Utredning rörande allmänna läroverk för flickor m. m.

National Library of Sweden

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR

1929:33

ECKLESIASTIKDEPARTEMENTET

UTREDNING RÖRANDE

ALLMÄNNA LÄROVERK F L I C K O R M. M. VERKSTÄLLD AV

1927 ÅRS SKOLSAKKUNNIGA

S T O C K H O L M 1 9

9 FÖR

Statens offentliga utredningar 1929 Kronologisk

1. Betänkande och förslag till förenkling av organisation och förvaltning å flottans stationer och varv samt örlogsdepån i Göteborg. Vissa byggnadsarbeten m. m. vid flottans station i Stockholm. (Supplement till del 3. Lokalfrågor.) Beckman. 30 s. Fö. 2. Betänkande och förslag angående vissa ekonomiska spörsmål berörande enskilda järnvägar. Beckman. 64 s. K. 3. Betänkande och förslag angående tryggande av hos enskild arbetsgivare anställd personals rätt till utfäst pension. Norstedt. 92 s. Ju. 4. Svenska aktiebolags balansräkningar åren 1911—1925. Tiden. 529 s. Fi. 5. Bedogörelse för de ecklesiastika boställena. G. Kopparbergs län. Av Henrik Bovin. Beckman, lij, 718 s. E. 6. Utredning och förslag rörande studieunderstöd åt lärjungar vid statens läroverk och med dem jämförliga läroanstalter. Norstedt. 107 s. 14 pl. E. 7. Berättelse rörande studier i vissa sinnessjukvårdsfrågor — särskilt arbetsterapi och hjälpverksamhet — i Danmark, Tyskland, Holland och Schweiz. Norstedt. 117 s. S. 8. 1928 års tjänstesakkunnigas utredning och förslag i fråga om underofficerarnas tjänsteställning. Fahlcrantz. 90 s. Fö. •*£ 9. Betänkande med förslag till lagstiftning om åtgärder mot lösdriveri samt åtgärder mot sedeslöst leverne av samhällsskadlig art. Norstedt. 208 s. S. 10. Utredning och förslag rörande praktisk lärarkurs för blivande lärare vid de allmänna läroverken m. fl. undervisningsanstalter. Norstedt. 116 s. E. 11. Förslag till omorganisation av rättsobducentväsendet m. m. Norstedt. 66 s. 1 karta. S. 12. Lagberedningens förslag angående vissa internationella rättsförhållanden. 1. Förslag till konvention meUan Sverige, Danmark, Finland och Norge innehållande internationellt privaträttsliga bestämmelser om äktenskap, adoption och förmynderskap m. m. Norstedt. 130 s. J u . 13. Lagberedningens förslag angående vissa internationella rättsförhållanden. 2. Förslag till konvention mellan Sverige, Danmark, Finlahd och Norge angående indrivning av underhållsbidrag ni. m. Norstedt. 59 s. J u . 14. Betänkande med förslag till steriliseringslag. Beckman. I l l s. S. 15. Betänkande med utkast till lagstiftning om ekonomiska föreningars rätt att driva inlåningsrörelse. Marcus. 39 s. Fl. 16. Betänkande med förslag till förordning om motorfordon m. m. jämte därmed sammanhängande författningar samt till stadga om trafiken å vägar och gator. Marcus. 305 s. K.

förteckning:

Betänkande angående rationell skatteuppbörd. MarcusJ S34 s. 5 utkast till blanketter. F i . Förslag till lag angående bekämpande av smittsamma hus-J djnrssjukdomar (epizootilag) och förordning med närmare! föreskrifter angående bekämpande av smittsamma husH djurssjukdomar (epizootiförordning). Norstedt. 154 s. J o J Utredning beträffande centralanstaltens för försöksvä-j sendet på jordbruksområdet och en blivande högre lantbruksundervisnings inbördes ställning. Norstedt. 174 s J 28 skissritningar. J o . Utredning och förslag rörande lantmäteriundervisningensj ordnande. Marcus. 120 s. J o . Betänkande och förslag rörande understöd åt den civila] luftfarten. Beckman. 198 s. K. Lagberedningens förslag till revision av ärvdabalken. 3.1 Förslag till lag om testamente m. m. Norstedt. 450 s. J u . Förslag till tillämpningsföreskrifter till tnlltaxeför-j ordningen med motivering jämte utkast till anvisningar till nämnda föreskrifter. Norstedt. 72 s. F i . 24. Betänkande angående en reformerad sjukförsäkring m. m.J Beckman, vj, 99 s. 8. 25. Yttranden av häradshövdingar och rådhusrätter över processkommissionens betänkande angående rättegångsväsen-1 (lets ombildning. Norstedt, iv, 325 s. J u . Falsk förklaring. Falsk angivelse m. m. Förberedande! utkast till strafflag. Speciella delen. 8. Av J. C.W.ThyrénJ Lund, Berling. 217 s. J u . Betänkande angående statens medverkan för vinnande! av ökad skogsproduktion å vissa marker. Marcus. 120l B. JO. Betänkande angående moderskapsskydd. -Norstedt. 213 s. S. Betänkande med förslag till lagstiftning om alkoholist-i vård. Marcus. 126 s. S. Yttranden i anledning av betänkande angående ordnande) av vissa ekonomiska och organisatoriska förhållanden vidl genomförande av den ifrågasatta rättegångsreformen J 1. (Hovrätter, nedre jnstitierevisionen, jnstitiekanslernj häradshövdingar.) Norstedt, vj, 304 (2) s. J u . Yttranden i anledning av betänkande angående ordnande! av vissa ekonomiska och organisatoriska förhållanden viöj genomförande av den ifrågasatta rättegångsreformen M 2. (Rådhusrätter, vissa centrala verk, länsstyrelser, vissa sammanslutningar.) Norstedt, vj, 429 s. Ju. Utredning jämte yttrande och förslag angående vissd frågor rörande tillämpning av 1927 års skolorganisation] Norstedt. 45 s. E. Utredning rörande allmänna läroverk för flickor m. m l Norstedt. 108 s. E.

Anm. Om särskild tryckort ej angives, är tryckorten Stockholm. Bokstäverna med fetstil utgöra begynnelsebokstäverna till det departement, under vilket utredningen avgivits, t. ex. E. = ecklesiastikdepartementet, Jo. = jordbruksdepartementet. Enligt kungörelsen den 3 febr. 1922 ang. statens offentliga utredningars yttre anordning (nr 98) utgivas utredningarna i omslag med enhetlig färg för varje departement.

STATENS O F F E N T L I G A U T R E D N I N G A R

1929:33

ECKLESIASTIKDEPARTEMENTET

UTREDNING RÖRANDE

ALLMÄNNA LÄROVERK FÖR FLICKOR M. M. VERKSTÄLLD AV 1927 ÅRS SKOLSAKKUNNIGA

STOCKHOLM 1929 KUNGL. BOKTRYCKERIET.

P. A. NORSTEDT &C SÖNER

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Sid. 5 7 25

Skrivelse till Konungen I. Allmänna synpunkter II. Länsvis ordnad undersökning Stockholms stad 25. — Stockholms län 27. — Uppsala län 28. — Södermanlands län 30. — Östergötlands län 31. — Jönköpings län 33. — Kronobergs län 35. — Kalmar län 36. — Gotlands län 37. — Blekinge län 37. — Kristianstads län 38. — Malmöhus län 39. — Hallands län 42. — Göteborgs och Bohus län 43. — Älvsborgs län 44. — Skaraborgs län 46. — Värmlands län 47. — Örebro län 49. — Västmanlands län 51. — Kopparbergs län 52. — Gävleborgs län 53. — Västernorrlands län 54. — Jämtlands län 55. — Västerbottens län 56. — Norrbottens län 57.

III.

Sammanfattning Organisatoriska och ekonomiska förhållanden a. Statliga läroanstalter b. Kommunala läroanstalter Fullständiga kommunala flickskolor Treårig flickskollinje

58 59 59 63 63 64

Bilagor. Bil.

1.

Bil.

2.

Bil.

3.

Bil.

4.

Bil.

5.

Bil.

6.

Bil.

7.

Bil.

8.

Bil.

9.

översikt av antalet lärjungar vid de allmänna läroverken (gamla läroverken) under åren 1924—1929 översikt av antalet kvinnliga lärjungar å gymnasiet under åren 1924— 1929 översikt av antalet anmälda till studentexamen vårterminerna 1924— 1929 Antalet kvinnliga lärjungar höstterminerna 1924—1929 å gymnasiet vid de statsläroverk och med statsläroverk förenade kommunala gymnasier, vid vilka kvinnliga lärjungar kunnat vinna inträde under hela 6-årsperioden 1924—1929 Antalet i gymnasiets lägsta ring undervisade kvinnliga lärjungar från läroverksstaden och närmaste omnejd i vissa städer före och efter kvinnliga lärjungars tillträde till statligt gymnasium å orten Uppgift å den art av undervisning de kvinnliga lärjungar, vilka h.t. 1928 tillhörde gymnasiet, huvudsakligen åtnjutit före inträdet i gymnasiet . Antalet kvinnliga lärjungar å gymnasiet vid under skolöverstyrelsens inseende stående läroanstalter Jämförande översikt av det antal kvinnliga lärjungar i högre flickskolor samt högre goss- och samskolor, som förvärvat normalskolekompetens och som övergått till gymnasium Antalet lärjungar i de högre skolorna höstterminen 1929 . . . . . .

71 72 72

74 75 76

78 79

Sid.

Bil. 10.

Bil. 11.

Bil. 12. Bil. 13.

Bil. 14. Bil. 15.

Bil. 16. Bil. 17.

Bil. 18. Bil. 19.

översikt länsvis av antalet lärjungar, gossar och flickor, i vissa klasser av realskolor, kommunala mellanskolor och högre flickskolor samt därmed jämförliga skolor 86 Hemortstabell a. Antal kvinnliga lärjungar i vissa klasser och ringar av under skolöverstyrelsens inseende stående läroanstalter, fördelade efter hemorter 87 Hemortstabell b. Antal kvinnliga lärjungar, som avlagt studentexamen åren 1924—1928, fördelade efter hemorter . . 92 Antalet kvinnliga lärjungar i gymnasiets tre högsta ringar, fördelade efter hemorter, och beräknat antal platser för sådana lärjungar vid hemortens eller annat inom länet beläget statligt gymnasium . . . . 94 Förslag till undervisningsplan för den förenade fem- och fyraåriga realskolkursen 98 Förslag till normalundervisningsplan för kommunal treårig flickskollinje, grundad på genomgången näst högsta klass av realskolan vid allmänt läroverk 101 Beräkning av statens utgifter för lärarlöner m. m. vid flickrealskola med förenad femårig och fyraårig lärokurs . " 103 Beräkning av statens utgifter för lärarlöner m. m. vid ett högre flickläroverk med förenad femårig och fyraårig lärokurs i realskolan samt med en fyraårig latinlinje å gymnasiet 104 Exempel på utgifts- och inkomststat för kommunal treårig flickskollinje, förenad med allmänt läroverk 106 översikt av organisationen av de högre läroanstalterna med tillämpning av de av de sakkunniga i fråga om högre flickläroverk och högre flickskolor framförda synpunkterna 107

Till

KONUNGEN.

Genom nådigt beslut den 18 juni 1927 uppdrog Eders Kungl. Maj:t åt chefen för ecklesiastikdepartementet att tillkalla tre sakkunniga för att inom nämnda departement bland annat verkställa utredningar och avgiva yttranden

och förslag i vissa med den beslutade skolorganisationen sammanhängande frågor. Såsom sakkunniga tillkallade departementschefen den 20 juni 1927 undertecknade Bergqvist, Wallin och Nordfelt samt uppdrog åt undertecknad Bergqvist att vara de sakkunnigas ordförande. Genom nådigt beslut den 5 juli 1929 fann Eders Kungl. Maj:t gott att dels bemyndiga chefen för ecklesiastikdepartementet att utöver det antal sakkunniga, som jämlikt Kungl. Maj:ts beslut av den 18 juni 1927 tillkallats för utredning av vissa i samband med 1927 års skolorganisation stående frågor, tillkalla ytterligare två sakkunniga, dels ock uppdraga åt 1927 års skolsakkunniga med ovan angivna utökning att inom nämnda departement, bland annat, biträda med en av 1929 års riksdag begärd utredning rörande behovet av ytterligare högre allmänna läroverk för flickor samt dessa läroanstalters organisation. Genom beslut den 5 juli 1929 tillkallade departementschefen såsom sakkunniga för ifrågavarande ändamål undertecknade Almkvist och Wellander. Såsom sekreterare hos de sakkunniga har jämlikt chefens för ecklesiastikdepartementet enligt nådigt bemyndigande givna förordnande tjänstgjort kanslirådet i ecklesiastikdepartementet F . W. E. Sandberg. Sedan nu ifrågavarande uppdrag blivit slutfört, få de sakkunniga härmed i underdånighet överlämna utredning rörande allmänna läroverk för flickor och vissa därmed sammanhängande frågor. Stockholm den 30 november 1929. Underdånigst B. J:SON B E R G Q V I S T .

N. J. F. ALMKVIST.

A. NORDFELT.

HARALD WALLIN.

ERIK WELLANDER. Fr.

Sandberg.

I. Allmänna synpunkter. I proposition nr 116 till 1927 års riksdag angående omorganisation av det £™W™df högre skolväsendet m. m. föreslog Kungl. Maj:t riksdagen, bland annat, att behandling. besluta, att i en var av städerna Stockholm, Göteborg, Malmö och Hälsingborg skulle från och med den tid, Kungl. Maj :t bestämde, upprättas ett högre allmänt läroverk för flickor, omfattande fyrklassig realskola och treårigt gymnasium, under villkor att vederbörande kommun åtoge sig att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler jämte inredning och möbelutrustning ävensom bostad eller hyresersättning åt rektor. Riksdagen beslöt i anledning av denna proposition samt i ämnet väckta motioner, bland annat, dels att i en var av städerna Stockholm, Göteborg, Malmö och Hälsingborg skulle från och med den tid, Kungl. Maj:t bestämde, upprättas ett högre allmänt läroverk för flickor, omfattande fyrklassig realskola och, vad beträffar Stockholm, fyraårigt och treårigt samt beträffande övriga tre städer treårigt gymnasium, under samma villkor som av Kungl. Maj:t angivits, dels ock att, bland andra, följande läroverk, nämligen i Uppsala, Linköping, Norrköping, Jönköping, Lund, Borås, Karlstad, Örebro och Västerås skulle i sin helhet vara avsedda endast för manliga lärjungar; dock att, så länge icke högre flickläroverk i nämnda städer inrättats, kvinnliga lärjungar skulle, under vissa närmare angivna förutsättningar, efter framställning från vederbörande kommun, kunna av Kungl. Maj:t lämnas tillträde till gymnasium vid nuvarande läroverk i dessa städer. Därjämte anhöll riksdagen, att Kungl. Maj:t måtte till 1928 års riksdag, med beaktande av de synpunkter riksdagen i sin skrivelse i frågan (nr 262) anfört och efter verkställd utredning, framlägga en plan för inrättande av högre flickläroverk i enlighet med vad riksdagen i nämnda skrivelse angivit. I anledning av dessa riksdagens beslut anbefallde Kungl. Maj:t genom cirkulär den 18 juni 1927 dels överståthållarämbetet och länsstyrelserna i Malmö och Göteborg att från stadsfullmäktige i en var av städerna Stockholm, Göteborg, Malmö och Hälsingborg inhämta och till Kungl. Maj :t överlämna yttrande, huruvida och i sådant falL från vilken tid vederbörande kommun åtoge sig de av riksdagen föreskrivna villkoren för upprättande i en var av nämnda städer av ett högre allmänt läroverk för flickor, anordnat på sätt i riksdagens skrivelse nr 262 föreskreves, dels ock vederbörande länsstyrelser att lämna stadsfullmäktige i städerna Uppsala, Linköping, Norrköping, Jönköping, Lund, Borås, Karlstad, Örebro och Västerås meddelande om riksdagens nyss anförda

8 beslut i fråga om kvinnliga lärjungars tillträde till gymnasiet vid de allmänna läroverken i nämnda städer, varjämte Kungl. Maj:t förklarade sig vilja på framställning av vederbörande kommun framdeles meddela beslut, huruvida gymnasium i stad, som nu vore i fråga, finge tills vidare bliva tillgängligt även för kvinnliga lärjungar. Vidare anbefallde Kungl. Maj :t vederbörande länsstyrelser att från stadsfullmäktige i sistnämnda städer inhämta yttranden, huruvida och i så fall från vilken tid kommunerna åtogo sig enahanda förpliktelser, som i riksdagens skrivelse nr 262 uppställts för upprättande i städerna Stockholm, Göteborg, Malmö och Hälsingborg av högre flickläroverk, ävensom att med nämnda yttranden, vilka skulle vara till länsstyrelserna avgivna före den 1 juli 1928, inkomma till skolöverstyrelsen. Slutligen anbefallde Kungl. Maj:t skolöverstyrelsen att, efter vederbörandes hörande, före den 1 november 1928 till Kungl. Maj:t inkomma med plan för inrättandet av högre flickläroverk i städerna Uppsala, Linköping, Norrköping, Jönköping, Lund, Borås, Karlstad, Örebro och Västerås, vilken plan borde angiva, i vilken ordning och vid vilken tid de olika läroverken borde komma till stånd. Sedan skolöverstyrelsen till Kungl. Maj:t överlämnat den sålunda begärda planen jämte de från vederbörande städer infordrade yttrandena, föreslog Kungl. Maj:t, i proposition nr 86, 1929 års riksdag, bland annat, att besluta, att ett högre allmänt läroverk för flickor, omfattande fyrklassig realskola och treårigt gymnasium, skulle upprättas från och med den den 1 juli 1930 i en var av städerna Linköping, Norrköping, Borås och Örebro, från och med den 1 juli 1931 i en var av städerna Lund, Karlstad och Västerås, från och med den 1 juli 1932 i staden Uppsala samt från och med den 1 juli 1933 i staden Jönköping. I skrivelse den 1 juni 1929, nr 250, anmälde riksdagen, att riksdagen avslagit Kungl. Maj:ts förevarande framställning, samt anhöll, i anledning av två i ämnet väckta motioner (1:241 och 11:374), dels om förnyad utredning rörande behovet av ytterligare högre allmänna läroverk för flickor utöver de fyra av 1927 års riksdag beslutade samt om deras organisation, dels om utredning i samband därmed rörande behovet och möjligheten av att vid de högre allmänna läroverk för flickor, som kunde komma att upprättas, inpassa en för de flickor, som icke skulle avlägga real- eller studentexamen, lämpad praktisk linje, dels ock att Kungl. Maj :t måtte för riksdagen framlägga de förslag, vartill berörda utredningar kunde föranleda. Genom beslut den 5 juli 1929 fann Kungl. Maj:t gott att uppdraga åt de sakkunniga att inom ecklesiastikdepartementet, bland annat, biträda med den av riksdagen begärda utredningen rörande högre allmänna läroverk för flickor. Vid anmälan inför Kungl. Maj:t av riksdagens sist omförmälda skrivelse anförde föredragande departementschefen bland annat följande: »Den av riksdagen i dess skrivelse nr 250/1929 begärda utredningen tager närmast sikte på två spörsmål, det ena behovet av ytterligare högre allmänna läroverk för flickor utöver de fyra av 1927 års riksdag beslutade och det andra

9 dessa läroverks organisation, därvid uttryckligt pekats på behovet och möjligheten av att vid de högre flickläroverken inpassa en praktisk linje, lämpad för de flickor, som icke skola avlägga real- eller studentexamen. En utredning i dessa båda avseenden synes mig alltså böra åvägabringas under beaktande av de synpunkter, riksdagen i sin ovanberörda skrivelse anfört. Det torde vara lämpligt att anförtro detta utredningsuppdrag åt 1927 års skolsakkunniga, vilka alltsedan 1927 års riksdag fattat sitt beslut haft sig anförtrodd utredningen av ett flertal i samband med nämnda riksdagsbeslut stående frågor. Då emellertid dessa1 sakkunniga ännu hava vissa sådana frågor under behandling och det dessutom synes mig angeläget att tillförsäkra den av riksdagen nu begärda utredningen en så allsidig sakkunskap som möjligt, anser jag det vara nödvändigt att 1927 års sakkunnigberedning för detta ändamål förstärkes med ytterligare två sakkunniga. I denna min uppfattning om en utökning av 1927 års sakkunniga styrkes jag även av andra skäl. Det synes mig nämligen erforderligt, att den sålunda förstärkta sakkunnigberedningen tager sikte ej allenast på de av riksdagen direkt begärda utredningarna utan jämväl på vissa andra spörsmål. J a g vill erinra därom, att riksdagen i sin begäran om utredning även framhöll frågan om de ifrågasatta flickläroverkens organisation. I sin motivering säger sig riksdagen sakna anledning att nu till närmare prövning upptaga vad departementschefen och vissa motionärer anfört i fråga om organisationen av realskolor och gymnasier i de ifrågasatta nya läroverken. Den definitiva prövningen av denna del av ärendet borde enligt riksdagens förmenande äga rum i samband med riksdagens handläggning av den förnyade utredning och de därpå grundade förslag, Kungl. Maj:t kunde komma att framlägga för riksdagen. Frågan om de fyra redan beslutade och upprättade flickläroverkens organisation står enligt min mening uppenbarligen i sådant samband härmed, att denna jämväl bör tagas till förnyat övervägande.» Den av 1929 års riksdag i dess skrivelse begärda utredningen rörande högre Uppdragets allmänna läroverk för flickor tager — såsom departementschefen i sitt nyss återgivna anförande till statsrådsprotokollet närmare utfört — sikte på två spörsmål: det ena behovet av högre allmänna läroverk för flickor utöver de fyra av 1927 års riksdag beslutade och det andra dessa läroverks organisation. Det senare spörsmålet avser —- såsom framgår av vad vid frågans behandling vid 1929 års riksdag framkommit — dels de högre flickläroverkens anknytning till folkskolan och anordningen av de i dem ingående gymnasierna, dels ock inpassandet vid nämnda läroverk av en praktisk linje, närmast av den högre flickskolans art och lämpad för de flickor, som icke skola avlägga real- eller studentexamen. Vad då först beträffar frågan om behovet av ytterligare högre allmänna läro- Ytterligare behov av verk för flickor, torde det vara lämpligt att till en början erinra därom, att åt- högre flickgärden att över huvud upprätta högre allmänna läroverk för flickor står i när- läroverk. maste samband med den av 1927 års riksdag fastslagna grundsatsen, att den

10 kvinnliga ungdomen borde under lika ekonomiska villkor som den manliga erhålla samma utbildningsmöjligheter i den mån behov härav förelåge. Sådana möjligheter skulle i främsta rummet beredas genom de högre gossläroverkens förvandling till samläroverk. Där läroverkens storlek gjorde en dylik anordning olämplig, borde emellertid den kvinnliga ungdomens utbildning tillgodoses genom särskilda för densamma avsedda högre allmänna läroverk. I överensstämmelse härmed beslöt 1927 års riksdag, såsom förut anförts, upprättandet av fyra högre allmänna läroverk för flickor, i Stockholm, Göteborg, Malmö och Hälsingborg, och begärde hos Kungl. Maj:t en plan för inrättande av högre flickläroverk i enlighet med vad riksdagen i sin skrivelse angivit (riksd. skr. nr 262 sid. 70 och 185). Såsom likaledes ovan erinrats har nu 1929 års riksdag i sin förenämnda skrivelse nr 250 anhållit om förnyad utredning rörande behovet av ytterligare högre allmänna läroverk för flickor utöver de fyra av 1927 års riksdag beslutade samt om deras organisation. Riksdagen har därvid angivit vissa riktlinjer för denna utredning. Sålunda har riksdagen uttalat, att den viktigaste förutsättningen för upprättandet av ett högre allmänt läroverk för flickor vore, att det antal elever i staden och omkringliggande bygd, som åtnjuter högre undervisning, vore så stort, att det förmådde rekrytera en dylik läroanstalt, utan att den lokala organisationen avskolväsendet i övrigt i mera väsentlig grad rubbades, om dess bibehållande i oförändrad form vore önskvärt med hänsyn till föreliggande behov. Vidare har riksdagen uttalat, att det icke vore önskvärt, att sådana åtgärder från statsmakternas sida vidtoges, vilka kunde komma att öka antalet kvinnliga elever i de läroverk, som föra till studentexamen, och samtidigt minska antalet i de läroanstalter, vilka avse att giva en efter den kvinnliga ungdomens egenart och framtida livsuppgifter i hem och samhälle speciellt anpassad uppfostran och utbildning. I samband med dessa uttalanden av riksdagen torde det böra erinras jämväl därom, att 1927 års riksdag, i sin skrivelse till Kungl. Maj:1 angående omorganisation av det högre skolväsendet m. m., i fråga om den kvinnliga ungdomens högre undervisning uttalat, det riksdagen ansåge, att denna undervisning väl borde i vida större utsträckning än för närvarande kunde ske äga rum i läroanstalter av samskolenatur, men härav följde ingalunda, att riksdagen ansåge ifrågavarande behov genom denna anordning vara i erforderlig mån tillgodosett. Vid sidan av de studiemål, som realskol- och studentexamina representerade, komme, säger riksdagen, säkerligen för flickornas vidkommande även för framtiden att fortbestå de mera allmänna bildningsmål, som i vårt land av ålder företrätts av de högre flickskolorna. Av de uttalanden, som av riksdagen sålunda vid skilda tillfällen blivit gjorda, framgår oförtydbart, att det enligt riksdagens mening, vid beredande av möjligheter för den kvinnliga ungdomen till fortsatta studier, gäller att tillgodose ifrågavarande båda bildningsmöjligheter: å ena sidan att under lika ekonomiska villkor, som gälla för gossar, genom realskola respektive gymnasium nå fram till dessa skolformers mål, å andra sidan att komma i åtnjutande av en undervisning i stort sett av den art, som den hittillsvarande högre flickskolan meddelat.

11 Det är uppenbart, att nu angivna synpunkter måst för de sakkunniga bliva bestämmande, när det gällt att åstadkomma den utredning i fråga om behovet av högre allmänna läroverk för flickor, som nu blivit de sakkunniga anbefalld. De sakkunniga hava därför ookså vid undersökningen av nu ifrågavarande förhållanden beträffande samtliga de orter, som här komma under övervägande, förelagt sig två frågor rörande flickornas utbildning, den ena: kan det anses vara på orten tillräckligt sörjt för möjligheten att gå realskol- respektive gymnasievägen, den andra: är på orten i tillfredsställande grad sörjt för möjligheten att gå flickskolvägen, och därutöver, därest svaret i någotdera fallet skulle bliva nekande: vad bör ytterligare åtgöras? Vid besvarandet av dessa frågor hava de sakkunniga letts av vissa allmänna synpunkter, till vilka de sakkunniga kommit vid en närmare detaljgranskning av de förhållanden på de olika orterna, som här närmast påkalla undersökning.

Till dylika allmänna synpunkter hör i främsta rummet, att, därest den kvinn- Lärjungeliga ungdomen på en viss ort skulle hänvisas att gemensamt med den manliga nicmerärens ungdomen åtnjuta undervisning i ett redan förefintligt statens läroverk, detta bedömandet läroverks totala lärjungantal måste hållas inom sådana gränser, att den indi- av bfl^.f viduella omsorg om lärjungarna, som samundervisningen i så hög grad på- flickläroverk kallar, icke över hövan försvåras. Det är uppenbarligen icke möjligt att exakt angiva en numerär, som i ett sådant fall som detta icke bör få överskridas. Vid hithörande frågors behandling i riksdagen har siffran 600 nämnts som en maximisiffra. De sakkunniga hålla emellertid före, att denna siffra är högt tilltagen. Det är väl sant, att det i närmaste hand beror på de särskilda klassavdelningarnas storlek, huruvida undervisning och uppfostran skola kunna få den erforderliga individuella inriktningen — de sakkunniga kunna icke heller underlåta att i detta sammanhang framhålla vikten av att åtminstone i samläroverk klassavdelningarnas storlek blir starkare begränsad än nu gällande bestämmelser medgiva. Totalnumerären vid läroanstalten har emellertid även sin stora betydelse för framgången i arbetet. En läroanstalt med ett allt för stort lärjungantal får lätt nog över sig ett drag av anstaltsmässighet, som icke blott i större eller mindre utsträckning mekaniserar eller i stela former binder den mera administrativa sidan av anstaltens verksamhet utan även sträcker sina menliga verkningar till det inre arbetet sådant detta gestaltar sig i undervisning och uppfostran. Den för detta arbete så betydelsefulla personliga insatsen med dess möjligheter till individuell anpassning får allt svårare att komma till sin rätt. Vidare är att märka, att vid en för båda könen avsedd läroanstalt ledaren har en utomordentligt betydelsefull och krävande uppgift såväl i fråga om tillsyn över de ungas arbetsliv och samliv som när det gäller att övervaka det sätt, varpå undervisningen och uppfostran på olika händer — av män och kvinnor — handhaves. Skulle anstaltens ledare, såsom fallet lätt kan bliva vid en mycket stor anstalt, komma att allt för mycket tagas i anspråk för administrativa uppgifter och omsorger av mera yttre art, ligger den faran nära, att för läroanstaltens inre

12 arbete viktiga uppgifter komma att mer eller mindre bliva lidande. D e sakkunniga hava därför kommit till den bestämda uppfattningen, att den totala numerären vid ett samläroverk icke bör mera avsevärt överskrida 500. D<e sakkunniga hava också vid sina undersökningar rörande de olika orterna i regel räknat med denna siffra. Lägger man nu nämnda synpunkt i fråga om lärjungenumerären till grund för utredningen, så följer därav, att i de fall, då det totala lärjungantalet i ett läroverk, även sedan samundervisning däri införts, icke skulle kommia att mera avsevärt överskrida 500-talet, tillgodoseendet av den kvinnliga umgdomens läroverksutbildning på orten bör kunna ske genom läroverkets anordnande som samläroverk. De sakkunniga utgå härvid från att när flickor erhålla tillträde till förutvarande gossläroverk, statsmakterna bereda ekonomiska förutsättningar för att de berörda läroverken, i den mån lärjungetillströmningens omfattning så kräver, kunna — givetvis inom den nyss angivna numerären — utrustas med erforderliga parallellavdelningar. Skulle åter totala numerären vid ett läroverk komma att mera avsevärt överstiga sagda siffra, erbjuda sig för tillgodoseende av flickornas realskol- respektive gymnasieundervisning olika utvägar, allt efter som tillströmningen av lärjungar företrädesvis drabbar realskolan eller gymnasiet eller mera jämnt fördelar sig på båda dessa stadier. I det fall, att realskolan i främsta rummet träffas av lärjungefrekvensen men gymnasiet åter har en numerär, som kan anses medgiva mottagande av de flickor, som kunna beräknas önska gå gymnasievägen, synes man böra inskränka sig till att anordna gymnasiet som samgymnasium, under det att däremot för flickor en särskild realskola upprättas. Skulle i sådant fall vid en framtida utveckling det högre läroverkets realskolstadium ytterligare allt för starkt tillväxa, erbjuder sig givetvis den möjligheten, att flickrealskolan förvandlas till samrealskola. Skulle åter samgymnasiet framdeles få en tillväxt, som gör det olämpligt, att det fortfarande bibehålles som samgymnasium, förefinnes möjligheten att påbygga flickrealskolan med ett för flickor avsett gymnasium, så att på detta sätt ett fullständigt högre allmänt läroverk för flickor bildas. Beträffande de ekonomiska och pedagogiska vinster, som under vissa förutsättningar skulle göras genom en samorganisation av en fristående flickrealskola och en kommunal flickskola, få de sakkunniga hänvisa till vad i det följande (sid. 17) därom anföres. Om det åter skulle vara lärjungenumerären å gymnasiet, som vållade svårigheter, ligger det närmast till hands att tillgodose det förhandenvarande behovet av gymnasieundervisning för flickor genom upprättandet av ett fristående flickgymnasium, under det att flickornas behov av realskolundervisning tillgodoses därigenom, att den i gossläroverket ingående realskolan förvandlas till samrealskola. 1 Fall skulle emellertid kunna tänkas inträffa, då en å läroverksorten förefintlig kommunal mellanskola kunde göra det överflödigt att upprätta en sär1 Förhandenvarande förhållanden hava emellertid icke föranlett de sakkunniga att föreslå upprättandet av något sådant särskilt flickgymnasium.

skild flickrealskola eller eventuellt att förvandla gossrealskolan till samrealskola. Om slutligen på en ort den starka lärjungetillströmningen träffar såväl realskolan som gymnasiet, så att tanken på läroverkets fullständiga eller partiella övergång till samläroverk måste avvisas, och om på orten icke finnes någon kommunal mellanskola, som lämpligen kan övertaga flickornas realskolundervisning, bör givetvis redan från början ett fullständigt högre allmänt läroverk för flickor upprättas. Vid besvarandet av frågan, huruvida ett särskilt gymnasium för flickor bör Särskilda upprättas på en ort, hava de sakkunniga ansett sig böra taga hänsyn — ut- beträffande över till förut angivna omständigheter — även till följande förhållanden. Av gymnasievital betydelse för undervisningen på läroverkens högstadium är att detta "J^T!?" fl l fl (J c

stadium utrustas med väl kvalificerade lärarkrafter. Och härvid är, med hänsyn till den alltjämt fortgående vetenskapliga specialiseringen, av särskild vikt att om möjligt varje läroämne vid gymnasiet företrädes av en med ämnet fullt förtrogen lärare. Om olägenheterna av ett motsatt förhållande vittna nogsamt de erfarenheter, som under tidernas lopp kunnat göras vid vissa läroanstalter. En nödvändig förutsättning för åstadkommande av de yttre möjligheterna för anställande av lärarkrafter av ovan angivna art är emellertid, att gymnasiet i fråga om organisationen är av en sådan omfattning, att de olika ämnena vid gymnasiet erhålla ett antal undervisningstimmar, nog stort att motivera anställandet av ordinarie facklärare i de olika ämnena. Ä r detta ej fallet, kan det nämligen icke undgås, att undervisningen i vissa ämnen måste anförtros antingen åt lärare, som ej hava dessa ämnen såsom egentliga fackämnen, eller ock åt mera tillfälligt anställda timlärare, på vilkas tillfredsställande vetenskapliga kvalifikationer och förutsättningar i övrigt man icke alltid kan med säkerhet räkna. Med vad här anförts sammanhänger en annan, av den senaste läroverksreformen omedelbart föranledd och därför ny omständighet, vid vilken de sakkunniga ansett sig böra vid bedömandet av frågan om upprättande av flickgymnasier fästa synnerligt avseende: de hittillsvarande mera fasta bildningslinjerna å gymnasiet hava vid nämnda reform inom gymnasiets båda. högsta ringar ersatts av ett mera rörligt system av bildningslinjer, erbjudande de enskilda lärjungarna en väsentligt utsträckt valfrihet i fråga om studieämnen. Emellertid har det främst ur ekonomisk synpunkt befunnits påkallat att som villkor för anordnande av undervisning i ett visst tillvalsämne föreskriva ett visst minimiantal av lärjungar. Nu är det uppenbart, att ju mindre antalet lärjungar i en gymnasiering är, desto lättare kan det inträffa, att sagda minimum icke uppnås. J u större åter lärjungefrekvensen i ringen är, desto större utsikter finnas, att minimiantalet uppnås. Kan icke minimiantalet uppnås, kommer detta att medföra den olägenheten, att lärjungarna i dylikt fall komma att gå förlustiga en undervisning, som för dem skulle hava varit av betydelse. Det är också givet, att svårigheten att anställa ordinarie lärarkrafter ökas, i samma

fh.

