Utredning beträffande Centralanstaltens för försöksväsendet på jordbruksområdet och en blivande högre lantbruksundervisnings inbördes ställning

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1929:19 JORDBRUKSDEPARTEMENTET

U T R E D N I N G BETRÄFFANDE

CENTRALANSTALTENS FÖR FÖRSÖKS VÄSENDET PÅ JORDRRUKSOMRÅDET OCH EN BLIVANDE HÖGRE LANTBRUKSUNDER VISNINGS INBÖRDES STÄLLNING AVGIVET AV TILLKALLADE

S

T

O

C

K

1 9

UTREDNINGSMÄN

H

O

0 L

M

Statens offentliga utredningar 1929 K r o n o l o g i s k

1. Betänkande och förslag till förenkling av organisation och förvaltning å flottans stationer och varv s a m t örlogsdepån i Göteborg. Vissa byggnadsarbeten m . m . vid flottans station i Stockholm. (Supplement till del 3. Lokalfrågor.) Beckman. 30 a. F ö . 2. Betänkande och förslag angående vissa ekonomiska spörsmål berörande enskilda järnvägar. Beckman. 64 s. K . 3. Betänkande och förslag angående tryggande av hos e n skild arbetsgivare anställd personals r ä t t till utföst pension. Norstedt. 9 2 ' s . J u . 4. Svenska aktiebolags balansräkningar åren 1911—1925. Tiden. 529 s. F i . 5. Redogörelse för de ecklesiastika boställena. G. Kopparbergs län. Av H e n r i k Bovin. Beckman, l i j , 718 s. E . G. Utredning o c h förslag rörande studiennderstöd å t lärjungar vid s t a t e n s läroverk och m e d dem jämförliga läroanstalter. Norstedt. 107 s. 14 p l . E . 7. Berättelse rörande studier i vissa sinnessjnkvårdsfrågor — särskilt arbetsterapi och hjälpverksamhet — i Danmark, Tyskland, Holland och Schweiz. Norstedt. 117 s. S. 8. 1928 års tjänstesakkunnigas utredning, och förslag i fråga om underofficerarnas tjänsteställning. F a b l c r a n t z . 90 s. F ö . 9. Betänkande m e d förslag till lagstiftning om åtgärder mot lösdriveri s a m t åtgärder riiot sedeslöst leverne av samhällsskadlig a r t . Norstedt. 208 8. S . 10. Utredning o c h förslag rörande praktisk lärarkurs för blivande lärare vid de allmänna läroverken m . fl. u n dervisningsanstalter. Norstedt. 116 s. E .

f ö r t e c k n i n g

Förslag till omorganisation av r ä t t s o b d u c e n t v ä s e n d e t m . m . N o r s t e d t . GG s. 1 k a r t a . S . 12 Lagberedningens förslag angående vissa i n t e r n a t i o n e l l a rättsförhållanden. 1. Förslag till konvention m e l l a n Sverige, D a n m a r k , Finland och Norge i n n e h å l l a n d e i n t e r n a t i o n e l l t privaträttsliga bestämmelser om ä k t e n s k a p , adoption och förmynderskap m . m . Norstedt. 130 B . J U . 13. Lagberedningens förslag angående vissa i n t e r n a t i o n e l l a rättaförhållanden. 2 . Förslag till konvention m e l l a n Sverige, D a n m a r k , Finland o c h Norge angående i n d r i v n i n g av underhållsbidrag m . m . Norstedt. 59 s. J u . 14. Betänkande med förslag till steriliseringslag. B e c k m a n . I l l s. S. 15. Betänkande med u t k a s t till lagstiftning om ekonomiska föreningars r ä t t a t t driva inlåningsrörelse. Marcus. 39 s. Fi. 16. Betänkande med förslag till förordning om motorfordon m. m . j ä m t e d ä r m e d sammanhängande författningar s a m t till stadga om trafiken å vägar och gator. Harens. 305 s. K. 17. B e t ä n k a n d e angående rationell skatteuppbörd. M a r c u s . 834 s. 5 u t k a s t till blanketter. F i . 18. Förslag till lag angående bekämpande av s m i t t s a m m a h u s djurssjukdomar (epizootilag) och förordning med n ä r m a r e föreskrifter angående bekämpande av s m i t t s a m m a h u s djurssjukdomar (epizootiförordning). Norstedt. 154 s . J o . 1!» U t r e d n i n g beträffande centralanstaltens för försöksväsendet på jordbruksområdet och en blivande h ö g r e l a n t b r n k s u n d e r v i s n i n g s inbördes ställning. Norstedt. 174 s. 28 skissritnihgar. J o . 11

Anm. Om särskild tryckort ej angives, ä r tryckorten Stockholm. Bokstäverna med fetstil utgöra begynnelsebokstäverna till det d e p a r t e m e n t , u n d e r vilket utredningen avgivits, t . ex. E . = eckleaiaatikdepartemeutet, J o . = jordbruksdepartementet. Enligt kungörelsen d e n 3 febr. 1922 ang. statens offentliga u t r e d n i n g a r s y t t r e a n o r d n i n g ( n r 98) utgivas utredningarna i o m slag med enhetlig färg för varje departement.

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR

1929:19

JORDBRUKSDEPARTEMENTET

UTREDNING BETRÄFFANDE

CENTRALANSTALTENS FÖR FÖRSÖKSVÄSENDET PÄ JORDBRUKSOMRÅDET OCH EN BLIVANDE HÖGRE LANTBRUKSUNDERVISNINGS INBÖRDES STÄLLNING AVGIVET AV

TILLKALLADE UTREDNINGSMÄN

STOCKHOLM 1929 KUNGL. BOKTRYCKERIET.

P . A. NORSTEDT k

292459 SÖNER

Till

KONUNGEN.

Kungl. Maj:t bemyndigade den 1 juni 1928 dåvarande chefen för jordbruksdepartementet att tillkalla högst fem utredningsmän att verkställa utredning enligt i vederbörande statsrådsprotokoll angivna grunder beträffande

4 den inbördes ställning, centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet och den högre lantbruksundervisningen böra intaga till varandra jämte vad därmed står i samband. Till utredningsmän förordnades generaldirektören och chefen för lantbruksstyrelsen P . E. G. Insulander, tillika ordförande, ledamoten av riksdagens första kammare, landshövdingen i Södermanlands län G. R. Sederholm, ledamoten av riksdagens första kammare, trädgårdsodlaren N. A. Nilsson, Kabbarp, samt lantbruksakademiens sekreterare, professor Th. V. E. Björkman, tillika sekreterare. Utredningsmännen började under sommaren 1928 sina överläggningar. Hösten 1928 företogo utredningsmännen efter givet bemyndigande en resa till Danmark och Norge för att taga del av organisationen av därstädes befintliga lantbrukshögskolor och andra institutioner på jordbruksområdet. Såsom resultat av sitt arbete få utredningsmännen härmed överlämna följande utredning beträffande centralanstaltens för försöksväsendet på jordbruksområdet och en blivande högre lantbruksundervisnings inbördes ställning. Stockholm den 12 september 1929. Underdånigst E R I K INSULANDER. G. SEDERHOLM.

N. AUG. NILSSON.

THURE BJÖRKMAN.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid. 3

Skrivelse till K o n u n g e n K a p . 1.

K a p . 2.

C e n t r a l a n s t a l t e n s för försöksväsendet p å j o r d b r u k s o m r å d e t tillkomst, organisation och v e r k s a m h e t Historik sid. 7. — Tillkomst sid. 9. — Organisation sid. 11. — Utveckling sid. 12. — Nuvarande resurser sid. 18. — Verksamhet sid. 27.

7¶U p p k o m s t e n av frågan om c e n t r a l a n s t a l t e n s förflyttning Historik sid. 29. — Högre lantbruksnndervisningssakknnnigas ställning till frågan sid. 30. — Yttranden i frågan sid. 34. — Yttranden speciellt avseende förflyttning av mejeriförsöken sid. 37. — Statsrådets utredningsdirektiv sid. 39.

29¶K a p . 3. A l l m ä n n a riktlinjer för u t r e d n i n g e n Högre lantbruksundervisningen sid. 40. — Försöksverksamhetens omfattning m. m. sid. 40. — Använda normer m. m. sid. 42.

40 K a p . 4.

F ö r s ö k s v e r k s a m h e t e n på jordbruks-, h u s d j u r s - , kemiska och bakteriologiska o m r å d e n a s a m t — delvis — botaniska o m r å d e t Allmänna synpunkter sid. 43. — Alteriiativ A sid. 45. — Organisation sid. 45. — Uppgifter sid. 46. — Medverkan vid undervisningen sid. 46. — Personal sid. 47. — Lokalbehov m. m. sid. 52. — Driftskostnader sid. 58. — Försöksverksamheten i botanik sid. 59. — Sammanställning av kostnader sid. 62. — Alternativ B sid. 63. — Organisation sid. 63. — Uppgifter sid. 63. — Undervisningens uppdelning sid. 65. — Personal sid. 66. — Lokalbehov m. m. sid. 69. — Driftskostnader sid. 77. — Sammanställning av kostnader sid. 78. — Alternativ C sid. 79. — Försöksanstalten sid. 79. — Högskolan sid. 82. — Sammanställning av kostnader sid. 86. — Alternativ D sid. 87. — Försöksanstalten sid. 87. — Högskolan sid. 90. — Sammanställning av kostnader sid. 92.

43¶K a p . 5. F ö r s ö k s v e r k s a m h e t e n på m e j e r i o m r å d e t Allmänna synpunkter sid. 93. — Förläggning till Alnarp sid. 94. — Förläggning till Ultuna utan samband med högre mejeriundervisning sid. 97. — Förläggning till Ultuna i samband med högre mejeriundervisning sid. 101. — Förläggning till Stockholm sid. 108.

93 K a p . 6.

U p p r ä t t a n d e t av en växtskyddsanstalt Allmänna synpunkter sid. 110. — Förläggning till Experimentalfältet sid. 113. — Förläggning till Ultuna sid. 114. — Sammanställning av kostnader sid. 116.

110 K a p . 7.

Sammanställning ternativ

av kostnaderna för försöksverksamheten vid olika al117

6 Sid. Kap. 8. Förefintliga resurser för försöksverksamheten vid Experimentalfältet samt deras användning efter förflyttning, helt eller delvis, av centralanstalten Upplåtelsen av mark sid. 121. — Akademiens byggnader sid. 122. — Statens byggnader sid. 124. — Disposition av området vid eventuell förflyttning av centralanstalten sid. 124. Kap. 9. Några synpunkter på frågan om centralanstaltens förflyttning, helt eller delvis Centralanstaltens arbetsmetoder sid. 126. — Principiella synpunkter på frågan om samordnande av undervisning och försöksverksamhet sid. 127. — Speciella synpunkter på frågan om samordnande av undervisning och försöksverksamhet sid. 128. — Organisationen vid samordnande av undervisning och försöksverksamhet sid. 131. — Fördelar och olägenheter vid olika alternativ sid. 132. — Jordbruks- och husdjursförsök m. m. sid. 132. — Mejeriförsök sid. 137. — Växtskyddsanstalt sid. 139. — Utredningsmännens ställning till frågan sid. 140.

126 Bilagor. Bilaga 1. Bilaga 2.

Kungl. Majrts instruktion för centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet

145 Försöksverksamheten på jordbruksområdet i några främmande länder

152 Skissritningar.

••

KAP. 1.

Centralanstaltens for försöks väsendet på jordbruksområdet tillkomst, organisation och verksamhet. Historik. — Tillkomst. — Organisation. — Utveckling. — Nuvarande resurser. — Verksamhet.

Redan under senare hälften av 1700-talet uppkommo vid olika tillfällen för- Historik. slag till inrättande av »experimentalgårdar» och andra anläggningar, där prak- Lantbruks-1 tiska försök med syfte att främja jordbruket kunde anställas. Förslagen inne- akademiens buro i regel krav på ekonomiskt understöd från det allmännas sida. Något for g s a °^^ rk: " påtagligt resultat av strävandena på nyssnämnda område ernåddes emellertid icke, förrän lantbruksakademien år 1813 börjat sin verksamhet. En av akademiens första åtgärder var nämligen att söka få till stånd försöksfält för provning av i främsta rummet nya arter och sorter av åker- och trädgårdsväxter. I första hand var Drottningholms kungsgård ifrågasatt såsom försöksgård åt akademien, men detta förslag förföll och genom kungl. brev av den 14 juli 1814 upplåts i stället mot viss avgäld den vid norra ändian av Kungl. Djurgården belägna lägenheten Skeppsbroäng åt akademien till försöks anställande i lanthushållningen. Hösten 1816 mottog akademien lägenheten, vilken sedan dess benämnes Lantbruksakademiens Experimentalfält. När akademien övertog lägenheten, fanns å denna ingen odlad jord, och av byggnader funnos endast en gammal lada och den nuvarande grindstugan. Akademiens första omsorger fingo sålunda inriktas på att uppodla och bebygga Experimentalfältet, och på grund av akademiens mycket begränsade resurser och andra omständigheter kom detta arbete att taga jämförelsevis lång tid i anspråk. Redan under de första åren kunde emellertid försöksverksamhet upptagas i mindre omfattning, och år 1820 påbörjades anläggningen av en trädgård. År 1885 beslöt akademien, att dess experimentalfält skulle uppdelas på en lantbruksavdelning, som huvudsakligen skulle tjäna som mönsterjordbruk, men vid vilket dock företrädesvis skulle odlas sådana förut mindre kända sädessorter och andra växter, som vid försök visat sig förmånliga, samt en trädgårdsavdelning, som huvudsakligen skulle användas till försöksodling av allehanda mindre kända arter och sorter av trädgårdsväxter, vartill frön och plantor erhöllos som gåvor, genom inköp eller genom byte. Vid trädgårdsavdelningen vidtogos tidigt anordningar för utbildning av trädgårdselever, och därjämte upptog avdelningen försäljning av trädgårdsalster i så småningom alltmer ökad omfattning. Under 1800-talets första hälft hade särskilt i Tyskland genom olika försök påvisats naturvetenskapernas stora betydelse såsom vägledare för lanthushållningen. Även i vårt land ökades efter hand förståelsen för hithörande frågor, och år 1850 hemställde lantbruksakademien hos Kungl. Maj:t, att en agrikulturkemist måtte anställas med skyldighet att utföra kemiska undersökningar

8 samt att tillhandagå med råd och upplysningar i lantbrukskemiska frågor. Förslaget godkändes av Kungl. Maj:t, och år 1856 antogs den förste innehavaren av ifrågavarande befattning. Laboratorium inrättades till en början i en akademien tillhörig fastighet i Stockholm. Tämligen snart visade det sig emellertid önskvärt, att laboratoriet flyttades till akademiens experimentalfält och att verksamheten i samband därmed utvecklades till en agrikulturkemisk försöksanstalt. En dylik förflyttning beslöts av 1863 års riksdag, som jämväl beviljade för förflyttningen erforderliga medel. Försöksanstalten skulle liksom tidigare hava till uppgift att anställa vetenskapliga försök samt att på begäran utföra kemiska undersökningar av från allmänheten insända prov. Sedan år 1877 upprättats särskilda med statsmedel understödda kemiska stationer, befriades försöksanstalten från sistnämnda uppgift. Inom den lantbrukskemiska försöksanstalten visade det sig snart nog nödvändigt att vid försöksarbetet taga hänsyn jämväl till mikroskopiska och växtfysiologiska spörsmål, och år 1876 anvisade riksdagen medel för anställande av en botanist vid avdelningen. På grund av den experimentella växtfysiologiens snabba_ utveckling ansågs det emellertid år 1885 motiverat, att för tillgodoseende av ifrågavarande uppgifter vid Experimentalfältet upprättades en särskild växtfysiologisk försöksanstalt, för vilket ändamål riksdagen samma år anvisade behövligt anslag. Vid försöksanstalten kom verksamheten snart att till stor del inriktas på forsknings- och försöksuppgifter av växtpatologisk art. Centrala anAlltefter som olika konstgödselmedel fingo ökad betydelse för jordbruket, staiten för blev frågan om deras lämpligaste användning under olika förhållanden mer och m e r aktue11 försök - Ar 1897 gjorde hushållningssällskapens ombud framställning till lantbruksakademien med begäran om plan för anordnande av s. k. lokala gödslingsförsök, vilkas uppgift skulle vara att lämna jordbrukaren ledning vid valet och # användningen av konstgödsel samt i andra gödslingsfrågor. Sedan akademien låtit utarbeta organisationsplan för ifrågavarande verksamhet och planen godkänts av sällskapens ombud, kunde den föreslagna försöksverksamheten år 1900 taga sin början. För den centrala anstalten för hushållningssällskapens lokala fältförsök, som närmast leddes av en utav lantbruksakademiens förvaltningskommitté utsedd föreståndare, förhyrdes kontorslokaler i Väsby norr om Stockholm. Från och med 1901 lämnade staten anslag till bestridande av kostnader för den centrala anstalten, och hushållningssällskapen hade sålunda endast att vidkännas de med själva försöken förbundna direkta kostnaderna. EntomoSedan år 1880 hade en entomolog genom årliga förordnanden fått i uppdrag logiska för- att bedriva upplysningsverksamhet rörande bekämpandet av lantbrukets skadesöksanstaiten. i n s e kter. Är 1893 gjorde lantbruksakademien framställning om inrättande å akademiens experimentalfält av en entomologisk försöksanstalt, varigenom ett kraftigare och mera planmässigt arbete mot skadeinsekterna skulle kunna åvägabringas. 1896 års riksdag beviljade anslag för ändamålet men beslöt samtidigt, att försöksanstalten skulle vara ställd under lantbruksstyrelsen. Plats för verksamheten förhyrdes å den intill Experimentalfältet belägna lägenheten Frescatis område, vara byggnad för anstalten uppfördes år 1897. Ifrågasatt för- _ Av det nu sagda framgår, att staten så småningom kommit att stödja forskS hT e ?i! a m n * n g s ~ 0 ( m försöksverksamhet inom olika områden av lanthushållningen. Inom diaraskötseins e t t v i k t i g t område av denna, nämligen boskapsskötseln och den därmed nära och mejeri- förbundna mejerihanteringen, hade någon försöksverksamhet i egentlig mening hanteringens likväl icke kommit till stånd. Är 1891 ingick emellertid lantbruksakademien område. till Kungl. Maj :t med framställning i syfte att få sådan försöksverksamhet anordnad. Akademien föreslog, att en fast försöksanstalt skulle inrättas för vetenskaplig^ experimentell forskning på det område, som omfattade, bland annat, landets i ekonomiskt hänseende viktigaste husdjurs näringsfysiologi. Se-

9 dan genom den ifrågasatta anstalten en fast stödjepunkt vunnits och nödig personal hunnit utbildas, vore det önskvärt att försöksverksamheten utsträcktes till utfodringsförsök omfattande ett jämförelsevis stort antal djur på flera runt om i landet belägna gårdar. Med hänsyn tagen till den ifrågasatta försöksanstaltens uppgifter syntes enligt akademiens uppfattning ingen lämpligare plats för densamma kunna föreslås än akademiens experimentalfält, och anstalten borde såsom följd därav stå under förvaltning och kontroll av akademien. Hushållningssällskapens år 1893 församlade ombud tillstyrkte statsanslag för anordnande av försöksverksamhet på husdjursskötselns och mejerihanteringens område, men uttalade samtidigt, att nya undersökningar borde anställas för utrönande, vilka fördelar kunde vinnas genom försöksanstaltens förläggande till annat lämpligt ställe än det av lantbruksakademien föreslagna Experimentalfältet. Inom lantbruksstyrelsen utarbetades nu förslag till den ifrågasatta anstaltens uppdelande på två avdelningar, av vilka den ena, eller försöksanstalten på utfodringslärans område, skulle förläggas till lantbruksinstitutet vid Ultuna och den andra, eller försöksanstalten på mejerihanteringens område, till lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp. Sedan styrelserna för de båda instituten avgivit yttrande över ifrågavarande förslag, därvid detta i huvudsak tillstyrktes, hemställde lantbruksstyrelsen i skrivelse till Kungl. Maj :t i november 1898, att medel måtte anvisas för inrättande av försöksanstalten i överensstämmelse med lantbruksstyrelsens ovan omförmälda plan. Vid föredragning av detta ärende i mars 1899 fann Kungl. Maj:t de gjorda framställningarna icke för det dåvarande föranleda till någon åtgärd. Även inom riksdagen var vid denna tid frågan om åstadkommandet av en Centralanmer omfattande försöksverksamhet på jordbrukets och dess binäringars olika staltens till1:omst områden föremål för uppmärksamhet. Vid 1899 års riksdag väcktes sålunda motion angående skrivelse till Kungl. Maj:t med begäran om utredning i sådant syfte. Motionen, som avslogs av riksdagen, återkom påföljande år, då den åter avslogs av andra kammaren men bifölls av första kammaren. Är 1900, när det nybildade jordbruksdepartementet trätt i verksamhet, till- utredning kallades fyra personer att inom departementet biträda med behandling av frå- ang. ordnangan, vilka åtgärder borde från statens sida vidtagas för ett tillfredsställande *?* a y för" ordnande av försöksverksamheten inom jordbruksområdet. De sakkunniga, som s°hetenpå"" utgjordes av bruksägaren G. Benedicks, fil. doktorn N. Engström samt direk- jordbrukstörerna R. T. Hennings och I. Insulander, avlämnade år 1901 sitt förslag. I området. förslaget upptogs till närmare granskning lantbruksakademiens och lantbruksstyrelsens här ovan omnämnda förslag till försöksverksamhetens ytterligare utveckling genom upprättandet av en försöksanstalt på utfodringslärans och mejerihanteringens områden. De sakkunniga kommo till det resultatet, att de fördelar, som kunde vinnas genom en uppdelning av försöksverksamheten på ifrågavarande områden och dennas förläggande till lantbruksinstituten, mer än motvägdes av de stora olägenheter, som alltid måste följa med en sådan sammankoppling av undervisnings- och försöksverksamhet. Den försöksverksamhet, man avsåge att här få till stånd, vore nämligen av så stor betydelse och borde redan från början få en sådan omfattning, att den varken kunde eller finge betraktas såsom en bisysselsättning åt en eller ett par lärare, vilket ovillkorligen måste bliva följden, om institutslärarnas redan med undervisning starkt upptagna tid ytterligare skulle tagas i anspråk för en mer eller mindre omfattande försöksverksamhet av ifrågavarande slag. Den eller de, som ägnade sig åt densamma, måste göra det helt och odelat, om några beaktansvärda resultat skulle uppnås. Dessutom låge det även från den synpunkten sett alltid en viss fara i att åt samma person överlämna två så maktpåliggande befattningar som

10 den såsom lärare och den såsom försöksledare, att han i de flesta fall med så stort intresse kunde komma att ägna sig åt den ena av dem, att den andra i viss mån därpå bleve lidande. Varje möjlighet för en dylik fara måste i här föreliggande fall vara utesluten. Den föreslagna delningen av ifrågavarande försöksverksamhet syntes de sakkunniga ofördelaktig även av den anledningen, att man därigenom rubbade det nära samband, som alltid måste finnas mellan de försök, varom här närmast vore fråga. g # Vid prövning av frågan, vilket system för en försöksverksamhet på jordbrukets skilda områden som vore den för vårt land lämpligaste, därvid de sakkunniga särskilt fäste avseende vid förhållandena på ifrågavarande område i Tyskland och Danmark, funno de sakkunniga det nödvändigt, att ett eget, för vårt land lämpligt system för försöksverksamheten åvägabragtes, därvid nödig hänsyn borde tagas till våra lokala förhållanden och till att våra redan befintliga institutioner och inrättningar så mycket som möjligt komme till användning. Sålunda borde vårt försöksväsende till väsentlig del gå ut på att lösa praktiska spörsmål genom försök och utredningar, utförda under enhetlig vetenskaplig ledning, samt att så bekantgöra de vunna resultaten, att jordbruket, av dem kunde draga största möjliga gagn. Första ledet i vårt jordbruksförsöksväsende borde alltså enligt de sakkunnigas mening utgöras av en centralanstalt, avsedd att leda och sammanhålla samt sålunda utgöra medelpunkten för hela jordbruksförsöksväsendet inom vårt lanrl. Anstalten borde vara anlagd på så bred bas, att densamma så småningom, allt efter som sådant visade sig behövligt, kunde i sig upptaga försök inom alla de olika grenarna av vårt jordbruks verksamhetsområden, och så utrustad, att den på ett fullt nöjaktigt sätt skulle kunna verkställa vetenskapliga och tekniska utredningar, då sådana påfordrades för lösning av de praktiska spörsmålen. Vidare fordrade systemet såsom väsentlig del praktiska försök, vilka borde utföras hos jordbrukare på skilda ställen i landet, men planläggas, ledas och övervakas av centralanstalten, dit vid försöken vunna resultat borde samlas för att bearbetas och offentliggöras. Slutligen borde i systemet ingå under samverkan med hushållningssällskapen anordnade uppvisningsfält, vid vilka genom upplysande föredrag redogörelser borde lämnas för de säkra och betydelsefulla resultat, som framgått ur försöken. Beträffande centralanstaltens omfattning och verksamhetsområden borde an stalten visserligen planläggas så, att den i sig skulle kunna upptaga och omfatta alla de olika grenarna av i vårt land bedriven jordbruksförsöksverksamhet. Därmed ville de sakkunniga dock icke hava sagt, att den med ens skulle eller borde framträda fullt färdig, utan ansågo de det tvärtom vara av största vikt, att den så småningom finge utveckla sig och att man, först då nya behov gjorde sig kännbart gällande, fortsatte att bygga vidare på den grund, som nu lades. En centralanstalt av den omfattning, som för tillfället syntes behövlig, borde lämpligast kunna åvägabringas dels genom sammanslutning och utveckling av de institutioner, som redan funnes vid lantbruksakademiens experimentalfält, av anstalten för de lokala fältförsöken och av statens, nu under lantbruksstyrelsen ställda entomologiska anstalt, dels genom nyinrättande av institutioner för försök på boskapsskötselns, mejerihanteringens och bakteriologiens områden samt för lantbrukstekniska undersökningar. Då de sakkunniga sålunda ville grunda den ifrågasatta centralanstalten väsentligen på vid Experimentalfältet eller i dess närhet redan förefintliga institutioner, följer härav, att de också ansågo Experimentalfältet vara lämpligaste platsen för en dylik centralanstalt. Men det vore därvid enligt de sakkunnigas mening icke allenast befintligheten av de redan dit och i dess närhet förlagda institutionerna, utan också åtskilliga andra omständigheter, som gjorde att den-

11 na plats vore härtill särskilt lämplig och erbjöde så väsentliga fördelar av särskilt slag, att någon annan knappast kunde ifrågasättas. I överensstämmelse med cle sålunda angivna principiella synpunkterna framlade de sakkunniga förslag till inrättande av en till Experimentalfältet förlagd centralanstalt för jordbruksförsöksväsendet i vårt land, i vilken skulle uppgå dels lantbruksakademiens till Experimentalfältet förlagda lantbruksavdelning samt agrikulturkemiska och växtfysiologiska anstalter, dels anstalten för de lokala fältförsöken och dels statens entomologiska anstalt. Därjämte skulle i centralanstalten ingå en föreslagen ny huvudavdelning för försök på husdjursskötselns, mejerihanteringens och bakteriologiens områden. Sedan nämnda betänkande avgivits, utarbetade efter särskilt uppdrag två av förenämnda sakkunniga, nämligen Engström och Hennings, mera detaljerat kostnadsförslag för genomförande av det i betänkandet framlagda förslaget till försöksverksamhetens ordnande. över det sålunda uppgjorda förslaget till ordnande av försöksverksamheten på jordbruksområdet avgåvos utlåtanden av lantbruksakademien samt av lantbruksstyrelsen, vilken samtidigt överlämnade infordrat yttrande i ärendet från hushållningssällskapens år 1903 samlade ombud. Därjämte avgåvo överintendentsämbetet och riksmarskalksämbetet särskilda yttranden om de föreslagna byggnadsarbetena. Någon erinran mot de i förslaget angivna grundprinciperna för försöksverksamhetens ordnande kom i dessa utlåtanden och yttranden icke till uttryck. I proposition till 1905 års riksdag framlade Kungl. Maj:t förslag till orga- Beslut om nisation av jordbruksförsöksverksamheten i huvudsaklig överensstämmelse med upprättandet de riktlinjer, som angivits i förenämnda sakkunnigebetänkande. Riksdagen a v en ^ f r i ' godkände den i propositionen framlagda organisationsplanen för upprättandet jordbruksav en centralanstalt för försöksväsendet på jordbruksområdet samt biföll näst- försök, följande år Kungl. Maj:ts förslag till stat för centralanstalten ävensom till villkor och förbehåll för åtnjutande av de i samma stat upptagna löneförmåner. I anslutning till riksdagens beslut angående upprättande av en centralanstalt för jordbruksförsöksverksamheten utfärdade Kungl. Maj :t den 28 september 1906 stadgar för centralanstalten, vilken enligt den uppgjorda planen trädde i verksamhet med ingången av 1907. Enligt nämnda stadgar skulle centralanstalten hava till uppgift att genom Centralani olika delar av landet anordnade systematiska försök och genom vetenskapliga »tältens undersökningar utreda för lantbruket och dess binäringar viktiga praktiska frå- or%f™a tion. gor, att genom uppvisningar åskådliggöra vid försöksverksamheten erhållna resultat samt att meddela allmänheten upplysningar i ämnen, som tillhörde anstaltens verksamhetsområde. Centralanstalten skulle omfatta följande avdelningar med huvudsakligen nedannämnda uppgifter, nämligen avdelningen för jordbruk med uppgift att verkställa utredningar rörande jordens bearbetning, torrläggning, bevattning och gödsling samt växtodling, avdelningen för lantbrukskemi med uppgift att verkställa undersökningar inom lantbrukskemiens och lantbruksfysikens områden, åliggande det denna avdelning att utföra jämväl de analytiska undersökningar, som kunde påkallas av övriga avdelningars arbeten, avdelningen för husdjurs sköt sel och mejerihantering, med uppgift att verkställa utredningar rörande husdjurens avel, utfodring och vård samt angående mejerihantering ävensom att företaga bakteriologiska undersökningar, avdelningen för lantbruksbotanik med uppgift att verkställa undersökningar rörande de odlade växternas livsvillkor, förädling och sjukdomar, samt avdelningen för entomologi med uppgift att verkställa undersökningar rö-

rande för lantbruket skadliga insekters levnadssätt och livsvillkor samt medel att förekomma och hejda deras verkningar. Ledningen av centralanstalten skulle utövas av en styrelse, bestående av lantbruksakademiens direktör (sedermera preses) och sekreterare samt fem för två år särskilt utsedda ledamöter, av vilka tre skulle förordnas av Kungl. Maj :t och två skulle väljas av lantbruksakademien. Akademiens direktör (preses) skulle vara ordförande i styrelsen och akademiens sekreterare dess sekreterare. För att enhet och samverkan måtte vinnas mellan centralanstaltens olika avdelningar, skulle lantbruksakademiens sekreterare, såsom ordförande, samt föreståndarna och överassistenterna vid anstalten bilda en nämnd, vilken skulle hava att årligen uppgöra förslag till arbetsplan och stat för anstalten, avgiva av styrelsen infordrade yttranden samt självmant påkalla styrelsens uppmärksamhet för frågor, som berörde anstaltens verksamhet. Nämnden borde ock hava sin uppmärksamhet fäst på ernåendet av planmässig samverkan med den försöksverksamhet på jordbrukets område, som oberoende av centralanstalten utövades inom riket, och borde därvid särskilt till det sammanträde, vid vilket förslag till arbetsplan uppgjordes, inbjuda föreståndarna för landets övriga lantbruksvetenskapliga anstalter. Vid centralanstalten skulle finnas anställda följande tjänstemän: vid avdelningen för jordbruk: en föreståndare och en överassistent, vid avdelningen för lantbrukskemi: en föreståndare och en assistent, vid avdelningen för husdjursskötsel och mejerihantering: en föreståndare och två överassistenter, vid avdelningen för lantbruksbotanik: en föreståndare och en assistent, samt vid avdelningen för entomologi: en föreståndare och en assistent. Föreståndare och överassistenter skulle utnämnas av Kungl. Maj:t. Assistenter skulle styrelsen äga förordna. För att kunna föreslås till föreståndare eller överassistent skulle fordras såväl framstående vetenskapliga insikter, ådagalagda genom examina eller på annat sätt, som ock inom avdelningarna för jordbruk samt husdjursskötsel och mejerihantering den praktiska erfarenhet, som ansåges erforderlig för att försöksverksamheten inom nämnda avdelningar måtte kunna utföras i anslutning till den praktiska lanthushållningens behov och arbetssätt. De allmänna bestämmelserna beträffande centralanstaltens organisation och verksamhetsområde, som angivas i anstaltens nu omförmälda första stadgar, hava i stort sett icke ändrats under den tid, centralanstalten hittills varit i verksamhet. Centralan- Vid riksdagens beslut angående centralanstaltens upprättande hade fästats, staltens ut- bland annat, det villkoret, att befattningarna såsom agrikulturkemist, växtveckhng. fy S i 0 log och inspektor vid lantbruksakademiens experimentalfält skulle intrastn^nle* ^ r a & a s me< ^ utgången av 1906, därvid riksdagen likväl medgav, att dåvarande innehavarna av ifrågavarande befattningar finge övergå till närmast motsvarande befattningar vid centralanstalten. Vidare fick lantbruksakademien utfästa sig att, så länge akademien innehade Experimentalfältet och försöksverksamheten vid den planerade centralanstalten upprätthölles med statsmedel, för verksamhetens bedrivande upplåta den del av Experimentalfältet, med därå befintliga, för ändamålet erforderliga byggnader, vilka för det dåvarande disponerades av lantbruksakademiens kemiska och växtfysiologiska anstalter samt dess lantbruksavdelning. Enligt särskild överenskommelse ställde lantbruksakademien därjämte kostnadsfritt till centralanstaltens disposition vid nyssnämnda försöksanstalter ävensom vid lantbruksavdelningen förefintliga inventarier, laboratorieutrustning och bibliotek.

13 För försöksverksamheten på det entomologiska området stod den tidigare upprättade entomologiska anstalten till förfogande. E n ä r de flesta av centralanstaltens avdelningar sålunda ägde att disponera över vissa redan förefintliga resurser för försöksverksamheten, kunde engångskostnaderna för centralanstaltens upprättande begränsas till jämförelsevis små belopp. Bjrggnadskostnaderna beräknades till 222 500 kronor, fördelade på följande byggnadsarbeten : Förändringar i de gamla byggnaderna 7 000: Av avdelningens för husdjursskötsel m. m. förläggande till stora institutionsbyggnaden påkallade förändringar i samma byggnad 10 000: Arbetslokaler m. m. för försöksverksamheten på det rena jordbrukets område m. m 14 500: — Ny institutionsbyggnad med växthus för växtfysiologiska avdelningen . . 26 000: — Bostäder åt fyra föreståndare 80 000: Bostäder åt tre överassistenter 45 000: • Arkitektarvoden, tillsyn vid byggnadernas uppförande, planeringsarbeten, oförutsedda utgifter samt behövlig förhöjning i beräknade byggnadskostnader m. m 25 000: — Vatten och avloppsledningar 15 000: Summa kronor 222 500: — _ Till nyanskaffning av inventarier för det kemiska laboratoriet, till uppsättning av det bakteriologiska laboratoriet samt inredning såväl av detta som av övriga arbetslokaler för den nya avdelningen för försöksverksamhet på boskapsskötselns, mejerihanteringens och bakteriologiens områden anvisades ett belopp av 15 500 kronor. Den av 1906 års riksdag fastställda staten för centralanstalten slutade på 110 000 kronor, varav 50 800 kronor avsågo avlöningar och 59 200 kronor övriga utgifter. Sedan vissa hyresavdrag frånräknats, återstodo 106 000 kronor, vilket belopp uppfördes i riksstaten såsom anslag till centralanstalten under anslagstiteln »befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar», samtidigt som de genom anstaltens upprättande föranledda besparingarna å andra punkter under samma anslagstitel uppgingo till 35 200 kronor. _ År 1909 beslöt riksdagen, att föreståndare och överassistenter skulle äga åtnjuta viss semester, och i samband därmed upptogs i centralanstaltens stat ett belopp av 2 100 kronor till vikariatsersättningar, varigenom statens slutbelopp höjes till 108 100 kronor. År 1911 beslöt riksdagen, dels att den bakteriologiska underavdelningen vid Bakteriologisk centralanstalten skulle utgöra en fristående avdelning och att en överassistent- avdelning, befattning vid husdjursavdelningen skulle förändras till föreståndarbefattning vid den nya avdelningen, dels att en ny fast assistentbefattning skulle inrättas vid vardera av centralanstaltens jordbruks- och husdjursavdelningar samt den nyinrättade bakteriologiska avdelningen, och dels att avlöningen till fast anställd assistent vid anstalten skulle undergå viss förhöjning. Beslutet föranledde ökning av anslaget till anstalten med 13 000 kronor eller till 1'21100 kronor. I anledning av nyssnämnda riksdagsbeslut utfärdade Kungl. Maj:t den 26 januari 1912 förnyade stadgar för centralanstalten, däri bland annat intogs bestämmelse, att avdelningen för bakteriologi skulle hava till uppgift att verkställa undersökningar rörande bakteriers livsverksamhet, särskilt med hänsyn till deras inverkan på jordens fruktbarhet, växters och djurs näringsupptagande samt förändringar hos mjölk och mejeriprodukter. Den av entomologiska avdelningen disponerade byggnaden hade såsom förut Entomoiogisk nämnts uppförts år 1897 å lägenheten Frescati på norra Djurgården. Vidare institution.

14 hade där för enskilda medel uppförts en vaktmästarbostad, vilken sedermera inlösts med statsmedel. På ifrågavarande område hade nu särskilt tillkallade skogssakkunniga föreslagit uppförande av en institutionsbyggnad för statens .skogsförsöksanstalt, och då entomologiska avdelningens byggnader voro för sitt ändamål otillräckliga och för övrigt i sådant skick, att de icke lämpligen kunde flyttas, beslöt 1912 års riksdag anvisa 49 000 kronor för uppförande å Experimentalfältet av nybyggnad m. m. för centralanstaltens entomologiska avdelning. Enligt uppgjort förslag hade kostnaderna beräknats på följande sätt: Ny institutionsbyggnad 38 000: — Ny vaktmästarbostad 6 300: — Kostnad för ytterligare inventarier 3 500: — Byggnadstomtens planering samt trädgårds anordnande och inhägnad . . 1 000: — Avdelningens flyttning till de nya lokalerna 200: — Summa kronor 49 000: — Lönereglering Är 1913 godkände riksdagen av Kungl. Maj:t föreslagen ny stat för centralra m - anstalten, innebärande ökning i löneförmåner för avdelningsföreståndare och överassistenter ävensom arvodestillägg åt assistenter efter viss tids tjänstgöring. Den i anstaltens stat upptagna posten avlöningar ökades därigenom med 16 000 kronor, men samtidigt steg det totala beloppet av hyresavdrag för befattningshavare vid anstalten med 6 450 kronor. Anslaget till »övriga utgifter» för anstalten ökades av samma års riksdag med 29 100 kronor. I detta belopp ingick emellertid en post å 5 500 kronor för bestridande av befattningshavares vid anstalten tjänsteresor, vilka utgifter tidigare förts direkt på allmänna resekostnadsanslaget under nionde huvudtiteln. Vidare ökades anslaget till driftskostnader för underavdelningen för mejerihantering med ej mindre än 4 000 kronor till 7 000 kronor. Höjningen motiverades med att först nu kunnat direkt till centralanstalten knytas lämplig ledare för försöksverksamheten på ifrågavarande område; tidigare hade samma verksamhet — ehuru bedriven i mindre omfattning — stått under ledning av professorn i mejerilära vid Alnarps mejeriinstitut. Hela anslaget till centralanstalten höjdes sålunda från och med 1914 med 38 850 kronor eller till 159 950 kronor, varav 71 650 kronor avsågo avlöningar och 88 300 kronor andra utgifter för anstalten. I samband med löneregleringen för centralanstaltens befattningshavare fastställde riksdagen nya villkor och bestämmelser för åtnjutande av ifrågavarande avlöningar. I anledning härav utfärdade Kungl. Maj:t den 24 oktober 1913 nya stadgar för anstalten, däri berörda riksdagsbeslut kom till uttryck. Föreståndarna vid centralanstaltens avdelningar erhöllo från denna tid professors namn. År 1913 hade riksdagen vidare beviljat anslag för anläggande av elektriska huvudkablar till vetenskapliga institutioner å nordvästra delen av norra Djurgården; därav beräknades centralanstalten skola deltaga med 6 400 kronor. För anordnande av elektriska ledningar vid själva anstalten anvisade 1914 års riksdag 14 500 kronor. Den under krigsåren inträdande dyrtiden gjorde sig beträffande centralanstalten alltmer gällande, och från och med 1918 anvisade riksdagen under ett antal år å tilläggsstat särskilt reservationsanslag till diverse behov vid anstalten. För 1918 anvisades sålunda 40 000 kronor och för 1919 75 000 kronor. I likhet med andra av staten avlönade befattningshavare kom därutöver anstaltens tjänstemän på grund av dyrtiden i åtnjutande av tillskott till lönen i form av extra lönetillägg, dyrtidstillägg och tillfällig löneförbättring. I anledning av 1918 års riksdags beslut angående lönereglering^ för vaktmästare m. fl. höjde 1919 års riksdag därjämte ordinarie anslaget till centralanstalten med 3 500 kronor eller till 163 450 kronor.

15 I samma mån centralanstaltens verksamhet utvecklades, visade sig tillgån- Laboratorsgen på vetenskapliga arbetskrafter vid anstalten ävensom på medel för be- befattningar, stridande av anstaltens allmänna driftskostnader mer och mer otillräckliga. För avhjälpande av svårigheterna beslöt 1920 års riksdag inrättandet av tre laboratorsbefattningar, nämligen vid underavdelningen för husdjursskötsel samt avdelningarna för botanik och entomologi, varjämte tillsattes en fast assistent vid vardera av underavdelningen för husdjursskötsel och avdelningen för bakteriologi, och i samband därmed höjdes arvodet till fast assistent. Avlöningsstaten ökades därigenom med 35 500 kronor. Avdrag för bostadsförmåner ökades samtidigt med 250 kronor. 1920 års riksdag beslöt vidare öka anslaget till driftskostnader för anstal- Ökat driftsten med 79 700 kronor till 168 000 kronor. Hela det ordinarie anslaget för kostnadsanslag 1921 till centralanstalten höjdes sålunda med 114 950 kronor till 278 400 kronor. Samtidigt anvisades å tilläggsstat 101 600 kronor till diverse behov vid anstalten. Genom kungörelse den 11 oktober 1920 ändrades vissa paragrafer i centralanstaltens stadgar, huvudsakligen beroende på tillkomsten av laboratorsbefattningar vid anstalten. Den av 1920 års riksdag beslutade ökningen i anslaget till driftskostnader för centralanstalten hade kommit samtliga avdelningar utom jordbruksavdelningen till godo. Frågan om ökat driftsanslag till sistnämnda avdelning hade tills vidare skjutits åt sidan i avvaktan på det stundande ombytet av föreståndare för avdelningen och den i anslutning därtill ifrågasatta ändringen i avdelningens inre organisation. År 1920 hade dessa förhållanden hunnit ordnas, och 1921 års riksdag godkände sådan ändring i staten för anstalten, att anslagsposten till anstaltens övriga utgifter höjdes med 34 300 kronor till 202 300 kronor. Hela denna höjning kom jordbruksavdelningen till godo. Till följd av anslagsökningen kom slutsumman i anstaltens stat att uppgå till 323 400 kronor och det ordinarie anslaget till anstalten till 312 700 kronor. 1921 års riksdag anvisade vidare å tilläggsstat för 1921 dels till täckande av uppkommen brist för åren 1918 och 1919 i till anstalten anvisade anslag 16 009 kronor och dels till diverse utgifter under år 1921 39 200 kronor. Senare har anslag till centralanstalten å tilläggsstat icke anvisats. Å r 1922 utbröts anslaget till centralanstalten ur anslagstiteln »befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar» och upptogs i riksstaten såsom särskilt ordinarie anslag. De statsfinansiella svårigheterna under den krigsåren efterföljande depressionstiden föranledde viss minskning av det ordinarie anslaget till centralanstalten. Sålunda beslöt 1923 års riksdag minska ifrågavarande anslag med 26 700 kronor till 286 000 kronor, och 1924 års riksdag beslöt ytterligare nedsättning av anslaget med 34 700 kronor till 251 300 kronor. Minskningen träffade uteslutande andra utgifter än löner. Av de olika avdelningarna drabbades jordbruksavdelningen hårdast av anslagsminskningen. Å r 1925 beslöt riksdagen emellertid åter viss höjning av anslaget till centralanstalten. Sålunda anvisades medel till anställande av ytterligare en assistent vid underavdelningen för mejerihantering. Med anledning av lönereglering för lantbruksakademiens befattningshavare beslöts vidare, att arvode till styrelsens sekreterare skulle upptagas i staten, medan däremot det förut upptagna anslaget till bestridande av kamrerar- och notariegöromål skulle utgå. Den verkliga ökningen av staten kom att uppgå till 2 000 kronor, och riksdagen höjde på grund därav anslaget till centralanstalten till 253 400 kronor. År 1926 beslöt riksdagen, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid Ny löneregstatsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltlering.

16 ningen, skulle från och med budgetåret 1926—1927 äga tillämpning å befattningshavare vid centralanstalten. Därvid kommo avdelningsföreståndarna att inordnas i lönegraden B 30, överassistenter och laboratorer i lönegraden B 26 samt vaktmästare i lönegraden B 7. Arvodena till fasta assistenter reglerades med hänsynstagande till de nya bestämmelserna för åtnjutande av dyrtidstillägg, och från posten övriga utgifter utbröts ett belopp till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare, avsett närmast för extra assistenter. _ Vidare beslöt riksdagen, att en ny laboratorsbefattning skulle inrättas, nämligen vid lantbrukskemiska avdelningen, varjämte anslaget till övriga utgifter ökades med 7 900 kronor. Hela anslaget till anstalten, vilket nu erhöll karaktären av ordinarie förslagsanslag, ökades med 106 600 kronor eller till 360 000 kronor. Den större delen av nämnda anslagsökning motsvarades emellertid av besparingar på annat håll, i det att befattningshavarna dittills erhållit tillfällig löneförbättring samt dyrtidstillägg efter för dem fördelaktigare normer. Därjämte är att märka, att de hyresavdrag, vissa befattningshavare hade att erlägga, efter den nya löneregleringen redovisas direkt till statsverket, medan de tidigare togos i anspråk för anstaltens verksamhet. Staten för centralanstalten för 1926—1927 erhöll genom de fattade besluten följande utseende: Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag 142 000: — Vikariatsersättningar, förslagsanslag • • • 2 000: — Arvode till lantbruksakademiens sekreterare i egenskap av sekreterare i styrelsen för centralanstalten samt ordförande i dess nämnd 700 kronor samt arvoden till envar av 8 assistenter ä 6 300 kronor, förslagsanslag . . . 52 000: — Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare 37 000: — Övriga utgifter I 2 7 000: — Förslagsanslag kronor 360 000: — Den ständigt ökade omfattningen av centralanstaltens verksamhet medförde, att de tillgängliga lokalutrymmena blevo alltmer otillräckliga. Redan 1919 gjorde centralanstaltens styrelse framställning om anslag för mera betydande byggnadsarbeten vid anstalten. Framställningen föranledde emellertid icke någon åtgärd. År 19'21 föreslog emellertid Kungl. Maj:t riksdagen att anvisa medel för uppförande vid centralanstalten av dels en ny institutionsbyggnad för husdjurs- och mejeriavdelningen, dels en ny institutionsbyggnad för kemiska och bakteriologiska avdelningarna och dels en försöksladugård, varjämte vissa ändringsarbeten avsågos skola utföras i den gamla institutionsbyggnaden och i jordbruksavdelningens institutionsbyggnad. De sammanlagda byggnadskostnaderna beräknades till 1 550 000 kronor. Jordbruksutskottet tillstyrkte i huvudsak Kungl. Maj:ts förslag utom beträffande institutionsbyggnaden för kemiska och bakteriologiska avdelningarna, vilka avdelningar enligt utskottets mening fortfarande kunde inrymmas i den förefintliga stora institutionsbyggnaden. Med den av jordbruksutskottet föreslagna begränsningen beräknades byggnadskostnaderna stanna vid 795 000 kronor. Vid ärendets behandling i kamrarna uppnåddes i andra kammaren majoritet för utskottets förslag, under det att första kammarens flertal röstade mot beviljande av medel för ändamålet. Vid gemensam omröstning erhölls majoritet för avslag. År 1925 framställde centralanstaltens styrelse förslag om tillbyggnad av stora institutionsbyggnaden, varigenom erforderliga nya utrymmen skulle kunna beredas de därstädes inrymda kemiska och bakteriologiska avdelningarna. Vidare föreslogs omfattande reparation och modernisering av den utav föreståndaren för centralanstaltens botaniska avdelning disponerade bostadsvillan. Förslagen upptogos i proposition till 1926 års riksdag, som för ändamålet an-

17 visade resp. 199 000 och 36 500 kronor eller tillhopa 235 500 kronor. Den i om-förmälda bostadsvilla förefintliga övre våningen, som ursprungligen var avsedd till bostad åt assistent, kom i överensstämmelse med ett senare beslut att i stället inredas till växtfysiologiskt laboratorium. Slutligen beviljade 1926 års riksdag till komplettering av instrumentutrustningen vid centralanstaltens kemiska avdelning ett anslag av 30 000 kr. Genom Kungl. Maj:ts instruktion för centralanstalten för försöksväsendet Ny instrukpå jordbruksområdet den 18 juni 1926 (nr 331), vilken fortfarande är gäl- tion för anlände, upptogos bland bestämmelserna för anstalten de föreskrifter, som be- stalten. tingades av riksdagens beslut om lönereglering för anstaltens befattningshavare. Vidare infördes i instruktionen den redan tidigare (1921) vidtagna organisatoriska ändringen, att jordbruksavdelningen uppdelades på två underavdelningar, nämligen underavdelningen för jordbruk med uppgift att verkställa undersökningar och utredningar rörande jordens bearbetning, torrläggning, bevattning och gödsling m. m., samt underavdelningen för växtodling med uppgift att verkställa undersökningar och utredningar rörande de olika åkerbruksväxternas odlingsvärde och odling samt angående ogräsens bekämpande. 1927 års riksdag höjde anslaget till icke-ordinarie befattningshavare vid Diverse nya centralanstalten med 3 000 kronor och anslaget till övriga utgifter vid anstal- anslag m. m. ten med 8 000 kronor. Det ordinarie förslagsanslaget till anstalten uppfördes sålunda med 371 000 kronor. Vidare beslöt 1927 års riksdag att anvisa ytterligare 25 000 kronor till de 1926 beslutade byggnadsarbetena vid centralanstalten. De tidigare anvisade medlen för ändamålet hade nämligen visat sig otillräckliga. Slutligen anvisade samma års riksdag ett belopp av 7 000 kronor till anskaffande av nödig utrustning för växtfysiologisk försöksverksamhet vid centralanstaltens lantbruksbotaniska avdelning. Å r 1928 beslöt riksdagen höja anslaget till icke-ordinarie befattningshavare med 2 350 kronor och anslaget till övriga utgifter med 3 000 kronor, och det ordinarie förslagsanslaget till centralanstalten uppfördes sålunda med 376 350 kronor. 1929 års riksdag slutligen beslöt höja anslaget till centralanstaltens övriga utgifter med 5 000 kronor, och det ordinarie förslagsanslaget till anstalten har sålunda för budgetåret 1929—1930 uppförts med 381 350 kronor. Till komplettering av utrustningen vid centralanstaltens avdelning för lantbruksbotanik har 1929 års riksdag anvisat ett extra reservationsanslag av 7 500 kronor. År 1919 utfäste sig ett konsortium, kallat »Äger», vilket bildats av vissa Konsortiet >A er godselmedelsfirmor och ett antal utsädes- och kalkfirmor för att understödja s >försöksverksamheten vid centralanstaltens jordbruksavdelning, att ställa till anstaltens förfogande ett belopp av 85 000 kronor för år under fem års tid från och med 1920 samt därjämte ett engångsanslag av 10 000 kronor, allt i avsikt att därigenom möjliggöra en kraftigare försöksverksamhet på gödslingsförsökens område, i främsta rummet den lokala, samt att möjliggöra att jordbruksavdelningen upptog en verksam kamp till ogräsens bekämpande och att den svenska jordens behov av kalk i landets olika delar undersöktes. Kungl. Maj:t medgav, att ifrågavarande medel fingo mottagas av centralanstaltens styrelse att användas för därmed avsedd försöksverksamhet, dock under villkor att de anordningar och åtgärder, som kunde komma att bekostas med ifrågavarande medel, icke bleve av beskaffenhet att efter de fem årens utgång medföra några ekonomiska förpliktelser för statsverket. Sedermera har konsortiet Äger beviljat ytterligare medel för nämnda ändamål, nämligen 48 000 kronor för vart och ett av åren 1925, 1926 och 1927 samt 10 000 kronor för 2—292459

år 1929. Förslag till användning av ifrågavarande medel och förslag till plan för den försöksverksamhet, som avsetts att anordnas med anlitande av sådana medel, hava årligen underställts Kungl. Maj:ts prövning. Även i annan form har centralanstalten under de gångna åren tillförts inkomster, om än i mindre omfattning. Sålunda har under ett antal år bidrag lämnats till understödjande av jordbruksavdelningens försöksverksamhet från Chilesalpeterkommittén i Göteborg, och husdjursavdelningen har i några fall mottagit understöd från enskilda firmor för genomförande av speciella försöksuppgifter. Vidare hava vissa inkomstmedel influtit till bakteriologiska avdelningen genom försäljning av baljväxtkulturer, och botaniska avdelningen har upptagit vissa avgifter för prövning av medel för betning av utsäde. Från och med 1921 har riksdagen årligen ställt särskilda medel till Kungl. Bekämpande av ogräs. Maj:ts förfogande för anordnande genom centralanstalten av uppvisningsfält angående metoder för bekämpandet av ogräs. Under de senaste åren har för ändamålet årligen anvisats ett extra reservationsanslag av 4 000 kronor. Anslaget skall enligt nu gällande bestämmelser fördelas mellan ett antal lantbruks- och lantmannaskolor, som i överensstämmelse med av centralanstalten uppgjord plan anordna och demonstrera uppvisningsfält angående metoder för bekämpande av ogräs. Sedan 1920 har riksdagen årligen anvisat särskilt anslag för anordnande av Avkastningsbedömning avkastningsbedömning rörande avelssvin. Verksamheten, som i huvudsak är rörande avels förlagd till Åstorp i Skåne, omhänderhaves närmast av centralanstaltens husdjursavdelning. Anslaget, som samtliga år ställts till centralanstaltens förfogande, har under de senaste åren utgått med 15 500 kronor om året. För möjliggörande av önskvärd utvidgning av kontrollstationen vid Åstorp höjde emellertid 1929 års riksdag ifrågavarande anslag till 17 500 kronor. RönnbärsTill försök för bekämpande av rönnbärsmalen, att utföras av centralanstalmålen. tens avdelning för lantbruksentomologi, anvisade riksdagen åren 1921—1925 särskilda anslag med tillhopa 48 000 kronor. Redan år 1919 framlades plan till anordnande vid centralanstaltens entoForskning på biodlingens mologiska avdelning av forskningsverksamhet på biodlingens område. Anslag område. för ändamålet anvisades emellertid först av 1926 års riksdag. Under de senaste åren har anslaget utgått med 6 500 kronor om året. Centralanstaltens nuvarande resurser.

Avgörande för resultatet av en försöksverksamhet är dels den organisation, under vilken verksamheten bedrives, och dels den tillgång på välkvalificerade arbetskrafter för olika uppgifter ävensom på materiella resurser, som stå till försöksverksamhetens förfogande. Centralanstaltens organisation har redan i det föregående berörts och angives för övrigt i den för anstalten nu gällande instruktion, vilken såsom bilaga fogats vid denna utredning (Bil. 1), yarfpr en närmare redogörelse härför i detta sammanhang icke synes erforderlig. Den omfattning, i vilken centralanstalten för närvarande är tillgodosedd med arbetskrafter och materiella resurser, framgår av följande sammanställningar.

Befattningshavare.

1. Befattningshavare vid centralanstalten. 1) Avdelningen för jordbruk och växtodling, a) Underavdelningen för jordbruk. 1 1 avdelningsföreståndare (B 30), 3 extra assistenter (arvode å 4 100 kr.), 2 tillfälliga assistenter (vinterhalvåret), 1

Företräder i vissa hänseenden hela avdelningen.

1!) 1 kvinnligt skrivbiträde (arvode 3 600 kr.), 1 vaktmästare (B 7). Anm. i. Härtill komma rättare, körkarl och erforderligt antal lantbrukselever för skötseln av försöksjordbruket och renhållning m. m. av centralanstaltens område. Anm. 2. I ovanstående förteckning upptagna extra assistenter, tillfälliga assistenter och skrivbiträde avlönas genom medel, som ställts till förfogande av konsortiet Äger m. fl. b) Underavdelningen lör växtodling. 1 överassistent (B 26), 1 fast assistent (arvode 6 300 kr.). 2) Avdelningen för lantbrukskemi. 1 avdelningsföreståndare (B 30), 1 laborator (B 26), 1 fast assistent (arvode 6 300 kr.), 2 extra assistenter (arvode å 4 320 kr.), 1 vaktmästare (B 7). Därjämte tillfällig arbetskraft i viss utsträckning. 3)

Avdelningen för husdjursskötsel och mejerihantering.

a) Underavdelningen för hnsdjursskötsel. 1 avdelningsföreståndare 1 (B 30), 1 laborator (B 26), 2 fasta assistenter (arvode å 6 300 kr.), 3 extra assistenter (arvode å 4 320 kr.), 1 vaktmästare (B 7). Anm. i. För det praktiska arbetet i försöksladugården är anställd en ladugårdsföreståndare. Anm. 2. Utöver ovan angivna befattningshavare är en extra assistent direkt knuten till verksamheten för avkastningsbedömning rörande avelssvin. b) Underavdelningen för mejerihantering. 1 överassistent (B 26), 1 fast assistent (arvode 6 300 kr.), 1 extra assistent (arvode 4 320 kr.). Anm. i. Av assistenterna äger den förstnämnde utbildning i kemi och den sistnämnde mejeristutbildning. 4) Avdelningen för lantbruksbotanik. 1 avdelningsföreståndare (B 30), 1 laborator (B 26), 1 fast assistent (arvode 6 300 kr.), 1 extra assistent (arvode 4 320 kr.), 1 vaktmästare (B 7). Därjämte tillfällig arbetskraft i viss utsträckning. 5) Avdelningen för lantbruksentomologi. 1 avdelningsföreståndare (B 30), 1 laborator (B 26), 1

Företräder i vissa hänseenden hela avdelningen.

20 1 fast assistent (arvode 6 300 kr.), 1 extra assistent (arvode 4 320 kr.), 1 vaktmästare (B 7). Därjämte tillfällig arbetskraft i viss utsträckning. Anm. För forskningsverksamheten på biodlingens område är särskilt anställd en extra assistent. 6) A v d e l n i n g e n för l a n t b r u k s b a k t e r i o l o g i . 1 avdelningsföreståndare (B 30), 2 fasta assistenter (arvode a 6 300 kr.), 1 vaktmästare (extra ord. B 7). Anm. i. Härtill kommer en extra assistent för framställning av baljväxtkulturer, vilken avlönas med inkomstmedel, erhållna genom försäljning av dylika kulturer. Anm. 2. Av de båda fasta assistenterna är en helt tagen i anspråk för mejeriförsöken.

2. Lokalutrymmen, odlingsområden ni. ni. 1)

Jordbruksavdelningen. Golvyta nr

Institutionsbyggnad med följande utrymmen: 1 rum för föreståndaren 1 » .» överassistenten 1 » » ord. assistent 2 » » kontorsarbete och handbibliotek 2 laboratorierum Summa

20.7 39.2 21.4 69.0 45.9 196.2

Grundvattens- och lysimeteranläggning, omfattande sammanlagt 120 betongparceller. Försökslada, häststall och sädesmagasin m. m. Försöksjordbruk, omfattande 17 hektar åker och äng. 2) Institutionslokaler

A v d e l n i n g e n för l a n t b r u k s k e m i .

med följande utrymmen:

a) Forskningslaboratorium. 1 skrivrum för föreståndaren 1 laboratorierum för föreståndaren 1 rum för organisk kemi 1 » » fysikalisk kemi 1 » » instrumentförråd 1 » » centrifuger och kylskåp 3 » » specialarbeten

Golvyta nr 31. o 32.0 31.7 25.6 15. o 13. o 37.5 185.8

b) Avdelning för drifts analyser. 1 laboratorierum för laboratorn 1 skriv- och vågrum för laboratorn 1 rum för driftsanalyser 1 Kjeldahlrum 1 syreavrykningsrum 1 våg- och skrivrum 1 diskrum 1 rum för kemikalieförråd 1 » » syreförråd

26.2 11-4 47.o 12.8 5.3 6.8 13.5 6.4 23.0

21 Golvyta m2

1 rum för glasförråd 1 » » förvaring av jordprover m. m c) Gemensamt. 3 rum för bibliotek . , 1 » » fotografering

10 7" 11.3 174 , 53 T 16." 8

'.'.'.'.'.

Verkstadslokaler och maskinrum m. m Yttre anläggningar m. m. Försöksgård inhägnad i trådnät Rum för odling av växter under vintern

74.9¶Summa 435.1 240 0 250 o 45'0

Växthus

oc" 0

Redskapshus Försöksland 3)

05 o ' QQQ 0 A v d e l n i n g e n för h u s d j u r s s k ö t s e l o c h m e j e r i h a n t e r i n g ,

a) Underavdelningen för husdjursskötsel. Institutionslokaler med följande utrymmen: 1 rum för föreståndaren 1 » » laborator 3 » » assistenter (kontorsarbete) 1 » » handbibliotek 3 mindre laboratorierum 1 skrivrum 1 förrådsrum [ ] [ [ [ ] [ [ [ [ [ [ ] [ [ [ t orsöksstall Förrådshus (»Gasklockan») '

Golvyta m2 33 6 25 2 35 _9 28 9 42 8 25 2 ^ 2 7 ] 0 050 o 50o

b) Underavdelningen för mejerihantering. Försöksmejeriet (förlagt till Mjölkcentralen, Stockholm). 1 kärningsrum 3g 0 1 ystningsrum 3g' 0 1 ostlagringsrum 22 5 1 kallagerrum JQ'2 1 förrum till laboratoriet ' 4*8 1 laboratorierum 3g0 1 våg- och skrivrum [ T.7 5 Expeditionslokaler (å Experimentalfältet). 1 rum för handbibliotek m. m n 2 1 skrivrum . ' . ' . ' . ' . ' . ' . " . ' . ' . ' . ' . ' ^20^2

1fi o

31-4

Summa 194.4 4) A v d e l n i n g e n för l a n t b r u k s b o t a n i k . Gamla laboratoriebyggnaden. 1 laboratorierum för kemi 1 termostatrum 1 laboratorierum för växtpatologi ' )} * » » och mörkrum 1 rum för handbibliotek 1 skriv- och museirum 1 rum för laboratorn '.'.•',

Golvyta m2 22 7 20*9 33 9 33 9 28*8 ri'a 24*9 I4fi •

22 ° vyta m 22.2 25.7 53.0 22.4 33.5 4.7 7.1 268.6

Föreståndarens bostadsbyggnad. 1 skrivrum för föreståndaren 1 rum för spektralanalys 1 termostatrum 1 laboratorie- och diskrum 1 laboratorierum för div. ändamål 1 mörkrum 1 verkstadsrum

Summa 314.9 Växthus Loge med torkhall Försöksfält 5) Avdelningen för lantbruksentomologi. Institutionsbyggnad. 1 laboratorierum för föreståndaren l rum för laborator 3 » » assistenter 1 laboratorierum för kemi 1 rum för samlingar 1 » » handbibliotek 1 » » maskinskrivning m. m 1 » » fotografering 1 förrådsrum

112 220 5 000

Golvyta m 35.0 22.0 52. o 25.0 73.0 20.o 16.0 18. o 10. o Summa 271.0

Insektarier Kläckningsrum Försöksgård. Materialrum Försöksfält

80. o 10. o 55.0 4 000

6) Avdelningen för lantbruksbakteriologi. Institutionslokaler med följande utrymmen: 1 skriv- och laboratorierum för föreståndaren 1 laboratorierum för bakteriologi 1 » » kemi 1 rum för titreringar och fysikaliska arbeten 1 » » diskning, sterilisering och substratberedning 1 vågrum och räknerum 1 rum för handbibliotek 2 » » beredning av baljväxtkulturer 1 » » mikrofotografering och mörkrum 1 förrådsrum

Golvyta m2 33.8 31.4 28.4 14.7 14.0 17-6 22.1 56.6 10. o 17-5 Summa 246.1

3. Inventarier, instrumenteli utrustning m. m. N ä r centralanstalten å r 1907 u p p r ä t t a d e s , fick den, efter värdering, utan k o s t n a d för anstalten övertaga viss l a n t b r u k s a k a d e m i e n tillhörig materiel för försöksverksamheten. D e t u p p s k a t t a d e värdet av i f r å g a v a r a n d e materiel utgjorde 50 083 kronor 96 öre. Sedermera h a r av a n s t a l t e n s driftsanslag visst

23 belopp årligen avsetts för n y a n s k a f f n i n g och underhåll av inventarier. Såsom i det föregående omnämnts, h a v a därutöver vissa a v d e l n i n g a r vid centrala n s t a l t e n erhållit särskilt a n s l a g för ändamålet. D e t bokförda v ä r d e t av cent r a l a n s t a l t e n s inventarier, instrumentella u t r u s t n i n g m. m. u p p g i c k den 30 juni 1928 till s a m m a n l a g t 212 899 kronor 66 öre. 4.

Av K u n g l . Maj:t f a s t s t ä l l d i n k o m s t - o c h u t g i f t s s t a t f ö r c e n t r a l a n s t a l t e n f ö r t i d e n 1 j u l i 1929—30 j u n i 1930.

Inkomster. Statsanslag till: Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag 142 000 Vikariatsersättningar, förslagsanslag 2 000 Arvode till lantbruksakademiens sekreterare i egenskap av ledamot och sekreterare i styrelsen för centralanstalten samt ordförande i dess nämnd 700 kronor samt arvoden till envar av 8 assistenter ä 6 300 kronor, förslagsanslag 52 000 Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare 42 350 Övriga utgifter 143 000 331 350 Inkomster av: Centralanstaltens jordbruk 5 000 » ladugård 6 000 Försäljning av baljväxtkulturer, förslagsvis 500 Avgående post . 500 Avdelningens för lantbrukskemi inkomster av hjälpanalyser vid avdelningens för jordbruk med särskilt donerade medel bekostade försöksverksamhet 3 000 Uthyrda bostadslägenheter 1 500 15 500 Summa inkomster kronor 396 850 Utgifter. A. Avdelningen för jordbruk. I. Avlöningar till ordinarie personal: 1 föreståndare, förslagsvis 11 460 1 överassistent, » 9 540 1 vaktmästare, » 3 200 24 200 II. Assistentarvode: 1 assistent, arvode 6 300 Personligt lönetillägg, förslagsvis 150 Q 450 I I I . Övriga utgifter: 1. Underavdelningen för försök rörande jordens bearbetning, torrläggning, bevattning och gödsling. A. Institutionen. Uppvärmning och belysning . . 750 Inventariers nyanskaffn. och underhåll 500 Telefon 300 Böcker och tidskrifter 1 000 Skrivutensilier och tryckningskostnader 1 000 Diverse omkostnader 400 3 950

inkomst- och utgiftastat.

