Yttrande och förslag angående revision av gällande förordningar om kommunalstyrelse på landet och i stad m. m.

National Library of Sweden

»enna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

STATENS OFFENTLIGA

UTREDNINGAR

1928:2

SOCIALDEPARTEMENTET.

YTTRANDE OCH FORSLAG ANGÅENDE

REVISION AV GÄLLANDE FÖRORDNINGAR OM KOMMUNALSTYRELSE PÅ LANDET OCH I STAD M. M. ENLIGT NÅDIGT UPPDRAG AVGIVNA AV

HJ. L. HAMMARSKJÖLD

S T O C K H O L M 19 2 8

Statens offentliga Kronologisk

utredningar

förteckning"

1. Utrikesdepartementets organisation. Norstedt. (6), 49 s. U. 2. Yttrande och förslag angående revision av gällande förordningar om kommunalstyrelsc på landet och i stad m. m. Almqvist & Wiksell, Uppsala. 160 s. S.

A n m . Om särskild tryckort ej angives, är tryckorten Stockholm. Bokstäverna med fetstil utgöra begynnelsebokstäverna till det departement, under vilket utredningen avgivits, t. ex. E . = ecklesiastikdepartementet, J o . = jordbruksdepartementet. Enligt kungörelsen den 3 febr. 1922 ang. statens offentliga utredningars yttre anordning (nr 98) utgivas utredningarna i omslag med enhetlig färg för varje departement.

STATENS

OFFENTLIGA

U T R E D N I N G A R

1928:2

SOCIALDEPARTEMENTET

YTTRANDE OCH FÖRSLAG ANGÅENDE

REVISION AV GÄLLANDE FÖRORDNINGAR OM KOMMUNALSTYRELSE PÅ LANDET OCH I STAD M. M. ENLIGT NÅDIGT

UPPDRAG

AVGIVNA AV

HJ. L. HAMMARSKJÖLD

UPPSALA 1928 ALMQVIST & WIKSELLS BOKTRYCKERI-A.-B.

INNEHÅLL. Sid.

Allmänna motiv

5 Speciella motiv: förslaget till lag om kommunalstyrelse (kommunallag) förslaget till lag innefattande vissa bestämmelser om allmänna val (vallag) övriga lagförslag

12 33 45

Lagförslag: Lag om kommunalstyrelse (kommunallag) Lag, innefattande vissa bestämmelser om allmänna val (vallag) . . . Lag om proportionellt valsätt vid vissa val inom landsting, å kommunals t ä m m a m. m Lag om valsedelsförsändelser Lag om ändrad lydelse av 6 § i förordningen om kyrkostämma, samt kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862 Lag om ändring i förordningen angående kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862 Lag om ändrad lydelse av 2 kap. i lagen om landsting den 20 juni 1924 och av 58 § i samma lag Lag om införande av kommunallagen och vallagen m. m Lag om kommunalfullmäktiges, municipalfullmäktiges och stadsfullmäktiges befogenhet m. m

53 106 142 145 151 152 153 158 160

Till

Herr Statsrådet och Chefen för Kungl. Socialdepartementet.

Kungl. Maj:t har genom nådigt beslut den 20 juni 1924 uppdragit åt mig att, på sätt i statsrådsprotokollet över socialärenden för samma dag angivits, inom socialdepartementet biträda med verkställandet av en allmän, i huvudsak formell revision av gällande förordningar om kommunalstyrelse på landet och i stad samt utarbetande av de förslag till ändringar i nämnda förordningar och med dem sammanhängande författningar, vartill revisionsarbetet kunde giva anledning. Av åsyftade statrådsprotokoll inhämtas, att föredragande departementschefen till en början erinrat om riksdagens i skrivelse den 7 maj 1921, n:o 186, framställda anhållan, att Kungl. Maj:t täcktes snarast möjligt föranstalta om en allmän, i huvudsak formell revision av gällande förordningar om kommunalstyrelse på landet och i stad samt för riksdagen framlägga de lagförslag, vartill revisionsarbetet gåve anledning — vilket ärende alltjämt var beroende på Kungl. Maj:ts prövning — samt därefter anfört i huvudsak följande. De mångfaldiga partiella ändringar, som de båda nämnda författningarna under tidernas lopp undergått, hade framkallat en brist på överskådlighet och likformighet i författningarnas uppställning och avfattning, som åstadkommit åtskillig tvekan och osäkerhet angående en del bestämmelsers innebörd samt utgjort en betydande olägenhet vid ifrågavarande författningars tillämpning. Denna olägenhet, som på senare tid blivit allt mera kännbar, vore särskilt allvarlig, när det gäller författningar sådana som de förevarande, vilka i stor utsträckning skola tillämpas av personer, som icke få förutsättas äga större vana vid tolkning av lagtext. Då med hänsyn härtill den av riksdagen begärda revisionen av författningarna i fråga syntes icke längre böra uppskjutas, funne sig departementschefen böra föreslå, att Kungl. Maj:t måtte uppdraga åt en sakkunnig person att inom socialdepartementet biträda med ifrågavarande revisionsarbete Det sålunda ifrågasatta uppdraget borde avse verkställande av en allmän, i huvudsak formell revision av gällande förord-

ningar om kommunalstyrelse på landet och i stad samt utarbetande av de förslag till ändringar i sagda förordningar, vartill revisionsarbetet kunde giva anledning. Härjämte syntes den sakkunnige böra äga befogenhet att, där så under arbetets fortgång visade sig erforderligt, utarbeta förslag till ändringar jämväl i andra författningar, vilka sammanhänga med de nämnda. För att tagas i övervägande vid fullgörande av det mig lämnade nådiga uppdraget hava av chefen för socialdepartementet till mig överlämnats: dels den 24 april 1925 promemoria av 1919 års proportionsvalssakkunniga angående frågan om en kommunal vallag, framställning den 3 dec. 1922 av I. P. Dahlberg angående suppleanter för kommunalfullmäktige, framställning d. 11 oktober 1922 av landshövdingen K. J. Bergström rörande bestämmelserna för val till kommunalfullmäktige, köpingsfullmäktige och municipalfullmäktige, jämte ett av majoren E. von Heidenstam däröver avgivet yttrande, dels den 5 november 1925 underdånig framställning av svenska stadsförbundets styrelse angående behovet av författningsbestämmelser rörande stadsliknande samhällens befogenhet att anlita tjänstemän för utförande av eljest å samhällets olika myndigheter ankommande sekreterare-, kameral- och expeditionsgöromål, dels den 1 juli 1927 promemoria av landstingsförbundets byrå angående erfarenheter i fråga om sammanföring av landstingsmannaval och fullmäktigval år 1926, varjämte samme departementschef den 3 juni 1927 i anledning av det mig meddelade uppdraget fäst min uppmärksamhet på riksdagens konstitutionsutskotts utlåtande d. 10 maj 1927, n:o 20, angående bestämmelserna om kvalificerad majoritet vid kommunala beslut i vissa ämnen, särskilt beträffande innebörden i begreppet »nya ändamål och behov». Chefen for finansdepartementet har d. 16 okt. 1924 till mig överlämnat en i finansdepartementet upprättad promemoria med vissa önskemål rörande ändringar i kommunallagarna, huvudsakligen i avseende på underställningsplikten. Ytterligare har jag, med hänsyn till ifrågavarande nådiga uppdrag, fått emottaga den 8 dec. 1925 från Stockholms stadskollegium en utförlig promemoria med stadskansliets önskemål vid en revision av kommunalförordningen och i juli 1926 en till mig ställd skrivelse av J. G. Sjö om kostnadsersättning i kommunala besvärsmål. Utan särskild remiss eller framställning har jag funnit mig böra, ehuru mitt uppdrag betecknats såsom avseende allenast en huvudsakligen formell revision av kommunallagarna, taga i övervägande åtskilliga frågor, vilkas lösning synes hava fått anstå i avbidan på en sådan revision eller eljest lämpligen böra ske i sammanhang med denna. Redan vid 1919 års lagtima riksdag väcktes särskilda motioner angående gränsen mellan kommunalfullmäktiges och kommunalstämmans befogenheter. Riksdagen beslöt, i enlighet med konstitutionsutskottets över motionerna

avgivna utlåtande (n:o 16), att anhålla, det täcktes Kungl. Maj:t, eventuellt i samband med en allmän revision av förordningen om kommunalstyrelse på landet, upptaga spörsmålet, huru gränsen mellan kommunalstämmas och kommunalfullmäktiges befogenhet kunde bliva på ett noggrannare sätt bestämd än i nu gällande lagstiftning, samt till riksdagen snarast möjligt inkomma med förslag i ämnet. Då därefter i maj 1919 kommunalförfattningssakkunniga tillkallades, ingick i deras uppdrag att biträda med utredning och förslag rörande vissa spörsmål på kommunallagstiftningens område, men icke att företaga någon allmän formell revision av kommunallagarna. Behovet av en sådan revision hade emellertid av departementschefen framhållits, med uttalande, att de frågor, vilkas utredning uppdroges åt kommunalförfattningssakkunniga, syntes honom böra vara underställda riksdagen, innan den formella revisionen företoges. Även kommunalförfattningssakkunniga underströko kraftigt behovet av en fullständig revision av kommunallagarna och ansågo sig, under hänvisning till vad sålunda anförts, böra föreslå allenast en i formellt hänseende mera provisorisk lösning av frågan om gränsreglering mellan kommunalstämma och kommunalfullmäktige. Under behandling av den till samma sakkunniga hänskjutna frågan om röstning utan personlig inställelse kommo de att beröra en punkt av största betydelse för den formella revisionen. De förordade nämligen, att de vidlyftiga bestämmelserna om proceduren vid de kommunala representantvalen skulle utbrytas ur kommunalförordningarna och sammanföras i en särskild vallag, till vilken uppfattning föredragande departementschefen vid avlåtande av 1920 års proposition i förstnämnda ämne anslöt sig. Vid tillkomsten av 1924 års lag om landsting har det även förutsatts och åsyftats, att i denna lag intagna valbestämmelser skulle lätteligen och utan olägenhet kunna utbrytas och överföras till en fristående vallag. Kommunalförfattningssakkunniga ansågo sig med avgivande av sitt förslag till lag om landsting hava slutbehandlat samtliga till dem för utredning och förslags avgivande hänvisade frågor, med undantag av frågorna: om införande av proportionellt valsätt vid vissa på landsting, stadsfullmäktige och kommunalfullmäktige ankommande val utöver vad därom redan är stadgat; om andra åtgärder för underlättat deltagande i kommunala representantval än uppdelning i valdistrikt; och om sättet för undanröjande av vissa med sammanräkningen vid kommunalfullmäktigval föranledda olägenheter. De åsyftade olägenheterna bestodo huvudsakligen däri, att valresultatet först efter jämförelsevis lång tid bleve känt. Dessa tre frågor borde enligt de sakkunnigas mening företagas till behandling i samband med utarbetandet av en kommunal vallag. Vid 1923 års riksdag framställdes motionsvis yrkanden: om uteslutande ur kyrkostämmoförordningen av bestämmelsen, att »ledamot

i kyrko- eller skolråd ej kan vara den, som tillhör kyrkoförsamlingens redovisningsskyldiga och avlönade betjänte»; om utbyte i förordningen om kommunalstyrelse på landet § 36 mom. 1 av orden »minst åtta dagar» mot orden »minst en vecka»; om uteslutande ur samma förordning § 16 av bestämmelsen »är kommunalstämma utsatt till dag, då gudstjänst hålles, skall kungörelsen den dagen ånyo uppläsas»; och om utredning, huruvida och på vilket sätt bestämmelserna om kommunal revision och väljande av revisorer m. m. kunde ändras i syfte att åstadkomma större effektivitet med avseende på kontrollerande och revision av kommunernas ekonomiska förvaltning. Konstitutionsutskottet, vars i samtliga fyra fall avstyrkande hemställanden (uti. n:is 5, 7, 8, 10) biföllos av riksdagen, uttalade, att de tre förstnämnda spörsmålen borde komma under övervägande vid den av riksdagen begärda allmänna revisionen av kommunalförfattningarna, och anförde, med anslutning till 1921 års konstitutionsutskott, i fråga om revisorers tillsättande före ingången av det år, revisionen skall avse, att ett åläggande för kommunerna att på förhand välja revisorer icke borde tillstyrkas, samt att för den händelse kommunalförfattningarnas avfattning på denna punkt kunde anses lämna utrymme för någon tvekan beträffande kommuns rätt att så förfara, erforderlig rättelse lämpligen torde kunna företagas i samband med den allmänna formella revision av kommunallagarna, varom riksdagen år 1921 hos Kungl. Maj:t hemställt. Även sedan av Kungl. Maj:t åtgärd för en allmän formell revision av kommunallagarna vidtagits, hava framställningar, som kunna vara av direkt eller indirekt betydelse vid en sådan revision, förekommit. Sålunda förnyades, med enahanda utgång som 1923, vid 1925 års riksdag nyss anmärkta motion om ändring i kyrkostämmoförordningen (konstitutionsutskottets uti. n:o 2). Vid 1926 års riksdag uttalade konstitutionsutskottet (uti. n:o 17), att ett såsom beaktansvärt betecknat, motionsvis framställt yrkande om ordförandes tillsättande vid kommunalfullmäktiges eller stadsfullmäktiges sista sammanträde före det år valet avser komme att upptagas vid utredningen om allmän revision av kommunalförordningarna. Särskilda vid 1927 års riksdag framställda motioner föranledde riksdagen att i överensstämmelse med konstitutionsutskottets hemställan (uti. n.r 2) anhålla om utredning, huruvida sådana ändringar kunde vidtagas i gällande föreskrifter angående landstings- och kommunalfullmäktigval, att utgången av dessa bleve känd tidigare, än nu sker; den sålunda väckta frågan lärer visserligen fortfarande vara under utredning och torde på grund härav ej hava till mig mig överlämnats, men står i så nära förbindelse med stadgandena i en blivande vallag, att jag icke ansett mig böra förbigå densamma. I ett avstyrkande utlåtande över motioner om utsträckt rätt för väljare att rösta genom valsedelsförsändelse hade 1925 års konstitutionsutskott

9 (uti. D:r 12), vars hemställan bifölls av riksdagen, bl. a. uttalat, att de svårigheter för rösträttsutövning, vilka vållas av lokala förhållanden, borde övervinnas på annan väg än den i motionerna förordade oeh särskilt genom ökning av antalet vallokaler inom de områden, där så finnes nödigt. Men en minoritet inom utskottet hade påyrkat skrivelse med begäran om utredning och förslag angående lämpliga åtgärder till underlättande av rösträttens utövande. I cirkulärskrivelse d. 15 augusti 1927 anförde chefen för justitiedepartementet, att, enligt vad vid skilda tillfällen uppmärksammats, nu tillämpade anordningar för förrättande av allmänna val så till vida vore mindre tillfredsställande, att för avlägset boende valmän å landsbygden ofta stora svårigheter möta för deltagande i valen, och att, ehuru dessa svårigheter tydligen icke kunde helt avlägsnas, det dock syntes böra tagas i övervägande, huruvida i dylikt syfte någon åtgärd, med eller utan ändring i vallagstiftningen, kunde anses påkallad. Länsstyrelserna anmodades att inkomma med upplysning angående eventuellt behov av förändrade anordningar i sålunda angivet hänseende, ävensom med uttalande angående de åtgärder, som för sådant ändamål kunde ifrågakomma. Sedan de infordrade yttrandena numera inkommit, lärer frågan, som även förekommer redan bland de till kommunalförfattningssakkunniga överlämnade, men av dem för en allmän revision av kommunalförfattningarna förbehållna, bero på prövning. I den föregående översigten hava icke upptagits sådana frågor, som uppenbarligen falla utom gränserna för en i huvudsak formell revision av gällande förordningar om kommunalstyrelsen på landet och i stad. Att dessa gränser emellertid icke böra alltför snävt uppdragas, följer av sakens natur och får anses vara i viss mån bekräftat genom ovan anförda remisser och riksdagsuttalanden.

Med en allmän, i huvudsak formell revision av förordningarna om kommunalstyrelse på landet och i stad måste i främsta rummet avses att, under avlägsnande av omotiverade skiljaktigheter mellan de båda förordningarna, åt kommunallagstiftningen, giva en förbättrad och mera överskådlig uppställning. Ett viktigt led i revisionsarbetet består uppenbarligen däri, att de vidlyftiga och tyngande bestämmelserna om val med största möjliga fullständighet utbrytas och upptagas i en för stad och land gemensam lagstiftning. Vad detta sistnämnda särskilda moment angår, är det antagligt, att man i de framställda yrkandena närmast tänkt på införandet av en kommunal vallag, ersättande valbestämmelserna i nuvarande landstingslag samt förordningar om kommunalstyrelse på landet och i stad ävensom i en blivande på principen om kyrkofullmäktige byggd lag om församlingsstyrelse. En sådan kommunal vallag skulle emellertid nödvändigtvis komma att huvudsakligen innehålla bestämmelser parallella, eller t. o. m. liklydande, med de i lagen om val till riksdagen upptagna föreskrifterna om val till andra

kammaren och om elektorsval. Fördelarna av en särskild vallag skulle sålunda långt ifrån fullständigt vinnas. Åtminstone borde man till den nya vallagen överflytta bestämmelserna om val till andra kammaren, med bibehållande av lagen om val till riksdagen såsom en lag om val till riksdagens första kammare. Det har emellertid synts mig mera praktiskt att till vallagen överflytta samtliga bestämmelser om representantval, så att endast en »vallag» behöver anföras och bestämmelserna om elektorsval fullständigt återfinnas i samma lag. Bestämmelser om rätt för väljare att i vissa fall avgiva valsedel utan personlig inställelse inför valförrättaren återfinnas nu dels, på två skilda ställen, i lagen om val till riksdagen, dels, beträffande kommunala val, i en särskild lag, som, på grund av hänvisning i lagen om val till riksdagen, även äger tillämpning å elektorsval. Med anledning av dessa bestämmelsers speciella beskaffenhet och jämförelsevis stora omfång har jag ansett lämpligt att upptaga dem i en till vallagen sig anslutande lag om valsedelsförsändelser. Däremot har innehållet i 1921 års lag med vissa föreskrifter i fråga om val av kommunal-, municipal- och stadsfullmäktige samt av landstingsmän bort och, om också icke utan vissa svårigheter, kunnat infogas i vallagen. Vad därefter angår själva kommunalförfattningarna, må till en början erinras, att mitt uppdrag egentligen avser allenast förordningarna om kommunalstyrelse på landet och i stad. Visserligen har, enligt statsrådsprotokollet, mig tillerkänts befogenhet att, om så under arbetets fortgång visade sig erforderligt, utarbeta förslag till ändringar jämväl i andra författningar, vilka sammanhänga med de nämnda. Men av denna befogenhet har jag ansett mig böra göra bruk endast i trängande fall och icke redan på den grund, att likhet i uppställning, avfattning och innehåll kan anses önskvärd. De författningar, som närmast komma i fråga, äro landstingslagen, kyrkostämmoförordningen och förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm. Bland dessa är landstingslagen helt ny, och vid dess tillkomst har, på sätt förut nämnts, det varit förutsatt och beräknat, att den vid valbestämmelsernas utbrytande ur kommunallagarna och införande i en kommunal vallag skulle lämnas i det närmaste orubbad. Beträffande kyrkostämmoförordningen erinras om det föreliggande, den 30 december 1922 avgivna förslaget till lag om församlingsstyrelse och om det ändringsförslag, som avgivits av 1925 års religionsfrihetssakknnniga, båda förslagen innefattande ändringar, som omöjligen kunna hänföras till en i huvudsak formell revision. Även i fråga om kommunalförordningen för Stockholm har, såsom ovan nämnts, framställts ett omfattande ändringsförslag, vars bedömande och bearbetande torde förutsätta särskild sakkunskap och erfarenhet. Under dessa förhållanden har det icke synts lämpligt att i de nämnda författningarna föreslå andra ändringar än sådana, som i anledning av de nya stadgandena om kommunalstyrelse på landet och i stad befunnits nödvändiga till förebyggande av motsägelser eller upprepningar.

11 Det hade utan tvivel varit möjligt att i de mycket talrika fall, då samma eller nära motsvarande regler kunna och böra gälla på landet och i stad, föreslå gemensamma bestämmelser, särskilt i form av en s. k. allmän del eller genom hänvisningar. J a g har emellertid icke ansett den ena eller andra av dessa anordningar vara, med hänsyn till kommunallagstiftningens natur och uppgift, tillrådlig. De i primär kommunerna och särskilt i det stora flertalet landskommuner verksamma personer, som på ett eller annat sätt deltaga i handhavandet av kommunens angelägenheter, torde hava ett berättigat anspråk därpå, att deras uppgift icke utan starka skäl försvåras genom nödvändigheten att i stor utsträckning med varandra kombinera vare sig allmänna och speciella föreskrifter, eller direkta bestämmelser och sådana, till vilka hänvisats. J a g har därför ansett riktigast att fortfarande hålla bestämmelserna om kommunalstyrelse på landet och om kommunalstyrelse i stad åtskilda och göra vardera serien i huvudsak lika fullständig och självbestående, som för närvarande är händelsen. Däremot har det icke bort ifrågakomma att föreslå självständiga stadganden om köpingar och municipalsamhällen, med avseende å vilka bestämmelserna om landskommuner kunna, liksom hittills, gälla med några få och lätt angivna modifikationer. De utbrutna bestämmelserna om representant val, vilka sammanföras i vallagen, komma att gemensamt gälla bland annat för primärkommunerna på landet och i stad. Det har av skäl motsvarande dem, som motivera vallagen, synts lämpligt att fortfarande i en särskild lag upptaga reglerna om förfarandet, när val inom en beslutande kommunal korporation skall ske proportionellt. Huruvida vid tillämpning av nu antydda grunder bestämmelserna om kommunalstyrelse på landet och i stad meddelas i särskilda författningar eller i särskilda avdelningar av samma författning, torde vara av relativt ringa betydelse. För min del har jag föredragit det senare alternativet, vilket starkare betonar samhörigheten och framhåller såväl överensstämmelserna som skiljaktigheterna. Om förkortningsvis lagen betecknas som »kommunallagen» och de särskilda avdelningarna blott med siffror, kommer citerandet att vara enklare, än eljest vore möjligt. För ändring av lika eller motsvarande bestämmelser behöves blott en lagstiftningsakt. Enär såväl de nuvaraitfde förordningarna om kommunalstyrelse på landet och i stad som den nuvarande lagen om val till riksdagen äro avsedda att var för sig ersättas med mera än en av de nya lagarna, vore det oegentligt att i någon särskild av dessa förklara upphävda mera än vissa delar av de äldre lagarna. Med hänsyn till härav följande olägenheter och även för undvikande av upprepning i övergångsbestämmelserna har jag ansett mig böra föreslå en särskild lag om ikraftträdande av den nya lagstiftningen och upphävande av den äldre. Slutligen har jag beträffande kommunalfullmäktiges, municipalfullmäktiges och stadsfullmäktiges befogenhet uppsatt förslag till en lag, som är avsedd

att erhålla civillags natur och därför ej innefattas under nyss antydda promulgationslag. Anledningen härtill är att finna däri, att efter föregående försök att bestämma omfattningen av sådana fullmäktiges befogenhet uppstått tvivelsmål, huruvida en i civillag meddelad bestämmelse kunde anses på giltigt sätt modifierad genom kommunallagstiftning. De förändringar i administrativa bestämmelser, som skulle bliva en följd av den nya lagstiftningen, torde huvudsakligen vara av formell natur och icke i något fall äga verklig betydelse för prövning av lagförslagen. Deras avfattande har därför synts kunna anstå till en senare tidpunkt. Med åberopande av vad jag sålunda anfört får jag härmed överlämna följande lagförslag, nämligen förslag till: Lag om kommunalstyrelse (kommunallag); Lag innefattande vissa bestämmelser om allmänna val (vallag); Lag om proportionellt valsätt vid vissa val inom landsting, å kommunalstämma m. m.; Lag om valsedelsförsändelser; Lag om ändrad lydelse av 6 § i förordningen om kyrkostämma, samt kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862; Lag om ändring i förordningen angående kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862; Lag om ändrad lydelse av 2 kap. i lagen om landsting den 20 juni 1924 och av 58 § i samma lag; Lag om införande av kommunallagen och vallagen m. m.; Lag om kommunalfullmäktiges, municipalf ullmäktiges och stadsfullmäktiges befogenhet m. m. Till närmare belysning av särskilda punkter i förslagen tillåter jag mig i korthet anföra: Kommunallagen. För att eventuella ändringar må kunna lättare företagas utan genomgående rubbning av paragrafernas nummer, och i syfte att så mycket som möjligt genom paragrafnumreringen framhålla motsvarigheten mellan bestämmelserna för landsbygd och stad hava de särskilda avdelningarna indelats i kapitel med självständig paragrafföljd. Utan tvivel hade det varit önskvärt, om de båda första avdelningarnas bestämmelser kunnat över hela linjen upptagas i samma ordning. Häremot har emellertid mött ett hinder, som ansetts avgörande. Medan i stad beslutanderättens bibehållande åt primärförsamlingen, allmänna rådstugan, redan för närvarande utgör ett ytterst sällsynt undantag, utgör på landet kommunalstämmans beslutanderätt ännu den övervägande. Det skulle vara, om ej ologiskt, åtminstone i hög grad opraktiskt att för stad upptaga föreskrifterna om allmän rådstuga såsom grundbestämmelser, till vilka i kapitlet om stads-

13 fullmäktige hänvisas. Däremot måste det anses såsom åtminstone alltför tidigt att vad landsbygden angår uppställa fullmäktiginstitutionen såsom regel. Härtill kommer, att de ärenden, som, även där fullmäktige finnas tillsatta, äro förbehållna primärförsamlingen, äga större betydelse på landet än i stad. Olikheten i kapitelföljd kan emellertid begränsas till allenast två kapitel, kap. 2 och 3. Första avdelningen (I). I, kap. 1 § 1 innehåller bestämmelser hämtade från 1—3 §§ i gällande förordning om kommunalstyrelse på landet (F. K. L.). Nya äro allenast hänvisningarna. Bland dem föranledes den måhända strängt taget ej nödvändiga hänvisningen till fattigvårdslagen därav, att enligt denna ett fattigvårdssamhälle uppkommet genom kommuners förening skall anses såsom en kommun i fråga om vad till fattigvården hörer. Till I, kap. 1 § 2 har överflyttats den del av innehållet i K. F. L. § 1, som ej återfinnes i föregående paragraf; med hänsyn till numera rådande förhållanden har uttrycket »offentlig ämbetsmyndighet» utbytts emot »staten eller landsting». Där har även ansetts vara lämplig plats för hänvisning till blivande lagstiftning om kommunal fondbildning. Denna lagstiftningsfrågas lösning, som synes icke länge kunna undanskjutas, torde ligga utanför gränserna för mitt uppdrag och i alla händelser, att döma efter föreliggande förslag i ämnet, kräva så invecklade och speciella föreskrifter, att en särskild lag lärer vara påkallad. I, kap. 1 § 3 motsvarar F. K. L. § 5 första stycket; det har ansetts lämpligt att uttryckligen nämna de medel, som tillkomma kommunen från landstinget. I, kap. 1 § 4 återgiver, med redaktionell förändring, F. K. L. § 5 andra stycket. I syfte att förenkla redaktionen av kap. 6 § 1 har ett förtydligande tillägg om bolag och andra samfälligheter här införts. I, kap. 1 § 5 kompletterar F. K. L. § 7, andra stycket, med ledning av F. K. L. § 74. De numera uppenbarligen ineffektiva vitesbeloppen hava här, liksom på andra ställen, med ledning av landstingslagen förslagsvis höjts. Då vitesbestämmelserna ingå i stadgarna, vilka skola underställas, är en särskild erinran om Konungens befallningshavandes prövning och godkännande av de förra överflödig. I andra stycket har hänvisats till de stadgar, som kunna komma att gälla i följd av särskilda förordnanden. Vid I, kap. 1 § 6, som motsvarar F. K. L. § 4, möter för första gången den svårighet, som föranledes därav, att frågan om den kommunala beskatt-

14 ningen ej ännu funnit sin lösning. Under föreliggande omständigheter, och om ej kommunallagsrevisionen skall alltför mycket fördröjas, har knappast någon bättre utväg stått till buds än att — under förutsättning, att lösningen kommer att utfalla i huvudsaldig åtminstone formell överensstämmelse med första särskilda utskottets hemställan vid 1927 års riksdag — föreslå alternativa bestämmelser, byggande den ena på nuvarande lagstiftning och den andra på den väntade nya. Detta skulle kunnat ske genom att upptaga den ena bestämmelsen i själva lagen och den andra i övergångsstadganden. J a g har emellertid, med hänsyn till en kommunallags beskaffenhet, funnit lämpligare, såsom mindre föranledande till misstag, att införa båda alternativen i själva lagen, med en sådan yttre anordning, att sedan kommunalskattelag kommit till stånd, den i avbidan härpå gällande bestämmelsen lätteligen kan strykas. Första stycket ansluter sig till Kungl. Maj:ts i sammanhang med förslaget om kommunalskattelag avlåtna och av utskottet tillstyrkta proposition om ändringar i F. K. L., endast med inskjutande av orden »enligt vad i kommunalskattelag bestämmes»; andra stycket överensstämmer med K. F. L. § 4. I, kap. 1 § 7 motsvarar K. F. L. § 6. En erinran om underställningsplikten har tillagts, varemot sista stycket såsom bredvid § 2 överflödigt uteslutits. Med anledning av kommunalnämndens överinseende över särskilda verkställighetsorgan har »eller» utbytts mot »jämte». För dessa organs uppgift har använts ett något fylligare uttryck, som torde bättre svara mot åtminstone de nutida förhållandena. F. K. L. § 7, första stycket, som snarast har karaktären av en övergångsbestämmelse, har uteslutits. I, kap. 1 § 8 återgiver F. K. L. § 27. Tillagts har en bestämmelse om tiden, då beslut om avskaffande av kommunalfullmäktigeinstitutionen skall träda i tillämpning. Spärrtiden, under vilken förslag om upphävande av beslut om fullmäktigeinstitutionens införande ej får väckas, torde icke lämpligen böra räknas från dagen för nämnda besluts fattande; ändringen föranleder en siffermässig förkortning av spärrtiden. I, kap. 1 § 9 motsvarar K. F. L. § 35. Då val av kommunalfullmäktige lika litet ingår i kommunalstämmas som i kommunalfullmäktiges verkningskrets, bör undantag därför icke här göras. Den i I, kap. 3 § 7 upptagna hänvisningen till vallagen är tillräcklig. Under ärenden, för vilkas avgörande gälla särskilda bestämmelser om rösträtt, falla enligt lagen om delning av jord på landet val av gode män och, utom i köping, av valmän för utseende av egodelningsnämndemän; dessa val hava emellertid ansetts böra för fullständighetens skull här nämnas. Av paragrafens ingress och den föreslagna lagen om kommunalfullmäk-

15 tiges, municipalfullmäktiges och stadsfullmäktiges befogenhet framgår, att, när kommunalfullmäktige finnas tillsatta, dessa äga utöva kommunens beslutanderätt utan andra undantag än de uttryckligen angivna. Ett ytterligare förtydligande har jag icke funnit erforderligt eller möjligt. När i en bestämmelse av offentligrättslig karaktär en befogenhet tillägges kommunalstämma, kan det icke lida något tvivel, att det åsyftas kommunalstämman såsom organ för kommunen och att det alltså avses kommunens beslutanderätt. Däremot kunna onekligen vid enskilda dispositioner stundom uppstå frågor om den disponerandes avsikt, t. ex. om i testamente föreskrivits, att avkastningen av en donation skall disponeras enligt beslut av socknemännen. I, kap. 1 § 10 motsvarar K. F. L. § 36fmom. 5. I, kap. 2 § 1 motsvarar F. K. L. §§ 8 och 9, § 10 mom. 1 samt § 11 mom. 1, med tillägg av hänvisningar till två undantagsbestämmelser. För det s. k. utskyldsstrecket har jag sökt finna ett mindre konstlat uttryck än det nuvarande. I, kap. 2 § 2, som ersätter F. K. L. § 14, har kunnat inskränkas till en hänvisning till vallagen. I, kap. 2 § 3 motsvarar F. K. L. § 10 mom. 2 och § 14 mom. 5, vilka i huvudsakligen förtydligande syfte något ändrats. K. F. L. § 11 mom. 2 har, såsom uppenbarligen numera saknande praktisk betydelse, uteslutits. I, kap. 2 § 4 ansluter sig nära till K. F. L. § 12, med uteslutande av dennas sista stycke om kommunalfullmäktigval, vilket ej hålles å kommunalstämma. För att försvåra överklagade missbruk genom uppsamlande av fullmakter, i vilka den fullmäktiges namn icke finnes utsatt, föreslår jag en skärpning beträffande vittnesmeningen. I, kap. 2 § 5 motsvarar F. K. L. § 13. J a g har, med stöd även av förordningen om kommunalstyrelse i stad (F. K. S.) § 30, jämförd med F. K. S. § 23 mom. 1, anslutit mig till den tolkningen, att faktiskt boende inom kommunen förutsattes för valbarhet. Utflyttning med mantalsskrivning eller faktisk bosättning utom kommunen har efter förebild af F. K. S. § 30 upptagits såsom särskild avsägelsegrund; avsägelse med sådant skäl torde faktiskt utan vidare godkännas. I överensstämmelse med kommunallagstiftningens allmänna grunder föreslås intagandet av en uttrycklig bestämmelse, att suppleringsval avser allenast återstående delen av den avgångnes uppdragstid. Av uppdragstidens utsättande i kalenderår torde framgå, att val bör ske före uppdragstidens början, vilket ytterligare bekräftas av I, kap. 2 § 7. Tillagts har en föreskrift om valens anmälande för länsstyrelsen och kungörande. Såsom ett förtydligande torde böra anses, att avsägelse på grund av de

16 fyra sistförflutna årens tjänstgöring skall ske vid valtillfället. Den i anledning av den nya äktenskapslagstiftningen ändrade lydelsen av sista stycket är lånad från fattigvårdslagen. 1, kap. 2 § 6 överensstämmer med F. K. L. § 15. 1, kap. 2 § 7 motsvarar F. K. L. § 17 mom. 1. Den i sistnämnda lagrum upptagna hänvisningen till bestämmelserna om nämndemansval är i detta sammanhang intetsägande. Föreskriften om redovisningsskyldigas uteslutande i visst fall från rösträtt och valbarhet upptages naturligare på annat ställe (I, kap. 5 § 3 mom. 2). I, kap. 2 § 8 ersätter F. K. L. § 17 mom. 2. Det har ej ansetts lämpligt, att »vederbörande kronobetjänt» likställes med enskild röstberättigad och hänvisas att klaga över formligt avslag från kommunalstämmoordförandens sida. Om ordföranden ej finner extra stämma nödig, bör tjänsteman hellre hemställa om länsstyrelsens förordnande, att stämma skall hållas. Det har synts vara antingen olämpligt eller ändamålslöst att i en fråga av sådan beskaffenhet medgiva överklagande av länsstyrelsens beslut. Bestämmelsen i F. K. L. § 17 mom. 2 om fatalietid för klagan är överflödig och kan för övrigt icke i sin nuvarande lydelse tillämpas, eftersom den i F. K. L. § 75 stadgade utgångspunkten för fatalietidens beräkning saknas. I, kap. 2 § 9 motsvarar F. K. L. § 16. Att kungörelsen uppläses jämväl gudstjänstdag, till vilken en stämma är utlyst, saknar betydelse, om icke gudstjänsten föregår stämman. Med beslut om utgift har, enligt lagens grund och i överensstämmelse med F. K. L. § 18, andra stycket, och med det föreliggande förslaget om församlingsstyrelse, likställts beslut om avhändande av egendom eller om efterskänkande av rättighet. Uttrycket »tidningar inom orten» har utbytts mot ordet »ortstidningar», som mindre leder tanken på utgifningsorten. I, kap. 2 § 10 motsvarar F. K. L. § 18. Sista stycket har flyttats till en gemensam föreskrift (I, kap. 2 § 13) om förutsättningarna för proportionellt val. I, kap. 2 § 11 motsvarar F. K. L. § 20 mom. 1, 3. Innehållet i mom. 2 av sistnämnda paragraf har flyttats till den särskilda lagen om proportionellt valsätt. I förtydligande syfte har tillagts, att ordföranden även i andra momentets fall bestämmer dagen för ärendets fortsatta behandling. I, kap. 2 § 12 motsvarar F. K. L. § 21 mom. 1, första och andra styckena. I, kap. 2 § 13 mom. 1 motsvarar F. K. L. § 21 mom. 1, tredje och fjärde styckena, ävensom § 22. I förenklande och förtydligande syfte före-

slås uttryckliga bestämmelser, att, där vid val omröstning begäres, den skall ske med slutna sedlar, och att till val icke hänföres tjänstemans tillsättande. Här har infogats en allmän föreskrift, i vilka fall val skall vara proportionellt. Denna föreskrift avser även revisorer och revisorssuppleanter; en utvidgning har, såsom förut antytts, blivit yrkad, och i fråga om revisorer och revisorssuppleanter synes kravet på minoritetens representerande vara särskilt välgrundat. För undvikande av den nuvarande språkliga tvetydigheten (F. K. L. § 18, sista stycket, § 40 mom. 2), föreslås en enklare utväg än den i landstingslagen och i förslaget om församlingsstyrelse anlitade. I, kap. 2 § 13 mom. 2 motsvarar F. K. L. § 21 mom. 2 och 3. Beslut om avhändande av fast egendom har ansetts lika väl som beslut om inköp böra, när transaktionen avser genomförande av fastställd stadsplan eller tomtindelning, undantagas från bestämmelsen om kvalificerad majoritet. I enlighet med framställda önskningar har jag sökt precisera begreppet »nya ändamål eller behov». Därvid har jag icke funnit någon bättre utväg än att fastställa en tidsgräns, inom vilken ett föregående beslut skall falla för att kunna åberopas. Detta står i överensstämmelse med grunden för åtskillnaden mellan bestämmelserna i punkterna b), c) och d) och är även praktiskt lämpligt för undvikande av tvivelsmål och misstag. För angivande i punkterna c) och d) av beskattningsbördan har jag sökt finna ett uttryck, som är avpassat efter både den nuvarande och den väntade ordningen i avseende å kommunal beskattning; enligt sistnämnda ordning är det tillräckligt att för angivande av beskattningsbördan fästa sig vid inkomstbeskattningen utan att särskilt nämna fastighetsbeskattningen. Det har synts riktigast att utbyta uttrycket »under det löpande året» emot »året näst före det, som höjningen avser»; eljest skulle nämligen bestämmelsen om kvalificerad majoritet i vissa fall kunna kringgås genom beslutets uppskjutande över årsskiftet. I , kap. 2 § 13 mom. 3 motsvarar F. K. L. § 21 mom. 5; mom. 4 av sistnämnda paragraf återfinnes som mom. 1 i I, kap. 2 § 14, som angiver föreslagna inskränkningar i kommunalstämmans beslutanderätt. Under I, kap. 2 § 15 hava sammanförts bestämmelserna om gottgörelse till kommunala förtroendemän, som utses av kommunalstämman (F. K. L. §§ 19, 24). Det föreslås, att även för andra än kommunalstämmoordföranden ersättningen för kostnader för skrivmaterialier, postporton och dylika utgifter må fixeras för ett år i sänder och ej skall inräknas, när det bedömes, om ersättningarnas sammanlagda belopp överstiger vad kommunens ekonomiska bärkraft utan större olägenhet medgiver. Att icke heller er2—27338.

sättningar, som utgå enligt föreskrift i annan lag eller författning, direkt komma under sådant bedömande, har förtydligats genom ändring av ordningen mellan de två sista momenten. I, kap. 2 § 16 är ny. Det har, som det synes på goda skäl, yrkats, att stadsliknande samhällen på landet icke må vara utestängda från möjligheten att anlita tjänstemän för vissa förvaltnings- och verkställighetsbestyr. Då det är svårt eller omöjligt att i lagen uppdraga en bestämd och tillfredsställande begränsning av de samhällen, där behov av en sådan ordning gör sig gällande och bör tillfredsställas, föreslås här allmänna förutsättningar och i en senare paragraf (kap. 7 § 2) beslutets underställande, så att i varje särskilt fall länsstyrelsen får tillfälle att pröva, huruvida dessa förutsättningar äro för handen. I, kap. 2 §§ 17, 18 motsvara F . K. L. § 23. Den nuvarande bestämmelsen, att protokollet skall upptaga skälen för beslut, torde vara betydelselös. Däremot är, för händelse av underställning eller överklagande, av vikt, att i protokollet redogöres för omröstning, där sådan ägt rum. Att justeringen uppdrages åt särskilda justeringsmän, synes böra vara tillåtet, även om icke något ärende förekommit, som kan sägas erfordra särskild skyndsamhet. Tid för justeringen måste, också när den ej skall ske å stämma, på förhand bestämmas för tryggande av reservationsrätten, vilken skall utövas sist vid justeringen. I, kap. 2 §§ 19, 20 återgiva F. K. L. §§ 25, 26. Tillagts har en med F. K. L. § 36 mom. 4, första stycket, överensstämmande föreskrift om förhandlingarnas offentlighet. I, kap. 3 § 1 motsvarar F. K. L. § 28 mom. 1. I överensstämmelse med därom framställt yrkande föreslås skyldighet att underrätta länsstyrelsen, som ej blott vid sammanräkning utan även i andra fall behöver känna det för kommunalfullmäktige bestämda antalet. Enär kommunalfullmäktige icke väljas å kommunalstämma, erfordras om rösträtt och röstlängd hänvisande bestämmelser, som återfinnas i I, kap. 3 §§ 2, 3. I, kap. 3 § 4 motsvarar K. F. L. § 28 mom. 2, första stycket. Med anslutning till F. K. L. § 41 och F. K. S. § 29 mom. 2 föreslås ett stadgande om obehörighet för vissa ämbets- och tjänstemän. Då mantalsskrivningsorten icke behöver sammanfalla med tjänstgöringsorten, hava bland dem upptagits även sådana, som hava sin tjänstgöring i stad och regelmässigt äro där bosatta. Bestämmelsen om kommunens egna tjänstemän och betjänte har i inskränkande riktning förtydligats.

19 I, kap. 3 § 5 motsvarar F. K. L. § 28 mom. 2, andra och tredje styckena. I, kap. 3 § 6 motsvarar F. K. L. § 29 mom. 1, medan sistnämnda paragrafs innehåll i övrigt liksom de följande §§ 30—33 överflyttats till vallagen. Särskilt på grund därav, att med indelningen i valkretsar sammanhänger bestämmandet av antalet fullmäktige i varje valkrets, och med hänsyn till motsvarande föreskrifter i landstingslagen har det ansetts praktiskt och principiellt riktigt att icke till vallagen överföra stadganden om valkretsindelning. För närvarande gäller, att »indelningen i valkretsar jämte antalet fullmäktige för varje valkrets bestämmes, efter därom av kommunalnämnden uppgjort förslag, av kommunalstämma» samt (F. K. L. § 74) att Konungens befallningshavandes godkännande erfordras för att giva gällande kraft åt beslut, vilka »röra kommunens indelning i valkretsar för val av kommunalfullmäktige», skolande sådant beslut antingen oförändrat fastställas eller ogillas. I följd av underställningstvånget får det anses förebyggt, att en olaglig eller olämplig valkretsindelning kommer till stånd. Men, då beslut skall oförändrat fastställas eller ogillas, kan tillkomsten av en ny valkretsindelning och därav beroende valdistriktsindelning till följd av en helt obetydlig felaktighet i beslutet fördröjas så mycket, att den icke kommer i tillämpning vid näst infallande val, utan först fyra år senare. Vid sådant förhållande har jag ansett mig böra föreslå beslutanderättens överlämnande åt länsstyrelsen, som säkerligen icke utan tvingande skäl kommer att avvika från de kommunala myndigheternas framställning. Ett förkortande av den tid, som skall återstå till valårets ingång, kan ej föreslås, enär tillräckligt rådrum måste finnas för ändrande av valdistriktsindelningen. Då fråga allenast är om kommun med mera än 10,000 invånare, synes det Överflödigt att tala om kommunalstämmas beslutanderätt. I, kap. 3 § 7 innehåller en hänvisning till de bestämmelser i vallagen, som skola ersätta K. F. L. § 29 mom. 2—7 och §§ 30—33. I, kap. 3 § 8 motsvarar K. F. L. § 36 mom. 1, första stycket, med enahanda tillägg som i I, kap. 2 § 5, första stycket. Genom utbyte av ordet »årligen» mot uttrycket »för varje år» avses att tydliggöra, att valet bör ske före årets början, vilket emellertid möter hinder, då fullmäktiges sammansättning skall ändras vid årsskiftet. För sådana fall föreslås en tillläggsbestämmelse, som ansluter sig till en åtminstone i flera städer förekommande praxis. Andra stycket av först nämnda moment ersattes genom hänvisningen i I, kap. 3 § 13, första stycket. I, kap. 3 § 9, som delvis ersätter F. K. L. § 36 mom. 4, sista stycket, innehåller särskilda bestämmelser om ordinarie och andra sammanträden av kommunalfullmäktige, vilka bestämmelser ansluta sig till föreskrifterna i F. K. S. §§ 33, 34.