14 mån som osäkerheten i fråga om förekomsten av undervisning i ett visst ämne växer. Ur de nu anförda synpunkterna ter det sig som synnerligen angeläget, att de gymnasier, som kunna komma att upprättas, i fråga om sin organisation och sin lärjungenumerär icke bliva för begränsade. Väl kunna de påpekade olägenheterna i någon mån undvikas eller förminskas, därigenom att ett visst samarbete åstadkommes mellan gossläroverket å orten och flickgymnasiet. Man kan sålunda tänka sig, att olägenheterna i fråga om lärarkrafter skulle förminskas därigenom, att båda anstalterna förenade sig om ordinarie lärarkrafter i vissa ämnen, med tjänstgöringen fördelad mellan läroanstalterna. Man kan också tänka sig, att svårigheten att vid gymnasiet få lärjungegrupper nog stora för uppehållande av undervisningen i ett ämne skulle kunna undanröjas därigenom, att samläsning i större eller mindre utsträckning anordnades för lärjungarna vid de båda anstalterna. Men ingendera åtgärden låter sig vidtaga, utan att svårigheter i vissa avseenden yppa sig, icke minst i fråga om uppgörande av arbetsordningen för anstalterna. Fördelaktigast är därför, i varje fall, att vardera anstalten kan få utföra sitt arbete oberoende av den andra. De sakkunniga äro alltså av den uppfattningen, att där ett flickgymnasium icke kan i ovan angivna avseenden erhålla önskvärd omfattning, andra anordningar för flickornas gymnasieundervisning än upprättande av ett enbart för flickor avsett gymnasium äro att föredraga. För ett dylikt förfarande tala givetvis även ekonomiska synpunkter, vare sig det gäller anställandet av lärarkrafter eller beredandet av lokaler och nödiga institutioner för läroanstalten. Behovet av Såsom i det föregående närmare framhållits, hava de sakkunniga i fråga Suibild- o m ^ e o l i ^ a o r t e r n a ansett sig böra icke blott undersöka behovet av anordninning. gar för beredande åt den kvinnliga ungdomen av realskol- respektive gymnasieundervisning utan även tillse, att möjlighet för samma ungdom att erhålla högre flickskolutbildning förefinnes i önskvärd utsträckning. Den närmaste utgångspunkten för en sådan undersökning har givetvis varit riksdagens här ovan omnämnda anhållan hos Kungl. Maj:t om utredning rörande lämpligheten av en inpassning vid de högre flickläroverken av en praktisk linje. Denna anhållan har återigen i sin ordning föranletts av i riksdagen väckta motioner i frågan. Av det sammanhang, i vilket denna fråga därvid förekommit, framgår, att här med praktisk linje åsyftas en linje av den högre flickskolans art och alltså en linje, som är lämpad för de flickor, som fortsätta sina studier utan att hava för avsikt att avlägga real- eller studentexamen. Det är jämväl uppenbart, att såväl de väckta motionerna som riksdagens därav föranledda anhållan om utredning stå i bestämt samband med de av riksdagen gjorda, jämväl i det föregående omnämnda uttalandena om önskvärdheten av att, vid sidan av anstalter för den kvinnliga ungdomens realskol- och gymnasieutbildning, även måtte sörjas för anordningar med syfte att giva samma ungdom en efter dess egenart och framtida livsuppgifter i hem och samhälle speciellt avpassad uppfostran och utbildning. Sistnämnda

}

15 uttalanden stå vidare i nära sammanhang med de synpunkter, som föranlett 1928 års riksdags beslut att genom upprättande av kommunala flickskolor bereda den högre flickskolutbildningen en tryggare och ur ekonomisk synpunkt mera säkerställd fortvaro. Den av riksdagen framställda begäran om utredning rörande lämpligheten av en inpassning vid de högre flickläroverken av en praktisk linje kan genom den formulering den erhållit synas avse en till vissa orter begränsad fråga. Sedd i sitt sammanhang med ovan angivna uttalanden och synpunkter synes denna begäran emellertid vara ett uttryck för en allmännare önskan från riksdagens sida, att olika bildningsvägar måtte, så långt ekonomiska hänsyn göra det möjligt, hållas öppna för den kvinnliga ungdomen. Departementschefen har också uti sitt i det föregående omnämnda anförande till statsrådsprotokollet den 5 juli 1929 givit den i samma anförande begärda utredningen i så måtto en något vidare omfattning, att han funnit utredningen icke böra inskränkas till de högre allmänna läroverken för flickor. Departementschefen yttrar nämligen : »I första hand vill jag erinra därom, att i ett antal städer den förut endast för gossar avsedda realskolans omorganisering till samrealskola sannolikt kommer att medföra den konsekvensen, att den högre flickskolan på orten mister sina elever och måste nedläggas. Skulle så bliva fallet, komme detta att innebära, att på orter, där en för flickor särskilt tillrättalagd utbildning fram till normalskolekompetens hittills funnits att tillgå, flickorna berövades denna utbildningsmöjlighet och tvunges in på den vanliga till real- och studentexamen syftande realskolevägen. En dylik utveckling synes ur flera synpunkter beklaglig och har av riksdagen i dess skrivelse 1929 nr 250 (s. 5) betecknats såsom icke önskvärd. För att förebygga denna utveckling föreslog skolkommissionen på sin tid den utvägen, att flickorna från den näst högsta klassen i realskolan finge övergå till en särskild flickskolelinje med uppgift att under ytterligare tre års särundervisning föra flickorna fram till ungefär samma kunskapsmått som nu inhämtas i en åttaklassig flickskola. Det synes mig därför böra tagas i övervägande, huruvida icke nu antydda ogynnsamma konsekvens av den nya skolorganisationen skulle kunna på liknande sätt avhjälpas.» Vid övervägande av det spörsmål, som sålunda efter de sakkunnigas uppfattning här föreligger till utredning, hava de sakkunniga funnit sig böra som ett grundläggande önskemål uttala, att på ort, där anordningar äro vidtagna för beredande åt den kvinnliga ungdomen av realskol- eller gymnasieutbildning, jämväl högre flickskola skall finnas i alla de fall, då antalet flickor på orten, som för närvarande ägna sig åt fortsatta skolstudier, är så stort, att en högre flickskola kan beräknas erhålla tillräckligt antal elever. Om en dylik anordning icke vidtoges, skulle just det förhållande komma att inträda, som riksdagen uttryckligen ansett böra undvikas, nämligen att den nuvarande lokala organisationen av skolväsendet å orten skulle i väsentlig mån komma att

16 rubbas, oaktat dess bibehållande i oförändrad form varit önskvärt med hänsyn till föreliggande behov. Härvid finna emellertid de sakkunniga det vara av synnerlig vikt, att på varje ort, där flickskola sålunda finnes, denna eller, om flera skolor finnas, någon av dem så anordnas, att möjlighet beredes lärjungarna att åtnjuta undervisning under i stort sett lika förmånliga ekonomiska villkor, som gälla vid statens realskolor och gymnasier. Sker ej detta, ligger den faran nära, att flickskolutbildningen ej kan bestå i konkurrensen med läroverksutbildningen eller att, där den förra kan bestå, den kommer att på grund av de större kostnader, den medför, bliva tillgänglig blott för de bättre lottade samhällsskikten. Särskilt svår blir konkurrensen med utbildningen till realexamen på orter, där avgiftsfria kommunala mellanskolor finnas. För att möjliggöra den under sådana omständigheter önskvärda billigare flickskolutbildningen erbjuder sig, enligt de sakkunnigas mening, i främsta rummet utvägen att upprätta sådana kommunala flickskolor, som av 1928 års riksdag beslutits. E n dylik tanke torde stå i god överensstämmelse såväl med de allmänna synpunkter, åt vilka riksdagen i samband med sagda besluts fattande givit uttryck, som ock med riksdagens i skilda sammanhang uttalade uppfattning. De sakkunniga anse sig emellertid icke böra underlåta att erinra om att samma syfte — den billigare undervisningen -— visserligen även skulle kunna uppnås, därest riksdagen ansåge sig kunna höja anslaget till de privata flickskolorna så mycket, att terminsavgifterna kunde sättas till samma låga belopp som vid statsläroverken och med samma möjligheter till befrielse från avgifts erläggande. En dylik utväg torde emellertid hava föga utsikt till godtagande av riksdagen, då den komme att innebära en brytning med de av riksdagen hittills tillämpade grunderna för statsbidrags utgående till flickskolor. FullstänVad nu angår den närmare utformningen på varje ort av de anstalter, som fl&kolor skalle hava att sörja för den högre flickskolutbildningen, äro olika fall tänkbara. Ur ovan anförda synpunkter skulle saken bäst kunna ordnas därigenom, att på orten upprättas en kommunal flickskola. Skulle lärjungantalet vara så stort, att det ej rymmes i en enda skola, bör den ytterligare undervisning, som erfordras, tillgodoses genom andra högre flickskolor, väl närmast av privat natur samt understödda av staten. Skulle å orten en kommunal flickskola ej kunna upprättas, bör behovet av flickundervisning tillgodoses genom statsunderstödda skolor av privat natur. Där för närvarande flera flickskolor bestå vid sidan av varandra på samma plats och på grund av lågt lärjungantal eller andra omständigheter arbeta under i pedagogiskt eller ekonomiskt hänseende ogynnsamma förhållanden, förutsätta de sakkunniga, att genom lämpligt anordnad samverkan gynnsammare förutsättningar för en fortsatt verksamhet skapas. En fråga, som de sakkunniga i detta sammanhang på grund av den av riksdagen begärda utredningen om inpassning vid flickläroverk av en praktisk linje övervägt, är, huruvida en samorganisation av ett statsläroverk för flickor och en flickskola är att tillråda, De sakkunniga tänka sig härvid närmast,

17 att samorganisationen skulle avse de båda läroanstalterna ända nedifrån. Det är uppenbart, att vissa ekonomiska och pedagogiska fördelar genom en dylik organisation stode att vinna. Anstalterna skulle sålunda i ett dylikt fall kunna stå under en och samme rektor, vissa lärarkrafter skulle kunna vara gemensamma, och i fråga om för undervisningen erforderliga institutioner liksom beträffande lokaler och skolbyggnader i övrigt vore vinster att göra. Mot dessa fördelar ställer sig dock enligt de sakkunnigas mening den farhågan, att vid en förening av flickskola med högre allmänt läroverk lockelsen för lärjungarna att föredraga det senare framför den förra skulle bliva allt för stor, i det att flickskolvägen skulle komma att för de unga te sig såsom mindervärdig i jämförelse med den statliga, till studentexamen ledande gymnasievägen. Vad åter beträffar en samorganisation mellan flickskola och realskola, synas skäl till dylika farhågor ej vara för handen. En sådan organisation synes därför i vissa fall böra anbefallas. Till denna fråga återkomma de sakkunniga dels å sid. 63, dels ock i översikterna av de särskilda länen. Vid den undersökning av förhållandena på de olika orterna, som de sak- Partiella kunniga verkställt, har det emellertid visat sig, att fall kunna inträffa, då anta- fin}er°vid let flickor på en ort, som ägna sig åt fortsatta studier, är för litet för att en statslärover fullständig högre flickskola kan väntas kunna bestå vid sidan av statsläroverket, ' men tillräckligt stort för att de högre klasserna av en flickskola skulle kunna försvara sin plats vid sidan av statsläroverket, I dylika fall hava de sakkunniga funnit sig böra förorda upprättandet vid statsläroverket av en flickskollinje, byggande på näst högsta klassen av läroverkets realskola. De sakkunniga vilja emellertid med avseende på en sådan anordning — utöver vad som sagts om olämpligheten av en samorganisation mellan en flickskola och ett högre statsläroverk — anmärka, att densamma, särskilt med hänsyn till den pedagogiska olämpligheten att på en nederskola, som har sitt självständiga syfte, anbringa en överbyggnad med ett annat syfte, svårligen torde kunna undgå att över sig få en viss prägel av halvhet. De sakkunniga hysa icke desto mindre ingen tvekan därom, att sagda anordning trots nu anmärkta svagheter vore att föredraga framför att på orten ingen som helst högre flickskolutbildning komme till stånd. Då de sakkunniga sålunda i vissa fall tänkt sig en samorganisation mellan statsläroverk och flickskola, har den frågan ansetts böra övervägas, huruvida den sålunda organiserade anstalten lämpligast i sin helhet borde göras statlig eller om den inpassade flickskollinjen borde vara av kommunal natur. Skäl kunna anföras för båda alternativen. Göres hela anstalten statlig, blir givetvis administrationen av densamma mera enhetlig, och vederbörande kommuns omkostnader inskränkas till tillhandahållande av nödiga lokaler. För alternativet med kommunal linje talar återigen, att de senare årens riksdagar — såsom ovan redan omnämnts — vid olika tillfällen uttalat, att den högre flickskolutbildningen åtminstone för den närmaste framtiden icke borde övertagas av staten. Och att göra de nu närmast ifrågavarande linjerna statliga, under det att 2—293438

18 de fullständiga flickskolorna fortfarande förbleve kommunala eller enskilda, skulle medföra en ojämnhet i statens understödjande verksamhet, gent emot de olika orterna, som kunde synas orättvis, och möjligen i vissa fall leda till en strävan från kommunernas sida att i stället för att upprätta en fullständig flickskola få till stånd den för undervisningen mindre förmånliga anordningen med en vid statsläroverket inpassad partiell flickskollinje. När de sakkunniga i det föregående förordat upprättandet i vissa fall av en partiell flickskollinje, hava de sakkunniga förutsatt, att vissa kompletterande bestämmelser till stadgan och undervisningsplanen för den kommunala flickskolan göras. En närmare utredning i dessa hänseenden lämnas dels å sid. 65, dels i bil. 15. Då, såsom framgår av det ovan anförda, de sakkunniga tänkt sig, att statens ställning till flickskolorna för framtiden skulle vara densamma som den i stort sett hittills varit och att följaktligen sagda skolors bestånd skulle bero på en samverkan mellan stat och kommun respektive enskilda, hava de sakkunniga ansett sig böra inskränka sig till att här och i det följande anvisa de utvägar, som närmast synts lämpliga, och förutsätta därvid, att staten alltjämt skall finnas villig att ekonomiskt stödja det kommunala eller enskilda företaget. Översikt av De allmänna riktlinjer rörande beredande av högre skolutbildning för flickor, riktlwier s o i n ^ e sakkunniga i det föregående sökt uppdraga, kunna sammanfattas i följande översikt: i fråga om läroverksuthildning: på ort, där läroverkets lärjungenumerär är så stor, att å intetdera av läroverkets stadier samundervisning kan anordnas, upprättas fullständigt högre flickläroverk ; på ort, där ettdera stadiet — gymnasium eller realskola — räknar en större lärjungenumerär, än att samundervisning lämpligen kan anordnas, upprättas för det stadium, som den för starka frekvensen gäller, ett fristående flickläroverk — gymnasium eller flickrealskola — under det att för det återstående stadiets vidkommande samundervisning anordnas; på ort, där allmänt läroverk finnes och lärjungefrekvensen icke är större, än att enligt de grunder, de sakkunniga i det föregående närmare utvecklat, samundervisning bör kunna äga rum på läroverkets olika stadier, tillgodoses flickornas läroverksutbildning genom läroverkets anordnande såsom samläroverk; i fråga om flickskolutbildning: på ort, där antalet flickor, som åstunda fortsatt skolundervisning även sedan å orten möjlighet till läroverksutbildning beretts flickorna, är så stort, att en eller flera högre flickskolor kunna anses erforderliga för tillgodoseende av den speciella flickskolutbildningen, böra flickskolor i behövligt antal uppehållas, varvid i varje fall en flickskola anordnas som kommunal flickskola; på ort, där så finnes lämpligt, kan flickrealskola förenas med kommunal flickskola till en ståtlig-kommunal läroanstalt;

19 på ort, där antalet flickor, som åstunda fortsatt skolundervisning, icke medgiver uppehållande av särskild flickskola, men antalet flickor är tillräckligt stort för anordnande av särskild undervisning å flickskolans överstadium, upprättas på realskolans näst högsta klass en kommunal treårig flickskollinje. För att med tillämpning av de i det föregående angivna synpunkterna utröna Undersökdels det verkliga behovet av realskol- och gymnasieundervisning för flickor, / ^ ^ j f ^ ; dels ock behovet av högre flickskolutbildning hava de sakkunniga i första hand undersökansett sig böra undersöka, i vilken omfattning flickor från olika städer med mn9.sm(j;tenärmaste omnejd och från länen i övrigt begagnat sig av undervisning i gymnasier samt i de högre flickskolornas högre klasser. För detta ändamål hava utarbetats tabeller såväl över antalet kvinnliga lärjungar, fördelade efter hemorten, vilka åren 1924—1928 tillhörde gymnasiernas olika ringar, som över det antal flickor, likaledes fördelade efter hemorten, som nämnda år avlagt studentexamen. För jämförelses skull har i de förra tabellerna upptagits även antalet lärjungar i flickskolornas tre högsta klasser. Sammandrag av dessa tabeller, hemortstabellerna a och b, finnas i tabellbilagorna 11 och 12. I tabellerna är särskilt angivet, huru många av flickorna som under skoltiden kunnat bo i hemmet, och huru många som varit inackorderade utom hemmet. Till belysning av hithörande förhållanden hava tabeller uppgjorts länsvis även över antalet kvinnliga lärjungar i skolor med gymnasieundervisning (bil. 7). Dessa lärjungar hava fördelats i följande tre grupper: a) de, som hade sitt hem i läroverksstaden, b) de, som hade sitt hem så nära läroverksstaden, att de under skoltiden kunde bo i hemmet, och c) de, som under skoltiden voro inackorderade utom hemmet. Sedan man sålunda fått kännedom om i vilken omfattning flickor från olika delar av landet under femårsperioden 1924—1928 åtnjutit högre skolundervisning, har det gällt att söka utröna, om ett motsvarande antal flickor skulle kunna beredas plats i redan befintliga statliga läroanstalter eller i vad mån nya sådana böra upprättas för tillgodoseende av flickornas behov av högre skolundervisning och särskilt av gymnasieundervisning. För detta ändamål hava cle sakkunniga, med utgångspunkt från den av 1927 års riksdag fastställda planen för organisationen av de allmänna läroverken och med hänsyn tagen till det befintliga antalet manliga lärjungar i dessa läroverk, för varje läroverk beräknat, huru många kvinnliga lärjungar som skulle kunna mottagas å gymnasiet i respektive läroverk, om samtidigt plats skulle beredas för i medeltal samma antal manliga lärjungar, som under femårsperioden 1924—1928 tillhört respektive gymnasier (bil. 13). Härvid hava de sakkunniga räknat med att tillströmningen till gymnasierna under den närmaste framtiden i stort sett kommer att bliva densamma som under den senaste femårsperioden. Som stöd härför vilja cle sakkunniga med hänvisning till tabellbilagorna 1— 7 anföra följande. Sammanlagda antalet lärjungar i de s. k. gamla läroverken har, efter en fortlöpande stegring under en följd av år, allt sedan höstter-

20 minen 1925 varit i sjunkande. Minskningen i antalet gossar i realskolan under de två sista åren är givetvis till avsevärd del förorsakad av indragningen av den sexåriga linjens första klass. Denna indragning kompenseras dock delvis av de nyupprättade linjerna av den fyraåriga realskolan och av flickors intagning vid ett stort antal läroverk. I fråga om gymnasiet har antalet manliga lärjungar sjunkit från 7 840 (höstterminen 1925) till 6 084 (höstterminen 1929). Antalet kvinnliga lärjungar å samma stadium har däremot stigit från 406 till 714. Denna ökning av antalet kvinnliga lärjungar i de allmänna läroverkens gymnasier motsvaras emellertid av en minskning i antalet flickor i privatläroverkens gymnasieavdelningar (se bil. 2). Det sammanlagda antalet flickor å gymnasiet i allmänna läroverk och enskilda läroanstalter har sålunda från höstterminen 1925 till höstterminen 1929 sjunkit från 2 319 till 2 154, oaktat under sagda tid gymnasiet vid flertalet högre allmänna läroverk öppnats även för flickor. Höstterminen 1929, då fyra högre allmänna flickläroverk med tillsammans 128 flickor å gymnasiet trädde i verksamhet, inträffade dock en mindre ökning i antalet flickor å gymnasiet (2 154 höstterminen 1929 mot 2 032 höstterminen 1928). Även i fråga om antalet anmälda till studentexamen har under sista året en minskning inträtt. Åren 1926—1928 var detta antal tämligen konstant både i fråga om manliga och kvinnliga lärjungar (se bil. 3). Vårterminen 1929 sjönk antalet i jämförelse med närmast föregående termin från 2 596 till 2 376. Anmärkningsvärt är att antalet kvinnliga lärjungar i de statliga gymnasier, vid vilka kvinnliga lärjungar kunnat vinna inträde under hela 6-årsperioden 1924—1929, ej företett någon egentlig ökning (se bil. 4 ) . För att få en uppfattning om i vad mån den omständigheten, att å en ort, där tidigare endast funnits kommunalt eller enskilt gymnasium med relativt dryga avgifter, ett statligt gymnasium med billigare undervisning öppnats för flickor, inverkat på flickornas å orten tillströmning till gymnasiet, kan man med tillhjälp av tabellen i bil. 5 jämföra antalet flickor i lägsta ringen före och efter flickornas tillträde till statsgymnasium å orten. Beträffande städerna Eskilstuna. Eksjö, Uddevalla, Skövde, Karlskrona och Sundsvall, som i nu berörda avseende äro tämligen likställda, har sammanlagda antalet flickor i lägsta ringen i medeltal stigit från 23.7 till 33.5, d. v. s. med blott ungefär 1.6 per läroverk. I de övriga i tabellen upptagna städerna, Landskrona, Malmö, Hälsingborg och Göteborg, där flickor först från och med höstterminen 1929 kunnat vinna inträde i statsgymnasium med dess lägre terminsavgifter, är sammanlagda antalet flickor med hemort i nämnda städer eller deras närmaste omnejd i första ringen av treårigt gymnasium och andra ringen av fyraårigt gymnasium höstterminen 1929 visserligen 4 mer än höstterminen 1928 men 17 mindre än medeltalet för åren 1925—1928. Både i Malmö och Hälsingborg har antalet nyinträdande flickor å gymnasiet, trots inrättandet av de nya statliga högre flickläroverken därstädes, minskats, medan däremot i Göteborg en avsevärd ökning inträtt. Vid bedömandet av frågan om den sannolika tillströmningen av flickor till gymnasiet för framtiden får man emellertid ej förbise, att genom realskolans

21 öppnande i stor utsträckning även för flickor övergången till gymnasium för dessa underlättas, vilket givetvis kommer att medföra en viss dragning av flickorna till gymnasiet. Då emellertid vid flera högre flickskolor särskilda anordningar äro vidtagna för underlättande av övergång till gymnasium och då, enligt vad en i berörda avseende gjord undersökning (se bil. 6) visar, det stora flertalet av de flickor, som nu tillhöra gymnasiet, kommit från högre flickskolor, oaktat flickor mycket länge haft tillgång till realskolundervisning vid statens samskolor och kommunala mellanskolor, torde den nyss anförda faktorn knappast äga någon större betydelse. Anmärkningsvärt härvidlag är, att av de flickor, som höstterminen 1928 gingo i gymnasium i Stockholm, Göteborg och Malmö, där kommunala mellanskolor med ett stort antal flickor finnas, ej mindre än 688 kommit från högre flickskola och blott 89 från kommunal eller enskild mellanskola, Med stöd av vad de sakkunniga sålunda anfört, synes man kunna räkna med att tillströmningen till gymnasierna under den närmaste framtiden icke kommer att förete någon mera avsevärd ökning. Såsom i annat sammanhang nämnts, torde en förutsättning härför dock vara, att den speciella flickskolundervisningen icke blir nämnvärt dyrare för lärjungarna än undervisningen i realskola och gymnasium. Beträffande utrymmet för flickor i läroanstalter å de särskilda orterna hänvisa de sakkunniga till nedanstående länsvis ordnade undersökning. Bk de sakkunniga i det föregående övervägt frågan om möjligheterna att De statliga på de olika orterna tillgodose den speciella flickskolutbildningen, hava de sakflicklär°kunniga funnit sig böra undersöka, bland annat, lämpligheten av en samorgani- ^arimUon sation mellan statligt läroverk och flickskola. Redan i detta sammanhang hava de sakkunniga alltså kommit att behandla frågan om en viss sida av flickläroverkens organisation. Det återstår emellertid två spörsmål beträffande de högre flickläroverkens organisation, som de sakkunniga jämlikt det dem lämnade uppdraget haft att undersöka, nämligen dels frågan om dessa läroverks anslutning till folkskolan, dels frågan om de i dem ingående gymnasiernas ställning till realskolan. Riksdagens begäran om utredning i dessa frågor synes närmast avse de högre flickläroverk, som kunde komma att ytterligare upprättas. Föredragande departementschefen har emellertid i sitt ovannämnda anförande till statsrådsprotokollet uttalat, att frågan om de fyra redan beslutade och upprättade flickläroverkens organisation uppenbarligen stode i sådant samband med den av riksdagen ifrågasatta utredningen, att jämväl denna fråga borde tagas till förnyat övervägande. De sakkunniga upptaga först frågan om organisationen av de flickläroverk, som kunna komma att framdeles upprättas. Vad då beträffar dessa läroverks anknytning till folkskolan, må erinras därom, att 1927 års riksdag vid beslutet om upprättandet av de högre flickläroverken i Stockholm, Göteborg, Malmö och Hälsingborg bestämt, att dessa läroverks realskolor skola vara fyraåriga och bygga på folkskolans sjätte klass. Emellertid har motionsvis i riksdagen yr-

22 kats, att de högre flickläroverken skulle få vad man kallat en dubbel anknytning till folkskolan, d. v. s. anknytning dels till denna skolas fjärde, dels till dess sjätte klass, ävensom från de kommunala myndigheterna i flera av de städer, i vilka högre flickläroverk ifrågasatts skola förekomma, framförts det önskemålet, att de högre flickläroverkens realskola ej skulle anknytas allenast till folkskolans sjätte klass utan även till dess fjärde. De sakkunniga finna alla skäl tala för att dessa läroverk erhålla en dubbel anknytning till folkskolan. Därför talar allra först den omständigheten, att 1928 års riksdag i sin skrivelse till Kungl. Maj:t angående upprättande av kommunala flickskolor uttalat, att i 1927 års riksdags beslut angående omorganisation av det högre skolväsendet m. m. inrymmes full likställdhet mellan sex- och fyraårig folkskolkurs som grundval för den högre skolan. Vidare föreligga här alldeles enahanda förhållanden, som föranlett 1928 års riksdag att organisera den då beslutade kommunala flickskolan med dubbel anknytning. Då emellertid — alldeles såsom fallet förutsattes kunna bliva med den kommunala flickskolan — det kan komma att inträffa, att lärjungefrekvensen i flickläroverket icke är så stor, att den medgiver dubbel anknytning i form av två fristående realskollinjer — en femårig och en fyraårig — finna sig de sakkunniga böra förorda, att den i flickläroverket ingående realskolans anknytning till folkskolan anordnas med tillämpning av samma normer, som i liknande fall fastställts för den kommunala flickskolan. I enlighet med dessa organiseras realskolan allt efter lärjungantalets storlek antingen med förenad linje eller med två fristående realskollinjer. Då en dylik förenad realskollinje förutsätter vissa förskjutningar och modifikationer i den för realskolan gällande undervisningsplanen, hava de sakkunniga utarbetat, i den mån så ansetts erforderligt, förslag till undervisningsplan för förenad fem- och fyraårig realskola. Förslaget är intaget i bil. 14. Av denna plan jämte motiveringen till densamma framgår, att lärjungarna i den förenade fyraåriga kursen skola utan ökad ansträngning och utan att undervisningen behöver antaga någon ur metodisk synpunkt olämplig gestaltning kunna föras fram till ett studieresultat likvärdigt med det, som åsyftas med den fristående fyraåriga realskolkursen. Vad beträffar gymnasiets anknytning till realskolan, har 1927 års riksdag i fråga om de fyra av sagda riksdag beslutade gymnasierna bestämt, att tre aJv gymnasierna skola vara treåriga och anknyta till realskolans högsta klass och att det fjärde gymnasiet skall vara såväl tre- som fyraårigt med anknytning till högsta respektive näst högsta klassen i realskolan. Goss- och samgymnaiserna åter äro enligt sagda riksdags beslut så organiserade, att latingymnasierna till tre fjärdedelar (164 ringar mot 54) äro fyraåriga, medan realgymnasierna till nära tre femtedelar (90 ringar mot 64) äro treåriga. Vad de nu till upprättande föreslagna gymnasierna beträffar, synes det böra tagas i övervägande, huruvida dessa i sin organisation böra närmare ansluta sig till de redan upprättade flickgymnasierna, vilka nästan uteslutande hava treårig gymnasiekurs, eller till goss- och samgymnasierna, vilka i regel hava fyraårig latinlinje och merendels treårig reallinje.

23¶För fyraårigt gymnasium tala framför allt skäl av pedagogisk art. I det fyraåriga gymnasiet kunna lärjungarna i lugnare arbetstakt, med mindre forcering och under tillämpning av självständigare arbetsformer nå fram till det föresätta studiemålet. Särskilt betydelsefull är den längre studietiden i gymnasiet för den kvinnliga ungdomen, vilken långt mera än den manliga lider under den forcerade arbetstakt, som är förbunden med ett treårigt gymnasium. Dessa vanskligheter göra sig emellertid icke lika starkt gällande inom båda gymnasielinjerna. Inom reallinjen träda det treåriga gymnasiets svagheter mindre starkt fram, som naturligt är, då ämneskretsen för sista realskolklassen och första realringen är gemensam och skillnaden i kurser i åtskilliga ämnen är mindre betydande. Inom latinlinjen åter bliva det treåriga gymnasiets svagheter vida kännbarare, då den dryga kursen i latin måste pressas samman inom tre läsår och grekiskan måste inträda redan ett år efter latinet. Dessa omständigheter få för organiserandet av flickgymnasier så mycket större betydelse, som ett alldeles övervägande flertal flickor, såsom nedan (sid. 24) visas, välja latinlinjen. För treårigt gymnasium tala åter vissa organisatoriska och praktiska skäl. Viktigast är, att detta gymnasium bygger på avslutad realskola, vilket gör det möjligt för lärjungar från orter med realskola eller kommunal mellanskola att stanna ett år längre i hemmet. Av vad som sålunda anförts synes med stor bestämdhet framgå, att särskilt för flickor avsedda gymnasier så långt möjligt och särskilt vad latinlinjen beträffar böra organiseras som fyraåriga, Givetvis måste emellertid vid avgörandet av denna organisationsfråga rörande varje särskilt läroverk hänsyn tagas även till ovan nämnda organisatoriska och praktiska skäl. Särskilt bör tagas i övervägande, i vad mån vederbörande flickgymnasium kan väntas komma att rekryteras även från real- och mellanskolor å andra orter. För flickor, som hava sitt hem i gymnasiestaden eller dess närmaste omnejd, är det ju ur ekonomisk synpunkt och uppfostringssynpunkt likgiltigt, om de från näst högsta realskolklassen gå till fyraårigt gymnasium eller från högsta realskolklassen till treårigt gymnasium: cle kunna i varje fall stanna i hemmet. Detsamma gäller i viss mån även de flickor, som redan för åtnjutande av realskolutbildning måste bo utom hemmet. Så långt endast dylika flickor beröras, böra alltså de pedagogiska skälen få giva utslaget till förmån för fyraårigt gymnasium. För de flickor åter, som bo å en ort med real- eller mellanskola men som för att kunna besöka gymnasium måste bo såsom inackorderade, är det icke blott ur ekonomiens utan även ur uppfostrans synpunkt betydelsefullt, om de kunna stanna ett år längre i hemmet och först efter avlagd realexamen nödgas lämna detta. Däremot är det för dessa flickor, som ändå måste tillbringa gymnasiståren utom hemmet, av mindre vikt, om de få sin gymnasieundervisning i närmaste stad eller i en längre bort belägen stad. Organisationen av gymnasiet måste alltså vid varje särskilt läroverk bliva beroende av överväganden, i vad mån vederbörande gymnasium kan väntas komma att rekryteras även från orter utan gymnasium men med real- eller mellanskola, ävensom huruvida lärjungarna från dylika orter för sin gymnasieunder-

visning äro hänvisade till just det ifrågavarande flickgymnasiet eller hava andra möjligheter att välja på. Vad slutligen beträffar den frågan, vilka linjer skola upprättas vid de nya flickläroverken, vilja de sakkunniga först erinra därom, att den ojämförligt största delen av de flickor, som gå gymnasievägen, välja latinlinjen, medan den reala linjen är mycket svagt besatt. Frekvensen å de olika linjerna framgår av följande sifferuppgifter. Av antalet flickor å gymnasiet under femårsperioden 1924—1928 tillhörde 86 % latinlinjen och 14 % reallinjen. Under åren 1924—1928 godkändes i studentexamen årligen i medeltal 554 flickor. Av dessa tillhörde i medeltal 476-6 latinlinjen och 77-4 reallinjen. Av de 128 flickor, som h. t. 1929 vunnit inträde vid de nyupprättade högre flickläroverken, tillhöra 115 latinlinjen och 13 reallinjen. Då nu för flickor tillfälle till utbildning å realgymnasium redan finnes vid de nya flickgymnasierna i Stockholm, Göteborg, Malmö och Hälsingborg, ävensom i ett stort antal samgymnasier i olika delar av landet, hava de sakkunniga icke ansett sig böra föreslå, att för närvarande även reallinje upprättas vid de nu ifrågasatta flickläroverken. För den närmare tillämpningen av nu angivna synpunkter komma de sakkunniga att redogöra i de följande översikterna av förhållandena på de olika orterna. Vad åter beträffar de fyra redan upprättade flickläroverken, i Stockholm, Göteborg, Malmö och Hälsingborg, synes frågan om dessas anknytning till folkskolan hava i viss mån kommit i ett annat läge än då denna fråga behandlades vid 1927 års riksdag. Såsom redan förut påpekats har nämligen 1928 års riksdag uttryckligen fastslagit grundsatsen om den fyra- och den sexåriga grundskolans likställdhet såsom underlag för den högre skolan, och samma års riksdag har med tillämpning av den angivna grundsatsen — såsom likaledes förut omnämnts — bestämt en dubbel anknytning för de då beslutade kommunala flickskolorna. Ur nu angivna synpunkter kunde skäl synas föreligga! att redan nu föreslå en ändring uti den av 1927 års riksdag beslutade organisationen, allrahelst i de nämnda fyra städerna för närvarande ingen möjlighet finnes för flickor att genom en av staten upprättad femårig lärokurs nå fram till realexamen. Emellertid torde man icke i detta fall kunna lämna ur sikte, att en ändring i angivna avseende av 1927 års beslut lätteligen skulle kunna komma att verka störande på det just nu påbörjade arbetet vid de nya, så sent som höstterminen 1929 igångsatta läroverken och att därför den redan beslutade organisationen bör för närvarande lämnas orubbad. Sistnämnda synpunkt torde även vad beträffar organisationen av de uti nu ifrågavarande högre flickläroverk ingående gymnasierna böra leda till att, ehuru, såsom å sid. 23 framhålles, vissa skäl även här kunna anföras för jämkning i den nuvarande organisationen, denna likväl för närvarande lämnas orubbad.

II. Länsvis ordnad undersökning. Sedan de sakkunniga i det föregående redogjort för sin principiella uppfattning av cle frågor, som blivit dem lämnade till utredning, övergå de sakkunniga till en detaljerad redogörelse för de förhållanden, som utredningen avser. För överskådlighetens skull lämnas denna redogörelse länsvis, varvid dock i sådana fall, då de naturliga förbindelserna gå till någon utom länet belägen ort, hänsyn tagits även till dessa. Vid beräkningen av utrymmet å de fyraåriga gymnasielinjerna hava de sakkunniga för underlättande av jämförelsen med treåriga gymnasielinjer räknat allenast med antalet platser i de tre högsta ringarna. Givetvis blir från utrymmessynpunkt resultatet praktiskt sett detsamma, vare sig man räknar med tillsammans 4 X 2 5 = 100 platser i ett fyraårigt gymnasiums alla fyra ringar eller med 3 X 25 = 75 platser i de tre högsta ringarna av ett sådant gymnasium. I varje klassavdelning inom gymnasiet räknas med i medeltal 25 lärjungar. Enligt gällande bestämmelser kunna visserligen 30 lärjungar mottagas i varje sådan avdelning, men erfarenheten har till fullo visat, att även om en klassavdelning i lägsta ringen är fulltalig, den i nästa ring i regel brukar hava något mindre antal lärjungar och i den därpå följande ringen ytterligare minskat antal. Genom en sådan beräkningsgrund har man också erhållit en viss marginal som motvikt mot någon oförutsedd mindre ökning i antalet lärjungar. Inom realskolan kunna enligt gällande bestämmelser 35 och i lyceet 30 lärjungar mottagas i varje klassavdelning. Av liknande skäl, som nyss anförts, hava de sakkunniga räknat med ett medeltal av 30 lärjungar i varje klassavdelning i realskolan och av 20 i lyceet.

Stockholms stad. (474 094 invånare. 1 ) Gymnasieundervisning för flickor är i Stockholm och dess närmaste omnejd sedan flera år tillbaka anordnad vid fem enskilda högre flickskolor, nämligen lyceum för flickor (fyraårigt latin- och realgymnasium 2 , terminsavgift kr. 190:—), nya elementarskolan för flickor (fyraårigt latin- och realgymnasium, terminsavgift i ring I — I I 190:—, i ring I I I — I V kr. 2 1 0 : — ) , Södermalms högre läroanstalt för flickor (fyraårigt latingymnasium, terminsavgift kr. 1 2

Invånarsiffrorna här och i det följande avse tiden den 31 december 1928. Realgymnasiet är avsett att indragas.

170:-—), Wallinska skolan (fyraårigt latingymnasium, terminsavgift i ring I — I I kr. 185:—, i ring I I I — I V kr. 195: —) samt Åhlinska skolan (fyraårigt latin- och realgymnasium, terminsavgift i ring I — I I kr. 190: —, i ring I I I — I V kr. 2 0 0 : — ) , ävensom vid sju högre enskilda eller kommunala samskolor: Sofi Almquists samskola (fyraårigt realgymnasium, terminsavgift i ring I — I I kr. 210:—, i ring I I I — I V kr. 2 2 0 : — ) , Palmgrenska samskolan (treårigt latinoch realgymnasium, terminsavgift i ring I kr. 230:—, i ring I I kr. 250:—, i ring I I I kr. 2 7 0 : — ) , Stockholms samgymnasium (fyraårigt latin- och realgymnasium, terminsavgift i ring I kr. 215:—, i ring I I kr. 240:—, i ring I I I kr. 260:—, i ring IV kr. 2 8 0 : — ) , Whitlockska samskolan (treårigt latin- och realgymnasium, terminsavgift i ring I kr. 195:—, i ring I I — I I I kr. 2 0 5 : — ) , Djursholms samskola (fyraårigt latin- och realgymnasium, terminsavgift kr. 2 0 0 : — ) , Saltsjöbadens samskola (fyraårigt latin- och realgymnasium, terminsavgift i ring I — I I kr. 175:—, i ring I I I — I V kr. 200:—) samt Lidingö samskola (fyraårigt latin- och realgymnasium, terminsavgift i ring I — I I kr. 155:—, i ring I I I — I V kr. 1 6 5 : — ) . Från och med höstterminen 1929 hava flickor tillgång till gymnasieundervisning även vid det nyupprättade statliga högre flickläroverket i Stockholm (med terminsavgifter enligt samma grunder som vid övriga statsläroverk) samt vid Kungsholmens högre allmänna läroverk därstädes. Flickläroverket skall enligt den år 1927 beslutade läroverksorganisationen hava en fyraårig och en treårig latinlinje samt en treårig reallinje. Vid Kungsholmens högre allmänna läroverk skola finnas en treårig latinlinje och en treårig reallinje. Flickor hava i Stockholm tillträde till realskolundervisning vid det ovannämnda högre flickläroverket, vid de mycket omfattande två kommunala mellanskolorna samt vid Grevesmiihlska samskolan (enskild donationsskola). Därtill komma i Stockholms närmaste omnejd den nya samrealskolan i Lidingö, den blivande samrealskolan i Sundbyberg samt de kommunala mellanskolorna i Solna och Stocksund. De från det allmännas sida vidtagna åtgärderna för beredande av gymnasieundervisning för flickor i Stockholm torde åtminstone för den närmaste framtiden kunna anses tillfyllestgörande, och detsamma kan sägas även om fyraårig realskolutbildning, varemot inga anordningar för femårig realskolutbildning för flickor för närvarande finnas därstädes. Normalskolutbildning — d. v. s. sådan utbildning, som erhålles i statens normalskola för flickor — meddelas i Stockholm dels vid nämnda skola, dels vid: Afzelii elementarskola för flickor, ateneum för flickor, Brummerska skolan, Detthowska skolan, Kungsholms elementarskola för flickor, Kungsholms läroverk för flickor, lyceum för flickor, Lychouska skolan, Margaretaskolan, nya elementarskolan för flickor, Oskarsskolan, Anna Sandströms skola, Anna Schuldheis' skola, Södermalms högre läroanstalt för flickor, Wallinska skolan, Åhlinska skolan och Annaskolan. Sådan utbildning är därjämte att tillgå vid de i Stockholms närmaste grannskap belägna Djursholms samskola, Saltsjöbadens samskola och Lidingö samskola. De sakkunniga vilja i detta sammanhang erinra om vad i det föregående (sid. 16) framhållits, nämligen att öppnandet

27 i allt vidare utsträckning av statliga och kommunala läroanstalter med en utbildning, som leder till real- och studentexamen och som för den enskilde medför jämförelsevis ringa eller inga avgifter, måste väntas medföra en stark dragning från den speciellt kvinnliga utbildningsvägen till den teoretiska banan. En utveckling i sådan riktning synes icke vara gagnelig och överensstämmer icke heller med riksdagens uttalade mening, att »det icke är önskvärt, att sådana åtgärder från statsmakternas sida vidtagas, vilka kunna komma att öka antalet kvinnliga elever i de läroverk, som föra till studentexamen, och samtidigt minska antalet i de läroanstalter, vilka avse att giva en efter den kvinnliga ungdomens egenart och framtida livsuppgifter i hem och samhälle speciellt anpassad uppfostran och utbildning». Det enda effektiva sättet att motverka en dylik strömning till real- och studentexamensstudier synes vara, att en för flickor särskilt tillrättalagd utbildning genom det allmännas försorg erbjudes på samma ekonomiska villkor som den till real- och studentexamen ledande. Detta kan, såsom förut antytts, ske genom att på vederbörande ort en kommunal flickskola inrättas. Det synes därför angeläget, att denna skolform blir i erforderlig utsträckning representerad även i Stockholm.

