —

Lantbrukskemi 4 000: . . . — Lantbruksbotanik

Bakteriologi l

, 000: f Allmän ärftlighetslära J -

Lantbrukszoologi

Marklära 3 000: — . . . . Allmän jordbrukslära G 000: 4 .

. . . . .

: Mjölkhushållning 500: . . . . . . . —~ . . Nationalekonomi med statistik

Lantbruksekonomi med handelslära u

J00: r Lantbruksbokföring —

Rättslära

Kronor 42 000:

Tillgång till ett jämförelsevis omfattande fackbibliotek måste betraktas så- Övriga ärliga

de nödvändigaste förutsättningarna för att lantbrukshögskolan över kostnader. som en av huvud taget skall kunna fylla sin uppgift. För komplettering biblioteket av

med nyutkomna böcker och tidskrifter samt för inbindningsarbeten m. synes

m. ett årligt belopp 8 000 kronor utgöra ett minimum. av bliva erforderliga i utsträckning

Exkursioner torde vid högskolan större än

vid agronomkurs. Aven de studerande torde böra förutsättas skola i vissa om fall bidraga med del kostnaderna för exkursioner, torde likväl böra en av räknas med ett årligt anslag för ändamålet från det allmännas sida minst av 4 000 kronor.

Såsom redan nämnts, bör såvitt möjligt tillfälle beredas vissa elever att

erhålla bostadsrum vid lantbrukshögskolan. I det föregående har beräknats,

att vid lantbrukshögskolans förläggning till Ultuna bostadsrum skulle kunna

ställas till förfogande för jämte assistenter och omkring — amanuenser ——

25 elever. Enligt de sakkunnigas mening det lämpligt, att undersynes vara stöd åt behövande studerande i vissa fall utgår i form fri bostad med värme, av lyse och städning. Förslagsvis böra 10 sådana bostadsrum gratis ställas till

förfogande. Därjämte böra kontanta stipendier kunna utdelas, oberoende av om den studerande är bosatt vid högskolan eller icke. Ifrågavarande stipendier torde lämpligen böra hava storlek av omkring 600 kronor året. en om För studerande vid högskolan synas tillsammans minst 10 kontanta stipendier böra stå till förfogande. Det. årliga kontanta stipendiebeloppet bör sålunda

upptagas med 6000 kronor. Nu föreslagna system för stipendietilldelning torde ställa något mindre krav på det allmänna än systemet med frielevplatser. I det föregående har motiverats behovet av fem docentstipendier vid lantbrukshögskolaiu. Stipendium av ifrågavarande slag bör givetvis utgå med lika stort belopp som motsvarande stipendium vid universitet och annan ifrågakommande högskola, eller med 6 000 kronor året. För ändamålet är alltså om ett årligt belopp 30 000 kronor erforderligt. av Det torde vidare i hög grad önskvärt, att högskolans ordinarie lärare vara genom erhållande resestipendier beredas tillfälle att i viss utsträckning föreav taga studieresor till andra länder för att därigenom icke blott erhålla ökad möjlighet att följa utvecklingen inom och speciella disciplin, utan även vars ens att vinna ökad förtrogenhet med framsteg och förbättringar i undervisningsmetoderna samt anordningar vid de vetenskaperna tillhörande institutionerna olika slag. För ändamålet torde ett årligt belopp minst 3 000 kronor av av böra stå till förfogande. Till jämförelse må anföras, att för närvarande årligt

anslag utgår åt, bland andra, ordinarie lärare m. fl. vid rikets universitet och mediko-kirurgiska institutet med 20 000 kronor samt ordinarie lärare vid skogs-

högskolan med 1 000 kronor. För underhåll byggnader och inventarier har beräknats erfordras ett årligt av anslag av 20 000 kronor. Kostnaderna för bränsle, lyse och kraft hava ansetts kunna uppskattas till 18 000 kronor året. om Städning, renhållning och underhåll avplanteringar hava beräknats m. m. draga en kostnad av 10 000 kronor år. per Från lantbrukshögskolan utgående tryck har ansetts böra jämväl omfatta en periodisk publikation, innehållande uppsatser och kortare avhandlingar av vetenskapligt innehåll, författade forskare vid högskolan. De årliga kostav naderna för trycksaker hava med hänsyn härtill beräknats till 5 000 kronor.

Kontorsutgifter, kostnader för annonsering kunna uppskattas till m. m. synas sammanlagt 3 000 kronor om året.

För bestridande av kostnader för styrelsens sammanträden, avgifter för brand-

försäkring av högskolans inventarier, samlingar och bibliotek ävensom diverse andra utgifter bland annat eventuella kostnader för fria föredrag - s. — torde ett årligt belopp 5 000 kronor behöva ställas till förfogande. av

Omkostnadsstaten för en till Ultuna förlagd lantbrukshögskola torde sålunda

1 anslutning till vad anförts skäligen böra beräknas på följande ovan sätt:

Omkostnadsstat.

Institutioner och samlingar 42 000: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . — Biblioteket 8 000: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . — Exkursioner . . . 4 000: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . - Elevstipendier 6 000: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . - Docentstipendier 30 O00: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . —

Transport

90 000: -

Transport 90 000: -

lärare 3 000: Resestipendier åt . . . . . . . -- . . . . . . . . . . . . . . byggnader och inventarier 20 000: Underhåll av . . . . . . . — . . . . . . . 18 000: Bränsle och lyse . . . . . . . — . . . . . . . . . . . . . . . . . renhållning 10 000:- Städning, m. m. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Trycksaker 5 000:- . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kontorsutgifter 3 000: m. m. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . utgifter 5 000: Diverse . . . . . . . . — . . . . . . . . . . . . . . . .

Kronor 154 000: --

2. Agronomkurs vid Alnarp.

Omkostnadsstaten böra beräknas på följande sätt. synes För underhåll och komplettering erforderlig undervisningsmateriel, för a.v inköp förbrukningsartiklar för undervisningen samt för bestridande av kostav naderna för erforderlig försöksverksamhet bör beräknas ett årligt anslag av

kronor. Vid uppskattning nämnda anslag har hänsyn icke tagits till 8 000 av förbrukningsartiklar, för vilka kostnaden skäligen bör bestridas genom elede

laboratorieavgifter. vers inköp böcker och tidskrifter samt för inbindning böcker bör För av av m. m.

i staten upptagas ett belopp 2 000 kronor. av Kostnaderna för elevernas exkursioner kunna uppskattas till 3000 kronor

per ar. Ehuru internatsystemet skola i fortsättningen upprätthållas vid friavses agronomkurs, bör förut anförda skäl även vid dylik kurs studiestående av till behövande, dugliga elever utgå i form kontanta stipendieunderstöd av

belopp å cirka 600 kronor år. För ändamålet bör i staten upptagas ett per belopp 4000 kronor. Enär värdet de fyra frielevplatser, nu stå av av som till förfogande vid agronomkurs, torde kunna värderas till omkring 4 800 kro-

skulle föreslagna system alltså bliva något billigare för det allmänna. nor, nu Vidare bör liksom vid lantbrukshögskolan understöd åt behövande studerande i

fall kunna utgå i form möblerat bostadsrum med värme, lyse och vissa av

städning. Förslagsvis böra 8 sådana gratis ställas till förfogande. rum Erforderligt underhåll byggnader och inventarier torde kräva årlig av en

kostnad i medeltal 12 000 kronor. av För bränsle, lyse och elektrisk kraft torde få räknas med utgift 9 000 en av

kronor om året.

Kostnaderna för städning och renhållning kunna beräknas till 6 000 kronor

år. För vård planteringar torde böra räknas med en årlig kostnad per av m. m.

1 200 kronor. av De årliga tryckningskostnaderna torde belöpa sig till omkring 1 500 kro-

och till lika stort belopp kunna kostnaderna för kontorsmateriel, annonsenor, ring uppskattas. m. m. Utgifterna för häststallet, inberäknat avlöning åt kusk och dräng, kunna be-

räknas till 4 200 kronor per år.

Av övriga kostnader torde utgifterna för styrelsens sammanträden böra upp-

med 900 kronor, arvode åt. läkare samt medicin med 700 kronor tagas m. m. avgifter för hästförsäkring ävensom för brandförsäkring av anstaltens samt

inventarier, undervisningsmateriel och bibliotek med 600 kronor.

För bestridande diverse utgifter vid undervisningsanstalten torde slutligen av ett belopp 1 000 kronor böra stå till förfogande. av I det föregående har framhållits önskvärdheten utav, att kompletterande

undervisning i naturvetenskapliga ämnen och eventuellt även i språk och ma-

tematik anordnas let allmännas försorg för sådana studerande vid genom

12-273493

agronomkurs, önska vinna inträde vid lantbrukshögskolan. som För ändamålet torde ett belopp förslagsvis 5 000 kronor böra ställas till förfogande. av Ifrågavarande anslag kunna upptagas i agronomkursens omkostnadsstat. synes Omkostnadsstaten för till Alnarp förlagd agronomkurs en skulle sålunda i anslutning till vad anförts erhålla följande utseende: ovan

Omkostnadsstat.

Undervisningsmateriel och försöksverksamhet 8 000: Biblioteket . . . . . . . . . . . . —— 2 000: Exkursioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . -

3 000: Elevstipendier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . -

4 000: Underhåll byggnader . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . av och inventarier 12 000: Bränsle . . . . . . . . . . . . . . och lyse m. m. 9 000:- Städning och renhållning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6 000: Planteringar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . -

1 200: Trycksaker . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ——

1 500:-- Kontorsutgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

1 500: Häststallet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . —

m. m. 4 200: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . —— Styrelsen 900: Läkare och medicin . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . —

700: Försäkringsavgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . —

. . . 600: - Diverse utgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 000: Särskild undervisning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . i vissa gymnasieämnen 5 000: . . . . . . . .. . . . ——

Kronor 60 600: --

II. Alternativ A II.

1. Lantbrukshögskola vid Alnarp.

Den i det föregående beräknade omkostnadsstaten för till en Ultuna förlagd lantbrukshögskola torde tillämplig under förutsättning vara även av att högskolan förlägges till Alnarp, dock med följande undantag.

Posten bränsle och lyse bör kunna minskas med 1000 kronor. Däremot måste posten diverse utgifter ökas. I denna post förutsättes nämligen i detta fall skola ingå kostnader jämväl för häststall Ehuru m. m. å andra sidan såsom vid Ultuna särskilda kostnader torde behöva beräknas för vattenuppfordring torde det befogat, att posten diverse utgifter m. m., vara vid högskolan

beräknas 3 000 kronor högre vid alternativ A II vid alternativ A än Omkostnadsstaten kan i anslutning till vad anförts beräknas sålunda. ovan

Omkostnadsstat.

Institutioner och samlingar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42 000: — Biblioteket . . . . 8 000: Exkursioner . . . . . . . . . . . . . . . . , . . . . . --

. . . . . . . 4 000: Elevstipendier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . -

. . . . . 6 000: Docentstipendier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . -

. . . . 30 000: Resestipendier åt lärare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . -

. . 3 000: Underhåll byggnader . . . . . . . . . . . . . . . . . . . — av och inventarier 20 000: Bränsle och lyse . . . . . . . . . . . . . . 17 000:- Städning, renhållning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

m. m. 10 000: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . — Trycksaker 5 0002-- Kontorsutgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . m. m. i 3 000: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . - Diverse utgifter inkl. kostnader för häststallet . . . . . . . . . . 8 000: j:

Kronor 156 000: -

2. Agronomkurs vid Ultuna.

Den under alternativ AI beräknade omkostnadsstaten för till Alnarp en förlagd agronomkurs torde i allt väsentligt tillämplig även vid förläggvara ning motsvarande kurs till Ultuna. Dock följande ändringar i det av synes uppgjorda statförslaget motiverade. vara Kostnaderna för bränsle och lyse torde sålunda skäligen böra upptagas med

från 9 000 till 9 500 kronor förhöjt belopp. De årliga utgifterna för planett teringar böra beräknas 300 kronor högre. A andra sidan för synas synas Alnarp beräknade utgifter för häststall kunna utgå, sedan Ultuna får m. m. bekväm spårvägsförbindelse med Uppsala. Slutligen torde på grund av de

lokala förhållandena vid Ultuna, föranleda särskilda utgifter för bland ansom nat vattenuppfordring, motiverat, att posten diverse utgifter beräknas vara 1 200 kronor högre vid Alnarp. Omkostnadsstaten för till Ultuna förlagd än en agronomkurs skulle sålunda erhålla följande utseende.

Omkostnadsstat.

Undervisningsmateriel och försöksverksamhet 8 000: — . . . . . . . . . . . . Biblioteket 2 000:- . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Exkursioner 3 000: — . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Elevstipendier 4 000: - . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Underhåll byggnader och inventarier 12 000:av . . . . . . . . . . . . . . Bränsle och lyse 9 500:— m. m. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Städning och renhållning 6 000: - . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Planteringar 1 500: — . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Trycksaker 1 500: — . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kontorsutgifter 1 500: - . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Styrelsen 900:- . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Läkare och medicin 700: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . - Försäkringsavgifter 600:- . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Diverse utgifter 2 200: -- . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Särskild undervisning i vissa gymnasieämnen 5 000: - . . . . . . . . . . ..v7

Kronor 58 400: —

III. Alternativ AIII.

1. Lantbrukshögskola i Stockholm.

Vid förläggning lantbrukshögskolan till Stockholm torde skiljaktigheterna av med avseende på omkostnadsstatens sammansättning kunna förväntas bliva

något större än vad förut visade sig fallet vid jämförelse mellan Ultuna och vara Alnarp såsom förläggningsplatser för högskolan. Vad först angår utgifter för

institutioner och samlingar är det tydligt, att vid högskolans förläggning till

Stockholm kostnaderna för experiment och försök skola bliva icke obetydligt

större beträffande sådana undervisningsämnen, för vilka försöksverksamheten

naturliga skäl till väsentlig del måste förlagd till olika slags odlingsav vara marker, stall och ladugårdar. Det nämligen vara oundvikligt, ;Itt en synes lantbrukshögskola i Stockholm får söka sig försöksmarker, experimentladugår-

dar och demonstrationsjordbruk på ett understundom jämförelsevis stort avstånd

från själva högskolan, och det måste odisputabelt, att kostnaderna för anses ifrågavarande del undervisningen därigenom kommer att av olika anav ledningar avsevärt fördyras. De sakkunniga hava sålunda ansett sig böra

räkna med, att kostnaderna för flera lantbrukshögskolans institutioner skulav

vid förläggning till Stockholm komma att väsentligt ökas, nämligen för lantbruksbotanik och marklära med vardera minst 1 000 kronor, för allmän jordbrukslära, växtodlingslära, kulturteknik samt husdjurens utfodring och skötsel med vardera minst 2 000 kronor samt för husdjurens avels- och raslära med minst 500 kronor. Å andra sidan torde institutionsanslagen för vissa andra ämnen kunna minskas eller helt utgå på grund därav, att undervisningen förutsättes kunna meddelas vid andra fackhögskolor med anlitande där föreav fintliga samlingar och materiel. Sålunda torde i jämförelse med alternativ A I kostnaderna för undervisningen i husdjurens anatomi och fysiologi kunna nedbringas med 1 500 kronor, under det att för ämnena husdjurens hälso- och sjukvårdslära samt skogshushållning anslag till samlingar icke alls torde m. m. behöva utgå. Det årliga anslaget till institutioner och samlingar torde sålunda kunna beräknas på följande sätt:

Matematik

Lantbrukskemi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 000: - Lantbruksbotanik Bakteriologi { 6 Z . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Lantbrukszoologi Marklära 4 000: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . — Allmän jordbrukslära 8 0003 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . — Växtodlingslära . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 000: - Kulturteknik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 000: - Redskapsliira . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 000: -- Husbyggnadslära . . . . . . . . . . . . . . . 1 000: - Husdjurens anatomi och fysiologi . . . . . . . . . . . . . . . . 1 500: avels- och raslära . . . . . . . . . . . -. . . . . . . 2 500: utfodring och skötsel . . . . . . . . . . . . . . . . 6 000: "hälso- och sjukvârdslära . . . . . . . . . . . . . . . -:— Mjölkhushållning . . . . . . . . . 500: - Nationalekonomi med statistik

I

Lantbruksekonomi med handelslära Lantbruksbokföring 500. -

I

. . . . . . . . . . . . . . . Rättslära Trädgårdsskötsel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100: — Skogshushållning . . . . . . . -: — . . . . . . . . . . . . . . . . . Pedagogik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . —: — Kronor 50 600: --

I fråga om övriga omkostnader för lantbrukshögskolan följande ändsynas ringar i de vid alternativ A I föreslagna beloppen vara motiverade. På grund av högskolans förläggning till storstad blir behovet exkursioen av ner ökat, och anslaget för ifrågavarande ändamål torde behöva höjas med 2 000 kronor. Vid lantbrukshögskolans förläggning till Stockholm torde icke bliva möjligt att vid högskolan bereda bostadsrum för mindre bemedlade elever. I stället torde anslaget till stipendier böra höjas med motsvarande belopp. Om värdet f ritt bostadsrum med värme upptages till 300 kronor och vid högskolans av m. m. förläggning till Ultuna eller Alnarp 10 sådana bostadsrum skulle ställas till förfogande, skulle alltså stipendiebeloppet vid alternativ A III böra höjas med 3 000 kronor.

Vissa andra omkostnadsposter torde emellertid i stället kunna minskas, om

högskolan förlägges till Stockholm. Sålunda torde i sådant fall kostnaderna

underhåll byggnader och inventarier med hänsyn till de förras konför av centration kunna minskas med 3 000 kronor, och utgifterna för bränsle och lyse

torde kunna begränsas till 15 000 kronor. Slutligen torde posten diverse ut-

gifter kunna beräknas 1 000 kronor lägre. Kostnaderna för städning och ren-

hållning skulle möjligen även kunna nedbringas något, denna minskning men sannolik ökning de i post ingående kostnaderna torde motvägas av av samma

för planteringar m. m. på övriga torde någon ändring de vid alternativ A I Med avseende poster av

föreslagna beloppen icke befogad. vara Omkostnadsstaten för till Stockholm förlagd lantbrukshögskola enligt en alternativ A III torde sålunda böra beräknas i överensstämmelse med nedanstå-

ende sammandrag.

Omkostnadsstat.

Institutioner och samlingar 50 600: - . . . . . . . . . . . . . . . . , . . Biblioteket 8 000:- . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Exkursioner 6 000: - . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Elevstipendier 9 000: - . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Docentstipendier 30 000: - . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Resestipendier åt lärare 3 000: — . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Underhåll byggnader och inventarier 17 000:av . . . . . . . . . . . . . . Bränsle och lyse 15 000: - . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Städning, renhållning 10 000: m. m. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Trycksaker 5 000:- . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kontorsutgifter 3 000:m. m. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 000: Diverse utgifter - . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Kronor 160 600: -

2. Agronomkurs vid Alnarp.

Omkostnaderna för agronomkurs vid alternativ A III böra givetvis kunna en förväntas bliva exakt lika stora för kurs vid alternativ A I eller som samma

60 600 kronor.

IV. Alternativ B

1. Lantbrukshögskola vid Ultuna.

I jämförelse med motsvarande förhållande vid alternativ AI äro följande

med avseende på olika i omkostnadsstaten ingående poster erfor-

åänikningar

er iga. Institutionerna för lantbrukskemi och lantbruksbotanik behöva förhöjt an-

slag med för vardera 500 kronor.

Anslaget till exkursioner böra ökas med 1 500 kronor. synes På grund det i jämförelse med alternativ AI högre elevantalet bör det av årliga anslaget till kontanta stipendier höjas från 6 000 till 8 000 kronor, var-

jämte antalet fria bostadsrum för behövande studerande bör ökas till 15.

I övrigt ändringar i den för alternativ A I uppgjorda omkostnadsstaten synas icke motiverade. Anmärkas må dock, att det vid sistnämnda alternativ vara förutsätta anslaget till institutionen för marklära i detta fall kommer att upp-

delas på institutionerna för lantbrukskemi, bakteriologi och allmän jordbruks-

lära. Därest den högre lantbruksundervisningen anordnas i överensstämmelse

med huvudalternativ B, bör på sätt i det föregående angivits vid lantbrukshögskolan anordnas kurs i språk och matematik för sådana en studerande, som efter avslutad agronomkurs önska komplettera sina kunskaper i berörda ämnen för vinnande inträde vid lantbrukshögskolan. De årliga kostnaderna av för ifrågavarande kurs hava beräknats till 13 200 kronor. Nämnda belopp synes böra uppföras i högskolans omkostnadsstat. Omkostnadsstaten för lantbrukshögskolan vid alternativ B I kan sålunda beräknas till 171 700 kronor.

2. Agronomkurs vid Alnarp.

Den för motsvarande kurs vid alternativ AI beräknade omkostnadsstaten

torde även vara tillämplig för här avsedda kurs, med det undantaget, att anslaget till undervisningsmateriel på grund den väsentligt utvidm. m. av rätt gade undervisningen i fysik, kemi och botanik böra beräknas höjt från synes 8 000 till 9 000 kronor, samt att anslaget å 5 000 kronor till särskild undervisning i allmänbildande ämnen bortfaller. Hela omkostnadsstaten skulle sålunda komma att sluta på 56 600 kronor.

V. Alternativ BII.

1. Lantbrukshögskola vid Alnarp.

De allmänna omkostnaderna för undervisningen kunna beräknas på vid sätt alternativ AII angivits, likväl med iakttagande de vid alternativ BI av föreslagna ändringarna. Omkostnadsstatens totala belopp blir då 173700 kronor.

2. Agronomkurs vid Ultuna.

Omkostnadsstaten kan beräknas till belopp för motsvarande samma som kurs vid alternativ A II, med den för agronomkursen vid alternativ B I föreslagna ändringen. Det totala omkostnadsbeloppet kan sålunda uppskattas till 54 400 kronor.

VI. Alternativ B III.

1. Lantbrukshögskola i Stockholm.

l jämförelse med kostnaderna för lantbrukshögskola i Stockholm en enligt huvudalternativ A bör den högskolemässiga lantbruksundervisningen vid nu avsedda alternativ olika anledningar bliva mindre dyrbar. Dels omfattar av undervisningen i detta fall ett mindre antal ämnen, varigenom anslaget till institutioner och samlingar bör kunna i viss mån reduceras. Ytterligare reduktion

av nämnda anslag blir möjlig såsom följd därav, att antalet direkt till en högskolan knutna professorer förutsätts skola bliva jämförelsevis ringa. Det mindre lokalbehovet vid detta alternativ medför vidare automatiskt kostnadsminskning beträffande vissa utgiftsposter. Liknande inflytande har på andra utgiftsposter det i jämförelse med motsvarande förhållande vid lantbrukshögskolan vid alternativ A III mindre elevantalet.

Anslaget till institutioner och samlingar har ansetts kunna beräknas på följande sätt.

Matematik

Fysik f . 500: -

Lantbrukskemi 4 000: — . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Lantbruksbotanik

l

Bakteriologi 4 000: —

ärftlighetslära

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Allmän

Allmän jordbrukslära 6 000: — . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Växtodlingslära 5 000: — . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kulturteknik 5 000: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . - Redskapslära 1 000: — . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Husdjurens anatomi och fysiologi 1 000: — . . . . . . . . . . . . . . . . avels- och raslära 000: — v . . . . . . . . . . . . . . . . . . utfodring och skötsel 4 000: — . . . . . . . . . . . . . . . . Nationalekonomi med statistik

Lantbruksekonomi med handelslära l O0: —

Kronor 33 000: —

Beträffande övriga i omkostnadsstaten upptagna poster torde i jämförelse

med motsvarande belopp för lantbrukshögskolan vid alternativ A III anslaget

till exkursioner kunna minskas med 1 500 kronor, anslaget till elevstipendier

med 3 000 kronor och anslaget till resestipendier åt lärare med 1 000 kronor.

Kostnaderna för underhåll byggnader och inventarier kunna beräknas bliva av 3 000 kronor mindre, och utgifterna för bränsle och lyse kunna ävenledes väntas

bliva reducerade med 3 000 kronor. Vidare torde skäligen kunna räknas med

minskning i de ärliga kostnaderna för städning, renhållning m. m. med 1 500 en kronor, för trycksaker med 1 000 kronor samt för kontorsmateriel med m. m. 500 kronor. Posterna bibliotek, docentstipendier och diverse utgifter torde

däremot böra bibehållas vid oförändrade belopp.

Kostnaderna för den förberedande kursen i språk kunna beräknas till m. m. belopp vid alternativ B samma som I anslutning till vad anförts omkostnadsstaten för till Stockovan synes en holm förlagd lantbrukshögskola enligt alternativ B utan lokalt samband med

agronomkurs kunna beräknas i överensstämmelse med följande sammanställ-

ning.

Omkostnadsstat.

Institutioner och samlingar 33 000: — . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Biblioteket 8 000:- . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Exkursioner 4 500: — . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Elevstipcndier G 000: —~ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Docentstipendier 30 000: — . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Resestipendicr åt lärare 2 000: -- . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Underhåll byggnader och inventarier 14 000:av . . . . . . . . . . . . . . Bränsle och lyse 12 000: - . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Städning, renhållning 8 500: — m. m. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Trycksaker 4 00O:— . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kontorsutgifter 2 500: -rn. m. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Diverse utgifter 4 000: — . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Förberedande kurs i språk 13 200:— m. m. . . . . . . . . . . . . . . . .

Kronor 141 700: —

2. Agronomkurs vid Ultuna..

Omkostnadsstaten bör givetvis beräknas på sätt för motsvarande samma som kurs vid alternativ B II eller till 54 400 kronor.

8. Agronomkurs vid Alnarp.

Omkostnaderna böra naturligtvis till sin storlek överensstämma med omkostnaderna för den vid alternativ B I förutsätta agronomkursen och kunna sålunda beräknas uppgå till 56 600 kronor.

Av undervis- Vid samtliga diskuterade alternativ för den högre lantbruksundervisovan ningsverksam- ningens ordnande är undervisningsverksamheten förbunden med vissa inkomheten förster, varför de angivna kostnadssiffrorna äro något större än de verkliga anledda in- ovan komster. kostnaderna för ifrågavarande undervisning. Såsom anförts, bör särskild nndervisningsavgift likväl icke erläggas ovan av de studerande, och någon inkomst denna art är sålunda icke att påräkna. av Däremot har förutsätts, att de studerande skola ersätta dem förbrukad av materiel vid laborationer dyl., då vid beräkningen ansla.gsbehovet o. men av till olika institutioner hänsyn tagits därtill, böra icke heller laborationsavgifter

upptagas såsom särskild inkomst. Däremot bör såsom inkomst upptagas hyresavgifter från elever och lärare

m. fl. Vid fristående agronomkurs förutsättes, att internatsystemet skall tilllämpas, vilket innebär, att elev såsom regel skall mot avgift erhålla särskilt bostadsrum med enkla möbler, uppvärmning och städning vid undervisningsanstalten. Men även vid lantbrukshögskolan har räknats med att ett visst an-

tal bostadsrum skulle finnas tillgängliga för assistenter och

amanuenser samt i vissa fall även för ett antal elever. Aven vid högskolan torde avgiften för dylikt bostadsrum böra jämväl uppvärmning och städning. De sakkunavse niga hava uppskattat det årliga hyresvärdet för bostadsrum här ifrågaav varande slag till följande belopp: vid agronomkurs, där internatsystem förekommer, 200 kronor; vid lantbrukshögskola i Stockholm 300 kronor; vid till Ultuna förlagd lantbrukshögskola 250 kronor; samt en vid- en till Alnarp förlagd lantbrukshögskola 200 kronor. Antalet bostadsrum, för vilket hyresavgift kan förväntas utgå, kan i överensstämmelse med vad förut anförts beräknas sålunda:

lantbrukshögskola i Stockholm . . . . . . 10 rum vid Ultuna, huvudalt. A 25 9 . 3 B 20 . Alnarp, A 25 v . B 20 , agronomkurs vid Ultuna 46 ’ . . D Alnarp 48 . . . . . Vid samtliga alternativ för den högre lantbruksundervisningens ordnande förutsättes vidare, att erforderliga vaktmästare ävensom maskinist skall mot

avgift erhålla bostad med uppvärmning och lyse vid vederbörande undervisningsanstalt. Värdet dylik tjänstebostad vid anstalt för högre lantbruksav undervisning har ansetts kunna approximativt uppskattas till följande belopp:

vid förläggning till Stockholm 800 kronor, . . Ultuna 500 samt . . . , W v Alnarp 400 . . . . . . Antalet erforderliga bostadslägenheter ifrågavarande slag uppgår till: av vid agronomkurs 3 lägenheter, vid lantbrukshögskola i Stockholm enligt alternativ BIII 4 lägenheter,

samt vid lantbrukshögskola enligt övriga alternativ 6 lägenheter.

vid Ultuna och Alnarp ett anta bostadslägenheter till- Slutligen finnes huvudlärare vid den högre lantbruksundervisningen. På. båda gängliga för sålunda bostäder för de fem huvudlärare, förutsatts skola platserna finnas som vid agronomkurs. Efter vidtagna byggnadsändringar för inrätförekomma lantbrukshögskola skulle vid Ultuna finnas 6 och vid Alnarp äventande av ledes 61 lärarbostäder 6 a 7 och kök. Hyresvärdet för en var av om rum ifrågavarande bostäder torde kunna uppskattas till för Ultuna 1 500 kronor

och för Alnarp 1 200 kronor. förläggning lantbrukshögskolan till Stockholm har rektorsbostad Vid av aninom högskolans område. Hyresavgiften för nämnda bosetts böra uppföras vilken avgift jämväl torde böra ingå ersättning för uppvärmning, synes stad, i

kunna beräknas till 2 500 kronor. Med tillämpande anförda beräkningsgrunder skulle inkomsterna av av ovan vid olika utredningsalternativ kunna beräknas på fölbostadsavgifter m. m.

jande sätt:

Alternativ A

1. Lantbrukshögskola vid Ultuna..

Bostadsrum för elever fl., 25 â 250:- 6 250:m. . . . . . . . . Bostäder för vaktmästare, 6 â 500:- 3 0002 . . . . . . . . . . . lärare, 6 â 1 5001- 9000:- 18 250: ° . . . . . . . . . . .

2. Agronomkurs vid Alnarp.

Bostadsmm för elever. 48 â 200:- 9 600:- . . . . . . . . . . . Bostäder för vaktmästare, 3 â 4001 1 200:- - . . . . . . . . . . . lärare, 5 â 1 200: 6 000: 16 300; — . . . . . . . . . . . —— .

Kronor 35 050: -

II. Alternativ A II.

1. Lantbrukshögskola vid Alnarp.

Bostadsrum för elever fl.. 25 ä 200:- 5 0002-m. . . . . . . -. . Bostäder för vaktmästare, 6 å 400: 2 400: —-— . . . . . . . . . . . — lärare, 6 â 1 200:- 7 200:- 14 600;... . . . . . . . . . . . .

2. Agronomkurs vid Ultuna.

Bostadsrum för elever, 46 â 200:- 9 200: . . . . . . . . . . . - Bostäder för vaktmästare, 3 â 500:-— 1 5003- . . . . . . . . . . . lärare, 5 â 1 500:- 7 500:- 13 20o; . . . . . . . . . . . .

Kronor 32 800: -

III. Alternativ A III.

Lantbrukshögskola i Stockholm.

Bostadsrum för assistenter fl., 10 â 300: 3 000: m. - . . . . . . - . Bostäder för vaktmästare, 6 â 800: 4 800: — . . . . . . . . . . . ——— Bostad för rektor 2 500:- 10 3o0; . . . . . . . . .

2. Agronomkurs vid Alnarp.

I överensstämmelse med alt. A I 16 800:- . . . . . . . . . . . . . . . . .. Kronor 27 100: -r

‘ Därvid hava icke medräknats de två bostadslägenheter, som ansetts böra stå till förfogande för

huvudlärare vid till Alnarp förlagd anstalt för högre mejeriundervisning. en

IV. Alternativ B

1. Lantbrukshögskola vid Ultuna.

Bostadsrum för elever m. fl., 20 ä 250:- 5 000: . . . . . . . . — Bostäder för vaktmästare, 6 å 500:-- 3 000:-— . . . . . . . . . . . lärare, 6 â 1 500: 9 000: —— . . . . . . . . . . . . - 17 000:.

2. Agronomkurs vid Alnarp.

Iöverensstämmelse med a1t.AI 16800: . . . . . . . . . . . . . . . . .. Kronor 33 800:

V. Alternativ B II.

1. Lantbrukshögskola vid Alnarp.

Bostadsrum för elever fl., 20 â 200: 4 000: m. - . . . . . . . . - Bostäder för vaktmästare, 6 ä 400: 2 400: . . . . . . . . . . . —— ’ lärare, 6 ä 1 200: 7 200: — . . . . . . . . . . . . — 13 600;

2. Agronomkurs vid Ultuna.

I överensstämmelse med alt. AII 18 200: . . . . . . . . . . . . . . . .. Kronor 31 800:

VI. Alternativ B III.

1. Lantbrukshögskola. i Stockholm.

Bostadsrum för assistenter fl., 10 â 300: 3 000: m. —— . . . . . . . - Bostäder för vaktmästare, 4 ä 800: 3 200: — . . . . . . . . . . . — Bostad för rektor 2 500: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . - 8 700;

2. Agronomkurs vid Ultuna.

I överensstämmelse med alt. AII 18200: . . . . . . . . . . . . . . . ..

3. Agronomkurs vid Alnarp.

I överensstämmelse med alt. AI 16800: . . . . . . . . . . . . . . Kronor 43 700:

KAP X.

Sammanställning av de beräknade kostnaderna för den

högre lantbruksundervisningen.

fyra nästföregående kapitlen hava de sakkunniga lämnat redogörelse verkställda beräkningar rörande de sannolika engångskostnaderna och åröver liga kostnaderna för den omorganiserade högre lantbruksundervisningen vid olika utredningsalternativ. Här nedan återgivas de därvid resultaten i vunna sammandrag.

A. Engångskostnader.

Alternativ A

1. Lantbrukshögskola vid Ultuna.

Redan under nuvarande förhållanden erforderliga förbättringsarbeten 52 800:- . . . . . . . . . . . . . . . . 2 Ytterligare kostnader för högskolan alByggnadsarbeten 956 800:rn. m. . . . . . . b~Inredning m. och undervisningsm. materiel 222 800: 1 179 G00; . . . . . . . . . . . . - ——— 1 232 400:

2. Agronomkurs vid Alnarp.

Redan under nuvarande förhållanden erforderliga förbättringsarbeten 1 Byggnadsarbeten 1185 000:— m. m. . . . . . . . . . . . . 2 Undervisningsniateriel 10 000:— 195 000: . . . . . . . . . . . . A. Kronor 1 427 400: -

II. Alternativ A II.

1. Lantbrukshögskola vid Alnarp.

1 Redan under nuvarande förhållanden erforderliga förbättringsarbeten se alt. AI 195 000: . . . . . . . . . . . — 2 Ytterligare kostnader för högskolan

a Byggnadsarbeten m. m. 1 010 200:

. . . . . . b Inredning och undervisnings m. m. materiel 9:29i700:—: 1 230 9003 . . . . . . . . . 1 425 900: . .

2. Agronomkurs vid Ultuna.

Redan under nuvarande förhållanden erforderliga förbättringsarbjten 529870704:

Kronor 1 478 700: - ‘ Se noten sid. 142.

III. Alternativ A III.

1. Lantbrukshögskola i Stockholm.

1 Byggnadsarbeten .2065 000:-— . . . . . . . . . . . 2 Inredning och undervisningsmateriel m. m. 2 297 600: . ——— Härtill kommer beräknat Värde byggnadstomt ävensom kostnader av för försöksfält och demonstrationsjordbruk.

2. Agronomkurs vid Alnarp.

Redan under nuvarande förhållanden erforderliga förbättringsarbeten se

alt. A I . NWHW Kronor 2 492 600: ~—

IV. Alternativ B

1. Lantbrukshögskola vid Ultuna.

1 Redan under nuvarande förhållanden erforderliga för-

bättringsarbeten 52 800: —-— 2 Ytterligare kostnader för högskolan

a Byggnadsarbeten 1 006 800:

m. m. b . . Inredning m. m. och undervisningsmateriel 230 700: . — 1 237 500; 1 290 300: -

2. Agronomkurs vid Alnarp.

Redan under nuvarande förhållanden erforderliga förbättringsarbeten se alt. A I 195 000: - Kronor 1 485 300: ——

V. Alternativ B II.

1. Lantbrukshögskola vid Alnarp.

1 Redan under nuvarande förhållanden erforderliga för-

bättringsarbeten se alt. A I 195 000:

. - 2 Ytterligare kostnader för högskolan a Byggnadsarbeten . . . . . . 1 061 200: -b Inredning och undervisningsm. m. materiel 228 000: . —— 1 239 200; 1 484 200: ——

2. Agronomkurs vid IIltuna.

Redan under nuvarande förhållanden erforderliga förbättringsarbeten 52 800:—— . Kronor 1 537 000:

VI. Alternativ B III.

1. Lantbrukshögskola i Stockholm.

1 Byggnadsarbeten 1 615 000:- . . . . . . . . . . . . 2 Inredning och undervisningsmateriel .273 800: m. m. - 1 888 800: . — Härtill kommer beräknat värde byggnadstornt ävensom kostnader av för försöksfält och demonstrationsjordbruk.

Transport 1 888 800:

Transport 1 888 800: - 2. Agronomkurs vid Ultuna. Redan under nuvarande förhållanden erforderliga förbättringsarbeten 52 800: - 3. Agronomkurs vid Alnarp. Redan under nuvarande förhållanden erforderliga förbättringsarbeten

se Alt. AI 195 000:

Kronor 2 136 600: —

B. Årliga kostnader.

Alternativ A

1. Lantbrukshögskola vid Ultuna.. 1 Avlöningsstat 187 234: -- 2 Omkostnadsstat 154 000:- 341 234: . . . Avgár beräknade hyresinkomster 18 250:- 322 984: m. m. .

2. Agronomkurs vid Alnarp. 1 Avlöningsstat 67 244: - 2 Omkostnadsstat 60 600: — 127 3414; . . . Avgår beräknade hyresinkomster m. m. 16 800: 111 044;— . Kronor 434 028: —-

II. Alternativ AII.

1. Lantbrukshögskola vid Alnarp. 1 Avlöningsstat 185 478: —~ 2 Omkostnadsstat 156 000:— 341478;— . . . Avgår beräknade hyresinkomster 14 600: 326 g7g;. m. m. .

2. Agronomkurs vid Ultuna. 1 Avlöningsstat 70 292: — 2 Omkostnadsstat 58 400: - 128 392; . . . - Avgdr beräknade hyresinkomster 18 200:- 110 492;..m. m. . Kronor 437 370: -

III. Alternativ A III.

1. Lantbrukshögskola. i Stockholm. 1 Avlöningsstat, inkl. ersättning till befattningshavare vid eentralanstalten för undervisning 188 308: — . 2 Omkostnadsstat 160 600: -- 348 908; . . Avgcir beräknade hyresinkomster m. m. 10 300: -- 338 508:.. . 2. Agronomkurs vid Alnarp. 1 Avlöningsstat 67 244:- . 2 Omkostnadsstat 60 600: — 127 344; . . . — Avgâr beräknade hyresinkomster 16 800:- 111 044; m. m. . Kronor 449 652: —

IV. Alternativ B

1. Lantbrukshögskola vid Ultuna..

1 Avlöningsstat 192 279: . . . . . . . . . . . -- 2 Omkostnadsstat . . . . . . . . . 363 979; Avgår beräknade hyresinkomster 17 000: m. m. . . - 34a 979,

2. Agronomkurs vid Alnarp.

1 Avlöningsstat . . . . . . . . . . . 71 369: — 2 Omkostnadsstat 56 600: . . . . . . . . . . — 127 959; — Avgdr beräknade hyresinkomster M1116 m. m. 111 169;w . .

Kronor 45S148:

V. Alternativ B II.

1. Lantbrukshögskola vid Alnarp.

1 Avlöningsstat 788: 185 — 2 . . . . . . . . . . . Omkostnadsstat . . . . . . . . . .W 359 488; Avgår beräknade hyresinkomster m. m. . . 345 388:

2. Agronomkurs vid Ultuna.

1 Avlöningsstat . . . . . . . . . . . 74 417: - 2 Omkostnadsstat . . . . . . . . . .1’ 125 317: Avgår beräknade hyresinkomster m. m. 110 317: . . 17 Kronor 456 505: —

VI. Alternativ B III.

1. Lantbrukshögskola i Stockholm.

1 Avlöningsstat, inkl. ersättning till be-

fattningshavare vid centralanstalten för

undervisning . . . . . . . . . . . . 116 620: — Omkostnadsstat 141 000: . . . . . . . . . . f 257 520; ——— Avgdr beräknade hyresinkomster 8 700: m. m. — 343 920; . —

2. Agronomkurs vid Ultuna.

1 Avlöningsstat . . . . . . . . . . . 74 417: -- 2 Omkostnadsstat . . . . . . . . . 128 317; Avgdr beräknade hyresinkomster 18 200: m. m. v 110 317; . . i H

3. Agronomkurs vid Alnarp.

1 Avlöningsstat . . . . . . . . . . . 71 369: — 2 Omkostnadsstat 56 127 959; . . . . . . . . . .i — Avgdr beräknade hyresinkomster m. m. 111 139;... . .

Kronor 470 706: "-

KAP. XI.

Högre mejeriundervisning.

Historik. Huvudlinjer för undervisningens anordnande. Förläggningsplats m. m. Byggnader - - -- Lärare. Övriga befattningshavare. Avlöningsstater. Ovriga årliga kostnader. m. m. —- - - - - Inkomster. Provning av mejerimaskiner. —

Malmöhus läns hushållningssällskap gjorde år 1880 framställning Historik. om anordnande högre mejeriundervisning vid Alnarp. Påföljande år upptogs av Den högre ifrågavarande förslag bestyrelsen för 15:e allmänna svenska lantbruksmötet eriunderav mej i Malmö. visningens

År 1882 hemställde lantbruksakademiens förvaltningskommitté ett organisation. om anslag 10 000 kronor årligen till anställande lärare i mejerihushållning av av samt fullständigt ordnande undervisningen häruti vid rikets båda lantbruksav institut, på det att tillfälle måtte beredas för dem dessa instituts elever, av som särskilt ville ägna sig häråt, ävensom för andra önskade personer, som besöka lantbruksinstituten endast för att förvärva insikt och praktisk skick-

lighet i nämnda hushållning, att vinna de kunskaper, krävdes såväl som av husbonden och förvaltaren mejeriegendom dem, vilka såsom kringav en som av resande undervisare borde i denna del lanthushållningen gå allmänheten till av handa.

Frågan upptogs till behandling vid 1882 års riksdag, därvid såväl regeringen

som riksdagen följde lantbruksakademiens förslag. Såsom motiv för anord-

nandet av högre mejeriundervisning vid båda lantbruksinstituten och icke

blott vid Alnarp framhölls, att förhållandena så olika i skilda delar vore av vårt vidsträckta land, att enda i sydligaste delen därav förlagd högre en mejeriskola svårligen skulle kunna för landets alla provinser avhjälpa behovet

av undervisning och handledning i rationell mejeriskötsel.

De båda högre mejeriskolorna, för vilka lantbruksakademiens förvaltnings-

kommitté utfärdade ordningsstadgar, trädde i verksamhet hösten 1883.

Ar 1891 kom frågan den högre mejeriundervisningen åter före, om nämligen i samband med proposition till riksdagen angående viss omorganisation

av Ultuna lantbruksinstitut. Regeringen upptog då ett lantbruksstyrelsen av framställt förslag angående koncentration den högre mejeriundervisningen. av I berörda framställning erinrade lantbruksstyrelsen, hurusom från och med

år 1883 för högre undervisning i mejerihushållning vid Ultuna och Alnarp

utgått ett anslag 5 000 kronor till vartdera institutet, och anförde vidare, av att en enda högre mejeriskola syntes för vårt land fullt tillräcklig, att vara större fördel för undervisningen syntes kunna vinnas, hela anslaget till om högre mejeriundervisning utginge till enda skola., och vid valet mellan en att de båda instituten styrelsen, enär Alnarp beläget i nejd, där mejerivore en hanteringen högt utvecklad, icke tvekade föreslå, att landets mejerihögvore skola bleve förlagd dit, helst därigenom även den fördelen eleverna vunnes, att med lätthet kunde för ytterligare insikters förvärvande besöka mindre vårt

i fråga mejeriväsendet högt stående grannland Danmark, än även den för om exporten av de svenska mejeriprodukterna viktiga hamnstaden Malmö. Försla.get biträddes av riksdagen, och det nya, med lantbruksinstitutet vid Alnarp sidoordnade mejeriinstitutet kunde träda i verksamhet hösten 1893. År 1902 beslöts Omorganisation Alnarps lantbruksinstitut enligt i huvudav sak grunder, redan från år 1892 vunnit tillämpning vid Ultuna samma som lantbruksinstitut. I samband därmed bestämdes även, att mejeriinstitutet vid

Alnarp skulle förenas med därvarande lantbruksinstitut till en undervisningsanstalt, benämnd lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp. Såsom skäl för

sammanslagningen framhölls, att de båda förutvarande instituten i stor utsträckning hade gemensamma lärare samt vidare att mejeriinstitutet icke hade kunnat göras fullständigt på grund därav, att det årliga anslaget till instituursprungligen beräknats till 10 000 kronor, nedbringats till 8 000 krotet, som Såsom följd därav hade, bland annat, den till mejeriinstitutet knutna nor. assistentbefattningen måst lämnas obesatt. I och med inrättandet år 1912 vid institutet av ettåriga fortsättningskurser för utbildning lantbrukslärare, konsulenter m. fl., blev den högre mejeriav undervisningen i olika avseenden likställd med den högre undervisningen på jordbruks- och husdjursområdet. Den k. konsulentkursen kom sålunda att s. omfatta förutom jordbruks- och husdjurslinje jämväl mejerilinje. Nåen en en större förändring av den högre mejeriundervisningens organisation förgon anleddes emellertid icke därav, liksom icke heller av den lönereglering för institutets befattningshavare, vilken beslöts av 1917 års riksdag och som föranledde utfärdandet år 1918 gällande stadgar för institutet. Nuvarande av nu bestämmelser rörande den högre mejeriundervisningens planläggning och innehåll kunna sålunda i väsentliga delar återföras till 1904 års stadgar. Med avseende på fordringarna för vinnande inträde såsom elev vid kurs Inträdes- av fordringar. för högre mejeriutbildning föreskrevs i 1883 års stadgar för de högre mejeri-

skolorna, att fordringar skulle gälla som för inträde vid agronom- .samma kurs. Sökande, förut praktiskt sysslat med mejerihushållning, skulle som lämnas företräde framför den, som förut deltagit i mejerigöromål. I 1893 års stadgar föreskrevs i berörda avseende, att sökande skulle nu styrka: 1 att han ägde god frejd ävensom god kroppskonstitution, 2 att han under minst ett år allvarligt deltagit i alla vid ett mejeri före-

fallande göromål, samt 3 att. han avlagt avgångsexamen vid något rikets lantbruksinstitut eller av att han, med företeende andra vitsord, styrelsen godkändes, eller av som av i särskild institutets lärare förrättad inträdesexamen visat sig äga motav svarande insikter. Från och med år 1904 äro motsvarande fordringar:

1 att hava uppnått minst 18 års ålder, 2 att fri från smittsam sjukdom, vara 3 hava erhållit avgångsbetyg från något rikets lantbruksinstitutl att av eller med företeende andra intyg, lärarrådet godkännas, styrka sig av som av äga motsvarande insikter, samt 4 att hava allvarligt deltagit uti alla vid ett mejeri förekommande göro-

mål. Så länge kurs för högre mejeriundervisning varit inrättad, har kurstiden Undervis-

ningsämnen. alltid utgjort ett år, med början den 1 november. Den teoretiska undervis-

ningen vid kursen omfattade enligt 1883 års stadgar mejeriskötsel, kemi, växt-

För vinnande inträde i agronomkursen erfordras i sin tur att hava under minst två är av -

före år 1912 ett år allvarligt deltagit i de vid ett lantbruk förefallande göromål; dock att på sty-

relsen mi bero att i särskilda fall bevilja undantag härifrån.

nötboskapens och svinens förädling, utfodring och skötsel. kännedom samt särskilt mejeriinstitut är 1893 skulle teoretisk undervis- Efter inrättandet av

meddelas i följande ämnen: mejerilära, husdjurs- och foderlära, nötning fårens och svinens hälso- och sjukvärdslära, ångmaskinlära och kreaturens, byggnadslära. Från och med år 1904 äro läroämnena vid den högre mejeri-

undervisningen: mejerilära, kemi, bakteriologi, husdjurslära utom hästskötsel,

husdjurens hälso- och sjukvårdslära, ängmaskinlära och husbyggnadslära, var-

till bestämmelse i 1918 års stadgar kommit pedagogik. Vid sidan av genom teoretiska undervisningen har avsevärd tid anslagits för praktiska övningar den tidigare i husdjursstallar samt till laborationer, ritning i mejeri även —— -

m. . hur undervisningen för den högre mejeriutbildningen för när- Till belysning

varande ordnad har införts nedanstående sammanställning. fir

omfattning vid konsulentkursens mejerilinjo undervisningsåret Undervisningens

1925-1926.

Övningar .. ..

Undervisningsämne Ffiilféiii

__ Dagar Timmar

Kemi och bakteriologi 54 240 . . . . . . . . 50 Mejerilära, teknik . . . . . . . . . . 23 100 §pecie11 osttillverkning . . . . . . . . 15 Angpanne- och maskinlära . . . . . . 30 Husdjurslära . . . . . . . . . . . . 26 Husdjurens hälso- och sjukvârdslära . . 36 72 Husbyggnadslära . . . . . . . . . . 10 Pedagogik . . . . . . . . . . . . .

Summa 244 100 312

mejeriundervisningen .har ända från början varit lokalt förenad Lärare. Den högre mejeriskola för utbildning mejerister. Utmärkande för mejerimed en lägre av

undervisningens organisation har därjämte varit, att vid sidan de lärare, som av direkt anställts för mejeriutbildningen, lärare vid lantbruksinstitut allmera eller mindre utsträckning medverkat vid undervisningen. Däritid i större

hava de direkta kostnaderna för lärarlöner vid mejeriundervisningen genom jämförelsevis låga. För de högre mejeriskolorna inrättades sålunda kunnat hållas lektorsbefattning vid vartdera institutet. När mejeriundervisendast en

ningen sedermera organiserades såsom självständigt mejeriinstitut, skulle den

lärarpersonalen utgöras lärare i mejeriskötdirekt till institutet knutna av en mejeriinstruktör lärare i byggnadslära. Såsel, assistent, en samt en extra en kunde emellertid till följd anslagets knapphet någon som förut nämnts, av anställas. Efter omorganisationen år 1904 fanns vid lantbruksassistent icke mejeriinstitutet vid Alnarp, bland andra, lektor i mejerilära och bakoch en lärare i År 1908 ändrades sistnämnda teriologi samt en extra samma ämnen. adjunktur. Efter verkställd lönereglering år 1918 hava lärarbefattning till

institutet funnits professur i mejeriteknik och mjölkhushållning samt vid en

professur i mejerikemi, mejeribakteriologi och mjölkhushållning. en

123-273493

Nuvarande Av det anförda framgår, att den högre mejcriundervisningen nu redan från samband början varit och allt fortfarande är intimt knuten till den institutsmässiga mellanmejeri- lantbruksundervisningen. En omorganisation den och lant- av senare måste sålunda med bruksunder- nödvändighet föra med sig vissa rubbningar i de nuvarande formerna för mejeri-

visning moti- utbildningen. En uppgift för de sakkunniga blir därför undersöka, att på verar samti- vad sätt den högre mejeriundervisningen i fortsättningen lämpligen bör dig refor- organiseras. mering. Behov En anstalt för högre mejeriutbildning är givetvis för framtiden av även oundhögre mejeri- gängligen nödvändig för vårt land. Mjölkhushållningen och mejerihanteringen

undervisning. bliva allt betydelse synas av större för landet, och de undan för undan skärpta kraven på mejeriprodukternas kvalitet icke minst på exportmarknaden göra en högt stående undervisnings- och forskningsverksamhet på mejeriområdct

allt mera oumbärlig. Undervisningen vid ifrågavarande anstalt bör vara så anordnad, att ändamålsenlig utbildning där kan beredas åt lärare och konsulenter för mejerihanteringen ävensom åt blivande ledare av större mejeriföretag. Enär den högre mejeriundervisningen tjäna avser att olika syften, är det förenat med stora svårigheter att någorlunda tillförlitligt be-

döma den sannolika elevfrekvensen vid anstalt för dylik undervisning. På

grundval verkställda överslagsberäkningar hava de sakkunniga av emellertid ansett sig kunna utgå ifrån, att antalet kompetenta inträdessökande till den högre mejerikursen skall uppgå till 4 å 5 året. om

Huvudlinjer För närvarande bygger den högre mejeriutbildningen på jämförelsevis för den omfattande agronomiska förkunskaper. Sålunda .skola mejeristuderande normalt högre kunna förete vitsord minst två års jordbrukspraktik och vidare mejeri- om fullständigt undervis- avgångsbetyg från agronomkurs. Med förbildningen på mejeriområdet det är ningens an- däremot ofta sämre ställt. Visserligen fordras för inträde i konsulentkursens ordmmde. mejerilinje, den sökande att allvarligt deltagit uti alla vid ett mejeri före-

Elevernas kommande göromål, då bestämmelse saknas viss minimitid, under men om förbildning. vilken mejeripraktik skall hava inhämtats, är det tydligt, att ifrågavarande

praktik understundom kan så bristfällig. Vid ordnandet den högre vara nog av mejeriundervisningen det till början erforderligt, att nuvarande besynes en stämmelser rörande elevernas förbildning undergå ändring. Sålunda det synes nödvändigt, att krav uppställes på jämförelsevis omfattande praktiska för-

kunskaper på mejeriområdet. Enligt de sakkunnigas uppfattning bör nämnda

praktik omfatta tid i regel minst två å.r. en av Allmän agronomisk förbildning bör naturligtvis tillmätas icke ringa värde ett för blivande mejeriman. Med mejerihanteringens alltmer tilltagande inen dustrialisering och skiljande från praktiskt jordbruk är emellertid dylik för-

bildning mindre oumbärlig än tidigare varit fallet. Med hänsyn till den avsevärda tid, agronomutbildningen tager i anspråk minst två års jordbruks- — praktik och i regel två års teoretiska studier det enligt de sakkunnigas — synes förmenande icke kunna rimligt att för inträde vid mejerikursen i fortanses sättningen uppställa krav på avlagd eller däremot svarande agronomexamen allmänna agronomiska kunskaper. Däremot bör viss i agr0nomut.bildningen

ingående undervisning, närmast avseende mjölkproduktionen det ekonosamt miska. utnyttjandet vid mejcrihanteringen erhållna biprodukter såsom kreaav tursfoder speciellt svinskötsel, obligatoriskt ingå jämväl i den högre mejeri-

utbildningen.

Den högre mejeriundervisningen böra i stort sett hållas på synes .samma nivå undervisningen. vid blivande lantbrukshögskola. I som en överensstämmelse härmed torde även kraven på teoretiska förkunskaper hos eleverna böra

ställas lika höga. På grund mejerihanteringens speciella karaktär det a.v .synes emellertid vara ändamålsenligt, att vid prövning inträdessökandes teoretiav

från tekniskt gymnasium likställes med studentska förkunskaper examen motiverat, agronomisk eller för mejeri- Vidare synes det att annan examen. viss utsträckning tillmätes betydelse såsom förvärdefull utbildning i mannen bildning för studier på mejeriområdet. ordinarie elev i avsedda kurs för mejeriutbildning böra För inträde såsom nu sakkunnigas mening uppställas följande fordringar på försålunda enligt de

bildning. avlagd studentexamen med minst betyget godkänd, Teoretiska förku/nskaper: eller vid komplettering till denna, i modersmålet, tyska, erhållet i examen matematik, fysik och kemi, därav sistnämnda ämne å realengelska, geografi, å latinlinjen B, eller fullständig från teklinjen och övriga ämnen examen minst betyget godkänd i angivna ämnen, erhållet niskt gymnasium med ovan komplettering till denna; dock att även den, icke aveller vid som i examen nämnda examina, bör kunna vinna inträde såsom ordinarie stulagt någon av i det föregående anförts vid redogörelse för lantderande, därest han på sätt brukshögskola enligt huvudalternativ A styrker sig äga nödiga förutsättningar

att bedriva studier vid kursen. regel två års väl vitsordad, allsidig mejeripraktik, Praktiska förkunskaper: i godkända vitsord genomgången kurs vid lägre mejeriskola dock att med en bör få jämställas med lika lång mejeripraktik. för mejerikonsulenter fl. lämpligen böra. anordnas såsom Den högre Kursen m. synes Föreläsningar och övningar böra sålunda planläggas för denna tid. mejerikursens tvåårig. därmed för de studerande att längd m. m. Dock bör viss studiefrihet förefinnas och rätt avkortare eller längre tid än två år. Med avseende på tidlägga examen inom början tid för ferier bör gälla vad i det föregående punkt för kursens ävensom anförts angående lantbrukshögskolan. undervisningsämnen vid kursen ävensom deras innehåll Undervis- Beträffande antalet följande förslag. ningsämnen. hava de sakkunniga uppgjort

Undewisningsiimnen och deras innehåll.

huvudsak sannolikhetskalkyl och felutjämningslära samt be- Matematik. I statistiskt materiel, det i främsta rummet hämtat från förhandling av senare

söksväsendets område. utvidgas beträffande mekanik, värme- och elektrici- Fysik. Studentkursen

tetslära. Allmän: studentkursen utvidgas, så att eleverna erhålla grundligare Kemi. kemi och kolloidkemi samt i organisk kemi, speciellt beträfinsikter iteoretisk kolhydrat, fett, äggviteämnen och andra för växt- och djurfande grupperna

riket särskilt viktiga ämnen. fodermedlens sammansättning, egenskaper och framställ- Lantbrukskemi:

ningtssätt. och mejeriprodukternas sammansättning, egenskaper Mejerikemi: mjölkens

och analys. Allmän: bakteriernas allmänna egenskaper och livsvillkor samt Bakteriologi. mikrobiologiens tillämpning på jordbruket med binäringar. Mejeriba.kteri0logi: mjölkens bakterieflora samt mikroorganismernas bety-

4 delse och användning i mejerihanteringen.

Läran ångma.skinen, värmemotorer och elektriska motorer Maskinlärw. om

.samt mejerimaskinerna. produktion, framställning mejeriprodukter, meje- Mejerilära. Mjölkens av

riets planläggning och inredning.

Mejeriekonomi. Faktorer, betydelse för som ä.ro av mejeriets ekonomi: drifts-

riktning, driftskostnader, olika organisationsformer, mjölkens betalning m. m. Husbyggnadslära. Materialier, byggnaders konstruktion och planläggning

samt kostnadsberäkningar, med hänsyn huvudsakligen till

mejeribyggnader. Husdjurens anatomi och fysiologi. Huvudvikten lägges vid näringsomsätt-

ningens och körtelsystemets fysiologi.

Husdjursliira. Allmän och speciell avelslära, exteriörlära samt raslära, när-

nötkreatur

mast avseende

och svin. Nötkreaturens och svinens utfodring och

s ötse . Husdjurens hälso- och sjukvârdslära hygien. Allmän och vissa delar speciell av hälso- och sjukvårdslära. Författningar rörande bekämpandet av smittsamma sjukdomar.

Nationalekonomi. Allmän och tillämpad nationalekonomi.

Handelslära. Amnet omfattar i första hand den in- och utländska handeln

med mjölk och mejeriprodukter.

Bokföring. Översikt över olika bokföringssystem, övningar i mejeribok-

f oring.

Rättslära. De delar ämnet, av som äro av särskild betydelse för mejerihan-

teringen.

Pedagogik. Föreläsningar skriftliga samt och muntliga övningar.

Undervis- Undervisningen bör ordnas sä, att under första året de grundläggande ämningsplan. genomgås, varjämte .- . nena studierna vissa tillämpade ämnen påbörjas. Andra av året avslutas undervisningen i de tillämpade ämnena. Undervisningens plan-

läggning ävensom dess omfattning vid olika ämnen belyses följande tabell. av

Antal undervisnlngstimmar i tvåårig kurs för mejerikonsulenter m. fl.

i Första året

Andra året

r

Förel. Övn. Förel. Övn.

Matematik 30 15 . . . . . . . . . . . . . . . . . . Fysik 45 50 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . och Iantbruks-

{allmiin

3 K . 80 150 en" mejeri- . . . . . . 40 J50 . . . . . . . . . . . . .

Bakteri°1°si{;‘n‘t3‘:i§‘. : : : 1 : : : : : : : : °

Maskinlära 75 . . . . . . . . . . . . . . . 100 Mejerilära . . . . . . . . . . . 100 Mejeriekonomi . . . . . . . . . . 40 Husbyggnadslära . . . . . . . . . . . . . . . . 50 100 . . . . . . . . . . . . . . . Husdjurens anatomi och fysiologi 40 40

10. Husdjurslära nötkreatur och svin . . . . . . . . 50

. . . . . . . 11. Husdjurens hälso- och sjukvårdslära hygien 20

12. Nationalekonomi . . 20 13. Handelslära . . . . . . . . . . . . . . . 20 20 14. Bokföring . . . . . . . . . . . . . . . . . 70 15. Rättslära . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30

16. Pedagogik . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 15 . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Summa 455 715 275 215

Därjämte böra övningar i mejerilära pågå under 0:a 120 dagar.

Examen. Med avseende på de olika undervisningsämnenas inbördes ställning bör i tilllämpliga delar gälla vad förut anförts beträffande lantbrukshögskolan.

Följande ämnen böra examensämnen i kurs för mejerikonsulenter m. fl. vara Kemi.

2. Bakteriologi.

3. Mejerilära.

4. Mejeriekonomi med handelslära.

För bör fordras betyget med beröm godkänd i ett förenämnda ämexamen av nen och betyget godkänd i de övriga ämnena.

Därjämte bör fordras vitsord godkända insikter i följande ämnen, nämom ligen: maskinlära, husbyggnadslära, husdjurslära, mejeribokföring, rättslära

och pedagogik. Slutligen bör studerande särskilda intyg styrkt sig hava på ett tillgenom fredsställande sätt tillgodogjort sig undervisningen vid de läroanstalten anav ordnade propedeutiska kurserna i matematik, fysik, husdjurens anatomi och

husdjurens hälso- och sjukvårdslåira samt nationalekonomi med sta-

fysiilogi,

isti .

Av olika skäl torde det lämpligt, att den högre mejeriundervisningen Förläggningsvara anordnas på de platser, dit anstalt för högre lantbruksundervisning i en plats. en av tänkes förlagd. Genom lokalt samband mellan ifrågavarande

eller annan form

båda närstående högre faekutbildning vinnes först och främst, att grenar av erforderliga lärarkrafter i viss utsträckning kunna utnyttjas gemensamt, var-

igenom åtskillig besparing i kostnaderna för undervisningen kan åstadkommas.

Men även för själva utbildningen såväl på jordbruks- som mejeriområdet- -— bör det värdefullt, att representanterna för de båda studieriktningarna vara dagligen komma i personlig kontakt med varandra.

Såsom förläggningsort för anstalt för högre mejeriundervisning skulle så-

lunda Stockholm, Ultuna eller Alnarp kunna komma i fråga. Av nämnda tre

platser torde emellertid såväl Stockholm Ultuna sakna erforderliga försom utsättningar för att ifrågavarande undervisningsanstalt med fördel skulle kun-

förläggas dit. Ett grundvillkor för att ett gynnsamt resultat mejeriutna av bildningen huvud taget skall kunna att emotse, är nämligen tillöver vara gång till mejeri. Vid Ultuna finnes icke något sådant mejeri, och ett större såvitt de sakkunniga kunna finna saknas även de naturliga förutsättningarna

för att mejeridrift i större skala där med fördel skulle kunna anordnas.

Stockholm icke heller något mejeri, och anledning torde icke heller äger staten finnas att därstädes anordna statlig mejeridrift. Att återigen förlägga an-

stalt för högre mejeriundervisning till enskilt mejeri kunna de sakkunniga för

del icke förorda. Möjligt kanske att med innehavaren dylikt mejeri sin vore av träffa överenskommelse mejeriets utnyttjande för undervisningsänclamål, om dels torde kostnaderna härför bliva betydande, och dels skulle den vid men anstalten bedrivna undervisnings- och forskningsverksamheten ständigt vara

i visst osäkerhetstillstånd, vilket givetvis icke kunde undgå att i försatt ett längden menligt påverka resultatet ifrågavarande verksamhet. av Alnarp däremot staten redan ett större mejeri, för närvarande Vid äger som utnyttjat i undervisningens tjänst alltjämt med fördel kunna tagas i ansynes ifrågavarande .ändamål. Allt talar sålunda enligt de sakkunspråk för här den högre mejeriundervisningen även i fortsättningen bör nigas mening för att organiseras vid Alnarp. Vid den verkställda utredningen rörande kostnaderna

anordnande högre mejeriundervisning hava de sakkunniga också utgått för av ifrågavarande undervisning skall förläggas till ifrån den förutsättningen, att

Alnarp. administrativt hänseende torde den blivande anstalten för högre mejeriun- organisation I förenas med den anstalt för högre lantbruksundervisning,

dervisning böra som

bliva förlagd till Alnarp. Till följd mejeriundervisi fortsättningen kan av

speciella karaktär likväl

rfijingens

måste särskilda undervisningslokaler inrättas

undervisning, liksom också särskilda huvudlärare bliva erfor-

dâilêâmnda

1 .

Lägre mejeri- När det gäller att bedöma behovet undervisningslokaler samt lärar-

av m. m. skolan. krafter

"för mejeriundervisningen måste hänsyn tagas a, därtill, att till

Alnarp aven ar förlagd en lagre, ettårig mejeriskola. Vid denna skola, som

enligt de sakkunnigas uppfattning fortsättningen bör upprätthållas vid

aven 1

Alnarp, plagar elevantalet uppga till omkring 25. Undervisningens planläggning vid namnda skola belyses av nedanstående sammanställning det

av ungefarliga antalet undervisningstimmar olika läroämnen. 1

Antalet nndervisuingstimmar i lägre ettårig inejerikurs vid Alnarp.

Förel. Ovn.

S k åk t

l

vans a s r e

Matematili . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . i Fysik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kemi 75 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bakteriologi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Maskinlära 25 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . -— Husbyggnadslära 10 20 . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 Husdjurslära — . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 Husdjurens hälso- och sjukvårdslära - . . . . . . . . . 110 Mejeriteknik och speciell osttillverkning — . . . . . . . 65 Mejeribokfdring ~ . . . . . - . . . . . . . . . . . . Handelslära 15 . . . . . . . . . . . . . . . Summa 265 185

Härtill komma praktiska övningar i mejeriet under 310 dagar. c:a Enär såväl undervisningslokaler och undervisningsmateriel lärarkrafter som i stort sett måste bliva för den högre och den lägre mejerikursen, gemensamma är det icke möjligt att särskilja kostnaderna för den högre mejeriundervisnin-

De kostnadssiffror, i det följande angivas, sålunda mejeriundergen. som avse

visningen i dess helhet.

Byggnaden Upprepade gånger senast den 29 juli 1925 har styrelsen för Alnarps — —— lantbruks- och mejeriinstitut hos Kungl. Maj framhållit behovet boav en stadsbyggnad för elever vid mejeriskolan och personal vid mejeriet. Kostna-

derna för berörda byggnad, inberäknat inredning och möbler, hava beräknats

till 204 000 kronor. Enär emellertid elevruin i vindsvåningen till början sex en kunde oinredda, skulle besparing i nämnda byggnadskostnader å lämnas en

omkring 10 000 kronor kunna åvägabringas. De nuvarande bostadsutrymmen

mejeriets vindsvåning, uppförandet förberörda bostadshus i som genom av disponibla för ändamål, avsågos skola inredas till undervisskulle bliva annat ningslokaler. För vinnande tillräckliga utrymmen för undervisningen skulle av vindsvåningen, för närvarande täcker endast omkring tre femtedelar av som

mejeriets undre våning, utbyggas, så att den täckte hela undervåningen,var-

jämte taket skulle höjas, så att i vindsvåningen finge full vånings-

rummen Kostnaderna för sistnämnda planerade tillbyggnads- och ändringsarbehöjd.

ten hava uppskattats till 102 000 kronor.

omorganisationen den högre mejeriundervisningen . blir givetvis beho-

Efter av vid Alnarp för undervisning och forskning på mejeriomradet vet av utrymmen

större förut, och såsom följd därav bör också byggnadskostnaderna kunna

än

bliva högre än angivits. För åstadkommande av minskning 1

väntas nyss tänkt möjligheten

byggnadskostnaderna hava desakkunniga emellertid sig av den omfattning, nämnda byggnad kunde

att utvidga mejeribyggnaden 1 atti

lokaler för undervisningen .ocksa nöjaktigt

inrymmas såväl erforderliga som

elever. De sakkunniga hava anmodat arkitekten O. Hägg antal bostadsrum för skissritningar med ledning det sålunda föreslagna i Malmö att uppgöra. av

Ifrågavarande skissritningar återfinnas i slutet av byggnadsprogrammet.

Såsom ritningarna framgår, skulle utvidgnindetta betänkande. av genom

kunna åvägabringas erforderlig utökning själva mejeribyggnaden av gen av utrymmet för provning mejerimaskiner, varmejerilokalerna ävensom av av föreläsningssal, för samlingar, laboratorier jämte plats skulle finnas för rum

elever och lärare samt slutligen bostadsrum för 2 instrukoch arbetsrum för

i den lägre mejerikursen och 9 elever i den högre tionsmejerister, 22 elever

särskilt bostadshus skulle bostadslägenheter inrättas för mejerikursen. I ett

mejeriet, förste mejerist, mejerska och två städerskor. maskinist vid angivna byggnadsarbeten hava arkitekt Hägg be- Kostnaderna för ovan av

räknats till följande belopp:

mejeriet 210 000: - Till- och ombyggnad av .

Bostadshus för mejeripersonal fl34QQif

.

i arga

244 000:-

specialinredning i mejeriets undervisningslokaler däri Inredning, in- Kostnaderna för — gasverk för möblering undervis- ventarier och inbegripet erforderligt mindre ävensom av - till undervisför elever hava approximativt beräknats ningslokaler och bostadsrum ningsmateriel.

räknas med vissa engångskostnader för anskaff- 37 000 kronor. Vidare måste

undervisningsmateriel. Sålunda behövs i mejeriet viss ning olika slags av mejeridriften och icke direkt erforderlig för den dagliga apparatur, som är utgiftsstat däremot nödvändig för en därför icke bör belasta mejeriets men

försöksverksamhet, såsom långtidspastör, homogeutvidgad undervisning och

reningscentrifug Kostnaden för anskaffande ifråniseringsapparat, m. m. av

till 12 000 kronor. För laboratoriernas gavarande apparater har beräknats

och förnödenheter redan tillgängutrustning finnas visserligen en del instrument

utrustningen likväl nödvändig. Kostnaden härliga, komplettering av är men undervistill 15 000 kronor. För anskaffande av annan för har uppskattats 000 kronor, och för inköp facklitteningsmateriel erfordras ett belopp av 2 av

området bör anvisas ett belopp 5 000 kronor. ratur på av engångskostnaderna för inredning och inventarier samt De sammanlagda mejeriundervisningen, kunna sålunda för undervisningsmateriel, allt avseende

beräknas till 71 000 kronor.

mejeriundervisningen blir i viss mån be- Lärare. Behovet särskilda lärare för av organiserad. den högre lantbruksundervisningen blir roende på vad sätt av sålunda något olika, fri- Förhållandena i förevarande hänseende ställa sig om

lantbrukshögskola förlägstående agronomkurs anordnas vid Alnarp än om

ges dit. emellertid direkt för mejeriundervisningen Under alla förhållanden synes för mejerilära och mejeriböra anställas två huvudlärare, nämligen en ämnena

och mejeribakteriologi. Nämnda läekonomi samt för ämnena mejerikemi en den lägre angivna i såväl den högre som böra undervisa i ovan ämnen rare i anspråk för Därjämte böra de i någon mån kunna tagas unmejerikursen. Vid undervisningen i mejerilära i dervisning för högre lantbruksutbildning.

vederbörande huvudlärare likväl behöva biträde av den lägre kursen torde ingående undervisningsämnen bör unassistent. I övriga i mejeriutbildningen för den högre lantbruksundervisdervisningen i vissa fall bestridas olika av återstående del särskilt för undervisningen ningen anställda lärare och till av

vid mejerikurserna anlitade speciallärare. båda mejerikurserna mellan olika Undervis- Fördelningen undervisningen vid de av lantbruksundervisningens ord- ningens förvid olika alternativ för den högre lärare synes delning mel-

nande kunna tänkas ske på följande sättt. olika lan

lärare.

1. Fristående agronomkurs enligt huvudalternativ A förläggas till Alnarp alternativ A I eller A III.

Undervisningen i husdjurens hälso- och sjukvårdslära, nationalekonomi och rättslära samt del undervisningen i husbyggnadslära, en av allt avseende den högre mejerikursen, äger gemensamt med agronomkursen. rum I ämnena husbyggnadslära återstående del, husdjurens anatomi och fysiologi, husdjurslära, handelslära och mejeribokföring för den högre mejerikursen samt ämnena fysik, husbyggnadslära, husdjurslära och handelslära för den lägre mejerikursen meddelas särskild undervisning fast av anställda lärare vid agronomkursen. Undervisningen i mejeribokföring för lägre kursen bestrides av vid anstalten anställd kamrerare eller kassör. Huvudlärare i mejerilära och mejeriekonomi undervisar i dessa båda ämnen i den högre och den lägre mejerikursen, i maskinlära i den lägre mejerikursen samt därjämte i mjölkhushållning i agronomkursen. Vid undervisningen i mejerilära är biträde assistent erforderligt. av Huvudlärare i mejerikemi och mejeribakteriologi undervisar i dessa ämnen ävensom i allmän bakteriologi i den högre mejerikursen, i kemi och bakteriologi i den lägre mejerikursen samt i allmän bakteriologi i agronomkursen. I följande ämnen undervisa speciallärare:

a Högre mejerikursen.

Matematik 30 förel., 15 Övn. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Fysik 45 50 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kemi 80 150 . I . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Maskinlära 75 100 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Pedagogik 10 ja . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .‘._;fi._

Summa 240 förel., Övn:

b Lägre mejerikursen.

§1i2:i‘:ti:""‘ i : : : : : : : : : ° : : : fören wo

— Husdjurens hälso- och sjukvårdalära. .WLVLWÄ . . . . . . . . _-:

Summa 10 förel: 100iöivni

2. Fristående agronomkurs enligt huvudalternativ B förläggas till Alnarp alternativ B I eller B III.

Fördelningen undervisningen mellan olika lärare kan såväl beträffande av den högre den lägre mejerikursen förutsättas bliva densamma angivits som som under punkt 1 här dock med följande undantag. ovan, Speciallärare undervisar i den högre mejerikursen i den del ämnet husav byggnadslära, i vilken undervisningen icke lämpligen kan med vara gemensam agronomkursen, samt vidare i den lägre mejerikursen i ämne Å andra samma sidan kan undervisningen i fysik i den högre mejerikursen i detta fall lämpligen bestridas huvudlärare vid agronomkursen. av

3. Lantbrukshögskola enligt huvudalternativ A förläggas till Alnarp alternativ AII.

I ämnena matematik, fysik, allmän kemi och lantbrukskemi, allmän bakteriologi, husdjurens och ifysiologi, husdjurslära.

husdjurens avels- och

raslära samt husdjurens utfodring och skötsel, husdjurens halso- och sjuk-

vårdslära, nationalekonomi med statistik, handelslära, rättslära och pedagogik erhålla den högre mejerikursens elever erforderlig undervisning på det sätt, att ifrågavarande elever helt eller delvis få följa lantbrukshögskolans kurser i motsvarande ämnen. maskinlära och husbyggnadslära för den högre mejerikursen kan I ämnena undervisningen delvis anordnas på ovannämnda sätt. I återstående delar får specialundervisning anordnas för mejerikursen. Undervisningen i mejeribokföring bör i båda kurserna kunna bestridas av kamrerare eller kassör vid undervisningsanstalten. v Huvudlärarna i mejerilära och mejeriekonomi samt i mejerikemi och mejeribakteriologi bestrida den förre med biträde assistent samma undervis- - av — ning i den högre och den lägre mejerikursen förutsatts under punkt Av som nämnda huvudlärare undervisar därjämte den förre i mjölkhushållning och den i allmän bakteriologi i lantbrukshögskolan. senare Speciallärare undervisa i den högre mejerikursen

Summa 60 förel., 150 övn. samt i den lägre mejerikursen

Svens

: : : : : : : : : : : : : : : : : : : -förel-s 10°

Husbyggnadslära 10 20 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Husdjurslära inkl. anatomi och fysiologi 20 D r . . . . . . . . . - Husdjurens hälso- och sjukvârdslära 10 —— . . . . . . . . . .. . Handelslära .15 - : . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Summa 55 förel., 120 övn.

4. Lantbrukshögskola enligt huvudalternativ B förläggas till Alnarp alternativ B II.

Undervisningen för den högre mejerikursen i husdjurens hälso- och sjukvårdslära, rättslära och en del av ämnet husbyggnadslära äger rum gemensamt med agronomkursen. Undervisningen för mejerikurs i matematik, fysik, allmän kemi och samma lantbrukskemi, allmän bakteriologi, nationalekonomi, handelslära och pedagogik sker på sätt under punkt 3 anförts vid lantbrukshögskolans ordinarie kurser i motsvarande ämnen. I ämnena husdjurens anatomi och fysiologi och husdjurslära för den högre mejerikursen samt i ämnena fysik, husdjurslära och handelslära för den lägre mejerikursen meddelas särskild undervisning vederbörande huvudlärare vid av lantbrukshögskolan. Huvudlärarna vid mejeriundervisningen ävensom kamrerare eller kassör vid undervisningsanstalten meddela undervisning i samma utsträckning som förutsatts vid punkt I följande ämnen meddelas undervisning speciallärare: av

a Högre mejerikursen.

Maskinlära 35förel.,50övn.

Summa 60 förel., 150 övn.

b Lägre mejerikursen.

Svenska spraket förel., 100 Övn. Matematik . . . . Husbyggnadslära 10 20 . . . . . . . . . Husdjurens hälso- och sjukvårdslära 10 . -

Summa 20 förel., 120 övn.