24 B. Fasta försöksstationer. a) Experimentalfältet. Uppvärmning och belysn. . . . 1 000 Hästars underhåll och rekrytering 2 000 Inventariers nyanskaffn. och underhåll 1 000 Förbrukningsmaterial 250 Utsäden och gödselmedel . . . . 1 000 Arbetskostnader 9 575 Diverse omkostnader • 1 000 b) Övriga fasta försöksstationer . . . . C. Lokala fältförsök, diverse omkostnader, frakter etc D. Undersökning rörande åkerjordens kalkbehov, försöksmaterialets bearbetning 2. Underavdelningen för växtodling. A. Institutionen. Telefon . . . 300 Inventariers nyanskaffning och underhåll 500 Skrivutensilier och tryckningskostnader 750 Diverse omkostnader 250 B. Lokala fältförsök. För utvidgade sortförsök . . . .12 000 Diverse omkostnader, frökontroll, 5Q0 frakter etc

15 825 2 500 500 500

23 275

2 800

12 500

24 300

37 575

11 460 9 540 3 200

24 200

225 B. Avdelningen för lantbrukskemi. I. Avlöningar till ordinarie personal: 1 föreståndare, förslagsvis 1 laborator, » 1 vaktmästare, » I I . Assistentarvode: 1 assistent, arvode I I I . Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare IV. Instrument och inventarier Inventariers underhåll och arvode till mekaniker .••••. Böcker, tidskrifter, skrivmaterial Telefon . . . Förbrukningsartiklar Försöksgården Uppvärmning, belysning, elektr. kraft, gas . . Reagentier Extra arbetshjälp, rengöring Kostnader för hjälpanalyser vid avdelningens för jordbruk med donerade medel bekostade försöksverksamhet: Arvoden åt extra anställd personal . . . Kemikalier

6 300 8 640 1 700 140

° 1 800 500 1 000 1 200 3 500 700 1 000

12 800

2 000 1000

3 000

15 800

25 C Avdelningen för husdjursskötsel och mejerihantering. I. Avlöningar till ordinarie personal: 1 föreståndare, förslagsvis 11 460 1 överassistent, » 9 540 1 laborator, » 9 540 1 vaktmästare, » 3 200 33 740 II. Assistentarvoden: 2 assistenter, arvoden 12 600 Personliga lönetillägg, förslagsvis 300 12 900 I I I . Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare: 1. Underavdelningen för husdjursskötsel. Arvoden till extra assistenter 11 234 2. Underavdelningen för mejerihantering. Arvoden till extra assistenter 10 620 21 854 IV. Övriga utgifter: 1. Underavdelningen för husdjursskötsel. Inventariers underhåll 1 000 Böcker, tidskrifter, skrivmaterial 1 200 Telefon 600 Förbrukningsartiklar 900 Extra arbeten å försöksgårdar 1 200 Smältbarhetsförsök 2 700 Uppvärmning och belysning 1 200 Kreaturens underhåll 8 000 Extra arbetsbiträden 1 200 Diverse omkostnader 500 28 500 2. Underavdelningen för mejerihantering. Hyra för lokaler å Mjölkcentralen i Stockholm 2 600 Inventariers underhåll 1 800 Böcker, tidskrifter, skrivmaterial 500 Telefon 200 Förbrukningsartiklar 1 500 Uppvärmning och belysning 500 Extra arbetsbiträden 200 Inköp av mjölk, efter avdrag för försålda produkter 1 500 Diverse omkostnader 200 Q n n n ft- -AA 9 000 27 500 95994 1). Avdelningen för lantbruksbotanik. I. Avlöningar till ordinarie personal: 1 föreståndare, förslagsvis 11 460 1 laborator, » 9 540 1 vaktmästare, » 3 200 24 200 II. Assistentarvode: 1 assistent, arvode 6 300 I I I . Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare: Arvode till extra assistent 4 293 IV. Övriga utgifter: Tillfälliga arbetsbiträden 1 400 Försökskostnader 3 000 Tidskrifter och böcker 1 400

2(5 Instrument, inventarier Förbrukningsartiklar Uppvärmning och belysning Telefon Försök i landsorten Rapportörer Diverse

1 800 600 1 700 400

600 300 . 40°

H 600

11 460 9 54 ° 3 200

24 200

6 300 150

6 450

393 E. Avdelningen för lantbruksentomologi. I. Avlöningar till ordinarie personal: ] föreståndare, förslagsvis 1 laborator, » 1 vaktmästare, » II. Assistentarvode: 1 assistent, arvode Personligt lönetillägg, förslagsvis III. Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare: Arvode till extra assistenter IV. Övriga utgifter: Instrument och inventarier Böcker, skrivmaterial Förbrukningsartiklar Försök, försöksgård m. m Uppvärmning och belysning Rapportverksamhet Extra arbetsbiträden Diverse

4 293 1 000 1 200 1 000 2 500 800 950 2 246 404

10 100

45 043

F. Avdelningen för lautbruksbakteriologi. I. Avlöningar till ordinarie personal: 1 föreståndare, förslagsvis II. Assistentarvoden: 2 assistenter, arvoden ' Personliga lönetillägg, förslagsvis III. Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare: Vaktmästarhjälp IV. Övriga utgifter: Instrument och inventarier Böcker, tidskrifter, skrivmaterial Telefon Förbrukningsartiklar Uppvärmning och belysning Diverse omkostnader

11 460 12 600 300

12 900 2 520

1 250 1 000 30 ° 3 000 1 600 _ 8 50

8 000

A l l m ä n n a utgifter. I. Vikariatsersättningar, förslagsvis II. Arvode till lantbruksakademiens sekreterare i egenskap av ledamot och sekreterare i styrelsen för centralanstalten samt ordförande i dess nämnd III. Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare: Vikariatsersättning för vaktmästare

2 000 700 750

34 880

27 IV. Övriga utgifter: Styrelsens samt tjänstemännens rese- och traktamentsersättning Tryck och expenser Byggnaders och vägars underhåll Vatten och elektrisk belysning Försäkringsavgifter Oförutsedda utgifter

13 500 14 500 15 625 3 400 300 600

47 925

M 07c

Summa utgifter kronor 396 850

Av Kungl. Maj:t fastställd inkomst- och utgiftsstat för den med särskilt donerade medel bekostade utvidgade försöksverksamheten vid centralanstaltens för försöksväsendet på jordbruksområdet jordbruksavdelning för tiden 1 juli 1929—30 juni 1930. Inkomster. Beräknad behållning den 30 juni 1929 Beräknat ytterligare anslag för budgetåret 1929—1930

83 000 10 000

Summa inkomster kronor Utgifter. A. Försöksverksamheten under tiden 1 juli 1929—30 juni 1930. a. Allmänna utgifter och lokala gödslingsförsök. Avlöning jämte dyrtidstillägg till tre assistenter . . 17 000 Avlöning till ett skrivbiträde 3 600 Extra biträde för utvägning och distribution av konstgödsel samt för bearbetning och sammanställning av försöksresultaten 1 200 Resor för assistenter 6 000 Möten för försöksledare och medhjälpare 4 500 Skrivmaterial och tryckningskostnader 500 Tidskrifter och böcker 500 Årsberättelse över gödslingsförsöksverksamheten . . 4 500 Utgifter för jordbruksavdelningens laboratorium . . 1 500 Diverse omkostnader, frakter etc 1 500 Avgifter för analyser (kemiska avd.) 3 000 b. Försök och åtgärder till ogräsens bekämpande. Resor 1 500 Försök och åtgärder i samband med hushållningssällskapen 6 000 Diverse omkostnader 500 c. Oförutsedda utgifter B. Reserveras till fortsatta försök

93 000

43 800

8 000 1 200

Summa utgifter kronor

53 000 40 000 93 000

E n l i g t gällande instruktion för centralanstalten h a r denna till uppgift att genom i olika delar av landet anordnade systematiska försök och genom vetens k a p l i g a undersökningar u t r e d a för l a n t b r u k e t och dess b i n ä r i n g a r viktiga p r a k t i s k a frågor, a t t genom u p p v i s n i n g a r å s k å d l i g g ö r a vid försöksverksamheten erhållna resultat s a m t att, i den mån lämpligen k a n ske, meddela all-

2S

mänheten råd och anvisningar i ämnen, som tillhöra anstaltens verksamhetsI enlighet med denna instruktion hava anstaltens olika avdelningar sökt fylla sina skiftande uppgifter. Det ligger dock i själva arbetets natur att denna instruktion inom de skilda avdelningarna fått en olika tillämpning. Inom jordbruksavdelningen har sålunda tyngdpunkten varit förlagd till mom landets skilda delar spridda talrika försök huvudsakligen avsedda att utröna under olika förhållanden lämpliga gödslingar ävensom sorter av olika kulturväxter. Den ringa tillgången på för jordbruksförsök lämplig jord vid Experimentalfältet har väsentligt bidragit till att därstädes sådana anställas endast i ringa utsträckning. Den rent vetenskapliga verksamheten har ock inom denna avdelning varit föga omfattande. Även inom husdjursavdelningen, som huvudsakligen arbetat med utfodringsspörsmål för nötkreatur och svin s a m t i mindre utsträckning även andra husdjur, har försöksverksamheten mest varit förlagd på skilda håll inom landet. Ärftlighetsfrågor hava även i viss mån upptagits, men därvid ej såsom experimentell vetenskaplig forskning i egentlig mening. Även med avseende på denna avdelning hava de otillfredsställande och otillräckliga anordningarna för att vid Experimentalfältet bedriva vetenskaplig forskning verkat starkt återhållande på verksamheten där. Underavdelningen för mejerihantering har i främsta rummet sysslat med problem, som äro av betydelse för mejeriprodukternas kvalitet. Undersökningarna bedrevos i början mestadels vid Alnarp men hava under senare år i huvudsak varit förlagda till underavdelningens försöksmejeri i Stockholm. Den agrikulturkemiska avdelningen har i stor utsträckning v a n t upptagen med utförande av för jordbruks- och husdjursavdelningarnas arbeten erforderliga analyser. Dess verksamhet i övrigt har huvudsakligen varit förlagd till Experimentalfältet och utförts genom laboratorie- och kärlförsök. Den bakteriologiska avdelningens verksamhet har av naturliga skäl huvudsakligen bedrivits rent laboratoriemässigt. En väsentlig del av denna avdelnings arbete har varit anknuten till mejeriförsöken och skett i samarbete därmed. Den botaniska avdelningen har intill senaste tid huvudsakligen varit inriktad på växtpatologiska spörsmål, som mera laboratoriemässigt behandlats vid Experimentalfältet. Under resor till skilda delar av landet och på annat sätt har kunskap inhämtats om angrepp av olika slags växtsjukdomar, varjämte upplysningsverksamhet bedrivits. Vid sidan av avdelningens egentliga och ursprungliga uppgifter har den även tillsammans med den entomologiska avdelningen fått sig ålagda vissa mera administrativa uppgifter för kontrollen av till riket införda växter och växtdelar. Den entomologiska. avdelningen har liksom den botaniska huvudsakligen bedrivit sitt arbete mera laboratoriemässigt vid Experimentalfältet. Dessutom har den genom resor, rapportverksamhet m. m. inhämtat upplysningar om skadedjursangrepp samt i övrigt verkat i upplysande och vägledande syfte. En viss ledning för bedömande av verksamhetens omfattning vid centralanstalten lämna de från anstalten utgivna publikationerna. Hittills hava publicerats ej mindre än 360 meddelanden och därjämte ett betydande antal småskrifter och flygblad. Vidare hava ett stort antal av befattningshavare vid anstalten författade uppsatser i jordbruksämnen influtit i fackpressen, och åtskilliga av befattningshavarna hava författat läroböcker, därvid resultat av centralanstaltens verksamhet i viss utsträckning kommit till användning. Slutligen hava anstaltens tjänstemän genom föredrag, per korrespondens och på andra sätt i stor utsträckning spridit kännedom om centralanstaltens försöksresultat.

K A P . 2.

Uppkomsten av frågan om centralanstaltens förflyttning. Historik. — Högre lantbruksundervisningssakkannigas ställning till frågan. — Yttranden i frågan. — Yttranden speciellt avseende förflyttning av mejeriförsöken. — Statsrådets utredningsdirektiv.

När på 1890-talet lantbruksakademien framkom med förslag att till Expe- Historik. rimentalfältet vid sidan av redan förefintliga försöksanstalter på jordbruksområdet förlägga jämväl av behovet påkallade institutioner för försöksverksamhet på husdjursskötselns och mejerihanteringens områden, uttalades — såsom redan i det föregående anförts — från vissa håll den uppfattningen, att de ifrågasatta nya försöksinstitutionerna lämpligare förlades till annat håll, därvid man närmast tänkte på de båda lantbruksinstituten. När sedermera centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet genom beslut år 1905 tillkom, synes det emellertid icke hava rått delade meningar därom, att den nya centralanstalten borde förläggas till Experimentalfältet. År 1909 blev frågan om den högre lantbruksundervisningens ordnande av olika anledningar föremål för livligt intresse, och i samband därmed betonades från flera håll betydelsen av att samarbete komme till stånd mellan centralanstalten och en ifrågasatt lantbrukshögskola. Detta önskemål synes man emellertid uteslutande hava tänkt sig realiserat på det sättet, att lantbrukshögskolan förlades till Stockholm i omedelbar närhet av centralanstalten. 1911 års lantbrukshögskolesakkunniga, som år 1913 avlämnade sitt betänkande, framhöllo ävenledes betydelsen av att förbindelse upprätthölles mellan anstalterna för högre lantbruksundervisning och försöksverksamhet på jordbruksområdet. Då de sakkunniga av olika skäl icke ansågo sig kunna förorda förläggning av en anstalt för högre lantbruksundervisning till Stockholm, kom deras förslag emellertid icke att upptaga någon plan för organiserat samarbete mellan de båda slagen av anstalter. Om förflyttning av centralanstalten till annan plats var vid denna tid icke fråga. Åren 1919, 1920 och 1921 förekommo vid den sedvanliga lantbruksveckan i Stockholm föredrag jämte diskussioner angående den högre lantbruksundervisningens ordnande. Därvid framkastades från något håll tanken på att förflytta centralanstalten eller någon del därav till annan plats och närmast då till Ultuna. I en tidskriftsuppsats från samma tid ifrågasattes ävenledes, huruvida icke förflyttning av centralanstalten kunde anses lämplig. Vidare har i en uppsats i kungl. jordbruksdepartementets minnesskrift 1900—1925 förordats förflyttning av centralanstalten till Ultuna i samband med upprättandet av en lantbrukshögskola därstädes. _ Däremot torde i riksdagen icke något direkt uttalande hava gjorts i dylik riktning. T riksdagens protokoll från överläggningen år 1921 angående ifrå-

30 gasatt anslag till vissa nybyggnader vid centralanstalten_ återfinnes sålunda icke något yttrande, som direkt pekade på en sådan möjlighet, och 1296 års riksdags beslut om tillbyggnad av stora institutionsbyggnaden vid centralanstalten fattades utan debatt. Icke heller i den motion, som väcktes vid 1920 års riksdag angående skrivelse till Kungl. Maj:t om utredning rörande utvidgning av försöksverksamheten på jordbruksområdet, namnes något om ifrågasatt förflyttning av centralanstalten, liksom för övrigt ej heller i av motionen föranledda utskottsutlåtande och riksdagsskrivelse. Högre länt- I överensstämmelse med givet bemyndigande tillkallade dåvarande chefen bruksunder- för jordbruksdepartementet hösten 1926 nio sakkunniga att verkställa utrednsningssak- n - n g QC^ a v g i V a förslag rörande lämpligaste sättet för ordnande av den högre itMMjtytMlantbruksundervisningen, och hösten 1927 avlämnade de sakkunniga (högre frågan. lantbruksundervisningssakkunniga) sitt betänkande med förslag i ämnet. Majoritetens I nämnda betänkande upptages till behandling, bland annat, frågan om censtäiining. tralanstaltens förhållande till den högre lantbruksundervisningen. De sakkunniga framhålla, att den centrala försöksanstalten på jordbrukets område står i ett naturligt och ganska intimt samband med den högre lantbruksundervisningen. Därmed förstodes då, i första rummet, att den försöksverksamhet, som bedreves vid nämnda institution, tjänade till att på olika sätt underbygga lantbruksundervisningen. Om sålunda verksamheten vid centralanstalten redan nu kunde sägas vara av stor betydelse för lantbruksundervisningen, så låge_ enligt de sakkunnigas mening den tanken nära till hands att vid en omorganisation av den högre lantbruksundervisningen ännu fastare tillknyta detta naturliga samband genom att på ett mera direkt sätt utnyttja centralanstalten i undervisningens tjänst. En dylik samverkan mellan en blivande lantbrukshögskola och centralanstalten kunde tänkas ordnad på olika sätt. Med avseende på den omfattning, i vilken direkt medverkan från tjänstemän vid centralanstalten finge anses kunna komma i fråga vid undervisningen i lantbrukshögskolan, syntes emellertid böra i första hand skiljas mellan två principiellt olika anordningar. Den ena av dessa skulle innebära, att centralanstaltens avdelningsföreståndare, överassistenter och laboratorer ålades en så utsträckt undervisningsskyldighet vid lantbrukshögskolan, att de jämte sin nuvarande försöksverksamhet komme att bära huvudansvaret för utbildningen vid högskolan i sina respektive ämnen bland annat till ämbetsexamen. Den andra anordningen^ förutsatte, att ifrågavarande tjänstemän vid centralanstalten visserligen direkt medverkade vid den högre lantbruksundervisningen, antingen endast på det högre stadiet för licentiatexamen eller också därjämte i viss utsträckning på det lägre stadiet för ämbetsexamen, men att denna medverkan icke vore av sådan omfattning, att tjänstemännen komme att bära huvudansvaret för utbildningen i vissa ämnen. I senare fallet skulle sålunda detta ansvar i stort sett komma att åvila särskilda till lantbrukshögskolan knutna lärarkrafter. Den första av de nu nämnda tänkbara anordningarna syntes enligt de sakkunnigas mening förutsätta en genomgripande förändring av centralanstaltens såväl organisation som verksamhet. Enär avdelningsföreståndarna vid centralanstalten i regel skulle komma att med bibehållande av sin förutvarande uppgift jämväl bliva huvudlärare i respektive ämnen vid lantbrukshögskolan, ansågs anordningen förutsätta, att de båda institutionerna bleve ställda under enhetlig organisatorisk ledning med hänsyn till såväl verksamhet som ekonomi. Ordnades däremot samverkan mellan centralanstalten och lantbrukshögskolan på ett sådant sätt, att medverkan från anstaltens tjänstemän vid högskoleundervisningen bleve av mindre omfattning och även bättre avgränsad, syntes de förut antydda förändringarna i centralanstaltens organisation icke vara av behovet påkallade.

31 Ett mera intimt samarbete mellan centralanstalten och en anstalt för högre lantbruksundervisning förutsätter givetvis, framhålla de sakkunniga vidare, att båda anstalterna förläggas till samma plats. Enär centralanstalten vore och under hela sin tillvaro varit förlagd till Stockholm, ansågo de sakkunniga det närmast gälla att undersöka förutsättningarna för ifrågavarande samarbete under det antagandet, att båda anstalterna bleve förlagda till denna plats. En dylik undersökning verkställdes också av de sakkunniga, omfattande de två olika alternativ för samarbetet, som ovan berörts. Högre lantbruksundervisningssakkunniga komma därefter in på frågan om förflyttning av centralanstalten och anföra därom i huvudsak följande: »Inom de sakkunniga har emellertid jämväl bragts på tal frågan, huruvida icke vid upprättande av en lantbrukshögskola å annan plats än Stockholm centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet lämpligen borde på ett eller annat sätt inkorporeras i högskolan och alltså förflyttas från dess nuvarande förläggningsort, Experimentalfältet. Såsom skäl härför har anförts, dels att en sådan förläggning av centralanstalten, som skulle medföra väsentligen större tillgång till för försöksändamål lämpad jord ävensom kreatur av olika slag, ur synpunkten av anstaltens arbetsuppgifter skulle beteckna en avsevärd fördel. Även har man hållit före, att här liksom vid de båda anstalternas förläggning till Stockholm vissa ekonomiska fördelar skulle vara förenade med en sådan anordning; detta skulle emellertid tydligen kunna påräknas endast under förutsättning, att samorganisationen genomfördes på det sätt, att befattningshavarna vid centralanstalten — främst avdelningsföreståndarna — samtidigt vore lärare vid högskolan — eller vice versa. Tydligt är emellertid, att en sådan anordning, även om den ur undervisningens synpunkt skulle vara tänkbar, givetvis måste liksom motsvarande anordning vid förläggning till Stockholm innebära en betydande nedskrivning av det vetenskapliga forskningsarbete i jordbrukets tjänst, som varit och är centralanstaltens uppgift. I stället för att man, såsom i det föregående påvisats, ansett sig kunna såsom en sekundär fördel av lantbrukshögskolans upprättande räkna med ett ytterligare väl behövligt tillskott till jordbruksforskningen i vårt land, skulle här resultatet bliva det rakt motsatta. I den mån detta icke skall bliva fallet måste man giva avkall på förhoppningarna om besparingar på detta område; skall åter centralanstaltens verksamhet alltjämt i oförminskad omfattning uppehållas, lärer man också i det stora hela få räkna med, att hela dess stora apparat upprätthålles i hela sin vidd, vilket lärer förutsätta, att full ersättning lämnas för de anstaltens arbetskrafter, vilka tagas i anspråk för högskolans Undervisningsverksamhet. Vilka avsevärda kostnader, en sådan anordning skulle medföra, låter sig väl tänkas. Det har i detta sammanhang påpekats, att särskilt centralanstaltens underavdelning för mejerihushållning på det sätt den för närvarande är organiserad väl skulle lämpa sig för att lösgöras från centralanstalten och infogas i en eventuell ny högre mejeriundervisningsanstalt, som förmenats dels kunna omhändertaga dess arbetsuppgift och dels för sitt egentliga ändamål hava en viss fördel av denna utbyggnad. Även om man skulle anse sig böra tillerkänna denna uppfattning ett visst berättigande, så måste det dock väcka stark betänksamhet att på detta tidiga stadium, innan ännu den eventuella nya undervisningsanstalten hunnit visa, vilka möjligheter den över huvud kan hava att räkna med. planera ett sönderbrytande av centralanstaltens organisation. Ett sådant skulle nämligen bliva en given följd därav, ity att mejeriavdelningen, om ock inom centralanstalten förhållandevis friställd så till organisation som arbetssätt, dock särskilt på ett område, bakteriologiens, och i viss mån även på husdjursskötselns, uppehål-

ler ett intimt och av omständigheterna påkallat samarbete med andra verksamhetsområden inom centralanstalten. . På samma sätt som enligt vad ovan sagts frågan om mejeriavdelningens vid centralanstalten eventuella utbrytning knappast kan sägas vara aktuell, förhåller det sig med den större frågan om centralanstaltens i dess helhet inordnande i en ny lantbrukshögskola. Även härvidlag må med styrka framhållas, att det givetvis måste betraktas som ett knappast tillåtligt vågspel att vidtaga åtgärder i föreslaget syfte, innan ännu någon som helst erfarenhet vunnits om högskolans allmänna förutsättningar att övertaga jämväl centralanstaltens mångahanda och krävande arbetsuppgifter. Även den som tilläventyrs håller före, att en utveckling i här förevarande riktning vore önskvärd, måste dock erkänna, att tidpunkten för åtgärder i detta syfte ännu icke är inne. Detta så mycket mindre, som det förslag till högskolefrågans lösning, vari de sakkunnigas arbete kommer att utmynna, icke lärer kunna sägas på något besvärande sätt föregripa en kombination med centralanstalten, därest en sådan vid en senare tidpunkt, då detta spörsmål bättre kan överblickas, skulle befinnas önskvärd.» . , Men även om centralanstalten sålunda enligt de s a k k u n n i g ^ mening icke, eller i varje fall icke i samband med upprättandet av den ifrågasatta lantbrukshögskolan, borde förflyttas till den till annan plats förlagda högskolan, borde likväl anknytning ske mellan centralanstalt och högskola. De sakkunniga yttra därom: »Förlägges lantbrukshögskolan till annan plats än Stockholm, torde det icke vara möjligt att åt tjänstemän vid centralanstalten överlämna så stor del av undervisningen för ämbetsexamen vid högskolan, som ovan ifrågasatts. I stort sett torde i dylikt fall ifrågavarande tjänstemäns medverkan vid undervisningen på detta stadium få inskränkas till kortare, utanför det ordinarie undervisningsschemat lagda föreläsningsserier med redogörelse för forskningens metoder och nyaste resultat på vars och ens speciella verksamhetsområde. Men även med denna begränsning bör en anknytning till centralanstalten tillmätas icke ringa betydelse för den högre utbildningen på jordbruksområdet, varför sådan anknytning under alla förhållanden bör eftersträvas. På lantbrukshögskolans högre stadium — innefattande studier för licentiatexamen och doktorsgrad — torde anknytning till centralanstalten vara möjlig i sådant avseende, att vissa studerande finge utföra det för nämnda examina ofta nödvändiga experimentella forskningsarbetet vid centralanstaltens olika institutioner och under ledning av institutionsföreståndarna. Samma skäl. som tidigare anförts för anknytning på detta stadium till universitet, gälla med lika styrka även i detta fall. För anknytning till centralanstalten talar emellertid ytterligare den omständigheten, att verksamheten vid nämnda anstalt är speciellt inriktad på jordbruksforskning, vilket givetvis innebär ökade förutsättningar för ett gynnsamt resultat av samarbetet på detta stadium. En dylik anordning torde väl även kunna vara till nytta jämväl för centralanstalten, ty även på dennas verksamhet skulle helt visst den insats i forskningsverksamheten, som ifrågavarande unga och intresserade krafter kunde representera, verka stimulerande och befruktande i mer än ett hänseende. Forskningsuppgifterna för dessa studerande kunde kanske till och med i vissa fall tillrättaläggas så, att de inginge såsom led i respektive avdelningars planmässiga försöksverksamhet. Enligt vad de sakkunniga inhämtat, torde vid centralanstaltens olika avdelningar kunna beredas samtidig arbetsplats för tillhopa 10 ä 15 studerande för licentiatexamen. Av förut anförda uppgifter rörande den sannolika frekvensen på ifrågavarande utbildningsstadium framgår, att nämnda antal kan anses representera en betydande del av hela det beräknade antalet dylika studerande.»

33 I fråga om den högre lantbruksundervisningens förhållande till centralanstal- Reservation, ten voro emellertid tre av de sakkunniga av annan uppfattning, vilket kom till uttryck i en av dem avgiven reservation av följande innehåll: »Ett intimt och organiserat samarbete mellan en blivande lantbrukshögskola och centralanstalten för försöksverksamheten på jordbruksområdet skulle för båda dessa anstalter vara av synnerligen stor betydelse. Å ena sidan skulle därigenom högskolan för vissa viktiga undervisningsområden erhålla högt kvalificerade, specialutbildade vetenskapsmän till lärare, och högskolans elever skulle få tillfälle till praktisk inblick i försöksverksamhetens bedrivande, vilket bör vara av stort värde för dem, då de som konsulenter skola deltaga i det lokala försöksarbetet. Å andra sidan skulle även centralanstaltens försöksmän hava nytta av ett samarbete; de stå nu tämligen isolerade och löpa lätt risk att ensidigt inrikta sitt arbete på ett mycket begränsat försöksområde. Denna risk skulle betydligt minskas, om de vid sidan av sin försöksverksamhet även finge någon lärarverksamhet, och kontakten med de unga, som hålla på med att utbilda sig till vetenskapsmän, skulle verka som sporre till intensiv och mera mångsidig vetenskaplig verksamhet. Genom lärarverksamheten komme man dessutom att utnyttja ytterligare en möjlighet att få forskningens resultat spridda till allmänheten. Enligt de sakkunnigas förslag komma lantbrukshögskolan och centralanstalten att sakna varje organisatorisk förbindelse. De fördelar av ett samband dem emellan, som ovan antytts, vinnas således icke. Tvärtom kunna de båda anstalterna komma att stå hindrande för varandra, då det gäller att erhålla medel för arbetets bedrivande. Då centralanstalten i viss mån utvecklats från en central för den praktiska försöksverksamheten till en vetenskaplig forskningsanstalt, har den tagit en uppgift, som i första hand bör tillkomma högskolan. Att nu hava samma slags forskningsarbete delat på tvenne från varandra skilda anstalter måste verka fördyrande och därför sannolikt även förlamande på detsamma. På grund av vad ovan anförts hysa vi den uppfattningen, att vid den högre lantbruksundervisningens nydaning en samorganisation av lantbrukshögskolan och centralanstalten vore i hög grad önskvärd. Centralanstalten är emellertid förlagd till Stockholm och man torde få räkna med att den för närmaste framtiden förblir där. Att till denna stad förlägga en lantbrukshögskola är, som de sakkunniga påvisat, mindre lämpligt, då det där icke är möjligt att erhålla nära tillgång till jordbruk av tillräcklig omfattning och väl utrustat med kreatur och inventarier, vilket allt är nödvändigt såväl för undervisning som för försök. Eör närvarande kan den önskvärda samorganisationen således icke realiseras, då de båda anstalterna torde komma att förläggas till skilda orter. Vi hålla emellertid före, att inom en icke allt för avlägsen framtid frågan om centralanstaltens förflyttning från Stockholm kommer att bliva aktuell. Det kan icke dröja länge förrän man känner och erkänner, att även för centralanstalten saknaden av jordbruk vid själva anstalten är en mycket allvarlig brist. Vid de två viktigaste avdelningarna, jordbruks- och husdjursavdelningarna, kunna för närvarande knappast några försök utföras, som föreståndarna ha möjlighet att i detalj följa. En sådan ordning kan naturligtvis icke få äga bestånd allt för länge. I samband med frågan om centralanstaltens förflyttning bör enligt vår mening också lämpligheten av dess samordnande med lantbrukshögskolan allvarligt prövas. Om vi således för närvarande icke föreslå någon förändring av centralanstaltens ställning och verksamhet i fråga om de fack, som även företrädas av lantbrukshögskolan, gäller detta icke om mejeriförsöken vid centralanstalten. Dessa försök handhavas av en underavdelning av husdjursavdelningen, men fråga om dennas omorganisation till självständig ställning har redan länge se3—292459

34 dan varit väckt. Avdelningen saknar egna lokaler och är inhyrd hos ett privat mejeriföretag. Detta måste anses som ett provisorium och förr eller senare måste avdelningens verksamhet överflyttas till ett statens mejeri, då det icke kan anses riktigt att statens försöksverksamhet i längden bedrives hos och därmed i viss mån blir beroende av ett enskilt företag. Man måste därför räkna med att under alla förhållanden denna avdelning snart nog måste undergå en förändring. Kostnaderna härför skulle väsentligen nedbringas, om mejeriförsöken, fortfarande organiserade som självständig avdelning, förlades till anstalten för den högre mejeriundervisningen, varvid man dessutom skulle vinna alla de fördelar, som ovan påpekats följa av en samorganisation mellan högre undervisning och försöksverksamhet. Dessa fördelar skulle i detta fall bliva ännu mera påtagliga än vid lantbrukshögskolan. Institutet för den högre mejeriundervisningen blir en relativt liten anstalt med ett fåtal vetenskapligt utbildade lärare och det vore därför av stor betydelse för denna att få ytterligare ett par väl kvalificerade personer bundna vid den. Å andra sidan vore det för försöksverksamheten av kanske ännu större betydelse att dess personal komme i direkt samarbete med landets övriga vetenskapligt utbildade fackmän på mejeriområdet; ett sådant allsidigt samarbete skulle, hoppas man, kunna resultera i en verkligt fruktbringande för9o K ^VPT!CS8JITI1IG u

Givet är att 'utbrytandet av mejeriförsöken från centralanstalten och deras förläggande till den högre mejeriundervisningsanstalten lämpligen bör ske i samband med upprättandet av denna senare, enär anordningarna då från början kunna inriktas på båda ändamålen, varigenom såväl besparingar som ökad ändamålsenlighet vinnes. Att uppskjuta avgörandet, såsom sakkunniga föreslagit, är icke önskvärt även från den synpunkten, att försöksavdelningen i väntan på detta avgörande sannolikt får svårt att under tiden erhålla medel för behövliga förbättringar. Vi vilja därför förorda, att samtidigt med ordnandet av den högre mejeriundervisningen åtgärder vidtagas för mejeriförsökens förflyttning från centralanstalten till anstalten för den högre mejeriundervisningen.» Yttranden Över högre lantbruksundervisningssakkunnigas betänkande infordrades ytti frågan, randen från ett större antal sådana myndigheter och organisationer, som närmare berördes av det framlagda förslaget till den högre lantbruksundervisningens ordnande. I åtskilliga av dessa yttranden upptogs till prövning frågan om centralanstaltens förhållande till en blivande anstalt för högre lantbruksundervisning, och i vissa av dessa senare förordades en direkt samorganisation av ifrågavarande anstalter. , , Statskontoret. Sålunda framhöll statskontoret, bland annat, att en organisatorisk förening av lantbrukshögskola och centralanstalt för försöksväsendet pa jordbruksområdet enligt statskontorets uppfattning skulle medföra icke oväsentliga besparingar i jämförelse med en anordning med två självständiga institutioner. Pa grund härav och då, att döma av vad tre reservanter bland de sakkunniga uttalat frågan om centralanstaltens förflyttning från Stockholm mom en icke alltför avlägsen framtid kunde komma att bliva aktuell, syntes det statskontoret, att frågan om en dylik organisatorisk förening borde tagas under förnyat övervägande. . . . . , , o , po i AinarpsstyStyrelsen för Alnarps lantbruks- och mejeriinstitut ansåg, att frågan om den relsen. högre lantbruksundervisningens ordnande borde lösas genom att de bada förefintliga lantbruksinstituten gåves en för forskning och undervisning värdig utformning Förverkligandet av denna plan syntes enligt styrelsens mening kunna ske därigenom, att centralanstalten avvecklades och dess verksamhet helt förlades till instituten, till vilka även anstaltens framstående vetenskapliga

35 krafter kunde knytas. Institutets lärarråd har i särskilt yttrande uttalat sig i samma riktning. Lärarrådet vid Ultuna lantbruksinstitut förklarade sig fullständigt dela den Lärarrådet i förberörda reservation uttryckta tanken, att centralanstaltens jordbruks- och vid Ultuna. husdjursavdelningar vid eventuell förflyttning lämpligen kunde samordnas med lantbrukshögskolan. Sveriges allmänna lantbrukssällskap ville i sitt yttrande framhålla såsom Sveriges allen oeftergivlig fordran, att centralanstalten förbundes med lantbrukshögsko- manna lantlan, alldenstund detta skulle medföra betydande fördelar för såväl försöksle- brukssällskap, darna vid centralanstalten som högskolans ordinarie lärare. Huruvida detta samarbete mellan högskolan och centralanstalten skulle åstadkommas därigenom, att högskolan förlades till närheten av centralanstalten eller centralanstalten förflyttades till den blivande högskolan, därom ville sällskapet i frågans dåvarande läge icke uttala någon bestämd mening. I det av Sveriges lantbruksläraref orbund avgivna yttrandet anslöt f örbun- Sveriges lantdet sig till huvudprincipen i förberörda reservation, nämligen att centralan- bruksiärarestalten för jordbruksförsök borde, så snart detta lämpligen kunde ske, förlag- förbun( l. gas till samma plats som lantbrukshögskolan. För att en efter våra resurser så god undervisnings- och forskningsanstalt som möjligt skall komma till stånd, vore denna samförläggning nödvändig. Den högre undervisningen och forskningen finge härigenom den bästa möjligheten att ömsesidigt befrukta varandra, och för studerande på licentiatstadiet skapades ur såväl ekonomisk som vetenskaplig synpunkt goda förutsättningar för studiernas och forskningens bedrivande, i det många av dem kunde antagas komma att även under studietiden uppehålla mer eller mindre avlönade assistent- och amanuenstjänster vid centralanstaltens olika avdelningar. Av rikets 26 hushållningssällskap hava 7, nämligen Kalmar läns norra, Kal- Hushåilningsmar läns södra, Malmöhus läns, Skaraborgs läns, Värmlands läns, Västmän- sällskap, lands läns och Västernorrlands läns hushållningssällskap direkt uttalat sig för en förläggning till samma plats av högskola och centralanstalt, och 7 andra hushållningssällskap, nämligen Uppsala läns, Östergötlands läns, Blekinge läns, Hallands läns, Älvsborgs läns norra, Älvsborgs läns södra och Jämtlands läns hushållningssällskap, antingen föreslagit ytterligare utredning angående samförläggning av centralanstalt och lantbrukshögskola eller också i annan form uttalat sympatier för sådan anordning. Från andra håll har uttalats en från nu refererade yttranden avvikande upp- Lunds unifattning. Så ansåg det större akademiska konsistoriet i Lund att det hade versitet. varit önskligt, att de sakkunniga mera ingående prövat möjligheten av att utbygga de båda befintliga instituten i och för en högre lantbruksundervisning och att förlägga den egentliga vetenskapliga forskningen inom jordbruksområdet till centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet. Lantbruksstyrelsen betonade starkt betydelsen av ett intimt samarbete mel- Lantbrukslan lanbrukshögskolan och centralanstalten. Detta samarbete borde dock, sär- styrelsen. skilt om avståndet mellan centralanstalten och högskolan icke vore längre än mellan Ultuna och Stockholm, kunna på ett åtminstone jämförelsevis tillfredsställande sätt åvägabringas utan en direkt förläggning av centralanstalten till Ultuna. Lantbruksstyrelsen ville nämligen för sin del taga bestämt avstånd från den uppfattningen, att den ordinarie högskoleundervisningen skulle kunna förbindas med den forskargärning, som nu utövades vid centralanstalten. En sådan anordning kunde nämligen bliva menlig för såväl forsknings- som undervisningsverksamheten. Den förra skulle troligen genom det betydande arbete, undervisningsverksamheten måste kräva, komma att i viss mån förryckas, och någon säkerhet för att en framstående forskare jämväl vore skickad att handhava den med lärarverksamheten vid högskolan förenade föreläsnings- och exa-

36 mensskyldigheten syntes icke föreligga. Ifrågavarande båda arbetsfält syntes för övrigt vara av den omfattning och betydelse, att de krävde skilda arbetskrafter. Frånsett den allmänna livgivande inverkan en samorganisation mellan ifrågavarande två institutioner skulle utöva, syntes den egentliga betydelsen av samarbetet dem emellan vara den, att respektive forskare därigenom skulle beredas tillfälle att undan för undan meddela den vid högskolan studerande ungdomen resultaten av sin verksamhet, samt att de studerande, som på det högre stadiet bedreve undersökningar inom jordbruksforskningens område, ägde möjlighet att till anstalten förlägga sina studier. Givetvis skulle detta samarbete underlättas, därest båda institutionerna vore förlagda till samma plats. Lantbruksstyrelsen stode icke heller främmande för den tanken, att så framdeles kunde befinnas lämpligt. Mot ett omedelbart ordnande av denna fråga talade emellertid i första hand ekonomiska skäl. Lantbruksstyrelsen ansåge sig dock icke kunna underlåta att framhålla, att en förläggning till samma plats av ifrågavarande institutioner icke enbart skulle komma att medföra fördelar. För forskningsarbetet krävdes nämligen tillgång till lämplig jord och lämpliga försöksdjur. Hur god denna tillgång vid Ultuna än kunde anses vara, synes det dock icke vara uteslutet, att den kunde komma att visa sig otillräcklig för den omfattande försöksverksamhet, för vilken den skulle tjäna till underlag, därest såväl högskolans som försöksanstaltens verksamhet på detta område förlades till samma plats. Att centralanstaltens möjlighet i detta avseende skulle ökas, därest anstalten förflyttades till Ultuna, syntes emellertid icke kunna bestridas. LantbruksLantbruksakademien framhöll i sitt yttrande, dels att den till centralanstalakademien. ^ e n förlagda försöksverksamheten så fullt krävde vid densamma anställda tjänstemäns tid, att det ej borde ifrågakomma, att någon av dessa skulle övertaga någon väsentlig del av undervisningen vid lantbrukshögskolan, dels att någon utbrytning av någon av centralanstaltens avdelningar för att förläggas till lantbrukshögskolan ej borde äga rum, emedan den nuvarande för forskningsarbetet högst nyttiga samverkan mellan anstaltens olika avdelningar därigenom skulle äventyras. Det önskvärda förhållandet mellan centralanstalten och en blivande lantbrukshögskola borde enligt akademiens mening inskränka sig därtill, att i den mån förhållandena vid centralanstalten det medgåve tjänstemän vid denna anstalt kunde hålla kortare specialkurser, likasom tillfälle borde finnas för studerande vid högskolan att vid centralanstalten utföra vetenskapliga undersökningar och biträda vid försöken, samt att försöksverksamheten vid högskolan så långt möjligt vore anslötes till centralanstaltens försök och utfördes enligt för dessa fastställda försöksplaner. CentralStyrelsen för centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet anstaltens framhöll inledningsvis, att vid överläggningar rörande organisationen av en styrelse, lantbrukshögskola ifrågasatts centralanstaltens sammanförande med denna till en anstalt, vilken anordning antagits skola jämte andra fördelar medföra även avsevärda besparingar. Styrelsen ville i detta avseende som sin bestämda åsikt uttala, att någon besparing därigenom svårligen skulle vinnas. Vardera av dessa verksamheter krävde sina särskilda lokaler, vilket behov för försöksverksamheten redan vore på ett rätt tillfredsställande sätt tillgodosett, under det att de vid denna verksamhets inordnande i lantbrukshögskolan skulle behöva nyanskaffas. Likaså erfordrade undervisningen och försöksverksamheten vardera sina arbetskrafter. Regelbundet deltagande i undervisning vid lantbrukshögskolan kunde, även om de båda anstalterna komme att förläggas till samma plats, svårligen komma i fråga för tjänstemännen vid centralanstalten, i det att dessa i allmänhet vore fullt upptagna av sin verksamhet vid centralanstalten och vissa av dem genom de försök, som utfördes i olika delar av landet, vore tvungna att före-

taga resor, för vilka tiden ej kunde för längre tid i förväg bestämmas, varför de svårligen kunde vara bundna av en för läroåret fastställd tidplan för undervisningen. Däremot syntes tjänstemännen vid centralanstalten kunna hålla enstaka föreläsningar eller kortare kurser vid högskolan för att lämna översikt över vissa speciella ämnen inom vars och ens vetenskapsområde och för att framlägga planer för försök inom detta och resultat av utförda försök, en medverkan som ock centralanstaltens nämnd förordat. Vid centralanstaltens arbeten borde ock studerande vid lantbrukshögskolan kunna såsom extra assistenter vinna kunskap och erfarenhet i försöks anordnande och kontroll, och likaså borde tillfälle kunna beredas studerande på ett mer framskridet stadium att vid centralanstalten under ledning av dennas vetenskapliga tjänstemän utföra vetenskapliga undersökningar. Men för en sådan samverkan behövde ej de båda anstalterna vara förenade eller ens vara förlagda till samma plats. Även tanken på en förflyttning av vissa avdelningar av centralanstalten till en på annan plats förlagd lantbrukshögskola ville styrelsen på det bestämdaste avstyrka. Centralanstalten hade med sin nuvarande organisation haft en erkänt lycklig utveckling, i vilken en förflyttning säkerligen skulle medföra ett avbrott. Centralanstaltens nämnd uttalade sig bland annat med anledning av utta- Centralanstailande om en eventuell förflyttning av särskilt jordbruks- och husdjursavdel- t e n s nämnd, ningarna till Ultuna. Nämnden ville framhålla, att en sådan förflyttning skulle leda till en väsentlig försämring av nämnda avdelningars arbetsmöjligheter genom deras isolering från centralanstaltens övriga institutioner och att de fördelar den planerade högskolan skulle tänkas ernå genom en sådan förflyttning redan syntes i det väsentliga kunna uppnås genom det deltagande i undervisningen centralanstalten redan förut ställt i utsikt och av kommitterade förutsatts. Nämnden ville även framhålla, att det skäl som från en del håll anförts såsom ett av de viktigaste för önskvärdheten av en förflyttning av centralanstaltens jordbruksavdelning till Ultuna, i den händelse lantbrukshögskolan förlades dit, nämligen att undervisningen och studierna därstädes skulle komma att behöva stå i kontakt med centralanstaltens jordbruksförsök, ej kunde anses vara av någon vägande innebörd, i fall det redan nu och tidigare uppställda berättigade anspråket uppfylldes, att de vid Ultuna lantegendom anordnade försöken på jordbrukets område bleve ställda i nära förbindelse med centralanstaltens verksamhet och i huvudsak utförda efter samma planer som denna anstalts egna försök. Vad särskilt beträffar den i högre lantbruksundervisningssakkunnigas be- Mejeritänkande ävensom i förberörda, betänkandet vidfogade reservation diskute- försöken. rade frågan om eventuell förflyttning av centralanstaltens underavdelning för mejerihantering till en högre mejeriundervisningsanstalt å annan plats än lantbrukshögskolans förläggningsort, finnas i vissa yttranden direkta uttalanden på denna punkt. Sveriges lantbrukslärareförbund uttalade sålunda i sitt yttrande, Sveriges lantatt det för sin del funne, att de skäl som å ena sidan av reservanterna anfördes brukslärareför mejeriavdelningens förflyttning till den högre mejeriundervisningsanstalten, förbund, samt de skäl, som av övriga sakkunniga å andra sidan anfördes för mejeriavdelningens bibehållande inom centralanstalten, särskilt dess behov av kontakt med husdjursavdelningen och den bakteriologiska avdelningen, tillsammans innebure synnerligen starka argument för sammanförande till en plats av all högre undervisning på ifrågavarande områden, sålunda även den högre mejeriundervisningen, och av centralanstaltens för jordbruksförsök alla avdelningar. Av hushållningssällskapen hava endast tre uttalat sig direkt i denna fråga. Hushållningssällskap.

38 Skaraborgs läns hushållningssällskap ansåg, att en utbrytning och förflyttning av en underavdelning inom centralanstalten icke vore lämplig med hänsyn till det samarbete, som borde råda mellan anstaltens olika avdelningar. Vad särskilt mejeriavdelningen beträffade, syntes dess behov av intim kontakt med husdjursavdelningen och den bakteriologiska avdelningen vara uppenbart. I överensstämmelse med vad förut uttalats rörande behovet av koncentration och samarbete inom den högre undervisningen och forskningen på jordbrukets olika områden vore det därför rationellast att inordna även den högre mejeriundervisningen under lantbrukshögskolan och förlägga denna och centralanstaltens alla avdelningar till samma plats. Värmlands läns och Västernorrlands läns hushållningssällskap uttala sig i samma riktning. LantbruksÄven i andra yttranden framhållas olägenheterna av att sönderbryta censtyrelsen. tralanstalten. Sålunda ansåg lantbruksstyrelsen sig böra mot förslag i sådan riktning framhålla, att mejeriforskningen vore så intimt sammanhängande med forskningen på utfodringsområdet och framför allt på det bakteriologiska området, att den utan samarbete med försöksavdelningarna inom dessa forskningsområden knappast torde kunna följdriktigt bedrivas. E t t utbrytande jämväl av nämnda två avdelningar av centralanstalten syntes emellertid vara uteslutet, då därigenom hela anstalten såsom enhet komme att sönderbrytas och det samarbete mellan dess olika avdelningar, som erfarenheten visat vara i hög grad fördelaktigt, skulle försvåras eller rent av upphöra. Framför allt syntes den bakteriologiska avdelningens betydelse för ett flertal andra forskningsområden vara så avsevärd, att en utbrytning ur anstalten därav knappast kunde anses tänkbar. Centralanstal- Styrelsen för centralanstalten framhöll, att ett avskiljande av mejeriavdeltens styrelse, ningen från centralanstalten och förläggning till en högre mejeriundervisningsanstalt vid Alnarp skulle avbryta det nu rådande nära samarbetet mellan de olika avdelningarna. Centralanstal- Centralanstaltens nämnd betonade ävenledes, att den i förberörda reservatens nämnd, tion föreslagna åtgärden att förflytta mejeriförsöken till Alnarp skulle betyda, bland annat, ett fullständigt avbrytande av det nu pågående synnerligen viktiga samarbetet med husdjurs- och bakteriologiska avdelningarna. Vad den bakteriologiska avdelningen beträffade skulle förflyttningen i verkligheten betyda en högst avsevärd inskränkning i dess verksamhet eller med andra ord ett nedläggande av den del av verksamheten, som omfattade mejeribakteriologiska försök av mera praktisk natur. Nyssnämnda avdelningar, vilka under sin fortsatta verksamhet nödvändigtvis komme in på dylika frågor, skulle även genom en förflyttning praktiskt taget bliva i avsaknad av den rådgivande instans i mejerifrågor, som nyssnämnda underavdelning hittills för dem varit. I reservationen erinrades om mejeriförsökens provisoriska förläggning till ett privat mejeriföretags lokaler och om nödvändigheten av att denna viktiga del av centralanstaltens verksamhet inom kort bleve föremål för en nyorganisation. Samtidigt som nämnden ville betona önskvärdheten av att försöksväsendet på mejeriområdet bereddes en mera tryggad ställning och i organisatoriskt hänseende jämställdes med centralanstaltens övriga avdelningar kunde nämnden icke finna, att om så skedde, det därför vore vare sig nödvändigt eller önskvärt att mejeriförsöken utbrötes från centralanstalten och förlades till högre mejeriundervisningsanstalten vid Alnarp, detta så mycket mindre som även landets mera centrala delar vore i behov av en verksamhet på detta område. Svenska Slutligen har svenska mejerikonsulentföreningen yttrat sig angående den mejerikonsu- reservationsvis ifrågasatta samförläggningen av högre mejeriundervisning och lentförenm- ce ntralanstaltens mejeriförsök. Föreningen ansåg, att ett samarbete av denna art knappast vore till någon fördel. Det medförde snarare nackdelar i det det

utplånade den befruktande växelverkan ett på båda platserna självständigt bedrivet forskningsarbete kunde väntas medföra. För övrigt finge det framhållas att utbrytning av en avdelning ur centralanstalten säkert komme att hava menlig inverkan på arbetet vid anstaltens övriga avdelningar. Härvid finge särskilt pekas på samarbetet och det ömsesidiga behovet av varandra i t råga om mejeriavdelningen, husdjursavdelningen och den bakteriologiska avdelningen. Föreningen ville därför uttala som sin bestämda åsikt, att anstaltens mejeriförsök även framdeles borde bedrivas vid centralanstalten å den plats, där övriga avdelningar vore belägna. Slutligen må i detta sammanhang nämnas, att vid det tillfälle, då beslut fat- Utrednings tades att tillkalla särskilda utredningsmän att verkställa utredning betrai- direktiv. lande den inbördes ställning centralanstalten och den högre lantbruksundervisningen borde intaga till varandra jämte vad därmed stode i samband, dåvarande chefen för jordbruksdepartementet anförde, bland annat, att frågan om förhållandet mellan centralanstalten och den högre lantbruksundervisningen ytterligare aktualiserats genom de över högre lantbruksundervisnmgssakkunnigas betänkande avgivna yttrandena, och man syntes enligt statsrådets mening icke kunna underlåta att vid ett ställningstagande i ärendet upptaga nämnda spörsmål till ingående dryftande. För underlättande härav och spörsmålets ytterligare belysande syntes lämpligt, att den av förbemälda sakkunniga verkställda undersökningen kompletterades med en fullständig utredning rörande centralanstaltens sammanförande i större eller mindre utsträckning med den högre lantbruksundervisningen. Med hänsyn till de i_flera avseenden vägande invändningar, som framkommit mot ett förläggande invid Stockholm av den högre lantbruksundervisningen, syntes den sålunda ifrågasatta utredningen böra i främsta rummet grundas på förutsättningen av en förflyttning helt eller delvis av centralanstalten. Vid utredningen borde olika alternativ göras till föremål för prövning, såsom å ena sidan centralanstaltens sammanslagning med den högre lantbruksundervisningen och å andra sidan allenast ett samordnande av institutionerna med upprätthållande för vardera av en självständig organisation. I övrigt borde till behandling upptagas samtliga på frågan inverkande omständigheter och sålunda bland annat spörsmålet om de yttre anordningar, som för olika fall kunde betingas, och de kostnader, som kunde komma att under växlande förutsättningar uppstå.

K A P . 3.

Allmanna riktlinjer för utredningen. Högre lantbruksundervisningen. — Försöksverksamhetens omfattning. — Mejeriförsök. — Växtskyddsanstalt. — Botaniska försök. — Jordbruks- och husdjursförsök m. m. — Använda normer m. m. Den högre I den följande utredningen h a v a u t r e d n i n g s m ä n n e n ansett sig böra u t g å därlantbruksifrån, a t t den högre l a n t b r u k s u n d e r v i s n i n g e n komme a t t organiseras i h u v u d undcrvisnin gens ord- saklig överensstämmelse med vad högre l a n t b r u k s u n d e r v i s n i n g s s a k k u n n i g a i nande. sitt den 12 november 1927 a v g i v n a betänkande i ämnet föreslagit. Sålunda förutsattes, a t t vid U l t u n a u p p r ä t t a s en lantbrukshögskola och vid A l n a r p en a n s t a l t för a g r o n o m u t b i l d n i n g , båda av den t y p som i berörda b e t ä n k a n d e betecknas såsom h u v u d a l t e r n a t i v A . B e t r ä f f a n d e den högre mejeriundervisningen, vilken l a n t b r u k s u n d e r v i s n i n g s s a k k u n n i g a ansågo böra förläggas till A l n a r p , h a v a u t r e d n i n g s m ä n n e n emellertid, med h ä n s y n till från olika h å l l gjorda u t t a l a n d e n till förmån för sammanförande av den högsta l a n t b r u k s u n d e r visningen och den h ö g s t a mejeriundervisningen till en p l a t s , ansett sig böra alternativt r ä k n a med a t t den högre mejeriundervisningen förlägges till U l t u n a . FörsöksverkSåsom redan t i d i g a r e anförts (sid. 39) torde u t r e d n i n g s m ä n n e n s u p p d r a g i samhetens omfattning stort sett v a r a a t t v e r k s t ä l l a en undersökning rörande den nu vid c e n t r a l a n s t a l m. m. ten bedrivna verksamhetens sammanförande i större eller mindre o m f a t t n i n g med den h ö g r e l a n t b r u k s u n d e r v i s n i n g e n . U t r e d n i n g s m ä n n e n h a v a därför icke ansett det i n g å i deras u p p g i f t a t t u p p t a g a till g r a n s k n i n g den frågan, h u r u vida o m f a t t n i n g e n av försöksverksamheten i v å r t land k a n anses tillfredsställande eller i v a d m å n u t v i d g n i n g a r på olika p u n k t e r k u n n a anses p å k a l l a d e . E j heller h a v a u t r e d n i n g s m ä n n e n ansett sig böra u p p t a g a det spörsmålet till behandling, h u r u v i d a centralanstalten såsom s å d a n redan vid n u v a r a n d e förl ä g g n i n g genom olika å t g ä r d e r k u n d e förväntas erhålla g y n n s a m m a r e betingelser för sin v e r k s a m h e t än som nu äro till finnandes. Med h ä n s y n till den stora betydelse, som forsknings- och försöksverksamheten p å j o r d b r u k s o m r å d e t h a r för hela l a n t b r u k e t s u t v e c k l i n g , h a v a u t r e d n i n g s m ä n n e n emellertid vid u p p g ö r a n d e a v olika a l t e r n a t i v a förslag till försöksverksamhetens organisation så v i t t möjligt sökt tillgodose, a t t den nu vid c e n t r a l a n s t a l t e n bedrivna försöksverksamheten efter eventuell förflyttning skall k u n n a u p p r ä t t h å l l a s i en omfattning, som icke blir m i n d r e än förut. D e t t a gäller j ä m v ä l den del av jordbruksavdelningens n u v a r a n d e verksamhet, som bedrives med b i d r a g från konsortiet » Ä g e r » (se sid. 1 7 ; jfr sid. 2 7 ) .

41 Avdelningen för husdjursskötsel och mejerihantering vid centralanstalten om- Försöksverkfattar en underavdelning för husdjursskötsel och en underavdelning för mejeri- s Äriom- & hantering. Skall försöksverksamheten på ifrågavarande områden helt eller rådet, delvis förflyttas, böra enligt utredningsmännens mening de båda underavdelningarna organiseras såsom i förhållande till varandra självständiga avdelningar. I den följande utredningen bortses till en början från försöksverksamheten på mejeriområdet, då denna eventuellt kan tänkas bliva flyttad till annan plats än lantbrukshögskolans förläggningsort. När frågan om lämpligaste organisationen för mejeriförsökens anordnande senare upptages till behandling (kap. 5), undersökes emellertid bland annat även den inverkan, en olika förläggning av mejeriförsöken kan hava på de anordningar, som må synas lämpliga med avseende på den övriga försöksverksamheten. Tidigare har omnämnts, att centralanstaltens avdelning för lantbruksbotanik Växtskyddshar till uppgift att verkställa undersökningar rörande de odlade växternas livs- a n s t a l t villkor och förädling samt sjukdomar, under det att den lantbruksentomologiska avdelningen har till uppgift att verkställa undersökningar rörande för lantbruket nyttiga och skadliga insekters och andra mindre skadedjurs levnadssätt och livsvillkor m. m. Av skäl, som längre fram närmare utvecklas (sid. 110 ff.), anse utredningsmännen att, därest centralanstalten eller i varje fall större delen därav kommer att förflyttas, en växtskyddsanstalt bör upprättas, omfattande tre avdelningar, nämligen en växtpatologisk, en entomologisk samt en upplysnings- och administrativ avdelning. Ifrågavarande anstalt borde vid sådant förhållande övertaga lantbruksentomologiska avdelningens uppgifter ävensom de uppgifter av växtpatologisk karaktär, som nu åvila lantbruksbotaniska avdelningen. Till frågan om växtskyddsanstaltens lämpliga anordnande vilja utredningsmännen senare återkomma (kap. 6). De ytterligare uppgifter, som lantbruksbotaniska avdelningen har sig före- Försöksverklagda — rörande de odlade växternas livsvillkor och förädling — synas, därest 8 ^ t a S t a * i enlighet med vad ovan förutsatts en växtskyddsanstalt kommer att upprättas, området, lämpligen böra överföras på lantbrukshögskolans institution för botanik. Denna institution, som enligt högre lantbruksundervisningssakkunnigas förslag skulle förestås av en professor, bör enligt utredningsmännens mening i samband därmed utrustas med ännu en professur. Av de båda professurerna bör den ena huvudsakligen omfatta växtfysiologi och den andra hava huvudvikten förlagd till ärftlighetslärans område. De härav föranledda förändringarna i högre lantbruksundervisningssakkunnigas förslag skola angivas i kap. 4. Utöver nu angivna grenar omfattar försöksverksamheten vid den nuvarande Försöksverkcentralanstalten ytterligare fyra avdelningar, nämligen jordbruks-, husdjurs-, 1 B-o^braksP& kemiska och bakteriologiska avdelningarna. Såsom i det följande närmare husdjurs-,8keutvecklas, synas vägande skäl tala för att ifrågavarande fyra försöksavdel- ^ e r i o i ? ningar även i fortsättningen bliva förlagda till en och samma plats. Men även tfak^områdena om ändring härutinnan skulle anses motiverad, stå de olika avdelningarna varandra dock så nära, att de vid förevarande utredning lämpligen synas böra be* Med husdjursavdelningen förstås här och i det följande underavdelningen för husdiursskötsel vid den nuvarande centralanstalten.

handlas i ett sammanhang. Frågan om organisationen av ifrågavarande försöksverksamhet upptages till prövning i kap. 4. Använda Vid den i de följande kapitlen verkställda utformningen av de olika alternormer. n a t i v e n för organisationen av försöksverksamheten inom skilda delar av jordbruksområdet hava utredningsmännen i den utsträckning som varit möjlig anknutit sin utredning till förberörda förslag till den högre lantbruksundervisningens ordnande. Vid beräkning av de utav en eventuell förflyttning av centralanstalten föranledda kostnaderna hava utredningsmännen ävenledes sökt tillämpa av högre lantbruksundervisningssakkunniga använda normer. Förflyttning Enär avlöningsreglementet den 22 juni 1921 (nr 451) för befattningshavare nhTshavare v i d statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, är tillämpligt för samtliga ordinarie befattningshavare vid centralanstalten, hava utredningsmännen utgått ifrån att ifrågavarande befattningshavare skola vara underkastade den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i åligganden ävensom den förflyttning till annan tjänstgöringsort, som kan bliva dem i behörig ordning ålagd i samband med en eventuell förflyttning, helt eller delvis, av centralanstalten. Beträffande icke ordinarie befattningshavare vid centralanstalten böra motsvarande förändringar i anställningsvillkor ävenledes vara möjliga att genomföra. ÖvergångsEtt särskilt problem vid eventuell förflyttning av centralanstalten blir att bestämmelser. f a s t s t ä u a ^en tidpunkt, vid vilken förflyttningen bör taga sin början ävensom den ordning, i vilken förflyttningen må synas böra äga rum. Enär ifrågavarande spörsmål intimt sammanhänger med frågan om den högre lantbruksundervisningens ordnande och för övrigt torde för sin lösning vara i hög grad beroende av vilken form som väljes för försöksverksamhetens anknytning till ifrågavarande undervisning, hava utredningsmännen icke ansett sig böra för de olika alternativ för försöksverksamhetens organisation, vilka i det följande behandlas, upptaga frågan om särskilda övergångsbestämmelser till närmare dryftande.

K A P . 4.

Försöksverksamheten på jordbruks-, husdjurs-, kemiska och bakteriologiska områdena samt — delvis — botaniska området. Allmänna synpunkter. — Alternativ A. — Organisation. — Uppgifter. — Medverkan vid undervisning. — Personal. — Lokalbehov m. m. — Driftskostnader. — Försöksverksamheten i botanik. — Sammanställning av kostnader. — Alternativ B. — Organisation. — Uppgifter. — Undervisningens uppdelning. — Personal. — Lokalbehov m. m. — Driftskostnader. — Sammanställning av kostnader. — Alternativ C. — Försöksanstalten. — Högskolan. — Sammanställning av kostnader. — Alternativ D. — Försöksanstalten. — Högskolan. — Sammanställning av kostnader.

Den försöksverksamhet, som beröres i detta kapitel, motsvarar verksamheten Allmänna vid jordbruks-, husdjurs-, kemiska och bakteriologiska avdelningarna vid den synpunkter, nuvarande centralanstalten samt dessutom den verksamhet vid centralanstaltens botaniska avdelning, vilken avser de odlade växternas livsvillkor och förädling. Beträffande sistnämnda verksamhet hava utredningsmännen redan i det föregående under vissa förutsättningar uttalat sig för dess införlivande med lantbrukshögskolan, och formerna härför synas röna ringa inflytande av vilka anordningar, som må synas lämpliga för annan försöksverksamhets anknytande till högskolan. Med avseende på återstående fyra försöksavdelningar synas olika möjligheter föreligga, när det gäller att i större eller mindre omfattning sammanföra dem med lantbrukshögskolan. Såsom redan förut anförts, synas vägande skäl tala för att ifrågavarande försöksavdelningar förläggas till samma plats. I första hand torde detta gälla jordbruks- och husdjursavdelningarna. Visserligen saknas icke från utlandet exempel därpå, att försöksverksamhet på jordbruksområdet och på husdjursområdet med framgång kan bedrivas vid till olika platser förlagda institutioner, men det synes uppenbart, att icke obetydliga fördelar kunna vara att vinna genom det intima samarbete mellan försöksmän tillhörande de olika försöksområdena, vilket endast kan komma till stånd vid lokal förening av institutionerna. En av husdjursavdelningens viktigare uppgifter har ju varit och kommer även i fortsättningen att bliva att syssla med olika utfodringsspörsmål, och det bör då för den vara av stor betydelse att stå i nära kontakt med den institution, som har till uppgift att bedriva försöksverksamhet rörande, bland annat, odlingen av de hemmaproducerade fodermedlen. För lösandet av vissa försöksuppgifter torde det för övrigt över huvud taget vara nödvändigt, att ifrågavarande båda försöksavdelningar intimt samarbeta. Vad_ därefter angår verksamheten vid kemiska och bakteriologiska försöksavdelningarna, har denna i icke ringa grad till uppgift att underbygga och stödja försöksverksamheten på jordbruks- och husdjursområdena, samtidigt som den i viss utsträckning bör hämta impulser från dessa försöksområden. Härav

44 följer, att det icke gärna kan vara lämpligt att, därest jordbruks- och husdjursavdelningarna förflyttades till Ultuna.,. bibehålla kemiska och bakteriologiska avdelningarna vid Experimentalfältet. Utredningsmännen hava icke heller ansett sig böra upptaga en sådan form för organisationen av försöksverksamheten till närmare prövning. Med hänsyn till att vissa skäl däremot synas kunna anföras för bibehållande av jordbruks- och husdjursavdelningarna vid Experimentalfältet hava utredningsmännen ansett den anordningen innebära en möjlighet värd att undersökas, då utav ifrågavarande fyra försöksavdelningar endast avdelningarna för kemi och bakteriologi flyttades till lantbrukshögskolan. Sistnämnda avdelningar skulle nämligen då kunna erhålla nära anknytning till verksamheten vid högskolans institutioner för jordbruk och husdjursskötsel, vilket sannolikt skulle innebära en tillfredsställande kontakt med viktigare problem inom dessa fackområden. Anordningen förutsätter givetvis, att jordbruks- och husdjursavdelningarna erhålla de ökade laboratorieutrymmen och den särskilda personal, som kunna erfordras för utförande av olika utav avdelningarnas arbetsuppgifter föranledda driftsanalyser. Med avseende på formen för ifrågavarande försöksverksamhets anknytande till lantbrukshögskolan kan man tänka sig två principiellt olika anordningar. Den ena skulle innebära, att försöksverksamheten organiserades i form av en särskild, med högskolan i vissa hänseenden sidoordnad anstalt. < Befattningshavare vid försöksanstalten skulle enligt detta system endast i mindre omfattning meddela undervisning vid högskolan. Den andra tänkbara anordningen vore, att försöksverksamheten så att säga införlivades i lantbrukshögskolans verksamhet. Gemensamma institutioner borde då inrättas för undervisnings- och försöksverksamhet inom de olika områdena, ^och ansvaret för såväl undervisning som försöksverksamhet inom visst område komme att i större utsträckning förenas på en hand. Utredningsmännen hava till behandling upptagit båda dessa möjligheter. Sålunda komma utredningsmännen i det följande att under alternativ A redogöra för, på vad sätt de fyra försöksavdelningarna — jordbruks-, husdjurs-, kemiska och bakteriologiska avdelningarna — kunna tänkas organiserade i form av en till platsen för lantbrukshögskolan förlagd fristående försöksanstalt, och under alternativ B skall behandlas en organisationsform, innebärande att samtliga ifrågavarande försöksavdelningar tänkas direkt införlivade med lantbrukshögskolan. Såsom ett tredje alternativ för försöksverksamhetens organisation hava utredningsmännen ansett sig böra upptaga ett system, som innebär tillämpning av båda de organisationsformer, som ligga till grund för alternativen A och B. Sålunda förutsattes i detta fall, att vid förflyttning av centralanstaltens jordbruks-, husdjurs-, kemiska och bakteriologiska avdelningar till platsen förren blivande lantbrukshögskola de båda förstnämnda avdelningarna skulle tillsammans bilda en med högskolan sidoordnad försöksanstalt, medan avdelningarna för kemi och bakteriologi skulle införlivas med högskolan. _ Alternativ C har ansetts vara förtjänt av att göras till föremål för utredning icke minst av den anledningen, att detta alternativ mera än de föregående tager hänsyn till den olikhet i fråga om natur och arbetssätt, som föreligger beträffande de fyra försöksavdelningarna och som är av betydelse när det gäller att bedöma, vilken form som må synas lämplig för deras anknytning till högskolan. Slutligen hava utredningsmännen, såsom redan anförts, ansett sig böra räkna jämväl med den möjligheten, att centralanstaltens jordbruks- och husdjursavdelningar även i fortsättningen bleve förlagda till Experimentalfältet, under det att avdelningarna för kemi och bakteriologi förflyttades till platsen för högskolan. Denna organisationsplan — alternativ D — skiljer sig o från motsvarande plan vid alternativ C i huvudsak endast däruti, att den fristående

•45 försöksanstalten förutsattes vara förlagd till Experimentalfältet i stället för till platsen för lantbrukshögskolan. För ifrågavarande fyra avdelningar av försöksverksamheten hava utredningsmännen således i det följande till närmare behandling upptagit nedannämnda fyra alternativ, nämligen 1) de fyra avdelningarna tänkas tillsammans bilda en till platsen för lantbrukshögskolan förlagd fristående försöksanstalt (i det följande betecknat såsom alternativ A); 2) samtliga fyra avdelningar tänkas införlivade med lantbrukshögskolan (alternativ B); 3) jordbruks- och husdjursavdeiningarna tänkas tillsammans bilda en till platsen för lantbrukshögskolan förlagd fristående försöksanstalt, medan avdelningarna för kemi och bakteriologi tänkas införlivade med lantbrukshögskolan (alternativ C); 4) jordbruks- och husdjursavdelningarna tänkas vara även i fortsättningen förlagda till Experimentalfältet, medan avdelningarna för kemi och bakteriologi tänkas införlivade med lantbrukshögskolan (alternativ D). Beträffande samtliga nu angivna fyra alternativ förutsätta utredningsmännen i anslutning till vad tidigare anförts, att den del av verksamheten vid centralanstaltens botaniska avdelning, som avser de odlade växternas livsvillkor och förädling, införlivas med lantbrukshögskolan.

Alternativ A: De fyra försöksavdelningarna organiseras i form av en till platsen för högskolan (Ultnna) förlagd fristående försöksanstalt. 1. Organisation. Ehuru försöksverksamheten vid detta alternativ förutsattes skola omhänclerhavas av en särskild försöksanstalt och således intaga en gentemot lantbrukshögskolans verksamhet självständig ställning, torde dock förläggningen till samma plats av de båda anstalterna innebära vissa svårigheter att giva åt dem var sin fullt självständiga organisation. Även om försöksanstalten i stort sett utrustades med egna försöksarealer och djurbesättningar, torde det likväl i åtskilliga fall komma att visa sig nödvändigt, att vid Ultuna förefintliga anordningar och resurser i viss mån utnyttjades både av högskolan och av försöksanstalten. Sålunda torde det icke vara möjligt att vid Ultuna ställa till försökanstaltens förfogande en särskild försöksgård med jordarter av så skilda slag och i övrigt av den beskaffenhet, att icke försök i viss utsträckning behövde anordnas jämväl å annan närbelägen och för ändamålet disponibel mark. Det torde icke heller vid förläggning till Ultuna bliva möjligt att förse försöksanstalten med så stora egna djurbesättningar av olika slag, att icke i vissa fall komplettering kan behöva företagas från den vid högskolans jordbruk förefintliga djurstocken. Vad beträffar den kemiska avdelningen av försöksanstalten kan det vidare måhända befinnas lämpligt, att jämväl vissa av försöks- och forskningsuppgifter vid högskolans institutioner föranledda driftsanalyser utföras vid avdelningens för ändamålet utrustade laboratorier. Men även på annat sätt synes en viss gemenskap mellan de båda anstalterna vara önskvärd. Sålunda torde det vara lämpligt, att anstalterna erhålla gemensamt bibliotek, och sannolikt torde det även vara möjligt och för-

46 enat med vissa fördelar, att kamrerargöromålen för de båda anstalterna sammanfördes på en hand. . Vid övervägande av frågan om försöksanstaltens organisation under den förutsättning, alternativ A innebär, hava utredningsmännen kommit till den uppfattningen, att försöksanstalten lämpligen bör intaga en ställning i förhållande till lantbrukshögskolan, som närmast överensstämmer med den ställning, statens skogsförsöksanstalt intager till skogshögskolan. Detta innebär, bland annat, att en gemensam styrelse skall finnas för försöksanstalten och högskolan. Den enhetlighet i ledningen, som en dylik anordning innebar, ar av betydelse även i sådant avseende, att den för högskolan tillsatta styrelsen som skall hava till uppgift, bland annat, att bestämma omfattningen av olika lärares undervisningsskyldighet, får möjlighet att besluta angående arten och omfattningen jämväl av den mera begränsade undervisning, som vissa befattningshavare vid försöksanstalten kunna anses böra hava till åliggande att meddela.