20 I, kap. 3 § 10 motsvarar F. K. L. § 36 morn. 1, tredje—sjätte styclkena, och har i tydlighetens intresse icke i den grad, som varit möjligt, inskräinkts till hänvisningar till bestämmelserna om kommnnalstänima. I överensstämmelse med därom framställt yrkande har uttrycket »minst åtta dagar» utlbytts mot det fullt otvetydiga »en vecka». I, kap. 3 § § 1 1 , 12 upptaga bestämmelser svarande mot F. K. L. £§ 36 mom. 2, 3 samt den i mom. 4 ingående regeln om lika rösträtt. Den återstående delen av sistnämnda moment ersattes genom I, kap. 3 §§ 13. Sist i detta kapitel har såsom § 14 återgivits F . K. L. § 34, varvidl uttrycket »kommunen må besluta» bibehållits i syfte att utmärka, att såcdant beslut kan fattas av kommunalstämma, då kommunalfullmäktige ej äinnu trätt i verksamhet. Reseersättningar åt fullmäktige torde av samma i skäl som motsvarande ersättningar åt de i kap. 2 § 15 mom. 2 nämnda f ö r t r o endemännen böra vara underkastade den i nämnda paragraf mom. 5 sstadgade inskränkning. F. K. L. §§ 27, 35 motsvaras, såsom förut sagts, av I, kap. 1 §§ 83, 9. I, kap. 4 §§ 1, 2 motsvara F. K. L. §§ 37—39, 55; i I, § 2 mom. 1 har i främsta rummet upptagits en allmän föreskrift om kommunalnämndens 1 förvaltningsuppgift. Handhavandet av kommunala stadgar angående hälsovrård och brandväsende kan icke numera sägas vara utan vidare uppdragett åt kommunalnämnden. Emellertid har jag ansett lämpligt att i lagtexten infoga en erinran om kommunalnämndens verksamhet enligt särskilda förfaiattningar. Denna erinran är enligt sin ordalydelse icke avsedd att vara ffullständig och behöver alltså ej kompletteras i anledning av nytillkomna arnde uppgifter. I, kap. 4 § 3 innehåller, med anslutning till F . K. L. § 56, andra styckket, en allmän föreskrift om kommunalnämndsledamöternas ansvarighet och £ger åt denna föreskrift motsvarande tillämpning i fråga om speciella förvaltningsorgan. Om revision och ansvarsfrihet, som avhandlas även i F. K. L. § 72, stadgas i kap. 5 av förslaget. I, kap. 4 § 4 motsvarar F. K. L. § 40 mom. 1. Mom. 2 av samma paaragraf har ersatts genom en allmän bestämmelse i kap. 2 § 13, vartill kaap. 3 § 13 hänvisar. Beträffande valbarhet till kommunalnämnd samt avsägelse och obehöririghet hänvisas i I, kap. 4 § 5, som motsvarar F. K. L. § 41 och § 42, förs-sta stycket, till bestämmelserna om kommunalfullmäktige, med bibehållande ; av bestämmelsen i F. K. L. § 41, andra stycket, som dock kommer att äåga blott ringa praktisk betydelse.

21 I,, kap. 4 § 6 motsvarar F. K. L. § 42, andra och tredje styckena. I,, kap. 4 §§ 7—9 F. K. L. motsvara §§ 43—45, med tillägg till sistnämnda paraigraf av föreskrift om rätt för länsstyrelsen att förordna om sammanträde. I,, kap. 4 § 10 motsvarar F. K. L. § 46, med jämkningar i förtydligande syftce. Med hänsyn till bestämmelserna i § 6 erfordras här föreskrift om supjpleants inkallande vid uppkommen ledighet endast beträffande tiden till före3skrivet fyllnadsval efter ledamot, som icke utsetts vid proportionellt val. I,, kap. 4 §§ 11—15 motsvara F. K. L. §§ 47—51. I § 15 har tillagts en (erinran om möjligheten för kommun att anställa tjänstemän, som biträda vid utförandet av de i paragrafen omförmälda göromål. I,, kap. 4 §§ 16, 17 motsvara F. K. L. §§ 52, 53, med tillägg av en bestänmmelse om tillkännagivande angående verkställd justering. En sådan besttämmelse förutsattes för det längre fram (kap. 7 § 6, andra stycket) föres l a g n a stadgandet om besvär över kommunalnämndens beslut. I I , kap. 4 § 18 motsvarar K. F. S. § 54 och första stycket i K. F. L. § 56, varss andra stycke omförmälts vid kap. 4 § 3. Löå i förevarande kapitel bland kommunalnämndens uppgifter framhållits upppgiften att uppbära kommunens inkomster och i övrigt handhava dess drätitsel, har det ansetts lämpligt att i en slutparagraf (I, kap. 4 § 19) hänvisaa till nästfoljande två kapitel, som särskilt handla, kap. 5 om kommuns drätitsel och i sammanhang därmed om revision och ansvarighet, kap. 6 om bl. ; a. uppbörd av kommunalskatt. I I femte avdelningen av F. K. L. finner man för närvarande bestämmelser om L skattskyldighet och uppbörd sammanförda med stadganden om utgiftso c h i inkomstförslag samt om räkenskaper, revision och ansvarighet. Det har synhts angeläget att hålla dessa båda grupper av ämnen åtskillda och behanndla de till den senare hörande i ett särskilt kapitel, för vilket uttrycket »omn kommunens drätsel» torde kunna tjäna som en kortfattad rubrik. I I , kap. 5 § 1 motsvarar F. K. L. § 62. Till en riktig uppställning har ansisetts höra, att i utgiftsförslaget upptages det löpande årets beräknade brisist, vilken icke ingår i verkliga skulder. Med anledning av en mångenstaddes förekommande praxis, enligt vilken en för ett år uppkommen behållninjng tages i anspråk först för andra följande året, föreslås en bestämmelse om i rätt att på visst sätt beräkna löpande årets brist eller behållning. De i F. I K. L. § 62, andra stycket d), förekommande orden »av kommunalnämnden» torcrde böra uteslutas, enär det lika litet som i stad bör vara omöjligt att meteddela särskilda föreskrifter om disponerande av anslaget eller delar därav.

22 I, kap. 5 § 2 motsvarar F. K. L. § 63, första och andra styckena. Tredje stycket återfinnes i kap. 6 § 4; slutbestämmelsen i andra stycket och § 64 motsvaras av kap. 6 § 5. I, kap. 5 § 3 innehåller i mom. 1 föreskrift om val av revisorer och revisorssuppleanter (jfr F. K. L. § 72). Att valet skall ske a ordinarie kommunalstämma eller kommunalfullmäktigsammanträde i december, sägs i kap. 2 § 7, vartill kap. 3 § 9 hänvisar. När valet skall vara proportionellt, stadgas i kap. 2 § 13, vartill kap. 3 § 13 hänvisar. Av samma lagrum följer, att ordningen mellan revisorssuppleanterna, d. v. s. valet till första, andra suppleant o. s. v., skall vid lika röstetal bestämmas genom lottninig. För närvarande torde revisorer i allmänhet utses i efterhand, d. v. s. för granskning av det löpande årets räkenskaper, även om lagtexten ej lägger hinder i vägen för ett annat förfaringssätt. Vid behandling av väckt förslag om revisorers tillsättande före ingången av det år, revisionen skall avse, uttalade, såsom ovan anförts, 1923 års konstitutionsutskott, att ett åläggande för kommunerna att på förhand välja revisorer icke kunde tillstyrkas, varemot kommunens rätt att så förfara borde i händelse av behov förtydligas. För min del har jag emellertid trott mig finna, att kommunernas valfrihet i sådant avseende lätteligen kan medföra misstag och svårigheter, samt att en föreskrift om revisorernas utseende på förhand är av beskaffenhet att i önskvärd riktning påverka uppfattningen av revisorernas uppgift och bör föranleda revisorerna att med uppmärksamhet följa förvaltningen under revisionsåret. Möjligheten för kommunalnämnden a t t rådfÖra sig med revisorerna saknar ej heller betydelse. Såsom mom. 2 har upptagits den förut omförmälda bestämmelsen, att redovisningsskyldige äro uteslutna från deltagande i vissa ärenden. I, kap. 5 §§ 4, 5 innehålla bestämmelser, som äga sin motsvarighet i F. K. L. §§ 71, 72. I, kap. 5 § 6 motsvarar dels slutet av F. K. L. § 72, dels sista punkten av F. K. L. § 56, vilken modifierats i anslutning till 86 § i aktiebolagslagen. I, Kap. 6 § 1, vilken, på samma sätt som ovan vid kap. 1 § 6 är sagt, uppställts med alternativa bestämmelser svarande mot dels den nuvarande, dels den väntade skattelagstiftningen, ersätter F. K. L. §§ 57—59. I första stycket hava,, för större tydlighets skull och i viss anslutning till första särskilda utskottets förslag år 1927, bland »andra inkomster» särskilt nämnts sådana, som härflyta från andra utskylder. Då i fråga om fastighetsinnehavare skattepåföringeni är beroende av fastighetens taxeringsvärde, torde det vara klart, att skafeten enligt andra stycket ej skall påföras för annan fastighet, än sådan, för vilken taxeringsvärde finnes. Den restriktiva tolkning av »brukares» k<ommunala skatteskyldighet, som fastslagits av regeringsrätten (årsboken 1!916

referat 44), äger vid tillämpning av andra stycket fortfarande stöd i lagtexten, då den väl för tolkningen avgörande lydelsen av K. F. L. § 57, tredje stycket bibehållits. Bolag (och andra samfälligheter) nämnas uttryckligen i bestämmelsen om kommuns beskattningsrätt (I, kap. 1 § 4). I, kap. 6 §§ 2, 3 svara emot F. K. L. §§ 60, 61. Dessa bestämmelser kunna möjligen i framtiden få större praktisk betydelse än nu och torde böra bibehållas, såsom skett i propositionen och utskotts utlåtandet år 1927. I, kap. 6 § 4 motsvarar, såsom förut nämnts, F. K. L. § 63, sista stycket, och kap. 6 § 5 motsvarar sista delen av F. K. L. § 63, andra stycket, samt F. K. L. § 64. Det har synts överflödigt och olämpligt att i lag fastställa formulär för debiterings- och uppbördslängd, varför sådant fastställande föreslås överlämnat åt Konungen. Föreskriften, att när kommun innefattar flera valdistrikt, längden skall uppläggas i särskilda delar, en för varje valdistrikt, torde äga betydelse allenast för upprättande av röstlängd, men har dock här bibehållits. I , kap. 6 § 6 motsvarar K. F. L. § 65. Kungörelsen synes böra införas i samma tidningar, där tillkännagivande om kommunalstämma skall ske. Anledning att från granskning och rättighet att göra anmärkningar utesluta kommunmedlemmar, som icke äro skattskyldiga, torde efter den allm ä n n a rösträttens införande saknas, då anmärkning ej behöver avse den ammärkandes egen debitering. Sista punkten är fortfarande, liksom med gälllande lydelse av F. K. L. § 17 mom. 1, strängt taget överflödig, men hair dock ansetts kunna bibehållas. I, kap. 6 § 7 överensstämmer med F. K. L. § 66, med tillägg, att formulär för debetsedel fastställes av Konungen. I, kap. 6 § 8 motsvarar F. K. L. § 67. Sättet för kungörande har närmaire bestämts, och hänsyn har tagits till möjligheten, att kommunen anstäillt tjänstemän, vilka äro verksamma vid uppbörden. Vidare har erinrats omi kommunalnämndens ansvar för uppbörden. F. K. L. § 68 har såsom överflödig uteslutits. I, kap. 6 § 9 motsvarar F. K. L. § 69. Såsom förut nämnts, har rätt ätit göra anmärkning tillerkänts även icke skattskyldiga kommunmedlemmar. Attt besvär skola anföras i den beträffande kommunalstämmobeslut i allmiänhet stadgade ordning, är självklart. En hänvisning till bestämmelsen oim ränta å åter buret skattebelopp har tillagts. I, kap. 6 § 10 motsvarar F. K. L. § 76, sista stycket. I, kap. 6 § 11 saknar motsvarighet i F. K. L., men torde i huvudsak öwerensstämma med nuvarande praxis. Att den skattskyldige bör äga tillfä ille att få efterdebitering i vanlig ordning prövad, synes naturligt. Även

här erfordras en hänvisning till stadgandet om ränta å den skattesunima, som skall återbäras. Detta, som återfinnes i förordningen den 2 maj 1919 angående rätt till ränta vid restitution av utskylder m. m., täcker efter ordalydelsen icke det fall, att taxering nedsättes eller undanröjes oberoende av anförda besvär. 1 praxis torde dock tvekan näppeligen kunna förekomma därom, att även i detta fall ränta skall utgå. Och skulle anförda förordning böra tolkas restriktivt, saknar jag anledning a t t föreslå ändring, enär hänvisningen i § 11 är förenlig också med den restriktiva tolkningen. I, kap. 6 § 12 motsvarar F. K. L. § 70. Påföljden för uraktlåtenhet att gälda utskylderna har skärpts till överensstämmelse med gällande uppbördsreglemente. Nuvarande föreskrift uppmuntrar, enligt erfarenhetens vittnesbörd, alltför mycket därtill, att skatteskyldig låter avhämta utskylderna och ej bekymrar sig om att direkt eller genom anlitande av s. k. intressekontor eller dylikt inbetala desamma. Det h a r ansetts lämpligt att här liksom i F. K. S. undvika uttrycket uppbördsprovision och lämna öppet, huru de uttagna procenten skola disponeras. Det har uttryckligen sagts, att bestämmelserna avse varje särskild uppbördsstämma. För vinnande av överensstämmelse med bestämmelserna om kronoutskylder har termen »avskrivning» utbytts mot »avkortning». »Avskrivningslängdens» (avkortningslängdens) avlämnande till utmätningsmannen torde sakna praktisk betydelse. Formulär till restlängd synes, särskilt på grund av dess betydelse för uppgifterna till vallängden, böra fastställas av Konungen; så har i viss mån redan skett genom restindrivningsförordningen år 1917. I, kap. 7 § 1 motsvarar F. K. L. § 73. FÖT punkten b) har jag sökt finna en lydelse, som lämpar sig både för den nuvarande och för den väntade skattelagstiftningen. Såsom ovan anförts, hava i en från finansdepartementet överlämnad promemoria framhållits vissa önskemål beträffande underställningsplikten. I denna promemoria erinras om svåra olägenheter, som vållats därav, a t t kommunerna begagnat den fria upplåningsrätten eller tillgängliga medel till bestridande preliminärt av utgifter, vilka sedermera i samband med beslut om amorteringslån komma under Kungl. Maj:ts prövning, vadan mttryckliga bestämmelser därom, att beslut, som föranleda upplåning, skola underställas Kungl. Maj:ts prövning, vore önskvärda. Om en viss av Kungl. Maj:ts prövning oberoende upplåningsrätt skall i huvudsaklig överensstämmelse med vad nu gäller bibehållas, torde emellertid den sålunda ifrågasatta vägen icke vara framkomlig, eftersom gränsen för den fria upplåningen växlar från år till år. Av samma skäl är det även svårt att föreskriva, a t t beslut om en utgift, vartill medel skola anskaffas genom upplåning, skall angiva, huruvida upplåningen skall ske med eller u t a n inhämtande av Kungl. Maj:ts tillstånd. Dessutom föreligger, såsom i promemorian antydes, d e n

möjligheten, att ett fullbordat faktum skapas och Kungl. Maj:ts prövning av ett beslut om upplåning prejudicieras genom ett företags påbörjande med medel, som anskaffas på ett annat sätt. Något medel att fullständigt förebygga de överklagade missförhållandena är jag icke i tillfälle att anvisa. J a g har emellertid funnit mig böra i anslutning till föreskriften om kvalificerad majoritet såsom förutsättning för beviljande av anslag, vartill medel skola anskaffas genom upplåning, i nästfoljande paragraf (I, kap. 7 § 2) föreslå ett tillägg av innehåll, att sådana beslut även skola underställas länsstyrelsen, vilken, där det efter inhämtade upplysningar om kommunens ekonomiska ställning finnes uppenbart, att upplåningen ej kan ske utan Kungl. Maj:ts tillstånd, äger förbjuda beslutets verkställande, innan sådant tillstånd erhållits. I, kap. 7 § 2 mom. 1 motsvarar F. K. L. § 74. Punkten om valkretsindelning har utgått i följd av vad i kap. 3 § 6 föreslagits. En ny punkt om beslut ang. inrättande av tjänstebefattning har infogats. Vid prövningen av beslut om arvoden eller om tjänstebefattnings inrättande är ay vikt att känna icke blott utgifter och inkomster, utan även tillgångar och skulder, beskattningsobjektens summa och utdebiteringen inom kommunen. En allmännare beteckning av den föreskrivna tablåns innehåll har därför föreslagits. Beträffande det nya mom. 2 hänvisas till vad vid nästföregående paragraif anförts. 1, kap. 7 §§ 3—5 ersätta K. F. L. §§ 75—77. I § 3 har infogats ett förbehåll för särskilda bestämmelser om överklagande; sådana finnas exempelvis beträffande val till taxeringsnämnd och valnämnd. Åt motsvarande förbehåll i § 5 har givits en allmännare lydelse än för närvarande, så att otvetydigt innefattas sådana fall, då länsstyrelsens utslag icke får överklagas. Sisita stycket av § 76 har flyttats till nästföregående kapitel (§ 10). lEn genomgående omarbetning av föreskrifterna om besvär kunde visserligen synas önskvärd, men skulle i avseende å besvärsproceduren, för att bestämmelserna skulle bliva lika fullständiga som rättegångsbalkens, leda till rättt stor vidlyftighet och torde med hänsyn till långvarig praxis icke vara nö<dvändiga. Då med anledning härav paragraferna lämnats väsentligen oförämdrade, har det i och för sig ganska behj ärtans värda yrkandet på föreskirift om kostnadsersättning icke nu föranlett någon åtgärd. ;i, kap. 7 § 6 motsvarar K. F. L. § 78. !Med hänsyn till omfattningen av kommunalnämndens befogenhet synes dett önskvärt, att, efter förebild av § 42 i kyrkostämmoförordningen, en alllmän bestämmelse om besvär över kommunalnämnds beslut meddelas. Då i Ikap. 4 § 16 intagits föreskrift om tillkännagivande angående kommunalnäimndsbesluts justering, k a n denna bestämmelse inskränkas till en hänvisnhng till nästföregående paragrafer.

26 Andra avdelningen (II). I allmänhet kan hänvisas till vad vid motsvarande paragrafer i I anförts. I I , kap. 1 § 1, som överensstämmer med I, kap. 1 § 1, innehåller' bestämmelser hämtade från F. K. S. §§ 1, 2. I I , kap. 1 § 2 överensstämmer med I, kap. 1 § 2 och motsvarar en del av F. K. S. § 1. I I , kap. 1 § 3 överensstämmer med I, kap. 1 § 3 »och motsvarar F. Kl. S. § 5, första stycket; andra stycket har ansetts kunna såsom överflödigt mteslutas. Tredje stycket motsvaras av I I , kap. 1 § 4, som överensstämimer med I, kap. 1 § 4. I I , kap. 1 § 5 motsvarar I, kap. 1 § 5. I I , kap. 1 § 6 överensstämmer med I, kap. 1 § 6 och motsvarar F. K. S. {% 3. F. K. S. § 4 har såsom överflödig uteslutits. I I , kap. 1 § 7 motsvarar I, kap. 1 § 7 och F. K. S. § 6. II, kap. 1 § 8 motsvarar I, kap. 1 § 8 och F. K. IS. § 7. I I , kap. 1 § 9 motsvarar I, kap. 1 § 9 och F. K. S. § 8, andra 1 till fjärde styckena; första stycket äger motsvarighet i ka/p. 3 § 1. I I , kap. 2 § 1 motsvarar I, kap. 3 § 1 och K. F. S. § 21. I I , kap. 2 §§ 2, 3 motsvara I, kap. 3 §§ 2, 3 samt I, kap. 2 § 1, till vilkcen i I, kap. 3 § 2 hänvisas, ävensom F. K. S. §§ 9—11, 13 och 23 mom.. 1 (delvis). I I , kap. 2 § 4 motsvarar I, kap. 3 § 4 med däri anförda kap. 2 § 5, äveensom F. K. S. § 23 mom. 1 (delvis), §§ 29, 30. Faktisk bosättning utoom staden har, i enlighet med vad för kommunalfullmäktige torde gälla, uppptagits såsom uteslutande valbarhet. Med tanke på städer under landsräätt har domhavande i orten iipptagits bland de på grund av ämbete obehörigga. I I , kap. 2 § 5 överensstämmer med I, kap. 3 § 5 o>ch F. K. S § 31. I I , kap. 2 § 6 motsvarar I, kap. 3 § 6 och F. K. S. § 22. Då staddsfullmäktige kunna, så snart stadens folkmängd överstiger 40,000, vara 660, har det synts lämpligt att från 25 till 30 utsträcka det högsta antal stadls-

fullmäktige, som få väljas i en valkrets; antalet 30 kan förekomma även i stad, som icke skall fördelas i valkretsar, och inom landskommun får i en valkrets väljas hälften av högsta möjliga antalet fullmäktige. I F. K. S. föreskrives visserligen ej, såsom i F. K. L., underställning av beslut om valkretsindelning. Men då genom överklagande av sådant beslut i allt fall kan föranledas betänkligt dröjsmål, hava tillräckliga skäl ansetts föreligga att även beträffande valkretsindelningen i stad föreslå beslutanderättens överlämnande åt länsstyrelsen, vilket ej kan antagas förorsaka några praktiska olägenheter. Erinras må, att valkretsindelningen för elektorsval redan nu fastställes av Konungens befallningshavande. P å grund av den åtskilnad, som i den föreslagna vallagen I I , kap. 4 § 4, liksom i nu gällande föreskrift, göres mellan land och stad, skulle tidsbestämmelsen i sista punkten kunnat i viss mån modifieras, men likformighet mellan första och andra avdelningarna har dock ansetts övervägande önskvärd. I I , kap. 2 § 7 överensstämmer med I, kap. 3 § 7 och hänvisar till de bestämmelser i vallagen, som skola ersätta F. K. L. §§ 23 mom. 2, 24—28. I I , kap. 2 § 8 överensstämmer med I, kap. 3 § 8 och motsvarar F. K. S. § 32, första och andra styckena; tredje stycket återfinnes i I I , kap. 2 § 19. I I , kap. 2 § 9 motsvarar I, kap. 3 § 9 med det lagrum, vartill där hänvisas, ävensom F. K. S. §§ 33 (delvis) och 34. Återstående delen av § 33 ersattes av kap. 5 § 3 mom. 2. Tillagts har en bestämmelse om sammantriädesställe; allmän rådstuga kan tydligen besluta därom endast innan stadsfullmäktige t r ä t t i verksamhet. I I , kap. 2 § 10 motsvarar I, kap. 3 § 10, med däri anförda del av I, kap. 2 § 9, och K. F. S. § 35. Liksom enligt sistnämnda paragraf är den personliga kallelsen det principala, men i övrigt närmar sig förslaget till vad beträffande kallelse till kommunalfullmäktiges sammanträde föreskrives. Siålunda föreslås, a t t kallelsen skall innehålla bestämd uppgift bl. a. om ö^verläggningsämnen för sammanträdet. En sådan föreskrift bör åtminstone icke vara svårare a t t efterleva i fråga om stadsfullmäktige, vilkas vanliga siammanträden säkerligen i allmänhet återkomma oftare än kommunalfullnnäktiges. II, kap. 2 § 11 överensstämmer med I, kap. 3 § 11 och motsvarar F. K. S. §? 40, med tillägg av den i § 41 intagna bestämmelsen om lika rösträtt. I I , kap. 2 § 12 motsvarar I, kap. 3 § 12 och F. K. S. § 38. II, kap. 2 § 13 återgiver F. K. S. § 37.

28 I I , kap. 2 § 14 motsvarar I, kap. 2 § 10, jämförd med kap. 3 § 13, ävensom F. K. S. § 36 (delvis); återstående delen av sistnämnda paragraf äger motsvarighet dels i § 16, andra stycket, dels i § 17 mom. 1, tredje stycket. Bestämmelsen om nödvändigheten av föregående utredning har erhållit en allmännare lydelse, omfattande också förslag, som väckts annorledes än genom motion. Tillika har, med anslutning till F. K. L., föreslagits dels undantag för vissa ärenden, dels, i syfte att trygga sammanhang i förvaltningen, att, när ärende beretts annorledes än genom drätselkammare eller sådant allmänt beredningsutskott, som i vissa städer tillsättes, kammaren eller utskottet skall beredas tillfälle att yttra sig. I I , kap. 2 § 15 överensstämmer med I, kap. 2 § 11, jämförd med kap. 3 § 13, och motsvarar F. K. S. § 18 mom. 1 och 2, till vilket senare mom. hänvisas i F. K. S. § 41, sista stycket. I I , kap. 2 § 16 motsvarar I, kap. 2 § 12, jämförd med kap. 3 § 13, och F. K. S. § 36 (delvis). Även för ordföranden i stadsfullmäktige föreslås, huvudsakligen till skyddande av de frånvarandes rätt, skyldighet att tillse, att ej nya frågor till avgörande företagas. Härvid kan åberopas vad vid kap. 2 § 10 anförts. II, kap. 2 § 17 motsvarar I, kap. 2 § 13, jämförd med kap. 3 § 13, ävensom F. K. S. § 41 (delvis) samt däri anförda § 18 mom. 4, 5, 7. Tilllägget, i mom. 2, sista stycket, om kyrkofullmäktige föranledes av de särskilda bestämmelserna om Göteborg. I I , kap. 2 §§ 18, 19 motsvara I, kap. 2 §§ 14, 15, jämförda med kap. 3 § 13, ävensom F. K. S. §§ 17, 18 mom. 6, vartill hänvisas i F. K. S. § 4 1 , samt 32, sista stycket. I I , kap. 2 § 20 motsvarar I, kap. 2 § 16, vartill kap. 3 § 13 hänvisar. Då fråga allenast är om inrättande av tjänstebefattning för bestyr, som eljest åligga valda förtroendemän, har det ej synts böra möta betänkligheter, utan fastmera, till förebyggande av olämplig byråkratisering, v a r a önskvärt, att för stad meddelas samma inskränkande bestämmelser som för landskommun. I I , kap. 2 §§ 21, 22 motsvara I, kap. 2 §§ 17, 18, jämförda med kap. 3 § 13 ävensom F. K. S. §§ 42, 44. I I , kap. 2 § 23 motsvarar I, kap. 2 § 19 och F. K. S. § 43. Att magistraten eller stadsstyrelsen skall, i den mån det ej sker genom stadsfullmäktiges egen försorg, tillställa vederbörande erforderliga protokollsutdragf, torde, med hänsyn till stadgandet i kap. 4 § 2, icke behöva särskilt föreskrivas. I I , kap. 2 § 24 överensstämmer med I, kap. 2 § 20, jämförd med kap. 8 § 13, samt motsvarar K. F. S. §§ 39, 45.

29 II, kap. 3 § 1, med däri anförda kap. 5 § 3 mom. 2, motsvarar I, kap. 2 § 1 samt F. K. S. §§ 9—11 och § 14 mom. 2, andra stycket. II, kap. 3 § 2 motsvarar I, kap. 2 § 2 samt F. K. S. § 13. II, kap. 3 § 3. Särskilt i anledning därav, att stads område kan innefatta i mantal satt jord, hava bestämmelser svarande mot I, kap. 2 § 3 ansetts böra upptagas. Det nuvarande förbehållet i F. K. S. § 9 erhåller sålunda fortfarande åtminstone någon giltighet, och det torde saknas anledning att formellt inskränka dess omfattning. I I , kap. 3 § 4 överensstämmer med I, kap. 2 § 4 och motsvarar F. K. S. § 12. Sista stycket av sistnämnda paragraf bortfaller, enär stadsfullmäktigval icke skall hållas å allmän rådstuga. F. K. S. § 14 mom. 1 har, huvudsakligen för paragraf följdens skull, uppdelats på I I , kap. 3 §§ 5 och 6, svarande mot I, kap. 2 §§ 5 och 6. I I , kap. 3 § 7 motsvarar I, kap. 2 § 7 och F. K. S. § 14 mom. 2, med uteslutande av första punkten, som förutsätter stadsfullmäktigvals hållande å allmän rådstuga, och av andra stycket, som flyttats till I I , kap. 5 § 3 miom. 2. II, kap. 3 § 8 motsvarar I, kap. 2 § 8 och F. K. S. § 14 mom. 3, som kompletterats i anslutning till föreskrifterna om kommunalstämma. I stad m<ed stadsfullmäktige förekomma, såsom för närvarande, endast extra ordinairie allmänna rådstugor. I I , kap. 3 § 9 motsvarar I, kap. 2 § 9 och F. K. S. § 15. Då individuell kaillelse ej förekommer, har uttrycket »kungörelse» använts. Att det princi}pala offentliggörandet skall ske genom anslag, synes numera vara olämpligt, helst i fråga om kungörelser, som så sällan förekomma. Över huvud hair stadgandet avfattats i anslutning till bestämmelsen om kommunalstämmas kiungörande. II, kap. 3 § 10 motsvarar I, kap. 2 §§ 17, 19 samt F . K. S. § 20, äwensom I I , kap. 2 §§ 21, 23. I I , kap. 3 § 11 innehåller en hänvisning till de bestämmelser om stadsfullmäktige, som kunna äga tillämpning i fråga om allmän rådstuga. I I I , kap. 4 hava, för vinnande av motsvarighet mot första avdelningen, saammanförts bestämmelserna om stadskommunens allmänna verkställande oirgan.

30 I I , kap. 4 § 1 motsvarar F. K. S. §§ 46, 53, 54. I I , kap. 4 §§ 2—7 motsvara F. K. S. §§ 47—52. I I , kap. 4 § 8 återgiver den i F. K. S. § 55 intagna bestämmelsen, att i varje stad skall finnas en drätselkammare, och nuotsvarar i viss mån I, kap. 4 § 1. I I , kap. 4 § 9 motsvarar återstående delen av F . K. S. § 55 och I, kap. 4 § 2 (delvis). Den i sista stycket av förstnämnda p>aragraf upptagna övergångsbestämmelsen torde numera vara överflödig. D å för drätselkammaren skall finnas ett reglemente, erfordras icke i lagen så utförliga bestämmelser som angående kommunalnämnd. II, kap. 4 § 10 överensstämmer med I, kap. 4 § 35. I I , kap. 4 § 11 överensstämmer med F. K. S. § ; 56, första och tredje styckena; på grund av den jämkade ordalydelsen i kap. 4 § 1 behöver ej kommunalborgmästaren här särskilt nämnas. Andra ;stycket ingår i kap. 2 § 1 7 mom. 1, vartill i kap. 3 § 11 hänvisas. I I , kap. 4 § 12 överensstämmer med I, kap. 4 § 1'9. I I , kap. 5 § 1 motsvarar I, kap. 4 § 1 och F. K. S. § 60. I anledning av det vanliga oeh naturliga förhållandet, att utgifts- och inkomstförslagen i själva verket upprättas av drätselkammaren, har j a g , som ej tilltrott mig att förorda magistratens eller stadsstyrelsens formella ersättande med drätselkammaren, något som också möjligen kunde i niindre städer medföra praktiska olägenheter, föreslagit, att magistraten eller stadsstyrelsen skall handla »efter drätselkammarens hörande» och icke blott »med ledning av de från drätselkammaren infordrade upplysningar». I I , kap. 5 § 2 motsvarar I, kap. 5 § 2 och F. K. !S. § 61, med ett från § 63 hämtat tillägg. I I , kap. 5 § 3 överensstämmer med I, kap. 5 § 3, och ansluter sig delvis till F. K. S. §§ 14, 33. I I , kap. 5 §§ 4, 5 motsvara I, kap. 5 §§ 4, 5 och. F. K. S. §§ 71, 772. I I , kap. 5 § 6 överensstämmer med I, kap. 5 § 6 o«ch motsvarar F. K. S. § 73. I I , kap. 6 § 1 motsvarar I, kap. 6 § 1 samt ersätter K. F. S. §§ 57 o<ch 58 mom. 1, första och andra styckena.

31 II, kap. 6 § 2 motsvarar I, kap. 6 § 2 samt F. K. S. § 58 mom. 1, sista stycket, § 58 mom. 2 och § 59. II, kap. 6 § 3, som motsvarar I, kap. 6 § 3, äger tillämpning jämväl med avseende å det slutliga avgörande, som i § 2 mom. 3 åsyftas. II, kap. 6 § 4 överensstämmer med I, kap. 6 § 4 och F. K. S. § 62. I I , kap. 6 § 5 motsvarar I, kap. 6 § 5 samt F. K. S. §§ 63, 64. Ehuru magistraten eller stadsstyrelsen upprättar vallängderna för särskilda valdistrikt i staden, torde, enär uppgifterna om de för utskylder häftande skola lämnas distriktsvis, finnas ett visst praktiskt skäl att även här föreskriva uppbördslängdens uppläggande i särskilda delar, en för varje valdistrikt. Men, särskilt enär uppbördsdistrikt och valdistrikt ej alltid sammanfalla, synes det vara lämpligt att låta detta intresses tillgodoseende bero på de närmare föreskrifter, som magistraten eller stadsstyrelsen äger meddela. I I , kap. 6 § 6 motsvarar I, kap. 6 § 6 samt F. K. S. § 66 och § 67, första stycket (delvis). I I , kap. 6 § 7 motsvarar övriga delar av F. K. S. § 67 och § 69 (delvis), ävensom I, kap. 6 § 7. I I , kap. 6 § 8 motsvarar I, kap. 6 § 8 och slutbestämmelsen i F. K. S. § '69. II, kap. 6 § 9 motsvarar I, kap. 6 § 9 och F. K. S. § 68. Hänvisningen tilll F. K. S. § 76 har, i sammanhang med den föreslagna ändringen i sistnämnda paragraf (II, kap. 7 § 3), utbytts mot hänvisning till de allmänna reglerna om sökande av ändring i magistrats eller stadsstyrelses beslut. II, kap. 6 § 10 motsvarar I, kap. 6 § 10 och F. K. S. § 77, sista stycket. II, kap. 6 § 11 överensstämmer med I, kap. 6 § 11. II, kap. 6 § 12 motsvarar I, kap. 6 § 12 och K. F. S. § 70. II, kap. 7 §§ 1 - 5 motsvarar I, kap. 7 §§ 1—5 och F. K. S. §§ 74—78. Med anledning av 1924 års lagstiftning om samhällets barnavård synas shutorden i F. K. S. § 74, första stycket, böra strykas. F. K. S. § 75, första stsycket a), torde vara överflödig bredvid I I , kap. 1 § 5. Att ändring föreslås i bestämmelserna dels om besvärstidens längd, dels orm utgångspunkten för besvärstidens beräkning motiveras genom önskvärdheeten av överensstämmelse mellan föreskrifterna för landsbygd och för stcad. Härtill kommer, vad angår den för stad gällande föreskriften om utgåångspunkten för besvärstidens beräkning, att enligt denna föreskrift, i den

mån den medför annat resultat än vad för landsbygden gäller, besvärstiden kommer att, som det synes utan giltiga skäl, bliva för vissa klagande en annan än den allmänna. Under I I , kap. 7 § 6, som motsvarar I, kap. 7 § 6, föreslås dels i firåga om besvär över drätselkammarens beslut hänvisning till särskilda författningar och till drätselkammarens reglemente, dels en erinran om magistratens eller stadsstyrelsens överinseende över drätselkammaren.

Tredje avdelningen (III). Det har ansetts lämpligt att i en särskild, tredje, avdelning, till villken i I, kap. 1 § 1 hänvisas, upptaga bestämmelserna om köpingar och municipalsamhällen, vilka visserligen äro belägna på landet, men dock iicke utgöra landskommuner i vanlig mening, utan antingen, nämligen i regel köpingarna, kommuner av särskild beskaffenhet, eller, nämligen municipals;amhällena, ett slags ofullständiga kommuner med begränsade kommunala uippgifter. Köping, som icke utgör särskild kommun, är väsentligen likstiälld med municipalsamhälle, ehuru begränsningen av dess kommunala uppgiifter är åtminstone formellt en annan. I I I , § 1 motsvarar F. K. L. § 79. Där har infogats en erinran om de för köping, som utgör särskild kommun, meddelade föreskrifter, vilka iicke gälla för vanliga landskommuner. Det har ansetts överflödigt att här beträffande andra köpingar utsäga något mera än en hänvisning till bestÉämmelserna om municipalsamhällen. I I I , § 2 motsvarar F. K. L. § 80 mom. 1, första delen av första styckket, och mom. 5, med förtydligande i avseende å omfånget av köpings kcommunala uppgifter. I angivandet av förutsättningarna för ett municippalsamhälles tillkomst hava företagits sådana jämkningar, som föranledas av nyare lagstiftning. Utan vidare torde vara klart, att, om förordnande skuille återkallas, i ett beslut härom bör för municipalsamhället beredas möjliglhet titt sådan fortsatt verksamhet, som kan vara nödvändig för fullföljande elller avveckling av redan vidtagna åtgärder. Då municipalsamhälles uppgifter bero därav, vilken eller vilka av ifrågavarande föreskriftsgrupper äro förklarade tillämpliga, måste områden, melllan vilka i detta avseende någon olikhet råder, i regel utgöra särskilda municipDalsamhällen. För det ofta förekommande fall, att viss plats, särskilt sådaan, som tillhör järnväg, är i visst avseende undantagen från föreskrifternas tiilllämpning, har emellertid praxis funnit en sådan lösning vara opraktisk ooch obillig. I anslutning härtill har sista stycket tillagts; av ordalydelsen torcde framgå, att denna undantagsbestämmelse icke är tillämplig, när särskilda förorrd-

38 nanden om de ifrågavarande föreskriftsgruppernas tillämpning meddelats för områden, av vilka det ena ingår i det andra. I I I , § 3 motsvarar återstående delen av K. F. L. § 80 mom. 1, för så vitt detta mom. ej innefattar valbestämmelser, vilka böra till vallagen överflyttas. Tillagts har sådant undantag från hänvisningen till bestämmelserna i första avdelningen, att indelning i valkretsar för val av municipalfullmäktige icke skall företagas. Att municipalsamhälle har mera än 10,000 invånare torde vara alltför sällsynt för att kunna motivera de nödvändigtvis tämligen komplicerade bestämmelser, som skulle i vissa fall erfordras. I I I , § 4 motsvarar F. K. L. § 80 mom. 2. Mom. 3 har såsom, särskilt efter vidtagen jämkning i redaktionen av § 80 mom. 1, överflödigt uteslutits. I I I , § 5 motsvarar K. F. S. § 80 mom. 4. Den rätt att göra framställning, som tillerkännes medlem av samhället, bör tydligen i främsta rummet tillkomma samhället självt. Vallagen. D e skäl, som föranlett upprättande av ett lagförslag, som avser icke blott kommunala, utan även politiska val, hava i det föregående anförts. Givet är, a t t bestämmelserna om val till första kammaren böra till den allmänna vallagen överflyttas utan annan ändring än beträffande elektorsvalen och införande även här av en kapitelindelning, som tillåter, att eventuellt erforderliga framtida ändringar vidtagas utan genomgående rubbning av paragrafföljden. Första avdelningen (1). I, kap. 1 §§ 1,2 återgiva lagen om val till riksdagen (L. V. R.) § § 1 , 2. I, kap. 2 §§ 1—4 motsvara L. V. R. §§ 3—11. I, kap. 2 § 1 överensstämmer med L. V. R. § 3. I, kap. 2 § 2 ersätter genom hänvisningar till andra avdelningen L. V. R. §§? 4 - 9 . I, kap. 2 §§ 3, 4 motsvara L. V. R. §§ 10, 11. I, kap. 3 §§ 1—18 överensstämma med L. V. R. §§ 12—29. Andra avdelningen (II). II, kap." 1 återgiver i § 1 vad i L. V. R. § 30 stadgas om valkretsar vid val tilll riksdagens andra kammare och hänvisar i § 2 till de annorstädes meddeelade bestämmelserna om valkretsar vid andra val. För val av municipalfmllmäktige skall enligt kommunallagen I I I , § 3 icke någon valkretsindelning föirekomma. 3 — 27338.

34 I I , kap. 2 §§ 1, 2 motsvara L. V. R. § 31. I § 1 mom. 1 avhandlas de valdistrikt, som skola finnas, oberoende av särskilt beslut, i § 2 de valdistrikt, som uppkomma genom vare sig obligatorisk eller fakultativ distriktsindelning. Sålunda kommer § 1 mom. 1 att närmast motsvara L. V. R. § 31 mom. 2—4. Med anledning av svårigheter, vilkas lösande skulle för sällan förekommande fall kräva komplicerade bestämmelser, föreslås icke någon valdistriktsindelning för val av municipalfullmäktige. När i det följande talas om valdistrikt, avses sålunda icke municipalsamhälle, såframt detta ej utgör valdistrikt för övriga if rågakommande val. Mom. 2 upptager den allmänna regeln, att valrätt endast må utövas vid valförrättning för det valdistrikt, där den väljande är mantalsskriven. Denna grundregel, som klargör distriktsindelningens betydelse, sammanhänger nödvändigt med bestämmelserna om röstlängd och om vals förrättande. Den obligatoriska valdistriktsindelningen stadgas i § 2 mom. 1, som därdärigenom kommer att motsvara L. V. R. § 31 mom. 1 och 5. I anledning av det invånarantal, som förutsattes för den obligatoriska valkretsindelningen på landet, synes lämpligast att direkt tillerkänna kommunalfullmäktige befogenhet att göra framställning om undantag. Mom. 2 motsvarar L. V. R. § 31 mom. 6, med tillägg av särskilda bestämmelser om stad och om valkrets för stadsfullmäktigeval. Detta sammanhänger därmed, att även i stad valdistriktsindelning ansetts böra vara den enda formen för vals fördelning på »flera lokaler, avsedda för särskilda delar av staden eller av valkrets i staden», och att sålunda § 9, första stycket, av lagen med vissa föreskrifter i fråga om val den 20 maj 1921 föreslås upphöra att gälla. Allenast härigenom synes nämligen en klar och bestämd ordning kunna vinnias. Att indelningen i valdistrikt är underkastad Konungens befallningshavandes prövning, lärer icke vara ägnat att väcka betänkligheter. Då indelningen i valdistrikt är enhetlig och även vad riksdagsmannaval angår sker inom valkrets för fullmäktigeval, kan det ej vidare såsom nu inträffa, att skiljaktighet råder mellan valdistrikten och de särskilda delar av staden, för vilka enligt 1921 års lag olika lokaler bestämts. Mom. 3 gör båda de föregående momenten, i vad dessa röra landsbygden, tillämpliga på valkrets och annan kommundel på landet, som enligt §? 1 skall utgöra särskilt valdistrikt. Till mom. 4 har, med något allmännare avfattning, flyttats den i L. V. R. § 32 intagna materiella regeln, att by eller hemman ej må utan synnerliga skäl delas. II, kap. 2 § 3 motsvarar i övrigt L. V. R. § 32, första och andra styckenia, och upptager reglerna om förfarandet vid distriktsindelning. Det har symts böra uttryckligen sägas, att förslag om särskild indelning kan väckas sav den beslutande kommunala församlingen, ej blott av enskild kommunmedlem!.

35 Åt sista punkten har, i anledning av de i §§ 1, 2 föreslagna bestämmelserna, givits en allmännare avfattning, som innefattar erinran därom, att en tidigare valdistriktsindelning ej kan upprätthållas, då den korsar någon senare tillkommande valkretsindelning. II, kap. 2 § 4 motsvarar de två sista styckena av L. V. R. § 32. II, kap. 3 § 1 motsvarar L. V. R. § 33. Enligt kap. 2 § 1 är det tydligt, att valnämnd ej skall utses förmunicipalsamhälle, som ej utgör särskilt valdistrikt, d. v. s. vars område icke sammanfaller med ett valdistrikt för andra val än municipalfullmäktigval. II, kap. 3 §§ 2—4 motsvara L. V. R. §§ 34—36. I I , kap. 3 § 5 har tillagts i syfte att förenkla åtskilliga följande paragrafers avfattning. I I , kap. 4 §§ 1—16 motsvara L. V. R. §§ 37—53, med huvudsakligen redaktionella förändringar. I I , kap. 4 §§ 1—4 motsvara L. V. R. §§ 37—39, med de ändringar, som föranledas därav, att röstlängden skall lända till efterrättelse även i andra avseenden än beträffande riksdagsmannaval. Förslagets § 3 skall sålunda ersätta jämväl 4 § i L. V. R. (delvis), K. F. L. § 14 mom. 1, K. F. S. § 1 3 mom. 1, landstingslagen § 5, andra stycket, en del av kyrkostämmoförordningen § 6 samt förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm § 5 mom. 2. Det har ansetts lämpligt att här direkt utsätta vad som skall iakttagas beträffande de i allmänhet röstberättigade, som sakna rösträtt i kyrkostämma eller i municipalsamhälles angelägenheter (jfr K. Kung. den 29 januari 1921 § 9). I I , kap. 4 § 5 motsvarar L. V. R. §§ 40, 41. Det har närmare utsagts, i vilka, fall underrättelse skall lämnas sådan i röstlängden upptagen person, som däri ej antecknats som röstberättigad. Å ena sidan erfordras ej underrättelse till den, som är utesluten från rösträtt på den grund, att han ej uppnått föreskriven ålder; detta torde överensstämma med allmän praxis. Å andra sidan skall, enligt underrättelsepliktens allmänna grunder, underrättelse lämnas, när någon, som är i allmänhet röstberättigad, antecknats såtsom saknande rösträtt å kyrkostämma eller i municipalsamhälles angelägenheter. I I , kap. 4 §§ 6—8 motsvara L. V. R. §§ 42—44 och § 45, första stycket. I I , kap. 4 § 9 motsvarar andra stycket av sistnämnda paragraf, med tillägg onn eventuellt vidsträcktare verkan av anmärkning, som framställts beträffande r ö s t r ä t t i ena eller andra avseendet (jfr K. Kung. den 29 januari 1921 § 12).