Stockholms län. (263 264 invånare.) Gymnasieundervisning för flickor är inom länet för närvarande anordnad vid det fyraåriga kommunala gymnasiet i Södertälje (terminsavgift kr. 1 0 0 : — ) , vilket från och med vårterminen 1928 är under förstatligande. Flickor mottagas jämväl i de enskilda läroanstalterna Djursholms samskola och Saltsjöbadens samskola samt i Lidingö samskola, vars realskola, tidigare organiserad som kommunal mellanskola, från och med vårterminen 1928 successivt övertages av staten. De tre sistnämnda läroanstalterna synas emellertid på grund av sitt geografiska läge böra, såsom i det föregående antytts, i nu förevarande sammanhang betraktas som hörande till Stockholms stad med omnejd. Givetvis drager ock Stockholm med sina goda kommunikationsförhållanden till sig lärjungar från trakter, som eljest haft Södertälje som sin naturliga skolstad. Genomsnittliga antalet flickor från länet, som höstterminerna 1924—1928 undervisades i de tre högsta ringarna av läroanstalter under skolöverstyrelsens inseende, var 78.4, av vilka 1.6 från Södertälje med omnejd och 76.8 från länet i övrigt (bland dessa 19.8 från Djursholm med omnejd, 18.4 från Saltsjöbaden med omnejd, 23.8 från Lidingö med omnejd och 14.8 från återstoden av länet). Högre allmänna läroverket i Södertälje skall enligt 1927 års läroverksorganisation i gymnasiets tre högsta ringar giva plats för 150 lärjungar. Sammanlagda antalet gossar i de tre högsta ringarna var höstterminerna 1924—1928 i medeltal 65.4. Gymnasiet i Södertälje har således genomsnittligt utrymme för ytterligare 84.6 lärjungar och kan utan svårighet bereda plats för det antal flickor från Södertälje med omnejd (1.6) och från länet i övrigt (14.8), som hittills åtnjutit gymnasieundervisning.

28 Behovet av realskolutbildning för flickor synes vara i tillräcklig utsträckning tillgodosett genom samläroverket i Södertälje, samrealskolan i Norrtälje, den nya samrealskolan i Vaxholm samt den kommunala mellanskolan i Nynäshamn. Kommunala mellanskolor finnas inom länet ytterligare i Solna, Stocksund och Sundbyberg, varjämte i Lidingö finnes en samrealskola, tidigare kommunal mellanskola, På grund av sitt läge torde emellertid dessa fyra skolor i här ifrågavarande sammanhang böra närmast betraktas såsom hörande till Stockholm med omnejd. Normalskolutbildning finnes inom länet för närvarande anordnad vid elementarskolan för flickor i Södertälje. Därtill kommer den som internat anordnade Herrsätra skola i närheten av Södertälje samt, som förut nämnts, Djursholms samskola, Saltsjöbadens samskola och Lidingö samskola. Till förhindrande av en av riksdagen såsom icke önskvärd betecknad tillströmning av flickor till den teoretiska studiebanan synes det vara ändamålsenligt, att en kommunal flickskola kommer till stånd i Södertälje. I övrigt finna de sakkunniga någon ändring beträffande högre undervisning för flickor i länet icke vara av nöden.

Uppsala län. (139 568 invånare.) Gymnasieundervisning för flickor är inom länet för närvarande anordnad endast i Uppsala: i det treåriga latingymnasiet vid Uppsala högre elementarläroverk och gymnasium för flickor (terminsavgift kr. 200:—) och i det likaledes treåriga latin- och realgymnasiet vid Uppsala enskilda läroverk och privatgymnasium (terminsavgift höstterminen kr. 200:—, vårterminen kr. 2 2 5 : — ) . Till det högre allmänna läroverkets gymnasium hava däremot flickor icke fått tillträde. Antalet flickor från länet, som höstterminerna 1924—1928 undervisades i de tre högsta ringarna av läroanstalter under skolöverstyrelsens inseende, var i medeltal 67.4, av vilka 57.0 från Uppsala med omnejd och 10.4 från länet i övrigt. Den enda ort, där statlig gymnasieundervisning för flickor kan ifrågasättas vara av behovet påkallad, är alltså Uppsala (30 208 invånare). Högre allmänna läroverket i Uppsala har haft tvålinjigt gymnasium med endera linjen uppdelad på två parallellavdelningar, men detta skall enligt 1927 års läroverksorganisation omdanas till ett tvålinjigt gymnasium utan parallellavdelningar, vid vars sida skulle stå ett lyceum. Gymnasiet får alltså i de tre högsta ringarna en kapacitet av allenast 150 platser, vartill avses komma ett lyceum med 60 platser i de tre högsta kretsarna. Sammanlagda antalet gossar i de tre högsta ringarna var höstterminerna 1924—1928 i medeltal 189.4. Gymnasiet i Uppsala har sålunda efter omorganisationen icke plats för hela det antal manliga lärjungar, som för närvarande undervisas där, långt mindre för kvinnliga lärjungar. Så länge lyceet på grund av lärjungebrist icke kan komma till stånd, torde

29 man emellertid för Uppsala få räkna med tvålinjigt gymnasium med tillsammans tre avdelningar i varje ring, alltså med 225 platser i gymnasiets tre högsta ringar. Men icke heller under denna förutsättning kan gymnasiet upptaga mer än en del (35.6) av flickorna från länet (67.4). En utvidgning av gymnasiet med en fjärde serie av parallellavdelningar synes med hänsyn till läroverkets storlek icke tillrådlig; det hade höstterminen 1929 ej mindre än 550 lärjungar, varjämte är att märka, att realskolan enligt 1927 års organisation tills vidare skall hava icke, såsom förut varit fallet, två utan tre serier av parallellavdelningar. Därtill kommer, att Uppsala som universitets- och skolstad med gamla traditioner har särskilda förutsättningar (goda inackorderingsmöjligheter, föräldrarnas önskan att sammanhålla medlemmarna av en syskonkrets i gemensamt skolhushåll o. s. v.) att även från avlägsna orter, enkannerligen från Norrland, draga till sig flickor, som önska gymnasieutbildning. Under sådana omständigheter synes i Uppsala ett statligt gymnasium för flickor vara av behovet påkallat. Då reallinjen vid Uppsala enskilda läroverk och privatgymnasium visat mycket ringa anslutning av flickor, synes en reallinje i Uppsala näppeligen erforderlig. Däremot är behovet av ett latingymnasium uppenbart. Med hänsyn till det stora antalet flickor från Uppsala med omnejd, som valt latinlinjen (höstterminerna 1924—1928 i medeltal 51.4 i de tre högsta ringarna), synes ingen tvekan kunna råda därom, att detta latingymnasium i första rummet bör göras fyraårigt. Skulle för framtiden yppa sig behov av gymnasiets utvidgning med ännu en serie ringar, bör med hänsyn till de organisatoriska och praktiska skäl, som de sakkunniga i det föregående (sid. 23) anfört, övervägas, huruvida icke detta behov borde tillgodoses genom en treårig latinlinje. Realskolutbildning för flickor finnes inom länet genom det allmännas försorg anordnad vid samrealskolan i Enköping och den kommunala mellanskolan i Tierp; i Uppsala, där det allmänna läroverkets realskola mottager endast gossar, finnes möjlighet för flickor att få realskolutbildning blott i Uppsala enskilda läroverk och privatgymnasium (terminsavgift i realskolan i medeltal kr. 105.83). Det är utan vidare uppenbart, att i ett samhälle av Uppsalas storlek och med dess särskilda förutsättningar som skolstad tillfälle till realskolutbildning bör stå öppet för flickor på lika villkor som för gossar. Då med hänsyn till det högre allmänna läroverkets storlek icke heller dess realskola kan öppnas för flickor, torde alltså i Uppsala böra anordnas även en statlig realskola för flickor. Denna synes tills vidare kunna organiseras som enkellinjig med dubbel anknytning till folkskolan (se sid. 22) och bör givetvis förbindas med det ovan föreslagna statliga flickgymnasiet samt alltså tillsammans med detta utgöra ett högre flickläroverk. Normalskolutbildning finnes inom länet tillgänglig i Uppsala vid Uppsala högre elementarläroverk och gymnasium för flickor och vid Lindska skolan samt i Enköping vid elementarskolan för flickor därstädes. 1 1 Därjämte finnes vid Uppsala enskilda läroverk och privatgymnasium enligt läroanstaltens organisationsplan tillfälle att vinna normalskolkompetens.

30 I Uppsala är antalet flickor, som eftersträva högre skolbildning, uppenbarligen så stort, att även efter upprättandet av ett högre flickläroverk åtminstone en, sannolikt två, flickskolor kunna beräknas fortbestå. För att förhindra en icke önskvärd dragning av särskilt mindre bemedlade flickor till den teoretiska studiebanan synas emellertid, såsom ovan (sid. 16) framhållits, åtgärder från det allmännas sida påkallade i syfte att i nödig utsträckning förbilliga den egentliga flickskolutbildningen. Den utväg, som här närmast anbefaller sig, är omdanandet av endera flickskolan till en kommunal flickskola. I Enköping synes flickskolan i framtiden icke kunna påräkna tillräcklig anslutning, och antalet flickor i samrealskolan torde icke ens kunna möjliggöra upprättande av en från näst högsta realskolklassen avgrenad treårig flickskollinje. På grund av vad som sålunda anförts finna sig de sakkunniga böra föreslå, att i Uppsala upprättas ett statligt högre flickläroverk, bestående av enkellinjig realskola med dubbel anknytning till folkskolan (om kombination av linjer se sid. 22) och gymnasium med fyraårig latinlinje. Dessutom anse sig de sakkunniga böra framhålla lämpligheten av att i Uppsala endera flickskolan omdanas till kommunal flickskola.

Södermanlands län. (190 670 invånare.) De tre gymnasierna i länet äro alla öppna för flickor, i Nyköping sedan höstterminen 1924, i Strängnäs sedan vårterminen 1924 och i Eskilstuna sedan höstterminen 1923. För delar av länet erbjuda de ej långt utanför länsgränsen liggande städerna Södertälje, Västerås, Örebro och Norrköping med hänsyn till kommunikationerna bestämda fördelar som skolstäder. I de tre högsta ringarna av läroanstalter under skolöverstyrelsens inseende undervisades höstterminerna 1924—1928 i medeltal 30.0 flickor från länet, varav 4.4 flickor från Nyköping med omnejd, 6.0 från Strängnäs med omnejd, 6.0 från Eskilstuna med omnejd och 13.6 från länet i övrigt. Enligt 1927 års läroverksorganisation blir antalet platser i cle tre högsta ringarna av gymnasiet i Nyköping 150, i Strängnäs 75 och i Eskilstuna 150. Genomsnittliga antalet gossar var i motsvarande ringar höstterminerna 1924—1928 i respektive städer 60.6, 35.2 och 63.8. Dessa tre gymnasier kunna således med ett disponibelt utrymme av genomsnittligt 89.4 platser i Nyköping, 39.8 i Strängnäs och 86.2 i Eskilstuna ej blott upptaga de fåtaliga flickorna från respektive orter med den ökning i dessas antal, som rimligen kan väntas, utan även bereda möjligheter till gymnasieutbildning för flickorna från länet i övrigt. Behovet av realskolundervisning i länet synes vara tillräckligt tillgodosett genom de högre allmänna läroverken i Nyköping, Strängnäs och Eskilstuna, den nya samrealskolan i Katrineholm samt de kommunala mellanskolorna i Gnesta och Malmköping, samtliga anstalter öppna jämväl för flickor.

31 Högre flickskolor finnas för närvarande i Nyköping, Strängnäs och Eskilstuna, Dessa tre skolor, och särskilt de i Nyköping och Strängnäs, torde i konkurrens med den statliga realskolan få svårt att draga till sig erforderligt antal lärjungar, varigenom den speciella flickskolutbildningen i dessa städer skulle äventyras. Dragningen till den statliga lärda skolan synes för flickorna kunna motverkas endast genom att flickskolutbildningen i motsvarande mån förbilligas; lämpligast torde detta kunna ske genom flickskolornas omdanande till kommunala flickskolor. I övrigt finna de sakkunniga någon ändring i fråga om högre undervisning för flickor i Södermanlands län icke vara erforderlig.

Östergötlands län. (309 653 invånare.) Gymnasieundervisning för flickor finnes inom länet för närvarande anordnad vid Linköpings gymnasium för flickor med fyraårig latinlinje (terminsavgift kr. 250:—) och vid det fyraåriga kommunala latin- och realgymnasiet i Motala (terminsavgift kr. 2 0 0 : — ) . Antalet flickor från länet, som höstterminerna 1924—1928 undervisades i de tre högsta ringarna av läroanstalter under skolöverstyrelsens inseende, var i medeltal 83.0 (sedan år 1926 i starkt sjunkande). Av dessa flickor komma på Linköping med omnejd 23.2 (sjunkande sedan år 1925), på Norrköping med omnejd 12.8 (sjunkande), på Motala med omnejd 18.6 och på länet i övrigt 28.4. De orter, som kunna komma i fråga till upprättande av särskild gymnasieundervisning för flickor, äro Linköping (29 172 invånare) och Norrköping (61 134 invånare). Linköpings gymnasium för flickor hade höstterminen 1928 tillhopa 42 lärjungar i de tre högsta ringarna. I Norrköping finnes för närvarande ingen av skolöverstyrelsen kontrollerad gymnasieundervisning för flickor anordnad. I Linköpings högre allmänna läroverk rymmas enligt 1927 års läroverksorganisation i gymnasiets tre högsta ringar 225 lärjungar. Sammanlagda antalet gossar i de tre högsta ringarna var höstterminerna 1924—1928 i medeltal 156.4. Gymnasiet i Linköping har sålunda genomsnittligt utrymme för ytterligare 68.6 lärjungar och kan med lätthet bereda plats för det antal flickor (23.2) från staden med omnejd, som hittills undervisats i gymnasium. Norrköpings högre allmänna läroverk rymmer enligt 1927 års läroverksorganisation i gymnasiets tre högsta ringar 225 lärjungar. Sammanlagda antalet gossar i de högsta ringarna var höstterminerna 1924—1928 i medeltal 137.6 (jämnt sjunkande under hela femårsperioden). Gymnasiet i Norrköping har sålunda plats för ytterligare 87.4 lärjungar och kan med lätthet upptaga det fåtal flickor (12.8) från staden med omnejd, som hittills undervisats i gymnasium å annan plats.

32 I Motala erbjudes för närvarande gymnasieundervisning i det kommunala samgymnasiet. Från länet i övrigt hava 28.4 flickor undervisats i gymnasium. Även dessa flickor kunna utan svårighet upptagas i de statliga gymnasierna i Linköping och Norrköping liksom även, om så skulle erfordras, det antal lärjungar (54.8), som nu undervisas i gymnasiet i Motala. Den stegring i antalet flickor i gymnasierna, som kan väntas bliva en följd av gymnasieundervisningens förbilligande, synes icke heller föranleda någon vidgning av den föreslagna ramen för den statliga gymnasieundervisningen i Östergötlands län. Sammanlagda antalet flickor från länet, som undervisas i gymnasium, är 83.0 (sjunkande sedan år 1926); den för Linköping och Norrköping fastställda gymnasieorganisationen medger ytterligare utrymme för 156 lärjungar och kan sålunda upptaga en betydande ökning av antalet flickor. Behovet av realskolundervisning för flickor tillgodoses för närvarande genom samskolan i Vadstena, de nya samrealskolorna i Motala och Mjölby, den blivande samrealskolan i Söderköping och de kommunala mellanskolorna i Valdemarsvik, Åtvidaberg, Skänninge och Norrköping. Däremot saknas möjlighet till realskolutbildning för flickor i Linköping. Högre allmänna läroverket i Linköping har emellertid den storlek (höstterminen 1929 i realskolan, frånräknat första klassen av den sexåriga realskolan, 401 lärjungar, i gymnasiet 169, sammanlagt 570 lärjungar, vartill enligt här föreslagen ordning skulle komma ett antal flickor i gymnasiet), att det måste anses uteslutet att öppna även realskolan för flickor. Under sådana förhållanden synes realskolundervisning för flickor i Linköping lämpligast böra ordnas så, att i staden upprättas en statlig realskola för flickor, vilken synes tills vidare kunna organiseras som enkellin jig med dubbel anknytning till folkskolan (se sid. 22). De sakkunniga kunna visserligen ej undgå att hysa betänkligheter mot upprättandet av ett läroverk av så ringa omfattning, som här synes vara att vänta. Men i valet mellan upprättandet av helt flickläroverk med ett gymnasium, som efter allt att döma komme att få en ganska obetydlig anslutning och följaktligen jämförelsevis små resurser, och en organisation av här angiven art hava de sakkunniga dock föredragit det senare alternativet. Så mycket hellre hava de sakkunniga ansett sig kunna göra detta, som den nya realskolan, därest det högre allmänna läroverket skulle komma att svälla ut avsevärt över sin nuvarande storlek, skulle kunna bereda en avlastning genom att den ombildades till samrealskola. Om eventuell samorganisation med kommunal flickskola hava de sakkunniga ovan (sid. 16) talat. Ej heller i Norrköping synes det tillrådligt att öppna det högre allmänna läroverkets realskola för flickor: läroverket hade höstterminen 1929 i realskolan 386 lärjungar, i gymnasiet 118, sammanlagt 504 lärjungar, vartill kommer, att antalet lärjungar i gymnasiet kan väntas stiga något, om, såsom av de sakkunniga föreslås, gymnasiet öppnas för flickor. I Norrköping är visserligen nu sörjt för realskolutbildning för flickor genom den kommunala mellanskolan i staden, som jämväl har berett det högre allmänna läroverkets realskola en viss avlastning, men det synes innebära en orättvisa mot Norrköping, om i detta fall

33 staden nödgades vidkännas kostnader för en utbildning, som eljest under jämförliga förhållanden åvila staten, i synnerhet om staden, såsom de sakkunniga här nedan förorda, dessutom skulle bekosta upprättandet och uppehållandet av en kommunal flickskola. Även i Norrköping synes därför böra upprättas en flickrealskola, som tills vidare torde kunna organiseras som enkellinjig med dubbel anknytning till folkskolan (se sid. 22). Härigenom tillgodosåges på billigaste sätt det av stadsfullmäktige i Norrköping i beslut den 14 juni 1928 angående åtagande av föreskrivna villkor för upprättande i staden av ett högre flickläroverk uttalade önskemålet, att »flickläroverket må ansluta icke endast till folkskolans sjätte klass utan jämväl vid behov av parallella linjer till dess fjärde klass och realskolan sålunda omfatta såväl en fyraårig som en femårig kurs». Därest det högre allmänna läroverket skulle komma att svälla ut mer än skäligt, skulle den nya flickrealskolan kunna ombildas till samrealskola. En dylik utveckling synes så mycket mera sannolik, som inrättandet av en flickrealskola i Norrköping antagligen skulle få till följd den kommunala mellanskolans upphörande och därigenom en ökad tillströmning till läroverkets realskola, som skulle komma läroverket att stiga över vad som här ansetts önskvärt. Normalskolutbildning meddelas inom länet i Linköping vid elementarläroverket för flickor samt i Norrköping vid norra läroverket för flickor och östra läroverket för flickor. I Linköping torde flickskolan även efter anordnande av statlig realskolundervisning för flickor allt fortfarande komma att äga bestånd, och i Norrköping torde under samma förutsättning åtminstone endera av de nuvarande flickskolorna kunna fortsätta sin verksamhet. För att hindra den av riksdagen såsom icke önskvärd betecknade tillströmningen av kvinnliga elever till den teoretiska studiebanan synas emellertid åtgärder från det allmännas sida böra vidtagas. Även i dessa båda städer torde upprättandet av kommunal flickskola vara den lämpligaste vägen att realisera det av riksdagen uttalade önskemålet. Därest dylika skolor komma till stånd, synes böra övervägas, huruvida dessa böra organiseras såsom självständiga eller, på sätt de sakkunniga ovan (sid. 16) närmare utfört, samorganiseras med de av de sakkunniga förordade nya realskolorna. De sakkunniga anse sig alltså böra föreslå, att gymnasiet i Linköping och i Norrköping organiseras som samgymnasium samt att i Linköping liksom i Norrköping upprättas en enkellinjig flickrealskola med dubbel anknytning till folkskolan (om kombination av linjer se sid. 22); en efter den kvinnliga ungdomens egenart och framtida livsuppgifter i hem och samhälle anpassad uppfostran och utbildning torde bäst tryggas genom upprättande i vardera staden av en kommunal flickskola.

Jönköpings län. (231 085 invånare.) Gymnasieundervisning för flickor är i länet för närvarande anordnad vid läroverket i Jönköping, vars gymnasium med Kungl. Maj:ts medgivande är se3—293438

34 dan höstterminen 1924 tillgängligt för flickor, och vid det fyraåriga kommunala gymnasiet i Eksjö (terminsavgift kr. 100:-—), som från och med höstterminen 1928 är under förstatligande. Genomsnittliga antalet flickor från länet, som höstterminerna 1924—1928 undervisades i de tre högsta ringarna av läroanstalter under skolöverstyrelsens inseende, var 65.2, varav 18.0 från Jönköping med omnejd, 16.2 från Eksjö med omnejd (starkt sjunkande) och 31.0 från länet i övrigt. Jönköpings högre allmänna läroverk har enligt 1927 års läroverksorganisation i gymnasiets tre högsta ringar plats för 225 lärjungar. Sammanlagda antalet gossar i de tre högsta ringarna var höstterminerna 1924—1928 i medeltal 155.4 (starkt sjunkande). Gymnasiet i Jönköping har sålunda genomsnittligt utrymme för ytterligare 69.6 lärjungar och kan, såvida ej hinder av annan art möta, med lätthet bereda plats för det antal flickor från staden med omnejd (18.0), som hittills sökt gymnasieundervisning. Eksjö högre allmänna läroverk rymmer enligt 1927 års organisation i gymnasiets tre högsta ringar 150 lärjungar. I de tre högsta ringarna undervisades höstterminerna 1924—1928 i medeltal 71.4 gossar. Till förfogande sta alltså ytterligare 78.6 platser. Gymnasiet kan sålunda med lätthet upptaga även de flickor från Eksjö med omnejd (16.2), som önska gymnasieundervisning. Jämväl för flickorna från länet (31.0) kan utan svårighet plats beredas i vilketdera läroverket de finna önskligast. Behovet av realskolutbildning för flickor i länet synes i det hela väl tillgodosett genom samläroverket i Eksjö, de nya samrealskolorna i Nässjö och Tranås samt de blivande samrealskolorna i Huskvarna, Vetlanda och Värnamo. I Jönköping saknas emellertid möjlighet för flickor till realskolutbildning. Lättast skulle en dylik kunna anordnas genom att läroverket även på realskolstadiet öppnades för kvinnliga lärjungar. I realskolan är emellertid höstterminen 1929 antalet lärjungar 323. Härtill komma i gymnasiet 203 lärjungar, varav 47 kvinnliga. Då det torde kunna förutsättas, att antalet flickor i gymnasiet småningom och särskilt om realskolutbildning för flickor genom statens försorg anordnas i Jönköping, kommer att i någon mån växa, synes det icke möjligt att öppna även realskolan för flickor, utan att läroverkets storlek kommer att svälla ut över vad som ovan ansetts vara tillrådligt. Under sådana förhållanden, och då i en stad av Jönköpings storlek (30 119 invånare) tillfälle till realskolundervisning givetvis bör beredas även åt flickor, synes en statlig realskola för flickor i Jönköping vara av behovet påkallad. Denna realskola torde tills vidare kunna organiseras som enkellinjig med dubbel anknytning till folkskolan (se sid. 22). Därest det högre allmänna läroverket i framtiden skulle komma att växa mer än som kan anses lämpligt, erbjuder denna nya realskola möjlighet att bereda avlastning, närmast i den formen, att flickskolan ombildas till samrealskola. Normalskolutbildning finnes inom länet anordnad i Jönköping vid elementarskolan för flickor och vid västra elementarläroverket för flickor samt i Eksjö vid läroverket för flickor.

35 Även om i Jönköping upprättas en statlig flickrealskola, torde åtminstone endera av de nuvarande högre flickskolorna kunna fortsätta sin verksamhet. För att normalskolutbildning skall kunna göras tillgänglig även för flickor ur mindre bemedlade hem, synes emellertid de enskilda flickskolornas verksamhet lämpligen helt eller delvis kunna övertagas av en kommunal flickskola. Om en sådan upprättas, torde det böra tagas i övervägande, huruvida icke en samorganisation med den här föreslagna statliga flickrealskolan, på sätt ovan (sid. 16) antytts, vore lämplig. Även i Eksjö synes av samma skäl en ombildning av den högre flickskolan till kommunal flickskola vara att anbefalla. Därest det skulle visa sig icke vara möjligt att i Eksjö upprätthålla en fullständig kommunal eller enskild flickskola, hava de sakkunniga trott sig finna, att en sådan treårig flickskollinje, som ovan (sid. 17) omnämnts, skulle vara av behovet påkallad. På grund av vad sålunda anförts få de sakkunniga föreslå, att i Jönköping gymnasiet organiseras som samgymnasium men att en enkellinjig flickrealskola med dubbel anknytning till folkskolan (om kombination av linjer se sid. 22) upprättas. För tryggande av den speciella flickutbildningen synes upprättandet av kommunal flickskola i Jönköping och i Eksjö ändamålsenligt.

Kronobergs län. (157 095 invånare.) Sedan höstterminen 1926 hava flickor haft tillträde till gymnasiet vid högre allmänna läroverket i Växjö. Växjö ligger centralt i länet; i vissa fall torde dock något av gymnasierna i Kalmar, Karlskrona och Halmstad ligga gynnsammare till för lärjungar från Kronobergs län. I de tre högsta ringarna av läroanstalter under skolöverstyrelsens inseende undervisades höstterminerna 1924—1928 i medeltal 20.0 flickor från länet, varav 6.4 från Växjö med omnejd och 13.6 från länet i övrigt. Växjö högre allmänna läroverk rymmer enligt 1927 års läroverksorganisation 150 lärjungar i gymnasiets tre högsta ringar. I motsvarande ringar undervisades höstterminerna 1924:—1928 genomsnittligt 95.6 gossar. Gymnasiet har alltså ytterligare 54.4 platser och kan således upptaga samtliga flickor från länet (20.0) även med den ökning, som kan föranledas av gymnasieundervisningens förbilligande. Behovet av realskolutbildning för flickor synes vara i tillräcklig utsträckning tillgodosett genom samläroverket i Växjö, den nya samrealskolan i Ljungby samt de kommunala mellanskolorna i Älmhult, Alvesta och Strömsnäsbruk. Normalskolutbildning finnes för närvarande anordnad vid elementarläroverket för flickor i Växjö. En dylik utbildnings fortbestånd synes bäst kunna tryggas genom den högre flickskolans ombildande till kommunal flickskola.

36 I övrigt finna de sakkunniga någon ändring i fråga om högre undervisning för flickor i Kronobergs län icke vara erforderlig.

Kalmar län. (231 495 invånare.) Gymnasieundervisning för flickor har funnits vid högre allmänna läroverket i Kalmar läsåret 1923—1924 samt sedan höstterminen 1928 och i Västervik sedan höstterminen 1923. I de tre högsta ringarna av läroanstalter under skolöverstyrelsens inseende undervisades höstterminerna 1924—1928 i medeltal 36.6 flickor från Kalmar län, varav 5.8 från Kalmar med omnejd, 5.2 från Västervik med omnejd och 25.6 från länet i övrigt. Med avseende på gymnasiet i Västervik må erinras därom, att detta sedan gammalt endast har reallinje, vilken omständighet tvivelsutan bidrager till att göra läroverket mindre besökt av kvinnlig ungdom. För de norra delarna av Kalmar län spelar emellertid Linköping en icke oväsentlig roll som skolstad. Enligt 1927 års läroverksorganisation blir antalet platser i gymnasiets tre högsta ringar i Kalmar 225 och i Västervik 75. Genomsnittliga antalet gossar var i motsvarande ringar höstterminerna 1924—1928 i Kalmar 110.4 och i Västervik 41.0. De båda gymnasierna kunna sålunda med ett disponibelt utrymme av genomsnittligt 114.6 platser i Kalmar och 34.0 i Västervik ej blott upptaga de fåtaliga flickorna från respektive orter med den ökning i dessas antal, som rimligen kan väntas, utan även bereda möjligheter till gymnasieutbildning för flickorna från länet i övrigt. För flickornas realskolutbildning synes i tillräcklig utsträckning vara sörjt genom samläroverken i Kalmar och Västervik, samrealskolorna i Oskarshamn och Vimmerby, den nya samrealskolan i Mönsterås, den blivande samrealskolan i Borgholm samt de kommunala mellanskolorna i Torsås och Nybro. Normalskolutbildning erbjudes för närvarande vid elementarskolan för flickor i Kalmar, Oskarshamns elementarläroverk för flickor och Västerviks läroanstalt för flickor. Den dragning till realskola och gymnasium, som kan väntas bliva en följd av läroverkets öppnande för flickor, synes i Kalmar bäst kunna motverkas genom den högre flickskolans ombildande till kommunal flickskola. Skulle i Västervik och i Oskarshamn en hel flickskola icke kunna påräkna erforderlig anslutning, synas i varje fall förutsättningar för en från näst högsta realskolklassen avgrenad kommunal treårig flickskollinje (se sid. 17) vara för handen. Beträffande Kalmar län finna de sakkunniga sålunda ingen anledning att föreslå någon förändring i statsläroverkens organisation men vilja för sin del framhålla ändamålsenligheten av upprättandet i Kalmar av en kommunal flickskola samt i Västervik och Oskarshamn av en kommunal flickskola eller, om detta icke är möjligt, av en från näst sista realskolklassen avgrenad flickskollinje.

37¶Gotlands län. (57 269 invånare.) Sedan höstterminen 1923 hava flickor tillträde till gymnasiet vid högre allmänna läroverket i Visby. Höstterminerna 1924—1928 undervisades i de tre högsta ringarna av läroanstalter under skolöverstyrelsens inseende i medeltal 13.8 flickor, varav 10.4 från Visby och 3.4 från länet i övrigt. Visby högre allmänna läroverk rymmer enligt 1927 års läroverksorganisation i gymnasiets tre högsta ringar i medeltal 150 lärjungar. I motsvarande ringar undervisades höstterminerna 1924—1928 i medeltal 48.0 gossar. Detta innebär ett genomsnittligt antal av 102.0 disponibla platser, vilket väl täcker även den kvinnliga ungdomens utbildningsbehov. Flickornas behov av realskolutbildning synes vara tillräckligt tillgodosett genom samläroverket i Visby. Normalskolutbildning finnes för närvarande anordnad vid högre flickskolan i Visby. För att denna utbildning må kunna erbjudas på samma ekonomiska villkor som realskolutbildningen, synes den högre flickskolan lämpligen kunna ombildas till kommunal flickskola, I övrigt finna de sakkunniga någon ändring i fråga om högre undervisning för flickor i Gotlands län icke vara erforderlig.

Blekinge län. (146 851 invånare.) Sedan höstterminen 1928 hava flickor haft tillträde till gymnasiet vid högre allmänna läroverket i Karlskrona. Dessförinnan erbjöds gymnasieundervisnmg för flickor i det till Karlskrona högre läroverk för flickor knutna, för närvarande under avveckling varande fyraåriga latingymnasiet (terminsavgift kr. 2 0 0 : — ) . Även i Karlshamn har under ett antal år erbjudits gymnasieunderyisning för flickor så till vida, att kvinnliga lärjungar haft tillträde till det på realskolan byggda kommunala gymnasiet, omfattande endast ringarna I och I I av ett fyraårigt gymnasium. För de västliga delarna av länet erbjuder enligt gammal erfarenhet Kristianstad bestämda fördelar såsom skolstad; gymnasiet där är sedan höstterminen 1923 öppnat även för flickor. Höstterminerna 1924—1928 undervisades i de tre högsta ringarna av läroanstalter under skolöverstyrelsens inseende i medeltal 48.4 flickor från länet, varav 22.4 från Karlskrona med omnejd, 9.8 från Karlshamn med omnejd och 16.2 från länet i övrigt. Karlskrona högre allmänna läroverk rymmer enligt 1927 års läroverksorganisation i de tre högsta ringarna 225 lärjungar. I motsvarande ringar undervisades höstterminerna 1924—1928 i. medeltal 124.8 gossar, varför alltså skulle finnas i genomsnitt 100.2 platser disponibla. Detta antal täcker väl behovet även för flickorna såväl från Karlskrona med omnejd som från länet i övrigt,

38 inberäknat Karlshamn, detta så mycket lättare som, såsom ovan nämnts, läroverket i Kristianstad kan väntas upptaga en del även av den kvinnliga ungdomen från Blekinge län. För realskolundervisningen synes vara tillräckligt sörjt genom högre allmänna läroverket i Karlskrona, samrealskolan i Karlshamn samt den nya samrealskolan i Ronneby och den blivande samrealskolan i Sölvesborg. Högre flickskolor finnas i Karlskrona och Karlshamn. Av dessa kan högre läroverket för flickor i Karlskrona beräknas kunna äga bestånd, även sedan allmänna läroverkets realskola öppnats för flickor. För att icke det statliga läroverket skall utöva för stark dragning på flickor, särskilt ur de mindre bemedlade samhällslagren, synes den högre flickskolan böra sättas i stånd att på lika ekonomiska villkor erbjuda den för flertalet flickor bättre lämpade flickskolutbildningen, vilket lämpligast torde ske genom flickskolans ombildande till kommunal flickskola. I Karlshamn synas förutsättningar för uppehållande av speciell flickundervisning jämsides med den statliga realskolundervisningen vara för handen endast om flickskolan ombildas till kommunal. Skulle det visa sig icke vara möjligt att i Karlshamn upprätthålla en fullständig kommunal eller enskild flickskola, hava de sakkunniga trott sig finna, att en sådan treårig flickskollinje, som ovan (sid. 17) omnämnts, skulle vara av behovet påkallad. Den högre undervisningen för flickor i Blekinge län synes sålunda vara tillräckligt tillgodosedd i vad den avser utbildning till real- och studentexamen. För att trygga den speciella flickutbildningen synes en ombildning av högre läroverket för flickor i Karlskrona till kommunal flickskola vara ändamålsenlig, medan i Karlshamn normalskolutbildning lämpligen kan beredas genom en fullständig kommunal flickskola eller, om en sådan icke kan uppehållas, genom en till realskolan knuten treårig flickskollinje.

Kristianstads län. (245 988 invånare.) Gymnasiet i Kristianstad har sedan höstterminen 1923 stått öppet även för flickor. Därjämte är att märka, att länets geografiska form är sådan, att flickorna från länet delvis söka sig till Ystad och Hälsingborg, i någon utsträckning måhända även till Landskrona och Halmstad. Höstterminerna 1924—1928 undervisades i de tre högsta ringarna av läroanstalter under skolöverstyrelsens inseende i medeltal 52.2 flickor från länet, varav 16.8 från Kristianstad och 35.4 från länet i övrigt. Enligt 1927 års läroverksorganisation har högre allmänna läroverket i Kristianstad i de tre högsta ringarna plats för 225 lärjungar. I motsvarande ringar undeivisades höstterminerna 1924—1928 i medeltal 109.8 gossar; antalet disponibla platser i Kristianstads gymnasium skulle alltså bliva i medeltal 115.2, vilket väl täcker behovet för flickorna såväl från staden med omnejd som från närliggande delar av Kristianstads och Blekinge län.

39 Tillfälle till realskolundervisning erbjudes flickor i högre allmänna läroverket i Kristianstad, i samrealskolan i Ängelholm, i de nya samrealskolorna i Hässleholm och Tomelilla, i de blivande sainrealskolorna i Klippan, Åstorp och Simrishamn, i den kommunala mellanskolan i Örkelljunga samt i den som internat anordnade Osby realskola. Den sålunda erbjudna undervisningen synes täcka behovet. Högre flickskolutbildning finnes för närvarande anordnad endast vid elementarläroverket för flickor i. Kristianstad. Det ekonomiska företräde, som den teoretiska utbildningen särskilt för mindre bemedlade flickor får genom att den anordnas av staten, torde lämpligen kunna motvägas genom att i Kristianstad den högre flickskolan ombildas till kommunal flickskola; därjämte synas i Ängelholm och Hässleholm förutsättningar för upprättande av en från näst högsta realskolklassen avgrenad flickskollinje (se sid. 17) vara för handen. Flickornas behov av högre undervisning i Kristianstads län synes sålunda icke påkalla någon ändring i det statliga skolsystemet. Däremot vilja de sakkunniga framhålla ändamålsenligheten av att för ernående av jämvikt mellan teoretisk och praktisk flickutbildning en kommunal flickskola upprättas i Kristianstad samt treåriga flickskollinjer i Ängelholm och Hässleholm.

Malmöhus län. (507 654 invånare.) Gymnasieundervisning för flickor har inom länet varit anordnad i sex städer: i det treåriga gymnasiet vid Ebba Lundbergs högre läroverk för flickor i Hälsingborg (terminsavgift kr. 1 8 0 : — ) ; i det till statsrealskolan knutna fyraåriga kommunala latin- och realgymnasiet i Landskrona (terminsavgift kr. 100: —) ; i det fyraåriga kommunala latin- och realgymnasiet i Eslöv (terminsavgift kr. 150: — ) ; sedan höstterminen 1921 resp. höstterminen 1923 i det fyraåriga latin- och realgymnasiet vid högre allmänna läroverket i Ystad; i det treåriga latingymnasiet vid fullständiga läroverket för flickor i Lund (terminsavgift kr. 200:—) samt i det fyraåriga latingymnasiet vid Tekla Åbergs högre läroverk för flickor i Malmö (terminsavgift kr. 175:—). Genomsnittliga antalet flickor, som höstterminerna 1924—1928 undervisades i de tre högsta ringarna av läroanstalter under skolöverstyrelsens inseende, var 313.4, varav 52.8 från Hälsingborg med omnejd, 20.6 från Landskrona med omnejd, 21.2 från Eslöv med omnejd, 14.8 från Ystad med omnejd, 58.0 från Lund med omnejd, 115.8 från Malmö med omnejd samt 30.2 från länet i övrigt. Statlig gymnasieundervisning för flickor är numera för Hälsingborg med omnejd ordnad genom upprättandet från och med höstterminen 1929 av det högre flickläroverket i denna stad. Det nya gymnasiet har i sina tre ringar plats för genomsnittligt 150 flickor, medan antalet flickor från Hälsingborg med omnejd som studerat i motsvarande ringar varit i medeltal 52.8. Gymnasiet i Hälsingborg har alltså ytterligare 97.2 platser för att möta dels anspråken från angränsande delar av Malmöhus och Kristianstads län, dels den ökning av

40 lärjungantalet, som kan väntas bliva en följd av gymnasieundervisningens förbilligande. Även i Malmö är från och med höstterminen 1929 upprättat ett högre flickläroverk, som i sina tre ringar har plats för genomsnittligt 150 flickor; antalet flickor från Malmö med omnejd i motsvarande ringar har varit i medeltal 115.8. Det nya gymnasiet torde alltså med sitt nu fastställda utrymme kunna upptaga den ökning i antalet flickor, som kan antagas bliva en följd av gymnasieutbildningens förstatligande, men knappast någon avsevärd tillströmning från länet i övrigt. Då emellertid statlig gymnasieundervisning kommer att erbjudas såväl, enligt de sakkunnigas förslag, i det nära intill belägna Lund som i Landskrona, Hälsingborg och Ystad, synas i Malmö ytterligare åtgärder till förmån för flickorna från länet i övrigt icke påkallade. Skulle tillströmningen till flickgymnasiet i Malmö komma att svälla ut över den nu fastställda ramen, kan denna vidgas genom upprättande av parallellavdelningar. Landskrona högre allmänna läroverk skall enligt 1927 års läroverksorganisation i sina tre högsta ringar rymma genomsnittligt 150 lärjungar. I motsvarande ringar undervisades höstterminerna 1924—1928 i medeltal 59.8 gossar. Plats skulle alltså finnas för ytterligare 90.2 lärjungar, medan antalet flickor från Landskrona med omnejd, som sagda tid åtnjöto gymnasieundervisning i motsvarande ringar, var 20.6. Det antal av 69.6 platser, som icke tagas i anspråk av dessa flickor, synes väl kunna motsvara både tillströmningen från länet i övrigt och den antagliga ökningen av lärjungantalet. Ystads högre allmänna läroverk skall enligt 1927 års läroverksorganisation i sina tre högsta ringar hava genomsnittligt utrymme för 150 lärjungar. I dessa ringar undervisades höstterminerna 1924—1928 i medeltal 81.6 gossar, vilket innebär, att plats finnes för ytterligare 68.4 lärjungar. Samma tid undervisades i motsvarande ringar 14.8 flickor från Ystad med omnejd, vilket antal alltså lätteligen får plats i stadens gymnasium. Jämväl för den sannolika tillströmningen från länet i övrigt liksom för eventuell ökning av antalet lärjungar å gymnasiet finnes nödigt utrymme. Det högre allmänna läroverket i Lund skall enligt 1927 års läroverksorganisation hava tvålinjigt gymnasium samt enlinjigt lyceum. Gymnasiet får alltså i sina tre högsta ringar utrymme för 150 lärjungar, vartill, därest lyceet kan bringas till stånd, kommer utrymme för 60 lärjungar i dess tre högsta kretsar. Sammanlagda antalet gossar i de tre högsta ringarna av gjrnmasiet var höstterminerna 1924—1928 i medeltal 133.4. Gymnasiet har sålunda därutöver utrymme för allenast 16.6 lärjungar, medan antalet flickor från Lund med omnejd, som 1924—1928 undervisades i motsvarande ringar, utgjorde 58.0. Gymnasiet kan alltså i sitt nu fastställda skick icke upptaga ens flickorna från Lund med omnejd, långt mindre den relativt starka tillströmning från landsbygden och övriga delar av landet, som är naturlig i en universitets- och skolstad som Lund med dess inackorderingsmöjligheter och jämförelsevis måttliga priser. Även om gymnasiet, för det fall att lyceet icke komme till stånd, utrustades med en tredje serie parallellavdelningar, skulle utrymmet i läroverkets tre högsta årsavdelningar ändå näppeligen motsvara det verkliga behovet.