2. Försöksanstaltens uppgifter. Enär förevarande alternativ i huvudsak endast innebär en förflyttning av centralen för försöksverksamheten på ifrågavarande områden från Experimentalfältet till Ultuna utan ingripande förändringar i anstaltens organisation, bliva även dess försöksuppgifter i stort sett desamma som mom motsvarande avdelningar vid centralanstaltens nuvarande förläggning. Avdelningen tor jordbruk bör sålunda fortfarande hava till uppgift att verkställa undersökningar och utredningar rörande jordens bearbetning, bevattning och gödsling m m rörande de olika åkerbruksväxternas odlingsvärde och odling samt angående ogräsens bekämpande, och avdelningen för husdjursskotsel bor alltjämt verkställa undersökningar och utredningar rörande husdjurens avel, utfodring och vård. Avdelningen för kemi bör liksom nu dels verkstulla undersökningar och utredningar inom lantbrukskemiens och lantbruksiysikens områden och dels utföra de analytiska undersökningar, som påkallas av övriga avdelningars försöksverksamhet. Beträffande avdelningen för baktenologi blir emellertid under de givna förutsättningarna en viss begränsning i ämnesområde för försöksuppgifterna oundviklig. För närvarande har avdelningen till uppgift att verkställa undersökningar och utredningar rörande bakteriers livsverksamhet, särskilt med hänsyn till deras inverkan på jordens fruktbarhet, växters och djurs näringsupptagande samt förändringar hos mjölk och mejeriprodukter. Undersökningarna på mjölkhushållningens område uti öras emellertid för närvarande i intim samverkan med underavdelningen för mejerihantermg, och skulle försöksverksamheten på mejeriområdet framdeles förläggas till annan plats än vad fallet blir med bakteriologiska avdelningen, torde den senare komma att sakna förutsättningar för en mera ^infattande, praktiskt inriktad försöksverksamhet på mjölkbakteriologiens område.

3. Medverkan vid högskoleundervisningen av befattningshavare vid försöksanstalten. Högre lantbruksundervisningssakkunniga hava i sitt betänkande berört, bland jämväl den frågan, i vilken utsträckning lantbrukshögskolan lämpligen synts kunna utnyttja en till samma plats förlagd försöksanstalt tor undervisningen, därvid de sakkunniga i första hand tänkt sig högskola och försöksanstalt förlagda vid Stockholm. De sakkunniga ansågo, att avdemingsiorestandare och andra tjänstemän vid försöksanstalten borde i sina ämnen kunna övertaga en viss mindre del av den på undervisningsschemat upptagna undervis0 nnat,

ningen för ämbetsexamen. Förslagsvis angavs följande undervisningsskyldighet för ifrågavarande befattningshavare: föreståndaren eller överassistenten vid anstaltens jordbruksavdelning skulle undervisa i en mindre del av ämnet allmän jordbrukslära (försöksteknik, eventuellt någon del av gödselläran, 20 förel., 20 övn.) och en mindre del av ämnet växtodlingslära (försöksteknik, eventuellt någon del av växtodlingsläran; 20 förel., 20 övn.); _ föreståndaren eller laboratorn vid anstaltens husdjursavdelning skulle undervisa i viss mindre del av ämnet husdjurens utfodring och skötsel (försöksteknik och eventuellt en del av utfodringsläran; 30 förel., 50 övn.); föreståndaren eller laboratorn vid anstaltens kemiska avdelning skulle undervisa i en mindre del av ämnet marklära (25 förel., 25 övn.); och , föreståndaren för anstaltens bakteriologiska avdelning skulle bestrida undervisningen i ämnet bakteriologi (35 förel., 60 övn.). Därutöver borde på lantbruksundervisningens högre stadium sådan anknytning finnas mellan högskola och försöksanstalt, att vissa studerande finge utföra det för högre examina ofta nödvändiga experimentella forskningsarbetet vid anstaltens olika institutioner och under ledning av institutionsföreståndarna. Utredningsmännen anse, att vid förevarande alternativ för försöksverksamhetens organisation befattningshavare vid försöksanstalten böra kunna tagas i anspråk för lantbruksundervisningen uti i stort sett den omfattning som högre lantbruksundervisningssakkunniga enligt vad ovan anförts föreslagit vid samförläggning av högskola och försöksanstalt. Dock synes det måhända önskvärt, att en viss del av ifrågavarande undervisning lägges utanför det ordinarie undervisningsschemat och i stället får formen av kortare föreläsningsserier med redogörelse för försöksverksamhetens metoder och nyaste resultat på vars och ens speciella område.

£. Erforderlig personal. Behovet av arbetskrafter vid försöksanstalten synes kunna beräknas bliva Allmänna lika stort som det nu är vid de fyra av centralanstaltens avdelningar, som till- synpunkter, sammans skulle bilda den nya försöksanstalten. Den förutsatta undervisningsskyldigheten för vissa befattningshavare vid anstalten kunde visserligen tänkas behöva kompenseras genom ytterligare arbetshjälp för försöksverksamheten, och anstaltens mindre centrala läge efter förflyttningen, särskilt i kommunikationshänseende, kunde också måhända anföras såsom ytterligare skäl för ökning i_ antalet arbetskrafter, men å andra sidan torde i vissa fall någon arbotsbesparing kunna ernås genom rationell planläggning och utrustning av institutionslokalerna, och vidare böra de efter förflyttningen i vissa avseenden rikare. försöksmöjligheterna å förläggningsplatsen innebära, att beträffande åtskilliga försöksuppgifter arbetsåtgången sannolikt blir något mindre än förut. Utredningsmännen hålla för troligt, att nu angivna skäl för ökning och för minskning av arbetskraften i stort sett uppväga varandra, och att under förutsättning av oförändrad omfattning av försöksverksamheten behovet av arbetskrafter för ifrågavarande verksamhet kan beräknas i huvudsak överensstämma med det under nuvarande organisation förefintliga behovet. Det nuvarande antalet befattningshavare av olika slag vid de i försöksanstalten ingående fyra avdelningarna framgår av sammanställningen sid. 18 ff. Beträffande lönevillkoren för olika befattningshavare föreslå utredningsmännen viss ändring endast beträffande assistenter. För närvarande finnas vid centralanstalten assistenter av två kategorier, nämligen dels fast anställda assistenter med ett årligt arvode av 6 300 kronor och dels extra assistenter med.

48 ett årsarvode av i regel 4 320 kronor. 1 Å båda dessa arvoden utgår dyrtidstillägg enligt för befattningshavare vid statsdepartement m. fl. gällande grunder. Därest försöksanstalten skall förläggas till platsen för en blivande lantbrukshögskola, anse utredningsmännen det lämpligt, att i lönehänseende tre olika kategorier av assistenttjänster inrättas. E t t mindre antal assistenter torde erfordras för sådana mera invecklade arbeten, som för befattningshavaren kräva lång utbildningstid vid avdelningen och där ofta återkommande ombyten av personal sålunda icke äro önskvärda. Dylik assistent, som lämpligen torde böra benämnas förste assistent, bör enligt utredningsmännens mening erhålla avlöning såsom extra ordinarie befattningshavare i lönegraden B 21. Beträffande flertalet assistentbefattningar torde det emellertid vara lämpligt, att innehavaren efter några års tjänstgöring vid försöksanstalten övergår till annan mera fast anställning av jämförbar karaktär. För assistenter vid jordbruks- och husdjursavdelningarna synes det sålunda ligga nära till hands att söka erhålla anställning som lantbrukslärare samt jordbruks- och husdjurskonsulenter, och assistenttjänstgöring vid kemiska avdelningen torde vara lämplig förutbildning för tjänstemän vid kemiska stationer. En dylik cirkulation underlättas emellertid av att arvodesbeloppen för ifrågavarande assistenter icke ligga över den lönenivå, som representeras av de befattningar, till vilka transport kan väntas. Å andra sidan är det givetvis förenat med stor risk att bestämm.a arvodena för assistenter till så lågt belopp, att rekryteringen av befattningarna med väl kvalificerade innehavare äventyras. Utredningsmännen föreslå, att arvodet för vissa av ifrågavarande assistentbefattningar bestämmes till 4 800 kronor om året och för andra till 3 600 kronor om året. Å nämnda belopp bör dyrtidstillägg utgå. Sänkningen i förhållande till nu utgående arvoden har ansetts motiverad dels av den något lägre levnadskostnadsnivån i Ultuna (Uppsala) och dels, såsom redan nämnts, med hänsyn till önskvärdheten av att ifrågavarande befattningar icke bliva slutposter. Vid nyanställning av assistent torde denne i regel komma i åtnjutande av det lägre arvodet, och den föreslagna differentieringen i arvodesbelopp torde i många fall medföra möjlighet att genom uppfattning i högre lönegrad någon längre tid kvarhålla sådan arbetskraft, som visat sig särskilt lämpad för verksamhet av ifrågavarande slag. Personalbehov Utredningsmännen övergå nu till att redogöra för behovet av arbetskrafter vid olika vid varje avdelning för sig. Frågan om antalet vaktmästare m. m. skall däravdeiningar. e fter behandlas i ett sammanhang. a) JordbruksaYdelningen. Antalet befattningshavare i olika tjänsteställning torde böra beräknas i stort sett lika som vid nuvarande förläggning. Enär gåvomedel från konsortiet Äger framdeles icke med säkerhet kunna påräknas, i varje fall icke i större omfattning, och hittills erhållna gåvomedel snart hunnit förbrukas, synes hela clen erforderliga personalen böra uppföras såsom avlönad med statsmedel. Enär avdelningen efter förflyttningen torde erhålla möjlighet att betydligt utvidga försöksverksamheten å förläggningsplatsen, torde utöver nuvarande personal ytterligare en assistent bliva erforderlig. Däremot torde de nuvarande båda tillfälliga assistenterna icke böra upptagas i avlöningsstaten. För erforderlig tillfällig arbetskraft böra i stället särskilda medel upptagas i omkostnadsstaten. Den nuvarande uppdelningen av jordbruksavdelningen på en underavdelning för jordbruk och en underavdelning för växtodling torde efter eventuell för1 För de med anslag från konsortiet »Äger» anställda assistenterna gälla för närvarande särskilda bestämmelser.

49 flyttning av avdelningen icke böra bibehållas. I överensstämmelse härmed torde den nuvarande överassistentbefattningen böra utbytas mot en befattning med tjänsteställning motsvarande laborators vid andra avdelningar. Ifrågavarande befattningshavare vid jordbruksavdelningen torde emellertid lämpligare böra benämnas försöksledare. ^Av assistenterna vid jordbruksavdelningen torde en behövas för mera maktpåliggande uppgifter. Han bör därför bliva extra ordinarie befattningshavare i lönegraden B 21. Beträffande de övriga fyra assistenter, som beräknas vara erforderliga vid avdelningen, torde två böra erhålla ett årsarvode av 4 800 kronor vardera och de två återstående ett årsarvode av 3 600 kronor vardera. För jordbruksavdelningen föreslås sålunda följande befattningshavare: 1 avdelningsföreståndare (B 30), 1 försöksledare (B 26), 1 förste assistent (extra ord. B 21), 2 assistenter (arvode a 4 800 kr.), 2 assistenter (arvode a 3 600 k r . ) . 1)) Husdjursavdelningen. _ För denna avdelning torde antalet befattningshavare i olika tjänsteställning böra beräknas på samma sätt som vid nuvarande förläggning. Av assistenterna torde en böra vara extra ordinarie befattningshavare i lönegrad B 21, och av de övriga synas två böra erhålla 4 800 kronor och två 3 600 kronor vardera i årsarvode. För husdjursavdelningen bör sålunda räknas med följande befattningshavare: 1 avdelningsföreståndare (B 30), 1 laborator (B 26), 1 förste assistent (extra ord. B 21), 2 assistenter (arvode ä 4 800 kr.), 2 assistenter (arvode a 3 600 kr.). c) Kemiska avdelningen. För denna avdelning anse utredningsmännen sig böra föreslå någon ökning av antalet befattningshavare. Centralanstaltens styrelse har flera år i rad gjort framställning hos Kungl. Maj:t om medel för anställande av ytterligare en assistent vid avdelningen, dock hittills utan resultat. Riksdagens jordbruksutskott har emellertid i sitt utlåtande nr 1 vid 1929 års riksdag uttalat, att utskottet vore förvissat, att Kungl. Maj:t icke skulle underlåta att upptaga berörda fråga till förnyat övervägande, givetvis med behörigt hänsynstagande därvid till det sammanhang denna fråga till äventyrs kunde hava med spörsmålet om centralanstaltens blivande ställning till den högre lantbruksundervisningen. Utredningsmännen anse, att avdelningen även vid eventuell förflyttning har behov av den ytterligare assistent, varom anstaltens styrelse gjort framställning. ^Av assistenterna bör en hänföras till lönegrad B 21 (extra ord.), en bör erhålla ett årsarvode av 4 800 kronor och de två övriga vardera ett årsarvode av 3 600 kronor. För kemiska avdelningen föreslås sålunda: 1 avdelningsföreståndare (B 30), 1 laborator (B 26), 1 förste assistent (extra ord. B 21), 1 assistent (arvode a 4 800 kr.), 4 2 assistenter (arvode a 3 600 k r . ) . 4—292459

50 d) Bakteriologiska avdeliiingen. Såsom förut nämnts, har den bakteriologiska avdelningens verksamhet hittills i ungefär lika omfattning varit inriktad å jordbakteriologiska och mejeribakteriologiska uppgifter. Förlägges försöksverksamheten på mejeriområdet till annan plats än den nu ifrågavarande försöksanstalten — enligt de allmänna riktlinjerna för utredningen har denna fråga tillsvidare ställts öppen —• torde den bakteriologiska avdelningen hava mycket begränsad möjlighet att i fortsättningen upptaga mejeribakteriologiska frågor till behandling. Vid detta förhållande kunde det måhända anses motiverat, att antalet arbetskrafter vid bakteriologiska avdelningen minskades. Emellertid anse utredningsmännen clet önskvärt, att avdelningen i större utsträckning än hittills kunde bedriva forskning på det jordbakteriologiska området, och då därtill kommer, att avdelningens föreståndare föreslagits skola åläggas jämförelsevis omfattande undervisningsskyldighet vid högskolan, anse utredningsmännen, att antalet befattningshavare vid avdelningen bör bibehållas oförändrat. Enär utbildningstiden för medhjälpare på det bakteriologiska området måste bliva jämförelsevis lång — i regel bör bakteriologen hava grundlig underbyggnad i kemi — torde avlöningsvillkoren för assistenterna få beräknas förhållandevis höga. Utredningsmännen föreslå, att den ene assistenten blir extra ordinarie befattningshavare med placering i lönegrad B 21 och den andre assistenten erhåller ett årsarvode av 4 800 kronor. För avdelningen föreslås sålunda följande befattningshavare: 1 avdelningsföreståndare (B 30), 1 förste assistent (extra ord. B 21), 1 assistent (arvode 4 800 k r . ) . Härtill kommer i mån av behov extra arbetskraft för framställning av baljväxtkultur, vilken arbetskraft liksom nu torde kunna avlönas med inkomstmedel, erhållna genom försäljning av dylika kulturer. Chef.

I överensstämmelse med vad nu gäller för skogsförsöksanstalten torde en av avdelningsföreståndarna vid jordbruksförsöksanstalten böra fungera såsom chef för anstalten. Chefsarvodet torde liksom vid skogsförsöksanstalten bora beräknas till 700 kronor om året. Bibliotekarie. Såsom redan förut anförts, torde vid försöksanstaltens eventuella lorlagg • ning till samma plats som lantbrukshögskolan böra upprättas ett ior bada organisationerna gemensamt bibliotek. Vid själva försöksanstalten torde under denna förutsättning endast behöva finnas en mindre bibliotekslokal med plats för löpande tidskriftsserier och för verksamhetens bedrivande mera viktiga handböcker. Med särskild bibliotekspersonal för försöksanstalten torde man alltså icke behöva räkna. Försöksanstaltens medverkan för bibliotekets underhåll och utveckling synes i stället böra hava form av särskilt ärligt kontant bidrag till biblioteket. Kamrerare Omhänderhavandet av kamrerargöromålen vid försöksanstalten torde lämpligen böra uppdragas åt den för motsvarande uppgifter vid högskolan avsedda personalen. Försöksanstalten bör sålunda icke hava egen kamrerarpersonal utan i stället lämna skäligt bidrag till högskolan till bestridande av kostnaderna för dess kamrerarexpedition. o Skrivbiträde. Med avseende på erforderliga arbetskrafter av annat slag må erinras därom, att för närvarande särskilt skrivbiträde finnes anställt vid jordbruksavdelningen. Med hänsyn till den omfattande korrespondens, som denna avdelning har att föra, torde avdelningen även efter eventuell förflyttning hava stort behov av skrivhjälp. Men även vid husdjursavdelningen förekomma skrivgöromål i stor utsträckning, och blir en av avdelningsföreståndarna chef för anstalten

öl och dennas administration sålunda direkt knuten till någon av institutionerna, föranledes därav ytterligare behov av skrivbiträde. Utredningsmännen anse, att för hela anstalten bör anställas ett kanslibiträde i lönegraden B 7, som i första hand bör vara anstaltens chef behjälplig med administrativa göromål och därjämte i den mån tiden medgiver utföra skrivgöromål för de olika avdelningarnas räkning. Det ytterligare behov av dylik hjälp, som de olika avdelningarna kunna hava, synes lämpligen böra tillgodoses genom tillfälligt anställd arbetskraft. Vid var och en av de fyra avdelningarna finnas för närvarande en vakt- Vaktmästare m mästare, av vilka tre äro ordinarie befattningshavare i lönegraden B 7 och - *• en extra ordinarie befattningshavare i samma lönegrad. Skola avdelningarna efter förflyttningen tillsammans bilda en fristående försöksanstalt, torde de egentliga institutionslokalerna lämpligen böra förläggas till en gemensam institutionsbyggnad, och såsom följd därav torde det även vara lämpligt att genomföra viss specialisering i fråga om utförandet av de för vaktmästare och motsvarande befattningshavare avsedda arbetsuppgifterna. Sålunda torde böra finnas en maskinist i lönegrad B 8. Denne bör vid sidan av sin huvuduppgift jämväl kunna för anstalten utföra enklare arbeten av mekanisk art. Vidare bör finnas en expeditionsvaktmästare (lönegraden B 7), vilken torde kunna tjänstgöra även såsom portvakt. Slutligen torde erfordras två institutionsvaktmästare, av vilka dock åtminstone den ene bör vara kunnig i snickerioch eventuellt även enklare målningsarbeten. Båda institutionsvaktmästarna torde böra hänföras till lönegraden B 7. På anstaltens chef torde ankomma att i förekommande fall fördela arbetsuppgifterna mellan de olika vaktmästarna. Behovet av vaktmästare m. fl. vid försöksanstalten torde sålunda böra beräknas på följande sätt: 1 maskinist (B 8), 1 expeditionsvaktmästare (B 7), 2 institutionsvaktmästare (B 7 ) . Behovet av arvoden åt i förekommande fall erforderliga vikarier för fast Vikariatsanställda befattningshavare vid försöksanstalten kan givetvis förväntas bliva arvoden, i hög grad växlande och därjämte omöjligt att på förhand beräkna. På grund härav torde det icke vara lämpligt att uppföra dylik vikariatsersättning såsom särskild post i anstaltens stat. I stället torde sådana vikariatskostnader i överensstämmelse med de principer, som nu börjat tillämpas vid uppställningen av stater för statsdepartementen m. fl. (se Bihang till riksdagens protokoll 1926, första samlingen, första bandet. Utgifterna. För flera huvudtitlar gemensamma frågor, sid. 20—21) böra bestridas från anslagsmedlen för avlönande av ordinarie tjänstemän. I överensstämmelse med vad ovan anförts torde avlöningsstaten för försöks- Avlöningsstat. anstalten kunna beräknas på sätt nedan angivits. Vid beräkning av lönebeloppen för fast anställda befattningshavare har hänsyn tagits till gällande ortsgruppsindelning. Ultuna (Bondkyrko socken) tillhör för närvarande ortsgrupp D. Emellertid torde vid försöksanstaltens förläggande till Ultuna icke samtliga ifrågavarande befattningshavare kunna beredas bostad å stationeringsorten, och vissa av dem torde bliva hänvisade att söka sig bostad i Uppsala (ortsgrupp E ) . Enär vid sådant förhållande bostadsorten skulle komma att tillhöra en ortsgrupp med högre levnadskostnader än tjänstgöringsortens, synes böra tagas under övervägande, huruvida icke vederbörande befattningshavare borde tillerkännas någon ersättning för de därigenom ökade levnadskostnaderna. Vid utarbetande av omstående och följande sammanställningar över lönekostnader hava utredningsmännen emellertid ansett sig böra taga hänsyn endast till stationeringsorten. Vid beräkningar av avlöningsstatens storlek hava beträffande fast anställda

52 befattningshavare anlagts budgettekniska synpunkter, i det att för de till viss lönegrad hänförda befattningshavarna räknats med det lönebelopp, som motsvarar näst högsta löneklassen inom vederbörande lönegrad. För kvinnlig befattningshavare, som enligt gällande bestämmelser icke äger rätt att åtnjuta lön enligt högsta löneklassen inom vederbörande lönegrad, har räknats med den näst högsta löneklass, som för sådan befattningshavare kunnat komma i fråga. Vid beräkning av löneförmåner åt förste assistent hava iakttagits de särskilda bestämmelser, som gälla för icke-ordinarie befattningshavare. Avlöningsstat. Avdelningsföreståndare: 4 a 10 740: — Chefsarvode Försöksledare Laboratorer: 2 å 8 820: — Förste assistenter: 4 a 6 168: Assistenter: 6 a 4 800: — . » : 6 å 3 600: — . Kanslibiträde Maskinist Vaktmästare: 3 a 2 940: — .

42 960 '00 8 820 17 640 24 672 28 800 21 600 2 802 3 108 8 820

Summa kronor 159 922 I det föregående har räknats med, att åtskilliga befattningshavare vid försöksanstalten skola i viss utsträckning meddela undervisning vid lantbrukshögskolan. Därigenom inbesparas arvode till speciallärare i bakteriologi och — i överensstämmelse med högre lantbruksundervisningssakkunnigas förslag — viss del av arvode till speciallärare i fysik. Den härav föranledda kostnadsbesparingen för högskolan kan beräknas till 3 300 kronor om året. Kostnaderna för avlöningar vid försöksanstalten torde vid sådant förhållande rätteligen böra beräknas minskade med sistnämnda belopp eller till 156 622 kronor.

5. Behovet av lokalutrymmen m. ni. Allmänna Såsom i det föregående anförts, hava utredningsmännen vid fullgörandet av synpunkter, sitt uppdrag utgått ifrån att försöksverksamheten efter eventuell förflyttning kommer att bedrivas i en omfattning, som icke blir mindre än förut. Detta innebär, bland annat, att behovet av lokalutrymmen blir i stort sett oförändrat. De för närvarande av jordbruks- och husdjursavdelningarna disponerade lokalerna måste emellertid betecknas såsom otillräckliga, och förslag hava också tidigare vid upprepade tillfällen framställts i syfte att bereda dessa två avdelningar ökade utrymmen (sid. 16). Skola ifrågavarande avdelningar förflyttas, torde därför deras behov av institutionslokaler böra i samband med förflyttningen bättre tillgodoses. Kemiska och bakteriologiska avdelningarna hava helt nyligen erhållit ökade laboratorieutrymmen, och för deras del är vid nuvarande förläggning frågan om ytterligare utvidgning icke aktuell. Därest avdelningarna skola förflyttas till annan plats och i samband därmed ny institutionsbyggnad uppföras, torde det emellertid vara lämpligt att i viss utsträckning taga hänsyn till framtida utveckling av försöksverksamheten. Utredningsmännen hava därför ansett sig böra även beträffande sistnämnda avdelningar räkna med någon om ock jämförelsevis ringa ökning av lokalutrymme. InstitutionsInstitutionslokalerna för de fyra försöksavdelningarna synas såsom redan byggnad, nämnts lämpligen böra förläggas till en och samma byggnad. För närvarande

53 ä g e r s å v ä l jordbruks- som husdjursavdelningen egna s m ä r r e laboratorielokaler för u t f ö r a n d e av speciella a n a l y s e r . Utredningsmännen vilja emellertid föreslå, a t t a n a l y s a r b e t e t för n ä m n d a båda a v d e l n i n g a r koncentreras till kemiska avdelningens laboratorier. Dessa få genom en sådan anordning göras något r y m l i g a r e än eljest vore fallet, och någon större i n k n a p p n i n g i det för försöksa n s t a l t e n erforderliga t o t a l a l a b o r a t o r i e u t r y m m e t torde väl ej vinnas, men i f r å g a om a p p a r a t u r och förnödenheter i övrigt torde icke ringa dubbelkostnader k u n n a u n d v i k a s . A n o r d n i n g e n f ö r u t s ä t t e r givetvis, a t t jordbruks- och h u s d j u r s a v d e l n i n g a r n a s tjänstemän i de fall så befinnes önskvärt själva k u n n a u t f ö r a a n a l y s a r b e t e n inom den k e m i s k a avdelningens lokaler. F ö r i f r å g a v a r a n d e i n s t i t u t i o n s b y g g n a d h a v a u t r e d n i n g s m ä n n e n uppgjort ned a n s t å e n d e förteckning över de lokaler, som s y n a s erforderliga för försöksverksamheten, med angivande av den u n g e f ä r l i g a golvytan för v a r och en av dem. D e t t a b y g g n a d s p r o g r a m — liksom för övrigt samtliga de motsvarande program,' som i fortsättningen k o m m a a t t f r a m l ä g g a s — u p p t a g e r endast s. k. »effektiv» g o l v y t a , och u t r y m m e för korridorer, t r a p p h u s , k a p p r u m och toaletter, inneroch y t t e r v ä g g a r m. m. h a r sålunda icke m e d r ä k n a t s . B y g g n a d s p r o g r a m m e t och detta gäller ävenledes a n d r a i fortsättningen angivna p r o g r a m — måste givetvis betecknas såsom högst a p p r o x i m a t i v t , och åtskilliga av de i p r o g r a m met u p p t a g n a l o k a l u t r y m m e n a k u n n a m å h ä n d a vid en eventuell slutlig prövn i n g av i f r å g a v a r a n d e b y g g n a d s p r o j e k t visa sig böra göras större, medan a n d r a k a n s k e k u n n a tåla någon i n k n a p p n i n g . Såsom g r u n d v a l för en ungefärlig b e r ä k n i n g av de sannolika b y g g n a d s k o s t n a d e r n a vid försöksavdelningarnas l o r i l y t t n i n g torde p r o g r a m m e t likväl v a r a fullt a n v ä n d b a r t . E r f o r d e r l i g a i n s t i t u t i o n s l o k a l e r för f ö r s ö k s a n s t a l t e n . Lokaler för jordbruksavdelningen: 1 rum för föreståndare 1 » » försöksledare 3 arbetsrum för jordbruksförsök 1 rum för maskinskrivning m. m 1 » » botaniska analyser 1 » » upplagring av jordprov m. m 1 » » » » växtprov

'

Golvyta m2

30 25 80 20 50 30 40

Lokaler för Imsdjursavdelningen: 1 rum för föreståndare 1 » » laborator 3 arbetsrum för husdjursförsök 1 rum för maskinskrivning m. m 2 förrådsrum

30 25 80 20 50

Lokaler för kemiska avdelningen: 1 skrivrum för föreståndare 1 laboratorierum för föreståndare 1 skrivrum för laborator 1 laboratorierum för organisk kemi 1 rum för organiska elementaranalyser 1 laboratorierum för fysikalisk kemi 1 rum för konstant temperatur 1 » » centrifuger och kylskåp

20 40 15 60 15 40 20 15

54 Golvyta m2

2 a 3 laboratorierum för specialarbeten 2 » » driftsanalyser 1 Kjeldahlrum 1 syreavrykningsrum 1 diskrum 1 våg- och skrivrum . 1 förrådsrum för kemikalier 1 » » syror 1 » » instrument och glas 1 uppacknings- och preparerrum 2 rum för grövre arbeten

J® • 1UU .._ ™

^ *jj ^ _ j — _

°

Lokaler för bakteriologiska avdelningen: 1 skrivrum för föreståndare 1 laboratorierum för föreståndare 1 bakteriologiskt laboratorium 1 kemiskt laboratorium 1 rum för titreringar och fysikaliska arbeten . 1 » » diskning, sterilisering och substratberednmg 1 våg- och räknerum 1 rum för beredning av baljväxtkulturer 2 förrådsrum

^ *j £j> ^ jjj ' '

5U

275 Gemensamma lokaler: Rum för handbibliotek Tidskriftsrum Fotograferings-?- och mörkrum Verkstadsutrymmen och maskinrum Pann- och kolrum Vaktmästarbostad

' ^^

^ ._ ±r

Summa

l l 5

200 60 60 1 810

U t r e d n i n g s m ä n n e n h a v a låtit a r k i t e k t e n Victor H o l m g r e n i U p p s a l a u t a r beta skissritningar, u p p t a g a n d e detaljerat förslag till olika lokalers p l a c e n n g inom i n s t i t u t i o n s b y g g n a d e n . I f r å g a v a r a n d e s k i s s r i t n i n g a r h a v a fogats v d utredningen. F ö r s l a g e t måste givetvis betecknas såsom p r e l i m i n ä r t , och d ä r e s t b y g g n a d s a r b e t e t skulle komma a t t utföras k a n det m å h ä n d a befinnas ändamålsenligt a t t v i d t a g a vissa ä n d r i n g a r i de föreslagna dispositionerna. D y l i k a eventuella ä n d r i n g a r torde emellertid icke k u n n a v ä n t a s n ä m n v ä r t inverka p a de totala b y g g n a d s k o s t n a d e r n a . E n l i g t av a r k i t e k t H o l m g r e n u t f ^ d berakning skulle i f r å g a v a r a n d e kostnader k u n n a v ä n t a s u p p g å till 472 00U kronor. H ä r t i l l k o m m a vissa kostnader avseende vägarbeten, y t t r e a v l o p p s l e d n i n g a r m. m., vilka kostnader a p p r o x i m a t i v t b e r ä k n a t s till s a m m a n l a g t 25 000 kronor. Vid den n u v a r a n d e centralanstalten finnas bostadshus u p p f ö r d a t o r avdelningsföreståndare och överassistenter s a m t för v a k t m ä s t a r e . D ä r j ä m t e finnas n å g r a b o s t a d s r u m för assistenter. V i d f ö r l ä g g n i n g av försöksanstalten till U l t u n a t o r d e i första h a n d v a k t m ä s t a r e och därmed j ä m f ö r b a r personal bora beredas bostäder å platsen. A l l d e n s t u n d b o s t a d s u t r y m m e n för i f r å g a v a r a n d e b e f a t t n i n g s h a v a r e icke stå till förfogande i redan befintliga b y g g n a d e r vid Ultuna, m å s t e bostadshus för ä n d a m å l e t u p p f ö r a s . I det föregående h a r r ä k n a t s med f y r a b e f a t t n i n g s h a v a r e av i f r å g a v a r a n d e slag vid försöksanstalten. Hm av dessa torde böra erhålla bostad i omedelbar n ä r h e t av m s t i t u t i o n s b y g g n a -

55 den. Kostnaden för uppförande av ifrågavarande bostadshus har inräknats i ovannämnda kostnadssumma för institutionsbyggnaden. Bostadslägenheterna för övrig vaktmästarpersonal synas utan större olägenhet kunna vara förlagda på något större avstånd från institutionsbyggnaden. Byggnadskostnaderna för ifrågavarande lägenheter hava beräknats till 12 000 kronor per lägenhet eller sammanlagt 36 000 kronor. Det torde ur olika synpunkter vara till fördel för försöksverksamheten, att avdelningsföreståndarna äro bosatta i försöksanstaltens närhet. Emellertid hava utredningsmännen icke ansett det vara oundgängligen nödvändigt, att bostadslägenhet ställes till förfogande vid själva anstalten åt annan avdelningsföreståndare än den, som samtidigt är anstaltens chef. Denne synes nämligen under alla förhållanden böra bo vid försöksanstalten. För övriga avdelningsföreståndare synes, särskilt med hänsyn till den numera genom tillkommen spårvägsanläggning goda trafikförbindelsen mellan Ultuna och Uppsala, dylikt krav icke kunna göras gällande med samma styrka. Vid Ultuna lantbruksinstitut finnas bland annat fem bostadshus, vilka föreslagits skola även efter institutets eventuella utvidgning till högskola upplåtas såsom tjänstebostäder åt vissa lärare. Det synes lämpligt, att ett av nämnda bostadshus får disponeras av försöksanstaltens chef. Skulle så visa sig önskvärt, kunna måhända ytterligare bostadshus ställas till andra avdelningsföreståndares förfogande. Vissa försöksarbeten kräva tillsyn även å annan tid än den ordinarie tjänstgöringstiden. Ur denna synpunkt är det önskvärt, att några ogifta assistenter kunna erhålla bostadsrum inom institutionsbyggnaden. I skissförslaget till ifrågavarande byggnad har räknats med, att fyra rum skola inredas för ändamålet å byggnadens vind. De olika försöksavdelningarna hava för sin verksamhet behov av jämväl vissa Yttre anord yttre anordningar och utrymmen. Sålunda behöver jordbruksavdelningen hava ningar. en ganska betydande markareal till sitt förfogande för anställande av försök. Vissa skäl tala för att avdelningen erhölle en egen försöksgård med en åkerareal av 30—50 hektar, att avskiljas från den av Ultuna egendom brukade arealen. Detta skulle emellertid innebära, att åtskilliga ekonomibyggnader behövde uppföras för försöksgården, vilket komme att medföra icke ringa kostnader. E t t annat skäl, som talar mot en sådan anordning, är, att försöksanstalten bör anlägga försök å olika vid Ultuna representerade jordarter, och att försöksverksamheten sålunda icke med fördel kan koncentreras till en mindre del av Ultuna egendom. Utredningsmännen hava kommit till den uppfattningen, att jordbruksavdelningen vid förflyttning till Ultuna åtminstone till en början lämpligen bör i stället för särskild försöksgård erhålla fasta försöksfält av erforderlig storlek på olika för försök lämpade delar av egendomen. Försöksfälten torde böra upptaga en areal av tillhopa 20—30 hektar. Härutöver böra mera tillfälliga försök kunna förläggas till andra områden av egendomen. Vid nuvarande förläggning disponerar jordbruksavdelningen visserligen icke så stor försöksareal, som här ifrågasatts, men ett av de mest bärande skälen för förflyttning av avdelningen skulle väl just vara, att ökade möjligheter förefunnes att anordna försök vid själva förläggningsplatsen. Vid försöksfältens brukning och skötsel i övrigt synes medverkan från egendomens sida böra påräknas, och någon egen uppsättning av dragare och vanliga åkerbruksmaskiner synes försöksanstalten sålunda icke behöva utrustas med. Utredningsmännen förbise icke, att nu skisserade form för anordnande av jordbruksavdelningens fältförsöksverksamhet vid Ultuna under förutsättning av att avdelningen förlägges dit kan innebära olika anledningar till svårigheter och förvecklingar. Vid högskolan skulle enligt föreliggande förslag finnas två professurer i jordbrukslära, nämligen i allmän jordbrukslära och i växtodlingslära. Innehavarna av dessa befattningar måste förutsättas skola

56 anlägga fältförsök i icke ringa utsträckning, dels för lösande av egna forskningsuppgifter och dels såsom' ett led i elevernas utbildning i försöksteknik. Med hänsyn härtill och då egendomens jordareal torde komma att i viss utsträckning tagas i anspråk jämväl för andra grenar av försöksverksamheten på jordbruksområdet, synes det kunna med skäl ifrågasättas, huruvida den till Ultuna hörande jordarealen räcker till för denna utvidgande försöksverksamhet, helst som betydande delar av denna areal till följd av stora variationer i de olika jordarternas beskaffenhet och andra orsaker lära vara olämpliga såsom försöksmark. Utan att i detta sammanhang närmare ingå på denna fråga vilja utredningsmännen emellertid framhålla, att vid behov en ökning av den till Ultuna hörande jordarealen sannolikt torde kunna åvägabringas, i det att de staten tillhöriga nu ofullständigt bebyggda s. k. Hovstallängarna, omfattande tillhopa omkring 100 hektar åker, och eventuellt även annan närliggande jordbruksmark synas kunna med fördel införlivas med egendomen. De byggnadsarbeten, som skulle föranledas av en dylik utvidgning av jordarealen, hava utredningsmännen emellertid icke ansett sig böra taga hänsyn till vid förevarande kostnadsberäkning. Om jordbruksavdelningens fältförsök vid Ultuna sålunda förutsättas skola utföras med utnyttjande av egendomens dragare och i viss utsträckning även dess maskinella resurser, har avdelningen likväl behov av en försökslada med magasins- och förrådsutrymmen. Ifrågavarande försökslada torde lämpligen böra vara av ungefär samma storlek som den motsvarande lada, vilken sommaren 1929 uppföres vid Lanna försöksgård. Kostnaderna för en dylik till Ultuna förlagd försökslada hava beräknats till 15 000 kronor. Beträffande husdjursavdelningens förutsättningar för försöksverksamhet vid Ultuna gäller i tillämpliga delar vad ovan anförts beträffande jordbruksavdelningen. Även inom detta ämnesområde kan räknas med att viss konkurrens om försöksobjekten skall komma att uppstå mellan försöksanstaltens och högskolans institutioner på husdjursområdet. Det förtjänar i detta sammanhang omnämnas, att Ultuna egendom för närvarande icke i nämnvärd utsträckning sysslar med svinskötsel. Med hänsyn särskilt till högskolans egen försöksverksamhet på husdjursområdet synas egendomens stallutrymmen endast i begränsad omfattning kunna tagas i anspråk för försöksanstaltens motsvarande verksamhet. För genomförande av olika specialförsök torde det för övrigt vara nödvändigt, att husdjursavdelningen äger tillgång till eget försöksstall. Därvid kan givetvis väl tänkas, att försöksdjuren i flertalet fall fortfarande tillhöra egendomen, och att försöksanstalten sålunda endast undantagsvis behöver inköpa försöksdjur. Med stallet bör kombineras förvaringsrum för upplagring av bland annat stråfoder, enär vissa utfodringsförsök torde förutsätta kontroll av dylikt foder redan å växtplatsen och därefter under hela lagringstiden. Ifrågavarande stall, som med olika förråds- och upplagringsrum torde böra upptaga en golvyta av omkring 300 m2, har beräknats kunna uppföras för en kostnad av 40 000 kronor. För den kemiska avdelningens försöksverksamhet erfordras ett försöksland å cirka 0.5—1.0 hektar åker och i anslutning'till detta ett enkelt förrådshus med omkring 100 n r golvyta för förvaring av redskap, krukor för kärlkulturer m. m. Vidare erfordras en med trådnät inhägnad försöksgård om cirka 600 m2 för kärlkulturer, ett växthus med omkring 100 m2 golvyta samt ett rum i anslutning till stora institutionsbyggnaden för försöksverksamhet med levande växter under vintern. Kostnaderna för nu nämnda anordningar vid kemiska avdelningen hava beräknats till sammanlagt 25 000 kronor. Vid Experimentalfältet utfördes år 1920 en anläggning för verkställande av grundvattenståndsförsök. Anläggningen, som omfattar 48 betongparceller.. drog en kostnad av omkring 19 500 kronor, av vilket belopp en del utgick såsom

57 bidrag från vattenfallsstyrelsen. År 1922 blev anläggningen betydligt utvidgad, i det att från enskilt håll medel ställdes till förfogande för åstadkommande av en lysimeteranläggning, omfattande 24 betongparceller, samt en bevattningsanläggning med 48 betongparceller. Anläggningskostnaderna för sistnämnda två anläggningar uppgingo till i runt tal 14 000 kronor. Hela anläggningen, som sålunda i allt omfattar 120 betongparceller, skötes av jordbruksavdelningen. En anläggning av ifrågavarande slag är av stort värde för studium av olika frågor rörande vattenhushållningen i jorden m. m., varför i händelse försöksanstalten förflyttas till Ultuna en motsvarande anläggning bör komma till stånd därstädes. Kostnaderna för en sådan anläggning, som ansetts böra omfatta cirka 150 betongparceller, hava beräknats till 25 000 kronor. För den bakteriologiska avdelningen torde icke omedelbart erfordras några dyrbarare yttre anläggningar. Kostnaderna för byggnader och andra anläggningar för försöksanstalten Byggnadssynas sålunda i anslutning till vad ovan anförts kunna beräknas på följande kostnader sätt: Byggnadskostnader. Institutionsbyggnad med bostad för en vaktmästare Bostadsbyggnad för tre vaktmästare Försökslada Försöksstall Växthus m. m. för kemiska avdelningen Försöksanläggning med betongparceller Yttre ledningar, vägarbeten m. m

472 000 36 000 15 000 40 000 25 000 25 000 25 000 Summa kronor 638 000 För den biblioteksbyggnad, som ansetts böra uppföras vid lantbrukshögsko- Bibiiotekslan, därest försöksanstalten förlägges till samma plats, lämnas närmare upp- byggnad, gifter vid redogörelse för alternativ B för försöksverksamhetens organisation. Behovet av utrymmen m. m. för biblioteket blir under förut angivna förutsättningar i stort sett oberoende av organisationsformen för försöksverksamheten. Kostnaderna för ifrågavarande biblioteksbyggnads uppförande hava beräknats till 150 000 kronor. Genom uppförandet av särskild biblioteksbyggnad bliva emellertid vissa utrymmen i den s. k. rektorsbyggnaden disponibla för administrationen, vilket kan väntas medföra en besparing i byggnadskostnader för högskolan av omkring 35 000 kronor. Vid förflyttning av försöksanstalten till Ultuna torde nuvarande laboratorie- Inventarier m m utrustning i stort sett kunna komma till användning, och av inventarierna torde - åtminstone någon del kunna användas i den nya institutionsbyggnaden. Vissa inventarier behöva emellertid nyanskaffas, och därjämte får såsom engångsutgift räknas med kostnaderna för den specialinredning, som blir nödvändig särskilt i laboratorielokalerna. Högre lantbruksundervisningssakkunniga hava beträffande lantbrukshögskolan uppskattat kostnaderna för specialinredning och inventarier till 9 procent av de beräknade byggnadskostnaderna. I detta fall finnas redan åtskilliga inventarier, men å andra sidan torde specialinredningen bliva jämförelsevis dyrbar, då de flesta lokalerna skola användas för laboratorieändamål. Utredningsmännen anse, att kostnaderna för specialinredning och inventarier för försöksanstaltens institutionsbyggnad böra beräknas till omkring 10 procent av byggnadskostnaderna för samma byggnad eller till i avrundat tal 47 000 kronor. Vissa yttre inventarier vid jordbruks- och husdjursavdelningarna torde järn-

58 väl kunna förflyttas, och andra sådana, t. ex. dragare, som anstalten efter förflyttningen icke själv skulle behöva hålla, kunna försäljas, varigenom tillräckliga medel torde erhållas för erforderlig komplettering av behovet utav dylika inventarier. Något engångsanslag för inköp av inventarier av ifrågavarande slag torde man sålunda icke behöva räkna med. I detta sammanhang må erinras, att lantbruksakademien på sin tid i viss utsträckning ställde inventarier och laboratorieutrustning m. m. till centralanstaltens förfogande (sid. 125). F r å g a * huruvida och i förekommande fall i vilken form akademien i händelse av försöksverksamhetens förflyttning skall erhålla ersättning härför, hava utredningsmännen em'ellertid icke ansett sig böra upptaga till prövning.

6. Driftskostnader. I den för tiden 1 juli 1929—30 juni 1930 gällande inkomst- och utgiftsstaten för centralanstalten äro driftskostnaderna (exklusive löner) uppdelade på dels allmänna utgifter avseende, bland annat, rese- och traktamentsersättning åt tjänstemännen, tryck och expenser, byggnaders underhåll samt vatten och elektrisk belysning, och dels speciella driftskostnader för varje särskild avdelning. De allmänna utgifterna uppgå för centralanstalten i dess helhet till sammanlagt 47 925 kronor, varav på de fyra här berörda avdelningarna kan beräknas komma ett belopp av i runt tal 32 000 kronor. De särskilda driftskostnaderna för de fyra ifrågavarande avdelningarna hava i staten upptagits med följande belopp: Jordbruksavdelningen: statsanslag 37 575: — »Agers» medel 33 000:^— 70 575: — Husdjursavdelningen (underavdelningen för husdjursskötsel) 18 500: — Kemiska avdelningen: statsanslag 12 800: — »Agers» medel 3 000: — 15 800: —Bakteriologiska avdelningen 8 000: — Kronor 112 875 Härtill kommer andel i allmänna utgifter 32 000 Summa kronor 144 875 Samtliga driftskostnader — löner ej inberäknade — för de fyra avdelningarna skulle alltså uppgå till i avrundat tal 145 000 kronor om året. Å andra sidan har i staten räknats med vissa inkomster av försöksverksamheten, nämligen från jordbruket 5 000 kronor och från ladugården 6000 kronor. Vidare har beräknats, att försäljningen av baljväxtkulturer från bakteriologiska avdelningen skall giva viss inkomst, vilken dock ställts direkt till avdelningens förfogande för bestridande av med framställningen av ifrågavarande kulturer förenade kostnader. I överensstämmelse med den vid utredningen tillämpade riktlinjen, att försöksverksamheten efter eventuell förflyttning skall bedrivas i motsvarande omfattning som för närvarande, torde jämväl driftskostnaderna för de olika försöksavdelningarna böra beräknas på i huvudsak samma sätt som nu. Vissa utgifter kunna sannolikt minskas genom förflyttningen, såsom t. ex. kostnader för underhåll av byggnader, men andra utgifter torde i stället bliva högre, såsom t. ex. kostnader för resor och telefon. På det hela taget torde emellertid dylika ökningar och minskningar i driftskostnaderna uppväga varandra. Vid jordbruks- och husdjursavdelningarna uppstå vissa besparingar genom att avdelningarna i stort sett icke själva förutsättas skola driva jordbruk och krea-

59 tursskötsel, men å andra sidan bortfalla samtidigt de egna inkomsterna därav. Vidare bör naturligtvis Ultuna egendom erhålla skälig ersättning för utfört arbete m. m. vid fältförsöken ävensom för den ekonomiska uppoffring, som kan uppstå därigenom, att vissa nötkreatur och eventuellt andra djur för längre eller kortare tid ställas till försöksanstaltens disposition för anställande av försök. Såsom av vidstående sammanställning framgår, bestridas centralanstaltens driftskostnader till viss del genom influtna bidrag från konsortiet »Äger». Enär ifrågavarande inkomst torde vara av tämligen osäker natur synes försiktigheten kräva, att de med försöksverksamheten förbundna omkostnaderna i fortsättningen beräknas helt gäldade av statsmedel. Utredningsmännen hava ansett sig böra beräkna de årliga driftskostnaderna för den till Ultuna förlagda försöksanstalten på följande sätt: Ornkostnadsstat för försöksanstalten. Allmänna utgifter: Tjänsteresor Tryck och allmänna expenser Biblioteket Underhåll av byggnader Värme, gas, vatten och elektricitet Städning, renhållning m. m Oförutsedda utgifter Särskilda utgifter för jordbruksavdelningen » » » husdjursavdelningen » » » kemiska avdelningen » » » bakteriologiska avdelningen Summa kronor

15 000 10 000 7 000 8 000 9 000 5 000 1 000 54 000 1.8 000 10 000 7 000 144 000

7. Förläggningen av försöksverksamheten i botanik till lantbrukshögskolan. Enligt centralanstaltens instruktion skall avdelningen för lantbruksbotanik Anknytning hava till uppgift att verkställa undersökningar och utredningar rörande de od- till högskolan. lade växternas livsvillkor (växtfy si ologi) och förädling samt sjukdomar ävensom medlen att förekomma och hejda de senare. Såsom förut nämnts hava utredningsmännen funnit sig böra utgå ifrån att, därest centralanstalten eller större delen därav förflyttades till platsen för en blivande lantbrukshögskola, en växtskyddsanstalt upprättades, vilken skulle övertaga, bland annat, den nuvarande botaniska avdelningens uppgifter av växtpatologisk art. För återstående uppgifter på det botaniska området ansågs emellertid vid eventuell förflyttning av verksamheten icke böra upprättas en särskild botanisk avdelning, utan i stället borde ifrågavarande uppgifter överflyttas på lantbrukshögskolans botaniska institution, som i samband därmed borde i viss mån utvidgas. Sålunda borde institutionen omfatta två professurer, den ena omfattande i främsta rummet växtfysiologi och den andra huvudsakligen ärftlighetslära. En sådan anordning torde vara lämplig även ur undervisningens synpunkt. Genom en dylik uppdelning av ämnet skulle det givetvis bliva betydligt lättare att erhålla väl kvalificerade lärare i vederbörande discipliner, och särskilt från universitetsmyndigheterna i Lund har framhållits önskemålet att en ordinarie lärostol upprättades i ämnet ärftlighetslära. En sådan lärostol, som hittills saknades i vårt land, borde enligt ifrågavarande myndigheters mening lämpligen knytas till lantbrukshögskolan. Högre länt-

60 bruksundervisningssakkunniga hava också föreslagit, att ämnet ärftlighetslära i vissa fall skulle kunna väljas som verkligt examensämne vid högskolan; studierna i ämnet förutsattes emellertid därvid skola i huvudsak bedrivas vid universitet. Den enda professur i ärftlighetslära, som finnes vid sådan undervisningsanstalt, är emellertid personlig. UndervisninBeträffande ämnena lantbruksbotanik och lantbrukszoologi samt allmän ärftgens anord- lighetslära hava högre lantbruksundervisningssakkunniga tänkt sig undervisningen ordnad på följande sätt: Professor i lantbruksbotanik undervisar i lantbruksbotanik (utom växtpatologi) samt dessutom antingen i allmän ärftlighetslära eller i växtpatologi och lantbrukszoologi. Speciallärare undervisar i växtpatologi och lantbrukszoologi eller i allmän ärftlighetslära. Amanuens biträder professorn vid undervisningen. Vid nu föreslagen utvidgning av institutionen torde professorn i växtfysiologi m. m. lämpligen böra bestrida undervisningen i morfologi, anatomi och fysiologi och eventuellt även i växtpatologi. Professorn i ärftlighetslära bör i första rummet bestrida undervisningen i allmän ärftlighetslära och växtförädling. Ifrågasättas kan, huruvida han icke dessutom bör undervisa i växtkunskap. Denna del av ämnet kan emellertid även tänkas föredragas av professorn i växtodlingslära. Speciallärare skulle behöva anlitas i ämnet lantbrukszoologi och eventuellt i växtpatologi. Undervisningen i dessa ämnen torde lämpligen kunna bestridas av befattningshavare vid den ifrågasatta växtskyddsanstalten. BefattningsSåsom medhjälpare vid försöksverksamheten torde beträffande växtfysiolobavare. gien erfordras en förste assistent och en amanuens samt beträffande ärftlighetsläran en assistent. För den lantbruksbotaniska institutionen föreslås sålunda följande befattningshavare: 1) växtfysiologi m. m., 1 professor (B 30), 1 förste assistent (extra ord. B 21), 1 amanuens (arvode 1 200 kr.), 2) ärftlighetslära m. m., 1 professor (B 30), 1 assistent (arvode 3 600 kr.). Någon ökning av antalet vaktmästare vid högskolan på grund av utvidgningen av den botaniska institutionen torde icke vara nödvändig. Praktisk växt- Upprättas en professur i ärftlighetslära vid en till Ultuna förlagd lantbruksförädling, högskola, synes innehavaren lämpligen böra beredas tillfälle att i viss utsträckning syssla med praktisk växtförädling. Institutionen för ärftlighetslära torde möjligen helt kunna övertaga verksamheten vid Sveriges utsädesförenings nuvarande filial vid Ultuna, därvid filialens arbetsuppgift möjligen borde i viss mån utvidgas. I dylikt fall torde utöver den medhjälpare, som ovan angivits, ytterligare arbetskraft få ställas till nämnda professors förfogande, men å andra sidan torde samtidigt det statsbidrag, som nu beräknas för ifrågavarande filials upprätthållande, skäligen böra komma högskolans ärftlighetsinstitution till godo. På frågan om institutionens förhållande till Sveriges utsädesförening och genom denna till allmänna svenska utsädesaktiebolaget hava utredningsmännen emellertid icke ansett sig böra ingå. Lönestat. Enär högre lantbruksundervisningssakkunniga för den botaniska institutionen räknade med en professor och en amanuens, skulle sålunda den genom institutionens utvidgning förorsakade ökningen i antalet befattningshavare omfatta en professor, en förste assistent och en assistent. För högskolan medför alltså ifrågavarande utvidgning följande ökning i lönekostnader.

61¶Ökning i lönestat för högskolan (bot. instit.). Professor Förste assistent Assistent

10 740 5 790 3 600 Summa kronor

20 130

E n l i g t högre l a n t b r u k s u n d e r v i s n i n g s s a k k u n n i g a s förslag skulle vid länt- Lokalbehov, b r u k s h ö g s k o l a n s f ö r l ä g g n i n g till U l t u n a institutionerna för m a r k l ä r a , lantb r u k s b o t a n i k , allmän j o r d b r u k s l ä r a och v ä x t o d l i n g s l ä r a m. m. i n r y m m a s i den n u v a r a n d e s. k. elevbyggnaden. I n ä m n d a b y g g n a d skulle d ä r j ä m t e vissa utr y m m e n disponeras för bostadsrum åt elever. U t r e d n i n g s m ä n n e n h a v a undersökt, h u r u v i d a icke s i s t n ä m n d a u t r y m m e n vid eventuell u t v i d g n i n g a v den botan i s k a institutionen lämpligen kunde t a g a s i a n s p r å k för institutionslokaler. D e för försöksverksamheten i botanik erforderliga särskilda lokalerna h a v a ansetts böra b e r ä k n a s på följande s ä t t . Av botaniska institutionens utvidgning motiverad ökning i lokalbehovet vid högskolan. 1 rum för termostater 1 » » kemiska analyser 1 » » spektralanalys 1 vågrum 1 förråds- och diskrum

Golvyta m2 60 40 50 15 25 190

b) i ärftligbetslära m. ni. 1 rum för professor laboratorium för ärftlighetslära

30 100

a) i växtfysiologi m. m.

130 Summa 320 D e t h a r v i s a t sig möjligt a t t i n r y m m a även dessa lokaler i den s. k. elevb y g g n a d e n , därest de föreslagna bostadsrummen för elever i denna b y g g n a d få försvinna. U t r e d n i n g s m ä n n e n föreslå en sådan å t g ä r d . F ö r den sålunda disponerade i n s t i t u t i o n s b y g g n a d e n h a v a u p p g j o r t s s k i s s r i t n i n g a r , u t v i s a n d e h u r u de olika lokalerna k u n n a t ä n k a s förlagda i förhållande till v a r a n d r a . Skissritning a r n a h a v a fogats vid denna u t r e d n i n g . Givetvis k u n n a även a n d r a möjligheter i s å d a n t avseende t ä n k a s , och blir f r å g a n om botaniska institutionens utvidgn i n g aktuell, bör n a t u r l i g t v i s saken u p p t a g a s till n ä r m a r e p r ö v n i n g . Dock torde genom a n n a n placering av olika lokaler icke någon n ä m n v ä r d ä n d r i n g i kostn a d e r n a för b y g g n a d e n s iordningställande för sitt ä n d a m å l v a r a a t t förvänta. I f r å g a v a r a n d e kostnader h a v a av a r k i t e k t V . H o l m g r e n b e r ä k n a t s till 114 000 kronor. E n ä r vid högre l a n t b r u k s u n d e r v i s n i n g s s a k k u n n i g a s förslag till b y g g nadens disponerande m o t s v a r a n d e kostnader b e r ä k n a d e s till 87 300 kronor, skulle a l l t s å genom u t v i d g n i n g av den botaniska institutionen o r s a k a s en merkostnad av 26 700 kronor. F ö r försöksverksamheten i växtfysiologi erfordras vidare ett v ä x t h u s (4 X 40 Yt tre anordm ) , en g l a s h a l l för k ä r l f ö r s ö k (8 X 15 m ) s a m t en försöksloge med t o r k h a l l mn & ar m - m och redskapsbod (tillhopa 1 0 X 2 0 m ) . K o s t n a d e r n a för u p p f ö r a n d e av dessa mindre b y g g n a d s a n l ä g g n i n g a r h a v a u p p s k a t t n i n g s v i s b e r ä k n a t s t i l l sammanlagt 30 000 kronor.

kostnader.

För försöksverksamheten i ärftlighetslära med växtförädling kräves i sin tur en försöksloge av ej för små dimensioner (12 X 25 m). Den har beräknats kunna uppföras för en kostnad av 15 000 kronor. Slutligen ställer försöksverksamheten i såväl växtfysiologi som växtförädling anspråk på försöksfält. Särskilt för växtförädlingsverksamheten torde få räknas med ett någorlunda stort område. Utredningsmännen uppskatta behovet av odlingsmark för olika botaniska försök till omkring 5 hektar. Den av botaniska institutionens utvidgning förorsakade ökningen i byggnadskostnader torde sålunda kunna beräknas på följande sätt. Ökning i byggnadskostnader för högskolan (bot. instit.). Ökning i kostnaderna för omändring av den s. k. elevbyggnaden . . . 26 700: — Växthus m. m. för försöksverksamheten i växtfysiologi 30 000: — Försöksloge för växtförädlings verksamheten 15 000: — Summa kronor 71 700: —

Inventarier

Driftskostnader.

För specialinredning, inventarier och apparatur avseende de för försöksverksamheten i botanik och ärftlighetslära erforderliga lokalerna torde få räknas med ett engångsbelopp av 30 000 kronor. Vid beräkning av behovet av årligt anslag till bestridande av driftskostnader för olika institutioner vid högskolan hava högre lantbruksundervisningssakkunniga upptagit lantbruksbotanik, bakteriologi, allmän ärftlighetslära och lantbrukszoologi med tillhopa 5 000 kronor. Utvidgas den botaniska institutionen på sätt ovan angivits, torde emellertid driftskostnaderna böra beräknas avsevärt högre. Utredningsmännen anse, att för växtfysiologi m. m. bör beräknas ett årligt anslag av 5 000 kronor och för ärftlighetslära m. m. ett årligt anslag av 7 000 kronor. Härtill komma driftskostnaderna för undervisningen i bakteriologi och lantbrukszoologi, vilka torde böra upptagas med tillhopa 1 000 kronor om året. Den sammanlagda ökningen i de årliga driftskostnaderna för högskolan skulle sålunda uppgå till 8 000 kronor. Såsom ovan antytts, kan emellertid en del av sistnämnda belopp tänkas utgå ur särskilt anklag till befrämjande av växtförädling. Sammanställning av de i det föregående angivna kostnader, som vid förflyttning av centralanstaltens jordbruks-, husdjurs-, kemiska och bakteriologiska avdelningar och delvis dess botaniska avdelning enligt alternativ A ansetts direkt eller indirekt belöpa å ifrågavarande försöksverksamhet. 1. Engångskostnader. 1) Byggnadskostnader. Byggnader för försöksanstalten 638 000: — Biblioteksbyggnad (med avdrag för besparingar i andra byggnadsarbeten för högskolan) 115 000: — Ökning i byggnadskostnader för högskolans botaniska institution 71 700: — 824 700: 2) Övriga engångskostnader. Försöksanstalten Högskolans botaniska institution (ökning)

47 000: — 30 000: — 77 000: — Summa kronor 901 700: —•

63 2.

Årliga kostnader. 1) Avlöningar. Avlöningsstat för försöksanstalten, efter avdrag för vissa speciallärararvoden 156 622: — Ökning i avlöningsstat för högskolan (bot. instit.) . . . 20 130: — 176 752: — 2) Övriga utgifter. Omkostnadsstat för försöksanstalten 144 000: — Ökning i omkostnadsstat för högskolan (bot. instit.) . . 8 000: — 152 000: — Summa kronor 328 752: — Vid beräkning av de sammanlagda kostnaderna för lantbrukshögskolan och den enligt nu avhandlade alternativ till platsen för högskolan förlagda försöksverksamheten bör till förestående siffror läggas av högre lantbruksundervisningssakkunniga beräknade kostnader för lantbrukshögskolan, nämligen: Engångskostnader för högskolan 1 232 400 kronor Årliga kostnader för högskolan 341 234 kronor.

Alternativ B: De fyra försöksavdelningarna införlivas med lantbrukshögskolan (Ultuna). 1. Organisation. De fyra här avsedda avdelningarna för försöksverksamhet — jordbruks-, husdjurs-, kemiska och bakteriologiska avdelningarna — tänkas vid detta alternativ bliva direkt inordnade i motsvarande institutioner vid lantbrukshögskolan, vilket i realiteten innebär, att samma person skulle komma att bära huvudansvaret för såväl försöksverksamheten som den högre lantbruksutbildningen inom visst område. Det är tydligt, att vid denna förutsättning organisationen i allt väsentligt måste bliva gemensam för undervisningsverksamheten och försöksverksamheten. Sålunda måste båda lyda under en och samma styrelse, och för hela den förenade anstalten borde finnas en chef såsom ledare särskilt i administrativt hänseende. Enär båda grenarna av verksamheten vid den organisationsform, som här förutsattes, såväl beträffande personal som i fråga om materiella resurser skulle bliva intimt förenade, synes det vidare vara nödvändigt, att ekonomien bleve gemensam för försöksverksamheten och undervisningsverksamheten. Med avseende på viss försöksverksamhet på det botaniska området gäller vad i det föregående under alternativ A anförts.

2. Försöksuppgifter och deras fördelning på olika högskoleinstitutioner. De försöksuppgifter, som nu åligga centralanstaltens jordbruks-, husdjurs-, kemiska och bakteriologiska avdelningar, torde böra uti stort sett oförändrad omfattning övertagas av lantbrukshögskolan, därest avdelningarna införlivas med denna. Med avseende på ifrågavarande försöksuppgifters fördelning på olika institutioner vid högskolan hava utredningsmännen tänkt sig följande anordningar. Försöksverksamheten på det kulturtekniska området, vilken nu åvilar central- Jordbrnksanstaltens jordbruksavdelning, synes böra omhänderhavas av den kulturtekniförsök, ska institutionen vid högskolan.

64 Den återstående och mest omfattande delen av jordbruksavdelningens nuvarande verksamhet synes böra stå under enhetlig ledning. Högre lantbruksundervisningssakkunniga hava för undervisningen i jordbrukslära vid lantbrukshögskolan föreslagit två professurer, nämligen en i allmän jordbrukslära och en i växtodlingslära. Skola de hela landet omfattande jordbruksförsöken inordnas i högskolans verksamhet, synes det vara ändamålsenligt, att högskolans institutioner för undervisningen i allmän jordbrukslära och i växtodlingslära tillsammans med den införlivade försöksverksamheten bilda en enda större institution: institutionen för jordbrukslära. Den ena av institutionens båda professorer bör vara prefekt för institutionen. Vid Ultuna bör vardera professorn hava särskilda försöksfält av erforderlig storlek till sitt förfogande, eventuellt en mindre försöksgård. För åstadkommande av önskvärd enhetlighet beträffande den lokala försöksverksamheten i landet — varmed i detta sammanhang förstås såväl vid försöksgårdar eller direkt från högskolan bedriven försöksverksamhet å andra platser som även den försöksverksamhet, som anordnas i samarbete med hushållningssällskapen — bör ifrågavarande försöksverksamhet stå under ledning av ett försöksråd,j3om bör hava till uppgift att behandla frågor av försöksteknisk art. I försöksrådet böra professorerna i allmän jordbrukslära och i växtodlingslära — eventuellt även professorn i kulturteknik — äga säte och stämma, och dessutom böra i rådet ingå 2 a 3 på försöksområdet sakkunniga personer utanför högskolans krets, helst med direkt anknytning till det praktiska jordbruket. Omförmälda professorer böra vara föredragande var och en beträffande ärenden, som ligga inom hans speciella ämnesområde. För frågor av mera allmän natur bör en av professorerna utses till föredragande. I syfte att ernå en mera enhetlig ledning av den lokala fältförsöksverksamheten, i landet, än vad eljest synes möjligt vid ifrågavarande alternativ för försöksverksamhetens organisation, torde vidare böra anställas en särskild försöksledare i jämförelsevis hög tjänsteställning, vilken bör få till uppgift, bland annat, att handhava kontrollen av det praktiska utförandet av fältförsök avseende såväl jordens bearbetning och gödsling m. m. som växtodling. Försöksledaren synes icke böra åläggas undervisningsskyldighet. Den vid centralanstaltens husdjursavdelning bedrivna verksamheten synes vid eventuellt införlivande med lantbrukshögskolan böra till huvudsaklig del anknytas till undervisningsverksamheten i ämnet husdjurens utfodring och skötsel, men den bör på olika punkter stå i kontakt jämväl med undervisningsverksamheten i ämnena husdjurens anatomi och fysiologi samt husdjurens avelsoch raslära. För åstadkommande av vissa undersökningar rörande husdjurens näringsbehov och därmed sammanhängande spörsmål torde det vara värdefullt att äga tillgång till anordningar för genomförande av fullständiga respirationsförsök. Vid centralanstaltens husdjursavdelning saknas hittills sådana anordningar. Emellertid torde det icke vara nödvändigt att vid eventuell förflyttning av försöksverksamheten detta önskemål omedelbart förverkligas. Däremot torde under ledning av professorn i husdjurens anatomi och fysiologi redan från början böra upptagas sådana uppgifter av fysiologisk natur, vilka kräva mindre omfattande resurser men likväl kunna bidraga att underbygga försöksverksamheten på utfodringens område. Med undantag för verksamheten för avkastningsbedömning rörande avelssvin har vid centralanstaltens husdjursavdelning endast i jämförelsevis mindre utsträckning bedrivits försöksverksamhet på avelslärans område. Vid lantbrukshögskolan förutsattes emellertid skola finnas särskild representant för detta ämnesområde, och införlivas husdjursavdelningen med högskolan, torde professorn i avelslära böra beredas tillfälle att i viss utsträckning syssla med försöksuppgifter inom husdjursaveln.

65 I överensstämmelse med vad förut anförts beträffande jordbruksläran förorda utredningsmännen, att vid förevarande alternativ institutionerna för ovannämnda tre undervisningsämnen vid högskolan tillsammans med den införlivade försöksverksamheten bilda en enda större institution: institutionen för husdjurslära. Av professorerna i de tre undervisningsämnena bör en bliva prefekt för institutionen. Även inom detta försöksområde torde stödet av ett försöksråd vara värdefullt, även om behovet måhända kan anses mindre framträdande än beträffande försöken på det egentliga jordbrukets område. Vid inordnande av den kemiska avdelningen i högskolan synes det vara lämp- Kemiska och ligast, att verksamheten vid avdelningen uppdelas på högskolans institutioner bakter io ] °för lantbrukskemi och för marklära. Rent organisatoriskt sett torde det emel- g l s k a försök" lertid vara mera ändamålsenligt, att vid högskolan inrättades en gemensam institution för lantbrukskemi och marklära. Måhända kunde den bakteriologiska försöksverksamheten, för vilket ämnesområde det ursprungliga högskoleförslaget icke upptog någon enhetlig institution, lämpligen ingå såsom del av ifrågavarande större institution. Denna finge då tre professorer, av vilka en borde bliva prefekt.

3. Undervisningens uppdelning på olika befattningshavare. Förevarande alternativ för försöksverksamhetens organisation innebär mera ingripande ändringar i högre lantbruksundervisningssakkunnigas förslag till undervisningens ordnande vid lantbrukshögskolan än vad alternativ A gjorde. Beträffande de undervisningsämnen, som icke direkt beröras av försöksverksamhetens införlivande med högskolan, finnes dock ingen anledning att i detta sammanhang föreslå ändring uti ifrågavarande sakkunnigeförslag. Men även beträffande vissa institutioner eller delar av sådana, vilka nu förutsättas få sig jämväl försöksverksamhet ålagd, synes någon väsentlig ändring i underAdsningsskyldigheten för vederbörande institutionsföreståndare icke behöva förutsättas. I ämnena marklära, bakteriologi, kulturteknik, husdjurens anatomi och fysiologi samt husdjurens avels- och raslära torde sålunda vederbörande professorer även efter tillkomsten av de ytterligare arbetsuppgifter, som införlivandet av försöksverksamheten med undervisningsinstitutionerna innebär, kunna i stort sett bestrida undervisning i samma omfattning, som i högskolebetänkandet angivits. Därvid förutsattes att professorerna beredas ökad hjälp i sitt arbete genom anställande av assistenter. För institutionen i lantbrukskemi räknas med, att jämte professorn skulle finKemi. nas förutom andra befattningshavare en laborator. Undervisningen i ämnet torde lämpligen böra till ungefär lika delar falla på nämnda båda befattningshavare. Man kan t. ex. tänka sig, att professorn undervisar i organisk kemi och laboratorn i oorganisk kemi. Annan uppdelning av ämnet är givetvis även möjlig. Huruvida examinationsskyldigheten ävenledes bör uppdelas på de båda befattningshavarna eller den helt skall åvila professorn är en fråga, som i detta sammanhang icke torde behöva upptagas till prövning. Vid övningarna i kemi torde assistenter vid institutionen kunna verksamt biträda lärarna. Försöksanstaltens införlivande med lantbrukshögskolan berör i särskilt hög Jord brakslära. grad undervisningsverksamheten i de tre huvudämnena allmän jordbrukslära, Husdjurslära. växtodlingslära och husdjurens utfodring och skötsel. Inom vart och ett av dessa tre ämnesområden förutsattes skola bedrivas en jämförelsevis betydande, hela landet omfattande försöksverksamhet, och det torde icke kunna förväntas, att inom något av nämnda ämnesområden en person skall vara i stånd att ägna erforderlig tid åt ledandet av försöksverksamheten, om han samtidigt skall ensam bestrida undervisningen i ett huvudämne vid högskolan. Genom att ifrå5—292459

66 gavarande professorer förses med ett tillfredsställande antal medhjälpare i assistentställning kunna svårigheterna visserligen i någon mån minskas, men dock icke helt avlägsnas. Förhållandena ställa sig i stort sett lika inom de tre ämnesområdena, och utredningsmännen hava tänkt sig, att ungefär samma anordningar för undervisningsverksamheten skulle kunna vidtagas beträffande dessa ämnen. Enligt högre lantbruksundervisningssakkunnigas förslag skulle i vart och ett av ifrågavarande ämnen givas en allmän (propedeutisk) kurs, gemensam för de vid högskolan förekommande utbildningslinjerna och närmast avsedd såsom underlag för studierna till betyget godkänd uti ifrågavarande ämne. Därutöver skulle givas vissa tilläggskurser för högre betyg i ämbetsexamen, varjämte viss undervisning förutsattes skola meddelas studerande på licentiatstadiet. _ Utredningsmännen utgå ifrån, att för vart och ett av ämnena allmän jordbrukslära, växtodlingslära och husdjurens utfodring och skötsel skall finnas en professor och en laborator. Enligt utredningsmännens mening böra båda hava undervisningsskyldighet. Huruvida även examinationsskyldigheten skall uppdelas på båda befattningshavarna, torde på detta stadium kunna lämnas öppet. Laboratorn synes böra undervisa i de för samtliga studieriktningar gemensamma kurserna (för betyget godkänd) i vederbörande ämne, under det att professorn meddelar undervisning på ett högre stadium, cl. v. s. för högre betyg i ämbetsexamen samt för licentiatexamen. Givetvis kan undervismngsskyldigheten uppdelas även på annat sätt, syftande exempelvis till ökad specialisering av lärarkrafterna.