36 I I , kap. 4 §§ 10—16 motsvara L. V. R. §§ 46—53. I I , kap. 5 § 1 överensstämmer med L. V. R. § 54. I I , kap. 5 § 2 mom. 1 överensstämmer med landstingslagen § 9, försti till tredje styckena. Fjärde styckets första punkt ersattes genom en allmän föreskrift i kap. 6 § 3 mom. 3; andra punkten kommer i följd av kap. 6 § 1 2 att sakna tillämpning. Femte stycket innefattar en numera obeluvlig övergångsbestämmelse. I I , kap. 5 § 2 mom. 2 hänvisar till de i första avdelningen givna föreskrifterna, att elektorsval skall hållas å samma dag som stadsfullmäktigval. I I , kap. 5 § 3 mom. 1 överensstämmer med F. K. L. § 29, mom. 4, ardra stycket, och § 80 mom. 1, andra stycket, jämte viss del av hänvisningen i första stycket. Mom. 4, sista stycket, av § 29 och mom. 1, sista stycket, av § 80 ersättas genom kap. 6 § 3 mom. 2. I I , kap. 5 § 3 mom. 2 överensstämmer med F. K. S. § 23 mom. 2, första stycket, med förbehåll om de särskilda föreskrifterna i kommunalförordningen för Stockholm § 6 mom. 2. Beträffande sista stycket i K. F. S. § 23 mom. 2 gäller vad nyss anförts om landstingslagen § 9, fjärde stycket. II, kap. 5 §§ 4—12 ersätta lagen med vissa föreskrifter i fråga om val av kommunal-, municipal- och stadsfullmäktige samt av landstingsmän den 20 maj 1921. Uteslutits har dock, på sätt redan ovan antytts, den i § 9, första stycket, av nämnda lag meddelade föreskriften, att magistrat eller stadsstyrelse äger förordna om vals samtidiga hållande å flera lokaler, avsedda för särskilda delar av staden eller av valkrets i staden, vilken föreskrift i själva verket utgör ett stadgande om indelning i valdistrikt, men utan erforderliga bestämmelser om röstlängd, valförrättning m. m. Några andra föreskrifter för underlättande av avlägset boendes röstgivning än de, som innefattas i förevarande paragrafer samt i stadgandena om distriktsindelning och om valsedelsförsändelser, torde icke lämpligen kunna meddelas. I I , kap. 5 §§ 4—8 motsvara §§ 1—5 i nyssnämnda lag den 20 maj 1921, medan § 6 av samma lag ersattes av kap. 5 § 12. I I , kap. 5 § 9 hänvisar till nästföljande kapitel, dock under meddelande, liksom i § 7 av 1921 års lag, av vissa särskilda föreskrifter, som föranledas av valets utsättande till två eller flera dagar. De i 1921 års lag § 7 meddelade särskilda föreskrifterna avse insän-

dandet till Konungens befallningshavande av de varje dag avlämnade valkuverten. Dessa föreskrifter, styckena 2—6, skulle kunna bibehållas oförändrade, om ej, särskilt för beredande av snar kännedom om det huvudsakliga valresultatet, föresloges allmänna bestämmelser (kap. 6 § 10) om preliminär sammanräkning genom valförrättaren. Under förutsättning av detta förslags godkännande erfordras här särskilda bestämmelser i avseende på sammanförandet till den preliminära sammanräkningen av de å olika förrättningsdagar avlämnade valsedlarne. Däremot är beträffande insändandet till Konungens befallningshavande en hänvisning till kap 6 tillräcklig. När inom något eller några valdistrikt val är utsatt till flera dagar än inom andra till samma valkrets hörande valdistrikt, ökas antalet av de fall, då valresultatet i ett valdistrikt kan bliva känt, innan röstningen i ett annat distrikt är avslutad, och alltså kan tänkas påverka denna. Detta förhållande, som bör tagas i betraktande vid prövningen av frågan, huruvida över huvud en preliminär röstsammanräkning är önskvärd, kan givetvis ej få vare sig medföra hinder däremot, att val utsattes till mera än en dag, eller föranleda, att en eljest föreskriven preliminär sammanräkning icke skall i detta fall äga rum. Ett förslag till den preliminära sammanräkningens anordnande vid sådant val har alltså bort framläggas. I I , kap. 5 §§ 10, 11 motsvara 1921 års lag § 8 och § 9, andra stycket. För köping och municipalsamhälle har ansetts lika litet som för stad finnas behov därav, att valet de särskilda förrättningsdagarna hålles på olika ställen. Däremot kan för vidsträckta kommuner eller valdistrikt på landet med högst 3,0>00 invånare en tredje förrättningsdag å särskilt ställe stundom vara önskvärd. I följd av de föreslagna bestämmelserna om sammanräkning bör § 9 vara tillämplig i stad. För tillämpning av § 12, motsvarande 1921 års lag § (6, erfordras icke i §§ 10, 11 någon hänvisning. I I , kap. 6 § 1 mom. 1 motsvarar dels L. V. R. § 55, dels landstingslagen § 1 1 mom. 2 c, vartill mom. 3 i samma paragraf hänvisar. Slutbestämmelsen i IL. V. R. § 55, andra stycket, har överflyttats till § 12. 3 1 , kap. 6 § 1 mom. 2 motsvarar F. K. L. § 29 mom. 4, tredje stycket, tre3dje och fjärde punkterna, och § 80 mom. 1 (delvis), K. F. S. § 23 mom. 2 (delvis) samt L. V. R. § 4 (delvis); stadgandet i § 6 mom. 1 av kommranalförordningen för Stockholm lämnas oförändrat. P å grund av likheten me3d kungörelse om allmän rådstuga torde ifrågavarande kungörelse böra utfärdas av magistraten eller stadsstyrelsen, icke blott av dess ordförande. Bestämmelser om utsättande av valdag m. m. »särskilt för varje valdistrikt» äg^er uppenbarligen betydelse blott för stad, där valnämnden är gemensam

.'38

för två eller flera valdistrikt; ett uttryckligt angivande av denna inskränkning har emellertid synts överflödigt. II, kap. 6 § 2 mom. 1 äger motsvarighet i L. V. R. §§ 56, 91, F. K. L. § 29 mom. 4, första stycket, § 80 mom. 1, första stycket, F. K. S. § 23 mom. 1 samt landstingslagen § 11 mom. 2 a) och mom. 3. Kommunalförordningen för Stockholm § 6 mom. 2 lämnas oförändrad. I I , kap. 6 § 2 mom. 2 äger motsvarighet i L. V. R. § 57, K. F. L. § 29 mom. 6, första stycket, K. F. S. § 24 mom. 2, första stycket, och kommunalförordningen för Stockholm § 10 mom. 2, andra stycket, samt landstingslagen § 11 mom. 2 e), vartill mom. 3 hänvisar. I i , kap. 6 § 3 mom. 1 äger motsvarighet i L. V. R. §§ 55, 58, K. F . L. § 29 mom. 4, tredje stycket, K. F. S. § 23 mom. 2, andra stycket, och kommunalförordningen för Stockholm § 10, mom. 2, första stycket, landstingslagen § 11 mom. 2 b) och mom. 3, samt lagen den 20 maj 1921 med vissa föreskrifter i fråga om val § 7, första stycket; börande vissa av dessa lagrum jämföras med stadgandena om behörighet att utfärda kungörelse, i vilka stadganden behörighet att bestämma vallokal och valtider förutsattes. I I , kap. 6 § 3 mom. 2 ersätter L. V. R. § 4, andra stycket (delvis), K. F . L. § 29 mom. 4, sista stycket, K. F. S. § 23 mom. 2, sista stycket, första punkten, kommunalförordningen för Stockholm § 8 mom. 3 (delvis) och landstingslagen § 9, fjärde stycket, första punkten. I I , kap. 6 § 4 motsvarar L. V. R. §§ 4, fjärde stycket, 59, första, andra och fjärde styckena, 80, K. F. L. § 29 mom. 5, första—tredje, sjunde <och — utom sista punkten — nionde styckena, K. F. S. § 24 mom. 1, förstsa— tredje, sjunde och — utom sista punkten — nionde styckena, kommunalförordningen för Stockholm § 10 mom. 1 första—tredje, sjunde och — utom sista punkten — nionde styckena samt landstingslagen § 10 första—fjärde, åttonde, tionde och — utom sista punkten — elfte styckena. Då det frivilliga anbringandet av valbeteckning icke kan i det ena faftlet antagas medföra större olägenheter eller mindre fördelar än i det andlra, men en olikhet lätteligen kan medföra misstag, föreslås här en allmän föreskrift om valbetecknings tillåtlighet. När särskilda val förrättas samtidligt och inför samma valförrättare, är valbeteckning nyttig till undvikande därav, att en för ett visst val avsedd valsedel avlämnas vid ett annat val. Antagliggen skulle partiernas valledningar i regel sörja därför, att av dem tillhamdahållna valsedlar innehålla valbeteckning. En lagbestämmelse om obligatorisk valbeteckning torde dock vara önskvärd.

39 I I , kap. 6 § 5 mom. 1 överensstämmer med L. V. R. § 59, tredje stycket. I I , kap. 6 § 5 mom. 2 överensstämmer med landstingslagen § 10, femte— sjunde styckena och sista punkten i elfte stycket, F. K. L. § 29 mom. 5, fjärde—sjätte styckena och sista punkten i nionde stycket, F. K. S. § 24 mom. 1, fjärde—-sjätte styckena och sista punkten i nionde stycket, samt kommunalförordningen för Stockholm § 10, mom. 1, fjärde—sjätte styckena ochi sista punkten i nionde stycket. I I , kap. 6 § 6 motsvarar L. V. R. § 79, F. K. L. § 29 mom. 5, åttonde och tiomde—trettonde styckena, F . K. S., § 24 mom. 1, åttonde och tionde— trottonde styckena, kommunalförordningen för Stockholm § 10 mom. 1, åttonde och tionde—trettonde styckena samt landstingslagen § 10, nionde oclh tolfte—femtonde styckena. ^Vad förut föreslagits om valbeteckning föranleder här vissa ändringar. Vhdare föreslås för det fall, att valsedel enligt därå anbragt valbeteckning avsser annat val än det, varvid den avgivits, den stränga regeln, att sedeln är ogill. Härför talar, att i dylika fall väljarens verkliga avsikt är allt ämnat än klar och att sådana sedlar, vare sig väljarebeteckningen saknar eller ägcer överensstämmelse med en för det andra valet avsedd väljarebeteckning, koimma att, för så vitt de över huvud få någon praktisk verkan, förrycka vallet, antingen genom införande i sammanräkningen av ett nytt parti (kartell, fraiktion) eller genom ändring av namngrupperna. Enligt de offentliggjorda erffarenheternas vittnesbörd har det samtidiga hållandet av olika val redan föirsta gången förlupit utan alltför talrika misstag. Farhågan för så kallad mgasskassering torde därför icke kunna tillräckligt motivera den mildare nu gäillande regeln, vilken hos väljaren förutsätter en avsikt, när det dock efter alll sannolikhet allenast föreligger ett föga ursäktligt misstag. I åtskilliga falll, då valsedel enligt nu gällande lag är ogill, skulle det finnas minst lika staarka skäl att låta valsedeln tillgodoräknas visst parti. När den äldre bestämmelsen, enligt vilken, då ett valkuvert innehåller tvrå eller flera valsedlar, mildras för det fall, att valsedlarna äro liklydande oc3h alltså ej äro ägnade att göra väljarens avsikt tvivelaktig, synes det icke böira för mildringen förutsättas, att de liklydande sedlarna äro blott två. I I , kap. 6 § 7 motsvarar L. V. R. § 60, F. K. L. § 29 mom. 6, andra styycket, F. K. S. § 24 mom. 2, andra stycket, kommunalförordningen för Sttockholm § 10 mom. 2, tredje stycket, och landstingslagen § 11 mom. 2 e), anndra stycket. Därjämte har för sammanhangets skull hit flyttats bestämmaeisen, att till varje väljare utlämnas ett valkuvert. Även beträffande valkuuvert föreslås för likformighetens skull en allmän regel om valbeteckning.

§

II, kap. 6 § 8 motsvarar L. V. R. §§ 61, andra—fjärde styckena, 66, F. K. L. 29 mom. 6, tredje—sjunde styckena, mom. 7, tredje stycket, F. K. S. § 23

mom. 2, tredje—sjunde, elfte styckena, kommunalförordningen för Stockholm § 10 mom. 2, fjärde — åttonde, tolfte styckena, samt landstingskgen § 1 1 mom. 2 e), tredje—sjunde styckena, vartill mom. 3 hänvisar, ävensom § 12 mom. 3. I I , kap. 6 § 9 motsvarar L. V. R. §§ 67, 68, F. K. L. § 29 mom. 6, åttcnde stycket och nionde styckets första punkt, F. K. S. § 24 mom. 2, åttcnde stycket och första punkten i nionde stycket, kommunalförordningen för Stockholm § 10 mom. 2, nionde stycket och tionde styckets första punkt, samt landstingslagen § 11 mom. 2 e), åttonde stycket och första puntten av nionde stycket, till vilka sistnämnda bestämmelser mom. 3 hänvisar. Andra punkten i nyssnämnda stycken motsvaras av kap. 6 § 10 mom. 1, som även ersätter första momentet av L. V. R. § 69. I I , kap. 6 § 10 mom. 2 överensstämmer med mom. 2 i L. V. R. § 69 — endast med den skillnad, att protokollsformulärens fastställande överlämnats åt Konungen, såsom redan för närvarande gäller om protokollsformulär för vissa val — och - motsvarar F. K. L. § 29 mom. 6, tionde stycket, F. K. S. § 23 mom. 2, tionde stycket, kommunalförordningen för Stockholm § 10 mom. 2, elfte styckets två första punkter, och landstingslagen § 11 mom. 2 e), tionde stycket, vartill mom. 3 hänvisar. Bestämmelse i avseende å samtidiga val återfinnes i kap. 6 § 10 mom. 4. I I , kap. 6 § 10 mom. 3—5 göra innehållet i L. V. R. § 69 mom. 3—5 tillämpligt på alla val, som i denna avdelning avses. Den, såsom ovan nämnts, av riksdagen år 1927 (skr. n:r 58) begärda utredningen beträffande sådan utsträckning är visserligen icke ännu slutförd. Emot utsträckningen kan även åberopas, att man först vid nästa andrakammarval erhåller erfarenhet om verkningarna av en anordning med preliminär sammanräkning, och att skälen för sådan anordning äro svagare, i den mån ett val kan anses sakna allmän betydelse och politisk karaktär. Icke desto mindre har jag ansett mig böra föreslå likformighet på ifrågavarande område. Sådan likformighet är uppenbarligen redan i sig själv mycket önskvärd. Genom återgång beträffande riksdagsmannaval till den äldre anordningen kan likformigheten givetvis icke vinnas annat än i det föga sannolika fall, att överväldigande svårigheter och olägenheter skulle vid tillämpningen framträda. Det torde vara omöjligt att i avseende på val, som sammanräknas av Konungens befallningshavande, annorledes än genom anordnande av preliminär sammanräkning tillfredsställa de starka krav, som framkommit, på snabbt offentliggörande av valresultaten. Även med den största tänkbara, permanenta eller tillfälliga, förstärkning av länsstyrelsens arbetskrafter måste ett stort och ständigt växande antal sammanräkningar kräva en ganska lång tid. Härtill kommer, att de definitiva

sammanräkningarna ofta nog måste avsevärt fördröjas i följd av kommunikationsförhållandena och nödvändigheten att efter förberedande granskning av valhandlingarna införskaffa erforderliga upplysningar. Genom anordnande av preliminär sammanräkning möjliggöres även att, såsom i kap. 6 § 12 föreslås och vid denna paragraf skall motiveras, förlägga även sammanräkningen för stadsvalkrets till Konungens befallningskavande, utan att därigenom kännedomen om det huvudsakliga valresultatet försenas. Den kompetens, som förutsattes för preliminär sammanräkning, är större vid fullmäktigval än vid riksdagsmannaval endast för så vitt svårigheterna kunna antagas ökas med antalet av dem, som skola väljas. För att emellertid i någon mån lätta valnämndens prövning och förekomma misstag, som svårligen skulle stå att rätta, föreslår jag en uttrycklig och tydlig bestämmelse, att innehållet i ett valkuvert skall återinläggas i valkuvertet, ej blott då valkuvertet innehåller annat än en valsedel, utan även då innehållet utgöres av mera än en valsedel. Det bör i detta sammanhang framhållas, att man vid bedömande av den preliminära sammanräkningens värde och lämplighet icke får förbise, att i följd av densamma, såsom redan förut nämnts, resultatet i ett valdistrikt kan bliva känt i ett annat till samma valkrets hörande distrikt innan röstgivningen därstädes avslutats. Att den definitiva sammanräkningen kan giva annat resultat än den preliminära, ligger i öppen dag. Vid dragande av politiska eller andra slutföljder av det preliminära resultatet måste man rimligen taga hänsyn till den större eller mindre sannolikheten av en sådan eventualitet. Även den definitiva sammanräkningens resultat k a u ju för övrigt undanröjas eller ändras efter överklagande. I alla förekommande fall torde det vara endast sällan, som, åtminstone i större valdistrikt, den preliminära sammanräkningen lämpligen kan företagas efter den ganska sena timme, då röstgivningen slutar. J a g har emellertid icke ansett mig böra föreslå ändring i stadgandet, att valförrättniing »bör utan avbrott bringas till slut». Den nästföljande punkten, enligt villken den preliminära sammanräkningen kan, därest särskilda skäl föreligga, uppskjutas till påföljande dag, synes nämligen bereda erforderlig lättnad. I mom. 4 har, såsom förut nämnts, i anledning av paragrafens giltighet bestraffande särskilda val, som kunna förrättas å samma dag inför samma vailförrättare, tillagts, att i protokollet för vartdera valet skall göras anteckniing om valens samtidighet. I I , kap. 6 § 11 motsvarar L. V. R. § 70, F. K. L. § 29, mom. 6, elfte stbycket, och landstingslagen § 11 mom. 2 e), elfte stycket, vartill mom. 3 hi anvisar. Då för närvarande sammanräkning av stadsfullmäktigval alltid vrerkställes av magistraten, saknas direkt motsvarighet i K. F. S. och kommunialförordningen för Stockholm.

42 I I , kap. 6 § 12 motsvarar i L. V. R. slutbestämmelsen i § 55, andra stycket, samt §§ 76, 77, första och andra styckena, 78. Bestämmelserna om valsedelsförsändelser hava överflyttats till den särskilda lagen, kap. 2 § 7. Den föreslagna ändringen i L. V. R. § 78 är allenast redaktionell. Paragrafen motsvarar i övrigt F. K. L. § 29 mom. 7, första stycket, och landstingslagen § 12 mom. 1, första stycket, jämförda med fastställda protokollsformulär. Det har ansetts vara i skyndsamhetens intresse önskvärt och med hänsyn till förrättningens art icke möta betänklighet, att även beträffande fullmäktigval tillkännagivandet sker genom tidningarna. Här förekommer den väsentliga ändringen, att enligt förslaget all sammanräkning skall verkställas av Konungens befallningshavande, medan för närvarande sammanräkningen i vissa fall är överlämnad åt magistraten eller stadsstyrelsen. Bortsett från likformighetsintresset synas härför tala huvudsakligen följande skäl. Klagomål över sammanräkning av stadsfullmäktigval kunna — i motsats mot förhållandet vid kommunalfullmäktigval och vid landstingsmannaval, även sådant, som sammanräknats av magistrat eller stadsstyrelse — fullföljas i två instanser, vilket måste förorsaka dröjsmål med det slutliga avgörandet. Hos stadsstyrelser, och måhända även magistrater, i mindre städer kan icke med säkerhet påräknas erforderlig kompetens. Även i större städer äro sammanräkningarna så fåtaliga, att önskvärd rutin näppeligen kan av vederbörande förvärvas och bibehållas, medan förhållandet är ett annat hos länsstyrelserna. Slutligen må anföras, att misstag vid avgivande av valsedelsförsändelser kunna lätteligen förekomma, då en väljare skall beträffande särskilda val adressera valförsändelse till olika myndigheter; i detta sammanhang har det särskild betydelse, att nu vid landstingsmannaval för stad sammanräkningen för en av staden och landsbygdsområde bestående valkrets verkställes av Konungens befallningshavande och för en av två eller flera städer bestående valkrets av magistraten eller stadsstyrelsen i den folkrikaste staden. Dessa olägenheter kunna endast delvis avhjälpas genom formulären till ytterkuvert. Invändas kan givetvis, att Konungens befallningshavandes arbetsbörda ökas. Men även om ökningen i vissa fall är ganska avsevärd, torde denna invändning dock ej böra tillmätas avgörande betydelse, då det i allt fall regelmässigt torde vara av nöden att anlita extra personal. Den för sammanräkning erforderliga tiden kommer för övrigt att avsevärt minskas i i följd av den föreslagna preliminära sammanräkningen, särskilt enär valkuvertens öppnande och valsedlarnas uttagande redan i förväg undangjorts. I I , kap. 6 §§ 13, 14 överensstämma med'L. V. R. § 81, med den modifikation, som följer därav, att bestämmelserna skola vara tillämpliga även å landstingsmanna-, elektors- och fullmäktigval. Paragraferna motsvara även L. V. R. §§ 5, första stycket, 6, första styckert,

43 F. X. L. §§ 30, 31 och 32, första stycket, F. K. S. §§ 25, 26 och 27, första sty<ket, kommunalförordningen för Stockholm §§ 11, 12 och 13, första sty<ket, samt landstingslagen § 13 mom. 1—7. II, kap. 6 § 15 motsvarar L. V. R. §§ 6, andra och tredje styckena, 82, F. K. L. § 32 mom. 2, F. K. S. § 28 mom. 1, kommunalförordningen för Sto3kholm § 14 mom. 1 och landstingsförordningen § 13 mom. 8. II, kap. 6 § 16 överensstämmer med L. V. R. § 5, andra—fjärde styckena och med landstingslagen § 13 mom. 6. II, kap. 6 § 17 innehåller bestämmelser, som ersätta L. V. R. §§ 7, första ocl andra styckena, 83, 84, F. K. L. § 29 mom. 7, andra och femte styckena, F. K. S. § 27, andra och tredje styckena, kommunalförordningen för Stockholm § 13, andra och tredje styckena, samt landstingslagen § 12 mom. 4. Urpskov eller avbrott, som i mom. 2 förutsattes, torde knappast annat än i följd av oförutsedda omständigheter förekomma, men sådana kunna tänkas vid alla sammanräkningar inträffa. II, kap. 6 § 18 motsvarar L. V. R. §§ 7, sista stycket, 85, F. K. L. § 29 mom. 7, fjärde stycket, och landstingslagen § 12 mom. 1, andra stycket, mom. 2, fjärde stycket. Ordet »genast» i sistnämnda författningar har utbytts emot »ofördröjligen», i huvudsakligt syfte att möjliggöra röstlängdernas utlånande åt statistiska centralbyrån, när sådant erfordras. I I , kap. 6 § 19 motsvarar, i mom. 1, L. V. R. § 86 samt, i mom. 2, L. V. R. § 7, tredje stycket, och landstingslagen § 12 mom. 5. Särskilt efter införande av preliminär sammanräkning synes den i mom. 3 intagna bestämmelsen om officiellt kungörande av det definitiva sammanräkningsresultatet vid fullmäktigval vara önskvärd. I I , kap. § 20. Mom. 1 motsvarar L. V. R. § 87 mom. 1, F. K. L. § 32 mom. 3, första—fjärde styckena, F. K. S. § 28 mom. 2, första—fjärde styckena, och kommunalförordningen för Stockholm § 14 mom. 2, första— fjärde styckena. Mom. 2 innefattar hänvisning till första avdelningen kap. 2 §4, som motsvarar L. V. R. § 11, och till landstingslagen § 21, förstastycket, vilka bestämmelser ansetts icke lämpligen böra ur sitt sammanhang utbrytas. II, kap. 6 § 21 motsvarar, i vad den angår riksdagsman eller fullmäktig, L. V. R. § 87 mom. 2 samt F. K. L. § 32 mom. 3, femte stycket, F. K. S. § 28 mom. 2, femte stycket, och kommunalförordningen för Stockholm § 14 inom. 2, femte stycket. Landstingsman och elektor nämnas blott för fullständighetens skull och till undvikande av missförstånd vid tillämpning av § 24.

44 I I , kap. 6 § 22 äger direkt motsvarighet i L. V. R. § 88, första stycket, och F. K. L. § 32 mom. 3, sjätte stycket. Lagrummet har erhållit ea avfattning, som ansluter sig till bestämmelserna om besvär i § 25. II, kap. 6 § 23 motsvarar, i mom. 1, L. V. R. § 88, andra stycket, cch, i mom. 2, vad i § 19 mom. 3 föreslagits. II, kap. 6 § 24 motsvarar L. V. R. § 89, första stycket, F. K. L. § 32 mom. 4, F. K. S. § 28 mom. 3 och kommunalförordningen för Stockholm § 14 mom. 3, med ett tillägg, som i förevarande avseende likställer landstingsmän och elektorer med fullmäktige. I I , kap. 6 § 25 mom. 1 hänvisar, liksom L. V. R. § 92, till riksdagsordningen och återgiver även L. V. R. § 89, andra stycket. Mom. 2 motsvarar landstingslagen § 14, L. V. R. §§ 8, 9 och F. K. L. § 33. Beträffande val av stadsfullmäktige hava hittills, enär sådant valansetts försiggå i allmän rådstuga, de allmänna föreskrifterna om kommunala besvär tillämpats. I L. V. R. § 9, första stycket, och landstingslagen § 14, andra stycket, stadgas, att, om den valde skiljes från uppdraget och icke i följd av besvären annan person förklarats vara vald, till ordinarie elektor eller landstingsman skall inkallas den närmast i ordningen varande suppleanten. Med hänsyn till de grunder, enligt vilka ordningen mellan suppleanterna bestämmes, synes emellertid detta stadgande åtminstone icke alltid leda till riktiga resultat. Om exempelvis den valde landstingsmannen skiljes från uppdraget av det skäl, att han ej är valbar, hade hans namn vid sammanräkningen bort betraktas som obefintligt och de för honom särskilt upptagna suppleantnamnen icke komma i betraktande. Rättelse kan i sådana och jämförliga fall vinnas genom ny sammanräkning utan anställande av nytt val, då det ju är i och för sig mest önskvärt, att besvären leda till samma resultat, som skulle förelegat, om vid sammanräkningen riktigt förfarits. I anledning härav och tillika för att framhålla regeringsrättens befogenhet att i alla avseenden draga slutföljden av den valdes skiljande från uppdraget, föreslår jag en mera allmänt hållen lydelse. Att inkallande av elektorssuppleant bör ske genom magistraten, torde icke behöva uttryckligen föreskrivas. Något skäl, varför — bortsett från suppleantinstitutionen — andra regler borde gälla för fullmäktigval än för val av elektorer eller landstingsmän, torde icke föreligga. I tydlighetens intresse har tillagts en uttrycklig bestämmelse om överklagande av ny sammanräkning. I I , kap. 7 §§ 1, 2 motsvarar L. V. R. §§ 93, 94. Förbudet mot insändande med allmänna posten av besvärsskrift upprätthålles i den mån sådant föranledes av riksdagsordningen. Vad i §§ 90—92 stadgas ersattes genom föregående delar av förslaget.

45 II, kap. 7 § 3 motsvarar L. V. R. §§ 4, sista stycket, 95. Det har synts vara utan intresse och onödigt komplicerat att bibehålla någon undantagsbestämmelse om skyldighet för statsverket att i vissa fall bekosta valkuvert och omslag vid andra val än riksdagsmannnaval. En uttrycklig bestämmelse om val av municipalf ullmäktige har tillagts. Innehållet i L. V. R. § 96 har överflyttats till den särskilda lagen om valsedelsförsändelser. II, kap. 7 § 4 innehåller en allmän bestämmelse, föranledd av de särskilda förhållandena i Stockholm.

Lagen om proportionellt valsätt vid vissa val inom landsting, å k o m m u n a l s t ä m m a m. m. Denna lag är avsedd att ersätta nådiga stadgan om proportionellt valsätt vid vissa val inom landsting och stadsfullmäktige m. m. den 13 juni 1913. Det hade måhända varit önskvärt att i denna lag upptaga även förutsättningarna för användande av proportionellt valsätt. Härför skulle emellertid hava förutsatts så många lagändringar, särskilt i kyrkostämmoförordningen och landstingslagen, att jag ansett det icke böra ifrågakomma. Vid sådant förhållande har den nuvarande uppräkningen av förtroendemän, vilken måhända skulle behöva tid efter annan kompletteras, synts vara ändamålslös och kunna ersättas genom ett angivande allenast av de väljande församlingarna. Vid val enligt riksdagsordningen § 6 mom. 7 skola suppleanter icke utses, vadan det utan vidare är klart, att förslagets §§ 7, 8 sakna tillämpning å sådant val. De i § 2 upptagna bestämmelserna avse förfarandet vid proportionellt val oclh torde alltså hava sin lämpligaste plats i denna lag. För undvikande av rubbningar i landstingslagen och kyrkostämmoförordningen hava dock landsting och kyrkostämma lämnats utanför paragrafens tillämpningsområde. Paragrafen motsvarar F. K. L. §§ 18, fjärde stycket, 20 mom. 2, 40 mom. 2, jämförda med § 36 mom. 4, sista stycket, samt K. F. S. §§ 16, andra stycket, 36, andra stycket, 56, andra stycket. Emot utsträckning till stad av vad för landskommun gäller, torde så mycket mindre kunna möta betäinklighet, som föreskrifterna äro väsentligen fakultativa. Att även i stad falll kunna förekomma, då de behöva tillämpas, synes obestridligt. Jämföras kam gällande lag om val till riksdagen § 14. §§ 3—8 överensstämma med §§ 2—7 i stadgan. I sista paragrafen föreskås en något förändrad redaktion, avsedd att bättre utmärka, att vid valet skcall bestämmas den ordning, vari suppleanter skola inkallas.

46 Lagen om valsedelsförsändelser. I denna lag återfinnas bestämmelser motsvarande L. V. R. §§ 63—65, 71—75, 76, andra stycket, 77, tredje—sjätte styckena, 96 samt lag om rätt för vissa väljare att utan inställelse inför valförrättaren avgiva valsedel vid vissa kommunala val samt om behandling av valsedelsförsändelse den 30 juni 1920, jämförd med L. V. R. § 4, tredje stycket. Liksom i nämnda lagar upptagas i förslaget särskilt för sig dek bestämmelser om äkta makars rätt att rösta utan personlig inställelse (L. V. R. §§ 63—65, 1920 års lag §§ 8—11), dels bestämmelser om sådan rätt för vissa genom yrke eller tjänst förhindrade väljare (L. V. R. §§ 71—77, 96, 1920 års lag §§ 1—7), vartill, liksom i 1920 års lag (§§ 12—16) komma allmänna bestämmelser. Ordningen mellan de två första gruppernas bestämmelser är densamma som i L. V. R. och motsatt den i 1920 års lag tillämpade. Kap. 1 § 1 motsvarar 1920 års lag §§ 8, 9 och L. V. R. § 63, första stycket. Kap. 1 § 2 motsvarar 1920 års lag § 10, första stycket, och L. V. R. § 63, andra stycket. Här behöver blott uttalas, att endast genom statens försorg anskaffade kuvert få användas, medan frågorna om tillhandahållande av kuvert och om kostnadens bestridande längre fram avhandlas. Kap. 1 § 3 motsvarar 1920 års lag § 10, andra och tredje styckena, samt L. V. R. § 63, tredje och fjärde styckena. Kap. 1 § 4 motsvarar 1920 års lag § 11 och L. V. R. § 65. Kap. 2 § 1 motsvarar 1920 års lag § 1 och L. V. R. § 71. Sista stycket har något modifierats med anledning av de nya bestämmelserna om kvinnas tillträde till statstjänst. Kap. 2 § 2 motsvarar 1920 års lag § 2 och L. V. R. § 72. Det torde ej finnas någon anledning att, när röstningen pågår mera än en dag, förbjuda valsedelsförsändelsers anordnande ännu sista dagen; väljaren kan ju i det längsta hava trott sig bliva i tillfälle till personlig inställelse. Ej heller torde beträffande ankomsttiden erfordras någon strängare regel, än att försändelsen skall hava inkommit före röstsammanräkningens början, dock senast å dagen efter sista omröstningsdagen. Kap. 2 § 3 motsvarar 1920 års lag § 3 och L. V. R. § 73.

47 Kap. 2 § 4, som avfattats i överensstämmelse med kap. 1 § 2, motsvarar första stycket av 1920 års lag § 4 och av L. V. R. § 74. Kap. 2 § 5 motsvarar 1920 års lag § 4 tredje—åttonde styckena och L. V. R. § 74 fjärde—nionde styckena; tredje stycket ersattes genom kap. 3 § 1. Det har, i huvudsaklig överensstämmelse med nådig kungörelse om vittnen vid anordnande av valsedelsförsändelse vid kommunala val m. m. den 20 maj 1921 § 4, i lagen utsagts, att vittne icke skall åligga att besörja försändelsens befordran annorledes än genom dess överlämnande åt allmänna posten eller att bekosta postavgifter. Kap. 2 § 6 motsvarar 1920 års lag § 5 och L. V. R. § 76, andra stycket. Kap. 2 § 7 motsvarar 1920 års lag § 6 och L. V. R. § 77, tredje—sjätte styckena, med en jämkning, som föranledes av den preliminära röstsammanräkningens införande. Kap. 2 § 8 motsvarar 1920 års lag § 7 och L. V. R. § 75. K a p . 3 § 1 motsvarar 1920 års lag § 12, första stycket, och L. V. R. § 74, tredje stycket. För valhemlighetens bättre bevarande i små valdistrikt vore, särskilt efter den preliminära röstsammanräkningens införande, önskvärt, att innerkuverten i äkta makars valsedelsförsändelser icke påtagligen skilja sig från vanliga valkuvert. Då innerkuverten anskaffas genom statens försorg och formulär fastställas av Konungen, torde emellertid icke någon lagbestämmelse i ämnet erfordras. K a p . 3 § 2 motsvarar 1920 års lag §§ 12, andra stycket, 13 och L. V. R. § 96. IKap. 3 §§ 3, 4 äga motsvarighet i 1920 års lag §§ 4, första och andra styckena, 10, första stycket, 14 och L. V. R. §§ 64, 74, första och andra styckena, ävensom nådig kungörelse ang. kuvert till valsedelsförsändelse vid visjsa kommunala val samt vid val av elektorer för val till riksdagens första kaimmare den 21 maj 1926 § 3 och nådig kungörelse om vittnen vid anordnamde i vissa fall av valsedelsförsändelse vid kommunala val den 20 maj 19!21 §§ 2, 3. Icke heller här har kostnaden för kuvert, som inom riket användas, föreslagits åligga statsverket annat än vid riksdagsmannaval. INy är den uttryckliga bestämmelsen om municipalsamhällen, vilken motsvtarar den föreslagna vallagen I I , kap. 7 § 3, andra stycket. Kap. 3 § 5 överensstämmer med 1920 års lag § 16.

48 Lag om ändrad lydelse av 6 § i förordningen om k y r k o s t ä m m a , samt k y r k o r å d och skolråd den 21 m a r s 1862. I första stycket av nämnda paragraf är ändring önskvärd med anledning därav, att val av stadsfullmäktige icke längre skall anses ske å allmän rådstuga. Vad nu gällande andra stycke innehåller därom, att på Konungen ankommer att i vissa fall meddela särskilda föreskrifter om röstlängdens upprättande, har uteslutits såsom upptaget i den föreskrivna vallagen I I , kap. 4 § 3.

Lag om ä n d r i n g i förordningen angående kommunalstyrelse i Stockholm den 2 3 maj 1862. Av förut antydda skäl har ändringen inskränkts till upphävande av sådana lagrum, som lämpligen kunnat helt och hållet ersättas genom föreskrifter i den föreslagna vallagen. Orubbade hava lämnats stadganden, som äga sin motsvarighet i kommunallagen, eller som avvika från de för övriga städer gällande.

Lag om ändrad lydelse av 2 kap. i lagen om landsting den 2 0 j u n i 1924 och av 5 8 §, sista stycket, i samma lag. Det skulle varit önskvärt att, såsom torde hava varit avsett, inskränka ändringen till 2 kap. Emellertid har den uppdelning av nuvarande 8 §, som förutsattes för paragrafföljdens bibehållande i efterföljande delar av lagen, medfört nödvändigheten att även ändra den i 58 §, sista stycket, förekommande hänvisningen, varemot hänvisningen i 33 § 2 mom. kunnat bibehållas. I anledning av den föreslagna vallagen har 5 §, andra stycket, kunnat förenklas. I 7 § erfordras, efter uppdelningen av 8 §, ändring i hänvisningarna..

L a g om införande av kommunallagen och vallagen m. m. Om behovet av en sådan lag hänvisas till vad ovan, sid. 11, anförts. Vid avfattandet av §§ 3, 4 har ledning hämtats från övergångsbestäimmelserna i landstingslagen §§ 61, 65. Under den i § 3 tillagda bestäimmelsen om »ändringssökande» innefattas framställning om ändring i u]ppbördslängden. Stadgandet om beståndet av val, som före lagens ikraift-

49 trädande ägt rum, föranledes särskilt av föreslagna ändringar beträffande behörighetsvillkor för de valda, men syftar även på det fall, att revisorer valts för löpande året; om revisorer icke i förväg valts, måste sådana väljas för detta år och utöva sitt uppdrag även efter den nya lagstiftningens ikraftträdande. Att med avseende å val, som uteslutande avse tid efter lagens ikraftträdande, de nya bestämmelserna skola tillämpas, torde böra särskilt uttalas. Självklart och med vanlig praxis överensstämmande synes vara, att Konungen kan med avseende å tiden efter lagens ikraftträdande i förväg utöva befogenheten att utfärda särskilda bestämmelser och fastställa formulär.

Lag om kommunalfullmäktiges, municipalfullmäktiges och stadsfullmäktiges befogenhet m. m. I

avseende å denna lag torde vara tillräckligt att hänvisa till vad ovan

sid. 11 f. anförts. Upsala den 10 februari 1928. Hj. L. HammarsJcjöld.

4 — 27338.

LAGFÖRSLAG

T-

LAGFORSLAG

Förslag till Lag om kommunalstyrelse (kommunallag). FÖRSTA AVDELNINGEN (I). Om kommunalstyrelse på landet. Kap. 1.

Allmänna bestämmelser. § 1.

Varje socken på landet utgör för sig en särskild kommun. Där två eller flere socknar redan äro till en kommun förenade, skall därvid förbliva, till dess efter gjord framställning Konungen annorlunda förordnar. Om kommunalförbund och om kommuners förening till fattigvårdssamhälle är särskilt stadgat. Om köpingar och municipalsamhällen stadgas i tredje avdelningen. Råder osäkerhet beträffande gränsen för kommuns område, förordnar Konungen angående gränsens rätta sträckning. Om ändring i kommunal indelning är särskilt stadgat.

§2. Kommuns medlemmar äga att själva, efter vad i denna avdelning närmare bestämmes, vårda sina gemensamma ordnings- och hushållningsangelägenheter, såvitt icke, enligt gällande författningar, det tillkommer staten eller landsting att dem handhava. Om avsättande av medel till fond och om förvaltande och användande av sålunda bildad fond gälle vad särskilt må stadgas. Angående behandlingen av kyrkliga angelägenheter samt av ärenden rörande folkundervisningen är särskilt stadgat.

§3. Vad kommunen samfällt tillhör, i fastighet, rörligt kapital eller inkomstgivande rättighet, ävensom medel, vilka tillkomma kommunen från staten

eller landsting eller eljest, skall, där ej annorlunda stadgat är, anses såsom tillgång till betäckande av kommunens gemensamma utgifter och förvaltas på sätt i denna avdelning sägs. §4. Till bestridande av utgifter, som utöver de i § 3 omförmälda tillgångar för en kommuns behov erfordras, äger kommunen beskattningsrätt över sina medlemmar, därunder inbegripna bolag och andra samfälligheter, enligt de grunder, som i denna avdelning eller eljest i lag bestämmas.

§5. Kommun äger att för upprätthållande av de kommunalstadgar, som kommunen kan finna skäl att uppgöra till befrämjande av sedlighet, hälsovård, vård om brandväsendet samt ordning och säkerhet inom kommunen, i samma stadgar bestämma viten, från och med fem till och med fyrtio kronor. Huru för område på landet i vissa fall såsom för stad utfärdas ordningsstadganden, byggnadsordning, hälsovårdsstadganden och brandordning, samt om deras upprätthållande är särskilt stadgat. § 6. Medlem av kommun är envar, som där är mantalsskriven, ävensom var och en, vilken, utan att vara i kommunen mantalsskriven, därstädes äger eller brukar fast egendom eller är enligt vad i kommunalskattelag bestämmes taxerad till allmän kommunalskatt. I brist av sådan bestämmelse är medlem av kommunen envar, som där är mantalsskriven, ävensom var och en, vilken, utan att vara i kommunen mantalsskriven, därstädes äger eller brukar fast egendom eller är för inkonnst av kapital eller arbete till allmän bevillning uppförd. § 7. Kommuns beslutanderätt utövas å kommunalstämma eller genom kommunalfullmäktige. Om underställning i vissa fall av kommuns beslut stadgas i kap. 7. Förvaltning och verkställighet tillkomma kommunalnämnd jämte de styrelser eller personer, som för särskilda förvaltnings- och verkställighetsbestyr må vara utsedda. §8. Mom. 1. I kommun med mera än 1,500 invånare skall den kommuineii tillkommande beslutanderätt, med de undantag, varom i § 9 förmäles, uppdragas åt kommunalfullmäktige. Har kommunens invånareantal nedgått till 1,500 eller därunder, skall beslutanderätten fortfarande utövas av kommunalfullmäktige, därest icke koimmunalstämman annorlunda besluter.

55 Mom. 2. Vill kommun med högst 1,500 invånare åt kommunalfullmäktige uppdraga beslutanderätt, som i mom. 1 avses, vare det gällande. Förslag om upphävande av sådant beslut må icke väckas förrän fyra kalenderår förflutit sedan kommunalfullmäktige trädde i verksamhet och skall, om det godkännes, tillämpas från utgången av det kalenderår, varunder godkännandet vunnit laga kraft. Mom. 3. Beslut om införande eller om avskaffande av kommunalfullmäktige skall ofördröjligen anmälas hos Konungens befallningshavande. §9. Finnas kommunalfullmäktige tillsatta, inskränkes kommunalstämmans befattning till följande ärenden, nämligen: ärenden, för vilkas avgörande gälla särskilda bestämmelser om rösträtt; justering av debiterings- och uppbördslängden; val till ordförande och vice ordförande i kommunalstämman; frågor, som omförmälas i § 8 och kap. 3 § 1; frågor om dag för kommunalstämma eller om sättet för kommunalstämmas kungörande; val: av nämndemän; av valmän för utseende av vattenrättsnämndemän; av skiftesgodemän; av valmän för utseende av ägodelningsnämndemän. I kommun, där kommunalfullmäktige icke finnas tillsatta, äger kommunalstämman utöva kommunens beslutanderätt i alla dess angelägenheter.

§ io. Vad i lag eller författning är stadgat om befogenhet eller skyldighet för kommunalstämmas ordförande att med ärende taga befattning skall i kommun, där kommunalfullmäktige finnas tillsatta, anses i stället gälla fullmäktiges ordförande, såvida beslutanderätten i sådant ärende tillkommer kommunalfullmäktige . K a p . 2.

Om k o m m u n a l s t ä m m a .

Si. Rättighet att deltaga i kommunalstämmas överläggningar och beslut tillkommer, utom i fall, varom i § 3 sägs, envar inom kommunen mantalsskriven man eller kvinna, som är svensk undersåte samt senast under niästföregående kalenderår uppnått tjugutre års ålder. Varje röstberättigad äjger en röst. Sådan rättighet må dock ej utövas av den, som a) är omyndig förklarad, b) är i konkurstillstånd, c) är av allmänna fattigvården omhändertagen för varaktig försörjning,

56 d) häftar för honom påförda utskylder till kommunen, vilka förfallit till betalning under samtliga de tre sistförflutna kalenderåren, eller e) är på grund av ådömd straffpåföljd från ovannämnda rättighet utesluten. Den omständigheten, att endera av äkta makar saknar rösträtt elle:- är från dess utövning utesluten, inverkar ej på den rösträtt, som må den andra maken tillkomma.. Att den, som är redovisningsskyldig till kommunen, ej må deltaga i vissa ärenden, stadgas i kap. 5 § 3 mom. 2.

§2. Om upprättande av röstlängd och om röstlängdens bindande verkan stadgas i lag, innefattande vissa bestämmelser om allmänna val (vallagen).

§3. Mom. 1. Angår ärende endast i mantal satt jord, må ej andra taga del däri än de, som under ägande- eller nyttjanderätt innehava sådan jord. I ärende, varom nu är sagt, tillkommer rösträtt jordinnehavaren, ändå att han ej är i kommunen mantalsskriven eller ej råder över sig och sitt gods eller ej uppnått sådan ålder, som i § 1 sägs; och må sådan rätt utövas jämväl för oskiftat dödsbo, bolag eller annan samfällighet. För omyndig röstar förmyndare, som har jorden under sin förvaltning, eller, där dessa äro flere, den, som de bland sig utse; för konkursbo, oskiftat bo, bolag eller annan samfällighet må ej mera än en person föra talan. Mom. 2. Vid behandling av ärende, som i mom. 1 sägs, skall genom kommunalnämndens föranstaltande finnas tillgänglig längd över de i sådant ärende röstberättigade, vilka icke finnas i den allmänna röstlängden såsom röstberättigade upptagna.

§4. Röstberättigad må, på det sätt och med de inskränkningar, varom nedan i denna paragraf stadgas, till annan röstberättigad genom fullmakt överlåta sin talan och rösträtt å kommunalstämma. Fullmakt skall vara ställd till viss person samt av utställaren underskriven med angivande av den dag underskrivandet skett. Å fullmakten skall tillika vara av två vittnen tecknat bevis, att densamma egenhändigt underskrivits av utställaren å den dag fullmakten utvisar, samt att namnet på den person, till vilken fullmakten är ställd, då fanns å fullmakten utsatt. Vittnesmeningen skall vara egenhändigt skriven av ettdera vittnet med angivande av dagen för utfärdandet och av fullmäktigens namn. Är fullmakt ej så underskriven och bevittnad, som nu är sagt, vare den ogill. Fullmakt äge icke giltighet under längre tid än trettio dagar efter dagen för utfärdandet.