41 En utvidgning av gymnasiet med en fjärde serie av parallellavdelningar synes emellertid med hänsyn till läroverkets nuvarande storlek (437 lärjungar höstterminen 1929) ej gärna vara att tillråda, då läroverket i så fall, i betraktande av den tillströmning ej blott från omgivande landsbygd utan även från andra delar av landet, som är att vänta till en stad med dess traditioner och möjligheter som skolstad och bildningshärd, kunde befaras svälla ut över vad som ansetts lämpligt. Under sådana omständigheter torde gymnasieundervisning för flickor i Lund knappast kunna lämpligen anordnas på annat sätt än genom upprättande av ett särskilt gymnasium för flickor. Då under femårsperioden 1924—1928 endast 1 flicka från Lund valt reallinjen, och då vid flickgymnasiet i det närbelägna Malmö finnes en reallinje för flickor, synes ingen tvekan kunna råda därom, att flickgymnasiet i Lund bör organiseras som latingymnasium. Med hänsyn till det stora antalet flickor från Lund med omnejd (höstterminerna 1924—1928 i medeltal 58.0 i de tre högsta ringarna) torde detta flickgymnasium i första rummet böra göras fyraårigt. För flickornas realskolutbildning synes vara sörjt genom de nya flickläroverken i Hälsingborg och Malmö, samläroverken i Landskrona och Ystad, samrealskolan i Trälleborg, de nya samrealskolorna i Anderslöv, Eslöv och Höganäs, de blivande samrealskolorna i Hörby, Skurup och Svedala samt de kommunala mellanskolorna i Höör, Svalöv, Malmö och Lund. Vad beträffar Lund vilja de sakkunniga erinra därom, att där för närvarande visserligen är sörjt för flickornas realskolutbildning genom stadens kommunala mellanskola, som dessutom i sin mån verkat avlastande på det allmänna läroverkets realskola, Emellertid måste det te sig som en orättvisa, om i Lund staden nödgades allt fortfarande vidkännas de kostnader för flickornas realskolutbildning, som i städer av jämförlig storlek övertagits av staten. Vägande skäl synas alltså tala för att i Lund även en flickrealskola upprättas, i synnerhet om staden, såsom de sakkunniga här nedan förorda, dessutom skulle bekosta upprättandet och uppehållandet av en kommunal flickskola. Flickrealskolan torde tills vidare böra organiseras som enkellinjig med dubbel anknytning till folkskolan (se sid. 22) och givetvis förbindas med det ovan föreslagna statliga flickgymnasiet till ett högre flickläroverk. Enskilda högre flickskolor finnas för närvarande på fyra orter: högre elementarskolan för flickor, Ebba Lundbergs högre läroverk för flickor och nya elementarskolan för flickor i Hälsingborg; högre läroverket för flickor i Ystad; fullständiga läroverket för flickor och högre elementarskolan för flickor i Lund; Anna och Eva Bunths skola för flickor, högre läroverket för flickor, Nyströmska högre flickläroverket 1 samt Tekla Åbergs högre läroverk för flickor i Malmö. Om alla dessa fyra orter gäller det, att öppnandet av statliga läroverk med en för den enskilde billig utbildning fram till real- och studentexamen kommer att medföra en särskilt på de mindre bemedlade flickorna starkt verkande dragning från den speciellt kvinnliga utbildningsvägen till den teoretiska banan. Även här synes det riktiga vara att på varje särskild ort 1

För närvarande under avveckling.

upprätta en kommunal flickskola. I Ystad, som har endast en högre flickskola, torde denna lämpligen böra ombildas till kommunal flickskola. I Hälsingborg åter, där mer än en högre flickskola är verksam, vore det ur här förevarande synpunkt tillräckligt, om en av flickskolorna ombildades till kommunal, och detsamma gäller om Lund och Malmö. En utveckling i denna riktning har inletts därigenom, att efter framställning av stadsfullmäktige i Landskrona Kungl. Maj:t den 11 oktober 1929 fastställt reglemente för kommunala flickskolan därstädes. Ett fortskridande på denna väg synes vara det bästa sättet att neutralisera de icke önskade följderna av åtgärder från statsmakternas sida, vilka enligt riksdagens uttalade mening »kunna komma att öka antalet kvinnliga elever i de läroverk, som föra till studentexamen, och samtidigt minska antalet i de läroanstalter, vilka avse att giva en efter den kvinnliga ungdomens egenart och framtida livsuppgifter i hem och samhälle speciellt anpassad uppfostran och utbildning». På grund av vad sålunda anförts få de sakkunniga föreslå, att i Lund upprättas ett statligt högre flickläroverk, bestående av enkellinjig realskola med dubbel anknytning till folkskolan (om kombination av linjer se sid. 22) och gymnasium med fyraårig latinlinje. Vidare synas såväl sociala som pedagogiska skäl tala för att, såsom redan skett i Landskrona, i städerna Hälsingborg, Ystad, Malmö och Lund upprättas kommunala flickskolor.

Hallands län. (149 958 invånare.) Sedan höstterminen 1923 hava flickor haft tillträde till gymnasiet vid högre allmänna läroverket i Halmstad. För avsevärda delar av länet erbjuder dessutom Göteborg som skolstad vissa fördelar. I de tre högsta ringarna av läroanstalter under skolöverstyrelsens inseende undervisades höstterminerna 1924—1928 i medeltal 36.2 flickor från Hallands län, varav 17.2 från Halmstad med omnejd och 19.0 från länet i övrigt. Halmstads högre allmänna läroverk skall enligt 1927 års läroverksorganisation i gymnasiets tre högsta ringar rymma 225 lärjungar. I de tre högsta ringarna undervisades höstterminerna 1924—1928 i medeltal 121.8 gossar. Ytterligare skulle alltså finnas genomsnittligt 103.2 platser, vilket antal synes väl täcka behovet även för flickornas del. Flickornas behov av realskolutbildning tillgodoses för närvarande genom högre allmänna läroverket i Halmstad, samrealskolan i Varberg, den nya samrealskolan i Falkenberg, den blivande samrealskolan i Laholm och den kommunala mellanskolan i Kungsbacka. Högre flickskolor finnas för närvarande i Halmstad och Varberg. För att den speciella flickutbildningen icke skall bliva för ogynnsamt ställd i konkurrensen med den statliga realskolutbildningen och dess existens därigenom äventyras, synas dessa båda flickskolor lämpligen kunna ombildas till kommunala flickskolor. Därest det skulle visa sig icke vara möjligt att i Varberg upprätt-

43 hålla en fullständig kommunal eller enskild flickskola, hava de sakkunniga trott sig finna, att en sådan treårig flickskollinje, som ovan (sid. 17) omnämnts, skulle vara av behovet påkallad vid därvarande samrealskola, I övrigt finna de sakkunniga någon ändring i fråga om högre undervisning för flickor i Hallands län icke vara erforderlig.

Göteborgs och Bohus län. (449 653 invånare.) Gymnasieundervisning för flickor är inom länet för närvarande anordnad i Göteborg och Uddevalla. I Göteborg finnes utom vid det nyupprättade statliga högre flickläroverket med treårigt latin- och realgymnasium tillfälle till sådan undervisning vid Sigrid Rudebecks skola med treårigt latin- och realgymnasium (terminsavgift kr. 200:—) samt vid Göteborgs högre samskola med fyraårigt latin- och realgymnasium (terminsavgift i ring I kr. 2 7 5 : — , i övriga ringar kr. 2 8 0 : — ) . I Uddevalla, där flickor sedan höstterminen 1923 haft tillträde till det kommunala gymnasiet (terminsavgift kr. 100: — ) , är realskolan sedan höstterminen 1928 under ombildning till högre samläroverk med treårigt latin- och realgymnasium. Antalet flickor från länet, som höstterminerna 1924—1928 åtnjöto undervisning i de tre högsta ringarna av gymnasiet vid läroanstalter under skolöverstyrelsens inseende, var i medeltal 181.6. Av dessa flickor kommo på Göteborg med omnejd 153.4, på Uddevalla med omnejd 13.4 och på länet i övrigt 14.8. Enligt 1927 års läroverksorganisation skall det statliga högre flickläroverket i Göteborg rymma 150 lärjungar i gymnasiets tre ringar. Detta gymnasium kan således enligt nämnda organisation icke rymma ens hela det antal flickor från Göteborg med omnejd, som hittills undervisats å gymnasium. Härtill kommer, att man för framtiden bör räkna med någon tillströmning till gymnasiet även från angränsande län och att med all sannolikhet upprättandet av ett statligt flickgymnasium i Göteborg i viss mån kommer att öka antalet flickor, som önska studentexamensutbildning. Då emellertid det statliga flickgymnasiet vid behov kan utvidgas med parallellavdelningar och då det torde vara sannolikt, att något av de nuvarande enskilda gymnasierna i Göteborg kommer att fortfarande upprätthållas, synes åtminstone icke under den närmaste framtiden något nytt gymnasium för flickor därstädes bliva erforderligt. Högre allmänna läroverket i Uddevalla rymmer enligt 1927 års läroverksorganisation 150 lärjungar i gymnasiets tre ringar. I motsvarande ringar undervisades höstterminerna 1924—1928 genomsnittligt 63.0 gossar. Gymnasiet har alltså ytterligare 87.0 platser och kan med lätthet upptaga de flickor såväl från staden med omnejd som från länet i övrigt, vilka kunna väntas önska gymnasieundervisning i Uddevalla. Realskolundervisning finnes inom länet tillgänglig för flickor vid följande statliga eller kommunala läroanstalter, nämligen: i Göteborg vid högre flick-

44 läroverket och vid kommunala mellanskolan, i Uddevalla vid högre allmänna läroverket därstädes, i Strömstad och i Lysekil vid därvarande samrealskolor samt i Mölndal vid kommunala mellanskolan därstädes. Därtill är att räkna med Lundénska privatskolan i Göteborg, som likaledes leder fram till realexamen. Då dessa skolor, av vilka endast kommunala mellanskolan i Göteborg har något större antal lärjungar, kunna mottaga ytterligare lärjungar eller vid behov utvidgas med parallellavdelningar, finnes ingen anledning att ifrågasätta nyupprättandet av läroverk för tillgodoseende av flickors undervisning på realskolstadiet. Högre flickskolutbildning finnes för närvarande anordnad i Göteborg vid fruntimmersföreningens flickskola, lyceum för flickor, nya elementarläroverket för flickor, Mathilda Halls skola, Kjellbergska flickskolan, Majornas elementarläroverk för flickor, Sigrid Rudebecks skola och Vasa flickskola ävensom i Uddevalla vid elementarläroverket för flickor. För att förhindra den dragning från den speciellt kvinnliga utbildningsvägen till den teoretiska banan, som öppnandet av statliga läroverk med en för den enskilde billig utbildning fram till real- och studentexamen helt visst kommer att medföra, synes det vara önskvärt att kommunal flickskola inrättas såväl i Göteborg som i Uddevalla, I övrigt finna de sakkunniga någon ändring i fråga om högre undervisning för flickor i Göteborgs och Bohus län icke vara erforderlig.

Älvsborgs län. (312 447 invånare.) I länet finnas två högre allmänna läroverk, förlagda till Borås och Vänersborg. Det förra är gossläroverk med gymnasiet sedan höstterminen 1928 tillgängligt även för flickor enligt Kungl. Maj:ts medgivande, det senare är numera samläroverk men har redan från och med höstterminen 1923 på gymnasiet mottagit kvinnliga lärjungar. Antalet flickor från länet, som höstterminerna 1924—1928 undervisades i de tre högsta ringarna av gymnasiet vid läroanstalter under skolöverstyrelsens inseende, var i medeltal 59.2, därav 9.4 från Borås med omnejd, 11.0 från Vänersborg med omnejd och 38.8 från länet i övrigt. Den stad, som kan komma i fråga till viss särskild undervisning för flickor, är Borås (35 799 invånare). Högre allmänna läroverket i Borås skall enligt 1927 års läroverksorganisation rymma 150 lärjungar i gymnasiets tre högsta ringar. Sammanlagda antalet gossar i motsvarande ringar var höstterminerna 1924—1928 i medeltal 107.4. Gymnasiet har således i sina tre högsta ringar genomsnittligt utrymme för ytterligare 42.6 lärjungar och kan utan svårighet bereda plats för det antal flickor från Borås med omnejd (9.4) som hittills undervisats å gymnasium. Flickor böra således i vanlig ordning äga tillträde till gymnasiet, vilket alltså bör ombildas till samgymnasium.

45 Annorlunda förhåller det sig med avseende på utrymmet för flickor å realskolstadiet. Enligt 1927 års läroverksorganisation skall läroverket i realskolan rymma 360 lärjungar. Då emellertid lärjungantalet i realskolan, bortsett från första klassen av den sexåriga realskolan, som skall försvinna, för höstterminerna 1924—1928 uppgår till i medeltal 309.4, vilka alla äro manliga, och stadens invånarantal är i ovanligt stark tillväxt (år 1923: 30 345, år 1928: 35 799 invånare), föreligger all sannolikhet för att plats i tillräcklig utsträckning ej kan beredas åt flickorna inom den nuvarande realskolans ram. Visserligen skulle en utvidgning med parallellavdelningar av några av klasserna kunna tills vidare ifrågasättas, men en sådan åtgärd skulle antagligen snart nog förorsaka det totala lärjungantalets vid läroverket stegring till en omfattning, som ej vore önskvärd, nämligen till inemot 600. Under sådana omständigheter synes i Borås böra upprättas en särskild realskola för flickor, avsedd att giva flickorna samma möjlighet till realskolundervisning som gossarna. Den nya realskolan torde tills vidare kunna organiseras som enkellinjig med dubbel anknytning till folkskolan (se sid. 22). Därest antalet lärjungar i den nuvarande realskolan, som fortfarande bör avses för endast gossar, med tiden skulle bliva allt för stort, kunde avlastning beredas därigenom, att även gossar intoges i den nya flickrealskolan, som sålunda bleve en samrealskola. Om, på sätt de sakkunniga i det följande ifrågasätta, en kommunal flickskola upprättas i staden, kan det ock tagas i övervägande, huruvida icke den nya flickrealskolan borde samorganiseras med denna flickskola, Högre allmänna läroverket i Vänersborg skall enligt 1927 års läroverksorganisation rymma 225 lärjungar i gymnasiets tre högsta ringar. Sammanlagda antalet gossar i motsvarande ringar var höstterminerna 1924—1928 i medeltal 102.8. Gymnasiet i Vänersborg har alltså där genomsnittligt utrymme för ytterligare 122.2 lärjungar och kan med lätthet bereda plats för det antal flickor (11.0) från staden med omnejd, som hittills undervisats å gymnasium. Vad realskolan angår, skall den enligt 1927 års organisation rymma 240 lärjungar. Då lärjungantalet där höstterminen 1929 uppgår till 173, manliga och i de två lägsta klasserna även kvinnliga, finnes för närvarande även i realskolan tillräcklig plats för kvinnliga lärjungar. I fråga om läroverket i Vänersborg är alltså den nu fastställda organisationens omfattning att anse som tillräcklig. Från länet i övrigt hava i medeltal 38.8 flickor, som där äga sin hemort, undervisats å gymnasium. Även åt dessa torde plats utan svårighet kunna beredas vid de två samgymnasierna i Borås och Vänersborg, särskilt vid det senare. I länets realskolor i övrigt, samrealskolorna i Alingsås och Åmål, de nya samrealskolorna i Trollhättan och Ulricehamn samt de kommunala mellanskolorna i Lilla Edet och Mellerud, finnes utrymme för kvinnliga lärjungar. Dessutom är att märka, att närheten till Göteborg med dess talrika utbildningsanstalter, allmänna och enskilda läroverk samt flickskolor och olika slag

46 av fackskolor, medför en avsevärd avlastning av tillströmningen till statsläroverken i Älvsborgs län. Högre flickskolutbildning meddelas inom länet för närvarande vid elementarläroverket för flickor i Borås, högre läroverket för kvinnlig ungdom i Vänersborg samt helpensionen Tyringe vid Hindås. För att trygga den speciella flickutbildningen synes en ombildning av förstnämnda båda läroanstalter till kommunala flickskolor vara önskvärd. Därjämte hava de sakkunniga trott sig finna, att en sådan treårig flickskollinje, som ovan (sid. 17) omnämnts, skulle kunna komma i fråga vid en var av samrealskolorna i Trollhättan, Alingsås och Åmål. I fråga om Älvsborgs län föreslå de sakkunniga alltså, att gymnasiet vid högre allmänna läroverket i Borås ombildas till samgymnasium samt att i Borås upprättas en enkellinjig flickrealskola med dubbel anknytning till'folkskolan (om kombination av linjer se sid. 22). För att trygga den speciella flickskolundervisningen synes det vara ändamålsenligt, att kommunala flickskolor komma till stånd i Borås och Vänersborg samt att kommunala treåriga flickskollinjer inrättas vid samrealskolorna i Trollhättan, Alingsås och Åmål.

Skaraborgs län. (244 305 invånare.) I länet finnas två högre allmänna läroverk, förlagda till Skara och Skövde och båda numera högre samläroverk. Antalet flickor från länet, som höstterminerna 1924—1928 undervisades i de tre högsta ringarna av läroanstalter under skolöverstyrelsens inseende, var i medeltal 45.2, därav 3.0 från Skara med omnejd, 8.4 från Skövde med omnejd och 33.8 från länet i övrigt. Högre allmänna läroverket i Skara, som först från och med höstterminen 1927 haft gymnasiet tillgängligt även för flickor, skall enligt 1927 års läroverksorganisation rymma 225 lärjungar i gymnasiets tre högsta ringar. Sammanlagda antalet gossar i motsvarande ringar var höstterminerna 1924—1928 i medeltal 137.2. Gymnasiet i Skara har alltså där genomsnittligt utrymme för ytterligare 87.8 lärjungar och kan med lätthet bereda plats för det antal flickor (3.0) från staden med omnejd, som hittills undervisats å gymnasium. Realskolan skall enligt 1927 års organisation rymma 240 lärjungar. Då lärjungantalet där höstterminen 1929 uppgår till 166, manliga och i de två lägsta klasserna även kvinnliga, finnes jämväl i realskolan tillräcklig plats för kvinnliga lärjungar. Högre allmänna läroverket i Skövde, vars gymnasium från och med höstterminen 1924 givit tillträde åt flickor och som med höstterminen 1928 börjat övertagas av staten, skall enligt 1927 års läroverksorganisation rymma 150 lärjungar i gymnasiets tre högsta ringar. Sammanlagda antalet gossar i motsvarande ringar var höstterminerna 1924—1928 i medeltal 48.4. Gymnasiet i Skövde har alltså där genomsnittligt utrymme för ytterligare 101.6 lärjungar

och kan med lätthet bereda plats för det antal flickor (8.4) från staden med omnejd, som hittills undervisats å gymnasium. Realskolan skall enligt 1927 års organisation rymma 240 lärjungar. Då lärjungantalet där höstterminen 1929 uppgår till 163, manliga och i de två lägsta klasserna även kvinnliga, finnes jämväl i realskolan tillräckligt utrymme för de kvinnliga lärjungarna. Vad beträffar länet i övrigt, hava i medeltal 33.8 flickor, som där äga sin hemort, undervisats å gymnasium. Även åt dessa bör plats utan svårighet kunna beredas vid de båda samgymnasierna i Skara och Skövde. I länets realskolor i övrigt, samrealskolorna i Lidköping, Mariestad och Falköping, den nya samrealskolan i Vara och den blivande samrealskolan i Tidaholm samt de kommunala mellanskolorna i Hjo och Karlsborg, finnes utrymme för kvinnliga lärjungar, varjämte den relativa närheten till Göteborg har för länet en betydelse av samma art som framhållits i fråga om Älvsborgs län. Högre flickskolutbildning meddelas inom länet för närvarande vid elementarläroverket för flickor i Lidköping, högre flickskolan i Mariestad, högre flickskolan i Skara samt elementarläroverket för flickor i Skövde. Skall i enlighet med riksdagens uttalade önskan flickskolutbildningen tryggas, synes detta bäst kunna ske därigenom, att nämnda skolor ombildas till kommunala flickskolor. Därest det skulle visa sig icke vara möjligt att i Skövde, Mariestad och Lidköping upprätthålla fullständig kommunal eller enskild flickskola, hava de sakkunniga trott sig finna, att en sådan kommunal treårig flickskollinje, som ovan (sid 17) omnämnts, skulle vara av behovet påkallad vid en var av samrealskolorna i nämnda tre städer. I övrigt finna de sakkunniga någon ändring i fråga om högre undervisning för flickor i Skaraborgs län icke vara erforderlig.

Värmlands län. (270 064 invånare.) Gymnasieundervisning för flickor är inom länet för närvarande anordnad endast i Karlstad, i det att "flickor sedan höstterminen 1928 haft tillträde till gymnasiet vid högre allmänna läroverket därstädes. Antalet flickor från länet, som höstterminerna 1924—1928 undervisades i de tre högsta ringarna av gymnasiet vid läroanstalter under skolöverstyrelsens inseende, var i medeltal 18.4, av vilka 3.4 från Karlstad med omnejd och 15.0 från länet i övrigt. Att antalet flickor från Karlstad med omnejd, som undervisas å gymnasium, är så obetydligt, sammanhänger tydligen därmed, att tillfälle till sådan undervisning funnits i staden först under läsåret 1928—1929. Tager man hänsyn dels till den jämförelsevis stora lärjungefrekvensen i länets samrealskolor, kommunala mellanskolor och högre flickskolor, dels därtill att höstterminen 1928 19 flickor (1 i IV, 1 i I I I , 6 i I I och 11 i I) och höstterminen 1929 9 blevo inskrivna vid läroverket, torde man böra räkna med att plats

48 bör beredas i gymnasiets tre högsta ringar för åtminstone ett 30-tal flickor från länet. I högre allmänna läroverket i Karlstad rymmas enligt 1927 års läroverksorganisation i gymnasiets tre högsta ringar 225 lärjungar. Sammanlagda antalet gossar i cle tre högsta ringarna var höstterminerna 1924—1928 i medeltal 184.2 (1925—1928 sjunkande från 217 till 151; höstterminen 1929 är antalet 150). Gymnasiet i Karlstad har sålunda i nämnda ringar genomsnittligt utrymme för ytterligare 40.8 lärjungar och synes, såvida ej läroverkets storlek anses utgöra hinder därför, kunna bereda plats för det antal flickor från länet, som kan beräknas önska gymnasieundervisning. Vad läroverkets storlek beträffar, skall realskolan enligt den år 1927 fastställda organisationsplanen omfatta 13 klassavdelningar. Om man, såsom i det föregående är nämnt, räknar med i medeltal 30 lärjungar i varje klassavdelning, skulle antalet lärjungar i realskolan kunna komma att uppgå till närmare 400 och hela antalet lärjungar till något över 600. Under sådana förhållanden måste man ställa sig betänksam angående lämpligheten att intaga även flickor i läroverket. Då emellertid läroverkets realskola, frånsett första klassen i den sexåriga realskolan, vilken skall indragas, höstterminen 1928 hade blott 315 och höstterminen 1929, med 14 klassavdelningar, 326 lärjungar och då antalet manliga lärjungar å gymnasiet (höstterminen 1929: 187) visat sjunkande tendens, torde hela antalet manliga lärjungar ej mera avsevärt komma att överstiga 500. Det synes därför åtminstone för närvarande icke finnas anledning att påyrka upprättandet av ett särskilt gymnasium för flickor inom länet. De sakkunniga förbise härvid icke, att det blir en jämförelsevis liten marginal för ökat antal lärjungar å gymnasiet, men å andra sidan skulle ett särskilt flickgymnasium med all sannolikhet få så litet antal lärjungar, att det varken från ekonomisk eller från pedagogisk synpunkt i frågans nuvarande läge skulle kunna försvaras. Därtill kommer, att om, såsom ock i motioner till 1927 och 1929 års riksdagar ifrågasatts, en utvidgning av samrealskolan i Kristinehamn till högre samläroverk komme till stånd, detta skulle i ej ringa grad komma att avlasta läroverket i Karlstad i fråga om både manliga och kvinnliga lärjungar, över frågan om en sådan utvidgning få cle sakkunniga anledning att avgiva särskilt yttrande. Av det sagda framgår emellertid, att flickor ej torde kunna beredas plats inom högre allmänna läroverkets i Karlstad realskola. Fastän man ännu ej har någon egentlig erfarenhet om i vilken utsträckning flickor i sådana städer som Karlstad komma att begagna sig av realskolundervisning, lärer man dock få räkna med att den för realskolan bestämda organisationen, en fyraårig och två femåriga linjer, ej kan bliva tillräcklig för både gossar och flickor, då läroverket under de senare åren haft två a tre parallellavdelningar inom den sexåriga realskolans fem lägre klasser. Ej heller synes det böra komma i fråga att upprätta flera parallellinjer inom realskolan, eniär läroverket i sin helhet då bleve allt för stort för att kunna väl fungera som samläroverk. Med hänsyn till det nu anförda synes upprättandet i Karlstad av en särskild

49 flickrealskola, vilken vid behov kan ombildas till samrealskola, vara av behovet påkallat. Höstterminerna 1924—1928 hava i medeltal 48.8 flickor i klass 6 och 42.0 flickor i klass 8 åtnjutit undervisning vid högre flickskolan i Karlstad. Även om en särskild flickrealskola upprättas därstädes, blir tydligen en fullständig högre flickskola allt fortfarande behövlig på orten. För att bereda även mindre bemedlade flickor tillgång till den speciella flickskolutbildningen synes det emellertid ändamålsenligt, att i Karlstad upprättas en kommunal flickskola, vilken, på sätt de sakkunniga å sid. 16 antytt, lämpligen kan samorganiseras med den här ovan föreslagna flickrealskolan. I Kristinehamn, där en fullständig högre flickskola fortfarande synes kunna upprätthållas, torde en kommunal flickskola vara att anbefalla. Därest i Arvika högre flickskola ej kan uppehållas, torde den högre flickskolutbildningen där böra tillgodoses genom en till samrealskolan knuten kommunal flickskollinje, byggande på realskolans näst högsta klass. Undervisning för avläggande av realexamen erbjudes flickor inom länet vid samrealskolorna, i Kristinehamn, Arvika och Filipstad, vid den nya samrealskolan i Säffle och den blivande samrealskolan i Sunne samt vid kommunala mellanskolorna i Skoghall och Torsby. De sakkunniga vilja alltså föreslå, att gymnasiet vid högre allmänna läroverket i Karlstad ombildas till samgymnasium samt att därstädes inrättas en enkellinjig flickrealskola med dubbel anknytning till folkskolan (om kombination av linjer se sid. 22). För den speciella flickskolutbildningens tryggande synes det önskvärt, att i Karlstad och Kristinehamn kommunala flickskolor komma till stånd samt att i Arvika upprättas en kommunal flickskola eller, om detta ej låter sig göra, en kommunal treårig flickskollinje. Örebro län. (221 297 invånare.) Gymnasieundervisning för flickor är inom länet för närvarande anordnad endast i Örebro, nämligen i det fyraåriga latingymnasiet vid Risbergska skolan (terminsavgift kr. 200: — ) . Antalet flickor från länet, som höstterminerna 1924—1928 undervisades i de tre högsta ringarna vid läroanstalter under skolöverstyrelsens inseende, var i medeltal 53.6, av vilka 31.2 från Örebro med omnejd och 22.4 från länet i övrigt. Såväl med hänsyn till att gymnasieundervisning för flickor inom länet hitintills varit anordnad endast vid en enskild läroanstalt med jämförelsevis höga terminsavgifter som till en rätt stor frekvens av kvinnliga lärjungar å realskoloch flickskolstadiet inom de till den högre allmänna undervisningen hörande läroanstalter, synes man böra räkna med en något ökad tillströmning av flickor till gymnasiet, i fall flickor beredas tillfälle till inträde vid statsgymnasium inom länet. I samband härmed torde böra omnämnas, att i Örebro finnes en fyraårig högre folkskola, vars lärjungar i rätt stor utsträckning avlägga realskolexamen som privatister. 4—293438

50 I högre allmänna läroverket i Örebro rymmas enligt 1927 års läroverksorganisation i gymnasiets tre högsta ringar 225 lärjungar. Antalet gossar i de tre högsta ringarna var höstterminerna 1924—1928 i medeltal 183.4. Gymnasiet i Örebro har sålunda i nämnda ringar genomsnittligt ytterligare utrymme för endast 41.6 lärjungar och skulle alltså icke kunna mottaga ens så många kvinnliga lärjungar från länet, som hittills åtnjutit gymnasieundervisning, även om icke redan det stora antalet lärjungar (585 höstterminen 1929, med frånräknande av lärjungarna i en ännu kvarvarande avdelning av första klassen av den sexåriga realskolan) vid läroverket i dess helhet lade hinder i vägen därför. Intagning av flickor i gymnasiet i stadens högre allmänna läroverk bör därför icke komma i fråga. Realskolan vid nämnda läroverk, som enligt den år 1927 fastställda organisationsplanen skall hava två fyraåriga och två femåriga linjer, har under flera år haft tre och i vissa klasser fyra parallellavdelningar inom den sexåriga realskolans fem lägsta klasser. Medeltalet lärjungar var under femårsperioden 1924—1928 i realskolan 510 och, om första klassen i den sexåriga realskolan frånräknas, 421. Man bör alltså kunna räkna med att gossarna mer än väl komma att fylla den femåriga realskolans båda linjer och åtminstone en linje i den fyraåriga realskolan. Hela antalet manliga lärjungar vid läroverket kommer alltså med all sannolikhet att även för framtiden uppgå till omkring 600 eller däröver. Under sådana förhållanden böra flickor ej heller i läroverkets realskola mottagas. På grund av det anförda anse sig de sakkunniga böra föreslå, att ett statligt högre flickläroverk upprättas i Örebro. Dess realskola synes tills vidare kunna organiseras som enkellinjig med dubbel anknytning till folkskolan. Gymnasiet bör till en början erhålla endast latinlinje, vilken synes böra göras fyraårig huvudsakligen av de pedagogiska skäl, som förut omnämnts (sid. 23), vartill kommer, att av de 64 lärjungar, som h. t, 1928 tillhörde gymnasiet vid Risbergska skolan i Örebro, endast 5 avlagt realskolexamen före inträdet å gymnasiet. Stadsfullmäktige i Örebro hava också i sitt yttrande den 16 maj 1928 angående åtagande av föreskrivna villkor för upprättande i staden av ett högre flickläroverk givit uttryck åt önskemålet, att berörda läroverk måtte inrättas med femårig realskola och fyraårigt gjminasium, utgående från realskolans näst högsta klass. För de flickor från Örebro län, som efter avlagd Tealexamen önska fortsätta sina studier å latingymnasiet, finnas treåriga latingymnasier i de närbelägna städerna Karlstad och Västerås. I fall omständigheterna så påkalla, bör gymnasiet framdeles utvidgas med reallinje, men för närvarande torde en sådan linje icke kunna påräkna tillräckligt antal lärjungar. Under femårsperioden 1924—1928 har nämligen i gymnasiets tre högsta ringar i medeltal blott 1 flicka från Örebro med omnejd valt reallinjen. Höstterminerna 1924—1928 hava i medeltal tillsammans 80 flickor i klass 6 och 65 flickor i klass 8 åtnjutit undervisning vid de båda högre flickskolorna i Örebro. Även om ett statligt högre flickläroverk upprättas därstädes, kommer tydligen en fullständig högre flickskola att allt fortfarande bliva behöv-

51 lig på orten. Däremot synes det ovisst, om två sådana skolor kunna erhålla tillräcklig anslutning för att ifrågakomma till statsunderstöd. Av skäl, som i det föregående (sid. 16) anförts, torde i varje fall en högre flickskola lämpligen böra anordnas som kommunal flickskola, såsom även ifrågasatts i ovan anförda yttrande av stadsfullmäktige den 16 maj 1928. Tillfälle för flickor att erhålla undervisning för avläggande av realexamen finnes inom länet i övrigt vid samrealskolan i Askersund och den nya samrealskolan i Karlskoga, vid den blivande samrealskolan i Hallsberg samt vid de kommunala mellanskolorna i Nora, Lindesberg och Kopparberg. De sakkunniga vilja alltså föreslå, att i Örebro upprättas ett högre läroverk för flickor omfattande enkellinjig realskola med dubbel anknytning till folkskolan (om kombination av linjer se sid. 22) samt fyraårigt latingymnasium. Omsorgen om den speciella flickskolutbildningen låter det framstå som ändamålsenligt, att en kommunal flickskola kommer till stånd i nämnda stad.

Västmanlands läu. (162 801 invånare.) Gymnasieundervisning för flickor är inom länet för närvarande anordnad endast i Västerås, i det att flickor sedan höstterminen 1928 haft tillträde till gymnasiet vid högre allmänna läroverket därstädes. Antalet flickor från länet, som höstterminerna 1924—1928 undervisades i de tre högsta ringarna av läroanstalter under skolöverstyrelsens inseende, var i medeltal 24.8, av vilka 6.8 från Västerås med omnejd och 18.0 från länet i övrigt. Antalet flickor från Västerås med omnejd, som åtnjutit gymnasieundervisning, har under nämnda femårsperiod varit tämligen konstant och visade ej någon nämnvärd ökning höstterminen 1928, då flickor, fingo tillträde till allmänna läroverkets gymnasium. Såväl med hänsyn därtill som till att antalet flickor å realskol- och flickskolstadiet inom de till den högre allmänna skolundervisningen hörande läroanstalterna är jämförelsevis ringa, torde man ej behöva räkna med någon mera avsevärd ökning i tillströmningen av flickor från länet till gymnasieundervisning. I högre allmänna läroverket i Västerås skola enligt 1927 års läroverksorganisation i gymnasiets tre högsta ringar rymmas 225 lärjungar. Sammanlagda antalet gossar i de tre högsta ringarna var höstterminerna 1924—1928 i medeltal 133.2 (tämligen konstant). Gymnasiet i Västerås har sålunda genomsnittligt utrymme för ytterligare 91.8 lärjungar och kan således, om ej läroverkets storlek anses utgöra hinder härför, mycket väl bereda plats för ett betydligt större antal flickor än som nu med hemort i länet åtnjuter gymnasieundervisning. Realskolan vid högre allmänna läroverket i Västerås skall enligt den år 1927 fastställda organisationsplanen omfatta två femåriga och en fyraårig linje med tillsammans 13 klassavdelningar. Då läroverkets realskola under femårsperioden 1924—1928 med frånräknande av första klassen i den sexåriga real-

52 skolan hade i medeltal 273 lärjungar (höstterminen 1929: 308), torde man knappast kunna befara, att antalet lärjungar i hela läroverket, flickorna å gymnasiet medräknade, skall komina att mera avsevärt överstiga 500. Under sådana förhållanden synes det nuvarande läroverkets gymnasium utan olägenhet kunna anordnas som samgymnasium. Svårare är det att taga ståndpunkt till frågan om huru undervisningen för flickor på realskolans stadium lämpligen skall ordnas i Västerås. Även om åtminstone under den närmaste tiden flickor skulle kunna beredas plats i realskolans fyraåriga linje, torde näppeligen den femåriga linjens två parallellavdelningar komma att bereda tillräckligt utrymme för både gossar och flickor. Om ytterligare en parallellinje inrättas vid realskolan för beredande av plats även för flickor i densamma, skulle åter hela antalet lärjungar vid läroverket, sannolikt över 600, bliva allt för stort för ett samläroverk. De sakkunniga vilja därför föreslå, att en särskild flickrealskola upprättas i Västerås. Höstterminerna 1924—1928 hava i medeltal 48.0 flickor i klass 6 och 32.4 flickor i klass 8 åtnjutit undervisning vid högre flickskolan i Västerås. Även om en särskild flickrealskola upprättas därstädes, blir tydligen en fullständig högre flickskola allt fortfarande behövlig på orten. För tryggande av en sådan skolas bestånd torde det vara önskvärt, att den anordnas som kommunal flickskola, vilken, på sätt de sakkunniga ovan (sid. 16) antytt, lämpligen kan samorganiseras med den här föreslagna flickrealskolan. Inom länet i övrigt kunna flickor erhålla undervisning å realskolans stadium vid samrealskolorna i Sala, Köping och Arboga samt vid kommunala mellanskolan i Västanfors. Beträffande Västmanlands län få de sakkunniga alltså föreslå, att gymnasiet vid högre allmänna läroverket i Västerås ombildas till samgymnasium samt att i denna stad en enkellinjig flickrealskola med dubbel anknytning till folkskolan (om kombination ay linjer se sid. 22) upprättas. För bevarandet av den speciella flickskolutbildningen synes det vara ändamålsenligt, att den högre flickskolan i Västerås ombildas till kommunal flickskola.