4. Erforderlig personal. Allmänna Utgår man från den förutsättningen, att verksamheten vid den med lantbrukssynpunkter, högskolan införlivade försöksanstalten skall bedrivas i stort sett uti samma omfattning som vid en till samma nlats förlagd fristående försöksanstalt (alternativ A) samt att för högskoleundervisningen erfordras de befattningshavare, som högre lantbruksundervisningssakkunniga i sitt betänkande föreslagit, torde personalen vid en högskola, vari försöksverksamheten uppgått, böra beräknas ungefär lika med sammanlagda antalet befattningshavare vid den fristående försöksanstalten och vid högskolan utan egentlig försöksverksamhet. Understundom framhålles, att de vid försöksverksamhet av nu ifrågavarande slag anställda tjänstemännen genom att i viss utsträckning tagas i anspråk tor undervisningsverksamhet skulle kunna bättre utnyttjas och att pa detta satt någon minskning i det sammanlagda behovet av arbetskrafter for torsoks^ och undervisningsverksamhet skulle kunna åstadkommas. Det torde emellertid vara svårt att anföra bärande skäl för riktigheten av en sådan uppfattning. Vad beträffar de nuvarande befattningshavarna vid centralanstalten torde de vara fullt upptagna av arbetet med olika försöksuppgifter, och skulle de samtidigt tagas i anspråk för undervisningsverksamhet, lärer man hava att räkna med en motsvarande inskränkning i försöksarbetet. I själva verket torde det ofta vara så, att genom förenandet av uppgifter av skilda slag som organiserad försöksverksamhet och regelbundet bedriven undervisningsverksamhet utgöra, en splittring av vederbörandes intressen och arbetskraft kan betaras bliva resultatet vilket lätt torde kunna medföra minskat totalt arbetsresultat Utredningsmännen hava emellertid, såsom redan anförts, ansett sig böra räkna med, att det totala behovet av arbetskrafter skall bliva i stort sett oförändrat _K i c i e undervisningsämnen, som beröras av försöksverksamhetens införlivande b e S d f m e d lantbrukshögskolan, hava högre lantbruksundervisningssakkunniga räknat lärarkrafter. m e d följande antal befattningshavare:

67 Lantbrukskemi Lantbruksbotanik och lantbrukszoologi samt allmän ärftlighetslära Bakteriologi Lantbrukskemi Marklära Allmän jordbrukslära Växtodlingslära Kulturteknik Husdjurens anatomi och fysiologi Husdjurens avels- och raslära. . Husdjurens utfodring och skötsel

professor (B 30), amanuens (arvode 1 200 kr.). professor (B 30), amanuens (arvode 1 200 kr.), speciallärare. speciallärare. professor (B 30), amanuens (arvode 1 200 kr.). professor (B 30). professor (B 30), assistent (arvode 3 600 kr.). professor, assistent (arvode 3 600 kr.). professor (B 30), assistent (arvode 3 600 kr.). professor (B 30), amanuens (arvode 1 200 kr.). professor (B 30), amanuens (arvode 1 800 kr.). professor (B 30), assistent (arvode 3 600 kr.).

F ö r behovet av b e f a t t n i n g s h a v a r e vid en till U l t u n a förlagd fristående försöksanstalt h a r förut redogjorts (sid. 47 f f . ) . De s y n p u n k t e r , som d ä r v i d anfördes b e t r ä f f a n d e assistenters avlöningsförhållanden iri. m., torde även v a r a giltiga vid förevarande a l t e r n a t i v för försöksverksamhetens organisation. Utredningsmännen h a v a för de h ä r i f r å g a v a r a n d e ämnesområdena vid länt- Personal vid brukshögskolan b e r ä k n a t behovet av a r b e t s k r a f t e r på följande s ä t t : högskolan, om Lantbrukskemi 1 professor (B 30), s S S t 1 laborator (B 26), förlivas. 1 förste assistent (extra ord. B 21), 2 assistenter (arvode å 4 800 kr. 2 assistenter (arvode å 3 600 kr.), 1 amanuens (arvode 1 200 kr.). Lantbruksbotanik och lantbrukszoologi samt allmän ärftlighetslära 2 professorer (B 30), 1 förste assistent (extra ord. B 21), assistent (arvode 3 600 kr.), 1 amanuens (arvode 1 200 kr.), 1 speciallärare. Bakteriologi 1 professor (B 30), 1 förste assistent (extra ord. B 21), assistent (arvode 4 800 kr.), Marklära 1 professor (B 30), 1 assistent (arvode 4 800 kr.), 1 amanuens (arvode 1 200 kr.). Jordbrukslära 2 professorer'(B 30), 2 laboratorer (B 26), 1 försöksledare (B 26), 1 förste assistent (extra ord. B 21), 2 assistenter (arvode å 4 800 kr.), 2 assistenter (arvode å 3 600 kr.).

68¶Kulturteknik Husdjurens anatomi och fysiologi Husdjurens avels- och raslära. . Husdjurens utfodring och skötsel

1 professor (B 30), 1 assistent (arvode 4 800 kr.), 1 assistent (arvode 3 600 kr.). 1 professor (B 30), 1 assistent (arvode 3 600 kr.), 1 amanuens (arvode 1 200 kr.). 1 professor (B 30), 1 assistent (arvode 3 600 kr.). 1 professor (B 30), 1 laborator (B 26), 1 förste assistent (extra ord. B 21), 2 assistenter (arvode å 4 800 kr.), 3 assistenter (arvode ä 3 600 kr.).

Övriga institutioner och undervisningsämnen vid högskolan beröras icke av den del av försöksverksamheten, som här avhandlats, varför behovet av arbetskrafter för dem blir oförändrat. Rektor.

Det med rektorsuppdraget vid högskolan förenade arvodet har av högre lantbruksundervisningssakkunniga föreslagits till 2 000 kronor för år räknat. Enär försöksverksamhetens införlivande med högskolan givetvis medför icke ringa ökning av det rektor åvilande arbetet, hava utredningsmännen ansett sig böra föreslå höjning av ifrågavarande arvodesbelopp med 400 kronor eller till 2 400 kronor. Genom försöksverksamhetens inordnande i högskolan kan skötseln av biblioBibliotekspersonal. teket väntas bliva mera krävande. Arvodet för handhavandet av biblioteksgöromål, vilket av högre lantbruksundervisningssakkunniga föreslogs till 2 500 kronor, torde därför böra beräknas höjt till 4 000 kronor. Kamrerare. Även kamreraren får genom den ifrågasatta sammanslagningen ökat arbete. Det av högre lantbruksundervisningssakkunniga beräknade arvodet för ifrågavarande befattningshavare, 4 000 kronor, torde därför böra höjas till 6 000 kronor. Skrivbiträde. För lantbrukshögskolan föreslogs ett kanslibiträde med placering i lönegraden B 7. Skall försöksverksamheten införlivas med högskolan, blir behovet av skrivhjälp åt rektor och kamrerare betydligt större, varför ytterligare ett kontorsbiträde i lönegraden B 4 torde behöva anställas. Ifrågavarande biträden böra givetvis i den mån tiden medgiver jämväl kunna utnyttjas för skrivarbete vid de olika försöksinstitutionerna. Vaktmästare För högskolan har föreslagits en maskinist (lönegraden B 8) och fem vaktm.fl. mästare, varav fyra i lönegraden B 7 och en i lönegraden B 5. Vid centralanstalten hava, bland andra, jordbruksavdelningen, husdjursavdelningen och kemiska avdelningen var sin ordinarie vaktmästare i lönegraden B 7 samt bakteriologiska avdelningen en extra ordinarie vaktmästare i lönegraden B 7. Skall försöksverksamheten införlivas med högskolan, torde det vara lämpligt att viss specialisering genomföres beträffande den personal, som har att utföra de för vaktmästare och motsvarande befattningshavare avsedda arbetsupp0*1 l TPTT1 é\

Då värmeledningssystemet för högskolan förutsattes skola centraliseras, blir en maskinist tillräcklig. Dock behöver denne under vintern hjälp av tillfälligt anställt eldarbiträde. Maskinisten bör vid sidan av sitt huvudarbete kunna särskilt under sommarmånaderna utföra enklare reparationsarbeten av mekanisk art. Vidare kan högskolan beräknas hava behov året runt av en snickare. Tillsyn över vägar och planteringar inom högskolans område kan möjligen utövas av förenämnda eldarbiträde, som därigenom kan erhålla mera jämn sys-

69 s e l s ä t t n i n g . Honom tillkommande arvode torde dock kunna i n n e f a t t a s i omkostnadsstaten. A n t a l e t i n s t i t u t i o n s v a k t m ä s t a r e torde k u n n a begränsas till sex, nämligen en för institutionen för kemi, en för institutionerna för m a r k l ä r a och bakteriologi, en för institutionen för botanik, en för institutionen för j o r d b r u k s l ä r a , en för institutionen för k u l t u r t e k n i k med tjänstgöring j ä m v ä l hos l ä r a r n a i reds k a p s l a r a , b y g g n a d s l ä r a och fysik s a m t slutligen en för institutionerna för husd j u r s l ä r a och lantbruksekonomi. A v institutions v a k t m ä s t a r n a bör åtminstone någon k u n n a a n v ä n d a s för enklare målningsarbeten och någon för arbeten av mekanisk art. S l u t l i g e n erfordras en expeditionsvaktmästare. Behovet av v a k t m ä s t a r e m. fl. vid lantbrukshögskolan enligt förevarande alt e r n a t i v för försöksverksamhetens organisation torde sålunda böra b e r ä k n a s i överensstämmelse med nedanstående förteckning, därvid s a m t i d i g t angivits den lönegrad, som synes böra tillkomma v a r och en av b e f a t t n i n g s h a v a r n a : 1 maskinist (B 8), 1 expeditionsvaktmästare (B 7), 6 institutionsvaktmästare (B 7), 1 snickare ( B 5 ) . Med t i l l ä m p a n d e av de grunder, som anförts vid motsvarande b e r ä k n i n g under Avlöningsstat. a l t e r n a t i v A , k u n n a de årliga kostnaderna för avlöningar m. m. för den förenade u n d e r v i s n i n g s - och försöksanstalten i a n s l u t n i n g till vad ovan anförts och i övrigt enligt högre l a n t b r u k s u n d e r v i s n i n g s s a k k u n n i g a s b e r ä k n i n g a r förväntas u p p g å till följande belopp. Avlöningsstat. Professorer: 12 å 10 740: — Rektorsarvode Vikariatsarvode Laboratorer: 4 å 8 820: — Speciallärare: 875 reduc. undervisningstimmar a 30: — Försöksledare Förste assistenter: 5 å 6 168: — Assistenter: 9 å 4 800: —, 11 å 3 600: — Amanuenser: 4 ä 1 200: — Bibliotekspersonal Kamrerare Kanslibiträde Kontorsbiträde Maskinist Expeditionsvaktmästare Institutionsvaktmästare: 6 å 2 940: — Snickare

. .

128 880: 2 400 3 QQQ. 35 280: 26 250: g §2030 840: 82 800: — 4 800: 4 000: g 000* 2 8022 388 3 pQ82 940: 17 640: 2 664-

Summa kronor 364 612: — Om från avlöningsstatens slutbelopp dragés summan avlöningar för undervisningsverksamheten enligt högre l a n t b r u k s u n d e r v i s n i n g s s a k k u n n i g a s beräkn i n g a r eller 187 234 kronor, å t e r s t å de av försöksverksamhetens inkorporering enligt förevarande a l t e r n a t i v direkt eller indirekt förorsakade lönekostnaderna, vilka alltså k u n n a b e r ä k n a s till 177 378 kronor om året.

5. Behovet av lokal utrymmen m. m. I a l l m ä n h e t torde man få u t g å ifrån a t t försöksverksamheten och undervis- Allmänna m n g s v e r k s a m h e t e n k r ä v a v a r sina särskilda lokaler. E n försöksverksamhet, synpunkter.

70 som skall bedrivas i ungefär samma omfattning året runt, har permanent behov av vissa lokalutrymmen, som icke kunna beräknas vara tillgängliga för undervisningskurser eller dylikt under därför bestämda tider av året. De för försöksarbetena erforderliga laboratorierna torde för övrigt få utrustas med så invecklad och dyrbar apparatur, att studerande på lantbrukshögskolans lågstadium icke annat än i undantagsfall kunna väntas äga de insikter, som erfordras för att med fördel kunna verkställa undersökningar med hjälp av där tillgängliga resurser. Annorlunda blir naturligtvis förhållandet, när det gäller studerande på licentiatstadiet. Dessa böra givetvis beredas tillfälle att utnyttja jämväl olika närmast för försöksverksamheten avsedda apparater och andra anordningar. Åtskilliga för undervisningen behövliga utrymmen tagas såsom ovan antytts i anspråk endast delar av året, då särskilda kurser givas. Särskilt kan detta förväntas vara fallet med vissa laboratorielokaler. Det bör naturligtvis icke vara uteslutet, att ifrågavarande lokaler under den övriga delen av året kunna komma till användning vid lösandet av olika försöksuppgifter.^ Om sålunda de båda grenarna av högskolans verksamhet måste i stort sett utrustas med var sina lokaler, kan det förtjäna tagas under övervägande, huruvida icke de för försöksverksamheten erforderliga lokalerna lämpligen borde förläggas för sig till egna byggnader eller till särskilda avdelningar av byggnaderna för högskolans undervisningsinstitutioner. Vid prövning av denna fråga hava utredningsmännen emellertid funnit övervägande skäl tala för att för varje särskild institution de för undervisningsverksamheten och för försöksverksamheten erforderliga lokalerna mera intimt förenas. Därigenom har synts vinnas större förutsättningar för vederbörande professor att leda såväl försöksarbetet som undervisningen inom sitt ämnesområde. En annan omständighet, som talar för en sådan anordning, är den ökade möjligheten att för försöksverksamheten i viss utsträckning kunna utnyttja åtskilliga undervisningslokaler, vilken därigenom skulle uppstå. Vid beräkning av lokalbehovet för lantbrukshögskolan under förutsättning av försöksverksamhetens införlivande med denna hava utredningsmännen av förut anförda skäl beträffande försöksverksamheten ansett sig böra räkna med i stort sett samma utrymmesbehov som för en fristående försöksanstalt med samma arbetsuppgifter, och i fråga om undervisningslokaler hava utredningsmännen i allt väsentligt anslutit sig till det förslag i ämnet, som utarbetats av högre lantbruksundervisningssakkunniga. InstitutionerI fråga om de erforderliga lokalernas fördelning på olika byggnader hava utnas fördelning redningsmännen tänkt sig följande dispositioner. på olika j j e t n U varande kemiska laboratoriet tillbygges och till den sålunda utvidgade byggnader. byggnaden förläggas institutionerna för lantbrukskemi, marklära och bakteriologi. Vidare bör förläggas dit för flertalet institutionsbyggnader gemensam värmecentral. Varmbadsanläggning samt erforderliga verkstadsutrymmen inrymmas ävenledes i nämnda byggnad. Till den nuvarande s. k. elevbyggnaden förläggas institutionerna ior jordbrukslära och botanik. I denna byggnad förefintliga bostadsrum för elever och vaktmästare utrymmas, och de därigenom erhållna utrymmena tagas efter omändring i anspråk för institutionerna. Den nuvarande agronomisk-botaniska institutionsbyggnaden tages till största delen i anspråk för den kulturtekniska institutionen; därjämte förläggas dit samlingar m. m. för undervisningen i fysik och i husbyggnadslära. _ För undervisningen i redskapslära måste däremot anordnas utvidgade lokaler i anslutning till redskapshallen. För undervisningen i husdjursskötsel och lantbruksekonomi föreslogo högre lantbruksundervisningssakkunniga uppförandet av en särskild institutionsbygg-

71 nad, som j ä m v ä l skulle i n r y m m a vissa administrationslokaler och ett a n t a l bos t a d s r u m för elever m. m. P å denna p u n k t föreslå u t r e d n i n g s m ä n n e n ingen större ä n d r i n g , dock a t t v ä r m e - och v a r m b a d s a n l ä g g n i n g ävensom vissa administrationslokaler f ö r u t s ä t t a s förflyttade till a n d r a b y g g n a d e r . V i d a r e h a r ansetts, a t t n å g r a bostadsrum för elever icke böra förläggas till denna b y g g n a d . H ö g r e l a n t b r u k s u n d e r v i s n i n g s s a k k u n n i g a föreslogo, a t t l a n t b r u k s h ö g s k o l a n s bibliotek skulle fortfarande v a r a förlagt till den n u v a r a n d e s. k. r e k t o r s b y g g naden. Skall j ä m v ä l försöksverksamheten i den u t s t r ä c k n i n g h ä r förutsattes f ö r f l y t t a s till Ultuna, torde n ä m n d a b y g g n a d k u n n a anses v a r a otillfredsställande för i f r å g a v a r a n d e ä n d a m å l . Utredningsmännen föreslå fördenskull, a t t s ä r s k i l d biblioteksbyggnad uppföres, varigenom b ä t t r e f ö r u t s ä t t n i n g a r erhållas a t t s k y d d a bokbeståndet för b r a n d r i s k och även i övrigt fullt l ä m p l i g a ano r d n i n g a r k u n n a v i d t a g a s för l i t t e r a t u r f ö r r å d e t s rationella bevarande och utnyttjande. I r e k t o r s b y g g n a d e n bör högskolans rektor alltjämt hava sin bostad, och därj ä m t e torde till denna b y g g n a d böra förläggas kollegie- och styrelserum samt rektors- och kamrerarexpeditioner, vilka enligt högre lantbruksundervisningss a k k u n n i g a s förslag skulle h a v a i n r y m t s i den planerade institutionsbyggnaden för h u s d j u r s l ä r a m. m. D e två mindre b y g g n a d e r , som bilda f l y g l a r till r e k t o r s b y g g n a d e n , böra anv ä n d a s till bostäder å t ett a n t a l assistenter, amanuenser och elever. I de båda f l y g e l b y g g n a d e r n a torde t i l l s a m m a n s 14 bostadsrum k u n n a inredas. I den förefintliga v a k t m ä s t a r b y g g n a d e n torde k u n n a inredas bostadslägenheter å t fyra familjer. D å en v a k t m ä s t a r e förutsattes skola erhålla bostadslägenhet i i n s t i t u t i o n s b y g g n a d e n för h u s d j u r s l ä r a m. m., behöver för återstående v a k t m ä s t a r p e r s o n a l u p p f ö r a s b o s t a d s b y g g n a d innehållande fyra lägenheter. N å g o n b o s t a d s b y g g n a d för l ä r a r e utöver de redan befintliga torde icke behöva uppföras. D e n förefintliga r e s t a u r a t i o n s b y g g n a d e n torde åtminstone tills vidare k u n n a m o t s v a r a sitt ä n d a m å l även med de ökade anspråk, som k u n n a v ä n t a s bliva s t ä l l d a på denna, om försöksverksamheten införlivas med högskolan. F ö r de olika institutionerna h a v a u t r e d n i n g s m ä n n e n u p p g j o r t följande för- Byggnads teckning över lokalbehovet, därvid samma metod kommit till a n v ä n d n i n g som P r °g ram förut omnämnts vid redogörelse för lokalbehovet vid fristående försöksanstalt (alternativ A ) .

Erforderliga lokaler och utrymmen för lantbrukshögskolan, om försöksverksamheten införlivas med högskolans verksamhet. 1.

I n s t i t u t i o n s b y g g n a d för l a n t b r u k s k e m i , m a r k l ä r a och. b a k t e r i o l o g i .

Lokaler för undervisningen. 1 föreläsningssal 1 prepareringsrum 1 laboratoriesal för kemi 1 » » marklära 2 rum för övningar i bakteriologi 1 vågrum 2 rum för grövre arbeten 1 syreavrykningsrum 1 rum för kvävebestämningar 1 diskrum (även förrådsrum) 1 skrivrum för professor i kemi 1 laboratorierum för professor i kemi

Golvyta m2 70 30 100 100 80 30 60 20 15 30 20 40

72 Golvyta m2

1 skrivrum för professor i marklära 1 laboratorierum för professor i marklära 1 skrivrum för professor i bakteriologi 1 laboratorierum för professor i bakteriologi 3 å 4 rum för elever (specialarbeten) 2 rum för samlingar i marklära (med geologi) 1 » » handbibliotek (samtidigt skrivrum) 2 » » fotografering

20 40 20 30 100 150 40 40

i 035

Lokaler för försöksverksamheten i lantbrukskemi. 1 skrivrum för laboratorn 1 laboratorierum för organisk kemi 1 rum för organiska elementaranalyser 1 laboratorium för fysikalisk kemi 1 rum för konstant temperatur 1 » » centrifuger och kylskåp 1 ä 2 laboratorierum för specialarbeten 1 laboratorium för driftsanalyser 1 Kjeldahlrum 1 syreavrykningsrum 1 diskrum 1 våg- och skrivrum 1 förrådsrum för kemikalier 1 » » syror 1 » » instrument och glas 2 rum för grövre arbeten

15 40 10 40 20 10 40 60 15 10 15 30 20 15 30 40

410 Lokaler för försöksverksamheten i marklära. 2 å 3 laboratorierum 1 vågrum 1 förrådsrum 1 rum för grövre arbeten

85 15 20 20

HO

Lokaler för försöksverksamheten i bakteriologi. 1 bakteriologiskt laboratorium 1 kemiskt » 1 rum för titreringar och fysikaliska arbeten 1 » » diskning, sterilisering och substratberedning 1 våg- och räknerum 1 rum för beredning av baljväxtkulturer 2 förrådsrum Verkstadslokaler och maskinrum Värmecentral V armbadsanläggning

2.

30 30 15 20 20 60 _ _50

• • • • Summa

Institutionsbyggnad för jordbrukslära och botanik. Lokaler för undervisningen. 1 större föreläsningssal 70 1 prepareringsrum 30 1 mindre föreläsningssal (även seminarierum) 50 1 laboratoriesal för växtkännedom och mikroskopering 100 1 » » växtfysiologi m. m 100 2 ä 3 rum för kemiska analysarbeten 90

225 200 100 100 2 210

73 Golvyta m2

1 vågrum 1 förrådsrum 1 diskrum (även förrådsrum) 3 rum för grövre arbeten 1 » » professor i allmän jordbrukslära 1 » » » » växtodlingslära 1 skrivrum för professor i växtfysiologi m. m 1 laboratorierum för professor i växtfysiologi m. m 1 rum för professor i ärftlighetslära 5 » » elever (specialarbeten) 1 ä 2 rum för samlingar i jordbrukslära 1 a 2 » » » » botanik 1 rum för samlingar i växtskydd 1 » » » i trädgårdsskötsel och skogshushållning 1 » » handbibliotek (samtidigt skrivrum) 1 fotograferingsrum jämte mörkrum

15 25 20 90 30 30 20 40 30 130 100 100 40 60 50 40

i 260

Lokaler för försöksverksamheten i jordbrukslära. 2 rum för laboratorer 1 » » försöksledare 3 arbetsrum för jordbruksförsök 1 rum för maskinskrivning m. m 2 » » för analysarbeten 1 vågrum 1 rum för upplagring av jordprov m. m 1 » » » » växtprov m. m

50 25 80 20 60 15 30 30

310 Lokaler för försöksverksamheten i växtfysiologi m. m. 1 rum för assistenter 1 » » termostater 1 » » kemiska analyser 1 vågrum 1 förråds- och diskrum 1 rum för spektralanalys m. m

20 60 40 15 25 50

. . .

Lokaler för försöksverksamheten i ärftlighetslära. 1 å 2 laboratorierum för ärftlighetslära

100 Summa

3.

1 880

Institutionsbyggnad för kulturteknik m. m. Golvyta m 2

1 föreläsningssal 1 ritsal 1 kulturtekniskt laboratorium 1 rum för professor i kulturteknik 1 » » assistenter 2 » » elever (specialarbeten) 1 » » handbibliotek (samtidigt skrivrum) 1 » » samlingar i kulturteknik 1 » » » » byggnadslära 1 » » övningar i fysik (samtidigt plats för samlingar) Summa

90 100 100 30 20 60 30 50 50 80 610

74 4.

Undervisningslokaler för redskapslära.

n

,

,

Golvyta m'

Redskapshall Verkstadsutrymmen Maskinlaboratorium Rum för modellsamlingar m. m Föreläsningssal 1 rum för lärare

5.

500 50 100 50 100 20 Summa

170 820

Institutionsbyggnad för husdjurslära och lantbruks ekonomi, i n r y m m a n d e jämväl vissa lokaler för diverse ändamål. Lokaler för undervisningen i husdjurslära m. m. 1 föreläsningssal 1 prepareringsrum 1 laboratoriesal för anatomi 1 » » fysiologi 1 » » fysiologisk kemi 1 laboratorierum för avelslära 1 förrådsrum 1 skrivrum för professor i djurfysiologi m. m 1 laboratorierum för professor i djurfysiologi m. m 1 rum för professor i avels- och raslära 1 » » » » utfodring och skötsel 4 » » elever (specialarbeten) 1 » » preparat intill anatomisalen 2 ytterligare rum för samlingar i husdjurslära 1 rum för samlingar i sjukvårdslära 1 » » » » mjölkhushållning

Golvyta m2 70 30 100 80 60 40 30 20 40 30 30 100 80 170 40 60

1 föreläsningssal 1 prepareringsrum med plats för samlingar 1 rum för professor i lantbruksekonomi 1 » » speciallärare 2 » » elever (specialarbeten)

90 50 30 25 50

245 För undervisningen gemensamma lokaler. 1 rum för seminarieövningar 1 » » handbibliotek 1 fotograferingsrum med mörkrum

50 50 30

130 Lokaler för undervisningen i lantbruksekonomi m. m.

Särskilda lokaler för försöksverksamheten i husdjurslära. 1 rum för laborator 1 kemiskt laboratorium 1 prepareringsrum 1 rum för elementaranalyser 1 vågrum 1 titreringsrum 1 syreavrykningsrum 1 Kjeldahlrum

25 50 20 20 10 10 10 15

75 Golvyta m2

1 botaniskt laboratorium 1 rum för grövre arbeten 1 diskrum 2 förrådsrum 3 arbetsrum för husdjursförsök 1 rum för maskinskrivning m. m

30 15 20 40 80 15

360 Lokaler för diverse ändamål. 1 föreläsnings- och samlingssal 1 lärarrum intill samlingssalen Kårlokaler för elever Vaktmästarbostad

150 30 150 60

390 Summa

2 105

6.

Biblioteksbyggnad.

Bokmagasin Utrymmen för arkivalier m. m Kartrum Läsesal Tidskriftsrum Utrymme för expedition, katalog m. m Rum för bibliotekarie 2 arbetsrum för forskare 1 uppackningsrum Kol- och pannrum Verkstadsutrymme Förrådsrum

400 150 25 150 25 50 25 30 25 50 25 40 Summa

7.

Rektorsbyggnad.

Rektorsbostad Kollegierum Rektorsexpedition, 2 rum Kamrerarexpedition, 2 rum

200 70 60 60 Summa

8.

Byggnad för övningar i exteriörlära.

9. 14 bostadsrum för elever m. fl

390 220

Flygelbyggnader. 200

10. Vaktmästarbyggnader. 8 bostadslägenheter om 2 rum och kök

11. Restaurationsbyggnad. 2 matsalar 5 rum för restauratris och personal Kök med tillhörande utrymmen

140 100 100 Summa

1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11.

Sammandrag. Kemi, marklära, bakteriologi Jordbrukslära och botanik Kulturteknik Redskapslära Husdjurslära, lantbruksekonomi m. m Bibliotek Administration m. m Exteriörlära Elever m. fl Vaktmästare Restauration Summa

Golvyta nr 2 210 1 880 610 170 + 650 2 105 995 390 220 200 480 340 9 380 + 870

Yttre anordY t t r e a n o r d n i n g a r och u t r y m m e n för försöksverksamheten erfordras i ungeningar. fär samma u t s t r ä c k n i n g som vid a l t e r n a t i v A . E n ä r försöksverksamheten p å det egentliga j o r d b r u k e t s område i förevarande fall tankes införlivad med undervisningsverksamheten p å motsvarande område är det emellertid möjligt, a t t den redan förefintliga försöksladan vid U l t u n a nöjaktigt kan tillgodose behovet av d y l i k t u t r y m m e j ä m v ä l för försöksverksamlheten och a t t särskild lada för jordbruksförsöken sålunda icke skall behöva u p p f ö r a s . Genom husdjursförsökens införlivande med högskolans v e r k s a m h e t torde vidare den organiserade försöksverksamheten p å detta område i större u t s t r ä c k n i n g än vid alternativ 1 k u n n a förläggas till redan förefintliga husdjursstallar, och det vid a l t e r n a t i v 1 föruts a t t a försöksstallet torde av denna anledning k u n n a göras något m i n d r e . Kostnaderna för försöksstallets u p p f ö r a n d e torde på grund h ä r a v sannolikt k u n n a begränsas till 30 000 kronor. K o s t n a d e r n a för i f r å g a v a r a n d e y t t r e a n o r d n i n g a r torde sålunda k u n n a ber ä k n a s på följande s ä t t : Försöksstall _ 30 000: — Växthus m. m. för försöksverksamheten i kemi 25 000: — Försöksanläggning med betongparceller 25 000: — Växthus m. m. för försöksverksamheten i växtfysiologi 30 000: — Försöksloge för försöksverksamheten i ärftlighetslära 15 000: — Summa kronor 125 000: — F ö r de större b y g g n a d s a r b e t e n a hava u t r e d n i n g s m ä n n e n låtit arkitekten V . Holmgren u t a r b e t a skissritningar, vilka fogats vid denna u t r e d n i n g . A v ritningarna f r a m g å r , h u r u utredningsmännen t ä n k t sig placeringen av olika lokaler i de särskilda b y g g n a d e r n a . Liksom: vid redogörelsen för byggnadsbehovet vid alternativ A vilja u t r e d n i n g s m ä n n e n u n d e r s t r y k a , a t t ritningsförslaget givetvis är a t t b e t r a k t a såsom p r e l i m i n ä r t och a t t vid eventuellt u p p g ö r a n d e av slutligt förslag till b y g g n a d s p r o g r a m m e t s realiserande ä n d r i n g a r i förslaget k u n n a visa sig l ä m p l i g a . ByggnadsA r k i t e k t H o l m g r e n h a r j ä m v ä l v e r k s t ä l l t b e r ä k n i n g över de med b y g g n a d s kostnader, arbetenas u t f ö r a n d e förenade sannolika kostnaderna. H o l m g r e n h a r därvid u p p s k a t t a t dessa till följande belopp. Sammandrag av byggnadskostnaderna för erforderliga lokaler för lantbrukshögskolan. Institutionsbyggnad för kemi, marklära och bakteriologi 471 000: — » » jordbrukslära och botanik 115 500: —• » » kulturteknik 16 200: — » » redskapslära 35 000: —

77 Institutionsbyggnad för husdjurslära och lantbruksekonomi m. m. . . » » exteriörlära Biblioteksbyggnad Rektorsbyggnad Flygelbyggnader (elevbostäder) Vaktmästarbyggnad, ombyggnad Vaktmästarbyggnad, nybyggnad Restaurationsbyggnad Försöksstall, växthus m. m. för försöksverksamheten Yttre ledningar för värme, vatten och avlopp Ledningar för gas jämte pumpstation Väganläggningar och planeringar

625 000 39 000 150 000 44 000 32 000 18 000 48 000 2 000 125 000 41 000 45 000 11 900

Summa kronor

1 818 600

Högre lantbruksundervisningssakkunniga hade beräknat byggnadskostnaderna för själva lantbrukshögskolan till 1 009 600 kronor. Fråndrages detta belopp från ovanstående slutsiffra, erhålles den byggnadskostnad som föranledes —- direkt eller indirekt — av försöksverksamhetens införlivande med högskolan i den utsträckning förevarande alternativ förutser. Ifrågavarande kostnader skulle alltså kunna beräknas till 809 000 kronor. Engångskostnaderna för specialinredning och inventarier för högskolan ävensom för undervisningsmaterial beräknades av högre lantbruksundervisningssakkunniga till sammanlagt 222 800 kronor. Därest ovanberörda försöksverksamhet införlivas med högskolan, torde ifrågavarande beräknade kostnadsbelopp behöva höjas med 60 000 kronor för försöksverksamheten i jordbruks- och husdjurslära samt kemi och bakteriologi samt med 30 000 kronor för försöksverksamheten i botanik och ärftlighetslära, d. v. s. med sammJa belopp, som redan vid alternativ A föreslagits. De totala kostnaderna för specialinredning m. m. torde alltså böra beräknas till 312 800 kronor.

6. Driftskostnader. Ehuru försöks- och undervisningsverksamheten vid förevarande alternativ förutsättas vara nära anknutna till varandra, bliva dock de båda verksamhetsgrenarna i stort sett förenade med var sina särskilda kostnader, och någon större besparing i sammanlagda driftskostnader torde sålunda icke kunna ernås genom eventuell sammanslagning. Det av högre lantbruksundervisningssakkunniga uppgjorda förslaget till omkostnadsstat för högskolan slutar på 154 000 kronor, vartill skulle komma 8 000 kronor i ökade kostnader för den botaniska institutionen. Den fristående försöksanstaltens omkostnadsstat har i det föregående beräknats till 144 000 kronor. Det sammanlagda beloppet blir således 306 000 kronor. På några_ punkter synes man emellertid kunna räkna med någon besparing genom det direkta införlivandet av försöksverksamheten med högskolan. Sålunda torde kostnaderna för försöksverksamheten vid jordbruksinstitutionen därigenom kunna nedbringas några tusen kronor och även husdjursförsöken torde genom sådan anordning kunna väntas föranleda något mindre kostnader än eljest. A åtskilliga allmänna omkostnadsposter torde även någon besparing kunna göras, dock sannolikt med relativt små belopp. Utredningsmännen hava ansett, att omkostnadsstaten för lantbrukshögskolan inklusive försöksverksamheten skäligen bör kunna beräknas på följande sätt:

78 Omkostnadsstat. Institutioner och samlingar: Institutionen för kemi, marklära och bakteriologi . . . 25 000: — » » botanik och ärftlighetslära 12 000: — » » jordbrukslära 56 000: — » » kulturteknik 10 000: — » » husdjurslära 26 000: Övriga institutioner 5 000: — Biblioteket Exkursioner Elevstipendier Docentstipendier Resestipendier åt befattningshavare Tjänsteresor för försöksverksamheten Underhåll av byggnader och diverse inventarier Bränsle, gas, vatten och elektricitet Städning, renhållning m. m Trycksaker Kontorsutgifter m. m Diverse utgifter _j Summa kronor

134 000: — 15 0 0 °- — ^ ^^: " 6 000:

—

%0 000: 3 000: 15 000: 27 000: 25 000: 14 000: 14 0 0 °; ~ 5 000: 5 000: 297 000: —

Omkostnadsstaten för motsvarande lantbrukshögskola u t a n organiserad försöksverksamhet h a r av högre l a n t b r u k s u n d e r v i s n i n g s s a k k u n n i g a b e r ä k n a t s till 154 000 kronor. Den av försöksverksamheten direkt eller i n d i r e k t föranledda ökningen i årliga omkostnader skulle alltså k u n n a u p p s k a t t a s till 143 000 kronor.

Sammanställning av de i det föregående angivna kostnader, som vid f ö r f l y t t n i n g av centralanstaltens jordbruks-, husdjurs-, k e m i s k a och bakteriologiska a v d e l n i n g a r och delvis dess botaniska avdelning enligt alternativ B ansetts direkt eller i n d i r e k t belöpa å i f r å g a v a r a n d e försöksverksamhet. 1.

Engångskostnader.

Byqqnadskostnader för högskola med införlivad försöksverksamhet 1 818 60°- — Avgå motsvarande kostnader för högskola utan försöksverksamhet (enligt högre lantbruksundervisningssakkunnigas förslag) 1 009 600: — 809 000: — övriga engångskostnader för högskola med införlivad försöksverksamhet 312 800: Avgå motsvarande kostnader för högskola utan försöksverksamhet (enligt högre lantbruksundervisningssakkunnigas förslag) _ 222 8 0 0 : - - ^ 90 000: — Summa kronor 2.

899 000: —

Årliga kostnader.

Avlöninqsstat för högskola med införlivad försöksverksamhet . Avgå avlöningar för högskola utan försöksverksamhet (enligt högre lantbruksundervisningssakkunnigas förslag) .

364 6 1 2 : 187 234: —

177 378: —

79 övriga utgifter (omkostnadsstat) för högskola med införlivad försöksverksamhet Avgå motsvarande utgifter för högskola utan försöksverksamhet (enligt högre lantbruksundervisningssakkunnigas förslag)

297 000: — 154 000: — 143 000: — Summa kronor

320 378: —

Alternativ C: Vissa grenar av försöksverksamheten organiseras i form av en till platsen för lantbrnkshögskolan förlagd fristående försöksanstalt; andra grenar införlivas med högskolans verksamhet. Såsom förut anförts vid angivande av de allmänna riktlinjerna för utred- Förutsättningen, innebär förevarande alternativ, att vid förflyttning av centralanstaltens ningar. jordbruks-, husdjurs-, kemiska och bakteriologiska avdelningar till platsen för en blivande lantbrukshögskola (Ultuna), de båda förstnämnda avdelningarna skulle tillsammans bilda en med högskolan sidoordnad försöksanstalt, miedan avdelningarna för kemi och bakteriologi skulle införlivas med högskolan. Liksom vid de båda föregående alternativen förutsattes därjämte, att viss del av de centralanstaltens botaniska avdelning nu åvilande uppgifterna skulle överflyttas på högskolans botaniska institution. Utredningsmännen hava ansett sig kunna utgå bland annat därifrån, att de för jordbruks- och husdjursavdelningarnas försöksverksamhet erforderliga vanligare driftsanalyserna även vid nu skisserad organisationsform för försöksverksamheten skola kunna utföras vid kemiska institutionen.

1. Försöksanstalten. ( Med avseende på försöksanstaltens allmänna organisation gäller vad utredningsmännen anfört beträffande motsvarande, mera omfattande anstalt vid alternativ A. På samma sätt äro de synpunkter, som vid redogörelse för nämnda alternativ anförts beträffande jordbruks- och husdjursavdelningarnas försöksuppgifter, giltiga även i detta fall. I fråga om vissa till dessa avdelningar knutna befattningshavares medverkan vid undervisningen i lantbrukshögskolan synes icke heller finnas anledning vidtaga ändring i det förslag, som framställts beträffande den större försöksanstalten. Det vid alternativ A_ föreslagna antalet befattningshavare i olika ställning Befattningspå jordbruks- och husdjursavdelningarna torde även i detta fall nöjaktigt till- havare. godose behovet av skolad arbetskraft. För jordbruksavdelningen föreslås alltså: 1 avdelningsföreståndare (B 30), 1 försöksledare (B 26), 1 förste assistent (extra ord. B 21), 2 assistenter (arvode a 4 800 k r . ) , 2 assistenter (arvode a 3 600 k r . ) . För husdjursavdelningen föreslås enligt samma grunder: 1 avdelningsföreståndare (B 30), 1 laborator (B 26), 1 förste assistent (extra ord. B 21), 2 assistenter (arvode a 4 800 kr.), 2 assistenter (arvode a 3 600 k r ) .

.so Liksom vid alternativ A förutsatts torde även i detta fall en av avdelningsföreståndarna böra utses till chef för försöksanstalten med ett å r l i g t arvode av 700 kronor. Såsom biträde å t chefen vid expeditionsgöromål ävensom i övrigt vid försöksverksamheten bör anställas ett k a n s l i b i t r ä d e (lönegraden B 7). V a k t m ä s t a r p e r s o n a l e n torde k u n n a i n s k r ä n k a s till en maskinist, tillika portoch p l a n t e r i n g s v a k t , samt en i n s t i t u t i o n s v a k t m ä s t a r e . B å d a synas böra hänföras till lönegraden B 7. D e å r l i g a kostnaderna för avlöningar vid försöksanstalten torde i överensstämmelse h ä r m e d böra b e r ä k n a s på följande sätt. Avlöningsstat. Avdelningsföreståndare: 2 å 10 740: — Chefsarvode Försöksledare Laborator Förste assistenter: 2 ä 6 168: — Assistenter: 4 a 4 800: —, 4 å 3 600: — Kanslibiträde Vaktmästare: 2 å 2 940: —

.' Summa kronor

21 480 700 8 820 8 820 12 336 33 600 2 802 5 880 94 438

D å j o r d b r u k s - och husdjursavdelningarna vid detta a l t e r n a t i v förutsättas v a r a lokalt skilda från institutionerna för kemi och bakteriologi, måste de båda försöksavdelningarna u t r u s t a s med vissa laboratorielokaler i den egna institut i o n s b y g g n a d e n . Vissa av de vid i f r å g a v a r a n d e försöksverksamhet förekommande a n a l y s e r n a äro nämligen av sådan n a t u r , a t t a n a l y s m a t e r i a l e t icke u t a n olägenhet k a n överlämnas till annan institution. I nedanstående förteckning över behovet a v l o k a l u t r y m m e n i försöksanstaltens i n s t i t u t i o n s b y g g n a d h a r n ä m n d a o m s t ä n d i g h e t b e a k t a t s . I f r å g a om övriga i p r o g r a m m e t u p p t a g n a utrymmen överensstämmer förslaget i allt väsentligt med det motsvarande förslag, som u t a r b e t a t s för den vid alternativ A förutsatta försöksanstalten. Erforderliga lokaler i institutionsbyggnad för försöksanstalten. 1 rum för föreståndare 1 » » försöksledare 3 arbetsrum för jordbruksförsök 1 rum för maskinskrivning m. m 1 » » upplagring av jordprov 1 » » »> » växtprov

Golvyta m2 30 25 80 20 30 40 225

Lokaler för husdjur say delningen. 1 rum för föreståndare 1 » » försöksledare 3 arbetsrum för husdjursförsök 1 rum för maskinskrivning m. m 2 förrådsrum

30 25 80 20 50

Lokaler för jordbruksavdelningen.

Gemensamma lokaler. 1 botaniskt laboratorium 1 kemiskt » 1 prepareringsrum 1 rum för elementaranalyser

60 60 30 20

81 Golvyta m2

1 vågrum 1 titreringsrum 1 syreavrykningsrum 1 Kjeldahlrum 2 rum för grövre arbeten 1 diskrum 1 förrådsrum Handbibliotek Fotograferingsrum med mörkrum Verkstadsutrymmen Pann- och kolrum Vaktmästarbostad

ig ig ig 20 g0 25 9g gQ 4g

Summa

gg IQQ QQ QQ 1 100

. a r k i t e k t H o l m g r e n h a r u t a r b e t a t s k i s s r i t n i n g a r till i f r å g a v a r a n d e institua o n s b y g g n a d , vilka fogats vid utredningen. K o s t n a d e r n a för b y g g n a d e n s u p p förande hava av H o l m g r e n a p p r o x i m a t i v t b e r ä k n a t s till 278 000 kronor. H ä r till k o m m a vissa kostnader för y t t r e ledningar, vägarbeten m. m., u p p s k a t t ningsvis beräknade till s a m m a n l a g t 25 000 kronor. U t ö v e r institutionsbyggnaden erfordras för försöksanstalten liksom vid altern a t i v A en v a k t m ä s t a r b y g g n a d , vilken i detta fall endast behöver innehålla en lagenhet, och vidare försökslada, försöksstall samt f ö r s ö k s a n l ä g g n i n g med betongparceller. I f r å g a v a r a n d e b y g g n a d e r och a n l ä g g n i n g a r böra — utom vaktm a s t a r b y g g n a d e n — h a v a samma storlek som vid a l t e r n a t i v A . K o s t n a d e r n a för erforderliga b y g g n a d s a r b e t e n vid försöksanstalten torde såiunda^i a n s l u t n i n g till vad dels h ä r ovan och dels tidigare anförts k u n n a beräknas p a följande s ä t t : Institutionsbyggnad 278 000• Bostadsbyggnad för vaktmästare 12 000- — Försökslada . ' . ' . ' . " . ' . ' ." 15 OOo! Jb örsöksstall 40 000Försöksanläggning med betongparceller 25 000: — Yttre ledningar, vägarbeten m. m / [ 25 000: Summa kronor

Byggnadskostnader,

395 000: —•

F ö r specialinredning av institutionsbyggnaden och dennas tillgodoseende med Inventarier m m inventarier och erforderlig l a b o r a t o r i e u t r u s t n i n g torde i detta fall böra r ä k n a s - med relativt något högre siffra än vid a l t e r n a t i v A . Sannolikt erfordras för änd a m å l e t ett belopp m o t s v a r a n d e 12 procent av b y g g n a d s k o s t n a d e r n a för institutionsbyggnaden eller o m k r i n g 33 000 kronor. I övrigt förutsattes — liksom vid a l t e r n a t i v A — a t t vissa inventarier, tillhöriga centralanstaltens j o r d b r u k s - och h u s d j u r s a v d e l n m g a r , överflyttas till den n y a anstalten s a m t a t t övriga sådana inventarier realiseras, därvid köpeskillingen användes för anskaffande av andra, för anstaltens nya förhållanden mera oumbärliga inventarier. Vid b e r ä k n i n g av omkostnadsstaten för försöksanstalten hava u t r e d n i n g s - Omkostnadsmannen i tillämpliga delar u t g å t t från s a m m a f ö r u t s ä t t n i n g a r som vid motsvasirande b e r ä k n i n g u n d e r a l t e r n a t i v 1. D e å r l i g a driftskostnaderna h a v a ansetts bora u p p t a g a s med följande belopp: Omkostnadsstat för försöksanstalten. Allmänna omkostnader: Tjänsteresor 14. QQQ. Tryck och allmänna expenser 7 000: 6—292459

82 Biblioteket Underhåll av byggnader Värme, vatten, gas, elektricitet Städning, renhållning m. m Oförutsedda utgifter Särskilda utgifter för jordbruksavdelningen » » för husdjursavdelningen

5 000 6 000 6 000 3 000 1 000 —

Summa kronor

42 000: 54 000: 18 000: 114 000:

2. Lantbrukshögskolan. Försöksverksamheten i kemi och bakteriologi tankes inordnad i l a n t b r u k s högskolan enligt de grunder, som vid alternativ B angivits, och beträffande organiserandet av försöksverksamheten i vissa delar av ämnet botanik gäller v a d förut anförts i denna f r å g a . Med avseende på dessa försöksgrenars organisation och försöksuppgifter ävensom deras behov a v a r b e t s k r a f t och materiella resurser är därför i stort sett intet a t t t i l l ä g g a . Behovet av v a k t m ä s t a r p e r s o n a l vid högskolan k a n likväl b e r ä k n a s bliva n å g o t mindre än vid alternativ B . Utredningsmännen anse sålunda, a t t antalet instit u t i o n s v a k t m ä s t a r e bör k u n n a minskas från sex till fem. V i d a r e torde kontorsbiträdesbefattningen k u n n a i n d r a g a s . Avlöningsstat. D e årliga kostnaderna för avlöningar vid högskolan torde alltså k u n n a ber ä k n a s på följande s ä t t : Avlöningsstat. Professorer: 12 a 10 740: — Kektorsarvode Vikariatsarvode Laborator Speciallärare: 875 reduc. undervisn.-timmar å 30:— Förste assistenter: 3 a 6 168: — Assistenter: 4 å 4 800: —, 6 a 3 600: — Amanuenser: 1 a 1 800: —, 4 å 1 200: — Bibliotekspersonal Kamrerare Kanslibiträde Maskinist Expeditionsvaktmästare Institutionsvaktmästare: 5 å 2 940: — Snickare Summa kronor

128 880 2 400 3 000 8 820 26 250 18 504 40 800 6 600 4 000 6 000 2 802 3 108 2 940 14 700 2 664 271 468

H ö g r e l a n t b r u k s u n d e r v i s n i n g s s a k k u n n i g a hade b e r ä k n a t avlöningsstatens slutbelopp vid högskolan u t a n försöksverksamhet till 187 234 kronor. F r å n d r a ges detta belopp, å t e r s t å de lönekostnader för högskolan, som direkt eller^ indirekt föranledas av inkorporeringen a v försöksverksamhet i den o m f a t t n i n g , som detta a l t e r n a t i v förutsätter, med högskolan. S i s t n ä m n d a kostnader torde a l l t s å böra u p p s k a t t a s till 84 234 k r o n o r om året. I förhållande till alternativ B u p p s t å genom avskiljandet av försöksavdelning a r n a för jordbruk och husdjursskötsel vissa f ö r ä n d r i n g a r i fråga om de olika i n s t i t u t i o n s b y g g n a d e r n a s disposition. Till den s. k. elevbyggnaden synes vid detta a l t e r n a t i v lämpligen böra förläggas institutionerna för lantbruksekonomi, j o r d b r u k s l ä r a och botanik, och en erforderlig n y undervisningsbjrggnad synes

83 böra t a g a s i a n s p r å k av institutionen för husdjurslära samt vissa samlingslokaler m. m. Den n u v a r a n d e agronomisk-botaniska b y g g n a d e n disponeras som vid a l t e r n a t i v A , och på g r u n d d ä r a v blir u t v i d g n i n g av de med redskapshallen förbundna l o k a l u t r y m m e n a icke l ä n g r e nödvändig. Med avseende på övriga b y g g nader ä r det under alternativ B a n g i v n a b y g g n a d s p r o g r a m m e t tillämpligt. ö v e r de lokaler, som synas böra förläggas till den n u v a r a n d e s. k. elevbyggnaden och till den erforderliga n y b y g g n a d e n , hava uppgjorts följande förteckningar.

1.

Institutionsbyggnad för lantbruksekonomi, jordbrukslära och botanik. Lokaler för undervisningen. Golvyta m2

1 större föreläsningssal 1 prepareringsrum (med plats för samlingar i lantbruksekonomi) . . 1 mindre föreläsningssal 1 prepareringsrum 1 laboratoriesal för växtkännedom och mikroskopering 1 » » växtfysiologi 2 a 3 rum för enklare kemiska analysarbeten 1 vågrum 1 diskrum 1 förrådsrum 3 rum för grövre arbeten 1 skrivrum för professor i växtfysiologi ' 1 laboratorierum för professor i växtfysiologi 1 rum för professor i ärftlighetslära 1 » » » » allmän jordbrukslära 1 » » » » växtodlingslära 1 » » » » lantbruksekonomi 1 » » speciallärare 2 » » assistenter , 7 » » specialelever 1 » » samlingar i botanik 1 a 2 rum för samlingar i jordbrukslära 1 rum för samlingar i växtskydd 1 » » » » trädgårdsskötsel och skogshushållning . . . 1 » » seminarieövningar 1 » » handbibliotek 1 fotograferingsrum med mörkrum

90 50 70 30 100 100 90 jg 20 25 90 20 40 30 30 30 30 25 40 180 100 100 40 60 50 50 35

^ g^Q

Särskilda lokaler för försöksverksamheten. a) i växtfysiologi: 1 rum för termostater 1 » » kemiska analyser 1 » » spektralanalys 1 vågrum 1 förråds- och diskrum b) i ärftlighetslära: Laboratorium för ärftlighetslära

60 40 50 jg 25

i qn 100

Summa

1 830

2.

Institutionsbyggnad för hus djurslära m. m. Lokaler för husdjursinstitutionen.

1 föreläsningssal 1 prepareringsrum 1 laboratoriesal för anatomi 1 » » fysiologi 1 » » fysiologisk kemi 1 rum för samlingar i sjukvårdslära 1 » » » » mjölkhushållning 1 skrivrum för professor i fysiologi m. m 1 laboratorierum för professor i fysiologi m. m 1 rum för professor i avels- och raslära 1 » » » » utfodring och skötsel 1 » » assistent 4 » » elever (specialarbeten) 1 » » preparat intill anatomisalen 2 ytterligare rum för samlingar 1 förrådsrum 1 laboratorierum för avelslära 1 rum för seminarieövningar 1 » » handbibliotek 1 fotograferingsrum med mörkrum

Golvyta m2 '0 30 100 80 60 40 60 20 40 30 30 ^0 100 80 170 30 40 50 40 _^ 30 1 120

Diverse lokaler. Föreläsnings- och samlingssal Lärarrum intill samlingssalen Kårlokaler för eleverna Vaktmästarbostad

150 30 150 • • •_ • 60 Summa

390 1 510

F ö r sistnämnda i n s t i t u t i o n s b y g g n a d h a r a r k i t e k t H o l m g r e n u t a r b e t a t skissritningar, som vidfogats utredningen. K o s t n a d e r n a för u p p f ö r a n d e av i ± r a g a varande b y g g n a d hava b e r ä k n a t s till 463 000 kronor. V i d a l t e r n a t i v B hade motsvarande b y g g n a d b e r ä k n a t s kosta 025 000 kronor. Omändringen av elevbyggnaden till i n s t i t u t i o n s b y g g n a d för lantbruksekonomi j o r d b r u k s l ä r a och botanik k a n b e r ä k n a s medföra u n g e f ä r l i k a stora kostnader som den omändring av s a m m a b y g g n a d till i n s t i t u t i o n s b y g g n a d för jordb r u k s l ä r a och botanik, som förutsattes vid alternativ B . I f r å g a v a r a n d e kostnader b e r ä k n a d e s till 115 500 kronor. K o s t n a d e r n a för diverse y t t r e a n l ä g g n i n g a r för försöksverksamheten pa ifråg a v a r a n d e områden synas böra b e r ä k n a s till motsvarande belopp som vid altern a t i v B , nämligen Växthus m. m. för försöksverksamheten i kemi 25 000: » » » » » » växtfysiologi 30 000: — Försöksloge » » » ärftlighetslära • 15 000: — Summa kronor 70 000 K o s t n a d e r n a för y t t r e a n l ä g g n i n g a r för försöksverksamheten p å jordbruksoch husdjursområdet, vilka kostnader vid alternativ B b e r ä k n a t s till 55 000 kronor, falla givetvis vid detta a l t e r n a t i v icke på högskolan.

85 I a n s l u t n i n g till vad nu anförts torde b y g g n a d s k o s t n a d e r n a för högskolan vid förevarande a l t e r n a t i v för försöksverksamhetens organisation skäligen böra b e r ä k n a s p å följande s ä t t : Byggnadskostnader för högskolan. Institutionsbyggnad för kemi, marklära och bakteriologi » » lantbruksekonomi, jordbrukslära och botanik » » kulturteknik m. m » » husdjurslära m. m Maskinhall m. m Byggnad för undervisning i exteriörlära Biblioteksbyggnad Rektorsbyggnad Flygelbyggnader (elevbostäder) Vaktmästarbyggnad, ombyggnad Vaktmästarbyggnad, nybyggnad Restaurationsbyggnad Växthus m. m. för försöksverksamheten Yttre ledningar för vatten och avlopp Ledningar för gas jämte pumpstation Väganläggningar och planeringar

Byggnadskostnader,

471 000: — 115 500: — 13 100: — 463 000: — 19 200: — 39 000: — 150 000: — 44 000: — 32 000: — 18 000: — 48 000: — 2 000: — 70 000: — 41 000: — 45 000: •—• 11 900: —

Summa kronor 1 582 700: — Såsom t i d i g a r e anförts, beräknade högre l a n t b r u k s u n d e r v i s n i n g s s a k k u n n i g a b y g g n a d s k o s t n a d e r n a för själva l a n t b r u k s h ö g s k o l a n till 1 009 600 kronor. D e b y g g n a d s k o s t n a d e r , som skulle tillkomma såsom en direkt eller indirekt följd a v nu a v h a n d l a d e försöksverksamhets införlivande ined högskolan, skulle alltså u p p g å till 573 100 kronor. E n g å n g s k o s t n a d e r n a för specialinredning av institutionslokaler s a m t inven- inventarier t a r i e r och undervisningsmaterial vid högskolan beräknades vid alternativ B till m. m. 312 800 kronor. V i d förevarande alternativ, då j o r d b r u k s - och husdjursförsöken f ö r u t s ä t t a s skola o m h ä n d e r h a v a s a v en fristående försöksanstalt, torde ifrågav a r a n d e engångskostnader för högskolan k u n n a b e r ä k n a s minskade med omk r i n g 20 000 k r o n o r eller till 292 800 kronor. I förhållande till högre lantb r u k s u n d e r v i s n i n g s s a k k u n n i g a s förslag innebär sistnämnda belopp en ökning av 70 000 kronor. D e å r l i g a driftskostnaderna för lantbrukshögskolan vid a l t e r n a t i v C anse utDriftsredningsmännen böra b e r ä k n a s s å l u n d a : kostnader. Omkostnadsstat. Institutioner och samlingar: Institutionen för kemi, marklära och bakteriologi . . . . » » botanik och ärftlighetslära » » jordbrukslära » » kulturteknik » » husdjurslära Övriga institutioner Biblioteket Exkursioner Elevstipendier Docentstipendier Resestipendier åt befattningshavare Tjänsteresor för försöksverksamheten Underhåll av byggnader och div. inventarier

25 000: — 12 000: — 12 000: — 4 000: — 9 000: — 5 000: —

.

g7 000: 10 000: — 4 000: — 6 000: — 30 000: — 3 000: — 2 000: — 22 000: —

86 Bränsle, gas, vatten och elektricitet Städning, renhållning m. m Trycksaker Kontorsutgifter m. m Diverse utgifter

_j Summa kronor

22 000 12 000 8 000 4 000 5 000 195 000

D å m o t s v a r a n d e omkostnader för själva högskolan av högre l a n t b r u k s u n d e r v i s n i n g s s a k k u n n i g a b e r ä k n a t s till 154 000 kronor, k u n n a de av nu i f r å g a v a r a n de försöksverksamhet direkt eller i n d i r e k t föranledda å r l i g a omkostnaderna alltså anslås till 41 000 kronor. Sammanställning av de i det föregående angivna kostnader, som vid förflyttning av centralanstaltens jordbruks-, husdjurs-, kemiska och bakteriologiska a v d e l n i n g a r och delvis dess botaniska avdelning enligt a l t e r n a t i v C ansetts direkt eller i n d i r e k t belöpa å i f r å g a v a r a n d e försöksverksamhet. 1.

Engångskostnader.

1) Byggnadskostnader. Byggnadskostnader för försöksanstalten Byggnadskostnader för lantbrukshögskolan Avgå motsvarande kostnader för högskola utan försöksverksamhet (enligt högre lantbruksundervisningssakkunnigas förslag) 2) övriga engångskostnader. Försöksanstalten Lantbrukshögskolan Avgå motsvarande kostnader för högskola utan försöksverksamhet (enligt högre lantbruksundervisningssakkunnigas förslag)

2.

395 000: — 1 582 700: —•

1009 600!^-

573 100: —

968 100: —

33 000: — 292 800: —

222 800: —

70 000: —

103 000: —

Summa kronor

1 071 100: —

Årliga kostnader.

1) Avlöningar. Avlöningsstat för försöksverksamheten Avlöningsstat för lantbrukshögskolan . . . . Avgå avlöningar för högskola utan försöksverksamhet (enligt högre lantbruksundervisningssakkunnigas förslag) 2) övriga utgifter (omkostnadsstat). Omkostnadsstat för försöksanstalten Omkostnadsstat för lantbrukshögskolan . . . Avgå motsvarande utgifter för högskola utan försöksverksamhet (enligt högre lantbruksundervisningssakkunnigas förslag) . . . .

94 438: — 271 468: —

187 234: —

84 234: —

X78 672: —

114 000: — 195 000: — 154 000: —

41 000: —

Summa kronor

155 000: 333 672: —

87 De sammanlagda kostnaderna för lantbrukshögskolan och den enligt nu avhandlade alternativ till platsen för högskolan förlagda försöksverksamheten erhålles genom att till förestående siffror lägga av högre lantbruksundervisningssakkunniga beräknade kostnader för lantbrukshögskolan, nämligen: Engångskostnader för högskolan 1 232 400 kronor Årliga kostnader för högskolan 341 234 kronor.

Alternativ D: Vissa grenar av försöksverksamheten organiseras i form av en till Experimentalfältet förlagd försöksanstalt; andra grenar införlivas med verksamheten vid lantbrnkshögskolan (Ultuna). Förevarande alternativ ansluter sig nära till den allmänna plan för ifråga- Allmänna varande försöksverksamhets organisation, som legat till grund för utformnin- synpunkter, gen av alternativ C. Liksom vid sistnämnda alternativ förutsattes sålunda, att centralanstaltens avdelningar för kemi och bakteriologi liksom viss del av den botaniska avdelningen nära anknytas till lantbrukshögskolan, under det att jordbruks- och husdjursavdelningarna tillsammans organiseras i form av en fristående försöksanstalt. Vid förevarande alternativ utgår man emellertfd vidare därifrån, att den fristående försöksanstalten icke skall sidoordnas med lantbrukshögskolan utan att ifrågavarande försöksverksamhet i stället allt fortfarande skall hava sin central förlagd till Experimentalfältet. Skola jordbruksoch husdjursavdelningarna lokalt skiljas från kemiska och bakteriologiska avdelningarna, är det emellertid enligt utredningsmännens mening ofrånkomligt, att förstnämnda avdelningar utrustas med laboratorielokaler och särskild kemiskt skolad personal i den utsträckning, att de med verksamheten förbundna driftsanalyserna kunna utföras på avdelningarnas förläggningsplats. En dylik anordning torde emellertid å andra sidan motivera, att kemiska avdelningen, som därigenom blir befriad från arbetet med ett stort antal driftsanalyser, icke erhåller fullt lika stor personal och utrustning i övrigt som vid föregående alternativ angivits. Särskilda anordningar för bakteriologiska undersökningar torde däremot icke erfordras vid försöksanstalten. Det förefintliga, mera växlande behovet av sakkunskap och biträde på det bakteriologiska området torde i stället kunna tillgodoses genom samarbete med vederbörande institution vid lantbrukshögskolan.

1. Försöksanstalten. _ Vid förläggning av en anstalt för jordbruks- och husdjursförsök till Expe- Organisation nmentalfältet torde särskild styrelse böra finnas för försöksanstalten. Därest ™- men eventuell växtskyddsanstalt ävenledes skulle komma att bliva förlagd dit, synes böra övervägas, huruvida icke de båda anstalterna lämpligen borde hava gemensam styrelse. Även vid nu ifrågasatt förläggning av försöksanstalten torde det komma att visa sig önskvärt, att på lämpligt sätt sammansatta sakkunniga försöksråd ställas vid de olika försöksavdelningarnas sida. Försöksuppgifterna för jordbruks- och husdjursavdelningarna synas vid avdelningarnas förläggning till Experimentalfältet böra bliva i stort sett desamma som vid en motsvarande till Ultuna förlagd försöksanstalt. Medverkan vid högskoleundervisningen av vissa befattningshavare vid försöksanstalten torde vid förevarande alternativ få begränsas till kortare, utanför det ordinarie undervisningsschemat förlagda föreläsningsserier med redogörelser för vederbö-

rande försöksverksamhets metoder och senaste resultat. Därjämte bör anstalten dock kunna medverka vid utbildningen av studerande på licentiatstadiet i ämnena jordbruks- och husdjurslära. BefattningsAntalet befattningshavare i olika ställning vid försöksanstalten torde böra havare. beräknas som vid alternativ C, dock att i förevarande fall särskilda befattningshavare tillkomma för analysverksamheten. Sistnämnda personal torde vid nuvarande omfattning av försöksverksamheten behöva bestå av en laborator, en förste assistent och en assistent. Med hänsyn till de högre levnadskostnaderna i Stockholm torde det vara motiverat, att årsarvode till assistent beräknas 600 kronor högre vid anstaltens förläggning till Experimentalfältet än vid förläggning till Ultuna. För försöksanstalten föreslås alltså följande personal: a) jordbruksavdelningen 1 avdelningsföreståndare (B 30), 1 försöksledare (B 26), 1 förste assistent (extra ord. B 21), 2 assistenter (arvode a 5 400 kr.), 2 assistenter (arvode a 4 200 kr.). b) husdjursavdelningen 1 avdelningsföreståndare (B 30), 1 laborator (B 26), 1 förste assistent (extra ord. B 21), 2 assistenter (arvode a 5 400 kr.), 2 assistenter (arvode ä 4 200 kr.). c) gemensamma befattningshavare 1 laborator i kemi (B 26), 1 förste assistent i kemi (extra ord. B 21), 1 assistent i kemi (arvode 4 200 kr.), 1 kanslibiträde (B 7), 1 maskinist (B 7), 1 institutionsvaktmästare (B 7). Liksom vid alternativ C förutsatts, torde även i detta fall en av avdelningsföreståndarna böra utses till chef för försöksanstalten med ett årligt arvode av 700 kronor. De årliga kostnaderna för avlöningar vid försöksanstalten torde i överensstämmelse med vad ovan anförts böra beräknas på följande sätt: Avlöningsstat. Avdelningsföreståndare: 2 å 11 460: — Chefsarvode Försöksledare Laboratorer: 2 a 9 540: — Förste assistenter: 3 ä 6 816: — Assistenter: 4 a 5 400: —, 5 a 4 200: — Kanslibiträde Vaktmästare m. m.: 2 ä 3 300:—

22 920 700 9 540 . . . . 19 080 20 448 42 600 3 162 6 600 Summa kronor 125 050 Lokalbehov Med avseende på försöksanstaltens lokalbehov gäller i huvudsakliga delar m- i"vad förut anförts under alternativ C. De särskilda lokalutrymmena för jordbruks- och husdjursavdelningarna kunna sålunda beräknas lika i båda fallen. De gemensamma laboratorielokalerna behöva däremot i förevarande fall på olika punkter göras något större. Något utrymme för vaktmästarbostad torde däremot icke behöva reserveras i institutionsbyggnaden vid anstaltens förlägg-

89 ning till Experimentalfältet, då särskild vaktmästarbyggnad redan står till förfogande därstädes.^ Lokalbehovet för en till Experimentalfältet förlagd försöksanstalt torde sålunda kunna beräknas på följande sätt. Erforderliga lokaler i institutionsbyggnad för försöksanstalten. Golvyta m2

Lokaler för jordbruksavdelningen (se motsvarande beräkning vid alternativ C) 225 Lokaler för husdjursavdelningen (se motsvarande beräkning vid alternativ C) 205 Gemensamma lokaler: 1 skrivrum för laborator 20 1 botaniskt laboratorium 60 1 kemiskt » 60 1 laboratorium i organisk kemi 40 1 prepareringsrum 30 1 rum för elementaranalyser 20 1 skriv- och vågrum 25 1 titreringsrum 15 1 syreavrykningsrum 15 1 Kjeldahlrum 20 2 rum för grövre arbeten 50 1 diskrum 25 2 förrådsrum 50 40Q Handbibliotek 50 Fotograferingsrum med mörkrum 45 95 Verkstadsutrymmen 100 Pann- och kolrum 80 Summa 1 135 Verkställda undersökningar hava givit vid handen, att samtliga i ovanstående förteckning upptagna lokalutrymmen skulle kunna inrymmas i den nuvarande s. k. stora institutionsbyggnaden vid Experimentalfältet. Den nu av jordbruksavdelningen disponerade mindre institutionsbyggnaden skulle vid sådant förhållande kunna tagas i anspråk för annat ändamål, exempelvis för den ifrågasatta upplysnings- och administrationsavdelningen vid en eventuell växtskyddsanstalt. Icke heller för andra mindre byggnadsföretag å förläggningsplatsen, såsom vaktmästarbyggnad, försökslada, försöksstall och försöksanläggning med betongparceller, kräves vid förevarande alternativ något engångsanslag till byggnadskostnader. Å andra sidan förutsätter alternativet, att de båda försöksavdelningarna utrustas med var sin försöksgård så belägen, att verksamheten där bekvämt och effektivt kan ledas från anstalten. Försöksgårdarna böra vara av den storlek, att även sådana försöksuppgifter, som kräva jämförelsevis omfattande arealer eller djurantal, där kunna upptagas till behandling. Kostnaderna för dylika försöksgårdars upprättande hava emellertid icke ansetts kunna i detta sammanhang beräknas. Skall den s. k. stora institutionsbyggnaden tagas i anspråk för försöksanstalten, torde vissa omändringar få vidtagas beträffande byggnadens inredning, och därjämte blir komplettering erforderlig med avseende på laboratorielokalernas utrustning. Kostnaderna för ifrågavarande åtgärder kunna tillsammans väntas draga en kostnad av 25 000 kronor. De årliga omkostnaderna för en till Experimentalfältet förlagd försöksanstalt torde böra beräknas motsvara nuvarande driftskostnader för jordbruksoch husdjursavdelningarna, ökade med dels avdelningarnas beräknade andel i centralanstaltens allmänna kostnader och dels de kostnader, som kunna föran-

90 ledas av driftsanalysernas utförande vid försöksanstalten. I överensstämmelse härmed hava utredningsmännen beräknat omkostnadsstaten på följande sätt: Omkostnadsstat för försöksanstalten. Allmänna omkostnader: Tjänsteresor 14 000 Tryck och expenser 7 000 Biblioteket 5 000 Byggnaders och vägars underhåll 8 000 Städning, renhållning m. m 3 000 Värme, vatten, gas, elektricitet 6 000 Försäkringsavgifter 200 Oförutsedda utgifter 1 000: Kostnader för kemiska laboratoriet Särskilda utgifter för jordbruksavdelningen « » » husdjursavdelningen Summa kronor Avgå inkomster från jordbruket och ladugården (enligt nu gällande stat) Återstå kronor

44 200 8 000 54 000 18 000 124 200 11 000 113 200

2. Lantbrukshögskolan. BefattniugsMed avseende på lantbrukshögskolan innebär förevarande alternativ ändhavare. T'mg [ förhållande till alternativ C endast beträffande den kemiska institutionen. Antalet befattningshavare vid ifrågavarande institution beräknades vid alternativ C på följande sätt: 1 professor (B 30), 1 laborator (B 26), 1 förste assistent (extra ord. B 21), 2 assistenter (arvode ä 4 800 kr.), 2 assistenter (arvode a 3 600 kr.), 1 amanuens (arvode 1 200 k r . ) . Förutsattes nu, att de av försöksverksamheten på jordbruks- och husdjursområdet föranledda driftsanalyserna utföras på annat håll, får institutionen sitt arbetsområde begränsat till undervisningsverksamhet samt egen forskningsoch försöksverksamhet. På grund härav bör antalet befattningshavare kunna något minskas. Vid lantbrukshögskola utan försöksverksamhet räknade högre lantbruksundervisningssakkunniga för kemiska institutionen med en professor och en amanuens. Skall jämväl försöksverksamhet i kemi bedrivas vid institutionen, torde det vara nödvändigt, att professorn i ämnet befrias från en del av den i högskoleförslaget förutsatta undervisningsskyldigheten. Det torde sålunda vara lämpligt, att professorn till medhjälpare vid undervisningen får en person i laborators ställning. Givetvis bör denne vid sidan av undervisningsverksamheten deltaga i försöksarbetet. Därutöver torde vid institutionen böra finnas dels en förste assistent såsom medhjälpare vid försöksverksamheten och dels en amanuens såsom biträde vid laboratorieövningar i högskolan. För den kemiska institutionen föreslås i överensstämmelse härmed följande personal: 1 professor (B 30), 1 laborator (B 26), 1 förste assistent (extra ord. B 21), 1 amanuens (arvode 1200 k r . ) .