57 Fj må någon på grund av fullmakt föra talan eller utöva rösträtt för mera än en röstberättigad. §5. Kommunalstämman utser bland kommunens röstberättigade medlemmar, son. äro inom kommunen boende och uppnått tjugufem års ålder, en ordförande och en vice ordförande för fyra kalenderår. Avgår den valde under uppdragstiden, utses i hans ställe annan för den återstående delen av samma tid. Underrättelse om dessa val, med angivande av de valdes namn och postadress, skall ofördröjligen insändas till Konungens befallningshavande, för kungörande i länstrycket. Ej må annan sådant uppdrag sig avsäga än: kvinna; ämbets- eller tjänsteman, som av sin befattning är hindrad att uppdraget fullgöra; den, som uppnått sextio års ålder; den, som icke vidare är inom kommunen mantalsskriven och boende; den, som eljest uppgiver förhinder, vilket av kommunalstämman godkännes; samt, vid valtillfället, den, som efter de fyra sistförflutna årens tjänstgöring såsom ordförande eller vice ordförande är i ordning att därifrån avgå. Ordförande eller vice ordförande kan ej den vara: a) som icke råder över sig och sitt gods, b) som är förklarad ovärdig att i rikets tjänst vidare nyttjas eller eljest på grund av honom ådömd straffpåföljd icke må utöva allmän befattning eller genom utslag, vilket ännu icke vunnit laga kraft, är dömd till straffpåföljd, varom sist förmäles, eller som är ställd under framtiden för brott, vilket kan medföra sådan påföljd, eller c) som är förklarad ovärdig att inför rätta föra andras talan. Gift kvinna vare ej på den grund, att äldre giftermålsbalken är tillämplig i fråga om makarnes förmögenhetsförhållanden, obehörig att utöva uppdrag, varom nu är fråga. §6. Kommunalstämma skall hållas i sockenstugan eller å ställe, som för sådant ändamål blivit av stämman särskilt bestämt. §7. I kommun, där kommunalfullmäktige icke finnas tillsatta, skola årligen t r e ordinarie kommunalstämmor hållas: en under senare hälften av mars månad, för besluts fattande i anledning av berättelsen om föregående årets rälkenskaper och förvaltning samt för val av ledamöter i valnämnd, enligt va.d därom är i vallagen stadgat; en i oktober månad, för bestämmande av kommunens utgifts- och inkomststat; och en i december månad, för gransk-

ning av debiterings- och uppbördslängden samt för anställande av val till de befattningar inom kommunen, vilka vid årets slut bliva lediga, ävensom av revisorer och revisorssuppleanter; dock att i kommun inom Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län de två först nämnda stämmorna må, därest skäl därtill föreligger, hållas högst fjorton dagar före eller högst fjorton dagar efter den för dessa stämmor ovan stadgade tid. I kommun, där kommunalfullmäktige finnas tillsatta, skall årligen ordinarie kommunalstämma hållas i december månad för granskning av debiteringsoch uppbördslängden samt för anställande av val, som på stämman ankomma. Ordinarie kommunalstämma i december må beträffande ordinarie kommunalstämma eller kommunalstämmor under nästfoljande år besluta, å vilken dag sådan stämma skall hållas eller huruvida stämma skall hållas å sön- eller helgdag. §8. Extra ordinarie kommunalstämma hålles när Konungens befallningshavande därom förordnar eller kommunalnämnden sådant äskar eller ordföranden finner det nödigt. Envar, som är berättigad till talan å kommunalstämma, äger ock sådan stämmas hållande för uppgivet ärende begära. Varder sådan begäran av ordföranden lämnad utan avseende, meddele han, om så äskas, sitt beslut skriftligen med skälen därtill; och äge sökanden att däröver hos Konungens befallningshavande anföra besvär. Emot Konungens befallningshavandes beslut må ej talan föras. §9. Kungörelse om kommunalstämma utfärdas av ordföranden, eller, i händelse av hans förhinder, av vice ordföranden, och skall innehålla bestämd uppgift om tid, ställe och överläggningsämnen för sammanträdet. Kungörelsen uppläses minst fjorton dagar före stämman från predikstolen i församlingens kyrka. Innefattar kommun jämte moderförsamling även annex- eller kapellförsamling, och hålles i dennas kyrka gudstjänst inom nämnda tid, skall kungörelsen uppläsas jämväl därstädes. Är kommunalstämma utsatt till dag, då gudstjänst tidigare hålles, skall kungörelsen den dagen ånyo uppläsas. För ärende, som fordrar så skyndsam handläggning, att kungörelse i nu föreskriven ordning icke medhinnes, må kommunalstämma kunna hållas efter kortare kungörelsetid och även samma dag den blivit pålyst; dock må ej vid sådan stämma beslut fattas om utgift eller erläggande av bidrag därtill eller om avhändande av kommunen tillhörig egendom eller efterskänkande av någon kommunens rättighet. Kungörelsen skall på ordförandens föranstaltande jämväl anslås å plats eller platser inom kommunen, som kommunalstämman må hava för ändamålet bestämt. Tillkännagivande om tid och ställe för kommunalstämma bör ock, där kommunalstämman icke med minst två tredjedelar av de i omröstningen dellta-

59 gandes röster annorlunda besluter, införas i en eller flere ortstidningar, såvida ej, beträffande stämma för ärende, som fordrar skyndsam handläggning, hinder däremot möter. Kommunalstämman besluter, i vilken eller vilka tidningar sådant tillkännagivande skall införas, därvid sådana tidningar böra väljas, som genom spridning inom olika grupper av kommunens medlemmar bringa tillkännagivandet till de flestas kännedom. Har vid fattandet av sistnämnda beslut förslag om tillkännagivandets införande i annan ortstidning än de sålunda beslutna varit under omröstning och därvid erhållit minst en tredjedel av de i omröstningen deltagandes röster, skall tillkännagivandet införas jämväl i denna tidning. Tillkännagivandet skall, såvida ej å kommunalstämma annorledes beslutits, innehålla underrättelse allenast om de viktigare ärenden, vilka icke enligt lag skola å kommunalstämman förekomma. Ordföranden skall i god tid avsända tillkännagivande, som ovan sagts, för intagande i vederbörlig tidning, om möjligt minst åtta dagar före stämman. P å kommunalstämma ankommande beslut, som här ovan omförmälas, skola fattas å ordinarie kommunalstämma i december och avse nästföljande kalenderår. Den omständigheten, att kungörelse om stämma ej blivit anslagen eller att tillkännagivande ej blivit i tidning infört eller att kungörelse om stämma, som blivit utsatt till dag, då gudstjänst tidigare hålles i annex- eller kapellförsamlings kyrka, icke blivit berörda dag därstädes uppläst, må ej utgöra hinder för stämmans hållande. § 10. De ärenden, som å kommunalstämma till avgörande företagas, skola förut vara vederbörligen beredda av kommunalnämnden eller annan kommunal styrelse, nämnd eller beredning, dit ärendet efter sin beskaffenhet hör, eller av en eller flere särskilt för sådan beredning utsedda personer; innan ärende, sonn beretts annorledes än genom kommunalnämnden, företages till avgörande å kommunalstämma, skall kommunalnämnden lämnas tillfälle att däröver avgiva yttrande. "Val må dock kunna av kommunalstämma förrättas utan föregående beredlning. Lag samma vare om avgörande av ärende, som kräver skyndsam haindläggning och icke avser utgift eller avhändande av kommunen tillhörig egendom eller efterskänkande av någon kommunens rättighet. § 11. .Mom. 1. Där ärende, som å kommunalstämma handlägges, icke kan å dem utsatta dagen bringas till slut, skall stämman fortsättas å annan dag, varom, därest stämman så besluter, kungörelse i vanlig ordning utfärdas. Bejslutes icke sådan kungörelse, har ordföranden att, innan stämman upplösses, bestämma och för de närvarande tillkännagiva tid för den fortsatta stäimman.

60 Om fortsättande och avslutande av valförrättning, när val är proportionellt, gälle vad därom är särskilt stadgat. Mom. 2. Om vid ärendes behandling å kommunalstämma begäres uppskov med detsammas avgörande och minst en tredjedel av de närvarande därom förena sig, skall ärendet uppskjutas till annan dag, som ordföranden har att bestämma och i vanlig ordning kungöra. Uppskov må ej ske i fråga om val eller mera än en gång i samma ärende, såvida icke uppskovet beslutes i vanlig ordning. § 12. Ordföranden åligger att å kommunalstämma framställa ärendena till överläggning samt att tillse, att ej andra frågor till avgörande företagas än de, som i kungörelsen om stämman finnas angivna. Ny fråga kan vid kommunalstämman av envar röstberättigad väckas, men må icke förr än vid annan stämma samt efter vederbörlig beredning och kungörelse handläggas. § 13. Mom. 1. Sedan överläggningen i ett ärende förklarats avslutad, framställer ordföranden proposition, så avfattad, att den må kunna med ja eller nej besvaras. Ordföranden tillkännagiver därefter, huru enligt hans uppfattning beslutet utfallit, och befäster detsamma, där ej omröstning begäres, med klubbslag. Äskas omröstning, skall den verkställas efter upprop och, utom vid val eller därest i annat ärende sluten omröstning begäres, ske öppet. Där ej för särskilda fall annorlunda stadgas, bestämmes utgången genom enkel pluralitet av de avgivna rösterna; falla rösterna lika för olika meningar, skiljer vid val, vartill ej hänföres tjenstemans tillsättande, lotten mellan lika rösttal, men varder i övriga fall den mening beslut, som ordföranden biträder. Val av kommunalnämnd samt av revisorer och revisorssuppleanter, så ock av två eller flere personer för särskild beredning av ärenden, som skola företagas till avgörande å kommunalstämma, skall vara proportionellt, därest sådant äskas av minst så många väljande, som motsvara det tal, vilket erhålles, om samtliga väljandes antal delas med siffran för det antal personer valet avser, ökad med 1. Om förfarandet vid sådant proportionellt val är särskilt stadgat. Mom. 2. För beslut erfordras två tredjedelar av de i omröstningen deltagandes röster, då beslutet avser: a) avhändande av fastighet eller därifrån härflytande rättighet, eller inköp av fastighet, där ej avhändandet eller inköpet avser genomförande av fastställd stadsplan eller tomtindelning; b) beviljande av anslag till nya ändamål eller behov; c) beviljande av anslag till ändamål eller behov, som icke är nytt, men för vilket under året näst före det, som anslaget avser, anslag ej utgått,

61 i kommun, där för beskattningsbar inkomst högsta uttaxeringen av allmän kommunalskatt motsvarar mera än nio procent av inkomsten; d) höjande av visst under året näst före det, som höjningen avser, utgående anslag, då höjningen skulle utgöra: l:o mera än tjugufem procent av förutvarande anslaget i kommun, där för beskattningsbar inkomst högsta uttaxeringen av allmän kommunalskatt motsvarar mera än nio, men icke mera än tolv procent av inkomsten; 2:o mera än femton procent av förutvarande anslaget i kommun, där för beskattningbar inkomst högsta uttaxeringen av allmän kommunalskatt motsvarar mera än tolv, men icke mera än femton procent av inkomsten; 3:o mera än tio procent av förutvarande anslaget i kommun, där för beskattningsbar inkomst högsta uttaxeringen av allmän kommunalskatt motsvarar mera än femton procent av inkomsten; e) beviljande av anslag, vartill medel skola anskaffas genom upplåning; f) upptagande eller förnyande av lån, varunder inbegripes borgen, eller förlängning av tiden för erhållet låns återbetalande; g) efterskänkande av oguldna kommunalutskylder, när sådant lagligen kan ske. Till nya ändamål och behov hänföras i b) sådana, för vilka anslag ej utgått under tio år näst före det år, som anslaget avser. Med allmän kommunalskatt förstås i c) och d) sådan skatt, evad den beslutits av kommunalstämma eller kommunalfullmäktige eller av kyrkostämma. Mom. 3. Beslut om beviljande av anslag skall, för att vara giltigt, tillika innefatta, huruvida erforderligt belopp skall anskaffas genom uttaxering av allmän kommunalskatt eller utgå av tillgängliga medel eller upplånas. § 14. Mom. 1. Efterskänkande av oguldna kommunalutskylder må av kommunalstämma beslutas allenast där, efter prövning av varje särskilt fall, verkligt ömmande omständigheter befunnits föreligga. Mom. 2. Arvode eller ersättning för kommunalt uppdrag eller inrättande av tjänstebefattning för förvaltnings- och verkställighetsbestyr, som eljest åligga kommunens valda förtroendemän, må ej av kommunalstämma beslutas i amdra fall, än i §§ 15 och 16 sägs. § 15JMom. 1. Kommunalstämmans ordförande är icke i denna sin egenskap berättigad att uppbära arvode eller ersättning för andra med uppdraget förenade kostnader än för skrivmaterialier, postporton och dylika utgifter, sonn för kommunens räkning vid uppdragets fullgörande påkallas; kommunalstämman må kunna för ett år i sänder besluta, att sådan ersättning skall utg^å med visst belopp, vilket icke må överstiga vad skäligt är med hänsyn till- beräkneliga utgifter av nämnda art.

(52

Mom. 2. Där sådant finnes av behovet påkallat, äger kommunalstämman rätt att besluta, att ledamot av kommunalnämnden och vald ledamot av annan kommunal styrelse, nämnd eller beredning ävensom revisor skola för deltagande i sammanträde eller förrättning inom kommunen i kommunens angelägenhet åtnjuta gottgörelse av kommunens medel i form av dagtraktamente med högst fem kronor för sammanträdes- eller förrättningsdag. Kommunalstämman må ock kunna besluta, där kommunikationsförhållandena anses sådant kräva och våglängden mellan ledamotens eller revisorns hemvist och sammanträdes- eller förrättningsstället är större än fem kilometer, att reseersättning skall till ledamoten eller revisorn utgå. Denna ersättning må icke överstiga hälften av belopp, beräknat efter lägsta automobileller skjuts- och åkdonslega, där icke järnväg är att tillgå eller fartygslägenhet begagnas, ej heller överstiga avgiften i tredje klassens vagn på järnväg, där sådan finnes, och för en salongsplats på fartyg, där resan såmedelst sker. Ersättning för resa, som enligt uppdrag i kommunens angelägenhet företages utom kommunen av person, som i första stycket sägs, må, om kommunalstämman så besluter, utgå efter annan grund, än nu är sagt. Mom. 3. Jämte gottgörelse, som enligt mom. 2 beslutes, samt ersättning för kostnader för skrivmaterialier, postporton och dylika utgifter, som för kommunens räkning vid uppdragets fullgörande påkallas, må efter kommunalstämmans bestämmande för det med uppdraget förenade besvär utgå arvode till sådan vald ledamot av kommunal styrelse, nämnd eller beredning, som utsetts till ordförande, sekreterare, räkenskapsförare, kassaförvaltare, föredragande eller verkställande ledamot eller till innehavare av annan motsvarande befattning inom styrelsen, nämnden eller beredningen, så ock till revisor. Arvodet skall till beloppet bestämmas för högst ett år i sänder och må icke överstiga vad på grund av göromålens omfattning och art kan anses skäligt, ej häller bestämmas med hänsyn till den inkomst av tjänst, yrke eller näring, som uppdragets innehavare genom dess fullgörande går förlustig. Ersättningen för kostnader för skrivmaterialier, postporton och dylika utgifter må, med iakttagande av vad i mom. 1 är för där avsett fall stadgat, bestämmas att utgå med visst belopp. Mom. 4. Sammanlagda beloppet av beslutna ersättningar, som ovan i denna paragraf omförmälas och som ej avse kostnader för skrivmaterialier, postporton och dylika utgifter, må icke överstiga vad kommunens ekonomiska bärkraft utan större olägenhet medgiver. Mom. 5. Där eljest i lag eller författning föreskrift meddelas om arvode eller annan ersättning åt innehavare av kommunalt uppdrag, skall vad sålunda finnes särskilt stadgat lända till efterrättelse. § 16. Där det på grund av särskilda omständigheter finnes erforderligt och kostnaden icke överstiger vad kommunens ekonomiska bärkraft utan oläg-en-

het medgiver, må kommunalstämma besluta inrättande av tjänstebefattning för vissa bestämda förvaltnings- och verkställighetsbestyr, vilkas utförande eljest åligger kommunens valda förtroendemän. Sådant beslut skall innefatta bestämmelser om avlöning och andra anställnin gs vilkor. § 17. Ordföranden skall vid kommunalstämma föra eller på sitt ansvar låta föra protokoll. Protokollet skall upptaga för varje ärende överläggningsämnet och beslutet, med angivande, huruvida och i vilken ordning omröstning företagits. Protokollet justeras genast, där så ske kan, men i annat fall å kommunalstämma senast fjorton dagar därefter, varom vid tillfället underrättelse meddelas; stämman må ock uppdraga åt minst två därtill för varje gång utsedda närvarande röstberättigade att, jämte ordföranden, justering av protokollet, eller vissa delar därav, verkställa å den dag stämman därtill bestämmer. Protokollet underskrives, med anteckning om justeringen, av ordföranden samt av minst två vid stämman närvarande röstberättigade eller de särskilda justeringsmännen, om sådana varit utsedda. Sedan protokollet blivit justerat, skall tillkännagivande därom ske från predikstolen i församlingens kyrka nästa sön- eller helgdag, då gudstjänst där hålles, och bevis därom åtecknas protokollet eller särskilt utfärdas. Innefattar kommun jämte moderförsamling även annex- eller kapellförsamling, erfordras sådant tillkännagivande allenast i moderförsamlingens kyrka. § 18. Den, som å kommunalstämma i avgörandet av ett ärende deltagit, kan, genast eller sist vid justeringen av protokollet, avgiva reservation emot det fatitade beslutet. § 19. Ordföranden åligger att tillse, att utdrag av kommunalstämmans justerade protokoll tillställes kommunalnämnden eller de andra styrelser eller personer, åt vilka verkställighet av stämmans beslut uppdragits. För övrigt äger env/ar, som det åstundar, att av protokollet taga avskrift och att utan lösen få avskriftens riktighet bestyrkt av ordföranden. Protokollen, med tillhörande handlingar och bilagor, skola av ordföranden förvaras, på sätt och å ställe, som kommunalstämman må hava bestämt. § 20. Kommunalstämmas förhandlingar skola vara offentliga; dock kan kommumalstämman för visst ärende besluta, att överläggningen skall inom lyckta döirrar hållas.

64 Ordföranden vakar över ordningen i kommunalstämman samt kan varna och, efter förutgången varning, låta utvisa envar, som sig oskickligt förhåller. Uppstår oordning, som icke kan avstyras, äger ordföranden stämman upplösa. Kap. 3.

Om kommunalfullmäktige.

§ Iantal bestämmes i förhållande till folkmängden

Kommunalfullmäktiges sålunda, att: kommun med 2,000 invånare eller därunder utser 15—20, kommun med över 2,000 till och med 5,000 invånare utser 15—25, kommun med över 5,000 till och med 10,000 invånare utser 20—30, kommun med över 10,000 invånare utser 25—40. Kommunalstämman besluter, med iakttagande av vad nu är sagt, huru många kommunalfullmäktige skola för kommunen utses. Om beslutet skall Konungens befallningshavande ofördröjligen underrättas. §2. Om rösträtt vid val av kommunalfullmäktige gälle vad om rösträtt å kommunalstämma är stadgat. §3. Om upprättande av röstlängd och om röstlängdens bindande verkan stadgas i vallagen. §4. I avseende å valbarhet till kommunalfullmäktig, avsägelse och obehörighet skall vad i kap. 2 '§ 5 om ordförande i kommunalstämma är stadgat äga motsvarande tillämpning. Dock må nedannämnda personer, med hänsyn till deras ämbets- eller tjänstemannaställning, icke vara kommunalfullmäktige, nämligen landshövding, landssekreterare, landskamrerare, länsassessor, domhavande eller allmän åklagare i orten, ej häller tjänstemän och betjänte, vilka äro vid kommunens drätsel eller andra dess förvaltande verk anställda och för sin befattning redovisningsskyldiga.

§5. Kommunalfullmäktige väljas för fyra år, räknade från och med den 1 januari året näst efter det, då valet skett. I kommun, där val sker första gången och icke äger rum under år, då allmänna val av kommunalfullmäktige förrättas, skall valet dock ej avse längre tid än till utgången av det år, då sådana allmänna val nästa gång skola äga rum.

65 Ear beslut fattats om ändring av fullmäktiges antal, skall kommunen änd>ck intill utgången av det år, då allmänna fullmäktigval nästa gång skoli förrättas, företrädas av fullmäktige till det antal, som tidigare blivit besiämt, och må förty icke i anledning av ändringen särskilt fullmäktigval företagas. Vad nu är sagt gälle, ändå att ändring av fullmäktiges antal påkdlas av folkmängdens ökning eller minskning. Cm val av kommunalfullmäktige i anledning av ändring i kommunal inddning är särskilt stadgat.

§6. lör val av kommunalfullmäktige skall kommun med mera än 10,000 invånire indelas i valkretsar. Valbarhet är ej inskränkt inom valkrets. Tid valkretsindelningen iakttages, att varje krets kommer att utse minst tio, högst tjugu kommunalfullmäktige efter den beräkningsgrund, att i allmänhet inom varje krets en kommunalfullmäktig utses för varje befolkningstal, motsvarande det, som erhålles, då kommunens folkmängd delas med antilet fullmäktige för hela kommunen; att delar av samma by eller hemm a i ej utan synnerliga skäl förläggas till olika valkretsar; att varje valkrets skall kunna omslutas med en sammanhängande gränslinje; samt att antalet fullmäktige för hela kommunen varder, i den mån utan olägenhet kar. ske, lika fördelat på de särskilda valkretsarne. Om indelningen i valkretsar jämte antalet fullmäktige för varje valkrets äge, efter därom av kommunalnämnden uppgjort förslag, kommunalfullmäktige göra framställning hos Konungens befallningshavande. Utan föregående framställning må befallningshavanden om sådan indelning förordna, sedan åt kommunalfullmäktige beretts tillfälle att i ärendet avgiva yttrande. Beslut; om indelning i valkretsar skall meddelas senast två månader före ingången av det kalenderår, under vilket beslutet skall träda i tillämpning.

§7. Om valdistrikt, om valdag samt om vals kungörande, förrättande och avslutande, så ock om förfarandet, när kommunalfullmäktig avgår före den bestämda tjänstgöringstidens utgång, stadgas i vallagen. § 8. Kommunalfullmäktige välja för varje kalenderår bland sig en ordförande och en vice ordförande. Underrättelse om dessa val, med angivande av de valdes namn och postadress, skall ofördröjligen insändas till Konungens befallningshavande, för kungörande i länstrycket. För året näst efter det, då val av kommunalfullmäktige ägt rum, må ordförandevalet hållas i januari månad och ordförandeskapet intill dess utövas av den, som fullmäktige därtill särskilt utsett. 5—27338.

§9. Angående ordinarie sammanträden av kommunalfullmäktige gälle vad i kap. 2 § 7 är stadgat om kommunalstämmor i kommun, där kommunalfullmäktige icke finnas tillsatta. I övrigt sammanträda kommunalfullmäktige, när Konungens befallningshavande därom förordnar eller kommunalnämnden eller de flesta av fullmäktige sådant äska eller ordföranden finner det nödigt.

§ io. Kungörelse om kommunalfullmäktiges sammanträde utfärdas första gången, sedan beslutanderätten åt fullmäktige uppdragits, av kommunalstämmans ordförande och därefter av fullmäktiges ordförande, eller i händelse av enderas förhinder, av vice ordföranden, och skall innehålla bestämd uppgift om tid, ställe och överläggningsämnen för sammanträdet. Kungörelsen upplises minst en vecka före sammanträdet från predikstolen i församlingens kyrka. Innefattar kommun jämte moderförsamling även annex- eller kapellförsamling och hålles i dess kyrka gudstjänst inom nämnda tid, skall kungörelsen uppläsas jämväl därstädes. Är sammanträde utsatt till dag, då gudstjänst tidigare hålles, skall kungörelsen den dagen ånyo uppläsas. För ärende, som fordrar så skyndsam handläggning, att kallelse icke medhinnes så tidigt, som nu är föreskrivet, må sammanträde kunna hållas efter kortare kallelsetid och även samma dag, då det blivit pålyst; dock må ej vid sådant sammanträde beslut fattas om utgift eller erläggande av bidrag därtill eller om avhändande av kommunen tillhörig egendom eller efterskänkande av någon kommunens rättighet. Beträffande kungörelses anslående och tillkännagivandes införande i tidning skall vad i kap. 2 § 9 är stadgat äga motsvarande tillämpning. Den omständigheten, att kungörelse om sammanträde ej blivit anslagen eller att tillkännagivande ej blivit i tidning infört eller att kungörelse om sammanträde, som blivit utsatt till dag, då gudstjänst tidigare hålles i kapell- eller annexförsamling, icke blivit berörda dag därstädes uppläst, må ej utgöra hinder för sammanträdets hållande. Skriftlig kallelse till sammanträdet, innehållande sådan uppgift, som ovan sägs, bör, såvitt möjligt är, genom ordförandens försorg senast fyra dagar förut delgivas envar fullmäktig eller med posten till honom översändas. §11Varje kommunalfullmäktig äger en röst. Kommunalfullmäktige må ej ärende företaga eller däri besluta, såvida icke flere än hälften av dem äro tillstädes. Är enligt stadgandet i kap. 5 § 3 mom. 2 tillstädesvarande fullmäktig hindrad att deltaga i visst ärende, må ej den omständigheten, att till följd därav antalet av de deltagande icke över-

stiger hälften av fullmäktiges hela antal, utgöra hinder för ärendets företagande. Ordförande eller ledamot, som utan anmält, av kommunalfullmäktige godkänt förhinder avhåller sig från sammanträde, skall bota till kommunens kassa fem kronor, och dubbelt så mycket, om sammanträdet måste, i anseende till de närvarandes fåtalighet, inställas eller upplösas. § 12. Vid kommunalfullmäktiges sammanträden äge ordföranden och vice ordföranden i kommunalstämman samt ordföranden och vice ordföranden i kommunalnämnden, ändå att de icke äro kommunalfullmäktige, att vara tillstädes och i överläggningarna, men ej i besluten deltaga. § 13. Med avseende å kommunalfullmäktige och deras ordförande skall vad i kap. 2 §§ 6 och 10—20 är för kommunalstämma och dess ordförande stadgat äga motsvarande tillämpning; dock att, där omröstning äskas, den, utom vid val, alltid skall ske öppet. Protokoll vid kommunalfullmäktiges sammanträde skall upptaga de närvarande fullmäktiges namn. § 14. Kommunen må besluta, där våglängden mellan fullmäktigs hemvist och fullmäktiges sammanträdeslokal överstiger tio kilometer, att reseersättning vid deltagande i fullmäktiges sammanträde skall till honom utgå, dock allenast enligt de grunder, som i kap. 2 § 15 mom. 2 första stycket äro för där avsedda fall stadgade, och med motsvarande tillämpning av föreskriften i samma paragraf mom. 4.

Kap. 4.

Om kommunalnämnd,

§1I varje kommun skall finnas en kommunalnämnd. § 2. Mom. 1. Kommunalnämnden tillhör att: förvalta kommunens egendom, uppbära dess inkomster och i övrigt handh a v a dess drätsel; ombesörja verkställigheten av kommunalstämmans eller kommunalfullmäkti^ges beslut, i den mån ej sådan förvaltning eller verkställighet blivit uppdragen åt särskilt därtill utsedda styrelser eller personer;

68 hava överinseende över de för särskilda förvaltnings- eller verkställighetsbestyr utsedda styrelsers eller personers förvaltning; verkställa beredning av ärenden, som skola förekomma till behandling å kommunalstämma eller hos kommunalfullmäktige; avgiva infordrade betänkanden uti kommunens angelägenheter; samt handhava och tillämpa de av kommunen beslutna, vederbörligen fastställda kommunala stadgar rörande sedlighet samt ordning och säkerhet inom kommunen. Kommunalnämnden har ock att, i enlighet med vad särskilda författningar föreskriva, taga befattning med andra ärenden, såsom beträffande allmänna hälsovården, brandväsendet, förekommande och hämmande av smittosamma husdjurssjukdomar, försäljning av rusdrycker, pilsnerdricka, tillagade alkoholfria drycker samt svagdricka, arbetareskydd, arbetslöshetsunderstöd samt avgivande av statistiska uppgifter. Mom. 2. Kommunalnämnden äger att för erkända överträdelser av de kommunalstadgar, vilka det tillkommer nämnden att handhava, ålägga de i samma stadgar utsatta viten; men om den tilltalade nekar till gärningen, må förhållandet hos vederbörande åklagare till beivran inför domstol anmälas. Mom. 3. Kallas någon, som är boende eller uppehåller sig inom kommunen, till inställelse inför kommunalnämnden för att höras i ordningsmål eller i ärenden, för vilka han inför nämnden redo skyldig är, skall han kallelsen hörsamma, såvida han minst fyra dagar förut därav erhållit del. Utebliver han utan laga förfall, skall han bota fem kronor till kommunens kassa och tillhållas av nämnden genom förnyade viten, som dock tillsammans ej må överstiga trettio kronor, att sig inställa. Kan den tredskande ändå ej förmås till inställelse, må nämnden lita Konungens befallningshavande till.

§3. Ledamöter av kommunalnämnden, vilka, genom att överträda denna lag eller särskilt givna föreskrifter eller eljest, uppsåtligen eller av vårdslöshet tillskynda kommunen skada, äro, jämte det ansvar enligt allmän lag, somiaiå ifrågakomma, underkastade skyldighet, en för alla och alla för en, att ersätta skadan. Vad nu är sagt skall äga motsvarande tillämpning i fråga om styrelster eller personer, som blivit för särskilda förvaltnings- eller verkställighetsbestyr utsedda.

§4. Av kommunalstämman eller kommunalfullmäktige bestämmes, med hänsikt till kommunens vidd och folkmängd, det antal ledamöter, varav kommunalnämnden skall vara sammansatt; dock må detta antal icke vaira

69 under fem eller över elva. Jämte ledamöterna skola jämväl utses lika många suppleanter. §5. 1 avseende på villkoren för valbarhet till ledamot eller suppleant i kommunalnämnden, ävensom angående avsägelse och obehörighet gälle vad i kap. 3 § 4 är stadgat om kommunalfullmäktige. Andra i det allmännas tjänst anställda personer, än i sista stycket av nämnda paragraf omförmälas, kunna ej mot sin vilja förpliktas att sådant uppdrag emottaga.

§6. Såväl ledamöter som suppleanter väljas för fyra år, räknade från och med den 1 januari året näst efter det, då valet skett. Valet skall förrättas i december månad året näst efter det, då allmänna val av kommunalfullmäktige ägt rum. Avgår ledamot under den för honom bestämda tjänstgöringstid, och har valet icke varit proportionellt, anställes fyllnadsval för den återstående delen av tjänstgöringstiden; och bör sådant val, där ej särskilda omständigheter annat föranleda, äga rum å ordinarie kommunalstämma eller kommunalfullmäktigsammanträde i december. Avgår ledamot, som utsetts vid proportionellt val, inkallas till ledamot den suppleant, som enligt den mellan suppleanterna bestämda ordning bör i stället inträda; den sålunda inkallade tjänstgör under den tid, som för den avgångne återstått.

§7. Kyrkoherden eller den hans ställe företräder är berättigad att i sådana ärenden, som angå åtgärder för sedlighet, deltaga i kommunalnämndens överläggningar och beslut.

§8. Av kommunalstämman eller kommunalfullmäktige utses bland nämndens ledamöter en ordförande och en vice ordförande att tjänstgöra den tid, för vilken de blivit såsom ledamöter invalda. Till dessa befattningar kunna ordförande och vice ordförande i kommunalstämman eller kommunalfullmiaktige väljas, såvida de äro ledamöter i nämnden. Till Konungens befallningshavande skall ofördröj Ii gen, för kungörande i läinstrycket, insändas uppgift på de personers namn och postadress, som blivitt till ordförande och vice ordförande i nämnden utsedda. §9. Kommunalnämnden sammanträder å det ställe och å de tider, nämnden beistämmer, och däremellan så ofta ordföranden det nödigt finner, ävensom

då Konungens befallningshavande därom förordnar eller minst halva antalet av nämndens ledamöter sådant äskar. § 10. Suppleanterna böra i bestämd ordning kallas till tjänstgöring, i den mån sådant erfordras till följd av ledamots förhinder eller vid uppkommen ledighet, som ej ännu kunnat fyllas, efter ledamot, som icke utsetts vid proportionellt val. § 11. Ordförande, vice ordförande, ledamot eller till tjänstgöring kallad suppleant, som utan anmält och av nämnden godkänt förhinder avhåller sig från nämndens sammankomst, skall bota till kommunens kassa fem kronor, och dubbelt så mycket, om sammanträdet måste i anseende till de närvarandes fåtalighet inställas eller upplösas. § 12. Kommunalnämnden må ej handlägga ärende, såvida icke flere än hälften av ledamöternas hela antal äro tillstädes. § 13. Äro både ordförande och vice ordförande förhindrade att vid nämndens sammanträde sig inställa, äger nämnden utse annan ledamot att för tillfället föra ordet. § 14. Med avseende å kommunalnämnden skall vad i kap. 2 § 13 mom. 1 är för kommunalstämma stadgat äga motsvarande tillämpning; dock att, där omröstning äskas, den, utom vid val, alltid skall ske öppet. § 15. Vid kommunalnämndens sammanträde förer ordföranden protokoll eller är för dess förande ansvarig. Han ombesörjer skriftväxlingen, emottager alla till nämnden ställda skrivelser och framställningar, ansvarar därför, att räkenskaper föras i enlighet med givna föreskrifter, vårdar nämndens handlingar och håller över dem register. De biträden, som, jämte av kommunen anställda tjänstemän, kunna vid utförande av dessa göromål befinnas nödiga, må ordföranden antaga och entlediga. § 16. Protokollet justeras antingen genast eller sist vid kommunalnämndens nästa sammanträde. Nämnden kan ock, särskilt för varje gång, uppdraga

åt två eller flere av sina närvarande ledamöter att, jämte ordföranden, justeringen verkställa. Tillkännagivande om verkställd justering skall ske i den i kap. 2 § 17 föreskrivna ordning. § 17Envar, som det åstundar, äger att av kommunalnämndens protokoll taga avskrift och att utan lösen få avskriftens riktighet av ordföranden bestyrkt. § 18. Kommunalnämnden utser för varje kalenderår inom sig en kassaförvaltare. På kommunalnämnden ankommer att, där den så nödigt finner, för olika delar av kommunens område sig till biträde antaga särskilda personer, vilka handla på nämndens ansvar och efter de föreskrifter densamma meddelar. § 19. Om kommunalnämndens befattning med kommunens drätsel samt om revision och ansvarighet sägs i kap. 5; om uppbörd av kommunalskatt stadgas i kap. 6.

K a p . 5.

Om k o m m u n e n s drätsel.

§1. Kommunalnämnden åligger att årligen uppgöra ett utgifts- och ett inkomstförslag för det nästfoljande kalenderåret. I utgiftsförslaget skola upptagas: a) det löpande årets beräknade brist; b) de skulder, i kapital, kapitalavbetalning eller ränta, vilka under det nästf oljande året förfalla till betalning; c) de utgifter, som redan äro beslutna för sistnämnda år; d) de utgifter, som enligt kommunalnämndens framställning ytterligare k u n n a av kommunens behov därunder påkallas; samt e) ett förslagsbelopp i penningar, att kunna för oförutsedda behov användas. Inkomstförslaget skall upptaga: a) det löpande årets beräknade behållning; b) alla redan bestämda kommunen tillkommande utskylder, som förfalla till uppbörd under det nästf oljande året; c) de inkomster, som på annan grund beräknas därunder inflyta; samt d) den summa, som ytterligare må erfordras, jämte förslag om sättet för diess anskaffande.

72 Brist eller behållning må, där ej annat av särskilda omständigheter föranledes, upptagas med det belopp, vartill den för nästföregående året enligt avslutade och reviderade räkenskaper uppgått. För ovannämnda ändamål åligger det de särskilda styrelser eller tjänstemän, vilka kommunen för vissa bestämda förvaltningsbestyr må hava tillsatt, att till kommunalnämnden före den 1 september ingiva sina specialförslag över utgifter och inkomster för det nästföljande året.

§2. Utgifts- och inkomstförslagen, vilka böra uppgöras senast före den 1 oktober varje år, skola, från dagen för kungörandet av ordinarie kommunalstämma eller kommunalfullmäktigsammanträde i nämnda månad, hållas tillgängliga på lämpligt ställe, som i kungörelsen tillkännagives; skolande på nyssnämnda stämma eller sammanträde förslagen underkastas granskning, därvid särskilt de i utgiftsförslaget upptagna utgifter, som först då till beviljande föreslås, samt sättet för anskaffande av därför erforderliga medel äro föremål för överläggning och avgörande. Efter fulländad granskning skola förslagen, jämte de i anledning därav fattade beslut, återställas till kommunalnämnden, som i förslagen inför de ändringar, som föranledas av kommunalstämmans eller kommunalfullmäktiges beslut.

§3. Mom. 1. Av kommunalstämman eller kommunalfullmäktige skola årligen utses två eller flere revisorer samt lika många suppleanter för granskning av det nästpåfoljande årets förvaltning. Mom. 2. Den, vilken såsom ledamot av kommunalnämnden eller eljest är redovisningsskyldig till kommunen, må icke väljas till revisor eller revisorssuppleant för granskning av förvaltning, för vilken han har att redovisa, ej heller deltaga i val av revisor eller revisorssuppleant för granskning av sådan förvaltning eller i beslut med anledning av granskningen.

§4. Det åligger kommunalnämnden att, i enlighet med givna föreskrifter, föra kommunens räkenskaper och dem för kalenderår avsluta. Räkenskaperna skola årligen före den 1 februari tillställas kommunalstämmans eller, där kommunalfullmäktige finnas tillsatta, dessas ordförande, vilken oförtövat, med föreläggande av viss tid för revisionsberättelsens avgivande, tillhandahåller dem åt revisorerna. Särskilda av kommunen för vissa bestämda förvaltningsbestyr tillsatta styrelser eller personer skola före den 15 januari varje år till kommunalnämndens ordförande avlämna redovisning för de medel, de under nästföregå-

ende kalenderår omhänderhaft, för att i kommunens allmänna räkenskaper upptagas och tillika med dem granskas.

§5. Revisionsberättelsen avlämnas till kommunalstämmans eller, där kommunalfullmäktige finnas tillsatta, till dessas ordförande, som över framställda anmärkningar infordrar vederbörandes förklaringar så tidigt, att de, jämte revisionsberättelsen, må kunna framläggas till granskning å ordinarie kommunalstämma eller kommunalfullmäktigsammanträde, som i mars månad hålles.

§6. På beslut av kommunalstämman eller kommunalfullmäktige ankommer, huruvida framställd anmärkning skall förfalla och ansvarsfrihet för förvaltningen meddelas eller laga åtgärd för bevarande av kommunens rätt skall vidtagas. Varder talan å förvaltningen under den tid revisionsberättelsen avser ej anställd inom ett år från det berättelsen framlades å kommunalstämma eller kommunalfullmäktigsammanträde, vare så ansett, som om ansvarsfrihet blivit beviljad. Utan hinder därav, att ansvarsfrihet beviljats, må talan på grund av brottslig handling kunna föras, där ej ansvarsfriheten uppenbarligen avsett även den handling.

K a p . 6.

Om skattskyldighet och uppbörd. § I-

För fyllande av kommuns medelsbehov, i den mån detta ej täckes genom andra inkomster, därunder inbegripna sådana, som härflyta från särskilda kommunen tillkommande utskylder, skall till det belopp, som av kommunalstämman eller kommunalfullmäktige för varje år beslutes, hos kommunens medlemmar upptagas allmän kommunalskatt att utgå efter de grunder, som i kommunalskattelag bestämmas. Saknas sådan bestämmelse, skall den allmänna kommunalskatten utgå i förhållande till de skattskyldiges inkomster, beräknade för jordbruksfastighet till sex kronor och för annan fastighet till fem kronor för varje fulla ett hundra kronor av taxeringsvärdet jämlikt senast fastställda taxeringslängd, samt i fråga om inkomst av kapital och arbete till det beskattningsbara belopp, för vilket bevillning till staten skall jämlikt senast fastställda taxeringslängd erläggas. I samma fall skall iakttagas, att jordägare eller boställsinnehavare, som åt landbo eller arrendator upplåtit jord eller boställe, är befriad från erläggande av allmän kommunalskatt därför, enär denna skatt skall av brukaren erläggas, att beträffande fastighet, för vilken bevillning ej erlägges, allmän kommunalskatt påföres endast för jordbruks-

fastighet samt för kronopark, som bildats antingen av mark, inköpt åt kronan efter 1874 års början, eller av staten tillhörig jordbruksdomän eller del av sådan, att inkomst av arrende av sådan jordbruksfastighet, för vilken bevillning ej erlägges, icke skall tagas i beräkning vid debitering av kommunalskatten, samt att i fråga om löntagare, som tillika innehar boställe, inkomst av bostället, för vilket enligt ovan stadgade grunder allmän kommunalskatt utgöres, icke vid denna skatts påförande inräknas i lönen.

§2. Där i lag eller allmän författning är stadgat, att kommunalutskyld skall utgå endast för vissa av de beskattningsföremål, som föranleda påförande av allmän kommunalskatt, eller att för deltagande i utskyld andra grunder skola följas, än i § 1 stadgas, eller att vissa från skattskyldighet till kommunen eljest befriade medlemmar skola till fyllande av särskilda behov bidraga, gälle till efterrättelse vad sålunda är förordnat. I övrigt äger kommun ej besluta avvikelse från de i § 1 föreskrivna grunder.

§3. Då fråga uppkommer om grunden för utskylds uttaxering, skall sådan fråga avgöras, innan beslut om utskylden fattas.

§4. De utskylder, som enligt kommunens beslut i anledning av utgifts- och inkomstförslagen skola under det nästf oljande kalenderåret utgå, anses för det löpande årets utskylder och skola till utgörande fördelas på dem, som under det löpande året varit till kommunen skattskyldiga. §5. Kommunalnämnden åligger att, på grund av de granskade utgifts- och inkomstförslagen, med kommunalstämmans eller kommunalfullmäktiges i anledning därav fattade beslut, oförtövat upprätta debiterings- och uppbördslängd. Debiterings- och uppbördslängden upprättas enligt formulär, som fastställes av Konungen. Äro i kommun flere valdistrikt, som i vallagen avses, skall längden uppläggas i särskilda delar, en för varje valdistrikt, och skall i sådant fall upprättas sammandrag över de särskilda delarnes slutsummor.

§6. Debiterings- och uppbördslängden skall tillställas kommunalstämmans ordförande, vilken genom kungörelse, som uppläses från predikstolen i församlingens kyrka och införes i den eller de tidningar, däf tillkännagivande

om kommunalstämma skall ske, giver tillkänna, att längden på lämpligt ställe, som uttryckligen bör utsättas, hålles dem av kommunens medlemmar, vilka det önska, för granskning tillgänglig under fjorton dagar, räknade från dagen för kungörelsens avkunnande i församlingens kyrka. Efter förloppet av dessa fjorton dagar skall kommunalstämma hållas och å densamma längden till justering företagas samt en var kommunmedlem tillfälle lämnas att mot den göra de anmärkningar, till vilka han funnit fog. Nämnda stämma skall ovilkorligen inom utgången av december månad sammanträda.

§7. Kommunalstämman har att över de anmärkningar, som då mot längden framställas, genast besluta och i längden låta införa därvid godkända ändringar, varefter längden, sålunda granskad och avslutad, skall, försedd med intyg därom av ordföranden och två medlemmar av stämman, återlämnas till kommunalnämnden, vilken det åligger att behöriga debetsedlar utfärda och de skattskyldiga tillställa låta inom utgången av nästf oljande januari månad. Formulär för debetsedel fastställes av Konungen.

§8Uppbördsstämma för erläggande av sålunda debiterade kommunalutskylder kungöres från predikstolen i församlingens kyrka fjorton dagar förut och, där så lämpligen ske kan, å debetsedlarne samt skall på lämpligt ställe inom kommunen före februari månads utgång förrättas av kommunalnämnden eller, på dess ansvar, av vissa dess medlemmar eller kommunens tjänstemän, såvida icke kommunen funnit skäligt att om tiden eller sättet för uppbörden annorledes bestämma.

§9. Den bland kommunens medlemmar, som vid den kommunalstämma, där debiterings- och uppbördslängden till allmän och slutlig granskning företages, försummat att mot längden framställa anmärkning, må ej vidare däröver klagan föra. Har han anmärkning framställt, men den ej godkänd blivit, äger han anföra besvär däremot, men är icke dess mindre pliktig att, där den icke godkända anmärkningen rör hans skattskyldighet, vid uppbördsstämman gälda det honom påförda utskyldsbeloppet, mot honom förbehållen rätt att, därest hans besvär godkännas, få det för mycket erlagda åter, med ränta enligt vad särskilt är stadgat. Kommunalnämnden äger att hos Konungens befallningshavande göra framställning om rättelse av debiterings- och uppbördslängden på den grund, att debitering underlåtits eller skett till för lågt belopp; skolande sådan framställning, för att upptagas till prövning, till befallningshavanden in-

komma inom ett år efter den dag, då kommunalstämman slutligen granskat längden. § 10. Om Konungens befallningshavande vid prövning av anförda besvär över kommunalstämmans beslut i fråga om framstäld anmärkning mot debiterings- och uppbördslängden eller på framställning av kommunalnämnden finner, att debitering obehörigen verkställts eller underlåtits eller ej skett till riktigt belopp, äger befallningshavanden, efter vederbörandes hörande, föreskriva erforderlig rättelse i debiteringen. Jämväl må, om någon av Konungens befallningshavande befrias från honom i debiterings- och uppbördslängden påförda kommunalutskylder på den grund, att annan person bort uppföras till utgörande av desamma, befallningshavanden, efter vederbörandes hörande, överflytta skattskyldigheten på denne.