Såsom i det föregående angivits, bör undervisningen vid anstalt för högre Huvudlärarnas ställning. mejeriutbildning meddelas under fullt högskolemässiga former. Ifrågavarande anstalt bör därjämte härd för vetenskaplig forskning på mejeriområdet. vara en Det är sålunda nödvändigt, att framstående vetenskapsmän knytas till anstal-

ten. Med hänsyn härtill böra huvudlärarna vid mejeriundervisningen erhålla samma ställning som motsvarande lärare vid lantbrukshögskolan, och ex. detta oberoende sistnämnda anstalt blir förlagd till plats av om samma som anstalten för högre mejeriundervisning. Huvudlärarna vid sistnämnda anstalt böra sålunda hava professors ställning samt tillhöra lönegrad B 30 i avlöningsreglementet för statsdepartement fl. m. Assistent. Till biträde vid undervisningen särskilt i den lägre mejerikursen, samt vid försöksverksamheten bör professorn i mejerilära och mejeriekonomi hava en assistent. Arvodet till assistenten böra beräknas till belopp synes samma som för assistent vid lantbrukshögskolan eller 3 600 kronor år. per Speciallärare. Kostnaderna för speciallärares undervisning vid Alnarp på högskolestadiet har i det föregående beräknats till 35 kronor per reducerad undervisningstimme. Beträffande speciallärares undervisning vid högre mejerikurs torde emellertid någon kostnadsminskning kunna förväntas på grund därav, att antalet studerande i varje årskurs blir jämförelsevis litet. Därigenom blir särskilt examinationsarbetet mindre betungande, även vissa slags övningar torde till följd men av studieklassens ringa storlek kunna väntas bliva mindre ansträngande. Det torde sålunda vara motiverat att för här ifrågavarande undervisning räkna med genomsnittlig kostnad reducerad undervisningstimme 30 kronor. en per av — För den lägre mejerikursen torde motsvarande kostnad skäligen böra uppskattas till 15 kronor per timme. Enär undervisningsanstalten för mejeriutbildning förutsätts skola i admini- Rektorsgörostrativt hänseende förenad med respektive agronomkurs eller lantbruksmål m. m. vara högskola, erfordras givetvis icke särskild rektor för mejeriundervisningen. På grund av den ökning i arbetsbördan, de båda undervisningsanstalsom genom ternas förening kommer att påvila den för ledning lantbruksundervisningen av avsedde rektorn, torde det emellertid befogat, att denne erhåller ett med vara 500 kronor förhöjt arvode, vilket belopp givetvis bör räknas såsom kostnad för mejeriundervisningen. Mejeriets Vid mejeriundervisningen kommer ansvaret för mejeridriftens tekniska och ledning. ekonomiska ledning helt naturligt att ytterst påvila professorn i mejerilära och

mejeriekonomi, vilken även bör hava till åliggande att föreståndare för vara den lägre mejeriskolan. Att härför tillerkänna honom särskilt föreståndararvode torde emellertid icke erforderligt. vara Bibliotekarie. På grund av den genom anordnandet högre mejeriundervisning orsakade av ökningen i biblioteksgöromål torde böra räknas med förhöjning det årliga en av arvodet för handhavandet berörda göromål med 300 kronor. av Kamrerare. Genom tillkomsten anstalt för mejeriundervisning ökas naturligtvis också av göromålen för den vid lantbrukshögskolan eller agronomkursen erforderliga kamreraren. Till följd härav torde arvodet till berörde kamrerare böra beräkna.s 1 000 kronor högre än förut.

Hjälp åt rektor och kamrerare vid utförande skrivgöromål avseende me- Skrivbiträde av erforderlig. Skall agronomkurs förläggas till jeriundervisningen synes vara torde sålunda anslaget för anskaffande tillfällig skrivhjälp böra Alnarp, av kronor. Vid anknytning mejeriundervisningen till lantbrukshöjas med 300 av vid vilken avsetts skola anställas särskilt kanslibiträde, höjhögskola, synes anslaget för ifrågavarande ändamål däremot icke påkallad. ning av vara särskild vaktmästare för mejeriundervisningen torde icke behöva an- Betjäning. Någon De vaktmästare, förutsätts för den till Alnarp förlagda högre ställas. som lantbruksundervisningen torde böra åläggas att tjänstgöra i denna egenskap

jämväl vid här ifrågavarande undervisning. Därjämte torde den för mejerierforderliga maskinisten vid behov böra utnyttjas även för vaktmästardriften göromål.

anslutning till vad anförts de sakkunniga beräknat kostnaderna Avlönings-

I ovan hava

och andra vid rnejeriundervisningen på sätt State’-

för lärare befattningshavare av ne-

danstående sammanställningar framgår.

1. Mejeriundervisningen ansluten till fristående agronomkurs enligt huvud-

alternativ A.

Avlöningsstat.

Professorer: 2 ä 10 260: 20 520 — - . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Rektorsarvode 500: - . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Speciallärare: 405 reducerade undervisningstimmar ä 30: 12 150:— c:a — . . . . 60 reducerade undervisningstimmar â 15: 900:- 0:a - . . . . Assistent 3 600: — . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bibliotekarie 300: - . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kamrerare 1 000: - . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Skrivbiträde 300: — . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Kronor 39 270: —

Anordnandet högre kurs för mejeriutbildning i anknytning till agronomav kurs innebär ökad undervisningsskyldighet för vissa agronomkursens huav vudlärare. För någon dem blir återigen antalet undervisningstimmar något av mindre än förut. Emellertid bliva förändringarna i nämnda avseende relativt

obetydliga, och någon ändring i antalet huvudlärare vid agronomkursen synes

icke vara motiverad. Däremot torde kombinationen kurser medföra viss besparing i kostnaav derna för speciallärares undervisning i agronomkursen. Sedan huvudläraren i husdjurslära blivit befriad från undervisningen i mjölkhushållning, torde han nämligen kunna övertaga undervisningen i husdjurens anatomi och fysiologi, varigenom enligt förut använda beräkningsgrunder vinnes kostnads- —— — en besparing å 1 375 kronor. De verkliga kostnaderna för lärare vid mejeriundervisningen torde så.m. m. lunda bliva:

Avlöningsstat för mejeriundervisningen 39 270:- . . . . . . . . . . . . . . Avgdr kostnadsbesparing för speciallärare vid agronomkursen 1 375:- . . . . .

Återstår kronor 37 895:-

2. Mejeriundervisningen ansluten till fristående agronomkurs enligt huvud-

alternativ B.

Avlöningsstaten kan beräknas bliva lika vid punkt 1 med det undansom taget, att utgifterna för speciallärares undervisning kunna förväntas bliva 450

kronor högre.

De verkliga kostnaderna för lärare kunna sålunda beräknas till 38 345 m. m. kronor.

3. Mejeriundervisningen ansluten till lantbrukshögskola enligt huvudalter-

nativ A.

Av1öningsstat.

Professorer: 2 â 10 260: 20 520: - . - Rektorsarvode . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 500: - Speciallärare: 0:a 135 reducerade undervisningstimmar ä 30: 4 050:-- -- . . . . cza 115 reducerade undervisningstimmar ä 15: 1 725:w . . . . Assistent 3 600: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . -— Bibliotekarie . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3001 — Kamrerare 170%;- . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

regga

31 695: -

Professorerna vid mejeriundervisningen förutsättas skola undervisa vid lant-

brukshögskolan i allmän bakteriologi och mjölkhushållning. Därigenom vinnes

minskning i arvoden för speciallärare vid lantbrukshögskolan med ett beräknat

belopp av 635 kronor. Efter avdrag härför bliva de verkliga kostnaderna för

lärare vid mejeriundervisningen: m. m.

Avlöningsstat för mejeriundervisningen 31695:- . . . . . . . . . . . . . . Avgår kostnadsbesparing för speciallärare vid lantbrukshögskolan 4 635:- . . . Återstår kronor 27 060: —

4. Mejeriundervisningen ansluten till lantbrukshögskola enligt huvudalter-

nativ B.

Avlöningsstaten kan beräknas bliva lika vid punkt 3 med det undansom taget, att kostnaderna för speciullärares undervisning kunna beräknas bliva 675

kronor lägre. Avlöningsstaten kommer sålunda att sluta på ett belopp av 31 020 kronor.

En kombination av anstalt för mejeriundervisning och lantbrukshögskola enligt huvudalternativ B icke motivera någon ändring i antalet fast anställda synes lärare vid den högre lantbruksundervisningen. Däremot torde genom samordnandet vissa besparingar kunna göras vid lantbruksundervisningen därige-

nom, att ämnet bakteriologi såväl i agronomkursen vid högskolan möjligen som kan föredragas vederbörande professor vid mejeriundervisningen i stället av för av speciallärare. Den sådan anordning möjliggjorda kostnadsminskgenom ningen kan beräknas till 3 075 kronor. Efter avdrag härför återstå de verk-

liga kostnaderna för lärare vid mejeriundervisningen, vilka alltså kunna m. m. beräknas sålunda:

Avlöningsstat för mejeriundervisningen 31 020: . . . . . . . . . . . . . . . - Avgtir kostnadsbesparing för speciallärare vid lantbrukshögskolan 3 075:— ‘. . . .

Återstår ikrdnior 27 945: -7

Övriga årliga kostnader för mejeriundervisningen hava ansetts kunna be- Övriga årliga

räknas på följande sätt: kostnader.

Omkostnadsstat.

Institutioner och samlingar 1 5 000: r . Bibliotek 1 000: — . Exkursioner 500: — . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Elevstipendier: 2 ä omkring 600 kronor i den högre kursen samt 4 ä omkring 500 kronor i den lägre kursen 23 200: — . . . . . . . . . . . . . Underhåll byggnader och inventarier avser själva mejerilokalerna 2 500: av . - Bränsle och lyse 4 000: -- . . . . Städning och renhållning 2 000: — . Trycksaker 500: — . . . . .

. Kronor 20 100:

Därjämte bör anslaget till mejeriet för minskade inkomster på grund av försöksverksamhet höjas från nuvarande 5 000 kronor till 8 000 kronor. De m. m. årliga allmänna omkostnaderna för mejeriundervisningen torde sålunda böra beräknas till 28 100 kronor.

Från nämnda omkostnadssumma bör emellertid avdrag göras för vissa av internatssystemet härrörande inkomster ävensom för hyresavgifter från lärare och tjänstepersonal. Ifrågavarande inkomster synas skäligen kunna beräknas uppgå till följande belopp: Avgifter från 7 elever i högre kursen och 2 instruktionsmejerister för möblerad bostad med uppvärmning, lyse och städning â 200 kronor 1 800: . Avgifter från 17 elever i lägre kursen för liknande förmåner 125 kronor 2 125: Avgifter från två professorer för bostad â 1 200 kronor 2 400: - . . . Avgifter från maskinist och förste mejerist för bostad med uppvärmning och lyse ä 400 kronor 800:- . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Avgifter från mejerska och städerskor för bostäder med uppvärmning och lyse 500: —

Kronor 7 625: -

Det verkliga beloppet årliga allmänna omkostnader för mejeriundervisav Verkliga ningen kan sålunda uppskattas till 20 475 kronor. omkostnader.

I samband med frågan den högre mejeriundervisningens organisation hava Provning om de sakkunniga jämväl tagit under övervägande, huruvida de under statens av mejerimaskiner. maskin- och redskapsprovningsanstalter hörande mejerimaskinprovningarna lämpligen borde organisatoriskt anknytas till mejeriundervisningen. Ifrågavarande provningsanstalter äro för närvarande organiserade på två. avdelninnämligen lantbruks- och mejeriavdelning. Avdelningarna stå under gar, en en ledning styrelse och hava föreståndare. Vid mejeriavdelav samma gemensam ningen, är förlagd till Alnarps mejeri, är anställd en särskild överassistent. som

1 I anslaget till institutioner hava icke inberäknats de kostnader för förbrukningsartiklar, som synas böra bestridas av eleverna själva laboratorieavgifter m. m.. 2 Därjämte böra 2 elever i den högre kursen samt 5 elever i den lägre kursen kunna komma i åtnjutande av fri bostad med uppvärmning, lyse och städning.

Det vill den nuvarande organisationen maskin- och redsynas, som om av skapsprovningarna icke fullt tillfredsställande ordnad. Med hänsyn till vore att den sakkunskap, som måste förefinnas hos ledningen, är i hög grad olika för en lantbruksmaskinprovningsanstalt och mejerimaskinprovningsanstalt, en synes det närmast erforderligt, att vardera anstalten får sin särskilda sakkun-

niga föreståndare. Enligt de sakkunnigas uppfattning bör provningsverksamheten avseende mejerimaskiner även i fortsättningen förlagd tilll Alnarp. Efter omorganivara sation av den högre mejeriundervisningen emellertid anledning icke föresynes finnas att organisera ifrågavarande provningsverksamhet såsom del av en självständig anstalt, utan den bör i stället inordnas i anstalten för mejeriundervisning, ehuru den givetvis bör hava särskild föreståndare. Denne bör emellertid vid sidan provningsverksamheten kunna bestrida viss undervisning för av den högre mejeriutbildningen. Till följd provningsverksamhetens nära beroav ende av mejeridriftens och mejeriundervisningens ledning det lämpsynes vara ligast, att styrelsen för de olika avdelningarna blir gemensam. Ovan skisserade form för mejerimaskinprovningarnas organisation synes fördelaktig ur olika synpunkter. Genom att provningsanstalten anordnas i samband med den högre mejeriundervisningen kan provningsverksamheten räkna med" stöd den jämförelsevis allsidiga sakkunskap, måste av som vara representerad hos undervisningsanstaltens lärare, och samarbete med avseende på undersökningar och försök, kunna betydelse för provningarna, böra som vara av givetvis med fördel kunna etableras. Vidare skulle provningarna kunna göras förhållandevis billiga på grund fri tillgång till ett fullständigt mejeri och av lämplig tillfällig arbetshjälp från den lägre mejeriskola, finnes och som nu som även framdeles bör finnas i samband med den högre mejerikursen. Slutligen skulle undervisningsanstalten därigenom erhålla specialist för undervisninen gen i maskinlära, vilket naturligtvis bör stor fördel för anstalten. Men vara av även för provningarna bör det betydelse, att föreståndaren får viss vara av en undervisningsskyldighet, då han därigenom tvingas att förskaffa sig fullt en allsidig utbildning och att följa med utvecklingen på mejerimaskinsområdet. De sakkunniga, i ämnet under hand samrått med styrelsen för statens som maskin och redskapsprovningsanstalter, sig sålunda böra förorda, att anse provningen mejerimaskiner utbrytes de nuvarande maskin- och redskapsav ur provningsanstalternas verksamhet för att på angivet sätt inordnas i anstalt ovan för högre mejeriundervisning vid Alnarp. De sakkunniga äro icke i tillfälle

att framlägga förslag till stat för på dylikt sätt anordnad maskinprovningsen verksamhet på mejeriområdet; likväl det antagligt, att kostnaderna för synes verksamheten icke skola bliva större motsvaras den kostnadsminskän som av ning för de nuvarande maskin- och redskapsprovningsanstalterna, ett utsom brytande av mejeriprovningarna bör föranleda. Föreståndaren för mejerima-

i fråga löneförmåner

åkinprovningarna

synes om böra hänvisas till lönegrad 26. Det torde vara lämpligt, att föreståndaren för provningsverksamheten får till åliggande att utan särskild ersättning bestrida undervisning i den högre mejerikursen i ämnet maskinlära. Enär i det föregående nämnda ämne avsetts skola helt eller delvis föredragas särskilt avlönad speciallärare, åstadkommas av härigenom viss kostnadsminskning för mejeriundervisningen. Besparingens storlek kan beräknas till följande belopp: 1 agronomkurs förlägges till Alnarp 3 750 kronor, samt om 2 lantbrukshögskola förlägges till Alnarp 1 800 kronor. om

KAP. XII.

Högre trädgardsundei-visning

undervisning. Undervisningens anordnande. För-läggning och organisation. - Behov av högre - — Övriga engångskostnader. Lärare. Avlöningsstater. Ovriga årliga kost- Byggnaden - -— — nader. Hyresinkomster. Verkliga utgifter. -—— -

i vårt land för närvarande i huvudsak organi- Behov Trädgårdsundervisningen är av avsedda för ut- högre trädserad i form tvååriga praktisk-teoretiska kurser, närmast av gårdsunder- Därjämte förekomma kortare trädgårdskurser bildning trädgårdsmästare. visning. av med undervisning elementär natur. av mera saknas allt fortfarande möjlighet att i vårt land förvärva högre Däremot trädgårdsfacket. Detta måste i viss mån teoretisk utbildning inom anses vara trädgärdsskötseln intager ganska framstående anmärkningsvärt, då numera en samhälleliga hushållningen, samtidigt anspråken på inneplats inom den som lärartjänster eller andra ansvarsfulla befattningar på trädhavarna av mera gårdsskötselns område till följd näringens fortgående utveckling måste av ställas allt högre. andra länder, däribland Norge och Danmark, hava redan in- Inom många undervisningsanstalter för högre trädgårdsutbildning. Även i vårt land rättats undervisningsfråga vid flera tillfällen varit på tal. De har emellertid denna särskilda sakkunnigaf lantbruksstyrelsen efter givet bemyndigande som av den 30 december 1905 tillkallats för att verkställa utredning rörande ordnan-

i trädgårdsskötsel i riket, föreslogo sålunda i sitt år det av undervisningen avgivna betänkande, bland annat, upprättandet högre läroanstalt 1906 av en i trädgårdsskötsel i huvudsaklig överensstämmelse med de principer, som re-

dan uttalats vid större trädgårdskongress i Malmö år 1900 och vid vissa en andra tillfällen. För kännedom berörda förslag hänvisas till närmare om statsverkspropositionen 1: sid. 8 ff. till 1909 års riksdag. Sedermera hava

chefen för Jordbruksdepartementet iämlikt bemyndigande den de av dåvarande juli tillkallade särskilda sakkunnigaf vilka hade till uppdrag att verk- 3 1917 ställa utredning och avgiva förslag rörande åtgärder .för främjande av träd-

gårdsodlingen, ävenledes föreslagit inrättandet högre undervisningsanav en trädgårdsskötsel. Beträffande innehållet i nämnda förslag må hän-

stalt för

till berörda sakkunnigas år 1918 trycket utkomna betänkande. visas av Av olika anledningar har emellertid intetdera berörda förslag till den av högre trädgårdsundervisningens ordnande blivit föremål för någon positiv åt-

gärd från statsmakternas sida.

1 Utredningen rörande den högre trädgårdsundervisningen grundar sig i väsentliga delar på utav

föreståndaren för Alnarps trädgårdsskola C. G. Dahl meddeladeuppgifter. 2 Professorn vid universitetet i Lund B. Jönsson,läraren vid trädgårdsskolan vid AdelsnäsC. G. V. Dahl, föreståndaren för trädgärdsavdelningen vid lantbruksakademiens experimentalfält G. K. Lind

samt trädgårdsdirektören A. Rydström. 3 Hovstallmästaren Gösta Tamm, domänintendenten Sven Linders, direktören Erik Hjelm, fru Else

Dahl samt sekreteraren Nils Sonesson.

Under de år, som förflutit efter utarbetandet 1918 års sakkunnigeav förslag i ämnet, har vid upprepade tillfällen visat sig, att betydande brist en råder inom landet på teoretiskt bildade trädgårdsmän, och då någon krämera vande plats skolat besättas, hava fullt kompetenta sökande ofta saknats. Detta

förhållande kan egendomligt, då likvisst statsmedel anslagits för att synas bereda svenskar tillfälle att skaffa sig högre trädgårdsutbildning unga i utlandet. Att de ifrågavarande statsstipendierna ofta icke fyllt det avsedda ändamålet, torde delvis hava berott därpå, att de varit otillräckliga för obemed-

lade ynglingar, velat genomgå fullständig kurs vid högre utländsk trädsom gårdsskola. Levnadskostnaderna för vistelse under två eller flera år i uten landet jämte de avsevärda kursavgifterna hava nämligen gått till så höga

belopp, att många, förmodligen de flesta stipendiater, föredragit att ho-

som spitanter tillbringa ett år vid sådan skola. Aven de, såsom långt ifrån en om alltid varit fallet, besuttit tillräckligt grundliga språkkunskaper för att kun-

helt tillgodogöra sig undervisningen, har det säkerligen varit förenat med na. mycket stora svårigheter att inhämta det kunskapsmått, dylik kurs som en avser att giva. Det framgår studieplanen för läroanstalten i Dahlem ex. av Tyskland, att första årets lärokurs, hospitanterna i allmänhet hoppa som över, upptager mer än 1 200 lärotimmar, ägnade huvudsakligen åt grundläg-

gande ämnen. Utan att hava deltagit i denna undervisning och utan det band,

som lägges på ordinarie elever vid skolan, torde stipendiaten mycket sällan haft

det utbyte studierna, för deras blivande verksamhet varit önskvärt. Å av som andra sidan har den ordinarie lärokursen för dem, haft möjlighet att däråt som offra tid och kostnad, knappast varit ordnad på det mest önskvärda sätt. Den

som förut genomgått svensk trädgårdsskola, har måst deltaga i ett stort en antal lärotimmar, icke erbjudit honom något utöver vad han redan inhämtat, som medan han i vissa ämnen måst läsa kurser, icke kunnat till någon som vara nytta för hans blivande verksamhet i hemlandet.

Anledningarna till att statsmakterna hittills uppskjutit ordnandet av en högre undervisning i trädgårdsskötsel inom landet, torde dels vara en viss överskattning de möjligheter, bjudas svensk att i utlandet förskaffa sig av som en den erforderliga utbildningen, dels även tämligen utbredd åsikt, vårt en att land skulle sakna användning för ett större antal högre utbildade trädgårdsmän

och att en högre trädgårdsskola sålunda skulle obehövlig. Dock lär det vara icke kunna förnekas, att högre undervisning än den, staten ordnat för en som praktiska trädgårdsmästare, är behövlig exempelvis för lärare i trädgårdssköt-

sel, för trädgårdskonsulenter och för vissa andra tjänsteinnehavare liksom även för del utövare yrket. Det måste då vikt att undersöka, huruen av vara av vida inom landet antalet sådana vilka sålunda kunna av personer, anses vara i behov högre utbildning inom trädgårdsfacket, betydande eller icke. av är mera Man skall vid dylik undersökning finna, att redan den vid statens och större en enskilda trädgårdsskolor, respektive skolor med längre kurser i trädgårds-

skötsel, finnes personal, räknar omkring 20 lärare i allmän trädgårdsen som odling eller sådan. Ännu större är den omfattar trädgrenar av grupp, som

gårdskonsulenter inklusive länsträdgårdsmästare och koloniträdgårdskonsulenter och vilken kan beräknas till ungefär 40 medan antalet lärare och

personer, lärarinnor i trädgårdsskötsel, anställda vid seminarierna, uppgår till omkring

15. Mer än 50 rikets städer hava anställt stadsträdgårdsmästare, och många av av dessa hava att planlägga och utföra park- och trädgårdsanläggningar av ringa omfattning. Dessa tjänster kunna, särskilt det fråga något när är om större samhällen, så krävande, att grundligare utbildning, än anses vara en som för närvarande står till buds inom landet, är i hög grad behovet påkallad. av År 1925 funnos dessutom i 33 och medelstora större städer inspektorer, trädgårdsmästare och föreståndare för begravningsplatser, i regel väl avlönade

Övriga i statens eller kommunens tjänst och beklädande ansvarsfull tjänst.

Visserligen icke talrika, finner bland dem anställda trädgårdsmän äro men man uppgifter: byrådirektör i lantbruksstyrelflera med viktiga och krävande en

trädgårdsanläggningarna vid statens järnvägar, fördirektör för en sen, en trädgårdsskötselns söksledare och assistenter vid försöksverksamhet på omtre trädgårdsmästare övcrträdgårdsmästare vid boråde, fyra akademiska resp.

taniska trädgårdar 0. s. v. hushållningssällskapens, kommuners eller Det ungefärliga antalet i statens,

trädgårdsmän med behov grundlig fackutbildallmän tjänst anställda av annan

följande sammanställning siffrorna hämtade uppgifter

ning framgår ur av

från åren 195——1926:

trädgårdsskolor och lärare iträdgârdsskötsel vid sådana, omkring 20 Föreståndare för

länsträdgårdsmästare 40 Trädgårdskonsulenter

seminarier 15 Lärare i trädgårdsskötsel vid . . . . . . . . . . . . . . . . . trädgårdsmän 10 Diverse av staten anställda . . . . . . . . . . . . . . . . . 53 Stadsträdgårdsmästare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33 Kyrkogårdsföreståndare

Ungefärlig summa 171

naturligtvis räkna med att åtskilliga dessa tjänster åtminstone Man måste av

avlönade, endast med otillräcklig utbildning hittills varit så lågt att personer

fallet varit med vissa tjänster såsom läns- och stadsvelat antaga dem, såsom

En del hushållningssällskap, avlöna flera länsträdgårdsmästare. som nu

med låg avlöning, torde emellertid framdeles komma att nöja trädgårdsmästare

trädgårdskonsulent och i stället giva denne något bättre sig med enda en en

avlöning.

enskilda med behov högre trädgårdsutbildning märkas Bland personer av

trädgårdsarkitekter 14 sådana äro medlemmar föreningen praktiserande av

Sveriges trädgårdsarkitekter, ledare större plantskolor, andra handelsträdav

gårdar eller fröaffärer, utgivare trädgårdstidningar o. s. v. av Det torde framgå vad här blivit anfört, att omkring 200, troligen av ovan flera trädgårdsmän inom landet innehava tjänst eller utöva en verksamännu het, för vilken betydligt grundligare utbildning, än den meddelas i våra en som

trädgårdsslcolor, behövlig. Det är tydligt, att, tillgång funnes till väl är om

utbildade fackmän, skulle också flera sådana erhålla anställning ett eller av

annat slag. Det är emellertid icke lätt att beräkna, huru många unga män

årligen behövde utexamineras från högre svensk trådgårdsläroanstalt, som en särskilt väl fortfarande och svensk torde söka sin utbildning som en annan

i Tyskland. Man torde icke sakna anledning till den uppfattningen, att ex. sådan läroanstalt komme att bliva något besökt under de fören sparsammare

sta åren bland annat därför att så många tjänster bland de än senare, ovan upp-

räknade nyligen blivit besatta med tämligen unga personer.

Av enligt de sakkunnigas förmenande tydligt framdet ovan anförda torde

gå, att åtgärder för anordnande högre trädgårdsundervisning inom det egna av landet äro i hög grad påkallade. På grund trädgårdsundervisningens nära av

samband med lantbruksundervisningen de sakkunniga sig böra förorda, anse att åtgärder i förevarande avseende vidtagas samtidigt med omorganisationen

den högre lantbruksundervisningen. av Den högre trädgårdsundervisning, sålunda böra anordnas, bör Undersom synes teoretisk karaktär dock förbunden med vissa öv- visningens

hava övervägande men vara ändamål.

även praktiska ämnen. Den bör i främsta rummet avsedd för ningar 1 vara

utbildning trädgårdslärare, lämpliga att tjänstgöra konsulenter, semiav som

14-273493

narielärare i trädgårdsskötsel, lärare och förmån vid trädgårdsskolor 0. s. v. Därjämte bör tillfälle till grundlig utbildning beredas dem, som äro i behov dylik i vissa trädgårdsodlingen, framför allt trädgårdsanläggav grenar av ning, växthuskulturer s. Slutligen bör undervisningen även kunna ut- 0. v. nyttjas av sådana praktiska trädgårdsmän, som önska erhålla grundligare teoretisk utbildning i sitt yrke.

Allmänna Endast i undantagsfall bör under kursen meddelad undervisning anordnas på grunder fiir ett sådant sätt, att den kan betraktas repetition de lägre trädgårdssom en av under- skolornas kurser. F astmera bör förutsättas, att eleverna skola äga fullt tillvisningens fredsställande insikter i de lägre trädgårdsskolornas lärokurser. Vid de prövanordnande. ningar och förhör, som eleverna hava att genomgå för erhållande betyg i av visst läroämne, böra därför fordras goda kunskaper beträffande även de

ämne, förekomma endast i den lägre trädgårdsskolans

delar

av samma som urs. För att betyg om genomgången kurs skall medföra kompetens konsusom lent eller lärare i trädgårdsodling, måste undervisningen läggas efter delvis andra linjer än den för utbildning av praktiska trädgårdsodlare. Först och främst måste fordras, att kursen meddelar jämförelsevis grundliga kunska-

per i vissa naturvetenskapliga ämnen, men därjämte måste eleverna inriktas på självständiga studier, i den mån sådana kunna inrymmas i kursen, och slutligen måste också någon handledning i elementär pedagogik lämnas. Lärokursens I förberörda sakkunnigebetänkande år 1918 föreslogs högre trädav en längd. gårdskurs, omfattande ett och ett fjärdedels år. Det kan dock icke råda nå-

got tvivel att detta är allt för knappt tilltagen tid, grundlig utbildom, en om ning skall kunna meddelas. I detta sammanhang behöver blott erinras där-

om, att motsvarande undervisning vid Kgl. Veterineer- Landbohøiszkolen og i Köpenhamn upptager 2 år, varvid dock är att märka, att eleverna i den här föreslagna kursen redan i förväg skulle hava inhämtat vissa kunskaper,

särskilt i fackämnen, genom föregående tvåårig kurs vid lägre trädgårdsskola. De sakkunniga att den högre trädgårdskursen bör omfatta anse, en tid av två år. I likhet med undervisningen för högre lantbruksutbildning ifrågavarande kurs böra taga sin början på hösten omkring den 1

synes

novem er. Elevantal. Med ledning vad i det föregående anförts angående det antal av personer, för vilket högre utbildning i trädgårdsfacket önskvärd, ävensom övriga vore på frågan inverkande faktorer, det berättigat att utgå ifrån, att synes vara till början endast omkring fem därtill kvalificerade årligen skulle en personer söka inträde som ordinarie elever vid förefintlig anstalt för högre träden gårdsundervisning. Enär verkställd utredning givit vid handen, att kostnaderna för avlöning av lärarepersonalen skulle ställa sig icke obetydligt högre, kurs anordom ny nades varje år, än om detta skedde blott vart annat år, det befogat, att synes åtminstone tillsvidare kurs påbörjas endast vartannat år och att i sådan ny antagas intill 10 ordinarie elever. Den jämförelsevis ringa elevfrekvens, som kan påräknas, utgör givetvis förutsättning för att sådan anordning en en skall möjlig. vara Inträdes- För vinnande av inträde ordinarie elev vid högre trädgårdskurs bör som fordringar. fordras kunskaper motsvarande minst betyget godkänd i realskoleexamen i

ämnena modersmålet, tyska, geografi, matematik och naturlära. Därest nämnda kunskaper icke vitsordats avlagd realskoleexamen eller minst genom annan likvärdig böra de i likhet med vad förut anförts beträffande inträde examen, i agronomkurs få styrkas även på annat sätt.

inträdessökande helst hava genomgått tvåårig kurs vid statlig Därjämte bör trädgårdsskola Alnarp, Experimentalfältet, Adelseller statsunderstödd lägre under minst ett års tid haft praktisk syssel- Härnösand samt därefter näs, helst utlandet, därest han icke redan före insättning inom trädgårdsyrket i trädgårdsskolan haft anställning vid utländsk trädgård. trädet vid den lägre icke genomgått tvåårig kurs vid någon Emellertid torde även person, som trädgårdsskolor, böra under vissa förutsättningar kunna nyssnämnda lägre av Nu ordinarie elev vid den högre trädgårdskursen. avvinna inträde som styrka., han efter fyllda 18 år under minst fyra sedd sökande bör kunna att instruktivt arbete inom trädgårdsodlingens viktigaste grenar, varår deltagit i inför skolans lärare bör visa sig äga tilljämte han inträdesprövning genom trädgårdsskolans läroämnen samt prakfredsställande kunskaper i den lägre trädgårdsarbeten, motsvarande den yrkesskicktisk färdighet i utförandet av

lighet, bör fordras examinerad trädgårdsmästare. som av en

trädgårdskursen böra meddelas undervisning i den om- Läroämnen Vid den högre synes framgår nedanstående redogörelse för de olika undervisnings- och deras fattning, som av innehåll. ämnenas innehåll. . Huvudsakligen fördjupning realskolans kurs i syfte att bi- Matematik. av bringa eleverna större säkerhet och färdighet i räkning.

mekanik. Kroppars allmänna egenskaper. Grunddragen den Fysik och av fysiken. Viktigare optiska företeelser; enklare optiska instrument. mekaniska sammandrag med särskild hänsyn till sådana företeelser, som Värmeläran i trädgårdsodlingen. Elementär framställning elektricitetsläran. beröra av

Meteorologi. De viktigaste atmosfäriska företelserna. Grunddragen av

klimatologien och framställning Sveriges klimatförhållanden. av Elektroteknik. Elektriska ledningar, motorer och uppvärmningsanord-

ningar. kylteknik. Enkla beräkningar över värmebehov i växthus och Värøne- och värmeledningar i sådana. Varmvattenpannor och deras skötanordnandet av sel. Värmeekonomi. Kylmaskiner och kylanläggningar.

Kemi och lantbrukskemi. Oorganisk kemi. De viktigaste kemiska grund-

och deras föreningar, så långt dessa äro större betydelse för växämnena av djuren. Organisk kemi: kort systematisk framställning de vikterna och av tigaste organiska ämnena. Lantbrukskemi: viktigare gödselämnen.

Geologi och marklära. Sveriges geologiska utveckling med särskild vikt

lagd vid kvartärgeologien. Grunddragen agrogeologien. av

Botanik. Morfologi: repetition trädgårdsskolans kurs. Grunddragen av växtanatomi och växtfysiologi med särskild tillämpning på trädgårdsväxav Kort sammandrag ekologi och växtgeografi, med särskild hänsyn terna. av till de floror och växtsamhällen, från vilka de viktigaste trädgårdstagen hämtats. Systematik: genomgång viktigare växtgrupper i systeväxterna av matisk framställning. Grunddragen ärftlighetsläran och metoderna för av förädling trädgårdsväxter. Växtpatologi: växtsjukdomarnas allmänna kaav klimatiska förhållanden, jordmån och Växtplats anled-

raktärer, m. m. som

till sjukdomar; parasitära sjukdomar, framkallade svampar, bakningar av

terier växthygien. o. s. v.; Zoologi. Trädgårdsväxternas fiender bland insekter och andra lägre djur.

och avvägning. Huvudsakligast övningar i uppmätning

Fältwiätning av

jordomraden, längd- och ytavvägnmg, kartritning, arealberäkning m. m.

Ritning. Geometriska konstruktioner. Frihandsteckning. Textning.

Redskapslära. Jordbearbetningsredskap för hand-, hästoch motorkraft. Pumpar och sprutor.

Hnsbyggnaclslära och växthuskoøzstrnktioøz. Byggnadsmateriel. Uppförandet enkla ekonomibyggnader, speciellt växthus. av

Nationalekonomi och handelslära. Samma kurs i det föregående som angivits för agronomkursen.

Rättslära. Samma kurs för agronomelever som med uteslutande vissa av kapitel.

Trädgårdsekonomi. De olika ekonomiska faktorerna inom trädgårdsodlingen, deras inbördes förhållande och deras inflytande på utbytet av odlingen. Bokföring. Bokföringens teori. Dess användning inom ekonomisk träd-

gårdsodling och betydelse för denna. Övningar i förandet

och avslutandet räkenskaper. av

Trädgårdsanläggniøzg. Teori: uppkomsten och utvecklingen av de olika stilarterna inom trädgårdskonsten; dennas ståndpunkt inom olika länder; trädgårdskonstens uppgift; olika slag prydnadsanläggningar av och deras anpassning till givna yttre förhållanden. Teknik: utstakning, jordarbeten, vägbyggnad, plantering, anläggning gräsmattor, sportplatser av m. m. ; prydnadsträdgårdens skötsel och vidmakthållande.

Ekonomisk trddgdrdsodling. Historik: trädgårdsodlingens utveckling intill nuvarande tid, dess ekonomiska betydelse och dess ståndpunkt i övrigt inom

olika länder. Jordbearbetning: grunderna för jordens bearbetning; plöjning

resp. grävning, djupbearbetning, ytluckring; de olika redskaperna för jord-

bearbetning i större och mindre skala. Fruktodling: förutsättningarna för

rationell fruktodling; uppdragningen fruktträd i olika former; anläggning av av fruktodlingar olika typer; plantering; skötsel; fruktträdens blomning av och fruktsättning; skörd, förvaring och försäljning frukt; bärav och nötodling; de olika arterna och sorterna fruktträd, och bärbuskar. Köksav nötväxtodling: allmänna förutsättningar för köksväxtodling i mindre och större skala; de olika köksväxtslagens odling på kalljord och under glas; skörd, för-

varing och försäljning köksväxter; sortkännedom. Blomsterodling under av glas: villkoren för ekonomiskt bedriven blomsterodling; de viktigaste handels-

kulturerna blomsterväxter; försäljning produkterna. Blomsterodling på av av kalljord: utvidgning trädgårdsskolans kurs. Plantskoleskötsel: allmänna av grunder för förökning ört- och vedartade växter; anordnande

av av en större

plantskola med därtill hörande utrustning; de viktigaste växtslagens förökning.

Dekoration och bindekonst huvudsakligast praktiska

övningar.Rumsdeko-

rationer; dekorationer bord utställningsteknik; anordningar det av m. m. ; 1 fria; bindning kransar och buketter av m. m.

Fröodling och fröbohandling. Odling för merkantilt ändamål och i större skala de viktigaste köksväxterna. F röskörd, fröets av tröskning, rensning, torkning och förvaring. Groningsanalyser.

Färsöksteknåk. Principerna för utläggning av växtodlingsförsök och ätgärder till undvikande försöksfel. Skördebedörmiing av och uträkning skörav deresultat.

Trädgårdsprodukternas användning födoämnen. som Betydelsen köksav växter, frukter och bär födoämnen. Deras användning i som maträtter. Prinoiperna för konservering olika slag. av Pedagogik. Huvudsakligast metodik, föredragsövningar, provlektioner med lägre trädgärdsskolans elever.

Det måste anses vara stor betydelse, att eleverna i den högre trädgårdsav

kursen få noga följa gången alla praktiska arbeten i trädgårdarna. av

böra därför vara skyldiga närvara vid de tillfällen, då ledarna de prakav

tiska arbetena vid slutet varje vecka inför eleverna vid den lägre trädgårdsav

skolan redogöra för dessa arbeten. De böra också deltaga i sådana demon-

strationer i trädgärdarna, som tillfälligtvis anordnas av vederbörande lärare,

även om dessa skulle falla utom ramen för den ovan skisserade undervisningen.

Nedanstående undervisningsplan omfattar de sakkunnigas förslag dels till Under-

f l i antalet undervisningstimmar i olika och dels till visningsplan. u n g e ä r g a ämnen upp-

delning av undervisningen på, de båda studieåren.

Undervisnlugsplan.

Första året Andra året

Förel. Ovn. Förel. Ovn.

Matematik 30 . . . . . . . . . . . . . . . . . . Fysik och mekanik 40 . . . . . . . . . . . . . . Meteorologi och klimatologi 20 . . . . . . . . . . Elektroteknik 15 10 . . . . . . . . . . . . . . . . Värmeteknik 10 20 . . . . . . . . . . . . . . . . Kemi, inbegripet agrikultnrkemi 80 40 . . . . . . . . Geologi och marklära 50 20 . . . . . . . . . . . . . Botanik.

Morfologi 10 . . . . . . . . . . . . . . . . . . Anatomi och fysiologi 75 50 . . . . . . . . . . . . Ekologi och växtgeografi 15 . . . . . . . . . . . Systematik och ekonomisk växtkunskap 70 10 25 10 . . . . Arftlighetslära och växtförädling 30 20 10 . . . . . . . Växtpatologi 25 20 10 . . . . . . . . . . . . . . . . Zoologi 30 15 10 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Fältmätning och avvägning 150 . . . . . . . . . . . Ritning 50 50 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Redskapslära 30 30 . . . . . . . . . . . . . . . . . Husbyggnadslära och växthuskonstrnktion 45 100 Nationalekonomi och handelskunskap . . . . 40 . . . . . Rättslära 40 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Trädgårdsekonomi 20 . . . . . . . . . . . . . . . Bokföring 80 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Trädgårdsanläggning . . . . . . . . . . . . . . Historik och teori 50 50 15 Teknik . . . . . . . . . . . . . . 40 20 . . . . . . . . . . . . . . . . . . Ekonomisk trädgårdsodling.

Historik 25 . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Tordbearbetning 15 . . . . . . . . . . . . . . . Fruktodling 20 25 40 25 . . . . . . . . . . . , . . . . . Köksväxtodling 5 5 25 15 Blomsterodling på. . . . . . . . . . . . . . . . kalljord 5 15 10 . . . . . . . . . . under glas 20 70 20 . . . . . . . . . . Plnntskoleskötsel 30 10 . . . . . . . . . . . . . . Dekoration och bindekonst 50 . . . . . . . . . . Fröodling och fröbehandling 10 10 . . . . . . . . . . Försöksteknik 15 10 . . . . . . . . . . . . . . . . . Trädgärdsprodukternas tillvaratagande och använd-

ning som födoämnen JO 25 . . . . . . . . . . . . . Pedagogik 10 15 25 . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Summa. timmar 640 660 490 485

Alla ämnen utom de med betecknade äro obligatoriska för dem önska avlägga från som examen den högre trädgårdskursen.

214.

Ordinarie elev, inhämtat godkända kunskaper i de läroämnen, vilka i Examen. som undervisningsplanen angivits obligatoriska, må efter avslutad lärokurs som kunna erhålla betyg avlagd från trädgårdsinstitut. om examen Elev, deltagit endast i visst eller vissa kursens läroämnen, må efter som av genomgången prövning för vederbörande lärare kunna erhålla betyg i detta

eller dessa ämnen.

Såsom förläggningsort för blivande anstalt för högre trådgårdsunder- Iförläggnings- en ort för den visning torde enligt de sakkunnigas uppfattning Alnarp i främsta rummet

högre träd- böra komma i fråga. Endast på denna plats äger staten själv trädgårdsanlägggårdsunder- Alnarp finnes redan ningar betydande omfattning, och endast vid visningen. av mera förut direkt staten anordnad undervisning för utbildning inom trädgårdsav yrket. Vid Alnarp torde jämväl synnerligen stora naturliga förutsättningar

finnas för utvidgning trädgårdsundervisningen enligt de huvudlinjer, en av angivits. som ovan

Vid beräkning kostnaderna för anordnandet högre trädgårdsundervis- Organisation. av av ning i vårt land hava de sakkunniga sålunda ansett sig böra utgå ifrån, att

den högre trädgårdskursen skall förlagd till Alnarp. I administrativt vara hänseende den högre trädgårdsundervisningen böra förenad med synes vara den högre lantbruksundervisning, må komma att i fortsättningen anordsom vid Alnarp. I den utsträckning så är möjligt bör lärarpersonal ävensom nas materiella för undervisningen utnyttjas gemensamt de båda underresurser av

visningsgrenarna. Vidare hava de sakkunniga utgått ifrån, att den till Alnarp förlagda lägre

trädgårdsskolan efter inrättandet högre trädgårdskurs skall uppäven av en rätthållas därstädes. De sakkunniga hava dock icke ansett sig böra ingå på

trädgårdsundervisningen i mån än sammanhanget med den den lägre annan trädgårdskursen kräver. Enar lärare samt lokaler och materiel för högre måste bliva för de båda skolorna, undervisningen i stort sett gemensamma emellertid vid beräkning kostnaderna för trädgårdsundervisninmåste av jämväl till den lägre trädgårdsskolans behov i olika avhänsyn tagas gen seenden. trådgårdsskolan vid Alnarp såsom förut antytts tvåårig. An- Lägre träd- Den lägre är årsklass plågar omkring tio. Därjämte bruka gårdsskolan. talet ordinarie elever i varje vara extraelever årligen deltaga i undervisningen vid skolan. 0:a sex undervisningen vid trädgårdsskolan äro fast anställda föreståndare För en Därjämte meddelas undervisning vid trädgårdsskolan av och två. ämneslärare. vilka några samtidigt äro lärare vid den till Alnarp ett antal extralärare, av

förlagda agronomkursen.

Undervisningens omfattning i olika ämnen framgår av följande samman-

ungefärliga antalet undervisningstimmar vid ställning, upptager det som kursen.

i olika vid lägre trädgårdsskolan vid Alnarp Antalet undervisningstimmar ämnen

avrundadc tal.

i

3 Första året Andra året Summa

I

Övn. Övn. Förel. Övn. örel. Förel.

l l i

Svenska språket 30 i 3 i 30

. . . . . . . . . . . . . . 10 Välskrivning 3 - 10 : . . . . . . . . . . . . . . . . 45 i i 45 3

Matematik ysik . . . . . . . . . . . . . . . . 35

. . . . . . . . . . . . . . . . . . H 30 - . Meteorologi . . . . . . 10 . . . . . . . . . . 40 10 i i 40 Kemi . . . . : i . . . . . . . . . . . . . . . i 20 30 50 Geologi och marklära + gödsellära : . . . . . 3 100 8 175 15 Botanik 75 7 3 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40 3 l 5 i 2 45 5 Zoologi 3 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 10 10 Biskötael . . i 3 , . . . . . . . . . . . . . . . 10 3 70 5 15 70 Fältmätning och avvägning . . . . . . . . . 20 3 20 Ritning : . . . . . . . . . . . . . . . . . . 85 15 85 och växthuskonstrnktion ;

låusbyggnadslära . . . 3 1 5 35

okfdring . . . . . 105 . . . . . . . . . . . . . . i 25 i 105 25 Trädgårdsanlâggning . . : . . . . . . . . . . i ; Ekonomisk trädgärdsodling: historik L 3 . . . . . . . . a 145 90 . . . . . . . . . 20 20 I 125 j 70 fruktodling ; . . . . . . . . . . . . . . . 3 100 10 3 10 E 15 110 köksvåxtodling 3 . . . . . . . . . . . . . . 40 l 10 i 75 i 5 115 blomsterodling . . . . . . . . . . . . . . 5 80 25 85 25 trädskoleskötsel 3 x . . . . . . . . . . . . . i : 15 30 15 30 Trädgårdsprodukternas användning som födoämne , 3 55 I 55 Dekoration och bindekonst . . . . . . . . . 20 5 20 5 Fröodling och fröbehandling . . . . . . . . . I 15 30 15 30 Försöksteknik . . g . . . . . . . . . . . . . 10 3 20 30 Pedagogik föredragsövningar I . . . . . . . .

Summa 400 3 225 l 565 l 400 1025 625

den 26 juli 1926. har styrelsen för lant- Byggnader- Vid upprepade tillfällen, senast

Alnarp hos Kungl. Maj gjort framställning under bruks- och mejeriinstitutet vid

och tillbyggnad trädgårdsskolans undervisnings- visningsanslag för omändring av om uteslutande byggnad Kostnaderna för ifrågavarande byggnadsarbete, som byggnad. trädgårdsundervisningens behov, hava m m skulle tillgodose den lägre av avse att till 78 000 kronor. Av nämnda belopp avsåge byggnadsstyrelsen beräknats

kronor kostnader för inredning och inventarier. 3 800 nuvarande förhållanden behovet bättre lokaler Om sålunda redan under av trängande, blir det naturligtvis för trädgårdsundervisningen måste anses vara

förbättringar i förevarande avseende, om jämannu nödvändigare att vidtaga

skall anordnas vid Alnarp. För den lägre och den väl högre trädgårdskurs torde böra räknas med följande behov av högre trädgårdskursen tillsammans

direkta undervisningslokaler: användas vid de tillfällen, då sal 13 X 7 m, avsedd bland annat att en större elever skola samlas; salen torde såväl den högre kursens trädgårdsskolans som endast dess främre del 7 X 7 In. begagnakunna avdelas på sådant sätt, att förhållanden användes lärosal för endera av des, då den under vanliga som

skolans årskurser;

7 X 7 m, avsedd för den andra årskursen; en lärosal dels för den lägre trädgårdsskolan och

ritsal 13 X 6 m att användas

en dels för högre kurs;

lärosal för högre kursen 6 X 5 m; en m; undervisningsmateriel och samlingar 7 X 5 för ett rum

l

diverse källarutrymmen för trädgårdsalster samt ett mindre kylrum, som bland annat skulle kunna användas för förvaring viss eljes snart förgänglig av undervisningsmateriel. Såsom nämnts har tidigare föreslagits, att den byggnad, för närovan som varande användes till undervisningslokal för trädgårdsskolan, skulle påbyggas

för att därigenom kunna bättre fylla sin uppgift. Man kunde då tänka sig en ytterligare utvidgning nämnda byggnad, så att i denna kunde inrymmas av även de för den högre kursen särskilt erforderliga utrymmena. En närmare utredning berörda förhållande har dock visat, att denna anordning vore av mindre ändamålsenlig. Man finge nämligen mycket svårt att vidtaga ytterligare utvidgningar, sådana gång skulle erfordras, på grund att de om en av föreslagna utrymmena visade sig otillräckliga. Orm i stället nybyggnad nu företages, skulle denna olägenhet undvikas, varjämte hela anordningen av undervisningslokaler kunde göras betydligt ändamålsenlig och bättre utmera för bibliotek och samlingar undervisningsmateriel erhölles. rymme av Om undervisningsbyggnad uppfördes, kunde den gamla byggnaden ny såsom redan föreslagits i förberörda sakkunnigebetänkande av år 1918 om- —— ändras till kontorslokal, varjämte arbetsrum för föreståndare och ordinarie lärare kunde inrymmas i denna byggnad. Nuvarande, för sitt ändamål högst olämpliga, kontorslokal kunde omändras till bostad åt trädgårdens fören av och ett extraelever, vilka äro inhysta i trånga, otrevliga och fukmän par nu tiga lägenheter. De sakkunniga hava låtit uppgöra skissritningar till en ny undervisningsbyggnad för trädgårdsutbildningen vid Alnarp, vilka fogats vid betänkandet. Av verkställda beräkningar rörande de sannolika kostnaderna för uppförande ifrågavarande byggnad framgår, att byggnaden skulle kunna uppföras för av kostnad, endast obetydligt överstiger den, som ombyggnaden av nuvaen som rande undervisningsbyggnad för tillgodoseende av enbart den lägre trädgårdsskolans behov skulle medföra. sistnämnda kostnad har nämligen såsom förut anförts beräknats till frånräknat inredning och inventarier 74 200 kronor, — —— medan kostnaderna vid fullständig nybyggnad, jämväl upptagande erforderliga ytterligare utrymmen för den högre trädgårdsundervisningen, beräknats till nu 83 700 kronor. De sakkunniga finna det sålunda under förevarande omständigheter motiverat, att undervisningsbyggnad uppföres för trädgårdsutny bildningen vid Alnarp. Av förberörda skissritningar framgår, att den undervisningsbyggnaden nya skulle innehålla större lärosal samtidigt samlingssal; omkring 100 m2, en

två mindre lärosalar vardera omkring 50 m2 samt ett för undervis-

rum ningsmateriel, allt på nedre botten. Vindsvåningen skulle innehålla en större ritsal, ett mindre för lärare, ett biblioteksrum och ett läsrum. Det sistrum nämnda är avsett att vid behov även kunna användas undervisningslokal som för högre kursens elever. I källarvåningen finnes plats för toalett- och en badrumsavdelning, ett och kolkällare. Mittpartiet skulle upptapannrum en mindre kylanläggning och resten utgöra fruktkällare, varav en gas av en en del skulle utrustad med kylanordning. vara Den nuvarande undervisningsbyggnaden bör för att göras lämplig till kontorslokal samt arbetsrum för föreståndare och ordinarie lärare undergå vissa mindre ändringar. Bland annat bör centralvänneledning anordnas. Kostnaderna för ifrågavarande ändringsarbeten hava beräknats till 8 000 kronor.

Den nuvarande kontorsbyggnadens omvandling till bostadslägenheter skulle

medföra större omändringsarbeten. Aven här bör emellertid enkel cenen tralvärmeledning anordnas. De sammanlagda kostnaderna för omändringen hava uppskattats till 5 000 kronor.

De redskap och maskiner, användas för olika arbeten inom trädgårdar- Redskapshall. som äro för närvarande inhysta på olika håll i lokaler, visserligen kunna na, som användas till förvaring under längre eller kortare tid dessa redskap, men av

dock äro så trånga, att de olika redskapen endast med svårighet kunna flyttas

ut, staplade på varandra de ofta äro, och i varje fall är det omöjligt .att

som

för eleverna demonstrera dem på platsen där de stå. Om högre undervisning

skall anordnas, måste givetvis ännu flera redskap anskaffas övnings- och som undervisningsmateriel, delvis rätt skrymmande sådana, och sedan detta skett,

bliva olägenheterna nuvarande förvaringslokaler ännu större. Det synes av därför bliva oundgängligt, att redskapshall, också blygsamma en om av mera dimensioner, uppföras. En sådan 9 meters bredd och 15 meters längd bör av kunna nöjaktigt fylla behovet. Byggnadskostnaderna för redskapshallen tor-

de kunna begränsas till 8 000 kronor.

Då den lägre trädgårdsskolan år 1913 utrustades med växthusanlägg- Odlingsen ning, denna så knappt tilltagen, att den inrymde andra avdelningar kalvar de mest nödvändiga för undervisningen vid skolan. Sedan denna tid hava vissa kulturer under glas nått helt betydelse än förr, andra konen annan struktioner växthus hava börjat tillämpas, och det kan sålunda icke sägas, av att växthuskomplexet för närvarande är av den beskaffenhet, som måste anses erforderlig vid en läroanstalt, där mera ingående undervisning i odlingar under glas äger rum. Det nuvarande växthnskomplexet torde sålunda böra utvidgas med följande nya avdelningar: ett nejlikehus 7 X 16 m;

ett vinhus i två avdelningar 6 X 16 m två nuvarande vinavdelningar

skulle användas för vissa andra kulturer, den tredje bibehållas; ett hus för friplanterade 6 X 16 m; samt rosor ett hus för förökning sådana växter, utskolas på kalljord, av som senare nämligen dels träd och buskar, dels blomsterväxter 3.9 X 16 m. perenna De föreslagna växthusen, för vilka lämplig plats finnes på något avnya stånd från det nuvarande växthuskomplexet, skulle förses med egen värmecentral. De tre förstnämnda växthusen skulle förenas genom arbetsrum. Kostnaderna för uppförandet angivna växthusavdelningar hava beav ovan räknats till sammanlagt 38 900 kronor. Förslaget till odlingslokaler kan visserligen omfattande, nya synas men enligt vad från sakkunnigt håll inhämtats, torde mindre anläggningar icke kunna förordas undervisningssynpunkt. Med den föreslagna storleken ur av de olika växthusen ökas jämväl förutsättningarna för ekonomisk drift med en avseende på ifrågavarande trädgårdsodlingen, så att det icke grenar av synes uteslutet, att det i växthusen sålunda nedlagda kapitalet skall bliva räntabelt. I den ursprungliga planen till det växthuskomplex, uppfördes vid trädsom gårdarna år 1913, hade upptagit, bland annat, hall för något högman en mera vuxna växter, men då riksdagen vid frågans behandling ansåg nödvändigt att i viss mån nedbringa byggnadskostnaden, uppgjordes ett ändringsförslag, varigenom till följd av lägre takkonstruktion byggnadsanslaget kunde minskas m. m.

med 3 000 kronor. Det har emellertid visat sig särdeles ofördelaktigt, att icke

åtminstone en av växthusavdelningarna haft en takhöjd, tillräckligt stor för

att möjliggöra odlingen av vissa mera högvuxna växter, behövliga för under-

visningen vid trädgårdsskolan. Behovet sådan växthusavdelning blir av en givetvis ännu större, högre undervisning skall anordnas, och det torde om en därför erforderligt, att växthusets mittparti ändras till enlighet med vara nu det ursprungliga förslaget. Kostnaden för nämnda ändringsarbete har ansetts kunna uppskattas till 3 000 kronor.

Elevbüstäder- Det skulle visserlig-on kunna tänkas, att eleverna i den högre trädgårds-

kursen hänvisades till att skaffa sig bostäder i samhällena utanför Alnarps

område, detta dock olämpligt bland annat därför, att ifrågamen synes vara varande elever noga böra följa gången av de praktiska arbetena inom olika

trädgårdsavdelningar samt a.nvända alla lämpliga tillfällen för att lära

känna det rikhaltiga sortiment trädgårdsväxter, som finnes odlat inav Alnarps park och trädgårdar. Det är lätt att inse, i vilken hög om grad sådana studier skulle befordras av att eleverna vore bosatta på plat-

sen. Därför är dock ingalunda nödvändigt, att de bo inom själva träd-

gårdens område. De sakkunniga hava låtit undersöka, huruvida de outnu nyttjade vindsutrymmena i restaurangbyggnaden skulle kunna tagas i anspråk

för sagda ändamål. Därvid har visat sig, att å restaurangens vind skulle

kunna inredas 10 för bostadsändamål lämpliga för totalkostnad rum en av 26 800 kronor. Enligt de sakkunnigas förmenande torde bostadsfrågan för

ifrågavarande elever bäst och billigast lösas genom nu nämnda anordning.

Givetvis böra eleverna i regel erlägga viss avgift för förmånen av dylik bostad.

Bostadshus Vid trädgårdsundervisningen erfordras av skäl, som i det följande anföras,

fö lärare ytterligare ämneslärare. För denne behöver uppföras nytt bostadshus, fören m‘ fl‘ slagsvis omfattande och kök och uppfört efter ungefär ritning 4 rum samma

bostadshusen åt trädgårdsskolans nuvarande ämneslärare. Kostnaden för som uppförande ett sådant bostadshus kan beräknas till 17 500 kronor. av Trädgårdsskolans vaktmästare, tillika eldare, bör erhålla en av bostadslå-

genheterna i det hus, måste uppföras för vaktmästare för lantbruksundersom visningen. På vinden i hus böra inredas två dubletter, avsedda för samma tvenne trädgårdens förmån. Trädgårdsundervisningens andel i kostnaderav för uppförandet nämnda bostadshus kan beräknas till 22 000 kronor. na av Byggnads- De sammanlagda byggnadskostnaderna i samband med anordnandet högav kmnader- trädgårdsundervisning torde sålunda böra beräknas på följande sätt: re

Undervisningsbyggnad 83 700: —‘ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Ändring och reparation nuvarande nndervisningsbyggnad 8 000:av . . . . . kontorsbyggnad 5 000: — . . . . . . . . Redskapshall 8 000: - . . . . . . . . . . . . . . . . . . Växthus 38 900: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Ändring befintligt växthus 3 000: — av . . . . . . . . . . . . . . . . . . Inredande elevrum i restaurationsbyggnaden 26 800: — av . . . . . . . . . . . Bostad för ordinarie lärare 17 500: en . . . . . . . . . . . . . . . . . . vaktmästare och tvâ förmån 22 000: — . . . . . . . . . .

AAKronor 212 900:

Övriga Kostnaderna för inredning undervisningsbyggnaden ävensom för anskaf-

av erforderliga till denna hava approximativt beräknats till

k°g’g9 fande av inventarier

as "a ef 12 400 kronor. För möblering de förutsatta elevrummen restaurangbyggav 1

Inredning naden har ansetts böra räknas med en kostnad av 3 000 kronor.

Un§1el- Trädgårdsskolans nuvarande utrustning undervisningsmateriel är mycav

"‘5‘.‘°’5 ket anspråkslös, och för den planerade högre kursens räkning måste därför

materiel

anskaffas en ganska omfattande uppsättning av sådan mater1el. Sålunda

erfordras mikroskop fl. instrument, preparat olika slag särskilt sådana

m. av

skadeinsekter och andra skadedjur samt parasitsvampar, redskap, modelav ler, väggplanscher För anskaffande härav måste beräknas ett belopp m. m. minst 8 000 kronor. av

Bibliotek. Trädgårdsskolan vid Alnarp har redan ett bibliotek med saväl o serier av

tidskrifter arbeten i växtsystematik, pomologi och allmän tradgardsod-

som ling, dels många arbeten oinbundna, dels saknas ännu mycken litteramen äro

tur sådant slag, erfordras för högre undervisning i trädgårdsanläggav som ning, och knappast någon avdelning trädgårdslitteraturen motsvarar den av högre undervisningens krav. Vid behov sådan litteratur hava varken lärare av eller elever nämnvärd hjälp universitetsbiblioteket i Lund, då detta är av ytterst sparsamt utrustat, vad beträffar arbeten, beröra trädgårdsfaeket. som Ett icke alltför ringa Langångsanslag torde sålunda bliva erforderligt för inköp erforderlig litteratur på trädgårdsområdet. Ifrågavarande anslag torde av icke böra understiga 5 000 kronor. De sammanlagda engångskostnaderna för inredning och inventarier samt för undervisningsmateriel sålunda kunna uppskattas till 28 400 kronor. m. m. synas

Såsom förut anförts, bör lärarpersoilalen i viss utsträckning vara gemen- Lärare. för de vid Alnarp anordnade kurserna för högre lantbruks- och trädsam gårdsundervisning. På grund härav blir behovet särskilda lärare för trädav gårdsundervisningen i viss mån beroende på vad sätt den högre lantbruksav, undervisningen kommer att ordnas. Under alla förhållanden torde emellertid för trädgårdsundervisn-ingen böra finnas huvudlärare med uppgift att meddela undervisning i såväl den en högre den lägre trädgårdskursen i fruktodling, trädgårdsekonomi, växtsom systematik och ekonomisk växtkunskap. De sakkunniga hava tagit under övervägande, huruvida icke en huvudlärare borde finnas jämväl i trädgårdsanläggningskonst. Med hänsyn till

detta läroämnes stora betydelse för utbildningen arkitekter och konsulenav fl. på trädgårdsområdet måste nämligen synnerligen stora krav ställas ter m. på läraren i ämnet. Enär det emellertid för tillfället torde förenat med vara stora svårigheter att erhålla verkligt kvalificerad såsom fast anen person ställd lärare i trädgårdsanläggningskonst, det enligt de sakkunnigas synes mening lämpligt, att ifrågavarande undervisning åtminstone tillsvidare uppvara drages åt speciallärare. Givetvis får arvodet för nämnda undervisning icke tillmätas alltför knappt. Det vill de sakkunniga, dylik anordning synas som om en skulle innebära goda förutsättningar, att till läroanstalten knyta framstående en kraft på ifrågavarande område. För skicklig arkitekt bör det nämligen en värde, att han vid sidan sin lärarverksainhet kan mera fritt ägna vara av av sig åt praktisk verksamhet på området, än vore möjligt vid fast anställsom ning såsom lärare. Därest i framtid förberörda anordning skulle visa sig en medföra bestämda olägenheter, bör då givetvis tagas under övervägande, huruvida dylik lärare bör fast knytas till läroanstalten. mera I övriga fackämnen bör undervisning bestridas av tre ordinarie ämneslärare, vilka dessutom böra ledare de praktiska arbetena inom motvara av svarande avdelningar vid trädgårdsskolan. Av dessa lärare bör den ene handhava undervisningen i blomsterodling under glas, den andre i köksväxt-

odling på kalljord och under glas samt i blomsterodling på kalljord, och den tredje i plantskoleskötsel och ritning. Samtliga böra undervisa i såväl den

högre den lägre trädgårdskursen. som Slutligen bör den vid försöksverksamheten på köksväxternas område vid Alnarp anställda försöksledaren åläggas att utan särskild ersättning hand-

hava undervisningen i fröodling och fröbehandling, ärftlighetslära och växt-

förädling samt försöksteknik. Då föreslagits, att tre ordinarie ämneslärare skulle meddela underovan visning dels i den högre och dels i den lägre kursen, detta innebära synes en ökning med ordinarie lärare, betingad närmast den högre kursen. Hären av vid bör dock anmärkas, att den nuvarande anordningen med blott två ordinarie lärare vid trädgårdsskolan, vilka den har att sköta såväl undervisav ene ning praktiskt arbete inom både köksväxt- och blomsterodling, enligt som

va.d de sakkunniga inhämtat icke visat sig vara tillfredsställande. Det har redan blivit nödvändigt att överlämna undervisningen i blomsterodling på kalljord åt den förman, haft under som att nämnda ordinarie lärares ledning sköta avdelningen för blomsterväxter, perenna men som denna underordnade befattning till följd allt för låg avlöning ofta av bytt innehavare, har det enligt uppgift kunnat undgås, undervisningen att blivit lidande. Ehuru den ordinarie läraren i blomster- och köksväxtodling

som också undervisar i bindekonst och blomsterdekoration fått viss lättnad

en iarbetet att genom nämnde förman övertagit del undervisningen, en av anses han ändock hava för stor arbetsbörda, och uppdelning en av hans. tjänst skulle sålunda redan under nuvarande förhållanden motiverad. vara

Undervis- Fördelningen undervisningen i övrigt vid de båda trädgårdskurserna

av ningens för-

mellan olika lärare synes vid olika alternativ för den högre lantbruksunder-

delning. visningens ordnande kunna tänkas ske på följande sätt.

1. Fristående agronomkurs enligt huvudalternativ A förläggas till Alnarp alternativ A I eller A IID.

I matematik, fysik, elektroteknik, nationalekonomi, handelslära och rättslära samt husbygg-nadslära

delvis åtnjuta den högre trädgårdskursens ele-

ver undervisning gemensamt med agronomkursens elever. Av vederbörande lektorer vid agronomkursen meddelas undervisning särskilt för den högre trädgårdskursen i följande ämnen: meteorologi, geologi och marklära, botanik

med växtpatologi delar ämnet föredragas facklärare

av av vid trädgårdsundervisning, zoologi, fältmätning och avvägning, redskapslära och husbyggnadslära återstående del.

Inrättandet kurs för högre trädgårdsundervisning av en med anknytning till agronomkurs motivera sådan ändring beträffande synes lärarpersonalen vid sistnämnda kurs, att antalet lektorer ökas från 5 till varefter även ämnet kemi kommer att företrädas fast anställd lärare. Denne av bör naturligtvis undervisa i sitt ämne jämväl i trädgårdskurserna Vidare bör vid detta liksom vid följande alternativ fast anställd lärare vid trädgårdsunder-

visningen meddela erforderlig undervisning för lantbruksstuderande i ämnet trädgårdsskötsel, varigenom arvodet till speciallärare i detta ämne inbesparas. Särskilda speciallärare för trädgårdsutbildningen undervisa i den högre kursen i följande ämnen:

Värme- och kylteknik förel., 10 20 övn. Prädgårdsanläggning 140 170 . . . . . Trädgårdsprodukternas användning 10 3 25 Pedagogik 2 10 --

Summa 170 förel., 215 övn.

I den lägre kursen meddelas särskild undervisning i de olika ämnena i av regel samma lärare, företräda motsvarande den högre kursen. som ämnen 1 Speciallärare erfordras i följande ämnen:

1 Lektoraten vid agronomkursenskulle därefter omfatta följande ämnesgrupper:

1 Kemi och lantbrukskemi samt geologi och maskinlära; 2 Botanik och lantbruksbotanik, lantbrukszoologi samt bakteriologi; 3 Allmän jordbrukslära, växtodlingslära och kultnrteknik; 4 Redskapslära,husbyggnadslära,matematik och fysik; 5 Husdjurslära och mjölkhushållning;

6 Lantbruksekonomi, nationalekonomi och lantbruksbokföring.

Övningarna i pedagogik hava.förutsätts skola ledas av någon av de vid trädgärdsnndervisningen

fast anställda lärare. Detsamma gäller beträffande motsvarande övningar i den lägre trädgårdskursen, därest dylika övningar där anses fortfarandeböra förekomma.

Svenska språket förel., 35 övn. . . . . . . . . . . . . . . . . - Välskrivning 10 . . . . . . . . . . . . . . . . . - Matematik 40 . . . . . . . . . . . . . . . . . . -- Biskötsel 10 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . — Trädgårdsprodukternas användning 10 30 . . . . . . . .

Summa 20 förel., 115 övn.

2. Fristående agronomkurs enligt huvudalternativ B förlägges till Alnarp

alternativ B I eller B III.

Fördelningen undervisningen mellan olika lärare beträffande såväl den av högre den lägre trädgårdskursen kan förutsättas bliva i stort sett lika som som vid punkt 1 här Dock får den särskilda undervisningen i husbyggovan. nadslära för såväl den högre 20 förel., 100 övn. den lägre trädgårdssom kursen C15 förel., 85 övn. i detta fall bestridas speciallärare. av

3. Lantbrukshögskola. enligt huvudalternativ A förläggas till Alnarp

alternativ A II.

På grund den väsentligt olika nivå i fråga allmänna teoretiska förav om kunskaper undervisning endast i undantagsfall kunna synes gemensam anordnas för lantbrukshögskolan och den högre trädgårdskursen. Möjligen kan

sådan samundervisning likväl ordnas beträffande ämnena nationalekonomi och

rättslära trädgårdskursens elever deltaga endast i del undervisningen en av samt i pedagogik.

I ämnena kemi, geologi och marklära samt fältmätning och avvägning med-

delas särskild undervisning vederbörande lärare vid lantbrukshögskolan. av I bokföring kan möjligen kamrerare eller kassör vid undervisningsanstalten

meddela erforderlig undervisning i båda kurserna.

Vid den högre trädgårdsundervisningens anknytning till agronomkurs har

räknats med, att det ytterligare behovet lärare särskilt i botanik skulle av tillgodoses på det sätt, att ytterligare huvudlärare anställdes vid en agronomkursen. Därigenom skulle jämväl ernås bättre ämnesfördeln-ing mellan lärarna

vid agronomkursen. Vid anknytning den högre trädgårdsundervisningen av till lantbrukshögskolan torde det emellertid i stället lämpligare, att vara ytterligare ordinarie ämneslärare anställdes vid trädgårdsundervisningen. en

Denne skulle hava att undervisa i större delen ämnet botanik en del

av av ämnet skola föredragas facklärare vid trädgårdskurserna och i avses av zoologi.

Speciallärare erfordras i följande ämnen:

Lägre kursen Högre kursen Förel. Ovn. Förel. Ovn.

Svenska språket 30 Välskrivniug . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 Matematik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45 30 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Fysik och meteorologi 35 60 . . . . . . . . . . . . . . . . Elektroteknik 15 10 Värme- . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 20 och kylteknik . . . . . . . . . . . . . . . Kemi . 40 10 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Geologi och marklära 50 . . . . . . . . . . . . . . . . Redskapslära 30 30 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Husbyggnadslära och växthuskonstruktion 15 85 45 100 Biskötsel . . . . . . . 10 Trädgårdsanläggning . . . . . . . . . . . . . . .u . . . . . . . 140 170 Trädgärdsprodukternas . . . . . . . . . . . . . . . användning 15 30 10 25 . . . . . . . . . . Summa 165 210 340 355

2 - v

4. Lantbrukshögskola enligt huvudalternativ B förläggas till Alnarp alternativ B II.

;ingående den omfattning, i vilken undervisningen kan tänkas vara gemensam för den högre trädgårdskursens ooh agronomkursens elever, gäller vad tidigare anförts under punkt Undervisningen i pedagogik torde kunna

vara gemensam för den högre lantbrukskursens och den högre trädgåtrdskursens elever. Av vederbörande lektorer vid agronomkursen meddelas undervisning särskilt för den högre trädgårdskursen i meteorologi, geologi och marklära, fält-

mätning ooh avvägning samt redskapslära. Undervisning i bokföring kan möjligen meddelas kamrerare eller kassör av vid undervisningsanstalten. I botanik torde böra anställas ordinarie ämneslärare vid trädgårdskuren serna med samma undervisningsskyldighet vid denna förutsatts vid som punkt 3. Han bör dessutom kunna undervisa i den del ämnet botanik i av agronomkursen, i det föregående avsetts skola föredragas specialsom av lärare 30 förel., 20 övn.. Speciallärare undervisa i den högre trädgårdskursen i följande ämnen:

Värme- och kylteknik 10 förel., 20 övn. Husbyggnadslära 20 100 . . . . . . Trädgårdsanläggning 140 170 ä . . . . . . . Trädgårdsprodukternas användning 10 25

Summa 180 förel., 315 "

I den lägre trädgârdskursen meddelas särskild undervisning av samma lärare, företräda motsvarande ämnen i den högre trädgårdskursen. Spesom ciallärare erfordras i följande ämnen:

. . . . . . . . . — Trädgårdsprodukternas användning 15 30

Summa 115 förel., 210 övn.

Lärarnas Den vid trädgårdsundervisningen anställde huvudläraren i ekonomisk trädställning och gårdsodling bör hava till åliggande utöver angiven undervisnings- ——— ovan avlönings- skyldighet att hava överinseendet över trädgårdsanläggningarna vid Alförhållanden. — narp och för övrigt hela trädgärdsdriftens ekonomi. I anslutning därtill torde han i överensstämmelse med nuvarande anordning vid Alnarps trädäven gårdsskola böra föreståndare för den lägre trädgårdskursen. På, grund - vara av de maktpåliggande uppgifter, som sålunda böra åvila nämnda synes huvudlärare, bör han enligt de sakkunnigas mening hänföras till lägst lönegraden B 28 i avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepart.ement m. fl. De ordinarie ämneslärarna vid trädgårdskurserna återigen torde böra åt-

njuta i stort sett lika löneförmåner stadgeenligt utgå. till ordinarie

som nu lärare vid vissa med statsmedel understödda trädgårdsskolor, däribland Alsv. ffs. 551/1924, grundlön minst 3 000 kronor jämte tre åldersnarp V. s. tillägg å 300 kronor efter respektive 10 och 15 års tjänstgöring samt dess-

bostad med bränsle och erforderligt trädgårdsland. Givetvis bör å den utom kontanta lönen utgå dyrtidstillägg enligt de grunder, gälla för k. icke som s. reglerade befattningar, ävensom i förekommande fall tillfällig löneförbättring.

Vid den i det följande verkställda budgettekniska beräkningen av avlönings-

storlek vid olika alternativ har för ifrågavarande lärare räknats med statens högsta lönegraden, för varje lärare kontant lön 3600 kronor. näst v. s. en av Kostnaderna för speciallärares undervisning vid den högre trädgårdskur-

torde böra beräknas på enahanda sätt vid agronomkurs eller till 25 sen som kronor reducerad undervisningstimme. Dock bör skäl anförts per av ovan för undervisningen i trädgårdsanläggningskonst räknas med till 35 kroen sådan timme förhöjd kostnad. För den lägre trädgårdskursen torde nor per motsvarande kostnad liksom förut beräknats för den lägre mejerikursen —— böra uppskattas till 15 kronor dylik undervisningstimme. w per De egentliga rektorsgöromålen avseende den högre trädgårdsundervisningen

torde böra uppdragas åt rektor, handhar närmaste ledningen av samma som vid Alnarp anordnade högre lantbruksundervisningen. På grund de den av därigenom ökade göromålen torde ifrågavarande rektor skäligen böra erhålla

ett med 500 kronor förhöjt rektorsarvode. Kostnaderna för bibliotekarie, kamrerare och skrivbiträde torde böra be-

räknas på sätt och till enahanda belopp i det föregående sid. 202 samma som och 203 angivits beträffande mejeriundervisningen.

Vid trädgårdsundervisningen bör liksom är fallet finnas vaktmästare, nu en tillika tjänstgör såsom eldare. I lönehänseende ifrågavarande vaktsom synes mästare böra tillhöra lönegraden B Om utgår därifrån, att bekläder föreståndareman samma person, som; nu befattningen vid den lägre trädgårdsskolan, även bör bestrida en icke oväsent-

lig vid den högre trädgårdskursen torde det bliva nöddel av undervisningen vändigt, att han befrias från viss del den omedelbara tillsynen och handav läggningen trädgårdens affärsverksamhet, ävensom från diverse tidsav ödande kontorsgöromål art t. upprättande försäljningskataav annan ex. av log och utarbetandet redogörelser. Även han fortfarande bör bibeav om hålla överinseendet denna verksamhet, blir sålunda erforderligt, att till av hans hjälp anställes ett biträde, lämpligen torde erhålla benämningen som affärsassistent. Denne måste hava erhållit grundlig utbildning inom träd-

gårdsodlingen, och ha.n måste i besittning språkkunskaper och god allvara av mänbildning. För att fullt kompetent skall erhållas till denna en person plats, torde behöva räknas med ett årligt arvode 3 600 kronor. Emellerav tid torde denna utgift icke böra belasta undervisningsverksamheten utan i

stället drabba trädgårdsrörelsen. ’

Med tillämpande angivna allmänna grunder hava de sakkunniga Avlöningsav ovan g för lärare och andra befattningshavare vid trädgårds- stater.

beräknat kostnaderna

undervisningen på följande sätt.

1. Trädgårdsundervisningen ansluten till fristående agronomkurs enligt

huvudalternativ A.

Avlöningsstat. . Huvudlärare föreståndare 9 300: -- . . Ordinarie ämneslärare: 3 â 3 600 10 800:- . Rektorsarvode 500 — . . .

w;1;1sport

20 600: ~—~

Transport 20 600: — Speciallärare: 110 reducerade undervisningstimmarl 35: 3 850:— 0:a — . . . . 7 9 25 ä 25: 625: — . . . . - 80 1 ä 15: 1 200: -— . . . . - Bibliotekarie . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 300: - Kamrerare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 000: - Skrivbiträde . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 300: - Vaktmästare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 448: -

Kronor 30 323: -

Såsom i det föregående framhållits, skulle anordnandet högre genom av trädgårdsundervisning vissa ändringar ske beträffande lararpersonalen vid agronomkursen. Okningen i kostnader på grund ifrågavarande ändringar torde kunna av beräknas på. följande satt:

Ytterligare en lektor 8 340:- . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Avgzir arvode till speciallärare i kemi. 85 reducerade undervis-

ningstimmar ä 25: 2 125: -r . . . . . . . . . . . . . . . - : arvode till speciallärare i trädgårdsskötsel, 20 reducerade undervisningstimmar â 25: 500:- . . . . . . . . . . . . 2 625,..

Återstår Kronor 5 715:--

Nämnda ökning kostnader bör givetvis betraktas såsom utgift för den högre trädgårdsundervisningen. De verkliga kostnaderna för lärare m. m. vid trädgårdsundervisningen torde sålunda kunna beräknas på följande

sätt:

Avlöningsstat för trädgårdsundervisningen 30 323:- . . . . . . . . . . . . . Tillkommer: ökade kostnader för agronomkurs 5715:- . . . . . . . . . . . Summa Kronor 36 038: --

2. Trlidgairdsundervisningen ansluten till fristående agronomkurs enligt

huvudalternativ B.

Avlöningsstaten kan beräknas bliva lika v-id punkt 1 med det undansom taget, att på. grund av ökat behov speciallärare kostnaderna för deras av undervisning kunna förväntas bliva 1 650 kronor högre. Ökningen i kostnader för lärare vid agronomkursen kan i detta fall uppskattas till 4 215 kronor.

verkliga kostnaderna för lärare vid trädgårdsundervisningen bliva m. m. så unda:

Avlöningsstat för trädgårdsundervisningen 31973:- . . . . . . . . . . . . . Tillkommer: ökade kostnader för agronomkurs 4215:- . . . . . . . . . . .

Summa Kronor 36 188: -r

1 Beträffande den högre trädgårdskursen har här och i det följande räknats med att undervisningstimmama för speciallärare bliva lika fördelade på kursens båda årsklasser.