Kopparbergs län. (251 818 invånare.) Flickor hava sedan höstterminen 1923 haft tillträde till gymnasiet vid högre allmänna läroverket i Falun. I de tre högsta ringarna av läroanstalter under skolöverstyrelsens inseende undervisades höstterminerna 1924—1928 i medeltal 34.0 flickor från länet, av vilka 4.2 från Falun med omnejd och 29.8 från länet i övrigt. Högre allmänna läroverket i Falun rymmer enligt 1927 års läroverksorganisation 150 lärjungar i gymnasiets tre högsta ringar. Sammanlagda antalet manliga lärjungar i motsvarande ringar var höstterminerna 1924—1928 genomsnittligt 103.0. Å gymnasiet kunna alltså mottagas ytterligare 47.0 lärjungar och därstädes, i synnerhet om läroverket vid tillfälligt behov förses med parallellavdelningar, i enlighet härmed plats beredas för flickorna från länet.

53 Inom länet erbjudes realskolutbildning för såväl gossar som flickor vid högre allmänna läroverket i Falun, de nya samrealskolorna i Stora Tuna och Mora, de blivande samrealskolorna i Avesta, Hedemora, Leksand och Ludvika samt de kommunala mellanskolorna i Norrbärke och Orsa. Av dessa läroanstalter kan visserligen realskolan vid läroverket i Falun med sin nuvarande omfattning knappast motsvara nu yppade behov men en utökning av sistnämnda realskola med parallellavdelningar kan ske, utan att läroverket i sin helhet uppnår en större omfattning än som kan anses tillrådlig för ett samläroverk. Högre flickskolundervisning meddelas inom länet för närvarande vid elementarläroverket för flickor i Falun. Till förhindrande av en av riksdagen såsom icke önskvärd betecknad tillströmning av kvinnliga elever till den teoretiska studiebanan synes denna läroanstalts ombildning till kommunal flickskola vara önskvärd. Därjämte hava de sakkunniga trott sig finna, att en sådan kommunal, på realskolans näst högsta klass byggande treårig flickskollinje, som ovan (sid. 17) omnämnts, skulle vara av behovet påkallad vid samrealskolan i Stora Tuna. I övrigt finna de sakkunniga någon ändring i fråga om högre undervisning för flickor i Kopparbergs län icke vara erforderlig.

Gävleborgs län. (279 551 invånare.) I länet finnas två högre allmänna läroverk, förlagda till Gävle och Hudiksvall och båda numera samläroverk. Tillträde för flickor till dessa läroverks gymnasier har varit medgivet i Gävle från och med höstterminen 1924, i Hudiksvall å den kommunala gymnasielinjen från och med höstterminen 1921 och å den statliga från och med höstterminen 1923. Antalet flickor från länet, som höstterminerna 1924—1928 undervisades i de tre högsta ringarna av läroanstalter under skolöverstyrelsens inseende, var i medeltal 42.4, därav 18.8 från Gävle, 9.2 från Hudiksvall och 14.4 från länet i övrigt. Högre allmänna läroverket i Gävle skall enligt 1927 års läroverksorganisation rymma 150 lärjungar i gymnasiets tre högsta ringar. Sammanlagda antalet gossar i motsvarande ringar var höstterminerna 1924—1928 i medeltal 94.4. Gymnasiet i Gävle har alltså där genomsnittligt utrymme för ytterligare 55.6 lärjungar och kan utan svårighet bereda plats för det antal flickor (18.8) från staden med omnejd, som hittills undervisats å gymnasium. Realskolan skall enligt 1927 års organisation rymma 390 lärjungar. Då lärjungantalet där höstterminen 1929 uppgår till 348, manliga och i de två lägsta klasserna även kvinnliga, finnes jämväl i realskolan plats för kvinnliga lärjungar. En utvidgning med parallellavdelningar i en eller annan klass kan dock bliva påkallad.

54 Högre allmänna läroverket i Hudiksvall skall enligt 1927 års läroverksorganisation rymma 150 lärjungar i gymnasiets tre högsta ringar. Sammanlagda antalet gossar i motsvarande ringar var höstterminerna 1924—1928 i medeltal 39.4. Gymnasiet i Hudiksvall har alltså där genomsnittligt utrymme för ytterligare 110.6 lärjungar och kan med lätthet bereda plats för det antal flickor (9.2) från staden med omnejd, som hittills undervisats å gymnasium. Realskolan i Hudiksvall skall enligt 1927 års läroverksorganisation rymma 240 lärjungar. Då lärjungantalet där höstterminen 1929 uppgår till 154, manliga och i de två lägsta klasserna även kvinnliga, finnes även i realskolan tillräckligt utrymme för kvinnliga lärjungar. Från länet i övrigt hava i medeltal 14.4 flickor, som där äga sin hemort, undervisats å gymnasium. Även åt dessa kan plats utan svårighet beredas vid de båda samgymnasierna i Gävle och Hudiksvall. I länets realskolor i övrigt, samrealskolan i Söderhamn, den nya samrealskolan i Bollnäs och den blivande samrealskolan i Sandviken ävensom de kommunala mellanskolorna i Ljusdal och Storvik samt Gävle borgarskola, finnes utrymme för kvinnliga lärjungar. Högre flickskolutbildning meddelas nu inom länet vid högre flickskolan i Gävle, elementarskolan för flickor i Hudiksvall och elementarläroverket för flickor i Söderhamn. En ombildning av dessa läroanstalter till kommunala flickskolor synes önskvärd för att motverka en befarad tillströmning av kvinnliga elever till de teoretiska studiebanorna. Därjämte hava de sakkunniga trott sig finna, att därest det skulle visa sig icke vara möjligt att i Söderhamn upprätthålla en fullständig kommunal eller enskild flickskola, en sådan kommunal, på realskolans näst högsta klass byggande treårig flickskollinje, som ovan (sid. 17) omnämnts, skulle vara av behovet påkallad vid samrealskolan därstädes. Samma anordning kan måhända av enahanda skäl komma att visa sig önskvärd även vid realskolan vid högre allmänna läroverket i Hudiksvall. I övrigt finna de sakkunniga någon ändring i fråga om högre undervisning för flickor i Gävleborgs län icke vara erforderlig.

Västernorrlands län. (276 459 invånare.) Gymnasieundervisning för flickor är inom länet anordnad vid de högre allmänna läroverken i Härnösand och Sundsvall samt vid det till Sundsvalls läroverk för flickor anknutna, under avveckling varande fyraåriga latingymnasiet (terminsavgift i ring I — I I kr. 150: —, i ring I I I — I V kr. 160: — ) . Till och med läsåret 1927—1928 fanns därjämte ett vid kommunala mellanskolan i Sollefteå knutet kommunalt gymnasium, som omfattade blott de två lägsta ringarna av fyraårigt gymnasium och som mottog även flickor. Vid Härnösands läroverks gymnasium hava flickor mottagits sedan höstterminen 1923, medan gymnasiet vid läroverket i Sundsvall öppnades för flickor först höstterminen 1928.

55 De flickor från länet, som höstterminerna 1924—1928 åtnjöto undervisning i de tre högsta ringarna av läroanstalter under skolöverstyrelsens inseende, voro i medeltal 60.0, av vilka 6.6 från Härnösand med omnejd, 27.6 från Sundsvall med omnejd och 25.8 från länet i övrigt. Sundsvalls gymnasium för flickor hade höstterminen 1928 i de tre högsta, då ännu kvarvarande ringarna 25 lärjungar. Högre allmänna läroverket i Härnösand rymmer enligt 1927 års läroverksorganisation 150 lärjungar i gymnasiets tre högsta ringar. Det genomsnittliga antalet gossar i de tre högsta ringarna var höstterminerna 1924—1928 69.0. Gymnasiet i Härnösand har således utrymme för i medeltal ytterligare 81.0 lärjungar och kan rätteligen mottaga de kvinnliga lärjungarna från Härnösand med omnejd. I de tre högsta ringarna av gymnasiet vid högre allmänna läroverket i Sundsvall skola enligt 1927 års läroverksorganisation rymmas 150 lärjungar. Då sammanlagda antalet manliga lärjungar i nämnda ringar höstterminerna 1924 —1928 var i medeltal 99.2, kunna 50.8 platser beräknas vara disponibla. Gymnasiet kan således mottaga det antal flickor från Sundsvall med omnejd, i medeltal 27.6, som hittills åtnjutit gymnasieundervisning. Vad beträffar det antal flickor från länet i övrigt (25.8), som hittills åtnjutit dylik undervisning, kunna de även med den möjliga ökning, som kan bliva en följd av gymnasieundervisningens förbilligande, utan svårighet finna plats i länets båda statliga gymnasier i Härnösand och Sundsvall. Realskolutbildning för flickor kan inom länet erhållas vid de högre allmänna läroverken i Härnösand och Sundsvall, vid samrealskolan i Örnsköldsvik, vid den nya samrealskolan i Sollefteå samt vid den blivande samrealskolan i Gudmundrå. Inom länet meddelas flickskolundervisning i elementarläroverket för flickor i Härnösand samt i läroverket för flickor i Sundsvall. Skall i enlighet med riksdagens uttalade önskan den speciella flickskolutbildningen tryggas, synes detta bäst ske därigenom, att nämnda flickskolor ombildas till kommunala flickskolor. Därjämte hava de sakkunniga i fråga om Örnsköldsvik trott sig finna, att en sådan kommunal treårig, på realskolans näst högsta klass byggd flickskollinjo, som ovan (sid. 17) omnämnts, skulle närmast motsvara den tillströmning av elever, som för närvarande kan påräknas. I övrigt finna de sakkunniga någon ändring i fråga om högre undervisning för flickor i Västernorrlands län icke vara erforderlig.

Jämtlands län. (135 315 invånare.) I länet finnes endast ett högre allmänt läroverk, nämligen läroverket i Östersund, vilket numera är samläroverk och redan från och med höstterminen 1923 på gymnasiet mottagit kvinnliga lärjungar.

56 Antalet flickor från länet, som höstterminerna 1924—1928 undervisades i de tre högsta ringarna av läroanstalter under skolöverstyrelsens inseende, var i medeltal 18.8, därav 11.2 från Östersund med omnejd och 7.6 från länet i övrigt. Högre allmänna läroverket i Östersund skall enligt 1927 års läroverksorganisation rymma 150 lärjungar i gymnasiets tre högsta ringar. Sammanlagda antalet gossar i motsvarande ringar var höstterminerna 1924—1928 i medeltal 79.0. Gymnasiet i Östersund har alltså där genomsnittligt utrymme för ytterligare 71.0 lärjungar och kan med lätthet bereda plats för hela det antal flickor från länet (18.8), som hittills undervisats å gymnasium. För flickornas realskolutbildning finnes sörjt genom realskolan vid högre allmänna läroverket i Östersund samt den nya samrealskolan i Ström. Högre flickskolundervisning meddelas för närvarande vid elementarläroverket för flickor i Östersund. Till tryggande av den speciella flickskolutbildningen synes det vara önskvärt, att denna skola ombildas till kommunal flickskola. I övrigt finna de sakkunniga, någon ändring i fråga om högre undervisning för flickor i Jämtlands län icke vara erforderlig.

Västerbottens län. (201 006 invånare.) Gymnasieundervisning för flickor är inom länet för närvarande anordnad vid högre allmänna läroverket i Umeå, som mottagit kvinnliga lärjungar sedan höstterminen 1923. De flickor från länet, som höstterminerna 1924—-1928 åtnjöto undervisning i de tre högsta ringarna av gymnasiet vid läroanstalter under skolöverstyrelsens inseende, voro i medeltal 15.6, av vilka. 5.6 från Umeå med omnejd och 10.0 från länet i övrigt. Högre allmänna läroverket i Umeå skall enligt 1927 års läroverksorganisation rymma 150 lärjungar i gymnasiets tre högsta ringar. Sammanlagda antalet gossar i nämnda ringar var höstterminerna 1924—1928 i medeltal 84.6, och gymnasiet vid läroverket i Umeå har således utrymme för i medeltal ytterligare 65.4 lärjungar. Gymnasiet kan tydligen utan svårighet mottaga det antal flickor från Umeå med omnejd samt från länet i övrigt (15.6), som hittills åtnjutit gymnasieundervisning. Realskolundervisning meddelas, utom i realskolan vid högre allmänna läroverket i Umeå, i samrealskolan i Skellefteå. Högre flickskolundervisning meddelas vid elementarläroverket för flickor i Umeå. Till förebyggande av en icke önskvärd tillströmning av flickor till realskol- och gymnasieutbildning synes det vara ändamålsenligt, att denna skola ombildades till kommunal flickskola. Därjämte hava de sakkunniga trott sig finna, att en sådan kommunal treårig flickskollinje, som ovan (sid 17) omnämnts, skulle kunna komma i fråga vid samrealskolan i Skellefteå.

57 I övrigt finna de sakkunniga någon ändring i fråga om högre undervisning för flickor i Västerbottens län icke vara erforderlig.

Norrbottens län. (195 830 invånare.) Inom Norrbottens län är gymnasieundervisning för flickor för närvarande anordnad vid högre allmänna läroverket i Luleå, där flickor kunnat vinna inträde från och med läsåret 1923—1924. Med kommunala mellanskolan i Boden har jämväl funnits förenat ett även för flickor öppet tvåringat realgymnasium, vilket dock nedlades med utgången av läsåret 1925—1926. Antalet flickor från länet, som höstterminerna 1924—1928 undervisades i de tre högsta ringarna av läroanstalter under skolöverstyrelsens inseende, utgjorde i medeltal 22.4, av vilka 8.4 från Luleå med omnejd och 14.0 från länet i övrigt. Enligt 1927 års läroverksorganisation skall högre allmänna läroverkets i Luleå gymnasium giva plats för 150 lärjungar. I motsvarande ringar undervisades höstterminerna 1924—1928 ett genomsnittligt antal av 84.6 gossar (sjunkande sedan år 1926). Gymnasiet har alltså plats för ytterligare 65.4 lärjungar och kan utan svårighet rymma det antal flickor från länet (22.4), som hittills åtnjutit gymnasieundervisning. Behovet av realskolundervisning åt gossar såväl som åt flickor är tillgodosett genom realskolan vid högre allmänna läroverket i Luleå, samrealskolorna i Piteå och Haparanda, de nya samrealskolorna i Boden och Nederkalix samt de blivande samrealskolorna i Kiruna och Malmberget. Högre flickskolutbildning meddelas i elementarläroverket för flickor i Luleå. Till förhindrande av en av riksdagen såsom icke önskvärd betecknad tillströmning av kvinnliga elever till den teoretiska studiebanan synes denna läroanstalts ombildning till kommunal flickskola vara att tillråda. Därjämte hava de sakkunniga trott sig finna, att en sådan kommunal, på realskolans näst högsta klass byggande treårig flickskollinje, som ovan (sid. 17) omnämnts, skulle vara av behovet påkallad vid samrealskolan i Boden och vid den blivande samrealskolan i Malmberget. I övrigt finna de sakkunniga någon ändring i fråga om högre undervisning för flickor i Norrbottens län icke vara erforderlig.

De sakkunniga hava vid den verkställda utredningen, såsom framgår av den nu lämnade redogörelsen, låtit sig i fråga om förläggningen av de nya flickläroverken bestämma av det utslag i fråga om förhandenvarande behov, till vilket undersökningen av varje särskild ort lett. Vid sidan härav hava emellertid de sakkunniga tillika övervägt, huruvida icke vid förläggningens bestämmande hänsyn kunde tagas även till vissa skäl av mera geografisk art, vilka kunde anses tala för att de nya läroverken bleve så jämnt som möjligt fördelade över landet i dess helhet. Huru väl motiverad en dylik anordning skulle

58 kunna befinnas vara ur synpunkter, vid vilka teoretiska överväganden träda i förgrunden, hava dock de sakkunniga icke funnit möjligt att förena densamma med ett objektivt hänsynstagande till det på de olika orterna konstaterade behovet och de redan förhandenvarande anordningarna att tillgodose detta, t. ex. i fråga om Norrland, som ju ur geografisk synpunkt torde kunna göra anspråk på ett flickläroverk men som genom de dit förlagda hittillsvarande gossläroverkens ombildning till samläroverk måste anses i fullt tillfredsställande utsträckning kunna erbjuda även kvinnliga lärjungar tillfällen till realskolrespektive gymnasieutbildning.

Sammanfattning. Den undersökning av förhållandena på olika orter, för vilken de sakkunniga med tillämpning av de allmänna riktlinjer, som angivits å sid. 18, redogjort i föregående översikt, har, såsom framgår av det anförda, givit det resultatet, att de sakkunniga ansett sig böra föreslå upprättandet av ett högre allmänt läroverk för flickor i en var av städerna Uppsala, Lund och Örebro samt av en flickrealskola i var och en av städerna Linköping, Norrköping, Jönköping, Borås, Karlstad och Västerås. I fråga om innebörden av de sakkunnigas överväganden beträffande den speciella flickundervisningen hava de sakkunniga ansett sig böra framhålla önskvärdheten av att fullständiga kommunala flickskolor komma till stånd i Arvika, Borås, Eksjö, Eskilstuna, Falun, Gävle, Göteborg, Halmstad, Hudiksvall, Hälsingborg, Härnösand, Jönköping, Kalmar, Karlshamn, Karlskrona, Karlstad, Kristianstad, Kristinehamn, Lidköping, Linköping, Luleå, Lund, Malmö, Mariestad, Norrköping, Nyköping, Oskarshamn, Skara, Skövde, Stockholm, Strängnäs, Sundsvall, Söderhamn, Södertälje, Uddevalla, Umeå, Uppsala, Varberg, Visbj% Vänersborg, Västerås, Växjö, Ystad, Örebro och Östersund; att därest fullständig kommunal eller enskild flickskola icke kan upprätthållas i Arvika, Eksjö, Hudiksvall, Karlshamn, Lidköping, Mariestad, Oskarshamn, Skövde, Söderhamn och Varberg, vid de allmänna läroverken i dessa städer upprättas en kommunal, treårig flickskollinje; samt att en dylik flickskollinje upprättas vid de allmänna läroverken i Alingsås, Boden, Hässleholm, Malmberget, Skellefteå, Stora Tuna, Trollhättan, Västervik, Åmål, Ängelholm och Örnsköldsvik.

EEL Organisatoriska och ekonomiska förhållanden. a.

Statliga läroanstalter.

I det föregående (sid. 21—24) hava de sakkunniga utförligt behand- Organisa twn lat frågan om de statliga flickläroverkens organisation och där föreslagit, att realskolan vid de ifrågasatta flickläroverken skulle hava dubbel anknytning till folkskolan, en anordning, som frän början skulle hava formen av en förenad femårig och fyraårig linje. Vidare hava de sakkunniga föreslagit, att vid de nya högre flickläroverken gymnasiet skall tills vidare hava allenast en fyraårig latinlinje. I övrigt förutsättas cle ifrågasatta flickläroverken hava samma organisation som motsvarande gossläroverk. De sakkunniga övergå nu till en beräkning av de kostnader, som den ovan före- Statens slagna organisationen av de statliga flickläroverken kan komma att medföra, kostnader Härvid medtagas således ej kostnaderna för de högre flickläroverken i Stockholm, Göteborg, Malmö och Hälsingborg, vilka från och med höstterminen 1929 börjat sin verksamhet. Vidare må erinras om att den av de sakkunniga föreslagna åtgärden att öppna gymnasierna vid de allmänna läroverken i Linköping, Norrköping, Jönköping, Borås, Karlstad och Västerås även för flickor icke kan beräknas medföra några särskilda kostnader för utökning av lärarkrafterna vid nämnda läroverk, enär de sakkunniga förutsatt, att flickor skola kunna mottagas inom det redan förut för dessa läroverk fastställda antalet klassavdelningar. Däremot behöves särskilt anslag till arvode åt tillsyningslärarinna, varjämte ökningen av antalet lärjungar givetvis kommer att medföra något större anslag till skolläkare och biträde å rektorsexpeditionen. Vid de läroverk, där flickor hitintills ej vant intagna, behöves eventuellt, genom vederbörande kommuns försorg, någon mindre utvidgning eller omändring av vissa lokaler. Vad då vidare beträffar statens kostnader för de av de sakkunniga föreslagna nya flickläroverken hava de sakkunniga för en fristående flickrealskola med förenad femårig och fyraårig lärokurs (se bil. 16) räknat med 157.5 timmar i veckan i läroämnen och 48 veckotimmar i övningsämnen. Denna undervisning kan lämpligen uppehållas dels av rektor, 3 adjunkter och 2 ämneslärarinnor samt timlärare med 8 timmar i läroämnen, dels ock av nödigt antal lärare i övningsämnen. Årskostnaden för avlöningar skulle då uppgå till 32 255 kronor, vari ingå arvoden till tillsyningslärarinna (500 kronor), skolläkare (500 kronor), bibliotekarie (100 kronor) och biträde å rektorsexpeditionen (300 kronor).

60 För ett högre flickläroverk med förenad femårig och fyraårig lärokurs i realskolan samt med en fyraårig latinlinje (se bil. 17) kan man räkna med tillsammans omkring 305 veckotimmar i läroämnen och 70 timmar i övningsämnen. Härvid utgå de sakkunniga från att undervisning ej behöver anordnas i samtliga tillvalsämnen inom de två högsta ringarna. Undervisningen i ett sådant läroverk kan lämpligen uppehållas dels av rektor, 5 lektorer, 3 adjunkter, 3 ämneslärarinnor och 1 extra lärare samt timlärare för 14 veckotimmar, dels ock av nödigt antal lärare i övningsämnen. Årskostnaden för avlöningar kan beräknas uppgå till 72 885 kronor inbegripet arvoden till tillsyningslärarinna (500 kronor), skolläkare (900 kronor), bibliotekarie (400 kronor) och biträde å rektorsexpeditionen (500 kronor). På motsvarande sätt kunna kostnaderna beräknas för högre flickläroverk med både fyraårig latinlinje och antingen treårig latinlinje eller treårig reallinje. Man erhåller då följande ungefärliga kostnader för de olika slagen av läroverk: realskola med förenad femårig och fyraårig lärokurs kr. 32 000: — högre flickläroverk med realskola och enbart fyraårigt latingymnasium » 73 000: — högre flickläroverk med realskola samt både fyraårigt och treårigt latingymnasium » 92 000: — högre flickläroverk med realskola samt fyraårigt latingymnasium och treårigt realgymnasium » 94 000: •— Ehuru man torde kunna utgå ifrån att flickläroverken i ej ringa omfattning få kvinnliga rektorer och kvinnliga lärare, äro enligt vedertagen praxis lönerna, utom i fråga om ämneslärarinna samt lärare i gymnastik och handarbete, i de uppgjorda lönestaterna beräknade för manliga befattningshavare. Om skolan får kvinnlig rektor, behöver särskild tillsyningslärarinna ej anställas. För de av de sakkunniga föreslagna tre högre allmänna läroverken för flickor och sex flickrealskolorna skulle den sammanlagda kostnaden uppgå till omkring 3 X 73 000 + 6 X 32 000 = 411 000 kronor. Ålderstillägg, tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg äro ej medräknade. Beräkningarna visa, att statens årliga kostnader för ett fullständigt högre flickläroverk med både latin- och realgymnasium överstiga kostnaden för en realskola med omkring 62 000 kronor. Tages hänsyn även till ålderstillägg, tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg, kan skillnaden uppskattas till omkring 95 000 kronor. De nu anförda kostnadsberäkningarna avse färdigorganiserade läroverk. Då emellertid ett nytt flickläroverk under första läsåret av sin verksamhet lämpligen bör omfatta endast första klassen av realskolan och ett högre läroverk dessutom en första ring å det fyraåriga gymnasiet för att sedan år för år utbyggas med ytterligare en klass i realskolan och en ring å gymnasiet, komma de årliga utgifterna för respektive läroverk att först successivt stiga till ovan beräknade belopp. För första verksamhetsåret torde vid en särskild realskola böra anställas endast rektor och timlärare samt vid ett högre flickläroverk rektor, en ämneslärarinna och timlärare med nedanstående löner och arvoden:

61 Flickrealskola. Rektor Tillsyningslärarinna (ev.), arvode 8 timlärartimmar 3 timmar teckning och välskrivning 2 > musik 4 » gymnastik med lek och idrott 2 > slöjd för flickor

kr. 6 400 » 100 * 1 120 > 270 » 180 » 340 • . . » 150 Kronor 8 560 Härtill torde böra komma arvode åt skolläkare med 150 kronor. Högre

flickläroverk.

Rektor Tillsyningslärarinna (ev.), arvode 1 ämneslärarinna 14 timlärartimmar 5 timmar teckning och välskrivning 3 » musik 4 > gymnastik med lek och idrott 2 » slöjd för flickor

kr. 7 500 » 200 » 2 800 » 1960 » 450 > 270 » 340 . » 150 Kronor 13 670

Härtill torde böra komma arvode åt skolläkare med 300 kronor. Under första läsåret torde varken bibliotekarie eller biträde å rektorsexpeditionen behöva anställas. Som villkor för upprättande av de högre flickläroverken i Stockholm, Göteborg, Malmö och Hälsingborg bestämdes av 1927 års riksdag, att vederbörande kommun skulle åtaga sig att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler jämte inredning och möbelutrustning ävensom bostad eller hyresersättning åt rektor. Däremot bestämdes ingenting om på vad sätt kostnaderna för en första uppsättning av undervisningsmateriel, för bibliotek samt för böcker och liggare m. m. å rektorsexpeditionen skulle bestridas. Enligt bestämmelse i läroverksstadgan § 217 skall vederbörande läroverks biblioteks- och materielkassa bestrida kostnaderna för anskaffande och underhåll såväl av böcker och övrig undervisningsmateriel som av annan för läroverket behövlig materiel. Av denna kassas medel skall jämväl bekostas tryckning av årsredogörelse och terminskatalog ävensom av blanketter, program m. m., som kunna erfordras för arbetet vid läroverket eller för läroverkets expedition. Kassans inkomster äro dels en avgift å tre kronor av varje lärjunge, som vid läroverket inskrives, dels ock en terminlig avgift å fyra kronor och femtio öre av varje lärjunge, som ej därifrån i föreskriven ordning befrias. Sistnämnda avgift kan dock efter vederbörligt medgivande höjas till högst 10 kronor i terminen. Då å ena sidan förenämnda inkomster av helt naturliga skäl, särskilt under de första åren av en skolas verksamhet, komma

62 att uppgå till jämförelsevis obetydliga belopp, under det att å andra sidan anspråken på nyanskaffning av böcker och annan undervisningsmateriel under dessa år givetvis bliva betydande, måste ett nyupprättat läroverk på annat sätt beredas möjlighet att erhålla erforderliga medel för sådan nyanskaffning. Men även för bestridande av en del av de utgifter, som åvila läroverkens ljus- och vedkassor, erfordras under första läsåret någon hjälp. Medel för här omförmälda ändamål torde ej kunna erhållas på annat sätt än genom statsbidrag. Genom beslut den 6 juni 1929 har Kungl. Maj:t för vart och ett av de högre allmänna läroverken för flickor i Stockholm, Göteborg, Malmö och Hälsingborg anvisat högst 750 kronor såsom bidrag till täckande av utgifter, som under förra hälften av budgetåret 1929—1930 skola bestridas av respektive läroverks ljus- och vedkassa, samt högst 2 500 kronor såsom bidrag till täckande av de utgifter, som under samma tid åvila respektive läroverks biblioteks- och materielkassa, Tillika anbefalldes skolöverstyrelsen att, därest anslag för ifrågavarande ändamål ansåges erforderligt för senare hälften av sagda budgetår, därom göra framställning i samband med anslagsäskanden, avsedda att föreläggas 1930 års riksdag. Sådan framställning har sedermera blivit gjord och avser samma belopp som beviljats för förra hälften av budgetåret. Ehuru de sakkunniga anse, att det av skolöverstyrelsen beräknade beloppet å 5 000 kronor för nyanskaffning av böcker och undervisningsmateriel vid vart och ett av de redan upprättade högre flickläroverken är mycket knappt tilltaget — till det till dubbelseminarium utvidgade folkskoleseminariet i Linköping anslog 1926 års riksdag för sådant ändamål 31 000 kronor —• torde det dock kunna räcka till de mest oundgängliga behoven. De sakkunniga anse sig därför böra föreslå, att varje nyupprättat högre flickläroverk tilldelas statsbidrag med tillsammans 6 500 kronor för bestridande under första läsåret av utgifter, som åvila läroverkets ljus- och vedkassa samt biblioteks- och materielkassa. För nyupprättad flickrealskola torde bidraget kunna begränsas till 4 000 kronor, varav 1 000 kronor till ljus- och vedkassan och 3 000 kronor till biblioteksoch materielkassan. De sakkunniga hava i det föregående föreslagit upprättande av tre högre allmänna läroverk för flickor (i Uppsala, Lund och Örebro) samt sex realskolor för flickor (i Linköping, Norrköping, Jönköping, Borås, Karlstad och Västerås). Bland annat av kostnadsskäl torde det ej vara lämpligt, att alla dessa läroverk upprättas samtidigt. De sakkunniga vilja för sin del förorda, att de sålunda föreslagna läroverken upprättas successivt, så att under tr.e på varandra följande år ett högre läroverk och två flickrealskolor upprättas. Med hänsyn till vad som föreslagits i förut omförmälda proposition till 1929 års riksdag, hava de sakkunniga funnit lämpligast, att i första rummet må lfrågakomma ett högre flicklärovrk i Örebro samt en flickrealskola i vardera av städerna Linköping och Borås. De olika läroverken böra, såsom förut är nämnt, uppbyggas successivt, så att de fullständiga flickläroverken första läsåret hava en första klass och en första ring, andra läsåret en första och en andra klass

68 samt en första ring och en andra ring o. s. v. samt att flickrealskolorna på motsvarande sätt upprättas och utvecklas från klass till klass. På grund av föregående ekonomiska beräkningar skulle alltså för första budgetåret erfordras följande statsanslag: ett högre flickläroverk: läraravlöningar bidrag till läroverkets kassor

k r# 13 670: » g 500:

tvä flickrealskolor: läraravlöningar bidrag till läroverkens kassor

k r - 17 \20: » 8 000:

Kronor 45 290: Dessutom skulle anslaget till arvoden åt skolläkare behöva höjas med 600 kronor (300 + 2 X 150). Vad åter angår vederbörande kommuners utgifter för här ifrågavarande läro- Kommun* anstalter, får man utgå ifrån att som villkor för ett flickläroverks upprättande nas kostå en ort fastställes, att vederbörande kommun skall åtaga sig att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler jämte inredning och möbelutrustning ävensom bostad åt rektor. En beräkning av en kommuns utgifter härför är ytterst vansklig. Kostnaden för lokaler jämte inredning och möbelutrustning blir i hög grad beroende av om staden för ändamålet kan disponera eller inköpa någon förutvarande skola, t, ex. någon högre flickskola, eller om nybyggnad och nyanskaffning erfordras. Av ej ringa ekonomisk betydelse blir det också, om det nya flickläroverket kan hava gymnastiklokal gemensam med någon annan skola eller om särskild gymnastiklokal måste anskaffas. Så mycket är emellertid klart, att kommunens kostnader för ett fullständigt högre flickläroverk måste bliva avsevärt högre än för en särskild flickrealskola, Så t. ex. erfordras för ett högre flickläroverk med fyraårigt och treårigt gymnasium 7 klassrum mer än för en realskola, vidare läsrum i samband med biblioteket, avsevärt flera rum för den naturvetenskapliga undervisningen samt större bönsal och större kollegierum m. m.

b. Kommunala läroanstalter. Fullständiga kommunala

flickskolor.

Då bestämmelser angående den kommunala flickskolans organisation och ekonomiska förhållanden finnas utfärdade i stadgan för kommunala flickskolor den 24 september 1928 (nr 426) samt i kungörelse angående avlöning åt lärare vid kommunal flickskola samt statsbidrag till sådan skola den 22 juni 1928 (nr 229), torde det ej vara behövligt att här närmare ingå på dessa förhållanden. De sakkunniga hava emellertid i det föregående (sid. 16) uttalat sig för att 1 vissa fall en samorganisation av en fristående flickrealskola och en kommunal

flickskola skulle kunna komma till stånd. Genom en sådan anordning skulle antalet lärarkrafter vid de förenade skolorna bliva större än vid varje särskild skola, och de olika ämnena kunde på så sätt beräknas bliva bättre representerade. En dylik samorganisation torde kunna utformas på i huvudsak samma sätt, som de sakkunniga i det följande närmare utfört i fråga om samorganisationen av en kommunal treårig flickskollinje med en realskola. Givetvis skulle genom en sådan anordning en ekonomisk vinst kunna göras, i det att de båda läroanstalterna kunde hava gemensam rektor samt i stor omfattning gemensamma undervisningslokaler och gemensam undervisningsmateriel ävensom gemensamt bibliotek. Rektor vid en dylik kommunal flickskola torde, utom vanlig lön som rektor vid realskolan, böra tillerkännas ett särskilt årligt arvode å 600 kronor. Dessutom borde han erhålla minskning i undervisningsskyldigheten med tre timmar i veckan. Treårig flickskollinje. OrganisaDe sakkunniga hava i det föregående (sid. 17—18) jämväl förordat upprättion. t a n det vid statsläroverk av en kommunal flickskollinje, byggande på näst högsta klassen av läroverkets realskola. En sådan linje bör enligt de sakkunnigas mening omfatta tre år och vara organiserad på i huvudsak samma sätt som den kommunala flickskolans tre högsta klasser. Linjen i fråga bör alltså under de två sista åren kunna omfatta antingen både en teoretisk och en praktisk utbildningslinje eller endera av dessa utbildningslinjer. Vidare böra bestämmelserna i stadgan för kommunala flickskolor med nedanstående modifikationer bliva i tillämpliga delar gällande för den här ifrågasatta flickskollinjen. Härvid få de sakkunniga erinra om att dylik samorganisation mellan statliga och kommunala läroanstalter sedan länge förefunnits. Så t. ex. hava de kommunala gymnasierna i Södertälje, Eskilstuna, Eksjö m. fl. städer under en följd av år varit förenade med statens realskolor på så sätt, att gymnasiet och realskolan haft gemensamma lokaler samt gemensam inrednings- och undervisningsmateriel m. m. Realskolans rektor har åtminstone i regel fungerat som rektor även vid gymnasiet och visst utbyte har ägt rum mellan lärarna vid realskolan och gymnasiet. I fråga om läroverkets kassor har föreskrift lämnats om att lärjungarna å gymnasiet må vara likställda med lärjungarna i realskolan beträffande skolans i §§ 217 och 218 av nu gällande läroverksstadga omförmälda kassor, i följd varav dessa kassor må vara gemensamma för hela det utvidgade läroverket. I övrigt skola realskolans medel, utan sammanblandning med anslag för gymnasiet, för sig förvaltas och redovisas enligt gällande föreskrifter. En liknande samorganisation finnes också i Lidingö, Motala och Eslöv mellan det icke statliga gymnasiet och den under förstatligande varande kommunala mellanskolan. Beträffande dessa skolors lärare har Kungl. Maj :t genom beslut den 19 april 1929 medgivit, att vid samrealskolan eller kommunala mellanskolan anställda ordinarie eller extra ordinarie lärare med full tjänstgöring må kunna hava någon del av sin tjänstgöring förlagd till det med skolan för-

65 enade gymnasiet eller, beträffande Lidingö, till den högre flickskolan, dock under iakttagande att sådan tjänstgöring må omfatta högst hälften av den vederbörande såsom lärare vid samrealskolan eller den kommunala mellanskolan åliggande undervisningsskyldigheten samt att statsverket icke därigenom förorsakas ökade kostnader. De för den kommunala flickskollinjen erforderliga särbestämmelserna synas lämpligen kunna införas i en kungörelse med tilläggsföreskrifter till nyssnämnda stadga för kommunala flickskolor och böra hava i huvudsak följande innehåll: 1. Treårig flickskollinje skall hava till ändamål att bereda kvinnliga lärjungar, som genomgått näst högsta klassen av realskola vid allmänt läroverk, tillfälle till inhämtande av ett högre mått av allmän medborgerlig bildning med hänsyn tagen till den kvinnliga ungdomens egenart samt att därvid tillika i större eller mindre utsträckning förbereda lärjungarna för praktisk verksamhet, särskilt inom hemmets område (§ l ) . 1 2. Vid kommunal flickskollinje, som är förenad med allmänt läroverk, skall läroverkets lokalstyrelse tjänstgöra som styrelse och därvid hava de rättigheter och de åligganden, som jämlikt stadgan för kommunala flickskolor tillkomma styrelser för sådana skolor (§ 6). 3. Vid kommunal treårig flickskollinje skall engelska inträda som andra och franska som tredje främmande språk (§ 11 mom. 3). 4. Vid kommunal treårig flickskollinje behöva särskilda anordningar för lärjungars övergång till gymnasium ej vidtagas (§ 11 mom. 9). 5. Läsåret skall hava samma längd samt börja och sluta på samma dagar som det allmänna läroverk, med vilket flickskollinjen är förenad (§§ 18 o. 19). 6. Vid lärjunges övergång från realskola till en med realskolan förenad flickskollinje erfordras ej nya präst- eller läkarintyg (§ 23 mom. 2). 7. För inträde, i lägsta klassen av kommunal treårig flickskollinje fordras att hava blivit flyttad från näst högsta klassen av realskola eller att vid särskild prövning hava ådagalagt motsvarande kunskaper (§ 23 mom. 11). 8. Vid kommunal flickskollinje böra vara /anställda minst två ordinarie ämneslärare ( § 3 3 mom. 1). 9. Till rektor skall, såvida ej särskilda skäl föranleda undantag, förordnas rektor vid det allmänna läroverk, med vilket flickskollinjen är förenad (§41). 10. Till biträdande föreståndarinna skall, såvida ej särskilda skäl föranleda undantag, förordnas tillsyningslärarinnan vid det allmänna läroverk, med vilket flickskollinjen är förenad (§ 42). 11. Tjänstledighet för rektor beviljas av skolöverstyrelsen (§ 44). 12. Vikarierande rektor förordnas av skolöverstyrelsen (§ 4 5 : 2 ) . 13. Som skolläkare skall, såvida ej särskilda skäl föranleda undantag, anställas skolläkaren vid det allmänna läroverk, med vilket flickskollinjen är förenad (§ 48). De inom parentes anförda paragraferna hänvisa till motsvarande bestämmelser i stadgan för kommunala flickskolor den 24 september 1928 (nr 426). b—293438

66 14. Förordnande som rektor vid kommunal flickskollinje medför icke skyldighet för rektor att meddela undervisning å linjen. 15. De i § 62 av stadgan för kommunala flickskolor meddelade föreskrifterna om disciplinära åtgärder mot lärare skola ej gälla rektor (§ 62). 16. I det fall att en enhetlig åtgärd rörande hela läroanstalten måste vidtagas, skola, där bestämmelserna i läroverksstadgan och i stadgan för kommunala flickskolor ej äro samstämmiga, bestämmelserna i läroverksstadgan ländatill efterrättelse. Såväl i nu ifrågavarande kungörelse med tilläggsföreskrifter som i läroverksstadgan böra bestämmelser givas av följande innehåll: Rektor och lärare vid allmänt läroverk, med vilket kommunal flickskollinje är förenad, må kunna hava någon del av sin tjänstgöring förlagd till flickskollinjen, dock under iakttagande av att sådan tjänstgöring må omfatta högst hälften av den vederbörande såsom lärare vid allmänna läroverket åliggande undervisningsskyldigheten samt att statsverket icke därigenom förorsakas ökade kostnader. Likaså må lärare vid kommunal flickskollinje kunna hava högst hälften av sin tjänstgöring förlagd till det allmänna läroverk, med vilket flickskollinjen är förenad, dock under iakttagande av att statsbidrag ej må utgå till flera sådana lärare än som skulle erfordrats vid den kommunala flickskollinjen, därest samtliga vid densamma anställda lärare med full tjänstgöring ] haft hela sin undervisning dit förlagd. Beträffande undervisningsplan för kommunal treårig flickskollinje hänvisas till bil. 15. LäraravlöÄven i fråga om läraravlöning och statsbidrag torde bestämmelserna för t^tA'^ kommunala flickskolor i huvudsak kunna tillämpas på den ifrågasatta kommunala treåriga flickskollinjen. Beträffande statsbidrag till kommunala flickskolor vilja de sakkunniga erinra om att det s. f k. grundanslaget till dylika skolor utgår med 2 800 kronor för klassavdelning med ett tillägg av 400 kronor för var och en av de två högsta klasserna å den teoretiska linjen. Om skolan har enbart praktisk linje, utgår dock grundanslaget med blott 1 400 kronor för var och en av de två högsta klassernas klassavdelningar. Som allmän förutsättning för statsbidrags utgående till kommunal flickskola fordras, bland annat, att skolan skall hava sammanlagt minst 91 lärjungar, d. v. s. i medeltal minst 13 lärjungar i varje årsklass. Då emellertid antalet lärjungar i en skola av här ifrågavarande art i regel brukar sjunka i de högre klasserna, synes det vara fullt motiverat, att minimiantalet lärjungar i den treåriga flickskollinjen, som motsvarar de tre högsta klasserna i en kommunal flickskola, sättes något lägre per årsklass. De sakkunniga vilja här föreslå samma antal, som är bestämt för kommunal mellanskola, d. v. s. i medeltal minst 10 i varje årsklass. Enär de ifrågasatta treåriga flickskollinjerna, såsom de sakkunniga förut

67 (sid. 17) anfört, böra upprättas endast å sådana orter, där antalet lärjungar är för litet för att möjliggöra upprättandet av en fullständig kommunal flickskola, torde parallellavdelning vid flickskollinje böra förekomma endast i särskilda undantagsfall. Det synes därför böra meddelas föreskrift om att parallellavdelning icke får upprättas utan skolöverstyrelsens medgivande i varje särskilt fall. Nedanstående särbestämmelser synas vara erforderliga. 1. Rektor vid kommunal treårig flickskollinje skall åtnjuta ett särskilt arvode av 400 kronor; biträdande föreståndarinna ett särskilt arvode av 100 kronor; vikarierande rektor ett särskilt arvode av 200 kronor samt vikarie för biträdande föreståndarinna ett särskilt arvode av 100 kronor, allt för år räknat

(§ 3). 1

Därjämte bör rektor beredas minskning i den honom som rektor vid allmänt läroverk åliggande undervisningsskyldigheten med två timmar i veckan, varvid det bör åligga vederbörande kommun att bestrida kostnaden för timlärare för motsvarande antal timmar. 2. Skolområde, som underhåller kommunal treårig flickskollinje, vilken blivit,av Kungl. Maj:t erkänd såsom sådan, skall för bestridande av kostnaderna härför erhålla bidrag av statsmedel dels till skolan och till parallellavdelning av årsklass, dels ock för lärare enligt nedanstående grunder: a) till skola med teoretisk och praktisk linje eller enbart teoretisk linje med 9 200 kronor för år och till skola med enbart praktisk linje 5 600 kronor för år; samt därutöver b) till parallellavdelning av lägsta årsklassen med 2 800 kronor för år, dock att sådant bidrag må utgå till högst så stort antal parallella klassavdelningar, som uppkommer med iakttagande därav, att vid läsårets början minst 30 lärjungar komma,på varje sådan avdelning inom årsklassen, innan ny klassavdelning upprättas inom densamma, samt att parallellavdelning ej må upprättas utan skolöverstyrelsens medgivande; c) till parallellavdelning av årsklass inom de två högsta årsklasserna, med iakttagande av de i b) angivna begränsningarna, med 2 800 kronor för år för parallellavdelning inom den teoretiska linjen och med 1 400 kronor för år för parallellavdelning inom den praktiska linjen; d) till undervisning i ämnena hushållsgöromål, kvinnlig slöjd, barnavård och trädgårdsskötsel med 75 kronor för läsår och veckotimme, under villkor att vid läsårets början vid undervisningen i dylikt tillvalt ämne antalet lärjungar i varje,lärjungegrupp inom viss klass icke understiger 5 samt att minst 15 lärjungar komma på sådan lärjungegrupp, innan ny grupp för ämnet upprättas (§§ 16—17). 3. Som allmänna förutsättningar för statsbidrags utgående skola gälla de i § 20 av kungörelsen den 22 juni 1928 angående avlöning åt lärare vid kommunal flickskola samt statsbidrag till sådan skola givna bestämmelserna, dock 1 De inom parentes anförda paragraferna hänvisa till kungörelsen den 22 juni 1928 (nr 229) avlöning åt lärare vid kommunal flickskola samt statsbidrag till sådan skola.