!H

Minskningen i avlöningskostnader för lantbrukshögskolan i jämförelse med alternativ 3 skulle alltså motsvara avlöning till fyra assistenter, nämligen 2 assistenter å 4 800: — 9 600: • • 2 assistenter a 3 600: —• 7 200: Summa kronor

16 800: —

Avlöningsstaten för lantbrukshögskolan, som vid alternativ 3 uppskattas till 271 468 kronor, skulle sålunda vid förevarande alternativ kunna beräknas minskad med 16 800 kronor eller till 254 668 kronor. Befrias kemiska institutionen från arbetet med de av jordbruks- och hus- Lokalbehov djursförsöken föranledda driftsanalyserna, bör institutionens behov av lokalm. m. utrymmen bliva något mindre än eljest, Utredningsmännen anse, att kemiska institutionen vid förevarande alternativ kan beräknas hava följande lokalbehov för sin försöksverksamhet. Lokaler för försöksverksamheten i lantbrukskemi. 1 laboratorierum för organisk kemi 1 rum för organiska elementaranalyser 1 laboratorierum för fysikalisk kemi 1 rum för konstant temperatur 1 » » centrifuger och kylskåp 1 a 2 laboratorierum för specialarbeten 1 laboratorierum för diverse analyser 1 Kjeldahlrum 1 syreavrykningsrum 1 våg- och skrivrum 1 förrådsrum för kemikalier 1 » » syror 1 » » instrument och glas 1 rum för grövre arbeten

,

Summa

Golvyta m2 30 10 30 20 10 40 40 15 10 20 15 10 20 20 290

Enär behovet av lokalutrymmen för försöksverksamheten i kemi vid alternativ C beräknats till sammanlagt 410 m2 effektiv golvyta, skulle alltså genom frånskiljande av driftsanalyserna för jordbruks- och husdjursförsöken vinnas en besparing i lokalbehov för lantbrukshögskolan av omkring 120 m2 effektiv golvyta, vilket torde innebära en minskning i de vid alternativ C beräknade byggnadskostnaderna för högskolan med cirka 35 000 kronor eller från 1 582 700 till 1 547 700 kronor. Någon mindre besparing i kostnaderna för inredning och utrustning av lantbrukshögskolans kemiska institution genom den nu förutsatta begränsningen i fråga om verksamhetens omfattning torde jämväl vara att emotse. Utredningsmännen hava uppskattat ifrågavarande kostnadsbesparing till 5 000 kronor, och motsvarande kostnader för högskolan skulle alltså nedgå från 292 800 till 287 800 kronor. De årliga driftskostnaderna — exklusive löner — för lantbrukshögskolans Driftsinstitutioner för kemi, marklära och bakteriologi hava vid alternativ C beräk- kostnader, näts till sammanlagt 25000 kronor förutom andel i allmänna utgifter för högskolan. Genom den ifrågasatta begränsningen av analysverksamheten vid kemiska institutionen och därav föranledd minskning i personal och lokalutrymmen torde driftskostnaderna för högskolan kunna beräknas minskade med 5 000 kronor, d. v. s. från 195 000 till 190 000 kronor.

92 Sammanställning av de i det föregående a n g i v n a kostnader, som vid anordnande av försöksverksamheten på jordbruks-, husdjurs-, kemiska och bakteriologiska områdena samt delvis botaniska området enligt a l t e r n a t i v D ansetts direkt eller indirekt belöpa på i f r å g a v a r a n d e försöksverksamhet. 1. Engångskostnader. 1) Byggnadskostnader. Byggnadskostnader för försöksanstalten Byggnadskostnader för lantbrukshögskolan . 1 547 700: — Avgå motsvarande kostnader för högskola utan försöksverksamhet (enligt högre lantbruksundervisningssakkunnigas förslag . . 1 009 600: — 2) övriga engångskostnader. Försöksanstalten Lantbrukshögskolan Avgå motsvarande kostnader för högskola utan försöksverksamhet (enligt högre lantbruksundervisningssakkunnigas förslag). .

l

538 100 25 000: -

287 800: —

222 800: —

65 000: —

Summa kronor 2. Årliga kostnader. 1) Avlöningar. Avlöningsstat för försöksanstalten Avlöningsstat för lantbrukshögskolan . . . . 254 668: — Avgå avlöningar för högskola utan försöksverksamhet (enligt högre lantbruksundervisningssakkunnigas förslag) 187 234: — 2) övriga utgifter (omkostnadsstat). Omkostnadsstat för försöksanstalten (netto) Omkostnadsstat för lantbrukshögskolan . . . Avgå motsvarande utgifter för högskola utan försöksverksamhet (enligt högre lantbruksundervisningssakkunnigas förslag)

538 100: —

90 000: 628 100: —

125 050: —

67 434: —

192 484:

113 200: — 190 000: — 154 000: —

36 000: —

Summa kronor

149 200: 341 684: —

KAP. 5.

Försöksverksamheten på mejeriområdet. Allmänna synpunkter. — Förläggning till Alnarp. — Förläggning till Ultuna utan samband med högre mejeriundervisning. — Förläggning till Ultuna i samband med högre mejeriundervisning. — Förläggning till Stockholm.

I förut refererade reservation till högre lantbruksundervisningssakkunnigas Allmänna förslag göres viss åtskillnad mellan mejeriförsöken och centralanstaltens för- synpunkter, söksverksamhet i övrigt. Medan förflyttningen av den sistnämnda verksamheten, vilken enligt reservanternas mening borde samordnas med lantbrukshögskolan, i viss mån ställdes på framtiden, förordades, att åtgärder vidtoges för mejeriförsökens förflyttning från centralanstalten till anstalten för den högre mejeriundervisningen samtidigt med ordnandet av denna undervisning. Reservanterna hyllade den uppfattningen, att försöksverksamheten inom visst område borde lokalt samordnas med den högre undervisningen inom motsvarande område, och att sålunda anstalten för mejeriförsök borde förläggas till platsen för den högre mejeriundervisningen, oberoende av om försöksverksamheten i övrigt på jordbruksområdet liksom även den högre lantbruksundervisningen kunde komma att förläggas till annan plats. På denna punkt hava emellertid, såsom i det föregående anförts, i åtskilliga av de över högre lantbruksundervisningssakkunnigas betänkande avgivna yttrandena framställts erinringar. I några av dem uttalas sålunda den uppfattningen, att de olika grenarna av försöksverksamheten på jordbruksområdet borde vara lokalt förenade, och i andra yttranden utsträcktes kravet dithän, att i samband med försöksverksamhetens samordnande med den högre undervisningen jämväl den högre mejeriundervisningen inordnades i lantbrukshögskolans verksamhet. Utgår man från den förutsättningen, att den för närvarande vid centralanstalten bedrivna försöksverksamheten i den utsträckning förut angivits på ett eller annat sätt anknytes till en till Ultuna förlagd lantbrukshögskola samt att den högre mejeriundervisningen på sätt högre lantbruksundervisningssakkunniga föreslagit anordnas vid Alnarp, uppställer sig fråga, med vilken av dessa båda undervisningsanstalter centralanstaltens underavdelning för mejerihantering lämpligen bör förenas. Utredningsmännen anse, att skäl kunna anföras till förmån för vart och ett av dessa alternativ, och hava därför upptagit båda möjligheterna till behandling. Utredningsmännen hava vidare, såsom redan förut antytts, jämväl ansett sig böra upptaga den frågan till behandling, huruvida den högre mejeriundervisningen lämpligen må kunna anordnas på samma plats som den högskolemässiga lantbruksundervisningen och sålunda förflyttas från Alnarp. I samband därmed hava utredningsmännen undersökt, på vad sätt försöksverksamheten på mejeriområdet synts kunna förenas med en dylik till lantbrukshögskolan anknuten anstalt för högre mejeriundervisning. Slutligen hava utredningsmännen ansett sig böra räkna jämväl med den möj-

94 ligheten, att försöksverksamheten på mejeriområdet allt fortfarande blir förlagd till Stockholm. En sådan anordning har synts böra tagas under övervägande närmast under den förutsättningen, att försöksverksamheten på husdjursområdet även i fortsättningen får sin central förlagd till Experimentalfältet. Med avseende på organisationen av försöksverksamheten på mejeriområdet, hava utredningsmännen sålunda ansett sig böra räkna med fyra olika alternativ nämligen: alternativ I: försöksverksamheten tankes förlagd till anstalt för högre mejeriundervisning vid Alnarp; alternativ II: försöksverksamheten tankes förlagd till platsen för lantbrukshögskolan (Ultuna), medan anstalten för högre mejeriundervisning tankes förlagd till Alnarp; alternativ III: försöksverksamheten tankes jämte den högre mejeriundervisningen vara förlagd till platsen för lantbrukshögskolan (Ultuna); alternativ IV: försöksverksamheten tankes även i fortsättningen förlagd till Stockholm, medan anstalten för högre mejeriundervisning tankes förlagd till Alnarp.

Alternativ I. Försöksverksamheten på mejeriområdet tankes förlagd till anstalt för högre mejeriundervisning vid Alnarp. Organisation.

Vid den i det föregående verkställda utredningen rörande förflyttning av vissa delar av den nu vid centralanstalten bedrivna försöksverksamheten till platsen för en blivande lantbrukshögskola har alternativt räknats med två principiellt olika anordningar för försöksverksamhetens anknytning till högskolan, nämligen dels att försöksverksamheten organiserades såsom en med högskolan sidoordnad anstalt och dels att försöksverksamheten direkt införlivades med högskolan. Vad nu beträffar försöksverksamhetens på mejeriområdet samorganisation med den högre mejeriundervisningsanstalten, kunde man tänka sig alternativt två i stort sett liknande anordningar. En närmare undersökning av hithörande förhållanden ger emellertid vid handen, att förhållandena på mejeriområdet icke äro direkt jämförbara med de förhållanden, som betinga förberörda organisationsformer vid lantbrukshögskolan. E t t till Alnarp förlagt försöksmejeri skulle komma att hava så många beröringspunkter och så många intressen gemensamma med mejeriundervisningsanstalten, att det icke gärna kan organiseras som en fristående anstalt. Sålunda förutsattes, att försöksmejeriet skulle erhålla ånga och kraft från driftsmejeriet, och även vid försöksverksamhetens tillgodoseende med mjölk samt vid avyttrandet av vid nämnda verksamhet vunna mejeriprodukter kommer försöksmejeriet att stå i nära beroende av driftsmejeriet. Men därutöver torde åtskillig vid driftsmejeriet och försöksmejeriet förefintlig apparatur och andra materiella resurser böra i viss utsträckning kunna utnyttjas gemensamt för undervisningen och försöksverksamheten. Å andra sidan torde ledningen av den eventuellt till Alnarp förlagda försöksverksamheten — med den omfattning som här förutsattes — icke lämpligen böra överlämnas åt någon av de i högre lantbruksundervisningssakkunnigas förslag för mejeriundervisningen avsedda professorerna. Sålunda torde professorn i mejerikemi och bakteriologi på grund av undervisningsämnenas natur vara mera inriktad på det teoretiska forskningsarbetet än den i rent praktisk riktning drivna försöksverksamheten, varför det icke kan anses lämpligt att göra honom till föreståndare för försöksmejeriet. Icke heller professorn i mejerilära och mejeriekonomi, vilken bland annat förutsattes skola vara föreståndare för driftsmejeriet och för den lägre mejeriskolan, kan lämpligen belastas med detta uppdrag.

95 Vid försöksmejeriets förläggande till Alnarp hava utredningsmännen sålunda ansett sig böra räkna med endast en form för mejeriförsökens anknytning till mejeriundervisningsanstalten, utgörande ett mellanting mellan de båda afternativ, som ansetts praktiskt tänkbara beträffande försöksverksamhet inom andra områden. Enligt utredningsmännens mening bör under ifrågavarande förutsättningar försöksverksamheten, vars uppgifter böra överensstämma med dem, som nu åvila centralanstaltens underavdelning för mejerihantering, organisatoriskt ingå såsom del av anstalten för högre mejeriundervisning under enhetlig ledning och med gemensam ekonomi, men å andra sidan bör föreståndaren för försöksverksamheten icke belastas med undervisning i sådan utsträckning, att han får bära huvudansvaret för utbildningen i något viktigare ämne. Däremot torde han lämpligen kunna i mindre utsträckning och inom något speciellt område av mejerivetenskapen deltaga i den högre mejeriundervisningen. Det torde böra ankomma på vederbörande styrelse att närmare besluta i dylika frågor. Personal, m Efter utbrytandet ur centralanstalten erhåller försöksverksamheten på mejenområdet en i vissa avseenden mera självständig ställning, och såsom följd därav blir föreståndarens uppgift mera maktpåliggande än förut. Vid sådant förhållande synes det vara motiverat, att föreståndaren erhåller professors ställning. Härför talar jämväl den omständigheten, att till följd av mejerihanteringens stora betydelse för landet försöksverksamheten på området måste betecknas såsom mycket betydelsefull. Enär under de givna förutsättningarna mejeriavdelningen efter förflyttningen icke kart direkt utnyttja vid centralanstalten företrädd sakkunskap och arbetskraft på det_ bakteriologiska området, måste för mejeriförsöken anställas person med kvalifikationer på nämnda område. Sannolikt kan för lön såsom förste assistent (extra ord. B 21) erhållas person med nöjaktiga förutsättningar att fylla ifrågavarande uppgift. Utredningsmännen förutsätta därvid, att den sakkunskap i ämnet liksom i kemi, vilken representeras av professorn i mejerikemi och bakteriologi vid undervisningsanstalten, även skall komma försöksverksamheten till godo. Vid försöksverksamheten på mejeriområdet har under senare tid kemien kommit att spela allt större roll. Vid försöksmejeriet bör därför finnas en medhjälpare med goda kemiska kunskaper. För ifrågavarande befattningshavare föreslås ställning såsom förste assistent (extra ord. B 21). Slutligen erfordras vid försöksmejeriet en praktiskt utbildad mejerist, som vid sidan av mejeriets skötsel torde kunna sysselsättas med enklare laboratoriegöromål. Årsarvodet till försöksmejeristen torde böra bestämmas till 3 600 kronor jämte dyrtidstillägg. För försöksverksamheten föreslås sålunda följande personal: 1 professor (B 30), 2 förste assistenter (extra ord. B 21), 1 försöksmejerist (arvode 3 600 k r . ) . Avlöningsstaten kommer då att erhålla följande utseende: Avlöningsstat. Avlöningsstat. Professor Förste assistenter: 2 å 5 736: — Försöksmejerist

10 2 60: — 11 472: 3 600: Summa kronor

25 332: —

Med avseende på behovet av lokalutrymmen för försöksverksamheten hava ut- Lokalbehov, redningsmännen räknat med att försöksmejeriet skall kunna upprättas i ome-

i» i;

delbar anslutning till det redan befintliga driftsmejeriet vid Alnarp samt att detta kan leverera kraft, ånga m. m. för försöksmejeriets behov. För undervisningsanstalten erforderliga fotograferings- och mörkrum ävensom rum för handbibliotek hava förutsatts kunna tagas i anspråk jämväl för försöksverksamheten. Försöksmejeriets lokalbehov har under nu nämnda förutsättningar ansetts böra beräknas på följande sätt: Lokalutrymmen för försöksmejeriet. Kärningsrum Ystningsrum Ostlagringsrum Kallager Kemiskt laboratorium Bakteriologiskt laboratorium Vågrum Diskrum Förrådsrum Rum för föreståndare » » assistenter

Golvyta m2 60 50 40 30 50 40 15 15 20 30 50 Summa 400

Utredningsmännen hava låtit arkitekten O. Hägg i Malmö utarbeta skissritningar med ledning av det sålunda uppgjorda byggnadsprogrammet. Ifrågavarande skissritningar hava fogats vid denna utredning. Hägg, som efter anmodan i ärendet samrått med professorn vid Alnarps mejeriinstitut L. G. Thome, har tänkt sig försöksmejeriet såsom direkt tillbyggnad till det enligt högre lantbruksundervisningssakkunnigas förslag utvidgade driftsmejeriet. I tillbyggnaden skulle jämväl inrymmas dels ytterligare ostlagringsrum för driftsmejeriet och dels ett ytterligare antal bostadsrum för elever. Åv ifrågavarande rum torde ett par böra kunna tagas i anspråk för ogifta assistenter. Kostnaderna för ovan angivna tillbyggnad hava av arkitekt Hägg beräknats till 117 800 kronor. Särskilda bostadshus för befattningshavare vid försöksmejeriet torde icke nödvändigt behöva uppföras. Därest föreståndaren anses böra bo på platsen, synes i stället en av de utav högre lantbruksundervisningssakkunniga föreslagna lektorerna vid lantbruksinstitutet böra få skaffa sig bostad på annat

håll. Inventarier m. m.

Driftskostnader.

Därest centralanstaltens underavdelning för mejerihantering förflyttas till Alnarp, bör det givetvis vara möjligt att på den nya platsen utnyttja det mesta av de inventarier och den apparatur, som redan anskaffats för ifrågavarande försöksverksamhet. Åtskilligt måste emellertid ersättas av nytt vid förflyttning, och därjämte föranleder försöksverksamhetens friställande från andra avdelningar av centralanstalten behov av i vissa avseenden ökad utrustning av apparatur och övrig laboratoriemateriel. För dessa ändamål ävensom för erforderlig specialinredning av de nya lokalerna torde erfordras ett belopp av 30 000 kronor. För bestridande av driftskostnader — exklusive avlöningar — vid centralanstaltens underavdelning för mejerihantering har i anstaltens stat för tiden >/7 1929—30/Ö 1930 räknats med ett belopp av 9 000 kronor, varav 2 600 kronor avse hyra för underavdelningens institutionslokaler i Stockholm. Härtill kommer underavdelningens andel i centralanstaltens allmänna omkostnader, förslagsvis beräknad till 3 000 kronor. Till följd av försöksverksamhetens sär-

97 skiljande från c e n t r a l a n s t a l t e n s övriga avdelningar, bland a n d r a den bakteriologiska, samt de u t v i d g a d e l o k a l u t r y m m e n a för verksamheten torde dock behovet av driftsanslag bliva större efter förflyttningen än förut. U t r e d n i n g s männen anse, a t t omkostnadsstaten för mejeriförsöken skäligen bör b e r ä k n a s på följande s ä t t : Omkostnadsstat. Underhåll av byggnader och inventarier Värme, vatten, gas, elektricitet Städning, renhållning m. m Tryck och allmänna expenser Biblioteket Tjänsteresor Förbrukningsartiklar Inköp av mjölk, efter avdrag för försålda produkter Diverse omkostnader och andel i allmänna administrationskostnader . .

3 000: — 2 000: — 1 000: — 2 500: — 500: — 2 000: — 2 500: — 1 500: — 1 000: —

Summa kronor

16 000: —

Sammanställ ning av kostnaderna för försöksverksamheten på mejeriområdet vid f ö r l ä g g n i n g till A l n a r p i a n k n y t n i n g till a n s t a l t för högre mejeriundervisning. 1.

Engångskostnader.

1) Byggnadskostnader 2) Övriga engångskostnader

117 800: — 30 000: — Summa kronor

2. Årliga kostnader. 1) Avlöningar 2) Övriga utgifter (omkostnadsstat)

147 800: —

25 332: — 16 000: — Summa kronor

41 332: —

De s a m m a n l a g d a kostnaderna för försöksverksamheten på mejeriområdet samt den högre och l ä g r e mejeriundervisningen erhållas genom a t t till förestående siffror l ä g g a de av högre l a n t b r u k s u n d e r v i s n i n g s s a k k u n n i g a för mejeriundervisningen b e r ä k n a d e kostnaderna, nämligen Engångskostnader för mejeriundervisningen 315 000 kronor. Årliga kostnader för mejeriundervisningen 54 410 kronor.

Alternativ II. Försöksverksamheten på mejeriområdet tankes j ä m t e viss annan försöksverksamhet förlagd till platsen för lantbrukshögskolan (Ultuna); anstalten för högre mejeriundervisning tankes förlagd till Alnarp. Vid utredningen u n d e r denna p u n k t förutsattes, a t t nu vid centralanstalten Organisation, bedriven försöksverksamhet f ö r f l y t t a s till platsen för l a n t b r u k s h ö g s k o l a n i den u t s t r ä c k n i n g som i k a p . 4, a l t e r n a t i v A , B och C angivits. S å l u n d a r ä k n a s med, bland annat, att centralanstaltens husdjurs- och bakteriologiska a v d e l n i n g a r komma att förläggas till s a m m a p l a t s som högskolan. 7—292459

98 Därest försöksverksamheten i övrigt vid högskolan organiseras såsom en fristående försöksanstalt, bör den erforderliga institutionen för mejeriförsöken inordnas såsom del av denna anstalt. Om däremot försöksverksamheten i allmänhet direkt införlivas med högskolan, torde jämväl försöksverksamheten på mejeriområdet kunna utan större olägenhet sammanslås med högskolans övriga verksamhet. Väljes slutligen den anordning för försöksverksamhetens organisation, som i kap. 4 betecknats såsom alternativ C, torde mejeriförsöken på grund av deras utpräglat praktiska karaktär lämpligast böra förenas med den för jordbruks- och husdjursförsöken föreslagna fristående försöksanstalten. Över huvud taget torde de erforderliga anordningarna för försöksverksamheten på mejeriområdet röna tämligen ringa inflytande av vilket alternativ för den övriga försöksverksamhetens organisation, som väljes. Vid vilket alternativ som helst torde man nämligen kunna räkna med, dels att kontakten med övrig försöksverksamhet — och särskilt försöksverksamheten på det bakteriologiska området — skall bliva intim, och dels att föreståndaren för mejeriförsöken skall såsom tjänsteåliggande bestrida undervisningen i ämnet mjölkhushållning vid lantbrukshögskolan. Behovet av arbetskrafter och även av lokalutrymmen för försöksverksamheten kan alltså väntas bliva i stort sett lika i de olika fallen. BefattningsI förhållande till nuvarande avlöningsstat för underavdelningen för mejerihavare. hantering föreslås den ändringen, att föreståndaren med hänsyn bland annat till hans nya uppgift att meddela tämligen omfattande undervisning vid högskolan uppflyttas till professors ställning samt att den medhjälpare, som närmast sysslar med undersökningar av kemisk art, erhåller löneställning som extra ordinarie befattningshavare i lönegraden B 21. Av försöksverksamheten föranledda undersökningar av bakteriologisk art förutsättas skola utföras vid bakteriologiska försöksavdelningen. Årsarvodet till försöksmejerist har i detta fall, då försöksmejeriet tankes anordnat fristående från driftsmejeri och försöksmejeristen på den grund får en mera ansvarsfull ställning, ansetts böra utgå med 4 800 kronor jämte dyrtidstillägg. För försöksverksamheten på mejeriområdet föreslås alltså följande befattningshavare : 1 professor (B 30), 1 förste assistent (extra ord. B 21), 1 försöksmejerist (arvode 4 800 k r . ) . Avlöningsstat. Avlöningsstaten för mejeriavdelningen skulle alltså erhålla följande utseende: Avlöningsstat. Professor Förste assistent Försöksmejerist

10 740 6 168 . 4 800 Summa kronor 21 708 Därigenom att professorn såsom tjänsteåliggande bestrider undervisningen i ämnet mjölkhushållning vid lantbrukshögskolan, kunna kostnaderna för speciallärare vid högskolan beräknas minskade med 1 725 kronor. De verkliga kostnaderna för avlöningar avseende mejeriförsöken kunna alltså beräknas till 19 983 kronor. FörsöksmejeUtredningsmännen hava tagit under övervägande, huruvida vid förestående nets förlägg- alternativ det för försöksverksamheten på mejeriområdet erforderliga försöksmejeriet lämpligen borde förläggas till Ultuna eller, såsom satts i fråga, till Uppsala i anslutning till därvarande driftsmejeri. För sistnämnda förläggningsort talar bland annat den omständigheten, att försöksmejeriet därvid kunde erhålla ånga och kraft från Uppsala mejeri, varför särskild anläggning föl

99 detta ä n d a m å l bleve onödig, och vidare kunde försöksmejeriet för sin verksamhet erhålla mjölk i tämligen obegränsad u t s t r ä c k n i n g , varjämte genom driftsmejeriets forsorg försäljning av de vid försöksverksamheten v u n n a mejeriprod u k t e r n a sannolikt u t a n svårighet kunde ske. F ö r försöksmejeriet erforderlig b y g g n a d s p l a t s torde enligt vad utredningsmännen under hand i n h ä m t a t , kostn a d s f r i t t s t ä l l a s till förfogande, och genom l å n g f r i s t i g t a v t a l med U p p s a l a mejeri torde förhallandet mellan detta och försöksmejeriet k u n n a på ett för försöksverksamheten tillfredsställande s ä t t regleras. A a n d r a sidan torde genom försöksmejeriets förläggande till Uppsala viss s v å r i g h e t u p p s t å för i f r å g a v a r a n d e försöksverksamhet a t t u p p r ä t t h å l l a n ä r a förbindelse med de till U l t u n a förlagda g r e n a r n a av försöksverksamheten. Ä v e n om k o m m u n i k a t i o n e r n a mellan U p p s a l a och U l t u n a äro goda, skulle det så^ j a r a •i f i Ö T?? at m e d b e s v ä r f ö r tjänstemännen vid mejeriförsöken a t t utnyttja det till U l t u n a förlagda centralbiblioteket, och samarbetet med bakteriologiska avdelningen skulle givetvis ävenledes därigenom bliva f ö r s v å r a t . Men ayen i övrigt k a n det m å h ä n d a väcka betänkligheter a t t vid eventuell förflyttning a v försöksmejeriet g ö r a detta i viss mån beroende av ett driftsmejeri som icke äges av staten. V a d därefter a n g å r en eventuell förläggning till U l t u n a hava u t r e d n i n g s m ä n nen förvissat sig om, a t t den vid Ultuna producerade, till försäljning avsedda mjölken mer än väl täcker ett eventuellt dit förlagt försöksmejeris behov av mjölk. I f r å g a v a r a n d e behov kan b e r ä k n a s till högst 500 k g p e r d a g . E n ä r behovet av mjölk för försöksmejeriet v a r i e r a r betydligt — vid vissa tillfällen erfordras så gott som ingen mjölk för försöksändamål — torde emellertid vid sådan förläggning av försöksmejeriet vissa å t g ä r d e r få v i d t a g a s beträffande försäljningen från U l t u n a egendom a v den för olika d a g a r högst växlande tillg ä n g e n på överskottsmjölk. Utredningsmännen h a v a till g r u n d för sina följande b e r ä k n i n g a r under detta alternativ l a g t det a n t a g a n d e t , a t t försöksmejeriet förlägges till U l t u n a . Lokalbehovet för försöksverksamheten i mejerihantering (försöksmejeriet) Lokalbehov under f ö r u t s ä t t n i n g av förläggning till U l t u n a h a r ansetts k u n n a beräknas sålunda : Lokalutrymmen för försöksmejeriet. Golvyta n r

Pannrum Kolrum Rum för kylanläggning Mottagning- och diskrum (för mjölkflaskor) Kärningsrum Ystningsrum Ostlagringsrum Kallager Kemiskt laboratorium Vågrum Diskrum Förrådsrum Fotograferings- och mörkrum Rum för föreståndare » » assistenter » » handbibliotek (skrivrum)

[ ]

'.'.'.

Summa

OQ QQ 30 20 gn QQ 40 30 50 15 IK 20 20 30 30 20 490

Försöksmejeriets organiserande såsom ett fristående mejeri torde icke nödvändigt föranleda u p p f ö r a n d e j ä m v ä l av ett normalt a r b e t a n d e driftsmejeri.

100 Byggnadskostnader.

Inventarier

Driftskostnader.

Däremot har i förestående förteckning över erforderliga utrymmen försöksmejeriet kompletterats med vissa lokaler, där anordningar för framställning av ånga m. m. kunna inrymmas. Försöksmejeriet förutsattes vara så stort, att det per dag kan förarbeta cirka 500 kg mjölk till smör eller ost. Vid Ultuna finnes redan en äldre mejeribyggnad. Genom sitt läge och sin beskaffenhet torde nämnda byggnad emellertid enligt utredningsmännens uppfattning icke kunna direkt utnyttjas för försöksverksamheten på mejeriområdet. Utredningsmännen anse sålunda, att vid förevarande alternativ för försöksverksamhetens ordnande ett nytt, till lämpligare plats förlagt försöksmejeri bör uppföras. För ifrågavarande byggnadsföretag har arkitekt Holmgren utarbetat skissritningar, vilka vidfogats utredningen. Holmgren har beräknat byggnadskostnaderna till 122 000 kronor. I överensstämmelse med vad förut anförts beträffande övriga grenar av försöksverksamheten har icke heller i detta fall räknats med bostadslägenheter åt försöksmännen vid Ultuna. Därest försöksmejeriets föreståndare skulle anses behöva bo på platsen, torde emellertid ett av de vid det nuvarande lantbruksinstitutet förefintliga bostadshusen för lärare kunna tagas i anspråk för ändamålet. För ogift försöksmejerist torde bostadsrum kunna inredas å försöksmejeriets vind. Vid förläggning av försöksmejeriet till Alnarp räknades med engångskostnader för specialinredning och inventarier m. m. å tillhopa 30 000 kronor. I förevarande fall, då bland annat även ångpanneanläggning och kylanläggning bliva erforderliga, torde ifrågavarande kostnader kunna beräknas stiga till 50 000 kronor. De årliga driftskostnaderna för mejeriförsöken torde på grund av att försöksmejeriet saknar direkt anslutning till vanligt driftsmejeri ävenledes kunna beräknas bliva något högre än vid förläggning till Alnarp. Utredningsmännen anse, att driftskostnaderna i förevarande fall skäligen böra beräknas på nedanstående sätt. Omkostnadsstat. Underhåll av byggnader och inventarier Värme, vatten, gas, elektricitet Städning, renhållning m. m Tryck och allmänna expenser Biblioteket Tjänsteresor Förbrukningsartiklar Inköp av mjölk, efter avdrag för försålda produkter Diverse omkostnader och andel i allmänna administrationskostnader . . Summa kronor

4 000 3 000 1 500 2 500 l 500

2 00

° 2 500 2 500 1 500 21 000

Sammandrag av kostnaderna för försöksverksamheten på mejeriområdet vid förläggning till Ultuna utan anknytning till högre mejeriundervisning. 1. 1) Byggnadskostnader 2) Övriga engångskostnader

Engångskostnader. _. Summa kronor

122 000: 50 000: — 172 000: —

101 2. Årliga kostnader. 1) Avlöningar, efter avdrag för speciallärararvode 2) Övriga utgifter (omkostnadsstat) Summa kronor

19 983: 21 000: 40 983: —

De sammanlagda kostnaderna för mejeriförsök och mejeriundervisning beräknas som vid alternativ I.

Alternativ III. Försöksverksamheten på mejeriområdet tankes j ä m t e den högre mejeriundervisningen förlagd till platsen för lantbrukshögskolan (Ultuna). Därest såväl försöksverksamheten på mejeriområdet som den högre mejeri- Ultuna undervisningen skall förläggas till Ultuna, torde båda böra förenas i en genien- Organisatio sam institution. De allmänna motiven för en sådan anordning hava anförts i m. m. det föregående vid redogörelse för motsvarande samförläggning till Alnarp, men härtill kommer i detta fall såsom ytterligare skäl, att någon lägre mejeriskola icke ifrågasatts skola upprättas vid Ultuna, varför undervisningsskyldigheten för de fast anställda lärarna kan väntas bliva mindre betungande än vid förläggning till Alnarp. Sammankopplas försöksverksamheten med undervisningsverksamheten på sätt nu skisserats, torde det vara lämpligt, att hela mejeriinstitutionen direkt införlivas med högskolan. Vid denna kombination av försöksverksamhet och undervisningsverksamhet torde man alltså kunna frånse det alternativ, då mejeriförsöken organisatoriskt inordnas såsom del av en eventuellt till Ultuna förlagd fristående jordbruksförsöksanstalt. Detta bör givetvis icke utgöra hinder för att mejeriinstitutionen i försökstekniska frågor direkt samarbetar med försöksanstalten, vilket måste anses vara synnerligen önskvärt. Förlägges^ den högre mejeriundervisningen till platsen för den högre lantbruksundervisningen, torde de båda undervisningsgrenarna böra så intimt förenas, att mejeriundervisningen får formen av en särskild studielinje vid lantbrukshögskolan, jämförbar med de tre i högskoleförslaget förutsatta jordbruks-, husdjurs- och ekonomiska linjerna. Såsom följd därav torde mejeriundervisningen böra ordnas på ett sådant sätt, att utbildningstiden för ämbetsexamen normalt blir treårig. Med avseende på den praktiska förbildningen vid inträde i högskolan böra givetvis för mejeristuderande uppställas andra fordringar än för övriga studerande vid högskolan. Flyttas den högre mejeriundervisningen till Ultuna, vore det önskvärt, att där inrättades ett driftsmejeri, vilket lämpligen borde vara av den storlek, att det dagligen kunde förarbeta omkring 4 000 kg mjölk till smör och ost. De studerande bleve därigenom satta i tillfälle att under hela sin utbildningstid vid högskolan direkt följa verksamheten vid ekonomisk mejeridrift, och for l ä r a r e n i mejerilära och mejeriekonomi vore det säkerligen av stort värde att kunna i egenskap av föreståndare för ett sådant driftsmejeri stå i direkt kontakt med den praktiska mejerihanteringen. Det lärer icke möta oöverstigliga hinder att vid Ultuna anordna dylik mejeridrift. Dock skulle uppförandet av ett driftsmejeri medföra betydande engångskostnader, och vidare torde på grund av de rådande transportförhållandena och det höga mjölkpriset i bygden mjölken komma att ställa sig jämförelsevis dyr, varför driften sannolikt skulle medföra ett icke ringa årligt ekonomiskt underskott. För elevernas utbildning torde driftsmejeriet icke vara oumbärligt, då ju eleverna före inträdet vid hög-

102 skolan förutsättas äga allsidig och långvarig mejeripraktik. Ur direkt övningssynpunkt torde driftsmejeriet sålunda böra tillmätas mindre betydelse. För övrigt torde eleverna under verksamheten i försöksmejeriet erhålla viss möjlighet att upprätthålla kontakten med mejeridriftens praktik, och vidare torde det närbelägna Uppsala mejeri möjligen kunna väntas stå till undervisningens förfogande såsom demonstrationsmejeri. Professorn i mejerilära torde lämpligen kunna vara föreståndare för försöksmejeriet, varigenom han i viss utsträckning ställes även inför rent praktiska mejeriproblem, och därjämte torde han även på annat sätt kunna bliva satt i tillfälle att omedelbart följa mejeriteknikens utveckling. Någon lägre mejeriskola bör enligt utredningsmännens mening icke inrättas vid Ultuna. Vid övervägande av frågan om driftsmejeri vid Ultuna i samband med den högre mejeriundervisningens eventuella förflyttning dit hava utredningsmännen kommit till den uppfattningen, att ett dylikt driftsmejeri visserligen vore önskvärt men dock icke nödvändigt för åstadkommande av en tillfredsställande högre mejeriundervisning. Antalet fast anställda arbetskrafter för den förenade undervisnings- och försöksverksamheten hava utredningsmännen ansett böra beräknas på följande sätt. överledningen av själva försöksmejeriet bör uppdragas åt en föreståndare i professors ställning, som jämväl bör bestrida åtminstone en del av undervisningen i ämnet mejerilära för mejeristuderande och eventuellt även, helt eller delvis, undervisningen i ämnet mjölkhushållning för lantbruksstuderande. Såsom närmaste medhjälpare åt ifrågavarande professor bör anställas en mejeriutbildad assistent med ett årligt arvode av 4 800 kronor. Närmast för undervisningen men även för försöksverksamheten erfordras vidare en professor i mejerikemi. Denne torde böra föredraga ämnet mejerikemi och en del av ämnet mejerilära för mejeristuderande och vidare eventuellt ämnet mjölkhushållning för lantbruksstuderande. I övrigt bör han deltaga i försöksarbetet. Såsom biträde behöver denne professor en förste assistent med placering såsom extra ordinarie befattningshavare i lönegraden B 21. Vid förläggning till högskolan av enbart försöksverksamheten men ej undervisningsverksamheten på mejeriområdet hava de med mejeriförsöken förenade bakteriologiska undersökningarna förutsatts skola utföras av den bakteriologiska försöksavdelningen. Förlägges jämväl högre mejeriundervisningen dit, torde mejeriinstitutionen lämpligen böra utrustas med egen bakteriolog, närmast för bestridande av undervisningen i ämnet men även såsom medhjälpare vid försöksverksamheten. Därutöver torde emellertid den bakteriologiska försöksavdelningen allt fortfarande böra i viss utsträckning medverka vid mejeriförsökens utförande. Ifrågavarande bakteriolog vid mejeriinstitutionen torde böra hava laborators ställning (lönegraden B 26). För mejeriinstitutionen erfordras vidare en maskinist, som jämväl bör kunna omhänderhava förekommande vaktmästargöromål. För mejeriinstitutionen, omfattande undervisning och försöksverksamhet, föreslås sålunda: 1 professor i mejerilära, samtidigt föreståndare för försöksmejeriet (B 30), 1 professor i mejerikemi m. m. (B 30), 1 laborator i mejeribakteriologi (B 26), 1 förste assistent i mejerikemi (extra ord. B 21), 1 assistent i mejeriteknik (arvode 4 800 kr.), 1 maskinist och vaktmästare (B 8 ) . Beträffande ordnandet av undervisningen i övrigt vid mejerilinjen hava utredningsmännen i stort sett intet att erinra mot vad högre lantbruksundervisningssakkunniga föreslagit vid samförläggning av anstalt för högre mejeriundervisning och lantbrukshögskola. I fråga om ämnet mejeriekonomi torde

103 likväl den ändringen vara motiverad, att speciallärare (event, docent) får tjänstgöra såsom föredragande. För undervisningen finge således speciallärare anställas i vissa ämnen. Högre lantbruksundervisningssakkunniga hade för det fall, då anstalten för högre mejeriundervisning vore lokalt förenad med lantbrukshögskolan, räknat med undervisning av dylika lärare i en omfattning motsvarande 135 reducerade undervisningstimmar årligen. I förevarande fall skulle nämnda siffra få ökas med 40, motsvarande timantalet för undervisningen i mejeriekonomi. Avlöningsstaten för mejeriinstitutionen torde alltså kunna beräknas på föl- Avlöningsstat. jande sätt: Avlöningsstat. Professorer: 2 å 10 740: — 21 480: — Laborator 8 820: — Speciallärare: 175 reducerade undervisningstimmar ä 30: — 5 250: — För ste assistent 6 168: — Assistent 4 800: — Maskinist och vaktmästare 3 108: — Summa kronor 49 626: — Liksom vid nästföregående alternativ bör från avlöningsstatens slutsumma dragas det belopp, som motsvarar de inbesparade kostnaderna för speciallärare i ämnet mjölkhushållning vid lantbrukshögskolan eller 1 750 kronor. De verkliga kostnaderna för avlöningar avseende mejeriinstitutionen kunna således beräknas till 47 876 kronor. Förläggning av gemensam institutionsbyggnad för mejeriundervisning och Lokalbehov, mejeriförsök till Uppsala synes icke kunna upptagas till övervägande redan av den anledningen, att tillräckligt stor tomtplats för ifrågavarande byggnad icke kan tillhandahållas av Uppsala mejeri. Men även den omständigheten, att de mejeristuderande förutsättas skola i stor utsträckning åtnjuta undervisning gemensamt med högskolans övriga elever torde nödvändiggöra, att mejeriinstitutionen förlägges till samma plats som övriga högskoleinstitutioner. Själva försöksmejeriet torde böra göras så rymligt, att de studerande i förekommande fall kunna utföra för deras examensarbete erforderliga undersökningar i mejeriets lokaler. Av samma anledning bör mejeriets kapacitet lämpligen vara större än den vid ett fristående försöksmejeri. Utredningsmännen anse, att en myckenhet av upp till 1 000 kg mjölk bör dagligen kunna förarbetas till smör och ost. Behovet av lokalutrymmen för mejeriinstitutionen har av utredningsmännen beräknats på följande sätt: Lokaler för mejeriinstitutionen. 1) Försöksverksamheten: Pannrum Kolrum Rum för kylanläggning Mottagnings- och diskrum (för mjölkflaskor) Kärningsrum Ystningsrum Ostlagringsrum Kallager Laboratorium 2) Undervisningsverksamheten: Större föreläsningssal Mindre »

Golvyta m5 30 30 30 20 80 70 60 50 50 70 30

104 Golvyta m2

Kemiskt laboratorium Bakteriologiskt laboratorium Fysikaliskt-kemiskt laboratorium Rum för samlingar 3) Gemensamt: 1 rum för professor i mejerilära 1 skrivrum för professor i mejerikemi 1 laboratorierum för professor i mejerikemi 1 skrivrum för laborator 1 laboratorierum för laborator 2 rum för assistenter och elever (specialarbeten) Vågrum Förbränningsrum Diskrum Förrådsrum Fotograferings- och mörkrum Rum för handbibliotek (skrivrum)

Byggnadskostnader.

Inventarier

Driftskostnader.

50 50 50 100

30 20 40 15 35 60 20 15 20 60 20 30

365 Summa

1 135

Arkitekt V. Holmgren har utarbetat skissritningar för ifrågavarande institution, vilka fogats vid denna utredning. Kostnaderna för uppförande av en 111stitutionsbyggnad för mejerihanteringen av den storlek, som här förutsatts, hava av Holmgren beräknats till 234 000 kronor. Genom uppförandet av ifrågavarande byggnad bliva de enligt ett föregående förslag till husdjursinstitutionen m. m. förlagda rummen för undervisningen i mjölkhushållning överflödiga, varigenom torde vinnas en kostnadsbesparing av omkring 20 000 kronor. De verkliga kostnaderna för mejeriinstitutionen torde sålunda kunna beräknas till 214 000 kronor. Förläggandet av den högre mejeriundervisningen till Ultuna torde icke nödvändiggöra uppförande av nya bostadshus därstädes för lärare. Därest föreståndaren för försöksmejeriet skulle anses böra bo på platsen, torde ett av de vid Ultuna redan förefintliga bostadshusen för lärare kunna göras disponibelt för ändamålet. För en eller två ogifta assistenter torde kunna inredas bostadsrum å institutionsbyggnadens vind. För maskinisten och vaktmästaren måste bostadslägenhet iordningställas; kostnaderna härför kunna beräknas till 15 000 kronor. Kostnaderna för specialinredning och inventarier ni. m. för den högre mejeriundervisningen vid förläggning till Alnarp hava av högre lantbruksundervisningssakkunniga beräknats till 71 000 kronor. För ett till Ultuna förlagt fristående försöksmejeri hava motsvarande kostnader i det föregående uppskattats till 50 000 kronor. Vid förläggning av såväl försöksverksamheten som den högre mejeriundervisningen till Ultuna hava utredningsmännen approximativt beräknat ifrågavarande kostnader till i runt tal 100 000 kronor. De årliga driftskostnaderna för en till Alnarp förlagd mejeriundervisning hava av högre lantbruksundervisningssakkunniga beräknats till 28 100 kronor, varav 8 000 kronor beräknades såsom anslag till mejeriet för minskade inkomster på grund av försöksverksamhet m. m. Av berörda driftskostnader avser emellertid en del den lägre mejeriundervisningen. De årliga driftskostnaderna för ett till Ultuna förlagt fristående försöksmejeri hava i det föregående beräknats till 21 000 kronor. För den enligt förevarande alternativ för undervisning och försöksverksamhet gemensamma, till Ultuna förlagda mejeriinstitutionen

105 hava utredningsmännen ansett sig böra beräkna driftskostnaderna på följande sätt: Omkostnadsstat för mejeriinstitutionen. Institutioner och samlingar Bibliotek Exkursioner Tjänsteresor för försöksverksamheten Elevstipendier Underhåll av byggnader och inventarier Värme, vatten, gas, elektricitet Städning och renhållning Trycksaker . Förbrukningsartiklar Inköp av mjölk, efter avdrag för försålda produkter Diverse omkostnader Del i högskolans allmänna omkostnader Summa kronor

5 000 1 500 500 2 000 1 200 6 000 5 000 2 000 3 000 3 000 4 000 1 000 1 000 35 200

Förflyttas den högre mejeriundervisningen från Alnarp, kunna givetvis vissa besparingar göras i de av högre lantbruksundervisningssakkunniga för mejeriundervisningsanstalten vid Alnarp beräknade kostnaderna. Under förutsättning att undervisningen vid lägre mejeriskolan även i fortsättningen bedrives enligt nu gällande plan, torde sålunda den för undervisningsverksamheten fast anställda lärarpersonalen kunna inskränkas till en föreståndare och en biträdande lärare (assistent). Vid bestämmande av lärarnas löneförmåner bör emellertid hänsyn tagas icke blott till de krav, själva undervisningen skulle ställa på vederbörande, utan även därtill, att ifrågavarande lärare vid sidan av undervisningsverksamheten böra bedriva försöksverksamhet på mejeriområdet. Beträffande föreståndaren kommer härtill, att han skulle leda den praktiska verksamheten vid mejeriet och för övrigt vara ansvarig för hela mejeridriftens ekonomi. Med hänsyn^ till de maktpåliggande uppgifter, som sålunda torde komma att åvila föreståndaren, synes denne enligt utredningsmännens mening böra hänföras till lägst lönegraden B 28. Den biträdande läraren torde, för att kunna verksamt deltaga i försöksverksamheten, böra äga god teoretisk utbildning i kemi och bakteriologi. Enär täta ombyten av innehavare utav denna befattning icke äro önskvärda, torde den biträdande läraren böra vara ordinarie befattningshavare. Hans lönevillkor torde böra motsvara lägst lönegraden B 21. Vad angår fördelningen av undervisningen vid mejeriskolan torde föreståndaren böra undervisa i mejerilära och mejeriekonomi. Därjämte bör han undervisa i ämnet mjölkhushållning i agronomkursen. Biträdande läraren torde böra bestrida undervisningen i kemi, bakteriologi och eventuellt fysik i mejeriskolan. Förläggas mejerimaskinprovningarna till Alnarp, bör föreståndaren för dessa provningar undervisa i maskinlära. I flertalet övriga ämnen förutsättas lärare vid lantbruksinstitutet skola undervisa, och endast i ämnena svenska språket och matematik samt husdjurens hälso- och sjukvårdslära torde speciallärare erfordras, vilket överensstämmer med högre lantbruksundervisningssakkunnigas förslag. Vid eventuell förflyttning av den högre mejeriundervisningen från Alnarp skulle undervisningsskyldigheten för vissa av de utav högre lantbruksundervisningssakkunniga för agronomundervisningen föreslagna lärarkrafterna bliva något minskad, men några besparingar å avlöningsstaten för lantbruksin-

106 stitutet torde därigenom icke kunna åstadkommas. Å andra sidan torde lektorn i botanik m. m. kunna bestrida undervisningen i ämnet bakteriologi i agronomkursen, vilket ämne eljest skolat föredragas av professorn i mejeribakteriologi m. m. vid mejeriundervisningen. Vid den praktiska handledningen av mejeriskolans elever torde föreståndaren behöva biträde av instruktionsmejerister, men liksom för närvarande är fallet torde deras avlöning böra bestridas av inkomstmedel från mejeridriften. Avlöningsstat. Avlöningsstaten för en till Alnarp förlagd lägre mejeriskola, i viss utsträckning kombinerad med försöksverksamhet, torde alltså kunna beräknas på sätt här nedan angives. Avlöningsstat. Föreståndare Biträdande lärare Speciallärare: 60 reducerade undervisningstimmar å l ö : — Summa kronor

9 300 6 102 900 16 302

Motsvarande kostnader vid förläggning till Alnarp av jämväl den högre mejeriundervisningen beräknades av högre lantbruksundervisningssakkunniga till 26 310 kronor. ByggnadsÄven i fråga om byggnadskostnader vid Alnarp böra genom den högre mekostnader. jeriundervisningens förflyttning avsevärda besparingar kunna göras i förhållande till högre lantbruksundervisningssakkunnigas förslag. Enligt nämnda förslag beräknades för till- och ombyggnad av mejeriet 210 000 kronor och för bostadshus åt mejeripersonal 34 000 kronor eller tillhopa 244 000 kronor. Då utredningsmännen utgå ifrån, att mejerimaskinprovningarna även i fortsättningen skola vara förlagda till Alnarp, synes mejeriets bottenvåning böra utvidgas på sätt som framgår av skissritning, vidfogad högre lantbruksundervisningssakkunnigas betänkande. De tillbyggda delarna ävensom den mellanliggande delen av den förutvarande mejeribyggnaden torde böra förses med övre våning till full rumshöjd och därjämte eventuellt med till bostadsrum inredd vindsvåning. Däremot torde icke någon påbyggnad av övriga delar av den nuvarande mejeribyggnaden behöva vidtagas. Genom den ökning av utrymmet, som erhålles genom förberörda tillbyggnad, torde nämligen behovet av såväl bostadsrum för elever och personal som lokaler för undervisnings- och försöksverksamheten bliva nöjaktigt tillgodosett. Kostnaderna för ifrågavarande tillbyggnad torde icke behöva överskrida 110 000 kronor. För specialinredning i mejeriets undervisningslokaler, erforderlig apparatur Inventarier m. m. hade, såsom redan nämnts, högre lantbruksundervisningssakkunniga beräknat en kostnad av 71 000 kronor. Med ovan angiven begränsning av undervisningsverksamheten vid Alnarp torde ifrågavarande engångskostnad kunna minskas till 25 000 kronor. De årliga driftskostnaderna för högre och lägre mejeriundervisning hade av Driftskostnader. högre lantbruksundervisningssakkunniga uppskattats till 28 100 kronor. För enbart den lägre mejeriskolan jämte till Alnarp förlagd försöksverksamhet på mejeriområdet torde enligt utredningsmännens mening de årliga omkostnaderna böra beräknas till 14 000 kronor. Genom förflyttningen av den högre mejeriundervisningen från Alnarp kunKostnadsbesparingar. na sålunda kostnaderna för den dit förlagda mejeriundervisningsanstalten beräknas komma att minskas med följande belopp:

107 Kostnadsbesparingar

vid Alnarp g e n o m förflyttning undervisningen till Ultuna.

av den högre mejeri-

1. Byggnadskostnader. Kostnader för högre och lägre mejeriundervisning »

»

endast

»

244 000: —

»

110 000: — Besparing

kronor

2. Övriga engångskostnader. Kostnader för högre och lägre mejeriundervisning » » endast » » Besparing kronor 3. Avlöningar. Avlöningsstat för högre och lägre mejeriundervisning » » endast » »

134 000: — 71 000: — 25 000: — 46 000: — 26 310: — 16 302: —

Besparing kronor

10 008: —

Besparing kronor

28 100: — 14 000: — 14 100: —

4. Övriga utgifter. Omkostnadsstat för högre och lägre mejeriundervisning » » endast » »

Minskningen i k o s t n a d e r för mejeriundervisning vid A l n a r p k a n sålunda vid förevarande a l t e r n a t i v b e r ä k n a s till 134 000 + 46 000 = 180 000 kronor i e n g å n g s k o s t n a d e r och 10 740 + 14 100 = 24 850 kronor i å r l i g a k o s t n a d e r . Sammandrag av k o s t n a d e r n a för försöksverksamheten p å mejeriområdet vid f ö r l ä g g n i n g till U l t u n a i kombination med högre mejeriundervisning. 1. Engångskostnader. 1) Byggnadskostnader Avgår besparing i motsvarande kostnader vid Alnarp 2) Övriga engångskostnader Avgår besparing i motsvarande kostnader vid Alnarp

. .

229 000: — 134 000: — 100 000: — 46 000: —

Summa kronor

95 000: 54. 000: 149 000: —

2. Årliga k o s t n a d e r . 1) Avlöningar Avgår besparing i motsvarande kostnader vid Alnarp

.

47 876: — 10 008: —

37 868:

2) Övriga utgifter (omkostnadsstat) Avgår besparing i motsvarande kostnader vid Alnarp

.

35 200: — 14 100: —

21 100:

Summa kronor

58 968: —

D e s a m m a n l a g d a k o s t n a d e r n a för mejeriförsök och mejeriundervisning ber ä k n a s såsom vid a l t e r n a t i v I .

108 Alternativ IV. Försöksverksamheten på mejeriområdet tankes förlagd till Stockholm (Experimentalfältet); anstalten för högre mejeriundervisning tankes förlagd till Alnarp. Organisation.

Till grund för utredningen vid detta alternativ hava utredningsmännen lagt den förutsättningen, att försöksverksamheten på det egentliga jordbrukets och husdjursskötselns områden skall organiseras i form av en till Experimentalfältet förlagd fristående försöksanstalt, medan däremot försöksverksamheten på kemiska och bakteriologiska områdena skall vara direkt knuten till lantbrukshögskolan (Ultuna). Det synes i anslutning härtill lämpligt, att försöksverksamheten på mejeriområdet, därest den fortfarande skall vara förlagd till Stockholm, inordnas såsom del av den till Experimentalfältet förlagda fristående försöksanstalten och alltså ställes under samma styrelse och administration i övrigt som denna. Försöksanstalten synes vid sådant förhållande böra omfatta tre avdelningar, nämligen en för jordbruksförsök, en för husdjursförsök och en för mejeriförsök. BefattningsMejeriavdelningens verksamhet skulle vid nu angiven organisationsform havare. komma att direkt övertaga de uppgifter, som för närvarande åvila centralanstaltens underavdelning för mejerihantering. Enär centralanstaltens bakteriologiska avdelning tankes uppgå i den till annan plats förlagda lantbrukshögskolan, måste mejeriavdelningen emellertid förses med egen bakteriolog. Denne liksom motsvarande medhjälpare på det mejerikemiska området torde, liksom vid alternativ I här ovan förutsatts, böra hava ställning som extra ordinarie befattningshavare i lönegraden B 21. Den erforderlige försöksmejeristen torde böra erhålla ett årsarvode av 4 200 kronor. Den omständigheten, att mejeriavdelningen vid ovan skisserad organisationsform icke såsom nu är fallet kan direkt tillgodogöra sig sakkunskap och arbetskraft från den bakteriologiska försöksinstitutionen, medför, att ledaren för mejeriförsöken får en mera ansvarsfull ställning än förut. På grund härav liksom i övrigt även med hänsyn till ifrågavarande försöksverksamhets stora betydelse för jordbruket torde det vara motiverat, att försöksledaren jämställes med föreståndare vid annan försöksavdelning och alltså hänföres till lönegraden B 30. För försöksverksamheten på mejeriområdet föreslås sålunda följande befattningshavare : 1 avdelningsföreståndare (B 30), 1 förste assistent i kemi (extra ord. B 21), 1 förste assistent i bakteriologi (extra ord. B 21), 1 försöksmejerist (arvode 4 200 k r . ) . Avlöningsstaten för mejeriavdelningen skulle alltså erhålla följande utseende: Avlöningsstat. Avdelningsföreståndare Förste assistenter: 2 ä 6 816: — Försöksmejerist Summa kronor

11 460: — 13 632: — 4 200: — 29 292: —

Byggnader Såsom redan förut omnämnts, har centralanstaltens underavdelning för m. m. mejerihantering sina mejeri- och laboratorielokaler förlagda till Lantmännens mjölkförsäljningsförenings u. p. a. i Stockholm mejeri- och förvaltningsbygg-

109 nad. Skall mejeriavdelningen i fortsättningen ingå såsom del av en till Experimentalfältet förlagd försöksanstalt, anse utredningsmännen sig icke böra föreslå någon ändring beträffande förläggningen av ifrågavarande lokaler för mejeriavdelningen. Emellertid torde denna under nu gjorda förutsättning behöva något större lokalutrymmen än den för närvarande förfogar över. Så torde t. ex. särskilt lokalutrymme vara erforderligt för bakteriologiska undersökningar. Enligt vad utredningsmännen under hand inhämtat, torde behövlig utvidgning av försöksmejeriets lokaler vara möjlig vid nuvarande förläggning. Förevarande alternativ innebär sålunda icke några direkta byggnadskostnader för försöksverksamheten på mejeriområdet. Däremot torde få räknas med viss engångsutgift för inredning och utrustning av de lokaler, varmed försöksmejeriet behöver utvidgas, ävensom för komplettering i övrigt av försöksavdelningens resurser. För ifrågavarande ändamål torde få räknas med ett kostnadsbelopp av 20 000 kronor. De årliga driftskostnaderna för mejeriförsöken torde böra beräknas något högre än vid nuvarande organisation. Nu gällande inkomst- och utgiftsstat för centralanstalten upptager driftskostnader för ifrågavarande försöksverksamhet med 9 000 kronor, vartill kommer avdelningens andel i centralanstaltens allmänna omkostnader, av utredningsmännen beräknad till 3 000 kronor. Härutöver torde emellertid böra räknas med viss ökning i anslagsbehovet. Utredningsmännen anse, att denna ökning skäligen kan beräknas till 5 000 kronor, vadan omkostnadsstaten sålunda torde kunna väntas sluta på ett belopp av 17 000 kronor.

Sammandrag av kostnaderna för försöksverksamheten på mejeriområdet vid förläggning till Stockholm. 1.

Engångskostnader.

1) Byggnadskostnader 2) övriga engångskostnader Summa kronor

20 000: — 20 000: —

Summa kronor

29 292: — 17 000: — 46 292: —

2. Årliga kostnader. 1) Avlöningar 2) Övriga utgifter (omkostnadsstat)

De sammanlagda kostnaderna för mejeriförsök och mejeriundervisning beräknas såsom vid alternativ I.

KAP. 6.

Upprättandet av en växtskyddsanstalt. Allmän motivering m. m. — Förläggning till Experimentalfältet. — Förläggning till Ultuna. — Sammanställning av kostnader.

Allmän motiCentralanstaltens lantbruksbotaniska och lantbruksentomologiska avdelninvering. g a r utgöra tillsammans vårt lands vetenskapliga växtskyddsorgan, med uppgift att verkställa undersökningar och utredningar rörande kulturväxternas sjukdomar och skadedjur ävensom medlen att förekomma och hejda dylika sjukdomars och skadedjurs härjningar. Det åligger avdelningarna att jämväl meddela allmänheten råd och upplysningar i hithörande ämnen. Å r 1921 uppdrog Kungl. Maj:t åt styrelsen för centralanstalten att låta undersöka beskaffenheten av potatis avsedd att utföras ur riket. 1 För ändamålet upprättades en inspektionsmyndighet, benämnd statens potatisinspektion. Arbetet med inspektionen har till största delen åvilat centralanstaltens botaniska avdelning. Sedan år 1925 har inspektionen jämväl handhaft kontrollen av den till införsel i vårt land anmälda potatisen. 2 Den 8 april 1927 utfärdade Kungl. Maj:t kungörelse (nr 92) angående införsel av levande växter och växtdelar m. m. av huvudsakligt innehåll, att vid tullbehandling av till riket inkommande växter och växtdelar skulle företes, bland annat, förklaring, utfärdad av offentlig myndighet å avsändningsorten, att försändelse icke innehölle växter eller växtdelar, som vore föremål för angrepp av i särskild förteckning angivna, för odlingen inom landet farliga sjukdomar eller parasiter ur växt- och djurvärlden. Den av omförmälda kungörelse föranledda inspektionen handhaves av centralanstaltens botaniska och entomologiska avdelningar. Frågan om åstadkommande av en mera effektiv kontroll ur växtskyddssynpunkt rörande införseln till riket av levande växter och växtdelar haj under senare tid blivit allt mera uppmärksammad, och kravet på en ändamålsenligare organisation av rapport- och upplysningsverksamheten avseende växtsjukdomars och skadedjurs förekomst och bekämpande inom landet har ävenledes gjort sig allt starkare gällande. På den allra sista tiden hava dessa frågor ännu mera aktualiserats genom potatiskräftans oväntade förekomst inom landet. Bland det praktiska jordbrukets ävensom trädgårdsskötselns målsmän torde den uppfattningen blivit allt allmännare, att de lantbruksbotaniska och lantbruksentomologiska avdelningarna vid centralanstalten under nuvarande verksamhetsformer icke kunna vid sidan av sina övriga uppgifter i önskvärd ut1 Kungl. Maj:ts kungörelse den 4 november 1921 (nr 671) med bestämmelser angående undersökning av viss till utförsel ur riket avsedd potatis. 2 Kungl. Maj:ts kungörelse den 30 januari 1925 (nr 17) angående ändrad lydelse av 1 och 3 §§ i kungörelsen den 12 september 1921 (nr 532) angående bestämmelser att iakttagas vid införsel av potatis.

Ill sträckning tillgodose den viktiga del av växtskyddet, som avser dels uppspårandet av olika sjukdoms- och skadedjursangrepp och dels en mera allmän undervisning om medlen att förebygga dylikt angrepp ävensom att i förekommande fall hejda eller åtminstone minska deras skadeverkningar. Den omständigheten, att fall av potatiskräfta först innevarande år upptäckts inom landet,, ehuru sjukdomen av allt att döma redan flera år funnits på olika platser, torde även kunna anföras såsom belägg för att organisationen av den praktiska delen av växtskyddet hittills lämnat åtskilligt övrigt att önska. I olika framställningar — såväl från enskilda som från intresserade organisationer — hava också under senaste tiden önskemål och förslag framförts angående vidtagande genom statens mellankomst av anordningar för åstadkommande av ett mera effektivt växtskydd. Med anledning av vad sålunda förekommit hava lantbruksstyrelsen och styrelsen för centralanstalten i gemensam skrivelse till Kungl. Maj:t den 11 januari 1929 framlagt förslag till en provisorisk lösning av frågan om organisationen av växtskyddet i vårt land. Styrelserna förordade därvid upprättandet av ett särskilt organ för praktiskt växtskydd, vilket borde stå i nära kontakt med de vetenskapliga institutionerna på området, och till följd därav inordnas i samma organisation som ifrågavarande institutioner, d. v. s. underställas centralanstaltens styrelse. För det praktiska växtskyddsorganet föreslogs benämningen centralanstaltens växtskyddstjänst. Växtskyddstjänsten borde enligt förberörda förslag få sig anförtrott uppgifter av tre olika slag. Bland annat borde den omhänderhava den av statsmakterna föreskrivna växtinspektionen vid in- och utförsel av växter och växtdelar. Till uppgifter av detta slag kunde även potatisinspektionen räknas. Därest föreskrift om inspektion av växter eller växtdelar med omsättning inom landet (plantskolor m. m.) kunde visa sig påkallad, borde jämväl dylik inre inspektion ombesörjas av växtskyddstjänsten. Vidare borde växtskyddstjänsten vara verkställande organ för de åtgärder, som kunde synas påkallade för det direkt statliga bekämpandet av viss växtsjukdom. En dylik sjukdom vore potatiskräftan, och kampen mot denna syntes åtminstone för de närmaste åren komma att ställa jämförelsevis stora krav på växtskyddstjänsten. Slutligen borde växtskyddstjänsten kraftigt medverka till åstadkommande av en effektiv upplysnings- och informationsverksamhet på växtskyddsområdet. Denna uppgift syntes vara den icke minst viktiga för växtskyddstjänsten. Styrelserna ansågo, att den föreslagna växtskyddstjänsten, som borde förläggas till Experimentalfältet, åtminstone för den närmaste tiden kunde få sitt behov av arbetslokaler tillgodosett genom för ändamålet tillgängliga utrymmen vid centralanstalten. De årliga kostnaderna för växtskyddstjänsten beräknades av styrelserna på följande sätt: TJtgiftsstat. Föreståndare (B 26) Assistent, arvode Allmänna omkostnader

9 540: 6 300: — Summa kronor

15 840: — H 200: 27 040: —

Framställningen har ännu icke föranlett någon Kungl. Maj:ts åtgärd. Däremot har jordbruksutskottet vid 1929 års riksdag i sitt utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 224 till nämnda riksdag angående vissa åtgärder för bekämpande av potatiskräfta vidrört jämväl ifrågavarande spörsmål. Utskottet yttrar följande: »Såsom framgår av propositionen innehåller det framlagda kungörelseför-

112 slaget dels vissa redan i tillämpning varande bestämmelser till förhindrande av potatiskräftans spridning genom befintligt smittämnes förande från det ställe, där det alstrats, dels ock nya föreskrifter, som taga sikte på att oskadliggöra och förhindra alstring av smittämnet. Utskottet har vid granskning av förslaget ej funnit anledning till erinran mot detsamma. I detta sammanhang har utskottet emellertid ansett sig böra något vidröra frågan om ordnandet i allmänhet av ett förbättrat växtskydd. P å sätt framgår av propositionen (sid. 3) hava lantbruksstyrelsen och styrelsen för centralanstalten i gemensam skrivelse den 1.1 januari 1929 föreslagit, att inom centralanstalten skulle upprättas en särskild institution för växtskydd, benämnd centralanstaltens växtskyddstjänst, med uppgift bland annat att vara verkställande organ för det direkt statliga bekämpandet av potatiskräfta och andra växtsjukdomar. Detta ärende är beroende av Kungl. Maj:ts prövning. Då förslag i denna organisationsfråga alltså icke i nu förevarande sammanhang framlagts, kan utskottet givetvis icke taga någon mera bestämd ställning därtill. Till följd härav anser sig också utskottet i fråga om de bestämmelser rörande sättet för handhavandet av potatiskräftans bekämpande, som inrymmas i det nu förevarande kungörelseförslaget, böra uttala, att de måste anses vara av provisorisk karaktär. Emellertid vill utskottet tillika framhålla, att behovet av ett förbättrat växtskydd torde vara i praktiken till fullo ådagalagt, icke minst genom de omständigheter, som framkommit i sammanhang med upptäckten av potatiskräftans förekomst i riket. Förhållandet lärer även vara, att vårt land i detta hänseende är sämre ställt än vissa andra länder. Det torde fördenskull enligt utskottets mening vara av stor vikt, att uppmärksamhet ägnas denna fråga och att densamma snarast bringas till sin lösning i de former, som må befinnas vara de lämpligaste.» Skulle det nu befinnas ändamålsenligt, att centralanstalten helt eller till större delen förflyttades från sin nuvarande förläggningsplats, hava utredningsmännen icke lämpligen ansett sig kunna undgå att taga under övervägande, huruvida man icke i samband därmed borde söka åstadkomma en mera definitiv lösning av den viktiga växtskyddsfrågan. Såsom redan i det föregående antytts (sid. 41), hava utredningsmännen under sådant förhållande ansett sig böra föreslå, att en verklig växtskyddsanstalt upprättades, omfattande tre jämställda avdelningar, nämligen en växtpatologisk, en entomologisk samt en upplysnings- och administrativ avdelning. Av ifrågavarande avdelningar skulle de två förstnämnda omhänderhava det mera vetenskapligt inriktade växtskyddsarbetet under det att den sistnämnda borde handlägga de mera praktiskt betonade växtskyddsuppgifterna. Uti ifrågavarande växtskyddsanstalt synes böra ingå dels den entomologiska avdelningen och den växtpatologiska delen av den botaniska avdelningen vid den nuvarande centralanstalten, och dels — i något utvidgad form — den ovan omförmälda av lantbruksstyrelsen och centralanstaltens styrelse föreslagna växtskyddstjänsten. För den sålunda organiserade växtskyddsanstalten föreslå utredningsmännen följande befattningshavare: 1) Växtpatologiska avdelningen: 1 avdelningsföreståndare (B 30). 2 förste assistenter (extra ord. B 21), 1 assistent (arvode 4 200 event. 3 600 kr. 1 ). 2) Entomologiska avdelningen: 1 avdelningsföreståndare (B 30). 2 förste assistenter (extra ord. B 21), 1 assistent (arvode 4 200 event. 3 600 kr. 1 ). 1

Beroende av anstaltens förläggningsolats.