Tridgfirdsundervisningen ansluten till lantbrukshögskola enligt 3.

huvudalternativ A.

Avlöningsstat.

Huvudlärare föreståndare 9 300: - . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Ordinarie ämneslärare: 4 ä 3 600: 14 400: — — . . . . . . . . . . . . . . . Rektorsarvode 500: - . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Speciallärare: 110 reducerade undervisningstimmar â 35: — 3 850: —~ 0:a . . . . 145 reducerade undervisningstimmar ä 25:-- 3 625: — c.a . . . . 270 reducerade undervisningstimmar ä 15: 4 050: — cza — . . . . Bibliotekarie 300:- . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kamrerare 1 000: — . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Vaktmästare 2 448: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Kronor 39 473: -

Genom anlitande lärare vid trådgårdskurserna för undervisning vid av lantbrukshögskolan i trädgårdsskötsel kan räknas med besparing i kostnaen för speciallärare vid högskolan 525 kronor. De verkliga kostnaderna derna av för trädgårdsundervisningen kunna alltså beräknas på följande sätt:

Avlöningsstat för trädgårdsundervisningen 39 473’:— . . . . . . . . . . . . . Avgår minskade kostnader för lantbrukshögskolan 525:- . . . . . . . . . .

Återstår Kronor 38 948: -

4. Trädgårdsundervisningen ansluten till lantbrukshögskola enligt

huvudalternativ B.

Avlöningsstaten kan beräknas på satt som vid punkt 3 med den samma skillnaden, att de sammanlagda kostnaderna för speciallärares undervisning,

erhåller något mindre omfattning ån vid punkt 3 angivits, i detta fall som kunna uppskattas till sammanlagt endast 8525 kronor. Avlöningsstaten

kommer sålunda att sluta på ett belopp 36 473 kronor. av Genom kombination lantbruks- och tradgårdsundervisningen på förut av antytt sätt inbesparas vid lantbrukshögskolan ersättning åt speciallärare vid

agronomkursen botanik och trädgårdsslcötsel. Storleken ifrågavarande av kostnadsminskning kan uppskattas till 1 375 kronor.

Med iakttagande härav kunna de verkliga kostnaderna för trädgårdsunder-

visningen beräknas på följande sätt: A

Avlöningsstat för trädgårdsundervisningen 36 473:- . . . . . . . . . . . . . Avgår minskade kostnader för lantbrukshögskolan 1375:-j . . . . . . . .

Återstår Kronor 35 098: -

Övriga årliga kostnader för trädgårdsundervisningen anse de sakkunniga Övriga årliga

böra beräknas på följande satt: kostnader-

15—273493

Omkostnadsstat. 1

Samlingar, försöksverksamhet 2 000:— m. m. Bibliotek 800; -- Exkursioner 1 000: . . . . . . . . . . — Två stipendier för elever i högre kursen 1 200;-

Underhåll av byggnader och inventarier 2 500: — Bränsle och lyse 3 500: — Städning och renhållning 1 500: — Trycksaker 500; . Kontorsutgifter 400; ——— Läkare och medicin . 300: -- Försäkringsavgifter 100; —— Pensionsavgifter 2 300:-

Diverse utgifter . 400: -

Kronor 14 500: -

Hyres- Liksom i det föregående visade sig fallet vid lantbruks- 00h mejerivara inkomster. undervisningen, bör även vid trädgårdsundervisningen kunna räknas med vissa

hyresinkomster. Dessa skäligen kunna beräknas på följande synas sätt:

Bostadsrum med uppvärmning, lyse och städning för elever i den högre

kursen3, 8 stf å 200: 1600:- Bostad . . . . . . . . . med bränsle för huvudläraren föreståndaren 1 200:-

Bostad för vaktmästare 400::

in 41" Kronor 3 200: -

Verkliga De verkliga årliga kostnaderna för trädgårdsundervisningen torde sålunda

utgifter. kunna förväntas uppgå till de belopp, nedanstående

som sammanställning

utvisar. -:;{:°:Ltg’§;;;3;; i . i

i

i A 1 t e r n a t i v

i

iALAnriBLBIIIi

AII BII

r . . .

I

Kostnader för lärare m. in. 36 038: 36 188: 38 948: 35 098: . - - w — Ovriga omkostnader 14500: 14 600: 14 600: . . - — -

i

i

Kronor 50 53 :— 50 688: 53 548: 49 698: v — i A vgå hyresinkonister 3 200: i 3 200: . i 3 200: 3 200: - —~ — -

i Återstår Kronor 47 338: i 47 488: i 50 348: 46 498: i

— - —— —

Såsom redan anförts, har det vid verkställda kostnadsberäkningar icke nu varit möjligt att särskilja utgifterna för den högre och den lägre trädgårds-

kursen, och de angivna kostnadssiffrorna sålunda de beräknade utovan avse

1 I omkostnadsstatenhar icke upptagits kostnad för kost m. m. ät elever vid den lägre trädgårds-

skolan, Vilken kostnad bör kompenseras av värdet utav ifrågavarande elevers arbete i trädgårdarna. 2 Befattning såsom ordinarie ämncslärare vid trädgårdsundervisningen förutsättes liksom vara ——— nu är förhållandet förenad med pensionsrätt i statens pensionsanstalt. Huvudmannens avgift för — ifrågavarande pensionering kan beräknas till i runt tal 100 kronor året för varje dylik befattom ningshavare. 3 Vid den lägre trädgårdsskolanåtnjuter ordinarie elev enligt reglementet för ifrågavarande skola avgiftsfri undervisning, kost, bostad, bränsle, lyse och läkarvård. 4 De återstående två bostadsrummenberäknas skola kostnadsfritt ställas till förfogande ät behö-

vande elever vid den högre trädgårdskursen. 5 Vid Alt. AII och B II ökas posten pensionsavgifter med 100 kronor.

reformerade trädgårdsundervisn-ingen i dess helhet. Enär gifterna för den emellertid torde intresse att få reda på i vad mån inrättandet av det vara av högre trädgårdsundervisning verkat höjande på de totala kostnadskurs för hava de sakkunniga sökt att indirekt få detta förhållande belyst siffrorna, beräkna kostnaderna för den nuvarande lägre trädgårdsskolan vid genom att räkenskaperna för nämnda undervisning icke äro skilda från Alnarp. Enär för den ekonom-iska verksamheten vid Alnarps trädgårdar, räkenskaperna emellertid icke varit möjligt att exakt fastställa ifrågavarande kosthar det

nader. Ordinarie statsanslaget till trädgårdsskolan vid Alnarp utgår för närvaran-

de med 10 000 kronor. Därjämte de direkta utgifter för trädgårdssynas undervisningen, bestridas inkomster från trädgårdsrörelsen, kunna som genom till omkring 18000 kronor året. De sammanlagda årliga kostberäknas om naderna för upprätthållandet Alnarps trädgårdsskola torde sålunda kunna av uppskattas till omkring 28 000 kronor. Efter inrättande högre trädgårdskurs hava i det föregående de totala av en årliga kostnaderna för trädgårdsundervisningen vid Alnarp beräknats till vid

olika alternativ i runt tal 46 000 å 50 000 kronor. förhöjning i den årliga kostnaden för trädgårdsundervisningen vid Den Alnarp, anordnandet jämväl högre trädgårdsundervisning därstädes som av skulle med sig, torde sålunda böra uppskattas till 18 000 ä 22 000 kronor. föra I själva verket kunna ifrågavarande tilläggskostnader förväntas bliva något

lägre, i det posten dyrtidstillägg, icke ingår i något ovannämnda att som av kostnadsbelopp, kan beräknas bliva något lägre efter trädgårdsundervisnin-

omorganisation än förut. gens

KAP. XIII.

Utbildningen av lantbruksingenjörer.

Historik. Nuvarande utbildning. Förutsättningar for utbildningens reformering. Lantbruks- - - ingenjörernasagronomiska utbildning.

Historik. Den första betydelsefulla åtgärden för torrläggning Sveriges sankmarker

av vidtogs år 1806, då Orebro läns hushållningssällskap från Skottland inkallade en på området sakkunnig Georg Stephens, för att inom länet verkställa person, ändamålsenlig avdikning försumpade marker. År 1835 anställdes Stephens av genom kontrakt med lantbruksakademien i statens tjänst och blev därmed Sveriges förste statsagronom.

Under de närmaste årtiondena anställdes ytterligare ett antal statsagronomer för torrläggningsverksamheten. År 1860 funnos sålunda 8 dylika agronomer jämte 3 agronomelever. För vinnande anställning såsom statsagroav nom inom ifrågavarande verksamhetsområde erfordrades att med utmärkelse hava genomgått ett svenskt lantbruksinstitut samt att under någon tid såsom

elev hos statsagronom hava inhämtat kännedom till yrket hörande arbeten. om År 1865 utkom det första reglementet för ifrågavarande befattningshavare,

erhöllo benämningen statens lantbruksingenjörer. Genom detta regle-

som nu

mente ökades fordringarna på dylik befattningshavares kompetens väsentligt.

skulle sökande till beställning såsom lantbruksingenjör styrka

Sålunda

sig ava 1 genomgått fullständig kurs vid ett statens lantbruksinstitut av och uti avgångsexamen därifrån erhållit minst betyget godkänd i jordbrukslära, geologi och geognosi, agrikulturkemi, fysik och meteorologi, ekonomisk botanik, linearritning, fältmätning, avvägning och kartritning; ‘ 2 minst två år åtföljt någon statens lantbruksingenjörer därvid av samt förvärvat sig väl vitsordad praktisk kännedom handläggningen till tjänom av sten hörande arbeten och förrättningar; 3 minst ett års tid såsom elev tjänstgjort hos i statens tjänst anställd lant-

mätare och därvid inhämtat fullständig kännedom allt vad till lantmäteom riets praktiska utövning hörde; 4 avlagt godkänd lantmäteriexamenf samt

5 för behörighet att handlägga vissa arbeten och förrättningar, minst ett års tid varit i praktisk tjänstgöring anställd vid större avtappnings- eller andra med allmänna medel understödda vattenbyggnadsarbeten inför någon samt av lantbruksakademiens förvaltningskommitté därom anmodad person eller myndighet avlagt med betyg minst godkända insikter uti de examen om av bemälda kommitté å uppgjort bestämda delar mekanik program av och hydraulik samt såväl allmän byggnadskonst vattenbyggnadskonst, vilka för lantsom bruksingenjörer ansågos behövliga

1 Studierna för lantmäteriexamentogo vid denna tid vanligen ett halvt år i anspråk. 2 För avläggande av dylik lantbruksingenjörsexamenerfordradesi allmänhet ett halvt års studier.

Ar 1886 utfärdades nytt reglemente för de i statens tjänst anställda lantbruksingenjörerna, därvid dock ingen väsentlig ändring gjordes i fråga om kompetensfordringar. Detsamma gäller det förnyade reglemente för ifråom gavarande befattningshavare, vilket utfärdades år 1889. Däremot blevo kompetensvillkoren ånyo rätt avsevärt skärpta i det reglemente för statens lantbruksingenjörer, extra lantbruksingenjörer och lantbruksstipendiater, utfärdades år 1907. Enligt sagda reglemente erfordrades som nämligen för att kunna antagas till lantbruksingenjör att hava: 1 minst två år haft anställning såsom lantbruksstipendiat i statens tjänst; 2 minst ett år varit anställd i praktisk tjänstgöring vid större, med all-

männa medel understött vattenavledningsföretag, lantbruksstyrelsen som av prövats för hans utbildning lämpligt; vara 3 erhållit avgångsbetyg med goda vitsord från fackskolan för väg- och

vattenbyggnadskonst vid tekniska högskolan eller enligt lantbruksstyrelsens bestämmelser genomgått styrelsen föreskriven teknisk lärokurs annan av samt

4 efter kompetens till anställning såsom lantbruksstipendiat tjänst-

vunnen gjort antingen minst tre år hos någon statens lantbruksingenjör eller minst tid dels hos dylik lantbruksingenjör och dels såsom tekniskt biträde samma hos överingenjören i lantbruksstyrelsen, därav minst två år hos lantbruksingenjör i tjänstgöring, nämnts, förvärvat praktisk erfarenhet och samt som nu skicklighet i alla de verksamhetsgrenar, vilka tillhöra lantbruksingenjörsbe-

fattning. . För att kunna antagas till lantbruksstipendiat erfordrades enligt regsamma lemente förutom intyg god frejd att hava: — om m. m. — 1 genomgått tvåårig kurs vid ett statens lantbruksinstitut och vid avav gångsexamen därifrån erhållit minst betyget godkänd i jordbrukslära, läran jords torrläggning och bevattning, geologi, kemi, fysik, meteorologi, botaom nik, linearritning, fältmätning och avvägning; 2 minst ett år tjänstgjort såsom elev hos i statens tjänst anställd lantmätare samt därunder inhämtat fullständig kännedom och färdighet uti allt vad till lantmäteriets praktiska utövning hörde, kartritning däruti inbegripen; samt 3 avlagt godkänd lantmäteriexamenf Det dröjde emellertid längre än till år 1911, förrän bestämmelserna om lantbruksingenjörernas utbildning åter undergingo avsevärd justering, denna gång närmast beroende därav, att lantmäteriundervisningen år 1910 blivit reformerad. Bland annat hade särskild ettårig kulturteknisk kurs tillkommit, en och den sammanlagda tiden för lantmätarnas teoretiska utbildning hade förlängts från förutvarande 7 a 8 månader till nära 3 år. Det blev nödvännu digt att borttaga bestämmelsen lantmäteriexamen såsom kompetensvillkor om för befattning såsom lantbruksingenjör, och då den färdighet i planmätning, den praktiska kursen hos lantmätare närmast avsett att giva, numera som kunde vinnas lika bra hos lantbruksingenjör. ansågs även sistnämnda kurs kunna uteslutas. De kunskaper i matematik, förut inhämtats vid undersom visningen för lantmäteriexamen, kunde erhållas i den fullständigare teknu niska lärokurs för lantbruksingenjörer, samtidigt föreskrevs, och den i som nämnda ingående författningskunskapen ansågs lämpligen kunna medexamen

delas särskild, för lantbruksingenjörernas behov bättre avpassad

genom en kurs i detta ämne. Aven kursen vid lantbruksinstitut ansågs kunna avkornu

1 Av lantbruksstyrelsen är 1908 fastställt program för berörda lärokurs, som enligt träffad överenskommelse kunde inhämtas vid tekniska högskolan, upptog ämnena matematik, linearritning, elementarkurs i teoretisk mekanik, byggnadsstatik, allmän byggnadslära och vattenbyggnadskonst. Enligt föreskrift skulle lärokursen vara ettårig. ’ Studierna för lantmäteriexamen togo vid denna tid 7 a 8 månader i anspråk.

tas från två till ett år därigenom, att blivande lantbruksingenjörer befriades från deltagande i undervisningen uti ämnen, antingen för dem mindre som vore nödvändiga eller de redan förut haft tillfälle att studera under den teksom niska kursen. Å andra sidan skedde, såsom redan utökning antytts, en av utbildningskursen för lantbruksingenjörer vid tekniska högskolan, så denna att kurs kom att omfatta tre år i stället för tidigare endast år. ett Enligt det förnyade reglementet år 1911 för statens lantbruksingenjörer, av extra lantbruksingenjörer och lantbruksstipendiater erfordrades sålunda för att kunna antagas till lantbruksingenjör att hava:

1 minst två år haft anställning såsom lantbruksstipendiat i statens tjänst;

2 genomgått ettårig kurs vid ett statens lantbruksinstitut enligt av de närmare bestämmelser, lantbruksstyrelsen meddelades; som av 3 genomgått kurs i rättskunskap enligt lantbruksstyrelsens bestämmelser; 4 minst ett och ett halvt år varit anställd i praktisk tjänstgöring vid vattenbyggnads- och torrläggningsarbeten olika slag, lantbruksstyrelsen av som av prövades för ändamålet lämpliga, samt däröver hava till lantbruksstyvara relsen avgivit godkänd berättelse; 5 efter kompetens såsom lantbruksstipendiat minst två år med vunnen lantbruksstyrelsens tillstånd tjänstgjort hos någon statens lantbruksingenjör

samt därvid enligt intyg från vederbörande lantbruksingenjör förvärvat praktisk erfarenhet och skicklighet i alla de verksamhetsgrenar, vilka tillhöra lantbruksingenjörsbefattning; samt 6 minst ett halvt år tjänstgjort såsom tekniskt biträde hos byråchefen för

agrikulturtekniska ärenden i lantbruksstyrelsen och därunder visat sig äga erforderliga kunskaper och skicklighet för lantbruksingenjörsfacket. För att kunna antagas till lantbruksstipendiat erfordrades enligt samma reglemente förutom intyg god frejd att hava: —— om m. m. — 1 minst ett halvt år allvarligt deltagit i de vid ett lantbruk förefallande

göromål; 2 minst ett år med lantbruksstyrelsens tillstånd tjänstgjort såsom biträde hos någon i statens tjänst anställd lantbruksingenjör och därvid erhållit vitsord

om god flit och gott uppförande samt betyg fullständig kännedom uch om om färdighet uti det praktiska utförandet planmätningar och avvägningar, av kartritning däri inbegripen; samt 3 genomgått treårig kurs vid tekniska högskolan enligt lantbruksstyrel-

sens närmare bestämmelser. Vid utfärdande nytt reglemente år 1914 för ifrågavarande befattningshaav vare gjordes ingen ändring i förutvarande bestämmelser, såvitt angår kompetensfordringar. I gällande instruktion den 26 januari 1923 för statens nu av lantbruksingenjörer, extra lantbruksingenjörer och lantbruksstipendiater, vilken avlöst förberörda reglemente år 1914, har icke heller vidtagits av annan ändring i de från 1911 gällande kompetensvillkoren, än att den för lantbruksingenjör föreskrivna utbildningstiden i praktiskt vattenbyggnadsarbete minskades från ett och ett halvt till ett år.

Den Den teoretiska utbildningen lantbruksingenjörer vilken i detta nuvaran- av - samde teoretiska manhang närmast är intresse är sålunda för närvarande ordnad på föl-av —— utbildningen jande sätt. f6r lantbruksingenjörer. Kurs vid tekniska Izögskolan.

För inträde vid denna kurs erfordras, bland annat, vitsord avlagd stuom". dentexamen på reallinjen med minst betyget godkänd i ämnena matematik, fysik, kemi och teckning ävensom lantbruksstyrelsen godkänt intyg av om minst tre månaders praktik inom lantbruksingenjörs, lantmäteri- eller lant-

bruksfacket. Kursen, är treårig, motsvarar i tillämpliga delar huvudsom

fastställd för fackskolan för väg- och vattenbyggsakligen den kurs, som är vid tekniska högskolan och omfattar följande undervisningsämnen: nadskonst 1 Matematik. 2 Beskrivande geometri.

3 Geodesi. 4 Numeriska och grafiska metoder.

5 Mekanik. 6 Grafostatik och hållfasthetslära.

7 Läran maskinelement. om 8 Maskinlära. 9 Teknisk kemi 10 Allmän geologi. 11 Byggnadsstatik 12 Byggnadsteknik. 13 Vägbyggnadslära. 14 Brobyggnadslära. 15 Vattenbyggnadslära. 16 Byggnadskrokiritning.

17 Nationalekonomi.

rättskunskap för aspiranter till lantbruksingenjérsbefattning. Kurs z avhållas i Stockholm särskild utav lantbruksstyrelsen Kursen, plägar av som därom anmodad omfattar i huvudsak: person, civil- och processrätt, särskilt med avseende på olika slag

l grunddragen av

egendom, rätts- och handlingskapacitet, relaga fång till fast personers av presentantskap samt fullmaktsinstitut;

2 kort kurs i kamerallagfarenhet; framställning svenska jordäganderättens uppkomst och utveck- 3 kort av avvittringsväsendet, det viktigaste angående åbo- och besittningsrätt till ling, lägenheter och sättet för deras övergång i enskild ägo publika hemman och samt lantmäteriets historiska utveckling; 4 huvudgrunderna skiftesstadgan, lagen hemmansklyvning, ägoav om förordningen jordregister, lagen väghållstyckning och jordavsöndring, om om landet väglagen, lagen nyttjanderätt till ningsbesvärets utgörande på om

arrendelagen, förordningen angående jords eller lägenhets av-

fast egendom skiljemän, förordningarna expedistående för allmänt behov, lagen om om så vitt de lantbruksingenjörernas verktionslösen och stämpelavgift för röra att användas till offentliga handlingar samhet, föreskrifterna om papper m. m. ävensom resereglementet; samt 5 detaljerad kurs rörande vattenlagen. kurs beräknas ett halvt år i anspråk; dock plägar sådan Ifrågavarande taga vederbörande elever kunna genomgå kursen under anordning vidtagas, att undervisning vid tekniska högskolan eller äro anställda anden tid de åtnjuta lantbruksstyrelsens agrikulturtekniska byrå eller hos lantbruksingentingen på jör i Stockholm.

lantbruksinstitut. Av de läroämnen, i vilka undervisning läm- Kurs vid skola ifrågavarande elever åtnjuta undervisning i fölvid agronomkurs, nas andra årskursen vid institutet förekommande ämjande, huvudsakligen inom

nen: 1 Meteorologi. 2 Agrikulturkemi.

3 Geologi. Agrikulturbotanik, med undantag avdelningarna frökännedom 4 av om och ärftlighetslära

Bakteriologi.

Jordbrukslära.

Lantbruksekonomi.

F oderlära.

Redskapslära.

Kulturteknik

Skogshushållning.

Nationalekonomi.

Ekonomilagfarenhet och kameralistik.

14 Bokföring.

Eleverna skola vistas vid lantbruksinstitutet läsår ett och därunder deltaga i undervisningen vid institutet i omförmälda ämnen, i den mån detta låter sig göra med hänsyn till den fastställda undervisningsplanen, i övrigt samt på egen hand inhämta de kunskaper i ett vart sagda av ämnen, som fordras för erhållande minst betyget godkänd. av

Förutsätt- Enligt vad de sakkunniga inhämtat, kan den teoretiska utbildningen av ningarna för blivande lantbruksingenjörer sägas i stort sett väl fylla det därmed avsedda reformering ändamålet. Emellertid måste givetvis och av lantbruks- var en av de tre olika utbildningsingenjörernas kurserna i viss mån betraktas såsom provisorium, ett som så snart förhållanutbildning. dena det medgåve borde ersättas med på fastare grund byggd en undervisning. Det sålunda böra tagas under övervägande, synes huruvida i samband med den högre lantbruksundervisningens ordnande åtgärder lämpligen må kunna vidtagas för åstadkommande definitiv lösning av en mera av frågan om lantbruksingenjörernas teoretiska utbildning.

Vid bedömande denna undervisningsfråga av är det naturligtvis av stor vikt att äga kännedom i vilken omfattning kurser för ifrågavarande om ändamål kunna väntas bliva frekventerade. Därvid märka, är att att här avsedda utbildningskurser hava så speciell karaktär, de icke att kunna väntas bliva besökta andra än dem, verkligen önska vinna av som anställning inom lantbruksingenjörsfacket. Antalet befattningshavare, för vilkas tjänst ifrågavarande utbildning utgör kompetensvillkor eller i övrigt kan önskvärd, anses uppgår för närvarande till 30. Om för man dessa tjänstinnehavare räknar med en 20-årig tjänstetid i medeltal, skulle varje år 1 å 2 aspiranter behöva antagas för utbildning inom facket. På grund det ringa av antalet medlemmar i lantbruksingenjörskåren måste emellertid rekryteringen bliva mycket oregelbunden, och vissa år torde nyantagning aspiranter huvud av över taget icke vara påkalla.d. Härav följer, att särskilda lärostolar enbart för undervisningen vid ifrågavarande specialkurser icke kunna gärna komma i fråga. Om sålunda det materiella innehållet i de teoretiska utbildningskurserna för

lantbruksingenjörer kunna bibehållas i huvudsak oförändrat. synes uppställer sig frågan, i vilken utsträckning denna utbildning lämpligen kan inhämtas vid anstalt för högre lantbruksundervisning. Vad då först angår den för närvarande vid tekniska högskolan meddelade kursen, det tydligt, de lära.re, ‘air att som enligt vad förut blivit anfört avsetts skola anställda för vara den högre

lantbruksundervisningen, icke kunna åtaga sig meddela den tekniska

att undervisning, nämnda kurs innefattar. Av de i kursen ingående som ämnen skulle visserligen kemi, allmän geologi och nationalekonomi möjligen med fördel kunna studeras vid lantbrukshögskolan, då på grund undervisningens men av allmänna planläggning vid tekniska högskolan studierna i de tekniska ämnena i varje fall icke lära kunna avslutas under kortare tid läsår, än tre synes den sammanlagda studietiden ett dylikt överflyttande genom av ämnen snarare bliva förlängd.

Med avseende på undervisningen i rättslära lantbruksingenjörsaspiransynes

ternas kunskapsbehov delvis sammanfalla med de lantbruksstuderandes. På åtskilliga punkter torde likväl de sistnämnda hava behov större kunskaper, av under det att i andra kapitel, därvid särskilt må nämnas vattenlagen, lantbruksingenjörerna givetvis måste äga betydligt ingående kännedom. Skulle mera kursen i rättslära för lantbruksingenjörer meddelas i samband med lantbruksundervisningen, torde sålunda få räkna med, att ett avsevärt antal specialman föreläsningar i ämnet blir erforderligt. Enar den årliga tillströmningen av studerande på lantbruksingenjörsbanan såsom förut nämnt endast kan beräktill 1 a skulle givetvis utbildningen i rättslära elev räknat på nas — per -detta sätt bliva jämförelsevis dyrbar. Vid nuvarande anordning däremot kunolika årsklasser studerande sammanföras till gemensam kurs, som såna av en lunda icke behöver hållas varje år. Då därtill kommer, att kursen i rättslära vid förläggning till Stockholm visat sig kunna inhämtas samtidigt med att vederbörande lantbruksingenjörsaspiranter haft sysselsättning, sig annan vare med studier i tekniska ämnen eller praktisk utbildning, synes detta vara ett ytterligare skäl för att icke någon ändring vidtages med avseende på anordnandet ifrågavarande kurs. av

Den för lantbruksingenjörerna erforderliga agronomiska utbildningen, som Lantbruksför närvarande vid lantbruksinstitut, bör i sin tur enligt de sakkun- ingenjörernas äger rum agronomiska nigas förmenande allt fortfarande förlagd till liknande anstalt. Med avvara utbildning. seende på ifrågavarande undervisnings omfattning och innehåll synas emellertid vissa ändringar i jämförelse med nuvarande förhållanden vara motiverade. Enär dessa ändringar i viss mån bliva beroende den högre lantbruksav om undervisningen anordnas enligt huvuda-lternativ .A eller B, hava förslag till plan för ifrågavarande utbildning uppgjorts för båda dessa alternativ.

Huvud alternativ A.

Lantbruksingenjörsaspiranterna böra deltaga i undervisningen för synas agronomisk ämbetsexamen i följande omfattning. I meteorologi följes undervisningen utan inskränkning. Av ämnet lantbruksbotanik fränskiljes växtpatologi, varjämte kursen även

i övrigt något avkortas. I bakteriologi läses hela kursen med undantag av mikrobiologiens tillämpning på mjölkhushållningen och jordbrukets binäringar. I marklära följes jordbrukslinjens undervisning helt. I ämnena allmän jordbru-ksldra och mictodlingsliz'ra inhämtas den för olika studielinjer allmänna kursen. gemensamma Av ämnet kulturteknik, vari jordbrukslinjens undervisning följas, kan läran mätningsmetoder utgå, enär vederbörande redan inhämtat erforderliga kunom skaper därom i den tekniska kursen. Enär bland lantbruksämnena kulturtekniken är särskilt stor betydelse för blivande lantbruksingenjörer, synes det av motiverat, att ifrågavarande ämne studeras i den omfattning, som erfordras för erhållande betyget med beröm godkänd i agronomisk ämbetsexamen. av Den allmänna kursen i nationalekonomi böra följas, med undantag för synes den del av ämnet, som avser jordbruksstatistiken. I lantbruksekanomi ifrågavarande elever i huvudsak endast böra delsynas taga i den del undervisningen, taxationsläran och jordbruksdrifav som avser tens allmänna planläggning. Undervisningen i handelslära samt om utlandets jordbruksförhållanden synes icke behöva följas. Vad slutligen angår skogshushållning, undervisningen i detta ämne synes böra följas i sin helhet.

I övriga på schemat för agronomisk ämbetsexamen upptagna undervisnings-

ämnen synas studier icke påkallade för utbildning i lantbruksingenjörsvara facket. Av den för närvarande i sagda utbildning ingående lantbruksundervis-

ningen torde sålunda kurserna i agrikulturkemi, foderlära., redskapslära, eko-

nomilagfarenhet och kameralistik samt bokföring kunna utgå.. Härigenom vin-

nes en icke ringa koncentration i lantbruksutbildningen, vilket givetvis måste

betraktas såsom fördel. en I anslutning till ovanstående kan antalet föreläsnings- och övningstimmar

för lantbruksingenjörsaspiranter vid lantbrukshögskola approximativt uppskat-

tas på följande sätt:

Förel. Ovn. Meteorologi 10 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . - Lantbruksbotanik 80 80 Bakteriologi . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 50 Marklära . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 90 70 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Allmän jordbrukslära. 70 30 Växtodlingslära . . . . . . . . . . . . . . 70 30 Kulturteknik . . . . . . . . . . . . . . . . . . 70 120 Nationalekonomi . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40 . . . . . . . . . . . . . . . . — Lantbruksekonomi 50 30 Skogshushållning . . . . . . . . . . . . . . . . . 50 . . . . . . . . . . . . . . . . . - Summa 555 410

Med undantag kursen för kvalificerat betyg i kulturteknik av som ensam — torde kräva åtskilliga månaders studier böra studierna i förenämnda - ämnen kunna medhinnas under ett läsår. Emellertid må icke underlåtas påpeka att den svårighet vid planläggningen ifrågavarande studier, ligger däruti, av som att vederbörande elever samtidigt skola följa delar undervisningen i tre årsav kurser. Det är tydligt, att svårighet understundom skall uppstå a.tt sammanställa timplan för undervisningen på ett sådant sätt, att icke föreläsningar och

övningar i olika för lantbruksingenjörsutbildningen ifrågakommande ämnen

bliva samtidiga. Man torde sålunda få räkna med, att ifrågavarande elever

i Viss utsträckning skola nödgas på hand söka inhämta erforderliga kunegen skaper, vilket givetvis måste betraktas såsom viss brist hos utbildningssyen stemet. En annan olägenhet är, att på grund den begränsade studietiden av undervisningen i de tillämpade ämnena ofta måste ske parallellt med och i vissa

fall kanske till och med före undervisningen i de grundläggande ämnena, vil-

ket naturligtvis måste inverka menligt på studieresultatet. Enär det emeller-

tid icke tänkbart att anordna särskild undervisning i lantbruksämnen synes för det fåtal elever för berörda utbildning, kan komma i fråga, och andra som anordningar för organiserandet omförrnälda undervisning icke prakav synes tiskt genomförbara, torde angivna brister i planläggningen lantbruksnu av studierna för blivande lantbruksingenjörer icke möjliga att undanröja. vara

Huvudalternativ B.

Vid detta alternativ uppdelas undervisningen för ämbetsexamen såsom i det

föregående angivits på agronomkurs, att giva de allmänna en som avser agronomiska kunskaperna, och på denna byggd högre kurs, där de en mera specialiserade studierna skola bedrivas. Lantbruksingenjörsaspiranterna måste in-

hämta en del sina agronomiska kunskaper vid vardera de båda kurserna. av av Omfattningen deras lantbruksstudier böra bestämmas på följande av synes sätt. I meteorologi följes undervisningen i agronomkursen.

Botamk och lantbruksbotam7c studeras ävenledes i den omfattning, ämnet har

i agronomkursen, dock med undantag växtpatologien. av Bakteriologi studeras i den högre kursen till omfattning som ovan samma

angivits vid huvudalternativ A.

Marklära förekommer icke särskilt ämne i den högre kursen vid detta som alternativ. För vinnande vissa kunskaper i ämnet böra ifrågavarande elever av undervisningen i geologi samt i delar ämnena lantbrukskemi och allfölja av

män jordbrukslära, allt avseende den högre kursen.

I jordbruksläøa allmän jordbrukslära och växtodlingslåra deltaga ifråga-

varande studerande i agronomkursens undervisning.

Kulturtekwik studeras dels vid agronomkursen och dels vid den högre kur-

därvid undervisningen i mätningsmetoder dock kan utgå. Av skäl, som sen, förut anförts vid huvudalternativ A, bör i ämnet inhämtas kunskaper motsva-

rande kursen för betyget med beröm godkänd i ämbetsexamen.

Nationalekonomi och lomtbruksekono/rm’ studeras i den högre kursen till unge-

fär omfattning förut angivits vid huvudalternativ A. samma som I skogshushållning följes agronomkursens undervisning.

Antalet föreläsnings- och övningstimmar i lantbruksämnen för lantbruksin

genjörsaspiranter kan vid detta alternativ uppskattas på följande sätt.

Agronomkurs Högre kurs

Förel. Ovn. Förel. Ovn.

Meteorologi 10 -- - . . . . . . . . . . . . . . . . - Lantbruksbotanik 60 80 — —— . . . . . . . . . . . . . 30 60 Bakteriologi — — . . . . . . . . . . . . . . . . 20 20 Geologi -—

Mark1§§.ra{Lantbrukskemi

. . . . . . . . . . . . . — 20 30 . . . . . . . . . . - - Allmän jordbrukslära 25 20 . . . . . . — — . 75 30 Allmän jordbrukslära — — . . . . . . . . . . . . 75 30 Växtodlingslära - - . . . . . . . . . . . . . . 50 50 100 Kulturteknik 50 . . . . . . . . . . . . . . . . 30 Nationalekonomi — -- . . . . . . . . . . . . . . 50 30 Lantbruksekonomi —- -— . . . . . . . . . . . . . Skogshushållning 60 — -- —- . . . . . . . . . . . . . . Summa 330 190 235 250

Då kurserna i de olika undervisningsämnena hava i stort sett omfattsamma ning vid huvudalternativ A, böra studierna taga ungefär tid i ansom samma

språk vid nämnda alternativ. Emellertid möta i detta fall ännu större som svårigheter rationellt ordna undervisningen på grund därav, att denna skall att meddelas vid två olika kurser. Vid alternativen B I och B II, där agronom-

kurs och högre kurs förlagda till plats, få eleverna sålunda under äro samma och år följa undervisningen i ämnen tillhörande fyra olika årskurser. ett samma Organiscras den högre lantbruksundervisningen i stället enligt alternativ B III,

vilket innebär, att agronomkurs och högre kurs förläggas till olika platser,

måste lantbruksingenjörsaspiranternas agronomiska utbildning däremot anord-

på sådant sätt, att aspiranterna få bedriva sina studier tid vid agronomna.s en kursen och följande period vid den högre kursen. Undervisningskursernas allen planläggning torde vid sistnämnda anordning göra det erforderligt, att männa i läsår tillbringas vid vardera kursen. Enar lantbruksingenjörerstort sett ett utbildningstid därigenom skulle utan motsvarande nytta icke obetydligt nas förlängas, måste sistnämnda alternativ angivna synpunkt betraktas såur nu

det minst tillfredsställande. som

KAP. XIV.

Utbildningen av lantmätare.

Historik. Undervisningensnuvarandeorganisation. — —— Undervisningens omfattning och innehåll. - Olika förslag till fast organisation för lantmäteriundervisningen. Förutsättningar för lant- —— mäteriundervisningenssamordnandemed den högre lantbruksundervisningen. Kursen för lantmäteriexamen. —— Kursen för kulturteknisk examen.

Historik Den nydaning inom statsförvaltningens olika i Sverige grenar, som vidtog under början 1600-talet, befanns bland nödvändiggöra av annat en särskild tjänstemannakåi för lantmäteriet. Omsorgen denna kårs om utbildning uppdrogs Gustaf H Adolf åt generalmatematikern Anders av Bure, som år 1628

erhöll i uppdrag att, där han kunde överkomma lantmätare, som vore vana att avmäta landskaper på geometriskt sätt och därav säkra avmätningar göra, antaga drängar att instruera och lära därtill. Utbildningen skedde till en början på det sätt, att lantmätarna till sin hjälp anställde lärpojka1-r, som helt erhöllo sin utbildning under vederbörande lantmätares ledning. Vid ledighet efter avgången lantmätare skulle emellertid de andra lantmätarna examinera sökanden, kunde antagas, han godkändes som om av samtliga lantmätare,

så att dessa satte löfte för honom och svarade för allt eftertal.

År 1688 stadgades, att ingen ordinarie eller extra ordinarie lantmätare skulle

antagas, som icke blivit direktören för lantmäteriet examinerad och kamav av markollegium godkänd. För att i de avgåendes ställe få andra med goda fundamenter såväl i teori praktik, anbefalldes som den studerande ungdomen

vid akademierna i Uppsala, Åbo, Lund och Pernau att ägna sig åt studier av matematik och vad till lantmäteriet hörde. Genom dylika åtgärder sökte man dana vetenskaplig undervisning än kunde erhållas en mera som genom övning hos lantmätarna. Dessa påmindes för övrigt allt oftast som om sina skyldigheter med avseende på undervisningen eleverna. Bland av annat föreskrevs år 1699 att, därest eleven approberades vid examen utan måste återvända och

sina studier,

fårtäätta

lantmätaren skulle för all hans omkostnad och svara

s a a.

Genom skärpta fordringar för tillträde till sökte höja lantmäteriexamen man kårens duglighet. Enligt 1766 års lantmäteriförordning fordrades sålunda för

inträde vid lantmäteristaten betyg från hög- eller trivialskola, om frejd och framsteg i matematiska och andra grundvetenskaper därjämte samt intyg av någon lantmätare den sökandes övning i den praktiska delen lantmäterietz. om av Därtill kom liksom förut förhör i teori och praxis, däri kännedom om rätta grunden till åkergradering även inbegreps.

‘ I det följande intagna kortfattade uppgifter rörande lanmäteriutbildningens historiska utveckling

hava till största delen hämtats ur ett särskilt tillkallade sakkunniga den 30 september 1909 av avgivet betänkande angående lantmäteriundervisningen m. m. Ifrågavarande betänkande har icke be-

fordrats till trycket.

På 1780-talet började utbildningskurser för lantmätare hållas vid generalla.ntmäterikontoret. Denna undervisning, frivillig och bekostades som var av examinanderna själva, utvidgades så småningom, och år 1795 föreskrevs, att lärlingen skulle uppsändas före julen och undervisningen avslutas på

varen. I sammanhang med utfärdandet 1827 års stadga för skiftesverket i riket av fastställdes även nya bestämmelser för lantmäteriundervisningen, vilka i sina grunddrag blevo gällande i över 80 år. För att vinna inträde vid lantmäteristaten såsom elev fordrades att antingen hava avlagt någon för inträde vid de civila ämbetsverken avsedd vid rikets akademier eller förete intyg från examen lärare vid gymnasium, att den inträdessökande befunnits äga god och försvarlig kunskap allenast i allmänna grammatiken, historien, geografien och i synnerhet i svenska språkets grammatik, svenska historien och geografien, utan även i första grunderna till den rena matematiken eller Euclides första böcsex ker jämte hela den praktiska räknekonsten. Eleven, tillika måste hava som träffat överenskommelse med någon lantmätare erhållande undervisning om av i allt vad till lantmäteriet hörde, måste därpå under två år arbeta hos någon lantmätare, innan han fick anmäla sig till lantmäteriexamen. Därest eleven undergått vid akademi, förhördes han i nyssnämnda för inträde vid examen lantmäteristaten nödiga kunskaper. Själva omfattade 1 geometri, examen trigonometri, stereometri och aritmetik; 2 naturkunnighet, kemi och mineralogi; 3 åkerbruk, ängsskötsel och skogshushållning; kameralvetenskap samt 5 författningar lantmäteri- och justeringsverket. Efter godkänd om examen utfärdades för eleven konstitutorial såsom auskultant vid lantmäteriet, varefter han ägde rätt till befordran inom lantmäteristaten. Genom 1864 års lantmäteriinstruktion ändrades inträdesfordringarna i viss mån; i det att bevis erfordrades avlagd godkänd avgångsexamen vid nåom got av rikets högre elementarläroverk, krigsskolan vid Karlberg, skogs- eller teknologiskt institut eller någon de i riket inrättade tekniska elementarav skolorna. Bestämmelserna rörande själva utbildningen undergingo däremot obetydliga förändringar. Beträffande inträdesfordringarna gjordes år 1902 en ny förändring, i det att såsom villkor för inträde vid lantmäteriet föreskrevs godkänd mogenhetsprövning eller avgångsexamen från krigsskolan eller tekniska högskolan. En ytterligare skärpning innehöll den för lantmäteristyrelsen och rikets lantmätare år 1908 utfärdade instruktionen, enligt vilken fordrades bevis om avlagd studentexamen å realgymnasiet vid något rikets högre av allmänna läroverk med minst betyget godkänd i matematik, fysik och kemi efter studentexamen undergången fyllnadsprövning

ellâr

med enahanda vits-

or . Undervisningen vid generallantmäterikontoret meddelades länge årgenom en lig kurs på examinandernas bekostnad. Lärarna i allmänhet tjänsteegen voro män vid lantmäterikontoret, även andra lärarkrafter användes. Den årmen liga kursen skulle enligt ett kungl. brev år 1830 börja i mitten november, av vilket år 1839 ändrades till den 1 oktober. Avslutningen skedde allt fortfarande på våren. Att anordna tidsenlig undervisning den såen mera än lunda stadgade mötte länge svårigheter. Förslag väcktes visserligen vid särskilda tillfällen att förflytta lantmätarnas undervisning dels till universiteten, dels till skogsinstitutet och dels till tekniska högskolan, utan att därmed men

ernåddes något utöver den årligen återkommande kursen. Först 1856 be-

z viljades statsmedel ett årligt belopp 1 000 riksdaler banko såsom arvode av av lärarna vid ifrågavarande kurs, vilket belopp sedermera ökades till 3 000

ronor.

Då. sistnämnda anslag, sedan år 1863 utgått under lång följd år,

som en av med tiden visade sig allt otillräckligt, gjorde lantmäteristyrelsen vid mera

upprepade tillfällen framställning beredande åt rikets lantmätare av om en utbildning, bättre stode i överensstämmelse med tidens krav och gjorde som dem skickade att utföra dem åliggande ofta grannlaga göromål, mera än som kunde vara fallet med den undervisning, som dittills i allmänhet kommit dem till del. Särskilt syntes det styrelsen angeläget, att lantmätarna erhölle undervisning i de moderna mätningsmetoder, allt mera började användas i som utlandet. En första åtgärd med anledning berörda framställningar blev, av att ett antal kurser i triangelmätning anordnades under 1900-talets första decennium. Enär emellertid frågan det lämpligaste sättet för ordnande om av lantmäteriundervisningen i dess helhet icke syntes vara på ett tillfredsställande sätt utrett, tillkallades år 1908 särskilda sakkunniga att inom jordbruksdepartementet biträda vid utredning samt utarbetande förslag i ämnet. De av sakkunniga överlämnade sitt betänkande i frågan den 30 september 1909. Det avgivna förslaget betecknades de sakkunniga själva såsom provisoriskt, av närmast på grund därav, att de lämnade öppen frågan, huruvida lantmäteriundervisningen kunde sammanföras med annan undervisningsgren till en gehögskola. Förslaget gick därför ut på anordnandet tillsvidare av en mensam fristående undervisningsanstalt under benämning lantmäteriinstitutet. I fråga undervisningens uppgift och omfattning avsåg de sakkunnigas förslag därom emot att definitivt. vara Vid avlåtande proposition i ämnet till 1910 års riksdag följde Kungl. av Maj i stort sett de sakkunnigas förslag till lantmäteriundervisningens ordnande, dock med iakttagande ett utav lantmäteristyrelsen uppgjort ändav ringsförslag till nedbringande de med undervisningsverksamheten förenade av kostnaderna. Propositionen blev av riksdagen bifallen. Efter vidtagna smärre förändringar är lantmäteriundervisningen senare ordnad på det sätt, som av följande kortfattade redogörelse framnumera

gar.

Lantmäteri- Lantmäteriundervisningen är förlagd till Stockholm och står under inseende undervis- lantmäteristyrelsen, vilken tjänstgör såsom styrelse för undervisningen. Den av ningens ledningen undervisningen handha.Ves lärarråd och föreståndare. närmare av av nuvarande Undervisningen är fördelad på två kurser, tvåårig kurs för lantmäteriorganisation. en och ettårig kurs för kulturteknisk Vid kursen för lantexamen en examen. mäteriexamen meddelas undervisning i matematik, geodesi, praktiskt lantmäteri, rättslära, fysisk geografi, läran fornlämningar och naturskydd, tolkning om äldre handskrifter samt bokhålleri. Vid kursen för kulturteknisk examen av meddelas undervisning i jordbrukslära med jordbruksekonomi och jordvärderingslära gradering och taxation, skogslära, kulturteknik samt stadsplane-

lära. För vinnande inträde såsom ordinarie elev vid kurs för lantmäteriexaav erfordras, bland annat, behöriga bevis dels om praktisk verksamhet hos men lantmätare under minst ett är flit och uppförande därunder, dels ock samt om avlagd studentexamen å reallinjen med minst betyget godkänd i modersom målet, matematik, fysik, kemi och biologi, eller efter studentexamen undergången fyllnadsprövning med enahanda vitsord. Med de inträdessökande anställes enligt lantmäteristyrelsen meddelade bestämmelser särskild prövav ning. Av dem vid denna prövning erhållit vitsord godkända insiksom om ter, äger lantmäteristyrelsen till elever antaga det antal Kungl. Maj på för-

bestämt. slag av styrelsen

‘ Landshövdingen F. O. G. De Geer, överdirektören H. D. G. Rhodin, professorn A. Sjöström, lektorn K. Starbäck samt kommissionslantmätaren B. K. Mogensen.

För vinnande inträde såsom ordinarie elev vid kurs för kulturtekav nisk erfordras att hava avlagt lantmäteriexamen samt att därefter examen under minst två år med flit och skicklighet tjänstgjort såsom extra lantmätare och därunder företrädesvis varit sysselsatt med praktisk lantmäteriverk-

samhet. Undervisningen är vid båda kurserna avgiftsfri för de studerande. Däremot åligger det elev att inbetala föreståndaren efter samråd med vederav börande lärare bestämda belopp dels, i den mån därtill anslagna medel äro tillräckliga, för och andra omkostnader under fältövningar och exkursiorese-

dels ock för gottgörande utgifter för förbrukningsmateriel vid övnin-

ner, av och laborationer. gar Undervisningen meddelas lärare och assistenter, vilka samtliga :jämte av personal förordnas lantmäteristyrelsen för ett år i sänder. annan av Till föreståndare för lantmäteriundervisningen förordnar lantmäteristyrellärarna för ett läsår i sänder. i sen en av Lärarrådet utgöres lärarna i matematik, geodesi, praktiskt lantmäteri, av rättslära, jordbrukslära skogslära och kulturteknik. m. m.,

Undervisningens närmare planläggning framgår av efterföljande läropla- Lantmäterilantmäteristyrelsen år 1923 fastställts att tillsvidare tillämpas undervis- 11er, som av för de båda kurser, ingå i lantmäteriundervisningen. ningens omsom fattning och innehåll.

Läroplan för kursen för lantmäteriexamen i sammandrag.

Zllatematik. Determinantteori 10 timmar. Trigonometri 14 timmar. Analytisk geometri i två och tre dimensioner 16 timmar. Elementär algebra och ekvationsteori 23 timmar. Elementär funktionslära och differentialkalkyl 72 timmar. Integralkalkyl 35 timmar. Differentialgeometri 40 timmar. Repetitioner och övningar 90 timmar.

Geodesi. Indelning 15 timmar. Instrumentlära 220 timmar. Mätningslära 180 timmar. Utjämningsräkning efter minsta kvadratmetoden 240 tim- Jordbuktighetens inverkan på mätningar och beräkningar 45 timmar. mar. Praktiskt lantmäteri. Kartritning och textning 20 timmar. Planmätning enligt grafiska metoder 4 veckor. Gradering det avmätta området 1 vecka. av Höjdmätning 1 vecka. Beräkningsarbeten 230 timmar. Karteringsarbeten 45 timmar. Arealuträkning 30 timmar. Upprättande handlingar av m. m. 60 timmar. Gällande mätningsförordning med därtill hörande verkställighetsföreskrifter 30 timmar. Studier utförda lantmäteriförrättningar olika av av art 35 timmar. Studier av utförda uppmätningar enligt numerisk metod av städer och liknande samhällen jämte kostnadsberäkningar dylika arbeten av 10 timmar.

Rättslära. Föreläsningar 240 timmar, därav grunddragen civil- och av processrätt 80 timmar samt jorddelningslagstiftningen med historik 65 timmar. Övningar 45 timmar.

Tolkning äldre handskrifter 20 timmar.

av Fysisk geografi 10 timmar.

Läran om fornläm/ningar och naturskydd 15 timmar.

Bokhålleri 20 timmar.

Sammandrag av läroplanen.

Första läsåret Andra läsåret Summa .._— , W —W Läroämnen Hösttermin Vårtermin Hösttermin Vårtermin Anteckningar

Tim- Vec- Tim- Vec- Tim- Vec- Tim- Vec- Tim- Vecmar kor mar kor mar kor mar kor mar kor

Matematik 150 110 40 300 Motstâende tim- . . . Geodesi 415 285 700 maräroiallmänhet . . . . Praktiskt lant- avseddaför föreläsmäteri 20 4 9 440 460 13 ningar eller övnin- . . . . 110 Rättslära 175 285 gar inom undervis- . . . . Tolkning av äldre ningslokalen eller handskrifter. 20 20 i dess omedelbara . Fysisk geografi 10 10 närhet, under det . Läran om forn- motståendeveckor lämningar och äro avsedda för naturskydd 15 15 fältarbeten. . . Bokhålleri | 20 20 . . .

Summa 280 l 570 I 4 325 l 9 I 635 l 1810 13

II. Läroplan för kursen för kulturteknisk examen.

Jordbrukslära med jordbruksekonomi och jordvärderingslära

gradering och taxation.

a.. Jordbrukslära. med jordbruksekonomi.

Agrono/mi. De lösa jordlagrens uppkomst och indelning i olika jordarts-

jämte tillämpliga delar geologien. Jordarternas egenskaper och grupper av förbättring jordförbättringsmedel. 50 timmar. Betydelsen jorgenom av dens torrläggning jämte översikt de olika sätten för torrläggningens utföav rande. Uppodling av obruten mark jämte villkoren för ett sådant arbetes utförande. Redogörelse över jordens bearbetning jämte därför erforderliga maskiner och redskap. 45 timmar. Gödsellära. Den naturliga spillningens värde, rätta tillvaratagande, behandling och användning. Olika slag inströmedel och deras värden. Konstav gödsel, dess egenskap och användning för olika jordar och växter. Grunderna för jordens gödsling. 25 timmar. Växtodlingslära. Allmän växtodlingslära, omfattande växternas byggnad, liv och verksamhet samt näringsupptagande och mognad. Speciell växtodlingslära. Utsäde och sådd. Ogräs, skadan dessa och sättet för deras av bekämpande. Kulturväxternas vård och behandling under utvecklingstiden. De olika kulturväxternas odling, skörd och avkastning. Vallars anläggning och skörd av ängs- och betesmarker. 55 timmar. Jordbruksekonmni. Produktionsmedlen, ekonomiens anordnande. Ekonomiens ledning. Beräkning jordbrukets driftskostnader. 35 timmar. av Lantmannabyggnaders anordnande 5 timmar. Besök å egendomar samt

offentliga institutioner och samlingar 6 dagar.

b. J ordvärderingslära.

Fysik. Kort översikt de fysikaliska lagar, äga samband med jorav som darnas uppkomst, utveckling och egenskaper 5 timmar.

reaktionsläran och kolloidernas kemi samt ab- Kemi. Översikt av allmänna Växternas kemiska beståndsdelar, växtnäringssorptionsfenomenet 8 timmar. olika betydelse samt form, i vilken de upptagas av växterna ämnen, deras

5 timmar. Mineral och bergarter samt deras kemiska sammansättning och Mineralogi. egenskaper 2 timmar. Fysikalisk och kemisk förvittring. Humusbildning och humus- Marklära. Markerna, deras mekaniska sammansättning, deras fyämnenas egenskaper. följande egenskaper växtfysiologisk och produktiv sik och kemi samt därav ur

synpunkt. 20 timmar. Mekaniska och kemiska analyser, absorption, kapilla- Jordundersökning. ritet och vattenkapacitet 30 timmar. m. m. ordoärdering. Jorden och jordräntan. Jordvärden. Boniteringssystem. J Jordklassifikation med hänsyn till jordvärdering för skiftesändamål. Netto-

avkastningsberäkningar. Speciell bonitering. 40 timmar. Likvider. Olika likvider och likvidmetoder jämte övningar 25 timmar.

Exkursioner och fältövningar 10 dagar.

S kogslära.

Skogsuppskattning och skogsindelning. Instjrumentlära. Virkeskubering

aptering. Uppskattning ålder och tillväxt. Bonitering och värdesättoch av ning skog. Grunder för indelning skog samt för upprättande av avav av verkningsberäkning och utbrytning servitut. 45 timmar. av Skogsskötsel och skogsteknologi 35 timmar.

Exkursioner och fältövningar 5 dagar.

Kulturteknik.

Föreläsningar. Elementär mekanik 15 timmar. Material-, hus- och bro-

byggnadslära 35 timmar. Vägbyggnadslära 30 timmar. Meteorologi och

hydrografi 25 timmar. Hydraulik 30 timmar. Dikning m. m. 45 timmar. Övningar. Exempel till mekaniken. Kostnadsberäkningar för enkla husoch brobyggnader. Undersökningar för och upprättande förslag till vägav anläggning och vägdelning. Exempel till hydrografi och hydraulik. Upp-

rättande förslag till dikning och dränering. 120 timmar. av Exkursioner och fältövningaø" 10 dagar.

S tadsplaneldm.

Föreläsningar, avhandlande allmänna synpunkter och regler för stadspla-

anordnande samt på området gällande bestämmelser. Utarbetande av förners slag rörande visst område. 50 timmar.

Sammandrag av läroplanen.

Hösttermin Vårtermin Summa

Läroämnen Anteckningar T T T

låg:

4 Dagar Dagar Dagar

l jord. Motstående timmar äro i Jqrdbrukglära med 75 215 6 allmänhet avsedda för före hruksekonomi 140 6 . . . . . 130 10 130 lO läsningar eller 5V"i1l§ZaTi110m Jordvärderingslära . . . . 80 5 nndervisningslokalen eller i skoggxäga 80 5 , , N 150 10 150 300 10 dess 0mer1e1haranéirhet.un— Kultur-teknik 1 . . . . . . 50 del det dagama Skola all-l Stadsplanelära å 50 . . . . . vändas till exkursioner och

Summa i 420 l 21 l 355 l 10 775 31 studieresor.

16-2734951

Förslag till Med avseende på studiernas omfattning och planläggning

reformering utbildningen torde

numera kunna sägas i stort sett väl ordnad. Vissa lantmäteri- vara förslag av till reformer undervis- hava likväl under de senaste åren framkommit. Sålunda har ningen. gjorts gällande, att de båda skilda utbildningskurserna nu den geodetiskrättsliga och den kulturtekniska —— borde sammanslås, varigenom skulle — ernås, att studierna fördjupades och undervisningen kunde bättre tillgodogöras eleverna. Vidare av har framhållits, att undervisningen mera än hittills borde ordnas på ett verkligt högskolemässigt Därmed sätt. menades då icke endast,

att undervisningen inom alla ämnen borde läggas så, att den fostrade till själv-

ständigt tänkande, utan även att eleverna genom självständigt utförda mensarbeten, k. diplomarbeten, exas. finge tillfälle att visa prov på sin förmåga av självverksamhet på ifrågavarande område. Då dessa arbeten emellertid

krävde tid, skulle deras införande genom i studieplanen en mindre utökning

förslagsvis tre månader undervisningstiden —— — av icke kunna undgås.

Förslag till Såsom redan antytts, har frågan

om lantmäteriundervisningens yttre

slutgiltig lös- nisation orgadäremot ännu icke nått sin slutliga lösning. ning frågan Allt fortfarande är av sålunda

lant- lantmäteriundervisningen i anslagshänseende uppförd

om på extra stat. mäteriunder- Spörsmålet huruvida

om lantmäteriundervisningen borde organiseras

visningens skild såsom särfast utbildningsanstalt eller hellre sammanföras med andra undervisyttre orga- ningsgrenar till större anstalt har nisation. en gemensam emellertid sedan lång tid tillbaka varit aktuellt.

Förslag År 1904 föreslog lantmäteristyrelsen, om att lantmätarnas teoretiska utbildning, förläggning av med undantag för vissa lantmätare, fördelades på två kurser, kulturteknisk kulturteknisk vid en

något av rikets lantbruksinstitut, varvid

kurs till styrelsen i detta hänseende förordade lantbruksinstitutet vid Ultuna, Ultuna. samt kurs i vissa ämnen vid generalen lantmäterikontoret. Den kulturtekniska kursen skulle undervisning avse i jordbrukslära, husbyggnads- och

fältbyggnadslära, kemi, mineralogi

logi, mekanik, botanik och geooch meteorologi. Nyssnämnda undervisning förutsattes

skola fördelas på två årskurser.

Uti häröver avgivet yttrande beräknade

styrelsen för lantbruksinstitutet vid

Ultuna de särskilda årskostnaderna för dylik kulturteknisk kurs, förlagd en till Ultuna, till omkring 12 kronor, 000 medan de särskilda byggnadsoch organisationskostnaderna uppskattades till 125 500 kronor.

Lantbruksstyrelsen tillstyrkte ifrågavarande förslag till lantmäteriundervisningens ordnande fann men anledning göra visst avdrag å byggnadskost-

naderna. Emellertid föranledde förslaget närmast av ekonomiska skäl ingen ytterligare - —— åtgärd från statsmakternas sida.

Förslag om Ien skrivelse år 1907 förklarade ny sig lantmäteristyrelsen hava anledning l ntmäteri- förutsätta, att Kungl. Maj kunde finna lämpligt att ordna lantmäteriunderundervisvisningen på annat sätt styrelsen ningens för- än tidigare föreslagit. Då härtill komme, att det givetvis önskvärt, läggandetill vore att, om sådant läte sig göra, undervisningen i

skogs- alla uti lantmäteriutbildningen ingående

ämnen bleve förlagd till enda högskolan. dervisningsanstalt en unsamt det dåmera, enligt vad styrelsen erfarit, vore ifrågasatt att i riket inrätta högskola för en utbildning skogstjänstemän, tillät sig av styrelsen, i syfte att frågan ordnandet

om av lantmäteriundervisningen

icke måtte onödigt uppskjutas, hemställa, att Kungl. Maj:t täcktes taga i övervägande, huruvida icke, i likhet med vad förhållandet i Danmark och Norge, lantmätarnas vore utbildning möjligen kunde förläggas till högskola kunde komma samma som att inrättas för blivande skogstjänstemän.

Sedan för ändamålet tillkallade sakkunniga avgivit betänkande med förslag

till skogsundervisningens ordnande,

anmodades domänstyrelsen och lantmäteri-

styrelsen år 1910 att avgiva gemensamt utlåtande i frågan, huruvida skogsundervisningen och

lantmäteriundervisningen lämpligen skulle kunna

förenas,

därigenom vinna besparing i utgifterna för dessa undervisningsgrenar. för att hava lämnat redogörelse för den jämförande undersökning, som äm- Efter att företagit med ledning de förslag till läroplan, utarbetats betsverken av som utbildningsgrenar, och framgick, att undervisningen enför respektive varav mycket ringa utsträckning kunde för de båda utbilddast i vara gemensam ansågo sig ämbetsverken kunna uttala den meningen, att skogsningsgrenarna,

lantmäteriundervisningen icke kunde på sådant sätt förenas, att någon

och

besparing i utgifter därigenom För själva undervisningen

avsevärd vunnes. olägenheter uppkomma, den på ifrågasatt sätt gjordes skulle däremot stora om för berörda utbildningsgrenar, i det att uti de ämnen, vari samungemensam kurser måste genomgås än erfordrades dervisning skulle äga rum, större som för skogsmän och å den andra för lantmätare. Detta komme att å ena sidan öka lärotiden i dess helhet eller ock att framtvinga begränsning av antingen för undervisning i de för varje utbildningsgren speciella den tid, som avsetts

fackämnena. Genom beslut vid 1912 års riksdag kom också den högre skogsundervisnin-

omorganiseras därmed sammankopplades frågan lantmäterigen att utan att om undervisningens ordnande i organisatoriskt hänseende.

Redan år 1904 hade lantmäteristyrelsen behandlat frågan, huruvida lant- Fråga om

organiseras i form fackskola för lantmäterimäteriundervisningen lämpligen borde av undervisblivande lantmätare vid tekniska högskolan. Frågan blev åter aktuell år ningens för- 1911, då förslag till omorganisation tekniska högskolan förelåg till be- läggande till av handling vid riksdagen. I nämnda år till chefen för ecklesiastikdeparte- tekniska hög en promemoria angående förutsättningarna för lantmäteriunder- skolan. mentet avgiven visningens förläggande till tekniska högskolan ansåg sig lantmäteristyrelsen

efter verkställd utredning böra avstyrka vidtagandet sådan åtgärd. av en Till resultat, nämligen att lantmäteriundervisningen borde ordnas obesamma roende tekniska högskolan, kommo även de särskilda sakkunniga av som av dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet vid tid anmodats utreda samma

nämnda fråga. 1911 års riksdag beslöt godkänna det föreliggande förslaget till omorganisa-

tion tekniska högskolan hemställde samtidigt, att Kungl. Maj ville, av men innan ytterligare utbyggnader högskolan för ett större antal elever, än som av motsvarades årskurser 150, sattes i fråga, låta föranstalta utredning av om om angående, bland annat, möjligheten högre fackundervisnings förlägav annan gande till högskolan. Berörda hemställan har icke givit anledning till någon

Kungl. Maj :ts åtgärd.

1911 års sakkunniga rörande lämpligaste sättet för anordnande lantbruks- Förslag av om högskoleundervisning upptogo jämväl frågan lantmäteriundervisningens lantmäteriom föreslogo, lantmäteriunder- undervisordnande till behandling. Nämnda sakkunniga att ningens förvisning skulle anordnas vid till Uppsala universitet knuten agronomisk en läggandetill

fakultet. Förslaget innebar, bland annat, att eleverna skulle bibringas vä- agronomisk

en en utbildning självstudier. Därigenom kunde de fakultet vid

sentlig del av sin genom sär-

bliva jämförelsevis Uppsala skilda för lantmäteriundervisningen beräknas

kostnaderna universitet.

låga. I sitt över berörda förslag avgivna utlåtande framhöll lantmäteristy-

relsen, bland annat, att lantmäteriundervisningen fortfarande företrädesvis

borde baseras på inlärande bestämda kurser. Därigenom ökades emellertid av lärare och för undervisningen. Vad själva organisationen

behovet av lokaler

borde kombination av den högre lantbruksundervisningen och lantanginge, en mäteriundervisningen vid förläggning till Uppsala universitet enligt styrelsens

mening leda antingen till tvenne fakulteter, agronomisk och för lanten en

1 Professorerna vid tekniska högskolan C. Magnell och E. J. Lallerstedt samt föreståndarenför

Chalmers tekniska läroanstalt professorn E. A. Wijkander.

mäteri och geodesi eller oak till fakultet. uppdelades en som i tvenne sek-

tioner. Lantmäterislyrelseii emellertid vore övertygad, att vid dylik nisation orgaingen avsevärd besparing i de årliga kostnaderna kunde göras i jäm-

förelse med kostrzaxlliriizt för lantmäteriundervisningens ordnande såsom fristå-

ende bildningsanststlt.

Förenämnda sakkunnigeförslag har icke ännu varit föremål för statsmak-

ternas avgöran

Förslag om Slutligen har linlniiiterislyrelsen år 1911 och sedermera vid upprepade till-

inrättande av fällen, den senast 528 september 1922, hos Kungl. Maj:t gjort framställning

en särskild om slutgiltigt ordnande lantmäteriundervisningen högskola för av under enahanda förut-

lantmäteri sättning, förut skett betråviffande den högre skogsundervisningen som eller på

och geodesi. sådant sätt, att lantanäteriundervisningen kunde inorrlnas i en större bildnings-

anstalt såsom sitrskilcl fakultet eller sektion sådan, en av om detta i framtid befunnes en

lämpligt. Anstalten för lantmäteriundervisning

borde lämpligen be-

nämnas högskolan för lantmäteri och geodesi.

Ifrågavarande framställning har ännu icke varit föremål för slutlig prövning

från Kungl. Maj :ts sida.

Förutsätt- I samband med vidtagandet åtgärder för av ett bättre ordnande den ningar får högre av lantbruksundervisningen förtjänar det givetvis att tagas under alllantmäteri- varlig omprövning, huruvida

lantmâiteriundervisningen lämpligen bör förläg-

undervisgas till blivande lantbrukshögskola. Därest ningens sam- en för endera eller båda dessa

ordnande med undervisningsgrenar påtagliga fördelar i kostnadshänseende eller eljest kunna

den högre vinnas sammanslagning eller samverkan, genom en utan att därigenom olägenlantbruks- heter uppstå i andra avseenden, bör enligt de sakkunnigas förmenande undervis- en dylik anordning vidtagas. Vid bedömande denna ningen av fråga bör även uppmärksammas, att de allmänna synpunkter, tala för som att vid en gemensam

undervisningsanstalt meddelas utbildning åt kategorier av studerande, som i sin framtida verksamhet måste stå. i jämförelsevis nära kontakt med varandra, i detta fall äro i hög grad gällande.

Värdet i ekonomiskt hänseende utav samordnande ett den högre lantav

bruksundervisningen och lantmäteriundervisningen

sammanhänger närmast med

i vilken utsträckning undervisningen lämpligen kan vara gemensam för de

båda utbildningsgreiaarnzi eller utbildningen i övrigt kan förbilligas genom ett

bättre utnyttjande såväl lärare lokaler och andra av som materiella resurser för undervisningen. Vid övervägande detta spörsmål det av är givetvis av vikt att känna till. i vilken omfattning kurserna för lantmäteriutbildning

kunna förväntas blifva frrekveriterade. Enligt vad de sakkunniga

inhämtat,

torde för lantmütcrltâl normalt erfordras utbildning av 12 elever året. om För tillgodoseende personalbeliovet vid kartverket av ooh städernas mätnings-

väsen kan nämnda antal möjligen behöva ökas något. Antalet studerande

vid lantmäteriundervisningen sålunda kunna

synes beräknas till 12 a 15 i

varje årskurs.

Kursen för De sakkunniga bara först sökt utreda, huruvida genom förläggning lantmäteri- av kursen för lantmåiteriexamen till blivande lantbrukshögskola en några ekono-

examen miska fördelar Därvid vore att vinna. hava de sakkunniga kommit till den

uppfattningen, att vid nämnda kurs någon samundervisning med lantbruks-

studerande icke lämpligen kan anordnas. Av förut angivna läroplaner fram-

går sålunda, att åim net matematik i kursen för lantmäteriexamen upptagits

med 300 undervisningstimmzir. under det att för agronomisk ämbetsexamen

endast 45 timmar ansetts behövliga. Därtill kommer, att undervisningen i

förstnämnda kurs grundar sig på förkunskaper i hos eleverna ämnet motsva-

rande kursen för studentexamen på reallinjen, under det vid studierna att för

agronomisk ämbetsexamen undervisningen i matematik grundar sig på latingymnasiets kurs i ämnet. Någon samundervisning i nämnda ämne är sålunda icke möjlig. I ämnena geodesi och praktiskt lantmäteri meddelas undervisning för lantmäterieleverna under respektive 700 och 460 timmar, vartill för sistnämnda ämne kommer 13 veckors fältarbeten. I lantbrukshögskolan meddelas erforderlig undervisning uti ifrågavarande ämnen i samband med undervisningen i kulturteknik, dock givetvis i så jämförelsevis ringa omfattning, att det icke kan bliva fråga om någon samundervisning. Rättsläzran upptager vid lantmäteriundervisningen 285 timmar, för lantbruksstuderande i regel endast 75-90 timmar. Med hänsyn till denna stora skillnad i timantal ävensom därtill, att undervisningen i ämnet har helt olika syfte vid de båda utbildningsgrenarna, samundervisning icke tänksynes vara bar. Ämnet bokhålleri i kursen för lantmäteriexamen har givetvis föga gemensamt med den speciella lantbruksbokföringen, och undervisningen i dessa båda ämnen kan icke vara gemensam. Vad slutligen angår de tre återstående på kursplanen för lantmäteriexamen upptagna ämnena, tolkning av äldre handskrifter, fysisk geografi samt läran fornlämningar och fornvård, förekomma dessa ämnen över huvud taget om icke i lantbrukshögskolans undervisningsplan. I intetdera de i kursen för lantmäteriexamen förekommande ämnena förutav sättes finnas fast anställd lärare vid lantbrukshögskolan, och några besparini kostnader stå sålunda icke att vinna därigenom, att dylika lärare tillgar äventyrs skulle kunna bättre utnyttjas att meddela spec-ialundervisning genom för lantmäterielever. Skulle däremot speciallärare vid lantbrukshögskolan anlitas för särskild undervisning jämväl vid kursen för lantmäteriexamen, vilket åtminstone i något fall tänkbart, måste givetvis räknas med särskilt synes arvode för nämnda undervisning. Å andra sidan torde, därest ordinarie lärarbefattningar anses böra inrättas för lantmäteriundervisningen i ämnena matematik och rättslära, ifrågavarande lärare även kunna meddela erforderlig undervisning i sina ämnen även vid lantbrukshögskolan, varigenom otvivelaktigt någon kostnadsbesparing vid nämnda högskola kunde åvägabringas. Vad därefter angår frågan om utnyttjande av lantbrukshögskolans materiella för avsedda del lantmäteriundervisningen, torde det till resurser nu av en början bliva erforderligt, att särskilda institutioner inrättas för ämnena geodesi och praktiskt lantmäteri. Åt dessa institutioner måste anvisas särskilda lokaler, och de måste givetvis också hava särskild instrumentell utrustning. För övriga i kursen för lantmäteriexamen ingående undervisningsämnen är utrymmesbehovet jämförelsevis ringa, och för deras studium erfordras obetydliga instrumentella resurser. På grund av det stora antalet undervisningstimmar i dessa ämnen torde det emellertid nödvändigt, att vid eventuell vara förläggning till lantbrukshögskola anordna särskilda lokaler för lantmäteriundervisningen även i dessa ämnen, helst vid uppgörande det förut ansom av givna byggnadsprogrammet för lantbrukshögskolan endast tagits hänsyn till vad för själva lantbruksundervisningen oundgängligen erfordras i berörda avseen Av den sålunda företagna utredningen torde framgå, att med avseende på själva undervisningen synnerligen ringa någon kostnadsbesparing vore om ens att vinna att anknyta kursen för lantmäteriexamen till en blivande lantgenom brukshögskola, närmast på grund därav, att undervisningen vid de båda utbildningsgrenarna med avseende på sitt innehåll knappast har några beröringspunkter.

klâfcfftlâkärsk Med avseende på kursen för kulturtcknisk examen är förhållandet annorlun-

da. Nämnda kurs omfattar nämli i huvudsak sådana ämnen äro examen en som av betydelse för lantbruksutbildningen, 5 och förutsättningarna för samundervis ning böra då också större. vara Vad först beträffar det i kursen för kulturteknisk ingående ämnet examen jordbrukslära med jordbruksckoøzonøi, omfattar avdelningen jordbrukslära, som enligt läroplanen innefattar agronomi, gödsellära och växtodlingslära, tillsammans 175 undervisningstimmar. Då den allmänna kursen uti ifrågavarande

ämne vid lantbrukshögskolan vid huvudalternativ B i agronomkursen

upptager endast obetydligt större antal undervisningstimmar, nämligen omkring

200, synas vissa förutsättningar för handen att vid förläggning berörvara av da kurs till lantbrukshögskolan anordna samundervisning med lantbrukshög-

skolans elever i detta ämne. Emellertid förtjänar det uppmärksammas, att undervisningen i jordbrukslära vid blivande lantbrukshögskola kommer att en bygga på omfattande praktisk erfarenhet hos eleverna jordbruksförhållanom den, i det att för vinnande inträde såsom ordinarie elev vid högskolan förutav sättes skola krävas minst två års god jordbrukspraktik. Vid sådant förhållande torde det tvivelaktigt, huruvida lantmäterieleverna, för Vilka dylik vara praktik åtminstone hittills icke ansetts erforderlig, med fördel skola kunna

följa undervisningen i berörda ämne vid lantbrukshögskolan, helst vid som denna undervisning hänsyn icke kan tagas till bristande förutsättningar i nu nämnda avseende. I varje fall torde resultatet icke kunna väntas bliva så

gott, som om för lantmäterieleverna anordnades särskild kurs i ämnet, dären vid behörig hänsyn kunde tagas såväl till vederbörandes förkunskaper utsom bildningens syfte. Skulle sådan kurs förläggas till lantbrukshögskolan, en torde emellertid särskilt arvode för undervisningen få beräknas, enär de fast anställda lärarna i ämnet redan förut kunna väntas så väl utnyttjavara de för undervisningen, att de icke medhinna att meddela även avsedda nu kurs. I jordbruksekonomi böra lantmäterieleverna kunna följa delar den allav männa kursen i ämnet för agronomisk ämbetsexamen, ehuru även i detta nog fall bristen på praktisk förbildning inom jordbruket skulle utöva ett menligt

inflytande på studieresultatet. Den i kursen för kulturteknisk ingående undervisningen i lantmanexamen

nabyggnaders anordnande 6 timmar föreläsningar och 6 dagar exkursioner

måste meddelas såsom särskild kurs, för vilken, då undervisningen i motsvarande ämne vid lantbrukshögskolan förutsättes skola meddelas speciallärare, av får beräknas särskilt arvode. Av de i ämnet jordvøirderiøzgsläøa ingående underavdelningarna torde fysik, kemi, mineralogi, marklära och ,jordundersökning tillsammans i stort sett mot-

svara ämnet marklära vid lantbrukshögskolan. Vid högskolan huvudalternativ A avses skola givas tvenne kurser i ämnet, därav omfattande 40 föreen läsnings- och 20 övningstimmar. Ovannämnda underavdelningar ämnet av jordvärderingslära i kursen för kulturteknisk upptaga enligt läroplaexamen nen tillhopa 40 föreläsnings- och 30 övningstimmar. Med avseende på nyssnämnda kursers omfattning torde sålunda större svårigheter icke uppstå att anordna samundervisning. Emellertid torde på grund utbildningens olika av syfte ifrågavarande undervisning lämpligen böra hava delvis olika innehåll för

de båda utbildningsgrenarna. Därtill kommer, att lantmäterieleverna knappast torde kunna förväntas äga erforderliga förutsättningar att med fördel följa den ordinarie undervisningen i marklära vid lantbrukshögskolan. Till grund för sistnämnda undervisning ligga nämligen ganska omfattande utbildningskurser i kemi utöver kursen för studentexamen å reallinjen 120 föreläs-

nings- och 120 övningstimmar vid högskolan och i bakteriologi 35 föreläs-

nings- och 60 övningstimmar Nu angivna förkunskaper torde emellertid icke kunna förutsättas hos lantmäterieleverna. Även beträffande undervisningen i marklära torde det därför mest rationellt, att särskild utbildvara en ningskurs anordnas för sistnämnda elever. Möjligen kan denna kurs åtminstone delvis meddelas crdinarie lärare vid lantbrukshögskolan. av Undervisningen i jordvärdering taxationslära torde åtminstone delvis kuninordnas under ämnet lantbruksekonomi vid lantbrukshögskolan. Möjligen na böra lantmäterieleverna i del ämnet liksom i läran likvider erhålla en av om särskild undervisning, i sådant fall meddelad speciallärare, för vilken särav skilt arvode får beräknas. I ämnet skogsläm skulle lantmäterieleverna möjligen i förekommande fall kunna deltaga i den för lzntbrukshögskolans elever anordnade undervisningen.

Enär denna undervisning endast omfattar förutom ett antal exkursioner — omkring 50 föreläsningstirimar, medan för motsvarande undervisning vid lantmäteriutbildningen ansetts böra användas 80 timmar föreläsningar, blir det

emellertid i sådant fall nödvändigt att utöver den allmänna kursen i ämnet anordna tilläggskurs för lantmätare å omkring 30 föreläsningar. För sisten nämnda undervisning måste naturligtvis särskilt arvode beräknas. Beträffande ämnet kulturteknik, vid lantbrukshögskolan förutsatts som

skola företrädas professur utom vid alternativ B III, är att märka, att

av det vid lantmäteriundervisningen har delvis annat innehåll än vid lantbruksundervisningen. I förra fallet ingår nämligen i ämnet, bland annat, material-

lära och husbyggnadslära samt elementär mekanik ooh meteorologi, vilka ämnesgrenar vid lantbruksundervisningen antingen bilda särskilda eller tilllagts andra discipliner. Å andra sidan omfattar ämnet kulturteknik vid sistnämnda undervisning jämväl mätningslära, däremot vid lantmäterisom undervisningen är företrädd de fristående ämnena geodesi och praktiskt av lantmäteri. Men även i övrigt torde utbildningens olika syfte föranleda olika krav på undervisningens innehåll i ämnet kulturteknik vid lantbruks- och lantmäteriundervisningen. Vid den förra lägges huvudvikten på dikningsläran,

medan vid den jämförelsevis stor uppmärksamhet jämväl synes fästas senare vid väg- och brobyggnadslära. Det vill sålunda om underex. synas, som visningen i kulturteknik för ifrågavarande båda kategorier studerande även av i bästa fall endast till någon del skulle kunna Möjligen skulle vara gemensam. professorn i kulturteknik kunna tänkas meddela specialundervisning för lant-

mäterieleveri någon del av ämnet, i varje fall torde för de delar därav, men enligt Vad anförts icke direkt falla under ifrågavarande professors som Ovan undervisningsoniråde, få anlitas särskild lärare. Vad slutligen angår det i kursen för kulturteknisk ingående ämnet examen stadsplanclára, saknas detta ämne vid den högre lantbruksundervisningen, och

lärare för undervisning i ämnet måste sålunda under alla förhållanden

särskild

an itas. Av vad anförts torde framgå, att kursen för kulturteknisk examen vissernu ligen med avseende på undervisningens innehåll har gemensamt med den mera högre lantbruksundervisningen än vad förhållandet visade sig beträffanvara de kursen för lantmäteriexamen, att likväl besparingen i kostnader för men lärarkrafter icke kan väntas bliva betydande. Särskilt gäller detta om på sätt antytts specialkurser skulle böra anordnas för lantmäterieleverna ovan anses jämväl i större delen ämnena jordbrukslära, jordvärderingslära och kulturav teknik. Skulle däremot lantmäterieleverna böra i huvudsak följa den anses ordinarie undervisningen vid lantbrukshögskolan uti de för kulturteknisk exa-

1 Siffrorna huvudalternativ A. Vid hnvudalternativ B äro förhållandena i stort sett likavse artade.

men ifrågakommande ämnena, uppstår olägenhet, nämligen den, att en annan

ifrågavarande ämnen i lantbrukshögskolans kursplan vid huvudalternativ A

tillhöra två olika årskurser. På grund härav torde i vissa fall svårighet kun-

na uppstå att ordna undervisningen vid högskolan på, ett sådant sätt, att icke

föreläsningar eller övningar för lantmäterieleverna bliva samtidiga i olika äm- Svårigheterna i nämnda avseende bliva ännu större, den högre nen. nu om lantbruksundervisningen organiseras i enlighet med huvudalternativ i vilket

fall kursen för kulturteknisk skulle få inhämtas till viss del vid examen agronomkurs och till återstående del vid den fortsatta undervisningen för agronomisk ämbetsexamen. Skulle därvid alternativ B III komma att väljas, uppstå

organisatoriska svårigheter art därigenom, att vid nämnda alternaav annan tiv agronomkurs och högskolemässig lantbruksundervisning förutsätts bliva

förlagda till olika platser.