68 att den kommunala treåriga flickskollinjen skall hava sammanlagt minst 30 lärjungar ( § 2 0 mom. 5 ) . 4. Till skolområde, som enligt plan, som av Kungl. Maj:t godkännes, upprättar kommunal treårig flickskollinje genom successivt uppbyggande med en eller flera klasser av sådan linje, utgår statsbidrag enligt bestämmelserna i § 21 av den i näst föregående punkt omförmälda kungörelsen, dock att skolan skall hava i medeltal minst 10 lärjungar i varje årsklass (§ 21). Kostnader.

Som framgår av bil. 18, kunna statens kostnader, oberäknat tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg åt lärarna, för en kommunal treårig flickskollinje i enlighet med de sakkunnigas förslag uppskattas till omkring 12 000 kronor om året. Det förutsattes härvid, att enbart teoretisk linje anordnas inom de två högsta klasserna. För enbart praktisk linje kunna kostnaderna beräknas till något lägre belopp. För både teoretisk och praktisk linje — en organisation, som emellertid torde komma att bliva mycket sällsynt vid de jämförelsevis små skolor, det här är fråga om — ökas kostnaden för staten med omkring 1 500 kronor. De sakkunniga hava i den föregående länsvis ordnade undersökningen räknat med att treårig flickskollinje skulle kunna komma att upprättas på ett femtontal orter. Om så blir fallet, skulle alltså statens årliga kostnader för sådana linjer komma att uppgå till omkring 15 X 12 000 = 180 000 kronor. Då emellertid på en del av dessa orter fullständig flickskola nu finnes, skulle i stället en besparing göras å anslaget till privatläroverken. Genom upprättande av särskild flickskollinje torde också i vissa fall besparing kunna uppstå genom ett minskat antal parallellavdelningar vid det allmänna läroverket, Då flickskollinjer sannolikt till en början komma att upprättas endast i ringa omfattning och successivt, synes för första budgetåret ett förslagsanslag till statsbidrag till sådana linjer å 10 000 kronor vara tillräckligt. Beträffande vederbörande kommuns kostnader för den ifrågasatta flickskollinjen skulle dessa enligt bil. 18 belöpa sig till omkring 3 800 kronor om året. Därtill kommer kostnaden för skollokaler och inredningsmateriel. Då flickskollinjen skulle vara samorganiserad med det allmänna läroverket, erfordras i regel endast tre klassrum med inredning. Övriga lokaler, undervisningsmateriel m. m. hava de båda skolformerna i stor utsträckning gemensamt.

B I LAG O R

71 Bil. 1.

Översikt av antalet lärjungar vid de allmänna läroverken (gamla läroverken) under åren 1924—1929. R e a 1s k o1 a n

1¶Gy m n a s i e t

Summa

Höstterminen Gossar

Flickor

Summa

Gossar

Flickor

Summa

29 718

20 105

8 068

19 639 19 201

21146 20 622

7 840

8 246

29 392

7 525

406 404

7 929

19 093

20 490

7 017

7 404

1928 1929

18 225

1397 1682

28 551 27 894

19 907

26 631

2 429 2

19 722 2

464 714 3

6 724

17 293

6 260 6 084

6 798 s

26 520 *

1 Lärjungarna i kommunala gymnasier (utom Landskrona), som äro förenade med allmänt läroverk, äro medräknade. 2 Därav 104 i de nya högre flickläroverken. 3

4¶D ä r a v 128 > >

>

>

»

Därav 232 > > > » > Anm. Sedan början av hösttermiuen 1928 har ett flertal avdelningar av första klassen i den sexåriga realskolan indragits. A andra sidan hava vid de flesta läroverk under samma tid nyupprättats avdelningar av den fyraåriga realskolan. Lärjungarna (9) å lyceilinjen i Malmö äro ej medräknade.

72 Bil. 2.

Översikt av antalet kvinnliga lärjungar å gymnasiet under åren 1924—1929.

H ö s t t e r m i n e n

Allmänna läroverk 1

Privatläroverk 2

Summa3

Därav med hemort i läroverksstaden och närmaste omnejd 1498

1924 •

2 237

2 319

2 044

2 032

714 4

1¶Här medräknas kommunalt gymnasium, som är förenat med allmänt läroverk (utom Landskrona). Här medräknas kommunala gymnasierna i Lidingö, Motala, Eslöv, Landskrona, Sollefteå och Boden. 3 Under terminen frånvarande lärjungar äro ej medräknade. * Härav 128 i de nya högre flickläroverken. 2

Bil. 3.

Översikt av antalet anmälda till studentexamen vårterminerna 1924-1929. (Lärjungar från enskild u n d e r v i s n i n g ej m e d r ä k n a d e . ) Mani iga

l ä r j ii n g a r

K vinn liga

lär. ungar

Vårterminen LatinRealgymnasium gymnasium 1924 .

. . .

Summa Summa

LatinRealgymnasium gymnasium

980 1032

969 1012

1805 1992

396 449

Summa

77 89

2 331 2 592

1927 1928

2 013

2 590 2 596

2 376

73 Bil. 4.

Antalet kvinnliga lärjungar höstterminerna 1924—1929 å gymnasiet vid de statsläroverk och med statsläroverk förenade kommunala gymnasier, vid vilka kvinnliga lärjungar kunnat vinna inträde under hela 6-årsperioden 1924—1929. Antalet kvinnliga lärjungar å gymnasiet L ä r o a n s t a l t

Högre

allmänna

H

ö

s t

t

e r

m

i

n e n

läroverk:

Ystad Halmstad

27 11

17 32

17 31 19

27 11

30 11

25 13

14 12

16 10

16 15

15 25 5

5 11 Hudiksvall

Summa Med statsrealskola förenade nala gymnasier: Eskilstuna 1

kommu11

7 45

9¶Eksjö 2

25¶Landskrona 3 Uddevalla -

.28

26¶Skövde 2

108¶Summa 1 2 3

Gymnasiet förstatligas successivt fr. o. m. 1 januari 1928. » 1 juli 1928. » 1 > 1929.

74 2 s

Pq

4) "M

o

00 CS

M

°TS

s B U fl •pH

fl 0cS0 A c o

J p<

T:

a q

9¶S> .9 B s> «e- » j *

g

CT5

1 1 1 1 1 1 1

o

r-

T-I

CN

t^

-*< • O

r

O*

h-

<X)

O CO

GO

O s<j

T—1

CO :0

C5

w

T-I

in

O

CO

CO

CA

M

p—1

un

1 1 1 1 1 1

I

^ i

CO

i—i

p»

o

PH

>

o

•f

•*

pH

r—1

pH

1—1 P H

_

4 J

O

a *

eS H-» 60 rr> U fl P eö 60 •—»

a O 't?

a

:rf

•<~i PH

•PH

pH

£

ej

fl

•PH

fl <v fl

^H

-—i

h—l

r—1

ca 60

a a P*

M

rf

QO 0* OJ <—1

a a

SS

rfl

O

fl %>

•PH

cd

>-i

cd cd

CM 05

a

T—I

"S on :o

<X> OQ OS

H

T—1

I

i

1 1

rf)

PH

i/}

4 J 02

•4-1

<£> o>

•pH

cS

«

fl

•3

CM

PH

CM

iO CN OJ

iO

o

kO

60 CO

eri

cd

CM

"5X

cS

fl

O) • P H

*o a 'S? ^ A

en

H

1 O fM

w co Tji

CO

i

ti ca

a

cd

t» o H •rf

L.

J4

1 4p H$

PH

PH

f^

co

1 1

£

CO

ro co

on

^

co ec CO

h«

Sfi <N

IS» CO CO »»• CO

O CO

t^

co

1 1

1 se

TU

1 CO

f^

lO

CO

co

PH

co

1 i

(M CO •pH

»T5 »O

1 1

CO

ij PH

PH

CM

lO

CO

co

o

co

1^

r»

H

Jä

O

co

0 T—1

8 8 n »-I

- H

Si

Q »n PH

«

Hl

•*

-*

1 PH

o >o ft^ 7—1 T—1

Hl

•^1

->J

>Os»

I

c~> 00

^^^ PH

O O <N

yf

ä -u

^ o

CO

-^ a

^s id

a >>

I

rf

t

d

a a

O

äGG

M

Bl

o

H

rf

o

a d a

CO G

o

M

a

H

-*> t-i

1 1

1¶M Kli

60 IU

O

1 1

r—1

rf a a

rf :rf 3

o CO CM

!>•

PH

^^

a

1¶CO en

a ca

a a

-*>

en

rf

rf

c«

•O a? M

fe

2 3 ww P

3 O b -O

en

«o ca M

i

rf >

"

o 60 "ti

M

en T3 a

T3

a

S IS

CC

P3

S

rf

a

en on a

m 3

os ö o

rf a a

rf

fl

p—1

-pi

00 Jj)

^ ! fi

GO

<v

CS

q:)

- p *

rs •pH •4-»

"rf * Pd

pH

o

1-1

fl •cS s

W

t»

SH

6 r a> *SB T5 :cS

-M

2> t-. 6JJ

1 1

1 1

i

cä «N -p3

si

:rf |

t-.

s*

-» <W «C , -o S3

0¶M en a

1 HH

60 P ^

OJ

CM

1 EH

rf rf

P»

ii

a CO

PH

d n

<H

a JM S3

„

Ä

E 60

CD

t»

CS 00

r.

m "3 "3

•PH

cl

«

b 60

- P S

p—i

fel) :cS

> rf :rf

M

P

CO

fl

:cS

A

C3

:oä

•cS :cS

—a

*

^^ ' OO

<N

t—(

O

P *

:cS

JH

.

-t^

V)

«s •PH

ca

•a o

^1

M

+a cg ii)

»O

cd

CM

CO

60 a

PJ-J

cd

CO

<Ji

a

*3 a <j

.o

a "3 5

:rf 6rf 0

Tei min avgi

»o

o

*s

o P5

" » rf W cö S3

75 rf

cS <x

so

*e fl fl p»

CM CO

H-T CP •PH

cc cS

«

fl

a

| s . s § fl? •« fl •?fe& <" '—' +> i

p*»

PI co

CO

a

en en

-»J

a

a f»H < | 60 g

>• CO

a> no -H

:©

en

. so -p=> cS

• fl

M

en

:o

CD

a

a

a

•> «£>

§> 12 -pS

fl fl :cS

«>

P-H

PH

:0 CS «PH • P H ^ -ps

a a •S3

ö a 60 60

a s

CO CO

M

orf

CO en en

rf

a '3

60"^

60 rf

en

d

en

*T

rf a Ö

:rf ^ -^a> <

- 2 rf 9 '•« 2 am-™ fi fl S fl co fl

fi rf C

fcn

!—'

*|1 o

:rf •a T5

CO

rf on CO

1 1 ^

1¶PH PH

->t

t t~-

iTS

-p» p-

eo

en ao

rf

o

5 M

CO

CÄ

CO CO

is

lO

c*

CM

Th

Tt

e-i

iO

»s

©I

1—1

rH

O (N

PH

1-1

<N

^

*

1 1

co

1 CM

5 JS

CM

PH

"H H

« -u

CM

pH

CO

o

«tf t » OS

ef 3

1¶CM CM

Cf i-

<M

©5

CC

SB PH

1 1

1 1

OS

O CM

i

©

os i> CO

in

<jv 1

CO

1 CO

1 CM

• 9

C£>

1 1

1 1

co

1 t>

CM

O

»1 PH

t^

«0

!>

1 i 3

i

CD

CM

co

I

o

i CO

er

pH

co

1 |

1 1^ 1 1

1 CM

l

1 1 1 1 1 1 1 1 |

en

f -

CO

CA

1 1 £

*1 »Ö

CC

| r-

p-

1 11

»I

i

O

|

1 1 1

1¶O PH PH

CO

CO

1—1

PH

fil

CD

CO

QO pH pH

1 1

i

sa

CO

rf a a a

rf a

CO

CO

•**

1 1

CA PH

rf

a a o

a

CO

CR

O Jbd

-»J

_ rf en

O

CO

.s

:rf P3

cfl

s

O pi

IÖ

cfl

4»

rf

"3

E

a rf o fl :rf

•si

c

=5

3 o CO

C

i) K 60 IO

.a

>- fi a is a a a A co s>-. CO

CO CJ

> rf CO P5

.h

<-l

*•

CO

P

H

co

rf M

O

AH AH

5¶M CO en

fl ©

60¶Cl5 lC

CO

cS

°cS

t^> H

rf 3

PH

S3

1 co eo H

1 1 1

• * CO

co :rffl >

a

CO

<e

p*

-rti CO

M

rf b4

a o

CO CO

rf

fl

rf

co

-+j

CO

p*

a a

CO CM

i—i

CO

CM

en

cfl

p-

iO ©

t~

M

a5

00 fM . C5 -pS

CO

rf

-»J

pfl

fl

CM OS

a

a

cS

O

kZa

H

fl l-s

'3

P «

Tfl CS

-M

pfl

pq

^

a i «* t- 60 a a :rf a rf —• a CO •£»

B a c A

o

a £

£

M

£ - 1 § < •s ca 6 0 pi c c c a CO -S CO

li

i

a 3 rf ,3

z M

•1

H

CO

£

Cf cc

"a Ja c c

2 -«

S

I ^^

or

£ 3

er

:

c

1c

t» 6 •> 0

c a

W

C3S

a jC

« e pi

co

pa

9 or

|

d

g

)

i 1-

CO

CO

PH CO

E-i

-« C

76¶Antalet kvinnliga lärjungar å gymnasiet vid under H 1

9 2

1 9

ö

s

t

t

1 9

e 2

r-

6¶Därav boende

Därav boende

Därav boende

i hemmet

i hemmet

i hemmet

Läroanstalter i Hela antalet

Hela utom anta-

i utom läro- läro- hemverks- verks- met stastaden den

let

Stockholm

. . .

121¶Stockholms

län

620 104

Uppsala

»

65 62

— 150

192 Hela utom anta-

utom i läro- läro- hemverks- verks- met stastaden den

let

utom i utom läro- läro- hemverks- verks- met stastaden den

86 52

— 140

— 121 2

13 1

24 4 8

Södermanlands >

33 Östergötlands

>

13 48

Jönköpings

>

30¶Kronobergs

>

4 Kalmar

>

— —

Blekinge

>

13 62

— —

>

— —

9¶Gotlands

5 12

Kristianstads

>

4¶Malmöhus

>

104 Hallands

30 254 32

283 22 142

>

75 1

Göteb. o. Bohus >

19¶Älvsborgs

>

2 Skaraborgs

>

—

6 Värmlands

>

—

— —

15 2

117 9

—

—

Örebro

>

6¶Västmanlands

»

—

8 94

18 2

—

—

9 6

17¶Kopparbergs

>

—

—

—

>

7 41

2¶Gävleborgs

7¶Västernorrlands >

3¶Jämtlands

>

1 1

33 54

11¶Västerbottens

>

>

6 12

—

Norrbottens

5 8

— —

20 2

3¶Summa 2248

750 2328

706 2190

633 Anm.

11¶Vid läroanstalten inskrivna, men under terminen frånvarande lärjungar äro här medräknade.

77 Bil. 7.

skolöverstyrelsens inseende stående läroanstalter. m

n

i

e

1 9

n 2

9 2

Medeltal för h. t. 1924—1928 (eller viss del därav)

8¶Därav boen de

Därav boende

Därav boende

i hemmet

Hela anta-

utom läroverksstaden

i läroverksstaden

let

i henimet

Hela utom

anta-

hem-

let

met

Hela

i läroverksstaden

utom läroverksstaden

utom

anta-

hem-

let

i hemmet utom

i läroverksstaden

utom läroverksstaden

met

hemmet

444!

—

17 38

99 • 181.2 34.8 17

59 17

59 18

—

7 18

— —

10 12

—

15.5 18.0

6.7 9.0 13.4

—

4.8 68.8

105 50 11 9 23

71 2

9 64

84 13

108.2 9.4

77 11

7.7 7.4

6.0 4.8

—

8.8 2.0

2.8 29.6

407 35 221 33 11 2

263 24 140 17 6 2

1 15 2

10 66

38 240

2 20

—

—

30 25 21

—

—

—

—

5 11

41 68

31 48

16 10

7 6

7 45

1 6 6

3 28 24

43 41

19.2 2.0

9 IS "i

6.0 8.1

541 2171.2

—

8.8 38.4

143 19

78 Bil. 8.

Jämförande översikt av det antal kvinnliga lärjungar i högre flickskolor samt högre goss- och samskolor, som förvärvat normalskolekompetens och som övergått till gymnasium. Antal D ä r a v lärjungar i klass förvärvat normalskolekompetens 6 eller Vårterminen motsvautan med rande år senare (d. v. s. senare hela övergång % övergång % antalet före till gymöverg. t. till gymnasium gymn.) nasium

övergått direkt till gymnasium

övriga

%

21.3 18.6

%

1. Högre fli ckskolor. a. utan gyinnasium. 1925 . . . 2 016

1926 . . .

2 070

72 9

7.7 6.2

1927 . . .

386 418

b. med gymnasium. 1925 . . . 674

1926 . . .

6 3

1927 . . .

63.3 64.5

91 92

— — —

— — —

46 42

47 35

17.7 14.8 14.0

2. Högre goss- och sa mskolor. 1925 . . .

1926 . . .

1927 . . .

7!)

Bilaga 9.

Antalet lärjungar i de högre skolorna höstterminen 1929. [Anm.

L ä r j u n g a r n a i den 6-åriga realskolans första klass och i klass å m o t s v a r a n d e ålderss t a d i u m i enskild skola äro ej m e d r ä k n a d e i s u m m a n .

Län och ort

Stockholms stad

Stockholm Stockholms län Södertälje . . Norrtälje . . Lidingö . . . Sundbyberg . Vaxholm . . Stocksund. . Solna församling Nynäshamn . Djursholm Saltsjöbaden Sigtuna . . . Hela länet

Folkmängd 31 december 1928

Läroanstalt

Medel- Antal A n t a '. l ä r j u n g a r tal lär- lärjungar Summa höst- junRealskol- och lärGymnasiet termi- gare flickskolstadiet jungar nerna i l 1924— resp. Gos- Flic- Sum- Gos- Flic- SumP 1928 sar kor ma sar kor ma

474 094 H. a. lärov. Realsk. Komm. m.sk. H. flicksk. H. goss- o. samsk. Ensk. m.sk. St:s norm.sk. f. fl.

4 256 1005 902 5 503 1628 246 237

173 2 496 71 981 384 610 152 510 63 — 31

474 094

13 777 1037

14 647 H. a. lärov. » flicksk. 4 996 Samrealsk. 1 11012 Komm. m.sk. , h. flicksk. och (komm.) gymn. 6 981 Komm. m.sk. 2 3 042 » » * 2 235 » »

350 235 153

— —

361 86 100 98

—

21773 » » 3 909 » » 5 903 H. samsk. 3177 » » 983 » »

175 83 555 362 176 2 734

263 264

31 2 527 1429 — 981 — 654 1038 4 462 4 462 365 875 381 137 200 248 248

4 434 5 897 10 331 1810

55 1484

—

—

433 124

433 505

4 011 981 1038 4 895 1380 200 248

612 2 422 12 753

265 182 85

39 182 35

345 182 85

139 34 40 49

149 37 51 48

288 71 91 97

379 71 91 97

—

80 29 162 118 128

95 43 189 102 4

175 72 351 220 132

132 50 89

38 30 1

170 80 90

175 72 521 300 222

2 029

2 540

604 618 567 100 118 119 61

—

—

— 229

—

517 75

—

46 89

46 327

29 102 30

321 517 202 98 139 102 64

50 19

550 563 529 98 139 102 64

72 65

Uppsala län Uppsala

. .

Enköping . . Tierp

. . . .

Hela länet 1 2

30 208 H. a. lärov. » flicksk. » goss- o. samsk. Ensk. m.sk. 5 897 Samrealsk. H. flicksk. 1425 Komm. m.sk. 139 568

Under ombildning till samrealskola. Skall ombildas » »

— — —

127 98 110

2 045

80 Län och ort

Söder mani. län Nyköping . . Strängnäs . . Eskilstuna Katrineholm Gnesta . . . Malmköping . St järnhov . . Hela länet Östergötl. län Linköping . . Norrköping . Vadstena . . Söderköping . Motala . . . Mjölby . . . Valdemars vik Åtvidaberg . Skänninge. . Hela länet Jönköpings län Jönköping Eksjö.... Huskvarna . Nässjö . . . Värnamo . . Vetlanda . . Tranås . . . Hela länet Kronobergs län Växjö . . . Ljungby. . . Älmhult . . Alvesta . . . Strömsnäsbruk . . .

Folkmängd 31 december 1928

Läroanstalt

12144 H. a. lärov. » flicksk. 4 985 » a. lärov. » flicksk. 31514 » a. lärov. »> flicksk. 7 655 Komm. m.sk.1 1236 » » 909 » » lEnsk. m.sk.a

291 176 176 134 347 250 157 52 67 52

130 15 103 16 202 28

89 24 49 60

29172 H. a. lärov. » flicksk. 61 134 » a. lärov. Komm. m.sk. 'H. flicksk. 2 998 Samrealsk. 2 741 Komm. m.sk.2 5 770 Komm. m.sk.1 och komm. gymn. 5 982 Komm. m.sk.1 2 517 » » 3120 » » 1691 » »

629 470 597 199 468 111 82

33 51

—

386 62

309 653

3 059

190 670

603 480 273 150 153 191 98 94 135

9 668 H. a. lärov. » flicksk. 2 944 Komm. m.sk.1 2 778 » » 121C » »

386 274 7C 69 77

115C

»

»

—

31 141 17 91 51 188 83 37 29 8

161 141 120 91 253 188 172 61 78 68

676 1333

— 169

—

42, 118

570 396 504 178 394 86 92

50 45

116 394 36 47

401 354 386 178 394 86 92

83 36 18 31 24

82 49 39 19 25

165 85 57 50 49

265 85 57 50 49

2 297

2 72Ö

79 91 37 40 54

323 424 157 110 159 181 76 90 112

424 18 110 80 90 39 50 58

526 424 278 11( 15< 181 7( 9( IVc

195(

236 23C 8C 74 81

41 45 41

14 230 39 29 40

35' 23( 8( 7. 8

6C

382 1

— —

323 43 139 12

240 141 182 01 341 188 172, 61 78 68

—

255 97 46 61 44

30119 H. a. lärov. » flicksk. 6 558 » a. lärov. » flicksk. 8175 Komm. m.sk.2 9 013 » » 21 3 993 » »2 3 421 » » 1 6 300 » »

Hela länet 157 095 Under ombildning till samrealskola. 2 Skall ombildas » » 3 Solbacka läroverk (internat). 1

Medel- Antal A n t a i l ä r j u ri g a r tal lär- lärjungar junSumma Realskol- och höst- gar Gymnasiet lärflickskolstadiet termi8 i l jungar nerna 1924— resp. Gos- Flic- Sum- Gos- Flic- SumI8 1928 sar kor ma sar kor ma

—

61 IM

88:

81¶Folkmängd 31 december 1928

Län och ort

Kalmar län Kalmar . . . Västervik . . Oskarshamn . Vimmerby Mönsterås . Borgholm . Torsås . . Nybro. . .

. . . .

Hela länet Gotlands län Visby.... Hela länet Blekinge län Karlskrona Karlshamn

. .

Ronneby . . Sölvesborg. . Hela länet Kristianst. län Kristianstad . Ängelholm. . Tomelilla . . Klippan . . Åstorp . . . Simrishamn . Hässleholm . Örkelljunga . Osby . . . . Hela länet Malmöhus län Malmö . . .

1 2 3

Läroanstalt

19 056 H. a. lärov. » flicksk. 12 569 t> a. lärov. » flicksk. 8 741 Samrealsk. H. flicksk. 3 260 Samrealsk. 1674 Komm. m.sk.1 1308 » » 697 » » 3 342 » »

457 300 186 148 117 125 130 73 62 66 57

—

—

—

—

285 233 89 116 129 84 113 72 53 72 57

63 39 26 39 28

38 233 11 116 35 84 50 33 27 33 29

410 233 110 116 129 84 113 72 53 72 57

231 495

10 377H. a. lärov. » flicksk.

246 •159

—

28 139

160 139

235 139

57 269

26 615 H. a. lärov. » flicksk. 7 598 Sämre alsk. o .komm. gymn. (I o. II) H. flicksk. 5 805 Komm. m.sk.1 4 036 » »'

511 354

—

—

46 236

331 236

—

20 15

163 15

494 251

166 163 141 103

—

138 144 124 102

60 53

14 144 64 49

150 144 124 102

458 267 220 106 92 107 86 162 44

—

102 48 52 70 38 88 24

280 214 209 119 114 114 76 201 49

—

27 214 107 71 62 44 38 113 25

423 214 209 119 114 114 76 201 49

—

245 988

118 535 H. a. lärov. Realsk. Komm. m.sk. H. flicksk. » samsk.

886 516 510 1230 138

36 35

468 388 194

—

488 388 533 901 8

—

92 18

92 65

146 851 13186 H. a. lärov. » flicksk. 5 272 Samrealsk. 2 689 Komm. m.sk.1 2 708 » » 1760 » » 2 486 » » '-' 3 279 » »' 870 » » 1283 Ensk. m.sk. och part. gymn.

Under ombildning till samrealskola. Skall ombildas » » Därav 9 i lyceet.

Q—293438

Medel- Antal A n t a\ lär j u r g a f tal lär- lärjungar junSumma höst- gar Realskol- och Gymnasiet lärtermi- i 1» flickskolstadiet jungar nerna resp. Gos- Flic- Sum- Gos- Flic- Sum1924— P 1928 sar kor ma sar kor ma

—

339 901 2

799 388 533 993 73

82 Län och ort

Lund

. . . .

Hälsingborg . Ystad

. . .

Landskrona . Trälleborg. . Eslöv.... Svedala . . . Anderslöv . . Skurup . . . Hörby . . . Höganäs. . . Höör . . . . Svalöv . . . Hela länet Hallands län Halmstad . . Varberg. . . Laholm . . . Falkenberg . Kungsbacka . Hela länet Göteborgs och Bohus län Göteborg . .

Uddevalla . . Strömstad. . Lysekil . . . Mölndal. . . Hela länet Alvsborgs län Borås.... 1 2 3

Folkmängd 31 december 1928

Läroanstalt

24119 H. a. lärov. Komm. m.sk. H. flicksk. » goss-sk. 54158 » a. lärov. » flicksk. 11554 » a. lärov. » flicksk. 18 437 » a. lärov. Komm. flicksk. 12 935 Samrealsk. 6 208 Komm. m.sk.1 och gymn. 1912 Komm. m.sk.3 709 » »1 1456 » » 32 1585 » » i » * 5 677 1297 » » 2 216 » »

MedelA n t a l 1ä i j u n g a r tal lär- Antal lärjungar junSumma höstRealskol- och Gymnasiet lärtermi- gar 6 flickskolstadiet i l jungar nerna resp. Gos- Flic- Sum- Gos- Flic- Sum1924— I 8 1928 sar kor ma sar kor ma 504 88 601 541 628 771 310 207 326 201 242

274 36 48 91 370

—

—

—

—

—

18 598 31 180 57 176 86

224 77 81 75 79 145 74 93

—

64 38 33 35 32 73 34 66

71 50 48 30 46 94 34 48

8 547

2 590

513 290 139 155 100 151 81

—

—

149 958

235 994 H. a. lärov. Realsk. Komm. m.sk. H. flicksk. » samsk. Ensk. m.sk. 14 499 H. a. lärov. » flicksk. 3 071 Samrealsk. 4 085 Komm. m.sk.1 17 172: » »

1622 1069 527 2 755 266 240 283 245 99 82 79

449 653

7 267

507 654 23 344 H. a. lärov. » flicksk. 8 360 Samrealsk. H. flicksk. 2 543 Komm. m.sk.2 5 473 » » x 1905 » »

35 799 H. a. lärov. » flicksk.

511 397

35 69

66 381

—

274 102 381 91 388 598 164 180 226 176 172 135 88 81 65 78 167 68 114

366 140

— 366

— 65

31 37 19

171 37 84

3 276 5 866 1183

437 102 467 457 559 635 248 180 317 176 172

359 1542

220 88 81 65 78 167 68 114 3

7 417

336 248 138 103 96 136 84

33 65 41

56 248 15 103 63 71 43

499 248 138 103 96 136 84

37 75

941 867 296

329 39 25

— 2 220 88 41 22 171 46 30 55

976 867 733 2 220 174 166 175 171 99 68 91

— 134 45

134 93

1637 867 733 2 354 267 166 279 171 99 68 91

518 2 595 3145

5 740

6 732

322 339

416 339

23 21

—

86 125 153

53 38 36

—

—

49¶Under ombildning till samrealskola. Skall ombildas » » Därav 9 i lyceet vid högre allmänna läroverket i Malmö.

—

83 Län och ort

Vänersborg . Alingsås . . Åmål . . . . Trollhättan . Ulricehamn . Lilla E d e t . . Mellerud. . . Hindås . . . Hela länet Skaraborgs län Skara.... Skövde . . . Mariestad . . Lidköping . . Falköping . . Vara . . . . Tidaholm . . Karlsborg . . i Hjo Hela länet I Värmlands län Karlstad . . Kristinehamn 1

Arvika . . . Filipstad . . Säffle. . . . Sunne . . . Skoghall . . Torsby . . . Lundsberg Hela länet

i

Örebro län Örebro . . . Askersund Hallsberg . . Karlskoga . . Nora . . . . Lindesberg. . Kopparberg . Hela länet 1 2

Folkmängd 31 december 1928

Läroanstalt

8 752 H. a. lärov. » flicksk. 8 611 Samrealsk. 6 578 » 15 762 Komm. m.sk.1 3 956 )> )> x » i) 1308 » i> 1509 Flickpension 312 447 6 650 H. a. lärov. » flicksk. 10 317 » a. lärov. • flicksk. 6154 Samrealsk. H. flicksk. 8 907 Samrealsk. H. flicksk. 6 980 Samrealsk. 1218 Komm. m.sk.1 4 656 » !> 3 » 1) 2 059 2 734 » » 244 305 20 369 H. a. lärov. » flicksk. 12 407 Samrealsk. H. flicksk. 8 007 Samrealsk. H. flicksk. 4 751 Samrealsk. 3105 Komm. m.sk.1 1637 » »2 » i) 2 746 i> » 978 H. goss-sk. 270 064 37 321 H. a. lärov. » flicksk. 2 091 Samrealsk. 2 832 Komm. m.sk.2 2 313 )> *x 2 622 » !> 3182 » )> 1995 » )> 221 297

Under ombi dning till samrealskola. Skall ombild as » i>

Medel- Antal tal lär- lärjungar junhöst- gar termi- i P nerna resp. 1924— P 1928 341 180 217 184 158 110 60 49 74 2 281 333 152 226 156 93 123 125 145 259 68 63 49 62 1854 578 378 263 199 133 138 165 96 81 49 63 166

A n t a 1 1 ä i* j u n g a r Realskol- och flickskolstadiet

Summa lärjungar

Gymnasiet

Sum- Gos- Flic- Summa sar kor ma

Gossar

Flickor

173 119 199 142 172 94 55 58 82

95 68 92 42 27 32 1

23 119 104 74 80 52 28 26 81

301 119 199 142 172 94 55 58 82

166 120 163 139 109 93 141 104 213 76 71 53 69

319 120 238 139 109 93 141 104 213 76 71 53 69

— —

—

100 47 30 22 37

30 120 22 139 24 93 30 104 113 29 41 31 32

11 141 27

—

85 111

1745 SS

'

522 325 277 149 114 123 118 109 103 42 75 156

—

58 53 63 25 40 64

123 60 56 40 17 35 4

327 325 277 149 114 123 118 109 103 42 75 68

2 309

750 617 93 95 112 70 66 58

35 59 27

—

— 167 58

38 63 59 38 29 27

493 40 46 49 32 34 34

418 493 78 109 108 70 63 61

—

585 551 78 109 108 70 63 61

728 ' 1 400

167|

56 222 31

325 55 149

114 18

— —

—

84 Län och ort

Västmanlands län Västerås. . . Sala . . . . Köping . . . Arboga . . . Västanfors. . Hela länet Kopparbergs län Falun . . . Stora Tuna . Leksand. . . Mora . . Hedemora Avesta . Ludvika. Norrbärke Orsa . . Hela länet Gävleborgs län Gävle . . . . Hudiksvall. . Söderhamn . Sandviken Bollnäs . . . Storvik . . . Ljusdal . . . Hela länet Västernorrlands län Härnösand. . Sundsvall . . Örnsköldsvik. Gudmundrå . Sollefteå. . . Hela länet 1 2

Folkmängd 31 december 1928

Läroanstalt

Medel- Antal 1ä r j u n g a r A n t a tal lär- lärjungar junSumma höst- gar Realskol- och Gymnas iet lärf Ii ckskolstadiet termiiV jungar nerna resp. Gos- Flic- Sum- Gos- Flic- j Sum1924— P 1928 sar kor ma sar kor 1 ma

—

61 42 28 47

308 298 111 91 61 83

298 50 49 33 36

475 298 111 91 61 83

425 223 188 72 110 116 97 106 57 90

—

281 183 180 70 96 104 93 98 47 87

97 41 52 49 53 45 28 46

36 183 83 29 44 55 40 53 19 41

410 183 180 70 96 104 93 98 47 87

—

70 134

348 221 195 154 96

— —

71 221 125 20 96

453 221 195 205 96

—

124 146 122 133 89 86

—

57 81 41 48

18 146 65 52 48 38

149» 146 122 133 89 86

515 326 135 131 87 64

—

— — —

13 539 H. a. lärov. » flicksk. 2 409 Komm. m.sk.1 » i 1392 » » i 1534 » i 2 3 540 4 820 » » 22 4 812 » » 2 485 » » 893 » » 251 818

29 578 H. a. lärov. » flicksk. 7 921 Samrealsk. 6 353 » 4 872 » 1532 Komm. m.sk. 162 801

39 385 H. a. lärov. » flicksk. Ensk. m.sk. 7 612 H. a. lärov. » flicksk. 11723 Samrealsk. och komm. gymn. H. flicksk. 11665 Komm. m.sk.2 1267 » »l 1892 » » 2 098 » »

507 287 180 200 136 185 160 116 117 92 60

:

2 040

11725 H. a. lärov. » flicksk. 17 880 » a. lärov. » flicksk. 4 926 Samrealsk. 1358 Komm, m.sk.2 2 689 » »l

320 226 442 314 258 95 118

—

130 16

112 54 55

—

12 16

—

—

185 209 331 223 240 108 115

—

18 209 69 223 128 54 60

279 209 461 239 240 108 115

276 459

279 551

Under ombildning till samrealskola. Skall ombildas » »

24 32

85 Län och ort

Jämtlands län Östersund . . Ström. . . . Hela länet Västerbottens län Umeå . . . Skellefteå . . Hela länet Norrbottens län Luleå . . . . Piteå . . . . Haparanda . Nederkalix. . Malmberget . Kiruna . . . Boden. . . . Hela länet

Folkmängd 31 december 1928 i

14 458 H. a. lärov. » flicksk. 1125 Komm. m.sk.1

425 304 59

135 315

10 683 H. a. lärov. » flicksk. 4 286 Samrealsk.