113 3) Upplysnings- och administrativa avdelningen: 1 avdelningsföreståndare (B 30), 1 förste assistent (extra ord. B 21). 4) G-emensamt: 1 maskinist och vaktmästare (B 7), 1 kontorsbiträde (B 4). Därutöver torde tillfälliga arbetsbiträden böra anställas i mån av behov. För försöksverksamheten på biodlingens område, vilken för närvarande är knuten till centralanstaltens entomologiska avdelning, förutsattes att liksom nu särskild personal är anställd. Denna ingår icke i ovanstående förteckning. Utav avdelningsföreståndarna bör en fungera såsom chef för växtskyddsanstalten. Under förutsättning att övriga delar av centralanstalten förflyttas till plat- Förläggnings sen för högre undervisning på lanthushållningens område synas beträffande Platsväxtskyddsanstaltens förläggning två alternativ vara praktiskt tänkbara. Det ena skulle vara att verksamheten på växtskyddets område fortfarande bleve förlagd till Experimentalfältet, och det andra att växtskyddsanstalten förlades till samma plats som lantbrukshögskolan (Ultuna). För växtskyddsanstaltens förläggning till Experimentalfältet talar närmast det skälet, att anstalten är avsedd att fylla, bland annat, även rent administrativa uppgifter på växtskyddsområdet, vilka i allmänhet kräva möjlighet till nära och snabb förbindelse med statens allmänna administrativa organ på ifrågavarande område, d. v. s. jordbruksdepartementet och lantbruksstyrelsen. Vid förläggning till Ultuna bör växtskyddsanstalten givetvis kunna bliva till större gagn för undervisningen på växtskyddsområdet vid lantbrukshögskolan. Emellertid skulle undervisningen i ämnena växtpatologi och entomologi vid högskolan enligt högre lantbruksundervisningssakkunnigas förslag bliva av jämförelsevis mindre omfattning, och med nuvarande goda kommunikationer mellan Experimentalfältet och Ultuna torde utan större olägenhet kunna vidtagas en sådan anordning, att befattningshavare vid en till Experimentalfältet förlagd växtskyddsanstalt finge bestrida ifrågavarande undervisning. Utredningsmännen förutsätta, att nämnda undervisningsskyldighet i sådant fall bleve tjänsteåliggande för vederbörande befattningshavare.

Alternativ 1. Växtskyddsanstalten tankes förlagd till Experimentalfältet. I organisatoriskt hänseende torde växtskyddsanstalten, i överensstämmelse med vad nu gäller för centralanstalten, böra hava viss anknytning till lantbruksakademien. En sådan anordning motiveras bland annat därav, att växtskyddsanstalten skulle bliva förlagd till av akademien disponerat område. Men även ur ren försökssynpunkt torde det för växtskyddsanstalten vara värdefullt att stå i nära förbindelse med den framdeles sannolikt utvidgade försöksverksamhet, som kan komma att bedrivas vid akademiens trädgårdsavdelning, vid Experimentalfältet. Vidare* torde de av växtskyddsanstaltens verksamhet föranledda kamrerargöromålen lämpligen kunna, ävenledes i överensstämmelse med vad nu gäller för centralanstalten, handhavas av akademiens kamrerare. Av vad nu sagts följer, att akademien lämpligen torde böra äga att utse vissa ledamöter i växtskyddsanstaltens styrelse. Beträffande lokaler m. m. för växtskyddsanstalten torde centralanstaltens botaniska och entomologiska avdelningars nuvarande resurser åtminstone för den närmaste tiden nöjaktigt tillgodose behovet av anordningar för den mera vetenskapligt betonade delen av anstaltens verksamhet, och kommer central8—292459

114 anstaltens verksamhet i övrigt att förflyttas till annan plats torde jämväl för växtskyddsanstaltens upplysnings- och administrativa avdelning kunna erhållas erforderliga lokalutrymmen i någon av de för närvarande av centralanstalten disponerade byggnaderna. För erhållande av bostadslägenheter åt avdelningsföreståndare och vaktmästare torde förefintliga bostadshus vid centralanstalten i erforderlig utsträckning kunna tagas i anspråk. Någon kostnad för byggnadsarbeten torde sålunda icke uppkomma i samband med växtskyddsanstaltens upprättande, och icke heller för anstaltens utrustning i övrigt torde något engångsanslag behöva anvisas. _ De årliga utgifterna för växtskyddsanstalten vid förläggning till Experimentalfältet hava av utredningsmännen ansetts kunna beräknas på följande sätt: Omkostnadsstat. Allmänna utgifter: 9 00 Tjänsteresor ° Tryck och allmänna expenser 5 000 3 00 Biblioteket ° Underhåll av byggnader 3 000 Värme, vatten, gas, elektricitet 4- 000 Städning, renhållning m. m 2 000 Oförutsedda utgifter 1 QQQ: — 27 000 Särskilda utgifter för växtpatologiska avdelningen 7 000 » » » entomologiska avdelningen 7 000 » » » upplysnings- och administrativa avdelningen . . 5 000 Summa kronor 46 000

Alternativ 2. Växtskyddsanstalten tankes förlagd till Ultuna. Därest övrig till Ultuna förlagd försöksverksamhet organiseras såsom en i förhållande till lantbrukshögskolan fristående försöksanstalt, bör jämväl växtskyddsanstalten inordnas såsom del av försöksanstalten. Dock synes det vara ändamålsenligt, att växtskyddsanstalten utåt får bibehålla karaktären av särskild anstalt och att den får hava särskild chef, vartill en av avdelnmgstoreståndarna vid anstalten bör utses. Införlivas försöksverksamheten i övrigt med lantbrukshögskolan, kan denna organisationsform tillämpas även för växtskyddsanstalten, men även i detta fall synes anstalten böra utåt framträda som en särskild enhet med egen chef. Beträffande kamrerargöromålens fullgörande ävensom anordningar for bibliotek gäller vad i det föregående sagts beträffande den övriga försöksverksamheten. Vid förläggning av växtskyddsanstalten till Ultuna måste för verksamheten erforderliga byggnader nyuppföras. Behovet av utrymmen torde icke nämnvärt påverkas av formen för försöksverksamhetens anknytning till lantbrukshögskolan. De egentliga institutionslokalerna för de olika avdelningarna torde lämpligen böra förläggas till gemensam byggnad.* Behovet a v^ lokalutrymmen uti ifrågavarande byggnad hava utredningsmännen beräknat sålunda. Behovet av lokalutrymmen i institutionsbyggnad för växtskyddsanstalten. Golvyta m2

1. Växtpatologiska avdelningen: 1 rum för föreståndare 2 » » assistenter 1 mykologiskt laboratorium

^ 50 60

115 1 rum för autoklaver 1 » » betningsförsök m. m 1 » » termostater 1 » » kemiska analyser 1 vågrum 1 diskrum 1 rum för samlingar

Golvyta n r

20 40 50 40 10 20 50

37o

2. Entomologiska avdelningen: 1 rum för föreståndare 2 » » assistenter 1 » » samlingar Entomologiskt laboratorium

30 50 80 100

3. Upplysnings-^ och administrativa avdelningen 1 rum för föreståndare 1 )) assistent 1 » » samlingar 1 uppackningsrum

30 25 60 2 5

4. Gemensamt: 1 rum för handbibliotek 1 » » fotografering 1 » » maskinskrivning 1 » » vaktmästare Förrådsrum Vaktmästarbostad Kol- och pannrum

50 40 20 20 40 60 60

Summa

290 1 060

Kostnaderna för uppförande av ifrågavarande byggnad kunna, med tillämpning av samma normer som kommit till användning i det föregående, beräknas till i runt tal 300 000 kronor. Vidare erfordras för växtskyddsanstalten vissa yttre anläggningar och anordningar, nämligen förutom försöksfält bland annat växthus, insektarier och kläckningsrum samt materialbodar. Kostnaderna för dylika mindre byggnadsföretag hava approximativt uppskattats till 40 000 kronor. Icke heller i detta fall har räknats med uppförande av särskilda bostadsbyggnader för befattningshavare. Anstaltens chef torde dock kunna beredas bostad i en av de vid Ultuna förefintliga bostadsvillorna för lärare. För vaktmästaren skulle enligt förslaget bostadslägenhet inredas i institutionsbyggnaden. ^ Vid^ förflyttning av nuvarande institutioner på växtskyddets område från Experimentalfältet till Ultuna kan givetvis det mesta av nu tillgängliga resurser i fråga om inventarier och laboratorieutrustning komma till användning. En del behöver likväl nyanskaffas, bland annat beroende därpå, att anstalten efter förflyttningen förutsattes skola förfoga över något större lokalutrymmen än vad för närvarande är fallet. Vissa kostnader för specialinredning av de nya lokalerna äro ävenledes oundvikliga. Utredningsmännen hava uppskattat kostnaderna för specialinredning och komplettering av inventarier m. m. vid växtskyddsanstaltens institutionsbyggnad till 25 000 kronor. De årliga driftskostnaderna för växtskyddsanstalten vid förläggning till Ultuna hava beräknats på följande sätt:

116 Omkostnadsstat. Allmänna utgifter: Tjänsteresor 10 000: — Tryck och allmänna expenser 5 000: — Biblioteket 3 000: — Underhåll av byggnader 4 000: — Värme, vatten, gas, elektricitet 5 000: — Städning, renhållning m. m 2 000: — Oförutsedda utgifter 1 000: — Särskilda utgifter för växtpatologiska avdelningen » » » entomologiska avdelningen )> » » upplysnings- och administrativa avdelningen . .

30 000: — 7 000: — 7 000: — 5 000: —

Summa kronor

49 000: —

Sammandrag av kostnaderna för en v ä x t s k y d d s a n s t a l t vid olika f ö r l ä g g n i n g .

Alternativ 1. Förläggning till Experimentalfältet. 1.

Engångskostnader: inga.

2. Årliga kostnader. Avlöningar. Avdelningsföreståndare: 3 å 11 460: — Förste assistenter: 5 å 6 816: — Assistenter: 2 å 4 200: — Vaktmästare Kontorsbiträde 2) Övriga utgifter (omkostnadsstat)

1)

34 380: — 34 080: — 8 400: — 3 300: — 2 676: — _ . ._. Summa kronor

82 836: — 46 000: — 128 836: —

Alternativ 2. Förläggning till Ultnna. 1.

Engångskostnader.

1) Byggnadskostnader 2) övriga engångskostnader

1)

2. Årliga kostnader. Avlöningar. Avdelningsföreståndare: 3 a 10 740: — Förste assistenter: 5 å 6 168: — Assistenter: 2 ä 3 600: — Vaktmästare Kontorsbiträde

Summa kronor

340 000: — 25 000.^ — 365 000: —

32 220: — 30 840: — 7 200: — 2 940: — 2 388: —

75 588: —

Summa kronor

49 000: — 124 588: —

2) övriga utgifter (omkostnadsstat)

K A P . 7.

Sammanställning av kostnaderna för försöksverksamheten vid olika alternativ. A.

Engångskostnader.

1. Försöksverksamheten i jordbruk, husdjursskötsel, kemi, bakteriologi och botanik (delvis). Alt. A. Försöksverksamheten i huvudsak organiserad i form av en till platsen för högskolan (Ultuna) förlagd fristående försöksanstalt kronor 901 700: — Alt. B. Försöksverksamheten införlivad med verksamheten vid högskolan (Ultuna) .

,

Alt. C. Vissa grenar av försöksverksamheten organiserade i form av en till platsen för lantbrukshögskolan förlagd fristående försöksanstalt; andra grenar införlivade med verksamheten vid högskolan

» 1 071 100: —

Alt. D. Vissa grenar av försöksverksamheten organiserade i form av en till Experimentalfältet förlagd försöksanstalt; andra grenar införlivade med verksamheten vid högskolan (Ultuna) . . .

»

899 000: —

628 100: —

E n g å n g s k o s t n a d e r n a för l a n t b r u k s h ö g s k o l a n och i f r å g a v a r a n d e försöksverksamhet tillsammans erhållas vid de olika alternativen genom a t t för varje alt e r n a t i v till respektive k o s t n a d s s u m m a l ä g g a de av högre lantbruksundervisn i n g s s a k k u n n i g a b e r ä k n a d e e n g å n g s k o s t n a d e r n a för lantbrukshögskolan eller 1 232 400 kronor. 2. Försöksverksamheten på mejerioinrådet. Alt.

I.

Försöksverksamheten förlagd till Alnarp i anslutning till högre mejeriundervisning kronor 147 800: —

Alt.

II.

Försöksverksamheten förlagd till Ultuna utan anslutning till högre mejeriundervisning

»

172 000:

Försöksverksamheten förlagd till Ultuna i anslutning till högre mejeriundervisning

»

14.9 000: —

Försöksverksamheten förlagd till Experimentalfältet (Stockholm)

»

20 000: —

Alt. III. Alt. IV.

118 E n g å n g s k o s t n a d e r n a för högre och lägre mejeriundervisning s a m t mejeriförsök tillsammans erhållas vid de olika alternativen genom a t t för varje alternativ till respektive k o s t n a d s s u m m a l ä g g a de av högre l a n t b r u k s u n d e r v i s n i n g s s a k k u n n i g a beräknade engångskostnaderna för mejeriundervisningen eller 315 000 kronor. 3. Verksamheten på växtskyddsområdet. Alt. 1. Växtskyddsanstalten förlagd till Experimentalfältet Alt. 2. Växtskyddsanstalten förlagd till Ultuna

B.

kronor 365 000:

Årliga k o s t n a d e r .

1. Försöksverksamheten i jordbruk, husdjursskötsel, kemi, bakteriologi och botanik (delvis). Alt. A. Försöksverksamheten i huvudsak organiserad i form av en till platsen för högskolan (Ultuna) förlagd fristående försöksanstalt kronor 328 752: — Alt. B. Försöksverksamheten införlivad med verksamheten vid högskolan (Ultuna)

»

320 378: —

Alt. C. Vissa grenar av försöksverksamheten organiserade i form av en till platsen för lantbrukshögskolan förlagd fristående försöksanstalt; andra grenar införlivade med verksamheten vid högskolan (Ultuna)

»

333 672: —

Alt. D. Vissa grenar av försöksverksamheten organiserade i form av en till Experimentalfältet förlagd försöksanstalt; andra grenar införlivade med verksamheten vid högskolan (Ultuna) . . .

»

341 684: —

D e årliga kostnaderna för l a n t b r u k s h ö g s k o l a n och i f r å g a v a r a n d e försöksv e r k s a m h e t tillsammans erhållas vid de olika alternativen genom a t t för varje a l t e r n a t i v till respektive k o s t n a d s s u m m a l ä g g a de av högre l a n t b r u k s u n d e r v i s n i n g s s a k k u n n i g a b e r ä k n a d e årliga kostnaderna för lantbrukshögskolan eller 341 234 kronor. 2. Försöksverksamheten på mejeriområdet. Alt.

I.

Försöksverksamheten förlagd till Alnarp i anslutning till högre mejeriundervisning kronor 41 332: —

Alt.

II.

Försöksverksamheten förlagd till Ultuna utan anslutning till högre mejeriundervisning

»

40 983: —

Försöksverksamheten förlagd till Ultuna i anslutning till högre mejeriundervisning

»

58 968: —

Försöksverksamheten förlagd till Experimentalfältet (Stockholm)

»

46 292: —

Alt. III. Alt. IV.

119 De årliga kostnaderna för högre och lägre mejeriundervisning samt mejeriförsök tillsammans erhållas vid de olika alternativen genom att för varje alternativ till respektive kostnadssumma lägga de av högre lantbruksundervisnings sakkunniga beräknade årliga kostnaderna för mejeriundervisningen eller 54 410 kronor. 3. Verksamheten på växtskyddsområdet. Alt. I. Växtskyddsanstalten förlagd till Experimentalfältet

kronor 128 836: —

Alt. 2. Växtskyddsanstalten förlagd till Ultuna

»>

124 588: —

Tabellarisk sammanställning av kostnaderna för försöksverksamheten vid olika alternativ. A. Engångskostnader, kronor. Kombination

Försöksverksamheten i jordbruk Alt. A Alt. B

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32

Alt. C

901 700 901 700 901 700 901 700 901 700 901 700 901 700 901 700

Alt. D

Försöksverksamheten på mejeriområdet

Växtskyddsanstalt

Alt. I Alt. II Alt. III Alt. IVAlt. 1 Alt. 2 147 800 147 800 172 000 172 000 149 000 149000 20 000 20000

899 000 899 000 899 000 899 000 899 000 899 000 899 000 899 000

147 800 147 800 172 000 172 000 149 000 149 000 20 000 20000 1 071 000 1 071 000 1 071 000 1 071 000 1 071 000 1 071 000 1 071000 1 071 000

Summa

147 800 147 800 172 000 172 000 149 000 149 000 20000 20 000 628100 147 800 628100 147 800 628 100 172 000 172 000 628 100 628 100 149 000 628 100 149 000 628 100 20 000 628 100 20 000

—

1 049 500 365000 1 414 500 1 073 700 365 000 1 438 700 1 050 700 365000 1 415 700 921 700 365 000 1 286 700 1 046 800 365 000 1 411 800 1 071 000 365000 1 436 000 1 048 000 365 000 1 413 000 919000 365000 1 284 000 1 218 900 365 000 1 583 900 1 243 100 365 000 1 608 100 1 220 000 365 000 1 585 000 1 091100 365 000 1 456100 775 900 365 000 1140 900 800 100 365 000 1165 100 777 100 365 000 1142100 648100 365000 1 013 100

120 B. Årliga kostnader, kronor. Kombination

Försöksarbeten i jordbruk Alt. A Alt. B

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32

Alt. C

Alt. D

Försöksverksamheten på mejeri området

Alt. I Alt. II Alt. III Alt. IVAlt. 1

320 378 320 378 320 378 320 378 320 378 320 378 320 378 320 378 333 672 333 672 333 672 333 672 333 672 333 672 333 672 333 672

Summa

Alt. 2

498 920 124588 494 672 40 983 498 571 128 836 40 983 124588 494 323 58 968 516 556 128 836 58 968 124 588 512 308 46 292 128 836 503 880 46 292 124 588 499 632 490 546 128 836 41332 124 588 486 298 41332 490197 128 836 40 983 124 588 485 949 40 983 508 182 58 968 128 836 58 968 124 588 503 934 46 292 128 836 495 506 46 292 124 588 491 258 128 836 503 840 41332 124 588 499 592 41332 128 836 503 491 40 983 124 588 499 243 40 983 128 836 521 476 58 968 124 588 517 228 58 968 508 800 46 292 128 836 124 588 504552 46 292 511 852 128 836 341 684 41332 124 588 507 604 341 684 41332 511 503 128 836 40 983 341 684 124 588 507 255 40 983 341 684 529 488 128 836 58 968 341 684 124 588 525 240 58 968 341 684 516 812 46 292 128 836 341 684 124 588 512 564 46 292 341 684 41332 41332

328 752 328 752 328 752 328 752 328 752 328 752 328 752 328 752

Växtskyddsanstalt

128 836

Enligt ovanstående sammanställningar skulle de årliga kostnaderna för den statliga försöksverksamheten på jordbruksområdet efter förflyttning, helt eller delvis, från Experimentalfältet kunna beräknas till i runt tal 500 000 kronor. Detta kan synas innebära en icke obetydlig ökning av kostnaderna för ifrågavarande försöksverksamhet, då utgiftsstaten för centralanstalten för räkenskapsåret 1929—1930 icke uppgår till fullt 400 000 kronor (396 850 kronor). Emellertid må erinras därom, att utredningen jämväl omfattar dels den utvidgade försöksverksamhet vid centralanstaltens jordbruksavdelning, som nu bedrives med skänkta medel och för vilken utgifterna enligt för räkenskapsåret 1929—1930 fastställd stat beräknas till 53 000 kronor om året, och dels utvidgad verksamhet på växtskyddsområdet, vilken utvidgning enbart vid provisorisk lösning skulle enligt förut refererad framställning medföra en årlig kostnad av 27 040 kronor. Vidare innebär förevarande förslag viss utvidgning av försöksverksamheten på mejeriområdet ävensom på det botaniska området.

KAP. 8.

Förefintliga resurser för försöksverksmheten vid Experimentalfältet samt deras användning efter förflyttning, helt eller delvis, av centralanstalten. Upplåtelsen av mark. — Akademiens byggnader. — Statens byggnader. — Disposition av området vid eventuell flyttning av centralanstalten.

Genom Kungl. Maj:ts brev av den 14 juli 1814 upplåts, såsom redan i det föregående omnämnts, till lantbruksakademien till försöks anställande i lanthushållningen den vid den norra ändan av Djurgården belägna Skeppsbroängen med därå stående skog, vilket område sedermera benämnts Experimentalfältet. Frånsett en grindstuga och en gammal lada var området obebyggt. De enda villkor, som voro fastade vid upplåtelsen, voro dels vissa bestämmelser angående avverkningen av å området befintlig skog och dels skyldighet för akademien att årligen till Djurgårdsstyrelsen leverera viss mängd hö (enligt Kungl. Maj:ts brev av den 28 september 1816 12 pärmar). Enligt en år 1833 upprättad karta omfattade det sålunda till akademien upplåtna området en areal av 231 tunnland, 16.4 kappland (114.28 hektar), varav intet vid tillträdet var odlat. Genom Kungl. Maj:ts brev den 20 april 1846 förnyades upplåtelsen på oförändrade villkor utom det, att den hittills i hö utgående avgälden nu bestämdes skola utgå i penningar. Upplåtelsen av här ifrågavarande markområden synes vid denna tid liksom senare ända in på detta århundrade hava skett under samma former, som tillämpats i fråga om andra upplåtelser från Djurgården, det vill bland annat säga, att upplåtelserna skett på regerande Konungens livstid och alltså visserligen vid tronskifte måst förnyas men å andra sidan under den regerande Konungens tid ansetts oåterkalleliga och oföränderliga utan särskild överenskommelse därom mellan upplåtare och upplåtelsetagare. Detta förhållande kom ock till synes vid de förhandlingar, som föregingo upprättandet år 1907 av oentralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet, då statsmakterna måste i förväg tillförsäkra sig lantbruksakademiens medverkan i fråga om avstående av mark från det till akademien upplåtna området för uppförande därå av för den nya institutionen erforderliga byggnader. Lantbruksakademien ansåg sig också kunna såsom en förutsättning för sin medverkan i detta avseende uppställa visst villkor (angående centralanstaltens övertagande av vissa hos akademien anställda tjänstemän). I sitt anförande till statsrådsprotokollet i fråga om proposition till 1905 års riksdag angående upprättande av en centralanstalt för försöksväsendet inom jordbruksområdet hemställde dåvarande chefen för jordbruksdepartementet, att Kungl. Maj:t måtte av riksdagen begära härför erforderligt anslag att utgå under villkor, att lantbruksakademien utfäste sig att, så. länge akademien

122 innehade Experimentalfältet och försöksverksamheten vid ifrågavarande centralanstalt upprätthölles med statsmedel, för verksamhetens bedrivande upplåta den del av Experimentalfältet med därå befintliga för ändamålet erforderliga byggnader, vilka för det dåvarande disponerades av akademiens kemiska och växtfysiologiska anstalter samt lantbruksavdelning. Uti den i ärendet avlåtna propositionen blev också detta iakttaget och riksdagen vidtog häruti ingen ändring. Vid riksdagens beslut i ärendet framhölls i motiveringen bland annat vikten av, att dispositionsrätten till ifrågavarande mark, å vilken redan förut på statsverkets bekostnad uppförts byggnader, måtte på för anstalten betryggande sätt ordnas. När så centralanstalten med år 1907 trädde i verksamhet, övertog anstalten härför erforderlig del av Experimentalfältets område, utgörande tillsammans en areal av 26.26 hektar. Härvid upprättades jämväl ett instrument, utvisande vilka av akademiens byggnader, som nu överlätos på anstalten samt det värde, dessa vid tillfället ansågos äga. Efter Konung Oscar I I :s död hade lantbruksakademien att i vanlig ordning söka förnyad besittningsrätt till det område, den alltsedan 1816 innehaft. På grund av de strävanden, som numera gjorde sig gällande att genom försäljning eller i annan ordning bättre tillgodogöra de stora värden, Djurgården representerar, kunde denna gång upplåtelsen ej erhållas oförändrad. Efter långa underhandlingar måste akademien avstå från hela skogsområdet vid Värtan mot att i stället erhålla två mindre åkerstycken. Lantbruksakademiens markinnehav å norra Djurgården undergick sålunda år 1911 en ganska genomgripande förändring, i det att 54 hektar 16 ar skogsmark återfördes till Djurgårdsförvaltningen och i stället 6 hektar 34 ar åker tillfördes akademiens experimentalfält. Den till akademien upplåtna delen av Djurgården, inberäknat den areal som ställts till centralanstaltens disposition, omfattar därefter enligt av distriktslantmätaren Konrad Jansson i januari 1911 upprättad karta 66 hektar 46 ar. Den åkerjord, som enligt ovanstående tillfördes det åt akademien upplåtna området, tillades akademiens trädgårdsavdelning. Ovan anförda, genom Kungl. Maj:ts brev av den 21 november 1911_ förnyade upplåtelse avsåg uttryckligen att trygga akademien vid besittningsrätten å det till akademien upplåtna området, så att akademien enligt den i ärendet till riksdagen avlåtna propositionen skulle få en »utsträckt nyttjanderätt» och detta utan erläggande av någon som helst avgäld. Upplåtelsen skedde under villkor, att akademien förband sig medgiva sådana mindre regleringar av gränserna för dess område, vilka kunde föranledas av det ordnande av vägarna och trafiklederna i dess närhet, vartill andra i omgivningen medgivna eller ifrågasatta upplåtelser kunde giva anledning, dock med rätt för akademien att erhålla full ersättning för den mistning av jordområde och för den kostnad, som till följd av dylik reglering kunde orsakas akademien. Den nya upplåtelsen medförde slutligen den förändringen, att det av akademien disponerade området i administrativt hänseende helt avskildes från Djurgårdsförvaltningen. Å Experimentalfältet har lantbruksakademien under årens lopp uppfört ett tämligen stort antal byggnader. I vissa fall har därvid staten lämnat bidrag. Här nedan skall uppgift lämnas om de av akademiens byggnader, vilka nu disponeras av •centralanstalten, därvid samtidigt skall angivas, i vad utsträckning statsmedel utgått såsom bidrag till ifrågavarande byggnaders uppförande. År 1817 uppförde akademien en flygelbyggnad till redan då planerad huvudbyggnad å Experimentalfältet. Flygelbyggnaden togs i början i anspråk för

123 tjänstepersonal och användes senare till bostadshus för inspektören vid lantbruksavdelningen. För närvarande hava fyra vaktmästare vid centralanstalten bostadslägenheter uti ifrågavarande byggnad. Kostnaderna för byggnadens uppförande finnas icke särskilt angivna i tillgängliga handlingar. Statsbidrag utgick icke för detta byggnadsföretag. År 1857 gjorde akademien framställning om ett bidrag av 9 000 rdr för reparation av ifrågavarande byggnad, men framställningen avslogs, och akademien fick själv bära de med reparationsarbetena förenade kostnaderna. Huvudbyggnaden vid Experimentalfältet uppfördes åren 1835—1838 med enbart akademiens medel. Den redovisade totala byggnadskostnaden uppgick till 25 990 rdr specie. Uti ifrågavarande byggnad, som nu benämnes stora institutionsbyggnaden, samt i senare tillbyggnad till denna äro centralanstaltens husdjurs-, kemiska och bakteriologiska avdelningar inrymda. År 1864 uppfördes ladugård, loge, redskapshus, källare och gasverk vid Experimentalfältet. Akademien erhöll vid denna tid ett statsanslag å 45 500 rdr för byggnadsarbeten m. m. å Experimentalfältet, varav 5 000 rdr voro avsedda för täckdikningsarbeten, 8 500 rdr för inredning och inventarier vid kemiska laboratoriet, 8 200 rdr för diverse reparationer m. m. samt 23 800 rdr för nybyggnadsarbeten, fördelade sålunda: ladugård 9 500 rdr källare 2 300 » loge 6 000 » gasverk 3 000 » redskapshus 3 000 » Summa 23 800 rdr. De totala kostnaderna för samtliga ifrågavarande arbeten uppgingo till omkring 60 000 rdr, varför akademiens eget bidrag för ändamålet sålunda uppgick till omkring 14 500 rdr. Bostadsbyggnad för botanisten (nuvarande s. k. assistentbyggnaden) och växthus för hans arbeten uppfördes år 1877. För ändamålet beviljades ett statsanslag å 10 500 kronor, vilket belopp synes hava varit tillräckligt stort för bestridande av samtliga med byggnadsföretaget förbundna kostnader. För intendenten vid Experimentalfältet uppfördes år 1883 en bostadsbyggnad, numera använd för tjänstebostad åt föreståndaren för centralanstaltens botaniska avdelning samt för växtfysiologiskt laboratorium. Byggnadskostnaderna uppgingo till 20 000 kronor, varav 10 000 kronor erhöllos i statsbidrag. Slutligen inrättades år 1890 en försöksgård i anslutning till det kemiska laboratoriet. Kostnaderna härför synas helt hava bestritts med det för ändamålet beviljade statsanslaget å 12 500 kronor. Utöver nu nämnda byggnadskostnader hava utgifter vid olika tillfällen föranletts av reparationer och omändringar av olika byggnader m. m. När förbättringar av dylikt slag krävt jämförelsevis mindre kostnader, hava dessa i regel ingått under akademiens löpande utgifter. I vissa fall hava emellertid bidrag av statsmedel utgått för sådana ändamål. För utvidgning av det i huvudbyggnaden inrymda kemiska laboratoriet samt för inredningsarbeten i nämnda laboratorium erhölls sålunda år 1883 ett statsbidrag av 10 000 kronor. Av akademiens egna medel togos 1 500 kronor i anspråk för ändamålet. Samma år lämnade staten ett anslag av 7 000 kronor till bestridande av kostnaderna för nedläggning av gasledning från stadens ledning vid Norra Tullportsgatan till kemiska laboratoriet. År 1885 lämnade staten bidrag för ändring av intendentens bostad till växtfysiologisk försöksanstalt med 1 800 kronor samt för reparation av inspektörs-

124 b y g g n a d e n med 950 kronor, och å r 1886 u t g i c k ett t i l l ä g g s a n s l a g av s t a t s medel å 2 650 k r o n o r för inredning och u t r u s t n i n g av växt-fysiologiska a r b e t s lokalen. A k a d e m i e n tillhöriga, nu a v c e n t r a l a n s t a l t e n disponerade b y g g n a d e r äro för n ä r v a r a n d e b r a n d f ö r s ä k r a d e till följande b e l o p p : Stora institutionsbyggnaden med försöksgård kronor 259 060: — Bostadsbyggnad med växtfysiologiskt laboratorium » 30 000: — Assistentbyggnaden » 15 000: Vaktmästarbyggnad * 35 000: — Tvätt- och boningshus » 12 000: — Ladugårds- och logbyggnad » 50 000: — Ishus » 600: — Avträde • 150: Gasverksbyggnad * 2 000: Skjul (kem. avd.) » 500: — 2 Försöksskjul (bot. avd.) » 300: — Summa kronor 406 610: — Statens byggS t a t e n s kostnader för b y g g n a d e r m. m. för centralanstalten i samband med nåder. 3 a n s t a l t e n s u p p r ä t t a n d e och senare h a v a i det föregående (sid. 13) a n g i v i t s . E n s a m m a n s t ä l l n i n g av i f r å g a v a r a n d e k o s t n a d e r v i s a r nedanstående totalbelopp. Byggnadsarbeten m. m. vid centralanstalten. Nybyggnader samt förändringar av äldre byggnader m. m. i samband med centralanstaltens upprättande (1906—1907) kronor 222 500: — Utrustning av kemiska laboratoriet och inredning av husdjursavdelningen m. m. (1907) » 15 500: — Nybyggnad m. m. för entomologiska avdeln. (1913) » 49 000: — Anordnande av elektriska ledningar vid centralanstalten (1915) . . . » 14 500: — Tillbyggnad av stora institutionsbyggnaden (1926) » 199 000: — Ombyggnad av bostadshus m. m. för botaniska avdelningen (1926) . i 36 500: — Tilläggsanslag för sistnämnda två byggnadsarbeten . . . . . . :''•. r 25 000: — Summa kronor 562 000: — Utöver de å sid. 122 f. a n g i v n a l o k a l u t r y m m e n a disponerar centralanstalten s å l u n d a över följande, direkt för c e n t r a l a n s t a l t e n uppförda b y g g n a d e r , nämligen : 1 institutionsbyggnad för jordbruksavdelningen. 1 » » botaniska avdelningen. 1 » med tillhörande vaktmästarbyggnad för entomologiska avdelningen. 5 bostadshus för avdelningsföreståndare. 2 » » överassistenter. Disposition av S k u l l e centralanstalten f ö r f l y t t a s från E x p e r i m e n t a l f ä l t e t , u p p s t å r f r å g a n , området vid p å v a d s ä t t m a r k o m r å d e n och b y g g n a d e r m. m . vid E x p e r i m e n t a l f ä l t e t i fortcentralanstai- s ä t t n i n g e n skola disponeras. V a d först b e t r ä f f a r det för n ä r v a r a n d e för akatens förflytt- demiens t r ä d g å r d s a v d e l n i n g ävensom för museet disponerade m a r k o m r å d e t , mng * k a n c e n t r a l a n s t a l t e n s förflyttning i och för sig givetvis icke motivera någon ä n d r i n g i nu g ä l l a n d e bestämmelser rörande upplåtelsen. F r å n denna del a v E x p e r i m e n t a l f ä l t e t vilja u t r e d n i n g s m ä n n e n sålunda i detta s a m m a n h a n g bortse. Med avseende p å det område, som för n ä r v a r a n d e är u p p l å t e t å t central-

125 anstalten, är att märka, att detta område såsom förut nämnts innehaves på grund av särskild upplåtelse från lantbruksakademien, som i första hand mottagit området i fråga jämte annan mark i upplåtelse från staten. Sålunda skulle man kunna antaga att, därest centralanstalten förflyttades från Experimentalfältet till annan plats, det av anstalten disponerade området skulle automatiskt återkomma i lantbruksakademiens besittning. Emellertid är akademien i sin ordning tillförsäkrad besittning av ifrågavarande område endast intill dess Kungl. Maj:t och riksdagen annorlunda besluta. Den formellt juridiska möjligheten för statsmakterna att när som helst med annullerande av upplåtelseen återtaga området helt eller delvis föreligger alltså. En annan sak är, huruvida vissa skäl kunna tala för att akademien efter centralanstaltens förflyttning återfår nyttjanderätten till det nu av anstalten disponerade området. Ifrågavarande område hade ju ursprungligen upplåtits till akademien för verkställande av försök på lanthushållningens område, och då numera staten själv övertagit och — under i utredningen gjord förutsättning — på annan plats uppehölle denna verksamhet, kunde själva anledningen till upplåtelsen synas hava bortfallit. Emellertid må i detta sammanhang anföras, att vid sidan av nu utav staten själv bedriven och övrig av staten understödd försöksverksamhet talrika arbetsuppgifter säkerligen finnas inom akademiens verksamhetsområde och att det väl låter tänka sig, att akademien efter eventuell förflyttning av centralanstalten önskar för sådant ändamål disponera det nu åt centralanstalten upplåtna området, helt eller delvis, med därå befintliga, akademien tillhöriga byggnader. Å andra sidan kan det synas ligga nära till hands, att statsmakterna vid eventuell förflyttning av centralanstalten till annan plats, för att täcka eller minska de därmed förbundna kostnaderna, åter indroge den del av Experimentalfältet, som nu disponeras av centralanstalten, till statsverket för att utnyttjas genom försäljning eller i annan ordning. Man torde nämligen kunna räkna med, att ifrågavarande område representerar ett ganska betydande värde. Utredningsmännen hava erhållit yttrande i ärendet dels från byggnadsstyrelsen och dels från djurgårdskommissionen. Därvid har visat sig, att byggnadsstyrelsen, som anser att av ifrågavarande område endast omkring 11 hektar böra kunna komma i fråga för eventuell försäljning, beräknar värdet av ifrågavarande mark till i runt tal 440 000 kronor, under det djurgårdskommissionen räknar med ett belopp av omkring 1 600 000 kronor. I båda fallen avse värdena marken som den nu befinnes (råmarksvärde). Till jämförelse må nämnas, att det av vederbörande taxeringsmyndigheter uppskattade värdet av Experimentalfältets hela markområde — byggnadsvärde ej inräknat — för närvarande uppgår till 380 400 kronor. Därest vid förflyttning i övrigt av centralanstalten den föreslagna växtskyddsanstalten skulle anses böra vara förlagd till Experimentalfältet, torde den markareal, som staten eventuellt kunde disponera för annat ändamål, kunna beräknas bliva minskad med omkring 5 hektar. Utredningsmännen hava ansett det ligga utanför deras uppdrag att ingå på frågan, i vad utsträckning lantbruksakademien skäligen må synas böra erhålla ersättning för den markareal och de akademien tillhöriga byggnader, som genom en av statsmakterna eventuellt beslutad annan disposition av det nu åt centralanstalten upplåtna området må kunna komma att frånhändas akademien. Detsamma gäller beträffande de inventarier och den laboratorieutrustning, som akademien överlämnade till centralanstalten vid anstaltens upprättande. Enligt år 1907 på föranstaltande av dåvarande chefen för jordbruksdepartementet verkställd inventering upptogs ifrågavarande lösöre till ett sammanlagt värde av 50 083 kronor 96 öre.

KAP. 9.

Några synpunkter på frågan om centralanstaltens förflyttning, helt eller delvis. Centralanstaltens arbetsmetoder. — Principiella synpunkter på frågan om samordnande av undervisning och försöksverksamhet. — Speciella synpunkter på frågan om samordnande av undervisning och försöksverksamhet. — Organisationen vid samordnande av undervisning och försöksverksamhet. — Fördelar och olägenheter vid olika alternativ. — Jordbruks- och husdjursförsök m. m. — MejeriförsÖk. — Växtskyddsanstalt. — Utredningsmännens ställning till frågan.

Enligt de stadgar, som vid centralanstaltens upprättande år 1906 av Kungl. Maj :t utfärdades, skulle anstalten hava till uppgift, att genom i olika delar av landet anordnade systematiska försök och genom vetenskapliga undersökningar utreda för lantbruket och dess binäringar viktiga praktiska frågor, att genom uppvisningar åskådliggöra vid försöksverksamheten erhållna resultat samt att meddela allmänheten upplysningar i ämnen, som tillhörde anstaltens verksamhetsområde. Några närmare direktiv med avseende på sättet och gränserna för de olika avdelningarnas verksamhet hava icke utfärdats. I enlighet med de ovan angivna har centralanstalten arbetat. Såsom tidigare anförts hava därvid de olika avdelningarnas arbetssätt gestaltat sig ganska olika. Utredningsmännen hålla emellertid före, att skillnaden i arbetssätt de olika avdelningarna emellan — o m ock i viss mån beroende på lokala förhållanden vid Experimentalfältet — dock i huvudsak härflyter från de skiljaktigheter med avseende på arbetsuppgifternas art, som mött inom de olika avdelningarna. Försöksverksamhet i ordets vidare bemärkelse torde utgöra ett snart sagt oumbärligt hjälpmedel vid all biologisk forskning. Försöksmässigt måste nya teorier och kombinationer prövas för att deras giltighet skall kunna anses bestyrkt. Under försöken framkomma nya uppslag som åter för sin prövning kräva försöksmässig behandling En försöksverksamhet i denna bemärkelse bör alltså förutsättas ingå i så gott som all modern forskning på biologiens område. Centralanstaltens uppgift att »genom vetenskapliga undersökningar utreda för lantbruket och dess binäringar viktiga praktiska frågor» torde väl huvudsakligen vara att hänföra till en forsknings- och försöksverksamhet av nu antydd art. Men centralanstaltens försöksuppgifter äro icke begränsade till de nu nämnda. Resultat framkomna under ett arbete sådant som detta äro icke utan vi-

127 dare färdiga att nyttiggöras i praktisk verksamhet. De måste först försöksmässigt prövas under de skiftande förhållanden varunder jordbruket arbetar, prövas vid olika jordmåns- och klimatförhållanden, för olika djurslag och raser m. m. för att deras praktiska värde inom lantmannanäringen skall bliva klarlagd. Särskilt inom de arbetsområden, dit det egentliga jordbruket och husdjursskötseln höra, är en sådan prövning oundgänglig för att man skall kunna med någon säkerhet bedöma värdet av vetenskapligt funna forskningsresultat. Inom centralanstaltens övriga arbetsområden torde däremot de laboratoriemässigt eller vid försök i liten skala vunna resultaten kunna med mindre risk tillerkännas ett mera allmängiltigt värde. Vid sidan av försöksverksamhet i nu nämnda tvenne avseenden tillkommer det centralanstalten att »åskådliggöra vid försöksverksamheten erhållna resultat». Även denna uppgift kan ofta tillgodoses genom ett visst slag av försöksverksamhet (demonstrationsförsök). Slutligen tillkommer såsom en fjärde uppgift anstaltens rent upplysande verksamhet. Det sätt, varpå centralanstaltens arbete inom dess olika avdelningar under de gångna åren utvecklat sig, har tidigare blivit närmare berört. Begränsningen av den rent vetenskapliga forskningen och därmed direkt sammanhängande försöksverksamheten inom jordbruks- och husdjursavdelningarna äro väl närmast att tillskriva lokala och tillfälliga förhållanden. Dessa avdelningars förläggande av det huvudsakliga arbetet till skilda platser ute i landet är en direkt konsekvens av att en så stor del av detta måste vara att hänföra till det här ovan angivna andra slaget av försöksverksamhet. Inom de övriga avdelningarna har huvudverksamheten varit förlagd till platsen för centralanstaltens förläggning. Arbetets natur inom dessa avdelningar har medfört, att en sådan koncentration varit till fördel eller åtminstone ej till olägenhet för arbetet. Nu berörda skiljaktigheter mellan de olika avdelningarnas arbetssätt, sådant det varit och även bort vara organiserat, medför emellertid, att ett samordnande eller sammanförande av centralanstalten med motsvarande undervisningsoch forskningsområden vid lantbrukshögskolan ställer sig ganska olika med avseende på å ena sidan jordbruks- och husdjursavdelningarna med deras omfattande över hela landet spridda försöksverksamhet och å andra sidan de övriga avdelningarna, vilkas arbete lämpligen kan till huvudsaklig del lokaliseras till förläggningsplatsen och för övrigt i stor utsträckning utgör en del av samtidigt bedriven vetenskaplig forskning eller direkt anslutes till sådan. När det gäller att bedöma lämpligheten av ett samordnande på ett eller an- Principiella nat sätt av den högre lantbruksundervisningen och försöksverksamheten nå synpunkter 7)Ct TfClOCitt

jordbruksområdet, torde det vara ändamålsenligt att till en början bortse från om samordde särskilda anordningar, som kunna bliva förbundna med en dylik åtgärd. n^nde.av.unIakttages detta, torde man i största allmänhet kunna säga, att ett lokalt sam- och försöksverksamhet manförande av undervisningsverksamheten och försöksverksamheten skulle ur lantbruksundervisningens synpunkt innebära avsevärda fördelar. För lärar-

128 na skulle det säkerligen vara av stort värde att genom en dylik anordning bliva satta i tillfälle att mera direkt stå i kontakt med försöksarbetet — vare sig de själva bliva försöksledare eller icke — och enbart genom den koncentration av vetenskapliga arbetskrafter på närliggande verksamhetsområden till en plats, som sammanförandet av "undervisning och försöksverksamhet skulle innebära, synes man kunna räkna med en fruktbarare miljö för forskningen och undervisningen. För de studerande bör det ävenledes vara värdefullt att under utbildningstiden kunna i viss utsträckning sätta sig in i försöksverksamhetens arbetsmetoder och följa dess gång. Dock synes man icke böra överskatta värdet av ett sammanförande av undervisnings- och försöksverksamhet i nu nämnda hänseende så vitt angår studerande till ämbetsexamen. Dessa torde nämligen i regel vara så upptagna av kurser och övningar m. m., att de icke få nämnvärd tid över att ägna intresse åt försöksverksamheten, och för övrigt torde de på detta stadium ofta nog icke hava det mått av kunskaper på ifrågavarande område, att de med fördel kunna taga direkt del i försöksarbetet. För studerande på licentiatstadiet ställa förhållandena sig givetvis annorlunda. Dylika studerande torde lämpligen kunna erhålla arbetsplats inom lokalerna för försöksverksamheten och i viss utsträckning utnyttja där förefintliga materiella resurser. E t t liknande arrangemang kan naturligtvis vidtagas även om försöksanstalten är förlagd till annan ort än undervisningsanstalten, men det är uppenbart, att lika gynnsamma betingelser för den fortsatta utbildningen icke på detta sätt kunna ernås. Ur försöksverksamhetens synpunkt torde det ävenledes rent principiellt sett vara fördelaktigt, att undervisnings- och försöksverksamhet tämligen nära anknytas till varandra. För försöksmännen torde det vara av icke ringa värde att stå i direkt förbindelse med lärare och studerande på jordbruksområdet, och större möjligheter öppnas därigenom att få försöksverksamhetens resultat såväl spridda som även tillämpade inom det praktiska jordbruket. Det synes för övrigt antagligt, att såväl lärare som studerande även skola kunna på olika sätt stimulera försöksverksamheten. Å andra sidan må ej förbises, att försöksverksamheten har fördel av att stå i nära förbindelse jämväl med andra sådana jordbruket närstående forskningsanstalter och institutioner, med vilka ett fruktbärande samarbete kan upprätthållas. Det är möjligt, att förutsättningarna för ett dylikt samarbete skulle minskas genom försöksverksamhetens förflyttning. Bedömes frågan om försöksanstaltens förflyttning till platsen för en blivande anstalt för högre lantbruksundervisning ur ekonomisk synpunkt, framgår det av föregående utredning, att någon besparing i årliga driftskostnader näppeligen kan förväntas ernås genom förflyttningen. Å andra sidan medför denna icke ringa engångskostnader för institutionsbyggnader m. m. Det är ju möjligt, att någon ersättning härför kan vinnas genom återbördande till staten av någon del av Experimentalfältet. Speciella Om sålunda rent principiellt vägande skäl synas tala för ett samordnande synpunkter a v hög r e undervisning och försöksverksamhet, kunna förhållandena givetvis pa frågan

129 ställa sig något olika när det gäller ett konkret fall. Försöksverksamhetens om samordresultat påverkas nämligen av, förutom ovan angivna omständigheter, jämväl ^efvisnin11' åtskilliga andra faktorer, bland annat förläggningsortens läge i förhållande och försöksverksamhet till hela det område, verksamheten är avsedd att tillgodose, och vidare förutsättningarna å förläggningsplatsen att ställa till försöksverksamhetens förfogande erforderliga betingelser i fråga om försöksobjekt m. m. Enär ifrågavarande betingelser äro av olika slag för skilda grenar av försöksverksamheten, synes det vara lämpligt att behandla dessa var för sig. Såsom redan anförts, måste försöksverksamheten på det egentliga jordbru- Det egentliga kets område av naturliga skäl bliva spridd till olika delar av landet, och jordbrukets fältförsöksverksamheten på själva förläggningsplatsen för försöksorganisationen måste i jämförelse med försöksverksamheten i övrigt på motsvarande område tillmätas mindre betydelse. Det ej minst viktiga torde emellertid vara, att ifrågavarande organisation är förlagd till en central plats med goda kommunikationer åt olika håll. Ur denna synpunkt lärer Experimentalfältet äga företräde framför Ultuna. I fråga om fältförsöksverksamheten på den centrala försöksorganisationens själva förläggningsplats har Experimentalfältet jämförelsevis små resurser att bjuda på. Den jordareal, som står till förfogande för centralanstaltens jordbruksavdelning, är tämligen liten (17 ha) och härtill kommer, att åkerjorden därstädes är av ganska ojämn beskaffenhet, varför den till övervägande del kan anses mindre lämplig för försöksändamål. Vid Ultuna äro förhållandena i förevarande avseende betydligt gynnsammare. Stora arealer av olika jordslag stå där till förfogande (tillsammans omkring 340 ha), och ehuru icke heller vid Ultuna jorden är så enhetlig till sin beskaffenhet som ur försökshänseende vore önskvärt, torde hinder icke möta att där erhålla lämpliga försöksfält av erforderlig storlek. Dock synas förhållandena kunna ställa sig något olika, om försöksverksamheten skall organiseras fristående i förhållandena till lantbrukshögskolan eller införlivas med denna. Beträffande försöksverksamheten på husdjursskötselns område gäller, så- Husdjursskötsom tidigare närmare utvecklats, i viss mån vad ovan anförts med avseende på selns område. jordbruksförsöken. Jämväl vid husdjursförsöken måste verksamheten i väsentlig omfattning förläggas till lokala försök i olika delar av landet. Vid Experimentalfältet är djurhållningen liten och någon avsevärd ändring i detta förhållande torde icke kunna åstadkommas utan jämförelsevis stora ekonomiska uppoffringar. Vid Ultuna äro motsvarande resurser betydligt bättre, men även i detta fall gäller, att förhållandena äro i viss mån beroende av formen för försöksverksamhetens organisation. Det har satts i fråga, huruvida vid Ultuna förefintliga åkerarealer, kreatursbesättningar m. m. över huvud taget äro av tillräcklig storlek för att kunna tillgodose de stora krav på forsknings-, försöks- och undervisningsmateriel, som under antagen förutsättning skulle uppstå. Särskilt torde kraven kunna väntas bliva förhållandevis stora, därest försöksanstalten med bibehållen självständighet förlägges invid högskolan. Det synes icke möjligt att på detta stadium erhålla full klarhet i denna fråga. Det bör emellertid i detta samman9—292459

130 hang tagas med i räkningen, att ytterligare jordarealer torde kunna förvärvas eller ställas till förfogande för att vid behov utöka den under Ultuna hörande arealen. 1 I varje fall bör man dock göra sig förtrogen med att en förflyttning till Ultuna, i en eller annan form, av centralanstalten möjligen — och särskilt om icke erforderlig utökning av den till Ultuna brukade arealen kan åvägabringas — kan medföra, antingen att den nu till Ultuna förlagda lägre lantbruksskolan flyttas till annan plats eller också att viss del av försöksverksamheten får förläggas till andra närbelägna jordbruk. Kemiska och Försöksverksamheten på kemiska och bakteriologiska områdena har, såsom bakteriologi- förut framhållits, så till vida en annan karaktär än motsvarande verksamhet på ska områdena. ^ e o m r a c i e n , s o m n a r o v a n berörts, att försöksuppgifterna i allmänhet lösas laboratoriemässigt eller i varje fall utan att kräva större jordarealer eller djurbesättningar. I flertalet fall torde försöksuppgifterna kunna lösas på förläggningsplatsen. Beträffande dessa grenar av försöksverksamheten torde därför valet av förläggningsplats hava relativt underordnad betydelse. Av vikt är emellertid, att ifrågavarande försöksverksamhet erhåller tillfredsställande kontakt med de mera praktiskt inriktade grenar av jordbruksvetenskapen, som den är avsedd att underbygga. Vidare förtjänar beaktas, att den kemiska och bakteriologiska försöksverksamheten vid förläggning till Experimentalfältet kan vinna anknytning till olika vetenskapliga institutioner m. m. i eller vid Stockholm; vid förläggning till Ultuna erhålles i stället direkt kontakt med lantbrukshögskolan och väl även med Uppsala universitet. Vilka förbindelser som ur försöksverksamhetens egen synpunkt äro de mest värdefulla, må i detta sammanhang lämnas oavgjort. ~. I fråga om försöksverksamheten på det botaniska området, i den mån den området,

icke är avsedd att ingå i en blivande växtskyddsanstalt, torde i stort sett gälla vad ovan anförts beträffande försöken i kemi och bakteriologi. Vid Mejeriområanordnandet av mejeriförsök är givetvis tillgången på mjölk av lämplig det. ' beskaffenhet av grundläggande betydelse. Centralanstaltens mejeriavdelning har för närvarande sina institutionslokaler förlagda till Lantmännens mjölkförsäljningsförenings u. p. a. i Stockholm mejeri- och förvaltningsbyggnad och har genom avtal med berörda förening tillförsäkrat sig dels mjölk m. m. för försöksverksamheten och dels avsättning av genom ifrågavarande verksamhet erhållna mejeriprodukter. Vid förläggning av mejeriförsöken till Alnarp skulle samma fördelar erhållas och därjämte skulle försöken komma att knytas till ett av staten ägt mejeri, vilket ur vissa synpunkter torde vara att föredraga. Förlägges en anstalt för mejeriförsök till Ultuna, skulle denna icke erhålla direkt anknytning till driftsmejeri, men det oaktat torde erforderliga förutsättningar kunna skapas för en fruktbärande försöksverksamhet. I det föregående har omnämnts, att beträffande mejeriområdet särskilda skäl tala för ett sammanförande av undervisning och försöksverksamhet, och vidare att de varierande förhållandena på mejerihanteringens område i olika delar av landet motivera anordnandet av fasta mejeriförsök på mera än en plats. A 1 Enligt under hand inhämtade uppgifter synas för eventuell utökning av jordarealen vid Ultuna omkring 140 ha staten tillhörig jord och 20 ha annan jord närmast kunna komma i fråga.

131 andra sidan har påpekats, att försöksverksamheten på mejeriområdet för att ernå ett tillfredsställande resultat måste stå i nära samarbete med motsvarande verksamhet särskilt på husdjursområdet och det bakteriologiska området. För växtskyddsanstalten, som icke har behov av större markområden, synes Växtskyddsdet vara mest angeläget, att förläggningsplatsen blir möjligast central med områd et. hänsyn såväl till det mera praktiskt inriktade arbetet på olika platser i landet till bekämpande av växtsjukdomar och skadeinsekter som också till de uppgifter av administrativ art, som komma att åvila anstalten och som kräva nära kontakt med olika myndigheter. Huruvida försöksverksamheten vid förläggning till samma plats som den Organisahögre undervisningen på motsvarande område bör organiseras mera fristående twnen md eller direkt införlivas med undervisningsanstalten är ett spörsmål, som torde de av under böra behandlas med hänsynstagande till varje försöksområdes speciella krav. vJ.fm.!^ 0CJ Teoretiskt borde de fördelar, som kunna vara att vinna såväl för försöks- samhet. verksamheten som för undervisningsverksamheten genom en samförläggning av organen för de båda verksamheterna, kunna vinnas i desto rikare mått, ju intimare de båda verksamheterna förenas med varandra. I praktiken torde det likväl i vissa fall kunna förväntas vara förenat med bestämda olägenheter att på en hand förena ledningen av försöksverksamheten inom ett visst område med ansvaret för undervisningsverksamhet på motsvarande område. Det är ingalunda säkert, att en god försöksman är en god lärare. Båda uppgifterna kräva sina speciella kvalifikationer, som i rikare mått endast mera sällan torde vara förenade hos en och samma person. Men även om sådana förutsättningar skulle vara för handen, lärer det lätt kunna inträffa, att vederbörandes intresse till övervägande del inriktades på endera försöks- eller undervisningsverksamheten, medan den andra uppgiften bleve otillbörligt åsidosatt. Båda dessa uppgifter äro emellertid så viktiga för vårt lands jordbruk, att en dylik eventualitet så vitt möjligt synes böra förebyggas. För övrigt torde det åtminstone inom vissa områden krävas så betydande arbetsprestationer av den person, som skulle leda försöksverksamheten och samtidigt bära huvudansvaret för den högre lantbruksutbildningen inom motsvarande område, att personer med sådan kapacitet endast mera sällan torde kunna väntas stå till förfogande. Nu antydda svårigheter torde komma att göra sig mest påminta inom de mera praktiskt inriktade grenarna av försöksverksamheten (jordbruks- och husdjursförsöken), där planläggning, ledning och övervakande av de till olika delar av landet förlagda lokala försöken spela en betydande roll. Flerstädes i utlandet är försöksverksamheten — där den icke direkt an- De olika förknutits till undervisningsanstalt — så organiserad, att olika försöksgrenar söksgrenarnas bilda från varandra fristående anstalter eller institut. Ett typiskt exempel ^arandra^ härpå erbjuder England. Mera sällan äro flertalet grenar av försöksverksamheten på jordbruksområdet förenade i en gemensam större anstalt. Så är emellertid förhållandet — förutom i vårt land — bland annat i Finland. Särskilt för ett mindre land, som av helt naturliga skäl icke kan upprätthålla så synnerligen rikt utrustade institutioner för försöksverksamheten, torde det

132 vara fördelaktigare, att olika grenar av ifrågavarande verksamhet så förbindas, att de kunna ömsesidigt stödja och befrukta varandra. Utredningsmännen hava utgått ifrån, att vid en eventuell förflyttning av centralanstalten en särskild växtskyddsanstalt skulle upprättas, vilken alternativt tänktes förlagd till annan plats än den övriga delen av nuvarande centralanstalten. Nu torde försöksverksamheten i växtpatologi och entomologi vara de grenar, som med jämförelsevis mindre olägenhet skulle kunna brytas ut ur centralanstalten, men dock torde det för ifrågavarande försöksverksamhet vara av icke ringa betydelse att kunna stå i direkt samarbete med motsvarande försöksverksamhet särskilt på växtodlingens och lantbrukskemiens områden. Mejeriförsöken hava ävenledes alternativt förutsatts utbrutna ur centralanstalten. Utredningsmännen hava framhållit, att vissa skäl synas kunna anföras till förmån för en sådan åtgärd och närmast önskvärdheten att lokalt förena organ för försöks- och undervisningsverksamhet på mejeriområdet. Med hänsyn till mejeriförsökens behov av nära anknytning till försöksverksamheten på husdjursområdet och det bakteriologiska området synes det emellertid vara mycket som talar för, att under förutsättning av centralanstaltens förflyttning till platsen för en blivande lantbrukshögskola jämväl den högre mejeriundervisningen förlades dit. Slutligen hava utredningsmännen räknat jämväl med den möjligheten, att försöksavdelningarna för kemi och bakteriologi lokalt skildes från centralanstaltens jordbruks- och husdjursavdelningar. Detta alternativ har emellertid ansetts förutsätta, att sistnämnda avdelningar erhölle egen laboratorieutrustning, varigenom de direkt av skilsmässan föranledda olägenheterna skulle i viss mån neutraliseras. Fördelar och Utredningsmännen vilja nu övergå till att något närmare redogöra för de vida olika al- skäl, som synas tala för eller mot de särskilda i utredningen behandlade altertemativ. nativen för försöksverksamhetens organisation. Jordbruks- Vad först beträffar försöksverksamheten på jordbruks-, husdjurs-, kemiska djursförsök 0 ( m bakteriologiska områdena 1 innebär organisationen enligt alternativ A, att m. m. större delen av den nuvarande centralanstalten bibehålles obruten som en självAiternativ A. s tändig enhet ehuru i viss förbindelse med lantbrukshögskolan. Genom en sådan anordning torde erhållas bästa möjliga förutsättningar för ett fruktbärande samarbete mellan de olika försöksavdelningarna. Enär nybyggnad skulle erfordras, torde man kunna räkna med att ändamålsenligare institutioner skulle komma att ställas till försöksverksamhetens förfogande än vad den nu disponerar. Förut har omnämnts, att nuvarande tillgång på jordområden och husdjur vid Experimentalfältet icke medgiver anställande å förläggningsplatsen av försök i större omfattning på jordbruks- och husdjursområdet samt att förut1 I detta sammanhang bortses från den försöksverksamhet i botanik, som på sätt i det föregående angivits förutsatts skola införlivas med lantbrukshögskolans botaniska institution, enär organisationen av ifrågavarande försöksverksamhet skulle bliva densamma vid de olika alternativen.

133 sättningarna i sådant hänseende skulle bliva betydligt större, om anstalten förflyttades till Ultuna. Därest försöksavdelningarna för jordbruk och husdjursskötsel vid förläggning till Ultuna skulle, såsom alternativ A förutsätter, organiseras såsom en med lantbrukshögskolan sidoordnad anstalt, är det emellertid tydligt, att efterfrågan på försöksobjekt för forsknings- och försöksverksamhet på ifrågavarande områden vid Ultuna skall bliva jämförelsevis stor, och då på detta stadium någon bestämd uppfattning om själva högskolans krav i sådant hänseende icke är möjligt att vinna, är det icke utan vidare klart, att de vid Ultuna och därtill hörande utgårdar förefintliga resurserna äro tillräckligt stora för att nöjaktigt tillgodose såväl försöksanstaltens som undervisningsanstaltens behov, helst som förtänksamheten torde kräva, att man för båda räknar med viss framtida utveckling och därav följande ökning i behovet av försöksmöjligheter. Den orienterande undersökning, som gjorts på denna punkt, giver emellertid vid handen, att tillgången på försöksobjekt vid Ultuna är förhållandevis god och att möjlighet till avsevärd utökning förefinnes. Genom samförläggningen av högskola och försöksanstalt kunna försöksmännen i ej ringa omfattning tagas i anspråk för undervisningen. Att detta skulle vara en fördel för högskolan är påtagligt. För studerande på licentiatstadiet bör det vara av särskilt värde att i direkt anknytning till de fortsatta studierna vid högskolan kunna erhålla tillfälle att taga aktiv del i försöksarbetet. Samförläggning av undervisnings- och försöksanstalterna kan väntas utöva ett eggande och sporrande inflytande på de båda anstalternas befattningshavare. Enär vissa högskoleinstitutioner antagligen skulle komma att delvis syssla med liknande arbetsuppgifter som försöksanstaltens olika avdelningar, synes det finnas anledning antaga, att viss tävlan skulle komma till stånd i syfte att uppnå så goda resultat av respektive verksamhet som möjligt. Det synes emellertid böra uppmärksammas, att denna tävlan även kan medföra vissa olägenheter. Risk synes sålunda kunna föreligga för upptagande på samma plats från olika av varandra oberoende håll av likartade försök, t. ex. på gödslings- och sortförsökens områden, varav med skäl synes kunna befaras ej mindre en icke önskvärd konkurrens om försöksobjekt än även slitningar mellan på ifrågavarande områden arbetande personliga krafter. Beträffande försöksverksamheten på husdjursområdet gäller i viss mån vad ovan anförts med avseende på jordbruksförsöken. Även på detta område kan en mindre lämplig konkurrens om försöksobjekten mellan försöksanstaltens och högskolans motsvarande institutioner tänkas uppkomma. Huruvida olägenheter av detta slag här liksom i fråga om försöksverksamheten inom det egentliga jordbrukets område skola uppträda lärer emellertid i väsentlig mån komma att visa sig bero av de på områdena i fråga arbetande personliga krafterna och deras vilja och förmåga av samarbete. Alternativ B innebär, att organisationen för försöksverksamheten icke läng- Alternativ B. re skulle bestå såsom självständig institution. Förändringen i sådant hänseende är mera fullständig vid detta alternativ än vid något av de övriga. Organisatoriskt sett är alternativ B tilltalande. Försöksverksamhetens in-

134 förlivande med lantbrukshögskolans verksamhet skulle medgiva en enhetlighet i konstruktionen, som icke är möjlig att åstadkomma vid annan anordning. Högskolan skulle bättre än vid annat alternativ kunna utnyttja jämväl närmast för försöksverksamheten avsedda resurser, och högskolans förutsättningar att fylla sin undervisningsuppgift synas därigenom kunna väntas bliva ökade. För försöksverksamheten torde det väl också få betecknas såsom en fördel, att institutionerna för undervisning och försöksverksamhet inom visst ämnesområde förenades, då den gemensamma institutionen kunde väntas erhålla en även ur försöksverksamhetens synpunkt rikligare utrustning. Med den koncentration av på området arbetande krafter, som systemet innebär, följer vidare en viss garanti för att det dubbelarbete och de personliga slitningar, som kanske icke alltid skulle kunna undgås vid den såsom alternativ A betecknade organisationsformen, i stort sett borteliminerades. Den vid sistnämnda alternativ omnämnda risken för konkurrens om försöksobjekt skulle givetvis vid förevarande system betydligt minskas, då tävlan i detta fall endast skulle äga rum mellan högskolans egna institutioner. Organisationsformen torde även ställa något mindre krav på försöksobjekt än alternativ A; i varje fall medför den större koncentrationen av undervisnings- och försöksverksamheten, att de tillgängliga resurserna i fråga om jord och husdjur kunna bättre utnyttjas. A andra sidan medför organisationen enligt alternativ B, såsom redan anförts, en betydande fara för överbelastning av vissa arbetskrafter med undervisning, försöksverksamhet och administrativa uppgifter, och såsom följd därav kan såväl högskoleutbildningen som försöksarbetet bliva lidande på ett sådant arrangemang. I främsta rummet torde detta gälla de avdelningar av högskolan, som vid sidan av andra uppgifter skulle hava att bedriva en betydande lokal försöksverksamhet inom hela landet. Men även med hänsyn därtill, att undervisning och försöksverksamhet var för sig ställa krav på särskilda kvalifikationer hos sina utövare, vill det förefalla att i viss mån vara ett vågspel att intimt förena ledningen av undervisnings- och försöksverksamheten särskilt inom de mera praktiskt betonade grenarna av jordbruksvetenskapen. Den plan för försöksverksamhetens organisation, som alternativ C innebär, kan sägas vara en mellanform mellan de i alternativen A och B avhandlade organisationstyperna. Därvid har man sökt undvika de olägenheter, som synas vara förbundna med ett mera intimt införlivande av försöksverksamheten på det egentliga jordbrukets område och på husdjursområdet med högskolan, samtidigt som man beträffande försöksverksamheten på andra områden sökt tillvarataga de fördelar, som ansetts följa av en närmare anknytning till högskolan. Den nuvarande centralanstaltens väsentligaste delar — jordbruksoch husdjursavdelningarna — skulle enligt detta alternativ bibehållas såsom självständig institution, medan försöksverksamheten på de kemiska och bakteriologiska områdena införlivades med högskolan. Alternativ C tager mera än de föregående alternativen hänsyn till den olikhet i fråga om natur och arbetssätt, som föreligger beträffande de fyra för-

135 söksavdelningarna och inverkar på frågan om deras närmare anknytande till högskolan. Jordbruks- och husdjursavdelningarna skola anordna och leda försök på olika platser i landet, och särskilt om jordbruksavdelningen torde kunna sägas, att dess fältförsöksverksamhet på avdelningens förläggningsplats kunna förväntas bliva av mindre omfattning i jämförelse med den i hela landet spridda försöksverksamhet, åt vilken med hänsyn till de variationer i jordmån och klimatiska förhållanden m. ni., som förefinnas mellan olika jordbruksområden, måste givas en betydande omfattning. Men även husdjursavdelningensj försöksverksamhet måste helt naturligt bliva lokalt splittrad, då ju bland annat utfodringsförsöken måste omfatta djur av olika raser ävensom fodermedel alstrade under olika jordmåns- och klimatförhållanden. Anordnandet av försök å andra platser än den egna förläggningsorten ställer emellertid stora krav på omtanke och organisatorisk verksamhet, och de rent administrativa uppgifterna komma fördenskull att taga rätt mycken tid i anspråk. Planläggningen och tillsynen av dylika försök föranleda jämväl tämligen talrika resor av den ansvarige ledaren av försöken, och tidpunkten för dessa resor kan icke alltid på förhand låta sig bestämmas. Skulle nu försöksledaren samtidigt taga en ledande del i den ordinarie undervisningsverksamheten vid högskolan, kunde man befara, att ofta återkommande och understundom rätt långvariga avbrott i undervisningskurserna skulle uppstå. Olägenheten härav synes utgöra ett starkt motiv för att ledarskapet för försöksverksamheten på jordbruks- och husdjurslärans områden icke förenas med omfattande undervisningsskyldighet vid lantbrukshögskolan. I fråga om försöksverksamheten i kemi och bakteriologi föreligga svårigheter av nu antytt slag i betydligt mindre omfattning. Försöken inom dessa ämnesområden kunna i regel anordnas på den plats, där institutionen för ifrågavarande verksamhet är belägen, och endast i ringa omfattning ger försöksverksamheten på dessa områden anledning till längre och mera tidsödande resor. Alternativ C förutsätter, att de fyra försöksavdelningarna i organisatoriskt hänseende till en viss grad skiljas från varandra, och detta kan givetvis betraktas som en olägenhet. Enär försöksverksamheten på de olika områdena bleve förlagd till samma plats och därjämte ställd under en och samma styrelse, synes emellertid finnas grundad anledning antaga, att även vid nu ifrågasatt form för försöksverksamhetens organisation förutsättningar skulle kunna skapas för ett fruktbärande samarbete mellan de olika försöksavdelningarna. I fråga om undervisningens och försöksverksamhetens tillgodoseende med försöksobjekt synes alternativ C vara i huvudsak likställt med alternativ A. Även i övrigt gäller beträffande jordbruks- och husdjursavdelningarna vad förut anförts beträffande alternativ A, och med avseende å kemiska och bakteriologiska avdelningarna äro motsvarande förhållanden vid alternativ B tilllämpliga. Alternativ D står i organisatoriskt hänseende alternativ C nära men innebär AlternativD. i högre grad än detta ett sönderbrytande av den nuvarande centralanstaltens

136 organisation. Den fristående försöksanstalten, som skulle bildas av centralanstaltens jordbruks- och husdjursavdelningar, förutsattes sålunda vid alternativ D vara förlagd till Experimentalfältet i stället för till platsen för lantbrukshögskolan. Försöksverksamheten på kemiska och bakteriologiska områdena skulle däremot liksom vid alternativ C införlivas med lantbrukshögskolan. Den egentliga försöksverksamheten på lantbrukskemiens och lantbruksbakteriologiens områden torde väl kunna bedrivas med ungefär samma fördel vid Ultuna som vid Experimentalfältet, om verksamheten förutsattes bliva i båda fallen i lika grad tillgodosedd med personal och materiell utrustning. Ifrågavarande försöksavdelningars behov av samarbete med de mera praktiskt inriktade grenarna av jordbruksvetenskapen skulle sannolikt kunna tillfredsställas genom nära kontakt med lantbrukshögskolans jordbruksläre- och husdjursläreinstitutioner, ehuru naturligtvis större möjligheter i sådant hänseende skulle erhållas, om såsom vid alternativen A, B och C förutsattes jämväl försöksverksamheten på jordbruks- och husdjursområdena förlades till platsen för högskolan. Vid förflyttning till högskolan skulle intimt samarbete jämväl kunna erhållas med högskolans institution för marklära, vilken omständighet synes böra tillmätas viss betydelse. Å andra sidan skulle emellertid kontakten med olika jordbruket närstående institutioner i Stockholm försvåras. Dock skulle väl närheten till Uppsala universitet kunna tänkas innebära viss ersättning härför. Beträffande försöksverksamheten på det egentliga jordbrukets och på husdjursskötselns områden har i det föregående anförts, att vissa olägenheter kunna befaras bliva förbundna med dess förläggning till samma plats som lantbrukshögskolan och särskilt om verksamheten organiserades mera fristående i förhållande till högskolan. Detta synes kunna tala för att jordbruks- och husdjursavdelningarna icke sammanföras med lantbrukshögskolan, och det kan då ligga nära till hands att de allt fortfarande få vara förlagda till Experimentalfältet. En förutsättning för att avdelningarnas verksamhet vid sådan förläggning skall medföra tillfredsställande resultat synes emellertid vara, att varje avdelning utrustas med var sin lämpliga försöksgård. Av de olika alternativen är alternativ D det, som i tillämpningen skulle medföra den minsta rubbningen i den nuvarande centralanstaltens organisation. För försöksverksamheten på det egentliga jordbrukets och husdjursskötselns områden skulle det säkerligen vara förenat med viss fördel att fortfarande hava centralen förlagd till Experimentalfältet av den anledningen, att denna plats ur kommunikationssynpunkt är något lämpligare än Ultuna och sålunda bättre ägnad att utgöra utgångspunkt för resor till de i olika delar av landet anordnade försöken. Det vill för övrigt synas, som om det knappast i och för sig vore önskvärt, att centralen för landets försöksverksamhet flyttades längre mot norr än den nu befinner sig, även om skillnaden i läge icke skulle bliva betydande. Å andra sidan skulle, därest jordbruks- och husdjursavdelningarna fortfarande bleve förlagda till Experimentalfältet, de allmänna fördelar av en lo-

137 kal förening av undervisning och försöksverksamhet, varom i det föregående talats, beträffande ifrågavarande verksamhetsområden icke eller endast i mera begränsad omfattning kunna ernås. Vad därefter angår mejeriförsöken skulle deras förläggning i anknytning Mejeriförso till en högre mejeriundervisning vid Alnarp (alternativ I) innebära en kon^e r n a 1V centration av de vetenskapliga krafterna på mejeriområdet, och det torde icke ' råda något tvivel därom, att en dylik anordning skulle giva ökade förutsättningar till fruktbringande resultat såväl när det gäller undervisning som i fråga om forskning och försöksverksamhet. De synpunkter, som kunna anföras till förmån för en samförläggning i allmänhet av undervisning och försöksverksamhet, gälla även i detta fall. Härtill komma emellertid beträffande mejeriområdet ytterligare ett par omständigheter. Anstalten för högre mejeriundervisning måste av naturliga skäl bliva jämförelsevis liten och alltså utrustad med ett relativt ringa antal lärare. Detta innebär naturligtvis ökad risk för ifrågavarande befattningshavare att på olika sätt känna sig isolerade i sitt arbete. Av betydelse för bedömandet av nu föreliggande fråga är vidare, att antalet studerande vid en högre mejeriundervisningsanstalt kan beräknas bliva jämförelsevis ringa, och upprätthålles kravet på önskvärd specialisering hos lärarkrafterna, kan man utgå ifrån, att undervisningen vid denna anstalt icke skall i samma utsträckning som vid lantbrukshögskolan taga vederbörande lärares tid i anspråk. Man bör sålunda kunna räkna med, att lärarna vid sidan av undervisningsverksamheten skola — därest de icke i högre grad belastas med undervisningsskyldighet jämväl vid lägre utbildningsanstalt eller med administrativa åligganden — i icke ringa utsträckning få tid att syssla med lösandet av olika forsknings- och försöksuppgifter. Ur denna synpunkt förefaller det lämpligt, att jämväl den organiserade försöksverksamheten på mejeriområdet förlades till motsvarande undervisningsanstalt. För en förläggning av försöksverksamheten på mejeriområdet till platsen Alternativ II. för lantbrukshögskolan (alternativ II) kunna emellertid ävenledes åtskilliga vägande skäl anföras. Genom en sådan förläggning kunde det nära sambandet mellan mejeriförsöken och annan försöksverksamhet på jordbruksområdet alltjämt upprätthållas. Fördelen av ett sådant samband har från olika håll vitsordats, och särskilt har samarbetet mellan försöksverksamheten å mejerihanteringens område å ena sidan och motsvarande verksamhet å husdjursskötselns och bakteriologiens områden å andra sidan tillmätts stor betydelse. För mejeriförsöken skulle väl vid förläggning till Alnarp viss ersättning vinnas därigenom, att samarbete kunde väntas äga rum med läraren i ämnet bakteriologi vid mejeriundervisningen samt i viss mån även med läraren i ämnet husdjurslära vid lantbruksinstitutet, men betydelsen härav torde icke böra överskattas. Av den till lantbrukshögskolan förlagda försöksverksamheten torde särskilt husdjursavdelningen komma att vållas kännbar olägenhet, om mejeriförsöken icke förlades till samma plats. Vidare må erinras, att föreliggande förslag till undervisning vid lantbrukshögskolan upptager, bland annat, jämväl en studiekurs i mjölkhushållning.