I fråga om byggnadskostnader torde vissa besparingar kunna göras genom förläggning kursen för kulturteknisk till lantbrukshögskola. Särav examen skilda institutioner i jordbrukslära, jordvärderingslära och kulturteknik torde

nämligen i sådant fall icke erforderliga för lantmäteriundervisningen. vara Behovet samlingar och instrumentella hjälpmedel särskilt i kulturteknik av vid lantbrukshögskolan skulle förmodligen bliva något större, i huvud- ——— men sak torde de direkt för lantbruksundervisningen avsedda i sådant resurserna avseende kunna utnyttjas även för här ifrågavarande ändamål. Däremot torde

det bliva nödvändigt, att för den kulturtekniska kursen särskild föreläsnings-

sal ställes till förfogande.

En förutsättning för att den lantbruksbetonade delen lantmäteriutmera av bildningen skall kunna förläggas till blivande lantbrukshögskola torde en vara. att kursen för kulturteknisk allt fortfarande får utgöra avgränsad examen en del av utbildningen. Skulle det lantmäteriundervisningens synpunkt visa ur sig ändamålsenligt att sammanföra de skilda kurserna för lantmäteriexanu men och för kulturteknisk till större kurs, blir nämligen examen en gemensam en partiell anslutning till lantbrukshögskolan avsevärt försvårad, icke minst

beroende därpå, att de för lantmäteriutbildningen ifrågakommande kurserna

vid lantbrukshögskolan med hänsyn till undervisningens allmänna planlägg-

ning därstädes icke gärna kunna tänkas koncentrerade till någon kortare period

av studietiden.

KAP. XV.

den högre lant-

De sakkunnigas förslag till organisation av

bruksundervisningen.

byggnad. Högskolans yttre organisation. Förlåggningsort för högskolan.- Undervisningens inre — ~ undervisning, Lantbrukshögskolans organisation och verksamhet. Anordnandet av annan närstående —

lantbrnksingenjörer och lantmätare. Kostnader för högskolan. Alnarps Utbildningen av - ——- lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstituts organisation och verksamhet. —

Kostnader för institutet.

föregående hava de sakkunniga sökt utreda, på vad sätt den högre Undert-is- I det ningens inre lantbruksundervisningen i vårt land lämpligen må kunna ordnas. Därvid hava byggnad.

tänkbara, varför utredningen kommit att omfatta olika möjligheter synts Jämförelse

de sakkunniga gå att närmare taga ställning till de mellan huvudflera alternativ. När nu först alternativen särskilda förslagen, har det synts ändamålsenligt att till behandling A och B.

undervisningens inre byggnad. Såsom det föregående upptaga frågan om av

utredningen omfattat två olika system för undervisningens anframgår, har

betecknade såsom huvudalternativen A och B. Olikordnande, vilka blivit

nämnda alternativ betingas i huvudsak därav, att för studier heten mellan

ämbetsexamen de allmänna agronomiska kunskaperna i ena till agronomisk

meddelas direkt sammanhang med den högre, specialiserade unfallet i mera

dervisningen, i andra fallet återigen i särskild kurs. en

befinnas givetvis vid jämförande granskning. förenade Båda dessa system en

med såväl fördelar olägenheter. som

B-alternativet skulle för tillträde till den högre lantbruksundervis- Enligt

ningen fordras realskoleexamen och två års praktik och efter en tvåårig agro-

minst år behövas för komplettering för högskolestudierna nomkurs skulle ett av

skolkunskaper; högskolekursen till ämbetsexamen är i detta fall erforderliga

endast tvåårig. Tiden för den teoretiska utbildningen från realavsedd att bliva

skulle således bliva minst fem år, vartill skulle skoleexamen till ämbetsexamen

jordbrukspraktik. Den ålder, vid vilken yngling i vanliga fall komma två års en

kan beräknas avlägga realskoleexamen, är 16 till 17 år. Hans jordbrukspraktik

infalla mellan 16 och 18 respektive 17 och 19 år, vid denna ålder skulle då men

allvar och varken den andliga eller kroppsliga utveckling, har han sällan det

skall kunna få full nytta sin praktik. För sådan som kräves för att han av en

yngling det därför knappast lämpligt redan synes vara att efter så kort tid

avsluta sin praktiska utbildning för att då vinna inträde i agronomkursen, utan

borde jordbrukspraktiken för att kunna fylla sin uppgift såsom underlag för

de teoretiska studierna, under dessa förutsättningar utsträckas gärna över

ytterligare ett eller två år. Beaktas må ock inträde att vid lantbruksskola

kan vinnas före fyllda 18 år, varför sådan i och för sig önskvärd praktik i

många fall skulle medföra tidsförlust för den studerande. I detta sammanhang

förtjänar nämnas, att i Danmark gäller för inträde vid Landbohøiskolen fordran

på minst tre års praktik efter 15 år eller två år efter 17 år.

Vid jämförelse mellan de båda alternativen bör man även för alternativ A

räkna med realskoleexamen utgångspunkt. Tiden som för den teoretiska utbild-

ningen efter detta alternativ skulle bliva: år i tre gymnasiet och tre år vid

högskolan eller tillsammans år, vartill kommer sex två års jordbrukspraktik.

Här kommer praktiktiden att normalt falla mellan 19 och 21 resp. 20 och

22 år, vilken tid är härför betydligt lämpligare än den vid alternativ B nor-

mala.

Utbildningstiden från realskoleexamen till ämbetsexamen skulle således enligt

alternativ B i fall bliva gynnsamma ett år kortare än enligt alternativ A.

Denna fördel för alternativ B kan dock endast den draga nytta av, som börjar

sina studier vid relativt ålder. För den åter, sen som avlägger realskoleexamen

vid 16 år och med anledning därav, såsom förut framhållits, ansetts behöva

förlängd praktiktid, torde alternativ B icke innebära någon tidsvinst.

Studiekostnaderna för sjuårig utbildningstid en torde i regel bliva lägre än

för en åttaårig; dock kommer i förevarande fall skillnaden i kostnader sannolikt icke att stå i direkt proportion till skillnaden i tid. Omkostnaderna un-

der skoltiden gymnasietiden bliva med all säkerhet

lägre år än omkostnaper derna vid högskolan. Om och i vad mån kostnaderna för tre år vid gymnasium och tre år vid högskola enligt alternativ A bliva högre än kostnaderna

för fem år vid agronomkurs och högskola enligt alternativ B låter sig dock

icke med säkerhet avgöra. Kostnaderna under den tid, enligt båda altersom nativen skulle ägnas åt praktisk utbildning, torde i båda fallen bliva ungefär

desamma och år räknat ställa sig per tämligen obetydliga i jämförelse med

kostnaderna under den övriga studietiden.

Både vid alternativ A och B föreligger möjlighet att på ett relativt tidigt

stadium avlagd realskoleexamen få påbörja de speciella

lantbruksstudierna.

Om därvid att efter avlagd avses agronomexamen fullfölja dessa till agronomisk ämbetsexamen, erbjuder intetdera alternativet direkt anknytning. Al-

ternativ B bereder dock beaktansvärd lättnad en vid övergång till högre lant-

bruksstudier därigenom, att undervisningen

är planlagd med hänsyn till en sådan övergång, för förmedlande särskild kurs vars en förutsätts. Ehuru al-

ternativ A planlagts för sådan anknytning, en erbjuder det dock möjlighet

för studerande .med realskoleexamen som underbyggnad att efter avlagd agronomexamen utan större svårighet vinna inträde vid lantbrukshögskolan och där

på avsevärt kortare tid än den normala avlägga agronomisk ämbetsexamen.

Det torde emellertid beaktas, efter att bottenskoleidéns genomförande i vårt

undervisningsväsende möjligheten att avlägga studentexamen torde väsentligt

och sålunda behovet att begynna fackstudierna inom jordunderlättas att även vid tiden för realskoleexamen föreligger i så hög grad bruket så tidigt som

fallet. som nu kan vara Vid bedömande de båda alternativen från undervisningssynpunkt erbjuav alternativ A bestämda företräden. Agronomkursen enligt alternativ B der skulle icke enbart tillgodose sitt egentliga syfte, nämligen utbildning av prak-

jordbrukare, skulle få till uppgift att tjäna grundval för tiska utan även som teoretiska utbildningen. Det kan icke undgås, att agronomunderden högre därigenom skulle löpa fara att bliva mindre väl lämpad för sin huvisningen vuduppgift. Man bleve nämligen nödsakad att giva de grundläggande natur-

vetenskapliga fysik, kemi och botanik, långt större plats på schemat ämnena, kan nödvändig för blivande praktiska jordbrukare. Följden än som anses bleve, då kursen begränsad till viss tid, att andra för den praktiska härav är jordbrukaren viktigare måste stå tillbaka och undervisningen i sin helämnen i mindre grad önskligt få den praktiska betoning, för het komme att än som sådan lärokurs bör huvudsak. en vara En olägenhet med alternativ B är att det icke lämnar möjlighet för annan systematiskt ordnande studierna; först skulle eleven hava att genomgå ett av avslutas med realskoleexamen, sedan fackutbildning, dels en skolkurs, som en praktisk, dels teoretisk, den avslutad med därefter åter senare agronomexamen, skolkurs i språk och matematik, sedan ånyo fackutbildningskurs. Enär en en det kunskapsmått, i agronomkursen meddelats i de grundläggande natursom vetenskapliga otillräckligt såsom grundval för fortsatta studier i ämnena, vore fackämnena, bleve emellertid i den sista fackutbildningskursen nödsakad man på detta stadium upptaga utvidgad undervisning i dessa grundatt sena även

läggande ämnen. utbildningen till ämbetsexamen måste det slutligen betydande För vara en olägenhet, att den teoretiska undervisningen är fördelad på två skilda kurser.

Det torde lätt inträffa, på grund härav vissa luckor skulle uppstå i utbildatt ningen, liksom det givetvis icke gärna skulle kunna undgås, att visst kun-

skapsmaterial, redan inhämtats i agronomkursen, åter måste upptagas till som behandling i fortsättningskursen. Enär åtskillig tid normalt komme att för-

flyta mellan avgången från agronomkurs och inträdet i den högre kursen, finge

antagligen viss tid anslås för repetitioner i olika ämnen, vilket givetvis även ägnat att i viss mån förlänga studietiden. vore I själva verket kvarstå således i fråga alternativ B i huvudsak de anom märkningar, riktas mot nuvarande agronomkurs och kombinationen agrosom och konsulentkurs. nom- Den dualism, finnes i den nuvarande agronomundervisningen och som som alltjämt kvarstår hos alternativ undvikes i alternativ A. Genom inrättande

såväl praktiskt betonad agronomkurs, byggd på måttliga förkunskaper, av en vetenskapligt betonad kurs för högre utbildning, byggande på som en mera högre förkunskaper, tillgodoser alternativ A de båda utbildningsriktningarnas

olika krav på för dem särskilt lämpad undervisning.

Agronomkursen kan sålunda anordnas på ett sådant sätt, att hänsyn ute-

slutande tages till dess praktiska uppgift. När det gäller studier för ämbets-

examen, hava eleverna redan från början goda förkunskaper i allmänbildande

ämnen, varför undervisningen från första stund kan hållas på en jämförelse-

vis hög nivå. Genom att hela den teoretiska lantbruksutbildningen för äm-

betsexamen är koncentrerad till enda kurs en ernås även den fördelen, att undervisningen kan planeras på ett ändamålsenligt mera sätt, varjämte hänsyn

redan från början kan tagas till behovet specialisering av i utbildningen.

Vid utarbetande förslag till kursplaner för de båda av huvudalternativen

hava de sakkunniga eftersträvat, att undervisningen i de olika ämnena skulle

erhålla sådan omfattning vid och nämnda en vart ett av alternativ, att dessa

kunde förväntas leda till i stort sett slutresultat samma ur fackutbildningssyn-

punkt. Full överensstämmelse i berörda hänseende haremellertid icke varit

möjligt att uppnå, beroende på de stora olikheterna i fråga om undervisningens

anordnande enligt de båda alternativen. Såsom redan nämnts, skulle vid al-

ternativ B undervisningen för ämbetsexamen i vissa ämnen olika för olika —— studielinjer avslutas redan i agronomkursen. För - ämbetsexamen å jord-

brukslinjen skulle sålunda icke erfordras kunskaper större i till exempel äm-

net husdjurslära, än inhämtats under som agronomkursen, och för ämbets-

examen å husdjurslinjen skulle detsamma gälla med avseende bland på annat

ämnet jordbrukslära. Även därvid antalet undervisningstimmar om i sådana

ämnen tillmätes större än vid alternativ A, torde det förenat vara med svårig-

heter att uppnå studieresultat enligt samma som detta alternativ. Såsom förut

framhållits, medföra elevernas bättre förkunskaper, att undervisningen enligt

alternativ A genomgående kan hållas på högre nivå. en

Av vad anförts torde framgå, alternativ ovan att A ger å sidan de ena praktiska jordbrukarna för dem lämpad kurs en och å andra sidan lärare, kon-

sulenter fl. fullgod utbildning. Som grundval m. en för fortsatta vetenskap-

liga studier erbjuder det större säkerhet för att inga luckor förefinnas i den

grundläggande utbildningen.

Enligt de sakkunnigas åsikt alternativ är A mest ägnat att giva jord-

bruksstudierna i vårt land den erforderliga Vetenskapliga grundvalen.

I fråga årliga kostnader och engångskostnader om äro, såsom den förut av

verkställda utredningen framgår,

olikheterna mellan de särskilda alternativen

icke den storleksordning, ekonomiska

av att de Synpunkterna kunna tillmätas

någon avgörande betydelse, det gäller välja mellan när att de båda systemen

för undervisningsverksaimhetens inre byggnad. Det torde i stället vara motiverat, att de båda systemens olika värde utbildningssynpunkt ur ensamt får

vara bestämmande vid valet mellan dem.

Sakkunnigas Efter övervägande de skäl, sålunda av som synas tala för eller mot det forslag. ena

eller det andra alternativet, hava de sakkunniga

kommit till den bestämda upp

fattningen, att den högre lantbruksundervisningen lämpligast bör byggas upp i huvudsaklig överensstämmelse med det system, som i det föregående beteck-

nats såsom huvudalternativ A.

Med avseende på den högre lantbruksundervisningens yttre organisation hava Lantbruksde sakkunniga redan i det föregående kap. III anfört de skäl, enligt de högskolans som yttre orgasakkunnigas mening motiverade, att den blivande lantbrukshögskolan icke i nisation. organisatoriskt avseende förenades med redan befintlig undewisnings- eller forskningsanstalt utan i stället organiserades fullt fristående. Samtidigt hava de sakkunniga emellertid framhållit betydelsen utav, att lantbrukshögskolan icke blir andligt isolerad utan att tvärtom kontakt och samarbete komma till stånd i största möjliga utsträckning med universitet samt andra lantbruksundervisningen närstående undervisningsanstalter och institutioner.

Uppställer sig så frågan, vilken förläggningsort lämpligast bör väljas för Fbrldgg— erforderliga institutioner för högre lantbruksundervisning. Därvid i ningsort för synes lantbruksfrämsta rummet böra fästas avseende vid själva lantbrukshögskolan. För högskolan. denna hava tre olika förläggningsorter ansetts tänkbara, nämligen Stockholm, Ultuna och Alnarp.

Beträffande var och en av dessa platser kunna anföras olika skäl, tala som Jämförelse för lämpligheten av att dit förlägga lantbrukshögskolan. Vid övervägande menan Stock‘ holm och av berörda förläggningsfråga hava de sakkunniga ansett det ändamålsenligt andramesjag. att först taga ställning till den icke minst i principiellt hänseende viktiga na förläggningsplatser. frågan, om lantbrukshögskolan bör förläggas till Stockholm eller icke. Lantbrukshögskolans förläggning till huvudstaden skulle givetvis medföra vissa fördelar så till vida, högskolan alltid kunde påräknas komma att som röna ett hälsosamt och livgivande inflytande övrig där pulserande vetenav skaplig och i allmänhet kulturell verksamhet. Till huvudstaden äro förlagda vetenskapliga institutioner och högskolor flerahanda slag, däribland någav ra, vilkas verksamhetsområden åtminstone på vissa punkter sammanfalla med den blivande lantlirukshögskolans. Även åt denna gives fullt friståenom en de och självständig ställning, kan det näppeligen bestridas, att dess uppbyggande i den miljö, bildas den vetenskapliga verksamheten i så som av ett stort kulturcentrum, har mycket talar för sig. Åtskilliga för undervisningen som vid högskolan beaktansvärda omständigheter därvid också bemärka. äro att Högskolan skulle, förlagd till huvudstaden, kunna draga dit förlagda nytta av muséer, bibliotek och måhända även i viss mån laboratorier och andra hjälpmedel vid den högre undervisningen. Ävenså förtjänar att beaktas den större möjlighet förvärvande till högav skolan högt kvalificerade tillfälliga lärarkrafter, förläggning av mera som en till Stockholm kan beräknas skulle medföra. Emot lantbrukshögskolans förläggning till Stockholm tala emellertid enligt de sakkunnigas förmenande åtskilliga, tungt vägande skäl. Främst bland dessa sätta de sakkunniga svårigheten för att icke säga omöjligheten vid högskolans förläggande till Stockholm att på ett fullt tillfredsställande sätt uppehålla den utomordentligt viktiga förbindelsen med praktiskt jordbruk. Visserligen är det icke avsett, att undervisning i jordbrukets praktik skall ingå i högskolans läroplan, för den på praktiska uppgifter inriktade försöksmen

verksamhet, åt vilken självfallet måste givas framskjuten plats inom högen skolans verksamhet., lärer nära tillgång till ett välskött jordbruk för ringa av omfattning och väl utrustat med kreatur och inventarier olika slag vara av nödvändig. Det har visserligen på tal härom framhållits, att med nutidens bekväma och snabba kommunikationsmedel högskolan även med iakttagande anförda synpunkt icke behövde belägen på eller invid det jordav ovan vara bruk, där dess försöksverksamhet skulle förlagd. De sakkunniga kunna vara dock icke dela denna uppfattning; de hålla tvärt om före, att det är av utomordentlig betydelse för inriktningen mot praktiska och ekonomiskt betydelsefulla uppgifter av högskolans hela undervisnings- och forskningsverksamhet, att högskolan så förlägges, att kontakten med det praktiska arbetet inom jordbrukets område kan uppehållas så att säga av sig självt och utan vidtagande av särskilda anordningar. Riktigheten av denna uppfattning lärer framträda så mycket tydligare, det torde kunna bestridas, att viss försöksverksamsom het, är fråga, tarvar daglig för att icke säga stundlig tillsyn. De varom nu sakkunniga hålla före, att ur nu nämnda synpunkt förläggning den blivande av högskolan så, att den kan draga full fördel ett större jordbruks av resurser, är att bestämt föredraga framför förläggning, där sådan förmån kan åtnjutas. Vissa synpunkter av ekonomisk art äro ock förtjänta att beaktas i detta sammanhang. Så tillhör som bekant Stockholm en sådan dyrortsgrupp, att, så länge nuvarande lönesystem uppehålles, avlöningskontot vid högskola i en Stockholm under eljest lika förhållanden oväsentligt måste överstiga — — motsvarande konto vid en högskola förlagd till billigare ort. Även i andra avseenden än i fråga om lönekostnaderna torde motsvarande olikhet göra sig en gällande. J ämväl de studerandes synpunkt förtjäna de olika dyrortsförhållandena, ur vilka givetvis avspegla sig i de allmänna levnadskostnaderna å de olika 0rterna, ett visst beaktande. I den mån utan andra intressens eftersättanman de kan medverka därtill, att de med högskolans genomgående förenade kostnaderna kunna hållas så låga möjligt, bör detta givetvis också ske. som Ur ekonomisk synpunkt spela också de med högskolans upprättande å ena eller andra platsen förbundna kostnaderna stor roll. I nämnda avseende en har den i det föregående presterade utredningen givit vid handen, att engångskostnaderna för uppförande erforderliga byggnader för undervisninav m. m. gen samt för byggnadernas inredning och utrustning med undervisningsmateriel m. m. kunna väntas bliva avsevärt högre vid högskolans förläggning till Stockholm Ultuna eller Alnarp väljes såsom förläggningsort. Vid alän om

ternativ A skulle sålunda förläggningen högskolan till Stockholm medföra

av en ökning av engångskostnaderna för den högre lantbruksundervisningen med mer än 1000 000 kronor Härtill kommer, att vid högskolans förläggande till Stockholm torde få räknas med vissa engångskostnader annat slag. även av Enbart tillhandahållandet den för högskolebyggnad i Stockholm erforav en derliga tomtmarken, icke lärer kunna beräknas mindre än fem hektar, som re-

1 Vid alternativ B skulle motsvarande kostnadsökninguppgå till i runt tal 600000 kronor.

presenterar även om staten redan förfogar över erforderlig mark just på - — grund av belägenheten i Stockholm betydande värden, vilken uppoffring från

det allmännas sida vid andra alternativ torde kunna helt besparas. För hög-

skolan erforderlig utrustning med försöksfält och demonstrationsjordbruk kan

vid Stockholmsalternativet icke heller åstadkommas utan avsevärda kostna-

der, under det att erforderliga i förevarande avseende vid förläggning resurser till Ultuna eller Alnarp kunna förväntas utan vidare stå till högskoleunder-

visningens förfogande.

Vid närmare granskning de olika synpunkter, kunna tala för av som anses eller emot den högskolemässiga lantbruksundervisningens förläggande till

Stockholm, hava de sakkunniga kommit till den övertygelsen, lantbruksatt

högskolan lämpligare bör förläggas till någon platserna för de nuvarande av lantbruksinstituten än till Stockholm.

Enär de sakkunniga sålunda icke kunna förorda, att den blivande lantbruks- Jämförelse högskolan förlägges till Stockholm, kommer valet i stället stå mellan Ul- mellan U-D3 att tuna och Alnarp. Då, såsom i det föregående och Alnarp redan anförts, bärande skäl sak-

nas för anordnande vid båda dessa platser undervisningsanstalt högav en av skoletyp, gäller det att överväga, vilken dessa platser, noga av som äger de bästa förutsättningarna såsom förläggningsort för den högskolan. nya Härvid gäller då att i första rummet taga hänsyn till de omständigheter, vilka i eller andra avseendet kunna utöva inflytande på högskolans ena förmåga att i högre eller lägre grad fylla sin uppgift i såväl undervisningens som forskningens tjänst.

Såväl Ultuna Alnarp äro så belägna, den kontakt som att med ett universi-

tets Vetenskapliga verksamhet, vilken i det föregående framhållits såsom synnerligen önskvärd, vid högskolans förläggning till vilken som helst av dessa platser kan utan större svårighet ernås. Det lärer dock icke kunna förnekas, att Alnarp i förevarande hänseende hittills erbjudit någon fördel i jämförelse med Ultuna. Avståndet mellan Uppsala och Ultuna 6 km. är visserligen mindre än emellan Lund och Alnarp 10 km., men förekomsten den livav

ligt trafikerade iä-rnvägslinjen mellan Malmö och Lund med stationen Åkarp

På Cirka 1.5 km- avstånd från Alntarp har

medfört, att god förbindelse kun-

nat upprätthållas mellan Alnarp .och Lund. De hittillsvarande motsvarande

förbindelserna mellan Ultuna Uppsala ångbåt

och sommartiden och mo-

toromnibus kunna icke sägas fullt lika tillfredsställande. Genom —— vara anläggandet den under byggnad av nu varande Spårvägen mellan Uppsala och

Graneberg, med anhalt omedelbart intill byggnadsområdet

vid Ultuna, blir

emellertid Ultuna ännu gynnat i kommunikationshänseende mera än Alnarp, i det Ultuna, dit med spårvägen beräknas komma man på 15 ä 20 minuter från

centrum av Uppsala, hädanefter kan betraktas nästan förort till denna som en stad. Genom goda kommunikationer kan givetvis det önskvärda vetenskapliga och pedagogiska samarbetet mellan universitet och högskola beräknas bliva underlättat och befordrat, och Ultunas företräde i nu nämnda hänseende är därför enligt de sakkunnigas

mening beaktande.

-256

Bekväma kommunikationer mellan högskolan och ett större samhälle äro av så mycket större betydelse, helt säkert endast vissa de vid högskosom av lan anställda lärarna utan jämväl flertalet studerande skulle hänvisas att söka sin bostad utom högskolan, i vilket fall snabb och bekväm förbindelse melen lan högskolan och bostaden är omständighet av ur flera synpunkter stor en vikt. Vid bestämmande den blivande högskolans förläggning förtjänar jämav väl att tagas under omprövning, huruvida den eller andra platsen kan anena tagas hava företräde med hänsyn till möjligheten att utom högskolan kunna förvärva behövliga lärarkrafter s. k. speciallärare. Även i detta hänseende torde Ultuna erbjuda vissa fördelar framför Alnarp. En högskola, förlagd till vilken helst dessa platser, torde med tämlig visshet i nämnda som av nu hänseende kunna i ungefär lika mån räkna med vissa respektive närbelägna av universitets lärarkrafter, härtill kommer, att högskola, förlagd till men en Ultuna, i vissa fall torde kunna räkna även med motsvarande lärarkrafter, an-

ställda vid högre undervisningsanstalter i Stockholm Stockholms högskola,

tekniska högskolan, veterinärhögskolan, skogshögskolan och möjligen andra. I det föregående är i annat sammanhang framhållet, att den blivande högskolan särskilt i fråga undervisning på ett högre stadium kan beräknas om kunna i viss mån utnyttja centralanstaltens för försöksväsendet på jordbruksområdet i olika avseenden. Att detta med större lätthet låter sig resurser göra, högskolan förlägges till Ultuna än den placeras vid Alnarp, ligom om ger i öppen dag. Vid valet mellan Ultuna och Alnarp måste också respektive platsers belägenheti förhållande till landet i sin helhet, om den också icke kan anses vara avgörande, dock tillmätas viss betydelse. I ett land, där avstånden från en ort en till kunna mycket stora, det bekvämlighetens och ekoen annan vara synes ur nomiens synpunkter förtjänt beaktande, att undervisningsanstalt, vara av en avsedd att mottaga elever från landets olika delar, förlägges i möjligaste mån centralt. Det torde icke lida tvivel, att hänsyn denna art i sin mån medverav kat till att flertalet landets övriga högre fackliga undervisningsanstalter av fått sitt säte i mellersta Sverige. Då såsom framhållits den blivande högskolan skall bedriva endast ovan undervisning utan ock praktiskt-vetenskaplig forskning och det denna synur punkt framhållits såisom endast önskvärt utan även nödvändigt, att högskolan bereddes nära tillgång till ett välskött jordbruk tillräcklig omfattav ning, böra de två här föreslagna platserna jämföras med och vägas mot varandra också denna synpunkt. Av sådan jämförelse lärer enligt de sakur en kunnigas mening framgå, att jordbruket vid både Ultuna och Alnarp i detta hänseende fyller alla rimliga krav. Dock kan ifrågasättas, huruvida icke jordbruket vid Ultuna, såsom disponerande över jordarter flera olika slag än av vad fallet är med jordbruket vid Alnarp, forskningssynpunkt har nåur ren got företräde. A andra sidan kan med fog såsom motiv för förläggning högskolan till av Alnarp anföras dess belägenhet i landets främsta jordbruksbygder, ett en av

förhållande, säkerligen skulle kunna påräknas i viss mån utöva ett livsom givande inflytande på den blivande högskolans verksamhet. Ifrågavarande bygd jämväl centrum för växtfâirädlingsverksamheten inom vårt land. För åstadär kommande önskvärd kontakt mellan högskolan och institutioner för nämnav da verksamhet det givetvis värde, högskolan kunde förläggas vore av om till trakt berörda institutioner. Alnarps närbelägenhet till Dansamma som mark och speciellt Köpenhamn med dess mångahanda och framstående institutioner inom jordbruksnäringens intressesfär talar ock för högskolans förläg-

gande hit. Det har såsom ett skäl för lantbrukshögskolans förläggande till Alnarp anförts, att det skulle mindre rationellt förlägga den med högskolan förvara bundna forskningsverksamheten till mellersta Sverige, inom vilket område centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet redan vore verksam. Denna uppfattning kan vid första påseendet vara i viss mån berättigad. synas Men i själva verket är det icke så. Centralanstaltens verksamhet är inganog lunda avsedd att på något sätt lokalt begränsad till den del landet, dit vara av den kommit att förläggas; tvärt är den avsedd att i lika mån tjäna alla lanom dets olika delar, något i ännu högre grad torde kunna ske, därest önskesom målen anordnande i olika trakter k. fasta försöksgårdar bliva förom av s. verkligade. Härtill kommer, att det tillskott till forskningsarbete inom jordbrukets område, högskolans upprättande skulle medföra, torde i högre grad som vara nöden inom mellersta och Sverige än inom södra delarna av landet, av norra vilka i detta hänseende torde kunna i långt högre grad än övriga lands- — delar direkt tillgodogöra sig forskningsarbetets i Danmark och Tyskland —— resultat inom olika områden. . I kostnadshänseende torde alternativen A I och A II kunna väntas ställa i stort krav på det allmänna. Av i det föregående verkställd utsett samma redning framgår sålunda, att såväl engångskostnaderna de årliga kostsom naderna kunna beräknas bliva nästan exakt lika stora vid lantbrukshögskolans förläggning till Ultuna vid dess förläggning till Alnarp. Enligt de saksom kunnigas förmenande likväl de förhandenvarande förhållandena medsynas föra, att med ungefär lika byggnadskostnader ernås i stort sett mera tillfredsställande anordningar för undervisningen vid Ultuna än vid Alnarp.

Vid valet mellan Ultuna och Alnarp såsom förläggningsplats för den bli- Dc sakkun-

"iggfaáøör"

vande lantbrukshögskolan hava de sakkunniga, efter omsorgsfull prövning av

Lantbruiks

alla de skäl, här anförts för eller mot det eller det andra altersom ovan ena nativet, kommit till den bestämda uppfattningen, att övervägande skäl tala högskolan. för att lantbrukshögskolan förlägges till Ultuna. De sakkunniga anse sig sålunda böra föreslå, att alternativ A I för den högre lantbruksundervisningens organisation kommer till utförande.

Alternativ A I innebär även, att agronomkurs med huvudsakligen prak- Agronomkurs. en tiskt syfte organiseras vid Alnarp. Det har framhållits såsom en svaghet hos

17-273493

nämnda alternativ, att den enda verkliga agronomkurs, förekommer, som är förlagd till landets sydligaste del, vilket skulle betänkligt med hänsyn vara därtill, att även blivande driftsledare vid jordbruk i övriga delar landet av skulle få Sydsveriges egenartade jordbruksförhållanden alltför betonad en av undervisning. De sakkunniga tillmäta icke denna omständighet någon avgörande betydelse. Att märka är nåtmligen, att studerande före inträdet i agro-

nomkursen måste hava deltagit under minst två år i jordbrukspraktik, vilken.

givetvis även kan förlagd till mellersta Sverige. För sådan studerande vara

torde det icke få betraktas olägenhet, att han får tillbringa de två återsom en stående utbildningsåren i Sydsverige och där får röna inflytande dess högt av stående jordbruk och livliga intresse för allt, vad därmed sammanhänger. För

övrigt må i detta sammanhang erinras därom, att även vid tillämpning alav ternativ A I själva organisationen icke innebär något hinder att, därest så

framdeles skulle befinnas önskligt, agronomkurs anordnas jämväl vid Ulen tuna.

Högre mejeri Till Alnarp bör enligt de sakkunnigas förmenande vidare förläggas en and°ViS"i“g° stalt för högre mejeriunderxrisning, anordnad i överensstämmelse riktmed de

linjer, i det föregående angivits sid. 194 ff.. I samband därmed bör som

provningsverksamheten för mejerimaskiner organisatoriskt anknytas till den

högre mejeriundervisningen.

Högre träd- Därjämte bör vid Alnarp anordnas undervisning för högre utbildning i

gäâfäåger trädgårdsfacket enligt de grunder, för vilka förut redogjorts sid. 210 ff..

Behovet I det föregående har angivits behovet lokaler och andra materiella av av re- WSWSB’ fö ävensom lärare ooh övriga befattningshavare både för högre kurs surser av i

:áâjegâtâsnág:mejerihantering och för högre kurs i trädgårdsskötsel. Därvid har man ut-

‘/c,,y,;m-fig gått ifrån, bland annat, att vardera av ifrågavarande kurser skulle förläggas

M, högre såväl till Alnarp ävensom att anknytning skulle ske till därstädes anordnad högre

"âejfåáw-ø §07"lantbruksundervisning;alternativt sålunda även till agronomkurs enligt hu-

;‘;d9e%iss vudalternat1v A. Däremot l1z1rl1ittills icke undersökts, huru behovet i förbe-

ning tm rörda avseende skulle gestalta därest båda de nyssnämnda högre kurserna sig, samtidigt sammankopplades med agronom

ag7onom—

67475.

Behovet Behovet av lokaler och undervisningsmateriel vid de olika avdelningarna för av materiella högre fackutbildning kan väntas bliva i stort oförändrat, vilket förhållansett resurser de närmast betingas därav, att de olika undervisningsgrenarna huvudsak i måste disponera över sina lok-aker. vilkas utrustning får efter varje var avpassas lokals särskilda ändamål. Härav följer, att de i det föregående angivna omkostnadsstaterna för de olika kurserna böra tillämpliga vid här ifråäven vara gavarande kombination kurser. av

Behovet Däremot kan vid anordnande högre såväl mejeri- trädgårdsunderav av som lärare- visning i anknytning till agrozromkurs behovet lärare för de olika av utbildningsgrenarna beräknas bliva något olika mot vad i det föregående beräknats. Till

följd av det berörda kombination ökade behovet lärare det sågenom av synes lunda lämpligt, att vid agronomknrsen inrättas de lektovara utöver sex — rat, som motiverats i det föregående vid redogörelse för den högre trädgårds-

undervisningen ytterligare ett lektorat därigenom, att den tidigare förut- satta lektorsbefattningen i redskapslära och husbyggnadslära uppdelas m. m. i två, den ena i redskapslära, fysik och matematik samt den andra i husbyggnadslära. Härigenom kan behovet speciallärare avsevärt begränsas, av varjämte ämnesfördelningen för de vid agronomkursen fast anställda lärarna blir tillfredsställande. Det ungefärliga antalet undervisningstimmar för de mera olika lektorerna ävensom för övriga lärare framgår av nedanstående sammanställning.

Behovet av lärare vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut.

1. Vid mejeriavdelningen. Förel. Övn. Professor i mejerzlära och mejeriekonomi:

Högre mejerikursen: mejerilära 100 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . mejeriekonomi 40 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Lägre mejerikursen: mejerilära 135 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Agronomkursen: mejerilära 50 15 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Summa 325 15

Leder med biträde av assistent dagligen praktiska övningar i mejeriet för såväl högre som lägre mejerikursen. Är därjämte föreståndare för den lägre mejeriskolan och mejerirörelsen. Förberörde assistent biträder dessutom vid annan undervisning särskilt i den lägre mejerikursen.

Professor i mejerikemz och mejeribakteriologi:

Högre mejerikursen: mejerikemi 40 150 . . . . . . . . . . . . . . . . allmän bakteriologi . . . . .. . V 40 70 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . mejeribakteriologi. 40 150 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Lägre mejerikursen: kemi och bakteriologi 55 . . . . . . . . . . . . . . . . . . Agronom allmän bakteriologi 15 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Summa 190 370

Föreståndaren för mejerimaskinprovningarna:

Högre mejerikursen: maskinlara innefattande värme- och kylteknik 75 100 . . . . . . . Högre trädgårdskursen: värme- och kylteknik, 10 förel., 20 övn., fördelade på två år 5 10 . Summa 80 110 Speciallärare i husdjurshygien:

Högre mejerikursen 20 10 . . . . . . . . . . . . . . . . . Lägre mejerikursen 10 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Summa 30 10

Förel. Övn. Specwllarare . n i pedagogik:

Högre mejerikurse-n

trädgårdsklnrsel

gemensam T undervisning - - 10 15 Högre .

Lärare i Svenska .språket och rälcning:

Lägre mejerikursen 100 .

Vid lantbruksuvdeluingen.

Lektor i botanik och zoologi:

Agronomkursen: botanik 60 90 . zoologi 15 . . . . . . Högre trädgårdskmrsen: förel. övn.

}£5rde1ade{

botanik .125 80 65 40 . . . . . . . . . . zoologi 30 25 på två år 15 15 . . . . . . . . . . . . . . . Lägre trädgårdskursen: botanik 100 10 zoologi 40 10

Summa 295 165

Lektor i kemi och marklära:

Agronomkursen: kemi 70 30 geologi och marklära 30 20

Högre mejerikursen: kemi 80 150 . . . . . Högre trädgârdskursen: förel. övn.

lfördelade{

kemi: agronomkursen i ämnet samt 10 10 5 5 . . . geologi och markläret 50 20 på två år 25 10 . . . . . . . . . Lägre trädgârdsku rscn : kemi 30 15 geologi, marklära och gödsellära 50 5

Summa 290 235 Lektor i iordbrulxtsliira och kulturteknik:

Agronomkursen : jordbrukslära 160 100 kulturteknik 60 120 . Högre trädgårdskursen: förel. övn. 15

—}f6rde1ade{

jordbearbetning 10 . . . . . . . . . . . fältmätning och; avvägning 150 på två år 75 . . . . . . . - Lägre trädgårdskmrsen: jords torrläggning 10 10

Summa 240 305

Assistent biträder vid övningar i kulturteknik och vid försök.

Före-l. Övn. Lektor i redskapslära och fysik:

Agronomkursen: matematik 30 . fysik 40 . redskapslära 50 100 Högre mejerikursen: fysik 45 50 . Lägre mejerikursen: fysik 20 . . Högre trädgårdskursen: matematik tillsammans med agronomkursen fysik tillsammans med agronomkursen förel. övn. meteorologi 20 10

redskapslära 30 på två år f6rde1ade{ 15 15

Lägre trädgårdskursen: fysik och meteorologi 30 . Summa 240 165

Lektor i husbyggnadslära:

. Högre trädgårdskursen: husbyggnadslära delvis tillsammans med agronomkursen, dess-

. Summa 140 405

Lektor i husdjurslära :

Agronomkurs en: husdjurslära 160 100 . . . . . . . . . husdjurens anatomi och fysiologi 40 30 Högre mejerikursen: husdjurslära 50 . . . . . . . . . husdjurens anatomi och fysiologi 20 20 Lägre mejerikursen: husdjurslära 20 m. m. . Summa 290 150

Lektor i lantbruksekonomi:

Agronom

Transport 160 150

Förel. Övn. Transport 160 150 Högre trädgårdskursen: nationalekonomi och handelslära tillsammans med agronomkursen bokföring 80 Övn., fördelade på två år 40 Högre mejerikursen: nationalekonomi tillsammans med agronomkursen handelslära 20 20 bokföring 70 Lägre mejerikursen: handelslära A__1_5_iii_ii_ i _____ Summa 195 280 Speciallärare i husdjwrens hälso och sjukvârdslära: Agronomkursen 30 15 Speciallärare i skogshushøillning: Agronomkursen 60 4 dagar Speciallärare i rättslära: Agronomkursen 60 30 . . . . . . . . . . . . . Högre mejerikursen } deltaga i lämpliga delar . . . Högre trädgårdskursen av agronomundervisningen . . . . . .

Vid trädgårdsavdelningen. 1v’iiresta°ndaren för lägre trädgårdsskolan; huvudläraren i ekonomisk trädgårdsodling: Högre trädgårdskursen: förel. övn. trädgårdsskötselns historia 25 växtsystematik och ekonomisk

Lägre trädgårdskursen: växtsystematik och ekonomisk växtkunskap 100 10 fruktodling 60 MMWW i Summa 260 55 Leder föredragsövningar i båda avdelningarna. Är föreståndare för den lägre trädgårdsskolan och trädgårdsrörelsen. Ordinarie ämneslärare i blomsterodling m. Högre trädgårdskursen: förel. övn. blomsterodling och bindekonst 70 90 fördelade på två år 35 45 Lägre trädgårdskursen:

Förestår växthusen.

Förel. Övn. Ordinarie ämneslärare i köksváixtodlirbg m. m.‘:

Högre trädgårdskursen: förel. övn. köksväxtodling och blomsterodling på kalljord 45 35 fördelade på två år 25 15 . . . . . . . . Lägre trädgårdskursen:

blomsterodling på kalljord 40 . . . . . . . . . . . . . . . . i Summa 165 25 Förestår köksväxtodlingen och blomsterodlingen på kalljord.

Ordinarie ämneslärare i plantskoleskötsel m. m.:

Högre trädgårdskursen: förel. övn. ;Jlantskoleskötsel 30 10 . . . . . . . fruktodling 25 . . . . . . . Iiifiji 30 35 fördelade på två år 15 20 Lägre trädgårdskursen: trädgårdsanläggning och ritning. 25 125 . . . . . . . . . . . . .

plantskoleskötsel 60 45 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Agronomkursen: trädgårdsskötsel 10 20

Summa 170 210 Förestår plantskolorna.

Ledaren av féirsiflcsverksamheten med köksväxter vid Alnarps trädgårdar:

Högre trädgårdskursen: förel. övn. ärftlighetslära och växtförädling 30 30 . fröodling och fröbehandling 10 10 . . försöksteknik 15 . . . . . . . . 55 50 fördelade på två år 30 25 Lägre trädgårdskursen: fröodling och sortförâidling. .‘27Qfiiiii57 . . . . . . . . . .i7.i7i.i.A7:AV. Summa 50 30 Speciallärare i trädgârdsanläggningskonst:

Högre trädgårdskursen: förel. övn. trädgårdsanläggningens teori .100 150 . trädgårdsanläggningens tekniki. 40 20

140 170 fördelade på två år 70 85 :Speciallärare i biskätsel:

Lägre trädgårdskursen 10 . . . . . . . . . . . . . . . . . . Speciallärare i konservering etc.:

Högre trädgårdskursen, 10 förel., 25 övn., fördelade på två år 5 15 . Lägre trädgârdskursen. 15 30 . . . . . . . . . . . . . . . . . . Summa 20 45

Förel. Övn. Assistenten i jordbrukslära och kulturteknilv: I

Lägre trädgårdskursen: fältmätning och ritning 25 12

Lärare i svenska språket, viils.7r7iv7Ling och räkning:

Lägre trådgårdskursen

. Kamrerare och kassör vid undervisningsanstalten undervisai bokföring i den lägre mejerikursen och den lägre trädgårds-

kursen.

Sedan år 1863 är till Alnarp förlagd hovbeslagsskola. Denna hade länge Hovbeslags- en skolan. till ändamål att utbilda såväl militära civila hovslagare. Under senare som åren hava emellertid kurser anordnats endast för civila hovslagare. Vid hovbeslagsskolan plåga årligen hållas två eller tre kurser, vardera omfattande en tid ungefär tre månader. Det sammanlagda antalet elever, årligen åtav som njuta undervisning vid skolan. plågar uppgå till 20 å 30. Styrelsen för hovbeslagsskolan utgöres styrelsen för lantbruks- och mejeav riinstitutet vid Alnarp. Professorn i håstskötsel samt husdjurens hålso- och sjukvårdslåra vid Alnarps lantbruksinstitut år förste lärare vid hovbeslags-

skolan saint har att under vederbörande styrelses och rektors inseende utöva ledningen skolan och närmaste tillsyn över dess lärjungar. Teoretisk unav dervisning vid hovbeslagsskolan meddelas vidare laboratorn i anatomi och av fysiologi vid institutet vid hovbeslagsskolan anställd instruktionssamt av en smed. De praktiska övningarna i hovbeslag ledas förberörde instruktionsav smed med biträde av en verkgesäll. För hovbeslagsskolan finnes uppförd särskild undervisningsbyggnad, inne-

hållande jämväl bostadsrum åt eleverna vid skolan. Elevavgifter utgå med belopp, ungefär motsvara utgifterna för kosthåll. Statsanslag till skolan som utgår för närvarande med 5 400 kronor året. om

För gällande stadgar äro utfärdade den 3 juni 1904 nr

38, sid. 29 hovbeslagsskolan

. Enligt de sakkunnigas uppfattning bör verksamheten vid hovbeslagsskolan vid Alnarp även i fortsättningen upprätthållas. Emellertid innebär de sakkunnigas förslag rörande anordnande högre lantbruksundervisning vid Alav att vissa förändringar i hovbeslagsskolans organisation bliva nödvändiga. narp, Sålunda skulle efter argronomunrlervisningens omorganisation vid Alnarp icke

finnas särskilda fast anställda lärare vare sig i håstskötsel samt husdjurens hålso- och sjukvårdslära, eller i husdjurens anatomi och fysiologi. Det torde sålunda bliva nödvändigt att vidtaga särskilda anordningar för tillgodoseende

av lårarbehovet vid hovbeslagsskolan. Enligt de sakkunnigas mening bör den undervisning vid hovbeslagsskolan,

som hittills bestritts förenämnda två fast anställda lärare vid lantbruksinav stitutet, i framtid till huvudsaklig del uppdragas åt veterinårutbildad speen ciallårare. Möjligen kan mindre del ifrågavarande undervisning lampen av ligen bestridas lektorn i liusdjurslåra vid lantbruksinstitutet. Denne synes av även böra under institutsstyrelsens och institutets rektors inseende utöva den närmaste ledningen hovbeslagsskolan. av Under övergångsperiod torde emellertid skål, anföras i kap. XVI, en av som kunna räknas med, att rådande förhållanden beträffande undervisningens nu anordnande vid hovbeslagsskolan skola bliva i stort sett oförändrade. På grund

härav torde i förevarande avseende tillsvidare ingen åtgärd behöva vid annan tagas än att vid utfärdande fullmakt för lektorn i husdjurslära hänsyn taav till vad ovan föreslagits. ges -

Vid den till Ultuna förlagda anstalten för högre lantbruksundervisning, åt Lantbrukshögskolan. vilken anstalt lämpligen torde böra givas benämningen Lantbrukshögskolaørz, bör verksamheten enligt de sakkunnigas förmenande i anslutning till vad i det föregående anförts ordnad enligt i huvudsak följande grunder. vara

Lantbrukshögskolan bör hava till uppgift att meddela undervisning i lant- Uppgift. bruksvetenskap samt inom området för sin verksamhet främja dess utveckling.

Högskolan bör lyda direkt under Kungl. Maj och ärenden rörande den- Ledning. böra handläggas i jordbruksdepartementet. Inspektionsmyndighet bör samma utövas chefen för lantbruksstyrelsen. av högskolans angelägenheter bör tillkomma styrelse, lärarkol- Ledningen av legium och rektor.

Högskolans styrelse, tillsättes för tre år i sänder, bör utgöras av två Styrelse. som Kungl. Maj utsedda ledamöter, därav ordförande, ledamot utsedd utav en en det större akademiska konsistoriet vid universitetet i Uppsala, ledamot av en utsedd styrelsen för centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksomav rådet på förslag dess nämnd, ledamot utsedd högskolans lärarkolav en av legium samt högskolans rektor eller dennes vikarie. Styrelsenl bör åligga, bland annat, att hava uppsikt över undervisningen och ekonomien vid högskolan samt övervaka stadgarnas för högskolan noggranna efterlevnad; att vid högskolan handhava den högsta disciplinära myndigheten; att tillsätta och entlediga speciallärare, docenter och assistenter ävensom tjänstemän, kvinnligt biträde samt vaktmästare och med dessa likställda befattningshavare enligt stat; att granska uppgjorda förslag till läroplaner, undervisningsprogram och

ordningsstadgar samt fastställa dessa; att vid besättande professorsbefattning vidtaga de åtgärder, som i motav svarande fall vid universitetet ankomma på universitetskanslern; samt att, då tjänstetiden för rektor utgår eller rektorsämbetet eljest blir ledigt, efter lärarkollegiets hörande till Kungl. Maj:t avgiva förslag till befattningens återbesättande. . Styrelsen bör sammanträda på ordförandens kallelse, så ofta förekommande

ärenden det fordra.

1 De sakkunniga förutsätta, att högskolans styrelse jämväl får till uppgift att såsom nu är fallet med styrelsen för lantbruksinstitutet vid Ultuna utöva ledningen av verksamhetenvid — Ultuna egendom ävensom att utgöra styrelse för den till Ultuna förlagda lantbrnksskolan. De sakkunniga hava emellertid icke funnit anledning att i detta sammanhangangiva de ytterligare äligganden för styrelsen, som det sålunda utvidgade uppdraget medför.

Lärarkolle- Lärarkollegiet, i vilket rektor för ordet, bör utgöras högskolans profesav gium. Annan lärare, självständigt meddelar undervisning vid högskolan, sorer. som bör äga säte och stämma i lärarkollegiet vid behandling de frågor, beav som röra något av de utav honom företrädda läroämnena eller undervisningen däruti. Vid visst tillfälle, såsom vid återbesättande ledigbliven lärarbefattning av vid högskolan eller bedömande utav studerande vid högskolan avlagt lärav domsprov, bör kollegiet äga med sig adjungera ledamot, vilken i den omfattning, betingas ändamålet med adjungerandet, äger deltaga i kollegiets som av överläggningar och beslut. Lärarkollegiet bör hava till åliggande, bland annat, att hava vård över högskolans vetenskapliga angelägenheter; att vid besättande av professorsbefattning vidtaga de åtgärder, i motsom

svarande fall vid universitet ankomma på fakultet sektion och det större

akademiska konsistoriet; att till styrelsen avgiva förslag angående anställande speciallärare, doav center, assistenter, bibliotekarie och kamrerare; att uppgöra förslag till ordningsstadgar, läroplan och undervisningsprogram för högskolan ävensom hos styrelsen väcka förslag rörande undervisningen och övriga högskolan tillhörande angelägenheter; att pröva och avgöra inkomna inträdesansökningar till högskolan samt bestämma, vilka studerande skola godkännas i ämbets-, kandidat- och licentiatexamina; att förordna amanuenser; samt att utdela stipendier, där annorlunda särskilt är förordnat. Lärarkollegiet bör sammanträda på rektors kallelse, då så påfordras, under terminerna dock minst en gång i månaden.

Kungl. Maj förordnar, sedan styrelsen efter lärarkollegiets hörande Rektor. avgivit förslag, av högskolans professorer att rektor för tid tre år. en vara en av Avgående rektor bör kunna till befattningen ånyo föreslås. Rektor må, på därom gjord framställning, kunna frikallas från skyldigheten att bestrida viss del den till hans professorsbefattning hörande undervisning och examinaav tion. Rektor bör utöva den närmaste vården och tillsynen över allt vad högskolan rörer. Särskilt bör det ankomma på honom, bland annat, att vaka över undervisningens gång och tillse, att lärare, tjänstemän och övriga befattningshavare noggrant uppfylla sina åligganden samt att god ordning upprätthålles vid högskolan;

att hava över högskolans såväl fasta som lösa egendom; samt

att tillse, att de studerande varda inskrivna i högskolans matrikel.

Lärare. Vid högskolan böra finnas tio professorsbefattningar, nämligen en i lantbrukskemi, en i lantbruksbotanik,

i marklära, en i allmän jordbrukslära, en i växtodlingslära, en i kulturteknik, en i husdjurens anatomi och fysiologi, en i husdjurens avels- och raslära, en i husdjurens utfodring och skötsel samt en i lantbruksekonomi med handelslära. en För den undervisning, icke lämpligen kan bestridas högskolans som av professorer, bör anställas ett erforderligt antal speciallärare, varjämte i den utsträckning, högskolans uppgift därigenom främjas, olika utomstående vetenskapsidkare och tjänstemän må kunna anmodas att vid högskolan utom undervisningsplanen hålla enstaka eller serier av föredrag rörande nyare erfarenheter och rön från deras speciella verksamhetsområde. Såsom biträden vid undervisningen böra vidare vid högskolan finnas anställda fyra assistenter, nämligen i allmän jordbrukslära, i växtodlingsen en lära, i kulturteknik och i husdjurens utfodring och skötsel, samt fyra en en amanuenser, nämligen en i lantbrukskemi, i lantbruksbotanik, i husdjuen en rens anatomi och fysiologi samt i husdjurens avels- och raslära. Däruten över bör i den omfattning, lärarkollegiet finner ändamålsenligt, kunna anställas oavlönade extra amanuenser. Slutligen böra vid högskolan kunna förordnas docenter i den utsträckning styrelsen finner lämpligt. För nämnda docenter böra fem docentstipendier stå till förfogande. Av dessa stipendier böra tre företrädesvis de fem avse s. k. huvudämnena. Det bör åligga förvaltaren vid Ultuna egendom att enligt styrelsens bestämmande för de studerande redogöra för anordningarna och driften vid egendomen, därvid i den omfattning så befinnes ändamålsenligt redogörelsen bör kompletteras med demonstrationer. Professor utnämnes medelst fullmakt Kungl. Maj :t. av Vid bedömande sökandes skicklighet till professorsbefattning hänav synes syn böra tagas i första rummet till graden ådagalagd vetenskaplig skickav lighet inom det ämnesområde, professorsbefattningen omfattar, och i andra rummet till ådagalagd förmåga att meddela vetenskaplig undervisning. Innefattar professorsbefattningen tillämpat undervisningsämne, må avseende därjämte fästas vid den förutsättning för tjänstens skötande, sökande må som hava förvärvat genom föregående praktisk verksamhet. Vid tillsättande professorsbefattning vid högskolan bör i tillämpliga deav lar förfaras på enahanda sätt, enligt statuterna för universiteten i Uppsom sala och Lund tillämpas vid tillsättande professorsbefattning vid nämnda av universitet.

De studerande vid högskolan böra Vara: Studerande.

a ordinarie studerande, vilka följa undervisningen till den omfattning, som

erfordras för att efter fullbordad lärokurs få avlägga examen;

b specialstuderande, vilka följa undervisningen i ett eller flera läroämnen

efter eget val med rätt att över sina kunskaper i dessa ämnen erhålla betyg. För inträde ordinarie studerande böra följande fordringar vara uppsom ställda:

a teoretiska förkunskaper: avlagd studentexamen med minst betyget god-

känd, erhållet i eller vid komplettering till denna, i modersmålet, tyexamen ska, engelska, geografi, matematik, biologi fysik och kemi, därav sistnämnda ämne å reallinjen och övriga ämnen å latinlinjen B; dock att även den, som icke avlagt studentexamen, må kunna vinna inträde såsom studerande därest han i viss föreskriven ordning styrker sig äga nödiga förutsättningar att bedriva studier vid högskolan;

b praktiska förkunskaper: i regel två års väl vitsordad jordbrukspraktik,

dock med godkända vitsord genomgången ettårig eller tvåårig kurs vid att en lantbruksskola, för vilken Kungl. Maj fastställt reglemente, bör få jämställas med lika lång jordbrukspraktik. Inträdessökande, avlagt icke studentexamen, bör som agronomexamen men i viss föreskriven ordning styrka sig äga erforderliga kunskaper i modersmålet,

tyska, engelska, matematik, biologi, fysik och kemi. De sakkunniga hava å sid.

83 föreslagit sådan anordning vid agronomkurs, att vid eller i anslutning till denna möjlighet beredes studerande att inhämta i förevarande avseende nödvändiga ytterligare kunskaper. På därom gjord framställning bör lårarkollegiet vid agronomkursen utfärda intyg rörande här avsedd elevs lämplighet för bedrivande högre lantbruksstudier. av Vid lantbrukshögskolan böra årligen omkring 30 studerande kunna vinna inträde. Skulle ett större antal till inträde vid högskolan kompetenta sökande anmäla sig, med hänsyn till utrymme och lärarkrafter kan mottagas, bör lärarän som kollegiet äga bestämma, vilka de sökande, såsom varande därtill mest förav tjänta, böra vinna inträde, och bör hänsyn därvid tagas, förutom till ådagalagda kunskaper uti de för undervisningen vid högskolan grundläggande ämäven till förebragta betyg över föregående teoretisk utbildning i lantnena, bruksämnen, varjämte nödig hänsyn jämväl bör tagas till omfattande en mera och värdefull praktisk utbildning på jordbrukets område. De studerande böra erhålla avgiftsfri undervisning; dock bör styrelsen äga att På lårarkollegiets förslag bestämma, huruvida och i vad mån avgift skall av de studerande erläggas för dem vid laborationer och andra övningar förav brukad undervisningsnimzeriel. Varje studerande bör skyldig inträda i den studentkår, bör bildas vara som vid högskolan, och att under hela den tid, han är studerande vid högskolan, tillhöra denna kår. Lantbrukshögskolans studentkår, bör stå under inseende inspektor, som av en bör hava till uppgift att sammansluta de studerande vid högskolan för att främja lantbruksvetenskapernas studium samt bland medlemmarna alstra och vidmakthålla en god kamratanda. Studentkårens stadgar böra vara fastställda av högskolans styrelse.

Stipendium statsmedel bör lärarkollegiet efter prövning kunna tillav av delas behövande studerande, åtnjutit undervisning vid högskolan och därsom under ådagalagt flit, skicklighet och ett berömligt uppförande. Stipendium, vilket bör utdelas för ett år i sänder, bör kunna än ett år i följd tilldelas mer samma studerande.

Undervisningen vid högskolan bör meddelas föreläsningar, propedeu- Undervisningenom tiska kurser, demonstrationer och olika slag övningar samt exkursioner till gen. av olika platser, varest de studerande kunna göra för sin utbildning värdefulla iakttagelser. För undervisningen bör till Ultuna hörande jordbruk i stor utsträckning utnyttjas. Rörande de närmare bestämmelserna för undervisningens anordnande bör i huvudsak gälla vad i det föregående anförts rörande huvudlinjerna för undervisningens anordnande vid lantbrukshögskola, organiserad enligt huvuden alternativ A sid. 48-68. Undervisningsåret vid högskolan bör räknas från den 1 juli samt omfatta två terminer, nämligen hösttermin och vårtermin. Undervisningen bör en en inställas under högst tio veckor varje år; dock att övningar i viss utsträckning böra kunna förläggas jämväl till nämnda ferietid. Undervisningen för nyinträdande studerande vid högskolan bör taga sin början den 1 november. En vid högskolan anställd lärare bör åligga V att i sina uppehålla var ämnen undervisningen i enlighet med de instruktioner och den undervisningsplan, som styrelsen på därom lärarkollegiet avgivet förslag fastställt. Styrelsen bör av äga bestämma den omfattning, i vilken lärare skall skyldig meden var vara dela undervisning. Varje lärare, meddelar självständig undervisning, bör åligga prövningssom skyldighet i de ämnen, i vilka han undervisat. Föreläsningarna vid högskolan böra offentliga. vara

Vid högskolan bör anordnas undervisning för agronomisk ämbetsexamen. Kurser, Dessutom böra vid högskolan kunna bedrivas studier, ledande till agronomie studielinj er m. m. kandidat- och licentiatexamina. Undervisningen för ämbetsexamen bör hava till närmaste uppgift att meddela erforderlig teoretisk lantbruksutbildning åt lantbrukslärare, konsulenter och tjänstemän inom lantbruksförvaltningen samt med dem likställda befattningshavare. Nämnda undervisning bör vidare lämpad att tjäna såsom vara grund för fortsatta vetenskapliga studier för licentiatexamen. Undervisningen bör emellertid även kunna utnyttjas sådana blivande yrkesmän vid det av större jordbruket, vilka önska erhålla grundligare teoretisk utbildning i en sitt yrke. Undervisning för ämbetsexamen bör närmast anordnas på tre studielinjer, nämligen jordbrukslinjen, husdjurslinjen och den ekonomiska linjen. Undervisningen bör så planeras, att ämbetsexamen regel kan avläggas inom tre som år.

Examina. Beträffande de examina och böra kunna avläggas vid högskolan, prov, som hava de sakkunniga i det föregående uppgjort förslag till huvudgrunder sid. 57 62 samt 65-67. För möjliggörande att studerande utan längre dröjsav mål kan avlägga examen vid högskolan, böra under tcrminerna flera examenssammanträden hållas.

Bibliotek och Biblioteket bör hållas tillgängligt för studier och utlämning boklån av ~ samlingar. under såväl terminer ferier å tider lärarkollegiet bestämmer. som - som Högskolans övriga samlingar och institutioner böra vårdas och förvaltas av särskilda föreståndare, och utövas sådan befattning professor i den vetenav skapsgren, till vilken samlingen eller institutionen närmast hör. För samling eller institution, tillhör professor företrädd vetenskapsgren, bör som av styrelsen, efter förslag lärarkollegiet, bland högskolans lärare utse föreav ståndare. Samlingarna böra, så vitt med ordning och nödig säkerhet är förenligt, på vissa tider hållas tillgängliga för högskolans lärare och studerande samt andra vetenskapsidkare.

Vid lantbrukshögskolan bör, därest så lämpligt, enligt de sakkun- Utbildning av anses lantbruks- tillfälle kunna nigas uppfattning beredas blivande lantbruksingenjörer att ingenjörer. inhämta erforderliga kunskaper i agronomiska ämnen. Däremot skäl, synes av som i kap. XIII blivit anförda, anledning icke förefinnas att till lantbrukshögskolan förlägga den för ifrågavarande utbildning erforderliga undervisningen i rent tekniska ämnen liksom heller motsvarande undervisning i rättslära. Undervisningen för lantbruksingenjörsaspiranter i lantbruksämnen bör den omfattning, i det föregående angivits med vara av som avseende på huvudalternativ A sid. 233 och 234. Enär det är avsett, att ifrågavarande studerande skola i erforderlig utsträckning följa den ordinarie undervisningen för agronomisk ämbetsexamen och särskilda kurser sålunda i regel icke torde behöva anordnas för dem, kunna de särskilda kostnaderna för högskolan för handhavandet lantbruksingenjörernas av agronomiska utbildning väntas bliva skäligen obetydliga.

Vad därefter angår utbildningen lantmätare, hava de sakkunniga i det Utbildning av av lantmätare. föregående sökt utreda förutsättningarna för lantmäteriundervisningens anslut-

ning till lantbrukshögskolan kap. XIV. Av nämnda utredning torde hava framgått, att tillräckliga skäl saknas för att förlägga lantmäteriutbildningen i dess helhet till lantbrukshögskolan. För den händelse den i lantmäteriutbildningen ingående kursen för kulturteknisk även i fortsättningen examen anses böra utgöra avgränsad del berörda utbildning, torde emellertid möjlighet en av förefinnas att för denna kurs i viss utsträckning taga vid lantbrukshögskolan anställda lärare i anspråk, kursen böra förläggas till högskolan. Av om anses förberörda utredning framgår, i vilken omfattning ifrågavarande lärare skulle kunna utnyttjas för lantmäteriundervisningen ävensom i vad mån kostnads-

besparing för denna därigenom kunde vinnas. Samtidigt har emellertid även framhållits, att vissa olägenheter med avseende på lantmäteriutbildningen otvi-

velaktigt måste bliva förbundna med dylik anknytning till lantbrukshögskolan.

Över huvud taget vill det de sakkunniga, övervägande skäl talade synas som om emot förläggningen viss del ifrågavarande utbildning till

av av lantbruks-

högskolan.

Behovet lokaler för lantbrukshögskolan bör beräknas i huvudsaklig Kgstnade av över-

Äfâklâfåâ

ensstämmelse med den förteckning, i det föregående intagits sid. 132som 138. De nuvarande vid Ultuna lantbruksinstitut i fråga lokal- skolan resurserna om utrymmen böra tagas i anspråk på i stort sett det sätt, de sakkunniga å sid. Byggnads- 140 och 141 föreslagit. Återstående behov lokaler kostnader av bör tillgodoses genom nybyggnader. För nybyggnadsarbeten och ändring redan förefintliga byggav nader vid Ultuna i samband med inrättandet lantbrukshögskola torde av en på grund av verkställda approximativa kostnadsberäkningar böra anvisas ett

anslag 1 009 600 kronor. av

För inredning och utrustning undervisningslokalerna bör i anslutning till

av gvfiia

de i kap. VI verkställda beräkningarna belopp 222 800 kronor ställas g ngfieff "a

av till förfogande.

Av de vid högskolan anställda lärarna böra professorerna hänföras till löne- Årliga lägst-

graden B 30. För speciallärarna bör undervisningsarvodet beräknas efter ett ,§,:§§’,,fffl

genomsnittligt pris 30 kronor reducerad undervisningstimme. Assistent av per bör åtnjuta ett årligt arvode 3 600 kronor och i regel av amanuens ett motsvarande arvode 1 200 kronor. Amanuensen i husdjurens avels- och raslära av bör emellertid åtnjuta ett årligt arvode 1 800 kronor. av Av övriga befattningshavare bör kanslibiträdet hänföras till lönegraden B

maskinisten till lönegraden B fyra vaktmästare till lönegraden B 7 och en vaktmästare till lönegraden B

Med avseende på lärares och övriga. befattningshavares ställning och avlö-

ningsförhållanden bör i övrigt gälla vad förut anförts därom i kap. VIII. De

årliga kostnaderna för lärare fl. böra sålunda i överensstämmelse med den m. å sid. 168 och 169 införda sammanställningen beräknas till sammanlagt ett belopp 187 234 kronor. av

Övriga årliga kostnader för verksamheten vid lantbrukshögskolan böra iövriga årliga anslutning till de å sid. 17 3—177 verkställda beräkningarna anslås till kostnader 154 000 kronor.

I överensstämmelse med vad i det föregående angivits sid. 185, bör Hyresinkomslutligen kunna räknas med inkomster för högskolan hyresavgifter stef av m. m. till ett sammanlagt belopp 18 250 kronor årligen. av

Alnarps De i det föregående omförinåtlda, till Alnarp förlagda undervisningsanstallantbruks—, organisatoriskt hänseende bilda enhet, terna lämpligen böra i en som mejeri- och synas trädgårds- bör benämnas Alnarps Zantbruks-, wuejcrzl och trizidgcirdsinstitut. institut.

Ändamål. Institutet bör hava till ändanrål att meddela på vetenskaplig forskning en grundad undervisning inom området för sin verksamhet.

Fackavdelnin- Institutet bör omfatta följande fackavdelningar: gar. för lantbruksundervisning, en för mejeriundervisning, en för trädgårdsundervisning. en Lantbruksundervisningen vid institutet bör anordnas i form av en agronomkurs med ändamål att lämna den för utövande ett rationellt jordbruk erav forderliga teoretiska grundvalen. Mejeriundervisningen bör omfatta dels högre kurs, närmast avsedd för en utbildning mejerikonsulenter och andra tjänstemän på mejeriområdet, och av dels lägre kurs, avsedd att såväl teoretisk undervisning praktisk en genom som övning utbilda mejerister. Trädgårdsundervisningen bör ävenledes omfatta såväl högre lägre en som en kurs. Den högre trädgårdskursen bör hava till ändamål att lämna den för trädgårdslärare och andra tjänstemän på trädgårdsområdet erforderliga teoretiska fackutbildningen; den lägre trädgårdskursen återigen bör hava till ändamål att för utbildning yrkesmän inom trädgårdsnäringen meddela underav visning grunderna för trädgårdsskötsel samt övning och färdighet i trädom gårdsarbetens utförande, ordnande och ledning.

Ledning. Institutet bör liksom är fallet beträffande de båda lantbruksinstituten — nu stå under överinseende lantbruksstyrelsen. — av Ledningen institutets angelägenheter bör tillkomma styrelsen, lärarkolleav giet, avdelningskollegierna och rektor.

Styrelse. Institutets styrelse bör utgöras fem utav Kungl. Maj för tid av tre av en år förordnade ledamöter, därav ordförande, samt institutets rektor eller denen nes vikarie. Styrelsenl bör åligga, bland annat, att hava högsta uppsikten över undervisningen och ekonomien vid institutet samt övervaka stadgarnas efterlevnad; noggranna att utfärda nödiga instruktioner och ordningsstadgar; att handhava den högsta disciplinära myndigheten vid institutet; att granska uppgjorda förslag till läroplaner och undervisningsprogram;

1 De sakkunniga förutsätta, att institutets styrelse jämväl får till uppgift att såsom nu är — fallet med styrelsen för lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp —— utöva ledningen av verksamheten vid Alnarps egendom, mejeri och trädgårdar, ävensom att utgöra styrelse för de till Alnarp förlagda lantbruks- och hovbeslagsskolorna. De sakkunniga hava emellertid icke funnit anledning att i detta sammanhang angiva de ytterligare åliggandenför styrelsen, som det sålunda utvidgade uppdraget medför.

att tillsätta och entlediga speciallärare, ordinarie ämneslärare för trädgårdsundervisningen, assistenter, tjänstemän samt vaktmästare och med dem likställda befattningshavare; att antaga elever vid de olika kurserna; I att på förslag lärarkollegiet utdela stipendier, där annorlunda särskilt av är förordnat; att vidtaga åtgärder för tillsättande professors- och lektorsbefattning; av att efter lärarkollegiets hörande till Kungl. Maj avgiva förslag till rektorsbefattningens tillsättande. Styrelsen bör sammanträda på ordförandens kallelse, så ofta förekommande ärenden det fordra.

Lärarkollegiet, i vilket rektor för ordet, bör utgöras av institutets professo- Lärarkollelektorer huvudlärare vid trädgårdsundervisningen. Annan lärare, gium. rer och samt självständigt meddelar undervisning vid institutet, bör äga säte och stämma som i lärarkollegiet vid behandling de frågor, omedelbart beröra något av av som de utav honom företrädda ämnena eller undervisningen däruti. Lärarkollegiet bör hava till åliggande, bland annat, att hava inseende och vård över de angelägenheter, som beröra själva undervisningen, att årligen uppgöra och till styrelsen för godkännande anmäla läroplan och undervisningsprogram, att i förekommande fall avgöra, vilka elever uti vederbörande kurs första årsavdelning, på grund visade insikter, böra erhålla tillträde till andra av årsavdelningen kurs; av samma att bestämma, vilka studerande vid de olika kurserna skola godkännas i avgångsexamen från vederbörande kurs; att avgiva de utlåtanden och meddela de upplysningar, som av styrelsen infordras; att i allmänhet avgiva förslag i ärenden, skola avgöras styrelsen. som av Lärarkollegiet bör sammanträda på rektors kallelse, då så påfordras, under terminerna dock minst gång i månaden. en

Med hänsyn till de särskilda undervisningskursernas olika syfte böra samt- Avdelningsliga vid instiutet anställda ordinarie lärare och speciallärare fördelade kollegier. vara på tre avdelningskollegier, nämligen: ett för lantbruksavdelningen, ett för mejeriavdelningen, ett för trädgårdsavdelningen. Lärarnas fördelning på de olika avdelningskolleg-ierna bestämmes, för professur och lektorat samt befattning såsom huvudlärare vid trädgårdsundervisningen institutets stadgar och för speciallärarbefattning, efter förslag genom av lärarkollegiet, styrelsen. av Avdelningskollegium bör samarbete mellan medlemmarna verka för genom avdelningens tidsenliga utveckling.

Avdelningskollegiet bör hava att till lärarkollegiet avgiva yttranden och förslag bland annat, följande, vederbörande avdelningskollegium rörande ärenden:

a ansökningar rörande inträde såsom ordinarie elever och specialelever;

b frågor, avseende undervisningens planläggning och anordnande inom

vederbörande avdelning;

e stipendier och reseunderstöd för elever;

d anskaffande undcrvisningsmateriel för avdelningen;

av m. m.

e frågor, som av rektor eller lärarkollegiet hänskjutas till avdelningskolle-

giet. Såsom ordförande i avdelningskollegiet bör vid trädgårdsavdelningen huvudläraren i ekonomisk trädgårdsodling fungera. Vid lantbruks- och mejeriavdelningarna bör ordförande i avdelningskollegiet väljas vederbörande kolleav gium bland de till kollegiet hörande huvudlärarna. Ordförande i avdelningskollegium bör samtidigt fackavdelningsförestånvara dare. Denne bör åligga, bland annat, att gå de studerande inom fackavdelningen tillhanda med råd och upplysningar angående deras studier.

Rektor. Kungl. Maj förordnar, sedan styrelsen avgivit förslag, för tre år i sänder en av institutets huvudlärare att rektor vid institutet. vara Rektor må, på därom gjord framställning, styrelsen kunna erhålla viss av

minskning av sin undervisningsskyldighet.

Rektor bör åligga, bland annat, att vaka över undervisningens gång samt tillse, att lärare, tjänstemän och övriga befattningshavare uppfylla sina åligganden samt att god ordning upprätthålles vid institutet; att tillse, att eleverna varda inskrivna i institutets matrikel; att hava tillsyn över institutets såväl fasta lösa egendom; som att tillse, att anslag användas för sina rätta ändamål.

Lärare. Professorer, lektorer och huvudlärare vid trädgårdsundervisningen utnämnas medelst fullmakt Kungl. Maj:t. Övriga lärare och assistenter förordnas av av styrelsen. Vid institutet bör undervisning meddelas följande ordinarie lärare, av nämligen: 1 vid mejeriavdelningen: en professor i mejerilära och mejeriekonomi, i mejerikemi och mejeribakteriologi,

2 vid lantbruksavdelningen: en lektor i botanik och zoologi, i kemi och marklära,

i jordbrukslära och kulturteknik,

i redskapslära och fysik,

en lektor i husbyggnadslära, i husdjurslära, D i lantbruksekonomi. j 3 vid trädgårdsavdelningen: huvudlärare i ekonomisk trädgårdsodling, en ämneslärare i blomsterodling m. m., i köksväxtodling m. m., i plantskoleskötsel m. m. . Därjämte bör viss undervisning meddelas följande till institutet knutna av befattningshavare, nämligen: 1 föreståndaren för mejerimaskinprovningarna i maskinlära samt i värav me- och kylteknik, 2 av ledaren försöksverksamheten med köksväxter vid Alnarps trädgårav dar i ärftlighetslära och växtförädling, fröodling och fröbehandling samt försöksteknik, 3 kamrerare och kassör vid institutet i bokföring. av Det bör vidare åligga förvaltaren vid Alnarps egendom att enligt styrelsens bestämmande för eleverna vid agronomkursen redogöra för anordningarna vid egendomen och dess skötsel, därvid demonstrationer i lämplig utsträckning böra komma till användning. För bestridande ,den del undervisningen vid de olika kurserna, vilken av av icke lämpligen kan åläggas förenämnda lärare, anställes erforderligt antal speciallärare. Såsom biträden vid undervisningen böra finnas anställda två assistenter, nämligen i jordbrukslära och kulturteknik samt i mejerilära och mejerien en ekonomi. Vid upprättande av förslag till professorsbefattning torde liknande bestämmelser, föreslagits för lantbrukshögskolan, lämpligen böra tillämpas. som ovan Sakkunniga för bedömande skickligheten hos sökande till professorsbefattav ning styrelsen efter förslag vederbörande avdelningskollegium. För utses av av bedömande skickligheten hos sökande till lektorsbefattning eller befattning av såsom huvudlärare vid trådgårdsundervisningen bör styrelsen äga att efter lärarkollegiets hörande tillkalla eller flera sakkunniga. en

Vid institutet böra finnas platser för följande antal ordinarie elever:

Elever. vid agronomkursen 60 elever högre mejerikursen 10 . . . . . . . . . . . . trädgårdskursen 10 . . . . . . . . . Specialelever böra i mån utrymme kunna mottagas vid institutets olika av avdelningar och kurser.

1 För de till institutet förlagda lägre utbildningskurserna i mejerihantering och trädgärdsskötsel torde beträffande elevantal, inträdesfordringar m. m. ävensom undervisningens omfattning och planläggning nn gällande bestämmelser även i fortsättningen i allt väsentligt böra vara gällande. För den lägre mejerikursen innefattas ifrågavarande bestämmelser i stadgarna den 20 juni 1918 nr 406 för lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp samt för den lägre trädgårdskursen i reglementet den 31 december 1924 nr 551 för vissa med statsmedel understödda trädgärdsskolor.

För vinnande inträde såsom ordinarie elev vid institutet bör fordras: av

l Beträffande agronomkursen:

a en uppnådd :ålder av minst 18 år;

b kunskaper motsvarande realskoleexamen med minst betyget godkänd i

modersmålet, tyska, geografi, matematik och naturlära; därest nämnda förkunskaper icke vitsordats avlagd realskoleexamen eller minst likvärgenom annan dig examen, böra de få styrkas även på annat sätt;

c två års god jordbrukspraktik, dock att en med godkända vitsord genom-

gången ettårig eller tvåårig kurs vid lantbruksskola, för vilken Kungl. Maj fastställt reglemente, bör få jämställas med lika lång jordbrukspraktik. 2 Beträffande den högre mejerikursen:

a avlagd studentexamen med minst betyget godkänd, erhållet i examen

eller vid komplettering till denna, i modersmålet, tyska, engelska, geografi, matematik, fysik och kemi, sistnämnda ämne å reallinjen och övriga ämnen å latinlinjen B, eller fullständig examen från tekniskt gymnasium med minst betyget godkänd i anförda ämnen, erhållet i eller vid kompletteovan examen ring till denna; dock att även den, som icke avlagt någon nyssnämnda av examina, bör kunna vinna inträde såsom elev, därest han i viss föreskriven ordning styrker sig äga nödiga förutsättningar att bedriva studier vid kursen;

b i regel två års väl vitsordad, allsidig mejeripraktik, dock att en med

godkända vitsord genomgången kurs vid lägre mejeriskola bör få jämställas med lika lång mejeripraktik. 3 Beträffande den högre trädgårdskursen:

a kunskaper motsvarande realskoleexamen med minst betyget godkänd i

modersmålet, tyska, geografi, matematik och naturlära; därest nämnda förkunskaper icke vitsordats avlagd realskoleexamen eller minst genom annan likvärdig böra de få styrkas även på annat sätt; examen,

b genomgången tvåårig kurs vid statlig eller statsunderstödd lägre träd-

gårdsskola samt därefter minst ett års trädgårdspraktik, helst i utlandet; dock att även den, icke genomgått kurs angivet slag, bör kunna vinna som av nyss inträde såsom elev, dieirxasthan i viss föreskriven ordning styrker sig äga nödiga förutsättningar att bedriva studier vid kursen. i

Elev bör erhålla avgiftsfri undervisning; dock bör styrelsen äga att på lärarkollegiets förslag bestämma, huruvida och i vad mån avgift skall elev av erläggas för honom vid laborationer och andra övningar förbrukad underav visningsmateriel. Vid institutet bör internatsystemet tillämpas, så att ordinarie elev allsom män regel mot erläggande i särskild ordning fastställda avgifter under sin av vistelse vid institutet erhåller sund och tillräcklig kost, fri läkarvård och läkemedel, särskild sängplats samt, tillgång därtill finnes, särskilt med om rum enkla möbler, uppvärmning, lyse och städning. Elev bör icke utan giltigt skäl få utebliva från undervisning, tillhör som för honom fastställd läro- och timplan.