§11Har efter debiterings- och uppbördslängdens slutliga granskning sådan taxering, som enligt lag bör ligga till grund för skattskyldighet till kommunen, blivit verkställd, ändrad eller undanröjd, skall rättelse i debiteringen ske utan hinder därav, att densamma enligt vad ovan sägs vunnit laga kraft, och njute skattskyldig ränta, enligt vad särskilt är stadgat, å vad han må äga återbekomma såsom för mycket erlagt. Dock skall, där kommunmedlem påföres ny eller förhöjd utskyld, tillfälle beredas honom att mot förslaget till efterdebitering göra anmärkning hos kommunalstämman, som har att däröver meddela beslut. § 12. Efter varje uppbördsstämma upprätte kommunalnämnden, särskilt för varje valdistrikt, dels avkortningslängd, upptagande dem, för vilka kommunen i laga ordning beviljat avkortning, med angivande tillika av avkortningsorsaken, dels ock restlängd å övriga skattskyldiga, som ej vid uppbördsstämman behörigen guldit sina kommunalutskylder. Restlängden skall i två exemplar inom två månader efter uppbördsstämmans slut överlämnas till utmätningsmannen i orten; och åligger det denne att i vederbörlig ordning indriva och till nämnden redovisa de resterande utskylderna. Samtidigt med överlämnandet av restlängden till utmätningsmannen skall nämnden härom till Konungens befallningshavande insända skriftlig anmälan med uppgift å restlängdens slutsumma. Restlängd upprättas enligt formulär, som fastställes av Konungen. Vid indrivandet av de oguldna kommunalutskylderna uttagas därutöver tre öre å varje full krona av det oguldna utskyldsbeloppet, då detsamma ej överstiger tjugufem kronor, dock ej mindre än tjugufem öre, och sex öre

å varje full krona av det oguldna utskyldsbeloppet, då detta överstiger tjugufem kronor. Om användningen av dessa medel stadgas särskilt.

K a p . 7.

Om underställning och besvär.

§ 1. För att vinna bindande kraft skola kommunalstämmans eller kommunalfullmäktiges beslut underställas Kungl. Maj:ts nådiga prövning och fastställelse, då de angå: a) avhändande eller pantförskrivning av sådan kommunen tillhörig fastighet, som för något dess gemensamma nytta avseende ändamål tillfallit kommunen genom gåva eller testamente, ävensom överenskommelse, som medför ändring i de rättigheter, kommunen till sådan fastighet äger; och b) upptagande av lån, därunder inbegripet ingående av borgen; dock att underställning icke erfordras, där ej i följd av beslutet sammanlagda beloppet av kommunens utan sådan underställning skedda upplåning bleve så stort, att, därest detsamma hade för sistförflutna året på en gång uttaxerats, högsta uttaxeringen av allmän kommunalskatt skulle för beskattningsbar inkomst kommit att motsvara mera än tio procent av inkomsten. Kungl. Maj:ts nådiga prövning och fastställelse skola ock underställas de av kommunalstämman eller kommunalfullmäktige antagna förslag till nya eller förhöjda avgifter å den allmänna rörelsen, såsom väg-, bro-, hamnoch färjpenningar med mera. Beslut eller förslag, som bör Kungl. Maj:ts nådiga prövning underställas, skall insändas till Konungens befallningshavande, vilken det åligger att handlingarna, jämte eget underdånigt yttrande, till Kungl. Maj:t överlämna.

§2. Mom. 1. Konungens befallningshavandes godkännande erfordras för att giva gällande kraft åt beslut, vilka a) äro ämnade att såsom kommunalstadgar tillämpas, till befrämjande av sedlighet, hälsovård, vård om brandväsende samt ordning och säkerhet inom kommunen; £-b) avse arvode enligt kap. 2 § 15 mom. 3; i c) avse inrättande av tjänstebefattning, som i kap. 2 § 16 sägs; eller d) avse utgifter under längre tid än fem år, att bestridas genom uttaxering. Samtliga av kommunen för ett och samma kalenderår fattade, under b) och c) omförmälda beslut skola samtidigt och senast under det år besluten avse underställas Konungens befallningshavandes prövning, vid äventyr, att beslut, såvida ej särskilda omständigheter anses böra föranleda undantag, icke vinner godkännande. Till ledning vid prövningen av dessa beslut skall

78 Konungens befallningshavande beredas tillgång till tablå över kommunens ekonomiska ställning det år besluten avse. Underställt beslut skall antingen oförändrat fastställas eller ogillas. Vägras fastställelse, skall skälet därför uppgivas. Kommunalstämman eller, om det underställda beslutet fattats av kommunalfullmäktige, dessa må, om fog därtill anses finnas, över vägrad fastställelse föra klagan hos Kungl. Maj:t. Mom. 2. Beslut om beviljande av anslag, vartill medel skola anskaffas genom upplåning, skall, för att bliva gällande, underställas Konungens befallningshavande, vilken, där det efter inhämtade upplysningar om kommunens ekonomiska ställning finnes uppenbart, att upplåningen icke kan ske utan Kungl. Maj:ts tillstånd, förbjuder beslutets verkställande innan sådant tillstånd erhållits, men i annat fall förklarar hinder ej möta för verkställigheten. Om klagan över meddelat förbud gälle vad i mom. 1 är om klagan över vägrad fastställelse stadgat.

§3. Kommunmedlem, som ej nöjes åt kommunalstämmans eller kommunalfullmäktiges beslut i kommunens gemensamma angelägenheter, äger, där ej annat är särskilt föreskrivet, rätt att, om han tilltror sig kunna visa, att beslutet icke i laga ordning tillkommit, eller att det står i strid mot allmän lag eller författning eller annorledes överskrider deras befogenhet, som beslutet fattat, eller att det kränker hans enskilda rätt eller eljest vilar på orättvis grund, rättelse däruti söka genom besvär, vilka, jämte det överklagade beslutet, böra till Konungens befallningshavande ingivas inom trettio dagar efter den dag, då tillkännagivande om verkställd justering av det över beslutet förda protokoll enligt kap. 2 § 17 ägt rum, dagen, då det skedde, likväl oräknad; och åligger det klaganden därjämte såväl att vid besvären foga bevis om dagen, då berörda tillkännagivande ägde rum, som ock att inom fjorton dagar, efter det tiden för besvärens inlämnande utgått, till kommunalstämmans eller, där beslutet fattats av kommunalfullmäktige, till dessas ordförande ingiva diarieutdrag däröver, att han sig besvärat. Försummar klaganden något av vad sålunda är föreskrivet, må beslutet kunna gå i verkställighet.

§4. Gå besvären ut därpå, att beslutet icke i laga ordning tillkommit, eller att det står i strid mot allmän lag eller författning eller annorledes överskrider deras befogenhet, som beslutet fattat, äger Konungens befallningshavande, där han finner skäl besvären godkänna, att beslutets verkställighet förbjuda. Grundas besvären därpå, att klagandens enskilda rätt blivit genom beslutet kränkt, och varda besvären godkända, gäller rättelsen till förmån

för den, som klagat, men står beslutet i övrigt fast, utan så är, att det finnes strida mot allmän lag eller författning eller eljest vila på orättvis grund, då Konungens befallningshavande ock om upphävande av beslutet i dess helhet må förordna.

§5. I Konungens befallningshavandes utslag må, där icke för vissa frågor annorlunda är särskilt stadgat, ändring sökas hos Kungl. Maj:t senast före klockan tolv å trettionde dagen efter det klaganden av beslutet erhöll del, dagen då det skedde likväl oräknad; dock att menighet, som klagar, äger tillgodonjuta femton dagar längre besvärstid än ovan sägs.

§6. För besvärs anförande emot kommunalnämnds beslut i sådana mål och ärenden, vilka nämnden på grund av föreskrifter i särskilda allmänna författningar har att handlägga, gäller vad i dessa författningar för varje fall finnes stadgat. I övrigt skall, där kommunmedlem ej nöjes åt kommunalnämndens beslut, som icke innefattar allenast yttrande eller förslag till kommunalstämman eller kommunalfullmäktige, vad i §§ 3—5 är stadgat äga motsvarande tilllämpning.

ANDRA AVDELNINGEN (II). Om kommunalstyrelse i stad. Kap. 1.

Allmänna bestämmelser.

§ IVarje stad, med dess område, utgör för sig en särskild kommun. Om kommunalförbund är särskilt stadgat. Råder osäkerhet beträffande gränsen för stadskommuns område, förordnar Konungen angående gränsens rätta sträckning. Om ändring i kommunal indelning är särskilt stadgat. Om Stockholms stad stadgas särskildt.

§2. Stadskommuns medlemmar äga att själva, efter vad i denna avdelning närmare bestämmes, vårda sina gemensamma ordnings- och hushållningsangelägenheter, så vitt icke, enligt gällande författningar, det tillkommer staten eller landsting att dem handhava. Om avsättande av medel till fond samt om förvaltande och användande av sålunda bildad fond gälle vad särskilt må stadgas. Angående behandlingen av kyrkliga angelägenheter samt av ärenden rörande folkundervisningen är särskilt stadgat.

§3. Vad staden samfällt tillhör, i fastighet, rörligt kapital eller inkomstgivande rättighet, ävensom medel, vilka tillkomma staden från staten eller landsting eller eljest, skall, där ej annorlunda stadgat är, anses såsom tillgång till betäckande av stadens gemensamma utgifter och förvaltas på sätt i denna avdelning sägs.

§4. Till bestridande av utgifter, som utöver de i § 3 omförmälda tillgångar för en stads behov erfordras, äger stadskommunen beskattningsrätt över sina medlemmar, därunder inbegripna bolag och andra samfälligheter, enligt de grunder, som i denna avdelning eller eljest i lag bestämmas.

§5. Huru för stad utfärdas ordningsstadganden, byggnadsordning, hälsovårdsstadganden och brandordning, samt om deras upprätthållande är särskilt stadgat. §6. Medlem av stadskommun är envar som där är mantalsskriven, ävensom var och en, vilken, utan att vara i kommunen mantalsskriven, därstädes äger eller brukar fast egendom eller är enligt vad i kommunalskattelag bestämmes taxerad till allmän kommunalskatt. I brist av sådan bestämmelse är medlem av stadskommunen envar, som där är mantalsskriven, ävensom var och en, vilken, utan att vara i kommunen mantalsskriven, därstädes äger eller brukar fast egendom eller är för inkomst av kapital eller arbete till allmän bevillning uppförd. §7. Stads beslutanderätt utövas av stadsfullmäktige eller å allmän rådstuga. Om underställning i vissa fall av stads beslut stadgas i kap. 7. Förvaltning och verkställighet tillkomma, under inseende av magistrat eller stadsstyrelse, drätselkammare jämte de styrelser eller personer, som för särskilda förvaltnings- och verkställighetsbestyr må vara utsedda. §8. Mom. 1. I stad med mera än 1,500 invånare skall den staden tillkommande beslutanderätt, med de undantag, varom i § 9 förmäles, uppdragas åt stadsfullmäktige. H a r stadens invånareantal nedgått till 1,500 eller därunder, skall beslutanderätten fortfarande utövas av stadsfullmäktige, därest icke allmänna rådstugan annorlunda besluter. Mom. 2. Vill stad med högst 1,500 invånare åt stadsfullmäktige uppdraga beslutanderätt, som i mom. 1 avses, vare det gällande. Förslag om upphävande av sådant beslut må icke väckas förrän fyra kalenderår förflutit sedan stadsfullmäktige trädde i verksamhet och skall, om det godkännes, tillämpas från utgången av det kalenderår, varunder godkännandet vunnit laga kraft. Mom. 3. Beslut om införande eller om avskaffande av stadsfullmäktige skall ofördröjligen anmälas hos Konungens befallningshavande. §9. Finnas stadsfullmäktige tillsatta, inskränkes allmänna rådstugans befattning till ärenden, som omförmälas i § 8, i kap. 2 § 1 och i kap. 3 § 3 samt val av nämndemän. I stad, där stadsfullmäktige icke finnas tillsatta, äger allmänna rådstugan utöva stadens beslutanderätt i alla dess angelägenheter. 6—27338.

82 Kap. 2.

Om stadsfullmäktige.

§ L Stadsfullmäktiges antal bestämmes i förhållande till folkmängden sålunda, att stad med 2,000 invånare eller därunder utser 15—20, stad med över 2,000 till och med 5,000 invånare utser 15—25, stad med över 5,000 till och med 10,000 invånare utser 20—30, stad med över 10,000 till och med 20,000 invånare utser 25—40, stad med över 20,000 till och med 40,000 invånare utser 35—50, stad med över 40,000 invånare utser 45—60. Allmänna rådstugan besluter, med iakttagande av vad nu är sagt, huru många stadsfullmäktige skola för staden utses. Om beslutet skall Konungens befallningshavande ofördröjligen underrättas. §2. Rösträtt vid val av stadsfullmäktige tillkommer envar inom staden mantalsskriven man eller kvinna, som är svensk undersåte samt senast under nästföregående kalenderår uppnått tjugutre års ålder. Varje röstberättigad äger en röst. Sådan rösträtt må dock ej utövas av den, som a) är omyndig förklarad, b) är i konkurstillstånd, c) är av allmänna fattigvården omhändertagen för varaktig försörjning, d) häftar för honom påförda utskylder till staden, vilka förfallit till betalning under samtliga de tre sistförflutna kalenderåren, eller e) är på grund av ådömd straffpåföljd från ovannämnda rättighet utesluten. Den omständigheten, att endera av äkta makar saknar rösträtt eller är från dess utövning utesluten, inverkar ej på den rösträtt, som må den andra maken tillkomma. §3. Om upprättande av röstlängd och om röstlängdens bindande verkan stadgas i vallagen. §4. Stadsfullmäktige väljas bland stadskommunens röstberättigade medlemmar, som äro inom staden boende och uppnått tjugufem års ålder. Ej må annan sådant uppdrag sig avsäga än: kvinna; ämbets- eller tjänsteman, som av sin befattning är hindrad att uppdraget fullgöra;

den, som uppnått sextio års ålder; den, som icke vidare är inom staden mantalsskriven och boende; den, som eljest uppgiver förhinder, vilket av flertalet bland övriga fullmäktige godkännes; samt, vid valtillfället, den, som efter de fyra sistförflutna årens tjänstgöring såsom stadsfullmäktig är i ordning att därifrån avgå. Stadsfullmäktig kan ej den vara, a) som icke råder över sig och sitt gods, b) som är förklarad ovärdig att i rikets tjänst vidare nyttjas eller eljest på grund av honom ådömd straffpåföljd icke må utöva allmän befattning eller genom utslag, vilket ännu icke vunnit laga kraft, är dömd till straffpåföljd, varom sist förmäles, eller som är ställd under framtiden för brott, vilket kan medföra sådan påföljd, eller c) som är förklarad ovärdig att inför rätta föra andras talan. Gift kvinna vare ej på den grund, att äldre giftermålsbalken är tillämplig i fråga om makarnes förmögenhetsförhållanden, obehörig att utöva uppdrag, varom nu är fråga. Nedannämnda personer må, med hänsyn till deras ämbets- eller tjänstemannaställning, icke vara stadsfullmäktige, nämligen landshövding, landssekreterare, landskamrer are, länsassessor, ledamöter av rådstuvurätten eller av magistraten eller stadsstyrelsen, tjänstemän och betjänte vid magistraten eller stadsstyrelsen, domhavande eller allmän åklagare i orten, ävensom de tjänstemän och betjänte, vilka äro vid stadens drätsel eller andra dess förvaltande verk anställda och för sin befattning redovisningsskyldiga. §5. Stadsfullmäktige väljas för fyra år, räknade från och med den 1 januari året näst efter det, då valet skett. I stad, där val sker första gången och icke äger rum under år, då allmänna val av stadsfullmäktige förrättas, skall valet dock ej avse längre tid än till utgången av det år, då sådana allmänna val nästa gång skola äga rum. H a r beslut fattats om ändring av fullmäktiges antal, skall staden ändock intill utgången av det år, då allmänna fullmäktigval nästa gång skola förrättas, företrädas av fullmäktige till det antal, som tidigare blivit bestämt, och må förty icke i anledning av ändringen särskilt fullmäktigval företagas. Vad nu är sagt gälle, ändå att ändring av fullmäktiges antal påkallas av folkmängdens ökning eller minskning. Om val av stadsfullmäktige i anledning av ändring i kommunal indelning är särskilt stadgat.

§6. För val av stadsfullmäktige skall stad med mera än 10,000 invånare indelas i valkretsar. Valbarhet är ej inskränkt inom valkrets.

84 Vid valkretsindelningen iakttages, att varje krets kommer att utse minst tio, högst trettio stadsfullmäktige efter den beräkningsgrund, att i allmänhet inom varje krets en stadsfullmäktig utses för varje befolkningstal, motsvarande det, som erhålles, då stadens folkmängd delas med antalet fullmäktige för hela staden; att delar av samma by eller hemman ej utan synnerliga skäl förläggas till olika valkretsar; att varje valkrets skall kunna omslutas med en sammanhängande gränslinje; samt att antalet fullmäktige för hela staden varder, i den mån utan olägenhet kan ske, lika fördelat på de särskilda valkretsarne. Om indelningen i valkretsar jämte antalet fullmäktige för varje valkrets äge, efter därom av magistraten eller stadsstyrelsen uppgjort förslag, stadsfullmäktige göra framställning hos Konungens befallningshavande. Utan föregående framställning må befallningshavanden om sådan indelning förordna, sedan åt stadsfullmäktige beretts tillfälle att i ärendet avgiva yttrande. Beslut om indelning i valkretsar skall meddelas senast två månader före ingången av det kalenderår, under vilket beslutet skall träda i tilllämpning.

§7. Om valdistrikt, om valdag samt om vals kungörande, förrättande och avslutande, så ock om förfarandet, när stadsfullmäktig avgår före den bestämda tjänstgöringstidens utgång, stadgas i vallagen.

§8. Stadsfullmäktige välja för varje kalenderår bland sig en ordförande och en vice ordförande samt, då stadsfullmäktige så besluta, jämväl en andre vice ordförande. Underrättelse om dessa val, med angivande av de valdes namn och postadress, skall genom magistraten eller stadsstyrelsen ofördröjligen insändas till Konungens befallningshavande, för kungörande i länstrycket. För året näst efter det, då val av stadsfullmäktige ägt rum, må ordförandevalet hållas i januari månad och ordförandeskapet intill dess utövas av den, som fullmäktige därtill särskilt utsett. §9. Ordinarie sammanträden skola av stadsfullmäktige hållas varje år i maj månad, för att besluta i anledning av berättelsen om föregående årets räkenskaper och förvaltning, samt i december månad, för bestämmande av stadens utgifts- och inkomststat och för anställande av val till de befattningar inom kommunen, vilka vid årets slut bliva lediga, ävensom av revisorer och revisorssuppleanter. I övrigt sammanträda stadsfullmäktige, när Konungens befallningshavande därom förordnar eller magistraten eller stadsstyrelsen eller de flesta av fullmäktige sådant äska eller ordföranden finner det nödigt.

85 Stadsfullmäktigsammanträde hålles å ställe, som för sådant ändamål blivit av allmänna rådstugan eller stadsfullmäktige bestämt. § 10. Kallelse till stadsfullmäktiges sammanträde skall första gången, sedan beslutanderätten åt fullmäktige uppdragits, av magistraten eller stadsstyrelsen, därefter av ordföranden, eller i händelse av hans förhinder av vice ordföranden, skriftligen utfärdas och innehålla bestämd uppgift om tid, ställe och överläggningsämnen för sammanträdet. Kallelsen skall senast dagen före sammanträdet envar stadsfullmäktig delgivas. En vecka före sammanträdet eller, om saken ej tål sådant uppskov, senast dagen förut bör tillkännagivande om sammanträdet, med uppgift å de ärenden, som därvid skola förekomma, införas i en eller flere ortstidningar, därvid sådana tidningar böra väljas, som genom spridning inom olika grupper av stadens invånare bringa tillkännagivandet till de flestas kännedom. I december månad avgöres för nästf oljande kalenderår av stadsfullmäktige eller, där fullmäktige ej ännu finnas tillsatta, av allmänna rådstugan, i vilken eller vilka tidningar sådant tillkännagivande skall införas. H a r vid beslutets fattande förslag om tillkännagivandets införande i annan ortstidning än de sålunda beslutna varit under omröstning och därvid erhållit minst en tredjedel av de i omröstningen deltagandes röster, skall tillkännagivandet införas jämväl i denna tidning. Den omständigheten, att tillkännagivande ej blivit i tidning infört, må ej utgöra hinder för sammanträdets hållande. Magistraten eller stadsstyrelsen skall särskilt skriftligen om sammanträde underrättas. § IL Varje stadsfullmäktig äger en röst. Stadsfullmäktige må ej ärende företaga eller däri besluta, såvida icke flere än hälften av dem äro tillstädes. Är enligt stadgandet i kap. 5 § 3 mom. 2 tillstädesvarande fullmäktig hindrad att deltaga i visst ärende, må ej den omständigheten, att till följd därav antalet av de deltagande icke överstiger hälften av fullmäktiges hela antal, utgöra hinder för ärendets företagande. Ordförande eller ledamot, som utan anmält, av stadsfullmäktige godkänt förhinder avhåller sig från sammanträde, skall bota till stadens kassa fem kronor, och dubbelt så mycket, om sammanträdet måste, i anseende till de närvarandes fåtalighet, inställas eller upplösas. § 12. Vid stadsfullmäktiges sammanträden äge borgmästaren eller stadsstyrelsens ordförande eller, i händelse av hans förhinder, den, vilken magistraten eller

stadsstyrelsen bland sina ledamöter utser, att vara tillstädes och i överläggningarna, men ej i besluten deltaga. § 13. Stadsfullmäktige äro skyldiga att, efter sakens beskaffenhet, antingen meddela yttrande eller fatta beslut över alla de frågor, vilka blivit av högre myndighet eller av magistraten eller stadsstyrelsen till dem hänskjutna. § 14. De ärenden, som vid stadsfullmäktiges sammanträde till avgörande företagas, skola förut vara vederbörligen beredda av drätselkammaren eller annan kommunal styrelse, nämnd eller beredning, dit ärendet efter sin beskaffenhet hör, eller av en eller flere särskilt för sådan beredning utsedda personer; innan ärende, som beretts annorledes än genom drätselkammaren eller allmänt beredningsutskott, företages till avgörande hos stadsfullmäktige, skall kammaren eller utskottet beredas tillfälle att däröver avgiva yttrande. Val må dock kunna av stadsfullmäktige förrättas utan föregående beredning. Lag samma vare om avgörande av ärende, som kräver skyndsam handläggning och icke avser utgift eller avhändande av staden tillhörig egendom eller efterskänkande av någon stadens rättighet. § 15. Mom. 1. Där ärende, som vid stadsfullmäktiges sammanträde handlägges, icke kan å den utsatta dagen bringas till slut, skall sammanträdet fortsättas å annan dag, varom, därest stadsfullmäktige så besluta, kallelse i vanlig ordning utfärdas. Beslutes icke sådan kallelse, har ordföranden att, innan sammanträdet upplöses, bestämma och för de närvarande tillkännagiva tid för det fortsatta sammanträdet. Om fortsättande och avslutande av valförrättning, när val är proportionellt, gälle vad därom är särskilt stadgat. Mom. 2. Om vid ärendes behandling å stadsfullmäktiges sammanträde begäres uppskov med detsammas avgörande och minst en tredjedel av de närvarande därom förena sig, skall ärendet uppskjutas till annan dag, som ordföranden har att bestämma och i vanlig ordning kungöra. Uppskov må ej ske i fråga om val eller mera än en gång i samma ärende, såvida icke uppskovet beslutes i vanlig ordning. § 16. Ordföranden åligger att å stadsfullmäktiges sammanträde framställa ärendena till överläggning samt att tillse, att ej andra frågor till avgörande företagas än de, som i kallelsen till sammanträdet finnas angivna. Ny fråga kan vid stadsfullmäktiges sammanträde av envar bland dem väckas, men må icke förr än vid annat sammanträde samt efter vederbörlig beredning och kallelse avgöras.

§ 17. Mom. 1. Sedan överläggningen i ett ärende förklarats avslutad, framställer ordföranden proposition, så avfattad, att den må kunna med ja eller nej besvaras. Ordföranden tillkännagiver därefter, huru enligt hans uppfattning beslutet utfallit, och befäster detsamma, där omröstning ej begäres, med klubbslag. Äskas omröstning, skall den verkställas efter upprop och, utom vid val, ske öppet. Där ej för särskilda fall annorlunda stadgas, bestämmes utgången genom enkel pluralitet av de avgivna rösterna; falla rösterna lika för olika meningar, skiljer vid val, vartill ej hänföres tjänstemans tillsättande, lotten mellan lika röstetal, men varder i övriga fall den mening beslut, som ordföranden biträder. Val av drätselkammare samt av revisorer och revisorssuppleanter, så ock av två eller flere personer för särskild beredning av ärenden, som skola företagas till avgörande inom stadsfullmäktige, skall vara proportionellt, därest sådant äskas av minst så många väljande, som motsvara det tal, vilket erhålles, om samtliga väljandes antal delas med siffran för det antal personer valet avser, ökad med 1. Om förfarandet vid sådant proportionellt val är särskilt stadgat. Mom. 2. För beslut erfordras två tredjedelar av de i omröstningen deltagandes röster, då beslutet avser: a) avhändande av fastighet eller därifrån härflytande rättighet, eller inköp av fastighet, där ej avhändandet eller inköpet avser genomförande av fastställd stadsplan eller tomtindelning; b) beviljande av anslag till nya ändamål eller behov; c) beviljande av anslag till ändamål eller behov, som icke är nytt, men för vilket under året näst före det, som anslaget avser, anslag ej utgått, i stad, där för beskattningsbar inkomst högsta uttaxeringen av allmän kommunalskatt motsvarar mera än tio procent av inkomsten; d) höjande av visst under året näst före det, som höjningen avser, utgående anslag, då höjningen skulle utgöra: l:o mera än tjugufem procent av förutvarande anslaget i stad, där för beskattningsbar inkomst högsta uttaxeringen av allmän kommunalskatt motsvarar mera än tio, men icke mera än tretton procent av inkomsten; 2:o mera än femton procent av förutvarande anslaget i stad, där för beskattningsbar inkomst högsta uttaxeringen av allmän kommunalskatt motsvarar mera än tretton, men icke mera än sexton procent av inkomsten; 3:o mera än tio procent av förutvarande anslaget i stad, där för beskattningsbar inkomst högsta uttaxeringen av allmän kommunalskatt motsvarar mera än sexton procent av inkomsten; e) beviljande av anslag, vartill medel skola anskaffas genom upplåning; f) upptagande eller förnyande av lån, varunder inbegripes borgen, eller förlängning av tiden för erhållet låns återbetalande;

g) efterskänkande av oguldna kommunalutskylder, när sådant lagligen kan ske. Till nya ändamål och behov hänföras i b) sådana, för vilka anslag ej utgått under tio år näst före det år, som anslaget avser. Med allmän kommunalskatt förstås i c) och d) sådan skatt, evad den beslutits av stadsfullmäktige eller allmän rådstuga eller av kyrkostämma eller kyrkofullmäktige. Mom. 3. Beslut om beviljande av anslag skall, för att vara giltigt, tillika innefatta, huruvida erforderligt belopp skall anskaffas genom uttaxering av allmän kommunalskatt eller utgå av tillgängliga medel eller upplånas. § 18. Mom. 1. Efterskänkande av oguldna stadsutskylder må av stadsfullmäktige beslutas allenast där, efter prövning av varje särskilt fall, verkligt ömmande omständigheter befunnits föreligga. Mom. 2. Arvode eller ersättning för kommunalt uppdrag eller inrättande av tjänstemannabefattning för förvaltnings- och verkställighetsbestyr, som eljest åligga stadens valda förtroendemän, må ej av stadsfullmäktige beslutas i andra fall, än i §§ 19 och 20 sägs. § 19. Mom. 1. Stadsfullmäktiges ordförande är icke i denna sin egenskap berättigad att uppbära arvode eller ersättning för andra med uppdraget förenade kostnader än för skrivmaterialier, postporton och dylika utgifter, som för stadens räkning vid uppdragets fullgörande påkallas; stadsfullmäktige må kunna för ett år i sänder besluta, att sådan ersättning skall utgå med visst belopp, vilket icke må överstiga vad skäligt är med hänsyn till beräkneliga utgifter av nämnda art. Mom. 2. Där sådant finnes av behovet påkallat, äga stadsfullmäktige rätt att besluta, att vald ledamot av drätselkammaren och av annan kommunal styrelse, nämnd eller beredning ävensom revisor skola för deltagande i sammanträde eller förrättning inom staden i stadens angelägenhet åtnjuta gottgörelse av stadens medel i form av dagtraktamente med högst fem kronor för sammanträdes- eller förrättningsdag. Stadsfullmäktige må ock kunna besluta, där kommunikationsförhållandena anses sådant kräva och våglängden mellan ledamotens eller revisorns hemvist och sammanträdes- eller förrättningsstället är större än fem kilometer, att reseersättning skall till ledamoten eller revisorn utgå. Denna ersättning må icke överstiga hälften av belopp, beräknat efter lägsta automobil- eller skjuts- och åkdonslega, där icke järnväg är att tillgå eller fartygslägenhet begagnas, ej heller överstiga avgiften i tredje klassens vagn på järnväg, där sådan finnes, och för en salongsplats på fartyg, där resan såmedelst sker. Ersättning för resa, som enligt uppdrag i stadens angelägenhet företages

89 utom staden av person, som i första stycket sägs, må, om stadsfullmäktige så besluta, utgå efter annan grund, än nu är sagt. Mom. 3. Jämte gottgörelse, som enligt mom. 2 beslutes, samt ersättning för kostnader för skrivmaterialier, postporton och dylika utgifter, som för stadens räkning vid uppdragets fullgörande påkallas, må efter stadsfullmäktiges bestämmande för det med uppdraget förenade besvär utgå arvode till sådan vald ledamot av kommunal styrelse, nämnd eller beredning, som utsetts till ordförande, sekreterare, räkenskapsförare, kassaförvaltare, föredragande eller verkställande ledamot eller till innehavare av annan motsvarande befattning inom styrelsen, nämnden eller beredningen, så ock till revisor. Arvodet skall till beloppet bestämmas för högst ett år i sänder och må icke överstiga vad på grund av göromålens omfattning och art kan anses skäligt, ej häller bestämmas med hänsyn till den inkomst av tjänst, yrke eller näring, som uppdragets innehavare genom dess fullgörande går förlustig. Ersättningen för kostnader för skrivmaterialier, postporton och andra dylika utgifter må med iakttagande av vad i mom. 1 är för där avsett fall stadgat, bestämmas att utgå med visst belopp. Mom. 4. Sammanlagda beloppet av beslutna ersättningar, som ovan i denna paragraf omförmälas och som ej avse kostnader för skrivmaterialier, postporton och dylika utgifter, må icke överstiga vad stadens ekonomiska bärkraft utan större olägenhet medgiver. Mom. 5. Där eljest i lag eller författning föreskrift meddelas om arvode eller annan ersättning åt innehavare av kommunalt uppdrag, skall vad sålunda finnes särskilt stadgat lända till efterrättelse. § 20. Där det på grund av särskilda omständigheter finnes erforderligt och kostnaden icke överstiger vad stadens ekonomiska bärkraft utan olägenhet medgiver, må stadsfullmäktige besluta inrättande av tjänstebefattning för vissa bestämda förvaltnings- och verkställighetsbestyr, vilkas utförande eljest åligger stadens valda förtroendemän. Sådant beslut skall innefatta bestämmelser om avlöning och andra anställningsvillkor. § 21. Ordföranden skall vid stadsfullmäktiges sammanträde föra eller på sitt ansvar låta föra protokoll. Protokollet skall upptaga, jämte de närvarande fullmäktiges namn, för varje ärende överläggningsämnet och beslutet, med angivande, huruvida och i vilken ordning omröstning företagits. Protokollet justeras antingen genast eller vid stadsfullmäktiges nästa sammanträde; stadsfullmäktige må ock uppdraga åt minst två därtill för varje gång utsedda närvarande ledamöter att, jämte ordföranden, justering av protokollet, eller vissa delar därav, verkställa å den dag fullmäktige därtill be-

90 stämma. Protokollet underskrives, med anteckning om justeringen, av ordföranden samt av minst två vid sammanträdet närvarande ledamöter eller de särskilda justeringsmännen, om sådana varit utsedda. Det justerade protokollet skall därefter å förut kungjord dag offentligen uppläsas. § 22. Den, som vid stadsfullmäktiges sammanträde i avgörandet av ett ärende deltagit, kan, genast eller sist vid justeringen av protokollet, avgiva reservation emot det fattade beslutet. § 23. Stadsfullmäktiges beslut skola, så snart de blivit justerade, skriftligen delgivas magistraten eller stadsstyrelsen. För övrigt äger envar, som det åstundar, att av protokollet taga avskrift och att få avskriftens riktighet bestyrkt. Protokollen, med tillhörande handlingar och bilagor, skola förvaras på sätt och å ställe, som fullmäktige må hava bestämt. § 24. Stadsfullmäktiges förhandlingar skola vara offentliga; dock kunna fullmäktige för visst ärende besluta, att överläggningen skall inom lyckta dörrar hållas. Ordföranden vakar över ordningen vid stadsfullmäktiges sammanträde samt kan varna och, efter förutgången varning, låta utvisa envar, som sig oskickligt förhåller. Uppstår oordning, som icke kan avstyras, äger ordföranden sammanträdet upplösa.

K a p . 3.

Om allmän rådstuga.

§ IRättighet att deltaga i allmän rådstugas överläggningar och beslut tillkommer, utom i fall, varom i § 3 sägs, envar, som enligt kap. 2 äger utöva rösträtt vid stadsfullmäktigval. Varje röstberättigad äger en röst. Att den, som är redovisningsskyldig till staden, ej må deltaga i vissa ärenden, stadgas i kap. 5 § 3 mom. 2. §2. Om upprättande av röstlängd och om röstlängdens bindande verkan stadgas i vallagen. §3. Mom. 1. Beträffande rättighet att deltaga i överläggningar och beslut i sådana angelägenheter, som enligt särskilda författningar äro vissa klasser av stadens medlemmar förbehållna, gälle vad sålunda är stadgat. Mom 2. Vid behandling av ärende, som i mom. 1 sägs, skall genom magi-

stråtens eller stadsstyrelsens föranstaltande finnas tillgänglig längd över de i sådant ärende röstberättigade, vilka icke finnas i den allmänna röstlängden såsom röstberättigade upptagna. §4. Röstberättigad må, på det sätt och med de inskränkningar, varom nedan i denna paragraf stadgas, till annan röstberättigad genom fullmakt överlåta sin talan och rösträtt å allmän rådstuga. Fullmakt skall vara ställd till viss person samt av utställaren underskriven med angivande av den dag underskrivandet skett. Å fullmakten skall tilllika vara av två vittnen tecknat bevis, att densamma egenhändigt underskrivits av utställaren å den dag fullmakten utvisar, samt att namnet på den person, till vilken fullmakten är ställd, då fanns å fullmakten utsatt. Vittnesmeningen skall vara egenhändigt skriven av ettdera vittnet med angivande av dagen för utfärdandet och av fullmäktigens namn. Är fullmakt ej så underskriven eller ej så bevittnad, som nu är sagt, vare den ogill. Fullmakt äge icke giltighet under längre tid än trettio dagar efter dagen för utfärdandet. Ej må någon på grund av fullmakt föra talan eller utöva rösträtt för mera än en röstberättigad.

§5. Allmän rådstuga hålles inför magistraten eller stadsstyrelsen. §6. Allmän rådstuga skall hållas å rådhuset eller å ställe, som för sådant ändamål blivit av rådstugan eller, i brist på dess föreskrift, av magistraten eller stadsstyrelsen bestämt. §7. I stad, där stadsfullmäktige icke finnas tillsatta, skola årligen två ordinarie allmänna rådstugor hållas: en i maj månad, för besluts fattande i anledning av berättelsen om föregående årets räkenskaper och förvaltning, samt en i december månad, för bestämmande av kommunens utgifts- och inkomststat och för anställande av val till de befattningar inom kommunen, vilka vid årets slut bliva lediga, ävensom av revisorer och revisorssuppleanter. Ordinarie allmän rådstuga i december må beträffande ordinarie rådstuga eller rådstugor under nästföljande år besluta, å vilken dag sådan allmän rådstuga skall hållas eller huruvida allmän rådstuga skall hållas å sön- eller helgdag. §8. Extra ordinarie allmän rådstuga hålles, när Konungens befallningshavande därom förordnar eller magistraten eller stadsstyrelsen finner det nödigt. Envar, som är berättigad till talan å allmän rådstuga, äger ock rådstugas

hållande för uppgivet ärende begära. Varder sådan begäran av magistraten eller stadsstyrelsen lämnad utan avseende, meddele magistraten eller stadsstyrelsen, om så äskas, sitt beslut skriftligen, med skälen därtill, och äge sökanden att däröver hos Konungens befallningshavande anföra besvär. Emot Konungens befallningshavandes beslut må ej talan föras.

§9. Kungörelse om allmän rådstuga utfärdas av magistraten eller stadsstyrelsen och skall innehålla bestämd uppgift om tid, ställe och överläggningsämnen för sammanträdet. Kungörelsen uppläses minst fjorton dagar före sammanträdet från predikstolen i stadens kyrka eller kyrkor. Är allmän rådstuga utsatt till dag, då gudstjänst tidigare hålles, skall kungörelsen den dagen ånyo uppläsas. För ärende, som fordrar så skyndsam handläggning, att kungörelse i nu föreskriven ordning icke medhinnes, må allmän rådstuga kunna hållas efter kortare kungörelsetid och även samma dag den blivit pålyst; dock må ej å sådan rådstuga beslut fattas om utgift eller erläggande av bidrag därtill eller om avhändande av någon stadens egendom eller efterskänkande av någon stadens rättighet. Jämväl skall kungörelsen anslås å plats eller platser inom staden och tillkännagivande om tid och ställe för allmänna rådstugan, om möjligt minst åtta dagar förut, införas i en eller flere ortstidningar, om sådant bestämts av allmänna rådstugan eller, där stadsfullmäktige finnas tillsatta, av dessa i den ordning, som för tillkännagivande om stadsfullmäktigsammanträde är i kap. 2 § 10 föreskriven. Den omständigheten, att kungörelse om allmän rådstuga ej blivit anslagen eller att tillkännagivande ej blivit i tidning infört, må ej utgöra hinder för allmänna rådstugans hållande. § 10. Magistraten eller stadsstyrelsen skall vid allmän rådstuga låta föra protokoll. Protokollet skall upptaga för varje ärende överläggningsämnet och beslutet, med angivande, huruvida och i vilken ordning omröstning företagits. Protokollet justeras genast, där så ske kan, men i annat fall offentligen inför magistraten eller stadsstyrelsen å tid, som tillkännagives innan allmänna rådstugan upplöses. Envar, som det åstundar, äger att av protokollet taga avskrift och att få avskriftens riktighet bestyrkt. Protokollen, med dithörande handlingar och bilagor, skola förvaras av magistraten eller stadsstyrelsen på sätt och å ställe, som allmänna rådstugan eller, där stadsfullmäktige finnas tillsatta, dessa må hava bestämt.

93 § 11Vad i kap. 2 §§ 13—20, 22 och 24 är stadgat om stadsfullmäktige skall äga motsvarande tillämpning i fråga om allmän rådstuga; dock att även i annat ärende än val omröstning skall ske med slutna sedlar, därest sådant begäres.

K a p . 4.

Om magistrat och stadsstyrelse samt om drätselkammare.

§ IMom. 1. Om tillsättande av magistrat är särskilt stadgat. Beträffande magistraten, för så vitt den sammanfaller med rådstuvurätten, ävensom i fråga om magistratens handhavande av vad till exekutions verket, säkerhets-, ordnings-, sundhets- och sedlighetspolisen inom staden hör, gäller vad därom i lag och författningar är stadgat. Mom. 2. I stad utan magistrat skall för fullgörande av de eljest å magistraten ankommande bestyr och åligganden, om vilkas besörjande därstädes ej i lag eller författning meddelats särskild föreskrift, finnas stadsstyrelse, bestående av en kommunalborgmästare såsom ordförande och minst två kommunalrådmän; dock att utan hinder härav i stad, som kommit i åtnjutande av stadsrättigheter före den 1 januari 1921, om stadsstyrelses sammansättning skall gälla vad i reglementet för stadsstyrelsen är eller varder stadgat. Kommunalborgmästare tillsättes av Konungen bland de tre behöriga personer, som jämlikt av Konungen meddelade bestämmelser därtill föreslagits av stadens vid stadsfullmäktigval röstberättigade invånare. Kommunalrådmän utses av stadsfullmäktige eller allmänna rådstugan. Reglemente för stadsstyrelsen utfärdas av Konungen efter därom av stadsfullmäktige eller allmänna rådstugan upprättat förslag. §2. Magistraten eller stadsstyrelsen äger att vaka däröver, att de av stadsfullmäktige eller allmänna rådstugan lagenligt fattade beslut bringas till verkställighet av de för särskilda ändamål eller bestyr tillsatta styrelser eller personer, som därmed böra taga befattning, ävensom att den åt staden donerade fasta egendom och de staden förunnade inkomstgivande rättigheter varda till sina bestämda ändamål behörigen använda. Finner magistraten eller stadsstyrelsen, att ett av stadsfullmäktige eller allmänna rådstugan fattat beslut är stridande mot gällande författningar eller särskilda föreskrifter, eller att underställning, där den bort äga rum, uraktlåtits, är magistraten eller stadsstyrelsen pliktig att vägra handräckning till verkställighet av samma beslut; ankommande det på den beslutande församlingen att fullfölja saken genom besvär i den ordning, som för ändringssökande i magistrats eller stadsstyrelses beslut är i allmänhet föreskriven.

§3. Magistraten eller stadsstyrelsen tillsätter de vid stadens förvaltning anställda tjänstemän och betjänte, såvitt ej särskilda författningar eller reglementen annorlunda stadga. §4. Alla av staden tillsatta särskilda styrelser stå i och för sin förvaltning under magistratens eller stadsstyrelsens överinseende.

§5. Framställningar och utlåtanden, som från stadsfullmäktige, allmänna rådstugan eller 1 för särskilt ändamål tillsatt styrelse till högre myndighet avgivas, skola genom magistraten eller stadsstyrelsen insändas.

§6. Magistraten eller stadsstyrelsen äger att hos stadsfullmäktige eller allmänna rådstugan framställa förslag i alla ämnen, som stadens gemensamma angelägenheter röra.

§7. Stadsfullmäktige eller allmänna rådstugan äge rätt att från magistraten eller stadsstyrelsen erhålla sådana handlingar och upplysningar, som i förekommande fall kunna finnas erforderliga. §8. I varje stad skall finnas en drätselkammare. §9. Drätselkammaren har att förvalta stadens egendom, uppbära dess inkomster och i övrigt handhava dess drätsel samt därjämte ombesörja de allmänna uppdrag för stadens räkning, vilka, enligt det för drätselkammaren gällande reglemente, till dess befattning höra. Reglemente för drätselkammare fastställes av Konungens befallningshavande. Förslag därtill, upprättat av magistraten eller stadsstyrelsen, skall överlämnas till stadsfullmäktiges eller allmänna rådstugans granskning och godkännande samt därefter till Konungens befallningshavande insändas. § 10. Ledamöter av drätselkammaren, vilka, genom att överträda denna lag eller det för drätselkammaren gällande reglemente eller andra särskilt givna föreskrifter eller eljest, uppsåtligen eller av vårdslöshet tillskynda staden

skada, äro, jämte det ansvar enligt allmän lag, som må ifrågakomma, underkastade skyldighet, en för alla och alla för en, att ersätta skadan. Vad nu är stadgat skall äga motsvarande tillämpning i fråga om styrelser eller personer, som blivit för särskilda förvaltnings- eller verkställighetsbestyr utsedda. §11. Ledamöterna i drätselkammaren utses, bland kommunens röstberättigade medlemmar, av stadsfullmäktige eller allmänna rådstugan. I stad utan magistrat må stadsfullmäktige eller allmänna rådstugan kunna bestämma, att drätselkammaren skall utgöras, utom av de valda ledamöterna, jämväl av stadsstyrelsens ordförande. § 12. Om drätselkammarens befattning med kommunens drätsel samt om revision och ansvarighet sägs i kap. 5; om uppbörd av kommunalskatt stadgas i kap. 6. K a p . 5.

Om stadens drätsel.

§1Magistraten eller stadsstyrelsen åligger att, efter drätselkammarens hörande, årligen uppgöra ett utgifts- och ett inkomstförslag för det nästföljande kalenderåret. I utgiftsförslaget skola upptagas: a) det löpande årets beräknade brist; b) de skulder, i kapital, kapitalavbetalning eller ränta, vilka under det nästf oljande året förfalla till betalning; c) de utgifter, som redan äro beslutna för sistnämnda år; d) de utgifter, som, enligt magistratens eller stadsstyrelsens framställning, ytterligare kunna av stadens behov därunder påkallas; samt e) ett förslagsbelopp i penningar, att kunna för oförutsedda behov användas. Inkomstförslaget skall upptaga: a) det löpande årets beräknade behållning; b) alla redan bestämda kommunen tillkommande utskylder, som förfalla till uppbörd under det nästf oljande året; c) de inkomster, som på annan grund beräknas därunder inflyta; samt d) den summa, som ytterligare må erfordras, jämte förslag om sättet för dess anskaffande. Brist eller behållning må, där ej annat av särskilda omständigheter föranledes, upptagas med det belopp, vartill den för nästföregående året enligt avslutade och reviderade räkenskaper uppgått. För ovannämnda ändamål åligger det de särskilda styrelser eller tjänste-

män, vilka staden för vissa bestämda förvaltningsbestyr må hava tillsatt, att å tid, som utsattes av magistraten eller stadsstyrelsen, till drätselkammaren ingiva sina specialförslag över utgifter och inkomster för det nästf oljande året.