138 Enär ifrågavarande ämne vid lantbrukshögskolan icke ansetts böra erhålla sådan omfattning, som kunde motivera dess upptagande i studieplanen såsom examensämne, har undervisningen i ämnet förutsatts skola meddelas av speciallärare. Det torde få anses lämpligt, att denna kurs meddelas av ledaren av landets mejeriförsök, vilket givetvis läte sig genomföras om ifrågavarande försöksverksamhet förlades till Ultuna. Det synes eljest kunna bliva förenat med svårigheter att för nämnda undervisningsämne erhålla väl kvalificerad lärare vid lantbrukshögskolan. Det förtjänar i detta sammanhang framhållas, att vissa mejeritekniska skäl synas tala emot förläggning av mejeriförsöken till en enda plats i landet. Mjölkkornas utfodring är i stora delar av Skåne ordnad på väsentligt olika sätt än i de flesta andra delar av landet. Genom stark utfodring med betmassa och med ensilage av sockerbetblast men kanske framför allt på grund av ringa tillgång på hö för mjölkkornas utfodring erhålles mångenstädes i Skåne en mjölk, som enligt vad utredningsmännen inhämtat vid beredning till smör och ost visar i åtskilliga avseenden rätt olika egenskaper mot annan mjölk. Av denna anledning lära resultaten av en försöksverksamhet, som grundar sig på under vanliga Skåneförhållanden producerad mjölk, i många fall icke kunna tilläggas allmängiltighet för hela landet. A andra sidan är Skånes betydelse för landets mejerihantering så stor, att denna provins icke bör undandragas stödet av en för dess speciella förhållanden anordnad försöksverksamhet på ifrågavarande område. För närvarande bedrives försöksverksamhet på mejeriområdet dels vid centralanstaltens underavdelning för mejerihantering och dels vid Alnarps mejeriinstitut. Föreliggande sakkunnigeförslag till den högre mejeriundervisningens organisation innebär, bland annat, betydligt ökade materiella resurser för forsknings- och försöksverksamheten på mejeriområdet vid Alnarp. Skulle jämväl den nu till Experimentalfältet och Stockholm förlagda avdelningen för mejeriförsök vid centralanstalten flyttas till Alnarp, komme försöksverksamheten på ifrågavarande område att å sistnämnda plats kraftigt ökas, under det att en direkt för mellersta och norra Sveriges mjölkhushållning avpassad försöksverksamhet komme att helt saknas. Ett sådant tillstånd skulle emellertid medföra berättigade krav på en försöksanstalt på mejeriområdet jämväl för nyssnämnda delar av landet, antingen självständig eller såsom filial till den vid Alnarp bedrivna verksamheten. Utredningsmännen hava sökt approximativt beräkna de med en dylik anordning följande kostnaderna och därvid kommit till det resultatet, att engångskostnaderna för en filial kunna väntas uppgå till minst 100 000 kronor och de årliga kostnaderna till omkring 30 000 kronor. Det har vid sådant förhållande synts utredningsmännen finnas anledning taga under övervägande, huruvida icke genom annan organisationsform försöksverksamhet på mejeriområdet kunde åvägabringas vid såväl Ultuna som Alnarp. Alternativen I I , I I I och I V innebära sådana möjligheter, om än i olika grad. Sannolikt skulle det vid anordning av mejeriförsöken enligt något av nyssnämnda alternativ komma att visa sig önskvärt, att försöksverksamheten vid de båda platserna ställdes under enhetlig ledning. Detta synes

139 bäst kunna ske genom tillsättandet för ändamålet av ett på lämpligt sätt sammansatt försöksråd. Den organisation av högre mejeriundervisning och försöksverksamhet på Alternativ Hl. mejeriområdet, som alternativ III innebär, nämligen att bådadera förläggas i anknytning till lantbrukshögskolan, synes vara förenad med vissa fördelar särskilt ur undervisningens synpunkt. För studerande på mejeriområdet skulle det otvivelaktigt vara av värde att under utbildningstiden stå i nära kontakt med blivande lantbrukslärare, jordbruks- och husdjurskonsulenter. För lantbrukshögskolans elever återigen skulle samförläggningen innebära möjlighet till en i förhållande till högre lantbruksundervisningssakkunnigas förslag utvidgad undervisning i mjölkhushållning, vilket särskilt för studerandena på husdjurslinjen torde böra tillmätas icke ringa värde. Genom att jämväl den högre mejeriundervisningen inordnades i lantbrukshögskolan skulle givetvis en till Ultuna i anknytning till försöksverksamhet på närliggande områden anordnad försöksverksamhet på mejeriområdet erhålla ökade förutsättningar att på ett tillfredsställande sätt fylla sin uppgift. Vad Sydsverige beträffar bleve naturligtvis genom den högre mejeriundervisningens förflyttning motsvarande förhållanden försämrade. Utredningsmännen hava emellertid tänkt sig, att till den lägre mejeriskola, som fortfarande borde finnas kvar vid Alnarp, skulle kunna knytas en föreståndare med sådana kvalifikationer, att han kunde leda viss försöksverksamhet därstädes och vidare meddela undervisning i ämnet mjölkhushållning vid agronomkursen. Vad slutligen angår alternativ IV, som innebär att mejeriförsöken bibe- Alternativ IV. hållas vid nuvarande förläggning medan den högre mejeriundervisningen anordnas vid Alnarp, så förutsätter detta, att viss annan försöksverksamhet och särskilt husdjursavdelningen även i fortsättningen blir förlagd till Experimentalfältet. Under denna förutsättning vill det synas, som om alternativet skulle vara förenat med vissa fördelar. Försöksverksamhet på mejeriområdet skulle komma att anordnas såväl vid Alnarp som i Stockholm, och på sistnämnda plats skulle verksamheten kunna stå i nära kontakt med husdjursförsöken. I förhållande till alternativ I I vinnes den fördelen, att försöksverksamheten kan utnyttja värdet av nära kontakt med ett större driftsmejeri, och därtill kommer, att engångskostnaderna för försöksverksamheten skulle vid alternativ IV bliva betydligt mindre. För en eventuell växtskyddsanstalts förläggning till Experimentalfältet Växtskydds(alternativ 1) talar i främsta rummet denna orts lämpliga läge så ur allmän kommunikationssynpunkt som också med hänsyn därtill, att anstalten skulle för lösande av sina administrativa uppgifter behöva stå i nära kontakt med olika statliga myndigheter. Den omständigheten, att förläggningen till Experimentalfältet icke skulle föra med sig särskilda engångskostnader, talar ävenledes till förmån för detta alternativ. Å andra sidan erbjuder alternativ 2, som räknar med ifrågavarande anstalts förläggning till Ultuna, den fördelen, att anstalten skulle komma i bättre kontakt med den högre lantbruksundervisningen och därigenom bliva satt i

140 tillfälle att på ett effektivare sätt än eljest skulle vara fallet genom undervisning vid högskolan sprida kunskaper i växtskyddsfrågor. Därest försöksverksamheten på det egentliga jordbrukets område skulle organiseras vid högskolan, torde det väl också för växtskyddsanstaltens egen försöksverksamhet vara av värde, att anstalten vore förlagd till Ultuna.

UtredningsDe direktiv, som givits beträffande förevarande utredning, hava föranlett ätänntn^tiil utredningsmännen att begränsa sitt arbete till att undersöka, på vad sätt cenfrågan. tralanstalten vid förflyttning, helt eller delvis, synes kunna anknytas till en blivande lantbrukshögskola. I överensstämmelse härmed hava utredningsmännen icke heller ansett sig hava anledning nu upptaga frågan, huruvida en förflyttning över huvud taget av hela centralanstalten eller delar därav kan för ett lämpligt ordnande av försöksväsendet på jordbruksområdet anses lämplig och önsklig. Denna fråga torde emellertid böra vara klarlagd, innan beslut om en förflyttning helt eller delvis av centralanstalten kommer till stånd. Eljest riskerar man ett sönderbrytande av försöksväsendet på jordbruksområdet, som kan medföra större skada än som motsvaras av de fördelar för undervisningen, vilka till äventyrs skulle vinnas med förflyttningen. Även borde i detta sammanhang klarläggas, vilka ytterligare åtgärder kunna befinnas önskvärda för försöksväsendets rationella anordnande. Jämväl må påpekas, att frågan om centralanstaltens förflyttning innehåller viktiga moment av ekonomisk natur, vilka det icke torde ankomma på utredningsmännen att klarlägga. Här syftas närmast på det spörsmålet, huruvida vid eventuell förflyttning av centralanstalten de nu av denna disponera de värdena i form av mark och byggnader helt eller delvis kunna tänkas bliva realiserade i syfte att därigenom ekonomiskt underlätta förflyttningen. På denna punkt torde bland annat underhandlingar med lantbruksakademien bliva erforderliga. Beträffande organisationen av försöksverksamheten på jordbruks- och husdjurområdena m. m. hava utredningsmännen emellertid kommit till den uppfattningen, att det med hänsyn till försöksverksamhetens berättigade intressen torde vara för äventyrligt att anordna samarbetet med högskolan i enlighet med alternativ B. Det vill nämligen synas, som om den lokala, mera praktiskt inriktade försöksverksamheten på det egentliga jordbrukets och husdjursskötselns områden därigenom kunde löpa fara att otillbörligt eftersättas. Å andra sidan torde det vara förenat med jämförelsevis mindre olägenheter för försöksverksamheten i kemi och bakteriologi att bliva införlivad med lantbrukshögskolan, under det att en sådan anordning torde medföra vissa fördelar för undervisningen. Ur denna synpunkt är alternativ A mindre tillfredsställande. Skulle över huvud taget närmare anknytning mellan försöksverksamhet och högskola befinnas önskvärd, bör alltså enligt utredningsmännens mening ettdera av alternativen C och D väljas. Men under denna förutsättning synes icke föreligga något mera allvarligt hinder för att högskolan upprättas först och att försöksverksamheten i den utsträckning, som ovannämnda al-

141 ternativ angiva, anknytes till högskolan vid en senare tidpunkt. Försöksverksamheten på det egentliga jordbrukets och husdjursskötselns områden skulle enligt ifrågavarande alternativ organiseras i form av en fristående försöksanstalt, och denna kan uppenbarligen utan olägenhet anknytas även sedan högskolan upprättats. Men även försöksverksamheten i kemi, bakteriologi och de delar av botanik, som icke äro avsedda att ingå i en blivande växtskyddsanstalt, synes kunna införlivas med en redan verksam lantbrukshögskola utan att därigenom skulle förorsakas något större tillägg till de kostnader, som i det föregående angivits såsom sannolika vid ifrågavarande försöksverksamhets anknytning till högskolan i samband med dess upprättande. Endast i den nuvarande s. k. elevbyggnaden och i byggnaden för kemi skulle vissa lokaler behöva omändras för nya uppgifter, men de härav föranledda kostnaderna synas icke, så vitt utredningsmännen vid preliminär beräkning kunnat finna, behöva beräknas högre än mellan 10 000 och 20 000 kronor. Beträffande försöksverksamheten på mejeriområdet torde det ävenledes vara möjligt att vidtaga sådana anordningar, att eventuell anknytning till högre undervisning kan ske vid en något senare tidpunkt. Vad slutligen angår den föreslagna växtskyddsanstalten är det tydligt, att frågan om dess upprättande i själva verket i jämförelsevis ringa grad kan anses sammanhänga med spörsmålet om den högre lantbruksundervisningens ordnande. Utredningsmännen hava sålunda, under åberopande av vad ovan anförts, kommit till den bestämda uppfattningen, att frågan om den högre lantbruksundervisningens ordnande lämpligen kan upptagas till avgörande utan hinder därav, att spörsmålet om försöksverksamhetens anknytning till den högre lantbruksundervisningen först vid en senare tidpunkt avgöres.

BILAGOR

Bil. 1.

Kungl. Maj:ts instruktion för

Centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet; given Stockholms slott den 18 juni

1926.

(Svensk Författningssaml. 1926: nr 331.) § 1. Centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet har till uppgift att genom i olika delar av landet anordnade systematiska försök och genom vetenskapliga undersökningar utreda för lantbruket och dess binäringar viktiga praktiska frågor: att genom uppvisningar åskådliggöra vid försöksverksamheten erhållna resultat; samt att, i den mån lämpligen kan ske, meddela allmänheten råd och anvisningar i ämnen, som tillhöra anstaltens verksamhetsområde. För detta ändamål bör Centralanstalten stå i livlig förbindelse ej blott med övriga för lantbruket och dess binäringar verksamma vetenskapliga anstalter utan även med lantbruksläroverken, rikets hushållningssällskap och lantbrukets praktiska utövare. § 2R ä t t att framställa förslag angående frågor, som synas vara av beskaffenhet att böra företagas till utredning vid Centralanstalten, tillkommer särskilt Lantbruksakademien och. dess förvaltningskommitté, hushållningssällskapen och deras förvaltningsutskott samt inom landet förefintliga, från anstalten fristående lantbruksvetenskapliga anstalter. § 3. Centralanstaltens styrelse äger att för rådplägning om frågor rörande försöksverksamheten till sammanträde med sig inbjuda ombud från hushållningssällskapen ävensom andra personer, vilkas deltagande i dylika överläggningar styrelsen finner önskvärt. § 4. Centralanstalten omfattar följande avdelningar med huvudsakligen nedannämnda uppgifter: I. Avdelningen för jordbruk och växtodling: underavdelningen för jordbruk med uppgift att verkställa undersökningar och utredningar rörande jordens bearbetning, torrläggning, bevattning och gödsling m. m.; underavdelningen för växtodling med uppgift att verkställa undersökningar och utredningar rörande de olika åkerbruksväxternas odlingsvärde och odling samt angående ogräsens bekämpande. 10—292450

146 I I . Avdelningen för lantbrukskemi med uppgift att verkställa undersökningar och utredningar inom lantbrukskemiens och lantbruksfysikens områden; åliggande det denna avdelning att utföra jämväl de analytiska undersökningar, som påkallas av övriga avdelningars försöksverksamhet. III. Avdelningen för husdjursskötsel och mejerihantervng: underavdelningen för husdjursskötsel med uppgift att verkställa undersökningar och utredningar rörande husdjurens avel, utfodring och vård; underavdelning för mejerihantervng med uppgift att verkställa undersökningar och utredningar rörande mejerihanteringen. IV. Avdelningen för lantbruksbotanik med uppgift att verkställa undersökningar och utredningar rörande de odlade växternas livsvillkor och förädling samt sjukdomar ävensom medlen att förekomma och hejda de senare. V. Avdelningen för lantbruksentomologi med uppgift att verkställa undersökningar och utredningar rörande för lantbruket nyttiga och skadliga insekters och andra mindre skadedjurs levnadssätt och livsvillkor samt medlen att förekomma och hejda nämnda skadedjurs härjningar. VI. Avdelningen för lantbruksbakteriologi med uppgift att verkställa undersökningar och utredningar rörande bakteriers livsverksamhet, särskilt med hänsyn till deras inverkan på jordens fruktbarhet, växters och djurs näringsupptagande samt förändringar hos mjölk och mejeriprodukter. § 5. Ledningen av Centralanstalten utövas av en styrelse, bestående av Lantbruksakademiens preses och sekreterare samt fem för två år särskilt utsedda ledamöter, av vilka tre förordnas av Kungl. Maj :t och två väljas av Akademien. Bland de av Kungl. Maj:t förordnade ledamöterna avgå vartannat år två och vartannat år en. Av de av Akademien utsedda ledamöterna avgår årligen en. Avgår ledamot före utgången av den tid, för vilken han är utsedd, utses ny ledamot för den återstående tiden. Om inträffad ledighet åligger det styrelsen att efter omständigheterna göra anmälan hos Kungl. Maj:t eller Akademien. Lantbruksakademiens preses är ordförande i styrelsen, ägande styrelsen att inom sig utse vice ordförande. Lantbruksakademiens sekreterare är sekreterare hos styrelsen. § 6. Styrelsen åligger: a) att övervaka försöksverksamheten vid Centralanstalten, så att denna må fortgå i överensstämmelse med dessa stadgar ävensom av Kungl. Maj:t fastställda arbetsprogram samt inkomst- och utgiftsstat; b) att uppgöra och fastställa instruktioner för anstaltens befattningshavare; c) att varje år uppgöra och för granskning till Lantbruksakademien överlämna före Akademiens sammankomst i november till Kungl. Maj:t ställt förslag till arbetsprogram för nästföljande kalenderår samt före Akademiens sammankomst i maj till Kungl. Maj:t ställt förslag till inkomst- och utgiftsstat för nästföljande budgetår; d) att varje år före utgången av mars till Kungl. Maj:t och Lantbruksakademien avgiva berättelse över anstaltens verksamhet under närmast föregående kalenderår samt medelsförvaltning under senaste budgetår; e) att besluta rörande offentliggörande av de vid försöksverksamheten erhållna resultaten; f) att besluta i avseende å användandet av de enligt stat anvisade eller eljest för anstaltens behov tillgängliga medel samt i övrigt övervaka anstaltens ekonomi, därvid bör tillses, att inventering, som berör anstaltens redogörare, verkställes i omedelbart samband med motsvarande förrättning vid Lantbruksakademien;

147 g) att hava tillsyn över vården av anstaltens byggnader och inventarier samt föranstalta om inventering av avdelningens tillhörigheter vid avdelningsföreståndares tillträde och avgång från tjänsten ävensom i övrigt, när styrelsen därtill finner anledning; h) att i enlighet med dessa stadgar vidtaga åtgärder för tillsättande av avdelningsföreståndar-, överassistent- och laboratorsbefattningarna; i) att efter inhämtande av vederbörande avdelningsföreståndares utlåtande antaga assistenter, biträden och vaktmästare vid anstaltens avdelningar; k) att vidtaga de på styrelsen ankommande åtgärder i fråga om tjänstledighet för anstaltens befattningshavare och förordnande av vikarier samt om semester; samt 1) att inom därför fastställd tid till riksräkenskapsverket insända anstaltens räkenskaper för nästföregående budgetår. § 7. Styrelsen har årligen två ordinarie sammanträden, ett i april och ett i november, samt extra sammanträden så ofta styrelsens ordförande finner ärende därtill föranleda eller minst två av styrelsens ledamöter därom hos ordföranden göra skriftlig framställning, innehållande uppgift om ärende, som skall göras till föremål för styrelsens behandling. För besluts fattande skola jämte ordföranden eller, i hans frånvaro, vice ordföranden minst tre ledamöter vara närvarande. Vid frågors avgörande bestämmer flertalets mening beslutet. Vid omröstning, som utfaller med lika röstetal för olika meningar, gäller den mening ordföranden biträder. § 8. Vid styrelsens sammanträden skall föras protokoll. Ledamot av styrelsen, som ej delar styrelsens åsikt, äger att få sin skiljaktiga mening intagen i protokollet. § 9. För att enhet och samverkan må vinnas mellan Centralanstaltens olika avdelningar, bilda Lantbruksakademiens sekreterare, såsom ordförande, samt avdelningsföreståndarna och överassistenterna vid anstalten en nämnd, vilken har att uppgöra och till styrelsen ingiva, före utgången av oktober förslag till arbetsprogram för nästföljande år samt före utgången av mars förslag till stat för nästföljande budgetår. Nämnden bör beredas tillfälle att till styrelsen avgiva yttrande angående frågor, som beröra Centralanstalten i dess helhet, samt frågor, vilka avse planläggningen och organisationen av de enskilda avdelningarnas verksamhet. Härförutom har nämnden att i övrigt ej mindre avgiva av styrelsen infordrade yttranden än även självmant påkalla styrelsens uppmärksamhet å frågor, som beröra anstaltens verksamhet. Nämnden bör ock hava sin uppmärksamhet fäst på ernåendet av planmässighet i hela den försöksverksamhet, som på jordbruksområdet utövas inom riket, och skall därför i god tid före det sammanträde, vid vilket förslag till arbetsprogram uppgöres, anmoda landets hushållningssällskap samt andra för anstaltens försöksverksamhet intresserade institutioner att inom viss bestämd tid inkomma med förslag i fråga om anstaltens försöksverksamhet. Sedan arbetsprogram för anstaltens verksamhet blivit uppgjort, av styrelsen prövat och av Kungl. Maj:t fastställt, utarbetas av avdelningarnas och underavdelningarnas föreståndare planer för de lokala försökens utförande. Beträffande planerna för de till avdelningen för jordbruk och växtodling hörande lokala fältförsöken skola de lokala försöksledarna vid ett allmänt möte, som på kallelse av

148 Centralanstaltens styrelse årligen bör aga rum i Stockholm omkring den 1 februari, beredas tillfälle att yttra sig däröver. Vid det sammanträde med nämnden, vid vilket förslag till arbetsprogram för nästföljande år uppgöres, skall jämväl avgivas yttrande över inkomna förslag till arbetsplaner för försöksverksamheten vid andra lantbruksvetenskapliga anstalter. § 10. Vid Central anstalten äro anställda befattningshavare i enlighet med vad gällande personalstat angiver samt dessutom assistenter och, i mån av behov, annan icke-ordinarie personal. Varje avdelning vid Centralanstalten förestås av en avdelningsföreståndare med titel professor. Överassistenter och laboratorer äro fördelade mellan avdelningarna på följande sätt: vid avdelningen för jordbruk och växtodling: en överassistent; vid avdelningen för lantbrukskemi: en laborator; vid avdelningen för husdjursskötsel och mejerihantering: en överassistent och en laborator; vid avdelningen för lantbruksbotanik: en laborator; samt vid avdelningen för lantbruksentomologi: en laborator. överassistenterna äro föreståndare för var sin underavdelning. Såsom redogörare och notarie tjänstgör kamreraren och notarien hos lantbruksakademien. § 11. 1. Avdelningsföreståndare, överassistenter och laboratorer utnämnas genom fullmakt av Kungl. Maj:t. 2. Då avdelningsföreståndar-, överassistent- eller laboratorsbefattning blir ledig, utfärdar styrelsen, därest ej i fråga om avdelningsföreståndar- eller överassistentbefattning nedan omförmälda fall föreligger, kungörelse därom i allmänna tidningarna och medelst anslag i styrelsens lokal med föreläggande för sökande att senast klockan tolv å trettionde dagen efter den, då kungörelsen varit införd i nämnda tidningar, till styrelsen ingiva till Kungl. Maj:t ställd ansökan, och bör denna vara åtföljd av behörigen styrkt meritförteckning jämte betyg över ålder och avlagda examina, utgivna skrifter cch vad övrigt sökanden vill åberopa såsom bevis för sin skicklighet och lämplighet för tjänsten. Efter ansökningstidens utgång insänder styrelsen ansökningshandlingarna till Kungl. Maj:t och avgiver därvid, efter inhämtande vid fråga om överassistent- eller laboratorsbefattning av vederbörande avdelningsföreståndares utlåtande, yttrande över de sökandes kompetens och lämplighet samt förordar till tjänstens erhållande den bland de sökande, som anses företrädesvis böra ifrågakomma, eller anmäler, att sådant förord icke kan åt någon bland dem lämnas. Sedan handlingarna insänts till Kungl. Maj:t, skall tillkännagivande om styrelsens beslut i saken ofördröjligen anslås i styrelsens lokal. 3. Utan ledig avdelningsföreståndar- eller överassistentbefattnings kungörande till ansökning må styrelsen till befattningens erhållande föreslå person, som styrelsen finner äga uppenbar skicklighet och lämplighet samt vara förtjänt att till befattningen nämnas framför varje annan svensk man, som till densamma kan komma i åtanke. Styrelsens beslut i fråga om dylik tillsättning av föreståndar- eller överassistentbefattning skall vara fattat inom två månader efter det ledigheten uppstått. 4. Vaktmästare tillsättes av styrelsen genom konstitutorial; och antager styrelsen jämväl den icke-ordinarie personalen. Då befattning såsom assistent eller vaktmästare blir ledig, utfärdar styrelsen kungörelse därom i allmänna tidningarna och medelst anslag i styrelsens lokal

149 med föreläggande av trettio dagars ansökningstid, räknat från den dag kungörandet sker. Sedan befattningen blivit tillsatt, skall tillkännagivande därom ofördröjligen anslås i styrelsens lokal. § 12. F ö r att kunna föreslås till avdelningsföreståndare, överassistent eller laborator fordras såväl framstående vetenskapliga insikter, ådagalagda genom examina eller på annat sätt, som ock, vad angår avdelningarna för jordbruk och växtodling samt för husdjursskötsel och mejerihantering, den praktiska erfarenhet, som anses erforderlig för att försöksverksamheten inom nämnda avdelningar må utföras i anslutning till den praktiska lanthushållningens behov och arbetssätt. § 13. Avdelningsföreståndare, överassistenter, laboratorer och assistenter skola ställa sig de av styrelsen för dem utfärdade instruktioner till noggrann efterrättelse. Avdelningsföreståndare leder och deltager i den under honom ställda avdelningens verksamhet samt är inför styrelsen ansvarig för att denna fortgår enligt uppgjord plan. Han har tillsyn över till avdelningen hörande byggnader, vårdar dess utrustning av instrument, bibliotek, samlingar och inventarier, för förteckning över dessa samt föreslår avskrivningar och ombesörjer nyanskaffning. Han för vidare förteckning över tjänstemännens i tjänsten utförda resor samt avgiver till styrelsen berättelse om verksamheten vid avdelningen under senast förflutna året. överassistent har att deltaga i arbetet vid och att utöva närmaste ledningen av den underavdelnings verksamhet, som anförtrotts åt honom, samt att ansvara för att denna inom ramen av tillgängliga medel fortgår enligt uppgjord plan. Laborator har att handlägga av föreståndaren anvisade arbetsuppgifter, som förekomma vid avdelningen, och att i avdelningsföreståndarens frånvaro ansvara för verksamhetens fortgång enligt fastställd plan vid vederbörande avdelning eller del därav. Assistent har att efter avdelningsföreståndares, överassistents eller laborators — i de fall då denne fungerar som förman — anvisningar utföra vid avdelningen förekommande arbeten. § 14. 1. För ordinarie befattningshavare vid anstalten skall, då han ej är stadd å tjänsteresa eller i den mån ej nedan annorlunda stadgas, arbetstiden å tjänsteplatsen varje söckendag utgöra sju timmar, förlagda till tider, varom meddelas närmare bestämmelser av styrelsen. I arbetstiden må icke inräknas måltidsrast. Vid alla tillfällen, då göromålens gång det kräver, äger förman påfordra nödig utsträckning av arbetstiden å tjänsteplatsen. , Om och i den mån omständigheterna det tillåta, må styrelsens ordförande för högst tre månader under tid, då verksamheten vid anstalten det lämpligen tilllåter, medgiva inskränkning i den i första stycket angivna arbetstiden, dock ej med mer än nio timmar i veckan. För fullgörande av något av Kungl. Maj:t eller på grund av Kungl. Maj:ts bemyndigande meddelat allmänt uppdrag må erforderlig inskränkning äga rum i arbetstiden å tjänsteplatsen. Därest arbete med hänsyn till dess särskilda beskaffenhet finnes med större fördel kunna utföras utom tjänsteplatsen, må medgivande till därav föranledd inskränkning i arbetstiden å tjänsteplatsen lämnas av styrelsens ordförande. Fråga om inskränkning eller ändring i särskilda fall i övrigt av den i allmänhet fastställda arbetstiden å tjänsteplatsen prövas i enahanda ordning. 2. Icke-ordinarie befattningshavare skall utföra sitt arbete å tjänsteplatsen å tid, varom, där ej annat finnes stadgat, föreskrift meddelas av styrelsens ordförande eller efter dennes bestämmande av befattningshavarens förman.

150 § 15. För avdelningsföreståndare och överassistent skall viss daglig, för allmänhetens mottagande tjänlig tid vara av styrelsen bestämd och genom anslag inom vederbörande avdelning tillkännagiven. § 16. Fördelningen av semester mellan anstaltens befattningshavare fastställes av styrelsen på vederbörande avdelningsföreståndares eller överassistents förslag. Semester må i allmänhet ej under den tid fältarbeten pågå beviljas åt i sådana arbeten deltagande personal och ej heller eljest beviljas under tid, då vederbörande avdelnings verksamhet är särdeles maktpåliggande eller tjänstemannens biträde med råd och upplysningar rörande sjukdomar och skador å växter företrädesvis tages i anspråk. Annan ledighet än semester må i fall av behov beviljas av styrelsens ordförande under högst femton dagar årligen och av styrelsen åt avdelningsföreståndare under högst fyrtiofem dagar årligen samt åt övrig personal efter omständigheterna; skolande vid behov av tjänstledighet för avdelningsföreståndare under längre tid, än nu sagts, frågan hänskjutas till Kungl. Maj:ts avgörande. Erfordras vikarie för befattningshavare, må vid semester styrelsen samt vid annan tjänstledighet den, som beviljar ledigheten, förordna lämplig person att uppehålla befattningen. När befattning är ledig, förordnar styrelsen rörande befattningens uppehållande till dess den bliver ånyo besatt. § 17. Ansökan om avsked från befattning vid anstalten skall, om befattningen är tillsatt av Kungl. Maj:t, överlämnas till Kungl. Maj:ts avgörande, men i annat fall prövas av styrelsen. Innan sökt avsked beviljas, bör, där fråga föreligger om den avskedstagandes rätt till pension, sådan fråga vara prövad i därför stadgad ordning. § 18. över Centralanstaltens inkomster och utgifter skola genom redogöraren föras räkenskaper, vari de särskilda avdelningarna erhålla var sin räkning. Anvisningar underskrivas av styrelsens ordförande eller av sekreteraren och kontrasigneras av redogöraren. Utbetalningar skola ske genom redogöraren enligt av vederbörande avdelningsföreståndare eller överassistent eller sekreteraren attesterade räkningar. Räkenskaperna för varje budgetår skola överlämnas till styrelsen i god tid för att kunna av styrelsen inom därför fastställd tid insändas till riksräkenskapsverket. § 19. Styrelsens ordförande och ledamöter åtnjuta icke lön eller arvode, men äga att för resor till styrelsens sammanträden åtnjuta resekostnads- och traktamentsersättning i enlighet med därom särskilt meddelade föreskrifter. § 20. 1. Beträdes avdelningsföreståndare med fel eller försummelse i tjänsten, sker åtal därför inför Svea hovrätt. 2. Gör annan ordinarie befattningshavare sig skyldig till fel eller försummelse i tjänsten eller vanvördnad mot förman eller olydnad, äger styrelsen efter omständigheterna antingen tilldela honom varning eller döma honom till mistning av lon

151 för högst trettio dagar eller ock suspendera honom på högst tre månader från tjänst och lön. H a r den felande icke låtit sig därav rätta eller har han gjort sig skyldig till fel av svårare beskaffenhet, varde, där befattningen är tillsatt genom fullmakt, ställd under åtal inför vederbörande underrätt samt, där befattningen är tillsatt genom konstitutorial, antingen åtalad, som nu sagts, eller av styrelsen skild från tjänsten. Vidtages åtgärd för anställande av åtal, äger styrelsen avstänga den felande från tjänstens utövning, till dess över honom blivit slutligen dömt eller domstolen annorlunda förordnar. H a r styrelsen fattat beslut om befattningshavares suspension eller skiljande från tjänsten, äger styrelsen likaledes, till dess beslutet vunnit laga kraft, avstänga den felande från utövning av tjänsten. 3. Därest befattningshavare, som suspenderats, åtnjuter tjänstebostad, må han under den tid han dömts till mistning av befattningen likväl bibehållas vid bostaden mot erläggande av stadgad ersättning. 4. Ådagalägger befattningshavare, som icke är ordinarie, försumlighet, oskicklighet eller klandervärt uppförande eller visar han sig eljest olämplig, äger styrelsen att tilldela honom varning eller att, beträffande den, som förordnats av Kungl. Maj:t, hos Kungl. Maj:t göra framställning om hans skiljande från förordnandet samt beträffande annan dylik befattningshavare skilja honom från anstalten. Vid svårare förseelse sker åtal inför vederbörande u n d e r r ä t t ; dock att, där förseelsen är begången under förordnande å befattning, varom förmäles i mom. 1, åtalet sker inför Svea hovrätt. § 21. Den, som icke åtnöjes med styrelsens beslut, äger, där ej annorlunda är stadgat, hos Kungl. Maj:t söka ändring genom besvär, vilka skola hava inkommit till jordbruksdepartementet före klockan tolv å trettionde dagen efter den, då klaganden erhöll del av beslutet; skolande beslut om tillsättning av ordinarie tjänst eller om förslag därtill eller om förordnande av assistent anses hava kommit klaganden till del den dag, beslutet tillkännagivits genom anslag i styrelsens lokal. över beslut om varning må klagan ej föras. Styrelsens beslut om befatningshavares avstängning från tjänstgöring går i verkställighet utan hinder av besvärs anförande.

Denna instruktion länder till efterrättelse; från och med den 1 juli 1926, då stadgarna den 24 oktober 1913 (nr 401) för Centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet upphöra att gälla. Det alla, som vederbör, hava sig hörsamligen att efterrätta. Till yttermera visso hava Vi detta med egen hand underskrivit och med Vårt kungl. sigill bekräfta låtit. Stockholms slott den 18 juni 1926. GUSTAF. (L. S.) (Jordbruksdepartementet.)

E.

LYBERG.

Bil. 2.

Försöksverksamheten på jordbruksområdet i några främmande länder. Av Thure

Björkman.

Nedanstående kortfattade redogörelse över jordbruksförsöksverksamheten inom några främmande länder avser närmast att lämna upplysning om ifrågavarande försöksverksamhets organisation och särskilt verksamhetens förhållande i organisatoriskt hänseende till den högre lantbruksundervisningen i vederbörande länder. Redogörelsen har ansetts böra begränsas till att omfatta ett antal sådana länder, vilka med avseende på allmänna jordbruksförhållanden, försöksverksamhetens allmänna förutsättningar med flera faktorer, synts vara mest jämförbara med vårt land. Såsom sådana länder hava räknats Norge, Danmark, Finland, Tyskland, Nederländerna, England och Förenta staterna. För den högre lantbruksundervisningen i, bland andra, nyssnämnda länder har ledogörelse lämnats i högre lantbruksundervisningssakkunnigas betänkande, ss. 318 ff. Till sagda redogörelse hänvisas.

Norge. Såväl på jordbruks- som på husdjursområdet började på 1860-talet försöksverksamhet i mindre skala igångsättas vid dåvarande Aas högre lantbruksskola. F r å n början av 1900-talet erhöll försöksverksamheten ökad omfattning, och från denna tid började också särskilda försöksgårdar upprättas i olika delar av landet. I sin nuvarande gestaltning är den norska jordbruksförsöksverksamheten i hög grad decentraliserad, och något sammanhållande administrativt organ enbart för ifrågavarande verksamhet finnes icke. I viss utsträckning är försöksverksamheten knuten till Norges lantbrukshögskola, men en betydande del av verksamheten på nämnda område är helt skild från högskolans verksamhet. För anordnande av jordbruksförsök finnas åtta statliga försöksstationer. En av dessa ligger vid lantbrukshögskolan. Dess inkomst- och utgiftsstat ingår i högskolans budget, och försöksledaren är samtidigt professor i växtodling vid högskolan. De övriga sju försöksstationerna äro belägna inom olika delar av landet och sortera direkt under lantbruksdepartementet. För ledning av försöken på de olika försöksstationerna finnes tillsatt ett gemensamt fast försöksråd. I stort sett intager emellertid varje försöksledare en självständig ställning i vad avser planläggning vid vederbörande försöksstation av försöksverksamheten och publicering av resultaten från denna verksamhet. År 1910 utbrötos gödslings- och jordbearbetningsförsöken ur den vid lantbrukshögskolan förlagda försöksstationen och lades under professorn i allmän jordbrukslära vid högskolan. Statens jämförelsevis omfattande försök till ogräsens bekämpande ledas av e. o. professorn i ogräsbiologi vid lantbrukshögskolan. Denne har emellertid sitt kontor i lantbruksdepartementet och sina fasta försök på universitetets egendom Toien i utkanten av Oslo. Kostnaderna för försöken ingå i högskolans budget.

153 Vid sidan av den rent statliga försöksverksamheten på det egentliga jordbrukets område anställa de under Det kgl. selskap for Norges vel stående lokala lantbrukssällskapen fältförsök till större eller mindre antal. Selskapet for Norges vel bedriver jämväl egen försöksverksamhet, särskilt på beteskulturens och fröodlingens områden. Vidare äro två fristående anstalter verksamma på detta försöksområde, nämligen Det norske myrselskap, som vid sin försöksstation för mosskultur anställer växtodlings- och betesförsök, samt Felleskjopet, som bland annat sysslar med odling av elitutsäden samt någon utsädesförädling. Av husdjursförsöken äro de på utfodringsområdet underställda vederbörande professor vid lantbrukshögskolan. Verksamheten bedrives dels vid Aas och dels i form av ambulerande försök på olika andra platser i landet. Däremot är den statliga försöksverksamheten på husdjursavelns område icke direkt knuten till lantbrukshögskolan utan ledes i stället av särskild statskonsulent. För mejeri försöken har staten upprättat särskild försöksstation i Oslo. Därjämte anordnas dylika försök i vissa fall på andra mejerier i olika delar av landet. Mejeriförsöken sortera under särskild försöksledare, som icke innehar någon funktion vid lantbrukshögskolan. Nyligen har för försöksverksamheten på mejeriområdet tillsatts en rådgivande institution, mejeriförsöksrådet, bestående av tre personer, utsedda av resp. professorsrådet vid lantbrukshögskolan, norska mjölkproducenters landsforbund samt lantbruksdepartementet. För vidtagande av åtgärder mot växtparasiter finnas anställda en statsentomolog och en statsmykolog. Dessas verksamhet är i huvudsak begränsad till konsultativa och administrativa uppgifter. För de senaste åren har icke utgått något som helst anslag till försöksverksamhet på området —• frånsett åtgärder till potatiskräftans bekämpande — men i någon utsträckning har försöksverksamhet dock kunnat bedrivas med understöd från annat håll. Vid sidan av nu angiven försöksverksamhet bedrives mera fri forskning på jordbruksområdet av bland andra olika lärare vid lantbrukshögskolan. Detta gäller t. ex. ämnena kemi, marklära, botanik, avelslära och mejerilära. Verksamheten befrämjas därav, att i regel varje professor vid lantbrukshögskolan disponerar över en eller i något fall två medhjälpare i assistents ställning. Särskilda statsmedel i övrigt för ifrågavarande forskningsverksamhet synas emellertid icke hava ställts till vederbörandes förfogande. Statens kostnader för försöksverksamheten på olika områden belysas av nedanstående sammanställning, som upptager beviljade anslag för budgetåret 1927—1828. Kostnader för försöksverksamheten. Statens försöksstationer utom Aas (nettoutgift) kronor 208 425 Försök på husdjursavelns område » 14 700 Mejeriförsök » 31 800 Bekämpande av svampsjukdomar och skadeinsekter » 24 325 Den i lantbrukshögskolans budget upptagna försöksverksamheten (nettoutgifter): Växtodlingsförsök kronor 25 000 Gödslings- och bearbetningsförsök » 11 000 Utfodringsförsök » 28 000 Redskapsprovningar » 2 000 Fruktodlingsförsök » 2 000 Grönsaksodlingsförsök » 7 500 Markundersökningar » 2 500 Ogräsförsök » 10 000 Elektrokulturförsök » 1 000: » 89 QOO: Summa kronor 368 250: —

154 Danmark. Den danska försöksverksamhetens organisation är i mycket hög grad betingad av den historiska utvecklingen. Det var på 1870-talet, som dåvarande skolläraren P . Nielsen i Örslev i Sydvästsjälland började sin praktiska försöksverksamhet på växtodlingens område. Verksamheten växte så småningom och snart upprättades en verklig försöksstation med Nielsen som försöksledare. Denna första försöksstation efterföljdes snart av andra i olika delar av landet. Ungefär vid samma tid — 1870-talet — utförde docenten N. J . Fjord sina första husdjurs- och mejeriförsök. Fjord var lärare vid Landbohojskolen, och till följd därav kommo försöken att förläggas dit. Sedermera har försöksverksamheten på dessa båda viktiga områden organiskt utvecklats, utan att några radikala förändringar i verksamhetens organisation vidtagits. Härav kommer det sig, att jordbruksförsöken allt fortfarande sakna direkt anknytning till Landbohojskolen, medan husdjursförsöken åtminstone formellt äro inordnade under Landbohojskolen. Den av staten bedrivna försöksverksamheten på jordbrukets område lyder under lantbruksministeriet men har i övrigt icke någon gemensam ledning. För de olika grenarna av försöksverksamheten finnas i allmänhet tillsatta särskilda Udvalg, som vart och ett utövar den närmaste ledningen i organisatoriskt hänseende av resp. försöksverksamhet. I fråga om den rent fackliga delen av försöksverksamheten intaga försöksledarna en ganska självständig ställning, antingen var för sig eller gemensamt inom viss försöksgren. Något i stadgar eller på annat liknande sätt föreskrivet samband mellan högre undervisning och försöksverksamhet finnes icke, och då likväl i vissa fall lärare vid Landbohojskolen samtidigt tjänstgöra såsom föreståndare inom avgränsade områden av försöksverksamheten, är anledningen härtill att söka i rent personliga förhållanden. I det följande skola några uppgifter lämnas för var och en av de grenar av försöksverksamheten, vilka i detta sammanhang erbjuda särskilt intresse.

1. Statens jordbruksförsök {Statens Forsegsvirksomhed i Plantekultur). Verksamheten administreras på lantbruksministeriets vägnar av Statens Planteavlsudvalg, som består av fem ledamöter, vilka utses av ministeriet efter förslag av respektive 1) direktören för Veterinser- och Landbohojskolen efter samråd med högskolans undervisningsråd, 2) Det kgl. danske Landhusholdningsselskabs presidium, 3) De samv. danske Landboföreninger, 4) de samv. danske Husmandsforeninger samt 5) De samv. danske Haveselskaber efter samråd med Alm. dansk Gartnerforenings styrelse. Bland de sålunda utsedda ledamöterna förordnar ministeriet en till ordförande. Den administrativa centralen för denna gren av försöksverksamheten utgöres av Statens Plant eavlsk ont or, med säte i Köpenhamn. Tjänstemännen å kontoret utgöras av en kontorschef, en fullmäktig och två assistenter. Den fackliga ledningen av försöksverksamheten utövas däremot av försöksledarkåren. Försöksledarna utarbeta gemensamt en årlig plan för försöksverksamheten. och försöksledarna hava alla i förening ansvaret förf varje av den enskilde försöksledaren utarbetad berättelse om försöksresultat. Ifrågavarande resultat offentliggöras i Tidsskrift for Planteavl, som redigeras av kontorschefen, samt i meddelanden genom nyhetstidningar och facktidskrifter. Under statens jordbruksförsök höra 1) Statens fäste Forsogsstationer for Plantekultur med stationer vid Tystofte, Askov, Lyngby, Tylstrup, Spangsbjerg, Blangsted och Hornum, mossodlingsförsö-

155 ken vid Tylstrup samt försöksarealerna vid Studsgaard, Borris, Abed och Aakirkeby (Bornholm). Härtill kommer en försöksstation och några försöksarealer å Färöarna med särskilt »Udvalg». Vid varje försöksstation finnes anställd en försöksledare och 1—3 assistenter. De mindre försöksarealerna tillses av särskilda assistenter eller närboende konsulenter. 2) Statens Rodfrugtsforsog hava sitt särskilda kontor i Köpenhamn. Rotfruktsförsöken voro tidigare i regel ambulerande men äro nu till största delen förlagda till de fasta försöksgårdarna. En försöksledare och en assistent äro anställda för denna gren av försöksverksamheten. 3) Statens Marskforsog har två områden för fasta försök till sitt förfogande, varjämte lokala försök utläggas på olika platser. Personalen utgöres av försöksledare och assistent. ! 4) Statens plantepatologiske Forseg äro förlagda till Lyngby, där kontor, laboratorier och fast försöksareal finnas. Försök utföras därjämte på de fasta försöksstationerna ävensom på andra platser. Verksamheten, som närmast utgör en central för växtskydd, är delad på tre avdelningar, nämligen upplysningsavdelningen, den botaniska avdelningen och den zoologiska avdelningen. För varje avdelning finns en »Bestyrer». Upplysningsavdelningens »Bestyrer» är samtidigt försöksledare inom anstalten. Vidare äro anställda fem assistenter. 5) Statens Planieavls-Laboratorium är ävenledes förlagt till Lyngby. Anstalten utför i förbindelse med de fasta försöksstationernas kemiska laboratorier de med försöksverksamheten förbundna jordbrukskemiska och bakteriologiska undersökningarna. Vidare framställas bakteriekulturer för baljväxter samt utföras undersökningar rörande åkerjordens kalkbehov. Därjämte utföras i viss utsträckning rent vetenskapliga försök. Anstalten förestås av en försöksledare (Laboratorieförständer), varjämte tre »Bestyrer» finnas, nämligen för agrikulturkemiska, bakteriologiska och markkemiska avdelningarna. Antalet assistenter angives till fyra. Försöksledaren upprätthåller för närvarande viss undervisning till Landbohojskolen, vilket emellertid är en tillfällig anordning. 6) Statens Gaard i Jullerup hör även till den statliga försöksverksamheten men brukas för närvarande av De samvirkende Husmandsforeninger i Fyens stift. Statens anslag för finansåret 1928—1929 till ovan omnämnda försöksverksamhet uppgick till 762 393 kronor. Anmärkas må, att statens försöksverksamhet står tämligen skild från den mycket omfattande lokala fältförsöksverksamheten, som helt ombesörjes av Landbo- och Husmandsföreningarna genom deras olika Planteavlsudvalg och konsulenter. De fyra provinssammanslutningarna av Landboföreningar hava tillsatt var sitt provinsudvalg med en konsulent, som närmast fått till uppgift att samla och bearbeta resultaten från de lokala fältförsöken inom vederbörande område. Fördelningen av statsunderstöd till den lokala försöksverksamheten, vilket för närvarande utgår med 40 procent av de totala bruttoutgifterna, sker likväl genom Statens Planteavlsudvalg, som därigenom kan utöva viss kontroll. Statens bidrag till den lokala försöksverksamheten beräknas till omkring 400 000 kronor årligen.

2. Statens försök på husdjursområdet. Den kgl. Veterincer- og Landbohojskoles Laboratorium for landekonomiske Forsog utför vetenskapliga och praktiska försök och undersökningar på husdjursskötselns område. Resultaten av de utförda arbetena offentliggöras främst genom labolatoriets — ej högskolans — allmänna berättelser och meddelanden. Såsom ledare av statens försöksverksamhet på husdjursskötselns område har lantbruksministeriet inrättat ett Statens Husdyrbrugsudvalg bestående av 7 ledamö-

156 ter, utsedda av 7 olika institutioner och organisationer. Departementet skall fastställa valet av ledamöter samt utse en av dessa till ordförande. För verksamheten finnes en administrativ föreståndare (tillika »Udvalgets» sekreterare), en »Inspektor og Beregner» samt en assistent. Själva försöksverksamheten är delad på fyra avdelningar: 1) Ambulante Forseg. Av dessa förestås nötboskapsförsöken för närvarande av professorn i nötkreatursskötsel m. m. vid Landbohojskolen, svinutfodringsförsöken för närvarande av professorn i svinskötsel m. m. vid Landbohojskolen samt svinavels-, slakteri- och fjäderfäförsöken av ovannämnde administrative föreståndare. Det närmare övervakandet av försöken är uppdraget åt 4 försöksledare. Av ifrågavarande försök utföras nötboskapsförsöken och svinutfodringsförsöken dels på statens gårdar i Nordsjälland (se nedan) och dels på ett antal privata gårdar, evinavelsförsöken på 5 fasta försöksstationer. 2) Dyrefysiologiske Afdeling. Denna anordnar djurfysiologiska undersökningar och försök, foderomsättningsförsök (med respirationsapparat), särskilt till belysande av mjölkkors foderförbrukning m. m. Föreståndare för denna avdelning är för närvarande professorn i husdjurens fysiologi vid Landbohojskolen, vilken till sin hjälp har en försöksledare, 5 assistenter och en laboratoriemästare. Försöken utföras på försökslaboratoriet i Köpenhamn men enskilda försök också på privata gårdar. 3) Kemiske Afdeling, som utför de till husdjursförsöken hörande kemiska undersökningarna samt särskilda kemiska arbeten med mera speciella syften. Avdelningen utför vidare de analyser, som äro förbundna med lagarna angående pastörisering av mjölk och grädde, utförsel av ost m. m. och utförsel av mjölkkonserver m. m. Vidare har avdelningen fått tillstånd att utöva kontroll över foderblandningar åt vissa firmor. Vid avdelningen finnas en föreståndare, en laborator och 4—5 assistenter. 4) De lovbefalede Smorbedomelser äro ävenledes inordnade under laboratoriet. Kostnaderna för smörprovningarna betalas helt av mejerierna. Statsanslag till försöksverksamheten på husdjursområdet utgick för finansåret 1927—1928 med 340 979 kronor. För att taga initiativ till och planlägga försöksuppgifter på växtodlingens och husdjursskötselns områden, som kunna lösas på tillfredsställande sätt blott genom samarbete mellan statens försöksverksamhet i växtodling och i husdjursskötsel (ex. ensilageförsök) är tillsatt ett Fcellesudvalg for Statens Planteavls- og Husdyrbruqsforsog med representanter för de båda särskilda »Udvalgen».

3. Statens Mejeriforseg. För att leda statens försöksverksamhet på detta område har jordbruksdepartementet tillsatt ett Statens Mejeriudvalg, som består av 8 ledamöter, utsedda av lika många institutioner, organisationer etc. Försök på mejerihanteringens olika områden, omfattande smör- och ostproduktion, provning av mejerimaskiner och preparat samt de därtill hörande kemiska och bakteriologiska undersökningarna, verkställes vid Statens försöksmejeri, Hilleröd. Mejeriet emottar mjölk från statens gårdar vid Hilleröd samt från cirka 170 privata leverantörer, i allt 2—3 milj. kg mjölk årligen. Statens anslag till mejeriförsök för finansåret 1927—1928 utgjorde 130 540 kronor.

4. Statens Oaarde ved Hilleröd (Nordsjälland). Jord och besättningar äro ställda till förfogande för försöksverksamheten, särskilt på husdjursskötselns, och mejerihanteringens områden. Gårdarnas sammanlagda åkerareal uppgår till 545 ha övervägande lerblandad sandjord och 15 ha mossjord.

157 Ledningen utövas av ett särskilt »Udvalg» på 9 personer, utsedda av jordbruksdepartementet, Statens Planteavlsudvalg, Husdyrbrugsudvalg och Mejeriudvalg samt Landbohojskolen. Av det ovan anförda framgår, att det direkta sambandet mellan högre lantbruksundervisning och försöksverksamhet i Danmark är ganska ringa. Beträffande vissa grenar av försöksverksamheten stå visserligen lärare vid Landbohojskolen som ledare, men det huvudsakliga arbetet med försöken synes då vara uppdraget åt andra personer, och något verkligt samarbete mellan undervisning och försöksverksamhet synes icke vara organiserat. — Med avseende på lägre befattningshavare vid försöksverksamheten synes endast i undantagsfall någon sådan samtidigt hava anställning vid Landbohojskolen. E h u r u den av staten organiserade försöksverksamheten på jordbrukets område sålunda i stort sett icke berör lantbrukshögskolan, hindrar detta givetvis icke att lärare vid högskolan på eget initiativ kunna bedriva för jordbruket värdefull forskningsverksamhet. Så synes även vara fallet. På växtodlingens område är denna verksamhet emellertid mycket ringa på grund av synnerligen begränsad tillgång på lämplig försöksmark vid högskolan. För de grundläggande vetenskaperna — kemi, marklära, mikrobiologi, botanik m. fl. — finnas däremot tillgång på väl utrustade laboratorier vid högskolan, och även på mejeriområdet har vid högskolan en beaktansvärd försöksverksamhet visat sig kunna bedrivas trots avsaknad av försöksmejeri.

Finland. Den finska statliga försöksverksamheten på jordbruksområdet erbjuder i förevarande sammanhang icke ringa intresse dels därför, att den i sin nuvarande gestaltning utgör ett exempel på en i organisatoriskt hänseende starkt centraliserad verksamhet, och dels på grund därav, att verksamheten genomgått olika skeden från direkt anknytning till den högre lantbruksundeivisningen till fristående försöksanstalt. Under den tid den högre lantbruksundervisningen var förlagd till Mustiala, upprättades därstädes en försöksstation, varest framför allt jordbrukskemiska undersökningar verkställdes men där jämväl andra försöksuppgifter, bland annat på växtodlingsområdet, upptogos till prövning. Sedan den högre lantbruksundervisningen omkring sekelskiftet i olikai etapper flyttats till Helsingfors och där inordnats i universitetet i form av en agrikulturckonomisk sektion och senare en agrikultur-forstvetenskaplig fakultet, vidtogos åtgärder för att vid den nya förläggningsplatsen ställa till lärarnas förfogande »nödiga laboratorier och försöksfält». År 1904 togs ett stort steg i sådan riktning, i det att staten för grundandet av agrikultur-ekonomiska försöksanstalten i Finland inköpte erforderligt jordområde i närheten av Dickursby järnvägsstation cirka 15 km från Helsingfors. Försöksverksamheten organiserades på olika avdelningar med vederbörande professorer vid universitetet såsom avdelningsföreståndare. Såsom medhjälpare voro anställda särskilda, vid försöksanstalten bosatta assistenter. Försöksanstalten var direkt knuten till universitetet men lydde i administrativt hänseende under lantbruksstyrelsen. Den sålunda uppbyggda organisationen av försöksverksamheten visade sig så småningom vara otillfredsställande. Det befanns vara svårt för anstalten att vinna nära kontakt med det praktiska jordbruket och i synnerhet med den i utveckling stadda lokala försöksverksamheten. Det ansågs också, att universitetsprofessorernas tid icke skulle medgiva för dem att vid sidan av undervisningsverksamheten handhava ledningen av försöksverksamheten vid anstalternas olika avdelningar. Efter vederbörlig utredning genom en kommitté beslöt riksdagen 1923, att den agrikulturekonomiska försöksanstalten skulle helt avskiljas från universitetet och

158 med samma förläggning som förut ombildas till en fristående lantbruksförsöksanstalt. Omorganisationen var färdig 1924. Emellertid har det visat sig svårt a t t få befattningarna såsom avdelningsföreståndare besatta med ordinarie innehavare, och allt fortfarande fungera tvenne universitetsprofessorer på sådana poster. I samband med omorganisationen av försöksverksamheten beslöts för övrigt, att professorerna vid lantbruksfakulteten skulle vara berättigade att för sina undersökningar använda den inrättade lantbruksförsöksanstalten, intill dess de vid universitetet erhållit sådana egna laboratorier och försöksfält, som för den lantbruksvetenskapliga forskningen och undervisningen vore av nöden. För tillgodoseende av iantbruksfakultetens lärare med egna försöksmöjligheter hava erforderliga åtgärder ännu icke vidtagits. Lantbruksförsöksanstalten omfattar för närvarande följande avdelningar: 1) en avdelning för agrikulturkemi och fysik, 2) en växtodlingsavdelning, 3) en växtförädlingsavdelning, 4) en avdelning för husdjursskötsel, 5) en avdelning för husdjursförädling, 6) en avdelning för växtsjukdomar samt 7) en avdelning för skadedjur. Samtliga avdelningar utom den för växtförädling äro förlagda till Dickursby. . Av vetenskapliga arbetskrafter äro vid lantbruksförsöksanstalten anställda på ordinarie stat 7 avdelningsföreståndare, 9 första assistenter och 2 andra assistenter. Därjämte förekommer extra arbetskraft. För lokal försöksverksamhet på växtodlingens område är landet indelat i 12 distrikt, vilkas försöksverksamhet närmast skall ombesörjas av en i varje distrikt inrättad försöksstation. Hittills hava emellertid endast halva antalet försöksstationer hunnit inrättas. För lokal försöksverksamhet på husdjursskötselns område kunna enligt gällande förordning försöksstationer i mån av behov inrättas antingen i samband med växtodlingsförsöksstationer eller fristående. Hittills har inrättats en dylik station för svinskötsel. Vidare utföras genom statens försorg växtodlingsförsök å för närvarande ett tjugutal s. k. fasta försöksfält, som äro förlagda dels till staten tillhöriga skoljordbruk och dels till privata egendomar. Försöksfälten äro avsedda för långvariga försök, såsom s. k. omloppsförsök m. fl., och äro närmast att betrakta såsom föregångare till planerad försöksstation inom området eller såsom komplement till en dylik. Vid sidan av den statliga försöksverksamheten anläggas lokala fältförsök i jämförelsevis stor omfattning av de olika lantbrukssällskapen, som härför åtnjuta statsbidrag. Under den senaste tiden hava därjämte bildats ett antal försöksföreningar eller försöksringar med huvudsaklig uppgift att anordna fältförsök hos medlemmarna. Även till denna verksamhet kan statsunderstöd utgå. Såsom redan antytts, är den finska försöksverksamheten i organisatoriskt hänseende mycket starkt centraliserad. För den samlade försöks- och undersökningsverksamheten på lantbrukets område finnes sålunda ett omedelbart under lantbruksministeriet lydande gemensamt organ benämnt centralutskottet för jordbrukets försöksverksamhet. Centralutskottets fem ledamöter utses för tre år i sänder av lantbruksministeriet, därav en på förslag av den anstalt, som företräder den högsta lantbruksundervisningen, en på lantbruksstyrelsens förslag, två på förslag av jordbruksutskottet (se nedan) samt en på förslag av utskottet för husdjursskötsel (se nedan). Lantbruksministeriet äger vidare utse ordförande bland centralutskottets medlemmar eller utom utskottet ävensom vice ordförande bland centralutskottets medlemmar. Centralutskottet antager sekreterare för utskottet, Såväl ordförande som sekreterare åtnjuta fast arvode.

159 Centralutskottet kan, där det finnes nödigt, för beredning av vissa ärenden fördela sig på sektioner, till vilkas sammanträden centralutskottet i förekommande fall äger inkalla experter att deltaga i ärendenas handläggning. Till centralutskottets åligganden hör bland annat att granska och godkänna för lantbruksförsöksanstaltens och försöksstationernas verksamhet uppgjorda försöksplaner samt att granska de årliga redogörelserna för ifrågavarande verksamhet. Utskottet äger jämväl att på eget initiativ besluta om nya frågors upptagande till undersökning. Det beslutar vidare om tryckning av de publikationer, som föranledas av utskottet underlydande försöks- och undersökningsverksamhet. Centralutskottet fungerar vidare såsom administrativt organ för försöksverksamheten och har i sådan egenskap att bland annat till lantbruksministeriet inkomma med förslag till inkomst- och utgiftsstat för försöksverksamheten samt att hos ministeriet göra framställningar i frågor som avse komplettering och utveckling av försöks- och undersökningsverksamheten m. m. Centralutskottet åligger även att på sätt det finner ändamålsenligt vaka över försöksanstaltens och försöksstationernas verksamhet ävensom över den lokala försöks- och undersökningsverksamheten. Under centralutskottet finnas två särskilda utskott, nämligen ett jordbruksutskott, bestående av sex utav olika organisationer utsedda medlemmar samt ett utskott för husdjursskötsel, av vilkas fem medlemmar två äro självskrivna och de t r e övriga utses av olika organisationer. Lantbruksministeriet utser ordförande och vice ordförande i nämnda utskott. Till utskottens åligganden hör att till centralutskottet avgiva yttranden över uppgjorda försöksplaner med därtill hörande kostnadsberäkningar ävensom efter anmodan över andra försöksverksamheten tillhörande spörsmål. Utskotten äga även att på eget initiativ framställa förslag om nya försöksuppgifters upptagande till undersökning. Utskotten äro vidare avsedda att utgöra föreningsband mellan vederbörande organisationer och försöksanstalterna. Statens utgifter för försöksverksamheten upptagas för 1928 med följande belopp: Centralutskottet och lantbruksförsöksanstalten Försöksstationer Lokala försök

2 533 300 Fmk. 1 381 400 » 1 149 300 » Summa 5 064 000 Fmk.

H ä r t i l l komma å extra ordinarie budget två poster avseende försöksverksamheten å tillhopa 1 075 000 Fmk. De totala utgifterna uppgå sålunda till 6 139 000 Fmk. F ö r 1930 upptager motsvarande förslag till budget för försöksverksamheten krav på ordinarie anslag å 6 642 100 Fmk och på extra ordinarie anslag (för upprättande av nya försöksstationer m. m.) å 3 658 200 Fmk. Tyskland.1 Försöksverksamheten på jordbruksområdet i Tyskland leder sitt ursprung tillbaka till början av 1800-talet, då Albrecht Thaer framlade sina grundsatser för rationellt jordbruk och tillämpade dem genom försök på den akademiska läroanstalten för jordbruk i Möglin. Senare upptogs jordbruksförsöksverksamhet vid de omkring mitten av 1800-talet inrättade lantbruksakademierna i Poppelsdorf, Hohenheim m. fl. platser i anslutning till där bedriven undervisning. N ä r sedan under 1800-talets senare hälft Liebig och Wolff påvisade konstgjorda gödselmedels och kraftfodermedels betydelse för lanthushållningen, uppstod bland lantmännen krav på särskilda undersökningsanstalter för dylika förnödenheter, och till följd därav 1 Redogörelsen grundar sig i huvudsak på uppgifter, som lämnats av Sveriges lantbruksattaché i Berlin lantbruksrådet G. Leufvén.