Varje elev bör skyldig inträda i den elevkår, som bör bildas vid instivara tutet gemensamt för agronomkursen, den högre mejerikursen samt den högre trädgårdskursen, samt att under hela den tid, han är elev vid institutet, tillhöra denna kår. Alnarps elevkår, bör stå under inseende inspektor, bör hava till som av en uppgift att sammansluta de studerande vid institutet för att främja studierna vid läroanstalten samt bland medlemmarna alstra och vidmakthålla god en kamratanda. Elevkårens stadgar böra fastställda institutets styrelse. vara av Stipendium statsmedel lärarkollegiets hörande kunav bör av styrelsen efter tilldelas behövande studerande, som åtnjutit undervisning vid institutet och na därunder ådagalagt flit, skicklighet och ett berömligt uppförande. Stipendium, vilket bör utdelas för ett år i sänder, bör kunna än ett år i följd tillmer delas samma elev.

Undervisningen vid institutet bör meddelas genom föreläsningar, lektioner, Undervisning

demonstrationer 00h olika slag övningar samt exkursioner. För undervis-Och åüânma

av ningen vid respektive avdelningar böra till Alnarp hörande lantbruk, mejeri och trädgårdar i stor utsträckning utnyttjas. Med avseende på undervisningens anordnande bör i stort sett gälla vad förut anförts beträffande de olika kurserna. Vid agronomkursen bör undervisningen sålunda anordnas i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder, som i det föregående angivits vid redogörelse för agronomkurs vid huvudalternativ A sid. 42-46, och undervisningen vid de högre kurserna för mejeri- och trädgårdsutbildning bör i stort sett ordnas på det sätt, som förut föreslagits, nämligen för den högre mejerikursen å sid. 195-197 och för den högre trädgårdskursen å sid. 211—213. Läsåret bör för samtliga avdelningar och kurser begynna den 1 november. Undervisningen bör inställas under högst tio veckor varje år, dock att övningar i viss utsträckning böra kunna förläggas jämväl till nämnda ferietid. Undervisningen bör vid samtliga kurser utom den lägre mejerikursen omfatta två år. Vid den lägre mejerikursen bör undervisningen omfatta ett år. Undervisningen bör ordnas så, att elever kunna antagas varje år. Vid nya den högre trädgårdskursen böra likväl elever tillsvidare antagas endast nya vartannat år. En vid institutet anställd lärare bör åligga att i sina ämnen uppehålla var ~ undervisningen i enlighet med de instruktioner och den undervisningsplan, som styrelsen på förslag av lärarkollegiet fastställt. Styrelsen bör äga bestämma den omfattning, i vilken en var lärare skall skyldig meddela undervisning. vara Varje lärare, som meddelar självständig undervisning, bör åligga prövningsskyldighet i de ämnen, i vilka han undervisat. För examinationen vid olika kurser hava de sakkunniga i det föregående angivit huvudgrunderna sid. 46, sid. 196-197 och sid. 214.

Biblioteket med undantag mindre handbibliotek bör gemensamt — av - vara Bibliotek och för de tre avdelningarna. Det bör på lärarkollegiet bestämda tider hållas samlingar av

tillgängligt för studier och utlämning boklån under såväl terminer av som ferier.

Institutets övriga samlingar och institutioner böra vårdas och förvaltas av särskilda föreståndare, och utövas sådan befattning huvudlärare i det underav visningsämne, till vilket samlingen eller institutionen närmast hör. För samling eller institution, tillhör huvudlärare företrätt undervisningsämne, som av bör styrelsen, efter förslag lärarkollegiet, bland institutets lärare utse föreav ståndare.

Samlingarna böra.. så vitt med ordning och nödig säkerhet är förenligt, på

vissa tider hållas tillgängliga för institutets lärare och elever.

Kostnader Kostnaderna för dle i det föregående motiverade byggnadsarbetena vid Alnför instituarps lantbruks-, mejieri- och trädgårdsinstitut böra beräknas till följande betet. lopp: Byggnadskostnader. 1 för lantbruksavdelningen se sid. 131-132 . . . 268 000: - 2 för mejeriavdelningen se sid. 198-199 . . 244 000: - 3 för trädgårdsavdelningen se sid. 215-218 212 900: . . -

Summa kronor 724900:

Ifrågavarande byggnadsarbeten kunna sålunda beräknas draga kostnad en av 724 900 kronor. Av nämnda belopp emellertid 83 000 kronor Alnarps avse egendom och lantbmksskola. För täckande sistnämnda kostnad torde av medel böra i ordning ställas till förfogande. På institutet kommer sålunda annan endast 641 900 kronor, vilket belopp bör utgå såsom särskilt anslag.

Övriga eii- Kostnaderna för inredning och utrustning olika av undervisningslokaler hava gångskostnade sakkunniga beräknats till följande belopp: der. av

1 för lantbruksavdelningen se sid. 155 10 000: 2 för mejeriavdelniingen se sid. 199 71 000:- . . . . 3 för trädgârdsavdelntingen se sid. 218-219 28 400:- .

Sumniå

kronor 109 400:

För ifrågavarande ändamål torde sålunda ett anslag 109 400 kronor av vara erforderligt.

Årliga kost- Av lärarna vid lantbruksinstitutet böra professorerna vid mejeriavdelningen nader för tillhöra lönegraden B 30, huvudläraren i ekonomisk trädgårdsodling förestånlärare m. fl. daren för trädgårdsskolzin lönegraden B 28 samt lektorerna vid lantbruks-

avdelningen lönegraden B 26. Ordinarie ämneslärare vid trädgårdsavdelningen

bör åtnjuta de löneförmåner, äro fastställda för ordinarie lärare vid vissa som

med statsmedel understödda trädgårdsskolor Sv. ffs. 551/1924. Av betjä-

ningen bör såväl eldlaren vaktmästarna hänföras till lönegraden B som Därest nuvarande föreståndaren för trädgårdsskolan efter övergången till

ny stat skulle komma i sämre löneställning än tidiga-re, förutsätta de sakkun-

niga, att han erhåller fyllnad i lönen i form personligt lönetillägg, att utgå av såsom särskilt anslag.

Avlöningsstaten torde lämpligen böra för de olika avdelninvara gemensam vid institutet. I överensstämmelse med vad anförts ävensom de i garna ovan det föregående angivna grunderna för beräkning arvoden åt olika lärare av och andra befattningshavare bör avlöningsstaten b d g t t e k n i s k t beu e räknas på följande sätt:

- . . . . . . Ordinarie ämneslärare: 3 ä 3 600: 10 800: -- - Rektorsarvode 2 000: —

Speciallärare: agronomkursen: 0:a 177 reduc. undervisningstimmar â25:-. 4425:- . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Vaktmästare: 3 2 448: 7 344: - —

Kronor 138 202:

Beträffande övriga ärliga omkostnader torde för varje avdelning böra Övriga årliga uppkostnader. göras särskild stat. Ifrågavarande kostnader torde icke till sin storlek röna

nämnvärt inflytande därav, att de olika avdelningarna organisatoriskt samman-

kopplas. I överensstämmelse med vad förut anförts, torde sålunda omkost-

nadsstaterna för de olika avdelningarna böra upptagas med följande slut-

summor:

1 för lantbruksavdelningen se sid. 177-178 60 600:--

.

2 för rnejeriavdelningen se sid. 205 28 100: ——

3 för trädgårdsavdelningen se sid. 226 14 500:-

Summa kronor 103 200:

Såsom i det föregående angivits, bör slutligen kunna räkna med vissa Hyresinkomman hyresavgifter Ifrågavarande inkom- ster.

inkomster för institutet i form av m. m.

ster kunna uppskattas till följande belopp: synas

1 för lantbruksavdelningen sid. 184 och 185 16 800: - . 2 för mejeriavdelningen sid. 205 7 625:- . . . 3 för trädgårdsavdelningen sid. 226 3 200:-—

Summa kronor 27 625: -

KAP. XVI.

Övergången från nuvarande förhållanden till ovan före-

slagen form för högre lantbruksundervisninw.

Undervisningens omläggning. Behörighet att söka vissa befattningar. Ordning för - byggnadsarbetensutförande m. m. Lärare. Styrelse. Till- — — — sättande av professorsbefattningar m. m.

Under vis- Såsom de sakkunniga redan inledningsvis framhållit, är det angeläget, att ningens om- erforderliga reformer i fråga den högre lantbruksundervisningen snarast möjläggning. om ligt komma till utförande. Därest 1928 års riksdag fattar beslut anordom nande av högre lantbruksundervisning i huvudsaklig överensstämmelse med de sakkunnigas här framställda förslag, hålla de sakkunniga sålunda före, ovan att undervisningen vid den till Ultuna förlagda lantbrukshögskolan bör taga sin början den 1 november 1929. Ultuna. När högskolan skall börja sin verksamhet, är det nödvändigt, att vissa de av byggnadsarbeten vid Ultuna, för vilka redogjorts, äro avslutade. Såovan lunda böra, bland annat, förefintliga institutionsbyggnader därstädes hava nu hunnit omåndras för tillgodoseende sitt ändamål vid högskolan. För bereav dande möjlighet härtill böra bestämmas, att efter läsåret 1927-1928 av synes ytterligare elever vid agronomkursen vid Ultuna icke skola intagas. Däremot synes ettårig konsulentkurs böra kunna anordnas vid institutet jämväl under läsåret 1928-1929, I överensstämmelse härmed bör räknas med men senare. följande kategorier studerande vid Ultuna under nedan angivna undervisav ningsår:

1927-1928: elever tillhörande båda årsavdelningarna äldre och yngre vid

agronomkurs enligt nuvarande system samt konsulentkurs; 1928-1929: elever tillhörande äldre årsavdelningen agronomkurs enligt av nuvarande system samt konsulentkurs; 1929-1930: studerande inskrivna vid högskolan hösten 1929; 1930-1931: studerande inskrivna vid högskolan hösten 1929 och 1930;

samt 1931-1932: studerande inskrivna vid högskolan hösten 1929, 1930 och 1931. Genom att på antytt sätt hålla antalet studerande vid Ultuna lägre under nu övergångsåren, vinnas icke blott ökade möjligheter att såsom redan berörts på

jämförelsevis kort tid genomföra byggnadsprogrammet för högskolan samtidigt med att undervisning pågår utan även större förutsättningar att på ett tillfredsställande sätt ordna lärarfrågan vid högskolan. Vid Alnarp bör agronomkurs enligt det systemet taga sin början den Alnarp. nya 1 november 1929. Till skillnad från förhållandet vid Ultuna bör emellertid elever vid agronomkurs enligt nuvarande system vinna inträde vid Alnarp även hösten 1928. Elev, hösten 1927 vunnit inträde vid agronomkurs vid som Ultuna eller Alnarp, bör erhålla möjlighet att under studieåret 1929-1930 genomgå konsulentkurs. Enär dylik kurs icke lämpligen kunna försynes läggas till Ultuna nämnda år, torde all konsulentundervisning jordbruks-, husdjurs- och mejerilinje under läsåret 1929-1930 böra koncentreras till - Alnarp. Senare torde konsulentkurs icke böra anordnas, och de elever, som hösten 1928 önska vinna inträde vid agronomkurs, böra sålunda före antagandet underrättas om att de icke torde kunna beredas tillfälle att erhålla ytterligare utbildning i konsulentkurs. Den omorganiserade undervisningen vid mejeriinstitutet bör taga sin början den 1 november 1930. Undervisningsåren 1928-1929 och 1929-1930 bör såsom tidigare högre undervisning på ifrågavarande område meddelas inom konsulentkursens mejerilinje. Slutligen undervisningen vid trädgårdsinstitutet böra taga sin början synes den 1 november 1931. I överensstämmelse med vad anförts bör sålunda räknas med följande ovan kategorier studerande vid Alnarp under nedan angivna undervisningsår: av

1927-1928: elever tillhörande båda årsavdelningarna äldre och yngre

vid agronomkurs enligt nuvarande system samt konsulentkurs även på mejerilinjen ; 1928-1929: lika under läsåret 1927-1928; som 1929-1930: elever tillhörande äldre årsavdelning vid agronomkurs enligt nuvarande system, årsavdelning vid agronomkurs enligt det systeyngre nya met samt konsulentkurs på samtliga tre studielinjer; 1930-1931: elever tillhörande båda årsavdelninga.rna vid agronomkurs enligt det systemet samt första årsavdelningen vid den mejerikursen; samt nya nya 1931-1932: elever tillhörande båda årsavdelningarna vid agronomkurs enligt det systemet, båda årsavdelningarna vid den högre mejerikursen samt nya nya

första årsavdelningen vid den högre trädgårdskursen vid sistnämnda kurs

nya böra, såsom förut motiverats, elever åtminstone tillsvidare vinna inträde endast vartannat år.

De sakkunniga förutsätta, att utexaminerats från på sätt agronom, som en Behörighet de sakkunniga i det föregående föreslagit reformerad agronomkurs icke skall att söka vissa befatttillerkännas behörighet att söka och innehava befattning såsom lantbrukslärare, ningar m. m. konsulent el. dyl., för vilken i gällande författning eller i agronomiexamen annan ordning uppställts såsom särskilt behörighetsvillkor. Däremot synes agronom, som avlagt från agronomkurs enligt nuvarande system, böra examen fortfarande få tävla dylika befattningar med sådan sökande, avlagt om som

agronomisk ämbetsexamen vid lantbrukshögskolan. Vad nu sagts synes även böra gälla jämförbara befattningar i direkt statstjänst. Reglerande bestämmelser i nu antydda avseende synas vara erforderliga. De studerande, tidigast vinna inträde vid lantbrukshögskolan, kunna besom räknas bliva färdiga att avlägga ämbetsexamen först under sista halvåret 1932. I överensstämmelse med vad föreslagits skulle de sista enligt ovan agronomerna det nuvarande utbildningssystemet utexamineras från Ultuna hösten 1929 och från Alnarp hösten 1930. Ett visst avbrott i utbildningen lantbrukslärare av och konsulenter fl. kommer därigenom att uppstå. Med hänsyn därtill, att m. tillgången på utbildade personer för dylik verksamhet för närvarande är mycket god, det emellertid icke att befara, att ifrågavarande avbrott synes vara skall bliva förbundet med större olägenheter.

Ordning för Såsom redan antytts, förutsätter omläggning den högre lantbruksen av byggnads- undervisningen på sätt angivits, att för undervisningen erforderliga lokaarbetens ovan m. m. ler med tillhörande inredning och utrustning inom de närmaste åren stå till utförande. förfogande. Enligt de sakkunnigas mening böra anordningar för tillgodoseende av ifrågavarande krav vidtagas i följande ordning. Ultuna. Vid Ultuna böra under tiden 1 juli 1928-30 juni 1929 erforderliga ledningar för vatten och avlopp liksom anläggning för högskolans tillgodoseende med gas komma till utförande. Vidare böra under samma tid vidtagas erforderliga omändringar och reparationer avseende nuvarande kemiska laboratoriet och agronomisk-botaniska institutionen, rektorsbyggnaden med flyglar, restaurationsbyggnaden samt bostadshuset för tjänare. Därjämte böra motsvarande arbeten i den nuvarande elevbyggnaden påbörjas. Slutligen bör under nämnda tid den nuvarande museibyggnaden flyttas, varjämte uppförandet av

den stora institutionsbyggnaden för husdjurslära ävensom demonstra-

m. m. av tionshallen påbörjas. Av kostnaderna för ifrågavarande arbeten beräknas komma på budgetåret 1928-1929 tredjedel kostnaden för omändring elevbyggnaden, en av av en femtedel kostnaden för uppförandet institutionsbyggnad, hälften av av ny av kostnaden för uppförandet demonstrationshall samt hela kostnaden för övav riga förenämnda arbeten. De totala byggnadskostnaderna för högskolan för budgetåret 1928-1929 kunna sålunda uppskattas till 381 900 kronor. Under tiden 1 juli 1929-30 juni 1930 avslutas omändringsarbetena i elevbyggnaden, demonstrationshallen färdigbygges och arbetet med uppförandet av den institutionsbyggnaden fortsättes. För sistnämnda ändamål torde ett nya belopp motsvarande tre femtedelar de med ifrågavarande byggnads av uppförande förenade kostnaderna behöva tagas i anspråk under budgetåret 1929- 1930. För sistnämnda budgetår torde sålunda för byggnadsarbete vid Ultuna behöva ställas till förfogande tillhopa 482 700 kronor. . Under tiden 1 juli 1930-30 juni 1931 fullbordas nyssnämânda institutionsbyggnad, varjämte erforderliga arbeten med väganläggningar och planering-ar

utföras. För budgetåret 1930-1931 erfordras sålunda anslag för berörda ändamål om tillhopa 145 000 kronor.

Vid Alnarp böra i fråga byggnader under tiden 1 juli 1928-30 juni Alnarp. om m. m. 1929 erforderliga vatten- och avloppsledningar anordnas. Vidare böra bostadsrum inredas å restaurationsbyggnadens vind. Dessa böra till rum en början tagas i anspråk för eleverna vid mejeriskolan, nämligen under den tid, mejeriet undergår ombyggnad. Under verksamhetsåret 1928-1929 böra vidare uppföras dels bostadshus för mejeripersonal samt för vaktmästare fl., m. och dels redskapshall. För budgetåret 1928-1929 bör för utförandet nyssnämnda byggnadsav arbeten beräknas ett anslag 248 800 kronor. Medel för bestridande m. m. av av de på Alnarps egendom och lantbruksskola belöpande kostnaderna för vattenlednings- och avloppssystem, 83 000 kronor, böra även göras tillgängliga under nämnda budgetår. Nästföljande verksamhetsår omändras vaktmästarbostaden i slottet för undervisningsändamål. Den nuvarande operationshallen ändras till demonstrationshall. Slutligen påbörjas arbetet med och tillbyggnad mejeriet. om- av För utförandet av sistnämnda arbete torde anslag motsvarande hälften den av beräknade totala kostnaden böra ställas till förfogande. För budgetåret 1929-1930 bör sålunda för byggnadsarbeten vid Alnarp ett belopp 124 000 kronor stå till förfogande. av Under tiden 1 juli 1930-30 juni 1931 avslutas byggnadsarbetet vid mejeriet. Dessutom uppföras under nämnda tid undervisningsbyggnad, växthus, redskapshall samt bostadshus för ordinarie lärare, allt avseende trädgårdsundervisningen, varjämte erforderliga ändrings- och reparationsarbeten avseende

olika byggnader för trädgårdsundervisningen vidtagas.

För budgetåret 1930-1931 bör sålunda uppföras anslag för byggnadsarbeten vid Alnarp med 269 100 kronor.

Kostnaderna för inredning och inventarier för lantbrukshögskolan hava i det Inredning föregående beräknats till 122 800 kronor. Nämnda belopp m. m. samt torde böra ställas undervistill förfogande under förberörda tre budgetår, fördelat på följande sätt: bud- mngsmategetåret 1928-1929 22 800 kronor, budgetåret Mel. 1929-1930 60 000 kronor samt budgetåret 1930-1931 40 000 kronor. Kostnaderna för nyanskaffning undervisningsmateriel till lantbrukshögav skolan hava beräknats till 100 000 kronor. Beloppet böra lika fördelas synes på budgetåren 1929-1930 och 1930-1931. För Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut hava kostnaderna för inredning och inventarier beräknats till sammanlagt 52 400 kronor, därav 37 000 kronor avseende mejeriinstitutet och 15 400 kronor avseende trädgårdsinstitutet.

Av det totala beloppet böra 3 000 kronor avseende trädgårdsinstitutet

- ställas till förfogande redan för budgetåret 1928-1929 och återstående belopp för budgetåret 1930-1931. För Alnarpsinstitutet har vidare räknats med engångskostnader för undervisningsmateriel å tillhopa 57 000 kronor, därav för lantbruksavdelningen 10 000 kronor, mejeriavdelningen 34 000 kronor och trädgårdsavdelningen 13 000 kronor. Ifrågavarande kostnader böra fördelas på olika budgetår på fölsynas

jande satt: budgetåret 1928-1929 10 000 kronor lantbruksavdelningen, budgetåret 1929-1930 17 000 kronor hälften kostnaderna för mejeriavdelninav

gen samt budgetåret 1930-1931 återstående del kostnaderna eller 30 000

av kronor.

Engån s- Behovet engångsanslag för den högre lantbruksunderirisningen under olika av /costna er- budgetår kan i överensstämmelse anförts approximativt beräknas fördel- med vad ovan nas ning på på satt av följande sammanställning framgår. olz a budgetår. Fördelningen m engångsanslag på olika budgetår.

B u d g e t å r e t Summa 1928-1929 1929-1930 1930-1931

Byggnader: Lantbrukshögskolan 381 900: 482 700: 145000: 1 009 600: . . . . . . . . - - - - Alnarpsinstitutet 1248 800: 124000: 269 100: 1641 900: - . . . . . . . . - - - Inredning och inventarimá Lantbrukshögskolan 22800: 60 000: 40 000: 122 800: . . . . . . . . - - - - Alnarpsixistitutet 3 000: 49 400: 52 400: . . . . . . . . . - - - - Undcrvisningsmateriel . Lantbrukshögskolan 50 000: 50 000: 100 000: . . . . . . . . - —— - - Alnarpsinstitutet 10 000: 17 000: 30 000: 57 000: — . . . . . . . . . - - - Summakronor 666500: 733 700: 583500: 1 983 700: — - - -

Lärare. Under förutsättning att lantbrukshögskolan börjar sin verksamhet den 1 av Ultuna. november 1929, erfordras för undervisningens bedrivande under första året, att fem professorsbefattningarna vid nämnda tidpunkt äro tillsatta, nämligen av i lantbrukskemi, i lantbruksbotanik, i marklära, i kulturteknik samt i husdjuanatomi och fysiologi. Övriga professorsbefattningar tillsättes vid sådan rens tid, att innehavarna befattningarna kunna börja undervisningen den 1 noav vember 1930. Visserligen upptager det de sakkunniga uppgjorda approxiav mativa förslaget till undervisningsplan för undervisningen till åmbetsexamen under första året även någon undervisning i lantbruksekonomi. Enar nämnda undervisning år mindre omfattning, torde emellertid beträffande första unav dervisningsåret vid högskolan sådan jämkning i undervisningsplanen böra ske, att professorsbefattningen i lantbruksekonomi behöver tillträdas först från

och med den 1 juli 1930. Med hänsyn till önskvärdheten att professor, som av även skall föreståndare för institution, sattes i tillfälle att medverka vid vara iordningställande institutionen i fråga, torde utnämningen böra ske från av och med den 1 juli år vederbörande professor har att börja undervissamma ningen. Följaktligen böra fem professorer utnämnas från och med den 1 juli 1929 och fem från och med den 1 juli 1930. Avlöningsmedel torde i förhål-

1 Härtill kommer ett belopp av 83000 kronor avseende Alnarps egendomoch lantbmksskola. jämför sid. 132.

lande härtill böra göras tillgängliga från och med budgetåret 1929-1930. Skall det emellertid bliva möjligt att tillsätta här avsedda tjänster i ovan nämnd ordning, torde medgivande böra utverkas, att åtgärder i god tid före befattningarnas tillträdande vidtagas för deras besättande. Från och med den 1 november 1929 böra de nuvarande professorsbefattninvid Ultuna indragas och innehavarna därav uppföras på indragningsstat. garna Ifrågavarande befattningshavare böra dock åläggas att vid behov meddela viss undervisning vid högskolan, varigenom någon besparing kan ske i fråga arvoden åt speciallärare vid högskolan. De befattningshavare, om som uppföras å indragningsstat, böra erhålla full lön och tjänstgöringspenningar jämte tillfällig löneförbättring samt dyrtidstillägg enligt grunder, gälla för löner som utgående från allmänna indragningsstaten. På indragningsstat skulle behöva uppföras fyra professorer, vilka dock tvenne inträda i pensionsåldern redan av år 1931. Vad angår lantbruksinstitutet vid Alnarp, torde undervisningsskyldigheten Alnarp. under läsåret 1929-1930 bliva den omfattning för de föreslagna fast av anställda lärarna, att sex av lektoraten, nämligen i kemi och marklära, i jordbrukslära och kulturteknik, i redskapslära och fysik, i husbyggnadslära, i husdjurslära samt i lantbruksekonomi, böra upprättas från och med den 1 november 1929. I ämnena botanik och zoologi blir undervisningens omfattning, intill dess den högre trädgårdsundervisningen tager sin början, jämförelsevis av ringa omfattning, och det i nämnda ämnen föreslagna lektoratet torde därför icke böra inrättas förrän från och med den 1 november 1931. Under läsåren 1929-1930 och 1930-1931 bör undervisningen uti ifrågavarande ämnen ombesörjas speciallärare. av I fråga mejeriinstitutets fast anställda lärare har icke föreslagits någon om ändring beträffande antal och tjänsteställning. På grund därav bör det vara angeläget, att den för närvarande vakanta professorsbefattningen i mejerilära och mejeriekonomi snarast besättes med ordinarie innehavare, för att undervisningen å detta område även under övergångstiden måtte bliva fullt tillfredsställande. Att utnämna denna professor på de gamla anställningsvillkoren för att därefter ett år senare genomföra lönereglering för honom har ny synts de sakkunniga föga ändamålsenligt. De sakkunniga sålunda, att anse de båda professorsbefattningarna vid mejeriinstitutet böra löneregleras enligt lönegraden B 30 från och med början budgetåret 1929-1930 av ävensom att ovannämnda vakanta professur besättes med ordinarie innehavare från och med den 1 juli 1929. Härför talar även den omständigheten, att ifrågavarande befattningshavare under tiden för mejeriets och tillbyggnad böra hava att omövervaka arbetet med inredning olika institutioner för det mejeriinstiav nya tutet. Slutligen böra huvudlärarbefattningen i ekonomisk trädgårdsodling och de tre ordinarie ämneslärarbefattningarna vid trädgårdsinstitutet tillsättas från och med den 1 november 1981. I likhet med vad framhållits i fråga lantbrukshögskolan torde även ovan om beträffande ifrågakommande befattningar vid Alnarp böra utverkas medgi-

vande att i god tid före befattnings tillsättande vidtaga vederbörliga åtgärder härför. Såsom följd föreslagna anordningar torde följande åtgärder böra en av ovan vidtagas. Professorsbcfattningarna vid Alnarps lantbruks- och mejeriinstitut, med undantag för de båda i mejeriämnen, böra indragas från och med den 1 november 1929. Av de sålunda till indragning föreslagna sju professorsbefattningarna äro två vakanta. Av de fem återstående professorsbefattnintorde fyra, nämligen i fysik och redskapslära, i jordbrukslära och lantgarna bruksekonomi, i husdjurslära samt i kemi och geologi, böra uppföras på övergångsstat. Innehavarna nämnda befattningar böra åläggas att bestrida av den undervisningsskyldighet, är förenad med närmast jämförbara lektorat, som nämligen beträffande lektoratet redskapslära och fysik: professorn i fysik och redskapslära, jordbrukslära och kulturteknik: professorn i jordbrukslära och lantbruksekonomi, husdjurslära: professorn i husdjurslära samt kemi och marklära: professorn i kemi och geologi. En dylik anordning torde enligt gällande avlöningsvillkor vederbörande befattningshavare vara skyldiga att underkasta sig. Emellertid lärer det icke vara troligt, att de ifrågavarande befattningshavare, vilkas professurer icke innefatta ämneskombinationer motsvarande lektorat, personligen samma som äro i stånd att övertaga den nu ifrågasätta undervisningsskyldigheten. Detta gäller ämnet kulturteknik i lektoratet i jordbrukslära och kulturteknik samt ämnet husdjurens anatomi och fysiologi i lektoratet i husdjurslära. Undervisningen i anatomi och fysiologi torde i stället kunna åläggas laboratorn i ämnet, vilken nedan föreslås skola överföras å indragningsstat, under det att

undervisningen iikulturteknik tillsvidare torde böra uppdragas åt special-

lärare. Givetvis bör icke uppförandet av ifrågavarande befattningshavare å övergångsstat innebära hinder för någon dem att, han till äventyrs av om så skulle önska, övergå på ny lönestat. Återstående professor, nämligen i hästskötsel samt husdjurens hälso- och sjukvård, ävensom laboratorn i anatomi och fysiologi torde böra uppföras å indragningsstat med den tjänstgöringsskyldighet, kan befinnas lämplig. som

Därvid önskvärt, att tjänstgöringsskyldigheten får bland

synes vara avse, annat, lämplig del undervisningen vid hovbeslagsskolan ävensom att profesav sorn i hästskötsel allt fortfarande får utöva den närmaste ledningen m. m. av nämnda skola. I fråga löneförmåner för nämnda båda befattningshavare om bör gälla vad i motsvarande avseende sagts beträffande lantbrukshögovan skolan. Vid nuvarande trädgårdsskolan vid Alnarp anställd föreståndare ävensom övriga ordinarie lärare böra i behörig tid uppsägas från sina befattningar till den 1 november 1931.

De sakkunniga föreslå alltså, att vid de båda lantbruksinstituten överföras på övergångsstat fyra professorer samt på indragningsstat fem professorer och

laborator. Detta innebär givetvis, att vad de på övergångsstat uppförda en beträffar i viss mån överkvalificerad arbetskraft kommer att behöva användas under en övergångsperiod. Omfattningen härav torde dock bliva betydligt mindre än vad framgår av ett enkelt uppräknande, ty dels inträder dessa en av professorer redan 1930 i pensionsåldern och dels torde man kunna räkna med att någon av dem kan förväntas söka anställning vid lantbrukshögskolan. Beträffande de på indragningsstat uppförda gäller i stort sett enahanda; dem av ingå, såsom ovan redan påpekats, tvenne i pensionsåldern år 1931. I fråga om de befattningshavare, som föreslås uppförda å indragningsstat och som till äventyrs skulle komma att kvarstå någon längre tid där, kan dessutom övervägas, om icke sådana bestämmelser kunna träffas, att vederbörande, som så önskar, skulle mot någon nedsättning i avlöningsförmånerna kunna befrias från all undervisningsskyldighet.

För lantbrukshögskolan torde böra finnas interimstyrelse för tiden 1 juli Styrelse. en 1928-31 oktober 1929. Såsom sådan kunna fungera styrelsen för lantsynes bruksinstitutet vid Ultuna, förstärkt med representant för universitet och centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet. Högskolans ordinarie styrelse, sammansatt på sätt i det föregående föreslagits, bör förordnas vid sådan tidpunkt, att den kan träda i funktion från och med den 1 november 1929. Med hänsyn därtill, att lärarkollegiet vid nämnda tid kan beräknas vara jämförelsevis fåtaligt, torde lärarkollegáets representant i styrelsen — liksom också rektor första gången böra utses endast för det närmaste under- visningsåret.

De sakkunniga hava i det föregående föreslagit, att vid lantbrukshögskolan Första tilllärarkollegiet skall vidtaga åtgärder för tillsättande professorsbefattning sättande av av professuren vid högskolan, vari ingår, bland annat, utseende sakkunniga för bedömande av av sökandens kompetens till befattningen. Första gången professorsbefattningar skola tillsättas vid högskolan saknar denna emellertid lärarkollegium, och även sedan något år förflutit och åtskilliga professurerna blivit besatta, av torde lärarkollegiet så fåtaligt, att det är mindre väl ägnat att ensamt vara handhava ifrågavarande uppgift. De sakkunniga att vid tiden för höganse, skolans upprättande lärarkollegiets uppgift i vad tillsättandet ~—— avser av ordinarie lärare bör övertagas korporation, bestående avdelnings- - av en av föreståndarna vid centralanstalten och förstärkt med representanter från annat håll för de undervisningsämnen, icke äro på ett tillfredsställande som sätt representerade genom nämnda avdelningsföreståndare. I den mån professorer

blivit utnämnda vid högskolan, böra de äga säte och stämma i omförmälda korporation. När lärarkollegiets ledamotsantal blivit tillräckligt stort, bör det

ensamt övertaga ifrågavarande uppgift. Nu antydda är sålunda arrangemang endast avsett att tillfälligt; de sakkunniga beräkna dess varaktighet till vara två år. Det torde lämpligt, att Kungl. Maj bör att utfärda de vara som äga närmare bestämmelserna för här angivna förfarande, i sinom tid bestämmer tidpunkten, när berörda anordning skall upphöra.

Utbildningen Enligt de sakkunnigas framställda förslag återstår jämförelsevis kort ovan av lärare för lantbrukshögskolan böra besättas. Med tid, tills professorsbefattningarna vid högskolan. hänsyn därtill torde det icke lämpligt eller praktiskt genomförbart att vara ens

vidtaga särskilda anstalter till främjande utbildningen ifrågavarande

av lärarkrafter. De sakkunniga hava därför icke ansett sig böra föreslå, att sär-

skilda studiestipendier ställas till förfogande för nämnda ändamål. Dock bör

det givetvis i särskilda fall möjligt för avsedda vetenskapsmän att vara nu för utländska studier erhålla understöd ur det ordinarie reservationsanslaget

till reseunderstöd för lantbrukets studerande.

RESERVATIONER

Angående antalet agronomkurser vid huvudalternativ A, herrar av Hedlund och Sederholm.

I olikhet mot vad de sakkunnigas majoritet anfört å sid. 87-88 och 258 angående lämpligheten att vid den högre lantbruksundervisningens ordnande av enligt huvudalternativ A anordna endast agron.omkurs och denna då vid en Alnarp hava vi ansett, att dylik kurs bör anordnas såväl vid Alnarp som vid

Ultuna. Det viktigt, att denna utbildningskurs blir förlagd i anknytning synes oss till ett jordbruk, så nära möjligt motsvarar de förhållanden, under som som vilka eleven kan förväntas få sin kommande verksamhet såsom driftsledare och

för vilken han vid institutet söker sin utbildning. Själva anordningen av agronomkursen och dess innehåll måste ock, med den praktiska inriktning undervisningen där är avsedd att få, starkt påverkas jordbrukets särdrag av vid den egendom och i den trakt, dit institutet förlägges. Vi anse det under sådana förhållanden olägenhet, att agronomutbildningen skall vara förvara en lagd uteslutande till landets sydligaste del med dess låt vara synnerligen högt stående, dock säregna och från landets mellersta och delar i många men norra avseenden starkt skiljaktiga jordbruk. Behovet agronomutbildning lämav en pad för mellersta och Sverige torde bliva nöjaktigt tillgodosett genom norra att förlägga denna endast till Skåne. Vi hålla före att en agronomkurs med praktisk inriktning än den nuvarande skall visa sig besitta förmåga att mera draga till sig ett vida större antal elever än och att sålunda även den nu kommande anslutningen till fullo skall motivera anordnande ytterligare en av agronomkurs, bör organiseras i anslutning till den till Ultuna förlagda som lantbrukshögskolan. Med avseende på kostnaden för anordnande agronomkurs vid Ultuna av en i samband med lantbrukshögskolan hava under de sakkunnigas arbete vissa utredningar utförts. Enligt dessa kunna de särskilda kostnaderna för ifråga-

varande agronomkurs beräknas på följande sätt.

1. Byggnadskostnader.

I jämförelse med tidigare anfört byggnadsprogram för fristående lanten

brukshögskola enligt alternativ A se sid. 133-135 erfordras vid anknyt-

ning till högskolan agronomkurs följande ökning utrymmen för unav en av dervisningen:

Punkt 1.

Ytterligare å 20 m2 erfordras för lärare. Rummet för seminarieett rum övningar bör ökas med 10 m2 för att vid behov kunna användas såsom föreläs-

ningssal. Rummet för handbibliotek torde ävenledes böra ökas med 10 m. Sammanlagda ökningen golvytan blir sålunda 40 m2. av

19-2734593

Punkt 2.

Föreläsningssalen bör utökas med 20 m2, varigenom möjliggöres att såsom —~ i vissa fall förutsatts föreläsningar hållas för studerande vid ~— gemensamma högskolan och agronomkursen. Ytterligare ett för lärare erfordras 20 m2. rum Rummen för seminarieövningar och för handbibliotek böra ökas med m. m. vartdera 10 m2. Sammanlagda ökningen i golvyta blir 60 m2.

Punkt 3.

Föreläsningssalen ökas med 10 m2, så att i förekommande fall plats erhålles för elever från båda kurserna. Därjämte torde erfordras ytterligare föreen

läsningssal cza 60 m2. Ett arbetsrum å 25 m2 behövs förlektor i husdjurs-

lära. Rummet för handbibliotek behöver ökas med 10 m2. Ökningen i golvyta blir sammanlagt 105 m2.

Punkt

Den mindre föreläsningssalen bör ökas med 10 m2, varigenom nödtorftig plats vinnes för hel årsklass. Ytterligare ritsal 70 m2 torde bliva en erforderlig. Ytterligare ett arbetsrum för lärare blir behövligt 20 m2. Rummet för handbibliotek ökas med 10 m2. Sammanlagda ökningen blir 110 m2.

Punkt 5.

På grund ökningen i antalet lärare och elever torde böra räknas med av fölJande ökning nedannåmnda lokaler: av

Aula 30 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Elevernas kårlokal 70 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kollegierum 10 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Summa 160 m2.

Punkt

För mässen torde böra räknas med följande utrymmen:

7 rum för restuuratris och kökspersonal 140 I . . . . . . . . . . . Kök med tillhörande utrymmen 130 . . . . . . . . . . . . . . Summa 490 m2

vilket innebär ökning i förhållande till högskolan enligt alternativ A I med en 150 m2.

Punkterna 7-9.

Ingen ökning torde erforderlig. vara Den totala ökningen utrymmesbehov, jämfört med fristående lantbrukshög-

skola alternativ A I, blir sålunda 625 m2 effektiv golvyta. Nämnda utrym-

mesbehov torde helt få tillgodoses nybyggnad. Vid beräkning de genom av särskilda byggnadskostnaderna för till lantbrukshögskolan vid Ultuna en anknuten agronomkurs det berättigat att räkna med byggnadssynes vara en kostnad i runt tal 325 kronor m2 effektiv golvyta. De på av per agronomkursen belöpande byggnadskostnadema kunna då uppskattas till omkring

203 000 kronor.

2. Kostnader för inredning m. m. De på agronomkursen kommande kostnaderna för specialinredning och inventarier torde i överensstämmelse med de beräkningsgrunder, för vilka redogjorts i kap. VI, kunna uppskattas till i runt tal 18 000 kronor. Någon engångskostnad för undervisningsmateriel torde i detta sammanhang icke behöva räknas med.

3. Kostnader för lärare m. m. Vid anknytning agronomkurs till lantbrukshögskola enligt alternativ av en A I kan undervisningen för ämbetsexamen och i agronomkurs tänkas fördelad mellan olika lärare på ungefär följande sätt. Matematik Speciallärare undervisar i ämnet för ämbetsexamen 30 förel., 15 övn.. Undervisningen i matematik i agronomkursen handhaves lektorn i redav

skapslära se nedan I

. Fysik och meteorologi: Undervisningen i fysik och meteorologi för ämbetsexamen och i agronom-

kursen bestrides lektorn i redskapslära se nedan.

av Kemi och lantbrakskemi: Professor i lantbruløskemi undervisar i ämnet för ämbetsexamen 110 förel., 220 övn. samt föreläser lantbrukskemi i agronomkursen 20 förel.. Summa 130 förel., 220 övn. - Speciallärare bestrider undervisningen i allmän kemi i agronomkursen 50 förel., 30 övn.. Amaøzueøzs biträder professorn vid undervisningen. Geologi och marhlära: Professor i marhlära bestrider undervisningen såväl för ämbetsexamen 130 förel., 90 övn. i agronomkursen 30 förel., 20 övn.. som Summa 160 förel., 110 övn. Botanik och lantbruksbotanik samt laøitbrukszoologi och allmän ärftlighetslära: Professor i lalntbrahsbotanih undervisar i lantbrulçsbotanik utom växt- — patologi 100 förel., 100 övn., samt dessutom antingen i allmän ärftlig- — hetslära 30 förel., 10 övn. eller i växtpatologi och lantbrukszoologi 40 förel., 30 övn., allt avseende ämbetsexamen. Föredrager därjämte lämplig del av ämnet i agronomkursen 20 förel., 20 övn.. Summa approx. 150 förel., 130 övn. Speciallärare undervisar i den treåriga kursen i växtpatologi och lantbrukszoologi 40 förel., 30 övn. eller i allmän ärftlighetslära 30 förel., 10 övn. samt i större delen ämnet botanik i agronomkursen 55 förel.,

viâiare

av m. m. 70.övn. . undervisningen. Amanuens biträder professorn vid Bakteriologi: Speciallärare bestrider undervisningen i ämnet för ämbetsexamen 35 förel., 60 övn. och i agronomkursen 15 förel.. Jordbrukslära: Professor i allmän jordbrahslära undervisar i ämnet för ämbetsexamen. Summa 140 förel., 170 övn. Assistant biträder professorn vid undervisningen.

Professor i växtodlingslära undervisar i ämnet för ämbetsexamen.

Summa 140 förel., 170 övn. Assistent biträder professorn vid undervisningen. Lektor i jordbrukslära och lantbraksekoøiomi undervisar i agronomkursen i 160 förel., 100 övn. och i lantbruksekonomi 120 förel., 50

jordbrukslära övn.

. Summa 280 förel., 150 övn. K nlturteknik:

Professor i kulturtek-nik undervisar i ämnet för ämbetsexamen 120 förel.,

220 övn. samt föredratger lämplig mindre del ämnet i agronomkursen en av 20 förel.. Summa 140 förel., 220 Övn. Speciallärare bestrider undervisningen i större delen ämnet i av agronomkursen 40 förel., 100 övn.. Assistent biträder vid undervisningen såväl för ämbetsexamen i .som agronomkursen. Redskapslära: Lektor i redskapslära bestrider undervisningen i ämnet såväl för ämbetsexamen 70 förel., 100 övn. i ägronomkursen. 50 förel., 100 övn.. som Undervisar därjämte i fysik och meteorologi för ämbetsexamen 50 förel., 50 övn. och i agronomkursen 40 förel. samt i matematik i agronomkursen 30 förel.. Summa 240 förel., 250 övn. Husbyggnadslära: Speciallärare meddelar undervisning i ämnet i den treåriga kursen 40 förel., 80 övn. och i agronomkursen 50 förel., 100 övn.. Husdjurevis anatomi och fysiologi:

Professor i Izusdjurens anatomi och fysiologi bestrider undervisningen i ämnet

för ämbetsexamen. Summa 135 för-el., 185 övn. I agronomkursen meddelas undervisning speciallärare 40 förel., 30 övn.. av Amanuens biträder professorn vid undervisningen. H usdjurslära: Professor i huscljurens avels och raslära undervisar i ämnet för ämbetsexamen. Summa 140 förel., 170 övn. Amannens biträder professorn vid undervisningen.

Professor i husdjurens utfodring och skötsel meddelar undervisning i ämnet

för ämbetsexamen. Summa 140 förel., 170 övn. ,Assistent biträder professorn vid undervisningen. Lektor i lmsdjurslära handhar undervisningen i ämnet i agronomkursen 160 förel., 100 övn.. Undervisar därjämte i mjölkhushållning såväl för ämbetsexamen 50 förel., 15 övn. i agronomkursen 50 förel., 15 övn.. som Summa 260 förel., 130 övn. Hu-sdjurens hälso- och sjukvårdslära: , Speciallärare bestrider undervisningen såväl för ämbetsexamen 30 förel., 15 övn. i agronomkursen 30 förel., 15 övn.. som

M jöllchushållning :

Undervisning i ämnet meddelas i båda kurserna lektorn i kusdjurslära se

av ovanl.

Nationalekonomi med statistik: Speciallärare undervisar för ämbetsexamen 90 förel., 20 övn. 00h i agronomkursen 20 förel..

Lantbruksekono/mi med handelslära: Professor i lantbruksekonomi bestrider undervisningen i lantbruksekonomi för ämbetsexamen. Summa 160 förel., 170 övn.

Speciallärare meddelar undervisning i handelslära för ämbetsexamen 50 förel., 40 övn.. I agronomkursen bestrides undervisningen i ämnet av lektorn i jordbru-kslära

och lantbrulcsekonomi se ovanl.

Lantbruksbokförirzg: Speciallärare undervisar för ämbetsexamen 80 övn. och i agronomkursen 100 övn..

Rättslära: Speciallärare meddelar undervisning för ämbetsexamen 90 förel., 50 övn. och i agronomkursen förel. utom förhör 0:a 10 tim. gemensamma -— m. m. --med högskolan; 30 övn..

Trädgårdsskötsel: Speciallärare undervisar ämnet för ämbetsexamen 10 förel., 10 övn. och i agronomkursen förel. med högskolan; 20 övn.. gemensamma Skogshashälløzing: Speciallärare meddelar undervisning för de båda kurserna 60 gemensam föreL; tillkommer ökad tid för förhör m.c:a. 10 tim.. m. Pedagogik: Speciallärare undervisar i ämnet för ämbetsexamen 10 förel., 15 övn.. Härtill kommer ett antal exkursionsdagar. Under 10 dessa 5 vid cza av högskolan och 5 vid agronomkursen kunna speciallärare väntas vara ledare.

Med tillämpande i det föregående kap. VIII använda beräkningsgrunder av kunna de årliga kostnaderna för till Ultuna förlagd lantbrukshögskola en enligt alternativ A jämte anknuten agronomkurs budgettekniskt beräknas på följande sätt: Avlönirzgsstat: Professorer: 10 ä 10 740: 107 400: — . . . . . . . . . . . . . . . . . . - Rektorsarvode . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 000: - Lektorer: 3 ä 8 820: 26 460: - . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . - Speciallärare: 700 reduc. undervisningstimmar ä 30: — . . . . . . . 21 000: 2 570 ä 25: 14 250: —-— . . . . . . . —- Vikariatsarvode . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 000: - Assistenter: 4 ä 3 600: 14 400: -- — . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Amanuenser: 3 ä 1 200:-, 1 ä 1 800:- 5 400:- . . . . . . . . . . . . . Bibliotekarie . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 500: - Kamrerare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 000: - Kanslibiträde . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 802: - Maskinist . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 108: —— Vaktmästare: 4 ä 2 940: -, 1 ä 2 664:- 14 424: — . . . . . . . . . . . Summa kronor 220 744:

Avlöningsstaten för fristående till Ultuna förlagd lantbrukshögskola en enligt alternativ A har de sakkunniga beräknats till 187 234 kronor. Ökav ningen i årliga kostnader för lärare anknytning agronomkurs m. m. genom av kan sålunda uppskattas till 33 510 kronor.

4. Övriga årliga kostnader.

Genom anknytning agronomkurs till lantbrukshögskola enligt alterav en nativ AI ökas givetvis i viss :nån de allmänna omkostnaderna för undervisningsansta.lten. Likväl kan nämnda ökning förväntas bliva betydligt mindre än de motsvarande kostnader, anordnandet fristående agronomkurs som av en skulle föra med sig. I fråga vissa utgiftsposter, såsom bibliotek, planteom ringar, styrelse etc., torde i själva. verket icke behöva räkna med någon man egentlig ökning kostnaderna. Beträffande andra poster, såsom undervisav ningsmateriel, underhåll av byggnader, bränsle etc., kan höjningen förväntas bliva jämförelsevis ringa. Vad slutligen angår utgifterna för exkursioner och elevstipendier, böra dessa givetvis beräknas till i stort belopp sett samma som vid fristående agronomkurs. Därest vid huvudalternativ A två agronomkurser anordnas, torde det emellertid berättigat att räkna med, att elevvara antalet icke skall bliva fullt dubbelt så stort endast dylik kurs som om en inrättas. På grund härav torde det motiverat, att tilläggskostnaderna vara för exkursioner och elevstipendier för agronomutbildningen beräknas något lägre än under förutsättning enda agronomkurs. Det sålunda, av en synes oss som om ökningen i högskolans omkostnadsstat genom anknytning av agronomkurs skäligen bör beräknas på följande sätt:

Undervisningsmateriel och försöksverksamhet 1 000: . . . . . . . . . . . . —— Exkursioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 0001 - Elevstipendier 2 000: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . - Underhåll av byggnader och inventarier 2 000: . . . . . . . . . . . . . . - Bränsle och lyse m. m. 2 000: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Städning och renhållning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 000: —~ Trycksaker 500: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . - Kontorsutgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 500: - Diverse utgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 000: - Särskild undervisning i vissa gymnasieämnen . . . . . . . . . . . . 5 000: —

Kronor 17 000: ——

På grund det sålunda anförda hava vi inom de sakkunniga påyrkat, att av agronomkurs efter i huvuclszik plan den enligt alternativ A vid samma som Alnarp föreslagna skall anordnas jäinväl vid Ultuna i samband med den dit förlagda lantbrukshögskolan.

Angående tillsâittandet Ianthrukshögskolans styrelse, herr Seav av derholm.

Med avseende på styrelsens för lantbrukshögskolan sammansättning anser jag i olikhet mot de sakkunnigas majoritet, att denna styrelse i sin helhet bör tillsättas av Kungl. Marjzt. Så sker för närvarande i huvudsak både inom veterinårhögskolan och skogshögskolan, och några olägenheter denna anordning av hava där, så vitt jag har mig bekant, försports.

Angående den högre lantbruksundervisningens förhållande till cen-

tralanstalten för försöksväsendet på jordbruksomradet, av herrar

Hedlund, Sköld och Thomé.

Ett intimt och organiserat samarbete mellan blivande lantbrukshögskola en

och centralanstalten för försöksverksamheten på jordbruksområdet skulle för

båda dessa anstalter synnerligen stor betydelse. A sidan skulle vara av ena därigenom högskolan för vissa viktiga undervisningsområden erhålla högt kvalificerade, speoialutbildade vetenskapsmän till lärare, och högskolans elever

skulle få tillfälle till praktisk inblick i försöksverksamhetens bedrivande, vilket bör stort värde för dem, då de konsulenter skola deltaga i det vara av som lokala försöksarbetet. Å andra sidan skulle även centralanstaltens försöksmän hava nytta ett samarbete; de stå tämligen isolerade och löpa lätt risk av nu att ensidigt inrikta sitt arbete på ett mycket begränsat försöksområde. Denna

risk skulle betydligt minskas, de vid sidan sin försöksverksamhet även pm av finge någon lärareverksamhet, och kontakten med de som hålla på med unga, att utbilda sig till vetenskapsmän, skulle verka till intensiv ooh som sporre mångsidig vetenskaplig verksamhet. Genom lärareverksamheten komme mera dessutom att utnyttja ytterligare möjlighet att få forskningens resultat man en spridda till allmänheten. Enligt de sakkunnigas förslag komma lantbrukshögskolan och centralanstal-

ten att sakna varje organisatorisk förbindelse. De fördelar av ett samband dem emellan, antytts, vinnas således icke. Tvärtom kunna de båda anstalsom ovan komma att stå hindrande för varandra, då det gäller att erhålla medel terna för arbetets bedrivande. Då centralanstalten i viss mån utvecklats från en central för den praktiska försöksverksamheten till vetenskaplig forskningsen anstalt, har den tagit uppgift, i första hand bör tillkomma högskolan. en som Att slags forskningsarbete delat på från varandra skilda nu hava samma tvenne anstalter måste verka fördyrande och därför sannolikt även förlamande på

detsamma. På grund vad anförts hysa vi den uppfattningen, att vid den högre av ovan lantbruksundervisningens nydaning samorganisation lantbrukshögskolan en av och centralanstalten i hög grad önskvärd. Centralanstalten emellertid vore förlagd till Stockholm och torde få räkna med att den för närmaste framman tiden förblir där. Att till denna stad förlägga lantbrukshögskola är, som en de sakkunniga påvisat, mindre lämpligt, då det där icke är möjligt att erhålla nära tillgång till jordbruk tillräcklig omfattning och väl utrustat med kreaav tur och inventarier, vilket allt är nödvändigt såväl för undervisning som för försök. För närvarande kan den önskvärda samorganisationen således icke rea- . liseras, då de båda anstalterna torde komma att förläggas till skilda orter. Vi hålla emellertid före, att inom icke allt för avlägsen framtid frågan om en centralanstaltens förflyttning från Stockholm kommer att bliva aktuell. Det kan icke dröja länge förr känner och erkänner, att även för centralanän man stalten saknaden jordbruk vid själva anstalten mycket allvarlig brist. av är en Vid de två viktigaste avdelningarna, jordbruks- och husdjursavdelningarna, kun-

för närvarande knappast några försök utföras, föreståndarna ha möjlighet na som att i detalj följa. En sådan ordning kan naturligtvis icke få äga bestånd allt för länge. I samband med frågan centralanstaltens förflyttning bör enligt om vår mening också lämpligheten dess samordnande med lantbrukshögskolan av allvarligt prövas. Om vi således för närvarande icke föreslå någon förändring av centralanstaltens ställning och verksamheti fråga de fack, även företrädas lantom som av

brukshögskolan, gäller detta icke mejeriförsöken vid centralanstalten. Dessa om försök handhavas underavdelning husdjursavdelningen, fråga av en av men om dennas omorganisation till självständig ställning ha.r redan länge sedan varit

väckt. Avdelningen saknar lokaler och är inhyrd hos ett privat mejeriegna företag. Detta måste ett provisorium och förr eller måste anses som senare avdelningens verksamhet överflyttas till ett statens mejeri, då det icke kan

anses riktigt att statens försöksverksamhet i längden bedrives hos och därmed

i viss mån blir beroende ett enskilt företag. Man måste därför räkna med av att under alla förhållanden denna avdelning snart måste undergå förnog en ändring. Kostnaderna härför skulle väsentligen nedbringas. mejeriförsöken, om fortfarande organiserade självständig avdelning, förlades till anstalten som för den högre mejeriundervisningen, varvid dessutom skulle vinna alla de man fördelar, påpekats följa samorganisation mellan högre undersom ovan av en visning och försöksverksamhet. Dessa fördelar skulle i detta fall bliva ännu mer påtagliga än vid lantbrukshögskolan. Institutet för den högre mejeriunder-

visningen blir relativt liten anstalt med ett fåtal vetenskapligt utbildade en lärare och det därför stor betydelse för denna att få ytterligare ett vore av par väl kvalificerade bundna vid den. Å andra sidan det för förpersoner vore söksverksamheten kanske ännu större betydelse att dess personal komme av i direkt samarbete med landets övriga vetenskapligt utbildade fackmän på

mejeriområdet; ett sådant allsidigt samarbete skulle, hoppas kunna resulman, tera i en verkligt fruktbringande försöksverksamhet.

Givet är att utbrytandet mejeriförsöken från centralanstalten och deras av förläggande till den högre mejeriundervisningsanstalten lämpligen bör ske i samband med upprättandet denna enär anordningarna då från början av senare, kunna inriktas på båda ändamålen, varigenom såväl besparingar ökad som ändamålsenlighet vinnes. Att uppskjuta avgörandet, såsom sakkunniga före-

slagit, är icke önskvärt även från den synpunkten, att försöksavdelningen i

väntan på detta avgörande sannolikt får svårt att under tiden erhålla medel

för behövliga förbättringar. Vi vilja därför förorda, att samtidigt med 0rd-

nandet av den högre mejeriundervisningen åtgärder vidtagas för mejeriförsökens

förflyttning från centralanstaltcn till anstalten för den högre mejeriundervis-

ningen.

Angående vaktmiistarnns vid lantbrukshögskolan lönestâillning, av herr Sköld.

De sakkunniga hava föreslagit att vaktmästarebefattningarna av vid lantbrukshögskolan fyra skola tillhöra lönegraden B 7 och B Då dessa vakten mästare icke komma att Ljiinstgiira vid allenast institution vardera och följen aktligen icke kunna påråknns för sådana specialuppgifter, institutionssom en vaktmästare vid ett universitet, håller jag före, att lönegraden B 5 borde vara den normala här. Den vaktmästare, får i uppdrag att hava visst som ett överinseende över vaktmästargöromålen huvud vid högskolan, bör däremot över taget jämställas med förste expetlitionsxrakt och följaktligen löneregleras enligt lö-

negraden B Följaktligen förordar jag. att vaktmästarebefattningarna av vid lantbrukshögskolan kommer att tillhöra lönegraden B och en 7 fyra lönegraden B -

Angående den högre lantbruksundervisningens inre organisation, av

herr Sköld.

En högre lantbruksundervisning bör fylla tvenne uppgifter. Å sidan bör ena Utgångspunkiden härd för vetenskaplig forskning inom de till jordbruksområdet hö- terna for vara en en rande tillämpade vetenskaperna och i samband därmed möjliggöra utbildningen reformering forskare Å av den högre av och vetenskapsmän inom nämnda vetenskaper. andra sidan har lantbruksden att sörja för utbildningen av vissa befattningshavare i framför allt allmän undervis-

tjänst. Det är främst i sistnämnda avseende, det nuvarande tillståndet är otill- ningen.

fredsställande och reformering alltså är trängande. Genom centralanstalen ten för försöksväsendet på jordbruksområdet bedrives nämligen en vetenskap-

lig verksamhet, väl tål jämförelse med vad i detta avseende presteras som som i andra länder, varjämte utbildningen forskare och vetenskapsmän av genom medverkan från universitetens sida ävenledes visat sig kunna ske, ehuru kan-

ske icke i den utsträckning, som är önsklig. Med möjligheterna att giva befatt-

ningshavare, behöva högre lantbruksutbildning, tillfredsställande och som en en

modern sådan, är det däremot sämre ställt. Till förfogande härför stå endast

de båda lantbruksinstituten med organisation, som i stort sett tillkom redan

en

i början 1890-talet. Det är därför naturligast, att vid utredning om ny-

av en ordnande den högre lantbruksundervisningen i vårt land hänsyn främsta av 1 rummet tages till frågan ämbetsutbildningen på jordbruksområdet. om Huvudmassan de befattningar, den högre lantbruksundervisningen av som avser att utbilda till, äro konsulentbefattningar hos hushållningssällskapen och

lärarebefattningar vid den lägre lantbruksundervisningen. Utbildningen avser sålunda huvudsakligen lärare, lärare med synnerligen särcgen uppgift. men en Det år nämligen icke här vid undervisning, att skolan från början som annan får föra sina elever in i det kunskapsområdet, därvid läraren har stora nya möjligheter att giva eleverna den önskade inriktningen. Läraren i de högre

lantbruksundervisningsanstalterna får mottaga elever, praktisk som ur synpunkt redan äro faokutbildade och växt i jordbruksmiljö. Dessa som upp en elever hava redan åsikt hur ett jordbruk i sin helhet och i sina detaljer en om skall skötas. Vilka svårigheter det under sådana omständigheter mången gång

skall möta att bibringa eleven förståelse för nyttan metoder och vilken av nya grannlagenhet och psykologisk takt det fordras för framgångsrik verksamen het på detta område, är lätt att föreställa sig. Men ännu större krav i sist-

nämnda avseenden ställer utan tvivel ställningen konsulent. Ty här gälsom ler det icke längre ungdom, med dess trots allt större böjlighet och intellek-

tuella spänstighet, här gäller det att få den kanske sedan många år självstän-

diga yrkesutövaren inom jordbruket att förbättra sina måhända fäderneärvda

metoder och att se med en syn på jordbrukets olika förhållanden. Att tro ny det i allmänhet möjligt för någon än den, från ungdomen är invara annan som timt förtrogen med jordbrukarbefolkningen och dess tänkesätt, att framgångs-

rikt fylla en lärares vid lägre lantbruksundervisningsanstalt eller konsulents en hos hushållningssällkapen uppgifter, förefaller åtminstone mig otänkbart. An-

ordnas icke den högre lantbruksundervisningen så., att det framför allt blir

ungdom från jordbrukarhem, begagna sig därav för att därefter fylla som ovannämnda befattningar, blir undervisningsreformen misslyckad och löper man fara att jordbrukarnas teoretiska yrkesutbildning undervisningsanstalgenom ter och konsulentverksamhet kommer att sakna förbindelse med det praktiska

livet. Forskningsarbetet och försöksverksamheten komma att få alltför dåen lig förbindelseled med praktiken och få mindre förmåga att leda och höja det

svenska jordbruket i dess utveckling.

student- De sakkunnigas majoritet har förordat, att den högre lantbruksundervisnin-

examen som gen organiseras i enlighet med ett av de sakkunniga utarbetat alternativ A, förberedelse vilket förevarande avseende innebär, att för inträde i lantbrukshögskolan nor-

ltâftååâfå malt skulle krävas zivlagd studentexamen. Genom detta förslag skulle lant-

brukshögskolan i stort sett få typ övriga fackhögskolor här i lanstudier, samma som det, något givetvis inncbure vissa fördelar uniformitetens synpunkt, Nesom ur kas kan heller, att, A-altcrnativet organisatoriskt sett visar stor planmässig-

het och enkelhet. Men trots dessa företräden måste likväl fråga sig, detta system ändå man om är det lämpligaste för vinnande syftemålet: utbildandet kår konsuav av en lenter och lantbrukslärare med förmåga och förutsättningar att göra jordbrukarna delaktiga forskningens och försöksarbctets rön och metoder. Den av nya som inriktar sig på att, avlägga studentexamen torde ytterst sällan på förhand hava bestämt sig för viss levnadsbana. Yrkesvalet sker först i samband en med absolverandet nämnda ja, för den fortsätter universitetsav examen, som vägen, är det alls icke ovanligt, att det verkliga avgörandet träffas långt senare. Valet levnadsbana sker understundom på grund intressen, av av som väckts under de förberedande studierna, sällan är det konjunkturerna men inom olika områden, den större eller mindre utsikten a.tt efter studiernas avslutande erhålla anställning, som fäller utslaget. På grund härav är det icke osannolikt, att, den högre lantbruksundervisningen anordnas i enlighet med de om sakkunnigas alternativ A, lantbrukshögskolan i icke ringa utsträckning komme att frekventeras elever, på förhand sakna varje förbindelse med den av som jordbrukande befolkningen och dess förhållanden och för vilka lantbruksstudierna ingenting annat bliva än väg till ett levebröd. Ty för dylika elever en är systemet tillrättalagt och vägen jämnad. För den däremot, efter de tisom digare ungdomsårens arbete vid jordbruket gripes lusten att ägna sig åt av uppgiften att fostra och handleda jordbruksnäringens utövare och därför som äger goda förutsättningar, erbjuder A-alternativet de största svårigheter; och dock är det just elever av denna typ, lantbrukshögskolan borde eftersträva. Att i 18-20-årsåldern påbörja studier för studentexamen, för att först efter dess avläggande få gripa sig an med de egentliga fackstudierna, är föga lockande och långt ifrån någon lätt sak. Agronom- Vill uppnå, att åt fostraregåirningen å jordbrukets område framför allt man utbildning de ägna sig, från barndomen äro förtrogna med näringen och dess utövare som

5°;"1f‘5;.‘"" och som därför hava möjlighet att vinna dessa senares förtroende, torde man högt hä få släppa tanken på studentexamen som den normala utgångspunkten för högre

lantbruksstudiers bedrivanrle. Den frågan uppstår då, vad skall sättas i bruksstudier, som stället. Problemet gäller, att å sidan underlätta för jordbrukarungdomen ena att få tillträde till högskolan; och andra sidan att upprätthålla kravet på så-

dana teoretiska förkunskaper, att undervisningen kan hållas på ett fullt högskolemässigt plan. Vad ligger närmast till hands att tänka sig, såsom är en dan anordning, att eleven redan tidigt kunde få påbörja fackutbildningen men att denna fackutbildning lades så att den samtidigt skapade de nödiga teore-

tiska förutsättningarna för högskolestudiernzis bedrivande. En facklig student-

utbildning borde träda i den. allmänna studentutbildningens ställe. Förebilden

för ett dylikt system är lätt funnen; den föreligger i den tekniska studentexa-

men, som avgångsexamen från tekniskt gymnasium innebär och som gäller som inträdeskompetens till tekniska högskolan. Efter realskoleexamen. lätt

relativt vid någon de många rcalskolor, som härefter komma att finnas, icke

vunnen av minst på landsbygden, och praktik vid jordbruket, inträde 1 ett fackgymnasium,

där kunde avläggas, berättigade till studier vid lantbrukshögsko-

examen som lan, skulle alltså det system, varigenom den högre lantbruksundervisninvara

starkare knötes till jordbruksnäringen, än vad de sakkunnigas A-alternativ gen kan komma att göra. Att träffa dylik anordning för jordbruksundervisningens del möter emelen lertid större svårigheter än vad beträffar den tekniska undervisningen, framför allt vill, att den lägre utbildningen skall hava något självständigt om man ändamål vid sidan förberedandet till inträde vid högskolan. Det tekniska om gymnasiet har till självständig uppgift att utbilda driftsledare för mindre företag och innehavare vissa chefsposter och specialbefattningar inom industrien. av Samma uppgift hava i stort sett även de tekniska fackskolorna, vilka emellertid icke föra fram till kompetens för inträde vid tekniska högskolan. Utom i fråga kurstiden tre år vid gymnasiet och två vid fackskolan skilja om - — dessa båda skoltyper sig väsentligen däri, att undervisning i främmande språk meddelas i gymnasiet i fackskolan. Aspiranter å befattningar, som men kräva språkkunskaper, gå till gymnasiet; i fråga sådana befattningar återom igen, där särskild språkunderbyggnad icke fordras, sker utbildningen i fackskolan. För den tekniska undervisningens del är det givet. att omnämnda nu skolväsen har arbetsuppgifter nog. Industrien omfattar ett stort antal större företag och har därför behov arbetskraft, utbildad på olika sätt. Vid jordav bruket däremot är de stora företagens antal relativt ringa och förminskas dessutom alltjämt. Behovet särskilt utbildade driftsledare är därför så begränav sat, att för dess fyllande knappast behövs olika läroanstalter och ännu mindre olika slags utbildning. Vid bedömandet möjligheterna av att kombinera utav bildningen driftsledare vid det större jordbruket med förberedandet till inav träde vid lantbrukshögskolan har givetvis frågan behovet undervisning om av i främmande språk för nämnda driftsledare särskilt beaktats. Från på detta område särskilt sakkunniga har hävdats, att något dylikt behov icke föreligger

samt att den förlängning studietiden, nämnda undervisning skulle medföra, av icke tillrådlig med hänsyn till de möjligheter att bära en större studievore skuld, vederbörande kunde förväntas få efter studietidens slut. På grund här-

har jag icke ansett mig för närvarande kunna föreslå den ombildning av ett av lantbruksinstituten till agronomiskt gymnasium, jag med hänsyn till av som min uppfattning här berörda spörsmål skulle böjd för. av annars vara För möjliggörande angivna önskemål: rekryterande eleverna i den av ovan av högre lantbruksundervisningen i största utsträckning från den jordbrukande befolkningens led, har inom de sakkunniga utarbetats ett alternativ B. Detegna ta alternativ bygger på den förutsättningen, att utbildningen driftsledare, av agronomutbildningen, även normalt skulle förberedelse för inträde vid vara lantbrukshögskolan. Agronomutbildningen skulle emellertid icke omfatta främmande språk och bleve på grund därav icke tillräcklig underlag för högsom skolestudier. Den härför nödvändiga språkundervisningen jämte någon matematikundervisning skulle meddelas vid ettårig kurs vid Ultuna året efter en Agronomutbildning plus nyssnämnda språkkurs det agronomexamen avlagts. skulle alltså tillsammans ersätta fackgymnasiet och sålunda föra fram till en facklig studentkompetens, vilken skulle förutsättning för examens avlägvara gande vid lantbrukshögskolan. De sakkunnigas majoritet har före sitt ståndpunktstagande till förmån för Jämförelse alternativ A verkställt jämförelse mellan detta samt alternativ B. De slut- mellan alteren därvid dragits, delas icke i allo mig. varför jag tillåter mig nativen A satser, som av nu bliva i till- och B. upptaga denna jämförelse till diskussion. Härvid torde jag även fälle att närmare belysa, hur B-alternativet genomfört skulle komma att påverka den högre lantbruksundervisningen i vårt land. I fråga de båda systemens verkningar i vad gäller elevernas omedelbara om intressen, har de sakkunnigas majoritet icke kunnat undgå att tillerkänna B-

alternativet ett visst företräde. Att så är fallet, måste ju också självklart, vara

om man betänker, att lenna sida spörsmålet varit avgörande betydelse av av för detta alternativs utformande. Enligt mitt förmenande har de sakkunnigas

majoritet dock icke gjort B-alternatixret full rättvisa i detta avseende. Det erkännes visserligen i fråga möjligheten att på ett relativt tidigt stadium påom börja de speciella jordbruksstudierna, att detta alternativ bereder beaktansen värd lättnad framför A-alternativet vid övergången från lägre till högre studier därigenom, att undervisningen är planlagd med hänsyn till dylik överen gång. Men det bör dessutom understrykas, att just denna planläggning leder till att denna övergång blir den normala studievägen här, medan vid A-alternativet ingen, från början tänker bedriva högre studier, kommer att räksom med dylik övergång, utan allenast den, under agronomutbildningen na en som beslutar sig för att fortsätta. I praktiken blir lärför skillnaden i detta avseende de båda alternativen emellan betydligt större, än vad sakkunnigemajoriteten förutsätter. B-alternativet medför vidare under i övrigt lika förhållanden ett års kortare studietid än A-alternativet, vilket särskilt för den, vid något som högre ålder väljer denna bana, är stor betydelse. Att studiekostnaderna ävenav ledes bliva lägre, är givet; för den som icke är bosatt i stad med statsgymnasium eller i grannskapet därav, blir kostnadsminskningen i jämförelse med alternativ A i förhållande till tiden motsvarande storlek, ja, i vissa fall ännu av större, beroende på. att stipendiemöjligheterna i allmänhet äro bättre vid agronomkurs än vid gymnasium. Det torde därför få anses fastslaget, att såväl organisatoriskt som ekonomiskt B-alternativet ur elevernas, särskilt de ifrån landsbygden, synpunkt erbjuder betydande fördelar framför A-alternativet. Att

dessa fördelar skulle, såsom sakkunnigemajoriteten synes förmena, uppvägas den större lätthet att avlägga studentexamen, den skolreformen är av nya avsedd att medföra, torde nog vara tvivelaktigt, enär de lättnader skolreformen innebär närmast gälla möjligheten att vinna anknytning från lägre skolform en till högre icke fordringarna, varav följer, att dessa lättnader väsentlien men gen falla före realskoleexamen och följaktligen i lika grad gälla för B- som

för A-alternativet. Ur utbildningssynpunkt anser emellertid de sakkunnigas majoritet A-alter-

nativet hava ett bestämt företräde framför B-alternativet. Sålunda riktas den anmärkningen emot sistnämnda alternativ, att den k. praktiktiden här skulle s.

inträda vid alltför tidig ålder, då eleven varken andligen eller kroppsligen

en har den utveckling, som kräves för att han skall kunna få full nytta sin av praktik Oavsett den omständigheten, att vid B-alternativet rätt många elever kunna förutsättas påbörja sina studier vid högre levnadsålder, är att märka, en att inträdestiden för elever i agronomkurs är lika för de båda alternativen. Anmärkningen kan följaktligen icke gälla agronomutbildningen. Vad så be-

träffar den praktiska fött med jordbruksnäringen vid inträdet i lant-

brukshögskolan, majoriteten icke ha beaktat, att enligt A-alternativet synes inskränker nyssnämnda. förtrogenhet sig till två års praktik efter studentexamen, medan vid B-alternativwet eleverna vid sitt inträde i högskolan avlagt innehava kompetens driftsledare vid större jordagronomexamen, v. s som bruk. Under dylika omständigheter anledning icke föreligga, att i synes detta avseende sätta B-alternativet efter A-alternativet, borde väl motsnarare satsen gälla, så mycket vid förutnämnda alternativ eleverna i mera som större utsträckning måste antagas stamma från den jordbrukande bef-olkningens led. Beträffande agronomkursen densamma enligt alternativ B mindre lämanses pad för utbildning driftsledare än enligt det andra alternativet. emedan enav ligt förstnämnda alternativ denna kurs jämväl skulle utgöra förberedelse för studier i lantbrukshögskolan. Den skulle därför bliva mindre praktiskt betonad och de praktiska ämnena få stå tillbaka. Det kan givetvis icke bestridas,

att enligt B-alternativet de rent naturvetenskapliga ämnena upptaga större rum än enligt A-alternativet. I de av de sakkunniga uppgjorda förslagen till timplaner utgör skillnaden i detta avseende 95 föreläsningar och 90 övningar

motsvarande omkring tio procent av samtliga föreläsningar och övningar. Något intrång på utrymmet för de mera praktiska ämnena måste detta helt naturligt innebära. Men sämre praktisk betoning bör icke bliva följden härav, en enär ökningen för de naturvetenskapliga ämnenas del nästan uteslutande faller på det första året, som mera är ägnat för de teoretiska studierna, under det att andra året, då de praktiska ämnena företrädesvis läsas, icke i vidare mån be-

röres. Men en annan och icke besvarad fråga är den, om den försämring av den naturvetenskapliga grunden för agronomutbildningen, som A-alternativet innebär i jämförelse med nuvarande tillstånd, verkligen kan komma att visa sig lycklig eller icke fastmer man löper risk, att agronomkursen kommer att om sjunka till allenast en förbättrad lantbruksskola. B-alternativet upprättner håller standarden i detta avseende och är samtidigt praktiskt betonad, mera än vad hittills varit fallet. En agronomutbildning, sådan som B-alternativet

förutsätter, torde därför väl låta försvara sig. Med A-alternativets förslag till agronomutbildning är dessutom allvarlig en olägenhet praktisk art förknippad, olägenhet, de sakkunnigas majoav en som ritet visserligen vill förringa ehuru knappast med framgång. Enligt nämnda alternativ skulle nämligen agronomkurs endast komma att anordnas vid Alnarp. Alla driftsledare vid större jordbruk även i mellersta och norra delarna landet skulle komma att få sin utbildning vid ett skånskt jordbruk med dess av exklusiva karaktär, brist på och kärrjordar, på skogsbruk och skogsmossbeten. Att såsom de sakkunnigas majoritet gör, förmena, att denna olägenhet

uppväges av jordbrukspraktik i mellersta eller norra Sverige, torde icke låta sig göra, särskilt då det här gäller just den praktik vid år, värde unga vars de sakkunniga i annat sammanhang så förringat. Vad den högre lantbruksundervisningen beträffar, anser de sakkunnigas majoritet B-alternativet förenat med betydande olägenhet, därigenom att vara en den teoretiska undervisningen är delad i tvenne kurser, agronomkursen och lantbrukshögskolan, varvid vissa luckor skulle kunna tänkas uppstå i utbildningen och en viss upprepning av undervisningen icke skulle kunna undvikas. Aven dylik olägenhet skulle uppstå med nyssnämnda anordning, torde den om en dock mer än uppvägas av en annan fördel. Enligt A-alternativet skulle vid lantbrukshögskolan till inhämtas såväl allmän agronomisk samma examen en

utbildning inom hela kunskapsområdet vetenskapligt inriktad spe-

som en mera cialutbildning inom viss del detta område. Det ligger i sakens natur, en av att den förra utbildningen måste på grund det oerhört stora ämnesantalet av och den begränsade tiden få viss skolmässig karaktär med bestämda kurser en o. s. v. Den utbildningen är däremot avsedd att bliva högskolesenare mera mässig med fria studier dyl. Då dessa olika undervisningssystem skola o. nu tillämpas sida vid sida, även i viss mån i fråga tiden, inom läroom samma anstalt med samma elever ooh understundom samma lärare, torde fara vara för handen, att pluggskolan vinner på högskolans bekostnad, att lantbrukshögskolan icke blir högskola väl seminarium. Annat blir förhållandet med men B-alternativet. Här är den allmänna agronomiska utbildningen redan undan-

stökad före inträdet i lantbrukshögskolan. Eleven går direkt till de högskolemässiga specialstudierna. Han får på ett annat sätt en känsla av att stå inför något nytt, där han själv har att bära ansvaret för det resultat, vartill han kan nå. På detta sätt torde, just boskillnaden mellan pluggskolan och höggenom skolan, en starkare garanti vinnas för på självständiga studier grundad en vetenskaplig specialutbildning, än vad sker enligt A-alternativet. som När de sakkunnigas majoritet håller före, att anmärkningar kunna samma

riktas mot B-alternativet mot den nuvarande kombinationen agronomkurssom konsulentkurs, torde lotta. omdöme ganska orättvist. Ty de anmärkvara ningar, kunna riktas emot nämnda kombination äro väl huvudsakligen fölsom jande. Konsulentkursen är icke obligatorisk för någon befattning; den agronom, har goda vitsord från agronomkursen, anser sig därför icke behöva som genomgå konsulentkursen för att erhålla anställning. Antalet elever i denna

kurs har därför blivit så ringa, att särskild undervisning joke kunnat anordas.

Särskilda lärare hava heller funnits, utan har undervisningen varit en biupp-

gift för institutens lärare. Kurstiden har varit allenast ett år. Ingen dessa

av anmärkningar kan riktas mot B-alternativet. Att i detta alternativ agronom-

utbildningen skilts ifrån högskolan, innebär, såsom ovan visats, mera en för-

del nackdel. än en De sakkunnigas majoritet har även den anmärkningen mot B-alternativet,

att såväl den allmänbildande underbyggnaden fackutbildningen måste som företagas i olika repriser. Detta olägenhet, icke kan förnekas. Orär en som saken varför denna oformlighet icke kunnat undanröjas har angivits. ovan Dock torde svårigheten mindre ligga i att färdigheten i fackämnena glömmas bort än i att språkutbildningen behöver kompletteras på ett så sent stadium.