339 208 221

201 006

11191 H. a. lärov. » flicksk. 3186 Samrealsk. » 2 616 1083 Komm. m.sk.21 4 610 » »2 10 562 * )> 6 526 » » i

302 211 141 120 91 155 107 163

195 830

Hela riket 6105 190 1 8 3

Läroanstalt

MedelA n t a 1 1 ä i• j u n g a r tal lär- Antal lärjungar junSumma höstRealskol- och Gymnasiet lärtermi- gar flickskolstadiet i P jungar nerna resp. 1924— P Gos- Flic- Sum- Gos- Flic- Sum1928 sar kor ma ma sar kor

267 252 84

19 252 41

384 252 84

253 162 212

50 162 104

367 162 212

184 135 116 73 123 145 112 173

58 36 60 60 34 88

45 135 58 37 63 85 78 85

274 135 116 73 123 145 112 173

66 728 3259 23 724 27128 50852 7 743 2147 9890 3 60 751

Under ombildning till samrealskola. Skall ombildas » » Därav 9 i lyceet vid högre allmänna läroverket i Malmö.

86 s OS < ^> >-H f-^ •<i*

^

( » ^ O C N O C D T H C O C N l C N C O O O O O O C C - r H C O O O c N l f N - r l ' i • p H O T t N i O Ö c d O T a J ^ Ö O T a s p H C D c ^ i ö ö c ö c D c o c ö ^ p H ^ t ^ ^ C M p H a s a O C O C Q T t i a S p H r ^ - o a s t ^ C O C O C S — ' ~ ^ ir> i—i <—i r*-> P P . K » « > i > pH PH P H p H CO CO P H

OiT.OOCOmNOO

o>

O iO-

i i N M " * o a s r H ^ > N 0 5 c o f f l i n n i o w x x ) i o o o N

lOiOCnpKDHOl^^NOOHOiOOOtT'nNK

PH O i t^pH

cS

IPH

r— r - • <M(M < t - PH

s

t -

J2 a ^

»-i ~ *

°°

I PH

*-. p*

PH PH

-pfl

CO P H

PH

PH PH

C O P H

P H P H

P H - H

PH

rH

j^ O O p ^

r/7 03 Cfi

cs

PH

H

PH--H

C O P H

PH PH

PH

i O N i O O p i O L O C O c O O O H i O C h - i j l X ( N 0 3 0 » O C O O H - O X X O S C O L O O H t - n X C X l N i N - O i O O O l X l M e C l C l r-pH

to r

as

P H P H

i«ooo5Ht»»«NcoincocooiOOOooTii(sx 1 •PH

o

cv

C O P H

o o s N i f i f f i T f t x ^ a i n N O o s t o c o c M - i i r H t r N w x j t - r . o T j i H C R C O i O M ^ H H - X O O N i O C O X p i D ^ O > O l ^ C O N X

p *

c

Tt<

-HlOCO-H(M-5 flC^(M(MCD-H©*|--i005CD-HCDOaS-5tl-Xr_ fllC^IMCMCDplCMr-iOaSCD-i^OCn-qiX H O O H p( O) « X « C O O S P I I > O O N C O ( M C S ( N C N O O X C O ( M X

fl fl

p^l on

PH

pH - H

PH

-HCO

C M - H P H - H - H

PH

o

O O t B O O ^ O O ^ O O l N i f t l M O C O O N O O O O O O O C C O N n a O

"S?"G S o :rf orf B t i H

PH

K

S * .

p

l O i O X M X H M - i a j X f l Q ^ i O e O O O t O X - i N N X ^ X i O C S OS CO 0 0 ( M O \ 0 0 0 T | I O ( N Q O T ( i H t O O O - * O p i X ( M N t CO PHTH P H C O C ^ P H P H P H - H P H

cS P - H PH

:0 O PH C/,' on fl c3 :cS

i O ^ C D ^ O ^ - * O s a s i O G O C D I O ^ f f 3 C O H * ( J ^ C D - ^ T t i ^ ^ t i p H - H p H t D N « 3 N O X ( M C O • j M N i a O c n N O r " ^ H O O N f f l t O (M H O* CQ PH -H PH

P H

«PH

M M

_CCJ

•»-s

t* 03 o> • PH

g

p*

:c3

• PH

-fl

C N I » O O t O I N O ! D I N ^ O l N C C ( O I N I M O O O - * t O O ' * f ) M ' * ö p H ^ ^ - H Ö ^ ^ o c o c T 5 C Ö c D a 5 - * G Ö a 5 c o c ö c T s Q Ö ^ ö a s ( M h - H O O I ^ i O p K M O S I M W O S K H O p i C O I M h - H O l p ^ ^ K l P i C S H H H I M H pH H l O -PHPHPHPHPH PH PHPH PH

+s jj cS M 9i cc PH

XCOiOO^NlliOpiaHIMOO-iOXcnHCRinOXiOX

O

c o a s p H - H a s c o o < 3 s c M c ~ - ^ < M O i : 2 C D c o ^ t i O ' i t - - - C T 5 c o c o c o - ' # © OS P H P H p H P H P H H l f l r l ^ H H H r l pH p H pH

•PH

55 PH

4C

O O

C

P4

o a s f f j T H C D i o a s - H p H p H i o a s c o a s T H T H - p H O ^ c D a s a s - H - p H c o • " H N O H p i h . i Q ' H ! M O ) K l X a i M i M N i O M X H p i C J 5 - » ' l l O OS P H P H P H ( M P H

cooNooox^Hioo5X05riCOHNHcocoinoaJiCinco rf

ce --J PH SS 5J X

© iD

«C O) PH

PH

cS fel)

fl

fcfl

p ^

es m

- p -

fl

es

O O P H P H P H S V J P H

PH

P H P H I O

<*

H

H

rH

H

PH PH PH

PH

c D - * c D c o i o a s a s o c ( o o c o t ^ c c > o a 5 0 c o c o o a s a s » o a D p H c o c N t ^ - o ^ a s o - ^ i P i i c o c s Q O c o c o a s c o - ^ p H c o e o a s t j ^ c o p H c o c o c j »

•_?T3 a n>

• > f 0 0 O N O O ( ! 0 t l * O ^ ( O T ) I O < 0 ' a ' i ' i J 0 0 ' t | ! 0 0 0 ( 0 ' # 0 0

£ q :o H

«

*

l

OS PH PH

M H

PH

H H lO

CO PH PH PH PH

PH PH PH

PH

c o c D ^ o o > o > o ^ ( x 5 o a 5 c d - H c o o c o ' a s ' c o ( > i ^ > O p H f f Q c ^ p H t - - -

^

p f l

S ev *p? O :ss O •+a P " H 9 < ~> p->

OJ^rtOOODOWNCilMpiOiXNHGMlM^lfKfKSJ^^O

rf g p H ^ 6 0 fH rf CS S O P3 ö M B *

»O

"^

O N H O O i N i n T J H 0 5 0 T ) i O l N X H C O H X N C ( 3 H < J i r o p ( O S P H P H T-HPH PH pHirtpH-^tlpH-HpHpH - H pH pH PH - ^ c o o i n c o a s o - t f i - t f p H i n a s o i — i t o i o x x c s o s o ^ H H t ^

cö

l O C O CO

( X s o ^ c o ^ p H i > ' < i Q o o 3 ; J - ^ | ' ! * , i o c o c o a s t - - - c o ( ? Q a s c o a s c D P H i n a s c o - ^ H c o p H o o t - p H < j Q O c o a s a s i r - ' ^ c o a s - - r i a s T t i t - - o » o t > - a s t - O Q - H - H C M - H -H - H P H I O -fl PH PH PH P H - H P H P H

osxix-^NCTasxioiooasrHtoinxNNcoxxas'*'*^ O S O i O W ^ i O N t M C O O C O O I M i O C O C O C ^ f X l N C O - ^ C C i n O l I X M H H N H PH -HpHCO-H-pfl-HpHpH-H pH - H pH

1^0CON-*5DCO-*h.inOiOCOh'iOXiOiO"X>XC»C(;tCiOtC CO — i i O - ^ I N i O t O l M W O t O O H O l - ^ i y i O O C Q C S ^ ^ i n ^ i O O 00 <M P H P H CM -H

PH

P H P H CD T-H-J! P H P H »-H -H

P H P H -H

PH

H ^ i a o c o N N T i i M ' t N c o i n x t ^ o o i i o o H i H X t o o j ^ x » O p H c o c o i o c D i > - c o c o p H C D c M a s a o f ^ - ^ 3 0 > o a s t ^ - u o c o L O c o o X

N

P

(

H

(

M

H

PH

P H P H CO

- P H P H P H - H P H

P H - H P H

PH

p-

CS

t ^ - ^ - * i a s c o a s - H a 5 C O p H C Q i O i o » 5 L i o - * c o o a s p H ^ . t - - c o c o c o p H t ^ > o c o c o c D c o c o < M G < » i n i ( M O c o o - - H a o i r s o c o 7 D ^ t i c o c o c o CO

PH PH PH

<N

PH

PH

- H P H C D P H - - H ( T 3 - H - H P H - H P H P H P H

-H

fl on

fl :c3 p-^ -pS

P*

p *

'g

fi a

rf B

05 •

rf

^

6 0 £P

" S m

*

•alS-Ha-i&al-i

on on en 6 0 ~ 3 6 0 fe B

on

B

fl

W) O) P H

a p i l s.

s 5 H ™ » 2 O 3 - H ' " S [ j X i p l S d K CJ P . as os P H p» 5 c s a s > i j Ö S . 2 , M öä B - a os on *-. f ^ - P f T T * -*e Ö CS P 2 P < r rOt ^Kn5 P Q< 1O= , - rf+ I B J o , .. 2 H Hl ~ « + I b. rf ; *3 o ^ P H p" en g P H * o on . P . *H rf o .—i p< rf rf : 0 P H _ M r f s-i rf O :rf :rf .„» . w w

D M O h « M O W p i S W Ö3=-U # > o > M O r» S > te

87 Bil. 11.

H e m o r t s t a b e l l a. ntal kvinnliga lärjungar i vissa klasser och ringar av under skolöverstyrelsens inseende stående läroanstalter, fördelade efter hemorter.1 8-klassig flickskola'2 Lärjungarnas hemort

G

b4 c5

a3

70(1) 80(2) 70 73 74

57(1) 60(1) 67(2) 59(1) 56

43(1) 43 49(1) 50(2) 48(1)

m

n

a

s6

a

b

c

s

i

u

m

Ring I I I (II s ) Ring IV (III 8 )

Ring II (I 3 )

Ring I

K l a s s

y

a

S

c

b

b

s

c

S

a

22 24 11 24 22

16 18 — 23 11 23

Uppsala län. Uppsala. Lt. > » > »

1924 1925 1926 1927 1928

Medeltal 73.4(0.6) 59.8(1.0) 46.6(1.0)

— — 10

— —

20 17 17

•

24 22 10 24 20 11 1 18 24 — — 18 22

17.6 0.2 0.2 18.0 20.6 —

——— -

17 18 23 11 23

—20.6 18.2 — 0.2 18.4

Länet i övrigt. 30(16) 20(8) 18(11) 18(10) 19(10)

J.t. 1924 > 1925 » 1926 » 1927 » 1928

19(5) 26(15) 18(9) 14(7) 14(8)

14(6) 18(5) 22(12) 15(8) 12(5)

Medeltal 21.0(11.0) 18.2(8.8) 16.2(7.2)

—

—

7 2 — 2 — 2 3

7 2 2 2 3

—

—

4 6 2 4 2

z 43 435

4 6 2 4 2

5 3 3

3 3

— —0.-2 0.2 —— 3.2 3.2 — — 3.6; 3.6 — — 3.6 3.6

Östergötlands län. Linköping. Lt. » > > »

47 41 41 41 45

1924 1925 1926 1927 1928 Medeltal

Motala. Lt. 1924 s 1925 » 1926 » 1927 > 1928 Medeltal

37(1) 41 33 34(1) 36(1)

32 36(1) 34 29 31(2)

7 4 6 3 4

1 — 1

7 5 7 3 4

43.0 36.2(0.6) 32.4(0.6) 4.8 0.4 — 5.2 6.4 1.6

3(3)

KD 1(1)

KD

5 9 5 4 5

2(2, 1(1) — 0.4(0.4} 1.4(1.4 5.6

1 1 2 3

\u

6 10 5 6 g

6 5 17 — 4 2

— 8.c 1 6.22.2 — 8.4 6.2 0.6

4 2 2 s 4 2 1C 2

4 2 5 7 12

15 11 4 10 7 3 3 3 7 1 — 8 4 4

2 6 8 4 3

6 1 1 1

7.C 4.6 1.8

3 13 5 2 8

1 7 2 c 4 1C 41 4

1 4 3 1 2

a ___ 2

6.4 4.4 |l.8

— 17

8 3 10

1 6 8 12 4

6 5 14 4 2

6.2 4.4 '1.4 | 0.5 6.0

1 För besparing av tryckningskostnad äro här medtagna endast de län, inom vilka upprättande av högre ckläroverk eller flickrealskola ifrågasattes. - Siffrorna inom parentes angiva antalet inackorderade lärjungar. 8 a = under terminen boende i hemmet i läroverksstaden. 4 b = > » > > » utom > 5 c= > > » utom > ö S = summa.

8-klassig flickskola Lärjungarnas hemort

K l a s s 7

6¶Ostergötl. län (forts.). Norrköping. H.t. > > > »

1924 1925 1926 1927 1928

. . . . .

G y m n a s i u m

a

b

s

a

5 1 2

5 1 2

——

1.4 1.44

2.0 2.0

a

61 56 49(1) 61 54

15(15) 15(15) 22(22) 13(13) 8(8)

b

b

c

s

6 8 7 5 1

6 8 7 5 1

a

b

c

S

5 5 5 7 5

5 5 5 7 5

l

55(1) 51 38 41(1) 52

44(2) 47(1) 43 33 38(1)

12(12) 15(15) 9(9) 16(16) 11(11)

17(17) 6(6) 14(14) 12(12) 13(13)

—— 2

—

— —

Medeltal 14.6(14.6) 12.6(12.6) 12.4(12.4) Jönköpings

s

Ring I I I (II 3 ) Ring IV (III 3)

c

c

•

Medeltal 56.2(0.2) 47.4(0.4) 41.0(0.8) Länet i övrigt. H.t. 1924 > 1925 » 1926 » 1927 » 1928

Ring II (1 3 )

Ring I

5 3 5 5 1

5 3 5 5 1

—

10 10 7 9 6

3.8 3.8

10 10 7 9 6

— 1

5.4 5.4

—

8.4 8.4

10 15 9 7 8

10 15 9 7 8

5.4 5.4

—

—

9.8 9.8

7 7 15 13 9

7 7 15 13 9

10.2 10.2

län.

Eksjö. H.t. 1924 » 1925 > 1926 > 1927 > 1928

23 21 10 19 16 Medeltal

H.t. » » > >

Jönköping. 1924 1925 1926 1927 1928

15 12 17 8 12

9 14 10 18(1) 6

4 4 2

8 1 1

3 3 1

42 62 51(1) 57 55

52 36(1) 55 39(1) 48(1)

40(1) 50 34(1) 50 34

6 2 3

3 2 3 2

9 4 6 2 6

14(14) 15(15) 16(16) 18(18) 6(6)

18(18) 13(13) 12(12) 14(14) 8(8)

12(12) 13(13) 17(17) 10(10) 13(13)

94 99 93(1) 89(2) 92(1)

70(1) 86 73(1) 84(1) 79(1)

60 66 82 71 74

Medeltal 93.4(0.8) 78.4(0.8)

70.fi

2 8 2 5 4

2 4 4 2

3 5 5 7

4.0 4.0

— 1

—

8 7 3 3 2

8 9 5 4 2

2 2 1

5.0 4.6 1.0

6 12 1 3 9 6

3 3 8 2 1 4 3

2 2 1

1 8 6 4 3

1 1 2 1 1

2 9 8 5 4

5.6 4.4 1.2

2 8 10 2 7

3 7 1

8 2

4 2 2 1

4 2 8 9 2

5.4 4.2 2.4 0.6 7.2 3.2 1.6 1.0 5.8 2.2 1.0 1.8 5.0

8 5 5

—

10 6 4 2 3

12.8 11.4(0.2) 3.0 1.0 0.2 4.2 3.0 2.0

Medeltal 13.8(13.8) 13.0(13.0) 13.0(13.0) Malmöhus län. Hälsingborg. H.t. 1924 > 1925 > 1926 > 1927 > 1928

7 3 3 2

17.8¶Medeltal 53.4(0.2) 46.0(0.6) 41.6(0.4) 3.4 2.0 Länet i övrigt. H.t. 1924 > 1925 > 1926 > 1927 » 1928

7 5 2 1 6

7 3 18 4 14 1 13 3 1 17 3

12 12 8 8 7

12 12 8 8 7

10 13 15 6 11

9.4 9.4

10 1 23 15 16 20

10 13 15 6 11

11.0 11.0

18 8 7 3 18 4 13 12 3

26 13 5 1 11 17 9 1 23 11 3 13 19 4 15 9

10 9 11 15 8

10 q

11 15 10.6 10.68

1 1

18 26 15 24 9

0.2 0.2 13.8 2.8 ).2 16.8 13.6 3.6 0.4 17.6 13.8 4.2 0.4! 18.4

89 G

8-klassig flickskola Lärjungarnas hemort

b Malmöhus

c

m

n a s i u 3

3¶Ring II (I3) Ring III (II ) Ring I V (III )

Ring I

K l a s s

y

S

a b

S

a

a b

b

S

län (forts.)

Landskrona. 35(1) 26 20(1) 21 25(1)

t. 1924 1925 1926 1927 1928

19 28(1) 23 13 17

9 15 26(1) 22 12

3 7

3 1 6 2 7 4 6

2¶Medeltal 25.4(0.6)20.0(0.2) 16.8(0.2) 4.6 2.4

7.2 6.0 1.0 0.2 7.2 5.2 0.8 0.2 6.2

7.0 5.6 1.6

Eslöv. t. 1924 1925 . . . . • 1926 1927 1928 Medeltal

1(1) 1(1)

KD

0.2(0.2) 0.2(0.2) 0.2(0.2) 2.6 4.4

7.0 3.2 4.0

Ystad. I.t. 1924 1925 1926 1927 1928

7 4 91 10 6

10 6 3 9 10

6 10 6 3 7

7.2 3.4 4.2

7.6 2.2 4.2

5.4 3.2 1.4

4.6 3.6 1.2 —; 4.8

i

21(1) 22 25 14 31

16 18(1) 18 20 11

Medeltal 22.6(0.2) 16.6(0.2)

16.8 1.8 1.4

7 2 2 4 3 4 — 1 3 1 3,2 3.0 2.4

Lund. 67 63(1) 66 51 44

H.t. 1924 1925 1926 1927 1928

70(2) 62 56 64 40

26 22 22 11 14

49(1) 56(2) 47 51 55

Medeltal 58.2(0.2)58.4(0.4) 51.6(0.6)

13.0 6.0

16 19 18 13 9

23 23 16 12

21 16 16 17 13

24 19 18 21

J_6

19.4 16.6 2.S 0.2 19.6

19.0 15.0 4.4

Malmö 139(1) 116(1) 99(2) 154 124 137(2) 120(1) 90(1) 125(1) 83(1)

H.t. 1924 1925 1926 • 1927 . 1928

36 63 37 36 37

80(3) 105(1) 94(3) 104 79

27 38 53 38 32

24 31 49 34 28

14 25 29 49 38

21 28 37 53 _43

31.4 3.8 — 35.2 37.0 4.8 — 4 1 . 8; 33.2 3.6 0.8 37.6 31.0 3.8 1.6 36.4 Medeltal 135.0(1.0) 102.4(1.0) 92.4(1.4) Länet i övrigt. H.t. 1924 1925 1926 1927 1928

16(16) 13(13) 16(16) 18(18) 15(15)

15(15) 15(15) 13(13) 13(13) 20(20)

15(15) 14(14) H(ll) 14(14) 16(16)

Medeltal 15.6(15.6) 15.2(15.2) 14.0(14.0)1

2.4 2.4

19 19 6 6 7 7 7 7 12 12

12 12 7 4 5

12 12 7

20 20 15 15 11 11 9 9 5 5

-i 8.0

;

12.0 12.0

.o —

90 8-klassig Lärj ungarnas hemort

G y m n a s i u m

K l a s s 6

Alvsborgs län. Borås. H.t. 1924 . 1925 > 1926 » 1927 » 1928

flickskola

7¶Ring I 8

a

b

c

s

Ring II (1 3 )

Ring I I I (II 3 )

a

a

b

c

S

31 48(1 52 54 5C

47 26 50(1) 39 45(1)

38(1) 43 2b 44(2) 34(1)

—

I

2•

2 2 1 2

S

1¶Medeltal 47.0(0.2: 41.4(0.4) 37.0(0.8) 0.4

1.6 j l ,

Medeltal Länet i övrigt. H.t. 1924 > 1925 > 1926 » 1927 » 1928

c

s

a

5 3 4 4 4

—

6 6 4 4 2 2 3 3 4 4 3.8 3.8

1 1 7 3

bl c

S

i1 1 2

Vänersborg. H.t. 1924 » 1925 » 1926 » 1927 > 1928

b

Ring IV (III 3 )

20 20 16 19 15

12 16 19(1) 15 13

19(1) 12 16 17(1) 15

4 5 2 3 8

2 —

18.0 15.0(0.2) 15.8(0.4) 4.4 0.4

27(21) 27(27) 15(14) 18(17) 18(16)

22(22) 25(19) 23(23) 18(18) 18(18)

28(24) 25;25) 26(20) 24(24) 19(19)

1 7 2 5 4 2

2 3 2 1

S 3 4 4 1

1 2 5 3 4

1 2 1

2 2 7 3 5

2 1 9 3

4.2 3.0 0.4 0.4 3.8 2.4 0.4 0.2 3.0

13 12 12 8 10

1.6 1.6

~

4.0 4.0

1 9 5 4 2

4.8 3.8 0.4

2 3 2 1

Medeltal 21.0(19.0) 21.2(20.0) 24.4(22.4)

6 5 2 3 8

—

13 12 12 8 10

22 22 15 15 13 13 14 14 8 8

Jl.o 11.0

14.4 14.4

—

8 20 16 9 14

8 20 16 9 14

13.4 13.4

Värmlands län. Karlstad. H.t. 1924 . . . . . > 1925 s 1926 > 1927 > 1928

35(1) 30 43 50 43(1)

42 27 24 37 44

27 37 23 27 34

Medeltal 40.2(0.4)

50(22) 45(17) 40(16) 49(16) 50(12)

55(28) 41(19) 43(16) 39(13) 47(18)

Länet i övrigt. H.t. 1924 > 1925 . . » 1926 » 1927 > 1928

55(21) 50(18) 50(15) 60(14) 54(13)

72 70(1) 61 76 61

43(1) 46(1) 53(1) 57(1) 48

1 1

1 1 1

0.4 0.2 0.6 0.8 0.8 0.4 2.0 0.2

0.4 0.6

4 6 6 3 1

3 3

4 3

2 6

12 9 12 8 14

1 1

1 1 i

Medeltal 53.8(16.2) 16.8(16.6) 15.0(18.8) 0.6 Örebro län. Örebro. H.t. 1924 » 1925 > 1926 > 1927 » 1928

1 4

2.4 3.0 0.8

2 3 1 1 2

5 8 2 1 5

7 8 2 1 7

4.2 5.0 0.4

—

4 8 6 3 1

0.8 0.8

1 2

4.0 4.4 0.6

5 7 4 5 4

6 7 6 5 4

5.0 5.6

15 2 2 4 4 6 6 121 15 2 2 19 4 4 4 4 13 12 2 1 15 13 2 2 17 4 4 1 14 13 2 2 17 9 11 1 1 13 11 2 8 11 1 1 13 13 2 1 16 16| 7 1 Medeltal i».0(0.2).52.6(0.4) 19.4(0.8)|]L1.0 1.8 J.2 l3.o|| 9.0 l,«| Ls| U--II 7.0,1 Lo 2.4 10.4=1 5.2| [).8 3.41 9.4 51(1) 55 52(1) 48 57

91 8-klassig flickskola Lärjungarnas hemort

G y m n a s i u m

K l a s s

Ring I

18(18) 15(15) 8(8) 14(14) 15(15)

11(11) 17(17) 14(14) 9(9) 11(11)

23(23) 17(17) 16(16) 16(16) 12(12)

a

b

c

S

Ring II (I 3 )

Ring I I I (II 3 ) Ring IV (III 3 )

a

a

b

c

S

b

c

S

9 7 9 11 3

9 7 9 11 3

a

b

c

S

Örebro län (forts.). Länet i övrigt. H.t. 1924 » 1925 » 1926 » 1927 > 1928

—— 3 3 4 4

Medeltal 14.0(14.0) 12.4(12.4) 16.8(16.8)

Västmanlands

5 3 3 4 4

—

7 9 8 3 7

7 9 8 3 7

3.8 3.8

6.8 6.8

3 2 1 1 1

—

—

——

7.8 7.8

6 9 8 7 9

6 9 8 7 9|

7.8 7.8

län.

Västerås. H.t. » » > >

1924 1925 1926 1927 1928

48 44(2) 33(3) 42 22(1)

20 34 37(2) 32(3) 38

20(1) 18(1) 33 32(3) 25(1)

-

Medeltal 37.8(1.2) 32.2(1.0) 25.6(1.2) Länet i övrigt. H.t. 1924 > 1925 . . . . . > 1926 > 1927 > 1928

17(17) 10(10) 19(19) 19(19) 14(14)

12(12) 18(18) 7(7) 16(16) 17(17)

11(11) 13(13) 19(19) 11(11) 18(18)

Medeltal 15.8(15.8) 14.0(14.0);14.4(14.4)

-

0.6 0.6 0.4

—

— 2 1 2 1

lj

2 1 2 1 1

_ ! — 1.4 1.4

3 2 1 1 3

—

—

1.6 2.0

8 1 6 5 3

8 1 — 6 5 3| 1.6 4.6

—1

——

1 4 3 3 2

1 4 3 3 2

— 1

1 1 3 3 2

1 1 3 3 3

2.6 2.6 0.2

2.0 2.2

6 9 4

8 8 8 4 7

i

6 9 4 7 6

8 8 8

4 7

- | -i 6.4 6.4 — — 7.o| 7.01

!

92¶HemortsAntal kvinnliga lärjungar, som avlagt student1924

1925 Egna lärjungar

Lärjungarnas hemort

L.

R.

S. 1 I i . 2 S . 1 ! i. 2 .

— 19

Stockholms

län

3¶Uppsala

>

14 1

2¶Stockholms stad

Privatister L. 1 R. 5

_ 27

o

7 13

1 1 — — — — — — 21 4 1 — — 7 — — 1 — 6 3 — — — 10 3 3 — — 11 2 2 1 — 6 — — 3 — 11 1 1 — — 6 1 1 — 1 7 1 1 — — 3 4 1 1 — 10 4 3 — — 2 1 1 1 — 3 — -- — 1 3 — — 1 — — 1 1 — —

4 2

Kronobergs

>

1 Kalmar

>

—

Gotlands

>

1¶Blekinge

>

2 3

1¶Kristianstads

>

—

Malmöhus

>

5 Hallands

>

1¶Göteb. o. Bohus >

2¶Alvsborgs

>

10 Skaraborgs

>

12 Värmlands

>

6 9

— — — 1 3 3 2 — — — 3 1 1 1 — — — — 1 — 1 1 — — 3 2 — — — — 1 — 1 1 — — — — — — — — — — - — — —

6¶Kopparbergs Gävleborgs

> >

9 5

5 5

3 2

2¶Västernorrlands » Jämtlands > Västerbottens

>

Norrbottens

>

Utom riket

— -

Summa 381 161 1

1 S.

i.

— 1 — — 3 1 — 1 2 — 2 1 — 1 — — 2 — —

>

S.

>

L. R.

>

Örebro

R.

>

Västmanlands

i.|8.|i.

L.

11 Östergötlands

6 9

S.

R.

Egna lärjungar

1 L.

Privatister

20¶Jönköpings

Södermanlands >

Egna lärjungar

— 2 — — 2 2 — 1 1 — 2 1 — 1 — — — 1 — 1 1 — 1 — — — 1 1 1 1 — 1 — 1 2

12 92 9 51 10 11 7 11 6 7 5 18 3 3 3

—

3 10

i.

Privatister L. R. 5

1 — — 3 2 1 — 8 2 2 1 — 9 5 3 2 — 9 3 2 1 _ 7 — — — —

1 — — — 1 1 — 8 1 — — — 8 7 — — — 20 4 4 — — 8 2 2 1 — 4 — — 9 1 10 2 2 — — 7 1 1 — 5 2 2 — — 6 4 3 — —

17 10 13 17

21 93 12 60 21 8 4 10 7 5 9

6 — —

18 3 13 5

5 7

6 1

— — — 6 — — 5 — — 1 — 1 1

&l 435 176 74 28 13 •1481 184 82 31 25 2

Summa lärjungar. - Därav inackorderade, d. v. s. från hem utom läroverksstaden eller dess närmaste omnejd.

93¶Bil. 12. tabell

b.

examen åren 1924—1928, fördelade efter hemorter. 1928

1927 Egna lärjungar R.

L. S.

i.

S.

i.

L.

1 26 2 4

_ —

18 21 11 28 23 3 14 4 21 13 90 10 53 16 14 6 9 10 10 14 14 10 6 3 1

Egna lärjungar

Privatister

R.

L.

R.

S.

i.

1 22

S.

i.

Medeltal egna lärjung ir och -1928 pnvatisier aren i.r>&<±Privatister L. 5

— •

2 502 143

13 R.

L.

R.

— 16 2 1 — — — — — 13 2 1 1 — — 4 5 1 — — 1 — 6 -3 1 1 8 2 — — 3 7 — — 24 17 12 11 2 — — 2 — — 24 13 4 11 3 1 — 5 5 — — 3 — — — — 1 — 2 — — 6 6 3 1 12 4 5 — 1 — — — 1 — — 1 1 1 — 15 7 — — — — 12 — — 1 1 9 7 — 11 1 — — — 11 — — — 3 102 2 9 3 12 2 — 9 1 — — 3 2 8 4 — — — — — 44 3 6 8 13 — — — 1 1 19 10 2 15 2 — — — — — 12 1 12 4 14 — — . — — — — — — 5 5 4 — — 1 — 2 7 1 20 2 9 1 — — — — 1 7 7 1 10 1 1 — — — — 4 6 7 4 1 9 1 — — — 2 11 6 1 3 1 6 4 — — 1 — 3 16 2 1 3 5 3 — — — — — — 1 — 7 5 5 — — — — — — — — 2 5 4 1 — — 3 1 1 — 5 1 — — 1 — — — — — — — — 1 1

496 188 88 | 23

Därav privatister

Hela antalet

90.8 25.2 3.8 19.2

S:a

L.

R.

S:a

23.0 19.6

2.6 14.8

— — — — — — — — -

1.6 7.2

12.8 56.6

— —

—

0.2 0.4

2.4 2.2

-

14.6 9.0

—

—!

_

0.4 0.8

49.4 15.2

0.2 1.0 1.0 0.6 0.2 0.6 0.2 0.4 1.4

0.4 0.8

18.4 7.0

— —

—

0.2 0.6

-— 1

_

—

1 1 476.6 77.4

2.6 ! 20.2

P M PH

m "

rf a

*§ CX)

° 4* ^ _

"t - eg CO

Av* O

O)

-SJ

er MS

a

x

t»»

CM

6 0

o

a

Ii Hl

aJ

P

H -

"~'

1 CS

a

s

O lO t O CM - H CM

"rf 00

a

cs o b

eg F - H

f/7

ev

©

O)

-H

SH

O

H—

s

C/J

4>

H-H

-=

© »p«l •X

1 -i '•ö

ce

a rf

a

60 :0

»H

rf -a • pPas

OS H->

p -4

CO

CO

CO

r» co CM - *

o

O

o CM

g 1 1 1 o»o

O

o eo co

T-H

8¶UOT-HCO P H

T-H

H*

COCO

r-

•rH

-*

- H

co J

P

^

^

co coco

CD PH

CO-Ctl T i l t » CD CO

eo eo

-H

CO i C - H I T-H p -

CO

\a veco

O O i O

iOiC5 O J CM CM CM

eo

T-H T-H

co no eo

TH

T—1 T""l

r ^ c o co o-uoco

s

PH

iO

-*

eo

o

1 1

**•

"0

PH

PH

rf ti a

M

.a* . rf

rf <"

pa

as

x in

rf

a

>4 os > a PH

-i

a a

rf

0 02

rf fi

<M

eo oo ph oo oc

co CO co

P H CS X CO Tjf P H - H CM - H

X

o

-*

O

m

-«<

M

- c PH

-*

P H

CO

. 1

PH 0 ee :q J < P H

P H 6 0

O

co

*

;

"2 ^ :s*

PH

(M

M

a

6c a

PH

0 CG

* BL

a 2a

rf

z? a "g . 2

: 0 " - > rf . S C C P t O h l

Fi

a

rf * a

a co

på

rf

PH

a

-a I rf

CO

—i

CO ( M CS

is So

rr

O

tO

o

(N

C O - *

CD

CO - H

O

CO CM X X CM - H i-H CM

UO CO TfT -11 -H

CS CM

eo

00 t O

^i

coxoeo CM CM

TH

o CO

co CO

no ( M CS - H

w

rf CM CS

<

cs co

- H CS

OS

no

H H O N C f t ( M CM CM

X

- H O P H CO lO CM ( M CM - H

co X

t ^ i C CO CS

CM

co

-*ICS

co

-*

I£ 5

CMCOC5 H T H C M CM

CM

t -

co

t - » CO CO ^ r

CO

T-H

O eo

X - * <M P H CM - H CM CO

PH

eo

CO P H P H CO

co cs

T-H

o eo

l O C O C O N CM p-H P H CM

X

iOl

o

1-1

: 0

-* cs co

x> co

CS

eo - H co o I >

U 0 CO

CM

- H ( M

T-H

CM P H nO T H

CO CO

CO i O CO - H

X

PH

co

C M - H T I O ( M

PH

Lärjungarnas hemort

CS H-a

©H

( N I O C O H

co co co

fe© £

3}

CM

CM

H-»

PH

C-*

P H

co t ^ c o

o

1¶CO^-HllOl 1 P H P H CM P H

cs

P

CO

o

r-i

* .

co <M

CO

<M

a

T V* © t»

CM ( M

co

as

P *"

iC

CO

a

T

:ce cg 'O

-jH CC f l I O C O C O

T-H

CM C O C O lOiOCO

CS

co

60 T? 3

CO

CS iO

T-H

co

CO CS

cox

rf

>

O

P<

rf a

P4

r-

<M O )

ö

i

CD CD CO

- H

CO P H X ( M X CM P H CM P H

SH

2 cg

- H

CM

X

CO pH

o co

1*»

i-*

CM

l O i n r f

T—1

CO

•PH

a

CD

PH

P H

CO CM OS

a

Så

CO

MW

rf "^

co co

c s o co co

*H

eg

tl)

- H CO

PH

CM CM

S ° 5 -'o H? ra :° bo

a c

•P4

CX>

- H

co

O

:rf

rTgj

p t*» eg

-*

CS X

CM

. « a ^ PH i

h-1

bo c» H-<

-H CS CO

co

JHH -a 0 0 _:

1© pfl

co TH CM

- H

CD t > CO \G>

"~*. " rf «K a »u a a-5 co

-P=

- p j

CO

CO t~- CO H CO CO CO CO

| 1 1 1

CM

O)

1 I 1 1 1

CM

JH

i

O

lO

-p»

-+J

cx) d s ed JH

ffl-*S-

^H

CS

,_l

+ä

rf a

cS C

X

ffOO

CO CS

c o x co

l O 0 0 " * •**

CDCS O X CO CO "-f< l O

1 1

•+-»

i-

C -

1 IN

Cs'

co

OS

B m ©

O

I

c o i > co no

CM

CM

•5

"Tö

l O H t O O

1 -t<

co

PH

« =3

CS

oo co oo

| |

cs

t 5 :SS Cg p-H

-)J CS

1 1 1

CM CS

CS

6 0 ?s

a

Ö

CM

a

r ? to p3=o ra

P H

CO

rfi X

co

1 1

a

rf.S bO a

^ ocT'STaT 3 5 P H CD

PH

p. rf 60

.p<

» CX)

©

i/O

-* r>

a

OQ

O)

w

M

O i O i d CM P H CM

,1

Antal platser i tre högsta ringarna

K;

H-3 Cg

ymnasiet

ro

- * rf

Beräkn ytterligare antal platser tre högs ringarn

ti

rf a0 -1 P2

rf ati

a

a

j

"c -a M o o

>< 1 | E 'ö? a

•3

ne :C

s

a w

0 CO

!>

0-

:o

p i

=§ PH

rf ,é aa

é co -p5

C

.pf

'C

- = :C "O bi

c

0Q CG

a> a.

-p5 60

rf . a a

n

-a

i

"C

rf a

B •+-

-P5

as O Pi:rf

P

.pf

13 a:

0 C3

:o c=^ i. co

•*• 3

co

C tO

•g a

:rf

p. •H)-

5-5

sa

ro

a

rf a DC 6 0

"G

bD bD C B

'5 :c

P

izi

P «

os

c HB

C

a

:rf K-5

CM

>*

CO -tH T-H

Tji HO

pf

O

• *

o

O

Öl-H p H -5JT pH

i-H lO

X

cd

(M X

<M X

CSCS O C M

X co

rX t^CO T-H

C O X CD l O i-i

i-i CM CM

O C O CO I -

CO co CM

"

ISO

PHCM

CO

O N ^ " *

id

no

ö ö . f i C C t o d n O C s ^ c O T - i n o

co oo. X " # CM

o coco H

00 OO

00 t o

-fi

1 CS o

cs O

'

PH

CS CD T - i CO n o -tri X CO i-H

TJT-HT

X

X

t f O CO CS nonOCDCM

1 1

co CS CM

CO CO CD O n o -3< t - c o

I I

X O CO

o PH

o

• *

H

1-*

t o o

KÖ .