160 upprättades under de närmaste årtiondena genom de provinsiella lantbruksföreniugarna och de dem efterföljande lantbrukskamrarna ett betydande antal försöks- och kontrollstationer. Till en början stodo de agrikulturkemiska uppgifterna i förgrunden, och först så småningom började andra grenar av lantbruksforskningen vinna beaktande. Ehuru flertalet försöksstationer allt fortfarande för sin verksamhet äro i hög grad beroende av inkomster genom kontroll av konstgödsel, kraftfodermedel och utsäde, anses stationerna dock nu hava u t r ä t t a t jämväl ett betydande forskningsarbete till befordrande av det praktiska jordbrukets utveckling. Vissa försöksstationer äro för övrigt helt befriade från dylik kontrollverksamhet. Bland sådana må här endast nämnas den berömda försöksstationen för utfodringsförsök i Möckern samt försöksstationen för växtodlingsförsök i Halle med de bekanta försöksgårdarna Lauchstedt och Gross-Liibars, av vilka särskilt den förstnämnda gården tjänat som förebild vid inrättandet av liknande försöksgårdar på många andra håll. Såsom exempel på mångsidigheten i lantbrukskamrarnas verksamhet på jordbruksforskningens område må vidare nämnas, att en av dem (Pommern) bland annat upprätthåller en växtförädlingsanstalt. Lantbrukskamrarna främja jämväl den lokala fältförsöksverksamheten dels genom att själva anordna försök och dels genom att på olika sätt stödja de lokala försöksföreningar (försöksringar), som i vissa delar av Tyskland börjat få beaktansvärd spridning. I och med jordbruksvetenskapens fortskridande utveckling började den meningen bliva förhärskande, att de till landsbygden förlagda lantbruksakademierna voro mindre lämpade för meddelande av en högre undervisning. Denna kom sålunda att förflyttas till städer, antingen i form av särskilda fristående lantbrukshögskolor eller såsom avdelningar av universitet. I båda fallen började man för de olika ämnesområdena inom lantbruksvetenskapen inrätta institutioner med laboratorier och försöksgårdar m. m., allt avseende att bereda möjlighet för vederbörande lärare att vid sidan av undervisningsverksamheten bedriva vetenskaplig forskning. Till belysande av undervisningsanstalternas resurser på ifrågavarande område skola här nedan lämnas några uppgifter beträffande de högre lantbruksundervisningsanstalterna i Preussen, vilka utgöras av två fristående lantbrukshögskolor, nämligen i Berlin och Bonn-Poppelsdorf, samt fem universitetsinstitut, nämligen i Breslau, Königsberg, Halle, Kiel och Göttingen. Vid lantbrukshögskolan i Berlin äro huvudlärarna samtidigt föreståndare för var sin forskningsinstitution, som äro 16 till antalet. Flertalet av dem äro förlagda till högskolans lokaler i Berlin, men för några äro särskilda institutionslokaler iordningställda vid Dahlem, dit det är meningen a t t så småningom hela högskolan skall förflyttas. För i n s t i t u t i o n e n f ö r å k e r b r u k s - o c h v ä x t o d l i n g s l ä r a är uppförd särskild byggnad med ett 30-tal rum i Dahlem, där även försöksfälten om 10 ha äro belägna. Dessutom kommer institutionen att förfoga över 25 ha av försöksgården Bornim, så snart denna blivit försedd med nödiga byggnader. Vid institutionen äro anställda 2 assistenter, 2 laboratorer, 1 skrivbiträde och 1 vaktmästare. I n s t i t u t i o n e n f ö r h u s d j u r s s k ö t s e l är tills vidare förlagd ti 11 Berlin, men meningen är att särskild institutionsbyggnad skall uppföras i Dahlem. Institutionen förfogar över försöksgården Koppehof, som ligger 33 km från Berlin. På försöksgården, som omfattar 202 ha, hållas cirka 120 nötkreatur samt ett antal svin och hästar. Vid institutionen arbeta 2 assistenter, 1 laborant, 2 laboratoriebiträden och 1 skrivbiträde förutom förvaltare, inspektor, assistent och skrivbiträde å försöksgården. I n s t i t u t i o n e n f ö r d r i f t s - o c h a r b e t s l ä r a är förlagd till högskolans lokaler i Berlin. Under institutionsföreståndarens ledning står även för-

161 söksgården Bornim, som ligger 5 km från Potsdam. Egendomen, som omfattar cirka 300 ha, är med undantag för den mindre del, som upplåtits åt institutionen för växtodlingslära, avsedd för lantbruksekonomiska och arbetsförsök. Vid institutionen äro anställda 2 assistenter och 1 skrivbiträde samt vid försöksgården särskild försöksledare samt inspektor, 2 assistenter och bokhållare. I n s t i t u t i o n e n för a g r i k u l t u r k e m i och jordbakteriologi har under ledaren en personal om 4 assistenter, 3 laboratoriebiträden, 1 skrivbiträde, 1 försöksmästare och 1 vaktmästare. Institutionsbyggnaden ligger i Dahlem och innesluter 60 rum. Där bedrivas de vetenskapliga undersökningarna, medan de studerandes laboratorieövningar försiggå i högskolans lokaler. Till institutionen höra 2.5 ha åker för fältförsök och dessutom byggnader för kärlförsök. I n s t i t u t i o n e n för ä r f t l i g h e t s f o r s k n i n g är förlagd till Dahlem, där den förfogar över en byggnad, rymmande cirka 50 rum, jämte djurgårdar och försöksfält med en areal av cirka 2 ha. Vid institutionen finnas två avdelningsföreståndare, nämligen en för djurförädling och en för växtförädling. Vid institutionen arbeta vidare 5 assistenter och en laborator jämte nödig hjälppersonal. I n s t i t u t i o n e n f ö r l a n t b r u k e t s m a s k i n l ä r a har sina lokaler i högskolan, där dels särskilda laboratorier finnas, dels lantbruksmuseets storartade samling av maskiner och redskap stå till förfogande för demonstrationsändamål. Institutionen förfogar över ett särskilt försöksfält om 1 ha vid Dahlem tillika med provnings- och kontorslokaler. Vid institutionen äro anställda 2 assistenter jämte extra arbetskraft. I n s t i t u t i o n e n f ö r k u l t u r t e k n i k har sina läro- och övningssalar å lantbrukshögskolan, men förfogar i Dahlem över en lysimeteranläggning och ett forsöksfält om 3 ha, där bevattningsförsök och vattenståndsmätningar utföras. Institutionsföreståndaren har vid sin sida 2 assistenter och 1 laborator. I n s t i t u t i o n e n f ö r g e o l o g i , m i n e r a l o g i o c h m a r k l ä r a har sm verksamhet förlagd dels till högskolan och dels till den i nära sammanhang med denna stående preussiska geologiska landsanstalten. övriga institutioner äro av mera teoretiskt intresse, varför de här förbigås. Lantbrukshögskolan i Bonn-Poppelsdorf är fristående och såsom sådan understalid preussiska lantbruksministeriet, men ett intimt samarbete äger r u m med universitetet i Bonn, i vilket de studerande äro inskrivna och vars institutioner och föreläsningar stå öppna för de studerande vid lantbrukshögskolan samtidigt som universitetets lärare i viss utsträckning meddela undervisning vid högskolan. Vid lantbrukshögskolan finnas 11 vetenskapliga forskningsinstitutioner, nämligen för mark- och växtodlingslära, husdjursskötsel och mejeriväsen, driftslära, folkhushållmngslara, kemi, fysik och lantmaskinslära, botanik, anatomi, fysiologi och husdjursliygien, växtsjukdomar, geodesi och kulturteknik. Flertalet av dessa institutioner hava egna institutionsbyggnader. Institutionerna för växtodling m. m. och för husdjursskötsel hava därjämte egna försöksgårdar. Av institutionerna är särskilt den for mark- och växtodlingslära betydande, och föreståndaren för denna biträdes av ej mindre än 12 assistenter jämte annan hjälppersonal. öyriga högre lantbruksundervisningsanstalter i Preussen äro avdelningar av universitet och som sådana underställda preussiska undervisningsministeriet, Dessa anstalter hava i regel icke egna lärare eller institutioner inom de för lantbruksundervisningen grundläggande ämnesområdena. Här nedan skall beträffande dessa universitetsinstitut endast angivas de institutioner vid dessa, som kunna anses hava större betydelse för praktiskt forskningsarbete inom jordbruket. Vid universitetet i Breslau finnas institutioner för lantbruksekonomi, för växtodling och växtförädling, för husdjurslära, för agrikulturkemi och bakteriologi, för biokemi och lantbruksteknologi, för kulturteknik, för lantbruksmaskinlära samt för vetermarvasen. Till institutionen för växtodling hör försöksgården Schwaitsch, belägen 4 km från staden och omfattande 268 ha åker. Direktören för husdjursin11—292459

162 stitutionen är samtidigt ledare av försöksverksamhetens försöks- och forskningsanstalt Tschechnitz, som ligger 14 km från Breslau. Lantbruksinstitutet vid universitetet i Königsberg har följande institutioner: för driftslära, för växtodling, för husdjursskötsel, för mjölkhushållning, för veterinärväsende, för lantbruksmaskiner, för kulturteknik och för fiskeri. Till växtodlingsinstitutionen höra försöksfälten i Lawsken, till husdjursinstitutionen försöksgården Fräuleinhof, till institutionen för mejerihushållning ett försöksmejeri, till veterinärinstitutionen en djurklinik och till fiskeriinstitutionen fiskdammanläggningarna vid Pertelnicken och havsfiskestationen Neukuhren. Vid universitetet i Halle har lantbruksinstitutet följande institutioner: för husdjursskötsel och mejeriväsende, för växtodling och växtförädling, för driftslära, för lantbruksmaskinlära samt för anatomi och fysiologi. Institutionen för husdjursskötsel har till sitt förfogande dels en djurgård i Halle, dels försöksgården Lettin, som ligger 2.7 km från Halle, dels lantbrukskammarens fjäderfäförsöksanstalt Halle-Cröllwitz och dels ett försöksmejeri. Institutionen för växtodling och växtförädling har dels en botanisk trädgård om 1.5 ha, dels en avdelning för växtsjukdomar och dels ett 80 ha stort försöksfält utanför staden. Institutionen kan ock för sina försök använda sig av lantbrukskammarens försöksgård Lauchstädt samt av nuvarande institutionsföreståndarens egendom Emersleben. Vid universitetet i Kiel finnas endast två forskningsinstitutioner på jordbruksområdet, nämligen för åkerbruks- och växtodlingslära samt för husdjursskötsel och utfodringslära. Några särskilda försöksgårdar finnas icke för dessa institutioner. På mejerihushållningens område däremot står statens försöks- och forskningsinstitut i Kiel med dess försöksgård till förfogande. Lantbruksinstitutet vid universitetet i Göttingen har sju institutioner, nämligen för driftslära, för växtodlingslära, för husdjurs- och mejerilära, för agrikulturkemi och marklära, för utfodringslära, för bakteriologi och för veterinärväsende. Såsom försöksgård under institutionen för husdjursskötsel tjänar den lantbrukskammaren tillhöriga egendomen Friedland, varjämte institutionen för växtodling har ett 6 ha stort försöksfält i omedelbar närhet av institutionsbyggnaden. Preussiska staten deltog på området för jordbrukets försöks- och forskningsverksamhet till en början endast så till vida, att den ekonomiskt understödde förut omnämnda försöksstationer, tillhörande lantbruksföreningar och lantbrukskamrar. Vidare utrustade staten lantbrukshögskolorna och lantbruksinstituten vid universiteten med erforderliga anordningar för forskning på de olika områdena för lantbruksvetenskapen. I den mån så visade sig erforderligt, ställdes sålunda för forskningsändamål laboratorier, försöksfält och understundom även försöksgårdar till ifrågavarande undervisningsanstalters förfogande. Enär emellertid forskningen vid högskolorna fick en övervägande rent vetenskaplig karaktär och därjämte redan av den anledningen endast i ringa utsträckning kunde taga hänsyn till det praktiska jordbrukets omedelbara behov, att högskolornas lärare voro så starkt tagna i anspråk för undervisning att de endast undantagsvis kunde upprätthålla den nödvändiga intima kontakten med praktiken, började staten redan under förkrigstiden att inom jordbruket — liksom på andra områden — upprätta specialinstitut för bestämda forskningsgrenar. Så uppstod redan 1904 KaiserWilhelm-institutet i Bromberg, som fick till uppgift att bedriva forskningsverksamhet inom områdena för lantbrukskemi, växtsjukdomar, kulturteknik och djurhygien. Genom världskrigets utgång kom institutet att övertagas av Polen. Betydelsen av sådana institut, vilkas väsentliga uppgift består i att — fria från undervisningsverksamhet — under ständig kontakt med praktiska jordbrukarkretsar anpassa sin forsknings- och försöksverksamhet efter deras behov, insågs mer och mer och förde så småningom till inrättandet av en rad dylika anstalter. Under det preussiska lantbruksministeriet lyda för närvarande bland annat följande fyra från

163 högre lantbruksundervisningsanstalt fristående statliga försöks- och forskningsanstalter, nämligen: 1) Försöks- och forskningsanstalten för lantbruk i Landsberg, 2) Försöks- och forskningsanstalten för mjölkhushållning i Kiel, 3) Försöks- och forskningsanstalten för husdjursskötsel i Tschechnitz, 4) Försöks- och forskningsanstalten för spannmålsbearbetning och foderförädling i Berlin. _ Varje anstalt ledes av en ständig direktör eller av en för två år utsedd förvaltningsdirektör, vald bland institutionsföreståndarna. De enskilda institutionerna intaga en jämförelsevis självständig ställning. De ledas av institutionsföreståndare, som till sitt förfogande hava erforderliga medhjälpare. Institutionsföreståndarna bilda, tillsammans kollegiet, som äger fatta beslut rörande de gemensamma angelägenheterna och som även behandlar frågor om samarbete mellan de olika institutionerna. Såsom redan nämnts, äro nyssnämnda statsanstalter i första hand avsedda att genom vetenskaplig forskning omedelbart tjäna det praktiska jordbruket. Företrädesvis bearbetas därför frågor, som äro av särskilt intresse för praktiken. I syfte att ernå bästa möjliga förbindelse med ifrågavarande kretsar äro vid de olika anstalterna — utom Tschechnitz — kuratorier (försöksråd) tillsatta, vilka bland annat hava till uppgift att giva anstalterna impulser till nya forskningsuppgifter. Forskningsresultaten delgivas allmänheten genom kurser, föredrag och skriftliga meddelanden. Försöks- och forskningsanstalten för lantbruk i Landsberg upprättades såsom ersättning för^ det tidigare Kejsar-Wilhelm-institutet i Bromberg. Forskning bedrives vid sex institutioner, nämligen en för marklära och växtnäring, en för kulturteknik och mosskultur, en för växtsjukdomar, en för växtförädling, en för husdjurshygien och en för lantbrukets maskinväsen. Till anstalten hör förutom de försöksfält, som upplåtits åt de särskilda institutionerna, en försöksegendom Oldenburg med 190 ha åker. Försöksledarna äro skyldiga att meddela översiktliga föreläsningar inom resp. arbetsområden vid den till Landsberg förlagda högre läroanstalten för praktiska lantbrukare (Seminar fur Landwirte). Försöks- och forskningsanstalten för mjölkhushållning i Kiel har sex institutioner, nämligen för kemi, för bakteriologi, för fysik, för mjölkproduktion, för mjölkforadlmg samt för mejerimaskiner. Vardera institutionen har en försöksledare i professors ställning och därjämte ett tämligen stort antal underordnade tjänstemän. Till anstalten hör ett försöksmejeri samt en försöksgård om 40 ha, vilken senare står under ledning av institutionen för mjölkproduktion. Med anstalten är vidare förbunden dels en mejerimaskinprovningsanstalt och dels en mejeriskola. Huruvida den senare framdeles skall upprätthållas, synes vara ovisst. Försöks- och forskningsanstalten för husdjursskötsel i Tschechnitz skiljer sig från de föregående däri, att inga särskilda institutioner upprättats, utan hela egendomen ar att anse såsom en stor försöksgård. Direktör för anstalten är för närvarande foreståndaren för universitetets i Breslau institution för husdjursskötsel och mjölkhushållning, varför samarbete äger r u m mellan anstalten och universitetets lantbruksfakultet. Försöken vid anstalten utföras av egendomens administrator och hans assistenter. Försöks- och forskningsanstalten för spannmålsbearbetning och foderförädling i Berlin är uppdelad på tre institutioner, nämligen för spannmålslagring och foderforadhnp, för förmalningsförsök samt för bakningsförsök. Man har för avsikt att omändra förstnämnda institution till en institution för lantbrukets marknadsiragor. Tyska riket underhåller tvenne fristående institut för vetenskaplig forskning på lantbruksområdet, nämligen Biologiska riksanstalten för länt- och skogsbruk i Ber-

164 lin samt Tobaksforskningsinstitutet i Forchheim. I detta sammanhang skall endast det förstnämnda institutet något närmare beröras. Biologiska riksanstalten är en av Tyska riket år 1905 upprättad forsknings- och försöksanstalt för alla jordbruket och skogsskötseln berörande vaxtodlmgsfragor, särskilt dock avseende växtsjukdomar, skadedjur och växtskydd i allmänhet. Anstalten lyder under riksministeriet för lantbruk m. m. och är enligt författningen riksregeringens rådgivande organ i olika hithörande frågor. Anstalten är förlagd till Dahlem vid Berlin, där en särskild institutionsbyggnad är uppförd för densamma. Anstalten är uppdelad på en försöksavdelning med 15 underavdelningar, en forskningsavdelning med 7 laboratorier samt en filialavdelning med 7 filialer for specialundersökningar i olika delar av landet. Anstalten står under ledning av en utav riksregeringen utnämnd direktör. Vid huvudanstalten finnas anställda 22 sektionschefer och vid filialerna 10. Dessutom sysselsättas ett stort antal underordnade tjänstemän. Direktören för riksanstalten föreläser vid lantbrukshögskolan i Berlin om växts jukdomar och skadeinsekter. Under riksanstalten lyda vidare 31 centralstationer (Hauptstellen) for växtskydd, vilka upprättats inom var och en av de preussiska provinserna samt de skilda delstaterna antingen såsom självständiga anstalter eller såsom institutioner vid lantbrukshögskolor eller universitet. Dessa centralstationer hava till uppgift att bedriva självständigt forsknings- och försöksarbete samt att utöva växtinspektion mom sina arbetsområden. Av centralstationerna hava upprättats ett stort antal distriktsstationer för växtskydd i regel å härför särskilt lämpade lantbruksskolor. Vid sidan av de rent statliga eller korporativa försöks- och forskningsanstalterna bedrives en omfattande verksamhet för utförande av forskningen på lantbruksområdet av enskilda sammanslutningar. Den förnämsta av dessa är Kejsar-Wilhelmsällskapet, som bildades 1911 och nu underhåller ett stort antal institutioner pa naturvetenskapernas och läkarvetenskapens samt på lantbrukets och industriens områden. Ifrågavarande lantbruksinstitutioner äro Institutet för biokemi och tobaksforskning vid Dahlem samt Institutet för ärftlighetsforskning vid Möncheberg i Mark, vilket senare först 1928 t r ä t t i verksamhet. Kejsar-Wilhelm-sällskapet tillkom för att frigöra vetenskapsmännen från den föreläsningsskyldighet, som kunnat åligga dem såsom lärare vid universitet och högskolor, men sällskapet har dock funnit lämpligt medgiva att, åtminstone inom lantbrukets område, där arbetande forskare må bedriva en viss begränsad undervisning i sitt specialfack vid lantbrukshögskolor. För att genom vetenskapligt-praktiska försök utforska grunderna tor en lönande svinskötsel grundades år 1917 ett särskilt sällskap med uppgift att anställa utfodrings- och uppfödningsförsök med svin. Sällskapet erhöll åt sig upplåten egendomen Ruhlsdorf utanför Berlin och kallas därför Försöksanstalten för svinskotsel t Euhlsdorf. Uti anstaltens underhåll deltaga preussiska lantbruksministeriet, 7 lantbrukskamrar, staden Berlin, tyska svinavelsföreningen och Berlins kreaturshandlareförening. I övrigt må erinras om att åtskilliga andra föreningar syssla med försöksverksamhet på jordbruksområdet såsom tyska lantbrukssällskapet, tyska gräsmarksforbundet, tyska mosskulturföreningen m. fl. Det förtjänar jämväl omnämnas, att åtskilliga industrier, särskilt på konstgödselområdet, ävensom större utsädesfirmor m. fl. bedriva egen försöksverksamhet i anslutning till sin övriga verksamhet. Enligt tillgänglig statistik uppgingo preussiska statens bidrag för år 1927 till självständiga försöks- och forskningsanstalter till följande belopp:

165 a) Statsanstalter b) Vetenskapliga institut hörande under lantbrukskamrarna c) Andra försöksanstalter

1 345 106 Rmk. 419 849 » 419 244 » Summa 2 184 199 Rmk.

F r å n lantbrukskamrarna mottogo försöksanstalterna under samma år understöd med tillhopa 1 085 673 Rmk och från annat håll (ej inräknat egna inkomster) med sammanlagt 756 522 Rmk. Kostnaderna för den till de båda lantbrukshögskolorna i Preussen förlagda forskningsverksamheten hava i statistiken sammanförts med utgifter för undervisningsmedel och samlingar. De totala kostnaderna härför redovisas för 1927 med 296 999 Rmk. För motsvarande till universitetsinstitut förlagda försöksverksamhet på jordbruksområdet hava jämförbara uppgifter icke kunnat erhållas. Slutligen må nämnas, att den av Tyska riket upprätthållna biologiska riksanstalten i Dahlem för år 1927 uppbar ett anslag av över 1 milj. Rmk, allt av statsmedel. Nu meddelade uppgifter giva vid handen, att försöksväsendet på jordbruksområdet inom Tyskland ingalunda företer någon enhetlig bild eller planmässig organisation. Splittringen har sin naturliga förklaring i sättet för de olika institutionernas uppkomst och de olika åsikter, som vid skilda tidpunkter gjort sig gällande på^ detta område, samt i Tyska rikets politiska och administrativa byggnad med dessa många och om sin egenart måna delstater. H u r u verksamheten på de olika forskningsområdena i framtiden skall organiseras, anses emellertid närmast bliva beroende av huru verksamheten utvecklar sig vid de fristående forskningsanstalterna.

Nederländerna. Försöksverksamheten i Nederländerna är till stor del organiserad i form av olika från den högre lantbruksundervisningen fristående anstalter. Den huvudsakliga statliga försöksverksamheten på jordbruksområdet är koncentrerad till två försöksanstalter, nämligen i Groningen och Hoorn. Vidare förekomma t r e statliga kontrollanstalter, nämligen en för undersökningar av konstgödselmedel och kalk m. m. i Maastricht, en för undersökningar av fodermedel i Wageningen och en för undersökning av utsädesvaror, ävenledes förlagd till Wageningen. Emellertid äro även vissa försöksinstitut knutna till lantbrukshögskolan i Wageningen, varjämte de olika professorerna där hava möjlighet att bedriva egen forskningsverksamhet. Därjämte förekommer lokal försöksverksamhet på växtodlingsområdet. Försöksanstalten i Groningen har till uppgift att verkställa vetenskapliga undersökningar på det egentliga jordbrukets och gräsmarkskulturens områden. Anstalten är delad på 5 avdelningar, nämligen 1) avdelningen för odling av lerjordar m. m., 2) avdelningen för odling av sandjordar m. m., 3) avdelningen för allmänna markundersökningar, 4) avdelningen för bakteriologi, 5) avdelningen för botanik. Varje avdelning förestås av en direktör. Därjämte finnas vid anstalten 7 vetenskapligt ^utbildade underordnade befattningshavare. Anstalten är utrustad med tre försöksgårdar. En av anstaltens avdelningar — den tredje — intager numera en tämligen självständig ställning med namnet »Bodenkundig Instituut». Försöksanstalten i Hoorn åligger att verkställa vetenskapliga undersökningar på mejerihanteringens och utfodringslärans områden. Anstalten omfattar tre avdelningar, nämligen en för kemi, en för bakteriologi och en för fysiologi, av vilka den sistnämnda h a r en underavdelning för utfodringsfrågor. Varje avdelning förestås av en direktör. Den övriga vetenskapligt utbildade personalen vid anstalten utgö-

166 res av 4 personer. Anstalten har egen försöksgård med bland annat en kreatursbesättning om cirka 60 kor. Nu nämnda två institutioner äro rena forsknings- och försöksanstalter och hava sålunda ingen kontroll- eller undervisningsverksamhet. De torde tillsammans i stort sett motsvara centralanstalten för jordbruksförsök i vårt land. De båda försöksanstalterna äro underställda en gemensam styrelse (kommission), som har att bland annat utöva viss uppsikt över de ekonomiska förhållandena och verksamheten i övrigt vid anstalterna. Egentligen består styrelsen av två subkommissioner, nämligen en för Groningen och en för Hoorn. Styrelsen utses av regeringen, vissa ledamöter likväl på förslag av olika lantbruksorganisationer, övriga ledamöter utgöras för närvarande av professorer vid lantbrukshögskolan. Detta är det enda bandet mellan högskolan och försöksanstalterna. Vid de tre kontrollstationerna bedrives väl också försöksverksamhet i viss utsträckning, men själva kontrollarbetet tager dock för dem mesta tiden i anspråk. Det synes icke vara erforderligt att i detta sammanhang närmare ingå på ifrågavarande anstalters verksamhet, Vid lantbrukshögskolan i Wageningen hava de olika professorerna i regel goda möjligheter till vetenskapligt arbete. Sålunda är högskolan rikt utrustad med försöksstallar, försöksfält och olika slags laboratorier. Vederbörande professorer äro självständiga, när det gäller val av försöksuppgifter. Vid sidan av dessa undervisningsinstitutioner finnas vid högskolan tre institut med mera vidsträckta uppgifter, nämligen institutet för redskaps- och byggnadslära. institutet för förädling av lantbruksväxter och institutet för växtsjukdomar. Institutet för redskaps- och byggnadslära lämnar bland annat råd och upplysningar rörande inköp och användning av maskiner och redskap för jordbruket, rörande ny- och ombyggnad av lantmannabyggnader samt i fråga om avvattningsföretag. Institutet förestås av en direktör i professors ställning, vilken samtidigt är lärare vid lantbrukshögskolan. Institutet för växtförädling har till uppgift att framställa nya värdefulla sorter samt att i övrigt verkställa vetenskapliga undersökningar på växtförädlingsområdet. Vidare utför institutet sortförsök samt insynar och kontrollerar odlingar av avkastningsrika sorter. Institutet samarbetar med olika lantbruksorganisationer, konsulenter och praktiska jordbrukare. Gemensamt med institutet för växtsjukdomar verkställas undersökningar över olika sorters större eller mindre motståndskraft mot angrepp av vissa sjukdomar. Även detta institut förestås av en direktör, som samtidigt är professor vid lantbrukshögskolan. Institutet för växtsjukdomar består av tre avdelningar, nämligen en för mykologi och potatisundersökningar, en för entomologi och en för undersökningar av blomsterlökar. Den sistnämnda avdelningen är emellertid förlagd till annan plats (Lisse). Tills 1919 utövade institutet den statliga växtskyddstjänsten, men sedan nämnda år består härför en särskild organisation. Varje avdelning har en föreståndare i professors ställning, och föreståndarna för de två förstnämnda avdelningarna föredraga sina ämnen i lantbrukshögskolan. De båda förutnämnda kontrollstationerna vid Wageningen äro icke anknutna till lantbrukshögskolan och befattningshavare vid dem äro icke skyldiga att meddela undervisning vid högskolan. De lokala försöken på växtodlingsområdet ledas av de olika statskonsulenterna (i regel två i var och en av de 11 provinserna). Fast organisation saknas ännu på detta område, men man synes hysa planer att anknyta verksamheten till försöksanstalten i Groningen och eventuellt även till lantbrukshögskolan. Statens utgifter för försöksverksamheten enligt 1929 års budget angivas till för Groningen 174 112 floriner jämte cirka 21 500 floriner avseende de tre försöksjordbruken samt för Hoorn 94 715 floriner förutom 20 000 floriner för försöksgården. Utgifterna för den i anknytning till lantbrukshögskolan bedrivna försöksverksamhe-

167 ten kunna icke särskilt angivas. De sammanlagda utgifterna för högskolan beräknas för 1929 till 1 200 000 floriner.

England och Wales.1 F ö r bedömandet av organisationen av försöksverksamheten på jordbruksområdet i England och Wales och särskilt försöksverksamhetens förhållande till den högre lantbruksundervisningen är det av vikt att redan från början vara klar över, att såväl försöksverksamheten som undervisningsverksamheten till sin karaktär är i hög grad decentraliserad och specialiserad. Båda grenarna omfatta ett flertal individuella organisationer, som tillkommit och utvecklats oberoende av varandra och därför ofta äro betydligt olikartade till sin natur och inre organisation. Undervisningsanstalterna äro ofta så specialiserade, att högre examen kan avläggas endast inom vissa grenar av lantbruksvetenskapen, och försöksinstitutionerna i sin ordning hava i regel var och en sina forskningsuppgifter begränsade till något speciellt område av lantbruket. De högre lantbruksanstalterna i England och Wales utgöras uteslutande av lantbruksfakulteter, knutna till följande universitet, nämligen University College of Wales, Aberystwyth, University College of North Wales, Bangor, Cambridge University, Cambridge, University of Leeds, Leeds, Armstrong College, Newcastle-upon-Tyne, University of Oxford, Oxford, University College, Reading, University of London, South Eastern Agricultural College, Wye. Därjämte kunna i viss grad motsvarande examina, ehuru icke så fullständigt, avläggas vid ett antal från universitet fristående Agricultural Colleges. Ingen av sistnämnda undervisningsanstalter är förbunden med försöksstation. Beträffande de ovannämnda lantbruksfakulteternas huvudsakliga intressesfär och deras anknytning till försöksverksamheten må följande anföras. University College of Wales, Aberystwyth. Den högre undervisningen här är väsentligen inriktad på växtodling, och särskilda anordningar hava vidtagits för att bereda studenterna tillfälle att specialisera sig i lantbruksbotanik, kemi, zoologi och ekonomi. Högskolan har till sitt förfogande ett jordbruk om 57 ha, bestående av åkerjord (16 ha) och gräsmark, vilket användes för demonstrationer och experimentell verksamhet. Till Aberystwyth är även förlagd en växtförädlingsstation, The P l a n t Breeding Station, vilken har ett eget jordbruk om 37 ha. Denna station, ehuru en av jordbruksministeriet godkänd och ekonomiskt understödd institution för försöksverksamhet närmast på gräs- och foderväxternas område, ingår som en avdelning i högskolans organisation, och dess laboratorier äro förlagda till skolans byggnad. Samarbete är även etablerat i fråga om lärjungarnas studier i sådan mån, att ett begränsat antal äldre studerande beredas tillfälle att inom försöksstationen utföra försöksarbete, varjämte försöksfälten utnyttjas såsom demonstrationsmaterial vid undervisningen i lantbruksbotanik för lärjungarna i samtliga kurser. University 'College of North Wales, Bangor. Även denna lantbrukshögskola har förutom allmän jordbruksundervisning anordnat kurserna med särskilt avseende fästat på att bereda utbildning åt sådana studerande, som önska att specialisera sig på lantbruksbotanik och kemi, och underhåller för detta ändamål utmärkta la1 Redogörelsen grundar sig i huvudsak på uppgifter, som lämnats av Sveriges lantbruksattaché i London lantbrnksrådet M. von Wachenfelt.

168 boratorier särskilt avsedda för mera försigkomna studerandes forskningar. Skolan är emellertid icke förenad med någon försöksstation i vanlig bemärkelse. Anstalten har till sitt förfogande ett jordbruk om 270 ha. Cambridge University. Cambridge är särskilt beryktat för utbildning i växtförädling, husdjurens utfodring, fysiologi och veterinärkunskap samt i viss mån lantbruksekonomi, och detta förhållande måste i hög grad tillskrivas de till universitetet anknytna försöksstationerna på dessa områden. Till detta äro nämligen förlagda ett flertal försöksstationer, som samarbeta med undervisningsanstalten, nämligen The Plant Breeding Institute, The Animal Nutrition Institute, The Institute of Animal Pathology, The Balfour Institute of Genetics and Small Animal Breeding Station samt The Horticultural Research Station. Vidare har högskolan några egna institutioner, sysselsatta med forskning och försöksverksamhet, nämligen The Animal Diseases Research Institute, The Potato Virus Research Station samt F a r m Economics Branch för utförande av ekonomiska undersökningar. Därjämte har högskolan ett jordbruk om 170 ha. Det är givet, att denna anordning lett till att undervisnings- och försöksverksamheten samordnats, varom mera skall anföras här nedan. University of Leeds erbjuder de vanliga kurserna för avläggandet av lägre lantbruksexamina. Därjämte finnas anordnade högre specialiserade kurser i ämnena allmän jordbrukslära, jordbrukskemi, jordbruksbotanik med bakteriologi, jordbrukszoologi och jordbruksekonomi. Skolan har till sitt förfogande ett jordbruk om 125 ha men är icke förenat med någon statligt understödd försöksstation. Armstrong College, Newcastle-on-Tyne, utgör en del av University of Durham. Denna lantbrukshögskola är inom landet särskilt känd för undervisning på växtodlingens område, särskilt gräsväxternas, vilket säkerligen har sin orsak i det förhållandet, att skolans rektor är ledare för det vetenskapliga arbetet vid Cockle Park, vari även andra lärare deltaga. University of Oxford. Undervisningen vid dess lantbruksavdelning, School of Rural Economy, är, som framgår av namnet, särskilt inriktad på lantbruksekonomiska spörsmål med lantbrukshistoria och jämförande jordbrukslära eller förvaltningslära såsom anknutna ämnen och alltså närmast avsedd för driftsledare vid jordbruk. Skolan har till sitt förfogande ett jordbruk om 145 ha, vilket användes för undervisning och demonstrationer. Samverkande med denna högskola äro emellertid tvenne försöksstationer, The Agricultural Economics Research Institute och The Institute for Research in Agricultural Engineering. Dessa anstalter ingå visserligen såsom delar av universitetet men bero mera av jordbruksministeriets ledning än av högskolan. Den förra har till sin huvudsakliga uppgift att verkställa ekonomiska undersökningar inom jordbruksnäringen och den senare att prova jordbruksmaskiner och anställa försök inom detta område. Vid University College, Reading, lämnas undervisning efter tre huvudlinjer, nämligen i allmän jordbrukslära, mejerihushållning och trädgårdsskötsel. Denna skola torde vara den främsta inom landet i fråga om mejeriundervisning. Den praktiska undervisningen i detta ämne utövas av det till universitetet anknutna British Dairy Institute. Undervisningsanstalten har eget jordbruk om 57 ha. Som nedan närmare skall framhållas, är till närheten av Reading förlagt The National Institute for Research in Dairying, vilket är anknutet till universitetet, och med vilket givetvis ett visst samarbete ej kunnat undgås. University of London, South Eastern Agricultural College, Wye. Förutom högre och lägre kurs i allmän jordbrukslära lämnas här treårig undervisning i trädgårdsskötsel, för vilken denna skola är särskilt känd. Skolans jordbruk omfattar 185 ha. Härav äro 15 ha utlagda till trädgårdar, varest särskild uppmärksamhet ägnas åt fruktodling och växthusgrödor samt åt instruktion rörande handelsträdgårdsverksamhet. Ingen statlig försöksstation är emellertid förlagd hit.

169 Vad sedan beträffar försöksväsendet på jordbruksområdet i England och Wales, finnas 18 försöksstationer antingen direkt underlydande jordbruksministeriet eller i övrigt erkända och ekonomiskt understödda av detta. I det ovanstående har berörts ett visst antal av dem eller: Ämne: Anstalt och läge: Växtodling (gräs- och foderväxter) . . Welsh Plant Breeding Station, Aberystwyth Växtodling (särskilt sädesväxter) . . . Plant Breeding Institute, Cambridge. Frukt- och grönsaksodling Horticultural Research Station, Cambridge. Husdjurens patologi Institute of Animal Pathology, Cambridge. Husdjurens utfodring Animal Nutrition Institute, Cambridge. Genetik (mindre husdjur) Small Animal Breeding Institute, Cambridge. Jordbruksekonomi Institute for Research in Agricultural Economics, Oxford. Jordbrukets ingenjörs vetenskap . . . Institute of Agricultural Engineering, Oxford. Mejerihushållning National Institute for Research in Dairying, Reading. Vid sidan om dessa nio till undervisningsanstalter mer eller mindre nära knutna försöksstationer finnas emellertid ett antal från undervisningsanstalter helt fristående försöksanstalter, nämligen: Ämne: Jordarter, gödsling och växtpatologi Växtfysiologi Växtförädling Fruktodling Frukt- och humleodling Köksväxtodling Växtpatologi

Djurpatologi Djurpatologi

Anstalt och läge: . Rothamsted Experimental Station, Harpenden. Institute for Research in Plant Physiology, Imperial College of Science, London. National Institute of Agricultural Botany, Cambridge. Agricultural and Horticultural Research Station, Long Ashton. East Mailing Research Station, East Mailing. Experimental and Research Station, Cheshunt. Institute of Agricultural Parasitology, London School of Hygiene and Tropical Medicine, London. Institute for Research in Animal Pathology, Royal Veterinary College, London. Institute for Research in Animal Pathology, Ministry's Veterinary Laboratory, Weytbridge.

Av ovanstående torde de två sistnämnda institutionerna sakna intresse vid jämförelse med försöksväsendet på jordbruksområdet i Sverige. Såsom av det anförda framgår, är det en rikt skiftande verksamhet, som bedrives vid de engelska undervisnings- och försöksanstalterna. Decentralisering och specialisering hava drivits så långt, att det många gånger torde vara svårt för den utomstående att få klart för sig det organisatoriska sammanhanget. Betecknande för många av dessa institutioner är deras oberoende av staten; de lyda vanligen under egna styrelser och äro för sitt underhåll långt ifrån uteslutande hänvisade till statsmedel. Än svårare torde det vara att på något vis generalisera rörande frågan om undervisningens och försöksverksamhetens samverkan. Såsom redan framhållits, hava många av institutionerna först tillkommit på enskild väg och oberoende av någon för hela riket utarbetad plan. De ha sedan fått utveckla sig i full frihet och vidtaga de anordningar i fråga om personalens undervisningsskyldighet eller i fråga om samarbete och arbetsfördelning i övrigt mellan de två olika intressena, som för

170 vederbörande styrelse synes lämpligast och som på senare tid icke s t r i t t emot statens villkor för statsunderstöd. Det må emellertid framhållas, att när jordbruksministeriet och The Development Commissioners drogo upp riktlinjerna för de försöksstationer, som nu äro i verksamhet i England och Wales, närmast för att ligga till grund vid tilldelningen av statsanslag, de utgingo från den principen, att försökstjänstemannen icke skulle giva mer än ett begränsat antal undervisningstimmar under året, och att dessa skulle stå i relation till arten av hans försöksverksamhet. Denna bestämmelse grundade sig på uppfattningen, att en försöksman icke utan men för den huvudsakliga arbetsuppgiften kan ägna mer än begränsad tid åt undervisningen. H u r försöksverksamheten och undervisningen i praktiken gestaltat sig vid viktigare centra för lantbrukets befrämjande skall här med ett par exempel belysas. Vid Rothamsted, den förnämsta försöksstationen i landet, befattar man sig icke med någon som helst undervisning eller står i direkt förbindelse med läroanstalt. F r å n föreståndaren nedåt ägna sig befattningshavarna uteslutande åt försöksarbetet. Kontakten med praktiska jordbruksförhållanden underhålles emellertid genom anstaltens försöksgård och genom planmässiga besök av jordbrukare, varjämte befattningshavarna då och då hålla föredrag för jordbruks- och andra föreningar. Något försök att anordna instruktionskurser eller att utöva några av en undervisningsanstalts funktioner göres emellertid icke. Vid universitetet i Cambridge är förhållandet ett helt annat. Som tidigare anförts, utgör detta universitet en huvudort för flera viktiga grenar av försöksväsendet på jordbruksområdet, bland annat i utfodringslära, växtodling, avel av mindre djur samt trädgårdsskötsel (i begränsad utsträckning). I varje särskilt fall äro vederbörande försökstjänstemän nära förbundna med undervisningsverksamheten. Föreståndaren för the Animal Nutrition Institute förestår och föreläser tillika vid the School of Agriculture. Föreståndaren för the P l a n t Breeding Institute ägnar stor del av sin tid åt undervisning i lantbruksbotanik, lektorn i jordbrukslära är tillika förvaltare av skolans egendom och föreståndaren för the Small Animal Breeding Research Institute är professor i genetik vid universitetet. För att icke försöksintresset skall bliva lidande genom denna anordning har emellertid till den ledande mannens förfogande ställts erforderligt antal tjänstemän, vilka ägna hela arbetsdagen åt forskningsverksamhet. Endast i undantagsfall utövar en dylik tillika undervisningsverksamhet vid högskolan. Vid Reading förefinnes åter ett annat organisationssystem. Ovan har nämnts, att Readings universitet är känt såsom framstående i fråga om undervisning i mejerihushållning. Försöksverksamheten här gäller också främst mejerihanteringen men utövas av the National Institute for Research in Dairying. Denna är ett praktiskt taget fristående företag, där föreståndaren och befattningshavarna nästan uteslutande ägna sig åt försöksverksamhet. Å andra sidan ingår institutet som del i universitetet, och detta leder till fordran på ett begränsat antal föreläsningar för studenterna. Den huvudsakliga undervisningen i mejerihantering vid universitetet faller emellertid, som förut framhållits, under en tredje organisation, the British Dairy Institute, vilket ledes av en kommitté, bestående av representanter för universitetet och för en utomstående organisation, the British Dairy Farmers' Association. Aberystwyth högskola upptager i sig, som förut omtalats, en viktig försöksstation på växtodlingens område. Skolans professor i botanik är tillika föreståndare för försöksstationen. Denna hetes visserligen vara fristående, men berörda förhållande leder givetvis till ett intimt samarbete. I detta fall är alltså en i England mycket viktig forskningsverksamhet förenad med undervisningsskyldighet för ledaren. Det skall dock erkännas, att han i huvudsak ägnar sig åt den förra, varjämte dubbelverksamheten här liksom i Cambridge underlättas därigenom, att föreståndaren för stationen har till sitt förfogande ej mindre än fem kvalificerade

171 tjänstemän (motsvarande laborator) samt två assistenter jämte registrator, översättare och jordbruksinspektör. I Newcastle, som för norra Englands vidkommande har ungefär samma undervisnings- och försöksuppgifter som Aberystwyth för Wales, existerar en liknande samverkan, nämligen mellan Armstrong College och Cockle Park försöksstation. Såsom i det förestående antytts, åtnjuta de engelska försöksstationerna i många fall understöd från enskilt håll. Vissa anstalter hava till och med för sin tillkomst att tacka donationer från personer, som varit intresserade av dylik verksamhet. Statens medverkan vid försöksverksamhetens finansiering var länge mycket obetydlig, och först genom den s. k. Development Act of 1909, som hade till syfte att verka för en utveckling av rikets ekonomiska .resurser, togs ett stort steg beträffande utvecklingen av jordbruksförsöksverksamheten. Development Act avser främjandet av jordbruket i vidsträckt bemärkelse, och för att kunna stödja åtgärder i sådant syfte hava avsatts medel till en fond, som nu uppgår till omkring £ 4 500 000 eller över 80 000 000 kronor. Administrationen av Development Act uppdrogs åt en styrelse av 5 (senare 8) Development Commissioners, som äga att bevilja bidrag eller lån ur fonden för de i lagen angivna syftena. Till ovan angivna 18 försöksstationer och institutioner hava för räkenskapsåret 1927—1928 utgått bidrag ur fonden med tillhopa nära £ 150 000 eller i runt tal 2 700 000 kronor. Härutöver har emellertid understöd i viss utsträckning lämnats av Empire Marketing Board. För ifrågavarande år utgick sålunda för speciella uppgifter vid olika försöksstationer från detta håll dels engångsanslag med ett sammanlagt belopp motsvarande över 400 000 kronor och dels årsanslag (i flertalet fall garanterade för 5 år i följd) å tillhopa omkring 200 000 kronor.

Förenta staterna. Forsknings- och försöksverksamheten på jordbruksområdet är i Förenta staterna i huvudsak koncentrerad till två slags organisationer, nämligen dels de olika staternas jordbruksförsöksstationer (Agricultural Experiment Stations) och dels federationens jordbruksdepartement (United States Department of Agriculture). I det följande skola några uppgifter lämnas om vardera av dessa organisationer. Jordbruksförsöksstationerna äro i regel intimt förbundna med högre lantbruksundervisningsanstalter. Denna organisationsform är historiskt betingad. Grunden till det nuvarande systemet för högre lantbruksundervisning i Förenta staterna lades genom »Morrill Act of 1862», varigenom stora landområden ställdes till de olika staternas förfogande för att giva dem resurser att inrätta och upprätthålla minst en högskola inom varje stat med uppgift att meddela högre undervisning närmast inom lanthushållningen och det tekniska området (agriculture and mecanic arts). Dylika högskolor, som blivit benämnda Land-Grant Colleges, inrättades under den närmaste tiden i samtliga stater, och då inkomsten av de för ändamålet disponibla landområdena så småningom blev alltmer otillräcklig, trädde federationen och de enskilda staterna emellan med kontanta bidrag, vilka genom senare beslut kommit att stiga till betydande belopp. För närvarande finnes i varje stat och territorium av Förenta staterna en högre lantbruksundervisningsanstalt (college), d. v. s. tillhopa 51. H ä r t i l l komma 17 liknande colleges för negrer i sydstaterna; dessa undervisningsanstalter stå emellertid på ett betydligt lägre plan och kunna i detta sammanhang förbigås. Av de nyssnämnda 51 colleges utgöra ungefär hälften delar (fakulteter) av motsvarande stats universitet, resten utgöra fristående lantbrukshögskolor, dock förenade med en avdelning för ingenjörs vetenskap. Endast en undervisningsanstalt (Amherst, Massachusetts) är ren lantbrukshögskola. Jordbruksförsöksverksamhet i egentlig mening hade i Förenta staterna bedrivits

172 ända sedan början av 1870-talet, men först år 1886 erhöll ifrågavarande verksamhet en fast organisation. Nämnda år beslöt nämligen kongressen, att den högre lantbruksundervisningsanstalten i varje stat skulle av unionens medel erhålla ett årligt belopp av 15 000 dollars för upprätthållande vid undervisningsanstalten av en särskild avdelning för forskning och försöksverksamhet på jordbrukets område, vilken avdelning skulle benämnas Agricultural Experiment Station. Till varje stat skulle emellertid utgå lika stort anslag, och funnes inom någon stat mer än en försöksstation, kunde anslaget eventuellt, fördelas mellan dem. Ifrågavarande beslut upptages i en författning, som populärt kallas »Hatch Act». Genom två senare beslut har unionens anslag till försöksanstalterna betydligt ökats. Genom »Adams Act of 1906» blev sålunda anslaget till varje försöksstation fördubblat, och »Purnell Act of 1925» innebär ännu större offer från det allmännas sida, i det att beslutet medförde en omedelbar höjning av anslaget till varje försöksanstalt med 20 000 dollars, vilket belopp sedermera skulle ökas med 10 000 dollars om året under fyra år, så att höjningen år 1930 uppginge till 60 000 dollars. F r å n och med räkenskapsåret 1930—1931 kommer sålunda varje försöksanstalt att av unionen uppbära ett årligt understöd av 90 000 dollars. Härutöver lämna de enskilda staterna understöd till försöksverksamheten med varierande men ofta högst betydande belopp. För år 1927, då försöksstationerna från federationen kommo i åtnjutande av anslag å tillhopa ej fullt 3 milj. dollars, uppgingo de olika staternas bidrag för samma ändamål till ej mindre än nära 6.5 milj. dollars. Härutöver stodo vissa inkomster av annat slag till stationernas förfogande, och sagda år uppgick därför summan av deras inkomststater till över 13 milj. dollars. Kongressens beslut om ekonomiskt understöd åt försöksverksamheten blev i själva verket avgörande för ifrågavarande verksamhets organisation. Vid de allra flesta colleges ingår sålunda numera en försöksstation såsom integrerande del, och ett annat resultat har blivit, att varje stat i regel har en enda försöksstation. De få undantagen från dessa regler äro följande. I Ohio och Georgia äro försöksstationerna helt skilda från undervisningsanstalterna, utom att i Georgia vissa ledamöter av försöksstationens styrelse författningsenligt även äro ledamöter av undervisningsanstaltens styrelse. I New York finnas två försöksstationer, en förenad med undervisningsanstalt (Cornell) och en fristående (Geneva); båda hava emellertid numera gemensam direktör och gemensam styrelse (densamma som för undervisningsanstalten). I vardera New Jersey och Connecticut finnas likaledes en fristående och en med undervisningsanstalt förbunden försöksstation; i båda staterna stå de två stationerna under gemensam direktör. Genom »Smith-Lever Act of 1914» hava de högre lantbruksundervisningsanstalterna slutligen fått i uppdrag att organisera och leda den lokala upplysnings- och konsulentverksamheten på jordbrukets område inom vederbörande stat (Extension Work). Varje college har sålunda numera tre huvuduppgifter, nämligen undervisning, försöksverksamhet och upplysningsverksamhet, vilka uppgifter anses vara i stort sett lika viktiga, och i regel finnes vid varje college en särskild organisation upprättad för var och en av dem: College (eller School) of Agriculture, Agricultural Experiment Station och Agricultural Extension Service (eller Work). Understundom hava de olika avdelningarna gemensam chef, men ofta har varje avdelning sin särskilda ledare. E n försöksstation i Förenta staterna har i regel ett mycket vidsträckt ämnesområde. I flertalet fall finnas institutioner för följande försöksavdelningar, nämligen jordbruk, husdjursskötsel, fjäderfäskötsel, veterinärvetenskap, mejerihantering, maskinlära, lantbruksekonomi, botanik med växtpatologi, kemi, marklära, trädgårdsskötsel samt huslig ekonomi. Oftast äro försöksstationerna utrustade med talrik personal. För år 1927 angives sålunda tjänstemannastaben vid försöksstationen i California till 156 personer, och vid fyra andra försöksstationer uppgick antalet tjänstemän ävenledes till över

173 100 för vardera. I medeltal för samtliga 51 försöksstationer uppgick personalen vid samma tid till omkring 55 personer. Vid varje försöksstation, som är förlagd till lantbruksundervisningsanstalt, deltaga försöksmännen i viss utsträckning i undervisningsarbetet. Den omfattning, i vilken detta sker, växlar emellertid betydligt för olika försöksanstalter. Såsom exempel må anföras, att enligt för år 1927 tillgängliga uppgifter å ena sidan av de vid försöksstationen i Missouri anställda 66 tjänstemännen 61 och av försöksstationens i New York (Cornell) 93 tjänstemän 82 vid sidan av försöksuppgifterna sysslade med undervisningsverksamhet, medan å andra sidan vid försöksstationen i Ohio endast 9 av 103 och vid försöksstationen i Texas endast 5 av 73 tjänstemän hade dylik dubbeluppgift, I vilken utsträckning de tjänstemän, som vid sidan av sin försöksverksamhet äro ålagda a t t meddela undervisning, betungas av sistnämnda uppgifter, framgår icke av tillgängliga uppgifter. F r å n försöksstationernas sida framhålles emellertid nödvändigheten av att försöksmännen ej i allt för hög grad engageras för undervisningen, och enligt uppgift har under senare tid vid utökning av försöksstationernas personalstab så vitt möjligt de nya krafterna — såväl i ledarställning som på underordnad plats — helt reserverats för försöksuppgifter. D e t lärer även praktiseras, a t t en försöksman, som visat sig vara särskilt framstående inom sitt försöksområde, helt befrias från honom tidigare åvilande undervisningsskyldighet, för att han helt skall kunna ägna sig åt sina försöksuppgifter. E t t gemensamt organ för jordbruksförsöksstationerna är Association of LandGrant Colleges and Universities, vilken sammanslutning särskilt intresserar sig för inre problem inom försöksverksamheten. Försöksverksamheten vid federationens jordbruksdepartement är av den storleksordning, att de för ifrågavarande verksamhet inrättade organen tillsammans kunna med skäl benämnas Förenta staternas centrala försöksanstalt. Jordbruksdepartementet omfattar ett tjugutal byråer eller avdelningar, och vid flera av dem bedrives försöksverksamhet i stor omfattning. De viktigaste av ifrågavarande avdelningar äro följande: 1. Meteorologiska byrån (Weather Bureau). 2. Byrån för husdjursskötsel (Bureau of Animal Industry). 3. Byrån för växtodling (Bureau of P l a n t Industry). 4. Byrån för entomologi (Bureau of Entomology). 5. Byrån för kemi och marklära (Bureau of Chemistry and Soils). 6. Byrån för växt- och djurgeografi (Bureau of Biological Survey). 7. Byrån for huslig ekonomi (Bureau of Home Economics). 8. Byrån för vägar och jordbruksmaskinella frågor (Bureau of Roads and Agricultural Engineering). 9. Byrån för lantbruksekonomi (Bureau of Agricultural Economics). 10. Byrån for mejerihantering (Bureau of Dairying). 11. Skogsbyrån (Först Service). a del in ar h a r m a n J.ZZ7anf?nd^ T ? « organiserat särskilda underavdelningar speciellt for det vetenskapliga arbetet. För ändamålet är departementet rikt utrustat med olika slags vetenskapliga hjälpmedel, laboratorier, försöksfält o s v i spetsen for departementets försöksverksamhet står en direktör (Director of Scientific Work) som jämte biträdande departementschefen (Assistent Secretarv) star närmast under departementschefen (Secretary of Agriculture) Mt begrepp om ifrågavarande försöksverksamhets omfattning får man, om man besinnar, att omkring 2 000 vetenskapsmän äro sysselsatta vid departementets Z l d llarS årligen användas vverksamhet. ^ k t m h e f If stort ? T sett \?t betyder 7 7 1 0 detta, , m l l j - att ° departementet i fråga« *om d e personal n - f ö - ö foch s-

174 ekonomiska resurser för försöksverksamheten är lika väl tillgodosett som de 51 försöksstationerna i de olika staterna tillsammans. Jordbruksdepartementets försöksverksamhet bedrives i laboratorier och på försöksfält i och i närheten av Washington samt på olika försöksstationer i staterna, Alaska och de F ö r e n t a staterna tillhörande ögrupperna. Försöksverksamheten bedrives till stor del i nära samarbete med de olika staternas försöksstationer. I regel fördelas arbetsuppgifterna så, att de olika försöksstationerna syssla med frågor, som äro av speciellt intresse för vederbörande stat (frågor av lokal betydelse), medan jordbruksdepartementet ger sig i kast med sådana problem, som hava mera allmänt intresse (frågor av betydelse för mera än en stat). Det händer emellertid icke sällan, att en fråga, som från början tyckts hava endast lokalt intresse, senare visar sig äga mycket vidsträcktare betydelse, och på grund härav har på många punkter kommit att upptagas direkt samarbete mellan jordbruksdepartementet och försöksstationerna. F ö r organiserande av detta samarbete, för kontroll av att icke onödigt dubbelarbete äger r u m vid stationerna på grund av bristande samarbete ävensom för att även i övrigt kontrollera, att de för försöksverksamheten anvisade statsmedlen bliva r ä t t använda, finnes en särskild avdelning inom jordbruksdepartementet, nämligen »the Office of Experiment Stations». Denna avdelning har vid sin sida ett rådgivande organ i form av en kommitté, i vilken vissa ledamöter utsetts av chefen för jordbruksdepartementet och andra av »the Association of Land-Grant Colleges and Universities». De vid jordbruksdepartementet anställda vetenskapliga försöksmännen äro givetvis i regel befriade från organiserad undervisningsverksamhet. Resultaten av försöksverksamheten spridas i främsta rummet genom en mångfald publikationer fördelade på olika skriftserier.

*

SKISSRITNINGAR

Plansch 1.

r r n rnrn • _ • rTTTl rrn r r m

rm ITm ra

CO

rrn r r m

tin tnn

•o CO O

rrn \ i M Cnd ITm

JC (0 JÉ

-Q "O CO br C O Q)

r m 11111

• "O o(0 »(Q rt ^-

c <D

CD

-C

E (0 (0 JC l_

o >

E

(0 JC (0 O» O

trd ro-ti

•o (0

c

CO CD

CD •+-<

(0 JO

(0 JC :0 (0

o -h - o

SITT]

-Q

z

H

Ctrl c 111 1 1 1 1 1

L_

£

r^TTTl ffl (TTTJ

o

<O

^ JC •o »

g E

ÖJJ MIM roa r m rTTTi rTTfi

& Jg O) 3D JO (0 C

o

-^

o_i_ri nm r r m

•_TTJ

STATENS REPR0DUKTI0NSANSTAIT 1070

Plansch 2.

CO

Q)

LLLU

Fm H T H SI (0

"O CO O

x: CO JC

o

CO

•o

1_ CD

O

•o o(0

o(0

E

ti

l_

n t~ <T>

- M

CD JZ

o CO JC CO

E

O

CO CO

o

JC

i_

L_

<T>

> CO

JC :0 CO v. :0

H— l_

:Q

H—

"O CO C CD O) 3> JO CO

CD

-t-"

JC CO JO

ca c CD CD

3) -Q 3)

z

-£_ O

o co

JC CO

F

a>

JC

c O

ENS REPRODUKTIONSANSTALT 19M

Plansch 3.

CO "O CO

o

JC

-

CO JC

o l_ _Q "O k.

o

""•"*

o(0 Q.

C CD CD JC

E CO CO

JC

co c

CD

-o

o(0

E o

CO JC CO D3

o

o k.

T» en c CD

»- o >O JC C .+J

CD 3> £i 3D

JO

co

z

CD

JC :0 CO k.

:0

M—

JC

o O

k_

:0 s— T3 CO C CB O»

co

JC

CO

r-

0) JC

=o

JO CO

c

O

-»-> o H-<

+•> CO

c

STATENS REPRODUKTIONSANSTALT 19M

Plansch 4. Alternativ A.

Institutionsbyggnad för jordbrukslära, marklära och botanik m. m, Ombyggnad. J

Z.l=\

^

1=€

l J^j

\EEA\

I

mL

j ^ i -

MSfrSTf/TT

Ä * M S X sA£c#n./MvaäT£rt

II

\=^L

t=i

i=r

*S*ei^ifff/f*6*;$*L

I

svtewwsvMOsmsrr

11 I

a

4= J v/ii K r/v/r/Y/r&oor* /t. rr

1=1

l=H tw/yz/jiff/vy

w/r/smtyr

l

1=1 v T ^

P^

1=1

]

J==L

h=JZ_

1=1

. 8 = 1 I

J M . A'^v»

/rs*.t**m

iiiimui

i

i

i

i

i

i

i

i

i

i

i

i

i

STATENS REPRODUKTIONSANSTALT 1929

Plansch 5. Alternativ A.

Institutionsbyggnad för jordbrukslära, marklära och botanik m. m. Ombyggnad.

oorr£X'tss?/r//rG£yy.

EC EC EC EC CO

c; EC

~r\ ,, n •

ZE

S

' rt*V*r\L At/4/9

s C

Tr~TT

s

] JJ - LI

i

/»Hvw^/y

u

•

Q i #OÖAt#Yt&MjA*jjlQ J?A?TJ.\G+4£rsi. - l Ä W

id i

>

11 i ,

w '; w

T3

tSi-VO*W

Willi I • !

rzxArjT/msd. 'o/r/r/Lc *

ti

CT

A-V

W

•

b

JO£sr£-*v<*s/Yért4/v//y*

r

r i i

i

i

i

i

i

i

i

i

i

i

i

STATENS REPRODUKTONSANSTALT 1929

Plansch 6. Alternativ A, B och C.

Administrationsbyggnad med rektorsbostad. Ombyggnad.

B

<L

ta°s i:

:is} aexrsVMO

ET

"El

<&

/urter/to/mf#r*n£

V=^

V = ^

^i

V—/

-ty// / T/vmnr

Biblioteksbyggnad. Nybyggnad.

/TOT" JOÖÄT

•M

T ? r r M

M

-p—

r

tfr STATENS REPRODUKTIONSANSTALT 1929

Plansch 7. Biblioteksbyggnad.

Alternativ A, B och C.

Nybyggnad.

FLAM

/r/r/9s*s**.

•TOC rfXA/HVA?ff//yC

tJ-4-T 1 f f 1-4-14-

f

f

d&

STATENS REPRODUKHONSANSTALT 1929

Plansch 8. Alternativ B.

Institutionsbyggnad för jordbrukslära och botanik m. m. Ombyggnad.

1=1 T = T

"THE"

Il^C «vr

ts/*xr/x/?/twe£>c*T rtrr.

fed

PH

£L£fMA* &a*Cs*H.*MMZ7Z/Y-

FST

3s:

fed.

/Y/WT0&/&4. /OT£AK

I'

cxoo*#ron;i//f TOtL/77***V

r=t

VJrTVÖt/rtSJt. A*AfJf

t=i

i=r

r=T

I*

I Q

*•

fl"

T==i KW//TMW / r / T . £A*V»

F=JE

t^i^CL •"TIM

f

'

i

f

f

i

|

i

i

7'

i

i

i

i

f

i

i

i

STATENS REPRODUKTIONSANSTALT 1929

Plansch 9. Alternativ B.

Institutionsbyggnad för jordbrukslära och botanik m. m. Ombyggnad.

7-i=i

F=^

F=1

_l=1

, ,F=I

1=1

eicrs*

/z-OATJCVrSL £OMH£

Til

l=i

, ,

t=H

—

^

,1=1

~~i=r

J/z&c/sM.-

/9st/rr4./6st/rrs/-jvsfA?

i • 1.1

,,b^.

J ^

dJ

•-M- - - Ép

1 fc=l

i=J"

ÖC*773T/»-srf»WS'.rVy

EE

inr^a:

ti

H

w

I .1

a

:nrrB__o:

£L .• ö / r o o Ä i / / ! - ^ •*•/**>

ti i

I

i

l

i

i

rr nnz

nr

I

.4.

1©

I I

11 d^>^r^ts«^>c-^'^

y#rr/wr

M

N

t j?AC>At/*nfr*si,/*/

h" ii

UJ

b u :: u

i—i

o:

IK i

|*

H

ti

H—

ar 13 Tftpnr ~n 1

r^F^

1 1 I - j — 1 1 T—r 1 1 =P=F-

ATENS REPRODUKTIONSANSTA

Plansch 10. Alternativ B.

Institutionsbyggnad för kulturteknik m. m. Ombyggnad.

sjs/inr/TTT/t

x:i /^At£t^ffT//r&3JJHL

ÄMM

Jsä

:es:

i -4

äorrtvjus/r/r/ne

Bfea

m O

r =H

LJ

6=T

E=r

^AVC#9ZM*aeflMr

=l

h--sL

ATL/?rj rox

j>wy/.//>&9x

I=J~

i=i

H L - J B^R LJ P 1

j*/ri.//IG/TA

/

/f(/LTi//rrr#/T/x

p ti

o

ö

i

#/?osrjxi/ff

fc=

~B-

m

T=d

••k=L

Jot/rrstie////nff/r//7G

e' i i M r r t T M

i/Vr/g

Plansch 11. Alternativ B.

Institutionsbyggnad för husdjurslära och lantbruksekonomi m. m. Nybyggnad.

r/tsjvo /ror t/AJsrr/*.

r*rs#o /ror ojr/r/f.

IQ

lo

'f~

IIHJ l T 1—L I r4=fc=L_J

i

X

x3

i/

s~

t*

i'

<?

= b

STATENS REPRODUKTIONSANSTALT

Plansch 12. Alternativ B.

Institutionsbyggnad för husdjurslära och lantbruksekonomi m. m. Nybyggnad.

/WSA7D /TOr

SO0CA.

i

— H

-A Alm.

STATENS REPRODUKTIONSANSTALT 1929

Plansch 13. Alternativ B.

Institutionsbyggnad för husdjurslära och lantbruksekonomi m. m. Nybyggnad.

v*/r//m 2 T/i. w.

'U \ f t ±=fc

-4—T-

-\AITK.

STATENS REPROOUKTIONSANSTALT

Plansch 14. Alternativ B.

Institutionsbyggnad för husdjurslära och lantbruksekonomi m. m. Nybyggnad.

soi/rtA/9"ytv»r//** -a*£Xj^r7£w.jf*~—~-

±AULL±AJJ= STATENS REPRODUKIIONSANSTALT 1929

Plansch 15. Alternativ

B och C.

Institutionsbyggnad för kemi, bakteriologi och marklära m. m. Om- och tillbyggnad.

IDIDlITJ-r rASHO rror

jau£*.

La° \ t +-T f f 4-4

*^**—<- -

**~p/f/s-

STATENS REPROPUKTIONSANSTALT '

Plansch 16. Alternativ B och C.

Institutionsbyggnad för kemi, bakteriologi och marklära m. m. Om- och tillbyggnad.

aorre/rv/9/rmse/v.

y/fwc^/r

/ r/K. i/t*>.

STAUNS REPRODUKTtONSANSTALT 1929

Plansch 17. Alternativ B och C.

Institutionsbyggnad för kemi, bakteriologi och marklära m. m.

cr/rrs*//H/6f/*

OCJ*

S**FCi(A?£. AT/tOénF/V

Om- och tillbyggnad. Ä-TCP-^WATT-iVy

*O/*/tA?0

Ar/r/.Z/9/xi/r/*

rsr/r*/*

/r/7/. /. A?/*L/r/r r/7/r£/Y

ro-t tMrr

\sfrc//x.i//3a*Amaxx//r

#y

/rtr/r//iA7d./£/*

//vjr/Tiy/r^/yr

/TÖAT OTt/f-T-J^/r/JlVJ

Plansch 18. Alternativ C.

Institutionsbyggnad för husdjurslära m. m. Nybyggnad.

A*ssao /ror

/*&js?o /ror

.sooe/*.

OJT*A*.

MJ_LJUJLLL=LL±:

-AAIrm.

STATENS REPRODUKTIONSANSTALT 1929

Plansch 19. Alternativ C.

Institutionsbyggnad för husdjurslära m. m. Nybyggnad.

ir

-\AITK.

STATENS REPRODUKTIONSANSTALT

Plansch 20. Alternativ C.

Institutionsbyggnad för husdjurslära m. m. Nybyggnad.

£££ v£f*/rMr

ao

rcfistiosrw.

rrssmowAie.

t .r \ ' i T f r -i i T r

r

r

4/?v

STATENS REPRODUKTIONSANSTALT 1929

Plansch 21. Alternativ C.

Institutionsbyggnad för jordbruks- och husdjursförsök. Nybyggnad.

/ror osrfAt,

<wwi/w^>.

F*rs#o /ror t/A?jrs/*

.>&*+^2-4~lC<*'ft—

'yJLi 1 t

^y

AAITK.

STATENS REPRODUKTIONSANSTALT 1929

Plansch 22. Alternativ

Institutionsbyggnad för jordbruks- och husdjursförsök. Nybyggnad.

LJ \ f j - ^ - M - 4 - M - f -

SSL

C.

Plansch 23.

>^

Q.

co

JC CO

•o CO

c

CO CD

3) ja

CO

JC O CO

c o

+••

o CO

c

STATENS REPRODUKTIONSANSTALT 1929

Plansch 24. Alternativ /.

Institutionslokaler för mejeriförsök m. m. (Alnarp). Tillbyggnad.

pi_«n n r v i n D / v p i n i n a u i .

Pi_«n nr vnn. en TR. UPP.

hr -

a

i i i -[_] q-

A -!-

-3il rH=f=f

ipf^r

£2 .efcje^ty^

W_iJL4^4=h_L_L_Ll

-C-

f

—\/frf?.

STATENS REPRODUKTIONSANSTALT 1929

Plansch 25. Alternativ I.

Institutionslokaler för mejeriförsök m. m. (Alnarp). Tillbyggnad.

•BOTTrjwPsninGLr-t

PRoFnina-^Tu.

KAl..LP\RE.n.

^tjc

E^4-4L4-M:-4-*-4-

^kz.

STATENS REPRODUKTIONSANSTALT 1929

Plansch 26. Alternativ II.

Institutionsbyggnad för mejeriförsök. Nybyggnad.

SWt/CfiWL-W-

Plansch 27. Alternativ III.

Institutionsbyggnad för mejeriundervisning och mejeriförsök. Nybyggnad.

ai i i i i err nn— /K* 3*40

s*or

totj, r£K.

i a a ti i OLT—un

TE

cnr

ffi EB EB ffl GjQV£if77SA?/j

O

a

a

l_EB_ffl_ />*3^ö /ror

ojrs/f

a a a m

a ss

ffl._ffl__ffl_JH.__ffl...__EB_E. =4 ^=4=±r±=fc4ztlrii4-

:£=

STATENS REPRODUKTIONSANSTALT 1929

Plansch 28. Alternativ III.

Institutionsbyggnad för mejeriundervisning och mejeriförsök. Nybyggnad.

M/if/fC

2. TAt*P/°oA

STATENS REPROr-UKTlQNSANSTAlT 1929

Statens offentliga utredningar 1929 S y s t e m a t i s k

f ö r t e c k n i n g

(Siffrorna inom klämmer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.)

Allmän lagstiftning. Rättskipning.

Fångvård.

Förslag till omorganisation av rättsobdncentväsendet m. m. [11] Lagberedningens förslag ang. vissa internationella rättsförhållanden. 1. Förslag till konvention mellan Sverige, Danmark, Finland och Norge innehållande internationellt privaträttsliga bestämmelser om äktenskap, adoption och förmynderskap m. m. [12] 2. Förslag till konvention mellan Sverige, Danmark, Finland och Norge ang. indrivning av underhållsbidrag m. m. [13]

Vattenväsen.

Skogsbruk.

Bergsbruk.

Industri.

H a n d e l o c b sjöfart.

Statsförfattning. Allmän statsförvaltning.

Kommunalförvaltning.

Statens och kommunernas

flnansväseii.

Ko m m limitations väsen. Betänkande och förslag ang. vissa ekonomiska spörsmål berörande enskilda järnvägar. [2] Betänkande med förslag till förordning om motorfordon ra. m. jämte därmed sammanhängande författningar samt till stadga om trafiken ii vägar och gator. [16]

Betänkande ang. rationell skattenppbörd. [17]

Bank-, kredit- och penningväsen. Politi. Betänkande med förslag till lagstiftning om åtgärder mot lösdriveri samt åtgärder mot sedeslöst leverne av samhällsskadlig art. [9]

Socialpolitik.

Betänkande med utkast till lagstiftning om ekonomiska föreningars rätt att driva inlåningsrörelse. [15]

F ö r s ä k r i n g s vilsen. Betänkande och förslag ang. tryggande av hos enskild arbetsgivare anställd personals rätt till utfäst pension. [3]

Svenska aktiebolags balansräkningar åren 1911—1925. [4] Kyrko väsen.

Undervisningsväsen.

Hälso- ock sjukvård.

Andlig odling i övrigt.

Berättelse rörande studier i vissa sinnessjukvårdsfrågor — särskilt arbetsterapi och hjälpverksamhet — i Danmark, Tyskland, Holland och Schweiz. [7] Betänkande med förslag till steriliseringslag. [14] Förslag till lag ang. bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar (epizootilag) och förordning med närmare föreskrifter ang. bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar (epizootiförordning). [18]

Utredning och förslag rörande studieunderstöd åt lärjungar vid statens läroverk och med dem jämförliga läroanstalter. [G] Utredning och förslag rörande praktisk lärarkurs för blivande lärare vid de allmänna läroverken m. fl. undervisningsanstalter. [10]

Allmänt näringsväsen.

F ö r s v a r s väson. Förenkling av organisationen å flottans stationer m. m. Vissa byggnadsarbeten m. m. vid flottans station i Stockholm. (Supplement till del 8. Lokalfrågor.) [1] 1928 års tjänstesakkrunnigas utredning och förslag i fråga om underofficerarnas tjänsteställning. [8]

Fast egendom. Jordbruk med binäringar. Redogörelse för de ecklesiastika boställena. 6. Kopparbergs län. [5] Utredning beträffande centralanstaltcns för försöksväsendet på jordbruksområdet och en blivande högre lantbruksundervisnings inbördes ställning. [19]

Utrikes ärenden.

Stockholm 1929. Kgl. Boktr. P. A. Norstedt & Söner 292459

Internationell

rätt.