Ty den allmänbildande kursen är avsedd att förlagd till plats vara samma som lantbrukshögskolan, och eleverna komma alltså att under detta år befinna sig i en miljö, där fackämnena måste komma att hållas aktuella. De sakkunnigas majoritet vill slutligen hävda, att trots att de båda alternativen uppbyggts utifrån den förutsättningen, att slutresultatet skulle bliva lika, A-alternativet dock i detta avseende skulle överlägset. I detta avseende vara torde en diskussion vara ändamålslös, då omdömet är rätt subjektiv art. av För min del håller jag före, att B-alternativet bör ett resultat, är tillge som räckligt för vårt behov. Möjligen skulle kunna sägas, att för den viktiga uppgiften att dana forskare och vetenskapsmän detta alternativ skulle mindre lämpa sig, enär de härför lämpade begåvningarna kunna tänkas uppstå inom högst olika befolkningslagrzr och den alldeles särskilda kontakten med jordbruksbefolkningen icke i detta avseende är så nödvändig. Att märka är då, att enligt alternativ B även bör finnas särskild linje för naturvetenskaplig en ur synpunkt väl kvalificerade studenter, varigenom regelrätt väg till den högre en lantbruksutbildningen för den naturvetenskapligt begåvade studenten skapas. Den sakkunnigemajoriteten hävdade meningen, vilken dessutom knappast av är grundad, att den allmänna agronomutbildningen i B-alternativet, på grund att densamma inhämtas utanför högskolan, skulle för för konav vara svag en sulent eller lantbrukslärare i de ämnen, sedermera icke studeras vid högsom skolan, kan icke tillmätas större betydelse. Hittills hava nämnda befattnings-

havare icke haft annan Iltbildning än just dylik agronomutbildning. Vid B-

alternativet tillkommer vetenskaplig specialutbildning inom ett visst nu en område härutöver, vilket bör beteckna ett alldeles tillräckligt framsteg. Slutsatser. Enligt min mening skulle alltså den högre lantbruksundervisningens ordnande enligt de sakkunnigas B-alternativ leda till

att den för konsulent- och lärarebefattningar nödiga utbildningen nåddes på kortast möjliga tid och till lägsta studiekostnad;

att ungdom med håg och fallenhet för dylik verksamhet redan från början en kunde inrikta sig på fackstudier; att den som under den fortsatta utbildningen ansåge sig mera lämpad för V det praktiska jordbrukets utövande, kunde avbryta vid agronomexamen, men den som ursprungligen tänkt ägna sig åt praktisk verksamhet och under som studierna funnit anledning sträva vidare, kunde fortsätta till lantbrukshögskolan;

att den som ex. vid genomgående av lantmannaskola grepes av lust att

bedriva högre lantbruksstudier, med lätthet skulle kunna skaffa sig tillfälle därtill; att sålunda särskilt den jordbrukande befolkningens begåvningar skulle beredas tillfälle att komma till sin rätt. Härigenom skulle garanti vinnas för att iantbrukslärare- och konsulentkåren finge förutsättningar för att förstå den jordbrukande befolkningens förhållanden och tänkesätt samt för att vinna dess förtroende, vilket jag såsom ovan utförts anser vara oundgängligen nödvändigt, om den föreslagna reformeringen av vår högre lantbruksundervisning skall bliva lyckad. Då B-alternativet dessutom enligt mitt förmenande på ett fullt tillfredsställande sätt tryggar en god utbildning driftsledare, lantbrukslärare och konav sulenter samt forskare och vetenskapsmän, kan den omständigheten, att detta alternativ rent organisatorisk synpunkt icke är så enhetligt alternativ ur som A, icke ändra min uppfattning det förra alternativets överlägsenhet, varför om jag förordar att den högre lantbruksandervisnárøgen organiseras i överensstämmelse med de sakkunnigas kuvudalterøzativ B. Då jag delar sakkunnigemajoriteteøzs åsikt om lantbrukshögskolans förläggning, gäller mitt förord sålunda alternativ B De utkast till stadgar för den högre lantbruksundervisningen, de som av Stadgar. sakkunniga utarbetats för A-alternativet, böra i tillämpliga delar gälla även för B-alternativet, dock att vid lantbrukshögskolan lektorerna böra tillhöra lärarkollegiet utom då fråga gäller åtgärder för besättande professur. av I fråga om ordnandet den högre mejeri- och den högre trädgårdsundervis- Mejeri- och av ningen föranleder organiserandet den högre lantbruksundervisningen enligt trädgårdsav alternativ B ingen ändring organisationen, allenast någon justering de undervisning. av av olika lärarnas undervisningsskyldighet, varpå här likväl icke ingås. Beträffande den högre mejeriundervisningen vill jag dock ifrågasätta, avlagd om agronomexamen jämte genomgången kurs i allmänbildande ämnen borde få godtagas som kompetens för tillträde till avsedda undervisning jämsides med nu studentexamen och avgångsexamen från tekniskt gymnasium. Vid genomförande alternativ B kräves i viss mån andra Övergångsbestäm- Övergångsav melser än i fråga alternativ A. Här måste räknas med, att under förut- bestämmelom sättning av beslut i riksdagen 1928 högskolan träder i verksamhet den 1 ser. november 1930, vilket innebär att normalt ämbetsexamen första gången skulle

komma att avläggas vid tid enligt alternativ A, på hösten

samma som v. s. 1932. An vidare torde på hösten 1928 böra intagas elever till agronomkurs vid såväl Ultuna Alnarp, för vilka den gamla undervisningsplanen bör som gälla icke böra bliva berättigade att efter avläggande men som agronomexamens söka och innehava befattning, för vilken sedermera kommer att krävas ämbetsexamen. För vilka utexaminerats enligt gamla ordningen, bör stadagronomer, gas rätt att för inträde vid lantbrukshögskolan räkna sin lika agronomexamen med dylik enligt ordningen. Agronomutbildningen enligt ordexamen nya nya ningen bör taga sin början den 1 november 1929 vid såväl Ultuna Alnarp. som När lantbrukshögskolan påbörjar sin verksamhet hösten 1930, har att man räkna med, att några i normal ordning kompetenta elever icke finnas; man torde dock kunna utgå ifrån att ett antal elever ändå kan påräknas, nämligen agronomer enligt gamla ordningen dels avlagt studentexamen och dels på som annat sätt gjort sig kompetenta liksom också studenter med kvalificerad studentexamen. Samma förhållande gäller för övrigt även A-alternativet, enär, då lantbrukshögskolan enligt detta alternativ skulle börja sin verksamhet 1 november 1929, några studenter icke då hunnit skaffa sig den nödiga jordbrukspraktiken. I överensstämmelse med vad anförts, bör räknas med följande kategorier nu studerande vid Ultuna under nedan angivna undervisningsår:

1927-1928 elever tillhörande bilda årsavdelningarna äldre och yngre

enligt nuvarande system samt konsulentkurs; 1928-1929 lika med föregående år; 1929-1930 elever agronomkurs, dels tillhörande äldre årsavdelningen av enligt nuvarande system och dels årsavdelningen enligt det systemet; yngre nya 1930-1931 studerande inskrivna vid högskolan hösten 1930, elever i allmänbildande kurs, elever tillhörande båda avdelningarna i agronomkursen enligt nya systemet; 1931-1932 lika med föregående år med tillägg studerande vid högskolan av inskrivna hösten 1931. Vid Alnarp blir i motsvarande avseende gällande vid altersamma som nativ A. I fråga om behörighet att söka och innehava befattningar som lantbrukslärare böra gälla bestämmelser för alternativ A, dock med m. m. samma som angivet undantag. ovan Ordningen för byggnadsarbetenas utförande liksom också för utföranm. m. de av inredningsarbeten och anskaffande av undervisningsmateriel bör likaledes bliva densamma som för A-alternativet. Behovet engångsanslag skulle för de olika budgetåren komma att ställa av sig sålunda.

1928-1929 1929-1930 1930-1931 Summa

Kr. 684 400 763 700 513 500 2 041 600

Då. lantbrukshögskolan beräknas börja sin verksamhet den 1 november 1930, böra till den 1 juli samma år vara tillsatta fyra av professorerna, nämligen i

kemi och lantbrukskemi, botanikoch lantbruksbotanik, kulturteknik samt hus-

djurens anatomi och fysiologi. Ovriga fem professorer tillsättas till den 1 juli 1931. Under första året skall visserligen förekomma någon undervisning i allmän jordbrukslära med marklära samt i husdjurens avels- och raslära. Denna undervisning är av ringa omfattning, varför jämkning i undervisningsplanen bör kunna ske, så att professorerna i dessa ämnen icke behöva tillträda sina befattningar förrän 1931. Lektorsbefattningarna vid Ultuna tillsättas från och med den 1 november 1929. Vid denna tidpunkt indragas professorsbefattningarna därstädes i jordbrukslära, husdjurslära och redskapslära. Samtliga dessa professurer äro vakanta. Från och med den 1 november 1930 indragas övriga professorsbefattningar vid Ultuna och deras innehavare uppföras å indragningsstat. Vad i övrigt vid alternativ A stadgats övergången till det om systemet i fråga lärarna, bör även gälla vid alternativ B. nya om Övergångsstadgandcanzi vid alternativ A interimsstyrelse för lantbruksom högskolan samt särskild anordning för tillsättande första uppsättningen om av professorer vid lantbrukshögskolan böra även gälla för alternativ B, dock att här de provisoriska böra äga bestånd ett är längre. arrangemangen

Angående lantbrukshögskolans förläggning, av herr Thomé.

Undertecknad instämmer med övriga sakkunniga däri, att för den högre lantbruksundervisningen bör upprättas fristående lantbrukshögskola. och att denen icke bör förläggas till Stockholm utan till platserna Alnarp eller na en av Ultuna. När det åter gäller att välja mellan dessa två platser, kan jag icke sakkunnigas mening. Som skäl för att föredraga Ultuna framför Alnarp

delfa an ores:

1 förbindelser finnas mellan Ultuna och Uppsala än mellan Alnarp och

bättre Lun

, Stockholm, 2 Ultuna ligger närmare

3 Ultuna ligger mera centralt i landet, 4 Ultuna disponerar jordarter flera olika slag än vad fallet är med över av Alnarp, 5 det tillskott till forskningsarbetet, högskolans upprättande kommer att som medföra, torde nöden inom mellersta och norra Sverige än inom vara mera av de södra delarna. Även dessa skäl riktiga., jag de flesta vara av så ringa beom vore anser tydelse, att de icke få avgörande för denna fråga. vara Ultunas bättre förbindelser med Uppsala skulle i första hand hava bety-

delse för samarbetet med universitetet. Från Ultuna kommer till Uppman sala 15 a 20 minuters .spårvägsresa; från Alnarp kommer till genom man Lund 5 minuters färd efter häst till Åkarp och sedan 11 minuters järngenom vägsresa. Jag tror icke, att olikheten har någon helst betydelse för samsom arbetet med universitetet. Vidare skulle förhållande även göra Ul- - samma tuna lämpligare från lärares och elevers synpunkt i fråga om möjligheten att

bekvämt erhålla bostäder utom högskolan. Härvid bortser emellertid helt man ifrån att Alnarp ligger nära två stora samhällen, Åkarp och Lomma. Från

Åkarp till Alnarp på 15 minuter och cyklar på mindre än 5 minuter; går man dessutom går järnvägen Malmö--Göteborg Alnarp och för ringa genom en kostnad kan anhaltsstation för persontrafik ordnas inom Alnarps område, en och kommer mellan Alnarp och Malmö att taga 12 a 13 minuter. I dessa resan hänseenden erbjuder Ultuna således inga företräden framför Alnarp.

Att Ultuna ligger närmare Stockholm, än Alnarp gör, kan icke förnekas;

det ligger dock tillräckligt långt därifrån för att fördelarna i huvudmen sak skola försvinna. Vill elev vid högskolan utnyttja exempelvis central-

anstaltens i något avseende, ka.n det väl knappast låta sig göra på resurser annat sätt, än att han bor i Stockholm under tiden, han studerar vid central-

anstalten; och han för att komma till Stockholm från Ultuna eller från om reser Alnarp betyder dock icke mycket.

Att Ultuna ligger centralt i landet är också ovedersägligt och man kan mera icke förneka att elever från Norrland hava närmare till Ultuna än till Alnarp.

Detta är dock synpunkt jag måste frånsäga all betydelse. Att de en som

studerande själva icke taga dylika hänsyn visas därav att under nuvarande för-

hållanden många söka sig till Alnarp, fastän de haft närmare till Ultuna;

från Alnarp sista året utexaminerade hade halva antalet haft närav agronomer mare till Ultuna. Det är möjligt att Ultuna kan uppvisa. flera olika slag jordarter än Alnav ock även Alnarp kan erbjuda olika sådana. Denna eventuella förarp, om del uppväges emellertid till fullo de bättre klimatiska förhållandena vid av Alnarp, dels möjliggöra flera slags kulturer, dels och framför allt säkersom ställa försöken, så att med större visshet får resultat av dem. man Att högskolans forskningsarbete skulle behövas för övre Sverige mera än för södra kan jag icke riktigt. Det tillkommer i första hand den anse praktiska försöksverksamheten, alltså centralanstalten och den lokala försöks-

verksamheten, att till i vad mån forskningsresultat kunna tillämpas i olika se delar landet på grund där rådande olikheter i fråga klimat och jordav av om mån. Högskolans forskningsarbete bör helst icke lokalt betonat, utan skall vara möjligt gå djupare och ,söka de grundläggande, över allt giltiga lagarna. om I någon mån kommer det naturligtvis dock att bli påverkat av på platsen

rådande naturliga förhållanden, dessa vid Alnarp mera överensstämma men om

20-2734193

med de i det jordbrnksiwrlkande södra Sverige rådande än med övre Sveriges, får detta knappast räknas nackdel för Alnarp. som on Det har ofta och med rättar framhållits. att lantbrukshögskolan måste hålla kontakt med andra högskolor för att hålla sig på hög nivå. Men med uppe icke mindre skärpa rtaåsto framhållas, att den också måste stå i kontakt med det praktiska .jordbruket och då naturligtvis med det högst stående; det är härifrån den skall få de livgivande impulserna till forskningsarbete och blott om den befinner sig mitt i landsdel, lår med intensitet bedriver ett en man verkligen högt stående jordbruk, kan vänta, att den skall känna framman var stegen kunna göras och forskningsarbetet skall .sättas in. I detta hänvar seende anser jag endast Alnarp hava de naturliga förutsättningarna för att bliva platsen för vår lantbrukshögskola.. Vidare talar för lantbrukshögskolans förläggning till Alnarp, såsom även sakkunniga framhållit, närheten till växtförådlingsinstitutionerna vid Svalöv och Weibullsholm samt närheten till det i jordbrukshänseendle högt stående Danmark med dess högskola i Köpenhamn. Den nära förbindelsen mellan Alnarp och lenna skulle möjliggöra växelsenare verkan mellan vårt arbete på jordbruksområdet och det vetenskapliga agrikulturella arbetet utanför Sverige på helt annat sått, högskolan förlades om till Alnarp, än om den kommer att förläggas till Ultuna, där den läget genom blir i hög grad isolerad. Jag förordar därför det sakkunniga med A II beav tecknade alternativet.

BILAGOR

Bilaga A.

Årliga kostnader för den nuvarande högre lantbruksundervisningen.

Kungl. Maj:t fastställda inkomst- och irtgiftsstaterna för de båda lant- De av bruksinstituten för tiden 1/7 1927—3°/6 1928 hava följande utseende:

Inkomst- och utgiftsstat för lantbruksinstitutet vid Ultima för tiden ‘/7 1927-

°°/6 1928 k. br. 1927.

Inkomster:

1 62 900: Ordinarie anslag till avlöningar ——— . . . . . . . . . . . . . . . . . övriga utgifter 34 600:-— . . . . . . . . . . . . . . . . Extra anslag till diverse behov vid institutet 26 00O:—— . . . . . . . . .;. .

Kronor 123 500: —

Utgifter:

Avlöningar:

rektorsarvode 2 000: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . - 8 professorer 45 200: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . extralärare, arvoden 12 500: . . . . . . . . . . . . . . . . . bibliotekarie 600: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . — 2 vaktmästare 2 600: 62 900; . . . . . . . . . . . . . . . . . . . - Frielever, kost 4 800:— . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Betjäning 3 150: . . . . — . . . . . Undervisningsmaterial m. m.:

institutioner och samlingar 7 000:- . . . . . . . . . . . . . . försök 2000:- . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . bibliotek 2000:- . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . exkursioner 2 000: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . årsbok och tryckta meddelanden 1 500:-- 14 500; . . . . . . . . . . . Underhåll m. m.:

inventarier 1 500: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . — byggnader 12 000: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . — . . bränsle och lyse 9 500: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . städning och renhållning 4 000: . . . . . . . . . . . . . . —— planteringar 1 500: 28 500: . . . . . . . . . . . . . . . . .i — Kontorsutgifter och skrivhjälp 2 500: . . . . . . . . . . . . . . . . . . — Budskickning 700: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . — Stallet 3 000: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . —— . .

;ransport

120 050: —

1 Efter avdrag av bostadsavgifter m. m.

Transport 120 050: w Diverse utgifter:

styrelsen 900: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . — Läkare och medicin 400: . . . . . . . . . . . . . . . . . predikant 300: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . vattenuppfordring 800: . . . . . . . . . . . . . . . . . . brand- och hästförsäkringsavgifter 600: . . . . . . . . . . . diverse 450: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . — 3 450; -

Kronor 123 500: w

Anm.: Besparingar, som kunna uppkomma å någon i staten för institutet intagen

utgiftspost med undantag dem, avlöningar, må användas till täckande av som avse av brist å annan, till avlöning avsedd post.

Inkomst- och utgiftsstnt för lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp för tiden

1927—°/6 1928 k. br. 1927.

Tillgångar:

Behållning å inbetalta avgifter för kost till och med oktober 1927 4 av elever i konsulentkursen. 4G elever i agronomkursen och 12 elever i

Inkomster:

Statsanslag:

Ordinarie anslag:

till avlöningar 169160:- . . . . . . . . . . . . . till institutets övriga utgifter 43 700:— . . . . . . . 112 850; Extra anslag. 8500:— . . . . . . . Avgifter av 4 elever i konsulentkursen, 46 ele-

ver i agronomkursen och 12 elever i mejeri-

skolan 67 650: . . . . . . . . . . . . . . . . Lantbruksskolans laborationsavgift 400:—— Trädgârdsskolans . . . . . . laborationsavgift 4003: . . . . . . 53 450; 189 800:

Kronor 212 350: —

Utgifter:

Avlöningar:

1 rektorsarvode . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 000: - 9 professorer. 50 850: . . . . , . , . . . . . . . . . . . - 1 laborator . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 500: — extralärararvoden . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 950: - 1 bibliotekarie 300:- . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 vaktmästare vid laboratoriet 1 275: . . . . . . . . . . . . - 1 läroverket 1 275 . . .i —— 39 150; . . . . . . . . . . Betjäning:

Kusk. 1300:- . . . . . . . . . . . .. Dräng 1 300:-- . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Eldare och postbud 1 300: . . . . . . . . . . . . . . . . . — Dräng vid anatomiska avdelningen . . . . . . . . . . 500: -

Dagsverken och körslor 1 800: . . . . . . . . . . . . . . . - 200;

Transport 75 350: —

‘ Efter avdrag av bostadsavgifter m. m.

Transport 75 350: Undervisningsmaterial m. m.: Kemiska och mejeribakteriologiska laboratoriet, oberäknat kontrollanalyser 2 800: . . . . . . . Botaniska laboratoriet och trädgård 700: Anatomiska laboratoriet 700: Samlingar:

. . . .

. . . . . Tekniska instrumen 500: . Lantbruksmusêet 300:

Tryckta meddelanden

Bibliotek . Exkursioner 13 800: . Underhåll:

Läroverkets inventarier . . . Städning, skurning, sotning och tvätt

Uppvärmning och belysning

Park och arboretum . . . . . . . Byggnadsunderhåll

Diverse utgifter 38 220:

Kontorsutgifter m. m. :

Post, telefon, telegraf, skrivmaterial och 1 500: annonser .

Stallet:

Utfodring av hästar 750: . . . . . . . . . Underhåll av vagnar och seldon 650: . Skoning och sjukvård 200: 1 600: . . . . . Styrelsens rese och dagtraktamentsersättning 500: . Styrelsens sekreterare 400: 900: . . . . . . Läkare, medicin och sjuktransport 1 000: . . . . . -- Djurförsäkrings- och brandstodsavgifter 1 000: 2 000: . . . . . Kosthåll för 4 betalande elever i konsulentkursen, 46 elever i agronom-

kursen och 12 elever i mejeriskolan samt 7 frielever i dessa avdel-

ningar jämte kontrollantarvode 56 430: . . . . . Behållning å inbétalta avgifter för kost 4 elever i konsulentkursen, av 46 elever i agronomkursen och 12 elever i mejeriskolan 22 550:

Kronor 212 350:

Anm.: Besparingar, kunna uppkomma å någon i staten för institutet intagen som utgiftspost med undantag av dem, som avse avlöningar, må användas till täckande

av brist å annan till avlöning avsedd post.

Det förtjänar omnämnas, att ovan anförda stater icke upptaga vare sig dyrtids-

tillägg, som utgår enligt de för k. oreglerade tjänster gällande bestämmelser, eller s. i förekommande fall tillfällig löneförbättring åt vid instituten anställda befattnings-

havare.

Bilaga B.

Kostnader för ny- och ombyggnadsarbeten för en till Ultuna förlagd

lantbrukshögskola enligt huvudalternativ A.

Undertecknad, som fått i uppdrag att undersöka vid Ultuna lantbruksinstitut be-

lägna byggnaders beskaffenhet, får härmed vördsamt meddela, att efter på plat-

sen gjorda undersölâmingar och mätningar byggnaderna mig mycket synas vara av god beskaffenhet och sin konstruktion lätta att förändra. genom Efter sedermera cerhållet uppdrag att enligt förelagt program inlägga begärda

lokaler för lantbrukshögskola i de gamla byggnaderna och i nybyggnader samt att

upprätta kostnadsberåikningar å dessa byggnadsarbeten samt för yttre ledningar för

vatten och avlopp, för viiganlåiggningar och planeringar, närsluter jag härmed dels

skissritningari till ovannämnda byggnader dels k0stnadsber2ikI1ingar2 för desammas

uppförande i komplett skick även omfattande anläggningen av yttre ledningar och

vägar. I beräkningarna ingå dock kostnader för linoleummattor, inredningar i

laboratorie- och förelüsningssalar samt möbler, skåp och instrumentalier.

Kostnadssumman uppgår enligt nedan angivna sammandrag till Kronor niohundra-

sextiofyratusensexlhundra 964 600: -.

Sammandrag av byggnadskostnader för erforderliga lokaler för lantbrukshögskolan

vid Ultuna.

1 Lantbrukskemi och bakteriologi 58 000 . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 Kulturteknik, redskapsliira och husbyggnadsldra 13 100 . . . . . . . . . .

2 a Redskapshallen 19 200

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 Markliim och allmän jordbrukslära etc. 87 300 . . . . . . . . . . . . . . 4 Husdjursskötsel, lantbruksekonomi samt administrationslokaler 675 000 . . . . 4 a Exteriörlära jämte siallbyggnad 39 000 . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 Rektorsbyggnadefl 29 000 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ‘ . 6 Restaurationsb-yggnaden 2 000 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 Bostäder för vaktmästare etc. 6 000 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 Flygelbyggnadema till rektorsbostade 5 000 . . . . . . . . . . . . . . Yttre ledningar för vatten och avlopp.

omläggning av ledningar till befintliga byggnader 13 800 . . . . . . . . . . Ledningar till nybyggnader 7 200 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Väganläggningar o-ch planeringm- 10 000 . . . . . . . . . . . . . . ._._.#__._

Vsøuinma 3

kronor 964 600

Uppsala i november 1927.

Victor Holmgren.

1 Viktigare skissritningar hava vidfogats betänkandet. 2 Ifrågavarande kostnadsberäkningar hava icke befordrats till trycket. 3 Härtill kommer ett belopp 45 000 kronor för anläggning avseendehögskolans tillgodoseende av med gas.

Bilaga O.

Kostnader för och ombyggnadsarbeten för Alnarps lantbruks-, ny-

mejeri- och trädgårdsinstitut.

På uppdrag Högre lantbruksundervisningssakkunniga att utreda kostnaden för av vissa nybyggnader samt ändring och tillbyggnad äldre byggnader i Alnarp har av det vid approximativ beräkning visat sig att kostnaden belöper sig till för

ändring och tillbyggnad av mejeriet nzo 15 210 000:

. . . . . . . . . . . . ——

nybyggnad för maskinhall nzo 56 72 000:

. . . . . . . . . . . . . . . . -

inredning elevrum å restaurantens nzo 17 vind 26 800:--

av . . . . . . . . .

tillbyggnad och ändring nuvarande operationsstall nzo 12 b till de-

av monstrationsstall 9 000:- . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . nybyggnad två st. vaktmästarebostäder n:0 57 och 58 68 000: av . . . . . .

nybyggnad växthus nto 53 38 900:-

av . . . . . . . . . . . . . . . . . d:0 undervisningsbyggnad nzo 54 83 700:av . . . . . . . . . . . d:0 redskapshall n:o 55 8 000: av . . . . . . . . . . . . . . . . — ändringar i slottet 10 000:- . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ändring och reparation nuvarande undervisningsbyggnad i trädgården 8 000: av — d:o d:o av kontorsbyggnaden 5 000: . . . . . . . . . . . . — d:o d:o växthus 3 000: av . . . . . . . . . . . . . . . . -

nybyggnad för ordinarie lärare nzo 59 17 500:-

. . . . . . . . . . . . . . Kronor 559 900 --

Detaljerad kostnadsberäkningl ävensom skissritningar över byggnadsföretagen bi-

fogas härjämte.

Malmö i november 1927. 0. Hägg.

1 Ifrågavarande kostnadsberäkning har icke befordrats till trycket. 2 Viktigare skissritningar hava vidfogats betänkandet.

Bilaga D.

Kostnader för vattenledningsverk vid Alnarp.

Sedan undertecknade erhållit i uppdrag att utarbeta förslag till vattenlednings-

verk för Alnarps lantbrulçsinstitut, få vi härmed framlägga följande utredning och förslag, åtföljt av 3 ritningar R1--3.1 Under den varma oclh torra 1925 visade det sig, att vattentillgången i sommaren flera av de brunnar, som finnas för att fylla vattenbehovet, icke tillräcklig, var utan vatten måste transporteras i tunnor från de mest givande brunnarna. Då av vattenbrist även tidigare intråffat och det av utredningen torde framgå, att vattenuttagningen försvåras med tiden, är det nödvändigt, att vattenledningsfrågan i sin helhet upptages till prövning. Tidigare År 1907 utarbetade dåvarande civilingenjören Carl Meurling förslag till vattenförslag. ledningsanläggning. Förslaget avsåg att taga grundvatten från den k. Alnarpss. floden genom befintliga rörbrunnar, att vattnet från järn samt vattenrena genom torn och rörnät distribuera vattnet till samtliga byggnader och till erforderliga brandposter. Detta förslag blev emellertid icke utfört. År 1914 togs frågan åter upp till behandling och civilingenjör Ivar Wendt verk-

ställde granskning av nämnda förslag och vidtog de ändringar, nödvändiggjorsom des på grund av det ökade vattenbehovet, samt upprättade förnyad kostnadsberäkning, som slutade på en summa av 75 000 kronor. Icke heller vid detta tillfälle blev anläggningen utförd. För att förbättra eldsläckningsberedskapen utfördes år 1917 en anläggning med en elektromotordriven lbrandslâickningspump, med kapacitet 900 lit. min. en av per vid 55 m uppfordringshöjd och uppställd i mejeriet, vilken uppfordrar vatten pump från en stor, grävd damm till tvenne brandposter vid ladugårdarna och till vid en mejeriet. I stället för att centr alisera vattenledningsanläggningen har för varje byggnad, ny som tillkommit, anlagts en eller flera brunnar och ordnats lokala Sålunda pumpar. finnas för närvarande icke mindre än 8 rörbrunnnr, 28 grävda brunnar, 43 hand- 13 elektromtotrordrivna pumpar med sammanlagd effekt exklusive pumpar, en m0torn för eldsläckningsiuuznpen icke mindre än 22 hästkrafter. Dessutom finnas av 16 högreservoarer eller luftklockor. Vattenbehovet vid Alnarp har redan länge haft den Storlek, då lämpligheten dylika lokala anläggningar kan ifrågasättas. Under av de senare åren har dessutom tillkommit faktor, ekonomiska skäl nödvänen som av diggör en centralisering brunnsanliiggningen, nämligen den alltjämt ökade svåav righeten att utvinna vatten enklare brunns- och pumpanläggningar. genom Allmän De grävda brunnarma samla vatten från lokala sand- och gruslager, och deras översikt. kapacitet är mycket växlande och mycket beroende ojämnheter i nederbörden. av Att deras kapacitet icke varit tillräcklig bevisas bäst därav, att de i flera fall kompletterats genom rörlbrunnar. Dessa nå ned till mäktig grundvattenström, en Alnarpsfloden, av vilkens totala kapacitet mindre än 1 % är tillräckligt för att fylla hela Alnarps vattenbehov. Man torde kunna förutsätta, att, även andra vattenom förbrukare komma att så småningom utnyttja större delen grundvattenströmmens av

1 Ritningarna hava icke vidfogats betänkandet.

kapacitet, så bör det dock möjligt att vid Alnarp utvinna det här erforderliga vara vattenbehovet. Även vattentillgång således finnes, möter det dock vissa om svårigheter att uppfordra vattnet, beroende på, att vattenytan alltjämt sjunker djupare under markytan och grundförhållandena icke heller äro de lärnpligaste. Grundvattenytarms sänkning beror på den fortgående ökningen i av Vattenuttagningen. Under de sista åren har bl. Lunds stad anlagt ett nytt vattenverk vid a. Prästberga och vattenförbrukningen vid Malmö vattenledningsverk, som också utnyttjar Alnarpsfloden, har ökats. Som exempel på grundvattenståndets sänkning må nämnas några siffror från Malmö vattenledningsverks mätningar vid Åkarps station. År 1900 vattenståndet här + 12.0 över Sundets medelvattenyta var m m. v. y., vilken här användes 0-plan, år 1914 hade detta vattenstånd sjunkit som till ett lägsta värde av + 9.20 och år 1925 till + 7.45 Vid Alnarp torde det m m. allmänna grundvattenståndet 0.5 lägre än vid Åkarp och således år 1925 vara c:a m -+- 7.0 m mot + 10.5 In vid mätningar i samband med förslaget år 1907. av Då markytan vid ex. mejeribrunnen ligger å + 12.0 sjunker således m, vattenståndet, även då icke något vatten uppfordras vid Alnarp, redan till 5 under nu m markytan. Allt efter vattenuttagningen från grundvattenströmmen ökas, komsom mer grundvattenytan att sjunka ytterligare, och efter 20 ä 30 år kommer den sannolikt att närma sig Sundets medelvattenyta. Vid vattenuppfordring vid Alnarp kom-

mer vattenytan vid mejeribrunnen då att sjunka till 15 under markytan. Då cza m de befintliga pumpanläggningarna icke kunna uppfordra vatten från större djup än högst 7 8 m under markytan, så kan förutsäga, att de vid något ökad sänkman en ning av grundvattenståndet icke längre kunna lämna något Vattenuppfordvatten. ringen försvåras således och och för att få anläggnings- och driftkostnadermer mer na så låga som möjligt, är det därför nödvändigt att koncentrera vattenuppfordringen på ett enda pumpverk i stället för att utföra ganska omfattande arbeten vid de flesta av de nu befintliga brunnarna. Då Vattenuppfordringen koncentreras till ett ställe, erfordras ett rörnät för att distribuera vattnet till de olika förbrukningwsställena. Grundvattnet i Alnarpsfloden är järnhaltigt. Allt vatten, skall användas för hushållsändamål, måste som vara fritt från järn, och det är även önskvärt, att vattnet för övriga ändamål järnfritt. är Då kostnadsskillnadexi är obetydlig mellan större eller mindre filteranläggning en och det icke kan ifrågasättas att utföra skilda rörnät, bör allt uppfordrat vatten befrias från järn. Förutom till den normala förbrukningen skall vattentillgången tryggad även vara vid eldsvådetillfällen. Den nuvarande eldsläckningsberedskapen kan icke anses vara fullt tillfredsställande, enär under tiden för strömavbrott eller fel å maskineri tillgång icke finnes till vatten under tryck och rörnätet har allt för ringa utsträckning. Då det icke kan ifrågasättas att vid eldsvådetillfällen inpumpa dammvatten i det ens rörnät, som skall framleda vatten för hushållsförbrulçningen, kan dammvatten icke användas för eldsläckningsändamål, såvida icke dubbla rörnät anläggas, vilket emellertid, som nedan skall visas, ställer sig relativt dyrbart och därför kan ifrågakomma. Då den nuvarande eldsläckningsanläggningen i sitt befintliga skick sålun-

da icke är tillfyllest och komplettering densamma ställer sig relativt dyrbar, en av så återstår icke någon annan lösning att för rimlig kostnad erhålla betryggande en eldsläckningsberedskap än att utföra den planerade vattenledningsanläggningen nu så, att den även fyller berättigade krav på eldsläclzningsberedskap. De redan utförda eldsläckningsanordningarna kunna i så fall nyttjas för vattenledningsanläggningen.

I 1907 års förslag ingick ett vattentorn för att magasinera vatten under de tider, då pumparna icke äro i drift. Denna lösning är fortfarande, tekniskt sett, mycket tillfredsställande, kostnaden ställer sig relativt hög. Genom ändrade förhållanmen den finnas nu större möjligheter än tidigare att utföra tillfredsställande anläggen ning utan vattentorn. Sålunda har tillgången på elektrisk ström bättre och tryggats redan anskaffats en elektromotordriven pump av stor kapacitet.

För att från ekonomisk Synpunkt kunna bedöma do olika alternativ, som kunna ifrågakomma, hava följande trenne alternativ kostnadsberäknats. Bil. 1.1 Vattenledningsanläggning med vattentorn och även i övrigt i huvudsak lika med 1907 års törs . Vattenledningsanliig-gning utan vattentorn men med lågreservoar och reservmaskineri för eldsläckning. Vattenledningsanläggning utan vattentorn och utbyggd utan hänsyn till eldsläckningsändannål. Den nuvarande cldsläclmingsanlüggningen kompletteras med ett fullständigt rörnät och med reservmaskineri. Alt. 1 är normaltyipen för en central vattenledningsanläggning. Utöver vad som föreslagits i 1907 års förslag har i kostnadsberäkningen medtagits även reservmaskineri för att tagas i lbruk vid strömavbrott. Anläggningen är således utrustad för att kunna lämna det normala vattenbehovet och därutöver finnes i tornet 74 kbm vatten för eldsvådetillfällen, vilket vattenförråd är tillräckligt för 2 st. 17 mm vattenstrålar under 2 timmar. Kostnaden för vattentorn har beräknats med ledning cza av 1907 års förslag. Anslaget till pumpar är lägre än vid alt. enär den bensinmotordrivna eldsläckrxingspumpcn icke erfordras. Däremot är kostnaden för filter större, beroende på, att filtret bör i detta fall hava kapacitet 15 kbm i stället en av för 10 kbm pr timme enligt alt. Vid alt. 2 finnes iveservvattenförrådet i en lågreservoar i stället för i ett vattentorn, och lågreservoaren är föreslagen att rymma dubbelt så mycket vatten som vattentornet. För att utjämna skillnaden mellan förbrukning och uppfordrad vattenmängd tjänstgör den i slottet befintliga Vid eldsvådetillfällen igångreservoaren. sättes den befintliga, större elektromotordrivna pumpen eller vid strömavbrott en nyanskaffad, bensinmotor-driven pump av lika stor kapacitet. Vid alt. 3 byggas tvenne skilda anläggningar, den för den normala förbrukena ningen och den andra för eldsläckningsändamål. Av kostnadsberäkningen framgår, att alt. 2 är det ekonomiskt fördelaktigaste, och det är dessutom tekniskt överlägset alt. Då anläggningen, utförd enligt alt. kommer att väl fylla sitt ändamål, är detta alt. lagt till grund för det föreliggande förslaget.

Samman- Vattenbrist har vid. flera tillfällen varit rådande vid Alnarp, och de tid efter annan fattning. utförda kompletteringarna hava icke i längden varit tillfyllest. Genom att grundvattenståndet i Alnarpsfloderm så småningom sjunker djupare under markytan, försvåras vattenuttagningen, och omfattande anläggningar komma att erfordras vid varje brunn, vattenuppfordring fortfarande skall vara möjlig. Det är då lämpom ligare att koncentrera vattenuttagningen på ett ställe. Det är då också möjligt att befria grundvattnet från dess järnhalt. Genom att utföra vattenledningsanläggninutan vattentorn, uppgår kostnaden exkl. för cldislâickningsändamål erforderliga gen anläggningar till 100 000 kronor. Dä emellertid den nuvarande eldslåickningsberedskapen icke är fullt betryggande och den kostnadsökning, som uppstår, om den nya anläggningen även slkall fylla bcråittignde anspråk härpå, endast uppgår till 25 O00 kronor, så få vi föreslå, framlagda förslag alt. 2 med kostnadssumma att ovan av 12-5 000 kronor kommer till utförande. En kortfattad beskrivning de föreslagna anläggningarna bifogas. Bil. 2.2 av Malmö den 18 januari 1927. Södra Sveriges Ängpaiineförening Alfred Jerdén. I. Husberg.

1 Bilagan har icke befordrats till trycket. Bilagan har icke tryckts.

Bilaga E.

Kostnader för Sanitära anläggningar vid Alnarp.

Sedan undertecknad erhållit i uppdrag att beräkna de kostnader, anläggandet som av vattenklosetter inom Alnarps lantbruksinstituts byggnader skulle medföra, får jag härmed efter undersökning och mätning ä platsen avlämna följande utlåtande. Kostnaderna härleda sig dels från anläggandet erforderliga yttre ledningar och av dels från anläggningarna inom de olika byggnaderna. Av de befintliga yttre ledningarna kan den för några år sedan anlagda huvudledningen med 0.30——0.23 diameter utan olägenhet mottaga avlopp även från In w. c. Visserligen bliver föroreningen i det öppna dike, i vilket huvudledningen mynnar, något större än hittills, men ökningen blir rätt oväsentlig i förhållande till de föroreningar, som redan tillföras diket från mejeri, svingårdar och restaurang. Ledningens kapacitet är fullt tillräcklig för den obetydliga ökning den avrinnanav de vattenmängden, som w. c-anläggningen medför. Om däremot även stuprörsavloppen från samtliga de byggnader, här nedan äro medräknade, skola anslutas som till de nya huvudledningarna, så torde den redan utförda delen huvudledningen i av framtiden behöva kompletteras. De ledningarna böra dock i vilket fall helst nya som utföras så, att allt avloppsvatten från resp. byggnad kan avledas. Nämnda huvudledning slutar nu vid mejeriet och 0.15 ledning är framdraen m gen till slottets västra flygel. Genom verkställda mätningar har utrönts, att från samtliga nu uppförda byggnader, inom vilka kunna tänkas bliva anordnade, w. c. kunna avloppsledningar anslutas till den befintliga huvudledningen med undantag

dock för de båda bostadshusen närmast norr om vägen till Åkarp och tvenne mindre bostadshus norr om stora dammen. Av dessa byggnader kunna dock de båda förstnämnda erhålla w. c. i anslutning till befintlig ledning, redan mottager som w. c. i den ena av fastigheterna. Det ställer sig dessutom ekonomiskt fördelaktigast att

till samma ledning även ansluta den tredje här belägna bostadsfastigheten. De

erforderliga avloppsledningarna kunna utföras med 0.23 inre diameter med nya m undantag för en mindre sträcka mejeriet, bör utföras med 0.30 diamenorr om som m ter. Då kostnaderna för huvudledningarna äro beroende i vilka byggnader av, w. c. komma att anläggas, har kostnadsberäkningen med hänsyn härtill uppdelats för de olika grupper av byggnader, kunna begagna sig huvudledning. som av samma I kostnaderna inom byggnaderna har endast medräknats kostnaden för erforderliga vatten- och avloppsledningar med tillhörande apparater icke för de byggnadsmen arbeten, som erfordras i samband härmed, enär caanliiggningarna torde komma w. att utföras i samband med allmän renovering byggnad. Kostnadsberäken av resp. ningen förutsätter också, att den centrala vattenledningsanläggningen kommer till utförande.

Kostnadsberäkning av w. caanläggningar inom Alnarps lantbruksinstituts byggnader.

Sammandrag:

Yttre ledningar 23 840:- . . . . . . . . . . . . . . Inre ledningar och apparater 13 500: . . . . . . . . . . . . . Förslag och kontroll 2 660:- . . . . . . . . . . . . . . . . . 40 000:

Kronor Malmö 40 000: — den 23 maj 1927.

Alfred Jerdén.

Bilaga F.

Den högre lantbruksundervisningen 1 några främmande länder.

Redogörelsen har på uppdrag av de sakkunniga utarbetats av professor H. Juhlin-Dannfelt.

Norge.

Lan tbruksltägskolan vid Aas. Denna läroanstalt inrättades år 1857 under benämningen högre lantbruksskola och var i huvudsak anordnad i överensstämmelse med elevkursen vid det svenska lantbruksinstitutet vid Ultuna, v. s. med teoretisk-praktisk utbildning av blivande jordbrukare och med lantbruket på skolegendomen som fält för elevernas övning i jordbruksarbeten. Då elevantalet under senare delen av 1860-talet starkt nedgick, ändrades organisationen att två avdelningar inrättades, en lägre, som motsvarade de övriga teoretiskt-praktiska lantbruksskolorna med tvåårig kurs, avslutad med examen, och en högre l-årig så gott som uteslutande teoretisk kurs. För inträde vid den sistnämnda kursen erfordrades examen från den lägre kursen eller från annan lantbruksslçola eller på annat sätt ådagalagda motsvarande kunskaper. Den högre kursen hölls blott vart annat år. År 1887 ökades skolan med en tvåårig trädgårdsskolekurs, motsvarande den lägre lantbrukskursen. Hittills hade skolans huvuduppgift varit att utbilda blivande praktiska lantmän, och skolegendomens lantbruk hade därför drivits så, att det framför allt skulle löna sig, under det att undervisningen stod på ett, föga vetenskapligt plan, varvid försök och tillämpning nyare brukningsmetoder föga förekomma. År 1897 skedde en av omorganisation av läroanstalten, åsyftande att göra den till en verklig högskola, vilket ock angavs i dess förändrade benämning. De lägre avdelningarna för lantbruk och trädgårdsskötsel nedlades. Undervisningen delades på fem avdelningar: för lantbruk, trädgårdsbruk, mejeriväsen, skogsbruk och lantmäteri utskiftning, vilka skogsbruksavdelningen fick treårig och de övriga tvåårig kurs. Första årets av undervisning omfattade de grundläggande läroämnena matematik, naturkunnighet, nationalekonomi 00h lantmäteri gemensamt för alla de inträdande, varefter vidtog skild undervisning i de olika avdelningarnas fackämnen. Undervisningen skulle byggas på genomgången kurs i de lägre fackskolorna, sålunda för jordbruksavdelningen på lantbruksskolorna, vilkas teoretiska undervisning samtidigt ökades. och de erforderliga förkunskapernzi styrkas genom inträdesexamen. Samtidigt omlades skolegendomens brukning till större intensitet, med tillämpning av nyare metoder Och användning så vitt möjligt de bästa tekniska hjälpmedel. Denna omav organisation medförde stark utveckling läroanstalten. Antalet studerande ökaen av des betydligt särdeles tillströmningen stor till skogsbruksavdelningen an- -— var ——,

talet lärare ökades oclcså, undervisningen sökte höja så mycket de jämförelse-

man vis ringa inträdeskunskaperna och den korta fackstudietiden det medgav, och försöksverksamheten utvidgades. Härigenom framträdde nödvändigheten att öka de alltför knappa utrymmena i lärosalar och laboratorier, och tillika ansågs önsk värt att skapa ökade tillfällen till vetenskapligt försöks- och forskningsarbete vid högskolan.

De förslag, som i dessa avsenden utarbetades skolrådet, godtogos stortinget av av år 1919 och ledde till storartade nybyggnader och genomgripande omorganisaen tion av högskolan.

Enligt lag om Norges lantbrukshögskola den 7 juli 1919 samt regler för ordav ning och disciplin, undervisning och prövningar den 20 augusti 1920 är fölav jande i sina huvuddrag angivna organisation gällande.

Högskolans uppgift är att meddela på vetenskapliga grunder vilande underen visning i jordbruk, skogsskötsel, trädgårdsskötsel och mejerihantering ävensom för

utbildning av lantmätare samt vidare att befordra den vetenskapliga forskningen

på de områden, högskolan omfattar. Jämte studerande vid högskolekurserna mottagas även lårlingar vid med högskolan förenad kreatursskötareskola, varjämte kor-

tare kurser anordnas i jordbruk, skogsbruk och trädgårdsskötsel. Vid lantbrukshög-

skolan meddelas undervisning på fem avdelningar: jordbruks-, skogsbruks-, träd-

gårdsbruks, lantmäteri- och mejeriavdelningen. Undervisningen kan vara gemen-

sam för två eller flera avdelningar.

Styrelse. Högskolan lyder direkt under lantbruksdepartementet. Styrelsen utövas

av en rektor som för tre år i sänder förordnas Konungen bland högskolans av fasta lärare, sedan dessa var för sig inlämnat förslag å tre Om ingen de personer. av föreslagna är villig att mottaga förordnandet, kan Konungen utnämna rektor utanför lärarkretsen. Rektor har vid sin sida professorsn-ämnd, vilken har besluen tanderätt i sådana viktigare angelägenheter, rektor sig icke kunna som anser ensam avgöra, och bereder sådana ärenden, skola före-läggas professorsrådet eller som ingivas till regeringen. Professorsnämnden utgöres tre ledamöter, nämligen av rektor som ordförande och två av de fasta lärarna, valda för två år, så att två

av ledamöterna företräda fackämnen och en grundvetenskaperna. Varje år i de-

cember avgår en av de valda ledamöterna och kan icke omedelbart återvåljas.

Professorsrådet, vari rektor är ordförande, består högskolans alla fasta lärare av och ledaren av högskolans lantbruk. Det har att besluta angående intagande av studerande, utdelning av stipendier åt dessa och angående undervisning och prövnin-

gar samt avgiva yttrande i vissa ärenden, som skola avgöras i departementet, såsom

om reglement-sbestämmelser, tillsättande lärare och assistenter, förordnande av av censorer, utdelning av stipendier åt utexaminerade kandidater m. m. Lärarna utgöras av professorer och docenter, vilka äro fasta lärare, utnämnda

av Konungen, extra lärare samt assistenter, förordnade lantbruksdepartementet. av Lärarna voro år 1926 fördelade på de olika ämnena sålunda:

L ä r 0 m n e n Professor Docent E. lärare Assist.

Kemi . . . . . . . . Fysik och matematik . . . . Geologi och marklära . . . . . . . . Botanik I Zoologi . . Mikrobiologi Ogräsbiologi .° . . Växtsjukdomslära . I Lantbrukshistoria . Jordens brukning Växtodling . . Redskapslära . . . . . . . . . .. Husdjnrslära utfodn, raslära. . . . Anatomi, fysiologi, ras- och avelslära Fjäderfaskötsel Tamrenskötsel. . . . . Mejeriteknologi . . . . . . . . . . . . Trädgårdsbruk fruktodl. trädskoL, . . . . . . . . . . köksv. m. m. . .

Professor Docent O. lärare Assist.

Trädgårdsbruk trädgårdsanläggn. . . . . . . . . blomsterodling . . . . . . . . . Skogshushållning . . . . . . . . . . . . . . . Skogstaxation

. . . . . . . . . . . . . . . . . , l

Skogsteknologi . . . . . . . . . . . . . . . Jaktlära i . . . . . . . . . . . . . . . , . . . Fiskodling . . . . . . . . . . . . . . . . . .

l

Lantmäteri 1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . , Skiftesväsen . . Regleringsplaner ; . . . . . . . . . . . . . . . . Lantbruksrätt och samfundslära . . . . . . . . . Bokföring . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Driftslära.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 Pedagogik . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 Byggnadskonst . — - . . . . . . . . . . . . . . , lärarna inom sin krets till avdelningens ord- Inom varje fackavdelning utse en

förande. stortinget beviljas åt utexaminerade kandidater Innehavare av stipendier, som av

vid högskolan, i regel under två år, äro skyldiga att biträda för fortsatta studier År 1926 fanns docentstipendiat i växtodling samt. en stipenvid undervisningen. en

diat och ledare av elektrokulturförsök.

ledare skolungdomens lantbruk förordnas Konungen en av lärarna, Till av av

företrädesvis läraren i driftslära lantbruksekonomi.

Studerande dels fasta studerande, dels hospitanter. De senare äga rätt att äro undergå års endast under vissa villkor även 2:a och 3:e års examen. 1 :a examen, men fast studerande fordras, jämte intyg god frejd och för yrket För inträde som om

sundhet, föregående praktik, minst två år, utom till mejeriavdelningen, erforderlig års mejeri- eller två års jordbruks- och två års mejeriprakför vilken fordras tre följande teoretiska kunskaper: fullständig avgångsexamen från tik, samt vidare förvärvsgren högskoleavdelningen lantbruks-, trädgården fackskola i samma som mejeriskola antingen studentexamen artium eller genom särskild skogs-, samt

ådagalagda kunskaper i norska och matematik motsvarande fordringarna prövning och i tyska och engelska motsvarande avgångsexamen från mellani studentexamen

skola. De fordrade förkunskaperna kunna också ådagaläggas på annat sätt, som

professorsrådet. Den förr brukliga inträdesexamen har avskaffats, godkännas av undanröja olägenheten att sökande till skolan, vilka blevo väsentligen för att av skulle hava gjort lång förgäves. För att bereda underkända i denna examen, en resa inträd-.essökandøa icke avlagt artium, möjlighet att skaffa sig de tillämnade som har inrättats förberedande kurs i Öst- och i Vestfordrade förkunskapernzr, en en augusti till slutet följande juni månad. landet. Dessa kurser räcka från 21 av

och omfattar matematik, norska, tyska, engelska Undervisningen är kostnadsfri intyg nämnda förkunskaper och historia. Hospitanter kunna antagas utan om ovan

och praktik. treårig med början årligen den 20 augusti Högskolekursen är på alla avdelningar

följande vardag, dock så att vissa övningar i det fria eller efter helgdag närmast förlagda till före nämnda dag. Tredje under andra och tredje året äro sommaren

årets undervisning slutar med mars månad.

åt grundläggande och hjälpämnen matematik, natur- Det första året är ägnat

vetenskaper, nationalekonomi, lantmäteri och ritning, vari undervisningen är ge-

De två åren upptaga huvudsakligen tillämmensam för de olika linjerna. senare

pade fackämnen.

för särskilda använda antalet föreläsnings- och övningstimmar Det de ämnena

visas för lantbruks- och mejeriavdelningarna i följande tabeller.

1. Lantbruksavdelningen.

1:a året 2:a. året 3:e året Summa

Förel. Ovn. Förel. Ovn. Förel. Ovn. Förel. Ovn.

Matematik 35 35 . . . . . . . . . . . . . — — Fysik, meteorologi 120 35 120 35 . . . . . . . . . . 125 110 125 Kemi 110 . . . . . . . . . . . . . . . 50 120 50 Geologi 120 . . . . . . . . . . . . . . 105 Botanik 105 70 70 . . . . . . . . . . . . . . Zoologi 60 15 60 15 . . . . . . . . . . . . . . mm m Anatomi, fysiologi 85 85 . . . . . . . . . . Nationalekonomi 80 80 . . . . . . . . . . - -- Lantmäteri 45 115 45 115 . . . . . . . . . . . . 25 25 Arftlighetslära —- — . . . . . . . . . . . 40 40 Mikrobiologi - - . . . . . . . . . . . . 54 54 Lantbrukshistoria - -- . . . . . . . . . . Driftslära 108 108 . . . . . . . . . . . . . — —— —- Mejeridriftsliira. 18 18 . . . . . . . . . . - ——- - Jordens brukning 36 65 101 . . . . . . . . . . — — — - - Växtodling 120 105 225 . . . . . . . . . . . . — — — - Kulturteknik 60 55 115 . . . . . . . . . . . . — — — —- - Byggnadslära 48 36 127 84 127 . . . . . . . . . . . . -— — — Redskapslära 42 57 87 99 87 . . . . . . . . . . . . —- — — Husdj. utfodring 168 -- 168 . . . . . . . . . . - - - - ras- och avelslära 78 - 105 - 183 . . . . . . . - - — sjukdom 36 36 . . . . . . . . . . . - - - -- — — Mjölkhygien 22 22 . . . . . . . . . . . . - — — —— — - Marklära 78 78 . . . . . . . . . . . . . . —— —— ——- — — -- Lantbrukskemi 54 90 54 90 . . . . . . . . . . . - - — - Mikrobiologi 18 36 18 36 . . . . . . . . . . . . — — —— — Växtsjukdom 66 66 . . . . . . . . . . . . - —- — —- — — Bokföring 78 — — 78 . . . . . . . . . . . . . - - - - Rättskunskap 72 72 . . . . . . . . . . . . - —- — — -- - Sötvattensñske 22 22 . . . . . . . . . . . —- — — — - - Pedagogik 41 41 . . . . . . . . . . . . . — — — —— -— -—- Lantmäteri dagar 14 14 . . . . . . . . . - —— — - —- -—-

2. Mejeriavdelningen.

1:a året 2:a året 3:e året Summa

Förel. Ovn. Förel. Ovn. Förel. Ovn Förel Ovn.

Matematik 35 35 . . . . . . . . . . . . . Fysik, meteorologi 160 95 160 95 . . . . . . . . . . Kemi 110 160 110 160 . . . . . . . . . . . . . . . Botanik 105 70 105 70 . . . . . . . . . . . . . . 60 15 Zoologi 60 15 . . . . . . . . . . . . . . . m.- ,, in,... Anatomi, fysiologi 85 85 . . . . . . . . . . 80 Nationalekonomi 80 - . . . . . . . . . . . —— Lantmäteri 45 80 45 80 . . . . . . . . . . . . . 25 Arftlighetslära 25 - . . . . . . . . . . . - Mikrobiologi 40 40 — . . . . . . . . . . . . -- Ritning 90 90 . . . . . . . . . . . . . . - - Mejerikemi 54 198 54 198 . . . . . . . . . . . . . - — Mejeribakteriologi 54 194 54 194 Mejeriteknologi . . . . . . . . . . 42 72 42 72 . . . . . . . . . . . 20 Kyl- och värmeteknik 20 - . . . . . . . . —— —— - Husdjurslära, utfodring 190 190 . . . . . . . - - - -

21—273493

1:a âret 2:a året 3:e âret Summa

Förel. Övn. Förel. Övn. Förel. Ovn. Forel Ovn.

Mjölkhygien 24 24 . . . . . . . . . . . -— —— —— — Maskinlära 72 36 72 36 . . . . . . . . . . . . . — —- Byggnadslära 48 60 48 60 . . . . . . . . . . . . - Lantbrukshistoria 48 48 . . . . . . . . . . —— —- — — Mejeriväs. historia 54 54 . . . . . . . . . . -- —— — —— Rättskunskap 72 72 . . . . . . . . . . . . — — - - Mejeridriftslära 84 84 . . . . . . . . . . . —— — —— — — Mejerianläggning 108 108 Examensuppgift . . . . . . . . . . 450 450 Pedagogik . . . . . . . . . . . 41 41 . . . . . . . . . . . . .

Undervisningen är kostnadsfri, inskrivningsavgift 20 kronor, utom en av laboratorieavgift 25 kronor, dissektionsavgift 10 kronor, avgift i exkursioner, som vara över ett dygn, 5 kronor dag, samt inskrivningsavgift till slutexamina 20 kronor. per Examina. Varje årskurs avslutas med vilken skall avslutad första examen, vara året den 20 juni, andra året den 25 juni och det tredje året före slutet april. av Examina äro dels skriftliga och dels muntliga, vartill kommer bedömning av under läroåret utförda arbeten. Muntliga examina äro offentliga. Examina över-

vakas av en av departementet utsedd vilken jämte fackläraren bestämcensor, mer ämnena för de skriftliga examina och den i slutexamen ingående huvudupp-

giften, vilken skall avhandla ett teoretiskt eller praktiskt ämne. Vid första årets

skriftliga examen äger den studerande angiva, inom vilken ämnesgrupp uppgiften

skall tagas. För huvuduppgiften vid tredje årsexamen hava de studerande rätt att

föreslå det område, inom vilket uppgiften skall väljas, utan att dock än skämer lig hänsyn behöver tagas till förslaget. För huvuduppgiftens utarbetande skall

minst tre månader stå till förfogande. För varje ämne giver och ämnesläracensor ren betyg, inom graderna 1 bästa till 5 lägsta, varefter medeltalet av censors och lärares betygsättning blir ämnesbetyget. 4.5 är lägsta betyg för godkända kun-

skaper. Medelbetyget för examen beräknas ämnesbetygen med olika vikt lagd av vid olika ämnen enligt bestämd skala. Huvudbetyget vid avgången är medeltalet av medelbetygen i de tre årsexamina,

varvid 1 —1.5 beräknas motsvara utmärkt gott

1.51—2 mycket gott

2.01-3 gott

3.o2—3.25 7 försvarligt. I första årsexamen äger studerande, som blir underkänd i ett ämne, rätt undergå

kompletterande prövning l detta. Detsamma gäller underkännande i biämne i andra

och tredje examen. Den i andra eller tredje årets blir underkänd i som examen ett huvudämne, är underkänd i hela äger rätt att förnya denna examen men en gang. Doktorsgrad i lantbruksvetenskap kan enligt kungl. resolutionen den 19 januav ari 1923 utdelas lantbrukshögskolan. För berättigande att anmäla sig till denna av lärdomsgrad fordras att hava avlagt avgångsexamen från högskolan med ett huvud-

betyg lägre än 2.5. Den i avgångsexamen erhållit lägre huvudbetyg eller som avlagt denna examen, kan tillåtas att speciminera för doktorsgraden, profesom sorsrådet finner, att han på annat sätt ådagalagt sin vetenskapliga kompetens eller

han på tillfredsställande sätt skriftligt avhandlat tre uppgivna ämnen i visst fack.

Vid ansökan om doktorsgraden skall sökanden foga uppgift över sina examina och

viktigaste studier tryckt avhandling pä norska eller annat professorssamt en av rådet medgivet språk. Avhandlingen skall avhandla ett ämne tillhörande något av

högskolans vetenskapsområden samt vara åtföljt av på heder och samvete avgiven förklaring, att sökanden självständigt författat densamma och utfört tillhörande undersökningar. Avhandlingen får hava varit tryckt över 1 år och hava tidigare använts som examensspecimen eller prisbelönats vid ett universitet eller annan högskola. Avhandlingen bedömes av en av professorsrâdet vald censurkommitté av tre medlemmar. Sedan avhandlingen och då så ifrågakommer de tre ovan — — nämnda skriftliga uppsatserna godkänts, skall kandidaten hålla två offentliga föreläsningar, den ena över av honom själv, den andra över av censurkommittén valt ämne, som skall ventileras inom 10 dagar. Sedan föreläsningarna godkänts, har doktoranden att på offentlig disputation försvara gradualavhandlingen. Professorsrådet äger att genom enhälligt beslut tilldela in- eller utländska personer grad av hedersdoktor utan föregående prov. Försöksverksamhet. Enligt lag om Norges lantbrukshögskola hör till dennas uppgifter att främja Vetenskaplig forskning på de områden, högskolan omfattar. I enlighet härmed är med högskolan förenad en omfattande försöksverksamhet., som ledes av huvudlärarna på motsvarande ämnesområde, och vari de studerande så vitt möjligt deltaga. Genom stipendier av statsmedel samt understöd och belöningar från flera vid högskolan knutna donationsfonder möjliggöres för utexaminerade kandidater eller lärare vid högskolan att ägna sig åt dylik försöks- och forskningsverksamhet. Dylika arbeten kunna vid högskolan utföras vid: Försöksgärden Vollebaek, som användes huvudsakligen för försöksodling av olika växtarter och sorter, under ledning av professorn i växtodling, vilken dessutom har en mängd försöksfält i olika delar av landet. Försökskvarn och försöksbageri med färsöksmagasin, som skötes av professorn i växtodling. Jordbritksförsök i olika delar av landet; handhavas av professorn i jordkultur. Ogräsutroiningsfärsäk utföras i olika delar av landet av professorn i ämnet. Utfodringsfärsök, som utföras under ledning av professorn i husdjursskötsel vid en för ändamålet vid högskolan inrättad försöksstation liksom även vid några lantbruksskolor. Lantbruksekonomiska försök, vilka utföras docenten i driftslära. av Maskinprovningsanstalten förlagd till högskolan. Förestås av professorn i maskin- och redskapslära. Skogen, vilken vid lantbrukshögskolans egendom står under tillsyn av professorn i skogshushållning. Fruktträdgården, vilkens skötsel ledes professorn i fruktodling. av Grönsaks- och trädskoleförsöken, som ledas av professorn i dessa fack. Byggnaderna vid högskolan, vilka stå under tillsyn av docenten i byggnadslära. Bokföringen vid högskolan, som handhaves av docenten i detta ämne. Anstalten för kläckning av fiskyngel, skötes av professorn i fiskodling. Växthusen, vilka stå under tillsyn av docenten i blomsterodling. Parken och trädgårdsanläggningarna, som stå under tillsyn av docenten i trädgårdsanläggningskonst. Laboratorier för kemi, fysik, botanik, mikrobiologi, geologi och marklära, vilka stå under vederbörande facklärares tillsyn och ledning.

D anmark.

Veterinär- och lantbrukshögskolan i Köpenhamn. Denna läroanstalt beslöts år 1856 och började sin verksamhet år 1858 med avdelningar för veterinärer, lantbrukare och landinspektörer lantmätare och lantbruksingenjörer, vartill år 1863 kommo avdelningar för trädgårds- och skogsbrukare.

Sedan år 1920 är utbildningen mejerister avskild särskild avdelning, så att av som högskolan nu arbetar på avdelningar, nämligen för veterinärer, jordbrukare, sex mejerister, landinspektörer, triidgårdsmän och skogsbrukare. Sedan högskolans början ha upprepade gånger mindre ändringar gjorts i hennes organisation. Den senaste, beslutad år 1919 och gällande sedan år 1920, innebar en betydlig förlängning av lzintbruks- och mejerikurserna. Jämte dessa ordinarie kurser hålles en årlig fortsättningskurs för veterinärer, en i lant-hushållning och för en landinspektörer kurs för hovslagare. samt en I det följande redogöres endast för jordbrulcs- och mejeristudierna. Högskolans styrelse utgöres av en direktör, ett tillsynsråd, ett undervisningsråd och ett förvaltningsutslcott. Direktören, vilken utnämnes Konungen för tid tre år, utövar närmaste av en av tillsyn över högskolans ekonomi, dess byggnader och inventarier samt vakar över undervisningens regelmässiga gång. Tillsynsrddet, som utgöres högst av Konungen tillsatta ledamöter, vilav sex av kas antal minst två tredjedelar skall vara jord- och skogsbrukare, har att övervaka högskolans verksamhet och särskilt dess ekonomi. Det sammanträder i regel blott en gång årligen för granskning och godkännande av det direktören uppgjorda av förslaget till högskolans stat. Undervisningsrádet består av direktören ordförande, samtliga professorer och som docenter samt de lektorer, som hava självständig undervisningsverksramhet och examinera vid de ordinarie examina, men andra lektorer endast efter rådets särskilda beslut. Till sin sekreterare väljer rådet av högskolans professorer för tre år i sänder. Rådet har beslutanderätt rörande undervisningens ordnande, examina och prövningar samt tillsyn över dessa, förvaltar stipendiefonden, avgiver yttrande över sökande t.ill lediga läraretjänster och lärarevikariat samt vid direktörskifte, liksom rörande andra, högskolan berörande ärenden till de myndigheter, hava att dem som avgöra. För vissa ärendens behandling är rådet delat på tre avdelningar, veterinäravdelningen, jordbruksavdelningen och avdelningen för grundläggande och hjälpvetenskaper. Förvaltningsutskottet Forretningsudvalget utgöres ordförandena i undervisav ningsrådets tre avdelningar samt dess sekreterare, som är ordförande i utskottet. Det behandlar inkommande ärenden efter inhämtande av yttrande efter dessas art från undervisningsrådets avdelningar, från fasta kommittéer för ärenden rörande examina, stipendier och bibliotek, från tillfälliga kommittéer eller från enskilda lärare. Lärarna voro under läroåret 1926-1927 46, varav 30 professorer, 4 docenter och 12 lektorer, varjämte funnos ett antal assistenter. Professorer och docenter äro av Konungen utnämnde, fasta lärare; lektorerna äro tillsatta för viss tid med arvode för sin tjänstgöring. Vid undervisningen på jordbruks- och mejerilinjerna tjänstgöra enligt senaste redogörelse: professorer i kemi, i fysik med meteorologi, i botanik, i zoologi, i fysiologisk botanik, i växtpatologi, i ärftlighetslåira, i husdjurens anatomi, i husdjurens fysiologi, i geologi och marklära, i jordens bearbetning, i växtodling, i lantbruksekonomi, i avelslära, i utfodringslära, i sjukvårds- och hovbeslagslära, i mejerikemi och mejeribakteriologi, i mejeritcknik och i fältmätning; docenter i redskapslära, i läran kraftmaskiner och transmissioner samt i maom tematik; lektorer i bokföring och handelskunskap, i lantbrukszoologi, i jordens bearbetning m. m. och i mikrobiologi. Studerande äro dels ordinarie, inskrivna i någon de avdelningarna, dels av sex extraordinarie deltagare, vilka äga att följa undervisningen utan att vara inskrivna vid någon särskild avdelning. För inträde fordras ålder minst 16 år. Teoretiska inträdesfordringar äro för av veterinär, landinspektörs- och skogsavdelning antingen studentexamen med latin

för veterinärlinjen eller den allmänna förberedelseexamen med tre levande språk och viss högre betygssumma, eller ock realexamen och därjämte inträdesexamen vid högskolan. För inskrivning vid lantbruks-, mejeri- och trädgårdsavdelningarna fordras däremot inga bestämda examensbetyg, utan det förutsättes, att de studerande besitta mogenhet och kunskaper, som behövas för att följa undervisningen, i det som stora hela lärer hållas på samma vetenskapliga nivå, inom de förstnämnda som avdelningarna. För inskrivning som elev vid lantbrukshögskolan fordras intet intyg föregåom ende praktik, men för rätt att avlägga examen vid lantbruks-, mejeri- och trädgårdsavdelningarna, vid vilka endast teoretisk undervisning meddelas, fordras föregående praktik, nämligen för lantbrukare minst tre år efter fyllda 15 år eller två år efter fyllda 17 år samt för mejerister och trädgårdsmän ännu ett års längre praktik. Avgifter erläggas halvårsvis med bestämda belopp för tillträde antingen till samtliga eller till vissa särskilda föreläsningsserier inom viss avdelning samt t.ill övningarna, till vilka avgifter ock kunna erläggas för hel kurs. Dessa avgifter uppgå för lantbruks- och mejeristuderande till omkring 45 kronor för varje halvår. För lantbruks- och mejeriexamen betalas anmälningsavgift 25 kronor för vardera en av av dennas delar. Understöd av statsmedel och från av högskolan förvaltade donationsfonder utdelas åt medellösa studerande, vilka visat sig äga förmåga att draga full nytta av undervisningen, och bestå i kontanta stipendier och befrielse från studieavgifter. Sålunda utdelas: a tillträdeskort till fritt deltagande i samtliga föreläsningar och övningar; b e. 0. stipendium av 50 kronor, som belöning för ådagalagd flit under senaste halvår, varmed följer frihet från avgiften under näst följande halvår; c ordinarie stipendier på 35 eller 50 kronor i månaden under studiekursen samt fri undervisning; d ordinarie stipendium på 50-100 kronor i månaden under fortsatta studier efter examen; e penningebidrag av växlande storlek till utgifter för exkursioner och övningar. Dessa penningeunderstöd utgå från stipendiefond, bildades vid lantbruksen som högskolans inrättande, och årliga statsanslag samt överskott de studerandes av av av inskrivnings-, studie- och examensavgifter. Undervisningen för lantbrukare och mejerister omfattar 23/. år och är uppdelad på två kurser, en första på omkring 1 år, avslutad med första och en examen, en andra kurs på omkring 1 1/. år, varefter följer kandidatexamen; för trädgårdsmän räcker den andra kursen 1 år. Kursen inledes med några få föreläsningar, i vilka lämnas översikt över de en olika läroämnenas omfattning och betydelse och anvisningar rörande användningen av högskolans hjälpmedel för studierna. Den för undervisningen använda tiden har under åren varit fördelad senare som i följande tabell angivna antal veckotimmar visa:

I

Antal veckotimmar

Första kursen Andra kursen S.amma | mm

Termin 1 2 l 3 1 2 l 3

l/9 12 ll/9_ ll/2 V9: 1/2 51/1 15/6 31/12 15/7 51/1 15/3

Föreläsningar och förhör. Fysik 5 4 150

. . . . . . . . . . . . . . . . . I — -— -- --—

-5/s Meteorologi 1 17 . . . . . . . . . . . . . . . y —— — — — —

Antal Veckotimmar

Första kursen Andra kursen Summa

mm Termin 1 2 3 1 2 3

1/9 1/3 1/9 1/2 1/9 1/2

31h Isle 31/12 15% 31h Iål/s

Kemi 5 4 150 . . . . . . . . . . . . . . . . . — —— —~ -—- —l/5

Agrikulturkemi 2 30 . . . . . . . . . . . . — — — — Geologi och markläm 4 68 . . . . . . . . . . - — —— —— -— Elementär botanik 4 78 . . . . . . . . . . . . - — — 4 -31/.4 2

Lantbruksbotanik 2 -/u 66 . . . . . . . . . . . . - - - ‘/4-

Växtpatologi 2 2 90 . . . . . . . . . . . . - - -— —— Mikrobiologi 2 30 . . . . . . . . . . . . - - — —— — Arftlighetslära 2 30 . . . . . . . . . . . . - —— — — Zoologi 100 . . . . . . . . . . . . . . . . . - — — -—- —1°/5

Husdjurens anatomi 3 1 66 . . . . . . . . . . . - - -— — fysiologi 3 45 r . . . . . . . . . . . — — — — — Lantbrukszoologi 2 54 . . . . . . . . . . . . —— — — — — Lantbr. redskapslära 3 3 72 . . . . . . . . . . . -— — — — 3 2 93 Kraftmaskiner o. -anläggu . . . . . . . . . -— — —- —

Jordbrukslära 5 5 2 235 . . . . . . . . . . . . . . — —— — Husdjurslära 4 5 2 210 . . . . . . . . . . . . . . -—- — —— Mejerilära annan lantbruksindustri 2 2 1 96 o. — — Sjukd. beslagslära 2 36 0. . . . . . . . . . . . —— — —- — Nationalekonomi 5 5 105 . . . . . . . . . . . . . -— — - —— Lantbruksgeografi 1 1 24 . . . . . . . . . . . — — — Lantbr. historia, statistik, driftslära, bokföring 4 5 1 204 -

Antal veckotimmar

Summa

Första kursen Andra kursen timmar

Termin 1 2 3 1 2 3

Övningar och dnmonstrationer.

Fysik 2 34 . . . . . . . . . . . . -— — — — — . . . . . 9 9 250 Kemi . -—- — — ——— . . . . . . . . . . . . . . . . w/5

Elementärbotanik 2 84 - -

l

. . . . . . . . - . 1 31/23

Lantbruksbotanik 4 6 52 . -—- - - . . . . . . . . . . . /-

Mikrobiologi 30 -- — — - - . . . . . . . . . . . . 6 6 250 Agrikulturkemi - — -- - . . . . . . . . . . . . . 180 Ritning 6 -—- -— — . . . . . . . . . . . . . . . .

Lantmäteri och avvägning 4 2 106 . . - - — — . . . . . . 2 Husbyggnad - — — — — . . . . . . . . . . . . . . 3 1 00 Jordbrukslära — — —— — . . . . . . . . . . . . . . 1 2 30 Driftslära - - - - . . . . . . . . . . . . 2-3 36—54 Redskapslära - - - -—- — . . . . . . . . . . . . . . 2—3 54-80 Kraftmaskiner o. anläggn —— —- — — . . . . . . . . . l 18 Mejeri- 0. annan lantbnindustri — — -— — — . . . . . . 2—3 2-3 54———66 Ytterlära — — -—- — . . . . . . . . . . . . . . . . 2-3 12—18 Veterinär o. hovbeslag - — — — —- . . . . . . . . . .

Undervisningen är, i den mån så anses ändamålsenligt, gemensam för de olika av-

delningarna i naturvetenskaper, husdjursskötsel, lantbrukets historia och statistik,

lantmäteri och avvägning, samt nationalekonomi.

Smärre exkursioner avhållas vid lagliga tillfällen, en större exkursion årligen.

Mejeristuderandes undervisning är under första kursen gemensam med de lant-

bruksstuderandes, utom att de förra icke deltaga i övningarna i fältmätning och av-

vägning. Under andra kursen är undervisningen i husdjurslära, lantbruksgeografi,

lantbrukshistoria och driftslära, husbyggnad, agrikulturkemi och ytterlära gemen-

sam med lantbruksavdelningens och har följande omfattning och fördelning i vecko-

timmar.

1 l Antal veckotimmar

Summa

Första kursen Andra kursen timmar

r i

Termin 1 2 3 1 2 3

,Föreläsningar och förhör.

Fysik 5 4 150 . . . . . . . . . . . . . . . . . -—- — —- — 15/5

Meteorologi 1 17 . . . . . . . . . . . . . . - - - - - Kemi 5 4 150 . . . . . . . . . . . . . . . . . - - - - —15//5

Agrikulturkemi 2 30 . . . . . . . . . . . . . - - - - - Geologi 0. marklära 4 68 . . . . . . . . . . . - — — - - Elementär botanik 4 78 . . . . . . . . . . . . —- -—- — 4 —"/a 2

Lantbrnksbotanik 2 —‘5/11 68 . . . . . . . . . . . . — -—- —- 1/4—

Mikrobiologi 30 . . . . . . . . . . . . . . -— — —~ — —- Arftlighetslära 2 30 . . . . . . . . - . . . . - - - H — Zoologi 2-3 1 60 . . . . . . . . . . . . . . . . . -—- — ——- — -15/5

Hnsdg. , anatomi, 3 1 66 . . . . . . . . . . . . . - - - fysiologi - 3 45 . . . . . . . . . . . . . - - — - Nationalekonomi 5 105 . . . . . . . . . . . . - - — — - Husdjnrslära. 4 5 2 210 . . . . . . . . . . . . . . - - - Mejerilära 4 4 96 . . . . . . . . . . . . . . . - - - - Mejeriekonomi 2 36 . . . . . . . . . . . . . - - - - - Mejerikemi 0. -bakteriologi 4 2 36 . . . . . . . . - - — — Annan lantbr. industri l 1 24 . . . . . . . . . - - -— - Maskinlära 3 2 93 . . . . . . . . . . . . . . . - - - — Lantbruksgeografi 1 1 24 . . . . . . . . . . . . - - - - Lantbr. historia, driftslära 4 5 1 204 . . . . . . . . —— — — Sjukdomslära 1 18 . . . . . . . . . . . . . . - - - - -

Ovningar.

Fysik 2 34 . . . . . . . . . . . . . . . . . - - - — — Kemi 9 9 250 . . . . . . . . . . . . . . . . . — - - - —‘5/5

Elem. 0. lantbruksbotanik 1 2 134 . . . . . . . . —- —— —- —"/3

4 6

/

Mikrobiologi . . . 30 . . . . . . . . . . . . . . - -—- -—- Agrikulturkemi 6 6 250 . . . . . . . . . . . . . - - - - Ritning 6 6 180 . . . . . . . . . . . . . . . . — —— — —’/5

Maskinlära 2-3 54——81 . . . . . . . . . . . . . . . - - - Husbyggnad 2 12 . . . . . . . . . . . . . . - - - - Allm. lantbrukslära 1 2 30 . . . . . . . . . . . - - - - Ytter1ia‘.ra 2-3 2-3 50 . . . . . . . . . . . . . . . . - - - - Mejerikemi o. -bakteriologi b t ä t . . . . . . . . - - - 0 e s m -

Examina. Vardera av de kurser, vari studierna vid de olika avdelningarna äro aVdB1ade avslutas med offentlig För tillträde till den första delen av examen. examen fordras att inskriven studerande vid motsvarande avdelning, vara som men i övrigt fordras för anmälan till examen att hava mottagit undervisning vid högskolan. Den som redan under-gått fullständig examen eller del av denna vid högskolan, äger rätt att förnya densamma, men den förra delen av examen kan tagas om efter en senare, utan att även denna förnyas, och ingen får mer än tre gånger inställa sig till någon del av examen liksom heller mer än en gång förnya examen i en del, vari han är godkänd. Examen bedömes av en examensnämnd, bestående av vederbörande lärare och av två av undervisningsråtlct valda, högskolan tillhörande censorer. Dessa sätta vardera betyg efter en ö-gradig skala, och medeltalet de sålunda givna omdömena blir av betyget i ämnet.. Medeltalet av dessa âimnesbetyg blir huvudbetyget i examensdelen samt medeltalet av dessa huvudbetyg blir hovcdkarakteren i avgångsexamen med graderingen 1:a med utmärkelse, 1:a, 2:a och 8:e karaktär. Lantbruksexamen avlägges i följande ordning: a Första delen av examen: I juni: kemi, muntligt förhör, analys och skriftligt prov; geologi och marklära, muntligt förhör; zoologi, muntligt förhör; ritning; i juli-augusti: fältmêitning och avvägning, praktiskt prov; i januari: fysik och meteorologi, muntligt och skriftligt prov; botanik, godkänt herbarium, muntligt förhör; växtfysiologi, mikrobiologi, ärftlighetslära, muntligt förhör, skriftligt prov; husdjurens anatomi och fysiologi, muntligt förhör; nationalekonomi, muntligt förhör. b Avslutande examen: i juli fjärde terminen avlägges prov i agrikulturkemi, och i övrigt hålles i nästa april examen i följande ämnen: lantbrukszoologi, växtpatologi, redskapslära, kraftmaskinei- och kraftanläggningar, jordbrukslära, husdjurslära, lantbrukshistoria, statistik, driftslåira, mejerilära, annan lantbruksindustri samt lantl bruksgeografi. Examen är såväl skriftlig som muntlig i alla ämnen utom agrikulturkemi, vari avlägges ett analytiskt. och ett skriftligt prov, samt i lantbrukszoologi och mejerilära, vari blott muntligt förhör hålles. Mejeriexamen: a Första delen examen liksom i lantbruksavdelningen, med undantag fältav av mätning och avvägning. b Avslutande examen: i juli: agrikulturkemi tillsammans med lantbruksavdelningen; i april: husdjurslära, mejerilära, mejeridriftslåira, mejerikemi, mejeribakteriologi, maskinlära, lantbruksekononri och husdjurens sjukdomslära. Examen består i regel av muntligt förhör och skriftligt i förbindelse med ett praktiskt arbete, med unprov dantag för agrikulturlcemi, i vilket liksom på lantbruksavdelningen intet muntligt förhör hålles, samt i driftslåira och sjukdomslära, vari examen endast är muntlig. Fortszittningskurser, närmast avsedda för blivande konsulenter, försöksledare och lantbrukslärare. Dessa kurser börja den 1 september och 1 år med samma vara terminsindelning som huvudkurscrna. För tillträde till examen, som avslutar dessa kurser, fordras att vara inskriven vid högskolan, att inom närmast föregående tio år hava avlagt lantbrukskandidatexamen med 1:a karaktär i medelbetyg samt att hava de allmänna förkunskaper, som fordras för inskrivning vid högskolan i veterinär, landinspektörs- och skogsavdelningarna.