§2. Utgifts- och inkomstförslagen, vilka böra uppgöras senast före den 1 december varje år, skola från dagen för tillkännagivandet om ordinarie stadsfullmäktigsammanträde eller kungörandet av allmän rådstuga i nämnda månad hållas tillgängliga på lämpligt ställe, som i tillkännagivandet eller kungörelsen utsattes; skolande på nämnda sammanträde eller rådstuga förslagen underkastas granskning, därvid särskilt de i utgiftsförslaget upptagna utgifter, som först då till beviljande föreslås, samt sättet för anskaffande av därför erforderliga medel äro föremål för överläggning och avgörande. Magistraten eller stadsstyrelsen inför i förslagen de ändringar, som föranledas av stadsfullmäktiges eller allmänna rådstugans beslut.

§3. Mom. 1. Av stadsfullmäktige eller allmänna rådstugan skola årligen utses två eller flere revisorer samt lika många suppleanter för granskning av det nästf oljande årets förvaltning. Mom. 2. Den, vilken såsom ledamot av drätselkammaren eller eljest är redovisningsskyldig till staden, må icke väljas till revisor eller revisorssuppleant för granskning av förvaltning, för vilken han har att redovisa, ej heller deltaga i val av revisor eller revisorssuppleant för granskning av sådan förvaltning eller i beslut med anledning av granskningen.

§4. Det åligger drätselkammaren att, i enlighet med givna föreskrifter, föra stadens räkenskaper och dem för kalenderår avsluta. Räkenskaperna skola före den 1 april överlämnas till magistraten eller stadsstyrelsen, vilken oförtövat, med föreläggande av viss tid för revisionsberättelsens avgivande, dem inför protokollet revisorerna tillställer. Särskilda av staden för vissa bestämda förvaltningsbestyr tillsatta styrelser eller personer skola före den 1 mars varje år till drätselkammaren avlämna redovisning för de medel, de under nästföregående kalenderår omhänderhaft, för att i stadens allmänna räkenskaper upptagas och tillika med dem granskas.

§ 5. Revisionsberättelsen avlämnas till magistraten eller stadsstyrelsen, som över framställda anmärkningar infordrar vederbörandes förklaringar så tidigt, att de, jämte revisionsberättelsen, må kunna framläggas till granskning hos

stadsfullmäktige eller å allmän rådstuga vid det ordinarie sammanträde, som i maj månad hålles. §6. På beslut av stadsfullmäktige eller allmänna rådstugan ankommer, huruvida framställd anmärkning skall förfalla och ansvarsfrihet för förvaltningen meddelas eller laga åtgärd för bevakande av stadens rätt skall vidtagas. Varder talan å förvaltningen under den tid revisionsberättelsen avser ej anställd inom ett år från det berättelsen framlades å stadsfullmäktigsammanträde eller allmän rådstuga, vare så ansett, som om ansvarsfrihet blivit beviljad. Utan hinder däraf, att ansvarsfrihet beviljats, må talan på grund av brottslig handling kunna föras, där ej ansvarsfriheten uppenbarligen avsett även den handling. Kap. 6.

Om skattskyldighet och uppbörd.

§ IFör fyllande av stads medelsbehov, i den mån detta ej täckes genom andra inkomster, därunder inbegripna sådana, som härflyta från särskilda staden tillkommande utskylder, skall till det belopp, som av stadsfullmäktige eller allmänna rådstugan för varje år beslutes, hos stadskommunens medlemmar upptagas allmän kommunalskatt att utgå efter de grunder, som i kommunalskattelag bestämmas. Saknas sådan bestämmelse, skall den allmänna kommunalskatten utgå i förhållande till de skattskyldiges inkomster, beräknade för jordbruksfastighet till sex kronor och för annan fastighet till fem kronor för varje fulla ett hundra kronor av taxeringsvärdet jämlikt senast fastställda taxeringslängd, samt i fråga om inkomst av kapital och arbete till det beskattningsbara belopp, för vilket bevillning till staten skall jämlikt senast fastställda taxeringslängd erläggas. I samma fall skall iakttagas, att jordägare, som åt arrendator upplåtit jordbruksfastighet, är befriad från erläggande av allmän kommunalskatt därför, enär denna skatt skall av brukaren erläggas, att för fastighet, för vilken bevillning ej erlägges, allmän kommunalskatt icke påföres; att allmän kommunalskatt skall, såsom för ägare av fast egendom gäller, erläggas jämväl av innehavare av sådan egendom, där fastighetsbevillning för egendomen påföres denne; samt att i fråga om löntagare, som tillika innehar boställe, inkomst av bostället, för vilket enligt ovan stadgade grunder allmän kommunalskatt utgöres, icke vid denna skatts påförande inräknas i lönen. §2. Mom. 1. Personliga tjänstbarheter, vilka inom en stad utgjorts efter förut antagna grunder, må fortfarande, till dess annorlunda varder förordnat, efter samma grunder utgöras. 7 — 27338.

98 Mom. 2. Där i lag eller allmän författning är stadgat, att kommunalutskyld skall utgå endast för vissa av de beskattningsföremål, som föranleda påförande av allmän kommunalskatt, eller att för deltagande i utskyld andra grunder skola följas, än i § 1 stadgas, eller att vissa från skattskyldighet till staden eljest befriade medlemmar skola till fyllande av särskilda behov bidraga, gälle till efterrättelse vad sålunda är förordnat. I övrigt äger stad ej besluta avvikelse från de i § 1 föreskrivna grunder i annan mån än mom. 3 medgiver. Mom. 3. Skulle i andra fall än dem, som ovan i denna paragraf bestämmas, hos stadsfullmäktige eller allmän rådstuga väckas förslag, att vissa till staden skattskyldiga böra, i fråga om uttaxering för visst ändamål, antingen helt och hållet från bidrag befrias, eller däri vinna nedsättning, då skall först avgöras, huruvida ett sådant förslag, vilket dock icke må avse påläggande av personlig eller efter matlag utgående avgift, bör under närmare prövning komma. Skall sådant förslag tagas under vidare prövning, bör det, innan det av stadsfullmäktige eller allmän rådstuga företages till slutligt avgörande, överlämnas till magistraten eller stadsstyrelsen, som vidtager den förberedande utredning frågan kräver.

§ 3. Då fråga uppkommer om grunden för utskylds uttaxering, skall sådan fråga avgöras, innan beslut om utskylden fattas.

§4. De utskylder, som enligt stadsfullmäktiges eller allmänna rådstugans beslut i anledning av utgifts- och inkomstförslagen skola under det nästf oljande kalenderåret utgå, anses för det löpande årets utskylder och skola till utgörande fördelas på dem, som under det löpande året varit till staden skattskyldiga. §5. Magistraten eller stadsstyrelsen åligger att, på grund av de granskade utgifts- och inkomstförslagen, med stadsfullmäktiges eller allmänna rådstugans i anledning därav fattade beslut, oförtövat låta upprätta debiterings- och uppbördslängd. Debiterings- och uppbördslängden upprättas enligt formulär, som fastställes av Konungen, och i övrigt i enlighet med de närmare föreskrifter, som magistraten eller stadsstyrelsen må meddela.

§6. Sedan debiterings- och uppbördslängden blivit upprättad, låter magistraten eller stadsstyrelsen genom offentligt anslag och i den eller de tidningar, där tillkännagivande om stadsfullmäktigsammanträde eller allmän rådstuga skall

införas, kungöra, att längden på rådhuset eller annat lämpligt ställe, som uttryckligen bör utsättas, hålles dem av stadskommunens medlemmar, vilka det önska, för granskning tillgänglig under fjorton dagar, räknade från dagen för kungörelsens anslående. Den, som anser sig äga fog till anmärkning emot debiterings- och uppbördslängden, ingive före utgången av nyss sagda tid skriftlig anmälan till magistraten eller stadsstyrelsen.

§7. Magistraten eller stadsstyrelsen har att över framställda anmärkningar meddela beslut. Om därvid någon befrias från honom i debiterings- och uppbördslängden påförda utskylder på den grund, att annan person bort uppföras till utgörande av desamma, må magistraten eller stadsstyrelsen, efter vederbörandes hörande, överflytta skattskyldigheten på denne. Efter det debiterings- och uppbördslängden blivit i ovan stadgad ordning slutligen granskad, överlämnas längden till drätselkammaren, vilken det åligger att behöriga debetsedlar utfärda och de skattskyldiga tillställa låta. Formulär för debetsedel fastställes av Konungen.

§8. Uppbörd verkställes, med iakttagande av därom i drätselkammarens reglemente givna föreskrifter, av drätselkammaren å tid och i ordning, som av stadsfullmäktige eller allmänna rådstugan må bestämmas. §9. Den bland stadskommunens medlemmar, som försummat att inom den i § 6 bestämda tid anmärkning' mot debiterings- och uppbördslängden hos magistraten eller stadsstyrelsen anmäla, må ej vidare däröver klagan föra. Har han anmärkning framställt, men den ej godkänd blivit, äger han anföra besvär däremot i den ordning, som för ändringssökande i magistrats eller stadsstyrelses beslut är i allmänhet föreskriven, men är icke dess mindre pliktig att, där den icke godkända anmärkningen rör hans skattskyldighet, vid uppbördsstämman gälda det honom påförda utskyldsbeloppet, mot honom förbehållen rätt att, därest hans besvär godkännas, få det för mycket erlagda åter, med ränta enligt vad särskilt är stadgat. Drätselkammaren samt magistraten eller stadsstyrelsen äga att hos Konungens befallningshavande göra framställning om rättelse av debiterings- och uppbördslängden på den grund, att debitering underlåtits eller skett till för lågt belopp; skolande sådan framställning, för att upptagas till prövning, till befallningshavanden inkomma inom ett år från utgången av den i § 6 stadgade tid.

§ 10. Om Konungens befallningshavande vid prövning av anförda besvär över magistratens eller stadsstyrelsens beslut i fråga om framställd anmärkning mot debiterings- och uppbördslängden eller på framställning av drätselkammaren eller av magistraten eller stadsstyrelsen finner, att debitering obehörigen verkställts eller underlåtits eller ej skett till riktigt belopp, äger befallningshavanden, efter vederbörandes hörande, föreskriva erforderlig rättelse i debiteringen. Jämväl må, om någon av Konungens befallningshavande befrias från honom i debiterings- och uppbördslängden påförda stadsutskylder på den grund, att annan person bort uppföras till utgörande av desamma, befallningshavanden, efter vederbörandes hörande, överflytta skattskyldigheten på denne. § 11Har efter debiterings- och uppbördslängdens slutliga granskning sådan taxering, som enligt lag bör ligga till grund för skattskyldighet till staden, blivit verkställd, ändrad eller undanröjd, skall rättelse i debiteringen ske utan hinder därav, att densamma enligt vad ovan sägs vunnit laga kraft, och njute skattskyldig ränta, enligt vad särskilt är stadgat, å vad han må äga återbekomma såsom för mycket erlagt. Dock skall, där kommunmedlem påföres ny eller förhöjd utskyld, tillfälle beredas honom att mot förslaget till efterdebiteringen göra anmärkning hos magistraten eller stadsstyrelsen, som har att däröver meddela beslut. § 12. Efter varje uppbördsstämma upprätte drätselkammaren dels avkortningslängd, upptagande dem, för vilka staden i laga ordning beviljat avkortning, med angivande tillika av avkortningsorsaken, dels ock restlängd å övriga skattskyldiga, som ej vid uppbördsstämman behörigen guldit sina stadsutskylder. Restlängden skall efter uppbördsstämmans slut överlämnas till magistraten eller stadsstyrelsen, vilken det åligger att låta i vederbörlig ordning indriva och till drätselkammaren redovisa de resterande utskylderna. Tillika skall drätselkammaren till magistraten eller stadsstyrelsen ingiva berättelse, huru uppbörden utfallit. Restlängd upprättas enligt formulär, som fastställes av Konungen, och i övrigt i enlighet med de närmare föreskrifter, som magistraten eller stadsstyrelsen må meddela. Vid indrivandet av de oguldna stadsutskylderna uttagas därutöver tre öre å varje full krona av det oguldna utskyldsbeloppet, då detsamma ej överstiger tjugufem kronor, dock ej mindre än tjugufem öre, och sex öre å varje full krona av det oguldna utskyldsbeloppet, då detta överstiger tjugufem kronor. Om användningen av dessa medel stadgas särskilt.

101 Kap. 7.

Om underställning och besvär.

§1. För att vinna bindande kraft skola stadsfullmäktiges eller allmänna rådstugans beslut underställas Kungl. Maj:ts nådiga prövning och fastställelse, då de angå: a) avhändande eller pantförskrivning av sådan staden tillhörig fastighet, som för något dess gemensamma nytta avseende ändamål tillfallit staden genom gåva eller testamente, ävensom överenskommelse, som medför ändring i de rättigheter staden till sådan fastighet äger; och b) upptagande av lån, därunder inbegripet ingående av borgen; dock att underställning icke erfordras, där ej i följd av beslutet sammanlagda beloppet av stadens utan sådan underställning skedda upplåning bleve så stort, att, därest detsamma hade för sistförflutna året på en gång uttaxerats, högsta uttaxeringen av allmän kommunalskatt skulle för beskattningsbar inkomst kommit att motsvara mera än tio procent av inkomsten; skolande härvid i den för sistförflutna året till uttaxering beslutna summan icke inräknas de belopp, som avse folkskoleväsendet. Kungl. Maj:ts nådiga prövning och fastställelse skola ock underställas de av stadsfullmäktige eller allmänna rådstugan antagna förslag till nya eller förhöjda avgifter å den allmänna rörelsen, såsom väg-, bro-, hamn- och färj penningar med mera. Beslut eller förslag, som bör Kungl. Maj:ts nådiga prövning underställas, skall av magistraten eller stadsstyrelsen, åtföljt av dess underdåniga utlåtande, insändas till Konungens befallningshavande, vilken det åligger att handlingarna, jämte eget underdånigt yttrande, till Kungl. Maj:t överlämna.

§2. Mom. 1. Konungens befallningshavandes godkännande erfordras för att giva gällande kraft åt beslut, vilka: a) innefatta av staden upprättade allmänna planer för hushållningen med stadens donations jord; b) avse arvode enligt kap. 2 § 19 mom. 3 ; c) avse inrättande av tjänstebefattning, som i kap. 2 § 20 sägs; eller d) avse utgifter under längre tid än fem år, att bestridas genom uttaxering. Beslut, som skall Konungens befallningshavandes prövning underställas, bör genom magistraten eller stadsstyrelsen och åtföljt av dess utlåtande insändas. Samtliga av staden för ett och samma kalenderår fattade, under b) och c) omförmälda beslut skola samtidigt och senast under det år besluten avse

102 underställas Konungens befallningshavandes prövning, vid äventyr, att beslut, såvida ej särskilda omständigheter anses böra föranleda undantag, icke vinner godkännande. Till ledning vid prövningen av dessa beslut skall Konungens befallningshavande beredas tillgång till tablå över stadens ekonomiska ställning det år besluten avse. Underställt beslut skall antingen oförändrat fastställas eller ogillas. Vägras fastställelse, skall skälet därför uppgivas. Stadsfullmäktige eller, om det underställda beslutet fattats av allmän rådstuga, denna må, om fog därtill anses finnas, över vägrad fastställelse föra klagan hos Kungl. Maj:t. Mom. 2. Beslut om beviljande av anslag, vartill medel skola anskaffas genom upplåning, skall, för att bliva gällande, underställas Konungens befallningshavande, vilken, där det efter inhämtade upplysningar om kommunens ekonomiska ställning finnes uppenbart, att upplåningen icke kan ske utan Kungl. Maj:ts tillstånd, förbjuder beslutets verkställande innan sådant tillstånd erhållits, men i annat fall förklarar hinder ej möta för verkställigheten. Om klagan över meddelat förbud gälle vad i mom. 1 är om klagan över vägrad fastställelse stadgat.

§3. Kommunmedlem, som ej nöjes åt stadsfullmäktiges eller allmänna rådstugans beslut i stadens gemensamma angelägenheter, äger, där ej annat är särskilt föreskrivet, rätt att, om han tilltror sig kunna visa, att beslutet icke i laga ordning tillkommit, eller att det står i strid mot allmän lag eller författning eller annorledes överskrider deras befogenhet, som beslutet fattat, eller att det kränker hans enskilda rätt eller eljest vilar på orättvis grund, rättelse däruti söka genom besvär, vilka, jämte det överklagade beslutet, böra till Konungens befallningshavande ingivas inom trettio dagar efter den dag, då stadsfullmäktiges protokoll offentligen upplästes eller allmän rådstugas protokoll justerades, dagen då det skedde likväl oräknad; och åligger det klaganden därjämte såväl att vid besvären foga bevis om dagen, då sådan uppläsning eller justering ägde rum, som ock att, inom fjorton dagar efter det tiden för besvärens inlämnande utgått, till magistraten eller stadsstyrelsen ingiva diarieutdrag däröver, att han sig besvärat. Försummar klaganden något av vad sålunda är föreskrivet, må beslutet kunna gå i verkställighet.

§4. Gå besvären ut därpå, att beslutet icke i laga ordning tillkommit, eller att det står i strid mot allmän lag eller författning eller annorledes överskrider deras befogenhet, som beslutet fattat, äger Konungens befallningshavande, där han finner skäl besvären godkänna, att beslutets verkställighet förbjuda.

103 Grundas besvären därpå, att klagandens enskilda rätt blivit genom beslutet kränkt, och varda besvären godkända, gäller rättelsen till förmån för den, som klagat, men står beslutet i övrigt fast, utan så är att det finnes strida mot allmän lag eller författning eller eljest vila på orättvis grund, då Konungens befallningshavande ock om upphävande av beslutet i dess helhet må förordna.

§5. I Konungens befallningshavandes utslag må, där icke för vissa frågor annorlunda är särskilt stadgat, ändring sökas hos Kungl. Maj:t senast före klockan tolv å trettionde dagen efter det klaganden av beslutet erhöll del, dagen då det skedde likväl oräknad; dock att menighet, som klagar, äger tillgodonjuta femton dagar längre besvärstid än ovan sägs.

§6. För besvärs anförande emot drätselkammares beslut i sådana mål och ärenden, vilka drätselkammaren på grund av föreskrifter i särskilda allmänna författningar har att handlägga, gäller vad i dessa författningar för varje fall finnes stadgat. I övrigt gälle vad i drätselkammarens reglemente må vara bestämt. Om magistratens eller stadsstyrelsens överinseende över drätselkammaren sägs i kap. 4 § 4.

TREDJE AVDELNINGEN (III). Om köpingar och municipalsamhällen. §1. Köping skall utgöra särskild kommun; dock att, där köping för närvarande utgör kommun gemensamt med den socken, inom vars område köpingen är belägen, därvid skall förbliva, intill dess annorlunda förordnas i enlighet med vad om ändring i kommunal indelning är särskilt föreskrivet. I fråga om köping, som utgör särskild kommun, gäller, med iakttagande av de för köpingen meddelade föreskrifter, vad i första avdelningen av denna lag är stadgat. Annan köping utgör municipalsamhälle, efter ty nedan i § 2 sägs.

§2. H a r Konungen förordnat, att för område på landet, som ej utgör egen kommun, skall lända till efterrättelse: a) ordningsstadgan för rikets städer, b) byggnadsstadgan för rikets städer eller de i lag meddelade föreskrifterna om stadsplan och tomtindelning i stad, c) vad i brandstadgan är om stad föreskrivet, d) vad i hälsovårdsstadgan är om stad föreskrivet, skall det område utgöra ett municipalsamhälle, vars medlemmar äga att utan deltagande av övriga kommunmedlemmar själva vårda alla av de i sådant förordnande avsedda föreskrifternas tillämpning inom samhället föranledda gemensamma ordnings- och hushållningsangelägenheter. Vad nu är sagt skall, oberoende av sådant förordnande, gälla om köping, som ej utgör egen kommun, i avseende å tillämpningen av därstädes gällande särskilda föreskrifter. Ej må den omständigheten, att del av municipalsamhälle är undantagen från tillämpningen av vissa bland de föreskrifter, som gälla den övriga delen, föranleda därtill, att sistnämnda del anses såsom särskilt municipalsamhälle.

§3. För municipalsamhälle skall i avseende å dess särskilda ordnings- och hushållningsangelägenheter vad i första avdelningen av denna lag är stadgat

105 äga motsvarande tillämpning, med iakttagande därav, att i stället för kommunalstämma, kommunalfullmäktige och kommunalnämnd träda inom municipalsamhälle myndigheter benämnda municipalstämma, municipalfullmäktige och municipalnämnd. Indelning i valkretsar för val av municipalfiuhnäktige skall dock icke i något fall företagas.

§4. Genom stadgandena i §§ 2 och 3 sker ej inskränkning vare sig i den medlem av municipalsamhälle tillkommande rätt att såsom medlem av kommun, vilken samhället tillhör, deltaga i överläggningar och beslut rörande angelägenheter av enahanda art som dem, vilka i sagda paragrafer avses, eller i hans skyldighet att lämna bidrag till utgifter, som av sådana beslut föranledas. §5. Finnas i visst fall särskilda omständigheter påkalla undantag från de i §§ 2 — 4 givna stadganden eller nödvändiggöra annan ordning för municipalsamhälles beslutande- och beskattningsrätt, äger Konungen, efter framställning av Konungens befallningshavande eller av vederbörande kommun eller av samhället eller medlem därav, att i ärendet förordna efter ty skäligt prövas.

LAGFORSLAG

Lag innefattande vissa bestämmelser om allmänna val (vallag). FÖRSTA AVDELNINGEN. (I). Om val till riksdagens första kammare. Kap. 1.

För ligen : 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. 13. 14. 15. 16. 17. 18. 19.

Valkretsar och gruppindelning.

§1valen till första kammaren indelas riket i nitton valkretsar, nämStockholms stad. Stockholms län och Uppsala län. Södermanlands län och Västmanlands län. Östergötlands län med Norrköpings stad. Jönköpings län. Kronobergs län och Hallands län. Kalmar läns norra och södra landstingsområden samt Gotlands län. Blekinge län och Kristianstads län. Malmöhus län med Malmö stad och Hälsingborgs stad. Göteborgs stad. Göteborgs och Bohus län. Älvsborgs län. Skaraborgs län. Värmlands län. Örebro län. Kopparbergs län. Gävleborgs län med Gävle stad. Västernorrlands län och Jämtlands län. Västerbottens län och Norrbottens län.

107 § 2. Valkretsarne indelas i följande grupper: första gruppen: första och tolfte valkretsarne, andra gruppen: andra och nittonde valkretsarne, tredje gruppen: tredje och åttonde valkretsarne, fjärde gruppen: fjärde och adertonde valkretsarne, femte gruppen: femte, elfte och fjortonde valkretsarne, sjätte gruppen: sjätte, tionde och femtonde valkretsarne, sjunde gruppen: sjunde, trettonde och sextonde valkretsarne, åttonde gruppen: nionde och sjuttonde valkretsarne. Kap. 2. Elektorer för vissa städer.

§ IElektorer för stad, som icke deltager i landsting, väljas för fyra år, räknade för Stockholms stad från och med den 1 april det år, under vilket valet skett, och för annan stad från och med den 1 januari året näst efter valet. För Stockholms stad och Göteborgs stad tillämpas vid valet den valkretsindelning, som gäller för val av stadsfullmäktige. Annan stad, som ej deltager i landsting, skall, därest folkmängden uppgår till minst 40,000 personer, indelas i valkretsar, med iakttagande därav, att i regel för varje valkrets komma att utses minst fem, högst tio elektorer; att varje valkrets skall kunna omslutas med en sammanhängande gränslinje; att område, som vid val av stadsfullmäktige utgör en valkrets, ej må på skilda valkretsar fördelas; att antalet elektorer varder i den mån så utan olägenhet kan ske lika fördelat på de särskilda valkretsarne. Indelningen i valkretsar, så ock det antal elektorer, som skall för varje valkrets utses, fastställes enligt nu angivna grunder av Konungens befallningshavande.

§2. Om upprättande av röstlängd och om röstlängdens bindande verkan, om städers eller valkretsars indelning i valdistrikt samt om vals kungörande, förrättande och avslutande stadgas i andra avdelningen. Val av elektorer förrättas å samma dag som val av stadsfullmäktige.

§3. Utträder stad ur landsting, skall val av elektorer första gången förrättas å samma dag som nästa allmänna val av stadsfullmäktige. Skall, innan elektorer blivit sålunda utsedda, val till första kammaren äga rum för den valkrets staden tillhör, skola de, som voro landstingsmän för staden vid tiden för • dess utträde ur landsting, deltaga i valet i egenskap av elektorer.

§4. Avgår elektor under den för honom bestämda tjänstgöringstiden, tillkännagiver magistraten sådant i den ordning, vari meddelanden från magistraten pläga kungöras, och inkallar till ordinarie elektor den närmast i ordningen varande suppleanten.

Kap. 3.

Riksdagsmannavalets förrättande m. m. § I-

Mom. 1. Utgör landstingsområde egen valkrets, förrättas val till första kammaren, som grundar sig å stadgandena i § 7 mom. 2 riksdagsordningen, av landstinget vid lagtima möte; skall val äga rum jämlikt föreskrifterna i § 7 mom. 3—6 riksdagsordningen, sammanträder landstinget till urtima möte. Mom 2. Omfattar valkrets ett landstingsområde jämte en eller flere städer, som ej deltaga i landsting, bestämmer Konungens befallningshavande tid och ställe för valet. Val, som grundar sig å stadgandena i § 7 mom. 2 riksdagsordningen, skall utsättas att äga rum i samband med landstingets lagtima möte, dock tidigast å andra dagen för mötet. I fall, varom i detta mom. sägs, låter Konungens befallningshavande i god tid före valet tillkännagiva tid och ställe för valförrättningen i länskungörelserna ävensom meddela underrättelse till magistrat i stad, som tillhör valkretsen och ej deltager i landsting. Magistraten låter personlig kallelse till valet minst åtta dagar förut tillställas envar för staden utsedd elektor. Mom 3. Tillhöra landstingsområden inom samma valkrets olika län, bestämmer Konungen tid och ställe för valet. Konungens befallningshavande i vart och ett av länen inom valkretsen utfärdar kungörelse om valet och meddelar, där inom länet finnes stad, som ej deltager i landsting, magistraten i sådan stad underrättelse för delgivande av kallelse, varom i mom. 2 sägs. Inträffar för landstingsområde fall, varom i § 6 mom. 7 riksdagsordningen förmäles, sammanträder landstinget, där så erfordras, i god tid före valet till urtima möte för utseende av valmän såsom i nämnda mom. sägs. Mom 4. Utgör stad egen valkrets, bestämmer Konungens befallningshavande dag för valet och underrättar magistraten i staden. Magistraten utfärdar i god tid före valet kungörelse, däri elektorerna kallas att å utsatt tid och ställe sammanträda för valets förrättande, samt låter delgiva envar elektor personlig kallelse såsom i mom. 2 sägs. Mom. 5. För deltagande i riksdagsmannaval åtnjuter elektor för stad samt, då val ej förrättas i samband med landstingsmöte, jämväl landstingsman av statsmedel dagtraktamente för varje förrättningsdag. Är valmannen ej bosatt å den ort, där valet hålles, utgår jämväl dagtraktamente för

109 varje resedag ävensom ersättning för resekostnaden. Traktamente och reseersättning, som nu sagts, utgå enligt samma grunder, som gälla i fråga om deltagande i landstings möte. § 2. Skall val, efter ty i § 1 är föreskrivet, äga rum vid annat tillfälle än under landstingsmöte och inträffar för landstingsman sådant hinder att han ej kan till valet sig inställa, åligger det honom att därom ofördröjligen underrätta Konungens befallningshavande i länet, vilken till deltagande i valet inkallar suppleant efter vad beträffande landsting är stadgat. Är elektor för stad förhindrad att inställa sig till val, skall han ofördröjligen underrätta magistraten i staden, som till deltagande i valet inkallar vederbörande suppleant.

§3. Omfattar valkrets ej flere landstingsområden än ett, är landstingets ordförande valförrättare. Ingå flere landstingsområden i valkretsen, är valförrättare den till levnadsåren äldste av de ordförande i landsting, som deltaga i valet. I stad, som utgör egen valkrets, förrättas valet av magistratens ordförande. Valmännen utse inom sig erforderligt antal personer att biträda valförrättaren. § 4. Val sker efter upprop. Valsedlarne skola vara av vitt papper utan kännetecken. Ä valsedel skall, på sätt formulär 1 vid denna lag utvisar, ovanför namnen utsättas partibeteckning (partinamn eller annan beteckning i ord för viss grupp av valmän eller för viss meningsriktning); och skall sedeln jämväl i övrigt avfattas i överensstämmelse med nämnda formulär. Varje valsedel må å sedelns vänstra sida upptaga högst två namn utöver det antal riksdagsmän valet avser. Namnen skola uppföras vart för sig i de särskilda rummen och gälla själva riksdagsmannavalet samt, i den mån namnen därvid icke tagas i anspråk, val av efterträdare åt avgången riksdagsman. För efterträdarevalet må dessutom i motsvarande rum å sedelns högra sida uppföras högst två namn för vart och ett av de för själva riksdagsmannavalet upptagna namnen. Upptager rum å sedelns högra sida två namn, skola de förekomma det ena under det andra. Blanketter till valsedlar skola finnas tillgängliga vid valet. §5. Omedelbart efter slutad omröstning verkställes prövning av valsedlarnes giltighet samt anteckning och sammanräknande av de avgivna rösterna.

§6. Ogill är valsedel: till vilken använts annat än vitt papper; å vilken finnes något kännetecken, som kan antagas vara med avsikt där anbragt; vilken saknar partibeteckning eller upptager sådan å annat ställe än ovanför namnen; vilken icke för själva riksdagsmannavalet upptager något giltigt namn.

§7. Är något namn å valsedel överstruket, eller framgår med avseende å något där förekommande namn ej fullt otvetydigt, vem som därmed åsyftas, eller upptager valsedel namn på någon, som ej är valbar, anses sådant namn såsom obefintligt. Finnas å valsedel flere namn för själva riksdagsmannavalet, än som enligt § 4 är medgivet, eller äro namn, som särskilt upptagits för val av efterträdare åt riksdagsman, flere än två, anses det eller de sista, övertaliga namnen såsom obefintliga. För val av efterträdare särskilt upptaget namn, som saknar motsvarande namn för själva riksdagsmannavalet, anses såsom obefintligt.

§8. Mom. 1. Sedan valsedlarne ordnats efter partibeteckning, skall inom varje parti, till den utsträckning, som för utseendet av stadgat antal riksdagsmän är nödig, genom särskilda sammanräkningar bestämmas ordning mellan de namn å partiets valsedlar, vilka avse själva riksdagsmannavalet. Vid varje sammanräkning gäller valsedel allenast för ett namn. Mom. 2. Vid första sammanräkningen gäller valsedel för det namn, som står först å sedeln. Partiets valsedlar ordnas i grupper så, att sedlar med samma första namn bilda en grupp. Valsedlarne inom varje grupp räknas, och deras antal utgör gruppens rösttal. Samma tal är också jämförelsetal för det namn, som står först på gruppens valsedlar. Det namn, vars jämförelsetal är störst, erhåller första platsen i ordningen. Mom 3. Vid varje följande sammanräkning gäller valsedel för det namn, vilket, bortsett från namn, som redan erhållit plats i ordningen, står främst å sedeln. Den eller de grupper, vilkas valsedlar vid närmast föregående sammanräkning gällde för det namn, som erhöll plats i ordningen, upplösas, och nämnda valsedlar ordnas i nya grupper så, att sedlar, som vid den pågående

Ill sammanräkningen gälla för ett och samma namn, bilda en grupp; däremot bibehållas övriga befintliga grupper oförändrade. Valsedlarne inom varje nybildad grupp räknas, och deras antal utgör gruppens rösttal. För de namn, för vilka finnas gällande valsedlar, beräknas rösttal och jämförelsetal. Rösttalet för ett namn är lika med rösttalet för den grupp eller sammanlagda rösttalet för de grupper, vilkas valsedlar gälla för namnet. Jämförelsetalet för ett namn är lika med dess rösttal, där icke grupp av valsedlar, som gälla för namnet, deltagit i besättandet av förut utdelad plats. Har så skett, erhålles namnets jämförelsetal genom att dela dess rösttal med det tal, som motsvarar den del, gruppen tagit i besättandet av plats eller platser, som utdelats (gruppens platstal), ökat med 1, eller, om flere grupper av valsedlar, som gälla för namnet, deltagit i besättandet av förut utdelad plats, med dessa gruppers sammanlagda platstal, ökat med 1. Platstalet för en grupp beräknas sålunda, att gruppens rösttal delas med största jämförelsetalet vid sammanräkningen närmast före gruppens bildande. Det namn, vars jämförelsetal är störst, erhåller plats i ordningen. Mom. 4. Bråktal, som uppkommer vid delning, beräknas i decimaler, två till antalet. Höjning av den sista decimalsiffran må ej äga rum. §9. Mom. 1. Skola två eller flere platser besättas, fördelas de mellan de olika partierna sålunda, att platserna, en efter annan, tilldelas det parti, vilket för varje gång uppvisar det största av nedan angivna jämförelsetal. Plats, som blivit ett parti tilldelad, besattes genast så, att partiets första plats tillerkännes den, vars namn är det första i ordningen inom partiet, partiets andra plats den, som bär andra namnet i ordningen, partiets tredje plats den, som bär tredje namnet i ordningen, och så vidare efter samma grund, ändå att den, som är berättigad till platsen, redan fått sig tillerkänd plats från ett eller flere andra partier. Jämförelsetalet är lika med partiets rösttal, så länge partiet ännu icke fått sig någon plats tilldelad. Därefter beräknas jämförelsetalet för varje gång så, att partiets rösttal delas med det tal, som motsvarar antalet av partiet tilldelade platser, ökat med 1. Har samma person erhållit platser från två partier, skall dock, vid beräkning av det antal platser, som utdelats, vardera platsen anses blott såsom en halv plats; har någon erhållit platser från tre partier, anses varje sådan plats såsom en tredjedels plats; och så vidare efter samma grund. Har ett parti redan fått sig tilldelad plats så många gånger, som motsvarar antalet av de namn å partiets valsedlar, vilka avse själva riksdagsmannavalet, varde det från vidare jämförelse uteslutet.

112 Mom. 2. Skall blott en plats besättas, tillfaller platsen den, vars namn står främst i ordningen inom det parti, som, enligt vad i mom. 1 sägs, har största jämförelsetalet.

§ io. Där någon, som blivit vald till riksdagsman, vid valtillfället avsäger sig uppdraget, skall valförrättaren genast företaga ny röstsammanräkning inom det parti, för vilket den avgångne blivit vald. Blev den avgångne vald för flere partier, skall sammanräkningen ske inom det parti, från vilket plats först tilldelades honom. Vid den nya sammanräkningen tages hänsyn blott till de valsedlar, vilka gällde för den avgångnes namn vid den sammanräkning, då namnet tilldelades plats i ordningen. Varje valsedel gäller såsom hel röst. Med iakttagande av att namn å någon, som blivit genom valet utsedd till riksdagsman, anses såsom obefintligt, skall röstvärdet tillgodoräknas det namn, som står främst av de för den avgångne riksdagsmannen särskilt upptagna efterträdarenamnen eller, om sådant namn ej finnes, det namn för själva riksdagsmannavalet, som står främst å sedeln, eller om ej heller sådant namn finnes, det namn, som står främst bland samtliga efterträdarenamnen å sedeln. Den, som erhållit högsta rösttalet, är vald i den avgångnes ställe. Skulle jämväl sålunda utsedd riksdagsman vid valtillfället avsäga sig uppdraget, förfares på enahanda sätt; och skall vid den nya sammanräkningen såsom förut hänsyn tagas blott till de valsedlar, som gällde för den först avgångnes namn vid den sammanräkning, då namnet tilldelades plats i ordningen. § 11. Mellan lika rösttal eller jämförelsetal skall, där så erfordras, skiljas genom lottning. § 12. Hava vid valet riksdagsmän icke blivit till föreskrivet antal utsedda, anställes genast nytt val för besättande av den eller de återstående platserna. § 13. Vid rösternas sammanräknande användas av Konungen fastställda blanketter med anvisningar, och skall vid valet föras protokoll enligt formulär, som av Konungen fastställes. De avgivna valsedlarne skola av valförrättaren inläggas under försegling, de godkända och de underkända var för sig, samt jämte valprotokollet ofördröjligen insändas till den Konungens befallningshavande, som enligt vad i riksdagsordningen stadgas har att taga befattning med valet. Sker insändandet med allmänna posten, skall försändelsen assureras.

113 § 14. Fullmakt för vald riksdagsman underskrives av valförrättaren jämte två av valmännen. Sådan fullmakt skall hava följande lydelse: »I kraft av det riksdagsmannaval, som i» N. N. »valkrets blivit den — (dag, månad, år) — »förrättat, varder» N. N. »härigenom befullmäktigad att för en tid av åtta år, räknade från och med den 1 januari nästkommande år» (eller, där valet skett enligt § 7 mom. 3—6 riksdagsordningen: »för tiden till den 1 januari år ») »vara ledamot av riksdagens första kammare.» Ort och tid. § 15. Har riksdagsman annorledes än i § 10 sägs avgått före utgången av den tid, för vilken han blivit vald, och skall platsen besättas från den valkrets, som utsett den avgångne, då skall Konungens befallningshavande vid offentlig förrättning, som hålles så snart ske kan och varom underrättelse minst åtta dagar förut meddelas genom anslag och medelst tryck så som med Konungens befallningshavandes kungörelser vanligen förfares, verkställa ny röstsammanräkning enligt de i §§ 10 och 11 angivna grunder. Efter sammanräkningens avslutande skola valsedlarne åter inläggas under försegling. § 16. Vid förrättning, som i nästföregående paragraf avses, skall Konungens befallningshavande i protokoll upptaga de föreliggande omständigheterna samt vilken på grund därav skall inträda i den avgångnes ställe. Sedan detta protokoll vid förrättningen upplästs, utfärde Konungens befallningshavande omedelbart fullmakt för den sålunda utsedde. Sådan fullmakt skall vara av följande lydelse: »Sedan» N. N. »blivit för» N. N. »valkrets utsedd till ledamot av riksdagens första kammare för en tid av åtta år, räknade från och med den 1 januari år » (eller där den avgångne blivit utsedd jämlikt § 7 mom. 3—6 riksdagsordningen: »för tiden till den 1 januari år ») »men denna plats blivit ledig, har vid förrättning enligt vallagen I, kap. 3 § 15» N. N. »blivit utsedd att inträda såsom ledamot av nämnda kammare för tiden till den 1 januari år ; varom detta länder till bevis och fullmakt». Ort och tid. § 17. Finnes i fall, som i § 15 avses, å där omförmälda valsedlar icke namn 8—27338.

114 å någon, som kan inträda såsom ledamot i den avgångnes ställe, då skall nytt val anställas för besättande av den lediga platsen. Omfattar valkretsen landstingsområden, tillhörande olika län, skall Konungens befallningshavande, som förrättar röstsammanräkningen, hos Konungen anmäla behovet av nytt val för ledighetens fyllande. § 18. Om besvär över val till första kammaren är stadgat i riksdagsordningen.

ANDRA AVDELNINGEN.

(II).

Om val till riksdagens andra kammare samt av landstingsmän, elektorer för utseende av ledamöter av riksdagens första kammare, kommunalfullmäktige, municipalfullmäktige och stadsfullmäktige. K a p . 1.

Valkretsar.

§ 1. För valen till andra kammaren indelas riket i tjuguåtta valkretsar, nämligen : Stockholms stad; Göteborgs stad; Göteborgs och Bohus läns landstingsområde; Malmö, Hälsingborgs, Landskrona och Lunds städer; Malmöhus läns valkrets, innefattande länets landsbygd samt städerna Ystad, Trälleborg, Skanör med Falsterbo och Eslöv; Älvsborgs läns norra valkrets, innefattande Nordals, Sundals, Valbo, Tössbo, Vedbo, Flundre, Väne, Bjärke, Vätle, Ale, Kullings och Gäsene härad samt städerna Åmål, Vänersborg, Alingsås och Trollhättan; Älvborgs läns södra valkrets, innefattande Ås, Kinds, Redvägs, Marks Vedens och Bollebygds härad samt städerna Borås och Ulricehamn; vart och ett av rikets övriga län. §2. Om valkretsar vid val av landstingsmän, av elektorer för utseende av ledamöter av riksdagens första kammare eller av kommunalfullmäktige eller stadsfullmäktige är särskilt stadgat.

Kap. 2.

Valdistrikt.

§ IMom. 1. Vid val av ledamöter av riksdagens andra kammare, av landstingsmän, av elektorer för utseende av ledamöter av riksdagens första

116 kammare eller av kommunalfullmäktige eller stadsfullmäktige, skall, där ej särskild indelning i valdistrikt enligt vad nedan i detta kapitel sägs företagits, kommun, som icke är enligt vad särskilt är stadgat indelad i valkretsar för fullmäktigval, eller valkrets för sådant val bilda var för sig ett valdistrikt, dock att, där delar av kommun höra till olika valkretsar för riksdagsmannaval eller landstingsmannaval, varje sådan del bildar ett valdistrikt, där icke ytterligare delning i valdistrikt enligt § 2 företagits. Mom. 2. Röstberättigad äge utöva valrätt allenast vid valförrättning för det valdistrikt, där han är mantalsskriven.

§2. Mom. 1. Stad, som bildar egen valkrets vid riksdagsmannaval, skall delas i lämpligt antal valdistrikt. Kommun på landet, vilken enligt § 1 skulle bilda ett valdistrikt, skall, där antalet invånare överstiger 3,000, indelas i två eller flere valdistrikt med högst 3,000 invånare; dock att, på framställning av kommunalfullmäktige, Konungens befallningshavande må härifrån medgiva undantag, där särskilda förhållanden inom kommunen anses göra sådan indelning obehövlig eller olämplig. Mom. 2. Har kommun på landet högst 3,000 invånare, men finnes den i följd av samfärdsförhållandena eller andra orsaker icke lämpligen böra utgöra ett enda valdistrikt, må den indelas i två eller flere valdistrikt. Annan stad, än i mom. 1 sägs, så ock valkrets för stadsfullmäktigval må jämväl, där så finnes erforderligt, delas i lämpligt antal valdistrikt. Mom. 3. Vad i mom. 1 och 2 stadgas om kommun på landet, gälle ock om valkrets eller annan sådan del av kommun på landet, som enligt § 1 skall bilda ett valdistrikt. Mom. 4. Delar av samma by eller hemman må ej utan synnerliga skäl förläggas till olika valdistrikt.

§3. Förslag om särskild indelning i valdistrikt må väckas genom framställning hos Konungens befallningshavande av kommunalstämman eller kommunalfullmäktige eller av stadsfullmäktige eller allmänna rådstugan eller ock av någon, som är vid val röstberättigad inom sådan kommun, valkrets eller annan del av kommun, om vars delning i valdistrikt är fråga. Ej må i sistnämnda fall framställningen bifallas, med mindre än att yttrande inhämtats från kommunalstämman eller kommunalfullmäktige eller från stadsfullmäktige eller allmänna rådstugan. Förslag eller yttrande från stadsfullmäktige eller allmänna rådstugan skall av magistraten eller stadsstyrelsen med eget utlåtande överlämnas. Utan föregående framställning vare Konungens befallningshavande berättigad och i fall, varom gäller vad i § 2 mom. 1 stadgas, pliktig att om

117 indelning i valdistrikt eller om ändring av redan skedd indelning förordna, sedan åt kommunalstämman eller kommunalfullmäktige eller åt magistraten eller stadsstyrelsen och åt stadsfullmäktige eller allmänna rådstugan beretts tillfälle att i ärendet avgiva yttrande. Om distriktsindelning vare Konungens befallningshavande pliktig att, i den ordning nyss är sagd, förordna jämväl i det fall, att så erfordras, då kommun, efter att tidigare hava indelats i valdistrikt, delas i valkretsar.

§4. Beslut angående indelning i valdistrikt eller om ändring i redan skedd indelning skall av Konungens befallningshavande omedelbart kungöras och, där det icke på anförda besvär undanröjts, träda i tillämpning, på landet beträffande val, som förrättas enligt den under nästpåfoljande år upprättade röstlängden, och i stad å tid, som i beslutet skall angivas. över Konungens befallningshavandes beslut må besvär anföras i den för utslag i mål, som bedömas efter kommunallagen, bestämda ordning.

Kap. 3.

Valnämnd.

§ IFör varje valdistrikt på landet skall finnas en särskild valnämnd av fem inom distriktet boende personer. Ordförande i denna nämnd jämte suppleant för honom förordnar Konungens befallningshavande årligen före februari månads utgång. De fyra ledamöterna jämte två suppleanter väljas varje år av kommunalstämma eller kommunalfullmäktige å ordinarie sammanträde i mars månad. Det åligger kommunalstämmans eller kommunalfullmäktiges ordförande att ofördröjligen utan lösen låta tillställa en var av de valda ledamöterna och suppleanterna i valnämnden utdrag av protokollet, i vad dem rörer. Om de personers namn och postadress, som blivit till ordförande och suppleant för honom utsedda, låter Konungens befallningshavande meddela underrättelse i länskungörelserna.