X

to

• *

—fl CM co

T-H

1—t

CO cs

CO CS

in x o c o H

co

H o

T-H

CS O

O HO

s

PH

-HH CM

O lO iO(M

-HT

CO

CO

CO

o o

T-H

CM

o-*

CD no T-H

X CS

X) CS

oo CM HO

O r— H

O HO

n o HO CM t CM

O o eo

rf aa 0

rf aa

CG

CG

rf 1

pa

^

rf *

CM

CO co

X co

CM l O T H CO T-H

Cs •o

cs uO

X H O CO T-H

CD

CO

O HO

O HO

PH

PH

n0

trf

rf

w>

so

—fi t o

c o c o —3 - H - H CO

no" CO

coed

C S n o CD i-{ CM

o

co no

no

O CO

co

r^

CM

CO T-H

T-H

T-H

O

P H CO CS O C O n f l X CO

1 1

co

O eo

O co

C S CD O - f ^ no t t i c s co

1 1

Cs co co

e o no i-H CM -H

X co

H CM T-H

H CM -H

c s no co H C O - H r X ^ T-H

i 1

X CO CO

1 >G» 1 CM CM

no CM CM

no CM (M

no (M CM

I o o o 1 nO nO n o T-H P H T—1

O no

rf -=

l.)

ag

CO eo

Ö

no no no

(M

CM

CM

-tfl —$1 C S T-H

eo CM

•-fi n o CM CM

T-H

C O X C 5 CM

O C O

'

tn

p5

rft - W rf

trf '~~l

CO 00

CO

^W^i-H-SI

oo CM no

t o eo oo o oo eo Ö P H ' - * c o no" Ö CM CM T-H n o H co

(H

t>

-

• % => a ^ 00

a

8 rf

00 - f l C^

-fl

co

-ji

CO

co

Cs" "M CDCM pH

CO

CD>0 PHCO

CM no

O

O -Hi

C O X

-HI

P H CO P H ( M CM CM

PHCM

HHT

CM CM H

-f CO P I

co

PH

no

CM

CM n o i-H

r~ -H

co

CM"* H

CD T-H

1 > P H X CM T-H

CO -tji

CM T-H CM CM

eo H*

co no

O CM CO 0 0 t » © CM CM T-H -tti CM CM T-H

eo o eo

eo

co

CO

• P H CO n o P H CM P H

CS

O X CM CO

X no

co no

CS X O C O f no H - H CM CO CM CM

no (M co

co

CS P H

«

-= ca' £ -a -a ^ .2 HH | : g -S « :g

.ixj 00 GO

P3

to

O O n o no T-H T-H

•

M

P=

to

CO CM co

eo H

a

trf

oo co

PH

-*l l-<

a

a-2

>

-H O

8 P -

CO

>

H O

CS CM 1-H

eo T-H

a

a

OS Un

o

P H CM CO

X co

PH

:©

tO

X co

rf a a

1—1

a

J2 a

PH

H O -H

o no

:°HM

H "f

PH

O -H

ei » I

- H O CS T H CM CM

o

to

no

CO o

O CM O pH

CS

co pH (M

PH

o <M'

to

t-T-H X C O -H

f

to CO

id OS

cc-

O

to

CO

O

-*T-^T H CO

oc

71.4 155.4

78.6 69.6

95¶PH PH PH

--fi —i CM PH

PH

T-H

CM

w O X

f T - H

O C M CM CM T-H CO

-ttl CO

O t H H

T

:

CO c^

60» +=

•pjM

as

5 a a

-* to trf H h p l

cs co

CSCM

CS n o C s CM

co

COCO

rf a

si

a

a

t O -pf •p-5 <a M a >K-3

v.

^

*3

>

to

PH I O P.

l> — '

«

t«

:W

M f > t - H

P H K O - H T-H CM CM

no

PH-HT

CO CO

CS

O H I f f l P H CM T-H

O no

o c o H T ( I

co no

o >>HJ

PV§ . " ted

>

1-5

t O t -

rf a -2

a

CG

•

bO

to

C

S

PH PH

rf a

rji

CG b0

to o

PH

to to

rf a

e

a

JI

CM

CS (M

Ima ster net

rf a

CO"*

X T-H

C5S ri? 5J

e5

• -IJ 60

rlsh mn risk ma net övri

- t i CM - * CM CM CO

ee

a

•M

•** no

( M O no T CS CO CM CM P H CO CM CO H

p H CO n o CO - t - r H CM ( M P H t > X n o

rf ea a m

ts

-&

60 T3 "C

« rf > to

•^ to CO

s-pi

rf ee trf t-Hpr-rJ

O CO

11 p< Irf

W h H

M

to

3N M >s h "2 "Ö a ^ a - -g s ~ a es oo oo 0 rf trf _3 W ^ i - S ^ h H

co •pfi CO

CM co

eräknat ytterligare antal latser i e högsta ingarna

n

OH^3

CO

eo

ed

ed

T-H

•PH

»

rf B a

X CM CS rH

>> 60

00¶T-H CM T-H

CS © pH

OS © -H

i eo 1 co

<M CM H

CM CM

Tji (M T-H

CO Tji pH

CM

CD CM CS

^rB

a

*

OS

no CM

00 © Tji

CO rH

T-H

1 ed 1

co

O

-fi

cd

r-^cM © ©

CD

eo

co -fi t^x"

Ö

COTJI TH

en oo1

ed

r-

X rH

rH

rH

H

CM CO -H

rH HO T-H

no

O to

co no

oo no

03 X)

PH

T-H

T-H

TH

T-H

T-H

© co

co rH

CS •H

©

pH

X © T-H

PH

T-H OJ

O

CM

© (M

© CM

© (M

bTH

CO t rH

no eo

no

CM CM

(M CM

~no CM CM

IS

X

eoi^. o ©

©

t^eo

nO

pH T H

CM

rH

H*l CM T-H

© co

(MOS (M-H rH -H

T-H

cox no TJI

CO Tji -H

|

CM CO

©--fl

co

© o

PH

TJI no

CM

PH

rH © CM

T j i CO

© H O HO CM - H 30.

no C-

no© CM no

CO

CM P H

—;

rf aa

• • . .

rf a a

a

• • p-, rf * i

a co

Tti

PH

TU -H

CO X

T-H

TJI

T-H

-tti CM CSCS

PH

to

Ti

H

CO CD

r H -41

t;

TJH

co Tji QO

CM

1> no

oo ©

to HÖ X

rH

PH

CM

1 CO

«# IM

-H PH

cs

a

1 CM

CM

T-H

PH PH

1 t-

t-

HO CM <M

HO CM CM

© © nOHO

© © CO

rf B ti

• • "Ö-

a

•i*

T-H PH

- H

CM CS

<

co

© CM

T-H

(-,

rf H^

03 03 00 p*

$ ,« 00

a P

P H PH

© C M © © PH

1rf

6 0 - 2 »3 to

p<

,a

rf

6o

rf os

^

TO

rf

o

Q

'

rf

00 60

a

-q

"ÖS

-p»

- a rf

CS

rf B a>>

-H

no co

no no PH

-H

co co

r~©

co

50 6 O0

> •

~ © ©

£ ^ 2

rf

CS-HCO P H CO

pH

co no no CO P H - H

CO CD

PH

PH

(S

i i

"ös

o -T"

CO

TJI

CO no

co no co CM

eo

CD - H P H CO

no no

CM CO OS

Tji TH

X C O T H P H Tji

CM CO

CM CM TJI rH eo

X

t~co t~ rH TJI

H C O 3 0 CO

t—

CO

00 N

•PH r H CO

B CO

ed cd ed

O

p-

:©

co CS HO

H

B

CG

_<!PH

-H

PH

ei

rf aa

mm

Tfi O

rf aB oo ' T3

rf ' a

to

HO P H P H

(M CM

PB

PO

pQr>

cd cd Tji

cd co

T - H T-H

X (M

PB

. p. 1

—fi Tfi 00

1 *"

03 -p»

'oo

re Ä

-°2

co cs r-ics

H

i a co

ZrfMnj 11

p>

r

.

T-H

T-H

PH

to ed no

m\d

cd

-H

-H

o> co TM

-H PH

CM

CO T-<

l-H

TM CM

PH

PH

eo CM

(M

CM

(MCM

no

CM

- H 3<J

co

CO

tO

no

cs

60 PH

._< »H

rf tH 6 0 rf a

a

fl ^

a

6 0 •£«

a cs 5

TH

ai

H

H-tl

p. -JJ

rf a "rf

to

X ©

PH

p^to

rf

oo

t ^ - H

Cs

B

a . PH

<*

os

00 PH

B

rf.S 6 0 «H

CD CO

CMCM T J I CM

CM

CM T-H

rf

.p.

o co

-<

03¶P H PH rf

oo

o o o t-: no ex

©

©

a

60 to

pl

rf-a

a-S a

H-> 00

.pfco

to

> M

w

"rf

COCO T-H P H

co

a

co © CS

no

-tji P H

CO T-H

TJI

P H P H HO HO P H T-H

eo

r-H T-H

X

PH

T-H

TJI

©

© t - © t ^ T-H CM T-H

© (M

©

•-fi TJI no

co

co co eo |

©

CO T-H - H

CS

rH

HO

PH

T-H

CM

CS CM - H PH

HO CM CS

no TJI H (M

eo

-Hr

cs

<

c

<

pS

i

co

'S g i

:?-a r-

-i

"no CD

KO

TH

CO

t»TH

O Tji

Tji

rH

CO É-"

no

— - CM

i

rH

t0 ii 3

-H(M

cs

T* CM

-p5

CM

eo

CM CS

ö

• • rf . . a a . CG -*> 60 "C >.

-H

tO

—» rf ._ t§ a t ]; iS2 i

-i

. . .

(g

sj

• • • aa PS CO

o CO

"G .

>

g> b o - : °rt S ferf"

•o tu

2 > +> - S as 03

v?

" 2

•o

to "Ö trf

ö

ös

s PO

^ *S

• • rf . . a a 5eo • •

•._»

". ."pf 'C

p l -H 6000 t>-

es ! °

O i™ I H PHr>hH

a

m

Os o PQ

—-

• • rf . . a a •

-

• .pf '

'-t

. t>o

03¶S rf t i HJ «se s t» as CQ rf:o B M J H =rf CG CG r-1

S

'

"

eo "ä

" +a 61

B

i ;i) :S ä K

r--

TH ^ "B HrS a «H c rf, tes

rf a a

rf . a a CO

a CG

O PS>

tu

.pf

>

'EH tO

P .

:

° S-s -g B (H trf

97 oo

00 O

rH ©

p-i ©

Tfl

to to HÖ© no-H -H

©

r>i T *

O

1 ""^

o

00 rH

o r-i

CD CO

—i© xno

eo

00¶O 00 ©CS* C O ©

x' eo

©'

O ©"

© Tfi CO © pH

eo t»

CM

CM

TJICS I>>©

CO

CM O» t - ©

TJI

p-i CH.

TH

TN

Tfi

T*

HÖ CO

HÖ CO

no co

nö co

to

to

to Tji X

Tfi X

CM CO

CM CO

j CO

cd

so CO co

rH

PH

T-H

O

-H

co

co T-H

-H

co

rH CO rH

T-H

X CO

H»1 Tfi T j i OS © C O

ed

©

T-H

PH

X ©

X ©

©eo xeo

X ©

© X xeo

eo ©

eo

X C M © T f i

© T-H

© no

rH

CO CO

CO CO rH

Tjl

Tfi T-H

rH

rH

PH

© co

(M ©

CM © rH

© T-H © T j i

CM CM

HO CM CM

no

iz.

no no

l—<

PH

© eo

©

co

CM T-H

T-H

PH

PH

PH

p »

CO CO © T j i

© eo

H f -

PH

a

C»

§8

© t»

©

© T f i

Tji T-H

no©

8¶O © no no

eo no r-i

PH

8 Tfi

Tf(

X

X

o no

O

a a a

a

CG

rf

CG

PB

rB

"3"

•SrS 1

00 PH

rd

fl E

a

> rf rf

cox"

co

T f i CS*

cocsTji

r-i t^

trf

a

WCG

c CJ

SS, •c;

CÄ

OO

:

X X

CO ©

CO ©

Tft ©

Tfi ©

no ©

no ©

X

X

© 00

cs X

s

© no

© no -H

rH

co "ö S

-3

>

£

rf »

8 C

> trf

2 a PH

hl

eo

Tfi

o

» T j i

a GG ••e

p

B ^ ! °> -O rf • . _

to o i to n ö ö | no

rf iFi

CG

t* 00 t» t O 00 J J

t» _.

O P ^ - P 00 ^" "P5

a B CG

to

rf a a B

£ ä

.

i—293438

CO X

O

Härn Sund Läne

rf ti ti 0

"rf -a

X

00¶CO Tfi

fHr-1

T-H

—~z

J

CO 00

:OT

©

y-i

o

oo a

no

to

00¶HO T-H

T-H

co

as -3 "S -B

trf

©

©

a

co X

r-

CO T-H

PH

no

t--

PH

X

T-H

rf aa

t»

s

PH

eo

rf a a

o

CO

rH

X ©

T-H

ed eo

s c

- p ^

:

Q

S

.

60 C

>

T 3 KO

a

fe "£

°i 00 trf O I-H

"O

03 03

u Par »S H

r> ^

PH

B

a trf

a-i

98 Bil. 14.

Förslag till underyisningsplan för den förenade fem- och fyraåriga realskolkursen. A. Timplan. K l a s s Ä m n 5-årig 4-årig Kristendomskunskap Modersmålet Tyska Engelska Franska . . . • Historia med samhällslära Geografi Matematik Biologi med hälsolära Fysik Kemi

Välskrivning Teckning Musik Gymnastik med lek och idrott Slöjd och annat praktiskt arbete för gossar Slöjd för flickor Hushållsgöromål

3 2 5.6 2

3 2 4.5 2

1 2 2 4 2 2

1 2 2 4 2 2

2 3 3 4 (3) 2 2 5 2 2 3 29

2 3 4 5 (2) 3 2 5 2.5 2 1.5

28 + (3) 30 + (2) 2 2g. 111. 2 1 4 4 g. 3 fl. 3.5 4.5

39.5 + (3) 37 + (2)

B. Kursplan. Anm. Här nedan upptagas endast de ämnen och klasser, i vilka jämkningar visat sig erforderliga på grund av kombinationen av den femåriga och den fyraåriga lärokursen, och timtal utsättas endast i de fall, då de ej fullt överensstämma i de båda kurserna. I övrigt gäller alltså den för den femåriga realskolan föreskrivna undervisningsplanen. — Den lägsta förenade klassen betecknas med klassens nummer i den femåriga realskolan såsom klass 2 o. s. v. I övrigt hänvisas till ämneskonferensens befogenhet jämlikt bestämmelsen i mom. 4 av kungörelsen den 29 juni 1928 angående undervisningsplaner för

99 rikets allmänna läroverk, enligt vilken bestämmelse de i undervisningsplanerna ingående kursplanerna skola tjäna till huvudsaklig ledning vid undervisningsarbetets ordnande och bedrivande samt därför i regel förutsätta en närmare utformning av vederbörande ämneskonferens. Mål. I samtliga ämnen avses samma mål som i den fristående realskolan. Kursfördelning. Tyska. a) för den skilda undervisningen i den femåriga kursen: Klass 2 (6 timmar) = klass 2 i den fristående femåriga kursen; b) för den skilda undervisningen i den fyraåriga kursen: Klass 2 (9 timmar). Uttals- och läsövningar samt under vårterminen läsning av lättare text; hör- och talövningar; formläran i sina grunddrag påbörjad; under vårterminen syntax i anslutning till den lästa texten; tillämpningsövningar. Geografi. Klass 2. Europa (utom Sverige). De i klass 1 av den femåriga kursen genomgångna länderna mera översiktligt behandlade. Matematik. Klass 2. (Femåriga kursen 5.5 timmar; fyraåriga kursen 4.5 timmar, därav 1 timmes laborationer under vårterminen.) Samma kurs som i den femåriga realskolans klass 2. ; Anm. Den veckotimme, under vilken den femåriga kursens lärjungar åtnjuta skild undervisning, användes företrädesvis till huvudräkning och räkneövningar på egen hand. Biologi. Klass 2. Kort översikt över däggdjuren; fåglarnas, kräldjurens och groddjurens byggnad och viktigare former; kortfattad översikt av de högre växternas yttre organ i samband med växtundersökning och växtbestämning efter flora; växtinsamling. Exkursioner. Klass 3. Fiskarnas och de ryggradslösa djurens byggnad och viktigare former; några av växtrikets viktigaste familjer; växtinsamling. Exkursioner.

Vid uppgörandet av ovanstående förslag till undervisningsplan hava de sak- Motivering kunniga utgått från vad som i den kungl. propositionen nr 116 till 1928 års 7 / ^ ^ riksdag, sid. 22, säges i fråga om den förenade linjen vid de kommunala flickpianJn. skolorna, nämligen att enär lärokurserna i den sjuåriga flickskolans första klass, om man bortsåge från ämnet tyska, upptoge det väsentliga av kursinnehållet för folkskolans femte och sjätte klass, den skilda undervisningen syntes kunna inskränkas till nämnda ämne. Detta uttalande äger nämligen i ännu högre grad giltighet i fråga om den femåriga realskolans första klass under jämförelse med de två högsta folkskolklasserna. Ät den skilda undervisningen i tyska i den fyraåriga förenade kursens lägsta klass hava de sakkunniga sökt att giva en ställning, som motsvarar det kunskapsmått, vilket här erfordras. Det är de sakkunnigas övertygelse, att lärjun7f—293438

100 garna i sagda klass skola även i detta ämne bliva i stånd att i de senare klasserna utan svårighet följa med sina kamrater från den längre kursen. Denna sm uppfattning grunda de sakkunniga därpå, att förstnämnda lärjungar natt en mognare ålder samt att man i den skilda undervisningen har att räkna med ett mindre antal lärjungar. Sist men ej minst hava de sakkunniga härvid tagit hänsyn till det höga antal av 9 timmar i veckan, som föreslagits for detta ämne. I siälva verket kommer totalsumman av timmar för ämnet tyska i den förenade fyraåriga kursen (9 + 4 + 3 + 4 = 20) att endast med 1 timme understiga motsvarande summa för den fristående fyraåriga kursen (7 -t D t 4 _j_ 5 __ 21), en skillnad som uppväges av den starkare koncentrationen till nybörjarstadiet i den förra. Såsom av timplanen framgår, har tyskan i den förenade fyraåriga kursens lägsta klass erhållit den erforderliga förstärkningen genom följande jamkI modersmålet undervisas lärjungarna i den fyraåriga kursen under 1 timme mindre än lärjungarna i den femåriga, vilket med hänsyn till längre föregående utbildning i folkskolan ej torde väcka några betänkligheter. Vidare erhålla de förra lärjungarna i matematik 1 timmes mindre undervisning vilket av enahanda skäl, som anförts i fråga om modersmålet ej ar agnat att ingiva några betänkligheter, detta så mycket mindre som de förstnämnda i den näst högsta klassen — tillsammans med sina kamrater i den femåriga kursen — få 1 timmes högre timtal än motsvarande klass av den fristående fyraåriga realskolan. . , Slutligen har den åt välskrivning i den femåriga realskolans klass 2 anslagna timmen disponerats för tyskan — av helt naturliga skäl, enä^någon undervisning i detta ämne icke ansetts erforderlig å den fristående fyraåriga realskolans timplan. Däremot kan sådan undervisning enligt gällande bestämmelser undantagsvis anordnas utom nämnda timplan, och så kan givetvis även tortaras i fråga om den förenade kursen. , . I de tre högsta klasserna av den förenade linjen gäller i samtliga ämnen samma timfördelning för den fyraåriga som för den femåriga kursen, och i samtliga förenade klasser äro totalsummorna för läro- och övningsamnen tillsammantagna lika stora i den ena kursen som i den andra. De jämkningar, som påkallats i kursplanen, äro alla av enkel beskaffenhet och synas därför icke tarva någon särskild motivering. På grund av vad ovan blivit anfört torde det med fog kunna förväntas, att lärjungarna i den förenade fyraåriga kursen skola utan ökad ansträngning och utan att undervisningen behöver antaga någon ur metodisk synpunkt olämplig gestaltning kunna föras fram till ett studieresultat likvärdigt med det, som åsyftas med den fristående fyraåriga realskolkursen.

101 Bil. 15.

Förslag till normalundervisningsplan för kommunal treårig flickskollinje, grundad på genomgången näst högsta klass av realskolan vid allmänt läroverk. A.

Timplan.

För samtliga ämnen gäller samma timplan som i de tre högsta klasserna av den sjuåriga kommunala flickskolan, dock att engelskan alltid är andra och franskan tredje främmande språk ävensom att i ämnet matematik i den lägsta av flickskollinjens klasser timtalet minskats från 4 till 3. B.

Kursplan.

Anm. Här nedan upptagas endast de ämnen och klasser, i vilka jämkningar i kursplanen för den sjuåriga kommunala flickskolans tre högsta klasser ansetts erforderliga, och timtal utsättas endast i de fall, då de ej fullt överensstämma med nämnda flickskolas. Med beteckningarna klass 5, 6 och 7 avses klasser motsvarande de tre högsta i sjuårig kommunal flickskola. Mål. I samtliga ämnen avses samma mål som i den kommunala flickskolan. Kursfördelning. Kristendomskunskap. Klass 5 = klass 6 i den sjuåriga kommunala flickskolan. Klass 6. Huvuddragen av den bibliska litteraturens historia. Återblick på huvudmomenten i den kyrkohistoriska utvecklingen med särskild hänsyn till svenska förhållanden och den svenska kyrkans nuvarande tillstånd och organisation. (Se anm.) Klass 7. Den kristna tros- och livsåskådningen mot historisk bakgrund och i dess förhållande till det nutida kultur- och samhällslivet samt, i den mån tiden det medgiver, en sammanfattning av vad lärjungarna tidigare inhämtat ur den allmänna religionshistorien. (Se anm.) Anm. I samtliga klasser dels i anknytning till den övriga kursen, dels som fristående moment: bibel- och psalmläsning. Till belysande av de kyrko- och religionshistoriska kursmomenten: läsning av dithörande litteraturalster. De för den kyrkohistoriska kursen angivna tidsgränserna äro att fatta såsom endast ungefärliga. Tyska. Klass 5. Läsning av valda författare, delvis kursivt; hör- och talövningar; formläran något utvidgad i behövliga delar; någon utvidgning av syntaxen

102 påbörjad. Tillämpningsövningar; tio skriftliga reproduktioner eller översättningar till tyska. Klass 6. Läsning av valda författare, delvis kursivt; hör- och talövningar; syntaxen som i föregående klass fortsatt och avslutad, med kort översikt; tilllämpningsövningar. Tio skriftliga reproduktioner eller översättningar till tyska. Engelska. Klass 5. Läsning av lättare text; hör- och talövningar; formläran något utvidgad i behövliga delar; syntax i anslutning till den lästa texten; tillämpningsövningar. Under vårterminen några lätta skriftliga reproduktioner och översättningar till engelska i nära anslutning till läst text. Franska. Anm. Därest flertalet lärjungar deltagit i undervisningen i franska i realskolans näst högsta klass, torde läraren redan i den treåriga flickskollinjens lägsta klass kunna övergå till läsning av lättare text. Matematik. Klass 5 (3 timmar) 1 . Aritmetiska och planimetriska beräkningsuppgifter; enkla rymdgeometriska beräkningsuppgifter; uppritning av enkla diagram. Bokföringens första grunder med tillämpningsuppgifter huvudsakligen från hemmets område. Klass 6. Algebraiska reduktioner: ekvationssystem av första graden, huvudsakligen med två obekanta, jämte tillämpningar. Geometri: sammanfattande repetition av den föregående kursen. Sex skriftliga arbeten. Klass 7. Aritmetiska uppgifter, valda med mera direkt hänsyn till det praktiska livets, särskilt affärslivets fordringar. Begreppet kvadratrot. Geometri: det viktigaste angående likformig avbildning; lätta geometriska övningssatser och beräkningsuppgifter, även skriftligt behandlade. Sex skriftliga arbeten. Anm. Huvudräkning övas i alla klasser. Biologi. Anm. Ämnet kan i den treåriga flickskollinjens lägsta klass uteslutas, enär kursen i denna i huvudsak är densamma som i realskolans näst högsta klass. Fysik och kemi. Klass 5. Fysik: värme, elektricitet och arbete. — Kemi: några av den organiska kemiens viktigaste ämnesgrupper; några viktigare kapitel av teknisk kemi. 1

4 timmar i kommunal flickskola.

103 Bil. 16. Beräkning av statens utgifter för lärarlöner m. m. vid flickrealskola med förenad femårig och fyraårig lärokurs. Antal lärartimmar. Läroämnen. Enligt timplanen för femårig linje Delning av klass vid laborationer Särskild undervisning i tyska i l 4 Ovningsämnen.

144.5 4 9 Summa 157.5 timmar

Teckning och välskrivning Musik Gymnastik (1 timme hållningsrättande gymnastik) Slöjd för flickor (delade klasser) Summa

12 9 13 14 48

timmar

Denna undervisning torde lämpligen kunna bestridas på följande sätt: 1 rektor 20 timmar 3 adjunkter å 26 timmar 78 » 2 ämneslärarinnor å 26 timmar 52 » Timlärartimmar 8 » 1 teckningslärare ( + 2 övertimmar) 1 musiklärare 1 gymnastiklärare 1 lärarinna i kvinnligt handarbete ( + 8 övertimmar)

Summa 158 12 9 13 14

timmar timmar > » »

Summa 48

timmar

Avlöningsstat. Rektor 3 manliga adjunkter ä 4 300: — 2 ämneslärarinnor å 2 800: — 8 timlärartimmar å 140: — Teckningsläraren Gymnastikläraren (kvinnlig) Musikläraren Handarbetslärarinnan Arvode till tillsyningslärarinna 2 övertimmar i teckning å 115: — 8 > > kvinnligt handarbete å 80: — Arvode till skolläkare » » bibliotekarie . . . ." » » biträde å rektorsexpeditionen

6 400 12 900 5 600 1 120 1150 1300 1 035 480 500 230 640 500 100 300 Summa kronor 32 255: — De angivna lönerna avse, där ej annat angives, manliga lärare. För ämneslärarinneDefattningarna räknas med icke adjunktsbehöriga innehavare. Alderstillägg, tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg äro icke medräknade.

104 Bil. 17.

Beräkning av statens utgifter för lärarlöner m. m. vid ett högre flickläroverk med förenad femårig och fyraårig lärokurs i realskolan samt med en fyraårig latinlinje å gymnasiet. Antal lärartimmar. Läroämnen. Realskolan (se bil. 16) Gymnasiet: Enligt timplanen för I 4 och I I 4 Fasta ämnen i I I I 4 och I V 4 Tillvalsämnen i » > » (approx.)

157.5 57 37 54 148 Summa timmar 305.5

Ovningsämnen. Teckning och välskrivning, 12 (realsk.) + 8 (gymn.) Musik Gymnastik (1 t. hållningsrättande gymn.) Slöjd för flickor (delade klasser) . . . . • • • • Summa timmar

20 15 21 14 70

Denna undervisning torde lämpligen kunna bestridas på följande sätt: 1 rektor 14 5 lektorer å 21 timmar 105 2 adjunkter å 21 » 42 1 > a 26 » 26 3 ämneslärarinnor å 26 timmar 78 1 extra lärare å 26 » 26 Timlärartimmar __. 14 Summa timmar 305 1 teckningslärare ( + 5 övertimmar) 1 musiklärare 1 gymnastiklärare 1 lärarinna i kvinnligt handarbete ( + 8 övertimmar)

'.. . Summa timmar

20 15 21 14 70

105 Avlöningsstat. Rektor 5 lektorer a 5 800: — 3 adjunkter a 4 300: — 3 ämneslärarinnor å 2 800: — 1 extra lärare 14 timlärartimmar å 140: — Teckningsläraren Gymnastikläraren (kvinnlig) Musikläraren Handarbetslärarinnan Arvode till tillsyningslärarinnan 5 övertimmar i teckning ä 120: — 8 » » kvinnligt handarbete ä 80: — Arvode till skolläkare » > bibliotekarie » » biträde i rektorsexpeditionen Summa kronor

7 500: — 29 000: — 12 900: — 8 400: — 3 300: — 1 960: — 1 800: — 2 205: — 1 800: — 480: — 500: — 600: — 640: — 900: — 400: — 500: — 72 885: —

De angivna lönerna avse, där ej annat angives, manliga lärare. För ämneslärarinnebefattningarna räknas med icke adjunktsbehöriga innehavare. Alderstillägg, tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg äro ej medräknade.

106 Bil. 18.

Exempel på utgifts- och inkomststat för kommunal treårig flickskollinje, förenad med allmänt läroverk. (Teoretisk linje i de två högsta klasserna.) Utgifter. 1 kvinnlig ämneslärare \ manlig » Alderstillägg, approximativt Särskilt arvode åt rektor » » » bitr. föreståndarinna Ersättningar för bostad och bränsle 1 e. o. kvinnlig lärare Timlärare i teoretiska ämnen fappr.J » » teckning (4 t.), musik (2 t.), gymnastik (4 t.) . » » övriga praktiska ämnen (9.51.) Skolläkare Bibliotekarie Skolans andel i pensionsavgifter till lärare fappr.J . . . . Diverse utgifter

kronor 2 800 > 3 300 » 1200 » 400 » 100 » 1 800 » 2 600 » 1 200 » 850 » 760 » 100 » 100 » 400 » 200 Kronor 15 810

Inkomster. Statsbidrag: Grundanslag kronor 9 200 — För manlig lärare » 500 — Arvode åt rektor och bitr. föreståndarinna . . . . » 366 67 Ålderstillägg » 1200 — För praktiska ämnen utom teckning, 9.5 t. å 75: — » 712 50 11979: 17 Kommunalanslag 3 830: 83 Kronor 15 810: Anm. 1. Tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg åt lärarna ej medräknade. Anm. 2. De utgifter, som vid allmänt läroverk bestridas av lärjungarnas terminsavgifter till ljus- och vedkassan samt till biblioteks- och materielkassan, torde även vid kommunal flickskollinje böra bestridas av lärjungeavgifter.

107 Bil. 19.

Översikt av organisationen av de högre läroanstalterna med tillämpning av de av de sakkunniga i fråga om högre flickläroverk och högre flickskolor framförda synpunkterna. L ä r o a n s t a l t

L ä r o a n s t a l t r

t

OJ

CB'

p - CS

po

r

t

• 00

P

p r to OD

CB 00 p) p

^

i

s, pr 00

pt

3 P «5

Alingsås . . Ånderslöv . Arboga. . . Askersund . Avesta . . . Arvika . . . Boden . . . Bollnäs . . Borgholm . Borås . . . Eksjö . . . Enköping . Eskilstuna . Eslöv . . . Falkenberg . Falköping . Falun . . . Filipstad . . Gudmundrå Gävle . . . Göteborg . . Hallsberg Halmstad . Haparanda . Hedemora . Hudiksvall . Huskvarna . Hälsingborg Härnösand . Hässleholm . Höganäs . .

1 1 1

1 1 2 1 1 1

1 1

te

o

o

p"

p"

1 1 1 1 1 1 1 1 1

w PT O p-

o B

p —

S3 B B

CD

CB CT?

BP

5" CB

Hörby . . . Jönköping . Kalmar . . Karlshamn . Karlskoga . l e v . lev. Karlskrona . 1 Karlstad . . Katrineholm Kiruna . . Klippan . . 1 1 l e v . lev. Kristianstad Kristinehamn 1 Köping . . 1 Laholm . . 1 Landskrona. 1 Leksand . . 1 Lidingö . . 1 Lidköping 1 Linköping . 1 Ljungby . . 1 Ludvika . . 2 1 Luleå . . . 1 Lund . . . 1 Lysekil . . 1 Malmberget. 1 Malmö . . . l e v . lev. Mariestad 1 Mjölby . . . 1 Mora . . . 1 Motala . . . 1 Mönsterås . 1 1

PT oo 00

Vk '-<

_ p:

pr" p-> o : - * pi O CB Pa <-i p - .

CB

5-i Pi 3< p r o•

flickrealskola samrealskola gossrealskola

g* H- P ! B r p ' oen p 5 pfc P - O : to B ?r K t p:o<; -j p< PJ * B B O>-i Cp»B a O CB 2 a OJ to B < % ens __ <CB HK p. t= 0"?

0¶E? £pr K o oo

PI

p

'

*"§ 2. B

9= po p»

& CB"

L

1 1

1 1 lev. lev. 1 1

1 1

»1

1 1

1 1

lev. lev. 1

1 1 lev. lev.

1 Beträffande det antal högre flickskolor, som bör på varje ort allt efter där förhandenvarande förhållanden förekomma, hänvisas till vad de sakkunniga anfört å sid. 16. 2 Upprättad år 1929.

Anm. I tabellen äro medtagna, förutom samtliga allmänna läroverk, sådana icke statliga läroanstalter, som beröras av de sakkunnigas förslag.

108¶L ä r o a n s t a l t

§3

p* B P* p o> t : ^ a | B HJO CB- 1 ^ O: p:CP?

CB

to

p -I CB

P

L ä r o a n s t a l t

2? t . o' pr pj CD

P.

c» po -t

prB

CD £-B pr pr 00 2pr re ° pr B B 2 **2. o o t* P_ • " t» PT 00 p" p ^ o <N

Pi

P

^

p-

CB

pt *-•

p: <-i

p"

Nederkalix . Norrköping . Norrtälje . . Nyköping Nässjö . . . Oskarshamn Piteå . . . Ronneby . . Sala . . . . Sandviken . Simrishamn Skara . . . Skellefteå . Skurup . . Skövde . . Sollefteå . . Stockholm . Stora Tuna . Strängnäs . Ström . . . Strömstad . Sundbyberg Sundsvall Sunne . . . Svedala . . Säffle . . . Söderhamn . Söderköping Södertälje . 1

1 1 1 1 1 1 1 1 1 1

1 1 1 1

2 1

1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1

Se noten å föregående sida.

0 r t

P" B F

p-

p

i_ o : p - O : p:0<} p:CT5 <1

-J

*> a <O CB | B

re'

O

&.

Hl

CB

»re O

CB 00 >-i P

re

H-

^

p:

P*

H- O:

p:crq

HJ <1 O CB

< HK CB £±> HJ P*.

<*B B 3 ^ 2 . 0 < •

flickrealskola samrealskola gossrealskola

O r t

en? HT o D _ O: C p:CP5 to Pl

CO po

03 rt O PTB

2.

re'

o B

e5."

*p.

»"

co'

Sölvesborg . Tidaholm . Tomelilla . 1 Tranås . . Trollhättan . l e v . lev. Uddevalla . Ulricehamn Umeå . . . Uppsala . . Vadstena . . Vara . . . 1 Varberg . . 1 Vaxholm . . Vetlanda l e v . lev. Vimmerby . Visby . . . 1 Vänersborg . Värnamo . . 1 Västervik . Västerås . . Växjö . . . Ystad . . . 1 Åmål . . . 1 Åstorp . . . Ängelholm . Örebro . . . lev. Örnsköldsvik Östersund 1

lev.

1 1

1 1

1 1

lev. lev.

1 1 1 1

1 1 1

1 1 1 1

1 1 1

1 1

1 1

Statens offentliga utredningar 1929 S y s t e m a t i s k

f ö r t e c k n i n g

(Siffrorna inom klämmer beteckna utredningarnas nnmmer i den kronologiska förteckningen.)

Allmän lagstiftning. Rättskipning.

Fångvård.

Förslag till omorganisation av rättsobdncentväsendet m. m. Lagberedningens förslag ang. vissa internationella rättsförhållanden. 1. Förslag till konvention mellan Sverige, Danmark, Finland och Norge innehållande internationellt privaträttsliga bestämmelser om äktenskap, adoption och förmynderskap m. m. [12] 2. Förslag till konvention mellan Sverige, Danmark, Finland och Norge ang. indrivning av underhallsbidrag m. m. [13] Lagberedningens förslag till revision av ärvdabalken. i. Förslag till lag om testamente m. m. [22] Yttranden av häradshövdingar och rådhusrätter över processkommissionens betänkande ang. rättegångsväsendets ombildning. [25] . Förberedande utkast till strafflag. Falsk förklaring. lalsk angivelse m. m. [26], Yttranden i anledning av betänkande ang. ordnande av vissa ekonomiska och organisatoriska förhållanden vid genomforande av den ifrågasatta rättegångsreformen. 1. (Hovrätter, nedre justitierevisionen, justitiekanslern, häradshövdingar.) [30] 2. (Rådhusrätter, vissa centrala verk, länsstyrelser, vissa sammanslutningar.) [31]

Statsförfattning.

Allmän statsförvaltning.

Fast egendom. Jordbruk med binäringar. Redogörelse för de ecklesiastika boställena. G. Kopparbergs län. [5] Utredning beträffande centralanstaltens för först ksväsendet på jordbruksområdet och en blivande högre lantbruksundervisnings inbördes ställning. [19]

Vattenväsen. Skogsbruk.

Bergsbruk.

Betänkande ang. statens medverkau för vinnanle av ökad skogsproduktion å vissa marker. [27]

Industri. Handel och sjöfart. Kommunikations vase n. Betänkande och förslag ang. vissa ekonomiska spörsmål berörande enskilda järnvägar. [2] Betänkande med förslag till förordning om motorfordon m. m. jämte därmed sammanhängande författningar samt till stadga om trafiken å vägar och gator. [16] Betänkande med förslag rörande understöd åt den civila luftfarten. [21]

Kommunal förval tninj Bank-, kredit- och penniugväsen. Statens och kommunernas

flnansväsen.

Betänkande med utkast till lagstiftning om ekonomiska föreningars rätt a t t driva inlåningsrörelse. [15]

Betänkande ang. rationell skatteuppbörd. [17] Förslag till tillämpningsföreskrifter till tulltaxeförordnmgen. [23]

Försäkrings väsen.

Politi.

Betänkande och förslag ang. tryggande av hos enskild arbetsgivare anställd personals rätt till utfäst persion. [3]

Betänkande med förslag till lagstiftning om åtgärder mot lösdriveri samt åtgärder mot sedeslöst leverne av samhällsskadlig art. [9] ,, , v ,. . ,, Betänkande med förslag till lagstiftning om alkoholistvard. [29]

Socialpolitik. Svenska aktiebolags balansräkningar åren 1911—1925. [4] Betänkande ang. en reformerad sjukförsäkring m. m. [24] Betänkande ang. moderskapsskydd. [28]

Hälso- och sjukvård. Berättelse rörande studier i vissa sinnessjnkvårdsfrågor — särskilt arbetsterapi och hjälpverksamhet — i Danmark, Tyskland, Holland och Schweiz. [7] Betänkande med förslag till steriliseringslag. [14] Förslag till lag ang. bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar (epizootilag) och förordning med närmare föreskrifter ang. bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar (epizootiförordning). [18]

Allmänt näringsväsen.

Kyrko väsen. Undervisningsväsen. Andlig odling i övrigt. Utredning och förslag rörande studieunderstöd å; lärjungar vid statens läroverk och med dem jämförliga läroanstalter. [6] Utredning och förslag rörande praktisk lärarkurs f jr blivande lärure vid de allmänna läroverken m. fl. undemsningsanstalter. [10] Utredning och förslag rörande lantmäterinndervisningens ordnande. [20] Utredning jämte yttrande och förslag ang. vissa frågor rörande tillämpningen av 1927 års skolorganisation m. m. [32] Utredning rörande allmänna läroverk för flickor ni. m. [33]

Försvars väsen. Förenkling av organisationen å flottans stationer n. m. Vissa byggnadsarbeten m. m. vid flottans station i Stockholm. (Supplement till del 3. Lokalfrågor.) [1] 192S års tjänstesakkunnigas utredning och förslag i fråga om underofficerarnas tjänsteställning. [8]

Utrikes ärenden. Internationell rätt.

Stockholm 1929. Kgl. Boktr. P. A. Norstedt & Söner 293438