Kursen består i deltagande i till kandidatkursen hörande föreläsningar och övningar i ämnen, som icke ingått i den studerandes kandidatexamen, samt i fortsatta studier under lärarens ledning, företrädesvis genom seminarieövningar, praktiska arbeten, litteraturstudier, uppsatser, exkursioner m. m. a Fortsdttningskursen i jordbruksliira omfattar 1. Teoretiska studier i matematik, marklära, biologiska grund och hjälpvetenskaper tre av dessa, jordens bearbetning och växtodling inbegripet grundförbättringar, växtförädling, frökontroll, gödsling, redskaps- och maskinlära samt rättslära. Praktiska övningar hållas i matematik, agrikulturkemi, marklära, jordanalys, jordbonitering, undersökningar och försök i de tre valda naturvetenskaperna, jordbrukslärans ovan nämnda grenar, skogsbruk och trädgårdssläötsel. Examen med såväl muntliga förhör som skriftliga prov i alla de nämnda läroämnena utom skogsbruk och trädgårdsskötsel hålles i mars—apri1. b Fortsdttningskurs i husdjurslzira omfattar Teoretiska studier i matematik, anatomi, inbegr. histologi och däggdjurens utvecklingslära, husdjurens fysiologi, särskilt ämnesomsättning, könsorganens och musklernas funktioner, husdjurens sjukdomar och fel, hovbeslag, husdjurslära omfattande avelslära, stamboksföring, utfodring och sundhetsvård. Övningar i matematik, agrikulturkemi, avelsbiologi variationsstatistik, korrelationer m. m., anatomiska och histologiska dissektioner tills. med veterinärkursen, valfritt, hovbeslag, stambokföring, utfodringsförsök, bedömning fodermeav del, ritning av stallbyggnader m. m. Examen omfattar alla ämnena och består i muntliga förhör samt skriftliga och praktiska prov. Det skriftliga provet utgöres av författandet utanför högskolan av två avhandlingar, grundade på specialstudier. c Fortsättningskurs i kulturteknik. Jämte de ovan angivna fordringarna för tillträde till jordbruks- och husdjurskurserna är villkor för deltagande i denna kurs undervisningsrådet godkänt inav tyg om minst 4 månaders tjänstgöring vid mossodlings-, torrläggnings- eller bevattningsföretag. Kursen består i teoretisk del vid högskolan och praktiska arbeten utanför en denna, samt omfattar följande ämnen: matematik, fysik särskilt optiska instrument, fältmätning, avvägning, jordbearbetning, växtodling särskilt mossodling, fält- och vattenbyggnader, odlings- och grundförbättringsarbeten, redskaps- och maskinlära särskilt kraftanläggningar, vattenlyftning, torrläggnings- och bevattningsarbeten, vatten- och fastighetsrätt, jordundersökningar, ritning särskilt för kulturtekniska arbeten. Undervisningsschemat upptager följande antal veckotimmar: 1:a terminen: 22 föreläsnings-, 12 övningstimmar, 2:a 21 10-11 9 3:e 9 20 ‘ Examen, . som omfattar alla ovan angivna ämnen och i flertalet av dem består av såväl muntligt förhör som skriftliga eller praktiska prov, hålles i mars-april, men i fältmätning och avvägning under sommaren. Specialkurser för kandidater, som önska vidare utbildning i något särskilt ämne eller ämnesgrupp anordnas efter överenskommelse med läraren enligt av undervisningsrådet godkänd plan. Deltagare i examen efter dylik kurs skall hava avlagt kandidatexamen med 1:a karaktär vid någon av högskolans avdelningar samt uppfylla fordringarna för inskrivning vid veterinär-, landinspektörs- eller skogsbruksavdelningen. Dock kunna även personer, som studerat vid annan läroanstalt, få deltaga i dylika specialkurser, om de av undervisningsrådet förklaras hava nödiga förutsättningar för dessa studier.

Vid överläggningar omorganisation lantbrukshögskolan har framhållits om av som ett önskemål, att undervisningen skulle flyttas ut på landet för att komma i närmare beröring med det praktiska lantbruket och försöksverksamheten. Detta önskemål har dock icke fått någon allmännare anslutning från högskolans lärare och har för övrigt mött. oövcrkomliga hinder i de höga kostnader, som skulle varit förenade därmed. Då försöksarbetets huvudstation förlagts till Lyngby, där storartade laboratoriebyggnader och försöksfält inrättats, har den dit förlagda försöksverksamheten delvis ställts under ledning av lärare vid lantbrukshögskolan, men de studerande hava icke tillfälle att taga del försöksarbetena annat än demonstrationer av genom av högskolans 4 ha stora försöksfält inne i staden i högskolans omedelbara närhet. Försöksstationernas resultat meddelas vid undervisningen, och genom 2-3 årliga exkursioner beredes tillfälle att taga kännedom om stationernas verksamhet.

Finland.

Vid Mustiala i fnmmela socken hade år 1840 inrättats lägre lantbruksskola, en och härtill kom år 1845 en högre avdelning för utbildande huvudsakligen prakav tiska jordbrukare. För det sålunda bildade lantbruksinstitutet utfärdades år 1864 ett reglemente, enligt vilket. undervisningen vid den högre avdelningen liksom vid de svenska lantbruksinstituten övervägande teoretisk förenad med övning var men i jordbruksarbetens utförande och ledning. År 1881 utvidgades institutet med en mejeriavdelning med högre och lägre kurs, och år 1883 förlades kemisk försöksen station till institutet. Detta hade fortfarande till huvudsakligt ändamål att utbilda praktiska lantmån, rättare och mejerister i den lägre, samt egna jordbrukare och högre förvaltningspersonal i den högre avdelningen, under det att. blivande tjänstemän vid statens jordbruksadministration samt lärare och rådgivare i statens och hushållningssällskapens tjänst till största delen bedrevo sina högre studier vid utländska larcanstalter. Kraven på undervisningens höjande till större vetenskaplighet, så att även utbildningen av de nämnda klasserna av tjänstemän skulle kunna ske inom landet, gjorde sig emellertid alltmer gällande och föranledde, att den högre, vetenskapliga undervisningen år 1898 förladcs till universitetet i Helsingfors såsom agrikulturen ekonomisk sektion av den filosofiska fakulteten. Ovissheten huruvida så om en anordnad högskoleunrlervisning skulle locka tillräckligt antal sökande för att motivera tillvaron av en särskild vetenskaplig läroanstalt samt den ringa tillgången på för universitetsiirartjåinstci tillräckligt kvalificerade lärare hade till följd, att till början endast ett litet fåtal lärartjänster tillsattes vid den fakultetsen nya sektionen, under det att undervisningen i ett flertal förberedande eller grundläggande ämnen meddelades de lantbruksstuderande gemensamt med övriga studerande vid fakulteten. Småningom ökades emellertid antalet både av lärarposter och studerande, och till den ag-rikulturekonomiska sektionen överfördes år 1907 även den högre skogsundervisningen. Samtidigt överflyttades agronomundervisningen fullständigt till universitetet. Varken hos universitetets eller lantbrukets representanter ansågs emellertid denna organisation av den högsta lantbruksundervisningen inom universitetets ram tillfredsställande, utan olika förslag om dess förändring framställdes. Från förfäktare av lantbrukets intressen påyrkades en större självständighet från universitetet med egna lärare och laboratorier även för de förberedande naturvetenskapliga studierna. Ett första steg i denna riktning att lantbruksundervisningen år 1923 blev en var, egen, agrikultur-forstvetenskaplig fakultet, varmed dock icke några avsevärda ändringar i organisationen följde. En år 1924 av regeringen avgiven proposition om

lantbruksundervisningens förflyttande från universitetet till en särskild inom Hel-

singfors område eller i dess närhet förlagd lantbrukshögskola avslogs av riksdagen

av övervägande ekonomiska skäl.

Den agrikultur-forstvetenskapliga undervisningen bildar sålunda fortfarande en fakultet av universitetet i Helsingfors. I spetsen för densamma står liksom för öv-

riga fakulteter en dekan vald bland fakultetens professorer för en tid av tre år

i sänder.

Lärareposterna äro sålunda fördelade:

Ä Prof. E. prof. Adj. Doc. E. lärare 111 n e n o.

Kemi l . . . . . . . . . . . . . . . . . Agrikulturkemi o. fysik 1 1 . . . . . . . . . Botanik 1 . . . . . . . . . . . . . . . . Växtbiologi 0. -patologi 1 . . . . . . . . . Lantbruks- 0. skogszoologi 1 . . . . . . . . Marklfira . . . . . . . . . . . . . . . . Jordbrnkslara 1 . . . . . . . . . . . . . . Redskapslära l . . . . . . . . . . . . . . Husdjurslära 1 1 . . . . . . . . . . . . . Husdjurshygien 1 . . . . . . . . . . . . . Mejerilära ‘ 1 . . . . . . . . . . . . . . . Lantbr. nationalekonomi 0. statistik l . . . . Lantbruksekonomi Agrarpolitik . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . Skogshushållning F . . . . . . . . . . . . Skogstaxation . . . . . . . . . . . . . . Skogspolitik Skogsteknologi . . . . . . . . . . . . . . 1 1 . . . . . . . . . . . . . Byggnadslära . . . . . . . . . . . . . . Fältmätning och avvägning . . . . . . . .

Av dessabefattningar hava några ännu tillsatts.

‘ Forstmästare.

Inskrivningsvillkor för studerande äro liksom vid övriga fakulteter avlagd stu-

dentexamen. För tillträde till fackstudierna fordras att hava genomgått propedeu-

tiska kurser i de grundläggande vetenskaperna matematik, botanik med mikrosko-

piska övningar, zoologi med dissektioner, kemi med kemisk syntes samt kvalitativ

och kvantitativ oorganisk analys, mineralogi och geologi. Dessa kurser äro an-

ordnade så, att de med intensivt arbete kunna medhinnas på ett år. Undervis-

ningen är avsedd dels för utbildning tjänstemän lärare, konsulenter m., av m. vartill kompetens vinnes genom och forstexamen, dels att giva djupare agronomvetenskapliga insikter, som âdagaläggas agronomie kandidat- och licentiatgenom

examen.

För tillträde till examina fordras praktisk övning i arbeten hörande till lant-

brukets eller skogshushållningens område. Dessa övningar skola fullgjorda, vara innan tentamina få avläggas i motsvarande läroämnen.

För lantbruksexamina fordras ett års praktik i lantbruk med husdjursskötsel

eller mejeri. Under läroåret bör den studerande, läraren så påfordrar, till denne om regelbundet insända rapporter och vid lärlingsårets slut beskrivning över den en egendom, där han praktiserat, och dess lanthushållning. För dessa redogörelser

finnas fastställda formulär.

Då lantbrukssektionen inrättades vid universitet, blevo de tre först upprättade

professurerna utrustade med laboratorier och.försöksfält, och snart utvecklades de

senare till en agrikulturekonomisk försöksanstalt med under vederbörande lärare

ställda avdelningar för

1 växtkultur och redskapsprovning, 2 agrikulturkemi och mossodling, 3 agrikulturfysik och frostundersökningar, 4 bakteriologi, växtfysiologi och våixtsjukdomar samt 5 entomologi. Försöksanstalten avskildes är 1923 från universitetet och ställdes under ett centralutskott för lantbrukets försöksväsen, med en direktor för vardera av de till sju ökade avdelningarna. Lantbruksfakultetens lärare och studerande äga visserligen rätt att utföra försök vid anstalten, men den nya anordningen uppgives hava haft en ogynnsam verkan på samarbetet mellan universitetet och försöksverksamheten. Agronomkursen beräknas för de teoretiska studierna fordra minst två är efter genomgången av de propedeutiska kurserna. Full frihet i avseende på de teoretiska studiernas anordning råder, men i en av agrikulturekonomiska sektionen utgiven vägledare rörande studier och examina förordas att ägna första året åt agrikulturkemi och agrikulturfysik, redskapslära, anatomi och fysiologi samt vissa delar av jordbruks- och husdjurslära, varefter andra året skulle användas för genomgåendet av återstående delar av jordbruks- och husdjurslära samt framför allt åt jordbruksekonomi med övningar i bokföring och hushållningsplaners uppgörande m. m., mejerilära och skogshushållning. Studie- och exaønensämnena i agronomie examen äro: , agrikulturkemi och agrikulturfysik omfattande marklära och läran om konstgödsel samt en laboratoriekurs i undersökning av jord, konstgödsel och eventuellt fodermedel; ‘ jordbrukslära med redskapslära, kulturteknik och frökontroll; husdjurslära: avel-s- och raslära, ytterlära, utfodringslära, husdjurens anatomi och fysiologi samt sundhets- och sjukvärdslära, hovbeslagslära; 5-6 veckors dissektionskurs; lantbruksekonomi, jämte nationalekonomi, bokföring, agrarpolitik och Finlands lantbrukshistoria; skogshushållning med tillhörande del av nationalekonomi och Finlands skogslagstiftning; mejerilära med mejeribakteriologi, mejeriväsendets utveckling i Finland; byggnadslära, fältmätning och avvägning. För högsta betyget i jordbrukslåira, husdjurslära, lantbruksekonomi och mejerilära fordras en skriftlig uppsats över ett av läraren givet ämne. Blivande lantbruksingenjörer, vilka få sin huvudsakliga utbildning vid den tekniska högskolan, hava att vid fakulteten inhämta erforderliga kunskaper i vissa till agronomie hörande ämnen. examen Agronomie kandidatexamen skall omfatta minst ett huvudämne, vari kurs för högsta betyg laudatur gonomgås, samt därjämte andra, närstående ämnen. Som huvudämne får endast agrikulturlcemi, jordbrukslära, husdjurslära och lantbruksekonomi väljas men som biämno även sådana, som tillhöra den filosofiska fakulteten. Den studerande skall därför underställa fakulteten t.ill godkännande en plan för de ämnen, han avser att kombinera i sin examen. Fordringar-na för godkänt betyg i kandidatexamen i de särskilda ämnena äro desamma som för agronomexamen. För de högre betygen fordras omfattande studier, till ledning för vilka den mer ovan nämnda studiehandledningen angiver erforderlig litteratur. Före kandidatexamen skall studerande hava avlagt två skriftliga prov, det första pro exercitio, det senare p10 gradu Agronomie licentiatexamyen avlägges i tre enligt av fakulteten fastställd plan sammanställda ämnen. I ett dessa skall kandidaten författa en vetenskaplig avav handling och sedan denna vid offentlig disputation försvarats och godkänts, tilldelas licentiaten doktorsdiplom.

Då den högsta lantbruksundervisningen överflyttades från Mustiala till Helsing-

fors universitet, övergick institutet å det förra stället uteslutande till sin första

uppgift, utbildande av blivande lantbrukare, och uppgift fick även den förra samma högre lantbruksskolan å Kronoberg, sedan skogsundervisningen införlivats med

lantbrukssektionen vid universitetet. Dessa båda läroverk nyorganiserades genom förordning den 29 december 1918 och instruktion den 20 september 1919.

Dessa båda lantmannainstitut förvandlades härigenom till fortsättningsskolor till

lantmanna- och jordbruksskolorna, men även avgångsbetyg efter fullständig kurs

vid de allmänna mellanskolorna berättigar till inträde, under förutsättning att

den inträdessökande företer intyg ett års lantbrukspraktik. Lärotiden vid dessa om lantmannainstitut är tvåårig, varvid de båda somrarna användas huvudsakligen till

praktiskt arbete. Undervisningen sker på finska språket.

Undervisningen vid Mustiala omfattade år 1925 följande antal föreläsnings- och

övningstimmar:

1:a 2:a Summa årskurs årskurs

Lantbruksekonomi, bokföring 30 77 107 Nationalekonomi, samhällslära, andelsföreningsväsen . . . . . . . . . . . . . 122 m. m. 97 219 Jordbrukslära och trädgårdsskötsel 79 119 198 Husdjurs- och miölkhushållningslära . . . . . . . . . . . 82 124 206 . . . . . . . . . . Anatomi, fysiologi, veterinärkunskap 49 49 98 Skogshushållning . . . . . . . . . 25 70 95 Nybyggnadslära, teckning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 59 59 . . . . . . . . . . . . . . . - Naturknnnighet, lanthrukskemi, fysik 125 89 214 . . . . . . . . . Modersmål, uppsatsskrivning, aifärskorrespondens 61 3 64 . . . . Lantmäteri, avvägning, kartritning 89 —- 89 . . . . . . . . . . . Diskussions- och föredragsövningar 19 26 45 . . . . . . . . . . Exkursioner, övningar lantmäteri och avvägning 108 31 139 . . . . Summa 789 744 1533

Undervisningen upptog veckor 26.8 24.8 . . . . . . . . . . . . Vid instituten hållas även del specialkurser, såsom kortvariga småbrukarkurser, en kurser i jordens bearbetning och i motorers skötsel.

Tyskland,

Högre, på vetenskaplig grund byggd och i vetenskaplig form meddelad under-

visning i lantbruk går i Tyskland tillbaka till det adertonde århundradet, under

vilket vid det universitetet efter det andra inrättades lärostolar i kameralistik, ena varmed egentligen avsågs domänförvaltning. Denna undervisning meddelades där-

för företrädesvis jurister omfattade även lantbrukets teknik. av men Den nya riktning inom lantbrukets teori, från övergången till det nittonde som århundradet gjorde sig gällande, i det att den naturvetenskapens teorier samt nya försök för utredande lantbruksvetenskapliga frågor blevo grunden för reformav strävandena inom lantbruket, medförde även en förändring i lantbruksundervisningen.

Denna förlades till läroanstalter, akademien på större lantgods, vilkas lantbruk

skulle användas som åskådningsmaterial och för tillämpning de från läroav stolarna förkunnade teorierna.

Av dessa till landet förlagda akademier åtnjöt i synnerhet den Albrech Thaer av anlagda och ledda akademien å Möglin under hans livstid det största anseende, men småningom inträdde en allt starkare reaktion mot denna anordning lantbruksav undervisningen, och efter ett uppseendeväckande tal mot densamma år 1861 av den berömde kemisten Justus Liebig, blev uppfattningen allt övervägande, von mer att den högsta lantbruksundervisningen borde meddelas vid från övriga bildnings-

centra isolerade, på landet belägna läroanstalter utan vid universiteten för att

komma i åtnjutande av livgivande och blicken vidgande nära beröring med där rådande vetenskapliga intressen. Följden härav blev, att flertalet lantbruksakademiei upphörde och lärostolar i lantbruksvetenskapliga ämnen inrättades vid ett flertal universitet. Av akade-

mierna blevo blott de på Hohcnheim i Württemberg och Weihenstephan i Bayern

bestående fristående läroanstalter. De i Poppelsdorf vid Bonn och Weende som vid Göttingen förenades eller mindre nära med universiteten i dessa städer. mer Därjämte har lantbruksundcrvisning inrättats vid universiteten i Berlin, Breslau, Halle, Jena, Kiel, Königsberg, Leipzig, Münster och Rostock samt vid tekniska högskolan i München. Av dessa lantbruksläroanstalter är den år 1847 inrättade Akademien t Poppelsdorf fortfarande en särskild lantbrukshögskola, ställd under Preussens lantbruksminister, men nära förbunden med universitet i Bonn, till vilken stad Poppelsdorf förstad. De studerande vid lantbrukshögskolan inskrivna i univerär en äro sitetets filosofiska fakultet och åtnjuta alla därmed förbundna rättigheter. De kunna sålunda begagna alla anordningar för undervisningen vid universitetet, liksom universitetets övriga studerande kunna följa lantbrukshögskolans undervisning. Åtskilliga lärare äro också verksamma både vid högskolan och universitetet. Lantbrukshögskolans styrelse utövas av dess rektor, senaten, bestående av de ordinarie professorerna, samt lärarkollegiet. Rektor väljes av senaten för en tid av två år. Senaten beslutar i alla organisatoriska, ekonomiska och disciplinära ärenden, inom ramen för de för högskolan gällande stadgar och författningar. Lärarkollegiet uppgör läroplanerna. Verksamheten är fördelad på tre avdelningar, nämligen 1 för lantbruk, 2 för geodesi och kulturteknik och 3 för grundläggande och hjälpvetenskaper. För försök och andra vetenskapliga arbeten har högskolan 13 egna vetenskapliga institutioner, ett försöksfält invid högskolan, en större försöksgård Dikopshof om 123 hektar samt försökstråidgård vid Marhof, båda dessa sistnämnda belägna en på så stort avstånd från Poppelsdorf, att de föga kunna användas vid den dagliga undervisningen. För forskningar inom zoologiens, mineralogiens och geologiens områden begagnar högskolan universitetets institutioner. Lantbrukshögskolan i Berlin inrättades år 1862 vid universitetet i rikshuvudstaden samtidigt med att akademien å Möglin upphörde, förenades år 1880 med det stora lant-bruksmuscet i samma stad och vann en avsevärd utvidgning, då år 1881 akademien i Proskau upphörde och en stor del av dess lärare och samlingar överfördes till högskolan. Samma år skildes det från universitetet särsom en skild lantbrukshögskola, lydande under Preussens lantbruksminister. År 1883 tilllades till detsamma avdelning för geodesi och kulturteknik, och sedan denna tid en finnes vid denna högskola tillfälle till vetenskaplig utbildning av såväl idkare av lantbruk vid detta 06h dess tekniska binäringar verksamma tjänstemän utom som veterinärer. Lantbrukshögskolans styrelse utgöres rektor med föregående års rektor som av: ställföreträdande prorektor, senat bestående de ordinarie professorerna, vissa hoav norieprofessorer och valda medlemmar den övriga lärarkâren, samt Lehrkörper av större lärarkollegiurn samtliga lärare. Rektor väljes för ett år av senaten. av Denna har beslutanderätt i organisatoriska, ekonomiska och disoiplinen rörande ärenden, under det att det större lärarkollegiet uppgör läroplaner. Verksamheten är fördelad på följande avdelningar: för lantbruk, naturvetenskap, stats- och rättsvetenskap, geodesi och kulturteknik, lantbrukets tekniska binäringar. I spetsen för varje avdelning står bland dess lärare vald ordförande. en

Till högskolan höra 25 vetenskapliga institut. Av dessa ha först de till avdelningarna för agrikulturkemi och bakteriologi hörande laboratorierna, instituten för ärftlighetsforslzning och för biskötsel samt på senaste åren instiutet för åkerbruk och växtodling flyttats ut till den stora försöksanstalten vid Dahlem utanför Berlin. Till det sistnämnda institutet hör ett försöksfält på 10 hektar, däremot men har önskemålet att för denna avdelning få hel försöksgård, förslagsvis en på 50 hektar, ännu förverkligats. Samtidigt har däremot högskolans avdelning för husdjursskötsel fått åt sig upplåten till försöksgård statsegendom Vehlefanz. en numera kallad Koppehof, med 214 hektar, även den belägen i Berlins närhet. Föreläsningarna i till de nämnda avdelningarna hörande ämnen hållas fortfarande i Berlin, varigenom de studerandes arbete vid övriga avdelningar av högskolan och i förbindelse med denna stående vetenskapliga anstalter så litet som möjligt rubbas. Sådana anstalter äro instituten för jäsningsindustri och stärkelseberedning, för sockerindustri samt forskningsanstalten för spannmåls förarbetning och foderberedning. Med universitetet, veterinärhögskolan och andra högskolor i Berlin står lantbrukshögskolan i förbindelse så till vida, att studerande vid vardera av dessa ha rätt att åhöra föreläsningar vid övriga dessa läroanstalter, studier vid lantav samt att brukshögskolan i viss mån få räknas till godo för avläggande doktorsexamen av vid universitetet. Vid de universitet, där lantbruksundervisning ingår i lärosätets uppgifter, tillhör denna undervisning den filosofiska fakultetens naturvetenskapliga avdelning, men bildar vid flera dessa högskolor särskild underavdelning, kallad Landav en Wirtschaftliches Institut, vid vilket dock undervisningen i de grundläggande och allmänna vetenskaperna såsom naturvetenskaper, nationalekonomi och rättskunskap i allmänhet är med universitetet i övrigt, särskilda gemensam men lärostolar finnas endast i lantbrukets fackämnen. Särskilda vetenskapliga institutioner Institute finnas för vetenskaplig forskning och undervisning i dylika i olika ämnen, antal vid olika universitet. Vid dessa förekommer icke utbildning lantmätare av eller geodeter, veterinärer och ofta heller kulturtekniker lantbruksingenjörer. av Bland de universitet, vid vilka lantbruksundervisning meddelas, universiintaget tetet i Halle främsta platsen såväl det framstående genom vetenskapliga forskningsarbete, som där börjades den förste föreståndaren för universitetets lantbruksav avdelning, Julius Kiihn, och efter hans död alltjämt fortgått, som genom denna avdelnings rika utrustning med lantbruksvetenskapliga institutioner och stort antal studerande. Undervisningen och forskningen inom lantbrukets område tidigare voro inordnade i universitetet ett lantbruksinstitut, denna särställning som men upphörde år 1919, sedan vilken tid direkt till den filosofiska fakulteten höra universitetets fem åt lantbruket ägnade specialinstitutioner, nämligen för: 1 husdjurens anatomi och fysiologi, 2 husdjursavel och mejeriväsen, 3 växtodling och växtförädling,

4 lantbruksekonomi, samt 5 lantbrukets maskin- och redskapslära. Vardera av dessa institutioner förestås professor i motsvarande av en ämnen och är försett med erforderliga laboratorier. Institutionen för husdjursavel förfogar även över försöksgården Lettin utanför Halle och fiskodlingsanstalt en samt äger att för sina arbeten använda lantbrukskammarens centralfjäderfäavelsstation i en förstad till Halle.

Institutionen för växtodling och växtförädling har ett invid staden beläget försöksfält, å vilket omfattande försök utförts sedan 40 år tillbaka, samt i förbindelse med detta en växtförädlingsanstalt. Även övriga universitet med lantbruksundervisning hava liknande anordningar

och hjälpmedel, än flertalet dem mindre rikligt. Sålunda har lantbruksom av institutet vid universitetet i Leipzig, särskilda institutioner för: 1 lantbruksekononii med godset Cunersdorf; 2 växtodling och växtiörädling med försöksgården Probstheida och en försöks-

trädgård; 3 för djuravel och mejeriväsen med ett rasstall, försöks-gården Oberholz och en underavdelning för koloniallantbruk; i

4 för maskin- och jordförbåittringsväsen; 5 för lantbruksbakteriologi och marklära; 6 för trädgårdsskiâtscl med skolträdgård vid Oberholz; 7 för biskötsel med bigård; 8 för skogshushållning; 9 för lantbruksbyggnad; samt ett pedagogiskt seminarium för lantbrukslärare, förenat med en övningsskola. Vid universitetet i Breslau finnas sju, vid universitetet i Königsberg fem dylika lantbruksinstitutioner med ett försöksfält och i Königsberg även en med en försöks-

lantgård. .För vardera de särskilda lantbrukshögskolorna gälla särskilda stadgar, vilka av dock i huvudsak ganska nära överensstämma med varandra. För de olika examina bestämmelser utfärdade för alla de preussiska lantbrukshögskoäro gemensamma lorna, sig de äro fristående eller del av ett universitet. vare Lärarna vid lantbrukshögskolorna samt lärarna i lantbruksämnen vid de universitet, där lantbruksvetenskap studeras, äro ordinarie, extraordinarie och honorarprofessorer, privatdocenter, honorardocenter och extra lärare, såsom följande sam-

manställning för år 1925 visar:

Ord. E. o. Honor. Priv. Honor. Extra prof. prof. prof. doc. doc. lär. Berlin 20 7 4 7 20 15 . . . . . . . . . . . . . . 3 2 15 Bonn 13 - -— . . . . . . . . . . . . . . . 15 1 9 Hohenheim —- — -— . . . . . . . . . . . . 8 6 13 Weihenstephan - — - . . . . . . . . . . 3 Leipzig 8 . . . . . . . . . . . . . . 6 4 6 Halle -— — -— . . . . . . . . . . . . . . 2 2 Breslan 7 —- - — . . . . . . . . . . . . . Königsberg 7 2 4 - - . . . . . . . . . . . . -- Göttingen 6 1 ——— . . . . . . . . . . . . . -— - — Kiel l 6 . . . . . . . . . . . . . . . - - — —

De studerande äro antingen immatrikulerade, ordinarie studerande Hörer

eller hospitanter Gasthörer, Gasttheilnehmer. För inskrivning ordinarie studerande äro inträdesfordringarna olika allt som efter de olika studiekurscr eller examina, till vilka inträdessökande anmäler sig. För inskrivning till studier ledande till för praktiska lantmän liksom till examen kurser för utbildning 1ill ingenjör vid tekniska binäringar eller för studier som hospitant fordras blott det lcunskapsmâtt meddelas vid vanlig eller lantbrukssom betonad realskola. För tillträde till lantmäteriknrs och kurs för diplomexamen fordras betyg om fullständig genomgång ü-klassigt läroverk gymnasium, högre realskola eller av ett seminarium. Föregående lantbrukspraktik är i allmänhet föreskriven som fordran för rätt till immatrikulering. Två års praktik fordras dock vid Leipzig för dem, som hava avgångsexamen nämnda läroverken gymnasium och högre realfrån de ovan skola, samt i allmänhet för rätt att avlägga Vid högskolorna i Bonn och examen. Berlin fordras tre års praktik för rätt avlägga diplom- eller doktorsexamen och av i Berlin fyra års praktik för dem, inskrivits på grund av Ersatzprüfung, vilsom ken är avsedd för sådana, vilka icke varit i tillfälle att skaffa sig erforderliga

%7

skolbetyg, vartill i regel orsaken varit, att de varit sysselsatta med jordbruks-

arbete under uppväxtâren. Intyg om praktik godkännes i allmänhet endast med

villkor att denna vunnits vid en godkänd elevgård och att eleven tillbragt minst

månader på samma gård. sex

Som hospitanter mottagas lantbrukare, andra yrkesutövare och i tjänst varande

personer, vilka av giltiga skäl kunna genomgå fullständig kurs.

Val och anordning av studierna äro liksom beträffande universitetsstudier i öv-

rigt fullt fria enligt den studerandes eget bestämmande, men det anses önskvärt,

Halvår 1:a 2:a 3:e 4:e 5:e 6:e

ä ä O ä O M O O

Kemi, Oorganisk . . . . . . .

organisk . . . . . . . . i W 1 1

. . Kemisk teknologi 3 . . . . . . . . . Agrikulturkemi g - . . . . . . . Kemi, fysiologisk l I . . . . . . . . . Fysik, motorer, elektroteknik . Väderleksprognos, klimatlära . 1 Botanik . . . . . . . . . Bakteriologi. . . . . . . . . Växtsjukdomar g . . . . . . . . . . I Zoologi. . . . . . . . . . . . Husdjurens sjukdomar i . . . . . . . hälsovård, hovbeslag ‘ . w anatomi och fysiologi . I Arftlighetslära 1 . . . . . . . . Fysiologi, närings- . . Hälsolära . . . . . . . Mineralogi och geologi . . Marklära I . . . . . . . Kulturteknik, mossodling

. R Bevattning, vattenbyggnad . Jords bearbetning . . . . . Gödsellära . . . . . . Växtodling i åkerbruk . . . . . . a Husdjurs utfodring och avel . . . . -- -- 1 bedömning -—- —— . . . . . . . . Smâdjursskötsel . . . . . . . . . . —— — Mejerilära y . . . . . . . . . . . . — -—- Biskötsel .i - - . . . . . . . . . . . . Jordbruksekonomi - — . . . . . . . . . Nationalekonomi - . . . . . . . . . . , - Kooperation . . . . . . . . . . . . -—- — Bokföring I 1 . . , . . . . . . . . . Skogshushållning - —— . . . . . . . . . Fiskodling . . . . . . . . . . . -- Trädgårdsodling, fruktanvändn. .. i

. . . - | Redskapslära . . . . . . . . . . . Mark- och vägbyggnad . . . . . . . i — —— Lantmannabyggnader . . . . . . . - — Fältmätning, avvägning . . . . . . -— — Agrarpolitik, administratio j . . . . — — Handelspolitik . . . . -. . . . . . - - 1 Varukännedom . . . . . . . . . . —- - Rättskunskap . . Försäkring . . . . . . Lantbrukets historia . . l Psykologi Pedagogik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . - -

summa|22l14l2115i24 11: o

m

22-2734593

att studierna omfatta åtminstone två år, och tillika att den studerande vid sidan av faekämnena även åhör undervisningen i humanistiska ämnen för att få den högre grad av allmänbildning, vilkens vinnande var ett av skälen, som anfördes för lantbruksundervisningens förläggande till universitet. Den tvååriga kursen är huvudsakligen avsedd för utbildning av blivande lantbrukare, varemot för kompetens som lärare, konsulent och olika andra tjänstebefatt/ningar fordras ytterligare ett års mera fördjupade studier, efter fullbordandet av de två årens studier, som helt eller delvis äro gemensamma för alla, oberoende av studiesyftet och den examen, som avses. Varje år iir delat i två terminer, vinteroch sommarsemestern. Ehuru, som nämnt, full frihet råder i avseende på studiernas anordning, offentliggöra vissa högskolor en plan för studiernas rationella bedrivande. Som exempel anföres å sid. 20 den vid lantbrukshögskolan i Bonn förordade läroplanen angiven i antal vcckotimmar för föreläsningar F och övningar Ö. Som föreläsningarna varje halvårssemester upptaga 12-123 och övningarna 13-- 14 veckor, erhållas summorna av föreläsningar och övningar genom att multiplicera antalet veckotimmar med dessa tal. Hiärtáll komma besök å försöksgården under andra och tredje somrarna. Under det att sålunda vid den treåriga studiekursen de grundläggande och hjälpvetenskaperna anses böra helt upptaga de två första halvårsterminerna samt från och med det tredje halvåret ungefär lika många föreläsningar som lantbrukets fackämnen, börjar i den tvååriga kursen studiet av de senare redan första halvåret, och i denna kurs förekomma juridiska ämnen och pedagogik. Föreläsningarna i de naturvetenskapliga ämnena äro till större delen gemensamma för de nedan nämnda tvâ- och treåriga kurserna. De vetenskapliga instituten användas huvudsakligen för undersökningar och försök utförda av lärarna och av de studerande, som arbeta på specimen för doktorat. Examina, inom lantbrukslinjen äro i Preussen följande: 1 Examen för praktiska lantmán förr kallad diplomexamen lcräxrer minst fyra halvårs studier och giver icke kompetens till några statstjänster. Den utgöres av en muntlig förprövning med de naturvetenskapliga grundämnena som tvångsämnen och därutöver valfria ämnen vilken får avlåggas efter två halvårs studier, samt huvudexamen i lantbruksämnena och nationalekonomi, vilken examen jämväl omfattar två skriftliga prov. 2 Diplomexamen omfattande de tidigare särskilda examina för lantbrukslärartx och husdjurskonsulenter, fordrar minst sex halvårs studier och giver kompetens till befattning som lärare vid lantbrukslåroanstalter på det lägre och mellanstadiet, som konsulenter och andra tjänster hos lantbrukskammare och lantbrukssällskap, samt till diverse befattningar i statens tjänst. Även denna examen utgöres av en muntlig förprövning i naturvetenskap, vilken får avläggas efter tre halvårs studier.

och en huvudexamen, omfattande lantbrukets fackämnen, nationalekonomi och

rättskunskap. I slutexamen ingår författande av tre skriftliga uppsatser. I både lantbruks- och diploinexamen äger examinanden rätt att efter eget val medtaga lantbruksförvaltning, föreningsviisen och övriga sociala ämnen samt i övrigt alla ämnen, som äro företrädda vid universitetet, vid vilket examen avlägges. 3 Examen för graden som Doctor der Landwirtschaft. För denna fordras minst fyra års studier vid ett tyskt universitet eller en teknisk eller lantbrukshögskola samt godkänd diplomexamen. Doktoranden skall hava författat en vetenskaplig avhandling över ett ämne, som vid högskolan eller universitetet företrädes av en ordinarie professor. Om avhandlingen godkänts av lärarrådet senaten, äger doktoranden undergå muntlig examen, omfattande ett huvud- och två biâimnen. Fortsatt utbildning för vinnande av kompetens som lantbrukslärare, husdjurskonsulent, växtförädlare eller kulturtekniker anordnas efter avlagd diplomexamen för de tre facken fordras dock vid universitetet i Leipzig blott examen för senare

praktiska lantmåin. För avläggande av examen för kompetens inom dessa verksamhetsgrenar fordras i regel två terminers fortsatta studier och övningar, vilka för liirarexamen äro förlagda till ett pedagogiskt seminarium. För att bereda blivande ledare av medelstora och stora lantbruk tillfälle att erhålla en mer omfattande och djupgående teoretisk utbildning, in de på folkskolekunskaper byggda kurserna vid Ackerbauschulen och Landwirtschaftliche Winterschulen motsvarande våra lantbruksskoloi och lantmannaskolor kunna giva, inom en trängre ram och på kortare tid, än detta mål kan ernås vid lantbrukshögskolorna, infördes år 1908 i Preussen en ny klass av läroverk, avsedda att fylla samma uppgift, som var de svenska lantbruksinstitutens ursprungliga huvudsyfte. Dessa låiroanstalter, kallade lägre lärøanstalter för praktiska lantbrukare eller .seminarier för lantbrukare lyda enligt för dem gällande allmänna stadgar av den 15 oktober 1924 under provinsens lantbrukskammare. Deras verksamhet regleras genom för varje särskilt seminarium gällande stadgar, som skola vara godkända av Preussens lantbruksminister. Undervisningen meddelas i regel av tre ordinarie lärare, en för vartdera huvudämnet, jordbrukslära, husdjurslära och lantbruksekononii, samt i övriga läroämnen av extra låirare. För inträde som ordinarie studerande vid dessa seminarier fordras a minst 20 års ålder, b minst fyra års föregående praktisk verksamhet i lantbruk, vilken fordran kan inskränkas med ett halvt år, om den sökande godkännes i en praktisk prövning, som verkställes av en av lantbrukskammaren eller Tyska lantbrukssällskapet tillsatt prövningsnämnd, samt c god allmänbildning, i regel den som lämnas vid mellanskola med nio års kurs, men även sökande, som genomgått fullständig kurs vid lantbruks- eller lantmannaskola anses hava erforderlig teoretisk underbyggnad. Eljest beredes tillfälle att ådagalägga denna genom intriidesexamen till seminariet. Som hospitanter mottagas till et.t mindre antal sådana fylla villpersoner, som koren i avseende på ålder, praktik och allmänbildning men av skäl, som godkännas, äro i tillfälle att genomgå kursen som ordinarie studerande. Kursen räcker ett läroår minst -1-2 läroveckor. om Vid undervisningen lägges mindre vikt på en systematisk framställning av de särskilda läroämnena än på anpassning efter det kunskapsmått, behöves för som att på ett tidsenligt sätt sköta ett större lantbruk. Undervisningen lämnas därför dels genom föreläsningar, dels i seminarieform, vid vilken stor vikt lägges vid de studerandes aktiva deltagande i samspråk, demonstrationer och besiktning av egendomar, deras fält, grödor, kreatur och anordning. Kursen avslutas med muntlig och skriftlig prövning inför en examensnâimnd, vars ordförande i regel är unien versitetsprofessor. Denna nya klass av läroanstalter anses synnerligen väl hava fyllt ett kännbart behov och medfört avgjord lättnad för de egentliga lantbrukshögskolorna, för en vilka de studerande, söka utbildning till praktisk jordbrukarverksamhet, som anses som en tyngande barlast. De tio anstalter av detta slag, som hittills inrättats och som kunna mottaga 50-60 studerande vardera, sägas på långt när hava motsvarat antalet inträdessökande, varför det anses önskvärt, att deras antal betydligt ökas.

Schweiz.

Polyteknikum i Zürich. Eidgenössische Polytechnisehe Schule. Vid denna läroanstalt hade sedan år 1855 funnits en avdelning för skogshushållning, och år 1871 bildades en särskild avdelning för jordbruk och skogsskötsel. Sedan denna tid är undervisningen vid högskolan delad på 11 avdelningar, näm-

ligen för 1 arkitektur, 2 ingcnjörskunskap för byggnadsingenjörer, kulturingen-

jörer och lantmätare, 3 maskiningenjörsvetenskap, 4 kemi och elektrokemi, 5 far-

maci, 6 skogshushållning, 7 lantbruk, 8 matematik och fysik, 9 utbildning av

lärare i naturvetenskap, 10 militärxretenslcap, 11 allmän vetenskap.

De studerande äro dels ordinarie, inskrivna i viss fackavdelning, dels extra ele-

ver Zuhörer inskrivna i den allmänna avdelningen men med rätt att åhöra före-

läsningar i andra avdelningar. Ordinarie studerande i dessa äro ä andra sidan

skyldiga att följa föreläsningarna i minst ett allmänbildande ämne i den allmänna

avdelningen.

Studerande har fritt val av ämnen men skall följa en viss läroplan; den för

varje avdelning offentliggjorda normalläroplanen uppgives dock numera närmast

välvillig rådgivning rörande studiernas anordning. De studerande äro vara en dock strängt bundna att följa undervisningen i de ämnen de anmält sig skola stu-

dera. Det fria valet till lantbruksavdelningen hörande föreläsningar, repetitioav

seminarier och övningar, är inskränkt blott i två avseenden: för tillträde till ner, undervisningen i den treåriga kursens andra och tredje studieår fordras examen

från den första, förberedande årskursen eller intyg om motsvarande godkända stu-

dier vid högskola, och för avläggande av agronomie diplomexamen fordras annan att hava genomgått lantbruksavdelningen vid polyteknikum enligt normalläroplanen.

Undervisningen är, i den mån så är lämpligt, gemensam för de olika avdelnin-

garna, för lantbrukavsdelningen huvudsakligen med skogsavdelningen.

Varje årskurs är delad i en vintertermin från andra veckan i oktober till senare

delen och sommartermin från mitten av april till slutet av juli. Vid av mars, en varje termins slut anställes uppflyttningsexamen Semesterprüfung, från vilken

de studerande befrias, visat sig äga tillfredsställande kunskaper i de repetisom tioner, under terminerna hållas efter genomgången av smärre avdelningar av som

läroämnena.

Lärare tjänstgörande vid lantbruksavdelningen äro

Prof. Doc.

Matematik . . . . . . . . . . . Kemi, allmän . . . . . . . . . . . Agrikulturkemi, marklära, utfodring . Fysik . . . . . . . . . . . . . Meteorologi . . . . . . . . Botanik . . . . . . . Bakteriologi

Zoologi, raslära . . Entomologi . . . Mineralogi, geologi . . Nationalekonomi . . . . . . . . Rättskunskap . . . . . . . . Lantbrnksekonomi, bokföring . . Redskapslära . . . . . . . . Knlturteknik, faltmätning . Bearbetning, gödsling, mejerikemi . Växtodling . . . . . . . . . . Hnsdjursskötsel, kooperation

Veterinärkunskap . . . . Mejeriväsen . . . . . Frukt- och vinodllng

Fiskodling . . . . . . . . . . Skogshushållning . . . . .

Inirädesfordringarna för ordinarie studerande vid lantbruksaxrdelningen äro ål-

der fyllda 18 år samt mogenhetsbetyg från högre realskola eller gymnasium. av Sökande, icke kan förete dylikt betyg, underkastas inträdesexamen i tyska och som franska, litteraturhistoria, politisk historia, naturlära och teckning. Tillträde till

inträdesexamen lämnas i regel sådana, omedelbart förut avgått från mellansom

s

skola och avlagt mogenhetsexamen. Delvis befrielse från inträdesexamen kan

lämnas sökande till lantbruksavdelningen, vilka förete goda betyg från väl ansedda

förberedande skolor, även lantbruksskolor, liksom även personer, som längre tid

zirbetat vid jordbruk. Även extra elever underkastas inträdesexamen, men befrielse

från denna medgives sökande ålder, vilka önska förkovra sina kunskaper i av mogen

vissa ämnen.

Ingen fordran på föregående praktisk utbildning finnes uppställd.

Den för lantbruksavdelningen offentliggjorda läroplanen har under senare år för-

ändrats så till vida, att timantalet i vissa ämnen ökats samt att föreläsningar nu-

förekomma till ett antal 1G vecka under sista terminen tredje årets mera av per sommar, vilken tidigare fri från undervisning och avsedd att uteslutande var

användas för fullgörande slutprov å laboratorierna och den vetenskapliga avav

handlingens författande.

Då vinterterminen omfattar 20 och v§1r—son1marterminen 16 veckor, kommer

hela kursen att upptaga omkring 4 400 timmar eller omkring 40 timmar i veckan.

För att de studerandes vetenskapliga intresse framställas varje år prissporra ämnen för avhandlingar, vilka en eller två belönas med penningpris av samav

manlagt 500 frcs.

På lantbruksskolegendomen Strickhof i närheten av Zürich har lantbruksfakul-

teten ett försöksfält och använder för övrigt. denna egendom som åskådnings- och

demonstrationsmaterial. Till högskolan hör dessutom en försöksträdgård för frukt-

Normalläroplan för lantbruksavdelningens diplomkurs.

Veckotimmar.

l Föreläsningar och repetitioner F. Övningar O.

l Termin l 1 2 | 3 4 5 6

iülö. rlölr. F F. F.

i

|

Obligatoriska mmen. i

Matematik 1 I I . . Kemi, oorganisk. . . . . . . ;

v organisk

Agrikulturkemi

Mejerikemi l . . . l Botanik . . Växtfysiologi . Bakteriologi. . Fysik . . . . . . . Meteorologi, klimatologi . Zoologi, anatomi, fysiologi Mineralogi, geologi, marklära . N . . . .1 Nationalekonomi. .j . . . . . . Rättskunskap.. .‘ . . . .. .. . Lantbruksekonomi, bokföring . Redskapslära . . . . . . . Kulturteknik . Bearbetning, gödsling

Växtodling I . Växters sjukdomar

Husdjursskötsel . . Veterinärkunskap

Mejerilära . Alphushållning . . . . . . . Frukt- och vinodling, vinberedning

Skogshnshållning . . Byggnadskonst

Summai35l ll29ll4l- a w H0 o b

Termin l 2 l 3

i

Valfria ämnen. Q

Högre matematik . . . . . . . . - i Alpfloran, tropisk växtlighet 1 . . . . Mejerikemi . . . . . . . . . . . . —— Agrikulturkemi i . . . . . . . . . . —— — 5 I i 1 I Kemisk teknologi . . . . . . . . . —— w Zoologi. j 2 . . . . . . . . . . . . . -

u

Entomologi . . . . . . . . . . . . — 1 Geologi. I . . . . . . . . . . . . . ~~- Nationalekonomi finans— och förenings- -

väsendet j i 2

. . . . . . . . . . . . g - - i l Rättskunskap 1 . . . . . . . . . . . ——— — å I Redskapslära l z . . . . . . . . . . . g - — | Fältmätning . . . . . . . . . . . i — i |

Husdjursfysiologi i 2

. . . . . . I Husdjurens härstamning

m

. . . . . . - I Varukännedom i . . . . . . . . . . - I M

Summa 6;4s-9 1 6 Hts 2

j .n

odling och ett försöksvinberg saint på Senaste åren inrättad :försöksanstalt för en husdjurs utfodring. Försöksverksamheten ledes vederbörande lärare. av Examina från lantbruksavdelningen äro följande:

1 Diplomexamen medförande titel Ingenieur-Agronom, äger den undergå, vilav ken fullständigt avslutat sina studier vid avdelningen, varvid dock studier och

betyg från andra läroanstalter kunna räknas examinand till godo i den mån schwei-

ziska skolrådet efter förslag av avdelningens lärarråd det inedgiver.

Denna examen består av:

a första förberedande examen, vilken får avläggas tidigast vid början tredje av och senast vid början av femte terminen; omfattar Oorganisk och organisk kemi,

allmän och speciell botanik, växtfysiologi, allmän zoologi, husdjurens anatomi och

fysiologi samt lantbruksekonomi I och II;

b andra förberedande exam-en, tidigast vid början femte terminen och av senare än två år efter första avdelningen av examen; omfattande fysik, geologi, lant-

brukskemi, marklära, jordens bearbetning och gödsling, allmän husdjurslära, bak-

teriologi samt nationalekonomi;

c slutexamen, som får avliiggas tidigast vid slutet av sjätte terminen och omfattar:

för lantbruksstuderande: viixtodling, speciell husdjurslära, lantbruksekonomi lll.

IV och V, mejerilära sam tre ämnena handelsrätt, vinodling, fruktodling, husav djurens sjukvård, redskapslåira, bokföring- och taxationslära;

för mejeristuderande: växtodling, speciell husdjurslära, mejerilära, mejeribakte-

riologi, mejeriekonomi samt två av ämnena lantbruksekonomi, handelsrätt, alphns-

hållning, juvrets anatomi och fysiologi samt. husdjurens sjukvård;

d skrift-ligt prov över ett låirarrådet givet ämne inom området för examiav nandens huvudämnen.

2 Doktorat kan tilldelas den, avlagt diplomexamen och därefter som genom en vetenskaplig avhandling annan än diplomavhandlingen i ämne, vari han under-

gått muntlig examen, visat förmåga av självständigt vetenskapligt arbete.

Nederländerna.

Lrmlb-ul.:sh6gsk0lan i Wagenmgen.

Enligt. förordning år 1815 angående den högre lantbruksundervisningen en av upptogs vid flera Nederlåndernas universitet, först bland dessa universitet i Groav ningen, undervisning i lantbruk vid den vetenskapliga fakulteten. Denna undervisning fick dock aldrig någon vidare utveckling och upphörde i Groningen, sedan där år 1842 på enskilt initiativ inråittats en lantbruk som för undervisnindrog nytta del. universitets låirarkrafter liksom dess materiella gen av en av av hjälpmedel. Efter 30-årig verksamhet upphörde denna skola, sedan den högre en lantbruksundervisningen börjat att organiseras av staten. Enligt den år 1863 utfärdade lagen undervisningens omorganisation, skulle en om statens högskola inrättas för den högsta lantbruksundervisningen i landet, men lotta generalstaternas beslut började förverkligas först år 1876, då staten övertog den två år tidigare inrättade borgarskolan mellanskoletyp i den lilla staden av VVagoningen, vid vilken tvåårig lantbrukskurs meddelades. Denna skola även en delades på tre avdelningar, den högre borgarskolan, lägre lantbruksskola för nu en bondsöner och högre lantbruksskola med tvåårig kurs, byggd på genomgången en treårig kurs vid borgarskolan. Denna högre lantbruksskola, kallad rikslantbruksskola, utrustades med försöksfâlt, verkstad för lantbruksredskap och lantbruks-kontrollstation samt fick en en âr 1879 sin kurs förlängd till tre år. Skolan utvidgades år 1880 med en kurs i tropiskt jordbruk, 1883 med kurs i skogsskötsel och år 1896 med en avdelning för trädgårdsskötsel. Sistnämnda år genomfördes en omorganisation, varigenom den förberedande undervisningen i de grundläggande vetenskaperna förlades till borgar-skolan. Lantbrukskursen kunde åter inskränkas till två år, och denna nu avdelning läroanstalten uppdelades på för nederländskt och för kolonialt av grenar jordbruk samt för nederländskt och kolonialt skogsbruk. År 1903 tillkom ett sockerfabrikslaboratorium med en ettårig specialkurs. Lantbruksundervisningen hade emellertid aldrig nått högskolas ståndpunkt, en och starkt missnöje gjorde sig gällande över att de, önskade den vetenskapliga som utbildning, erfordrades för lärare och rådgivare, måste söka denna vid utländsom ska högskolor. För att avhjälpa denna brist företogs år 1904 ånyo en omorganisation läroanstalten. av Denna fick namnet Rijks Hoogere Lancia .Tuin- Boschbouw-school rikets nu en högre lant-, trädgårds- och skogsbruksskola med treårig kurs byggd på femårig kurs vid högre borgarskolan. Samtidigt ökades antalet lärare betydligt. Sedan ytterligare utfärdats i någon mån ändrade bestämmelser för läroanstaltexi, från denna tid benämnd lantbrukshögskola Landbouwhoogeschool genom lag av den 15 december 1917, är denna organiserad i enlighet med följande i sammandrag

meddelade bestämmelser. Högskolans styrelse utgöres arv; kuratorskollegium fem medlemmar, utnämnda ministern för landets niav av ringar; rekt-or, förordnad för ett år; senat lärarråd bestående högskolans samtliga ordinarie professorer, samt av kollegium förvaltningsutskott bestående rektor och två inom lärarrårlet valav da medlemmar. Lärarnas olika ställning och fördelning på läroåimnena:

0rd. E. o. Pensioner. Lektor Docent professor professor professor

Matematik . . Fysik, meteorologi Kemi .

Agrikulturkemi och gödsellära . . Mineralogi och geologi, max-klara . . . . Botanik: allmän systematik, växtgeogrnli

växtfysiologi. . . . . . . . ärftlighetslära, växtförädling Växtpatologi . . Mikrobiologi . . . . . . . . . ..

Djurfysiologi

Nationalekonomi

Lantbruksekonomi Kulturteknik, . . . . . . . . . . tropisk lant- och skogsbruks- i byggnad ,

. . . . . . . . . . . . . . Tropiskt lantbruk . . . . . . . . . . Marks torrläggning och bevattning Grundförbättring . .

Redskapslära . . . . . . . . . . I J 5 . . . . . . . . . . . . . . . Växtodling l . Husdjurslära Födoamnen . . . . . . . . . . . . . . . . . I 1 . . . . . . . . . . Mjölkhushällning 1 . . . . . . . . . . . . Biodling : l . . . . . , . . . . . . . . . . ; Trädgårdsodling l l l Skogsodling . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . Skogshushállning, avverkning . Skogsmatematik, -indelning . Geodesi,lantmäteri . . . . Ritning

Teknologi . . . . Lantmannabyggnader . Kolonialrätt . . . . . . . . . . . . Etnografi. l . . . . . . . . . . . . . . . I Tropisk hygien 1 . . . . . . . . . . . . . N Vård vid olycksfall j . . . . . . . . . . . l Ekonomisk geografi | ‘ 1 . . . . . . . . . . . :

Högskolan är utrustad med ett tjugutal laboratorier försöks- och mönstersamt en

gård.

Undervisning och studier äro fördelade på följande avdelningar:

propedeutisk kurs P

nederländskt lantbruk L

kolonialt lantbruk KL

trädgårdsskötsel T

nederländskt skogsbruk S

kolonialt skogsbruk KS.

De studerande vid högskolan äro dels onlinarie, vilka vid inskrivningen betala

en avgift. av 300 fl. för varje studieâr, dels extra studerande, deltaga blott som i vissa föreläsningar och övningar, för vilka de betala bestämda kollegieavgifter.

Dessutom betalas examensavgifter.

För inskrivning som ordinarie student fordras betyg godkänd avgångsexamen om från högre borgarskola med femårig kurs eller från lantbruksskolan i Groningen

eller ock intyg om kompetens för studium vid ett universitet eller på annat sätt

godkänt intyg om motsvarande underbyggnad. Sökande, som fyllt 25 år, kan er-

hålla tillstånd av ministern att inskrivas som ordinarie studerande, även han om icke kan förete dylikt intyg, därest han hava den mogenhet, fordras för anses som att följa undervisningen.

Föregående praktik fordras för inskrivning, men före ingenjörsexamen skall

kandidat hava genomgått praktisk övning under minst sex månader enligt anvis-

ning vederbörande studieavdelnings lärare. Där-jämte anses önskvärt, att studeav rande före kandidatexamen deltager i praktiska arbeten under sommarferierna, helst

två gånger sammanhängande veckor vid samma jordbruks.-, trädgårds- eller sex

skogsförvaltning.

Studierna, som äro indelade i årskurser från mitten av september till juli med

jul- och påsklov beräknas kräva: förberedande kurs 1‘/2, kandidatkurs två år, var-

efter ytterligare 11/2 år erfordras för avläggande av ingenjörsexamen. Den som god-

känts i ingenjörsexamen kan vinna doktorsgrad genom författande och försvar av

en vetenskaplig avhan

f 1 ‘ , l 1:a del. i 2:a del. Summa ‘ l Veckotimmar Veckotimmar timmar ; j l N "7W77"HW‘ .77 " luå r F ; 0 F g 0. F 0 g g

I I ; i

Frberedande kurs. i

N ;iratemauk .l 3 i 1 a J 140 . . . . . . . . . . . . . . . — ; —— - 1 1

, jRedskapsläi-a ‘,2 2 l 100 20

. . . . . . . . . . . . . .çl ,2 i -

lFysik 2 2

och meteorologi l i 2 - l 110 85

. . . . . . . . . . 2 2 I i Mineralogi, geologi, marklära g ; 1 2 97 110

. . . . . . . . ;Botanik 2 K 2 i 2 2 y 110 110 . . . . . . . . . . . . . . . . Nationalekonomi 2 i 2 110 . . . . . . . . . . . . . . , - - , -

ra del

;Vecko 2:a del. Veckotimmar Summa timmar

l tim- v

1 mar I II IH IV I E Il III IV

F.

r.|ö. Ergo. F.

Å i Kandidatkurs.

Yäxtodling all 2 2— -—— 2-168 — 84 — 84 -168-

. . . . . . . . — Arftlighetsltira 2 84 84 84 84- . . . . . . . . - -- -- —— —— — - - Växtanatomi 1 2 - - 42 84 42 84 42 84 42 84 . . . . . . . . . ---- Lantbrukskemi. 2 2 2 3 2 3 2 --168 210 168 210168 210 84 84 . . . . . . . Husdjurslära 2 2- 2 84 -168 -168 84- . . . . . . . . . - - -— - Husdjurens anatomi 1 42 42 42 42- . . . . - -— —--——- ——- — - — fysiologi 1 1.- 1- 42 84 84 42- . . . . . .i - -— -— — - - Meenl§,ra. 1 1 i l å 42 84126 84126 42- . . . . . . . . . . - - - Lantbruksekouomi 2 1- 1- 1- 3-126 -126 -126 -210- . . . . - Kulturteknik 2 -11/2—11/2~——11/2-125 -125 84 125- . . . . . . . . . — 2- 1- 2- 84-

åantbrnksredskap . . . . . .|- . — - -— - - - -

ikrobiologi. 1 1- 1- 4 - 2 42 -- . . . . . . . . - —- - - Husdjurshygien 1- 1- 1- 42 42 42 . . . . . . . .g - - -— - - - -- Entomologi 1 2 42 84 42 84 42 84 4284 . . . . . . . . . -- ---— -- Växtsjnkdomar 1 2 1 2 1 2 1 2 42 84 42 84 42 84 42 84 . . . . . . . - — Agrogeologi l 1- 1- 1- 1- 84 84 84 84- . . . . . . . . . - - - - Samnolikhetsberiikniug 2 84 84 84 84- . - -- ---- -- - - -- Agrarrätt j l 1- 42 42 42 84- . . . . . . . . .. - -— - -- - - - Elektricitet inom jordbruket l 42 42 42 42- . .2 - -— ---— -- - - — Ekonomisk geografi -- 1- ~— - ——- — 42- . . . . . - ---— - - Byggnadskonst 2- 2- 2- 2- 84 84 84 84- . . . . . . . . - - - - - Husdjnrens näring . 1,- 16- 1- 1- 42 42 42 42- . . . . . -, - - - -

1 Till jul.

2 Efter jul.

i Veckotimmar Summa timmar

Illlilllllvfl HiIIIiIV

i Ingemörskuøns. Växtodling i 144 . . . -- — —— ~— — —

i

— Husdjursskötsel 3 144 i . . -——~ — — ——- — ——- Husdjurs utfodring l 2 2 1 144 144 — ——- —— — fysiologi 1 L : ‘ 144 -— . . — —— l — — 1 —— Mejerilära z ~ 2 144 1 . . . . a — — I - — Kemi, mejeri- i 1 g 72 1 . . - —- n - —- - i — Lantbruksekonomi 1 72 . . --- 1 —— —— — —— A—-

‘ Agrarrätt, socialstatistik l — l - ——- l 72

. — - — Ekonomisk geografi g I j 144 . — ——- — — — —— N

Statistik . 1 1 1 1 . 1 72 72 72 1 72 i

. . . . 2 2 2 1 2 144 låotanik 1 144 144 144 1 . , 1

l

Den förberedande examen iir delad i två avdelningar, den första från september till juli omkring 42 veckor och den från september till januari omkring senare 3 veckor, kandidatkursen likaså i två delar, vardera räckande ett kalenderår. För de olika kurserna iiro låiroplaner fastställda, vilka för avdelningen för nederliindskt lantbruk omfatta ovanstående antal veckotinimar. För ingenjörsstudierna äro endast föreliisningstimmarna F fastställda, under det att övningarna Ö utsträckas efter behov. Undervisningen i kandidat- och ingenjörskursen iir fördelad på olika studielinjer, i förestående schema angivna med romerska siffror, som beteckna I åkerbruk. II husdjursskötsel, III mjölkhiishållning och IV ekonomi. Timmar i valfria ämnen betecknas genom fetare stil. Examina äro dels skriftliga dels muntliga. Ingenjörsexamen giver kompetens till lärare- och andra befattningar i statens tjänst. Doktorat iir endast en liird grad, men icke lcompetensvillkor för någon befattning.

Belgien . Den högre lantbruksundcrvisningen meddelas i Belgien vid två statsanstalter: lantbruksinstituten instituts agrononiiques i Gembloux och i Gand, samt vid det katolska universitetet i Louvain, där ett lantbruksinstitut finnes vid den naturvetenskapliga fakulteten. Vid instituten i Gembloux och Louvain meddelas undervisningen på franska, i Gand på flamska språket. Dessa läroanstalter hava till uppgift att utbilda mindre ledare ägare eller förvaltare större lantbruk och lantbruksindustriella företag, än även lantav av brukslärare, kon-sulenter, lantbruksingenjörer, lantbrukskemister och tjänstemän vid statens centrala lantbruksförvaltning. Med vartdera institutet iir förenad lantegendom på 60-70 hektar, samt träden gård och skogspark. Vid institutet i -Gembloux finnes agronomisk station för en frökontroll och kemiska undersökningar samt mejeri, i Louvain frökontrollanstalt. För de båda instituten gälla lika lydande Konungen utfärdade stadgar av den av 15 november 1919, och universitetet i Louvain har i huvudsak rättat bestämmelserna för lantbruksinstitut efter dessa. De båda instituten stå under tillsyn av var sin styrelsekommission, utsedd av regeringen.

Ett akademiråd i Louvain en kommission av de ordinarie lärarna har att avgiva yttrande rörande undervisningen och att uppgöra plan för dennas anordning för statsinstituten enligt av Konungen eller lantbruksministern utfärdade bestämmelser. I akademirådets överläggningar kunna även repetitörerna deltaga, dock enlast efter särskild kallelse och utan rösträtt. Rektor utses av Konungen bland de ordinarie professorerna för tre år i sänder. Liilcarekdren utgöres vid vartdera statsinstitutet av If professorer av två grader, nämligen ordinarie och extraordinarie, samt vidare av ett obestämt antal repetitörer chargês de cours och assistenter. Vid universitetsinstitutet i Louvain är professorernas antal 24. Förvaltningspersonalen utgöres vid statsinstituten av en förvaltare och en kamrerare, båda liksom professorer och repetitörer utnämnda av Konungen. De studerande utgöras ordinarie elever samt extra elever fria åhörare, libres av auditeurs. De förra skola, för att vinna inträde, hava fyllt 16 år samt visa sig äga vissa teoretiska förkunskaper, varemot föregående praktisk övning väl angives vara önskvärd men icke utgör inträdesrillkor. De erforderliga teoretiska kunskaperna kunna styrkas genom betyg om genomgången mogenhetsexamen vid allmänt läroverk, inträdesexamen vid universitet eller med universitet samhörande tekniska läroanstalter, militärskolan eller ett högre lantbruksinstitut, men skall eljest ådagaläggas genom särskild intradesexamen i fransk eller flamsk uppsatsskrivning, översättning till ett annat av de viktigare språken, historia och geografi, aritmetik, algebra, logaritinriikning, geometri och trigonometri. För inträde extra elev som fordras att hava genomgått mellanskola. Ordinarie elev betalar inskrivningsavgift 300-400 fras samt avgift till varje examen 50—10 frcs; de fria åhörarna crlåiggzi avgift 50 fres för varje en av ämne, till vilket de anmäla sig. Vid instituten finnas följande kurser: a. Tvøiårig 75mm för meddelande vetenskapliga insikter åt blivande praktiska av jordbrukare. Lätroämxiena äro naturvetenskap, lantbruk, husdjursskötsel, skogshushållning, ekonomi och bokföring, lantbruksingenjörsvetenskap, lantbruksteknologi och rättskunskap. Examen, avdelad i två prövningar, giver däri godkända rätt till erhållande av diplom licentiat licencié sciences agronomiques. som en Fyraårig cars för specialfack. De två första åren användas för studium av allmänna ämnen: tillämpad matematik, mekanik, fältmätning och avvägning, ritning, allmän, analytisk och jordbrukskemi, fysik, meteorologi, mineralogi, geologi, hydrologi, Z0010gri, botanik med växtfysiologi och anatomi, mikrobiologi, lantbruk, husdjursskötsel lned husdjurens anatomi och fysiologi, skogshushållning med skog-teknologi, Socialekonomi, rättskunskap, bokföring. Examen, är avdelad i tvfn som prövningar, leder till diplom som candidat ingénieur agronome. Efter avlagd kandidatexamen ägnas de två senare åren åt specialiserade studier till ingénieur agronome inom endera följande avdelningar: av 1. Lantbruk, omfattande följande läroämnen: lantbruksekonomi, bokföring, jordbrukslära omfattande: växtodling, lantbrukets historia, jämförande jordbrukslära, jordbruksförsök, frökontroll, ärftlighetslära och vaxtföråidling samt frukt- och köksväxtodling, husdjursskötsel inbegripet förebyggande smittsamma sjukdomar, av biskötsel, lantbrukets binäringar mejeriskötsel, vin- och sockerberedning, kvarnindust frysningsindustri, lantbruksingenjörskunskap omfattande hydraulik, grundförbättringar, maskin- och byggnadslära, vägbyggnad, kartritning, trädgårdsarkitektur, analytisk kemi, växtpatologi och entomologi, mikroskopisk undersökning av livsmedel. 2. Kolonialt lantbruk, omfattande ämnen föregående avdelning, med samma som tillämpning på kolonisation och lantbruk i kolonierna. Vatten- och. skogshu.shdllmng. I huvudsak allmänna ämnen i föresamma som gående avdelningar utom analytisk kemi, lantbrukselçonomi och jordbrukslära, vilka

ersättas av skogsekonomi och speciell skogsskötsel samt fiskodling. De naturvetenskapliga ämnena och ingenjörsämnena studeras mcd speciell tillämpning på avdelningens huvudämnen. -1. Lantbruksingenjiirsfacket. I huvudsak samma läroâiinnen som i avdelning för lantbruk med undantag av viixtpatologi, entomologi, växtodling, speciell husdjursskötsel och biodling samt med mera specialiserade studier i lantbruksingenjörsvetenskapens olika delar. Trädgårdsskötsel, omfattande följande läroämnexi: trädgårdsodling allmän och jämförande, frukt- och köksväxtodling, blomster- och trädodling, frökontroll, parkanläggning, trädgårdsekonomi, hydraulik, grundförbättringar, maskiner, byggnadskonst, trädgårdsteknologi, frysning, botanik, växtpatologi och entomologi, växtgeografi, jordbruk, husdjursskötsel, fjäderfä- och biodling, bokföring. Lantbrukets binäringar, omfattande samma ämnen som avdelningen för lantbruk i större korthet och med undantag av växtpatologi, entomologi, speciell men jordbrukslära och speciell husdjursskötsel. Mer specialiserade studier i kemi och lantbrukets binäringar. Vid de båda statsinstituten men icke vid universitetsinstitutet i Louvain äro praktiskt deltagande i arbetena vid jordbruk, i trädgård m. m. föreskrivna. Examen är i alla avdelningar avdelad i två förhör, ett vid slutet av varje läroår, och leder vid godkännande till graden ingénieur agronome, resp. agronome colonial, des eaux et forets, du génie rural, horticole och des industries agricoles. Jämte de ovan nämnda för statens lantbruksinstitut fastställda diplomgraderna utdelar universitetet i Louvain även diplom för de sedan gammalt där använda graderna ingénieu-r agricole och expert de chimiste agvricole, vardera efter tre års studier. Dessa grader giva icke kompetens till statstjänster.

Frankrike

Den högre vetenskapliga undervisningen i lantbruk går i Frankrike tillbaka till år 1848, då beslut fattades om inrättandet av en lantbrukshögskola i Versailles. Detta beslut hann dock knappt komma till utförande, förr än högskolan av Napoleon förvisades från slottsdomäncn, då denna åter skulle tjäna till statschefens residens. Lantbrukshögskolan införlivades nu med la Conservatoire des arts et métiers i Paris. År 1876, då rikets lantbruksundervisning omorganiserades, blev högskolan åter en fristående läroanstalt under benåimningen Institut national agronomique, vilken år 1890 fick egna lokaler i Paris och en försöksgård vid Noisy-le-Roi utanför staden. Därjämte funnos tre högre lantbruksskolor êcoles d’a.griculture, som liksom de svenska lantbruksinstituten hade till huvuduppgift att utbilda blivande praktiska jordbrukare även fi]1Tb11lSl§l1‘-F]1'P, föreståndare för kemiska stationer, förvaltmen ningstjänstemän fl. Av dessa, förlagda till Grignon invid Versailles, m. som voro Montpeiller och Rennes, hade såirskilt den förstnämnda, vilken var inrättad år 1826 och under åren 1852-1876 fyllt lantbrukshögskolans uppgift, blivit bemärkt som en V härd för fortsatta vetenskapliga studier och forskning vid de med skolan förenade vetenskapliga anstalterna för agrikulturkemi, iräxtfysiologi, växtpatologi, växtförädling och husdjursskötsel fl. För kolonialt jordbruk inrättades år 1920 en spom. cialhögskola i Vincennes. Vid den reorganisation av den högre lantbruksundervisningen, som ägt rum enligt lag den 2 augusti 1918, hava de utgått från de nämnda högre lantbruksav som skolorna med viss högre betygsgrad blivit likaberättigade med de från lantbrukshögskolan utexaminerade, för intrade vid de tillämpningskurser, som inrättats. Den högre lantbruksskolan vid Grignon mottager dels ordinarie elever, av vilka del leva i internat i skolan, dels fria åhörare, vilka anmält sig för studier i en vissa ämnen. De ordinarie studerande äro skyldiga att deltaga i all undervisning

och äro underkastade en strängt reglerad studieplan och dagordning. För inträde fordras en ålder av minst 17 år samt för ordinarie studerande en skriftlig och en muntlig prövning, vilka förrättas i olika delar av landet gemensamt för inträdessökande till de tre högre lantbruksskolorna av särskilt förordnade examensnämndcr utan medverkan från skolorna, mellan vilka sedan de godkända sökandena fördelas. Fordringarna i inträdesexamen äro icke närmare bestämda, men emedan de inträdessökandes antal i regel är långt större än de lediga platsernas, och Grignon är mest eftersökt bland de tre officiellt likställda lantbruksskolorna, vinna endast de bland de sökande, som i prövningarna fått bästa betygen, inträde vid skolan å Grignon. De faktiska inträdeskunskaperna vid denna skola uppgivas därför motsvara kandilatcxamen bachélier ês sciences i matematik lägre i övriga ämnen. Uppgifmen terna över eleverna vid skolan visa, att omkring hälften av dessa under senare åren avlagt kandidatexamen. Följande ämnen förekomma: a i den skriftliga prövningen: 1 aritmetik och geometri, 2 fransk uppsatsskrivning, 3 fysik och kemi, 4 mekanik, algebra och trigonometri, 5 naturhistoria och 6 ritning; b i den muntliga prövningen, i vilken blott de godkänts i den skriftliga få som deltaga: 1 matematik, 2 fysik och kemi, samt 3 naturhistoria. Till fria åhörare mottagas i mån av utrymme sökande studerat. vid universitet, vid tekniska högskolor eller avlagt examen vid lantbruksskolor, även utläniingar. Kursen är tvåårig, indelad i fyra semestrar, med uppehåll i undervisningen från den 15 juli till den 14 oktober, under vilken tid de studerande skola som elever vistas vid jordbruk efter anvisning av Skolstyrelsen. Den teoretiska undervisningen upptager 8 timmar dagligen, varav 3-4 föreläsningar om 1-11/2 timmar och återstoden laboratoriearbete. Den har följande omfattning:

i Föreläsningar Ovningar L ä r 0 ä m n e n i . 4 Första året Andra året Första âret Andra årat

Kemi, allmän 35 ; . . . . . . . . . . . . . . . . . —— — - I v analys 70 35 . . . . . . . . . . . . . . . . —~ -—-— å jordbruks- 35 35 . . . . . . . . . . . . . . . —~ — Matematik 17 . . . . . . . . . . . . . . . . . . , —- -— — Lantbruksingenjiirsvetenskap 35 35 35 35 . . . . . . . . . . Fältmätning, avvägning, ritning 12 . . . . . . . . . i - —— - Elektroteknik Q 18 - . . . . . . . . . . . . . . . . . — - ‘ Väderlekslära i 1 7 . . . . . . . . . . . . . . . . . - - -

f Mineralogi, geologi 1 17 9

. . . . . . . . . . - - Botanik ; 35 35 35 35 . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . —— —— Skogshushållning 12 9 . . . . . . . . . . . . . . . —- —— Jordbrukszoologi i 17 9 . . . . . . . . . . . . . . . - - Husdjursskötsel kurs i 35 35 I 35 35 spec. föreläsningar . . . . . . . . . . . . . 35 f v i —— —— - Biskötsel. . . . . . . . " I 4 . . . . . . . . . . - - - - Hälsolära. l 8 . . . . . . —— — -- Teknologi l 17 35 17 35 . . . . . Lantbruksekonomi 17 35 . . . . . . . . . . . . . . - - Lantbrukslagkunskap J 10 17 . . . . . . . . . . . . . - -— Lantbruksgeografi 17 . . . . . . . . . . . — — — l I . v Summa å 350 314 262 | 251 ;

Förtrogenhet med praktiken skall vinnas genom veckoturer vid skolans jordbruk omkr. 60 hektar och att de studerande äga tillfälle att följa arbetena vid genom Grignons godsjordbruk, iir utarrenderat och för vilket var 14:e dag lämnas som fortlöpande redogörelser, saint vistelsen som elev vid en jordbruksegendom genom under ferierna. Dessutom företagas smärre exkursioner till andra jordbruk och industriella föret-ag samt i regel för varje kurs en låingre studieresa i in- eller utlandet. De ordinariestuderandes arbete kontrolleras Förhör hållas efter genomnoga. gången av varje mindre avdelning av ämnet, och de därvid satta betygen ingå sedan i det betyg, tilldelas de studerande vid slutexamen. Godkänt betyg i samtsom liga ämnen berättigar till att vid kursens slut erhålla diplom som ingénicur agricolc, vilket giver rätt till deltagande i nedan nämnda tillampningskurser men icke till anställning vid statens .lantbruksadministration. Elev, som icke lyckats förvärva ingenjörsdiplom, äger rätt att erhålla intyg sina studier. Fria hörare erhålla om läremot icke några studieintlyg. Vid skolorna finnas ett antal stipendier och friplatser för internatelever. Av de med diplom avgångna erhålla de tre fått högsta betyg resp. guld-, silver och som bronsmedalj, och de två främsta kunna erhålla stipendium för fortsatt utbildning.: vid ett jordbruk under två år eller vid nedan nämnda tillåimpningskurser. De båda andra högre lantbruksskolorna i Montpeillei och Hennes hava i huvudsak organisation skolan i Grignon men ha uteslutande till syfte att utsamma som bilda praktiska brukare. Institut national agronomique i .Parisa Denna läroanstalt, som inrättades år 1876, är avsedd att vara en uteslutande teoretisk högskola för utbildning av praktiska jordbrukare och godsägare, lärare vid de lägre och högre lantbruksläroverken samt konsulenter, tjänstemän i statens eller enskildas tjänst beträffande lantbruk och i skogsförvaltning, stuteriförvaltningstjänstemän, lantbruksingenjörer, föreståndare för jordbruksförsöksanstalter samt kemister och styresmåin vid lantbrukstekniska industrier. Institutet förfogar över omfattande läroverkslokaler i egna byggnader vid Rue Claude Bernard, vilka för närvarande äro stadda under utökning med hjälp av år 1925 beviljat statsanslag, utgående av inkomster av totalisatorvadhållningen vid kapplöpningar. Med institutet äro förenade åtskilliga forsknings- och försöksanstalter såsom för frökontroll, maskinprovningar, för studium växtsjukdomar, för vinodling och av vinberedning, försök rörande lantbrukets hydraulik, jâisningste-kniskt laboratorium och entomologisk anstalt. Institutet förfogar över en försöksgård Chenil-Maintenon, belägen vid Noisy-le-Roi i närheten av Paris, omfattande 281 hektar, varav 6 hektar äro avskilda till försöks- och demonstrationsrutor. Institutets styrelse utgöres av ett förvaltningsråd av tolv av jordbruksministern utsedda ledamöter, generalinspektörerna för lantbruket och för lantbruksvarav ingenjörsväsendet génie rural, fyra representanter för lantbruksvetenskap och sex för det praktiska lantbruket. Ett undervisningsråd Conseil de perfectionnement 21 ledamöter, variblanrl av nio självskrivna innehavare tjänst vid lantbruksförvaltningen, sex valda av som av institutets lärareråd, studentförbundet och sex av jordbruksministern utsedda en av representanter för vetenskap och det praktiska lantbruket, har att avgiva yttrande i frågor rörande undervisningen. Lärarna bilda et.t lärareråtl, i vilket institutets direktör presiderar. För varje år fastställes plan för de särskilda lärarnas forskningsarbeten och lämnas redogörelse för dessa. Institutet är öppet för manliga och kvinnliga studerande, vilka fyllt 17 år, efter tävlan i skriftlig och muntlig inträdesexamen med fordringar motsvarande kandidatexamen bachélier varvid endast de som godkänts i den skriftliga prövningen få deltaga i den muntliga. Den skriftliga prövningen omfattar samma ämnen som

för inträde vid de tre écoles dagri:nltu1e och den muntliga 1 aritmetik, algebra,

trigonometri och mekanik, 2 geometri, kosmografi, fysik, 4 kemi, 5 naturhi-

storia, 6 geografi, 7 två av följande levande språk: tyska, engelska, spanska, arabiska samt 8 lantbruk fakultativt. För varje ämne såittes betyg, vilka för god-

känd äro —3, och summan av points bestämmer de intrâidessökandes ordning för

vinnande av inträde. Härvid äger sökanden räkna sig till godo vissa points för

avlagda examina vid universitet, högre lantbruks- eller veterinärskola samt lägre

lantbruksskola. Utländska sökande till plats ordinarie studerande undergå som

samma inträdesprövningar utom i franska språket.