§2. I valnämnden skola minst tre vara närvarande. Äro såväl ordföranden som dennes suppleant hindrade att vara tillstädes, utser nämnden inom sig en ledamot att fullgöra vad vid sammanträdet och i anledning därav åligger ordföranden. Såsom nämndens beslut gäller den mening, om vilken de flesta röstande sig förena, eller, vid lika rösttal, den mening ordföranden biträder. Vid valnämndens sammanträden föres protokoll av ordföranden.

§3. Av kommunalstämma eller kommunalfullmäktige lämnat uppdrag att vara ledamot eller suppleant i valnämnd må ej annan avsäga sig än: kvinna; ämbets- eller tjänsteman, som av sin befattning är hindrad att uppdraget fullgöra; den, som uppnått sextio års ålder; samt den, vilken eljest uppgiver hinder, som av kommunalstämman eller kommunalfullmäktige godkännes. §4. Menar någon, att val av ledamot eller suppleant i valnämnd icke skett i laga ordning, eller vill någon klaga däröver, att av honom gjord avsägelse av sådant uppdrag icke godkänts, äge han att hos Konungens befallningshavande anföra besvär före klockan tolv å femtonde dagen, i förra fallet från den dag, valet hölls, och i senare fallet från den dag, då det beslut meddelades, däri rättelse sökes. Över Konungens befallningshavandes utslag i sådant mål må ej klagan föras.

I

§5. stad utgöres valnämnden av magistraten eller stadsstyrelsen. Kap. 4.

Röstlängd.

§ IVarje år skall röstlängd för kommunala beslut och val samt för andra val, som i denna avdelning avses, upprättas, på landet och i stad, där magistrat ej finnes, av den tjänsteman, som verkställer debitering av utskylderna till kronan, samt i stad, där magistrat finnes, av denna eller, där särskilda tjänstemän äro för nämnda debitering förordnade, av dessa under magistratens inseende.

§2. Röstlängd upprättas för varje kommun. Äro i kommun flere valdistrikt, skall längden uppläggas i särskilda delar, en för varje valdistrikt. Finnes inom kommun eller valdistrikt municipalsamhälle, skall för dettas område en särskild underavdelning uppläggas. Om röstlängd vid ändring i kommunal indelning gälle vad särskilt är stadgat. §3. I röstlängden skola enligt mantalslängden för året upptagas alla invånare inom valdistriktet, vilka uppnått eller under kalenderåret uppnå en ålder av tjugutre år, med angivande för var och en, huruvida han äger eller saknar rösträtt i avseende på: val till riksdagens andra kammare;

119 kommunala beslut och val; landstingsmannaval eller val av elektorer för utseende av ledamöter av riksdagens första kammare. Envar sådan person, om vilken upplysning ej vinnes, att han den 10 juni brister i något av vad lag stadgar såsom villkor för rösträtt, antecknas i längden såsom röstberättigad; dock att i fråga om den, som först under kalenderåret uppnått eller uppnår den för rösträtt i ena eller andra avseendet särskilt föreskrivna ålder, anmärkes, att han icke är i sådant avseende röstberättigad förrän efter utgången av löpande kalenderår. Där en vid kommunala beslut och val röstberättigad person vare sig saknar rösträtt å kyrkostämma på den grund, att han är främmande religionsbekännare eller anmält sig till utträde ur svenska kyrkan, eller ock saknar rösträtt å municipalstämma och vid val av municipalfullmäktige av det skäl, att han häftar för honom påförda utskylder till municipalsamhället, vilka förfallit till betalning under samtliga de tre sistförflutna kalenderåren, skall om förhållandet göras anteckning i längden. Närmare föreskrifter i avseende å röstlängdens upprättande, så ock om skyldighet för vederbörande myndigheter att lämna erforderliga uppgifter till införande i längden meddelas av Konungen. Omfattar valdistrikt två eller flere kyrkoförsamlingar eller delar av församlingar, ankommer ock på Konungen att förordna om röstlängds uppläggande i särskilda delar eller underavdelningar, en för varje församling eller del av församling. §4. Senast den 30 juni skall röstlängden vara upprättad samt, där valnämnden ej utgöres av magistrat, som själv upprättat röstlängden, avsänd eller avlämnad till valnämndens ordförande. Envar, som det åstundar, äger att under behörig tillsyn taga del av röstlängden ävensom göra avskrift därav.

§5. Från och med den 6 till och med den 12 juli skall röstlängden vara å lämpligt ställe inom valdistriktet under behörig tillsyn framlagd för granskning. Där å någon ort särskilda omständigheter därtill föranleda, må dock efter Konungens befallningshavandes medgivande röstlängdens framläggande till granskning äga rum å ställe utom valdistriktets område. Det åligger valnämndens ordförande ej mindre att senast den 30 juni genom kungörelse, som skall uppläsas i kyrkan och, där så ske kan, införas i ortstidningar, tillkännagiva tid och ställe för framläggandet, än även att ofördröjligen till envar i röstlängden upptagen person, som däri antecknats såsom på annan grund, än att han ej uppnått föreskriven ålder, i samtliga avseenden eller i ena eller andra avseendet icke röstberättigad, med allmänna posten sända underrättelse härom med angivande av den eller de

omständigheter, som föranlett anteckningen. Till dem, vilka äro av allmänna fattigvården omhändertagna för varaktig försörjning eller som sakna stadigt hemvist, vare dock ej nödigt att sända underrättelse. I kungörelse samt underrättelse, varom i denna paragraf förmäles, skall jämväl angivas tiden, inom vilken anmärkning mot röstlängd bör, för att komma under prövning, vara till valnämndens ordförande inlämnad, samt tid och ställe för prövning av sålunda gjorda anmärkningar. Kungörelse och underrättelse skola avfattas enligt formulär, som av Konungen fastställes. § 6. Vill någon, vilken rösträtt enligt längden icke tillkommer, för sig påstå sådan rätt, eller anser någon, att annan icke bör vara däri upptagen såsom röstberättigad, äger han att sina anmärkningar, skriftligen avfattade och åtföljda av de bevis han vill åberopa, ingiva till valnämndens ordförande sist den 18 juli före klockan tolv på dagen. Varder anmärkning ej ingiven inom sålunda föreskriven tid, kommer den ej under prövning. Närmare föreskrifter angående anmärknings framställande må meddelas av Konungen.

§7H a r någon i rätt tid gjort anmärkning däremot, att annan i röstlängden upptagits såsom röstberättigad, skall härom till denne av valnämndens ordförande ofördröjligen med allmänna posten sändas underrättelse med angivande av dagen för anmärkningens prövning. Sådan underrättelse skall avfattas enligt formulär, som av Konungen fastställes. §8. Den 25 juli eller, om söndag då infaller, den 26 juli sammanträder för varje valdistrikt valnämnden för prövning av de mot röstlängden gjorda anmärkningar, dock att sammanträde, som skulle av magistrat hållas å måndag, i stället äger rum nästa dag. Sammanträdet skall börja klockan tio förmiddagen, och vare förhandlingarna offentliga. §9. Sedan vid sammanträdet tillfälle lämnats till bemötande av gjorda anmärkningar, med rätt för den, mot vilkens rösträtt anmärkning blivit framställd, att åberopa jämväl omständigheter, som inträffat efter den 18 juli, skall valnämnden över varje i behörig tid framställd anmärkning omedelbart eller senast dagen efter slutad förhandling avkunna beslut, som, med angivande i korthet av skälen därför, tecknas å den prövade anmärkningsskriften. Godkännes anmärkning, som avser sådant villkor för rösträtt, vilket gäller gemensamt för rösträtt i särskilda avseenden, innefatte beslutet ändring beträffande rösträtten i alla dessa avseenden, ändå att i anmärkningen något av dem icke uttryckligen nämnts. I röstlängden införas de rättelser, som av valnämndens beslut föranledas.

121 Röstlängden, sålunda rättad, underskrives av valnämnden. H a r ej inom behörig tid anmärkning mot röstlängden framställts, varde intyg därom av valnämndens ordförande tecknat å längden. § 10. Mom. 1. Vill någon klaga över beslut, som i § 9 sägs, göre härom anmälan hos valnämndens ordförande genast eller sist å tredje dagen från den dag, då beslutet avkunnades, och ingive sina besvär till Konungens befallningshavande sist före klockan tolv å tionde dagen från sistnämnda dag. Det åligger valnämndens ordförande att, då anmälan om besvär sker, därom göra anteckning vid beslutet å anmärkningsskriften samt att, sedan den för anmälan bestämda tid utlupit, ofördröjligen till Konungens befallningshavande insända utdrag av röstlängden i de delar, som angå anmälda besvär, ävensom handlingarna rörande dessa besvär. Mom. 2. Avse besvären rösträtt för annan än klaganden, skola besvärshandlingarna ingivas i två exemplar, och vare klaganden skyldig att genast åter uttaga det ena exemplaret och låta detsamma tillställas den, vilkens rösträtt besvären avse, samt inom den tid av minst två, högst tio dagar, som Konungens befallningshavande efter omständigheterna i varje särskilt fall bestämmer, till Konungens befallningshavande inkomma med bevis om dagen för delgivningen. Mom. 3. Iakttager klagande ej vad i mom. 1 och 2 är föreskrivet, varda besvären ej upptagna till prövning. § 11. Har före utgången av den för ingivande av delgivningsbevis bestämda tid klaganden låtit besvärshandlingarna tillställas den, vilkens rösträtt besvären avse, äge denne tillfälle att inom den tid av minst två, högst tio dagar, som Konungens befallningshavande utsätter, räknad från dagen för handlingarnas delgivning, till Konungens befallningshavande inkomma med förklaring. § 12. Vad i avseende å besvärshandlingars delgivning och ingivande av bevis därom samt förklarings avgivande bör iakttagas, så ock påföljden för försummelse att i rätt tid inkomma med delgivningsbevis skall tecknas på besvärsskriften. § 13. Då inkommet besvärsmål är i skick att kunna avgöras, teckne Konungens befallningshavande på besvärshandlingarna sitt beslut och översände handlingarna till valnämndens ordförande. De rättelser, som av Konungens befallningshavandes beslut föranledas, skola av ordföranden införas i röstlängden. Ej må besvärshandlingar till part återställas.

122 § 14. Över Konungens befallningshavandes beslut må ej särskild klagan föras. Anföras besvär över valförrättning eller annan omröstning, vid vilken beslutet tjänat till efterrättelse, må i sammanhang därmed talan mot beslutet fullföljas. § 15. Mom. 1. Har emot röstlängd, som blivit i föreskriven ordning framlagd, anmärkning ej förekommit, eller har med anledning av framställd anmärkning beslut givits och rättelse, där sådan ifrågakommer, i längden gjorts, lände, i den mån ej enligt mom. 2 rättelse skall verkställas, den röstlängd till ovillkorlig efterrättelse, intill dess ny röstlängd på föreskrivet sätt kommit till stånd. Mom. 2. Har på klagan, som i samband med besvär över valförrättning eller annan omröstning blivit förd, röstlängden i någon del förklarats felaktig, skall, sedan beslutet vunnit laga kraft, Konungens befallningshavande, ändå att felaktigheten ej föranlett omröstningens upphävande, låta i längden införa de av förklaringen föranledda rättelser. § 16. Ej må vid klagan över beslut i fråga om anmärkning mot röstlängd andra bevis gälla än de, som hos valnämnden varit i laga ordning företedda. Kap. 5.

Valdag m. m.

§ IMom. 1. Val i hela riket till andra kammaren förrättas, då valen ske på grund av § 17 mom. 1 riksdagsordningen, å tredje söndagen i september månad samt i fall, som avses i § 17 mom. 2 riksdagsordningen, å den söneller helgdag, som av Konungen bestämmes. I stad må dock av Konungens befallningshavande valet utsättas att äga rum å den närmast före sön- eller helgdag, som ovan sagts, infallande söckendagen. Då synnerliga skäl därtill äro, må Konungen förordna, att val till andra kammaren för viss valkrets skall förrättas å annan dag, än i första stycket sägs; dock att val på grund av § 17 mom. 1 riksdagsordningen alltid skola utsättas till dag under september månad. Mom. 2. Annat val till andra kammaren, än i mom. 1 sägs, förrättas å sön- eller helgdag. I stad, som bildar egen valkrets, må dock av Konungens befallningshavande valet utsättas att äga rum å söckendag, som infaller omedelbart före sön- eller helgdag, och i annan stad å den närmast före söneller helgdag, som för valkretsen i övrigt bestämmes till valdag, infallande söckendagen. Då synnerliga skäl därtill äro, må Konungen förordna, att valet skall hållas å annan dag, än i förevarande moment sägs.

§2. Mom. 1. Val av landstingsmän skall förrättas tredje söndagen i september månad eller i stad, där valnämnden så besluter, närmast därförut infallande lördag. Valet må dock utsättas till annan dag under tiden från och med den 13 till och med den 30 september, därest samma år, då valet skall äga rum, på landet av kommunalstämman eller kommunalfullmäktige å ordinarie sammankomst i mars månad och i stad av stadsfullmäktige eller allmänna rådstugan å ordinarie sammankomst i maj månad så beslutes med minst två tredjedelar av de i omröstningen deltagandes röster. Bestämmes, på sätt ovan i denna paragraf sägs, annan valdag än tredje söndagen i september, skall underrättelse därom meddelas Konungens befallningshavande före juli månads utgång det år, då valet skall äga rum. Mom. 2. Om dag för val av elektorer är stadgat i första avdelningen, kap. 2.

§3. Mom. 1. Val av kommunalfullmäktige skall förrättas under tiden från och med den 13 september till och med den 20 oktober. Valdag bestämmes det år, då valet skall äga rum, av kommunalstämman eller kommunalfullmäktige, med iakttagande därav, att beslut, varigenom valet bestämmes till dagen för landstingsmannaval i valdistriktet, skall vara fattat före den 15 juli. I fråga om val av municipalfullmäktige skall vad nu är sagt äga motsvarande tillämpning, dock att val av municipalfullmäktige icke må förrättas å samma dag som landstingsmannaval för samhället. Där kommunalfullmäktigval i kommun, varav samhället utgör del, icke förrättas å samma dag som landstingsmannavalet, må municipalstämman eller municipalfullmäktige besluta, att municipalfullmäktigvalet skall äga rum å samma dag som kommunalfullmäktigvalet. Mom. 2. Val av stadsfullmäktige skall förrättas under tiden från och med den 13 september till och med november månads utgång. Valnämnden utsätter för staden eller, där staden är indelad i valkretsar, för varje valkrets dag, då valet skall förrättas. Val må dock ej förrättas å samma dag som landstingsmannaval för staden, därest icke före den 15 juli det år, då valet skall äga rum, av stadsfullmäktige eller allmänna rådstugan så beslutes, i vilket fall valnämnden har att utsätta valet till den sålunda bestämda dagen. Beträffande Stockholms stad gälle vad särskilt är stadgat.

§4. I kommun, vars invånareantal överstiger 3,000, skall, med de i §§ 6 och 7 angivna undantag, val av kommunalfullmäktige utsättas att äga rum å två på varandra följande dagar, av vilka den ena skall vara en söndag.

124 I sådan kommun varde ock, med enahanda undantag, landstingsmannaval utsatt att äga rum, förutom å den i § 2 åsyftade dag, jämväl å dagen närmast efter eller, enligt valnämndens beprövande, närmast före sagda dag. Är kommun indelad i valdistrikt, skola stadgandena i denna paragraf i stället äga tillämpning å varje särskilt valdistrikt, vars invånareantal överstiger 3,000. Föreskrifterna i denna paragraf hava icke avseende å köping, som utgör särskild kommun.

§5I fall, som i § 4 avses, skall valförrättningen äga rum å sedvanligt ställe. Endera förrättningsdagen må valet dock äga rum å annan tillgänglig lokal, därest valnämnden med hänsyn till samfärdsförhållandena eller andra förhållanden inom kommun eller valdistrikt prövar detta erforderligt.

§6. Utsattes jämlikt § 5 val att endera förrättningsdagen äga rum å annan lokal än den sedvanliga, äge valnämnden jämväl, där förhållandena så påkalla, bestämma, att valförrättning å lokal, som senare användes, icke skall taga sin början förrän å andra dagen efter nästföregående förrättningsdag, dock att endera förrättnings dagen alltid skall vara en söndag.

§ 7. Där synnerliga skäl därtill äro, må beträffande kommun eller valdistrikt, som i § 4 avses, val, enligt valnämndens bestämmande, utsättas att äga rum jämväl en påföljande tredje förrättningsdag å annan tillgänglig lokal än den, där förrättning under första eller andra dagen skall hållas. Utsattes valet sålunda jämväl till en tredje förrättningsdag, äga föreskrifterna i § 6 tillämpning.

§8. Väljare vare oförhindrad att avgiva sin röst vilken av de för valet utsatta förrättningsdagar han önskar, å den för denna dag bestämda lokalen. §9. Med avseende på valet skall iakttagas vad nedan i denna paragraf och i § 12 stadgas samt i övrigt förfaras enligt de i kap. 6 givna föreskrifter. När å annan förrättningsdag än den sista alla, som vid det för förrättningens slut fastställda klockslag äga tillträde till valet, avlämnat sina röstsedlar, förklarar ordföranden röstningen för dagen avslutad. Omedelbart därefter upptagas valkuverten ur valurnan och räknas oöppnade. I det protokoll, som i överensstämmelse med särskilda av Konungen fastställda formulär samt i formulären givna anvisningar skall föras vid för-

125 rättningen, antecknas antalet valkuvert. Jämväl räknas och upptages i protokollet antalet av de personer, som enligt anteckningarna i röstlängden deltagit i valet. Därefter tillkännagives såväl antalet valkuvert, som antalet av nyssnämnda personer. Sedan dessa åtgärder vidtagits, inläggas valkuverten i ett eller flera hållfasta omslag, som omsorgsfullt förseglas under minst två närvarandes sigill och förses med påskrift angivande valet och förrättningsdagen. De sålunda åsatta sigillen skola därefter å protokollet avtryckas. Därjämte skall i protokollet antecknas antalet omslag, vari valkuverten inlagts. Där särskilda val samtidigt förrättas inför samma valförrättare, skall dessutom anteckning om detta förhållande göras i protokollet för vartdera valet. Sedan valprotokollet för dagen upplästs och dess riktighet bekräftats av ordföranden och två av de närvarande, avslutas förrättningen för dagen. Protokollet och ovan i denna paragraf omförmälda omslag omhändertagas av ordföranden. Å sista förrättningsdagen skall ordföranden, sedan han inför öppna dörrar förvissat sig, att de sigill, som åsatts de ovan i denna paragraf omförmälda omslagen, överensstämma med de å protokollet avtryckta och äro obrutna, uttaga valkuverten och, efter det desamma räknats, nedlägga dem oöppnade i valurnan. Vid valprotokollet för sista förrättningsdagen fogas protokoll för föregående förrättningsdag eller förrättningsdagar. § 10. På valnämnden ankomme, huruvida den ovan i § 4 stadgade utsträckning av tiden för val skall äga rum vid val av kommunalfullmäktige eller landstingsmän i köping, som bildar egen kommun, samt i annan kommun på landet eller valdistrikt därinom, som icke uppnått ett invånareantal överstigande 3,000. Finnes sådan utsträckning böra äga rum, gälle i tillämpliga delar vad ovan i §§ 8 och 9 föreskrives samt för annan kommun på landet än köping och för valdistrikt inom sådan kommun jämväl vad i §§ 5—7 stadgas. Vid val av municipalfullmäktige äge, där municipalsamhället utgör särskilt valdistrikt, valnämnden och i annat fall municipalstämmans ordförande bestämma, att den ovan i § 4 stadgade utsträckning av tiden för val skall äga rum, och gälle i sådant fall i tillämpliga delar vad ovan i §§ 8 och 9 föreskrives. § IL Val av stadsfullmäktige eller av landstingsmän för stad må, efter valnämndens bestämmande, utsträckas att hållas två på varandra följande dagar. Förordnas om sådan utsträckning, gälle i tillämpliga delar vad ovan i §§ 8 och 9 stadgas. § 12. Utsattes val till särskilda dagar, skall i den kungörelse, som angående valet utfärdas, tydligt angivas, vilka dagar valet skall hållas samt å vilken lokal förrättningen skall för varje särskild förrättningsdag äga rum. För

126 detta ändamål erforderliga underrättelser skola i fråga om landstingsmannaval av valnämnden meddelas länsstyrelsen före juli månads utgång det år, då valet skall ske. I kungörelsen skall ock meddelas vad i § 8 är sagt.

Kap. 6.

Vals kungörande, förrättande och avslutande m. m.

§ IMom. 1. När val av ledamöter av riksdagens andra kammare eller av landstingsmän skall äga rum, late Konungens befallningshavande därom i god tid förut utgå kungörelse, som uppläses i kyrkorna och införes i ortstidningar. I kungörelsen skall upptagas: 1. antalet av dem, som skola väljas inom valkretsen; 2. dag för valet samt valtider och valställe för varje valdistrikt; ävensom 3. vid riksdagsmannaval, tid och ställe för rösternas sammanräknande inför Konungens befallningshavande. Kungörelsen skall tillika innehålla erinran om den skyldighet, som enligt § 11 åligger valförrättaren, att ofördröjligen till Konungens befallningshavande insända de förseglade omslag, som i § 10 avses, ävensom valprotokoll och röstlängd. Mom. 2. Om val av kommunalfullmäktige, municipalfullmäktige eller stadsfullmäktige ävensom av elektorer skall, i den beträffande sammanträde av kommunalstämma eller allmän rådstuga föreskrivna ordning, kungörelse utfärdas: i stad av magistraten eller stadsstyrelsen, beträffande val av municipalfullmäktige i municipalsamhälle, som ej utgör särskilt valdistrikt, av municipalstämmans ordförande samt i övriga fall av valnämndens ordförande. I kungörelsen skall angivas antalet av dem, som skola väljas, samt, särskilt för varje valdistrikt, dagen och tiderna för valet samt valstället noggrant utsättas. Beträffande Stockholms stad gälle vad om kallelse till val av stadsfullmäktige är särskilt stadgat. Mom. 3. Beträffande kungörelse om val, som skall hållas å särskilda dagar, stadgas i kap. 5.

§2. Mom. 1. Valförrättare är, med nedan stadgade undantag, valnämnden. Äro i stad flere valdistrikt, skall for varje valdistrikt valnämnden utse tre eller flere deputerade att vara valförrättare i distriktet. Av dem förer den främste ordet. Protokollet föres av den valnämnden därtill utsett. Till deputerad må i fall av behov utses den, som eljest ej tillhör valnämnden. Beträffande Stockholms stad gälle vad särskilt är stadgat. I municipalsamhälle, som ej utgör särskilt valdistrikt skola vid val av municipalfullmäktige municipalstämmans ordförande och två av stämman

utsedda personer vara valförrättare. Ordet föres av municipalstämmans ordförande. Mom. 2. Val äger rum inför öppna dörrar. Ej må därvid tal hållas eller tryckta och skrivna upprop till de väljande tillåtas inom vallokalen. Det åligger de närvarande att ställa sig till efterrättelse de föreskrifter, som valförrättaren för ordningens upprätthållande och valförrättningens behöriga fortgång finner skäl meddela. Uppstår oordning, som ej kan avstyras, äge valförrättaren att avbryta förrättningen. I vallokal skall exemplar av denna lag finnas anslaget.

§3. Mom. 1. Val skall fortgå minst två timmar före klockan tre eftermiddagen och minst två timmar på landet efter klockan fem eftermiddagen och i stad efter klockan sju eftermiddagen samt må, där högmässogudstjänst å valdagen hålles i församling, till vilken valdistriktet hör, ej äga rum å tid, då gudstjänsten pågår. Härvid skall iakttagas, att, där ej för någon ort Konungens befallningshavande på framställning av valnämnden annorlunda förordnar, riksdagsmannaval skall börja klockan nio förmiddagen och fortgå till klockan tre eftermiddagen samt därefter fortsättas på landet från klockan fem till klockan åtta och i stad från klockan fem till klockan nio eftermiddagen, dock med uppehåll för sådan gudstjänst, som nyss är sagd. Vad ovan är stadgat gälle, där val enligt kap. 5 hålles å särskilda dagar, med avseende å varje förrättningsdag. Vallokal och valtider för varje valdistrikt bestämmas, vid riksdagsmannaval av Konungens befallningshavande efter valnämndens hörande och i övriga fall av valnämnden eller i fall, som avses i § 2 mom. 1, tredje stycket, av municipalstämmans ordförande. Om valnämndens beslut beträffande vallokal och valtider vid landstingsmannaval skall underrättelse meddelas Konungens befallningshavande före juli månads utgång det år, då valet skall äga rum. Mom,. 2. Där val, som i denna avdelning avses, förrättas å samma dag som annat sådant val, skola valen förrättas i samband, så att väljare, som äger utöva rösträtt vid mera än ett av valen, beredes tillfälle att samtidigt avgiva sina röster.

§4. Val är omedelbart och sker med slutna sedlar. Därvid skola begagnas valsedlar av vitt papper utan kännetecken. Nederst å valsedels framsida må vara såsom valbeteckning anbragt ett av orden »Riksdagsmannaval», »Landstingsmannaval», »Elektorsval», »Kommunalfullmäktigval», »Municipalfullmäktigval» och »Stadsfullmäktigval» eller annan beteckning i ord för ifrågavarande val. Ovanför namnen skall såsom väljarebeteckning å valsedel utsättas partibeteckning (partinamn eller annan beteckning i ord för viss

128 grupp av väljare eller för viss meningsriktning). Ovanför partibeteckningen må såsom ytterligare väljarebeteckning förekomma en kartellbeteckning (beteckning i ord för två eller flere vid valet samverkande partier) och mellan partibeteckningen och namnen en fraktionsbeteckning (beteckning i ord för viss grupp av väljare eller viss meningsriktning inom partiet). Valsedel bör innehålla tydlig uppgift å den eller de utseddas namn, titel eller yrke och hemvist, så ock den beteckning i övrigt, som kan vara nödig för att fullt otvetydigt utmärka, vem eller vilka åsyftas. Är något namn å valsedel överstruket, eller framgår med avseende å något där förekommande namn ej fullt otvetydigt, vem därmed åsyftas, eller upptager valsedel namn å någon, som ej är valbar, anses sådant namn såsom obefintligt. Äro å valsedel eller särskild del därav upptagna flere namn, än enligt § 5 är i förekommande fall medgivet, anses det eller de sista, övertaliga namnen såsom obefintliga. Där val, som i denna avdelning avses, förrättas å samma dag och inför samma valförrättare som annat sådant val, skall å valsedel vara anbragt valbeteckning, som ovan sägs.

§5Mom. 1. Vid riksdagsmannaval skola namnen uppföras i en följd, det ena under det andra, och må de utgöra högst två utöver det antal riksdagsmän valet avser. Mom. 2. Vid val av landstingsmän, elektorer, kommunalfullmäktige, municipalfullmäktige eller stadsfullmäktige skall valsedeln upptaga namnen antingen i en följd, det ena under det andra, eller ock på sätt formulär 2 vid denna lag utvisar. I förra fallet må namnen å valsedeln vara högst dubbelt så många som det antal landstingsmän, elektorer eller fullmäktige valet avser, dock att, där endast en landstingsman skall utses, valsedel må innehålla tre namn. Namnen gälla själva landstingsmanna-, elektors- eller fullmäktigvalet samt, i den mån de icke därvid tagas i anspråk, val av suppleanter för landstingsmän eller elektorer eller av efterträdare för fullmäktige. I senare fallet må å sedelns vänstra sida upptagas högst två namn utöver det antal landstingsmän, elektorer eller fullmäktige valet avser. Dessa namn skola uppföras vart för sig i de särskilda rummen och gälla själva landstingsmanna-, elektors- eller fullmäktigvalet samt, i den mån namnen icke därvid tagas i anspråk, val av suppleanter eller efterträdare. För suppleantvalet eller efterträdarevalet må dessutom i motsvarande rum å sedelns högra sida uppföras högst två namn för vart och ett av de för själva landstingsmanna-, elektors- eller fullmäktigvalet upptagna namnen; upptager rum å sedelns högra sida två namn, skola de förekomma det ena under det andra. För val av suppleant eller efterträdare särskilt upptaget namn, som saknar

129 motsvarande namn för själva landstingsmanna-, elektors- eller fullmäktigvalet, anses såsom obefintligt. §6. Ogill är valsedel: till vilken använts annat än vitt papper; å vilken finnes något kännetecken, som kan antagas vara med avsikt där anbragt; vilken saknar valbeteckning, då sådan är föreskriven; vilken upptager valbeteckning å annat ställe än nederst å framsidan; vilken saknar partibeteckning; vilken upptager parti-, kartell- eller fraktionsbeteckning å annat ställe än ovanför namnen; vilken upptager flere än tre beteckningar ovanför namnen; vilken enligt därå anbragt valbeteckning avser annat val än det, varvid den avgivits; vilken icke upptager något giltigt namn. Finnas i ett valkuvert två eller flere likalydande valsedlar, skall allenast en sedel räknas. Finnas i annat fall än nu sagts i ett valkuvert två eller flere valsedlar, vare de alla ogilla. §7. Vid valförrättning skola kuvert av ogenomskinligt papper, lika till storlek och beskaffenhet, tillhandahållas väljarne för det ändamål, varom i § 8 förmäles; till varje väljare utlämnas ett valkuvert. Å valkuvert skall vara tydligt anbragt valbeteckning för valet. Innan valkuvert utlämnas, skall därå intryckas en stämpel utvisande det valdistrikt, för vilket valförrättningen äger rum. Blanketter till valsedlar skola jämväl å vallokalen tillhandahållas. Omedelbart före röstningens början skall ordföranden visa de närvarande, att valurnan är tom. §8. Vid val, som i denna avdelning avses, må röstägande icke utan personlig inställelse inför valförrättaren utöva rösträtt i annat fall eller i annan ordning än i lag om valsedelsförsändelser stadgas. Väljarne äge avgiva sina röster i den tur de anmäla sig hos valförrättaren. I vallokalen skola till lämpligt antal finnas avskilda platser, avsedda att möjliggöra för envar att med valhemlighetens bevarande inlägga sin valsedel i kuvertet. För sådant ändamål skola dessa platser vara inrättade med skärmar eller dylikt, dock så anordnat, att för såväl valförrättaren som allmänheten är synligt, när en plats är upptagen; och åligger det valförrättaren att vaka över att väljares förehavande därstädes ej må av någon kunna iakttagas. Efter det väljaren vid någon av omförmälda särskilda 9—27338.

130 platser inlagt sin valsedel i kuvertet och tillslutit detsamma, har han att utan dröjsmål personligen överlämna det till valförrättarnes ordförande. Sedan denne förvissat sig, att den, som avlämnar valkuvertet, är i röstlängden upptagen såsom röstberättigad, ävensom tillsett, att kuvertet är försett med vederbörlig valbeteckning samt behörigen stämplat, men eljest på utsidan omärkt, nedlägger ordföranden kuvertet i valurnan, i sammanhang varmed i röstlängden vid den väljandes namn göres anteckning, att rösträtten utövats. Väljare, som på grund av kroppsligt fel är oförmögen att i föreskriven ordning avgiva sin röst, äge att till biträde vid röstningen anlita den, han själv därtill utser. Valkuvert, som saknar vederbörlig valbeteckning eller stämpel, eller som är å utsidan märkt med annat kännetecken, varde ej mottaget. Om behandlingen vid valförrättning av valsedelsförsändelse, där sådan är medgiven, stadgas i lagen om valsedelsförsändelser.

§9. Då uppehåll i valförrättningen sker, skall valurnan omsorgsfullt förseglas under minst två närvarandes sigill samt därefter sättas i säkert förvar; och bör, innan förseglingen vid förrättningens fortsättande borttages, valförrättaren inför öppna dörrar förvissa sig, att sigillen äro obrutna. De väljare, som, då uppehåll för gudstjänst eller eljest göres i valförrättningen eller då valförrättningen skall sluta, äro tillstädes i vallokalen eller, om utrymme där saknas, å anvisad plats därintill men ej då hunnit deltaga i valet, äge rätt att i den ordning de anmäla sig avlämna sina valsedlar. § 10. Mom. 1. När alla, som vid det för valförrättnings slut fastställda klockslag äga tillträde till valet, avlämnat sina valsedlar, förklare ordföranden röstningen avslutad. Mom. 2. Omedelbart därefter uttagas valkuverten ur valurnan och räknas oöppnade. I det protokoll, som i överensstämmelse med särskilda av Konungen fastställda formulär och i formulären givna anvisningar skall föras vid förrättningen, antecknas antalet valkuvert. Jämväl räknas och upptages i protokollet antalet av de personer, som enligt anteckningarna i röstlängden deltagit i valet. Därefter tillkännagives såväl antalet valkuvert som antalet av nyssnämnda personer. Mom. 3. a) Sedan de i mom. 2 föreskrivna åtgärder vidtagits, öppnas valkuverten och uttages innehållet. b) Befinnes därvid ett valkuvert vara tomt eller dess innehåll utgöras av annat eller mera än en valsedel, skall, efter det att i senare fallet innehållet återinlagts, valkuvertet inläggas i ett annat kuvert, som tillslutes. Antalet sålunda tillslutna kuvert räknas, varefter kuverten inläggas i ett eller flere

131 omslag. Å varje omslag antecknas, att detsamma innehåller dylika kuvert, ävensom dessas antal. c) Förekommer anledning antaga, att en valsedel, som utgjort ett valkuverts enda innehåll, är ogill, lägges sedeln åsido. Antalet sålunda åsidolagda valsedlar räknas, varefter sedlarne inläggas i ett eller flere omslag. Å varje omslag antecknas, att detsamma innehåller dylika valsedlar, ävensom dessas antal. d) De valsedlar, vilka icke enligt bestämmelserna under b) och c) återinlagts i sina valkuvert eller lagts åsido, ordnas i grupper sålunda, att sedlar, vilka äro likalydande med avseende å väljarebeteckning (kartell-, parti- och fraktionsbeteckning), sammanföras i en grupp. Antalet valsedlar i varje grupp räknas, varefter sedlarne i varje grupp för sig inläggas i ett eller flere omslag. Å varje omslag antecknas de inneliggande valsedlarnes väljarebeteckning samt antal. e) De omslag, varom i detta mom. förmäles, skola, utöver ovan föreskrivna anteckningar, förses med anteckning, utvisande valdistriktet, där förrättningen äger rum. Omslagen skola vara av hållfast beskaffenhet samt omsorgsfullt förseglas under minst två närvarandes sigill, vilka sigill i protokollet avtryckas. Mom. 4. I protokollet skall, utöver vad i mom. 2 sagts, ytterligare antecknas : a) antalet valkuvert, vilka enligt bestämmelserna i mom. 3 b) inneslutits i andra kuvert, jämte antalet omslag, vari dessa kuvert inlagts, b) antalet valsedlar, vilka enligt bestämmelserna i mom. 3 c) lagts åsido, jämte antalet omslag, vari dessa sedlar inlagts, c) antalet valsedlar i varje sådan grupp, som omförmäles i mom. 3 d), samt gruppens väljarebeteckning jämte antalet omslag, vari gruppens sedlar inlagts. Där särskilda val förrättas å samma dag inför samma valförrättare, skall dessutom anteckning om detta förhållande göras i protokollet för vart och ett av valen. Mom. 5. Förrättningen bör utan avbrott bringas till slut. Därest särskilda skäl föranleda avbrott, må förrättningen icke avbrytas i annan ordning än att, sedan de i mom. 2 föreskrivna åtgärder vidtagits, verkställandet av de i mom. 3 och 4 föreskrivna åtgärder i sin helhet uppskjutes, dock icke längre än till påföljande dag. Innan förrättningen sålunda avbrytes, skall tid för densammas fortsättande tillkännagivas; och skola valkuverten inläggas i omslag, vilka förseglas under minst två närvarandes sigill. Dessa omslag jämte andra till valet hörande handlingar skola därefter läggas i säkert förvar; och må förrättningen ej ånyo företagas, innan valförrättaren inför öppna dörrar förvissat sig, att de åsatta sigillen äro obrutna. Mom. 6. Om val, som förrättas å särskilda dagar, är stadgat i kap. 5.

132 § IL Sedan valprotokollet upplästs och dess riktighet bekräftats av ordföranden och två av de närvarande, avslutas valförrättningen, med erinran om blivande röstsammanräkning inför Konungens befallningshavande och tillkännagivande, vid riksdagsmannaval, av tid och ställe, som enligt valkungörelsen bestämts därför. Valförrättaren insände därefter ofördröjligen till Konungens befallningshavande dels de förseglade omslag, som i § 10 avses, dels ock valprotokollet och röstlängden. Sker insändandet med allmänna posten, skall försändelsen assureras. Att, när val förrättas å särskilda dagar, vid protokollet för sista dagen fogas protokoll för föregående dag eller dagar, sägs i kap. 5 § 9. § 12. Konungens befallningshavande skall vid offentlig förrättning, som skall äga rum så snart omständigheterna det medgiva, verkställa sammanräkning av de röster, som vid valet avgivits. Om förrättningen meddelas i fråga om riksdagsmannaval underrättelse i valkungörelsen och utfärdas beträffande Övriga val särskild kungörelse med uppgift i förekommande fall å den ordningsföljd, vari sammanräkningen, därest hinder icke möter, kommer att för olika val företagas; sådan särskild kungörelse skall senast sex dagar före förrättningens början införas i en eller flere av ortens mest spridda tidningar. Det åligger Konungens befallningshavande att i god tid före förrättningen tillse, att valprotokoll, röstlängd och omslag, som i § 10 avses, inkommit från samtliga de valdistrikt, vilkas röster skola sammanräknas, samt att, där så ej skett, från försumlig valförrättare infordra vad som felas. Konungens befallningshavande verkställe även förberedande granskning av nämnda handlingar och införskaffe, där dessa härvid befinnas icke vara i behörigt skick, på lämpligt sätt de upplysningar rörande anledningen härtill, vilka prövas erforderliga. Å utsatt tid och ställe verkställer Konungens befallningshavande inför öppna dörrar sammanräknandet av de vid valet avgivna röster. De från valförrättarne insända valprotokollen uppläsas och granskas vart och ett för sig, och sigillen å insända omslag jämföras med de sigill, som äro å protokollet avtryckta. Förekommer ej därvid skälig anledning, att omslaget blivit efter tillslutningen öppnat, brytes förseglingen. I annat fall lämnas omslaget orubbat, och de däruti inneslutna valsedlar inverka ej på valet. Om valkuvert, som må av vissa väljare insändas omedelbart till Konungens befallningshavande, stadgas i lagen om valsedelsförsändelser. Sedan valprotokollen upplästs samt valsedlarne uttagits såväl ur de från valförrättarne insända, i § 10 mom. 3 under b)—d) omförmälda, omslagen som ur de valkuvert, som i särskilt föreskriven ordning inkommit, pröve Konungens befallningshavande valsedlarnes giltighet och meddele de beslut, som må för-

133 anledas av valsedlarne och protokollen, med hänsyn jämväl till de enligt vad ovan är sagt inhämtade upplysningar. § 13. Vid förrättning för rösternas sammanräknande ordnas valsedlarne efter väljarebeteckningar (kartell-, parti- och fraktionsbeteckning) sålunda, att valsedlar med samma första beteckning sammanföras i särskilda grupper, här nedan benämnda A-grupper. Förekomma inom A-grupp valsedlar med en andra väljarebeteckning, ordnas A-gruppens sedlar efter sådan beteckning i särskilda grupper, här nedan benämnda B-grupper. Till A-gruppen hörande sedlar med endast en beteckning bilda en särskild B-grupp. Förekomma inom B-grupp valsedlar med en tredje väljarebeteckning, ordnas B-gruppens sedlar efter sådan beteckning i särskilda grupper, här nedan benämnda C-grupper. Till B-gruppen hörande sedlar med endast två beteckningar bilda en särskild C-grupp. § 14. Mom. 1. a) För varje C-grupp bestämmes i erforderlig utsträckning genom särskilda sammanräkningar ordning mellan de namn å C-grupp ens valsedlar, vilka ej avse allenast val av suppleant eller efterträdare. Vid varje sammanräkning gäller valsedel allenast för ett namn. b) Vid första sammanräkningen gäller valsedel för det namn, som står först å sedeln. C-gruppens valsedlar ordnas i namngrupper så, att sedlar med samma första namn bilda en namn grupp. Valsedlarne inom varje namngrupp räknas, och deras antal utgör namngruppens rösttal. Samma tal är också jämförelsetal för det namn, som står först på namngruppens valsedlar. Det namn, vars jämförelsetal är störst, erhåller första platsen i ordningen. c) Vid varje följande sammanräkning gäller valsedel för det namn, vilket, bortsett från namn, som redan erhållit plats i ordningen, står främst å sedeln. Den eller de namngrupper, vilkas valsedlar vid närmast föregående sammanräkning gällde för det namn, som erhöll plats i ordningen, upplösas, och nämnda valsedlar ordnas i nya namngrupper så, att sedlar, som vid den pågående sammanräkningen gälla för ett och samma namn, bilda en namngrupp; däremot bibehållas övriga befintliga namngrupper oförändrade. Valsedlarne inom varje nybildad namngrupp räknas, och deras antal utgör namngruppens rösttal. För de namn, för vilka finnas gällande valsedlar, beräknas rösttal och jämförelsetal.

134 Rösttalet för ett namn är lika med rösttalet eller sammanlagda rösttalet för den eller de namngrupper, vilkas valsedlar gälla för namnet. Jämförelsetalet för ett namn är lika med dess rösttal, där icke namngrupp av valsedlar, som gälla för namnet, deltagit i besättandet av förut utdelad plats. Har så skett, erhålles namnets jämförelsetal genom att dela dess rösttal med namngruppens platstal, ökat med 1, eller om flere namngrupper av valsedlar, som gälla för namnet, deltagit i besättandet av förut utdelad plats, med dessa namngruppers sammanlagda platstal, ökat med 1. Platstalet för en namngrupp motsvarar den del, namngruppen tagit i besättandet av plats eller platser, som förut utdelats, och beräknas sålunda, att namngruppens rösttal delas med största jämförelsetalet vid sammanräkningen närmast före namngruppens bildande. Bråktal, som uppkommer vid delning, beräknas i decimaler, två till antalet; höjning av den sista decimalsiffran må ej äga rum. Det namn, vars jämförelsetal är störst, erhåller plats i ordningen. Mom. 2. För varje B-grupp bestämmes i erforderlig utsträckning genom särskilda sammanräkningar ordning mellan de namn å B-gruppens valsedlar, vilka ej avse allenast val av suppleant eller efterträdare. Därvid anses namnen å varje C-grupps valsedlar förekomma i den jämlikt mom. 1 bestämda ordning och tillämpas i övrigt de i nämnda mom. angivna grunder. Mom. 3. För varje A-grupp bestämmes i erforderlig utsträckning genom särskilda sammanräkningar ordning mellan de namn å A-gruppens valsedlar, vilka ej avse allenast val av suppleant eller efterträdare. Därvid anses namnen å varje B-grupps valsedlar förekomma i den jämlikt mom. 2 bestämda ordning och tillämpas i övrigt de i mom. 1 angivna grunder. Mom. 4. Skola genom valet två eller flere platser besättas, fördelas de mellan de olika A-grupperna sålunda, att platserna, en efter annan, tilldelas den A-grupp, som för varje gång uppvisar det största av nedan angivna jämförelsetal. Plats, som blivit en A-grupp tilldelad, besattes genast så, att A-gruppens första plats tillerkännes den, vilkens namn är det första i ordningen inom A-gruppen, A-gruppens andra plats den, som bär andra namnet i ordningen, A-gruppens tredje plats den, som bär tredje namnet i ordningen, och så vidare efter samma grund, ändå att den, som är berättigad till platsen, redan fått sig tillerkänd plats från en eller flere andra Agrupper. Jämförelsetalet är lika med A-gruppens rösttal, så länge A-gruppen ännu icke fått sig någon plats tilldelad. Därefter beräknas jämförelsetalet för varje gång så, att A-gruppens rösttal delas med det tal, som motsvarar antalet av A-gruppen tilldelade platser, ökat med 1. Har samma person erhållit platser från två A-grupper, skall dock, vid beräkning av det antal platser, som utdelats, vardera platsen anses blott såsom en halv plats; kar någon erhållit platser från tre A-grupper, anses varje sådan plats såsomen tredjedels plats; och så vidare efter samma grund.

135 Har en A-grupp redan fått sig tilldelad plats så många gånger, som motsvarar de å A-gruppens valsedlar upptagna namn, vilka ej avse allenast val av suppleant eller efterträdare, varde den från vidare jämförelse utesluten. Mom. 5. Skall blott en plats besättas, tillfaller platsen den, vilkens namn står främst i ordningen inom den A-grupp, som, enligt vad i mom. 4 sägs, har största jämförelsetalet. Mom. 6. Mellan lika rösttal eller jämförelsetal skall, där så erfordras, skiljas genom lottning. § 15. Hava vid valet riksdagsmän, landstingsmän, elektorer eller fullmäktige icke blivit till föreskrivet antal utsedda, anställes ofördröjligen nytt val för utseende av det felande antalet och, vid val av landstingsmän eller elektorer, jämväl av suppleanter. Äro landstingsmän eller elektorer, men ej suppleanter, valda till erforderligt antal, skall vid valet bero. § 16. Sedan val av landstingsmän eller elektorer blivit avslutat, skola suppleanter utses sålunda, att för varje landstingsman eller elektor inom den A-grupp, för vilken han blivit vald, företagas så många, dock minst två, nya sammanräkningar, som A-gruppen erhållit platser. Har landstingsman eller elektor fått sig tillerkänd plats från flere A-grupper, anses han vald för den A-grupp, från vilken plats först tilldelades honom. Vid varje sammanräkning tages hänsyn blott till de valsedlar, vilka upptaga landstingsmannens eller elektorns namn och på grund därav gällde för detta namn vid den sammanräkning, då namnet tilldelades plats i ordningen inom A-gruppen. Varje valsedel gäller såsom hel röst. Med iakttagande av att namn å någon, som blivit genom valet utsedd till landstingsman eller elektor eller till suppleant för den landstingsman eller elektor sammanräkningen avser, anses såsom obefintligt, skall röstvärdet tillgodoräknas det namn, som står främst av de för den ifrågavarande landstingsmannen eller elektorn särskilt upptagna suppleantnamnen eller, om sådant namn ej finnes, det namn för själva landstingsmanna- eller elektorsvalet, som står främst å sedeln, eller, om ej heller sådant namn finnes, det namn, som står främst bland samtliga suppleantnamnen å valsedeln. Den, som erhållit högsta rösttalet, är vald till suppleant för den landstingsman eller elektor sammanräkningen avser. De för varje särskild landstingsman eller elektor valda suppleanterna intaga plats i den ordning, i vilken de blivit utsedda. §17. Mom. 1. Vid rösternas sammanräknande användas blanketter och föres protokoll i överensstämmelse med formulär, som av Konungen fastställts, och i formulären givna anvisningar.

136 Mom. 2. Kan förrättningen icke på en dag bringas till slut eller varder eljest nödigt att densamma uppskjuta eller avbryta, skola alla valsedlar inläggas i omslag, vilka förseglas under minst två närvarandes sigill. Dessa omslag jämte andra till valet hörande handlingar skola därefter läggas i säkert förvar; och må förrättningen ej ånyo företagas, innan Konungens befallningshavande inför öppna dörrar förvissat sig, att de åsatta sigillen äro obrutna. Mom. 3. Samtliga valsedlar vid varje val inläggas, de godkända och de underkända särskilt, i omslag, vilka, innan förrättningen avslutas, förses med minst två närvarandes sigill. De sålunda inlagda valsedlarne skola förvaras, vid val av landstingsmän eller elektorer, till dess valet vunnit laga kraft eller, i händelse av besvär, dessa blivit avgjorda, samt vid annat val intill utgången av den tid, för vilken valet gäller. § 18. Valets utgång kungöres omedelbart genom uppläsning av valprotokollet. Med protokollets uppläsning är valet avslutat, varefter inkomna röstlängder ofördröjligen återställas till vederbörande. § 19. Mom. 1. Fullmakt för vald riksdagsman utfärdas av Konungens befallningshavande. Sådan fullmakt skall hava följande lydelse: »Vid röstsammanräkning, som den» . . . (dag, månad, år) . . . »hållits för» . . . (valkretsens namn) . . . »har» . . . (den valdes namn) . . . »blivit utsedd till ledamot av riksdagens andra kammare för en tid av fyra år, räknade från och med den 1 januari nästkommande år» (eller, om valet hållits efter fyraårsperiodens början: »för tiden till den 1 januari år» . . .); »varom detta länder till bevis och fullmakt.» Ort och tid. Mom. 2. Efter röstsammanräkning för val av landstingsmän eller elektorer åligger det Konungens befallningshavande att översända avskrift av protokollet över förrättningen i förra fallet till landstingets expedition och i senare fallet till vederbörande magistrat samt att utan lösen skyndsamt låta tillställa var och en landstingsman, elektor eller suppleant ett utdrag av detsamma i vad det den ene eller andre rörer, gällande detta protokollsutdrag såsom fullmakt för den valde. Konungens befallningshavande late ock i länskungörelserna meddela underrättelse om valets eller valens utgång. Mom. 3. Underrättelse om utgången av fullmäktigval meddelas i länskungörelserna. §20. Mom. 1. Har någon, som blivit vald till riksdagsman, avsagt sig uppdraget eller eljest avgått före utgången av den tid, för vilken han blivit vald, skall Konungens befallningshavande ofördröjligen vid offentlig förrättning så kun-

137 gjord, som i I, kap. 3 § 15 sägs, verkställa ny sammanräkning. Avgår fullmäktig före den bestämda tjänstgöringstidens utgång skall, på fullmäktiges anmälan, ny sammanräkning av Konungens befallningshavande företagas vid offentlig, på sätt i § 12 sägs kungjord förrättning. Den nya sammanräkningen äger rum inom den A-grupp, för vilken den avgångne blivit vald. Blev den avgångne vald för flere A-grupper, skall sammanräkningen ske inom den A-grupp, från vilken plats först tilldelades honom. Vid den nya sammanräkningen tages hänsyn blott till de valsedlar, vilka upptaga den avgångnes namn och på grund därav gällde för detta namn vid den sammanräkning, då namnet tilldelades plats i ordningen inom A-gruppen. Varje valsedel gäller såsom hel röst. Röstvärdet skall tillgodoräknas vid riksdagsmannaval den av de förut ej valde, vilkens namn står främst på sedeln, och vid fullmäktigval, med iakttagande att namn å någon, som blivit genom valet utsedd till fullmäktig, anses såsom obefintligt, det namn, som står främst bland de för den avgångne fullmäktigen särskilt upptagna efterträdarenamnen eller, om sådant namn ej finnes, det namn för själva fullmäktigvalet, som står främst å sedeln, eller, om ej heller sådant namn finnes, det namn, som står främst bland samtliga efterträdarenamnen å sedeln. Den, som erhållit högsta rösttalet, inträde såsom riksdagsman eller fullmäktig i den avgångnes ställe. Mellan lika rösttal skilje lotten. Efter sammanräkningens avslutande skola valsedlarne åter inläggas under försegling. Mom. 2. Avgår landstingsman eller elektor under den för honom bestämda tjänstgöringstiden, inkallas enligt vad särskilt är stadgat till ordinarie landstingsman eller elektor den suppleant, som enligt den mellan suppleanterna bestämda ordning bör i stället inträda. § 21. Avgår jämväl enligt § 20 utsedd riksdagsman, landstingsman, elektor eller fullmäktig före utgången av den tid, för vilken han blivit utsedd, förfares på enahanda sätt, som i nämnda § är sagt; och skall vid ny sammanräkning för utseende av riksdagsman eller fullmäktig, hänsyn såsom förut tagas blott till de valsedlar, vilka upptaga den först avgångnes namn och på grund därav gällde för detta namn vid den sammanräkning, då namnet tilldelades plats i ordningen inom A-gruppen. § 22. Vid sammanräkning, som i § 20 eller 21 avses, late Konungens befallningshavande i överensstämmelse med formulär, som av Konungen fastställts, och däri givna anvisningar föra protokoll, som upptager de föreliggande omständigheterna samt vem på grund därav skall inträda i den avgångnes ställe. Valets utgång kungöres omedelbart genom uppläsning av nämnda protokoll. Med protokollets uppläsning är förrättningen avslutad.

138 § 23. Mom. 1. Fullmakt för utsedd riksdagsman i fall, som i § 21 eller 22 avses, utfärdas av Konungens befallningshavande. Sådan fullmakt skall hava följande lydelse: »Sedan» . . . (den avgångnes namn) . . . »blivit utsedd till ledamot av riksdagens andra kammare för» . . . (valkretsens namn) . . . »för en tid av fyra år, räknade från och med den 1 januari år» . . . (eller, om den avgångne utsetts först efter fyraårsperiodens början: »för tiden till den 1 januari år» . . .), »men denna plats blivit ledig, har vid ny röstsammanräkning den» . . . (dag, månad och år) . . . (den valdes namn) . . . »blivit utsedd att inträda såsom ledamot av nämnda kammare för tiden till den 1 januari år» . . . (eller, om förrättningen hållits före fyraårsperiodens början: »för sagda tid»); »varom detta länder till bevis och fullmakt.» Ort och tid. Mom. 2. Underrättelse om utgången av ny röstsammanräkning för utseende av fullmäktig meddelas i länskungörelserna. § 24. Finnes icke någon, som enligt de i §§ 20 och 21 givna bestämmelser kan inträda i avgången riksdagsmans ställe, skall nytt val anställas för besättande av den lediga platsen. Inträffar motsvarande fall beträffande landstingsman, elektor eller fullmäktig, skall platsen stå obesatt intill utgången av den tid, för vilken den avgångne varit vald. § 25. Mom. 1. Om besvär över val till riksdagens andra kammare är stadgat i riksdagsordningen. Är, då den valde skiljes från uppdraget, fel, som på besvär över den omedelbara utgången av valet förklarats hava förelupit, sådant, att det ej kan avgöras, vem som bör inträda i den avgångnes ställe, skall nytt val anställas för besättande av den lediga platsen. Mom. 2. Är någon missnöjd med val av landstingsmän, elektorer, kommunalfullmäktige, municipalfullmäktige eller stadsfullmäktige, må han däröver hos Konungen anföra besvär; och skall han, vid förlust av talan, sist inom trettio dagar efter den dag, då valet avslutats, ingiva sina till Konungen ställda besvär till Konungens befallningshavande, som genom kungörelse, vilken i en eller flere av ortens mest spridda tidningar införes, utsätter viss kort tid, inom vilken underdånig förklaring över besvären må avlämnas till Konungens befallningshavande. Sedan den för förklarings avgivande bestämda tiden tilländagått, har Konungens befallningshavande att besvären jämte de förklaringar, som må hava inkommit, ävensom protokoll över valet, valsedlarne och övriga valet rörande handlingar ofördröjligen till Konungen insända för att i regeringsrätten skyndsamt föredragas och avgöras.

139 Skiljes den valde från uppdraget, skall Konungens befallningshavande ofördröjligen därom underrättas. Konungens befallningshavande late sådan underrättelse införas i länskungörelserna samt vidtage, om icke i följd av besvären över valet annan person förklarats vara vald, för inkallande till ordinarie landstingsman eller elektor av närmast i ordningen varande suppleant eller för förnyad sammanräkning den åtgärd, som av beslutet över besvären må föranledas. Har hela valet upphävts, förordnar Konungens befallningshavande om ofördröjligt företagande av nytt val för den tid, som avsetts med det upphävda valet, eller för den återstående delen därav, samt om tid och ställe för valet. Vid nytt val gäller i övrigt vad om de allmänna valen är föreskrivet. Vad i detta mom. är stadgat skall äga motsvarande tillämpning i fråga om förrättning för ny röstsammanräkning. Kap. 7.

Särskilda bestämmelser.

§1. I de ärenden rörande val, varom i denna avdelning förmäles, må det vara envar tillåtet att, under iakttagande av behörig tid och ordning, på eget äventyr till myndighet insända handlingar i betalt brev med allmänna posten; dock att vad sålunda stadgas ej äger tillämpning i fråga om besvär över val till riksdagens andra kammare. Om valsedelsförsändelse är särskilt stadgat. §2. Infaller å söndag eller annan allmän helgdag tid, då anmärkning mot röstlängd, som i kap. 4 § 6 sägs, sist bör framställas, eller då åtgärd för talans fullföljande eller bevarande sist bör företagas, må anmärkningen framställas eller åtgärden vidtagas å nästa söckendag. §3. Valnämnden åligger ombesörja, att de anordningar, som i kap. 6 § 8 avses, ordentligen verkställas. Kostnaden för dessa anordningar och för kungörande, som åligger valnämndens ordförande, magistrat eller stadsstyrelse, samt utgifter för stämplar skola gäldas av kommunen, vilken jämväl har att tillhandahålla lämpliga vallokaler. Valkuvert och de i kap. 6 § 10 omförmälda omslag bekostas vid val av riksdagsmän av statsverket och i övriga fall av kommunen. I fråga om val av municipalfullmäktige skall vad ovan i denna paragraf är stadgat om valnämnd och om kommun äga motsvarande tillämpning å municipalstämmans ordförande och å municipalsamhället. §4. Vad i denna avdelning är sagt om länskungörelser skall i Stockholm avse den tidning, varuti överståthållarämbetets kungörelser vanligen intagas.

140 Formulär

1.

Formulär till valsedel vid val till första k a m m a r e n .

Plats för partibeteckning

Valsedelns storlek och antalet rum å sedeln må lämpas efter behovet. Vänstra sidan är avsedd för riksdagsmanna- och efterträdarenamn; högra sidan är avsedd för särskilda efterträdarenamn.

141 Formulär

2.

F o r m u l ä r till valsedel a t t a n v ä n d a s i visst fall enligt a n d r a avdelningen, kap. 6 § 5 mom. 2 i lag innefattande vissa bestämmelser om a l l m ä n n a val (vallagen).

för kartellbeteckning. Plats för 1—3 väljarbeteckningar, nämligen:

för partibeteckning.

för fraktionsbeteckning.

Plats för valbeteckning.

Valsedelns storlek och antalet rum å sedeln må lämpas efter behovet. Vänstra sidan är avsedd för landstingsmanna-, elektors- eller fullmäktignamn och suppleanteller efterträdarenamn; högra sidan är avsedd för särskilda suppleant- eller efterträdarenamn. Såsom valbeteckning må nederst å valsedelns framsida vara anbragt ett av orden »Landstingsmannaval», »Elektorsval», »Kommunalfullmäktigval», »Municipalfullmäktigval» och »Stadsfullmäktigval» eller annan beteckning i ord för ifrågavarande val. Att i visst fall valbeteckning skall vara å valsedeln anbragt, sägs i ovannämnda kapitel § 4, sista stycket.

LAGFORSLAG

Lag om proportionellt valsätt vid vissa val inom landsting, å kommunalstämma m. m. §1Skall enligt gällande föreskrifter annat val inom landsting än riksdagsmannaval eller ock val å kommunalstämma, municipalstämma, allmän rådstuga eller kyrkostämma eller inom kommunalfullmäktige, municipalfullmäktige eller stadsfullmäktige vara proportionellt, skola därvid de nedan i denna lag givna bestämmelser lända till efterrättelse.

§2. Då val å kommunalstämma, municipalstämma eller allmän rådstuga eller inom kommunalfullmäktige, municipalfullmäktige eller stadsfullmäktige är proportionellt, utses av och bland de i valet deltagande erforderligt antal personer att vid valförrättningen biträda ordföranden. I samma fall äger ordföranden, om han med avseende å befarad tidsutdräkt eller av annan anledning så finner nödigt, att, sedan valsedlarne avlämnats och innan sammankomsten upplöses, utsätta annan dag för valförrättningens fortsättande och avslutande. Då så sker, skola av och bland de i valet deltagande utses minst två personer att såsom vittnen närvara vid den fortsatta valförrättningen, och skall valurnan, i vilken de avlämnade valsedlarne förvaras, omsorgsfullt förseglas under minst två närvarandes sigill samt därefter sättas i säkert förvar. Innan förseglingen vid förrättningens fortsättande borttages, skall ordföranden i vittnenas närvaro förvissa sig, att sigillen äro obrutna. Särskild kungörelse om dag för valförrättningens fortsättande erfordras ej.

§3. Val skall förrättas med valsedlar, å vilka före namnen utsatts partibeteckning (partinamn eller annan beteckning i ord för viss grupp av de väljande eller för viss meningsriktning), men vilka i övrigt äro omärkta.

143 Namnen skola å valsedeln uppföras i en följd, det ena under det andra. Valsedlarne skola för att bliva gällande vara enkla, slutna och fria från överstrykningar. Sedel må ej upptaga flere, men väl färre namn än det antal personer, valet avser. Där något namn å sedeln är tvetydigt, gälle den dock för övriga namn.

§4. De avgivna valsedlarne skola ordnas i grupper, så att sedlar med samma partibeteckning bilda en grupp. Inom varje grupp skall, till den utsträckning, som erfordras för utseende av det antal personer, valet avser, bestämmas ordning mellan namnen å gruppens valsedlar. Härvid iakttages: l:o) Upptaga valsedlar till antal av mera än hälften av hela antalet valsedlar inom gruppen (gruppens rösttal) samma första namn, bliver detta namn det första i ordningen; upptaga valsedlar, som hava samma första namn och utgöra mera än två tredjedelar av gruppens rösttal, jämväl samma andra namn, bliver detta namn det andra i ordningen; upptaga valsedlar, som hava samma första och sarnma andra namn samt utgöra mera än tre fjärdedelar av gruppens rösttal, jämväl samma tredje namn, bliver detta namn det tredje i ordningen; och så vidare efter samma grunder. 2:o) I den mån ordningen inom gruppen icke kan enligt nyss angivna grunder bestämmas, skola särskilda sammanräkningar av namnens rösttal verkställas. Vid varje sådan sammanräkning gäller valsedel såsom hel röst, där icke något av sedelns namn erhållit rum i ordningen. Annan valsedel gäller såsom halv röst, där ett av sedelns namn erhållit rum i ordningen; såsom tredjedels röst, där två av namnen uppförts i ordningen; såsom fjärdedels röst, där tre av namnen uppförts i ordningen; och så vidare efter samma grund. För varje gång kommer det namn närmast i ordningen, som erhållit högsta rösttalet. Till protokollet antecknas för varje grupp dess rösttal samt, där de under l:o) angivna grunder tillämpats, antalet av de valsedlar, som upptaga samma första namn eller samma första och andra namn, och så vidare, men eljest, för varje särskild sammanräkning, röstvärdet för de olika valsedlarne och det rösttal, som för varje namn uträknats. §5. Mom. 1. Skola två eller flere platser besättas, fördelas de mellan de olika valsedelgrupperna sålunda, att platserna, en efter annan, tilldelas den grupp, vilken för varje gång uppvisar det största av nedan angivna jämförelsetal. Plats, som blivit en grupp tilldelad, besattes genast så, att gruppens första plats tillerkännes den, vars namn är det första i ordningen inom gruppen,.

144 gruppens andra plats den, som bär andra namnet i ordningen, gruppens tredje plats den, som bär tredje namnet i ordningen, och så vidare efter samma grund, ändå att den, som är berättigad till platsen, redan fått sig tillerkänd plats från en eller flere andra grupper. Jämförelsetalet är lika med gruppens rösttal, så länge gruppen ännu icke fått sig någon plats tilldelad. Därefter beräknas jämförelsetalet för varje gång så, att gruppens rösttal delas med det tal, som motsvarar antalet av de gruppen tilldelade platser, ökat med 1. Har samma person erhållit platser för två grupper, skall dock, vid beräkning av det antal platser, som utdelats, vardera platsen anses blott såsom en halv plats; har någon erhållit platser från tre grupper, anses varje sådan plats såsom en tredjedels plats; och så vidare efter samma grund. H a r en grupp redan fått sig tilldelad plats så många gånger, som motsvarar antalet namn å gruppens valsedlar, varde den från vidare jämförelse utesluten. Mom. 2. Skall blott en plats besättas, tillfaller platsen den, vars namn står främst i ordningen inom den grupp, som har största rösttalet. §6. Mellan lika rösttal eller jämförelsetal skall, där så erfordras, skiljas genom lottning.

§7. Vid val av suppleanter skall vad här ovan är i fråga om val av ledamöter stadgat äga motsvarande tillämpning.

§8. Den ordning, vari suppleanter böra inkallas till tjänstgöring i stället för ledamot, skall bestämmas enligt följande regler: l:o) Suppleant, utsedd från grupp med samma partibeteckning som den grupp, för vilken ledamoten blivit vald, har företräde framför övriga suppleanter, och av dessa har den företräde, som utsetts från grupp med högre rösttal. 2:o) Av suppleanter från samma grupp har den företräde, vars namn blivit tidigare uppfört i den jämlikt § 4 bestämda ordning inom gruppen. Den ledamot eller suppleant, som fått sig tillerkänd plats från två eller flere grupper, anses vald för den grupp, från vilken plats först tilldelats honom.

LAGFORSLAG

Lag om valsedelsförsändelser. K a p . 1.

Om ä k t a m a k a r s valsedelsförsändelser. §1-

Äro äkta makar båda röstberättigade i samma valdistrikt, må den ena av dem genom den andra maken ingiva valsedel vid val av ledamöter av riksdagens andra kammare, av landstingsmän, av elektorer för utseende av ledamöter av riksdagens första kammare eller av kom m unalfullmäktige, municipalfullmäktige eller stadsfullmäktige. Vill väljare begagna den rätt, nu är sagd, skall valsedelsförsändelse, på sätt nedan i detta kapitel stadgas, anordnas tidigast fjorton dagar före dagen för valets början. Valförsändelse skall anses vara anordnad den dag, då det i § 3 omförmälda vittnesintyget underskrives.

§2. För valsedelsförsändelse skall väljaren använda ett innerkuvert och ett ytterkuvert, vilka anskaffas genom statens försorg. Ej må för ändamålet andra kuvert brukas. Om väljarens rätt att kostnadsfritt erhålla kuvert sägs i kap. 3 § 3.

§3. Väljaren skall själv frivilligt inlägga sin valsedel i innerkuvertet och tillsluta detta samt i närvaro av ett oj avigt vittne inlägga innerkuvertet i ytterkuvertet, vilket omedelbart därpå av väljaren tillslutes. En å ytterkuvertet anbragt förklaring, att sålunda tillgått, skall därefter av väljaren egenhändigt undertecknas. Vid namnet tecknas uppgift å det valdistrikt, väljaren vid tiden för valet tillhör, och hans hemvist inom valdistriktet. 10—27338.

146 Vittnet intygar å ytterkuvertet, med angivande av dag och ort för intygets meddelande, att väljaren egenhändigt undertecknat ovannämnda förklaring.

§4. Äkta make, som vill avgiva valsedel för andra maken, avlämnar vid valförrättningen till valförrättarnes ordförande valsedelsförsändelse, varom i detta kapitel sägs. Finnes, att båda makarne äro i röstlängden upptagna såsom röstberättigade, att ytterkuvertet är sådant, som i § 2 föreskrives, samt att därå äro tecknade förklaring av väljaren och vittnesintyg i behörigt skick, och förekommer ej skälig anledning, att ytterkuvertet blivit efter tillslutandet öppnat, bryter ordföranden ytterkuvertet; i annat fall varde det ej mottaget. Sedan ordföranden därefter tillsett, att innerkuvertet är tillslutet och utan annat märke än ändamålsbeteckningen, stämplas detsamma och nedlägges i valurnan, i sammanhang varmed i röstlängden vid väljarens namn göres anteckning, att rösträtten utövats. Är innerkuvertet ej tillslutet eller ej sådant, som i § 2 föreskrives, eller finnes å dess utsida annat märke än ändamålsbeteckningen, varde det ej mottaget.

K a p . 2. Om valsedelsförsändelser från väljare, som på grund av yrkes- eller tjänsteförpliktelse äro förhindrade att inställa sig.

§1Vid val av ledamöter av riksdagens andra kammare, av landstingsmän, av elektorer för utseende av ledamöter av riksdagens första kammare eller av kommunalfullmäktige, municipalfullmäktige eller stadsfullmäktige må väljare, som tillhör någon av nedanstående yrkes- eller tjänstegrupper, i den ordning nedan i detta kapitel föreskrives avgiva valsedel genom försändelse omedelbart till Konungens befallningshavande; dock att denna rätt ej må utövas i annat fall, än då, enligt vad vid försändelsens anordnande kan tagas för visst, hinder för väljarens personliga inställelse vid valförrättningen möter på grund däraf, att yrkets eller tjänstens utövning betingar hans vistande utom valdistriktet vid den tidpunkt, då röstningen äger rum. Hindret skall styrkas på sätt i § 4 stadgas. Den rätt nu är sagd tillkommer: l:o den, som utövar militärtjänst; 2:o den, som utövar sjömansyrket eller såsom deltagare för egen eller annans räkning i fiske i öppen sjö eller i annan egenskap tillhör besättning eller annan personal å fartyg;

147 3:o den, som tillhör personalen vid svensk beskickning eller svenskt konsulat ; 4:o den, som tillhör personalen vid statens järnvägar eller vid enskilt järnvägsföretag eller vid postverket, tullverket eller lots- eller fyrväsendet. Rätt att, efter vad ovan sägs, avgiva valsedel genom försändelse omedelbart till Konungens befallningshavande tillkommer jämväl äkta make till den, som tillhör personalen vid svensk beskickning eller svenskt konsulat, där vid tiden för försändelsens anordnande kan tagas för visst, att hinder för väljarens personliga inställelse vid valförrättningen möter på grund därav, att väljaren är bosatt å makens tjänsteort.

§2. Till riksdagsmannaval på grund av § 17 mom. 1 riksdagsordningen må ej valsedelsförsändelse anordnas tidigare än den 20 augusti det år valet sker, till annat riksdagsmannaval ej tidigare än dagen för Konungens befallningshavandes kungörelse om valet och till något av övriga val, som i detta kapitel avses, ej tidigare än trettio dagar före den dag, då valet skall börja. Ej heller må valsedelsförsändelse i något fall anordnas senare än dagen för röstningens avslutande.. Valsedelsförsändelse skall anses vara anordnad den dag, då det i § 4 omförmälda vittnesintyget underskrives Valsedelsförsändelse skall hava inkommit till Konungens befallningshavande före röstsammanräkningens början och ej senare än dagen efter den, då röstningen avslutades.

§3. Mom. 1. Vid anordnande av valsedelsförsändelse skall väljaren anlita oj avigt vittne. Vistas väljaren inom riket, skall såsom vittne anlitas på landet ordförande eller ledamot i valnämnd eller i kommunalnämnd samt i stad tjänsteman, som av magistraten eller stadsstyrelsen förordnas. Vistas väljaren utom riket, skall han såsom vittne anlita svensk konsul eller ock, där väljaren tillhör besättning eller annan personal å svenskt fartyg, dettas befälhavare eller, i händelse av förfall för denne, hans närmaste man. De personer, som ovan i detta mom. nämnts, vare pliktiga att, när de därom anmodas, tillhandagå väljaren såsom nu är sagt. I fråga om viss grupp av väljare äge Konungen förordna, vilka personer ytterligare må kunna anlitas såsom vittne. Mom. 2. Är väljaren ej personligen känd för vittnet, åligge honom att styrka sin identitet antingen genom intygande av trovärdig person eller ock medelst prästbevis, debetsedel, arbets- eller sjöfartsbok eller annan tillfyllestgörande handling.

§4. För valsedelsförsändelse skall väljaren använda ett innerkuvert med vidhängande blankett och ett ytterkuvert, vilka anskaffas genom statens försorg. Ej må för ändamålet andra kuvert brukas. Om väljarens rätt att kostnadsfritt erhålla kuvert sägs i kap. 3 § 3. §5. Väljaren skall i enrum inlägga sin valsedel i innerkuvertet och tillsluta detta. Därefter skall i vittnets närvaro å den innerkuvertet vidhängande blanketten tecknas noggrann upplysning angående de av väljarens yrke eller tjänst förorsakade omständigheter, som förhindra hans personliga närvaro vid valförrättningen, ävensom förklaring, att han frivilligt och i enrum inlagt sin valsedel i kuvertet och själv tillslutit detta. Vad sålunda tecknats å blanketten skall av väljaren egenhändigt underskrivas. Tillika skola å blanketten angivas yrke eller tjänsteställning, valdistrikt, som väljaren vid tiden för valet tillhör, och hans hemvist inom valdistriktet, så ock de omständigheter i övrigt, angående vilka Konungen föreskriver, att uppgift härvid skall meddelas. Vittnet skall å blanketten vitsorda de omständigheter, vilka av väljaren angivits såsom förfallogrund, och intyga, att väljaren egenhändigt skrivit sitt namn å blanketten, såsom ovan sagts, samt att han omedelbart dessförinnan befunnit sig i enrum, ävensom angiva dag och ort för intygets meddelande. Innerkuvertet med vidhängande blankett skall av väljaren i vittnets närvaro inläggas i ytterkuvertet. Detta tillslutes och adresseras till den Konungens befallningshavande, som har att sammanräkna de vid valet avgivna rösterna. En å ytterkuvertet anbragt uppgift, att det innehåller väljarens valsedel, skall dessförinnan av väljaren egenhändigt underskrivas. Tillika angives det valdistrikt, väljaren tillhör, och hans hemvist inom distriktet. Därefter skall försändelsen av väljaren personligen överlämnas fjill nyssnämnda befallningshavande eller genom allmänna posten eller annorledes tillställas samma myndighet. Överlämnas försändelsen åt allmänna posten, skall den rekommenderas. Vittne, som enligt § 3 har skyldighet att på sätt där sägs tillhandagå väljare, åligge ock att, då särskild anhållan därom framställes, ombesörja försändelsens postbefordran mot gottgörelse förpostavgifter.

§6. Då valsedelsförsändelse ankommit till Konungens befallningshavande, skall anteckning därom, med uppgift å dagen för ankomsten, ske i bok, som för ändamålet upplagts. Försändelserna förvaras under lås.

§7. Vid den förrättning, som för sammanräknande av de vid ett val avgivna rösterna är föreskriven, räknas inkomna valsedelsförsändelser och antalet jämföres med den över sådana försändelser förda boken. Därefter brytas försändelsernas ytterkuvert. Har försändelse inkommit senare, än i § 2 är sagt, eller är ytterkuvertet ej sådant eller ej försett med sådan påskrift, som ovan i detta kapitel föreskrives, eller förekommer skälig anledning, att ytterkuvert efter tillslutandet blivit öppnat, lämnas kuvertet obrutet och vare däri innesluten valsedel utan verkan på valet. Sedan ytterkuverten brutits, granskas innerkuverten med vidfästade blanketter. Finnas därvid flere kuvert härröra från samma valman, äro de alla ogilla och läggas orubbade åsido. I övrigt skall tillses: att den, som avgivit valsedelsförsändelsen, är i röstlängden upptagen såsom röstberättigad och icke har inför valförrättaren utövat sin rösträtt, att han jämlikt § 1 är behörig att avgiva valsedelsförsändelse, att valsedelsförsändelse anordnats inom tid, som i § 2 stadgas, och i enlighet med föreskrifterna i §§ 3—5, samt att innerkuvertet är utan annat märke än ändamålsbeteckningen. Brister något i nu nämnda hänseenden, lägges innerkuvertet orubbat åsido såsom ogillt. I annat fall avskiljes blanketten, i sammanhang varmed i röstlängden vid väljarens namn antecknas, att rösträtten utövats. Sedan därefter de godkända innerkuverten sammanblandats med varandra, uttagas och granskas valsedlarne.

§8. Närmare föreskrifter för tillämpning av stadgandena i §§ 3 och 5 må meddelas af Konungen.

K a p . 3.

Allmänna bestämmelser.

§1Om valsedel gälle vad för varje slag av val är i allmänhet stadgat.

§2. Innerkuvert och ytterkuvert skola vara av ogenomskinligt papper och försedda med ändamålsbeteckning samt, vad vart och ett val angår, lika till storlek och beskaffenhet. Formulär till innerkuvert och ytterkuvert samt till blankett, som enligt kap. 2 § 4 skall vidhänga innerkuvert, ävensom till ändamålsbeteckning, förklaring, uppgift och vittnesintyg fastställas av Konungen.

§3. Väljare äger att av person, vilken jämlikt kap. 2 § 3 må anlitas såsom vittne vid anordnande av valsedelsförsändelse, på begäran utan avgift erhålla kuvert, som i denna lag avses.

§4. Mom 1. Inom riket skola kuvert, som i denna lag avses, tillhandahållas genom kommunens försorg, För valdistrikt på landet har ordföranden i valnämnden och för stad magistraten eller stadsstyrelsen ej mindre att i god tid före varje val på lämpligt sätt lämna väljarne underrättelse om de personers namn och adresser, vilka inom valdistriktet eller staden må enligt kap. 2 § 3 anlitas såsom vittnen vid anordnande av valförsändelser och av vilka väljarne äga erhålla kuvert, som i denna lag avses, än även att tillse, att i god tid före valet hos nämnda personer erforderliga kuvert finnas tillgängliga. Kommun äger att från länsstyrelsen på rekvisition bekomma dylika kuvert. Kuverten bekostas vid riksdagsmannaval av statsverket. Vid övriga val har kommunen att till länsstyrelsen gälda ersättning för rekvirerade kuvert. I fråga om val av municipalfullmäktige skall vad i denna paragraf är stadgat om ordförande i valnämnd samt om kommun äga motsvarande tilllämpning å ordföranden i municipalstämman samt å municipalsamhället. Mom. 2. Utom riket tillhandahållas kuverten genom statens försorg och på statsverkets bekostnad.

§5. Om besvär över beslut enligt denna lag gälle vad stadgat finnes om besvär över det val, som är i fråga.

LAGFORSLAG

Förslag till lag om ändrad lydelse av 6 § i förordningen om kyrkostämma, samt kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862. Härigenom förordnas, att 6 § i förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862 skall erhålla följande ändrade lydelse: I avseende på rösträtts utövning och överlåtande på annan person skall vad som är stadgat för kommunalstämma på landet, så ock för allmän rådstuga i stad jämväl tillämpas i fråga om kyrkostämma. Vid omröstning skall den för vederbörande kommun på landet eller för stad senast fastställda röstlängd ligga till grund.

LAGFORSLAG

Förslag till Lag om ändring i förordningen angående kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862. Härigenom förordnas, att 5 § mom. 2—5, 8 § mom. 2 och 3 samt 10— 14 §§ i förordningen angående kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862 skola upphöra att gälla.

LAGFORSLAG

Förslag till Lag om ändrad lydelse av 2 kap. i lagen om landsting den 20 juni 1924 och av 58 §, sista stycket, i samma lag. Härigenom förordnas, att andra kapitlet, innefattande 5—15 §§, i lagen om landsting den 20 juni 1924 och 58 §, sista stycket, i samma lag skola erhålla följande ändrade lydelse: 2 KAP. Om val av landstingsmän. 5§. Rätt att deltaga i val av landstingsmän jämte suppleanter tillkommer en var inom landstingsområdet i kommuns gemensamma angelägenheter röstberättigad man eller kvinna, som senast under nästföregående kalenderår uppnått tjugusju års ålder. Om upprättande av röstlängd och om röstlängdens bindande verkan stadgas i lag, innefattande vissa bestämmelser om allmänna val (vallagen). 6§. 1 mom. Valbar till landstingsman eller suppleant för landstingsman är en var inom landstingsområdet vid landstingsmannaval röstberättigad man eller kvinna. Landstingsman eller suppleant för landstingsman kan ej vara: a) den som står under förmynderskap; b) den som är i konkurstillstånd; c) den som är förklarad ovärdig att i rikets tjänst vidare nyttjas eller eljest på grund av honom ådömd straffpåföljd icke må utöva allmän befattning eller genom utslag, vilket ännu icke vunnit laga kraft, är dömd till straffpåföljd, varom sist förmäles, eller den som är ställd under framtiden för brott, vilket kan medföra sådan påföljd; d) den som är förklarad ovärdig att inför rätta föra andras talan.

154 Landshövding, landssekreterare, landskamrerare och länsassessor samt befattningshavare, som anställts jämlikt § 44, kunna med hänsyn till sin tjänsteställning icke vara landstingsmän. 2 mom. Landstingsman eller suppleant må ej kunna avsäga sig uppdraget, såvida han ej är bosatt utom landstingsområdet eller i fyra år tjänstgjort såsom landstingsman eller uppnått sextio års ålder eller eljest uppgiver hinder, som av landstinget godkännes. Väljes kvinna till landstingsman eller suppleant, äger hon när som helst avsäga sig uppdraget.

7§. Landstingsmän jämte suppleanter väljas med de undantag, som i 13 § andra stycket och 14 § tredje stycket omförmälas, för fyra år, räknat från och med den 1 januari året efter det, då valet skett. Landstingsman och suppleant, som utsetts vid val jämlikt nyss åberopade bestämmelser i 13 och 14 §§, skola tjänstgöra från och med den 1 januari året efter det, då valet skett, och till utgången av tjänstgöringstiden för övriga landstingsmän och suppleanter. Rörande upphörande i vissa fall tidigare än ovan sägs av uppdrag att vara landstingsman eller suppleant stadgas i 13 § tredje stycket och 14 § fjärde stycket.

8§. 1 mom. För val av landstingsmän indelas landstingsområdet i valkretsar. För varje valkrets utses, oavsett dess folkmängd, en landstingsman och därutöver efter folkmängden en landstingsman för varje fullt tal av 5,000. 2 mom. Vid landstingsområdes indelning i valkretsar skall med undantag, varom nedan i denna paragraf och i 9 § förmäles, iakttagas, att för varje valkrets komma att utses minst 5, högst 9 landstingsmän. Stad, vars folkmängd utgör minst 15,000, bildar en valkrets. Stad med mindre folkmängd än 15,000 förenas med annan stad eller andra städer eller med angränsande landsbygd till en valkrets. I valkrets, som utgöres endast av städer, skall folkmängden uppgå till minst 15,000. Delar av samma stad må icke ingå i olika valkretsar. Valkrets bestående av stad och landsbygd bör icke utan synnerliga skäl bildas. Vid valkretsindelningen iakttages i övrigt, att området för annan valkrets än den, i vilken två eller flera städer ingå, skall kunna omslutas med en sammanhängande gränslinje, samt att delningen i vad angår landsbygden verkställes, där så lämpligen kan ske, efter domsaga, tingslag eller härad, men eljest efter kommuner. Med tingslag förstås sådan del av domsaga, som utgör egen domkrets.

9§. Där med iakttagande av ovan givna bestämmelser bildande av valkrets på sätt i 8 § 2 mom. stadgas medför synnerlig olägenhet, må område med mindre invånarantal, än i samma moment sägs, utgöra valkrets. Sådan valkrets skall dock, om landsbygd däri ingår, hava en folkmängd av minst 10,000 samt i vad angår landsbygden utgöras av domsaga eller av ett eller flera tingslag eller härad. 10 §. Därest det antal landstingsmän, som med tillämpning av ovan meddelade föreskrifter bör utses inom ett landstingsområde, icke uppgår till tjugu, skall såsom grund för rättigheten att efter folkmängden välja landstingsmän bestämmas lägre tal än det uti 8 § 1 mom. angivna, på det att landstingsmännens antal för hela landstingsområdet må uppgå till minst tjugu; och skall, med tillämpning av häremot svarande reduktion av folkmängdssiffrorna, i övrigt gälla vad i 8 § 2 mom. och 9 § är stadgat. 11 §• Indelningen i valkretsar jämte det antal landstingsmän, som skall för varje valkrets utses, fastställes efter ovan angivna grunder av landstinget. Förslag till omförmälda indelning skall till landstinget avgivas av länsstyrelsen, sedan landstingsområdets kommuner beretts tillfälle att yttra sig. För landsting, som enligt 2 § första stycket nybildats, skall efter förslag av länsstyrelsen indelning, varom ovan i denna paragraf förmäles, fastställas av det äldre landstinget vid dess sista lagtima möte. 12 §. Varda de förhållanden, vilka legat till grund för den fastställda indelningen, så ändrade, att jämkning däri till följd av stadgandena i 8—10 §§ påkallas, eller finnes eljest sådan jämkning nödig, äger landstinget, på länsstyrelsens förslag eller efter inhämtande av dess yttrande, verkställa jämkningen; och skall, där ej sådant fall är för handen, som i 13 § första stycket och 14 § andra stycket avses, jämkningen ske året innan val av landstingsmän nästa gång äger rum. 13 §. Om genom stads inträde i landsting eller genom ändring i den territoriella indelningen landstingsområde utvidgas, äger nästa lagtima landsting, på länsstyrelsens förslag eller efter inhämtande av dess yttrande, verkställa den jämkning i valkretsindelningen, som därav må föranledas. Om folkmängden i det område, varmed landstingsområdet utvidgats, uppgår minst till tal, som enligt 8 eller 10 § berättigar till att utse en

156 landstingsman, eller om det antal landstingsmän, som efter sådan jämkning, som i nästföregående stycke sägs, skall utses för den eller de av jämkningen berörda valkretsar, är högre än det antal landstingsmän, som före jämkningen utsetts för den eller de äldre valkretsar, jämkningen omfattat, skall å den för landstingsmannaval stadgade tid året efter det jämkningen verkställts val företagas inom den eller de valkretsar, som må hava vid jämkningen nybildats av det överförda området eller del därav eller ock eljest berörts av jämkningen, ändå att val av landstingsmän därstädes eljest icke det året skulle äga rum. Därest val på grund av bestämmelserna i nästföregående stycke företages, äga de landstingsmän och suppleanter, som före jämkningen utsetts för den eller de äldre valkretsar, jämkningen omfattat, icke med sina befattningar fortfara längre än till början av tjänstgöringstiden för de vid berörda val utsedda landstingsmän och suppleanter. I fall, som i första stycket avses, skall det förslag till jämkning i valkretsindelning, som av länsstyrelsen avgives, tillika innehålla uppgift å de val, som med anledning av jämkningen skola enligt andra stycket företagas, ävensom å de landstingsmän och suppleanter, för vilka enligt tredje stycket tjänstgöringstiden inskränkes. 14 §. Utträder stad ur landsting eller upphör på grund av ändring i den territoriella indelningen område, som bildar egen valkrets, att deltaga i visst landsting, äga de för staden eller valkretsen utsedda landstingsmän och suppleanter icke fortfara med sina befattningar. Om genom ändring i den territoriella indelningen område, som utgör del av en eller flera valkretsar, upphör att deltaga i visst landsting, äger nästa lagtima landsting, på länsstyrelsens förslag eller efter inhämtande av dess yttrande, verkställa den jämkning i valkretsindelningen, som därav må föranledas. Om folkmängden i område, som upphört att deltaga i visst landsting, uppgår minst till tal, som enligt 8 eller 10 § berättigar till att utse en landstingsman, eller om det antal landstingsman, som efter sådan jämkning, som i nästföregående stycke sägs, skall utses för den eller de av jämkningen berörda valkretsar, är lägre än det antal landstingsmän, som före jämkningen utsetts för den eller de äldre valkretsar, jämkningen omfattat, skall å den för landstingsmannaval stadgade tid året efter det jämkningen verkställts val företagas inom den eller de valkretsar, som berörts av jämkningen, ändå att val av landstingsmän därstädes eljest icke det året skulle äga rum. Därest val på grund av bestämmelserna i nästföregående stycke företages, äga de landstingsmän och suppleanter, som före jämkningen utsetts för den eller de äldre valkretsar, jämkningen omfattat, icke med sina be-

157 fattningar fortfara längre än till början av tjänstgöringstiden för de vid berörda val utsedda landstingsmän och suppleanter. I fall, som i andra stycket avses, skall det förslag till jämkning i valkretsindelning, som av länsstyrelsen avgives, tillika innehålla uppgift å de val, som med anledning av jämkningen skola enligt tredje stycket företagas, ävensom å de landstingsmän och suppleanter, för vilka enligt fjärde stycket tjänstgöringstiden inskränkes. 15 §. Om valdistrikt, om valdag samt om vals kungörande, förrättande och avslutande stadgas i vallagen. 58 §. Medlem av kommun — — — — — — — hållas tillgängliga. Över landstingets beslut, som i 11—14 §§ avses, må ej klagas.

LAGFORSLAG

Förslag till Lag om införande av kommunallagen och vallagen m. m. § 1. Från och med den 1 januari . . . skola, med iakttagande av vad nedan i denna lag stadgas, följande nu antagna lagar lända till efterrättelse: Lag om kommunalstyrelse (kommunallag); Lag innefattande vissa bestämmelser om allmänna val (vallag); Lag om proportionellt valsätt vid vissa val inom landsting, å kommunalstämma m. m.; Lag om valsedelsförsändelser; Lag om ändrad lydelse av 6 § i förordningen om kyrkostämma, samt kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862; Lag om ändring i förordningen angående kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862; Lag om ändrad lydelse av 2 kap. i lagen om landsting den 20 juni 1924 och av 58 § sista stycket i samma lag.

§2. Genom de nya lagarna upphävas följande förordningar, lagar och stadga, sådana de lyda efter de ändringar eller tillägg, som innehållas i senare utfärdade författningar: Förordning om kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862; Förordning om kommunalstyrelse i stad den 21 mars 1862; Lag om val till riksdagen den 26 november 1920; Stadga om proportionellt valsätt vid vissa val inom landsting och stadsfullmäktige m. m. den 13 juni 1913; Lag om rätt för vissa väljare att utan inställelse inför valförrättare avgiva valsedel vid vissa kommunala val samt om behandling av valsedelsförsändelse den 30 juni 1920; Lag med vissa föreskrifter i fråga om val av kommunal-, municipal- och stadsfullmäktige samt av landstingsmän den 20 maj 1921.

§3. I fråga om offentliggörande, underställning och godkännande av beslut, som fattats före den i § 1 nämnda dag, så ock angående ändringssökande i sådant beslut, skola förut gällande föreskrifter tillämpas. De nya bestämmelserna äga tillämpning i avseende å val för tid, som helt och hållet infaller efter nyss avsedda dag, men föranleda ej rubbning i beståndet av val, som före samma dag företagits.

§4. Där i lag eller författning förekommer hänvisning till sådan föreskrift i de upphävda författningarne, som ersatts genom bestämmelse i de nya lagarne, skall denna bestämmelse i stället tillämpas.

LAGFORSLAG

Förslag till Lag om kommunalfullmäktiges, municipalfullm akti ges och stadsfullmäktiges befogenhet m. m. Härigenom förordnas, att utan hinder av vad eljest må vara i lag eller författning stadgat kommunalfullmäktige, municipalfullmäktige och stadsfullmäktige samt deras ordförande skola äga den befogenhet, som för varje fall i kommunallagen sägs. Denna lag skall träda i kraft den 1 januari . . .

/

Statens offentliga Systematisk

utredningar

förteckning

(Siffrorn'a inom klämmer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.)

Allmän lagstiftning. Rättskipning. Fångvård.

Vattenväsen. Skogsbruk.

Bergsbruk.

Statsförfattning. Allmän statsförvaltning.

Industri.

Kommunalförvaltning.

Handel och sjöfart.

yttrande och förslag ang. revision av gällande förordningar om kommunalstyrelse pä landet och i stad m. m. [2]

Statens och kommunernas finansväsen.

Kommunikationsväsen.

Politi.

Bank-, kredit- och penningväsen.

Socialpolitik.

Försäkringsväsen.

Hälso- och sjukvård.

Kyrkoväsen. Undervisningsväsen. odling i övrigt.

Allmänt näringsväsen.

Fast egendom. Jordbruk med binäringar.

Andlig

Försvarsväsen.

Utrikes ärenden. Internationell rätt. Utrikesdepartementets organisation; [1]

Uppsala 192S. Almqvist ft Wiksells Boktryckeri-A.-B.