Utan prövning kunna såväl franska som utlåindska sökande vinna inträde som

fria åhörare

Studiekursen iir tvåårig, fördelad på fyra terminer, med två föreläsningar om l timme på förmiddagen och återstoden av dagen avsedd för laborationer, övnin-

gar och exkursioner. Under första årets första termin 15 okt.—1 mars omfattar

undervisningen lantbrukets grundläggande ämnen, varefter andra terminen och

hela det andra året ägnas åt de egentliga lantbruksämnena. Under andra årets båda

terminer skola studenterna under lärarens ledning följa arbetena vid högskolans

jordbruk, i verkstäder och vid vetenskapliga stationer samt besöka andra jordbruk

och industriella anläggningar. Av svommarledighetven 1 marsl5 juli böra de an-

vända minst två månader till deltagande i något jordbruk, varöver de vid återkom-

sten skola avgiva redogörelse.

Läroämnena angivas upptaga följande antal lektioner:

Första året Andra året

Lek- Ov- Lek- Öv-

tioner ningar tioner ningar

Växtbiologi, inbegripet växtgeograñ, genetik, systematik 30 15 . . . . — — Jämförande djnranatomi och djur-fysiologi 30 obcstämt . . . . . . . . . . . -— —- Lautbrukszoologi 30 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . — —~ —— Lantbruksgeologi 30 22 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . — — Växtpatologi 30 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . - - — Mikrobiologi. 15 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . — — w Fysik och elektroteknik 18 3 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . w - Meteorologi 10 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . — —— ——- Kemisk analys 8 1:3 17 32 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Lantbrnkskemi, omfattande växtens näring, jorden som närings-

medium, gödsellära -10 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . — w- - Organisk kemi 32 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . - - —- Matematik 10 10+ 171 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . - Mekanik, tillämpad 30 obestämt . . . . . . . . . . . . . . . . . . - - Vattenhushållning: lukrativ och defensiv 20 . . . . . - -- — Fältmätning och avvägning obestämt G bestämt . . . . - Konstruktionsritning 10 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . — — Grafiska arbeten kartor, byggnadsritningar m. m. 3 30 . . . . . . . —— —- Rättskunskap 30 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . —— ——- -- La.ntbmksekonomi 30 . . . . . . . . . . . . . . . . ~ - . . . — — — Bokföring C . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . —— A - Nationalekonomi 20 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . — — — Agronomi 30 20 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . - demonstration av skolgodset 20 , . . . . . . . . . . . . -- —— — Hnsdjnrslära. 50 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . -— -— - Iugenjfirsvetenskap .30 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . —— A — Kemisk teknologi 37 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . - —- — Skogshushållning 20 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . —— — —— Vinodling 25 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . — —- — Kolonialt jordbruk 20 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . — — - Jämförande agrikultnr 35 . . . . . . . . . . . . . . . . . - - — Trädgårdsodling I2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . - -- - Fiskodling 10

. tvskaioeh-engelskai . . . . . . . . . . . --

Ovningar i

1 Valfria.

Undervisningen är strängt rcgleznenterad såivåil i avseende på de särskilda läroämnenas innehåll i avseende på undcrvisningstider och de studerandes deltasom gande däri. Detta kontrolleras bl. förhör över mindre avdelningar av a. genom varje ämne samt examina i varje ämne i dess helhet. Summan av betygen från dessa examina ligga till grund för de studerandes avgångsbetyg. Fullständig godsenare känd avgångsexamen giver berättigande till diplom som ingénieur agronome. De, värdiga denna grad, kunna erhålla ett studieintyg. som icke anses De två främsta de diplomerade studenterna kunna erhålla statsstipendium för av fortsatta studier under tre år sig i Frankrike eller utlandet. Dessa studier vare kunna fullgöras deltagande i nedan nämnda tillämpningskurser, i vilka alla genom de erhållit diplom äga rått att deltaga, och skola fullgöras enligt efter lärarsom rådets granskning fastställd plan. .Diplomingenjörerna äga även rätt till inträde vid statens specialhög-slcoloi för vattenbyggnader, skogsväsen och hästväsendet samt vid den tekniska högskolan. Tilläimpnivzgskursew sections dapplication för studerande, som erhållit avgångsdiplom från statens högre lantbruksskolor eller lantbrukshögskolan, i regel halva .antalet från vardera, äro anordnade enligt lag den 2 augusti 1918 och dekret av av den 23 juni 19-20. Vid dem kunna icke-diplomerade få närvara som fria åhörare. De ordinarie deltagarna kunna erhålla studiestipendier på intill 6 000 frcs. Kuräro avsedda för praktisk utbildning i någon av följande verksamhetsgrenar: serna 1 I lantbruk. Kursen 15 månader och är förlagd: 1 oktober till 1 april till varar Institut agronomique samt laboratorier och lantbruksvetenskapliga stationer ioch invid Paris, 1 april till 30 juni till lantbruksskolan i Grignon och med densamma förenade stationer; 1 september till 15 oktober till lantbruksskolan i Montpeiller; samt 16 oktober till 31 december till lantbruksskolan i Rennes och kan även delvis förläggas till jordegendomar, lydande under jordbruksministeriet. 2 I lantbruksundervisningen och jordbruksforskning. Denna kurs, som giver kompetens att söka lärarebefattningar vid alla statens lantbruksläroverk, försöks anstalter och konsulentbefattningar, 18 månader, varav de 15 första tillbringas varar tillsammans med de studerande vid lantbruksavdelningen och de tre sista i pedagogisk kurs vid ministeriet anvisat läroverk. av 3 I fysik, kemi och naturhistoria. Kursen består i åtta månaders arbete vid någon statens kemiska kontrollanstalter. av 4 I lantbrukskooperation och försäkringsvåsen. Kursen, som varar tre månader, är förlagd från 1 november till 31 december till lantbrukshögskolan, social museet och jordbrukskredit-byrån i Paris och under januari månad till en eller flera ömsesidiga försäkringsanstalter eller kooperativa anstalter i Paris eller landsorten. Vid denna avdelning kunna blott diplomingenjörer från de högre lantbruksskolorna och lantbrukshögskolun vinna inträde utan även personer som avlagt kandidatexamen vid universitet eller avgångsexamen från andra högskolor samt tjänstemän vid försäkrings- och kooperativa företag. 5 I lantbruksingenjörsfacket. Kursen åtta månader och består i tjänstvarar göring vid statens provningsanstalt för lantbruksredskap i Paris.

Storbritannien och Irland.

De förenade konungnrikena England, Skottland och Wales. I de brittiska länderna har intill senaste tid den uppfattningen varit förhärskande, att den praktiska erfarenheten och förtrogenheten med egendomsförvaltningens enskildheter utgöra, den enda behövliga, så dock den ojämförligt viktigaste om grunden för framgång i lantmannens verksamhet.. Anstalter för högre, på vetenskaplig forskning vilande lantbruksundervisning hava därför saknats ända in emot slutet senast förflutna århundrade. De få lantbruksläroverk, som förut funnits, av hava haft till huvudsaklig uppgift att lämna önskvärd kännedom om jordbruk en

och godsförvaltning åt blivande tjänstemän vid den enskilda godsförvaltningen land agents och.arrendatoreL Redan år 1856 hade visserligen det skotska lantbrukssällskapet The highland and agricultural societ.y of Scotland och år 1868 det K. lantbrukssâillskapet för England anordnat årlig för studerande, vars godkännande belönades med ett en examen diplom the national diplome of agriculture. Sedan år 1900 hålles denna examen gemensamt för båda sällskapen National agricultural examination board och av en likaså hålles en examen i England i Reading och en i Skottland i Kilmarnock för diplom i mejerihushållning. Dessa examina, för vilka noggranna bestämmelser finutfâirdade i avseende på de ämnen, vari de skriftliga och muntliga prövningarna nas skola hållas, hava dock stått i förbindelse med någon särskild studiekurs, utan tillträde tül dern har tidigare stått öppet utan villkor av föregående ordnade studier. Numera fordras dock studieintyg från erkänt college samt viss tids praktik, ett år vid jordbruk och ett halvt år vid mejeri. Sedan redan tidigare vid universitetet i Edingburgh och möjligen vid några engelska universitet funnits en professur i lantbruk, började från 1880-talet det ena efter det andra landets universitet att inrätta en lantbruksfakultet departement av for agriculture och därjämte har ett antal fristående colleges inrättats med undervisning uteslutande i lantbrukets grundvetenskaper och lantbrukstekniska ämnen. Vid några av dessa låiroanstalter är undervisningen, efter deras program att döma, avsedd att stå på samma vetenskapliga nivå som vid universiteten, vid andra åter huvudsakhgen avsedd för utbildning av praktiska jordbrukare. Dylika högre läroanstalters uppkomst och utveckling hava i hög grad befordrats, sedan understöd statsmedel blivit tillgängligt från den år 1909 inrättade Developement fund, och av i varje av de tio distrikt, vari landet indelats för åtgärder med understöd av denna fond, är numera ett universitets jordbruksfakultet eller ett fristående lantbrukscollege centrum för reform- och understödsverksamheten. För närvarande finnes lantbruksfakultet inrättad vid universitet i England, två i Wales och tre i Skottsex land, varjämte sex lantbrukscolleges, alla i England, åtnjuta understöd av statsmedel, tillsammans 48 500 £ i årsanslag jämte betydliga tillfälliga anslag till jordinköp, byggnaderrn.1n" Alla dessa högre undervisningsanstalter äro inrättade på initiativ ax enskilda personer eller ortens grevskapsråd, och vardera av dem står under styrelse av en av nämnd Uloverning body,vanHgen vald av vederbörande grevskapsråd. Jämte dessa allmänna läroanstalter finnes ett särskilt veterinâirinstitut i London, ett dylikt vid universitetet i Liverpool och ett mejeriinstitut i Reading, det senare anslutet till universitetet i samma stad. Vid universitetens lantbruksfakulteter äro studierna uppdelade på två olika slag av kurser, nämligen vetens-lçaplig kurs degree course ledande till kandidatgrad en bachelorship science agriculture och kurser inriktade på utbildning av praktr ska lantmän. De senare utgöras dels av längre kurser som efter godkänd examen förbereda till national diplom examen i lantbruk eller leda till läroanstaltens eget diplom vid vissa anstalter även iskogshushåüning,trädgårdsodhng eHer godsförvahningk dels kortare kurser. Vid vissa av de fristående colleges äro båda dessa slag av kurser anordnade, dock så at.t den vetenskapliga graden utdelas vid ett universitet, varmed anstalten står i förbindelse. Diplomkursens genomgång intygas genom diplom utfärdat vid läroanstalten college diploma men kan också användas som grund för förvärvande av nationaldiphn.vid ett univerütet Järnte diplondxurser förekommer vid vissa universitet ocli colleges en kortare certifikat kurs, över vilken endast meddelas ett studieintyg certifikat, och därjämte olika kurser för i praktiskt lantbruk bundna personer samt speciella kurser för vidare utbildning i ett eller annat fack. Lägsta inträdesålder är vid universiteten och en del colleges 17 år, vid vissa colleges 16 år. I regel är undervisningen tillgänglig för såväl män kvinnor. Vid som 23-273493

vissa såväl universitet som colleges êiro de studerande skyldiga att bo i till anstalten hörande skolhenn. id vissa colleges är detta fullständigt internat, vid andra bo de studerande utom anstalten, dock vanligen under tillsyn läroverkets rektor av dean. Vid åtskilliga av anstalterna finnas vetenskapliga forsknings- och kontrollinstitutioner, vilkas verksamhet dock helt fristående från undervisningen. Såsynes vara dana anstalter äro llazitbiuksförsöksanstalt Research department vid universitetet i Edinburgh och lamtbruksekonomislç försöksanstalt Agric. economics research institute vid universitetet i Oxford. Bestämmelserna de olika kurserna äro i huvudsak följande: onn Kandidat-Degree-Møurs. För tillträde till denna kurs fordras liksom vid universitetens övriga fakulteter inträdosexamen, omfattande gymnasiers och realskolors fordringar för avgångsbetyg. Denna avlägges för inträde vid några uniexamen av versiteten inför en iför dessa universitet gemensam examinatorsnämnd joint matriculation board, eljest vid den liiroanstalt, vid vilken inträde sökes. men För inträde fordras vid vissa av läroanstalterna intyg om tolv månaders föregående jordbrukspraktik- men vanligen angives sådan endast som önskvärd. Kursen omfattar tre års studier, vardera med tre terminer om sammanlagt 32 veckor om året. Studierna äro uteslutande teoretiska med tillhörande laboratorieövningar. Inga praktiska lantbruksarbeten ingå i kursen, utan den med läroanstalten förenade jordlbriuksegendomen skall tjäna endast som åskådningsmaterial, dock så att vid vissa anstalter veckoturer för de studerande äro föreskrivna för att föranleda dem att nosggTant följa lantbruksarbetenas gång. Det första året ägtnas huvudsakligen eller uteslutande åt studiet av de grundläggande naturvetenskapliga läroämnena, de senare två åt jordbruksämnena jämte specialstudium i någon på lantbruket tillämpad naturvetenskap. Det första årets grundläggande undearxrisning intermediate course är vid vissa universitet förlagd till dettas allmänna avdelning, och vid vissa fristående colleges fordras, att denna del av kursen genonng-ås vid ett universitet. Den senare delen av studierna final course och vid vissa universitet redan den förra, grundläggande avdelningen medgiver specialisering på vissa huvudämnen. Vid de senare två åren äro blott vissa en av de övriga ämnena liksom biämnen obligatoriska eller valfria. Vid vissa av de firistående colleges kontrolleras de studerandes kunskaper genom varje vecka âterkounanande förhör i genomgångna avdelningar av läroämnena. Efter varje årskurs slut anställes examen, varvid godkännande fordras för rätt att deltaga i undervisningen vid följande årskurs. Jämte den vanliga lkandidatkursen finnes en högre fyraårig kurs för erhållande av graden Bachelor science with honour. Det första årets intermediate kurs är densamma som för vanlig kandidatexamen, men de följande två årens kurser avvika annat, mer specialiserat val av liroâimnen. Det fjärde året är ägnat åt genom specialstudier och vetenskapligt forskningsarbete, varöver en skriftlig avhandling skall avlämnas och ;godkännas för denna grads erhållande. DiPl0m79’WS, avsedd för dem huvudsakligen blivande lantbrukare och lantmätare, vilka icke ägna tid :in straugt nödigt åt de naturvetenskapliga läroämnena. För mer inträde vid denna kurs fordras inskrivning vid universitet eller därför nödig examen, men vid vissa fristående colleges godkänt prov i räkning och engelsk skrivning. Vanligen fordras tillräcklig underbyggnad för följa underblott intyg om att visningen. Intyg föregående praktik angives önskvärd fordras ej. Då om som men kursen upptager endast vinterterminerna men sommaren är fri, beräknas, att de studerande under sommarferierna april—oktober skola deltaga i jordbruket i hemmet eller vid annan gård, varöver de då böra föra dagbok efter anvisning av vederbörande lärare. Där kursen upptager även sommartermin universitetet i Reading, är som villkor för dijplom stadgat, att den studerande efter den teoretiska kursens avslutande under ett: fill‘ deltager i jordbruk, varöver intyg skall företes, innan diplo-

met tilldelas studenten. Praktik kan dock även vinnas under sommarledigheterna vid läroanstaltens lantbruk. ~ Kursen, som är uteslutande teoretisk med laboratorieövningar och besök vid läroanstaltens lantbruk, omfattar sex terminer, vardera om omkring tio veckor, vanligen under tre vintrar men vid universitetet i Reading under två år. Kursen, vars genomgång med godkända betyg vid vissa anstalter avslutas med examen, som berättigar till läroanstaltens diplom, angives vid andra åter som förberedelse till den ovan nämnda av det engelska och det skotska jordbrukssällskapet anordnade examen, som betygas med national diploma in agriculture eller in dairying. Kursen kan även tagas som förberedelse för inträde vid lantmäteriinstitutet Surveyers institution, vars första årskurs det då ersätter. Certifikatkurser, vanligen omfattande två vinterterminer om sammanlagt 20 veckor, äro avsedda för praktiserande lantmän och meddela teoretisk undervisning i de grundläggande naturvetenskapliga läroämnena, jordbruk, husdjursskötsel och lantbrukets ekonomi. Deltagarna böra hava föregående utbildning i jordbrukets mejeri-, trädgårds- praktik, och erhålla efter godkänd slutexamen certifikat över ådagalagda kunskaper. Vid vissa av universiteten anordnas även fortsättningskurser i speciella fack efter avlagd kandidatexamen. Jämte dessa olika kurser vid läroanstalten anordnas även korta kurser eller föredrag ute i bygden extension Work liksom läroanstalternas lärare tillhandagå med rådgivning, var och en i sitt fack advisory work. För fortsatta studier för blivande konsulenter organizers och lärare utdelar lantbruksministeriet i samverkan med lantbruksstyrelsen the Board of agriculture stipendier, vanligen för ett första års studier vid inländsk och ett andra års vid utländsk högskola.

Irländska fristaten. I Irland hade under senare delen av 1800-talet undervisning i lantbruk meddelats åt studerande vid lärareseminariet i Dublin vid den år 1838 inrättade försöksstationen vid Glasnevin i Dublins grannskap. Sedan ett särskilt regeringsdepartement för Irland år 1900 inrättats, organiserades högre lantbruksundervisning på det sätt, att vid den irländska högskolan, College of science i Dublin, vid vilken lantbruksundervisning förut förekommit, inrättades en fakultet för lantbruk, omfattande även skogshushållning och trädgårdsodling. För forskningsarbete och demonstrationer för undervisningen bereddes tillfälle vid jordbruksförsöksstationen i Glasnevin och skogsförsöksstationen i Avendale. Kortare kurser anordnades först för att utbilda lantbrukslärare, varav behovet var trängande, och något senare anordnades undervisning för diplomexamen för praktiska lantmän och för vetenskaplig kandidatkurs bachelor- eller degree-course i överensstämmelse med motsvarande engelska kurser. Vid den år 1926 beslutade omorganisationen av fristatens universitets undervisning till ett nationellt irländskt universitet med Colleges i Dublin och Cork, blev the col- College of science med bl. a. lantbruksfakulteten förenad med universitetets lege i Dublin, och undervisningen i lantbruk och trädgårdsskötsel förlagd till försöksstationen i Glasnevin. Undervisningen i mejerilära blev en särskild fakultet av universitetets college i Cork, vilken stad var centrum för Irlands smörhandel och där mejeriundervisning redan tidigare varit anordnad vid the Munster institute. Lantbruksundervisningen vid Glasnevin gives i högre och en lägre kurs. Den en förra angives hava till uppgift att giva män utbildning till jordbrukare eller unga en verksamhet, för vilken kunskap i jordbrukets fackämnen och grundläggande annan vetenskaper är erforderlig. Den lägre kursen skall lämna en övervägande praktisk utbildning åt blivande jordbrukare. Endast den högre kursen kan räknas till högskoleundervisning, och är även den av föga vetenskaplig art.

Den teoretiska lantbrziløslzursen omfattar lantbruksämnena mejerihushållning, trädgårdsskötsel, fjädcrfii- och bislcötscl samt husdjurshygien. I kemi, fysik, bota.nik, zoologi och entomologi meddelas undervisning i den utsträckning, som fordras för ett rätt förstäendz: fack-ämnena. Kursen tio månader. För inträde av varar fordras ålder mellan 17 och 30 år samt godkänt betyg vid inträdesexamen i engelska, aritmetik, algebra till och med enkla ekvationer samt lantbruk. Föregående jordbrukspraktik förut men är icke angiven som ovillkorlig fordran. Trädgårdsundervisningen vid Glasnevin omfattar också en högre och en lägre kurs, den förra för blivande lärare i trädgårdsslçötsel. För inträde fordras 23 års ålder och minst fem firs föregående praktik hos en fullt kvalificerad trädgårdsodlare samt godkännande i inträdesexamen i engelska, aritmetik och trädgårdsskötsel. Undervisningskursen varar ett år och omfattar såväl teori som praktisk övning i trädgårdsarbete; läroämnen äro trädgårdsodlingens olika grenar samt dess naturvetenskapliga grunder. Kursen står uppenbarligen icke på högskolestadiet. Mejerikurs vid universitetets college i Cork är tvåårig, varav två vinterterminer om 20 veckor vid college samt 20 veckors deltagande i mejeriarbeten under mellanliggande sommar. Intriidesfordringar 17 år och godkänd inträdesexamen i engelska, aritmetik och geografi. Undervisningen under vinterterminerna omfattar: första året: fysik, mekanik och kemi elementär och tillämpning på mejerihantering, mejeribakteriologi, mejeritelcnilç, mejerimaslçiner, mejeriekonomi; andra året: mejeriteknik, handelsbruk, kooperation, mejeriekonomi, mejerimaskineri samt övning i mekaniska hantverk. Godkänd avrgångsexamen intygas genom ett Oreamery managers Certificate betyg för mejeriföreståndare.

Nordamerikas Förenta Stater

Offentlig undervisning i jordbruk i Förenta staterna började först meddelas vid skolor, i slutet av det adertonde århundradet inrättades av de vid denna tid i som de östra staterna bildade lantbrulzs-sälls-kapen. Dessa skolor hade väl till uppgift att meddela undervisning åt blivande jordbrukare, men lika litet som de under de närmast följande årtiondena av de särskilda staterna och av enskilda personer för lantbefolkningen inrättade skolorna voro de fackskolor i lantbruksämnena utan snarare allmänbildande skolor, i vilkas undervisning även lantbruk-sämnen ingingo. Då den tryckta ekonomislça ställning, som rått. allt sedan krigstiden i nittonde århundradets början och ytterligare förvärrats missväxt åren 1837 och 1838, genom här liksom i Europa börjat vika för större företagsamhet, framkommo yrkanden, att högre undervisning i lantbruk på vetenskaplig grund skulle inrättas, och från senadelen 1850-talet började skolor med denna uppgift att grundas av den ena stare av ten efter den andra. För att befordra imiâittandet av dylika läroanstaltcr, kallade colleges, i alla uniostater beslöt kongressen den 2 juli 1862 land-grant-act, efter förnens genom en slagsställaren vanligen kallad the Mowil act, att på vissa villkor tilldela varje stat inom unionen ett landoinrfide 30 000 för varje dess ledamot i senaten och av acrcs representanternas hus, för att med avkastningen av de fonder, som bildades gestyckning och försäljning dessa jordförläningar land grants, bekosta nom av inrättandet och underhållet minst dylik skola i varje stat. Dessa läroanstalter av en skulle högskolor med huvuduppgift att lämna undervisning i sådana kunskapsvara hava avseende på lantbruk och tekniska näringar, utan att dock hugrenar, som manistiska och militära vetenskaper skulle vara uteslutna som läroämnen. Under de närmast följande årtiondena inrättades dylika land-grant-colleges i unioalla stater, då jordpriset föll till följd av den av unionen och de stora nens men järnvägsbolagen igångsatta avyttringen land till lågt pris eller blott en inregiav

‘ Enligt officiella redogörelsersamt reseerinringar av agronom Ivar Johansson.

streringsavgift, blevo de fonder, som bildades genom försäljning av jordförläninlångt mindre än beräknat, tillsammans något över 15 miljoner dollar, och garna, otillräckliga för skolornas behov. Därför har kongressen genom två senare beslut, 2:d Morril act den 30 augusti 1890 och the Nelson amendement act den 4 mars 1907, beviljat årsanslag av 25 000 dollar enligt vardera av dessa acter åt varje landgrant-college. De enskilda staterna hava dessutom beviljat sina colleges så betydliga anslag, att unionens understöd utgör blott en mindre del av deras inkomster, vilka år 1921 uppgingo till sammanlagt omkring 10 miljoner dollar. Av dylika land-grant-colleges finnas för närvarande 69, av vilka dock två meddela lantbruksundervisning, och i regel finnes en i varje stat eller territorium. I några stater finnas två dylika läroanstalter; så är förhållandet i 17 sydstater, där särskilda skolor finnas för vita och färgade studerande. I 23 stater är lantbrukshögskolan ansluten till ett universitet, vid vilket den bildar en av dettas colleges fakulteter. I övriga stater är lantbrukshögskolan en fristående läroanstalt. Universitetens och lantbrukshögskolornas organisation är bestämd enligt stadgar beslutade av de särskilda staternas lagstiftande myndigheter men är i det stora hela ungefär likartad i hela unionen. Lantbrukshögskolornas verksamhet står även i viss mån under tillsyn av unionens jordbruksdepartement, inrikesdepartementets undervisningsbyrå och nämnden för yrkesundervisning federal board for vocational education, särskilt för kontroll över användningen av unionens understödsmedel oc ledningen av den till högskolorna förlagda försöksverksamheten. Högsta tillsynen över högskolan utövas vanligen av en styrelse, Board of regents eller governors, vald av statens guvernör. Närmaste ledningen av verksamheten tillhör en dean dekanus, vilken vid college tillhörande ett universitet lyder under dettas rektor president, men lantbrukshögskolans dean har dock en av denne ganska oberoende ställning. i Varje lantbrukshögskola har en jordbruksgård ofta av rätt betydande storlek. Likaså är i regel statens försöksanstalt förlagd till lantbrukshögskolan och lydande under dennas dean. . År 1887 sammanslöto sig lantbrukshögskolorna till Association of american en agricultural colleges, sedan år 1919 kallad Association of land grunt colleges, för av handlande av högskolornas gemensamma angelägenheter genom delegerade från de särskilda läroanstalterna. Associationen arbetar vid sina årsmöten på avdelningar för jordbruk, kulturteknik och huslig ekonomi, samt har permanenta kommittéer för olika grenar av undervisning och försöksverksamhet. . Lärarna vid de amerikanska lantbru-kshögslçolorna olikagraderz profesäro av sor, associate e. o. professor, båda fast anställda samt assistent biträdande professor, närmast motsvarande docent vid europeiskaihögskolor och anställd för ett eller ett par år. Därjämte finnas instructors, leda iaboratorieövningar, som samt assistenter huvudsakligen vid försöksverksamheten. Verksamheten vid lantbrukshögskolorna liksom vid universitetens övriga colleges är fördelad efter läroämnena på olika avdelningar departments för särskilda åmnesgrupper; i spetsen för vardera av dessa står en professor, som i närmaste hand utövar tillsyn över undervisning och forskning inom avdelningen. Som exempel anföres denna fördelning vid lantbrukshögskolan i Wisc0nsin,-en unioi av nens största.

13itr.

Profes- E. o. 1nstruk- Assi- A v d e 1 n n i g sorer prof. prof. tör stent - Lantbruksbakteriologi 3 2 4 2 . . . . . . . —- Lantbrukskemi 2 3 4 12 . . . . . . . . . . . . . . --— Lantbruksekonomi Q 3 3 3 6 . . . . . . . . —- Lantbruksuudervisning 2 3 2 . . . . . . . . . - ——- —— Kulturteknik 2 1 2 l 2 . . . . . . . . . . . . . . Lantbruksjournalism 1 1 —- 1 3 . . . . . . . . . . .

Profes- E. o. Bitr. Instruk- Assisorer prof. prof. tör stent

Agronomi 3 3 2 2 . . . . . . . . . . . . . . . . . —— Husdjurslära 3 1 2 6 . . . . . . . . . . . . . . . Mjölkhushållning, mojerilära l 1 2 1 - . . . . . . . . . 10. Entomologi 1 1 3 . . . . . . . . . . . . . . . . - - 11. Arftlighetslära 1 1 8 . . . . . . . . . . . . . . . — -— 12. Trädgårdsskötsel . 3 2 l 1 2 . . . . . . . . . . . . . 3 2 1 3 4 13. Växtpatologi . . . . . . . . . . . . . . . 14. Hönsskötsel 1 1 1 1 . . . . . . . . . . . . . . . . - 15. Marklära 2 1 5 2 2 . . . . . . . . . , . . . . . . . 16. Veteriniirvetenskap 1 l — — 1 . . . . . . . . . . .

Efter sin uppgift är lantbrukshögskolans verksamhet uppdelad på 3 grenar divi-

sions : Undervisning vid högskolan inskrivna resident studerande. av Forsknin-gsarbete. Upplysningsarbete utanför högskolan extension work. 1 Hégskoleundervisningevn meddelas vid följande kurser: a Fyraårig huvudkurs rlång kurs. b Fortsatta vetenskapliga studier. c Mellankurs i lantbruk. d

Kort kurs i lantbruk. e Specialkurser. Undervisningen är kostnadsfri för studerande från samma stat. Studerande med hemort utom staten betala en låg termins- eller kvartalsavgift. För arbete å la-

boratorier betalas kostnaden för förbrukade utensilier. De vid högskolan inskrivna studerande hava tillgång till studenthem, som lämna bostad och kost till lågt pris, men vid flertalet högskolor bor en stor av de studerande inackorderade i enskilda familjer. Det är icke ovanligt, att studerande skaffa sig medel till sitt uppehälle under studietiden genom arbete å kontor, såsom biträde vid matserve-

ting m. m. Vid varje högskola finnes en byrå för anskaffande av dylikt arbete. Studiekurserna äro fördelade i kvartal eller 16-veckors terminer. Fyraárig högskolekurs. Denna studiekurs bygger på det kunskapsmått, som kan inhämtas vid den åttaåriga folkskolekursen grade school och därefter följande

fyraårig gymnasiekurs secondary high school. Dessa senare skolor hava vanligen lantbruk valfritt läroämne, men i stater med högre stående jordbruk finnas som även dylika high-schools, vid vilka undervisningen omfattar jämte allmänbildande

ämnen även lantbruksâimnen och därjämte praktiskt lantbruksarbete i form av särskilda övningskurser, under det att skolegendomen vid dessa liksom universiteten

och de fristående lantbrukshögskolorna skötas med avlönade arbetare. För inskrivning som studerande vid lantbrukshögskolorna fordras en. ålder av 16 eller vid vissa skolor 17 år samt avgångsexamen från fyraårig high-school, som är godkänd det universitet eller college, vid vilket inträde sökes, och i denna av visst antal betygsenheter i Vissa ämnen. Dessa enheter angiva viss tids delexamen tagande i undervisningen ämne. Inträdessökande, fyller dessa fordi ett som ringar, kan inträdesexamen komplettera det, som felas i betyg. Tvångsämnen genom för inträde bruka engelska, matematik, naturkunnighet och historia samt valvara fria ämnen för att fylla fordrat antal betygsenheter vanligen latin och ett främmande språk. Avgångsexamon high-school uppgives ungefär godfrån en motsvara kända avgångsbetyg från andra ringen i svenskt gymnasium. Erfarenhet och övning i praktiskt lantbruk önskvärda vid inträde i lantanses brukshögskola, intyg därom fordras ej. Däremot fordras för avläggande av examen från den fyraåriga kursen intyg minst ett halvt, vid vissa högskolor ett men om helt års praktik, vilken studerande kan skaffa sig under uppehåll i studierna, vanligen mellan andra och tredje året och delvis praktik under ferierna och, genom beträffande kreatursskötsel och mejeriväsen, i högskolans stallar och mejeri. De två första åren fyrafxrskursen ägna-s åt grundläggande studier, varvid i av den mån så är möjligt undervisningen är gemensam för universitetets olika fa-

kulteter colleges. Undervisningen lämnas genom föreläsningar eller lektioner, övningar i laboratorier m. m. och seminarier, vid vilka litteratur i ämnet och undersökningsresultat refereras och diskuteras, samt följer fastställda schemata över användningen av veckans timmar. Varje termins kurs i ett ämne värderas i points credits, varav gives för varje veckotimme, kursen upptager, och för en tre laboratorietimmar i vecka. I det att varje student för att få räkna terminskursen sig till godo måste hava visst antal credits samt summan av credits under de fyra åren bestämmer examensbetyget, avses med denna pointsätt-ning att sporra den studerande att flitigt och samvetsgrant deltaga i undervisningen. Huru han tillgodogjort sig denna, kontrolleras genom tid efter annan under terminen återkommande förhör. Vid terminens slut anställas tentamina i de genomgångna kurserna. Ogynnsamt resultat av dessa förhör och sluttentamina medför varning och eventuellt relegation. Efter att hava genomgått de två första årens studier med erforderligt antal credits, får studenten från tredje året övergå till mer specialiserade studier i en ämnesgrupp med ett huvudämne och ett eller två närstående naturvetenskapliga ämnen. Studenten väljer ämneskombinationen i samråd med professorn ihuvudämnet, av vilken också studieplanen skall godkännas. Även under denna del av kursen äro studierna strängt bundna genom schemata och förbundna med pointering och förhör samt ledda och övervakade av lärarna. Sedan studenten på detta sätt genomgått de fastställda kurserna och för dessa erhållit fastställt minsta antal credits samt undergått de sista tentamina, blir han, under förutsättning att han skaffat sig föreskriven praktik, förklarad för bachelor of science in agriculture. Studier för lärda grader graduate courses. Bachclor-lcursen motsvarar närmast studierna för ämbetsexamen vid europeiska högskolor. Efter genomgången av dylik kurs finnes åtminstone vid de lantbrukshögskolor, som utgöra fakultet av ett universitet, tillfälle att genom fortsatta, vetenskapliga studier förvärva graderna mast.er of science och doctor of philosophy, den senare blott vid universitet. Dessa lärda studier äro vid vissa universitet avskilda till en särskild avdelning: graduate school. För graden master science fordras minst ett års fortsatta studier, men särskilt de kandidater, som under dessa tjänstgöra som assistenter, behöva i regel längre tid. Studierna skola omfatta ett huvudämne och ett a två biämnen, och ske enligt i samråd med professorn i huvudämnet uppgjord studieplan. Även dessa studier äro bundna vid bestämda kurser och därvid förvärvade credits, men en stor del av tiden användes för vetenskapliga försök och undersökningar samt utarbetande av en avhandling, vilken skall röra ett till det valda huvudämnet hörande ämne, som godkänts av professorn. Möjlighet finnes att få räkna sig till godo studier vid andra högskolor. Efter fullgjorda studier och sedan avhandlingen godkänts, undergår kandidaten en muntlig examen, stundom förenad med skriftligt prov, inför en examensnämnd. Doctor of philosophy betecknas som en grad för forskning research degree. För dess förvärvande fordras fleråriga studier, vilka till en början men blott till en mindre del bestå i bestämda kurser och till större delen av försöksarbete eller undersökningar i och för gradualavhandlingen. Även för denna grad fordras ett huvud- och två biämnen, valda i samråd med professorn i huvudämnet, vilkens gillande också studieplanen skall underställas. Minst ett år före slutexamen pläggar fordras ett förberedande förhör för att kontrollera examinandens allmänna insikter i hans examensämnen. Likaså skall han före slutexamen avlägga godkända prov i tyska och franska språken. Sedan avhandlingen är färdig och inlämnats till granskning, anställes slutexamen final examination inför examensnämnd. Denna examen består huvudsakligen en i kritik och försvar doktorsavhandlingen, efter godkännande examinanden av vars

förklaras för doctor philosophy. Dennes skyldighet är att därefter offentliggöra avhandlingen i dess helhet eller ett referat densamma, vilket ofta sker i uniav versitetets research bulletin. Mellankurs i lamt-bruk kallas tvåårig kurs, avsedd att vara en på high-schoolen kunskaper grundad kortare utbildning till det praktiska lantmannayrket. Kursen är så mycket som möjligt gemensam med den fyraåriga kursen, men omfattar betydligt mindre kurser i naturvetenskap. Blott ett år ägnas åt de grundläggande studierna och ett år åt speciella fackstudier, inom vilka större valfrihet är medgiven än i den fyraåriga kursen. Ett visst antal betyg credits jämte deltagande i praktiska jordbrnksarbeten leder till graden graduate in agriculture.

Kort kurs i lantbruk gives för lantbrukarsöner, vilka gått endast i folkskola sex

eller åtta klasser. Dessa kurser omfatta undervisning under 15 veckor under vardera av två vintrar. Liirarkurser anordnas dels som fortsättning efter bachelor-examen, dels som-kortare vanligen sex veckors Sommarkurser för i tjänst varande lärare. För — —— dylika kurser har unionsparlamentet beviljat ett särskilt anslag genom den år 1917 beslutade Smith Hughes act. Dessa korta kurser hava till huvudsakligt syfte att giva lärare vid de lägre skolorna local grades eller second schools kompetens att undervisa i lantbruk. Specialkurser i mejerihantering, mjölkkontroll, fjäderfäskötsel m. m., omfattande sex veckor till tre månader, pläga förekomma vid lantbrukshögskolorna. 2 Forskningsaørbete research work angives vanligen som en särskild gren av verksamheten vid de amerikanska lantbrukshögskolorna, där det ofta står under en från undervisningen särskild ledning. Det bekostas med särskilda anslag från unionen och staten, det förra beviljat genom the Hatch act den 2 mars 1887, the Adams act den 16 mars 19016och the Purnell act den 24 februari 1925, uppgående ända till 60 000 dollars för ett college. , Verksamheten vid dessa med högskolorna förenade försöksstationer uppehålles delvis särskilt därför anställd personal och delvis av lärarna vid högskolan samt av av graduerade studerande i och för utarbetande av avhandlingar för de lärda graderna. De erhållna försölksresultaten offentliggöras i research bulletins utgivna av universitetet. 3 Upplysningszwerksamhet, vilken är fristående från såväl de regelbundna undervisningskurserna sorm från försöksverksamheten, består i föredrag, praktiska de-. monstrationer och rådgivning rörande lantbruk, huslig ekonomi, bekämpande av sjukdomar och skador på växter m. m., ledningen av flick- och gossklubbars verk-. samhet, kooperativa föreningar, djurutställningar samt utgivande av populära småe skrifter, Farmers bvulletins, som utdelas i massupplagor, och Research bulletins; redogörelser för forskningsresultat från högskolans försöksverksamhet eller V, s annorstädes utförda undersökningar; dessa bulletiner utsändas efter särskild senare rek-visition. Högskolans extension work är också central för de inom statens särskilda områden cournties verksamma konsulenter county agents. Denna verksamhet, bedrives i samverkan med unionens jordbruksdepartement som efter dettas :och högskolans tjänstemän uppgjord plan, uppehålles med anen av slag från unionen., beviljade Smith Lever den 8 maj 1914, samt från genom act av den enskilda staten.. Unionens anslag utgår med 10000 dollar till varje stat och därtill tillägg i förhållande till statens folkmängd; det uppgick år 1922 till sammanlagt 4 100 000 dolllair.

Av föregående kortfattade redogörelser för den högsta, på vetenskaplig grund vilande lantbruksundervisningen i olika länder framgår, att den särskilt under senaste 2--3 årtionden undergått en betydlig utveckling såväl i omfattning genom ökning antalet läroanstalter och lärarkrafter ock genom studiernas fördjupav som

ning, specialisering och uppdelning på skilda linjer för att motsvara de studerandes olika syften och blivande verksamhet. Vid denna utveckling hava åtskilliga frågor av principiell art eller från kostnadsoch lämplighetshänsyn framträtt och varit föremål för tankeutbyte. Av sådana synes den tidigare mycket Omstridda, om lantbrukshögskoleundervisningen borde förläggas ute på landet i nära beröring med den näring, åt vilken läroanstalterna hava att utbilda ledare, lärare och rådgivare, eller i städer, där undervisningen kunde draga nytta av samverkan med och andlig påverkan av andra vetenskapliga anstalter, faktiskt hava avgjorts därhän, att. det senare ansetts vara förenat med övervägande fördelar. I de få fall, då såsom ovan anförts beträffande högskolan i Berlin, utflyttning av högskolan eller någon del densamma av till landet ifrågasatts, har orsaken huvudsakligen varit saknaden av för undervisningen och forskning önskvärd plats för praktiska försök. Dessa förslag hava därför endast lett till anskaffande av försöksgård eller försöksfält med tillhörande laboratorier, under det att undervisningen i övrigt bibehållits vid den i staden förlagda högskolan. Härtill har jämte fördelen av nära förbindelser mellan högskolans olika avdelningar och med andra läroanstalter även ekonomiska skäl bidragit, i det att högskolans förflyttning skulle kräva högst betydande kostnader. Anläggning på landet av någon ny högskola har veterligen förekommit, utan alla kända nya lantbruksläroanstalter på högskolestadiet hava lagts till städer i förening med samverkan med andra högre bildningsanstalter, framför allt universitet. Av äldre till landet förlagda högre läroanstalter återstå blott några få, av vilka de svenska äro så nära belägna till universitetet, att extra lärarkrafter av framstående kompetens och intellektuell påverkan kunna påräknas. Där, såsom en fallet är med lantbrukshögskolan vid Aas i Norge och Hohenheim i Württemberg, störreavstånd från landets universitet minskar möjligheten till att i nämnda hänseende draga fördel av detta, har lantbrukshögskolan själv blivit ett kulturcentrum genom att även andra vetenskapliga anstalter och ledningen av försöksväsendet förenats med densamma. Tack vare förekomsten av dylika till jordbruket hörande anstalter hava de högre lantbruksskolorna i Grignon i Frankrike och Gembloux i Belgien kunnat närma sig högskolestadiet. För övrigt har hänsynen till de stora kostnader, som redan nedlagts på dessa läroanstalter och deras flyttning som ytterligare skulle förorsaka, gjort att frågan om en sådan på allvar kunnat framkomma. Genom föreningen av den högsta lantbruksundervisningen med universitet har även avsetts att vinna besparing av kostnaden för laboratorier och andra lärolokaler samt av lärarkrafter, i det att de studerande vid lantbrukshögskolan skulle kunna erhålla undervisning i de grundläggande vetenskaperna och andra läroämnen gemensamt med universitetets övriga studerande. Erfarenheten har emellertid visat, att denna vinst motväges av olägenheten, att undervisningen i de grundläggande ämnena kunnat i avseende på valet av innehåll direkt inriktas på de senare följande, tillämpade studiernas ändamål. I den mån lantbruksstudiet gått framåt i tillströmning av studerande och möjlighet yppat sig att anställa egna lärare och utrusta egna anstalter laboratorier m. m. för lantbruksundervisningen, har flerestädes så skett och lantbrukshögskolan antingen fullständigt skilts från universitetet såsom i Berlin eller fått bilda en av detta i det stora hela tämligen oberoende avdelning, såsom i Bonn samt vid de engelska och amerikanska lantbruks-colleges. I Finland är ett dylikt frånskiljande från universitetet sedan flera år en brännande fråga. Sammanförandet av utbildningen idkare, lärare och tjänstemän vid olika greav nar av lanthushållningen lantbrukare, trädgårdsodlare och skogshushållare samt lantmätare, kulturtelzniker, veterinärer och fackmän inom lantbruket närstående industrier bryggeri, bränneri, stärkelse- och sockerfabriker såsom särskilda avdelningar av en lantbrukshögskola, har däremot ansetts medföra så stora fördelar ge-

nom besparing av lära laboratorier och andra kostnader samt andlig kontakt mellan olika studicriktningar, att dylik anordning tillämpats vid ett stort en antal högskolor. Undervisning gemensamt för studerande vid olika utbildningsgrenar förekommer dock huvudsakligen i grundläggande och allmänbildande ämnen, och i den mån omständigheterna så medgivit har man anordnat undervisningen särskilt även i de grundläggande ämnena för de olika studiekurserna för att därigenom vinna fördelen att avpassa denna undervisning efter de skilda studieriktningarnas olika behov och ändamål. Däremot hava icke några organisatoriska ändringar i denna riktning angivits vid de högskolor, där samundervisning av denna art varit anordnad, något, vartill antagligen ekonomiska skäl medverkat. Mot föreningen av utbildning praktiska utövare av lanthushållningens olika av grenar med den mer vetenskapliga högskoleundervisningen, har framhållits faran av att en alltför ensidigt teoretisk riktning skulle komma att göra sig gällande vid den förra och tillika undervisningen av blivande ledare av större jordbruk skulle komma att verka som tyngande barlast för den mer vetenskapligt inriktade en undervisningen. I detta avseende har utvecklingen i allmänhet gått i den riktningen, att den lägre lantbruksskoleundervisningen för utbildande av mindre jordbrukare och lägre arbetsbefäl förlagts till särskilda skolor och där, såsom i Sverige, lägre lantbruksskolor fortfarande äro förenade med instituten, hava dessa skolor särskilda föreståndare och lärare. Utbildningen av ledare av större jordbruk är däremot fortfarande rätt allmänt förlagd till lantbrukshögskolorna. Denna utbildning och studierna för vetenskaplig examen äro än från början anordnade såsom skilda kurser så i Finland, Tysk- land, Belgien, England, än utgör den förra tillika en första del av studierna, som förberedelse för den Vetenskapliga kursen så i Danmark, Schweiz, Frankrike. Även denna sammankoppling av olika studiemål har på sina håll ansetts mindre önskvärd, varför utbildningen av praktiska jordbrukare i Finland är särskild, förlagd till två lantbruksinstitut men blott den högsta, vetenskapliga undervisningen till universitetet, och i Preussen ha också särskilda läroanstalter seminarier anordnats för högre utbildning av större jordbrukare. Lantbrukshögskolorna hava i allmänhet numera utrustats med anstalter fö-r vetenskaplig forskning, vilken anses vara av den största betydelse såväl för att vidmakthålla lärarnas vetenskapliga intressen och draga största möjliga nytta av deras insikter, som för att bereda de studerande på det högre stadiet tillfälle till vetenskapliga arbeten, sorn vid många högskolor fordras för den högre Utom examen. laboratorier hava därför alla lantbrukshögskolor försöksfält föroch många även en söksgård uteslutande ägnad åt försök. I detta forskningsarbete deltaga i regel de studerande först på det högre stadiet, under det att försöken för studerandena på det lägre stadiet agronom- eller kandidatkursen tjäna blott som åskådningsmaterial, Försöksverksarnhieten vid lantbrulcshögskolan är i Norge och i Förenta staterna central för lantbrukets försöksväsen i hela riket eller unionsstaten, och i England för ett av de distrikt, vari landet är indelat för försöksverksamheten. Vederbörande ämneslärare leder då även försöken utanför läroanstalten, eller också handhaves denna ledning i Förenta staterna av en särskild föreståndare. I de länder där detta är förhållandet, bildar det centrala försöksväsendet en särskild från lantbrukshögskolorna skild organisation så i Danmark och Finland. Med studiernas höjande till ett högre, mer vetenskapligt plan har följt nödvändigheten att stegra fordringarna på teoretiska förkunskaper och studievana, men å andra sidan har velat bereda sådana personer, vilka icke hava varit i tillman fälle att skaffa sig det; kunskapsmått och den allmänbildning, som fordras för inskrivning vid universitetet, möjlighet att studera vid lantbrukshögskolan, vilket synes vara så mycket mer angeläget, som erfarenheten visat, att många personer med begränsad föregående skolutbildning, särskilt då de hava en grundlig förmera trogenhet med det praktiska yrket, visat sig kunna tävla med dem, som fått mera

omfattande förkunskaper, i sina högskolestudier och i förmåga att göra gagn i de olika kall, vartill lantbrukshögskoleutbildningen skall leda. Därför är sällan fordran på avlagd studentexamen eller motsvarande kunskapsprov i Tyskland avgångsexamen från gymnasium, högre realskola, i England och Förenta staterna från gymnasier och motsvarande skolor obligatorisk så är dock förhållandet vid universitetet i Helsingfors, utan möjlighet är vanligen beredd för dem, som kunna förete dylika kunskapsbetyg, att på grund av inträdesexamen olika ordnad i olika länder i ett mindre antal ämnen vinna inträde vid högskolan. Särskilt gäller detta för tillträde till studiet för den lägre, för blivande praktiker avsedda kursen så i Tyskland. För deltagande i undervisningen som hospitanter utan rätt att undergå examen fordras vanligen inga bestämda förkunskaper. Föregående praktisk utbildning framhålles vid alla lantbrukshögskolor som önskvärd för att den studerande skall kunna draga full nytta av undervisningen. Oftast är denna fordran obligatorisk för inskrivning vid högskolan, men för avläggande av examen fordras vanligen viss tids praktik, till vilken tillfälle då vid vissa högskolor högskolorna i Finland, Holland, vid Grignon, i Paris, amerikanska högskolor beredes under mellantider i pågående kurs och under kontroll av läraren. Vid Polytekniska högskolan i Zürich och vid högskolorna i Belgien och England fordras icke intyg om praktisk utbildning för avläggande av examen. Studiernas anordning är vanligen vid universitetshögskolorna överlämnad åt de studerandes eget fria val, i allmänhet finnas läroplaner uppgjorda, vilka den men studerande följa för att få studierna tillrättalagda i lämplig ordningsanmanas följd och för att han må kunna på bästa sätt tillvarataga tiden. I dessa läroplaner upptaga de grundläggande, huvudsakligen naturvetenskapliga ämnena det första året eller 11/2 år, och först därefter följer undervisningen i de tillämpade ämnena. Vid åtskilliga högskolor fordras examen från en preliminär kurs i de grundläggande ämnena för att få tillträde till den följande undervisningen i de tillämpade fackämnena. Vid den Polytekniska högskolan i Zürich, högskolorna i Belgien och Frankrike samt i synnerhet de amerikanska högskolorna är undervisningen fördelad i bestämda lektions- och övningskurser även för de högre, mer vetenskapliga studierna, varigenom väl flit och ordning kan befordras men däremot självständigheten och förmågan initiativ knappast utvecklas. av

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sid.

Skrivelse till Konungen .

Kap. Inledning

Vetenskapen och näringslivet sid. Historisk översikt rörande den —— högre lantbruksundcrvisningen sid. Ultuna sid. Alnarp sid. 14. - ——— Behovet av förbättrad högre lantbruksundervisning sid. 19. Tidigare - utredning rörande hiigskoleundcrvisning sid. 23. Beräkning av elev- —— antalet vid högskolan sid. 30. Lantbrukshögskolans uppgifter m. m. — sid. 33.

Kap. II. Huvudlinjer för den högre lantbruksundervisningens anordnande 37 . Allmänna synpunkter sid. 38. Huvudalternativ A sid. 40. Huvud- — — alternativ B sid. 68. Specialbestämmelser för inträde vid lantbruks- —— högslkolan m. m. sid. 82. Kurs iallmänbildande ämnen sid. 86. — — Antalet undervisningsanstalter sid. 87.

Kap. III. Den högre lantbruksundervisningens yttre organisation 89 . . . . . . Inordnande i ett universitet sid. 89. Anknytning till tekniska hög- skolan sid. 97. Inkorporering med veterinär- och skogshögskolorna — sid. 100. Förening med centralanstalten för jordbruksförsök sid. 106. — Organisatoriskt självständig lantbrukshögskola sid. 115. Den högre lant- — bruksundcrvisningcns ledning sid. 125.

Kap. IV. Olika med hänsyn till förläggningsorten tänkbara högskolealternativ 126

Kap. V. Byggnader m. m. 128

Redan tillgängliga utrymmen sid. 128. Behov av förbättringar vid — nuvarande undervisningsform sid. 131. Byggnadsprogramför lantbruks- — högslkola sid. 132 Kostnader för byggnader m. m. vid olika utrednings- — alteruativ sid. 140. Tomtmark m. m. sid. 152. Sammanställning —— — av bygg-uadskostnader sid. 152.

Kap. VI. Undervisningslokalernas inredning och utrustning 155

Spvecialinrcdningoch inventarier sid. 155. Undervisningsmateriel sid. ——~ 157. Sammanfattning sid. 158. —-

Kap. VII. Elever 160 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Olika slags elever sid. 160. Elevavgifter sid. 161. Internatsystem — sid. 161. Stipendier sid. 162. —

Kap. VIII. Lärares och övriga befattningshavares ställning och avlöningsförhål-

landen 164

Hmvndlärarc sid. 164. Speciallärare sid. 165. Övriga befattnings- - — havare m. sid. 166. Avlöningsstater sid. 168. -

Sid.

IX. Övriga årliga kostnader för undervisningen 173

Omkostnader vid olika alternativ sid. 173. Hyresinkomster m. m. — sid. 184.

Kap. Sammanställning av de beräknade kostnaderna för den högre lant-

bruksundervisningen 187 v

Kap. Högre mcjeriundervisning 191 . .. Historik sid. 191. Huvudlinjer för undervisningens anordnande sid. - 194. Förläggningsplats m. m. sid. 197. Byggnader m. m. sid. 198. — —— Lärare sid. 199. Övriga befattningshavare sid. 202. Avlönings — — — stater sid. 203. Övriga ärliga kostnader sid. 205. Inkomster sid. 205. — — Provning av mejerimaskiner sid. 205. —

Kap. XII. Högre trädgårdsundervisning . Behov av högre undervisning sid. 207. Undervisningens anordnande — sid. 210. Förläggning och organisation sid. 214. Byggnader sid. 215. — —— Övriga engângskostnader sid. 218. Lärare sid. 219. Avlöningsstater ~— — ä sid. 223. Övriga ärliga kostnader sid. 225. Hyresinkomster sid. 226. — —— Verkliga utgifter sid. 226. —

Kap. XIII. Utbildningen av lantbruksingenjörer 228 . . . . . . . . . . . . . . Historik sid. 228. Nuvarande utbildning sid. 230. Förutsättningar -- — för utbildningens reformering sid. 232. Lantbruksingenjörernas agrono- — miska utbildning sid. 233.

Kap. XIV. Utbildningen av lantmätare 236

Historik sid. 236. Undervisningens nuvarande organisation sid. 238. — Undervisningens omfattning och innehåll sid. 239. Olika förslag till — —fast organisation för lantmäteriundervisningen sid. 242. Förutsättningar —— för lantmäteriundervisningens samordnandemed den högre lantbruksunder-

visningen sid. 244. Kursen för lantmäteriexamen sid. 244. Kursen —- -för kulturteknisk examen sid. 246.

Kap. XV. De sakkunnigas förslag till organisation av den högre lantbruksun-

dervisningen

Undervisningens inre byggnad sid. 249. Högskolans yttre organisation — sid. 253. Förläggniugsort för högskolan sid. 253. Anordnandet av — —— annan närstående undervisning sid. 257. Lantbrukshögskolans organi- — sation och verksamhet sid. 265. Utbildningen av lantbruksingenjörer — och lantmätare sid. 270. Kostnader för högskolan sid. 271. Alnarps — — lantbruksmejeri- och trädgärdsinstituts organisation och verksamhet sid.

272. Kostnader för institutet sid. 278. —

Kap. XVI. Övergången från nuvarande förhållanden till ovan föreslagen form

för högre lantbruksundervisning 280

Undervisningens omläggning sid. 280. Behörighet att söka vissa be- — fattningar sid. 281. Ordning för byggnadsarbetens utförande m. m. — sid. 282. Lärare sid. 284. Styrelse sid. 287. Tillsättande av —- — — professorsbefattningar m. m. sid. 287.

Sid. Reservationer 289

Angående antalet :agz-onomkurser vid huvudalternativ A, herrar Hedlund 1. av och Sederholm 289 . Angående tillsättandet lantbrukshögskolans styrelse, av herr Sederholm 294. av . Angående den högre lantbruksundervisningens förhållande till centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet, av herrar Hedlund, Sköld och Thomé 295 . . . . . . . . . Angående vaktmästarnas vid lantbrukshögskolan löneställning, av herr Sköld 296 Angående den högre lantbruksundervisningens inre organistion, av herr Sköld 297 Angående lantbrtxkshiigskolans förläggning, av herr Thomé 304

Bilagor 307

Bilaga A. Årliga kostnader för den nuvarande högre lantbruksundervisningen 309 Bilaga B. Kostnader för ny- och ombyggnadsarbeten för en till Ultuna förlagd lantbrukshögskola enligt huvudalternativ A 312 . . . . Bilaga C. Kostnader för och ombyggnadsarbeten för Alnarps lantbruks-, nymejeri- ouch trädgårdsinstitut 313 Bilaga D. Kostnader för vattenledningsverk vid Alnarp 314 Bilaga E. Kostnader för Sanitära anläggningar vid Alnarp 317 Bilaga F. Den högre lantbruksundervisningen i några främmande länder 318 . Innehållsförteckning 364 . Skissritningar.

SKISSRITNINGAR AVSEENDE ERFORDERLIGA VIKTIGARE NY- OCH OMBYGGNADSARBETEN FÖR DEN HÖGRE LANTBRUKSUNDERVISNINGEN

U/funa. P/ansc/7

BETECKNINGAR ÖVER BYGGNADER: 13. Elevbyggn. ; 35. Smedja. Rekmrsbygguaden. 14. Agronoxn-bot. institution, " 36. Transformator. 2--6 Uthus. , 3 Lokomohilhus. Buningshus. 15. Kem. laboratoriet. 37. . ;38.Uthus. Tjänarebostad. Hi. Lärarebostad. 2:‘: . inhus. ‘ stal. 26. Boningshus stal. 39. Lantbruksskolans hire- 10. Restaurationshyggn. 17. Poningsbus Å 18. Förvaltarehcstad. 27-38. Uthus. läsningsbyggn. ll. Tvättstuga. Lambruksskolans elev-l Rcdskapshall. L‘.Kontor. 29732. Låirarebostäder. 40. 12. i byggn. /Är/Iytzad. 20-21. Kallare 41. Försüksgárd. 42. Fürsökslzlda. 41%- Boningshus stat.

51, Svinhus. 52. Maskinhall. "SPL Luge. 54, Kallar 56. Redskapshusgaraye. och 57. Vagnslidcr. 58. Magasin. 5‘-H1. Stallar. 62. Fax-bus. G3. Stall G4.Lada NYBYGUNADER: 65. Husdjursskiilxeletc.n.administraQo ‘ aler. H6.Demon tratlonshall. I~1— K

onxläüggg -— 1-‘lymxd 0.

.J__ -- -- - -.1---"1t

I

70/V/TÖA//FJÃDE

Z/LTZ/A//é -

Skal

ct, m m"°° m 0 pg än we Mw 60 no n 5aza m i

STATE NSRE PRODUKTIONSAN STALT 192 7

. u .

U/tuna. P/ansc/1 Institutioner för husdjursskötsel och Iantbruksekonomi m. m. samt administrationslokaler. Ngbuggnad. - A/UI/UDFÃJAD -

4/0 7- IN- -/-:4./40 -

‘ 1x. EV‘ s. .Rv

Lhüuna. Fvansch 3 Institutioner för husdjursskötsel. och lantbruksekonomi m. m. samt administrationslokaler. Nubgggnad.

- CA VEAFAJAD -

-Jt/{7'/O/V-

l I I l I I I I l J I I I I I l I l I I I I I I I I I I l v,

qwufii A37’

STATENS REPRODUKTIONSANSTALT 1927

U/funa. P/ansch

-ArLia:A- Institutioner för husdjursskötsel och Iantbruksekonomi m. m. samt administrationslokaler. Nubuggnad. ANA TONIsSA L.-

SOl/ERRA/Nl///N/Ã/GEM

rå: JMNUR‘ nwr-FM . JÅ/YL /mun

NORR/DOR- -/ORR/0 DR‘

r6mÃo -/ou-7"/2/aAo-

Fo2:zAfr//A/cu’ ~ — ac//~ -Jiauz/NGJJAL.‘ 50‘/"TE/VVAF/V/A/GE//

-A/on LEG/EQUAL -EA EVEe/VAJ.. 4/22; anta

I I - V5.1‘7/auL - KOEB/DOG-

-L Aff acw. ./‘EJJ///A 2/EEUAI - -fszM /JKZ/VBULI. -201.1-

../,///1,2’

2%.

x

U/tuna. P/ansch

Institutioner för husdjursskötsel; och

Iantbruksekonomi m. m. samt

administrationslokaler.

Nybyggnad.

- I/A/V//‘/GEN 772.2 u//- -

J‘JUAr n/A.e0.:1leA lill ~£’£El/EZ -ELEVEB - - - JP£C/AL’ Juul Mama -JPEC/Ål -Fyf/OLOG/IK-KEML 4A25£7V- , al££E7£/~/-

-KOEQIDOR- KGZZ/DOZ-

-Fae£4 /.rA/M/¢:J‘~ A 4400424 732/5291- - Fyf/OLOG/I ~ -PZEBIIRE‘-IHROFEIIOZ flfl//VGIBULIA 07$‘ - ,Eb /azocx-

I/X/////‘E/V‘ 2 77e UPP- A

~/’££RA4EZ/A/C J‘£/L/- - £45 VEE - JP£'c‘/ALAEd£TflV -fl/L ///GAR ELE|/5'/Z~ ~ J‘PEC/AA

‘Z033/D02 ‘

FaTe£A1.r~//va.rI -4.110; /14/ax:/£4 - L d IÅL o/v/MaA -P¢aA-5:.-oz J"P£/4/J - -./PEc/AL‘ PEOFEJVQZ - -/-LA/V TEEUKJV 4/24 gs- 0.410125- -l-ÅVELFLÅRÅ - ¢EZO/V04./h

. aä

wxx,

U/tuna. P/ansc/7

Institutioner för husdjursskötsel och lantbruksekonomi m. m. samt administrationslokaler.

Ngbgggnad.

I//A/DJ V2/v//vc£A/- -

-./‘.4 A-L/A/CA2‘

‘K022/002 FOra 924F50 -:L/A/GJ204/-

- EE J15 BVU EVA/VE . än. 549/542-

â//u-Å

/23/

xz:

U/funa. P/ansch

Institutioner för marklära, allmän jordbrukslära, Iantbruksbotanik och

växtodlingslära m. m.

Nuvarande elevbgggnaden.

t

,Jr z : . .

-.A’2zAeV2A///vc:/v- I

: i : ;

l 1

E -

,L . . . 4 . .

I ggflflmprxmfl

. 1. zum/ale 02:11::- 1

-PAN/VZUH- á ~ KOL 2Ul/ W

1 1 ; : x : - - -- —~ . -Ä " " — D 4 -- : f m- - Mr ä .,-,,pgfp. ,L. 44444425- , I y ,, I - L "JE" I - I 42441. " "- —- — -r4kfA/4./‘7.4,¢E- - I md ,___ . å : 1-‘ / H zuu-rbefGa5weE-

J: w w -AEZJErE/V-

F

/%H,4

F

‘kw

, J:£,J fl

{‘ Tj Ä 7

M E ~50775/vvJ’A//A/c5/v- I

I

H i "—:1 P"-1 Fit 1:1 5:1 T

. L-’ V —— -/°£ofiEJJ‘oZ-

-£444//vc.a.e./~ ,,,‘,Ae‘,‘4’eA, -A442:/..eA:Mu -Pzaremrae-/-44M Ar.’/J7/If 4 H -Ez.£vEz- -¢-Lava-xa n-

J -Jmmaer/,e.rLAeA - -IA-er/44 A2a¢7£~- ..r/’..-/4.: Aeazsrzm H

I

i 74441. l I i " I l I 1 l I I L J I T I 1

z är, J b a Hg I . ‘I’

r 44% 144’-zaes 5o.r72:o-

M h1/3- Gå.

w ä.. ; ~

t I . H

i . .—.,.‘m,m,A -xøz- -cu,u~ ueuu- £24: ny ‘ % :f: v ,.;¢F- E: a J

-%7es4A’.r/wM9.ruL i t /Jw. E

- . I °

v

j

I H

Hm: "Mf?Hfi"f‘zT;r’f?‘12 i 1

t ä E

#4 " -/"7 -#"‘

U/tuna. P/ansch 8.

Institutioner för marklära, allmän jordbrukslära, Iantbruksbotanik och

t växtodlingslära m. m.

Nuvarande elevbgggnaden.

-vløvx/vøaá/v 77e.wav-

- PBOFEJJU/C

-/.507AlV/K- -u/,4rea.r:aP:.e/A/6 - -reoxo,v7ea./.4 -rear:’.r:o.¢- /-VAr7~ J‘£A./IA/A £041- RIE -JIAA/AB/54/OTEK~ - 10D;//VGJIAEA

ELEVEL - A6224 773,/J44 - -J‘P£t’/l£.ll5£7£/V~ I VAXTFVJ/OÅOO/- PlEPA££E/N € J£MU-

-Fd£EAA./V/NGJJAL -

1E1——1EI‘-1

H

-£0./7AD J2/I-/ ~VtA///6E/V 272 wee‘ ,gb E45 me.

—1 .4 ca. ~.mu1. /A/GAB - z- -øa AN/At- KdXTDLK/NCJO :LE/ge -aa.r74a .n € uAl- A-J2. ELEVER - -60-£740 -"""—" ca. - - ‘ m 432.4 ~ ;x£r/Au: za:7‘:zv- v E E V-5‘ ‘ 4:. "

fl H n T

o: en u. l I 1 I I I I I I

,,.,_. T

.

Fix I

k_ ¢;.ruJ- e s.. u u. n.

-ELEVEB- -J‘/55:’/Al.‘ 9 can .;p5¢v,4£ . 15;. a: 490x744 .heuu- Fl fdl/A/A/CA2 -/ 7/EAlD‘ dRaE,E/ -mu. -záe 5‘ :ute - .ci:ep.rr4/Jr.r:4 - 0a/- ,,,, u. .

H ~.r,eoax//u.r./i;4 ~ IIIAI

lit -Vii 0a. N50. um /VED-

-Aa.r721.D f£UA/-

K

.EI__JEL._V g. 7 P J. lo.

U/tuna. P/ansch

Institutioner för Iantbrukskemi och bakteriologi. Nuvarande laboratoriebgggnaden.

K42 AeVZ/v//vçf/V- z -

j fl’£O¢£'J‘./'O IKE// € -KAPPEUAJ. /- El.E I/ZJ41 - J-PEC/AL 4£JE725/‘/tg; .4 1450:4 7ZIEJAI - % t 4..

vfaeuu. -££Jzz/- å LT: ~ EL: regu- - I-LA l -fPEY/ALAlBLTE/V -ELEK a- 1

-50 775A/ VÅv/A/:EM

I Angela . z - rad; rrr. c2oyz:-4.ea.e7zA/- - I I

I I

-vA£u:..£p/v//o- i r: 0444:044. ¢££O/- j t

VAP/W/t/GEM-7 re. upp. -

- a44/7252/040 G/~

-H2e£ua.r/v/zv:rJ'4z -

8/J1./0TEE ‘ ~fll7£Z/G40 € /- - Ar.u.

‘lllllllllllllllllllgl ..

U/tuna. P/ansch 70.

Institutioner för kulturteknik, redskapslära och husbgggnadslära m. m.

Nuvarande agronomisk-botaniska institutionen.

,øÃZ une VÃ/v//VGEM - .uárkzuu- -$4414/A/GAR.‘ fraiealzj ~ l

-a/eL/o rent -zsorr.s/vz//v//vc:A/- -E/TJ‘A.l— -AJ‘J/J7'£7V7~

oV2£ VA°/V//VGE//- -Pofeeufrw/MGMAL ~ .r.4uz/Nate: - -vg,r7,,UL. . ,u . JAuL/A/GÅZJ

U/tuna. P/ansch 77.

Demonstrationshall för djur.

Nybyggnad.

-FAfAD- -FA-flD:

ää

FAJAD - -FAJÅ D -

g mm,

Hmmm: . ./£'¢ € 7/0/V’ V -DEMONJ7B4T/O/VJ6/ÄLL ow- .rrAu ,M m . - 4 "ZF/m 5" ,mi fl PLAN i Hamn. .r;v}.r.: 7

:lama:

érviZ/;ønø -pEMaNJTRA-riøu J - V H ÅIHLL D

anni- .ns/enou- T I ‘D31/ON/J7R407'/O/VJ lÅ/ÅLL

mr"r%unfxffun :.:‘...u.T""

Alnarp. P/ansc 72.

BYGGNADSFÖRTECKNING

w llvnhmuing Anm. NT Renunnuu Alum. 1 Slollsbad Klouenigflznnd 22 M I k 143g llådavnm , e" ,. In ü lb Uthus 24 Reskapshux, le d:o 24 Sputhus a ld Pzgvlrong riven 25 Redskupshus le Kåge hann d:o 26 Vedskjul H Kloscllbyfiznad 27 Svmslall g mormors nsLud 27ad:0 rivet m 2 viillstu n 28 .ärh

MELTER I-INSTITU T 29

.n ormhrilxm 30 . 3 å :o i t us 5 Prolcssorsboslad 38 Bound firmed: h

SiTUATiONSFLAN Qn thus

. Pstifeasorsbosmd Uthus : :o SWE Bodh oessors hotad s u:8s 9 Ftirvallareboatad 9.1 thus 36a- Uthus 1D Bostadshus 37 Boatadshus ü hä 3;: Ugms ‘ ossors b d osm 3 4:0 12a us 38 Bo Ulåusl tadh us 12hOperaflonxstnll 38a li Hovbeslagsskola 38bTvlillstu a Lâhus gorádüågdárh hus . :o s sus 14 Lantbruksakoln 89aUthus 2:: aims..., os yggn ad 4 vin uso,s m. I 15 Mejerlbyggnnd 41 Direklönboamd 15a Uthus Ala Tvättstuga 15hd:o 41bUthus %jeh‘:lsb ll‘o£dwl£sk Tvfitlslugagnom use ad bymd Vgxl seon I lfie 4-1 us zrvbhw ran m nåns . ; A/edhlxl riven ‘3‘""e"i"g3I‘" u 47 Elevbnslnd 1 Kloaeubyggnud 170 4721 Klosellbyggnud

., . 18 Museum 4x Paickhus l H G . 19 Konlombyggnad Min ‘uibduelhuu nytta - 19a Uthus 49 Vedbod GM LA EyGC.I‘lPDEJ2. Kgggm 83mm 20 Kusmu 5; 52aBosnfdshus m, E| D- 21 1458M11" - TILL/MHADL , Då. g Lux ;gsm ..r shafis n b m m i 55 Redulm 56 Maskin :dl 57 Bostad lör mejerlslH. m. 58 dzolör vnklmlislare 59 d:oförordinarie läran

///7 / V////7.

,/ ;:/

.1’/-1 -çrz fzázü .. z ca. /2;:,¢,.

Alnarp. P/ansch 13.

Redskapshall m. m.

Nybyggnad.

LAa3 n n g .m w .

. /Lwrion G.U‘1.HP|L.L.Lr‘I. , u T H m m o TO .

l - I - - - I - I | - l x

- I i . . r r z . .y I M L . r .w

w L

I I n I - I 1 - - 1 1 I .B{UTTE|N1pLñH.

Demonstrationshall för djur.

Tillbyggnad nuvarande operationshallen. av

b T O TL w n m L

Jam-iom.

DLIOH/TnATiOH./HALL NÖ/KULLL.

Luv:n. Lämnar. o

11- ’HI’\LT

NYT r. "

Em 1 r

Alnarp. P/ansch 74.

Mejeriet.

Ombugqnad.

FH/AD MOT Ö/TLQ.

:VERK/TED: Förmån 2,

i 5077 :.r1v/animc:.Lr1. PLAN PF | /‘oTTn1;rm~o;.,

g main‘./~ LH§0r7 TDRIUM

/~Ljc.r:ixm. /"rjII1I/iL. rérwim

i i ,°1‘.1L.‘;‘.$""‘:E1S.°L Ko.

Jvnorninc./xAx. MLj LVU/HL.. URLJ/RUH O/TLHGLR O/TLAGLR

F5Rruo. Férzniup/ mum. .//Srq— tumma.

PRoFr|Inc./Lnbc n NATO F{|J/3 . X i :r ’-SM i i i L - 7244 f +122. y ///¢%é’" ‘.

L--Kñumnu

G.f/"/\F\L.T. o/nnr.:rz. HyTT.

Alnarp. P/ansch 75.

Mejeriet

Ombgggnad.

5:51.10 LK. Tin/Kr:irTLI2.

I HRDLTVRUM | i V I Lnfsunnronuum. KLI.|FDORr\ToRiun. min Junna. :mn: A1111HT. v; i

Konrzioorwi.

fy/iKfLi/KT REM. L H/K i LT LABOR rrrc rrL/gix.T LHDOI{PToRiU/‘ roa. pnorr.//on - rön PROFL//OR Lnbo RHTORIUM mun

:man nr vim. :n TRUPP.

T A G.frr\i\|T RLL Ha.//AL. 1 : HyTT.

Ä

V Y / r ‘ H J , u. n L I I x . / I rvñ rmrå Fwñ Två F Två RUM F.TvF mum;/TVA RUM r mm mm QUAF RUM # . LLL/LR : I , , .J , m u . å k ~ . ran. mi. c.. 1 Q :r o, nu s,

i I ° w J ,;-~-—~———~»—-—————————a-on42»ce@————— O , u ‘ g C E

j g q ruin c,

x 5 x I x u f L å å : ‘ nun F.‘IVA mum rwn mm: aumr Två mmFTvn

x ~ LLEVLR. : - .. , x E 0 n Iy 1

r

FF vimD/vAr~u’r1c.Lr1 -PL F I‘

n x ç

W o x"1 -s å

Alnarp. P/ansch 76.

Undervisningsbuggnad för trädgårdsskötsel.

Nybyggnad.

KFLLFI1L. mu. KyLr2un . FRUKTK ALLARL m ü:I1 viinnnnwnnrrr.

Fr2uwrmuLnnL. ; f ML MD

5" m...:ma

BOTTLHPLHH. g i xnnurmnrz. . I I |KL.P//RUI‘1 i i

I rénr.1.F/nirao.//m.. i z . TRAPP H m g I vmnrñna

VIHDI-PLHH. Lämnat. BIBLIOTLK. . .

nir/m.

L lr . n . L 4472. -@212

/}4¢../L5‘. J42,

Alnarp. P/ansch 17.

Växthus. Nybyggnad. /rKTior1LR. . .Er:‘‘:::::: LLARKYÖR Kñunnuüz I RPIIIUPRINV. V nu.. MARIE HRM-TIK PLAm-:ninc/jono.

ru rm :10,/CQ. nL3L.::.Hu/ mu mire vin.

tab; :::;:1:::.:; ..

@4457

offentliga

Statens utredningar

Systematisk förteckning-

Siffrorna klammer beteckna utredningarna i den kronologiska förteckningen. inom nummer

Allmän Hilättsklpning. Vattenväsen. Skogsbruk. Bergsbruk. lagstiftning.

Yttranden i anledningav-procesekommissionens betänkande Betänkande ang. åtgärder för tryggandeav ekogsvårwdsaty-

angående rättegångsväeendete ombildning. D51 relsernas ekonomi m. m. 1 ~ - .

Statsförfattnlng. AhllmiiIvs € atsfl§rvl1f.nlf:|§§ i

.Utredning Ihdustrl. med förslagtill ändrade bestämmelser . allmänna handlingars ofienflighet. .2‘ Hussvampen och konsefvüring trä mot röta. 9

nÄedÄrzsrsxag an ny av

K 1926 års pensionsutredning. Betänkan" ae v civil pensionslag m. m. 8 - Betänkande medförslag till kungörelse 4 ang anställandb av

kommissionäret hos statsdepaijtement .ochvissa ämbelxvérk

ti. myndigheter. 2l- " Handel och sjöfart.

- m. bestämáiaudet Förslag nu riktlinjer .för avlersiittningjförv ,tjanstebosta.d. so Betänkande ang. sjöfartsavgifter.7 V -

Komnnh;;alf§irvaJfini;1:g§ Konnnnnnikaitionsväsen, -

. Uärnvägs- och -antomobiltrañkkonferénsen i Stdckholm den

23-25 maj 1927. ochvattenbyggnadgiv . . ndat. 26 4 . flnjafisvfiéén; Omorganisation väg- av

Statens och kommunernas Betänkande och förslag ang. tutistreklgin-‘ npp1ys:ninga-

:sang tiiiilárordning verksamheteni utlandet. 283 Ä Betänkande med med tulltana. mo 4

Promemoria: rörande beslrattningsf-r§,gor. 28 x 5.121922, Tabeller rörande .taxar-ingen av jordbrnlçsfastighet z i rikets landskommuner; 24 Bank-s.’ kredit: och

Ponti, 1924fi.rs,ba.nkkim1:nittéa belfinkande. H1 amallgolialhaltiga" Betänkande med förslag avveoklinge.avtvAkbiebolaget . Förslag gentemoir ang. till åtgärder missbruk Kreditkaesans l922engagemang, .31 av apoteksvaror m. m. J 16 x Z . ‘ Sinnesslévérdssakknnniggis betänkande, . 12. Betäaikiandevwéd . . fvanartade förslag rörande brdnandeiiaviwågden flV,YI1Xn8 E51-sii.k1-Vlqngsviisreun. aeociala imlieeilla. 18 ‘ sinnesslöa

Utlåtande tillverkningfñV: êllfêlgolsvagansxtrakmákaf

ang. maltdrycker. 19 .

Kynlioviieen; Å--ilzxdm-visnningásväsen.

flsqstoexaigonsngl;

. , Andlig odling övrigt. u avarbetáfredstrâgan. s A ä Utredningartill belysande 4 . gruflag3fiiifiDlt1g.~~ 3 . Betänkande och förslag rörandeden andliga vården vid "ur- Allmänna principeriör en ny 14 ’

. Supplemexlxt mén.‘5 ,

ti1l..Svéx-ges fs,mi1jenamn.192o.‘.6. .. . at‘ 8 V. v Betänkandemed förslag ang. vidgadirätt till nttrj5de m

Hälso- diclnqiulsvåvrdaa i svensklkyrkan. 18 " ‘

Utredning ang. dispositionav rskQgaav1mst‘nin3ou,¥i{.i‘ I bestäl-

Betänkande med förslag till .lag vissalav landsting elier- lan anelagna klockare till ochlärare vid deallmännaläroom , kommuner drivnasjukhus m. m. s ‘verken. 22 ‘ ’ ti1I~’1ugbm‘fainnéasjulm yoclilominn- Utredning; och fö lag . rörande inrättande av kommunala Betänkande medförslag dersökningang. sinneabeskarmetrlget m,‘.jm. 10 ñickskelor.27 " Betänkande medförslag ,. till den högre lantbraksundervisnin-

gens ordnande.182;

Anna-ac nainfgávaséni, h

f

Fdrslag lapparnaásiräätjtill reniietei sveçlge Försvaráväsen.

ang desvenska

25 . Betänkande ochiförslagrörandedencentrala forvarsförvaltm. m. ningen. 29 r ‘

Jordbruk ;ned binäringár; V I i ‘Fast egendom;

Q förslagaangiden statsxmderstödda egnaliemçs-k ärenden. ;.Int;e1-Imti‘on.ell Betänkande med i Utrikes nätt. verksamheten. 12 w - . .

Czvvx